Kultur och information över gränserna

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Kultur och

information

över

serna

gran

etänkande av det svenska

utredningen

om kultur- och med utlandet

informationsutbytet

1978: 56

[år

Statens offentliga utredningar

% EJ 1978:56

g_

Utrikesdepartementet

F

Kultur och information

över

gränserna

Avgivet av utredningen om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet Stockholm 1978

Omslag Johan Hillbom Jemström OfTsettryck AB ISBN 91-38-04218-5 ISSN 0375-250X Golab, Stockholm 1978

Till Statsrådet och chefen för

utrikesdepartementet

Sedan chefen för Utrikesdepartementet, efter särskilt samråd med chefen for utbildningsdepartementet, föreslagit direktiv till en utredning om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet bemyndigade regeringen genom beslut den 17 februari 1977 chefen för utrikesdepartementet att tillkalla en särskild utredare. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade chefen for utrikesdepartementet från den 14 mars 1977 såsom utredare programchefen vid Sveriges Radio forfattarinnan Ingrid Arvidsson. Till sakkunnig åt utredningen förordnades ambassadör Tore Tallroth. Till experter åt utredningen förordnades: Departementsrådet i utbildningsdepartementet Ilmar Bekeris Kanslirådet i utrikesdepartementet Jan Eliasson Avdelningsdirektören hos statens kulturråd Torbjörn Forsell Departementssekreteraren i utbildningsdepartementet Jan-Olof Gurinder Direktören för Svenska institutet Göran Löfdahl Utredningen har antagit namnet Utredningen om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet (SIK-utredningen). Sekreterare åt utredningen har varit departementssekreteraren i utrikesdepartementet Dag Sebastian Ahlander (12 april 1977-1 september 1978) och departementssekreteraren i utbildningsdepartementet Karl-Gunnar Lidström (16 maj 1977-l september 1978). Biträdande sekreterare under tiden 14 mars-ll november 1977 har varit lillic. Birgitta Lindencrona. På utredningens uppdrag har filkand. Marianne Hildebrand-Larsson och socionomen Gunnar Wiik utfört särskilda arbetsuppgifter. Utredningen har for kartläggningen av det svenska kultur- och informationsutbytet gjort enkäter hos ca 400 institutioner, organisationer och enskilda inom kulturlivet, hos samtliga svenska utlandsmyndigheter samt hos vissa universitet och högskolor. Utredningen har haft 20 sammanträden med expertgruppen samt överläggningar med myndigheter, organisationer m. fl. som har berörts av utredningens arbete. Kontakter har ägt rum med biståndspolitiska utredningen och med utredningen om folkrörelsernas internationella kontakter. Utredningen har avgett särskilda remissyttranden i anslutning till litteraturstödsutredningen (Ds U 1977:14) samt utredningen om beskattning av utländska artister (SOU 1977:96). Utredaren har företagit resor till Norge, Danmark, Finland, Polen, Storbritannien, Nederländerna, Österrike och Grekland. Utredningssekrete-

raren Ahlander har fbretagit en särskild resa till Tunisien. Utredningen om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet får härmed överlämna betänkandet Kultur och information över gränserna. Utredningens uppdrag är därmed slutfört. Sammanfattning på engelska publiceras separat.

Stockholm i september 1978

Ingrid Arvidsson

/Dag Sebastian Ahlander Karl-Gunnar Lidström

Innehåll

Sammanfattning

1 Bakgrund . . . . . 33 2 - . . Information princip/lågor . . . . 39 3 - Information översiktlig nulägesbeskrivning 47 4 Information -förslag . 57 5 - K ulturutbyte princip/rågot . . . . . 67

14 Frågan om kulturavtal . . . . . . . . . . . . 159 15 Samråd mellan allmän, kommersiell och turistinriktad information 165 16 Personallrägor. Utlandskontor. Sverigehuset 169

Bilagor

Bilaga 1 Utredningens direktiv . 177 - 187 Bilaga 2 Nulägesbeskrivning information - 247 Bilaga 3 Nulägesbeskriltning kulturutbyte Bilaga 4 Nulägesbeskrivning - studier och ,forskning 383

Bilaga 5 K Ltltuiprogrammen med länderna i Östeuropa 403

Bilaga 6 Utländsk översikt . . . . . . . . . . . . . . . 409 Bilaga 7 Förteckning över kontakterföt kartläggningen av det svenska kultur- och informationsutbyte! med utlandet . . . . . 427 Bilaga 8 Förteckning över svenska utlandsmyndigheter som har anmodats besvara enkäter . . . . . . . . . . 431 Bilaga 9 Förteckning över särskilda möten, hearings, intervjuer m. m. 433

Sammanfattning

Sveriges kultur- och informationsutbyte med utlandet omfattar en mängd olika kontakter och verksamheter. Utredningens uppdrag innebär enligt direktiven i huvudsak att kartlägga det svenska kultur- och informationsutbyte med utlandet som idag bedrivs med statligt stöd samt föreslå åtgärder for att stimulera och organisera sådant utbyte. Med kultur avses i detta sammanhang främst sådana verksamheter som enligt den statliga kulturpolitiken idag får statligt stöd. Med information avses främst upplysningar om Sverige som framställs och sprids på officiella vägar. Med utbyte inom studier och forskning avses främst personutbyte, inte forskningens innehåll. Tonvikten måste av naturliga skäl ligga på den del av utbytet som initieras från svensk sida. Strävan efter ömsesidighet motiverar emellertid också svenska insatser för mottagande verksamhet av olika slag. En undersökning av andra länders statsunderstödda kultur- och informationsverksamhet i Sverige ingår inte i utredningens uppdrag. Inte heller har någon genomlysning av det omfattande kultur- och informationsutbyte som sker på kommersiell väg varit möjlig. Vissa organ och funktioner inom informations- och kulturutbytet behandlas särskilt utförligt som motivering for konkreta förslag. Samtidigt redovisas dessa verksamheter mot bakgrund av de allmänna insatser inom området som görs av kultur- och samhällslivet. Utredningen har enligt direktiven haft till uppgift att göra en så fullständig kartläggning som möjligt av de statliga insatser som i dag förekommer när det gäller kultur- och informationsutbytet samt en översikt över vilka ekonomiska resurser som i dag används. Utforliga kartläggningar inom olika områden på grundval av enkäter, möten, intervjuer etc. redovisas i särskilda bilagor.

1 Bakgrund

KapiIe/I behandlar betydelsen av internationellt utbyte, utvecklingen inom området utomlands och i Sverige samt principiella förutsättningar för Sveriges deltagande i utbytet. Med de ökade internationella kontakterna har nya möjligheter öppnats i vår tid for samarbete och samverkan mellan länder och folk. För de enskilda staterna innebär dessa möjligheter också skyldigheter att delta i flödet av kunskap och kultur över gränserna.

8 Sammanfattning

l många sammanhang talas om informations- och kulturutbyte som ett enhetligt begrepp. I själva verket rör det sig om två principiellt olika verksamheter med olika syften och olika intressenter. Den offentliga informationen och dess innehåll är statens ansvar. Kultur- och forskarutbytets innehåll är däremot i demokratiska stater en angelägenhet för kulturlivet och forskningen och måste styras av deras intressen. Stormakterna har sedan länge haft ett särskilt intresse av att utbreda sina språk och kulturer som en del av sina politiska strävanden. Efter andra världskriget har kulturkontakter i olika former fått ökad betydelse. Flera länder har byggt upp omfattande fáltorganisationer för sin kulturverksamhet. Avsikterna med internationell kultursamverkan är oftast flera. Institutioner och enskilda behöver kontakter med andra länder för den egna utvecklingen. Samtidigt betraktas kulturutbyte ofta i både öst och väst som ett politiskt instrument för konkurrens eller samarbete. l förlängningen av de egna intressena finns hos de flesta små och stora länder en förhoppning att genom ökade kontakter inom detta område bidra till fred och förståelse mellan folken. Historiskt sett har Sverige alltid påverkats av kulturströmningar utifrån. Länge var dock de internationella kontakterna begränsade till ett mycket tunt skikt av samhället. Med ökande välstånd och kommunikationernas utveckling öppnades mera allmänt förbindelserna med världen. Erfarenheterna från världskrigen visade behovet av en mångsidig och effektiv informationsverksamhet. Som en basorganisation för upplysningsverksamhet och kulturellt samarbete bildades år 1945 Svenska Institutet. Flera olika utredningar har belyst detta område. Idag är internationella kontakter självklara och oumbärliga för svensk kultur och forskning. Ett av målen för den statliga kulturpolitiken är att främja utbytet över språk- och nationsgränserna. Därmed omfattar samhällets ansvar för stöd till kulturen också det internationella utbytet. Som grundval för åtgärder inom området har en undersökning av det nuvarande kulturutbytet behövts. Att leva bakom en språkgräns innebär särskilda problem. Delvis är detta ett småstatsproblem. Men i Sverige accentueras problemet av att det svenska språket inte heller tillhör något större språkområde som fallet är t. ex. med Belgien, Irland och Österrike. Också länderna i Afrika, Asien och Latinamerika är av historiska skäl oftast delaktiga i något av de stora språken engelska, franska och spanska. Det är också i detta perspektiv som man måste se behovet av svenskt statligt stöd till vårt kultur- och informationsutbyte med utlandet. Vårt intresse av att delta i det internationella utbytet, att påverka och påverkas, fordrar en proportionellt större kraftansträngning av oss än vad som krävs av många andra länder. För att utvidga Sverigeinformationen och stimulera kulturutbytet krävs betydande ekonomiska insatser över ett brett område. De anslagsförstärkningar om ca 10 miljoner kronor som utredningen föreslår är blygsamma i förhållande till de verkliga behoven. De bör därför endast ses som ett forsta steg i utbyggnaden av detta länge eftersatta område.

Sammanfattning 9

2 Information -

principfrågor

Kapital 2 behandlar motiv och förutsättningar för statlig informationsverksamhet i utlandet. Vidare diskuteras den offentliga informationens innehåll, media, målgrupper och effekter. Grunden för alla länders officiella informationsverksamhet till utlandet är behovet att for opinionen i andra länder förklara landets samhällsskick och politik, särskilt dess utrikespolitiska handlingar och ställningstaganden. Idag har också ett vidsträckt allmänt informations- och erfarenhetsutbyte fått allt större betydelse i det internationella samarbetet. Vårt beroende av utlandet for vår säkerhet och vår ekonomi tillsammans med vår språkliga isolering gör det särskilt angeläget att söka vidmakthålla och fördjupa kunskapen om Sverige i andra länder. Det bör ske genom en fortlöpande basinformation som kompletteras med särskilda insatseri olika lägen. Att utlandet får allsidiga och nyanserade kunskaper om Sverige är viktigt också for våra ekonomiska förbindelser med omvärlden. Föreställningar om Sverige i utlandet formas i sina väsentliga drag av oss själva, av den politik vi för och det samhälle vi skapar. Dessa bilder kan ibland framtona ensidigt eller egendomligt i utländska massmedia. l många länder är publiciteten om Sverige ytterst sporadisk. Det är därför viktigt att vi försöker nå opinionsbildare och intresserade också på andra sätt och ger möjligheter till fortlöpande kontakter med utvecklingen i Sverige. Ett huvudsyfte för Sverigeinformationen är att förmedla och hålla vid liv kunskapen om grundvalarna för svenskt samhällsliv och svensk politik. Innehållslig förnyelse i takt med samhällsutvecklingen måste självklart ske. Informationen måste också anpassas till olika mottagare. Förutsättningarna att uppfatta den svenska samhällsdebatten varierar starkt från land till land. Ett av de främsta hjälpmedlen för information till utlandet är publikationer på främmande språk. Ett annat viktigt led i verksamheten är personutbyte i olika former. Journalister, opinionsbildare och experter inbjuds regelbundet till Sverige for att lära känna det svenska samhället. Andra media för Sverigeinformationen är utställningar, filmvisningar och radioprogram via kortvåg till utlandet. Målgrupperna for informationen är främst opinionsbildare och beslutsfattare i andra länder. Andra naturliga målgrupper är personer som har särskild anknytning till Sverige och sådana som är eller kan tänkas vara intresserade av svenska erfarenheter inom sina specialområden. När efterfrågan på information stiger är det dock svårt att strikt begränsa målgrupperna. svårigheterna att mäta effekterna av information har konstaterats av informationsorganen i många länder. Att realistiskt väga kostnader mot resultat när det gäller informationsverksamhet är inte möjligt. Det finns emellertid en allmän enighet om att sådan verksamhet är oundgänglig i umgänget mellan länderna. Kunskap om andra länder måste betraktas som värdefull i och for sig. Den utgör grunden for åsikter och ståndpunkter om andra länder och därmed för det internationella samarbetet.

Sammanfattning

-

3 Information översiktlig nulägesbeskrivning

Kapitel3 behandlar nuvarande former for information om Sverige i utlandet med tonvikt finansierade verksamheten. Enskilt finansierad på den statligt information som bedrivs bl. a. genom näringslivet, intresseorganisationer och folkrörelser beskrivs översiktligt. Information om Sverige till utlandet ges både av statliga myndigheter och av enskilda och företag. En särskild statlig stiftelse under organisationer utrikesdepartementet, Svenska Institutet, har till en av sina huvuduppgifter att ge översiktlig information om det svenska samhället. deltar bl. a. i besöksutbytet med andra parlament, främst i Riksdagen har vanligtvis internationella sekreteriat som Europa. Statsdepartementen svarar för kontakterna med utlandet, besöksservice och materialframställning på främmande språk. Huvudparten av departementens material produceras på beställning bl. a. som en följd av Sveriges medlemskap i internationella organisationer (Förenta Nationerna och dess fackorgan, Europarådet samt OECD). svarar för ledning och samordning av den med Utrikesdepartementet statsmedel finansierade allmänna informationen om Sverige i utlandet som inte faller på andra departement. Pressbyrån svarar för den löpande politiska informationen. Informationsbyrån planerar och samordnar allmän Sverigeinformation på grundval av de svenska utlandsmyndigheternas efterfrågan och bedömningar. Det praktiska informationsarbetet utomlands handläggs av utlandsmyndigheterna. Större delen av verksamheten är huvudsakligen Vid de största ambassaderna, främst i Västeuropa och efterfrågestyrd. och pressattachéer. Svenska institutet Nordamerika, finns speciella kulturframställer och distribuerar informationsmaterial för utlandsmyndigheternas behov. Det materialet stommen i verksamheten. Därtill tryckta utgör kommer bl. a. film- och utställningsverksamhet. Utländska besök i Sverige utgör en viktig källa till information om Sverige utomlands. återkommande tidskrifter och publikationer som Regelbundet Svensk-Internationella pressbyråns bulletiner och Sweden Now gör det for intresserade utomlands att hålla kontakt med vårt land. Sveriges möjligt Radios utlandsprogram sänder radioprogram via kortvåg på sex språk utom svenska och producerar radio- och TV-program som kostnadsfritt erbjuds utlandet. För den exportfrämjande informationen svarar Sveriges Exportråd och for den turismfrämjande verksamheten Sveriges Turistråd. Inom den enskilt finansierade informationsverksamheten framställer bl. a. arbetsmarknadens parter material om t. ex. svensk ekonomi, arbetsmarknads- och arbetsmiljöfrågor. Näringslivets insatser är också av betydelse. För att följa upp och stimulera intresset for Sverige i utlandet behövs enligt utlandsmyndigheterna en ökning främst av det tryckta informationsmaterialet men också av filmer och utställningar. Faktablad behövs på fiera Större bredd och variation i det europeiska språk och vissa u-landsspråk. allmänna materialet om Sverige efterlyses.

Sammanfattning 11

4 Information förslag

Kapitel 4 sammanfattar behoven inom informationsrådet och lägger fram utredningens synpunkter och förslag. Genomgången av de informationsinsatser som från svensk sida riktas mot utlandet visar ett starkt behov av ökade resurser och förnyelse. Efterfrågan stiger både från nya länder och från länder där vi sedan länge har kontakter. Informationen måste anpassas till nya krav och nya mottagare. Många organisationer och grupper har behov av att öka kontakterna med utlandet och delta i ett vidgat internationellt erfarenhetsutbyte. Den information till utlandet som bedrivs genom srarsdøpartemerz/erz och deras myndigheter och verk är av stort värde. Utredningen förutsätter att departement och myndigheter själva efter behov verkar för ökade resurser för sin informationsverksamhet till utlandet. Behov av ökat material för att svara på efterfrågan från utalndet har redovisats bland annat av utredningens enkät hos utlandsmyndigheterna. Önskemålen gäller främst trycksaker men också av film och utställningar. Också material för de nordiska länderna behövs. Den ökade konkurrensen om uppmärksamhet medför krav på förnyelse av material och media. Sverigeinformationens betydelse för den exportfrämjande verksamheten understryker dessa krav. För att kunna tillfredsställa alla de behov och önskemål som finns krävs en successiv uppbyggnad av stödet till Sverigeinformation i utlandet. Utredningens förslag skall därför ses som ett första steg och bör följas av fortsatta anslagsökningar. Enligt utredningens mening kan de föreslagna åtgärderna idag göra större nytta om de sätts in centralt än om de sprids över ett större område.

Förslag

El Svenska institutet är det centrala organ som har till en av sina uppgifter att sprida kännedom om svenskt samhällsliv i utlandet. Institutet skall enligt sin stadga samarbeta med myndigheter, organisationer och andra organ och således stå till tjänst för en vid krets av intressenter som skall kunna använda Institutets tjänster och material. Utredningen föreslår ökat stöd till information om Sverige i utlandet främst genom ökade resurser till Svenska institutet enligt följande fördelning (1 OOO-tal kr):

Ändamål

12 Sammanfattning

El Med hänsyn till betydelsen avjournalistinbjudningar föreslår utredningen en ökning med 100 000 kr av utrikesdepartementets medel för sådana besök. För information i samband med särskilda manifestationer, statschefsbesök och liknande behöver departementet kunna disponera särskilda medel. Utredningen föreslår ett anslag om 150 000 kr för dessa ändamål.

El Sveriges Radios utlandsprogrranz har flera olika uppgifter. sändningarna på svenska uppgift för den växande krets av svenskar som fyller en betydelsefull under eller kortare tid vistas utomlands, t. ex. för internationella längre uppdrag. Exporten av radioprogram och TV-filmer, som innebär att svenska program placeras i främmande länders reguljära programkanaler, är givetvis värdefull. lnformationseffekten av sändningarna på främmande språk, som idag upptar ca tre fjärdedelar av utlandsprogrammets budget och sändningstid, är däremot osäker. Utredningen finner att bristande underlag gör det svårt att bestämma vilken funktion det skattefinansierade utlandsprogrammet skall uppfylla. Om det kan anses att utlandsprogrammet fyller en väsentlig uppgift inom den offentliga Sverigeinformationen bör utlandsprogrammet formellt jämställas med andra statliga organ inom Sverigeinformationen och arbeta efter samma som dessa. Det skulle innebära att utlandsprogrammet fick ett annat riktlinjer avtal med staten än Sveriges Radio i övrigt. Om snarare

utlandsprogrammet

skall ses som en utåtriktad del av radioverksamheten med vissa goodwilleffekter men osäkert informationsvärde bör man överväga om kostnaderna står i rimlig proportion till målsättningen. Olika konsekvenser av en eventuell minskning av sändningarna måste dock beaktas. Om man finner det omöjligt att renodla någon av dessa synpunkter och vill undvika förändringar utan fast grund för sådana åtgärder bör utlandsprogrammets nuvarande struktur och omfattning bibehållas. l dagens läge finner att detta är det rimligaste alternativet. Inom ramen för en reellt utredningen oförändrad budget bör de svenska sändningarna och programexporten få ökat utrymme. El Svensk-Internationella pressbyvrân har bl. a. lagt fram förslag om en försöksverksamhet med utvalda mottagargrupper och snabb anpassning av material till skiftande behov. Utredningen finner förslaget intressant. Byråns behov av ökade medel bör kunna tillgodoses av utrikesdepartementet och Sveriges Allmänna Exportförening gemensamt. a Tidskriften Sweden Now är genom sina journalistiska ambitioner och sin innehållsliga bredd värdefull i den allmänna Sverigeinformationen. Utredningen finner det därför angeläget att utrikesdepartementet, Sveriges Exportråd och näringslivet ger tidskriften stöd och resurser för att vidareutvecklas enligt nuvarande inriktning. föreslår utredningen för förstärkning av information Sammanfattningsvis om Sverige i utlandet:

Sammanfattning 13

Institution/ändamål l 000-tal kr

Svens/ia inst/lurar: för trycksaker. film, skärmutställningar, besöksservice, dokumentationstjänst, personutbyte samt personalforstärkningar 3 045 UIri/çesdø/:arrwnenmi: för journalistinbjudningar och

Kap/teh behandlar motiven for stöd till kulturutbyte, olika former for utbyte, de statliga organens roll samt kulturutbytets villkor i andra länder och i Sverige. Vår egen nationella kultur behöver för sin utveckling samverkan och växelverkan med andra kulturer. Att främja utbytet av idéer och erfarenheter över gränserna är också ett av målen för den statliga kulturpolitiken i Sverige. Kulturlivet har alltid sökt och varit beroende av kontakter och impulser utifrån. l, dag stöder samhället både kulturarbetarnas internationella yrkeskontakter och ett allmänt kulturutbyte där många olika grupper och enskilda deltar. Idag har också de internationella kontakterna och det internationella intresset breddats. Kulturutbytet kan bidra till de ökade kunskaper som är grundvalen för ökad förståelse mellan länder och folk. Sverige deltar i ett brokigt internationellt utbyte på marknadskrafternas villkor. Vi deltar också i det kulturutbyte som stöds av de statliga myndigheterna i andra länder. Det utbyte som har utvecklats med statligt stöd är emellertid främst inriktat på kulturlivets egna behov och önskemål. Detta utbyte bör förstärkas och hittills vunna erfarenheter ligga till grund for den fortsatta utvecklingen. Kulturutbytets vardag innebär att kulturarbetare och deras publik i olika länder håller förbindelserna levande. Ur sådana kontakter kan en fruktbar samverkan och ett djupare samförstånd växa fram. De kontakterna måste genom statliga insatser få ekonomiska och praktiska möjligheter att utvecklas. I kulturutbytet med utlandet måste vi också ta hänsyn till den utländska partens erfarenheter och synpunkter. Andra länder kan ha helt andra värderingar, traditioner och målsättningar och leva under andra villkor. För att utbytet skall bli meningsfullt måste vi förstå och acceptera sådana skillnader. V Ett livligt och mångsidigt kulturutbyte har också ett allmänpolitiskt värde. Politiska värderingar skall inte kunna styra kulturutbytets innehåll, men det kan finnas både kulturpolitiska och allmänpolitiska motiveringar for ökade kulturkontakter över gränserna. Särskilda åtgärder av olika slag kan vara nödvändiga for att öka kontakterna med länder där kulturlivet har få eller inga kontakter. Under efterkrigstiden har olika länder funnit olika organisatoriska former

14 Sammanfattning

for sitt internationella kultur- och informationsutbyte. I de västliga demokratierna har problemet ofta gällt att samordna kulturlivets och utrikespolitikens intressen utan att inkräkta på den konstnärliga friheten. Sverige har i olika internationella sammanhang hävdat kulturlivets frihet och individens roll i utbytet. Andra länder har emellertid ofta en annan inställning i dessa frågor. Särskilda ansträningar kan komma att krävas för att utbyte ändå skall bli möjligt. För utbyte med vissa länder kan ett förmedlande organ som Svenska institutet komma att få ökad betydelse.

-

6 Kulturutbyte översiktlig nulägesbeskrivning

Kapitel 6 redovisar nuvarande former for statligt stöd till kulturutbyte,verksamhet och resurser inom olika kulturområden samt vissa behov och problem inom området. med utlandet omfattar många olika slags aktiviteter. Också Kulturutbyte av det kulturutbyte som sker med statligt stöd är en en kartläggning omfattande uppgift. Den enkät som utredningen har gjort hos närmare 400 kulturinstitutioner, organisationer, grupper och enskilda ger de yttre konturerna av det icke-kommersiella kulturutbytets villkor och omfattning i Sverige i dag. Den största delen av det statliga stödet till kulturutbyte ges som direkta institutet har bidrag till olika projekt och fördelas av flera olika organ. Svenska som en av sina huvuduppgifter att främja kultur- och erfarenhetsutbyte med utlandet. Statens kulturråd och de organisationer och institutioner som bedriver kulturell verksamhet skall verka för de kulturpolitiska målen där också utbytet av idéer och erfarenheter över gränserna ingår. Också många andra organ och myndigheter har uppgifter inom detta område. Därtill kommer indirekt stöd till utbyte i form av anslag eller bidrag till olika kulturinstitutioners ordinarie verksamhet samt medel som är bundna till vissa ändamål, t. ex. det statliga litteraturstödet. till deltagande i vissa Över utbildningsdepartementet ges bl.a. bidrag konferenser utomlands, till folkrörelsernas internationella verksamhet och till internationella kongresser i Sverige. Utrikesdepartementet stöder visst och enstaka större manifestationer oftast i samband med personutbyte statschefsbesök och liknande. Statens kulturråd fördelar bl. a. bidrag till vissa institutioners och fria gruppers turnéer och gästspel samt till utlandsresor for Svenska institutet har projektmedel för bl. a. körer, orkestrar och folkdanslag. filmvisningar, översättningar, mindre gästspel, publikationer utställningar, och kontaktservice. Andra institutioner särskilda områden. Dit hör t. ex. ger stöd inom Rikskonserter. Riksteatern, Riksutställningar, Svenska Filminstitutet, Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet, SIDA, Konstnärsnämnden, Sveriges Författarfond, Konstakademien och Musikaliska akademien. Omfattningen av och resurserna for internationellt utbyte inom teater och samt konst, museer och utställningar redovisas dans, musik, film, litteratur översiktligt på grundval av utredningens enkät. Bristen på resurser är det främsta problemet. Nästan alla instanser anser att

SOU [978156 15

Sammanfattning

internationella kontakter och impulser inte kan utvecklas därför att det inte finns tillräckliga anslag vare sig hos institutionerna själva eller hos centrala organ. För kulturlivet ute i landet är bristen på resurser och därmed internationella kontakter särskilt kännbar. Statliga och kommunala bidrag till de regionala institutionerna är i allmänhet inte dimensionerade för de merkostnader som ett internationellt utbyte innebär. Utbytet blir beroende av tillfälligheter och det är svårt att genomföra egna initiativ. Det finns en zillmän önskan att utställningar, turnéer och gästspel som kommer till de större städerna också i någon form når ut i landet. Praktiska svårigheter i utbytet utgör t. ex. språkbarriärer och valutaproblem, främst i öststaterna. Bristen på överblick upplevs som mycket besvärande. Olika sökande vet ofta inte vart de skall vända sig for att få upplysningar eller bidrag. Den mottagande verksamheten anses särskilt angelägen. Medel saknas ofta helt for att inbjuda och ta emot kulturarbetare och kulturmanifestationer från utlandet.

7 -

Kulturutbyte förslag

Kapitel 7sammanfattar behoven inom området och presenterar utredningens synpunkter och forslag samt alternativa lösningar av vissa problem. Utredningens kartläggning bekräftar att de statliga anslagen for kulturutbyte är otillräckliga. Tillfallen till utbyte, kontakter och impulser kan inte utnyttjas därför att medel ofta saknas även för ganska blygsamma kostnader i sammanhanget. Många inbjudningar och erbjudanden av stort intresse för det svenska kulturlivet har måste avböjas av ekonomiska skäl. Utan livaktiga internationella Förbindelser finns risk for stagnation och provinsialism inom kulturlivet. Medan det statliga stödet till den inhemska kulturen har byggts ut under de senaste decennierna har det internationella utbytet varit ett forsummat område. För att delta i det internationella utbytet på ett sätt som svarar mot Sveriges ställning som kulturland måste nu grunden läggas för en ny satsning på detta område. Från den grunden bör insatserna sedan byggas ut under kommande år.

Förslag

Det internationella har ibland blivit utbytet en fråga om de förmedlande organens uppgifter och problem. Denna tonvikt på organisationsfrågor har inte stimulerat anslagsgivningen utan snarare skapat intryck av svårlösta motsättningar inom området. Enligt utredningens mening måste uppmärksamheten istället riktas mot kulturlivets behov av ökade resurser for att kunna vidmakthålla och utveckla internationella kontakter. De närmare formerna för ansvarsfördelning inom området bör i viss utsträckning kunna utarbetas av de berörda parterna själva. Kulturlivets fria och självständiga ställning måste vara en huvudprincip

16 Sammanfattning

också för det internationella utbytet. Detta utbyte bör ses som en naturlig del av det svenska kulturlivet och finansieras i stort sett i samma ordning som gäller för den inhemska verksamheten. Förutsättningarna för utbyte med olika länder och regioner växlar emellertid starkt. Sådana faktorer måste påverka anslagskonstruktioner och kompetensfördelning i Sverige. Utredningen föreslår förstärkta resurser över ett stort område enligt följande jurincijaer: El Anslag/ör kulturutbyte som endast kräver ekonomiska bidrag bör finnas hos statens kulturråd. Sådana bidrag bör avse projekt där kontakter har etablerats mellan en regional institution, fri grupp eller amatörensemble med en motpart i utlandet och endast ekonomiskt stöd behövs. Kulturrådet fördelar idag vissa bidrag till lokala och regionala teater- och musikinstitutioner. Rådet bör också i fortsättningen svara för sådan bidragsgivning som bör utvidgas att omfatta också lokala och regionala museer. Bidraget bör ökas kraftigt för att ge de regionala institutionerna möjlighet att delta i utbytet. Bidragen till fria grupper, amatörer och internationella samarbetsorganisationer behöver ökas för att bättre tillgodose deras önskemål om utbyggda kontakter med utlandet. Liksom hittills bör medel finns hos kulturrådet för att enskilda medlemmar av organisationer, grupper och föreningar skall kunna delta i kongresser, festivaler m.m. Kulturrådet föreslås få ökade medel för att delta i det internationella erfarenhetsutbytet inom det kulturpolitiska området.

U Anslag/ör kulturutbyte som krävenfirhandlingar, utbytesteknisk samverkan 06/1/ eller särskilda initiativ bör finnas hos Svenska institutet, som är en naturlig för de svenska utlandsmyndigheterna. Institutet har idag kontaktpunkt sådana uppgifter inom ramen för kulturprogrammen med Östeuropa samt inom vissa kulturområden, främst utställningar, filmvisningar och översätt- Institutet bör få ökade resurser för att också i fortsättningen svara ningsstöd. Institutets erfarenhet och kompetens bör utnyttjas för för dessa uppgifter. centralmuseernas utställningsprojekt genom ett särskilt anslag inom Institutet. Institutet bör också ha medel för att initiera egna projekt. Överblick och vägledning inom kulturutbytesområdet till olika intressenter bör ges genom ett särskilt sekretariat inom Institutet. Ökade personalresurser föreslås för detta ändamål. El Anslag för större gästspel och turnéeer bör rymmas inom ordinarie anslag förutsätts kunna få för Operan och Dramaten. Ovriga teatrar och orkestrar för regionala institutioner hos kulturrådet. bidrag ur de centrala medlen D Anslag/ör enskilda kulturarbetare bör liksom nu finnas hos olika instanser för olika ändamål. För utbildningarbetsresor och projekt i utlandet förutsätts medel finnas hos konstnärsnämnden som har stor frihet i sin bidragsgivning. Ökade medel till nämnden bör också kunna öka stödet till utlandsresor. Detsamma bör gälla Sveriges Författarfond. E] Ans/agför mottagande verksamhet bör finnas hos större museer i form av allmänt förstärkta utställningsanslag. Vissa funktioner bör kunna fyllas av Rikskonserter, Riksteatern, Riksutställningar liksom Folkets Husföreningarnas

Sammanfattning 17

Riksorganisation och F olkparkernas Centralorganisation. Inom ramen för huvudlinjerna av utredningens forslag har några alternativa lösningar diskuterats. De medel som ställs till Svenska institutets förfogande skulle kunna gälla också för utbyte inom t.ex. teater- och musikområdena. Om Institutets uppgifter vidgades till att gälla också större gästspel och turnéer skulle insatserna avse alla konstområden. Utredaren finner i och för sig en sådan lösning tänkbar men anser att utbytet i största möjliga utsträckning bör ske genom kulturlivets egna instanser. För gästspel och turnéer krävs ofta en professionell impressario men däremot inte Institutets förmedling. Under sådana förhållanden är det rimligare att Operans och Dramatens utlandsverksamhet liksom nu helt beslutas och finansieras av institutionerna själva. När det gäller regionala och lokala kulturinstitutioner skulle gränsdragningen mot kulturrådets ansvarsområde bli oklar, ifall kulturrådet normalt förutsätts svara för dessa institutioners utbytesverksamhet men Svenska institutet för deras ”större” projekt.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen ökade resurser för kulturutbyte med utlandet enligt följande fördelning (1 000-tal kr):

Institution/ändamål Anslag Förslag bâ 1977/78 (ökning)

Statens ku/tzirräd: - regionala museer, orkestrar och teatrar 100 1 400 -fria grupper, amatörer, internationella organisationer samt konferenser, festivaler m. m. 630 950 - 150 handläggning och erfarenhetsutbyte

Summa 2 500

Svenska ins/inner: - 550 utställningar (av museikaraktär) 800 -översättningar, kontaktservice, publikationer samt verksamhet vid kulturhuset i Paris 900 500 - personal för kultursekretariatet 300

Summa l 600

Övriga:

Rikskonserter (utsändande och mottagande verk-

Folkparkernas Centralorganisation och Folkets Husföreningarnas Riksorganisation (mottagande verk-

Sammanfattning

8 Studier och forskning

inom studie- och forskningsområdena behandlades utförligt av Utbytet lnternationaliseringsutredningen som 1973 initierades av det dåvarande universitetskanslersämbetet. Denna utredning fann stora brister i det internationella kontakter och framlade en serie svenska utbildningsväsendets åtgärder även för ökat personutbyte. Sedan dess har vissa forslag till konkreta tillkommit. SlK-utredningen har i samråd med anslag for detta ändamål universitets- och högskoleämbetet gjort en begränsad uppföljning av interl övrigt behandlas främst Svenska institutets nationaliseringsutredningen. verksamhet inom området. Även personutbytet genom de vetenskapliga akademierna, vissa fonder och studieförbunden redovisas översiktligt. är till sin natur internationell och utbyte av erfarenheter över Forskningen gränserna hör till vetenskapens vardag. Också för andra former av studier är internationella erfarenheter alltmer nödvändiga. Enligt universitets- och högskoleämbetet är personutbyte med läroanstalter i andra länder en av de verksammaste metoderna för en allmän internationalisering av utbildningen. Slutakten från den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK) innehåller också rekommendationer om åtgärder for att underlätta studerande-, lärar- och forskarutbytet mellan deltagarländerna. En av Svenska institutets huvuduppgifter inom detta område omfattar svensk-internationell stipendieverksamhet, gästföreläsarutbyte och övrigt samt stöd åt undervisning i svenska vid utländska läroanstalpersonutbyte ter. är baserad på överenskommelsen med andra Stipendieverksamheten länder (bilaterala stipendier) samt på särskilda beslut av regering och riksdag m. fl.). Dessutom förvaltar Insti- (s. k. gäststipendier, Europarådsstipendier tutet vissa uppdrag på stipendieomrâdet bland annat for SIDA. Stipendieverksamheten kompletteras med det mera flexibla anslaget for övrigt personutbyte som också a nvänds för utbyte inom andra utbildningsområden i svenska vid ca 200 universitet och än högskolan. Stödet till undervisningen läroanstztlter i utlandet är en särskild uppgift för Svenska institutet. Stödet består av rese- och expensbidrag till svenska lektorer samt rese- och uppehållsbidrag för utländska skandinavister för besök i Sverige, resebidrttg, kurser, bokgåvor. läromedelsstöd m. m. Svenska institutet har framhållit behovet av ökade medel for stipendier till För gästföreläsarutbyte och övrigt personutbyte utanför gäststuderande. högskoleområdet är behoven av ökade medel särskilt angelägna. Det stigande intresset för undervisning i svenska vid utländska läroanstalter ställer ökade krav på Institutets stöd och service. De som spontant läser svenska i utlandet måste betraktas som en viktig målgrupp för olika former av Sverigeinformation och kulturverksamhet. SlK-utredningens undersökning av det internationella utbytet idag inom visar att resurserna fortfarande är otillräckliga for de delar av högskoleomrâdet kontakter som allmänt anses nödvändiga. De 2 mkr som sedan år utvidgade 1976/77 står till UHÄ:s förfogande for detta ändamål har främst använts for studieresor inom grundutbildningen. Även forskarstuderande bör få bättre möjligheter till utlandsstudier. Alltför få tillfällen finns för de yngre forskarna och lärarna att kunna tillbringa en längre tid utomlands vid ett utländskt

Sammanfattning 19

universitet. Behovet av medel för konferenser och studieresor är mycket ston, liksom behovet att kunna bjuda in gästforskare och gästlärare. Även mycket starkt motiverade kontakter måste avskrivas av brist på resurser. Ett annat hinder för utbytet är bristande språkkunskaper.

Förslag

Utredningen vill kraftigt understryka de allmänna synpunkter och krav på ökade resurser för högskolans utlandskontakter som framfördes av internationaliseringsutredningen. Detta är så mycket mera angeläget som enligt vad UKÄzs utredning visade Sveriges internationella kontakter på detta område har varit eftersatta.

D Utredningen instämmer i Svenska institutets önskemål om förstärkning av stipendiet-na till gäststuderande och förutsätter att dessa frågor kommer att behandlas av 1978 års utredning om utländska studerande. El Utredningen finner det angeläget att studieørbunden får möjligheter att vidga sin internationella verksamhet och förutsätter att dessa frågor tas upp av den inom kommundepartementet tillsatta utredningen om folkrörelsernas internationella verksamhet. El Svenska institutets stöd till undeivisningi svenska vid utländska läroanstalter bör utvidgas. Utredningen finner Svenska institutets önskemål om att kunna förstärka olika stödformer väl motiverade och föreslår en ökning med 500 000 kr för denna verksamhet. El Medel för gäst/öreläsarutbyte, kongressdeltagande m. m. samt för utbyte inom andra Lttbi/dningsomrâden är högskolan kan komma att tillföras universiteten och folkrörelserna i ökad utsträckning. l avvaktan på en sådan eventuell utveckling bör Svenska institutets anslag för denna verksamhet förstärkas med 300 000 kr. Sammanfattningsvis föreslår utredningen följande resursförstärkningar (1000 kr):

lnstitution/áindamål Anslag Förslag bå 1977/78 (ökning)

Svenska institutet Stöd till undervisning i svenska vid utländska läroztnstalter 610 500 Stöd till gästforeläsarutbyte och övrigt personutbyte inom området studier och forskning l30 300

9 Svenska institutet

Kapitel 9 behandlar Svenska institutets uppdrag och verksamhet samt framlagger utredningens synpunkter och förslag. Detaljerade redovisningar - av förslagen ges i kapitlen om Information förslag, Kulturutbyte förslag

20 Sammanfattning

samt Studier och forskning. Olika aspekterav Institutets verksamhet tas uppi flertalet kapitel. Svenska institutet är en statlig stiftelse med uppdrag att främja kultur- och erfarenhetsutbytet med utlandet och genom upplysningsarbete i utlandet kännedom om svenskt samhällsliv. Verksamheten finansieras i sprida huvudsak över utrikesdepartementets huvudtitel. Budgeten bereds i samråd med utbildningsdepartementet. Svenska institutet har i de senaste årens anslagsframställningar betonat att de finansiella förutsättningarna för att tillfredsställa behoven av tjänster och material inom Institutets arbetsområden successivt har försämrats. De svenska förmedlar utlandets behov och efterfrågan av utlandsmyndigheterna informationsmaterial. Flera olika grupper och enskilda inom samhälls- och kulturlivet har också anspråk på Institutets tjänster. Inom kulturlivet är man otillfredsstalld med Institutets bristande resurser. Sverige är troligen det enda land i världen som anförtror den statliga utlandsinformationen åt ett fristående organ med självständig styrelse. Det är också ovanligt att ett särskilt fristående organ har till uppgift att svara både för den offentliga informationen om det egna landet och for att främja ett fritt kultur- och erfarenhetsutbyte. om gemensam administration av den officiella informationsverk- Frågan samheten och kultur- och efarenhetsutbytet har tagits upp av bl. a. 1966 års om Svenska institutet. SIK-utredningen understryker att dessa utredning verksamheter har olika målsättningar och intressenter. Det kan finnas risker för att dessa olika syften inte alltid hålls klan åtskilda. De olika verksamheterna har emellertid många beröringspunkter och en av insatserna kan ha praktiska fördelar. Svenska institutet har samordning också i stort sett utfört sitt arbete på ett sätt som har väckt respekt. En allt större del av det svenska kultur- och erfarenhetsutbytet har numera funnit vägar även utanför Institutet. Utredningen anser därför inte att en uppdelning av Svenska institutet skulle vara motiverad.

Förslag El Eftersom både utrikes» och Utbildningsdepartementet har intressen i Svenska institutet kunde det ur många synpunkter te sig naturligt att utbildningsdepartementet ansvarade för de delar av Institutets verksamhet som avser kulturutbyte och stöd till internationella kontakter inom studier och forskning. Institutet måste dock också i fortsättningen i stor utsträckning vara kontaktpunkt för utlandsmyndigheterna även i frågor som berör kulturutbyte. Ett delat budgetansvai kan vara praktiskt svårt att genomföra. El Institutet har av stiftelse/ormen haft vissa svårigheter att få på grund automatisk kompensation för t. ex. löneökningar och höjningar av gäststifastställt basbelopp. Utredningen anser dock inte att ett pendierna enligt ämbetsverk för Sverigeinformation och kulturutbyte skulle vara en bättre lösningDe praktiska problemen bör kunna lösas genom administrativa beslut.

SOU l978:56

Sammanfattning 21

D I den mån Institutet får väsentligt utökade arbetsuppgifter inom något område bör detta reflekteras i sammansättningen av styrelsen. Institutets re/êrensgrupper bör få ett mer aktivt inflytande över Institutets verksamhet. Formellt samarbete bör etableras mellan Institutet och Statens kulturråd. Sammanfattningsvis anser utredningen att Svenska institutets ställning och huvudmannaskap bör bibehållas oförändrade. Institutets insatser inom bör främst avse sådana projekt som kräver Förhandlingar och/ kulturutbytet eller särskilda initiativ. För orientering och praktisk vägledning till olika intressenter inom området bör ett särskilt sekretariat inrättas. En betydande förstärkning av Institutets främst för budget föreslås, informationsverksamhet. Institutet bör i ökad omfattning framställa informationsmaterial förde nordiska länderna, främst på svenska och finska men i samråd med berörda ambassader också på danska och norska. Vidare bör Institutet uppmärksamma behovet av informationsmaterial på de mindre, europeiska språken, särskilt för

Östeuropa och Medelhavsländerna, samt

vissa u-landssprák. För Svenska institutet har i kapitlen 4, 7 och 8 föreslagits ökade resurser enligt följande fördelning (l OOO-tal kr):

Information: trycksaker, filmvisningar, utställningar, personutbyte, dokumentation och besöksservice 2 565 Personal för dessa ändamål 480 Kit/rurutbyte: utställningar, översättningsstöd, kontaktservice l 200 Personal till kultursekretariat 300 Studier och jbrskning: stöd till svenskundervisning vid utländska läroanstalter, gästföreläsarutbyte och övrigt utbyte 800

Summa 5 345

10 Nordiskt samarbete

Kapitel 10 belyser bakgrunden till och formerna för information och kultursamarbete inom Norden. Det internordiska kultursamarbetet avser utbildning, forskning och allmänkulturell verksamhet. Beslutande organ är Nordiska ministerrådet i vilket ingår medlemmar av varje lands regering. Vidare förekommer ett omfattande bilateral! nordiskt samarbete. Visst samarbete sker inom ramen för olika fonders verksamhet. Dessutom finns ett antal institutioner för nordiskt samarbete. Flera av dem faller inom Nordiska ministerrådets ansvarsområde. Dit hör bl. a. Nordens Hus i Island. Därtill kommer flera kursgårdar m. m. som vanligtvis drivs i föreningarna Nordens eller någon samarbetsfonds regi. Också det nordiska vänortsutbytet är väl utbyggt. Samarbetet med Finland intar av flera skäl en särställning. Finland är det enda land utanför Sverige där svenska är ett officiellt språk. Vidare har den finska invandringen till Sverige under lång tid varit omfattande.

22 Sammanfattning

Förslag u De nordiska samarbetsorganen ger i första hand information om nordiska i ett enskilt nordiskt land. förhållanden och åtgärder, inte om förhållandena föreslår därför att Svenska institutet får resurser for att Utredningen framställa visst informationsmaterial också på nordiska språk.

som står till förfogande för kulturutbyte inom Norden är u De resurser större än vad som finns tillgängligt for utomnordiskt utbyte. mångdubbelt institutioner bör enligt utredningen söka förenkla bidrags- Anslagsbeviljande ändamål. Det nordiska förfarandet och skapa vissa reserver för oförutsedda bör också kunna omfatta gemensamma nordiska manifeskultursamarbetet tationer i utomnordiska sammanhang.

u Inom området studier ochforskning föreslår utredningen i annat sammanhang att Svenska institutet får ökade resurser för bl. a. stöd till svenskundervisning i utlandet. Dessa insatser bör också avse Norden.

El Som framgår av kapitlet om personalfrågor m. m. förutsätter utredningen ambassaden i Helsingfors återfår den tidigare tjänsten med att svenska särskild inriktning på kulturområdet.

11 Utbyte med länderna i Östeuropa

Kapitel 11 behandlar förutsättningarna för Sveriges utbyte med länderna i

Östeuropa. Länderna i levde efter andra världskriget fram till 1960-talet i en

Östeuropa

Den politiska regleringen av alla förbindelser viss isolering från västvärlden. med omvärlden gjorde det svårt för det svenska kulturlivet att knyta egna kontakter. De östeuropeiska länderna har framfört förslag om statliga for att öka kontakterna. Den svenska regeringen har avvisat kulturavtal officiella bilaterala kulturavtal med hänvisning till den traditionella svenska inom området. har blivit att Svenska institutet uppfattningen Lösningen tecknat särskilda kulturprogram med östländerna. Sådana avtal finns i dag Polen, Rumänien, Sovjetunionen och med Albanien, Bulgarien, Jugoslavien, och Tyska Demokratiska Republiken sker Ungern. Med Tjeckoslavien utbytet på annat sätt. Tyngdpunkten i de konkreta utfástelserna inom kulturprogrammen ligger i Teknisk-vetenskapliga kontakdag på forsknings- och utbildningsområdet.

ter handläggs av Kungl. Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsaka-

kulturområdet förutsätts i allmänhet att berörda demien. På det egentliga institutioner kommer överens om utbyte. En del av detta utbyte sker numera utan officiell medverkan. Förutsättningar och intresse för sådant utbyte varierar från land till land. Kulturförbindelserna mellan Sverige och länderna i Östeuropa har alltså utvecklats positivt. Grundläggande skillnader i samhällssystemen påverkar dock på olika sätt det praktiska utbytet. Från svensk sida har det främsta hindret varit den allmänna bristen på resurser inom området. är förhållandena mycket speciella i Öst- För informationsverksamheten

SOU l978:56

Sammanfattning 23

europa. I vissa länder är tillträdet till utländska ambassader begränsat. Tryckt material används sällan och sänds endast till mottagare som har accepterat att ta emot sådant material. Även inom detta område varierar förhållandena från land till land och har gradvis förändrats till större öppenhet. Besöks- och stipendieverksamheten är enligt de svenska utlandsmyndigheterna viktiga inslag i utbytet. och de svenska Svenskundervisningen Iektorerna spelar en viktig roll för kulturförbindelserna mellan Sverige och

länderna i Östeuropa. Sveriges Radios

utlandsprogram avlyssnas enligt

utlandsmyndigheternas bedömning i viss utsträckning i Östeuropa.

Förslag Utredningen finner att särskild stimulans till utbytet med är

Östeuropa

motiverad. För närvarande tas huvuddelen av resurserna for utbyte i anspråk för västvärlden. För utbytet med behövs ofta mera resurskrävande

Östeuropa

administrativa insatser.

El Kulturprogrammen bör endast ange miniminivån for utbytet och informella kontakter av olika slag stödjas. Utbytet bör präglas av ömsesidighet, vilket dock inte får innebära att varje insats från det egna landets sida skall motsvaras av exakt lika stor insats från det andra landet inom samma område. De föreslagna ökade resurserna for personutbyte förutsätts också

kunna öka utbytet med Östeuropa.

El Den föreslagna ökade satsningen på Svenska institutets informationsverksamhet förutsätts resultera i flera upplagor av trycksaker på främst ryska,

polska och serbo-kroatiska samt språkversioner för Östeuropa av filmer

och utställningar.

D Utredningens förslag om ökat stöd till svenskundervisningen i utlandet

bör kunnat underlätta denna verksamhet i

Östeuropa.

u Medverkan från ambassader och konsulat äri vissa länder en förutsättning för att utbyte skall kunna genomföras. Det är därför att angeläget

utlandsmyndigheterna i Östeuropa får möjlighet

att ägna ökad uppmärksamhet åt kultur- och informationsfrågorna. E1 Utredningen föreslår i kapitlet om Personalfrågor m. m. att utrikesdepartementet inrättar tva rörliga t/änster/öt- kulturattachéer. En av dessa bör till

en början placeras i Östeuropa.

12 Kontakter med invandrarnas hemländer

Kapitel 12 behandlar invandringen till Sverige, insatser inom kultur- och informationsområdena från svensk sida och från invandrarnas de hemländer, svenska utlandsmyndigheternas synpunkter samt utredningens synpunkter och förslag. Enligt Statiska centralbyrån fanns vid årsskiftet 1977/78 ca 425 000 utländska medborgare i Sverige. Antalet personer med utländsk bakgrund är dock större. Drygt hälften av de utländska medborgarna kommer från de nordiska länderna. Genom invandrarnas närvaro har inom Sveriges gränser skapats nya och fruktbara möjligheter till utbyte och växelverkan mellan olika kulturer. Men

Sammanfattning

invandrarkulturerna behöver också stöd för att själva kunna utvecklas. Statliga myndigheter på kulturområdet skall således ta hänsyn till invandrarnas behov i den reguljära verksamheten. Särskilda åtgärder Förekommer också, som stödet till utgivning av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Sveriges kontakter med invandrarnas hemländer varierar. Kulturutbytet med Finland men också med övriga nordiska länder är intensivt. Inom ramen för det nordiska samarbetet Förekommer ett betydande informationsutbyte mellan departement, myndigheter, verk, kommuner, organisationer etc. För utbytet med Jugoslavien liksom med övriga länder i Östeuropa förekommer särskild reglering och stimulans. Förhållandet mellan invandrare och andrasvenskar har viktiga kulturella aspekter. En förutsättning för att invandrarna skall kunna anpassa sig är att deras kontakter med den egna kulturen hålls levande. En annan förutsättning är att invandrare och andra svenskar ömsesidigt förstår och respekterar varandras samhällen och kulturer. Statens invandrarverk har ofta bakgrund, betonat att svenskarnas attityder är den viktigaste faktorn. Radio och TV kan spela en viktig roll för ökade kontakter med invandrarnas hemländer. Det kan därför vara motiverat att man från svensk sida köper in flera TV-program och filmer från dessa länder. Också pressen har stor betydelse.

Förslag Cl Utredningen föreslår en särskild satsning på informationsutbyte med invandrarnas hem/änder. Särskilda stipendier skulle kunna stimulera kontakter och samarbete på massmedieområdet och leda till ökad kunskap om respektive länder. Stipendierna bör uppgå till minst tio per år och kunna tilldelas både invandrare och andra svenskar för projekt i Sverige eller invandrarnas hemländer. För detta ändamål föreslås särskilda medel om 200000 kr. lnvandrarverket bör närmare utforma bestämmelserna för medlens användning. n För den allmänna Sverigeinformarionen i invandrarnas hemländer behövs enligt de svenska utlandsmyndigheterna mera informationsmaterial på de olika invandrarspråken. Dessa önskemål bör kunna tillgodoses genom de föreslagna ökningarna till Svenska institutets informationsverksamhet. D Ett ökat med invandrarnas hemländer förutsätter främst en utbyte förstärkning av de ordinarie anslagen för kulrururbyte. EJ Som framgår av kapitlet om Personalfrågor m. m. föreslår utredningen att inrättar två rörliga Uänsrerjör- kulrurarlachéer. En av utrikesdepartementet dessa bör till i Medelhavsområdet, där flertalet av en början placeras invandrarnas hemländer finns.

13 U-länder - kulturstöd och kulturutbyte

KapireI13 behandlar förutsättningar och problem i samband med ett svenskt kultur- och informationsutbyte med u-länderna, beröringspunkter mellan

Sammanfattning

kulturstöd och kulturutbyte samt frågan om personalutbyte mellan Sverige och u-länderna. Motiven för kulturutbyte! med u-länderna är desamma som för utbyte med andra länder: vårt eget behov av stimulans och kontakter över gränserna för att motverka vår egen språkliga och geografiska isolering. För kontakterna med u-länderna finns också särskilda skäl. Genom vårt utvecklingssamarbete har vi kommit i nära kontakt med vissa u-länder. U-länderna har också ett behov av att återupptäcka sin egen kultur och därmed stärka sin nationella identitet. Det är angeläget att ömsesidigheten och mångsidigheten i umgänget med dessa länder stimuleras. Ettjämbördigt och ömsesidigt utbyte med i-länder kan bidra till att stärka u-landskulturerna. Förutsättningarna för ett sådant jämbördigt utbyte kan kanske vara bättre for ett land som Sverige, utan ett kolonialt förflutet. I praktiken är emellertid det svenska kulturutbytet med u-länder mycket begränsat. Svenskt kulturliv saknar de kontakter som de gamla kolonialmakterna kunnat arbeta upp och bibehålla. Kulturutbytet med u-länder innebär emellertid speciella svårigheter som motiverar särskilda åtgärder. Utbytet är betydligt dyrare än vårt traditionella

utbyte med Norden, västvärlden och Östeuropa. Svenska institutioner saknar

ofta direkta kontakter i u-länderna. intresserade u-landsinstitutioner är ofta för svaga för att klara av sin del av utbytet såväl ekonomiskt som organisatoriskt. De kräver ofta att bistånd också skall ingå i utbytet vilket utgör en återhållande faktor för den svenska parten. Utredningen anser att kulturutbytet med u-länderna bör vara ett normalt led i det allmänna kulturutbytet och finansieras inom ramen för de ökade anslag som utredningen föreslår för olika myndigheter, institutioner och andra organ på detta område. Svenska institutet bör kunna bistå med kontaktservice, samarbete och stimulans. Men utbytet med u-länderna kan också kräva särskilda ekonomiska insatser. Utredningen anser att det får betecknas som en brist att det inom ramen för det nuvarande personutbytet finns så få möjligheter för personer från uländerna att ta del av svenskt kunnande på olika områden. Utredningen anser därför att möjligheten till stipendier bör ökas. På samma

sätt som nu sker beträffande Östeuropa bör statsmakterna kunna göra skilda

satsningar för att intensifiera personutbytet med u-länderna. Stödet bör i första hand gå till korttidsstipendier som möjliggör för specialister som så önskar att komma till Sverige. Med få undantag bedrivs den statligt finansierade allmänna Sverigeinformationen i u-länderna på samma sätt som i övriga delar av världen. Samma material och samma metoder används. Resurserna för informarionsverksamheten i u-länderna har alltid varit begränsade.

Förslag D Utredningen föreslår en femårig _försöksverksamher för att undersöka förutsättningarna för ett förstärkt kulturutbyte med u-länderna. I första hand bör man då försöka stimulera u-landsprojekt i Sverige. De kontakter som då uppstår kan i sin tur leda till spontant intresse för svenska kulturmanifestationer i respektive land.

26 Sammanfattning

U-landsmanifestationer i Sverige finansieras redan i dag i viss utsträckning Försöksverksamheten förutsäzter att genom SlDA:s informationsanslag. sådana medel i ökad utsträckning används för att låta u-länderna presentera sina länder och sin kulturi Sverige. Finansieringen av de svenska projekt som kan komma till stånd i u-länder förutsätts ske inom ramen för det allmänna

kulturutbytet. bör en u-lancsgrupp För att leda den Föreslagna försöksverksamheten tillsättas med representanter för bl. a. utbildnings- och utrikesdepatüemen- Svenska institutet och kulturrådet. Som stimulans till ett ökat ten, SIDA, bör särskilda medel kunna ställas till förfogande av berörda organ. utbyte av Svenska institutet och redovisas i Dessa medel bör kunna administreras särskild ordning.

El Ett förstärkt samarbete mellan institutioner i u-länder och i Sverige skulle enligt utredningens mening kunna ingå i ett bredare samarbete och i så fall bekostas ur anslaget för internationellt utvecklingssamarbete.

n Utredningen anser att korttidsstipendiet till Sverige borde kunna ingå i ett till bredare samarbete med u-länderna. Det gäller främst u-landsstipendiater i den mån sådana besök sker inom Sverige men också svenskar till u-länderna ramen för ett utbyte mellan institutioner i Sverige och u-länderna. Ett sådant stöd borde kunna ges genom att särskilda medel ur anslaget för internationellt ställdes till förfogande för detta ändautvecklingssamarbete mål. Eftersom SIDA numera inte handlägger sådan stipendieverksamhet att medlen administreras av Svenska institutet och kunde det vara naturligt redovisades i särskild ordning. Med hänsyn till att flera departement, och institutioner har sakkunskap och intressen inom detta myndigheter om område borde det vara angeläget att finna former för samråd vid beslut stipendietilldelning. D Utredningen föreslår i informationsavsnittet att ökade resurser ges åt Svenska institutet för informationsverksamhet. Inom ramen för denna bör

informationsmaterial som

det enligt utredningen bli möjligt att satsa även på är anpassat till u-landsförhållanden.

14 Frågan om kulturavtal

frågan om Sverige skall ingå bilaterala statliga kulturav- Kapitel 14 behandlar tal med andra länder. Kulturavtal är en överenskommelse mellan två regeringar om formerna för och i vissa fall omfattningen av kulturutbytet mellan de båda länderna. Det får ofta formen av ett officiellt ramavtal som syftar till att allmänt främja inte på regeringsnivå ingått bilaterala kulturavtal utbytet. Sverige har hittills med andra länder. har framförts främst av de Önskemål om kulturavtal med Sverige med bl. a. valutabestämmelser i östeuropeiska länderna. Särskilda problem någon form av gemensam överenskomutbyte med Östeuropa har motiverat Det har lösts så att Svenska institutet efter samråd melse på kulturområdet. med utrikes- och utbildningsdepartementen tecknar särskilda kulturprogram

Sammanfattning 27

med i forsta hand de östeuropeiska länder som så önskar. Genom kulturpro-

grammen har utbytet med Östeuropa funnit en allmänt godtagbar form.

Utbytet har också ökat under senare år. Dessutom går en del av utbytet med vissa östländer utanför programmen. Även vissa västländer har framfört propåer om kulturavtal. Det har främst gällt länder i Sydeuropa såsom Grekland, Portugal och Spanien. Vissa uländer har också uttryckt önskemål om kulturavtal. Utgångspunkten for bedömningen är frågan om en ändring av nuvarande praxis kan anses medföra fördelar ur utrikespolitisk synvinkel och/eller för Sveriges kulturutbyte med utlandet och det svenska kulturlivet. Utredningen finner att den goodwill-skapande effekten av eventuella svenska kulturavtal med de östeuropeiska länderna i dag får anses vara obetydlig. Beträffande u-länderna skulle kulturavtal kunna spela en viss Utrikespolitisk goodwill-skapande roll på kort sikt. Det kunde underlätta kontakterna med länder där det svenska kulturlivet har få eller inga egna kontakter. När det gäller västländer torde det konkreta innehållet i utbytet spela större roll än formerna. Vid bedömningen av frågan om kulturavtal måste stort avseende fästas vid kulturlivets synpunkter. Från det svenska kulturlivets sida betonas ofta grundprincipen om ett fritt och obundet utbyte över gränserna. Det finns risker for att kulturavtalen skulle ge en mera officiell prägel åt utbytet och leda till icke önskvärda bindningar. Innehållet i kulturavtalen kan lätt bli ett resultat av önskemål och påtryckningar från omvärlden snarare än ett uttryck för en genomtänkt politik från det egna landet. En förändring av den nuvarande svenska inställningen till kulturavtal skulle kunna skapa stora förväntningar på Sverige i frågan om ökade resurser. Praktiskt skulle statliga kulturavtal ställa större krav på administrativa insatser av berörda departement.

F års/ag E1 Utredningen finner att övervägande skäl talar för en oförändrad svensk inställning till statliga bilaterala kulturavtal. Med länder som av speciella skäl begär en reglering bör Svenska institutet liksom hittills kunna ingå särskilda kulturprogram. Andra alternativ är olika former av överläggningar med Sammanträdesprotokoll m. m. som bör kunna initieras av Svenska institutet. Beträffande u-länder kan det visa sig ändamålsenligt att även ta med vissa kulturfrågor i övergripande ramavtal avseende såväl utvecklingssamarbete som ekonomiskt, tekniskt och vetenskapligt samarbete.

15 Samråd mellan allmän, kommersiell och turistinriktad information

Kapitel 15 behandlar frågan om samråd mellan ansvariga organ for allmän, kommersiell och turistinformation. Det finns ett påtagligt samband mellan den allmänna Sverigeinformationen och den kommersiella informationen i export- eller turismfrämjande syfte. I den mån ökade kunskaper om Sverige lägger grunden för ett positivt

28 SOU l978:56 Sammanfattning

intresse för vårt land kan detta också komma att omfatta svenska produkter Omvänt kan goda erfarenheter av svenska varor eller Sverige som turistland. till Sverige överhuvudtaget. Den skapa eller befästa en positiv inställning kommersiella och turismfrämjande informationsverksamheten allmänna, har också tidigare varit organisatoriskt sammankopplade. och Sveriges Turistråd beslutar Svenska institutet, Sveriges Exportråd verksamheter. För Svenska institutet är självständigt om sina respektive en huvuduppgift. För Exportrådet och Turiallmän Sverigeinformation strådet är informationsverksamheten i regel ett led i olika konkreta projekt och Turistrådet arbetar kommersiellt och och satsningar. Exportrådet disponerar inte några särskilda medel för informationsverksamhet. Statens och näringslivets gemensamma satsningar på Svensk-lnternatiooch tidskriften Sweden Now är ett nella pressbyråns (SIP) nyhetsbulletiner mellan allmän och kommersiell informauttryck för det nära sambandet

tion. Att vidmakthålla och stimulera utlandets intresse för Sverige och svenska målsättningen för allmän, kommersiell förhållanden är den gemensamma Den allmänna Sverigeinformationen är för och turismfrämjande information. verksamheten ett viktigt stöd den kommersiella och den turismfrämjande och en bakgrund för deras särskilda insatser i olika länder. Svensk ekonomi och teknik är inslag i den allmänna bilden av liksom svensk industri

Sverige. Utredningen finner det riktigt att verksamheter med olika syften i princip Den allmänna Sverigeinformationen får således inte har olika huvudmän. syften även om dessa verksamheter på fältet kan styras av exportfrämjande samordnas. Den nuvarande ordningen med skilda organ för skilda informat-

ionsuppgifter förefaller därför ändamålsenlig.

Förslag föreslår att ett mera regelbundet samråd etableras mellan n Utredningen för olika informationsorgan. Samrådet bör ha informell representanter överens om. karaktär och äga rum i former som parterna själva kommer på olika nivåer. l Policyfrågor och praktiska frågor kan behöva diskuteras vara initierande och sammanhålbåda fallen förutsätts Utrikesdepartementet lande instans.

16 Personalfrågor. Utlandskontor. Sverigehuset

om personal som handlägger kultur- och Kapitel 16 behandlar frågor informationsfrågor i utlandet. Det behandlar också frågor om särskilda utomlands samt om Sverigehuset i kulturhus och informationskontor

Stockholm.

Personal

informationsarbetet utomlands bedrivs till stor del vid de Det praktiska och inriktningen av inforsvenska utlandsmyndigheterna. Omfattningen

Sammanfattning 29

mationsztrbetet varierar. Många utlandsmyndigheter är hårt belastade och hinner endast med den efterfrågestyrda informationen. Detta gäller främst ambassaderna i mindre länder, där det inte finns särskilda kulturattachéer eller taressattztchéer. Informationsarbetet vid flertalet utlandsmyndigheter måste skötas av utrikesförvzlltmngerts ordinarie personal. Särskilda kulturattachétjänster finns för närvarande vid ambassaderna i Bonn, London och Washington. I Oslo finns ett kulturråd. Chefen för Swedish Information Service och direktören vid Centre Culturel Suédois i Paris har uppgifter som motsvarar en kulturattachés. Vid vissa ambassader handlägger pressattachéerna också vissa informationsfrågor. Pressattachétjänster finns idag idag vid ambassaderna i Bern, Bonn, Bryssel, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, London, New York, Oslo, Ottawa, Paris, Rom, Tokio, Washington och Wien.

Förslag D Utredningen föreslår att utrikesdepartementet inrättar minst två nya rörliga tjänster för kulturattachéer. Utredningen vill därmed understryka behovet av ökad flexibilitet inom området. Det är svårt att med endast några få fasta tjänster försöka fånga upp intresset för och utbytet med nya länder och regioner såsom u-länderna, östländerna och invandrarnas hemländer. Inled-

ningsvis bör en sådan tjänst tillsättas i Östeuropa och en i Medelhavsområdet

där också flertalet av invandrarnas hemländer finns. Utredningen förutsätter också att ambassaden i Helsingfors återfår den tidigare tjänsten med särskild inriktning på kulturområdet. a I vissa fall kan det också vara önskvärt med mera ri/.I/älliga insatser av utomstående för vitalisering personer av utbytet eller för rapportering av företeelser inom kulturområdet som ambassaderna inte har resurser för att bevaka. Utredningen föreslår ett särskilt kr för detta anslag om 200000 ändamål.

El Utredningen anser också att stor vikt bör fästas vid kultur- och informationsfrågor i persona/urbi/dningen inom utrikesdepartementet. Det gäller också lokalanställda tjänstemän som bör ges tillfälle till kontakter med det svenska samhället.

EJ Möjligheter för utrikesförvaltningens personal att tjänstgöra vid de olika departement, myndigheter och institutioner som arbetar med kultur- och informationsfrågor i Sverige bör tillvaratas. Det bör i sin tur ge möjlighet för dessa myndigheter att under viss tid placera personal vid de svenska utlandsmyndigheterna.

Ur/andskon tor

Swedish Information Service (SIS) i New York och Centre Culture! Suédois (CCS) i Paris har vuxit fram utifrån sinsemellan olika och mycket specifika förutsättningar. De har visat sig utgöra användbara instrument för det svenska kultur- och informationsutbytet i Nordamerika och Frankrike. Utredningen finner därför inte någon anledning att föreslå förändringar

30 Sammanfattning

SlS och CCS, deras inriktning, organisation eller huvudmannaavseende

skap. Att investera och binda resurser i flera kulturhus och informationskontor

finner utredningen inte motiverat.

Sverige/ruset av vårt sätt att ta emot utländska Utredningen har framhållit betydelsen bör Sverigehuset i Stockholm ses som en resurs besökare. I detta perspektiv I huset finns förutom lokaler för för den allmänna Sverigeinformzttionen. pressrum, Sveriges Turistråd och Svenska institutet, utrikesdepartementets Turisttrañkförbund också utståillitittgshall. lilmsal, konferens- Stockholms rum, turistmottagningsservice och restaurang.

Förslag anser att om Sverigehusets karaktär bör utredas n Utredningen frågan av berörda En utgångspunkt bör vara att ett Sverinärmare departement. kan ge många möjligheter till levande Sverigeinformation. gehus

Sammanställning av förslag

inom de områden som utredningen haft att belysa De verkliga behoven En fortlöpande förstärkning under lång tid framåt uppgår till stora belopp. l det rådande ekonomiska läget föreslår utredkommer att bli nödvändig. av Sveriges kultur- och informatningen som ett första steg i utbyggnaden ökade resurser med ca lO miljoner kronor. ionsutbyte med utlandet Som framgår av sammanfattningen föreslås dessa ökade resurser fördelade

enligt följande fördelning (l OOO-tal kr):

Information

Svenska Institutet - personutbyte, dokutrycksaker, filmvisningar, utställningar, 2 565 mentation och besöksservice 480 - Personal för dessa ändamål

Utrikesdepartementet manifestationer 250 - journalistinbjudningar och särskilda

Item/änder 200

lnfbrmationszitbvte med invandrarnas

Sumrra 3 495

Sammanfattning 31

K u/rurlll/ZVIE

k Statens ku/tttrrdzl regionala museer, Orkestrar och teatrar l 400 - fria grupper. amatörer, internationella organisationer samt

konferenser, festivaler m m 950 handläggning och erfarenhetsutbyte 150 Summa 2 500

Svettska institutet utställningar (av museikaraktär) 800 kontaktservice, översättningsstöd, publikationer samt verksamhet vid kulturhuset i Paris m m 500 personal för kultursekretariat 300 Summa l 600

Övriga

- större museer och särskilt kulturinstitutioner, för mottagande verksamhet l 500

Utrikesdepartentetttet - särskild kontaktverksamhet 200

Summa l 700

Studier 00/7 forskning

Svenska institutet

- stöd till vid utländska svenskundervisning läroanstalter, gästföreläsarutbyte och övrigt utbyte 800

Totalt ökade resurser

Summa ökade resurser 10 095

1 Bakgrund

1.1 Betydelsen av utbyte

De övervunna geografiska avstånden och ökade internationella kontakterna hör till de stora förändringarna i vår tid. Världen har vidgats och vardagen har blivit rikare för många. Nya möjligheter har öppnats för samarbete och samverkan mellan länder och folk. För de enskilda staterna innebär dessa möjligheter också skyldigheter att delta i flödet av kunskap och kultur över gränserna. Stora länder med stora språkområden kommer av naturliga skäl alltid att dominera i detta samarbete. Smâ länder måste därför göra särskilda ansträngningar för att delta i det allmänna erfarenhetsutbytet. Det gäller i hög grad Sverige som tillhör ett litet språkområde. lnom västvärlden sker den övervägande delen av alla kontakter över gränserna genom enskilda initiativ, utan statligt stöd eller statlig medverkan. Ett självständigt kulturliv och en fri forskning förutsätter egna utländska impulser och förbindelser. Genom press, radio och television, handel och turism, teknik och vetenskap, litteratur och film förmedlas också fakta och föreställningar om andra länder med stor genomslagskraft. I det perspektivet kan det statligt understödda erfarenhetsutbytet förefalla att spela en obetydlig roll. Ändå har de flesta stater funnit det viktigt att inte lämna dessa kontakter helt åt slumpen eller åt enskilda intressen. Information om det egna landet har liksom kultur- och forskarutbyte blivit viktiga intressen både för staterna själva och för samarbetet med andra länder. Därför har också allt större resurser satsats på sådana kontakter. Sverige har länge haft och kommer säkert också i fortsättningen att ha kulturförbindelser främst inom den nordiska gemenskapen och inom den västerländska kulturkrets som vi själva tillhör. I dagens värld växer clock samarbete och solidaritet fram också med andra länder och Världsdelar.

Erfarenhetsutbytet med länderna i Östeuropa är ett viktigt led i kontakterna

mellan öst och väst. Ökade kontakter med våra invandrares hemländer är en naturlig konsekvens av vår invandrarpolitik. U-länder och andra avlägsna länder kan ge oss impulser och kunskaper som berikar vår världsbild och vår livssyn. Om erfarenhetsutbytets betydelse råder stor enighet. Om bästa sättet att organisera denna verksamhet finns däremot olika meningar som har föranlett ett stort antal utredningar i olika länder. Den statliga danska utredningen om ”Dansk informations- och kulturarbejde i udlandet” (Betankning nr 63621972) framhåller att informations- och kulturutbytet i sin nuvarande

34 Bakgrund

är ett relativt nytt fenomen, svårt att definiera entydigt och med omfattning flytande gränser och diffus målsättning. Utvecklingen har gått så snabbt och forbindelserna mellan länderna har blivit så specialiserade och omfattande att varje enskilt land har måst finna sina egna lösningar för en mängd nya uppgifter. Kontinuerlig förändring och omvärdering av de organisatoriska lösningarna blir också en följd av att kontakter öppnas med nya länder.

K ulrururbyte och information

talas om informations- och kulturutbyte som ett l många sammanhang I själva verket rör det sig om två principiellt olika enhetligt begrepp. verksamheter med olika syften och olika intressenter. Den offentliga informationen och dess innehåll är statens ansvar, antingen den sker genom ett departement, en myndighet eller en särskild institution. Stöd till kultur- och forskarutbytet är också statens ansvar men innehållet är i demokratiska stater i forsta hand en angelägenhet för kulturlivet och forskningen och måste styras av deras intressen. Kulturlivets självständighet och forskningens frihet upphör inte vid det egna landets gränser. Utbytet måste därför till stor del organiseras och administreras av de berörda instanserna Statens roll är att underlätta och stimulera sådana själva. kontakter genom ekonomiskt stöd och andra åtgärder. I Sverige är statligt stöd till kulturen utan statlig styrning av kulturens innehåll Risken för politisk inblandning i sedan länge en självklarhet. kulturutbytet är därför troligen mindre hos oss än i de flesta länder. Det finns emellertid praktiska omständigheter som kan komma att göra en mera omfattande i kultur- och forskarutbytet nödvändig. Med statlig medverkan Norden, Västeuropa och Nordamerika kan utbytet i hög grad ske genom kulturlivets och forskningens egna initiativ och kontakter. För utbyte med andra delar av världen krävs i många fall officiell medverkan av olika slag. Statlig förmedling kan innebära en hjälp för kultur och forskning att knyta kontakter med sådana länder. Även om information och kulturutbyte har principiellt olika förutsättär det gemensamma syftet ett ökat erfarenhetsutbyte med andra ningar länder. Sådant utbyte är ett samhällsintresse som staten stöder på olika sätt. Enligt 1974 års kulturproposition är utbytet av erfarenheter över språk- och nationsgränserna ett av målen för den samlade statliga kulturpolitiken. Samhällets ansvar för stöd till kulturen omfattar därmed också det internationella Ett av motiven är att i ett samhälle som det svenska utbytet. förändringarna i kulturlivet i mycket hög grad sker i en direkt eller indirekt dialog med omvärlden. Problemet är att resurserna sedan lång tid inte har varit anpassade till de behov som finns och till de kostnader som internationellt utbyte ofrånkomligt innebär.

i § sou 1978:56 -

Bakgrund 35

1.2 Utvecklingen utomlands

Propaganda och hr/ormarion

Ordet propaganda har en annan valör än information men någon objektiv begreppsskillnad finns inte. Det händer ofta att man kallar sin egen verksamhet för information men andra länders motsvarande aktiviteter för propaganda. Under första världskriget började stormakterna använda en psykologisk krigföring som mer allmänt kallades propaganda. Den utvecklades målmedvetet av diktaturstaterna under mellankrigstiden och fick en legendarisk roll inte minst genom radion under andra världskriget. Efter kriget hade de olika stormaktsblocken behov av att vinna förståelse för sin politik och att stärka eller utbreda sina militära, ekonomiska eller kulturella intresseområden. Striden om själar och sinnen, media och marknader fortsatte i nya former. Samtidigt växte insikten om nödvändigheten av samförstånd och samarbete i en topprustad värld. Alla länder kände att de var beroende inte bara av regeringarna utan också av den allmänna opinionen i andra länder. Personutbyte, informationsskrifter, kulturkontakter och forskningssamarbete var några av metoderna för att stärka förbindelserna mellan folken. Också de mindre länderna fann att de måste göra särskilda ansträngningar för att delta i det allmänna erfarenhetsutbytet och för att vinna uppmärksamhet och förståelse för sina särskilda problem och intressen.

K ulmrkontaktez och kulturdiplomari

Kontakter över gränserna för att inhämta och sprida kunskap och kultur har alltid förekommit som en följd av människors och erövrarlust. vetgirighet Upptäcktsfárder ledde till ny kunskap om världen men också till kolonialvälden. Utbredningen av den egna kulturen ledde till ökade kontakter men också till kulturimperialism. l de rika länderna har livliga handelsförbindelser nästan alltid också inneburit kulturella blomstringsperioder. Stormakterna har haft ett särskilt intresse av att utbreda sina språk och kulturer som en del av sina politiska strävanden. Denna verksamhet utvecklades av Frankrike redan under Napoleontiden och senare av det dåvarande Tyska Riket. Vid sekelskiftet hade både Frankrike och Tyskland språkinstitut utomlands och kulturavdelningar inom sina utrikesdepartement. Andra länder följde efter, och under mellankrigstiden blev kulturpropagandan i diktaturstaterna en del av det utrikespolitiska spelet. England inrättade 1936 British Council för att främja engelsk kultur och det engelska språket. l Förenta Staterna inrättades regelbunden informationstjänst till utlandet i fredstid först 1946. Under efterkrigstiden fick kulturkontakterna i olika former ökad betydelse. Stormakterna och även andra länder byggde upp fältorganisationer för sin kulturverksamhet med särskilda institut i olika delar av världen. Frankrike har till exempel i dag 178 kulturinstitut och kulturcentra, Förenta Staterna 129 bibliotek och kulturcentra, Förbundsrepubliken 108 Goethe- Tyskland institut, Storbritannien 95 British Council-kontor samt Italien 57, Polen ll

36 Bakgrund

och Österrike 10 kulturinstitut i olika länder. Omfattningen av organisationen visar vilken betydelse kulturkontakterna anses ha i många länder. Avsikterna med dessa kontakter på kulturområdet är oftast flera. Institutioner och enskilda behöver kulturkontakter med andra länder för sin egen utveckling. Samtidigt betraktas kulturen ofta både i öst och väst som ett medel för att stärka ett lands inflytande och prestige. Kulturutbytet blir då en del av utrikespolitiken och ett instrument för politiska syften. Det kan gälla både maktsträvanden och samarbete. Avspänningen mellan USA och Sovjet har manifesterats i en överenskommelse om kultur och forskningssamarbete. Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) utmynnade i slutdokumentets rekommendationer om åtgärder för att bl. a. underlätta kultur- och informationsutbytet mellan de deltagande länderna. I förlängningen av de egna intressena finns hos de flesta små och stora länder en förhoppning att genom ökade kontakter inom kulturområdet bidra till fred och förståelse mellan folken. Det kan synas som om detta motiv får största utrymme i officiella deklarationer och som om fredssträvandena inte alltid utsträcktes till andra viktiga områden. Det kan också sägas att många konflikter har uppstått även när parterna har varit väl förtrogna med varandras olika samhällssyn och kultur. Att ökad kunskap leder till ökad förståelse är ändå en idé som vi vill hålla fast vid. Det finns större anledning för världsopinionen att försöka medverka till att förverkliga denna förhoppning än att betvivla den.

1.3 Utvecklingen i Sverige

Historiskt har Sverige alltid påverkats av de olika kulturella strömningarna i Europa. Med Hansan kom tyskt inflytande över svenska städer och svensk köpenskap. Det 30-åriga kriget medförde krigsbyte i form av konstskatter och nya idéer. Vid det nya stormaktshovet samlades flera europeiska lärda och konstutövare. l Sverige fick de material till exotiska dagböcker om märkliga folkseder och vidsträckta vildmarker som fascinerade utländska läsare. Sverige upptäckte Europa och Europa upptäckte oss. Länge var emellertid förbindelserna med omvärlden begränsade till ett mycket tunt skikt i samhället. Privata utlandsresor var oftast den enda möjligheten för enskilda konstnärer och vetenskapsmän att bryta sig ut ur isolering och provinsialism. Sådana resor gav ofta erfarenheter som fick stor betydelse för utvecklingen i Sverige inom olika områden. Först med ökande välstånd och kommunikationernas utveckling öppnades mera allmänt förbindelserna med världen. Under 1800-talet hade upplysningstidens franska inflytande ersatts med det tyska och tyska blev det ledande skolspråket. Så småningom ökade det anglosaxiska inflytandet. särskilt under och efter andra världskriget. Engelskan ersatte tyskan som första språk i skolan 1946. Kontakterna med andra områden än Norden och de tyska, franska och anglosaxiska kulturkretsarna har hittills varit av mindre betydelse, frånsett turistresor. l dag är internationella kontakter självklara och oumbärliga för svensk kultur och forskning. Vår egen kultur behöver berikas genom växelverkan med andra länder. För utvecklingen av studier och forskning fordras

Bakgrund 37

internationella erfarenheter inom olika områden. stöd till sådana Statligt kontakter ges i olika former, både till institutionerna själva och genom centrala organ. Svenska institutet har bland sina huvuduppgifter att främja utbytet inom kultur- samt studieoch forskningsområdena. Universiteten har samarbete och utbytesavtal med utbildningsinstitutioner i många länder. Även tillfälligt utbyte av lärare och forskare förekommer i stor utsträckning. Förslag om en mera målmedveten av den internationalisering högre utbildningen har 1974 framlagts av en särskild utredning inom det dåvarande universitetskanslersämbetet och väntar på att förverkligas. Kulturlivets internationella utbyte och samarbete har utvecklats snabbt trots otillräckliga resurser. Den nya kulturpolitikens mål att främja kontakter och samverkan mellan Sverige och andra länder måste få konsekvenseri form av ekonomiskt stöd till denna verksamhet. Som underlag för sådana åtgärder har en närmare undersökning av det nuvarande och utbytets omfattning villkor ansetts nödvändig. En sådan har varit en av SIKkartläggning utredningens huvuduppgifter. Den första presskonferensen i Sverige för utländska hölls i journalister samband med unionskrisen 1905. Efter unionskrisens erfarenheter bildades 1909 en pressavdelning inom utrikesdepartementet. 1919 fick den namnet pressbyrå med ökad personal och vidgade uppgifter - senare också kulturärenden, utländska lektorat, skolbarnsutbyte m. m. 1928 ålades för första gången de svenska beskickningarna utomlands att sprida information om Sverige. 1938 började Sveriges Radio sina kortvågssändningar till utlandet. Erfarenheterna från världskrigen har visat behovet av en mångsidig och effektiv informationsverksamhet. Som en följd av den s. k. Amerikautredningens forslag om en basorganisation för upplysningsverksamhet samt vetenskapligt och kulturellt samarbete bildades 1945 Svenska institutet som en ideell förening med bidrag både från staten och från näringslivet. Två år senare tillsattes en ny utredning om vissa samordningsfrågor och sedan dess har ytterligare sex offentliga utredningar diskuterat inriktning, organisation och ansvarsfördelning inom området. För att stärka sambandet mellan kommersiell allmän, kulturell, och turistfrämjande information inrättades 1966 Kollegiet för Sverigeinformation i utlandet som ett samordnande, policyskapande och delvis anslagsfördelande organ. Genom Kollegiets tillkomst tillfördes verksamheten ökade resurser. Ledamöter i Kollegiet var representanter för utrikes- och handelsdepartementen, Svenska institutet, Sveriges Allmänna Exportförening, Svenska Turisttrañkförbundet och Sveriges Radios utlandsprogram. Inom utrikesdepartementet överfördes allmänna upplysningsärenden från pressbyrån till en nyinrättad informationsbyrå. År 1970 ombildades Svenska institutet till en stiftelse. 1972 statlig upplöstes Kollegiet, vars ordförande kvarstod som särskild i rådgivare upplysningsfrågor. I dag förekommer ingen formell samordning av allmän, kommersiell och turistfrämjande information. Information om Sverige och svenska förhållanden har också funnit många andra vägar till utlandet. Riksdagen, departement och myndigheter informerar i växande utsträckning om sina specialområden. Även de politiska partierna, folkrörelserna, de fackliga organisationerna och näringslivet bedriver en omfattande informationsverksamhet.

38 Bakgrund

1.4 Principiella synpunkter

Samarbete med andra länder är avgörande för vårt eget lands utveckling. Det är vi som behöver stimulanser utifrån för vår kultur och forskning. Det är vi som har intresse av att utlandet har nyanserade kunskaper om svensk politik och det svenska samhället. Samtidigt bör också vi i ett ömsesidigt utbyte kunna ge impulser och erfarenheter till andra länder. Att leva bakom en språkgräns innebär i detta sammanhang särskilda Vi har i Sverige problem att förstå omvärlden som inte talar problem. främmande språk, främst iengelska, syftartill att svenska. Vår undervisningi söka överbrygga den barriären. Men utlandet kan av språkskäl inte heller ta del av svenska framställningar av vad som sker i vårt land, annat än i andra hand. Den barriären är betydligt svårare att överbrygga. Det är givetvis också som vi inte är ensamma om. Men i Sveriges fall ett småstatsproblem accentueras av att svenska språket inte heller tillhör något svårigheterna som delas av andra länder som fallet är t.ex. med större kulturområde Schweiz och Österrike. Också länderna i Afrika, Belgien, Irland, Portugal, Asien och Latinamerika är av historiska skäl delaktiga i något av de stora språken engelska, franska och spanska. Det är ur detta perspektiv som man måste se behovet av svenskt statligt stöd till vårt kultur- och informationsutbyte med utlandet. Vi möter här större barriärer och svårigheter än de flesta länder. Vårt intresse av att delta i det internationella utbytet, att påverka och påverkas, fordrar en proportionellt större kraftinsats av oss än vad som krävs av många andra länder. förutsätter för impulser utifrån och Den nya kulturpolitiken öppenhet växelverkan med andra länder. Om inte målet om utbyte över språk- och kan hela det stora kulturbygget komma att bli ett nationsgränserna uppfylls hus utan fönster. och stimulera kulturutbytet krävs För att utvidga Sverigeinformationen ökade ekonomiska resurser inom ett brett område. kontakter för information, kultur De verkliga behoven av internationella Det är oundvikligt att det ökade och forskning uppgår till stora belopp. samarbetet och ökade inbördes beroendet mellan länderna medför särskilda kostnader. att inse att dessa kostnader avser Det är också nödvändigt ändamål som har avgörande betydelse för våra egna intressen. De anslagssom utredningen föreslår i dagens ansträngda budgetläge är förstärkningar blygsamma i förhållande till de verkliga behoven, särskilt med tanke på att de skall fördelas över flera stora områden med många olika verksamheter. De föreslagna resursförstärkningarna bör därför endast ses som ett första steg i en av detta viktiga och länge eftersatta fortlöpande kraftig uppbyggnad område.

-

2 Information

principfrågor

2.1 Motiv för statlig informationsverksamhet

Grunden för alla länders officiella informationsverksamhet till utlandet är behovet att för opinionen i andra länder förklara landets samhällsskick och politik, särskilt dess utrikespolitiska handlingar och ställningstaganden. l dag har också ett vidsträckt allmänt informationsoch erfarenhetsutbyte fått allt större betydelse i det internationella samarbetet. Både den nuvarande och den föregående regeringen har understrukit att erfarenhetsutbytet över gränserna är en viktig del av vår utrikespolitik. Dåvarande statsministern Olof Palme framhöll när ESK-dokumentet undertecknades i augusti 1975 att det är ”av avgörande betydelse att dialogen över gränserna hålls levande och att den i allt högre grad uppfattas av de enskilda människorna som en naturlig del av ländernas utrikespolitik”. Utrikesminister Karin Söder framhöll vid ett anförande på Utrikespolitiska institutet i februari 1977 att “ett löpande utbyte av informationer och erfarenheter kan minska avståndet mellan länderna och underlätta lösningen av gemensamma problem”. Vårt beroende av utlandet för vår säkerhet och vår ekonomi tillsammans med vår språkliga isolering gör att det är särskilt att söka angeläget vidmakthålla och fördjupa kunskaperna om Sverige i andra länder. Våra egna tidningar och vårt eget officiella tryck kan inte läsas och förstås utanför Norden. Om vi önskar delta i det internationella är det erfarenhetsutbytet nödvändigt att vi fortlöpande redovisar utvecklingen i vårt land på olika områden och svarar på frågor om Sverige. En sådan basinformation måste kompletteras med särskilda insatseri olika lägen. Inte minst angeläget är att snabbt söka lägga tillrätta missförstånd som kan uppstå om vår politik och våra samhällsförhällanden. Det finns ett påtagligt samband mellan den allmänna Sverigeinformationen och den kommersiella informationen i expon- eller turismfrämjande syfte. l den mån ökade kunskaper om Sverige lägger grunden för ett positivt intresse för vårt land kan detta också komma att omfatta svenska produkter eller Sverige som turistland. Omvänt kan goda erfarenheter av svenska varor skapa eller befästa en positiv inställning till Sverige överhuvudtaget. Kopplingen behöver inte alltid vara klar, men den är inte utan betydelse. Det kan aldrig bli fråga om att av kommersiella hänsyn ge en glättad bild av svenska förhållanden. Detta skulle snabbt minska vår trovärdighet. Men att utlandet får allsidiga och nyanserade kunskaper om Sverige är viktigt också för våra handelsförbindelser med omvärlden.

40 -

Information princip/lågor

2.2 Föreställningar om Sverige utomlands

Information om Sverige förmedlas i dag till utlandet genom vår utrikespolitik men också genom en mängd andra kanaler. Internationella kontakter inom förvaltning, politik, näringsliv, folkrörelser, vetenskap, kultur, studier, massmedia, kommunikationer, religion, idrott och turism bidrar på olika sätt till att ge utlandet Föreställningar om Sverige och svenska förhållanden. Dessa kan väcka ett intresse som leder till djupare studier och Föreställningar kontakter. De kan också bli skeva eller ofullständiga och leda till missförstånd. Att det någonstans i det täta nätet av förbindelser finns tillgång till kompletterande basinformation om Sverige blir därför allt viktigare. Bilderna av Sverige utomlands formas i sina väsentliga drag av oss själva, av den politik vi för och det samhälle vi skapar. Dessa bilder framtonar ibland ensidigt eller egendomligt i utländska massmedia. Enstaka sensationella händelser fångar inte sällan det största intresset. Rapporteringen bygger emellertid ofta på material från våra egna media, som har till uppgift att kritiskt bevaka det svenska samhället. Utländska massmedia styrs självfallet liksom svenska avjournalistiska värderingar och av särskilda intressen. Detta färgar också deras nyheter och kommentarer om Sverige. Till detta kommer de naturliga svårigheterna att följa utvecklingen i ett annat land och sätta in händelserna i deras sammanhang. Svenska förhållanden används ibland som argument i internationella debatter, antingen som förebilder eller som avskräckande exempel. Folk och länder använder gärna klichéer om varandra och Sverige kan i utländsk press kallas både ”välfärdsparadis” och “Orwellstat“. Denna publicitet är oberäkoch i stora delar av världen ytterligt sporadisk. nelig, ibland starkt vinklad Detta kan vi knappast påverka. Vi har begränsade möjligheter att komplettera eller nyansera publiciteten om Sverige genom egen informationsverksamhet. Det är därför viktigt att vi försöker nå opinionsbildare och intresserade också till fortlöpande kontakter med utvecklingen i på andra sätt och ge möjligheter Sverige. Vi bör även försöka att bygga vidare på det intresse som vår utrikespolitik och vår hållning i olika internationella frågor ibland väcker utomlands. De bilder av Sverige som speglas i utländska massmedia är inte heller representativa för alla uppfattningar om Sverige i landet ifråga. Det finns sannolikt också mera fast grundade Sverigebilder i många länder och hos många grupper. Sådana föreställningar bildas på olika sätt, genom internationellt samarbete, genom enskildas personliga förutsättningar, åsikter, erfarenheter, kontakter och intryck. Dessa opinioner, kritiska eller förståär ofta stabilare och mera betydelsefulla än de som formas av ende, massmedias snabbt förbiblåsande åsiktsvirvlar. En långsiktig informationsverksamhet måste främst vara inriktad på en sådan opinion som är mottaglig för kunskap, fakta och nyanserad debatt.

2.3 Förmedlare av information

Riksdagen, statsdepartementen och de statliga myndigheterna ger som ett led i sin verksamhet information om Sverige genom egna kontakter i utlandet.

-

Information principfrâgor 41

Denna information är främst avsedd för experter eller beställd för internationella organisationer och kongresser. Information av mer allmän karaktär till utlandet faller under utrikesdepartementets ansvarsområde och handläggs av dess press- och informationsenhet. Pressbyrån svarar för den löpande politiska informationen och kontakten med utländska journalister. lnformationsbyrån planerar och samordnar Sverigeinformationen främst för utlandsmyndigheterna. Svenska ambassader och konsulat över hela världen får dagligen frågor om Sverige. Frågorna berör de mest skilda områden men kan också gälla allmänna förhållanden, historia, politik, ekonomi och kultur. För att kunna svara på frågor och ge upplysningar behöver utlandsmyndigheterna ett rikt varierat material, främst trycksaker. Den statliga stiftelsen Svenska institutet har till en av sina huvuduppgifter att framställa sådant material. Utlandsmyndigheterna använder även trycksaker som framställts av andra myndigheter, organisationer, folkrörelser och det svenska näringslivet. Allmän Sverigeinformation förmedlas också i Sveriges Radios kortvågssändningar till utlandet på olika språk. Verksamheten lyder under Sveriges Radios regler och avtal med staten och programmen kan inte påverkas genom andra direktiv. Sveriges Radios utlandsprogram intar därmed en särställning inom Sverigeinformationen. Den offentliga informationen är emellertid bara en liten del av det breda informationsflöde som präglar det moderna samhället med livliga internationella kontakter. Politiska partier, organisationer och folkrörelser deltar aktivt i olika internationella sammanhang. Också de enskilda företagen har en omfattande informationsverksamhet till utlandet. Utländska journalister, opinionsbildare och experter som besöker eller inbjuds till Sverige sammanträffar med en vid krets av svenskar i olika befattningar. l seminarier kring olika ämnen med svenska och utländska deltagare diskuteras gemensamma frågor i ljuset av olika kulturer och olika politiska system. Ett viktigt informationsutbyte äger rum inom ramen för det nordiska samarbetet och inom olika internationella organisationer. Det kan gälla både mellanstatliga organisationer som Förenta Nationerna och dess fackorgan, Europarådet, OECD och EFTA och internationella icke-statliga organisationer inom skilda områden. Vid dessa möten och konferenser får svenska deltagare möjlighet att redovisa svenska erfarenheter samtidigt som de kan följa motsvarande utveckling inom andra länder. Det är viktigt att information och erfarenheter inte stannar inom den krets som deltar i det internationella samarbetet utan förs vidare till dem som är verksamma inom berörda områden. En utförlig kartläggning av den Sverigeinformation som i dag bedrivs med statligt stöd samt av vissa organisationer och enskilda företag finns i bilaga 2 Nulägesbeskrivning -information

2.4 Innehåll

Ett huvudsyfte för Sverigeinformationen måste vara att förmedla och hålla vid liv kunskapen om grundvalarna för svenskt samhällsliv och svensk

42 -

Information principfrâgor

politik. En fortlöpande innehållslig förnyelse av den allmänna Sverigeinformationen i takt med samhällsutvecklingen måste självklart ske. Svenska institutet förutsätts genom ett brett kontaktnät i Sverige och i utlandet skaffa om vilka områden och ämnen som är särskilt intressanta och sig kunskaper aktuella att presentera för utlandet. Ett fördjupat erfarenhetsutbyte kräver också specialiserad information från olika områden, som myndigheter och organisationer och andra själva bevakar. Den allmänna Sverigeinformationen bör vara saklig, aktuell och kontinuerlig. Den bör kunna spegla olika ståndpunkter i svensk debatt men i första information kan lätt bli utslätad och hand ge faktiska upplysningar. Offentlig Denna risk måste dock vägas mot mottagarens möjligheter och opersonlig. önskan att tillgodogöra sig en mera problemorienterad information. Ofta är det rena fakta som mottagaren har mest nytta av. Särskilt svår blir avvägningen mellan det korrekta och det kontroversiella när man försöker ge heltäckande bilder av Sverige. Allmänna Sverigefilmer väcker till exempel sällan allmän entusiasm vare sig i Sverige eller i utlandet. Informationen måste på olika sätt anpassas till olika mottagare. Det räcker inte att mekaniskt överllytta en broschyr eller en utställning till olika språk. Också innehållet måste ofta förändras. Förutsättningarna att uppfatta den svenska samhällsdebatten och sätta in de förhållanden eller missförhållanden som skildras i sitt sammanhang varierar från land till land. Problemen i ett uland avviker starkt från dem som möter en i ett rikt, högt industrialiserat land.

Samhällsdebatten i länderna i Östeuropa är styrd på ett helt annat sätt än i de

Även inom kretsen av västliga industriländer kan västliga demokratierna. likartade problem debatteras med skilda förutsättningar vid skilda tidpunkter i Nordeuropa, Sydeuropa och Nordamerika.

2.5 Media

Publikationer språk är ett av de främsta hjälpmedlen för på främmande information till utlandet, särskilt som utlandsmyndigheternas informationsverksamhet till stor del består i att ge upplysningar och svar på frågor. Tryckt material är lätthanterligt, kan behållas och användas på nytt eller spridas vidare. Regelbundet utkommande tidskrifter och nyhetsbulletiner ger utländsk publik möjlighet att följa utvecklingen i Sverige. använder nästan uteslutande trycksaker för informa- Statliga myndigheter tion inom sina områden. Också för Svenska institutet är produktion och distribution av trycksaker en central uppgift inom Sverigeinformationen. av Tyngdpunkten ligger i dag på enskilda s. k. faktablad som särskilt används utlandsmyndigheterna för att svara på frågor. Faktabladen täcker en mängd områden och kan relativt lätt förnyas och översättas till flera språk. För att faktabladen behövs också mera utförligt material. Böcker och komplettera bättre och bevaras längre av mottagarna. De broschyrer uppmärksammas användbara handböckerna Facts about Sweden och Profile of Sweden har numera ersatts av den mindre Sweden in brief som inte kan mäta sig med motsvarande material från andra länder. I stencilserien Current Sweden olika områden av det svenska samhällslivet mera belyser enskilda skribenter än i faktabladen. En satsning på kvalitet snarare än kvantitet kan personligt

-

Information princip/râgor 43

öka användbarheten av en sådan serie. Utom publikationer är personutbyre i olika former ett viktigt led i informationsverksamheten. Inga offentliga broschyrer kan ersätta personliga intryck. Journalister, opinionsbildare och experter inbjuds därför regelbundet till Sverige för att själva lära känna olika sidor av det svenska samhället. Många reser också i samma syfte till Sverige på eget initiativ. Som opinionsbildare för de sina synpunkter och erfarenheter vidare i sina hemländer genom personliga kontakter, reportage i massmedia. artiklar i tidskrifter, föredrag, böcker osv. Sådan information om Sverige kan få mycket stor genomslagskraft och får självfallet alltid en helt annan trovärdighet än vån eget material. Besöken måste emellertid vara väl planerade och mottagarapparaten i Sverige fungera väl. Särskilt viktigt är att besökare får träffa svenska opinionsbildare, politiker, tjänstemän och företrädare för organisationer och näringsliv. Tolk- och guideservice är ofta nödvändiga och de som kommer från avlägsna länder och kulturer bör ges ett så personligt mottagande som möjligt. En särskild sida av personutbytet är föredrag eller seminarier med svenska och utländska deltagare för diskussion av gemensamma problem. Det finns ett växande intresse för sådana former av erfarenhetsutbyte mellan länderna. Det reguljära programutbytet av radio- och TV-program mellan Sveriges Radio och motsvarande företag i andra länder har betydelse också ur informationssynpunkt. Även enstaka svenska filmer eller TV-program som visas över utländsk TV har stark genomslagskraft. Den övervägande delen av de program från Sveriges Radio som köps av utländska bolag är dock idrottsoch musikprogram. Sveriges Radios utlandsprogram sänder via kortvåg till utlandet nyheter och andra radioprogram som når lyssnarna snabbt och direkt. Utlandsprogrammet producerar också journalistiskt utformade TV-filmer av informationskaraktär som kostnadsfritt erbjuds utländska TV-stationer.

Svenska/Ilmar ger upplysningar om Sverige på ett mera underhållande och

inte sällan mera verkningsfullt sätt än den traditionella informationen. Sverige är också välkänt som tilmland i stora delar av världen och det finns ofta flera önskemål om filmvisningar än svenska ambassader och konsulat kan tillfredsställa. Ett begränsat antal svenska spelfilmer är tillgängliga för sådana visningar genom Svenska institutet. Dokumentärfilm och kortfilm är särskilt användbara i föreningar, skolor, bibliotek och liknande. Många sådana filmer av enskilda filmare, företag och andra belyser på ett intressant sätt olika sidor av svensk vardag och det svenska samhället. Kopior av ett urval sådana filmer distribueras av Svenska institutet till utlandsmyndigheterna. Utställningar av informations- och debattkaraktär kan väcka uppmärksamhet kring ett ämne, som blir djupare belyst genom kompletterande trycksaker, föredrag, bildband och liknande. I vissa länder är utställningar ett särskilt effektivt medium för att nå en allmän publik. Med modern teknik kan vandringsutställningar i fiera språkversioner relativt lätt distribueras till mindre museer, skolor, universitet och liknande. Sammanfattningsvis kan man konstatera att Sverige liksom andra länder

44 -

Information principfrâgor

använder flera olika media inom informationsverksamheten till utlandet. Valet av media måste i allmänhet grundas på ekonomiska faktorer. efterfrågan, erfarenhet samt praktiska och lokala omständigheter. Begränsade publikundersökningar i form av frågeformulär och andra uppföljningar av olika projekt kan ge viss vägledning. Många länder prioriterar liksom Sverige publikationsverksamhet och personutbyte. Erfarenheter och bedömningar av andra media skiftar ofta från land till land. Massmedia med verklig genomslagskraft som TV är i ytterst begränsad omfattning öppna för andra länders statliga informationsverksamhet. Radiosändningar till utlandet över konvåg är svåra att bedöma men

förefaller ha publik särskilt i Östeuropa. Filmvisningar är attraktiva i

östländer och u-länder där det kommersiella utbudet är begränsat. lnfor-

mativa utställningar är en av de möjliga vägarna att nå publik i Östeuropa

men har knappast någon genomslagskraft i Nordamerika och de större europeiska huvudstäderna. Över huvud taget är konkurrensen om publikens uppmärksamhet och de tekniska kraven på media störst i Västeuropa och Nordamerika.

2.6 Målgrupper

I förhållande till behoven och arbetsfältet kommer Sverige alltid att ha begränsade resurser för information till utlandet. Insatserna måste därför i huvudsak koncentreras till vissa målgrupper. Det gäller främst opinionsbildare och beslutsfattare av olika slag som emellertid ofta är föremål för intensiv uppmärksamhet också från andra länders ambassader och informationsorgan. Andra naturliga målgrupper är personer som har särskild anknytning till Sverige och sådana som är eller kan tänkas vara intresserade av svenska erfarenheter inom sina specialområden. l den levande dialog som informationsverksamheten syftar till är det dock svårt att strikt begränsa målgrupperna. Efterfrågan på information stiger i takt med våra egna insatser. Den uppstår ibland som en följd av vårt aktiva deltagande i det internationella samarbetet, inte minst som det kommer till uttryck i Förenta Nationerna. Många u-länder önskar studera olika områden av det svenska samhället. Samtidigt växer erfarenhetsutbytet med öst- och västländer. Även om vi måste koncentrera våra insatser kan vi inte gärna begränsa en efterfrågan som vi i vissa fall själva har-bidragit till att stimulera. Främst av resursskäl har informationen till utlandet länge varit utformad som om detta utland vore tämligen homogent och i stort sett kunde mötas på samma sätt överallt om också i olika språkversioner. Men förkunskaperna om Sverige är helt olika i exempelvis Norden, västvärldemöstländerna och tredje världen. Politisk bakgrund, kunskapsnivåer och attityder skiftar starkt. Den fria nyhetsförmedlingen är i många länder snarare undantag än regel. Den politiska styrningen i vissa östländer gör det svårt för utlandsmyndigheterna att bedriva en meningsfull informationsverksamhet. Vissa u-länder ser med misstro på den informationsverksamhet som de rika länderna bedriver. l många västländer med Övermättnad på information ställer konkurrensen om uppmärksamheten särskilda krav på materialet.

-

Information princip/lågor 45

2.7 Effekter

Massmediaforskningen vet i dag inte särskilt mycket om varifrån människor får sin information eller hur de påverkas av olika media. De opinionsundersökningar som man från svensk sida har gjort vid ett par tillfällen i olika länder ger inte heller någon indikation om hur föreställningar om Sverige förändras i utlandet. Hur statlig information påverkar opinionen i andra länder är en öppen fråga. I diskussionen utomlands finns skilda meningar. Engelsmannen sir Robert Marrett som har ägnat hela sitt liv åt den brittiska informationstjänsteit slutar sin självbiografi Through the Back D0ør(London 1968) med att säga att vad informationsverksamhet kan göra för att främja våra intressen är i allmänhet mycket marginellt och ttästan aldrig av avgörande betydelse. Den kan skapa goodwill men det är omöjligt att mäta effekten exakt.” Amerikanen Thomas C Sörensen som har haft en ledande roll inom informationsorgaitet USIA skriverdäretnot i The Word War(New York l968)att “det finns i varje land en artikulerad opinion hos inflytelserika grupper och individer som alltid påverkar och vanligen avgör vad deras regeringar gör. Om vi vill ha den sorts värld som vi önskar måste vi gå forbi den traditionella diplomatin och påverka attityder och åsikter hos dessa män och kvinnor.” Svårigheten att mäta effekterna av information har konstaterats av informationsorganen i de flesta demokratiska länder, ofta i diskussion med anslagsgivande myndigheter. När en verksamhet drivs med allmänna medel krävs i allmänhet att den skall kunna analyseras också ur effektivitetssynpunkt. Att realistiskt väga kostnader mot resultat när det gäller informationsverksamhet är dock inte möjligt. De irrationella faktorerna i sammanhanget är uppenbara. Värdet av kunskap och attityder kan inte mätas. I det praktiska informationsarbetet måste man nöja sig med att mäta sina insatser med jämförbara länder och lita till intuition, erfarenhet och etablerade metoder. Det finns en allmän enighet om att sådan verksamhet är oundgänglig i umgänget mellan länderna. Kunskap om andra länders förhållanden måste betraktas som värdefull i och for sig. Sådan kunskap leder inte självklart till ökad sympati. Den är emellertid den nödvändiga grunden for åsikter och ståndpunkter beträffande andra länder och andra förhållanden och därmed för det internationella samarbetet. Av dessa skäl har informations- och erfarenhetsutbytet blivit ett led i en aktiv svensk utrikespolitik.

-

3 Information

översiktlig nulägesbeskrivning

3.1 Statligt finansierad information

Information om Sverige förmedlas till utlandet både av statliga myndigheter och av enskilda organisationer och företag. För de statliga myndigheterna har denna verksamhet blivit alltmer omfattande. Bakom detta ligger statsmakternas vilja att föra ut den egna reformpolitiken i internationella sammanhang men också ett ökat intresse från utlandet för svenska förhållanden och erfarenheter. Den statliga satsningen på Sverigeinformation sker på flera sätt. Departement och myndigheter har ofta egna internationella sekretariat och tar själva hand om frågor och besök. Utredningsförslag, ny lagstiftning och förordningar av olika slag översätts till engelska men även andra främmande språk. Departement och myndigheter framställer för sin informationsverksamhet huvudsakligen trycksaker av olika slag. En särskild statlig stiftelse under utrikesdepartementet. Svenska institutet har till en av sina huvuduppgifter att svara för Sverigeinformation till utlandet. Institutet utgör en viktig kontaktpunkt i Sverige för de svenska ambassader och konsulat som svarar för en stor del av informationsverksamheten i sitt dagliga arbete utomlands. Institutets uppgift är främst att genom bland annat publikationer, filmer och utställningar ge översiktlig information om olika sidor av det svenska samhället. Framstallning av till exempel svensk arbetsmarknadspolitik, socialpolitik eller utbildningspolitik sker i samråd med berörda myndigheter och organisationer. Den följande redogörelsen för olika former av statligt och enskilt finansierad Sverigeinformation är ett kort sammandrag av det utförliga materialet i bilaga 2.

3.1.1 Riksdagen,

fackdepartementen och statliga myndigheter Den svenska riksdagen deltar aktivt i det officiella besöksutbytet med andra

parlament i främst Västeuropa och Östeuropa. Arbetet inom Interparlamen-

tariska Unionen och Europarådet leder till många internationella kontakter. Riksdagens 16 utskott gör i regel en studieresa vartdera under varje mandatperiod. Vid sidan om riksdagen har de politiska partierna egna kontakter med utlandet.

- sou 197856

48 Information översiktlig nulägesbeskrivning

svarar för att de svenska grundlagarna alltid finns i aktuell och Riksdagen korrekt engelsk, tysk och fransk översättning. har inrättat internationella sekretariat för De flesta statsdepartementen med utlandet. Dessa sekretariat svarar för informations- och kontakterna samt materialfratnställning på främmande språk. 90 % av besöksservice materialet produceras på beställning, som regel på engelska i stencil eller inom departementens offset. Det gäller främst principiellt viktiga frågor och utredningsdirektiv liksom presssakområden, viktigare propositioner En del av materialet är särskilt framställt för meddelanden och statsrådstal. konferenser och möten och vänder sig i första hand till internationella politiker, tjänstemän och experter i utlandet. En viktig uppgift är ansvariga översättning av svenska lagtexter till främst engelska men också tyska och och departementen har ofta franska. Detta arbete kräver yttersta noggrannhet kvalificerade översättare. Sådana texter är viktiga för svårt att finna men har också informationsvärde i rättsväsendet i Sverige betydande utlandet. Vissa statliga myndigheter framställer inom sina informationsavdelningar

allmänna Översikter över respektive sakområde på engelska och på de olika eller invandrarspråken. Det kan gälla den svenska social- och hälsovården av olika slag. Flera myndigheter, däribland arbetarskyddsspecialstudier och anvisningar på engelska. Statistiska styrelsen, ger ut nya författningar centralbyråns material kan sägas vara dubbelspråkigt då praktiskt taget all svensk text i det statistiska materialet är översatt till engelska. verk som televerket, postverket och statens Affarsdrivande statliga material om sin verksamhet på främmande språk bland järnvägar producerar annat i kommersiellt syfte. som har sakansvaret för samarbetet med Departement och myndigheter internationella har särskilt omfattande utländska olika organisationer kontakter. Det till exempel arbetsmarknadsdepartementet (ILO), gäller (FAO och utbildningsdepartementet (Unesco), jordbruksdepartementet UNEP) och socialstyrelsen (WHO). Vissa departement och myndigheter har specialattachéer av olika slag vid de svenska Det gäller försvarsdepartementet (förutlandsmyndigheterna. svarsattachéer), ekonomidepartementet (ekonomiska attachéer), jordbruks- (lantbruksråd), arbetsmarknadsdepartementet (arbetsmarkdepartementet nadsråd), industridepartementet (teknisk attaché) samt Styrelsen for teknisk (teknisk-vetenskapliga at-

utveckling och lngenjörsvetenskapsakademien

tachéer). En betydande informationsverksamhet sker inom ramen för det nordiska samarbetet. Allt statligt tryck av betydelse sänds regelbundet i originalskick

till berörda departement och myndigheter i övriga nordiska länder. Internationella organisationer som Förenta Nationerna och dess fackorgan,

OECD, EFTA, Europarådet, kräver insatser från de olika medlemsländernas och myndigheter. Förfrågningarna från de internationella departement kan avse såväl underlag för årsrapporter som arbetsdokuorganisationerna ment for konferenser och möten.

-

Information översiktlig nulägesbeskrivning 49

3.1.2 Utrikesdepartementet, utlandsmyndigheterna och Svenska institutet Utrikesdepartementet svarar för ledning och samordning av den med statsmedel finansierade allmänna informationen om Sverige i utlandet som inte ankommer på andra departement. Utrikesdepartementets budget för information om Sverige till utlandet uppgick 1977/78 till ca 6,4 mkr. Från detta anslag utgick bl. a. bidrag till Svensk-Internationella pressbyrån, tidskriften Sweden Now med systerpublikationer samt till lngenjörsvetenskapsakademien för forskarutbyte och till Kungl. Vetenskapsakademien för tidskriften Ambio. Ca 3,4 mkr avsåg informationsprojekt av olika slag. Av detta belopp fördelades ca 2 mkr till utlandsmyndigheterna för lokala informationsinsatser. Resterande medel användes för journalistinbjudningar, beställning av informationsmaterial, bland annat från Svenska institutet, samt för olika informationsprojekt som utrikesförvaltningen hade skäl att stödja. lnom Utrikesdepartementet handläggs informationsverksamheten av press- och informationsenheten. Pressbyrån är regeringens talesman i utrikespolitiska frågor och svarar för den löpande politiska informationen. lnformationsbyrån planerar och samordnar allmän Sverigeinformation på grundval av främst de svenska utlandsmyndigheternas efterfrågan och bedömningar. Detta arbete sker i nära samråd med Svenska institutet. Det praktiska informationsarbetet utomlands handläggs i stor utsträckning av ambassader, generalkoitsulat, konsulat och delegationer. Informationsarbetet innebär därför i många fall en ständigt pågående dialog mellan utrikesdepartementets informationsbyrå, Svenska institutet och utlandsmyndigheterna. För en ttärmare belysning av utlandsmyndigheternas verksamhet och synpunkter inom detta område har utredningen gjort en enkät hos ett 100-tal ambassader och konsulat. Det framgår av enkäten att den övervägande delen av utlandsmyndigheternas informatiortsverksamhet är efterfrågestyrd. Det innebär att de främst svarar på frågor om Sverige från enskilda eller myndigheter utomlands. Uppläggningen av informationsverksamheten varierar mellan utlandsmyndigheternzi. Graden av aktivitet beror givetvis på myndigheternas storlek men också på verksamhetslandets storlek och betydelse och därmed på utlandsmyndigheternas arbetsuppgiften De 77 ambassaderna och ambassadkztnslierna är av mycket varierande storlek. På de största ambassaderna finns mellan 20 och 30 utsända handläggande tjänstemän under det att de minsta endast har en eller två. Vid de största ambassaderna, främst i Västeuropa och Nordamerika, har Utrikesdepartementet inrättat speciella kultur- och pressattachétjänster vilket gör det möjligt att genomföra egna satsningar av olika slag på kultur- och informationsområdet. Vid de mindre ambassaderna finns det sällan tillräckligt med personal för att kunna göra aktiva satsningar på Sverigeinformation

och Sverigemanifestationer. l Östeuropa är förutsättningarna för informa-

tionsarbete mycket speciella och ambassaderna har få tillfällen att själva ta initiativ till sådan verksamhet. Alla som arbetar vid svenska ambassader och konsulat ger direkt och indirekt information om Sverige i stationerittgslandet. För rutinmässiga

50 - Irt/ormation översiktlig nu/ägesbeskrivning

upplysnittgztr och svar på frågor svararoftzt lokalanställd personal eller utsáittd biträdespersonttl. Ansvaret för egna initiativ ligger som regel på utsåiitd handläggande personal. Omfattningen av den egeninitierztde verksamheten kommer således att variera beroende på ztrbetsbelastitiitgen vid myndighetenta. För att svara på frågor och ge upplysningar om Sverige tmvändet utlandsmyndighetermt huvudsakligen tryckt materiaLi forsta hand Svenska institutets faktablad och andra publikationer. De flesta ämnesotnrådeit linns presenterade i faktablad på engelska men också på franska, tyska och spanska. Enstaka faktablad finns också på språk såsom italienska. grekiska, ryskznarztbiskzt och swahili. Även sådant material sotn framställs av departement, statliga myndigheter, organisationer. ttflärsbanker, försäkringsbolag används vid besvarande av mer kvalificerade lörfrågningztr. De som vänder sig till ambassader och konsulat frågar i lörstzt hand efter allmáiitttet upplysningar om Sverige. Därefter löljer olika sakområdeit. Imresset förefaller öka för frågor om medbestâimmattde, arbetsmarknad och energi. I många u-lärtder, främst i Afrika och Asien, dominerar frågor som gäller stipendier och utbildningstnöjligheter i Sverige. I Asien finns ett mycket stort intresse för frågor som avser möjligheterna att lå utvandra till Sverige. Svenska institutet har huvudansvaret för framställning och distribution av informationsmztterial för de svenska utlandsmyndigheterna. Även departementen, de statliga myndigheterna, privata organisationer och företag använder i viss utsträckning Institutets material. institutets budget bereds av Utrikesdepartementet i samråd med utbildningsdepartementet och uppgick budgetåret 1977/78 till ca 18 mkr. Ca 2 mkr avsåg projektmedel för Institutets informationsverksamhet. Publikationsverksztmheten utgör stommen i den ztllmänna Sverigeinformationert. Det tryckta materialet består främst av enkla faktablad med för niirvztrztnde ett 60-tal titlar i olika språkversioner med grundiitforntzttiott, en sammanlagd upplaga om ca l miljon exemplar. Faktabladen förnyas kontinuerligt och används för att besvara löpande frågor om Sverige. Artikelserien Current Sweden i fyra språkversioner syftar till att ge information och spegla debatten i Sverjge på olika områden såsom miljövård. utbildning,arbetsmarknads- och socialpolitik. Också allmänna publikationer kring områden som svensk arbetsmarknad eller svensk socialpolitik framställs av Svenska institutet. Institutet ger också ut en allmän Sverigebroschyr samt en broschyr om Sverige for skolbarn. Svenska institutets lilmverksztmhet omfattar distribution av informations- och dokumentärfilmer samt ett begränsat antal spelfilmer. Dokumentär- och iitfortnatiortsftlmer visas årligen för ca 2 miljoner personer och spelñlmeritzt för 75 000 personer. Utställitingsverksamhetett omfattar på informationssidtut mindre skärmutställningar av allmän Sverigekaraktär eller med inslag av samhällsdebatt kring olika ämnen. Som ett led i kulturutbytet produceras större vandringsutställningar i samarbete med svenska och utländska institutioner. Institutet har också en avdelning för utländska besök samt en dokumen-

-

Information översiktlig nulägesbeskrivning 51

tatiottssektiott som besvarar förfrågningar om Sverige och förser utlandsmyndigheterna med kompletterande informationsmateriztl av olika slag.

3.1.3 Utländska besök i Sverige Utländska besök i Sverige utgör troligen den främsta källan till information om Sverige utomlands. Det gäller journalister, politiker, tjänstemän och experter av olika slag liksom utrikeskorrespondenter i Sverige och företrädare för fränttnztnde länders ambassader i Stockholm. Vårt sätt att ta emot dessa utlåinitingzir och tillmötesgå önskemål om information av olika slag är således en viktig del av den ztllmåiitttzt Sverigeinfortnzttionen. För publiciteten om Sverige utomlands är det angeläget att svenska statsråd, politiker, statliga och kommunala tjänstentåitt samt företrädare för organisationer, folkrörelser och näringsliv är tillgängliga för utländska journalister och opinionsbildare. Utrikesdepartementet, utIandsmyttdigheterttzt och Svenska institutet bjuder årligen in journalister och andra opinionsbildare till Sverige. Pressbyrån inbjuder ca IOOjournaIister om året och tar sammanlagt emot ca 400 journalistbesök. Utlandsmyitdigheterttzt inbjuder årligen 20 till 30 opinionsbildare till Sverige. lnfortnzttiottsbyråit lägger upp särskilda studieprogrant för 10-15 av dessa. Allmänt gäller att informationsbyrån tar hand om de utländska besök som också har en Utrikespolitisk aspekt. Utrikesdepartementets protokollsenhet ansvarar lör statschefsbesök och besök av främmande stats- och utrikesministrar. Fackdepartementen svarar för andra ministerbesök. Svenska institutet arrangerar besöksprogram för utländska besökare, enskilda eller i grupp. Antalet studieprogram har under de senaste åren varit omkring l 000 vilket motsvarar närmare 10 000 besökare. 90 % är spontana besök och resten inbjudna. Ca 80 % av besöken anmäls i förväg genom de svenska utlandsmyndig-

heterna. Övriga besökare anmäls av de utländska ambassadernzt i Stockholm,

svenska myndigheter och organisationer av olika slag samt av svenska företag. Statliga myndigheter tar själva hand om många utländska studiebesök. Kommuner, intresseorgztnisationer, folkrörelser och privata företag har en omfattande besöksverksamhet.

3.1.4 Regelbundet återkommande publikationer Regelbundet återkommande tidskrifter och publikationer gör det möjligt för intresserade utomlands att hålla kontakt med Sverige. Det kan gälla vetenskapsmän med olika Specialintressen, affzirsmáin som driver handel med Sverige eller opinionsbildare som vill följa den svenska samhällsutvecklingen på olika områden. Inom universitetsvärlden finns flera olika skriftserier och tidskrifter på främmande språk, främst engelska, som vidmakthåller en dialog med vetenskapsmän utomlands och redovisar den senaste utvecklingen i Sverige. Flera statliga myndigheter ger ut tidskrifter och nyhetsblad på engelska. Inom

52 -

Information översiktlig nu/ägesbeskrivning

framställs llera olika periodiska tidskrifter och nyhetsblad som näringslivet avser att hålla kontakt med kunder och andra intressenter utomlands. Utrikesdepartementet bidrar genom stödprenumerationer till spridningen Ambio som innehåller av Kungl. Vetenskapsakademiens miljövårdstidskrift en vetenskaplig diskussion inom miljövårdens område. SIDA stöder på olika sätt Dag Hammarskjöldsfondens tidskrift Development Dialogue som syftar till att föra en kvalificerad debatt kring internationella utvecklingsfrågor. SIDA ger också årligen ut tidskriften Report på engelska. Även inom den allmänna Sverigeinformationen utges tidskrifter och Svensk-Internationella pressbyrån framställer publikationer regelbundet. nyhetsbulletiner på tio språk som distribueras i en sammanlagd upplaga av ca 170 000 exemplar till ca 6 000 utländska tidningar, facktidskrifter, radio- och TV-stationer samt nyhetsbyråer. Bulletinernas uppgift är att ge ett koncenmaterial om svensk handel och industri, teknik och trerat journalistiskt forskning, samhällsutveckling och politik. Tidskriften Sweden Now med systerpublikationer på tyska, spanska och italienska har till uppgift att beskriva Sverige och svenska företeelser samt medverka till att ge svenskt näringsliv goodwill utomlands. Sweden Now av svenskt samhälle från kommersiella och belyser många olika områden tekniska till film, teater och litteratur. Den distribueras i en nyheter sammanlagd upplaga av ca 250 000 per år. Utrikesdepartementets bidrag till den svensk-amerikanska pressen som omfattar sju tidningar i Förenta Staterna och två i Canada har i princip Som har utrikesdepartementet beslutat att upphört. övergångslösning forlusttäckningsbidrag skall kunna utgå från berörda utlandsmyndigheters lokala informationsanslag.

3.1.5 Sveriges Radios urlandsprogram (UTP) Sveriges Radios utlandsprogram (UTP) är en särskild form av statligt finansierad information till utlandet. UTP:s verksamhet finansieras till skillnad från annan radioverksamhet med skattemedel. Budgeten bereds av utrikesdepartementet i samråd med utbildningsdepartementet och anslaget uppgick budgetåret 1977/78 till ca 18 mkr. UTP sänder program 22 timmar per dygn på sju språk - svenska, engelska, tyska, franska, spanska, portugisiska och ryska. Sändningarna på utländska språk avser att ge utlandet en kontinuerlig information om Sverige och svenska ståndpunktstaganden i internationella sammanhang samt information om nordiska förhållanden och om väsentliga internationella skeenden. Utlandsprogrammets svenskspråkiga sändningar avser att göra det möjligt for svenskari utlandet att upprätthålla kontakterna med Sverige. Sändningarna på svenska utgör ca 10 % av programmen. exporterar även radioprogram och filmer. Ca 16 000 Utlandsprogrammet band med ca 130 radioprogram, främst musik, motsvarande ca 5 000 timmar används främst i Förenta Staterna. Ett 70-tal dokumentärfilmer ingår i programkatalogen. Enligt utlandsmyndigheterna är utlandsprogrammets sändningar på

svenska en värdefull källa till information om utvecklingen i Sverige for de

många olika grupper av svenskar som är verksamma i utlandet.

- 53

Information översiktlig nu/ägesbeskrivniizg

Beträffande utlandsprogrzimmets sändningar på främmande språk har flertalet utlandsmyndigheter ingen uppfattning. De ryska sändningarna uppges dock ha lyssnare såväl i Sovjetunionen som i Polen. Flera utlandsmyndigheter i Latinamerika uppger att de spanska och portugisiska sändningarna är ztvlyssnade. Från myndigheterna i övriga delar av världen redovisas endast enstaka reaktioner.

3.2 Annan information med statligt bidrag

För den exportfråimjztnde verksamheten svarar Sveriges Exportråd, som har till uppgift att planera. samordna och genomföra exportfrâimjztnde åtgärder. Exportrådet har 32 handelssekreterztrkontor och samarbetar på fältet med de svenska utlandsmyndigheterna. Exportrådet bedriver för närvarande exportfrämjande verksamhet i form av mässor, utställningar, kampanjer, kontaktresor m. m. i 75 olika länder. I dessa sammanhang brukar utlandsmyndigheterna ordna olika kringarrangemang med allmän Sverigeinlormzttion. Exportrådet bidrar till utgivningen av Sweden Now med systerpublikationer. För den turismfrämjande verksamheten svarar Sveriges Turistråd som har till uppgift att planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknadsföring av turism såväl inom landet som utomlands. Turistrådet har tio egna utlandskontor. Verksamheten omfattar information, besök, försäljning och utredningar samt särskilda projekt i olika länder. En viktig uppgift är att informera utlänningar om Sverige som turistland med hjälp av trycksaker, affischer, kartor, filtner m. m.

3.3 Enskilt finansierad information

Inom itäringslivet, intresseorganisationer, folkrörelser och kulturorganisationer samt grupper av olika slag bedrivs en omfattande kontaktverksamhet med utlandet i form av resor, mottagning av besök, konferenser och möten samt framståillning av olika slag av trycksaker. Dessa kontakter har givetvis stor betydelse för Sverigebilden och intresset för Sverige utomlands. Arbetsmarknadens parter framställer information på flera främmande språk om den svenska arbetsmarknaden och dess uppbyggnad. Särskilt SAF och LO har ett betydande allmänt informationsmaterial på främmande språk om svensk ekonomi, medbestâimmandefrågor och arbetsmiljöfrågor och frågor rörande företagsverksamheten och dess problem. SAF, LO och TCO är aktiva inom olika internationella organisationer och sammanslutningar. De tar årligen emot ett stort antal besök från utlandet. De använder också i sin informationsverksatnhet material som framställts av Svenska institutet. De svenska folkrörelsernas internationella kontakter är föremål for särskild utredning inom kommundepartementet. Dessa kontakter består av studieresor, kurser och kongresser men också av bland annat insamlingar och kampanjer till förmån för olika projekt utomlands. Många folkrörelser är aktiva i internationella samarbetsorgan. I samband med detta arbete framställs informationsmaterial om folkrörelsernas verksamhet i Sverige.

54 - SOU l978:56

Information översiktlig nu/ägesbeskrivning

- och resebyråer Det svenska näringslivet företag, banker, försäkringsbolag - har i sin verksamhet många olika kontakter över gränserna. Sveriges lndustriförbund har också till uppgift att skapa goodwill för svensk industri utomlands. Kooperativa Förbundet (KF) har genom sin särskilda inriktning satsat betydande resurser på informationsverksamhet i utlandet. Företagen av det egna Företaget och dess produkter ofta ger vid sidan om presentationen allmänna Översikter över den sektor inom vilken de är verksamma samt om Några företag ordnar utbildning, seminarier och Sverige som industrination. studiebesök i Sverige. Industriförbundet ordnar delegationsresor utomlands, deltar i internationella konferenser, bjuder in forskare, journalister och opinionsledztre samt arrangerar seminarier. SAS intar en särställning bland företagen då det gäller allmän informationsverksamhet. Alla SAS:s flygpassagerare erbjuds SAS:s engelskpråkiga informationstidskrift Scanorama. På många platser i världen är SAS-kontoren ländernas ansikte utåt. SAS-kontoren får ett Sveriges och de skandinaviska antal förfrågningar rörande information om handel, turism och betydande kultur i de skandinaviska länderna.

3.4 Utlandsmyndigheternas önskemål

enkät till de svenska utlandsmyndigheterna redovisas också I utredningens önskemål för den framtida verksamheten. Varje region visar egna särdrag men flera gemensamma synpunkter och problem kommer fram i svaren. En utförlig redovisning av enkätsvaren finns i bilaga 2. För att besvara och stimulera intresset för Sverige i utlandet behövs enligt utlandsmyndigheterna främst mera tryckt informationsmaterial. Faktablad önskas på de mindre europeiska språken såsom finska, llamländskzt, polska, portugisiska och serbo-kroatiska m. fl. Det finns också grekiska, önskemål om faktablad på större u-landsspråk såsom arabiska och swahili. efterlyser också större bredd och variation i det Utlandsmyndigheterna allmänna informationsmaterialet om Sverige. Några önskar en mer bokliknande informationsskrift om Sverige, andra önskar mer material om Sveriges historia och Sverige som kulturland. Háirtill kommer önskemål om fotografier, affischer och Sverigekartor som myndigheterna har svårt att skaffa själva. Flera myndigheter önskar få mer turistmaterial från Sveriges Turistråd. När det gäller de olika sakområdena framför myndigheterna flera förslag om allmänna Översikter bland annat av svensk socialpolitik. Sådana översikter saknas samtidigt som det finns gott om specialmztteriztl inom detta område från Socialdepartementet, socialstyrelsen, statistiska centralbyrån men också Svenska institutet. Utlandsmyndighetermts efterfrågan på material inom olika sakområden varierar med intresset och debatten i olika länder. Det är ofta i anslutning till den inhemska debatten i olika länder som information och erfarenheter från Sverige kan påräkna störst uppmärksamhet. Myndigheterna i främst Västeuropa och Nordamerika fäster särskilt avseende vid att snabbt få fram engelska sammanfattningar av centrala svenska utredningar, propositioner och lagstiftning av allmänt intresse. Flera

-

Information översiktlig nu/ägesbeskrivning 55

myndigheter understryker också vikten av att snabbt få svar på kvalificerade frågor som myndigheterna inte själva kan besvara. Det material som framställs av departement och myndigheter iir oftast utarbetat av svensk expertis för speciella tillfällen. Det finns önskemål om att det skulle vara ztvpassztt för en vidare spridning. Det är som regel endast framställt på engelska. Möjligheten att :invända engelskspråkigt material i till

exempel Östeuropa och Latinamerika förefaller emellertid vara mindre än

vad man kanske föreställt sig. Niir det gäller övriga informationsmeditt vill utlandsmyndigheterttzt enligt samstêitnmigzt uppgifter fråimst satsa på film och personutbyte. l andra hand kommer seminarier och utståillningsverksamhet. Utlandsmyitdighetermt understryker att kvalificerad informationsverksamhet framförallt är personalkrävzutde. Många egna initiativ hinner inte fullföljas och många intressanta tillfällen till information om Sverige kan inte tas till vara därför att tiden och arbetskraften inte räcker till.

-

4 Information

förslag

4.1 Behov inom området

Genomgångert av de informationsinsatser som från svensk sida riktas mot utlandet visar att verksamheten är spridd på många olika organ och bedrivs från skilda utgångspunkter. Samtidigt framträder ett starkt behov av ökade resurser och förnyelse. Efterfrågan stiger både från nya länder och från länder där vi sedan länge har kontakter. Informationen måste anpassas till nya krav och nya mottagare. Många grupper och organisationer har behov av att öka kontakterna med utlandet och kunna delta i ett vidgat internationellt ertareithetsutbyte. Den information till utlandet som sker genom departement och myndigheter är av stort värde för Sveriges deltagande i den internationella diskussionen av olika problem. Material som framställs inför internationella konferenser och möten är ofta avsett för experter men atnvänds också av utlandsmyndighetenta for en större allmänhet Verksamheten finansieras över myndigheternas ordinarie budget och kräver främst personella resurser, till exempel sakkunniga översättare. Ett särskilt anslag för att möjliggöra ökning av denna verksamhet har inte av berörda paner bedömts som önskvärt eller ändamålsenligt. Utredningen förutsätter att myndigheterna själva efter behov kommer att verka for ökade resurser for sin information till utlandet. Många organisationer och folkrörelser behöver stöd för att kunna öka sin internationella kontaktverksamhet. Dessa kontakter omfattar besök, mötesoch studieverksamhet men också information. skcr i stor Finansieringen utsträckning genom egna medel men bidrag kommer också från olika anslag och fonder, framför allt SIDA och attslag för nordiskt samarbete. En utredning inom kommundepzirtemeittet om sztmhâillets stöd till folkrörelserna studerar denna fråga som en del av sitt uppdrag. Den kommer att framlägga ett särskilt förslag om hur folkrörelsernas behov av internationella kontakter skall tillgodoses. Aktuella och konkreta behov av ökat material for att svara på efterfrågan från utlandet har dokumenterats bland annat genom utredningens enkät hos utlandsmyttdigheteritzt. Svaren framhåller genomgående behov av ökad allmän Sverigeittformzttioit, främst i form av trycksaker men också film och utstáillttirtgar. Material för de nordiska ländernzt är ett särskilt önskemål. Större upplagor, flerspråkversioner,aktuellare innehåll och bêittre zinpassitittg till olika regioner av informationsmaterizilet krävs redan för den efterfråga-

58 sou 197856 In/brznation -förslag

verksamheten. Därtill kommer den information som initieras från styrda svensk sida. Den ökade konkurrensen om uppmärksamhet medför krav på förnyelse av media och material i både gamla och nya länder, Sverigeinformationens betydelse också för den exportfråitnjande verksamheten skärper ytterligare dessa krav.

4.2 Utredningens synpunkter

För att kunna uppfylla alla de behov och önskemål som finns krävs att stödet till infornrationsutbyte med utlandet i olika former byggs ut successivt under en längre tid. De förslag som nu läggs fram skall betraktas som ett första steg itáir omständigheterna medger. l och bör följas av fortsatta anslagsökttiitgztr detta läge kan enligt utredningens bedömning de omedelbara anslagsökitiitgarna göra större itytta om de sätts in centralt än om de sprids över ett större område.

4.2.1 Svenska institutet

Svenska institutet är det centrala organ som har till en av sina huvuduppgifter om svenskt samhällsliv i utlandet. Institutet förser de att sprida kännedom svenska utlandsmyndigheterna med material för deras informationsverksamhet. för denna verksamhet samarbeta Enligt sin stadga skall Institutet med myndigheter, organisationer och andra organ samt enskilda inom och utom landet. Institutet skall således stå till tjänst for en vid krets av som skall kunna använda Institutets material. Att detta inte intressenter, alltid har kunnat ske iönskad omfattning har enligt Institutet i hög grad berott resurser. Förstärkta resurser till Institutet förutsätts innebära på bristande förstärkta servicefunktioner både till utlandet och till olika intressenter i Sverige.

Intressenter Svenska institutet kompletterar den information som ges av andra organ bland av ämnen som svensk zmnat genom översiktliga framståillitingztr kultur. historia, ekonomi och politik. Eftersom informationsmateriztlet till större delen används för att ge upplysningar och besvara frågor i utlandet från utlandet påverka Institutets verksamhet. Dessa måste också synpunkter förmedlas i allmänhet av utlandsmyndighetema. Institutet skall synpunkter också kunna ta hänsyn till önskemål från svenska myndigheter och om ämnen eller områden som bör belysas. Myndigheter och organisationer skall i sin tur kunna utnyttja Institutets allmänna informaorganisationer tionsmaterial för sina utlandskotttakter. Dessa funktioner förutsätter samverkan mellan Institutet och olika samhällsinstitutioner. Samhällslivets inflytande över Svenska institutets informationsverksamhet garanteras på flera sätt. Utrikesdepartementet gerallmänna riktlinjeri samband med budgetberedningen och beställer material som särskilt efter- I Institutets styrelse ingår förutom företrädare för frågas från utlandet. utrikes- och utbildningsdepartementeit företrädare för bland annat folkrörel-

SOU 1978156

Information -jörs/ag 59

serna, den fackliga rörelsen och ttâirittgslivet. För komakt med samhällsinstitutioner och andra som har beröring med Institutets verksamhet tillsätter styrelsen rådgivande referensgrupper. Enligt Institutets arbetsordning skall referensgrupperna ge idéer samt följa och värdera verksamheten inom gruppens särskilda område. För itärvztrztnde finns reterensgrupper för bland annat miljö och fysisk plztnering, arbetsmarknadsfrågor, ttäriitgslivsfrågoi och sociala frågor. Frågan om Svenska institutets förankring i det svenska samhället har emellertid ofta diskuterats. Det har hävdats att organisationerna borde medverka i den allmänna utlandsittformzttiotteit och att lblkrörelsernas verksamhet borde komma fram bättre vid utlandsmyndigheternas presentation av Sverige utomlands. Genom styrelsen kan fackliga organisationer och folkrörelser verka för att sådana synpunkter blir tillgodosedda i Institutets verksamhet. Styrelsen bör också ansvara for att bestämmelsen i Institutets stadga om samarbete med olika institutioner och organ i samhället efterlevs. Styrelsen tillsätter referensgrupperna för att olika samhällsintressett skall kunna utöva inflytande över verksamheten. Liksom forslag om ämnen för information varje år insamlas från utlandsmyndigheterna bör också svenska intressenter genom referensgrupperna eller på annat sätt regelbundet lå tillfälle att uttrycka synpunkter och önskemål.

Särskilda uppgifter

Referensexetnplztr av allt informationsmaterial om Sverige på utlâittdskzt språk bör finnas hos Svenska institutets dokumentationstjäitst, som skall kunna utnyttjas också av andra organ med utlandskontakter. Statliga myndigheter bör erinras om den förordning (SFS 1954:820) som stadgar att sådana exemplar av information på utländska språk skall tillställas Svenska institutet. Organisationer och enskilda företag bör uppmanas att på samma sätt insända referensexemplar. Allt material skall kunna delges utlandsmyndigheterna genom Svenska institutet. Information till de nordiska länderna har hittills inte varit Svenska institutets uppgift. Vid Institutets tillkomst år 1945 förutsattes att sådan information skulle ges genom föreningarna Norden, som dock huvudsakligen har haft andra uppgifter. Följden har blivit att informationsmateriztl om Sverige saknas for de nordiska länderna. Denna brist har särskilt framhållits av ambassaden i Helsingfors men också av ttmbassztdernzt i de övriga nordiska länderna. Idag använder man ibland Institutets material vilket på engelska, itaturligtvis är otillfredsställande. Svenska institutet bör i fortsättningen i samråd med de berörda ambassaderna framställa informationsviktigare material också på svenska och finska samt i viss utsträckning på danska och norska. Även annan informationsverksztmhet bör kunna utsträckas till de nordiska grannländernzi. Inom Svenska institutet bör publikationen av trycksaker vara en av de centrala Denna verksamhet uppgifterna. bör därför ges en ställning inom organisationen som motsvarar en sådan roll. Resursförstärkttittgett förutsätter också viss personalförstärkning för publikationsverksatnhet liksom för dokumentationstjättst och besöksservice.

sou 197355

60 Information -förslag

4.3 Utredningens förslag

4.3.1 Svenska institutet

Utredningen föreslår ökade medel för Svenska institutet enligt nedanstående

fördelning på olika verksamheter. Förslagen avser att fylla några av de behov och som ur allmän informationssynpunkt är särskilt som har dokumenterats förstärkningar som blir angelägna. 1 kommentaren ges exempel på vilka de föreslagna anslagsökningarna. Kostnadsberâikitingarna möjliga genom

bygger på Svenska institutets uppgifter. Som jämförelse återges delar av Svenska institutets anslagsframståilliting med sammanlagt ca för 1978/79. Institutet begärde då en resursförstärkning

10 mkr.

Tabell 4.1 Förslag om ökade resurser för Svenska institutet (l 000-tal kr)

Ändamål Budget Begärd ökning Ökning enligt 1977/1978 1978/79 utredningens

förslag

1 120 390 l 215 Publikationer Dokumentärfilm 320 474 400 140 490 300 Spelfiltn 495 168 200 Mindre utställningar 0 0 - 200 Personutbyte och seminarier 178 100 150 Dokumentation 1 15 8 100 Besöksservice 480 Personal

Summa 3 045

Kommentar:

resurserna Den allmänna bristen på trycksaker kräver en mycket betydande ökning av

för att få märkbar effekt. l första hand föreslås en Fördubbling av nuvarande anslag. av innehållet till Ökningen förutsätts möjliggöra utbyggnad av faktabladen,anpassning de mindre europeiska olika regioner samt översättningar till flera språk, däribland allmänna småskrifter om Sverige för språken. (Kostnad ca 565 000 kr). Vidare förutsätts och olika regioner, däribland invandrarnas hemländer, samt satsning på pocketböcker kan småskrifter om olika ämnen. (Kostnad ca 500 000 kr). lnom ramen för ökade anslag behov. antal och språkversioner av faktablad och broschyrer varieras efter svenska En särskild anslagsförstärkiting avser framställning av viktigare material på ca 150 000 och finska samt i viss utsträckning också på norska och danska. (Kostnad

kr).

antalet språkvet- För Institutets dokumentärñlmer finns ett starkt behov av att öka de ca 100 kortfilmer som sioner och successivt förnya förrådet. Mer än hälften av som informationsfilmer och flera av årligen produceras i Sverige kan karakteriseras dessa är användbara i informationsverksamheten. Samtidigt måste äldre filmer ca 16000 filmvisningar äger bara några fortlöpande gallras ut. Av Institutets årliga vilket sammanhänger med att bara några få procent rum i Östeuropa och u-länderna, filmer finns på lokala u-landsspråk eller på östeuropeiska språk. Anslagsförstärkning ca 250 000 förutsätts möjliggöra nya titlar i flera språkversioner och kopior. (Kostnad av äldre titlar årligen. (Kostnad 150 000 kr). Vidare förutsätts fiera nya språkversioner

kr).

Information 61

-qförs/ag

Svensk spel/ilm är ett intressant och efterfrågat inslag i Sverigeittformationeit. Svenska institutet har föreslagit att lnstitutet skulle ges möjlighet att köpa in rättigheterna till ett relativt stort antal svenska spellilmer. Filmerna skulle kopieras till 16 min format för distribution till utlandsmyndighetertta och visningar utomlands. Genom omkopieriitg till 16 mm blir fraktkostnaden lägre och hanteringen av lilmeritzi enklare. Av Svenska institutets beräkningar framgår att den drygaste kostnaden gäller licenserna till den svenska filmbranschen (ca l5 000 kr per ñlm for rättigheterna under sju år). Kopiekostnttderttzt är betydligt lägre (ca 2 000 kr per film). Utredningen föreslår därför att till en början rättigheterna till ett mindre antal lilmer inköps och i ståillet flera kopior av varje lilm framställs för distribution till utIandsmyitdigheternzt. Film som produceras med statliga bidrag bör i fortsättningen efter ett visst antal år kunna ställas till Svenska institutets törfogande for betydligt lägre kostnad med rätt för Institutet att *använda filmerna för icke-kommersiella visningar. l vissa länder, främst USA, finns svenska spellilmer tillgängliga för hyra hos enskilda distributörer till billigt pris. Svenska institutet bör samla uppgifter om sådana distributörer och ställa till utlandsmyndigheternzts förfogande. Det kan vara enklare för en ambassad i till exempel Latinamerika att hyra en ñlm i New York än att skicka efter den från Stockholm. Frågan om kopior bör ñnnas i särskilda depâer inom vissa större regioner (Östeuropa, Afrika. Asien) bör undersökas. En viktig faktor i detta sammanhang är möjligheten till teknisk service på jalatsen. Dessa spelftlmvisitiitgztr har oftast övervägande informationssyfte och räknas därför i detta sammanhang till information. (Kostnad ca 300000 kr).

Mindre utställningar av allmän Sverigekztrziktär efterfrågas enligt utlandsmyttdigheterna ofta av skolor och föreningar och behövs också för att komplettera andra informationsinsatser av typ mässor och liknande. l vissa regioner är utställningar ett särskilt ;användbart medel för information. Anslagsförstärkning förutsätts möjliggöra produktion och utsáindniitg av t. ex. en mindre skärmutstáillning vartannat år i ett femtiotal exemplar och flera språkversioner för den löpande informationsverksamheten vid de svenska utlandsmyndigheternzt. (Kostnad ca 100 000 kr). Vidare förutsätts en fortsatt ökning av utställningsverksamheten främst i Östeuropa, Sydeuropa och u-Iänder. (Kostnad ca 100 000 kr). Övrig utstallningsverksatnhet behandlas under kapitlen om kulturutbytet.

Ömsesidigheten i utbytet bör betonas och utvecklas till erfarenhetsutbyte och dialoger kring gemensamma problem. Det kan ske genom seminarier eller “workshops” där svenska och utländska experter inom olika områden - zirbetsmarknadsfrågor. miljövård. kulturpolitik eller liknande - samlas till gemensamma överläggningar med föredrag och diskussioner. Sådana seminarier behöver ibland förberedas under längre tid gemensamt av svenska och utländska experter. De kan också ordnas med kortare varsel i samband med att svenska eller utländska experter i andra ärenden besöker varandras länder och då bereds tillfälle att hålla föredrag för och diskutera med kolleger. initiativet kan antingen komma från experterna själva eller deras organisationer eller genom utlands- eller informationsmyndigheterna i respektive land. Reseanslag och annan service i detta sammanhang bör vara en uppgift för Svenska institutet som föreslås disponera ett särskilt anslag för personutbyte. (Kostnad ca 200 000 kr). Inbjudan av opinionsbildare och experter är ett relativt dyrbart inslag i informationsverksamheten och kräver noggrann planering och uppföljning för att besöken skall bli meningsfulla. Svenska institutets besöksavdelning är särskilt under sommaren mycket ofta så hårt ansträngd att många utländska besökare inte kan få den hjälp och vägledning som de önskar. Besöksservicen behöver förstärkas och tolk- och guideservicen utökas för det växande antalet besökare från avlägsna delar av världen. (Kostnad ca 1000000 kr).

62 Information -jörslag sou 197356

Dokumentarionsenhelen har under senare år tvingats minska sin service i form av svar på frågor från utlandet samt förmedling-av bilder till utländska tidskrifteroch böcker till utlandsmyndigheternzi. Enligt utlandsmyndigheterna är det ztttgeläget att kvalificerade frågor snabbt kan få svar och att servicen utökas. Referensexemplttr av allt informationsmaterial om Sverige bör därför finnas tillgängliga hos Svenska institutets dokumentationstjåinst. Förutom det materiatl som myndigheterna enligt särskild lörorditing (SFS 1954:820) skall skicka in till Institutet behöver dokumentationstjänsten köpa in trycksaker, böcker och bilder för utlandsmyndigheternas behov. Med zinslagsförstáirkning förutsätts också ökning av bokgåvor till utlandet.

För den föreslagna utökade verksamheten förutses behov av fyra nya (jänsler för publikationer. besöksservice och dokumentatitanstjiiitst. (Kostnad ca 480 000 kr).

4.3. 2 Utrikesdepartementet journalistinbjudningar har under senare år minskat, Utrikesdepartementets delvis till av ökade kostnader. Med hänsyn till betydelsen av sådana följd besök föreslås medlen för journalistinbjudningar ökas. (100 000 kr). För information i samband med särskilda manifestationer, statschefsbesök liknande behöver kunna disponera sáirskilda och Utrikesdepartementet medel. som inte faller inom Det gäller också vissa kulturmanifestationer ramen för det allmänna kulturutbytet och där informationssyftet kan anses överväga. Ett särskilt anslag förutsätts tillgodose sådana ändamål. (150 000 kr). bör även möjligheten att mera Utrikesdepartementet uppmärksamma aktivt prioritera informationsverksamheten i olika länder och regioner genom de lokala A- och B-anslag som utlandsmyndigheterna själva disponerar.

4.3.3 Sveriges Radios utlandsprogram (UTP)

Utredningen skall enligt direktiven uppmärksamma Sveriges Radios utlandsprogram och dess betydelse för den allmänna utlandsinformationen. Utlandsprogrammet är en del av Sveriges Radio och lyder under samma Verksamheten är skattefinansierad och regler och avtal som Företaget i övrigt. medlen anvisas över utrikesdepartementet. UTP sänder nyheter och andra program till utlandet via kortvåg på franska, tyska, engelska, ryska, spanska, och svenska samt förmedlar bandade radioprogram och TVportugisiska filmer till utländska bolag. 1 fråga om sändningarnas omfång ligger Sverige på 24 plats bland de 85 länder som har kortvågssändningar. UTP har 70 anställda och kostnaden för verksamheten uppgick bå 1977/78 till ca 18 mkr. Från UTP:s sida har önskemål framställts om att öka nyhetssändningarna till flera dagar i veckan och flera delar av världen. (UTP beskrivs utförligt i bilaga 2).

Bedömningar av effekten

säkert underlag för bedömning av utlandsprogrammets effekter finns Något inte och torde inte heller vara möjligt att åstadkomma. En tillförlitlig Iyssnarundersökniitg i utlandet som ger ett verkligt mått på publikens storlek,

sou 1978:56

Information -jörs/ag 63

szmtmansättitittg och Sverigeimresse skulle vara svår att genomföra och i varje fall mycket dyrbar och tidskrävande. Utlandsprogrammets 35 000 lyssnarbrev om året ger en viss bild av antalet lyssnare men inte av lyssnandets regelbundenhet, motiv eller effekter. l utredningens enkät till de svenska utlandsmyitdigheterrttt finns en särskild fråga om myndigheternas bedömning av lyssningeit i deras respektive stationerittgslättder och deras kontakter med eventuella lyssnare. De flesta utlandsmyndighetet har ingen direkt uppfattning om sändningarna på utländska språk och har med vissa undantag främst i Latinamerika sällan haft kontakt med personer som hört dem. Om siinditiitgztrntt på svenska säger myndigheterna däremot genomgående att de är väl kända och uppskattade av många svenskar i utlandet. Diskussion om effekten av kortvågssêiitditiitgztr pågåri llera länder. Flera experter. t. ex. i USA, anser att kortvågssäitdniitgar i jämförelse med andra media inte längre är särskilt intressanta och inte har den publik som man vill nå. Andra experter hävdar motsatsen och framhåller att kortvågssiindniitgztr är ytterst effektiva fördirekt kommunikation mellan folken. Enligt en ttllmän

uppfattning finns i Östeuropa ett ganska utbrett lyssnande till frätnmattde

länders kortvågssáiitditingar. Ett argument för radiosändniitgzu är radions ökande betydelse i regioner där stora delar av befolkningen inte är läskuititig. De vanligast förekommande apparaterna tar dock inte in kortvåg. l de flesta länder har konkurrensen om publikens uppmärksamhet ökat genom alltfler reguljära radio- och TV-kaitaler.

Olika verksamheter inom utlandsprogrammer Med de reservationer som har angetts kan olika delar av Sveriges Radios utlandsprogram bedömas med varierande grad av osäkerhet.

Sändningarna pa svenska fyller enligt ambassadenkäten och andra vittnesmål en betydelsefull uppgift för den växande krets av svenskar som under längre eller kortare tid vistas utomlands, t. ex. for internationella uppdrag. Dessa svenskar ger ofta i stationeringslandet direkt eller indirekt information om Sverige. Det är därför ett allmänt svenskt intresse att de har tillgång till snabba och korrekta nyheter och kommentarer från Sverige.

Experten av radioprogram och TV-_filmer innebär att svenska program placeras i främmande länders reguljära programkanaler. Informationsvärdet av denna verksamhet behöver naturligtvis inte ifrågasättas. Med tanke på den möjliga genomslagskraften är det angeläget att dessa program är av hög kvalitet och ger en korrekt bild av Sverige och svenska förhållanden.

När det gäller sändningarna på utländska språk är informationseffekten mera osäker. Dessa sändningar upptar mer än tre fjärdedelar av UTP:s budget och programutbud. Man vet inte vilka eller hur många utländska lyssnare som i den överväldigande konkurrensen i etern letar fram Sveriges Radios utlandsprogram på kortvågsbandet i sina radioapparater. Det är väl känt att många kortvågslyssnare är mera intresserade av att samla på konvågsstationer än att ta del av det nyhetsmaterial som förmedlas. Om lyssnarna verkligen har eller så småningom får ett särskilt intresse för Sverige skulle

sou i973;56

64 Information -järslag

med utlandsmyndigheman vänta sig att detta intresse lett till kontakter terna. Kortvågssändningar till utlandet på främmande språk är en resurskrävande informationsverksamhet där man saknar möjligheter till samordning, och där man vet mycket litet om och uppföljning och målgruppsinriktning hur och av vem informationen tas emot. från en neutral stat ha ett särskilt värde. Samtidigt kan nyhetsförmedling via Yttrandefriheten inskränks i många delar av världen. Radiosändningarna som når utländska mottagare direkt över kortvåg är det enda medium Beredskapssynpunkten har gränserna, tvärs igenom censur och byråkrati. sändningar. Med tidigare ansetts vara ett motiv för utlandsprogrammets nuvarande möjligheter till störningar i kritiska lägen har denna synpunkt återkommande svensk röst i mindre betydelse. Värdet av en regelbundet etern kan dock inte förbises. Om man allmänt hävdar att det fria kommumellan staterna främjar det internationella samarbetet måste nikationsflödet också den icke-målinriktade informationen anses ha ett egenvärde.

U tlandsprogrammers _ funktion

vilken Bristande underlag för sakbedömning gör det svårt att bestämma funktion det skztttefinzinsierade utlandsprogrammet skall uppfylla. uppgift inom den Om utlandsprogrammet kan anses fylla en väsentlig bör denna del av Sveriges Radio formellt offentliga Sverigeinformationen och liksom jämställas med andra statliga organ inom Sverigeinformationen arbeta efter de riktlinjer för verksamheten som t.ex. Svenska institutet skulle innebära att utlandsprogrammet regering och riksdag har angett. Det Radio i övrigt och att dess fick ett annat avtal med staten än Sveriges arbetade under andra villkor än andra medarbetare i radioförejournalister taget. ses som en utåtriktad del av radioverk- Om däremot utlandsprogrammet men osäkert informationsvärde finns samheten med vissa goodwill-effekter verksamheten under den allmänna Sverige-informainget skäl att inordna tionen och anvisa medel över utrikesdepartementet. l stället bör man då omfattning och kostnader står i rimlig proportion överväga om programmets av utlandsprogrammet är emellertid en till målsättningen. En minskning komplicerad fråga. Att avveckla flera språk skulle kunna tolkas som politiska som avvecklades och av dem som markeringar både av de språkområden Stora kostnader är bundna i tekniska investeringar och i sändare bibehölls. som ändå skulle behöva användas för programmen på svenska. En planerad av utlandsprogrammets verksamhet kräver en avveckling eller minskning bedömning av alla faktorer i sammanhanget. noggrann Om statsmakterna finner det omöjligt att renodla någon av ovanstående och vill undvika förändringar i den ena eller synpunkter genomgripande andra riktningen utan fast grund förlsådana beslut kan utlandsprogrammet bibehållas i stort sett som det i dag har växt fram. Med hänsyn till de faktorer alternativet. I så som har redovisats förefaller detta idag vara det rimligaste fall bör man med hänsyn till osäkerheten om de utländska sändningarna och kräva att UTP inom ramen för en reellt

avvisa vidare expansion

de svenska sändningarna och oförändrad budget i fortsättningen prioriterar

sou 1978:56 Information -förslag 65

programexporten. En översyn av Sveriges Radios utlandsprogram inom utrikesdepartementet år 1972 ledde till samma slutsats.

4.3.4 Svensk-Internationella pressbyrån

Nyheter om Sverige förmedlas direkt till utländska massmedia genom Svensk-Internationella pressbyråns nyhetsbulletiner varje vecka på tio språk. Verksamheten bedöms av utrikesdepartementets pressbyrå som ett angeläget och värdefullt inslag i Sverigeinformationen. Önskemål framförs ofta från utlandsmyndigheterna om Ökat antal bulletiner för särskilda mottagare. (Utförlig beskrivning i bilaga 2). Svensk-litternationella pressbyrån önskar bl. a. anslagsforstärkning med ca 50 000 kr för försök med speciellt utvalda mottagargrupper och snabb anpassning till skiftande behov. Ur allmän informationssynpunkt och med hänsyn till målgruppens betydelse finner utredningen Svensk-Internationella pressbyråns forslag intressant. Byråns önskemål om budgetförstärkning bör kunna tillgodoses av utrikesdepartementet och Sveriges Allmänna Exportförening gemensamt vid ordinarie budgetberedning.

4.3.5 Sweden Now Tidskriften Sweden Now med systerpublikationer ger på engelska, tyska, spanska och italienska en bred allmän Sverigeinformation med särskilt syfte att skapa och vidmakthålla en aktuell och balanserad bild av Sverige som också kan främja svensk export. Som ett regelbundet inslag i den allmänna Sverigeinformationen är en sådan tidskrift värdefull genom sina journalistiska ambitioner och sin innehållsliga bredd. Utredaren finner det angeläget att Utrikesdepartementet, Sveriges exportråd och näringslivet ger Sweden Now stöd och resurser for att vidareutvecklas enligt sin hittillsvarande inriktning. Särskilt viktigt är att tidskriften i fråga om både form och innehåll lägger tonvikten vid god journalistisk kvalitet. En upplaga också på franska och eventuellt andra språk bör övervägas.

4.4 Sammanfattning av förslag

För förstärkning av information om Sverige i utlandet föreslås som ett forsta led i en långsiktig uppbyggnad följande anslag (l 000 kr):

Svenska institutet för trycksaker, ñlm, skärmutställningar, besöksservice, dokumentationstjänst, visst personutbyte samt personalforstärkningar 3 045

Utrikesdepartementet for journalistinbjudningar och särskilda manifestationer 250

Summa 3 295 5

-

5 Kulturutbyte principfrâgor

5.1 Motiv för stöd till kulturutbyte

All kultur är uttryck for individuella, lokala och nationella särarter. Men den lokala kulturen behöver liksom den enskilda människan för sin utveckling impulser från världen utanför de egna gränserna. Samverkan och växelverkan med andra kulturer innebär en stimulans som gör det möjligt för den enskilda kulturen att utvecklas rikare. Att främja utbytet av idéer och erfarenheter över språk- och nationsgränserna är också ett av målen för den statliga kulturpolitiken i Sverige. Kulturlivet har alltid sökt och varit beroende av kontakter och impulser utifrån. Under gångna tider hade utlandsresor och Förbindelser inom begränsade samhällsskikt ofta avgörande betydelse för dessa kontakter. Idag kan det ibland tyckas som om ett överflöd av utländska kulturprodukter fanns tillgängliga för många. Men ijämförelse med andra länder - både små och stora - inom de stora språkområdena måste vi ändå i Sverige göra särskilda ansträngningar för att uppfatta intressanta röster och strömningar utifrån och för att själva bli hörda och forstådda. Därför stöder samhället både kulturarbetarnas internationella yrkeskontakter och ett allmänt kulturutbyte där många olika grupper och enskilda deltar. l dag har också de internationella kontakterna och det internationella intresset breddats. Många av de folkrörelser som spelar en viktig roll i det svenska samhället är internationellt förankrade och inriktade. Gränserna har vidgats också for den svenska debatten. Gemensamma problem har stärkt samhörigheten inom västvärlden men samtidigt riktat uppmärksamheten mot andra kulturer och livsmönster. Invandrare från många länder är nu en del av den svenska befolkningen. Kunskapen om tredje världen och folkens befrielserörelser har stimulerat särskilt ungdomens intresse för Asien, Afrika och Latinamerika. När avstånden minskar kan skillnader i kulturer också leda till fruktan och misstänksamhet mellan människor från olika länder. Ökade kunskaper och ett ökat erfarenhetsutbyte kan bidra till att övervinna sådana fördomar. Det är inte skillnaderna i vanor och tänkesätt men oförmågan att förstå och acceptera dessa skillnader som skapar barriärer mellan människor. Kontakter och utbyte kan bidra till den insikt och den respekt för olika särarter som är en förutsättning för fredlig samlevnad mellan länder och folk.

- sou 197855

68 Ku/tururbyre princip/lågor

5.2 Olika former för kulturutbyte

Sverige deltar i dag i ett brokigt internationellt kulturutbyte på marknadskrafternas villkor. Dessa marknadskrafter kan hjälpa både världsartister och kioskböcker, mästerverk och skräp över gränserna. Det som finns däremellan har ofta svårt att hävda sig av egen kraft och kan behöva särskilt stöd föratt nå ut över gränserna och fram till sin publik. som initieras och understöds av de Sverige deltar också i det kulturutbyte statliga myndigheterna i andra länder. En del av detta utbyte utgörs av större manifestationer av officiell karaktär, ofta med tonvikt på det etablerade och Sådant utbyte är möjligt bara med ett begränsat antal politiskt lämpliga. länder och förekommer ibland i samband med särskilda evenemang av olika slag. Större delen av det utbyte som i dag har utvecklats med svenskt statligt stöd har emellertid en annan inriktning, där kulturlivets egna behov och önskemål gör sig gällande. Denna verksamhet har växt fram under lång tid och bidragit till att stimulera och vidmakthålla omfattande internationella kulturkontakter. Detta utbyte måste förstärkas och hittills vunna erfarenheter ligga till grund for den fortsatta utvecklingen. Det finns ett naturligt kulturutbyte utan reklamglitter och officiell glans. Det innebär till exempel att många människor kan lasa böcker, lyssna till musik och uppleva teater från andra länder. Om kultur är något som hör till livets vardag och grogrund och kan ge tillvaron djupare färg och mening måste ett rikt kulturliv också omfatta ett sådant levande och mångsidigt utbyte av erfarenheter och idéer. Det kan ske på olika sätt. genom institutioner och organisationer, personliga kontakter och stora kongresser, utbyte av information och utbyte av utställningar eller gästspel eller andra konstverk. Det innebär att kulturarbetare och deras publik i olika länder verksamhet håller förbindelserna genom att följa och delta i varandras levande och ständigt kan få och ge och förmedla nya impulser. Detta utbyte kan på olika sätt omfatta många människor och många konstformer från många länder. Ur de kontakterna kan en fruktbar samverkan och ett djupare samförstånd växa fram. Dessa kontakter måste och praktiska möjligheter att utveckgenom statliga insatser få ekonomiska las. Det hindrar inte att också kulturutbytets vardag ibland kan behöva blomma ut och stimuleras av de stora internationella evenemangen, gästspelen, festivalerna och kongresserna.

5.3 De statliga organens roll

mellan kulturutbyte och information. l Det finns många beröringspunkter bildar de ofta ett naturligt sammanhang. Filmer den praktiska verksamheten och litteratur kan ge kontur och substans åt informationen om Sverige liksom faktamaterial kan ge stöd och bakgrund åt utställningar eller gästspel. Samtidigt finns principiella skillnader som måste påverka organisationen insatserna inom dessa områden. Av all information som och de statliga medel krävs att den skall ge korrekta fakta och bekostas med statliga upplysningar. Kulturutbytet har ett annat syfte och en annan frihet. Dess

K ulrururbyre - princi/Jfrâgoz- 69

innehåll och inriktning bestäms av kulturlivets egna instanser och styrs av de lagar och villkor som gäller för konstnärlig verksamhet. Statens roll i kulturutbytet bör alltså vara stödjande snarare än styrande. De statliga organen kan främja och underlätta utbytet genom ekonomiskt stöd och genom praktiska åtgärder för att möjliggöra kommunikation mellan enskilda och institutioner i olika länder. Genom särskilda insatser kan utbytet vidgas till flera regioner och den mottagande verksamheten i Sverige stärkas. För att stimulera, initiera och förmedla kontakter inom området spelar ett statligt finansierat organ som Svenska institutet en viktig roll. Institutet kan också ge service av olika slag och hjälpa till med de praktiska detaljerna i utbytet. Flera länder har en annan syn än Sverige på kulturens roll i de internationella förbindelserna och kan betrakta även ett framträdande av en mindre musikgrupp från ett annat land som ett officiellt ärende. Det kan i sådana fall vara av stor betydelse att Svenska institutet fungerar som förbindelse mellan myndigheterna och de olika parterna i utbytet.

5.4 Utländska synpunkter

Öppen och kritisk debatt är ett väsentligt inslag i svensk kultur, som vi också

vill förmedla till omvärlden. Men Sveriges kulturutbyte med utlandet kan inte ske bara på våra egna villkor. Vi måste också ta hänsyn till den utländska partens erfarenheter och synpunkter. Andra länder kan ha helt andra värderingar och traditioner och leva under helt andra politiska, ekonomiska och religiösa villkor. För att utbytet skall bli meningsfullt måste vi förstå och acceptera dessa skillnader. Ofta gäller det attjämka samman synpunkter och önskemål,vilket kan ge båda parter nyttiga insikter. I många fall är utbytet viktigare för oss på grund av vår språkliga isolering än för andra länder. Utlandet bör få en allsidig bild av svenskt kulturliv. Samtidigt bör vi kunna se oss själva i ljuset av andra traditioner och kulturer och ta hänsyn till dem. Den svenska samhällsdebatten kan för länder på en annan ekonomisk utvecklingsnivå bli meningslös och obegriplig. Kritik av det svenska samhället som vi finner sund och slagkraftig kan i ett land med ett annat politiskt system missförstås som ett statsunderstött angrepp på demokratin. Sexualskildringar som vi anser finstämda och upplysta kan i ett katolskt eller muslimskt land verka sensationella och stötande. Framstående svenska artister och kulturprojekt kan möta likgiltighet i det ena landet och gensvar i det andra, beroende på olika förutsättningar. Om särskilda förhållanden i olika länder kan utlandsmyndigheterna och andra experter på platsen ibland ge råd och synpunkter. Det gäller särskilt länder där svenska framträdanden är sällsynta och därför kanske av mottagaren också ges en politisk innebörd.

70 - sou 19-355

Kultururbyte principfrâgor

5.5 Kulturutbytet och utlandsförbindelserna

är en allt viktigare del av våra utlandsforbindelser, vid sidan av Kulturutbytet ekonomiska, politiska, fackliga och många andra kontakter. Ett livligt och kulturutbyte har också ett allmänpolitiskt värde. Det betyderinte mångsidigt skall styra kulturutbytets innehåll. Det att utrikespolitiska värderingar i stället att det kan finnas både kulturpolitiska och allmänpolitiska betyder motiveringar för ökade kulturkontakter över gränserna. Idag är kulturutbytet i hög grad inriktat på den nordiska och västerländska kulturkrets som vi själva tillhör. Här är kontakter av många skäl lättast att traditioner och referensramar. Också etablera. Här finns också gemensamma i fortsättningen kommer därför kulturutbytet säkert att till största delen få denna inriktning. Förutsättningar for utbyte med andra delar av världen behandlas i särskilda kapitel. Det kan ibland vara önskvärt ur allmänpolitisk synpunkt att söka vidga kontakterna med länder och regioner där spontant samarbete inte finns eller är svårt att etablera. En sådan avsikt sammanfaller ofta med kulturlivets

intressen. Ett ökat utbyte med Östeuropa har kommit till stånd genom att

Svenska institutet inom ramen för särskilda kulturprogram fomtedlar till forskare och andra kulturarbetare. Forskarutbytet med Östeustipendier också genom stöd till de vetenskapliga akademierna. Svenska ropa stimuleras institutet har undersökt förutsättningarna för ett ökat utbyte med u-länderna med svensk-afrikanskt kultur- och informatgenom en försöksverksamhet SIDA har som ett led i strävan att öka förståelsen för u-ländernas ionsutbyte. problem infört stipendier för olika slag av kulturarbetare. Särskilda också för att öka åtgärder av olika slag kan vara motiverade kontakterna med andra regioner där kulturlivet har få eller inga kontakter. På

samma sätt som har skett beträffande Östeuropa bör utrikesdepartementet

och Svenska institutet i sådana fall kunna medverka genom förmedling av inbjudningar och uppslag, genom praktiska åtgärder eller genom att anvisa särskilda medel för projekt i olika delar av världen. En förutsättning är att det finns ett intresse hos kulturlivet for det utbyte som självfallet uppmuntras.

5.6 Internationella jämförelser

Allmänna tendenser

Under efterkrigstiden fann många små och stora stater att kulturutbytet mellan länderna ökade snabbt. Det spontana utbytet var livligare än det som formedlades av de officiella organen och blev ett allt viktigare inslag i förbindelserna mellan folken. Genom detta utbyte kunde attityder påverkas hos många människor. Det kunde leda till samförstånd över nationsgränserna som de politiska organen inte alltid lyckades åstadkomma. Förhoppkunde bli instrument for fred, vänskap ningar väcktes att kulturkontakterna och ömsesidig förståelse. sitt internazionella Många länder började därför närmare utreda frågan om kultur- och informationsutbyte. Krigstidens erfarenheter hade också visat

-

Kulrururbyte principfrâgor 71

behovet av förstärkt allmän information. Ökade resurser och förbättrad organisation ansågs ofta nödvändiga. Men inte heller stormakterna med sina resurser lyckades organisera verksamheten helt rationellt. Med jämna mellanrum följde därför liksom i Sverige nya utredningar och omorganisationer. Bara under de senaste åren har USA, Canada, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland grundligt utrett och delvis omorganiserat sitt kulturutbyte med omvärlden. Otillräckliga resurser och oklara kompetensgränser mellan olika budgetorgan, beslutsfattare, administratörer och deltagare i utbytet är problem som återkommer i många länder. svårigheterna ökar när utbytet förutsätts uppfylla flera olika och delvis oförenliga ändamål - både stimulera kulturen och öka landets prestige, intressera kritiken och främja exporten, tilltala ungdomen och inte stöta etablissemanget. När alla dessa mål inte har kunnat uppnås har man ibland sökt lösa problemen genom att finslipa de organisatoriska modellerna för utbytet.

Särskilda lösningar I de västliga demokratierna har problemet ofta gällt att samordna kulturlivets och utrikespolitikens intressen utan att inkräkta på den konstnärliga friheten. Man har också sökt finna organisationsformer som möjliggör både målmedveten långsiktig planering och enkla beslutsformer i den löpande verksamheten. Organ för internationellt utbyte har i allmänhet inrättats både inom utrikes- och utbildningsdepartementen, som mer eller mindre formellt har samarbetat med varandra och med kulturlivets institutioner. En jämförelse med svenska förhållanden försvåras av att i andra länder departementen själva handlägger praktiska uppgifter som i Sverige normalt hänvisas till verkställande myndigheter. l Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland är kulturverksamheten i utlandet en del av en aktiv utrikespolitik och ett medel för att hävda ländernas ställning och intressen. Under ledning av särskilda kulturavdelningar i respektive utrikesdepartement har omfattande och invecklade organisationsstrukturer växt fram. I Förbundsrepubliken Tyskland finns enligt en officiell uppgift sex olika organ bara för att sända ut böcker till utlandet och det fordras en expert för att förklara skillnaden mellan dem. I Storbritannien har kulturavdelningen inom utrikesdepartementet ett övergripande ansvar medan British Council som självständigt statligt organ handlägger utbytet i praktiken. Känsliga samordningsfrågor har måst lösas på informell väg. l USA har flera olika organ för utbyte inom och utom Utrikesdepartementet sammanförts till International Communications Agency med nära anknytning till regeringen. Inte heller i de mindre länderna har man funnit enhetliga former för att organisera kulturutbytet. I Finland handläggs utbytet av undervisningsministeriet, i Norge av utrikesdepartementet och i Danmark av både kultur-, utbildnings- och utrikesministerierna. I Nederländerna fattas de avgörande besluten inom Utrikesdepartementet, medan de verkställande organen finns inom utbildnings- och kulturdepanementen och en stor del av budgeten hos ett centralt råd under premiärministerns kansli. Alla europeiska länder utom Sverige och Schweiz reglerar en stor del av sitt

72 -

Kultururbyre principfrâgor

bilaterala statliga kulturavtal (Se vidare kapitlet om kulturutbyte genom har avvisat kulturavtal med hänvisning till den Kulturavtal). Sverige traditionella svenska uppfattningen att kulturutbytet bör vara så fritt som För utbytet med Östeuropa har dock vissa formella överenskommöjligt. melser visat sig nödvändiga. Genom Svenska institutet tecknas därför med dessa länder särskilda kulturprogram som inte binder den svenska regeringen. De större länderna kanaliserar ofta sitt kulturutbyte genom särskilda institut eller kulturcentra i andra länder av typ Goethe-institutet, British American Center, Polska Institutet etc. Stormakterna kan i olika Council, delar av världen ha mer än ett hundratal sådana stödjepunkter som fältorganisation för kulturutbytet. Även Österrike och de östeuropeiska länderna har ett mindre antal sådana kulturinstitut. Sverige har genom särskilda omständigheter kunnat inrätta ett kulturhus i Paris och ett informationskontor i New York. I öststaterna kanaliseras utbytet genom officiella myndigheter och organiseras och kontrolleras enligt systemet i dessa länder. I Sovjetunionen är kulturministeriet centralt organ för all kulturverksamhet och även för större delen av utbytet med utlandet. Museer, teatrar och andra kulturinstitutioner lyder direkt under ministeriet och kan i allmänhet inte själva förhandla med utländska motsvarigheter. Utrikesministeriets avdelning for kulturförbindelser med utlandet svarar for det formella kultursamarbetet med andra länder. Från öststaternas sida har man önskat bryta den kulturella isoleringen från det kalla krigets tid och aktivt arbetat for att bygga ut kulturförbindelserna med länderna i väst. I förhandlingarna kring ESK-dokumentet framhölls ofta att öst imponerade mera kultur från väst än omvänt och att en bättre balans borde eftersträvas. Också de centralstyrda staterna har problem med kulturutbytets administration som av andra länder ofta upplevs som långsam och tungrodd.

5.7 Den svenska inställningen

Enligt svensk uppfattning är ett livligt utbyte med andra länder ett intresse för kulturlivet och därmed för samhället i dess helhet. Kulturpropositionen framhåller att syftet med statligt stöd till utbyte främst är att (1974:28) möjliggöra kulturell förnyelse. Ett ökat erfarenhetsutbyte sägs också vara ägnat att skapa förståelse mellan folken. sammanhang hävdat kulturlivets frihet Sverige har i olika internationella och individens roll i utbytet. En stor del av utbytet sker hos oss genom kulturlivets egna institutioner och organisationer, enligt deras egna önskemål och deras egna kontakter. Det gäller särskilt utbytet med Norden och västvärlden. Många länder har emellertid en annan inställning i dessa frågor. individens och kulturens frihet inskränks på olika sätt i olika länder. Statsintressen styr förbindelserna. De centrala institutionernas på många håll de internationella roll förstärks. Kulturutbytet betraktas ofta som ett medel för olika politiska, ideella eller kommersiella syften och blir “kulturdiplomati“. En bok med

K -

ulrurulbyte principfrâgor 73

denna titel publicerades 1974 av Europarådet. I denna omvärld kan det bli svårt för Sverige att hävda en friare syn på utbytet. Särskilda ansträngningar kan komma att krävas för att utbyte ändå

skall bli möjligt. Kulturprogrammen med Östeuropa är exempel på vägar att

tillfredsställa både principiella ståndpunkter och praktiska önskemål hos olika parter. Andra lösningar kan fordras för utbyte med andra delar av världen. I framtiden kan därför ett förmedlande organ som Svenska institutet få ökad betydelse och nya uppgifter.

6 -

Kulturutbyte översiktlig

nulägesbeskrivning

6.1 Allmänt

Kulturutbyte med utlandet är ett vidsträckt begrepp. Det omfattar många olika slags aktiviteter, från operagästspel vid statsbesök till enskilda konstnärers studier och kontakter i utlandet. Det berör institutioner och organisationer, artister och amatörer, kulturarbetare och publik. En rad myndigheter och andra organ verkar på olika sätt för att stödja, förmedla eller själva delta i det internationella utbytet. Den kommersiella spridningen över gränserna av masstillverkade kulturprodukter har ökat kontakterna med andra länders kultur. Genom fonogram, radio, tv, press och film når masskulturen över sociala och nationella gränser. Den internationella kulturindustrins produkter kan spela en viktig roll både när det gäller att vidga kulturintresset och att främja kulturutbytet. Det finns emellertid också risk för att kommersiell masskultur innebär konformism snarare än utbyte. Att kartlägga utbredningen av kulturkommersialismen i Sverige är en särskild och omfattande uppgift som inte faller inom denna utrednings uppdrag. Genom bl. a. fonogramutredningen har kulturrådet börjat undersöka detta område och väntas fortsätta arbetet i olika former. Också en kartläggning av det kulturutbyte som sker med statligt stöd är en omfattande uppgift. Kartläggningen måste röra sig över ett brett fält med osäkra gränser. Strömmen av impulser och kontakter mellan människor och kulturer låter sig inte fångas i budgetanslag och verksamhetsberättelser. Den enkät som utredningen har gjort hos närmare 400 kulturinstitutioner, organisationer, grupper och enskilda ger därför bara de yttre konturerna av det icke-kommersiella kulturutbytets omfattning och villkor i Sverige idag. Några huvuddrag och gemensamma problem framträder särskilt tydligt och refereras i detta kapitel. Enkäten redovisas utförligt i bilaga 3 Nulägesbeskrivning - kulturutbyte.

6.2 Statliga insatser för kulturutbyte

Omfattningen av det statliga stödet till kulturutbyte med utlandet är av många skåil svår att beräkna. Den största delen av stödet ges som direkta bidrag till olika projekt och fördelas av olika statliga organ med ansvar inom området som statens kulturråd. Svenska institutet, SIDA, Svenska rikstea-

76 - nulägesbeskrivning Kulrururbyre översikrlig

tern, konstnärsnämnden och andra. Därtill kommer indirekt stöd i form av reguljära verksamhet. anslag eller bidrag till olika kulturinstitutioners Omkring 13,5 mkr fördelades bå 1977/78 som direkta bidrag till kulturutorganens behov och önskemål. Andra medel for byte enligt de mottagande internationella ändamål är på olika sätt bundna till bestämda verksamheter. Dit hör till exempel ca 1,5 mkr for utgivning av utländsk litteratur i svensk översättning och 3,5 mkr for inköp av litteratur på invandrarspråk till folkbiblioteken. De regionala och lokala kulturinstitutionerna uppbär statliga bidrag enligt särskilda regler. Tillsammans med bidrag från kommun och landsting samt ordinarie budget. egna intäkter ingår dessa statliga medel i institutionernas Sammanlagt beräknas omkring 3 mkr ur denna budget ha gått till kulturut- 2 mkr byte bå 1977/78. Därav kan drygt l mkr sägas vara statliga och knappt kommunala medel. Även en del statligt understödda teatrar, orkestrar och museer använder medel ur den ordinarie budgeten för olika internationella verksamheter. satsades bå 1977/78 omkring 1,5 mkr for kulturutbyte i Uppskattningsvis form av gästspel och turnéer. inom Norden redovisas i kapitlet Nordiskt samarbete. Utbytet

6.2.1 Utländsk kultur ri/l Sverige Det svenska kulturlivets behov av utländska kontakter och impulser är huvudmotivet för samhällets stöd till kulturutbyte. Föratt kunna öppna våra egna gränser för utländsk kultur finns statligt stöd av olika slag även utanför de anslag och organ som direkt har till syfte eller uppgift att främja kulturutbyte. De stora statliga kulturinstitutionerna förmedlar kulturimpulser utifrån som en del av sin reguljära verksamhet. Museer, teatrar. orkesterforeningar och bibliotek stöd den svenska publiken kontakt med ger med samhällets utländsk konst. dramatik, musik och litteratur. Även litteratur i svensk utländsk teater i svenska produktioner och utländsk musik i översättning, svenskt framförande ger sådan kunskap. Omfattningen av den internationella verksamheten är ofta en kostnadsfrågzt och lörbehållen främst de stora

institutionerna i de stora städerna. Nationalscenernzi, de centrala biblioteken

och de statliga konstmuseerna har av naturliga skäl större resurser och fler utländska kontakter än de regionala institutionerna. Utländsk musik, teater och litteratur förmedlas också av radio och tv. Musikradion har ett rikstäckande ansvar for att förmedla även utländsk musik. TV-teatern och särskilt radioteatern har ständigt utländska pjäser i repertoaren, oftast i svenska produktioner. lnom det statliga litteraturstödet gör översättningsstödet det möjligt för enskilda forlag att fortsätta utgivningen av utländsk litteratur i svensk översättning. Stödet till kulturtidskrifkultur och kulturdebatt. Det terna ge; möjligheter till spegling av utländsk allmänna stödet till pressen främjar mångfald också i bevakningen av utländska kulturyttringar. Filmklubbar och föreningar får stöd för att visa utländsk kvalitetsfilm och folkparkerna för att ta emot utländska artister. Studieförbunden liksom ungdomsförbund, kvinnoforeningar, frikyrkor och

K -

zzltururbyte översiktlig nulägesbeskrivning 77

andra ideella organisationer med olika slags samhällsstöd har ofta internationella studier på sina program. Folkrörelserna och andra organisationer får särskilda bidrag från SIDA för att hos sina medlemmar vidga kunskapen om u-låiittlerna. Stöd foratt ta emot utländska kulturprodukter ges också till Rikskonserter, Riksutställningar, Riksteatern och Folkets Husföreningarnas Riksorganisation. Nordiskt samarbete och utbyte på alla nivåer stöds enligt avtal mellan de fem nordiska regeringarna genom anslag för olika ändamål. Kulturprodukter från utlandet kommer också till Sverige med stöd av respektive länder genom deras organ for internationellt kulturutbyte. Denna

verksamhet har ganska stor omfattning, särskilt från länderna i Östeuropa.

Flera länder har kulturcentra i Stockholm däribland Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta Staterna, Italien, Polen och Tyska demokratiska republiken. Framförallt förmedlas utställningar och musikevenemang till olika delar av landet, ofta till mycket låg kostnad. Dessa prov på utländsk kultur är inte alltid de som det svenska kulturlivet bedömer som mest angelägna, men for andra former av utbyte saknas ofta ekonomiska resurser.

6.2.2 Stöd Ii/I svensk kultur zitomlands Svensk kultur har ofta svårt att hävda sig i den utländska konkurrensen, bland annat av språkskäl. En liten stat har också naturliga svårigheter att göra sina kulturella resurser kända. Enstaka stora svenska framgångar utomlands inom film, litteratur, operakonst och musik kan ha stark genomslagskraft men är relativt sällsynta. Samtidigt finns ofta i olika länder hos olika kretsar intresse for kontakter och utbyte med svensk kultur. För att kunna möta detta intresse och nå ut över våra språkliga och geografiska gränser måste vi betala omkostnader i form av resor, transporter, uppehälle, lokalhyra, översättningar etc. Ofta behövs också teknisk hjälp med kontakter och praktiska arrangemang. Den statliga stiftelsen Svenska institutet har som en av sina huvuduppgifter att främja kultur- och erfarenhetsutbyte med utlandet. Statens kulturråd och de institutioner och organisationer som bedriver kulturell verksamhet skall verka for de kulturpolitiska målen, där också utbytet av idéer och erfarenheter över gränserna ingår. Också många andra organ har uppgifter inom detta område. Initiativ till olika former av kulturutbyte kan komma från flera olika håll, till exempel enskilda personer eller institutioner i utlandet eller i Sverige. främmande ambassader, svenska utlandsmjindigheter. statliga och privata förmedlingsorgan i utlandet eller i Sverige. För att kunna acceptera en inbjudan eller genomföra ett projekt måste kulturinstitutioner, grupper och enskilda i allmänhet själva ansöka om bidrag. En rad olika myndigheter kan ge stöd utan alltid klart avgränsade :ansvarsområden En del ger stöd inom hela området, bland andra Svenska institutet. statens kulturråd, konstnärsnämnden samt utbildnings- och utrikesdepartementen. Utbi/(lningsrle/nar/rwiøizrer ger bland annat bidrag till deltagande i vissa konferenser utomlands, till folkrörelsernas internationella verksamhet och till internationella kongresser i Sverige. Större projekt av olika slag kan få

-

78 Kulturutbyte översiktlig mtlägesbeskrivning

Utrikest/e/tarteirieittet stöder visst personutbyte och bidrag i undantagsfall. manifestationer till exempel i samband med statschefsbesök och enstaka liknande. Av utrikesdepartementets medel för informationsverksamhet används en mindre del för bidrag till kulturutbyte som utrikesförvaltningen har intresse av att stödja. Ofta galler det projekt i anslutning till utlandsmyndigheternas informationsverksamhet. Statens kulturråd fördelar bidrag efter ansökningar men initierar själv inga kulturutbytesprojekt. Bidrag om sammanlagt ca 0,8 mkr utgick bå 1977/78 till for vissa institutioners och fria gruppers turnéer och gästspel, till utlandsresor inom amatörorganisationerna samt till de körer, Orkestrar och folkdanslag inom kulturområdet. Kulturrådet administinternationella organisationerna rerar det statliga litteraturstödet med översättningsstöd och stöd till litteratur samt fördelar stöd till biblioteken for inköp av litteratur på på invandrarspråk invandrarspråk. Svenska institutets budget uppgick bå 1977/78 till drygt 18 mkr. Ca 1,4 mkr avsåg projektmedel för Kulturutbyte. Verksamheten består av utställningar, lilmvisningar, översättningsstöd, bidrag till mindre gästspel, publikationer och personutbyte. lnom flera av dessa områden ges bidrag också från andra har också initierande och kontaktskapande uppgifter. För organ. Institutet kontakt med kulturlivet finns rådgivande referensgrupper for bland andra områdena litteratur och musik, form, arkitektur och fysisk planering samt for det svenska kulturhuset i Paris. Rikskonserter till enskilda artisters och mindre enscmblers ger bidrag framträdande utomlands och informerar om svensk musik bland annat Riksteaterns huvuduppgift är att ta emot utländska genom grammofonskivor. och Cullbergbaletterna. gästspel men sänder också ut bland annat Cramér- R/kSlIISfä//Il/Iigül skall kunna ta emot utländska utställningar i Sverige främst for mindre museer men har också producerat utställningar för visning Svenska Fi/mittstitittel stöder icke-kommersiella visningar av utomlands. svensk lilm främst vid festivaler. Nämnden/ör utställningar av nutida svensk konst i ttt/ant/et (NUNSKU) finansierar varje år flera utståillningztr av svensk däribland i biennalen i Venedig. SIDA ger konst, Sveriges deltagande stipendier till författare och andra for projekt som syftar till ökad kunskap om Konstitärsnäntnden och Sveriges Fiiij/attaij/init/ ger bidrag till u-länderna. enskilda konstnärers och författares utlandsresor for olika projekt. Konstakademien och Musikaliska (IÅYH/?In/Fti fördelar vissa resestipendier. Kommuner och landsting stöder bland annat vänortsutbyte. lnom ramen for det I70I(/i.9/\(I a//mänku/tztre/la .samarbetet stöds olika nordiska samarbets- och utbytesprojekt inom bland annat musik, teater, litteratur och konst.

6.3 Kulturutbyte och kulturbegrepp

av Sverige utomlands och Kulturen har sin självklara plats i presentationen kan bidra till att nyansera bilden av det svenska samhället. Svenska kulturmanifestationer kan också stimulera ett allmänt intresse for Sverige. De större manifestationerna är emellertid bara en liten del av kulturutbytet. delen av kulturkontakterna med utlandet består av ett Den övervägande

K -

ulturutbyte översiktlig nu/ägesbeskrivning 79

mera vardagligt utbyte. Det kan vara studiebesök, korrespondens, kongresser, enskilda resor, personliga kontakter, i internationella medlemskap fackorganisationer och samarbete om gemensamma mål och konkreta projekt. Det består också i att ge material och upplysningar till andra länders ftlmklubbar, teatrar, musikgrupper, museer, tidskrifter, bibliotek, förlag, massmedia och enskilda kulturarbetare. Många arbetar i kulturens vardag med att hålla de internationella perspektiven öppna och de internationella kontakterna levande. För kulturutvecklingen i vårt eget land är detta slag av kontakter ett livsvillkor. Det statliga stödet till kulturutbyte inriktas främst på de traditionella konstformerna och i viss mån folkbildning och organisationsliv. l verkligheten leder utbytet till ett möte mellan kulturer i mycket vidare mening. Om en indisk danstrupp uppträder i Sverige elleren svensk teatergrupp i Polen blir behållningen inte bara nya synpunkter på dans och teater. Genom personliga intryck och praktiska erfarenheter upplever båda parter många andra aspekter av det andra landets vanor, tänkesätt, samhälle och kultur. Som Teater 9 skriver i sitt enkätsvar är det ”bakom ytan av redovisningsbara fakta som utbytet av erfarenheter, gemenskap, förståelse, kritik, och kunskaper kontakter etableras”.

6.4 Verksamhet och resurser inom olika

kulturområden

6.4.1 Teater och dans

Internationell verksamhet

Verksamhetsåret 1977/78 uppbar utom Operan och Dramatiska teatern 15 regionala och lokala teaterinstitutioner statligt stöd. Närmare 100 fria grupper sökte bidrag från kulturrådet. lnom området finns också privata teatrar samt amatörteatergrupper, till exempel inom studieförbunden. För spridning av teaterföreställningen i Sverige svarar bland andra Riksteatern, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation och Folkparkernas Centralorganisation. Riksteatern med omkring 140 anslutna teaterföreningar har under senare år tagit emot omkring tio utländska gästspel om året, varav hälften från Finland. Genom bland andra Teatercentrum med ca 55 anslutna grupper och Danscentrum med ca 14 grupper sprids information och förmedlas kontakter och inbjudningar mellan svenska och utländska grupper. Det svenska teaterlivet har i olika sammanhang efterlyst en statlig gästspelspolitik. Teatrarnzts egna resurser är med Stockholms stadsteaters formulering inte baserade på förutsättningen att internationell verksamhet är förenad med merkostnader”. De statliga bidragen är mycket blygsamma. Svenska institutet kan på grund av resursbrist i allmänhet bara ge symboliska bidrag. Många länder subventionerar sina egna gästspel men förutsätter samtidigt någon motprestation från det mottagande landet. Sverige riskerar att inte komma med i de intressanta setmmanhztngen om inte institutionerna har resurser för detta ändamål. Operan är idag den enda statliga eller statsunderstödda institution som bedriver en omfattande gästspelsverksamhet inom ramen för sin egen

80 Kulturulbyte - översiktlig nulägesbeskrivning

budget. Under de senaste fem åren har Operan och operabaletten gett mer än i elva länder och tagit emot 30 gästföreställningar av tio 100 Föreställningar utländska ensembler. Det stora antalet gästspel utomlands hänger emellertid samman med att stora scenen var stiingd for ombyggnad under spelåret 1974/ 75. Operan har ständigt ett stort antal inbjudningar, som måste avböjas därför att de innebär alltför stora kostnader. För tezttergäststuel kan språket vara ett hinder som dock har visat sig möjligt att övervinna på olika sätt (resuméer i programblad, orientering genom av välkända klassiker betyder det högtalare i salongen etc.). För uppsättningar Dramaten har tidigare gästspelat utomlands med främmande språket mindre. och intresset är fortfarande stort för både Strind- Strindbergsföreställningar berg och Ingmar Bergman. Teatern anser sig dock inte längre ha råd att lnte heller nordiska genomföra eller ta emot gästspel med egna medel. eftersom medel för nordiskt kultursamarbete vanligtvis gästspel är möjliga inte utgår till de större institutionerna. Enligt Riksteatern finns ett visst motstånd mot teater på utländska språk Omkring hälften av ute i landet, och scenerna är inte heller alltid lämpliga. anslutna teaterföreningar önskar dock se fler utländska gästspel. Den yngre publiken vill gärna ha föreställningar på engelska. För den övervägande delen av svensk teater består den utomnordiska internationella verksamheten av enstaka föreställningar och artistengagei konferenser och liknande. De statsundermang, studiebesök, deltagande stödda teatrama ute i landet har idag små möjligheter att delta i gästspelseftersom varken de statliga eller de kommunala bidragen är verksamhet dimensionerade med tanke på utlandsverksamhet. När enstaka teatrar får utomlands är tiden inbjudningar att visa en uppmärksammad föreställning ofta för kort att söka anslag. Gästspel av utländska teatrar erbjuds ibland av respektive länders kulturrepresentation i Sverige. De svenska teatrarnas åsikt om vad som är intressant sammanfaller inte alltid med den officiella

bedömningen. Det finns dock enstaka undantag. Marionetteatern har under de senaste 20 av åren genomfört ett intensivt utbyte genom egna turnéer och presentation besökt 95 utländsk Scenkonst i Sverige. Teatern har under 48 resor utomlands städer i länder över hela världen. Enligt Marionetteatern fordras för varje bland en rad myndigheter vilket

enskild turné en omfattande tiggarstråP

avsevärt försvårar ett effektivt arbete. i Stora Teatern i Göteborg har under 1970-talet gett ca 40 föreställningar Danmark och Norge, huvudsakligen med stöd av nordiska England, kulturmedel samt av utbildnings- och utrikesdepartementen. Den moderna teatern som inte i lika hög grad som den äldre använder har etablerat kontakter utomlands främst enbart ordet som uttrycksmedel Teater 9 har genom frivilliga insatser ensam genom de fria teatergrupperna. med andra teatrar under 1970-talet arrangerat omkring 95 eller tillsammans med över 15 utländska teaterföreställningar av närmare 20 produktioner Teater 9 har också gästspelat i Polen och grupper i Stockholm. själv Venezuela, under stora svårigheter att få bidrag. Det internationella utbytet inom amatörteatern är i stort sett begränsat till Norden. Vissa studieförbund har emellertid med stöd av utbildningsdepari bland annat Polen och tementet inlett samarbete med teatergrupper

-

Kulturutbyte översiktlig nu/ägesbeskrivning 81

Portugal. För dansen finns inga språkgrêinser, men danskonsten har länge haft bristande resurser. Både Cullberg- och Cramérbaletterna liksom den fria dansgruppen lEtoile du Nord har gjort turnéer utomlands. För de fria dansgrupperna utgår stöd från olika håll i varje särskilt fall, vilket försvårar planeringen och skapar osäkerhet. Bättre möjligheter att ta emot utländska gästspel anses viktiga for dansens utveckling i Sverige.

R esurser De statliga bidragen for teaterutbyte har i forsta hand gått till mindre ensembler. Av medel for utbyte utgjorde under bå 1977/78 ca l mkr direkta bidrag till gästspel och turnéer i utlandet. Utbildningsdepartementet gav stöd till amatöneater även inom ramen för stödet till folkrörelsernas internationella kontakter. Kulturrådet gav bidrag till Stockholms stadsteater for framträdanden i Venezuela och några länderi Västeuropa. Svenska institutet gav mindre bidrag till Marionetteatern och Teater 9. Operan beräknade att ungefär 800 000 kr ur den ordinarie budgeten användes for teaterns egna gästspel utomlands och gästande ensemblers kostnader i Sverige. Dramaten disponerar för utbyte med utländska teatrar en närmast symbolisk summa (10 000 kr) som under vissa Förutsättningar kan överskridas. Verksamhetsåret 1977/78 användes uppskattningsvis 40 000 kr för utbyte. De lokala och regionala teaterinstitutionerna anslog ur sin ordinarie budget i runt tal 1,8 mkr for internationell verksamhet, i forsta hand for att ta emot utländska gästspel på den egna scenen. Riksteatern ansvarar for en stor del av den mottagande verksamheten. Ur den ordinarie budgeten avsätts ett visst belopp (100 000 kr) for internationellt utbyte, varvid särskilt invandrarnas behov av kontakt med den egna teaterkulturen beaktas. Södra Teatern har under senare år tagit emot i genomsnitt 25 utländska gästspel om året och disponerar for sådana ändamål 250 000 kr från Riksteatern.

6.4.2 Musik

Internationell verksamhet Musiklivet i Sverige är rikt förgrenat. Verksamhetsåret 1977/78 uppbar 10 regionala och lokala orkestrar statsunderstöd. Närmare 260 fria grupper sökte bidrag hos kulturrådet. 12 centrala amatörorganisationer inom musikområdet fick bidrag. Många av dessa organiserar körsångare. Enbart KÖRSAM, i vilket sju av de större kör- och sångarförbunden ingår, representerar ca 120 000 aktiva körsångare. Utlandsturnéer för svenska orkestrar och gästspel av främmande orkestrar är tidskrävande och dyrbara. Av statliga medel utgår liksom for teatergästspel endast obetydliga bidrag från kulturrådet och Svenska institutet. Stockholmsfilharmonikerna har de senaste åren turnerat i Finland, Förbundsrepubliken Tyskland och USA, i det senare fallet med anslag från utrikesdepanementet och med bidrag från en unik privat stödforening. Örebro kammarorkester har turnerat i Finland, Förbundsrepubliken Tyskland, Tjeckoslovakien och USA med visst stöd främst från Rikskonserter och med stora utgifter för

82 - sou 197355 Kulrururbyte översiktlig nu/ägesbeskrivning

orkester varje år i Stockholm av kommunen. En utländsk presenteras ofta av utländska dmbtlSSzldCr. Även Konserthusstiftelsen, på initiativ Orkestrar som Gävle orkesterförening har kunnat ta emot såld-ana mindre när de har subventionerats av respektive land. Sveriges Radios gästspel, får många inbjudningar från utlandet men har inte möjlighet symfoniorkester eller medel att :acceptera mer än en kortare turné om året. När svenska Orkestrar framträder utomlands är det ett naturligt önskemål Oftast är emellertid de att något svenskt verk skall ingå i repertoaren. ekonomiska villkoren från svensk sida sådana att den utländske arrangören för att täcka sina kostnader måste ta ut höga biljettpriser och göra repertoarcn De relativt okända svenska verken faller då bort, pålitligt publikdragande. eftersom de inte anses locka den stora publiken. och gästdirigen- En billigare form for utbyte är engagemang av gtistartister mindre ofta än utländska artister i ter. Svenska artister engageras utomlands

Sverige. Mindre ensembler och enskilda artister har framträtt i både Öst- och Med stöd av Rikskonserter genomfördes år 1977 ca 60 sådana Västeuropa. konserter med svensk musik och svenska artister i mer än 20 länder. vid bedömningen av enskilda ansökningar är för Rikskonserter Avgörande att projekten främjar svenskt musikliv. De fria musikgrupperna svarar för nästan hela utbudet av genrer som jazz,

pop och folkmusik. På inbjudan från utlandet gör till exempel instrumentalensemblen Harpans kraft någon eller några utlandsturnéer varje år, som finansieras blir ofta i det närmaste genom gager och bidrag. Ersättningen Ett väsentligt är enligt de fria musikgrupperna behovet symbolisk. problem av planeringstid for utlandsturnéer. är i allmänhet beroende av tillfälliga bidrag för sin Amatörmusikerna utlandsverksamhet. En betydelsefull roll for ungdomsutbytet har organisa-

tionen Musik för Ungdom. Särskilt känd bland körerna är OD i Uppsala som utlandsturnéer i olika länder, har gjort flera långa och framgångsrika av professionella konsertbyråer. Eftersom kostnaderna ökar och organiserade man inte kan planera utan ekonomiska garantier, överväger OD nu en av turnéverksamheten i utlandet. nedläggning Centralorganisation förmedlar vissa utländska varietéer, Folkparkernas till de svenska folkparkerttzt. Sådana gästspel jazz-, sång- och popgrupper omfattade år 1977 ett stort antal musik- och sånggrupper från 20 länder i

Europa, USA, Afrika, Asien och Latinamerika.

Resurser

Bidrag till utbyte inom musikområdet har i första hand gått till mindre ensembler, amatörgrupper och enskilda. Utbildningsdepartementet gav kr till bl. a. olika musikevenemang av typ lSCM:s bidrag om ca 115000 i Stockholm och Helsingfors. Kulturrådet gav 55 000 kr till världsmusikdagar for en turné i Förbundsrepubliken Tyskland och Stockholmsfilharmonikerna 100 000 kr till amatörensemblers utlandsresor. Svenska institutet stödde en

del kontaktresor och besök (65 000 kr). Konstnärsnämnden anslog närmare 385 000 kr till enskilda tonkonstnärers utlandsresor och Rikskonserter anslog artisters och ensemblers utlandsframträdanungefär 175 000 kr till enskilda

-

Kulrurutbyre översiktlig nulägesbeskrivning 83

den. Sammanlagt anvisades närmare 1,9 mkr till utbyte inom musikområdet under bå l977/78. Därtill kom ca 700 000 kr som de regionala och lokala musikinstittttionerna ur sin ordinarie budget anslog till internationell verksamhet. För den mottagande verksamheten har Rikskonster endast kunnat göra begränsade insatser. lnom ramen för stödet till kulturprogram i föreningslivet har Förmedlingsbyrån anslagit uppskattningsvis ca 150 000 kr. För spridning av utländsk musik i Sverige verkar också förutom de kommersiella agenterna Fylkingen, Elektronmusikstudion, Svenska jazzriksförbundet. Kontaktnätet, Folkparkernas Centralorganisation och Musikcentrum. Särskilda :ansträngningar görs för att informera om svensk musik och svenskt musikliv utomlands. Svenska institutet och Rikskonserter producerar en skivantologi om svensk musik som hittills har täckt svensk konsertmusik från tre sekel. folkmusik och jazz. Rikskonserter ger också ut en informationsbulletin om svensk musik samt informativa För fonogram. att göra musik tillgänglig i utlandet satsar STIM:s informationscentral medel (ca 215000 kr) på att bland annat sprida notmaterial. Uppskattningsvis ansvarar lnformationscentralen för att närmare 90 “43 av de samtida kompositörernas verk blir tillgängliga på så sätt. Svårigheten att överblicka fältet och den vikt man tillmäter informationsuppgifterna har lett till att en informell samrådsgrupp med företrädare för olika intressenter har bildats.

6.4.3 Film

Internationell verksamhet

Svensk lilm når en ojämförligt mycket större utländsk publik än någon annan form av svensk kultur. Sveriges anseende som lilmland gör att även icke-

kommersiella lilmvisningar ofta efterfrågas. I Östeuropa och u-länderna visas

inte svensk film på biografer, men i dessa regioner iinns ett stort intresse för svensk och västerländsk film. I Västeuropa och USA ordnas ofta vid universitet och andra kulturinstitutioner svenska filmveckor olika kring epoker och olika teman. Särskilda visningar av svensk spellilm utomlands sker genom Svenska Filminstitutet i kommersiellt intressanta regioner och av Svenska institutet i andra regioner och sammanhang. Sådana visningar är ofta ett inslag i den allmänna Sverigeinformationen och efterfrågan är mycket större än någon av de berörda institutionerna kan tillfredsställa. Svenska institutet ett disponerar antal äldre filmer och anordnar cirka 150 visningar om året. Under förutsättning av ökade anslag planerar Institutet att utvidga verksamheten väsentligt. Kortfilm och dokumentärfilm av enskilda iilmare eller bolag visas ofta vid skolor, föreningar och liknande genom Svenska institutets och utlandsmyndigheternas förmedling. Kortiilmer om Sverige ur olika aspekter, som producerats av Sveriges Radios utlandsprogram, visas bland annat genom utbildnings-TV och kabel-TV främst i USA. Filmare utanför de större bolagen saknar stöd till och översättning marknadsföring av svenska filmer, som inte lanseras av filmbolagen.

84 - Kulturutbyte översiktlig nulägesbeskrivning

i internationella festivaler är ofta enda möjligheten för dem att bli Deltagande internationellt och nå den utländska marknaden. Stöd för uppmärksammade resor till festivaler och liknande utgår i första hand från Svenska institutet. För smalfilmare finns inga medel för resor till festivaler.

Resurser

av svensk film utomlands är relativt begränsat. Svenska Stöd för visning institutet och Svenska Filminstitutet använde ca 150 000 kr vartdera för ickekommersiella filmvisningar i olika länder. Svenska Filminstitutet disponerade dessutom omkring 250000 kr ur egna fonder för att stödja svenskt i internationella ftlmfestivaler samt publikationer om svensk film deltagande på främmande språk. Svenska institutet gav bidrag (ca 75 000 kr) till lilmskrikontaktresor och deltagande i kongresser m. m. till lilmzirbctztrc, benter och fotografer. Omkring 80 procent av all spelfilttt som visas i Sverige idag iir intporterzid. Det statliga stödet på filmområdet inriktas på fraktstöd samt stöd till import. distribution och visning av kvalitetsñlm. Bå 1977/78 uppgick stödet till i runt tal 2,5 mkr. Utbildningsdepartementet gav bidrag till Svenska Filminstitutet av barnfilm, till Bio Kontrast for distribution av för import och distribution och till Svenska Filminstitutets Bio 16 för visning av importerad spelftlm spelfilm i nya former.

6.4.4 Litteratur och bibliotek

Internationell verksamhet

Ett litet spräkomrâde som det svenska har särskilda svårigheter att göra den utomlands. Vissa svenska böcker har egna litteraturen uppmärksammad blivit introducerade och kända genom forlagens försäljningskontakter. Enskilda bl. a. i Frankrike, Italien, Polen, Rumänien och USA, översättare, svensk litteratur i sina hemländer. har gjort stora insatser for att introducera Genom kontakter mellan svenska och utländska författare har personliga ofta i samlingsvolymer och också svensk lyrik översatts och introducerats, antologier. De utländska förlagen och deras lektörer kan inte ta del av litteraturen på svenska. har i remissvar till Litteraturstödsutredningen före- Utredningen görs tillgängliga för slagit att ett antal svenska böcker i översatta manuskript utländska forlag och andra som kan ha intresse for svensk litteratur. [enlighet våren 1978 om förbättrat litteraturmed regeringens forslag i särproposition stöd har riksdagen fattat beslut om en sådan ordning. Urvalet av böcker sker kulturrådet och den praktiska handlâiggningeit genom Svenska genom institutet. Översättarna har en avgörande betydelse för introduktion av svensk litteratur utomlands. För deras resor och vistelser i Sverige och for kontakter med författare och andra utgår visst stöd från Svenska institutet. Också antologier och andra projekt kan få stöd från Institutet. har omfattande internationella fackliga kontak- Sveriges Författarforbund ter och möter stort intresse för svensk kulturpolitik, bland annat det svenska

-

Kulrururbyte översiktlig nulägesbeskrivning 85

systemet med biblioteksersättning till författare. Enskilda författare kan för utlandsprojekt få resestipendier från Sveriges Författarfond och SIDA. En bibliografi över böcker om Sverige på utländska språk, Suecana Extranea, ges ut av Kungl. Biblioteket och sprids i utlandet. Svenska Barnboksinstitutet har bland annat genom och utställningar utbyte av publikationer ett livligt internationellt samarbete inom sitt område. Stöd till utgivning av utländsk litteratur i svensk översättning ingår i det statliga litteraturstödet och omfattar f. n. ca 75 titlar årligen. Också utgivning av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk kan numera få stöd. Ett särskilt anslag för inköp av invandrarlitteratur till biblioteken utgår genom kulturrådet. Många lokala bibliotek är väl försedda med litteratur på invandrarsprâken. Stockholms stadsbibliotek köper sammanlagt böcker på omkring 50-talet språk och har ca 500 tidningar och tidskrifter på utländska språk. Bland de vetenskapliga biblioteken intar Kungl. Biblioteket (KB) en särställning i egenskap av landets nationalbibliotek. KB fungerar bland annat som en bytescentral mellan större vetenskapliga bibliotek utomlands och i Sverige. Också direkta bytesforbindelser förekommer mellan svenska och utländska bibliotek.

Resurser

lnom lirteraruramrâdet satsas numera relativt betydande belopp på att göra utländsk litteratur tillgänglig i vårt land. Däremot saknas det alltjämt i stort sett stödformer för att föra ut den svenska litteraturen utomlands. För de presentationsöversättningar inom ramen för det statliga litteraturstödet som utredningen har föreslagit kommer från och med bå 1978/79 150 000 kr årligen att anslås under en försöksperiod av fyra år. Svenska institutet bidrog till att främja den svenska litteraturens spridning utomlands bland annat genom kontaktresor, bidrag till översättningar, symposier m. m. med sammanlagt ca 130 000 kr. Sveriges Författarfond gav resestipendier till svenska författare, översättare och bokillustratörer (1,2 mkr) samt bidrag till översättare av svensk litteratttr, främst dem som bor i Sverige (drygt 60000 kr). SlDA fördelade omkring 400 000 kr för u-Iandsstipendier till bland annat författare och journalister. Dessutom anvisade SlDA 150 000 kr till utgivning av litteratur om utvecklings- och u-landsfrågor. Stödet avsåg både böcker av u-landsförfattare i översättning och svenska originalböcker. Det statliga litteraturstödet fördelas av kulturrådet. lnom dess ram anvisades 1,24 mkr för utgivning av utländsk litteratur i svensk översättning. Vid fördelningen av dessa bidrag skall särskild hänsyn tas till behovet av att i Sverige ge ökad kännedom om litteratur från de olika invandrargruppernas hemländer och översättningar från språk som talas av språkliga minoriteter i landet. Kulturrådet anslog vidare 300000 kr för utgivning av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk.

- sou 197355 86 Kulturutbyte översiktlig nulägesbeskrivning

6.4.5 Konst, museer, utställningar m. m.

Internationell verksamhet

och statsunderstödda i museerna i Stockholm uppbar 25 Utöver de statliga och lokala museer statsbidrag under verksamhetsåret 1977/78. regionala Vidare finns ett antal lokala och kommunala konsthallar och museer. internationella omfattar både forskningssamarbete och Museernas utbyte De större museerna har vetenskapligt samarbete med instiutställningar. tutioner i andra länderi form av gemensamma forskningsprojekt, kongresser, av erfarenheter och publikationer m. m. Ibland är detta studiebesök, utbyte samarbete Naturhistoriska Riksmusoet förvaltar en stor del av mycket livligt. vilket medför omfattande kontakter med utlandet. För de Linnés samlingar, mindre museerna består kontakterna mest av korrespondens, publikationsbyten och medlemskap i internationella organisationer. med utländskt material ordinarie Utställningar ingår i de större museernas och ordnas i allmänhet genom deras egna internationella verksamhet internationellt inriktad, som för kontakter. I vissa fall är hela verksamheten museet och Östasiatiska museet i Stock- Medelhavsmuseet, Etnografiska andra museer som Moderna museet och Historiska museet i holm. Också Stockholm samt Röhsska Konstslöjdmuseet i Göteborg har många interna-

tionella utställningar och kontakter. från utlandet blir alltmer sällsynta. Kostna- De stora konstutställningarna och vakthållning har stigit kraftigt och derna för försäkringar. transporter utländska museer och samlare lånar numera ogärna ut sina konstverk. att efter prövning från fall Svenska regeringen har riksdagens bemyndigande från utlandet, vilket innebär till fall garantera värdet av en inlånad utställning en betydande ekonomisk lättnad for museerna. konst visas utomlands bland andra Svenska institutet i Svensk genom med svenska och utländska museer och andra institutioner. Under samarbete de senaste åren har svensk grafik visats i flera afrikanska länder, svensk textil svensk i Kina, äldre svensk konst i Japan. i Mexiko, offentlig miljö i Paris och svenskt silver i Moskva. Svenska institutet har Halmstadsgruppen distribuerat av informations- och debattkaraktâir, till också utställningar Design for handikappade och Konst i tunnelbanan. exempel och mindre vandringsutställningar av levande Samlingsutställningar konstnärer anordnas for nutida svensk konst i svenska varje år av Nämnden utlandet, som också svarar för det svenska deltagandet i Biennalen i Venedig. Linne av Riksutställningar för En serie utställningar om har producerats utomlands. Enskilda konstnärer som får inbjudningar att utställa visning utomlands kan få stöd från konstnärsnämnden. museerna saknar nästan helt möjligheter att delta i utställ- De regionala Det finns att internationella utställningar i de ningsutbyte. många önskemål i landet. För sådan spridning större städerna i någon form ges vidare spridning ett ansvar som man hittills inte har ansett sig kunna har Riksutställningar fylla av brist på medel.

-

Kulrururbyre översiktlig nu/ägesbeskrivning 87

Resurser För utställningsverksamhet och övrigt utbyte anslogs sammanlagt ca 1,5 mkr. Därtill kom delar av anslag för ordinarie verksamhet, ca 1 mkr. Svenska institutet använde omkring 400 000 kr för produktion och distribution av större utställningar till utlandet. Institutet gav också ca 75 000 kri resebidrag till konstnärer. Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet anslog ca 350000 kr till utställningar. Konstnärsnämnden gav bidrag till enskilda konstnärers utlandsresor med ca 170000 kr. Utbildningsdepartementet och kulturrådet gav bidrag för deltagande i internationella kongresser inom området med sammanlagt ca l20 000 kr.

6.4.6 Organisationer och , föreningar Organisationer och Föreningar har ett livligt internationellt samarbete som syftar till att ge och få kunskap om vår egen och andra länders kultur i mer vidsträckt betydelse. Detta samarbete har ofta formen av kongresser, kurser och studiebesök. Särskilda projekt får stöd från SIDA samt utbildnings- och utrikesdepartementen. Stöd från SIDA utgår också till ideella föreningar som Chilekommittén, Frikyrkan hjälper, Svalorna och många andra. Idrottsrörelsen, fredsrörelsen och andra stora folkrörelser har naturliga internationella kontakter. Ungdomsrörelserna är i dag i hög grad inriktade på att belysa relationerna med andra länder och spegla andra folks levnadsvillkor. Kvinnoorganisationerna samarbetar med andra länders organisationer forjämställdhet mellan män och kvinnor och stöder särskilt kvinnorörelseri u-lâinderna. Fredrika-Bremer-Förbundet är en av stiftarna av Afro-Art som bland annat främjar utbildning inom hantverksområdet i u-länderna. Kyrkornas internationella verksamhet omfattar även information i Sverige om kulturella. sociala och politiska förhållanden i u-länderna. Folkrörelsernas och organisationernas behov av stöd för sin internationella verksamhet utreds för närvarande inom kommundepartementet.

6.5 Kulturlivets synpunkter och önskemål

Vissa problem framträder särskilt tydligt i kulturlivets enkätsvar. Bristen på IWSIIIÄSPI är det genomgående temat. Från nästan alla instanser omvittnas att internationella kontakter och impulser inte kan utvecklas därför att det inte finns tillräckliga anslag lör internationell verksamhet vare sig hos institutionerna själva eller hos centrala organ. Särskilt inom teater- och dansområdet saknas stöd till utbyte. Först från och med bå 1977/78 har kulturrådet anslagit ett mindre belopp (50 000 kr) för teateriitstitutiotternas utbyte. I allmänhet är teatrarna hänvisade till tillfälliga bidrag från utrikes- och utbildningsdepartementen eller mindre bidrag från Svenska institutet. Bristen på överblick och samordning upplevs som mycket besvärande. Olika sökande vet ofta inte vart de skall vända sig för att få bidrag. I många fall måste de ägna mycken tid åt att skrapa ihop även ganska små summor från flera olika håll. Upplysningar saknas om principerna för anslagsfördelning.

- 88 Kulturutbyte översiktlig nu/ägesbeskrivning

På musikområdet stöder i dag flera organ i olika former utbytet med utlandet. och Svenska institutet Tidigare gav bland andra Rikskonserter har från och med bå 1977/78 anslagit ett mindre bidrag. Också Kulturrådet belopp till musikinstitutionernas utbyte. Också inom konst- och utställningsområdet finns flera, delvis konkurrerande för utbyte. Svenska institutet producerar och distribuerar organ i samarbete med svenska och utländska museer och institutioutställningar ner. Andra insatser i mindre skala görs av Konstakademien och Riksutställ- Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet ningar. svarar för utställningar av nu levande konstnärer med undantag (NUNSKU) för konsthantverket. Inom detta område har Föreningen Svensk Form ansvar

men inga medel och samarbetar oftast med Svenska institutet. är bristen för internationella För kulturlivet i regionerna på resurser särskilt kännbar. De statliga och kommunala bidragen är inte kontakter dimensionerade för internationell verksamhet. Utbytet blir då lätt beroende och det är svårt att planera egna initiativ. Från många håll av tillfálligheter turnéer och gästspel som kommer till Stockholm önskas att utställningar, eller de större städerna också i någon form når ut i landet. för att ta Den mottagande verksamheten anses särskilt angelägen. Intresset och kulturarbetare från utlandet är stort men medel emot kulturimpulser saknas ofta för dessa ändamål. De produkter som man kan få gratis eller billigt

från främmande ambassader är inte alltid de som man från svensk sida anser mest angelägna. Med beroende av utländskt stöd kan utbytet bli ensidigt

präglat. beslutsprocesser i Bland praktiska svårigheter i utbytet nämns långsamma tillfällen. De som inte är anslagsärenden och brist på resurser för oförutsedda har svårt att få kontakter med utländskt kulturliv och centralt placerade information om projekt som förbereds i Sverige. Också med detaljer i fråga om transporter, korrespondens och kontrakt behövs ibland sakkunnig hjälp. För utbytet med öststaterna finns särskilda politiska och administrativa Valutabestämmelserna innebär att svenska artister inte kan föra problem. från öststaterna ofta med sig intjänat gage ut ur landet och att kulturarbetare blir beroende av svenskt stöd för vistelser i Sverige.

7 -

Kulturutbyte förslag

7.1 Behov inom området

De svenska kulturkontakterna med världen utanför Norden har under efterkrigstiden ökat starkt. Utbyte i olika former har växt fram vid sidan av den kommersiella marknaden. Det bekräftas emellertid av utredningens kartläggning att de statliga anslagen för utbyte är otillräckliga för de behov som finns inom området. Tillfallen till utbyte, kontakter och impulser kan inte utnyttjas därför att medel ofta saknas även för ganska blygsamma kostnader i sammanhanget. Många inbjudningar och erbjudanden av ston intresse för det svenska kulturlivet måste avböjas av ekonomiska skäl. Andra länder kan inte i längden subventionera kulturmanifestationer i Sverige om motprestationer från svensk sida uteblir. I detta läge är risken för kulturlivets stagnation och provinsialism kännbar, särskilt utanför de större städerna. Planering och effektivt utnyttjande av de resurser som finns försvåras också av att anslagen är splittrade och svåröverskådliga. De fördelas ofta efter ganska vaga principer och ibland med lång administrativ fördröjning. Delvis är detta en följd av att anslagen har kommit till efter hand utan någon övergripande plan eller målsättning. Många organ och institutioner är verksamma inom området men få har överblick över vilka resurser som finns och i vilken ordning de kan sökas. Medan det statliga stödet till den inhemska kulturen har byggts ut under de senaste decennierna har det internationella utbytet varit ett försummat område. De verkliga anslagsbehoven uppgår därför till mångdubbelt större belopp än de förstärkningar som nu föreslås. Behoven omfattar många olika deltagare i många olika former av utbyte med många olika länder. För att börja uppfylla kulturpolitikens internationella mål och delta i det internationella utbytet på ett sätt som svarar mot Sveriges ställning som kulturland måste vi nu lägga grunden till en ny satsning på detta område. Från den grunden bör sedan insatserna byggas ut i större skala under kommande år.

7.2 Nuvarande ansvarsfördelning

Utredningens direktiv framhåller behovet av en klarare kompetensfördelning mellan olika anslagsgivande organ men betonar också önskvärdheten av att anslag ges av olika organ enligt olika tarinciper. Någon helt klar och enhetlig

90 sou 1978:56

Kulturutbyte -fdrslag

struktur av ett så skiftande område som innehåller så många olika aktiviteter och intressenter är inte möjlig. För utbytet över gränserna måste också hänsyn tas till den andra parten i utbytet som i oli-ka fall tillämpar olika principer. Flera olika metoder tilláimpas redan nu för att tillföra kulturlivet resurser for internationellt utbyte. I vissa fall får kostnaderna tåickas inom de medel som anvisas olika verksamheter generellt. För institutioner där internationell verksamhet är ett omfattande och självklart inslag kan denna metod vara den lämpligaste (Operan, Moderna museet). I andra fall anvisas särskilda medel till en institution att användas för internationella kontakter. För vissa institutioner kan statsmakterna vilja markera att just utbytet med utlandet skall vara av en viss omfattning eller fylla vissa funktioner (Rikskonserter. Riksteatern m. ll). En tredje metod är att särskilda organ förfogar över centrala medel som fördelas till de institutioner, föreningar. grupper och enskilda som deltar i utbytesverksamhet. Den metoden är en naturlig lösning i de fall där man inte från början kan beräkna hur omfattande utbytet kommer att bli eller vilka som kommer att delta (Svenska institutet, statens kulturråd). Svenska institutet har som en av sina huvuduppgifter att främja kultur- och erfarenhetsutbytet med utlandet. Institutet tecknar kulturprogram med vissa

länder i Östeuropa samt stöder och initierar projekt inom olika områden,

särskilt utställningar, film och litteratur. Samtidigt har Institutet till uppgift att svara för en stor del av den officiella Sverigeinformationen, som också omfattar vissa kulturutbytesprojekt. Verksamheten har måst begränsas på grund av bristande resurser. Svenska institutet svarar i dag endast for en mindre del av det statligt understödda kulturutbytet med utlandet. Ökad resvana, ökade språkkunskaper och ökade professionella kontakter över gränserna har gjort det möjligt för det svenska kulturlivet att i stor utsträckning genomföra utbyte med utlandet utan ett särskilt förmedlande organ av Institutets karaktär. Statens kulturråd skall främja de kulturpolitiska målen och har därmed ett övergripande ansvar också for utbytet över gränserna. Kulturrådet fördelar de statliga medlen till en stor del av det svenska kulturlivet och har sakkunskap inom detta område. Kulturrådet är i detta sammanhang endast anslagsfordelande och har inga initierande eller kontaktskapande uppgifter. Sedan några år tillbaka fördelar kulturrådet medel för utbyte bland annat till regionala och lokala teatrar och orkestrar, fria grupper och amatörer. Bara en

liten del av behoven kan dock tillgodoses med nuvarande resurser.

En särskild uppgift för kulturrådet är att följa de kulturpolitiska strömningarna i utlandet. Att kulturrådet deltar i erfarenhetsutbytet kring dessa frågor är av betydelse for utvecklingen i Sverige.

7.3 Utredningens synpunkter

Frågan om kulturlivets ekonomiska och praktiska möjligheter att delta i det internationella utbytet har ofta kommit att bli en fråga om de förmedlande organens uppgifter och problem. Denna tonvikt på organisationsfrågor har inte stimulerat anslagsgivningen utan snarare skapat intryck av svårlösta

Kultururbyte -A/örslag 91

motsättningar inom området. Enligt utredningens mening måste nu uppmärksamheten i stället riktas mot kulturlivets behov av medel för att kunna vidmakthålla och utveckla sina internationella kontakter. Kulturlivets fria och självständiga ställning måste vara en huvudprincip också för det internationella utbytet. Detta utbyte bör ses om en naturlig del av det svenska kulturlivet och finansieras i ston sett i samma ordning som gäller för den inhemska verksamheten. Förutsättningarna för utbyte med olika länder och regioner växlar emellertid starkt. I vissa länder uppfattas kulturutbyte som ett led i de officiella förbindelserna och kräver särskilda förhandlingar. I andra fall behövs omfattande förberedelser och teknisk hjälp. Dessa faktorer måste påverka anslagskonstruktioner och kompetensfördelning i Sverige. Förstärkning av de statliga resurserna till kulturutbyte måste ha som mål att stimulera en mångsidig verksamhet, inte att styra denna verksamhets inriktning och innehåll. Väsentliga anslagsforbättringar behövs för att ge olika institutioner, organisationer, grupper och enskilda möjlighet att delta i ett ökat internationellt utbyte. Från dessa utgångspunkter kan bidragsgivning ske enligt olika modeller. Bedömningen av vilka former för anslagsgivning som ur olika synpunkter är mest funktionella varierar också bland experterna på området. Utredningens förslag till ansvars- och resursfördelning utgår från principen om kulturlivets självständighet och mångfald samt från de behov och önskemål som har redovisats i kartläggningen. Förstärkta resurser föreslås över ett stort område. Vissa statliga kulturinstitutioner förutsätts själva administrera sin internationella verksamhet inom ramen för ökade ordinarie anslag. De regionala institutionernas önskemål om att kunna delta i utbytet uppmärksammas särskilt genom förslag om ett kraftigt ökat centralt anslag hos statens kulturråd. För bland annat utställningar, filmvisningar och översättningar föreslås ökade anslag för Svenska institutet. Ökade medel till vissa organ (Riksteatern, Rikskonserter m. fl.) förutsätts möjliggöra en ökad mottagande verksamhet i Sverige. Ökade anslag till bland andra kulturrådet och konstnärsnämnden förutsätts tillgodose fria grupper, amatörer och enskilda kulturarbetare. De närmare formerna för ansvarsfördelning böri viss utsträckning kunna utarbetas av de berörda parterna själva.

7.4. Utredningens förslag

Utredningens principförslztg till ansvarsfördelning och medelsförstärkning innebär i huvudsak följande. Anslag för /çu/Itrrtrrlzvlø som endast kräver ekonomiska bidrag bör finnas hos statens kulturråd. Sådana bidrag bör avse projekt där kontakter har etablerats mellan en regional institution. fri grupp eller amatörensemble med en motpart i utlandet och endast ekonomiskt stöd behövs. Kulturrådet fördelar i dag vissa bidrag till lokala och regionala teater- och musikinstitutioner. fria grupper och amatörer för deras internationella verksamhet. Kulturrådet bör aven i fortsättningen svara för sådan bidragsgivning som också bör omfatta lokala och regionala museer. Bidraget bör ökas kraftigt för att ge de regionala institutionerna möjlighet att delta i utbytet. Bidragen till fria grupper,

92 Kulturutbyte -fdrs/ag sou 1978:56

amatörer och internationella organisationer behöver ökas för att tillgodose några av deras önskemål om utbyggda kontakter med utlandet. Anslag för ku/turuthvtø .som kräver_lörhaitd/ingar. lek/tisk .SüHlVP/“kall 00h/ eller särskilda initiativ bör finnas hos Svenska institutet, som är en naturlig kontaktpunkt för utlandsmyndigheterna. Institutet har i dag sådana uppgifter

inom ramen för kulturprogrammen med Östeuropa. Institutet har också

traditionellt uppgifter inom vissa kulturomráden, främst utställningar, lilmvisningar och översättningsstöd. Institutet bör få ökade resurser för att också i fortsättningen svara för dessa uppgifter. Institutets erfarenhet och kompetens bör utnyttjas för centralmuseernas utställningsprojekt genom ett särskilt anslag inom Institutet för detta ändamål. Anslag för större gästspel och turnéer bör rymmas inom ordinarie anslag för Operan och Dramaten. Operan finansierar och administrerar redan i dag sin gästspelsverksamhet enligt denna princip. Dramaten har ett obetydligt anslag för att sända ut och ta emot gästspel (10 000 kr) som föreslås ökat till ett mera

realistiskt belopp. Övriga teatrar och orkestrar förutsätts kunna få bidrag ur de

centrala medlen för regionala institutioner hos kulturrådet. Anslag för mantfestationertill exempel i samband med statschefsbesök och liknande bör finnas i form av särskilda medel inom ramen för utrikesdepartementets om Information anslag for informationsverksamhet (se kapitlet förslag). Anslag för enskilda kulturarbetare bör liksom nu finnas hos olika instanser för olika ändamål. För utbildning,arbetsresor och projekt i utlandet förutsätts medel finnas hos konstnärsnämnden som har stor frihet i sin bidragsgivning. Ökade medel till konstnärsnämnden bör också kunna öka stödet till utlandsresor. Detsamma bör gälla Sveriges Författarfond. För att enskilda medlemmar av organisationer, grupper och föreningar skall kunna delta i kongresser, festivaler och liknande i utlandet bör medel finnas hos kulturrådet. För enskilda kulturarbetare som av regeringen utses att delta i vissa internationella kongresser utgår medel från Utbildningsdepartementet. Medel för deltagande i särskilda projekt som initieras av Svenska institutet bör finnas hos Institutet. Anslag för mottagande verksamhet bör finnas hos större museer i form av allmänt förstärkta utställningsanslag. Vissa funktioner bör kunna fyllas av Rikskonserter, Riksteatern, Riksutstâillningar liksom Folkets Husföreningarnas Riksorganisation och Folkparkernas Centralorganisation. Denna verksamhet bör fortsätta och förstärkas. Överblick och vägledning inom området till olika intressenter bör ges genom ett särskilt sekretariat inom Svenska institutet. Ökade personalresurser föreslås för detta ändamål. För deltagande i det internationella erfarenhetsutbytet inom det kulturpolitiska området föreslås ökade medel till kulturrådet.

Alternativa läsningar Inom ramen för huvudlinjerna av utredningens förslag har på vissa punkter alternativa lösningar diskuterats. De medel som ställs till Svenska institutets förfogande för kulturutbyte

sou 1978:56 K

ulrururbyre -jö/slag 93

skulle kunna gälla också för utbyte inom till exempel teater- och musikområdena. lnstitutet har i dag vissa uppgifter inom film- och litteraturområdena och föreslås få ökat ansvar for tttställningsverksamheten. Om lnstitutets uppgifter vidgades till att gälla också större gästspel och turnéer skulle insatserna avse alla konstområden vilket kunde vara motiverat av principiella och turaktiskzt skäl. Utredaren finner i och för sig en sådan lösning tänkbar men anser att utbytet i största möjliga utsträckning bör ske genom kulturlivets egna instanser. För gästspel och turnéer krävs ofta en professionell impressario men däremot inte Institutets förmedling. Under sådana omständigheter är det rimligare att Operans och Dramatens utlandsverksamhet liksom nu helt beslutas och finansieras av institutionerna själva än att detta sker genom ett annat organ med mindre sakkunskap om verksamheten. När det gäller övriga institutioner, dvs. regionala orkestrar och teatranskulle gränsdragningen mot kulturrådets ansvarsområde bli oklar, om kulturrådet normalt förutsätts svara för dessa institutioners utbytesverksamhet men Svenska institutet för deras “större projekt. Ökade resurser för Svenska institutet skulle kunna motivera att de nuvarande rådgivande referensgrupperna ombildades till nämnder med beslutsansvar lör kulturutbytesprojekt. Ett sådant system skulle stärka kulturlivets inflytande över verksamheten men kunde bli samtidigt administrativt tungrott. Det har också diskuterats att Svenska institutets anslag för internationellt utbyte inom kultur- samt studie- och forskningsområdena skulle föras över till utbildningsdepartententet. Därmed skulle i det löpande administrativa arbetet markeras att Institutets verksamhet baseras på såväl ett utrikespolitiskt som ett kultur- och utbildningspolitiskt ansvar. En sådan sztmfinztnsicring skulle dock innebära relativt stora praktiska och tekniska svårigheter i förhållande till en relativt liten verksamhet. Utbildningsdepztrtemetttet har redan ett betydande inflytande över ntedclstilldelningen till kulturutbytet genom de organ som hör till departementets ansvarsområde (kulturrådet. de statliga kulturinstitutionernzt. Rikskonserter, Riksutstâillningztr, Riksteatern m. fl.).

7.5 Resurser

Ökade resurser föreslås till statens kulturråd. Svenska institutet samt vissa kulturinstitutioner och andra organ enligt tabell 7.l.

94 Kulrururbyte -_förslag

Tabell 7.l Förslag om ökade resurser för internationellt kulturutbyte -sammanfattning (l 000-tal kr)

Anslag Föreslagen 1977/78 ökning

Sia/ens kulturråd: 100 l 400 Regionala museert Orkestrar och teatrar Fria grupper, amatörer, internationella organisationer samt konferenser. festivaler etc. 630 950 Handlåiggning och erfarenhetsutbyte 150

Summa statens kulturråd 2 500

Srwtska insliluløl: Större utställningar 400 800 Kontaktservice. översiittningsstöd. publikationer samt verksamhet vid CCS 900 500 Personal till kultursekretariat 300

Summa Svenska institutet l 600

Övriga:

Konstnéirsnätnnden (resor och projekt utomlands) 950 200 Rikskonserter (utsiindande och mottagande

Folkparkernas Centralorganisation och Folkets Husföreningaritas Riksorganisation (motta- 875 150 gande verksamhet) Suinma övriga: l 500

Kommentar För olika funktioner och ämnesområden förutsätts följande konsekvenser av utredningens förslag.

Teater, dans och musik För gästspel och turnéer föreslås ökade medel för Dramaten. Operans behov bör prövas i samband med ordinarie budgetberedning. För regionala och lokala teater- och musikinstitutioner föreslås ett centralt anslag hos Kulturrådet. Vid fördelningen av dessa anslag bör kulturrådet informera och i lämpliga fall inhämta synpunkter från de svenska sektionerna av de internationella organisationerna 1T1 och IMC inom respektive teater- och musikomrâdet. För att bereda artister och mindre ensembler arbetstillfällen i utlandet föreslås ökade medel till Rikskonserter. Fria grupper och amatörer föreslås få ökat stöd för utbytesverksamhet genom kulturrådet.

sou 1978:56

K ulturutbyte -jörs/ag 95

Enskilda konstnärer inom teater-, dans- och musikområdena förutsätts få stöd för resor och projekt i utlandet genom ökade medel till konstnärsnämnden. Enskilda medlemmar av organisationer, grupper och Föreningar föreslås få ökat stöd för deltagande i kongresser, festivaler och liknande genom kulturrådet. De internationella samarbetsorganisationerna inom kulturområdet föreslås få ökat stöd i varierande omfattning genom kulturrådet. Sveriges Radios symfoniorkester har ett rikstäckande ansvar för en viktig del av det samlade musikutbudet och förväntas även genom den nya musikstudion öka sina satmlatle musikutbudet och förväntas även genom den nya musikstudion öka sina internationella kontakter. Eftersom gästspelsutbytct har kvalitetshöjztnde syfte förutsätts ett särskilt ärligt anslag tca IOOOOO kr) för detta ändamål av liccnsmedel.

Ixümsr nc/i uImi//r//lrgar

För centralmuseernzts tttståillniitgsproiekt i utlandet föreslås anslag inom Svenska institutet. För de regionala museernas utbytesverksamhct föreslås ett särskilt anslag hos kulturrådet. Vid fördelningen av dessa anslag bör kulturrådet informera och i lämpliga fall inhämta synpunkter från den svenska sektionen av den internationella museiorgamisatitwnen ICOM. Utbytesteknisk assistans bör kunna ges genom Svenska institutet. För utställningar av modern svensk konst i utlandet föreslås ökade anslag till NUNSKU för såväl verksamhet som etdministratioit. NUNSKU bör liksom hittills kunna få viss service genom statens konstmuseer. För utställningar av konstindustri och konsthantverk bör Svenska institutet ansvara i samarbete med bland andra Föreningen Svensk Form. Enskilda konstnêirer som är inbjudna att utställa utomlands bör kunna få bidrag genom konstnärsnâimnden.

Film

För icke-kommersiella visningar av svensk spellilm föreslås ökade medel inom ramen för Svenska institutets informationsverksamhet (se vidare kapitlet Information förslag). Också den konstnärliga kortfilmens utlandsmanifestationer förutsätts få stöd genom ökade medel till Svenska institutet. För enskilda lilmkottstnärer förutsätts fortsatt stöd genorn konstnâirsnâimnden.

Lilleralur

För spridning av svensk litteratur utomlands har utredningen föreslagit presentationsöversättningar inom ramen för det statliga litteraturstödensom fördelas av kulturrådet. Efter regeringens förslag i en sáirproposition om förbättrat litteraturstöd våren 1978 har riksdagen fattat beslut om en sådan försöksverksamhet. För praktisk handläggning av denna verksamhet liksom för andra stödåtgâirder inom området föreslås ökade medel till Svenska institutet. Enskilda författare och översättare förutsêitts liksom hittills få resestipendier från Sveriges Författarfontf. Medel för fackliga kontakter förutsätts kunna anvisas genom författarnas intresseorganisationer.

.Skins/old nzoI/ørganr/e rørkszrnilrøl

För kostnader i samband med större utländska gästspel och turnéeri Sverige förutsätts Operan och Dramaten disponera egna medel, För regionala och lokala teatrar och

sou 1978:56 96 Kulturutbyte -_förslag

Orkestrar föreslås centrala medel från Kulturrådet. För större utställningar i Sverige förslås ökade utställningsmedel till centralmuseerna. Regionala och lokala museer förutsätts kunna utnyttja centrala medel från kulturrådet. För att utländska kulturevenemang i Stockholm i ökad utsträckning skall kunna till Rikskonserter. spridas ut i landet löreslås ökade anslag för mottagande verksamhet Riksteatern. Riksutstâillningar och Folkparkernas Centralorganisation. i radiopropositionen tl977/78:9l) bör radio och lV i l enlighet med riktlinjerna framtiden kunna fylla viktiga funktioner i detta avseende. Olika möjligheter bör prövas verksamhet och att genom dessa media förmedla de stora kulturinstitutionernas därmed även de internationella inslagen till en större publik.

K (Inlukl och .service for ett För överblick och våiglcdning inom området löreslås personallörstiirkningztr siirskilt sekretariat inom Svenska institutet. Som centralt kontakt- och scrviceorgatt bör Institutet ha överblick över ztttslagsgivttittgett inom omrâdet och utarbeta allmänna upplysningar om var anslag finns att söka för olika ändamål, vilka särskilda problem som möter i olika regioner och vilken service sotn utlandsmyndigheterna kan ge. Sådana upplysningar bör spridas inom kulturlivet på lämpligt sätt. Sekretarizttet bör också kunna ge upplysningar om utbytets praktiska detaljer och erbjuda tjänster i dessa sammanhang. Institutet bör ha löpande kontakter med kulturrådet och andra organ inom området.

8 Studier och forskning

8.1 Utredningens uppdrag

l SIK-utredningens direktiv framhålls betydelsen av det internationella

utbyte som sker genom bland andra högskolorna, vetenskapsakademierna

och forskningsråden. Direktiven betonar också betydelsen av Svenska institutets utbytesverksamhet på detta område och de kulturprogram med andra länder i vilka utbytet av forskare och stipendiater utgör en viktig del. Området har utförligt belysts genom den av det dåvarande universitetskanslerämbetet år 1973 initierade internationaliseringsutredningen. Denna utredning fann stora brister i det svenska utbildningsväsendets internatio-

nella kontakter och framlade i sitt slutbetänkande (UKÄ-rappon 2121974) en

serie förslag till konkreta åtgärder. De viktigaste punkterna var allmän internationalisering av studierna, utbyggd språkundervisning samt vidgat internationellt studerande, praktikant- och lärarutbyte. Endast utbytet faller inom SIK-utredningens arbetsområde. Mot denna bakgrund har SIK-utredningen valt att främst belysa Svenska institutets utbytesverksamhet inom området samt genom en viss uppföljning aktualisera internationaliseringsutredningens synpunkter i de frågor som avser personutbyte. Också det internationella utbyte som bedrivs genom de vetenskapliga akademierna, vissa stiftelser och fonder samt studieforbunden redovisas i korthet.

8.2 Motiv for internationalisering

All kunskap innebär i sig själv vidgade gränser. Kunskapen om människan och världen har växt fram i olika länder och språkområden och fortsätter att utvecklas i samverkan mellan dem. Att detta särskilt har gällt den högre forskningen ger också Nobelprisen vittnesbörd om. Forskningen är till sin natur internationell och utbyte av erfarenheter över gränserna är en del av vetenskapens vardag. Att delta i det internationella erfarenhetsutbytet är ett livsvillkor for forskningen men alltmera nödvändigt också för andra former av studier. Det kan sägas att samhällslivets allmänna internationalisering har ställt utbildningsväsendet infor en ny utmaning. De studerande måste förberedas for en framtid som yrkesutövare och samhällsmedborgare i en miljö där kravet på

98 Studier sou 197355 och forskning

internationell orientering kommer att öka. Behovet av internationell solidaritet är enligt UKÄ-utredningen det motivet för en internationaliserad utbildning. Eftersom de globala viktigaste även för den enskilda individens och nationens livsfrågorna är avgörande villkor är en sådan utbildning också ett nationellt intresse. Ett särskilt mål är

att främja öppenhet, förståelse och respekt för andra folk och deras kulturer, insikt om relativiteten i egna värderingar och levnadsmönster samt positiv inställning till samarbete och solidaritet över gränserna. UKÄ-utredningen framhålleratt med studerande, lärare och forskare personliga direktkontakter liksom med utbildnings- och forskningsinriktningar i andra länder vidgar på det egna kunskapsområdets möjligheter och begränsningar perspektivet eller korrespondcns. Det på ett sätt som aldrig kan ersättas av litteraturstudier finns också en föreskrift om att högskoleutbildning skall främja förståelse for andra länder och för internationella förhållanden. Sådan Förståelse måste

baseras på internationellt utbyte. universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är personutbyte med Enligt läroanstalter i andra länder en av de verksammaste metoderna for en allmän Internationellt personutbyte är dessutinternationalisering av utbildningen. utvecklingen inom sådana om nödvändigt for att stödja och stimulera där Sverige ligger efter i förhållande till andra länder. kunskapsområden Vidare har i slutakten från den europeiska säkerhets- och samarbetskon- 1975 de fordragsslutande staterna förbundit sig att ferensen i Helsingfors underlätta det inbördes studerande-, lärar- och forskarutbytet. resurser för utbyte är med hänsyn till dessa olika faktorer Ökade ofrånkomliga.

8.3 Utredningar inom området

som berör detta område har nyligen framlagts eller Flera andra utredningar arbetar fortfarande. för svenska studerande i utlandet har behandlats av Frågor om studiestöd 1968 års studiemedelsutredning i betänkandet Vissa frågor rörande studiestöd år l975 tillsatt (Ds U 1974:14). En av utbildningsdepartementet utredning om det studiesociala stödet kan också komma att beröra frågor om svenska studerandes möjligheter till studier utomlands. Under år 1978 tillsatte utbildningsdepartementet en utredning om

utländska studerandes möjligheter att studera i Sverige. På den högre utbildningens och forskningens område har forskarutbildframlagt betänkandet Fortsatt högskoleutbildning (SOU ningsutredningen 1977:63). Forskningsrådens verksamhet har behandlats av forskningsrådsuti betänkandet Forskningsråd (SOU 1975:26). Utredningen har i sitt redningen (SOU l977z52) belyst universitetens och slutbetänkande Forskningspolitik högskolornas internationella verksamhet. som råder for det nordiska samarbetet har De särskilda förhållanden i en av Nordiska ministerrådet år 1977 publicerad handbok, Att behandlats som bl.a. tar upp behörighetsbestämmelser. nordisk studera i Norden, och stipendier for studier i de nordiska länderna. tentamensgiltighet

Studier och forskning 99

8.4 Översiktlig nulägesbeskrivning

En utförlig nulägesbeskrivning inom området återfinns i bilaga 4.

8.4.1 Svenska institutet lnom kultur- och erfarenhetsutbytet intar det internationella utbildningsoch forskningssamarbetet en framträdande plats. Svenska institutets uppgifter inom detta område omfattar internationell stipendieverksamhet, gäSIiÖFCIåiStlTUIbyIC och övrigt personutbyte samt stöd åt undervisning i svenska i utlandet. Stipendicverkszmtheten är baserad på överenskommelser med andra länder (bilaterala stipendier)samt på särskilda beslut av regering och riksdag (s. k. gäststipendier, Europarådsstipendier m. fl.) Dessutom förvaltar lnstitutet vissa uppdrag på stipendieområdet. bland annat för SIDA. Efter samråd med utrikes- och utbildningsdepartementen tecknar Svenska institutet s. k. kulturprogram med de östeuropeiska länder som så önskar (se vidare kapitlet om Kulturavtal). Utfástelser om stipendie- och forskarutbyte utgör som regel den övervägande delen av de konkreta åtagandena i kulturprogrammen, som fastställer antalet stipendiemånader i båda riktningarna. Detta utbyte sker inom ramen for de bilaterala stipendierna. En utförlig redogörelse for kulturprogrammen med olika länder återfinns i bilaga 5. De bilaterala stipendierna finns såväl i form av korttidsstipendier (i regel 10-14 dagar) som långtidsstipendier (minst en termin). Det rör sig om ca 80 årsstipendier och 100 korttidsstipendier i vardera riktningen. Stipendieverksamheten har sin tyngdpunkt i europeiska länder men även andra regioner finns representerade. Utvecklingen av kulturprogrammen har lett till en betydande ökning av de östeuropeiska ländernas andel särskilt av korttidsstipendierna. Gäststipendierna omfattar l00 läsårsstipendier for sökande från alla länder och kan innehas upp till tre år. De skall så långt möjligt fördelasjämnt mellan studerande från olika geografiska områden och mellan olika utbildningsvägar. Bland övriga stipendier som lnstitutet administrerar kan nämnas 120 FNoch OECD-stipendiaters vistelse i Sverige i perioder från en vecka till ett år per stipendiat. En likartad stipendieform med lO Iäsårsstipendier utgör Sveriges bidrag till Europarådets stipendieprogram. Svenska institutets stipendieverksamhet kompletteras med ett mera flexibelt men ganska litet anslag för övrigt personutbyte, som också används för utbyte inom andra utbildningsområden än högskolans. Bidrag kan också utgå till utländska deltagares rese- och uppehållskostnader i samband med konferenser, symposier och liknande i Sverige liksom till svenska grupper eller enskilda för konferenser och studieresor i utlandet. En särskild uppgift för Svenska institutet är att ge stöd och service till undervisningen i svenska vid utländska läroanstalter. Undervisning i svenska bedrivs för närvarande vid ca 200 universitet och högskolor i Europa, Nordamerika, Australien, Nya Zeeland, Japan och Sydkorea och dessutom vid många andra läroanstalter i Europa och Nordamerika. Ca 10 000 pesoner beräknas i dag delta i kurser i svenska språket utanför Norden. Bland de ca 300

100 Studier sou 197355 och forskning

svenska lektorer. Dessa utses av universiteten i lärarna finns ett trettiotal samråd med Svenska institutet med hjälp av en särskild lektoratsnåimnd. Undervisningen initieras av de utländska läroanstztlterna själva som också ekonomiskt ansvarar för verksamheten. Det är emellertid ett svenskt intresse att ge studerande och lärare tillfälle till vistelseri Sverige och till Fördjupade kontakter med språk och litteratur, kultur och samhälle. De som spontant läser svenska har ofta ett ztllntåint intresse för Sverige som de senare inom verksamhetsområden för vidare till sina landsmän. Institutets stöd olika omfattar dokumentationsservice, bokgåvor och tidningsprenumerationer. till svenska lektorer, rese- och uppehållsbidrztg for rese- och expensbidrag utländska skandinavister på besök i Sverige, feriekurser i svenska för utländska svenskstuderande, lärare och översättare, läromedelsstöd samt Föreläsarverksamhet och andra kulturella arrangemang på svenskundervisningsorter.

8.4.2 Universitet och högskolor

lnternationaliseringsutredningen

För att belysa omfattningen av det internationella utbytet mellan svenska och utländska universitet företog UKÄ:s internationaliseringsutredning bå 1972/ som kompletterades med uppgifter for bå 1973/74. 73 en kartläggning Utredningen fann det påfallande att Sverige jämfört med många andra länder i så ringa grad har haft genomtänkta system och organisationsformer för utbyte av lärare och studenter. Organ för internationellt utbyte saknades inom universitetsväsendet och dessa frågor hade inte heller diskuterats i Översikter, utvärdering och statistik inom detta någon större utsträckning. område saknades nästan helt. Antalet svenska studenter som studerade eller praktiserade utomlands kunde inte fastställas säkert men beräknades till ca l 000. Under åren 1965-71 hade ca 2 500 fått studiemedel för studier utomlands. Utlandsstudier försvårades restriktivt och genom att information om genom att studiemedel beviljades studiemöjligheter utomlands var svårtillgängliga. Också uppgifter om antalet utländska studenter i Sverige saknades. Ca 4 600 utländska hade fått studiemedel. Därtill kom gäststudenter och medborgare studenter från de nordiska länderna. Ingen myndighet hade ansvar för eller verkade för en samordning när det gällde utländska studenters studiesituation. att resa En begränsad grupp svenska forskare och lärare hade möjligheter och forska utomlands. Inom grundutbildningen fanns få möjligheter, medan vid vissa institutioner nära hälften hade rest utomlands. av de graduerade Mest reste naturvetare och medicinare. De flesta resorna utanför Norden Västeuropa och USA. Finansieringen skedde till stor del genom gällde forskningsråden. Antalet utländska forskare iSverige fanns inte preciserat. Längre vistelser administrerades ofta av forskningsråden, akademierna eller Svenska institutet. Korta studiebesök var vanligare och initierades genom personliga forskare eller förmedlades av kontakter mellan i Sverige och utomlands akademierna eller Svenska institutet. Nära hälften av forskningsråden,

Studier och

forskning 101

gästforskarna kom från USA. Inom ramen för lVA:s forskarutbyte kom också forskare från Frankrike, Japan, Rumänien, Sovjet och Tjeckoslovakien. Den traditionella formen för utbyte av lärare och forskare var gästföreläsararrangemang. Det särskilda anslaget för detta ändamål har numera ersatts av de s. k. internationaliseringspengarna. En del institutioner, särskilt de naturvetenskapliga, hade avtalsbundet utbyte med utländska institutioner. Andra hade utbytestjänster och regelbundna och dessutom forskarutbyten förekom gemensamma forskningsprojekt, seminarier och kurser. Finansieringen skedde till stor del genom forskningsråden, akademierna, Svenska

institutet, privata stiftelser och utländska medel. Utbytet med Östeuropa gick

huvudsakligen genom de vetenskapliga akademierna med bidrag från utrikes- och utbildningsdepartementen. Samarbetet med u-länderna var mycket begränsat. UKÄ:s utredning ansåg att personutbyte var ett av de väsentligaste medlen för att åstadkomma verkliga internationaliseringseffekter. Ett livligt personutbyte med omvärlden var också en förutsättning för att universitetens verksamhet skulle kunna bedrivas på en hög nivå och innebära omprövning och förnyelse av forskning och utbildning med hänsyn till framtidens krav. Utredningen framförde därför olika förslag om att undanröja eller mildra existerande strukturella. formella, tekniska och ekonomiska hinder för internationellt utbyte. Bland annat föreslogs av anslag för förstärkning universitetens internationella utbyte. Internationaliseringsutredningens slutsatser om behovet av en nyorientering av högskolans verksamhet har stimulerat debatten och påverkat utvecklingen. En ny högskoleorganisation gäller sedan den l juli 1977 och i den nya organisationen har flera av utredningens principer förverkligats. Kravet på en internationell breddning av utbildningen har också skrivits in i den nya högskolelagen. Från och med bå 1976/77 har särskilda medel upptagits i statsbudgeten för detta ändamål. de s. k. internationaliseringspengarna. Anslaget har sedan dess varit oförändrat 2 mkr. Det har främst använts för studieresor inom grundutbildningen men också för visst utbyte av lärare. l 1978 års budgetproposition uttalar deparatementschefen sin anslutning till internationaliseringsutredningens motiv och mål. Departementschefen drar slutsatsen att de praktiska åtgärderna för programmets är förverkligande en fråga om att ompröva användningen av de resurser som står till förfogande inom högskolan. Enligt universiteten är det emellertid inte möjligt att i det rådande ekonomiskt kärva läget avsätta pengar till internationellt utbyte från den ordinarie budgeten.

SIK -utredningens uppföljning För att undersöka i vilken mån situationen har förändrats efter internationaliseringsutredningen företog SIK-utredningen i samråd med UHÄ under våren 1978 en begränsad kartläggning av det internationella inom utbytet högskoleområdet. Materialinsamlingen har gällt dels utländska högskolelärares verksamhet i Sverige, dels svenska studerandes och lärares studier och

102 Studier och forskning

Utländska studerandes villkor i Sverige har inte forskning i utlandet. undersökts, inte heller utbytet inom Norden. utbyte visar att resurserna fortfa- Materialets provkarta på internationellt kontakter som allmänt anses nödvänrande är otillräckliga för de utvidgade och USA dominerar över utbytet med andra diga. Utbytet med Västeuropa är det huvudsakligen med hjälp av delar av världen. Inom grundutbildningen förekominternationaliseringspengar och egna medel som utlandskontakter kan sådana kontakter finansieras genom mer. Inom forskarutbildningen och vetenskapsakademierna och även från andra källor. forskningsråden är betydligt mera sällsynt Det fast organiserade utbyte! mellan läroanstalter Där fast utbyte förekommer dominerar kontakterna än tillfälliga kontakter. med Västeuropa och USA men det sker också med Östeuropa och Östafrika. i Lund har lärarutbyte med Glasgow och London. Universitetet Universitetet med Stanford University i USA och i Linköping har utbyte av forskare i Stockholm har samarbete med Bragauniversitetet i Portugal. Universitetet även med ett stort antal länder och utbyte av forskare och forskarstuderande och Warszawa. Högskolan i Växjö har i samarbete med Budapest, Leningrad Tekniska i Göteborg och SIDA ett projekt för överfö- Chalmers Högskola rande av kunskap till Tanzania och andra stater i Östafrika. Studerande inom grundutbildningen har i ganska stor utsträckning gjort särskilt från universiteten i Stockholm och Uppsala. gruppresor utomlands, Resorna har främst gått till Västeuropa men också till Cuba, Kenya, Polen, Dessa resor förekommer främst inom humanistiska Sovjet och Västasien. ämnen men också inom naturvetenskapliga ämnen. och språkvetenskapliga 660 studenter har fått studiemedel för studier utomlands. med grupper av Svenska lärare och forskare reser ibland tillsammans delvis med hjälp studerande men gör också egna studie- och konferensresor, I andra fall har medel utgått från Svenska av internationaliseringspengar. och olika stipendiefonder. Ett stort antal lärare institutet, SIDA, universiteten utomlands. och forskare har på detta sätt deltagit i symposier och konferenser har nästan alla institutioner sänt forskare till Vid Stockholms universitet Institutet i Stockholm utlandet under längre eller kortare tid. Vid Karolinska forskarna ofta lång tid utomlands vid olika forskningscentra. tillbringar lärares och forskares vistelser i Sverige finansieras genom Utländska Svenska institutet, stiftelser, forskningsråden, vetenskapsakademierna, hälften av institutionerna vid utländska medel eller andra källor. Ungefär universitetet i Stockholm har fast samarbete med andra länder och nästan alla och gästföreläsare. Ett hundratal forskare från USA har tar emot gästforskare under de senaste tjugofem åren knutits till olika svenska universitet genom Under 1977 fanns vid Karolinska Institutet i Stock- Fulbrightprogrammet. holm 226 vetenskapsmän från 56 länder, främst USA, Japan och Italien. Vid och gästföreläsare i relativt universitetet i Uppsala förekommer gästforskare från USA och Västeuropa men också från stor utsträckning, främst i Luleå har haft gästfor- Australien, Canada, Indien och Japan. Högskolan skare från Egypten, Cypern, Turkiet och Indien.

Ett önskemål från universiteten är att kunna sända grupper av studerande utomlands bör få inom grundutbildningen varje år. Även forskarstuderande till utlandsstudier. Alltför få tillfällen finns för de yngre bättre möjligheter

Studier och forskning 103

forskarna och lärarna att kunna tillbringa en längre tids vistelse vid ett utländskt universitet. Behovet av medel for konferenser och studieresor är mycket stort, liksom behovet att kunna bjuda in gästforskare med särskilda specialiteter.

8.4.3 Akademier, /orskningsrâd m. fi.

De vetenskapliga ztkztdemierna är fristående organ i förhållande till den offentliga organisationen for forskning och utveckling. De har dock ofta en officiell prägel. lngenjörsvetenskapsakademien (lVA) och Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) har den mest omfattande verksamheten. IVA erhöll bå 1977/78 ca 615 000 kr från utrikesdepartementet för

forskarutbyte med Östeuropa. Utbytet regleras genom samarbetsavtal med

motsvarande organ i nästan alla östeuropeiska länder samt Folkrepubliken Kina. Sammanlagt mottar lVA inom ramen for dessa avtal omkring 50 forskare årligen. Antalet svenska forskare som reser ut är något större. lVA:s internationella verksamhet består i övrigt av teknisk-vetenskapliga attachéeri sju länder, främjande av bilaterala forskningsorganisationer samt informations- och dokumentationstjänster rörande utländsk teknik och forskning. KVA har tillsammans med lVA avtal om forskarutbyte med Sov_ietuni0nen. Vidare har man avtalsbundet utbyte med vetenskapsakademierna i Bulgarien, Polen. Rumänien. Tjeckoslovakien. Tyska Demokratiska Republiken och Ungern samt med Royal Society i England. Utbytet omfattar idag sammanlagt drygt 190 manmånader per åri vardera riktningen. Det bekostas i huvudsak inom ramen for utbildningsdepartementets anslag till KVA (bå 1977/78 600 000 kr). Därutöver bedriver KVA en betydande med forskarutbytesverksamhet akademier i andra länder och är huvudman for de svenska nationalkommittéer som sköter kontakterna med internationella fackuniovetenskapliga ner. också_ft)IZS/\I1/I7_QS/â(/('II spelar en viktig roll för det internationella utbytet inom universitet. enskilda institutioner och forskningsinstitut. Forskningsråden har under utbildningsdepartementet ett huvudansvar for att forskningsprojekt med hög vetenskaplig betydelse kan få finansiellt stöd. inom universits- och högskoleområdet svarar forskningsråden for en del av de medel som går till internationellt utbyte. Utbildningsdepartementet kan ge resebidrag till svenskt deltagande i vissa internationella konferenser inom forskningsområden och administrationsbidrag till vetenskapliga symposier och konferenser i Sverige. Utbyte sker också genom fonder och stiftelser som stöder vetenskaplig forskning. Några av dem har som huvuduppgift att stödja forskarutbyte och utlandsstudier genom stipendier och bidrag. Hit hör t. ex. Sverige-Amerikastiftelsen, nämnden for svensk-amerikanskt forskarutbyte (Fulbrightkommissionen) och 1976 års fond för personutbyte mellan Sverige och Förenta Staterna. Allmänt stöd efter vissa särskilda regler for studier utomlands ger centra/a studiestödsnämnden.

104 Studier sou 197356 och forskning

Även de svenska jbrskningsinsiirziien i Athen, Rom, Paris och lstambul

stöder forskning och utbildning genom stipendier.

8.4.4 Studieförbund

Internationella alltid intagit en viktig frågor har enligt Folkbildningwrbundet folkbildningen. Det gäller såväl samarbete med plats inom den svenska i andra länder som innehållet i och uppläggningen av systerorganisationer studier och utbildning. de medel som står till studieforbundens förfogande från stat, Utöver m. m. har S1DAs insatser kommit att kommun och i form av medlemsbidrag för det internationella utbytet. I början av 1970-talet beslöt få betydelse att sådana medel skulle anvisas till studieförbund och löntagarorriksdagen ganisationer för ökad u-landsinformation. Bå 1977/78 uppgick S1DAs bidrag till dessa organisationer till 9,9 mkr varav 5,7 mkr avsåg studieforbunden. Nästan alla studieförbund anordnar resor till olika u-länder med bidrag från med ca 300 SIDA. Verksamhetsåret 1976/77 företogs 30 sådana studieresor Utöver studiecirkelverksamhet, studieresor, seminarier m. m. har deltagare. informations- och studiematerial samt genomfört man också framställt för cirkelledare, konferensledare och mötes-, kurs- och konferensverksamhet föreläsare m. m. med stöd från SIDA. nordiska samarbete är vanligtvis väl utbyggt. Ett fast Studieförbundens i andra länder har efterhand utvecklats, bl. a. samarbete med institutioner med stöd från utbildningsdepartementet. Syftet är enligt ABF att sprida information om Sverige i andra länder och ge möjlighet att i Sverige informera med kultur- och levnadsförhållanden i om och stifta närmare bekantskap andra länder än Sverige. för studier och språkkurser utomlands ökar. TBV har särskilt Intresset inriktat sig på språkkurser och samarbetar med en europeisk organisation, Eurocentra, som har skolor i flera länder i Västeuropa. Varje år anordnas Handledare kan dessutom ämneskurser bland annat i England och Tunisien. i Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike. fâ vidareutbildning Studieförbundet Vuxenskolan har företagit Språkresor till skolor i England. har kurser och utbildningsverksamhet i samarbete med Folkuniversitetet utländska institutioner. Fasta Språkskolor har under de senaste tio åren byggts upp i England, Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland. och studieförbunden har också mottagande verk- Folkbildningsförbundet samhet i form av studiebesök, gästlärare och institutionssamarbete.

8.5 Problem inom området

av internationella Bristen på resurser är det främsta hindret för utvecklingen kontakter inom alla områden av studier och forskning.

lnom den högre utbildningen måste ofta även mycket starkt motiverande kontakter avskrivas av brist på resurser. Särskilt svårt är att finansiera utländska lärares och forskares vistelser i Sverige.

Studier och forskning 105

lnternationaliseringspengarna har haft en stimulerande effekt men de delas ut med kort varsel och betraktas som osäkra. De har möjliggjort utlandskontakter främst for studerande inom grundutbildningen. Behoven överstiger vida de tillgängliga medlen. Samtidigt har den allmänna resurssituationen försämrats genom att utökad verksamhet förutsätts inom en snävare resursram. l en del fall har institutionerna därför tvingats avstå från att bjuda in gästforskare. Andra hinder för utbytet är bristande språkkunskaper. Någon förändring i detta avseende har knappast inträffat efter internationaliseringsutredningen. Utbytet med icke engelskspråkiga länder blir av denna anledning ofta eftersatt. Reglerna för tillsättning av vikariatstjänster och de små institutionernas problem att skaffa vikarier skapar också svårigheter. Ett problem i fråga om stipendier för studier utomlands är att de huvudsakligen avser forskare och studerande inom högskoleområdet. Studerande inom andra utbildningsområden saknar en central instans och har svårare att få rådgivning och vägledning.

Svenska institutets anslagsutveckling under senare år har inte tillåtit någon ökning av stipendiebeloppen eller utvidgning av verksamheten. Utbygg-

naden av samarbetet med länderna i Östeuropa har delvis skett på bekostnad

av utbytet med Västeuropa och Nordamerika. Det kan enligt Institutet finnas skäl att uppväga denna tendens genom att öka antalet stipendier. Stipendierna till gäststuderande behöver öka i antal men också i pengar. Etablerings- och resebidrag skulle underlätta for gäststuderande från avlägsna länder att utnyttja stipendierna. Utvecklingen av undervisningen i svenska vid utländska universitet ställer ökade krav på Institutets stöd och service till denna viktiga målgrupp. Ökade rese- och expensbidrag till de svenska Iektorerna samt ökad kurs- och konferensverksamhet i Sverige är särskilt angelägna önskemål. Bland annat skapar valutabestamntelserna i östländerna svårigheter for svensklektorerna där. De får sin lön i landets valuta men måste som utlänningar betala resor och hotellvistelser i stationeringslandet i västvalutzt. För läromedel är undervisningen i svenska i dessa länder beroende av stöd från Sverige. Ett önskemål som ibland har framförts är att Institutet skulle köpa in restupplagorav svensk skönlitteraturoch skänka till de skandinaviska avdelningarna utomlands. För gästföreläsarutbytet och övrigt personutbyte som inte faller inom ramen for den vanliga stipendieverksamheten är behoven långt större än resurserna medger och Institutet anser det särskilt angeläget att kunna förstärka denna verksamhet. Det gäller ofta deltagande i kongresser eller konferenser som anmäls med kort varsel och det gäller också möjligheter att låta studerande inom andra utbildningsområden än högskolorna att kunna delta i utbytet.

För studiejörbunden är bristen på resurser det största problemet. Stödet från SIDA har möjliggjort en livaktig verksamhet i olika former med anknytning till u-länderna. Studieforbunden framhåller att utlandsvistelser är viktiga för språkstudier och beklagar att anslag nästan aldrig beviljas till studiecirklar

106 Studier och forskning sou 197356

som hålls utomlands, även om sådana cirklar inte medför någon extra kostnad för statsverket.

8.6 Utredningens synpunkter och förslag

principiella förslag om en utvidgad interlnternationaliseringsutredningens nationalisering av utbildningen fick enhälligt stöd av remissinstanserna. Behovet av ett mera aktivt stöd för att vidga högskolans utlandskontakter kan efter den av SlK-utredningen genomförda studien hävdas med förnyad satsning på sådana åtgärder är berättigad har också skärpa. Att en ekonomisk bekräftats i olika uttalanden från ansvarigt håll. Mot denna bakgrund lägger för 1979/80 fram förslag om tillskott till de UHÄ i anslagsframställningen särskilda resurserna för internationellt utbyte. Utredningen vill kraftigt understryka de allmänna synpunkter och krav på ökade resurser inom området som framlades av internationaliseringsutredvisade ningen. Detta är så mycket mera angeläget som enligt vad utredningen Sveriges internationella kontakter på detta område har varit eftersatta. instämmeri Svenska institutets önskemål om förstärkning av Utredningen och förutsätter att dessa frågor kommer att stipendierna till gäststuderande behandlas av 1978 års utredning om utländska studerande. Utredningen finner det också angeläget att studieförbunden får möjlighet verksamhet och förutsätter att dessa frågor att vidga sin internationella behandlas av utredningen om folkrörelsernas internationella verksamhet. Med hänsyn till dessa faktorer föreslår utredningen konkreta åtgärder endast inom områden som inte har behandlats eller kommer att behandlas i andra sammanhang. Stöd till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter är en viktig insats som bör utvidgas. De som i utlandet av eget intresse läser och undervisar i svenska språket måste bedömas som en mycket kvaliñcerad målgrupp också för åtgärder i avsikt att stimulera ett allmänt Sverigeintresse. finner Svenska institutets önskemål att kunna förstärka olika Utredningen stödformer väl motiverade och föreslår en ökning med 500 000 kr för denna verksamhet. Medel för gästföreläsarutbyte, kongressdeltagande och liknande samt för inom andra än högskolans kan komma att utbyte utbildningsområden tillföras universiteten och folkrörelserna i ökad utsträckning. Iavvaktan på en bör Svenska institutets verksådan resursförstärkning anslag för denna samhet förstärkas med 300 000 kr.

Sammanfattning anförs/ag Utredningen vill understryka vikten av att internationaliseringsprogrammet fortsatt resursökning till universitet och högskolor för förverkligas genom detta ändamål. Utredningen föreslår ökade resurser enligt följande:

Studier och _forskning 107

Tabell8.l Förslag om ökade resurser till Svenska institutets verksamhet inom området studier och forskning (l 000-tal kr)

Ändamål Anslag Föreslagen ökning Stöd lill undervisning i svenska vid ulländska liiroanslaller 610 500 Stöd lill gästföreläsare och övrigt personutbyte inom studier och forskning 130 300

Summa 800

9 Svenska institutet

9.1 Uppdrag och verksamhet

9.1.1 Historik Behovet av ett självständigt organ för allmänt Sverigefrämjande verksamhet i utlandet växte fram mot slutet av andra världskriget. Enligt Amerikautredningen 1943 var det angeläget att Sverige efter freden förstärkte sina allmänna, kommersiella och kulturella kontakter med omvärlden för att i ökad utsträckning kunna delta i det internationella samarbete som förestod. Erfarenheterna från andra världskriget visade också behovet av särskilda insatser för att ge en allsidig och aktuell bild av Sverige och svenska förhållanden. Med den erfarenhet man då hade av olika slags statlig propaganda ansågs det önskvärt att ett sådant organ fick en självständig ställning utanför statsdepartementen. Svenska institutet bildades 1945 som en ideell förening med staten och näringslivet som bidragsgivande medlemmar. Ända sedan dess har Institutet varit föremål för utredningar och diskussioner, som oftast har gällt organisations- och samordningsfrågor. Upplysningsberedningens betänkande 1965 om Reorganisation av utlandsinformationen (196525) innehåller en redogörelse för samtliga tidigare utredningar. 1966 års utredning om Svenska institutet (SOU 1967:56) ger en historik av Institutet fram till 1967. 1966 års utredning fann efter diskussion av vissa principfrågor inte motiverat att föreslå någon väsentlig förändring av Svenska institutets verksamhet eller ställning. De flesta remissinstanserna instämde i denna bedömning, men åtskilliga framhöll behovet av ökade medel för kulturutbyte och av en samlad lösning av utlandsinformationens organisationsfrågor. 1970 omvandlades Svenska institutet till statlig stiftelse efter förslag som utarbetades inom utrikesdepartementet (UD PM 1969-12-05). Propositionen (1970:45) framhöll att ett fristående organ behövdes för “vissa uppgifter inom Sverigeinformationen och erfarenhetsutbytet med utlandet” och att Institutet kunde göra “viktiga kompletterande och samordnande insatser inom kultur- och utbildningsområdena. Namnet ändrades från “Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet” till “Stiftelsen Svenska institutet”. För den export- och turistfrämjande verksamheten ansvarade Sveriges Allmänna Exportförening som 1972 ombildades till Sveriges Exportråd och Svenska Turisttrañkförbundet som 1975 ombildades till Sveriges Turistråd.

110 Svenska institutet

9.1.2 Verksamhet

Svenska institutet är en statligt finansierad stiftelse som enligt stadgan har till kultur- och erfarenhetsutbytet med utlandet och genom ändamål att ”främja i utlandet kännedom om svenskt samhällsliv. upplysningsarbete sprida som består av tio ledamöter och Svenska institutet leds av en styrelse och direktören utses av regeringen som Institutets direktör. Ledamöterna förordnar en ordförande. I styrelsen skall ingå företrädare bland ledamöterna samt för kulturlivet, universiteför utrikes- och utbildningsdepartementen rörelsen och näringslivet. För kontakt med ten, folkrörelserna, den fackliga och andra som har beröring med Institutets samhällsinstitutionerna organ som tillsätts av styrelsen. Stiftelsen får verksamhet finns referensgrupper inom sitt verksamhetsområde. Till Institutet utföra uppdrag mot ersättning kulturhuset i Paris, Centre Culturel Suédois. hör också det svenska är ett serviceorgan som enligt stadgan skall samarbeta Svenska institutet inom och utom landet. Verksamhet och med myndigheter och enskilda

budget var 1977/78 indelade i följande sju program:

1. Personal och administration - Stockholmskontoret Program Program 2. Svenska kulturhuset i Paris (CCS)

Program 3. Informationsverksamhet

Program 4. Allmän kulturutbytesverksamhet

Program 5. Stipendieverksamhet

6. Övrigt personutbyte inom studier/forskning

Program 7. Stöd till undervisning i svenska utomlands. Program

det svenska samhället sker genom trycksaker, filmer, Information om och besöksservice i Sverige. Kulturututställningar, dokumentationstjänst filmvisningar, utställbytet främjas genom trycksaker, översättningsstöd, Studier och forskning stöds genom ningar, seminarier och personutbyte. konferenser samt bidrag till person- och forskarutbyte, kurser, stipendier, i svenska vid utländska läroanstalter. undervisning institutets olika verksamheter finns i Utförlig redovisning för Svenska av områdena information, kulturutbyte bilagornas nulägesbeskrivningar samt studier och forskning. senare år fått uppdrag att Svenska institutet har under regeringens och har tillförts särskilda medel administrera bl. a. 100 gäststipendier årligen Institutet tecknar vidare kulturprogram med länder for denna verksamhet. av och handlägger idag sju sådana som kräver formalisering utbytet med Albanien, Jugoslavien, Polen, Rumänien, kulturprogram Bulgarien, Sovjetunionen och Ungern. Kulturprogrammen fylls till största delen genom Under 1970-talet genomförde Institutet en person- och forskarutbyte. och Tunisien, som syftade till ökat försöksverksamhet i Kenya, Senegal kultur- och informationsutbyte med u-länderna. institutet finansieras med några undantag över utrikesdeparte- Svenska och riktlinjer för mentet, som svarar för budgetberedning ger allmänna Institutet finns i dag i Stockholm 67 tjänster och vid verksamheten. Inom Under det senast redovisade verksamhetskulturhuset i Paris 8 1/ 2 tjänster. varav Institutets ordinarie året 1976/77 var budgeten ca 19 miljoner kronor, Därutöver med anslag uppgick till 15,7 miljoner. bidrog utrikesdepartementet

Svenska institutet 111

ca l miljon för särskilda projekt och SIDA m. fl. med ca 2 miljoner för stipendier. Vissa intäkter för försäljning m. m. uppgick till 0,1 miljoner. Av det användes sammanlagda anslaget ca 7,3 miljoner till löner och administration, 1,8 miljonertill kulturhuset i Paris, 2,8 miljoner till information om det svenska samhället,O,9 miljoner till kulturutbyte och 5,9 miljoner till stipendier, studier och forskning.

9.2 Aktuella problem

9.2.1 Bakgrund

Den snabba ökningen av internationella kontakter inom nästan alla områden har påverkat och fortsätter att påverka förutsättningarna för Svenska institutets verksamhet. Anspråken på tjänster har ökat, samtidigt som Institutet har haft svårt att få gehör för sina anslagskrav. Institutet har sökt vidmakthålla rollen som centralt organ för information och kulturutbyte trots att Förutsättningarna har förändrats för en sådan roll. Sverigeinformation och kulturutbyte har funnit också andra vägar utanför Institutet. Någon tydlig ansvarsfördelning inom området har inte gjorts. Oklarheter och bristande resurser har därför skapat problem både för Institutet och för dess intressenter.

9.2.2 Svenska institutets synpunkter

I de senaste årens anslagsframställningar har Svenska institutet med skärpa framhållit att uteblivna resursförstärkningar allvarligt har hämmat Institutets verksamhet. Samtidigt som de utifrån riktade anspråken på Institutets produktion och tjänster ökat har enligt Institutet “de finansiella förutsättningarna att genomföra centrala uppgifter inom Institutets arbetsområden successivt försämrats. Följden har enligt Institutet blivit att man inte har kunnat tillgodose de ökade anspråken från utländska intressenter, svenska utlandsmyndigheter och det svenska samhälls- och kulturlivet. Utvecklingen kräver att Institutet både skall vidga sin verksamhet till nya områden,

som Östeuropa, u-länder och invandrarländer,

och samtidigt tillfredsställa efterfrågan på tjänster i Västeuropa och USA där gamla kontakter finns och nya växer fram. I 1975/76 års anslagsframställning framhöll Institutet att institutets ekonomi urholkas till följd av den ogynnsamma kostnadsutvecklingen och att dess resurser därför är otillräckliga för de uppgifter som institutet ansvarar för samt att därest en anslagsförstärkning uteblir institutet tvingas avveckla vissa verksamheter med allvarliga konsekvenser såväl för institutets stadgemässiga uppgifter som för Sveriges förbindelser med utlandet. Några egentliga anslagsförstärkningar har Svenska institutet sedan dess inte fått utöver kostnadsuppräkningar och vissa tillskott från utrikesdepartementet för särskilda ändamål. Institutet har därför ytterligare måst tunna ut vissa verksamheter utan att dock avveckla någon av dessa. Tillsättandet av SIK-utredningen har gett förhoppingar om ökade resurser. I anslagsframställningen för 1978/79 Institutet upprepar sina tidigare argument och understryker kraven på en snabb lösning av finansieringsproblemen.

l 12 Svenska institutet

9.2.3 Riksrevisionsverkets synpunkter

År 1975 utförde riksrevisionsverket på eget initiativ en Analys av Svenska av verkets Analys av ambassader år institutet närmast som en uppföljning verksamhet delvis har hämmats av 1974. RRV anser att Svenska institutets Men verket finner också problem som är en ogynnsam anslagsutveckling. och drar slutsatsen att Institutet bör oberoende av anslagsutvecklingen i Förhållande till andra myndigheter och identifiera sin roll och sina uppgifter inom samma områden. Att Institutet organisationer som är verksamma kan enligt RRV ha hittills inte har lyckats skaffa sig en tydlig profil

påverkat anslagstilldelningen negativt. inre organisation. En klarare RRV finner också vissa brister i Institutets Institutet och utrikesdepartementet efterlyses, med gränsdragning mellan från departementet och verksfunktionerna så långt det konkreta styrimpulser till Institutet. RRV anser det osäkert om stiftelseär möjligt överflyttade för Institutets verksamhet men finner samtidigt formen är den mest adekvata att frågan inte har någon större betydelse. Mest angeläget är enligt verket att och organisationer som en gränsdragning görs mot andra myndigheter Institutets verksamhet, t. ex. kulturrådet och UHÄ. tangerar och överlappar Svenska institutet bör enligt RRV koncentrera sina krafter och resurser pâ

områden där man är starkast eller där ingen annan är verksam. av Svenska institutet och utrikesdepar- RRV:s analys har kommenterats i särskilda skrivelser. Analysen åberopades av utrikesutskottet (UU tementet for att begära en översyn av verksamhe- 1975/76:8) som ett av motiven ten.

9.2.4 Utrikesförvaltningens intressen

behov och Institutets informationsverksamhet styrs i hög grad av utlandets som förmedlas av de svenska utlandsmyndigheterna. Utrikesdeefterfrågan intressen i informationsverksamheten. Att partementet har därför direkta till en del handlägger utrikesdepartementets press- och informationsenheter kan innebära komplikationer i det samma slags ärenden som Institutet for ansvarsfördelning har utarbetats inom praktiska arbetet. Riktlinjer

departementet (UD PM 1972-04-26). Svenska institutet finansieras till övervägande del över utrikesdepartemen- Sedan länge tillskjuter utrikestet, i samråd med utbildningsdepanementet. medel under löpande budgetår för att få departementet i särskild ordning utförda som Institutet inte har funnit material producerat eller tjänster kontakter räknar Institutet sedan utrymme for i sin budget. Efter preliminära i sin verksamhetsplan med att departementet skall ge dessa uppdrag, om vilka dock förhandlingar måste föras. Denna ordning har länge vållat besvär for resursbrist. båda parter och är delvis en följd av Institutets och Institutet manifesteras bland annat i Samarbetet mellan departementet av informationsservicen till utlandsmyndigheterna. samplanering Enligt den enkät som utredningen har gjort finner utlandsmyndigheterna nödvändiga och värdefulla för sin Svenska institutets tjänster och material verksamhet. Ökade krav och behov redovisas allmänt.

Utlandsmyndigheterna disponerar egna medel for lokala informationsproett nära samarbete med Svenska institutet och jekt som ofta förutsätter

sou 1978:56 Svenska inst/turer 113

utrikesdepartementets informationsbyrå. Svenska institutet är utlandsmyndigheternas kontaktpunkt i Sverige också när det gäller forslag och frågor som I förmedlas från utlandet.

9.2.5 U rbildningsdepartementets intressen Viktiga avsnitt av Svenska institutets verksamhet hänför sig till utbildningsdepartementets arbetsområde. Före 1970 svarade Utbildningsdepartementet for en del av det statliga anslaget till Institutet. I samband med omorganisationen 1970 blev utrikesdepartementet ensamt ansvarigt för anslagsgivningen. Utbildningsdepartementet är i dag liksom utrikesdepartementet representerat i Institutets styrelse. Vid behandlingen av anslaget till Institutet i det årliga budgetarbetet Förekommer kontakter mellan de båda departementen. Frågan om former för närmare samverkan och gemensamt ansvar mellan de båda departementen har aktualiserats under utredningsarbetet.

9.2.6 Samhälls- och kulturlivets intressen Olika grupper och enskilda inom samhälls- och kulturlivet har anspråk på Svenska institutets tjänster som Institutet bara i begränsad omfattning kan tillgodose. Från organisationer och folkrörelser hävdas inte sällan att deras verksamhet och synpunkter lörbises i den allmänna Sverigeinformationen, inte minst av utlandsmyndigheterna. Från organisations- och folkrörelsehåll bedöms Institutets kontakter med viktiga delar av det svenska samhället som bristfälliga. Enligt organisationerna inskränks kontakterna med Institutet till de tillfällen då man begär tjänster av organisationerna. Samverkan till exempel i utvärdering av informationsverksamheten anses önskvärd. Från kulturlivets sida är man främst otillfredsställd med Institutets bristande resurser, som huvudsakligen medger symboliska bidrag med delar av sökta anslag. Man är osäker om principerna och ordningen for fördelningen av tillgängliga resurser och anser gränsdragningen mot andra anslagsgivande organ oklar. Svårigheten att få överblick över resurser och andra anslag påtalas ofta.

9.3 Internationella jämförelser

Den svenska förvaltningstraditionen innebär att verkställande uppgifter normalt inte vilar på departementen. Delvis till följd av denna ordning är Sverige såvitt känt det enda land i världen som anfortror den officiella allmänna utlandsinformationen åt ett fristående organ med självständig styrelse. I andra länder handläggs den allmänna utlandsinformationen ofta inom utrikesdepartementen (Danmark, Finland, Norge, Canada, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland) eller av informationsorgan som lyder direkt

under regeringen (Belgien, Storbritannien, USA, Österrike).

Det är också unikt for Sverige att samma fristående organ har till uppgift att svara for information om det egna landet och att främja kultur- och

1 14 Svenska institutet

Den närmaste motsvarigheten är det nyinrättade Interna-

erfarenhetsutbyte. tional Communications” Agency i USA, som dock har en närmare anknytän Svenska institutet. För kultur- och erfarenhetsutbyte ning till regeringen ansvarar ofta särskilda kulturavdelningar inom utrikesministerierna Förbundsrepubliken Tyskland, Norge). I mindre länder (Canada, Frankrike, är det vanligare att dessa frågor sorterar under kultur- och utbildningsministerierna (Belgien, Danmark, Finland, Nederländerna, Polen). Av praktiska inom utrikesministeriet som basorgan för skäl sker ofta en samordning I vissa länder finns särskilda delvis fristående institut utlandsmyndigheterna. Storbritannien, Ungern) med inbördes mycket för kulturutbyte (Schweiz, Särskilt känt är British Council som i vissa avseenden olika förutsättningar. kan sägas ha varit förebild för Svenska institutet. Den egentliga informationsverksamheten handläggs i Storbritannien av ett särskilt organ, Central Office of Information. En viktig skillnad mellan Sverige och de stora länderna är att deras kulturoch informationsverksamhet kan ha en omfattande fáltorganisation med över hela världen. Även Österrike, som i storlek är mera utlandskontor Därmed får dessa länders jämförbart med Sverige, har tio kulturinstitut. kulturverksamhet i utlandet lokala baser och samlingspunkter och den mellan fältet och hemmamyndigheterna underlättas. viktiga dialogen Svenska institutet har enbart kontoret i Paris. [övrigt samarbetar Institutet på där information och kulturutbyte bara är en fältet med utlandsmyndigheterna del av arbetsuppgifterna.

9.4 Utredningens synpunkter

9.4.1 Svenska institutet som självständig myndighet

samt kultur- och Behovet att med statliga medel stödja Sverigeinformationen erfarenhetsutbytet med utlandet är sedan länge erkänt. Utom ekonomiskt förmedling av kontakter och stöd krävs också i många fall särskilda initiativ, bör bistånd med praktiska detaljer i utbytet. Enligt svensk förvaltningspraxis en sådan verksamhet handläggas av en särskild myndighet utanför departementen. är en sådan För utbytet inom kultur- samt studie- och forskningsområdena Informationen har däremot officiell karaktär, men ordning särskilt naturlig. även för denna verksamhet kan ett från regeringen fristående organ vara Om en film eller en broschyr om Sverige är producerad av ett praktiskt. departement eller en myndighet innebär troligen ingen skillnad för mottagare i utlandet. Från svensk är dock skillnaden viktig. Även om synpunkt informationen skall vara saklig kan den få en friare utformning om inte står som direkt ansvarig för varje faktablad eller framställning av regeringen svenska förhållanden. Också utomlands kan i vissa lägen ett organ som Svenska institutet ha något större rörelsefrihet än den officiella representationen.

sou 1978:56 Svenska institutet 115

9.4.2 Information, kultur- och inom

erfarenhetsutbyte samma organ

Frågan om en gemensam administration av den intressebetonade informationen och kultur- och erfarenhetsutbytet diskuterades av 1966 års utförligt utredning. Resonemangen om den expon- och turistfrämjande verksamheten i Förhållande till utbytet är inte längre giltiga sedan dessa verksamheter helt har överförts till andra organ. Men utredningen diskuterade också de olika utgångspunkterna för målinriktad information och allmänt kulturutbyte. Det anfördes att informationen har utrikespolitiska t. ex. i motiveringar fråga om länderprioriteringar, medan kultur- och erfarenhetsutbytet har till uppgift att bereda forskare och andra kulturarbetare tillfälle att knyta internationella kontakter enligt deras egna förutsättningar. Utredningen fann därför att de skäl som hade framförts för att splittra Institutet inte kunde frånkännas viss relevans. Trots detta talade övervägande skäl för att bibehålla den dåvarande organisatoriska strukturen som under lång tid i stort sett hade fungerat väl. Varje delning av Institutets apparat skulle enligt utredningen medföra svårlösbara kompetensfrågor och fördyra administrationen. Det finns fortfarande risker för att olika målsättningar blandas samman och att olika syften inte alltid hålls klart åtskilda. Institutet har ett officiellt ansvar för sina egna trycksaker och andra produkter men inte för kulturföreteelser som Institutet distribuerar eller lämnar bidrag till. Krav på objektivitet måste gälla för material som direkt produceras av Institutet, medan vedertagna regler om yttrandefrihet råder för självständiga som konstnärliga produkter med Institutets medverkan sprids till utlandet. Dessa distinktioner är inte alltid självklara och kan medföra problem. Trots svårigheten att hålla isär olika uteblivna syften, anslagsforstärkningar. oklarheter i förhållande till andra myndigheter och problem med den egna inre organisationen har emellertid Svenska institutet i stort sett utfört sitt uppdrag på ett sätt som har väckt respekt. En splittring av Institutet är i detta läge inte befogad och skulle bli praktiskt svår att genomföra. Att arbeta med flera olika uppgifter har också, som Institutet i olika sammanhang har framhållit, praktiska fördelar. Gränserna mellan de olika verksamheterna är på fältet ganska flytande. och filmer kan Utställningar samtidigt vara informativa och led i utbytet. Information om svensk kulturpolitik och spridning av svensk litteratur i samband med ett föredrag om Sverige vid ett utländskt universitet kombinerar på ett naturligt sätt flera av Institutets verksamheter. Sådana kombinationer förekommer i ständigt olika varianter och kan innebära förstärkta effekter av de olika aktiviteterna. När Institutet 1970 blev statlig stiftelse undanröjdes en del av de tidigare intressekonflikterna. En allt större del av kulturoch erfarenhetsutbytet har funnit vägar också utanför Institutet. Dessa omständigheter minskar tyngden ide principiella invändningama mot en sammankoppling av olika verksamheter med olika syften i samma organ.

9.4.3 Frågan om departementsansvar

Svenska institutet finansieras över utrikesdepartementets huvudtitel. En av institutets uppgifter är att tillhandahålla material och tjänster för den efterfrågan från utlandet som främst kanaliseras de svenska genom utlands-

institutet 1 16 Svenska

myndigheterna. framhållits berör stora delar av Institutets verksamhet Som tidigare emellertid också utbildningsdepanementets intresseområde. Det gäller både och stödet till internationella kontakter inom studier och kulturutbytet För dessa delar av Institutets verksamhet bör de kulturpolitiska forskning. som regering och riksdag har och utbildningspolitiska riktlinjer gälla

fastlagt. De båda departementens gemensamma ansvar och intressen för Institutets sätt. För närvarande Förekommer verksamhet kan tillgodoses på olika samarbete vid beredningen av Institutets budget. och även inom expertgrupp har I olika sammanhang utredningens utbyte inom kultur- och diskuterats att Institutets anslag för internationellt studie- och forskningsområdena skulle föras över till utbildningsdepartementet. Denna fråga berörs också i kapitlet Kulturutbyte - förslag.

naturligt att Enligt utredarens mening ter det sig från många synpunkter ansvarar för de delar av Institutets verksamhet utbildningsdepartementet samt stöd till internationella kontakter inom studier som avser kulturutbyte vart för sig verkar för Institutets olika och forskning. Att två departement effekt på medelstilldelningen. syften kan också tänkas få en stimulerande kommer emellertid alltid att vara en viktig kontakt- Svenska institutet i frågor som rör kulturutbyte. I punkt för de svenska utlandsmyndigheterna sådana frågor kommer utrikesdepartementet alltid att ha ett nära samarbete

med Institutet. delen av utbytet inom kultur-, studie- och forsknings- Den övervägande områdena sker redan nu genom andra institutioner under utbildningsdepartementets ansvarsområde. Enligt SIK-utredningens och internationalise-

ringsutredningens förslag skulle detta bli fallet också i framtiden. kan vara praktiskt svårt att genomföra. Flera av Ett delat budgetansvar och kulturutbyte och Institutets verksamheter syftar till både till information En uppdelning av personalkostnaderna till gränserna är ofta flytande. exempel inom avdelningarna för film eller utställningar är föga menings-

full. Med hänsyn till dessa olika omständigheter skulle ett delat budgetansvar liten institution som Svenska institutet knappast innebära för en så relativt några avgörande fördelar för verksamheten.

9.4.4 S tiftelseformen

myndighetsform än ämbetsverk. Statliga stiftelser är en något självständigare De förekommer därför särskilt inom kulturområdet. En stiftelse har egna

stadgar som fastställs av regering och riksdag. Stiftelsen lyder alltså inte under men fungerar i övrigt i allt väsentligt som ett allmänna verksstadgan ämbetsverk. av Svenska institutet 1970 bedömde Riksrevisions- Vid omorganisationen att den föreslagna stiftelseformen var att föredra verket i remisskrivelse ämbetsverk. I “Analys av Svenska institutet” 1975 framför alternativet diskuterade RRV stiftelseformen men fann att denna fråga inte var relevant

för Institutets problem. har Svenska institutet haft vissa svårigheter att På grund av stiftelseformen

Svenska institutet 117

få automatisk kompensation för t. ex. löneökningar och höjningar av gäststipendierna enligt fastställt basbelopp. Utredningen anser inte att det vore motiverat eller lämpligt att omvandla Svenska institutet till ett ämbetsverk för Sverigeinformation och kulturutbyte. Stiftelseformen bör därför bibehållas. De ovannämnda med problemen kompensation för automatiskt ökade kostnader bör kunna lösas genom särskilda beslut.

9.4.5 Styrelse och referensgrupper

Statsmakternas avsikt att olika samhällsintressen skall ha inflytande över Institutets verksamhet har markerats pä olika sätt. Som ovan redovisats skall i Institutets styrelse ingå representanter för utbildnings- och utrikesdepartementet, kulturlivet, universiteten, organisationerna, den fackliga rörelsen och näringslivet. Institutet skall enligt stadgan samarbeta med olika samhällsorgan som har beröring med Institutets verksamhet. I den mån Institutet får ytterligare arbetsuppgifter inom något område bör detta också reflekteras i Institutets styrelse. Sålunda bör utrikesdepartementets avdelning för internationellt utvecklingssamarbete eller SIDA vara representerat i Institutets styrelse om u-landsstipendier kommer att administreras av Institutet. En sådan möjlighet diskuteras närmare i kapitlet Uländer - kulturstöd och kulturutbyte. Utredningen finner det angeläget att samarbete etableras mellan Institutet och Statens kulturråd, framförallt i den praktiska handläggningen av ärenden rörande kulturutbyte. Former för ömsesidig information och samråd bör utarbetas av myndigheterna själva. Enligt stadgan skall styrelsen tillsätta rådgivande för referensgrupper kontakter med det svenska samhället. För närvarande finns sju sådana referensgrupper for litteratur, musik, form och arkitektur, näringslivsfrâgor, arbetsmarknadsfrågor, sociala frågor och utbildningsfrågor. En utvärdering av referensgrupperna gjordes inom Institutet för några år sedan (PM 1975-03-07). Erfarenheterna av gruppernas arbete varierade. Vissa grupper hade relativt sällan kallats till sammanträde. Så länge resurserna för information huvudsakligen tillät löpande service och utrymmet för initiativ inom kulturområdet var knappt ansåg även referensgrupperna själva att deras roll var begränsad och i vissa fall överflödig. Numera har dock sammanträden med referensgrupperna återupptagits. finner Utredningen det angeläget att referensgrupperna får ett aktivt inflytande över Institutets verksamhet. Grupperna bör också medverka i utvärdering av material och projekt.

9.5 Utredningens förslag

Svenska institutet gör viktiga insatser för att sprida information om Sverige i utlandet och för att stimulera, initiera och förmedla kontakter inom kulturoch forskningsområdena. Ingen annan instans producerar samma typ av översiktlig allmän information om Sverige som Svenska institutet. Inom kultur- och forskningsområ-

118 Svenska institutet

med dena ges bidrag också genom många andra organ, men for kontakter vissa länder är ett statligt formedlande organ nödvändigt. Svenska institutets ställning och huvudmannaskap bör i ston sett bibeolika verksamheter som hållas oförändrade. För den ökning av Institutets finner angelägen föreslås väsentligt ökade resurser. utredningen Institutet bör i ökad utsträckning samarbeta med de olika organ som har inom kulturutbytet. Institutets insatser inom detta område bör avse uppgifter och/eller särskilda initiativ. främst sådana projekt som kräver Förhandlingar bidrag svarar huvudsakligen andra För utbyte som endast kräver ekonomiska inom organ. För orientering och praktisk och vägledning till olika intressenter området bör ett särskilt sekretariat inrättas inom Institutet. För att stimulera kulturutbyte med u-länderna föreslås en u-landsgrupp och utrikesdepartementen, SIDA med representanter for bl. a. utbildnings- (Se vidare kapitlet om u-länderna.) De särskilda medel och Svenska institutet. bör administreras av som kan komma att ställas till gruppens förfogande Svenska institutet och redovisas i särskild ordning. Om inom ramen for ett bredare samarbete biståndsmedel anslås till u-landsstipendier bör dessa administreras av Svenska institutet och redovisas i särskild medel kunna

ordning. framställa visst informationsmaterial for Institutet bör i ökad utsträckning de nordiska länderna, främst på svenska och finska. Institutet bör vidare uppmärksamma behovet av informationsmaterial på de mindre, europeiska språken, särskilt for Östeuropa och Medelhavslän-

derna, samt vissa u-landsspråk. Närmare och precisering av forslag till utökad verksamhet motivering återfinns i kapitlen om Information - forslag, Kulturutbyte forslag samt

Studier och forskning. Sammanfattningsvis föreslås ökade resurser enligt följande:

Tabell 9.1 Förslag om ökade resurser till Svenska institutets verksamhet

Ändamål (1000-tal kr)

Information (trycksaker, filmvisningar, utställning, personutbyte. och besöksservice) 2 565 dokumentation 480 Personal for dessa ändamål Kulturutbyte (utställningar, översättningsstöd, kontaktservice. 1 300 CCS, m. m. 300 Personal till kultursekretariat Studier och forskning (stöd till svenskundervisning vid utländska 800 läroanstalter, gästforeläsarutbyte och övrigt utbyte)

Summa 5 445

sou 1978:56

10 Nordiskt samarbete

10.1 Bakgrund

Det nordiska kultursamarbetet omfattar idag de fem nordiska länderna samt de två självstyrande områdena Färöarna och Åland. Det sker på flera plan och i många former. Till viss del syftar samarbetet främst till att främja den nordiska tanken och förståelse mellan länderna. Till andra delar avser det sakeller erfarenhetsutbyte mellan två länder.

10.2 Internordiskt samarbete

Grundvalen för det nordiska kultursamarbetet återftnnsi 1971 års kulturavtal, som anger inriktning och struktur for samarbetet. Området avser utbildning, forskning och allmänkulturell verksamhet.

l0.2.1 Samarbetsorgart

Beslutande organ är Nordiska ministerrådet. bildat år 1971. l rådet ingår medlemmar av varje lands regering. Ministerrådets sammansättning varierar efter de frågor som behandlas. I fråga om utbildning, forskning och kultur består rådet av kultur- och utbildningsministrarna (MR). De sammanträder ca fem gånger om året. För beredning av frågor för ministerrådet, löpande samarbete och verkställande av rådets beslut svarar inom utbildning, forskning och kultur ämbetsmannakømmitténför nordiskt kulturellt samarbete (ÄK). Den sammanträder i regel en gång per månad. För det nordiska kultursamarbetet finns ett särskilt sekretariat i Köpenhamn, sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete. Det är i första hand ett beredningsorgan för MR och ÄK. En viktig uppgift är den årliga behandlingen av den nordiska kulturbudgeten. sekretariatet är också huvudman för mer än 30 permanenta nordiska institutioner och projekt av varierande karaktär (se nedan tabell 10.1) samt svarar för Nordiska kulturfondens administration. För övriga Samarbetsområden finns ett sekretariat i Oslo. MR har tillsatt tre rådgivande kommittéer för utbildning, och forskning allmänkulturell verksamhet. De har som främsta uppgift att ge övergripande bedömningar inom det egna området som underlag för prioriteringar. Nordiska kulturfonden inrättades åren 1966-67. Dess stadga reviderades

Nordiskt samarbete sou 1973:55

en parlamentariker och en 1975. Fondens styrelse består av tio ledamöter, i fondens anslagsgivning har regeringsledamot per land. Tyngdpunkten kommit att ligga på det allmänkulturella området. bestämmelserna i kulturavtalet medverkar Nordiska råde! i det Enligt kultursamarbetet. Nordiska rådet började sin verksamhet år 1953. nordiska och består av medlemmar som Det är parlamentarikernas samarbetsorgan samt av representanter för valts av de olika ländernas folkrepresentationer Färöarnas och Ålands landskapsstyrelse. Rådet har regeringarna, landstyre främst initierande och rådgivande uppgifter. Rådet samlas till ordinarie session en gång per år. Arbetet förbereds bl. a. i ansvarar för frågor som rör samarbetet inom fem utskott varav kultururskortet och allmänkulturell verksamhet. Kulturutskottet utbildning, forskning för sammanträder två gånger om året med kultur- och utbildningsministrarna att diskutera den nordiska kulturbudgetens storlek och inriktning. informationskommitté som bl. a. svarar för Rådet har en särskild tidskriften Nordisk kontakt. I samband med rådets sessioner utdelas varje år ett litteraturpris och vartannat år ett musikpris. mellan regeringarna och parlamentarikerna utförs Vid sidan av samarbetet ett betydelsefullt arbete genom föreningarna Norden. De har idag sammanlagt nära 100 000 medlemmar. Deras syfte är att på alla områden söka stärka och inåt och utåt. Föreningarna bildades utveckla de nordiska folkens samverkan efter första världskrigets slut år 1919. År 1965 bildades ett gemensamt

samarbets- och policyorgan, Föreningarna Nordens Förbund. och bred kontaktverksamhet vill man Genom allmänt upplysningsarbete och främja nordisk samhörighet. Vänortsskapa intresse för grannländerna utbytet och publikationsverksamheten är omfattande, bl. a. utges kvartalstidskriften Vi i Norden i nära 100000 exemplar samt årsböcker. Norden anordnar också vissa tema-aktioner. År 1977 Föreningarna norska föreningen Norden med Fondet for svensk-norsk genomförde samarbeide en upplysningskampanj om Sverige på Vestlandet i Norge med medverkan av bl. a. Rikskonserter, Riksteatern och Riksutställningar. förekom över 400 arrangemang. Svenska föreningen Norden har Sammanlagt i liknande aktioner i Danmark, Finland och Norge. tidigare deltagit Norden har drygt 36 000 medlemmar och 155 lokalav- Svenskaföreningen Den bedriver mötesverksamhet m. m. för att belysa grannländelningar. eller det nordiska samarbetet. Föreningen har också en dernas förhållanden kurs- och konferensverksamhet samt upplysningsarbete inom omfattande skolans område.

10.2.2 Resurser

består av Nordiska ministerrådets verksamhets- Den nordiska kulturbudgeten och Nordiska kulturfonden. budget (inkl. ministerrådets dispositionsmedel) År 1978 uppgick den till sammanlagt drygt 61 miljoner dkr. Därav anslogs

från svensk sida omkring 19,5 mkr (se tabell 10.1). av medel till svenska intressenter har delvis redovisats i Fördelningen som per ämnesområde. Som bilagedelen (se bilaga 3) såväl översiktligt till utbildning och forskning i stor framgår av tabell 10.1 utgör bidragen fasta anslag till gemensamma nordiska institutioner. utsträckning

sou 1978:56 Nordiskt samarbete 121

Tabell 10.1 Nordiska ministerrådets för nordiskt verksamhetsbudget kulturellt samarbete år 1978 (l000-tal dkr)

Bidrag till Nordisk kursverksamhet på utbildningsområdet l 090

Forskning 22 755 Nordiskt kollegium för marinbiologi 498

Nordiskt kollegium för ekologi 443 Centralinstitutet for nordisk asienforskning 2 113 Nordiskt kollegium för fysisk oceanograli 600 Nordiska samarbetskommittén for arktisk medicinsk

Nordiska samarbetskommittén for acceleratorbaserad forskning 342 Nordisk dokumentationscentral for masskommunikationsforskning 400 Nordiskt språksekretariat 220

Nordiskt teatersamarbete 1 550

7 Avser anslagen till nordiska teaterseminarier och nordiskt gästspelsutbyte. 17Utdelas vartannat år. I” Verksamheten inleds år 1978. Föreslaget anslag för 1979: 1 miljon dkr. 4 Verksamheten inleds år 1978. Föreslaget anslag for 1979: 225 000 dkr.

122 Nordiskt samarbete

Nordiska kulturfonden stöder bl. a. aktiviteter av speciell karaktär såsom

lokala nordiska kulturveckor. År 1977 genomfördes drygt 60 sådana veckor mellan kommunen och den lokala (varav 23 i Sverige), ofta i samarbete För detta ändamål disponerades år 1976 drygt 800 000 dkr Nordenforeningen. och år 1977 ca 1,2 miljoner dkr.

102.3 Verksamhet

omfattar mål, innehåll och medel inom Det nordiska utbildningssamarberet struktur och det pedagogiska utveckutbildningen, undervisningssystemets En viktig uppgift hittills har varit kanläggningar och utredningar lingsarbetet. skolan, 16-19-åringarnas utbildinom områdena förskola, den obligatoriska Dessa utredningar bildar grund för en relativt ning och vuxenundervisning. omfattande projektverksamhet. vuxen- De viktigaste pågående projekten gäller grannspråksundervisning, nordiskt forskningssamarbete om barn med inlärningssvårigheter utbildning, samt nordiskt samarbete om 16-19-åringarnas utbildning. omfattar information om forsknings- Det nordiska _forskningssamarbetet verksamhet och forskningsresultat, gemensamma forskningsprojekt, metoder och gemensamma forskningsinstitutioner, forskningspolitikens struktur och samordning av de natiomedel, forskningens organisatoriska

nella forskningsprogrammen. Samarbetet som bedrivs med medel från den gäller både den verksamhet och annat forskningssamarbete som ministrarna är nordiska kulturbudgeten har samarbetet inom kulturbudgeten i första hand varit ansvariga för. Hittills inriktat av ett antal permanenta gemensamma forskningsinstitpå driften F. n. får 17 forskningsinstitutioner och forskutioner och samarbetsorgan. stöd. En väsentlig del av verksamheten är att främja ningsorgan kontinuerligt kurser vetenskapliga kontakter i Norden genom stipendier, gästföreläsningar,

och symposier. for det nordiska forskningssamarbetet håller på att utarbetas. Nya riktlinjer Bl. a. avser man skapa ökade möjligheter for forskarkontakter genom en mer stöd till vetenskapliga konferenser och nordisk stipendieordning, samt gemensamma nordiska forskningsprojekt. symposier alImänku/turella samarbetet avser konstnärligt och annat Det nordiska de nordiska länderna samt verksamheten inom kulturellt utbyte mellan och film liksom annan kulturell arkiv, bibliotek, museer, radio, television och organisationer med formedlingsverksamhet. Arbetet inom föreningar och idrottsorganisationer, får stöd. allmänkulturella syften, t. ex. ungdomsoch kulturarbetarnas möjligheter till verk- Likaså främjas konstnärernas

samhet i de nordiska länderna. Det nordiska kultursamarbetet är i övrigt redovisat i bilaga 3 Nulägesbe-

skrivning - kulturutbyte.

10.3 Bilateralt samarbete

nordiskt kultursamarbete uppgick De svenska statliga bidragen till bilateralt ca 3,6 mkr. Fördelningen framgår av bilaga 3 bå 1977/78 till sammanlagt

(tabell 2).

Nordiskt samarbete 123

Ett betydande samarbete pågår ständigt på alla nivåer mellan departement, myndigheter och organisationer inom Norden. Det gäller samråd, utbyte av m. m. i snart sagt alla frågor. Detta samarbete präglas erfarenheter, planering ofta av informalitet och kollegialitet och är för alla berörda närmast en självklarhet i deras verksamhet. En stor del av det mer formaliserade samarbetet sker inom ramen för olika fonders verksamhet. Kulturfonden/ör Sverige och Finland gav år 1977 bidrag om drygt 760 000 kr resp. nära 810 000 Fmk för bl. a. studieresor, stipendier för universitets- och högskolestudier, vissa kulturändamål och översättningar samt för föreningsverksamhet , språkstudier och teaterutbyte. Svensknorska samarbersfønden gav sammanlagt 320 000 kr resp. 308 000 nkr främst till stipendier, lägerskolor och annan ungdomsverksamhet samt svensk kulturaktivitet på Vestlandet. Ur vissa reserver gavs vidare bidrag till olika gästspel som teatergruppen Stora Hzs framträdande i Bergen och norska

körers i Älvsbyn.

10.4 Institutioner för nordiskt samarbete

Runt om i Norden har sedan andra världskrigets slut skapats ett antal institutioner avsedda att främja nordiskt och/eller nordiskt bilateralt samarbete. Ett betydande antal av dessa institutioner faller inom det nordiska ministerrådets ansvarsområde och bekostas över den nordiska kulturbudgeten. Institutionernas verksamhet framgår av deras namn, t. ex. Nordiska institutet for samhällsplanering eller Centralinstitutet for nordisk asienforskning. Därtill kommer ett antal kursgårdar som vanligtvis drivs i föreningarna Nordens eller någon samarbetsfonds regi. Nordens Hus: Sedan tio år finns ett Nordens Hus i Reykjavik. Det fungerar som ett isländskt-nordiskt upplysningscentrum med föredrags-, utställningsoch viss kursverksamhet. Driften bekostas över den nordiska kulturbudgeten (år 1978: ca 2,23 miljoner dkr). Ett Nordens Hus på Färöarna är under projektering med sikte på att vara färdigt år 1980. m. Kursgârdar 1 det följande redovisas kortfattat några av de mer kända kursgårdarnas verksamhet. Danmark: Föreningarna Nordens äldsta anläggning är kursgârden Hindsgavl, som tillhör danska föreningen Norden. Vidare finns Schaefergârden, som tillhör Fondet for dansk-norsk samarbejde och främst bedriver bilateral verksamhet. Finland: Mot bakgrund av ett efterskänkt svenskt krigslån har finska staten bekostat uppförandet av Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland. Det förvaltas av Kulturfonden för Sverige och Finland och bedriver i första hand bilateral verksamhet. Norge: Bildende Kunstneres Styre äger det svensk-norska kunstnerhus i Svolvaer. Det tillkom som en donation med betydande bidrag från de svensknorska samarbetsfonderna. Vid anläggningen får i första hand svenska och norska konstnärer vistas. Fondet for dansk-norsk samarbejde handhar

124 Nordiskt samarbete

med stöd av fondmedel. År bilateral verksamhet Lysebu som främst bedriver och konferensändamål. 1960 skänkte Norge till Sverige Voksenâsen för kurs- Institutionen förvaltas sedan år 1977 av ett av svenska staten ägt aktiebo-

lag. Norden förvaltar Biskops-Arnö, där man dels vintertid Sverige: Föreningen dels sommartid har kortare kurser och driver Nordens folkhögskola, av nordisk karaktär. Föreningen äger Bohusgârden som fungerar seminarier som kursgård med viss nordisk verksamhet. I Hässelby slott har de nordiska institution för nordisk kulturell verksamhet huvudstäderna en gemensam och konserter. Nordiska folkhögskolan i omfattande kurser, utställningar men uppbär statliga Kungälv arbetar på samma sätt som andra folkhögskolor nordiska länder. I dess lokaler finns f. ö. också Nordens bidrag från samtliga akademi vars verksamhet bekostas över den nordiska kulturbudgefolkliga ten.

10.5 Nordiskt vänortsutbyte

tillkommit på föreningarna Nordens Vänortsutbytet har i stor utsträckning och med kommunalt stöd. En betydande del av verksamheten gäller initiativ kommunal samverkan i form av publikationsutbyte, studiebesök av tjäns-

under kortare tid. temän och också direkt utbyte av tjänstemän består annars av kursverksamhet, vänskolor, lärarutbyte, Vänortsutbytet idrottsutbyte, teater- och elevbyte, lägerskolor, Skolresor, utställningar, turistinsatser m. m. musikgästspel , bibliotekssamarbete, föreningskontakter, utförd av svenska föreningen Norden år 1977 Enligt en enkätundersökning av 277 tillfrågade kommuner ett väl fungerande har mer än hälften

vänortsutbyte.

10.6 Utredningens synpunkter

av ett fortsatt intensivt nordiskt kultur- och informationsutbyte är, Vikten direktiv framhåller, en självklarhet. De stora resurser som som utredningens som är verksamma inom finns för ändamålet och de många institutioner för ett rikt och varierat utbyte och samarbete i området ger förutsättningar radio- och TV-satellit är efter många former. Ett förslag om en nordisk i Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet föremål för fortsatt behandling för ministerrådet att fatta beslut i utredning i syfte att göra det möjligt

frågan. och enkäter fungerar också det nor- Enligt utredningens kartläggningar diska utbytet väl. Även regioner och institutioner som nästan aldrig kan delta

i ett vidare internationellt kulturutbyte har ofta nordiskt utbyte och nordiska

kontakter. Ändå finns det brister inom vissa områden där ökade resurser eller andra samarbetsformer behövs. Det gäller särskilt informationen om Sverige

till de nordiska grannländerna. med Finland intar av flera skäl en särställning. Finland är det Samarbetet enda land utanför Sverige där svenska är ett officiellt språk. Man räknar med delar av Finland kan att knappt en fjärdedel av dem som bor i finskspråkiga

Nordiskt samarbete 125

förstå svenska. l det nordiska samarbetet har man numera infört tolkning på finska vid Nordiska rådets sessioner. Vidare har den finska invandringen till Sverige under lång tid varit omfattande. Sedan år 1954 har enligt uppgift omkring 385 000 finska medborgare flyttat till Sverige. Idag har nästan varje person i Finland en nära anhörig eller vän i Sverige. Dessa omständigheter liksom de historiska banden mellan länderna att förstärka gör det angeläget kontakterna och utbytet med Finland.

10.6.l Information

De officiella samarbetsorganen informerar i första hand om nordiska förhållanden och åtgärder, inte om förhållandena i ett enskilt land. Nordiska rådets målsättning är exempelvis att “göra kunskap om företagna samnordiska åtgärder tillgängliga för alla nordiska medborgare. särskilt i den mån den enskilde medborgaren direkt berörs av samarbetsresultaten”. Föreningarna Norden informerar om grannländerna i det egna landet. En annan del av informationsverksamheten rör faktaformedling och opinionsbildning om det konkreta nordiska samarbetet. De lokala kulturveckorna i Norden med stöd från Nordiska kulturfonden kan i viss mån sägas fungera på samma sätt. De nationella organ i Norden av typ Svenska institutet som producerar upplysningsmaterial om det egna landet gör det i första hand för länderna utanför Norden. Då Svenska institutet bildades forutsattes att föreningarna Norden skulle svara för den internordiska informationsverksamheten. I dag är emellertid de nordiska grannländerna med material underförsörjda om Sverige. Denna bedömning delas av svenska Norden. Det är föreningen därför angeläget att de officiella upplysningsorganen också tar ansvar för informationsverksamhet om Sverige i de nordiska grannländerna. Svenska institutets resurser har inte heller medgett annat än marginell verksamhet i de nordiska länderna. Detta har enligt utlandsmyndigheterna varit mest kännbart beträffande informationsmaterial på nordiska språk. Bristen på sådant material upplevs som ett betydande hinder i det löpande informationsarbetet. Medan man inom Norden praktiskt taget inte har något allmänt informationsmaterial att sända ut förfogar svenska beskickningar i engelskspråkiga länder över omkring 60 faktablad från Svenska institutet. Avsaknaden av basdokumentation på svenska och finska har framförallt påtalats av ambassaden i Helsingfors. Idag finns ett fåtal publikationer på nordiskt språk. Svenska institutets s. k. barnbroschyr finns i svensk och finsk version och är till stor nytta i informationsarbetet. Broschyren Svenska glimtar har producerats av Institutet i samarbete med ambassaderna i Helsingfors, Köpenhamn och Oslo. En finsk version av Sweden in brief har nyligen kommit ut. Det allmänna faktabladet om Sverige håller på att översättas till finska. En översättning till isländska av barnbroschyren planeras under nästa budgetår. Som framgår av kapitlet om Infonnation - förslag föreslås därför Svenska institutet få resurser för att framställa det allmänna faktabladet om Sverige också på danska, isländska, norska och svenska; barnbroschyren på danska

sou 197355 126 Nordiskt samarbete

in brief som kan användas i och norska samt en svensk version av Sweden av faktabladen samtliga nordiska länder. På längre sikt bör ett urval i viss utsträckning även på de övriga framställas på svenska och finska och informationsverksamhet bör nordiska språken. Även Institutets övriga

komma att omfatta de nordiska länderna.

10.6.2 Kulturutbyte

för kulturutbyte inom Norden är De resurser som idag står till förfogande för utomnordiskt utbyte. mångdubbelt större än vad som finns tillgängligt i kartläggningsarbetet när det gäller svenska Några problem har framkommit resurser. De avser dels institutioners möjligheter att utnyttja tillgängliga

dels den administrativa proceduren. gällande bldragsregler, också nordiska mani- Det nordiska kultursamarbetet bör kunna omfatta

i utomnordiska sammanhang. De nordiska länderna upplevs ofta festationer I flera länder har som en kulturell, historisk och språklig enhet av omvärlden. avdelningar. Det är önskvärt att projekt universiteten t. ex. skandinaviska länder i fortsättningen kan få stöd efter utomlands av minst två nordiska

samma regler som gäller inom Norden. kulturinstitutioner finner reglerna för anslags- Vissa lokala och regionala En del teatrar betonar att ansökan bevillning illa anpassade till verksamheten. vid en tidpunkt då man om medel för nordiska gästspel kräver detaljuppgifter information samtidigt som besked om bidrag lämnas så saknar nödvändig verksamhet. Rådande praxis att sent att man inte hinner genomföra planerad ibland som ett minst tre nordiska länder bör ingå i ett visst projekt upplevs

hinder, t. ex. i samarbetet mellan en del regionala museer. som utarbetats Det är dock här fråga om regler och bestämmelser

regeringarna. Från svensk sida kan man gemensamt av de fem nordiska inte ensamt åstadkomma några förändringar av gällande överenssjälvfallet finner det emellertid önskvärt att anslagsbeviljande kommelser. Utredningen söker förenkla bidragsförfarandet och hålla vissa reserver för att institutioner

tillgodose behov som plötsligt uppstår under ett verksamhetsår.

uppmärksamhet ägnas idag frågor om grannspråksundervis-

Betydande Det har bI. a. kommit till uttryck i ning och stöd till de små språkgrupperna. inom den fördelningen av stöd till översättning av grannlandslitteratur

Utifrån de synpunkter utredningen har att beakta nordiska kulturbudgeten.

är denna verksamhet angelägen och bör få fortsatt hög prioritet.

10.6.3 Studier och forskning

inom detta Ett nära och omfattande samarbete äger rum på alla nivåer

omrâde. Med hänsyn till gällande överenskommelser, tidigare och pågående

m. m. har utredningen inte funnit anledning att närmare gå in på utredningar betygsharmonisering etc. behoven ifråga om t. ex. studiestöd, universitet får genom Svenska institutet samma Svensklärare vid nordiska till kurser etc. som svensklärare vid typ av assistans i form av material, bidrag i Reykjavik ett liknande institutionerl Europa. Därtill får den svenske lektorn

särskilt ekonomiskt bidrag (bå 1977/78: 60000 kr i lönetillägg). tillsammans med Hanaholmens kultur- Svenska institutet arrangerade

Nordiskt samarbete 127

centrum och med stöd från UHÄ en svensklärarkonferens 1978. I konferensen deltog ca 160 svensklärare från olika delar av Finland. Institutet svarar vidare for stipendieutbyte med Danmark, Finland och Island och for administration av de stipendier som utdelas av Kulturfonden för Sverige och Finland. Mellan 30 och 40 studiebesöksprogram för specialister från de nordiska länderna anordnas årligen av Svenska institutet. I kapitlet Studier och forskning föreslås ökade medel till Svenska institutet for stöd till svenskundervisning i utlandet. Detta bör leda till ökade insatser också inom Norden.

sou 1978:56

ll med i

Utbyte länderna Östeuropa

En av de regioner som utredningen enligt direktiven bör ägna uppmärk-

samhet är Östeuropa. Utbytet med Östeuropa

berörs också i kapitlet om Kulturavtal.

11.1 Förbindelserna med

Östeuropa

Det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet har länge varit inriktat huvudsakligen på Norden, Västeuropa och Förenta Staterna där det svenska kulturlivet av många skäl har haft naturliga kontaktpunkter. Med dessa regioner har också traditionellt funnits täta förbindelser inom andra

områden. De kommunistiska staterna i Östeuropa levde efter andra världs-

kriget fram till 1960-talet i en viss isolering från västvärlden. Den politiska regleringen av alla Förbindelser med omvärlden gjorde det svårt för det svenska kulturlivet att knyta egna kontakter. Valutabestämmelser och språksvårigheter utgjorde andra hinder i umgänget med dessa länder. Tidvis kom kulturförbindelserna att präglas av de s. k. vänskapsforbunden. Det svenska kulturlivet önskade emellertid kulturella förbindelser med

olika delar av världen och även med de närbelägna länderna i Östeuropa. De

östeuropeiska länderna framförde från sin sida förslag om statliga kulturavtal för att öka kulturkontakterna. Den svenska regeringen har betraktat officiella bilaterala kulturavtal som främmande för våra principer om fritt utbyte enligt kulturlivets egna behov och önskemål. Problemen i utbytet med Östeuropeiska länder gjorde emellertid någon form av särskild överenskommelse nödvändig. Lösningen blev att Svenska institutet av regeringen gavs i uppdrag att teckna särskilda kulturprogram med östländerna. Skillnaden mellan kulturavtal och kulturprogram är att kulturprogrammen tecknas av en självständig myndighet och att regeringen därmed inte står som direkt ansvarig för detaljerna eller innehållet i utbytet. De konkreta utfastelserna i kulturprogrammen utgörs till övervägande del av stipendie- och forskarutbyte. Redan från början eftersträvade man från svensk sida ett så fritt personutbyte som möjligt. På det egentliga kulturområdet innehåller kulturprogrammen huvudsakligen så kallade främjandeparagrafer i allmänna ordalag. Berörda institutioner förutsätts själva komma överens om det konkreta utbytet. Detta har också ökat, även om förutsättningar och intresse för utbyte varierar från land till land. Vissa östländer markerar sin strävan efter kulturkontakter med Sverige

130 Utbyte med länderna i Östeuropa

Republiken har genom särskilda åtgärder. Polen och Tyska Demokratiska i Stockholm med Föreläsningar, utställningar, kurser, egna kulturcentra konserter etc. Jugoslavien, Sovjetunionen och Ungern har kulturattachéer vid sina ambassader i Sverige. Genom dessa kanaler förmedlas artistuppträm. m. till olika delar av landet, ofta gratis eller till danden, utställningar har ett informationskontor i Stockholm och obetydlig kostnad. Jugoslavien insatser främst till de jugoslaviska invandrarna i vänder sig med olika

Sverige.

K ulturprogrammens innehåll

De nuvarande kulturprogrammen med Albanien, Bulgarien, Jugoslavien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen och Ungern löper på två år i taget. Med och Tyska Demokratiska Republiken har visst stipendieut- Tjeckoslovakien byte hittills skett på annat sätt. Kulturprogrammen innehåller dels ett stort antal paragrafer som anger att olika former av utbyte skall uppmuntras och främjas, dels vissa bindande i form av långtids- och korttidsstibestämmelser främst om personutbyte kan i pendiater. studiebesökare och delegationer. Långtidsstipendierna princip användas för alla ämnen. Stipendierna bygger på strikt ömsesidighet. uppehållskostnader medan Det mottagande landet svarar för stipendiatens landet svarar för reskostnaden mellan hemorten och det utsändande mottagarlandets huvudstad. främst av språkstuderande och Från svensk sida utgörs stipendiaterna andra humanister. De östeuropeiska stipendiaterna studerar till övervägande och tekniska ämnen vid svenska universitet och del naturvetenskapliga högskolor. Även andra ämnesområden har på senare tid blivit representerade. Kortare studiebesök Förekommer inom områden som förvaltning,

vetenskap och kultur. De teknisk-vetenskapliga kontakterna utvecklades till en början inom ram men har successivt och planenligt överförts till kulturprogrammens som Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och berörda specialinstitutioner (IVA). KVA och IVA får idag särskilda

Ingenjörsvetenskapsakademien

for forskarutbyte med medel från utrikes- och utbildningsdepartementen Studier och forskning.) Styrelsen for teknisk Östeuropa. (Se också kapitlet för samarbete utveckling (STU) får vissa medel från industridepartementet med Östeuropa. inom litteratur, konst och musik har programmen hittills För kulturutbytet sida har ofta framförts förslag till haft begränsad betydelse. Från östeuropeisk m. m. Från svensk utbytesåtgärder av spektakulär typ såsom kulturveckor föredragit ett mer informellt utbyte där berörda sida har man i allmänhet överens om olika aktiviteter. l vissa personer och institutioner själva kommer fall har svenska institutioner slutit egna avtal med institutioner i Östeuropa. medverkan. Det En del av utbytet på detta område sker således utan officiell och långsiktigt samarbete. Ofta har t. ex. gällt större gästspel, utställningar har Svenska institutet spelat rollen som kontaktförmedlande organ. med Östeuropa återfinns i En utförlig redogörelse för kulturprogrammen

bilaga 5.

Utbyte med länderna i Östeuropa 131

11.2 Särskilda problem

Den positiva utvecklingen av kulturförbindelserna mellan Sverige och

länderna i Östeuropa fick en bekräftelse

genom slutdokumentet från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa(ESK)år 1975. Dokumentet innehåller rekommendationer om åtgärder från de berörda staterna för att underlätta person- och erfarenhetsutbytet över gränserna i olika former. Grundläggande skillnader i samhällssystemen påverkar emellertid på olika sätt det praktiska utbytet. 1 öststaterna är både pressen och i viss mån kulturlivet en del av statsapparaten. Kulturen har en viktig roll i samhället, och individens yttrandefrihet är underordnad statens intressen. Av samma skäl förekommer restriktioner till exempel i fråga om utlandsresor och kontakter med främmande ambassader. Från väststaternas sida påtalades under ESK-förhandlingarna som hinder för utbytet den långsamma byråkratiska beslutsgången i öst, inskränkningar i journalisternas arbetsvillkor och svårigheteri samband med inbjudningar och valutatilldelning. Från östs sida framhölls att dokumentet avser utbyte mellan stater och innebär att staterna skall ansvara för innehållet i utbytet. Förslag som avsåg att förbättra informationsflödet och att stärka individens roll i kulturutbytet och det vetenskapliga utbytet understöddes av Sverige. I samband med ESK-dokumentets undertecknande och uppföljningskonferensen i Belgrad inhämtade utbildningsdepartementet genom särskilda enkäter 1975 och 1977 det svenska kulturlivets synpunkter på förbindelserna med

Östeuropa. Svaren visar en positiv inställning till utbytet men ger också

exempel på byråkratiska hinder och politisk styrning från motpartens sida. Det framhålls att de statliga organens möjligheter att följa upp rekommendationen begränsas av kulturlivets decentralisering i Sverige och att strävan till ett individuellt inofficiellt kulturutbyte i dokumentet av olika kringgärdas förbehåll. Bland problemen anges långa dröjsmål med utresetillstånd för öststatsartister, ideologiska synpunkter på artist- och musikprogramval samt valutatekniska vid betalning svårigheter av artistgager och nothyror. Direkta kontakter mellan personer och institutioner är sällan möjliga. Önskemål om besök av namngivna forskare möter ofta motstånd. Vissa forskare kommer inte alls eller ersätts av andra personer utan föregående information. Svenska journalisters rörelsefrihet och arbetsmöjligheter begränsas genom särskilda bestämmelser for utländska korrespondenter. Dessa restriktioner varierar i olika östländer men har på senare år i flera fall lättat något. Trots dessa hinder har särskilt med vissa östländer ett ganska omfattande utbyte utvecklats, vilket får ses om uttryck för en uppriktig ömsesidig önskan om ökade kulturella förbindelser. Från svensk sida har svårigheten främst varit den allmänna bristen på resurser inom området. Pâ grund av språk- och valutaproblem kräver utbytet med öststaterna ofta större administrativa och personella resurser än motsvarande utbyte med västvärlden. Några östländer önskar mera utbyte än Sverige bland annat av resursskäl kan åta sig. Svenska artister inbjuds ofta till exempel till Polen men Sverige kan inte i motsvarande utsträckning erbjuda artister från öststaterna att framträda här. Enskilda

sou 1978:56

132 Urbyre med länderna i Östeuropa

kulturarbetare besöker öststaterna på inbjudan av dessa länders svenska officiella myndigheter men möjligheter att återgälda denna officiella gäst-

frihet saknas ofta. for utbyte varierar från land till land i Förutsättningar och intresse kulturlivet utvecklat Östeuropa. Särskilt i Polen och Ungern har det svenska kontakter som fortsätter att ge spridningseffekter. Den många och informella mellan Jugoslavien och jugoslaviska invandringen har skapat nya kontakter intresse för utbyte med Sovjetunionen och Sverige. Det finns ett ömsesidigt särskilt baltiska Sedan dess delrepubliker, de närbelägna republikerna. finns ett utbrett intresse i Sverige for rysk kultur och det ryska gammalt krävs dock oftast aktiv språket. För kulturutbyte med Sovjetunionen medverkan av officiella svenska myndigheter. För informationsverksamheten är förhållandena mycket speciella i Östeuinformationsarbetet genom att tillträdet till ropa. l vissa länder försvåras sänds utländska ambassader är begränsat. Tryckt material används sällan och Flera endast till mottagare som har accepterat att ta emot sådant material. svenska myndigheter redovisar därför en mycket begränsad informations-

verksamhet. Förhållandena varierar emellertid starkt i olika länder och har gradvis I Polen och Jugoslavien vänder sig både förändrats till större öppenhet. stor utsträckning till ambassaden. Därför finns det enskilda och institutioneri informationsmaterial polska och också behov av ytterligare på främst

serbokroatiska.

11.3 Utlandsmyndigheternas bedömningar

i länderna i Östeuropa är besöks- Enligt de svenska utlandsmyndigheterna och stipendieverksamheterna viktiga inslag i kultur- och informationsutbytet får enskilda och institutioner i med Östeuropa. Genom dessa verksamheter kontakter som i sin tur kan leda till fortsatt utbyte. Sverige betydelsefulla Detta kan innebära en kontinuitet i utbytet som önskas både från svensk sida

och av länderna i Östeuropa. är symposier med svenska och utländska En variant av personutbyte Sådana diskussioner kan verksamt bidra till deltagare kring olika ämnen. mellan länder med olika ekonomiska och politiska erfarenhetsutbytet system. På kulturområdet finns enligt utlandsmyndigheterna i Östeuropa ett ökat och utställningar av modern svensk intresse bland annat for filmvisningar flera av utlandsmyndigheterna mera angeläget att konst. Det är enligt som planeras efter personliga kontakter kommer till stånd än att arrangemang nya projekt skapas. I vissa östeuropeiska stater är det spontana utbytet under

utveckling till exempel på teater-, konst- och musikområdena. och de svenska lektorerna spelar en viktig roll för Svenskundervisningen kulturforbindelserna mellan Sverige och länderna i Östeuropa. Intresset för läser det svenska språket är särskilt utbrett i Polen där flera hundra studenter vid universiteten och ännu ller i andra kurser. Studierna av det svenska Svenskundersvenska språket leder ofta till ett vidgat intresse för Sverige. behöver särskilt stöd i öststaterna. där visningen och de svenska lektorerna

SOU l978:56

Utbyte med länderna i Östeuropa 133

bland annat valutabestämmelserna skapar svårigheter. l några fall är lektorernas rörelsefrihet begränsad. Sveriges Radios utlandsprogram avlyssnas enligt utlandsmyndigheternas

bedömning i viss utsträckning i Östeuropa.

11.4 Utredningens synpunkter

Svenska kulturinstitutioner och kulturarbetare väljer själva inriktningen av sitt internationella utbyte. De statliga organens roll är att främja och underlätta utbytet genom praktiskt och ekonomiskt stöd. En särskild stimulans till utbytet med är motiverad

Östeuropa eftersom huvuddelen av

de offentliga resurserna för utbyte alltjämt tas i anspråk för västvärlden, där de spontana förbindelserna är mest utvecklade. För utbytet med

Östeuropa

behövs också mera resurskrävande administrativa insatser.

Särskilt viktigt i utbytet med Östeuropa är att underlätta personkontakter

på så många områden som möjligt. De föreslagna ökade resurserna för personutbyte förutsätts även kunna öka personutbytet med

Östeuropa.

Kulturprogrammen bör endast ange miniminivån för utbytet och även informella kontakter av olika slag bör kunna stödjas.

I utbytet med Östeuropa liksom

med andra regioner är det oftast mera fruktbart att stödja kulturlivets egna initiativ ide olika länderna än att starta ofiiciella projekt och manifestationer. Därmed blir det lättare for svenskt kulturliv att få kontakt med originella och nyskapande inslag i andra länders kultur. Den djupare förståelsen mellan folken som kulturutbyte kan leda till främjas också i allmänhet bäst av personliga och spontana kontakter. Utbytet bör präglas av ömsesidighet. Det innebär dock inte att varje insats från det ena landets sida skall motsvaras av exakt lika stor insats från det

andra landet inom samma område. De flesta länder i Östeuropa översätter

mer svensk litteratur till sina respektive språk än Sverige översätter från

Östeuropa. l gengäld spelas mera musik från Östeuropa

i i Sverige än svensk musik i östländerna.

l utbytet med Östeuropa måste officiella organ ofta förmedla kontakter och

bistå med det många gånger tungrodda praktiska arbetet. I vissa länder är medverkan från ambassader och konsulat en förutsättning för att utbyte skall kunna genomföras. Det är angeläget att utlandsmyndigheterna i

Östeuropa

ägnar ökad uppmärksamhet åt kultur- och informationsfrågor. I vissa fall kan ambassaderna behöva förstärkas med personal som har särskilda kunskaper och erfarenheter inom kultur- och informationsområdet. Det föreslagna ökade stödet till de svenska lektorerna i utlandet bör kunna underlätta arbetet för lektorerna i

Östeuropa där i vissa fall särskilda insatser

kan vara motiverade. (Se vidare kapitlet Studier och forskning.) Den föreslagna ökade satsningen på Svenska institutets informationsverksamhet förutsätts resultera i flera upplagor av olika trycksaker på främst ryska, polska och serbokroatiska. Resursökningar bör också möjliggöra språkversioner för

Östeuropa av filmer och utställningar.

För att stimulera utbyte i ESK-dokumentets anda anvisade regeringen bå 1977/78 500 000 kronor. Svenska institutet använder huvuddelen av dessa medel för ett större projekt som genom olika media skall illustrera det

134 med länderna i Östeuropa

Utbyte

länder i samverkan moderna Sveriges framväxt och visas i flera östeuropeiska med inhemska institutioner. Dessa medel kommer också att ge resultat på

andra områden under de närmaste åren. har beslutat att bå 1978/79 ställa ytterligare 150 000 kronor till Regeringen för aktiviteter i ESK-dokumentets efterutrikesdepartementets förfogande att leda till åtgärder för att stimulera utbytet töljd. Även dessa medel kommer med länderna i Östeuropa.

sou 1978:56

12 Kontakter med invandrarnas hemländer

Direktiven till SIK-utredningen framhåller att det är ”angeläget att i det kultur- och erfarenhetsutbyte som sker med andra länder ta särskild hänsyn till de informationsbehov som skapas i flera länder till följd av utvandringen till Sverige. Det betonas också att invandrarna i många avseenden kan berika vårt eget kulturliv och ge oss “fördjupade kunskaper om förhållandena i invandrarnas hemländer.

12.1 Bakgrund

Sverige har länge haft en språkligt, religiöst och kulturellt ovanligt enhetlig befolkning. Endast i norr har det funnits ursprungliga samisk- och finskta-

lande befolkningsinslag. Genom invandringen_ under efterkrigstiden har

emellertid denna situation förändrats. I krigets spår följde flyktingarna. Den gemensamma nordiska arbetsmarknaden 1954 öppnade vägen för en ökad rörlighet mellan länderna. från Finland invandringen har kommit att dominera. Under 1960-talet medförde behovet av arbetskraft en invandring från länderna vid Medelhavet, främst Jugoslavien, Grekland och Turkiet. Under 1970-talet har invandringen förändrats till följd av arbetsmarknadsläget. Den avser numera främst flyktingar och återförening av familjer. Med flyktingarna har invandringen också förskjutits mot länder utanför Europa. Sverige har blivit ett mångspråkigt samhälle med inslag av flera kulturer. Statistiska Centralbyrån (SCB) räknar med att det vid årsskiftet 1977/78 fanns ca 425 000 utländska medborgare i Sverige. Det motsvarar ca 5 % av hela folkmängden i landet. Antalet människor med utländsk är bakgrund emellertid större. Det finns dock officiell statistik ingen i Sverige över språktillhörighet. Statens invandrarverk räknar i sin anslagsframställning för år 1978/79 med att det finns ca 700 000 utländska medborgare eller naturaliserade svenskar i landet. invandrarna utgör inte någon enhetlig grupp. Tvärtom rör det sig om ett antal sinsemellan mycket olika Den största grupper. invandrargruppen kommer från Finland. SCB räknar vid årsskiftet 1977/78 med 188 972 finländska medborgare i Sverige. En betydande invandring från Danmark och Norge förekommer också. SCB räknar med 34 268 danska medborgare och 27 356 norska medborgare. Drygt hälften av de utländska medborgarna kommer således från de nordiska länderna. En stor grupp invandrare kommer från länder i Sydeuropa som också är

136 Kontakter med invandrarnas hem/änder

med 40 790 jugoslaviska medborsinsemellan mycket olika. SCB räknade 13 372 turkiska medborgare. 5 749 gare, 18 361 grekiska medborgare, 3 763 spanska medborgare och 1 833 portugisiska italienska medborgare, stabiliserats. På lnvandringen från dessa länder har emellertid medborgare. från avlägsnare länder och senaste tid har invandrare också börjat komma

och Pakistan områden såsom Nordafrika (2 656), Iran (1 545), Indien (1 316)

(667). grupper har flyttat till Sverige från SCB räknar också med att betydande

som Förbundsrepubliken Tyskland (16 147), Storbritannien olika västländer (3 107), Nederländerna (3 102), (8 347), Förenta Staterna (6 102), Island

Frankrike (2 440) och Schweiz (2 322). utgör de flyktingar av olika slag som kommit En annan grupp invandrare Utredningen Sverige till Sverige och i de flesta fall blivit svenska medborgare. 32 000 balter bosatte och flyktingarna (Ds A 1978:1) räknar med att omkring kom ca 9 900 ungrare till. Efter Ungernrevolten sig i Sverige efter kriget. från Latinamerika ökat och landet. Under senare tid har antalet flyktingar

beräknas idag uppgå till ca 6 500.

12.1.1 Kultur

invandrarna gör på många områden en viktig insats i det svenska samhället.

svenska kulturlivet. Inom Sveriges Genom sin närvaro påverkar de aktivt det och fruktbara möjligheter till utbyte och växelverkan gränser har skapats nya Men invandrarnas egna kulturer behöver också stöd för mellan olika kulturer.

0mjämlikhet,valfrihet och samverkan

att kunna utvecklas enligt de riktlinjer som mål för den svenska invandrar- och som riksdagen 1975 fastställde

minoritetspolitiken. 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken 1 proposition om invandrarna och gjorde föredragande statsrådet följande principuttalande

kulturpolitiken: mål som “Med hänsyn till att delmålen i princip ryms inom de allmänna emellertid inte redan gäller for kulturpolitiken förklarar sig föredraganden

för språkliga minoriteter. vara beredd att förorda att särskilda delmål fastställs och språkliga 1 detta sammanhang betonas också att insatser för invandrares sätt bör kunna minoriteters kulturella verksamhet på ett tillfredsställande

bidragsformer och kulturinstifrämjas inom ramen for redan existerande

konstateras att särinsatser ibland är nödvändiga.” tutioner. Samtidigt i förordningen om åtgärder för Denna princip har fått generell giltighet skall ”inom sitt invandrare (SFS 1976:310) enligt vilken statliga myndigheter sitt ansvar för invandrare och verksamhetsområde fortlöpande beakta skall därvid att minoriteter. Myndigheten uppmärksamma språkliga kan behövas i fråga om nu nämnda grupper”. Statliga särskilda åtgärder skall således ta hänsyn till invandrarnas myndigheter på kulturområdet verksamheten. Vissa speciella åtgärder kan behov som ett led i den ordinarie Till exempel disponerar kulturrådet ett anslag for stöd till också förekomma.

litteratur och minoritetsspråk (bå 1977/78 300 000 kr). på invandrar-

För invandrarnas kulturförsörjning spelar radio och TV en särskilt viktig

finländarna är invandrargrupperna ofta små och geografiskt roll. Förutom Radio och TV utgör därför ett effektivt sätt att nå dessa grupper. splittrade.

Kontakter med invandrarnas hem/änder 137

Sveriges Radio har också under senare år inrättat särskilda redaktioner för minoritetssprâksändningar. Även lokalradion har gjort viktiga insatser genom regelbundna sändningar på de språk som mest förekommer inom de olika regionerna.

12.1.2 Information

invandringen till Sverige har medfört särskilda informationsbehov i invandrarnas hemländer. Även om Sverige tillhör de mindre invandrarländerna har utvandringen skapat ett ökat intresse i ursprungsländerna för de länder dit utvandrarna flyttat. Det gäller främst allmän information om Sverige och det svenska samhället men också mer specialistbetonad information. Det gäller emellertid att undvika att sådan information misstolkas och uppfattas som värvning av arbetskraft. har Invandrarutredningen i sin bilagedel (SOU 1974:70) framhållit att invandrarna oftast fått information om Sverige genom släktingar och bekanta som redan befinner sig i landet. Svenska ambassader och konsulat har däremot mycket sällan haft kontakt med invandrarna innan dessa rest till Sverige. Det finländska arbetskraftsministeriet har gjort olika undersökningar om utvandringens orsaker som bekräftar detta. Man fann vidare att det huvudsakligen var släkt och vänneri Sverige som förmedlade positiv information under det att pressen svarade för den negativa informationen om problem och liknande. Den enkät som SIK-utredningen gjort hos vissa ambassader bestyrker att detta tycks gälla för den traditionella gruppen av invandrarländer. Däremot redovisar de svenska ambassaderna i främst Asien att de har mött ett mycket stort intresse för utvandringen till Sverige som förefaller göra det mindre lämpligt att göra särskilda informationsinsatser om Sverige i dessa länder. Beträffande informationen till invandrare i Sverige har statens invandrarverk till uppgift att samordna insatser som görs av myndigheter, institutioner och organisationer av olika slag. Invandrarverket har på detta sätt skapat det s. k. invandrarpaketet som ges ut på 14 språk i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, försäkringskassan, Konsumentverket, naturvårdsverket, riksskatteverket, skolöverstyrelsen och socialstyrelsen och ger grundfakta om svenska förhållanden. Även andra framställer statliga myndigheter i viss utsträckning informationsmaterial på olika invandrarspråk om nya lagar och reformer. En del av det material som framställs av de statliga myndigheterna kommer också till användning i den allmänna Sverigeinformationen utomlands, bland annat i invandrarnas hemländer. Invandrarverket har alltmer kommit att inrikta sin verksamhet på information till svenskar. Inom verket förbereds ett s. k. svenskt paket som syftar till att förbättra relationerna mellan svenskar och invandrare genom framställning av böcker, filmer och läromedel. Invandrarverket medverkar också i Sverigeinformationen i utlandet genom att sprida information om de svenska invandringsreglerna. Verket strävar också efter kontakt med utländska massmedia, främst i invandrarnas hemländer. Verket tar också emot besök av utländska journalister och opinionsbildare.

Kontakter med invandrarnas hem/änder

1.2.2 Nuläge

För kontakterna med invandrarnas hemländer är ingen enhetlig ländergrupp. till exempel Finland, Jugoslavien och Grekland finns helt olika förutsättningar. invandrarnas hemländer har därför inte särbehandlats när det gäller det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet. Särskild reglering och stimulans har hittills kommit i fråga för länder i Östeuropa bland annat formella kulturprogram för att överbrygga de många praktiska genom i form av valutaproblem, centralstyrning, m. m. Särskild stimuproblemen också för kontakter med de nordiska grannländerna. Såväl lans finns mellan länderna som inom ramen för det nordiska samarbetet har bilateralt resurser skapats för att underlätta utbytet i Norden. med vissa av invandrarnas hemländer På detta sätt har i praktiken utbytet av invandgynnats. Det gäller främst Finland som är det mest betydande rarnas hemländer men också övriga länder i Norden. Kulturutbytet mellan intensivt. En närmare redogörelse för det Sverige och Finland är mycket med Finland ges i kapitlet Nordiskt samarbete. nordiska utbytet och utbytet Däremot har det svenska informationsarbetet i Finland hittills varit av ringa Svenska institutet bedriver i princip inte informationsverkomfattning. samhet i Norden. Frånsett material om frågor som rör arbetsliv, socialvård, m. m. finns det därför mycket litet allmäninformativt material på trafikfrågor äger emellertid ett finska språket. Inom ramen för det nordiska samarbetet informationsutbyte rum. Svenska departement och myndigheter betydande i Finland alla har livliga kontakter med sina motsvarigheter på samhällslivets och Norge där språket underlättar såväl områden. Det gäller också Danmark kontakter som invandrarnas anpassning. har kulturprogram tecknats genom Svenska institutet. Med Jugoslavien kunnat komma till stånd. Bland annat har ett regelbundet stipendieutbyte kulturmanifestationer i Sverige och Jugoslavien under Flera ömsesidiga årens lopp har blivit en följd av förhandlingarna i samband med kulturpro- Särskilda satsningar på de östeuropeiska länderna möjliggörs grammet. har ställt till förfogande för uppföljning av genom de medel som riksdagen konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK). Svenska myndigi Jugoslavien. Så har till exempel arbetsheter har många egna kontakter till helt nyligen haft en egen representant stationerad i marknadsstyrelsen har en överenskommelse om samarbete på Belgrad och skolöverstyrelsen skol- och undervisningsområdet. Personutbytet mellan Sverige och Jugoslavien på både regeringsnivå och tjänstemannanivå har varit betydande. länder i gruppen invandrarnas hemländer saknar dessa speciella

Övriga

av olika slag till Sverige. De tidigare diktaturerna i Grekland, anknytningar och Spanien omöjliggjorde intill allra senaste tid aktiva svenska Portugal insatser i dessa länder inom områdena kultur och information. Läget har emellertid förändrats. Portugal har blivit ett av de tjugo länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete med medel från bistånds- Med Spanien har ett livligt besöksutbyte inletts och flera olika anslaget. förbereds. Också med Grekland har kontakterna ökat. kulturutbytesprojekt Turkiet är däremot ett land som det har varit svårare att få kontakt med.

Kontakter med invandrarnas hem/änder 139

12.2.l Insatserfrân invandrarnas hemländer

Några av invandrarnas hemländer försöker hålla kontakt med sina utvandrare inom ramen för kultur- och informationsutbytet. Huvuddelen av den officiella informationen om samhällsutvecklingen i invandrarnas hemländer förmedlas genom ländernas ambassader i Sverige. Finland och Jugoslavien har informationskontor i Stockholm för att sprida information om respektive hemländer till invandrarna men också till den svenska allmänheten. Italien har sedan länge ett kulturinstitut i Stockholm som emellertid främst riktar sig till svenskar med intresse för italiensk kultur. I övrigt har även Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Förenta Staterna, Polen och Tyska Demokratiska Republiken särskilda institut för kulturförmedling i Sverige. Vissa länder, främst de östeuropeiska, sänder radioprogram på egna språk och på svenska från utlandet riktade till Sverige. Flera av invandrarnas hemländer ger ekonomiskt stöd till invandrarföreningar och -organisationer i Sverige. Det kan avse såväl stöd till gästspel från hemlandet, förmedling av film, litteratur, tidskrifter som direkta ekonomiska bidrag till verksamheten. Invandrarutredningen fann att det var svårt att kartlägga omfattningen av det stöd som på detta sätt förmedlats till Sverige.

12.2.2 Synpunkter frân de svenska utlandsmyndighetema

Utredningen har bett ambassaderna i Ankara, Athen, Belgrad, Helsingfors, Lissabon, Madrid och Rom att inkomma med synpunkter på och erfarenheter av det svenska kultur- och informationsutbytet med invandrarnas hemlånder. Några gemensamma drag framträder i svaren. Från svensk sida betraktas som en bestående invandringen företeelse. Flera av ursprungsländerna betraktar emellertid invandrarna som gästarbetare som en dag skall återvända. Det finns därmed ibland en outtalad motsättning mellan Sverige och invandrarnas hemländer. Det gäller särskilt de stora utvandrarländerna Grekland, och Turkiet. Jugoslavien Praktiskt innebär det att invandrarnas hemländer försöker hålla kontakt med sina utvandrare, försöker påverka och ibland till och med kontrollera dem. I Jugoslavien har frågan om utvandringen blivit ett politiskt känsligt problem. Till detta bidrar de regionala inom motsättningarna Jugoslavien som invandrarna ofta för med sig till sina nya hemländer. I Turkiet betraktas problemet främst ur ekonomisk synvinkel. Finland också med stor följer uppmärksamhet den svenska invandrarpolitiken och finländarnas i ställning Sverige. Den finlandssvenska och det svenska befolkningens språkets ställning i Finland gör förhållandet mellan och Finland unikt. Sverige Till detta kommer att ca en fjärdedel av de finländska invandrarna har svenska som modersmål. Bortsett från Finland år alltså det svenska kulturoch informationsutbytet med invandrarnas hemländer i dag mycket begränsat. Om Sverige uppmärksammas i dessa länder är det inte som invandrarland utan av andra skäl. Undantag förefaller vara Jugoslavien där invandrarna utgör en katalysator både för kulturutbytet och för uppfattningen om Sverige. I allmänhet spelar dock andra opinionsbildare större roll. l några fall vill inte ursprungsländerna

Kontakter med invandrarnas hem/änder

invandrarna som en kanal för kontakter. Det gäller givetvis betrakta flyktingarna men också till exempel assyrierna. faktum att ambassaderna får så liten kontakt med Det är ett intressant att utvandra till Sverige. Detta framhölls också av personer som överväger invandrarutredningen. Dessa personer begär sällan information på ambassaderna. l stället verkar brev och besök från landsmän som redan slagit sig ned i landet är. Sverige spela viss roll, större ju fattigare har också anmodat samtliga utlandsmyndigheter att lämna Utredningen för kultur- och informationsverksamheten vid myndigheen redogörelse har också framkommit synpunkter på problemet med invandterna. Härvid främst från vissa myndigheter i Asien. Bland den efterfrågestyrda ring, informationen vid dominerar förfrågningar om utbildning myndigheterna kan inte bortse från att en aktiv och arbetstillstånd i Sverige. Man i vissa länder i Asien kan skapa ett ökat tryck på Sverigeinformation ambassaden och invandrarverket. För många människor i u-länderna ter sig

som det förlovade landet hur nyanserat det än framställs. Sverige

12.3 Utredningens synpunkter

mellan invandrare och andra svenskar har viktiga kulturella Förhållandet En förutsättning för att invandrarna skall kunna anpassa sig är att aspekter. deras kontakter med den egna kulturen hålls levande. En annan förutsättning invandrare och andra svenskar ömsesidigt förstår och respekterar är att samhällen och kulturer. Att svenskarnas attityder är varandras bakgrund, faktorn betonas ofta starkt av invandrarverket. Konflikterna den viktigaste har i sin grund i fördomar, rädsla och okunnighet som måste övervinnas på I detta kan ett kulturutbyte med invandrarnas olika sätt. sammanhang hemländer roll. Rikare kontakter med invandrarnas bakgrund spela en viktig och kultur i sammanhang som ger denna kultur prestige och uppmärksamhet för dess egen skull kan vara en väg till ökad respekt och förståelse. roll för ökade kontakter med Radio och tv kan spela en särskilt viktig invandrarnas hemländer. Det kan därför vara motiverat att man från svensk och filmer från dessa länder. Också pressen sida köper in flera TV-program har stor betydelse för ökad kunskap och upplysning. Utredningen föreslår därför en särskild satsning på informationsutbyte hemländer. Särskilda stipendier skulle kunna stimulera med invandrarnas kontakter och samarbete på massmediaområdet och leda till ökad kännedom

om respektive länder. Stipendierna bör uppgå till minst tio per år och kunna tilldelas både invandrare och andra svenskar för projekt i Sverige eller För detta ändamål föreslås särskilda medel om invandrares hemländer. bör utforma de närmare bestämmelserna för 200 000 kronor. Invandrarverket

medlens användning. med invandrarnas hemländer behövs emellertid främst För ett ökat utbyte av de ordinarie anslagen för kulturutbyte. Behovet av utbyte en förstärkning med dessa länder är därför ett av flera skäl för de föreslagna anslagsförstärktill bland andra Svenska institutet, statens kulturråd, Riksutställningarna ningar, Rikskonsener. Riksteatern och Folkparkernas Centralorganisation. bör kunna om vikten av att Allmänna anvisningar ges dessa institutioner

Kontakter med invandrarnas hem/änder 141

främjzt utbytet med invandrarnas hemländer, med särskild betoning på den mottagande verksamheten i Sverige. Beträffande den allmänna Sverigeinformationen i invandrarnas hemländer linns det anledning att ta fasta på de svenska utlandsmyndigheternas önskemål om ytterligare informationsmaterial på de olika invandrarspråken. Det bör kunna bli möjligt genom de föreslagna ökade medlen för Svenska institutets informationsverksamhet. Inom ramen för en ökad satsning på de nordiska länderna bör särskilt behovet av linskspråkigt material uppmärksammas. Ökad information till länderna i Sydeuropa bör bli en följd av det svenska intresset för de nya demokratiska staterna i medelhavsområdet.

Kotttakternzt med länder i Östeuropa kommer

att öka till följd av de särskilda resurser som har anvisats för uppföljning av ESK-konferensen.

sou 1978:56

13 -

U-länder kulturstöd och

kulturutbyte

Motiven för kulturutbyte med u-länderna är desamma som för utbyte med andra länder: vårt eget behov av stimulans och kontakter över gränserna för

att motverka vår egen språkliga och geografiska isolering. För kontakterna med u-länderna finns också särskilda skäl. Genom vårt utvecklingssamarbete har vi kommit i nära kontakt med vissa u-Iänder. Det är angeläget att ömsesidigheten och mångsidigheten i umgänget med dessa länder stimuleras. Hos många svenskar, inte minst hos ungdomen, finns också ett växande

intresse för andra kulturer och livsmönster än våra egna. Men allt utbyte bygger på medverkan från båda parter. Vi måste också ställa frågan i vad mån u-länderna har något intresse av ett kulturutbyte med oss.

Förutsättningar för kulturutbyte

Kultur är en för alla folk och alla tider gemensam företeelse. Den innersta

kärnan i alla kulturyttringar är att bidra till att ge livet mening. Det finns

därför ett intresse och en mottaglighet för kulturyttringar hos alla människor.

U-länderna har emellertid genom kolonialismen påtvingats främmande kulturmönster. De rika ländernas ekonomiska styrka innebär risk För fortsatt kulturell dominans. U-länderna har därför ett behov av att återupptäcka sina egna kulturer och därmed stärka sin nationella identitet. Detta i sin tur utvecklar social medvetenhet och självförtroende som utgör nödvändiga förutsättningar lör ekonomisk och social utveckling. Nationell identitet är för en dialog med andra länder vilket ofta framhålls av företrädare grunden för olika u-länder. Ett merjämbördigt och ömsesidigt utbyte med i-länder kan

också bidra till att stärka u-landskulturen. Biståndspolitiska utredningen (BPU) konstaterar i sitt huvudbetänkande ”Sveriges samarbete med uländerna” (SOU 1977:13): “Kultursamarbete mellan ett rikt och ett fattigt land bör kunna ske på en mer jämbördig nivå än på många andra områden,

där det rika landets ekonomiska överlägsenhet spelar en viktig roll. Förutsättningarna för ett sådant utbyte kan kanske vara större för ett land som Sverige utan ett kolonialt förflutet. l praktiken är emellertid det svenska

kulturutbytet med u-länder mycket begränsat. Svenskt kulturliv saknar många av de kontakter som de gamla kolonialmakterna kunnat arbeta upp och bibehålla. Samtidigt utsätts u-länderna idag för en massiv kulturpåverkan som till både form och innehåll saknar förankring i ländernas egna kulturtraditioner. Målet med ett svenskt kulturutbyte måste således vara

- kulrurslöd 144 U-Iänder och kulturutbyte

kören. Bara då kan något annat än att bara bli en röst till i den västerländska ett utbyte med u-länderna bli meningsfullt. tenderar vi allt för ofta att se underutveckling som ett humanitärt [Sverige med fattigdom, nöd och svält. Det skapar - medvetet eller problem, omedvetet - känslor av överlägsenhet som ett kulturutbyte borde kunna minska. Flera u-länder har en kulturtradition som är betydligt mer mångfasetterad än vår egen. Ökade kontakter kan emellertid också innebära nya konflikter mellan olika kulturer. Utan medvetenhet om detta kan ett utbyte måste vi vara medvetna om att kulturutbyte är gå snett. Samtidigt nödvändigt för en levande svensk kultur. l vårt eget intresse bör vi lära oss att ta emot intryck och idéer från annorlunda, månghundraåriga livserfarenheter. Det krävs också att vi ökar vår förståelse för betydelsen av faktorer som historia och religion i många delar av världen. Därmed kommer vi att kunna är inte endast en fråga om trummor och berika vår egen kultur. U-landskultur masker.

l3.1.l Kulrurulbyte: historik och nuläge

Inom området kultur- och informationsutbyte har tidigare vissa särskilda avseende u-länderna. Det dåvarande Kollegiet för Sveriåtgärder vidtagits i utlandet genomförde 1966 två utredningar om Sverigeinforgeinformation mationen i Afrika och Latinamerika. På grundval av dessa upprättade ett särskilt basprogram för dessa två regioner för budgetåren 1965/ Kollegiet 66 till 1967/68. informationsbyrå har flera gånger framhållit den Utrikesdepartementets vikt som borde tillmätas erfarenhetsutbyte och kulturkontakter med tredje världen. har blivit en viss ökning av antalet personinbjudningar till Följden Sverige. Svenska institutet bedrev under åren 1973-77 en försöksverksamhet med förstärkt kultur- och informationsutbyte med Kenya, Senegal och Tunisien. konserter och Den fick formen av personutbyte, föredrag, filmvisningar, av svensk konst som organiserats av NUNSKU. Kraven från uutställningar

länderna pånömsesidighet medförde att Svenska institutet också engagerade

l samarbete med sig i manifestationer i Sverige från Senegal och Tunisien. SIDA kunde Svenska institutet stå för denna mottagarfunktion som normalt Institutets verksamhetsområde. Svenska institutets Afrikaligger utanför redovisade hösten 1977 sina i huvudsak positiva erfarenheter i grupp Försöksverksamhet med svenskt-afrikanskt kultur- och inforslutrapporten mationsutbyte. SIDA har från sitt informationsanslag kunnat få till stånd ett visst med u-länderna. Det har skett genom att SIDA i ökande kulturutbyte utsträckning låtit u-ländernas egna talesmän presentera sina länder, problem ett ömsesidigt kulturutbyte har och kulturer i Sverige. För att åstadkomma SIDA här samarbetat med Svenska institutet om vissa projekt där Institutet har finansierat den svenska manifestationen utomlands. det så Bland större tidigare insatser bör nämnas att SIDA 1974 finansierade kallade Karibu-projektet från sitt informationsanslag genom vilket ett u-land -Tanzania - för svensk publik. Projektet, som måste betecknas presenterades som ovanligt for svenska förhållanden, omfattade radio och TV, musik,

U-/änder - kulturstöd och 145

kulturutbyte

teater och utställningar, och organiserades i samråd med Sveriges Radio, Riksteatern, Rikskonserter, Riksutställningar samt studieförbund och folkrörelser. En del av det producerade materialet kunde därefter användas av olika institutioner i Tanzania. Budgetåret 1976/77 reserverade SIDA för första gängen 100 000 kr av informationsanslaget för presentation av u-landskulturer i Sverige genom statliga och enskilda organisationer. har bland annat lämnats Bidrag till Svenska institutet fören tunisisk kulturvecka i Sverige, till Marionett-teatern för det nyöppnade Marionettmuseet och för ett indonesiskt gästspel, till Svensk Teaterunion/Svenska ITI-rådet för deltagande från Indien och Cuba i Internationella Teaterinstitutets kongress i Stockholm, till Invandrarnas Kulturcentrum för presentation av arabisk kultur i några svenska städer, till Svenska Vietnamkommittén för gästspel från Vietnam samt till Föreningen för Utvecklingsfrågor för programverksamheten med medverkan av ulandsrepresentanter. Stöd från SIDA:s informationsanslag kan avse samtliga u-länder. Anslaget uppgick bå 1977/78 totalt till ca 15,6 mkr, varav ca 10 mkr enligt riksdagens beslut fördelades på enskilda organisationer. Fackföreningar, studieförbund och andra folkrörelser får på detta sätt möjlighet att bedriva informationsverksamhet med u-landsanknytning i form av seminarier och personutbyte i olika former. Utbildningsdepartementet har sedan budgetåret 1975/76 haft ett särskilt anslag på 200000 kr för folkrörelsernas kulturutbyte. Som exempel kan nämnas att Fredrika Bremer-Förbundet fått medel för ett projekt avseende kvinnofrågor i vissa afrikanska länder. Folkparkernas Centralorganisation, Folkets Husföreningarnas Riksorganisation, Folkbildningsförbundet, studieförbunden, Konstnärs- Kulturrådet, nämnden, NUNSKU, Riksutställningar samt olika museer och institutioner har under åren haft vissa kontakter och visst utbyte med u-länderna. Omfattningen och inriktningen av dessa kontakter framgår närmare av bilaga 3. Sammanfattningsvis kan emellertid konstateras att kontakterna har varit sporadiska.

13.l.2 Kulrururbyte och kulturstöd

Det är viktigt att skilja klart mellan kulturutbyte och kulturstöd när det gäller u-länderna. Förutsättningarna för kulturutbyte mellan de västerländska iländerna är relativt likartade. Det finns oftast likartade traditioner för den konstnärliga verksamheten. Referensramarna är jämförbara. Till bilden hör också att utbytet till stor del sker genom etablerade kommersiella kanaler. Dessa förutsättningar saknas oftast i utbyte med u-länder. Traditioner och referensramar är annorlunda. Många u-länder saknar också de ekonomiska och administrativa resurser som fordras för ett utbyte. Det gäller såväl mottagningsresurser som möjligheter att förmedla egna manifestationer till iländerna. Kulturutbytet med u-länderna motiveras främst av våra egna behov av kontakter och impulser och styrs i hög grad av kulturlivets egna organ. I princip bör det därför inte vara någon skillnad mellan ett utbyte med Frankrike och Storbritannien och ett utbyte med Indien och Tanzania. I båda

I0

146 U-Iänder - kulturstöd och kulturutbyte sou 1978:56

fallen bör utbytet bekostas med medel avsedda för allmänt internationellt kulturutbyte. Kulturstöd finansieras däremot av medel som ställs till förfogande för utvecklingssamarbetet. De länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete är för närvarande Angola, Bangladesh, Botswana, Cuba, Etiopien, Guinea-Bissau, Indien, Kap Verde, Kenya, Laos, Lesotho, Pakistan, Portugal, Sri Lanka, Swaziland, Tanzania, Tunisien, Moçambique, Vietnam och Zambia. Totalt uppgår medelsramen för bilateralt utvecklingssamarbete under budgetåret 1977/78 till 2 268 mkr varav l 770 mkr inom de s. k. landramar som årligen fastställs för dessa länder. Kulturstöd avser således u-ländernas behov och önskemål och faller under SIDAs ansvarsområde. Det omfattar främst sådana aktiviteter som avser att bistå ett land att bevara och utveckla sin egen kultur. Det syftar därför till att stärka u-ländernas nationella identitet. Det kan till exempel ske genom att arkiv, museer och konsthantverkscentra samt stöd till bygga upp nationella forskning i u-ländernas historia, musik, litteratur och konst. Det kan även ske av nationella massmedia, filmbolag och bokförgenom stöd till skapande lag. Kulturstöd kan i första hand komma i fråga för de u-länder med vilka Sverige bedriver ett långsiktigt utvecklingssamarbete. Beroende på samarbetsformerna kan emellertid även andra u-länder komma ifråga för sådant stöd. För kulturstöd gäller samma principer som for annat utvecklingssamarbete. Utgångspunkten är u-ländernas egna prioriteringar. På fältet kan det dock ibland bli svårt att dra en skarp gräns mellan kulturstöd och kulturutbyte. Det kan finnas tänkbara mellanformer såsom till exempel stöd till ett u-landsmuseum i samband med ett utställningsutbyte med Sverige. Det kan också finnas en skillnad i länderinriktningen mellan kulturutbyte och kulturstöd. Kulturstödet torde i första hand komma att avse fattigare länder under det att kulturutbytet främst inriktas på u-länder med rika och annorlunda kulturer med lång historia. Våra biståndsmottagarländer har utvalts utifrån ekonomiska kriterier. För ett utbyte på kulturlivets villkor torde den traditionella uppdelningen på Västerland och Österland bli av större intresse. Vi behöver till exempel lära känna orientens stora kulturer i arabvärlden, Iran, Indien, Kina och Japan. Av enkäten framgår att det förekommer få svenska aktiviteter i dessa områden och att de svenska ambassaderna anser att de försummas från svensk sida.

l3.1.3 Kulturstöd: historik och nu/äge

M ultilaterala insatser I sin strävan att frigöra sig från det koloniala arvet har länderna i tredje världen under senare år lagt allt större vikt vid frågor om bevarandet av det och stärkandet av den nationella identiteten genom olika egna kulturarvet kulturpolitiska åtgärder. Mest tydligt har denna strävan kommit till uttryck i de olika internationella och regionala ministerkonferenser om kulturpolitiska av Unesco under 1970-talet. Kultur ingår också som problem som anordnats ett självständigt kriterium i FN:s basbehovsstrategi som antogs av ILO:s

U-länder - kulturstöd och 147

kulturutbyte

världssysselsättningskonferens år 1976 och som i sin tur är ett led i strävan efter en ny ekonomisk världsordning. Under 1960-talet avsåg kulturstödsprojekten ofta bevarandet av större historiska monument av internationellt intresse. Hit hör exempelvis Unescos kampanj för att rädda templet Abu Simbul i Egypten. Utvecklingen under 1970-talet har dock mer präglats av önskemål om insatser i form av bland annat utbildning och forskning på det kulturpolitiska området för att stärka den nationella identiteten. internationella organisationer, främst FAO, ILO och Unesco, har inom sina ansvarsområden utarbetet projekt för att bidra till u-ländernas ansträngningar att bevara och utveckla den egna kulturen. Också de icke-statliga organisationerna på kulturområdet har bidragit aktivt till utvecklingen genom konferenser, expertmöten och studier inom vitt skilda områden.

K zl/Iursröd genom SIDA

I sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 tog SIDA för första gången upp frågan om kulturstöd som ett särskilt problemområde. Bakom detta låg diskussionen om de kulturella u-länderna förändringari som är en följd av allt utvecklingssamarbete samt behovet av att stärka och vidareutveckla uländernas egen nationella identitet. Frågan ledde till att SIDA tillsatte en intern utredning om kulturstöd till u-länderna. Arbetsgruppen redovisade hösten 1977 sin rapport Kulturstöd till u-länderna. Kulturstöd blir enligt SIDA-utredningen en meningsfull biståndsform om det innebär att man ger mottagarlandet resurser till ökad kunskap om dess egen identitet. Som allmänna riktlinjer för kulturstödet bör enligt SlDAs utredning följande gälla. - att den nationella identiteten stärks (större nationellt oberoende) att insatsen bidrar till att ta tillvara och utveckla ett kulturarv att stödet möjliggör ett ökat folkligt deltagande i kulturlivet eller en bredare spridning av kulturarvet att ett samarbete och utbyte påjämbördig nivå mellan stater eller grupper inom en stat gynnas.

Kulturstöd bör kunna förmedlas på flera olika sätt, inom landramarna, som särskilda program, via SlDAs eller som en del av det informationsanslag bredare samarbetet. I ett handlingsprogram redovisar utredningen insatser i form av särskilda program för sammanlagt 571 000 kronor under 1976/77 och föreslår fortsatta insatser på 1,5 mkr under 1977/78 och 3,5 mkr under 1978/79. Dessutom räknar utredningen med ett ökat utrymme inom landramarna och anslaget för bidrag till enskilda organisationer för insatseri syfte att stödja kulturutvecklingen i u-länderna.

Landramarna

Hittills har endast några få projekt avseende kulturstöd lämnats av SIDA inom landramarna. Det beror dels på att frågan om kulturstöd är relativt ny,

148 U-Iänder - ku/Iursröd och kulturutbyre

dels på att u-länderna ofta prioriterar insatser på områden som ger direkt ekonomisk avkastning. Botswana har fått stöd for att uppföra filialbibliotek Lesotho har fått stöd for att utveckla den lokala hantverkspå landsbygden. traditionen. Delar av de omfattande vuxenutbildningsprogrammen i Tanzania har också finansierats inom landramen.

Bidrag till enskilda svenska organisationer

De svenska enskilda har länge spelat en viktig roll för organisationerna med u-länderna. De har sökt nå vanliga människor i u- Sveriges kontakter länderna med praktiska u-hjälpsinsatser. Genom detta samarbete anser sig SIDA kunna främja biståndspolitiska mål som annars skulle vara svåra att nå. En förutsättning för bidrag är att den enskilda organisationen själv står for en också egen insats i respektive projekt om minst 20 % samt att mottagarlandet önskar att det kommer till stånd. Genom svenska organisationer har SIDA stött olika bidrag till enskilda projekt på kulturområdet såsom stöd till litteratur, press och radio, museer, bibliotek, konsthantverk och olika forskningsprojekt. Ansvariga organisationer har varit missionssamfunden, biblioteksforeningar, lndianfonden, Afro-Art m. fl. Detta stöd kan avse samtliga u-länder. Anslaget för bistånd svenska enskilda uppgår budgetåret 1977/78 till 70 genom organisationer mkr. Därav torde 2-3 mkr ha fordelats för olika ändamål med anknytning till kulturområdet.

Särskilda program

SIDAs verksamhet under anslaget for särskilda program avser biståndsverksamhet utanför landramarna inom ämnesområden som bedöms vara av särskild betydelse för u-ländernas utveckling. Undervisning, kooperation, hälso- och näringsfrågor samt befolkningsfrågor och Vattenförsörjning, är några exempel på sådana angelägna ämnesområden. familjeplanering Sedan budgetåret 1976/77 har även kulturfrågor forts till särskilda program. medverkan från Bidrag från detta anslag utgår till insatser som förutsätter flera länder, ibland en hel region. Vidare bör minst ett svenskt samarbetsland omfattas av projekten. Dessa handhas av FN-organ såsom Unesco och andra eller enskilda internationella organisationer. Projekten avser mellanstatliga bland annat kurser, seminarier och annan utbildning for deltagare från uländer. På kulturområdet har flera ämnen varit aktuella såsom åtgärder for av swahili och andra inhemska språk, utgivning av u-1andslitteutveckling ratur, produktion av nyhets- och dokumentärfilmer samt nyhetssamarbete mellan nyhetsbyråer i u-länder. Anslaget for särskilda program uppgick budgetåret 1977/78 till sammanlagt 175 mkr varav 1,5 mkr avsåg kulturändamål.

Bredare samarbete har i olika sammanhang framhållit att det är önskvärt att finna Riksdagen även andra former for samarbete med u-länderna än det traditionella biståndet. Olika former av samarbete har prövats och fått den gemensamma

U-länder - kulrurstäd och 149

kulturutbyte

beteckningen bredare samarbete. Bredare samarbete har hittills blivit aktuellt i två sammanhang. Det ena gäller de länder med vilka Sverige ingått överenskommelser om tekniskt, industriellt och ekonomiskt samarbete som Algeriet, Egypten, Irak, Iran, Jamaica, Libyen och Nigeria. Den andra formen av bredare samarbete avser de mer ekonomiskt utvecklade programländerna som för närvarande Cuba och Tunisien där riksdagen uttalat sig för en successiv avveckling av det landprogrammerade biståndet. l proposition 1977/78: 135 utvecklas tankarna kring ett bredare samarbete med u-länderna. Det heter i propositionen:

“att det i vissa fall kan visa sig angeläget att företa begränsade biståndsfinansierade insatser utanför ramen för det långsiktiga utvecklingssamarbetet. Tanken var att sådana insatser skulle kunna utgöra ett inslag i ett bredare samarbete både med länder med vilka Sverige fortfarande har ett visst långsiktigt utvecklingssamarbete och utanför kretsen av biståndsmottagande länder. Inte minst kan biståndsfinansierad överföring av svensk know-how vara av intresse, för mottagaren och för Sverige, i fråga om länder som önskar tillgodogöra sig förhållandevis avancerad teknologi. Begränsade utbildningsinsatser, förinvesteringsstudier och mindre samarbetsprojekt på kulturområdet är också tänkbara inslag i bredare samarbete. Sådana insatser behöver inte i samma utsträckning som huvuddelen av resurserna för utvecklingssamarbete begränsas till mycket fattiga länder.

Föredragande statsrådet framhåller också vikten av ökade kulturkontakter med u-länderna:

Sveriges med u-länderna har hittills varit av ringa omfattning. kulturutbyte Svenska institutet har emellertid haft viss försöksverksamhet i några afrikanska länder och SIDA har inom sin informationsverksamhet gjort det möjligt för företrädare för uländerna att i olika evenemang presentera sin nationella kulturi Sverige. Därutöver har visst stöd till kulturverksamhet även lämnats i andra former bl. a. genom insatser som genomförts av frivilliga organisationer och folkrörelser. Liksom hittills bör biståndsmedel kunna utnyttjas för att stödja ett kulturutbyte med u-länderna. Jag vill speciellt betona den betydelse kulturkontakter- både i form av personutbyte och samarbete mellan olika kulturinstitutioner - kan ha inom ramen för ett bredare samarbete med u-länder. Bildningsorganisationer och folkrörelser bör här speciellt kunna engageras. Som BPU betonat kan kultursamarbete ske på en merjämbördig nivå än på många andra områden. Önskvärdheten av ett ökat kulturutbyte med u-länderna påtalas i direktiven till den pågående utredningen om det svenska kultur- och med utlandet. Jag räknar med att utredningen skall lägga fram informationsutbytet förslag om ett ökat kulturutbyte även med länderna i tredje världen.

Hittills har endast två insatser på kulturområdet kommit till stånd inom ramen för ett bredare samarbete. Det ena projektet avsåg utbetalning av ett garantibelopp för en tunisisk folkdanstrupp i samband med ett svensktunisiskt kulturutbyte. Det andra projektet avser Medelhavsmuseets deltagande i utgrävningarna i Kartago i Tunisien. Det bereds av Beredningen för internationellt utbildningssamarbete som har sitt sekretariat i utbildningsdepartementet.

Särskilda problem

Biståndspolitiska utredningen framhåller vikten av ett intensifierat kulturoch informationsutbyte mellan Sverige och u-länderna. Utredningen konsta-

150 U-Iänder - ku/rursröd och kulturutbyte sou 197855

terar: Genom att kunskap om u-ländernas kultur sprids kan förståelse i Sverige för förhållandena i u-länderna ökas och u-landsbilden göras mer levande. Litteratur, musik, film, teater, bildkonst och andra kulturyttringar som skapas av u-ländernas egna medborgare ger möjlighet för människor i i-länder till inlevelse i de levnadsvillkor som gäller i u-länderna. Det kan bl. a. av den anledningen vara motiverat att med biståndsmedel finansiera vissa insatser på kulturområdet. Kulturutbytet med u-länder innebär emellertid svårigheter som motiverar särskilda åtgärder. Utbytet är betydligt dyrare än vårt traditionella utbyte med

Norden, västvärlden och Östeuropa. Det nuvarande svenska kulturutbytet

mellan intresserade institutioner i berörda bygger i hög grad på kontakter länder. Svenska institutioner saknar emellertid ofta direkta kontakter i uländerna och deltar sällan i de olika festivaler som organiseras i u-länder. I flera u-länder betraktas kulturutbyte som en del i ett vidare politiskt förhållande med ett annat land. Utbytet blir ointressant om det inte kan inordnas i ett större sammanhang som präglas av en strävan från båda håll att förbindelserna genom bistånd, handel, bygga ut och befästa de ömsesidiga ministerbesök m. m. Sådana krav ter sig lätt avskräckande för det svenska kulturlivet. intresserade u-landsinstitutioner som saknar resurser for att klara av sin Också detta del av utbytet kräver ofta att bistånd också skall ingå i utbytet. kan utgöra en återhållande faktor för den svenska parten. Svenska institutets Afrikagrupp har i rapporten från forsöksverksamheten med kultur- och informationsutbyte redovisat i huvudsak positiva erfaren- Försöksverksamheten inleddes 1973 och avslutades i och med heter. budgetåret 1976/77. Verksamheten fick särskilt i förhållande till Senegal och Tunisien en starkt officiell prägel, vilket förklaras av dessa länders franska tradition med betonande av statens ansvar för kulturlivet. De uppfattade Institutets verksamhet som uttryck för en svensk politisk vilja till ytterligare Det var också dessa länder som ställde krav på ömsesidighet i kontakter. Med Kenya skedde kontakterna informellt och i huvudsak på utbytet. institutionsnivå utan egentlig statlig inblandning. Institutets framhåller att ett kultur- och informationsutbyte av rapport samt att u-länderna anser internatiodetta slag kan bli ömsesidigt givande nella kulturella kontakter angelägna. Försöksverksamheten pekar emellertid och personella krav som utbytet med u-länder ställer. på de praktiska Institutet konstaterar att varje svensk insats ”kräver, förutom praktiskt biträde från svensk ambassad, helst att personer från Sverige, väl insatta i tekniska och innehållsmässiga förutsättningar, kan delta i utbytesprojektens projektens uppläggning, genomförande och uppföljning på platsen. Erfarenheterna visar dessutom att de svenska institutionerna måste ta mycket aktiv del i förberedelser och genomförande av afrikanska projekt i Sverige om inte tanken på ett tvåvägsutbyte skall stanna vid en fiktion.

13.1.4 Utredningens synpunkter

Kulturutbytet med u-länderna bör normalt vara ett led i det allmänna kulturutbytet och finansieras inom ramen for de ökade anslag som utredinstitutioner och andra organ på detta ningen föreslår för olika myndigheter,

U-ländei - kulturstöd och 151

kulturutbyte

område. Svenska institutet bör kunna bistå med kontaktservice, samarbete och stimulans. Utbytet med u-länderna kräver emellertid särskilda ekonomiska insatser. Från regeringshåll har konstaterats att: Förbindelserna med u-länderna ställer särskilda anspråk på svenska statens medverkan . . . när det gäller handel, kreditgivning, tekniskt och industriellt samarbete samt forskning och kulturutbyte”, samt: “Liksom hittills bör biståndsmedel kunna utnyttjas för att stödja ett kulturutbyte med u-länderna.” De ökade medel för kulturutbyte till olika organ och institutioner som utredningen har föreslagit kan väntas medföra en ökning också av utbytet med u-länderna. Utredningen föreslår vidare en femårig försöksverksamhet för att undersöka förutsättningarna för ett förstärkt kulturutbyte med u-länderna. I första hand bör man då försöka stimulera u-landsprojekt i Sverige. De kontakter som då uppstår kan i sin tur leda till spontant intresse för svenska kulturmanifestationer i respektive u-land. U-landsmanifestationer i Sveriga finansieras redan i dag i viss utsträckning genom SIDA:s informationsanslag. Försöksverksamheten förutsätter att

sådana medel i ökad utsträckning används för att låta u-länderna

presentera sina länder och sin kulturi Sverige. Finansieringen av de svenska projekt som kan komma till stånd i u-länder förutsätts ske inom ramen för det allmänna kulturutbytet. För att leda den föreslagna försöksverksamheten bör en u-Iandsgrupp tillsättas med representanter för utbildningsoch utrikesdepartementen, SlDA, Svenska institutet, kulturrådet samt det organ som kommer att överta de uppgifter som i dag hanteras av Beredningen för internationellt utbildningssamarbete. Gruppen bör arbeta informellt och SIDA föreslås vara sammankallande. En huvuduppgift för gruppen bör vara att försöka samordna olika insatser så att utbytet blir ömsesidigt. Som stimulans till ett ökat utbyte bör särskilda medel kunna ställas till förfogande av berörda organ. Dessa medel bör kunna administreras av Svenska institutet och redovisas i särskild ordning. Ett förstärkt samarbete mellan institutioner i u-länder och i Sverige skulle enligt utredningens mening kunna ingå i ett bredare samarbete och i så fall bekostas ur anslaget för internationellt utvecklingssamarbete. Normalt bör krav ställas på vissa egeninsatser från deltagande svenska kulturinstitutioner. Eftersom u-länderna ofta framför önskemål på kulturområdet i samband med förhandlingar av olika slag bör exempelvis ambassader och i förekommande fall deras biståndskontor kunna förmedla och initiera till sådana förslag Samarbetsområden. Kulturstöd med biståndsmedel faller inom SlDAs ansvarsområde men beröringspunkter med kulturutbyte finns liksom fruktbara möjligheter till samarbete. Det är därför naturligt att u-landsgruppen för kulturutbyte hålls informerad om kulturstöd och får tillfälle att diskutera tänkbara anknytningstill olika projekt. Enklast kan detta ske genom att den byrå inom punkter SIDA som handlägger kulturstöd också är representerad i u-landsgruppen.

152 U-länder - kulturstöd och kulturutbyte

13.2 Personutbyte

och vidmakthålla svenska kontakter med u-länderna krävs För att stimulera för svenskar att själv resa till u-länderna men också ökade ökade möjligheter for svenska institutioner, grupper och enskilda att ta emot möjligheter besökare från u-länderna under viss tid. Förutom den ömsesidiga stimulans som ett sådant utbyte kan ge har u-länderna behov av svenskt know-how på olika områden såsom utveckling och forskning, statlig och privat samt ekonomiskt och industriellt kunnande vilket också administration, av regeringen i proposition l977/78zl35. understryks Våra möjligheter att ta emot och bistå kvalificerade besökare - forskare, tekniker, planerare, statstjänstemän m. fl. - från andra länder är emellertid som ofta medför begränsade. Det gäller särskilt for besökare från u-Iänderna större kostnader än annat utbyte.

l3.2.1 Nuläge

Svenska institutets stipendier och bidrag

främst i Svenska institutet förfogar i dag över olika medel för personutbyte, verksamhet på form av stipendier. I bilaga 4 ges en översikt över Institutets kan konstateras att det finns små detta område. Sammanfattningsvis från u-länder att komma till Sverige genom möjligheter for personer Institutets bilaterala stipendier. Under 1976/77 har endast tre stipendiater

från Kina kunnat besöka Sverige. Sverige erbjuds varje år att söka stipendium gäststipendier kom till Indien och Thailand. När det gäller Institutets sammanlagt 66 av 140 stipendiater från u-länderna. I samband med att SIDA upphörde med sin stipendieverksamhet ingick om stipendiesamarbete. Stipendierna betalas av man avtal med Institutet På detta sätt har enskilda forskare eller SIDA och handläggs av Institutet. från Indien, Vietnam, Sydkorea och Tanzania beretts studiemöjstuderande lighet i Sverige. har inom landramen begärt att få sända experter till Sverige for Portugal kortare studier inom utbildnings- och bostadsområdena. Sedan starten 1976

har ca 130 experter besökt Sverige.

Sedan 1971/72 administrerar Svenska institutet FN-stipendieverksamhe-

från SIDA. Under 1976/77 har 130 FN-stipendiater ten, som då övertogs studerat i Sverige under en tid av en vecka till 12 månader. Några av dessa korn från u-länderna. Institutet administrerar också ett mindre stipendieproav FN avseende flyktingar från Södra Afrika. gram finansierat 30 stipendier for chilenska och andra Regeringen beslöt 1973 att inrätta latinamerikanska forskare från Chile att studera i Sverige. För närvarande studier Institutets bedriver ca 18 forskare på dessa medel som ställs till förfogande av SIDA.

Utrikesdepartementet samt utlandsmyndig- Utrikesdepartementets press- och informationsenhet eller journalister till heterna inbjuder varje år ett antal opinionsbildare

U-länder - kulturstöd och

kulturutbyte 153

Sverige. Sammanlagt beräknas ca 10 u-landsjournalister besöka Sverige per år varav 3 a 4 inbjuds av pressbyrån. Beträffande inbjudningarna till opinionsbildare uppskattas årligen 5 till lO avse u-länder.

SIDA

SIDA administrerar inte längre stipendieprogram för studier i Sverige. SlDA har ingått avtal med Svenska institutet om särskilt samarbete på stipendieområdet i det numera mycket begränsade antal fall där SIDA finner stipendiering for studier i Sverige motiverad. SIDA har emellertid genom sitt informationsanslag ett visst personutbyte med u-länderna. Bakom detta ligger SlDAs önskan att i ökande utsträckning låta u-ländernas egna talesmän presentera sina länder, problem och kulturer i Sverige. Det kan röra sig om föreläsningar, deltagande i seminarier och kongresser i Sverige m. m. På detta sätt beräknas årligen ca 20 personer från u-länderna besöka Sverige. Från anslaget utgår också u-Iandsstipendier for svenska författare, journalister och filmskapare. Under 1977/78 fick 27 svenskar del av dessa stipendier som i forsta hand är avsedda for längre vistelser i u-länder. SIDA finansierar även med Unesco och Internationella atomenergikommissionen (IAEA) de internationella och fysik- kemiseminarierna vid Uppsala universitet. Seminarierna har till syfte att förmedla bistånd och erfarenheter inom naturvetenskaplig forskning till institutioner i u-länder.

Årligen deltar ca 30 forskare under 10 månader.

Beredningen _för Li-Iandsforskning (SARE C)

Frågor som avser u-landsforskning handläggs sedan 1975 av en särskild beredning for u-landsforskning (Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries - SAREC). SAREC ger bidrag till olika former av forskning med u-landsanknytning huvudsakligen i u-länderna själva men även i Sverige. Stödet till u-länderna avser främst stöd till centrala forskningsmyndigheter. Inom ramen for de konkreta projekt som diskuteras finns emellertid utrymme för ett personutbyte. Avtal har slutits om samarbete med

forskningsmyndigheter i Sri Lanka, Tanzania och Vietnam.

SAREC avser också att medverka till att u-länderna kan etablera forskningskontakter i Sverige for att få stöd med metodik, speciell expertis m. m.

Beredningen för internationellt utbildningssamarbete

Beredningen for internationellt utbildningssamarbete som under lyder utbildningsdepartementet har till uppgift att mot ersättning tillhandahålla svenska tjänster i de u-länder med vilka Sverige ingått överenskommelse om tekniskt, industriellt och ekonomiskt samarbete eller motsvarande såsom Algeriet, Egypten, lrak, Jamaica, Iran, Libyen och Nigeria. l vissa fall har begränsade bistândsmedel ställts till förfogande for exempelvis utbildningsinsatser. Det har hittills skett i fråga om Algeriet och Egypten. Beredningen handlägger också frågor om bredare samarbete med

154 U-Iänder - kulturstöd och kulturutbyte

Tunisien. lnom ramen för samarbetet med dessa länder har en del studiebesök ägt rum som syftat till att få till stånd ett utbyte mellan en institution i Sverige och i det berörda u-landet, till exempel mellan en svensk socialhögskola och motsvarande institution i u-landet. l andra fall har u-landet självt fått stå for kostnaderna för studiebesöken. Från Libyen har till exempel olika delegationer studerat utbildning av handikappade och barn- och äldreomsorg. Beredningen har dessutom medverkat vid arrangerandet av kurser i Sverige exempelvis för yrkeslärare, teletekniker och elingenjörer. Beredningens framtid är för närvarande föremål för överväganden inom berörda departement.

Övrigt

Utöver dessa myndigheter och organisationer finns även andra där personutbyte med u-länderna är ett led i den ordinarie verksamheten. Det gäller särskilt Nordiska Afrikainstitutet och Dag Hammarskjölds Minnesfond i Uppsala, som årligen arrangerar seminarier och föredrag med deltagare från u-länderna. Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och lngenjörsvetenskapsakademien (IVA) har också ett begränsat utbyte med några u-länder. De utländska studenterna i Sverige från u-länderna har ökat markant i antal under senare år. Regeringen har 1978 tillsatt en utredning för att bereda vissa frågor rörande de utländska studerandenas förhållanden i Sverige.

l3.2.2 Utredningens synpunkter Det får betecknas som en brist att det finns så få möjligheter för personer f rån u-länderna att ta del av svenskt kunnande på olika områden. De möjligheter som finns kräver mycket speciella förutsättningar. Proposition 1977/782135 om riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete framhåller emellertid särskilt vikten av personutbyte för ett bredare samarbete med u-länderna. Det bredare samarbete som Sverige inlett med ett antal u-länder kan därför ses som ett första steg i denna riktning. Beredningen för internationellt utbildningssamarbete har på detta område fått vissa möjligheter att medverka till att etablera institutionskontakter mellan Sverige och u-länderna, förmedla utbildningstjänster och anordna studiebesök, ibland i samarbete med svenska företag. SIDA har också givit Svenska institutet i uppdrag att handlägga vissa stipendier, som i mycket liknar det bredare samarbete som beredningen handhar. Möjligheten till stipendier bör därför ökas. På samma sätt som nu sker

beträffande Östeuropa bör statsmakterna kunna göra särskilda satsningar för

att intensifiera utbytet med u-länder där svenska forskare, institutioner och organisationer har lå eller inga kontakter. Stödet bör i första hand gå till korttidsstipendier som möjliggör för specialister som så önskar att komma till och svenska erfarenheter av Sverige och ta del av svenskt specialkunnande olika slag. Utredningen anser att det borde kunna ligga nära till hands att sådana korttidsstipendieri Sverige ingåri ett bredare samarbete med u-länderna. Det

U-/änder - ku/tursröd och kulrurutbyre 155

gäller främst u-landsstipendiater till Sverige men också svenskar till uländerna i den mån sådana besök sker inom ramen for ett utbyte mellan institutioner. Ett sådant stöd borde kunna ges genom att särskilda medel ur anslaget for internationellt utvecklingssamarbete ställdes till förfogande för detta ändamål. Eftersom SIDA numera inte handlägger sådan stipendieverksamhet kunde det vara naturligt att medlen administrerades av Svenska institutet och redovisades i särskild ordning. Med hänsyn till att flera departement, myndigheter och institutioner har sakkunskap och intressen inom detta område borde det vara angeläget att finna former for samråd vid beslut om stipendietilldelning.

13.3 Informationsverksamhet

Sverigeinformationen i u-länderna bedrivs på samma sätt som i övriga delar av världen. Samma material och samma metoder används. Resurserna för informationsverksamheten i u-länderna har emellertid alltid varit begränsade. De svenska utlandsmyndigheterna i dessa länder har också mycket begränsade personella resurser.

13.3.1 Historik och nuläge

Tidigare _förslag och erfarenheter

Olika forslag om ökade svenska satsningar på informationsverksamhet har framförts tidigare. Kollegiet for Sverigeinformation i utlandet ett upprättade särskilt basprogram for regionerna Afrika och Latinamerika budgetåren 1965/66 till 1967/68. Utrikesdepanementets informationsbyrå har på olika sätt markerat sin önskan att satsa ytterligare på u-Iänderna. Det har skett att genom utlandsmyndigheterna fått förstärkta anslag for informationsverksamhet samt att ökade medel under hand ställts till Svenska institutets förfogande för verksamhet av detta slag. Detta medförde bland annat att Institutet inledde den förutnämnda forsöksverksamheten med förstärkt kultur- och informationsutbyte med Kenya, Senegal och Tunisien. Syftet med verksamheten var att ge Institutet erfarenheter av ett område där man tidigare hade mycket begränsade erfarenheter. För informationsverksamhetens del gällde det att se i vad mån som material och metoder som används i i-länder även kunde användas i u-länder. Institutet har i sin slutrapport dragit slutsatsen att det går att använda detta material också i u-länder under förutsättning att man vänder sig till välutbildade opinionsbildare som har kännedom om referensramarna i ett industrialiserat västerländskt samhälle. Det gäller personer som politiker, regeringstjänstemän, universitetslärare, journalister, fria yrkesutövare m. fl. Försöksverksamheten visade också att det fanns ett intresse för frågor och problem som belyser Sveriges utveckling från u-land till i-land, producentoch konsumentkooperation. metoder for vuxenutbildning, folkrörelsernas

156 U-länder - ku/mrsröd och kulturutbyte

m. m. En anknytning till lokala referensbetydelse för samhällsutvecklingen ramar i u-landet framstår emellertid som önskvärd. Institutets slutsats är därför att man vid sidan av existerande typer av informationsmaterial också bör vara beredd att anpassa befintligt material eller framställa särskilt informationsmaterial for användning i u-länderna.

Synpunkrerfrân svenska ambassader i u-länderna

Genom ambassadenkäten har utredningen fått synpunkter på det informationsarbete som idag bedrivs i u-länderna och de särskilda problem som därvid uppkommer. Ambassaderna i u-länder är i allmänhet små och informationsarbetet blir därför ofta marginellt. Samtidigt kan paradoxalt nog kraven på den allmänna i ett u-land ibland vara större än i i-länder. Skälen är Sverigeinformationen flera. Ofta utgör ambassadens informationsverksamhet en av de viktigaste och institutioner har källorna till kunskap om Sverige. Svenska myndigheter i landet. Enstaka insatser av ambassaden kan därför få sällan egna kontakter stor genomslagskraft. lnformationsverksamhet får också lätt en politisk dimension eftersom ulandets intresse ofta är politiskt motiverat. Vår utrikespolitik, vårt bistånd, vårt stöd till olika befrielserörelser gör att vi ofta har goodwill i u-länderna. För u-länderna får ofta alla kontakter en politisk dimension. Handel, bistånd, kulturutbyte och informationsverksamhet knyts gärna ihop. De svenska ulandsambassaderna har därför en förklarlig tendens att vilja länka samman allmän Sverigeinformation och kommersiell information. kulturutbyte, Ambassaderna i Afrika och Asien ser vissa konlliktrisker förbundna med ökad egeninitierad Sverigeinformation. l Afrika tror man att det skulle bli svårt att motsvara de olika förväntningar som skulle uppstå. Det gäller främst alla dem som hoppas få stipendier för studier utomlands. l Asien gäller samma frågeställning de många människor som önskar söka arbete i Sverige.

Aktiva informationsinsatser kan lätt ytterligare understryka Sverige som det

förlovade landet för de många potentiella utvandrare som finns, framför allt i Asien. anger att det är svårt att använda material på Många u-landsambassader men även Nordafrika och också flera engelska. Det gäller hela Latinamerika i tredje världen har kunskaper i länder i Asien. Även om många människor djupa för att vederbörande skall kunna engelska är de ofta inte tillräckligt tillgodogöra sig en kvalificerad engelsk text. Det finns därför stort behov av allmän lättfattlig Sverigeinformation på anpassad engelska. Av samma skäl önskar ambassaderna mer material på u-landsspråk såsom spanska, portugi- Vietnamesiska m. fl. språk. Ambassaderna framsiska, arabiska, swahili, ställer redan nu i många fall själva lokalt informationsmaterial på dessa språk i samband med mässor, filmveckor m. m.

13.3.2 Utredningens synpunkter

har under senare år väckt intresse, särskilt i u- Sveriges utrikespolitik länderna.Genom vårt långsiktiga utvecklingssamarbete med ett tjugotal uländer kommer människor i dessa länder i praktisk kontakt med Sverige.

U-/änder - kulrursröd och 157

kulrururbyte

Detta ställer krav på det svenska erfarenhetsutbytet med u-länder och den svenska informationsverksamheten i dessa länder. Dessa krav understryks av att internationellt spridda massmedia sällan innehåller information om Sverige. Utredningen föreslår i kapitlet Information förslag en betydande ökning av Svenska institutets informationsverksamhet. lnom ramen för denna bör det bli möjligt att satsa även på informationsmaterial som är anpassat till ulandsforhållanden. Men andra media är också viktiga i u-länderna, särskilt film- och utställningsverksamhet. De ökade medel som föreslås för Institutet bör göra det möjligt att framställa flera språkversioner avsedda för uländerna. Det ökade personutbyte med u-länderna som utredningen föreslår bör också medverka till att på längre sikt bygga upp ett rikt och varierat kontaktnät mellan enskilda grupper och institutioner i Sverige och uländerna.

14 kulturavtal

Frågan

om

14.1 Bakgrund

Utredningen skall enligt sina direktiv undersöka frågan om statliga kulturavtal. Sverige har hittills inte på regeringsnivå ingått några bilaterala kulturavtal med andra länder. Den svenska inställningen är att utbyte inom kultur och forskning bör löpa så fritt och obundet som möjligt. Denna inställning finns såväl hos statsmakterna som hos kulturlivet. De övergripande multilaterala åtaganden som Sverige gjort inom Norden, Europarådet, Unesco och i samband med konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) har inte rubbat denna allmänna princip.

14.2 Olika former av avtal

Kulturavtal är en överenskommelse mellan två regeringar om formerna för och ofta också omfattningen av kulturutbytet mellan de båda länderna. Det får ofta formen av ett officiellt ramavtal som syftar till att allmänt främja utbytet. Den närmare regleringen av utbytet sker vanligen i form av särskilda protokoll eller program som utarbetas av underlydande myndigheter. Olika länder har kommit att ingå kulturavtal av olika skäl. De flesta har sin grund i de politiska förändringar som följde på det andra världskriget. Sverige och Schweiz är idag de enda länder i Europa som inte ingår bilaterala kulturavtal med andra länder. Kulturavtalen används å ena sidan till att närmare befästa kulturförbindelserna med de länder som man av olika skäl kommit särskilt nära. Det gäller till exempel Norges avtal med Belgien, Storbritannien och Nederländerna. Avtalen används å andra sidan också mellan länder som politiskt kommit i motsatt läger och som vill använda avtalen som utgångspunkt for att få till stånd ett önskat utbyte. Det gäller till exempel Förenta Staternas kulturavtal med Sovjetunionen. Avtalsformen används för att reglera många olika former av samarbete staterna emellan. Sverige har till exempel ingått avtal om ett långsiktigt utvecklingssamarbete med for närvarande tjugo u-länder: Angola, Bangladesh, Botswana, Cuba, Etiopien, Guinea-Bissau, Indien, Kap Verde, Kenya, Laos, Lesotho, Moçambique, Pakistan, Portugal, Sri Lanka, Swaziland, Tanzania, Tunisien, Vietnam och Zambia. Sverige har också ingått särskilda samarbetsavtal med vissa u-länder avseende ekonomiskt, tekniskt och

160 Frågan om kulturavtal

samarbete. Avtal har för närvarande tecknats med Algeriet, vetenskapligt Indien, Irak, Iran och Libyen. I avtalen finns inslag av biståndska- Egypten, raktär främst på utbildningsområdet. med statshandelsländerna sker på grundval av Sveriges handelsutbyte eftersom dessa länder i stor utsträckning står utanför särskilda handelsavtal, det multilaterala handelssamarbetet. Avtalen motiveras av allmänna svenska

handelsintressen. Sverige har dessutom under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet med de östeuropeiska länderna på det ekonomiska, ingått samarbetsavtal området. Avtalen innehåller i industriella och teknisk-vetenskapliga huvudsak sådant som är av intresse för den svenska exportindustrin. ztvvisztnde svenska inställningen till kulturavtal har Den traditionellt att man från svensk sida uteslutit möjligheten att emellertid inte inneburit inom en viss del av avtalsvägen reglera en speciell fråga eller samarbetet kultursektorn. Avtal har slutits med Frankrike 1936 angående förbindelserna litteraturens och skolväsendets områden, med Förenta på vetenskapens, av viss utbytesverksamhet inom undervis- Staterna 1952 om finansiering samt 1973 med Kina om utställning i ningens område (Fulbright-avtalet) har avtal slutits Sverige av arkeologiska fynd från Kina. Inom filmområdet Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland för att med till exempel underlätta samarbetet. har också ingått avtal med främst de Enskilda svenska institutioner östeuropeiska länderna för att reglera visst utbyte inom kultur och forskning. och forskningssamarbete som Främst gäller det de avtal om forskarutbyte och slutit

Kungl. Vetenskapsakademien lngenjörsvetenskapsakademien

i dessa länder. Dessutom har Institutet för rikskonserter med sina motparter tidigare haft avtal med institutioner i Östeuropa om artistutbyte. övergripande multilateralt avtal Sverige har också sedan 1971 ett allmänt med de nordiska länderna. Den europeiska kulturom kulturellt samarbete från konventionen ratiñcerades av Sverige 1958. Unescos kulturdeklaration år 1966 samt slutakten från den europeiska säkerhetskonferensen (ESK) utgör andra allmänna svenska åtaganden om kulturellt samarbete.

14.3 Andra överenskommelser

om kulturavtal med Sverige har främst framförts av de Östeuro- Önskemål Med till de kommunistiska ländernas starkt peiska länderna. hänsyn är det ett stående önskemål från deras sida att centraliserade uppbyggnad med omvärlden i form av avtal. Med kulturavtal reglera samtliga förbindelser deras åskådning är en del av önskar de markera att kulturutbytet enligt officiella Detta överensstämmer inte med den svenska staternas politik. att utbyte inom kultur och forskning bör löpa så fritt som ståndpunkten möjligt. särskilda i utbytet med Östeuropa som Det finns emellertid problem motiverar någon form av gemensam överenskommelse på kulturområdet. Enligt öststaternas bestämmelser kant. ex. gästande utländska artister inte annan valuta. Också föra med sig sitt gage ut ur landet eller växla det till har försvårat ett spontant utbyte. Från svensk sida har man språkhinder

sou 1978:56

Frågan om kulturavtal 161

därför valt att lösa de tekniska problemen så att Svenska institutet sedan mitten av 1960-talet efter samråd med utrikesoch utbildningsdepartementen tecknar särskilda ku/ttzrprogram med de östeuropeiska länder som så önskar. Kulturprogram tecknas bara med länder där särskilda administrativa och valutatekniska förhållanden motiverar en sådan åtgärd. Den principiella skillnaden mellan kulturavtal och kulturprogram är att kulturavtal undertecknas av representanter for de båda ländernas regeringar medan kulturprogrammen från svensk sida tecknas av en självständig myndighet och att regeringen därmed inte är bunden till detaljerna i den överenskommelse som träffas. I övrigt liknar kulturprogrammen mycket de bilaterala kulturavtal som olika länder med varandra. ingår Kulturprogrammen löper som regel på två år i taget och förnyas efter förhandlingar. Svenska institutet har idag tecknat kulturprogram med Albanien, Bulgarien, Jugoslavien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen och Ungern. Tidigare fanns även ett program med Cuba. Programmen är mycket allmänt hållna och berör främst formerna för utbytet mellan länderna. Utfástelser avseende stipendie- och forskarutbyte utgör huvuddelen av kulturprogrammen som också fastställer antalet stipendiemånaderi båda riktningarna. I övrigt innehåller de som regel endast så kallade främjandeparagrafer inom olika ämnesområden. Berörda institutioner i de båda länderna förutsätts därefter själva komma överens om det konkreta utbytet. Det står också berörda institutioner fritt att själva sluta avtal om samarbete vilket har skett i några fall (till exempel Rikskonserter). En del av utbytet med dessa länder sker numera fritt mellan berörda institutioner vid sidan om kulturprogrammen. Utbytet har också ökat markant under senare år. Också från vissa västländer har på senare tid förslag och propåer om kulturavtal framställts. Det har främst länder gällt i Sydeuropa såsom Grekland, Portugal och Spanien men även Holland. Bakom förslagen från Grekland, Portugal och Spanien ligger ett politiskt intresse från de nya demokratiska regeringarna att på olika områden bryta den tidigare isoleringen. Från holländsk sida har man velat fästa uppmärksamhet på risken av att de officiella kontakterna på detta område koncentreras till de länder med vilka Holland har kulturavtal. Detta kan också i vissa fall få konsekvenser för ett i och för sig önskat utbyte med Sverige. Det liggeri båda parters intresse att finna former for överenskommelser som möjliggör utbyte även utan avtal. I detta syfte har kontakter om olika slag av utbyte inletts. Vissa u-länder har också uttryckt önskemål om kulturavtal. Framställningar har ofta gjorts av u-länder med vilka Sverige har utvecklingssamarbete eller särskilda samarbetsavtal. Med Cuba och Tunisien har ett bredare samarbete inletts som bland annat kan komma att omfatta kulturområdet. l regeringsavtalet med Cuba från 1977 nämns särskilt vetenskap och kultur som möjliga samarbetsområden. Svenska institutet hade under åren 1975 och 1976 ett kulturprogram med Cuba som emellertid ännu inte har förnyats. Det var det enda kulturprogram som Institutet tecknat utanför kretsen av östeuropeiska länder. Med Tunisien har konkreta förhandlingar om ett samarbetsprojekt på kulturområdet inletts.

sou 1978:56

162 Frågan om kulturavtal

14.4 För och emot kulturavtal

Mot denna bakgrund har utredningen att redovisa och pröva de skäl som talar

för och emot att Sverige ingår kulturavtal på regeringsnivå. Utgångspunkten för bedömningen är frågan om en ändring av nuvarande fördelar ur utrikespolitisk synvinkel och/eller för praxis kan anses medföra med utlandet och det svenska kulturlivet. Sveriges kulturutbyte har önskan att tillmötesgå andra länders Från utrikespolitisk ståndpunkt om samarbetsformer utgjort en viktig faktor i bedömningen framställningar aktualiseras ibland. av frågan. Önskemål från andra länder om kulturavtal om kulturavtal skulle skapa ökad Man har då från svensk sida övervägt samarbetet mellan Den goodwill i det bilaterala Sverige och andra länder. effekten av eventuella svenska kulturavtal med de goodwill-skapande i dag vara obetydlig, eftersom dessa östeuropeiska länderna torde emellertid med i vissa fall upp till hundratalet stater länder numera har ingått kulturavtal vardera. Situationen beträffande kulturavtal skiljer sig sålunda från den som levde i en viss rådde fram till 1960-talet då länderna i Östeuropa fortfarande

isolering. i utbytet spela större När det gäller västländer torde det konkreta innehållet

roll än formerna. Beträffande u-länderna skulle kulturavtal kunna spela en utrikespolitisk roll på kort sikt. Det finns anledning att tro att ett goodwill-skapande formaliserat samarbete skulle underlätta kontakterna med dessa länder med har få eller inga egna kontakter. Officiella vilka Sverige och svenskt kulturliv kontakter. Svårigheten att kanaler skulle kunna öppna vägen till informella med konkret innehåll skulle emellertid snart kunna väga upp fylla avtalen denna fördel. att kulturavtal skulle kunna användas för svenska priorite- Möjligheten ringar på kulturutbytets område är en viktig aspekt av frågan. Erfarenheten att innehållet i kulturavtalen snarare blir ett resultat av visar emellertid än ett uttryck för en genomtänkt politik från det önskemål från omvärlden

egna landet. av frågan om kulturavtal måste stort avseende fästas vid Vid bedömningen Från det svenska kulturlivets sida betonas ofta kulturlivets synpunkter. utbyte över gränserna. Det finns grundprincipen om ett fritt och obundet risker för att kulturavtalen skulle ge en mera officiell prägel åt utbytet i form manifestationer. En annan konsekvens skulle av satsningar på spektakulära och okontroversiella kulturyttringar favoriserades kunna bli att etablerade ansvar för utbytet. Slutligen skulle när en regering hade ett formellt kulturavtal kunna leda till ökade krav på icke önskvärda reciproka bindningar av detta slag framfördes senast i samband med att i kulturutbytet. Synpunkter och myndigheter inom kulturområdet fick yttra sig svenska organisationer från ESK-konferensen. Genomgående betonades över slutdokumentet vikten av fria och direkta kontakter mellan institutioner samt forskare och

kulturarbetare. Dessa synpunkter återspeglades också i slutdokumentets

om och utbyte på det kulturella området.

avsnitt samarbete

finns inte. De formella Något egentligt tryck på Sverige att ingå kulturavtal förefaller upprepas mera rutinmässigt. Om Sverige idag framställningarna skulle välja att ingå kulturavtal med ett land skulle med säkerhet ett stort

sou 1978:56

Frågan om kulturavtal 163

antal länder omedelbart kräva samma sorts avtal. Det finns med något marginellt undantag inga konkreta exempel på att svenskt kulturliv missgynnats i det internationella kulturutbytet på grund av att vi inte har avtal. Med de östeuropeiska länderna fungerar utbytet på grundval av kulturprogrammen. Dessutom går en allt större del av utbytet med vissa östländer utanför programmen. Det är en utveckling som Sverige önskar stödja. En förändring av den nuvarande svenska inställningen till kulturavtal skulle medföra fiera svårigheter. Den skulle skapa stora förväntningar på Sverige i fråga om ökade resurseri förhållande till nuvarande kulturprogram. Allmänt formulerade kulturavtal skulle ställa krav på ökade preciseringar i de åtföljande kulturprogrammen och därmed en ökad central av dirigering institutioners, organisationers och enskilda kulturarbetares kontakter. l ett trängt budgetläge skulle kulturavtal kunna leda till en ur kulturlivets synvinkel felaktig prioritering av tillgängliga medel. Praktiskt skulle statliga kulturavtal ställa större krav på administrativa insatser av såväl utrikes- som utbildningsdepartementet. Redan de nuvarande kulturprogrammen ställer betydande krav på Svenska institutet. Ett stort antal kulturavtal skulle ställa anspråk på en omfattande administrativ apparat i form av blandade kommissioner och särskilt avdelade tjänstemän inom regeringskansliet. Erfarenheterna från industri- och handelsdepartementen visar att de många bilaterala samarbetsavtalen är administrativt tidskrävande.

14.5 Slutsatser

Utredningen finner att övervägande skäl talar för en oförändrad svensk inställning till statliga bilaterala kulturavtal. Den nuvarande ordningen synes väl motsvara de krav som det svenska kulturlivet ställer på ett mångsidigt och obundet utbyte över gränserna. Denna ordning tycks också vara accepterad i utlandet. Huvudregeln bör således även i fortsättningen vara att utbytet skall löpa fritt från statliga avtal och bindningar. Med länder som av särskilda skäl begär en reglering bör Svenska institutet liksom hittills kunna ingå särskilda kulturprogram. Dessa bör vara allmänt hållna och inte inkräkta på det utbyte som äger rum genom informella kanaler. Kulturprogrammen bör beredas av Svenska institutet i nära samråd med utrikes- och utbildningsdepartementen. Institutet skall hålla kontakter med de olika institutioner inom svensk kultur och forskning vars synpunkter måste spela en avgörande roll för programmens konkreta innehåll. Institutet bör liksom nu ha huvudansvaret för att forskaroch stipendiatutbytet kommer till stånd. Svenska institutet bör även svara för informationen till svenskt kulturliv om de möjligheter som kulturprogrammen erbjuder. Med övriga länder bör informella överläggningar kunna förekomma i de fall då utbytet med Sverige riskerar att bli eftersatt på grund av dessa länders förpliktelser att i första hand uppfylla sina kulturavtal. Sådana samtal med Sammanträdesprotokoll kan initieras till exempel av Svenska institutet. Även kulturlivet bör kunna medverka i sådana överläggningar. Kultur- och erfarenhetsutbytet med u-länder kan komma att ingå i en breddning och intensifiering av Sveriges förbindelser med dessa länder. I ett

sou 1978:56

164 Frågan om kulruravtal

sådant kan det visa sig ändamålsenligt att ta med även sammanhang kulturfrågor i övergripande ramavtal avseende såväl utvecklingssamarbete som ekonomiskt, tekniskt och vetenskapligt samarbete. Det kan leda till nya för svenskt kulturliv med länder med kontakter och samarbetsmöjligheter motiveras av uvilka Sverige inlett andra former av samarbete. Sådana avtal inställning till ländernas särställning och påverkar inte Sveriges principiella

kulturavtal.

15 Samråd mellan

allmän, kommersiell och

turistinriktad information

Utredningen skall enligt sina direktiv studera möjligheterna till ett utvidgat samråd mellan ansvariga organ för allmän, kommersiell och turistinforma- 7a tion .

15.1 Gemensamma intressen

Att vidmakthålla och stimulera utlandets intresse för Sverige och svenska förhållanden är den gemensamma målsättningen för allmän, kommersiell och turismfrämjande information. Även om infonnationen ges från delvis olika utgångspunkter och med olika syften finns många beröringspunkter mellan dessa olika slag av Sverigeinformation. Den allmänna Sverigeinformationen är för den kommersiella och den turismfrämjande verksamheten ett viktigt stöd och en nödvändig bakgrund för deras särskilda insatser i olika länder. Information om frågor som miljövård, teknik och forskning kan utgöra underlag för särskilda exportfrämjande verksamheter. Svensk ekonomi liksom svensk industri och teknik är inslag i den allmänna bilden av Sverige. Ökad kännedom i utlandet om vår socialpolitik, vår samhällsstruktur eller vår arbetsmarknad kan gynnsamt påverka den svenska och exporten turismen till Sverige. Omvänt kan goda erfarenheter av svenska varor skapa eller befästa en positiv inställning till Sverige överhuvudtaget. l det praktiska arbetet utomlands ingår ofta dessa olika slag av information som led i ett större sammanhang. Det kan vara naturligt för en ambassad, ett konsulat, ett handelssekreterarkontor eller ett turistkontor att låta de skilda insatserna samverka i förhållande till det främmande landet. Ofta ser också det främmande landet de olika forbindelserna med Sverige som delar av en sammanhängande politik där problem eller framgångar på ett område kan påverka de bilaterala förbindelserna även på andra områden. Man gör således inte samma skillnad som i Sverige mellan information med olika syften. Det gäller enligt de svenska utlandsmyndigheterna särskilt de östeuropeiska länderna och u-länderna.

15.2 Nuvarande organisation

När Svenska institutet bildades år 1945 som en ideell förening med bidrag från både staten och näringslivet förutsattes Institutet verka för Sveriges ”kultu-

kommersiell och rurisrinriktad information

166 Samråd mellan allmän,

förbindelser” med omvärlden. Det var en rella, sociala och ekonomiska av Institutets dåvarande finansiering. 1962 tillsattes Upplysnaturlig följd för att åstadkomma ökad samordning mellan olika slags ningsberedningen information och ge riktlinjer for framtiden. År 1966 inrättades på Upplysfor Sverigeinformation i utlandet som ett ningsberedningens forslag Kollegiet med egen budget for permanent samordnande och policyskapande organ i Kollegiet var bland andra utrikesgemensamma åtgärder. Representerade Svenska institutet, Sveriges Allmänna Exportoch handelsdepartementen, Turisttrafikforbundet och Sveriges Radios utlandsproförening, Svenska var stora eller angelägna fanns även gram. 1länder där informationsinsatserna lokala grupper for samråd. I samband med tillkomsten av Sveriges Exportråd år 1972 upplöstes institutet ombildats till en statlig stiftelse Kollegiet. År 1970 hade Svenska och erfarenhetsutbyte med utlandet och sprida med uppgift att främja kultur- År 1976 tillkom Sveriges Turistråd, som kännedom om svenskt samhällsliv. De allmänna, kommersiella och ersatte det tidigare Turisttrafikförbundet. informationsverksamheterna skildes därmed organisatoturismfrämjande riskt på hemmaplan. Utomlands förekommer däremot ett visst samarbete. Sveriges Exportråd handelssekreterarkontoren utomlands som samarbetar nära med de svenska en utlandsorganisation för Exportrådet. På platser som kan sägas utgöra saknar handelssekreterarkontor samarbetar Exportrådet i viss utsträckning har turistkontor i utlandet. med ambassader och konsulat. Sveriges Turistråd konsulat i sin verksamhet i viss utsträckning Ambassader och utnyttjar turistmaterial från Turistrådet. och Turistrådet beslutar självständigt om Svenska institutet, Exportrådet är allmän Sverigeinformation en sin egen verksamhet. För Svenska institutet För och Turistrådet är informationsverksamhuvuduppgift. Exportrådet och satsningar. Exportrådet och heten i regel ett led i olika konkreta projekt inte några särskilda medel Turistrådet arbetar kommersiellt och disponerar stöder emellertid ekonomiskt for informationsverksamhet. Exportrådet tidskriften Sweden Now med systerpublikationer. verksamhet berör delvis varandra. Både Svenska De olika organens institutet och Turistrådet framställer filmer och trycksaker. Exportrådet beställer en del kringmaterial till mässor och andra exportfrämjande projekt. och Turistrådet använder i sin verksamhet ofta material Både Exportrådet som framställts av Svenska institutet. Statens och näringslivets gemensamma satsningar på Svensk-Internatio- Sweden Now är ett uttryck för det nära nella pressbyrån (SIP) och tidskriften mellan allmän och kommersiell information. SIP framställer sambandet nyhetsbulletiner på tio språk som skall ge ett koncentrerat journalistiskt om svensk handel och industri, teknik och forskning, samhällsliv material SIP finansieras av utrikesdepartementet och Sveriges och politik. gemensamt Allmänna Tidskriften Sweden Now på engelska, tyska, Exportforening. italienska behandlar i ord och bild Sverige och svenska spanska och utomlands främst åt företeelser och skall medverka till att ge allmän goodwill det svenska näringslivet. Den stöds gemensamt av utrikesdepartementet,

Exportrådet och enskilda företag. har många olika exportinriktade kontakter med Det svenska näringslivet

Samråd mellan allmän, kommersiell och turistinriktad

information 167

utlandet som medfört ett ökat behov av informationsmaterial på främmande språk. Det gäller såväl de enskilda Företagen som olika näringslivets samarbetsorganisationer. Sveriges lndustriförbund har bland annat till uppgift att skapa goodwill för svenskt näringsliv utomlands genom delegationsresor, seminarier och personinbjudningar. För att effektivisera och samordna dessa ansträngningar utomlands har Industriförbundet tillsammans med Svenska Arbetsgivareföreningen bildat internatio- Näringslivets nella råd (NIR).

15.3 Aktuella problem

Trots att den allmänna, kommersiella och turistinriktade informationen alltså har flera gemensamma intressen och ofta samverkar i det praktiska arbetet förekommer sällan samråd mellan de ansvariga inom de berörda organen i Sverige. Flera av dem som är verksamma inom området beklagar att kontakterna från Kollegiets tid har upphört. Ibland vet därför inte de olika organen vad de andra om gör i fråga Sverigeinformation. Det gäller såväl förekomsten av trycksaker, filmer m. m. som särskilda satsningar på olika länder och regioner. Brist på kontakter har också lett till osäkerhet om vem som skall ansvara för den allmänna ekonomiska informationen om Sverige som industriland. De enskilda företagen framställer själva presentation av företagen och deras produkter. Företagen behöver emellertid också allmänt informationsmaterial som bakgrund i det kommersiella informationsarbetet. För särskilt de mindre och medelstora företagen är Sverigebilden utomlands av stor betydelse. Svenska ambassader och konsulat framför ofta önskemål om kommersiellt eller turistinriktat informationsmaterial för att kunna bedriva eller exportturistfrämjande verksamhet i utlandet i samband med till exempel mässor och utställningar. Exportrådet och Turistrådet har emellertid inte möjlighet att tillgodose mer än ett begränsat antal av dessa önskemål. Detta beror i hög grad på att Exportrådet och Turistrådet i allt större arbetar utsträckning kommersiellt med prioriterade länder och regioner samt särskilda projekt. Turistrådet har också i ökad utsträckning börjat ta betalt för det material som ambassader och konsulat behöver. l praktiken har detta medfört att många ambassader och konsulat kommit att sakna resurser - främst informationsmaterial - för kommersiell och turismfrämjande verksamhet. Regeringen har beslutat avsätta särskilda medel för exportfrämjande åtgärder som även kommer att kunna omfatta informationsverksamhet (prop. 1977/78:lO0 bilaga 14). Frågor om bland annat den exportfrämjande verksamheten utreds för närvarande i utrikes- och handelsdepartementen.

15.4 Utredningens synpunkter

Enligt utredningens mening bör verksamheter med olika syften i princip ha olika huvudmän. Den allmänna Sverigeinformationen får således inte styras av exportfrämjande syften även om dessa verksamheter kan på fältet

168 Samråd mellan allmän, kommersiell och turisrinrikiad information

Den nuvarande med skilda organ för skilda informasamordnas. ordningen tionsuppgifter förefaller därför ändamålsenlig. När varje parts självständighet numera är fastslagen bör dock ömsesidig information och samråd vara regel. Erfarenheterna från fältet bör kunna i viss samverkan även på hemmaplan. Sådan samverkan bör återspeglas ske med bibehållande av skilda målsättningar och ömsesidig hänsyn

kunna

till varandras verksamhet. Beträffande till exempel den oklarhet som råder om vem som skall svara för informationen om Sverige utgår utredningen från att denna den ekonomiska att klargöras i samråd mellan berörda parter. fråga kommer och Turistrådet bör liksom utlandsmyndigheterna få tillfälle Exportrådet komma med förslag till Svenska institutet om att från sina utgångspunkter önskvärtinformationsmaterial. Det bör i detta sammanhang också uppmärksammas att Institutet mot ersättning har rätt att ta emot uppdrag utifrån. Denna borde i vissa fall kunna utnyttjas av Exportrådet och möjlighet Turistrådet. Genom lndustriförbundet är näringslivet representerat i Institutetsvstyrelse och kan framföra sina synpunkter. [samband med export- och turistaktiviteter bör allmänt informationsmaterial finnas till hands i mån av tillgång. l situationer då Sverige eller svenska förhållanden är föremål för debatt kan det vara angeläget att också de som svenska och turistintressen får tillgång till aktuell inforföreträder exportmation kommentarer. Vidare bör de om Sverige för att kunna ge sakkunniga svenska behov av turistmaterial och kommersiellt utlandsmyndigheternas mån De olika insatserna bör informationsmaterial i görligaste tillgodoses. således så långt som möjligt stödja varandra för att så effektivt som möjligt främja olika svenska intressen i utlandet. som har anförts föreslår utredningen att Med hänsyn till de omständigheter ett mera samråd etableras mellan representanter för olika regelbundet informationsorgan. Samrådet bör ha informell karaktär och äga rum i former som parterna själva kommer överens om. Policyfrågor och praktiska frågor kan behöva diskuteras på olika nivåeril båda fallen föreslås utrikesdepartementet vara initierande och sammanhållande instans.

16 Personalfrågor. Utlandskontor. Sverige-

huset.

16.1 Vissa

personalfrågor

Det praktiska informationsarbetet utomlands bedrivs till stor del vid de svenska utlandsmyndigheterna. Instruktion Enligt för utrikesrepresentationen 0967:83; senaste lydelse 1974:94 § 30) åligger det de svenska utlandsmyndigheterna att “sprida information om Sverige och svenska förhållanden. och konsulat Beskickning skall vidare främja Sveriges vetenskapliga och kulturella förbindelser med verksamhetslandet. För att utlandsmyndigheterna skall kunna utföra dessa uppgifter krävs framförallt personalresurser. Enligt utredningens enkät hos utlandsmyndigheterna tillåter resurserna i dag huvudsakligen upplysningar och svar på frågor, medan utrymmet för egna initiativ inom omrâdet är begränsat. Den ökning av information och kulturutbyte som utredningen finner angelägen bör därför också få konsekvenser i form av personalökningar vid utlandsmyndigheterna. Även omfördelning av personalresurser och arbetsuppgifter med ökad tonvikt på informations- och kulturärenden bör övervägas. Vid de mer än hundra finns utlandsmyndigheterna sammanlagt 15 pressattachéer och sex tjänstemän med uppgifter som kulturattachéer. Detta innebär att informationsarbetet vid flenalet utlandsmyndigheter måste skötas av utrikesforvaltningens ordinarie personal. Av enkäten till utlandsmyndigheterna framgår att en stor del av det löpande efterfrågestyrda informationsarbetet handläggs av biträdande personal. Några av dessa har inom myndigheterna utsetts till s. k. informations- eller pressassistenter. En del av denna biträdespersonal har rekryterats lokalt. Det rör sig antingen om svenskar på platsen eller medborgare i verksamhetslandet. Den utsända handläggande personalen svarar för mycket av den informationsverksamhet som utlandsmyndigheterna själva tar initiativ till. I några fall finns särskilda utsända s. k. översättare som svarar för en viss del av arbetet inom detta område. Omfattningen och inriktningen av informationsarbetet varierar mellan utlandsmyndigheterna. Myndighetens storlek och personalbesättning spelar givetvis en stor roll. Som tidigare framhållits skiftar också förutsättningarna för arbetet mellan västländer, östländer och u-länder. Många utlandsmyndigheter är hårt belastade och hinner endast med den efterfrågestyrda informationen. Många kan bara i mycket begränsad omfattning hjälpa gästande svenska artister eller andra med olika arrangemang och kontakter. Detta gäller naturligtvis främst ambassaderna i mindre länder, där det varken finnes särskilda kulturattachéer eller pressattachéer.

170 Personalfrågor. Urlandskontor. Sverigehuser

16.1.1 Kulrur- och pressartachéer

har inrättats i ledande länder i den västerländska Kulturattachétjänster tillkom under 1940kulturkrets som vi själva tillhör. Kulturattachétjänsternzt och 50-talen och kan ses som led i strävanden att efter andra världskriget och förbättra kontakterna med länderna i västvärlden. återknyta finns för närvarande vid ambassaderna i Särskilda kulturattachétjänster Chefen för SIS i New York har ställning och Bonn, London och Washington. en kulturattachés. Direktören vid Centre uppgifter som i stort motsvarar vid ambassaden i Culturel Suédois i Paris har även anmälts som kulturattaché Paris. l Oslo finns ett kulturråd. Därutöver förekommer det att vissa lokalt gentemot verksamhetslandet anmäls som kulturattacheer. tjänstemän anmälts som Det gäller ambassaden i Athen där chefen för Atheninstitutet kulturattaché. Det gäller också ambassaderna i Moskva, Peking och Prag där som svarar för kvalificerade översättningar anmälts som kulturtjänstemän attachéer. Vid ambassaderna i Bern, Bryssel, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, och Wien handlägger pressattachéerna också vissa Ottawa, Rom, Tokio informationsfrågor. Vid ambassaden i Helsingfors fanns tidigare ytterligare som enligt sin instruktion skulle ägna särskild uppmärken pressattaché samhet åt kulturfrågor. Kulturattachéerna tillsätts för tre år efter utlysning av utrikesdepartemed utbildningsdepartementet och efter mentet i gemensam beredning samråd med Svenska institutet. För kulturattaché gäller särskilda föreskrifter som Utrikesdepartementet fastställt i departementsprotokoll den 21 januari

1974. En kulturattaché har till uppgift att:

områ- “verka for utbytet mellan Sverige och verksamhetslandet Händerna) inom dena kultur och utbildning. delta i beskickningens allmänna upplysningsverksamhet utom på de områden som

normalt omhändertas av annan befattningshavare, delta i planering och genomförande av Svenska institutets huvudprogram, inom verksamhetslandet (-länderna) fortlöpande bevaka bl. a. kulturpolitiska frågor samt i enlighet med gällande skriftväxlingsregler till UD insända rapporter härom. inom verksamhetslandet l-länderna) sprida kunskap om svenska förhållanden på bl. a. det kulturpolitiska fältet, verksamhetsdär så är möjligt bistå svenska myndigheter och institutioner inom i övrigt området med information om förhållanden i verksamhetslandet Händerna) och lämna dem det biträde som kan påkallas.

har inrättats vid ambassaderna i Bern, Bonn, Bryssel, Pressattachétjänster London, New York, Oslo, Ottawa, Paris, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, och Wien. som Rom, Tokio, Washington Några av dessa har anmälts Pressattachéerna håller kontakt med massmedia på platsen och pressrâd. deltar i ambassadens informationsinsamlande och informationsspridning. Av enkätsvaren från de svenska utlandsmyndigheterna framgår att kulturoch informationsverksamheten är mest intensiv och varierad vid de ambassader där det finns kultur- och/eller pressattachéer. Riksrevisionsverket av ambassader” år 1974 att “tillsättande av konstaterade i sin rapport “Analys är ett sätt att intensifiera verksamheten inom en press- eller en kulturattaché område. Det är sannolikt att förekomsten av någon sådan ett prioriterat attaché vid en ambassad ökar ambassadens möjligheter att effektivt utnyttja

de medel för information som ställs till dess förfogande.

Urlandskontor.

Personal/izigor. Sverigehusei 171

16. l .2 Utredningens synpunkter

Men hänsyn till den ökande av kulturbetydelsen och informationsutbytet och den vitalisering av verksamheten som särskild for dessa personal uppgifter innebär finner utredningen att minst två nya rörliga tjänster för kulturattachéer bör inrättas. Utredningen vill med detta också understryka behovet av Ökad flexibilitet inom området. Det är svårt att med endast försöka några få fasta tjänster fånga upp intresset for och utbytet med nya länder och regioner såsom uländerna, östländerna och invandrarnas hemländer. Olikheterna mellan länder i samma region är ofta så stora att det i verkligheten blir både praktiskt och politiskt svårt att täcka in mer än ett land med en sådan tjänst. De två nya tjänsterna bör därför vara rörliga. De skall kunna tillsättas i ett land på två eller tre år och därefter flyttas till något annat land. Detta skulle möjliggöra ökade kontakter med länder av särskilt intresse for Sverige och svenskt kulturliv. inledningsvis bör en sådan tjänst tillsättas i östländerna och en i Medelhavsområdet där också flertalet av invandrarnas hemländer finns. Det bör ankomma på utrikesdepartementet att i budgetarbetet ge hög prioritet åt dessa tjänster. Utredningen förutsätter också att departementet undersöker möjligheten att återge ambassaden i Helsingfors den tidigare tjänsten med särskilda uppgifter inom kulturområdet. I vissa fall och vid vissa tidpunkter kan det också vara önskvärt med mera kortvariga insatser för vitalisering av utbytet med ett visst land efter en längre tid av bristande kontakter eller för rapportering om intressanta kulturella eller kulturpolitiska strömningar som ambassaderna inte har resurser för att bevaka. För sådana uppgifter bör i första hand kulturarbetare med särskilda förutsättningar och särskilda om landet kunskaper i fråga och dess språk kunna engageras och arvoderas under kortare perioder. För detta ändamål föreslås ett särskilt anslag om 200 000 kr inom utrikesdepartementet. Liksom vid tillsättandet av kulturattachéer bör samråd ske med utbildningsdepartementet och Svenska institutet. Med hänsyn till att kultur- och informationsfrågor vid det stora flertalet svenska utlandsmyndigheter alltid kommer att handläggas av utrikesförvaltningens ordinarie personal finner att stor vikt bör fästas vid dessa utredningen frågor i personalutbildningen. Det gäller både den grundutbildning som all personal vid utrikesforvaltningen och i olika genomgår vidareutbildning former. Det gäller också lokalanställda som tjänstemän genom resor till Sverige bör ges tillfälle till kontakter med det svenska samhället. Möjligheter för utrikesförvaltningens personal att tjänstgöra vid de olika departement, myndigheter och institutioner som arbetar med kultur- och informationsfrågor i Sverige bör tillvaratas. Det bör i sin tur ge dessa myndigheter möjlighet att under viss tid placera personal vid de svenska utlandsmyndigheterna. Svenska institutet har i vissa fall fått möjlighet att under en kortare tid placera tjänstemän vid olika utlandsmyndigheter som bedöms som angelägna från kultur- och informationssynpunkt. Denna möjlighet bör även i fortsättningen tillvaratas. Kultur- och informationsutbyte är ett av många områden som de svenska skall bevaka med mycket små resurser. Utredningen utlandsmyndigheterna vill därför att lokalanställa peka på möjligheten personal for kortare eller

Utlandskontor.

172 Personalfrågor. Sverigehzzser

makar ibland längre tid för olika insatser. Den expertis som tjänstemännens besitter borde också på detta sätt i vissa fall kunna utnyttjas. Regeringen har i juli 1978 tillsatt en utredning om den svenska utrikesre-

presentationen. Utredningen utgår från att frågor avseende handläggningen av kultur- vid de svenska utlandsmyndigheterna då och informationsfrågor blir föremål för överväganden i ett vidare sammanhang.

16.2 Utlandskontor

Staterna, Storbritannien och Frankrike bedriver i Stora länder som Förenta sin kultur- och informationsverksamhet i utlandet genom stor utsträckning Även andra länder som exempelvis Polen och lokala centra eller institut. Österrike använder av särskilda institut. I Stockholm sig i viss utsträckning har ett tiotal länder sådana informationskontor eller kulturinstitut.

För Sverige är det inte rimligt att investera och binda stora resurser i sådana Det särskilt kultur- och informationsutbytet med utlandskontor. livliga och Förenta Staterna har emellertid föranlett några undantag från Västeuropa denna regel. Ur behovet av ökade kontakter i dessa regioner har under olika det svenska kulturhuset i Paris och det svenska informaomständigheter tionskontoret i New York vuxit fram.

16.2.l Swedish Information Service (SIS)

har ett särskilt informationskontor i Förenta Staterna,

Utrikesdepartementet

Swedish Information Service (SIS) som i realiteten är en Förlängning av Administrativt hör Washington-ambassadens press- och kulturavdelning. SIS emellertid till generalkonsulatet i New York. Det ingår i SIS:s uppgifter att ambassaden i Ottawa med informationsverksamheten i även bistå Canada. Nyhetsbyrån, som SIS har gradvis vuxit fram ur Svensk-Amerikanska tillkom Under kriget förstärktes den med en på privat initiativ på 1920-talet. utsänd svensk tjänsteman för att göra det möjligt för Sverige att få fram sina synpunkter och förklara vissa ståndpunktstaganden. Efter förslag av Upplysombildades nyhetsbyrån år 1966 till Swedish Information ningsberedningen Service med ökade resurser. Bakgrunden till detta är främst New Yorks som centrum för kulturlivet och nyhetsförmedlingen. Med hänsyn ställning till den ökade betydelse som den amerikanska västkusten fått på senare år har till i San Francisco SIS utlokaliserat två tjänstemän generalkonsulatet respektive konsulatet i Los Angeles. SIS är det enda organ inom utrikesförvaltningen som är helt inriktat på informationsfrågor. SIS har för närvarande sex utsända handläggande varav två handläggande tjänstemän. Till tjänstemän samt sex lokalanställda de tvâ informationstjänstemännen i San Francisco och Los detta kommer som generalkonsulatet och Angeles. SIS har sina lokaler i samma kontorshus den svenska FN-delegationen. SIS förfogar över 540 000 kr i operativa medel. De fasta kostnaderna för förvaltning, personal m. m. uppgår till ett par

miljoner kronor. Verksamheten bedrivs i form av inbjudningsresor, seminarier, föredrag,

Personalfrågor. Ur/andskonror. Sverige/ruset 173

presskontakter m. m. För ändamålet används trycksaker, utställningar, ñlm och audiovisuella hjälpmedel. Målgrupperna är i första hand opinionsbildare av olika slag inom politik, förvaltning, organisation, högre utbildning och massmedia. SIS ger ut olika nyhetsbulletiner kring olika temata. Utgivningsprogrammet 1977-78 var inriktat på arbetsliv, miljö och sociala frågor. SIS tar årligen emot ca 20 000 förfrågningar om Sverige och svenska förhållanden per brev, telefon eller i samband med besök. Referensbiblioteket besöks dagligen av ca 15 personer. Efter samråd med ambassaden i Washington och generalkonsulaten i landet upprättas varje budgetår ett Förslag till informationsprogram som tillställs utrikesdepartementet för godkännande. Sedan programmet godkänts har SIS till uppgift att tillsammans med berörda utlandsmyndigheter planera och genomföra det. Ambassaderna och generalkonsulaten i Nordamerika disponerar därutöver vissa egna medel för informationsverksamhet som bå 1977/78 uppgick till sammanlagt 116 000 kr. Härtill kommer 200 000 kr som Utrikesdepartementet förfogar över centralt för regionprogrammet Nordamerika. Av Svenska institutets medel för informationsverksamhet avsåg ca 450 000 kr Nordamerika.

162.2 Centre Culture! Suédois i Paris (CCS) Svenska institutet administrerar kulturhuset i Frankrike, Centre Culturel Suédois (CCS) i Paris. I huset har även Tessininstitutet med dess samlingar fått lokaler. Tessininstitutets verksamhet framgår närmare av bilaga 4. Svenska institutet etablerade i början av sin verksamhet tvâ utlandskontor, i London och Paris. Kontoret i London drogs in efter förslag av 1966 års utredning om Svenska institutet. En tjänst som kulturattaché inrättades istället vid ambassaden. I Paris visade mera

sig frågan komplicerad.

statsmakterna hade 1965 köpt en 1600-talsfastighet i Paris, Hötel de Marie, för Tessininstitutet och Svenska institutets lokalkontor. 1 samband härmed visade det sig ändamålsenligt att ansvaret för verksamheten i kulturhuset lades på en gemensam ledning. Enligt Kungl. Majzts beslut den 4juli 1971 skall Svenska kulturhuset (CCS) i Paris användas för att främja svensk-franskt kulturutbyte och sprida kännedom om svenskt samhällsliv”. Det heter vidare att “verksamheten skall särskilt inriktas på att främja kontakter med aktuella strömningar inom kultur och vetenskap i Frankrike och Sverige”. Kulturhusets löpande verksamhet leds av en direktör som är tillsatt av Svenska institutets styrelse. Verksamhet som berör Tessininstitutets beslutas i samråd med samlingar Tessininstitutets styrelse. Vid kulturhuset linns åtta och en halv tjänst varav för närvarande en tjänst för utsänd tjänsteman. Svenska institutets budget för kulturhusets förvaltning och personal uppgick bå 1977/78 till 1,5 mkr. För verksamheten vid CCS utgick ett belopp om 120 000 kr. Till detta kommer det bidrag från utbildningsdepartementet för Tessininstitutet som bå 1977/78 uppgick till 111 000 kr. Verksamheten vid CCS omfattar bland annat utställningar, filmvisningar,

174 Personawâgor. Utlandskonror. Sverigehuser

i olika ämnen, föredrag, språkkurser, olika konserter, teater, symposier aktiviteter för barn. Som exempel kan nämnas en föreställning av Strindbergs “Fröken en utställning av Halmstadgruppen, svensk tunnelbane- Julie”, konst av svenska spelfilmer, kurser i och sydsvensk folkkonst, visning svenska om medbestämmandefrågor och en svensk för vuxna, symposier för barn. Inom Tessininstitutet har exempelvis en Ernst språklekstuga Josephsonutställning nyligen ägt rum. för konserter, teater- och CCS har i sin egen byggnad utrymmen filmföreställitingar samt utställningar. I kulturhuset finns Tessininstitutets konst- och boksamlingar tillgängliga. som upplåtes mot ersättning till Kulturhuset rymmer även gästbostäder forskare och kulturarbetare. svarar för verksamheten vid CCS. För ändamålet finns Svenska institutet en särskild referensgrupp som består av nio ledamöter av vilka två tillsätts två efter förslag av Konstnärliga och litterära efter förslag av Tessininstitutet, samarbetsforbund, en efter förslag av universitets- och yrkesutövares en efter förslag av forskningsråden gemensamt samt en högskoleämbetet, Ordförande i referensgruppen utses av efter förslag av utrikesdepartementet. Institutet. skall uppmärksamhet åt den Referensgruppen ägna särskild allmänna inriktningen av husets verksamhet, bland annat gästbostädernas

användning. samarbete med svenska och institutioner såsom Genom myndigheter Rikskonserter, Stockholms kommun, Stiftelsen exempelvis NUNSKU, Halmstadgruppen och ambassaden i Paris har CCS kunnat arrangera många evenemang i kulturhuset där flera parter delat på finansieringen.

162.3 Utredningens synpunkter

SIS och CCS har vuxit fram utifrån sinsemellan olika och mycket specifika har visat sig utgöra användbara instrument förutsättningar. Organisationerna för det svenska kultur- och informationsutbytet i Nordamerika och Franki Nordamerika och kultur i Frankrike kan rike. Betoningen på information de olika intresseinriktningarna i respektive områden. Det sägas återspegla intensifierade erfarenhetsutbyte som uppstått har visat sig vara värdefullt. finner därför inte någon anledning att föreslå förändringar Utredningen avseende SIS och CCS, deras inriktning, organisation eller huvudmannaskap. Av resursskäl finns dock inte möjlighet att inrätta liknande organ i andra inom området som föreslås har redovisats ovan i länder. De förstärkningar avsnittet om personal. även får användas för l bestämmelserna för CCS anges att kulturhuset “sådant kulturutbyte med andra länder som lämpligen kan förläggas till Paris“. finner det naturligt att Svenska institutet använder Utredningen kulturhuset för sådana symposier, möten och andra former av erfarenhetssom kan omfatta medverkande från olika länder. l första hand bör utbyte i Frankrike även utanför Paris. dock CCS söka vidga sina aktiviteter

Persona/frågor. Ut/andskonrør. Sverigehuset 17/5

16.3 Sverigehuset

Sedan Svenska institutets tillkomst har olika framhållit det utredningar önskvärda i att samla samtliga upplysningsorgan i gemensamma lokaler. År 1963 fick byggnadsstyrelsen i uppdrag att projektera Sverigehuset i Kungsträdgården i Stockholm. År 1969 kunde Sverigehuset tas i bruk.

16.3. 1 S iterige/zzrsets resurser

Sverigehuset planerades ursprungligen som ett öppet hus med svensk accent for utländska besökare. Där skulle finnas for turister med mottagning information om Stockholm och Sverige samt hotellbokningsmöjligheter, bibliotek, bokhandel och presentalfar med svenska produkter, lilmverksamhet. utställningshall samt en restaurang med svenska specialiteter. Av olika skäl kom dessa planer endast delvis att förverkligas. l Sverigehuset finns idag kontorslokaler för Svenska institutet, utrikesdepartementets pressrum, Sveriges Turistråd och Stockholms Turisttrafikforbund. I huset finns också gemensamma serviceutrymmen såsom utställningshall, filmsal och konferensrum. Stockholms Turisttraftkförbund driver en turistmottagningsservice, Tourist Center. i entrén till Sverigehuset. 1 bottenvåningen finns en restaurang. Sverigehuset förvaltas av byggnadsstyrelsen. Handelsdepartementet har ytterst ansvaret for användningen av Sverigehuset. Utställningslokalen omfattar 165 m2 i tvåvåningsplan med öppna glasvêiggar mot Hamngatan. Lokalen används inte på det sätt som forutsatts. Under somrarna får Stockholms Turisttrañkförbund lokalerna for disponera olika former av turistinformation och turistservice. Svenska institutet har i några fall använt den för utställningar från utlandet. Turistrådet har framfört önskemål om att göra utställningslokalen till kontor. Berörda organisationer har emellertid framfört flera olika synpunkter i denna fråga. Filmsalen rymmer 70 personer och har en av Stockholms få mycket simultantolkanläggningar. Den används numera endast av Institutet for interna ñlmvisningar. Konferensrummet rymmer 60 sittplatser. Restaurangen drivs sedan år 1978 i ny regi och avses få fransk profil. Tourist Center drivs av Stockholms Turisttrafikförbund som en mottagningsservice for utländska turister. Det besöks av ca 100 000 turister per år. Till de offentliga utrymmena hör också Svenska institutets bibliotek med bokförsäljniitg på tredje våningen i Sverigehuset som står öppet för allmänheten och främst de utländska besökarna.

16.3.2 Utredningens synpunkter

Utredningen hari kapitlet Information framhållit betydelsen av vårt sätt att ta emot utländska besökare. I detta perspektiv kan Sverigehuset ses som en resurs for den allmänna Sverigeinformationen. Mot denna är det bakgrund beklagligt att iden bakom Sverigehuset inte har förverkligats. Sverigehuset har i dag en ganska obestämd karaktär. Samtidigt framstår huset for utländska besökare som en kontaktoch informationspunkt med det svenska samhället. Här finns Tourist Center och Svenska institutets

176 Personalfrågor. Urlandskomor. Sverigehuset

och besöksservice. Hit kommer utländska journalister som besöker bibliotek pressrummet. Här finns också en restaurang som hittills har presenterats som

en svensk restaurang. anser därför att frågan om Sverigehusets karaktär bör utredas Utredningen närmare av berörda departementet. En utgångspunkt bör vara att ett kan ge många möjligheter till levande Sverigeinformation. Sverigehus är en kontaktpunkt med en vid krets av utländska besökare, Sverigehuset från tillfälliga turister till tongivande utländskajournalister. Frågan om vilka allmänna framtoning måste bedömas intressen som skall styra Sverigehusets också till dessa faktorer. Det förefaller naturligt att vissa med hänsyn och aktiviteter används for att ge utländska besökare ett positivt utrymmen av Sverige. En levande utställningsverksamhet kan bidra till att ge intryck är att de organisationer som finns i huset en bestämd karaktär. En möjlighet En annan möjlighet är att svensk huset aktivt utnyttjar utställningslokalen. formgivning här får en egen utställningslokal. En genomtänkt satsning på Sverigehuset kräver vissa ekonomiska åtaganden. Aktiv medverkan förutsätts också av de organisationer som i fortsätt-

ningen skall ñnnas i huset.

sou 1978:56

Bilaga l Direktiv

Departementschefen, statsrådet Söder, anför efter särskilt samråd med chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Wikström.

1 Tendenser i de internationella relationerna

Förbindelserna mellan länderna ökar kraftigt på alla områden. Det ömsesidiga beroendet blir allt starkare. informationsflödet och resandetrafiken får en allt större omfattning. Denna utveckling har på olika sätt aktualiserat hur vi skall förhålla oss till utländskt kulturellt inflytande i vidaste mening, hur vi skall dra nytta av dessa kontakter samt hur vi själva skall kunna ge impulser av värde till omvärlden. Det ökade beroendet mellan länderna är tydligast på det ekonomiska området. Vår utrikeshandel svarar för cirka en tredjedel av vår nationalinkomst. Hälften av vår industriproduktion exporteras. Vi har intresse av en så fri världshandel som möjligt. Vi strävar efter att utveckla och fördjupa handelsförbindelserna med länder i alla delar av världen. De tidigare koloniernas frigörelse och deras strävan att befästa sin politiska och ekonomiska självständighet har skapat for ökade förutsättningar kontakter och samarbete. Vi söker i vårt internationella agerande hävda de fattiga ländernas intressen och verkar för ändrade ekonomiska relationer mellan u- och i-länder på grundval av FNzs handlingsprogram för en ny ekonomisk världsordning. På det politiska området gör sig olika tendenser gällande. En stegrad

nationalism kommer till uttryck på många håll. Öst-västmotsättningarna

kvarstår men möjligheterna ökar till ett meningsutbyte över de ideologiska och politiska gränserna. Sveriges utrikespolitik syftar bl. a. till att främja de mindre nationernas intressen, stödja nedrustningsansträngningarna och i den internationella solidaritetens namn motarbeta och orättvisor. förtryck När det gäller möjligheterna till framtida insatser på dessa olika områden spelar slutdokumentet från den europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK) en betydelsefull roll. De undertecknande staterna har däri gett uttryck för en vilja att leva tillsammans i fred och att respektera varandras samhällssystem. Det understryks att strävandena att utveckla samarbetet bidrar till att stärka fred och säkerhet i Europa och i världen som helhet. Även på kulturområdet ökar kontakterna och beroendet inte minst till följd av massmediernas utveckling. Formerna för kontakterna påverkas ofta av

[2

178 1 Bilaga

kommersiella intressen. impulser från Många små stater får starka kulturella har dessa stora kulturnationer mycket av ett fåtal stora nationer. Självfallet värde att erbjuda men risk finns att de små länderna utsätts fören masskultur i den egna kulturtraditionen. Målmedvetna insatser krävs utan förankring därför för att hävda de mindre ländernas kulturella identitet.

2 av insatserna för kultur- och

Inriktningen informationsutbytet med andra länder

Våra internationella kontakter på kultur- och informationsområdet ökar inte endast till av att forbindelserna mellan Sverige och andra länder följd intensifieras. Även utvecklingen på kulturens områden inom Sverige med verkar i samma riktning. Det är nya grupper och nya former av aktiviteter önskvärt att andra länder fåren allsidig bild av svenskt kulturliv, som i sin tur kan få värdefulla impulser från andra kulturmönster. Insatser i fråga om kultur- och informationsutbytet kan alltså inte ensidigt inriktas på att öka kunskaperna om Sverige i andra länder. Utbytet måste präglas av ömsesiför information och idéer från dighet och av en strävan till större öppenhet andra länder. Det måste också bedrivas med hänsynstagande till önskemål från de i verksamheten staternas sida, Viktigt är och prioriteringar deltagande vidare att så många människor som möjligt blir delaktiga i utbytet så att detta mer direkt kan medverka till ökad internationell förståelse. Inriktningen av samhälleliga insatser på kulturområdet måste givetvis ses som redan står till buds för människor i mot bakgrund av vilka möjligheter olika länder att ta del av kulturutbudet utanför det egna landets gränser. Det ökade välståndet och den tekniska utvecklingen har otvivelaktigt fört med sig ett alltmer omfattande och rikhaltigt utbud. Även radion och television har ökat kontakterna mellan länderna.

3 Särskilda motiv för en utredning

3.1 Underrecknander av slurdokumentepliân den europeiska säkerhetskon/êrensen Genom undertecknandet av slutdokumentet från den europeiska säkerhetskultur- och konferensen ijuli 1975 har Sverige åtagit sig att verka för ett vidgat informationsutbyte. De undertecknande parterna, vilka utgjordes av samtutom Albanien -jämte Förenta staterna och Canada, har liga Europas staterföresatt sig att söka förbättra kännedomen om varandras kulturliv och främja allas tillgång till varandras kulturella arbete. I deklarationen anvisas tre vägar for att åstadkomma ett utökat kulturutbilaterala och multilaterala överenskommelser mellan byte över gränserna: eller enskilda organisationer, direkt kommunicerinig och statliga institutioner mellan samarbete mellan statliga och enskilda organ samt direkta kontakter personer som utövar kulturell verksamhet. De undertecknande staterna har vidare uppställt som mål att bl. a. underlätta friare och vidare spridning av information samt att uppmiuntra

Bilaga 1 179

samarbete på informationsområdet. I syfte att undersöka hur överenskommelserna i deklarationen har efterlevts kommer en särskild regeringskonferens att anordnas i Belgrad i juni 1977. Som ett led i Sveriges förberedelser för konferensen prövar f. n. olika myndigheter vilka ytterligare insatser som kan påkallas för att vi skall anses uppfylla våra åtaganden.

3.2 Behov av geografisk breddning Det svenska informations- och kulturutbytet har traditionellt sin tyngdpunkt i den västliga kulturkretsen. I ESK-dokumentet har vi lovat att verka för ökade kontakter på kulturområdet med Europas samtliga stater. Detta

innebär att större uppmärksamhet måste ägnas Östeuropa.

En fråga av särskilt intresse i detta sammanhang är hur vi från svensk sida skall ställa oss till de från många stater framförda önskemålen om statliga kulturavtal. Sverige har hittills inte på regeringsnivå ingått några bilaterala kulturavtal med andra länder. Motivet har varit att kontakterna på kulturområdet inte lämpar sig för statlig reglering samt att en speciell administration möjligen skulle behöva byggas upp. I de fall överenskommelsen har ingåtts har Stiftelsen Svenska institutet som svensk part tecknat ett tidsbegränsat s. k. kulturprogram med motsvarande institution i ett annat land. Institutet administrerar f. n. nio sådana kulturprogram. Önskemålen om avtal på regeringsnivå rörande kulturutbytet har främst framförts av öststaterna men på senare tid även av en rad u-länder. Ett ökat samarbete mellan Sverige och tredje världens länder, inte minst mottagare av svenskt bistånd, har vuxit fram under senare tid. Det omfattar inte endast ekonomiska förbindelser utan även allt fler kontakter inom forskning och kultur samt samarbete mellan enskilda organisationer. Intresse för en ytterligare utvidgning av samarbetet finns i många u-länder. Sådana kontakter bör baseras på utbyte på jämbördig basis och på Ömsesidighet, vilket är en förutsättning för att förståelsen mellan folken skall öka. För detta krävs bl. a. att kultur- och erfarenhetsutbytet utformas så att det ger en levande bild av människors levnadsförhållanden. Inte minst som ett led i arbetet med att skapa en opinion i de rika länderna för en rättvisare fördelning av världens resurser är sådana insatser nödvändiga. En tredje grupp länder som bör ägnas uppmärksamhet i kultur- och informationsutbytet är våra invandrares hemländer. En omfattande invandring till Sverige har ägt rum under senare tid. Ett mera utvecklat samarbete mellan in- och utvandringsländerna i Europa främjar den ömsesidiga förståelsen. Det är angeläget att i det kultur- och erfarenhetsutbyte som sker med andra länder ta särskild hänsyn till de informationsbehov som skapas i flera länder till följd av utvandringen till Sverige. En bärande princip för vår invandrarpolitik är att de olika invandrargrupperna skall ges möjlighet att bibehålla sin egen identitet. Att bevara och utveckla det egna kulturarvet är ett betydelsefullt inslag i detta arbete. Ett starkt behov föreligger hos invandrargrupperna att upprätthålla kontakten med hemlandet, dess språk och kulturliv. Detta understryks också i ESK-rekommendationerna. Att kulturyttringar av skiftande ursprung utvecklas inom vårt land ligger inte endast i minoritetsgruppernas intresse. Dessa nya kulturmönster utgör även

180 l Bilaga

stimulerande tillskott i vårt eget kulturliv och ger oss fördjupade kurskiper om förhållandena i invandrarnas hemländer. och kulturella förbindelser samt Vårt geografiska läge, våra allmänna orienteringen av vår utrikeshandel understryker den centrala betydeiseu av att man i Västeuropa och Nordamerika är välinformerad om dagens Sverige. av kultur- och informationsutbytet i den riktning som här En spridning tidigare angetts får givetvis inte medföra att vi ägnar dessa länder minskad uppmärksamhet. En stor del av kultur- och informationsutbytet sker genom enskilda insatser. Till följd av den hårda konkurrensen om uppmärksamheten i väst krävs även statliga insatser för att Sverige skall kunna gör: sig Vad gäller multilateralt kultursamarbete inom kretsen av europegällande. iska stater förekommer redan en omfattande verksamhet inom Europarådet. Vikten av ett fortsatt intensivt nordiskt kultur- och informationsutbyte är en självklarhet. Olika möjligheter bör beaktas att stärka detta utbyte. Detta i Norden, inte minst mellan det gäller även åtgärder för ökad språkförståelse svenska och finska språkområdet.

3.3 InnehäI/smässig_lörnye/se av iii/armarionsverksamheierz

informationsverksamheten bör förnyas inte bara Den nu förekommande utan även innehållsmässigt. Ett ökat intresse för svenska geografiskt av olika samhällsfrågor märks från såväl i-länder som u-länder. Det lösningar är därför viktigt att vi kan ge en väl avvägd information om nya inslag t. ex. på medbestämmandets och utbildningens områden. Vidare bör vår arbetslivets, Sverigeinformation återspegla debatter i viktiga samhällspolitiska frågor miljöproblem och energiförsörjning. Sverirörande t. ex. resurshushållning, måste till de olika mottagarna. På geinformationen givetvis anpassas motsvarande sätt har vi intresse av att se vilka förebilder andra länder har att erbjuda för lösning av våra egna samhällsproblem.

3.4 Av riksdagen begärd översyn av kultur- och informations-

verksamheten utomlands

har vid sin behandling av anslaget till Svenska institutet för Riksdagen budgetåret 1976/77 hos regeringen begärt en översyn av den samlade svenska kultur- och informationsverksamheten utomlands i enlighet med vad utrikesutskottet har anfört (UU 1975/76:8, rskr l975/76:l64). Motiven anges av utskottet vara behovet av en översyn av Svenska institutets verksamhet med anledning av den belysning dessa frågor fått i och prioriteringar riksrevisionsverkets av institutets arbete (“Analys av Svenska granskning institutet”, revisionsrapport 1975/691). Utskottet pekar på att det rent allmänt behövs en mera funktionell arbetsfördelning mellan de myndigheter och organ som svarar för informations- och kulturutbytesverksamheten. Därvid bör en avgränsning göras av institutets gentemot dem som åvilar övriga organ. Utskottet uppgifter framhåller vidare behovet av att pröva möjligheterna till ett bredare området samarbete mellan Sverige och u-länderna på bl. a. det kulturella

Bilaga 1 181

samt behovet av ett ökat informations- och erfarenhetsutbyte med övriga europeiska stater till följd av Sveriges anslutning till ESK:s slutdokument.

3.5 Vidgar kulturutbyre

Riksdagen fattade år 1974 beslut om nya riktlinjer för den statliga kulturpolitiken (prop. 1974:28, KrU 1974:15, rskr 1974:248). Ett av målen för kulturpolitiken är att främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna. I de närmare motiveringarna framhålls att ett levande kulturliv förutsätter öppenhet för impulser från andra kulturmönster än vårt eget. Ett ökat erfarenhetsutbyte är också ägnat att skapa förståelse mellan länder och folk. Den nuvarande kontakt- och utbytesverksamheten på kulturområdet omfattar i huvudsak de stora kulturinstitutionerna och den traditionella och etablerade konstnärliga verksamheten. Under senare tid har intresset för kontakter med andra länder blivit allt starkare även inom t. ex. folkrörelserna, bland fria grupper som arbetar med teater, musik och film samt bland ännu ej etablerade konstnärer. De statliga insatserna för att stimulera och underlätta dessa olika gruppers kontakter har formen av kontaktförmedling och visst ekonomiskt stöd. Dessa uppgifter fullgörs av flera olika organ. Tiden är nu mogen för att granska i vilka former olika statliga insatser i fortsättningen bör göras för att underlätta och stimulera kulturlivets kontakter med utlandet. Det svenska kulturutbytet med utlandet berördes i propositionen om den statliga kulturpolitiken 3 (prop. 1975/762135), varvid behovet av en översyn underströks. Dåvarande chefen för Utbildningsdepartementet konstaterade därvid att det sedan länge har funnits en utbyggd kontakt- och utbytesverksamhet på kulturområdet och att denna på senare år har utvidgats till att omfatta betydligt fler aktiviteter. Det är angeläget, framhöll han, att fortsätta arbetet med att bredda kontaktytorna. Iden utveckling av kulturverksamheten som sker måste ingå också ökade kontakter med andra länder. De nya former av kulturell verksamhet som utvecklas inte minst på amatörområdet och inom folkrörelserna bör få den stimulans som det innebär att komma i kontakt med kulturaktiviteter utanför våra gränser. Vidare framhölls fördelen av att ansvaret för det internationella kultursamarbetet fördelas på flera instanser och att insatserna har olika inriktning. Kontaktverksamheten måste bedrivas från olika aspekter och rollfördelningen mellan olika deltagare i kulturutbytet kan många gånger bli oklar. Det är därför nödvändigt att klargöra ansvarsfördelningen och därmed underlätta ett effektivt arbete. Därvid måste beaktas huruvida utbytet i första hand är en

del av det allmänna informationsutbytet eller av den verksamhet som

genomförs inom ramen för de kulturpolitiska insatserna. För en klarare ansvarsfördelning krävs förutom en inventering och analys av dagsläget en granskning av syftet med olika typer av internationellt kultursamarbete. Ett utredningsarbete av detta slag kunde enligt dåvarande departementschefen

samordnas med den översyn som riksdagen har förordat i enlighet med

utrikesutskottets förslag. Riksdagen hade inget att erinra mot detta uttalande (KrU 1975/76235, rskr 1975/761335),

Bilaga l

att den nuvarande chefen for utbildningsdepartementet Jag har inhämtat delar den uppfattning som kom till uttryck i nämnda proposition.

4 Tillkallande av särskild utredare

av denna redovisning bör en översyn göras av kultur- och Som framgått med utlandet. En särskild utredare bör tillkallas for informationsutbytet ändamålet.

5 Riktlinjer for utredningen

for utredarens arbete. Jag övergår nu till att ange några riktlinjer l. Utredaren bör inledningsvis göra en kartläggning av de olika insatser som idag Förekommer när det gäller kultur- och informationsutbytet. Bland dessa kan Flera organ arbetar inom dessa verksamhetsområden. Svenska instinämnas utrikesdepartementets press- och informationsenhet, tutet, Svensk-internationella pressbyrån, Sveriges Radios utlandsprogram samt vad avser speciella uppgifter Sveriges exportråd och Sveriges turistråd. och konsulat svarar i första hand för informationen om Våra ambassader Sverige utomlands. På kulturområdet svarar vid sidan av Svenska institutet statens kulturråd, nämnden for utställningar av svensk konst i utlandet, de större kulturinstitutionerna samt akademierna för varie- Rikskonserter, rande typer av insatser. Av stor betydelse är också den informationsverksamhet som övriga olika och organ bedriver samt det departement, statliga myndigheter internationella utbyte på forskningsområdet som sker genom bl. a. vetenoch högskolorna. I kartläggningen bör skapsakademierna, forskningsråden även uppmärksammas de delar av SIDA:s och Nordiska rådets verksamhet som är att betrakta som informations- och kulturutbyte. Vidare bör beaktas som görs i samband med svenskt de mer speciella informationsinsatser deltagande i större internationella konferenser. bild som möjligt av Kartläggningen bör syfta till att ge en så fullständig vilka som genom egen verksamhet eller statliga organ och institutioner främjar informationsverksamhet och genom bidrag till andra organisationer kulturutbyte med utlandet. I kartläggningen bör ingå en översikt över vilka ekonomiska resurser som för närvarande används. Vad gäller kulturutbytet vilken och enskilda bör kartläggas grupp av institutioner, organisationer som med nuvarande och form för insatserna har personer omfattning möjlighet att medverka. I kartläggningen bör även ingå en översiktlig av den informationsverksamhet och det kulturutbyte med beskrivning utlandet som förekommer utan statligt stöd. Utredaren bör vidare orientera sig om hur informations- och kulturverksamheten har utformats i andra länder som kan erbjuda intresse för

jämförelse. av dessa kartläggningar bör utredaren formulera rikt- 2. Mot bakgrund svenska insatser for kultur- och informationsutbyte med linjer för framtida bör därvid vara de allmänna tendenserna i utlandet. Utgångspunkten

I 183

Bilaga

kontakterna mellan länder som jag tidigare antytt, riktlinjerna för den svenska utrikes-, bistånds- och handelspolitiken samt, när det gäller kulturutbytet, principerna för den statliga kulturpolitiken jämte de mer speciella motiv för en utveckling av informations- och kulturutbytet som har redovisats. 3. Utredaren bör koncentrera sitt arbete till de statliga insatserna i kulturoch informationsutbytet i syfte att främja ett rikt kulturliv och ett fritt informationsflöde. Den nuvarande ansvarsfördelningen mellan olika organ har vuxit fram under lång tid och ur skilda behov och behöver således ses över. Utredaren bör pröva vad som kan vinnas genom en förenkling och rationalisering av existerande organisation och ansvarsfördelning. 4. En princip för det hittills förekommande utbytet på kulturområdet har varit att institutionernas kontakter och utbyte med utlandet i allt väsentligt bör skötas av institutionerna själva och inom ramen för deras allmänna budget. Som tidigare har framhållits har emellertid intresset för kontakter blivit allt starkare även utanför de stora kulturinstitutionerna. Utredaren bör särskilt undersöka i vilka former dessa önskemål skulle kunna tillgodoses. En utgångspunkt måste därvid vara att såväl enskilda kulturarbetare som olika grupper och organisationer har möjlighet att självständigt delta i utbytesverksamheten under eget ansvar. De organisationer som medverkar i utbytesverksamheten måste i enlighet med riktlinjerna för kulturpolitiken ges möjligheter att arbeta utifrån sin idémässiga särart. Av vikt är också att kontaktarbetet kan utformas så att det blir en naturlig del av organisationernas verksamhet. Som jag tidigare har framhållit bör målet vara att skapa förutsättningar för ömsesidiga kontakter. Utredaren bör således även pröva hur svenska institutioner och organisationer skall få bättre möjligheter att låta utländska kulturyttringar komma till uttryck i Sverige t. ex. i form av gästspel. En strävan bör härvid vara att ömsesidigheten skall gälla även i finansiellt hänseende. 5. Mot bakgrund av vunna erfarenheter bör utredaren pröva om en utvidgning av verksamheten med kulturattachéer erfordras för att skapa bättre kontaktkanaler för kulturlivet i utlandet. 6. Mot bakgrund av erfarenheterna av de kulturprogram som hittills har tecknats av Svenska institutet med institutioner i andra länder bör utredaren redovisa skälen för ett bibehållande av nuvarande system och vilka motiv som eventuellt kan anföras för att Sverige i framtiden bör ingå kulturavtal på regeringsnivå. En viktig del av de kulturprogram som tecknats har gällt utbytet av forskare och stipendiater. Utredaren bör klargöra om det bland berörda parter finns önskemål att bygga ut detta utbyte. 7. Utredaren bör vidare belysa hur informations- och kulturutbytet med uländerna bör utformas. Därvid bör särskilt uppmärksammas hur sådant utbyte kan samordnas med kultursamarbete inom ramen för det svenska utvecklingssamarbetet. Utredaren bör i dessa frågor arbeta i nära kontakt med SIDA. 8. l fråga om den allmänna utlandsinformationen bör utredaren - förutom den verksamhet som utlandsmyndigheterna generellt svarar för - studera de insatser som görs av olika fackorgan och fackmyndigheter. Denna översikt bör syfta till att klarlägga såväl den typ av information som förekommer som

184 Bilaga I

de önskemål och behov som förs fram från olika länder. Utredaren bör pröva vilka förändringar som kan aktualiseras i de olika organens verksamhet för att dessa skall kunna arbeta på ett tillfredsställande sätt inom det totala informations- och erfarenhetsutbytet. I detta sammanhang bör således också övervägas hur en ökad samordning av denna typ av informationsinsatser skall kunna åstadkommas. Utredaren bör vidare uppmärksamma Sveriges Radios utlandsprogram och deras betydelse för den allmänna utlandsinformationen. 9. Turismen har -liksom handeln över gränserna - satt många svenskar i kontakt med främmande människor och miljöer. På motsvarande sätt har besökare från andra länder kommit i kontakt med vårt land, vilket ofta lett till ett ökat intresse för vårt samhällsliv i dess helhet. En utveckling pågår mot turism kombinerad med studier vilket måste betraktas som värdefullt. Möjligheterna till ett utvidgat samråd mellan ansvariga organ för allmän, kommersiell och turistinformation bör studeras av utredaren. 10. Utredaren bör särskilt beakta Svenska institutets ställning i kultur- och informationsutbytet. Institutet fullgör idag väsentliga uppgifter inom den allmänna Sverigeinformationen till utlandet. Detta sker främst genom att institutet fungerar som ett serviceorgan för de svenska utlandsmyndigheterna, t. ex. i fråga om de växande kraven på produktion och distribution av trycksaker, film och utställningar. Samtidigt har institutet uppgifter avseende såväl kontakt- och utbytesverksamhet på utbildnings- och forskningsområdet som kulturtutbytet med andra länder. Som nämnts tecknar institutet s. k. kulturprogram med främst östländer. Utredaren bör pröva om denna uppdelning av funktioner är lämplig och även i övrigt belysa vilken roll institutet bör ha i de framtida statliga insatserna i fråga om kultur- och informationsutbyte. ll. Utredaren bör pröva hur ansvarsfördelningen bör utformas mellan de olika organ som antingen direkt eller genom bidragsgivning är verksamma i kultur- och informationsutbytet. Förslagen bör utformas med utgångspunkt bl. a. i de olika motiv som kan anföras för ett sådant utbyte med utlandet. Syftet med den ansvarsfördelning som föreslås bör vara att ge de olika berörda statliga eller statligt finansierade organen så klart definierade roller och uppgifter att dubbleringar i största möjliga utsträckning undviks. Utredaren bör också belysa hur samspelet mellan olika insatser i kultur- och informationsutbytet kan utformas vid en sådan klar ansvars- och rollfördelning mellan de olika organen. 12. Utredaren bör bedriva sitt arbete i nära kontakt med de statliga organ och institutioner som arbetar med kultur- och informationsutbytet. En väsentlig del av kartläggningen bör kunna genomföras på grundval av material och uppgifter från dessa organ och institutioner. Frågor som uppkommer om nya uppgifter och om ändrad ansvarsfördelning bör diskuteras ingående med berörda parter. Förslag till nya initiativ bör i möjligaste mån ha sin utgångspunkt i de erfarenheter och önskemål som tidigare verksamhet har gett. 13. Utredaren bör sålunda sammanfattningsvis med utgångspunkt i förslag till riktlinjer för kulturutbytet och informationsverksamheten lägga fram förslag rörande ansvarsfördelningen på de aktuella områdena mellan skilda organ. Utredaren bör vidare överväga fördelningen av nu tillgängliga

sou 1978:56

Bilaga 1 185

resurser samt redovisa vilka förstärkningar av de statliga insatserna som bedöms vara angelägna. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för utrikesdepartementet att tillkalla en särskild utredare med att utreda om det uppdrag frågan svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att ersättning till utredare, sakkunniga, experter och sekreterare skall utgäi form av dagarvode enligt om kommittékungörelsen (1946:394), ej annat föreskrivs, att kostnaderna skall belasta tredje huvudtitelns kommittéanslag.

“du e 54-2»

2 -

Bilaga Nulägesbeskrivning information

Enligt direktiven skall utredningen ge en så fullständig bild som möjligt av vilka statliga organ och institutioner som genom egen verksamhet eller genom bidrag till andra organisationer främjar informationsverksamhet i utlandet. För att ytterligare belysa området redovisas också översiktligt den informationsverksamhet som förekommer inom vissa organisationer och enskilda företag.

1 Statligt finansierad allmän information

I .1 Utrikesdepartementet

1.1.1 Press- och informationsenheten Utrikesdepartementet ansvarar enligt departementsförordningen (SFS 1963:214; senaste lydelse SFS 1977:1134) för ”information om Sverige i utlandet, i den mån sådana ärenden ej ankommer på annat departement. Det innebär att ”Utrikesdepartementet svarar för ledning och samordning av den med statsmedel finansierade allmänna informationsverksamheten om Sverige i utlandet. Denna verksamhet, som alltmer fått karaktär av erfarenhetsutbyte, har som en följd av den snabba utvecklingen av de internationella förbindelserna kommit att få allt större betydelse” (Prop. 1977/782100). Den handläggs inom departementet av press- och informationsenheten. Den allmänna Sverigeinformationen är ett led i svensk utrikespolitik. I det utrikespolitiska agerandet och den internationella opinionsbildningen ingår ofta officiella press- och informationsinsatser. Verksamheten avser såväl omedelbara insatser som åtgärder på längre sikt. Pressbyrån håller löpande kontakter med massmedia medan och informationsbyrån planerar samordnar vissa informationsinsatser, samt söker, främst genom Svenska institutet (S1), tillgodose utlandsmyndigheternas behov av allmäninformativt material.

Pressbyrån

Pressbyrån svarar for den dagsaktuella politiska informationen och är talesman for regeringen och departementet i utrikespolitiska frågor inför

188 Bilaga 2

svensk och utländsk publik. Pressbyrån är också i övrigt en formedlande länk mellan regering och massmedia, både svenska och utländska. Dessa uppgifter kräver kontinuerlig kontakt med utrikesministern, statsrådsberedningen samt i förekommande fall med andra departementschefer och departement, organisationer, politiska partier och näringsliv. Inför utländsk opinion skall pressbyrån företräda svenska ståndpunkter i kontakt med utländska i olika frågor. Byrån har fortlöpande journalister Sverige, både de som under längre tid är stationerade här och de ca 400 som varje år besöker Sverige och får särskilda besöksprogram av journalister pressbyrån. Omkring hälften av dessa är inbjudna av pressbyrån, i samråd med utlandsmyndigheterna. Byrån handhar också pressorganisationen vid officiella besök från utlandet samt ordnar presskonferenser. Pressbyrån har ansvaret for att informera de svenska utlandsmyndigheterna om olika svenska politiska ställningstaganden samt frågor som aktualiseras i massmedia och avser de bilaterala forbindelserna mellan Sverige och respektive länder. Delgivningar ur svensk press, meddelanden, m. m. sänds till svenska utlandsmyndigheter och till pressöversikter utländska ambassader i Stockholm. en sammanställning av Sverigebilden i utländsk Varje år gör pressbyrån press på grundval av utlandsmyndigheternas rapportering om utländska pressreaktioner. Pressbyrån handlägger ärenden som hänger samman med utrikesdepartementets huvudmannaskap for de pressattachéer eller pressråd som finns vid ambassaderna i Bern, Bonn, Bryssel, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, London, New York, Oslo, Ottawa, Paris, Rom, Tokio, Washington och Wien. Pressattachérna tillsätts av utrikesdepartementet och Pressattachéerna sköter rekryteras som regel bland pressbyråns redaktörer. ambassadernas kontakter med massmedia. De har därmed viktiga uppgifter inom den allmänna Sverigeinformationen. För några av pressattachéerna vid mindre ambassader gäller att de också skall svara for informationsverksamhet och kulturella frågor.

Informationsbyrän Informationsbyrån planerar och samordnar den allmänna Sverigeinformationen främst vid utlandsmyndigheterna. Traditionellt har informationsbyrån även vissa verksfunktioner. Efter överenskommelse 1973 har successivt större delen av dessa funktioner förts över till Svenska institutet. Informationsbyrån har kvar vissa verksfunktioner, främst långsiktiga för att skapa förståelse för den svenska utrikespolitiken. Vidare åtgärder handhar informationsbyrån vissa uppgifter som instruktionsmässigt ombesörjs av utlandsmyndigheterna och som inte ingår i Svenska institutets verksamhet. Det gäller exempelvis personutbyte och verksamheten vid Swedish Information Service (SIS) i New York som har särskilda uppgifter i fråga om informationsverksamheten i Canada och Förenta Staterna. För sin verksamhet disponerar informationsbyrån medel från anslaget D. 3 information om Sverige i utlandet (bå 1977/78: 6,4 mkr). Denna

Övrig

omfattar också åtgärder som avser långsiktig information i anslagspost utrikespolitiska frågor i Sverige, visst kulturutbyte vid utlandsmyndigheterna m. m. Informationsbyrån fördelar från detta anslag medel för lokala

2 189

Bilaga

informationsinsatser vid utlandsmyndigheterna, regionala insatser, särskilda insatser för uppföljning av rekommendationerna från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK), vissa insatser i samband med svenska statschefsbesök utomlands m. m. Vidare ställer informationsbyrån också vissa extra medel främst till Svenska institutets förfogande under löpande budgetår för särskilda uppdrag av intresse för utrikesdepartementet. Informationsbyrån kan även lägga ut beställningar på informationsmaterial främst hos Svenska institutet men också lokalt hos enskilda utlandsmyndigheter eller svenska organisationer såsom till exempel Utrikespolitiska institutet. lnformationsbyrån handlägger frågor rörande anslagen för Svenska institutet, Sveriges Radios utlandsprogram, de statliga anslagen till Svensk- Internationella pressbyrån och Ingenjörsvetenskapsakademiens forskarutbyte samt bidragen till tidskrifterna Sweden Now och Ambio. Beträffande Svenska institutet och utlandsprogrammet sker samråd med utbildningsdepartementet. Informationsbyrån svarar för planering och uppföljning av vissa besök av ministrar och politiker samt av parlamentariker och opinionsbildare. lnformationsbyrån svarar också för viss information i utrikespolitiska frågori Sverige, främst genom utgivning av skriftserien “UD informerar. En del viktigare tal i utrikespolitiska frågor översätts till engelska och franska. lnformationsbyrån handlägger frågor som hänger samman med utrikesdepartements huvudmannaskap for de särskilda kulturattachéer eller kulturråd som finns vid ambassaderna i Bonn, London, Oslo och Washington liksom chefen för SIS i New York. Dessa tillsätts efter utlysning på tre år av utrikesdepartementet i samråd med utbildningsdepartementet och Svenska institutet.

1.1.2 Övriga avdelningar inom utrikesdepartementet

lnom utrikesdepartementets politiska sammanställs avdelning årligen en engelskspråkig översikt över svenska ställningstaganden i valda utrikespolitiska frågor med titeln Documents on Swedish Foreign Policy. Inom avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete ges årligen ut en förkortad engelsk version av budgetpropositionens biståndsanslag som distribueras till bland andra utländska ambassader i Stockholm. Vidare besvarar avdelningen frågor om svenskt bistånd från olika internationella organisationer, främst FN, Världsbanken och OECD. Avdelningen lämnar också löpande information, statistik m. m. som sedan återges i olika internationella sammanställningar. Även SIDA framställer på detta område material på främmande språk om SIDA och det svenska utvecklingssamarbetet. Denna del utgör en liten del av SIDA:s omfattande informationsverksamhet som i första hand är avsedd att informera och engagera svensk opinion i förhållanden av betydelse för u-länderna och deras utveckling. Utrikes- och handelsdepartementens gemensamma avdelning för utrikeshandelsärenden besvarar frågor från olika internationella organisationer såsom exempelvis UNCTAD, OECD, GATT, ECE, EG och EFTA. Avdelningen lämnar löpande information, statistik m. m. som sedan återges i olika internationella sammanställningar. Avdelningen förmedlar också artiklar till de olika internationella organisationernas tidskrifter och publika-

190 Bilaga 2

tioner som avser ekonomi, handel och näringsliv i Sverige. I övrigt ger utrikesdepartementet i samband med större FN-konferenser ut olika rapporter och monografier på engelska.

1.2 Urlandsmyndigheterna

1.2.1 Uppgifter och organisation

Det praktiska informationsarbetet utomlands handläggs i stor utsträckning av svenska myndigheter i utlandet såsom ambassader, generalkonsulat, konsulat och delegationer som samtliga lyder under Utrikesdepartementet. Utlandsmyndigheterna har främst till uppgift att tillvarata och främja olika svenska intressen utomlands, att bistå enskilda svenska medborgare samt att rapportera i politiska, ekonomiska, rättsliga och kulturella frågor som kan vara av intresse for utrikesdepartementet, andra departement, myndigheter, organisationer och företag i Sverige. En annan del av utlandsmyndigheternas verksamhet är service till svenska medborgare i frågor som berör juridiskkonsulära och kommersiella angelägenheter. Enligt Instruktion för utrikesrepresentationen (1967283, senaste lydelse 1974:94) skall utlandsmyndigheterna ”sprida information om Sverige och svenska förhållanden. Beskickning och konsulat skall vidare främja Sveriges och kulturella förbindelser med verksamhetslandet.” Särskilt vetenskapliga på senare år har informationsfrågorna blivit en allt viktigare del av arbetsuppgifter. Det gäller både information som en utlandsmyndighetens naturlig del av verksamheten och de särskilda projekt som initieras antingen från Sverige eller av myndigheten själv. Begränsade personalresurser utgör emellertid ofta hinder for ambitioner och önskemål vid utlandsmyndigheterna.

Tabell 1 Svenska ambassader och ambassadkanslier (med verksamhetsland och sidoackrediteringsländer) Canberra - Abidjan (Elfenbenskusten) (Australien Papua Nya Addis Abeba (Etiopien - Madagaskar, Guinea) Mauritius, Sydjemen) Caracas (Venezuela - Barbados, Domi- Alger (Algeriet - Mali) nikanska Republiken, Guyana, Haiti, Ankara (Turkiet) Trinidad och Tobago) Athen (Grekland) Colombo (Sri Lanka) Bagdad (Irak) Dacca (Bangladesh) Bangkok (Thailand - Laos) Damaskus (Syrien) Beirut (Libanon - Jordanien) Dar es Salaam (Tanzania - Komorerna. Belgrad (Jugoslavien - Albanien) Somalia) Berlin (Tyska Demokratiska Republi- Dublin (Irland) ken) Gaborone (Botswana) Bern (Schweiz) Guatemala (Guatemala - Costa Rica, El Bogota (Colombia - Panama) Salvador, Honduras. Nicaragua) Bonn (Förbundsrepubliken Tyskland) Haag (Nederländerna) Brasilia (Brasilien) Hanoi (Vietnam) Bryssel (Belgien - Luxemburg) Havanna (Cuba - Jamaica) Budapest (Ungern) Helsingfors (Finland) Buenos Aires (Argentina) Islamabad (Pakistan) Bukarest (Rumänien) Jakarta (Indonesien)

Bilaga 2

Jeddah (Saudiarabien - Oman, Nordje- New Delhi (lndien - Nepal, Sri Lanka) men) Oslo (Norge) Kairo (Egypten - Cypern, Sudan) Ottawa (Canada) Kinshasa (Zaire - Ekvatorialguinea, Ga- Paris (Frankrike) bon, Kamerun, Kongo) Peking (Kina - Kambodja) Kuala Lumpur (Malaysia - Burma) Prag (Tjeckoslovakien) Kuwait (Kuwait - Bahrain, Förenade Pyongyang (Nordkorea) Arabemiraten. Qatar) Quito (Ecuador) Köpenhamn (Danmark) Rabat (Marocko - Gambia. Mauretanien. Lagos (Nigeria - Benin, Ghana, Niger, Senegal) Övre Volta) Reykjavik (Island) Lima (Peru - Bolivia) Rom (ltalien - Malta) Lissabon (Portugal) Santiago de Chile (Chile) London (Storbritannien) Seoul (Sydkorea) Luanda (Angola - Sao Tomé, Principe) Singapore (Singapore) Lusaka (Zambia - Malawi) Soña (Bulgarien) Madrid (Spanien) Teheran (Iran - Afganistan) Manila (Filippinerna) Tel Aviv (Israel) Maputo (Moçambique - Swaziland) Tokio (Japan) Mexico (Mexico) Tripoli (Libyen) Monrovia (Liberia-Guinea, Guinea- Tunis (Tunisien) Bissau, Kap Verde, Sierra Leone) Warszawa (Polen) Montevideo (Uruguay - Paraguay) Washington (Förenta Staterna) Moskva (Sovjetunionen - Mongoliet) Wellington (Nya Zeeland - Tonga. Nairobi (Kenya - Burundi, Rwanda, Västra Samoaöarna) Uganda) Wien (Österrike)

Till dessa 77 ambassader och ambassadkanslier kommer en legation i Pretoria (Sydafrika) som har ambassads ställning i Lesotho.

Ambassaderna är av mycket varierande storlek. Vid de största ambassaderna - Washington, London, Bonn, Moskva och Paris - finns mellan 20 och 30 utsända handläggande tjänstemän och sammanlagt mellan 30 och 60 anställda. Vid de minsta, till exempel Wellington, finns däremot endast tre å fyra personer. Genom sidoackreditering har många av de mindre ambassaderna dessutom fler än ett verksamhetsland att bevaka. Vid de större ambassaderna finns särskilda pressattachéer och vid några av de största finns också särskilda kulturattachéer. Pâ de största ambassaderna och några delegationer ñnns också specialattachéer som i de flesta fall avlönas av andra departement eller myndigheter. Sådana attachéer eller råd är arbetsmarknadsrâd (arbetsmarknadsdepartementet), försvarsattaché (försvarsdepartementet), lantbruksråd (jordbruksdepartementet), teknisk-vetenskaplig attaché (STU och IVA), teknisk attaché (industridepartementet), ekonomisk attaché (ekonomidepartementet), samt attaché För tullfrâgor (utrikes- och handelsdepartementen). Dessa specialattachéer behandlas nedan under avsnittet utförligt 3.2 Statsdepartementen. I tolv av de u-länder med vilka Sverige bedriver ett långsiktigt utvecklingssamarbete har SIDA upprättat särskilda biståndskontor under ledning av en biståndsattaché. Biståndskontoren har numera integrerats som en del av ambassaderna. Det finns för närvarande 27 lönade och konsulat generalkonsulat på följande orter:

192 2 Bilaga

Tabell 2 Generalkonsulat och konsulat

Genera/konszilal Antwerpen (Belgien) New York (Förenta Staterna) Berlin (Förbundsrepubliken Tyskland) Rio de Janeiro (Brasilien) Chicago (Förenta Staterna) Rotterdam (Belgien) Frankfurt (Förbundsrepubliken San Francisco (Förenta Staterna) Tyskland) Sao Paulo (Brasilien) Genua (italien) Sydney (Australien) Hamburg (Förbundsrepubliken Tyskland) Konsulø! Hongkong (Hongkong) Barcelona (Spanien) Houston (Förenta Staterna) Las Palmas (Spanien) Istanbul (Turkiet) Los Angeles (Förenta Staterna) Leningrad (Sovjetunionen) Mariehamn (Finland) Marseille (Frankrike) Palma de Mallorca (Spanien) Minneapolis (Förenta Staterna) Santa Cruz de Tenerife (Spanien) Montreal (Canada) Szczecin (Polen) München (Förbundsrepubliken Tyskland)

Härtill kommer ca 450 olönade konsulat som förestås av s. k. honorärkonsuler, utsedda på tjänstgöringsorten. har närmast att bevaka svenska handels- och Konsulaten till uppgift samt att handlägga olika konsulära ärenden som avser sjöfartsintressen enskilda svenska medborgares intressen men informationsärenden kan också förekomma. Sverige har även följande sex ständiga delegationer:

Tabell 3 Ständiga delegationer

Sveriges ständiga representation vid För- Sveriges delegation hos Organisationen enta Nalionerna i New York (Förenta för ekonomiskt samarbete och utveck- Staterna), ling (OECD) i Paris (Frankrike), Sveriges ständiga delegation hos de inter- Sveriges delegation hos de Europeiska nationella organisationerna i Geneve gemenskaperna i Bryssel (Belgien), (Schweiz), Sveriges ständiga ombud hos Europa- Sveriges delegation vid nedrustningskon- rådet i Strasbourg (Frankrike). ferensen i Geneve (Schweiz).

Genom de permanenta delegationerna deltar Sverige i det multilaterala samarbetet. Delegationerna framför svenska uppfattningar och ställningstavid konferenser och möten samt vid olika personliga kontakter. ganden även kännedom om svensk utrikes, bistånds- och Härigenom sprids handelspolitik. De internationella organisationerna och delegationerna utgör kontaktpunkter för det internationella samarbetet och erfarenhetsutbytet. Utrikesdepartementet förfogar även över ett särskilt kontor för information i Förenta Staterna och Canada, Swedish Information Service (SIS) i New York med åtta anställda. Kontoret är formellt knutet till generalkonsulatet. SIS har med utrikesdepartementets instruktioner och de till uppgift att i enlighet som ambassadören i Washington respektive Ottawa lämnar svara riktlinjer

2 193

Bilaga

for större delen av informationen om Sverige i Nordamerika. Uppläggningen av informationsverksamheten varierar mellan utlandsmyndigheterna. Det beror främst på myndighetens storlek men också på verksamhetslandet. Förutsättningarna för informationsverksamheten skiftar kraftigt mellan västländer, östländer och u-länder. Chefen för varje utlandsmyndighet fastställer vilka tjänstemän - utsända - som svarar för den löpande handläggningen av allmänna eller lokalanställda informationsärenden. Den rutinmässiga distributionen av informationsmaterial ombesörjs i regel av en utsänd eller lokalanställd kontorist. Handläggande tjänstemän svarar oftast för den informationsverksamhet som myndigheten själv initierat. Vid större ambassader ägnar pressassistenter samt kultur- och pressattachéer i regel all tid åt informationsverksamhet. Även andra specialattachéer som till exempel arbetsmarknadsråden kan engageras i den löpande informationsverksamheten for att besvara inkomna förfrågningar inom sitt sakområde. Utlandsmyndigheterna disponerar egna lokala anslag för informationsverksamheten som kallas A- och B-anslag. A-anslagen som är relativt begränsade avser lokal informationsberedskap och kan utnyttjas for informationsinsatser efter utlandsmyndighetens eget bedömande. B-anslagen är bundna till särskilda projekt som föreslås av utlandsmyndigheterna och godkänns av informationsbyrån, ofta efter samråd med Svenska institutet. Så disponerade till exempel ambassaden i New Delhi bå 1977/78 5 000 kr i Aanslag och 5 000 kr i B-anslag under det att ambassaden i Haag disponerade respektive 12 000 kr och 30 000 kr i A- och B-anslag för egna initiativ av olika slag. Till detta kommer arrangemang och insatser som finansieras centralt av utrikesdepartementet eller Svenska institutet. Framställning om A- och Banslag görs årligen av utlandsmyndigheterna. Beslut avseende anslag och föreslagna projekt behandlas av utrikesdepartementet i samråd med Svenska institutet. Utrikesdepartementet har också en viss central och regional informationsberedskap for informationsbehov som kan uppstå under löpande budgetår. En stor del av utlandsmyndigheternas anslag används for personutbyte i vid mening. Det kan omfatta såväl opinionsbildarbesök i Sverige som besök av svenskar i anställningslandet. Andra insatser avser seminarier, föredrag m. m. som kan kombineras med officiella besök, utställningar, mässor, ñlmveckor och arrangemang vid besök av tillresande svenskar ur samhällsoch kulturliv. Stöd till olika lokala svenska kulturmanifestationer förekommer ibland såsom teater- och musikgästspel av olika slag, utställningar, föredragsturnéer m. m. Utlandsmyndigheterna förmedlar också inbjudningar och önskemål från kulturlivet utomlands till Svenska institutet och olika kulturinstitutioner i Sverige.

1.2.2 Informationsverksamheten vid de svenska

utlandsmyndigheterna

Utredningen har med särskild skrivelse anmodat utlandsmyndigheterna att lämna en redogörelse for informationsverksamheten och dess inriktning samt önskvärd prioritering vid de olika myndigheterna. Utlandsmyndigheterna har även fått ange önskemål avseende kulturutbytesverksamheten.

0 5 u \

2 194. Bilaga

Utlandsmyndigheternas svar redovisas i det följande regionvis. Redogörelsen svar och avser förhållandena hösten bygger helt på utlandsmyndigheternas 1977.

1.2.2.1 Norden

Det finns i dag fyra ambassader och ett konsulat i de fyra nordiska länderna.

Ambassaderna i Helsingfors, Köpenhamn och Oslo har drygt ett tiotal

Ambassaden i Reykjavik och konsulatet i utsända handläggande tjänstemän. Mariehamn har tre respektive två utsända handläggande tjänstemän. Utlandsmyndigheternas arbete inom Norden skiljer sig på flera punkter från det som är vanligt i övriga delar av världen. De nationella myndigheterna kontakt med varandra. En del av i varje land står ofta i direkt personlig samarbetet inom Norden kanaliseras genom Nordiska rådet i Stockholm samt Nordiska ministerrådet med dess sekretariat i Köpenhamn och Oslo. Utlandsmyndighetens uppgift är att på olika sätt komplettera detta arbete. Arbetsspråket är ofta svenska. i Norden disponerade under bå 1977/78 samman- Utlandsmyndigheterna lagt 106 000 kr for egna projekt från lokala B-anslag och 36 000 kr for lokal informationsberedskap från lokala A-anslag. Till detta kommer insatser som finansierats centralt av Utrikesdepartementet eller Svenska institutet.

Tabell 4 Ambassader och konsulat

Anzbassader K onsulal Helsingfors (Finland) Mariehamn (Finland) Köpenhamn (Danmark) Oslo (Norge) Reykjavik (Island)

l Norden finns många myndigheter, institutioner, företag och enskilda som information om Sverige. Turistråd har lokalkontor i bedriver Sveriges och Oslo. Handelssekreterarna i Helsingfors och Helsingfors. Köpenhamn Oslo bedriver också viss informationsverksamhet främst på det ekonomiska området. Norden och dess lokalföreningar har bland annat till Föreningen information om de olika nordiska länderna. Till detta uppdrag att bedriva kommer institutioner såsom till exempel Nordens hus i Reykjavik, Hanaholmen - svensk-finskt kulturcentrum i Helsingfors, svenskhemmet Voksenåsen utanför Oslo samt flera nordiska eller bilaterala samarbetsorgan inom de flesta samhällssektorer. De många olönade svenska konsulaten Sverigeinformationen i Norden. spelar också en roll for den allmänna

lnformationsverksamhet

är i hög grad efterfrågestyrd. Den Den löpande informationsverksamheten handläggs vid ambassaden i Helsingfors av pressattaché, översättare och s. k. informationsassistent, i Köpenhamn av pressråd och s. k. informationsassistent, i Oslo av kulturråd och pressråd och i Reykjavik av lokalan-

Bilaga 2

ställd tjänsteman. Även övrig utsänd personal deltari informationsverksamheten. Den efterfrågestyrda informationen avser de mest skilda områden. För ambassaderna i Helsingfors och Reykjavik spelar information om studiemöjligheter i Sverige en stor roll. För ambassaden i Oslo dominerar frågor inom den allmänna Sverigeinformationen. Vid samtliga myndigheter spelar frågor som avser exakta uppgifter om lagar och förordningar, aktuella politiska forslag och beslut samt statistiska data en stor roll. Utlandsmyndigheterna i Norden använder i forsta hand tryckt svenskspråkigt material i sitt informationsarbete. Med hänsyn till att SI inte framställer material på svenska eller övriga nordiska språk använder man sig ofta av material framställt av andra svenska myndigheter, organisationer och företag. Detta material beställs direkt från berörda organisationer. Ambassaden i Reykjavik liksom i viss mån ambassaden i Oslo använder SI:s engelskspråkiga faktablad.

Särskilda synpunkter

Utlandsmyndigheterna i Norden redovisar hög lyssnar- och tittarfrekvens på de ordinarie svenska radio- och TV-programmen. Däremot har de inga synpunkter på Sveriges Radios utlandsprogram (UTP).

Önskemål

Utlandsmyndigheterna efterlyser mer sammanfattande tryckt material på svenska och övriga nordiska språk. Ambassaden i Helsingfors uppger att avsaknaden av basdokumentation pâ svenska och finska är kännbar och beklagar att det inte finns någon instans i Sverige som har ansvaret för att informationsmaterial produceras för nordiskt bruk. Ambassaden i Reykjavik önskar också få visst material på isländska. Ambassaderna i Köpenhamn och Oslo anser att man bör satsa mer på personutbyte, särskilt inom de områden där det i dag finns få etablerade kontakter. Ambassaden i Köpenhamn anser att man även bör satsa på workshops - möten mellan fackmän från Sverige och fackmän i anställningslandet. Ambassaden i Helsingfors vill se mer utställningar och kulturevenemang av olika slag i Finland. Ambassaden i Reykjavik anser att ökade satsningar på Island helst bör ske inom nordisk ram.

1.2.2.2 Västeuropa

Det finns idag 13 ambassader, nio generalkonsulat och fyra konsulat i de 16 länder i Västeuropa i vilka Sverige har ambassadörer ackrediterade. Ambassaderna varierar som regel mellan medelstora myndigheter med fem till tio utsända handläggande tjänstemän till stora myndigheter såsom ambassadernai Bonn, London och Paris, med mellan 20 och 25 utsända handläggande tjänstemän. Ambassaderna i Västeuropa tillhör den svenska utrikesförvaltningens äldsta myndigheter. Utlandsmyndigheterna i Västeuropa disponerade bå 1977/78 sammanlagt 404 000 kr for egna projekt från lokala B-anslag och 130000 kr för lokal

Bilaga 2

informationsberedskap från lokala A-anslag. Till detta kommer insatser som finansierats centralt av utrikesdepartementet och Svenska institutet.

Tabell 5 Ambassader. generalkonsulat och konsulat

A mbassadel Gen era/Ironstzlal och konsulat Ankara (Turkiet) Antwerpen (Belgien) Athen (Grekland) Barcelona (Spanien) Bern (Schweiz) Berlin (Förbundsrepubliken Tyskland) Bonn (Förbundsrepubliken Tyskland) Frankfurt (Förbundsrepubliken Tysk- Bryssel (Belgien) land) Dublin (Irland) Genua (Italien) Haag (Nederländerna) Hamburg (Förbundsrepubliken Tysk- Lissabon (Portugal) land) London (Storbritannien) Istanbul (Turkiet) Madrid (Spanien) Las Palmas (Spanien) Paris (Frankrike) Marseille (Frankrike) München (Förbundsrepubliken Tysk- Rom (Italien) Wien (Osterrike) land) Palma de Mallorca (Spanien) Rotterdam (Nederländerna) Santa Cruz de Tenerife (Spanien)

l Västeuropa finns llera andra myndigheter. institutioner och företag som enligt utlandsmyndigheterna även bedriver viss allmän Sverigeinforntzition. Som exempel anges Centre Culturel Suédois i Paris, handelssekreterarna, Turistrådets lokala turistkontor. lokala SAS-kontor, svenska Församlingar, svenska svenska och nordiska föreningar. svenska företagarforeningar, lektorer samt lokala turistbyrâer. Dessutom finns fyra svenska vetenskapliga institut i Athen. lstanbul, Paris och Rom.

lnformationsverksamhet

Den löpande informationsverksamheten är efterfrågestyrd. Utlandsmyndigpå 75 % för efterfrågestyrd information heternas uppgifter ligger i allmänhet och 25 % för egeninitierad verksamhet i Västeuropa under det att informatvid de llesta generalkonsulat och ionsverksamheten är helt efterfrågestyrd konsulat. Flera ambassader informationsverkanger att den egeninitierade samheten ligger så högt som 30 till 40 %. Ambassaden i Bonn uppger att större delen av arbetet är egeninitierat. vid flera utlandsmytndigheter i lnformationsverksamheten handläggs av särskilda kulturattatchéer, pressattachéer. pressassistenter eller Västeuropa så kallade informationsassistenter. De större myndigheterna såsom Bonn. London och Paris är uppdelade på olika avdelningar för kultur- och Det finns också arbetsmarknadsavdelningar med särskilda pressfrågor. arbetsmarknadsråd som tillhandahåller specialinformation. Även övriga som forsvarsattztchéer, och teknisk-vetenskapliga ztttachéer specialattacheer deltar också i viss utsträckning i informationsarbetet. Bland den efterfrågestyrda informationen dominerar idag frågor kring ämnesområden vid ambassaderna under det att den allmänna speciella vid konsulat och generalkonsulat. Utbild- Sverigeinformationen överväger

Bilaga 2 197

ningsfrågor och sociala frågor har nämnts av vardera tretton respektive tolv utlandsmyndigheter. Därnäst kommer frågor som berör arbetslivet, arbetsmarknaden och medbestämmande och som nämnts av elva utlandsmyndigheter. Därefter följer miljöfrågor och spridda ämnen, såsom svensk utrikespolitik, förvaltning, kultur, teknik, fysisk riksplanering, och energi, ekonomi handel. Generalkonsulaten och konsulaten får ofta om svensk frågor turism. Utlandsmyndigheterna i Antwerpen, Berlin, Bonn, Lissabon, London och Paris redovisar en allmän ökning i efterfrågan på information. Ämnen som förefaller att öka är frågor avseende medbestämmande, miljö, energi, arbetsmarknad samt utbildning. Ambassaden i Bonn redovisar ett minskat intresse for utbildningsfrågor. Ambassaderna i Dublin och Wien redovisar en allmän minskning av intresset for Sverige. Utlandsmyndigheterna i Västeuropa använder sig i forsta hand av tryckt material i sitt informationsarbete. Främst används faktabladen som anges av nästan samtliga 23 myndigheter. Artikelsamlingen Current Sweden anges av 16 utlandsmyndigheter och skolbarnsbroschyren av tio myndigheter. Slzs informationsböcker används av sex myndigheter under det att turistbroschyrer, grammofonskivor, SlP-bulletiner och Sweden Now uppges av vardera två utlandsmyndigheter. Utlandsmyndigheterna använder också tryckt informationsmaterial som producerats av andra myndigheter, organisationer och företag i Sverige. Detta material anses värdefullt som referensmaterial och informationsmaterial vid kvalificerade förfrågningar. Myndigheterna föredrar givetvis material framställt på respektive lands språk. Från de mindre språkområdena beklagas bristen på tryckt material på till exempel holländska, grekiska, turkiska och italienska. Material på engelska har använts vid de flesta utlandsmyndigheterna liksom franska och tyska i vissa länder.

Särskilda .synpunkter

Beträffande Slzs gäststiiaendier redovisar ambassaderna i Bonn, Bryssel, Dublin, Haag, Rom och Wien olika positiva erfarenheter. Ambassaden i Bonn anger att intresset ökar och ambassaden i Rom önskar fler stipendier. Ambassaderna har emellertid inte alltid i sina svar gjort klar skillnad mellan gäststipendiernzt och de bilaterala stipendier som förmedlas av Sl. Tolv utlandsmyndigheter uppger att svenskarna i respektive land lyssnar till de svenskspråkiga radiosändningarna. Endast åtta av utlandsmyndigheterna redovisar emellertid någon form av erfarenheter beträffande UTP:s sändningar på främmande språk. Av dessa anser endast generalkonsulatet i Berlin (Väst) att lyssnarfrekvensen är god.

Önskemål

Beträffande den efterfrågestyrda verksamheten varierar utlandsmyndigheternas önskemål. Flera myndigheter vill i forsta hand ha mer turistmaterial om Sverige såsom broschyrer, kartor, fotografier, affischer. Ett annat önskemål är lokala språkversioner av olika trycksaker såsom faktablad.

S()lJ 1978:56 198 Bilaga 2

allmän Sverigebroschyr. Ett önskemål är att tillgängligt skolbarnsbroschyr, basmaterial inom den allmänna Sverigeinformationen revideras med regelbundna mellanrum och hålls så aktuellt som möjligt. Ambassaderna i Bern, föreslår att utlandsmyndigheterna får sakkunnig hjälp Bryssel och London av informationsförråden. Ambassaden i med regelbunden uppdatering som Athen önskar få en samordning genom Sl av allt informationsmaterial publiceras i Sverige på grekiska. Några myndigheter önskar en ny diabildserie om Sverige för föredrag. Ambassaden i Bonn understryker vikten av att snabbt få svar på kvalificerade artiklar för frågor. Ambassaden i Paris vill gärna ha en serie med dagsaktuella till massmedia under det att ambassaden i Wien vill ha mer distribution sammanfattande artikelmaterial. Ambassaderna i Bern och Haag vill snabbt av centrala svenska utredningar och propoha engelska sammanfattningar intresse. l övrigt önskar utlandsmyndigheterna få mer sitioner av allmänt såsom skolsystem. arkitektur, material på en lång rad av specialområden skatter och löner, arbetsmarknadsfrågor, litteratur, industri. stadsplanering, konst och vetenskap. Beträffande det kultur- och informationsutbyte som myndigheterna själva främst olika önskemål om filmverksamhet av ett tar initiativ till framställs stort antal utlandsmyndigheter. Man önskar få till stånd en ökad satsning på i olika former liksom symposier och föredrag av besökande personutbyte svenskan av svensk skönlitteratur till I övrigt framställs önskemål om översättningar i Bonn och Rom. Ambassaden i Rom främmande språk av ambassaderna av den insats som görs av bokförlaget ltalica i framhåller särskilt betydelsen av svensk skönlitteratur i italiensk översättning. Stockholm för utgivning Vidare framställs önskemål om material för radio och TV och ömsesidiga kulturmanifestationer av olika slag (Lissabon), stöd till de svenska lektorerna (Rom), bättre kontakter i informationsarbetet med Sveriges Exportråd (Wien), bokgåvor (Las Palmas), musikevenemang (Marseille). teatergästspel av artiklar for facktidskrifter (Bonn). (Wien) samt översättningar

1.2.2.3 Östeuropa

och ett lönat konsulat i de Det finns idag åtta ambassader, ett generalkonsulat ackrediterade. nio länder i Östeuropa i vilka Sverige har ambassadörer Utlandsmyndigheterna är i allmänhet ganska små och hartre till fem utsända Undantag är ambassaden i Moskva som har drygt handläggande tjänstemän. 15 utsända tjänstemän. i Östeuropa disponerade bå 1977/78 sammanlagt Utlandsmyndigheterna från lokala B-anslag och 48000 kr för lokal 83 000 kr för egna projekt från lokala A-anslag. Till detta kommer insatser som informationsberedskap och Svenska institutet bland finansierats centralt av Utrikesdepartementet annat med medel som ställts till förfogande för ökade insatser med anledning i slutdokumentet från konferensen om säkerhet och av rekommendationerna samarbete i Europa (ESK).

sou 1978:56 2

Bilaga 199

Tabell 6 Ambassader, generalkonsulat och konsulat

Ambassader Prag (Tjeckoslovakien) Belgrad (Jugoslavien) Sofia (Bulgarien) Berlin (Tyska Demokratiska Republi- Warszawa (Polen) ken) Butlapest (Ungern) Gønørallconstl/a/ och konsulat Bukarest (Rumänien) Leningrad (Sovjetunionen) Moskva (Sovjetunionen) Szczecin (Polen)

l övrigt bedrivs enligt utlandsmyndigheterna viss informationsverksamhet av handelssekreteraren i Budapest och lokala SAS-kontor i de flesta östeuropeiska huvudstäder samt de svenska lektorer vid olika universitet i

Östeuropa.

Itt/ommlionsverksanthel Förutsättningarna för kultur- och informationsutbyte med länderna i Östeuropa är mycket speciella. Kontakterna försvåras genom en långt driven centralisering och politisk styrning av alla beslut på kulturområdet. lnformationsverksamheten försvåras också genom att de enskilda medborgarna i många fall inte får ta kontakt med utländska ambassader utan särskilt tillstånd. Svenska institutet har tecknat särskilda kulturprogram med Albanien, Bulgarien, Jugoslavien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen och Ungern. Förhållandet mellan efterfrågestyrd information och sådan verksamhet

som initieras av ambassaderna själva varierar i Östeuropa. Ambassaderna i

Berlin, Moskva, Prag, Warszawa och konsulatet i Szczecin uppger att i det närmaste all information är efterfrågestyrd. Ambassaderna i Bukarest och Sofia samt generalkonsulatet i Leningrad anger att efterfrågan är så obetydlig att all informationsverksamhet egentligen måste betraktas såsom initierad inom Ambassaderna myndigheterna. i Belgrad och Budapest anger att förhållandet mellan dessa två typer av informationsverksamhet får betraktas som ganska jämnt. lnformationsverksamheten handläggs som regel av utsänd personal, såväl handläggande tjänstemän som biträdespersonal. Vid ambassaderna i Moskva, Prag och Warszawa finns särskilda utsända översättare som i hög grad kommit att koncentrera sig på kultur- och informationsfrågor. Bland den efterfrågestyrda informationen dominerar idag den allmänna Sverigeinformationen med särskild betoning på svensk kultur och historia. Ambassaderna i Belgrad, Prag och Warszawa redovisar ett stort intresse for turistmaterial om Sverige. Ambassaderna i Berlin och Warszawa nämner vidare intresse för utbildningsfrågor, ambassaderna i Budapest och Warszawa frågor om svensk ekonomi samt konsulatet i Szczecin studie- och arbetsmöjligheteri Sverige. Ambassaden i Warszawa redovisar intresse for flera olika svenska specialområden.

Utlandsmyndigheterna i Östeuropa använderi första hand tryckt material i

sitt informationsarbete. Främst kommer faktabladen till användning, vidare artikelserien Current Sweden, Slzs olika och filmer samt

informationsböcker

200 2 Bilaga

och grammofonskivor. Några ambassader nämner skolbarnsbroschyren turistbroschyrer och SlP-bulletinerna och generalkonsulatet i Leningrad Sweden Now. använder i begränsad utsträckning informations- Utlandsmyndigheterna material som av andra myndigheter. Ett undantag utgör producerats ambassaden i Belgrad som använder material på serbokroatiska från arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk. Som regel får myndigheterna detta material direkt från de svenska myndigheterna. Utlandsmyndigheterna i Östeuropa kan ofta använda material på andra språk än respektive länders och tvingas i de flesta fall också hårtill. Undantag och Tyska Demokratiska Material förefaller vara Sovjetunionen Republiken. kunna användas för kvalificerade förfrågningar i de flesta på tyska förefaller länder. Material på engelska och franska kan användas i viss utsträckning. Ambassaden i Warszawa uppger att man också kan använda material på svenska i vissa sammanhang.

Särskilda synpunkter

Myndigheterna i Östeuropa anser genomgående att stipendieverksamheten i samarbetet med de östeuropeiska länderna. hör till de viktigaste inslagen Beträffande Sveriges Radios utlandsprogram (UTP) uppger ambassadernzt i Belgrad, Bukarest och Prag att svenskarna lyssnar till de svenskspråkiga sändningarna. Ambassaden i Moskva uppger att mottagningsförhållandena

är dåliga för detta program. Övriga ambassader tror att antalet lyssnare är litet

eller anser sig sakna underlag för bedömning. För UTP:s sändningar på främmande språk uppger hälften av myndigheterna att de saknar underlag för bedömning. Ambassaden i Moskva anser att lyssnarfrekvensen på de ryskspråkiga programmen är tämligen god. Ambassaden i Warszawa uppger att en del polacker lyssnar till de ryskspråkiga programmen. Ambassaderna i Prag och Sofia uppskattar lyssnarfrekvensen som låg.

Önskemål

För den efterfrågestyrda verksamheten önskar ambaissaderna i Bukarest, Moskva och Warszawa samt generalkonsulatet i Leningrad mer material på Ambassaderna i Belgrad och Warszawa önskar mer respektive språk. turistmaterial och material om svenskt kulturliv samt sport och idrott. Ambassaden i Warszawa önskar dessutom mer material av typen kartor, affischer och flaggor. Beträffande det kultur- och informationsutbyte som myndigheterna själva tar initiativ till sätter utlandsmyndigheterna i Östeuropa som regel personutbyte i olika former i första rummet. l andra hand framförs symposier. Därefter följer önskemål om utställningar och filmverksamhet. Ambassaden i Belgrad önskar dessutom kunna tillgodose jugoslaviska önskemål om större mera påkostade kulturmanifestationer av typen teater. opera, konserter under det att ambassaden i Berlin också nämner teatergästi Warszawa vill satsa mer på svenskundervisningen i Polen spel. Ambassaden

sou 1978:56 Bilaga 2 201

och konsulatet i Szczecin vill kunna ordna särskilda Sverigedagar. Generalkonsulatet i Leningrad vill satsa mer på olika former av artistutbyte.

1.2.2.4 Nordamerika

Det finns i dag två ambassader. sex generalkonsulat och ett konsulat i de två länder i Nordamerika, i vilka Sverige har ambassadörer ackrediterade. Vid generalkonsulzttet i New York finns ett särskilt informationskontor. Swedish information Service(SlS), som i realiteten är en Förlängning av Washingtonambassadens press- och informationsavdelning. Ambassaden i Washington är med sina nära 30 utsända handläggande tjänstemän Sveriges största utlandsmyndighet. Utlandsmyndigheterna i Nordamerika disponerade bå 1977/78 sammanlagt 580 000 kr för egna projekt från lokala B-anslag och l l6 000 kr för lokal informationsberedskap från lokala A-anslag. Till detta kommer insatser som finansierats centralt av Utrikesdepartementet och Svenska institutet.

Tabell 7 Ambassader. generalkonsulat och konsulat

Ambassader Carrera/konsulat och konsulat Ottawa (Canada) Chicago (Förenta Staterna) Washington (Förenta Staterna) Houston (Förenta Staterna) Los Angeles (Förenta Staterna) Minneapolis (Förenta Staterna) Montreal (Canada) New York inkl. SlS (Förenta Staterna) San Francisco (Förenta Staterna)

l Nordamerika finns sedan gammalt starka svenska anknytningar genom de svenska utvandrarna och deras ättlingar. Dessas antal kan uppskattas på olika sätt. men man räknar med att det finns några miljoner människor med svenskt ;wåbrå i Nordamerika. Svensk-amerikanska organisationer. föreningar och tidningar har betydelse för Sverigeintresset och Sverigeinformationen. Vid mellan universitet tjugo och trettio och många mindre colleges finns svenska och skandinaviska avdelningar som ofta är Iivaktiga knutpunkter för ett allmänt Sverigeintresse. Dessa studier har sitt centrum i Mellanvästern där en svensk härkomst ofta är incitamentet till svenskstudierna. Professorer och lärare vid dessa avdelningar gör värdefulla insatser för en kvalificerad Sverigeinformation. Även andra organisationer i Förenta Staterna informerar om Sverige i olika former som American Scandinavian Foundation, American Swedish Institute i Minneapolis, handelssekreterarna i Chicago. Detroit, New York, Houston och Los Angeles. svensk-amerikanska handelskztntmare, Svenska kyrkan i New York. det svensk-norska turistkontoret i New York. Scandinavian National Tourist Office i Los Angeles. SAS samt de svenska exportföretagens dotterbolag och representanter. l Canada finns i mindre utsträckning svenska organisationer av detta slag.

202 2 Bilaga

lnformarionsverksamher

äri hög grad efterfrågestyirtl vid de Den löpande informationsverksamheten mindre utlandsmyndigheterna. Uppgiften ligger dar vid ca 80 “n efterfrågestyrd information och 20 ”el egeninitierad verksamhet. Vid de större myndigheterna är förhållandet det omvända för att vid informationskontoret i New York (SIS) nästan uteslutande bestå av egeninitierad verksamhet. Vid SIS finns åtta handläggande tjänstemän som på heltid ägnar sig åt informationsverksamhet i olika former. Kontoret föreslås av en direktör. Vid ambassaderna i Washington och Ottawa finns flera olika specialattacheer. l finns både kulturråd och pressråd. Vid generalkonsulatet i San Washington Francisco och konsulatet i Los Angeles finns särskilda tjänstemän från SIS för informationsfrågor. Vid ambassaden i Ottawa finns en pressattziche. Bland den efterfrågestyrda informationen dominerar i dag den allmänna Sverigeinformationen. l övrigt förekommer främst frågor avseende arbetsliv och utbildning av intresse. Därefter följer energifrågor och frågor avseende svensk områden. Det finns också ett intresse for lagstiftning på olika turistinformation samt material avseende konst och konsthantverk och SIS anger för sin del att det är samhällsfrågor i vid bemärkelse folklivfrågor. Intresset för arbetslivsfrågor och energifrågor förefaller öka som efterfrågas. under det att intresset för miljöfrågor minskar. Utlandsmyndigheterna i Nordamerika använder i forsta hand Svenska institutets material i sitt informationsarbete. Främst används faktatryckta bladen. Därefter kommer skolbarnsbroschyren och zirtikelsztmlingen Current verksamheten av SlS i Sweden som delvis anpassas for den nordamerikanska form av lokala bulletinserier. l övrigt nämns Slzs informationsböcker, SlPbulletinen och Sweden Now. använder även informationsmaterial som producerats av Myndigheterna andra myndigheter i Sverige. Material från banker och intresseorganisationer nämns också.

Särskilda synpunkter Ambassaden i Washington och generalkonsulaten i Minneapolis. Montreal. New York och San Francisco redovisar olika positiva synpunkter på Slzs och stipendieverksamhet över huvud taget. gåststipendieverksamhet Beträffande Sveriges Radios utlandsprogram (UTP) redovisar endast i Chicago enstaka förfrågningar om våglängd for UTP. generalkonsulatet Generalkonsulaten i San Francisco och Montreal uppger att det är mycket ovanligt med kortvågsmottagare i Nordamerika. l övrigt anser sig utlandsmyndigheterna sakna underlag för bedömning.

Önskemål Utlandsmyndigheterna i Nordamerika efterlyser i forsta hand mer tryckt material om Sverige och svenska förhållanden. Ambassaden i Ottawa och i Minneapolis och San Francisco understryker vikten av generalkonsulaten att det tryckta materialet hålls aktuellt och kontinuerligt revideras. Generalkonsulaten i Chicago. Minneapolis och New York efterlyser engelska av aktuella svenska offentliga utredningar och aktuell sammanfattningar

Bilaga 2 203

lagstiftning. Generalkonsulaten i Minneapolis och New York önskar en löpande översikt på engelska av aktuell debatt i Sverige. Generalkonsulatet i New York och konsulatet i Los Angeles understryker behovet av en ny allmän Sverigebok. Ambassaden i Ottawa och generalkonsulaten i Chicago och Montreal behöver mer turistmaterial, framförallt kartor, afñscher och Sverigebilder. Generalkonsulaten i Minneapolis och San Francisco önskar en ny Sverigefilm,generalkonsulatet i Minneapolis och konsulatet i Los Angeles vill ha ett nytt aktuellt Sverigebildband. l övrigt önskar konsulatet i Los Angeles få nya sammanfattande informationsböcker om svensk socialpolitik och svenskt arbetsliv, svensk design, svenska vetenskapsmän och kulturpersonligheter. Generalkonsulatet i San Francisco vill ha nya faktablad om svensk kulturpolitik, åldringsvård, handikappvård samt ett bättre faktablad om kvinnofrågor i Sverige. Generalkonsulatet i San Francisco vill kunna använda videokassetter i informationsarbetet och generalkonsulatet i Montreal vill ha mer kommersiellt ntaterial från Exportrådet. Slutligen önskar generalkonsulatet i New York bättre samordning mellan Slzs dokumentationstjänst och övriga myndigheter for distribution av tryckt informationsmaterial. Vid utlandsmyndigheterna i Chicago, Minneapolis, Los Angeles, Montreal, New York och Washington Önskar man i forsta hand se ökade satsningar på olika former av filmverksamhet for det kultur- och informationsutbyte som myndigheterna själva tar initiativ till. Behovet av flera kopior understryks särskilt av myndigheterna i Los Angeles, New York och Washington. Nästan lika viktigt anser myndigheterna i Chicago, Los Angeles, Minneapolis, Montreal, New York, Ottawa och San Francisco att det är med symposier av olika slag. Myndigheterna i Chicago, Minneapolis, Montreal, Ottawa. New York, San Francisco och Washington understryker vikten av personutbyte. Det linns mera intresse for utställningar i Canada än i Förenta Staterna. Generalkonsulaten i Minneapolis och New York önskar bättre information om besök av enskilda svenskar och grupper som reser till Förenta Staterna för eventuella symposier och föredrag. Slutligen vill generalkonsulatet i Montreal se ökad svensk satsning på att försöka nå kanadensisk radio och TV.

1.2.2.5 Latinamerika Det finns i dag tio ambassader och två generalkonsulat i de 23 länder i Latinamerika i vilka Sverige har ambassadörer ackrediterade. De svenska utlandsmyndigheterna i Latinamerika är av gammalt datum. Ambassadernzt är i allmänhet ganska små och har tre till fem utsända handläggande tjänstemän. Brasilien dominerar med såväl ambassad som två generalkonsulat. Utlandsmyndigheterna i Latinamerika disponerade bå 1977/78 sammanlagt 86 000 kr för egna projekt från lokala B-anslag och 53 000 kr for lokal informationsberedskap från lokala A-anslag. Till detta kommer insatser som finansierats centralt av utrikesdepartementet och Svenska institutet.

204 Bilaga 2

Tabell 8 Ambassader och generalkonsulat

Ambassader 421 Mexico (Mexico) Bogotå (Colombia) 422 Montevideo (Uruguay) Brasilia (Brasilien) 423 Quito (Ecuador) Buenos Aires (Argentina) Caracas (Venezuela) 4.75 Gønøralkorzxtl/al Guatemala (Guatemala) 426 Rio de Janeiro (Brasilien) Havanna (Cuba) 427 Sao Paulo (Brasilien) Lima (Peru)

Det finns enligt myndigheterna också andra organisationer som bedriver viss informationsverksamhet i berörda länder. Det gäller lokala SAS-kontor samt handelssekreterare, handelskammare och lokala resebyråer. Många svenska exportföretag har egen personal i Latinamerika.

Info/mationsverksamher Den löpande informationsverksamheten är i hög grad efterfrågestyrd. Uppgifterna ligger i allmänhet på 85 ”ei för efterfrågestyrd information och 15 % for egeninitierad verksamhet. l några länder såsom Brasilien och Cuba spelar den egeninitierade informationsverksamheten större roll. Den löpande informationsverksamheten handläggs som regel av lokalanställd skrivbitráides- eller assistentpersonal. Utlandsmyndigheterna i Latinamerika saknar press- och kulturattachéer. Bland den efterfrågestyrda informationen dominerar i dag helt den allmänna Sverigeinformationen, med en viss betoning på svensk historia och kultur. Bland mer speciella ämnen märks främst frågor inom utbildningsområdet. Därefter Följer frågor kring sociala Förhållanden, kooperatiorl. arbetsliv, miljövård, ekonomi, handel. industri och jordbruk. Efterfrågan stiger särskilt beträffande den allmänna Sverigeinformationen. Utlandsmyndigheterna i Latinamerika använder sig i första hand av tryckt material i sitt informationsarbete. Främst används faktabladen. skolbarnsbroschyren och den allmänna Sverigebroschyren. Därnäst används Slzs dokumentärlilmer om Sverige, artikelserien Current Sweden samt Slzs olika informationsböcker. Några enstaka ambassader nämner utställningar och bildband. Några myndigheter framhåller vikten av att snabbt få fram svar på de kvalificerade frågor om Sverige som ntyndigheternzt vidarebefordrar till Svenska institutet. Möjligheten att använda informationsrttztteriztl på engelska i Latinamerika är begränsad. Skandinaviska Enskilda Bankens Sverigeöversikt på spanska anses av flera utlandsmyndigheter vara värdefull.

Särskilda problem Beträffande Slzs gäststipendier anger llera utlandsmyndigheter att de får många förfrågningarbch sänder ut en hel del ansökningsformulär. Endast ambassaden i Buenos Aires och Montevideo redovisar emellertid positiva effekter av stipendieutbytet. Beträffande Sveriges Radios utlandsprogram (UTP) anser sig åtta myndig-

Bilaga 2 205

heter sakna underlag for att bedöma lyssnarfrekvensen för de svenska samt spanska och portugisiska sändningarna. Mottagningsforhållandena bedöms vara dåliga, särskilt för de svenskspråkiga sändningarna. Ambassaden i Brasilia och generalkonsulzttet i Sao Paulo redovisar ett stort antal lyssnare för de portugisiska sändningarna. Ambassaden i Buenos Aires redovisar en Ökad efterfrågan på UTP:s programblzttl som kan tyda på en stegrad lyssnarfrekvens. Ambassaden i Montevideo har fått en negativ reaktion på UTP:s sändningar på spanska, eftersom ett visst program riktade sig mot den uruguayskzi regeringen.

Önskemål

Utlandsmyndigheterna i Latinamerika efterlyser i forsta hand mer allmänt informationsmaterial om Sverige på spanska och portugisiska beträffande den efterfrågestyrda informationsverkszmtheten. Man önskar sig en kortare historik om Sverige samt bättre material om svensk kultur och Sverige som kulturland. Man vill även ha material på spanska och portugisiska om sport och idrott, folklore, lantlskzipsdrâikter samt turistmaterial. För det kultur- och informationsutbyte som myndigheterna själva tar initiativ till önskar utlandsmyndigheterna i allmänhet i forsta hand ökade satsningar på olika former av lilmverksamhet - såväl spelñlmer som dokumentärfilmer. Det finns också ett stort intresse för utställningsverksamhet -i forsta hand sntärre, flyttbara utställningar. Flera utlandsmyndigheter ställer sig positiva till radio och television som media for Sverigeinformzition. Ambassaderna i Bogotzi. Lima. Guatemala och Mexico uppger sig också medverka vid distribution av UTP:s bandade program till olika radio- och televisionsstationer. Mexicoambassaden anser att den ökade efterfrågan tyder på att programmen är populära. Flera ambassader nämner personutbyte. gästföreläsare ochbokgåvor. Ambassaden i Guatemala föreslår också att man från svensk sida uppmärksammar jubileer av olika slag, typ Linnejubileet. for särskilda insatser.

1.2.2.6 Afrika Det finns i dag l7 ambassader eller aimbassadkzinslier och en legation i de 45 länder i Afrika i vilka Sverige har ambassadörer ackrediterade. Ambassaderna är i allmänhet ganska små och har mellan tre och fem utsända handläggande tjänstemän. De svenska utlandsmyndigheterna i Afrika iir av relativt färskt (latunt och expansionen har i stort sett följt det svenska utvecklingssamarbetet. Tolv av de 20 u-länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete finns i Afrika. Sida har upprättat tio biståndskontor i Afrika vilka numera integrerats med zimbzissatlernzi i Angola. Botswana. Etiopien, Guinea-Bissau, Kenya. Lesotho och Swaziland. Moçambique. Tanzania. Tunisien och Zambia. Utlandsmyndigheterna i Afrika disponerade bå l977/78 sammanlagt 74 000 kr för egna projekt från lokala B-anslag och 50000 kr for lokal informationsberedskap från lokala A-anslag. Till detta kommer insatser som finansierats centralt av Utrikesdepartementet och Svenska institutet.

206 Bilaga 2

Tabell 9 Ambassader och legation

A mbaszsarlør Lusaka (Zambia) Abidjan (Elfenbenskusten) Maputo (Mocambique) Addis Abeba (Etiopien) Monrovia (Liberia) Alger (Algeriet) Nairobi (Kenya) Bissau (Guinea-Bissau) Rabat (Marocko) Dar es Szilaam (Tztnzzinia) Tripoli (Libyen) Gaborone (Botswana) Tunis (Tunisien) Kairo (Egypten) Kinshasa (Zaire) Lagarion Ldgos (Nigeria) Pretoria (Sydafrika) Luanda (Angola)

spelar givetvis en viktig roll för Det svenska utvecklingssamarbetet i Afrika. Såväl biståndskontoren som svensk personal vid de Sverigeintresset förmedlar i sin verksamhet information om Sverige. olika biståndsprojekten viss studie- och utbildningsverksztmhet bland Biståndskontoren bedriver brukar kunna bli en ntötesplztts för svenssvenskarna. Studieverksamheten lånar film på ambassaderna och kar och afrikaner. Vissa biståndsarbetare i Afrika visar dem ute i landet. Bland andra svenska informationsspridare lokala SAS-kontor, vänskapsforeningztr av nämns de svenska missionärerna, olika slag samt enskilda svenska företag.

I nformarionsverksamhet

Av ambassadenkäten framgår att den löpande informationsverksamheten i Afrika till 80 ”ai är efterfrågestyrd. l några fall vid utlandsmyndigheterna vara helt efterfrågestyrd. Ambassaden i Dar es Salaam uppges verksamheten information for att inte skapa en Lmpger sig inte vilja gå ut med aktiv skulle ha svårt att tillfredsställa. Sl:s försöksefterfrågan som man sedan kultur- och informationsutbyte har verksamhet med svensk-afrikanskt tidvis förändrat dessa proportioner för ambassadernzt i Nairobi och emellertid Tunis. Ambassaden i Luanda är så ny att verksamheten i hög grad präglas av verksamhet. l Moçambique har informaegeninitierad kontaktskapande genom lokala bestämmelser som kräver att tionsverksamheten omöjliggjorts material distribueras genom ministerierna. informationsverksamheten handläggs av biträdes- eller Den löpande assistentpersonal, såväl lokalanställd som utsänd, men också till viss del av de l Afrika saknar samtliga utlandsmynutsända handläggande tjänstemännen. digheter press- och kulturattachéer. Bland den efterfrågestyrda informationen dominerar i dag helt den Därnäst följer utbildningsfrågor som allmänna Sverigeinformationen. ofta också avser stipendier och möjligheten att studera i Sverige. mycket Utöver dessa ämnen har myndigheterna angivit utrikes- och biståndspolitik. sociala frågor och miljöfrågor samt frågor avseende svensk lagstiftning. använder material i sitt Utlandsmyndigheterna sig i forsta hand av tryckt informationsarbete, Främst används faktabladen och därnäst följer skolbarnsbroschyren, allmänna Översikter såsom Sweden in Brief artikelserien Current Sweden och Sl:s informationsböcker. Några myndigheter anger även

Sl:s dokumentärfilmer samt grammofonskivor.

Bilaga_ 2 207

En del ambassader finner också användning för det huvudsakligen engelskspråkiga ntateriztl som produceras av andra statliga myndigheter. Antbassaden i Nairobi anser emellertid att materialet ofta är av för speciell karaktär. Ambassaden i Lusaka anser att det ofta inte är relevant för förhållanden i u-länder. Främst kommer material från till exempel skolöverstyrelsen. SIDA och invandrarverket till användning. Utlandsmyitdigheternzi i Afrika använder i forsta hand material på engelska. franska och portugisiska. De flesta ambassader påpekar emellertid att endast en liten del av befolkningen förstår dessa språk. l Östafrika önskar :ambassaderna i Dar es Salaam och Nairobi mer material ;må swahili under det att ambassaderna i Alger, Kairo. Rabat och Tripoli vill ha mer ntaterial på arabiska. Material på engelska går knappast att använda i länder som har franska eller portugisiska som hjälpspråk. Ambassaden i Luanda uppger att man också kan använda ntateriztl på spanska och franska.

Särskilda synpzurktei Beträffande Slzs gäststipendier anger flertalet att efterutlandsmyndigheter frågan är mycket stor. Flera myndigheter ser emellertid också detta som ett problem eftersom det finns så få stipendier. Flertalet ambassader anger att det inte på flera år gått något stipendium till sökande i deras länder. Ambassaderna i Nairobi och Gaborone uppger att sådan besvikelse kan skapa olust. Ambassaden i Addis Abeba anser emellertid att informationseffekten av gåiststipendiernzt torde vara god. Ambassaden i Nairobi uppger att flera före detta stipendiater senare ofta besätter viktiga poster i sitt hemland. Ambassaderna i Lagos. Lusaka och Luanda uppger att de haft svårigheter med de regler för utlysningslörandet som gäller för gåiststipendierna. Skälet har varit att myndigheterna i berörda länder ställt krav på att få medverka i antagningsförfarandet. Detta skapar konflikter eftersom stipendierna inte är bundna till vissa bestämda länder i förväg. Ambassaden i Rabat uppger att detta känns som en brist. Nästan alla myndigheterna uppger att svenskarna lyssnar flitigt på UTPzs svenska sändningar för att följa utvecklingen i Sverige. Det rör sig här om ganska stora grupper av svenskar engagerade i svenskt utvecklingssamarbete samt i privat näringsliv. Flera av ambassaderna lyssnar också regelbundet och ilmbilssadef] i Lagos uppger att sändningarna utgör ett ovärderligt hjälpmedel vid nyhetsbevakningen. Hörbarheten förefaller över allt vara god. Däremot uppger flertalet ambassader att de inte har fått några reaktioner på de utländska sändningarna.

Önskemål

För den efterfrågestyrda verksamheten efterlyser utlandsmyndigheterna i Afrika i första hand mer allmänt informationsmaterial om Sverige på andra språk än engelska. Önskemålen gäller såväl franska och portugisiska som större lokala språk såsom arabiska och swahili. Ambassaden i Monrovia understryker behovet av ntateriztl som är särskilt avpassat efter afrikanska förhållanden. Flera ambassader framhåller vikten av filmer och bildband med aktuell allmän Sverigeinformationf även med arabisk text eller tal. Ambassaderna i Nordafrika tar upp olika aspekter på turismen och önskar

208 Bilaga 2

mer turistbroschyrer, kartor och ziflischer. Ambassaden i Tripoli har vissa problem med invandrarverket som måste avslå ca 90 n av ;illa ansökningar om turistvisum till Sverige, vilket leder till att ett tidigare positivt intresse i sin ntotsats. Ambassaden i Rabat önskar en fransk upplaga av förbyts tidskriften Sweden Now och ambassaden i Kinshasa mer SIDA-material på franska. Beträffande det kultur- och informationsutbyte som myndigheterna själva tar initiativ till sätter flertalet av de afrikanska utlandsmyndigheterna lilmverksamhet i olika former i första rummet. Ambassaden i Alger framhåller dock att svensk film hittills inte varit framgångsrik i Algeriet. I andra hand sätter myndigheterna olika former av personutbytc. Flera Ambassaden i Dar es myndigheter nämner särskilt journalistinbjudningar. Salaam tar däremot avstånd från personutbyte som alltför dyrbart så länge de behoven av informationsmaterial inte kunnat tillgodoses. grundläggande Vidare önskar ambassaderna utställningar av olika slag, insatser i samband med mässor. sportutbyte, symposier samt olika formerav satsningar på radio- TV. Ambassaden i Dar es Salaam föreslår en försöksverksamhet som skulle gå ut på att man i Tanzania skulle försöka nå samtliga de cirka l5 regionala biblioteken i landet med en allmän utställning om Sverige. Detta skulle kombineras med lilmvisningar och bokgåvor.

1.2.2.7 Asien och ett generalkonsulat i Det finns idag 21 ambassader eller ambassadkanslier de länderi Asien i vilka Sverige har ambassadörer ackrediterade. Ambassaderna är i allmänhet ganska små och har mellan tre och fem utsända handläggande tjänstemän. Sex av de 20 u-länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete befinner sig i Asien. SIDA har upprättat sex biståndskontor i Asien som numera integrerats med ambassaderna på platsen. Biståndskontor finns i Bangladesh, Indien, Laos. Pakistan. Sri Lanka och Vietnam. Utlandsmyndigheterna i Asien disponerade bå 1977/78 sammanlagt l70 000 kr för egna projekt från lokala B-anslag och 67000 kr för lokal från lokala A-anslag. Till detta kommer insatser som informationsberetlskap finansierats centralt av Utrikesdepartementet och Svenska institutet.

Tabell I0 Ambassader och generalkonsulat

Ambassader Manila (Filippinerna) Bagdad (Irak) New Delhi (Indien) Bangkok (Thailand) Peking (Kina) Beirut (Libanon) Pyongyang (Nordkorea) Colombo (Sri Lanka) Seoul (Sydkorea) Dacca (Bangladesh) Singapore (Singapore) Damaskus (Syrien) Teheran (Iran) Hanoi (Vietnam) Tel Aviv (Israel) Islamabad (Pakistan) Tokio (Japan) Jakarta (Indonesien) Jeddah (Saudi-Arabien) Gcnørri/kmrsu/ø/ Kuala Lumpur (Malaysia) Hongkong (Hongkong) Kuwait (Kuwait)

Bilaga 2 209

Det svenska utvecklingssamarbetet spelar givetvis en viktig roll för Sverigeintresset också i Asien. Såväl biståndskontoren som svensk personal vid de olika biståndsprojckten förmedlar i sin verksamhet information om Sverige. Vissa biståndsarbetare lånar lilm på ambassaderna och visar dem ute i landet. l övrigt bedrivs enligt utlandsmyndigheterna informationsverksamhet även av lokala SAS-kontor, handelssekreterare och missionärer.

lrz/örznazionsverksanzlzet Av ambassadenkâiten framgår att den löpande informationsverksamheten vid utlandsmyndighcterna i Asien i hög grad är efterfrågestyrd. Uppgifterna ligger i allmänhet på 75 ”il för efterfrågestyrd och 25 ll för egeninitierad verksamhet men uppgifterna varierar avsevärt. Ambassaderna i Damaskus, Hanoi och Teheran redovisar låg efterfrågan i förhållande till egna insatser. l lrak, Kina, Nordkorea och Saudi-Arabien är förhållandena av olika skäl sådana att någon inforntationsverksamhet i egentlig mening inte kan äga rum. Den löpande informationen handläggs av biträdes- eller assistentpersonal. såväl lokalanställd som utsänd. men också till viss del av de utsända handläggande tjänstemännen. Vid ambassaden i Tokio finns en pressattaché med uppgifter inom den allmänna Sverigeinformationen. Vid ambassaderna i Peking och Tokio finns särskilda utsända översättare. Bland den efterfrågestyrda informationen dominerar om förfrågningar utbildning, studier och arbets- och bosättningstillstånd i Sverige. Därefter följer intresse för allmän information om Sverige, socialpolitik och miljöfrågor. Enstaka ambassader nämner därutöver andra specialämnen såsom ekonomi, teknik, turism, energhjämställdhet. Ambassaden i Kuwait nämner särskilt förfrågningar avseende behandling av svårare sjukdomsfall i Sverige. Ambassaden i Tokio pekar på intresse för flera olika svenska specialområden. Utlandsmyndigheterna i Asien använder i forsta hand tryckt material i sitt informationsarbete. Främst används faktabladen, därnäst artikelserien Current Sweden, skolbarnsbroschyren och SlP-bulletinen. Några myndigheter anger även turistmaterial, Sweden Now, samt Slzs informationsböcker. Drygt hälften av myndigheterna anger att de även använder sig av material som produceras av andra statliga myndigheter. Utlandsmyndigheterna i Asien använderi första hand material på engelska och franska. Engelskan dominerar dock helt. En del myndigheter framställer själva material på lokala språk.

Särskilda synpunkter Beträffande Sveriges Radios utlandsprogram (UTP) uppger ambassaderna i Bagdad, Damaskus, Hanoi, Jeddah, Kuala Lumpur, New Delhi och Tel Aviv att de tror att svenskarna lyssnar på de svenskspråkiga sändningarna. Ambassaderna i Bangkok, Dacca, Seoul och Teheran beklagar sig över dåliga mottagningsförhållanden för dessa sändningar. För UTP:s sändningar på främmande språk redovisar endast ambassaden i

210 2 Bilaga

New Delhi Förfrågningar om frekvens för sändningarnzi. Övriga anger att de

saknar underlag för bedömning eller att få eller inga personer bedöms lyssna till sändningarna.

Önskemål verksamheten förefaller utlandsmyitdigheterrta vara För den efterfrågestyrda utbudet av material. Ambassaden i Tokio ganska nöjda med det nuvarande skriver: “l förhållande till jämförbara länder torde Sverige beträffande samhällsinformationen på användbart språk ha ett bctytlatntle (övertag med avseende på såväl djup som bredd. Ambassadernzt i Bangkok, Bagdad, Dacczt, Damaskus. Hanoi och lslantzibztd önskar därutöver få mer material efter lokala förhållanden, såväl i enklare engelska eller franska avpassat språkdräkter som på olika lokala språk. Antbassatderitzt i Dacczt, Jeddah, New Delhi, Seoul och Tel Aviv önskar få flera aktuella informzttionsñlmer, gärna med text ellertal vill utlandsmyttdigheterna också på lokalt språk. l allmänhet ha en del nytt allmänt Sverigemztteriztl i form av illustrerade Sverigeböcker, kartor, aflischer och diabilder. Ambassaden i Hanoi efterlyser mer teknisk och vetenskaplig information under det att ztmbztssztden i Tokio önskar få en artikelserie för kvalificerade forskare. Ambassaden i New Delhi önskar få ller informationsutställningar. Beträffande det kultur- och inforntationsutbyte som myndigheterna själva tar initiativ till önskar utlandsmyndigheterna öka personutbytet, filmverksamheten och antalet utställningar. Myndigheterna i Bangkok, Dzunaskus. Jeddah, och Tel Aviv vill se flera symposier och föredrag av Singapore svenska experter av olika slag. Ambassaden i Teheran önskar tillgodose iranska önskemål om svenskt i internationella kulturfestivaler i lran. Ambassaden i New Delhi deltagande önskar inom områdena musik, dans och se gästspel av svenska grupper teater. Ambassaden i Hanoi vill få till stånd idrottsutbyte samt en antologi av svensk poesi på Vietnamesiska.

1.2.2.8 Australien och Oceanien Det finns i dag tvâ ambassader och ett generalkonsulat i de fyra länder i Australien och Oceanien i vilka Sverige har ambassadörer ackrediterade. Utlandsmyndigheterna i Australien och Oceanien disponerade bå 1977/78 sammanlagt 37 000 kr för egna projekt från lokala B-anslag och 21 000 kr för lokal informationsberedskap från lokala A-anslag. Till detta kommer insatser som centralt av utrikesdepartementet och Svenska institutet.

finansierats

Tabell ll Ambassader och generalkonsulat

4h“55ml(' G(ll(I'(1//\'()Il.\'lI/(ll _ Canberra (Australien) svdncv (Auslrunen) Wellington (Nya Zeeland)

2 21 l

Bilaga

l Australien och Oceanien finns sedan gammalt svenska intressen genom Utvandrare och deras organisationer. Vid flera universitet finns svenska och skandinaviska avdelningar. Handelssekreteraren i Melbourne, de lokala SAS-kontoren samt de olönade konsulaten spelar också en viss roll for Sverigeinformationen.

Informationsverksamhet

Den löpande informationsverksamheten består av ca 80 96 efterfrågestyrd och 20 % egeninitierad verksamhet. Bland den efterfrågestyrda informationen dominerar i dag den allmänna Sverigeinformationen. Frågor förekommer vidare om arbetsliv, utbildning och svensk lagstiftning på olika områden. Det finns också ett intresse for turistinformation. Utlandsmyndigheterna i Australien och Oceanien använder i första hand tryckt material i sitt informationsarbete. Främst används faktabladen, skolbarnsbroschyren och artikelsamlingen Current Sweden, Sl:s informationsböcker, SlP-bulletiner och Sweden Now.

Särskilda synpunkter Beträffande Sveriges Radios utlandsprogram (UTP) nämner generalkonsulatet i Sydney att svenskarna lyssnar till de svenskspråkiga programmen.

Önskemål Utlandsmyndigheterna i Australien och Oceanien efterlyseri första hand mer tryckt material om Sverige och svenska förhållanden. Ambassaden i Canberra önskar engelska sammanfattningar av aktuella svenska offentliga utredningar och aktuell lagstiftning. Ambassaden i Canberra understryker också behovet av en ny allmän Sverigebok och önskar en ny Sverigeñlm. Generalkonsulatet i Sydney behöver mer turistmaterial, framförallt kartor, affischer och Sverigebilder. För det kultur- och informationsutbyte som myndigheterna själva tar initiativ till önskar man i första hand se ökade satsningar på filmverksamhet och utställningar. Ambassaden i Wellington skulle vilja få till stånd viss samordning med några av de manifestationer som företas i Nordamerika.

1.2.2.9 Sveriges ständiga delegationer Sverige har i dag sex ständiga delegationer som bevakar arbetet inom olika mellanstatliga organisationer i vilka Sverige är medlem (se tabell 3 ovan). Detta skiljer sig i hög grad från det arbete som bedrivs vid andra svenska utlandsmyndigheter. Aktiv Sverigeinformation ingår inte i arbetsuppgifterna. Samtidigt får delegationerna ofta i arbetet kvalificerade förfrågningar från organisationernas sekretariat och andra länders delegationer om förhållanden i Sverige på många olika områden. Vidare når tjänstemännen i sina förhandlingskontakter med andra delegationer inflytelserika och opinionsbildande grupper från olika länder. Dessa kontakter och arbetet inom de internationella organisationerna har givetvis sin betydelse för Sverigebilden

212 2 Bilaga

utomlands. Delegationerna tilldelades därför for bå l977/78 sammanlagt 6 000 kr för lokal informationsberedskap. i Vid delegationen i Bryssel finns ett pressråtl som delar sin verksamhet mellan delegationen och ambassaden i Bryssel. Delegationen i New York tills vidare under halvtid en informationstjänstematt från Swedish disponerar Information Service (SIS) vid generalkonsulatet i New York. Vid delegationen i Paris finns specialattachéer i form av ekonomisk attaché och teknisk attaché. Vid delegationen i Bryssel finns specialattachéer i form av lantbruksarbetsmarknadsrâd, ekonomisk attaché och attache for tullfrårepresentant, gor. får i arbetet kVallñCCrkKlC förfrågningar som vidarebe- Delegationerna fordras till utrikesdepartementet. hantlelsdepartententet, ztrbetsmarknadsdcutbildningsdepztrtemetttet, jordbruksdepartemerttet, industripartementet, och andra svenska intressenter. Vid departementet, kommerskollegium sidan om detta arbete får delegationernzt ibland allmänna frågor om Sverige. Härvid kan ntaterial från Sl komma till ztrtvâindnittg. Material framställt av referensmateriztl. i andra myndigheter i Sverige utgör värdefullt Delegationen New York mottar också en del studiebesök.

Önskemål

önskar i första hand snabbt få aktuellt material såsom tal. Delegationerna och regeringspropositioner sammanfattat och översatt till i forsta utredningar hand engelska. Det gäller även pressmeddelanden från andra departement. Delegationen i Paris önskar också få kvalificerade böcker om Sverige att ge bort till kontaktpersoner. Delegationen i Bryssel vill satsa på viktiga av personal inom EG-sekretariatet och EG-intresserade personinbjudningar journalister. Delegationen i New York vill som titligare ha en fast informafor att kunna bibehålla och öka informationen om svenska tionstjänsteman bland andra länders delegater. FN-sekretztriatets ståndpunktstagztnden fråintst ztmerikanska, som intresserar personal och de många organisationer. i Strasbourg understryker vikten av ett sig för arbetet inom FN. Delegationen välförsett referensbibliotek. Delegationen önskar vidare ökade resurser åt den svenske lektorn i Strasbourg som till exempel skulle kunna ordna lilmevenemang av intresse för delegationen i dess verksamhet.

1.3 Svenska institutet (SI)

Svenska institutet är en statlig stiftelse som enligt sin stadga (Kungl. Majzts senaste lydelse 1973-04-27) har till uppgift “att främja brev 1970-06-29, med utlandet samt genom upplysningsarbete i kultur- och erfarenhetsutbyte utlandet sprida kännedom om svenskt samhällsliv”. I detta avsnitt behandlas Slzs uppgifter inom den statligt finansierade allmänna Sverigeinformationen. Slzs anslag uppgick bå 1977/78 till 18,3 mkr. Av denna summa avsåg ca 2 mkr medel for projekt avseende informationsverksamhet. Flera av Institutets på olika sätt informationsverksamheten och övriga program berör emellertid bidrar till att forma den allmänna Sverigebilden utomlands. Det gäller

Bilaga 2 2 l 3

givetvis allt personutbyte inom programmet studier och forskning. Den allmänna kulturutbytesverksamheten innehåller också mycket som kan betraktas som information om det svenska kulturlivet och som därför också är en del av Sverigeinformationen. lnom Frankrike spelar Slzs lokalkontor i Paris, Centre Culturel Suédois, en viktig roll också för Sverigeinformationen. Slzs informationsverksamhet omfattar publikationer, dokumentation, film, besöksservice och utställningar.

Publikationer

Publikationsverksamhet utgör stommen i den allmänna Sverigeinformationen. Det tryckta materialet består huvudsakligen av faktablad, för närvarande ett 60-tal titlar med en total sammanlagd upplaga om ca l miljon exemplar som fortlöpande revideras och aktualiseras. Tyngdpunkten ligger på de stora språken engelska, franska, tyska och spanska. På senare tid har ökningar skett bland annat på slaviska språk och portugisiska. Enstaka faktablad finns också på mindre språk såsom grekiska och swahili. Faktabladen avser att ge grundinformation om olika aspekter av Sverige och svenskt samhällsliv. De används främst av utlandsmyndigheterna för att besvara frågor om Sverige. Artikelserien Current Sweden utges på engelska, franska, och tyska

spanska. Årligen utkommer ca 40 nyskrivna artiklar. De syftar främst till att

spegla förhållanden och debatt i Sverige på olika områden, till exempel miljövård, utbildningsfrågor, socialvård. Artiklarna är skrivna av fristående författare - ofta deltagare i samhällsdebatten - men också i Sverige stationerade utländska journalister och experter av olika slag. De är främst avsedda att aktivt distribueras till speciella oftast målgrupper. genom utlandsmyndigheternas försorg. De tjänar också som bakgrundsmaterial och underlag för föredrag, uttalanden m. m. SI utger vidare en allmän Sverigebroschyr. en broschyr om Sverige för skolbarn samt vissa allmänna publikationer sakområden kring speciella såsom svensk arbetsmarknad, ekonomi, industri, design m. m. Länderna i Västeuropa och Nordamerika är huvudmottagare av Slzs trycksaksutgivning.

Dokumentation

Dokumentationssektionen besvarar brevförfrâgningar om svenska samhällsförhållztnden och svensk litteratur m. m. som inkommer direkt från privatpersoner eller organisationer i utlandet eller genom förmedling av svenska

utlandsmyndigheter. Årligen besvaras drygt 10000 förfrågningar varav ca

2 500 kräver På detta sätt förmedlar någon form av utredning. Sl genom utlandsmyndigheterna bland annat tryckt material, grammofonskivor och bilder. Sl distribuerar bibliograñserien Suecana Extranea över böcker och dokument om Sverige på utländska som framställs språk av Kungl. Biblioteket. l Stockholm finns också en informationsservice med bokforsäljning samt ett referensbibliotek. Ca 15000 personer besöker årligen dokuntentzttionssektionen, får muntliga frågor besvarade. köper böcker och

214 Bilaga 2

hämtar informationsmaterial av olika slag. Referensbiblioteket besöks årligen av ca 2 500 personer som får hjälp med information och litteratur om Sverige. S1 inköper och distribuerar även gåvoböcker till utlandsmyndigheterna.

Film Filmverksamheten omfattade 1976 16 300 visningar av informations- och dokumentärfilmer som bevistades av sammanlagt drygt 2 miljoner människor. Utlandsmyndigheter med aktiv lilmutlåning kan gratis erhålla ett urval dokumentärfilmer for deposition. l samarbete med utlandsmyndigheterna arrangeras dessutom visningar av äldre svenska spellilmer. S1 fardigställde 1977 den allmänna informationslilmen ”Sverige” i flera språkversioner. Slzs lilmverksamhet behandlas i bilaga 3, avsnitt 6.1.4.

Besök S1 har i Stockholm en särskild besöksservice som arrangerar besöksprogram för utländska besökare. enskilt eller i grupp. Antalet studieprogram har under de senaste åren varit omkring l 000 per år vilket motsvarar närmare 10 000 besökare. Ungefär ti0 procent av dessa program görs for personer som av utrikesdepartementet eller av S1 eller som kommer som inbjudits stipendiater från FN, OECD eller Europarådet. Resten av programmen görs for besökare som själva står for rese- och uppehållskostnader. Programplaneringen är kostnadsfri för samtliga besökare. För spontanbesökarna och stipendiater har Sl möjlighet att i viss utsträckning ställa guide/ tolk till förfogande. Sedan en lång följd av år är de efterfrågade intresseområdena främst socialväsen och medicin, utbildningsfrågor. näringsliv och Amerikaner. britter och västtyskar toppar länderstatististadsplanefrågor. ken.

Utställningar Mindre skärmutställningar av allmän Sverigeinformationskaraktär produceras ofta årligen i 4 á 5 språkversioner och ica 50 exemplar att användas i den löpande informationsverksamheten vid de svenska utlandsmyndigheterna. Institutet svarar även för sammanställningar av aflischkollektioner, barnteckningar och andra typer av mindre utställningar. Inom utställningssektionen produceras också presentationer av textil, konsthantverk och fotograft. Slzs övriga utställningsverksamhet behandlas utförligt i bilaga 3.

Önskemål Svenska institutet har flera gånger framhållit -senast i sina petita for bå 1978/ 79-att informationsverksamheten gradvis sjunkit under 1970-talet pågrund av bristande resurser. Institutet vill därför i forsta hand öka antalet språkversioner av publikationer och film och få till stånd ökad variation i

2 215

Bilaga

utbudet. Det skulle också kunna innebära större hänsynstagande till olika regioner och ntottzigargrupper. Det skulle vidare innebära nya faktablad på polska, portugisiska, grekiska och arabiska; ökad utgivning av Current Sweden; flera småskrifter; portugisiska, italienska och arabiska versioner av den allmänna Sverigebroschyren; ökad satsning på såväl spelfilm som dokumentärfilm i form av flera språkversioner och flera kopior och utvidgning av antalet tillgängliga spellilmer i 16 mm samt förvärv av distributionsrätten for nya lilmtitlar. S1 vill också få ökade resurser för att kunna bedriva informationsverksamhet i Öst- och Sydeuropa samt i u-länderna. Detta innebär bland annat flera utställningar och flera språkversioner samt ökade resurser för besöksservicen. Dessa ökningar medför krav på nya tjänster för informationsverksamheten vid Sl.

2 Annan information med

statligt bidrag

2.1 Sveriges Radios mlandsprogram (UTP) Enligt §5 i avtalet mellan svenska staten och Sveriges Radio skall bolaget “producera särskilda program för utsändning till utlandet i syfte att skapa möjlighet for utländsk publik och särskilt for utlandssvenskarna att genom rundradio erhålla information om och upprätthålla kontakten med Sverige. Målformuleringar och interna programregler har senast 1976 utarbetats inom Utlandsprogrammet. Enligt dessa skall enheten bland annat även ge utlandet kontinuerlig information om Sverige och svenska ståndpunktstaganden i internationella sammanhang samt information om nordiska förhållanden och om väsentliga internationella skeenden. Regelbundna kortvågssändningar av radioprogram till utlandet startades 1938 med två program i veckan på svenska, huvudsakligen avsedda för utlandssvenskar. Under kriget sändes också kortare nyhetsmeddelanden på andra språk. 1952 byggdes två nya kortvågssändare och sändningstiden ökade från fyra till 20 timmar om dagen på sex språk. 1958 började den s. k. transcription service. som innebär export av radioprogram. 1961 inleddes också lilmexport. 1975 förbättrades mottagningsförhållandena utomlands när tre nya starkare kortvågssändare togs i bruk. Utlandsprogrammet har hittills liksom ljudradion, TV 1 och TV 2 varit en självständig enhet inom Sveriges Radio. UTP har letts av en enhetschefunder radiochefen och styrelsen. Verksamheten styrs av de avtal och regler som gäller för Sveriges Radio. Riksdagen beslöt våren 1978 att omorganisera Sveriges Radio. Televisionen, riksradion, lokalradion och Utbildningsradion blir fyra självständiga bolag. Ett gemensamt moderbolag svarar för fördelning av resurser m. m. Riksdagen beslöt i övrigt att ta upp frågan om UTP:s ställning till behandling i samband med prövningen av förslagen från SIKutredningen. Till skillnad från andra programenheter finansieras UTP sedan 1964 av skattemedel. Dessa medel anvisas sedan 1971 av utrikesdepartementet. Anslaget uppgick bå 1977/78 till 18,3 mkr varav ca 4,5 mkr går direkt till televerket för bland annat sändningskostnader. Av övriga kostnader går 59 ”(1

2 216 Bilaga

UTP har för närvarande 71 tjänster- 17 “ll till teknik, 13 “ii till till personalgemensam Sveriges Radio-administration, 7 Pri till direkta programkostnader och 4 % till omkostnader, bland annat for medverkan av utomstående. UTP sänder program 22 timmar per dygn på sju språk - svenska, engelska,

tyska, franska, spanska, portugisiska och ryska. sändningarna uppgår till 8 760 timmar per år. Enligt senast tillgängliga statistik, for 1975, sammanlagt sänder 82 länder radioprogram till utlandet, främst USA. Sovjet, Kina, och Förbundsrepubliken Tyskland. l sändningstid räknat ligger England och ltalien men fore Frankrike och Sverige på 26:e plats efter Canada Jugoslavien, alltså förhållandevis högt i proportion till vår folkmängd. 1972 uppdrogs åt dåvarande departementsrådet Roland Pålsson att göra en av Sveriges Radios utlandsprogram. Utredaren fann att viss översyn osäkerhet alltid råder om elTekten av kortvågssändningztr till utlandet men

ansåg övervägande skäl tala för att UTP skulle bibehållas i ungefär oförändrat skick. Även beredskapsskäl har talat för en svensk röst i etern som i ett kritiskt Numera har dock läge kan förmedla nyheter från svensk synpunkt. stormakterna att i ett sådant kritiskt läge störa våra goda möjligheter sändningar. Av UTP:s programverksamhet utgör 13 SVPHS/(ü sändningar per dygn ekoprogram) 15 “n av sändningstiden. De (inklusive fyra av riksradions svenska är främst avsedda för svenskar i utlandet av olika sändningarna Antalet svenskar växer som arbetar inom SIDA och i svenska kategorier. elleri internationella organisationer som FN, Röda Korset Företag utomlands och liknande. Många av dem får i värdlandet ofta frågor om svenska

förhållanden. program, som Sånt/ningarna på utländska språk består av 30 minuters återutsänds flera gånger om dygnet till olika målområden. Måndag-fredag innehåller främst nyheter, pressöversikter och aktuella reporprogrammen utan tage och features. Under helgen sänds av resursskäl inga nyhetsprogram i stället veckoöversikter, brevlådeprogram och underhållningsprogram. Samtliga språkgrupper vid UTP sänder regelbundet speciella musikprogram, där svensk och även annan nordisk musik presenteras. skickar bandade program-till ca 300 utländska stationer. Radiøexporren med musikinslzig, dels Programmen är dels regelbundna magasinsprogram ett hundratal program, huvudsakligen musik, som finns upptagna i programfor katalogen. Denna service är enligt internationell praxis gratis. Garantier finns inte, men erfarenheten visar att den är relativt hög, användningen till nordamerikanska stationer. Man räknar med särskilt for musikprogram att omkring 5 000 musikprogram sänds per år i USA och Canada. Fi/mexporren omfattar egenproduktion av dokumentära program. samproduktion med och service till utländska TV-företag. Programkatalogen upptar for närvarande ett 70-tal dokumentärlilmer som erbjuds utländska TVstationer, även mot betalning. Distributionen sker också genom utrikesdeutlandsmyndigheterna, Svenska institutet och andra informapartementet, Garantier for visningar linns inte, men antalet TV-visningar är i tionsorgan. genomsnitt 3 100 om året i hela världen (därav ca 3000 i Nordamerika). Därtill kommer visningar via kabel (nästan enbart i Nordamerika) och vid svenska ambassader, i föreningar och liknande. Grundspråket är engelska

men också franska och spanska förekommer.

Bilaga 2 217

Filmexporten har för närvarande fem anställda. Enligt UTP:s interna disposition av medel står ungefär 300 000 kr årligen till fimsektionetts förfogande för filmproduktion. Det räcker till högst två halvtimmesfilmer. För att möjliggöra en större produktion har man inlett samarbete med dels utländska TV-bolag, dels svenska institutioner och företag. Man utför också en del beställningsuppdrag. Härigenom tillfördes budgeten omkring 500 000 kr bå 1977/78. Vid samarbete med utländska TV-bolag svarar dessa vanligen för halva produktionskostnaden. Under bå 1976/77 producerade man tillsammans med TV-bolag i Australien och Polen ett antal halvtimmesfilmer om Sverige. En serie om 13 program har placerats bland andra inom flera TV-bolag i USA (s. k. educational networks).

Önskemål För att fullfölja sitt uppdrag anser sig UTP behöva ökade resurser för programverksamhet vilket bland annat skulle göra det möjligt att öka antalet reportageresor och medverkan av utomstående. UTP önskaräven utvidga sin sändningsverksamhet för att bygga ut nyhetsverksamheten till att omfatta lördagar/söndagar på de sex främmande språken. För detta krävs tolv nya tjänster. Vidare önskar man följa upp pågående Iyssnarundersökningar samt gå över till databearbetning av sändningsstatistik. 1 fråga om radioexporten önskar man öka sina insatser främst i Afrika och

arabvärlden men också i Östeuropa. Beträffande ñlmexporten framhåller

man att de begränsade resurserna har försvårat satsning på distribution och kontaktarbete liksom på fler språkversioner och kopior av filmerna. UTP anser att mer uppmärksamhet bör ägnas filmdistributionen i Afrika (främst Västafrika). de spanskspråkiga länderna i Lzttinamerika samt Australien och Oceanien. Vidare önskar man utvidga samarbetet med de östeuropeiska staterna för samproduktion av film kring temat “Sweden through foreign eyes. Slutligen vill man förstärka samarbetet med svenska informationsorgan.

2.2 Sweden Now Tidskriften Sweden Now med systerpublikationer hartill uppgift att beskriva Sverige och svenska företeelser från svensk synpunkt samt spegla den svenska debatten. Den skall också medverka till att ge Sverige och svenskt näringsliv goodwill utomlands som i sin tur kan bidra till att främja svensk export. Sweden Now ägs av Sveriges lndustriförbund och Svenska Arbetsgivatreföreningen. Enligt avtal med lngenjörsforlztget AB svarar detta företag för utgivningen av tidskrifterna. Sweden Now med systerpublikationer finansieras gemensamt av utrikesdepartementet. Sveriges Exportråd och näringslivet. Till detta kommer intäkter från fristående prenumeranter.Näringslivets bidrag utgår i form av annonser och prenumerationer under det att utrikesdepartementets och Exportrådets bidrag i huvudsak utgår i form av prenumerationer. Utrikesdepartementets bidrag till Sweden Now med systerpublikzttioner utgick 1977/78 med 660 000 kr under det att Exportrådet svarade för 708 000 kr. Den totala omslutningen

218 Bilaga 2 Tabell |2 Sweden Now upplaga. utgivning m. m.

1 Varav Special Issue en gång per år i 45000 ex. Tabell 13 Distribution av den prenumererade engelska upplagan av Sweden Now i olika regioner (Enligt Tidningsstatistikl

för Sweden Now uppgick 1977 till 2.5 mkr. Sweden Now har 6 anställda (redaktion 4, Försäljning l. distribution l). Sweden Now med systerpublikationer utges på fyra språk; engelska, tyska. spanska och italienska. Beträffande den spanska och den italienska upplagan råder speciella villkor. Den upplagan finansieras av utrikesdepartementet och spanska med vartdera 25 000 kr för utgivning av tidskriften under l978. Exportrådet Den italienska upplagan iigs. utges och finansieras av Asso Svezia i Milano, som är en sammanslutning av företag med svensk anknytning som är verksamma i Italien. Utgivningen sker i samverkan med Sweden Now som bidrar med artikelmaterial och layout. För detta uppbär Sweden Now ersättning med 7 500 kr per nummer från Asso Svezia,som i sin tur får bidrag från utrikesdepanementet och Exportrådet med 65 000 kr vartdera för utgivning av tidskriften under 1978. Sweden Now med systerpublikationer belyser många olika områden av svenskt samhälle från kommersiella och tekniska nyheter till film, teater och litteratur. Tidskriften uppmärksammar särskilt aktuella svenska företeelser såsom riksdagsval och politisk debatt men också medbestiimmandelagen och arbetsmiljöfrågor. Utlandsmyndigheterna har möjlighet att teckna gåvoprenumerationer för lokala mottagare. Sweden Now med systerpublikationer är en gemensam satsning av stat och nåiringsliv. Vid löpande underhandsdiskussioner sammanvägs de olika insatserna och fastställs de gemensamma målen för verksamheten. Dessa önskemålen från utrikesdepzirtementet. Exportrådet och de återspeglar enskilda företagen.

Bilaga 2 219

2.3 Svensk-lnternariorzel/a pressbyrân (SIP)

Svensk-Internationella pressbyrån SIP fungerar som ett gemensamt organ for stat och näringsliv för förmedling av nyheter om Sverige och svenska Förhållanden främst till massmedia men också till andra mottagare i utlandet. SIP grundades 1927 på privat initiativ och anslöts 1938 till Sveriges Allmänna Exportförening. Statsbidrag utgår över utrikesdepartementets budget. SlP leds av ett råd som för närvarande består av företrädare for utrikesdepartementet, Sveriges Allmänna Exportförening, Sveriges lndustriforbund, Sveriges Exportråd. lngenjörsvetenskapsakademien och Tidningarnas Telegrambyrå (TT). SlP:s personal i Stockholm uppgår for närvarande till 10 heloch deltidsamställda personer. SlP har vidare egna representanter i Buenos Aires. Rio de Janeiro. Helsingfors, Milano och New York. Kostnaden for SlP:s verksamhet beräknas bå 1977/78 uppgå till ca 1,5 mkr. Därav utgör 1.1 mkr bidrag från utrikesdepartementet. Återstoden tillskjuts av Sveriges Allmänna Exportförening och ett antal exportinriktade företag. SlP bedriver verksamhet genom olika slag av nyhetsförntedling. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på de nyhetsbulletiner som framställs och distribueras på sammanlagt tio språk till ca 6 000 utländska tidningar, facktidskrifter, radio- och TV-stationer samt nyhetsbyråer. SlP:s engelska newsletter utkommer med sammanlagt ca 50 nummer per år, och utgör grundmaterial for upplagorna på övriga språk. Från huvudredaktionen i Stockholm distribueras vidare upplagorna på tyska, franska, spanska. holländska och italienska. Dessutom utges bulletiner på finska. portugisiska ochjapanska från lokala redaktioner eller representanter på platsen. Till detta kommer en särskild engelskspråkig nyhetsbulletin som i huvudsak är avsedd for Afrika och Asien. Med stöd av ett särskilt anslag från utrikesdepartementet och Exportrådet utges på prov 1976-78 en nyhetsbulletin på arabiska. Verksamheten kommer därefter att utvärderas. SlP:s bulletinutgivning uppgår till totalt ca 170000 ex. Nyhetsbulletinernas uppgift är att bevaka områden såsom handel och industri. teknik och forskning. samhällsliv och politik samt tillhandahålla ett koncentrerat journalistiskt material till tjänst for i forsta hand massmedia i utlandet. Artiklar om samhällsfrågor och politik och om energi- och miljöfrågor har visat en betydande ökning under senare år och svarar tillsammans med den fortlöpande ekonomiska rapporteringen. konjunktur-

Tabell 14 Distributionen av SlP-bulletiner till olika regioner 1977

Mottagare

220 Bilaga 2

översikter och näringslivsstzttistik för hälften av det utsända materialet. Ungefär en tredjedel upptas av vetenskap, teknik och nya produkter. Återstoden utgörs av allmänna nyheter från skilda områden, såsom kultur. sport och friluftsliv, konsthantverk och turism. SlP:s verksamhet omfattar även mer specialinriktad nyhetsförmedling. Det gäller specialbulletinen på tyska. Schweden-Technica, som är inriktad på teknisk-vetenskaplig information och avsedd for det tyska språkområdet och Öststaterna. Vidare tillhandahåller SlP en selektiv nyhetstjänst som innebär att enstaka artiklar ur det ordinarie ityhetsntztterialet fotokopieras och sänds

ut till ca 1000 specialiserade mottagare, till exempel facktidskrifter som

normalt inte får SlP-bulletinen. SlP har dessutom en bildtjänst. Spridningseffekten av SlP-materialet kan ibland bli stor bland annat genom att vissa nyheter ur bulletinerna fångas upp av telegrambyråer och andra media i utlandet och vidarebefordras genom dem. Publiciteten leder vidare till förfrågningar och kontakter mellan svenska och utländska intressenter samt till direkta affärer. SlP samarbetar med de svenska utlandsmyndigheterna. Nyhetsmaterialet används på olika sätt i den lokala kontaktverksamheten. Några ambassader egna bulletiner som helt eller delvis använder SIP-materialet som producerar källa. till exempel Swedish Trade News i New Delhi och Swedish Business News i Nairobi.

Önskemål

SlP önskar utveckla ett tekniskt nyhetsbrev på engelska av samma slag som idag utges på tyska till en kostnad av 30 000 kr per år. SIP önskar också utveckla ett allmänt nyhetsbrev på engelska till en kostnad av 40 000 kr per år. I båda fallen skulle en stor del av det material som används i SlP:s ordinarie bulletiner kunna användas efter redigering och aktualisering. SIP skulle också vilja utveckla en specialartikeltjänst avsedd for direkt publicering i utländsk press. Projektet skulle avse ca 25 artiklar årligen som beställs av specialister på olika områden till en sammanlagd kostnad av 50 000 kr per år.

2.4 Sveriges Exporrräd handhas av Sveriges Exportrâd som Den exportfrämjande verksamheten sorterar under handelsdepartementet. Det svenska näringslivet och den

Tabell 15 Handelssekreterarkontor

Bryssel Helsingfors Madrid Stuttgart Budapest Houston Melbourne Sydney Caracas Jeddah Mexico Teheran Kobe Milano Toronto Chicago Detroit Kuwait Montreal Tokio Düsseldorf Köpenhamn New York Vancouver London Oslo Wien Haag Los Angeles Prag Zürich Hamburg

Bilaga 2 221

svenska staten har gemensamt byggt upp Exportrådet med syfte att aktivt bidra till att öka och utveckla Sveriges export. Dess uppgift är att planera, samordna och genomföra exportfrämjande åtgärder. inrättades Exportrådet den 1 juli 1972 genom avtal mellan staten och näringslivet genom Sveriges Allmänna Exportforening och övertog från denna tidpunkt Exportföreningens uppgifter på det exportfrämjande området. Exportrådet leds av en styrelse bestående av åtta ordinarie ledamöter och sex suppleanter. Hälften av styrelseledamöterna utses av regeringen och hälften av Sveriges Allmänna Exportforening. Dessutom finns som rådgivande organ åt Exportrådet delegationer för den mindre industrin och för utbildningsfrågor. Exportrådet arbetar med en hemmaorganisation om ca 120 anställda. Exportrådet förfogar över en utlandsorganisation som består av 32 handelssekreterarkontor m. m. med ca 260 anställda. Förutom handelssekreterarna utgörs personalen av marknadssekreterare, assistenter och biträdespersonal. Hos samtliga handelssekreterare finns praktikanter med statsstipendier, sammanlagt ett 60-tal, som utdelas av Exportrådet. Exportrådet kan också utnyttja ambassader och konsulat samt statsunderstödda handelskamrar i sin exportfrämjande verksamhet.

Exportrådet och den exportfrämjande verksamheten finansieras dels

genom medel från handelsdepartementet, dels genom abonnemangsavgifter från svenska företag. Därutöver bedriver Exportrådet uppdragsverksamhet mot särskild avgift. Exportrådets budget uppgick bå 1977/78 till 24,8 mkr. Exportrådet fick 3 mkr från handelsdepartementet för administrativa kostnader. Exportrådet disponerar även 21,7 mkr för projekt av olika slag samt 2,1 mkr avseende bidrag till vidareutbildning, svenska handelskamrar i utlandet samt exportfrämjande åtgärder i övrigt. För handelssekreterarorganisationen utgick 18,7 mkr. Den sammanlagda statliga bidraget till den exportfrämjande verksamheten uppgick således bå 1977/78 till 45,5 mkr. Exportfrämjande verksamhet bedrivs för närvarande i sammanlagt 75 länder. Bland dessa har Exportrådet prioriterat ett mindre antal länder av särskilt intresse. Exportrådets verksamhet omfattar mässor, utställningar, kampanjer och kontaktresor men också allmän kommersiell information om Sverige inom ramen för olika konkreta projekt. Dessa kan initieras centralt av Exportrådet eller lokalt av olika svenska exportföretag, handelssekreterare eller svenska utlandsmyndigheter. Handelssekreterarkontoren besvarar en stor mängd förfrågningar som utgör en väsentlig del i marknadsföringen av svenska varor utomlands. Exportrådet deltar genom handelssekreterarna och utlandsmyndigheterna i mässor utomlands. Exportrådet sänder vidare ut svenska delegationer till olika marknader. viktiga l dessa sammanhang brukar utlandsmyndigheterna ordna olika kringarrangemang med allmän Sverigeinformation. Gränsdragningen mellan kommersiell information och allmän Sverigeinformation är inte alltid lätt att dra. Exportrådet emellertid disponerar inga egna medel för informationsverksamhet i egentlig mening och framställer inte heller eget material. Vid behov beställer material eller Exportrådet använder det allmänna informationsmaterial om Sverige som framställs av Svenska institutet. Exportrådet bidrar också finansiellt till tidskriften Sweden

2 222 Bilaga

Now som i huvudsak är inriktad på allmänt kvalificerad Sverigeinforma-

tion. För bå 1978/79 har handelsdepartementet reserverat 3 mkr för särskilda Som exempel på tänkbara åtgärder nämns inte exportfrämjande åtgärder. tidsbegränsad intenbara olika projekt utan också informationsverksamhet, sifierad kommersiell representation utomlands, utredningar och konsultin-

satser.

2.5 Sveriges Turisrräd

verksamheten handhas av Sveriges Turistråd som Den turistfrämjande sorterar under handelsdepartementet. Turistrådets uppgift är att som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för att främja marknads- Turistrådet bildades 1976 foring av turism såväl inom landet som utomlands. av staten, Svenska Kommunförbundet och som en offentlig stiftelse för att bland annat överta uppgifter som tidigare Landstingsförbundet handlagts av Svenska Turisttrafikförbundet. Turistrådet leds av en styrelse som består av l7 ledamöter och lika många tillsätts av regeringen. Ledamöter och suppleanter suppleanter. Styrelsen stiftarna såsom representerar samt olika företag och intresseorganisationer Svenska Sveriges campingvärdars riksför- LO, TCO, resebyråföreningen, hotell- och restaurangförbund, RESO, Svenska Turistförbund, Sveriges SJ, Lantbrukarnas riksförbund och KF. eningen, SAS/Linjeflyg, som fortfarande befinner har för Turistrådet sig i ett uppbyggnadsskede ca 40 anställda vid huvudkontoret som också omfattar admininärvarande i Stockholm. Ca 20 anställda finns vid strativ personal vid Sverigehuset utlandskontoren i Köpenhamn, Helsingfors och Oslo samt London, Paris, Hamburg, Haag, Zürich, Los Angeles och New York. I Haag och Zürich

bedrivs verksamheten i nära samarbete med handelssekreterarkontoren. Turistrådet finansieras medel från handelsdepartementet samt genom i verksamheten. Turistrådets budget uppgick bå 1977/ genom olika intäkter 78 till ca 26 mkr. Handelsdepartementets anslag utgjorde 21 mkr. avser dels allmän verksamhet som omfattar infor- Turistrådets uppgifter och försäljningsaktiviteter gentemot konsumations-, besöks-, utredningsdels projektstyrd verksamhet i olika länder menter, press och resebranschen, Turistrådet samarbetar med regionala och lokala och på olika områden. turistorgan ute i landet. En av uppgifterna är att informera utlänningar om Sverige som turistland. Eftersom avser informationen Sverige är ganska okänt i turistsammanhang En stor del av turismen till Sverige sker individuellt. ofta grundfakta. Turistrådets utlandskontor besvarar en stor mängd förfrågningar, som utgör

en väsentlig del i marknadsföringen av Sverige på utlandsmarknaderna. i fack- och konsumentmässor utomlands samt Turistrådet deltar regelbundet vidare seminarier och workshops för utländska researrangörer. arrangerar till Sverige, pressbulletiner och Turistrådet satsar också på pressinbjudningar Turistrådet håller for närvarande på att bygga ut sin presskonferenser. marknadsservice affischer samt audivisuellt genom att producera broschyrer, En betydande del av det material av olika slag om Sverige som turistland. tryckta materialet framställs av regionala och lokala turistorgan.

SOU l978:56

Bilaga 2 223

Information om Sverige som turistland har fiera gemensamma drag med den allmänna Sverigeinformationen. leder ofta till ett ökat Sverigeturismen intresse för det svenska samhället och dess utveckling och därmed till ytterligare krav på information om Sverige. Turistinformation utomlands kan också bidra till ökad efterfrågan på svenska produkter och svenskt tekniskt kunnande.

3 Statligt finansierad särskild information

3.1 Riksdagen

Riksdagens internationella kontakter har ökat kraftigt under senare år. Den svenska riksdagen är medlem av Interparlamentariska unionen. Svenska riksdagsmän deltar i Europarådets parlamentariska församling, EFTA:s Parlamentarikerkommitté samt arbetet inom Nordiska Rådet och Förenta Nationerna. I förlängningen av arbetet inom Interparlamentariska unionen sker ett växande officiellt med i första hand besöksutbyte länderna i

Västeuropa och Östeuropa.

Riksdagen tar årligen emot två till fyra officiella delegationer av detta slag och sänder ut lika många egna delegationer. Europarådet förlägger årligen ett utskottsmöte till Sverige. Riksdagens 16 utskott gör vart och ett en utrikes studieresa utanför Norden under den treåriga mandatperioden. Utrikesutskottet gör därutöver ytterligare vissa resor. Till detta kommer ungefär lika många utskottsresor inom Norden. Utskottens studieresor ger riksdagsmännen möjlighet att träffa kolleger och opinionsbildare utomlands och också informera om förhållanden i Sverige. Som informationsmaterial används sådant material som tas fram av utskottens kanslier särskilt för de olika resorna. Riksdagen tar också emot inofficiella besök som främst utgörs av utskottsbesök från andra länder. Det kan ocksâ röra sig om enstaka parlamentariker på studieresa ellerjournalister, etc. med särskilt tjänstemän intresse för riksdagsarbetet. Riksdagens internationella sekretariat lägger årligen upp ca 40 sådana besök. Riksdagen har framställt en informationsbroschyr på engelska, tyska och franska om den svenska riksdagen och dess arbete. Riksdagen svarar vidare för översättningar till engelska, tyska och franska av de svenska grundlagarna. Vid sidan om riksdagen och dess internationella kontakter har de politiska partierna många olika former av egna kontakter med utlandet som är av betydelse för informationen om Sverige.

3.2 Sratsdeparlemenrerz (utom

urr/kesdepartemenreü

3.2.1 Informationsverksamhet

Under senare år har departementen liksom dem underställda verk och myndigheter känt ett ökat behov av att förfoga över eget informationsmaterial för utlandet om svenska samhällsfrågor. Bakom detta ligger viljan att föra ut den egna reformpolitiken i det internationella men erfarenhetsutbytet, också utländska myndigheters och internationella organisationers intresse

224 Bilaga 2

och erfarenheter inom ramen för det ökade för svenska synpunkter

internationella samarbetet. informationsverksamhet är Det material som används i departementens producerar, dels material som dels sådant som departementen själva framställts av eller i samarbete med verk och andra organ inom statsförvaltframställs ca 90 % av informationsmaterialet efter ningen. Uppskattningsvis utifrån. Besök på statsrådsnivå eller liknande föranleder särskild förfrågan framställs som underlag för diskussioner eller som ofta att nytt material allmän information. Besöksverksamheten är en växande del av departemen-

tens informationsverksamhet. materialet behandlar som regel Det av departementen själva framställda sakområden. Materialet vänder sig principiellt viktiga frågor inom respektive till ansvariga politiker, högre tjänstemän och experter i utlandet och är därför

ofta mycket specialiserat. I sin informationsverksamhet synes fackdepartepå eget initiativ även om det menten lägga störst vikt vid material producerat ca 10 % av det framställda materialet. Samtidigt finns en endast omfattar strävan att göra utländska versioner av betänkanden m. m. lättillgängliga dem med allmän bakgrundsinformation. Hit hör genom att komplettera främst översättningar av viktigare propositioner och utredningsdirektiv,

och statsrådstal. Arbetet sker i stor liksom av fylligare pressmeddelanden i nära samverkan med departementen underställda myndigheutsträckning ter. har givit underställda kommittéer generell instruktion Några departement att förse sina betänkanden med engelska sammanfattningar. Andra departe-

publikationsverksamhet inom ment har inlett försök med mer regelbunden intresse utomlands såsom exempelvis arbetsområden som röner särskilt arbetsmiljö-, medbestämmande, invandrings- och jämställdmarknads-, har utarbetat en rad skrifter som hetsfrågor. Arbetsmarknadsdepartementet inom dessa områden. Socialdepartementet har under 1977 belyser reformer och arbetsskagivit ut två broschyrer på engelska om föräldraförsäkringen deförsäkringen. Ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet ger årligen och den reviderade nationalut en engelsk version av både den preliminära budgeten. Budgetdepartementet publicerar varje år The Swedish Budget som innehåller ett sammandrag av den svenska statsbudgeten. Bostadsdeparteand Planning mentet ger vartannat år ut Current Trends in Housing, Building med FN:s in Sweden på engelska, franska och ryska som ett led i samarbetet ekonomiska kommission för Europa (ECE). Andra bedriver en mer tillfällig informationsverksamhet. departement har infor FN:s vattenkonferens i Argentina 1977 Jordbruksdepartementet en skrift, Water in Sweden i samarbete med naturvårdsverket. producerat brukar också samla i Sverige ackrediterade lantbruksattac- Departementet héer en gång om året för att ge information om aktuella frågor. översätter bland annat vissa svenska lagtexter till Justitiedepartementet franska och tyska. Departementet utarbetar också fortlöpande engelska, till Europarådet angående viktigare lagändringar och lagförslag. rapporter Man söker likaså hålla sig underrättad om sådana översättningar som utges

för av andra, såväl inom som utom Sverige. Sådana texter är mycket viktiga rättslivet men har också stort informationsvärde for dem som det praktiska

Bilaga 2 225

sysslar med lagstiftning utomlands. Översättning av lagtexter kräver

noggrannhet och det har stundom visat sig svårt for departementet att finna kvalificerade översättare. Liknande problem finns i andra departement. Bostadsdepartementet möter ofta önskemål om översättningar, främst till engelska, av gällande lagtexter inom plan- och byggnadsväsendet, bostadspolitiken, markpolitiken etc. Det finns även exempel på mer omfattande informationsinsatser. Bostadsdepartementet har medverkat i framställningen av en film och ett bildband samt en del specialrapporter inför FN:s HABITAT-konferens 1976. En del av dessa skrifter har använts för att i bilageform ge bland annat vissa korta allmänna bakgrundsfakta om Sverige. _ Av större omfattning är också den verksamhet som består i att besvara förfrågningar från olika utländska myndigheter eller internationella organisationer såsom FN, FAO, ILO, Unesco, WHO, OECD och Europarådet. Dessa avser såväl årsrapporter inom olika sakområden som underlag for internationella rapporter och arbetsdokument för konferenser kring olika ämnen som tidigare nämnts. Jordbruksdepartementet svarar för kontakterna i vissa sakfrågor med omkring femton olika internationella organisationer. Särskilt i fråga om OECD pågår ett ständigt informationsutbyte mellan organisationen och dess medlemsländer, vilket intensifieras inför vissa möten och konferenser. Informationsmaterial som framställts inför möten eller inom ramen for olika internationella organisationers projekt är ofta temabundet. Det förekommer vanligen antingen som ett eget dokument eller som del i en jämförande studie. Från svensk sida produceras sådant material for det mesta enbart på engelska men det översätts ibland till ytterligare något eller några språk av vederbörande organisation. Ofta används detta material också inom departementens egen informationsverksamhet. En svårighet är dock att sådant material vanligtvis utgör svar på ett frågeformulär for ett speciellt ändamål. Det får därför en utformning som försvårar mer allmänt bruk. Fackdepartementen mottar också en rad direkta förfrågningar från specialister eller allmänt intresserade personer utomlands såsom statsråd och ledande internationella experter men också enskilda studerande. Oftast har man inom departementen upprättat fasta rutiner med berörda myndigheter och Svenska institutet för handläggning av mer rutinbetonade ärenden, vilket förenklar administrationen och säkerställer en viss likformighet i svaren. En betydande del av informationsverksamheten sker inom ramen för det nordiska samarbetet. Allt statligt tryck av större betydelse sänds regelbundet i sitt originalskick till berörda departement och myndigheter i övriga nordiska länder. Utbytet blir därmed synnerligen omfattande.

3.2.2 Specialattachéer (utom utrikesdepartementet och SIDA) Vissa departement och myndigheter har vid de svenska beskickningarna Specialattachéer, vilkas huvudsakliga uppgifter består i att rapportera om utvecklingen inom respektive sakområden till berörda svenska instanser. Dessa attachéer står formellt inte under utrikesdepartementets huvudmannaskap. statsmakterna har dock (prop. 1975/ 76:96) fastslagit att det övergri-

226 2 Bilaga

svensk verksamhet i anställningslandet normalt pande ansvaret för officiell åvilar chefen för utlandsmyndigheten samt att en samordning av verksamheten och ett gemensamt utnyttjande av personalresurser bör eftersträvas för effektivitet. Man har samtidigt betonat att att uppnå största möjliga vederbörande fackdepartements sakområdesansvar bör bestå. Inom _försvarsdeparlementers ansvarsområde lyder ett antal försvarsattachéer under överbefalhavaren (ÖB). De bevakar olika frågor som rör försvaret i dess helhet såsom materiel-, utbildnings- och säkerhetspolitiska förhållanden. Attachéerna som utses av regeringen på förslag av ÖB fören period på tre finns idag vid ambassaderna i till fyra år rapporterar till ÖB. Försvarsattachéer Belgrad, Berlin, Bern, Bonn, Helsingfors, Köpenhamn, London, Moskva, Warszawa, Oslo, Paris samt Washington. Därtill finns det en militär rådgivare vid Sveriges FN-representation i New York samt FN:s nedrustningskommission i Geneve. Viss allmän upplysningsverksamhet till skolor, militära föreningar m. m. kan förekomma på grundval av material framtaget inom försvarsmakten. Till ekonomideparremenret är knutna ekonomiska attachéer vid delegatioi Tokio och Washington. De nerna i Bryssel och Paris samt ambassaderna utses av regeringen för en treårsperiod. Deras huvuduppgift är att vanligen insamla information om den ekonomiska utvecklingen inom respektive områden. Vidare lämnar de information om utvecklingen i Sverige i huvudsak på grundval av material från ekonomidepartementet, till exempel översättningar av finansplanen och viktigare propositioner. Under jordbruksdeparremenret lyder ett antal lantbruksråd med uppgift att fiskeri- och miljöpolitiska frågor. De utses av följa jordbruks-, skogs-, regeringen vanligtvis for en tid av tre till fyra år. Lantbruksråd finns idag vid delegationen i Bryssel (EG)och ambassaderna i Rom (FAO), Nairobi (UNEP), Moskva och Bonn. De besvarar även frågor om förhållandena i Washington, Sverige inom dessa områden med hjälp av såväl eget material som material från lantbruksstyrelsen, jordbruksnämnden, naturvårdsverket eller statens Lantbrukarnas Riksförbund eller Skogsägarnas Rikslantbruksinformation, förbund. Arbersmarknadsdeparremenret är sedan 1 juli 1977 huvudman för de arbetsmarknadsråd som bevakar utvecklingen inom de socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska områdena. Dessa råd har rapportskyldighet till både social- och arbetsmarknadsdepartementen beroende på frågans art. De utses för en treårsperiod och rekryteras från arbetsmarkav regeringen vanligtvis nadsorganisationerna. Arbetsmarknadsråd finns för närvarande i Bonn, och Ottawa. En ny tjänst har inrättats vid Bryssel, London, Washington delegationen i Geneve den l juli 1978 med uppgift att följa verksamheten främst vid ILO. l rådens arbete ingår bland annat att i stationeringslandet om den arbetsmarknadspolitiska utvecklingen i Sverige sprida information material från fackdepartementen och arbetsmed hjälp av specialframtaget marknadens organisationer. lndustridepartemenrer har en teknisk attache i Paris vid den svenska som bevakar energi- och miljöfrågor liksom vissa OECD-delegationen, industri- och teknisk-vetenskapliga ärenden inom OECD och IEA. Genom särskilt avtal mellan Styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) finansieras ett antal teknisk-vetenskapliga atta-

2 227

Bilaga

chéer, vilka utses av regeringen vanligtvis for en tvåårsperiod. Attachéerna rapporterar i forsta hand till IVA. Teknisk-vetenskapliga attachéer finns för närvarande vid de svenska ambassaderna i Bonn, London, Moskva, Ottawa, Paris, Peking, Tokio och Washington. Attachéerna skall i forsta hand bevaka den teknisk-vetenskapliga utvecklingen i respektive land samt bistå svenska myndigheter och Företag med teknisk upplysning och kontakter. De bedriver även en viss upplysningsverksamhet med hjälp av material från departementet eller STU och IVA. En särskild attaché for tullfrågor är knuten till delegationen i Bryssel (EG). Denne lyder under mrikes- och hande/sdepartementen gemensamt. Bevakningsområdet omfattar främst olika EFTA- och EG-frågor.

3.2.3 Organisation

inom departementen handläggs internationella informationsfrågor vanligen av de internationella sekretariaten eller enheterna. Undantag är justitiea forsvars-, budget-, handels- och kommundepartementen. Försvarsdepartementets kommandoexpedition (FKE) motsvarar i många avseenden andra departements internationella sekretariat. FKE är också forbindelsekontor for i Sverige ackrediterade försvarsattachéer. Mest utbyggd tycks verksamheten inom arbetsmarknadsdepartementet vara. Dess internationella sekretariat ansvarar inte bara för informations- och besöksservice, vilket är genomgående for flertalet utan också departement, för en relativt omfattande trycksaksproduktion på utländska språk. Några speciella medel har sällan avsatts for verksamheten. Kommun- och utbildningsdepartementen beräknar att minst en halv årsarbetskraft går åt for den internationella informationsverksamheten. Behoven överskrider tillgängliga resurser inom de flesta departement. l första hand råder det brist på personal, dels handläggare inom departementen, dels experter att bistå med översättningar m. m. Departementens trycksaker är ofta framställda i stencil eller offset. De utges vanligen enbart på engelska, även om en del material produceras på franska eller tyska. Kostnaderna bestrids av expensanslaget eller, då det gäller sammanfattningar av kommittébetänkanden, av kommittéanslaget. Upplagorna kan ibland bli rätt omfattande. Exempelvis ansåg man att det behövdes 10 000 exemplar av socialdepartementets broschyr om föräldraförsäkringen i Sverige enbart for USA.

3.2.4 Samordning och distribution

Som redan nämnts sker en löpande samordning i materialproduktionen mellan departementen och dem underställda myndigheter. Också med Svenska institutet finns det på vissa områden fasta former for kontakter. Detta gäller till exempel socialoch utbildningsområdena, där samrådsgrupper eller liknande skapats med deltagande från SI, ansvarigt departement, underlydande verk m. fl. En viss form av samordning föreskrivs i ett cirkulär till samtliga civila myndigheter och institutioner i Sverige om centralarkiv för informations-

228 2 Bilaga

material vid SI (SFS 1954:820). Enligt detta skall dessa myndigheter tillställa SI två exemplar av alla rapporter, Översikter och annat skriftligt upplysningsmaterial av offentlig natur, som de sammanställer på främmande språk om Sverige och olika sidor av svenska förhållanden, i sociala, ekonomiska, kulturella, pedagogiska och juridiska frågor. Denna instruktion synes endast delvis beaktas av berörda instanser. Arbetsmarknadsdepartementet sänder liksom en viss upplaga (300 ex. vanligen) av dock, flera andra departement, sina trycksaker till Sl for vidare distribution till samtliga svenska utlands-

myndigheter. Det av fackdepartementen framställda materialet distribueras vanligtvis direkt till beställaren. distribution är mycket beroende av materialets

Övrig

karaktär. för ett visst möte eller viss konferens sprids Specialrapporter endast till ansvarig organisation och mötesdeltagarna samt till vanligen särskilt i berörda myndigheter i Sverige. Det finns dock viktiga undantag, samband med större internationella konferenser. Bostadsdepartementet gav materialet for HABlTAT-konferensen en mycket vid spridning bland annat Detsamma gälleri stor utsträckning för genom samtliga utlandsmyndigheter. det svenska material som fram inför FNzs miljövårdskonferens i togs Stockholm 1972 där de olika rapporterna framställda av utrikes- och

jordbruksdepartementen gemensamt systematiskt spreds internationellt.

3.3 Statliga myndigheter.

har under senare år kommit att framställa alltmer Statliga myndigheter informationsmaterial för utlandet. Bakom denna utveckling ligger bland annat ett ökat intresse for svenska synpunkter och erfarenheter från utländska och internationella organisationer och ett ökat myndigheter i det internationella samarbetet. Utredningen har därför kontaktat deltagande ett urval statliga myndigheter för att få en allmän uppfattning av inriktningen av denna informationsverksamhet. Svaren som helt kort och omfattningen sammanfattas nedan endast illustrerande exempel på den informautgör tionsverksamhet som svenska statliga myndigheter bedriver mot utlandet.

3.3.1 och nämnden for internationella hälso- och Socialstyrelsen socialvårdsärenden (NIH)

har sedan internationella kontakter. För Socialstyrelsen länge omfattande ändamålet har nämnden för internationella hälso- och socialvårdsärenden inrättats med representanter for bland andra utrikesdepartementet, socialdeuniversiteten och vissa medicinska och sociala organisationer partementet, och de sociala myndigheterna. Nämnden har ett särskilt kansli som även fungerar som internationellt sekretariat för socialstyrelsen. Nämnden svarar för de svenska kontakterna med Världshälsoorganisationen samt hälsovârdssektion. Nämnden är också (WHO) Europarådets samarbetet område med svensk part i det bilaterala på hälso- och sjukvårdens vissa länder. Därutöver och utformar NIH:s kansli årligen studieplanerar for ett stort antal officiella representanter och stipendiater från ett 70program tal länder, som önskar studera svensk hälso-, sjuk- och socialvård. Inom socialstyrelsen framställs omfattande material på främmande språk,

Bilaga 2

främst engelska, såväl på eget initiativ som på uppdrag av olika internationella organisationer samt inför konferenser. Det avser både allmänna översikter över den svenska social- och hälsovården och specialstudier kring olika ämnen. l några fall finns särskilt material på de olika invandrarspråken. Detta material är främst avsett for användning inom landet. Socialstyrelsen använder sig också av material som framställts av Svenska institutet. Samarbete sker i vissa fall. För närvarande utarbetar SI en social ordlista i samarbete med socialstyrelsen. Socialstyrelsen distribuerar sitt material till utlandet på grundval av förfrågningar, antingen direkt från internationella organisationer, främmande länders myndigheter och privatpersoner eller genom Sl och de svenska utlandsmyndigheterna. Socialstyrelsen uppger sig sakna en organiserad informationscentral där allt material på främmande språk om svensk social- och hälsovård skulle finnas tillgängligt.

3.3.2 Skolöverstyrelsen (SÖ)

Skolöverstyrelsen framställer på eget initiativ ett omfattande informationsmaterial på främmande språk, främst engelska. Behoven bedöms på grundval av förfrågningar från utländska besökare och krav från utlandet. SÖ får endast sällan beställningar på material från internationella organisationer förutom Europarådet. I övrigt tar SÖ fram material och arbetspapper infor internationella konferenser. SÖ har samarbetskommittéer med jugoslaviska, grekiska och turkiska utbildningsmyndigheter för samråd om utbildning av invandrare i Sverige. Dessutom finns en särskild ledningsgrupp for svensk-finskt samarbete inom utbildningsområdet. SÖ ger ut Newsletter on Educational Research tolv gånger om året. Iövrigt tar SÖ fram material om sin egen verksamhet, det svenska skolsystemet samt olika problem inom skolområdet främst på engelska men också en hel del på tyska och franska. l vissa fall samordnas framställningen av materialet med socialstyrelsen och invandrarverket. SÖ använder sitt informationsmaterial främst i samband med de många studiebesök som verket får ta emot men också såsom svar på brevförfrågningar. SÖ sänder exemplar av allt informationsmaterial till Svenska institutet och för utbildningsdepartementet kännedom.

3.3.3 Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)

Arbetsmarknadsstyrelsen framställer på eget initiativ informationsmaterial på främmande språk, främst engelska men också invandrarspråken. För internationella organisationer gör AMS ibland översättningar eller speciellt framtagna redovisningar. AMS tar också fram material i stencilform om olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder infor internationella konferenser. AMS ger årligen ut en översikt på engelska över arbetsmarknadsfrågor, Swedish Employment Policy. I övrigt tar AMS fram material om olika problem inom arbetsmarknadsområdet som kan vara av intresse för utlandet. Flera av AMS:s skrifter finns översatta till de olika invandrarspråken och används främst inom landet. Liksom övriga statliga verk och myndigheter tar AMS emot ett stort antal besökare från utlandet.

230 Bilaga 2

3.3.4 Statens naturvårdsverk Statens naturvårdsverk framställer informationsmaterial på främmande Det avser såväl allmänt språk, främst engelska, inom verkets arbetsområde. material om svensk miljövård som speciella forskningsrapporter. I samband med internationella konferenser ställer naturvårdsverket samman national- Naturvårdsverket gör också rapporter och sammanställningar om rapporter. svenska miljövårdsproblem för internationella organisationer såsom OECD och FN:s miljöprogram (UNEP). Rapporter för internationella konferenser utformas alltid så att de skall kunna användas vid andra internationella och studiebesök. Naturvårdsverket samordnar ofta kontakter, förfrågningar framställningen av sitt material med utrikesdepartementet och jordbruksde- Naturvårdsverket samarbetar också med Svenska institutet när partementet. av informationsmaterial. Naturvårdsverket använder det gäller framställning ofta Svenska institutets material i sitt eget informationsarbete. Naturvårdsverket ger årligen ut Water in Sweden på engelska. l övrigt ger verket ut skrifter i olika aktuella ämnen såsom till exempel allemansrätten. Naturvårdsverket har också gett ut Natur och fritid i Sverige i 14 olika språkeditioner som främst är avsedda för invandrare i Sverige men som även använts i andra internationella sammanhang.

3.3.5 Arbetarskyddsstyrelsen Arbetarskyddsstyrelsen ger ut ett Newsletter fyra gånger om året i en upplaga om ca 1200 exemplar. Den innehåller information på engelska om nya från styrelsens tillsynsavdelning, nya författningar inom anvisningar område samt forskningsrapporter från arbetsarbetarskyddslagstiftningens medicinska avdelningen. Arbetarskyddsstyrelsen ger också separat ut vissa undersöknings- och forskningsrapporter på engelska. Styrelsen upprättar årligen förteckningar på engelska om pågående arbetsmedicinska projekt. har också översatt visst material till de större Arbetarskyddsstyrelsen invandrarspråken. från utländska organisationer om tillämpning av konventio- Förfrågningar ner, rekommendationer etc på arbetarskyddets område remitteras som regel återkommande från ILO. till styrelsen, till exempel periodiskt förfrågningar framlagda på engelska av tjänstemän från verket vid interna- Arbetspapper tionella konferenser, finns i viss mån tillgängliga inom styrelsen.

3.3.6 Konsumentverket Konsumentverket framställer en del material kring konsumentfrågor till främmande språk såsom till exempel marknadsföringslagen samt lagen om förbud mot oskäliga avtalsvillkor. Verkets tidskrift Råd & Rön innehåller också en mycket kort engelsk sammanfattning. l samband med internationella konferenser framställs informationsmaterial i stencilform som också kommer till användning i informationsverksamheten. Konsumentverket får även en del remisser från handelsdepartementet med förfrågningar från internationella organisationer såsom OECD och EFTA.

Bilaga 2 231

3.3.7 Statens vägverk

Statens vägverk framställer på eget initiativ visst allmäninformativt material om vägverket och dess verksamhet på främst engelska men också tyska och franska. Vissa publikationer såsom Ölandsbroboken innehåller sammanfattningar på engelska, tyska och franska. Vägverket har även låtit framställa

vissa filmer såsom Ölandsbron, Väg i vildmark och Teknik

på väg på engelska och i ett fall på spanska. Filmerna distribueras i samarbete med Svenska institutet. Det tryckta materialet används främst vid utländska besök, vid resor i utlandet samt vid förfrågningar från utländska myndigheter och privatpersoner.

3.3.8 Statistiska centralbyrån (SCB)

Statistiska centralbyrån besvarar fortlöpande enkäter och förfrågningar från de internationella organisationerna antingen direkt eller genom remiss från Utrikesdepartementet, ekonomidepartementet eller andra svenska myndigheter. SCB utarbetar också informationsmaterial inför internationella konferenser av olika slag. SCB har emellertid sällan anledning att ta fram särskilt material for utlandet eftersom SCB:s publikationer innehåller regelmässigt sammanfattningar på engelska. SCB:s statistiska material får närmast sägas vara dubbelspråkigt då praktiskt taget all svensk text är översatt till engelska med en utförlig beskrivning på engelska av det statistiska publiceringssystemets uppbyggnad. Därutöver framställer SCB varje år en statistisk ñckårsbok Sweden med data om Sverige. Vissa år kommer den även ut på tyska och franska. Varje år ger SCB dessutom ut en kort skrift om på engelska socialvårdens kostnader i Sverige, The cost and financing of the social services in Sweden. SCB:s publikationer redovisas årligen i broschyren Statistical Publications. SCB besvarar årligen omkring l 100 brev från utlandet med förfrågningar. SCB samråder med andra myndigheter i frågor avseende statistik. I princip har andra myndigheter enligt SFS 1975:1429 skyldigheter att samråda med SCB i fråga om yttrande eller förslag i statistiska frågor till internationella organ” och även vid ”deltagande i internationella konferenser som behandlar statistiska frågor”.

3.3.9 Statens lantmäteriverk

Statens lantmäteriverk framställer informationsmaterial på engelska i form av vetenskapliga rapporter till olika internationella kongresser. Verket tar också emot utländska studiebesök i mindre omfattning.

3.3.1O Affarsdrivande verk

Televerket framställer visst material på främmande språk som främst avser televerkets verksamhet och tjänster. Televerket ger två gånger om året ut tidskriften Tele på engelska. Vissa lagar och bestämmelser samt visst allmäninformativt material om telekommunikationsfrågor har översatts till engelska och franska. Televerket har också tagit fram visst material om

232 Bilaga 2

inom televerket på begäran av Internationella Teleunionen yrkesutbildning (ITU) som använder det i sin verksamhet olika u-länder. Postverket framställer visst material på främmande språk som främst avser postverkets verksamhet och tjänster. Material om svenska frimärken spelar en stor kommersiell roll men är också av betydelse för den allmänna Det kan gälla information om enskilda frimärken men Sverigeinformationen. också allmänna Översikter såsom till exempel Sweden - A Nation through Stamps som också finns på tyska och franska. Postverket ordnar årligen tävlingar om det vackraste svenska frimärket som även behandlas av Sveriges Radios utlandsprogram (UTP) i dess sändningar på främmande språk till utlandet. Postverket lämnar också visst informationsmaterial till Världspostföreningarnas internationella byrå (IPU). Postverket har även medverkat vid framställningen av olika filmer om med UTP. Filmen Sverige. From Sweden with Love har gjorts i samarbete Trygghet på äldre dar i engelsk version som handlar om lantbrevbärarens i sociala service har framställts i samarbete med socialstyrelsen. Statensjärnvägar(SJ) framställer visst informationsmaterial på främmande allmänna verksamhetsberättelser framställer SJ till exempel språk. Förutom Modern Railway Engineering samt affischer av olika slag..

3.3.l1 Styrelsen for internationell utveckling (SIDA)

för internationell utveckling (SIDA) intar en särställning bland Styrelsen när det gäller informationsverksamhet. Det statliga verk och myndigheter av denna informationsverksamhet och dess gäller både omfattningen inriktning som i huvudsak faller utanför den informationsverksamhet som utredningen har att pröva. År 1968 (Prop. 1968:101) fick SIDA i uppdrag att bedriva en aktiv pläderande information. Syftet är dels att sprida kunskap om u-länderna och deras ekonomiska och sociala förhållanden, dels att förankra det svenska utvecklingssamarbetet i svensk opinion. Detta nås genom egna informationsinsatser av SIDA och bidrag till löntagarorganisationer, studieförbund och folkrörelser. För ändamålet finns ett särskilt anslag i biståndssamt en särskilt berednng för u-landsinformation. budgeten av detta Anslaget uppgick bå 1977/78 till 15,7 mkr. Mer än två tredjedelar löntagarorganisationerna och folkrörelserna anslag gick till studieförbunden, i form eller särskilda projektbidrag. SIDA av antingen generella bidrag använder återstoden för bland annat utgivning av en rad skrifter inklusive tidskriften och massmedia Rapport samt samarbete med utbildningsväsendet i frågor som rör u-länderna. för u-landsinformation har framhållit att ”u-ländernas egna Beredningen företrädare på lämpligt sätt bör komma till tals i den statliga u-landsinformationen”. På så sätt har en hel del personutbyte och kulturutbyte kunnat komma På motsvatill stånd med bidrag från SIDA:s informationsanslag. rande sätt har studieförbunden, löntagarorganisationerna och folkrörelserna möjlighet att inbjuda företrädare för u-länderna till Sverige. Vid sidan om denna informationsverksamhet bedriver SIDA även viss information om verket och det svenska utvecklingssamarbetet på samma sätt informerar om sin verksamhet. SIDA har som andra statliga myndigheter framställt och faktablad som beskriver olika ett tjugotal informationsskrifter

Bilaga 2 233

aspekter av det svenska utvecklingssamarbetet på engelska, tyska, franska, spanska och portugisiska. SIDA ger också gemensamt med utrikesdepartementets avdelning for internationellt utvecklingssamarbete årligen ut en presentation av den svenska biståndspolitiken som bland annat innehåller en sammanfattning av årets statsverksproposition. SIDA ger också bland annat genom bidrag till seminarier m. m., stöd till tidskriften Development Dialogue som utges två gånger om året av Dag Hammarskjölds Minnesfond i Uppsala. SIDA tar i sin ordinarie verksamhet emot en jämn ström av besökare från u-länderna och de olika internationella organisationerna. Detta utgör en mycket liten del av SIDA:s omfattande informationsverksamhet. Men även den informationsverksamhet som är avsedd för den svenska allmänheten kan få kontaktstimulerande effekter i förhållande till uländerna. Att företrädare för studieförbunden och de som deltar i dessas studiecirklar, löntagarorganisationerna och deras medlemmar, folkrörelserna och deras medlemmar, svenska journalister och författare m. fl. har fått och får vidgade möjligheter att knyta kontakter med de över hundra länderna i tredje världen kan vara av betydelse för Sverigebilden utomlands.

4 Enskilt finansierad information

4.1 Inr/essøo/;ga/zisarionel - arbersma/k/zaø/wzs parter

Den svenska arbetsmarknadens parter har flera former av kontakter med utlandet. De tillhör olika internationella De deltar i sammanslutningar. konferenser och seminarier utomlands samt tar emot utländska besökare i Sverige. Kontakterna har ökat liksom behovet av informationsmaterial på främmande språk. Utredningen har därför tillskrivit SAF, LO, TCO och SACO for att få en viss uppfattning om omfattningen och inriktningen av denna verksamhet.

4.1.l Svenska Arbetsgivareforeningen (SAF)

Svenska Arbetsgivareforeningen deltar som svensk arbetsgivarpart i Internationella arbetsorganisationen (ILO). SAF är också medlem av Internationella arbetsgivarorganisationen (IOE) samt Sammanslutningen av arbetsgivare och industriförbund (BIAC) för samarbete med OECD. SAF deltar i EFTA:s Rådgivande kommitté. SAF har tillsammans med Sveriges Industriförbund ett lokalt kontor i Bryssel för att bevaka olika frågor som avser EG. Samarbete sker med de nordiska arbetsgivarforeningarna. SAF framställer ett informationsmaterial på främmande språk om sin egen organisation, svensk arbetsmarknad, ekonomi, skatter, utbildning, lagstiftning och företagsamhet. En del av detta material tas fram tillsammans med olika företag, branschförbund och arbetstagarorganisationer. SAF har låtit producera ett bildband om svensk arbetsmarknad på engelska, tyska, franska och japanska. SAF har också framställt två TVkassettfilmer på engelska varav den ena också finns tillgänglig i form av film. SAF tar årligen emot ca 200 utländska studiebesök med sammanlagt ca 750 deltagare.

234 Bilaga 2

4.1.2 Landsorganisationen (LO) Landsorganisationen deltar som svensk arbetstagarpart i Internationella arbetsorganisationen (ILO). LO är medlem i Fria Fackföreningsinternationalen (FFI) samt i Europeiska Fackliga Samorganisationen. LO deltar i EFTAzs Rådgivande kommitté. LO är också medlem i den fackliga rådgivande kommittén (TUAC) för samråd med OECD. LO har även en representant som ingår i den svenska FN-delegationen i samband med FN:s generalförsamling. lnom Norden sker samarbetet genom Nordens Fackliga Samorganisation. Den fackliga biståndsverksamheten har i hög grad ökat LO:s internationella förbindelser - inte minst med u-länderna. LO har tillsammans med TCO bildat en internationell kommitté för frågor rörande fackliga utbildningsprojekt som finansieras med medel från SIDA. LO har rådgivande status vad gäller fackliga projekt som initieras av ILO och FFI eller andra yrkesinternationaler. För att ytterligare öka samordningen och bredda den internationella verksamheten har LO 1978 i samråd med SAP och KF inrättat Arbetarrörelsens Internationella Centrum (AIC). AIC skall formellt lyda under ABF. AIC skall i första hand samordna internationella frågor inom arbetarrörelsens olika organisationer. Det kan gälla såväl informationsverksamhet, konferenser, kampanjer som besöksutbyte. LO framställer ett omfattande informationsmaterial på främmande språk om såväl sin egen organisation som svensk arbetsmarknad, ekonomi, skatter, utbildning, lagstiftning och medbestämmande. En del av detta tas fram tillsammans med anslutna fackliga medlemsförbund, andra fackliga organisationer eller SAF. LO får bidrag också från SIDA för information i Sverige om internationella frågor med särskilt avseende på u-länderna och deras situation. Verksamheten avser seminarier, studiecirklar, studieresor och trycksaker. LO har också låtit producera ett bildband om svensk arbetsmarknad på engelska. LO tar årligen emot ca 1 000 utländska besökare.

4.1.3 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) deltar som svensk arbetstagarpart i Tjiinstcmiinncns Ccntralorganisatiott lntcrnzttioncllzt arbctsorgztnisatiottcit (ILO). TCO iir medlem i Fria Fackförcningsintcrnzttionztlcit (FFl) samt i Europeiska Fackliga Samorganisationen. TCO dcltar i EFTAzs kommitté. TCO är också medlem i den Rådgivande kontmittén (TUAC) för samråd med OECD. lnom lackligzt rftdgivztntlc Norden sker samarbetet genom Nordens Fackliga Santorgztniszttion. Den fackliga biståndsverksamheten har i hög grad ökat TCO:s internationella förbindelser - inte minst med u-länderna. TCO har tillsammans med LO bildat en internationell kommitté för att diskutera frågor rörande fackliga utbildningsprojekt som finansieras med medel från SIDA. TCO har vidare rådgivande status vad gäller fackliga projekt som initieras av ILO och FFI eller andra yrkesinternationaler. TCO framställer informationsmaterial på främmande språk om såväl sin

Bilaga 2 235

egen organisation som svensk arbetsmarknad, ekonomi, skatter, utbildning, lagstiftning och medbestämmande. En del av detta material tas fram i samarbete med andra organisationer. TCO får också bidrag från SIDA för information i Sverige om internationella frågor med särskilt avseende på uländerna och deras situation. Verksamheten avser seminarier, studiecirklar, studieresor och trycksaker. TCO tar årligen emot ca 100 utländska besökare.

4.1.4 Centralorganisationen SACO/SR lnom Centralorganisationen SACO/SR äger större delen av de internationella kontakterna rum på förbundsnivå. Flertalet SACO/SR-förbund har kontakter med olika internationella yrkessamntanslutttittgar som emellertid inte främst sysslar med fackliga frågor. SACO/SR ägnar mest uppmärksamhet åt det nordiska samarbetet eftersom organisationer som har en både yrkesmässig och facklig inriktning endast linns i Norden. SACO/SR deltar regelbundet i konferenser som ordnas av lLO. SACO/SR framställer visst informationsmaterial om sin egen verksamhet på engelska. SACO/SR får också bidrag från SIDA för information i Sverige om internationella frågor med särskilt avseende på u-länderna och deras situation. SACO/SR tar årligen emot ett tiotal utländska besökare.

- 4.2 Näringslivet organisationer, _förerag banker och resebyråer Det svenska näringslivet har i sin löpande verksamhet många olika kontakter med utlandet. Handeln över gränserna har mångdubblats under efterkrigstiden, främst mellan de utvecklade OECD-länderna. På senare år har det

svenska näringslivet också byggt ut sina förbindelser med Östeuropa och u-

länderna. Kontakterna har därför ökat liksom behovet av material på främmande språk. Ibland gör företagen allmänna Översikter över den sektor inom vilken de är verksamma liksom över Sverige som industrination. Några företag ordnar också seminarier och studiebesök i Sverige. Utredningen har tillskrivit såväl Sveriges lndustriforbund och Kooperativa Förbundet som ett begränsat antal företag, banker och resebyråer för att få en viss uppfattning om denna verksamhet. Svaren som sammanfattas nedan utgör endast illustrerande exempel på den informationsverksamhet som svenskt näringsliv bedriver mot utlandet.

4.2.1 Sveriges lndustriforbund Sveriges lndustriforbund består av 24 branschföreningar med sammanlagt över3 000 anslutna företag som svarar för 75 % av den sammanlagda svenska industriproduktionen. lndustriförbundets uppgift är att företräda svensk industri gentemot såväl regering och riksdag som verk och myndigheter. lndustriförbundet har även till uppgift att skapa goodwill för svensk industri utomlands. Det sker bland annat genom delegationsresor utomlands, deltagande i internationella konferenser, personinbjudningar,journalistkon-

236 Bilaga 2

takter, seminarier och forskarkontakter. lndustriforbundet samarbetar vidare med privata handelskamrar i Düsseldorf, London, New York, Paris, San Francisco, Sao Paulo och Sydney samt regionala rådgivande grupper av Sverigeintresserade företagsledare och handelsföreningar i olika delar av världen. Industriförbundet har tillsammans med SAF ett lokalt kontor i Bryssel för beredning av olika frågor avseende EG . samt deltar i olika europeiska samarbetsorgan såsom till exempel EFTA:s Rådgivande kommitté. Industriförbundet har även en representant som ingår i den svenska FN-delegationen i samband med FN:s generalförsamling. lndustriförbundet har också tillsammans med SAF bildat Näringslivets internationella råd (NIR) som skall vara ett forum for diskussioner om utrikesfrågor inom industrin. NIR har till uppgift att bland annat samordna industrins utlandsinformation. Industrins utredningsinstitut (lUI) som finns inom Industriförbundet bedriver ekonomisk forskning och har vida internationella kontakter. Industriforbundet publicerar visst allmänt informationsmaterial på främmande språk. Industriforbundet ger ut ett Newsletter sex gånger om året. Det distribueras i ca 3 000 exemplar på engelska,ca l 000 exemplar på tyska och ca 300 exemplar på franska till nyckelpersoner inom utländskt näringsliv samt till dotterbolagen. Bulletinen innehåller såväl eget fackmaterial som allmänna Översikter över svensk ekonomi och industri. Industriförbundet ger två gånger om året ut en översikt över det ekonomiska läget i Norden, Nordic Economic Outlook, tillsammans med industriforbunden i Danmark, Finland och Norge. Därutöver ger Industriforbundet ut tryckt informationsmaterial på främmande språk vid speciella tillfällen, exempelvis vid Förenta Staternas ZOO-årsjubileum eller i samband med delegationsresor. I sådana sammanhang kommer också Svenska institutets informationsmaterial till användning. IUI ger ut flera av sina forskningsrapporter på engelska. lndustriforbundet tar årligen emot många besökare från utlandet, såväl som personer som utnyttjar Svenska institutets besöksservice. egna inbjudna Flera föredragshållare sänds ut inte minst till olika universitet utomlands.

4.2.2 Kooperativa Förbundet (KF) Kooperativa Förbundet är Centralorganisation för ca 170 konsumföreningar runt om i landet samt ägare till ett flertal tillverkande företag. KF:s uppgift är att företräda konsumentkooperationen gentemot såväl regering och riksdag som verk och myndigheter. Genom sin särskilda inriktning har KF satsat betydande resurser på informationsverksamhet - även i förhållande till utlandet. KF deltar i olika former av internationellt samarbete såsom till exempel EFTA:s Rådgivande kommitté. Informationsverksamheten vid KF avser bland annat framställning av tryckt informationsmaterial och film på flera språk om svensk kooperation, seminarier samt studiebesök. KF publicerar sex till åtta gånger om året ett Newsletter på engelska och med information om olika händelser i Sverige och Norden med tyska anknytning till kooperationen. Vidare publiceras material i form av till exempel små skrifter om olika kooperativa frågor på engelska, tyska, franska och spanska. KF har även utgivit enstaka informationsskrifter på språk som 0

Bilaga 2 237

arabiska, esperanto, japanska, polska, portugisiska och ryska. Vidare har KF producerat ett tiotal olika filmer om kooperationen med text eller tal på främst engelska men också tyska, franska, spanska, norska och danska samt diabildserier på engelska, tyska, franska, spanska och finska. KF tar årligen emot 1 500-2 000 besökare. Besöksprogrammen omfattar som regel också andra kooperativa organisationer såsom Folksam, HSB och OK. Vidare deltar KF årligen i fiera internationella möten med utländska kooperativa organisationer. 1 dessa sammanhang lämnas information om - Sverige och svensk kooperation.

4.2.3 Privata företag

Även de enskilda företagen bedriver informationsverksamhet som har beröring med den allmänna Sverigeinformationen. Tillverkande exportföretag såsom ASEA, Astra, Atlas Copco, L. M. Ericsson och Volvo redovisar samtliga en omfattande informationsverksamhet. ASEA ger ut ASEA Journal sex gånger om året på svenska, engelska, tyska, franska, spanska och italienska. Den ger information om svensk teknik och industri. Dessutom ger man årligen ut ASEA International på engelska som syftar till att ge ett vidare perspektiv på svensk teknologi och svenskt samhälle. Den distribueras till beslutsfattare inom näringsliv, förvaltning, universitet och högskolor utomlands. Arlas Copco publicerar ca 40 periodiska tidskrifter inom företagets olika dotterbolag utomlands. L. M. Ericsson ger ut Ericsson Review fyra gånger om året på engelska, franska och spanska. Den ger information om den tekniska utvecklingen på teleområdet. Volvo har särskilt satsat på informationsmaterial om arbetsmiljöfrågor i anslutning till den nya Kalmarfabriken. 1 övrigt publicerar företagen årsredovisningar, presentation av företagen, produktinformation m. m. på fiera olika språk. Företagen producerar också egna filmer i olika språkversioner. Arlas Copco har sedan 1957 låtit framställa drygt 100 produkt- och teknikorienterade filmer där allmänna inslag från svensk industri är relativt Atlas vanliga. Copco har i detta sammanhang fiera gånger samarbetat med Sveriges Radios utlandsprogram. ASEA har tagit fram en allmän film om företaget och Sverige, L. M. Ericsson har fyra olika filmer om teleteknik och samhälle. Företagen tar även emot besök samt ordnar journalistinbjudningar och seminarier. ASEA tog 1977 emot 148 grupper med sammanlagt l 500 personer från 51 länder. Samma år fick företaget besök av 86 utländska journalister, fotografer och TV-reportrar från 14 länder. En del av dessa besök sker i samarbete med utrikesdepartementets pressbyrå. ASEA åtta arrangerade olika seminarier under 1977, till exempel ”Swedish in a Changing Industry World” vars huvudsyfte var “att ge en Sverigebild som i någon mån korrigerade de överdrifter rörande vårt svåra läge och framtidsutsikter som förekommit i utländsk press”. Astra bjuder ofta in läkare och forskare av olika slag till symposier kring aktuella medicinska frågor. Arlas Copco tar dagligen emot utländska studiebesök som också kommer att beröra sådana områden som svensk ekonomi, forskning och allmän teknologi. Större internationella pressbesök har också ordnats vid kraftverk och industrianläggningar där Atlas Copco-lösningar på tekniska problem kunnat studeras.

238 Bilaga 2

L. M. Ericsson bjuder också in grupper av utländskajournalister. Volvo fick 1977 besök av ca 20 000 utländska besökare. Av dessa avsåg ett par tusen mer kvalificerade besökare såsom tekniska specialister,journalister och utländska diplomater.

4.2.4 Banker och Försäkringsbolag Svenska Bankföreningen och de svenska affärsbankerna bedriver informationsverksamhet som har många beröringspunkter med den allmänna Sverigeinformationen. Svenska Handelsbanken ger till exempel ut Current Business in Sweden fyra gånger om året och Skandinaviska Enskilda Banken ger fyra gånger om året ut Quaterly Review som har till syfte att föra fram olika svenska ståndpunkter i ekonomiska frågor i den kvalificerade internationella debatten. De innehåller mycket allmänt material om svensk ekonomi och handel såsom exempelvis konjunkturbedömningar. Handelsbanken ger årligen ut broschyren Sweden”s Economy in Figures och SE-banken ger aktuella data om svensk ekonomi i Some Data about Sweden som trycks i 40 000 exemplar. Den finns också i kortfattad form i broschyren Basic Facts about Sweden som ges ut på svenska och sex främmande språk i en sammanlagd upplaga av ca 420 000 exemplar. Bankerna ger också ut allmänna publikationer om svensk ekonomi såsom Handelsbankens Sweden in the World Economy samt mer speciella Översikter över svensk i publikationer som Handelsbankens Starting a lagstiftning Business in Sweden. I övrigt ger bankerna ut årsredovisningar, presentationer av banken m. m. på olika språk. De svenska försäkringsbolagen bedriver också viss informationsverksamhet till utlandet som har beröring med den allmänna Sverigeinformationen. Skandia och Trygg-Hansa ger ut olika publikationer som berör socialoch hälsovård i Sverige. Skandia har till exempel publicerat skriften Health

and Fitness. Trygg-Hansa publicerar Social Benefits in Sweden som

utkommer i regelbundet aktualiserade upplagor. Skandia har även i serien Skandiarapport publicerat studier om barn och trafikmiljö på engelska.

Såväl Skandia som Trygg-Hansa tar regelbundet emot besökare från

utlandet i den löpande verksamheten. Skandia ordnar årligen ett seminarium för försäkringstjänstemän från u-länder.

4.2.5 SAS och resebyråbranschen SAS intar en särställning bland företagen då det gäller informationsverksamhet. SAS är på många platser i världen Sveriges och de skandinaviska ländernas ansikte utåt. Företagets tidskrift Scanorama ges ut sex gånger per år i en sammanlagd upplaga av ca 200 000 ex. De lokala SAS-kontoren ordnar ofta olika former av evenemang såsom folkdanser, luciatåg m. m. Utlandshar i enkäten att SAS-kontoren också myndigheterna flera gånger uppgivit har betydelse för informationsarbetet i de olika länderna. SAS har i sitt svar till utredningen hänvisat till den undersökning om roll för informationsspridning om de tre skandinaviska länderna företagets som företogs 1970. Denna undersökning visar att SAS spelar stor roll inte endast för informationsverksamheten för Danmark, Norge och Sverige utan

Bilaga 2 239

även tar emot ett stort antal handelsforfrågningar samt förfrågningar avseende turism och kultur. Undersökningen konstaterade sammanfattningsvis beträffande de tre skandinaviska ländernas informationsverksamhet att ”SAS:s representerar det i särklass betydelsefullaste organet för vår informationsspridning. SAS” roll för den allmänna informationen skulle enligt undersökningen vara störst i avlägsna länder -främst u-länderna - och i de östeuropeiska länderna där SAS oftare får ersätta andra kontaktorgan. Reso och Nyman & Schultz bedriver viss allmän Sverigeinformation som ett led i den löpande resebyråverksamheten i samband med presentation av turistprojekt i Sverige. Reso ordnar pressresor till Sverige för utländska journalister samt seminarier runt om i världen. Reso och Nyman & Schultz får ofta i uppdrag att arrangera kongresser och konferenser i Sverige. Nyman & Schultz anger att man i samband med till exempel L. M. Ericssons 100årsjubileum och projektet US Volvo dealers 1977 låtit trycka upp särskilt informationsmaterial. Båda företagen åtar sig uppdrag av svenska industrier och svensk miljövård. I samband härmed utarbetas särskilt informationsmaterial för deltagarna.

5 Övrigt

5.1 Främmande länders ambassader i Stockholm

Vid främmande länders ambassader finns utsända tjänstemän av olika slag som har till uppgift att följa skilda aspekter av utvecklingen i det svenska samhället. Det sker genom rapportering från ambassaden till främst respektive länders utrikesministerier. med Rapporteringen bygger på kontakt svenska departement, myndigheter, organisationer och företag. Radio-TV och svensk press spelar också en viktig roll för bedömningen, liksom de enskilda tjänstemännens förmåga att skaffa kontakter i sig personliga Sverige. Utrikesdepartementets protokoll ordnar i viss utsträckning olika arrangemang såsom resor och studiebesök för de diplomater som är stationerade i Stockholm. Det finns i dag 95 ambassadörer ackrediterade i Stockholm. Därtill kommer en minister och 15 chargés d°affaires. Av dessa har 73 länder ambassader eller ambassadkanslier i Stockholm. Ambassadernas storlek varierar kraftigt, från Island, Libanon och Peru med två utsända tjänstemän till Förenta Staterna med drygt 30 utsända tjänstemän och Sovjetunionen med drygt 40 utsända tjänstemän. Några ambassader har särskilda informationskontor eller kulturcentra i Stockholm såsom Finland, Frankrike, Förenta Staterna, Italien, Jugoslavien, Polen, Förbundsrepubliken Tyskland och Tyska Demokratiska Republiken. Följande länder har diplomatisk representation i Sverige (inom parentes anges de länder vars ambassadkanslier inte är förlagda till Stockholm).

Bilaga 2

Tabell l6 Främmande länders diplomatiska representation i Sverige l978

(Afghanistan) Indien Pakistan Albanien Indonesien Panama Algeriet lrak Peru Australien lran Polen Angola lrland Portugal Argentina lslaml Runiiiniett BilnglHLlCSh Israel (Rwanda) (Barbados) ltal ien Belgien (Salvador). charge (Benin) (Jamaica) tfalliiires a,i. (Botswana) Japan Saudiarabien lärttsilien (Jordanien) Schweiz Bulgarien Jugoslavien (Sierra Leone) (Burma) Somalia (Burundi) (Kamerun) Sovjetunionen Kenya Spanien Canada Kina Sri Lanka Chile (Kongo) Storbritannien Colombia Kuwait Sudan Costa Rica Sydafrika. minister Cuba (Laos) (Syd icmen) (Cypern) (Lesotho) Sydkorea Libanon (Syrien) Danmark Liberia (Dominikanska Republiken) Libyen Tanlztnizt Thailand (EWCNÖCHSKUSKBH) (Malawi) Tjeckoslovakien ECUiKl“F« ClT-”EÖ UVIlTillFCS 2)- i- (Mztlaysizt) (Trinidad och Tobago) EENPICI) (Mali) Tunisien EUOWC (Malta) Turkiet Tyska Demokratiska (Filippinerna). charge tfaffaircs a.i. (Marocko) Republiken Finland (Mzturctztttien) Frankrike (Mauritius) Ungern Förbundsrepubliken Tyskland Llruguuy_ chargé (Forenzttle Antbemirattcn) Mexico tfaffztircs a. i. Förenta Staterna (Mongoliet) Venelucla (Gabon) Nederlåinderttzt Vietnam (Gambia) (Nepal). charge Kihilltil) tfaflltircs a. i, Zaire Grekland Nigeria (Guatemala) Nordkorea Zambia (Guinea) Norge (iuinczl-Bisäzltl (Nva Zeeland) Österrike

5.2 Utländska korrespondenter i Sverige

av Sverige varierar I första Intensiteten i nyhetsbevakningen kraftigt. rummet kommer de nordiska länderna där bevakningen av svenska förhål-

landen är såväl bred som kontinuerlig. Därefter följer länderna inom vår egen

kulturkrets i Västeuropa och Nordamerika där flera tidningar har en från Sverige. Schweiz intar i detta någorlunda jämn nyhetsbevakning en särställning med en anmärkningsvärt grundlig och kontisammanhang av Sverige. I Östeuropa, Latinamerika, Afrika och Asien är nuerlig bevakning

Bilaga 2

Tabell l7 Fördelning av representanter för utländska massmedia i Sverige 1978

Antal Nutionalilel Antal Nzttionzililet medizt- mediallörelzig Rirelag

34 Förbundsrepubliken 4 Portugal Tyskland 3 Brasilien 24 Förenta Staterna 3 Egypten 23 Storbritannien 3 Tyska Demokratiska l 3 Schweiz Republiken 1| llalicn 2 Argentina 9 Finland 2 Irland 7 Neclcrlåintlcrnzt 2 Ungern 7 Norge 2 Marocko 7 Sovjetunionen l Algeriet 6 Frankrike l Hong Kong 6 Jugoslavien l island 6 Spanien l Japan 5 Polen I Kina 5 Österrike l 5Ydk0re8 5 israel l Cuba 5 Danmark l Nigeria 4 Belgien l Sydafrika 4 Cklnildil l Turkiet

nyhetsbevakningen från Sverige mycket sporadisk. Det finns i dag 21 nyhetsbyråer med personliga representanter i Stockholm. Vidare finns det 104 utländska korrespondenter i Sverige för dagspress, radio och TV som anmält sig till Utrikesdepartementet pressrum. Dessutom finns 62 representanter for tidskrifter och fackpress anmälda. Endast ett fåtal av dessa kan emellertid betraktas som heltidsarbetande journalister.

5.3 Ulländska besök i Sverige

Utländska besök i Sverige utgör en av de främsta källorna till information om Sverige utomlands. Det gäller både journalister och politiker, tjänstemän och experter som sedan förmedlar sina upplevelser i radio och TV, i tidningar, i facktidskrifter föredrag och forskningsrapporter samt böcker om Sverige och svenska förhållanden. Utrikesdepartementet och utlandsmyndigheterna bjuder årligen in journalister och andra opinionsbildare till Sverige. Pressbyrån har de senaste åren tagit emot ca 400 journalistbesök per âr. Antalet reguljära journalistbesök uppgick 1977 till 258. Av dessa var 78 inbjudna av pressbyrån under det att 180 kom hit till Sverige spontant. Till dessa siffror skall läggas de 235 journalister som kom till Sverige sommaren 1977 för att bevaka OPECländernas möte i Saltsjöbaden. Journalister från Västeuropa och Nordamerika dominerar helt besöksbilden. Antalet besökande från ujournalister länderna är lågt och uppgår i genomsnitt till ca 10 per år. Av dessa är 3 ä 4 inbjudna av pressbyrån. Pressbyrån tar på olika sätt hand om besökande journalister genom att lägga upp besöksprogram och bland annat ordna intervjuer med ledande svenska politiker inom såväl regeringen som oppositionen. Härvid spelar l6

Bilaga 2

riksdagens internationella sekretariat en viktig roll. Pressbyrån ordnar även olika arrangemang för de korrespondenter som är stationerade i Stockholm. Utlandsmyndigheterna inbjuder årligen ca 20 till 30 opinionsbildare till Sverige. De fördelar sig ganskajämnt mellan olika regioner i världen med en viss övervikt för Västeuropa och Nordamerika. lnformationsbyrån tar hand om 10 till 12 av dessa inbjudna och lägger upp särskilda studieprogram for

dem. Övriga inbjudna tas om hand av Svenska institutet vars besöksservice

ordnar program for dem. Allmänt gäller att informationsbyrån tar hand om de utländska besök som har en utrikespolitisk aspekt samt vissa besökare från som anses böra få ett mer personligt mottaavlägsna länder och kulturer gande. Utrikesdepartementets protokollsenhet ansvarar för statschefsbesök samt besök av främmande stats- och utrikesministrar. Fackdepartementen har ofta inom sina egna internationella sekretariat byggt upp en mottagningskapacitet for egna besöksprogram. Det gäller främst inbjudningar till främmande statsråd och statssekreterare men också högre tjänstemän. Svenska institutet har i Stockholm en särskild besöksservice som arrangerar besöksprogram lör utländska besökare, enskilda eller i grupp. Antalet studieprogram har under de senaste åren varit omkring l 000 vilket motsvarar närmare 10 000 besökare. Endast ca tio procent av dessa program avser personer som inbjudits av UD, utlandsmyndigheterna och Institutet eller som kommer som stipendiater från FN, OECD eller Europarådet. Resten avser besökare som själva står för rese- och uppehållskostnader. För spontanbesökare och stipendiater har Institutet möjlighet att i viss utsträckning ställa guide/tolk till förfogande utan kostnad for besökaren. Vid utlandsmyndigheterna finns särskilda anmälningsformulär för besök. Ca 80 % av besöken anmäls på detta sätt i förväg genom de svenska utlandsbesökare anmäls av de utländska ambassaderna i

myndigheterna. Övriga Stockholm, av statliga myndigheter och organisationer av olika slag i Sverige

samt svenska företag. 80 % av besökarna håller sig till Stockholmsområdet. Statliga verk och myndigheter svarar for en hel del studiebesök. såväl egna som i samarbete med Institutet. Detsamma gäller kommuner, intresseorganisationer, folkrörelser och privata företag som ofta har en mycket omfattande besöksverksamhet. Vissa resebyråer såsom Reso och Nyman & Schultz lägger upp kommersiella studiebesök i Sverige. Resebyråerna har även börjat satsa på charterresor i form av s. k. Cultural Tourism med särskilt upplagda museiprogram, teater- och operabesök m. m. Andra organisationer som Stockholm Convention Bureau arrangerar internationella konferenser och kongresser i Sverige, främst i Stockholm.

I977 Tabell |8 Fördelning per region av besök anordnade av Svenska institutet (%)

Västeuropa 35

sou 1978:56 Bilaga 2 243

6 Resurser

6.1 Utrikesdepartementet UD:s press- och informationsenhet disponerar operativa medel för informa-

tionsverksamhet från anslaget D 3. Övrig information om Sverige i utlandet.

Anslaget uppgick budgetåret 1977/78 till 6 367000 kr samt fördelades på följande sätt. Kr

Pressbyrån

Utländska pressbesök och presservice 600 000

Informationsbyrân

Informationsberedskap 300 000 Särskilda projekt 985 000 varav: a) Upplysningar om svensk utrikespolitik

varav: _ a) Europa, (Norden, Västeuropa, Östeuropa) 200 000 b) Nordamerika (exkl. SlS:s regionala verksam-

Bidrag till Svensk-Internationella pressbyrån (SIP) l 100 000 Bidrag till lngenjörsvetenskapsakademien (IVA) 615 000

Utlandsmyndigheterna

Lokal informationsberedskap (A-anslag) 527 000 Projektmedel (B-anslag) 1 540 000 A- och B-anslagen fördelades regionvis på följande sätt: A-anslag kr B-anslag kr

2 244 Bilaga

avser lokal informationsberedskap och utnyttjas efter utlands- A-anslagen för tillfälliga mindre kostnader i samband myndigheternas eget bedömande med olika informationsinsatser. B-anslagen är bundna till särskilda projekt. Enligt utrikesdepartementet används i genomsnitt ca 50 % av de sammanlagda medlen för opinionsbil- (till och från Sverige). Ca 5 % används för seminarier och workdarutbyte kostnader och kring-arrangemang i sztmbzind med shops. 15-20 ri avserlokala filmer m. m. som producerats eller förmedlats av Svenska utställningar, institutet. 25-30 “n används för kringarrztngemang i samband med projekt och svenska som genomförs i direkt samarbete mellan utländska intressenter institutioner eller lokala inköp av dokumentation eller andra grupper. åtgärder som kräver lokal bedömning och hantllåiggning. Medel från och utlandsmyndigheterna ;används i informationsbyrån av Svenska institutet. På många fall för uppdrag och projekt som verkställs detta sätt har bland annat ställts ca 500 000 kr till Institutets årligen som beslutats i samråd mellan lnstitutet och förfogande för åtgärder

informationsbyrån. Gränsen mellan kultur och information är inte alltid lätt att dra.

Sammanlagt torde ca 500 000 kr av de medel som används av informationsbyrån och utlandsmyndigheterna avse åtgärder inom kulturområdet.

6.2 Svenska institutet

Medlen till Svenska institutet uppgick budgetåret 1977/78 till l8 279 000 kr Svenska institutet. Av denna summa avsåg 1973000 kr från anslaget programmet lnformationsverksamhet. Institutets operativa medel för informationsverksamhet fördelades på

följande områden (l 000-tal kr):

l 973

Till detta kommer informationsverksamhetens andel av Svenska institutets kostnader för personal och administration i Stockholm. Särskilt när det gäller dokumentationsservice och besöksservice måste tjänstemännen betraktas som en informationsresurs i sig själva. En grov beräkning ger vid handen att ca 50 “43 av kostnaderna för personal och administration faller på Information. Under l977/78 uppgick kostnaderna för personal och budgetåret administration totalt till 9 362 000 kronor.

sou 1978:56 2 245

Bilaga

6.3 Sveriges Radios Ltt/andsprøgram

Medlen till Sveriges Radios utlandsprogram (UTP) uppgick budgetåret l977/ 78 till 18 330 000 kr från anslaget Sveriges Radios programverksamhet lör utlandet. Kostnaderna fördelas på följande sätt:

Ändamål (1 000-tal kr)

Sveriges Radios kostnader l3 890 varav personalkostnader 8 067 ljud radioteknik 2 42l gemensam organisation l 733 direkta programkostnztder I l44 omkostnader 525 Televerkets kostnader 4 440

6.4 Övriga departement

och statliga myndigheter

Övriga departement och statliga myndigheter bedriver också informations-

verksamhet som avser utlandet. Närmare inriktning och utformning av verksamheten framgår av avsnittet 3.2 ovan. Det är emellertid svårt att få fram några silTror som anger storleken på denna informationsverksamhet. Det finns sällan särskilda anslag för verksamheten som ofta belastar exempelvis allmänna informationsanslag eller expensanslag.

6.5 Kommersiell och allmän

Sverigeinformation

Det finns till exempel inslag av allmän Sverigeinformation iden exportfrämjande verksamhet som bedrivs av Sveriges Exponråd och de svenska handelssekretcrarkontoren utomlands liksom i den turismfrämjande verksamhet som bedrivs av Sveriges Turistråd och de svenska turistkontoren i utlandet. “ För Exportrådet, handelssekreterarkontoren. Turistrådet och turistkontoren ingår informationsinsatser av detta slag i de olika projekten. Det går inte att uppskatta hur stor del av informationsinsatserna som avser allmän Sverigeinlormation. Bland särskilda insatser För allmän kan nämnas Sverigeinformation Exportrådets bidrag till tidskriften Sweden Now med systerpublikationer. Bidraget uppgick år l977/78 till 708 000 kr.

3 -

Bilaga Nulägesbeskrivning kulturutbyte

1 Utredningens uppdrag

Utredningen skall enligt sina direktiv ge en så fullständig bild 50m möjligt av vilka statliga organ och institutioner som genom egen verksamhet eller genom bidrag till andra organisationer främjar kulturutbyte med utlandet. Denna kartläggning skall också omfatta de ekonomiska resurser som för närvarande används. För att genomföra kartläggningsuppdraget har utredningen begän synpunkter och uppgifter från drygt 400 kulturinstitutioner i hela landet, fria grupper och enskilda, organisationer och föreningar samt stödjande och förmedlande myndigheter och organ. Urvalet av adressater har betingats av de kulturpolitiska principer som enligt propositionen om Den statliga kulturpolitiken 0974:28) gäller inom området. Ett vidare kulturbegrepp kan i hög grad stimulera diskussionen om det internationella utbytet, men det kan inte läggas till grund för samhällets insatser i detta sammanhang. Följande redovisning av det internationella kulturutbyte som i dag förekommer med statligt stöd bygger på uppgifter som har inhämtats genom enkäter och intervjuer. Efter en inledande översikt av allmänt stödjande och formedlande organ redovisas varje ämnesområde för sig: teater och dans, musik, film, litteratur och bibliotek, konst, museer och utställningar, samt utbytet inom vissa konstnärliga utbildningsinstitutioner och inom organisationer, föreningar m. m. lnom varje område ges också en inledande översikt över stödjande och förmedlande organ och deras särskilda insatser. Med denna uppställning blir en del upprepningar oundvikliga, men avsikten är att ge en så överskådlig bild som möjligt av resurser och verksamhet även inom varje särskilt område. Där inget annat anges gäller uppgifterna för budgetåret (verksamhetsåret) 1977/78.

2 Stödjande organ

Ett flertal institutioner myndigheter, och andra organ stöder genom ekonomiska bidrag eller på annat sätt olika former av kulturutbyte med utlandet.

248 Bilaga 3

2.1 Utrikesdepartementet

Bidrag: ca 500 000 kr

Från anslagsposten Övrig information om Sverige i utlandet (ca 6,4 mkr)

lokala informationsverksamhet som utgår medel till utlandsmyndigheternas också kan avse visst kulturutbyte. Bidrag har bl. a. lämnats till Folkparkernas Centralorganisation for att ta emot grupper från Albanien och Nordkorea internationella Teaterinstitutets och PEN:s interna- (förlusttäckningsbidrag). tionella (130 000 kr) samt till Stödköp av svensk lyrik i italiensk kongresser översättning (12 000 kr).

2.2 Utbildningsdepartementet

Bidrag: ca 1,1 mkr Från anslaget Kulturellt utbyte med utlandet utgår bidrag till deltagande i olika internationella organisationers konferenser och kurser (totalt 208 000 dels av regeringen utsedda representanter till möten inom kr). Det gäller mellanstatliga organisationer som Europarådet och Unesco, dels företrädare för svenska avdelningar av s. k. NGO”s (non-governmental organizations) möten. För möten vid deltagande i den internationella huvudorganisationens inom kulturområdet anvisades sammanlagt ca 65 000 kr. under samma 549 000 Av posten Till regeringens disposition anslag (totalt kr) avser 200000 kr bidrag till folkrörelsernas internationella kontakter. Yrkeskvinnors klubbars riksförbund m. fl. har fått 50 000 kr for ett internationellt om kvinnoorganisationsforskning, och Fredrikasymposium Bremer-förbundet 50 000 kr för projektet Women in public life i samarbete med i några afrikanska länder. ABF och Studieforkvinnoorganisationer bundet Vuxenskolan har fått 100000 kr i bidrag till teaterutbyte. Resten av används för mindre resebidrag, besöks- och konferensdispositionsmedlen kostnader samt årsavgifter till vissa internationella organisationer. Ca 160 000 kr anvisades till kulturändamål. Från anslaget Bidrag till internationella kongresser i Sverige (totalt 690 000 stöd till kongresser inom forskning, utbildning och kultur. För kr) utgår kulturändamål anvisades ca 335 000 kr. Undantagsvis kan medel for kulturutbytesprojekt utgå från dispositionsmedel under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål. BI. a. fick Svensk Teaterunion/Svenska 1TI-rådet 25 000 kr och Svenska Pennklubben 50 000 kr som del av bidrag till olika internationella kongresser.

2.3 Svenska institutet (SI)

Statligt anslag (totalt): 18.3 mkr Projektmedel och bidrag: 1,4 mkr Svenska institutet behandlas utförligt i kapitel 9. Se även nedan. särskilt under avsnitten 6.1.4, 7.1.2 och 8.1.4. En av Institutets är att främja kultur- och erfarenhetsutbyte med uppgifter andra länder. omfattar främst produktion och distribution av utställ- Kulturutbytet ningar, visningar av spelfilm, översättningsstöd, kontaktservice och publika-

Bilaga 3 249

tioner. Dessutom svarar Institutet för verksamheten vid det svenska kulturhuset i Paris. Institutets insatser på kulturområdet sker i huvudsak i samverkan med andra institutioner och organisationer. Endast en mindre del av Institutets medel för kulturutbyte fördelas som bidrag till andra organs verksamhet. Institutet har särskilda referensgrupper för områdena form, arkitektur och fysisk planering, litteratur, musik samt för kulturhuset i Paris.

Allmän ku/tururbytesverksamhel Utställningar av olika slag och format produceras och distribueras för visningar utanför Sverige. ofta i samarbete med museer eller andra institutioner. Under 1976/77 visades utställningar i olika språkversioner vid l57 tillfällen i 30 länder. En kulturhistorisk presentation av Sveriges utveckling under det senaste århundradet förbereds i samarbete med Nordiska Museet

för ett antal länder i Östeuropa. _

Svensk spelfilm visades genom Institutet på cinematek, universitet, föreningar, klubbar och vid särskilda filmveckor vid 167 tillfällen. Stöd till översättningar och antologier ingår i arbetet på att sprida svensk litteratur utomlands. Inom litteraturens. musikens, konstens. teaterns och filmens område ger Institutet också stöd till resor och mindre projektbidrag. Under l976/77 gav Institutet stöd till 85 kontaktresor eller gästspel. därav 25 besök i Sverige. Institutets kontaktservice innebär råd och bistånd till såväl utgående som inkommande projekt samt förmedling av personkontakter. inbjudningar och sakupplysningar till utländska intressenter. Publikationer på kulturområdet omfattar informationsskrifter om litteratur, musik, film och teater samt utgivning av antologiskivor i samarbete med Rikskonserter. Verksamheten vid kulturhuset i Paris består huvudsakligen av filma musik- och teaterprogram, utställningar av konst och konsthantverk samt debatter och konferenser kring aktuella samhällsfrågor och undervisning i svenska för vuxna och barn.

Särskilda synpunkter I sina anslagsframställningar har Institutet understrukit att Sveriges undertecknande av Helsingforsdokumentet om säkerhet och samarbete i Europa bl. a. betyder att stor uppmärksamhet måste ägnas åt kulturutbytet med

länderna i Östeuropa. Institutet finner det angeläget att ökade resurser ställs till förfogande så att kulturprogrammen med Östeuropa kan förverkligas och

samtidigt kontakterna med andra regioner vidmakthâllas. Institutet möter ökade krav på att ge råd och i vissa fall också ekonomiskt stöd för presentation i Sverige av främmande länders kulturyttringar. Varje vidgning av kulturutbytet till nya länder och regioner liksom till nya arbetsområden förutsätter ökade resurser. Ökade insatser för information om svensk litteratur anses angelägna liksom bättre stöd till utländska introduktörer och översättare. Vidare önskar Institutet ökade resurser för kontaktarrangemang inklusive mindre gästspel

250 Bilaga 3

speciellt för amatör- och folkrörelsegrupper samt till teaterarbetarsymposieri samband med gästspel. Svenska utlandsmyndigheter efterlyser information om bl. a. svensk kulturpolitik. För kulturhuset i Paris önskar lnstitutet dels fortsätta den hittillsvarande verksamheten, dels söka bättre tillvarata möjligheterna att använda huset för internationella symposier m. m.

2.4 Statens kulturråd (K UR)

Statligt anslag (Förvaltning och utredningsverksamhet): 7,5 mkr Bidrag (utom litteraturstöd): ca 800 000 kr Statens kulturråd inrättades år 1974. Det skall enligt sin instruktion främja förverkligandet av målen för den statliga kulturpolitiken. Ett av målen är utbytet av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna. Kulturrådet skall särskilt verka för en samordning av och utarbeta planer for de statliga insatserna inom kulturområdet. Det skall inom detta område vidare genomföra utredningar, fördela statliga bidrag, bedöma anslagsbehov, följa utveckling och forskning samt sprida information. Rådet har direkt ansvar för de statliga insatserna till teater, dans och musik, litteratur och folkbibliotek, samt konst, museer och utställningar. Bå 1977/78 fördelade kulturrådet drygt 175 mkr till olika kulturändamål inom sitt ansvarsområde. Kulturrådet leds av en styrelse som består av ordförande, 14 ledamöter samt fyra suppleanter. Som rådgivande och beredande organ har rådet tre nämnder representerande de ovan nämnda områdena. Styrelsen har i många frågor delegerat beslutsrätten till nämnderna.

Internationell verksamhet Kulturrådets stöd till internationell verksamhet har hittills varit begränsat. Bidrag utgår från flera olika anslagsposter. För deltagande i konferenser, festivaler, resor och gästspel, för mindre amatörkörers och -ensemblers utlandsturnéer och för bidrag till vissa internationella samarbetsorganisationer inom kulturområdet utgick sammanlagt ca 800 000 kr. För teater- och musikinstitutioners gästspelsutbyte utgick dessutom ur ett nyinrättat anslag för detta ändamål 100000 kr. Inom det statliga litteraturstödet, som fördelas av kulturrâdet, ñnns vissa anslag för internationell verksamhet. Våren 1978 antog riksdagen propositionen om ökat litteraturstöd (prop. l977/78:99), som också innehåller SIK-

Bidragen till internationella organisationer (verksamhet och/eller årsavgiftcr) iir lTl-råtlet: l07 600 kr. Svenska kommittén av följande: Svensk Tcaterunion/Svcnskzt internationella musikrådet (lMC): 12000 kr, Svenska sektionen av lIIlCll'|2lll0I1Cl|zl sällskapet för samtida musik (ISCM): 31 000 kr. Svenska sektionen av intcrnzttionclla (lAA): 5000 kr. Svenska Pennklubben/PEN: 40000 kr. konstnärsorganiszttioncn Föreningen Svensk Form/World Crafts Council tWCC): 3 500 kr, Förcnitwgcn Svensk Form/International Council of Societies of Industrial Design tlCSlDl: 3 700 kr samt Svenska Museiforeningen/lnternational Council of Museums (ICOM): 2 200 kr. Sammanlagt 205000 kr.

Bilaga 3

utredningens förslag om presentationsöversättningar av svensk skönlitteratur. Bidraget beräknas till 150 000 kr årligen under en fyraårig forsöksperiod. För stöd till utgivning av utländsk skönlitteratur i svensk översättning anvisades ca 1,25 mkr. För stöd till utgivning av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk anvisades ett nytt anslag om 300 000 kr, som for innevarande budgetår höjts till 500 000 kr. Även statsbidraget till folkbibliotekens verksamhet fördelas av kulturrådet. För inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk beräknades ca 3,5 mkr.

Särskilda synpunkter Kulturrådet finner särskilt inom områdena teater, dans och musik samt konst, museer och utställningar anslagen for internationell verksamhet helt otillräckliga. l avvaktan på SlK-utredningens förslag har kulturrådet begränsat sina forslag till ökningar och förändringar av anslagskonstruktionerna. För egen del betonar kulturrådet behovet av medel för resor och inbjudningar för att kunna delta i erfarenhetsutbytet och följa de internationella strömningarna inom det kulturpolitiska området.

2.5 SIDA Statligt anslag (information o. l.): ca 2l.l mkr Bidrag: ca 750 000 kr För bidrag till enskilda organisationers u-landsinformation anslog SIDA närmare 10 mkr. Av dessa medel går drygt hälften till studieförbund. l huvudsak används bidragen för studiecirkelverksamhet i internationella ämnen och studieresor till u-länder. Största enskilda mottagare av bidrag är ABF. En del av verksamheten innefattar kulturutbyte med vissa u-länder inom ramen for studieforbundens informationsverksamhet. Inom ramen för SlDA:s egen informationsverksamhet (ca 5,6 mkr), anvisades vissa medel för bl. a. presentation av u-ländernas kultur i Sverige m. m. Häri ingår stöd till utgivning av litteratur om utvecklings- och ulandsfrågor (150 000 kr) och u-landsstipendier för forfattareJournalister och filmskapare (400 000 kr). Under l977/78 fick 27 personer sådant stipendium.

2.6 K onsrnärsnämnden

Statligt anslag: 20,7 mkr Bidrag: 940000 kr Nämnden inrättades den l juli 1976 och skall enligt sin instruktion (1976:531) dels handha ärenden om bidrag till konstnärer, dels hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Bidrag utdelas inom områdena bild och form, ton samt scen och film. Bidragen är av två typer, konstnärsbidrag och projektbidrag. Bå 1977/78 anvisades ca 16,2 mkr for konstnärsbidrag och 2,3 mkr for projektbidrag.

252 Bilaga 3

Internationell verksamhet Konstnärsbidraget kan bla. användas lör studieresor utomlands. Undantagsvis ges också projektbidrag för arbetsresor i främmande länder. Nämnden utdelade 113 resebidrag om 2 000 till 20 000 krtill sammanlagt 53 ton- och 60 scenkonstnärer. Totalt anslogs 766 500 kr. Projektbidrag gavs bl. a. för keramisk utrustning att medta på arbetsresa till Zambia (20 000 kr) och till en resa att samla dokumentation av liskebåtar och fraktfartyg i Jakarta. Bali och Filippinerna (20 000 kr). Konstnärsnämnden lämnar vidare fr. 0. m. bå 1977/78 bidrag till bild- och formkonstnärer för utställningar utomlands. Tidigare gavs sådana bidrag av NUNSKU (se avsnitt 8.1.5). För ändamålet anslogs omkring l0O0()0 kr. Beloppet kommer att ökas i framtiden.

2.7 K ultuiprogram inom _föreningslivet Statligt anslag (för bidragsverksamhet): 14,45 mkr till internationella ändamål: ca 150 000-300000 kr Bidrag Genom bildningsorganisationerna, dvs. studieförbund och länsbildningsförbund, anordnas med statsbidrag s. k. kulturprogram inom föreningslivet. Studieforbunden svarar för huvuddelen av denna verksamhet. Statsbidraget förmedlas av lörmedlingsbyrån för kulturprogram till studieförbund, länsbildningslörbund och foreläsningsforeningar. Länsbildningsförbunden förmedlar i sin tur bidrag till andra ideella föreningar. verksamhetsåret 1976/77 erhöll studieförbunden bidrag till drygt 18 500 program, vilka totalt samlade nära 2,8 miljoner deltagare. Drygt hälften av dessa program utgjordes av musikprogram. Bilden är i stort sett densamma för de program som anordnades av länsbildningsforbund. foreläsningslöroch andra ideella föreningar. Någon statistik över i vilken utsträckeningar ning bidragen används lör internationellt kulturutbyte finns inte i dag. går något mer än en procent av anslaget till sådant Uppskattningsvis ändamål.

Internationell verksamhet De bidrag byrån förmedlar kan i viss utsträckning användas lör internationellt inriktade program. Detta har dock hittills skett i mycket begränsad omfattning. 1 samverkan med SIDA och med stöd av SIDA-medel har lörmedlingsbyrån under flera år svarat för en årlig seminarieverksamhet lör att diskutera hur olika slag av kulturprogram kan användas för att informera om uländer. Enligt lörmedlingsbyrån är hindret för en utbyggd internationell kulturverksamhet anslagets otillräcklighet i Förhållande till de stora och många behov som organisationslivet har. Ekonomiskt stöd till organisatoriska och administrativa insatser i sammanhanget saknas också.

Bilaga 3 253

2.8 Nordiskt kLl/fLlfe//f samarbete Det nordiska kultursamarbetet finansieras dels över den nordiska kulturbudgeten, dels med nationella bidrag till nordiskt kulturellt samarbete. Vidare finns for detta ändamål vissa bilaterala statliga och andra anslag och fonder. Enligt det nordiska kulturavtalet skall kulturellt samarbete i vid mening mellan avtalsparterna stärkas och intensifieras för att vidareutveckla den nordiska kulturgemenskapen och öka den samlade effekten av ländernas insatser i utbildning, forskning och annan kulturell verksamhet. Den gemensamma budgeten för nordiskt kulturellt samarbete omfattar kostnaderna för ett antal nordiska institutioner och andra samarbetsorgan. l budgeten ingår vidare kostnader för vissa projekt av såväl permanent art som tidsbegränsad varaktighet. Dessutom ingår bidrag till vissa organisationer m. m. Den nordiska kulturbudgeten uppgick 1978 till sammanlagt drygt 6l,l miljoner dkr. Därav avsåg 47,6 ntiljoner dkr kultursamarbete, 5,5 miljoner dkr ministerrådets dispositionsmedel och 8 miljoner dkr Nordiska kulturfonden. Kultursamarbetet omfattar verksamheter inom områdena utbildning, forskning och allmänkultur. lnom det allmänkulturella området har man under senare tid särskilt uppmärksammat frågan om nordiskt radio- och TVsamarbete. Vidare ger man stöd till nordiskt ungdomsarbete och samarbete mellan nordiska folkbildningsorganisationer. Dessutom samverkar man genom Nordiska konstcentret i Finland, den nordiska teaterkommittén, som i forsta hand ansvarar för fördelning av stöd till gästspel och vidareutbildning, samt genom nordisk kursverksamhet för vidareutbildning av filmarbetare. Genom ministerrådets dispositionsmedel finansieras främst utredningsoch försöksverksamhet bl. a. på det allmänkulturella området. Den nordiska kulturfonden ger stöd till nordiska kulturella samarbetsprojekt inom områdena forskning, utbildning, folkbildning, litteratur, musik. bildkonst, teater, film och andra konstarter samt till kulturförmedling. Den ger också bidrag till informationverksamhet inom och utom Norden om nordiskt kultursamarbete m. m. samt till anordnande av lokala nordiska kulturveckor. Användningen av ministerrådets budget för nordiskt samarbete på det allmänkulturella området år 1978 samt storleken av ministerrådets dispositionsmedel och den nordiska kulturfonden framgår av tabell l. Principiellt är det svårt att särskilja svenska intressen och bidrag från övriga nordiska länders deltagande i samarbetet. Det stöd som ges till svenska mottagare för nordiska projekt kommer indirekt också andra nordiska länder tillgodo, liksom stödet till mottagare i andra nordiska länder även kommer deltagande svenska intressenter tillgodo. Uppskattningsvis gick omkring 2,9 miljoner dkr direkt till svenska intressenter. För bilateralt nordiskt samarbete finns ett särskilt anslag inom utbildningsdepartementet (ca 3,6 mkr). Under detta anslag används medel för olika ändamål av bilateral karaktär utan for den gemensamma nordiska kulturbudgeten. Hit hör bl. a. nordiska studieutbytesresor for skolungdom, nordiska kurser i språk och litteratur samt nordiska författarstipendier. Ändamål och Fördelning framgår av tabell 2.

254 3 Bilaga

Tabell l Anslagen till allmänkulturell verksamhet i den nordiska kulturbudgeten 1978 (l 000-tal danska kronor)

Tabell 2 Anslag för bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m. bå 1977/78 (l 000-tal kr)

Ändamål Belopp Ändamål Belopp |977/78 1977/78

l. Svenska föreningen Norden 6. Bidrag till inköp av svensk litteratur a) Föreningens allmänna verksamhet 900 till Islands riksbibliotek 7 b) Nordisk lektoratsverksamhet 230 7. S:te Genevievc-biblioteket i Paris c) Liirarutbyte mellan de nordiska a) Bidrag till lön för en nordisk länderna 50 bibliotekarie 8.4 d) Nordiska SIULllCUlÖyICSTCSOF för b) lnköp av svensk litteratur till skolungdom 95 biblioteket l 2 e) Stipendiertill svenska gymnasie- 8. Kommittén för översättning till skolelever för studieresori Norden 70 svenska av linsk facklitteratur 30 2. Vuxenundervisning i svenska och 9. Nordiska lörfztttttrstipendier 26 finska l0. Stipendier till kulturkritiker och a) Kurseri finska och svenska 170 kulturjournalister 27 b) Kurser i svenska för finländska ll. Nordiskt musiksamarbete 85 lärare 20 l2. Nordiskt forfattarsamarbete lO 3. Föreningen Nordisk folkhögskola 13. Kulturellt utbyte med Island 75 i Geneve 90 14. Kulturellt utbyte med Färöarna 20 4. Nordiska kurser i språk och litteratur 65 l5. Sverigeftnska sprâknåimnden 75 5. Svenskhemmet Voksenåsen l6. Stipendier åt isländska forskare 66.1

Fr. 0. m. bå 1978/79 kommer vidare bidrag till Hanaholmen, kulturcentrum for Sverige och Finland(200 000 kr), och till kulturell verksamhet vid Svenskhemmet Voksenåsen (80 000) samt för uppförande av ett Nordens Hus på Färöarna (700 000 kr) att anvisas under detta anslag. Det finns också ett antal bilaterala kulturfonder, vars verksamhet ofta administreras genom Föreningarna Norden.

Bilaga 3 255

SVUIISk-(ICIIIS/(a ku/rzuj/orzc/en bildades genom en insamling åren 1953-1955. Den består av en stipendiefond på 225 000 kr och en mindre, fri fond. Fonden skall främja svenskars studier i Danmark och svensk-danskt kulturutbyte. Fonder/bi (lansk-sttensk sanzarbe/de bildades år l96l. Fondkapitalet är på ca 6 miljoner dkr. Syftet år att stödja svensk-danskt utbyte och samarbete genom anslagsverksamhet ide båda länderna. Svensk-norska samarbetsländer: har ett fondkapital på 2,6 mkr och den norska motsvarigheten ett kapital på 3 miljoner nkr. Syftet är att främja kulturellt utbyte mellan Norge och Sverige bl. a. genom stipendier, föredragsverksamhet, lärar- och elevutbyte, lektoratsverksamhet m. m. Kulrtlrjlbnzlen_för Sverige och Fin/and tillkom l960 för att bidra till att öka den ömsesidiga kännedomen om och kontakten mellan de båda länderna. Fonden förvaltar bl.a. det finsk-svenska kulturcentret Hanaholmen vid Helsingfors. Fondkapitalet uppgår f. n. till 24 mkr. Fonden delar ut allmänna bidrag, universitets- och högskolestipendier, kulturstipendier och översättarstipendier.

2.9 Multi/mera!! kulrursamarbere

Ett ganska omfattande kultur- och erfarenhetsutbyte äger rum inom ramen for internationella mellanstatliga främst Euroorganisationers verksamhet, parådet. OECD och Unesco.

2.9.1 Europarådet I Europarådets samarbete inom kultur- och utbildningsområdena deltar 22 länder. Till verksamheten anslås f. n. ca 7 mkr årligen (exkl. den fast anställda personalen löner). Härav avser ca 1,3 mkr allmänkulturell verksamhet. Bå 1977/78 uppgick Sveriges bidrag till Europarådet till 6,5 mkr. Verksamheten omfattar projekt, konferenser och s. k. serviceaktiviteter. Projekten är tidsbestämda utredningar som leds av projektgrupper samman-

satta av experter från de olika medlemsländerna. Årligen anordnas särskilda

konferenser inom områdena skolutbildning, och kultur. högre utbildning Konferensernas syfte är att tjäna som debattfora för experter och administratörer från de olika länderna. är bl. a. Exempel på serviceaktiviteter samproduktion av läromedel (främst undervisningslilm), ett kulturellt identitetskort samt konstutställningar. Från svensk sida deltar man i samarbetet genom arbete i kulturstyrelsen, som sammanträder två gånger om året, och engagemang i projekt och konferenser. F. n. ingår svenskar i samtliga projektledningsgrupper. Aktuella projekt gäller bl. a. den obligatoriska skolans uppgifter samt kultur och massmedia. Ett särskilt projekt om barnkultur drivs från nordisk/svensk sida. lnom ramen för de olika verksamheterna anordnas årligen också symposier. workshops, seminarienexpertmöten m. m. Under år 1977 organiserades tre möten i Sverige varvid ca 25 svenskar var engagerade. Totalt anordnades under år 1977 omkring 25 sådana möten i vilka sammanlagt ca 45 svenska experter deltog. l anslutning till projekt- eller konferensverksamheten forfattades dessutom ett antal rapporter av svenska experter på Europarådets uppdrag.

256 Bilaga 3

2.9.2 OECD for Economic Co-operation and Development) skall OECD (Organization utveckling i medlemsenligt sina stadgar verka för en balanserad ekonomisk länderna och stimulera världshandelns expansion. Organisationen har idag 22 medlemsländer och en budget om ca 300 mkr. Bå 1977/78 uppgick det svenska bidraget till 10,5 mkr. l förhållande till OECD:s totala verksamhet utgör utbildnings- och forskningsfrågorna en mindre del. Verksamheten är fördelad på utbildningskomcentret för forskning och innovation inom mitten, vetenskapskommittén, utbildningen (CER1) och skolbyggnadsprogrammet. På utbildningssidan är Sverige representerat dels vid ordinarie kommittéper år. Sammanlagt deltar mellan 30 möten, dels vid ett 20-tal expertmöten och 40 svenskar årligen i verksamheten. Svenska representanter ingår i ledningsgrupperna för samtliga projekt som påbörjats på utbildningssidan under det senaste året. Det svenska deltagandet på teknologi- och forskningssidan är av ungefär samma omfattning.

2.9.3 Unesco Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur, har f. n. 144 medlemsländer. Organisationens högsta beslutande organ, generalkonferenvartannat år. Unescos budget för tvåårsperioden 1977-78 sen, sammanträder uppgick till drygt 1,1 miljarder kr. Det svenska bidraget bå 1977/78 utgjorde ca 5,4 mkr. Unescos program kan indelas i dels normbildande, dels operativ verksamhet. Den normbildande verksamheten går ut på att sätta upp olika regler för att förverkliga organisationens mål. t. ex. genom att anta resolutioner, konventioner eller rekommendationer. Hit kan också räknas organisationens av internationellt intellektuellt samarbete genom att allmänna främjande olika icke-statliga organisationer, NGO”s. eller exempelvis ge stöd till genomföra studier och möten av olika slag. Under 1977-78 anordnade Unesco ca 250 möten i olika tvåårsperioden från internationella ministermöten till mindre expertmöten. kategorier Dessutom gav organisationen ut ca 200 publikationer. Under samma tid engagerade Unesco ungefär 10 svenskar som sakkunniga inom områdena utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Dessutom har man från svensk sida deltagit i en rad expertmöten och några större konferenser. bl. a. en utbildningskonferens i Geneve och en miljövårdskonferens i Sovjet under år 1977. Vidare har tre expertmöten organiserats i Sverige om bl. a. invandrarfrågor och massmediaproblem. Ett 20-tal svenskar har deltagit som experter eller observatörer i dessa möten. Genom statens kulturråd deltar Sverige i en s. k. joint study om kultur och arbetsliv. Detta är inte ett av Unesco administrerat projekt men är på olika vis anknutet till organisationen. Under det s. k. Participation Programme har medel ställts till förfogande till Sverige. t. ex. lT1-kongressen år 1977. för olika projekt med anknytning år 1978, en sociologkongress år 1978, ett seminarium om PEN-kongressen Afrikas historia samt utgivningen av en teaterordbok.

sou 1978:56

Bilaga 3 257

3 Förmedlande organ

För förmedling av utländska gästspel i Sverige och svenska gästspel utomlands finns en del större organisationsförmedlingar med statligt stöd, som redovisas nedan. Dessutom Förekommer en mängd privata artistförmedlingar, särskilt inom musikområdet.

3. l F olkparkernas C entra/organisation (F PC)

Statligt bidrag: drygt 1,8 mkr FPC bildades år 1905 och omfattar i dag 160 folkparker. Under 1977 förmedlade Folkparkernas artistförmedling drygt 2l 000 arbetstillfällen till ett sammanlagt gagebelopp på ca 15 mkr. Det statliga bidraget är avsett för central service, metodutveckling, utbildning, lokal och regional försöksverksamhet samt för artistförmedlingen.

Internationell verksamhet FPC förmedlar till de olika folkparkerna bl. a. utländska varietéer, jazzgrupper, underhållningsartister, popgrupper, dansgrupper m. m. Under senare år har FPC tagit emot artister och grupper från alla delar av världen. Som exempel kan nämnas folkloregrupper från Albanien, Brasilien, Guinea-Bissau, Jugoslavien, Polen, Sydvietnam/PRR, Tunisien och Ungern, akrobattrupper från Folkrepubliken Kina och Nordkorea, dansband och andra musikgrupper från bl.a. DDR, England, Förbundsrepubliken Tyskland. Italien, Mexiko, Nederländerna, Polen, Schweiz, Spanien, Tjeckoslovakien, Ungern, Venezuela och USA. Under år 1978 gästspelade en ensemble från Vietnam omfattande ca 35 dansare, musiker och akrobater samt en stor trupp dansare och musiker från Tibet. Från de nordiska länderna tar FPC regelbundet emot gästspel. Svenska artister har förmedlats för gästspel t. ex. Bulgarien, DDR, Japan, Polen, Portugal, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och USA. Främst har det rört sig om varieté- och musikartister. Artistförmedlingen har praktiskt taget dagliga utlandskontakter med en rad olika länder. Antalet förfrågningar från utländska ambassader om möjligheterna att presentera deras ensembler i Sverige ökar. Sådana förfråg-

ningar kommer främst från länder i Afrika, Asien och Östeuropa.

l dag föreligger så många förfrågningar från olika länder som vill sända ensembler till Sverige att de motsvarar behovet av gästspel för de närmaste fyra till fem åren. Brist på personal och ekonomiska resurser kräver hårda prioriteringar. Bland länder som har kontaktat FPC återfinns Bangladesh, Bulgarien, DDR, Folkrepubliken Kina, Jugoslavien, Mongoliet, Polen och Turkiet. Särskilda statsbidrag utgår ibland till gästspel av officiell karaktär. Dessa har vanligtvis kommit till på initiativ av respektive land, Svenska institutet, utbildningsdepartementet och svenska ambassader. Undantagsvis har kontakterna skett direkt med FPC. Vid dessa tillfällen bekostar det sändande landet resan till och från den

258 3 Bilaga Tabell 3 Särskilda statsbidrag till FPC åren 1973-1977

Sammanlagt 1973-1977

I Bidragen från UD har haft formen av förlusttiickningsbidrag.

svenska FPC medverkar med ftckpengar samt ersättning for kost gränsen. (30-80 personer). FPC:s totala och logi. Ofta rör det sig om stora ensembler innefattar också organisation av besöket, informautgifter i sammanhanget Försäkring, sidoarrangemang som studiebesök tion, transporter, tolkning, 0. l. samt uppföljning i form av redovisning etc. För de gästspel som inte beviljats särskilda statsbidrag har Finansieringen skett ibland som de lokala folkparkerna har genom mycket höga avgifter betalat. En rad föreställningar har gått med förlust för den enskilda folkparken.

Särskilda synpunkter

inte bör organiseras och FPC anser att Sveriges internationella kulturutbyte av ett centralt organ. lnte heller bör det detaljregleras genom genomföras fastställda bilaterala eller multilaterala avtal. Statsbidrztg bör utgå till statligt som bedriver internationellt utbyte som de institutioner och organisationer en naturlig del av verksamheten. FPC betonar behovet av en bättre samordning av information och insamlande av basfakta för förmedling. Bättre resurser behövs för Svenska institutet men också för stipendier till en vidgad krets av kulturarbetare. institutet bör också svara for en utökad service och rådgivning till institutioner och organisationer. FPC det ökande antalet Förfrågningar om har i dag svårt att handlägga Ofta krävs relativt omfattande och komplicerade förhandgästspel i Sverige. lingar innan ett projekt är klart. Flertalet av dessa program går inte med vinst, eftersom man måste locka publik med fri entré. För FPC:s mottagningsfunkett reservationsztnslag hos kulturrådet underlätta planeringen av tion skulle verksamheten. ett större ansvar för ifråga om gästspel i Sverige bör Sveriges Radio ta på sig att sprida information. 1 samband med gästspel behövs olika kringarrztngeoch möten med svenska kulturarbetare eller informang t. ex. studiebesök

Bilaga 3 259

mation iolika tidningar och tidskrifter. Dessutom finns det önskemål om att gästspel, särskilt från mer avlägsna delar av världen, skall omfatta också de nordiska grannländerna.

3.2 Folkets Hus/öreningarnas Riksorganisation (F HR )

Statligt bidrag: ca 1,5 mkr Folkets Husföreningarnas Riksorganisation bildades 1932. Den har i dag 662 lokala medlemsföreningar. Enligt en 1974 antagen riksplan skall verksamheten öka under en tioårsperiod med bl. a. ytterligare 100 Folkets Hus. F. n. saknar omkring 40 föreningar egna lokaler. Folkets Hus vill vara centrum för förenings- och mötesliv, och bildningskulturliv samt nöjes- och sällskapsliv. Riksorganisationens är att uppgift tillvarata den samlade ;arbetarrörelsens och förenings- och kulturlivets intressen i fråga om samlingslokaler och därmed sammanhängande frågor. FHR har en särskild sektor för utbildnings- och kulturfrägor. Den handlägger ärenden om kvalitetslilm, konstinköp. utställningsverksamhet och teaterfrågor samt utbildningsverksamhet. Kulturverksamheten bedrivs främst genom Bio Kontrast, Konst i Folkets Hus och de s. k. Folkets Hushörnorna i syfte att tillhandahålla god litteratur, konst och musik. Folkets Hushörnor finns f. n. på 25 platser i landet, och ytterligare 15 planeras. FHR uppbär särskilda statsbidrag för Folkets Hushörnorna, konstutställningar, spridning av kvalitetsñlm samt för att tillhandahålla omkring 100 teaterlokaler. (Sammanlagt ca 1,5 mkr.)

Internationell verksamhet Det internationella kulturutbytet har hittills varit av relativt liten omfattning. Betydande ansträngningar har gjorts att omorganisera och förstärka samarbetet inom ramen för internationella Folketshusbyrån. 1 den ingår de nordiska länderna (utom lsland) och Österrike. Verksamheten omfattar främst informations- och erfarenhetsutbyte. Ett närmare kontakt- och personutbyte har FHR med folketshusrörelsen i Norge, delvis också med närstående organisationer i Finland och Österrike. Med stöd från SlDA har FHR bl. a. importerat film från Chile, genomfört en turné med en författare från Kuba samt i samarbete med ABF och Riksutställningar visat två utställningar om Chile på närmare 50 platser i landet. l samband med utställningarna anordnades en rad kringarrangemang av typ föreläsningar, debatter och musikstunder.

Särskilda synpunkter FHR betonar att folketshusrörelsen är intresserad av att vidga det internationella samarbetet. Bl. a. skulle man vilja anordna ett nordiskt seminarium om föreningar och kulturlokaler i en ny samhällssituation. FHR framhåller att kultur- och informationsutbytet måste vara ömsesidigt. De egna insatserna i dag begränsas av bristande resurser.

260 3 Bilaga

3.3 F olkbildningsorganisationer

3.3.1 Folkbildningsförbundet

Bidrag från kulturrådet: 160 000 kr Folkbildningsförbundet är ett samarbetsorgan för studieförbund, folkhögskolor och bibliotek. Till dess internationella uppgifter hör att fungera som mellan svensk folkbildning och folkbildningsstråivanden i kontaktorgan andra länder samt att verka som samordningsorgan vid svensk folkbildnings i internationella sammanhang. Förbundet är därför medlem i representation en rad internationella samarbetsorganisationer som Europeiska byrån för vuxenutbildning och International Council of Adult Education. l Sverige samarbetar Förbundet bl. a. med Rikskonserter, Riksutställniitgar och Riksteatern. Förbundet av det s. k. Karibuprojektet år 1974, tog aktiv del i planeringen ett kulturutbyte mellan Tanzania och Sverige, som har stimulerat studieförbunden till ökad inriktning på u-länder. Projekt i den storleksordningen kräver dock möjligheter till konkret uppföljning. Förbundet förmedlar inbjudningar till och information om olika internationella kulturevenemang till sina medlemsorganisationer. Den internationella verksamheten bekostas med egna medel. Speciella projekt har finansierats med bidrag från bl. a. utbildningsdepartementet. Nordiska kulturfonden och SlDA. Förbundet anser att det behövs betydligt förstärkta resurser för att ge tillfälle åt studieförbund, folkhögskolor och bibliotek att delta i internationella seminarier eller att sända ut enskilda och grupper inom amatörteatern, folkdansen, folkmusiken etc. likaväl som orkestrar och körer.

3.3.2 Vissa studieförbund

Internationell verksamhet Det internationella kulturutbyte som förekommer inom studieförbunden är relativt begränsat. l huvudsak finansieras det med egna medel, någon gång genom Förmedlingsbyrån för kulturprogram och SlDA. Huvudsakligen består det av utställningar eller mindre, utländska gästspel i Sverige. Arbetarnas Bi/dningçs/ärbund (ABF) bedriver ett nära samarbete med bildningsförbund i de övriga nordiska länderna delvis med bidrag från nordiska av typ utarbetande och kulturorgan. Det gäller bl. a. gemensamma projekt av ett nordiskt kulturpolitiskt program (bidrag från Nordiska tryckning kulturfonden), utställning om arbetarbildningen i Norden, grammofonskiva och konferenser om kulturpolitik i Norden. Med med nordiska arbetarsånger Ministerrådet har ABF och andra nordiska folkbildbidrag från Nordiska anordnat kulturdagar för speciella yrkesgrupper, kulturningsorganisationer program vid Nordiska Arbetarkongressen och utbyte av turnéer med musikoch teatergrupper. ABF har vidare avtalsbundet samarbete med folkbildningsorganisationer i DDR, och Ungern. vilket bl. a. omfattar utbyte av utställ- Sovjetunionen ningar och litteratur. består av olika kulturarrangemang med utländska

Övrigt kulturutbyte

Bilaga 3

kulturarbetare. Ofta kombineras dessa program, särskilt då det gäller uländer. l verksamheten ingår turnéer med folkdansgrupper (främst från de socialistiska länderna), författare, konstnärer, musikgrupper, teatergrupper, trubadurer etc. Under verksamhetsåret 1975/76 reste två Chilenska musikgrupper runt i Sverige. Vidare tog ABF emot sång- och dansgrupper från bl. a. Jugoslavien, Rumänien och Sovjetunionen. Studie/i-äln/arzrløt (SFR) bedriver ett visst kulturutbyte huvudsakligen finansierat genom SIDA. Verksamheten kombineras med information om förhållandena i olika u-länder. De lokala arrangörerna satsar vid kulturprogram om u-länder alltmer på “multimedia-betonade framställningar, föreläsningar, filmvisning. utställning etc. i samband med sångq dans- och musikprogram. För verksamhetsåret 1975/76 redovisar SFR sammanlagt 58 sådana arrangemang med nära 4 500 deltagare. S/uølic/örbzlnrler Vuxenskolan (VU) har tillsammans med studieförbund i Danmark, Finland och Norge bildat Förbundet Nordisk Vuxenupplysning, som bl. a. har i uppgift att verka för ökat nordiskt samarbete på det kulturella området. Ett par konferenser har hållits om kulturi Norden och om samiska nordkalottproblem. Bidrag har utgått från Nordiska kulturfonden. Utöver det nordiska samarbetet har VU startat ett dockteaterprojekt med en institution i Portugal, Centro de Cultura e Recreio. 1977 företog en dockteatergrupp från Örebro i VU:s regi en turné i Portugal. En portugisisk teatergrupp har på liknande sätt gästat Sverige. Bidrag har utgått från utbildningsdepartementet. Nvkrer/zersriire/søns bi/dningsverksamliet (NBV) bedriver ett begränsat kulturutbyte huvudsakligen med bidrag från SIDA. 1977 reste ett par personer från Gambia omkring till medlemsorganisationerna på ett 80-tal platser för att informera om sitt lands kultur. Programmet omfattade bl. a. sång- och dansuppvisning. Siteriges Kyrkliga Studie/örbund (SKS) har koncentrerat sin verksamhet på musikutbyte. Det nordiska samarbetet har bl. a. omfattat ett par nordiska möten om musikpedagogik. SKS har också ordnat ett flertal kurser för körledare i England i samarbete med bl. a. Kings College i Cambridge. Ett stort antal körer besöker varje år England. Finansieringen sker i huvudsak via anslag från SKS, berörda församlingar samt deltagaravgifter från koristerna. Några körer har fått bidrag från KÖRSAM.

Särskilda synpunkter

Studieförbunden betonar genomgående bristen på medel för internationellt kulturutbyte. För det nordiska samarbetet linns det vissa möjligheter även om frånvaron av fasta anslag gör planering osäker. Men för övrig verksamhet är möjligheterna till finansiellt stöd ytterst begränsade. Förbunden eller deras lokala avdelningar måste vanligtvis bekosta utbytet med egna medel. l enstaka fall har bidrag från Förmedlingsbyrån för kulturprogram utgått. St udieförbunden önskar öka antalet inbjudningar till utländska kulturarbetare och artister.

Bilaga 3

3.4 Arbersmarknadsverker Arbetsmarknadsverket har inom kulturområdet formedlingsverksamhet till utlandet endast ifråga om de nordiska länderna. lnom ramen för överenskommelsen om en gemensam nordisk arbetsmarknad Förekommer sedan år 1954 ett nära samarbete mellan arbetsförmedlingarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Denna förmedlingsverksamhet står öppen också för kulturarbetare av olika slag. Arbetsmarknadsstyrelsen är remissmyndighet till statens invandrarverk för ansökningar om arbetstillstånd från utländska arbetstagare. Bland dem som söker tillstånd förekommer i stor utsträckning kulturarbetare, som vanligen avser att arbeta i Sverige under en kortare tid. Under senare år har antalet av AMS handlagda remissärenden avseende kulturarbetare varierat mellan ca 3 000 och 4 000 per år.

3.5 Övrigt

Omkring 25 privata stipendiefonder för kulturändamål utdelar understöd, och resestipendier m. m. för internationellt kulturutbyte till olika stipendier kategorier av konstnärer och kulturarbetare. Detaljerade uppgifter saknas i allmänhet. De flesta resestipendierna är på 2 000 kr till 5 000 kr. Bland fonderna kan nämnas t. ex.: Stiftelsen Folke Bernadottes minnesfond, Albert Bonniers Förlags stipendier, Clara Lachmans fond, Carl Larssons stipendiefond, Ingenjören CM. Lericis stipendium, Jenny Linds stipendiefond. Nordkalottens kulturpris, Stockholms kommuns konstnärsti- Svensk-franska stiftelsen, Svenska Hemslöjdsforeningarnas Rikspendier, förbunds stipendier samt Föreningen Svenska Konstnärinnors stipendium.

4 Teater och dans

4.1 Stödjande organ

4.1.1 Utbildningsdepartementet

Bidrag: ca 160 000 kr För internationella kontakter inom teater- och dansområdet lämnades bidrag om sammanlagt 60 000. Den största posten gällde bidrag till Svenska [TI-rådet för lTl-kongressen i Stockholm. lnom ramen för stödet till folkrörelsernas internationella kontakter utgick Vuxenskolan for en dockteaterbidrag med 40000 kr till Studieförbundet turné i Portugal samt med sammanlagt 60000 kr till ABF för en turné i och till ABF:s teaterstudio i Sverige av en jugoslavisk sång- och teatergrupp Linköping för utbyte med två polska teatergrupper.

4.1.2 Svenska institutet (SI)

Projektmedel och bidrag: ca 140 000 kr bl. a. till Teater 9 för samarbete med Teatr 77 (Polen), Bidrag utgick

Bilaga 3

Marionetteziterit lör gästspel i Athen och lstanbul (40 000 kr). Teater Schahrazad lör gästspel i Bergamo (7 000 kr). samt Folkparkernas Centralorganisation för en prospekteringsresat till Nordkorea. Folkrepubliken Kina och Vietnam (10000 kr). lnstitutet gav vidare bidrag till bl. a. Stockholms stadsteater lör ett gästspel i Stockholm av Maxim Gorki_i-teatern från Leningratl (25 000 kr) och till ett studiebesök av en kubansk teaterchef.

4.1.3 Statens kulturråd (KUR)

Bidrag: drygt 300 000 kr Bidrag utgick till bl. a. utlandsresor for folkdanslag, Svenska [TI-rådet för verksamheten, Stockholms stadsteater för gästspel i Venezuela och Västeuropa samt för en del mindre resor, festivaler och gästspel (60 bidrag for teater och 18 for dans).

4.1.4 Konstnärsnämnden

Bidrag: ca 388 500 kr 1 resebidrag till enskilda konstnärers utlandsresor utgick ca 274 000 kr till teater- och ca 113 000 kr till dansområdet.

4.1.5 Nordiskt samarbete För nordiskt samarbete på teaterområdet disponerades år 1977 1.4 miljoner dkr. varav drygt 1,1 miljoner dkr avsåg vidareutbildning och nordiska gästspel. Medlen fördelas av en nordisk teaterkommitté. Omkring 505000 dkr fördelades till svenska intressenter enligt tabell 4.

4.2 Förmed/ande organ 4.2.1 Svenska riksteatern Statligt anslag: 53.4 mkr Egna intäkter: 10 mkr Projektmedel för kulturutbyte: 500 000 kr

Tabell 4 Fördelning av stödet till nordiskt gästspelsutbyte på mottagare i Sverige 1977 (danska kronor)

264 Bilaga 3

Riksteatern är en riksorganisation för produktion och distribution av teater för hela landet, främst på platser som saknar egen fast ensemble. Till organisationen är ca 140 teaterforeningar anslutna. Dessa svarar för de lokala arrangemangen runt om i landet. Riksteaterns huvuduppgifter är föreställningsverksamhet och teaterfrämjande verksamhet. Föreställningsverksamheten avser den egna produktionen av teaterföreställningar, förmedling av dessa liksom av föreställningar från andra producenter (inhemska och utländska), samt distributions-. kontakt- och informationsverksamhet.

Internationell verksamhet Bå 1977/78 avsatte Riksteatern 100 000 kr ur sin ordinarie budget för utländska gästspel i Sverige. Vidare erhöll man 150 000 kr för finska gästspel. Därtill har Södra Teatern, för vilken Riksteatern står som huvudman. 250 000 kr för sin gästspelsverksamhet från utlandet. Riksteatern erbjuder utländska gästspel i avsikt att spegla intressanta tendenser i det internationella teaterlivet och därvid särskilt beakta invandrarnas behov av kontakt med den egna teaterkulturen. Syftet är, enligt Riksteatern, inte bara att berika det svenska kulturlivet utan också att bidra till att stärka förståelsen för kulturella minoriteter i Sverige. Under spelåret 1976/77 tog Riksteatern emot tio utländska gästspel varav fem var från Finland och övriga från bl.a. DDR. England och Japan. Samtidigt gästspelade Riksteatern i bl. a. Norden, Frankrike och Sovjetunionen med de båda balettensemblerna Cramérbaletten och Cullbergbaletten. Under spelåret 1977/78 genomförde Riksteatern bl. a. ett stort indiskt gästspel omfattande 17 föreställningar under en tre-veckors turné i Sverige. Riksteatern stod för samtliga kostnader i Sverige. för en viss del av

resekostnaden till Sverige samt för lön till de 18 medverkande. Övriga

kostnader svarade den indiska sidan for.

Särskilda synpunkter För vissa nordiska gästspel kan teatrarna få bidrag på nordisk basis, men de allra flesta gästspelsprojekt måste finansieras av teatrarna själva. Detta har för Riksteaterns del inneburit att vissa intressanta gästspel ej alltid varit möjliga att arrangera emedan de krävt större subventioner än budgeten medgivit. Riksteatern möter också svårigheter av en mera praktisk art. Teaterscenerna i landet är i vissa fall för små för att kunna ta emot utländska gästspel. Likaså finns det hos flera lokala teaterarrangörer en viss tveksamhet vad gäller att ge föreställningar på andra främmande språk än engelska. Riksteatern försöker satsa på kända pjäser, ett visuellt framförande samt på att framställa tryckt handledningsmaterial, studiematerial och dylikt för att förbereda publiken på sådana gästspel. Ytterligare resurser behövs för att intensifiera arbetet. Enligt Riksteatern är nära hälften av de ca 140 teaterföreningarna intresserade av en ökad gästspelsverksamhet. Riksteatern får anbud om gästspel på många olika vägar. Man önskar dock hålla en viss linje och själv aktivt söka ut lämpliga produktioner för gästspel. Också för detta skulle det behövas större resurser. Slutligen menar man att det

3 265

Bilaga

behövs en engelskspråkig teater inte minst för yngre publik via skolorna. Det finns en betydande efterfrågan på detta, som Riksteatern har svårt att tillfredsställa, Riksteaterns egna gästspel utomlands är av mindre omfattning, till en stor del beroende på en viss tveksamhet utomlands inför svenska språket men också beroende på de höga kostnaderna förenade med sådana gästspel. Riksteatern har inga särskilda medel för detta utbyte utan merkostnaderna betalas i princip av mottagaren.

4.2.2 Teatercentrum Bidrag från kulturrådet: 330000 kr Teatercentrum bildades 1969 och är ett distributions-. samarbets- och intresseorgan för fria teatergrupper. Under verksamhetsåret 1976/77 omfattade det ca 55 grupper varav ca 35 i Stockholmsområdet. Antalet distribuerade föreställningar uppgick till nära 7000. Teatercentrum får för sin verksamhet även bidrag från AMS bl. a. i form av en avlönad tjänsteman samt mindre bidrag från Stockholms kommun, Södra Teatern, statens barnteaterkonsulent. Svenska teaterförbundet och SIDA. Den internationella verksamheten består till största delen av informellt informationsutbyte, samarbete med norska och finska Teatercentrum m. m. Vidare har man med bidrag från utbildningsdepartementet ordnat seminarier med utländska lärare. Teatercentrum anser bidrag för en utbyggd gästspelsverksamhet väsentliga. Det gäller såväl att ta emot utländska gästspel som att bereda svenska fria grupper möjligheter att gästspela utomlands.

4.2.3 Danscentrum Bidrag från kulturrådet: 130 000 kr Danscentrum bildades år 1971. Det är ett samarbets- och kontaktorgan for fria dansare med l4 grupper anslutna. Danscentrum strävar efter att ta tillvara och sprida de erfarenheter och kontakter som medlemmarna skaffar sig under utlandsresor. Både enskilda medlemmar och Danscentrum försöker hålla kontakt med de dansare som kommer till Sverige. Vidare blir Danscentrum ofta kontaktat av utländska dansare som under en kortare tid erbjuder sig att anordna kurser, seminarier och dylikt. Det är då viktigt att man har medel för att kunna ta tillvara möjligheten. Danscentrum håller också fortlöpande kontakter med de fria dansgrupperna i Norden. l Danscentrums regi har gästspel av fria dansgrupper från Danmark, Finland och ltalien genomförts. Planer finns på att utvidga denna verksamhet. Kurser, seminarier och gästspel har möjliggjorts genom ekonomiska bidrag från bl. a. Stockholms kulturförvaltning och konstnärsnämnden. Danscentrum anser det vara av största vikt att information om olika bidragsgivande institutioner, fonder, stipendier och liknande sprids. För dansen och dansarna i Sverige är det väsentligt att tillfällen för utbyte kan anordnas och att Danscentrum som forum för fridansen och frilansdansarna kan organisera detta. Men linansieringsfrågztn måste lösas för att Danscentrum skall kunna fortsätta med sitt utbyte.

266 Bilaga 3

4.2.4 Folkparkernas Centralorganisation (FPC) FPC förmedlar bl. a. underhålIningsartister.jazzgrupper och dansgrupper till de loketlzt folkparkerna (se ovan avsnitt 3.1).

4.2.5 Folkets Husforeningarnas Riksorganisation (FHR) FHR tillhandahåller för närvarande omkring l00 teaterlokaler ute i landet. Det internationella utbudet har hittills varit begränsat (se ovan avsnitt 3.2).

4.3 Statliga och statsunderstödda institutioner

4.3.1 Operan

Statligt anslag: 67 mkr Intäkter: 9,3 mkr Projektmedel for kulturutbyte: ca 800 000 kr

Internationell verksamhet Operan framhåller att musikteater och dans särskilt väl lämpar sig för internationellt utbyte, eftersom språket inte utgör något hinder. Operans nettokostnad har genomsnittligt under spelåren 1975/76 t. o. m. 1977/78 till ca 800000 kr per år för ensemblegästspel. Dessa uppgått kostnader täcker såväl teaterns gästspel utomlands som kostnaden för gästande ensembler på Operan. Ensemblegästspel sker enligt Operan främst på initiativ av teatrarna själva men också genom främmande ambassader och (festspelsarrangörer) statliga förmedlingsorgan. Det senare gäller i forsta hand de socialistiska staterna. Ensemblegästspelen är mestadels mycket omfattande och kostnadskrävande. Finansieringen vid utbytet med Västeuropa. USA osv. innebär att mottagaren står for de merkostnader som gästspelet orsakar (resor. transporhotellkostnader, tanticm 0sv.). Med socialistländernzt där ter. traktamenten, utbytet alltid är bilateralt står var och en for egna rese- och transportkostnadcr medan mottagaren svarar för uppehället på platsen. anslag för gästspel står inte till Operans förfogande utan Något särskilt verksamheten bestrids inom ordinarie budget. Vanligtvis uppträder Operan ensemblens scen vid samma tid som denna framträder i på den utländska har man dock erhållit punktanslag från Sverige. För vissa ensemblegästspel Svenska institutet eller vissa kulturfonder. Utriutbildningsdepartementet, kesförvaltningen har enligt Operan sällan kunnat subventionera svenska gästspel utomlands. De blir därför betydligt dyrare for mottagaren än gästspel från andra länder som ger sådana subventioner, t.ex. Frankrike eller Förbundsrepubliken Tyskland. Under spelåren 1973/74-1977/78 har Operan och Operabaletten givit sammanlagt mer än 100 föreställningar utomlands i ll länder. Antalet gästspel var särskilt stort spelåret l974/75. då stora scenen \ ;tr slåingtl p_ g. a. ombyggnad. Under samma period har över 30 gåistliirestiillningzn git ilx pa Operan i Stockholm av l0 olika utländska ensembler.

Bilaga 3 267

Individuella gästspel förmedlas enligt Operan ofta genom svenska och utländska agenter som representerar artisterna. Vid svenska anisters engagemang utomlands medverkar Operan genom att bereda artisterna tjänstledighet. Utländska gästartister som uppträder i teaterns föreställningar betalas dels med medel som finns inom de ramar som står till teaterns förfogande för extra engagerade artister, dels genom intäkter erhållna genom förhöjda biljettpriser då artisterna uppträder. Under perioden 1973/744977/78 har Operan mottagit sammanlagt över 110 utlâindska gästartister varav nära hälften sångartister och en fjärdedel dirigenter. Därtill kom scenografer, koreografer, regissörer och dansare. Internationellt samarbete Förekommer inom ramen för International Association of Opera Directors (AIDO) och Nordiska Teaterledarrådet i en rad frågor som har med teaterforetagens konstnärliga utveckling och administration att göra. De nordiska operascenerna har bl. a. gjort beställningar på operaverk i de skilda nordiska länderna, utlyst tävling angående bästa barnopera, utarbetat samnordiska förlagsavtal m. m. Ett engelskspråkigt nummer av Musikrevyn kallat Tradion and progress in Swedish Music utgavs i samband med Operansjubileum 1973. Man har också ordnat en del utställningar, t. ex. på Dansmuseet.

Behov och önskemål Kostnaderna for ensemblegästspel inom opera och balett är stora. Enligt Operan rör det sig i dag om belopp på ett par hundratusen kronor upp till l-l .5 miljoner. Stockholmsoperan har ständigt ett antal inbjudningar till utländska operahus, festivaler och turnéer stående. Av brist på resurser kan endast ett fåtal förverkligas. Många av de mest intressanta gästspelen går Sverige forbi därför att vi inte kan konkurrera ekonomiskt med andra länder. Fonder av typ Nordiska Kulturfonden ur vilka bidrag kan sökas eller extra anslag för utlandsverksamhet skulle enligt Operan betydligt öka möjligheterna att göra Sverige välkänt utomlands även på kulturområdet.

4.3.2 Dramatiska teatern

Statligt anslag: 33,8 mkr Intäkter: 3,1 mkr Dramaten foretar i samarbete med Riksteatern ca 30 gästspel per år i Sverige. Dessa kompletteras av andra enstaka gästspelsinsatser ute i landet.

Internationell verksamhet Under spelåret 1977/78 gav Dramaten fem föreställningar utomlands ( 1974/ 75: 14; 1975/76: 3; 1976/77: O). Av dessa ägde tre rum i lstanbul och två i Athen. Uppsättningen i lstanbul och Athen var en samproduktion mellan Dramaten och Marionetteatern. Dramatens andel i gästspelet var att bidra med fyra skådespelares lön (gästspelet ägde rum under skådespclamas ordinarie sommarledighet) samt traktaments- och hotellkostnader under den

268 SOU l978:56 Bilaga 3

tid gästspelet varade. Övriga kostnader bestreds av mottagarländerna samt

Marionetteatern. Dramaten har sedan länge en symbolisk summa om l0 000 kr för utbyte med utländska teatrar. Medlen används i samband med mindre gästspel. Visst gästspelsutbyte har ibland kunnat genomföras genom omfördelningar inom budgeten. l den mån teaterns egna inkomster överskrider de istaten beräknade inkomsterna får nämligen denna delpost överskridas.

Behov och önskemål Dramaten betonar behovet av stimulans genom gästspelsutbyte. Teatern får ofta bevis för utlandets intresse för stora svenska teaternamn som Strindberg och Ingmar Bergman. Resurserna är dock helt otillräckliga för att tillfredsställa utlandets efterfrågan på större uppsättningar. Även för gästspel inom Norden är det svårt att få medel. Gästspelsutbyte med de svenska teatrarna i Åbo och Helsingfors är i dag ekonomiskt omöjligt att genomföra. Anslagen för nordiskt gåstspelsutbyte förbehålls oftast andra än de stora institutionsteatrarna. Också den mottagande verksamheten kräver ökade resurser. Vid det grekiska gästspelet 1977 beräknades nettoutgifterna till 40 000 kr trots att inga reskostnader behövde betalas. Beroendet av tillfálligheter gör det svårt att planera på längre sikt. Det innebär också att ett samarbete med Riksteatern för att visa utländska gästspel utanför Stockholm blir omöjligt. Enligt Dramaten skulle ett större årligt reservationsanslag möjliggöra en meningsfull gästspelspolitik både utåt och hemåt. Dramaten skulle då förbinda sig att redan på planeringsstadiet söka åstadkomma att gästspel i Stockholm också kunde visas på någon eller några teatrar ute i landet genom Riksteatern.

4.3.3 Södra Teatern Projektmedel för kulturutbyte (gästspelsk0ntot): 250 000 kr (Om Riksteaterns verksamhet i övrigt se avsnitt 4.2.1). Enligt Södra Teatern är dess huvuduppgift att fungera som en gästspelsteater för inhemska och utländska gästspel. Under höstsäsongen l977 har man haft femton olika utländska gistspel från bla. Chile, DDR, England, Estland, Italien, Rumänien, Spanien samt från Island, Finland, Norge och Danmark. För våren 1978 har tio utländska gästspel planerats. Detta gör sammanlagt ca 25 under säsongen 1977/78, vilket motsvarar medeltalet under de senaste åren. Dessutom förekommer vartannat år, i samarbete med Marionetteatern. internationella dockteaterfestivaler med deltagare från ca l0 a l5 nationer också en skandinavisk dansfestival med fria varje gång. År l977 förekom dansgrupper. l Södra Teaterns två studior har vidare under de senaste två åren utställningar visats från bl. a. Jugoslavien. Polen och Tjeckoslovakien. Under hösten l977 visades en scenografiutställning från DDR. Teatern har också i sex år ordnat s. k. invandrarfestivaler, dvs. tillsammans med litvandrztrnzis Kulturcentrum under en vecka med delvis dubbla föreställningar per dag

Bilaga 3

presenterat dans-, musik- och teatergrupper till ett sammanlagt antal av 500 a 600 deltagare från ca l5 olika nationer. Under de senaste fyra åren har invandrarnas Kulturcentrum dessutom haft föreställningari Kägelbanan två dagar i veckan under tiden september-zipril med teater, dans och konserter. Finansieringen av dessa gästspel sker på olika sätt. Södra Teatern kan i vissa fall genom Riksteaterns “Södranbudget” stå för samtliga kostnader. Vid ett statligt gästspel förmedlat via landets ambassad får de medverkande lön av sitt lands kulturdepartentent. Mottagarpztrten betalar i allmänhet bara kostnader för kost och logi samt resekostnader inom Sverige. Sådana gästspel är oftast ekonomiskt självbärande om ensemblerna inte är alltför stora.

4.3.4 Regionala och lokala teaterinstitutioner

Statliga anslag: ca 72,8 mkr Kommunala anslag: 80 mkr Landstingsanslag: 15 mkr Intäkter: 25 mkr Bå 1977/78 utgick statligt bidrag till följande 15 institutioner:

Borås stadsteater Malmö stadsteater Folkteatern i Göteborg Norrbottens länsteater Göteborgs stadsteater Stadsteatern Norrköping-Linköping Göteborgs teater- och konsen- Stockholms stadsteater aktiebolag (Stora Teatern) Upsala stadsteater Helsingborgs stadsteater Västerbottensteatern (Norrlands- Länsteatern i Kopparbergs län operan) Länsteatern i Värmlands län Västernorrlands regionteater Länsteatern i Västmanlands län

Internationell verksamhet

Kostnaderna för det internationella utbytet belastar vanligtvis institutionernas ordinarie budget. Vissa utländska gästspel är dock subventionerade av sändande land. Uppskattningsvis anvisas emellertid ca en procent av institutionernas totala omsättning till internationellt vilket motsvarar kulturutbyte. ca 1,8 mkr. Stockho/ms stadsteater redovisar arten och omfattningen av sin internationella verksamhet enligt tabell 5. De ekonomiska resurserna är baserade på förutsättningen att internationell verksamhet inte är förenad med merkostnader. Till den del verksamheten likväl uppvisar internationella inslag är detta ett uttryck för det värde Stadsteatern tillmäter dem trots att de ekonomiska konsekvenserna leder till motsvarande begränsningar i den övriga verksamheten. Stadsteatern fick bidrag från kulturrådet med ca 70 000 kr för gästspel i Venezuela och Västeuropa. Marionetteatern, som är en del av Stockholms stadsteater. anför att den under sin snart tjugoåriga tillvaro genomfört ett intensivt kulturutbyte både

270 3 Bilaga

Tabell 5 Stockholms stadsteaters internationella verksamhet spelåret 1976/77

Aktiviteter Antal

Spelade utländska författare (pjäser) Medverkande utländska regissörer Medverkande utländska scenografer

-ooxlbålntvO

Medverkande övrig konstnärlig personal Utländska gästspelstrupper Gästspelsföreställningar ›- Egna Föreställningar utomlands Besökta länder

egna turnéer till utlandet och genom presentation av utländsk genom Scenkonst för svensk publik. Teatern har under dessa snart tjugo år gjort 48 resor utomlands, besökt ca 95 olika städer i 3l länder och nått ca 200 000 åskådare. Enligt Marionetteatern representerar denna verksamhet likväl högst hälften av den verkliga efterfrågan. Teaterns turnéer har möjliggjorts genom stöd av varierande omfattning från framförallt Svenska institutet. Därtill har vid varje enskild turné fordrats en omfattande tiggarstråt bland olika myndigheter. vilket avsevärt har försvårat ett effektivt arbete. Götøborçgs .stadsteater harendast i begränsad omfattning direkt kontakt med teatrar i utlandet. Dessa kontakter initieras i allmänhet av olika länders kulturorganisationer i Sverige såsom Goethe-institutet, British Council eller DDR:s kulturcentrum. Det är oftast fråga om erbjudanden av gästspel av teatrar som vederbörande land önskar visa upp i Sverige. Stadsteatern påpekaratt dess bedömning av vad som är intressant inte alltid sammanfaller med denna officiella bedömning. Av den anledningen avböjer man ganska ofta sådana gästspelserbjudanden. De gästspel teatern tar emot från utlandet finansieras helt av kommunala medel över teaterns budget. Ofta är de emellertid kraftigt subventioneratle av vederbörande land. lnitizttiv av motsvarande slag. dvs. förslag om gästspel av Göteborgs stadsteater utomlands har aldrig tagits av någon svensk organisation eller De gästspel teatern gjort har i stället kommit till stånd efter myndighet. inbjudan från internationella festivaler o.d. Utländska teaterkritiker på Sverigebesök har då ofta varit kontaktmän. Något statligt stöd har inte utgått. Inom Norden finns dock vissa möjligheter till särskilda bidrag för kulturutbyte. Man anser att dessa bidrag ofta visar sig vara alltför knapphändigzt. Under spelåret l976/77 tog Göteborgs stadsteater emot två föreställningar från Polen. 1975/76 förmedlade Goethe-institutet ett mindre gästspel på den lilla scenen. 1974/75 hade Stadsteatern på repertoaren Strindbergs Gustav lll i en uppmärksammad föreställning, vilken inbjöds till Edinburgh-festivalen. London och Theatre des Nations som avhölls i Warszawa. Gästspelen i Storbritannien och Polen med Gustav lll belyser enligt stadsteatern sätt situationen för en svensk stadsteater som får på ett utmärkt från utlandet. kom med relativt kort en inbjudan Samtliga inbjudningar varsel och svaret brådskade. Efter kontakt med teaterns huvudman. Göte-

Bilaga 3

borgs kommun, beslöt teaterstyrelsen att tacka ja. Man utgick därvid från att

det skulle vara möjligt att få visst extra statligt stöd för att kunna delta i dessa

för teatern hedrande sammanhang. GÃlSlSDCICIT genomfördes med stor framgång. Framställningar om statliga bidrag avslogs dock och vid bolagsstämman riktade aktieägaren i teaterbolztgct. Göteborgs kontmun, ;tnntärkning mot att dessa gästspel ådragit komntutten kostnader för en verksamhet Lttomlttntls som ej kunde anses vara en kommunal ttngelägenhet. G/i/vhzu-_es /vøuvr- 00/1 kunsw-Iakliøholug (Stora Teatern) har under åren 1969-1977 givit ca 40 Föreställningar utomlands (Danmark, Norge och England). Kostnaderna har utöver biljettintäkter bestritts med bidrag från bl.a. mottagande kommun. Nordiska kulturfonden. fonden för Dansk- Svensk samarbejde, utrikesdepartementet och utbildnittgsdepartementet. /Wd/HIÖ .s-Iuzisløa/(v- nämner bland sina internationella kontakter bl.a. individuella engagemang av utländska artister vid teatern. Vidare är fiera nationaliteter löreträddzt i teaterns fasta personal. Gästspel av Lttlämlskzt ensembler förekommer i den mån resor och uppehälle kan liitansierzts av den tttlåirtdska truppen. Under spelåret 1975/76 gästades teatern av bl.a. Tientsins akrobztttrupp: :tmerikattska musiker; Goethe-institutet med en tysk teztterföreställning: samt i samband med de “Sovjetiska kulturdztgztrnzt i Malmö av en folkloristisk dansgrupp från Uzbekistan och en litauisk operasårtgztre. Gästspel av malmöteatern på utländska scener förekommer sällan. Senaste tillfället var år l965. då teatern besökte festivalen i Paris på inbjudan av Theatre du Monde. Av nordiska scener har Bergen besökts 1972 och Köpenhamn 1975. Finansieringen av dessa anställningar. resor och besök sker nästan uteslutande inom teaterns budget. Undantag utgörs av individuella stipendier samt nordiska utbytesarrangemztng. lnget sådant har emellertid berört malmöteatern under l970-talet. Hvls/Irgbo/;gs .stadsteater har under de senaste åren haft tre danska ensemblegåistspel. Vidare har man haft en del gästartister. Teatern har också engagerat olika konstnärliga ledare såsom en chefscenogrztffrån Hamburg. en regissör från London och en koreograf från New York. Sli/Io/,son .Norr/mtImzs/va/vrri har som målsättning att vid sidan av en stark regional inriktning också verka för internationellt samarbete och utbyte av erfarenheter. l första hand verkar man för ett utökat samarbete på Nordkalotten och inom Norden. En fast utbytesverksztmhet av föreställningar har inletts med Wasa Teater i Österbotten. Nordiska ministerrådets gästspelskommitté och Statens kulturråd har givit finansiellt bidrag. Vidare förekommer ett informellt erfarenhetsutbyte med Hålogztland Teater i Finland och sporadiska kontakter med finska och finlandssvenska scener. Norska regionteatrar har varit på studiebesök liksom fria grupper från Danmark och Finland. Också finska grupper har spelat egna löreståillningztr i länet. Också i sin repertoar vill teatern stärka de nordiska kulturella banden genom att spela bl.a. modern dansk och isländsk dramatik. Särskilt är kontakterna med Island intensiva genom t. ex. regi- och scenografgåiststael. Från Finland hämtas regi- och kompositörsgästspel. Ett besök av teaterledningen i Sovjetunionen och på Murmansk regionteater. bekostat av

272 3 Bilaga

Vänskapsförbundet Sverige-Sovjetunionen, resulterade i svensk urpremiär för en modern sovjetisk dramatiker och gästspelsplaner för framtiden. Sovjetiska författare, polska regissörer och teaterchefer och kulturarbetare från DDR har de två senaste åren besökt teatern. (Västerbottensteatern) framhåller att det av tradition finns Norrlaitdsoperart ett konsertutbyte mellan Vasa i Finland och Umeå. Under 1977 har samarbetet resulterat i två konserteri Vasa samt en konsert i Umeå. l Vasa finns ett operasällskap grundat på amatörverksamhet där sångare vid Norrlandsoperan medverkat. Norrlandsoperan var med om att introducera Storace/dzi Pontes Gli Equivoci (Förvillelser) på den internationella marknaden genom sin premiär på stycket i februari 1976. Norrlandsoperan har flera år inbjudits att delta i musikteaterfestivaler i Avignon i Frankrike och teaterfestival i Reykjavik men har saknat ekonomiska medel för deltagande. Upsala-Gävle stadsteater har under de senaste åren endast haft ett fåtal oftast genom förmedling av Svenska Riksteatern. gästspel från utlandet. Gästspel i utlandet har inte förekommit sedan 1972. Dessförinnan försökte Stadsteatern upprätthålla en gammal tradition med utbyte med svenska teatrarna i Helsingfors och Åbo. sker på olika sätt. Köpta gästspel över Riksteatern subven- Finansieringen tioneras oftast av Riksteatern. Anslagskonstruktionerna från särskilt staten men även kommunerna medger inte att teatern ur egen budget tar medel till utländska gästspel. Dessa måste enligt styrelseuttalande i princip vara självbärande. För gästspel inom Norden kan teatern få medel från Nordiska rådet. Ansökan om sådana medel med angivande av pjäs, tid, rollista osv. måste dock göras tidigt om hösten. innan de aktuella pjäserna ens börjat repeteras (ibland En landsortsteater typ Upsala-Gävle har inte ej ens beslutatsl). resurser att annat än i undantagsfall lägga en föreställning i repertoar över två säsonger. Nordiska rådets stöd innebär därför ofta ingen hjälp. Teaterchefen har som konstnärlig ledare ett i budgeten fastställt mindre belopp för in- och utrikes studieresor.

Behov och önskemål Stockho/ms stadsteater betonar behovet av ökade ekonomiska resurser. De bör ställas till förfogande utan tidskrävande och byråkratiska ansökningsförfaranden. Varje resursökning bör ta sikte på att i möjligaste mån främja stimulerande och okonventionella initiativ. Marionetteatern framhåller att utbyte kan gälla dels svenska turnéer utomlands. dels presentationen av utländsk scenkonst i Sverige. lnititiv i den ena riktningen skapar ofta kontakter som leder till ömsesidigt utbyte. Ekonomiska resurser behövs för bidrag till att framställa informationsmaterial för utlandet om svenskt teaterliv, täcka resekostnader vid utlandsturnéer samt anordna icke-kommersiella gästspel från utlandet. Enligt Marionetteatern kan kulturutbytet aldrig institutionaliseras. Utbytet är beroende av enskilda artisters eller gruppers konstnärliga prestationer och av den efterfrågan som därvid uppstår liksom av intressen,

Bilaga 3

erfarenheter och kunskaper på området hos enskilda individer inom kulturlivets olika sektorer vilka arbetar på icke-kommersiell basis. Nuvarande byråkratiska procedurer inom svensk förvaltning gynnar inte ett vitalt teaterutbyte. Bidrag kan bara sökas till punktvisa projekt, och beslut tar lång tid, vilket gör att teaterns Förhandlingar med utländska intressenter inte kan genomföras professionellt. Det bliri längden en omöjlig situation att ansöka på ett håll, avvakta svar, få nej och börja om hos en ny instans. En utländsk partner, som måste praktiskt planera den egna repertoaren eller Icatersäsongen, har inte möjlighet att avvakta hela denna omgång. Det ligger i denna verksamhets natur att inbjudningar många gånger tillkommer med kort varsel. Sverige måste anpassa sig till den internationella praxis som råder för att kunna vara med i utbytet. Marionetteatern föreslår att tillgängliga medel samlas på ett håll. Ur denna centrala fond bör sedan pengar kunna sökas såväl för enstaka ändamål som till långsiktiga projekt. De personer, som fördelar anslagen, måste ha möjlighet att arbeta raskt och obyråkratiskt. Fördelning av medel bör ske på grundval av kvalitativa avvägningar i samband med ansökningar liksom med hänsyn till de övergripande målsättningar, som den svenska utrikespolitiken har och som kan ge upphov till prioriteringar också på det kulturella planet. Av avgörande betydelse är enligt teatern att en inbjudan till gästspel kan få en sakkunnig bedömning. Vem inbjuder, och varför? Vilken publik når man? Den som söker anslag bör kunna presentera ett sådant material, och den som fördelar pengarna måste vara kompetent att bedöma det. Marionetteatern pekar vidare på att det i många länder förekommer ett samarbete mellan kulturministeriet och det statliga flygbolaget, så att internationella turnéer kan genomföras till betydligt reducerade resekostnader. Teatern föreslår också att blivande diplomater redan vid sin utbildning i Sverige får en ordentlig information om vad kulturutbyte innebär och utbytets många praktiska aspekter. Görøhvzr-_gs stadsteater föreslår att Kulturrådet får till sitt förfogande ett årligt belopp ur vilket rådet efter ansökan kan lämna bidrag till gästspel av både svenska teatrar i utlandet och utländska teatrar i Sverige. Göteborgs rea/er- øch konserrakr/ebo/ag (Stora Teatern) betonar särskilt betydelsen av den stimulans som internationella gästspel innebär. Gästspelet med Lars Johan Werles Tintomara i London 1977 var utomordentligt framgångsrikt. Det motiverar, menar man, att företaget tillförs medel så att sådana gästspel kan genomföras med viss regelbundenhet. l dag finns varken statliga eller kommunala medel härför och många tillfällen att visa upp internationellt intressanta föreställningar går till spillo. Malmö stadsteater anser att bristen på resurser för såväl individuella utlandsbesök som gästspel utomlands gör teatern provinsiell och statisk. Särskilda ekonomiska resurser måste skapas för att teatern skall kunna få nödvändiga impulser genom gästspelsutbyte, engagemang av utländska konstnärer och pedagoger samt regelbunda studiebesök utomlands för teaterns personal, både enskilt och i grupp. Norrbottenstearern önskar medel för regi-, scenograf- och kompositörgästspel, besök av internationellt meriterade pedagoger, direkt utbyte av föreställningar med liknande teatrar i Norden och de socialistiska staterna, 18

274 Bilaga 3

främst Sovjetunionen, samt internationella studiemöjligheter for personalen. önskar bidrag från Nordiska kulturfonden för beställ- Norrlandsoperan ningsverk av kompositörer från andra nordiska länder till libretto av svenska författare. l övrigt menar man att det finns ett stort intresse i både Sverige och Finland att utöka samarbetet när det gäller Föreställningar och konserttillfállen men att stödformer saknas. Dessutom behövs nya och större satsningar på forlagssidan när det gäller att översätta och introducera nya svenska verk i utlandet och vice versa. stadsteater betonar att nordiska och internationella ensem- Upsala-Gävle blegästspel är viktiga för publiken i teaterorter som bara har en, numerärt ensemble huvudsakligen bestående av tillsvidaremycket begränsad. anställda. Deras ansikten slits ganska hårt enligt publikrepresentanterna i Uppsala, Gävle och Sandviken. Individgästspel, särskilt på regi- och scenografisidorna, är också stimulerande och utvecklande for teatern och spännande för publiken.

4.5 Fria grupper. amarörorganisarioner m. m.

4.5.1 Fria grupper

Bidrag från kulturrådet: sammanlagt 6.3 mkr De fria grupperna beräknas i dag svara för en tredjedel av landets totala antal teaterföreställningar. Över en fjärdedel av den totala teaterpubliken i landet besöker fria teatergruppers föreställningar. Dessa grupper uppbär 2,5 % av det statliga teaterstödet. För spelåret l978/79 sökte 83 omkring heltidsverksamma över 27 mkr i bidrag hos kulturrådet. Av teatergrupper 5,l mkr. Av 87 amatörteatrar fick 53 dem fick 42 grupper dela på sammanlagt dela på 500 000 kr. Av dansgrupperna fick 12 stycken bidrag om sammanlagt 600 000 kr. internationella är De fria gruppernas utbyte inom teater- och dansområdet vänt med ett par undantag ganska begränsat. Av de grupper som utredningen sig till har Teater 9 och lEtoile du Nord/Nordstjärnan givit belysande svar. Tea/er 9 är en fri teatergrupp som särskilt inriktat sin verksamhet på utbyte med utländska grupper. Teatern anför att den ensam eller i samarbete med andra teatrar under 1969/70 till l976/77 arrangerat omkring 95 spelåren av närmare 20 produktioner med över l5 utländska teaterföreställningar grupper i Stockholm. Det har ofta rört sig om små gästspel men i flera fall också om grupper med 20-35 medIemmaMRajatabIa, Teatr 77). Under de två senaste åren då 95 % av gästspelsaktiviteterna genomförts har Teater 9 fått 19 000 kr i statligt bidrag. Föreställningarna har till största delen sammanlagt finansierats frivilligt arbete, kostnadsfri logering etc. från medlemgenom marnas och andras sida. Grupper har kommit från bl. a. de nordiska länderna* Argentina, Colombia, England, Frankrike, Indien. Peru. Polen och Venezuela.

Internationell verksamhet: Enligt Teater 9 har man fått erfarenhet och

kunskaper om utländska gruppers arbete bl. a. genom att delta i kongresser

Bilaga 3 275

och seminarier, uppträda vid festivaler och turnéer och vara arrangör och värd för närmare 20 utländska gästspel i Stockholm. Tillsammans med Comuna Baires, Teatr 77, Grupo Rajatabla från Venezuela och andra har man också påbörjat arbetet med en Internationell Federation för Oberoende Teater (lFOT/lFlT). Samarbetet med Teatr 77 (Polen) harenligt Teater9 få föregångare. l975 såg man ffg på festivalen i Nancy ett verk av denna grupp. 1976 arrangerade Teater 9 och Södra teatern ett gästspel av Teatr 77 i Stockholm. Teatr 77 föreslog därvid ett samarbetsprojekt, en gemensam föreställning om Polen och Sverige, socialismen och begreppet välfärdsstat, som skulle utarbetas i Polen och Sverige och spelas i bägge länderna. Premiären på Korsväg ägde rum i Stockholm under 1978. Detta samarbete kan enligt Teater 9 tjäna som exempel på former, som kommer att utvecklas alltmer i framtiden: att teaterarbetare från olika länder, kulturer och politiska system vill åstadkomma bestämda ting genom samarbete i form av seminarier, gemensam träning, gemensamma produktioner eller genom upprättande av organisationer för vissa praktiska mål.

Behov och önskemål: Teater 9 betonar att utländska gästspel inte kan genomföras f. n. utan stora insatser av oavlönat arbete. Som exempel nämns ett gästspel av Grupo Rajatablas från Venezuela 1977. Teater 9 hade inga egna medel att finansiera gästspelet med, teaterscenen var upptagen av egna föreställningar och inga bidrag kunde fås från något håll. Gruppen finansierade då sin egen resa och förklarade sig villig att spela för intäkterna. 21 personer logerades och delvis bespisades genom frivilliga insatser. Teaterlokal (Moderna museet), osv. lånades belysning, och föreställningarna genomfördes. Av denna och andra erfarenheter drar Teater 9 slutsatsen att kulturrådet, Svenska institutet, enskilda teatrar liksom andra organisationer bör förfoga över medel både för att kunna stödja långsiktiga projekt och för att kunna improvisera när en intressant grupp eller föreställning råkar befinna sig nära Sverige. Det behövs också resurser för att utveckla möjligheterna att ta emot särskilt mindre, utländska gästspel på fiera håll i landet, gärna utanför storstadsregionerna. Nordiskt samarbete av en typ som Theatre Traffic ofScandinavia, Odin-Teatre i Danmark och Teater 9 försökt få igång förutsätter planering, möjlighet till snabba insatser och differentierade stödformer. Egna gästspel i utlandet innebär också finansiella problem. l samband med teaterns första Polenbesök utgick ett mindre bidrag från stat och kommun. Inför en Venezuelaturné senare fann kulturrådet att eftersom teatern redan “fått” deltaga i en internationell festival var det någon annans tur. Venezuela-turnén finansierades slutligen med bidrag från kommunen, NUNSKU, Svenska institutet och utrikesdepartementet. Flera andra inbjudningar till bl. a. Danmark, ltalien och Brasilien har fått avslås bl. a. på grund av bristande stöd från ansvariga myndigheter.

LEr0ile du Nord/Nordstjärnan, som bildades 1971, hör till de fria dansgrupperna. Dess arbete spänner över flera områden som teater, visuell konst, dans och musik. Gruppen har fått bidrag för sin internationella verksamhet från

276 3 Bilaga

bl. a. Kulturrådet, Rikskonserter, Svenska institutet, NUNSKU och privata fonder. Bå 1975/76 uppgick bidragen totalt till drygt 58 000 kr.

Internationellverksamhet: LEtoile du Nord har från början inriktat sig på att skaffa kontakter i Europa. Under senare tid har också ett visst samarbete inletts med en del latinamerikanska och arabiska länder. Spelåret 1975/ 76 40 framträdanden varav hälften utomlands (i Frankrike, gjorde gruppen Tyskland, Jugoslavien och Nederländerna). Senare har Förbundsrepubliken Under 1978 var gruppen inbjuden att man också gjort en turné i Tunisien. framträda i Canada. Flertalet av gruppens framträdanden utomlands har bekostats helt eller till största delen av mottagande land. För gästspelen i t. ex. Frankrike och Polen, har man dock från svensk sida svarat för merparten av kostnaderna.

Behov och önskemål: l forsta hand önskar gruppen få ett garanterat stöd under flera år for att kunna planera verksamheten på längre sikt. Stödet bör omfatta månadslön och bidrag till produktion och utlandsresor for kontakter och framträdanden. Gruppen tillmäter förberedelsearbetet infor en utlandstumé stor betydelse. studier av kultur och historia. Infor nu Däri ingår bl. a. en del sociologiska i en del arabländer önskar man få möjlighet till en längre planerade turnéer utlandsvistelse i något islamiskt land. Samarbete med någon central institution behövs for att sköta utlandskoni form och översättningar. Den delen av takterna av korrespondens verksamheten blir annars mycket kostsam och tidskrävande.

4.5.2 Amatörteaterverksamhet

Till centrala amatörorganisationer på teaterområdet gavs statliga bidrag om sammanlagt 110000 kr. Amatörrearrarnas riksförbund har ersatt det tidigare samarbetsorganet Svenskt amatörteatercenter. Till detta lämnade kulturrådet ett årligt bidrag för deltagande i om 12 000 kr. Vidare har man fått bidrag från kulturrådet amatörteaterns världsfestival. År 1977 vardetta bidrag 20 000 kr. Bidrag utgår 4500 kr for ntedlemskap i vissa också från kulturrådet med sammanlagt internationella organisationer.

verksamhet: Svensk amatörteaters internationella kontakt- Internationell verksamhet genom Nordiskt Amatörpå centralt plan sker huvudsakligen teaterråd(NAR), ett samarbetsorgan för amatörteatern i Norden, samt genom International Amateur Theatre Association (AlTA/IATA) amatörteaterns

vårldsorganisation. NAR erhåller kulturfonden, bl. a. for turnéårliga bidrag från Nordiska verksamhet med amatörteatergrupper och viss kursverksamhet. Exempel i Narvik 1977 och Barn- och ungdomsteaterseminautgör Musikteaterkurs rium på island 1978. för deltagande i nordisk verksamhet är ca Självfmansieringsgraden 55 %. Genom statens kulturråd och egna insatser. bidrag från organisationer.

Bilaga 3

andra myndigheter, kan enstaka amatörteatergrupper och enskilda delta i internationella arrangemang. Enligt Riksförbundet har svensk amatörteater inte kunnat bygga upp ett varaktigt, planmässigt internationellt arbete. Riksförbundet finner situationen ytterst otillfredsställande. Svensk amatörteater tillförs inte idéer och inspiration utifrån i tillräcklig grad. Det gäller i lika hög grad frågan om att engagera utländska, intressanta pedagoger vid egna kurser som att resa ut till andra länder. Ett klan markerat önskemål om ett kontinuerligt utbyte av grupper och pedagoger finns från flera länder, t. ex. Tjeckoslovakien, Västtyskland och Irland. Med dessa länder har direkta överläggningar förts. Det dagsaktuella medelsbehovet för den internationella verksamheten beräknas av Amatörteatrarnas riksförbund till 90000 kr å 100000 kr per år. Internationella Vadstena-Akademien bildades 1964 och hade 1977/78 ett statligt bidrag om 215 000 kr. Särskilda bidrag av sammanlagt ungefär samma

storlek brukar tillskjutas av Motala kommun, Östergötlands läns landsting

och privata fonder. Akademien bedriver kursverksamhet och musikforskning och ger under sommarmånaderna konserter och operaforeställningar i Vadstena. l kursverksamheten deltar utländska lärare och elever. Genom forskningsarbete i italienska arkiv har en förut okänd, internationellt värdefull opera- och konsertrepertoar från italienskt 1600-tal tagits fram. Sju av dessa operor har iordningställts och uppförts. Samtliga har sänts i radio och en i TV i Sverige och Norge. Verksamheten har lett till en rad internationella kontakter, förfrågningar och inbjudningar. Vid sidan av den äldre repoartoaren har nyskrivna musikteaterverk beställts och uruppförts i Vadstena med bidrag från bl. a. Rikskonserter, NOMUS och danska staten. Även dessa har sänts i svensk, dansk och norsk radio. Gästspel har genomförts i Danmark, Norge, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. Vadstena-Akademien framhåller att forskningsverksamheten kräver ett årligt anslag. Akademien önskar också medel för att kunna inbjuda utländska gästartister och fortsätta nybeställningarna av musikteaterverk av svenska och utländska upphovsmän. Ökade tekniska och personella resurser behövs för att tillgodose det internationella intresset, bl. a. önskningarna om lån av notmaterial, som kräver kopiering. För kurs- och forskningsverksamheten behövs instruktörsarvoden och resestipendier.

4.6 Sveriges Radio 4.6.1 Televisionen Enligt gällande direktiv skall ungefär hälften av utbudet i Sveriges Radio bestå av inköpt, ”främmande”. material. TV1 har t. ex. kvoterat denna del så att utländsk teater sänds ungefär nittio minuter per vecka. Av inköpta program utgjorde teater under perioden 1 juli 1976 - 6 mars 1977 drygt 170 timmar av det totala utbudet på drygt 1480 timmar (motsvarande ca 11,5 procent). Spelåret 1976/77 sålde Sveriges Radio till

Bilaga 3

utlandet omkring 200 sändningstimmar, varav nära 75 timmar utgjorde drama. Vid inköp av främmande teaterproduktioner tar man bl. a. hänsyn till tekniska och innehållsmässiga kvalitet liksom till deras programmens inriktning. De vanligaste genrerna är komedi och, under kulturpolitiska senare år, s. k. dokumentärspel. av Huvudsakligen köps program från England och USA, bl. a. på grundval intresse och programlandets pålitlighet i att leverera den svenska publikens material m. m. Också italienska produktioner anses ofta kvalitativt högtstående. Däremot finner man t. ex. fransk och västtysk produktion mer ojämn. bedöms som något propagandistiskt inriktade De östeuropeiska programmen eller består av mindre intressanta komedier. För framtiden räknar man med att modernt drama från Spanien samt olika produktioner från bl. a. Australien, Canada och Nya Zeeland skall visas i högre utsträckning i Sverige. av svenska utomlands är de Ett problem vid försäljning produktioner av grundgaget som skall betalas till medverkande och upphovsprocentsatser män. Enligt Sveriges Radio hör de avtal som man har med Teaterförbundet till de dyraste i världen. Försäljningsavdelningen kan på grund av detta ibland inte sälja program till u-länder och andra med lågt s. k. minutpris.

4.6.2 Ljudradion

Det internationella teatersamarbetet sker huvudsakligen via två grupper, The och The Radio Play Selection Group, samt inom Commissioning Group Norden. l The Commissioning Group deltar radioföretagen i åtta västeuropeiska länder samt bl. a. USA, Australien. Canada, Nya Zeeland och Japan. Denna grupp sammanträder en gång om året och beslutar om att beställa verk av Hittills har Sveriges Radio varit med om beställningar av l3 olika författare. pjäser varav 11 har spelats i radion. F. n. är Sveriges Radio med i beställningar hos ytterligare åtta författare. The Radio Play Selection Group är en grupp inom den europeiska radiounionen EBU. Denna grupp består f. n. av fem deltagare från olika bland dem Sveriges Radio. Gruppen sammanträder en rundradioföretag, gång om året för att rekommendera ett antal pjäser efter att ha gjort ett urval bland insända. År l976 skickade l7 EBU-medlemmar sammanlagt 36 pjäser har större möjligheter att bli till gruppen. De pjäser som rekommenderas spelade än andra pjäser. lnom Norden utdelas det s. k. nordiska radiopjäspriset vartannat år. Det har förekommit att Sveriges Radio har sänt de nordiska föreställningarna på Radioteatern deltar också i EBU:s årliga pristävling om det originalspråket. s. k. Prix ltalia. Den utländska delen av radioteaterns repertoar är omfattande. Den innehöll pjäser från ett femtontal länder i spelåret 1976/77 ca 70 utländska Utländska har förekommit bl. a. under svensk översättning. gästregissörer våren 1978. Svenska regissörer har gjort motsvarande insatser utomlands. Kontakten för repertoarval sker i första hand direkt med de teaterproducerande avdelningarna inom radioföretagen särskilt i Väst- och Östeuropa. Radioteatern introducerar också dramatik utifrån som från början skrivits för

Bilaga 3 279

scenen, t. ex. huvudserien för år 1978 Spelplats Latinamerika. Sedan hösten 1978 utger radioteatern en_ översikt över nya svenska radiopjäser på engelska, franska och tyska.

4.7 Intresseorganisationer 4.7.1 Svenska teaterförbundet Teaterförbundet är de svenska artisternas, skådespelarnas och teateranställdas fackförbund. l denna egenskap bedriver Förbundet internationellt fackligt arbete inom Internationella Skådespelarfederationen (FlA).

Internationell verksamhet Enligt Teaterforbundet har FIA beträffande kulturutbytet fastställt att det måste vara fråga om ett reellt utbyte, som sker av kulturella och inte av ekonomiska skäl och inte skadar det egna landets artister och skådespelare. Men även om 111m-, teater-, musikteater- och dansproduktion bör bygga på inhemsk tradition och inriktas på en inhemsk publik, anser Teaterförbundet det klart att väl utvecklade internationella kontakter har en starkt stimulerande effekt. För den sceniska konsten är i dag de vanligaste formerna enstaka gästspel och festivaler. 1T1-kongressen i Stockholm 1977 uttalade sig för ett utökande av framför allt internationella festivaler. Teaterförbundet föreslår därför att teatrarna och de fria gruppernas organisation Teatercentrum erhåller ökade medel för att delta i festivaler och för gästspel. Medlen kan med fördel kanaliseras via statens kulturråd. Att de fria grupperna också ges möjlighet till en ökad gästspels- och festivalaktivitet är enligt förbundet inte minst viktigt då en mängd internationella festivaler under senare år ägnats den s. k. gruppteatern. Det svenska deltagandet har varit mycket begränsat, vilket i huvudsak beror på bristande ekonomiska möjligheter. Teaterförbu ndet anser vidare att möjligheten för svenska artister att arbeta utomlands måste underlättas. Den stiftelse för internationell arbetsförmedling, som aviserats i arbetsmarknadsdepartementets PM beträffande arbetsförmedling på kulturområdet (Ds A 1975:5), bör påskyndas. Man tar också upp de problem som valutarestriktionerna ide socialistiska staterna utgör. Svenska artister anser sig i dag ofta inte ha råd att arbeta i dessa länder. De har utgifter som skall betalas i Sverige, medan gaget i t.ex. Sovjetunionen betalas i rubel och måste användas inom Sovjetunionen. Förbundet menar att denna fråga måste lösas och att en 50-50-fördelning av gaget är ett minimivillkor. Frågan bör regleras i de mellanstatliga kulturprogrammen och vetenskapsavtalen eller på annat sätt. Slutligen tar Teaterförbundet upp ett område, som normalt inte räknas till den traditionella scenkonsten, de s. k. skådenumren. Sverige har till en del fortfarande skådeartister av hög klass. Det råder dock brist på arbetstillfällen i Sverige. Förbundet anser att man bör söka förhindra att den inhemska skådetraditionen dör ut. Man föreslår att Folkparkernas Centralorganisation eller Riksteatern får resurser och ansvar för att sätta samman svenska skådetrupper för gästspel utomlands.

280 Bilaga 3

4.7.2 Svenska danspedagogforbundet (SDF) Yrkesdansare, danspedagoger och amatörer reser enligt SDF ofta på kurser i utlandet på egen bekostnad, någon gång på stipendium. Det lörekommer utländska gästlärare i Sverige men SDF anser det önskvärt med en ökning av antalet. Man konstaterar också att utländska gästspel inom dansens område blivit allt färre.

4.8 Internationella organisationer 4.8.1 Svensk Teaterunion/Svenska ITI-rådet Bidrag från kulturrådet: 21 500 kr Internationella Teaterinstitutet (lTl) har bildats på initiativ av Unesco i syfte att verka för internationellt samarbete på teaterns område. I dag är omkring 60 länder anslutna till ITI. lTl:s målsättning och arbetsuppgifter omfattar information och rådgivning, seminarier, symposier, workshops m. m., forskning, experiment och utvecklingsarbete, internationellt idéutbyte samt anordnandet av Théâtre des Nations och Världsteaterdagen. Svensk Teaterunion/Svenska IT]-rådet är dels ett samarbetsorgan inom svensk teater med samtliga institutioner och organisationer med teateranknytning som medlemmar, dels den svenska sektionen av lTl. lnom Norden företräder det Sverige i Nordiska Teaterunionen (NTU).

Internationell verksamhet Svensk Teaterunion/Svenska lTI-rådet ger information om svensk teater, bl. a. genom Aktuella Premiärer(9 nr/år). En gång om året utger man Théâtre

Suédois/Swedish Theatre med text på franska och engelska. Man utfärdar

internationella legitimationskort och rekommendationsbrev for medlemmarna (i praktiken samtliga svenska teaterarbetare) samt ordnar studieresor, studiebesök och informationsutbyte av olika slag. Svensk Teaterunion/Svenska lTl-rådet var ansvarig for organisationen av lTl:s världskongress i Stockholm 1977 med ca 330 deltagare från ett fyrtiotal länder och omkring lOO svenska deltagare. [samband med kongressen utgav man en samlingsvolym på engelska och franska om svensk teater i dag, med bidrag från utbildningsdepartementet och Svenska institutet. Flera av lTl:s permanenta kommittéer har svensk representation i ledningen.

Behov och önskemål Enligt unionen ökar behovet av informations- och kulturutbyte mellan svenska och utländska teaterarbetare stadigt. Unionens önskemål gäller främst ökade personalresurser, bättre möjligheter att framställa och förmedla information utåt och inom landet samt bättre möjligheter att deltaga i och själva anordna seminarier, symposier och andra sammankomster. Efter att tidigare ha sökt bidrag hos kulturrådet for varje resa, ñck unionen bå 1975/76 for forsta gången ett bidrag for deltagande i kongresser m. m. på 50 000 kr att disponera fritt. Samma summa utgick bå 1976/77 medan den bå 1977/78

sou 1978:56 Bilaga 3 281

skars ner till 21 500 kr. Som exempel på organisationens finansieringsproblem kan nämnas ITI:s världskongress 1977. Kongresskostnaderna, som också innefattade utgifter for ett seminarium for döva artister, uppgick till över 600 000 kr. Utbildningsdepartementet bidrog med 150000 kr och finansieringen i övrigt skedde genom bidrag från sammanlagt 26 olika organisationer och institutioner med summor från 500 kr och uppåt. Slutligen betonar man från unionens sida att då svensk teater på många områden tilldrar sig stort intresse utomlands ställs ofta krav på svensk medverkan i olika internationella manifestationer. Dessa krav kan man i dag på grund av bristande medel ofta inte tillgodose.

5 Musik

Operans och musikteaterns verksamhet har behandlats i avsnittet om teater och dans.

5.1 Stödjande och producerande organ

5.1.1 Utbildningsdepartementet

Bidrag: ca 140000 kr Utbildningsdepartementet beviljade bidrag om sammanlagt ca 135 000 kr till bl.a. lSCM:s världsmusikdagar i Stockholm och Helsingfors och till Baltiska institutet for en konferens om folklig musik och dansi länderna kring

Östersjön. Vidare gavs ett par mindre bidrag för ârsavgifter i internationella

organisationer och deltagande i en del internationella konferenser.

5.1.2 Statens kulturråd (KUR)

Bidrag: ca 435 000 kr Kulturrådet gav Stockholms konserthusstiftelse ett bidrag om 34 000 kr för gästspel i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare gav man sammanlagt 70 000 kri bidrag till diverse kurser, konferenser, resor. festivaler och gästspel, t. ex. till Malmö Percussion ensemble for en turné i USA (15 000 kr) och musikteatergruppen Eqvivalent för gästspel i Amsterdam (7 000 kr) samt till Föreningen Svenska Tonsättare för att anordna Svensk musikvår (25000 kr). Amatörensembler (körer, orkestrar och folkdanslag) fick om bidrag sammanlagt 290000 kr för utlandsresor. fick olika svenska Slutligen sektioner av internationella organisationer som Internationella musikrådet (IMC) och internationella sällskapet for samtida musik (ISCM) bidrag till verksamheten och årsavgiften om sammanlagt 43 000 kr.

5.1.3 Svenska institutet (SI)

Projektmedel och bidrag: ca 65 000 kr

.Inom musikområdet fick under verksamhetsåret 1977/78 ett tiotal tonsät-

282 Bilaga 3

tare, kritiker och musikskribenter bidrag till kontaktresor. Dessutom gav Institutet stöd till ensembler och enskilda artister för gästspel utomlands. Drottningholms Barockensemble fick bidrag för gästspel i Paris (2 000 kr). Göteborgs Blåsarkvintett för en turné i Latinamerika (5 000 kr) och Göteborgs kammarkör för en resa till Cuba (10 000 kr). Vidare gavs enskilda bidrag för bl.a. resor till Argentina (2000 kr) och Australien (2000 kr). En serie antologiskivor med svensk musik påbörjades i samarbete med Rikskonserter.

5.1.4 Konstnärsnämnden

Bidrag: 383 000 kr Sammanlagt utdelade konstnärsnämnden 53 resebidrag till olika t0nkonst› närer.

5.1.5 Kulturprogram inom föreningslivet av internationell karaktär inom studieför- Stöd gavs till olika musikgästspel bund o. l. Av de statliga medel som Förmedlingsbyrån för kulturprogram fördelar användes uppskattningsvis omkring en procent till musikverksamhet (ca 150000 kr).

5.1.6 Nordiskt samarbete Det nordiska musiksamarbetet finansieras över ministerrådets verksamhetsbudget, ministerrådets dispositionsmedel och Nordiska kulturfonden. År 1978 stod drygt 1,2 miljoner dkr till förfogande i verksamhetsbudgeten. Medlen förvaltas av Nämnderna för nordiskt musiksamarbete, NOMUS (se avsnitt 5.7.4). Därtill kom 135 000 dkr för Nordiska Rådets musikpris, vilket utdelas vartannat år. Bidrag från Nordiska kulturfonden har bl. a. givits till Föreningen Skeppsholmsfestivalen fören festival om folklig teater och musik i Norden (100 000dkr), en nordisk kurs för oboister(l9 OOOdkr). samt en turné med improviserad musik med gruppen Abraxas i Norge, Sverige och Danmark (4 000 dkr).

5.1.7 Musikaliska akademien (MA)

Statligt anslag: 2,8 mkr Bidrag: ca 180000 kr Akademien skall enligt stadgan bl. a. “följa utvecklingen på musiklivets olika områden inom och utom riket samt taga de initiativ som bedöms ägnade musikkulturen. Vidare utländska att gagna den svenska sägs att “till ledamöter äger akademien invälja högst femtio personer vilka ådagalagt framstående fortjänster inom tonkonsten”.

Internationell verksamhet Akademien utdelar årligen större utlandsstipendier om sammanlagt ca 130000 kr till 6 a 7 högskoleutbildade sångare/instrumentalister, vartill

3 283

Bilaga

kommer andra stipendier som delvis omsätts i utlandsstudier. 1 Cité Internationale des Arts (Paris) disponerar akademien två “ateljéer”. Akademien svarar vidare for viss information om svensk musik. En annan del av utlandsinformationen ombesörjs av den svenska kommittén av internationella musikrådet (IMC), som sedan 1950-talet har varit knuten till akademien. På senare tid har kommittén blivit en självständig organisation och disponerar liksom den svenska sektionen av internationella sällskapet for samtida musik (ICSM) m. fl. lokaler hos Musikaliska akademien. Akademien bedriver också ett mindre formaliserat informationsutbyte. Akademien har i sin anslagsstat en särskild post for konferens- och kontaktverksamhet (227 000 kr). En del av denna används for utlandsinformation. Så t. ex. anordnade akademien vid Svensk Musikvår 1976 en konferens om “Swedish Music Abroad - med ca 35 ways and methods utländska deltagare. Liknande konferenser avhålls årligen. En skrift på tyska om Beethoven och Sverige har tryckts av akademien. Även annan publikationsverksamhet riktar sig till utlandet. Slutligen har en lång rad konserter anordnats av utländska ambassader och kulturinstitut i samarbete med akademien.

Särskilda synpunkter För sin allmänna musikinformation önskar akademien en resursförstärkning. Man anser en heltidstjänst for det internationella informationsarbetet synnerligen befogad. En betydande del av akademiens utlandsinformation samordnas i dag med det övriga musiklivets utlandsverksamhet. Ett viktigt projekt är här enligt akademien den svenska skivantologi som påbörjats. Akademien framhåller att klingande information om äldre och nyare svensk musik hör till de bästa medlen for musikinformation. Härvid spelar grammofonskivan en väsentlig roll.

5.1.8 Stiftelsen Institutet för rikskonserter (IRK) Statligt anslag: 25,5 mkr Egna intäkter: 3 mkr Projektmedel och bidrag: 350000 kr Rikskonserter har till uppgift att främja svenskt musikliv genom att bl. a. ge råd och informera om musikframträdanden samt anordna och formedla konserter som komplettering till annan musikverksamhet i landet. lRK skall särskilt informera om och främja nya tendenser i svenskt musikliv, verka for kontakter med musiklivet i utlandet samt främja utvecklingsarbete inom skolkonsertverksamheten. Man bedriver också försöksverksamhet med produktion och distribution av fonogram. Rikskonserter skall samarbeta med Regionmusiken, Svenska riksteatern och Operan samt i övrigt samverka och samråda med statliga och kommunala organ som företräder musiklivet. Rikskonserter och Regionmusiken intar med sin rikstäckande verksamhet en särställning inom det svenska musiklivet. Under spelåret 1977/78 svarade

284 Bilaga 3

de tillsammans for närmare 10 700 konserter av de ungefär 12 000 som gavs i landet.

Internationell verksamhet Enligt Rikskonserter är det kulturpolitiska målet att främja utbyte av idéer och erfarenheter över språk- och nationsgränserna grundläggande for den internationella delen av verksamheten. Eftersom många andra svenska musikinstitutioner har utlandskontakter har man tolkat sitt uppdrag att främst gälla stöd till det utominstitutionella musikutbytet. Rikskonserter disponerade av sin anslagspost för utlandsverksamheten (drygt 1 mkr) ca 350 000 kr i produktionsmedel för internationellt utbyte. Verksamheten är inriktad på dels speciella projekt, dels stöd till artister och ensembler som erbjuds engagemang i utlandet. Enligt Rikskonserter reserverades hälften av produktionsmedlen for stöd till enskilda artisters och ensemblers utlandsframträdanden. Exempel på projekt är de konserter med svensk musik och svenska artister, som hösten 1977 gavs på flera platser i Norge (Vestlandet) och Polen. År 1977 genomfördes ca 60 projekt för att presentera svenska artister i drygt 20 länder. l utbytet råder en viss dominans för Norden och Västeuropa (35 projektlsamt

för Östeuropa (15 projekt). Övriga tio projekt genomfördes i USA samt Afrika

och Asien. Stödet utgår i princip som bidrag till resekostnader varvid man förutsätter att arrangören i utlandet betalar gage. l forsta hand är lRK inriktad på att tillvarata frilansmusikers och mindre ensemblers intressen med resebidrag och informationsinsatser. Avgörande vid bedömningen av enskilda ansökningar är enligt Rikskonserter att projekten främjar svensk musik och svenskt musikliv. Stöd har utgått till bl. a. Surrande biet för turné i Frankrike (10 000 kr), Joculatores Upsalienses for resa till Portugal, Harpans kraft för resa till Holland (6 000 kr) samt Eva Nordenfelts barocktrio (4 000 kr) och Malmö symfoniorkester (8 000 kr) för resor till Förbundsrepubliken Tyskland. Ett kontinuerligt samarbete förekommer med bl. a. de nordiska länderna och stater med vilka IRK tidigare hade fasta utbytesavtal (DDR, Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien och Ungern; under år 1977 inleddes samarbete med Sovjetunionen). För att nå bästa effekt av tillgängliga resurser har Rikskonserter valt att under innevarande verksamhetsperiod koncentrera en huvuddel av sina insatser till ett språkområde, nämligen de tyskspråkiga länderna. Arbetet sker främst presentation av svensk musik och svenska artister vid genom konserter m. m. Verksamheten stöds av information genom personliga kontakter och trycksaker. Bl. a. har en särskild informationsbulletin. Musik in Schweden, börjat utges. Dess forsta nummer handlade om musikpolitik. Därefter har man tagit upp teman som körlivet, den fria musikrörelsen, musik och barn samt jazz i Sverige. Rikskonserter ger också ut informativa fonogram om svensk musik. Hittills har omkring 130 fonogram producerats. Tillsammans med Svenska institutet har man startat en ny serie, Music in Sweden, som är speciellt avsedd för internationell distribution. Hittills har tre LP-skivor framställts,

3 285

Bilaga

omfattande svensk konsertmusik från tre sekel, folkmusik och jazz. Ytterligare sex skivor är under planering. Serien distribueras bl. a. genom de svenska utlandsmyndigheterna. Fonogrammen kompletteras med utförlig tryckt information på engelska, franska och tyska. l utlandsinformationen samverkar Rikskonserter med andra musikinstitutioner och -orgzmisationer i en informell samrådsgrupp för informationsutbyte och gemcnsam planering. lnom Rikskonserter finns slutligen den svenska sektionen av det internationella samarbetsorganet Jeunesses Musicales (Musik för Ungdom - MfU).

Särskilda synpunkter Stödet till enskilda artisters och ensemblers utlandsframträdanden avser som nämnts i första hand resebidrag o. l. Mottagarlandet förutsätts svara för gage/

arvode. I samarbetet med Östeuropa

finns vissa speciella svårigheter på grund av öststaternas valutabestämmelser. Rikskonserter har tagit upp frågan med företrädare för Goskoncert i Sovjetunionen vid ett besök i Moskva 1977 och därvid fått vissa förbättringar till stånd. Enligt Rikskonserter bör statsunderstödda orkesterinstitutioner och körer av kvalitet kunna få egna medel för utlandsverksamhet, alternativt ha en större möjlighet att via statens kulturråd regelbundet genomföra utlandsverksamhet i egen regi. Orkester- och körverksamhetens berättigade krav på internationella kontakter och framträdanden kräver stora pengar. Rikskonserter ser även fortsättningsvis som sin främsta uppgift att tillvarata artisters och smärre ensemblers intressen och att stödja sådana artisters utlandsgästspel via resebidrag, informationsinsatser och liknande. Därvid behövs i första hand medel för att vidga aktionsradien för svenska artister och svensk musik samt en breddning av den språkliga beredskapen med speciell engelsk och sedan fransk/spansk information. Också informationsinsatser på grannlandsspråk som finska och polska är angelägna. Vidare menar man att en väsentlig medelsförstärkning behövs för uppsökande projekt inklusive informationsinsatser om svenska artister och svensk musik. Rikskonserter anser sig kunna väsentligt bredda sin verksamhet via t. ex. Jeunesses Musicales och sin egen skolverksamhet. Erfarenheter från försöksverksamheten med förskolor presenterades vid ett internationellt s. k. animatörssymposium i Lissabon 1977. Sammanfattningsvis finner Rikskonserter att medelstilldelningen för att täcka stigande rese- och levnadsomkostnader i samband med lansering av svensk musik och svenska musiker är helt otillräcklig. Man anför att t. ex.

länderna i Östeuropa satsar betydande belopp för att introducera

sig på den svenska marknaden, och även de större kulturländerna såsom Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike satsar väsentligt större belopp till stöd för propaganda om den egna musikkulturen.

5.2 Förmedlande organ

5.2.1 STIM:s Informationscentral

Statligt bidrag: 132 000 kr Bidrag från STIM: 1,9 mkr

Bilaga 3

Bidrag (musikinformation): 215 000 kr STIM (Svenska tonsättares internationella musikbyrå) har som en del av sin verksamhet en särskild informationscentral med uppgift att såväl i Sverige som i utlandet sprida kännedom om främst samtida svensk musik för att åstadkomma framföranden. Detta sker genom spridning av information och tillhandahållande av material för framförande (noter, grammofonskivor). Verksamheten omfattar principiellt alla former av musik, men i nuvarande resursläge prioriteras s. k. seriös musik av samtida tonsättare.

Internationell verksamhet Informationsspridningen sker på olika vägar genom trycksaksinformation och direktinformation, som innefattar korrespondens, telefonförfrågningar och besök. lnformationscentralen tillhandahåller också uppförandematerial, vilket innefattar framställning av notmaterial. Man påpekar att endast ca 10 % av de samtida svenska tonsättarnas produktion kan tas om hand av forlag och ges ut i tryck. Informationscentralen har sedan starten 1965 åtagit sig att göra även den återstående delen tillgänglig för framförande. Materialframställär lnformationscentralens största budgetpost och omfattar utskrift ningen och kopiering av uppförandematerial i skilda former. ST1M:s informationscentral ansvarar sålunda för att närmare 90 % av de samtida kompositörernas produktion av s. k. seriös musik blir tillgänglig. Kopieringen av manuskriptverk uppgick år 1977 till drygt 185000 notsidor. Man ombesörjer vidare spridning av notmaterial. Uppförandematerial till orkesterverk och andra större verk samlas i en s. k. orkestermaterialdepå ur vilken lån kan ske även från in- och utländska orkestrar, radioföretag m. fl. Vid sidan härav sker en omfattande spridning av notmaterial till andra typer av verk, såväl förlagda som ickeförlagda. Denna spridning riktar sig dels till en rad fasta kontakter (bibliotek, läroanstalter, radiostationer), dels till enskilda dirigenter, artister, ensembler, producenter m. fl. I materialdistributionen fonogrammen som en viktig del. En ingår del av den inhemska produktionen av grammofoninspelningar av betydande seriös svensk musik subventioneras av STIM. Informationscentralen har fasta utlandsförbindelser med en rad förlag och musikinstitutioner i Norden, Västeuropa och Nordamerika samt en del

institutioner i Östeuropa, Asien och Latinamerika.

Grammofonskivor och musikalier till ett värde av ca 40 000 kr har under år 1977 ställts till förfogande för utländska bibliotek, radiostationer, kulturcentra och andra institutioner. Informationscentralen har förbindelserna med USA givit bästa Enligt utbytet. Under det närmaste året avser man därför att upprätta depåer av musikalier och grammofonskivor vid ytterligare ett antal amerikanska universitet. Man har vidare övervägt att knyta en särskild musikkonsulent till detta område. Inom de socialistiska staterna har personliga kontakter i åtskilliga fall fon till ett för svensk musik fruktbärande samarbete som bör ytterligare intensifieras.

Bilaga 3

Särskilda synpunkter Under sin drygt 10-åriga verksamhet har Informationscentralen förvärvat en omfattande erfarenhet av hur en utbyggnad och intensiñering av utlandsförbindelserna inom dess område skall kunna komma till stånd. Vad som fattas är ekonomiska och personella resurser framför allt for att åstadkomma en snabbare framtagning av arbetsmaterial speciellt avsett for utlandet.

5.2.2 Svenska jazzriksförbundet (SJR) Bidrag från kulturrådet: 200 000 kr SJR består f. n. av nio regioner med 50 Iokalavdelningar. Antalet enskilda medlemmar uppgår till nära 500 och lokalavdelningarnas medlemmar till ca 7 000. SJR ger i forsta hand konsertstöd till små och nystartade klubbar i form av etableringsbidrag och iörlustgarantier.

Internationell verksamhet SJR är medlem i International Jazz Federation (IJF), som har konsultativ status vid Unesco. Genom kontaktadresser från IFJ hjälper SJR svenska jazzgrupper att få kontakt med konsertarrangörer i andra länder. Man har dock inte egna personella eller ekonomiska resurser att bearbeta dessa arrangörer. lnom Norden bedrivs samarbete mellan jazzorganisationerna i Nordjazz, som arbetar med utbyte av musiker och jazzgrupper, information och idéer mellan de nordiska länderna. För 1977 har Nordiska kulturfonden anslagit 245 000 dkr for verksamheten. SJR har dessutom ett fortlöpande samarbete med Danskt jazzcenter. SJR mottar många erbjudanden från jazzgrupper som är intresserade av att komma till Sverige. De sänds vidare till medlemsklubbar och andra jazzkonsertarrangörer då man inte har resurser att själv organisera turnéer. SJR betonar att merparten av dejazz-pop-grupper som besöker Sverige hör till vad man kallar ”Superstar-avdelningen”. Det rör sig om starkt kommersialiserade framträdanden av kända världsanister vilka enligt SJR snarast borde betecknas som varumässor. Inomjazzområdet har under senare åren tradition med besök av utländska, främst amerikanska, storjazzband åter tagits upp genom insatser av ideellt

arrangerade festivaler (t. ex. Emmaboda, Umeå och Åhus). Det är vanligtvis

fråga om kvalitetsmässigt god jazz men utbudet är smalt eftersom det också här rör sig om ett fåtal världsartister. SJR anser att gästspel med utländska ”superjazzgrupper” i och for sig är viktiga som stimulans for svenskt musikliv. Men de bör ske utan statligt och kommunalt stöd. I stället bör ökat stöd ges till den svenska jazzmusikens utveckling, t. ex. i form av seminarier med utländska musiker som ledare och gästspel av mindre kända utländska grupper hos jazzklubbarna. SJR har som målsättning att öka kontakterna med sådana grupper för att undvika fordyrande mellanhänder.

288 3 Bilaga

5.2.3 Fylkingen Bidrag från Kulturrådet: 190 000 kr Kommunalt bidrag: 130 000 kr grundades som kammarmusikförening. Den har sedan 1940-talet Fylkingen utvecklats till ett forum främst for experimentell kammarmusik. (= produktioner). dels i Fylkingen genomför årligen ca S0 föreställningar med bl. a. Kulturhuset, Moderna museet och egna lokaler, dels i samarbete Sveriges Radio. Verksamheten finansieras genom anslag från Kulturrådet och Stockholms kommun.

Internationell verksamhet Fylkingens internationella anknytningar har länge varit livliga. Många av de efterhand mer kända komponisterna från andra länder har fått sin presentation i Sverige genom Fylkingen. Man arbetar också med att föra ut ny svensk musik till andra länder. behöver bl. a. bidrag till bättre informationsspridning. En Fylkingen informationsbulletin är under planering. F. n. saknas ekonomiska medel för denna.

5.2.4 Stiftelsen Elektronmusikstudion (EMS)

Statligt anslag: drygt 1 mkr EMS är ett centrum för komposition av elektronisk musik. Eftersom EMS kan dess studio utnyttjas kostnadsfritt av enskilda är en statlig stiftelse svenska och utländska tonsättare. EMS ser sig också som ett centrum för ny musik i mer allmän betydelse. Sålunda tillhandahåller EMS ett forum för diskussion och möjligheter till forskning om lösningen av musikaliska problem. Man anser att det idag finns förutsättningar för att ta del av den utveckling som ägt rum genom utbyte av med större studior över hela idéer, program och andra former av samarbete världen.

Internationell verksamhet Vissa utländska tonsättare besöker studion i studiesyfte eller för att arbeta. EMS önskar dock utvidga den delen av arbetet t. ex. genom att knyta utländska tonsättare till studion för en avgränsad period, ordna regelbunden seminarieverksamhet med bl. a. utländska deltagare och hålla ett mindre, internationellt symposium varje år kring ämnen av betydelse för elektronmusikens vidare utveckling och studions arbete. För detta saknas dock i dag medel.

5.2.5 Kontaktnätet Bidrag från kulturrådet: 130 000 kr Kontaktnätet är en riksorganisation för icke-kommersiell kultur för ett 80tal musikföreningar. Det är i första hand inriktat på arrangemang inom popoch folkmusiken och engagerar därigenom ett stort antal ungdomar.

sou 1978:56 3 289

Bilaga

Internationell verksamhet

Kontaktnätet framhåller att en organisation av progressiva musiker, kallad Music for Socialism (MFS) bildades i England under 1977. Den är delvis inspirerad av den svenska musikrörelsens film Vi har vår egen säng. lnom Kontaktnätet har bildats en internationell kommitté för att hålla kontakt med MFS och en del andra musik- och i kulturorganisationer England. På längre sikt skall denna kommitté knyta kontakt med liknande verksamhet också i andra länder. De första uppgifter kommittén fått är att utöka turnéutbyte mellan Sverige och England. Kommittén har också ordnat en stödkonsert för den engelska gruppen Rock against Racism. Den internationella verksamheten har hittills finansierats av medlemsavgifter. Kontaktnätet vill verka för att öka turnéutbytet med musiker och teatergrupper från de olika medlemsorganisationerna samt knyta an nya grupper som arbetar enligt liknande linjer och därvid speciellt satsa på uländerna. Man har bl. a. planerat en internationell progressiv kulturfestival under år 1978. För att finansiera detta arbete behövs stöd från staten, intresseorganisationer m. fl.

5.2.6 Musikcentrum

Bidrag från kulturrådet: 250 000 kr Musikcentrum hade 1976 omkring 1 000 medlemmar. Det är ett kontaktoch serviceorgan för fria musikutövare.

Internationell verksamhet Musikcentrum har internationella kontakter, framför allt inom det nordiska samarbetet. Man har exempelvis ett år varit sekretariat for en musikturné arrangerad av Nordiskt solistråd med stöd från Nordiska kulturfonden. Sedan 1973 ansvarar Musikcentrum for den svenska delen av denna verksamhet och arrangerar i samarbete med organisationer i Sverige framträdanden för gästande nordiska artister. I andra sammanhang har Musikcentrum kontaktats av gästande utländska artister och grupper som önskat framträda i Sverige. Ett sådant gästspel genomfördes sommaren 1976, då den amerikanska protestsångerskan Malvina Reynolds for första gången besökte Sverige. Musikcentrum betonar behovet av ett vidgat internationellt samarbete på musikområdet. Enligt Musikcentrum behövs det bl. a. ett fristående informationsorgan för internationella musikfrågor. Om ett sådant organ knyts för nära de stora institutionerna menar man att det är risk for att partintressena får dominera. I stället rekommenderas ett under Svenska institutet eller statens kulturråd fristående organ, sammansatt av representanter för det fria musiklivet.

5.2.7 Folkparkernas Centralorganisation (FPC)

Statligt bidrag: 1,85 mkr Som nämnts tidigare förmedlar FPC till de olika utländska folkparkema varietéer, jazzgrupper, popgrupper, dansgrupper m. m. FPC har en särskild

3 290 Bilaga

artistförmedling för verksamheten. Utländska gästspel omfattade år 1977 bl. a. olika musik- och sånggrupper från Albanien, Brasilien, DDR, England, Förbundsrepubliken Tyskland, Guinea-Bissau, Italien, Jugoslavien, Mexico, Nederländerna, Polen. Schwe- Tunisien, Ungern, USA, Venezuela och iz, Spanien, Tjeckoslovakien, Vietnam.

5.3 Sveriges Radio

5.3.1 Televisionen Det internationella samarbetet inom televisionen skeri flera former. Program utväxlas, mot vissa kostnader, inom Europeiska radiounionen (EBU), Eurovisionen och Nordvisionen. Program utväxlas också genom försäljning med olika länder. År 1977 och inköp. Vidare Förekommer samproduktion den del av TV:s musikutbud som köpts från utlandet eller utgjorde produktionen motsvarande samproducerats 3,3 % av hela den främmande ungefär 49 timmar. sålda musikprogram utgjorde år 1977 Av Sveriges Radio till utlandet omkring 36 timmar musik. Huvudparten av dessa program såldes till vissa

länder i Östeuropa.

5.3.2 Ljudradion

Det internationella samarbetet sker huvudsakligen inom musikområdet. Inom den seriösa sektorn förekommer ett intensivt utbyte av musikprogram mellan radioföretagen inom EBU. Musikradion skickar således en gång i kvartalet med en rad musikprogram, huvudsakligen svensk ut ett erbjudande musik, som erbjudes övriga radioföretag till kostnadsfri sändning. I regel brukar 14 ä 15 radioföretag vara intresserade av dessa offerter och sänder då som regel samtliga erbjudna program. till EBU arrangerar också 8-10 gånger om året konserter som direktsänds som är abonnenter radioföretag). De de radioföretag på dessa (10-12 som sänder konserterna delar kostnaderna. Musikradion sänder radioföretag alla dessa EBU-konserter. Utöver dessa konserter sker också operaproduktioner i EBU:s villkor som konserterna. regi som sänds på liknande Musikradion brukar även årligen ha bilateralt samarbete med ett annat lands radioföretag och deltar också i olika tävlingar inom eller utom EBU. På den lätta musiksidan pågår också ett intensivt samarbete dels inom EBU, dels bilateralt. Vidare förekommer inom ramen för EBU samprodukolika tävlingsprogram, etc. tioner av popmusikprogram, jazzkonsener Utanför EBU anordnas en stor musiktävling kallad Nord-Ring, där de nordiska länderna samt Belgien, England, Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna deltar. Likaledes äger en annan underhållningspristävling rum år i Monte Carlo, där Sveriges Radio deltar. Även dessa varje tävlingsbidrag ingår i programutbytet.

3 291

Bilaga

5.3.3 Sveriges Radios symfoniorkester och körer Sveriges Radios Symfoniorkester är en fast anställd ensemble bestående av 105 musiker, vilka i likhet med övrig personal avlönas av licensmedel.. Radiokören, som består av 32 sångare,är kontrakterad for deltidstjänst under ca tio månader per år medan kammarkören med 28 medlemmar är engagerad for ett mindre antal produktioner och arvoderas per produktion. Både symfoniorkestern och körerna (i forsta hand radiokören) framträder årligen utomlands under turnéer av varierande längd, oftast en till två veckor. Då några särskilda turnéanslag ej finns, blir dessa resor allt svårare att finansiera genom intäkter eller utbyte. Många inbjudningar, särskilt för symfoniorkestern (vars turnéer ju ställer sig dyrare bl. a. på grund av kostsamma instrumenttransporter) måste avböjas av ekonomiska skäl.

Behov och önskemål Musikradion betonar att det måste vara ett samhällsintresse att symfoniorkestern med sin rikstäckande verksamhet kontinuerligt håller en hög konstnärlig nivå. I denna målsättning ingår turnéer som ett viktigt led. Genom att uppträda utomlands blir också orkestern känd och kan därigenom attrahera framstående dirigenter och solister till Sverige. Därmed blir utbudet av orkestermusik i Sveriges Radio ytterligare berikat. Sveriges Radios symfoniorkester kan enligt Musikradion som relativt ung ensemble inte tävla på marknadsmässiga villkor med de sedan gammalt väletablerade europeiska orkestrarna. Licensmedel skall i princip inte användas for en sådan verksamhet. Bara i undantagsfall kan symfoniorkestern använda inkomster från t. ex. försäljning av grammofonskivor for att täcka underskott på utlandsturnéer. Om denna verksamhet skall kunna fortsätta behövs därför särskilda anslag for utlandsturnéer. Ett sådant anslag kunde ges antingen direkt till Sveriges Radio eller också via Musikaliska akademien eller kulturrådet.

5.3.4 Sveriges Radios utlandsprogram (UTP) - (Se också bilaga 2 Nulägesbeskrivning information.) UTP erbjuder bandade musikprogram till lokala sändare över hela världen, främst USA. Dessa program är dels regelbundna magasin med musikinslag, dels 120 musikprogram enligt särskild katalog. I USA och Canada placeras omkring 5 000 musikprogram per år. Samtliga språkgrupper vid UTP sänder regelbundet speciella musikprogram, där svensk och även annan nordisk musik presenteras. UTP sänder dessutom varje vecka grammofonprogram på engelska med främst alternativ musik(folk-, progressiv musik m. m.)över mellanvåg till Europa. [samarbete med de nordiska radiobolagen inom samrådsgruppen for improviserad musik (NOSIM) har UTP haft experimentella sändningar med levande musik över Europa.

292 Bilaga 3

5.4 Statliga och statsunderstödda institutioner

5.4.1 Regionmusiken

Statligt anslag: drygt 55 mkr Intäkter: 11,8 mkr inom både det allmänna musiklivet och Regionmusiken har uppgifter insatser i musiklivet sker försvaret. Ungefär en tredjedel av Regionmusikens inom ramen for rikskonsertverksamheten. Försvarets behov och den statsceremoniella musiken utgör likaså en tredjedel medan den återstående är s. k. egen produktion. Den innefattar bl. a. samverkan med tredjedelen olika amatörorkestrar, bildningsorganisationer m. m. omfattar 22 musikavdelningar fördelade på åtta regioner Organisationen med sammanlagt ca 590 musiker.

Internationell verksamhet

har inte något organiserat utbyte på musikområdet med Regionmusiken andra länder. 11 000 kr fick disponeras for utrikes resor. Högst Vid två tillfällen under de senaste två budgetâren har Regionmusiken från utlandet för medverkan med hela musikavdelmottagit inbjudningar Vid dessa tillfällen har man inom ramen för tilldelade ningar(25-40 musiker). medel fått rätt att disponera vissa begränsade resurser.

Behov och önskemål

framhåller vikten av ett fortlöpande internationellt utbyte Regionmusiken konserter utomlands och ta emot utländska varigenom man kan genomföra artister vid Regionmusikens avdelningar i Sverige. Även i utbildningssyfte finner man det motiverat att Regionmusiken får möjlighet att besöka och ta emot utländska pedagoger och musiker, diriutländska pedagoger och tonsättare. Man anser vidare att samverkan med körer och genter orkestrar i de nordiska grannländerna - särskilt inom Föreningen Norden inte skall räknas som internationellt utbyte.

5.4.2 Regionala och lokala musikinstitutioner

Statligt anslag: 32,5 mkr Kommunalt anslag: 25 mkr Landstingsanslag: 3 mkr Egna intäkter: 10 mkr 10 institutioner av vilka flertalet arbetar som symfoniorkestrar Följande uppbar statligt bidrag:

Gävleborgs läns orkesterförening Norrköpings orkesterförening Göteborgs teater- och konsertaktie- Västerås musiksällskap bolag Örebro orkesterstiftelse Stockholms konserthusstiftelse Kammarmusikensemblen i Oskars- Stiftelsen Malmö konserthus hamn Nordvästra Skånes orkesterförening Upplands musikstiftelse

Bilaga 293

Den internationella verksamheten består främst i gästspel av utländska artister i Sverige samt enstaka ensemblegästspel utomlands. Uppskattningsvis anvisades omkring en procent av institutionernas till omsättning sådant utbyte, dvs. närmare 700 000 kr.

Internationell verksamhet

Den nuvarande verksamheten redovisas i tre former, nämligen engagemang av utländska dirigenter och solister, engagemang av utländska orkestrar och ensembler samt turnéer i utlandet. Engagemang av utländska dirigenter och solister är relativt sett den minst kostsamma formen för kulturutbyte inom musikområdet och följaktligen också den vanligast förekommande.

Stockholms konserthussnftelse (med Stockholms ñlharmoniska

orkester, SFO) betonar särskilt vikten av dirigenternas kvalitet för att en orkester skall kunna behålla sin konstnärliga standard och successivt utvecklas. Till SFO engageras kontinuerligt internationellt erkända dirigenter. De mest framstående internationellt verksamma måste dirigenterna engageras två till fem år i lörväg. Dirigenterna kontaktas iallmänhet genom sina agenter, i vissa fall direkt. Gaget utgår vanligen per konsert; ej sällan tillkommer resekostnader till och från Sverige. Engagemang av utländska solister sker på ungefär samma sätt. l engagerandet av dirigenter och solister säger sig Konserthusstiftelsen driva ett kontinuerligt utlandsutbyte. Det är närmast fråga om en internationell arbetsmarknad på hög konstnärlig nivå, där Sveriges import av artister motsvaras av viss export av svenska och solister. dirigenter Enligt Konserthusstiftelsen är engagemangen i de flesta fall resultatet av en impressarios arbetsinsatser. Ofta är det här fråga om redan etablerade artister. Endast ett fåtal svenska artistnamn förekommer i utländska orkesterforeningars och operainstitutioners årsplaner. Gävleborgs läns orkesterforening och Norrköpings är orkesterförening exempel på musikinstitutioner som i huvudsak koncentrerar sig på denna form av utbyte. Man inbjuder gästdirigenter från bl. a. DDR, Polen och Rumänien och har dessutom soloartister från de nordiska länderna, Italien, Spanien, USA och socialistländerna. Under spelåret 1977/78 har vidare en andre konsertmästare från Förbundsrepubliken anställts vid Tyskland Gävleborgs läns Symfoniorkester. Engagemang av utländska orkestrar och ensembler är en mindre vanlig form av utbyte. I forsta hand bedriver de större musikinstitutionerna sådan verksamhet.

Stockholms konserthusstiftelse presenterar varje säsong i Konserthuset ett

antal utländska orkestrar, ensembler och enskilda artister. Under säsongen 1976/77 presenterades t. ex. New York Philharmonic Orchestra, Kejserliga japanska hovensemblen Gagaku, den jugoslaviska musik- och dansgruppen Moreska samt sångerskan Elisabeth Schwarzkopf. Dessa framträdanden har vanligen sin upprinnelse i att kontakt tas av en konsertagentur, kulturattachén vid ett lands beskickning i Sverige eller Folkparkernas Centralorganisation. Förfrågningar bedöms av Stiftelsen från fall till fall, varvid ekonomiska villkor och praktiska lokalfrågor är avgörande faktorer.

3 294 Bilaga

Konserthusstiftelsen betraktas turnéer av välkända Orkestrar av Enligt lands regering som utomordentligt viktiga. De får ekonomiskt respektive och när det gäller amerikanska orkestrar ofta även av stöd av regeringen av detta stöd kan variera betydligt från privata donatorer. Omfattningen vilket bl. a. återspeglas i det konsertgage Stiftelsen orkester till orkester, erlägger. Gaget utgår normalt i ett för allt, varvid orkestern själv täcker sina hotell- och resekostnader; dock kan dirigent- och/eller artistarvodet någon ligger kostnaderna för ett besök av en gång beräknas separat. För närvarande stor Symfoniorkester mellan 40 000 kr och 100 000 kr per konsert. Orkesterns verkliga kostnader för varje turnékonsert ligger dock långt över gagesumtorde det endast i undantagsfall vara möjligt för en man. Enligt Stiftelsen att erhålla full täckning för en turnékonserts kostnader genom orkester

konsengaget. kulturinstitut själva konserter i Konserthuset Vissa utländska arrangerar för artister eller ensembler från sina länder. Dessa konserter ingår i det totala musikutbudet i Konserthuset och utgör där värdefulla inslag. har funnit möjligheter att ta Även exempelvis Norrköpings orkesterjörening emot utländska eftersom dessa är subventionerade av respekgästorkestrar, tive land. Sådana framträdanden har gjorts t. ex. av Dresdner Staatskapelle

och Rostock-nonetten. anses allmänt värdefulla men måste ofta Tuméer i utlandet mycket och otillfredsställande bidragsmöjligbegränsas på grund av höga kostnader heter. S tockholms orkester har under 1970-talet turnerat i USA (1970

filharmoniska

Tyskland (1973) och Finland (1975 och 1976). och 1975), Förbundsrepubliken år 1975 omfattade totalt 17 konserter under 22 dagar. Den USA-turnén publiksiffran översteg 300000 personer. De garanterade sammanlagda kostnadsbeintäkterna skulle belöpa sig till 600 000 kr, medan en noggrann räkning angav utgifterna till 950 000 kr. därför att ett bidrag på ca 350 000 kr behövdes om Stiftelsen bedömde kunna Svenska institutet beviljade 100000 kr, turnén skulle genomföras. vilken summa kom att utgöra hela det ekonomiska stöd som tillhandahölls sida. Enligt Konsenhusstiftelsen hade turnén för turnén från statsmakternas inte kunnat om inte täckning erhållits för det beräknade genomföras bl. a. genom en unik insats av en underskottet. Detta möjliggjordes Friends of the Stockholm Philharmonic, som bildades för stödförening, ändamålet i New York. i Finland i november 1976 omfattade en konsert i SFO:s gästspel Därvid turnékostnader Helsingfors. gjordes ett försök att uppnå minskade orkesterutbyte. Samtidigt som SFO konserterade i Helsingfors genom Stadsorkester i Konserthuset i Stockholm. Båda framträdde Helsingfors orkestrarna samma charterplan och samma bussar mellan flygutnyttjade minskades kostnaderna för vardera orkestern plats och hotell. Härigenom med mellan 15 000 kr och 20 000 kr,jämfört med vad ett vanligt gästspel av

endera orkestern, utan utbyte, skulle ha kostat. för utbyteskonserten i Helsingfors till För SFO:s del uppgick kostnaderna Nordiska kulturfonden, ca 60 000 kr. Bidrag söktes från Svenska institutet, samt Kulturfonden för Sverige och Finland. Från de två Rikskonserter sistnämnda institutionerna erhölls bidrag, vilka täckte ca 70 % av kostna-

Bilaga 3

derna. Göteborgs Teater- och konsertaktiebolag har framträtt med symfoniorkestern i Oslo (1971 och 1975), Ostrava (1971)0ch Kiel (1975). Kostnaderna har antingen täckts genom utbytesverksamhetsbidrag från värdkommun eller från staten (utbildningsdepartementet och Rikskonserter). Liknande ekonomiska arrangemang redovisar Västerås musiksällskap inför ett utbyte under 1977/78 med Danmark och Norge, där den förra resan bekostats av Randers och Västerås kulturnämnder, den senare av Norska Rikskonserter. Örebro Kammarorkester har under senare år företagit ett antal utlandsturnéer till Förbundsrepubliken Tyskland, Tjeckoslovakien, Finland och USA. Konserten i Tyskland utgjorde ett gästframträdande inom ramen for ett vänortsutbyte. Konserterna i Finland utgjorde framför allt vänortskonserter som utökades med konserter på andra håll i landet för att möjliggöra en ekonomisk turné. En veckolång turné i Tjeckoslovakien gjordes som utbyte med en tjeckisk musikensemble. 1 april 1974 gjordes en första USA-tumé i den amerikanska mellanvästern omfattande fyra veckor med 26 konserter. Denna turné gav som resultat ett förnyat engagemang for en två månaders turné i januari och februari 1977. Finansieringen av ovanstående utlandsverksamhet har varit olika från fall till fall. Beträffande Förbundsrepubliken Tyskland betalades rese- och traktamentskostnaderna från den tyska gränsen av staden Dortmund. Örebro fick betala övriga kostnader. Beträffande konserterna i Finland gav respektive konsertort gage som delvis täckte rese- och traktamentskostnader. Resterande del betalades av Örebro. 1 utbytet med Tjeckoslovakien betalade Örebro kostnaden till den tjeckiska gränsen. Här övertog arrangören Pragoconcert kostnaden för traktamenten och resekostnader. Från Rikskonserter erhöll Örebro ett ekonomiskt stöd på 6 000 kr. Kommunen betalade i övrigt alla lönekostnader för denna tid. För den forsta USA-turnén erhöll Örebro från Svenska institutet ett bidrag på 1 000 kr och från Rikskonserter 20 000 kr. Den amerikanske managern betalade ett gage för varje konsert. Örebro betalade resekostnader, traktamenten och hotell. Underskottet blev ca 60000 kr. Till detta skall läggas lönekostnader för en 17-mannaorkester under en månads tid. För den andra USA-turnén erhölls från Svenska institutet 5 000 kr och från Rikskonserter samma belopp som tidigare, 20000 kr. Den amerikanske managern betalade resor från den svenska gränsen och traktamenten. Trots denna fördelaktiga överenskommelse uppstod ett underskott på på ca 50 000 kr, vartill kom lönekostnaderna.

Behov och önskemål Ett genomgående problem gäller finansieringen av gästspel och utlandsturnéer. Resorna är kostsamma och planeringen arbetskrävande. Särskilt institutionerna ute i landet understryker vikten av ökade anslag och ökad samplanering i Sverige för att kunna ta emot större gästspel och dela kostnaderna. Medan utgifterna för gästdirigenter och gästartister vanligen kan bestridas över ordinarie anslag, krävs det extra bidrag för att ta emot eller sända ut en orkester eller ensemble. Stiftelsen Stockho/ms konserthus hävdar att finansieringen av utlandstur-

296 3 Bilaga

néer for svenska Orkestrar är ett så allvarligt problem att det i dagens läge är osäkert om de överhuvudtaget kan genomföra tuméer till länder utanför Norden. Man betonar också att Stockholms kommun inte kan ge särskilda bidrag till turnéverksamhet utom landet. Ansvaret för att stödja utlandsturnéerna ekonomiskt faller därmed helt på statsmakterna. Många stater tar också sådant ansvar. särskilt av ensembler från stater i Stiftelsen betonar att engagemang

Östeuropa vanligen är förknippade med särskilda ekonomiska uppgörelser,

baserade på att artister från dessa länder normalt ej får utföra någon valuta. En inte oväsentlig del av gaget utbetalas sålunda ofta i form av kost, logi och Dessa stater är intresserade av bilaterala utbytesavtal. Man är transporter. inställd på att bekosta kost, logi och resor inom det egna landet för en gästande svensk ensemble, alltså tre av de tyngsta posterna i varje budget för en utlandsturné. Det bidrag som skulle krävas från de svenska statsmakternas sida torde sålunda bli lägre än for en turné av motsvarande omfattning i andra delar av världen. Stiftelsen föreslår att det för svenska symfoniorkestrars utlandsturnéer år anslås medel, som möjliggör regelbunden turnéverksamhet i varje utlandet. skall täcka det beräknade budgetunderskottet. Turnéer Bidraget skall kunna initieras såväl från orkestrarna själva som genom konsenagenturer och t. ex. Svenska institutet. Utlandstuméerna bör normalt inte innebära avtal om direkt utbyte, även om bilateralt utbyte kan visa sig lämpligt vid speciella tillfällen. Stiftelsen vill i detta sammanhang påpeka att de medel som finns för kulturutbyte inom Norden ej är avsedda för orkestrar. Detta finner man beklagligt och önskar att bestämmelserna ändras på denna

punkt. Vidare betonar Stiftelsen vikten av att svensk musik ingår i en svensk orkesters turnéprogram. Under en utlandsturné påverkas dock även konsenav ekonomiska faktorer, ett förhållande som man anser hittills repertoaren har förbisetts i allt for hög grad. Om en orkester måste klara sin turnébudget genom att begära ett mycket högt gage per turnékonsert, ökar trycket på de utländska konsertarrangörerna att försäkra sig om ett så publikvänligt som möjligt. De ställer sig då ofta negativa till verk som är program skall främmande för deras publik, t. ex. svenska verk. Om ett turnéprogram kunna utformas enligt orkesterns och dess dirigents önskemål och med målsättningar, är det alltså nödvändigt att hänsyn till svenska kulturpolitiska orkestern undviker det beroendeförhållande till utländska arrangörer som

uppstår genom mycket höga gagekrav. Stiftelsen framhåller att gästspelen i dag i huvudsak styrs av de kontakter som tas från utländskt håll samt av de praktiska omständigheter och ekonomiska villkor som har beskrivits. Konserthusstiftelsen föreslår att i samråd med orkesterinstitutionerna utarbetar en plan statliga myndigheter för de svenska orkestrarnas framtida turnéverksamhet i utlandet. I planeomfattningen av turnéverksamheten fastställas ringen bör den önskvärda och på grundval därav ett särskilt statsanslag beräknas. Inom SFO finns också ett antal kammarensembler av hög internationell klass. Det har ofta varit ett önskemål att under utlandsturnéer kunna erbjuda dessa ensembler att framträda. Emellertid är turnétidtabellen av möjligheter ekonomiska skäl vanligen så pressad att kammarensemblernas möjligheter

Bilaga 3 297

till framträdanden blir mycket små. Stiftelsen Malmö konserthus anför att en professionell symfoniorkester har ständigt behov av internationella kontakter för sin konsertverksamhet. Malmöorkestern ger under det effektiva musikåret, 1 september-30 maj, varje vecka en symfonikonsert under medverkan av en, två eller flera utländska tonkonstnärer. I genomsnitt blir antalet offentliga konserter per år 40. Vid dessa konserttillfällen medverkar cirka 80 artister (dirigenter och solister). Av dessa är 52 utlänningar och 28 svenskar. Ett problem som bl. a. Malmö konserthus tar upp gäller frågan om hur bättre direkta kontakter länderna emellan kan skapas. Man föreslår att ett internationellt samarbetsorgan upprättas med rådgivande kommittéer, som utarbetar såväl kortsiktiga som långsiktiga konstnärliga planer och som också följer upp hur skisserade mål förverkligas. Detta organ skulle även ta itu med betydelsefulla praktiska frågor av ekonomisk, administrativ och statistisk art. Gävleborgs läns Symfoniorkester, Norrköpings symfoniorkester och Örebro kulturnämnd ger exempel på inbjudningar som man i brist på ekonomiska möjligheter inte har kunnat acceptera. Gävleborgs läns symfoniorkester framhåller att man sökt få till stånd s. k. orkesterbyte för att minska kostnaderna men att man inte heller på detta sätt kunnat finna tillräckliga medel. Slutligen framhåller Stockholms Konserthusstiftelse att den nuvarande bevillningsavgiften för utländska artister innebär ett hinder för ett utvecklande av kulturutbytet med andra länder. Om de nuvarande bestämmelserna om bevillningsavgiften skulle förändras så att befrielse från denna avgift endast medgavs om en artist eller ensemble framträder inom ramen för ett bilateralt artistutbyte skulle detta få utomordentligt allvarliga konsekvenser för orkesterinstitutionerna. En riktigare väg vore att helt slopa bevillningsavgifterna. Detta skulle medföra en avsevärt minskad byråkrati och ett väsentligt stöd till ett fritt musikutbyte med utlandet. Beträffande arbetstillstånd for utländska artister kan det nuvarande systemet med ingående prövning, ibland tyvärr inte sakkunnigt gjord, leda till oönskade motsättningar mellan svenska och utländska anister. Det bästa vore enligt Konserthusstiftelsen om kulturrådet befriades från skyldighet att söka arbetstillstånd för utländska artister.

5.5 Fria grupper, amatörorganisationer m. m. 5.5.1 Fria musikgrupper De fria musikgrupperna svarar för i stort sett hela utbudet av musikgenrer somjazz och pop/folkmusik. Hos kulturrådet sökte 256 musikgrupper bidrag for sin verksamhet om sammanlagt ca 13 mkr. Av dem erhöll 85 grupper bidrag till verksamheten varierande mellan 10 000 kr och 75 000 kr för totalt 2,8 mkr.

Internationell verksamhet Utredningen har vänt sig till flera av de fria musikgrupperna. Av dem har bl. a. Harpans kraft inkommit med ett svar som är belysande för gruppernas

298 Bilaga 3

situation. Harpans kraft är en instrumentalensemble inriktad på nutida kammarmusik. Gruppen bildades 1970. Den erhåller bidrag från statens kulturråd för sin verksamhet (75 000 kr). Gruppen betonar att det internationella utbytet inom musikområdet är stort. En regelbunden konsertverksamhet i Sverige med utländska solister, dirigenter och tonsättare medför automatiskt inbjudningar från utländska institutioner och föreningar. Även utländska tonsättare komponerar direkt för gruppen. Man brukar göra ett par utlandsturnéer varje år, vanligtvis för en tid av en vecka till tio dagar vardera. Konserter har givits i de nordiska länderna, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Nederländerna, Österrike samt i Nordamerika. Turnéema finansieras genom gager och bidrag. Enligt gruppen ökar skillnaden mellan stjärngager“ och gager for “vanliga” konserter, särskilt i Västeuropa. Därför behöver allt fler enskilda musiker, tonsättare och grupper bidrag till sina resor. Arrangören svarar vanligtvis för ett mindre gage och uppehälle. lfråga om mindre institutioner och föreningar som arbetar på ideell grund kan ersättningen bli i det närmaste symbolisk.

Behov och önskemål Ett grundläggande problem är enligt Harpans kraft behovet av lång planeringstid för utlandsturnéer. Eftersom anslagsbeviljande myndigheter i Sverige endast beslutar for ett år i taget, tvingas de fria grupperna att välja mellan att signera ett kontrakt som kan leda till betydande ekonomiska förluster och hoppas på bidrag i framtiden eller att avstå från en intressant inbjudan. Denna osäkerhet leder också till en koncentration av utbytet till länderna i Västeuropa, där det vanligtvis räcker med ett par års förberedelser.

Andra länder, t. ex. i Östeuropa, kräver tre eller fyra år.

En annan svårighet gäller formerna för bidragsgivning. Alltför många instanser, ibland med olika fördelningsprinciper, ger bidrag. Det behövs ett system som medger att man redan på planeringsstadiet vet om bidrag beviljas eller inte. Vidare bör antingen bidrag utgå for de verkliga kostnaderna, eller besked ges om bidragets storlek i så god tid att ytterligare förhandlingar kan föras med arrangören. Det nuvarande systemet gör det svårt att engagera kvalificerade professionella musiker för utlandsturnéer, eftersom ekonomin inte kan planeras i tid. Kulturutbytet mellan Sverige och utlandet riskerar att inskränkas till några få ekonomiskt starka institutioner å ena sidan och amatörer å den andra.

5.5.2 Centrala amatörorganisationer m. ll. Bland de centrala amatörorganisationerna uppbar bå 1977/78 följande 12 verksamma inom musikområdet stöd genom kulturrådet: Sveriges körförbund (165 000 kr), Svenska sångarforbundet (100 000 kr), Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommitté (KOSK: 100 000 kr), Svenska missionsförbundets sångarförbund (38 0()0 kr), Svenska baptisternas sångarförbund (20 000 kr), Svenska arbetarsångarförbundet (32 000 kr), KÖRSAM (samarbetsråd för Sveriges körer: 190 000 kr), Sveriges orkesterföreningars riksför-

Bilaga 3 299

bund (320000 kr), Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar (375 000 kr), Svenska missionsförbundets musikkårer (2 000 kr), Sveriges spelmäns riksförbund (68 000 kr) och Sveriges dragspelares riksförbund (30 000 kr). Ur kulturrådets anslag till centrala amatörorganisationer avsätts varje år en summa till amatörensemblers utlandsturnéer. Bå 1977/78 utgjorde beloppet 290000 kr (inkl. ett återbetalat belopp om ca 15 000). Bidragen fördelas av kulturrådets nämnd for teater, dans och musik (TDM-nämnden). De har hittills endast utgått till körer och amatörorkestrar. I dag kan bidrag även sökas av andra typer av amatörensembler, t. ex. folkdanslag. Verksamhetsåret 1977/78 fördelades bidragen enligt följande: Körer: av 62 sökande erhöll 28 bidrag om sammanlagt 152 000 kr. Orkestrar: av 54 sökande erhöll 25 bidrag om sammanlagt 103 000 kr. Folkdanslag: av 12 sökande erhöll 9 bidrag om sammanlagt 35 000 kr. Bidragsbeloppen varierade mellan 2 000 och 15 000 kr per ensemble. Totalt sökte 128 grupper bidrag om nära 2 mkr. KÖRSAM avger yttrande över samtliga ansökningar som gäller körers utlandsturnéer. Sveriges Orkesterfdreningars (SOR) har i dag 81 medlemsorkest - Riksförbund rar med ca 3 400 medlemmar. Förbundet är en sammanslutning av offentligt verkande orkestrar med yrkesmusiker och amatörer. SOR-orkestrarna ser som sin huvuduppgift att genom offentliga konserter erbjuda allmänheten levande orkestermusik. 1974/75 gavs inalles 493 konserter med i runt tal 116 0()0 åhörare. I huvudsak finansieras orkestrarna med kommunala bidrag. Internationell verksamhet: SOR har som riksorganisation först under senare år knutit kontakter med sina motsvarigheter utomlands, främst i de nordiska länderna. Hittills har varje förbund tagit sina kostnader för dessa sammankomster (ungefär 2 000 å 3 000 kr per gång). För gemensam kursverksamhet avser organisationerna att i framtiden söka medel från Nordiska Kulturfonden eller NOMUS. Motsvarande kontakter med utomnordiska länder är angelägna för SOR. Enskilda orkestrar har kontakter dels med vänorter, dels på annat sätt. Omfattningen av denna verksamhet är relativt blygsam. Orsaken är främst de höga kostnaderna för att förflytta en orkester. Bidrag och stöd söks alltid från olika håll för sådana resor.

Riksförbundet Sveriges amarörorkestrar (RSAO) är en central amatörorganisation med huvuduppgift att främja och utveckla ett brett amatörmusicerande i landet. Förbundet har 425 medlemsorkestrar med ca 32 000 musikanter anslutna, därav ca 21 000 ungdomar. Internationell verksamhet: Sedan 1949 har de centrala amatörorganisationerna i Danmark, Norge och Sverige utgjort representanter i Nordisk Amatör Musik Union (NAMU). Under många år har utbytet av orkestrar länderna emellan varit en viktig del av unionens arbete. 1976 kom även Finland in i detta arbete genom det Finlands-Svenska sång- och musikerforbundet. Kostnader i samband med gemensamma kurser, festivaler o. d. har bekostats av Nordiska kulturfonden. Lokala orkestrar som gjort besök i något

300 Bilaga 3

land har i allmänhet själva svarat for resekostnaderna. Länder som Belgien, England, Förbundsrepubliken Tyskland, Nederländerna, Österrike, är mycket besökta av svenska Orkestrar och utbyten sker i motsvarande omfattning från dessa länder. RSAO uttrycker önskemål om att bättre kontakt skapas med de socialistiska ländernas musikliv på amatörsidan. Från RSAO finns även önskemål om stipendier av olika slag for kulturarbetare så att stipendiaten kan vistas i ett land under en viss tid i utbildningssyfte. Dessa stipendier bör även kunna utnyttjas av amatörer. Sveriges spelmäns riksförbund (SSR) är ett samarbetsorgan för spelmansforbunden ute i landskapen. Avsikten är också att SSR skall representera den svenska folkmusiken och spelmansrörelsen på det internationella planet, främst vid konferenser, seminarier och i andra sammanhang. Internationell verksamhet: SSR vill ta initiativ till utökat folkmusikutbyte i Norden genom direkta och systematiska kontakter mellan berörda spelmansi de olika länderna. Seminarier i gränslandskapen med organisationer deltagare från två eller flera länder menar man vore ett sätt att skapa kontakter och lägga grunden för fortsatt samarbete. Därutöver finner SSR att det är angeläget att svensk folkmusik i genuin och autentisk form presenteras på skilda håll i världen, liksom att utländska folkmusikanter bereds ytterligare tillfällen till direkta kontakter med den svenska folkmusiken här och med den svenska spelmansrörelsen. SSR önskar resurser för en ökad satsning på aktiviteter i båda riktningarna gärna i samarbete med andra institutioner som Svenskt Visarkiv och Institutet for Rikskonserter. Bland olika organisationer för kyrkomusik som utredningen kontaktat har v Riksförbundet svensk kyrkomusik (RISK) lämnat ett utförligt svar på enkäten. RISK har ca 23000 medlemmar i omkring 3000 grupper, företrädesvis verksamma inom Svenska kyrkan. RISK anför beträffande arten och omfattningen av sina internationella kontakter att en internationell sångvecka årligen hålls på Geijerskolan, Ransäter. Vidare har under ett antal år en sommarkurs hållits i Cambridge, England, med engelska lärare. Vart fjärde år hålls Nordiska kyrkomusikmöten. RISK anser sitt behov av musikkontakt med andra länder mycket stort. Kontakter med England har visat sig mycket fruktbärande och man önskar utvidga kursverksamheten och få kontakterna med musiklivet regelbundna och intensifierade. Körverksamheren i Sverige år utomordentligt livlig och omfattande. Enbart KÖRSAM, i vilket sju av de större kör- och sångforbunden ingår, representerar ca 120 000 aktiva körsångare i sina medlemsorganisationer. Exempel på en internationellt känd kör är Sángsällskapet Orphei Drängar (OD) i Uppsala. OD har enligt sina stadgar att bedriva och främja manskörsång. Internationell verksamhet: OD gjorde 1970 och 1974 två längre USAturnéer på sex resp. fyra veckor. Enligt OD var det endast med stora svårigheter och med personliga ekonomiska uppoffringar som många av

Bilaga 3

sångarna deltog. Då nu den större delen av kören är yrkesarbetande räknar OD med att veckoturnéer inom Europa blir den realistiska konsertformen i framtiden. Utlandstuméer organiseras vanligen av konsertbyråer i resp. land och har normalt en professionell uppläggning. Turnéverksamhet innebär ett intensivt fulltidsarbete. Konsertturnéerna, speciellt till utlandet, anses dock vara en viktig stimulans för sångarna. OD betonar att ett utbyte mellan länder inte bör få karaktären av bara nöjesoch kontaktresa. Utbildningsaspekter, erfarenhetsfördjupning, nya perspektiv hör till sådant som enligt OD bör ha viktig plats i sammanhanget. För närvarande har OD förfrågningar från England, Frankrike, Polen, Schweiz, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Ungern, Österrike m. il. men kan av kostnadsskäl inte acceptera alla inbjudningar. Då driftkostnaderna ständigt ökar och då det är omöjligt att klara en framförhållning i planeringen utan några ekonomiska garantier anser man sig inom OD tvungen att överväga en nedläggning av turnéverksamheten på utlandet. En konsertturné inom Europa under en vecka med fyra ä fem konserter med en 60-mannakör kostar totalt sett ca 150 000 kr. Av denna summa kan OD räkna med att få in en tredjedel, ca 50000 kr, i gage från respektive land. Så länge Capricekonserterna i Uppsala går bra kan sällskapet självt satsa ca 30 000 kr. Resten, ca 70 000 kr, måste OD få fram på annat sätt.

5.6 Intresseorganisationer 5.6.1 Föreningen Svenska Tonsättare (FST) FST är en sammanslutning av svenska tonsättare, vilkas musikaliska produktion kan anses äga konstnärligt värde. Föreningens ändamål är bl. a. att tillvarata sina medlemmars konstnärliga och sociala intressen samt att verka för hävdandet av svensk tonkonst i in- och utlandet. FST har i dag omkring 100 medlemmar. Internationell verksamhet: FST har bl. a. knutit utbytesavtal med ett llertal socialistländer. Föreningens kontakter med västeuropeiska komponistlöreningar är av mer informell art. Man har ett väl utvecklat samarbete med de övriga nordiska komponistföreningarna genom samarbetsorganet Nordiskt komponistråd. FST betonar att dess ekonomiska resurser är ytterst begränsade. Föreningen måste för sina internationella utbyten få särskilda medel genom Svenska institutet eller STIM:s informationscentral,som även har bidragit till enskilda tonsättares resor för att de skall kunna närvara vid utländska framföranden av egna verk. FST finner de nuvarande resurserna alltför blygsamma för att ett internationellt utbyte skall bli tillräckligt aktivt och konstruktivt. Redan det nordiska samarbetet menar man bör utvidgas. F. n. prövas anslagsfrågan till musikdagarna inför varje festivaltillfálle av sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete i Köpenhamn. Dessa anslag bör enligt FST permanentas. Vidare bör samarbete med Västeuropa utvidgas och anta fastare former och nya kontakter tas med bl. a. USA. Det utbyte av noter, fonogram etc. som i

3 302 Bilaga

informationscentral måste ytterligare intensifieras. dag sker genom STIM:s Även för detta ändamål bör enligt FST större resurser ställas till förfogande.

5.6.2 Föreningen svenska populärauktorer (SKAP) SKAP är en sammanslutning av upphovsmän inom populärmusiken såsom Författare och kompositörer. Föreningens ändamål är främst att arrangörer, tillvarata medlemmarnas konstnärliga och upphovsrättsliga intressen.

Internationell verksamhet: SKAP anför att man hittills endast haft ett kultur- och informationsutbyte med de nordiska länderna. begränsat Inom det område som SKAP täcker är det främst den seriösa jazzen som under de senaste decennierna nått en internationell ställning. Men även inom andra områden av den svenska populärmusiken anser sig SKAP ha möjligheter att verka i ett internationellt utbytesprogram.

5.6.3 Samrådsgruppen för musikinformation

En informell samrådsgrupp med företrädare för Folkparkernas Centralorga- Musikaliska Akademien, Svenska Musikerforbundet, Svenska nisation, institutet, Radio (musikavdelningen), STIM och Rikskonserter Sveriges bildades 1976 för informationsutbyte och gemensam planering av utlandsverksamheten. Rikskonserter fungerar som sammankallande. Gruppen har f. n. inga egna medel för verksamheten. Dess sekretariatsfunktioner handhas i huvudsak av Musikaliska Akademien.

5.7 Internationella organisationer Inom musikområdet verkar bl. a. Internationella musikrådet (IMC) med omkring 60 medlemsländer och Internationella sällskapet för samtida musik 30 medlemsländer. Båda organisationerna har konsul- (ISCM) med omkring tativ status hos Unesco.

5.7.1 Svenska kommittén av IMC 12 000 kr (verksamhet och årsavgift till IMC) Bidrag från kulturrådet: I kommittén är ca 35 organisationer och institutioner inom musikområdet företrädda. Kommittén anser sig ha betydande utvecklingsmöjligheter med tanke Dess internationella verksamhet på medlemsorganisationerna. omfattar bl. a. spridning av allmän information om svensk musik i form av årsrapporter och andra meddelanden av vikt. Inom IMC:s s. k. Europasekretariat fungerade Sverige som dess forsta generalsekretariat (l974/ 75). Man har fortsatt att delta aktivt i verksamheten inom vilken bl. a. relativt omfattande bilaterala överenskommelser träffas. Enligt kommittén är flera samarbetsprojekt under uppbyggnad. Kommittén har beslutat se över strukturen av sitt nuvarande medlemskap for att låta olika företrädare för svenskt musikliv bli bättre representerade. Till de aktuella hör vidare en engelskspråkig bulletin. Kommittén planerna inbjuda IMC:s generalforsamling att hålla 1983 års möte i hoppas kunna Stockholm.

Bilaga 3 303

5.7.2 Svenska sektionen av ISCM

Bidrag från kulturrådet: 31 000 kr (verksamhet och årsavgift till ISCM) Sektionen har till huvudsyfte att verka för internationellt inom utbyte området nutida musik och att därvid samarbeta med andra organ i Sverige. Utbytet omfattar såväl repertoar som artister och ensembler, liksom ömsesidig information överhuvudtaget. Framför allt samarbetar sektionen med Fylkingen (Stockholm), Levande musik (Göteborg) och Ars Nova (Malmö). ISCM arrangerar varje år en s. k. världsmusikfest avsedd att spegla det nya tonskapandet i olika länder. Sverige anordnade världsmusikfesten åren 1956 och 1966. I samarbete med den finska sektionen av ISCM organiserade den svenska sektionen 1978 års världsmusikfest i Helsingfors och Stockholm. För detta erhöll sektionen bidrag från utbildningsdepartementet om 40000 kr.

5.7.3 Musik for ungdom (MfU)

Statligt anslag: 770 0()0 kr MfU är den svenska sektionen av internationella federationen för Jeunesses Musicales (JM). JM bildades år 1945. Federationen har konsultativ status i Unesco. 1 Sverige svarar Rikskonserter för MfU :s budget och verksamhet. Genom sin styrelse och ett särskilt MfU-råd fungerar MfU som ett samarbetsorgan för folkbildningsorganisationerna, de kommunala musikskolorna (genom Kommunförbundet) och Rikskonserter. MfUzs målgrupper är ungdom (ca 12-25 år) och omfattar både musicerande (amatör-, halv- och helprofessionell nivå) och lyssnande ungdom. Verksamheten fördelar sig på musikläger, interna konserter och visst stipendiat- och artistutbyte med utlandet. Bl. a. har på inbjudan av den franska sektionen av JM musikprogrammet Surrande biet framförts vid 25 skolor i Frankrike. Vidare har improvisationsgruppen ISKRA besökt Belgien och projektet Musiklådan presenterats i Belgien, Frankrike, Jugoslavien och Polen. JM anordnar regelbundet orkesterveckor för ungdom från alla länder, varvid en s. k. världsorkester bildas som ibland gör en turné under några

veckor (år 1974 besökte man bl. a. Canada, England, USA och Österrike).

Varje år hålls vidare en internationell kongress som utöver förhandlingar m. m. också ger tillfälle till en musikfestival. Enligt principbetänkandet från organisationskommittén För högre musik- - människan - samhället (SOU 1976:33), bör de läger utbildning, Musiken och Sommarkurser som anordnas för ungdom av bl. a. amatörorganisationer och studieförbund få ökade resurser. MfU anses mer än nu böra verka som samordnande och stödjande organ för internationella kontakter.

5.7.4 Nämnden för nordiskt musiksamarbete (NOMUS)

Nämnden för nordiskt musiksamarbete är ett organ för utbyte av artister och ensembler, kompositionsbeställningar över gränserna, information genom tidskriften NOMUS nytt och andra initiativ för bl. a. nordisk skivproduktion och -distribution. Nationell nämnd finns i varje nordiskt land. Med medel från nordiska ministerrådets verksamhetsbudget finansieras

3 304 Bilaga

bl. a. utgivningen av kvartalstidskriften NOMUS nytt och en årlig engelskspråkig broschyr, kompositionsbeställningar av nordiska verk (1977 fördelades 217 000 dkr till 16 komponister), konsertturnéer mellan de nordiska länderna samt vissa större musikarrangemang som Nordiska musikdagar och musik. De nordiska musikdagarna, som förekommit sedan år Ung nordisk 1888, anordnas av Nordiskt komponistråd. De innefattar bl. a. gästkonserter av ensembler från icke-nordiska länder. NOMUS har också givit ut en omfattande adresskatalog över viktigare musikinstitutioner och -organisationer i Norden 1976. En del av verksamheten stöds med medel från Nordiska kulturfonden. Inom det nordiska musiksamarbetet verkar också t. ex. Nordkalottens musikråd, Nordiska konservatorierådet, Nordiskt kyrkomusikråd. Nordisk Musiker-Union och Nordisk solistråd.

6 Film

6.1 Stödjande och producerande organ

6.1.1 Utbildningsdepartementet Bidrag: ca 2,5 mkr För att stödja visning av kvalitetsfilm - svensk och utländsk - satsade for staten ungefär 2,5 mkr. Därav gick 0,5 mkr till Svenska Filminstitutet av barnfilm, 0,7 mkr till Bio Kontrast for distribution import och distribution av importerad spelfilm, samt 0,5 mkr till Bio 16 for visning av spelfilm i nya former.

6.1.2 Nordiskt samarbete nordisk kursverksamhet för vidareutbildning av filmarbetare, En permanent finansierad över det nordiska ministerrådets budget, inleddes under 1978. Även TV-arbetare kan delta i verksamheten. År 1978 har 200 000 dkr avsatts for ändamålet. Också Nordiska kulturfonden ger bidrag till vissa filmprojekt.

6.1.3 Svenska Filminstitutet Projektmedel och bidrag (bå 1976/77): ca 1,4 mkr Svenska Filminstitutet har grundats genom ett år 1963 träffat avtal mellan svenska staten och filmbranschens organisationer. Enligt SFl är dess huvuduppgifter att främja produktion av svensk biograffilm och att stödja icke-kommersiella filmaktiviteter. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom en avgift om 10 % på vid de större biograferna. Inkomsterna uppgick verkbruttobiljettintäkterna samhetsåret 1976/77 till ca 26 mkr.

Internationell verksamhet filmavtal skall 5 % av biografavgiftema till lilrrinstitutet Enligt gällande användas till vissa for branschen gemensamma ändamål, den s. k. D-fonden.

3 305

Bilaga

Ur denna fond kunde SFI bå 1976/77 disponera ca 400 000 kr for att främja svensk film utomlands. Dessa medel används i ungefär lika delar för svenskt deltagande i internationella filmfestivaler, for andra svenska filmmanifestationer utomlands samt for publikationer om svensk film på främmande språk. Förutom festivalarrangemang i Cannes har SFI under verksamhetsåret 1976/77 medverkat vid svenska lilmmanifestationer i bl. a. Gdansk, La Rochelle, Venedig, Lübeck, New Delhi, Belgrad, Sydney och Wien. Vidare har 43 av filmarkivet restaurerade svenska stumfilmer visats vid Museum of Modern An i New York och på andra håll i USA. Som ett led i utlandsinformationen utges en engelsk- och franskspråkig årsbok, Swedish Films/Films Suédois, vilken distribuerats i ca 7 000 exemplar t. ex. vid Cannesfestivalen samt genom Svenska institutet och ambassader. Årsboken kompletteras med s. k. News Bulletins på engelska samt faktablad om nya svenska filmer med engelsk och fransk text vilka är avsedda för utländska massmedia och filmköpare. Inom SFI framställs monografier på engelska över svenska filmpersonligheter avsedda för festivaler, filmmanifestationer och utländska filmkritiker m. fl. Enligt SFI består en väsentlig del av informationsverksamheten i formedling av uppgifter om svensk film och svenska filmartister samt i att biträda utländska media vid utformningen av rapporter om svensk film, ordna visningar och förmedla kontakter åt utländska filmjournalister, filmforskare m. fl. Filminstitutet driver en viss försöksverksamhet med icke-kommersiell filmvisning i Sverige bl. a. genom Bio 16 och på barnfilmens område. Bio 16 visar i samarbete med svenska kommuner moderna utländska kvalitetslilmer, företrädesvis i skolor, på bibliotek och museer samt inom föreningslivet. Som nämnts disponerade SFI bå 1977/78 0,5 mkr för impon och distribution av utländsk barnlilm och 0,5 mkr for Bio 16.

Sverige har slutit lilmavtal med vissa länder såsom Frankrike och

Förbundsrepubliken Tyskland för att underlätta samproduktion inom filmområdet.

Särskilda synpunkter Beträffande principerna for ett internationellt kulturutbyte hänvisar Filminstitutet till en remiss från 1965. SFI framhåller där att det helt dominerande incitamentet till kulturutbyte med utlandet skall vara att tillfredsställa dels svenska kulturproducenters intresse att nå en utländsk publik, dels svenska kulturkonsumenters intresse att få kontakt med utländska kulturprodukter och utländsk kulturell verksamhet.

6.1.4 Svenska institutet

Projektmedel och bidrag: 535 000 kr SI:s filmverksamhet omfattar produktion av dokumentärfilm (informationsfilm om Sverige), distribution och visning av dokumentärfilm samt distribution och visning av spelfilm.

306 3 Bilaga

Svenska institutet producerar enstaka informationsfilmer om Sverige eller svenska förhållanden, ibland i samarbete med utländska filmkonstnärer. Senast har Institutet producerat en halvtimmesfilm Sweden, gjord av Karsten Wedel med text av Folke Isaksson och musik av bl. a. Lats Johan Werle. Svenska institutet har idag i distribution ett hundratal titlar dokumentärfilm gjorda av andra producenter. Dessa filmer finns bl. a. hos professionella filmdistributörer runt om i världen och en del utlandsmyndigheter och lånas ut för visning i olika sammanhang. Institutet har vidare från Sveriges Radio inköpt 12 TV-program för icke-kommersiella visningari utlandet. Att lå fram önskvärt antal språkversioner ställer sig dyrbart, ca 15 000 kr för en halvtimmes spelfilm. Inom ramen för den allmänna kulturkontaktservicen utgår från Institutet till filmarbetare, ftlmskribenter, fotografer mil. bidrag till kontaktresor, och andra inbjudningar. Svenska institutet disponerade närmare kongresser 75 000 kr för detta ändamål. av spelplm via svenska utlandsmyndigheter, i cinematek, Visning läroanstalter etc. har pågått i mer än tio år. SI äger fn. 40 föreningar, långfilmer i 35 mm kopior (huvudsakligen på engelska, ca en fjärdedel dessutom på franska och spanska). Verksamheten har ökat från 32 visningar 1970 till 167 visningar 1977. Svenska institutet har också till stor del övertagit ansvaret för de filmveckor som tidigare ordnades av Svenska Filminstitutet. Under 1977 ägde sådana veckor rum i bl. a. Damaskus. Hanoi, Warszawa, Wien och Rabat. Institutet disponerade ca 140 000 kr för spelfilmsverksamheten.

Särskilda synpunkter

Svenska institutet framhåller att den svenska spelfilmen är en viktig komponent i informationen om det svenska samhället. En konstnärligt film är en kulturprodukt som samtidigt informerar om sociala högtstående och psykologiska företeelser i det svenska samhället. Efterfrågan på sådana filmer för icke-kommersiella visningar från utlandsmyndigheterna är mycket stor. Efter en tioårig erfarenhet önskar SI nu lägga om och utöka denna verksamhet. 35 mm-formatet drar höga fraktkostnader och ställer särskilda villkor för visningarna. Institutet önskar i stället lägga upp ett filmotek med ett antal svenska filmer i det mera lätthanterliga och mindre kostnadskrävande 16 mm-formatet, som är standard för dokumentärfilmerna. Detta format skulle avsevärt öka användbarheten av spelfilmema vid föreningar, universitet etc. om rättigheter pågår med filmbranschen. Kostnaderna för Förhandlingar ett sådant filmotek innefattar licensavgifter till producenterna samt kopiering och textning. De sammanlagda kostnaderna för 30 filmer beräknas av Institutet uppgå till ca 800000 kr, som kan fördelas på två år.

6.1.5 ”Fria filmarbetare” De ñlmarbetare som söker genomföra sina projekt utan stöd av de större filmproducenterna kallar sig ofta för fria filmare. Deras synpunkter har

Bilaga 3 307

delgetts utredningen genom Svenska Teaterförbundets filmavdelning, som organiserar alla kategorier av svenska filmarbetare.

Internationell verksamhet

Enligt Teaterförbundets lilmavdelning har dess medlemmar på grund av filmens internationella karaktär omfattande utlandskontakter. Detsamma gäller avdelningen som sådan. Samarbete äger rum inom den internationella federationen for film- och AV-arbetare, FlSTAV. Filmavdelningen har särskilt aktiverat sig inom den nordiska sektionen. För de fria filmarna finns det sedan 1974 också en annan internationell organisation, RENCONTRES pour un nouveau cinema. Dess europeiska organisation (FECIP) höll 1976 sin kongress i Stockholm med bidrag av bl. a. utbildningsdepartementet, Svenska institutet, SIDA och Teaterförbundet. Teaterförbundet hävdar att internationaliseringen av filmindustrin i övernationella karteller har gjort det nödvändigt med en internationalisering också av filmarbetarnas kontakter. De väsentliga uppgifterna är att möta kommersialiseringen av filmkulturen och att skapa förutsättningar för fil marbetarna att ta del av alla faser i lilmproduktionen. Den senare uppgiften motiverar man med att de kommersiella bolagen inte längre anser sig ha råd att satsa på “marginella“, seriösa produktioner. Sådana filmer görs och sprids av filmarna själva, i grupper och med stöd av allmänna medel, kulturfonder, organisationer etc.

Särskilda synpunkter

Teaterforbundet anser att ett vidgat samarbete behövs for att hävda, rekonstruera och bygga ut möjligheterna att göra och sprida seriös, nyskapande och experimentell film, som tidigare haft ett visst produktionsutrymme i den kommersiella filmens marginaler. Vidare behövs ökade möjligheter att översätta, versionera och lansera svenska filmer som inte lanseras av de traditionella filmbolagen liksom till studie- och utbytesresor enskilt eller gruppvis till filmländer med större eller speciell produktion. För alla dessa ändamål krävs ökade medel, särskilt resebidrag. Enligt Teaterförbundet skulle ett svenskt film- och mediainstitut vara naturligt for att stödja dessa aktiviteter. I avvaktan på en mer långtgående reform finner man det lämpligast att internationellt inriktade organ såsom Svenska institutet och SIDA kanaliserar stödet till filmarbetarnas internationella utbytesverksamhet. Av särskilt intresse i dag är enligt Teaterförbundet Svenska institutets att möjligheter stödja projekt genom delfinansiering och bekostnad av internationella versioner.

6.1.6 Sveriges Radios utlandsprogram (UTP)

Projektmedel: ca 300 000 tkr (Sveriges Radios utlandsprogram behandlas utförligt i bilaga 2.) Inom UTP finns en programredaktion med uppgift att producera och

308 Bilaga 3

i första hand dokumentärfilmer för utsändning över distribuera TV-filmer, sändare i främmande länder. Programmen skall spegla svenska förhållanden och social välfärd till gamla traditioner och modern från industriell utveckling som har flera av vetenskap. Ett löpande samråd sker med Svenska institutet UTP:s filmer i sin katalog. Ca 300000 tkr av UTP:s totala budget stod till förfogande för denna produktion.

6.2 Förmedlande organ

6.2.1 Svenska institutet

Se ovan avsnitt 6.1.4

6.2.2 Sveriges Förenade Filmstudios (SFS) för svenska filmstudior (filmklubbar) med SFS är en Centralorganisation uppgift att ge dessa studior service i deras visningsverksamhet.

Internationell verksamhet SFS är medlem av International Federation of Film Societies. SFS har vidare med motsvarande organisationer och lilmarkiv i en del andra direktkontakter länder. SFS har länge önskat delta i den utväxling av filmer som har påbörjats av federationen. Av brist på ekonomiska resurser har man den internationella

avstå eftersom man inte kunnat lämna några filmer i utbyte. Av

tvingats från att ordna turnéer för utländska samma skäl har man också avstått filmregissörer i Sverige.

6.2.3 FilmCentrum

Bidrag genom Kulturrådet: 330 000 kr FilmCentrum bildades 1968 för att skapa visningsmöjligheter för svenska filmer som av olika anledningar inte nådde publiken. FilmCentrum kallar sig filmarnas och publikens organisation. Man vill verka för en icke-kommersiell filmpolitik på vilken filmarna och publiken utövar ett avgörande inflytande. av 16 mm-lilm. Katalogen omfattar Verksamheten bygger på distribution drygt 400 filmtitlar gjorda av mer än 125 filmare.

Internationell verksamhet

FilmCentrum har tidigare sökt statliga bidrag för att bl. a. bekosta inköp, av filmer från tredje världen. Därvid har man översättning och textning ett omfattande samarbete med filmare och angett att det redan förekommer i olika delar av världen. Särskilt har man framhållit att produktionsgrupper FilmCentrum kunnat köpa filmer från vissa u-länder för visning inför svensk publik.

Bilaga 3 309

6.2.4 Folkets Bio Statligt bidrag: 65 000 kr Föreningen Folkets Bio bildades 1973 för att vidga den verksamhet som inletts av FilmCentrum, särskilt i fråga om att skapa nya visningsmöjligheter av icke-kommersiell film. Ca 20-talet lokala Folkets Bio-grupper finns i dag. Enligt Föreningens stadgar skall den bl. a. understödja internationella antiimperialistiska strävanden genom att offentligt visa filmer som stöder folkens kamp mot imperialism i alla dess former och för nationellt oberoende.

Internationell verksamhet Föreningen anordnar olika temaveckor och -dagar typ Afrikaveckan eller Chiledagar. Man visar filmer från alla delar av världen såväl 16 mm som 35 mm. Sedan 1973 har 20 svenska och 18 utländska spelfilmer haft premiär på Folkets Bio. Aktuell repenoarlista innehåller ca 30 filmer varav drygt 20 är utländska eller behandlar utländska förhållanden, t. ex. Det faller ett träd (svensk ñlm om en by i Nigeria) och Vi skall mötas igen som vi lovade (nordvietnamesisk film). [sina anslagsframställningar har föreningen i första hand sökt medel för ökad import av u-landsfilm.

6.2.5 Bio Kontrast Statligt bidrag: 835 000 kr Statligt stöd (700000 kr) utgår till Folkets Husföreningarnas Riksorganisation för spridning av kvalitetsfilm genom Bio Kontrast. Syftet är att ge filmer som visas i storstadsområdena en vidare spridning. Visning äger i dag rum på ca 150 platser i landet. Folketshusrörelsen har 380 biografer. Målet är att alla föreningsägda biografer inom folketshusrörelsen och nykterhetsrörelsen skall omfattas av verksamheten. Filmerna väljs ut av lokala programråd. 1 samabete med ABF har Bio Kontrast i uppdrag att sprida finsk film i Sverige. För detta ändamål utgår särskilt statsbidrag (135 000 kr).

6.3 Intresseorganisationer

6.3.1 Sveriges smalfilmsförbund (SSF)

Förbundet har till uppgift att verka för inspelning av smalfilm samt att genom kontakt med andra smalfilmssammanslutningar delta i det internationella samarbetet på smalfilmens område. Förbundet har i dag omkring 30 medlemsföreningar och sammanlagt ungefär 600 medlemmar.

Internationell verksamhet SSF är medlem av Union internationale du cinéma d”amateur(UN1CA), med konsultativ status vid Unesco. Enligt SSF kan man av kostnadsskäl inte delta särskilt aktivt i verksamheten. Bl. a. har förbundets utlandssekreterare avböjt återval som medlem av UNICA:s styrelse 1976 av detta skäl. Inom Norden ingår SSF i Nordens Smalfilmsförbund. Varje år anordnas i ett nordiskt land en kongress, vid vilken bl. a. priser utdelas for de bästa

310 Bilaga 3

I huvudsak bekostas kongresserna genom frivilligt arbete. amatörfilmema. Vid har resebidrag utgått till konferenser från Svenska några tillfällen institutet, Föreningarna Norden och Nordiska kulturfonden. Förbundet mottar ofta Förfrågningar från arrangörer av olika filmfestivaler för amatörer. Svensk film kan endast undantagsvis delta vid sådana tillfällen, eftersom man ogärna vill sända oersättliga original. Man har dock under senare är deltagit vid festivaler i Spanien, Tunisien, Ungern och Österrike.

Behov och önskemål SSF är medlemmarna beredda att offra sin tid för internationellt Enligt samarbete inom filmområdet. Men de behöver ekonomiskt stöd för resor. filmkopiering, medlemsavgifter till UNICA och deltagande i kongresser och festivaler. beräknar man det årliga behovet till omkring 50 000 Sammanlagt kr, varav drygt hälften för nordiskt samarbete.

6.4 Övrigt

6.4.1 Barnfilmrådet

Statligt bidrag: 500 000 kr och visning av barnfilm kanaliseras De statliga insatserna för distribution Svenska Filminstitutet och statens f. n. genom två olika organ, nämligen 500000 kr för import och distribution av ungdomsråd. SFI disponerade barnftlm medan Ungdomsrådet anvisades 575 000 kr för försöksverksamhet med och granskning av barnfilm. Det statliga barnfilmrådet är administrativt knutet till statens ungdomsråd. har hittills till deltagande i vissa Dess internationella utbyte begränsats konferenser och möten.

7 Litteratur, bibliotek m. m.

7.1 Stödjande och förmedlande organ

7.1.1 Utbildningsdepartementet

Bidrag: ca 145 000 kr. av eller deltagande i internationella Vissa bidrag gavs för organisation kurser etc. t. ex. den internationella PENorganisationers konferenser, kongressen i Stockholm (100 000 kr), möten med IFLA (15 000 kr), möten om bibliotekssamarbete mellan Norden och u-länder (3 000 kr) och en nordisk konferens om barn- och ungdomslitteratur (15 000 kr).

7.1.2 Svenska institutet

Projektmedel och bidrag: 130 000 kr. Svenska institutet söker underlätta den svenska litteraturens spridning till andra språkområden genom bl. a. kontaktresor, bidrag till översättningar, och annan informationsverksamhet. Verksamhetsåret 1977/78 symposier fick ett trettiotal översättare, författare och litteraturskribenter möjligheter till

3 31 1

Bilaga

kontaktresor. Vidare gav Institutet bidrag till ett antal översättningar av svensk litteratur till i första hand engelska, spanska och tyska samt till utgivning utomlands av en del antologier av svensk litteratur. Dessutom organiserades bl. a. ett svensk-österrikiskt författarsymposium i Sverige samt två översättarkonferenser i Paris resp. London.

7.1.3 Statens kulturråd (KUR)

Bidrag: ca 1,54 mkr Kulturrådet fördelar det statliga litteraturstödet som infördes 1975. Detta omfattar bl. a. stöd till utgivning av utländsk skönlitteratur i svensk översättning samt litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. För främjande av spridning av svensk litteratur utomlands har utredningen inom ramen för det statliga litteraturstödet föreslagit en form av presentationsöversättningar till en kostnad av 150000 kr om året. Detta förslag överlämnades i anslutning till remissbehandlingen av betänkandet Statligt litteraturstöd.

Utredningen framhöll bl. a. att ett litet språkområde som det svenska har särskilda problem då det gäller att göra den egna litteraturen känd utomlands. Det är därför angeläget att inom litteraturstödets ram hjälpa svensk litteratur att nå en utländsk publik. Stödet kan göra det möjligt för svensk litteratur att bl. a. nå de utländska förlagens lektörer och konkurrera om förlagens intresse på gynnsammare villkor än i dag. Under en försöksperiod bör ca 15 svenska böcker årligen översättas till engelska eller eventuellt annat världsspråk. Urvalet bör göras av Kulturrådet och i första hand gälla litteratur som kommit ut i Sverige efter 1945. Spridningen av översatta manuskript bör ske genom normala förlags- och författarkontakter, genom Svenska institutet och andra intresserade organisationer eller myndigheter. Manuskript som inte faim förläggare kan komma till nytta vid skandinaviska avdelningar inom utländska universitet, för litteraturvetenskap etc.

Regeringens proposition (1977/78:99) som bl. a. innehöll utredningens förslag har godtagits av riksdagen. Bå 1978/79 anvisas 150000 kr för verksamheten, som skall bedrivas under en försöksperiod av fyra år. Kulturrådet har ansvar för urval och skall därvid bl. a. beakta vad som kan vara av intresse for en utländsk publik. 1 arbetet skall kulturrådet hålla kontakt med bl. a. kritiker, författare, förläggare och Svenska institutet. Den praktiska handläggningen, kontakter med Översättare etc. förutsätts ske i samråd med Svenska institutet. För stöd till utgivning av utländsk litteratur i svensk översättning anvisades närmare 1,24 mkr av det statliga litteraturstödet. Beloppet beräknades räcka till ca 75 titlar. Vid fördelning av medel skall KUR bl. a. beakta behovet av att i Sverige ge ökad kännedom om litteratur från olika invandrargruppers hemländer och översättningar från språk som talas av språkliga minoriteter i landet. För bå 1978/79 är beloppet höjt till 2,25 mkr för ca 150 titlar. Omfattningen av de svenska förlagens utgivning av översatt skönlitteratur framgår av tabell 6. För stöd till utgivning av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk anvisades ett nytt bidrag om 300 000 tkr. Detta stöd kan utgå dels sombidrag till produktions-, förlags- och distributionskostnader, dels som särskilt produktionsstöd. För 1978/79 är beloppet höjt till 500000 kr.

312 Bilaga 3

Tabell 6 Svenska förlags utgivning av översatt skönlitteratur

Antal Antal Antal Total titlar tryckta sålda förvolymer volymer säljning (i 1 000-tal) (i 1 000 tal)

Skönlitt. iövetsättning 171 l 941 l 186 31,9 mkr Barn- och ungdomsböcker i översättning 263 4 898 3 072 11,3 mkr

omfattar medlemsförlagen i Svenska Bokförläggareföreningen och avser Uppgifterna perioden 1975-04-01-1976-03-31.

7.1.4 SIDA

Bidrag: ca 550 000 kr SIDA har avsatt 400 000 kr för u-landsstipendier till bl. a. författare och är ett led i S1DA:s strävan att öka Förståelsen för ujournalister. Stipendierna ländemas för relationerna mellan u-länder och i-länder och för det problem, internationella utvecklingssamarbetet. Stipendierna är i första hand avsedda för en längre u-landsvistelse. Under 1977/78 har 27 personer fått sådant

stipendium. Vidare har SIDA under sitt informationsanslag ett stöd om sammanlagt 150000 kr till utgivning av litteratur om utvecklings- och u-landsfrågor. Stödet avser dels verk av u-landsförfattare i översättning, dels svenska Såväl skönlitteratur, dock endast av u-landsförfattare, som originalböcker. fackböcker kan få stöd. Det avser att täcka litteraturkategorier som i regel inte omfattas av det statliga Iitteraturstödet. Samråd äger rum med kulturrådet. Hittills har åtta titlar fått sådant stöd. SIDA lämnar också vissa andra mindre bidrag till Författare, journalister m. ll. för att besöka u-länder.

7.1.5 Sveriges Författarfond

Statligt anslag: 25,2 mkr Bidrag: ca 1,3 mkr Författarfond har till att förmedla den ersättning av Sveriges uppgift som till upphovsmän till litterära verk för bibliotekens statsmedel, utgår av verken. Fondmedlen används dels vid utbetalning av en utnyttjande dels för utdelning av stipendier, pensioner och individuell författarpenning, andra bidrag ur fondens s. k. fria del.

Internationell verksamhet ramen för fondens och bidragsgivning förekommer en viss Inom stipendiestödverksamhet över nationsgränsema. utdelat ett antal resestipendier till svenska förfat- Författarfonden årligen översättare och bokillustratörer för utlandsresor av betydelse för tare, litterära verksamhet. Bå 1976/77 tilldelades 152 personer stipendiaternas sådana stipendier för sammanlagt 1,2 mkr.

Bilaga 3 313

Översättare av svensk litteratur kan få stipendier, främst de som bor i Sverige. Bå 1976/77 lämnades bidrag om sammanlagt 61 000 kr. Dessa bidrag utgör uppmuntran och belöning för utförda insatser. Slutligen ansvarar Författarfonden för vissa ur särskilt statsanslag utgående nordiska forfattarstipendier. Fyra stipendier om f. n. sammanlagt 26 000 kr utdelas årligen till svenska Författare för vistelse i övriga nordiska länder. Motsvarande stipendier finns i de andra nordiska länderna.

Särskilda synpunkter Fondstyrelsen anser det principiellt viktigt att introduktion av svensk litteratur utomlands inte bekostas med Författarfondens medel. En utbyggnad av det statliga stödet till denna verksamhet liksom till introduktion av utländsk litteraturi Sverige är dock synnerligen angelägen. Fondstyrelsen anser vidare att de stipendier som årligen ges för utlandsresor inte bör regleras genom särskilda bestämmelser. Det är fråga om att ge mottagarna möjlighet att genom en utlandsvistelse berika fortsatt författar-, översättar- eller illustratörverksamhet. De utdelas således efter mottagarnas individuella behov. Slutligen anser styrelsen att anslaget till nordiska författarstipendier bör höjas till 34 000 kr bå 1978/79. I sammanhanget har styrelsen föreslagit att speciella stipendier inrättas för resor till Grönland och Färöarna.

7.1.6 Författarcentrum Bidrag från kulturrådet: 395 000 kr. Författarcentrum bildades år 1967 i syfte att bl. a. skapa kontakter med andra länders kulturarbetare och kulturer, främst inom det litterära området. Den internationella verksamheten består bl. a. av att förmedla kontakter mellan författare i Sverige och andra länder och att organisera program för besökare i Sverige. De utgörs vanligtvis av uppläsningar eller seminarier i samarbete med universitet, bibliotek, folkhögskolor och fängelser. Man har också organiserat litterära symposier och konferenser samt författanurnéer i Sverige, t. ex. med en grupp tyskspråkiga författare kallad Samtal 70. Kontakterna är bäst utvecklade i Norden, särskilt med Finland på grund av det stora antalet finska invandrare i Sverige. Men man har också goda kontakter med flera västeuropeiska länder samt Latinamerika. Författarcentrum önskar förstärkta resurser för främst den mottagande verksamheten. För att förbättra servicen för besökande behövs en informationsbroschyr på främmande språk om Författarcentrums verksamhet. Vidare önskar man besked om besök förmedlade t. ex. av Svenska institutet i god tid för att bl. a. kunna samplanera med finska och norska kolleger enligt deras önskemål.

7.1.7 Nordiskt samarbete Inom ramen för det nordiska kultursamarbetet ges stöd till översättning av nordisk grannlandslitteratur (1978: ca 1 miljon dkr). År 1977 översattes av

314 Bilaga 3 Tabell 7 Antal svenska boktitlar som fått stöd från anslaget för översättning till de nordiska grannländernas språk 1977

totalt 77 boktitlar 36 svenska till något av språken i Norden. Uppskattningsvis har omkring hälften av tillgängliga medel i denna mening gått till svenska intressenter. För fördelningen se tabell 7.

7.2 Statliga och statsunderstödda institutioner

7.2.1 Riksarkivet Statligt anslag: drygt 14,4 mkr Riksarkivet är central forvaltningsmyndighet lör arkivfrågor och chefsmyndighet for landsarkiven. Av anslaget fick 11 000 kr disponeras för utrikes resor.

Internationell verksamhet Det nordiska samarbetet är väl utbyggt. Det består av årliga nordiska riksarkivariemöten, de nordiska arkivdagama som hålls vart tredje år, nordiskt samt utgivning av kvartalstidskriften Nordisk stipendiatutbyte Arkivnyt. De fast organiserade internationella kontakterna förekommer i huvudsak inom ramen for International Council on Archives (ICA). Arkivtjänstgöring vid internationella organisationer medför enligt Riksarkivet ett avsevärt erfarenhetsutbyte mellan tjänstemän. För svenskt vidkommande har två yngre arkivarier tjänstgjort vid UNIDO (1970-75). En annan svensk arkivtjänsteman är f.n. anställd vid FN i New York. Vidare har viss utbildning utomlands förekommit.

Behov och önskemål Riksarkivet anser att stipendiatutbytet inom Norden bör byggas ut. Stipendiatutbytet och möjligheterna för alla personalkategorier att delta i studiebesök bör efter hand vidgas till att omfatta också andra länder än de nordiska. Riksarkivet önskar ökade resurser lör att i internationella publikationer sprida information också om arkivfrågor. Inte minst väsentligt är att man på så sätt kan dokumentera och levandegöra hittillsvarande förbindelser mellan länder.

Bilaga 3 315

Slutligen anser man att det behövs medel for att kunna ta emot utländska besökare och återgälda inbjudningar. Sådana medel bör finnas hos de enskilda större institutionerna. Detta är särskilt angeläget vid utbyte med

länderna i Östeuropa.

7.2.2 Vetenskapliga bibliotek Som vetenskapliga allmänbibliotek räknas i forsta hand Kungl. Biblioteket och universitetsbiblioteken. Enligt uppgift anskaffar de svenska forskningsbiblioteken en stor mängd utländsk litteratur. Tillgänglig statistik medger dock inte någon beräkning av de totala kostnaderna for inköp av sådan litteratur. En del av den utländska litteraturen skaffas genom byte, t. ex. doktorsavhandlingar samt tidskrifter och serier från universitet, akademier och vetenskapliga sällskap. Skrifter från öststaterna kan ofta inte skaffas på annat vis. Kungl. Biblioteket (KB) har såsom landets nationalbibliotek en särställning inom biblioteksväsendet. Enligt en förordning från 1940 (SFS 1940:123) har KB bl. a. ansvar för det internationella utbytet. Olika senare avtal reglerar

formerna för utbytet med bl. a. Sovjetunionen och USA. Kungl. Biblioteket

uppbar nämtare 10 mkr för bokinköp m. m. Internationell verksamhet: KB har en internationell bytescentral for att motta och fördela större utländska sändningar av trycksaker. Det inkommande amerikanska materialet uppskattas till mellan 2,5 och 3 ton årligen. Merparten av detta fördelas mellan KB och biblioteken vid Karolinska Institutet, Tekniska högskolan, Statistiska centralbyrån och AB Atomenergi. Totalt mottar genom Kungl. Bibliotekets förmedling ett trettiotal svenska forskningsbibliotek och andra institutioner detta tryck. Utbytet med Sovjetunionen innebär att KB årligen tillställer Leninbiblioteket l 000 volymer modern svensk litteratur och mottar motsvarande antal volymer modern rysk litteratur. Denna del av utbytet kompletteras med utbyte av utställningar och praktikanter. För anskaffning av litteratur har KB bytesavtal med ca 650 institutioner över hela världen. KB har vidare ett utbyte av utställningar. I Sverige har under senare år visats utställningar av litteratur från bl. a. Folkrepubliken Kina, Republiken Korea, Kuba och Indien. Utomlands har KB placerat utställningar i bl. a. Norden, USA och de båda tyska staterna. Vidare ger Kungl. Biblioteket ut en bibliografi, Suecana extranea. över böcker om Sverige på främmande språk. Den distribueras inom Sverige av KB och utomlands av Svenska institutet. F ørskningsbiblioreksrâder (FBR) är ett organ för samråd i frågor av gemensamt intresse för de vetenskapliga biblioteken. Riksbibliotekarien är ordförande ex officio. Kostnaderna för rådet bestrids av de medel som anvisas till Kungl. Biblioteket. Internationell verksamhet: Forskningsbiblioteksrådet deltar aktivt i NORDINFO:s verksamhet. Rådet är medlem av International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA).

316 Bilaga 3

Det internationella utbytet av publikationer mellan vetenskapliga bibliotek redovisas i Statistisk årsbok (1977). En genomgång av närmare 25 svenska vetenskapliga biblioteks utbyte visar att omfattningen varierar mellan över 3 000 och 30 bytesinstitutioner. Enligt Göteborgs universitetsbibliotek växte verksamhetsåret 1975/76 den utländska tryckavdelningen med 337 hyllmeter. Genom köp förvärvades sammanlagt över 7 600 volymer och genom byte drygt 6 550 volymer. Biblioteket stod i bytesförbindelse med 1 065 utländska institutioner. Bytesverksamheten anses absolut nödvändig för biblioteken och är ibland enda möjligheten att få information. För den nordiska bytesverksamheten har ett nytt organ skapats under 1977, NORDINFO (Nordiska samarbetsorganet för vetenskaplig information).

och dokumentation är Statens råd för vetenskaplig information (SINFDOK) centralt organ i Sverige i frågor rörande vetenskaplig och teknisk information och dokumentation (loD). Det skall bl. a. bereda ärenden inom området som gäller internationellt samarbete. Internationell verksamhet: SINFDOK representerar Sverige i inforrnationsfrågor framför allt inom organisationersom nordiska samarbetsorganisationen för teknisk-naturvetenskaplig forskning (NORDFORSK), nordiska samarbetsorganet för vetenskaplig information (NORDINFO), OECD, internationella federationen för dokumentation (FID), Unesco och sekretariatet för u-landsforskning (SAREC). SINFDOK medverkar också aktivt i det internationella arbetet inom internationella standardiseringskommissionen. SINFDOK:s stöd till det internationella samarbetet i form av resor och övrig internationell verksamhet uppgick till ca 615 000 kr inom informationsoch dokumentationsområdet. Enligt SINFDOK kännetecknas utvecklingen inom dess område av en allmän strävan till förbättrat informationsutbyte mellan länder. För att följa den internationella utvecklingen har SINFDOK bl. a. placerat stipendiater vid olika utländska institutioner. Vissa u-landsinsatser har också kommit till stånd i samarbete med bl. a. SAREC.

7.2.3 Vissa folkbibliotek

Statligt bidrag: 17,5 mkr Kommunalt anslag: 520 mkr (1976) Medel för internationellt utbyte: ca 3,6 mkr Medan staten bär huvudansvaret för de vetenskapliga biblioteken är folkbiblioteken i allt väsentligt en uppgift för kommunerna. Kommunernas sammanlagda satsning på folkbiblioteken uppgick år 1976 till ca 520 mkr. Det statliga bidraget uppgick till närmare 17,5 mkr. Därav avsåg 3,5 mkr inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Vidare användes ca 66000 kr för vissa gemensamma ändamål (Scandinavian Public Library Quarterly, särtryck ur utländska nyförvärv, medlemsavgift i IFLA och bidrag till svenska sektionen av International Board of Books for Young People - IBBY). Stockholms stadsbibliotek är det största folkbiblioteket i Sverige. Som lånecentral för mellersta Sverige har det vissa särskilda uppgifter vad gäller

Bilaga 3

litteratur för invandrare. Enligt en av kulturrådet fastställd fördelningsplan skall stadsbiblioteket köpa böcker på ett 20-tal olika språk, t. ex. amhariska, arabiska, bengali, hindLjapanska, malajiska, swahili och urdu. Internationell verksamhet: I Stockholms kommun bor ca 660 000 människor varav omkring 47 000 invandrare. Stadsbiblioteket köper f. n. in böcker på sammanlagt omkring 50-talet språk. Därtill har man omkring 1 200 tidningar och tidskrifter, varav ca 500 är på utländska språk. Ett stort antal utländska beskickningar och institutioner lämnar gåvor i form av böcker, tidningsprenumerationer och boklistor. Stadsbiblioteket medverkar i olika internationella samarbetsorgan som IFLA och INTAMEL (International Association of Metropolitan City Libraries). Genom INTAMEL möts bibliotekschefer i huvudstäder och andra större städer årligen for att diskutera olika biblioteksfrågor. Tillsammans med IBBY, Internationale Jugendbibliothek i München samt Deutsche Staatsbibliothek har stadsbiblioteket utöver publikationsutbyte också ordnat utställningar med internationell anknytning. Utställningar har vidare arrangerats i samarbete med olika länders ambassader och kulturinstitut i Sverige. Ett betydande antal studiebesök från utlandet förekommer. Läsesalongen i Kulturhuset tilldrar sig stort internationellt intresse. Stadsbiblioteket måste ha etablerade lörlags- och bokhandelskontakter i invandrarnas hemländer. Förtrogenhet med dessa länder även i övrigt underlättar for biblioteket att handha sina uppgifter. Alla åtgärder på detta område finner stadsbiblioteket ytterst angelägna. Vidare anser man att det finns ett stort behov för bibliotekets personal att i större utsträckning delta i utbildning, kurser och kongresser inom bok- och biblioteksområdet utomlands.

Göteborgs stadsbibliotek är medlem i INTAMEL (se ovan). Det har vidare utbyte av litteratur och grammofonskivor med vissa bibliotek i Sovjetunionen och Tjeckoslovakien. Det ordnar också en del utställningar oftast i samarbete med utländska ambassaden Utbytet är omfattande med Göteborg vänorter -

(Bergen, Åbo och Århus).

Lokalbiblioteken har anordnat en rad aktiviteter for finska invandrare såsom Sagostunder och författaraftnar. Stadsbiblioteket har en filmklubb, som 1976 visade 33 olika utländska kvalitetsfilmer.

Svenska barnboksinstitutet, som grundades 1965, är en stiftelse som bl. a. svarar for dokumentation och information om barn- och ungdomsböcker. Institutet erhöll ett statligt bidrag om 500 000 kr for verksamheten. Internationell verksamhet: Enligt barnboksinstitutet existerar sedan länge ett livligt informationsutbyte inom barnboksområdet, särskilt i Europa. Verksamheten omfattar främst informations- och publikationsbyten samt utställningar som har gjorts i samarbete med Svenska institutet. Under senare år har de visats bl. a. i Belgien, DDR, Förbundsrepubliken Tyskland, Ghana. Israel. Tjeckoslovakien och Österrike samt i svenska kulturhuset i Paris. I samarbete med Svenska institutet har man publicerat en översikt av svenska barnböcker på främmande språk. En reviderad kallad upplaga Chi1dren”s books in Sweden 1954-1970 gavs ut i Österrike på engelska och

318 3 Bilaga

franska. Sedermera har den också kommit ut på tjeckiska. Från barnboksinstitutets sida önskar man främst Förbättra de internationella kontakterna med länderna kring Medelhavet,och med u-länderna. Man mottar regelbundet Förfrågningar och inbjudningar att delta i utställningar. av brist på resurser att inskränka medverkan till ett Ofta tvingas institutet minimum. Önskvärt vore att kunna göra mer genomarbetade satsningar kombinerade med lämpligt informationsmaterial. Barnboksinstitutet anser att det internationella arbetet är en naturlig del av verksamheten och därför också borde ingå i institutets egen budget. För bå 1978/79 har man sökt särskilda medel for internationellt arbete.

7.3 Intresseorganisationer m. m.

7.3.1 Sveriges författarförbund (SFF) är en facklig sammanslutning av författare och Sveriges författarförbund litterära översättare. Förbundet har f. n. ca l 600 medlemmar. År 1978 erhöll

det från Sveriges Författarfond ett organisationsstöd om ca 1,6 mkr. Övriga

inkomster är främst medlemsavgifter.

Internationell verksamhet Förbundet har föreslagit att utländska medborgare, som har sin vanliga vistelseort i Sverige, skall likställas med svenska upphovsmän i fråga om biblioteksersättning och ersättning for nyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar. Från och med bå 1978/79 kommer under förutsättning av riksdagens godkännande samma regler att gälla för svenska och utländska upphovsmän som bor i Sverige. SFF:s internationella omfattar i övrigt medlemskap i olika engagemang internationella inom Confédération Internationale des organisationer. Sociétés dAuteurs et Compositeurs (CISAC) följer man frågor om upphovsrätt. Inom Conseil International des Auteurs Littéraires (CIAL) är man mest inriktad rättigheter med hänsyn till förlagsavtal o. l. på frågor om författarnas Inom Federation lnternationale des Traducteurs (FIT) diskuteras både fackliga och yrkesmässiga frågor för översättare. i möten med CISAC och CIAL bekostas av förbundet. För Deltagande deltagande i möten med FIT har vissa bidrag lämnats av utbildningsdepartementet. SFF har vidare besökt andra länder för att rapportera om sin fackliga verksamhet. Förutsättningen är att inbjudaren svarar för kostnaderna. Inom Norden finns ett samarbete genom Nordiska Författarrådet (NFR), bildat 1919. NFR:s främsta uppgifter är bevakning av upphovsrättslagstiftsamt allmänt informaningen och därmed sammanhängande avtalsfrågor tionsutbyte på författarområdet.

Behov och önskemål SFF betonar att den förhållandevis positiva bild förbundet kan ge i utlandet av de svenska författarnas fackliga strävanden ingår i bilden av Sverige som kulturnation. Frånvaron av resurser gör det dock i dag omöjligt att öka det

Bilaga 3 3 l 9

internationella utbytet i den utsträckning som vore önskvärt. För det fackliga utbytet saknas i dag möjlighet att ordna svarsbesök på ett tillfredsställande sätt. Förbundet understryker att förutsättningen för en kontinuitet i den internationella kontaktverksamheten är ett utvecklat har statligt stöd. Hittills förbundsmedlemmarnas medlemsavgifter använts för kulturutbyte. Slutligen anser förbundet att det också för det nordiska författarsamarbetet behövs ökade ekonomiska resurser.

7.3.2 Vissa särskilda insatser Bland ;urivata forlagsinsalser kan nämnas att Almqvist & Wiksell informerar dels om allmän svensk facklitteraturi utlandet genom en katalog, som sprids i 8 000 exemplar till utländska bibliotek. institutioner, bokhandlare etc., dels om förlagets egna publikationer genom skriften New Academic Books, som sprids till samma grupper. Enligt förlaget omfattar de två skrifterna väsentliga delar av det svenska kulturutbudet i tryck. Den svenska skönlitteraturen på originalspråket har ännu inte medtagits i informationen. Det vore dock enligt förlaget möjligt att ta med den under förutsättning av att man fick statligt bidrag för verksamheten.

7.3.3 Sveriges allmänna

biblioteksförening (SAB)

SAB är en ideell förening. bildad 1915. Den har i dag 640 institutionella och nära 2 000 personliga medlemmar. Budgeten bygger främst på medlemsav» gifter, prenumerationsavgifter och konferensintäkter. Ca 25 000 kr/år används för nordisk och internationell verksamhet.

Internationell verksamhet

Det internationella bibliotekssamarbetet sker inom ramen lör lFLA. F. n. är en ledamot av SAB ordförande i en av lFLA:s om AVarbetsgrupper hjälpmedel. Till de årliga lFLA-mötena brukar SAB sända 2 å 5 personer. Visst statsbidrag för resekostnader har utgått. Förutsättningarna för ett nordiskt sekretariat för biblioteksfrågor har utretts. Beslut är ännu inte fattat. SAB finner det nordiska och internationella samarbetet inom biblioteksväsendet betydelsefullt. Svårigheter med att acceptera internationella förtroendeuppdrag måste dock lösas. I dag förutsätts nationella föreningar svara för sina fortroendemäns deltagande i olika sammanträden och konferenser. För den enskilde blir det ofta nödvändigt att ta ut semesterdagar. Dessa förhållanden begränsar möjligheterna till ett aktivt utbyte.

7.4 Internationella organisationer

7.4.1 Svenska Pennklubben

Bidrag från kulturrådet: 30000 kr International PEN (Poets Playwrights Essayists Editors Novelists) grundades 1922. Klubben har i dag drygt 8 000 medlemmar i 60 länder. Den har

320 Bilaga 3

konsultativ status i Unesco. Huvuduppgiften är att slå vakt om yttrandefriheten i varje land och skapa en lojalitet mellan Författarna över gränserna. I verksamheten ingår bl. a. en fond till hjälp för författare som fängslats eller hålls i husarrest, Pen Emergency Fund. Svenska Pennklubbens verksamhet består främst i diskussionsaflnar, för utländska publika framträdanden och en del arrangemang gäster, symposier. Pennklubben har omkring 250 medlemmar. Pennklubbens internationella verksamhet omfattar bl. a. deltagande i PEN:s internationella ârskongresser och exekutivkommittémöten. År 1978 hölls årskongressen i Stockholm. Pennklubben bidrar också med 5 000 kr per år till den internationella hjälpfonden. Svenska författare får genom Pennklubben informella kontakter med utländska kolleger.

7.4.2 Internationella Litterära Unionen (ILU)

Internationella Litterära Unionen är en fristående litterär förening. Verksamheten finansieras i huvudsak genom medlemsavgifter och bidrag från t. ex. vissa studieförbund. Genom olika aktiviteter som uppläsningar, föredrag, kontaktförmedling och författarbesök söker ILU medverka till att öka kulturkontakterna mellan olika länder. Åren 1974-77 satsade man på en kampanj om “lyriken som kommunikation mellan länderna”. Vidare har man bedrivit program- och studieverksamhet kring olika internationella ämnen, t. ex. Studio u-land där insikter i u-landsfrågor knöts till annat litterärt och kulturellt engagemang. Verksamheten utförs i betydande utsträckning genom frivilliga arbetsinsatser. ILU önskar för studie-, kontakt- och arbetsresor liksom resebidrag utländska författare, översättare och andra kulturförbidrag för att inbjuda medlare.

7. 5 Övrigt

Flera för utredningen intressanta frågor inom detta område har under senare tid behandlats av olika utredningar. Det statliga litteraturstödet har utvärderats i betänkandet Statligt litteraturstöd (Ds U 1977:14) och en särproposition har lämnats till riksdagen (prop. 1977/ 78:99). Forskningsbibliotekens verksamhet har behandlats av två utredningar, nämligen biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén och utredningen av (U 1975:06, BIDOK) av vetenskaplig och teknisk information och dokumentation (1 organisation som lagt fram ett gemensamt betänkande 1975:04, SINFDOK-utredningen) (SOU 1977:71). På grundval därav har regeringen föreslagit riksdagen tillkomsten av ett centralt organ för informationsförsörjning (prop. 1977/ och FBR 78: 1 14) från 1 juli 1979. KB ombildas därvid till ett nationalbibliotek och SINFDOK upphör. Arkivverksamheten har tagits upp av olika utredningar.

sou 1978:56 Bilaga 3 321

8 Konst, museer, utställningar m. m.

8.1 Stödjande och producerande organ

8.1.1 Utbildningsdepartementet

Bidrag: ca 85 000 kr Närmare 30000 kr anvisades som bidrag till olika konst- och museiorganisationer for att sända deltagare till internationella möten och konferenser, bl. a. 7 000 kr i resebidrag lör deltagande i en konferens i Australien anordnad av International Society for Education through Art och 7 000 kr till Svensk Form for möten med WCC och ICSID. Vidare anslogs bl. a. drygt 30 000 kr som bidrag för en internationell kongress om industriminnesvård och 25 000 kr för ett Sverigenummer av ICOMOS Bulletin.

8.1.2 Statens kulturråd (KUR)

Bidrag: ca 42 000 kr Kulturrådet gav dels bidrag till olika svenska sektioner av internationella organisationer såsom International Association 0fArt, World Crafts Council och International Council of Museums/ICOM (ca 15 000 kr), dels bidrag till olika organisationer inom konstområdet for att delta i eller anordna kurser, konferenser eller festivaler (27 000 kr). Exempelvis fick Bror Hjorthföreningen bidrag till en resa till London och Paris.

8.1.3 Konstnärsnämnden Bidrag: 145 000 kr - Nämnden kan utdela projektbidrag och konstnärsbidrag inom bl. a. området bild och form. Projektbidrag gavs for arbetsresor till bl. a. Afrika och Asien om sammanlagt 70000 kr. Inga konstnärsbidrag för utlandsresor utdelades (1976/77 utgick åtta sådana bidrag). Vidare har nämnden sedan bå 1977/78 övertagit NUNSKU:s bidragsgivning till enskilda konstnärer som planerar utomlands. För utställningar ändamålet har ca 100000 kr beräknats. Hittills har Il ansökningar bifallits. Anslaget kommer att höjas bå 1978/79.

8.1.4 Svenska institutet (S1)

Projektmedel: ca 875 000 kr För utställningsverksamheten disponerade Institutet ca sammanlagt 800000 kr samt för bidrag till resor och annan kontaktservice inom konstområdet ca 75 000 kr. Institutet arbetar med flera olika typer av utställningar, huvudsakligen följande: Museiinriktade utställningar, där museer inte sällan är medproducenter och/eller mottagare, t. ex. de Marésamlingen, Kungens Carl Kinasamling, Larsson, vikingautställningar, 30-80-tal, samt Fyra svenska fotografer. informativa, debatterande utställningar där museer kan vara inblandade men där debattkaraktären är viktig och man oftast riktar sig till särskilda

3 322 Bilaga

Kringarrangemang i form av debatter eller workshops ingår. målgrupper. Exempel är Barnmiljö, Den svenska kvinnan samt Design för handikap-

pade. Små utställningar i långa serier, i första hand avsedda för ambassader, universitet, bibliotek, mässor etc. Hit hör Modern svensk film, Nobel, samt Tre landskap i Sverige. Initiativet till sådana kan komma från museerna, från utställningar utlandet eller från Institutet. För att ta fram och utlandsmyndigheterna samarbetar Institutet med museer, institutioner och enskilda. utställningarna för teknisk distribution och eventu- Som regel svarar Institutet produktion, Vissa kostnader delas med mottagande utländska instiella kringåtgärder. tutioner. Institutet svarar också för kontakten med utländska mottagare, museer, distributörer och andra fackinstanser samt de ambassader som är engagerade i kulturutbyte. Med undantag för serieutställningarna sätts ingen produktion intressenter finns. igång förrän kvalificerade är samarbete med länder som Sverige inte tidigare haft Enligt Institutet anledning eller möjlighet att ha utbyte med ofta svårt för enskilda institutioner. Särskilt när det gäller u-länder, östländer och vissa länder i Sydeuropa automatiskt in. . kopplas Institutet vanligen i utlandet av modern svensk konst svarar en siirskild För presentation myndighet, NUNSKU (se nedan). För utställningar av äldre konst samarbetar Institutet med konstmuseern-a. För närvarande producerar man t. ex. med Nationalmuseum en utställning om sekelskiftesmåleri för visning i Kina och Japan. har bl. a. flera textilutställningar senast Inom konsthantverket genomförts, i Mexico, och i Canada. För presentation av svensk design på Cuba Institutet Svensk Form. Senast samarbetar sedan länge med Föreningen skedde detta för den svenska designutställningen i Kina med tonvikt på i samarbete med Nationalmuseum och offentlig miljö. En designutställning att turnera i flera Svensk Form öppnas hösten 1978 i Wien och kommer länder. Inom arkitektur och stadsplanering samarbetar Institutet f. n. med Arkien utställning om funktionalismens kris. tekturmuseet om 30-80-tal, har under senaste åren blivit alltmer efterfrågat. Institutet Fotografi samarbetar om aktuella projekt med Fotografiska museet, Fotograficentrum, Lennart Nilsson, Svensk Fotografisk Tidskrift m. fl. För kulturhistoriska utställningar av typ Dalmålningar, Gotländsk kyrkokonst etc. samarbetar Institutet även med länsmuseerna. En utställning om Hällristningar i samarbete med Historiska Museet har visats i Östeuropa. En utställning om Konung Gustaf VI Adolfs Kinasamling har gjorts på i samarbete med Östasiatiska museet. uppdrag av utrikesdepartementet och socialt perspektiv från En presentation av Sverige i kulturhistoriskt 1800-talets mitt till vår tid planeras för Östeuropa. En utställning i samarbete med Nordiska Museet skall bilda bas för en rad aktiviteter, där också film, trycksaker och musik ingår. Under 1976/77 fanns enligt Svenska institutets årsredovisning 73 utställi olika språkversioner). De visades ningar i omlopp (ofta samma utställning

vid 157 tillfällen i 30 länder. Största antalet visningar gällde Förbundsrepub-

Bilaga 3 323

liken Tyskland (25). Därefter följde Frankrike med 19 visningar, USA med 15, Storbritannien med 10 och Australien, Canada, Indien och Polen med 9 visningar vardera. Antalet utställningar beräknas under 1977/78 ha varit flera (främst genom flera exemplar av serieutställningarna). Antalet visningstillfállen beräknas till mellan 200 och 300.

Särskilda synpunkter l sina anslagsframställningar har Institutet ofta betonat att brist på resurser gör det omöjligt att tillgodose efterfrågan på utställningar av olika slag. Medel behövs både för att göra flera utställningar och for att göra mera differentierade exemplar i flera språkversioner. l vissa länder är utställningar särskilt lämpliga som medium for information och skulle kunna användas i större utsträckning.

8.1.5 Nämnden för utställningar av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU)

Statligt anslag: 577 000 kr Projektmedel: ca 350 000 kr NUNSKU bildades år 1965 och är en självständig med lokaler i myndighet anslutning till Moderna Museet. l nämnden ingår representanter for bl. a. konstnärer, konstkritiker, Nationalmuseum, Moderna Museet, Svenska institutet och Riksutstâillningar. Nämnden skall enligt sin instruktion “främja internationella kontakter inom kulturlivet genom att i utlandet anordna utställningar av nutida svensk konst”. l verksamheten ingår också att planera och genomföra svenskt deltagande i Biennalutställningarna i Venedig. Sverige äger tillsammans med Finland och Norge en utställningspaviljong. Från starten år 1965 har NUNSKU medverkat isammanlagt ett hundratal

olika utställningsprojekt i Västeuropa, Östeuropa, Norden, Asien, Afrika och

Latinamerika. Tonvikten har legat på Västeuropa med ett 20-tal utställningar i Frankrike och nio i Västtyskland. Därefter kommer Japan med åtta utställningar. I regel har nämnden disponerat sitt anslag så att man har gjort en större utställning per år. Antingen har då fyra â fem konstnärer givits en utförlig presentation eller 20-30 konstnärer presenterats med ett mindre urval per deltagare. Vidare har man varje år genomfört ett antal mindre projekt av typ vandringsutställningar med grafiska blad eller deltagande i viktigare internationella biennaler. De största satsningarna görs på Venedigbiennalen. Genom en långtidsplan som omfattar tre eller fyra år söker man dels nå ut till nya mottagarländer, dels återkomma till länder där man tidigare har visat svenska utställningar och vidareutveckla kontakterna där. Större utställningar till avlägsna länder blir oftast alltför dyrbara och kan inte heller följas upp med nya projekt. Kontakt med mottagarländerna sker ibland på nämndens eget initiativ men också genom att utländska svenska museer, kulturattachéer eller andra vänder sig direkt till NUNSKU. För teknisk hjälp anlitar NUNSKU i allmänhet verkstäderna vid statens konstmuseer.

Bilaga 3

med konstnärerna betalar nämnden en utställ- Enligt överenskommelse för lånade verk med ca 50000 kr om året. Kostnader för ningsersättning försäkringar uppgår till ca 20 000 kr om året.

Särskilda synpunkter

framhåller NUNSKU att de knappa I petita för de senaste budgetåren ökade material-, arbets- och transportkostnader blir resurserna genom NUNSKU önskar utöka verksamheten, men vartannat år alltmer ansträngda. av resurserna till Venedigbiennalen och alltfler inbjudningar går huvuddelen till andra biennaler och utställningar måste avböjas. Mera från utlandet arvode åt ordföranden och resor utrymme för att göra i ordning utställningar, för utställande konstnärer är andra ändamål som kräver ökade resurser.

8.1.6 Stiftelsen Riksutställningar

Statligt anslag: ca 9 mkr Projektmedel (bå 1976/77): ca 610 000 kr Riksutställningars uppgift är att främja utställnings- och konstbildniitgsoch anordna utställningar, biträda med verksamheten genom att förmedla rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställningen som medium for kunskapsformedling, debatt och upplevelse.

Internationell verksamhet

och distribution av Riksutställningars sammanlagda satsning på produktion samt informations- och konsultverksamhet inom ramen for den utställningar informations- och kulturutbytesverksamheten beräknas internationella under budgetåret 1976/77 ha uppgått till 610 000 kr dvs. 8,1 % av årsbudge-

ten. kontakter med utländska musei- och Riksutställningar har regelbundna av information och utställningsorganisationer. Syftet är att medge utbyte bredda med presentationer av erfarenheter, utställningsverksamheten utländskt konstliv och internationella förhållanden samt pröva olika kanaler

for utbyte av utställningar mellan Sverige och andra länder. Vissa projekt har i samarbete med bl. a. Svenska institutet, Nordiska utställningsgenomförts rådet, Europarådet, Unesco och ICOM. framställer också informationsmaterial om sin verk- Riksutställningar av vissa samhet på främmande språk, t. ex. ett redigerat särtryck på engelska avsnitt av betänkandet Utställningar (SOU 1974:33), Going to Exhibitions. För den europeiska kulturministerkonferensen i Oslo ijuni 1976 gjorde

man på initiativ av Europarådet och på uppdrag av utbildningsdepartementet en utställning, Kultur - vårt sätt att vara tillsammans, som presenterade nya

verksamhet. På initiativ av och i samarbete typer av kulturell uppsökande i Stockholm sammanställdes vintern 1977-78 en med Goethe-institutet av aktuell västtysk konst, Västtysk konst i dag, som efter drygt presentation ett års turné i Sverige planeras att visas också utomlands. På uppdrag av

och i samarbete med bl. a. Svenska institutet, Uppsala utrikesdepartementet och en rad museer gjordes år 1978 en serie utställningar om Linné, universitet

Bilaga 3 325

lör visning i bl. a. Storbritannien, Nederländerna, Förenta staterna, Japan, Egypten och Australien. För att i någon mån tillmötesgå de allt oftare framförda önskemålen om att Riksutställnittgar skall fungera som Förmedlare av utländska utställningar till museerna utanför storstadsregionerna har man distribuerat några av Unescos vandringsutställningar, Konst från Afrika och Konst från Oceanien, liksom utställningar som erbjudits via kanadensiska och nederländska ambassaderna. När det gäller att tillmötesgå regionmuseernas krav har Riksutställningar vidare planer på att med utnyttjande av film och video finns nya fonner för att via mindre vandringsutställningar förmedla något från de utländska utställningarna i Stockholm. För att inleda försök med en viss verksamhet föreligger ett behov på omkring 100000 kr.

8.1.7 Akademien for de fria konsterna

Statligt anslag (bå 1978/79): 880 000 kr Bidrag: ca 200 000 kr Sedan l juli 1977 har Konsthögskolan skilts från Konstakademien och ingår i högskoleorganisationen. Till akademiens nuvarande uppgifter hör bl. a. internationell kontaktverksamhet.

Internationell verksamhet Akademiens insatser för det internationella kulturutbytet har hittills väsentligen hört samman med utdelningen av stipendier från de fonder som akademien förvaltar. Akademiens årliga stipendieutdelning till verksamma konstnärer, arkitekter och elever vid Konsthögskolan uppgår till ca 450 000 kr, varav en betydande del går till utlandsresor. Vidare ger akademien franska kulturministeriet förslag till innehavare av två ateljéstipendieri Paris. Den årliga hyreskostnaden för ateljéerna bestrids genom statligt anslag till akademien. Akademiens planering för ett vidgat internationellt engagemang är bl. a. inriktad på att förstärka konstnärsutbytet i form av längre, arbetsinriktade perioder utomlands för svenska konstnärer och motsvarande möjligheter på utbytesbasis för utländska konstnärer i Sverige. Ett forsta steg i denna riktning har tagits genom bidrag till upprustning av en ateljébyggnad i

Vickleby på Öland, vilken akademien genom avtal härefter äger disponera

viss tid av året för upplåtelse till utländska konstnärer. Ytterligare projekt med samma inriktning är under utredning. [akademiens planering för att utvidga bildkonstens utlandskontakter ingår även att anordna regelbundet återkommande utställningar/konferenser kring aktuella teman. I akademiens hus kan akademien disponera egna utställnings- och konferenslokaler för detta ändamål. Ett första steg mot en vidgad utländsk utställningsverksamhet tas hösten 1978, då akademien anordnar en utställning av samtida grekisk konst. Utställningen beräknas kunna följas upp genom att fastare former etableras lör kontinuerliga kontakter med Grekland - bl. a. genom ateljéutbyten. Akademien har också i sin långsiktiga planering beräknat resurser för en

3 326 Bilaga

som kommer att samordnas med den interökad publikationsverksamhet, nationella och konferensverksamheten i form av rapporter utställningsetc. och viktigt led i akademiens utveckling av sina Som ett naturligt Östeuropa ingår en löpande kontakt utlandsförbindelser med i synnerhet med andra konstakademier.

8.1.8 Nordiskt samarbete

kulturfonden har bidrag givits till bl. a. Historiska museet för en Av Nordiska Lunds konsthall för en vandringsutställning, Färöbilder, (250 000 dkr), utställning om ung finsk och norsk konst (20000 dkr) samt Göteborgs konstmuseum för en nordisk grafiktriennal (13 000 dkr).

8.2 Förmedlande organ

8.2.1 Konstfrämjandet

Statligt bidrag: drygt 3 mkr Verksamheten omfattar forlagsverksamhet på bildkonstens område, och vissa kursarrangemang. Konstfrämjandet har egna utställutställningar Malmö och Örebro. Verksamheten är i ningslokaler i Stockholm, Göteborg, karaktär och bedrivs på arbetsplatser, vid stor utsträckning av uppsökande föreningsmöten etc.

Internationell verksamhet

hade från början en nordisk inriktning men vidgades Förlagsverksamheten efter hand till att omfatta även konstnärer från andra länder som England, Frankrike, Israel och Polen. Under senare år har dock det internationella

inslaget minskat. 1 samarbete med systerorganisationer i Danmark och Norge har man ordnat gemensamma utställningar av måleri, skulptur och grafik av nordiska konstnärer. från Konstfrämjandet har ofta visats i övriga Utställningar nordiska länder liksom i USA. Varje utställning brukar cirkulera under ett par år och visas på ett par hundra platser i landet. I regel är föremålen till salu. Exempel på sådana är IOONOT år 1967 (grafik och skulptur av kanadensiska utställningar British Printmakers år 1968 och en utställning av vietnamesisk eskimåer), 1977/78 med en grafik. Den senare har följts upp under verksamhetsåret i Demokratiska Republiken Vietutställning om återuppbyggnadsarbetet nam. F. n. cirkulerar också ett antal utställningar med grafik från de nordiska

länderna. en utställning med På uppdrag av ABF och SSU har man producerat affischer från Portugal, som turnerat inom Folkets Hus och ABF.

I fråga om utgivningen önskar man i högre grad föra in grafik från andra länder. I forsta hand anser man att kontakterna med de nordiska länderna bör

öka.

Bilaga 3 327

8.2.2 Sveriges Konstföreningars Riksförbund

Utbyte av konst förekommer främst inom Norden men under senare år har en del föreningar skapat kontakter också utanför Norden. Bidrag för verksamheten har utgått från kommuner och landsting liksom från nordiska fonder.

8.2.3 Folkets Husföreningarnas Riksorganisation (FHR)

Statligt bidrag: 770 000 kr FHR:s utställningsverksamhet, Konst i Folkets Hus, bedrivs i samarbete med Konstfrämjandet, Riksutställningar, ABF och KRO. Under år 1977 visades ett hundratal utställningar i 49 Folkets Hus. FHR erhåller statsbidrag for att bl. a. anordna konstutställningar och kulturhörnor. Genom regionala konstutställningar har FHR vidare köpt konst till samlingslokalerna för omkring 780 000 kr under 1977/78. En betydande del av verksamheten kan i enligt FHR betecknas som internationellt inriktad.

8.2.4 Konstnärscentrum (KC)

Bidrag från kulturrådet: 330000 kr Konstnärscentrum bildades år 1969 av Konstnärernas Riksorganisation.

Internationell verksamhet KC fungerar i första hand som ett informations- och kontaktorgan för svenska konstnärer. Man vidarebefordrar inbjudningar till att delta i olika internationella utställningar, ger information om förutsättningarna för deltagande, besvarar förfrågningar från utländska konstnärer om gallerier, möjligheter att arbeta i Sverige m. m. Särskilt nära samarbete har inletts med motsvarande i organisation Norge. KC anser att det behövs fler gästateljéer för utländska konstnärer som önskar arbeta i Sverige.

8.2.5 Illustratörscentrum (IC)

Bidrag från kulturrådet: 100000 kr

Internationell verksamhet Det internationella utbytet består främst i att motta och förmedla inbjudningar till internationella illustratörsutställningar och tävlingar i Europa och Nordamerika. Exempel är barnboksbiennalen i Tjeckoslovakien, affischbiennalen i Polen, añischtävling i Finland och karikatyrtävling i Turkiet. Deltagandet i sådana utställningar och tävlingar finansieras av medlemmarna personligen. 1C betonar att frakt- och försäkringskostnader ofta blir höga. Den enskilde medlemmens utgifter uppskattas till omkring 1000 kr per tillfälle.

328 Bilaga 3

lllustratörscentrum önskar utvidga möjligheterna att delta i olika slags utomlands för t. ex. bokillustratörer, tidningstecknare, affischutställningar tecknare och animatörer.

8.2.6 Fotograftcentrum

Bidrag från Kulturrådet: 100 000 kr

Internationell verksamhet

De internationella kontakterna har utvecklats under senare år. De omfattar såväl utomlands (1977 bl. a. i svenska kulturhuset i Paris) som i utställningar franska fotografer“). Vidare samarbetar Fotogra- Sverige (1977 bl. a. om ”ll ficentrum f. n. med turkiska fotografer for att skildra verkligheten i Turkiet man främst med liknande grupper i och Sverige. Inom Norden samarbetar Finland och Norge. kontakter med utländska fotografer och Man önskar få mer regelbundna utställningar och förmedling av informagrupper för gemensamma projekt, årligen. För detta tion. I Sverige skulle man vilja visa två á tre utställningar behövs bidrag till bl. a. utställningsersättning, frakt och försäkring. har hittills fått bidrag for olika projekt från Franska Fotograftcentrum Svenska institutet, Konstnärsnämnden och Stockholms kulturinstitutet, nämnd. Man anser det önskvärt att en myndighet inrättas för internationellt information och kontakter både från utbyte som ansvarar för bidragsgivning, och till Sverige.

8.2.7 Nordiska konstforbundet m. m.

konstforbundets ministerrådet till År 1977 uppgick anslag från Nordiska 420 000 dkr. Därtill kom ett extra bidrag från ministerrådets dispositionsmedel på 82 000 dkr. Nordiska konstförbundet anordnar och främjar utställningar av nordisk konst inom och utom Norden samt utställningar omfattande betydande internationell konst i de nordiska länderna. Det bedriver vidare information om nordisk konst genom föredrag, publikationer och förmedling av konstartiklar samt kontaktskapande verksamhet genom nordiska konstnärsmöten.

Det största projektet år 1977 var en vandringsutställning, Öga mot öga,

som under året visades i Stockholm, Oslo, Bergen, Helsingfors, Köpenhamn, och Reykjavik. Förbundet har också förmedlat en del utställningar,

Ålborg

t. ex. Nordiska barnboksillustrationer, som visats i de nordiska länderna och

på Färöarna. Förbundet Kunst i Norden, som utgav under året en inventeringskatalog, ger en översikt över grannlandskonsten i offentliga nordiska samlingar. Nordiska ministerrådet antog i januari 1978 statuter for det nordiska konstcentret i Finland Kostnaderna for centret bestrids över (Sveaborg). ministerrådets Centret kommer bl. a. att fortsätta den verksamhetsbudget. som hittills utförts av Nordiska konstförbundet. utställningsverksamhet

Bilaga 3 329

8.3 Statliga och statsunderstödda institutioner 8.3.1 Riksantikvarieämbetet Statligt anslag: ca 17,3 mkr Myndigheten Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer omfattar Riksantikvarieämbetet, Historiska museet, Kungl. Myntkabinettet, Medelhavsmuseet, en teknisk institution och Vitterhetsakademiens bibliotek. Ämbetet svarar för myndighetens kulturminnesvårdande uppgifter.

Internationell verksamhet Som central myndighet för kulturminnesvården i landet åligger det riksantikvarieämbetet att följa den internationella utvecklingen inom detta område och att deltaga i det internationella samarbetet. Ämbetet har också ansvaret för det internationella samarbetet när det gäller vetenskapliga och praktiska frågor av övergripande art som hör samman med kulturminnesvården. Målsättningen bör enligt ämbetet vara att göra svenska Förhållanden kända utomlands och att sprida kunskap om utländska förhållanden i Sverige. Ämbetet deltar regelbundet med egna representanter i bl. a. expertorganet ICOMOS och i internationella och nordiska expertkonferenser inom myndighetens verksamhetsområde. På uppdrag av regeringen deltar ämbetet vidare i Unescos och Europarådets arbete. Sedan 1970-talets början har kulturminnesvårdens myndigheter i de nordiska länderna anordnat årliga sammankomster for att dryfta gemensamma frågor inom kulturminnesvårdens område. Dessa möten har förbättrat informationsutbytet mellan länderna och lett till att ett regelbundet nordiskt samarbete nu håller på att byggas upp. Ämbetet har gjort en uppskattning av måndagar och resekostnader i samband med den internationella verksamheten under år 1976. Därav framgår att totalt åtgick 48 dagar for resor och möten vilka sammanlagt kostade ämbetet nära 40 000 kr. Dessutom betalade utbildningsdepartementet tre resor och en tjänsteman personligen en resa. Medlemsavgiften till Centre International de la Conservation i Rom uppgick till 45 000 kr.

Behov och önskemål Ämbetet anser det önskvärt med ett ökat internationellt samarbete på både multilateral och bilateral nivå. Det bilaterala samarbetet borde i större utsträckning bygga på stipendier och reguljärt tjänsteutbyte, åtminstone i Norden. Likaså borde samarbetet mer genomföras som konkreta forskningsprojekt. Särskilt i fråga om kontakterna med de socialistiska staterna anser man utbyte av delegationer eller enskilda utbytesstipendier vara av avgörande betydelse för att personliga relationer skall kunna skapas. För att vidmakthålla de kontakter och det samarbete inom kulturminnesvårdens område som finns behövs ökade anslag. Exempelvis behövs medel för stipendier till de studerande och tjänstemän, som årligen inbjuds att deltaga i kurser vid Centre International de la Conservation i Rom. Då myndigheten saknar medel för detta måste intresserade själva finansiera sitt

330 Bilaga 3

deltagande. Gemensamt för Historiska museet, Kungl. Myntkabinettet och Medelhavsmuseet gäller önskemål att tull- och forsäkringsformaliteterna förenklas med syfte att underlätta det internationella kulturutbytet. En for museerna angelägen fråga är också att staten generellt svarar för försäkringsgaranti i samband med visning av utländska utställningar på svenska statliga museer.

8.3.2 Historiska museet Statligt anslag: ca 9,1 mkr.

Internationell verksamhet Forskning: Museet anser att dess ställning som centralmuseum med landstäckande ansvar for vetenskaplig forskning inom dess ansvarsområde ställer krav på omfattande internationellt samarbete. Museet deltar som institution eller genom enskilda tjänstemän i arkeologiska undersökningar i utlandet. Exempel härpå är de av Danmarks Nationalmuseum ledda undersökningarna på Grönland samt de av Historiska museet i samarbete med Islands Nationalmuseum bedrivna utgrävningarna i Reykjavik. Särskild vikt lägger museet vid samarbetet med övriga nordiska länder. Men utbytet har också varit livligt med andra europeiska länder, t. ex. Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien och Ungern. För sin internationella verksamhet inom forskningsområdet saknar museet särskilda anslag. Detta försvårar planering på längre sikt. Anslaget för resor uppgick 1977/78 till 8 000 kr. På grund av medelsbrist måste enskilda tjänstemän ofta själva bekosta studieresor som är av nytta för tjänsten. Svenska institutet bekostar årligen ett antal resor till vetenskapliga symposier o. d. Tjänstemännens deltagande i internationella expertgrupper bekostas vanligen av ansvarig institution i utlandet. Vid medverkan i internationella vetenskapliga undersökningar är finansieringsformerna olika, t. ex. genom bidrag från fonder eller utnyttjande av museets lönestat. Då utländska forskare besöker museet kan i vissa fall, främst i samband med utställningar, bidrag till uppehälle erhållas från Svenska institutet. Museet saknar statsmedel för sådana ändamål. Utställningar: Av de utställningar med svenskt material som Historiska museet producerat anser man Gyllene forntid och Vikingarnas värld viktigast. Gyllene forntid visades i Belgien, England, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Rumänien, Tjeckoslovakien, USA. Vikingarnas värld visades i England, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. Museets senaste produktion Hällristningar visas sedan år 1977 i bl. a. Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, och skall därefter gå till bl. a. Sovjetunionen. Museet mottar årligen förfrågningar om lån av föremål till utställningar samt produktion av hela utställningar for visning vid utländska museer och konsthallar. Särskilt stort är intresset för vikingatida material. F. n. finns bl. a. en framställning från Metropolitan Museum i New York och British Museum

Bilaga 3 331

i London om en skandinavisk vikingautställning. Avtal har träffats om visning av en vikingautställning i Leningrad och Moskva år 1981. Från kinesisk sida har framhållits, att intresse finns för att i Peking visa en utställning med material från svensk brons- och järnålder. Effekten av i utlandet visade utställningar har enligt museet varit god. Vid åtskilliga tillfällen har man fått en både omfattande och sakkunnig publicitet. Museets större internationella utställningar har framställts i samarbete med Svenska institutet, på grundval av önskemål från dels utländska museer och andra utställningsarrangörer, dels svenska ambassader och konsulat i utlandet. Museet ägnar betydande uppmärksamhet åt samarbete med de nordiska länderna, särskilt Finland. För att sprida kännedom i Norden om de tre mindre nordiska folken, det isländska, det färöiska och det åländska, har museet sammanställt vandringsutställningar och utgivit böcker. Ett annat viktigt område är samarbete med de socialistiska länderna. Särskilt livligt har utbytet varit med Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien och Ungern. Kontakterna med u-länderna har varit få. Museet har dock i samarbete med Svenska handelskammaren i Kenya visat en utställning om svensk historia vid den årligen återkommande handelsmässan i Nairobi. En med Medelhavsmuseet gemensam utställning om Kartago har visats vid Historiska museet. Produktion och distribution av museets internationella vandringsutställningar har som regel bekostats av Svenska institutet. Museet har bidragit med personal för sammanställning av utställningarna och i flera fall uppsättning på platsen. Resor har bekostats av Institutet, uppehälle vanligen av den lokala arrangören.

Behov och önskemål Inom forskningsområde! föreslår museet att särskilda medel for internationellt forskningsutbyte och medverkan i internationella forskningsprojekt ställs till Svenska institutets eller eventuellt statens kulturråds disposition för utdelning efter ansökan till främst de statliga museerna. De statliga museerna behöver dessutom en kraftig uppräkning av anslaget till utländska resor. Vidare borde man överväga om inte anslaget för inrikesresor i fortsättningen kunde få användas också för resor inom Norden. De utställningar som man framställt i samarbete med Svenska institutet har enligt museet också givit värdefulla bidrag till Sverigeinformationen. Man är villig att även i framtiden använda sina samlingar och sin kunskap för dessa syften under vissa villkor. Stora krav måste ställas på att mottagande museum i utlandet har tjänstemän med behövlig vetenskaplig kompetens liksom på säkerheten i samband med utställningar så att föremålen inte skadas. Exempelvis måste alla föremål fotograferas och granskas från konserveringsteknisk synpunkt innan de utlånas. Svenska kulturhistoriska utställningar som visas i utlandet bör inte enbart

332 Bilaga 3 SOU l978:56

få formen av stora manifestationer på ledande utländska museer. Också mindre utställningar bör sammanställas för visning vid skolor, bibliotek, varuhus och andra liknande lokaler. Svenska institutet bör få väsentligt ökade medel för produktion av utställningar för utlandsvisning. De medel som för närvarande står till förfogande för utställningar i utlandet är enligt museet blygsamma. Museet säger sig ofta ha kunnat konstatera i kontakt med utländska museer eller myndigheter att även fattigare länder än Sverige avsätter väsentligt större summor till utställningsutbyte än vad som sker i vån land. Detta har bl. a. lett till att man i förhandlingar med andra länder tvingats söka uppnå ekonomiska fördelar från avsändare eller mottagare som skiljer sig från vad som är kutym. Museet anser det vidare angeläget att en geografisk vidgning sker av dess utställningsutbyte så att det i fortsättningen på ett naturligt sätt även innefattar u-länderna. Den erfarenhet som de svenska museerna besitter inom bl. a. konservering, utställningsteknik och pedagogiskt arbete bör enligt museet kunna delges länder som nu håller på att bygga upp ett eget museiväsende som ett viktigt led i skapandet av nationell identitet. l den internationella utställningsverksamheten bör även invandrarnas situation uppmärksammas. Sverige kan bl.a. genom utställningar göras begripligare för de utländska medborgare som planerar att flytta hit eller redan lever här. Likaså måste invandrarnas kulturella bidrag till det svenska kulturlivet bättre tas till vara och deras historiska och kulturella bakgrund förklaras för svenskarna. Museet framhåller att det numera är synnerligen kostnadskrävande att anordna större utländska utställningar i Sverige. Utställningen Efter syndafloden, som visades på Historiska museet 1977, drog en slutkostnad om ca en halv miljon kr. Museets ordinarie utställningsanslag uppgick bå 1977/78 till 209 000 kr. Utställningar av denna art måste för närvarande till största delen finansieras genom entrémedel. Detta försvårar planeringen, då det är svårt att bedöma en utställnings attraktionskraft. Museerna behöver bättre möjligheter att planera sin verksamhet och därmed undvika att eventuella förluster på en utställning påverkar utställningsverksamheten på längre sikt. Man föreslår därför att ett större belopp årligen avsätts för visning av utländska utställningar i Sverige. Beloppet, som bör stå till Svenska institutets eller eventuellt kulturrådets disposition, bör efter ansökan fördelas mellan ansökande utställningsarrangörer som ett garantibelopp med skyldighet att återbetala de delar av anslaget som icke behöver tas i anspråk. Det bör kunna fördelas till både statliga och icke statliga museer samt andra utställningsarrangörer. Vidare betonar museet att de flesta större utländska utställningar som visas vid de statliga museerna i Stockholm av skilda skäl inte kan visas utanför huvudstaden. Då så är möjligt bör dock material från sådana utnyttjas för sammanställning av vandringsutställningar för visning i olika delar av landet. Man påpekar också, att kulturell information via TV är väsentligt billigare och effektivare är traditionella vandringsutställningar. Enligt museets uppfattning bör därför statsmakterna uppta diskussioner

Bilaga 3

med Sveriges Radio om dess ansvar för att till hela landet förmedla kulturaktiviteter som nu i huvudsak är förbehållna befolkningen inom Storstockholm. Detta gäller inte minst de stora internationella utställningar som visas vid de statliga centralmuseerna.

8.3.3 Kungl. Myntkabinettet Statligt :inslag: ca 1.2 mkr Mvntkztbinettet iir statens museum for mynt-, ntedalj- och penninghistoria. Det skall belysa penningviisentlcts historia från förhistorisk tid till nutid.

Internationell verksamhet Myntkabinettets internationella kontakter är i stor utsträckning knutna till två forskningsprojekt, publikationsserien Sylloge Nummorum Graecorum och mynt från medeltiden funna i Sverige. Målet for det senare projektet är publicering av det omfattande myntmaterialet i serien Corpus nummorum IX-Xl in Suecia reperti sunt. Del 1 utgavs 1975. Serien beräknas omfatta 30 volymer. Humanistiska forskningsrådet har bidragit till arbetet med årliga anslag. För bå 1976/77 har beviljats 2lO 000 kr. Medlen används dels till avlöning av forskare, dels till arvoden till experter från England, Förbundsrepubliken Tyskland, lrland och Nederländerna. Ekonomiska bidrag har också lämnats från tyska organisationer. Publikationen trycks på tyska och engelska. Den internationella bredden på museets verksamhet är i princip redan given. Vad som behövs är betydligt ökade resurser for studier i utländska museer, deltagande i konferenser utomlands, bevakning av internationella myntauktioner m. m. l dag saknar museet anslag for utlandsresor.

8.3.4 Medelhavsmuseet

Statligt anslag: ca 1,4 mkr Medelhavsmuseet skall belysa de antika kulturerna och i kring Medelhavet Främre Orienten.

/rtterrtariørze/l tterksam/tet Museets verksamhet är av naturliga skal internationellt inriktad och beståri betydande utsträckning av utståillningar och publikationer. Med början år 1976 såinde museet ut en vandringsutståillning for visning i Sverige om Det forntida - Cypern fynd från sex årtusenden berättar. År 1977 visade man tills-antmans med Historiska museet den stora utståillnirtgett från Bagdadmuseet Efter sytndallotlett - Ur Babylon Nineve. Under knapra tre ntånztder besöktes utstiillnittgen av över 70000 personer, varav 90 skolklasser från landet tnanför Stockholm. Under år 1978 hade museet ansvar for att förmedla tttstâillttingen till andra liinderi Europa. lanslutning till denna utställning framställde museet bl. a. en stillbildsserie

334 Bilaga 3

och ett antal publikationer, visade filmer inköpta från Sveriges Radio/TV samt anordnade föredrag och pedagogisk verksamhet for barn och ungdom. Museets vetenskapliga publikationsverksamhet bygger bl. a. på kontakter med utländska museer, studie- och lorskningsresor samt insamling och bearbetning av material. Under bâ 1976/77 innebar ett par projekt kontakter i med och resor till närmare 20 länder i Europa, Nordamerika och Afrika.

8.3.5 Tekniska institutionen Tekniska institutionen vid riksantikvarieämbetet och statens historiska museer utfor inom myndighetens ansvarssektor uppdrag som rör analys, konservering och fotografering. Finansieringen är baserad på uppdragsverksamhet.

Internationell verksamhet Institutionens textilsektion har inom ramen for sin nuvarande verksamhet angående textilhistorisk forskning och konservering med ständiga kontakter de nordiska länderna och många av Europas länder i övrigt. Riksantikvarieämbetet betonar att på grund av Sektionens centrala ställning som en av Europas ledande konserveringsanstalter efterfrågan är stor dels på konservering, dels på praktikplatser. Stora konserveringsuppdrag har utförts for ett flertal länder. främst Norden, Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna. Elever har tidigare tagits emot från de nordiska länderna samt Nederländerna och England. På grund av lokalbrist kan för närvarande endast svenska elever tas emot. En projekterad breddning av institutionens verksamhetsfält kommer enligt riksantikvarieämbetet att medföra ett starkt behov av internationella kontakter inom olika specialområden såsom laborativ arkeologi och analysverksamhet. Finansieringen bör kunna ske genom en fortsatt utbyggnad av myndighetens programanslag for konserverings- och fotoverksamhet.

8.3.6 Nationalmuseet

Statligt anslag: ca 6,7 mkr statens konstmuseer. som bildades år l976, omfattar natio- Myndigheten nalmuseet, moderna museet och Östasiatiska museet. Nationalmuseet skall täcka äldre måleri och skulptur, företrädesvis från tiden fore år 1900. samt teckning, grafik och konsthantverk från äldre tid till nutid.

Internationell verksamhet De stora internationella utställningama har, framför allt sedan andra världskrigets slut, spelat stor roll i Nationalmuseets utåtriktade verksamhet. Under 1950- och 60-talen presenterades verk av Rembrandt, van Gogh, Gauguin och Toulouse-Lautrec men även samlande och översiktliga utställ-

Bilaga 335

ningar av franska, spanska, venetianska och holländska mästare eller av egyptisk och peruansk konst och fresker från Florens. Museet har vidare organiserat svenska vandringsutställningar med internationellt material, t. ex. Femhundra år europeisk keramik. l det internationella utbytet har Nationalmuseets verksamhet såsom organisatör och medagerande varit betydande. Många utställningar har gjorts for visning utomlands, t. ex. Det svenska rummet i Förbundsrepubliken Tyskland. Sedan år 1977 utger museet en tidskrift på engelska, Nationalmuseum Bulletin, for att nå ökad kontakt med utländska forskare och museer. De tillfälliga utställningarna är i dag enligt museet viktiga inslag i verksamheten. Kring dem arrangeras visningar och aktiviteter vilka också bidrar till ett ökat publikintresse, som i andra hand kan komma de permanenta samlingarna till del. Nationalmuseets särskilda anslag för utställningar och allmänkulturell verksamhet (bå 1977/78: 309 000 kr) avser såväl svenska som utländska utställningar. Från 1970-talets början har enligt museet det internationella utbytet hämmats. Prisutvecklingen på konstmarknaden och de starkt stegrade kostnaderna for försäkringar och frakter har praktiskt taget omöjliggjort ett internationellt utställningsutbyte av dyrbara mästarverk. Nationalmuseets senaste jubileumsutställning, Rubens i Sverige, visar redan i titeln den begränsning de flesta museer i dag tvingas ålägga sig. Riksdagen har bemyndigat utbildningsdepartementet att i vissa fall ställa försäkringsgaranti för internationella utställningar (Prop. 1975/76:125, KRU:39, Rskz305). Sådana garantier skulle innebära betydande möjligheter till ett fortsatt internationellt utbyte. Samtidigt krävs emellertid också höjda utställningsanslag för att bestrida ökade kostnader för transport och bevakning.

8.3.7 Moderna museet

Statligt anslag: 9,5 mkr Moderna museets samlingsområde omfattar måleri och skulptur från och med 1900-talets början samt fotografiska bilder. Den nutida bilden med dess nya och vidgade funktioner ställer andra krav än de som tillgodoses av historiskt inriktade konstmuseer. Moderna museets verksamhet kan delvis sägas bestå av olika former av samtids- och framtidsstudier. Museet har en omfattande publikverksamhet med verkstad, konserter, teater, film och andra aktiviteter som syftar till konstnärlig förnyelse i samarbete mellan konstnärer och olika publikgrupper, såväl barn som vuxna. Museet har för den aktiva verksamheten och for utställningar ett särskilt anslag som for bå 1977/ 78 utgjorde 265 000 kr. Detta anslag bedöms som otillräckligt.

Internationell verksamhet Utställningsverksamheten är till stor del internationellt inriktad. Cirka 40 % av utställningsanslaget används for utländska utställningar. Svensk konst

336 Bilaga 3

till samlingarna medan inlånade separatutställningar av inköps kontinuerligt svenska konstnärer förekommer förhållandevis sällan. Att visa grupperingar, tendenser eller projekt inom nutida svensk konst bedöms av museet ligga närmare dess uppgift. Anslagens otillräcklighet är särskilt kännbar när det gäller att få in sådana utländska utställningar som vore angelägna att visa för svensk publik men som samtidigt fordrar stora resurser. Detta kan numera sällan ske. Man får i stället smärre utställningar som subventioneras av det nöja sig med utsändande landet eller är tillgängliga på förmånligare villkor. Museet har i petita för 1979/80 framhållit att ökade krav kommer att ställas på Sverige i detta avseende från andra länder, där man numera lägger vikt vid den “kulturella utrikespolitiken”. Utan ökade anslag kan Sverige inte delta i det och understöds i flera andra länder. Ett aktiva utbyte som nu uppmuntras “öronmärkt” anslag för utländska utställningar skulle underlätta en långsiktig planering och inför svensk publik markera museets särskilda uppgifter i inom detta område. som innehåller material vilket kräver höga När det gäller utställningar försäkringar är det givetvis en stor fördel, om staten övertar garantin för detta material, vilket sparar premier till privata försäkringsbolag.

8.3.8 Östasiatiska museet

Statligt anslag: ca 1,2 mkr Museet skall belysa de Östasiatiska kulturerna från äldre tid till nutid.

Internationell verksamhet Östasiatiska museets utställningsverksamhet är av naturliga skäl helt internationellt inriktad. En av de större satsningarna under senare tid har varit en utställning från Folkrepubliken Kina om kinesiska fornfynd. Kung GustafVl Adolfs kinasamling som donerades till museet år 1973 har i hög grad bidragit till att fästa den internationella publikens uppmärksamhet på museet. Samlingen har visats i ett flertal europeiska länder samt i Japan och USA. Liksom Nationalmuseum anser man den statliga försäkringsgarztntin vid utställningar vara utomordentligt värdefull. Denna visning av internationella garanti innebär en lättnad vid båtle talanering och finansiering av utbytet. ett betydande internationellt intresse bland l övrigt tilldrar sig museet experter och specialister, vilket bl. a. det stora antalet besök visar. För denna besöksverksamhet behövs dock ökade resurser.

8.3.9 Naturhistoriska riksmuseet

Statligt anslag: ca 15,3 mkr Museets verksamhet avser växt- och djurvärlden, jordens uppbyggnad och historia samt människans biologi och naturmiljö.

Bilaga 3 337

Internationell verksamhet

Museet förfogar över betydande samlingar av utländskt material bl. a. från Linnés och hans lärjungars utlandsresor. Dessa samlingar föranleder ett stort antal besök och utlån. Enbart den botaniska avdelningen beräknar att man sänder ut drygt 275 paket om året. Verksamheten har bl. a. visat sig vara av betydande intresse för u-länder. Forskningsavde/ningen: Avdelningens samlingar har enligt museet i stor utsträckning samlats in genom enskilda forskares resor i andra länder. Inom llera av sektionerna i samarbete med museer pågår sådana forskningsprojekt och andra vetenskapliga institutioner i ett stort antal länder. Museet är känt för sin framstående samling sydamerikanska växter. En omfattande utlåning av vetenskapligt material utgör en viktig del av det internationella utbytet. Ett utpräglat internationellt samarbete bedrivs också genom ringmärkning av fåglar, EURING. Inga särskilda medel står till förfogande för den internationella verksamheten. Resekostnader för studier och kontakter med andra museer får för museiavdelningens del täckas med ordinarie reseanslag. Forskningsavdelningens tjänstemän kan förutom medel ur museets anslagspost för resor i vissa fall erhålla forskningsanslag inkluderande resekostnader. Den omfattande utbytesverksamheten med vetenskapligt material bekostas inom ramen för museets statsanslag för material m. m. Gästande forskares insatser för bestämning och uppordning av speciella samlingar kan ibland ersättas ur medel anvisade för tillfälliga vetenskapliga medarbetare. Muse/avdelningen: Inför planerandet av en helt ny utställnings- och undervisningsverksamhet vid museet finner museet det naturligt att tjänstemän vid museiavdelningen besöker utländska museer för att där samla erfarenheter. Flera utställningsprojekt har planerats som delar av internationella projekt. Vid det svenska deltagandet i världsjaktutställningen i Budapest 1971 ansvarade museet för utställningsproduktionen. Som ett led i det europeiska naturvårdsåret 1970 arrangerades två utställningar och som ett led i Europarådets våtmarkskampanj producerades två exemplar av vandringsutställningen Våtmarker. Flera av museets

utställningar, t. ex. Djuriskt-mänskligt, Tanden, Ögat

och Leva med naturen, har visats i ett eller llera av de nordiska länderna.

Behov och önskemål

Museet önskar ökade medel för att på ett tillfredsställande sätt följa med i den internationella utvecklingen, vilket bl. a. är en förutsättning för att vidmakthålla samlingarnas internationella värde. Museets egna vandringsutställningar har hittills främst visats i Norden, vanligtvis i samarbete med nordiska systerinstitutioner som ofta svarar för distribution och kostnader i mottagande land. Idag har också önskemål om utställningssamarbete framförts från bl. a. Belgien, Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna. För att tillgodose dessa önskemål skulle särskilda resurser behövas.

338 3 Bilaga

av det internationella samarbetet är också en ökning av För utbyggande reseanslaget nödvändig. är också en viktig och omfattande del av det Utlåningsverksamheten internationella samarbetet. Museet har i sina anslagsframställningar framhållit behovet av en utökad teknisk personal för detta ändamål.

8.3.1O Statens Sjöhistoriska museum

Statligt anslag: 6,9 mkr Museet har till uppgift att främja kunskapen om det svenska sjöförsvarets, och det svenska skeppsbyggeriets verksamhet den svenska handelssjöfartens Inom museet finns bl. a. en särskild Wasaoch utveckling genom tiderna. och utställningsavdelning.

Internationell verksamhet Museets internationella kultur- och informationsutbyte har ökat avsevärt efter återfinnandet och bärgningen av regalskeppet Wasa. Sådant utbyte förekommer numera i form av bokutbyte, korrespondens, vandringsutställföreläsningar, deltagande i konferenser och kongresser ningar, filmvisningar, samt besök av forskare, officiella massmediarepresentanter m. fl. personer, vid museets institutioner. Museets möjligheter att delta i kongresser och konferenser är dock begränsade. Anslaget för utlandsresor uppgår f. n. till 4 000 kr/ år. Den konserveringstekniska avdelningen redovisar internationella kontakter i närmare S0 länder. om regalskeppet Wasa har cirkulerat i ett antal Vandringsutställningar länder Afrika och Asien samt i USA och Canada. Med de i Europa, socialistiska staterna har utbytet däremot varit mindre. Under år 1977 var Wasavarvet representerat vid Americas Cup i med en Wasa-kanon och tre personer som med utgångspunkt i Newport Wasa informerade och föreläste om Sverige. Projektet möjliggjordes genom stöd från SAS, svensk industri och stiftelsen Wasa Rediviva. Fi/mvisningar: I samband med bärgningen av regalskeppet Wasa producerades två färgfilmer om vardera ca 25 minuter med engelsk text, i samarbete med Marinens filmdetalj och Sveriges Radio. Kostnaderna delades mellan de tre medverkande. År 1967 framställde Svenska institutet i samarbete med sjöhistoriska museet en 16 minuters film som återgav de väsentligaste partierna av de nämnda filmerna. Denna film finns iengelsk, tysk, fransk, spansk, portugi- Kopior har distribuerats bl. a. till svenska sisk, dansk och finsk version.

ambassader runt om i världen. Åtskilliga av Slzs filmkopior är nu så starkt

förslitna att de icke längre kan lånas ut. Vidare har Shell Film Unit i samarbete med museet producerat en 15 minuters film om Wasas konservering. Filmen har översatts till många språk och finns att låna i alla länder där företaget har någon representation. Sveriges Radios utlandsprogram har i samarbete med museet framställt ytterligare två filmer om Wasa, The face of the Baroque och Sagan om Wasa som visats i TV i många länder i och utanför Europa.

Bilaga 3 339

Besök: Sjöhistoriska museet och Wasavarvet hade under kalenderåret 1976 ca 525 000 besökare. Cirka 60 96 av dessa var utländska turister. Bland besökarna märks ett stort antal forskare (t. ex. inom konserveringsteknik) samt representanter for massmedia.

Behov och önskemål Regalskeppet Wasa har givit väsentliga erfarenheter som man enligt museet gärna vill ta del av utomlands. Museets konserveringstekniska avdelning betonar att möjligheter till längre tids tjänstgöring vid utländsk motsvarande institution är av stort värde. En lämplig form for finansiering vore inrättandet av ett stipendium. För att möjliggöra för utländska konservatorer att tjänstgöra på motsvarande sätt vid den svenska institutionen bör ersättning som täcker kostnaderna utgå till den praktiserande.

8.3.l1 Etnografiska museet

Statligt anslag: ca 6,1 mkr Museet skall främja intresset för, kunskapen om samt forskningen rörande främmande kulturer, framför allt utomeuropeiska. Vidare ser museet som sin uppgift att vara ett forum för en diskussion om Sveriges roll i förhållande till u-ländema. Museets reseanslag uppgick till 34 000 kr inkl. utrikes resor.

Internationell verksamhet Museet betonar att inom ett etnografiskt museum som sysslar med förhållanden utom Europa har man av naturliga skäl omfattande internationella kontakter. Dels bedrivs tillsammans med universitetsinstitutionerna fáltforskning i tredje världens länder, dels sker ett samarbete med andra etnografiska museer, framför allt i de länder från vilka museet har stora samlingar. F. n. planerar museet med stöd från beredningen för ulandsforskning (SAREC) ett större projekt. Det innebär att museiintendenter och etnografer i de länder från vilka man har omfattande samlingar skall kunna komma till Sverige for att studera och bearbeta dessa samlingar. SAREC har i år givit museet ett anslag for planering av ett forskningssamarbete med bl. a. Kenya, Tanzania, Folkrepubliken Kongo och Tunisien i Afrika samt Sri Lanka i Asien och Papua Nya Guinea i Söderhavet. Den fortsatta finansieringen av detta samarbete är ett ston problem for museet. Efter planeringen av arbetet skall forskare från Afrika, Asien och Söderhavet söka pengar hos SAREC for arbete med material gällande det egna kulturarvet som finns i museet. I samarbetet ingår också en diskussion i frågan om återforande av kulturforemål till ursprungsländema.

340 3 Bilaga

Behov och önskemål Etnografiska museet föredrar ett eget anslag som täcker bl. a. administrativa kostnader för samarbetet med forskare och kulturarbetare i tredje världens länder. Hittills har detta inte visat sig möjligt. Vid varje enskilt tillfälle måste museet låta forskarna söka pengar, t. ex. hos SAREC. Vid ett tillfälle då ett stöd till ett arbete i Lamu (Kenya)diskuterades, kunde museet inbjuda museiintendenten i Lamu till Sverige för studier gällande bl. a. svensk kulturminnesvård. Besöket administrerades av museet, men kostnaderna för kenyanens vistelse i Sverige delades av SIDA och Svenska institutet. Flera liknande situationer kommer enligt museet att uppstå i framtiden. Det vore därför önskvärt att museet får möjligheter att gå in i viktiga projekt på ett enklare och mer effektivt sätt än vad som nu är fallet.

8.3.12 Nordiska museet Statligt bidrag: ca 15,3 mkr Nordiska museet är ett kulturhistoriskt museum med ett samlingsområde som. med undantag av vissa specialområden som bevakas av andra museer, omfattar föremål, bilder och viss annan information från Sverige efter år 1500.

Internationell verksamhet Ett betydande antal tjänstemän vid museet är medlemmar i lCOM. Vid lCOM:s senaste generalkonferens i Sovjetunionen 1977 deltog från museet sex personer, varav fyra fick sina kostnader helt täckta av museet. Museet har en fond som ger 10 000 kr årligen till utländska studieresor. Genom stipendier från Svenska institutet har under de senaste tre till fyra åren fem olika tjänstemän vid museet fått tillfälle att studera museiväsendeti vissa socialistiska stater. Museet har tidigare deltagit i det internationella utställningsutbytet. Sedan flera år tillbaka har denna verksamhet legat nästan helt nere, mycket beroende ombyggnads- och omorganisationsplanering m. m. på museets År 1974 producerade museet tillsammans med Svenska institutet vand- . . . “and soon they became welfare Swedes”, 1975 stod ringsutställningen museet för produktionen av den svenska delen av Europarådets 15:e utställning, som hölls i Belgien. År 1977 har ett större utställningsprojekt,

avsett för Östeuropa, börjat planeras tillsammans med Svenska institutet.

I museets tyngre vetenskapliga publikationer är fylliga sammanfattningar på något av de stora kulturspråken regel. Sedan år 1974 ger museet ut en kontaktbulletin för och av museiundervisare, Market of Ideas, på engelska och franska. Museet önskar främst få ökade anslag för internationella kontakt- och studieresor samt för internationell utställningsverksamhet.

Bilaga 3 341

8.3.13 Tekniska museet

Statligt bidrag: ca 3,7 mkr Tekniska museet skall belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin. Museet är en stiftelse. Det finansieras genom ett statsbidrag som bå 1977/78 täcker 70 % av driftsutgifterna samt genom inkomster från t. ex. entré- och visningsavgifter, bidrag från näringslivet och från museets vänförening.

Internationell verksamhet Sedan år 1975 har museet årligen haft en internationell utställning. Vid något tillfälle har man delfinansierat är visningen. Exempel på utställningar Tjeckisk gruvteknik - en historisk återblick, som producerades av Tekniska Museet i Prag inför Europeiska Byggnadsvårdsåret 1975, Forskarutbildning i Sovjetunionen, som förmedlades av Sovjetunionens ambassad, och Frank da Costa: collage och skulptur, som arrangerades av brasilianska ambassaden. Varje år sänds omkring 15 ungdomar som deltagit i utställningen Unga Forskare som stipendiater till olika internationella tävlingar och konferenser. Bidrag till resekostnaderna lämnas av olika industrier, och statliga myndigheter som skolöverstyrelsen och UHÄ. Museet har organiserat en del internationella t. ex. 1977 om symposier, “Technology and the Impact on Society”. Kostnaderna, som uppgick till ca 20000 kr bestreds av Tekniska museets År 1978 svarar jubileumsfond. museet för organisationen av den tredje internationella konferensen om “Conservation of Industrial Monuments”. Museet anser det angeläget att upprätthålla och utöka sina internationella kontakter. Resurser behövs både för studieresor och for att ordna internationella konferenser och studiebesök i Sverige.

8.314 Statens försvarshistoriska museer

Statligt anslag: 3,56 mkr Statens forsvarshistoriska museer, armémuseet, marinmuseet och flygvapenmuseet, har till uppgift att bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet och utveckling genom tiderna.

Internationell verksamhet

Armémuseets internationella utbyte består bl. a. i korrespondens, deltagande i internationella konferenser, mottagande av utländska samt studiegrupper utgivning av skrifter med sammanfattningar och bildtexter på engelska, franska eller tyska. Finansieringen sker med ordinarie budgetmedel, med särskilda anslag över försvarsbudgeten, samt med stöd av Föreningen Armémusei Vänner.

342 Bilaga 3

Museet önskar lä ökade personalresurser för den internationella korrespondensen samt ökade ekonomiska resurser for utgivning av skrifter.

8.3.15 Arkitekturmuseet

Statligt bidrag: ca 530 000 kr Stiftelsen Arkitekturmuseums verksamhetsområden omfattar Sveriges dokumentation av 1900-talets och det senare 1800-talets byggande i Sverige. Genom och publikationer informerar museet om specialutställningar samhällsbyggande och modern arkitektur.

Internationell verksamhet

I genomsnitt tar museet emot två utländska utställningar per år och sänder ut en eller två utställningar utomlands. Vanligast har utbytet med Västeuropa och Norden varit. Utsända utställningar har i de flesta fall finansierats genom bidrag från Svenska institutet, som också svarat for distributionen. För utländska utställningar är finansieringen varierande. Ibland förmedlas kostnadsfritt av producentlandets ambassad. I andra fall har utställningen museet kunnat finansiera visningar genom samarbete med andra museer eller i enstaka fall på egen bekostnad.

Behov och önskemål en inlåning av intressanta utländska Det har visat sig svårt att finansiera utställningar som inte har direkt PR-värde for det land där de produceras och utländska dänned bekostas av någon ambassad. De stora och betydande utställningarna inom omrâdet kommer ytterst sällan till Sverige. En italiensk över Andrea Palladio har visats i Europa, dock inte i Sverige. utställning neoklassicism-utställning häromâret Andra exempel är en viktig europeisk och en utställning om europeisk arkitektur, konst och kultur under 1920-talet som arrangerats i Berlin. drar slutsatsen att en av de mest angelägna uppgifterna inom Museet svensk internationell är att underlätta introducerandet av kulturpolitik utländsk icke-kommersiell kultur i Sverige. Detta bör ägnas lika mycken uppmärksamhet som förmedling till utlandet av svensk kultur. Finansieringen av svenska insatser i utlandet är dock inte tillfredsställande. museets erfarenheter har Svenska institutets handlingsfrihet på Enligt beskurits, vilket minskat möjligheterna att från svensk sida utställningssidan ta initiativ till samarrangemang kring teman av gemensamt intresse mellan svenska och utländska Man finner det annars sannolikt att ”syster”-museer. det är sådana samarrangemang som till sist leder till det mest meningsfyllda internationella kulturutbytet.

sou 1978:56 3

Bilaga 343

8.3.16 Musikhistoriska museet Statligt bidrag: ca 1,56 mkr Museet är en stiftelse som erhåller statsbidrag för verksamheten. Konsertverksamheten finansieras med anslag från Stockholms kommun.

Internationell verksamhet [nom forskningen anser sig museet spela en aktiv roll som redaktion for två publikationsserier, “Studia lnstrumentorum Musicae Popularis och “Handbuch der europäischen Volksmusikinstrumente”. Museet är medlem i flera internationella sammanslutningar inom musikvetenskapliga områden såsom folkmusik, musikteknologi och musikbibliotek. Det samlar publikationer och tidskrifter inom dessa områden. I museets konsertprogram återfinns även utomeuropeiska ensembler. Vissa konserter görs i samarbete med olika länders kulturinstitut i Stockholm. För sin publikationsverksamhet och for förberedelser av den svenska handboken om folkmusikinstrument har museet under ett antal år erhållit bidrag från statens humanistiska forskningsråd. Museet önskar få ett årligen återkommande anslag for resor. För publiceringsverksamheten är museet beroende av fortsatta bidrag. Beträffande konsertverksamheten skulle man gärna i ökad omfattning vilja presentera ensembler från utomeuropeiska länder i de nya lokalerna i Kronobageriet i Stockholm. Där kommer dessutom möjligheter att finnas att anordna utställningar med instrument och musik från olika länder. Även här är museet beroende av ökade anslag.

8.3.l7 Regionala och lokala museer Bå 1977/78 utgick statligt bidrag till följande 25 museer: Upplandsmuseet Länsmuseet i Göteborgs och Bohus Södermanlands museum län

Östergötlands och Linköpings stads Göteborgs museer

museum Vänersborgs museum Jönköpings läns museum Västergötlands museum Smålands museum Värmlands museum Kalmar läns museum Örebro läns museum Gotlands fornsal Västmanlands läns museum Blekinge museum Dalarnas museum Kristianstads museum Länsmuseet i Gävleborgs län Kulturhistoriska museet i Lund Länsmuseet-Murberget Malmö museum Jämtlands läns museum Hallands museum Västerbottens museum Norrbottens museum

344 Bilaga 3

Statligt anslag: 12,5 mkr Kommunalt anslag: 21 mkr Landstingsanslag: 18 mkr Egna intäkter: 9,5 mkr

l huvudsak bestrids verksamheten över ordinarie budget. Uppskattningsvis utgör kostnaderna för den internationella verksamheten ungefär en procent av den totala omslutningen, vilket skulle motsvara ca 700 000 kr. Under denna rubrik behandlas också Stockholms stadsmuseum och Varbergs museum.

Internationell verksamhet Stockholms stadsmuseum (SSM) deltar i ett fortlöpande internationellt utbyte, främst med de nordiska länderna, och tar emot ett betydande antal utländska museimän och historiker på studiebesök. Museets tjänstemän deltar regelbundet i kulturhistoriska konferenser och kongresser, främst i Norden men även sporadiskt i andra länder. Med grannländerna, speciellt Danmark och Finland, uppehåller SSM kontinuerliga utställningskontakter. Under de senaste två åren har man också haft utställningskontakter med Förbundsrepubliken Tyskland, Italien och Nederländerna. Kommunen betalar normalt inte resor utanför Norden utan längre resor måste bekostas enskilt. Det skulle därför vara av värde, om studie-, forsknings- och konferensresor utomlands i större utsträckning kunde företas med statliga stipendier eller resebidrag. Ett clearingsystem för att möjliggöra utbytestjänstgöring vid svenska och utländska institutioner skulle verksamt bidra till fördjupad yrkeserfarenhet. Slutligen är litteraturtjänsten i behov av förbättringar. Göteborgs museinämnd är styrelse för Göteborgs nio museer. Nämnden har i i en utredning år 1977 behandlat frågan om internationella utställningar Göteborg. Av utredningen framgår bl. a. att Göteborgs museer allt oftare medverkar vid s. k. vänveckor. Utredningen är kritisk mot denna form av internationellt utbyte, då erfarenheter visat att museernas insatser oftast sker utan nödvändig tid för planering samt att det internationella utbytet oftast blir ensidigt och ej av önskad kvalitet.

Tabell8 Internationell utställningsverksamhet vid Göteborgs museer åren 1970-1975

Bilaga 3

Medianvärdet (det vanligast förekommande) för kostnaderna ligger i intervallet 11 000-15 000 kr per utställning medan det för besöksantalet ligger i intervallet 6 000-10 000 personer. Det största inslaget internationella utställningar redovisas av konst- och konsthantverksmuseerna. Beträffande medarrangörer återfinns de flesta i Skandinavien och Tysklands båda stater. Vidare har kontakter upprätthållits med Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien samt Japan, Nederländerna, Spanien och Österrike. Ett flertal utställningar som ligger i linje med den nya kulturpolitiken har Göteborgs museer tvingats säga nej till. Bakgrunden är främst den ökade värdestegringen på de föremål som utnyttjas i utställningsarbetet. Risken för stölder och skadegörelse tvingar framför allt försäkringskostnaderna till allt högre belopp. Genomsnittskostnaderna för en normal internationell utställning ligger för försäkring omkring 100 000-150 000 kr och för katalog omkring 50 000-100 000 kr. Utställningar av detta slag ställer stora krav på personalen. Utredningen betonar att Göteborgs museer har nödvändig kompetens för ett internationellt utbyte. Men antalet anställda och de ekonomiska resurserna omöjliggör större självständiga produktioner och begränsar museernas bidrag till större samproduktioner. De möjligheter som finns räcker endast till att ta emot fárdigproducerade utställningar samt att göra vissa större tematiska satsningar byggda på eget material med eventuellt inlån från andra länder. Visst ekonomiskt stöd kan enligt utredningen fås från Nordiska Rådet. Bidragen utgår dock inte generellt utan är knutna till vissa projekt. Kommunen kan själv öka ramarna för Göteborgs museer. Utredningen beräknar att det skulle behövas ytterligare 400 000 kr vartannat år. Göteborgs kommunstyrelse har i anledning av utredningen uttalat: “Kommunstyrelsen delar museinämndens uppfattning, att frågor om ett utvidgat nationellt och internationellt utställningsarbete bör ingå som en naturlig del av verksamhetsplanering och vägas mot andra krav och önskemål . . . Det förekommer att större internationella utställningar kan visas endast på en ort i landet. Oftast förläggs de till något av de statliga museerna i huvudstaden. Göteborgs kommun har i många fall lika goda förutsättningar att stå som värd för sådana utställningar. Kommunens geografiska läge gör att en sådan utställning skulle ha betydelse inte bara för sydvästra Sverige utan även för Jylland och Sydnorge. Göteborg måste därför uppfattas som ett reellt alternativ till Stockholm då en större internationell utställning skall visas i Sverige. Rimligen bör man kunna räkna med att särskilt statligt bidrag kan utgå vid sådana tillfällen och att andra intressenter, såsom landsting och organisationer inom turistnäringen, lämnar bidrag. Museinämnden bör således i sin verksamhetsplanering aktivt arbeta for tillkomsten av internationella utställningar i Göteborg och hos berörda statliga myndigheter anmäla kommunens intresse i dessa avseenden.” Museinämnden hänvisar till det kulturpolitiska programmets mål att främja ett internationellt utbyte och att decentralisera verksamhet inom kulturområdet. Om detta skall vara vägledande även för utställningsverksamhet, så måste de statliga medel, som nu riktas till internationell utställningsverksamhet, även dirigeras till andra delar av landet än Stockholm och

346 Bilaga 3

till andra institutioner än de statliga museerna där. Vidare understryker man att Göteborgs kommun har landets största och kommunala museiverksamhet. museer har mest mångsidiga Göteborgs under åren med egna medel, ibland förstärkta med fondbidrag, regelbundet försökt presentera internationella utställningar av bl. a. konst, arkeologi, kulturhistoria, sjöfart och kulturminnesvård. Kostnaderna för Försäkringar och transporter har emellertid ökat i sådan utsträckning att sådana manifestationer blivit fåtaligare och mindre. Från kulturpolitisk synpunkt innebär det att sydvästra Sverige och dess huvudort mer och mer tvingas avstå från kvalitativt goda internationella inslag i kulturlivet. Ökade statliga bidrag att fördelas av kulturrådet skulle kunna motverka denna stagnation. Från kulturpolitisk synpunkt anser man Förhållandet alarmerande. Det innebär också att en för riket värdefull resurs blir dåligt utnyttjad. De av Göteborgs kommun ägda museerna har redovisat sitt internationella utbyte särskilt. har internationella kontakter i form Göteborgs arkeologiska museum (GAM) av bl. a. anordnande resp. mottagande av internationella utställningar samt föredrag och seminarier vid universitetsinstitutioner. Finansieringen sker i huvudsak fonder. genom museet men även genom bidrag från utomstående finansieras delvis av den utländske samarbetspartnern. Museet Utställningar menar att ett av de mest angelägna önskemålen är att kommunala museer får tillfälle att tillsammans med statliga museer redan i inledningsskedet delta i diskussioner om utställningsutbyte med utlandet. När initiativ tas från svenskt eller utländskt håll har endast de statliga instanserna i Stockholm kontaktats. Sedan ett samarbetsavtal träffats har det ofta visat sig vara för sent för kommunala museer att på fördelaktiga villkor få projektet utvidgat att omfatta någon ort utanför Stockholm. Göteborgs etnograjiska museum (GEM) utger en vetenskaplig serie med studier. Den har hittills utkommit med 33 volymer. Den titeln Etnologiska trycks f. n. i 1 600 ex. varav ca 500 distribueras som byte med utländska institutioner över hela världen. Etnologiska studier finansieras huvudsakligen genom anslag från olika vetenskapliga fonder. Museet betonar behovet av en tryggad och utökad utgivning av sina publikationer. Göteborgs historiska museum (GHM) redovisar kontakter med många museer i Norden, åtskilliga i Europa samt några i Nordamerika och Australien. Utöver m. m. gäller kontakterna i första hand byte av årsböcker utställningar, i andra hand utbyte av erfarenheter om t. ex. stadshistoria och kulturminnesvård. På utställningssidan har GHM från år 1970 haft utbyte med en rad länder, bl. a. de nordiska länderna, Förbundsrepubliken Tyskland, Israel, Italien, Nederländerna, Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och USA. Finansiering har i allmänhet skett i förhandling med delning av kostnaderna. Museet önskar ökade resurser, bl. a. för att årligen i Göteborg möjliggöra mottagandet av någon stor internationell utställning. .Sjöfartsmuseet (SMG) deltar bl. a. i de nordiska sjöfartsmuseernas regelbundna arbetsmöten. Sporadiska kontakter förekommer också med andra museer, framför allt för utställningsutbyte. Sjöfartsmuseet i Gdansk har t. ex. haft en stor utställning om polsk sjöfartshistoria i SMG år 1976. Altonaer

Bilaga 3 347

Museum i Hamburg sände år 1975 naivistiska målningar med motivval Hamn och hav. Transponkostnader och försäkringar har betalats av SMG.

Vid rekonstruktionsarbetet av det medeltida Äskekärrskeppet har ett nära

nordiskt samarbete utvecklats. Göteborgs konstmuseum (GKN) anför att dess relationer till museer och gallerier i utlandet till väsentlig del bygger på ett livligt utbyte av kataloger över fasta samlingar och tillfälliga utställningar. Vetenskapliga kontakter förekommer genom tjänstemännens forskning, korrespondens och resor. GKN redovisar också direkta kontakter med internationell konstkonservering. Museet bjuder in internationell expertis för speciella och tidsbundna konserveringsuppdrag vid museet. Vidare har GKN kontakter med utländska gallerier och museer for utställningar (bl. a. utbyte). Man ordnar internationella dagar i museet (Tillsammans”dagen, invandrardagar med framträdanden av internationella grupper: sång, dans, musik och teater). Vid den senaste invandrardagen i april 1977 hade man över 10 000 deltagare under fem öppettimmar. Museet redovisar direktkontakter med svenska kulturhuset i Paris och utställningar där samt kulturutbyte med Leningrad som lett till utställningar i Leningrad (Eremitaget) år 1967 och i Göteborg år 1970. Ett fortsatt utbyte planeras for 1978 och 1979. Röhsska konsts/öjdmuseer (RKM). Internationella kontakter gäller dels museifrågor i allmänhet, dels utställningar. Beträffande utställningar anordnar man internationella “veckor” i Göteborg (i genomsnitt en á två gånger per år) och tar emot vandringsutställningar från utlandet som erbjuds museet eller som museet fångar upp (ca en utställning per år). RKM ordnar utställningar med material från andra länder. De nordiska länderna dominerar men en lång rad andra länder finns representerade. Samarbete har härvid förekommit med bl. a. Östasiatiska museet, Afro-Art och några länders representation i Sverige. Utställningar finansieras vanligen av utställaren och/eller museet, ibland med hjälp av bidrag från speciella fonder. Endast i undantagsfall ställer kommunen medel till förfogande direkt för särskilda projekt, t. ex. i samband med kommunens kulturveckor. Statliga bidrag har hittills inte erhållits. Konstslöjdmuseet önskar en större omfattning av det internationella utbytet. Ökade resurser för studieresor och deltagande i konferenser behövs liksom for utställningsutbyte. Man menar att en ökning av antalet internationella utställningar inte skulle kräva väsentligt större arbetsinsatser från museets sida men däremot skulle behovet av pengar öka betydligt. Naturhistoriska museet (GNM) säger sig ha internationella kontakter främst genom korrespondens om studiebesök. GNM har vid några få tillfällen lånat utställningar från utlandet varav en gång från Unesco och en annan från Storbritannien. Malmö museum anför att utbyte av erfarenheter och utställningar företrädesvis sker genom museitjänstemännens personliga kontakter eller via kontakter med främmande länders beskickningar och konsulat. Finansieringen sker i allmänhet inom museets ordinarie budget. Undantag utgör de tillfällen då hela kommunen är engagerad i PR-driver för ett speciellt land, varvid specialanslag kan utgå.

348 Bilaga 3

Museet önskar bättre möjligheter att kontinuerligt delta i ICOM:s arbetande kommittéer och i vissa internationella konferenser, helst med fler än en representant, samt utökade möjligheter för studieresor och fortsatta utställningskontakter. Blekinge museum har under senare år ökat sin internationella verksamhet, främst i fråga om utställningar. Man har i samarbete med Svensk-Polska föreningens blekingedistrikt visat polskt konsthantverk och polsk konst samt i samarbete med Förbundet Sverige-Sovjetunionen och Karlskrona kulturnämnd visat grafik och folkkonst från Estland. Dessutom har museet haft en utställning om norsk folkkonst. Under år 1978 genomfördes en afrikansk vecka med en del program i museet. Deltagande institutioner delade kostnaderna för verksamheten. Dalarnas museum har producerat ett par vandringsutställningar, Dalmålningar, som under åren 1973-1976 visades i Frankrike, de båda tyska staterna och USA, och Winter Carl Hansson, som visades i Norge. Den förra utställningen bekostades av Kopparbergs läns landsting, Svenska institutet samt av egna medel och den senare av mottagaren. Museet har också visat utländska utställningar, t. ex. Folkkonst från Erzgebirge, producerad och finansierad av DDR. Museet har anordnat ett par internationella konferenser om fábodfrågor med deltagare från bl. a. de nordiska länderna och Frankrike. Kostnaderna har delats mellan museet, Nordiska museet, Riksförbundet for hembygdsvård, Älvdalens kommun och deltagarna. Museet önskar större möjligheter till studieresor och utbytesverksamhet. Gotlands jbrnsa/ har sedan år 1973 anordnat fem symposier kring teman

berörande Östersjöomrâdet. Resor och uppehälle har bekostats av arrangö-

ren, som därtill erhållit bidrag från bl. a. Svenska institutet. Föredragen har sedan publicerats på tyska och någon gång på engelska i serien Acta Visbyensia. Museet har i samband med Helsingfors festspel år 1972 utställt medeltida kyrklig konst ur sina samlingar i Helsingfors. Tillsammans med Svenska kyrkans kulturinstitut och Svenska institutet står museet som arrangör av utställningen Bibeln i sten, avgjutningar och foton i storformat av gotländsk medeltida skulptur. Den premiärvisades i svenska kulturhuset i Paris år 1976 och turnerade under år 1977 i Förbundsrepubliken Tyskland. Mellan Gotlands kommun och Westfalen-Lippe finns ett informellt vänskapsavtal, som bl. a. har tagit sig uttryck i utbyte av konstnärer, museimän och utställningar. Museet administrerar för Stiftelsen Brucebo stipendiefond för konstnärer tre ateljébostäder vid Själsö sju km norr om Visby. En av dessa ställs jämte reseersättning och traktamentsersättning årligen till en kanadensisk konstnärs förfogande under tre månader. En ateljébostad upplåts under en månad till en westfalisk konstnär, varvid Gotlands kommun betalar kostersättning. Huvuddelen av det internationella arbetet äger rum inom ramen för ordinarie anslag och vissa fonder. Gotlands fornsal anser att kulturrådet vid fördelning av statsbidraget till lansmuseerna bör beakta museets särställning i fråga om internationellt samarbete. Jämtlands läns museum anser det från pedagogisk synpunkt viktigt med

Bilaga 3 349

internationella utblickar, särskilt i fråga om Norge och Tröndelag. Dokumentation och forskning bör i större utsträckning bedrivas i samverkan på båda sidor om gränsen. Allmänt önskar museet att de större internationella utbytesutställningar, som visas vid centralmuseerna i Stockholm, kunde få en fortsättning genom en vandringsutställning inom landet. Jönköpings läns museum har inriktat verksamheten på naiv konst och keramik. Nordiska keramikutställningar har anordnats, bl. a. år 1973. Ett internationellt keramiksymposium år 1975 med deltagare från sju länder avslutades med en utställning på museet. År 1976 anordnades en utställning av nordiska naivister. Samarbete sker ibland med utländska ambassader och kulturinstitut, t. ex. utställningarna Nederländsk grafik och Tunisisk folkkonst. Samarbete med utlandet förekommer även på privata initiativ, t. ex. en utställning med den franske fotografen Henri Cartier-Bresson på initiativ av Bankeryds fotoklubb och anordnad av museet. Utställningen har senare gått som vandringsutställning till svenska museer. Arbetet finansieras med normala anslag samt speciella anslag från t. ex. NUNSKU och statens kulturråd. Museet anser att det behövs ett fastare uppbyggt samarbete på museets specialområden, större möjlighet att erhålla medel till internationella projekt såsom symposier, konferenser, utställningar o. d. samt bättre möjlighet att presentera museets samlingar for internationell publik. Kalmar läns museum har ett utställningssamarbete med museer i andra länder. F. n. arbetar en länskommitté med att utveckla förbindelserna med en

del länder i Östeuropa såsom Polen och Sovjetunionen. Verksamheten

finansieras av museets egen driftsbudget. Utställningen När järnet kom finansierades i samarbete med andra svenska museer, samt museer i Polen och Danmark. Museet anser ett ökat utbyte av utställningar särskilt önskvärt, på det arkeologiska området. Man vill också få möjligheter till studieresor utomlands för regionmuseernas personal. Det behövs också medel for att kunna inbjuda utländska forskare i samband med utställningar och symposier. Kulturhistoriska museet i Lund har löpande kontakt med ett stort antal museer och andra kulturinstitutioner i Europa. Utställningar for utlandet hör normalt inte till de uppgifter som museet har möjlighet att åta sig. Enstaka utställningar har dock gjorts for distribution utomlands. Dit hör Sydsvensk folkkonst, som under åren 1976-1977 visades i Norge, Polen och Frankrike. Kostnaderna delades mellan svenska ambassaden i Norge, Svenska institutet, polska myndigheter och museet. Två utställningar från Polen har under samma tid visats på Kulturen. Länsmuseet i Göteborgs och Bohus län betonar att Uddevalla har goda kontakter med sina vänorter i övriga nordiska länder. Vänortsträffar anordnas årligen i rotationsordning. I regel ingår en konstutställning med vänorternas konstnärer i dessa träffar. Både länsmuseet och Uddevalla konstförening deltar i planeringen av verksamheten. Norrbottens museum hänvisar till att Norrbottens län har ett i landet specifikt geografiskt läge som en del i den s. k. Nordkalotten. Sedan år 1960 arrangerar Föreningen Norden vartannat år Nordkalottenkonferenser, där

350 Bilaga 3

näringslivs- och kulturfrågor gemensamma för de norra delarna av Finland, Norge och Sverige dryftas. Vidare bor större delen av landets samiska befolkning i Norrbottens län. Samisk kultur har blivit en specialitet för museet. Intresset i utlandet är betydande för denna inhemska minoritet. De internationella kontakterna består i huvudsak av utställningar ordnade främst genom det s. k. Nordkalottmuseet och Svenska institutet. Nordkalottmuseet är namnet på ett organiserat samarbete mellan de tre största museerna nämligen Pohjois pohjanmaan museo i på Nordkalotten, Tromsö museum och Norrbottens museum. Genom Nordiska Uleåborg, kulturfonden utverkades ett anslag på 272 000 dkr för en treårig försöksverksamhet 1967-1969 med utbyte och samproduktion av utställningar. Erfarenheterna av försöksverksamheten var i stort sett goda enligt museet. 1977 ordnade Tromsö museum en konferens om ett fortsatt 1 januari Nordkalottmuseum, nu utvidgat med Västerbottens museum i Umeå, Torneå museum och Lapin maakunta museo i Rovaniemi. Mötet drog upp nya riktlinjer för ett samarbete. Som ett led i Nordkalottsamarbetet nämns det utställningsutbyte som korn till stånd mellan Norrbottens museum och museet i Murmansk på Kolahalvön under åren 1975 och 1976. Intresset i utlandet för samisk kultur har resulterat i att Norrbottens museum sedan år 1967 producerat tre olika vandringsutställningar, varav en i två exemplar, för Svenska institutet. År 1969 organiserade Norrbottens museum ett internationellt symposium över cirkumpolära problem förlagt till Luleå, Kiruna och Tromsö med Nordiska rådet för antropologisk forskning som arrangör och finansiär. 1 samband med Luleå stads 350-årsjubileum år 1971 hölls ett internationellt symposium över ekologiska problem i det cirkumpolära området arrangerat av Luleå kommun och Umeå universitet. Museet hävdar att en förutsättning för fortsatt utbyte är att verksamheten vid Nordkalottmuseet säkerställs genom ett fast årligt anslag. Sådant har redan sökts hos Nordiska ministerrådet. Norrköpings museum visar årligen utländska konstutställningar. Vanligen genomförs de i samarbete med resp. lands ambassad, en utländsk institution eller en konstnärsgrupp eller enskild konstnär. I vissa fall då det gäller större vandringsutställningar samarbetar museet med andra svenska museer. Museet har också ur sina egna samlingar framställt en del utställningar för visning utomlands, t. ex. år 1977 en om grafik som visades dels i Norrköping, dels i ett par nordiska länder. Allmänt gäller att då en utställning visas på museet svarar museet för kostnaderna i huvudsak. Utställningar som visas i utlandet bekostas vanligen av mottagaren. Museet finner ett utvidgat internationellt samarbete av stort intresse. I dag av ekonomiska skäl. Förpacknings-, transport- och begränsas möjligheterna är betydande då materialet omfattar skulptur och försäkringskostnaderna måleri. Ett statligt stöd för dessa kostnader vore behövligt. Samtidigt borde möjligheterna att visa en sådan utställning på flera orter garanteras. Smålands museum är länsmuseum för Kronobergs län. Det har en specialitet, nämligen en av världens största glassamlingar. Den föranleder

Bilaga 3 351

bl. a. en omfattande korrespondens och resor till olika möten och konferenser. Bl. a. finns det en från England och Frankrike administrerad internationell glaskongress, som möts vart tredje år. Verksamheten finansieras dels av museet, dels av tjänstemännen personligen. Museet önskar främst ökade möjligheter till resebidrag. Varbergs museum anordnar i egen regi varje år någon eller några utställningar från ett europeiskt land i samarbete med museer och andra kulturinstitutioner. Konst och konsthantverk har främst visats. Ofta delas kostnaderna lika utom i fråga om de socialistiska staterna, då museet svarat för merparten. Museet önskar statliga bidrag till internationella utställningar främst för att täcka en del av de höga frakt- och försäkringskostnadema. Svenska institutet bör, menar man, bedriva ett intensivare samarbete med museer som är intresserade av internationellt utbyte och stödja verksamheten, samt medverka till att överta utställningarna för visning på andra platser i landet. Värmlands museum har under flera år i form av utländska utställningar sökt presentera framför allt foto, konsthantverk och industridesign från olika europeiska länder och även USA. Museet har arrangerat en utställningskedja, bestående av ett antal museer i -

Sverige Göteborg, Linköping, Eskilstuna, Örebro, Gävle m. fl. - och även i

Norge såsom Konstindustrimuseet i Oslo och motsvarande i Trondheim. Verksamheten har under de senaste åren varit mindre, beroende på de ökade kostnader varje sådant arrangemang medför. Även om utställningsarrangören i det främmande landet svarar for sammanställning. frakt. katalog och affischer m. m. blir enligt museet de lokala kostnaderna med försäkringar etc. avsevärda. Dänill kommer dolda kostnader i form av omfattande förarbete för arrangören i mottagarlandet samt inte minst ofta besvärliga tullförhztndlingar. För finansieringen har museet svarat i samarbete med övriga deltagande museer. För utställningsutbytet önskar museet stöd via utrikesdepartementet, dels för förmedling, dels också ekonomiskt stöd. Museet hänvisar till ett par försök att få vandringsutställningar från England som misslyckats. Resurserna för att sända i och för sig redan färdigställda utställningar saknades. Enligt museet bör varje möjlighet för de regionala museerna att ta internationella kontakter och vidga ramen för sitt program underlättas. Standardutställningar av typ Riksutställningar m. fl. liksom de svenska och lokala inslagen blir eljest lätt dominerande. Västerbottens museum har goda kontakter med Vasa i Finland. Man har vidare inbjudits delta i samarbete inom det s. k. Nordkalottmuseet. Samarbetet har hittills finansierats genom Nordiska kulturfonden. Utställningar organiseras inom ramen för Umeå kommuns vänortsutbyte. En del andra utställningar har erbjudits av utländska ambassader eller Svenska institutet. Några särskilda medel för verksamheten finns inte. Museet anser att en av de stora svårigheterna med internationellt utbyte är att finna linansieringsformer för utställningar och andra kontakter av intresse för museet. Man menar att det många gånger vore av stort värde att få visa arbetet vid kulturhistoriska regionala museer i utlandet eller material som kan fördjupa

3 352 Bilaga

förståelsen av den egna kulturhistorien. För ett regionalt kulturhistoriskt museum skulle detta ofta vara mycket värdefullare än de utställningsmanifestationer av “representationskaraktär” som nu turnerar. Örebro läns museum betonar de regionala museernas behov av internationella kontakter. Det saknas medel men också information om vad som händer i andra länder inom museiområdet. Deltagande i internationella museikonferenser eller besök på utländska museer har for tjänstemännens del hittills uteslutande skett på privat initiativ och på egen bekostnad. För framtiden önskar man betydligt bättre möjligheter for personalen vid utbytet i kulturminnesvårdsregionala museer att ta del i det internationella och museifrågor. I fråga om utställningar behövs statligt stöd för att täcka de stora extra kostnader som uppstår. Näraliggande regionala museer borde samarbeta om särskilda projekt for att t. ex. fördela transport- och försäkringskostnaden

8.4 Större konsrhallar 8.4.1 Lunds konsthall Kommunalt anslag: ca 1,3 mkr Lunds konsthall finansierar sin internationella verksamhet med ordinarie anslag. En rad olika utställningar och program har anordnats under senare år omfattande och skulptur av bl. a. keramik, film, måleri, grafik, fotografi nordiska lika väl som afrikanska, latinamerikanska och europeiska konstnärer. Olika teman som tagits upp har berört ny nordisk romantik, voodoo och konst från Haiti, konst från Cuba, målningar m. m. från Jugoslavien, Portugal och USA, skulpturer från Afrika och Polen Spanien, DDR, Norden, m. m. Liksom museerna betonar Lunds konsthall behovet av ökade finansiella resurser for att kunna ta emot svårtransporterade och långväga utställningar. Man vill också ha medel för uppsökande verksamhet och vidgade kontakter med utlandet, t. ex. i form av studieresor.

8.4.2 Malmö konsthall Kommunalt anslag: ca 3,7 mkr Också Malmö konsthall finansierar sin utställningsverksamhet med kommunala medel. De internationella kontakterna är väl utbyggda. Konsthallen understryker behovet av ökade resurser for alla former .av internationellt utbyte. Särskilt angeläget anser man det vara att Svenska institutet eller någon annan institution har ansvar for kontakter med olika utställningsinstitutioner inom Sverige och planerar turnéer av utländska utställningar. Det behövs en enhet dit man kan vända sig for att få information om vad som planeras och pågår liksom lämna upplysningar om egna aktiviteter.

Bilaga 3 353

8.5 Intresseo/ganisationer

8.5.1 Konstnärernas Riksorganisation (KRO) KRO har som uppgift att tillvarata medlemmarnas fackliga, yrkesmässiga, sociala och kulturpolitiska intressen, främja konstnärligt arbete och miljögestaltning samt försvara yttrandefriheten.

Internationell verksamhet

Det internationella samarbetet bedrivs i huvudsak genom andra organisationer. Det nordiska samarbetet sker genom KRO-representanter i Nordiska Konstförbundet (NKF), som finansieras dels över den nordiska kulturbud-

geten (1978: ca 300 000 kr), dels direkt av de nordiska ländernas regeringar.

Konstförbundet anordnar bl. a. nordiska såsom Nordisk konstutställningar samexpo (bidrag 1976: 150 000 kr).

Övrigt internationellt samarbete bedrivs genom den svenska sektionen av

internationella konstnärsorganisationen (IAA, International Association of Art). KRO tar emot utländska besök och dessutom förekommer en relativt omfattande informationsverkamhet på privat initiativ. Vid något tillfälle har KRO inbjudits att besöka ett annat land, nämligen Förbundsrepubliken Tyskland. Slutligen förmedlar KRO inbjudningartill internationella tävlingar och utställningar. Ateljéer, som kan disponeras av svenska konstnärer, finns i dag i Paris, Rom och Svolvaer. KRO betonar behovet av ökade möjligheter for företrädare för organisationen att resa utomlands och orientera sig om andra länders kulturpolitik, organisationsliv och konst. Hittills har man nästan enbart som fungerat infonnatörer åt utländska besökare om svensk konstnärsoch kulturpolitik. Slutligen vill KRO att det nordiska konstcentret i Sveaborg byggs ut med ateljéer och verkstäder. Man önskar vidare att informationsmaterial på främmande språk om svensk kulturpolitik och svenska kulturarbetarorganisationer framställs i samarbete med KLYS.

8.5.2 Sveriges Arkitekters Riksförbund

(SAR) SAR är arkitektkårens yrkesideella organisation med i dag drygt 3 000 s. k. Amedlemmar.

Internationell verksamhet

Förbundet är medlem av Union Internationale des Architectes (UIA). De nordiska arkitektförbunden bildar en nordisk sektion inom UIA. Finansieringen av det nordiska samarbetet sker med proportionella bidrag från respektive förbund. Det nordiska samarbetet inom UIA är huvudsakligen inriktat på utvecklingsländerna. Förbunden har ett nära samarbete i frågor om rekrytering och

354 Bilaga 3

av arkitekter för internationellt biståndsarbete samt forskvidareutbildning ning med inriktning på tredje världens planerings- och bebyggelseproblem. SAR deltar vid rekrytering av arkitekter för biståndsarbete genom ett avtal med SIDA. Utländska arkitekter kontaktar SAR för information om svensk arkitektur Förbundets kansli kan på grund av bristande och hjälp med studieresor. resurser inte ge utländska besökare och andra intresserade den service de önskar. Ökade resurser behövs. Som vägledning för utländska besökare framställer SAR s. k. guider, som är bild- och textpresentationer av aktuell och intressant svensk arkitektur. SAR anser det angeläget med en nordisk utbildnings- och forskningsinstitution med inriktning på tredje världens planerings- och bebyggelsepmblem. Man vill få ett ökat utbyte mellan arkitekter i olika länder om sådana frågor. Likaså behövs ökade möjligheter till studieresor, t. ex. i form av stipendier. och litteratur om arkitektur och planering framställs i dag Arkitektguider kräver ekonomiskt stöd. För till stor del på ideell bas. En fortsatt utgivning utställningar om svensk arkitektur och svenska byggnadsförhållanden behövs likaså medel, t. ex. till Sveriges Arkitekturmuseum. Slutligen önskar SAR bättre möjligheter att ta emot utställningar och inbjuda föreläsare från utlandet.

8.5.3 Riksförbundet Svenskt Fotografi (RSF)

Bidrag från kulturrådet: 25 000 kr RSF har till syfte att främja fotografins utveckling i Sverige och att inom och utom landet tillvarata den svenska fotografins intressen, särskilt inom amatörfotograñn.

Internationell verksamhet utländska kontakter. Förbundet är RSF skall bl. a. ge svenska fotografer anslutet till Federation lnternationale de l”Art Photographique (FIAP). FlAP:s största betydelse ligger i dess seminarier och internationella läger för ungdom. Under senare år har verksamheten byggts ut bl. a. genom ökat deltagande i festivaler och utställningar. Bildutbytet har vidgats till att konferenser,

omfatta utom de nordiska länderna även grannstaterna kring Östersjön samt

Argentina och Indien. RSF önskar en ökad satsning på internationellt utbyte särskilt i fråga om fördjupad kännedom om utländsk fotografi, samt infonnation och ungdomsverksamhet. Förbundet arbetar ideellt och ett sådant ökat engagemang förutsätter ekonomiskt stöd till arvoden, resor och utställningsmaterial.

8.5.4 Svenska Inredningsarkitekters Riksförbund (SIR)

600 medlemmar. Det är en ideell organisation för SIR har i dag omkring inredningsarkitekter.

Bilaga 3 355

Internationell verksamhet SIR är medlem av International Federation of Interior Designers (IFI). Verksamheten finansieras genom medlemsavgifter. IFI anordnar vartannat år en internationell konferens. År 1978 hölls den i Washington kring temat ”Designing for and with the Government”. SIR har av kostnadsskäl svårt att ta aktiv del i lFl:s konferenser. Inom Norden arrangeras varje år en konferens mellan de nordiska systerorganisationerna. Också for detta samarbete saknar SIR resurser. Förbundet önskar bättre möjligheter till aktiva insatser i det internationella utbytet.

8.5.5 Föreningen Svensk Form

Statligt bidrag: 516 000 kr Föreningen Svensk Form (tidigare Svenska Slöjdforeningen) är en ideell riksforening med uppgift att bl. a. sprida kunskap om god fonn och främja god formgivning av svenska produkter.

Internationell verksamhet De flesta officiella svenska utlandsutställningar av industridesign, konstindustri och konsthantverk har anordnats av eller i samarbete med Svensk Form. Föreningen fungerar kontinuerligt som rådgivare åt Svenska institutet i dessa frågor. Aktuella projekt gäller bl. a. en årligen återkommande hantverksmässa i München, Exempla 78, en utställning om Ett samhälle öppet för alla - svensk design for handikappade (gjord i samarbete med Svenska institutet och Handikappinstitutet for visning i Polen, Sovjetunionen och Tjeckoslovakien), en utställning om Design aus Schweden - Wohnen, Essen, Spielen,

Schlafen (för visning i Österrike, Schweiz, Förbundsrepubliken

Tyskland, Jugoslavien och Polen) samt en utställning om Nordisk industridesign (som visats i Danmark, Sverige, Finland och Norge). 1976 arrangerade Föreningen en designutställnig i Folkrepubliken Kina (möbler och De belysning). nordiska representanterna i World Crafts Council har åt uppdragit Föreningen att framställa en vandringsutställning for konsthantverk, The Bowl, från 20 av WCC:s europeiska medlemsländer. År 1978 visades den i de nordiska länderna, därefter sänds den runt i Europa. Föreningen bedriver också en omfattande informationsverksamhet, ofta i samarbete med andra organisationer. Den innefattar publikationen Form, som alltid innehåller ett engelskt sammandrag och ibland ägnas internationella teman. t. ex. Form i Norden. Föreningen önskar i forsta hand kansliförstärkning för att kunna handlägga den alltmer ökande informations- och Den utställningsverksamheten. behöver vidare resebidrag för att delta i de internationella kongresserna anordnade av bl. a. WCC och ICSID (se, nedan). I samband med utställningarna utomlands blir det allt vanligare att mottagarna önskar olika former av kringarrangemang som debatter och seminarier. Även for detta behövs medel. Slutligen innebär de höjda kostnaderna for framställning av utställ-

Bilaga 3

att anser sig behöva få full täckning även för ningar Föreningen administrativa kostnader i samarbetet med Svenska institutet.

8.5.6 Grafiska Sällskapet

Statligt bidrag: 84 000 kr Grafiska Sällskapet är en ideell organisation till stöd för svensk grafik.

Internationell verksamhet Enligt Sällskapet har grafikens roll kraftigt ökat inom det internationella vilket inneburit en växande arbetsbörda. Sällskapets verkkulturutbytet, samhet omfattar bl. a. Förmedling av inbjudningar och utställningar. Man samarbetar med t. ex. NUNSKU och Svenska institutet. 1974 visades en

utställning, “Swedish Graphics, i flera afrikanska länder. Den var gjord

tillsammans med de nämnda institutionerna. Liknande verksamhet har förekommit i Indonesien. F. n. förbereder Sällskapet utbytesutställningar med Finland, USA och Australien. Man betonar vikten av att Sverige bereder tillfälle for visning av grafik från andra länder, både av grupper och enskilda konstnärer. De ekonomiska ramarna måste vidgas i takt med efterfrågan.

8.5.7 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR)

Statligt bidrag (for främjande av hemslöjden): ca 2 mkr SHR har som syfte att lämna information samt att anordna kurser, föredrag och utställningar för att sprida kännedom om svensk hemslöjd. Antalet till SHR direkt eller indirekt anslutna organisationer var 1976 omkring 50.

Internationell verksamhet SHR representerar Sverige i Nordens Hemslöjdsförbund. Förbundet är också medlem av den europeiska hemslöjdsfederationen. Förbundet anordnar utställningar utomlands. År 1976 hölls en större i New York Genuine Swedish Handicraft”, till vilken bl. a. utställning Svenska institutet, Utrikesdepartementet och Sveriges Exportråd bidragit. Det övervägande antalet utställningar har visats i USA men man har också ställt ut i t. ex. Canada, Danmark, DDR, Israel, Island, Japan, Mexico, Nederländerna, Polen och Schweiz. Dessutom anordnar SHR:s försäljningsorganisation (Hemslöjdsforbundet lör Sverige) utställningar på kommersiell grund utomlands. SHR lämnar information om verksamheten bl.a. genom en löpande tyska och franska som genom de svenska presentation på engelska, utlandsmyndigheterna sprids till intresserade. och SHR:s kursgård, Sätergläntan, ger ut kursinformation på engelska mottar utländska kursdeltagare. En del specialkurser anordnas regelbundet för grupper från främst Japan och USA. Förbundet ger också ut tidskriften Hemslöjden med bildtexter på engelska och svenska. Den har prenumeranter i 27 länder.

Bilaga 357

Under senare år har SHR genom FN och SIDA tagit emot besök från omkring 20 u-länder. Hemslöjdsforbundets kommersiella utställningar är självlinansierade. 1 vissa fall har SHR erhållit bidrag till sin utställningsverksamhet. l övrigt bygger ekonomin på medlemsavgifter och ett bidrag från statens industriverk. SHR betonar den roll svensk hemslöjd i det internationella spelar informations- och kulturutbytet. Inforrnationsbehovet i utlandet ökar. Förbundet har med nuvarande resurser svårt att tillfredsställa efterfrågan. Man önskar därför bättre stöd till utställningsverksamheten, till kostnaderna for informationsmaterial samt till en ny tjänst på förbundskansliet.

8.6 Internationella organisationer

8.6.1 Svenska nationella ICOM-kommittén

Bidrag från kulturrådet: 2 200 kr (årsavgift till ICOM) International Council of Museums (ICOM) är museernas och museitjänstemännens internationella organisation med konsultativ status vid Unesco. ICOM är uppbyggt av nationella kommittéer, som har utformats på olika sätt i olika länder. Internationella kommittéer finns for speciella frågor såsom kommittéema for konsthantverk, modern konst, konservering, undervisning, etnografi, musik, naturhistoria, information och PR, säkerhetsfrågor etc. 1 dessa ingår många svenska museitjänstemän som styrelseledamöter eller liknande. De håller i allmänhet årliga konferenser i olika delar av världen. Den svenska nationella ICOM-kommittén har anslutit sig till Svenska Museiforeningen. Kommittén erhåller till ICOM bidrag för årsavgiften samt vart tredje år 30 000 a 40 000 kr för deltagande i lCOM:s generalförsamling. Dessutom beviljas vissa resebidrag från fall till fall. Genom ICOM sker ett kontinuerligt utbyte av erfarenheter och idéer mellan museer och museitjänstemän från ett betydande antal länder. Under år 1978 ägde två internationella kommittémöten rum i Sverige. Kommittén planerar f. n. att ge ut ett informationsblad, Newsletter, med fyra nr per år. l första hand behöver man ökade resebidrag och stöd till informationsbladet.

8.6.2 Svenska sektionen av internationella konstnärsorganisationen (IAA) Bidrag från kulturrådet: 5 000 kr (årsavgift till IAA) Sektionen består av representanter for KRO och Konstakademien. IAA:s verksamhet består främst i att arrangera större konferenser om olika konstoch konstnärsfrågor. IAA har bl. a. utarbetat ett särskilt tullformulär för konstverk.

3 358 Bilaga

8.6.3 Svensk Form/World Crafts Council (WCC) Föreningen Bidrag från kulturrådet: 3 500 kr (årsavgift till WCC) WCC har konsultativ status i Unesco. Syftet är att skapa Förståelse för konsthantverket som en viktig del av kulturen. Organisationen har närmare 90 medlemsländer. Svensk Form svarar för WCC:s svenska sekretariat. Svensk Föreningen Form företräder generalförsamling i samråd med fiera Sverige i WCC:s som Föreningen Sveriges konsthantverkare och svenska organisationer Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund, Konstindustriformgivare, Konsthantverkarnas gille, Textilgruppen och Kerahantverkarnas förening, mikgruppen blås och knåda.

Svensk Form/International Council of Societies of

8.6.4 Föreningen Industrial Design (ICSID) Bidrag från kulturrådet: 3 700 kr (årsavgift till ICSlD) ICSID är den centrala organisationen för etablerade design- och formgivningsföreningar med konsultativ status i Unesco och UNIDO. omfattar bl. a. internationella designkonferenser vartannat Verksamheten information och år samt olika arbetsgrupper kring frågor som formgivning, dokumentation samt designproblem i u-länder.

9 Vissa konstnärliga utbildningsinstitutioner

9.1 Allmänt

Som en följd av 1977 års högskolereform har de konstnärliga utbildningarna infogats i högskoleorganisationen. Vissa särskilda bestämmelser gäller dock for t. ex. antagning till utbildning. För utbildning for s. k. kultur- och informationsyrken anslogs bå 1977/78 drygt 120 mkr. Därutöver kom bl. a. drygt 5,6 mkr till Konstindustriskolan och Valands konstskola i Göteborg. På grund av dessa utbildningars särart behandlas utbildningsinstitutioi detta avsnitt och inte under avsnittet om studier nerna inom kulturområdet och forskning.

9.2 Dramatiska institutet (DI)

Statligt anslag: drygt 9,1 mkr institutet är en statlig institution som ger utbildning för Dramatiska inom medierna teater, radio och film/television. Det programframställning dels en tvåårig grundutbildning till vilka sammanlagt ger dels en ettårig, omkring 46 elever antas årligen, dels en del kurser för fort- och vidareutbildning.

i Internationell verksamhet

att eleverna får erfarenhet av utländsk praxis och Enligt DI är det nödvändigt kunskaper om utländska utbildningar som inte finns i Sverige genom t. ex.

3 359

Bilaga

studieresor och engagemang av utländska gästlärare. Institutet vill också genom besök vid internationella mässor hålla kontakt med den tekniska utvecklingen på medieområdet. Bå 1976/77 avsatte DI 60 000 kr för denna verksamhet. Samma budgetår erhöll institutet två bidrag om 20000 kr vartdera från utbildningsdepartementet och Svenska institutet varigenom ett par elev/lärargrupper kunde delta i kulturmiljöprojekt i Frankrike respektive USA. DI är medlem av den internationella organisationen för film- och TVskolor, CILECT, samt av Nordisk Film/TV Union och av Nordiska Teaterunionen. Institutet mottar årligen ett betydande antal utländska besök. Det har också en stor del nordiska elever.

Behov och önskemål De nuvarande resurserna är alltför begränsade för att tillåta önskat utbyte. I första hand skulle lärare och elever behöva få tillfälle till utlandspraktik och inte bara korta studieresor. Särskilt gäller detta för elever inom den s. k. allmän-praktiska medieutbildningen, dvs. dem som utbildar sig för att genomföra de bredare aspekterna av den svenska kulturpolitiken. Institutet har mottagit ett ökat antal förfrågningar från u-länder om stöd till utbildningsprojekt, främst i form av bistånd att organisera medieutbildningen i de enskilda länderna.

9.3 Konsthögskolan

Statligt anslag: drygt 5,2 mkr Vid skolan ges utbildning inom områden som arkitektur, målning, teckning, skulptur och materialkunskap.

Internationell verksamhet Det internationella utbytet inom skolans olika avdelningar bestäms av avdelningarnas speciella intresseinriktningar och personliga kontakter. Utbytet består av gästföreläsare, studiebesök utomlands och långsiktigt projektsamarbete. Sistaårseleverna företar regelbundet studieresor utomlands. Kostnaderna bestrids ur Konsthögskolans ordinarie anslag. Arkitekturskølan har särskilt utvecklat ett nordiskt samarbete kring forskningsprojektet Den nordiska trästaden. Den har också nära kontakter med skolor i England. Studieresor med efterföljande rapportering ingår regelmässigt i arkitekturskolans arbete. Flera elevarbeten och forskningsprojekt har ägnats åt internationella frågor. Skolan önskar ytterligare vidga de internationella aspekterna. Det förutsätter dock ökade resurser särskilt för resor. Institutet _för materialkunskap med konservatorsutbildning bedriver en utpräglat internationell verksamhet. Den är i huvudsak forskningsinriktad. Institutet är knutet till lCOM och en del andra internationella samarbetsorganisationer. Forskningssamarbete förekommer med museer i bl.a. England och

360 Bilaga 3

Belgien. Resultaten redovisas for svensk och internationell publik genom föreläsningar, utställningar, seminarier och publikationer. Utöver bidrag från Konsthögskolan och Konstakademien har institutet fått medel från British Council, Italienska Kulturinstitutet och Nordiska kultursekretariatet.

9.4 M usikhögskolorna Musikhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö utbildar bl. a. instrumentalister, sångare, tonsättare, dirigenter, kyrkomusiker, pianostämmare och, i Stockholm, musiklärare. I Stockholm antas årligen omkring 30 elever, i Göteborg 24 och i Malmö 26 elever.

Internationell verksamhet Musikhögskolorna är anslutna till olika internationella samarbetsorganisationer såsom Association Européenne des Conservatoires de Musique et Musikhochschulen och International Society for Music Education (ISME). Samarbetet inom den europeiska organisationen innebär bl. a. utbyteskonserter. Stockholm sänder regelbundet elev/lärargrupper till och mottar grupper från institutioner i de nordiska huvudstäderna, Berlin (väst), Graz, Köln, London, Paris och Prag. Malmö har tagit emot besök från ytterligare ett antal utländska institutioner och avlagt svarsbesök i Graz, Wien och Warszawa. I princip betalar den mottagande institutionen uppehället och den sändande resan. Musikhögskolan i Göteborg har ett studerandeutbyte med ett universitet i USA. De studerande svarar själva lör resor och uppehälle medan skolorna ger fri undervisning. Den europeiska organisationen anordnar vidare vartannat år veckolånga kongresser lör rektorer vid musikhögskolor kring for verksamheten betydelsefulla ämnen. Deltagandet bekostas av skolorna. Vid ISME:s internationella kongresser har den svenska närvaron av kostnadsskäl varit begränsad. Kulturrådet och Rikskonserter har givit bidrag till musikhögskolan i Stockholm för att delta i ISME:s möten. Rektor och lärare vid musikhögskolan i Göteborg har vanligtvis själva bekostat sitt deltagande. De nordiska musikhögskolorna bedriver ett nära samarbete som bl. a. resulterat i olika intensivutbildningar med utländska lärare från t. ex. Sovjetunionen i och USA. Vissa bidrag har lämnats av Nordiska Rådet. l Europa anordnar vidare Jugoslavien ett årligt musikpedagogiskt symposium i vilket elever och lärare från ett tjugotal musikinstitutioner deltar. Värdlandet svarar for de studerandes kostnader. Enligt musikhögskolan i Stockholm finansieras det internationella utbytet till största delen över reseanslaget. Läsåret 1976/77 disponerade skolan 20000 kr for konsertutbyte. Skolan har också kunnat utnyttja en del av Musikaliska akademiens stipendiefonder, för att t. ex. sända en grupp om femton studenter till Rom för två veckors studier. De av Musikaliska akademien disponerade stipendiemedlen används i övrigt främst att ge studenter som avslutat sin svenska utbildning möjlighet till ett års utlandsstudier. Antalet stipendier uppgår till fem å sju stycken per

3 361

Bilaga

år om mellan 15 000 kr och 20 000 kr vardera. Musikhögskolan i Göteborg inbjuder också utländska gästlärare for intensivkurser, Föreläsningar m. m. För denna verksamhet står ett gästföreläsaranslag om ca 26 000 kr till förfogande. Vidare anställer man utländska timlärare, då kompetent svensk lärarkraft saknas.

Behov och önskemål De internationella kontakterna betraktas av skolorna som en nödvändighet.

Utan dem skulle kvalitetskraven sjunka och undervisningen få en ”provin-

siell” karaktär. Musikhögskolan i Göteborg framhåller att man borde allmänt initiera ett ökat studerandeutbyte med musikhögskolor i andra länder, särskilt inom musikutbildningen, av dessa skäl. Det vore också värdefullt om långt komna studerande kunde bedriva utlandsstudier som en del i sin utbildning samtidigt som de var inskrivna vid svensk musikhögskola med rätt till studiemedel, forskarstipendier etc.

9.5 Statens scenskolor Statens scenskolor i Stockholm, Göteborg och Malmö/ Lund utbildar skådespelare och musikdramatiska artister. Utbildningen är ett-, två- eller treårig. På försök bedrivs också viss fortbildning. Scenskolan i Stockholm antar årligen mellan nio och tolv elever, musikdramatiska skolan i Stockholm mellan sex och åtta och scenskolan i Göteborg omkring tolv elever. Scenskolan i Stockholm uppbar ett anslag om närmare 2,3 mkr och musikdramatiska skolan i Stockholm drygt 1,3 mkr.

Internationell verksamhet Scenskolorna engagerar utländska gästlärare, t. ex. regissörer, sångpedagoger och rörelsepedagoger. Scenskolan i Stockholm har ett mångårigt nära samarbete med teaterskolan i Berlin (öst) medan scenskolan i Göteborg främst samarbetar med institutioner i London och Berlin (väst). Kostnaderna bestrids av ordinarie anslag. Arvodesersättningen for gästlärare är densamma som for svenska lärare. Därtill kommer traktamenten och resekostnader. I utbildningen ingår normalt utländska studieresor. Enligt scenskolan i Göteborg ingick tidigare också språk (franska och tyska) i undervisningen. Elever och lärare har besökt bl. a. England, Frankrike, Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, USA och Österrike. De särskilda anslag man förut disponerade har dock upphört, varför utlandsresoma i dag begränsas till studiebesök i Berlin för ettårseleverna och i London for treårseleverna. Också musikdramatiska skolan i Stockholm anordnar regelbundet studiebesök för eleverna vid utländska teatrar. Det nordiska samarbetet bedrivs bl. a. inom ramen for Nordiskt scenskoleråd. Samarbetet bekostas ur skolornas ordinarie anslag. Lärare vid scenskolorna deltar i kurser och konferenser anordnade av ITI. Några särskilda medel för denna verksamhet finns inte i dag.

Bilaga 3

10 föreningar m. m.

Organisationer,

10.1 Allmänt

internationella verksamhet m. m. har tagits Frågor rörande folkrörelsemas under senare år. Bland viktigare bidrag kan upp i flera olika sammanhang räknas biståndspolitiska utredningens betänkande om u-landsinformation och solidaritet tar upp folkrörelsemas och övriga (SOU 1977:73) som utförligt organisationers u-landsinformation. har man genomfört en utredning av arbetsförlnom utrikesdepartementet mellan och bidragsgivningen till de organisationer som förmedlar delningen Denna utredning har information till allmänheten i utrikespolitiska frågor. särskilt behandlat Utrikespolitiska institutet, Svenska FN-förbundet, Svenska sektionen av Internationella kvin- Svenska UNICEF-kommittén, noförbundet för fred och frihet, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, FN-förbund samt Svenska sektionen av Utrikespolitiska föreningarnas Amnesty International. Resultatet har publicerats i juni 1978. inledde under år 1975 ett utredningsarbete i syfte Kommundepartementet att belysa folkrörelsemas arbetsvillkor. Den syftar bl. a. till att granska för statens stöd till folkrörelserna och att efter samråd med principerna föreslå till samordning och förenkling av berörda departement åtgärder bidragsgivningen. Särskild uppmärksamhet har givits stödet till ungdomsoridrotten och bidrag till olika ideella ändamål. En referensganisationerna, av företrädare för ett fyrtiotal olika organisationer har bestående grupp, tillsatts med kommunministem som ordförande. En särskild sakkunnig har kallats att inom ramen för kommundepartementets översyn göra en samlad bedömning av åtgärder för att underlätta

folkrörelsemas kontakter med utlandet. för det internationella är också Av viss betydelse ungdomsutbytet om det studiesociala stödet som tillsattes av utbildningsdeparutredningen framlade år 1977 ett delbetänkande med tementet år 1975. Utredningen handlingslinjer, Studiestöd (SOU 1977:31). förslag till alternativa har behandlat det internationella kulturutbyte som

slK-utredningen ovan

förekommer genom bl. a. studieförbund, Folkparkernzis Centralorganisation samt inom föreningslivet. 1 och Folkets Husföreningarnas Riksorganisation om information har också vissa organisationers internationella bilagedelen behandlar därför i det följande vissa former av utbyte belysts. Utredningen inom och föreningar översiktligt och annat kulturutbyte organisationer huvudsakligen i exempliñerande syfte.

10.2 Stödjande organ

ett betydande statligt stöd från flera Organisationerna uppbär vanligtvis instanser för sin allmänna verksamhet. Uppskattningsvis anslog staten ca för l 700 mkr bå 1977/78 för detta ändamål. De medel som kan användas internationellt utbyte är dock ofta begränsade.

Bilaga 3 363

10.2.1 Utrikesdepartementet Utrikesdepartementet disponerar två anslag för stöd till icke-statliga organisationers verksamhet, nämligen bidrag till övriga internationella organisationer (varav 500 000 kr avser icke-statliga organisationer), och information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor (drygt 3,1 mkr). Det förra anslaget avser huvudsakligen bidrag till internationella ickestatliga organisationer (s. k. NGO”s) för verksamhet av klart avgränsad karaktär såsom deltagande i vissa möten eller framställning och distribution av informationsmaterial i anslutning till sådana möten. Även vissa svenska organisationer har dock fått bidrag för verksamhet av internationell karaktär såsom Svenska sektionen av Amnesty International för en konferens i Stockholm om dödsstraffets avskaffande (60000 kr), Svenska ekumeniska nämndens arbetsgrupp för bl. a. stipendier för u-landsdeltagare i en av Kyrkornas Världsräd anordnad konferens om nedrustning (30 000 kr) samt Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd för deltagande i en ungdomskonferens om nedrustning (10 000 kr). Anslaget till information om mellanfolkligt samarbete m. m. avser bidrag till bl. a. Utrikespolitiska institutet (nära 2 mkr) och Svenska FN-föbundet i (nära l mkr).

10.2.2 Utbildningsdepartementet Utbildningsdepartementets bidrag till folkrörelsernas internationella kulturutbyte har behandlats tidigare. Departementets bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet uppgick till ca 29 mkr. Det fördelas av statens ungdomsråd. Detta bidrag används bl. a. för att bekosta dessa organisationers internationella utbyte. Hur stor del därav som används för sådana ändamål har inte beräknats. Det rör sig dock om en numera relativt obetydlig del, eftersom organisationernas fasta utgifter ökat snabbare än bidraget.

10.2.3 SIDA SIDA ger bidrag till organisationernas u-landsinformation. Huvudparten av medlen ges till studieförbund och löntagarorganisationer vilket behandlats i annat sammanhang. Bå 1977/78 anvisades drygt 1,6 mkr till övriga organisationer innefattande bl. a. olika ideella föreningar och ungdomsorganisationer. l-Iit hör t. ex. Afrikagrupperna i Sverige, Chilekommittén, Frikyrkan hjälper, Föreningen Svalorna, Internationella Arbetslag, KFUK-KFUMzs scoutförbund, Svensk-kubanska föreningen, Teaterföreningen Teatrum och Ungdomens nykterhetsförbund.

10.2.4 Nordiskt samarbete Inom ramen för den nordiska kulturbudgeten står ett visst belopp till förfogande för nordiskt ungdomssamarbete. Stödet fördelas av en nordisk kommitté och avser stöd dels till projekt, dels till organisationernas samarbete. År 1977 uppgick beloppet till 1,3 miljoner dkr, av vilket 41 projekt fick sammanlagt 925 000 dkr och 12 organisationer sammanlagt 295 000 dkr.

364 Bilaga 3

Det sökta totalbeloppet uppgick till i runt tal 6,8 miljoner dkr. Organisationsstöd har bl. a. givits till KFUM och KFUK i Norden samt Förbundet Nordens socialdemokratiska ungdom. Projektstöd har utgått till Nordens liberala och radikala ungdomsförbund för ett seminarium om utbildningspolitik i Sverige, Finlands scouter för en nordisk handikappledarkurs i Finland och Sveriges Kristna Ungdomsråd för en europeisk ungdomskonferens i Sverige. Vidare ges bidrag till studieförbund på försöksbasis sedan år 1976. Under år 1977 fördelades drygt 1,2 miljoner dkr till 18 projekt. Bland dem har försök med uppsökande verksamhet och kulturdagar för speciella grupper, genomförda av ABF i Norden, hört till de större aktiviteterna. Hittills har intresset för att utnyttja detta anslag inte varit särskilt stort från organisationernas sida, vilket man inom Nordiska ministerrådet anser bero på bristande information om denna bidragsform. Dessutom diskuteras f. n. möjligheten av att ge bidrag till nordiskt idrottssamarbete.

10.2.5 Europeiskt samarbete Europarådet har skapat dels ett europeiskt ungdomscentrum i Strasbourg, dels en europeisk ungdomsfond. Vid det europeiska ungdømscentret bedrivs i huvudsak språkkurser men också vissa kurser om europeiskt samarbete. År 1977 anordnades 22 kurser om ca fem till tio dagars längd vardera. Sammanlagt deltar omkring 600 ungdomar årligen i denna verksamhet. Den europeiska ungdomsfonden skapades 1972 och står öppen även för länder utanför Europarådet. Sverige lämnade år 1977 ett bidrag om sammanlagt 146000 FF, varav ca 35000 FF utgjorde frivilligt bidrag. Samma år lämnade fonden bidrag till olika ungdomsaktiviteter om sammanlagt 4,3 miljoner FF. Fonden ger i första hand stöd till internationella ungdomsorganisationers verksamhet såsom kurser, konferenser m. m. om samarbete mellan öst och väst, ungdomsarbetslöshet, kultursamarbete etc. Omkring 60 ungdomsorganisationer får sådant stöd och ytterligare ca 30 organisationer får administrativt stöd. Ungefär 3 000 ungdomar deltar årligen i verksamhet som stöds med medel från fonden. Från svensk synpunkt är fonden av störst betydelse som stödorgan till Council of European National Youth Committee (CENYC). fondens bestämmelser måste flera

Enligt

länders ungdomsorganisationer samverka om ett projekt för att bidrag skall

kunna utgå; Bestämmelserna gör det i övrigt svårt för enskilda ungdomsor-

ganisationer att få bidrag till sin verksamhet från fonden.

l0.2.6 Övrigt internationellt samarbete

inom FN-systemet förekommer olika former av stöd till internationella ickestatliga organisationer. De kan få s. k. konsultativ status vid t. ex. FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) eller Unesco, subventioner eller kontrakt för att utföra särskilda projekt. År 1977 hade omkring 40 internationella icke-statliga organisationer s. k. A-status vid Unesco, vilket innebär rätt att löpande bli konsulterad om Unescos programplanering inom organisationens kompetensområde. Om-

Bilaga 3

kring 195 organisationer hade B-status, vilket innebär att de hålls informerade om Unescos verksamhet inom deras resp. områden, och drygt 170 hade Cstatus, vilket främst innebär utbyte av dokumentation. Till kategori A hör bl. a. större internationella vetenskapliga och konstnärliga organisationer samt vissa fackligt betonade organisationer som International Association of Art (IAA), World Confederation of Organizations of the Teaching Profession (WCOTP), International Council on Archives (ICA), International Council of Museums (ICOM), International Federation of Library Associations(1FLA), International Music Council (IMC) och International Theatre Institute (ITI). Under verksamhetsperioden 1977-78 anvisade Unesco omkring 12,5 mkr i bidrag till vissa av de internationella organisationerna med A- eller B-status. För vissa av dem som ITI, IAA och IMC svarade Unescos bidrag för över hälften av organisationens budget. Utöver subventioner förekommer också bidrag under det s. k. Participation Programme. Sammanlagt fördelades under åren 1977-78 omkring 26 mkr under detta program, varav en betydande del gick till de icke-statliga organisationerna. Som exempel kan nämnas att ungefär 460 000 kr anvisades för ungdomsverksamhet, såsom bidrag till utrustning, stipendier och konsulter. Unesco har f. ö. också inlett arbete på att med frivilliga medel skapa en ungdomsfond för att stödja ungdomsverksamhet i de minst utvecklade länderna.

10.3 ldrorrsutbyte

10.3.l Sveriges Riksidrottsförbund (RF)

Sveriges Riksidrottsförbund bildades är 1903. Till förbundet är idag 56 specialförbund anslutna. Sammanlagt uppgår antalet medlemsföreningar till omkring 31 000 med i runt tal 3 miljoner medlemmar.

Internationell verksamhet ldrottsrörelsens internationella verksamhet är omfattande. RF har bl. a. bilaterala idrottsavtal, utbyte av studiedelegationer, deltagande i konferenser och symposier samt ger bidrag till specialforbundens internationella aktiviteter. Bilaterala avtal har slutits med DDR, Jugoslavien, Polen och Sovjetunionen för att fastlägga formerna för samarbete. RF är aktiv medlem i en rad internationella organisationers styrelser och kommittéer. Omkring 40 specialförbund har dessutom idag egna representanter i resp. förbunds internationella sammanslutning. Vidare har RF omkring 25 internationella kontaktmän runt om i världen. RF har en särskild budget för att täcka internationell verksamhet (bå 1976/ 77: 225 000 kr). Specialförbunden svarar vanligtvis själva för sitt deltagande i kongresser samt i styrelse- och kommittéarbete inom sina områden. Bå 1976/ 77 satsade de uppskattningsvis omkring 530 000 kr på denna verksamhet. RF ger dock vissa bidrag till specialförbunden för att delta i de internationella specialförbundens arbete (bå 1977/ 78: 200 000 kr). RF har slutligen avsatt 450 000 kr i sin som garantimedel för att ge specialförbunden

budget

3 366 Bilaga

att stå som värdar för större internationella arrangemang som möjlighet världs- eller Europamästerskap och internationella kongresser. RF ökar det internationella idrottsutbytet stadigt. Det anses Enligt betydelsefullt for svensk idrott att vara företrädd vid internationella kongresser. Det är också viktigt för specialforbunden att få ökade möjligheter att vinna erfarenheter och kunskaper genom att delta i seminarier och symposier.

10.4 Ungdomsutbyte

l0.4.1 Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd (SUL)

Statligt bidrag: 390 000 kr. Landsråd är ett samarbetsorgan for 45 Sveriges Ungdomsorganisationers medlems- och vilka tillsammans representerar

observatörsorganisationer,

närmare en miljon svenska ungdomar. SUL:s verksamhet omfattar bl. a. internationella med ungdomsorganisationer i andra frågor, främst kontakter länder i form av konferenser, seminarier och delegationsutbyten.

Internationell verksamhet Kontakterna of Euromed Västeuropa sker huvudsakligen genom Council Youth Committee (CENYC) i vilken SUL är medlem. Under pean National år 1978 deltog svenska ungdomar bl. a. i ett seminarium i Belgien om kampen mot ungdomsarbetslöshet. SUL har bilaterala kontakter med ungdomsorganisationernas national-

kommittéer i Östeuropa. År 1977 sände man en delegation till Sovjetunionen

samt deltog i ett par jugoslavisk-nordiska och rumänsk-nordiska seminarier. Tillsammans med SIDA har SUL anordnat seminarier i olika u-länder såsom Bangladesh, Etiopien, Peru, Tanzania och Demokratiska Republiken Vietnam. Efter seminarierna framställer deltagarna vanligtvis informationsmaterial för användning i de olika svenska ungdomsorganisationernas verksamhet. SUL understryker att ungdomsorganisationerna i Sverige är angelägna om att bredda sina internationella kontakter och att utbytet inte bör vara förbehållet ett fåtal ledande personer inom organisationerna. Mer resurser bör satsas på seminarier och delegationsutbyten. Ökade resurser krävs främst for kontakt- och studiereseverksamhet.

10.4.2 Statens ungdomsråd (SUR)

Statligt anslag: ca 2,3 mkr Statens ungdomsråd har till uppgift att inom ramen för samhällets kulturoch fritidspolitik främja ungdomens sociala och personliga utveckling.

Internationell verksamhet De senaste åren har rådet mött ett ökat internationellt intresse for sin verksamhet i form av t. ex. förfrågningar, studiebesök m. m.

Bilaga 3 367

Rådet har också för egen del intresse av att få ta del av och följa vad som händer på ungdomsområdet i andra länder framförallt beträffande forsknings-, utvecklings- och dokumentationsarbete kring ungdomens kulturoch fritidssituation. Det nordiska samarbetet sker bl. a. genom årliga kontaktmöten mellan de statliga ungdomsråden i Finland, lsland, Norge och Sverige samt Dansk Ungdoms Faellesråd i Danmark. Sedan 1974 pågår ett samarbete med ungdomsorganisationer i Förbundsrepubliken Tyskland om ungdoms- och fritidsfrågor omfattande bl. a. kontakt- och studieresor. SUR har bl. a. bidragit till en sammanställning på tyska över svenska ungdomsorganisationer och deras verksamhet som har givits ut av tyska organisationer.

Behov och önskemål SUR anser att målet för internationellt Ungdomsutbyte bör vara att dels belysa relationerna mellan olika länder, dels spegla andra folks levnadsvillkor och förmedla en realistisk bild av andra länder. Enligt rådet har ungdomsorganisationerna genom sin inriktning och sin naturliga kontakt med motsvarande eller liknande organisationer i andra länder goda förutsättningar att stimulera och utveckla den internationella kontaktverksamheten. Ungdomsorganisationernas begränsade ekonomiska resurser utgör dock ett allvarligt hinder för ett aktivt deltagande i det internationella arbetet. En arbetsgrupp inom SUR, med uppgift att undersöka omfattning och inriktning av ungdomsorganisationernas internationella verksamhet, överlämnade 1972 sina förslag till ungdomsrådet. Arbetsgruppens förslag var grundade på intervjuer med ca 40 ungdomsorganisationer och en enkät till samtliga då 73 statsbidragsberättigade organisationer. Av undersökningen framgick att så gott som samtliga organisationer hade någon form av samarbete eller kontakt med systerorganisationer i andra länder. Många bedrev sitt internationella utbyte genom olika slag av samarbetsorgan på nordisk, europeisk eller internationell nivå. Det nordiska samarbetet var i allmänhet fastare till sin karaktär än övrigt utbyte. SUR överlämnade år 1973 sina förslag till regeringen om stöd till ungdomsorganisationernas internationella verksamhet. Senare har man bl. a. föreslagit en ökning av stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet bl. a. med motiveringen att det skulle möjliggöra ett ökat internationellt samarbete.

lO.4.3 Unga Örnars riksförbund Statligt bidrag: ca 900 000 kr. Unga Örnars riksförbund är en självständig barn- och ungdomsorganisation inom arbetarrörelsen, som samlar barn och ungdom till en aktiv fritidsverksamhet inom den av kongressen fastställda organisationsplanen. År 1977 hade organisationen ca 88 000 medlemmar.

368 Bilaga 3

Internationell verksamhet Unga Örnars riksförbund är medlemsorganisation i IFM-SEI (International Falcon Movement » Socialist Education International), ABN (Arbetarrörelsens Barnorganisation i Norden) samt SUL. Kurser, seminarier och lägerutbyte utgör merparten av de internationella kontakterna inom Unga Örnars verksamhetsområde. Dessa arrangeras till stor del i samarbete med lFM-SEI och ABN. Unga Örnar har under ett antal år erhållit SIDA-medel lör u-landsinformation. Dessa bidrag har disponerats för materialproduktion, utåtriktade aktiviteter samt ledarutbildning. Bristande ekonomiska resurser innebär enligt Unga Örnar att man inte bara måste vara restriktiv med egna initiativ till utbyte och samarbete av olika typer på internationell nivå, utan också har svårt att “svara på initiativ från andra organisationer i länder med särskilt stöd för internationellt ungdomsutbyte. Unga Örnar framhåller att Språkresor på kommersiell basis för ungdom har ökat markant de senaste åren och att barn- och ungdomsorganisationerna borde ges ekonomiska Förutsättningar för att anordna ickekommersiella studieresor. I samband med Unga Örnars verksamhet bland invandrarbarn önskar man resurser för etablering av kontakter med barn- och ungdomsorganisationer i länder, varifrån de större invandrargrupperna kommer.

10.4.4 Svenska scoutrâdet (SSR) Svenska scoutrådet är ett samarbetsorgan för Frälsningsarméns scoutförbund, KFUK och KFUM:s scoutforbund, Nykterhetsrörelsens scoutforbund, SMU:s scoutverksamhet och Svenska scoutiörbundet. De ingående organisationernas medlemsantal uppgår till ca 180 000.

sammanlagda

Internationell verksamhet Svenska scoutrådet svarar for vissa internationella kontakter samt medverkan i olika internationella scoutorgan. Genom SSR:s Förmedling deltar årligen mellan 150 och 200 svenska ungdomar i olika internationella aktiviteter. Medverkan i internationella scoutorgan är en annan del av SSR:s verksamhet. Utgifterna for sådana åtaganden (l0 000-15 000 kr om året) har vanligtvis täckts genom bidrag från privata fonder och stiftelser. Vidare har SSR aktivt verkat for ett ökat samarbete med scoutliknande

organisationer i Östeuropa. Brist på medel har dock inskränkt utbytet till ett

minimum. SSR är inte berättigat till statliga bidrag for sin verksamhet. Sådana bidrag utgår istället till de i rådet samverkande scoutforbunden. Rådet anser sig därför behöva resurser, ca 30 000-40 000 kr årligen lör medverkan i

internationella scoutorgan och samarbete med organisationer i Östeuropa.

Bilaga 3 369

l0.4.5 Svenska ungdomsringen för bygdekultur

Statligt bidrag: ca 670 000 kr. Svenska bildades ungdomsringen år 1920 som en riksorganisation för svenska folkdansare. ldag har ungdomsringen 44 000 medlemmar i omkring olika föreningar. Verksamheten är inriktad på Folkdans och folkmusik utövad av amatörer.

Internationell verksamhet

Utlandskontakterna är av två slag, dels sådana inbjudningar som går genom riksorganisationen, dels direkta kontakter som föreningarna skapar och uppehåller. Den naturliga formen för utbytet anser man vara samkväm av olika slag. Vid offentliga framträdanden visas värdlandets och gästernas folklore gemensamt. Mellan 50 och 75 föreningar anmäler årligen sina önskemål till riksorganisationen om utbyte. Särskilt samarbetar man med motsvarande organisationer i Norden samt i England, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Grekland, Italien, Nederländerna och Polen. Genom riksorganisationen förmedlas ca 50 resor och besök årligen och genom direkta kontakter mellan föreningar ytterligare ca 100. Något ekonomiskt stöd lämnas sällan. Vanligtvis är uppehållet fritt medan den enskilde medlemmen själv svarar för resekostnader. Vid återbesök är det också vanligtvis den enskilde medlemmen som svarar för kostnaderna.

Behov och önskemål

Enligt Svenska ungdomsringen har de internationella kontakterna redan byggts ut på ett tillfredsställande sätt. Däremot behöver organisationen ekonomiskt stöd för att kunna upprätthålla kontakterna. Sådant stöd utgår redan i flera av de länder man samarbetar med. Man finner det allt svårare att begära att de enskilda medlemmarna utöver fritid också skall satsa egna medel för att det internationella utbytet skall kunna äga rum.

10.4.6 Sveriges Kristna Ungdomsråd (SKU)

Statligt bidrag: 195 000 kr. Sveriges Kristna Ungdomsråd är ett samarbetsorgan för 17 kristna ungdomsorganisationer.

Internationell verksamhet Genom SKU förmedlas bl. a. inbjudningar till internationella arbetsläger. Något tiotal svenska ungdomar brukar delta. Ett par läger anordnas i Sverige. Utöver från europeiska länder har deltagare kommit från bl. a. Egypten och Marocko. Inom ramen för det kristna ungdomsutbytet brukar 40 till 50 omkring svenska ungdomar besöka olika länder och något färre utländska ungdomar besöka Sverige. Utbytet omfattar förutom länderna i Europa bl. a. Brasilien,

370 Bilaga 3

Costa Rica, Filippinerna, Japan, Mexico, Sri Lanka och USA. arbetet har länge varit inriktat på förhållandena i Det opinionsbildande södra Afrika. Med stöd från bl. a. SIDA har en rad möten ägt rum. Vidare har man producerat utställningar, bulletiner och ordnat filmvisningar.

10.4.7 Riksförbundet Sveriges 4H

Statligt bidrag: ca 720 000 kr. Riksförbundet Sveriges 4H har till syfte att främja ungdomens utveckling mellan lantbruksintresserad ungdom i olika genom att bl. a. skapa kontakt samförstånd. Medlemsantalet länder för att främja fred och internationellt

uppgår f. n. till ca 28 500.

Internationell verksamhet

Verksamheten består till stor del av ungdomsutbyte för praktikanttjänstgöi internationella möten. ring samt deltagande anordnas vanligen i samverkan med olika internationella Ungdomsutbytet som International Agricultural Exchange Associaton (IAEA). organisationer International Farm Youth Exchange (lFYE) och Future Farmers ofAmerica Det innebär två till sex månaders utlandsvistelse för att praktisera (FFA). inom lantbruk m. m. ofta i kombination med familjevistelse. Under år 1977 vistades omkring 90 svenskar i Australien, Canada eller Nya Zeeland inom

IAEA-utbytet. Med stöd från SIDA (l2000O kr) har man inlett arbete på att starta 4Hverksamhet i Tunisien. Vidare finns det planer på att bygga ut lFYE-utbytet

att också omfatta Nepal. framhåller att för deltagande i internationella möten och Riksförbundet ofta själva svara för kostnaderna. Riksförbundet uppdrag måste deltagarna för resekostnader till föreslår att organisationerna får söka bidrag främst utlandsseminarier m. m. från en central fond. med en del u-länder liksom Vidare önskar man bygga ut ett ledarutbyte med de socialistiska staterna. Slutligen önskar man skapa en bank med

värdfamiljer i Sverige för att ta emot det ökande antalet lAEA-praktikanter.

l0.4.8 Övrigt

verkar också nationella förgreningar av flera internationella I Sverige Ofta är deras verksamhet och struktur inte av sådant ungdomsorganisationer. Flera av dessa organisationer slag att de kan få statligt stöd i vanlig ordning. har som huvuduppgift att främja internationellt ungdomsutbyte. Hit hör t. ex. Svenskaförbundet/ör internationella barnbyar som är en gren Summer ickeav Childrens International Villages (CISV), en internationell med konsultativ status vid Unesco. statlig organisation Det svenska förbundets verksamhet består bl. a. av att anordna interna-

tionella barnbyar i Sverige och sända svenska barn till sådana barnbyar utomlands. Sedan 1963 har förbundet erhållit statsbidrag för verksamheten efter tillstyrkan av skolöverstyrelsen (bå från utbildningsdepartementet

3 371 Bilaga

1977/78: 80 000 kr). Förbundet önskar få ökade resurser for att årligen kunna anordna två barnbyar i Sverige. Enligt SÖ överensstämmer verksamheten väl med läroplanens syften. Bland andra organisationer med liknande verksamhet kan nämnas People to People med syfte att främja internationell förståelse genom ungdomsresor, familjevistelse utomlands, språkkurser m. m. Samma karaktär på verksamheten har The Experiment in International Living. vars svenska förening främst svarar för urval av svenska ungdomar att delta i gruppresor med familjevistelse utomlands och placering av utländska ungdomar i svenska familjer. American Field Service svarar för en liknande verksamhet med tyngdpunkten lagd på USA.

10.5 Nykterhetsrörelsens verksamhet 10.5.1 IOGT-NTO-rörelsen Statligt bidrag: ca 3,5 mkr IOGT-NTO-rörelsen vill genom sin verksamhet främja internationell gemenskap på demokratisk grund. Rörelsen omfattar idag vuxenlörbundet IOGT-NTO och ungdomslörbunden Ungdomens nykterhetsförbund. lOGT-NTOzsjuniorförbund samt Nykterhetsrörelsens scoutforbund. Sammanlagt uppgår medlemsantalet till ca 140000.

Internationell verksamhet IOGT-NTO är en del av den internationella nykterhetsrörelsen genom International Organization of Good Templars (IOGT). Ungdomsförbundens motsvarighet är International Good Templars Youth Federation (lGTYF). Inom rörelsen finns också ett internationellt samverkansorgan for bildningsoch kulturfrågor, International Templars Educational and Cultural Association (ITECA): Det nordiska samarbetet sker genom Nordiska Godtemplarrâdet (NGR) och Nordens Godtemplar Ungdomsråd (NORDGU). Det internationella samarbetet är en del av rörelsens ordinarie verksamhet. Studieresor och seminarier utomlands äger regelbundet rum i syfte att informera medlemmarna om rörelsens verksamhet i andra länder och dessa länders levnadsförhållanden. Ofta sker de i anslutning till något av organisationens utvecklingsprojekt i t. ex. Gambia, Indien och Sri Lanka. Till dessa har bidrag utgått från SIDA. Det internationella utbytet förekommer främst med Norden och större

delen av Västeuropa. I Östeuropa saknas vanligtvis systerorganisationer.

Man har likväl byggt upp kontakter med t. ex. Bulgarien, Jugoslavien och Tjeckoslovakien. Ett allmänt statligt stöd till verksamheten behövs för att underlätta de internationella kontakterna.

372 SOU l978:56 Bilaga 3

10.6 K vinnoorganisarionernas verksamhet

l0.6.1 Fredrika-Bremer-Förbundet (FBF) Fredrika-Bremer-Förbundet som bildades år 1884 arbetar för jämstálldhet mellan kvinnor och män. Förbundet står öppet för både män och k\inn0r. Medlemsantalet uppgår f. n. till drygt 7 000.

Internationell verksamhet förbundets skall man utöka och intensifiera det Enligt handlingsprogram internationella samarbetet med organisationer som verkar for jämstilldhet mellan kvinnor och män. Detta skall dock ske utan att man därmed överför traditionellt västerländskt könsrollsmönster till utvecklingsländerna. FBF är anslutet till International Alliance of Women (lAW) scm har konsultativ status i bl. a. FN och Unesco. Det finns också ett fast samarbete mellan de nordiska organisationer som arbetar för jämställdhet genom Nordiska Kvinnosaksforeningars samorganisation (NKS). FBF är en av stiftarna av Afro-Art, vars uppgift det är att köpa och försälja hantverksalster från skolor och verkstäder i u-länderna, ordna utställningar av konst samt främja utbildning inom hantverksområdet. Afro-Art bedriver också konsultverksamhet och sprider information om konsthantverk. Bidrag har utgått från bl. a. SIDA för verksamheten. Ett par större internationella projekt har fått stöd från bl. a. utbildnings- Det gäller dels “Women in Public Life. dels ett projekt om departementet. de opolitiska kvinnoorganisationernas roll i den samhälleliga beslutsprocessen. Avsikten med det förra projektet är att i samverkan med kvinnoorganisationer i ett antal u-länder ge stöd åt deras verksamhet och samtidigt i u-länderna. Det informera medlemmarna i Sverige om kvinnorörelser omfattar bl.a. studieresor. seminarier och föredragsturnéer. Det senare sker i samarbete med Husmodersforbundet Hem och Samhälle och projektet Yrkeskvinnors Klubbars Riksförbund. År 1978 anordnade man ett internationellt symposium om kvinnoorganisationsforskning. FBF mottar också ett betydande antal besök av utländska journalister, vetenskapsmän och politiker.

Behov och önskemål utbyte. Deltagande i FBF anser sig f. n. inte ha råd att öka sitt internationella internationella konferenser bekostas i regel av de enskilda medlemmarna, ibland med ett mindre resebidrag från förbundet. Detta finner man otillfredsställande. för sin verksamhet. vilket FBF önskar främst få ett generellt statsbidrag skulle ge organisationen möjlighet att bättre prioritera och planera sitt arbete. Men det behövs också tillfälliga bidrag för längre utlandsresor och kurser. Behovet varierar för den enskilda organisationen år från år. FN-år kring kvinno- eller skapar behov av en t. ex. miljövårds-, befolkningsfrågor intensiv reseverksamhet för FBF under vissa perioder. Sådana behov kan sällan mötas inom ramen for den egna budgeten.

Bilaga 3 373

10.7 Kyrkornas verksamhet l0.7.1 Svenska kyrkan Svenska kyrkan verkar internationellt genom flera organ t. ex.

Svenska

kyrkans missionsstyrelse (SKM), Lutherska Världsförbundets svenska sektion med Lutherhjälpen och Kyrkans internationella studieavdelning (KISA).

Internationell verksamhet SKM som bildades 1874 samarbetar med systerkyrkor i Afrika och Asien, driver det Svenska teologiska institutet i Jerusalem och är verksam bland judari Paris (tidigare Riksorganisationen Kyrkan och Judendomen). Systerkyrkorna bedriver olika former av evangelisations-, utbildnings-, sjukvårdsoch socialarbete vilket SKM stöder dels genom sina missionärer och dels genom ekonomiskt bistånd. Förutom stöd till skolor på olika stadier, bibelskolor och teologiska seminarier, stöder SKM t.ex. Mindolo Ecumenical Foundation i Kitwe, Zambia, ett centrum för kvinnoutbildning, ungdomsledarutbildning, konferenser och forskning, med ett bibliotek, Dag Hammarskjöldsbiblioteket. Musikskolor som Kwanongoma Music College i och Ruhija

Rhodesia

Evangelical Academy i Tanzania liksom konsthantverksskolor som den vid Rorke”s Drift (Oscarsberg) i Sydafrika stöds också. Flera livaktiga vänortskontakter har kommit till stånd, t. ex. mellan församlingari Knivsta och Musume (Rhodesia). l maj 1978 gästades Sverige av Kwanongomakören (Rhodesia) som bl. a. besökte Geijerskolan i Ransäter och mötte musikeleverna där. Lutherska världsförbundets svenska sektion med Lutherhjälpen bildades år 1947 som ett organ för samarbetet mellan Svenska kyrkan och Lutherska Världsförbundet i Geneve. En huvuduppgift är att insamla, förvalta och fördela medel till mellankyrkligt stöd. katastrolhjälp och utvecklingsbistånd. Detta arbete bedrivs under namnet Lutherhjälpen, Sveriges största frivilliga u-hjälpsorganisation. Man stöder bl. a. kulturell verksamhet som stipendieprogram i skilda länder och bekostande av utländska studenters studieri Sverige liksom bidrag

till spridande av teologisk litteratur i Östeuropa. Betydande arbete läggs också

ned i Sverige på att sprida information om de kulturella, sociala och politiska förhållandena i olika u-länder. KISA är ett gemensamt studieorgan för olika kyrkliga organisationer. Det har till uppgift att utreda och bearbeta internationella frågor som är aktuella inom huvudorganisationerna framförallt i deras samarbete med kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet. Det finns också en internationell AV-tjänst som förser huvudorganisationerna med material för deras informationsarbete.

10.7.2 Svenska Missionsrådet Svenska Missionsrådet är ett samarbetsorgan för samtliga större svenska missioner.

3 374 Bilaga

Internationell verksamhet

bedriver inom ramen för sitt missionsarbete i u-länderna även Kyrkorna utbildnings- och sociala projekt av annat slag. Enligt hälso-, sjukvårds-, statistik (1974) uppgick de totala utgifterna för yttre senast tillgängliga mission till 77 mkr. l arbetet vid att söka utveckla lokala traditioner och lokalt lägger man vikt former for kristna värderingar. l Sverige satsar man på att ge integrerade om förhållandena i mottagarlånderna i form av trycksaker, AVinformation medel och besök. Samverkan sker med lokalt förankrade folkrörelser på flera områden bl. a. i och kör- och foredragsresor i syfte att öka kunskapen om form av studiebesök Denna verksamhet har ökat under senare år. situationen i resp. länder. Till största delen finansieras verksamheten genom insamlingar, gåvor och testamenten, Samarbetet med SIDA har byggts ut beträffande socialt

inriktade projekt i u-länderna. SIDA har också stött olika informationsprojekt vissa arbete inhemsk samt av missionsorganisationernas på att förteckna musik och utveckla bibliotek, konsthantverk och brukskultur. i

Behov och önskemål

missionsrådet anser att kultur- och informationsutbytet bör krafti- Svenska i framtiden. Missionssamverkan innebär därvid en kontakt gare prioriteras i olika länder. Projektsamverkan mellan SIDA och mellanjämställda kyrkor bör kunna utvecklas. Missionerna anser sig också kunna bidra missionerna av kultur- och informationsutbytet. Ett statligt till en geografisk breddning stöd till denna del av missionernas arbete skulle enligt Svenska Missionsrådet innebära en viktig förstärkning.

10.7.3 Sveriges Frikyrkoråd (SFR)

är ett samarbetsorgan för de större frikyrkosamfun- Sveriges Frikyrkoråd den.

Internationell verksamhet

SFR:s medlemssamfund tillhör vanligtvis internationella kyrkoorganisationer som regelbundet håller möten och har också i övrigt en betydande internationell verksamhet. av samfunden tillhör också Kyrkornas Några bedriver missionsarbete i olika länder. världsråd. De flesta i någon form Antalet svenska missionärer utomlands uppgick år 1975 till drygt l 500. SFR har ett särskilt organ för katastrof- och utvecklingsbistånd, Frikyrkan Dess verksamhet omfattar idag 17 länder i Afrika, Asien och hjälper. Latinamerika. och Frälsningsarmén verkar i u-länderna Pingströrelsen genom andra kanaler. att medlemssamfunden ofta har ett betydande utbyte av SFR betonar musiker och föredragshållare. Genom bl.a. Frikyrkliga studieförkörer, bundet anordnas årligen flera internationella arrangemang i församling-

arna.

3 375

Bilaga

Behov och önskemål U-landsverksamheten bekostas till största delen genom insamlingar och gåvor. Vissa bidrag för t. ex. planering och personal (volontärer) har lämnats av SIDA. Också informationsutbyte i vid mening har kunnat ske med bidrag från SlDA. Enligt SFR behövs av ekonomiska och valutatekniska skäl ofta särskilda

insatser för utbytet med u-länder och länderna i Östeuropa. Man önskar

därför i första hand ökade ekonomiska möjligheter att ta emot besök från dessa områden. Likaså finner man det angeläget att få bättre stöd för att sända ut svenskar i ett organiserat utbyte.

10.8 Handikappverksamhet lO.8.1 De Handikappades Riksförbund (DHR)

Statligt bidrag (1977): ca 2,2 mkr. De Handikappades Riksförbund är en intresseorganisation för handikappade i Sverige. Förbundet har f. n. 203 avdelningar med omkring 45 000 medlemmar.

Internationell verksamhet DHR är medlem i olika internationella sammanslutningar vars uppgifter är att verka för handikappades intressen enligt DHR:s egen målsättning. l Norden är förbundet sedan år 1945 medlem i Nordiskt Handikappförbund, ett samarbetsorgan för rörelsehindrades intresseorganisationer. Inom Europa medverkar DHR i det europeiska samarbetsorganet Fédération lnternationale de Mutilés, lnvalides du Travail et lnvalides Civils. Förbundet har bl. a. organiserat en europeisk konferens i Sverige. mottar flera besök årligen från bl. a. Indien, Japan, USA och en_ Förbundet del länder i Europa. DHR anser det vara synnerligen angeläget att kunna aktivare medverka i bl. a. kommittéarbetet i de internationella organisationerna. Medel behövs för att kunna företa besök utomlands liksom för att ta emot gäster i Sverige. Likaså behövs det mer informationsmaterial om svensk handikappvård, främst på engelska.

11 Sammanställning av resurser för internationellt

kulturutbyte

Denna sammanställning av statligt och kommunalt stöd till kulturutbyte bå 1977/78 bygger i huvudsak på uppgifter enligt regleringsbrev, departementsprotokoll, verksamhetsberättelser m. m. I flera fall saknas dock exakta uppgifter. Vissa uppskattningar har därför varit nödvändiga. Sammanställningen gör således inte anspråk på att vara fullständig. Den torde ändå ge en i huvudsak riktig bild av de allmänna resurser som i dag l används för kulturutbyte.

376 Bilaga 3

11.1 Allmänt 1 försiktiga termer kan följande allmänna beräkning av särskilt avsatta medel för främst utomnordiskt kulturutbyte göras:

statliga bidrag: ca 13.5 mkr kommunala bidrag: ca 1,0 mkr (även nordiskt utbyte) landstingsbidrag: ca 100000 kr (även nordiskt utbyte) övrigt: ca 1,1 mkr Härtill kommer ca 1.5 mkr huvudsakligen för utgivning av utländsk litteratur i svensk översättning och 3.5 mkr för inköp av litteratur på invandrarspråk m.m. till folkbiblioteken. Vidare tillkommer medel ur ordinarie anslag som används av vissa större centrala och regionala kulturinstitutioner för deras utbyte (ca 4,5 mkr). Av statliga medel för nordiskt kulturutbyte går uppskattningsvis 2,5 mkr direkt till svenska intressenter.

1 1.2 Statliga insatser Under nionde huvudtiteln (utbildningsdepartementet) anvisades bå 1977/78 sammanlagt ca 970 mkr till allmänna kulturändamål. Av dessa medel kan omkring 21 mkr (13,5+1,5+3,5+2.5) beräknas gå till internationellt kulturutbyte. Under tredje huvudtiteln (Utrikesdepartementet) beräknades omkring 500000 kr gå till vissa internationella kulturändamål. Därtill kom medel anvisade till Svenska institutet för allmänt kulturutbyte på omkring 1,4 mkr.

l1.2.l Utrikesdepartementet

Bidrag: ca 500 000 kr.

Anslaget D3. Övrig information om Sverige i utlandet m. m. (totalt 6.4

mkr). Under posten samordnad informationsverksamhet beräknas en viss del gå till kulturutbyte, uppskattningsvis ca 500 000 kr.

11.2.2 Utbildningsdepartementet

Bidrag: ca 1,1 mkr. Anslaget G l . K ttItttre//t tttbyre med utlandet (totalt 1 051 000 kr). Deltagande i internationella organisationers konferenser och kurser m. m. (208 000 kr). Under denna post används omkring hälften av medlen for att bestrida av regeringen utsedda representanters kostnader i samband med möten inom Europarådet, OECD och Unesco.

Övriga medel används for resebidrag till svenska deltagare i möten

anordnade av s. k. NGO”s (internationella icke-statliga organisationer). Bidragen avser såväl utbildnings- som kulturändamål (för kulturändamål ca 65 000 kr). Till regeringens disposition (548 900 kr). För kulturändamål har avsatts dels ett bidrag till folkrörelsernas internationella kontakter (200 000 kr). dels vissa årligen återkommande bidrag.

Bilaga 3

Inom ramen for stödet till folkrörelserna har bl. a. Fredrika-Bremerförbundet fått bidrag till ett internationellt symposium om kvinnofrågor och ABF:s teaterstudio i Linköping till ett utbyte med en polsk teatergrupp.

Årligen återkommande ändamål gäller t. ex. bidrag till svenska förbundet

for internationella barnbyar, vissa årsavgifter till NGO”s etc. l övrigt används posten for att tillgodose smärre medelsbehov for resor, konferenser, årsavgifter m. m. (for kulturändamål ca 160 000 kr). ä Anslaget G 3. Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige (totalt 690 000 kr). Ur detta anslag anvisas medel huvudsakligen for vetenskapliga ändamål (för kulturändamål ca 335 000 kr). Anslaget BJ. Bidrag til/ .särskilda kulturella ättdatttä/ (totalt 4,2 drygt mkr). Ur detta anslag anvisas undantagsvis medel för internationella kulturändamål. Bl. a. gavs bidrag till en världsmusikfest i Stockholm och Helsingfors (75 000 kr), en världskonferens om urbefolkningar i Kiruna (55 000 kr) och ITI:s internationella teaterkongress (25 000 kr) från detta anslag (for kulturändamål ca 200000 kr).

l1.2.3 Svenska institutet Anslag: 18,3 mkr. Projektmedel och bidrag: l,4 mkr. Anslaget P 3. Stöd år in/brntation om det svenska samhället (totalt 2,1 mkr). Under detta anslag beräknas ca 200000 kr gå till kulturutbyte såsom utställningar, publikationer m. m. Anslaget P 4. Stöd a°t presentation av svensk konstnärlig verksam/tet uppgick till totalt 1 189000 kr.

ll.2.4 Statens kulturråd

Bidrag: ca 800000 kr. Anslaget B 4. Bidrag till ku/tutverksam/tet inom orqanistionet (totalt 9 325 000 kr). l. Bidrag till centrala amatörorganisationer (totalt 2 010 000 kr). För utlandsresor för körer, orkestrar och folkdanslag anvisades 275 000 kr. För bidrag till svenska sektioner av vissa internationella organisationer för deras verksamhet och årsavgift anvisades 205 000 kr. 2. Bidrag till kurser, konferenser, resor, festivaler och gästspel (totalt 490 000 kr). Bidrag om sammanlagt 150000 kr anvisades till kulturändamål enligt följande: folkbildning: 30000 kr; konst: 27000 kr; teater: 60000 kr: dans: 18 000 kr samt musik: 25 000 kr. Anslaget B 18. Vissa bidrag Ii/l teaIer-, dans- och musikverksamhet (totalt 6 605 000 kr). För bidrag till teater- och musikinstitutioners internationella gästspel anvisades 100000 kr.

Bilaga 3

B24. Bidrag ti///b/kbibliorø/t (totalt 17 430000 kr). Anslaget ca 65000 kr anvisades till vissa gemensamma Bidrag om sammanlagt ändamål av internationell karaktär i

folkbiblioteksverksamheten.

11.2.5 SIDA Anslag (information m. m.): ca 21,1 mkr. Bidrag: ca 750 000 kr. SIDA ger bidrag till enskilda organisationers u-landsinformation (varav en lör kulturändamâl i Sverige), Författarstipendier m. m. del medel används av u-Iandslitteratur (l50000 kr) samt andra (400 000 kr), översättning särskilda ändamål om uppskattningsvis ca 750 000 kr.

11.2.6 Konstnärsnämnden

Anslag: 20,7 mkr. Bidrag: ca 940000 kr. Medel anvisades till internationella ändamål enligt följande: Resestipendier lör tonkonstnärer: 383 000 kr, resestipendier lör scenkonstnärer: 388 500 för bild- och formgrupper: 70 000 kr samt stöd till enskilda kr, projektbidrag konstnärers utställningar utomlands: ca 100000 kr.

1l.2.7 Kulturprogram inom föreningslivet

Anslag: 14,5 mkr. Bidrag: 150 000 a 300 000 kr. 0. I. anvisades för utländska För bidrag till folkbildningsorganisationer 150 000 a 300 000 artistarrangemang i Sverige, särskilt inom musikomrâdet. kr.

1l.2.8 Folkets Huslöreningarnas Riksorganisation Projektmedel: ca 1,5 mkr. FHR uppbär särskilda statsbidrag för spridning av kvalitetsñlm genom Bio Kontrast (700 000 kr) samt för konstutställningar och de s. k. Folkets hushörnorna lör att tillhandahålla god konst, litteratur och musik (770 000 kr).

11.2.9 Svenska riksteatern

Anslag: 53,4 mkr Bidrag: ca 500 000 kr Bidragen gäller utländska gästspel på Södra Teatern (250000 kr), Finska gästspel (150000 kr) m. m.

11.2.10 Stiftelsen Institutet lör rikskonserter

Anslag: 25,5 mkr Projektmedel och bidrag: 350 000 kr

3 379

Bilaga

För utlandsverksamhet disponerade Rikskonserter totalt 1045000 kr. Därav anvisades som projektmedel for utlandsinformation, artisters och mindre ensemblers utlandsresor m. m. ca 350 000 kr.

l1.2.11 Svenska Filminstitutet Projektmedel och bidrag: ca 1,4 mkr. Genom anslag från utbildningsdepartementet disponerade SFI omkring l mkr for visning av spelfilm i nya former (Bio 16) och for import och distribution av barnñlm. Dessutom disponerade SFI ur egna fonder ca 400000 kr for att främja svensk film utomlands.

l1.2.12 Sveriges Författarfond Anslag: 25,2 mkr Bidrag (bå 1976/77): ca 1,3 mkr Till stipendier för författares utlandsresor(sammanlagt ca 1,2 mkr), bidrag till översättare av svensk litteratur samt nordiska författarstipendier (ca 85 000 kr) fördelade fonden ca 1,3 mkr.

11.2.13 Statens råd for vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK) Anslag: 7,4 mkr (inkl. bidrag till NORDINFO 640 000 kr) Bidrag: ca 615 000 kr SINFDOK gav resebidrag etc. for deltagande i internationella möten inom informations- och dokumentationsområdet.

11.2.14 Nämnden for utställningar av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU) Anslag: 577 000 kr Bidrag: ca 350 000 kr För utställningsverksamhet i utlandet anvisade nämnden ca 350 000 kr.

11.2.15 Stiftelsen riksutställningar Anslag: ca 9 mkr Projektmedel (bå 1976/77): 610 000 kr Riksutställningar anslog for produktion och distribution av utställningar samt för information och konsultverksamhet inom ramen för sin internationella informations- och kulturutbytesverksamhet ca 610 000 kr.

l1.2.16 Ordinarie budgetmedel Större institutioner: utöver specialdestinerade medel använder Operan, Dramaten, vissa statliga museer etc. ordinarie budgetmedel för att täcka nettokostnader i samband med internationell verksamhet. Operan beräknar t. ex. de årliga utgifterna för utbytet till ca 800 000 kr. Dramaten använde bå

380 Bilaga 3

1977/78 ca 40 000 kr. För internationell utställningsverksztmhet i Sverige använder vissa museer delar av det ordinarie utställningsanslaget, t. ex. Historiska museet (100000 a 150000 kr) och Moderna museet (100000 ä 125 000 kr). Uppskattningsvis användes sammanlagt 1,5 mkr. Utländska tjänsteresor: regionmusiken, riksarkivet, vissa statliga museer samt statens ungdomsråd disponerade sammanlagt ca 100 000 kr.

Folkparkernas Centralorganisation: nettoutgifterna for utländska artister

och ensemblegästspel uppgick till mellan 75 000 och 100000 kr.

1 1 .3 Övrigt

11.3.l ST1M:s lnformationscentral Statligt bidrag: 132 000 kr Bidrag från STIM: 1,9 mkr Bidrag (musikinformation): ca 215 000 kr För främjande av svensk musik utomlands genom trycksaker, noter, fonogram m. m. anslog lnformationscentralen ca 215 000 kr.

11.3.2 Musikaliska akademien Anslag: 2.8 mkr Bidrag (stipendier): ca 130000 kr Akademien fördelar årligen sex eller sju utlandsstipendier till högskoleutbildade sångare/instrumentalister om sammanlagt ca 130 000 kr.

1l.3.3 Akademien for de fria konsterna Anslag: 880 000 kr Bidrag (stipendier): ca 200 000 kr Akademien Fördelar årligen ett antal stipendier till verksamma konstnärer, arkitekter och elever vid Konsthögskolan om sammanlagt 450 000 kr. Uppskattningsvis används knappt hälften till utlandsresor.

11.3.4 Privata fonder m. m. En rad fonder fördelar medel till stipendier för utlandsresor o. l. Beloppen for kulturändamål synes relativt obetydliga. För omkring 25 privata fonder torde det röra sig om uppskattningsvis 150 000 kr.

11.4 Kommunala insatser De kommunala utgifterna för allmän kulturell verksamhet år 1977 uppgick till närmare 1,7 miljarder kr fördelade enligt tabell 9.

3 381 Bilaga

Tabell 9 Kommunala utgifter för allmän kulturell verksamhet 1977 Fördelning Mkr “a Folkbibliotek A 606 35,9 Kommunal musikskola _ 298 l7,6 Bidrag till bildningsorganisationer 264 15,7 Teaterverksamhet 13] 7_7 Museer och utställningar 102 6.] Bidrag till samlingslokalhållztnde organisationer 77 4.6 Musik och dansverksamhet 73 4,3 Kulturminnesvård 45 2_7 Central kulturadministration 36 2,2 Konstinköp och utsmyckning 15 0_9 Insatser för kulturarbetare 8 0_2 Eilmverksamhet 4 0j| Ovrigt 32 |_9 Summa l 686 l00

Internationell verksamhet Kommunernas internationella verksamhet är synnerligen begränsad. Flera hänvisartill kommunallagen (3 §)enligt vilken “Kommun äger att själv vårda sina angelägenheter . .

ll.4.1 Regionala och lokala institutioner l huvudsak bedrivs den internationella verksamheten genom de institutioner/förvaltningar som uppbär anslag från kommunen. Som framgår av nulägesbeskrivningen har de regionala och lokala institutionerna på teater-, musik- och museiområdena vissa internationella kontakter, vilka i huvudsak bekostas ur den ordinarie budgeten. Utöver kommunala medel får dessa institutioner bidrag från stat och oftast även från landsting. Därtill kommer vissa egna intäkter. Sammanlagt forfogade de regionala och lokala institutionerna (teatrar, orkestrar och museer) över Följande medel:

Statliga bidrag: lOS mkr

Kommunala bidrag: 126 mkr

Landstingsbidrag: 36 mkr Egna intäkter: 44 mkr Därav beräknas omkring en procent ha använts for internationellt kulturutbyte, vilket skulle motsvara ungefär 3 mkr.

l 1.4.2 Vänortsutbyte En stor del av kommunernas internationella utbyte sker inom ramen for vänortsavtal. Sådana finns främst inom Norden. Enligt de senast tillgängliga uppgifterna (1973) hade omkring 37 kommuner vänortskontakter utanför Norden, främst med större västeuropeiska länder och USA. Vänortssamarbetet består av utbyte av skolungdom och delegationer med kommunala fortroendemän m. fl. liksom av informations- och idrottsutbyte.

382 3 Bilaga

En mindre del gäller kulturkontakter såsom utbyte av skolorkestrar och utställningar. Kostnaderna härför ryms dels under de regionala och lokala institutionernas verksamhet, dels under särskilda anslag från kommunerna. Någon uppgift om faktiska utgifter för kulturutbyte finns inte.

11.4.3 Bidrag Vissa kommuner ger bidrag till amatörgruppers utlandsresor (körer, orkestrar, folkdanslag etc.). Bidragen synes vara av obetydlig omfattning. Därtill kommer viss representation i samband med besök. Om man bortser från de lokala och regionala institutionernas verksamhet torde bidragen inte röra sig om mer än några tusentals kronor per kommun i genomsnitt. Det skulle i så fall motsvara en total insats i storleksordningen 0,5-l mkr.

l 1.5 Landsringens insatser Landstingens utgifter för kulturverksamhet år 1977 uppgick till ca 125 mkr.

Landstingen fördelar sina kulturmedel i huvudsak på regionala institutioner

som länsmuseer, länsbibliotek. länsteatrar och länsorkestrar. Landstingens internationella utbyte på det kulturella området är begränsad. Bidrag ges i första hand som stöd till föreningsverksamhet. För resor, utbyte etc. Det rör sig endast om något tusental kronor i varje enskilt. fall. l vissa landsting finns principbeslut på att man endast ger bidrag till mottagande verksamhet. Sammanlagt torde bidragen inte överstiga 100 000 kr.

4 -

Bilaga Nulägesbeskrivning studier och

forskning

Utredningen belyser i denna bilaga främst det internationella utbyte inom studie- och forskningsområdet som handläggs av Svenska institutet samt inom universitet och högskolor. Vissa exempel ges också på andra former av utbyte som berör bl. a. forskningsråden, de vetenskapliga akademierna, vissa stiftelser och fonder, studieforbunden m. fl.

1 Svenska institutet

Svenska institutet har som en av sina huvuduppgifter att handlägga svenskinternationellt stipendieutbyte. En särskild uppgift för Institutet är att ge stöd och service åt svenskundervisningen vid utländska läroanstalter. Av Institutets budget 1976/77 om sammanlagt ca 19 mkr avsåg ca 5 mkr projektmedel för utbyte inom Studier och forskning.

l. l Stipendieverksamhet Huvudbeståndsdelen i programmet Studier och forskning är stipendieverksamheten, som i pengar räknat är Institutets största enskilda verksamhet. Av tradition sker det internationella stipendieutbytet framför allt inom den högre utbildningen men i viss utsträckning även på andra utbildningsnivåer. Institutets stipendieverksamhet är baserad på överenskommelser med andra länder (bilaterala stipendier) samt på särskilda beslut av riksdagen eller regeringen (s. k. gäststipendier, Europarådsstipendier, Islandsstipendier). Dessutom förvaltar Institutet särskilda uppdrag på stipendieområdet, bland annat för SIDA. De bilaterala stipendierna ges vanligen under förutsättning att medborgare från landet i fråga får ungefär samma antal stipendier i Sverige (länderkv0terade stipendier). Dessa stipendier regleras genom avstämning mellan Sverige och pannerlandet. Överenskommelserna är formellt sett inte bindande på lång sikt men har så lång tradition att varje förslag om minskning iden kvot som erbjuds brukar leda till protester. I början av l960›talet tillkom stipendieutbyte med Sovjetunionen vilket senare inlemmades i det svensksovjetiska kulturprogrammet. I samtliga kulturprogram med länderna i

Östeuropa har kvoter för bilateralt stipendieutbyte inskrivits. Här rör det sig

alltså om bindande överenskommelser för i regel två år i taget. De bilaterala stipendierna finns i form av såväl korttids- (i regel 10-14

384 4 Bilaga

som långtidsstipendier (minst en termin). Det dagar, i ett fåtal fall 3-8 veckor) och 100 korttidsstipendier i vardera riktningen . rör sig om ca 80 årsstipendier Totalt har den bilaterala stipendieverksamheten sin tyngdpunkt i de

europeiska länderna, men även länder som Canada, Indien, Folkrepubliken och Turkiet finns representerade. De senaste årens Kina, Japan, Sydkorea har lett till en betydande ökning av de östeuropeiska ländernas utveckling andel av den bilaterala stipendieverksamheten, i synnerhet när det gäller Under det senaste redovisade verksamhetsåret 1976/77 korttidsstipendier. hade 89 utländska studerat/ forskat i Sverige i 3-1 Zmånader inom stipendiater de bilaterala och under samma tid 85 svenskar studerat stipendieprogrammen utomlands. När det gäller kontidsstipendier hade 17 västeuropeiska stipeni västeuropeiska länder i diater studerat i Sverige och 45 svenska stipendiater Under samma tid hade 102 östeuropeiska stipendiater studerat i 2-16 veckor. 1-4 veckor och 104 svenskar studerat i östeuropeiska länder. Sverige Gästsripendierna tillkom genom riksdagsbeslut år 1971 samtidigt som för utländska att få svenskt studiestöd försvann. möjligheten gäststuderande Stipendieprogrammet omfattar 100 läsårsstipendier och är öppet för sökande

Tabell 1 Antal gäststipendiater under budgetåret 1976/77, fördelade på regioner och total stipendietid

Region Tid

6 mån- l år- 2 år- 3 år- Totalt upp till 6 mån 1 år 2 år 3 år 4 år

10 2 6 5 - 23 Västeuropa

Södra Afrika

Oceanien

Totalt 36 19 33 49 3 140

Tabell 2 Antal gäststipendiater fördelade på ämnen

Humaniora (inkl teologi) 33 (inkl juridik) 28 Samhällsvetenskap 30 Naturvetenskap Medicin (inkl odontologi, veterinärmedicin 16 och farmakologi) lngenjörsvetenskap (inkl arkitektur och 16 agronomi) studier 12 Konstnärliga 5 Övrigt

Bilaga 4 385

från jordens alla länder. Stipendierna kan utgå for alla slags studier, både akademiska och icke akademiska, och kan innehas upp till tre läsår. Totala antalet gäststipendier inom programmet uppgick 1976/77 till 140. Institutet fick drygt 3 600 förfrågningar om denna typ av stipendier. Fördelningen på regioner och ämnen framgår av tabell I och 2. Institutet Fördelar tio stipendier årligen om ett läsår vartdera inom Europarådets stipendieprogram. Dessa s. k. Eurøparâdsstipendier kommer från medlemsländer i Europarådets kulturstyrelse. Institutet administrerar också ca 120 FN- och OECD-sripendiaiers vistelse i Sverige i perioder varierande från en vecka till 12 månader per stipendiat samt 4 isländska stipendiaters vistelse i ca 10 månader per stipendiat.

1.2 Övrigt personutbyte

Programmet för övrigt personutbyte kompletterar de egentliga stipendierna med flexiblare utbytesformer. Syftet är främst att möjliggöra besök for utlänningar i Sverige och for svenskar i utlandet i samband med forskningsoch utbildningsverksamhet av olika slag. Det kan också gälla deltagande i konferenser som ofta aktualiseras med kort varsel och innebär en kortare vistelse i ett annat land. Under 1976/77 besökte åtta gästföreläsare Sverige och tolv svenskar gästföreläste utomlands. Besöken varade en till tre veckor. Sju konferenser, symposier, delegationsresor osv. i Sverige ñck bidrag till täckande av utländska deltagares rese- och uppehållskostnader. Svenska grupper fick bidrag for att deltaga i en konferens och en studieresa i utlandet. Sju individuella uppehållsbidrag for forsknings- och studiebesök i Sverige utgick till utländska specialister och sex svenskar fick motsvarande bidrag för besök utomlands.

1.3 Svenskundervisning i utlandet

Undervisning i svenska som främmande språk bedrivs vid ett stort antal läroanstalter i utlandet. Utanför Norden ges svenskundervisning vid ca 200 universitet och högskolor i Europa, Nordamerika, Australien, Japan, Nya Zeeland och Sydkorea och dessutom vid många icke-akademiska läroanstalter for både vuxna och ungdomar i Europa och Nordamerika. Därtill kommer en omfattande svenskundervisning inom skol- och högskoleväsendet ide nordiska grannländerna. I Finland har undervisnng i svenska som främmande språk större omfattning än i hela utlandet i övrigt. Intresset för svenskundervisning i utlandet, som även omfattar litteratur, kultur och samhällsforhållanden, har under 1970-talet ökat kraftigt. Enligt Svenska institutets uppskattning deltar i dag ca 10000 personer utanför Norden i kurser i svenska språket. Undervisning i svenska initieras av de utländska läroanstalterna själva, som också ekonomiskt ansvarar for verksamheten. Från svensk sida ges endast stöd och service i olika former. Enda undantaget är ett särskilt lönestöd till lektorer i Reykjavik. Andra nordiska länder tillämpar andra principer och ger direkta lönebidrag. De olika villkoren for de nordiska ländernas stöd till undervisning av respektive språk i utlandet är föremål för en särskild

386 4 Bilaga

på initiativ av ämbetsmannakommittén för nordiskt kulturellt utredning samarbete. Vid universitet och högskolor i utlandet tjänstgör ett 70-tal svenska lektorer. Institutet medverkar vid tillsättningen av lektorerna i samarbete med en särskild lektoratsnämnd. Antalet utländska svensklärare vid läroanstalter utanför Norden uppgår till minst 300 vid universitet och högskolor och lika många inom annan utbildning. Institutets stöd till svenskundervisningen består bland annat av bokgåvor, prenumerationer på tidningar och tidskrifter, läromedelsstöd, rese- och expensbidrag till lektorerna, feriekurser i svenska for studenter, lärare och översättare, konferenser och kontaktresor samt stöd till gästforeläsningar och kulturella arrangemang i samband med svenskundervisningen. Rese- och expensbidragen till lektorerna avser bland annat att täcka de extra kostnader som de åsamkas genom utlandstjänstgöringen och att möjliggöra resor mellan hemorten och tjänstgöringsorten. Kursverksamheten i Sverige gör det möjligt för lärare och studerande att hålla levande kontakt med det svenska språket och att vidmakthålla kunskaper om Sverige som är nödvändiga i deras arbete. Konferenserna i utlandet ger lärarna tillfälle till samarbete och diskussion av gemensamma frågor. Böcker, tidskrifter och läromedel är värdefulla hjälpmedel i undervisningen och särskilt välbehöv-

liga i Östeuropa, där undervisningen ofta är helt beroende av läromedel från

Informationsmaterial och kulturella arrangemang tillgodoser det Sverige. som ofta har livaktiga stödjepunkter i universitetens svensk- Sverigeintresse avdelningar. Institutets budget for stöd till svenskundervisning framgår av tabell 3 nedan.

1.4 Behov och önskemål Det stora intresset for bilaterala stipendier och gäststipendier motiverar enligt Institutet en ökning av stipendiernas antal. Det anses emellertid också viktigt att förstärka de stipendier som redan finns. För närvarande finns inte

Tabell 3 Svenska institutets stöd till svenskundervisning i utlandet bå 1977/78

Ändamål (1 OOO-tal kr)

Bidrag åt utländska skandinavister för fortbildning i Sverige 20 Kursverksamhet för utländska skandinavister i Sverige lOO Svensklärarkonferenser i utlandet 40 Läromedelsstöd till läroanstalter i utlandet med svenskundervisning 141 Ekonomiskt stöd till svenska utlandslektorer (inkl. lön till svenska lektorn i Reykjavik) 279 Lektorsförmedling och stöd till arrangemang på lektoratsorter 30

Summa 610

Bilaga 4 387

resebidrag, familjestöd till stipendiater eller etableringsbidrag for initialkostnader i Sverige vilket missgynnar mindre bemedlade stipendiekandidater från avlägsna länder. Bidrag till resekostnader för alla som får stipendier från Svenska institutet och ett extra månadsstipendium för initialkostnader föreslås av Institutet. Ifråga om stipendieverksamheten har enligt Svenska institutet utbygg-

naden av samarbetet med länderna i Östeuropa delvis skett på bekostnad av

utbytet med framförallt Västeuropa och Nordamerika, som traditionellt sker i friare former. Det kan finnas anledning att söka motverka dessa tendenser genom att exempelvis öka antalet stipendier eller någon form av länderkvotering i fördelningen. Stipendierna bör anvisas på ett sådant sätt att problem till av följd kopplingen till basbelopp kan undvikas. Med nuvarande system måste Institutet minska andra aktiviteter i den mån anvisade inte ökningar motsvarar basbeloppet. Tänkbara administrativa lösningar har föreslagits av Institutet bland annat i petita för 1978/79. I fråga om övrigt personurbyte framhåller Institutet vikten av att också behov utanför högskoleområdet kan tillgodoses. Av tradition sker det internationella framförallt stipendieutbytet inom det högre utbildningen, där också vägledning och rådgivning finns. Det anses alltmer angeläget att även kategorier som representerar andra studieområden lår delta i utbytet. Dessa kategorier saknar ofta centrala instanser att vända sig till, och anspråken på Institutet från dessa områden ökar. Den starka utvecklingen av svenskundervisningen i utlandet har gjort Institutets resurser for stöd och service till denna verksamhet otillräckliga. Rese- och expensbidragen behöver förstärkas kraftigt. I östeuropeiska länder

utbetalas lektorslönerna i landets valuta, som inte kan växlas till västvaluta

och således inte användas utanför Vid resor inom tjänstgöringslandet. tjänstgöringslandet måste lektorerna dock i egenskap av utlänningar betala i västvaluta. Dessa omständigheter gör den ekonomiska situationen svårare för lektorerna i östländer än for deras kollegeri väst och motiverar högre reseoch expensbidrag. Särskilt angeläget finner Institutet det också vara att kunna öka kursverksamheten i Sverige och bereda ett större antal svensklärare till möjlighet kostnadsfria fortbildningskurser i Sverige. Också för studenterna är kontakter med den naturliga språkliga miljön en nödvändig stimulans. I vissa länder är en tids vistelse i det studerade språkets land obligatorisk for att de skall få ut examen. De studiemedel som dessa studenter kan få med sig från sitt eget land är otillräckliga och behöver kompletteras av Institutet. Studenter från östländer kan överhuvudtaget inte föra med sig valuta till utlandet och är således helt beroende av svenskt stöd för vistelse i Sverige. Stöd till denna verksamhet även i form av bokgåvor, tidningsprenumerationer och föreläsningsarrangemang är, som Institutet framhåller, inte bara ett stöd till språkundervisningen utan också ett led i strävan att stimulera intresset för Sverige i vidare mening. De som spontant läser svenska språket och undervisar om svenska förhållanden är en kvalificerad som kan målgrupp förväntas behålla sitt intresse och kunskaper och i olika former och olika befattningar aktivt föra detta intresse vidare till sina landsmän.

388 Bilaga 4

2 Universitet och högskolor

Den av det dåvarande universitetskanslersämbetet tillsatta Internationalise-

framlade i sitt slutbetänkande (UKÄ-rapport 2l:1974) en

ringsutredningen av det internationella utbytet inom studie- och forskutförlig kartläggning Utredningen föreslog att kraftigt ökade resurser skulle tillföras ningsområdet. 1976/77 finns 2 miljoner kronor upptagna i detta område. Från budgetåret för detta ändamål, de s. k. internationaliseringspengarna, som statsbudgeten från budgetåret 1978/79 kommer att föras upp under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan. För att undersöka i vilken mån läget har förändrats företog SIKi samråd med universitets- och högskoleämbetet våren 1978 en utredningen begränsad kartläggning av det internationella utbytet inom högskoleområdet. verksamhet Materialinsamlingen har gällt dels utländska högskolelärares den svenska dels svenska studenters och lärares inom högskoleenheten, studie- vid Iäroanstalter i utlandet. och forskningsvistelser En särskilt utredning om utländska studerandes villkor i Sverige tillsattes

av utbildningsdepartementet 1978. I det följande ges en kortfattad sammanfattning av det insamlade

materialet.

2.1 Samarbete/avtal med utländska universitet/högskolor

läroanstalterna har redovisat att man har den En mindre del av de tillfrågade verksamheten läroaninternationella reglerad genom avtal med utländska stalter. I de fall där sådant fast organiserat utbyte förekommer dominerar

och USA. Kontakter med Östeuropa och med

kontakterna med Västeuropa förekommer emellertid också. Så har t. ex Stockholms universitet Östafrika i Budapest, Leningrad och Warszawa. avtal om utbyte med universiteten i Växjö har i samarbete med Chalmers och SIDA satt i gång Högskolan för att överföra kunskap till ett flertal östafrikanska stater däribland projekt Tanzania. Medan universitet endast har en mindre del av sin Uppsala verksamhet i Lund bl. a. lärarutbyte reglerad på detta sätt har universitetet och en överenskommelse om med universiteten i Glasgow och London vetenskaplig samverkan med Warszawa. Universitetet i Linköping har avtal med Stanford University i USA och Bragauniversitetet i Portugal.

2.2 Utbyte genom tillfälliga kontakter

Det internationella kontakter har betydligt utbyte som sker genom tillfälliga Sådant större omfattning än det fast organiserade, på avtal baserade utbytet. tillfälligt utbyte förekommer med ett stort antal länder.

2.3 Svenska studerande utomlands

som har besvarat enkäten har studerande inom Vid samtliga läroanstalter gjort studieresor utomlands. I de flesta fall har resorna grundutbildningen åtminstone till en del bekostats med de s. k. internationaliseringspengarna. i relativt stor Vid Stockholms och Uppsala universitet gör de studerande

4 389

Bilaga

omfattning sådana resor. l Stockholm rör det sig främst om studerande inom humanistisk-språkvetenskaplig fakultet. Resorna har i huvudsak gått till Västeuropa men också till Cuba, Kenya, Polen och Sovjet. Vid Uppsala universitet har de studerande förutom till västeuropeiska länder rest till Sovjet, Folkrepubliken Kina och Västasien. Vid Tekniska högskolan i Stockholm gör ca 325 studerande årligen studieresor utomlands under sista årskursen.

2.4 Svenska lärares, forskares och utbildningsadministratörers utlands-

verksamhet Resor för denna grupp bekostas till relativt stor del genom internationaliseringspengarna men också genom stipendiefonder, Svenska institutet, IVA, forskningsråden, SIDA m. fl. Vid högskolan i Falun/Borlänge har lärare rest på studieresor till olika u-länder genom SIDAs försorg. Det rör sig här ofta om studieresor för lärare antingen tillsammans med elever eller “egna” studieresor. Lärarutbyte med flera länder förekommer till exempel vid Lunds och Uppsala universitet. Vid Stockholms universitet sänder de flesta institutionerna ut forskare under längre eller kortare tid. Uppsala har lärarutbyte med Mexico, Tjeckoslovakien och USA. Från Karolinska institutet i Stockholm anförs att forskarna har livligt utbyte med forskningscentra över hela världen och ofta tillbringar lång tid utomlands. Vidare deltar ett ston antal lärare och forskare i konferenser och symposier i olika delar av världen. Vid högskolan i Växjö har lärare deltagit i konferenser i Frankrike och USA.

2.5 Utländska lärare och forskare i Sverige

Universiteten i Stockholm och Uppsala har ett stort antal gästforskare och gästföreläsare. Som regel finansieras deras vistelser här genom Svenska institutet, vetenskapsakademierna, forskningsråden, fonder och stiftelser, utländska medel eller egna medel. l Uppsala och Lund inbjuds gästlärare i viss utsträckning med hjälp av internationaliseringspengar. Under åren 1952-77 har ett par hundra gästforskare och gästföreläsare från USA knutits till olika institutioner genom den svenska Fulbrightkommissionen.

2.6 Hinder/ör internationellt utbyte

Det finns en rad faktorer som motverkar att det internationella utbytet färden omfattning som är önskvärd. Det främsta hindret är att ekonomiska resurser saknas. Det framgår med stor tydlighet av det insamlade materialet att de medel som står till förfogande är otillräckliga i förhållande till de behov som har dokumenterats. Många projekt måste avskrivas p. g. a. brist på resurser. Man klagar också över att läroanstalterna inte kan planera den internationella verksamheten i så god tid som är nödvändigt och önskvärt. Anledningen är att läroanstalterna inte i tid får reda på om medel kommer att anslås för ändamålen i fråga eller ej. Uppsala universitet anför t. ex. att institutionerna för språk- och naturvetenskap kontinuerligt söker planera studieresor och exkursioner till utlandet men att man i allmänhet tvingas avstå från dessa

390 Bilaga 4

aktiviteter på grund av finansieringsproblem. Högskolan i Växjö understryker att finansieringen är ett problem för en liten högskola eftersom resurserna knappast är så dimensionerade att man har möjlighet att driva någon mer omfattande utländsk kontaktverksamhet. Det synes slutligen som om svårigheterna när det gäller finansieringen är störst när det gäller utländska lärares och forskares vistelser i Sverige. UHÄ anför bl. a. att det är svårt att få medel för gästlärare och gästforskare i Sverige, svårare än i andra länder, och att det är något lättare för svenskar att resa ut. Liknande synpunkter framförs av bland annat universitetet i Stockholm. De studerandes och även de akademiska lärarnas bristande språkkunskaper är en annan faktor som förhindrar ett effektivt internationellt utbyte. Det får bl. a. till följd att utbytet med den icke engelskspråkiga delen av världen blir förhållandevis litet. En lösning på detta problem vore, enligt vad som framhålls från flera håll, att införa fackspråkliga kurser i t. ex. franska, tyska, spanska och portugisiska inte bara för studerande utan även för lärare och administrativ personal. Det finns också andra förhållanden som motverkar det internationella utbytet. Reglerna för tillsättning av vikariatstjänster försvårar möjligheterna för svenska lärare att byta tjänster med sina utländska kolleger. Problemen för små institutioner att skaffa vikarier för dem som är utomlands någon längre tid betonas också. Ett annat problem är de särskilda förhållanden som gäller för samarbetet med öststaterna. De svenska universiteten har svårigheter att ingå avtal direkt med universiteten i dessa länder. Centrala kontakter genom vetenoch Svenska institutet krävs i allmänhet. Som förhållanskapsakademierna dena nu är avstår många svenskar från att utnyttja de möjligheter till studier m. m. som faktiskt finns i öststaterna. Slutligen bör nämnas att t. ex. högskolan i Växjö pekar på att de nya självständiga högskoleenheterna inte har byggt upp ett ”eget” internationellt kontaktnät och att man behöver assistans från centrala myndigheter för att initiera kontakter med andra länder.

2.7 Behov och önskemål Behovet av utvidgade kontakter på det internationella området är stort, enligt så gott som enhälliga uppgifter från läroanstalterna. Flera läroanstalter har också redovisat sina planer för att vidga utbytet; det betonas emellertid från flera håll starkt att en förutsättning för att genomföra sådana planer är att resurserna ökas för detta ändamål. När det gäller svenska studerande utomlands framhåller flera läroanstalter att det är ett angeläget önskemål att kunna sända de studerande på gruppresor utomlands i betydligt större utsträckning än vad som nu sker; det rör sig här i första hand om studerande vid språkvetenskaplig och samhällsvetenskaplig fakultet. Även för forskarstuderande planerar man ett utökat internationellt utbyte. Ett annat önskemål är att de studerande i större omfattning skall ges möjligheter att göra examensarbete eller att praktisera utomlands, t. ex. i uländerna. Vid lärarhögskolorna planerar man t. ex. att sända studerande till England, Förbundsrepubliken Tyskland och USA. Universitetet i Uppsala

Bilaga 4

planerar att låta teknologerna studera utomlands under det fjärde året. Även när det gäller andra grupper som svenska lärares och forskares utlandsverksamhet, finns ett dokumenterat behov av utvidgat utbyte. Det rör sig här främst om lärarutbyte med en rad olika länder, t. ex. med Frankrike, Tjeckoslovakien och USA. Den här gruppen har också behov av att i långt större omfattning kunna delta i konferenser, symposier och studieresor utomlands. 1 fråga om utländska gästlärare/gästforskare m. fl. understryker flera läroanstalter att det finns ett stort behov av att kunna bjuda in flera gästföreläsare och utländska forskare till Sverige. Framförallt är det, enligt Stockholms universitet, angeläget att man kan bjuda tillbaka forskare och lärare som man blivit inbjuden till.

3 Forskningsråd m. fl.

Forskningsrâden har under Utbildningsdepartementet ett huvudansvar för att forskningsprojekt med hög vetenskaplig betydelse kan få finansiellt stöd. En betydande del av forskningsrådens medel kanaliseras till forskare vid universitet och högskolor. En ny organisation infördes år 1977 för forskningsråden. Idag finns tre forskningsråd, nämligen humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet och naturvetenskapliga forskningsrådet. Vid sidan av dessa finns en ny myndighet, Dess Forskningsrádsnämnden. huvuduppgift är att initiera och i samarbete med forskningsråden finansiera forskning av betydelse från samhällelig synpunkt. Forskningsrådsnämnden är bl. a. samarbetsorgan för European Science Foundation, en nyligen bildad europeisk forskningsorganisation, bestående av västeuropeiska forskningsråd och Vetenskapsakademien Forskningsråden är i vissa fall kontaktorgan för Sveriges deltagande i internationellt samarbete. De finansierar en del av det internationella utbytet inom universitet, enskilda institutioner och forskningsinstitut. Den internationella verksamheten har bl. a. behandlats i betänkandena Forskningsråd (SOU 1975:26) och Forskningspolitik (SOU 1977:52). Riksbankens jubileumsfond har en särställning som ett riksdagens organ för stöd till vetenskaplig forskning. Fr. o. m. år 1976 utdelas årligen ca 25 mkri forskningsanslag. Fonden skall bl.a. främja kontakter med internationell forskning. De internationella kontakterna består främst i att forskare eller forskargrupper som får bidrag från fonden samarbetar med kolleger inom samma område utomlands. Fonden uppmuntrar vidare att forskningsresultat från understödda projekt presenteras i internationella och anslår sammanhang betydande reseanslag för rapportering av resultat. Fonden deltar också själv i konferenser och symposier där bl. a. frågor om forskningsstödjande verksamhet diskuteras. Av speciellt intresse är t. ex. olika metoder för forskningsinitierande verksamhet. Beredningen för u-landjorskning (SARE C) inrättades år 1975 med uppdrag att som rådgivande organ till regeringen och SIDA verka för en aktiv och samordnad politik för svenskt stöd till u-landsforskning. är att Målsättningen främja sådan u-landsforskning som kan underlätta för u-länderna att

392 Bilaga 4

utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa. Anslaget från utrikesdepanementets budget uppgick år 1977/78 till 90 mkr. SAREC:s verksamhet omfattar forskningssamarbete med u-länder, forskningssamarbete mellan u-länder, särskilda internationella forskningsprojekt, u-landsforskning i Sverige samt information. Inom ramen för SAREC:s stöd till u-landsforskning i Sverige anslogs budgetåret 1977/78 närmare 5 mkr for 87 projekt. Antalet ansökningar var ungefär dubbelt så stort och det sökta beloppet mer än tre gånger så stort. Utöver anslaget för svensk u-landsforskning har SAREC också ett stipendieprogram för yngre forskare på doktorandnivå. Stipendierna ska ge dessa forskare möjlighet till fältforskning i u-land.

4 De vetenskapliga akademierna

De vetenskapliga akademierna är fristående organ i förhållande till den offentliga organisationen for forskning och utveckling. De har dock ofta en officiell prägel.

4.1 Ingenjörsvetenskapsakademfen (I VA)

IVA är formellt ett samfund som består av invalda svenska och utländska ledamöter. Akademiens stadgar fastställs av regeringen. Ledamöterna är tekniker, forskare, ekonomer och samhällsvetare inom akademiens 11 avdelningar som motsvarar olika verksamhetsfält. Avdelningarna tar initiativ till utredningar och kommittéverksamhet och ger uppslag till ämnen för konferenser och föredrag. IVA:s ekonomi bygger på både statliga och privata medel. Budgeten 1977/ 78 uppgick till i runt tal 20,7 mkr varav nära hälften användes for internationell kontaktverksamhet. Bidrag gavs av bland andra styrelsen for teknisk utveckling (STU: l,l mkr) och privata industrin (5,2 mkr) samt for utlandsverksamheten av industridepartementet (5,3 mkr) och för forskarutbyte av utrikesdepanementet (615 000 kr). Den utländska verksamheten består av attachéverksamhet, bilaterala forskarforeningar, forskarutbyte samt dokumentationsservice. Idag finns attachéer i Canada, Folkrepubliken Kina, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Japan, Sovjetunionen och USA. Attachéernas tjänster utnyttjas mot viss ersättning av företag, verk och som önskar information om viss teknik och forskning i myndigheter utlandet. För de medel IVA får in genom uppdragsverksamhet bekostar man stipendier för yngre forskare som sänds ut att bistå de teknisk-vetenskapliga attachéerna (se också bilaga 2: Nulägesbeskrivning - information). Vidare har IVA i samarbete med svenska och utländska organisationer initierat bilaterala forskarorganisationer. Sådana finns idag i samarbete med Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. Inom ramen for Svensk-Japanska stiftelsens verksamhet har t. ex. under de senare åren 28 stipendiater besökt Japan. I utbytet utgör kontakterna med Folkrepubliken Kina en viktig del.

Bilaga 4

Forskarutbytet med Östeuropa regleras genom samarbetsavtal med motsva-

rande organ i nästan alla östeuroperiska länder. Kostnaderna bestrids huvudsakligen genom anslag från UD. Sammanlagt mottar IVA inom ramen

för avtal om forskarutbyte med Östeuropa omkring 50 forskare årligen.

Antalet svenskar som deltar i utbytet är något större. IVA:s informationstjänst besvarar i huvudsak frågor och skaffar fram material kring utländsk teknik och forskning.

4.2 Kungliga Vetenskapsakademien (K VA) KVA har enligt sina stadgar till uppgift att främja vetenskaperna, företrädesvis matematik och naturvetenskap. Akademien har ca 200 svenska ledamöter indelade i 12 klasser efter vetenskaplig tillhörighet. Budgetåret 1977/78 uppgick det statliga anslaget till nära 8 mkr. I övrigt finansieras akademiens verksamhet bland annat genom bidrag från fonder och stiftelser. För att stimulera forskningsarbete delar akademien ut stipendier och forskningsbidrag. Internationellt tilldrar sig KVA uppmärksamhet också genom sin uppgift att utse nobelpristagare i fysik och kemi samt pristagare i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Akademien bedriver en omfattande forskarutbytesverksamhet med akademier i andra länder och är bl. a. huvudman for de svenska nationalkommittéer som sköter kontakterna med internationella vetenskapliga fackunioner. Tillsammans med IVA har KVA avtal om forskarutbyte med Sovjetunionen. Liknande avtal har vidare ingåtts med vetenskapsakademierna i Bulgarien, Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska Republiken och Ungern samt med Royal Society i London. Utbytet inom det avtalsbundna vetenskapliga samarbetet omfattar numera sammanlagt 192 manmânader per år i vardera riktningen. Därutöver har akademien samarbete med Vetenskapsakademien i Israel och delegationsutbyten med Folkrepubliken Kina. KVA har också ett nära samarbete med de nordiska akademierna. Sammanräknat med antalet forskare som reser utöver de avtalade kvoterna, andra inbjudna forskare samt deltagare i olika symposier beräknar KVA att utbytet omfattar i genomsnitt 350 forskare per år. KVA ger vidare ut en internationellt uppmärksammad engelskspråkig miljötidskrift, Ambio. Utgivningen finansieras genom bidrag från bland andra forskningsråd, Riksbankens jubileumsfond och den norska vetenskapsakademien och naturvårdsverket. Samarbete mellan flera länders akademier förekommer inom stiftelsen för International Center for Insect Physiology and Ecology (ICIPE) i Nairobi, Kenya. Stiftelsen administreras av KVA. ICIPE har stöd från bland andra SIDA och dess norska och danska motsvarigheter. IVA och KVA samarbetar om International Foundation för Science (IFS), en stiftelse som ger u-landsforskare stöd att driva forskning i sitt hemland. I denna stiftelse samverkar 38 akademier och lärda sällskap. IFS utdelar årligen bidrag om sammanlagt mellan 2,5 och 3 mkr. Verksamheten är koncentrerad till forskning rörande t. ex. fiskodling och grönsaksodling. Hittills har över

394 Bilaga 4

100 stipendiater i närmare 25 länder i Afrika, Asien och Latinamerika fått stöd genom stiftelsen.

4.3 Kungliga vitterhets-, historie- och anrikvitetsakademien Akademien skall enligt sina stadgar i samarbete med andra organ främja humanistisk forskning och internationell samverkan inom humanistisk vetenskap. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom bidrag från forskningsråd och egna fonder. Akademien anordnar symposier och arbetsmöten för att diskutera ämnen där ett samarbete av forskare från skilda specialiteter bedöms fruktbart, t. ex. om människan i tekniksamhället. Det internationella samarbetet omfattar bl. a. avtal om forskarutbyte med olika akademier i England, Polen och Sovjetunionen. Utbytet med Östeuropa sker dels i organiserad fomt genom t. ex. anordnande av gemensamma symposier, dels genom individuella forskarbesök inom ramen för överenskommelser mellan vitterhetsakademien och de östeuropeiska vetenskapsakademierna. Akademien avser att i framtiden inrikta sin verksamhet på ämnesområden som jämförande kulturforskning (bl.a. i förhållande till tredje världens kulturer) och vissa nya forskningsaspekter på invandringen till Sverige.

5 Svenska forskningsinstitut utomlands

5.1 Svenska institutet i Rom Institutet är en statlig stiftelse grundad år 1926. Regeringen fastställer dess

stadgar och utser vissa av dess styrelseledamöter. Övriga styrelseledamöter

utses av UHÄ och Akademien för de fria konsterna. Det statliga bidraget uppgick budgetåret 1977/78 till 921 000 kr. Därtill kom vissa enskilda bidrag om ca 180 000 kr. Institutet har till uppgift att inom svenskt kulturliv främja kännedomen om antikens kultur i Medelhavsomrâdet. Det skall vidare vara organ för svensk humanistisk forskning och undervisning, främst inom de antikvetenskapliga och historiska samt de konst- och arkitekturhistoriska områdena, samt främja svensk konstnärlig verksamhet i Italien. Vid institutet tar man emot svenska forskare och studerande som är verksamma inom institutets ämnesområde samt svenska konstnärer. Företräde ges åt innehavare av stipendium som regeringen ställt till institutets förfogande. Även andra svenskar samt utländska medborgare får tas emot i mån av utrymme. Forskare, studerande och konstnärer har möjlighet att få bostad m. m. vid institutet. Verksamheten består av årliga konsthistoriska och arkeologiska kurser samt undervisning for grupper av studerande från svenska universitet. Man bedriver också vissa utgrävningar och forskning i olika ämnen såsom grekisk arkeologi eller urbanismens utveckling och problem i Rom. 1976/77 utdelades 6 stipendier inom konsthistoria, 5 stipendier i arkeologi samt ett antal s. k. stora stipendier och stipendier från andra organisationer och föreningar i Sverige. Därutöver mottog institutet över 800 besökare.

Bilaga 4 395

5.2 Svenska institutet i Athen Institutet bildades år 1946 och är en privat stiftelse som uppbär statsbidrag (år 1977/78 119 000 kr). Regeringen utser styrelsens ordförande. Institutets verksamhet består främst av arkeologisk forskning, viss undervisning samt service åt svenska utgrävningar och andra forskningsprojekt. Sedan institutets tillkomst anordnas årligen tillsamman med institutet i Rom en gemensam vårterminskurs i klassisk arkeologi, topografi och konst. Vidare utdelas varje år ett antal stipendier, varav ett helårsstipendium, for studerande vid institutet. Direktören för Institutet är anmäld som kulturattache vid svenska ambassaden i Athen.

5.3 Svenska forskningsinstitutet i Istanbul Institutet är en privat institution bildad år 1962. Budgetåret 1977/78 erhöll det ett statligt bidrag om 30 000 kr för lokalkostnader. Vid institutet anordnas årligen en sommarkurs med tvärvetenskaplig uppläggning. Såväl dessa kurser som institutets stipendieverksamhet ñnan-

sieras med medel från fonder och stiftelser. Årligen utdelas ett eller två

stipendier á 3 500 kr. Hittills har 20 stipendiater publicerat sina resultat från forskning i Turkiet. Sammanlagt har närmare 100 studerande deltagit i kursverksamheten.

5.4 Tessininstitutet i Paris Institutet är en stiftelse grundad år 1963 med uppgift att främja forbindelserna mellan svenskt och franskt konstliv. Institutets samlingar är tillgängliga i svenska kulturhuset i Paris. Styrelsen utses av regeringen. Det statliga bidraget uppgick budgetåret 1977/78 till lll 000 kr. Tessininstitutets verksamhet är idag en integrerad del av Svenska institutets verksamhet i kulturhuset. Kulturhusets direktör svarar for tillsyn och registrering av samlingarna. Den verksamhet som bedrivs i kulturhuset inom Tessininstitutets speciella område omfattar utställningar av i första hand äldre svensk konst och i andra hand samtida svensk konst samt framtagning och publicering av skrifter rörande svensk-franska konst- och kulturförbindelser och presentation av svensk konst på franska. Under 1977 anordnades flera utställningar av målningar, grafik, teckningar, skulpturer och vävnader. Den största utställningen gällde Ernst Josephson.

6 Vissa stipendiegivande m. ll.

organ

Olika myndigheter. fonder, stiftelser m. fl. stöder internationellt utbyte inom studier och forskning, främst genom stipendier etc. Hit hör bl. a. Sverige- Amerikastiftelsen, Fulbrightkommissionen. 1976 års fond for personutbyte mellan Sverige och Förenta Staterna samt Svenska nzttionalkommittén för kulturellt samarbete i Europa.

396 Bilaga 4

6. 1 S verige-A merikasrifre/sen

Sverige-Amerikastiftelsen bildades år 1919 och verkar genom att förmedla

och dela ut stipendier för studier och utbildning i USA och Canada. De medel som stiftelsen delar ut i form av personliga stipendier (1977: ca 400 000 kr) kommer från fonder som har skänkts under åren och från årliga bidrag från näringslivet. Administrationsbidrag till verksamheten ges också av näringslivet. En del av verksamheten består i att förmedla stipendier. framför allt på undergraduate-nivå, som ges av amerikanska universitet i form av förmåner: undervisning, kost och logi eller delar därav. 1977 formedlades 67 sådana stipendier motsvarande ett värde av ca 900000 kr. l denna verksamhet

samarbetar Sverige-Amerikastiftelsen med Institute oflnternational Educa-

tion i New York som hjälper till att placera ungdomar i ett för var och en lämpligt universitet eller college. Vidare utdelades ca 40 kontantstipendier, i allmänhet till sökande på forskarnivå. Stiftelsens egna stipendier uppgick år l977 till 17 000 kr vartdera. Stipendier från den amerikanska systerorganisationen American-Scandinavian Foundation uppgick till ungefär 20000 kr vardera. Totalt fördelade stiftelsen år 1977 omkring 140 stipendier.

Därutöver fördelar Sverige-Amerikastiftelsen sedan är 1948 statsstipendier

till tre amerikaner och en kanadensare varje år för högre studier i Sverige. Utbildningsdepartementet anvisade bå 1977/78 drygt 65000 kr för dessa stipendier.

6.2 Nämnden/ör svensk-anzerikanskrfoiskarurbyte (F ulbrightkommissionen) Den amerikanska kongressen beslöt år 1946 på initiativ av senator William att omvandla vissa innestáende medel i andra länder till ett Fulbright ömsesidigt stipendieprogram. 1 dag har USA sådant avtal med 120 länder. Samarbetsöverenskommelsen med Sverige träffades år 1952. Den svenska nämnden har en styrelse på åtta medlemmar av vilka fyra är svenskar och fyra amerikaner. Anslag förmedlas genom det amerikanska utrikesdepartementet och det svenska utbildningsdepartementet. Bå 1977/ 78 var det svenska bidraget 130 000 kr.

Resestipendier till USA ges till svenskar som har avlagt akademisk

grundexamen samt till forskare och gästföreläsare. Stipendiesumman uppgår för närvarandet till ca 5 000 kr. För amerikanska medborgare som vill studera vid svenska institutioner erbjuds dessutom i vissa fall medel for kost och logi. Nämnden utdelar f. n. ungefär 20 resestipendier per år. Totalt har nämnden sedan år 1952 haft Omkring 550 stipendiater av vilka närmare 360 svenskar och 190 amerikaner. Den anser sig idag på grund av bristande resurser ha små i möjligheter att tillgodose det stora intresset för student- och forskarutbyte både USA och Sverige. Sverige betalar enligt nämnden relativt sett en lägre procentandel än exempelvis Danmark och Norge. Sedan år 1971 bedriver nämnden också viss studierådgivning, huvudsakstuderande intresserade av universitetsstudier i USA. ligen för svenska

Bilaga 4

Uppskattningsvis handlägger man drygt 3 000 Förfrågningar årligen. År 1977 beräknades kostnaderna för denna verksamhet till ca 60000 kr.

6.3 l 976 års ,fond för personurbyte mellan Sverige och Förenta Staterna Riksdagen beslöt uppmärksammat Förenta Staternas ZOO-årsjubileum år l976 genom att öka resurserna för personutbyte mellan Sverige och USA. En fond bestående av bidrag från staten (500 000 kr) och fackliga och andra organisationer samt näringslivet i Sverige (ca 800000 kr) bildades för ändamålet. Fondsmedlen skall främst användas För rese- och uppehållsbidrztg till opinionsbildare från båda länderna inom politik, förvaltning, fackliga och andra organisationer. massmedia, rtäringsliv, utbildning, forskning samt kulturliv. Avsikten är att bereda tillfälle till studier och kontakter inom ett brett fält av samhällsfrågor i Sverige och Förenta Staterna. Bidrag utgår för studie- och kontaktbesök under en tid av i regel 3-6 veckor. Varje år fördelas vidare bidrag till minst en svensk och minst en ztmerikansk medborgare för vistelse vid läroanstalt eller institution i Förenta Staterna respektive Sverige under en tid av 3-6 månader. Medel kan också anvisas för att bekosta svenska och amerikanska medborgares deltagande i konferenser. seminarier, kurser m. m. i Förenta Staterna respektive Sverige. Svenska institutet svarar för ärenden rörande fondmedlens användning.

Årligen skall ca 300000 kr av fondens medel utdelas som stipendier och

bidrag. Avsikten är att tillgångarna skall förbrukas under en tid av 4-6 år. Fonden har under verksamhetsåret 1977/78 fördelat medel För första gången. Antalet svenska ansökningar uppgick till sammanlagt nära 320 lör korttids- och llO för långtidsstipendier. Antalet amerikanska ansökningar uppgick till 244 resp. 35. Sammanlagt utdelades 27 stipendier. varav 4 lör längre studievistelser.

6.4 Svenska kulturellt samarbete rtationa/konzmitténför i Europa Nationalkomntittén bildades år 1964. Dess åindztntål är att främja samhörighetskänslan mellan de europeiska folken genom att på kulturlivets område verka för idéer och initiativ av gemensamt europeiskt intresse. Som ett led i denna verksamhet har kommittén under ett antal år utdelat stipendier. Sedan början av l970-talet bekostar kommittén tre stipendier årligen för svenska studenter vid College dEurope (Belgien) och ett stipendium vid Amsterdamuniversitetets Europa-institution. Vidare utdelar kommittén ett stipendium årligen för att ge en svensk journalist tillfälle till studier av kulturellt samarbete i Europa.

6. 5 European Cultural Foundation Fonden är en privat stiftelse bildad i början av 1950-talet med sekretariat i Amsterdam. inkomsterna kommer huvudsakligen från nederländska tipsoch lotterimedel. Stöd ges till projekt som omfattar minst tre länder. År l977 gavs bidrag om sammanlagt l 116000 floriner till olika projekt rörande

398 Bilaga 4

utbildning, forskning och kultur. Till ett framtidsforskningsprojekt, Europa år 2000, har också svenska forskare bidragit. Fonden representeras av särskilda kommitteeri 13 europeiska länder, bl. a. de nordiska länderna utom Island. 1 Sverige svarar Svenska nationalkommittén för kulturellt samarbete i Europa för denna uppgift.

6.6 C ollêge d Europe (Belgien) College d”Europe grundades år 1949. Sverige bidrar med ca 13 000 kr årligen. Skolan 100 studenter som har grundläggande examina i tar emot drygt ekonomi eller samhällsvetenskap. Studierna bedrivs under ett juridik, akademiskt år. Ämnena avser bl. a. europeisk integration som politisk teori, EGs relationer med omvärlden, europeisk sociallagstiftning och europeisk miljöpolitik. Skolan arbetssprâk är engelska och franska. Studenterna 15-20 nationaliteter varje år. Antalet svenska representerar elever har under senare år uppgått till 5 a 7 per år varav 3 är nationalkomntittéstipendiztter (se ovan).

7 Övrig utbildning

Centrala Sludiønämndøn (CSN) är central studiesocial myndighet och chefsför studiemedelsnämnderna (en i varje universitetsstad) och myndighet vuxenutbildningsnämnderna (en i varje län). På det nordiska samarbete mellan de planet inleddes ett mer regelbundet studiesociala år 1973. Grundvalen för samarbetet är nordiska myndigheterna ministerrådets beslut om riktlinjer för rätt till studiestöd för nordisk vid studier i annat nordiskt land än hemlandet. medborgare För utländska medborgare finns en särskild delegation inom CSN som beslutar om den ;urincijaiellzt rätten till svenskt studiestöd för utländska medborgare. rörande stöd till svenska studenters studier utomlands och Frågor utländska studenters studier i Sverige behandlas f. n. av olika utredningar.

8 Studieförbund m. ll.

Enligt av riksdagen antagna regler utgår bidrag till de av skolöverstyrelsen godkända studieförbunden. Bidraget utgår dels till organisationskostnader, dels till kostnader för pedagogisk verksamhet. Budgetåret 1977/78 uppgick anslaget till 16,8 mkr. Därtill kommer statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet för studiecirklar av vilket huvuddelen går till studieförinom föreningslivet som avser bunden. Vidare gavs bidrag till kulturprogram föreläsningsverksamhet m. m. om sammanlagt drygt 15,6 mkr. Studieförbunden är förankrade i olika organisationer och folkrörelser. De tio studieförbund som idag uppbär studiebidrag är: Arbetarnas (ABF), Frikyrkliga Studieförbundet (FS), bildningsförbund Folkuniversitetet (FU), KFUKs och KFUMs studieförbund, Studieförbundet

Bilaga 4 399

Medborgarskolan (Mbsk), Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV), Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS). Studiefrämjandet (SFR). Studieförbundet Vuxenskolan (SV) och Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV). Under 1960-talet bildades Folkbildningsförbundet som ett samarbetsorgan för studieforbunden. folkhögskolorna och biblioteken. Folkbildningsförbundets regionala organ är de 25 länsbildningsförbunden. Utöver de medel som står till studieförbundens från stat, förfogande kommun och i form av medlemsbidrag m. m. har SlDAs insatser alltmer kommit att få betydelse för det internationella utbytet. l början av I970-talet beslöt riksdagen att medel skulle studieförbund gå till och löntagarorganisationer för ökad u-landsinforntation. Budgetåret 1977/78 uppgick SlDAs bidrag till studieförbunden för bl. a. studiecirklar i internationella änmen till nämare 5.7 milj. kr.

Några exempel på studieförbundens internationella verksamhet och behov

inom området anges nedan. Folkrörelsernas internationella verksamhet är för närvarande föremål för en särskild utredning inom kommundepartementet. Denna utredning berör också studieförbunden.

8.1 Internationell verksamhet

Folkbildnings/örbzmdø/ har bl. a. till uppgift att fungera som kontaktorgan mellan svensk folkbildning och folkbildningssträvanden i andra länder. Vidare skall Folkbildningsförbundet genomföra konferenser och seminarier i syfte att klarlägga de internationella kontakterna samt stimulera till internationella studier och ökade insatser på det internationella omrâdet. Det nordiska samarbetet är omfattande och består bl. a. av årliga nordiska överläggningar och kontakter med sekretariatet för nordiskt kulturellt szmtarbete i Köpenhamn. Verksamheten bedrivs huvudsakligen inom ramen för förbundets budget där en mindre post avser internationell representation och resor. Man har också fått anslag från bl. a. utbildningsdepartementet. sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete och SIDA. ABF betraktar sitt internationella utbyte som en viktig del av förbundets verksamhet. Avsikten är att sprida information om Sverige och svensk arbetarrörelse i andra länder samt att ge möjlighet att i Sverige informera om och stifta närmare bekantskap med kultur- och levnadsförhållanden i andra länder. Det nordiska samarbetet sker genom de nordiska ABF-organisationerna. En rad gemensamma projekt har genomförts under senare år med eller utan stöd från de nordiska kulturorganen. ABF är medlem i International Federation of Workers Education Associations (lFWEA) som främst idag har 27 medlemmar. i Västeuropa. Verksamheten är inriktad på seminarier om vuxenutbildning, folkbildningsoch kulturverksamhet. ABF har samarbetsavtal med bland andra DDR. och Sovjetunionen Ungern. l avtalen ingår överenskommelser om utbyte av studiedelegationer, föreläsare, utställningar, litteratur m. m. Fo//ci/n/vwzsi/eret bedriver kurs- och utbildningsverksamhet utomlands.

Bilaga 4

ofta i samarbete med utländska universitet och institutioner. Under de senaste 10 åren har fasta Språkskolor och vuxenskolor etablerats i England, Frankrike och Förbundsrepupliken Tyskland. NBV har med hjälp av bidrag från SlDA engagerat ntedlemsorgztnisationeri internationella frågor och u-landsproblem. Resor har under flera år anordnats til Sri Lanka där lOGT har viss biståndsverksamhet. Vidare har man ordnat studieresor till Elfenbenskusten, Gambia och Tanzania. Srurliq/iirbunrlet Vuxenslço/an samarbetar inom Norden genom Förbundet Nordisk Vuxenupplysning (FNV) bildat år l969. För konferenser, kurser, studiematerial m. m. har bidrag utgått från bla. Nordiska utställningar, kulturfonden. Tillsammans med de fyra finska studieförbund som ingår som medlemmar i FNV startade SV år l974 ett projekt som fått namnet Muukaan vain (Kom med), vilket riktar sig till finländska invandrare i Sverige. SV organiserar tillsammans med de finska Studieförbunden studiekurser av det slag som normalt erbjuds i Finland till finska invandrare i Sverige. Studieresor har med stöd från SlDA anordnats till Tunisien, Tanzania, Pakistan och Sicilien. Studieförbundet Vuxenskolan samarbetar också med en institution i Portugal som ordnar kurser i sociologi, ekonomi, psykologi och kooperation. Man har vidare ett visst pedagogiskt samarbete med Danilo Dolcis skolprojekt i Partinico, Sicilien. har företagits till en del skolor i England. SV har också Språkresor tillsammans med institutet Effectiviness Trainingi USA lanserat en ny form av föräldrautbildning, aktivt föräldraskap, vilket bl. a. inneburit ledar- och instruktörsutbildning i USA. TBV har särskilt inriktat sig på språkstudier och Språkresor. TBV får ett mindre bidrag for marknadsföring av språkresorna medan deltagarna svarar för kursavgifter och resekostnader. Varje år anordnas dessutom studieresor och utlandsförlagda ämneskurser. Hittills har denna verksamhet forlagts till England och Tunisien. TBV-handledare kan årligen få vidareutbildning vid olika Goethe-institut i Förbundsrepubliken Tyskland. Kostnaderna delas mellan TBV och Goetheinstitutet. Vid tillfällen har också handledare i franska kunnat några vidareutbildas i Frankrike.

8.2 Behov och önskemål Studieförbunden anser ha brist på resurser for det sig genomgående internationella såväl utsändande som mottagande verksamhet. utbytet. Folkbi/(Inings/örbzindør har svårigheter att ta emot besökare och ordna tillfällen till studium av svensk vuxenutbildning och kultur. Enligt Folkbildär det angeläget att få fram informationsmaterial om ningsförbundet folkbildning i Sverige som hålls aktuellt och tillgängligt för internationell representation. Bristen på resurser for att framställa manuskript och göra översättningar till olika språk har hittills omöjliggjort detta arbete. Det finns också behov av resurser for att i större utsträckning än hittills sända ut svenska från medlemsorganisationerna till möten representanter och konferenser. Studieförbundens strävan att internationalisera sin verk-

Bilaga 4

samhet och stärka sin inriktning på kulturellt utbyte med u-länder har stimulerats bl. a. av erfarenheterna från Karibuprojektet. Från tanzaniskt håll fortsätter man att driva projektet även sedan det avslutats i Sverige. Ett igångsatt samarbete måste enligt Förbundet kunna följas upp med fortsatt utbyte. ABF betonar vikten av att utveckla kontakter och samarbete med zirbetarutbildningssträvanden i andra länder. Man linner att sådana kontakter innebär ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte och kan ge värdefulla bidrag när det galleratt utveckla metoder och former förde bildnings- och kultursträvanden som iir organisationernas mål. De ekonomiska förutsättningarna för ett sådant utbyte är dock ojämna. För det nordiska samarbetet kan man vanligtvis få medel genom Nordiska ministerrådet och Nordiska kulturfonden. För upplysningszirbete om u-länder och utvecklingsproblem ställs medel till förfogande genom SIDA. Dessa bidrag täcker dock långt ifrån de behov som finns inom medlemsorganisationer och lokala och regionala ABFdistrikt. För övriga former av utbyte och studiebesök i Sverige saknas särskilda anslag. För den mottagande verksamheten behöver man också tolkhjälp. Folkuniversitetet och TBV påpekar att en på internationellt utbyte inriktad verksamhet förhindras bl. a. genom gällande regler om att studiecirkelsammankomst inte får äga rum utomlands utan regeringens godkännande. Särskilt för språkstudier är utlandsvistelse TBV. viktig enligt l praktiken meddelas sådant godkännande nästan aldrig, trots att en sammankomst utomlands enligt FU normalt inte foranlederökade kostnader för statsverket.

Överhuvudtaget önskar FU en mer aktiv stimulans från statsmakternas sida

för internationell verksamhet. Också Snzdie/iänz/ande/ betonar vikten av större aktivitet i utbytet. Framför allt vill man låta anställda inom organisationen studera utomlands samt få större resurser för att engagera utländska föreläsare. .Y/iirlice/Zirhzzncler Vuxwzskolan understryker värdet av att kunna ta del av de erfarenheter om utbildning, särskilt vuxenutbildning, som man vunnit på skilda håll i världen. Kostnaderna for sådan verksamhet är dock stora. Särskilda medel bör därför ställas till förfogande av samhället för sådana aktiviteter. SV önskar vidare upprätta ett permanent internationellt sekretariat som svarar for kontakterna med olika utländska organisationer och verkar för ökade internationella studier inom Studieförbundet, organiserandet av studieresor etc. Sverigzâs K_ vrkI/_ga SIud/e/örburzøl betonar särskilt behovet av ett utvidgat nordiskt samarbete då det gäller information om aktuella musikpedagogiska projekt och forskning. Man finner det också angeläget att ansvariga for musikpedagogiskt utvecklingsarbete ges möjlighet att i större utsträckning än nu delta i konferenser och göra studiebesök i olika delar av världen. TBV saknar möjlighet att delta i seminarier och kongresser utomlands. Internationellt samarbete på bland annat språkmetodikens område bedöms som värdefullt. Det är därför önskvärt att statsbidrag utgår även till svenska studieförbund med tanke på de höga resekostnader som deltagande i internationella arrangemang medför.

Bilaga 5 med länderna

Kulturprogrammen

i

Osteuropa

Kulturprogram med vissa länder i Östeuropa som så önskar tecknas av

Svenska institutet efter samråd med utrikesdepartementet och utbildningsdepartementet. I dag finns kulturprogram med Albanien, Bulgarien, Jugoslavien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen och Ungern som löper på två år i taget. Med Tjeckoslovakien och Tyska Demokratiska Republiken sker utbytet på grundval av årligen återkommande stipendieerbjudanden. De konkreta utfästelserna i kulturprogrammen utgörs till övervägande del av stipendie- och forskarutbyte. På det egentliga kulturområdet innehåller programmen så kallade fråmjandeparagrafer i allmänna ordalag. Berörda institutioner förutsätts själva komma överens om det konkreta utbytet. Följande kulturprogram var i kraft våren 1978. Albanien (1977/78-1978/79) Korttidsstipendier: Fyra 2-veckors stipendier årligen i vardera riktningen inom området forskning/utbildning. Två 2-veckors stipendier årligen i vardera riktningen inom konst- och kulturområdet. Främjandeparagraferna berör bland andra följande områden: Skönlitteratur Musik Film Utställningsverksamhet

Bulgarien (1977-1978) Långtidsstipendier: Totalt 16 månader per år i vardera riktningen. Korttidsstipendier: Två stipendier årligen for deltagande i feriekurser i respektive språk, ca 3 veckor. Fem 2-veckors stipendier årligen för vetenskapsmän/forskare. Två 2-veckorsstipendier årligen för specialister inom utbildningsområdet. Två 2-veckorsstipendier årligen för specialister inom det kulturella området. Två 2-veckors stipendier årligen for arkitekter. Ett 2-veckors stipendium årligen för tonsättare. Ett 2-veckors stipendium årligen for Författare. Ett 2-veckors stipendium årligen för konservatorer. Främjandeparagraferna berör bland andra följande områden:

404 Bilaga 5

språkundervisning Utbildningsväsendet, inklusive ekvivalensfrågor och läroboksfrågor Utbyte av vetenskaplig dokumentation Utbyte mellan bibliotek Teater Musik Film Utställningsverksamhet Jugoslavien (1977/78-1978/79) Långtidsstipendier: Totalt 20 respektive 24 månader i vardera riktningen under två-årsperioder. Korttidsstipendier: 9 stipendier årligen till svenskar för deltagande i ferie» kurser i olika jugoslaviska språk m. m., ca 3 veckor vardera. 3 stipendier årligen till jugoslaver för deltagande i feriekurser i svenska språket, ca 3 veckor vardera. 2 stipendier årligen om 10 dagar vardera i vardera riktningen för specialister inom utbildningsområdet. 2 stipendier om sammanlagt 20 dagar årligen i vardera riktningen för utbildningsspecialister. 5-7 stipendier om sammanlagt 35 till 60 dagar årligen i vardera riktningen för kulturarbetare. Främjandeparagraferna berör bland andra Följande områden: språkundervisning Utbildningsväsendet inklusive läromedelsfrågor och ekvivalensfrågor Vetenskapliga konferenser, symposier etc. Museiväsen Biblioteksväsen Kulturminnesvård Förlagsväsen, förlagskontakter Skönlitteratur Musik, konst, teater, film Utställningsverksamhet Polen (1976/77-1977/78) Långtidsstipendier: Totalt 32 månader per år i vardera riktningen Korttidsstipendier: Sex stipendier årligen för deltagande i feriekurser i resp. språk, ca 3 veckor Fem IO-dagarsstipendier årligen för specialister inom vetenskap, utbildning och hälsovård Fyra IO-dagarsstipendier årligen för gästföreläsare vid universitet/ högskolor Två IO-dagarsstipendier årligen för specialister inom kulturområdet Två IO-dagarsstipendier årligen för författare Ett 4-veckors stipendium årligen för översättare Två IO-dagarsstipendier årligen för arkitekter Främjandeparagraferna berör bland andra följande områden: Språkundervisning Utbildningsväsendet, inklusive läroboksfrågor Direkta kontakter mellan utbildningsanstalter

sou 1978:56 Bilaga 5 405

Utbyte mellan bibliotek och museer Skönlitteratur Teater Musik Film Utställningsverksamhet Rumänien (1978-1979) Långtidsstipendier: Totalt 16 månader per år i vardera riktningen Kontidsstipendier: 2 stipendier årligen i vardera riktningen för deltagande i feriekurser i respektive språk, ca 3 veckor vardera 1-2 tvåveckots stipendier årligen i vardera riktningen for professorer/ högskolelärare 3 tvåveckois stipendier årligen i vardera inom riktningen konst/ litteratur Två IO-dagars stipendier årligen i vardera riktningen inom arkitektur/ stadsplanering Främjandeparagraferna berör bland andra följande områden: Språkundervisning Utbildningsväsendet inkl. läromedelsfrågor och ekvivalensfrågor Viss forskning Socialvård, medicin Ungdomsverksamhet och sport Biblioteksväsen Skönlitteratur Musik Konst Teater Film Utställningsverksamhet

Sotyetunionen (1977-1978) Långtidsstipendier: Totalt 70 månader per år i vardera riktningen Korttidsstipendier: Fyra stipendier årligen for deltagande i feriekurser i resp. språk, ca 3 veckor Stipendier omfattande totalt 16 till 20 personveckor årligen för vetenskapsmän/forskare Två 14-dagarsstipendier årligen för vid gästföreläsare universitet/ högskolor En expertdelegation om tre personer vartannat år för att studera grund- och gymnasieskoleområdena Tre IO-dagars stipendier vardera i båda riktningarna för filmarbetare. Tre IO-dagars stipendier vardera i båda riktningarna för författare. Två IO-dagars stipendier vardera i båda riktningarna for tonsättare. Två IO-dagars stipendier vardera i båda riktningarna for arkitekter. Främjandeparagraferna berör bland andra följande områden: språkundervisning Utbildningsväsendet, inklusive yrkesutbildning, ekvivalensfrågor och läroboksfrågor Utbyte av vetenskaplig dokumentation

406 5 Bilaga

Utbyte mellan bibliotek, arkiv och museer Utbyte mellan historiker Skönlitteratur Teater Musik Film Radio/ TV Upphovsrättsfrågor Utställningsverksamhet Utbyte mellan amatörgrupper

Ungern (1977/78-1978/79) Långtidsstipendier: 20 månader per år i vardera riktningen. 2 stipendier i vardera riktning för deltagande i Korttidsstipendier: årligen feriekurser i respektive språk etc., ca 3 veckor 22 veckor årligen i vardera riktningen för forskare och lärare 2 månader årligen i vardera riktningen för historiker 2 månader årligen i vardera riktningen för forskare inom jordbruks- och skogssektorerna Två 10-dagars stipendier årligen i vardera riktningen inom specialundervisning/handikappvård 18 veckor årligen i vardera riktningen inom konst/kultur Fyra veckor årligen i vardera riktningen inom litteraturområdet Främjandeparagraferna berör bland andra Följande områden: språkundervisning Utbildningsväsendet inkl. läromedelsfrågor Viss forskning Vuxenundervisning Handikappfrågor, specialundervisning Historia Biblioteks- och arkivväsen Skönlitteratur Musik Konst Teater Film Utställningsverksamhet rum av en Tjeckoslovakien: varje år äger följande utbyte på grundval ömsesidig brevväxling. Långtidsstipendier: Totalt 32 månader per år i vardera riktningen Korttidsstipendier: Fyra stipendier årligen för deltagande i feriekurser i resp. språk, ca 3 veckor. år äger följande utbyte rum på Tyska Demokratiska Republiken: varje grundval av en ömsesidig brevväxling. Minst sex stipendier i feriekurser i Korttidsstipendier: per år for deltagande respektive språk, 3-4 veckor for specialister inom forskning/utbildning, 4-6 Fyra till sex stipendier veckor.

Bilaga 5

K asmadernaför stipendieulbyret med Östeuropa bestrids huvudsakligen över

Svenska institutets ordinarie budget. Under budgetåret 1977/78 omfattade antalet bilaterala långtidsstipendier ca 200 månader vilket motsvarade ca 25 till 30 stipendiater till en kostnad av ca 360 000 kr. Under samma budgetår omfattade antalet bilaterala korttidsstipendier drygt 200 veckor vilket motsvarade ca 200 stipendiater till en kostnad av ca 550 000 kr. Dessa långtids- och korttidsstipendier äri huvudsak bundna enligt kvoterna i kulturprogrammen. De östeuropeiska ländernas andel av Institutets gäststipendieverksamhet omfattade budgetåret 1977/ 78 ca 70 månader for 10-12 personer till en kostnad av 160000 kr. Svenska institutets kulturutbytesverksamhet med de östeuropeiska länderna uppgick till ca 100000 kr for olika aktiviteter såsom exempelvis bidrag till utställningar som beslutas av berörda museer som regel efter kontakter mellan Svenska institutet och berörda institutioner i de olika länderna i enlighet med främjandeparagraferna i kulturprogrammen. Av ovannämnda korttidsstipendier avsåg 50 stipendieveckor (motsvarande ca 150 000 kr) kulturarbetare av olika slag. Institutet har vidare avsatt 160 000 kr for stöd till undervisningen i svenska i de östeuropeiska länderna. Stödet omfattar rese- och expensbidrag till de svenska lektorerna, stöd till dessas deltagande i kurser och konferenser, inbjudningar till östeuropeiska svensklärare och svenskstuderande for fortbildning i Sverige samt for viss läromedelsförsörjning. Institutet har också för budgetåret 1977/78 fått ett engångsbelopp om 400 000 kr for åtgärder avseende ett ökat kultur- och informationsutbyte med

Östeuropa som uppföljning av ESK-konferensen.

Bilaga 6 Utländsk översikt

Utredningen har anmodat ett antal svenska ambassader att ge översiktliga uppgifter om kultur- och informationsverksamhetens organisation i sina stationeringsländer. Översikterna har författats av respektive ambassader. De har därför kommit att utformas något olika. Begärda uppgifter har inkommit från följande länder:

Norden: Finland och Norge Västeuropa. Frankrike, Italien, Nederländerna och Storbritannien

Östeuropa: Polen, Sovjetunionen och Ungern

Nordamerika: Förenta Staterna Latinamerika: Brasilien Afrika: Egypten och Nigeria Asien: Indien, Iran, Japan och Kina

l Norden

1.1 Finland Informations- och kulturarbetet med utlandet är till övervägande delen statligt.

Den allmänna informationsverksamheten sorterar under utrikesministeriets pressbyrâ. Denna har såväl policy- som verksfunktion. Byrån, som formellt utgör en del av politiska avdelningen, avses inom kon bli en särskild avdelning, direkt underställd utrikesministern. Pressbyrån initierar, stöder och medarbetar i produktionen av olika typer av dokumentation för användning i informationsarbetet i utlandet. Byrån har en budget (1978) på 4,7 miljoner Fmk och utgör hemmaorganisation för ett dussintal utsända press- och/eller kulturattachéer. Kultursamarbetet med utlandet handläggs av undervisningsministeriet i samarbete med utrikesministeriet. Finlands kultursamarbete med de socialistiska länderna sker på basen av kulturavtal (ramavtal) som hittills ingåtts med följande länder: Bulgarien, Jugoslavien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen , Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska Republiken och Ungern. Kultursamarbetet med de marknadsekonomiska länderna har tidigare väsentligen ägt rum inom ramen för de multilaterala organisationerna (Europarådet,

4 l 0 Bilaga 6

Unesco m. fl.), men under senare år har kulturavtal undenecknats också med västeuropeiska länder, nämligen med Frankrike, Italien och Storbritannien. Ett förslag till kulturavtal med Förbundsrepubliken Tyskland har paraferats. Kulturutbytet med de nordiska länderna sker inom ramen för det nordiska kultursamarbetet. l budgeten för år 1978 är 4,4 miljoner Fmk reserverade för åtaganden, Till detta kommer bl. a. 1.2 miljoner Fmk för baserade på kulturavtalen. om finska språket och kulturen i utlandet åtgärder for att främja kännedom och 440 000 Fmk for stipendier. Utrikesministeriets utrikeshandelsavdelning har en sektion för exportfrämmen tyngdpunkten ligger i Urrikeshandelsjörbundet, vars jande verksamhet, administrationskostnader till hälften betalas av staten (handels- och industriministeriets huvudtitel), medan exportindustrin svarar för den andra hälften. Utrikeshandelsforbundet är hemmaorganisation for Finlands 69 handelsrepresentanter i 50 länder. Statens bidrag till Utrikeshandelsforbu ndet belöper sig under innevarande till 4,9 miljoner Fmk. Härutöver ger emellertid staten stöd till en budgetår lång rad andra exportfrämjande åtgärder (marknadsföring, projektexport, i utställningar, exportkampanjer), tillsammans 55 miljoner deltagande Fmk. Turistinformationen sköts av Centra/en för turismens _främjande, som sorterar under handelsministeriet. Statsanslaget till detta organ uppgår 1978 till 18 miljoner Fmk, av vilket belopp ungefär hälften utgör direkt stöd till turistfrämjande aktiviteter. Slutligen skall nämnas den helt privata organisationen Finnfacts, etablerad av träindustrin, som förmedlar nyhetsnotiser och bakgrundsinformation, inom områdena teknik och ekonomi, främst till USA, huvudsakligen Storbritannien, Frankrike, Italien och Förbundsrepubliken Tyskland.

Det finns inte något organ med speciell uppgift att samordna de olika av informations- och kulturutbytet, men långtgående samarbete grenarna inom ramen for inofficiella arbetsgrupper finns mellan nästan alla nämnda myndigheter och institutioner.

1.2 Norge Det officiella informations- och kulturarbetet i utlandet är underställt press- och kuIturavde/ning, som samarbetar inåt med utrikesdepartementets institutioner och organisationer och utåt via de norska fackdepartement, beskickningarna. kulturavtal, ett s. k. Fulbright-avtal med Norge har ingått 24 bilaterala USA samt deltar i multilateralt kultursamarbete i Unesco, Europarådet osv. Utrikesdepartementet har tillsatt en rad rådgivande organ: Den Norske Nasjonalkommisjon for Unesco, Det Rådgivende utvalg for Kulturavtaler, Det Rådgivende Utvalg for Fordeling av Lektoratutvalget, Stipendkomitéen, til Internasjonalt Ungdomsarbeid, Biennale-komi- Disposisjonsbevilgningen téen osv.

SOU l978:56 Bilaga 6 41 l

För den allmänna informationsverksamheten i utlandet (kulturutbytet ej inkluderat) finns ett koordinerande organ, Râderfor Norges-informagon, som består av 23 departement och institutioner. Rådet sammanträder två gånger om året och dess arbetsutskott en gång i månaden. För koordineringen av exportfrämjande information svarar Norges Eksporrrâd och för koordineringen av turistinformation Landslaget for Reiseliv i Norge. Sedan år 1974 finns ett kontor för press-service, Nørinform, närmast jämförbart med Svensk-internationella pressbyrån. Norinform har gemensam redaktion med llygposttidningen Nytt fra Norge.

2 Västeuropa

2. 1 Frankrike Den övervägande delen av Frankrikes officiella kultur- och informationsutbyte med utlandet styrs via det franska utrikesministeriet och de franska beskickningarna utomlands.

Den allmänna informationsverksamheten bedrivs av en informations- och pressenhet, vilken organisatoriskt faller under Utrikesministeriets politiska avdelning. Med en budget på 42 miljoner FF innevarande år svarar denna enhet for dels det interna nyhets- och informationsflödet mellan ministeriet och beskickningarna, dels for den utåtriktade informationen om fransk utrikespolitik och samhällsliv. Enheten sammanställer och distribuerar i samverkan med bl. a. La Documentation Française allmän Frankrikeinformation, samt svarar for utländskajournalistbesök. Härutöver övervakar enheten, genom avtal med det statliga radioföretaget Radio France, den franska utlandsradions verksamhet. Informationsenhetens arbete bedrivs ofta i samverkan med fackministeriernas informationsavdelningar. Den interministeriella samordningen sker via en särskild informationsenhet SIS (Service d”lnformation et de Diffusion) inom premiärministerns kansli.

Kulturutbytet, vilket i år budgeterats till 885 miljoner FF, ingår som ett viktigt element i fransk utrikespolitik med syfte att främja franska språket och fransk kultur utomlands. Utrikesministeriets avdelning för Relations culturelles sciemi/?ques et techniques koordinerar denna verksamhet som har följande huvudgrenar: stöd till franska utbildningsanstalter i utlandet. Framförallt genom direktlinansiering av ca 120 franska skolor runtom i världen for drygt 130 000 elever, varav de utlandsfranska barnen utgör blott en del. spridning av fransk kultur via drygt 200 statliga franska kulturcentra i utlandet, samt genom subventionering av den icke-statliga Alliance Françaises utlandsverksamhet. stöd till franskundervisningen vid utländska skolor samt stipendiatverksamhet.

412 Bilaga 6

distribution av audiovisuell information för bruk i utländska massmedia, samt utbytesverksamhet mellan Frankrike och utlandet (teater, dans, musik och utställningar samt ungdoms- och idrottsutbyte). Samordningen mellan kulturutbytets olika verksamhetsgrenar sker genom koordinatörer vilka - och i samråd med utrikesministeriets regionsvis politiska och handelspolitiska avdelningar -står för den samlade överblicken och styrningen av denna verksamhet. Utöver det rena kultur- och informationsutbytet förekommer en betydande satsning på spridning av fransk kultur genom det franska utvecklingsbiståndet. År 1978 har ca 800 miljoner FF anslagits för bistånd rubricerat kultur, vetenskap och teknik.

Såsom nämnts ovan finns en viss samordning av verksamheten inom informations- respektive kulturutbytesblocket. Samordningen mellan dessa två verksamhetsgrenar synes emellertid endast ske informellt, och utan någon institutionell ram.

2.2 Italien Det italienska kultur- och informationsutbytet med utlandet är i huvudsak statligt finansierat. De centrala organen är Utrikesministeriet, konseljpresidentens kansli, utbildningsministeriet, turist- och kulturmanifestationsministeriet samt utrikeshandelsministeriet. Det finns dessutom ett stort antal italienska organisationer till vilka bidrag utgår ur allmänna medel. Utrikesministeriet har nyligen tillsatt en utredning for att samordna och effektivisera verksamheten.

Utrikesministeriet: lnformationsärendena handläggs av generaldirektionen for kulturellt, vetenskapligt och tekniskt samarbete (Direzione Generale per Ia Cooperazione Culturale, Scientilica e Tecnica). Avdelningen handlägger bl. a. frågor av följande typ: - Kulturavtal - De italienska kulturinstituten - konferenser, expeditioner, utställningar och Kongresser, arekologiska andra kulturmanifestationer i utlandet - Italienska i utlandet undervisningsinstitutioner - samarbete Vetenskapligt och tekniskt och utbyte - och liknande Stipendier - Den särskilda press- och informationstjänsten är uppdelad på tre byråer; en byrå for pressinformation, en for den i Italien representerade utländska pressen och en for dokumentation och pressinformation inom administrationen och till beskickningarna i utlandet. Konseljpresidentens kansli: Inom kansliet finns en särskild avdelning for information och för kulturell och vetenskaplig upphovsmannarätt. Informationstjänsten har bl. a. följande uppgifter: - Produktion och distribution av informationsmaterial om Italien på

sou l978:56

Bilaga 6 413

utländska språk (publikationer och AV-material) - av den italienska Finansiering radions utlandsprogram - Stöd åt den italienskspråkiga pressen i utlandet - Presstjänst

Utbildningsministeriet: Informationsärenden handläggs av generaldirektionen for kulturellt utbyte (Direzione Generale per gli Scambi Culturale). Avdelningen handlägger bl. a. frågor av följande typ (många i samarbete med utrikesministeriet): - Kontakter med olika internationella organisationer - Italienska undervisningsinstitutioner i utlandet - De italienska kulturinstituten - Utländska skolor i Italien - och liknande Skolbetyg - Bidrag och material till kulturella manifestationer i utlandet

Turistministeriet handlägger turistinformation och dithörande ämnen via utlandsbyrâerna Utrikeshandelsministeriet svarar för kommersiell information via utlandsrepresentationerna (handelsattachéer, etc.).

Något särskilt samordningsorgan existerar inte men huvudansvaret kan sägas åligga utrikesministeriet. Fältorganisationen utgörs av de italienska beskickningarna och kulturinstituten i utlandet.

2.3 Nederländerna

lnformations- och kulturarbetet i utlandet drivs och finansieras i allt väsentligt av statliga myndigheter.

Den s. k. Directie Culturele Samenwerking en Voørlichting Buitenland (D VC) inom utrikesministeriet (UM), som lyder under ministeriets politiska avdelning, har det avgörande inflytandet över kultur- och informationspolitiken. Avdelningen inom UM är uppdelad på flera sektioner for allmän information, utländska studiebesök, distribution av film, radiosändningari utlandet i samarbete med Radio Wereldomroep. Avdelningen disponerar över en mindre summa pengar, ca knappt 2 mkr. Finansiering av större informationsprojekt måste därför diskuteras och beslutas i samråd med Rtjksvoorlichtingsdienst (R VD), ett centralt organ som direkt under premiärministern handhar information om Nederländerna, svarar for utgivning av nederländsk dokumentation och regeringens och hovets presskontakter. Utrikesministeriets kulturavdelning är det samordnande och kontaktorganet ansvarar bl. a. for uppföljning av kulturavtal, för närvarande med 26 länder. Genom en interdepartemental kommitté med representanter for utrikes, undervisnings- och kulturministerierna diskuteras vidare kommande projekt i utlandet. Kommittén, som leds av chefen for UM:s kulturavdelning, träffas en gång i månaden.

6 414 Bilaga

har internationella sekretariat som Undervisnings- och kulturministerierna också i stor utsträckning handlägger informations- och kulturutbytesfrågor av utställningar, studiebesök och frågor kring stipendier, genom anordnande gästprofessorer m. m. har stor betydelse och bred täckning som Radio Nederland Wereldomroep förmedlare av nederländsk information i utlandet. Ekonomiminisreriers sköter den kommersiella och exportinformationstjäns! informationen utomlands. För den turistiska informationen befrämjande finns nederländska statens turistråd, som organisatoriskt lyder under ekono-

miministeriet.

koordination mellan de tre Försök få till stånd en närmare och nödvändig i nämnvärda berörda ministerierna har gjorts men ännu inte resulterat

förbättringar.

2.4 Storbritannien

omfattar dels den s. k. officiella informationsverk- Utlandsinformationen samheten, som åvilar Foreign and Commonwealth Office, och dels BBC:s

och British Councils externa verksamhet.

Office: Information Policy Department planerar Foreign and Commonwealth som bedrivs och leder den officiella press- och informationsverksamheten, beträffande det kommersiella informationsarvid beskickningar. Riktlinjer of Trade. Fungerar dessutom som politisk betet ges av Department rådgivare åt BBC External Broadcasting. Relations har det politiska ansvaret för Storbritan- Cultural Department niens med andra länder och samarbetar nära med British kulturutbyte Council bl. a. vid upprättande av kulturavtal. Central Office of Information: COI är ett serviceorgan utan policyfunktio-

ner, som producerar material av skilda slag på uppdrag av ministerierna. filmer och utställningar (ej inom det kulturella och Distribuerar trycksaker, som COI producerat eller låtit producera. Utländsk kommersiella området), och bildmaterial. Anordnar press förses med artiklar, nyhetssammandrag som ej faller inom British studiebesök för officiellt inbjudna personer, Councils ansvarsområde. BBC External Verksamheten finansieras direkt med anslag Broadcasting: fastställs av ur statsbudgeten. Antal sändningstimmar, språk och länder men i övrigt är man helt oberoende och redaktionellt ansvarig för regeringen, Det förutsätts emellertid att samråd sker med ministerier. programinnehåll. sker sändningar på 39 språk under 700 timmar per Förutom på engelska vecka. Transkriptionsservice till radiostationer. statlig organisation (Public British_ Council: British Council är en fristående, Corporation), vais uppgift dels är att främja ökad kunskap om och förståelse för Storbritannien och det engelska språket, dels att främja det kulturella i nära 80 länder och med några utbytet med andra länder. BC är representerat har man egna, från beskickningarna skilda kontor. få undantag och ansvarsområde ligger främst inom British Councils kompetens och inom forskning och undervisning. Turnéer av orkestrar, kulturutbytet

Bilaga 6 415

teatergrupper samt balett- och operasällskap planeras och finansieras av BC liksom distribution och framtagande av konstutställningar och filmer för icke-kommersiella visningar. Vidare publicerar och distribuerar BC böcker om brittisk litteratur, förser bibliotek med böcker, tidningar och tidskrifter samt organiserar bokutställningar. Undervisningen i det engelska språket främjas på olika sätt i de flesta lärtder. Av de lärare på olika stadier som rekryterats av BC utgjorde i april 1977 80 % språklärare (777 st). Dessa verkar vid universitet, lärarutbildningsanstalter, skolor och ministerier. Särskild vikt läggs vid lärarutbildning, utarbetande av läroplaner och utveckling av undervisningsmaterial. I utvecklingsländer ges administrativ och pedagogisk rådgivning även inom den rtaturvetettskapliga sektorn. Gästföreläsar- och forskarutbyte är en annan betydelsefull uppgift for BC och ett stort antal konferenser och seminarier arrangeras årligen i Storbritannien. for studenter Mottagningsapparaten och forskare är väl organiserad. BC administrerar också en omfattande stipendieverksamhet. Samordningsorgan for utlandsinformationen saknas.

3 Östeuropa

3.1 Polen

Kultur- och informationsutbytet med utlandet samordnas av statliga myndigheter och institutioner.

Utrikesministeriets avdelning för press- och informationsfrâgor samt kultursamarbete med utlandet har ett övergripande planeringsansvar och ingår kulturavtal resp. Samarbetsprogram med andra länder. Polen har f. n. kulturutbytesavtal med 54 länder. I åtskilliga fall kompletteras avtalen med mer konkretiserade utbytesprogram for ca två år, och i vissa fall (t. ex. Sverige) har man enbart samarbetsprogram. Utrikesministeriet svarar också genom sin stipendiesektion för samordning av frågor rörande polska stipendier for utländska studenter resp. utländska stipendier for polska studenter. K ulturministeriets avdelning för samarbete med utlandet svarar för handläggningen av konkreta utbytesärenden på kulturomrâdet, inkl. studiebesök i kulturella och vetenskapliga frågor. Avdelningen samarbetar nära med ministeriets ”fack-avdelningar”. Ministeriet för forskning och högre utbildning svarar genom sin avdelning for samarbete med utlandet för handläggningen av merparten av stipendieverk-

samheten, som till största delen berör naturvetenskaper. Stipendier på

kulturområdet handhas av kulturministeriets stipendieavdelning, medan verksamheten som nämnts samordnas av utrikesministeriet. Ministeriet for forskning och högre utbildning handhar också de särskilda samarbetsavtalen med exempelvis vetenskapsakademier i andra länder. Centrala formedlingsinstitutioner sköter kontrakt och program for framför allt det kommersiella utbytet med utlandet.

Samordningsansvaret ligger hos utrikesministeriet.

416 Bilaga 6

3.2 Sovjetunionen

Informations- och kulturverksamheten är uteslutande statlig. Utbytet med främmande länder är baserat på kulturavtal, kultursamarbetsprogram (ex.

Sverige) och kultursamarbetsprotokoll.

Kulturministeriet är centralt organ for all kulturverksamhet och större delen av kulturutbytet med utlandet. För den senare funktionen finns en speciell vilken i sin tur är uppdelad i olika länderregioner med en utlandsavdelning, eller flera s. k. referenter for varje enskilt land. Alla museer, teatranoch andra kulturinstitutioner är direkt underlydande ministeriet, varfor dessa institutioner som regel inte har egen “forhandlingsrätt” med utländska partner. Kulturministeriet har även till sitt förfogande dels Goskoncert (statligt och dels Gostsirk (statligt cirkusbolag), vilka handlägger konsertbolag) utbytesfrågor på kommersiell basis (impressarioverksamhet). handhar utbytesfrågor med utlandet inom under- Folkbildningsministeriet för förskole-, och sekundärskolenivå. Ministeriet visningsväsendet primärhar en utlandsavdelning enligt samma mönster som kulturministeriet. handhar utbytesfrågor med utlandet inom undervis- Högskoleministeriet och specialmellanskolenivå. Ministeriet har en ningsväsendet på högskoleenligt samma mönster som ovannämnda ministerier. utlandsavdelning Utrikesministeriets avdelning för kulturella förbindelser med utlandet är ett ministerier och andra kulturinstanser vad samordnande organ for nämnda samarbete med främmande länder. Allmänna avdelningen gäller kulturellt och protokoll för kulturellt samarbete med svarar for avtal, program med främmande länder, såsom exempelvis kultursamarbetsprogrammet Sverige. Statskommittén för radio och television (regeringsorgan) handlägger utbytesradiobolag inom sitt kompetensområde, samt sluter frågor med utländska med utländska radiobolag. Sådant avtal finns mellan även separatavtal kommittén och Sveriges Radio.

3.3 Ungern Det ungerska kulturutbytet med utlandet handläggs av Ungerska institutet som bildades år 1949. Det står direkt under regeringens ledning. På utrikesministeriet finns en mindre kulturavdelning utan operativa internationella funktioner. Dess uppgifter uppges bestå i analys av Ungerns kulturutbyte. Under Ungerska institutet sorterar kulturinstitut i Wien, Rom, Paris, Prag och Moskva samt kultur- och informa- Östberlin, Sofia, Warszawa, i New Delhi och Cairo (stängt på egyptisk begäran sedan tionscentra bl. a. föredrag, filmvisning och olika december år 1977), vilka arrangerar manifestationer. Härutöver finns på kultursidan utomlands kulturella kulturattachéer eller personer med motsvarande funktioner på ambassaderna. Information om Ungern i utlandet handläggs av utrikesministeriets pressvid ambassaderna samt s. k. avdelning. Under denna sorterar pressattachéer

Bilaga 417

pressbyråer. Pressbyråer finns i Wien, Rom, Paris, Stockholm, Lagos, Accra samt -inom ovan nämnda kultur- och informationscentra -i New Delhi och Cairo (f. n. stängt). Pressbyråerna uppges i vissa fall utgöra del av ambassaderna och i andra -såsom i Stockholm - vara fristående. De har i likhet med ambassaderna kontakter med nyhetsbyrån MTI liksom med andra ungerska myndigheter, institutioner och organisationer, som producerar och distribuerar tidskrifter, broschyrer och andra former av material om ungerskt samhällsliv, såsom ministerier (hälsovårdsministeriet om socialvård, exempelvis), ungerska handelskammaren, fackforeningsrörelsen, IBUSZ och andra turistorganisationer. Utrikeshandelsministeriet, ungerska handelskammaren, H UNG-EXPO och utrikeshande/Jaretagen svarar för information på det kommersiella området. HUNGEXPO, som sorterar under utrikeshandelsministeriet, arrangerar mässor, utställningar o. d. På detta kommersiella område brukar även företag och organisationer arrangera s. k. ungerska veckor utomlands. Journalistinbjudningar (ca 100 per år) kommer till stånd inte blott genom utrikesministeriets pressavdelning utan även genom andra myndigheter och olika organisationer och institutioner. Slutligen bör nämnas att ungerska radion har utlandssändningar på ungerska och utländska språk.

Centrala riktlinjer och koordination av de olika förekommande formerna av informationsverksamhet förekommer enligt utrikesministeriet i tämligen liten utsträckning. Utrikesministeriets pressavdelning, som har ambitioneri detta avseende, framhåller att informationssidan i sin helhet präglas av att utbudet kommer från ett ston antal självständigt verksamma instanser.

4 Nordamerika

4.1 Förenta Staterna

Utrikesdepartementets Bureau of Educational and Cultural Affairs är det mindre, hemma-baserade organet för studie- och stipendieutbyte mellan amerikanska och utländska forskare, lärare, studenter och annan ungdom. Det koordinerar också kulturutbytet med andra länder. Det större United States Information Agency (USIA) har dels till uppgift att i utlandet informera om och förklara amerikansk utrikespolitik, dels genom distribution av bl. a. böcker och andra trycksaker, film, utställningar etc. över sina 198 utlandsposteringar sprida känndom om amerikansk kultur och samhällsliv. Under USIA lyder också Voice of America med sändningar på engelska och 36 främmande språk. Från 1 april 1978 sammanfördes UD:s Bureau of Educational and Cultural Affairs med USIA inklusive Voice of America till ett nytt organ under namnet International Communication Agency. Det har en styrelse om sju personer, utsedda av presidenten och bekräftade av senaten, och en utrikesministern underställd direktör, som är presidentens, säkerhetsrådets och utrikesministerns främste rådgivare i internationella informations- och kulturfrågor.

418 Bilaga 6

Ur den ymniga dokumentationen och kommentarerna kring nyordningen urskiljes tre huvudtankar: för det första poängteras kultur› och informationsfrågornas ökade betydelse som ett element i all modern utrikespolitik; för det andra framhålls organisatoriska vinster (president nyordningens ambition att förenkla förvaltningen: överlappningar i Carters och inflation i befattningshavare skall reduceras. Fältaransvarsfördelning betena skall få en i stället för två referenspunkter att rapportera till. Den nya modellen skall utlösa nya tankelinjer och skapande initiativ; för det tredje understryks öppenhet, ömsesidighet, utbyte (även det en Carter-markering) och det med sådant eftertryck, att man möjligen vågar tala om en lätt policyforändring. Ur den offentliga kommentaren till statsbudgetförslaget 1978-79 kan man citera: Det och aktivitet skall informera omvärlden nya organets program samhälle och politik, särskilt våra förpliktelser att värna om om USA:s kulturell mångsidighet och individens frihet och på samma gång informera handskas med andra oss själva om världen för att ge oss insikter att effektivt länders problem.” Presidentens direktiv för det nya organet , förelagda kongressen i november ”Bara genom kännedom och förståelse av varandras 1977, säger bl.a.: vi kan undersöka och erfarenheter kan vi nå en gemensam bas, från vilken lösa våra konflikter... Allteftersom världens länder blir mer och mer av varann blir en sådan ömsesidig förståelse i växande grad beroende väsentlig . . . Därför skall det nya organet lägga stark vikt vid att lyssna till deras historia och andra för att lära något om deras motiv och aspirationer, kulturer... får icke arbeta på ett förklätt, manipulerande eller Organet propagandiskt sätt. Presidentens direktiv till Voice of America ansluter sig till den citerade filosofin och understryker VoA:s rätt och skyldighet till oberoende, objekti» vitet och uppriktighet.

5 Latinamerika

5.1 Brasilien

av det brasilianska kultur- och informationsutbytet med utlandet Ledningen utövas av utrikesministeriets avdelning jör kulturellt, vetenskapligt och tekniskt de Cooperasao Cultural, Cientifica e Tecnologica). utbyte (Departamento Avdelningen har tre byråer. Byrán för kulturpublicitet (Divisao de Difusao Cultural) har i uppgift att årligen i samarbete med ministeriets geografiska enheter utarbeta program för information om brasiliansk kultur i utlandet och att övervaka deras Häri ingår bl. a. brasilianskt deltagande i internationella genomförande. presentation av brasilianska konstnärer och artister kulturevenemang, utomlands, av material rörande brasiliansk kultur samt distribuproduktion tion härav, informationsverksamhet rörande brasilianskt kulturliv, produktion av allmän informationslitteratur rörande Brasilien samt främjande av översättning av brasilianska författares verk till främmande språk, förmed-

Bilaga 6 419

ling av brasilianskt deltagande i internationella sportevenemang, mottagningsservice för utländska kulturpersonligheter som besöker Brasilien samt förmedling av stöd till personer som utomlands sprider kännedom om brasiliansk kultur. Byrânför intellektuellt samarbete (Divisao Doluooptracao Intelectual) skall uppgöra årsprogram för kulturellt, vetenskapligt och undervisningssamarbete med utlandet. Häri ingår bl. a. att förbereda och genomföra förhandlingar rörande kulturavtal med utlandet, att organisera besöksverksamhet inom ifrågavarande områden och att förmedla utländska studiestipendier till brasilianska studenter och brasilianska stipendier till utländska studenter samt att följa verksamheten inom internationella organ på kultur- och vetenskapsområdet, bl. a. Unesco. Byrânfdr vetenskap och teknologi (Divisao de Ciencia e Tecnologia) har till uppgift att bl.a. koordinera förhandlingar rörande teknisk-vetenskapliga samarbetsavtal med främmande länder och att övervaka deras genomförande, att samordna insamlandet utomlands av teknisk-vetenskaplig dokumentation, att handlägga frågor om internationell upphovsmannarätt och att allmänt stimulera utbytet mellan brasilianska vetenskapsmän och deras utländska kolleger. Byrân for tekniskt samarbete (Divisao de Cooperacao Tecnica) har bl. a. ansvar för att i samarbete med vederbörande organ inom planeringsministeriet samordna förhandlingar rörande avtal om tekniskt bistånd med utlandet och övervaka genomförandet av program inom ramen för sådana avtal. Avdelningen samarbetar i sin verksamhet med en rad fackorgan utanför ministeriet såsom det brasilianska Unesco-rådet, Vetenskapsakademien, nationella forskningsrådet, Fulbrightkommittén och styrelsen för Sâo Paulobiennalen. Talesmannafunktionen gentemot inhemsk och utländsk press är anförtrodd åt ett särskilt pressekretariat inom utrikesministeriet. Utrikespolitiska uttalanden förmedlas även och icke så sällan från presidentens pressekretariat. De flesta fackministerier har internationella enheter som i viss utsträckning ägnar sig åt informations- och utbytesverksamhet.

Kulturattachéer finns knutna till brasilianska ambassader i Latinamerika och i några av de större huvudstäderna i Europa och Amerika. I några fall har kulturattachéernas verksamhet kopplats till särskilda kulturinstitut eller referensbibliotek. Vidare har med brasilianskt stöd inrättats ett antal professurer i brasiliana vid utländska universitet. Sådana professurer finns bl. a. i Förenta Staterna, Portugal, Italien, Peru, Frankrike och Paraguay. Antalet pressattachéer är tämligen begränsat - presskontakterna vid ambassaderna skötes av ordinarie diplomatisk personal.

Brasilien har sedan länge kulturavtal med ett antal av sina latinamerikanska grannar. En tendens föreligger att utveckla detta avtalssystem att även avse länder med traditionellt fri kulturförmedling såsom Västtyskland. Holland och USA.

6 420 Bilaga

6 Afrika

6.1 Egypten

Committee on Cultural and Technical Co-operation är högsta beslu- Higher och informationsfrågor visavi utlandet. tande organ när det gäller alla kulturfrån berörda fackministerier och leds av Detta organ består av statssekreterare utrikesministeriets statssekreterare for kulturfrågor. Berörda främst Ministry of Information and Culture och Ministry ministerier, for innehåll, men alla of Education, ansvarar i hög grad själva utbytets sköts via Utrikesministeriets kulturkontakter med utlandsmyndigheterna

avdelning. har särskilda informationskontor. Dessa är främst Ca 20 ambassader dels i länder som traditionellt hyser stora belägna dels i de största i-länderna,

egyptiska grupper.

bl. a. eftersom arbetet är

Någon total budgetsifTra har ej gått att få fram,

En iakttagelse är dock att nästan alla ekonomiska utspritt på flera händer. for informationsarbetet avser propaganda i resurser som ställs till förfogande Således har fackministerierna varit samband med mellanösternkonflikten. medan Utrikesministeriet, som i praktiken leder praktiskt taget utan medel har en årlig budget på ca 40 mkr. Informationsdenna propagandaaktivitet. stark centralisering. Alla ambassader som arbetet kännetecknas av mycket måste for varje enskild utgift erhålla saknar särskild informationsavdelning från ministeriet. Sådana bemyndigade utgifter belastar därvid bemyndigande Informationskontoren förfogar emellertid över kontot ”politiska aktiviteter”. vissa medel som kan spenderas under budgetansvar.

All kultur- och informationsaktivitet som ej direkt hänför sig till propaganda bunden till de kulturavtal Egypten slutit med ca 110 stater. Dessa är i princip avtal är emellertid allmänt hållna. Med varje stat med vilken man önskar

de kulturella forbindelserna fastställs på tvåårsbasis ett relativt intensifiera s. k. executive som oftast forhandlas fram i en blandad detaljerat programme har för närvarande executive programmes med kulturkommission. Egypten

80-90 stater. har kulturavtal med praktiskt taget samtliga västeuropeiska stater, Egypen även executive programmes. Ett undantag, vid sidan av och med flertalet är Storbritannien. Med USA har man kulturavtal och en blandad Sverige, kommission men däremot inget executive programme. med utlandet på utbyte av Tonvikten i Egyptens kulturutbyte ligger och universitetslärare. Därefter kommer i nämnd ordning musikstudenter och danstrupper och konstutställningar.

6.2 Nigeria

Den federala är ansvarig för kultur- och informationsutbytet med regeringen utlandet.

Federal ansvarar for den direkta handläggningen av Ministry of Information informations- och kulturfrågor. De 19 delstaternas informationsministerier

Bilaga 6 421

måste alltså i sina utrikesrelationer gå via det federala ministeriet. Ministry of External Ajfairs (utrikesministeriet) och dess informationsavdelning koordinerar verksamheten med utlandet och är den relevanta myndigheten som via beskickningarna utomlands förmedlar upplysningar och kontakter med andra nigerianska myndigheter. Utrikesministeriet har givetvis en viktig funktion vad gäller kulturavtal och journalistinbjudi ningar. Cabinet Ofjiee, dvs. statschefens kansli (närmast motsvarande statsrådsberedningen) torde inofficiellt spela en betydande roll i policy-frågor, journalistinbjudningar m. m. Nigerian Export Promotion Council etablerades år 1977 och har såsom framgår av namnet hand om exponfrämjandet och därmed sammanhängande upplysningsaktiviteter i utlandet. Exportrådet lyder under det federala handelsministeriet. Nigerian Tourist Board inrättades av den federala år 1976. regeringen Turiststyrelsen skall med hjälp av bl. a. turistkommittéeri delstaterna främja turismen och tillhandahålla turistfaciliteter.

Den långt drivna centraliseringen på nigeriansk sida har lett till svårigheter i informations- och kulturutbytet mellan och andra länder. Alla Nigeria kontakter mäste ske via de federala organen. Den tröga byråkratin och den nigerianska strävan att centralt styra utbytet torde i många fall verka hämmande på kontakterna med utlandet.

7 Asien

7.1 Indien

Utrikesministeriets pressavdelning (External Publicity ansvarar for Division) informationsutbytet med utlandet. Inom avdelningen produceras infomtationsmaterial, som skickas till ambassaderna för distribution utomlands. Materialet är traditionellt utformat och utgörs av trycksaker och dokumentärftlmer om Indien i forsta hand. Det indiska kulturutbytet med främmande länder handläggs i forsta hand inom en avdelning i utbildnings- och kulturministeriet (Department of Culture, Cultural Exchange). Avdelningen har en koordinerande funktion for kulturutbytet med utlandet. Vid sidan av Department of Culture är det närmast Indian Council for Cultural Relations som svarar för dessa frågor. Rådet är ett autonomt organ med egen och självständig styrelse. Finansieringen sker dock helt med statliga medel. Om Department of Culture i forsta hand är en planerande och koordinerande myndighet är Indian Council for Cultural Relations en verkställande myndighet, ”actionoriented”. Uppdelningen påminner något om motsvarande svenska mellan arbetsfördelning departementet och Svenska institutet. Härutöver bör nämnas University Grants Commission som lyder under utbildningsministeriet och handlägger frågor rörande stipendiatutbyte mellan Indien och andra länder.

422 Bilaga 6

7.2 Iran

med utlandet samordnas av utrikesministeriet Kultur- och informationsutbyte initiativ i form av utlysning av stipendier, inbjudan (UM) dit varje utländskt UM vidarebefordrar informationen till till seminarier etc. skall ställas.

relevanta institutioner. med utlandet bedrivs huvudsakligen inom ramen för kulturavtal Utbytet Kulturavtalen betraktas som en del av som tecknats med ett 20-tal länder.

och torde ofta få ses som en politisk gest som inte alltid följs utrikespolitiken har dock särskilda program, i För 15 av kulturavtalen upp enligt avtalstexten. Iran har därutöver med några länder slutit s. k. regel tvååriga, upprättats. som inrymmer även kultur- och informationsutbyte. vänskapsavtal med representanter för Kulturutbytet handläggs av en särskild kommitté

ministeriet för högre utbildning och forskning, UM (ordf), kulturministeriet, informations- och turistministeriet, Teheran ministeriet för utbildning, Andra institutioner inbjuds delta i University, Art Festival Organization. de kan ha intresse av de ärenden som kommittéarbetet i den mån

behandlas. av informations- och turistministe- Tryckt informationsmaterial produceras

och dokumentärfilm av kulturministeriet. Stipendieutbytet riet, utställningar och ministeriet och handhas av utbildningsministeriet för högre utbildning

i vissa fall direkt av universitetet eller andra organ för högre forskning,

utbildning. Irans tio turistkontor, belägna i Nordamerika, Europa samt i Beirut, håller

för närvarande på att integreras i närmaste iranska ambassad. Omläggningen

1978 vid det iranska årsskiftet. Informationsavsågs vara klar den 21 mars oberoende av förekomsten av verksamhet bedrivs vid samtliga ambassader

kulturavtal med värdlandet. I ett antal större städer i USA och Europa finns

kulturattachéer. Pressattachéerna utses på rekommendation press- och/eller av informations- och turistministeriet men lyder under UM, kulturattaché-

Särskilda kulturhus, House of Iran, erna är underställda kulturministeriet. Los Angeles, Ottawa, Paris och Tokyo. Där presenteras finns i New York, i form av hantverk, mat, musik, dans etc. främst i turistväriransk kultur

vande syfte. Centre information bedrivs av Irans Export Promotion Exportfrämjande Vid utställningar och varumässor som lyder under handelsdepartementet. med Turkiet och Pakistan, de två övriga , deltar Iran ibland gemensamt Cooperation for Development). länderna i RCD-organisationen (Regional som anvisats för kulturutbyte har inte i Någon siffra på vilken budget av kulturavtalen uppgavs att -j kunnat erhållas. Som exempel på omfattningen för det med Italien kostade 50 milj. rials (ca 3,3 mkr) för en tvåårsperiod; av avtalet med Sovjetunionen erfordrades större belopp; för det tillämpning

med Nigeria mindre.

7.3 Japan

riktad mot utlandet är till helt Informations- och kulturverksamheten

övervägande del statlig.

Bilaga 6 423

lnom utrikesministeriet handhas verksamheten av en rad avdelningar. Public Information Bureau är talesmannaorganisationen i utrikespolitiska frågor. Byrån består av tre enheter. Press Division ansvarar for utrikespolitisk information till japansk och utländsk press, radio och television samt svarar for inbjudan till utländska journalister. Enheten har ett mycket nära samarbete med Foreign Press Center som finansieras av såväl statliga som privata medel och som fyller samma funktion som svenska utrikesdepartementets pressrum. Domestic PR Division svarar for utrikespolitisk information och information om utlandet till japanska mottagare andra än press, radio och TV. Overseas PR Division ansvarar för information om det japanska samhället genom ambassader och generalkonsulat samt de kontor for information och kultur som finns knutna till utlandsmyndigheter på 28 platser i världen (i Europa i London, Paris, Wien, Bryssel och Geneve). Enheten svarar för produktion av information på främmande språk om det japanska samhället. Cultural Affairs Department svarar for de departementala funktionerna for det kulturella utbytet med utlandet, som finansieras och/eller initieras av utrikesministeriet som ett led i den japanska utrikespolitiken. sker Utbytet huvudsakligen via kulturavtal med 16 länder och genom Japan Foundation. Den största delen av resurserna sätts in på Asien och främst Sydöstasien. Japan Foundation tillkom på initiativ av Utrikesministeriet år 1972 och kan sägas stå i samma förhållande till detta som Svenska institutet till UD. Dess verksamhet kan till övervägande del också jämföras med Institutets utställningar, stöd till kulturella framträdanden och vetenskapligt utbyte, publikationsproduktion och dokumentationsdistribution, stipendier (huvudsakligen för humaniora) och stöd åt undervisning i japanska språket vid utländska universitet. Japan Foundation driver Instituto di Cultura i Rom Giapponese och Japanische Kulturinstitut i Köln samt har dessutom egna kontor i Washington, New York, London, Paris, Sâo Paulo, Jakarta och Bangkok. Också inom utbildningsministeriet finns det flera avdelningar, som handhar utbytesfrågor. Bureau of Science and International Ajfairs ansvarar for frågor rörande det internationella kulturutbytet inom ramen för Unescos verksamhet samt bilateralt stipendieutbyte. Japan Society for Promotion of Science (JSPS) förhåller sig till utbildningsministeriet såsom vad ovan sagts beträffande Japan Foundation till utrikesministeriet. JSPS:s aktiviteter omfattar av utländska inbjudan forskare, bilaterala och multilaterala gemensamma forskningsprojekt, bilaterala forskningsprogram med utländska akademiska institutioner, utbytesstipendier for japanska och utländska forskare, publikations- och filmproduktion om forskning i Japan. Den övervägande delen av JSPS:s verksamhet är riktad mot Europa och Nordamerika. Cultural Agency, som närmast fungerar såsom ett självständigt ministerium, lämnar betydande anslag till Japans kulturella framträdanden i utlandet på initiativ av kulturella institutioner och organisationer. Ministeriet för vetenskap och teknologi har ett betydande antal utbytesstipendier för naturvetenskap och teknik. Premiärministerns kontor har betydande medel for internationellt

424 6 Bilaga

samt ekonomisk beredskap för akuta punktinsatser där ungdomsutbyte sådana av exempelvis politiska skäl kan anses nödvändiga. Andra organ av betydelse i sammanhanget är t. ex. Nippon Hoso Kyokai Det nationella radio- och TV-bolaget med ställning motsvarande (NHK). Sveriges Radio sänder dagligen 37 timmar program riktade till 21 sprákområden. Det har inget statligt anslag. Vidare har Japans National Tourist Organization turistkontor över hela världen. Det uppbär statliga anslag via Ministry of Transport. Japans External Trade Research Organization (J ETRO) bedriver informagenom kontor i de flesta länder vid sidan av kommersiell tion även information om japanskt näringsliv och samhälle. Det uppbär statliga anslag via utrikeshandelsministeriet.

Utöver vad ovan nämnts beträffande bindningarna mellan utrikesministeriet och Japan Foundation samt mellan utbildningsministeriet och Japan Society for Promotion of Science existerar ingen samordning ens mellan ministerierna. Under de allra senaste åren har dock under informella former företrädare för de statliga organen sammanträffat för att utbyta tankar om gemensamma problem. Inga policyfrågor har dock varit föremål för gemensamma överläggningar. Utrikesministeriet kan dock i viss mån följa övriga statliga organs verksamhet genom att dess utlandsmyndigheter är inkopplade i de flesta ärenden rörande kultur- och informationsutbyte med utlandet.

7.4 Kina Kinas kultur- och informationsutbyte med främmande länder sätts in i ett och ideologiskt sammanhang. Utbytets inriktning, volym och politiskt politiska målsättningar och länderfördelning präglas således av rådande styrningen genomförs med betydande konsekvens. De organisatoriska formerna och statliga organ, partiinstanser och för utbytet är mångskiftande massorganisationer medverkar. Gentemot utländska media har Utrikesministeriets informationsavdelning en talesmannafunktion och avdelningen svarar likaså för utländskajournalisters verksamhet i Kina. Vidare är avdelningen ansvarig för kontakterna i informations- och pressfrågor med Kinas ambassader utomlands. Dock kan och reportage handläggas självständigt av vissa uppgifter såsom besöksfrågor det kinesiska radioföretaget, vilka båda lyder nyhetsbyrån Nya Kina respektive direkt under regeringen, samt vidare av dagstidningen Folkets Dagblad, som är j underställd politbyrån. Centralt utbytet med utlandet är det Kinesiska organ för det kulturella Folkets Förbund för Vänskap med Främmande Länder - en icke statlig organisation med anknytning till landets massrörelser. Dock handläggs det relativt omfattande stipendiatutbytet av utbildningsministeriet. Utgivningen och annat dokumentationsmaterial, som riktar sig till av publikationer utländsk publik, sker inom ett regeringen underställt förlagshusfublications Administrative Bureau. Detta svarar likaså genom underställda förlag för av en rad tidskrifter med propagandistisk karaktär såsom utgivningen i “Kina”, “China Reconstructs” med flera. Turisttrafiken till Kina handläggs av organisationen China International Travel Service som har en landsomfattande verksamhet av betydande

Bilaga 6 425

volym. Kinas utbyte med främmande länder området på det vetenskapliga handläggs såväl av berörda ministerier som av en rad akademier såsom

Academia Sinica för frågor om teknisk grundforskningAcademia Medica och

Akademien för samhällsvetenskaper. Utbytet ser ut att vara under stark expansion. Kinas export och import handläggs under utrikeshandelsministeriets ledning av tio handelskorporationer-var och en ansvarig lör ett speciellt varuområde. Dessa har ett handelsmonopol och agerar på uppdrag av inhemska beställare eller avnämare. Som ett serviceorgan till korporationerna fungerar Kinas råd _fir främjande av den internationella handeln med de engelskspråkiga initia- Ierna CCPIT. Rådet arrangerar bland annat och tekniska utställningar symposier. Ledande utländska politiker utan regeringsfunktion, parlamentariker med flera kategorier tas i regel emot i Kina av Chinese Peoples Institute for Foreign Affairs, som är en från regeringen fristående organisation.

7 Bilaga Förteckning över utredningens

kontakter för det

kartläggningen av

svenska kultur- och informations-

utbytet med utlandet

Utredningen har enligt sina direktiv sökt kanlägga vilka statliga eller statsunderstödda organ och institutioner som genom egen verksamhet eller genom bidrag till andra organisationer i dag främjar kultur- och informationsutbyte med utlandet. Utredningen har vidare anmodat ett urval av primärkommuner och landsting att redovisa sina insatser på området. Slutligen har också vissa organisationer och en del privata företag ombetts redogöra för sin informationsverksamhet i utlandet. I det följande ges en sammanställning över de omkring 400 myndigheter, primärkommuner, landsting, institutioner, organisationer, fria grupper, föreningar, privata företag m. fl. som anmodats lämna uppgifter till utredningen. Därutöver har ett flertal organisationer och föreningar självmant inkommit med upplysningar under utredningsarbetet.

Akademien lör de fria konsterna Dalarnas museum Alvesta kommun Danscentrum Amatöneatrarnas Riksförbund Dansmuseet Arbetarnas Bildningsförbund De Handikappades Riksförbund Arbetarskyddsstyrelsen Dramatiska Institutet Arbetsmarknadsdepartementet Dramatiska teatern Arbetsmarknadstyrelsen Drottningholms teatermuseum Arkitekturmuseum Armémuseum Eds kommun Asea Ekonomidepartementet Astra Etnografiska museet Atlas Copco Faluns kommun Barnfilmrådet Fenixbaletten (fri dansgrupp) Bibliotekstjänst FilmCentrum Bio Kontrast Folkbildningsförbundet Blekinge museum Folkets Bio Borås stadsteater Folkets Husföreningarnas Riksorganisation Bostadsdepartementet Folkparkernas Centralorganisation Bruksteatern (fri teatergrupp) Folkteatern i Göteborg Budgetdepartementet Folkuniversitetet Bygdegårdarnas Riksförbund Forskningsbiblioteksrådet Fotograficentrum Centrala studiestödsnämnden Fredrika-Bremer-förbundet Centralnämnden för skolungdomsutbytet med Fria Proteatern utlandet Frikyrkan hjälper Centralorganisationen SACO/SR Frikyrkliga Studieförbundet Chalmers Tekniska Högskola Friteatern

428 Bilaga 7

Frälsningsarméns Scoutförbund Kalix kommun Föreningen Fylkingen Kalmar läns museum Nordens Förbund Kammarmusikensemblen i Oskarshamn Föreningarna Föreningen Svensk Form KFUK-KFUM:s Studieförbund Föreningen Svenska Populärauktorer Kommundepartementet Föreningen Svenska Tecknare Kommunikationsdepartementet Föreningen Svenska Tonsättare Konsumentverket Föreningen Sveriges Filmproducenter Konstfackskolan Föreningen Sveriges Jazzmusiker Konstfrämjandet Föreningen Sveriges Konsthantverkare och lndustri- Konsthögskolan formgivare Konstnärernas Riksorganisation Författarcentrum Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbets- Förmedlingsbyrån för kulturprogram nämnd Försvarsdepartementet Konstnärscentrum Konstnärsnämnden Generaltullstyrelsen Kontaktnätet - Riksorganisation för en icke-kommer- Gotlands fornsal siell kultur Grafiska Sällskapet Kooperativa Förbundet Gävle museum Kopparbergs läns landsting Gävleborgs läns orkesterförening Kristianstads museum Göteborgs arkeologiska museum Kronobergs läns landsting Göteborgs botaniska trädgård Kulturhistoriska museet i Lund Göteborgs etnografiska museum Kungl. Biblioteket Göteborgs historiska museum Kungl. Myntkabinettet Göteborgs kommun Kungl. Teatern Göteborgs konstmuseum Kungl. Vetenskapsakademien Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakade- Göteborgs museinämnd Göteborgs naturhistoriska museum mien Kyrkomusikorganisationernas samarbetskommittés Göteborgs och Bohus läns landsting Göteborgs stadsbibliotek kurskommitté Göteborgs stadsteater KÖRSAM Göteborgs teater- och konsert AB Landstingsförbundet Hallands museum Landsorganisationen i Sverige Hallwylska museet LEtoile du Nord/Nordstjärnan (fri dansgrupp) Handelsdepanementet Lidköpings kommun Handelsflottans kultur- och fritidsråd Liljevalchs konsthall Handelshögskolan i Stockholm Linköpings universitet Harpans kraft (fri musikgrupp) Livrustkammaren Helsingborgs kommun LM Eriksson Helsingborgs stadsteater Luleå kommun Historiska museet Lunds konsthall Härnösands kommun Lunds universitet och tekniska högskola Högskolan i Luleå Lunds universitetsbibliotek Länsmuseet i Göteborgs och Bohus län lllustratörcentrum Länsmuseet - Murberget lndustridepartementet Länsteatern i Kopparbergs län lndustrimuseet Länsteatern i Värmlands län lngenjörsvetenskapsakademien Länsteatern i Västmanlands län Internationella Litterära Unionen lOGT - NTO Malmö kommun Malmö konsthall Jokkmokks kommun Malmö museum Jordbruksdepartementet Malmö stadsteater Justitiedepartementet Malmöhus läns landsting Jämtlands läns landsting Marionetteatern Jämtlands läns museum Medelhavsmuseet Jönköpings läns museum Moderna museet Motvind (fri musikgrupp)

7 Bilaga 429

Musik för Ungdom Skoklosters slott

Musikaliska akademien Skolöverstyrelsen Musikcentrum Skånska Teatern (fri teatergrupp) Musikhistoriska museet Smalfilmsdistributörernas Förening Musikhögskolan i Göteborg Smålands museum

Musikhögskolan i Malmö Socialdepartementet Musikhögskolan i Stockholm Socialstyrelsen Musikteatergruppen Oktober Stadsteatern Norrköping - Linköping

Statens biografbyrå Narrens Verkstad (fri teatergrupp) Statens dansskola

Nationalmuseum Statens delegation for rymdverksamhet Nationalteatern. Göteborg (fri teatergrupp) Statens humanistiska forskningsråd Naturhistoriska Riksmuseet Statens institut for läromedelsinformation Naturvårdsverket Statens invandrarverk

Nordens Folkliga Akademi Statens järnvägar

Nordiska museet Statens konstråd Nordvästra Skånes orkesterförening Statens kulturråd

Norrbottens läns landsting Statens musikdramatiska skola

Norrbottens länsteater Statens naturvetenskapliga forskningsråd Norrbottens museum Statens råd för samhällsvetenskaplig forskning Norrköpings orkesterforening Statens råd för vetenskaplig information och doku-

Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet mentation (SINFDOK)

Nyman & Schultz-Nordisk Resebureau Statens scenskola i Göteborg Nämnden för nordiskt musiksamarbete (Nomus) Statens scenskola i Malmö

Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte Statens scenskola i Stockholm

Nämnden for utställningar av nutida svensk konst i Statens Sjöhistoriska museum

utlandet (NUNSKU) Statens ungdomsråd

Statens vägverk Ockelbo kommun Statistiska centralbyrån

Stiftelsen Elektronmusikstudion Piteå kommun Stiftelsen institutet för Rikskonserter Pistolteatern (fri teatergrupp) Stiftelsen internationella Vadstena-Akademien

Postverket Stiftelsen Litteraturfrämjandet Publicistklubben Stiftelsen Malmö konserthus

Stiftelsen riksskådebanan Regionmusiken Stiftelsen riksutställningar Reso Stiftelsen Svenska Filminstitutet Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer STlM:s lnformationscentral

Riksarkivet Stockholms kommun Riksbankens Jubileumsfond Stockholms konserthusstiftelse Riksförbundet för Njursjuka Stockholms läns landsting Riksförbundet mot Reumatism Stockholms stadsbibliotek Riksförbundet Svensk Fotografi Stockholms Stadsmuseum

Riksförbundet Svensk Kyrkomusik Stockholms stadsteater

Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar Stockholms universitet Riksförbundet Sveriges 4H Studiefrämjandet Röhska Konstslöjdsmuseet, Göteborg Studieförbundet Medborgarskolan

Studieförbundet Vuxenskolan Saab Sundbybergs kommun Samla Mammas Manna (fri musikgrupp) Svensk-Internationella Pressbyrån Salénrederierna Svensk Teaterunion/Svenska [Ti-rådet SAS Svenska Arbetsgivareföreningen SIDA Svenska barnboksinstitutet Simrishamns kommun Svenska Bokförläggareforeningen Sjöfartsmuseet, Göteborg Svenska Bokhandlareforeningen Skandia Försäkrings AB Svenska Danspedagogförbundet Skandinaviska Enskilda Banken Svenska Folkbibliotekarieforbundet Skaraborgs läns landsting Svenska Fotografers Riksförbund Skaraborgs länsmuseum Svenska föreningen Norden

430 7 Bilaga

Svenska Handelsbanken Sveriges Smaliilmsförbund Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund Sveriges Spelmäns Riksförbund Svenska lnredningsarkitekters Riksförbund Sveriges Turistråd Sveriges Ungdomsorganisationers Landsråd Svenska institutet Svenska Jazzriksförbundet Sweden Now Svenska Journalistförbundet Sångsällskapet Orphei Drängar Svenska kommittén av internationella musikrådet Södermanlands museum Svenska Kommunförbundet Södra Teatern Svenska kyrkan Svenska kyrkans kulturinstitut Teater 9 Svenska missionsförbundets sångarförbund Teatercentrum Svenska Missionsrâdet Teatrarnas Riksförbund Svenska Museiföreningen Tekniska museet Svenska Musikerförbundet Televerket Svenska Musikförläggareföreningen Tjänstemännens Bildningsverksamhet Svenska nationella [COM-kommittén Tjänstemännens Centralorganisation Svenska Pennklubben Trygg-Hansa Svenska riksteatern Svenska Scoutrådet Umeå universitet Svenska sektionen av internationella konstnärsorgani- Unga Örnars Riksförbund sationen Universitets- och högskoleämbetet Svenska sektionen av internationella sällskapet för Upplandsmuseet samtida musik Upplands musikstiftelse Svenska studentfilmstudios centralsekretariat Uppsala universitet Svenska sångarförbundet Upsala-Gävle Stadsteater Svenska Teaterförbundet Utbildningsdepartementet Svenska Teaterförbundets filmavdelning Utrikesdepartementet Svenska Tidningsutgivareföreningen Svenska Tonkonstnärsförbundet Varbergs museum Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå Vimmerby kommun (STIM) Volvo Svenska unescorådet Vänersborgs museum Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur Värmlands läns landsting Värmlands museum Sverige-Amerika Stiftelsen Västerbottens museum Sveriges Allmänna Biblioteksförening Sveriges Allmänna Konstförening Västergötlands museum Sveriges Arkitekters Riksförbund Västerbottensteatern Sveriges Dragspelares Riksförbund Västernorrlands regionteater Västerås kommun Sveriges Dramatikerförbund Sveriges Dövas Riksförbund Västerås musiksällskap Sveriges Exporträd Västmanlands läns landsting Västmanlands läns museum Sveriges Filmuthyrareförening Sveriges Frikyrkoråd Örebro läns museum Sveriges Förenade Filmstudios Örebro orkesterstiftelse Sveriges Förenade Studentkårer Östasiatiska museet Sveriges Författarfond Sveriges Geologiska Undersökningar Östergötlands läns landsting Sveriges lndustriförbund Östergötlands och Linköpings stads museum Sveriges Konstföreningars Riksförbund Sveriges Kristna Ungdomsråd Sveriges Kyrkliga Studieförbund Sveriges Körförbund Sveriges Orkesterföreningars Riksförbund Sveriges Radio Sveriges Radio/Musikradion Sveriges Radio/ Radioteatern SverigesRadios utlandsprogram Sveriges Riksidrottsförbund

8 svenska

Bilaga Förteckning över utlandsmyndigheter som anmodats

besvara enkäten

De svenska utlandsmyndigheterna har anmodats skriftligen redovisa sina synpunkter på det svenska informations- och kulturutbytet med utlandet. Vissa utlandsmyndigheter har dessutom särskilt ombetts inkomma med synpunkter på utbytet med invandrarnas hemländer eller med redovisning av stationeringslandets kultur- och informationsutbyte.

Ambassader och ambassadkanslier

Addis Abeba Haag New Delhi Alger Hanoi Oslo Ankara Havanna Ottawa Athen Helsingfors Paris Bagdad Islamabad Peking Bangkok Jakarta Prag Beirut Jeddah Pyongyang Belgrad Kairo Quito Berlin Kinshasa Rabat Bern Kuala Lumpur Reykjavik Bogotâ Kuwait Rom Bonn Köpenhamn Santiago de Chile Brasilia Lagos Seoul Bryssel Lima Singapore Budapest Lissabon Sofia Buenos Aires London Teheran Bukarest Luanda Tel Aviv Canberra Madrid Tokio Caracas Manila Tripoli Dacca Maputo Tunis Damaskus Mexico Warszawa Dar es Salaam Monrovia Washington Dublin Montevideo Wellington Gaborone Moskva Wien Guatemala Nairobi

Legarion Pretoria

432 Bilaga 8

Delegationer FN-representationen i New York Delegationen i Geneve OECD-delegationen i Paris Nedrustningsdelegationen i Ge- EG-delegationen i Bryssel neve Europarådsdelegationen i Strasbourg

Lönade gønera/konsular Antwerpen Hongkong New York Berlin Istanbul Rio de Janeiro Chicago Leningrad San Francisco Genua Minneapolis Sao Paulo Hamburg Montreal

Lönade konsulat Barcelona Mariehamn Santa Cruz de Houston Marseille Tenerife Las Palmas Palma de Mallorca Sydney Los Angeles Rotterdam Szczecin

Bilaga 9 över särskilda

Förteckning möten, hearings, intervjuer m. m.

inom ramen för sitt uppdrag att ge en så fullständig bild som möjligt av de olika insatser som idag förekommer ifråga om det svenska kultur- och informationsutbytet med utlandet har utredningen haft möten. hearings. intervjuer m. m. med företrädare lör olika institutioner, organisationer m. ll. enligt Följande redovisning. Beredningen lör u-landsforskning (SAREC) Biståndspolitiska utredningen Folkparkernzts Centralorganisation Föreningarna Nordens Förbund Föreningen Svensk Form Historiska museet lngenjörsvetenskapsakademien Kommundepartementets referensgrupp För folkrörelsefrågor Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) ^ Kungl. Vetenskapsakademien Moderna museet Musikaliska akademien Nationalmuseum Naturhistoriska riksmuseet Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet (NUNSKU) Näringslivets internationella råd Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige SIDA sekretariatet lör framtidsstudier sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete Statens invandrarverk Statens kulturråd Statsdepartementen (Internationella sekretariaten m. ll.) Stiftelsen Institutet lör rikskonserter Stiftelsen riksutställningar Stockholms stadsteater Svensk-Internationella Pressbyrån Svensk Teaterunion/Svenska lTl-rådet Svenska Boklörläggareforeningen Svenska Filminstitutet Svenska föreningen Norden

434 9 Bilaga

Svenska institutet Svenska kommittén av internationella musikrådet (lMC) Svenska nationella [COM-kommittén Svenska riksteatern Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM) Sverige-Amerika Stiftelsen Sveriges Exportråd Sveriges Författarförbund Sveriges lndustrilörbund Sveriges Radio Sveriges Radios utlandsprogram Sveriges Turistråd Sweden Now Universitets- och högskoleämbetet

Statens offentliga utredningar 1978

Kronologisk förteckning

, Stat-kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan. Kn, 2. Stat-kyrka, Bilaga 1. Kyrkans framtida organisation, Kn, . Stat-kyrka. Bilaga 242. Utredningar i delfrâgor. Kn. . Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedöm› ningsunderlag. U, Foräldrautbildning, S. . Ny skogspolitik. Jo. Skog för framtid. Jo. . Hyresrätt 2. Lokalhyra. Ju. Ny konkurrensbegränsningslag, H. . Barnets rätt. 1. Om förbud mot aga. Ju. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. E. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1. E. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. E. . Arbete åt handikappade, A. . Praktikfrågor-átgârder i ett kort perspektiv. U. . Regional konsumentpolitisk verksamhet. H. . Energi. I. . Öresundsförbindelser, K , Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar, K . Öresundsförbindeiser. Bilaga B. Konsekvenser för företag och hushåll. K. 21. Bemanning av fartyg. K 22. Energi, strukturomvandling och sysselsättning. A. 23. Växtförâdling. Jo. 24. Ny renhällningslagstiftning. Jo. 25. Etablering av miljöstörande industri. Bo. 26. Hälso- och sjukvårdspersonaien. S. 27. Fortsatt körkortsreform. K. 28. Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder. A. 29. Arbete i jordbruk och trädgård. A. 30. Brand inomhus, B, 31. Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. K. 32. Ny indelningslag för kommuner, Iandstingskommuner och församlingar. Kn. 33, Ordningsvakter. Ju. 34. Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. Ju. 35. Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad Iänsdemokrati. Kn. 36. Arrenderätt 1. Ju. 37. Hotell- och restaurangbranschen. H. 38. Jämställdhet i arbetslivet, A. 39. Föräldraförsäkring. S. 40. Tvistlösning på konsumentomrádet. H. 41. Statlig personalutbildning. B. 42. Kommunernas medverkan i sysselsättningsplanering. A. 43. Miljökostnader. Jo. 44. Kommunalt hälsoskydd. S. 45, Allmän arbetslöshetsförsäkring. A. 48, Att främja regional utveckling. I, 47. Att främja regional utveckling. Bilagedel. I. 48. Konkurrens på lika villkor. B, 49. Energi, Hälso-miljö- och säkerhetsrisker. I. 50, Ny várdutbiidning. U. 51. Svensk trädgárdsnäring. Jo. 52. Lägg besluten närmare människorna! Kn. 53. Förbud mot investeringar i Sydafrika. H, 54. PersonregistenDatorer-lntegritet Ju. . Att sambo och gifta sig, Ju. 56. Kultur och information över gränserna. Ud.

å i .å

Statens offentliga utredningar 1978

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Hyresrätt 2. Lokalhyra. [8] Sysselsättningsutredningen, 1. Arbete åt handikappade. [14] 2. Barnets rätt] 1.Om förbud mot aga. [10] Energi, strukturomvandling och sysselsättning. [22] 3. Kvinnors Ordningsvakter. [33] förvärvsarbete och förvärvshinder, [28] 4. Kommunernas medver- Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. [34] kan i sysselsättningsplanering. [42] Arrenderätt 1.[35] Arbete i jordbruk ochträdgård. [29] Personregister-Datorer-Integritet. [54] Jämställdhet i arbetslivet. [38] Au sambo och gifta sig. [55] Allmän arbetslöshetsförsäkring. [45]

Bostadsdepartementet Utrikesdepartementet Etablering av miljöstörande industri. [25] Kultur och information över gränserna. [56] Brand inomhus. [30].

Socialdepartementet Industridepartementet Föräldrautbildning. [5] Energikommissionen. 1. Energi. [17] 2. Energi. HäIso-miljö- och Hälso- och sjukvårdspersonalen. [26] säkerhetsrisker. [49] Föräldraförsäkring. [39] Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Att främja Kommunalt hälsoskydd. [44] regional utveckling. [46] 2. Att främja regional utveckling. Bilagedel. [47] Kommunikationsdepartementet 1975 års danska och svenska öresundsdelegationer. 1.Öresunds- Kommundepartementet förbindelser. [18] 2. Öresundsförbindelser. Bilaga A, Ritningar. [19] Kyrkoministerns stat-kyrka grupp. 1.Stat-kyrka. Ändrade relationer 3. Öresundsförbindelser Bilaga B. Konsekvenser för företag och mellan staten och svenska kyrkan. [1] 2. Stat-kyrka. Bilaga 1. hushåll. [20] Kyrkans framtida organisation. [2] 3. Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Bemanning av fartyg. [21] Utredningar i delfrågor. [3] Fortsatt körkortsreform. [27] Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner ochförsam- Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. [31] lingar. [32] Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad länsdemokrati. Ekonomidepartementet [35] Lägg besluten närmare människorna] [52] Kapitalmarknadsutredningen. 1. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. [1 1] 2. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1.[12] 3, Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. [13|.

Budgetdepartementet Statlig personalutbildning. [41]. Konkurrens på lika villkor. [48]

Utbildningsdepartementet Skolplanering och skolstorlek, Faktaredovisning och bedömningsunderlag. [4] Utredningen om vissa vârdutbildningar inom högskolan. 1.Praktikfrågor-åtgärder i ett kort perspektiv. [15] 2, Ny vârdutbildning. [50]

Jordbruksdepartementet 1973 års skogsutredning. 1.Ny skogspolitik. [6] 2. Skog för framtid. [7] Växtförädling. [23] Ny renhâllningslagstiftning. [24] Miljökostnader. [43] Svensk trädgârdsnäring. [51]

Handelsdepartementet Ny konkurrensbegränsningslag. [9] Regional konsumentpolitisk verksamhet. [16] Hotell- och restaurangbranschen. [37] Tvistlösning på konsumentområdet. [40] Förbud mot investeringar i Sydafrika. [53]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

-38-04218-5ÅEg

ISBN 91

Ljberförhg

ISSN 0375-25OX Allmänna Förlaget