Andelsbolagslag : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Andelsbolagslag

Delbetänkande av 1974 års

bolagskommitté

få

s: o:

2%/

3 . .

0/0

@ Statens offenthga utrednmgar

WW 1978:66

@

Justitiedepartementet

Andelsbolagslag

Delbetänkande av års bolagskommitté

L214

Stockholm 1978

Omslag Håkan Lindström Jernström AB

Offsettryck

ISBN 91-38-04445-5 ISSN 0375-250X Golab 1978

Till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet

Den 11 oktober 1974 bemyndigade Kungl. Majzt dåvarande statsrådet Lidbom att tillkalla högst tre sakkunniga med uppdrag att utreda frågor om handelsbolag m.m. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades den 3 december 1974 som sakkunniga f.d. justitierådet, ordföranden i arbetsdomstolen, Hans Stark och dåvarande riksdagsledamöterna Sven Hammarberg (s) och Sigfrid Löfgren (fp). Stark utsågs att vara ordförande.

De sakkunniga har antagit namnet 1974 års bolagskommitté.

Till ytterligare ledamöter i kommittén förordnades den 15 december 1976 riksdagsledamöterna Joakim Ollén (m) och Johan A. Olsson (c).

Att som experter biträda kommittén förordnades den 10 mars 1975 länsrådet Lars Johanson, finansdepartementet, avdelningsdirektören Christian Lindström, statens industriverk, ombudsmannen Alf Norén, Sveriges Industriförbund och revisorn Ãke Strand, Sveriges Hantverks- och Industriorganisation, den 16 juni 1975 förbundsjuristen Bo Ericson, Landsorganisationen i Sverige och förbundsjuristen Kerstin Gustafsson, Tjänstemännens Centralorganisation samt den 13 februari 1978 auktoriserade revisorn Per Hanner.

Till sekreterare åt de sakkunniga förordnades den 20 december 1974 Per Pettersson och hovrättsassessorn numera advokaten Sten Ake Zethraeus.

Kommittén har avgett remissyttrande över betänkandet Fåmansbolag (SOU 1975:54), avlämnat av företagsskatteberedningen.

Kommittén får härmed avlämna ett delbetänkande angående frågan om införande i Sverige av en särskild bolagsform för mindre företag. Betänkandet innehåller förslag till lagstiftning om en sådan bolagsform.

Till betänkandet fogas dels reservation av ordföranden och ledamoten Hammarberg med instämmande av experterna Johanson, Lindström, Ericson och Gustafsson, dels särskilda yttranden av experterna Strand och Norén.

Experten Hanner, som enligt kommitténs beslut skall biträda kommittén med arbetsuppgifter föranledda av till kommittén den 9 februari 1978 utfärdade tilläggsdirektiv, har inte medverkat vid utarbetandet av delbetänkandet. Stockholm i oktober 1978.

Hans Stark Sven Hammarberg Sigfrid Löfgren Joakim Ollén Johans A. Olsson / Sten Åke Zethraeus

INNEHÃ LL

Lagförslag 1 Förslag till andelsbolagslag . . . . . . . Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385) . . . . . . . . . . . . 81 Utredningsarbetet . . . . . . . . . . . . 83 Utredningsuppdraget . . . . . . . . . . . 83 Utredningsarbetets bedrivande . . . . . . 84 Frågans tidigare behandling . . . . . . . 87 Lagberedningens förslag till ny aktiebolagslag 1941 . . . . . . . . . . . . . . . 87 Aktiebolagsutredningens förslag till aktiebolagslag 1971 . . . . . . . . . . . 88 Frågans behandling vid 1973 års partiella reform av aktiebolagslagen . . . . . . . . 89 Frågans behandling vid 1974 års riksdag . 91 Utländska förhållanden . . . . . . . . . . 95 5.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . 95 3.2 Västtyskland . . . . . . . . . . . . . . . 95 5-3 Österrike . . . . . . . . . . . . . . . . 98 3.4 Frankrike . . . . . . . . . . . . . . . . 99 5.5 Schweiz . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 3.6 Italien . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 5.7 Belgien . . . . . . . . . . . . . . . . . 105 5.8 Nederländerna . . . . . . . . . . . . . . 107 Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . 0 108 5.10 Storbritannien . . . . . . . . . . . . . . 110 -$ Allmän motivering . . . . . . . . . . . . 115

-å u h) Det associationsrättsliga regelsystemet. KÖrt översikt n 0 D 0 0 0 0 0 0 0 0 a 0 0 116 40201 Inledning a 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 116 4.2.2 Kort om aktiebolaget . . . . . . . . 117 4.2.5 Kort om handelsbolaget . . . . . . . 118 4.3 Fåmansbolagets problem beträffande kontroll av delägarkretsen . . . . . . . . . 119

Innehåll

4-3.1 Principen om akties fria överlåtbarhet . . . . . . . . . . . . . . . . . 119 4-3.2 Fåmansbolagen och akties fria överlåtbarhet . . . . . . . . . . . . . . 120 4.5.3 Överlåtelsebegränsning genom s.k. hembudsklausul . . . . . . . . . . . 121 40354 Behövs andra överlåtelsebegränsningsmöjligheter i fåmansbolag? . . . . . 49395 Förhållandet mellan överlåtelsebegränsningar och minoritetsskydd . . . 4.5.6 Sammanfattande överväganden i överlåtelsebegränsningsfrågan . . . . . . 4.4 Överväganden angående minoritetsskyddet i de mindre företagen . . . . . . . . . . . . 4.5 Sammanfattande överväganden angående införande av en särskild bolagsform för mindre företag . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Uppläggningen i stort av en särskild bolagslag för mindre företag . . . . . . . . . . 130 4G? Den särskilda bolagsformens särdrag i stort 131 4.8 Vissa särskilda frågor . . . . . . . . . . 133 4.8.1 Insatskapitalets storlek m.m. . . . . 135 4.8.2 Vissa formalieregler m.m. . . . . . . 136 4.8.5 Reservfond . . . . . . . . . . . . . 157 4.8.4 Offentlig årsredovisning m.m. . . . . 138 Höjning av aktiekapitalets minsta belopp . 138 Specialmotivering . . . . . . . . . . . . . 141 Förslaget till andelsbolagslag . . . . . . 141 1 kap. Inledande bestämmelser . . . . . . 141 2 kap. Andelsbolags bildande . . . . . . . 143 3 kap. Andelar och andelsförteckning . . . 153 4 kap. Ökning av andelskapitalet genom - eller fondemission 163 nyemission . . . 175 5, kap. Nedsättning av andelskapitalet . . kap. Förvärv av egna andelar och upptagande av vissa penninglån . . . . 181 7 Bolagets ledning . . . . . . . . . 185 kap. 8 kap. Bolagsstämma . . . . . . . . . . . 191 9 kap. Revision och särskild granskning . 207 10 kap. Redovisning . . . . . . . . . . . . 213 11 kap. Vinstutdelning och annan användning av bolagets egendom . . . . . 219 12 kap. Likvidation och upplösning . . . . 223

Innehåll

Fusion och inlösen av andelar eller 13 kap. aktier i dotterbolag, ombildning till aktiebolag m.m. 231 14 kap. Skadestånd m.m. . . o 239 15 kap. Andelsbolags firma . o o › 0 243 m.m. . 245 16 kap. Registrering Straff och vite . . 247 17 kap.

Reservation av ordföranden och ledamoten Hammarberg med instämmande av experterna Johanson, Lindström, och Gustafsson . o u o 249 Ericson

Särskilt Xttrande

av Strand . . . . . . . . 253 experten

Särskilt xttrande

av Norén . . 255 experten

SOU l978:66 9 Lagförslag

5 1. Försla till § Andelsbolagslag

Härigenom föreskrives följande

l KAP.

Inledande bestämmelser

1 § I andelsbolag svarar delägarna ej personligen för bolagets förpliktelser.

Andelsbolaget skall ha ett andelskapital, som skall uppgå till minst tjugotusen kronor.

g_§ Äger andelsbolag så många aktier eller andelar i

svensk eller utländsk juridisk person att det har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är andelsbolaget moderbolag och den juridiska personen dotterföretag. Äger dotterföretag eller äger moderbolag och dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans aktier eller andelar i juridisk person i den omfattning som angivits nu, är även sistnämnda juridiska person dotterföretag till moderbolaget.

Har andelsbolag i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ett bestämmande inflytande över juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är andelsbolaget moderbolag och den juridiska personen dotterföretag.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

SOU l978n6 Lagförslag ll

2 KAP.

bildande

Andelsbügags

bildas av en eller flera stiftare.

l_§ Anielsbolag

Stiftare skall vara svensk medborgare och bosatt i Sverige eller svensk juridisk person. Handelsbolag får dock vara stiftare endast om varje obegränsat ansvarig bolagsmni är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge aaman än som angivits nu att vara stiftare.

Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara stiftare.

Stiftarna villkoren för

g_§ anger bolagsbildningen.

Därvid iakttages att betalningen för andel ej får understiga det belopp på vilket andelen skall lyda (nominella beloppet). Skall andel kunna tecknas med rätt eller plikt att mot andelen tillskjuta annan egendom än pengar eller med rätt eller plikt för bolaget att övertaga egendom mot annat vederlag än andelar (apport), får värdet på apportegendomen ej sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom som är eller kan antagas bli till nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom.

Tecknas andel med villkor som strider mot första stycket, skall det nominella beloppet ändå betalas.

3 § Stiftarna skall teckna andelskapitalet samt upprätta och underskriva en dagtecknad stiftelseurkund som skall innehålla bolagsordning och uppgift om

1. det belopp som skall betalas för varje andel,

2. tiden för andelarnas betalning,

3. namn och adress på bolagets stiftare, styrelseledamöter och revisorer samt - om sådan finnes - verkställande direktör, allt för tiden intill första ordinarie bolagsstämma efter bolagets registrering.

Bestämmelse om apport eller att andel eljest skall kunna tecknas med villkor eller att bolaget skall ersätta annan kostnad för bolagets bildande än allmänna avgifter och sedvanliga arvoden för upprättande av stiftelsehandlingar och liknande arbete eller att någon eljest skall av bolaget erhålla särskild rättighet eller förmån skall anges i stiftelseurkunden.

Lagförslag

Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på apportegendom och av bestämmelse enligt and- J ra stycket i övrigt. Särskilt skall anges

1. namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen,

2. det värde till vilket apportegendom beräknas komma att tagas upp i balansräkningen och antalet andelar eller annat vederlag som skall lämnas för egendomen,

3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildande som angivits i bestämmelsen.

Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i andra stycket, skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller avskrift därav eller hänvisning till avtalet. Muntligt avtal skall i sin helhet upptagas i stiftelseurkunden. Tillskjutes eller övertages rörelse, skall vad nu sagts om skriftligt avtal gälla även beträffande ingångsbalansräkning för rörelsen.

Om andra-fjärde styckena ej iakttagits beträffande viss bestämmelse, är den utan verkan mot bolaget.

4 § Bolagsordningen skall ange

l. bolagets firma,

2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,

4. andelskapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet ej får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalet,

5. andelarnas nominella belopp,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag,

7. sättet för sammankallande av bolagsstämma,

8. vilka ärenden som skall förekomma stämpå ordinarie ma.

9. vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta,

10. att andel inte får överlåtas fritt samt den begränsning som gäller angående överlåtbarheten, vilken måste

Lagförslag

uppta minst ett förbehåll enligt 3 kap. 3 eller 4 § denna lag.

Teckning av andel skall ske på stiftelseurkunden §_§ eller som innehåller avskrift av på teckningslista stiftelseurkunden. Andelsteckning som gjorts på annat sätt kan ej göras gällande av bolaget, om andelstecknaren anmäler felet hos registreringsmyndigheten före bolagets registrering.

Har andel tecknats med villkor, som icke överensstämmer med stiftelseurkunden, är andelsteckningen ogiltig. Har ogiltigheten ej anmälts hos registreringsmyndigheten före bolagets registrering, är dock andelstecknaren bunden fastän han ej kan åberopa villkoret.

Andelstecknare kan ej efter bolagets registrering som för andelstecknings ogiltighet åberopa att villgrund kor i stiftelseurkunden icke uppfyllts.

skall anmälas för senast två 6 § Bolaget registrering månader efter stiftelseurkundens undertecknande.

Hinder mot registrering föreligger, om ej

l. det nominella beloppet av tecknade ansammanlagda delar efter avdrag för andelar som enligt 8 § förklarats förverkade och ej övertagits av annan (bolagets andelskapital) motsvarar det i bolagsordningen angivna andelskapitalet eller uppgår till minimikapitalet,

2. det belopp som skall betalas i pengar för de andelar som ingår i bolagets andelskapital är inbetalat på räkning hos svenskt bankinstitut,

3. all apportegendom är tillförd bolaget,

4. företes från bankinstitut om att 2 har yttranden och från auktoriserad eller godkänd revisor om följts att 3 har iakttagits. Av revisorns yttrande skall frami stiftelseurkunden ej åsatts gå att apportegendomen värde än det värdet för bolaget och att högre verkliga är eller kan antagas bli till nytta för boegendomen lagets verksamhet.

Genom registreringen fastställes bolagets andelskapital till belopp som anges i andra stycket 1. Andelar som enligt 8 § förklarats förverkade och ej övertagits av annan blir därvid ogiltiga.

Om ej anmälan för bolagets registrering sker inom den i första stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget, är frågan om bolagets bildande förfallen. Styrelseledamöterna ansvarar solidariskt för återbetalningen av de belopp som inbetalats på tecknade andelar jämte uppkommen avkastning med avdrag för kostnader på grund av åt-

Lagförslag sou 1978:66

gärd enligt lO § första stycket tredje meningen. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.

7 § Kvittning av skuld på grund av andelsteckning mot Å fordran hos får icke ske. 5 bolaget

Fordran på andelsbelopp kan ej av bolaget överlåtas eller pantsättas.

överlåtes andel för vilken full betalning ej erlagts, är förvärvaren, sedan han anmält sitt förvärv för bolaget, tillsammans med överlåtaren ansvarig för betalningen.

§_§ Betalas andel ej i rätt tid, kan styrelsen en månad efter anmaning förklara andelen förverkad för den betalningsskyldige. Anmaningen, som skall innehålla meddelande att andelen kan förklaras förverkad, sker genom avsändande av rekommenderat brev.

Styrelsen kan innan förverkad andel blivit ogiltig låta annan övertaga andelen och betalningsansvaret.för det tecknade beloppet.

Om andel förklarats förverkad och ej övertagits av annan som erlagt full betalning, skall den, för vilken andelen förverkats, gentemot bolaget svara för en femtedel av full betalning för andelen.

§_§ Inbetalning i pengar på andel kan fullgöras endast genom insättning på räkning, som stiftarna öppnat för mottagande av inbetalning på andelar i bolaget hos svenskt bankinstitut.

På räkningen insatt belopp får lyftas för bolaget först när hela det belopp som skall betalas i pengar satts in på räkningen och styrelse valts. Att betalning ej erlagts för förverkad andel utgör dock ej hinder för att belopp som satts in på räkningen lyftes. Har frågan om bolagets bildande förfallit eller är andelsteckning eljest icke bindande, skall återbetalning tillsammans med gottgjord ränta ske till andelstecknarna.

10 § Innan andelsbolag registrerats, kan det ej förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Det kan ej heller söka, kära eller svara inför domstol eller annan myndighet. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande bolagsbildningen och eljest vidtaga åtgärd för att erhålla tecknat andelsbelopp eller annat utfäst tillskott.

Uppkommer förpliktelse genom åtgärd på bolagets vägnar före registrering, svarar de som deltagit i åtgärden eller beslut därom solidariskt för förpliktelsen. När bolaget registrerats, övergår ansvaret på bolaget, om förpliktelsen följer av stiftelseurkunden eller tillkommit efter det bolaget bildats.

Lagförslag 15 å

Har avtal för bolaget slutits före registreringen med medkontrahent som visste att bolaget ej var registrerat, kan denne, såvida annat ej följer av avtalet, frånträda detta, om anmälan för registrering icke gjorts inom den i 6 § föreskrivna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget. Visste medkontrahenten ej att bolaget var oregistrerat, kan han frånträda avtalet, innan bolaget registrerats.

SOU l978:66 17 g Lagförslag

3 KAP.

Andelar och andelsförteckning

l Andelar kan vara olika stora. De äger rätt i bo- § laget i förhållande till sin storlek, om ej annat följer av bolagsordningen.

Andelar kan överlåtas och förvärvas i enlighet med

g_§

vad därom är föreskrivet i bolagsordningen. Begränsas genom föreskrift i bolagsordningen möjligheterna att överlåta eller förvärva andel utöver vad som följer av 3 eller 4 § eller eljest av lag utgör begränsningen i den delen inte hinder för överlåtelse eller förvärv av andel.

I bolagsordningen kan förbehåll att andels-

2_§ intagas

ägare eller annan skall ha förköpsrätt till andel (förköpsklausul) eller vara berättigad att lösa andel, som

övergår till ny ägare (hembudsklausul). Förbehållet

skall ange

l. vilka som har förköpsrätt respektive är lösningsberättigade och, om förköps- eller lösningsrätt ej skall kunna utövas vid vissa fång, vilka slags fång som sålunda undantagits,

2. den ordning, i vilken förköps- eller lösningsrätten tillkommer de förköps- respektive lösningsberättigade inbördes,

5. den tid, ej överstigande två månader från anmälan hos styrelsen av önskemål om försäljning av andel eller om andels övergång, inom vilken förköps- respektive lösningsanspråk skall framställas hos bolaget,

4. den tid inom vilken köpesumma respektive lösen skall erläggas, vilken tid ej får överstiga en månad räknat från den tidpunkt då köpesumman respektive lösenbeloppet blev bestämt.

Förvärvas flera andelar genom samma fång, kan, om ej annat följer av förbehållet, förköps- eller lösningsrätt icke utövas beträffande mindre antal andelar än fånget omfattar. Om tillämpningen av föreskrift i bolagsordningen rörande köpesumman respektive lösens belopp skulle bereda någon otillbörlig fördel, kan jämkning ske.

När anmälan gjorts av önskemål om försäljning respek-

Lagförslag

tive om andelens övergång, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje förköps- respektive lösningsberättigad vars postadress är införd i andelsförteckning eller eljest känd för bolaget. 4

i_§ I bolagsordningen kan intagas förbehåll att över- J

låtelse av andel endast får ske med « bolagets samtycke (samtyckesklausul). Finns sådant förbehåll skall bolags- N ordningen även ange de närmare förutsättningarna för 1 att samtycke skall ges. Samtycke får inte vägras utan sakliga skäl.

Om inte annat föreskrives i bolagsordningen avgörs fråga om samtycke av styrelsen. Beslut i sådan fråga skall fattas snarast möjligt efter det att begäran om samtycke framställts hos styrelsen. Beslutet skall utan dröjsmål skriftligen delges den som gjort framställningen. Har beslutet inte delgivits honom inom två månader från dagen då framställningen gjordes, skall samtycke anses ha givits.

â_§ Om ej annat föreskrives i bolagsordningen, prövas tvist om förköpsrätt, lösningsrätt och samtycke samt tvist om köpesummans eller lösenbeloppets storlek av tre skiljemän enligt lagen (1929:145) om skiljemän.

Innehåller bolagsordningen hembudsklausul eller samtyckesklausul kan, innan det visar sig att lösningsrätten ej begagnas respektive att samtycke givits, den till vilken andel övergått icke utöva annan av andelen härflytande rätt gentemot bolaget än rätt till vinstutdelning och företrädesrätt till teckning av ny andel vid nyemission. Rättigheter och skyldigheter på grund av sådan teckning övergår till den som begagnar sig av lösningsrätten eller med bolagets samtycke förvärvar andelen.

§_§ Bolaget kan utfärda handlingar som bevis på andelarna (andelsbevis). Andelsbevis skall ställas till viss man. Överlåtelse till innehavaren är utan verkan liksom varje överlåtelse av andelsbevis som inte samtidigt innebär en överlåtelse av andel i bolaget.

1_§ Över bolagets samtliga andelar och andelsägare

skall styrelsen föra förteckning. Den skall upprättas omedelbart efter bolagets bildande. Andelsägarnas postadress och yrke eller titel skall anges. Även storleken av varje andelsägares andelsinnehav skall anges.

När någon styrker sitt förvärv av andel eller när andelsägare eller annan behörig person anmäler annan förändring i förhållande som upptagits i andelsförteckningen, skall införing av andelsägaren eller anteckning om förändringen genast ske med angivande av dagen för förändringen, såvida dagen ej framgår av annat tillgängligt material. Om förköps- eller lösningsrätt enligt 3 § tillkommer andelsä are eller annan eller om bolagets samtycke enligt 4 fordras för överlåtelse, får in-

19 Lagförslag

dock förrän det visat sig att förköps- elföring ej ske, ler icke begagnas eller att hinder för lösningsrätten förvärvet enligt 4 § inte föreligger.

hålles tillgänglig hos bolaget för en- Andelsförteckning var.

av flera, kan de endast 8 § Om andel äges genom gemensam företrädare utöva andelsägares rätt i bolaget.

sou 1978:66 21 Lagförslag

s 4 KAP.

Ökning av andelskapitalet genom nyemission eller i fondemission

Inledande bestämmelser

l_§ Andelskapitalet kan ökas genom att andelar tecknas mot betalning (nyemission) eller genom att andelar ges

ut eller andelarnas nominella belopp höjes utan ny betalning (fondemission).

Beslut om emission fattas av bolagsstämman. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fattas.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § äger motsvarande tillämpning vid nyemission. Vid fondemission får ej till andelskapitalet överföras belopp som understiger summan av de nya andelarnas nominella belopp eller den sammanlagda höjningen av andelarnas nominella belopp.

Vid där de nya andelarna skall betalas

g_§ nyemission

med pengar (kontantemission) och vid fondemission har andelsägarna företrädesrätt till de nya andelarna i förhållande till sitt förutvarande andelsinnehav, om ej annat föreskrivits i bolagsordningen eller, vid kontantemission, bestämmas i emissionsbeslutet enligt andra stycket.

Beslut vid kontantemission om att andelsägare ej skall ha företrädesrätt till de nya andelarna i förhållande till sitt förutvarande andelsinnehav fattas av bolagsstämman. Beslutet är giltigt om det biträtts av andelsägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som det vid stämman företrädda röstberättigade andelskapitalet, om inte annat föreskrivits i bolagsordningen. Bolagsstämman kan dock inte utan samtycke av samtliga andelsägare, vilkas företrädesrätt minskas, besluta större avvikelser från företrädesrätten än som angivits ” i kallelsen till stämman.

Allmänna bestämmelser om nyemission

2_§ Förslag till beslut om nyemission skall sändas till

andelsägarna minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som nu sagts om förslag till beslut skall gälla sådan redogörelse av styrelsen och sådant yttrande av revisorerna som avses i 6 §. Innebär förslaget avvikelse från andelsägarnas företrädesrätt, skall skälen till avvikelsen anges i förslaget eller i handling som fogats vid förslaget. Om årsredovisningen ej

Lagförslag

skall behandlas på stämman, skall även följande handlingar enligt vad nyss sagts sändas till andelsägarna och läggas fram på stämman:

l. avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt avskrift av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgivande,

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Kallelse till bolagsstämman skall innehålla uppgift om den företrädesrätt att teckna andelar som enligt förslaget tillkommer andelsägarna eller annan eller vem som annars får teckna andelar.

4 § Beslutet om nyemission skall ange

1. det belopp, varmed andelskapitalet ökas,

2. vem eller vilka som tecknar de nya andelarna,

3. andelarnas nominella belopp och det belopp som skall betalas för tecknad andel,

4. den tid inom vilken tecknade andelar skall betalas,

5. huruvida och i vad mån de nya andelarna skall medföra särskild rätt i bolaget,

6. att andel inte får överlåtas fritt samt vilket eller vilka förbehåll enligt 3 kap. 3 eller 4 § som skall gälla i fråga om begränsning av rätten att överlåta de nya andelarna.

5 § Bestämmelse om apport eller att andel skall tecknas med kvittningsrätt eller eljest med villkor skall upptagas i beslutet om nyemission.

Styrelsen skall avge en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på apportegendom och av bestämmelse enligt första stycket i övrigt. Redogörelsen skall innehålla de uppgifter som avses i 2 kap. 3 § tredje och fjärde styckena. Femte stycket nämnda paragraf äger motsvarande tillämpning.

Över redogörelsen skall revisorerna avge yttrande av vilket skall framgå att egendom, som skall tillföras bolaget, icke i redogörelsen åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att apportegendom är eller kan antagas bli till nytta för bolagets verksamhet. Emissionsbeslutet skall innehålla att redogörel-

23 Lagförslag

se och yttrande som angivits nu har avgivits. Redogörelsen och revisorernas yttrande skall sändas till andelsminst en vecka före den bolagsstämma vid vilken ägarna beslutet skall fattas.

av nya andelar sker i stämmans protokoll. 6 § Teckning

Har andel tecknats med villkor som ej överensstämmer med de i emissionsbeslutet angivna villkoren, äger 2 kap. 5 § motsvarande tillämpning.

Beslut om nyemission skall anmälas för registrering 7 § inom två månader från beslutet. Hinder mot registrering föreligger, om ej

l. full enligt registret erlagts för alla de betalning i det förut registrerade andelskapitalet ingående andelarna,

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade nya andelar (ökningen av andelskapitalet) uppgår till belopp som i emissionsbeslutet bestämts för ökningen av andelskapitalet,

3. det belopp som betalas med pengar för de i den registrerade kapitalökningen ingående andelarna har inbetalats genom insättning på bankräkning som bolaget öppnat hos svenskt bankinstitut och intyg från bankinstitutet om att beloppet betalats företes i ärendet,

4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget,

5. företes från auktoriserad eller godkänd reyttrande visor av vilket framgår att 4 iakttagits, att apporticke åsatts högre värde än det verkliga värdet egendomen för och att egendomen är eller kan antagas bli bolaget till nytta för bolagets verksamhet.

fastställes av andels- Genom registreringen ökningen till belopp som anges i första stycket 2. kapitalet

Om anmälan för registrering av beslutet icke gjorts inom den i första stycket angivna tiden eller om registregenom lagakraftägande beslut avskrivit ringsmyndigheten sådan anmälan eller registrering är beslutet om vägrat nyemission förfallet. Vad som har betalats på de tecknade andelarna skall i sådant fall genast återbetalas.

Andelskapitalet är ökat när registrering skett. Andelar som förklarats förverkade och ej övertagits av annan blir därmed ogiltiga. De nya andelarna medför rätt till vad därom bestämts i beslutet om emisutdelning enligt sion. Beslutet får dock innebära att sådan rätt inej träder senare än för räkenskapsåret efter det under vilket andelarna skolat till fullo betalas.

Lagförslas soU 1978:66

Fondemission

8 § Fondemission kan ske genom överföring till andelskapitalet av belopp som kan utdelas enligt 11 kap. 2 § första stycket samt av uppskrivningsfond eller genom uppskrivning av anläggningstillgângs värde.

Bestämmelserna i 3 § första stycket gäller i tillämpliga delar även i fråga om förslag till beslut om fondemission.

Beslut om fondemission skall ange på vilket sätt och med vilket belopp andelskapitalet i vad mån evenökas, tuella nya andelar skall medföra särskild rätt i bolaget, att sådana nya andelar inte är fritt överlåtbara samt det eller de förbehåll enligt 3 kap. 3 eller 4 §, som skall gälla beträffande de nya andelarna.

Beslutet om fondemission skall utan anmälas dröjsmål för registrering och får verkställas före ej registreringen.

Andelskapitalet är ökat när registrering skett. De nya andelarna skall genom styrelsens försorg ofördröjligen upptagas i andelsförteckningen. De medför rätt till utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om emission. Beslutet får dock ej innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det under vilket registrering skett.

SOU l978:66 Lagförslag 25

5 KAP.

Nedsättning av andelskapijalet

l § Nedsättning av andelskapitalet får ske för följande ändamål, nämligen

l. omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning, om förlusten ej kan täckas av fritt eget kapital,

2. återbetalning till andelsägarna, eller

3. avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman.

Nedsättning för ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får ej avse större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställes vid stämman, och annars på grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 3 § första stycket 1 - 3.

Nedsättning av andelskapitalet kan genomföras genom

l. inlösen eller sammanläggning av andelar,

2. indragning av andelar utan återbetalning, eller

3. minskning av andelarnas nominella belopp med eller utan återbetalning.

g_§ Eeslut om nedsättning av andelskapitalet fattas av

bolagsstämma. Nedsättningsbeslutet får ej fattas förrän bolaget blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fattas.

Nedsättning för ändamål som anges i l § första stycket 2 eller 3 får beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.

Bestämmelserna i 4 kap. 3 § om förslag till bolagsstämmans keslut och andra handlingar gäller i tillämpliga delar.

3 § Nedsättningsbeslut skall an e det belopp varmed

änedsättningsbeloppet),

andelskapitalet skall nedsättas

lagförslag sou 1978:66

nedsättningsändamålet samt hur nedsättningen skall genomföras. Om i samband med nedsättningen medel skall utskiftas med högre belopp än nedsättningsbeloppet, 4 skall även det högre beloppet anges.

i_§ Nedsättningsbeslut skall anmälas för registrering.

1 Om det ej skett inom fyra månader från beslutet eller j beslut J om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande avskrivit anmälan eller vägrat registrering, är nedsätt- I ningsbeslutet förfallet. Detsamma gäller beslut om sådan ändring av bolagsordningen som förutsätter att andelskapitalet nedsättes.

§_§ Skall nedsättningsbeloppet användas enligt l § första stycket l, är andelskapitalet nedsatt när beslutet registrerats. Innan tre år förflutit från registreringen får vinstutdelning beslutas endast om rätten ger tillstånd därtill eller om andelskapitalet ökats med minst nedsättningsbeloppet. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 § andra-femte styckena i tillämpliga delar.

§_§ Skall nedsättningsbeloppet helt eller delvis användas enligt l § första stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet ej verkställas utan rättens tillstånd, såvida icke samtidigt bolaget genom nyemission tillföres ett belopp som minst motsvarar nedsättningsbeloppet.

Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det nedsättningsbeslutet registrerats. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att nedsättningsbeslutet registrerats och förteckning över bolagets kända borgenärer med angivande av postadress.

Rätten skall kalla bolagets borgenärer, såväl kända som okända, med föreläggande för den som vill bestrida ansökningen att senast viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta vid äventyr att han annars anses ha medgivit ansökningen. Kallelsen skall skyndsamt kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar. Utmätningsmannen i orten och alla kända borgenärer skall underrättas särskilt genom rättens försorg.

Bestrides ej ansökningen eller får de borgenärer som bestrider den full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar, skall tillstånd meddelas. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran finns bestämmelser i 23 § andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Är borgenär tillika gäldenär i samma rättsförhållande, skall han ej upptagas i förteckningen över bolagets kända borgenärer. Han skall ej kallas av rätten och har ej heller rätt till betalning eller säkerhet enligt fjärde stycket.

sou Lagförslag 27 1978:66

7 § Rätten skall underrätta registreringsmyndigheten om ansökan enligt 6 § och om lagakraftvunnet beslut som meddelats med anledning av ansökningen.

Har rätten genom lagakraftvunnet beslut bifallit ansökan enligt 6 §, är andelskapitalet nedsatt när beslutet registrerats.

Har ej ansökan om rättens tillstånd gjorts inom föreskriven tid eller har rätten genom lagakraftvunnet beslut avslagit ansökan, skall registreringsmyndigheten förklara nedsättningsbeslutet förfallet. Detsamma gäller beslut om sådan ändring av bolagsordningen som förutsätter att andelskapitalet nedsättes.

I andelsbolag, vars andelskapital kan utan ändring §_§ av bolagsordningen bestämmas till ett lägre eller högre belopp, kan i bolagsordningen intagas förbehåll att andelskapitalet kan nedsättas genom inlösen av andelar, dock ej under minimikapitalet. Förbehållet skall ange ordningen för inlösningen och inlösningsbeloppet eller grunderna för dess beräkning.

Om förbehållet införes genom ändring av bolagsordningen, får det endast avse andelar som tecknas efter det att ändringen registrerats.

Nedsättning får ej ske så att full täckning ej finnes för andelskapitalet.

När förbehållet blivit bestämt att vissa andelar enligt skall inlösas, skall genast anmälas för registrering att andelskapitalet nedsättes med dessa andelars sammanlagda nominella belopp. När registrering skett är andelskapitalet nedsatt.

Lagförslag

6 KAP.

Förvärv av egna andelar och upptagande av vissa

penninglån

l_§_ Andelsbolag får ej förvärva eller såsom pant mot-

taga egen andel. Dotterföretag får ej heller förvärva eller såsom pant mottaga andel eller aktie i moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltigt.

Första stycket utgör ej hinder för andelsbolag eller dotterföretag att vid Övertagande av affärsrörelse förvärva däri ingående andel, att inlösa andel enligt 12 kap. 3 § eller att på auktion inropa för företagets fordran utmätt andel. Förvärvad andel skall, om den ej indragits genom nedsättning av andelskapitalet, avyttras så snart det kan ske utan förlust. Andel, som förvärvats vid övertagande av affärsrörelse, skall dock avyttras senast två år efter förvärvet, såvida icke regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ger företaget tillstånd att behålla andelen under längre tid.

Har andelsbolag blivit moderbolag och innehar dotterföretaget andelar i moderbolaget, skall dessa andelar avyttras enligt vad som i andra stycket sägs beträffande andelar som förvärvats vid Övertagande av affärsrörelse.

g_§ Andelsbolag får ej taga upp penninglån på villkor

att lånet skall betalas på annat sätt än med ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestämmes med hänsyn till förändringar i penningvärdet.

Upptagande av lån mot obligationer eller andra skuldebrev med rätt till ränta, vars storlek är helt eller delvis beroende av utdelningen till andelsägare i bolaget eller bolagets vinst (vinstandelsbevis), beslutas av bolagsstämman eller, efter bolagsstämmans bemyndigande av styrelsen.

_s_§_ Andelsbolag och delägare i sådant bolag får inte

offentliggöra eller på annat sätt till en vidare krets rikta inbjudan att förvärva av bolaget utgivna vinstandelsbevis.

Lagförslag 31

7 KAP.

Bolagets ledning

l_§ Andelsbolag skall ha en styrelse med minst tre

ledamöter. Uppgår andelskapitalet eller maximikapitalet ej till en miljon kronor, kan dock styrelsen bestå av en eller två ledamöter, om minst en suppleant finnes.

Styrelsen väljes av bolagsstämman, om ej i bolagsordningen föreskrives att en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt.

Styrelseledamots uppdrag gäller för tid som anges i bolagsordningen. Uppdragstiden får icke omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av ordinarie bolagsstämma på vilken styrelseval förrättas.

Vad i denna lag sägs om styrelseledamot skall i tilllämpliga delar gälla om suppleant.

2_§ Uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid, om

ledamoten eller den som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om ledamot som ej är vald på bolagsstämma vill avgå, hos den som tillsatt honom.

Upphör styrelseledamots uppdra i förtid eller uppkommer för honom hinder enligt 4 att vara styrelseledamot och finnes ej suppleant, skall övriga styrelseledamöter vidtaga åtgärd för att ny ledamot för den återstående mandattiden tillsättes, såvida ej den förutvarande ledamoten var offentlig styrelseledamot som avses i lagen (1972:827) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser eller arbetstagarledamot som avses i lagen (1972:829) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Skall ledamoten väljas på bolagsstämma, kan utan hinder av 1 § första stycket valet anstå till nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.

Om styrelseledamot, som enligt bolagsordningen skall tillsättas i annan ordning än genom val av bolagsstämma, ej utsetts, skall rätten förordna ersättare på

ansökan av styrelseledamot, andelsägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

§_å I bolag, vars andelskapital eller maximikapital uppgår till minst en miljon kronor, skall styrelsen utse en verkställande direktör. I andra bolag kan styrelsen utse verkställande direktör.

Vad i denna lag sägs om verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla om suppleant för honom (vice verkställande direktör).

§_§ Styrelseledamot och verkställande direktör skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

§_§ Styrelseledamot och verkställande direktör skall när de tillträder för införing i andelsförteckningen anmäla sitt innehav av andelar i bolaget och av aktier eller andelar i bolag inom samma koncern, om det ej skett dessförinnan. Förändringar i innehavet skall an- , mälas inom en månad.

§_§ Styrelsen svarar för bolagets organisation och Å 3 förvaltningen av bolagets angelägenheter. Finnes verkställande direktör, skall han handha den löpande förvaltningen enligt riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Verkställande direktör får därjämte utan styrelsens bemyndigande vidtaga åtgärd som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse, om styrelsens beslut ej kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådant fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Styrelsen skall tillse att organisationen beträffande bokföringen och medelsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll. Verkställande direktör skall sörja för att bolagets bokföring fullgöres i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen skötes på ett betryggande sätt.

1_§ Om andelsbolag har blivit moderbolag, skall sty-

relsen meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna styrelsen för moderbolaget de upplysningar, som fordras för beräkningen av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.

8 § Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Om ej annat föreskrives i bolagsordningen eller beslutats av bolagsstämman, väljer styrelsen ordförande.

Lagförslag

Vid lika röstetal avgöres valet genom lottning. Uppgår andelskapitalet eller maximikapitalet till minst en miljon kronor, får verkställande direktör ej vara ordförande.

Ordföranden skall tillse att sammanträden hålles när det behövs. Om styrelseledamot eller verkställande direktör fordrar att styrelsen sammankallas, skall en sådan begäran efterkommas. Verkställande direktör har, även om han ej är styrelseledamot, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden, om ej styrelsen för visst fall bestämmer annat.

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, som undertecknas eller justeras av ordföranden och, om styrelsen består av flera ledamöter, den ledamot styrelsen därtill utser. Styrelseledamot och verkställande direktör är berättigade att få avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt.

g_§_ Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av hela

antalet styrelseledamöter eller det högre antalet som föreskrives i bolagsordningen är närvarande. Beslut i ärende får dock icke fattas, om ej såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter dels fått tillfälle att deltaga i ärendets behandling, dels erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Har styrelseledamot förfall och finnes suppleant, som skall inträda i hans ställe, skall denne beredas tillfälle därtill.

Som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen ej föreskriver särskild röstmajoritet, den mening för vilken vid sammanträde mer än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som biträdes av ordföranden. Är styrelsen icke fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om ej annat föreskrives i bolagsordningen.-

Handling som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall underskrivas av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

10 § Ledamot av styrelsen eller verkställande direktör får ej handlägga fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller får han handlägga fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Med avtal jämställes rättegång eller annan talan.

11 § Styrelsen företräder bolaget och tecknar dess firma.

Bemyndigande för styrelseledamot, verkställande direktör eller annan att företräda bolaget och teckna dess firma kan meddelas av styrelsen, om ej förbud däremot

34 SOU 1978365 Lagförslag

intagits i bolagsordningen. I fråga om den, som ej är styrelseledamot eller verkställande direktör, gäller vad i 4 och 10 §§ sägs om verkställande direktör.

Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda bolaget och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Annan inskränkning får ej registreras.

Styrelsen kan när som helt återkalla bemyndigande som avses i andra stycket.

12 § Verkställande direktör äger alltid företräda bolaget och teckna dess firma beträffande åtgärd, som enligt 6 § ankommer på honom.

13 § Styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget får ej företaga rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt andelsägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan andelsägare.

ställföreträdare får ej efterkomma föreskrift av bolagsstämman eller annat bolagsorgan, om föreskriften N icke är gällande därför att den står i strid mot denna i lag eller bolagsordningen.

14 § Har ställföreträdare, som företagit rättshand- 4 ling för bolaget, överskridit sin befogenhet, är rättshandlingen ej gällande mot bolaget, om den mot vilken 4 rättshandlingen företogs insåg eller bort inse att be- Ä fogenheten överskreds. Detsamma gäller om verkställan- § de direktör vid företagande av rättshandling överskri- 1 der den honom enligt 6 § tillkommande behörigheten att ; vidtaga åtgärd på bolagets vägnar.

15 § För registrering skall bolaget anmäla vem som utsetts till styrelseledamot, verkställande direktör och suppleant samt till firmatecknare ävensom deras post- Ä

adress och personnummer. För registrering skall även 1

anmälas av vilka och hur bolagets firma tecknas.

Anmälan göres första gången när bolaget enligt 2 kap. 6 § anmäles för registrering och därefter genast efter det att ändring inträffat i förhållande som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälningen gäller.

Ãndras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för registrering.

Lagförslag

8 KAP.

Bolagsstämma

Andelsägarnas rätt att besluta i bolagets ange-

l_§

lägenheter utövas vid bolagsstämma. Om samtliga andelsägare är ense därom kan de dock utöva beslutanderätten utan att avhålla bolagsstämma eller utan att iakttaga reglerna i detta kapitel om förfarandet vid avhållande av bolagsstämma. Beslut som därvid fattas skall dock alltid antecknas i bolagets protokoll.

Andel som tillhör bolaget eller dess dotterföretag kan ej företrädas vid bolagsstämman. Sådan andel skall ej medräknas när för giltigheten av beslut eller utövande av befogenhet fordras samtycke av ägare till viss del av andelarna i bolaget.

Andelsägares rätt vid bolagsstämma utövas av an-

g_§

delsägaren personligen eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet.

Andelsägare kan vid bolagsstämma medföra ett biträde.

3 § Andelsägare får icke själv eller genom ombud rösta i fråga om

1. talan mot honom,

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot bolaget, eller

3. talan eller befrielse som avses i 1 och 2 beträffande annan, om andelsägaren i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot bolagets.

Bestämmelserna i första och andra styckena om andelsägare äger motsvarande tillämpning på ombud för andelsägare.

skall hållas ort där

g_§ Bolagsstämma på den styrel-

sen har sitt säte. I bolagsordningen kan dock bestämmas att den skall eller kan hållas på annan angiven ort. Om utomordentliga omständigheter påkallar det, får stämman hållas annorstädes.

5 § Inom sex månader efter utgången av varje räken-

Lagförslag

skapsår skall hållas ordinarie bolagsstämma. Vid sådan stämma skall årsredovisningen och revisionsbe- 1 rättelsen samt, i moderbolag, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen framläggas.

Vid

stämman skall beslut fattas

Q

1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderbolag, koncernresultaträkningen ! och koncernbalansräkningen,

1 2. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller

förlust den fastställda 1

enligt balansräkningen, 1

3. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verk- l

l ställande direktör,

4. i annat ärende som ankommer denna

på stämman enligt lag eller bolagsordningen.

Med beslut i fråga som avses i andra stycket 1-3 skall dock anstå till fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till en tiondel av andelskapitalet begär det. Sådan stämma skall hållas minst en och högst två månader därefter. Ytterligare uppskov är ej tillåtet.

6 § Extra bolagsstämma skall hållas när styrelsen fin-

ner skäl därtill. Sådan stämma skall även hållas när 1 det för uppgivet ändamål skriftligen begäres av revisor \ 4 eller av ägare till en tiondel av andelskapitalet. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag i då sådan begäran kommit in till bolaget.

l_§ Andelsägare har rätt att få ärende behandlat vid

bolagsstämma, om han skriftligen framställer yrkande därom hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tagas upp i kallelsen till stämman.

§_§ Styrelsen kallar till bolagsstämma. Om stämma som skall hållas enligt denna lag, bolagsordningen eller stämmobeslut ej sammankallas i föreskriven ordning, skall länsstyrelsen på anmälan av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller andelsägare genast på bolagets bekostnad sammankalla stämman i den ordning som sägs i 9 §.

g_§ Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas tidi-

gast fyra veckor före stämman. Om ej bolagsordningen föreskriver längre tid, skall kallelsen utfärdas senast två veckor före stämman. Uppskjutes stämma till dag som infaller senare än fyra veckor efter det stämman har inletts, skall kallelse ske till den fortsatta stämman. Fordras enligt bolagsordningen för giltighet av bolagsstämmobeslut att det fattas på två stämmor, kan kallelse till sista stämman ske innan första ej stämman hållits. I sådan kallelse skall vilket anges

Lagförslag

beslut den första stämman fattat.

Kallelse skall ske enligt bolagsordningen. Skriftlig skall dock alltid avsändas till varje andels-

kallelse

ägare vars postadress är känd för bolaget.

I kallelse skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman. Avser ärende ändring av bolagsordningen, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändring anges i kallelsen. Att i vissa fall särskilda skall anges i kallelsen föl-

uppgifter

jer av 4 kap. 5 § andra stycket.

Under minst en vecka närmast före stämma, som avses i 5 §, skall redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller avskrifter därav hållas tillgängliga hos bolaget för andelsägarna och genast sändas till andelsägare vars postadress är känd för bolaget.

Om kallelse till skett eller 10 § bolagsstämma ej handlingar ej tillhandahållits eller utsänts enligt denna lag eller bolagsordningen, får bolagsstämman ej besluta i ärendet utan samtycke av de andelsägare som berörs av felet. Har ärende ej upptagits i kallelsen, får bolagsstämman även utan sådant samtycke avgöra ärende, som enligt bolagsordningen skall förekomma på stämman, eller besluta att extra bolagsstämma skall sammankallas för behandling av ärendet.

Ordförande vid utses av stämman, om 11 § bolagsstämma ej annat föreskrives i bolagsordningen.

Stämmans ordförande skall upprätta en förteckning över närvarande andelsägare, ombud och biträden med uppgift om hur många andelar och röster var och en företräder vid stämman (röstlängd). Denna röstlängd skall, sedan den godkänts av stämman, tillämpas intill dess stämman beslutat ändring däri. Uppskjutes stämma till senare dag än nästföljande vardag skall ny röstlängd upprättas.

Genom ordförandens försorg skall föras protokoll vid stämman. Röstlängden skall intagas i eller såsom bilaga fogas till protokollet. I detta skall införas stämmans beslut och, om röstning skett, hur den utfallit. Protokollet skall undertecknas av ordföranden och minst en på stämman utsedd justeringsmän. Senast två veckor efter stämman skall protokollet hållas tillgängligt hos bolaget för andelsägarna. Protokollen skall förvaras på betryggande sätt.

12 § Styrelsen och verkställande direktör skall, om andelsägare begär det, på bolagsstämma eller eljest lämna upplysningar angående förhållanden, som kan inverka på bedömandet av bolagets årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ärende på stämman, samt bereda andelsägaren tillfälle att ta del av böck-

Lagförslag

er, räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet, i den omfattning denne behöver för att kunna bedöma bolagets ställning eller visst ärende som skall förekomma på bolagsstämma. Om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, skall styrelse och verkställande direktör på begäran förse andelsägare med av» skrift av handling och biträda denne med utredning som han behöver för nyss angivet ändamål. I koncernbolag avser upplysningsplikten även bolagets förhållande till annat koncernföretag och, om bolaget är moderbolag, koncernredovisning samt sådana förhållanden beträffande dotterföretagen som avses i första punkten.

Begärs upplysning på bolagsstämma och kan den lämnas endast med stöd av uppgifter, som ej är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter skriftligen hos bolaget hållas tillgänglig för andelsägarna samt översändas till andelsägare, som begärt upplysningen.

Vad i första och andra stycket sägs gäller ej om fullgörande av där stadgad skyldighet skulle för bolaget medföra påtaglig risk för allvarlig skada.

13 § Bolagsstämmans beslut utgöres av den mening, som fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgöres valet genom om ej lottdragning, annat beslutas av stämman innan valet förrättas.

Första stycket gäller ej, om annat följer av denna lag eller föreskrives i bolagsordningen. Beträffande beslut som avses i 14 eller 15 § kan dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges där.

14 § Beslut om ändring av bolagsordningen fattas av bolagsstämma. Beslutet är giltigt om det biträtts av andelsägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda andelarna, om ej större röstmajoritet föreskrives i bolagsordningen eller följer av 15 §.

Har i bolagsordningen på grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande intagits föreskrift, enligt vilken viss bestämmelse icke får ändras utan att regeringen lämnat tillstånd därtill, får ej heller sådan föreskrift ändras utan regeringens tillstånd.

Beslut om ändring av bolagsordningen skall genast anmälas för registrering och får utom i fall som avses i 16 kap. 6 § ej verkställas förrän registrering skett.

15 § Beslut om sådan ändring av bolagsordningen att såvitt angår redan utgivna andelar

SOU l978:66 Lagförslag

1. andelsägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar minskas genom bestämmelse enligt 11 kap. 1 § andra stycket,

2. rätten att förvärva andelar i bolaget inskränkes förbehåll enligt 3 kap. 3 eller 4 §, eller genom

3. rättsförhållandet mellan andelar rubbas, är giltigt, om det biträtts av samtliga andelsägare.

Beslut om sådan ändring i bolagsordningen som innebär att

1. det antal andelar, för vilka andelsägare kan rösta på bolagsstämma, begränsas,

2. av nettovinsten för räkenskapsåret, efter avdrag för vad som går åt för att täcka balanserad förlust, mer än tio procent skall hållas inne, eller

5. användningen av bolagets vinst eller dess behållna tillgångar vid dess upplösning regleras på annat sätt än som avses i första stycket 1 eller detta stycke 2, är giltigt, om det biträtts av andelsägare med två tredjedelar av de avgivna rösterna och nio tiondelar av det på stämman företrädda andelskapitalet.

Beslut om sådan ändring av bolagsordningen som avses i första eller andra är, utan hinder av vad i stycket dessa stycken sägs, giltigt, om det biträtts av andelsägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de på stämman företrädda andelskapitalet, om ändringen endast försämrar viss eller vissa andelars rätt och samtliga ägare av dessa andelar samtycker till ändringen.

16 § Bolagsstämma får ej fatta beslut, som är ägnat att bereda otillbörlig fördel åt andelsägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan andelsägare.

17 § Om bolagsstämmobeslut ej tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, kan talan mot bolaget om upphävande eller ändring av beslutet föras av andelsägare eller av styrelsen, styrelseledamot eller verkställande direktör.

Talan skall väckas inom tre månader från dagen för beslutet. Väckes icke talan inom tid som nu sagts är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad i andra stycket sägs när

1. beslutet är sådant att det ej lagligen kan fattas ens med alla andelsägares samtycke,

Lagförslag SOU

2. samtycke till beslutet kräves av alla eller vissa andelsägare och sådant samtycke ej givits, eller

5. kallelse till stämman ej skett eller de för bolaget gällande bestämmelserna om kallelse väsentligen eftersatts.

Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphäves eller ändras, gäller även för de aktieägare som ej instämt talan. Rätten kan ändra bolagsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant som enligt denna lag skall anmälas för registrering och har det upphävts eller ändrats dom som vun- 1 genom nit laga kraft eller har beslut under

genom rättegång- 1

en förordnats att bolagsstämmans beslut ej får verk- 1 ställas, skall rätten underrätta registreringsmyndig- Å heten för registrering. l 1 l 18 § Om styrelsen vill väcka talan mot bolaget, skall l bolagsstämma sammankallas för val av ställföreträdare att föra talan l bolagets i tvisten. Stämning delgives l med den sålunda valde ställföreträdaren.

Förbehåll i bolagsordningen att tvister mellan 3 bolaget och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller andelsägare skall till skilhänskjutas jemän har samma verkan som skiljeavtal. Begär styrelsen skiljemannaförfarande mot bolaget, äger första stycket motsvarande tillämpning. Är fråga om klandertalan av styrelsen mot bolagsstämmas beslut är rätten till talan ej förlorad enligt 17 § andra stycket, om styrelsen inom där angiven klandertid kallat till bolagsstämma enligt första stycket.

:lagförslag 41

9 KAP.

Revision och särskild granskning

l_§ Revisor väljes av bolagsstämman. Skall flera revi-

sorer utses, kan dock i bolagsordningen bestämmas att en eller flera av dem, dock icke alla, skall utses i annan ordning.

Revisors uppdrag gäller för tid som anges i bolagsordningen. Om uppdraget ej skall gälla tills vidare, skall uppdragstiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av ordinarie bolagsstämma på vilken revisorsval förrättas.

Bolagsstämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter. Vad i denna lag sägs om revisor skall 1 tillämpliga delar gälla om suppleant.

Förslag att hos länsstyrelsen påkalla tillsättande av en revisor att med övriga revisorer deltaga i revisionen kan framställas på bolagsstämma där revisorsval skall ske eller förslaget enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Biträdes förslaget av andelsägare representerande en tiondel av andelskapitalet, skall länsstyrelsen på begäran av andelsägare efter hörande av bolagets styrelse utse revisor för tiden till och med ordinarie bolagsstämma under nästföljande räkenskapsår.

g_§_ Revisor skall vara svensk medborgare och bosatt i

Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara revisor.

Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställes auktoriserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och godkänt revisionsbolag med godkänd revisor. Bolag som utses till revisor skall till styrelsen för det bolag som revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall vara i auktoriserat revisionsbolag auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller

Lagförslag

godkänd revisor. Bestämmelserna i 4 och l2 §§ tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av moderbolagets revisorer.

§_§ Uppgår bolagets bundna egna kapital till minst en miljon kronor, skall minst en av bolagsstämman utsedd revisor vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor. Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor om

l. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar l OOO gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbelop- 1 för den sista månaden J pet av respektive räkenskapsår, 1 2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste 1 räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.

E

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om visst bolag, beträffande vilket de i andra l stycket l eller 2 angivna omständigheterna föreligger, 1 förordna att bolaget får utse viss godkänd revisor i

stället för auktoriserad revisor. Sådant beslut är gil- i

tigt i högst fem år.

1 Vad i andra och tredje styckena föreskrives gäller även för moderbolag i en koncern om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger det gränsbelopp som anges i andra eller om an- 1 stycket 1 talet anställda vid koncernföretagen under nämnda tid i 4 medeltal överstigit 200.

I annat bolag än som avses i första, andra och fjärde J styckena skall auktoriserad revisor eller godkänd revi- l sor utses, om andelsägare representerande en tiondel av 4 l andelskapitalet begär det vid bolagsstämma, där revisorsval skall ske. å l \ 4 § Den kan ej vara revisor som

l. är ledamot av styrelsen eller verkställande direktör i bolaget eller dess dotterföretag eller biträder vid bolagets bokföring eller medelsförvaltning eller bolagets kontroll däröver,

2. är anställd hos eller eljest intager en underordnad eller beroende ställning till bolaget eller någon som avses under l eller är verksam i samma företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid grundbokföringen eller medelsförvaltningen eller bolagets kontroll därover,

3. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknan-

sou 1978:66 43 Lagförslag

de förhållanden med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till person som avses under l eller är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

4. står i låneskuld till bolaget eller annat bolag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka sådant bolag har ställt säkerhet.

I dotterbolag kan den ej vara revisor som enligt första stycket ej är behörig att vara revisor i moderbolaget.

Revisor får vid revisionen ej anlita någon som ej enligt första eller andra stycket är behörig att vara revisor. Har bolaget eller moderbolaget i sin tjänst anställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen handha den interna revisionen, får revisor dock vid revisionen anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

5 § Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om revisor som ej är vald på bolagsstämma vill avgå, hos den som tillsatt honom.

Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder enligt 2 - 4 §§ eller enligt bolagsordningen att vara revisor och finnes ej suppleant, skall styrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den återstående mandattiden tillsättes.

6 § På anmälan skall länsstyrelsen förordna behörig revisor

l. när auktoriserad revisor eller godkänd revisor ej är utsedd enligt 3 § första-fjärde styckena,

2. när revisor är obehörig enligt 2 § första stycket el-

ler 4 § första eller andra stycket, eller

3. när bestämmelse i bolagsordningen om antalet revisorer eller om revisors behörighet åsidosatts.

Anmälan enligt första stycket kan göras av envar. Styrelsen är skyldig göra anmälan, om ej rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser revisor.

Har bolagsstämman underlåtit att på begäran enligt 3 § femte stycket utse auktoriserad eller godkänd revisor och andelsägare inom en månad från stämman gör framställning till länsstyrelsen, skall denna förordna sådan revisor.

Förcrdnande enligt denna paragraf skall meddelas efter

Lagförslag SOU 1973:66

bolagets hörande och avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd. Vid förordnande enligt första stycket 2 skall länsstyrelsen entlediga ien obehörige revisorn. 1

7 § Revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.

Är bolaget moderbolag, skall revisor även granska kcncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.

Revisor skall följa de särskilda föreskrifter, som neddelas av bolagsstämma, såvida de icke strider mot lag, J bolagsordning eller god revisionssed. J J §_§ Styrelsen och verkställande direktör skall bereda J J revisor tillfälle att verkställa granskningen i den om- J J fattning revisorn finner erforderlig samt lämna de uppoch det biträde som han J lysningar begär. Samma skyldighet åligger styrelsen, verkställande direktör och revi- J sor i dotterbolag gentemot revisor i moderbolag. J

Sedan revisor slutfört skall han

2_§ granskningen, på J

årsredovisningen och i moderbolag på koncernredovis- J ningen teckna hänvisning till revisionsberättelsen. Finner revisor att balansräkningen eller resultaträkningen ej bör fastställas, skall han göra anteckning även om det. I moderbolag gäller detsamma i fråga om J koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

l0 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast två veckor före ordinarie bolagsstämma. J J J J Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huru- J vida årsredovisningen uppgjorts enligt denna lag. Har J J i årsredovisningen icke lämnats sådana upplysningar som J enligt 10 kap. skall lämnas, skall revisorerna an- J ge detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplys- J ningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller verkställande direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande direktör eljest handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla uttalande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som de önskar bringa till andelsägarnas kännedom.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida

SOU l97B:66 Lagförslag

förteckning enligt ll kap. 8 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt uttalande angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkningen samt angående det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Bestämmelserna i första-fjärde styckena äger motsvarande tillämpning.

ll § Erinringar som revisor framställt till styrelsen eller verkställande direktör skall antecknas i protokoll eller annan handling som skall överlämnas till styrelsen och av denna bevaras på betryggande sätt.

l2 § Revisor har rätt att närvara vid bolagsstämma. Han är skyldig att närvara vid bolagsstämma, om det med hänsyn till ärendena kan anses påkallat.

13 § Revisor får ej till enskild andelsägare eller utomstående lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som han fått kännedom om vid fullgörande av sitt uppdrag, om det kan lända till förfång för bolaget.

Revisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna alla upplysningar som bolagsstämman begär, om det ej skulle lända till väsentligt förfång för bolaget.

l4 § Andelsägare kan väcka förslag om särskild granskning av bolagets förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden i bolaget. Förslaget skall framställas på ordinarie bolagsstämma eller på stämma där ärendet enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Biträdes förslaget av andelsägare representerande en tiondel av andelskapitalet skall länsstyrelsen på begäran av andelsägare efter hörande av bolagets styrelse förordna en eller flera granskare.

Vad i 2 § första och tredje styckena, 4 8, 12 och 13 §§ detta kapitel samt 14 kap. 2 och 4 - 6 § sägs om revisor äger motsvarande tillämpning i fråga om granskare.

Över granskningen skall yttrande avges till bolagsstämman. Yttrandet skall hållas tillgängligt för och sändas till andelsägare enligt 8 kap. 9 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman.

Lagförslag

10 KAP.

Redovisning

Årsredovisning m.m.

l § För varje räkenskapsår skall avges årsredovisning. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.

I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976:125) äger, förutom bestämmelserna i nämnda lag, föreskrifterna nedan i detta kapitel tillämpning. Dock äger 5 § andra stycket och 6 § första stycket detta kapitel tillämpning endast på resultaträkning eller balansräkning i årsredovisningen.

Även i fråga om förvaltningsberättelsen gäller att den skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

g_§ I årsredovisningen skall återges resultaträkningen

och balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår. Har under året ändring vidtagits beträffande specificeringen av poster i resultaträkningen och balansräkningen skall, om särskilda hinder ej möter, uppgifterna från den tidigare årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jämföras med posterna i den senare årsredovisningen.

Årsredovisningen skall underskrivas av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör. Har beträffande årsredovisningen avvikande mening antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningen.

3 § Minst en månad före ordinarie bolagsstämma skall årsredovisningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorerna.

Senast en månad efter det resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse insändas till registreringsmyndigheten. På avskriften av årsredovisningen skall styrelseledamot eller verkställande direktör teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust.

4 § Utan hinder av vad i l5 § fjärde stycket bokföringslagen (1976:125) föreskrives om användningen av belopp, varmed värdet av där avsedd anläggningstillgång upp-

48 Lagförslag

skrives, får sådant belopp utnyttjas även till fondemission eller avsättning till en uppskrivningsfond, vilken får tagas i anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen eller för fondemission.

Vid värdering av moderbolags aktier eller andelar i dotterföretag skall andelar, vilka dotterföretaget äger i moderbolaget, ej anses ha något värde.

5_§ Andelar i andra företag än aktiebolag skall lik-

ställas med av bolaget ägda aktier vid uppställning av resultaträkningen och balansräkningen samt vid specificering enligt 8 §.

I balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen behöver storlek och förändring av lagerreserv uppges endast av andelsbolag som enligt 9 kap. 3 § andra stycket är skyldigt att ha auktoriserad revisor.

§_§ Om synnerliga skäl föreligger, får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge att bruttoomsättningssumman icke behöver anges i resultaträkningen i årsredovisningen.

Driver bolaget av varandra väsentligen oberoende rörelsegrenar, skall bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren särskilt redovisas.

Som särskild intäktspost skall upptagas utdelning på aktier och andelar i dotterbolag.

7 § I balansräkningen skall bland tillgångarna upptagas som särskild post aktier och andelar i dotterbolag.

Andelsbolags eget kapital skall uppdelas i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall upptagas andelskapital och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall upptagas fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret upptages därvid som avdragsposter.

Vid andelskapitalet skall anges antalet andelar och andelarnas nominella belopp.

Innehar bolaget egna andelar, skall de med angivande av nominella beloppet upptagas såsom tillgång utan värde.

Utgifter för bolagsbildningen, för ökning av andelskapitalet eller för bolagets förvaltning får ej upptagas som tillgång.

Ingår i fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen fordringar hos eller skulder till dotterföretag

SOU l978:66 Lagförslag

eller moderbolag skall beloppen anges särskilt, vilket får ske inom linjen. Detsamma gäller i fråga om pant och därmed jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmån för dotterföretag eller moderbolag.

8 § Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976:125) skall i resultaträkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upplysningar i följande hänseenden:

l. Aktier och andelar i andra bolag skall upptagas med angivande för varje bolag av dess namn, antalet aktier eller andelar och dessas nominella värde och värde enligt balansräkningen. Understiger båda dessa värden för aktierna eller andelarna i ett bolag, som ej är dotterbolag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp, som motsvarar fem procent av det aktie- eller andelsägande bolagets eget kapital enligt balansräkningen, får dock specifikation utelämnas. När det ur allmän och enskild synpunkt är påkallat får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer tillåta att även eljest aktier och andelar redovisas utan specifikation.

2. Består andelskapitalet av andelar av olika slag, skall anges hur det fördelar sig på de olika andelsslagen.

3. Ändringar i beloppen av det egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras.

4. Om bolaget innehar fordran på grund av penninglån som lämnats med stöd av tillstånd enligt ll kap. 7 § eller ställt säkerhet med stöd av sådant tillstånd, skall uppgift lämnas därom. Storleken av lämnade lån samt arten av ställda säkerheter och beloppet av de lån, för vilka säkerhet ställts, skall anges. Uppgift skall även lämnas om vilken anknytning till bolaget denhar till vilken lån lämnats eller för vilken säkerhet ställts.

5. Har bolaget utelöpande lån mot vinstandelsbevis skall för varje lån anges utestående lånebelopp och räntebestämmelserna.

6. För varje i balansräkningen som anläggningstillgång upptagen post, vari ingår skepp eller maskiner, inventarier och dylikt eller byggnader, skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppet av de intill balansdagen på anskaffningsvärdet företagna av- och nedskrivningarna. Har sådana tillgångar uppskrivits, skall även anges kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivningen.

7. För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges taxeringsvärden med fördelning på de under särskilda poster i balansräkningen upptagna tillgångarna.

8. Om det förekommit sådan förändring i resultaträkning eller balansräkning beträffande posters gruppering eller eljest som väsentligt påverkar jämförbarheten mellan

Lagförslag

åren, skall redogörelse lämnas för förändringen.

De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första stycket får intagas i noter, om tydliga hänvisningar göres vid de poster i redovisningshandlingarna till vilka de hänför sig.

g_§ I förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas

dels om sådana för bedömningen av bolagets verksamhetsresultat och ställning viktiga förhållanden, för vilka redovisning ej skall lämnas i resultaträkning eller balansräkning, dels om händelser av väsentlig betydelse för bolaget, som inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut.

I förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet

under räkenskapsåret anställda personer med angivande 1

tillika av medelantalet för varje arbetsställe med mer 1 än tjugo anställda. Vidare skall anges sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels \ till styrelsen och verkställande direktör, dels till övriga anställda. Tantiem och därmed jämställd ersätt- , ning till styrelsen och verkställande direktör skall 1 anges särskilt. Har bolaget anställda i flera länder, 1 skall löner och ersättningar anges särskilt för varje Å land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Andelsbolag som enligt 9 kap. 3 § andra stycket är skyldigt att ha auktoriserad revisor skall till förvaltningsberättelsen foga en finansieringsanalys. I denna skall redovisas bolagets finansiering och kapital-

investeringar samt förändringen av rörelsekapitalet I

under räkenskapsåret. 1 l Koncernredovisning 1

lO § I moderbolag skall, utöver årsredovisning för moderbolaget, för varje räkenskapsår avges koncernredo- l visning bestående av koncernresultaträkning och koncernbalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig till balansdagen för moderbolaget.

Bestämmelserna i 3 § äger motsvarande tillämpning på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.

ll § Koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen skall var för sig utgöra ett sammandrag av moderbolagets och dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar, upprättat enligt god redovisningssed och i tillämpliga delar av 2 och

5 - 8 meg§iakttagande .

Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens årsresultat efter avdrag för redovisad vinstutdelning inom

Lagförslag

koncernen och avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsåret. Koncernbalansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller ansamlad förlust i koncernen efter avdrag för internvinster. Med internvinst avses på moderbolaget belöpande andel av vinst på överlåtelse av tillgång inom koncernen, i den mån ej överlåtelse av tillgången därefter skett till köpare utanför koncernen eller förbrukning av tillgången eller nedsättning av dess värde ägt rum hos det företag inom koncernen som förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra särskilda skäl är förenat med synnerliga svårigheter att vid koncernredovisningen i visst hänseende tillämpa första eller andra stycket får de undantag göras som förhållandena kräver. För sådan avvikelse skall lämnas motiverad redogörelse i moderbolagets förvaltningsberättelse.

I förvaltningsberättelsen för moderbolag skall vidare lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 9 § första och andra styckena. Redogörelse skall lämnas om vilka metoder och värderingsprinciper som använts vid uppgörande av koncernredovisningen. Därjämte skall uppges det belopp, som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital.

Andelsbolag som är dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen ange namnet på moderbolaget och i förekommande fall dettas moderbolag. Moderbolag och dotterbolag skall vidare ange hur stor andel av årets inköp och försäljning som avser andra företag inom samma koncern.

Uppgifter om koncernens lagerreserv skall intagas i koncernredovisningen, om koncernen är av sådan storlek som anges i 9 kap. 5 § fjärde stycket. I sådant fall skall till koncernredovisningen fogas finansieringsanalys för koncernen.

Delårsrapport

12 § Andelsbolag som enligt 9 kap. 3 § andra eller fjärde stycket är skyldigt att ha auktoriserad revisor skall minst en gång under räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avge särskild redovisning (delårsrapport). Rapporten skall avse bolagets verksamhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

Delårsrapport avges av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören. Rapporten skall hos bolaget hållas tillgänglig för envar och genast sändas till samtliga andelsägare, vilkas postadresser är kända för bolaget. Delårsrapport som avses

Lagförslag

i första stycket tredje punkten skall senast två månader efter rapportperiodens utgång i avskrift insändas till registreringsmyndigheten.

13 § I delårsrapport skall översiktligt redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall lämnas beloppsuppgift om omsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas. Bestämmelserna i 6 § första stycket och 9 § första stycket gäller i tillämpliga delar för delårsrapport.

Är koncern av sådan storlek som avses i 9 kap. 3 §

avdrag för interna poster inom koncernen och med hänsyn i tagen till internvinsteliminering.

14 § Om särskilda hinder ej möter, skall i anslutning Ä \ till uppgifter enligt l3 § även lämnas motsvarande upp- 1 gifter för samma rapportperiod under föregående räkenskapsår.

Begrepp och termer i delårsrapport skall i möjlig mån överensstämma med dem som använts i senast framlagda årsredovisning.

SOU l978:66 Lagförslag

11 KAP.

Vinstutdelning och annan användning av bolagets egendom

l_§ Utbetalning till andelsägarna av bolagets medel

får ske endast enligt bestämmelserna i denna lag om vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning av andelskapitalet och utskiftning vid bolagets likvidation.

Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att bereda vinst åt andelsägarna, skall bolagsordningen innehålla bestämmelse om användning av vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation.

g_§ Vinstutdelning till andelsägarna får icke översti-

ga vad som i fastställd balansräkning och, i fråga om moderbolag, i fastställd koncernbalansräkning för det senaste räkenskapsåret redovisas som bolagets eller koncernens nettovinst för året, balanserade vinst och fria fonder med avdrag för

1. redovisad förlust,

2. belopp som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital,

5. belopp som enligt bolagsordning eljest skall användas för annat ändamål än utdelning till andelsägarna.

vinstutdelning får icke ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god affärssed. Förbud mot vinstutdelning 1 visst fall föreskrives i 5 kap. 5

___L 3 Ö Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämma.

Bolagsstämman skall på yrkande av ägare till minst en tiondel av andelskapitalet besluta utdelning av åtminstone ett belopp motsvarande hälften av vad som återstår av nettovinsten för året, sedan avdrag skett för balanserad förlust, som överstiger fria fonder, och för belopp, som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget kapital eller enligt

54 Lagförslag

bolagsordning eljest skall användas för annat ändamål än utdelning till andelsägarna. Sådant yrkande skall framställas på ordinarie stämma innan beslut om användning av vinsten fattas. Utdelning får ej ske i strid mot 2 §. Stämman är ej skyldig att besluta högre utdelning än fem procent av bolagets egna kapital.

i_å Sker utbetalning till andelsägare i strid mot den-

na lag, skall mottagaren återbära vad han uppburit med ränta beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:655) från det att utdelningen uppburits intill dess ränta skall “ utgå enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 samma lag. Detta gäller dock ej, om mottagaren hade skälig anledning antaga att utbetalningen utgjorde laglig vinstutdelning.

För brist som uppkommer vid återbäringen är de som medverkat till beslutet om utbetalningen eller verkställande därav eller till upprättande eller fastställande av en till grund för beslutet liggande oriktig balansräkning ansvariga enligt 14 kap. 1 - 4 §§.

â_i Bolagsstämman äger besluta om gåva till allmän-

nyttigt eller därmed jämförligt ändamål, om det med hänsyn till ändamålets beskaffenhet, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt. Styrelsen äger till sådant ändamål använda tillgång som med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse.

§_i Andelsbolag får ej lämna penninglån till den som

äger aktier eller andelar i eller är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till

1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till andelsägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,

2. den som är besvågrad med sådan person i rätt uppeller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i första stycket gäller ej om

1. gäldenären är kommun eller landstingskommun,

2. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår,

3. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl samt är avsett uteslutande för galdenärens rörelse, eller

Lagförslag

4. eller honom närstående fysisk eller jugäldenären ridisk som avses i första stycket 1 - 3 är anperson delsägare samt det sammanlagda andelsinnehavet ej upptill av andelskapitalet i bolaget och går en procent om bolaget ingår i koncern, till en procent ej heller, av de sammanlagda aktie- och andelskapitalen i koncern-

bolagen.

Andelsbolag får icke lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk som avses i första stycket 1 - 3 skall förvärva person andelar i bolaget eller aktier eller andelar i annat

bolag i samma koncern.

Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån motsvarande tillämpning i fråga om ställande äger av säkerhet.

Vid av denna paragraf likställes äktentillämpningen samlevnad med äktenskap, om de sammanleskapsliknande vande har varit gifta med varandra eller har tidigare eller har haft barn gemensamt.

Länsstyrelsen kan på ansökan medge undantag från

1_§

vid förvärv av andelar 1 bolaget eller ak- 6 §, om det tier eller andelar i annat bolag i samma koncern är av särskilda omständigheter eller om det i påkallat annat fall föreligger synnerliga skäl.

Bolagets kända borgenärer skall höras över ansökningen. Det behöver dock ej ske, om borgenärernas ställning uppenbarligen icke påverkas av att ansökningen bifalles. Om borgenär begär det, skall hans fordran betalas eller säkerhet ställas för den inbetryggande nan ansökningen får bifallas.

Sådana och säkerheter som lämnats med §_§ penninglån stöd av tillstånd enligt 7 § skall upptagas i en av och verkställande direktör för varje räkenstyrelsen skapsår upprättad förteckning, såvida ej tillståndssärskilt föreskrivit att lånet eller sämyndigheten kerheten behöver upptagas i sådan förteckning. Förej skall avse dels under räkenskapsåret tillteckningen dels från räkenskapsår kvarstående lån komna, tidigare och säkerheter. I förteckningen skall angivas namnet till vilka lån lämnats eller för vilka på de personer säkerhet ställts. I förteckningen intages på motsvarande sätt om sådana penninglån och säkerheter som uppgift lämnats i fall som avses i 6 § andra stycket 5.

Bolaget skall bevara förteckning som avses i första stycket under minst tio år räknat från utgången av det räkenskapsår till vilket förteckningen hänför sig.

SOU l978:66 Lagförslag

12 KAP.

Likvidation och upplösning

Frivillig likvidation

1 3 Bolagsstämman kan besluta att bolaget skall träda i likvidation.

Även om bolagsordningen skulle föreskriva kvalificerad majoritet för beslut om likvidation, fattas sådant beslut med enkel majoritet, när grund för tvångslikvidation föreligger enligt 2 eller 4 §. Beslutet har i fall som angivits nu omedelbar verkan. I annat fall kan bolagsstämman besluta att likvidationen skall inträda viss senare dag.

Tvånvslikvidation

Finner vid upprättande av balansräk-

g_§ styrelsen

ning eller eljest, att bolagets eget kapital understiger en tredjedel av det registrerade andelskapitalet eller tjugotusen kronor, skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga om bolaget skall träda i likvidation. Fastställes ej på ordinarie bolagsstämma under nästföljande räkenskapsår balansräkning som utvisar att det egna kapitalet uppgår till hälften av det registrerade andelskapitalet, dock minst tjugotusen kronor, skall styrelsen, om ej bolagsstämman beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försättes i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller andelsägare.

Göres ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att bolaget skall träda i likvidation, om ej under ärendets handläggning i tingsrätten styrkes att balansräkning utvisande att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade andelskapitalet och minst tjugotusen kronor blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek tillägges inom linjen en post utvisande den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna. Beträffande sådana anläggningstillgångar, som undergår fortlöpande värdeminskning, gäller dock att de upptages till anskaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och nedskriv-

Lagförslag

ningar, om därigenom erhålles ett högre värde.

Underlåter styrelseledamöterna att fullgöra vad som åligger dem enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap härom handlar på bolagets vägnar solidariskt för bolagets uppkommande förbindelser. Sådant ansvar inträder även för andelsägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt första stycket andra meningen, med vetskap härom deltager i beslut att fortsätta bolagets verksamhet. Ansvarighet varom nu är fråga gäller dock ej för förbindelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjutits till rättens prövning eller balansräkning utvisande att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade andelskapitalet och minst tjugotusen kronor blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

2_§ Har andelsägare uppsåtligen genom missbruk av

sitt inflytande i bolaget medverkat till överträdelse av denna lag eller bolagsordningen, kan rätten, om på Å grund av missbrukets långvarighet eller annan anledning särskilda skäl därtill föreligger, på talan av andelsägare representerande en tiondel av andelskapitalet besluta, att bolaget skall träda i likvidation. Rätten kan dock i sådant fall på yrkande av bolaget i stället ålägga bolaget att inom viss tid inlösa kärandens andelar. Försummar bolaget att lösa andelarna inom fastställd tid, skall rätten på talan av den vars andelar skolat inlösas besluta, att bolaget skall träda i likvidation.

Vid avgörande av frågan om beslut om likvidation eller beslut om inlösen av andelar skall meddelas, skall särskild hänsyn tagas till de anställdas och fordringsägarnas intressen. Inlösen enligt första stycket får dock ej ske, om bolagets eget kapital, beräknat enligt 2 § tredje stycket, efter inlösen skulle i understiga

halva andelskapitalet eller tjugotusen kronor. Vid be- I

räkningen av det egna kapitalet skall de andelar som avses skola inlösas upptagas som tillgång utan värde.

Om andelsägare, sedan talan enligt denna paragraf be- l hörigen väckts, för sin del återkallar talan, kan öv- 1 l riga andelsägare som deltagit i väckande av talan fullfölja denna.

4 § Rätten förordnar att bolaget skall träda i likvi- 1 dation, om 5

1. likvidationsskyldighet föreligger enligt bolagsordningen,

2. bolaget är i konkurs som avslutas med överskott och bolagsstämman icke inom föreskriven tid fattat beslut om likvidation enligt 19 §,

3. bolaget saknar till registret anmäld behörig styrel-

Lagförslag

se eller verkställande direktör som skall finnas enligt denna lag,

4. bolaget ej har enligt 10 kap. 3 § sänt in årsredovisning för något av de senaste två räkenskapsåren.

Beslut om likvidation meddelas dock ej, om det styrkes att likvidationsgrunden upphört under ärendets handlägning i tingsrätten.

Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av registreringsmyndigheten eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör eller andelsägare. I fall som avses i nämnda stycke 2 - 4 prövas frågan på ansökan även av borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som kan företräda bolaget.

Forfarandet hos rätten

5 § Göres ansökan eller anmälan som avses i 2 eller I_:, skall rätten genast kalla bolaget samt andelsägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på utsatt dag, då fråga om skyldighet för bolaget att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges bolaget, om det kan ske på annat sätt än enligt 15 - 17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före inställelsedagen.

Har sökanden fått vidkännas kostnader för delgivning eller kungörelse samt för expeditioner i ärende enligt 2 eller 4 §, skall gottgörelse härför utgå av bolagets medel, om bolaget förpliktas träda i likvidation eller rätten eljest finner det skäligt. När anmälan gjorts av registreringsmyndigheten, skall dessa kostnader ersättas av bolaget eller, om bolaget saknar tillgångar, av statsverket.

Genomförandet av

likvidationen

l_: Bolagsstämma eller domstol, som fattar beslut att

bolaget skall träda i likvidation, skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. I bolagsordningen kan föreskrivas att därjämte en eller flera likvidatorer skall tillsättas i annan ordning. Likvidator träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.

uaknar andelsbolag, som trätt i likvidation, till registret anmäld behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av andelsägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som kan företräda bolaget.

Likvidatorerna skall genast anmäla likvidationsbeslu-

Lagförslag

tet för registrering.

Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter äger motsvarande tillämpning på likvidator, i den mån ej annat följer av detta kapitel.

Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvidation. Bestämmelserna i 9 kap. äger tillämpning under likvidation. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidation onödigt fördröjes.

8 § I fråga om bolagsstämma under likvidation gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i denna lag om bolagsstämma, i den mån ej annat följer av detta kapitel.

§_§ När bolaget trätt i likvidation skall styrelsen och verkställande direktör genast avge redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter under den tid, för vilken redovisningshandlingar ej förut framlagts på bolagsstämma. Redovisningen skall framläggas på bolagsstämma så snart det kan ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse äger motsvarande tillämpning.

Omfattar tiden även föregående räkenskapsår, skall särskild redovisning, i moderbolag omfattande även koncernredovisning, avges för nämnda år.

10 5 Likvidatorerna skall genast söka kallelse på bolagets okända borgenärer.

11 § Likvidatorerna skall så snart det kan ske genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt förvandla bolagets egendom till pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala bolagets skulder. Bolagets rörelse får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling eller för att de anställda skall få skäligt rådrum för att skaffa sig ny anställning.

12 5 Likvidatorerna skall för varje räkenskapsår avge årsredovisning, som framlägges på ordinarie bolagsstämma för godkännande. I fråga om stämman och redovis- | I ningen äger 8 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 samt 10 kap. 9 G andra - fjärde styckena, 10 och 11 Cü ej tillämpning.

I balansräkningen upptages det egna kapitalet i en post, varvid andelskapitalet anges inom linjen, i förekommande fall fördelat på andelar med olika rätt i bolaget.

Tillgång får ej upptagas till högre värde än den beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om tillgång kan beräknas inbringa väsentligt högre belopp än det i balansräkningen upptagna värdet

Lagförslag

eller om för skuld och likvidationskostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentligt avviker från redovisad skuld, skall vid tillgångs- eller skuldposten det beräknade beloppet anges inom linjen.

13 § När den i kallelsen på okända borgenärer utsatta inställelsedagen är förbi och all veterlig gäld blivit betald, skall likvidatorerna skifta bolagets behållna tillgångar. Om gäld är tvistig eller ej förfallen till betalning eller av annan orsak ej kan betalas, skall erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas.

Andelsägare som vill klandra skiftet skall väcka talan mot bolaget senast tre månader efter det slutredovisning lades fram på bolagsstämma.

Har andelsägare ej inom fem år efter det slutredovisning lades fram på bolagsstämma anmält sig för att lyfta vad han erhållit vid skiftet, har han förlorat sin rätt därtill. Är medlen i förhållande till de skifzade tillgångarna att anse som ringa, kan rätten på anmälan av likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden. I annat fall äger 16 § motsvarande tillämpning.

14 § Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske avge slutredovisning för sin förvaltning genom förvaltningsberättelse rörande likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla redogörelse för skiftet. Vid berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter avge revisionsberättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.

Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna skall dessa genast kalla andelsägarna till bolagsstämma för granskning av slutredovisningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga för och sändas till andelsägare enligt 8 kap. 9 § fjärde stycket samt framläggas på stämman. Föreskrifterna i 8 kap. 5 § andra stycket 5 och tredje stycket äger motsvarande t;llämpning.

15 5 När likvidatorerna framlagt slutredovisning, är bolaget upplöst. Anmälan därom skall genast göras för registrering.

Utan hinder av vad i första stycket sägs kan ägare till en tçondel av andelskapitalet hos likvidatorerna påkalla bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 14 kap. 5 §. Bestämmelsen i 8 kap. 8 § andra meningen äger motsvarande tillämpning.

Lagförslag

Om bolag i likvidation ej har tillgångar som täcker likvidationskostnaderna, skall rätten på anmälan av likvidatorerna förklara att likvidationen skall nedläggas och bolaget anses upplöst. Här sådan förklaring meddelas, äger e - 14 §§ ej tillämpning. Tillgångarna skall efter rättens förordnande tillfalla allmänna arvsfonden. Rätten skall för registrering underrätta registreringsmyndigheten om förklaringen.

16 § Om tillgång yppas för bolaget efter dess upplösning enligt 15 § eller om talan väckes mot bolaget eller behov eljest uppkommer av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Anmälan härom skall genast göras av likvidatorerna för registrering. Kallelse till första bolagsstämman efter återupptagandet skall ske enligt bolagsordningen, varjämte skriftlig kallelse skall sändas till varje vars andelsägare postadress är känd för bolaget.

17 § Har bolaget trätt i likvidation på grund av bolagsstämmans beslut eller, i fall som avses i 2 §, på grund av rättens beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet återupptagas. Sådant beslut får dock ej fattas, om likvidationsanledning på grund av denna lag eller bolagsordningen föreligger eller om bolagets eget kapital beräknat enligt 2 § tredje stycket ej uppgår till hälften av det registrerade andelskapitalet eller till minimikapitalet eller om utskiftning ägt rum.

När beslut enligt första stycket fattas, skall samtidigt väljas styrelse.

Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av styrelse skall av likvidatorerna genast anmälas för registrering. Beslutet får ej verkställas förrän registrering skett.

Om likvidationsbeslut som avses i 1 - 4 §§ blivit upphävt genom domstols lagakraftägande dom eller beslut, skall likvidatorerna genast göra anmälan därom för registrering samt kalla till bolagsstämma för val av styrelse.

När likvidation upphört enligt denna paragraf, äger 14 § motsvarande tillämpning.

18 § Om någon anmälan rörande bolaget ej kommit in till registreringsmyndigheten under de tio senaste åren, skall denna på lämpligt sätt undersöka huruvida bolaget upphört med sin verksamhet. Vinnes ej upplysning att bolaget fortfarande består, skall det avföras ur registret och är därmed upplöst. Uppkommer därefter behov av likvidationsåtgärd, skall på ansökan av den vars rätt därav beröres en eller flera

likvidatorer

förordnas av rätten. Om ej fall som avses i 15 § tredje stycket föreligger, skall likvidation genomföras.

Lagförslag 63

Kallelse till första bolagsstämman skall ske enligt 16 §.

19 § Om andelsbolag är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas.

Finnes överskott, skall bolagsstämman inom en månad från det konkursen avslutades besluta att bolaget skall träda i likvidation. Fattas ej sådant beslut, gäller 4 §.

Var bolaget i likvidation när det försattes i konkurs, skall likvidationen fortsättas enligt 16 §, om konkursen avslutas med överskott.

20 § Om andelsbolag försättes i konkurs eller om förhandling om offentligt ackord inledes för bolaget, skall konkursdomaren sända underrättelse om beslutet för registrering.

Under konkurs företrädes bolaget som konkursgäldenär av den styrelse och verkställande direktör eller de likvidatorer som finnes vid konkursens början. Dock gäller även under konkursen bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytillsättning.

När konkurs avslutats eller förhandling om offentligt ackord avslutats på annat sätt än genom konkurs, skall konkursdomaren genast för registrering underrätta registreringsmyndigheten samt i förra fallet ange om överskott finnes eller ej. Konkursdomaren skall även för registrering underrätta registreringsmyndigheten när överrätt genom beslut, som vunnit laga kraft, upphävt beslut att försätta bolaget i konkurs eller att inleda förhandling om offentligt ackord.

sou 1978:66 55 Lagförslag

13 KAP.

Fusion 001 inlösen av andelar eller aktier i dotter- Bolag, om5iIdning t1II aktiebolag m.m.

l_§ Avtal om fusion, varigenom ett andelsbolag (över-

låtande bolag) upplöses utan likvidation och dess tillgångar och skulder övertages av annat andelsbolag eller av ett aktiebolag (övertagande bolag), skall för att bli giltigt godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget, om ej annat följer av 8 §. Fusion kan ske utan hinder av att det överlåtande bolaget trätt i likvidation. I sådant fall skall likvidationen avslutas när registrering skett av rättens tillstånd enligt 5 §.

Följande handlingar skall hållas tillgängliga för andelsägarna under minst en vecka före den bolagsstämma, vid vilken fråga om godkännande av fusionsavtal skall behandlas, samt läggas fram på stämman,

1. förslag till bolagsstämmans beslut,

2. fusionsavtalet, som skall ange fusionsvederlaget och grunderna för dess fördelning,

5. redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för bolaget,

4. yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 5,

5. om årsredovisningen ej skall behandlas på stämman, handlingar som anges i 4 kap. 3 § första stycket 1-5,

6. om i fusionsvederlaget ingår aktier eller andelar i det Övertagande bolaget eller av detta bolag utfärdade konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteokning, handlingar som anges i 4 kap. 5 § första stycket 1-5 beträffande det övertagande bolaget.

Handlingarna skall genast sändas till samtliga andelsägare med för bolaget känd postadress.

2 § Avtal om fusion, varigenom två eller flera an-

delsbolag (överlåtande bolag) förenas genom att bilda

ett nytt andelsbolag som övertar deras tillgångar och

66 Lagförslag

skulder mot andelarna i det övertagande bolaget, skall för att bli giltigt godkännas av bolagsstämman i varje överlåtande bolag. Bestämmelserna i 1 § första stycket andra meningen äger motsvarande tillämpning. Detsamma gäller om ett andelsbolag förenas med ett aktiebolag till ett nytt andelsbolag.

Handlingar, som anges i 1 § andra stycket 1-5, skall upprättas för varje överlåtande bolag. De skall hållas tillgängliga för andelsägare eller aktieägare i överlåtande bolag under minst en vecka före bolagsstämma vid vilken fråga om godkännande av fusionsavtal skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas till alla andelsägare med känd postadress samt till aktieägare som begär det och uppger sin postadress. De skall läggas fram på stämmorna.

Fusionsavtalet tjänar som stiftelseurkund för det övertagande bolaget. Avtalet skall innehålla förslag till bolagsordning och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Godkänner bolagsstämmorna avtalet, skall de samtidigt utse styrelse och revisorer.

§_§ När avtal om fusion godkänts av bolagsstämman skall det anmälas av bolaget för registrering. Om det ej skett inom fyra månader från bolagsstämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, är frågan om fusion förfallen.

Hinder mot registrering av avtal om fusion enligt 2 § möter, om ej yttrande företes från auktoriserad eller godkänd revisor av vilket framgår att andelskapitalet i det Övertagande bolaget icke överstiger de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det övertagande bolaget.

g_§ Senast två månader efter det avtal om fusion

registrerats skall bolagen ansöka om tillstånd att verkställa avtalet. Ansökan göres hos rätten i den ort där det överlåtande eller, vid fusion enligt 2 §, det Övertagande bolagets styrelse har sitt säte. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att fusionsavtalet registrerats och förteckning över överlåtande bolags kända borgenärer med angivande av deras postadresser.

Bestämmelserna i 5 kap. 6 § tredje-femte styckena äger motsvarande tillämpning.

§ § Rätten skall underrätta registreringsmyndigheten om ansökan enligt 4 § och om lagakraftvunnet beslut som meddelats med anledning av ansökningen.

Utgöres fusionsvederlaget helt eller delvis av andelar i det Övertagande bolaget och har det eller de överlåtande bolagen fullgjort sina skyldigheter enligt fusionsavtalet, skall bolagen för registrering anmäla

sou 1978: 66 Lagförslag 67

andelskapitalets ökning eller, vid fusion enligt 2 §, att det övertagande bolaget bildats och utstyrelse setts för det. Anmälningen, som ersätter av teckning andelarna, skall göras inom två månader från det rättens tillstånd till fusionen vunnit kraft. Vid laga anmälningshandlingen skall fogas intyg från auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar överlämnats till det Övertagande bolaget.

Överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag av skadeståndsanspråk enligt 14 kap. 1-3 §§ övergår till det Övertagande bolaget, när lagakraftvunnet beslut om bifall till ansökan enligt 4 § registrerats och, i fall som avses i andra även anmälan stycket, som där anges registrerats.

Har ej ansökan om rättens tillstånd inom föregjorts skriven tid eller har rätten genom belagakraftvunnet slut avslagit ansökan, skall registreringsmyndigheten förklara frågan om fusion förfallen. Detsamma gäller om bolagen ej gjort anmälan enligt andra stycket inom föreskriven tid eller registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering.

6 § När registrering som avses i 5 § tredje stycket skett, skall styrelsen och verkställande direktören i överlåtande bolag skifta fusionsvederlaget.

Styrelsen och verkställande direktören skall genast när skifte skett avge redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter för tid och på sätt som anges i 12 kap. 9 §. som skall Redovisningen, framläggas på bolagsstämma så snart det kan ske, skall innehålla redogörelse för skiftet.

Beträffande klander av skiftet och preskription av skifteslikviden äger 12 kap. 15 § andra och tredje styckena motsvarande tillämpning.

Z § När slutredovisning lagts fram enligt 6 §, är det överlåtande bolaget upplöst. Anmälan därom skall genast göras för registrering.

Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av samtliga andelar hos styrelsen påkalla bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 14 kap. 5 §, varvid 8 kap. 8 § andra meningen äger motsvarande tilllämpning. Väckes sådan talan, gäller 12 kap. 16 § i tillämpliga delar.

§_§ Äger moderbolag samtliga andelar eller aktier i dotterbolag, kan bolagens styrelser träffa och för registrering anmäla sådant avtal om fusion, att dotterbolaget skall gå upp i moderbolaget. Därvid 4 gäller och 5 §§ i tillämpliga delar. är Dotterbolaget upplöst när rättens beslut om tillstånd registrerats.

68 Lagförslag

2_§ Äger moderbolag självt eller tillsammans med dot-

terföretag mer än nio tiondelar av andelarna eller aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga andelar eller aktier i dotterbolag, har moderbolaget rätt att av de övriga andels- eller aktieägarna i sistnämnda bolag lösa in återstående andelar eller aktier. Den vars andelar eller aktier kan lösas in har rätt att få sina andelar eller aktier inlösta av moderbolaget.

Tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om lösenbeloppet prövas av tre skiljemän enligt lagen (1929:145) om skiljemän, i den mån annat ej följer av bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om tid inom vilken skiljedomen skall meddelas är icke tilllämpliga.

Har moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i dotterbolag som är aktiebolag på grund av inbjudan till en vidare krets att till moderbolaget överlåta sådana aktier mot visst vederlag, skall lösenbeloppet motsvara vederlaget, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av moderbolaget, om ej skiljemännen på särskilda skäl ålägger annan andels- eller aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader.

10 § Vill moderbolag lösa in andelar eller aktier i dotterbolag enligt 9 § och kan överenskommelse härom icke träffas, skall moderbolaget hos dotterbolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjutes till skiljemän och uppge sin skiljeman.

Dotterbolagets styrelse skall vid begäran enligt första stycket ofördröjligen genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar och tidning inom den ort där styrelsen har sitt säte anmoda andels- eller aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till dotterbolaget senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan andelsägare och aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.

Har icke samtliga i andelsförteckningen eller i aktieboken införda andels- respektive aktieägare mot vilka lösningsanspråket riktas inom föreskriven tid uppgivit en gemensam skiljeman, skall dotterbolagets styrelse hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte begära förordnande av god man. Denne skall hos överexekutor i nämnda ort ansöka om förordnande av sådan skiljeman och i tvisten bevaka frånvarande andelseller aktieägares rätt.

11 § Prövas tvist om inlösen enligt 9 § av skiljemän och är det ostridigt mellan parterna att lösningsrätt

sou 1978:66 Lagförslag 69

föreligger eller förklaras i skiljedom att sådan rätt är för handen utan att lösenbeloppet samtidigt fastställes, är andels- respektive aktieägarna skyldiga att till moderbolaget överlämna sina andelsbevis respektive aktiebrev med påskrift om överlåtelse, om moderbolaget betalar fastställt lösenbelopp eller ställer av skiljemännen godkänd säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta.

Andels- respektive aktieägare har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det säkerhet ställts till dess lösenbeloppet förfaller till betalning.

12 § Har fastställt lösenbelopp erbjudits andels- eller aktieägare utan att denne överlämnat sina andelsbevis respektive aktiebrev, skall moderbolaget utan dröjsmål nedsätta lösenbeloppet enligt lagen (1927:56) om gälds betalning genom penningars nedsättande i allmänt förvar. Därvid får förbehåll om rätt att återtaga det nedsatta beloppet ej göras.

1§ § Har säkerhet ställts enligt 11 § eller nedsättning skett enligt 12 §, är moderbolaget ägare till andelarna respektive aktierna. Innan aktiebreven överlämnats till moderbolaget medför breven i sådant fall endast rätt för innehavaren att mot överlämnande av breven till moderbolaget eller överexekutor få ut lösenbeloppet jämte ränta.

Har aktiebrev ej överlämnats inom ett år från det moderbolaget blivit ägare till aktien, kan nytt till moderbolaget ställt aktiebrev utfärdas. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift att det ersätter äldre brev. Överlämnas därefter det äldre aktiebrevet till moderbolaget, skall brevet överlämnas till dotterbolaget för att makuleras.

15 5 Andelsbolag kan ombildas till aktiebolag. Beslut härom fattas av bolagsstämman och är giltigt om det biträtts av andelsägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda andelarna, om inte större röstmajoritet föreskrives i bolagsordningen. Underrättelse om beslutet skall inom fjorton dagar sändas till envar andelsägare som är upptagen i andelsförteckningen men ej varit närvarande på stämman.

Ombildningen till aktiebolag anses genomförd, när bolagsordningen ändrats så att den uppfyller kraven i aktiebolagslagen samt ändringen registrerats och offentliggjorts. Aktiebrev får inte utställas före ombildningen.

Har vid ombildning behörigt anspråk på utfående av tilldelad aktie inte framställts inom fem år från registreringen av beslutet om ombildning, kan den berättigade anmanas att vid äventyr av aktiens förlust

taga ut aktien. Anmaningen skall sändas till den berättigade, om hans namn och adress är kända för bolaget. I annat fall skall anmaningen kungöras i Postoch Inrikes Tidningar och tidning inom den ort där styrelsen har sitt säte. Inkommer ej anmälan inom sex månader från anmaningen kan aktien säljas genom fondkommissionär för den berättigades räkning. Denne har därefter endast rätt att utfâ det vid försäljning influtna beloppet med avdrag för kostnaderna för anmaningen och försäljningen. Belopp som ej inom lyfts fyra år tillfaller bolaget.

SOU l978:66 Lagförslag 71

14 KAP.

Skadestånd m.m.

l_§ Stiftare, styrelseledamot och verkställande di-

rektör, som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas andelsägare eller annan genom överträdelse av denna lag eller bolagsordningen.

2 § Revisor är ersättningsskyldig enligt i 1 § angivna grunder. Han ansvarar även för skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans medhjälpare.

Är revisionsbolag revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag och den för revisionen huvudansvarige.

2_§ Andelsägare är skyldig att ersätta skada som han

genom att medverka till överträdelse av denna lag eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget, andelsägare eller annan. Om det med hänsyn till faran för fortsatt missbruk och förhållandena i övrigt är påkallat, är han även skyldig att inlösa skadelidande andelsägares andelar. Lösenbeloppet bestämmes till belopp som är skäligt med hänsyn till bolagets ställning och övriga omständigheter.

A_§ Om någon är ersättningsskyldig enligt 1 - 5 §§, kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån ej skadeståndsskyldigheten jämkats för någon av dem enligt första stycket. Vad någon utgivit i skadestånd får sökas åter av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

Talan om skadestånd till bolaget enligt 1 _ 3 §§ L§ kan väckas, om vid bolagsstämma majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till minst en tiondel av andelskapitalet biträtt förslag om anställande av skadeståndstalan eller, såvitt gäller styrelseledamot eller verkställande direktör, röstat mot förslag om

Lagförslag

ansvarsfrihet. Uppgörelse beträffande skadeståndsskyldigheten kan träffas endast av bolagsstämman och blott under förutsättning att ej ägare till en tiondel av andelskapitalet röstar mot förslag härom. Föres skadeståndstalan av andelsägare för bolagets kan räkning, uppgörelse ej träffas utan hans samtycke.

Talan om skadestånd till bolaget får föras av ägare till minst en tiondel av andelskapitalet. Om andelsägare sedan talan väckts avstår från talan, kan likväl de övriga fullfölja denna. Den som anställt talan svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av bolaget för kostnad som täckes av vad som kommit bolaget till godo genom rättegången.

Talan för bolagets räkning mot styrelseledamot och verkställande direktör om skadestånd på grund av beslut eller åtgärd under ett skall väckas räkenskapsår sist ett år från det årsredovisning och revisionsberättelse för räkenskapsåret lades fram på bolagsstämma.

Har beslut fattats att bevilja ansvarsfrihet eller att icke föra skadeståndstalan utan att som andelsägare avses i första stycket röstat däremot eller har tiden för talan försuttits enligt tredje kan likstycket, väl talan enligt första eller andra stycket väckas, om i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller eljest till bolagsstämman ej lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter angående beslut eller åtgärd varpå talan grundas.

Utan hinder av vad som sagts ovan i denna paragraf kan skadeståndstalan som grundas på brott föras av styrelsen.

6 § Talan för bolagets räkning enligt 1 - 5 §§, som icke grundas på brott, kan ej väckas mot

1. stiftare sedan tre år förflutit från det beslut om bolagets bildande fattades,

2. styrelseledamot eller verkställande direktör sedan tre år förflutit från utgången av det då räkenskapsår beslut eller åtgärd, varpå talan fattades grundas, eller vidtogs,

5. revisor sedan tre år förflutit från det revisionsberättelse framlades på bolagsstämma eller yttrande som avses i denna lag avgavs,

4. andelsägare sedan två år förflutit från beslut eller åtgärd, varpå talan grundas.

Försättes bolaget i konkurs på ansökan som gjorts innan den i första stycket angivna tiden gått kan ut, konkursboet föra talan enligt 1 - 3 §§ utan hinder av att frihet från skadeståndsansvar inträtt enligt 5 §. Efter utgången av nämnda tid kan sådan talan dock ej

SOU 1978366 Lagförslag 73 väckas senare än sex månader från första borgenärssammanträdet.

SOU l978:66 Lagförslag 75

15 KAP.

firma

Andelsbolaås

l_§ Andelsbolags firma skall innehålla ordet andels-

bolag. Firman skall tydligt skilja sig från annan förut i andelsbolagsregistret, aktiebolagsregistret eller filialregistret införd, ännu bestående firma. För registrering av andelsbolags firma gäller i övrigt vad som föreskrives i firmalagen

(1974:156).

Skall bolagets firma registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i bolagsordningen.

Bolagets styrelse kan antaga bifirma. Vad i första stycket sägs om firma gäller även bifirma. Ordet andelsbolag får dock ej intagas i bifirma.

Skriftlig handling, som utfärdas för andelsbolag, bör undertecknas med bolagets firma. Har styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget utfärdat handling utan firmateckning och framgår icke av dess innehåll att den utfärdats på bolagets vägnar, är de som undertecknat handlingen solidariskt ansvariga för förpliktelse enligt handlingen såsom för egen skuld. Detta gäller dock ej, om av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdades för bolaget och den till vilken handlingen ställts av bolaget får behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

2 § Om förbud mot användning av firma och om hävande av firmaregistrering finns bestämmelser i firmalagen

(1974:156)-

Lagförslag

16 KAP.

Registrering

för är 1 § Registreringsmyndighet andelsbolag patentoch registreringsverket.

Hos registreringsmyndigheten föres andelsbolagsregister för registrering enligt denna lag eller annan författning.

Föreskrifter om avgifter i registreringsärenden enligt denna lag meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av registreringsmyndigheten.

Registreringsmyndigheten skall utan dröjsmål i

g_§

Post- och Inrikes Tidningar kungöra vad som införas i andelsbolagsregistret med undantag av registrering av underrättelse enligt 12 kap. 20 §.

Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser blivit infört i andelsbolagsregistret och kungjort i Post- och Inrikes Tidningar skall anses ha kommit till tredje mans kännedom, om ej av omständigheterna framgår att han varken ägde eller bort äga vetskap därom.

Har sökande vid anmälan för registrering ej iakt- A_§ tagit vad som är föreskrivet om anmälan, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidtaga rättelse. Detsamma gäller om registreringsmyndigheten finner att beslut som anmäles för registrering eller handling som bifogas anmälningen ej har tillkommit i behörig ordning eller till sitt innehåll strider mot lag eller annan författning eller mot bolagsordningen eller har i något viktigare hänseende otydlig eller vilseledande avfattning. Underlâter sökanden att efterkomma föreläggandet, skall anmälningen avskrivas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas i föreläggande. Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall registrering vägras, om anledning ej förekommer att ge sökanden nytt föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör ej hinder för registrering av bolagsstämmobeslut, om rätten till talan mot beslutet gått förlorad enligt 8 kap. 17 § andra stycket.

78 Lagförslag

Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underrätta bolaget när registreringsmyndigheten fattar beslut enligt 5 kap. 7 § tredje 12 kap. 18 stycket, §, 13 kap. 5 § fjärde stycket eller 17 kap. 2 §.

§ § Om avförande av firma ur registret sedan dom om hävande av firmaregistrering vunnit laga kraft finns

bestämmelser i firmalagen (1974:156).

§_§ Registrering av beslut om ändring av bolagsordningens bestämmelser om andelskapitalet, maximikapitalet eller minimikapitalet eller om andelarnas nominella belopp och av beslut registrering om ökning eller nedsättning av andelskapitalet skall ske samtidigt, om ändringen av bolagsordningen eller ökningen eller nedsättningen av andelskapitalet är nödvändig för att andelskapitalets storlek skall bli förenlig med bolagsordningen.

1_§ Mot myndighets beslut i tillståndsärende

enligt 2 kap. 1 §, 6 kap. 1 §, 7 kap. 4 §, 9 kap. 2 eller 3 § eller 11 kap. 8 § föres talan hos regeringen genom besvär.

Mot länsstyrelses beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första stycket föres talan hos kammarrätt genom besvär.

Talan mot registreringsmyndighetens beslut varigenom

1 “

anmälan avskrivits eller registrering vägrats enligt 4 § första stycket föres hos kammarrätt genom besvär inom två månader från beslutets Detsamma dag. gäller beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 § tredje stycket.

Lagförslag 79

17 KAP.

Straff och vite

1 § Till böter eller fängelse i högst ett år dömes den som

1. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att enligt denna lag föra andelsförteckning eller hålla sådan förteckning tillgänglig,

2. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 6 kap. 3 §, 7 kap. 8 § andra stycket andra meningen eller 9 § första stycket andra eller tredje meningen,

3. uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot 11 kap. 7 eller 9 §.

Utan hinder av 55 kap. 1 § brottsbalken får påföljd för brott enligt första stycket 5 mot 11 kap. 7 § ådömas, om den misstänkte häktats eller erhållit del av åtal för brottet inom fem år från brottet.

g_§ Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga

verkställande direktören eller styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt denna lag eller annan författning att

1. till myndigheten sända in behörig redovisningshandling, revisionsberättelse eller delårsrapport,

2. hos myndigheten göra behörig anmälan för registrering.

Föreläggande enligt första stycket 2 får ej meddelas, om underlåtenhet att göra anmälan medför att bolagsstämmans eller styrelsens beslut förfaller eller bolaget blir skyldigt träda i likvidation.

Försuttet vite utdömes av registreringsmyndigheten.

SOU l978:66 Lagförslag

2. Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1585)

Härigenom föreskrives att 1 kap. 1 § aktiebolagslagen

(1975:1385) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse lxdelse Föreslagen 1 KAP.

Inledande bestämmelser

1 § I aktiebolag svarar delägarna ej personligen för Bolagets förpliktelser.

Aktiebolaget skall ha ett Aktiebolaget skall ha ett aktiekapital, som skall aktiekapital, som skall uppgå till minst femtiotu- uppgå till minst etthundra- §35 kronor. Är aktiekapi- tjugofemtusen kronor. Ar aktalet fördelat på flera tiekapitalet fördelat på aktier, skall dessa lyda flera aktier, skall dessa på lika belopp. lyda på lika belopp.

s 83

1 Utredningsarbetet

1.1 Utredningsuppdraget

I det anförande till statsrådsprotokollet den 11 oktober 1974, varigenom statsrådet Lidbom hemställde om bemyndigande att tillkalla sakkunniga med uppdrag att utreda frågor om handelsbolag m.m., behandlades bl.a. frågan i vad mån det i Sverige behövs en särskild ny bolagsform för mindre företag. Efter att ha redogjort för förekomsten i vissa främmande länder, däribland Danmark,

av en sådan särskild bolagsform (bolag av GmbH-typ),vari

ekonomisk verksamhet kan bedrivas utan personlig ansvarighet för delägarna men med lägre krav på insatskapital än i det egentliga aktiebolaget, anförde föredraganden.

Riksdagen har nyligen hemställt om skyndsam utredning angående införande av en särskild bolagsform för mindre företag (LU 1974:19, rskr 1974:238). De sakkunniga bör överväga även denna fråga.

De sakkunnigas arbete bör på denna punkt bedrivas förutsättningslöst. De sakkunniga bör pröva om det mot bakgrund av de ändringar beträffande handelsbolagslagstiftningen som kan bli aktuella är av behovet påkallat med en särskild ny företagsform för de mindre företagen; Ett sådant behov skulle troligen närmast avse en kombination av det minoritetsskydd som gäller enligt handelsbolagslagen med frihet från personligt ansvar. En sådan frihet förutsätter dock ett bundet bolagskapital av betryggande storlek. Skulle utredningen komma till att det finns behov av en sådan företagsform, torde den nya danska lagstiftningen i varje fall i vissa hänseenden kunna tjäna som förebild för hur lagstiftningen i så fall bör läggas upp. De sakkunniga bör i denna del också i vederbörlig mån beakta de olika synpunkter och uppslag som fördes fram under riksdagsbehandlingen i våras. Jag vill dock i det sammanhanget framhålla att de sakkunniga inte i sitt arbete skall gå in på frågor om olika skatteregler för skilda företagsformer. Frågan om neutralitet i det hänseendet behandlas av företagsskatteberedningén. Däremot bör de sakkunniga samråda med företagsskatteberedningen.

Utredningsarbetet

Skulle de sakkunniga stanna för att det finns behov av en särskild företagsform för de mindre företagen, uppkommer frågan om eventuella följdändringar i aktiebolagslagen. I länder där företagsformer av GmbH-typ förekommer ställs i allmänhet kravet på minimibeloppet för aktiekapitalet högre än vad fallet är hos oss. Minimibeloppet för aktiekapitalet i tyskt aktiebolag uppgår till 100 OOO DM. Enligt den nya danska lagen är minimiför aktiekapitalet i aktiebolag 100 000 beloppet danska kronor. Införs en särskild företagsform av GmbH-typ hos oss finns det enligt min mening goda skäl att överväga en höjning av minimibeloppet för aktiekapital så att aktiebolagsformen verkligen förbehålls de större och medelstora företagen.

framhöll slutligen att de sakkunniga bor- Föredraganden de arbeta med sikte på att utredningsarbetet skulle kunna leda till lagstiftning i god tid före utgången av år 1978 samt påpekade att de sakkunniga borde vara oförhindrade att lägga fram delförslag.

För det huvudsakliga innehållet i det av föredraganden nämnda utlåtandet av lagutskottet kommer en redogörelse att lämnas under avsnitt 2.

I tilläggsdirektiv den 9 februari 1978 fick kommittén i uppdrag att förutsättningslöst utreda frågan om en ändamålsenlig utformning av det aktiebolagsrättsliga koncernbegreppet.

1.2 Utredningsarbetets bedrivande

Kommittén har hittills bedrivit utredningsarbetet på så sätt, att frågan om den särskilda företagsformen för de mindre företagen fortlöpande behandlats parallellt med frågorna om handelsbolag och enkla bolag samt årsredovisning, revision och koncerner. Beträffande de sistnämnda frågorna redovisar kommittén sina överväganden i ett särskilt delbetänkande. Arbetet med de frågor som aktualiseras av tilläggsdirektiven återstår alltjämt.

Uppgifter rörande utländska förhållanden har inhämtats under medverkan av svenska beskickningar i berörda länder. Kommittén har samrått med företagsskatteberedningen varjämte kommitténs sekreterare haft överläggningar med företagsskatteberedningens sekreterare. Kommitténs sekreterare har också haft visst samråd med kapitalmarknadsutredningens och företagareföreningsutredningens sekreterare angående frågor om de mindre företagens kapitalanskaffningsproblem.

Kommittén höll den 22 oktober 1975 en s.k. hearing bei träffande frågan om en särskild företagsform för de 1 mindre företagen med företrädare för berörda organisa- i tioner och samt andra som berörs av komit- i myndigheter 5.

sou 1978:66 Utredningsarbetet 85

miténs arbete i denna del. Kommittén har också genom ledamoten Löfgren, experten Strand och sekreteraren Zethraeus varit representerad vid en överläggning den 6 april 1976 mellan representanter för de borgerliga partiernas riksdagsgrupper och berörda småföretagarorganisationer angående frågan om en särskild bolagsform för de mindre företagen.

Även i Danmark och Norge har tillsatts kommittéer med uppgift att se över lagstiftningen om handelsbolag m.m. I Finland har utsetts en observatör (lagstiftningsrådet af Schultén) med uppgift att följa arbetet i de komittéer som sålunda tillsatts i Danmark, Norge och Sverige. Genom sekretariatet har 1974 års bolagsk0mmitté.haft kontakter med motsvarande kommittéer i Danmark och Norge samt med den finske observatören. Kommittén har också besökt Norge och där haft överläggningar med den norska kommittén. Kommittén har genom nämnda kontakter erfarit att det i Finland och Norge f.n. inte är aktuellt att utreda frågan om införande av en bolagsform av GmbH-typ.

I maj 1974 gav statens industriverk avdelningen för företagsekonomi vid Umeå universitet uppdraget att kartlägga och analysera vilka för- resp. nackdelar skilda associationsformer kunde innebära för mindre och medelstora företag. Uppdraget utfördes av en arbetsgrupp under ledning av universitetslektorn Mats Glader och redovisades för uppdragsgivaren i en tryckt rapport (SIND 1975:5) hösten 1975. Resultatet av projektgruppens arbete föredrogs emellertid redan före den tidpunkten för kommittén av Glader samt två av dennes medarbetare.

Kommittén har besökt Danmark och där haft överläggningar med företrädare för danska myndigheter och näringslivsorganisationer angående bl.a. de erfarenheter som i Danmark vunnits av den nya lagstiftningen om anpartsselskaber.

Arbetet med det nu ifrågavarande delbetänkandet har under slutskedet drivits under stark tidspress. Detta har bl.a. fört med sig att kommittén inte kunnat lagga fram några förslag till övergångsbestämmelser till den nya lagstiftningen eller till följdlagstiftning som nödvändiggöres av denna. Delbetänkandet saknar av samma skäl också sammanfattning.

Inom sekretariatet har Zethraeus handhaft de frågor som rör den särskilda bolagsformen medan Pettersson svarat för frågorna rörande översynen av handelsbolagslagstiftningen och övriga frågor som berörs av kommitténs uppdrag. Pettersson har dessutom svarat för samordningen av arbetet.

sou 1978:66 87 2

2 Frågans tidigare behandling

2.1 Lagberedningens förslag till ny aktiebolagslag 1941

Frågan om att införa en bolagsform av GmbH-typ i Sverige övervägdes av lagberedningen under förarbetena till 1944 års aktiebolagslagstiftning (SOU 1941:9 s. 29 ff). Efter att ha redogjort för reglerna om denna bolagstyp i Tyskland, Frankrike, Schweiz och England samt de praktiska erfarenheterna av densamma i dessa länder uttalade lagberedningen bl.a. följande.

Att i svensk lagstiftning införa en bolagsform motsvarande den tyska GmbH möter enligt lagberedningens mening allvarliga betänkligheter redan från den synpunkten att en sådan bolagsform saknar grundval i inhemsk rättsutveckling. Och den enda svenska bolagsform, där begränsning av ansvarigheten till insatserna gäller beträffande vissa bolagsmän, kommanditbolaget, har icke erhållit den användning i vårt ekonomiska liv att reella förutsättningar föreligga för en utbyggnad av denna bolagstyp. Erfarenheten visar vidare, att i Sverige i stor utsträckning förekomma små aktiebolag, däri aktieägare finnas med ett ringa antal aktier - ofta en aktie - vilka endast formellt äro ägare av sina aktier och i själva verket innehava dem för huvudaktieägarens räkning. Att missförhållanden beträffande sådana aktiebolag, vilka i själva verket äro enmansbolag eller stå enmansbolaget nära, icke i vidsträcktare omfattning visat sig, torde bero på de regler som för aktiebolaget gälla om årsredovisningen, särskilt reglerna för balansräkningens upprättande, om revision och om vinstutdelning, samt på den publicitet rörande bolagets ställning och resultatet av dess verksamhet som föreligger enligt dessa regler. Att införa en bolagsform, som medger begränsning av den personliga ansvarigheten utan sådana regler, väcker därför stora betänkligheter. Erfarenheterna i Tyskland hava visat, att bolagsformen GmbH på grund av frånvaron av regler om kontroll och publicitet blivit föremål för missbruk i betydande omfattning, vilket medfört en strävan från det allmännas sida att förmå de mindre företagen att välja företagsformer med

Frågans tidigare behandling

personlig ansvarighet. Å andra sidan synes GmbH förlora i praktiskt intresse, om den - såsom enligt den schweiziska lagstiftningen - närmas aktiebolaget och tillika regeln om frihet från personlig ansvarighet ytterligare modifieras genom bestämmelser om ansvarighet ej blott i avseende å tillskott i penningar utan även beträffande tillskott av annan egendom (apport). Vid de överläggningar som hållits med delegerade för de nordiska länderna har därför tanken på inrättande av en bolagsform närmande sig den tyska GmbH ansetts böra avvisas. Och att med bibehållande av små bolag inom aktiebolagslagstiftningens ram beträffande dessa medgiva undantag från de allmänna reglerna om redovisning, revision och publicitet skulle medföra samma faror som inrättande av en bolagsform liknande GmbH. I alla de fall, då ansvarigheten begränsas till ett i företaget insatt kapital, synes det vara nödvändigt att de för kapitalets skyddande erforderliga reglerna om redovisning, revision och publicitet upprätthållas av hänsyn till dem för vilka anspråk uppkommer mot bolaget. Att härutinnan åberopa erfarenheterna beträffande private companies låter sig ej göra, då förhållandena i England i åtskilliga viktiga hänseenden väsentligt skilja sig från förhållandena i Sverige och övriga nordiska länder. De små aktiebolagen kunna ej hindras att driva en ganska omfattande rörelse och de små företag, som icke vilja underkasta sig aktiebolagets regler om redovisning, revision och publicitet, böra enligt lagberedningens vamening ra hänvisade till företagsformer med personlig ansvarighet.

Efter att ha framhållit, att åtskilliga av de fördelar som var förbundna med bolagsformen GmbH kunde vinnas inom aktiebolagslagstiftningens ram genom särskilda bolagsordningsbestämmelser ansåg sig lagberedningen inte böra föreslå en bolagsform motsvarande GmbH.

Lagberedningens ståndpunkt godtogs vid den fortsatta behandlingen av lagstiftningsärendet.

2.2 Aktiebolagsutredningens förslag till aktiebolagslag 1971

I sitt betänkande (sou 1971:15) med förslag till ny aktiebolagslag m.m. anförde aktiebolagsutredningen angående den nu aktuella frågan följande (s. 120 f).

Liksom under förarbetena till AL har om övervägts för mindre företag borde införas annan bonågon lagsform än aktiebolagets, under vilken ekonomisk verksamhet kunde drivas utan personlig ansvarighet för deltagarna. Fråga om sådan har bolagsform väckts i olika sammanhang och motiverats framför allt av önskemål om förenklade för mindre regler

89 Frågans tidigare behandling

företagare. Se motioner vid 1949, 1950, 1965 och 1966 års riksdagar. I motionerna 1966:I:566 och II:693 (likalydande) framfördes önskemål att utredningen skulle ta upp frågan om enklare regler för mindre bolag, antingen inom aktiebolagslagens ram eller i en särskild lag med bestämmelser om en enklare företagsform utan personlig ansvarighet. Frågan har diskuterats under de nordiska överläggningarna. Man har därvid enats om att inte framlägga förslag om någon ny bolagsform. För svensk del kvarstår de vid AL:s tillkomst anförda skälen, jfr LB motiv s. 29 ff. Möjligen bör frågan upptas i samband med en modernisering av lagstiftningen om handelsbolag och enkla bolag.

Vid remissgranskningen av aktiebolagsutredningens förslag tog några remissinstanser upp frågan. Enligt SHIO fanns ett klart behov av en bolagsform, som var direkt avpassad för mindre företag av typen familjeföretag och fåmansföretag. SHIO menade att aktiebolagsutredningens förslag innehöll starkt formaliserade krav beträffande styrelsens och bolagsledningens ansvar inför bolagsstämma, skydd för aktieägare, jävsregler m.m. som inte alls var tillämpliga i fråga om de mindre företagen. SHIO framhöll vidare att användningen av aktiebolagsformen gav skatte- och socialförsäkringsmässiga förmåner och att användningen av aktiebolagsformen inte borde vara beroende av sådana hänsynstaganden. Även Familjeföretagens förening ifrågasatte om det inte borde övervägas att införa en förenklad och mindre formaliserad associationsform för de mindre företagen. Föreningen framhöll att syftet med offentlighet och registreringsskyldighet inte hade relevans beträffande sådana mindre företag. De publicitetssynpunkter som gjorde sig gällande i fråga om stora bolag saknade enligt föreningens uppfattning tillämplighet för den mindre företagsamheten. Bankinspektionen ansåg att det hade varit önskvärt om utredningen närmare hade diskuterat för- och nackdelarna med ett system med två aktiebolagsformer. Systemet skulle enligt inspektionen ha den fördelen att man skulle kunna förenkla regelsystemet för de mindre aktiebolagen. Utredningsförslaget innehöll nämligen enligt inspektionens mening en alltför långtgående detaljreglering när det gällde mindre företag. Vidare skulle tillskapandet av en särskild aktiebolagsform underlätta en eventuell anpassning av den svenska aktiebolagsrätten till motsvarande lagstiftning inom EG. Liknande synpunkter framfördes även av vissa andra remissinstanser.

2.3 Frågans behandling vid 1973 års partiella reform av aktiebolagslagen

Till 1973 års riksdag framlades förslag om höjning av minimigränsen för aktiekapital från 5 OOO kr. till 50 000 kr. I propositionen (prop. 1973:129) uttalade föredragande statsrådet bl.a. följande.

Frågans tidigare behandling sou 1978,55

För egen del vill jag först framhålla att den som driver ett företag måste ha ett ansvar för de åtaganden som görs i rörelsen. Anställs arbetstagare i företaget, måste företagaren kunna lämna garantier för att företaget är någorlunda stabilt så att arbetstagarens sysselsättning inte äventyras. Företagets borgenärer har också berättigade ans språk på att företaget kan fullgöra sina åtaganden. Bland borgenärerna intar det allmänna en framträdande plats. Statens och kommunernas skatteanspråk skiljer sig från övriga borgenärers fordringar bl.a. därigenom att stat och kommun inte kan trygga sitt skatteanspråk genom att uppställa krav på borgen eller annan säkerhet. Det är av dessa skäl angeläget att aktiebolagslagstiftningen utformas så att bolagen har tillräckligt ekonomiskt underlag för sin verksamhet.

För att de som står bakom bolaget och skall svara för rörelsen skall kunna uppfylla sina förpliktelser gentemot anställda, det allmänna och andra borgenärer måste enligt min mening deras kapitalinsats i bolaget vara betydande. Är en företagare inte beredd eller i stånd till att göra en sådan kapitalinsats bör han inte tillåtas att använda aktiebolagsformen utan vara hänvisad till någon annan företagsform där han personligen svarar för företagets förbindelser.

Med en lösning efter nu antydda riktlinjer uppkommer också frågan vilken företagsform som kan vara mest lämpad för de mindre rörelsedrivande bolag som inte klarar den föreskrivna höjningen av aktiekapitalet. En del remissinstanser har efterlyst en ny företagsform, ett slags motsvarighet till GmbH-bolaget, anpassat för de mindre företagen. För min egen del har jag efter ingående överväganden inte kunnat finna tillräckliga motiv för _ att införa en sådan ny företagsform, där delägarna 2 inte svarar personligen för företagets förbindelser. Det behövs inte heller för att tillgodose småföretagens behov. Det finns andra associationsformer som är lämpade för småföretag. Jag tänker bl.a. på handelsbolaget och kommanditbolaget.

Lagutskottets majoritet anslöt sig i stort till de värderingar åt vilka föredragande statsrådet hade givit uttryck och ansåg för sin del att det inte behövdes någon ny företagsform för att tillgodose småföretagens behov (LU 1973:19 s. 51). Utskottet avstyrkte två motioner (1973=1933 Och 1973:1952) med yrkande om att riksdagen hos Kungl. Majzt borde anhålla om utredning av frågan om införandet av en ny företagsform för mindre företag med begränsad ekonomisk ansvarighet för ägarna. Mot be-

Frågans tidigare behandling 91

slutet reserverade sig samtliga ledamöter från de s.k. borgerliga partierna. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Hösten 1973 behandlades i riksdagen en proposition

(1973:168) med förslag till bl.a. övergångsbestämmelser

sammanhängande med tillämpningen av de nya reglerna om aktiekapitalets minsta storlek på äldre aktiebolag. I samband med lagutskottets behandling av propositionen förekom en motion av likartad innebörd som de nyss nämnda. Utskottet, vars hemställan bifölls av riksdagen, uttalade bl.a. följande (LU 1973:41).

Utskottet vill slutligen understryka att utskottets ståndpunkt i fråga om behovet av en ny företagsform grundas på den principiella uppfattningen, att det från allmän synpunkt är till fördel om små företag drivs i företagsformer med personligt ansvar för ägaren. De personer som står bakom ett företag och skall svara för rörelsen måste kunna uppfylla sina förpliktelser gentemot anställda, det allmänna och andra borgenärer. För att detta skall garanteras krävs det, om de skall vara befriade från personligt ansvar, att deras kapitalinsats i bolaget är betydande. Är en företagare inte beredd eller i stånd att göra en sådan kapitalinsats, bör han enligt utskottets mening inte tillåtas använda en företagsform där han inte peransvarar för företagets förbindelser. I sonligen anslutning härtill erinrar utskottet om att aktiei betydande utsträckning används för bolagsformen att uppnå skattemässiga fördelar eller för att skatteflyktsåtgärder av olika slag. Inmöjliggöra te minst har man utnyttjat möjligheterna att bilda små aktiebolag till att försvåra skattekontroll och undkomma skatteindrivning. En av målsättningarna bakom den våren 1973 genomförda reformen på aktiebolagsrättens område var att minska möjligheterna till dylika förfaranden. Enligt utskottets mening kan det emellertid inte uteslutas att denna målsättning delvis skulle förfelas om man som ett alternativ till aktiebolagsformen i stället införde en ny företagsform av det slag som skisseras i motionen.

Utskottet finner på grund av det anförda ej skäl att frångå sin tidigare bedömning i principfrågan. I enlighet härmed avstyrker utskottet bifall till motionen 1973:2108 såvitt nu är i fråga.

2.4 Frågans behandling vid 1974 års riksdag

I åtskilliga motioner till 1974 års riksdag yrkades, att riksdagen hos Kungl. Majzt skulle begära utredning och förslag om införande av en särskild bolagsform för mindre företag (mot. 1974:242, 1974:395, 1974:396, 1974:972, 1974:977 och 1974:1263). Gemensamt för dessa

Frågans tidigare behandling

motioner var uppfattningen att den gräns 1973 års riksdag godtagit som undre gräns för den egna kapitalinsatsen i fråga om företag utan personlig ansvarighet, 50 000 kr., var alltför hög, sett ur de mindre rörelsedrivande företagens synvinkel. Motionärerna pekade också bl.a. på att aktiebolagsformen är förknippad med vissa skattemässiga fördelar, t.ex. reglerna om avsättning till investeringsfond och möjligheten till särbeskattning av äkta makar som arbetar i samma familjeföretag. I övrigt anfördes i några av motionerna bl.a. följande.

Mot. 1974:242 (fp)

Mot denna bakgrund finner vi det angeläget att frågan om en enklare företagsform med begränsat personligt ansvar snarast löses. Syftet bör därvid vara att hitta en form som innebär att de mindre företagen i skattehänseende och i vad gäller rätt till fondavsättningar behandlas på i huvudsak samma sätt som aktiebolag. Däremot bör formkraven i olika avseenden kunna göras mera begränsade. De måste dock utformas så, att behovet av insyn och kontroll från olika intressenters sida tillgodoses. En bolagsform av detta slag bör vidare, om möjligt, förbehållas enbart rörelsedrivande bolag. I utredningsarbetet bör prövas om särskilda regler i t.ex. skattehänseende bör utformas för denna bolagsform.

Mot. 1974:596 (fp + m +c)

Förenklingar av aktiebolagslagens regler borde kunna göras dels beträffande kungörelsebestämmelserna vid bildande av aktiebolag och utökning av aktiekapitalet, dels beträffande kravet på ett visst antal stiftare, dels beträffande aktiebolags skyldighet att lämna uppgifter till patent- och registreringsverket, dels beträffande bestämmelserna för ombildning av enskilda firmor till aktiebolag, dels beträffande bestämmelserna för likvidering av bolag, dels beträffande kraven på avsättning till reserv- och skuldregleringsfonder, dels beträffande kraven på revision.

Mot. 1974:1263 (c)

många av de rättsregler som redan gäller för aktiebolag bör kunna överföras tämligen ograverade till en sådan ny företagsform. Det t.ex. gäller åtskilliga skatteregler, bl.a. rätten att avsätta medel till investeringsfonder och lagervärderingsreglerna. Samtidigt bör många av de formaliteter

Frågans tidigare behandling 95

som omger bildandet och förvaltningen av ett aktiebolag kunna avvaras.

I sitt betänkande 1974:19 tog lagutskottet b1.a. upp de yrkanden om införande av en särskild bolagsform för mindre företag som framförts i de nyss nämnda motionerna. Efter att ha redogjort för några av huvudpunkterna i den nya danska lagen om anpartsselskaber och de erfarenheter av den lagen som utskottets ledamöter fått ta del av vid en studieresa till Danmark i april 1974, anförde utskottet bl.a. följande.

Eftersom Sverige inte är medlem av EG är vi inte direkt berörda av den gränsdragning mellan aktiebolag och bolag av GmbH-typ som kommissionens harmoniseringsdirektiv aktualiserar (se ovan s. 9). Utskottet vill emellertid erinra om det arbete på en enhetlig nordisk aktiebolagslagstiftning som inleddes efter Nordiska rådets rekommendation nr 11/61 och som efter ett omfattande utredningsarbete lett till att betänkanden av i stort sett likartat innehåll lagts fram av de svenska, danska, finska och norska aktiebolagsutredningarna. Mot bakgrund av den nyligen genomförda samnordiska översynen av aktiebolagslagstiftningen finns det enligt utskottets uppfattning - sedan en bolagsform liknande GmbH numera införlivats med dansk bolagsrätt - i och för sig anledning att överväga huruvida det även för de övriga nordiska ländernas del är önskvärt med en motsvarande differentiering av bolagsformerna, så att man har en form för stora bolag, särskilt sådana vars aktier säljs på börsen eller eljest cirkulerar bland allmänheten, och en annan form för mindre bolag. Utskottet erinrar i detta sammanhang om att det ovannämnda utredningsarbetet hittills endast i Danmark lett till lagstiftning.

Utskottet vill också peka på ett annat skäl till att frågan om en sådan differentiering bör tas upp till förnyad diskussion. Den nuvarande svenska lagstiftningen om aktiebolag har vissa brister när det gäller minoritetsskyddet i fåmansbolag. Dessa brister beror framför allt därpå att aktiebolagsformen främst utformats med sikte på bolag med ett större antal ägare och att fåmansbolagens särskilda problem skjutits åt sidan. I samband med föregående års partiella aktiebolagsreform erhöll därför den s.k. generalklausulen i 76 § andra stycket en ny lydelse i syfte att öka klausulens praktiska genomslagskraft. Aktiebolagsutredningens förslag upptar också vissa andra förbättringar i minoritetsskyddet. Om dessa genomförs kan man förmoda att bristerna i fåmansbolagens minoritetsskydd blir mindre besvärande än de är nu. Inte heller med utredningens förslag uppnår man dock en liknande avbalansering av delägarnas positioner som

Frågans tidigare behandling

den som gjorts i reglerna om handelsbolag. Detta beror bl.a. på att minoriteten mera sällan har den insyn i bolagets förhållanden som är en förutsättning för att minoriteten skall kunna använda de regler som getts till dess skydd.

Från rättsvetenskapligt håll har nyligen den åsikten framförts, att önskemålet om att få till stånd en för fåmansföretag utan personlig ansvarighet mera tillfredsställande avvägning av bolagsmännens inbördes förhållanden kan för svensk del utgöra ett motiv för att skapa en särskild bolagsform för företag med ett begränsat antal delägare. I detta hänseende torde visserligen den nya danska lagen om anpartsselskab inte erbjuda några efterföljansvärda lösningar. Utskottet vill emellertid peka på att i det förslag till en ny GmbH-Gesetz som f.n. är under diskussion i den tyska förbundsdagen förordas ett betydligt förstärkt minoritetsskydd. Enligt detta förslag skall bl.a. varje delägare ha rätt att begära sammankallande av bolagsstämma. Vidare skall varje delägare i princip ha rätt att vid bolagsstämma eller eljest begära fullständiga upplysningar om bolagets förhållanden och rätt att ta del av bolagets bokföring. Bestämmelserna om rätt för delägare att säga upp sig till utträde ur bolaget föreslås också bli liberaliserade.

Med hänvisning till vad sålunda anförts finner utskottet att frågan om införande av en särskild associationsrättslig form för de mindre företagen bör bli föremål för förnyat övervägande. Utskottet förordar därför att en utredning tillsätts för att förutsättningslöst och skyndsamt pröva frågan i hela dess vidd. När det gäller regleringen av de enskilda problem som aktualiseras av utredningsuppdraget och formerna för den lagtekniska lösningen anser utskottet att utredningen bör vara obunden. Under sådana omständigheter finner sig utskottet böra avstå från att närmare kommentera de olika synpunkter och uppslag som förs fram i motionerna. Utskottet förutsätter att de i vederbörlig mån beaktas vid utformningen av utredningsdirektiven och i det arbete som grundas på dessa. Under utredningen bör övervägas i vilken utsträckning den svenska lagstiftningen bör påverkas av den inom EG-länderna gjorda gränsdragningen mellan aktiebolag och bolag av GmbH-typ. Givetvis bör också kontakt i frågan hållas med lagst;ftande myndigheter i Finland och Norge, för det fall att motsvarande utredningsarbete kommer till stånd där.

sou 95 1978:66

3 Utländska förhållanden

3.1 Inledning

Åtskilliga främmande länders lagstiftning upptar andra bolagsformer under vilka ekonomisk verksamhet kan bedrivas utan personlig ansvarighet för delägarna än aktiebolaget. Av dessa för mindre företag avsedda bolagsformer med enklare bolagsrättslig ordning märks främst det i tysk lagstiftning i slutet av 1800-talet införda Gesellschaft mit beschränkter Haftung (GmbH). Denna bolagsform upptogs 1906 i österrikisk lagstiftning och år 1925 infördes i Frankrike en motsvarande bolagsform under benämningen société ä responsabilité limitée (SARL). I den schweiziska bolagslagstiftningen infördes stadganden om GmbH år 1956. Motsvarande bolagsformer finns också sedan länge i bland andra länder Italien

societå a responsabilitå limitata) och Belgien åla société

de personnes ä responsabilité limitêe). Genom lag den

3 maj 1971 infördes i Nederländerna en bolagsform av - besloten vennootschap met besperkte aan- GmbH-typ sprakelijkheid (BV) - och i Danmark upptogs bolagsformen år 1973 i lagstiftningen genom lov om anpartssel-

skaber (lov nr. 371 af 13/6 1973). Vad engelsk rätt be-

träffar är i förevarande avseende de på mycket gammal tradition vilande reglerna om s.k. private companies av intresse.

I det följande ges en kortfattad översikt över den ifrågavarande lagstiftningen i de aktuella länderna.

3.2 Västtyskland

Enligt den tyska lagstiftningen om GmbH (Gesetz be-

treffend die Gesellschaften mit beschränkter Haftung von 20 april 1892) är bolagsmännen inte personligen ansvariga gentemot bolagets borgenärer. Bolagsman är endast skyldig att betala in sin insats i bolagets grund-

kapital (Stammkapital) samt subsidiärt betalningsskyl-

dig för medbolagsmans grundinsats i pengar. Grundkapitalet skall vara minst 20 000 DM (100 DM motsvarade den 1 september 1978 ungefär 220 kr.) och varje bolagsmans grundinsats (Stammeinlage) minst 500 DM. Grundinsatsen kan vara större och bolagsmännens insatser kan vara olika stora. Bolagsmans insats kan utgöras antingen av pengar eller av annan egendom (apportegendom).

Utländska förhållanden

Före bolagets registrering skall en fjärdedel av grundinsatsen vara inbetald. Varje bolagsman skall dock ha betalat in minst 250 DM innan registrering får ske. Bestämmelser om reservfond saknas.

Ordningen för bildandet av GmbH är enklare än för bildandet av aktiebolag (AG) och publicitetskraven är mindre stränga. I motsats till vad som gäller i fråga om AG kan ett GmbH endast bildas genom simultanbildning

(Einheitsgründung), vilket innebär att stiftarna skall

överta samtliga andelar i bolaget. Stiftarna skall vara minst två och kan vara såväl fysiska som juridiska personer. Efter registrering kan andelarna innehas av en person, fysisk eller juridisk.

Bolagsandel är överlåtbar, men för överlåtelse fordras skriftlig form under medverkan av domstol eller notarius publicus. Genom bolagsavtalet kan överlåtelse av bolagsandel göras beroende av bolagets samtycke. Förköpsrätt kan också tillerkännas bolaget. Då emellertid andel i GmbH inte är avsedd att släppas ut i marknaden, har rörande andelen utfärdat bevis karaktär av bevismedel och inte av värdepapper som aktiebrevet.

Stiftarna skall upprätta en stiftelseurkund, som skall innehålla uppgift om bolagets namn och säte, bolagets ändamål, bolagets kapital, varje delägares kapitaltill- skott och i händelse av apportegendom - beskrivning av denna och uppgift om dess värde samt slutligen uppgift om varje annan förpliktelse för delägarna. Då annan egendom än pengar tillskjutes, fordras inte såsom vid bildandet av AG stiftarberättelse (Gründerbericht) eller

sådan granskning (Prüfung) genom bolagets organ eller

särskilda revisorer, över vilken granskningsberättelse skall avgivas. Bestämmelser saknas därför motsvarande dem som finns om ansvarighet för stiftare av aktiebolag.

Beträffande bolagets förvaltning gäller, att bolaget måste ha en eller flera Gesohäftsführer som förvaltar bolagets angelägenheter och företräder det utåt samt svarar för framtagande av balansräkning och vinst- och förlusträkning. Styrelse (Aufsichtsrat) behöver utses endast om bolaget har mer än 500 anställda. En tredjedel av styrelsemedlemmarna skall då väljas av arbetstagarna. Beträffande företag inom kol- och stålbranschen skall dock halva antalet styrelsemedlemmar utses av de anställda.

Ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång årligen. Om delägarna är överens därom kan bolagsstämman fatta beslut genom sammanträde per capsulam, dock inte när det gäller beslut om ändring av bolagsordningen. Varje delägare röstar i förhållande till sitt innehav i bolaget. Bolagsstämman fastställer bokslutet och beviljar direktionen ansvarsfrihet. Stämman utser direktionen och bevakar dess verksamhet samt beslutar om användandet av uppkommen vinst. För den händelse styrelse finns, utses

i

sou Utländska förhållanden 97 § 197g,55

också denna av bolagsstämman till den del den inte skall utses av de anställda.

Balansräkning och vinst- och förlusträkning skall årligen upprättas av Gesohäftsführer och framläggas för bolagsstämman. Lagen saknar dock bestämmelser om årlig revision. Inte heller behöver mindre GmbH publicera årsredovisningshandlingarna eller sända in dem till myndighet för granskning. För bolag som uppfyller två

av tre bestämda förutsättningar (tillgångar över

125 000 000 DM, årlig försäljning överstigande 250 000 OO0 DM, mer än 5 000 anställda) gäller dock samma publicitetsregler som för AG.

Beträffande minoritetsskyddet i GmbH gäller till en början att ändringar av bolagsordningen kan ske endast med 3/4 röstmajoritet. Varje delägare har rätt att vid bolagsstämma eller eljest begära fullständiga upplysningar om bolagets förhållanden och rätt att ta del av bolagets bokföring och övriga handlingar. Varje delägare har också rätt att påkalla granskning genom opartisk revisor av viss affärstransaktion eller bolagets hela verksamhet under ett verksamhetsår samt rätt att begära extra bolagsstämma. På begäran av delägare representerande 1/10 av grundkapitalet kan domstol förklara att bolaget skall upplösas, om det blivit omöjligt att uppnå bolagsändamålet eller om det föreligger andra i bolagets förhållanden liggande viktiga grunder för upplösning. Såsom exempel härpå har i domstolspraxis godtagits en djupgående oenighet mellan delägarna, särskilt om deras antal är ringa. Upplösningsförklaring meddelas dock inte om någon mindre ingripande åtgärd skulle stå till förfogande. En sådan åtgärd är att en delägare säger upp sig till utträde, vilket kan ske med åberopande av ein wichtiger Grund. Om en talan om utträde bifalls, har delägaren rätt till ersättning för andelens fulla värde.

GmbH är i Västtyskland den vanligaste företagsform under vilken verksamheten bedrivs utan personlig ansvarighet. Sålunda fanns år 1973 endast 2 260 AG medan det fanns 112 063 GmbH. De förhållandevis få AG representerade dock ett sammanlagt aktiekapital om 67,3 miljarder DM. Motsvarande förhållande var för GmbH-bolagens del 58,8 miljarder DM.

När det gäller borgenärsskyddet är erfarenheterna av GmbH inte särskilt goda. Den ringa kontroll som dessa företag är utsatta för har lett till många mindre bärkraftiga företagsbildningar men också till att verksamheten ofta bedrivits på ett företagsekonomiskt vådligt sätt. GmbH-bolagskonkurser har förekommit förhållandevis talrikt. På grund härav har GmbH-bolagen svårare att få kredit än handelsbolag och AG.

F.n. är ett förslag till ny GmbH-Gesetz under diskussion i den tyska förbundsdagen. Förslaget upptar åtskilliga

Utländska förhållanden

nya regler i syfte att stärka dels borgenärsskyddet, dels I förstnämnda hänseende föreminoritetsskyddet. slås framför allt strängare regler om uppgiftsskyldighet och kontroll i samband med bolagsbildningen (bl.a. krav av hur apportegendom värdepå revisorsgranskning rats) men också nya och utomordentligt detaljerade om årsredovisning samt bestämmelser om offentregler av sådan redovisning. Enligt uppgift torde liggörande lagförslaget inte hinna slutbehandlas av förbundsdagen tid ännu. I avbidan på den stora reformen av på lång GmbH-rätten har förbundsregeringen emellertid i juli 1978 ett till tilläggslag till GmbHantagit förslag detta skall minimikapitalet ökas från lagen. Enligt 20 OO0 till 50 000 DM. Av detta måste minst 25 000 DM vara inbetalat före bolagets registrering. Tilläggslagen innehåller också skärpta minoritetsskyddsregler, bl.a. i fråga om minoritetsdelägares rätt till upplysningar och insyn i övrigt i bolaget.

3.3 Österrike

Som nämnts i avsnitt 1.1 upptogs bolagsformen GmbH i österrikisk lagstiftning år 1906. Ännu i dag regleras den ursprungliga lagen - Gesetz von bolagsformen genom 6. März 1906 über Gesellschaften mit beschränkter Haftung. Enligt uppgift var lagen i sin ursprungliga form en direkt kopia av 1892 års tyska lag i samma ämne. Endast smärre ändringar har vid skilda tidpunkter

1925, 1959 och 1964) gjorts i 1905 års

(1921, 1924, österrikiska Den överensstämmer därför alltjämt i lag. allt med den för vilken lämnats väsentligt tyska lagen, en redogörelse i föregående avsnitt. Med hänsyn härtill lämnas i det följande uppgifter endast beträffande som är speciella för det österrikiska GmbH. punkter

skall vara minst 100 000 S (100 S mot- Grundkapitalet svarade den 1 september 1978 ungefär 30 kr.) och varje insats minst 500 S. Före registrering skall delägares vara inen fjärdedel av varje bolagsmans grundinsats betald.

I likhet med den tyska lagen är enligt den österrikiska normalt endast två bolagsorgan - Geschäftsführer (minst en) och bolagsstämma - obligatoriska. Styrelse (Aufsichtsrat) skall finnas i GmbH om grundkapitalet övertill stiger 200 00O S ggg bolagsmännens antal uppgår fler än 50. Också om antalet anställda i genomsnitt 300 eller bolaget ingår i vissa närmare anöverstiger givna koncernförhållanden skall styrelse finnas. Styrelsen skall bestå av minst tre personer. Har ett GmbH ett grundkapital överstigande 200 OOO S och en obligatorisk eller fakultativ styrelse, så äger två företrädare för arbetstagarnas driftsråd säte och stämma i styrelsen. Detsamma gäller utan hänsyn till grundkapitalets storlek, om styrelse är obligatorisk på grund av att antalet anställda överstiger 300.

;og 1978:66 Utländska förhållanden 99

Aktiebolagsformen är i Österrike betydligt mindre vanlig än i Sverige. Totalt finns i Österrike endast något mer än 500 AG. Antalet GmbH är däremot förhållandevis stort. I slutet av år 1972 fanns i Österrike över 9 OOO GmbH.

3.4 Frankrike

Den franska motsvarigheten till GmbH - sociêté å responsabilité limitée - infördes i fransk (SARL) bolagsratt genom en lag av den 7 mars 1925. Genom lagar no 66 - 537 den 24 juli 1966 kodifierades och moderniserades hela den franska bolagslagstiftningen. Den nya lagstiftningen, som omfattar inte mindre än 509 paragrafer, äger tillämplighet på det stora flertalet bolagsformer, däribland SARL.

Den som i Frankrike vill bedriva företagsverksamhet med det ekonomiska ansvaret begränsat till kapitalinsatsen har att välja mellan bolagsformerna société anonyme (SA), motsvarande det svenska aktiebolaget, och SARL. SARL bildas i enklare ordning än SA, vartill kommer att även formalitetskraven för bedrivande av rörelse i denna bolagsform är väsentligt mindre än vad som gäller beträffande SA. Företagsformen anses därför särskilt lämpad för mindre företag med ett fåtal delägare och för familjeföretag.

I motsats till vad som gäller i fråga om SA får andelar i ett SARL inte utbjudas till allmänheten. Bolaget måste därför bildas genom simultanbildning (fondation simultanée), och enligt uttrycklig lagföreskrift skall samtliga andelar vara fördelade mellan bolagsmännen i

bolagsavtalet. Bolagsmännen skall vara minst två (fy-

siska eller juridiska personer) och får vara högst femtio. Om antalet bolagsmän skulle överstiga femtio måste bolaget ombildas till SA eller upplösas. Upplösning måste ske inom ett år också om bolagsmännens antal skulle understiga två och person vars rätt är beroende därav begär det. Enmansbolag är alltså i princip inte tillåtna. Grundkapitalet, som skall vara minst 20 000 F (100 F motsvarade den 1 september 1978 ungefär 100 kr.), måste vara till fullo inbetalt och på föreskrivet sätt deponerat före registrering. Insatserna kan utgöras antingen av pengar eller av apportegendom. I det senare fallet skall värdering av apportegendomen ske på basis av en redogörelse upprättad av auktoriserad revisor. På andelarna får inte utställas negotiabla dokument. Överlåtelse av andel till annan än bolagsman får ske endast med samtycke av en majoritet av bolagsmännen som dessutom representerar minst tre fjärdedelar av bolagskapitalet. Skulle de övriga bolagsmännen vägra överlåtelse till annan, kan den bolagsman som önskar sälja sina andelar framtvinga att de övriga bolagsmännen köper eller förmedlar köp av hans andelar. Priset skall därvid bestämmas av en opartisk sakkunnig.

Utländska förhållanden

Stiftarna skall vid bolagsbildningen upprätta en skrifts.k. konformitetsfördelning (déclaration de conforlig mité) och en bolagsordning. Konformitetsförklaringen skall undertecknas av stiftarna och den blivande före-

(le gérant). Den skall innehålla en förkla-

tagsledaren ring att bolaget stiftats i enlighet med gällande regen sammanfattande beskrivning av gången vid bolagsler, storlek och hur bildningen, uppgift om grundkapitalets detta är fördelat på andelar samt i vad mån det utgörs

av apportegendom. Vidare skall konformitetsförklaringen innehålla att grundkapitalet är inbetalt, uppuppgift om i vilken bank det deponerats samt en beskrivgift ning av bolagets framtida verksamhet. Bolagsordningen skall innehålla ett stort antal uppgifter, bl.a. om bobolagets firma och säte, lagsavtalets giltighetstid, föremålet för bolagets verksamhet, grundkapitalets andelarnas förstorlek, värderingen av apportegendom, mellan bolagsmännen, bolagsorganens sammansättdelning verksamhet och befogenheter, hur vinst skall disning, och reserver bildas, företagsledarens eller föponeras namn och hur andelar må retagsledarnas befogenheter, början och slut samt förutöverlåtas, räkenskapsårets för upplösning av bolaget. Samtliga delsättningarna och företagsledaren skall underteckna bolagsordägare Till skall i förekommande fall ningen. bolagsordningen fogas revisorsrapport över värderingen av apportegendom. skall tillställas de fiskala myn- Bolagsordningen Nationella institutet för statistiska och digheterna, ekonomiska undersökningar (INSEE), handelsregistret och kommissionären vid vederbörande handelsdomstol. Även skall inges till handelskonformitetsförklaringen domstolen. Kommissionären ombesörjer att de uppgifter ur bolagsordningen, som kan ha intresse för tredje man, i Bulletin officiel des annonces commercial publiceras närmast motsvarande den svenska Post- och In- (BOAC), rikes Tidningar. Stiftarna skall ombesörja publicering i ortstidning av motsvarande uppgifter.

förvaltning handhas av en eller flera Bolagets löpande som kan men inte behöver vara

företagsledare (gérant),

bolagsmän. Företagsledaren företräder bolaget gentemot tredje man. Företagsledaren kallar genom rekommenderade brev bolagsmännen till bolagsstämma senast fjorton dagar före den bestämda dagen. Andelsägare representerande hälften av andelskapitalet eller en fjärdedel av detta och en fjärdedel av antalet andelssamtidigt ägare har rätt att påfordra inkallande av bolagsstämma. Före ordinarie bolagsstämma, som skall hållas på i bobestämd plats inom sex månader från rälagsordningen kenskapsårets slut, skall företagsledaren tillställa texter till föreslagna beslut, förvaltbolagsmännen årsredovisning och - i förekommande ningsberättelse, fall - revisionsberättelse. Enligt lagen skall på den ordinarie bolagsstämman förvaltningsberättelsen läsas

upp, årsredovisningen godkännas, vinstdisposition fastställas samt - om detta är aktuellt - företagsle-

dare väljas. Den ordinarie bolagsstämman kan inte

Utländska förhållanden 101

ersättas genom sammanträde per capsulam. Varje bolagsman har vid stämman rösträtt i förhållande till sitt andelsinnehav. Beslut fattas normalt med enkel röstvärdesmajoritet. Beslut om höjning av grundkapitalet kräver dock anslutning av andelsägare representerande tre fjärdedelar av andelskapitalet, och för beslut om kapitaltillskott av andelsägare krävs enhällighet.

Bolag vars grundkapital överstiger 300 000 F måste ha auktoriserad revisor. Andelsägare representerande minst en femtedel av andelskapitalet kan begära att domstol utser revisor även om sådan inte är obligatorisk för bolaget i fråga.

Årsräkningar, balansräkning, vinst- och förlusträkning, vinstdisposition samt - i förekommande fall - revisionsberättelse skall deponeras hos kommissionären vid vederbörande handelsdomstol, där de blir offentliga. Skyldighet föreligger att göra avsättningar till reservfond till dess denna uppgår till en tiondel av grundkapitalet. I lagen uppställs förbud mot lån från bolaget till företagsledare eller bolagsman.

Enligt tillgänglig statistik fanns år 1969 i Frankrike 122 310 SARL och 87 474 SA.

3.5 Schweiz

Flertalet förekommande företagsformer regleras i den schweiziska obli ationsrätten av den 30 mars 1911 (artiklarna 530-926 . Denna reviderades genom lagstiftning av den 18 december 1936, varvid stadganden om Gesellschaften mit beschränkter Haftung (GmbH) togs upp i artiklarna 772-827.

GmbH har inte i Schweiz kommit till användning i tillnärmelsevis samma omfattning som motsvarande bolagsform i Tyskland och Frankrike. År 1973 fanns sålunda 81 949 aktiebolag i landet medan det endast fanns 2 803 GmbH. Orsaken härtill är att bolagsformen vid sidan av aktiebolaget inte har något användningsområde för vilket den skulle ägna sig särskilt väl. Aktiebolagsformen bjuder i allt väsentligt samma fördelar som formen GmbH. I jämförelse med aktiebolaget har GmbH enligt erfarenheter i det praktiska livet i allt väsentligt endast nackdelar.

Grundkapitalet i ett GmbH skall vara minst 20 000 Fr (100 Fr motsvarade den 1 september 1978 ungefär 275 kr.) och får inte överstiga 2 OOO OOO Fr. Ett schweiziskt aktiebolag skall ha ett aktiekapital om minst 50 OOO Fr. Det kan dock bildas redan när 20 OOO Fr. inbetalats. Beträffande GmbH gäller att femtio procent av andelarnas belopp skall ha inbetalats före bolagsbildningen. Ett GmbH kan sålunda bildas med ett inbetalat kapital på endast 10 000 Fr. Bolagsmans insats skall utgöra minst 1 000 Fr. eller en multipel av 1 OOO Fr. Insatsen,

102 Utländska förhållanden

som alltså vid bildandet skall vara inbetalad till femtio procent, kan fullgöras antingen med pengar eller med apportegendom.

Bestämmelserna om bildande av GmbH överensstämmer nära med reglerna om simultanbildning av aktiebolag. I motsats till vad som gäller i fråga om aktiebolag kan dock ett GmbH bildas endast genom simultanbildning, vilket sålunda innebär att stiftarna, som skall vara minst två (fysiska eller juridiska) personer, skall överta samtliga andelar i bolaget. Stiftarna skall upprätta förslag till bolagsordning. Bolagsordningen skall till en början innehålla uppgift om bolagets firma, säte och ändamål. Vidare skall däri finnas uppgifter om andelskapitalet och storleken av varje bolagsmans andel. Förekommer apportegendom skall bolagsordningen också innehålla uppgift om egendomens beskaffenhet, värdering och det belopp vartill övertagandet skall ske, namnet på den som tillskjuter egendomen och beloppet av honom härför tillkommande andelar. Bolaget bildas därigenom att samtliga stiftare i en av dem undertecknad och av vederbörande kantonala myndighet bestyrkt handling förklarar sig bilda ett GmbH och fastställa dess bolagsordning. I handlingen skall stiftarna vidare bestyrka att de övertagit samtliga andelar i bolaget samt att föreskrivet belopp inbetalats på andelarna och står till bolagets fria förfogande. Bolaget skall sedan anmälas för intagande i handelsregistret. I handelsregistret skall också göras anteckning om eventuell apportegendom och dennas värdering.

Andelarna i ett GmbH kan inte ges karaktär av värdepapper. Utställs urkund på bolagsandel, är denna endast bevisurkund. Överlåtelse av andel i GmbH kan försvåras eller helt förbjudas i bolagsordningen. Då föreskrift saknas i bolagsordningen, kan andel överlåtas, men för att överlåtelsen skall äga verkan mot bolaget erfordras att den införs i en bok som skall läggas upp över bolagsandelarna (der Anteilbuch). För sådan införing krävs samtycke av tre fjärdedelar av samtliga bolagsmän, som dessutom skall representera minst tre fjärdedelar av grundkapitalet. Vägras samtycke, kan bolagsmannen av domstol få tillstånd till utträde ur bolaget, om han kan visa viktiga grunder för det.

Beträffande bolagsmännens ansvarighet gäller, att var bolagsman häftar solidariskt jämte övriga med bolagsmän hela sin förmögenhet för alla bolagets förbindelser intill grundkapitalets belopp, i den mån han inte visar att detta blivit till fullo inbetalt eller täckt med apportegendom. Sådan ansvarighet föreligger också, därest efter full inbetalning av grundkapitalet detta minskats genom kapitalåterbetalningar eller obegenom hörig utbetalning av vinstandelar eller räntor. Ansvarigheten är subsidiär och kan göras gällande, när bolaget försätts i konkurs eller i annan ordning upplöses, när exekution förgäves företas mot eller när bolaget

Utländska förhållanden 103

bolagsman själv råkar i konkurstillstånd. Ansvarigheten kan i princip av varje särskild bolagsborgenär göras gällande mot envar bolagsman men bolagsmannen har regressrätt mot varandra, var för vad han betalat utöver sin andel.

Bolaget förvaltas och företräds, där annat inte har föreskrivits, av bolagsmannen gemensamt. Genom bestämmelse i bolagsordningen eller genom bolagsbeslut kan förvaltningen och representationen överlämnas till en eller flera bolagsmän eller till personer som inte är delägare i bolaget, förvaltare (Geschäftsführer). Förvaltare är i förhållande till såväl de enskilda bolagsmännen som till bolagets borgenärer ansvarig enligt de regler som gäller för aktiebolag. Bolagsstämma behöver inte sammanträda utan kan, om så föreskrivs i bolagsordningen, ersättas av bolagsmännens skriftliga ståndpunktstagande till de olika frågorna eller vissa angivna sådana frågor.

Årsbalans för GmbH skall upprättas enligt aktiebolagslagstiftningens regler. Varken beträffande aktiebolag eller GmbH krävs dock att årsredovisningen insänds till offentlig myndighet. Innan årsvinsten delas ut skall en tjugondel av denna avsättas till en reservfond intill dess denna uppgår till en femtedel av det inbetalade grundkapitalet. Revision är inte obligatorisk. I bolagsordningen kan emellertid föreskrifter meddelas om revision.

Vid bolagets upplösning skall likvidation ske enligt aktiebolagsrättsliga regler.

3.6 Italien

I italiensk lagstiftning har en motsvarighet till den tyska bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung funnits sedan förra hälften av 1920-talet. Regler om denna bolagsform - Societä a responsabilita limitata (SRL) - återfinns 1 artiklarna 2472-2497 i den italien-

ska civillagen (Codice Civile). Bolagsmans i ett SRL

ansvar för bolagets förpliktelser är begränsat till den kapitalinsats bolagsmannen åtagit sig att fullgöra.

Grundkapitalet i ett SRL skall vara minst 50 000 lire (100 lire motsvarade den 1 september 1978 ungefär 50 öre). Enligt ett nyligen för italienska parlamentet framlagt förslag till ny bolagslagstiftning skall dock minimikapitalet vara 20 miljoner lire samt grundkapitalet i ett SRL få utgöra högst 1 miljard lire.

Varje bolagsman måste tillskjuta minst 1 000 lire. Tillskott kan göras såväl i pengar som i form av apportegendom. Aktier eller andelsbevis får inte ställas ut på andelarna utan dessa skall i stället tas upp och redovisas i ett hos bolaget fört register. Andelarna får fritt överlåtas, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen. För att vara gällande mot bolaget måste dock bevis om

Utländska förhållanden

överlåtelsen företes för registrering i det hos bolaget förda andelsregistret. Genom föreskrifter i bolagsordningen kan emellertid överlåtbarheten försvåras och t.o.m. helt uteslutas. Ett SRL får inte förvärva eller som pant motta egna andelar. Ett SRL får inte heller ge ut obligationer.

Bestämmelser saknas om visst minsta antal stiftare och om antalet delägare. Detta innebär bl.a., att enmansbolag i princip är tillåtna. Bolagets ägare blir emellertid i händelse av bolagets insolvens personligen och obegränsat ansvarig för de bolagets skulder, som uppkommit under den tid han varit ensam ägare av bolaget.

Beträffande bolagsbildningen gäller till en början, att stiftarna inför notarius publicus skall upprätta en stiftelseurkund och godkänna en bolagsordning, upprättad i enlighet med lagens föreskrifter. Stiftelseurkunden skall innehålla uppgift om varje delägares fullständiga namn, adress, födelsedata och nationalitet, om bolagets namn, säte och eventuella övriga kontor, om bolagets ändamål, om tecknat och inbetalat kapital, den andel varje delägare tillskjutit och värdet av apportegendom, om hur vinst skall fördelas, om antalet styrelseledamöter, dessas befogenheter och namnet på den som skall vara behörig företrädare för bolaget, om antalet revisorer (collegio sindicale) samt slutligen om den tid bolaget skall vara verksamt. För att stiftelseurkund skall kunna utfärdas måste stiftarna förete bevis om att hela grundkapitalet tecknats och minst 30 procent av detsamma inbetalats på särskilt konto hos Banca dItalia, där pengarna är spärrade till dess bolaget i vederbörlig ordning bildats. Inom trettio dagar efter utfärdande av intyg om bolagsbildning skall notarius publicus sända in stiftelseurkund och bolagsordning

till vederbörande domstol för att tas in i domstolens l

handelsregister. Finner domstolen alla i lag angivna 1

2 förutsättningar för bolagsbildningen vara uppfyllda, i beslutas om registrering av stiftelseurkunden. Genom registreringen får bolaget juridisk personlighet. Inom g 15 dagar från bolagsbildningen skall bolagets T styrelse sända meddelande härom till vederbörande handelskammaå re som ombesörjer publicering av vissa grundläggande fakta om bolaget.

Ledningen av ett SRL skall ligga i händerna N på en styrelse bestående av en eller flera ledamöter. Styrelse- j ledamöterna måste vara bolagsmän om inte annat i anges bolagsordningen. Bolagets högsta beslutande organ är bolagsstämman. Ordinarie bolagsstämma skall hållas minst en gång om året. Varje bolagsman har en röst för varje tusental lire som han tillskjutit som andel i bolaget. Beslut fattas vid ordinarie bolagsstämma med enkel röstvärdesmajoritet. Vid extra krävs bolagsstämma att bolagsmän representerande minst två av tredjedelar bolagskapitalet röstar för beslutet. Om inte annat före-

Utländska förhållanden 105

skrivs i bolagsordningen, skall styrelsen kalla till bolagsstämma genom rekommenderade brev till delägarna minst åtta dagar före stämman, varvid skall anges tid och plats för stämman samt de frågor som skall behandlas där.

Ett SRL behöver ha revisorer endast om bolagskapitalet uppgår till 1 miljon lire eller mer. För den händelse bolagskapitalet är minst 50 miljoner lire skall minst en av revisorerna vara auktoriserad. I bolag där revisorer saknas är envar delägare berättigad att från ledningen få informationer om bolagets angelägenheter. Delägare representerande en tredjedel av grundkapitalet har dessutom rätt att granska ledningens handhavande av bolagets angelägenheter.

Beträffande räkenskaper, löpande publicering av vissa handlingar och reservfond gäller samma bestämmelser för aktiebolag och SRL.

Dagbok och inventariebok måste föras och bevaras under minst tio år. Även bolagsstämmoprotokoll och all inoch utgående korrespondens måste bevaras. Ett exemplar av balans- och vinst- och förlusträkningarna jämte styrelsens och revisorernas berättelse skall tillsammans med det bolagsstämmoprotokoll, som utvisar att handlingarna godkänts, insändas till bolagsregistret hos vederbörande domstol. Alla bolag måste till en reservfond överföra minst fem procent av årsvinsten intill dess reservfonden uppgår till minst tjugo procent av grundkapitalet. Reservfonden får användas endast till att täcka förluster.

I Italien finns omkring 50 000 aktiebolag. Antalet SRL är betydligt större, men det saknas aktuella statistiska uppgifter om förekomsten av sådana bolag.

5.7 Belgien

Den belgiska bolagsrätten återfinns i första boken av Code de commerce. Den bolagsform som närmast motsvarar den tyska bolagsformen GmbH är Société de personnes a responsabilité (SPEL) .

I likhet med vad som gäller om belgiska aktiebolag har i lagen verksamhetstiden för ett SPRL begränsats till 30 år. Möjlighet finns dock att förlänga verksamhetstiden med 30 år i sänder.

För belgiska aktiebolag saknas uttryckliga bestämmelser om minimikapital. I motsats härtill gäller i fråga om SPRL att grundka italet skall vara minst 250 000 belgiska francs (100 BF motsvarade den 1 september

(BF§

1978 ungefär 14 kr. . Andelar i ett SPRL skall vara lika stora och ha ett nominellt värde på minst 1 OOO BF. De får inte under några omständigheter utbjudas till allmänheten. Ett SPRL måste följaktligen bildas genom

Utländska förhållanden

simultanbildning (fondation directe) och enligt uttrycklig föreskrift i lagen (art. 120) skall bolagskapitalet vara fulltecknat då bolaget bildas. Innan bolaget får bildas skall också viss del av bolagskapitalet ha inbetalats. Om bolagskapitalet utgör 250 OOO BF måste det vara till fullo inbetalt vid bolagsbildningen. Om bolagskapitalet överstiger minimikapitalet behöver bolagsmännen ha inbetalat endast en femtedel av de tecknade andelarna, dock sammanlagt minst 250 OOO BF. Oavsett bolagskapitalets storlek måste all apportegendom ha tillförts bolaget före bolagsbildningen. Apportegendomen värderas av stiftarna men auktoriserad revisor skall upprätta en beskrivning av apportegendomen, uppge hur den värderats och ange hur många andelar den motsvarar. Rapporten skall fogas till bolagsordningen.

Andel får överlåtas till utomstående om detta medges av minst hälften av bolagsmännen och dessa dessutom representerar minst tre fjärdedelar av bolagskapitalet. Till annan bolagsman, till överlåtarens make eller till en överlåtarens släkting i rätt upp- eller nedstigande led kan överlåtelse ske utan samtycke av övriga bolagsmän om inte annat föreskrivs i bolagsordningen. Bolagsordningen får också innehålla bestämmelser om att överlåtelse får ske till annan utomstående utan samtycke av medbolagsmännen. Viss domstolsprövning av det befogade i en vägran till samtycke kan förekomma under i lagen närmare angivna omständigheter.

Bolagsmännen i ett SPRL skall vara minst två och får i princip inte vara fler än femtio. Om två av bolagsmännen har särskild intressegemenskap - de är t.ex. äkta makar - skall antalet bolagsmän i ett SPRL vara minst tre. Endast fysiska personer kan vara bolagsmän. Bolagsmännen utgör bolagets stiftare. De skall inför notarius publicus bestyrka bolagsordningen, som skall innehålla uppgifter bl.a. om delägarna, bolagets firma, bolagets säte och ändamål, bolagskapitalets storlek och hur detta bildats, dagen för påbörjande av bolagets verksamhet och dennas varaktighet, räkenskapsårets början och slut samt affärsledarnas namn och behörig- A het. Bolagsordningen skall inges till vederbörande han- l i delsdomstols kansli, som ombesörjer att utdrag ur bo- 1 lagsordningen omfattande de nyssnämnda 2 uppgifterna i . publiceras i Moniteur belge, vilken är den belgiska motsvarigheten till Post- och Inrikes Tidningar.

Ett SPRL skall ha en eller flera affärsledare (gérant), som svarar för den dagliga ledningen av bolagets verksamhet och företräder bolaget gentemot tredje man. Styrelse förekommer däremot inte i ett SPRL. Affärsledarna utses antingen i bolagsordningen eller beslut genom på bolagsstämma. Finns flera affärsledare så kan var och en av dem företräda bolaget utåt såsom om han vore den enda affärsledaren, för så vitt inte bolagsoriningen föreskriver något annat.

Utländska förhållanden

Bolagsstämma skall äga rum minst en gång om året på tid och plats som anges i bolagsordningen. Kallelse till bolagsstämma sker genom rekommenderade brev till delägarna. Dessa skall utsändas minst åtta dagar före stämman och innehålla uppgift om ort, lokal, dag och klockslag för bolagsstämman samt dagordning. Vid ordinarie bolagsstämma skall affärsledarens verksamhetsberättelse och eventuell revisionsberättelse gås igenom. Vidare skall beslutas om godkännande av årsredovisningen och om eventuell vinstdisposition. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet för affärsledare skall också förekomma. På begäran av affärsledare, revisorer eller delägare representerande en femtedel av bolagskapitalet skall extra bolagsstämma hållas. Beslut på bolagsstämma fattas med enkel röstvärdesmajoritet, varvid varje andel representerar en röst. Beslut om ändring av bolagsordningen kräver dock tre fjärdedelsmajoritet och närvaro av delägare representerande minst hälften av bolagskapitalet. I bolag med fler än fem delägare skall finnas minst en revisor. Revisor skall utses redan i bolagsordningen för däri angiven tid samt därefter väljas av bolagsstämman. Bolagsman kan utses till revisor. Om ingen revisor finns äger envar bolagsman rätt till den granskning och kontroll som eljest skulle ha tillkommit revisor. Under vissa omständigheter kan domstol på begäran av bolagsmän representerande minst en femtedel av bolagskapitalet utse revisor.

Ett SPRL är bokföringsskyldigt enligt samma regler som gäller för aktiebolag. Inom en månad efter bolagsstämmans godkännande av balansräkning och vinst- och förlusträkning skall dessa handlingar inges till vederbörande handelsdomstols kansli, där de blir offentliga. Av årsvinsten skall minst en tjugondel avsättas till reservfond. Denna skyldighet upphör, då reservfonden uppgår till en tiondel av bolagskapitalet.

3.8 Nederländerna

Huvuddelen av den holländska bolagsrätten återfinns i

den holländska handelslagboken (Wetboek van Koophandel).

Denna upptar två bolagsformer där delägarnas ansvar är begränsat till tecknat andelskapital. Den ena av dessa bolagsformer, Naamloze vennootschap (NV), motsvarar det svenska aktiebolaget. Den andra bolagsformen, Besloten vennootschap met besprekte aansprakelijkheid (BV), infördes i holländsk bolagsrätt genom en lag den 3 maj 1971 och motsvarar närmast det tyska GmbH.

Varken för NV eller BV finns bestämmelser om minimikapital. I fråga om antal stiftare, stiftelseförfarandet, stiftelsehandlingarnas innehåll och publicering samt bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör gäller så gott som identiska regler för de båda bolagsformerna. Dessa regler ansluter sig i stort sett till vad som gäller för svenska aktiebolag. De viktigaste

108 Utländska förhållanden

skillnaderna mellan NV och BV återfinns i bestämmelserna om andelsöverlåtelser och löpande publicering av årsredovisningshandlingar m.m.

Enligt bestämmelserna om BV kan andelsbevis inte utfärdas och andelar inte fritt överlåtas. Inskränkningarna i överlåtbarheten preciseras närmare så, att bolagsordningen skall innehålla en spärr, som kan utformas enligt ettdera av två alternativ. Antingen skall en delägare begära bolagets tillstånd till en viss planerad överlåtelse, eller också skall en delägare, som vill överlåta sin andel, först hembjuda denna till sina meddelägare eller till bolaget. Om spärren är utformad enligt det förra alternativet, måste bolaget för att kunna vägra tillstånd samtidigt anvisa annan köpare som är villig att kontant betala ett pris motsvarande andelens värde. Om spärren är utformad enligt det senare alternativet, kan den innehålla att bolaget, om ingen meddelägare vill lösa, kan anvisa annan köpare. För överlåtelse av viss mindre del av andelsinnehavet till make, barn eller vissa andra släktingar i rätt upp- eller nedstigande led kan dock särskilda föreskrifter finnas.

BV som har emitterat obligationer ställda till innehavaren eller innehavarecertifikat gällande obligation ställd på viss angiven person måste publicera balansräkning, vinst- och förlusträkning med därtill hörande räkenskapsförklaringar samt revisionsberättelse. För BV som har en balansomslutning av minst 8 miljoner Hfl (100 Hfl motsvarade den 1 september 1978 ungefär 205 kr.) och sysselsätter minst 100 arbetstagare föreligger skyldighet att publicera balansräkning. I övrigt behöver BV inte publicera sin årsredovisning.

Enligt uppgift har nästan 90 procent av alla holländska NV ombildats till BV efter 1971.

3.9 Danmark

Den 1 januari 1974 trädde två nya bolagsrättsliga lagar i kraft i Danmark. Den ena lagen - aktieselskabsloven innehåller bestämmelser om aktiebolag. I den andra lagen - anpartsselskabsloven - ges regler om en bolagsform av GmbH-typ. Anpartsselskabsloven har samma kapitelindelning och kapitelrubriker som aktieselskabsloven. Även innehållet i de båda lagarna är i stort sett detsamma och skiljer sig för övrigt också endast obetydligt från innehållet i den nya svenska aktiebolagslagen. De skillnader som finns i de två lagarna beror på att anpartsselskabsloven tar sikte på företag som har få delägare och inte vänder sig till kapitalmarknaden för kapitaltillskott samt på att det inom EG förekommande arbetet på en harmonisering av bolagsrätten tenderar att ställa stora krav på egentliga aktiebolag när det gäller insatskapitalets storlek och publicering av årsredovisningen.

Utländska förhållanden 109

E kan stiftas utan konstituerande Anpartsselskaber (ApS) bolagsstämma genom att en stiftelseurkund upprättas och skrivs under av stiftaren eller stiftarna. I fråga om stiftelseurkundens innehåll gäller i allt väsentligt samma bestämmelser som beträffande aktiebolag. I motsats till vad som gäller om aktiebolag kan ett ApS stiftas av en enda person. Det finns inte heller något krav på att bolaget skall ha ett visst minsta antal delägare. Insatskapitalet, som skall vara minst 30 000 danska kronor (100 danska kronor motsvarade den 1 september 1978 ungefär 80 kr.), skall i sin helhet tecknas av stiftarna. Anmälan om bolagets registrering skall ske inom två månader från undertecknandet av stiftelseurkunden (för aktiebolag är tidsfristen sex månader). Före registrering måste ett belopp vara inbetalat, som motsvarar minst hälften av det i stiftelsehandlingen angivna insatskapitalet, dock minst 30 000 danska kronor. Något krav på reservfond gäller inte för ApS.

Aktiebrev ställda till innehavaren får inte ställas ut på andelarna i ett ApS. Däremot kan det utfärdas andelsbevis utställda på viss man. Dessa har i så fall endast funktionen av bevis om ägarförhållandet och har alltså inte någon värdepapperskvalitet. I bolagsordningen kan fritt bestämmas om inskränkningar i möjligheten att överlåta andel i ett ApS. Finns inga sådana begränsningar är delägaren oförhindrad att överlåta sin andel till vem han vill.

Det högsta beslutande organet i ett ApS är bolagsstämman. Om samtliga delägare är ense om det, kan beslut fattas utan att bolagsstämma avhålls eller de formella bestämmelser om kallelse till bolagsstämma m.m. iakttas. I varje ApS skall det finnas en direktion bestående av en eller flera direktörer. Styrelse måste utses endast i ApS vars insatskapital uppgår till 400 000 danska kronor eller mer, eller som har mer än 50 anställda. Styrelsen skall i så fall bestå av minst tre ledamöter. I bolag som inte har styrelse träder direktionen i styrelsens ställe.

För beslut om ändring av bolagsordningen krävs i princip 2/3-majoritet. I själva bolagsordningen kan dock föreskrivas att ändring får ske genom beslut biträtt av en mindre kvalificerad majoritet. Å andra sidan måste ändring av bolagsordningen alltid tillstyrkas av samtliga de delägare, vilkas rättsställning kan försämras genom ändringen. I övrigt är minoritetsskyddet i ApS knutet till delägare som representerar minst 1/4 av andelskapitalet. Sådan delägarminoritet har t.ex. rätt att få extra bolagsstämma inkallad, utse minoritetsrevisor, kräva att den revisor som bolagsstämman utser skall vara auktoriserad samt motsätta sig ansvarsfrihet för styrelse och direktörer.

Utländska förhållanden

Reglerna om revision och granskning är i stort sett

desamma för ApS och danska I sådana aktiebolag. ApS där styrelse inte är obligatorisk är det tillräckligt att revisorn är räkenskapskunnig medan det i aktiebolag och större ApS skall finnas minst en registreret eller statsauktorisert revisor. Revisionsberättelse behöver i ApS upprättas endast i fall då revisorn funnit vä-

sentliga brister i räkenskaperna eller anledeljest ning till anmärkningar mot bolagets Sådan beledning. rättelse skall alltid avges i aktiebolag. Alla ApS skall publicera sin vilkas babalansräkning. Bolag lansomslutning överstiger 2 miljoner danska kronor skall publicera även sin resultaträkning.

Reglerna om likvidation och upplösning av ApS stämmer

på det stora hela överens med motsvarande för regler aktiebolag.

Enligt uppgift fanns den 1 november 1976 omkring 12 500 ApS registrerade i Danmark. Antalet registrerade

aktiebolag var vid samma tid ungefär 26 800. Omkring 5 000 aktiebolag hade då ombildats till ApS. På grund

av att minimikapitalet i danska senast den aktiebolag 1 januari 1978 skall ha höjts från 10 000 till 100 OOO

danska kronor väntar man emellertid att ytuxüigare omkrkg 7 000 aktiebolag kommer att ombildas till ApS. För att

tillgodose de i det andra EG-direktivförslaget uppställda kravet på minimikapitalets storlek i aktiebolag planeras i Danmark genomförandet fr.o.m. år 1978 av en

ytterligare höjning av minimikapitalet i aktiebolag från 100 000 till 250 000 eller 300 000 danska kronor.

Den planerade höjningen väntas innebära att ännu fler

aktiebolag ombildas till ApS.

3.10 Storbritannien

Huvuddelen av den brittiska återbolagslagstiftningen finns i Companies Act från 1948.

Åtskilliga betydelse-

fulla ändringar i den lagen gjordes genom Companies Act 1967. Dessa avsåg främst att utvidga bolagens uppgiftsskyldighet och att ge det allmänna förbättrade

möjligheter till kontroll i olika avseenden av aktie-

bolagen.

Lagen tillhandahåller tre grundläggande i

bolagstyper och två 1 grundläggande bolagsformer. Bolagstyperna är companies limited by shares, companies limited by guarantee och unlimited companies. är Bolagsformerna public companies och private companies. Envar bolagstyp kan vara ett public eller ett comcompany private pany. I detta sammanhang är endast combolagstypen panies limited by shares av intresse. Endast såvitt

gäller denna bolagstyp är delägarnas ansvar för bola-

gets ekonomiska förpliktelser begränsat till kapitalinsatsen enligt bolagsordningen.

Utländska förhållanden 111

Ett private company limited by shares föreligger under förutsättning att bolagsordningen begränsar rätten att överlåta andelarna - vilket vanligen sker sålunda, att övriga bolagsmän har förköpsrätt eller att samtycke till överlåtelsen krävs av samtliga delägare och begränsar antalet bolagsmän till högst 50, undantagandes personer som är eller har varit anställda i företaget, samt förbjuder varje offentlig inbjudan till teckning av aktier eller obligationer. Om ett bolag i något hänseende frångår dessa förutsättningar, förlorar det sin karaktär av private company och de därmed förbundna förmånerna. Domstol kan emellertid bestämma att denna påföljd inte skall inträda, om det förelegat en ursäktlig försummelse eller om eljest någon särskild grund kan åberopas för att påföljden skall utebli.

De lättnader och fördelar, som private companies åtnjuter i förhållande till public companies, består framför allt däri, att förfarandet vid bolagsbildningen är något enklare än i fråga om public companies. Beträffande båda bolagsformerna gäller, att föreskrifter om minimi- eller maximikapital saknas. Inte heller föreligger några krav på reservfond beträffande någondera bolagsformen. Betalning för aktier kan ske genom apportegendom. Ett särskilt avtal mellan bolaget och den bolagsman som tillskjuter apportegendomen skall upprättas och ges in till registreringsmyndigheten (Registrar of Companies). Värderingen av apportegendomen är däremot i princip en fråga mellan bolaget och ifrågavarande bolagsman.

Ett private company behöver inte ha fler än två stiftare och inte heller fler än två bolagsmän. För att bilda ett public company fordras sju stiftare. Antalet aktieägare i ett public company får inte heller nedgå under sju, vid äventyr att personlig ansvarighet kan uppkomma för bolagets därefter ingångna förbindelser.

Ett private company får börja sin verksamhet så snart bevis erhållits om registrering. För registrering krävs att stiftelseurkund, legalitetsförklaring, uppgift om platsen för bolagets säte samt uppgift om styrelseledamöter och s.k. Secretary ingivits till registreringsmyndigheten. Däremot krävs inte att andelskapitalet till någon del har betalats in. Stiftelseurkunden skall innehålla uppgift om bolagets namn och ändamål, huruvida bolagets säte skall vara i England eller Skottland, att delägarnas ansvar är begränsat samt om andelskapitalets storlek och antalet andelar. Bolagsordning kan ges in till registreringsmyndigheten. Om så inte sker gäller en av lagstiftaren angiven normalbolagsordning. Alla handlingar som ingivits till registreringsmyndigheten är offentliga. För bildande av ett public company krävs ingivande av - förutom ovannämnda uppgifter och handlingar - även en förteckning över de personer som accepterat att bli styrelse-

112 Utländska förhållanden

ledamöter samt en av dem utfärdad förklaring att de accepterat att fylla denna funktion i bolaget.

Beträffande förvaltningen gäller, att medan ett public company måste ha två styrelseledamöter (directors), behöver ett private company ha endast en. Beträffande båda bolagsformerna föreskrivs numera att årsredovisningen skall inges till handels- och industridepartementet, där den är offentlig. Balansräkning och vinstoch förlusträkning skall innehålla ett stort antal detaljuppgifter angivna i lag. Även förvaltningsberättelse skall inges och innehålla en mängd i lag föreskrivna uppgifter. Såväl public som private companies skall ha revisorer. Dessa skall vara auktoriserade av the Board of Trade. I revisionsberättelsen måste revisorerna anmärka brister i redovisningen, uppställningen av årsredovisningen och i informationen till revisorerna. The Board of Trade har vittgående befogenheter att genom inspektör låta undersöka ett bolags verksamhet och på basis av företagen undersökning inleda straffrättsligt förfarande mot styrelseledamöter, göra framställningar till skydd för minoritetsdelägare samt t.o.m. föra talan vid domstol om upplösning av bolaget. The Board of Trade kan också kräva att räkenskaper och affärshandlingar företes samt att förklaringar till dessas innehåll avges. Vägran att efterkomma sådan begäran kan medföra husrannsakan och straff.

Bestämmelserna om bolagsstämma är i huvudsak likartade för de båda bolagsformerna. Beslut vid bolagsstämma fattas normalt med enkel röstvärdesmajoritet. Beslut om ändring av bolagsordningen, bolagets namn eller bolagets ändamål ävensom beslut om minskning av bolagskapitalet kräver dock tre fjärdedels majoritet. Extra bolagsstämma kan begäras av delägare representerande minst en tiondel av inbetalat och röstberättigat kapital. Även i andra hänseenden har rättigheter tillförsäkrats en på visst sätt kvalificerad minoritet.

Om majoriteten i ett bolag utnyttjar sin ställning till att förtrycka minoriteten, kan domstol på minoritetsdelägares begäran föreskriva att bolaget skall träda i likvidation om domstolen finner det just and equitable att så sker. Då en tvångsupplösning ofta leder till stark värdeförstöring, har denna minoritetsskyddsregel i praktiken visat sig föga effektiv. En annan utväg att skydda en minoritet anvisas därför numera i lagens paragraf 210. Enligt det lagrummet kan domstol, då förutsättningarna för beslut om tvångsupplösning i och för sig föreligger men en sådan åtgärd inte skulle vara ett ändamålsenligt skydd för minoriteten, i stället besluta om varje annan åtgärd som domstolen finner vara lämplig, t.ex. ett åläggande för majoriteten att överta minoritetens aktier eller ett åläggande för majoriteten att inlösa minoritetens aktier och fortsätta rörelsen med nedsatt aktiekapital.

SOU 1978:65 Utländska förhållanden 113

Vid utgången av år 1973 fanns omkring 584 000 private companies och något mer än 15 500 public companies registrerade i Storbritannien. Det alldeles övervägande antalet av dessa bolag var companies limited by shares.

E E 115

4 Allmän motivering

4.1 Inledning

I andra länder är det, som framgått av avsnitt 3, vanligt att det vid sidan av aktiebolaget finns en särskild företagsform, vari ekonomisk verksamhet kan bedrivas utan personlig ansvarighet för deltagarna. Kravet på insatskapital ställs i allmänhet lägre såvitt gäller den bolagsformen än beträffande det egentliga aktiebolaget. Bolagsformen brukar också vara anpassad för företag med ett mindre antal delägare genom regler om begränsningar i rätten att överlåta bolagsandel samt genom förhållandevis enkla regler om bolagsbildningen och bolagets förvaltning. I en del länder åtnjuter denna bolagsform vissa lättnader i förhållande till aktiebolaget när det gäller skyldigheten att offentliggöra årsredovisningshandlingar och låta dessa granskas av kvalificerad revisor. I tysk rätt kallas den särskilda bolagsformen Gesellschaft mit beschränkter Haftung (GmbH).

Frågan om att införa en motsvarighet till GmbH-bolaget i Sverige övervägdes under förarbetena till 1944 års› aktiebolagslagstiftning. På den tiden var ett av GmbHlagstiftningens utmärkande drag att den saknade kontroll- och publicitetsföreskrifter, något som hade visat sig medföra betydande faror för bolagens borgenärer. Främst med hänsyn härtill avvisades då tanken på I att införa en motsvarighet till denna bolagsform i I Sverige. Frågan om sådan bolagsform har emellertid därefter genom åren ånyo väckts i olika sammanhang.

I riksdagsskrivelsen 1974:238 hemställde riksdagen om , skyndsam utredning angående införande av en särskild i bolagsform för mindre företag. Utredningsuppdraget an- : förtroddes av regeringen 1974 års bolagskommitté. Enligt

l sina direktiv skulle kommittén bedriva arbetet förutsätt-

* av ningslöst. Kommittén borde pröva om det mot bakgrund E de ändringar beträffande handelsbolagslagstiftningen som kunde bli aktuella var av behovet påkallat med en särskild företagsform för de mindre företagen. Ett sådant behov skulle enligt direktiven troligen närmast avse en kombination av det minoritetsskydd som gäller enligt handelsbolagslagen med frihet från personligt ansvar. En sådan frihet, hette det vidare, förutsätter dock ett bundet bolagskapital av betryggande storlek.

: r

Allmän motivering

I propositionen (1977/78:40) De mindre och medelstora företagen uttalade statsministern bl.a. följande

De mindre och medelstora företagen - i det följande kallade småföretagen - spelar en mycket framträdande roll i det svenska näringslivet.

Företag med mindre än 200 anställda svarar i dag för ca hälften av sysselsättningen. Detta innebär att mer än en miljon människor är direkt verksamma i dessa företag. Antalsmässigt utgör småföretagen den helt övervägande delen av företagsamheten. Inte minst på många små orter är de av avgörande betydelse för utkomstmöjligheterna och därmed för dessa orters möjligheter att bibehålla sin livskraft. De har på så sätt stor betydelse för den regionala utvecklingen.

Service och varutillförsel kan på många områden inte klaras utan ett stort antal småföretag. Småföretagen fyller också en väsentlig funktion som underleverantörer och legotillverkare till större inhemska och utländska företag. De utgör en viktig källa för teknisk förnyelse, liksom för tillkomsten av nya affärsidéer.

Kommittén delar den uppfattning om de mindre företagens betydelse för vårt samhälle som kommit till uttryck i statsministerns ovan citerade uttalande. Kommittén anser också att det är angeläget att åtgärder vidtas på olika områden som syftar till att underlätta av nyetablering små företag och ge goda överlevnadsbetingelser för redan verksamma företag av den aktuella kategorin. Inte minst viktigt härvidlag är att det associationsrättsliga regelsystemet utformas så, att de rättsliga förutsättningarna är såväl för gynnsamma uppkomsten av nya företag som för deltagarnas möjligheter att fullfölja samarbetet på lång sikt. Räcker det nuvarande systemet inte till, bör det därför kompletteras. Reformer av sådant är slag enligt kommitténs mening både viktiga och angelägna.

Frågan om det finns skäl att införa en särskild bolagsform för mindre företag är som nämnts beroende av om det redan existerande associationsrättsliga regelsystemet uppfyller de anspråk som är rimliga att ställa när det gäller goda betingelser för nyföretagande och samverkan i små företag. Det är därför naturligt att inventera vad som står företagsamheten till buds i sådant hänseende.

4.2 Det associationsrättsliga regelsystemet. Kort översikt

4.2.1 Inledning

Den svenska rättsordningen tillhandahåller - åtminstone skenbart - ett tämligen stort antal från varandra avgränsade komplex av rättsregler under vilka företagsverksamhet kan bedrivas. Regelkomplexen skiljer från sig

SOU l978;66 Allmän motivering

varandra främst i fråga om formkrav vid etableringen, regleringen av förhållandet mellan delägargrupper, ansvarighet för gäld som uppkommer i samband med verksamheten, offentlig insyn i verksamhetens ekonomiska förhållanden och skattskyldighet.

Bortsett från sådana speciella företagsformer som bankoch försäkringsaktiebolag, partrederier, gruvbolag och stiftelser är det främst i form av ekonomisk förening, aktiebolag, handelsbolag (kommanditbolag) enkelt bolag och enskild firma som företagsverksamhet kan bedrivas;

Förutsättningarna för att bedriva verksamhet i ekonomisk förening är mycket speciella. I princip krävs kooperativ inriktning på verksamheten. Den företagsformen kan dära för lämnas därhän i förevarande sammanhang.

Under enskild firma kan verksamheten egentligen bedrivas bara av en enda näringsidkare. Om två eller flera personer önskar driva verksamheten kan den därför i princip organiseras endast som ett bolag. Ett enkelt bolag blir handelsbolag i praktiken så snart verksamheten är bokföringspliktig. På grund av att bokföringsplikt följer med nästan all näringsverksamhet står valet sålunda egentligen endast mellan aktiebolag och handelsbolag så snart mer än en person skall driva sådan verksamhet. Av handelsbolaget är kommanditbolaget en variant.

4.2.2 Kort om aktiebolaget

Aktiebolaget har visat sig vara ett ytterst användbart rättsinstitut i det moderna affärslivet. Våra största industriella och finansiella företag är praktiskt taget alla gjutna i aktiebolagets form, men även bland helt små rörelser är aktiebolaget talrikt representerat. Orsakerna till aktiebolagsformens användbarhet är flera. För det första möjliggör aktiebolaget en hopsamling från olika håll av stora kapital, som i nutiden är en nödvändig förutsättning för en rationell och ekonomisk drift. Att aktiebolaget mer än andra företagsformer har förmåga att dra till sig kapital beror särskilt på att allmänheten kan i större eller mindre poster placera sina besparingar med chans till förmånlig avkastning och utan risk att utöver insatsen ikläda sig något personligt ansvar. Den personliga ansvarsfriheten är också, för det andra, på det sättet en omedelbar orsak till aktiebolagsformens starka utbredning att en person eller ett företag, som vill driva en särskilt riskfylld rörelse, även om det inte är fråga om att från olika håll samla ihop kapital därför, gärna väljer aktiebolaget för att begränsa risken. För det tredje slutligen kan aktiebolaget erbjuda vissa organisatoriska fördelar.

Medan den förstnämnda egenskapen hos aktiebolaget utnyttjats för att bygga upp en stor mängd betydande företag med vidsträckta aktieägarkretsar, har de båda senare lett till ett allt vanligare bruk av aktiebolagsformen för fåmans- och t.o.m. enmansbolag. Denna omständighet tyder

Allmän motivering

på att även den mindre företagsamheten har ett påtagligt behov av att ha tillgång till en företagsform som medger att verksamheten kan bedrivas utan personlig ansvarighet.

4.2.3 Kort om handelsbolaget

Om två eller flera personer samverkar enligt uttryckligt eller konkludent avtal för gemensamt ändamål föreligger betingelserna för att tillämpa regler om enkla bolag, oavsett vilken verksamhet som bedrives och oavsett om tillgångar anslagits för ändamålet eller ej. Bedrives rörelsen under gemensam firmabeteckning och är den dessutom bokföringspliktig föreligger handelsbolag. Även om dessa förutsättningar inte är uppfyllda skall handelsbolagsregler användas på ett enkelt bolag som blivit registrerat i handelsregister. En variant av handelsbolaget är som nämnts kommanditbolaget, som utmärkes av att en eller flera bolagsmän, kommanditdelägare, begränsat sitt ansvar till vad som insatts i bolaget. Minst en delägare måste dock alltid bära personligt ansvar med hela sin förmögenhet. Detta är från näringsidkarens synpunkt den största nackdelen med handelsbolaget jämfört med aktiebolaget.

När det gäller att organisera handelsbolagets förvaltning har bolagsmännen fria händer. De kan anförtro förvaltningen åt en styrelse, de kan föreskriva att alla bolagsmän skall vara ense om varje beslut och åtgärd, kort sagt välja den organisationsform som passar bäst för den aktuella delägarkretsen och bolagets verksamhet.

Lagen (l895:64 s. l) om handelsbolag och enkla bolag innehåller emellertid vissa dispositiva bestämmelser i ämnet. Lagen utgår från att delägarkretsen är så pass homogen och begränsad att det inte finns anledning att skilja den beslutande och förvaltande funktionen. Förvaltningsrätten är delad. Envar av bolagsmännen är berättigad att ensam vidtaga åtgärder för bolagets räkning. Varje bolagsman som inte enligt bolagsavtalet är utesluten från förvaltningen har emellertid möjlighet att inlägga sitt veto mot åtgärden. För att vetorätten skall kunna fungera är bolagsmännen skyldiga att informera varandra om sina planer. Genom dessa regler möjliggörs de snabba beslut och åtgärder som affärslivet ofta kräver samtidigt som missbruk av den individuella förvaltningsrätten kan motverkas.

Ett handelsbolag är en organisation för nära samarbete mellan ett fåtal där var och en förutsätts vara il personer i beroende av de andra verksamhet för i. bolagsmännens bolags- | ändamålet. Detta inbördes beroende och anknytningen till en bestämd i personkrets har föranlett lagstiftaren att 2 . söka hindra växlingar i delägarkretsen om inte alla del- I ; ägare är ense därom. En ny bolagsman får sålunda inte träda in utan att samtycke föreligger från samtliga bolagsmän. Å andra sidan kan inte heller en ursprunglig bolagsman träda ut ur samarbetet utan vidare. Vill någon upphöra att vara bolagsman får han uppsäga bolaget eller

Allmän motivering 119

de övriga bolagsmännen att acceptera en annan erbjuda delägare i hans ställe.

av samarbetet kan alltid ske när den uppsägan- Uppsägning de eller annan bolagsman genom sjukdom eller olycksfall blivit ur stånd att avtalat tillskott eller när fullgöra visat trolöshet eller grov försummelse elmedbolagsman ler vårdslöshet i bolagets angelägenheter eller eljest när det finns väsentliga skäl för det. Är bestämd tid för bestånd kan bolagsman inte under angiven bolagets andra än de nu angivna förhållandena få bolaget att upphöra om inte avtalet ger utrymme härför. Däremot tidigare kan oavsett orsak när som helst säga upp avbolagsman talet till upphörande om detta är slutet på obestämd tid. Om uppsägning sker skall bolaget efter viss tid träda i likvidation. Önskar övriga bolagsmän fortsätta bolagsverksamheten kan de dock göra detta antingen med stöd av en överenskommelse i bolagsavtalet eller en som träffas i samband med att uppsägningen aktualiserar frågan. Förutsättningen är emellertid att man kan komma fram till en överenskommelse om hur den avgående bolagsmannen skall lösas ut.

De nämnda reglerna om rätt för envar bolagsman att oavsett kapitalinsatsens storlek få insyn i och inflytande över bolagets förvaltning, om gemensam kontroll över delägarkretsen och om möjligheter till utträde på hyggliga villkor anses allmänt vara särskilt värdefulla för mindre företag, där verksamheten nästan alltid bygger på personsamverkan mellan delägarna. Detta framgår också av lig att det i praktiken är mycket vanligt att delägare i aktiebolag av fåmansbolagstyp genom föreskrifter i bolagsordningen eller i från denna fristående samverkansavtal försöker så långt möjligt reglera sina inbördes förhållanden på ett liknande sätt. I alla delar är detta emellertid inte möjligt om parterna valt aktiebolagsformen för verksamheten.

4.3 Fåmansbolagens problem beträffande kontroll av delägarkretsen

4.3.1 Principen om akties fria överlåtbarheti

En av hörnstenarna i den aktiebolagsrättsliga konstruktionen är principen om akties fria överlåtbarhet. Den innebär att aktieägaren äger fritt förfoga över aktien genom att sälja den, byta den, pantsätta den, ge bort den eller testamentera bort den. Vidare att aktien kan övergå på annan person genom arv eller bodelning. Aktien kan också utmätas för aktieägarens gäld och utgöra en av tillgångarna i aktieägarens konkurs.

Den andelsrätt i bolaget som aktien representerar brukar vanligen sägas omfatta dels förvaltningsrättsliga befogenheter, dels förmögenhetsrättsliga rättigheter. Till de förra hör framför allt rätten att deltaga i och rösta på bolagsstämma, medan i de senare ingår rätten att få ta del av resultatet av bolagets verksamhet i form av

120 Allmän motivering SOU 1978: 66

vinstutdelning eller utbetalning vid av nedsättning aktiekapitalet och vid bolagets upplösning. När en aktie byter ägare, är huvudregeln att förvärvaren inträder i

samtliga en aktieägare tillkommande rättigheter och att

ingen sådan rättighet kan övergå eller överlåtas separat.

En aktieägare har inte rätt att efter uppsägning av

bolagsavtalet utträda ur bolaget och kräva tillbaka sin 5 andel I av aktiekapitalet. Detta förhållande är en följd

av bolagets skyldighet att under dess bestånd bevara ä

aktiekapitalet intakt till förmån för bolagets borgenärer. Aktieägares behov av att kunna utträda ur bolaget tillgodoses i stället genom principen om att aktier skall

kunna överlåtas fritt.

4.3.2 Fåmansbolagen och akties fria överlåtbarhet ä

1 Att i ett aktiebolag aktierna är fritt överlåtbara har

av lagstiftaren ansetts vara från övriga delägares synpunkt utan betänkligheter eftersom - i motaktiebolaget sats till andra - betraktats bolagsformer som en utpräglad där träder kapitalassociation, delägarens person i bakgrunden. I Sverige har emellertid, som nämnts tidigare, aktiebolagsformen efter hand kommit att användas också för företagsverksamhet i förhållandevis liten där skala, bolaget byggts upp kring en bestämd personkrets. Ett förvärv av aktier i ett sådant sker inte endast bolag på grund av ett investeringsintresse utan avser att åstad-

komma en fastare bindning mellan och föreaktieägaren taget, en bindning som mestadels består i ett aktivt del-

tagande i bolagets verksamhet som styrelseledamot eller

medlem av direktionen. Detta betyder på samma gång ett nära arbetsförhållande mellan med frekventa delägarna personliga kontakter, vilket ovillkorligen kräver ett

gemensamt förtroendeförhållande.

I de flesta fallen man vid av ett bygger grundandet fåmansbolag på att det skall råda en för all framtid bestående bindning mellan till initiativtagarna bolaget och att denna skall gälla även senare tillkommande delägare. Ett intrång av någon utomstående i denna personkrets kan i hög grad vara oönskat. Situationen % präglas ju av ett rent förhållande personligt mellan delägarna, 2 vilkas dagliga arbete förutsätter oundvikligen varaktiga förbindelser och kontakter. På grund av den nära bindningen till bolaget blir det också en huvudfråga om en eventuell ny delägare är i stånd att verkligen överta de nödvändiga funktioner i företaget, som ombesörjts av

företrädaren. Detta sammanhänger med att kapitaldeltagandet i ett fåmansbolag ofta är knutet till ett bestämt element i uppbyggnaden och driften av företaget, vilket gör att en växling i andelsinnehavet kan bli en störningsfaktor. De skäl som talar mot ett utbyte av delägare gör sig särskilt gällande när ett fåtal ombildar ett personer handelsbolag till aktiebolag, eller när det rör om sig ett rent familjeföretag. Ett av en utomstående intrång som delägare kan störa hela mönstret för det på personliga egenskaper och relationer uppbyggda företaget.

Allmän 121 motivering

Särskilda problem kan också uppstå med en ny delägare, som inte aktivt vill deltaga i verksamheten utan föredrar att ta på sig rollen som investerare. Dennes intresse av att förkovra sitt kapital tar sig uttryck i förväntningar om vinstutdelning, i motsats till den i företagets förvaltning och verksamhet engagerade delägaren, som vanligen erhåller sin vinstutdelning i form av lön eller andra förmåner, som avtalats med bolaget. Det är uppenbart att sådana intresseskillnader mycket lätt kan ge upphov till interna spänningar.

Mot en fri överlåtbarhet av aktier står också anspråket på att kunna bevara affärshemligheter. En delägare i ett aktiebolag har ju rätt att erhålla viss information om bolagets verksamhet och en viss möjlighet att inspektera bolagets skriftliga dokumentation. Kommer bolagets aktier i händerna på konkurrenter, blir bolaget sårbart och affärshemligheter kan inte längre bevaras i säkerhet.

4.3.3 Överlâtelsebegränsning genom s.k. hembudsklausul

Som nämnts i det föregående betraktar den svenska aktiebolagslagen bolagens aktieägare blott som kapitalplacerare. Lagen utgår därför från principen om akties fria överlåtbarhet. Helt har emellertid lagstiftaren inte bortsett från de särskilda problem och behov som uppkommer i de fall, då aktieägarens person faktiskt har betydelse för bolagets verksamhet och drift och när bolagets intresse blir inriktat på att hålla aktierna inom en trängre krets. I två avseenden möjliggör nämligen aktiebolagslagen för bolaget att i sin bolagsordning uppta regler, som begränsar aktieägarens rätt att fritt förfoga över sin aktie. Bolagsordningen kan sålunda dels föreskriva hembudsskyldighet för förvärvare av aktie, dels uppta förbehållom förbud för utlänningar och vissa rättssubjekt att förvärva bolagets aktier.

Förbehåll om hembudsskyldighet omöjliggör inte för en aktieägare att förfoga över aktie genom överlåtelse till. utomstående. I stället blir förvärvaren skyldig att hembjuda aktien till tidigare aktieägare eller annan lösningsberättigad, som därigenom blir i tillfälle att lösa in den. Innan det visar sig att lösningsrätten inte begagnas, kan den till vilken aktie övergått inte utöva annan av aktien härflytande rätt gentemot bolaget än rätt till vinstutdelning och företrädesrätt till teckning av ny aktie vid nyemission eller till teckning av andel i lån mot konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt vid nyteckning. Den nya förvärvaren kan alltså under mellantiden inte utöva några förvaltningsbefogenheter och han är också utestängd från deltagande i fondemission och andra utbetalningar till aktieägare än vinstutdelning.

Lösningsrätten kan principiellt göras tillämplig på vilket som helst fång och klausulförfattarna har därmed givits en stor rörlighet, när det gäller att planera vilka övergångssituationer som skall till hemge upphov

Allmän motivering SOU 1978:56

budsskyldighet för förvärvaren. Fångesmannen kan vidare utgöras av en utomstående eller en aktieägare efter bolagets eget val. Även kretsen av lösningsberättigade kan bestämmas fritt. Den kan bestämmas så att lösningsrä:ten tillkommer någon utomstående eller att en bestående aktieägare, vissa aktieägare eller alla aktieägare inkluderas i kretsen.

Lösningsrätten utövas på villkor som ofta är preciserade i bolagsordningen. Det är alltså inte fråga om att den eller de lösningsberättigade inträder i det avtal som ligger till grund för förvärvet och övertar de villkor som detta avtal kan innehålla. Detta innebär bl.a. ast lösenbeloppets erläggande regleras av bolagsordningsklausulens föreskrifter och inte av de betalningsvillkor, som förvärvaren förhandlat sig till i sitt avtal med överlåtaren. De närmare grunderna för lösenbeloppets bestämmande kan framgå ur och vara preciserade i bolagsordningen. Om så inte är fallet är frågan om löseskillingens storlek öppen och den slutliga lösningen blir en förhandlingsfråga mellan förvärvaren och den lösningsberättigade eller, om parterna inte kan enas, en fråga som får avgöras genom skiljedom. Såvida inte bolagsordningens föreskrifter innehåller annat, är det sålunda inte alls givet att lösensumman kommer att fastläggas vid det av förvärvaren till överlåtaren erlagda beloppet.

Hembudsklausulen utgör otvivelaktigt ett flexibelt verktyg i bolagets hand för att åstadkomma en kontroll och utestängningseffekt. Klausulen har också den fördelen, att den genom sin anknytning till ett redan fullgånget förvärv talar om för bolaget och aktieägarna vem de riskerar att få in i kretsen, om de inte utövar sin lösningsrätt.

Men klausulen har också många nackdelar, som allvarligt begränsar dess praktiska funktion. Hit hör t.ex. det förhållandet att aktierna måste övergå till en förvärvare innan lösningsrätten aktualiseras. Vid frivilliga överlåtelser innebär detta en otymplig omgång, som om lösningsrätten utövas, medför uppkomsten av helt onödiga kostnader och förspillt arbete för att åstadkomma det utlösande avtalet. Kravet på en aktieövergång som utlösningsfaktor för lösningsrätten bidrar också i stor utsträckning till onödiga rättegångar mellan förvärvaren och den eller de lösningsberättigade eller mellan överlåtare och förvärvare. En annan nackdel med en inlösningsklausul av denna typ är att det kan vara svårt att uppbringa medel för en inlösen. Detta gäller främst aktiebolag som har två aktieägare eller aktieägargrupper med lika stora aktieinnehav. En inlösningsklausul kan i sådana fall lätt tänkas bli åberopad i syfte att skada motparten och sätta bolaget i ekonomiska svårigheter.

En ytterligare olägenhet framträder i de fall då aktier på grund av aktieägarens dödsfall kommer i händerna på

123 Allmän motivering

den avlidnes dödsbo. I en sådan situation anses inte aktierna ha övergått till ny ägare, så länge dödsboet är oskiftat. Det innebär, att rösträtten för aktierna utövas av företrädare för dödsboet, som på detta sätt kan påverka bolagets förvaltning, kanske till skada för bolaget.

Den i särklass största nackdelen med en hembudsklausul enligt aktiebolagslagens modell är emellertid att aktierna under spelets gång passiviseras, och att det under denna tid inte finns någon som kan utöva rösträtt för aktierna. Detta förhållande uppkommer på grund av att en överlåtelse ägt rum och att aktierna därmed är underkastade hembudsskyldigheten. Överlåtaren kan inte rösta för de överlåtna aktierna därför att han genom överlåtelsen förklarat sig inte längre vara ägare till aktierna. Inte heller förvärvaren kan behandlas som aktieägare innan lösningsfrågan slutligt avgjorts. Aktierna är sålunda passiviserade under den ofta långa tid som åtgår, med förhandlingar och processer, för att komma till ett avgörande av lösningsfrågan. Konsekvenserna av en sådan passivisering av aktierna kan bli att bolaget hindras att fungera eller att maktförskjutningar inträffar, som inte är till bolagets bästa. Detta gäller i synnerhet om den överlåtna aktieposten utgör en majoritetspost eller representerar halva antalet aktier i ett bolag som ägs av två aktieägare eller aktieägargrupper med lika stora innehav. Den totala omkastningen av maktbalansen kan få svåra följder för de utestängda aktieägarna och för bolagets framtid och de anställdas trygghet, när makten över bolaget kanske kommer i händerna på personer som inte alls är lämpade att handha bolagets förvaltning och planeringen av verksamheten.

4.3.4 Behövs andra överlåtelsebegränsningsmöjligheter i fåmansbolag?

Utländsk lag ger vanligen mycket större möjligheter än svensk att begränsa rätten att överlåta aktier. I många länder kan bolagen i vilken utsträckning som helst begränsa aktiernas överlåtbarhet. Och ganska allmänt gäller att bolagsordningen kan göra förvärvares rätt att inträda i bolaget beroende av bolagets tillstånd (s.k. samtyckesklausul). I de flesta länder i Västeuropa har också tillskapats särskilda lagar för regleringen av situationen i de mindre bolagen och dessa lagar kräver på några undantag när att bolagets andelar på något sätt är underkastade inskränkningar i överlåtbarheten medan de i allmänhet lämnar bolagen stor frihet att bestämma utformningen av sådana begränsningsklausuler.

Ägarstrukturen i många svenska bolag pekar i riktning mot att det föreligger behov av större rörlighet för bolagen att kunna anpassa sig till speciella organisatoriska förhållanden. Aktiebolagslagen gör inte någon skillnad mellan bolag som har en större eller mindre aktieägarkrets. Lagen är utformad med sikte på företag med ett större antal delägare och fåmansbolagens särskilda problem har i

Allmän motivering

stor utsträckning skjutits åt sidan.

Fåmansbolagens särskilda problem angår framför allt de organisatoriska frågorna och minoritetsskyddet. När ett begränsat antal personer sluter sig samman för att bedriva rörelse i aktiebolagsform kommer helt naturligt avvägningen av delägarnas inbördes förhållanden att utgöra en central fråga. Den intressegemenskap som sammanfört personerna vilar på deras förtroende för varandras personliga egenskaper, kunskaper och ekonomiska stabilitet och situationen är i detta avseende identisk med den som möter i förhållandet mellan bolagsmän i handelsbolag. För den enskilde aktieägaren framstår det närmast som självklart att han garanteras möjlighet att påverka bolaget, oavsett hur aktierna är fördelade. En övergång av aktier mellan aktieägarna eller till utomstående kan rubba den uppnådda balansen, ett förhållande som kan skada bolagets verksamhet och bli ödesdigert för den enskilde aktieägaren.

Aktiebolagets betydelse som företagsform i näringslivet medför att lagstiftaren måste kunna garantera att företagen ges tillräckliga möjligheter att förverkliga sitt omedelbara ansvar för sina förpliktelser mot samhället och mot de anställda. Ett företag kan emellertid inte fylla denna samhällsekonomiskt och politiskt viktiga funktion, om det inte bereds tillfälle att organisationsmässigt formera sig på ett sätt som tryggar företagets fortbestånd och framtida verksamhet. Aktiebolagslagens regler räcker, som nämnts i det föregående, inte i sin nuvarande utformning till för att ta hänsyn till den särpräglade skyddsproblematiken i de bolag som önskar hålla aktieägarkretsen sluten. I dessa bolag är det därför vanligt att aktieägarna eller grupper av aktieägare sluter särskilda överenskommelser - s.k. konsortialavtal - vilka bl.a. syftar till att åstadkomma en starkare bindning av aktierna till parterna i avtalen. Konsortialavtalen innehåller därför ofta längre gående begränsningar i aktieägarens rätt att överlåta sina aktier än vad som enligt lagen är möjligt att införa i bolagsordningen. En sådan begränsning kan t.ex. innehålla förbud för aktieägaren att överlåta sina aktier innan han erbjudit dem till övriga parter i avtalet - s.k. förköpsklausul. Eller det kan uppställas förbud att överlåta aktierna utan att först ha inhämtat konsortieledningens samtycke. En annan typ av begränsning kan gå ut på totalförbud mot överlåtelse eller i vart fall förbud mot överlåtelse i annat fall än då det kan skapas garantier för att förvärvaren kommer att överta överlåtarens skyldigheter enligt konsortialavtalet.

Konsortialavtal av nyssnämnd art får ingen rättsverkan i förhållande till bolaget. Detta beror på att de inte kan tas in i bolagsordningen eftersom endast aktiebolagslagen erkänner hembudsklausulen som giltig föryttringsbegränsning. De torde inte heller ha några rättsverkningar i förhållande till tredje man. Och med all säkerhet för de in-

i

E

i sou 1978:66 Allmän motivering 125

te med sig några verkningar för en ny aktieägare, som förvärvat aktierna utan kännedom om avtalets existens eller innehåll. Konsortialavtalen utgör därför ett otillräckligt instrument för de slutna bolagen, när det gäller dessas strävan att kontrollera aktieägarkretsen och hålla denna sluten.

Den ymniga förekomsten av konsortialavtal i fåmansbolag visar emellertid att det i praktiken finns ett mycket utbrett behov av att kunna reglera problemen i samband med övergång av aktier på ett sätt som avviker från aktiebolagslagens modell. Behovet visar sig framför allt i det lilla familjeföretaget med särskilt intresse att kunna hålla delägarkretsen sluten.

4.3.5 Förhållandet mellan överlåtelsebegränsningar och minoritetsskydd

I det förslag till ny aktiebolagslag som framlades av aktiebolagsutredningen (SOU l97l:l5) ingick en ytterligare möjlighet att begränsa aktiers omsättbarhet. Enligt förslaget skulle i bolagsordningen kunna intas förbehåll om att aktie inte kunde förvärvas genom överlåtelse utan bolagets tillstånd. Den bakomliggande motiveringen till den föreslagna nyheten angavs vara hembudsförbehållets otillräcklighet. Det intresse som aktieägarna i ett familjeföretag eller därmed jämförligt bolag har att kunna hålla aktieägarkretsen sluten ansågs väga tyngre än den enskilda aktieägarens intresse av att inte bli bunden i bolaget under praktiskt taget obegränsad tid. Vid departementsbehandlingen av aktiebolagsutredningens förslag fick emellertid samtyckesklausulen som begränsningsform utgå på grund av risken för missbruk till skada för minoritetsaktieägare.

Det är givet att en obegränsad avtalsfrihet beträffande omsättbarhetsbegränsningar kan innebära stora risker för att minoritetsaktieägare utlämnas åt majoritetens godtycke. En sådan avtalsfrihet förutsätter därför lagregler som avser att garantera en skälig behandling av minoritetsaktieägare. Ett alltför starkt minoritetsskydd . kan emellertid leda till att minoriteten erhåller möjlig- L heter att hindra bolagets utveckling och anpassning efter ändrade förhållanden. Riskerna för ett sådant minoritets- , maktmissbruk är särskilt framträdande i de stora öppna § bolagen, där som regel bolagsledningen i motsats till aktieägarna i allmänhet har den erforderliga sakkunskapen

E

att leda företagets verksamhet och den organisation som I möjliggör en effektiv och snabb beslutsprocess. Bolagsledningen kan också i allmänhet i sådana bolag sägas representera företagets mera långsiktiga intressen och känna ett mer omedelbart ansvar än mängden av aktieägare för företagets förpliktelser i samhället och mot de anställda. Oproportionella skyddsåtgärder för en aktieägarminoritet i sådana bolag kan därför lätt skapa hinder för en effektiv skötsel och utveckling av bolagets verksamhet samt försvaga borgenärernas ställning och få

Allmän motivering SOU l978:66

en menlig inverkan på bolagets möjligheter att hävda sina intressen på kreditmarknaden.

Den nu nämnda risken för minoritetsmaktmissbruk vid ett starkt minoritetsskydd finns naturligtvis även i de mindre, slutna bolagen. Den är emellertid där av mindre självständig betydelse. På grund av den betydelse som varje aktieägare har för bolaget och för de andra aktieägarna kan sådana företag ändå knappast fungera om man i kretsen av delägare härbärgerar en missnöjd minoritet.

Liksom i handelsbolagsförhållanden utgör delägarna som fysiska personer den axel kring vilken bolagets verksamhet centreras och utvecklas. Den skada som minoritetsaktieägaren kan tillfoga bolaget genom att utnyttja långtgående minoritetsskyddsregler blir i många fall obetydlig jämförd med de olägenheter för verksamhetens bedrivande som uppstår redan genom oenighet och spänningar delägarna emellan. Ett förstärkt minoritetsskydd är bl.a. av dessa skäl tänkbart för företagstypen i fråga. Samtidigt är situationen för minoritetsskyddsintressena i ett fåmansbolag unik. Minoritetsdelägaren har inte samma rätt som delägaren i ett handelsbolag att dra tillbaka sitt kapital och sin andel av vinsten genom att upplösa bolaget. Inte heller har minoritetsaktieägaren i ett fåmansbolag samma möjligheter som aktieägaren i ett börsnoterat företag att likvidera sin egen investering. Börsmarknaden erbjuder aktieägaren ett fullgott skydd mot förvaltningsmissbruk, därför att han när som helst kan sälja sina intressen till ett skäligt pris. Han är så till vida likställd med delägaren i ett handelsbolag. Minoritetsaktieägaren i ett fåmansbolag befinner sig däremot i en situation, där hans aktier knappast finner någon marknad utanför den bestående delägarkretsen. Hans möjligheter att dra sig tillbaka på rimliga villkor är därför beroende av vad de övriga aktieägarna är villiga att betala för aktierna. Om sålunda de förut nämnda särdragen i fåmansbolag gör det möjligt att utan större risker stärka minoritetsskyddet, verkar det nyss sagda i den riktningen, att ett starkare minoritetsskydd inte bara kan utan t.o.m. bör införas i sådana bolag.

4.3.6 Sammanfattande överväganden i överlåtelsebegränsningsfrågan

I det föregående har nämnts att man i praktiken inom fåmansbolagen strävar efter en betydligt större flexibilitet i möjligheterna att åstadkomma omsättbarhetsbegränsningar, än vad aktiebolagslagen erbjuder. Detta visar enligt kommitténs uppfattning tydligt, att aktiebolagslagen i förevarande hänseende inte innehåller för fåmansbolagen tillräckligt ändamålsenligt utformade bestämmelser. De aktuella bristerna i det aktiebolagsrättsliga regelsystemet har också uppmärksammats och

kritiserats i den rättsvetenskapliga litteraturen (se

t.ex. Sandström: Hembud och lösningsrätt vid övergång

Allmän motivering

av Lund 1976). Och redan det förhållandet, att aktie, alla andra västeuropeiska länders bolagslagstiftning har en generösare inställning till de aktuella betydligt för fåmansbolagen, visar enligt kommitténs meproblemen att frågan långt ifrån enbart har teoretiskt intresning se. I verket är det ganska uppenbart att de skifsjälva tande organisatoriska förhållanden och aktieägarstrukturer, som olika aktiebolag uppvisar, gör det nödvändigt med flexibla regler om omsättbarhetsbegränsningar.

En vidgad avtalsfrihet på detta område skulle kunna innebära att bolagsmännen i aktiebolag fick frihet att själva reglera sina inbördes förhållanden på ett sätt som i stort sett motsvarar vad som är möjligt enligt gällande lagstiftning om handelsbolag. En sådan reform vore emellertid knappast angelägen om bolagsmännen i stället lika gärna kunde driva sin verksamhet i handelsbolagsform och på så sätt uppnå de fördelar i fråga om avtalsfrihet som anses önskvärda med hänsyn till bolagets ägarstruktur m.m. Så är emellertid inte fallet. I handelsbolag måste bolagsmännen ansvara med hela sin förmögenhet för verksamheten och i kommanditbolag måste åtminstone någon av dem göra det.

Enligt kommitténs mening bör det associationsrättsliga regelsystemet vara utformat på ett sådant sätt att ansvarsbegränsning kan väljas även för verksamhet som skall bedrivas i liten omfattning eller med deltagande av endast ett fåtal personer. Detta är angeläget med hänsyn : å bl.a. till att de rättsliga förutsättningarna för uppkomsten av nya företag bör vara så goda som möjligt. : , Friheten från personligt ansvar upplevs nämligen av ett [ mycket stort antal företagare som en väsentlig förutför deras i verksamheten. Detta fram-

i

sättning engagemang går av aktiebolagsformens stora utbredning i Sverige men ; också av vid olika tider gjorda undersökningar i ämnet. I I De nya regler om rätt för de anställdas fackliga organi- › sationer till information och förhandlingar angående i § princip samtliga en arbetsgivares ekonomiska förhållanden E utom de rent privata, vilka infördes genom lagen * (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, har ytterligare ökat företagarnas från integritetsskyddssynpunkt befogade intresse att kunna genom val av företagsform åstadkomma en klar gränslinje mellan den privata ekonomin och företagets. Kommittén är väl medveten om att principen om begränsad ansvarighet i viss mån är uttunnad i åtskilliga mindre aktiebolag på grund av privata borgensåtaganden av bolagsmännen för bolagets krediter. Ett såi dant borgensåtagande innebär emellertid som regel ett

f

klart avgränsat ansvar beloppsmässigt och tidsmässigt och har därför en helt annan karaktär än det totala an- E svar för uppkommande förluster som följer med företagsi verksamhet i t.ex. handelsbolagsform.

Med hänsyn till det nu anförda är det enligt kommitténs uppfattning nödvändigt att söka lösa de förut nämnda fåmansbolagsproblemen med utgångspunkt i det aktiebolagsrättsliga regelsystemet. Närmast till hands ligger då att ; E E P F i

Allmän motivering

överväga om en vidgad avtalsfrihet beträffande omsättbarhetsbegränsningar kan införas i den gällande aktiebolagslagen. En sådan reform förutsätter emellertid lagregler som garanterar minoritetsaktieägare en skälig behandling i händelse av t.ex. vägrat tillstånd till överlåtelse av aktierna. Enligt kommitténs mening skulle det i och för sig vara möjligt att göra sådana ändringar i aktiebolagslagen att dessa reformbehov kan tillgodoses. Kommittén vill emellertid inte stanna för en sådan lösning. Detta hänger bl.a. samman med kommitténs uppfattning om hur minoritetsskyddet bör vara utformat i de små bolagen.

4.4 överväganden angående minoritetsskyddet i de mindre företagen

Enligt kommitténs uppfattning bör minoritetsskyddet i små aktiebolag stärkas långt utöver vad som skulle bli nödvändigt enbart som en följd av regler om större frihet att avtala angående överlåtelsebegränsningar. Samverkan i små aktiebolag bygger ofta på personliga insatser från bolagsmännen och på att dessa skall bidra till bolagsändamålet på olika sätt. Medan en bolagsman huvudsakligen bidrar med kapital kan en annan bolagsmans viktigaste bidrag vara dennes kunskap eller arbete. I sådana fall förefaller det mindre befogat att den kapitaltillskjutande bolagsmannen skall ha en så överlägsen ställning i fråga om insyns- och beslutanderätt som han tilldelats av aktiebolagslagens regler. I praktiken har det också visat sig att riskerna för att en majoritet missbrukar sin makt är särskilt stora i bolag med ett fåtal delägare och att bolagsavtalet är ett bräckligt instrument när det gäller att på längre sikt trygga den i mindre omfattning kapitaltillskjutande bolagsmannens intressen. Dessa förhållanden, som starkt kritiserats från bl.a. i kommitténs l rättsvetenskapligt håll, påkallar enligt Ä mening i sig lagstiftningsåtgärder syftande till att A i åstadkomma en effektivare och för fåmansbolagen mera 3 i tillrättalagd avbalansering av delägarnas positioner. Mot detta kan visserligen anföras, att ifrågavarande brister i de aktiebolagsrättsliga reglerna inte föranlett någon särskild kritik från småföretagarorganisationerna, men det förhållandet torde utan tvekan ha sin förklaring däri att dessa organisationer inte företräder minoriteterna utan företagen. De senare har inte något språkrör alls. Det finns emellertid ovedersägliga erfarenheter inom t.ex. advokatkretsar av de problem som är förknippade med en minoritetsaktieägares i ett fåmansbolag möjligheter att skydda sig mot s.k. utsvältning och andra trakasserier från majoritetens sida. Dessa problem har inte i nämnvärd mån minskats genom de nya minoritetsskyddsregler som infördes i 1975 års aktiebolagslag. De reglerna innebar nämligen inga förändringar beträffande minoritetsaktieägarnas rätt till insyn i bolaget och erfarenheterna från det praktiska rättslivet visar att det är just bristen på insyn som är minoritetsaktieägarens mest betydelsefulla handikapp. Utan en tämligen långtgående insynsrätt har minoritets-

Allmän motivering 129

små möjligheter att använda de regler som i aktieägaren övrigt givits till hans skydd, t.ex. rätten att påfordra vinstutdelning och inkalla extra bolagsstämma. Genom ett särskilt avtal s.k. kan om samarbetet, konsortialavtal, han visserligen tillförsäkra sig sådan rätt, men möjlighet att få till stånd ett sådant avtal föreligger inte i alla situationer. Den ursprunglige bolagsmannen har ofta sådan möjlighet, men den, som t.ex. på grund av arv inträder i hans ställe och finner att arvlåtaren underlåtit att försäkra sig om ett särskilt avtal, saknar normalt en tillräckligt stark förhandlingsposition för att själv kunna uppnå ett sådant. Det är därför enligt kommitténs uppfattning nödvändigt att minoritetsskyddet i fåmansbolagen stärks genom lagstiftningsåtgärder.

De reformer beträffande minoritetsskyddet i de mindre företagen som kommittén sålunda funnit angelägna bör bl.a. syfta till att ge varje delägare rätt till fortlöpande insyn i bolagets förhållanden, rätt att motsätta 3 sig ingripande ändringar av det ursprungliga bolagsavtal- E att till utträde ur vid et och rätt säga upp sig bolaget grövre kontraktsbrott från medbolagsmans sida.

4.5 Sammanfattande överväganden angående införande av en särskild bolagsform för mindre företag

Utökade möjligheter att införa begränsningar i aktiernas överlåtbarhet saknar omedelbart intresse för de bolag, vilka för sin utveckling är beroende av kapitalanskaffning från en bredare allmänhet och för vilka aktiebolagslagens regler i första hand är tillpassade. Detta hindrar emellertid inte i och för sig att sådana ändringar görs i aktiebolagslagen att fåmansbolagens ifrågavarande problem blir lösta inom ramen för den lagen. Det kan emellertid knappast bestridas att aktiebolagslagen härigenom skulle bli mera svåröverskådlig, något som skulle strida mot det syfte att åstadkomma förenklingar, ä ? vilket präglade arbetet med 1975 års aktiebolagsreform. l Aktier som inte är fritt saknar för överlåtbara övrigt en väsentlig egenskap hos den typiska aktien, nämligen karaktären av omsättningsbart värdepapper. Det förhållandet reser i sin tur en mängd spörsmål angående behovet av skydd för godtroende förvärvare. Dessa spörsmål aktualiseras visserligen redan av de möjligheter som nuvarande regler lämnar att i bolagsordning föreskriva överlåtelsebegränsning, men får enligt kommitténs uppfattning en helt ny dimension om dessa möjligheter utvidgas i den omfattning som kommittén avser att föreslå såvitt gäller § fåmansbolag. För allmänheten måste det te sig förvirran- § de om vissa aktier redan på grund av förvärvet av aktiebreven ger förvärvaren ställning som fullvärdig aktieägare medan andra aktieförvärv måste föregås av noggranna

f studier av bolagsordningen för att ge förvärvaren en upp-

fattning om vad han ger sig in på genom köpet. Redan det ; | nu anförda talar enligt kommitténs uppfattning mot att reformen i form av ändringar i aktiebolags-

l

genomföra lagen. Mot en sådan lösning finns emellertid ytterligare skäl.

å n a

Allmän motivering soU 1978:66

De stora aktiebolagen med vidsträckta delägarkretsar skulle, som framhållits vid avsnitt 4.3.5, kunna skadas av ett stärkt minoritetsskydd av det slag som kommittén förordar för bolag med en begränsad delägarkrets. Regler om total insynsrätt för delägare och långtgående rätt för minoritetsaktieägare att motsätta sig ändringar av det ursprungliga bolagsavtalet bör därför enligt kommitténs uppfattning inte gälla för stora aktiebolag. Skulle också de reformer på minoritetsskyddsområdet, som kommittén anser önskvärda i fråga om fåmansbolagen, införas i aktiebolagslagen, måste deras tillämpningsområde begränsas just till den avsedda typen av bolag. Detta är i och för sig lagtekniskt möjligt men skulle med nödvändighet leda till att aktiebolagslagen blev än mer svåröverskådlig. Kommittén anser därför att övervägande skäl talar för att de ifrågavarande reformbehoven bäst tillgodoses genom att en särskild för de slutna bolagen avsedd företagsform tillskapas. Härigenom uppnås också bl.a. den fördelen att regelsystemet för de mindre bolagen kan göras enklare i formellt hänseende samtidigt som lagstiftningen för de stora bolagen såväl nu som i framtiden lättare kan anpassas till utvecklingen inom aktiebolagslagstiftningen i Europa i övrigt. De reformbehov, som gäller småföretagens möjligheter att hålla delägarkretsen sluten och skyldigheter att bereda samtliga delägare en i stort sett likvärdig ställning i fråga om bl.a. insynsrätt, utgör sålunda enligt kommitténs uppfattning i och för sig ett tillräckligt skäl att införa en särskild bolagslagstiftning för sådana bolag. Även andra skäl talar enligt kommitténs mening för en sådan reform. I en särskild bolagslag för de mindre företagen blir det, såsom kommittén funnit under avsnitt 4.8, möjligt att på flera andra punkter tillgodose önskemål från småföretagarhåll om en mera till deras behov avpassad bolagslagstiftning. Kommittén är övertygad om att totaleffekten 3 av dessa reformer kommer att inverka positivt på ny- 4 ,l etableringen av företag i landet. Det är därför enligt 2 kommitténs uppfattning nu befogat att tillmötesgå de a z sedan länge från skilda håll framförda kraven på att i á svensk bolagsrätt införa en särskild för mindre företag avpassad bolagsform, som i likhet med aktiebolaget ger delägarna möjlighet att driva verksamheten utan personlig ansvarighet, och därmed ge våra företag samma valfrihet på området som deras motsvarigheter i nästan alla andra västländer redan har.

4.6 Uppläggningen i stort av en särskild bolagslag för mindre företag

I kommitténs direktiv uttalas, att den nya danska lagstiftningen om anpartsselskaber i varje fall i vissa hänseenden torde kunna tjäna som förebild för hur lagstiftningen bör läggas upp, om kommittén skulle stanna för att det finns behov av en motsvarighet för svensk del till den nämnda danska bolagsformen.

Både i fråga om systematik och innehåll följer den danska

Allmän motivering 131

lagstiftningen om anpartsselskaber nära den samtidigt antagna nya danska aktiebolagslagen. Såväl numreringen av kapitlen som dessas rubriker är i stort sett överensstämmande. Innehållet i de enskilda bestämmelserna i anpartsselskabsloven avviker från den danska aktiebolagsmotsvarande bestämmelser endast på punkter där en lagens avvikelse varit nödvändig på grund av att det inte finns aktier i anpartsselskaber, eller där en avvikelse funnits motiverad med hänsyn till att den särskilda bolagsformen tillskapats med tanke på att särskilt passa för verksamheter med begränsat kapitalbehov eller en begränsad delägarkrets.

Den nya svenska aktiebolagslag, som trädde i kraft den l januari 1977, tillkom efter samarbete på utredningsstadiet med danska, finska och norska utredningar. Resultatet av det nordiska samarbetet blev förslag som till stora delar var lika såväl till innehåll som form. Även kapitel- och paragrafindelningen var praktiskt taget överensstämmande ända fram till bestämmelserna om likvidation. De slutligt antagna aktiebolagslagarna kom att förete något större skillnader sinsemellan, men även om en total harmonisering av den nordiska aktiebolagslagstiftningen sålunda inte blev möjlig att uppnå så kvarstår dock att det i stora drag råder nordisk rättslikhet på aktiebolagsrättens område.

Nu redovisade förhållanden gör det enligt kommitténs mening inte bara möjligt utan även lämpligt att använda den lagstiftningsmetodik som prövades i Danmark i samband med tillskapandet av anpartsselskabsloven. Kommittén anser sålunda, att den nya svenska aktiebolagslagen bör tjäna som modell för den nu aktuella lagstiftningen. Avvikelser bör förekomma i princip endast beträffande sådana bestämmelser som i den danska anpartsselskabsloven givits ett annat innehåll än motsvarigheterna i 1974 års danska aktiebolagslag. Detta innebär emellertid inte att kommittén också anser att avvikelser bör göras i helt identisk omfattning eller att de särskilda bestämmelserna bör ges alldeles samma utformning som i den danska lagen. Sålunda bör t.ex. enligt kommitténs uppfattning den reglering som enligt den svenska aktiebolagslagstiftningen gäller för stora och små aktiebolags skyldighet att publicera årsredovisningshandlingar gälla också i fråga om den särskilda bolagsformen. Och på minoritetsskyddets område anser kommittén att den nu aktuella lagstiftningen bör innehålla bestämmelser som i väsentliga hänseenden bättre än den danska lagens tillgodoser minoritetsskyddsintressena.

4.7 Den särskilda bolagsformens särdrag i stort

I ett tidigare avsnitt har kommittén som sin uppfattning angivit, att det associationsrättsliga regelsystemet bör vara utformat så att även de som vill bedriva företagsverksamhet i förhållandevis liten skala kan välja att göra detta under ett regelkomplex, som medger att ingen deltagare behöver riskera hela sin personliga ekonomi i

Allmän motivering

verksamheten. För närvarande kan detta uppnås i praktiken bara när verksamheten bedrivs i aktiebolagsform. En självklar utgångspunkt för kommitténs överväganden har varit att delägarna inte heller i den särskilda bolagsformen skall svara personligen för bolagets förpliktelser. I så måtto kommer denna att likna aktiebolaget och skilja sig från handelsbolaget.

Kommittén har i det föregående konstaterat att lagstiftningen om handelsbolag i vissa avseenden bättre än aktiebolagslagstiftningen är avpassad för de företag som är uppbyggda på personlig samverkan mellan delägarna. Detta gäller sålunda på sådana för företagstypen avgörande områden som bolagets möjligheter att hindra intrång i delägarkretsen från icke önskvärda utomstående, bolagsmans möjligheter att motsätta sig av en majoritet beslutade ändringar av det ursprungliga bolagsavtalet och delägarens möjligheter att oberoende av kapitalinsatsens storlek fortlöpande följa inifrån hur bolaget sköts. Enligt vad kommittén funnit tidigare är det bl.a. det nu nämnda förhållandet som gör det särskilt angeläget att utforma nya associationsrättsliga regler för de mindre företagen. När detta av skäl som nämnts i det föregående inte lämpligen kan göras inom ramen för den nuvarande aktiebolagslagen, är det från kommitténs utgångspunkt självklart att den nya bolagslagstiftningens främsta särmärke skall vara att den kombinerar frihet från personligt ansvar för delägarna med regler som på nu aktuella områden så nära som möjligt ansluter sig till vad som i dag gäller enligt lagstiftningen om handelsbolag.

Även om den nya lagstiftningen främst är tänkt för mindre företag och företag med ett begränsat delägarantal, anser kommittén inte att lagen skall innehålla regler om att bolagets kapital inte får överstiga ett visst belopp eller att delägarkretsen inte får uppgå till mer än ett visst antal personer. Bestämmelser av det förstnämnda slaget finns i motsvarande schweiziska och italienska bolagslagar och i Frankrike och Belgien är delägarantalet i ett SARL resp. SPRL begränsat till 50. kommit- Enligt téns uppfattning är det inte möjligt att göra den typen av avgränsningar både rättvisa och effektiva. En gräns vid en viss nivå på det egna kapitalets storlek skulle kunna leda till den inte önskvärda följden att även fåmansbolagsverksamhet av betydande omfattning kom att bedrivas med ett förhållandevis litet eget kapital. En gräns knuten till omsättningen eller till antalet anställda skulle kunna leda till för bolagsmännen orimliga och överraskande resultat t.ex. vid en hastigt påkommen konjunkturberoende expansion av verksamheten. Dessutom finns det enligt kommitténs mening ingen anledning att förbehålla bolagsformen just de verkligt små företagen. De reformbehov som främst påkallar den nu aktuella lagstiftningen har nämligen inte så mycket att göra med ett företags storlek som med dess egenskap av fåmansföretag. Kommittén har övervägt att ta fasta på sistnämnda förhållande och sätta en gräns vid ett visst antal delägare. Svårigheter att göra avgränsningen rättvis och finna

Allmän motivering 133

effektiva och samtidigt rimliga sanktioner för det fall gränsen skulle komma att överskridas har emellertid föranlett kommittén att avstå härifrån. Enligt kommitténs uppfattning är en sådan gräns inte heller nödvändig. Däremot bör den nya företagsformen avgränsas från aktiebolaget genom ett legalt krav på att andelarna i bolag av den nya typen inte får utbjudas till allmänheten, vara fritt överlåtbara eller ges karaktären av värdepapper i juridisk mening. Sådana bestämmelser är vanliga i de länder som redan har en särskild bolagsform för slutna bolag. Mot bakgrund av detta ställningstagande anser kommittén också att det inte bör vara möjligt för bolag av den nya typen att ge ut konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning av andelar. Härigenom kommer stora företag själva att ha ett intresse av att övergå till aktiebolagsformen. Endast aktiebolag kan noteras på fondbörs och i bolag med en talrik delägarkrets är aktien utan tvivel det mest praktiska instrumentet för utövande av delägarskapet. Den ordning med enhällighet eller kvalificerad majoritet för vissa beslut, som kommittén föreslår för den nya bolagsformens del, passar inte heller särskilt väl för sådana företag.

Sammanfattningsvis så kommer enligt kommitténs förslag den nya bolagsformen, som kommittén valt att kalla andelsbolag, att karaktärsmässigt skilja sig från aktiebolaget främst när det gäller förutsättningarna för och innebörden av delägarskapet. En mera obestämd allmänhet får inte inbjudas till delägarskap och aktier eller andra handlingar av värdepappersnatur får inte ställas ut som bevis om sådant. Bolagsmännen ges så gott som fullständig frihet att i bolagsordningen föreskriva begränsningar i möjligheterna att överlåta andel i bolaget men någon form av sådan begränsning måste finnas för att registrering skall få ske. Samtliga bolagsmän får genom tvingande lagföreskrifter rätt att fortlöpande följa inifrån hur bolaget förvaltas. Envar bolagsman får också - oavsett kapitalinsats - i princip vetorätt mot beslut om sådana mera ingripande ändringar av det ursprungliga bolagsavtalet, som medför att förutsättningarna för delägarskapet undanrycks.

4.8 Vissa särskilda frågor

4.8.1 Insatskapitalets storlek m.m.

I Sverige är som nämnts i det föregående aktiebolaget den enda bolagsform i vilken företagsverksamnet kan bedrivas utan personligt ansvar för någon av delägarna. År 1973 genomfördes ändringar i aktiebolagslagen innebärande bl.a. att nybildade aktiebolag skulle ha ett minsta aktiekapital på 50 OOO kr. och att vissa aktiebolaget närstående personer i fortsättningen inte skulle få ta emot lån från bolaget. I de förarbeten, som föregick lagändringen, gjordes uttalanden\av innebörd att kapitalinsatsen i ett aktiebolag borde vara betydande, för att de som stod bakom bolaget och skulle

Allmän motivering l98:66

svara för rörelsen också skulle kunna s;na uppfylla förpliktelser gentemot anställda, det allmänna och andra borgenärer (prop. 1973:93 s. 86). Vidare uttalades, att om en företagare inte var beredd eller i stånd till att göra en sådan kapitalinsats han inte borde tillåtas att använda aktiebolagsformen utan borde vara hänvisad till någon företagsform där han personligen svarade för företagets förpliktelser. Beträffande in-

förandet av låneförbudet uttalades bl.a. (s. 91), att

den grundläggande tanken bakom systemet med bundet eget kapital var att skapa säkerhet för att vissa tillgångar fanns hos bolaget som kunde tas i anspråk av bolagets borgenärer samt att denna funktion hos det bundna kapitalet inte kunde tillfredsställande uppfyllas i fall det var möjligt för företagsledningen och aktieägarna att ta det bundna kapitalet i anspråk genom lån.

Gemensamt för de riksdagsmotioner som ledde till kommitténs nu aktuella uppdrag var uppfattningen, att den gräns för minimikapitalet, vilken 1973 års riksdag fastställt för företag utan personlig ansvarighet, var alltför hög sett ur de mindre rörelsedrivande företagens synvinkel. Det torde i själva verket förhålla sig på det sättet, att l973 års höjning av minimigränsen för aktiekapitalet var ett av de tyngst vägande skälen till de förnyade kraven på införande av en särskild företagsform för de mindre företagen. Denna uppfattning har kommittén fått bekräftad av företrädare för småföretagarorganisationer, som kommittén haft kontakt med under utredningsarbetet. En sådan organisation har t.o.m. framhållit, att det knappast finns anledning att införa en särskild företagsform om inte kravet på insatskapitalets storlek sätts lägre än 50 OOO kr. Kommittén har därför funnit anledning att pröva om inte en annan och lägre gräns bör gälla för den nya bolagsformen.

Flera skäl talar enligt kommitténs för azt kamening pitalinsatsen bör vara tämligen hög i företag där verksamheten bedrivs utan personlig för ansvarighet delägarna. Ett sådant skäl är att borgenärsskyddet måste vara tillfredsställande. Ett annat är att de anställda i möjligaste mån bör få garantier för att anställningsförhållandena blir stabila. När det gäller borgenärsskyddet kommer det allmännas fordringar på skatter och socialförsäkringsavgifter i förgruncen. Det allmänna har inte den möjlighet som andra bcrgenärer har att begära säkerhet för sina Därtill anspråk. kommer att staten enligt lagen om statlig lönegzranti vid konkurs tagit på sig ansvaret för av betalningen de anställdas i händelse lönefordringar av företagets konkurs.

När det gäller att bestämma nivån på kapitalgrärsen bör emellertid de nyss nämnda skälen för en hög kapjtalinsats avvägas mot samhällets intresse av att nyetableringen av företag inte onödigtvis försvåras. Enligt vad

Allmän motivering 135

kommittén erfarit anses i småföretagarkretsar den nuvarande kapitalgränsen i aktiebolagslagen vara så hög att den begränsar möjligheterna för den som allvarligt vill starta ett företag att fritt välja den lämpligaste företagsformen. De erfarenheter man har inom småföretasägs ge vid handen att kapitalbehogarorganisationerna vet i åtskilliga nystartade företag inte uppgår till 50 OOO kr. medan det föreligger betydande svårigheter att anskaffa ett så stort kapital för en nystartad rörelse. Möjligheterna att låna till den grundläggande kapitalinsatsen är begränsade och svårigheterna att med beskattade inkomster sätta undan ett belopp i den aktuella är väl kända. Samtidigt är storleksordningen p.g.a. skattereglernas utformning möjligheterna till kapitalbildning genom den bedrivna rörelsen väsentligt större i aktiebolag än i andra för småföretagaren tillnågot som i sin tur medför att gängliga företagsformer, valet av företagsform påverkar företagens möjligheter att konsolidera sig och utvecklas.

Enligt kommitténs uppfattning talar dessa förhållanden starkt för att minimikapitalgränsen i den nya bolagslagen bör sättas vid en lägre nivå än den som f.n. gäller för aktiebolag. Värdet från borgenärsskyddssynpunkt av 50 000-kronorsgränsen i aktiebolagslagen bör inte heller överskattas. Likvidationsskyldighet inträffar enligt aktiebolagslagens regler först då två tredjedelar av aktiekapitalet gått förlorat, vilket innebär att rörelsen kan drivas vidare med ett aktiekapital som är mindre än 20 OOO kr. Mot den bakgrunden skulle ett i stort sett lika tillfredsställande borgenärsskydd kunna åstadkommas med en lägre kapitalgräns men med strängare regler för likvidationsskyldighetens inträde. Kommittén anser att en sådan väg bör prövas för den nya bolagsformens del. Kommitténs förslag till andelsbolagslag innebär därför att sådana bolag är skyldiga att ta upp frågan om likvidation så snart man fått anledning konstatera att insatskapitalet förbrukats i sådan omfattning att gränsen för minimikapitalet underskridits. Detta betyder emellertid inte att bolaget måste träda i likvidation genast. Delägarna kan genom kapitaltillskott undvika likvidationsplikten. De kan också skaffa en smärre respit för anskaffande av medel till nya sig kapitalinsatser genom att hänskjuta likvidationsfrågan till närmast efter tidpunkten för dennas aktualiserande infallande ordinarie bolagsstämma. I sistnämnda hänseende skiljer sig förslaget inte från vad som gäller enligt aktiebolagslagen.

Beträffande frågan vilken minimigräns som bör gälla för insatskapitalet i andelsbolag kan en jämförelse med förhållandena utomlands vara på sin plats. Enligt ett av EG:s Råd antaget direktiv på bolagsrättens område skall aktiekapitalet i aktiebolag uppgå till minst 25 OOO räkneenheter (c:a 125 000 kr.) och i GmbHbolag och liknande till minst 4 OOO räkneenheter (c:a 20 OO0 kr.). I de länder som berörs av direktivet

Allmän motivering

har också kapitalgränsen för den sistnämnda företagstypen i allmänhet satts vid just den nämnda nivån.

Enligt aktiebolagsutredningens förslag skulle aktiekapitalet inte få sättas lägre än 20 OOO kr. Denna begränsade höjning av minimibeloppet för aktiekapitalet 9 Ä föreslogs av aktiebolagsutredningen mot bakgrund av 1 ställningstagandet att de mindre företagen även i fort- i1 % sättningen borde kunna använda aktiebolagsformen. å. i Inte i något land i Västeuropa saknas möjligheter att bedriva ekonomisk verksamhet i utan å bolag personlig a Detta förutsätter i allmänhet inte heller å ansvarighet. ett högre kapital än omkring 20 000 kr. Nämnda nivå å 2 ligger också väl i linje med vad som brukar behövas § 5 för nystartade företag enligt vad som framgår av utred- 4 ningar gjorda av Statens industriverk beträffande nyetablering av företag. Mot denna bakgrund har utredningen funnit en rimlig avvägning vara att bestämma den nedre gränsen för insatskapitalet i andelsbolag till 20 000 kr. Till frågan om gränsen för aktiekapitalets minsta belopp återkommer utredningen i ett senare avsnitt (4.9).

4.8.2 Vissa formalieregler m.m.

Kraven på lagstiftning om en särskild företagsform av aktiebolagstyp, speciellt avpassad för småföretag och fåmansbolag, har ibland motiverats med att åtskilliga bestämmelser i aktiebolagslagen är onödigt komplicerade eller långtgående såvitt gäller tillämpningen på sådana företag. Det närmare innehållet i denna kritik har redovisats under avsnitt 2.

De krav på förenklingar som sålunda förts fram i samband med att aktiebolagslagens formalieregler kritiserats har i mångt och mycket blivit tillgodosedda i den nya aktiebolagslag som trädde i kraft den l januari 1977. Av rättssäkerhetsskäl är det enligt kommitténs uppfattning knappast att - annat än ett fâmöjligt på tal punkter - driva ens i en särförenklingen längre skild lag för mindre företag och fåmansbolag. Så har i allmänhet inte heller skett i de länder som har en särskild lagstiftning om bolag av GmbH-typ. Detta framgår av avsnitt 3. Tvärtom innehåller den nya aktiebolagslagen i vissa hänseenden, t.ex. beträffande stiftelseförfarandet, enklare regler än många av de nämnda särskilda lagarna. Ändå bör enligt kommitténs uppfattning vissa ytterligare förenklingar kunna genomföras för andelsbolagens del. Sådana bolag bör nämligen, i likhet med vad som gäller i andra länder, kunna bildas endast genom att stiftarna tecknar hela andelskapitalet, varför några bestämmelser om konstituerande bolagsstämma inte blir nödvändiga. Med hänsyn till att bolagen förutsätts ha en begränsad delägarkrets kan också bestämmelserna om kallelse till bolagsstämma och beslutsförfarandet vid sådan stämma samt reglerna om förfarandet vid ökning eller nedsättning av andelskapita-

1978:66 Allmän motivering 157

let göras enklare i vissa hänseenden än motsvarande regler i aktiebolagslagen. Kommittén återkommer mera i detalj till dessa frågor i specialmotiveringen till lagförslaget.

4.8.3 Reservfond

Gällande aktiebolagslag innehåller krav på obligatorisk avsättning till reservfond. Av bolagets årsvinst skall minst 10 % avsättas till reservfond efter det att avdrag eventuellt har skett för balanserad förlust från föregående år. Avsättning till reservfonden måste ske till dess denna uppgår till 20 % av aktiekapitalet.

Aktiebolagsutredningens förslag, som alltså inte följdes i denna del, innebar att reglerna om obligatorisk avsättning till reservfond slopades. Utredningen framhöll att ett bolags konsolidering berodde av olika faktorer vid sidan av avsättning till fonder såsom det slag av egendom bolaget hade och de värden till vilka egendomen upptogs i årsredovisningen. Bolagets värderings- och avskrivningspolitik hade enligt utredningen oftast mycket större betydelse än dess avsättningar till en reservfond. En grundläggande svaghet i reservfondsreglerna var också enligt utredningen att den påbjudna avsättningen var beroende av aktiekapitalets storlek, eftersom avsättningsskyldigheten upphör när reservfonden uppgår till 20 % av aktiekapitalet. Och bolagets aktiekapital bestäms av bolaget självt. Det hade också enligt utredningen blivit vanligt att helt och hållet undvika skyldigheten att göra avsättning av vinstmedel till reservfond genom att vid bildande av aktiebolag och vid kapitalökning ge ut aktier till sådan överkurs att reservfonden därigenom omedelbart uppgick till 20 % av aktiekapitalet. Utredningen ansåg därför att reglerna om avsättning till reservfond av viss del av årsvinsten innebar ett föråldrat och föga rationellt system.

Frågan om obligatorisk avsättning av vinstmedel till reservfond har lösts något olika i de länder som har lagstiftning om GmbH-bolag eller motsvarigheter. I Västtyskland, Österrike, Nederländerna, Danmark och Storbritannien saknar de aktuella lagarna föreskrifter härom. I detta sammanhang bör framhållas att den ifrågavarande lagstiftningen senast infördes i Nederländerna och Danmark.

Kommittén delar den uppfattning om reservfondsavsättningarnas ringa betydelse för företagens konsolidering som aktiebolagsutredningen givit uttryck åt. Som den utredningen påpekade blir fonderingsregler av ifrågavarande slag också ofta helt ineffektiva i enmansbolag och familjeföretag, där delägarna genom uttag av löner och arvoden undviker att redovisa någon vinst. Kommittén anser därför att bestämmelser om obligatorisk avsättning till reservfond inte bör belasta regelsystemet i den särskilda bolagslagen, som i stor

Allmän SOU 1978=55 motivering

utsträckning just tar sikte på företag av den sistnämnda typen. Någon motsvarighet till aktiebolagslagens regler om reservfond har därför inte tagits in i kommitténs förslag.

4.8.4 Offentlig årsredovisning m.m.

I debatten om en särskild företagsform för företag, som inte gör anspråk på tillträde till kapitalmarknaden, har ibland framhållits att sådana företag borde få lättnader i den publicitet kring årsredovisningen som hittills gällt för aktiebolag av alla storlekar, vare sig de vänt sig till kapitalmarknaden eller inte. Som framgått av avsnitt 3 ställs i vissa länder lägre krav på bolag av GmbH-typ än på aktiebolag såväl i fråga om upprättande av årsredovisningshandlingar och revisorsgranskning av dessa som i fråga om offentliggörande av årsredovisning. S 2 Erfarenheterna i bl.a. Västtyskland har emellertid visat, att bolagsformen GmbH på grund av frånvaron av regler om kontroll och publicitet blivit föremål för missbruk i betydande omfattning. I flera länder har därför på senare tid införts tämligen detaljerade bestämmelser om publicitet och kontroll vid såväl bolagsbildningen som senare under bolagets verksamhet också såvitt gäller denna bolagsform. Kraven sträcker sig emellertid i allmänhet inte lika långt som när det gäller egentliga aktiebolag. Skärpningar kan dock väntas inom de närmaste åren som en följd av det föreslagna fjärde bolagsrättsliga direktivet. Enligt kommitténs mening är det tydligt att utvecklingen inom EG går därhän, att bolag av GmbH-typ kommer att bli underkastade regler om bokföring, årsredovisning och offentliggörande av sådan, som åtminstone i stort sett motsvarar de svenska bestämmelser i ämnet som upptagits i aktiebolagslagen och bokföringslagen.

På grund av det anförda anser kommittén det inte vara särskilt välbetänkt att i Sverige införa en särskild företagsform med frihet såväl från personlig ansvarighet för delägarna som från angivna skyldigheter att offentliggöra årsredovisning m.m. Ännu mindre motiverad är en sådan åtgärd om man - i enlighet med kommitténs förslag i det särskilda delbetänkandet om handelsbolag m.m. - inför regler om offentlig årsredovisning och kvalificerad revision för flertalet företag som bedrivs i företagsformer med personlig ansvarighet. Kommitténs föreliggande förslag ansluter sig därför på nu aktuella områden till aktiebolagslagens regler.

4.9 Höjning av aktiekapitalets minsta belopp

I kommitténs direktiv uttalades, att det finns goda skäl att överväga en höjning av minimibeloppet för aktiekapital så att aktiebolagsformen verkligen förbehålls de större och medelstora företagen, om en särskild

Allmän 139 motivering

företagsform av GmbH-typ införs hos oss. Kommittén delar denna uppfattning. En sådan ordning överensstämmer också med vad som i allmänhet gäller i de länder som vid sidan av aktiebolaget har en bolagsform av GmbH-typ.

De aktiebolag som har sina aktier noterade på fondbörsen eller på den s.k. fondhandlarlistan har i allmänhet ett aktiekapital som uppgår till mer än en miljon kronor. Övriga aktiebolag är så gott som undantagslöst av fåmansbolagstyp och torde därför ha fördel av att övergå till den av kommittén föreslagna andelsbolagsformen. Övergången bör kunna ske på enklast möjliga sätt, t.ex. genom antagande av en bolagsordning som uppfyller kraven i andelsbolagslagen och en därpå följande anmälan till registreringsmyndigheten. Dessa förhållanden leder enligt kommitténs uppfattning till att gränsen för minimikapitalet i aktiebolag kan höjas rätt avsevärt utan att särskilda olägenheter uppstår för företagen, självfallet dock endast under den nyss angivna förutsättningen att reglerna om övergång från aktiebolags- till andelsbolagsform utformas så att växlingen av företagsform kan ske på ett enkelt sätt.

Gränsen för minimikapitalet i aktiebolag bör mot nyssnämnda bakgrund inte sättas på en lägre nivå än den som i allmänhet gäller i länder med två bolagsformer med begränsat ansvar för delägarna. Inom EG gäller att minimikapitalet i aktiebolag inte får understiga ett belopp motsvarande omkring 125 OOO kr. Gränsen för minimikapitalet i aktiebolag bör därför inte sättas vid en lägre nivå. Flertalet av EG:s harmoniseringsdirektiv berörda länder har emellertid enligt uppgift planer på att införa en högre gräns. Denna kommer troligen att ligga på en nivå motsvarande omkring 250 OOO kr. Kommittén har uppfattningen att en höjning till den nivån kan vara befogad i framtiden i syfte att bringa den svenska lagstiftningen till överensstämmelse med aktiebolagsrätten inom EG. Dessförinnan bör dock den nyssnämnda utvecklingen avvaktas och följderna av en sådan höjning närmare utredas, bl.a. genom statistisk undersökning av kapitalstrukturen i samtliga aktiebolag med en vidare delägarkrets. Med hänsyn till det anförda finner kommittén för sin del inte anledning föreslå annan höjning av gränsen för minimikapitalet i aktiebolag än från femtiotusen till etthundratjugofemtusen kronor.

sou 1978:66 “l

5 Specialmotivering

5.1 Förslaget till andelsbolagslag

l kap. Inledande bestämmelser

Kapitlet överensstämmer väsentligen med motsvarande kapitel i aktiebolagslagen och den danska lagen om anpartsselskaber. Det innehåller Vissa bestämmelser om lagens tillämpningsområde och en koncerndefinition.

l § I andelsbolag svarar delägarna ej personligen för bolagets förpliktelser.

Andelsbolaget skall ha ett som skall andelskapital, uppgå till minst tjugotusen kronor.

Lagens bestämmelser gäller både stora och små företag som drivs i form av andelsbolag. De har emellertid särskilt anpassats för företag med ett mindre antal delägare, vilket torde medföra praktiska bebegränsningar träffande möjligheterna att använda för bolagsformen kapitalkrävande företagsverksamhet och därmed också för storföretagsverksamhet. I likhet med vad som skett i aktiebolagslagen har emellertid ändå vissa bestämmelser gjorts tillämpliga endast för större företag.

Även om bolagsformen främst tar sikte på företag med ett begränsat antal delägare, så har dock i förslaget inte tagits in någon bestämmelse om ett visst högsta antal bolagsmän. Sådana bestämmelser finns i t.ex. fransk och belgisk bolagslagstiftning för den aktuella företagstypen. Skälen till att någon motsvarighet inte har tagits upp i kommitténs förslag har lämnats i den allmänna motiveringen under avsnitt 4.7.

I första stxcket slås fast att i ett andelsdelägarna bolag inte svarar personligen för förbindelser. bolagets Detta är ett viktigt kännetecken för som andelsbolaget, detta har gemensamt med aktiebolaget men inte med t.ex. handelsbolag. Störst praktisk betydelse torde principen ha i förhållande till bolagets leverantörer. Andra fordringsägare i kontraktsförhållanden betingar sig nämligen i vanliga fall att delägarna ställer borgen eller lämnar realsäkerhet för bolagets Beträffanförpliktelser. de skattefordringar gäller särskilda ansvarsregler.

Huvudregeln om frihet från personligt ansvar är inte

Specialmotivering

undantagslös. De som deltar i beslut eller åtgärd på bolagets vägnar före bolagets registrering svarar sålunda solidariskt för uppkommande förpliktelser. Ansvaret övergår vanligen på bolaget i och med registreringen. Ett viktigt undantag är vidare att styrelseledamöter, verkställande direktör och andelsägare kan komma att personligen få svara för bolagets förpliktelser i den mån de inte fullgör vad som åligger dem enligt bestämmelsen i 12 kap. 2 § om likvidationsskyldighet vid kapitalförlust. Om stiftare, styrelseledamot, verkställande direktör eller andelsägare vållat bolagets fordringsägare skada genom överträdelse av andelsbolagslagen kan ersättningsskyldighet för dessa funktionärer föreligga enligt skadeståndsreglerna i 14 kap. l och 2 §§. I fall där någon på ett stötande sätt använt bolagsformen för att minimera sin egen ersättningsskyldighet och där bolaget utrustats med helt otillräckliga kapitalresurser kan personlig ansvarighet också uppkomma utan stöd av lag, s.k. ansvarighetsgenombrott.

Enligt andra stxcket skall andelsbolag ha ett andelskapital som skall uppgå till minst 20 OOO kr. Anledningen till att denna gräns valts har kommittén redogjort för under avsnitt 4.8.1 i den allmänna motiveringen. Enligt kommitténs förslag höjs samtidigt minimigränsen för aktiekapitalet i aktiebolag från 50 000 kr. till 125 OOO kr. Detta förslag har behandlats under avsnitt 4.9 i den allmänna motiveringen. Andelskapitalet kan men behöver inte delas upp i andelar och - skulle en uppdelning i andelar ske, vilket torde bli det vanliga - behöver dessa inte vara lika stora eller medföra samma rätt i bolaget. frågor behandlas närmare i det följande vid 3 kap.

Deäsa l .

g_§ Äger andelsbolag så många aktier eller andelar

i svensk eller utländsk juridisk person att det har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar, är andelsbolaget moderbolag och den juridiska personen dotterföretag. Äger dotterföretag eller äger moderbolag och dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans aktier eller andelar i juridisk person i den omfattning som angivits nu, är även sistnämnda juridiska person dotterföretag till moderbolaget.

Har andelsbolag i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal ett bestämmande inflytande över juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är andelsbolaget moderbolag och den juridiska personen dotterföretag.

Moderbolag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.

Den koncerndefinition som upptagits i denna paragraf har i princip samma innehåll som l kap. 2 § aktiebolagslagen. Paragrafen överensstämmer lydelsemässigt helt med l kap. 2 § i den danska lagen om anpartsselskaber. Beträffande den närmare innebörden av bestämmelsen hänvisas till prop. 1975:103 del A s. 276-287.

Specialmotivering 143

2 kap. Andelsbolags bildande

Kapitlet, som innehåller regler om förfarandet vid bolagsbildning och bestämmelser om inbetalning av andelskapitalet vid bolagsbildning, överensstämmer i det stora hela med motsvarande kapitel i aktiebolagslagen. Enligt förslaget skall emellertid hela andelskapitalet tecknas av stiftaren eller stiftarna, varför någon motsvarighet till aktiebolagslagens bestämmelser i 2 kap. 7 och 8 §§ om konstituerande bolagsstämma inte tagits med i förslaget till andelsbolagslag. Förslaget innehåller av samma anledning inte heller någon motsvari het till reglerna om tilldelning av aktier i 2 kap. 6 aktiebolagslagen eller om kallelse till konstituerande bolagsstämma i 2 kap. 3 § första stycket punkten 3 samma lag. I nu nämnda hänseenden överensstämmer förslaget i stället med den danska lagen om anpartsselskaber.

l_§ Andelsbolag bildas av en eller flera stiftare.

Stiftare skall vara svensk medborgare och bosatt i Sverige eller svensk juridisk person. Handelsbolag får dock vara stiftare endast om varje obegränsat ansvarig bolagsman är svensk medborgare och bosatt i Sverige. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan medge annan än som angivits nu att vara stiftare.

Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara stiftare.

Paragrafen motsvarar helt 2 kap. l § aktiebolagslagen och skall givetvis ges samma innebörd som i den lagen. Beträffande motiveringen till bestämmelsen i aktiebolagslagen hänvisas till prop. 1975:103 del B s. 292.

I 3 § i den danska lagen om anpartsselskaber finns föreskrifter med motsvarande innehåll. I den bestämmelsen föreskrivs emellertid därjämte att stiftarna skall underteckna ett stiftelsedokument, som skall innehålla bolagsordning och bestämmelser om vissa andra förhållanden av betydelse för bolagsbildningen. Motsvarande bestämmelser i kommitténs förslag återfinns i 3 och 4 §§ i detta kapitel. Systematiken i förslaget överensstämmer därigenom med aktiebolagslagens.

g_§ Stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen.

Därvid iakttages att betalningen för andel ej får understiga det belopp på vilket andelen skall lyda (nominella beloppet). Skall andel kunna tecknas med rätt eller plikt att mot andelen tillskjuta annan egendom än pengar eller med rätt eller plikt för bolaget att övertaga egendom mot annat vederlag än an-

delar (apport), får värdet på apportegendomen ej

sättas högre än det verkliga värdet för bolaget. Endast sådan egendom som är eller kan antagas bli till nytta för bolagets verksamhet kan utgöra apportegendom.

Specialmotivering sou 1973:65

Tecknas andel med villkor som strider mot första stycket, skall det nominella beloppet ändå betalas.

motsvarar 2 kap. 2 § aktiebolagslagen. Motive- Paragrafen ringen till sistnämnda bestämmelse återfinns i prop. 1975:103 del B på s. 292-294. Kommittén hänvisar till vad som där anförts angående bestämmelsens innebörd.

Det i och för sig självklara att stiftarna anger villkoren för bolagsbildningen har inte kommit till uttryck i form av en författningsbestämmelse i den danska lagen om anpartsselskaber. Förbudet mot teckning av andelar till underkurs har däremot en motsvarighet i 9 § första stycket i den danska lagen. Även förbudet mot övervärdeav apportegendom har sin motsvarighet i den danska ring lagen, nämligen i 5 § andra stycket, låt vara att den lagtekniska lösningen är något annorlunda. Däremot saknar den danska lagen bestämmelser om vad som kan godtas som apportegendom. Den innehåller inte heller någon bestämmelse för det fall förbudet mot teckning av andelar till underkurs åsidosätts. Kommittén har ansett det rikatt i dessa hänseenden låta aktiebolagslagen bilda tigt mönster för den nya lagen.

Stiftarna skall teckna andelskapitalet samt

2_§

upprätta och underskriva en dagtecknad stiftelseurkund som skall innehålla bolagsordning och upp- 3 gift om 3

l. det belopp som skall betalas för varje andel,

2. tiden för andelarnas betalning,

3. namn och adress på bolagets stiftare, styrelseledamöter och revisorer samt - om sådan finnes verkställande direktör, allt för tiden intill första ordinarie bolagsstämma efter bolagets registrering.

Bestämmelse om apport eller att andel eljest skall kunna tecknas med villkor eller att bolaget skall ersätta annan kostnad för bolagets bildande än allmänna avgifter och sedvanliga arvoden för upprättande av stiftelsehandlingar och liknande arbete eller att någon eljest skall av bolaget erhålla särskild rättighet eller förmån skall anges i stiftelseurkunden.

Stiftelseurkunden skall innehålla redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på apportegendom och av bestämmelse enligt andra stycket i övrigt. Särskilt skall anges

l. namn och hemvist beträffande den som avses med bestämmelsen,

2. det värde till vilket apportegendom beräknas komma att tagas upp i balansräkningen och antalet

Specialmotivering 145

andelar eller annat vederlag som skall lämnas för egendomen,

3. högsta beräknade beloppet av sådan kostnad för bolagets bildande som angivits i bestämmelsen.

Om skriftligt avtal upprättats rörande bestämmelse som avses i andra stycket, skall stiftelseurkunden innehålla avtalet eller avskrift därav eller hänvisning till avtalet. Muntligt avtal skall i sin helhet upptagas i stiftelseurkunden. Tillskjutes eller övertages rörelse, skall vad nu sagts om skriftligt avtal gälla även beträffande ingângsbalansräkning för rörelsen.

Om andra-fjärde styckena ej iakttagits beträffande viss bestämmelse, är den utan verkan mot bolaget.

Innehållet i paragrafen har med de undantag som förut nämnts sin motsvarighet i 2 kap. 5 § aktiebolagslagen. Det lagrummet har motiverats i prop. 1975:103 del B s. 294-297. Kommittén hänvisar till vad som anförts där.

Som förut nämnts föreskrivs i 3 § i den danska lagen om anpartsselskaber att stiftarna skall underskriva en stiftelseurkund som skall innehålla bolagsordning och vissa särskilda uppgifter, däribland uppgift om det belopp som skall betalas för varje andel och tiden för andelarnas betalning. Stiftelseurkunden skall emellertid innehålla bestämmelser om och informationsunderlag vid kvalificerad bolagsbildning, dvs. när andelarna betalas med apportegendom eller när andelar annars tecknas med särskilda villkor, som i huvudsak motsvarar innehållet i andra-fjärde styckena i ovanstående paragraf och alltså i motsvarande mån överensstämmer med den svenska aktiebolagslagens krav. På grund av att ett anpartsselskab skall bildas utan avhållande av konstituerande bolagsstämma ställs i den danska lagen dessutom krav på att stiftelseurkunden skall innehålla inte bara uppgift om namn och adress på bolagets stiftare utan även motsvarande uppgifter i frâga om företagsledare, revisorer och styrelsemedlemmar, allt såvitt gäller tiden fram till den första ordinarie bolagsstämman efter bolagets registrering. Nämnda skäl har föranlett kommittén att införa en motsvarande bestämmelse i den nu aktuella paragrafen. Stiftarna utser givetvis styrelseledamöter m.fl. på det sätt de själva finner lämpligt. Kan de inte enas torde frågan om bolagsbildningen förfalla. På grund av att hela insatskapitalet skall tecknas av stiftarna genast i samband med att stiftelseurkunden upprättas, har i kommitténs förslag endast ställts krav på ingångsbalansräkning för rörelse som skall övertagas i samband med bolagsbildningen och inte som i aktiebolagslagen krav på balans- och resultaträkningar för de två senaste åren. Även i denna del överensstämmer kommitténs förslag med den danska lagen.

4 § Bolagsordningen skall ange

146 Specialmotivering SOU 1978:6

l. bolagets firma,

2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,

3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,

4. andelskapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av bolagsordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och maximikapitalet, varvid minimikapitalet ej får vara mindre än en fjärdedel av maximikapitalets

5. andelarnas nominella belopp,

6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för styrelseledamots och revisors uppdrag,

7. sättet för sammankallande av bolagsstämma,

8. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,

9. vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta,

10. att andel inte får överlåtas fritt samt den begränsning som gäller angående överlåtbarheten, vilken måste uppta minst ett förbehåll enligt 3 kap. 3 eller 4 § denna lag.

Innehållet i paragrafen motsvarar utom såvitt gäller punkten lO vad som föreskrivs i 2 kap. 4 § aktiebolagslagen. Beträffande motiveringen till sistnämnda lagrum hänvisas till prop. 1973:103 del B s. 297-298. :i

I paragrafen anges samtliga obligatoriska bolagsordnings-3

bestämmelser. I bolagsordningen kan givetvis införas 3 bestämmelser under att bestäm- 5 ytterligare förutsättning melserna i fråga inte står i strid med andelsbolagslagen Å eller annan lag eller författning. Det kan sålunda i åt- Å skilliga bolag tänkas bli aktuellt att ta in föreskrifterg om t.ex. vilka regler som skall gälla i fråga om andelsägarnas rösträtt eller huruvida någon andel skall medföra särskilda rättigheter i bolaget, t.ex. rätt att utse styrelseledamot, samt - i så fall - vilka dessa rättigheter är. Lagförslaget innehåller ingen motsvarighet till 3 kap. l § andra stycket aktiebolagslagen. Bestämmelser av det slaget har nämligen betydelse främst i bolag med en vidare delägarkrets. Härav följer att det i andelsbolag råder fullständig avtalsfrihet med avseende på vilka regler som skall gälla om andelsägarnas rösträtt och rättigheter i övrigt i bolaget. Har vad som avtalats_ inte tagits in i bolagsordningen följer emellertid av 3 kap. l § i förslaget att andelarna ger rätt i bolaget i förhållande till sin storlek.

1978:66 Specialmotivering 147 ;SOU .

E

2 Av 10 i att punkten paragrafen följer bolagsordningen skall innehålla föreskrift som begränsar rätten att fritt överlåta andel. Någon form av förbehåll måste alltså finnas men valet av begränsningsklausul är fri inom de ramar som dras upp av 3 kap. 3 och 4 §§. I bolagsordningen kan alltså intagas en hembudsklausul, en förköpsklausul eller en samtyckesklausul. Kombinationer av sådana klausuler kan också väljas. Den förevarande bestämmelsen innebär emellertid att minst ett förbehåll enligt 3 kap. 3 eller 4 § som begränsar möjligheterna att fritt överlåta andel skall tas in i bolagsordningen. Detta är ett utmärkande drag för den särskilda bolagsformen, som är avsett att begränsa dennas användning till egentliga fåmansföretag.

Den danska lagen om anpartsselskaber tar i 4 § upp regler om obligatoriska bolagsordningsbestämmelser som i huvudsak överensstämmer med föreskrifterna i denna paragraf. I två avseenden finns dock skillnader. För det första saknar den danska lagen ett legalt krav på att andelarna inte får vara fritt överlåtbara och för det andra föreskrivs i den lagen ytterligare obligatoriska bolagsordningsbestämmelser. Beträffande kravet på överlåtelsebegränsningsklausul hänvisar kommittén till vad som anförts i den allmänna motiveringen under 4.7. Kommittén vill i sammanhanget också påpeka att förslaget I i denna del överensstämmer med vad som i allmänhet gäller i de länder som har en särskild bolagsform av GmbH-typ.

F

Legala föreskrifter om omsättbarhetsbegränsning av andel i bolag av det nu aktuella slaget finns sålunda i Frankrike, Schweiz, Belgien, Nederländerna och Storbritannien.

Beträffande den danska lagens krav på ytterligare obligatoriska bolagsordningsbestämmelser bör till en början nämnas att dessa är av tre slag. Ett gäller bestämmelser om andelsägarnas rösträtt och eventuella särskilda E rättigheter i bolaget för vissa andelar. I förevarande I I paragraf i kommitténs förslag har särskilda bestämmelser l härom s ansetts kunna undvaras med hänsyn till innehållet i förslagets 3 kap. 1 §. Det andra slaget av ytterligare obligatoriska bolagsordningsbestämmelser i den danska

i

s lagen gäller eventuella omsättbarhetsbegränsningar. Med hänsyn till innehållet i punkten lO i förevarande parai graf råder i denna del saklig överensstämmelse mellan å och den danska Skillnaden är i kommittéförslaget lagen.

5 stället att överlåtelsebegränsningsklausul är obliga-

torisk enligt andelsbolagslagen medan den danska

i

lagen föreskriver bolagsordningsbestämmelse i ämnet bara för det fall någon form av lösenrätt eller annan omsättbarhetsbegränsning över huvud skall förekomma. Kommittéförslaget saknar slutligen motsvarighet till föreskriften i 4 § punkten 14 i den danska lagen enligt vilken bolagsordningen skall innehålla eventuella begränsningar i styrelsemedlemmars och direktörers rätt enligt lagen att teckna bolagets firma. Beträffande firmateckningsrätten har kommittén nämligen inte funnit skäl avvika från vad som föreskrivs i ämnet för aktiebolagens del.

148 Specialmotivering SOU l978:66

1 Teckning av andel skall ske på stiftelseur- §_§ kunden eller på teckningslista som innehåller avä skrift av stiftelseurkunden. Andelsteckning som 3 sätt kan av bo- I gjorts på annat ej göras gällande laget, om andelstecknaren anmäler felet hos registreringsmyndigheten före bolagets registrering.

Har andel tecknats med villkor, som icke överens- J stämmer med stiftelseurkunden, är andelsteckningen

i

ogiltig. Har ogiltigheten ej anmälts hos registre- 4 före är dock I ringsmyndigheten bolagets registrering, andelstecknaren bunden fastän han ej kan åberopa villkoret.

Andelstecknare kan ej efter bolagets registrering 1 som grund för andelstecknings ogiltighet åberopa att l villkor i stiftelseurkunden icke uppfyllts. J

Paragrafen motsvarar 2 kap. 5 § aktiebolagslagen. Motiven I till sistnämnda återfinns 298-299 i prop. 1 lagrum på s. i 1975:103 del B.

I den danska lagen om anpartsselskaber finns i 7 § en I motsvarighet till andra stycket i förevarande paragraf. Den danska lagen saknar däremot motsvarigheter till första och tredje styckena. Kommittén har dock valt att på dessa punkter låta aktiebolagslagen bilda mönster för förslaget. Aktiebolagslagens ifrågavarande regler bidrar § kommitténs till ordning och reda i samband I enligt mening med bolagsbildningen. Kommittén är dock medveten om att främst har

regeln i paragrafens första stycke betydelse vid bolagsbildningar där insatskapitalet tecknas genom utbud till en vidare krets eller till allmänheten, dvs. i i samband med bildandet av egentliga aktiebolag.

i

4 för senast 3 6 § Bolaget skall anmälas registrering två månader efter stiftelseurkundens undertecknande. i l 3 Hinder mot registrering föreligger, om ej

1. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade andelar efter avdrag för andelar som enligt 8 § förklarats förverkade och ej övertagits av annan (bolagets andelskapital) motsvarar det i bolagsordningen angivna andelskapitalet eller uppgår till minimikapitalet,

2. det belopp som skall betalas i pengar för de andelar som ingår i bolagets andelskapital är inbetalat på räkning hos svenskt bankinstitut,

3. all apportegendom är tillförd bolaget,

4. yttranden företes från bankinstitut om att 2 har följts och från auktoriserad eller godkänd revisor . om att 3 har iakttagits. Av revisorns yttrande skall ;

framgå att apportegendomen i stiftelseurkunden ej f

åsatts värde än det värdet för bola- ? högre verkliga l å

149 Specialmotivering

och att egendomen är eller kan antagas bli till get nytta för bolagets verksamhet.

Genom registreringen fastställes bolagets andelskapital till belopp som anges i andra stycket l. Andelar som enligt 8 § förklarats förverkade och ej övertagits av annan blir därvid ogiltiga.

Om ej anmälan för bolagets registrering sker inom den i första stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget, är frågan om bolagets bildande förfallen. Styrelseledamöterna ansvarar solidariskt för återbetalningen av de belopp som inbetalats på tecknade andelar jämte uppkommen avkastning med avdrag för kostnader på grund av åtgärd enligt 10 § första stycket tredje meningen. Detsamma gäller i fråga om apportegendom.

Innehållet i paragrafen motsvarar vad som föreskrivs i 2 kap. 9 § aktiebolagslagen. Fristen för anmälan för registrering är dock i förslaget bestämd till två månader mot sex månader i aktiebolagslagen. Orsaken härtill är att det inte skall hållas konstituerande bolagsstämma i andelsbolag. Till insamling av nödvändiga uppgifter och bilagor till registreringsanmälan får en frist på två månader anses fullt tillräcklig.

Beträffande motiven till de enskilda bestämmelserna i hänvisar kommittén till prop. 1973:3 del A paragrafen s. 202-209 och del B s. 303-304. Kommittén vill i sammanhanget endast påpeka att såväl den danska aktiebolagslagen som anpartsselskabsloven uppställer mindre stränga - men sinsemellan överensstämmande - krav på inbetalning. Kommittén har inte funnit anledning att i detta sammanhang ompröva de skäl som i samband med tillkomsten av 1975 års aktiebolagslag anfördes för den strängare svenska ordningen såvitt gäller inbetalning av insatskapitalet. De ifrågavarande skälen har minst samma tyngd i fråga om den bolagstyp som nu är aktuell som beträffande egentliga aktiebolag.

7 § Kvittning av skuld på grund av andelsteckning mot fordran hos bolaget får icke ske.

Fordran på andelsbelopp kan ej av bolaget överlåtas eller pantsättas.

överlåtes andel för vilken full betalning ej erlagts, är förvärvaren, sedan han anmält sitt förvärv för bolaget, tillsammans med överlåtaren ansvarig för betalningen.

Paragrafen motsvarar 2 kap. 10 § aktiebolagslagen. Beträffande motiven till det lagrummet hänvisas till prop. 1975:103 del B s. 304-305.

Specialmotivering

n Enligt 9 § andra stycket i den danska lagen om anpartsselskaber kan kvittning av skuld på grund av andelsteckning mot fordran hos bolaget ske endast om styrelsen medger det. En motsvarande bestämmelse finns i den danska aktiebolagslagen. Den svenska aktiebolagslagen går ett stycke längre och uppställer ett absolut förbud mot kvittning vid bolagsbildning. Detta sammanhänger med att hela det belopp som skall betalas för tecknade aktier skall finnas på bankräkning när bolaget registreras, vilket förutsätter att aktietecknarna verkligen betalar och inte infriar sin skuld på grund av aktieteckningen genom kvittning. Med hänsyn till kommitténs ställningstagande beträffande frågan om inbetalning av hela insatskapitalet före registrering (föregående paragraf) har kommittén ansett att den svenska aktiebolagslagen bör bilda mönster för förslaget också i nu aktuellt hänseende.

Andra och tredje styckena i förevarande paragraf har motsvarigheter fullt ut i 9 § tredje och fjärde styckena i den danska lagen om anpartsselskaber.

§_§ Betalas andel ej i rätt tid, kan styrelsen en månad efter anmaning förklara andelen förverkad för den betalningsskyldige. Anmaningen, som skall innehålla meddelande att andelen kan förklaras förverkad, sker genom avsändande av rekommenderat brev.

Styrelsen kan innan förverkad andel blivit ogiltig låta annan övertaga andelen och betalningsansvaret för det tecknade beloppet.

Om andel förklarats förverkad och ej övertagits av annan som erlagt full betalning, skall den, för vilken andelen förverkats, gentemot bolaget svara för en femtedel av full betalning för andelen.

Paragrafen har i huvudsak samma innehåll som 2 kap. ll § aktiebolagslagen. Motiven till sistnämnda lagrum återfinns i prop. 1975:103 del B s. 305-308. Eftersom samtliga andelar i ett andelsbolag skall tecknas av stiftarna och stiftarnas namn och adresser skall antecknas i stiftelseurkunden har kommittén dock ansett sig kunna föreslå något enklare regler än de som finns i aktiebolagslagen beträffande delgivning av betalningsanmaning.

Om aktie förklaras förverkad och inte av anövertagits nan som erlagt full betalning skall enligt 2 kap. ll § tredje stycket aktiebolagslagen den, för vilken aktien förverkats, gentemot bolaget svara för en femtedel av full betalning för aktien. Av 12 kap. 4 § aktiebolagslagen följer att betalda belopp skall läggas till reservfonden. Enligt kommitténs förslag ställs emellertid inte något krav på obligatorisk reservfond i andelsbolag. Kommittén anser att belopp som inbetalats för förverkad andel, vilken blivit ogiltig enligt 6 § andra stycket i detta kapitel på grund av att betalning för

151 Specialmotivering

andelen inte före bolagets registrering, i stälerlagts let bör föras till bolagets fria kapital.

Kommittén vill påpeka, att den ursprungliga betalningsfristen för andelstecknare måste bli ganska kort, om skall kunna utnyttja möjligheten att förverka styrelsen andel. Detta beror på att den extra betalningsfristen efter är en månad medan hela proceduren måste anmaning vara avslutad inom två månader från undertecknandet av vilket är den tid inom vilken bostiftelseurkunden, ju laget skall anmälas för registrering.

Den danska om anpartsselskaber har, liksom den lagen danska aktiebola slagen, en nå ot annorlunda reglering

§5

i ämnet (10-12 resp. 14-16 §§). Detta sammanhänger närmast med att den danska lagstiftningen tillåter registrering ändå att endast en viss del av insatskapitalet är inbetalat och en ettårsfrist för inbetalning av ger resten. Kommittén har ställt sig avvisande till en sådan om det nu aktuella och har ordning i fråga lagförslaget redovisat skälen för denna ståndpunkt i det föregående

(vid 6 § 1 detta kapitel).

Inbetalning i pengar på andel kan fullgöras §_§ endast genom insättning på räkning, som stiftarna för mottagande av inbetalning på andelar i öppnat bolaget hos svenskt bankinstitut.

På räkningen insatt belopp får lyftas för bolaget först när hela det belopp som skall betalas i pengar satts in och styrelse valts. Att på räkningen erlagts för förverkad andel utgör dock betalning ej hinder för att belopp som satts in på räkningen ej Har frågan om bolagets bildande förfallit lyftes. eller är andelsteckning eljest icke bindande, skall återbetalning tillsammans med gottgjord ränta ske till andelstecknarna.

Paragrafen motsvarar innehållsmässigt 2 kap. 12 § aktiebolagslagen. Det lagrummet har motiverats i prop. 1975:103 del B s. 308-309, vartill hänvisas.

Den danska lagen om anpartsselskaber saknar närmare föreskrifter om hur inbetalning av insatskapitalet skall ske. Kommittén har inte ansett att den danska lagen är ett efterföljansvärt exempel härvidlag. Från borgenärsskyddsär det nämligen av största vikt att det finns synpunkt för att bolaget verkligen tillförts pengar motgarantier svarande andelskapitalet. Sådana garantier skapas genom den nu aktuella bestämmelsen i kombination med de registreringsförutsättningar som anges i 6 § andra stycket punkterna 2 och 4 i förevarande kapitel i lagförslaget.

ll Innan andelsbolag registrerats, kan det ej § förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter. Det kan heller söka, kära eller svara inför domej stol eller annan myndighet. Styrelsen kan dock föra talan i mål rörande bolagsbildningen och eljest vid-

Specialmotivering

taga åtgärd för att erhålla tecknat andelsbelopp eller annat utfäst tillskott.

Uppkommer förpliktelse genom åtgärd på bolagets vägnar före registrering, svarar de som deltagit i åtgärden eller beslut därom solidariskt för för-

pliktelsen. När bolaget registrerats, anövergår svaret på bolaget, om förpliktelsen av följer stiftelseurkunden eller tillkommit efter det bola-

get bildats.

Har avtal för bolaget slutits före registreringen med medkontrahent som visste att var bolaget ej registrerat, kan denne, såvida annat av ej följer avtalet, frånträda detta, om anmälan för registrering icke gjorts inom den i 6 § föreskrivna tiden

eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering av bolaget. Visste medkontrahenten ej att bolaget var kan han frånträda avoregistrerat, talet, innan bolaget registrerats.

Paragrafen har samma innehåll som 2 kap. 13 § aktie-

bolagslagen och 8 § i den danska lagen om anpartsselskaber. Motiven till bestämmelsen i aktiebolagslagen återfinns i prop. 1975:105 del B s. 309-311. Kommittén

hänvisar till vad som där anförs angående bestämmelsens innebörd.

153 Specialmotivering

3 kap. Andelar och andelsförteckning

Kapitlet motsvarar närmast 3 kap. aktiebolagslagen men skiljer sig innehållsmässigt från detta i flera avseenden. Detta sammanhänger främst med att andelar i ett andelsbolag har en annan karaktär än aktier i ett aktiebolag. Andelarna behöver inte manifesteras i form av skriftliga handlingar. Och skulle skriftliga andelsbevis utställas får dessa inte ges karaktären av aktier eller andra omsättbara värdepapper. Alla de regler i aktiebolagslagen som hänger samman med att aktier är värdepapper som kan bli föremål för godtrosförvärv saknar därför motsvarigheter i förevarande lagförslag. Detta gäller i synnerhet reglerna om aktier i s.k. avstämningsbolag. Lagförslaget saknar därför motsvarigheter till 3 kap. 4-6 och 8-l7 §§ aktiebolagslagen. Även reglerna i 3 kap. 7 § aktiebolagslagen om aktiebok och rättsverkningarna av införing i sådan har av liknande skäl inte fått någon helt överensstämmande motsvarighet i förslaget till andelsbolagslag. I nu aktuella hänseenden överensstämmer förslaget i stället i huvudsak med den danska lagen om anpartsselskaber.

Förslaget under denna kapitelrubrik skiljer sig i övrigt från motsvarande kapitel i aktiebolagslagen främst i fråga om bestämmelserna angående överlåtbarhet av andel. Andel i andelsbolag skall som förut nämnts enligt förslaget inte kunna överlåtas fritt och förslaget lämnar bolagsmännen relativt stor frihet att själva välja vilka inskränkningar som skall gälla beträffande överlåtbarhet av andel. Kommittén har nämligen funnit att det är just behovet av en relativt långtgående kontroll över in- och utträde som är det utmärkande draget för de slutna bolag som den föreslagna lagstiftningen är avsedd för. Bestämmelserna i denna för andelsbolagens särart avgörande fråga har upptagits i 2-5 §§ i förevarande kapitel. Som nämnts i det föregående (vid 2 kap. 4 §) skiljer sig förslaget i nu aktuellt hänseende också från den danska lagen om anpartsselskaber.

l § Andelar kan vara olika stora. De äger rätt i bolaget i förhållande till sin storlek, om ej annat följer av bolagsordningen.

Paragrafen motsvarar med en viss förenkling 3 kap. l § aktiebolagslagen. Motiven till det senare lagrummet återfinns i prop. 1975:103 del B s. Bll-314. Medan förevarande bestämmelse slår fast att den s.k. likhetsprincipen kan frångås genom föreskrifter i bolagsordningen är det emellertid i motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen föreskrivet att, såvitt olika regler skall gälla för skilda aktier, det skall göras en uppdelning av aktierna i olika slag och att skillnader i röstvärde inte får medföra att någon aktie får ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för annan aktie. Skillnaden mellan förslaget och aktiebolagslagen i förevarande hänseende beror dels på att delägarkretsen i andelsbolag förutsätts bli väsentligt mer begränsad än i egent-

154 Specialmotivering

liga aktiebolag, dels på att den måste antas bli sammansatt av bolagsmän med tillräckliga förutsättningar att redan vid tillskapandet av bolagsavtalet kunna bevaka sina intressen såvitt nu är i fråga. Andelsbolagets karaktär av slutet bolag, vilken kommit till uttryck i bl.a. 2 kap. 4 § punkten 10 och närmast följande paragrafer i detta kapitel, gör det enligt kommitténs uppfattning möjligt att utan betänkligheter från rättsskyddssynpunkt ge bolagsmännen stora möjligheter att själva utforma bolagets organisation genom hänsynstagande till andra faktorer än bolagsmännens respektive kapitalinsatser. Även rösträttslösa andelar är sålunda tillåtna och bolagsordningen får innehålla regler om olika företrädesrätt vid ökning av andelskapitalet även om andelar- 1 na har lika rätt i bolagets tillgångar och vinst. Beträf- 1 fande rösträttslösa andelar bör dock ytterligare nämnas att innehavare av sådana äger delta i omröstningar angående ändringar av bolagsordningen enligt de tvingande bestämmelserna i 8 kap. l4 och 15 §§. Paragrafen överensstämmer till såväl lydelse som innebörd med motsvarande bestämmelse (l3 §) i den danska lagen om anpartsselskaber.

g_§ Andelar kan överlåtas och förvärvas i enlighet

med vad därom är föreskrivet i bolagsordningen. Begränsas genom föreskrift i bolagsordningen möjligheterna att överlåta eller förvärva andel utöver vad som följer av 3 eller 4 § eller eljest av lag utgör begränsningen i den delen inte hinder för överlåtelse eller förvärv av andel.

Andelar får enligt förslaget inte vara fritt överlåtbara. Bolagsordningen måste innehålla någon form av inskränk- ; ning i omsättbarheten. Föreskrift härom finns i 2 kap. 4 § punkten lO. Saknas förbehåll beträffande överlåtbarheten av andel får bolaget inte registreras. Bolagsformen kan därför inte användas av börsregistrerade bolag eller av bolag som upptas på den s.k. fondhandlarlistan, eftersom enligt tillämpad praxis det är förbjudet för sådana bolag att i bolagsordningarna ha hembudsklausul eller någon annan begränsning av aktiernas omsättbarhet. Härigenom uppnås en naturlig avgränsning av bolagsformens tillämpningsområde gentemot sådana bolag som vänder sig till kapitalmarknaden för anskaffning av riskvilligt kapital.

Beträffande andelsbolag är det alltså enligt förslaget innehållet i bolagsordningen som är avgörande för vad som gäller i fråga om rätt att överlåta och förvärva andelar. Och den får inte vara utan varje form av begränsning av denna rätt. Valet av omsättbarhetsbegränsning är emellertid inte helt fri. Inskränkningar i rätten att överlåta och förvärva andelar måste utformas i princip i enlighet med bestämmelserna i 3 och 4 §§ i förevarande kapitel. De begränsningsförbehåll som står till buds är sålunda förköpsklausul, hembudsklausul och samtyckesklausul samt kombinationer av dessa klausuler. Det nu sagda har kommit

SOU l978:66 Specialmotivering 155

till i den förevarande paragrafens andra mening. uttryck De nämnda omsättbarhetsbegränsningarna är de i praktiken förekommande och torde tillgodose alla beakvanligast tansvärda behov av kontrollmöjligheter över in- och utträde. Kommittén har därför inte ansett det nödvändigt att i likhet med vad som skett i den danska lagen om (14 §) medge fullständig frihet att anpartsselskaber föreskriva omsättbarhetsbegränsningar i bolagsordningen. Den bundenhet beträffande utformningen av klausulerna som förslaget innebär är enligt kommitténs mening ägnad att undvika tvister och rättsförluster som eljest kan uppkomma på grund av ogenomtänkt utformning av bolagsordningsbestämmelserna i ämnet.

Förbehåll som sträcker sig längre än vad som enligt paraär tillåtet blir enligt förslaget inte i sin helgrafen het utan verkan. Endast i den del en sådan klausul inte har i 3 eller 4 § eller eljest i lag drabbas täckning den av ogiltighet.

Har andelsägare vid sidan av bolagsordningen i ett särskilt avtal förbundit sig att inte överlåta sin andel eller att vidkännas någon annan inskränkning i överär avtalet giltigt. Avtalet får emellerlåtelserätten, tid inte någon verkan i förhållande till enligt förslaget andelsbolaget utan endast mellan avtalsparterna.

I kan intagas förbehåll att an- §_§ bolagsordningen delsägare eller annan skall ha förköpsrätt till andel eller vara berättigad att lösa

(förköpsklausul) som övergår till ny ägare (hembudsklausul).

andel, Förbehållet skall ange

l. vilka som har förköpsrätt respektive är lösningsberättigade och, om förköps- eller lösningsrätt ej skall kunna utövas vid vissa fång, vilka slags fång som sålunda undantagits,

2. den ordning, i vilken förköps- eller lösningsrätten tillkommer de förköps- respektive lösningsberättigade inbördes,

3. den tid, ej överstigande två månader från anmälan hos styrelsen av önskemål om försäljning av andel eller om andels övergång, inom vilken förköpsrespektive lösningsanspråk skall framställas hos bolaget,

4. den tid inom vilken köpesumma respektive lösen skall erläggas, vilken tid ej får överstiga en månad räknat från den tidpunkt då köpesumman respektive lösenbeloppet blev bestämt.

Förvärvas flera andelar genom samma fång, kan, om ej annat följer av förbehållet, förköps- eller lösningsrätt icke utövas beträffande mindre antal andelar än fånget omfattar. Om tillämpningen av före-

156 sou 1978: 66 Specialmotivering

skrift i bolagsordningen rörande köpesumman respektive lösens belopp skulle bereda någon otillbörlig fördel, kan jämkning ske.

När anmälan gjorts av önskemål om försäljning respektive om andelens övergång, skall styrelsen genast skriftligen meddela detta till varje förköps- respektive lösningsberättigad vars postadress är införd i andelsförteckning eller eljest känd för bolaget.

Paragrafen behandlar två av de tre omsättbarhetsbegränsningar som enligt förslaget till andelsbolagslag kan upptagas i bolagsordningen till uppfyllelse av skyldigheten enligt 2 kap. 4 § punkten 10 att ha begränsningsklausul. En av dessa, nämligen den som föreskriver att andelsägare eller annan skall ha rätt att lösa andel som övergår till

ny ägare (hembudsklausul), kan tas upp också i aktie-

bolags bolagsordning enligt 3 kap. 3 § aktiebolagslagen. Motiven till sistnämnda lagrum återfinns i prop. l975:lO3 del B s. 314-318. Lagförslagets förevarande bestämmelse om hembudsklausul har samma sakliga innehåll som den nämnda bestämmelsen i varför aktiebolagslagen, beträffande innebörden av bestämmelsen i förslaget kan hänvisas till motivuttalandena i aktiebolagslagens förarbeten.

tillåter - med för s.k. utlän- Aktiebolagslagen undantag - annan än ningsförbehåll ingen omsättbarhetsbegränsning hembudsklausul. Den danska aktiebolagslagen tillåter däremot användning av såväl förköpsklausul som samtyckesklausul och enligt anpartsselskabsloven kan omsättbarhetsbegränsningar utformas utan inskränkning till vissa typer. Används emellertid i ett anpartsselskabs bolagsordning förköps- eller samtyckesklausul skall denna vara utformad i enlighet med vad som i 19 resp. 20 § i den danska aktiebolagslagen är föreskrivet om dessa av typer omsättbarhetsbegränsningar. Den lagens bestämmelser om förköpsklausul har i huvudsak samma innehåll som den svenska aktiebolagslagens regler om hembudsklausul. Genom den i förevarande paragraf i förslaget använda lagtekniken, nämligen att uppställa identiska förutsättningar för användning av hembudsklausul och förköpsklausul och låta föreskriften om hembudsklausul i 3 kap. 3 § aktiebolagslagen bilda mönster för bestämmelsen har kommittén på grund av nyssnämnda förhållanden åstadkommit att samma förutsättningar för användning av förköpsklausul kommer att råda i andelsbolag och i danska anpartsselskaber. Dessutom kan vad som i samband med aktiebolagslagens tillkomst anfördes angående utformningen av hembudsklausuler tjäna som vägledning för tolkningen av förslagets ifrågavarande bestämmelse även såvitt den gäller förköpsklausul.

i_§ I bolagsordningen kan intagas förbehåll att

överlåtelse av andel endast får ske med bolagets

samtycke (samtyckesklausul). Finns sådant förbehåll

skall bolagsordningen även ange de närmare förut-

_,,

157 Specialmotivering å E

sättningarna för att samtycke skall ges. Samtycke får inte vägras utan sakliga skäl.

Om inte annat föreskrives i bolagsordningen avgörs av styrelsen. Beslut i sådan fråga fråga om samtycke skall fattas snarast möjligt efter det att begäran om samtycke framställts hos styrelsen. Beslutet skall utan skriftligen delges den som gjort dröjsmål Har beslutet inte delgivits honom framställningen. inom två månader från dagen då framställningen gjordes, skall samtycke anses ha givits.

motsvarar innehållsmässigt i stort sett 20 § Paragrafen i den danska aktiebolagslagen. Den svenska aktiebolagstillåter som tidigare nämnts däremot inte samlagen tyckesklausul. Enligt den danska anpartsselskabsloven kan upptas i bolagsordningen förutsatt samtyckesklausul att den utformas i enlighet med föreskrifterna i 20 § i

den danska aktiebolagslagen.

Kommittén har i den allmänna motiveringen behandlat fråav att för de slutgan om lämpligheten skapa möjligheter na bolagen att begränsa delägarnas utträdesrätt genom i bolagsordningen. Kommittén hänvisar samtyckesklausul till vad den anfört i det sammanhanget.

Den av kommittén föreslagna bestämmelsen om samtyckesklausul tillåter inte bolagsordningsbestämmelser om samtycke vid äganderättsövergång av andel på grund av arv, testamente eller exekutiv försäljning efter utmätning eller konkurs. samtycke kan inte heller göras till förutför av andel. Detta har i lagtexten sättning pantsättning markerats användning av uttrycket överlåtelse i genom första mening. Uttrycket tar sikte enbart på paragrafens av äganderätten inter vivos, dvs. frivilliga överföringar och gåva. Detta bör dock inte hindra försäljning, byte att också vid en samtyckesklausul undantagsvis tillämpas eller förvärv av andel efter utmätning om pantsättning i det konkreta fallet kan visas att åtgärden vidtagits i att kringgå bolagsordningsföreskriften. Det bör påsyfte att vid arv, testamente och pekas övergångsbegränsningar exekutiv kan regleras genom hembuds- eller försäljning förköpsklausul enligt 3 §.

I motsats till vad som gäller enligt den danska lagstiftskall också uppta de närmare förningen bolagsordningen och villkor under vilka samtycke kan lämnas. utsättningar Dessa kan t.ex. vissa kvalifikationskrav för delgälla såsom att förvärvare är svensk medborgare, tillägarskap hör en viss släkt eller familj, har en bestämd bostadsort eller ett visst eller övertar vissa bestämda föryrke pliktelser. Förslaget till andelsbolagslag innehåller inte några motsvarigheter till bestämmelserna i 17 kap aktiebolagslagen om bundna och fria aktier. Samtyckesklausulen kan såsom framgått av det nyss anemellertid, användas till att åstadkomma en motsvarighet till förda, det s.k. utlänningsförbehåll som enligt 17 kap. l §

aktiebolagslagen får intagas i aktiebolags bolagsordning.

158 Specialmotivering SOU l978:66

En samtyckesbegränsning skall tolkas och med tillämpas hänsyn tagen till det intresse som den enskilde andelsägaren kan ha av att kunna dra sig tillbaka från sitt engagemang i bolaget. I paragrafen uttrycks detta förhållande så att samtycke inte får vägras utan skäl. sakliga En eventuell vägran att godta viss köpare måste sålunda vara dikterad av hänsyn till och får bolagets intressen, inte grunda sig på att t.ex. köparen är obekväm för styrelsen eller den ledande delägargruppen. Vägran till överlåtelse får inte heller användas som ett medel att utöva påtryckning på en andelsägare i annan tvist mellan honom och bolaget eller mellan honom och andra Geandelsägare. nom att förutsättningarna för samtycke skall i boanges lagsordningen får bolagsmännen möjligheter att redan i samband med att engagemanget i bolaget övervägs bedöma vilken betydelse samtyckesklausulen kommer att få för deras möjligheter att senare dra sig ur samarbetet. Kravet torde också underlätta rättsliga bedömningar huruvida samtycke i ett visst fall vägrats utan sakliga skäl.

Enligt andra stycket i paragrafen avgörs tillståndsfrågan av styrelsen, såvida inte föreskriver att bolagsordningen denna fråga vilar på något annat organ. Beslut i frågan skall skriftligen tillställas den som andelsägare gjort framställning om samtycke till överlåtelse senast inom två månader. Detta betyder dock inte att avgörandet och underrättelsen utan vidare kan uppskjutas i två månader. Beslutet skall fattas snarast möjligt och delgivning skall ske utan dröjsmål sedan beslutet fattats. Beslut om vägran till samtycke skall innehålla motivering. Detta är nödvändigt för att skall kunna bedöma andelsägaren huruvida han har anledning att dra frågan om vägran är sakligt grundad eller ej under rättslig prövning.

Om samtycke till en andelsöverlåtelse vägras, blir förvärvet utan verkan i förhållande till dvs. förbolaget, värvaren betraktas inte som andelsägare och kan inte utöva några förvaltningsbefogenheter. I förhållandet mellan parterna i överlåtelseavtalet torde det uteblivna samtycket så gott som undantagslöst medföra att överlåtelsen skall gå tillbaka. Överlåtelseavtalets giltighet torde nämligen i de flesta fall eller förututtryckligt sättningsvis ha gjorts beroende av att samtycke ges.

§_§ Om ej annat föreskrives i bolagsordningen, prövas tvist om förköpsrätt, lösningsrätt och samtycke samt tvist om köpesummans eller lösenbeloppets storlek av tre skiljemän enligt lagen om

(1929:145)

skiljemän.

Innehåller bolagsordningen hembudsklausul eller sam-

tyckesklausul kan, innan det visar sig att lösningsrätten ej begagnas respektive att samtycke givits, den till vilken andel övergått icke utöva annan av andelen härflytande rätt gentemot än rätt bolaget till vinstutdelning och företrädesrätt till teckning av ny andel vid nyemission. och Rättigheter skyldigheter på grund av sådan till den teckning övergår

Specialmotivering

av eller med bolasom begagnar sig lösningsrätten samtycke förvärvar andelen. gets

har i huvudsak samma innehåll som 3 kap. 3 § Paragrafen och femte aktiebolagslagen. En redogörelfjärde styckena se för innebörden av de senare bestämmelserna återfinns del B s. 317-318. Aktiebolagslagen innei prop. 1975:103 som nämnts i det visserligen inga behåller föregående och Det är stämmelser om förköpsklausul samtyckesklausul. inte tillåtet att ha sådana klausuler i ett aktiebolags De nu ifrågavarande bestämmelserna i bolagsordning. om prövning av tvister och om hembudsaktiebolagslagen klausulers verkan i förhållandet mellan bolaget och för-

värvare innan det visar sig att lösningsrätten begagnas kan dock utan ges motsvarande tillämpning beolägenhet träffande förköps- och samtyckesklausuler. Andra stycket i förevarande har dock ingen betydelse för förparagraf del. Det ligger nämligen i förköpsklauköpsklausulernas sulens natur att denna inte leder till att frågan huruvida en överlåtelse av andel gentemot bolaget gällande kommit till stånd eller ej blir oavgjord under någon tid.

kan utfärda handlingar som bevis på an- §_§ Bolaget

delarna (andelsbevis). Andelsbevis skall ställas

till viss man. Överlåtelse till innehavaren är utan verkan liksom överlåtelse av andelsbevis som varje inte innebär en överlåtelse av andel i samtidigt bolaget.

motsvarar innehållsmässigt 15 § i den danska Paragrafen lagen om anpartsselskaber.

En i om andelsbolag är att det huvudpunkt lagförslaget inte till andelsägarna kan utställas aktier eller liknande värdepapper. Emellertid kan det ibland vara praktiskt att får ett bevis rörande andelen. I paraandelsägarna föreslås därför att bolaget kan utfärda andelsgrafen bevis. Någon skyldighet härtill för bolaget skall emellertid förslaget inte föreligga och skulle andelsenligt bevis utfärdas utgör innehav därav inte någon förutsättning för att andelsägaren skall kunna göra sina rättigheter i Delägarskapet och dettas ombolaget gällande. kan styrkas på annat sätt. Andelsbeviset har fattning sålunda inte karaktären av legitimationspapper. Innehavet av ett andelsbevis ger inte som sådant innehavaren rätt i bolaget. Andelsbevis skall nämligen ställas någon till viss man och får inte överlåtas till innehavaren. Andelsbeviset är inte presentationspapper. Det är inte heller möjligt att göra godtrosförvärv till andel i boförvärv av andelsbevis. Det senare är nämlilaget genom en på intet sätt bärare av andelsägarens rätt i bolaget

åvärdepapperskvalitet).

Förvärv av andel måste ske genom i vilket - med överlåtelseavtal en verklig andelsägare eller utan andelsbevis- är part på säljarsidan. Detta har kommit till uttryck i paragrafens sista mening.

7 § Över bolagets samtliga andelar och andelsägare skall styrelsen föra förteckning. Den skall upprät-

Specialmotivering

tas omedelbart efter bolagets bildande. Andelsägarnas postadress och yrke eller titel skall anges. Även storleken av varje andelsägares andelsinnehav skall anges.

När någon styrker sitt förvärv av andel eller när andelsägare eller annan behörig person anmäler annan förändring i förhållande som upptagits i andelsförteckningen, skall införing av andelsägaren eller anteckning om förändringen genast ske med angivande av dagen för förändringen, såvida dagen ej framgår av annat tillgängligt material. Om förköps- eller lösningsrätt enligt 3 § tillkommer andelsägare eller annan eller om bolagets samtycke enligt 4 § fordras för överlåtelse, får införing dock ej förrän ske, det visat sig att förköps- eller lösningsrätten icke begagnas eller att hinder för förvärvet enligt 4 § inte föreligger.

Andelsförteckning hålles tillgänglig hos bolaget för envar.

Paragrafen motsvarar innehållsmässigt i huvudsak 16 § i den danska lagen om anpartsselskaber. Den skillnaden föreligger dock att den danska lagens motsvarighet till andelsförteckning endast behöver hållas tillgänglig för delägare, offentlig myndighet och - i visst fall - facklig förtroendeman medan enligt förevarande paragraf andelsförteckningen skall hållas tillgänglig även för utomstående. Förslaget överensstämmer i denna del i stället med vad som i 3 kap. 13 § aktiebolagslagen föreskrivs om aktiebok. Den bestämmelsen har såvitt kommittén erfarit inte föranlett några problem. Några skäl att begränsa den för offentlig debatt och forskning nyttiga offentlighet som följer av bestämmelsen har kommittén därför inte kunnat finna.

Införing i andelsförteckningen har en viss legitimationsverkan i förhållande till bolaget. Kommittén har emellertid inte funnit skäl att i en uttrycklig regel närmare lägga fast omfattningen av denna legitimationsverkan. Detta beror på att ledningen och delägarna i ett andelsbolag ofta kommer att vara bekanta med varandra och att ett absolut krav om iakttagande av vissa formaliteter som förutsättning för legitimation som andelsägare därför kommer att framstå som onödigt byråkratiskt. Det får bli styrelsens uppgift och ansvar att avgöra i vilken omfattning en i andelsförteckningen icke antecknad andelsägare skall erkännas som andelsägare i förhållande till vissa konkreta andelsägarrättigheter t.ex. rätt att deltaga i och rösta på bolagsstämma, erhålla utdelning m.m. Närmare föreskrifter i ämnet kan i givetvis upptas bolagsordningen.

Paragrafens andra i huvudsak med styckehöverensstämmer bestämmelsen i 3 kap. 7 § tredje stycket aktiebolagslagen. Motiven till den nämnda paragrafen i aktiebolagslagen återfinns i prop. 1975:103 del B på s. 321-323.

SOU l978:66 Specialmotivering

8 § Om andel äges av flera, kan de endast genom gemensam företrädare utöva andelsägares rätt i bolaget.

Paragrafen motsvarar 3 kap. 14 § tredje stycket aktiebolagslagen och l7 § i den danska lagen om anpartsselskaber. Den torde inte kräva någon närmare kommentar.

Specialmotivering

4 kap. Ökning av andelskapitalet genom nyemission eller fondemission

Lagförslagets förevarande kapitel bygger på bestämmelserna om ökning av ddüekapitalet i 4 kap. aktiebolagslagen. I förhållande till den lagen har dock åtskilliga förenklingar gjorts i förslaget. I detta hänseende överensstämmer förslaget i det stora hela med den danska lagen om anpartsselskaber.

I ett andelsbolag förekommer inga aktier eller motsvarigheter till aktier och lagförslaget innehåller därför inte några bestämmelser om teckningsrättsbevis eller delbevis för fondaktier (4 kap. 3 § aktiebolagslagen) eller en bestämmelse svarande mot den i 4 kap. 17 § aktiebolagslagen om preskription av fondaktier.

På grund av att andelsbolaget är ett slutet bolag, som inte får vända sig till allmänheten för anskaffning av riskvilligt kapital, innehåller förslaget ingen motsvarighet till aktiebola slagens regler om emissionsprospekt i 4 kap. 18 - 26 §§.

Förslaget saknar regler om beslut av styrelsen om nyemission under förutsättning av stämmans godkännande svarande mot 4 kap. 14 och 15 §§ aktiebolagslagen. Bestämmelser av det slaget har inte bedömts nödvändiga för andelsbolag, som förutsätts ha en begränsad, engagerad och förhållandevis lättkontaktad delägarkrets.

Aktiebolagslagen innehåller i 4 kap. 1 § andra stycket en bestämmelse om att beslut om höjning av aktiekapitalet inte får fattas förrän bolaget blivit registrerat. Den bestämmelsen har inte tagits med i förslaget eftersom den knappast kan anses nödvändig i ett bolag med sluten delägarkrets.

Enligt förslaget till andelsbolagslag skall teckning av det nya andelskapitalet vid nyemission ske på den bolagsstämma som fattat beslutet. Teckningen görs i stämmans protokoll. På grund härav skall emissionsbeslutet inte kungöras (4 kap. 7 § aktiebolagslagen).

I motsats till 4 kap. 5 § punkten 1 aktiebolagslagen kräver lagförslagets 4 kap. 4 § att det exakta belopp, varmed andelskapitalet skall ökas, anges i beslutet om nyemission. Detta beror på att andelsbolag inte kan inbjuda en vidare krets eller allmänheten att teckna det nya andelskapitalet. Vid tidpunkten för beslutet om ökning av andelskapitalet är därför det belopp som kommer att bli tecknat bekant. Någon bestämmelse motsvarande 4 kap. 10 § aktiebolagslagen har på grund härav inte tagits upp i förslaget.

Inledande bestämmelser

1 § Andelskapitalet kan ökas genom att andelar

164 Specialmotivering

tecknas mot betalning (nyemission) eller genom att andelar ges ut eller andelarnas nominella belopp höjes utan ny betalning (fondemission).

Beslut om emission fattas av bolagsstämman. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fattas.

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § äger motsvarande tilllämpning vid nyemission. Vid fondemission får ej till andelskapitalet överföras belopp som understiger summan av de nya andelarnas nominella belopp eller den sammanlagda höjningen av andelarnas nominella belopp.

Paragrafen har ett innehåll som i huvudsak svarar mot innehållet i 4 kap. 1 § aktiebolagslagen. Två skillnader, som bägge gäller andra stycket, finns dock. Dels innehåller första meningen i det stycket ingen erinran om emissionsbeslut av styrelsen, dels upptas i stycket inget förbud mot emissionsbeslut före bolagets registrering. Båda dessa skillnader har behandlats vid rubriken till detta kapitel i förslaget. Kommittén får hänvisa till vad som anförts i det sammanhanget.

Motiven till 4 kap. 1 § aktiebolagslagen återfinns på s. 329 och 330 i prop. 1975:103 del B. Vad där anförts bör i tillämpliga delar kunna tjäna som vägledning också vid tillämpningen av förevarande paragraf.

Den danska lagen om anpartsselskaber har såvitt nu är i fråga samma sakliga innehåll.

g_§ Vid nyemission där de nya andelarna skall

betalas med pengar (kontantemission) och vid fondemission har andelsägarna företrädesrätt till de nya andelarna i förhållande till sitt förutvarande andelsinnehav, om ej annat föreskrivits i bolagsordningen eller, vid kontantemission, bestämmes i emissionsbeslutet enligt andra stycket.

Beslut vid kontantemission om att andelsägare ej skall ha företrädesrätt till de nya andelarna i förhållande till sitt förutvarande andelsinnehav fattas av bolagsstämman. Beslutet är giltigt om det biträtts av andelsägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som det vid stämman företrädda röstberättigade andelskapitalet, om inte annat föreskrivits i bolagsordningen. Bolagsstämman kan dock inte utan samtycke av samtliga andelsägare, vilkas företrädesrätt minskas, besluta större avvikelser från företrädesrätten än som angivits i kallelsen till stämman.

Paragrafen har samma sakliga innehåll som 19 § i den danska lagen om anpartsselskaber. Bestämmelser i hu-

Specialmotivering

vudsak motsvarande de i första stycket av denna paragraf upptagna finns också i 4 kap. 2 § aktiebolagslagen. Motiven till dem återfinns på s. 330 och 331 i prop. 1975:103 del B.

Enligt förslaget skall företrädesrätt att vid apportemission teckna andelar i proportion till tidigare andelsinnehav inte föreligga. Detta beror på att andelsägarna i gemen i normalfallet inte torde ha möjlighet att tillskjuta den apportegendom som emissionen avser. I bolagsordningen eller i emissionsbeslutet kan dock givetvis föreskrivas andra regler. Så långt överensstämmer förslaget med aktiebolagslagen.

Förslaget bygger i likhet med aktiebolagslagen på att företrädesrätt skall föreligga vid kontantemission och fondemission. Genom bestämmelser i bolagsordningen kan emellertid denna princip frångås, vilket framgår redan av 3 kap. 1 § i förslaget. Även om lagförslaget inte innehåller någon motsvarighet till aktiebolagslagens krav på att aktier med olika rätt i bolaget skall uppdelas i skilda aktieslag, är det Oftast av praktiska skäl nödvändigt att dela upp andelarna i olika slag om vissa andelar skall vara förenade med särskilda rättigheter i bolaget. Den företrädesrätt som skall gälla för ett visst slag av andelar bör också preciseras i bolagsordningen så att därav tydligt framgår om företrädesrätten gäller bara vid ökning av andelskapitalet med andelar av samma slag eller om den också avser fall då ökningen tar sikte på andelar av ett eller flera andra slag. Är teckningen av andelar av ett visst slag förbehållen andelsägare med andelar av berört slag eller andelar av visst annat slag bör bolagsordningen också innehålla föreskrifter om i vilken omfattning andelskapitalet kan ökas med andelar av berört slag i förhållande till andelar av annat slag. Det senare främst med hänsyn till de restriktioner som enligt 8 kap. 15 § i förslaget gäller i fråga om sådana beslut om ändring av bolagsordningen som innebär att rättsförhållandet mellan andelar rubbas.

Innehåller bolagsordningen inga regler om övriga andelsägares eventuella rätt att i proportion till tidigare andelsinnehav överta icke tecknade andelar av ett visst andelsslag beträffande vilket företrädesrätt enligt bolagsordningen tillkommit delägare med andelar av samma eller visst annat slag, får frågan om en sådan rätt skall föreligga avgöras genom tolkning av bolagsordningen. Därvid bör särskildbetydelse tillmätas sådana föreskrifter som har till syfte att hindra att maktbalansen i bolaget rubbas eller att andelar av visst slag kommer i orätta händer.

Vid kontantemission kan avvikelse från principen om företrädesrätt också göras genom själva emissionsbeslutet. I likhet med vad som är föreskrivet i aktiebolagslagen kan avvikelse däremot inte beslutas vid

166 Specialmotivering SOU 1978166

fondemission, som ju reellt ekonomiskt betyder en uppdelning av de äldre andelarna.

Beslut om avvikelse från andelsägares principiella företrädesrätt kräver enligt andra stycket i paragrafen kvalificerad majoritet. I bolagsordningen kan dock föreskrivas enkel majoritet likaväl som enhällighet för sådana beslut. Skulle genom beslut av ifrågavarande slag enbart vissa enskilda andelsägares företrädesrätt tas ifrån dem, kan beslutet åtkommas genom klander med tillämpning av bestämmelsen i 8 kap. 16 § i förslaget. Kommittén vill emellertid påpeka att avvikelse från den företrädesrätt som eljest må gälla i vissa fall kan vara nödvändig i bolagets intresse. Så är t.ex. ibland fallet då en fusion skall möjliggöras genom att ett bolag övertar tillgångarna i ett annat mot likvid i andelar eller då en bolagets skuld måste infrias genom att borgenären får valuta i andelar.

Beträffande avvikelse från företrädesrätten i samband med nyemission till favörkurs hänvisas till vad som i ämnet uttalats av föredraganden i prop. 1975:103 del B på s. 331.

Enligt sista meningen i paragrafen får bolagsstämman inte utan samtycke av samtliga andelsägare, vilkas företrädesrätt minskas, besluta större avvikelse från företrädesrätten än som angivits i kallelsen till stämman. Om bolagsordningen ger de icke primärt företrädesberättigade andelsägarna rätt att överta sådana andelar som inte blir tecknade av de primärt företrädesberättigade, måste samtycke till avvikelse från den i kallelsen angivna företrädesordningen ges av samtliga andelsägare. En avvikelse innebär nämligen i det fallet att andelsägarna går miste om sin subsidiära teckningsrätt.

Allmänna bestämmelser om nyemission

2_§ Förslag till beslut om nyemission skall sän-

das till andelsägarna minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas. Förslaget skall läggas fram på stämman. Vad som nu sagts om förslag till beslut skall gälla sådan redogörelse av styrelsen och sådant yttrande av revisorerna som avses i 6 §. Innebär förslaget avvikelse från andelsägarnas företrädesrätt, skall skälen till avvikelsen anges i förslaget eller i handling som fogats vid förslaget. Om årsredovisningen ej skall behandlas på stämman, skall även följande handlingar enligt vad nyss sagts sändas till andelsägarna och läggas fram på stämman:

1. avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagets vinst eller förlust, samt aVSkrift av revisionsberättelsen för det år årsredovis-

Specialmotivering

ningen avser,

2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka inträffat efter årsredovisningens avgivande,

3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.

Kallelse till bolagsstämman skall innehålla uppom den företrädesrätt att teckna andelar som gift enligt förslaget tillkommer andelsägarna eller annan eller vem som annars får teckna andelar.

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 4 kap. 4 § aktiebolagslagen och 18 § andra stycket i den danska om anpartsselskaber. Motiven till den nämnda belagen stämmelsen i aktiebolagslagen återfinns i prop. 1975:103 del B på s. 335.

Från motsvarigheten i aktiebolagslagen skiljer sig bestämmelsen endast så till vida att förslag till beslut om nyemission i andelsbolag skall sändas till alla andelsägare utan särskild begäran därom, medan enligt aktiebolagslagen sådant förslag skall hållas tillgänghos bolaget och genast sändas till aktieägare som ligt det och uppger sin postadress. Skillnaden beror begär på att delägarkretsen i andelsbolag är begränsad och sluten. I nu nämnt hänseende överensstämmer förslaget med den danska lagen.

och skall - Enligt förslaget 4 kap. 4 § aktiebolagslagen inte skall behandlas om årsredovisningen på stämman till andelsägarna översändas förutom avskrift av senaste årsredovisning och revisionsberättelse även en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning avseende tiden efter senaste årsredovisning samt ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen. Sådan redogörelse med revisionsutlåtande är inte obligatorisk enligt den danska lagen om anpartsselskaber. I stället skall styrelsen på den bolagsstämma som beslutar om höjning av andelskapitalet lämna motsvarande upplysningar. Kommittén har emellertid ansett att den ordning som i nu aktuellt hänseende föreskrivs i aktiebolagslagen kan få stort värde för framför allt minoritetsdelägares möjligheter att följa och bedöma bolagets ställning och utveckling och har därför inte i denna fråga efterbildat den danska lagen.

4 § Beslutet om nyemission skall ange

1. det belopp, varmed andelskapitalet ökas,

2. vem eller vilka som tecknar de nya andelarna,

Specialmotivering

3. andelarnas nominella belopp och det belopp som skall betalas för tecknad andel,

4. den tid inom vilken tecknade andelar skall be-

talas,

5. huruvida och i vad mån de andelarna skall nya medföra särskild rätt i bolaget,

6. att andel inte får överlåtas fritt samt vilket eller vilka förbehåll enligt 3 kap. 3 eller 4 § som skall gälla i fråga om begränsning av rätten att överlåta de nya andelarna.

Paragrafen motsvaras närmast av 4 kap. 5 § aktiebolagslagen. De skillnader som beror huvudsakliföreligger gen på att andelsteckningen skall ske vid den bolagsstämma som fattar beslutet om nyemission medan aktie-

teckning som regel sker senare. Med två har undantag bestämmelsen ett med 20 § första i den danska stycket lagen om anpartsselskaber överensstämmande innehåll.

Det första gäller punkten vilken 6, enligt krav uppställs på att de nya andelarna skall underkastas bei gränsning i överlåtbarheten. Den danska har lagen inget sådant krav varför emissionsbeslutet enligt den lagen behöver innehålla bestämmelser i ämnet endast om

de nya andelarna inte skall vara fritt överlåtbara. Enligt den danska lagen skall - för det andra emissionsbeslutet innehålla uppgift om vilket som kostbelopp naderna för ökningen av kommer andelskapitalet högst att uppgå till. På grund av att någon motsvarande bestämmelse inte har ansetts för nödvändig aktiebolagslagens vidkommande, har kommittén inte heller funnit

skäl att ta upp en sådan i till förslaget andelsbolagslag.

I motsats till 4 kap. 4 § punkten 1 aktiebolagslagen som reser krav endast på att emissionsbeslutet skall ange högsta beloppet eller lägsta och högsta beloppen för ökningen, föreskrivs i förevarande paragraf att det exakta belopp varmed ökas andelskapitalet skall anges. Detta beror på att inte har andelsbolaget möjlighet att inbjuda allmänheten till av de teckning nya andelarna. Vid tidpunkten för av höjningen andelskapitalet kommer därför det varmed belopp ökningen skall ske att vara bekant.

Om andelskapitalet är indelat i andelar av skilda slag bör i emissionsbeslutet även till anges vilka andelsslag de nya andelarna skall höra. Skall i stället för de nya andelarna gälla som är regler annorlunda än dem som gäller för de gamla andelarna bör en uppdelning av andelarna i andelsklasser göras genom emissionsbeslutet.

Enligt punkten 3 skall andelarnas nominella och belopp det belopp som skall betalas för tecknad andel anges

Specialmotivering

i emissionsbeslutet. Givetvis gäller vid ökning av andelskapitalet likaväl som i samband med bolagsbildningen förbud att teckna andelarna till underkurs. Detta följer av det förhållandet att nyemissionen enligt 7 § i förevarande kapitel inte kan registreras, om det sammanlagda nominella beloppet av tecknade andelar inte uppgår till det belopp varmed andelskapitalet enligt emissionsbeslutet skall ökas.

I 7 § i förevarande kapitel föreslås att beslutet om nyemission skall anmälas för registrering inom två månader från beslutet. Innan registrering kan ske skall enligt samma paragraf hela det nytecknade andelskapitalet vara inbetalat. Detta bör leda till att de frister för inbetalning som enligt 4 kap. 4 § punkten 4 skall anges i emissionsbeslutet görs förhållandevis korta. Det sagda gäller i särskilt hög grad om styrelsen vill ha utrymme för att kunna förverka tecknad men icke betalad andel.

Emissionsbeslutet skall enligt punkten 5 i paragrafen ange huruvida de nya andelarna skall medföra särskild rätt i bolaget. Uttalande i frågan måste alltså finnas i emissionsbeslutet även om de nya andelarna inte skall vara underkastade särregler. Beträffande möjligheterna att i andelsbolag frångå den s.k. likhetsprincipen hänvisar kommittén till vad som anförts i specialmotiveringen till 5 kap. 1 §. I den mån särskilda rättigheter skall följa med de nya andelarna skall arten och omfattningen av dessa också anges i emissionsbeslutet. Detta anges i förslaget med uttrycket i vad mån.

I specialmotiveringen till 3 kap. 2 - 4 §§ har kommittén behandlat skyldigheten att genom bolagsordningen begränsa andelarnas överlåtbarhet och hur denna skyldighet skall fullgöras. Kommittén hänvisar beträffande punkten 6 i förevarande paragraf till vad den i det sammanhanget har anfört.

5 § Bestämmelse om apport eller att andel skall tecknas med kvittningsrätt eller eljest med villkor skall upptagas i beslutet om nyemission.

Styrelsen skall avge en redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på apportegendom och av bestämmelse enligt första stycket i övrigt. Redogörelsen skall innehålla de uppgifter som avses i 2 kap. 3 § tredje och fjärde styckena. Femte stycket nämnda paragraf äger motsvarande tillämpning.

Över redogörelsen skall revisorerna avge yttrande av vilket skall framgå att egendom, som skall tillföras bolaget, icke i redogörelsen åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att apportegendom är eller kan antagas bli till nytta för bolagets verksamhet. Emissionsbeslutet skall

Specialmotivering

innehålla att redogörelse och yttrande som angivits nu har avgivits. Redogörelsen och revisorernas yttrande skall sändas till andelsägarna minst en vecka före den bolagsstämma vid vilken beslutet skall fattas.

Paragrafen har i princip samma lydelse som 4 kap. 6 § aktiebolagslagen, som motiverats och förklarats på s. 334 och 335 i prop. 1975:103 del B. Kommittén får hänvisa till vad som där anförts. Den har en saklig motsvarighet i 21 § i den danska lagen om anpartsselskaber.

6 § Teckning av nya andelar sker i stämmans protokoll.

Har andel tecknats med villkor som ej överensstämmer med de i emissionsbeslutet angivna villkoren, äger 2 kap. 5 § motsvarande tillämpning.

Enligt 4 kap. 8 § första stycket aktiebolagslagen skall aktieteckning vid nyemission ske på teckningslista som innehåller beslut om nyemissionen. Avskrift av bolagsordningen samt av förslaget till emissionsbeslut jämte bilagor och av det informationsmaterial som måste föreligga om förslaget avser apportemission skall vara fogade vid teckningslistan eller hållas tillgängliga för aktietecknare på plats som anges i listan. I andra stycket av samma paragraf ges bestämmelser om ett förenklat förfarande vid aktieteckning, en sorts simultanteckning. Förfarandet är främst avsett för bolag med ett begränsat antal aktieägare. Tecknas alla aktierna av dem som är berättigade därtill vid den stämma där ökningsbeslutet i vederbörlig ordning fattas, behöver teckningen inte ske på en särskild lista utan kan göras i protokollet för stämman.

Förevarande paragraf i lagförslaget, som beträffande det sakliga innehållet helt överensstämmer med den danska lagen om anpartsselskaber, utgår från att ökningen av andelskapitalet i andelsbolag skall ske genom simultanteckning. Bestämmelsen i 4 kap. 8 § andra stycket aktiebolagslagen har med andra ord gjorts till obligatorisk regel om andelsteckning medan lagförslaget saknar motsvarighet till första stycket i den nämnda paragrafen i aktiebolagslagen. I övrigt motsvarar paragrafen i förslaget helt bestämmelsen i aktiebolagslagen, vilken förklarats närmare på s. 335 och 336 i prop. 1975:103 del B.

7 § Beslut om nyemission skall anmälas för registrering inom två månader från beslutet. Hinder mot registrering föreligger, om ej

1. full betalning enligt registret erlagts för alla de i det förut registrerade andelskapitalet ingående andelarna,

Specialmotivering

2. det sammanlagda nominella beloppet av tecknade nya andelar (ökningen av andelskapitalet) uppgår till belopp som i emissionsbeslutet bestämts för ökningen av andelskapitalet,

3. det belopp som betalas med pengar för de i den registrerade kapitalökningen ingående andelarna har inbetalats genom insättning på bankräkning som bolaget öppnat hos svenskt bankinstitut och intyg från bankinstitutet om att beloppet betalats företes i ärendet,

4. all apportegendom enligt beslutet om nyemission är tillförd bolaget,

5. yttrande företes från auktoriserad eller godkänd revisor av vilket framgår att 4 iakttagits, att apportegendomen icke åsatts högre värde än det verkliga värdet för bolaget och att egendomen är eller kan antagas bli till nytta för bolagets verksamhet.

Genom registreringen fastställes ökningen av andelskapitalet till belopp som anges i första stycket 2.

Om anmälan för registrering av beslutet icke gjorts inom den i första stycket angivna tiden eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat regiär beslutet om nyemission förfallet. Vad strering som har betalats på de tecknade andelarna skall i sådant fall genast återbetalas.

Andelskapitalet är ökat när registrering skett. Andelar som förklarats förverkade och ej övertagits av annan blir därmed ogiltiga. De nya andelarna medför rätt till utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om emission. Beslutet får dock ej innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det under vilket andelarna skolat till fullo betalas.

Paragrafen motsvarar på det stora hela 4 kap. 12 § aktiebolagslagen. Motiven till det lagrummet, som återfinns i prop. 1975:103 del A på s. 208 och 209 samt del B på s. 537 - 340, kan i tillämpliga delar tjäna som vägledning för tillämpningen av ifrågavarande paragraf i förslaget. I den danska lagen om anpartsselskaber har bestämmelser i ämnen som regleras av paragrafen tagits upp i 20 § tredje stycket och 23 §.

Anmälan för registrering av emissionsbeslutet skall göras inom två månader från den bolagsstämma där beslutet fattades. Detta överensstämmer med vad som enligt förslaget gäller angående anmälan för registrering av bolagsbildningen. Enligt aktiebolagslagen är

Specialmotivering

fristen sex månader. Skillnaden hänger samman med att i andelsbolag simultanteckning skall ske vid nyemission medan i aktiebolag med många aktieägare det ofta är nödvändigt att låta emissionen pågå under längre tid.

Skillnaderna mellan punkten 2 i paragrafens första stycke och motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen beror på att ökningen av andelskapitalet måste anges till ett bestämt belopp i emissionsbeslutet medan ökningen av aktiekapitalet i ett aktiebolag kan anges som ett lägsta och högsta belopp. Sistnämnda olikhet medför att i andelsbolag förverkade andelar måste övertagas av annan för att villkoren för registrering av emissionsbeslutet skall vara uppfyllda. I aktiebolag kan förverkade men ej av annan övertagna aktier frånräknas det sammanlagda beloppet av tecknade och tilldelade aktier utan att sistnämnda belopp blir lägre än det som bestämts i emissionsbeslutet. Skulle i ett andelsbolag den situationen inträffa att förverkad andel inte övertas av annan måste bolagsstämman fatta ett nytt emissionsbeslut, vari ett i motsvarande mån lägre belopp bestäms för ökningen av andelskapitalet. I den typ av bolag för vilka bolagsformen främst är avsedd, dvs. små bolag med ett fåtal engagerade delägre, torde det inte heller bereda några bekymmer att hålla en ny bolagsstämma. Sådan kan nämligen, om samtliga bolagsmän är ense därom, enligt 8 kap. 1 § i förslaget hållas i förenklad form.

Punkten 3 i förevarande paragraf skiljer sig från motsvarande punkt i 4 kap. 12 § aktiebolagslagen. Ifrågavarande bestämmelse i aktiebolagslagen gäller emellertid endast större bolag och enligt 4 kap. 12 § andra stycket aktiebolagslagen gäller för bolag vars bundna egna kapital före emissionen understiger en miljon kronor bestämmelser om inbetalning vid kontantemission av i sak samma innehåll som det som upptagits i förevarande punkt i förslaget.

Fondemission

§_§ Fondemission kan ske genom överföring till andelskapitalet av belopp som kan utdelas enligt 11 kap. 2 § första stycket samt av uppskrivningsfond eller genom uppskrivning av anläggningstillgångs värde.

Bestämmelserna i 3 § första stycket gäller i tilllämpliga delar även i fråga om förslag till beslut om fondemission.

Beslut om fondemission skall ange på vilket sätt och med vilket belopp andelskapitalet ökas, i vad mån eventuella nya andelar skall medföra särskild rätt i bolaget, att sådana nya andelar inte är fritt överlåtbara samt det eller de förbehåll en-

Specialmotivering (.

ligt 3 kap. 3 eller 4 §, som skall gälla beträffande de nya andelarna.

Beslutet om fondemission skall utan dröjsmål anmälas för registrering och får ej verkställas före registreringen.

Andelskapitalet är ökat när registrering skett. De nya andelarna skall genom styrelsens försorg ofördröjligen upptagas i andelsförteckningen. De medför rätt till utdelning enligt vad därom bestämts i beslutet om emission. Beslutet får dock ej innebära att sådan rätt inträder senare än för räkenskapsåret efter det under vilket registrering skett.

Paragrafen har på några undantag när samma innehåll som 4 kap. 16 § aktiebolagslagen. Motiven till ifrågavarande paragraf i aktiebolagslagen, som återfinns i prop. 1975:103 del B på s. 16 och 17 och i prop. 1977/78:41 på s. 35, kan därför lämpligen tjäna till vägledning vid tillämpningen av den föreslagna lagens ifrågavarande regler om fondemission.

Paragrafens första stycke överensstämmer helt med 24 § första stycket i den danska lagen om anpartsselskaber. Till skillnad från 4 kap. 16 § första stycket aktiebolagslagen nämns inte i bestämmelsen begreppet reservfond. Detta är också den enda skillnaden. Den beror på att förslaget i likhet med den danska lagen inte ställer krav på obligatoriska avsättningar till reservfond.

Andra stycket i paragrafen överensstämmer med det genom lagändring 1977 införda nya andra stycket i 4 kap. 16 § aktiebolagslagen.

Även paragrafens tredje stycke har ett med motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen i stort sett överensstämmande innehåll. Det innehåller en reglering som i stora drag överensstämmer också med den som finns i 24 § andra stycket i den danska lagen om anpartsselskaber. Vissa särdrag har dock bestämmelsen. Angivande av omsättbarhetsbegränsning är obligatoriskt endast enligt den föreslagna lagen om andelsbolag. Kommittén hänvisar beträffande den skillnaden till vad som anförts vid 5 kap. 2 - 4 §§. Aktiebolagslagen innehåller vissa särregler för s.k. avstämningsbolag. Dessa har av lätt insedda skäl ingen motsvarighet i den föreslagna lagen.

Fjärde stycket i paragrafen är likalydande med bestämmelsen i 4 kap. 16 § tredje stycket aktiebolagslagen.

Även paragrafens femte stycke överensstämmer innehållsmässigt med motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen.

Specialmotivering

5 kap, Nedsättning av andelskapitalet

Reglerna i detta kapitel överensstämmer i sak väsentligen med bestämmelserna i 6 kap. aktiebolagslagen. Endast 1 och 8 §§ innehåller smärre avvikelser. Bestämmelserna i kapitlet har också nästan utan undantag motsvarigheter i den danska lagen om anpartsselskaber (26 - 29 §§). Vissa sakliga skillnader finns dock. Dessa främst föreskrifterna i förslagets

5 - 7 äller .

1 § Nedsättning av andelskapitalet får ske för följande ändamål, nämligen

1. omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning, om förlusten ej kan täckas av fritt eget kapital,

2. återbetalning till andelsägarna, eller

3. avsättning till fond att användas enligt beslut av bolagsstämman.

Nedsättning för ändamål som anges i första stycket 2 och 3 får ej avse större belopp än att full täckning finns för det bundna egna kapitalet efter nedsättningen. Beräkningen därav sker enligt balansräkning för nästföregående räkenskapsår, om denna fastställes vid stämman, och annars på grundval av de handlingar som anges i 4 kap. 3 § första stycket 1 - 3.

Nedsättning av andelskapitalet kan genomföras genom

1. inlösen eller sammanläggning av andelar,_

2. indragning av andelar utan återbetalning, eller

3. minskning av andelarnas nominella belopp med eller utan återbetalning.

Paragrafen avviker från 6 kap. 1 § aktiebolagslagen i två hänseenden. Avsättning till reservfond är inte upptaget som nedsättningsändamål i punkten 1 i första stycket och någon motsvarighet till fjärde stycket i den mothållna paragrafen i aktiebolagslagen finns inte heller.

Andelsbolag behöver enligt förslaget inte ha reservfond. Ingenting hindrar emellertid att avsättningar ändå görs till en fond med denna benämning. Kapitalet i fonden är emellertid inte bundet utan kan användas efter beslut av bolagsstämman. Nedsättning av andelskapitalet får enligt första stycket punkten 3 ske för avsättning till sådan fond. Därvid skall dock bestämmelserna i 1 § andra stycket, 2 § andra stycket samt 6 och 7 §§ iakttas.

176 Specialmotivering

Vid bristande betalning på aktier som tecknats vid nyemission kan enligt 4 kap. 13 § andra stycket aktiebolagslagen tvångsnedsättning av aktiekapitalet ske. En erinran härom har upptagits i 6 kap. 1 § fjärde stycket aktiebolagslagen. Enligt 4 kap. 7 § 1 kommitténs förslag måste hela det belopp varmed andelskapitalet enligt nyemissionsbeslut skall ökas vara inbetalat före registreringen av beslutet. Någon motsvarighet till nyssnämnda erinran finns därför inte i förslaget. Motiven till den ifrågavarande paragrafen i aktiebolagslagen återfinns i prop. 1975:103 del B på s. 559 och 360. I de delar som bestämmelserna i den paragrafen överensstämmer med förevarande paragraf i förslaget får kommittén hänvisa till vad där anförts.

g_§ Beslut om nedsättning av andelskapitalet

fattas av bolagsstämma. Nedsättningsbeslutet får ej fattas förrän bolaget blivit registrerat. Behöver bolagsordningen ändras, skall beslut därom först fattas.

Nedsättning för ändamål som anges i 1 § första stycket 2 eller 3 får beslutas endast efter förslag eller godkännande av styrelsen.

Bestämmelserna i 4 kap. 3 § om förslag till bolagsstämmans beslut och andra handlingar gäller i tilllämpliga delar.

Bestämmelserna i paragrafen överensstämmer i sak med föreskrifterna i 6 kap. 2 § aktiebolagslagen, till vilket lagrum motiv har lämnats i prop. 1975:103 del B på s. 360 och 361.

g_§ Nedsättningsbeslut skall ange det belopp varmed andelskapitalet skall nedsättas (nedsättningsbeloppet), nedsättningsändamålet samt hur nedsätt-

ningen skall genomföras. Om i samband med nedsättningen medel skall utskiftas med högre belopp än nedsättningsbeloppet, skall även det högre beloppet anges.

Paragrafen har samma sakliga innehåll som 6 kap. 3 § aktiebolagslagen. Motiven till sistnämnda lagrum återfinns i prop. 1975:103 del B på s. 361 och 362.

§_§ Nedsättningsbeslut skall anmälas för registrering. Om det ej skett inom fyra månader från beslutet eller om registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit anmälan eller vägrat registrering, är nedsättningsbeslutet förfallet. Detsamma gäller beslut om sådan ändring av bolagsordningen som förutsätter att andelskapitalet nedsättes.

Innehållet i paragrafen överensstämmer i sak med 6 kap. 4 § aktiebolagslagen. Den ifrågavarande bestämmelsen i

Specialmotivering

aktiebolagslagen har motiverats på s. 362 i prop. 1975:103 del B.

Skall nedsättningsbeloppet användas enligt §_§ 1 första stycket 1, är andelskapitalet nedsatt när beslutet registrerats. Innan tre år förflutit från registreringen får vinstutdelning beslutas endast om rätten ger tillstånd därtill eller om andelskapitalet ökats med minst nedsättningsbeloppet. I fråga om rättens tillstånd gäller 6 § andra-femte styckena i tillämpliga delar.

Paragrafen, som innehåller vissa bestämmelser om begränsning av rätten att företa vinstutdelning, överensstämmer i sak med 6 kap. 5 § aktiebolagslagen men saknar motsvarighet i den danska lagen om anpartsselskaber.

Skall nedsättningsbelopp användas för förlusttäckning är nedsättningen normalt förenlig med fordringsägarnas intressen. En sådan nedsättning kan bli aktuell i andelsbolag vars balansräkning utvisar förlust. I sådant bolag får vinstutdelning inte äga rum. Andelsägarna kan då ha ett intresse av att frigöra en del av andelskapitalet för att därmed täcka den balanserade förlusten, varefter bolagets balansräkning inte längre uppvisar någon förlust. När detta har ägt rum skulle det inte finnas något hinder för vinstutdelning om inte den förevarande bestämmelsen fanns. Ändå har den vinstutdelningshindrande förlusten eliminerats endast genom bokföringstransaktioner. Mot bakgrund härav har kommittén funnit det rimligt att av hänsyn till bolagets fordringsägare lägga vissa restriktioner på bolagets möjligheter att besluta om vinstutdelning efter en sådan nedsättning av andelskapitalet. Innan tre år förflutit från registreringen av nedsättningsbeslutet fordras därför enligt paragrafen rättens tillstånd för vinstutdelning om inte andelskapitalet samtidigt ökats med minst nedsättningsbeloppet.

Paragrafen utgör som nämnts en efterbildning av 6 kap. 5 § aktiebolagslagen. Kommittén får därför i övrigt hänvisa till motiven till det senare lagrummet, vilka återfinns i prop. 1975:103 del A på s. 213-215 och del B på s. 362.

§_§ Skall nedsättningsbeloppet helt eller delvis användas enligt 1 § första stycket 2 eller 5, får nedsättningsbeslutet ej verkställas utan rättens tillstånd, såvida icke samtidigt bolaget genom nyemission tillföres ett belopp som minst motsvarar nedsättningsbeloppet.

Rättens tillstånd skall sökas senast två månader efter det nedsättningsbeslutet registrerats. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att nedsättningsbeslutet registrerats och förteckning

Specialmotivering

över bolagets kända borgenärer med angivande av postadress.

Rätten skall kalla bolagets borgenärer, såväl kända som okända, med föreläggande för den som vill bestrida ansökningen att senast viss dag skriftligen hos rätten anmäla detta vid äventyr att han annars anses ha medgivit ansökningen. Kallelsen skall skyndsamt kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar. Utmätningsmannen i orten och alla kända borgenärer skall underrättas särskilt genom rättens försorg.

Bestrides ej ansökningen eller får de borgenärer som bestrider den full betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar, skall tillstånd meddelas. Om den rätt som tillkommer innehavare av pensionsfordran finns bestämmelser i 23 andra stycket lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Är borgenär tillika gäldenär i samma rättsförhållande, skall han ej upptagas i förteckningen över bolagets kända borgenärer. Han skall ej kallas av rätten och har ej heller rätt till betalning eller säkerhet enligt fjärde stycket.

Paragrafen har i sak samma innehåll som 6 kap. 6 § aktiebolagslagen. Den senare bestämmelsen har kommenterats på s. 362 och 363 i prop. 1975:103 del B. Varken den danska aktiebolagslagen eller lagen om anpartsselskaber uppställer krav på rättens tillstånd till nedsättningsbeslut. Kommittén har emellertid inte på grund härav funnit skäl att för andelsbolagens del avvika från den svenska aktiebolagsrättens hävdvunna mönster innebärande krav på rättens tillstånd till nedsättningsbeslut som har till syfte att nedsättningsbeloppet helt eller delvis skall användas till återbetalning eller avsättning till en fri fond.

2;§ Rätten skall underrätta registreringsmyndig-

heten om ansökan enligt 6 § och om lagakraftvunnet beslut som meddelats med anledning av ansökningen.

Har rätten genom lagakraftvunnet beslut bifallit ansökan enligt 6 §, är andelskapitalet nedsatt när beslutet registrerats.

Har ej ansökan om rättens tillstånd gjorts inom föreskriven tid eller har rätten genom lagakraftvunnet beslut avslagit ansökan, skall registreringsmyndigheten förklara nedsättningsbeslutet förfallet. Detsamma gäller beslut om sådan ändring av bolagsordningen som förutsätter att andelskapitalet nedsättes.

Specialmotivering

Paragrafen har samma sakliga innehåll som 6 kap. 7 § aktiebolagslagen. Det senare lagrummet har kommenterats i prop. 1975:103 del B på s. 363 och 364.

§_§ I andelsbolag, vars andelskapital kan utan ändring av bolagsordningen bestämmas till ett lägre eller kan högre belopp, i bolagsordningen intagas förbehåll att andelskapitalet kan nedsättas genom inlösen av andelar, dock under ej minimikapitalet. Förbehållet skall ange ordningen för inlösningen och eller inlösningsbeloppet grunderna för dess beräkning.

Om förbehållet införes genom ändring av bolagsordningen, får det endast avse andelar som tecknas efter det att ändringen registrerats.

Nedsättning får ej ske så att full täckning ej finnes för andelskapitalet.

När enligt förbehållet blivit bestämt att vissa andelar skall inlösas, skall genast anmälas för registrering att andelskapitalet nedsättes med dessa andelars sammanlagda nominella När belopp. registrering skett är andelskapitalet nedsatt.

Paragrafen överensstämmer i sak väsentligen med 6 kap. 8 § aktiebolagslagen. Beträffande motiveringen till densamma får kommittén därför i tillämpliga delar hänvisa till vad som beträffande motsvarande i lagrum aktiebolagslagen anförts i prop. 1975:103 del B på s. 364 och 365.

I allt väsentligt överensstämmer i sak med paragrafen 29 § i den danska lagen om anpartsselskaber.

Från motsvarande paragraf i aktiebolagslagen skiljer sig den i förslaget upptagna i stort sett endast därigenom att den saknar föreskrift innebärande att om fondemission ägt rum efter av ändring i registrering bolagsordningen, inlösen av fondandelar får ske först när tre år förflutit från av emissionen. registreringen Skillnaden beror på att reservfonden inte tillhör det bundna egna kapitalet i andelsbolag.

Specialmotivering

6 kap. Förvärv av egna andelar och upptagande av vissa penninglån

Innehållet i kapitlet motsvarar i sak i stort sett bestämmelserna i 7 kap. aktiebolagslagen. Föreskrifterna i 7 kap. 3 § aktiebolagslagen om emissionsprospekt har dock inte någon motsvarighet i kommitténs förslag. Detta beror på att andelsbolag enligt förslaget inte får vända sig till allmänheten eller till en vidare krets för kapitalanskaffning. En bestämmelse härom har i stället införts i 3 § 1 kapitlet.

l_§ Andelsbolag får ej förvärva eller såsom pant

mottaga egen andel. Dotterföretag får ej heller förvärva eller såsom pant mottaga andel eller aktie i moderbolaget. Avtal i strid mot detta förbud är ogiltigt.

Första stycket utgör ej hinder för andelsbolag eller dotterföretag att vid Övertagande av affärsrörelse förvärva däri ingående andel, att inlösa andel enligt 11 kap. 3 § eller att på auktion inropa för företagets fordran utmätt andel. Förvärvad andel skall, om den ej indragits genom nedsättning av andelskapitalet, avyttras så snart det kan ske utan förlust. Andel, som förvärvats vid Övertagande av affärsrörelse, skall dock avyttras senast två år efter förvärvet, såvida icke regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ger företaget tillstånd att behålla andelen under längre tid.

Har andelsbolag blivit moderbolag och innehar dotterföretaget andelar i moderbolaget, skall dessa andelar avyttras enligt vad som i andra stycket sägs beträffande andelar som förvärvats vid Övertagande av affärsrörelse.

Paragrafen motsvarar innehållsmässigt 7 kap. 1 § aktiebolagslagen. I prop. 1975:103 del A har föredraganden på s. 215 och 216 redovisat skälen till att aktiebolag inte får förvärva egna aktier. Kommittén får beträffande motsvarande förbud i förevarande paragraf hänvisa till vad som där anförts. Den ifrågavarande paragrafen i aktiebolagslagen är i övrigt kommenterad i prop. 1975:103 del B på s. 365 och 366. Kommittén hänvisar i tillämpliga delar även till den kommentaren.

Den danska lagen om anpartsselskaber upptar i 30 § ett förbud för sådana bolag att förvärva egna anparter som i huvudsak har samma innehåll.

g_§ Andelsbolag får ej taga upp penninglån på villkor att lånet skall betalas på annat sätt än med ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp som bestämmes med hänsyn till förändringar i penningvärdet.

Specialmotivering SOU 1978365

Upptagande av lån mot obligationer eller andra

skuldebrev med rätt till ränta, vars storlek är

helt eller delvis beroende av utdelningen till

andelsägare i bolaget eller bolagets vinst (vinst-

andelsbevis), beslutas av bolagsstämman eller, efter bolagsstämmans bemyndigande av styrelsen.

Enligt 7 kap. 2 § första stycket aktiebolagslagen råder

förbud för aktiebolag att utfärda s.k. delägardebentures. Förbudet har uttryckts på det sättet att penninglån skall betalas med ett nominellt eller ett belopp belopp som bestäms med hänsyn till förändringar i penningvärdet, om det inte är fråga om konverteringslån. Ett motsvarande förbud mot delägardebentures har upptagits i första stycket av förevarande Bestämmelsen paragraf. skiljer sig från motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen endast så till vida att den inte innehåller någon erinran om möjligheten att ta upp Nåkonverteringslån. gon sådan möjlighet skall innämligen enligt förslaget te finnas i andelsbolag. Skälen härtill har kommittén

redovisat i den allmänna Beträffan-

motiveringen (4.7).

de skälen till förbudet mot delägardebentures får kom-

mittén hänvisa till prop. 1975:103 del A s. 221.

Andra stycket i paragrafen, som handlar om vinstandels-

bevis, överensstämmer i sak med 7 kap. 2 § andra stycket aktiebolagslagen. Den ifrågavarande i paragrafen aktiebolagslagen har kommenterats på s. 366 och 367 i

prop. 1975:103 del B.

Enligt 25 § i den danska lagen om anpartsselskaber har sådana bolag möjlighet att ta upp såväl konverteringslån som lån mot vinstandelsbevis.

§_§ Andelsbolag och delägare i sådant bolag får inte offentliggöra eller på annat sätt till en

vidare krets rikta inbjudan att förvärva av bo-

laget utgivna vinstandelsbevis.

Bestämmelsen är straffsanktionerad 18 kap. 1 §. enligt

Företag som väljer att bedriva verksamheten i form av

andelsbolag bör enligt kommitténs inte ha uppfattning möjlighet att skaffa riskkapital genom att vända sig till kapitalmarknaden. En sådan skulle nämmöjlighet ligen stå i strid med hela idén om en särskild lagstiftning för slutna bolag. skall där- Bolagsbildningen för enligt förslaget ske genom s.k. simultanbildning, dvs. andelarna skall tecknas direkt vid bolagsbildningen av de i denna inblandade personerna. Vid nyemission skall på samma sätt de nya andelarna tecknas av förutvarande andelsägare eller av personer som har kännedom

om bolaget och ett mera påtagligt intresse att i gå in verksamheten som bolagsmän. Behöver skaffa bolaget nytt kapital kan detta naturligtvis ske av genom upptagande lån. De mellanformer mellan fordringsförhållande och delägarskap som förekommer i form av konverteringslån

Specialmotivering

och vinstandelsbevis bör emellertid endast i begränsad utsträckning kunna anlitas av andelsbolag. Konverteringslånen äventyrar lätt bolagets slutna karaktär och har därför av kommittén inte ansetts böra få anlitas av andelsbolag. Mot vinstandelslån kan inte resas samma invändning, men p.g.a. fordringsförhållandets nära släktskap med ett delägarförhållande anser kommittén att vinstandelslån inte i andelsbolag skall få tas upp genom inbjudan till en vidare krets att teckna sådana lån. Detta har uttryckts i förevarande paragraf.

Specialmotivering

7 kap. Bolagets ledning

Bestämmelserna i förevarande kapitel av kommitténs förslag överensstämmer i sak helt med motsvarande regler i 8 kap. aktiebolagslagen. Kommittén har därför inte ansett det nödvändigt att lämna någon särskild motivering till de enskilda paragraferna i kapitlet utan får i stället hänvisa till de kommentarer som gjorts i prop. 1975:103 del B på s. 367-384. Beträffande jävsbestämmelsen i 10 § vill kommittén emellertid påpeka att densamma inte är tillämplig i sådana s.k. enmansdär en och samma person är såväl styrelse och bolag verkställande direktör som ende andelsägare.

den danska lagen om anpartsselskaber skall i Enligt mindre bolag ledningen bestå av en eller flera direktörer medan styrelse är obligatorisk endast i större bolag. I den svenska aktiebolagslagen och i förevarande lagförslag föreskrivs i stället att en styrelse bestående av en eller flera personer alltid skall finnas medan verkställande direktör måste utses endast i större bolag. Skillnaden kan förefalla terminologisk men har i den danska bolagsrätten även saklig betydelse. Enligt ett av EG:s ministerråd antaget förslag till bolagsrättsligt harmoniseringsdirektiv (direktiv nr 5) kommer nämligen bolagsstyrelsen att få en mera tillbakaskjuten ställning såsom ett endast rådgivande och kontrollerande organ. Det har därför i Danmark ansetts naturligt att lägga bolagsledningen i händerna på en direktör eller en direktion i bolag beträffande vilka krav inte uppställs på två bolagsledningsorgan. Eftersom sådana hänsyn inte behöver tas när det gäller svensk bolagslagstiftning, har kommittén ansett det naturligt att även i fråga om andelsbolagen utforma kompetensfördelningen mellan styrelse och verkställande direktör så att styrelsen är det överordnade organet och beträffande de mindre bolag som behöver ha endast ett ledningsorgan uppställa krav på att detta skall utgöras av en styrelse, låt vara att denna kan bestå av en enda person. Kommittén anser också att denna ordning har den fördelen, att en anpassning till redan gällande lagregler om de anställdas medinflytande i företagen genom styrelserepresentation blir lagtekniskt lättare att genomföra.

I övrigt överensstämmer bestämmelserna i förevarande kapitel i allt väsentligt med motsvarande bestämmelser (31-44 §§) i den danska anpartsselskabsloven.

1_§ Andelsbolag skall ha en styrelse med minst

tre ledamöter. Uppgår andelskapitalet eller maximikapitalet ej till en miljon kronor, kan dock styrelsen bestå av en eller två ledamöter, om minst en suppleant finnes.

Styrelsen väljes av bolagsstämman, om ej i bolagsordningen föreskrives att en eller flera styrel-

Specialmotivering SOU 1978:65

seledamöter skall utses på annat sätt.

Styrelseledamots uppdrag gäller för tid som anges i bolagsordningen. Uppdragstiden får icke omfatta mer än fyra räkenskapsår och skall bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av ordinarie bolagsstämma på vilken styrelseval förrättas.

Vad i denna lag sägs om styrelseledamot skall i tillämpliga delar gälla om suppleant.

g_§ Uppdrag som styrelseledamot upphör i förtid,

om ledamoten eller den som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om ledamot som ej är vald på bolagsstämma vill avgå, hos den som tillsatt honom.

Upphör styrelseledamots uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder enligt 4 § att vara styrelseledamot och finnes ej suppleant, skall övriga styrelseledamöter vidtaga åtgärd för att ny ledamot för den återstående mandattiden tillsättes, såvida ej den förutvarande ledamoten var offentlig styrelseledamot som avses i lagen (1972:827) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser eller arbetstagarledamot

som avses i lagen (1972:829) om styrelserepresen-

tation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Skall ledamoten väljas på bolagsstämma, kan utan hinder av 1 § första stycket valet anstå till nästa ordinarie stämma på vilken styrelseval förrättas, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter.

Om styrelseledamot, som enligt bolagsordningen skall tillsättas i annan ordning än genom val av bolagsstämma, ej utsetts, skall rätten förordna ersättare på ansökan av styrelseledamot, andelsägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

§_§ I bolag, vars andelskapital eller maximikapital uppgår till minst en miljon kronor, skall styrelsen utse en verkställande direktör. I andra bolag kan styrelsen utse verkställande direktör.

Vad i denna lag sägs om verkställande direktör skall i tillämpliga delar gälla om suppleant för honom (vice verkställande direktör).

g_§ Styrelseledamot och verkställande direktör

skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara styrelseledamot eller verkställande direktör.

Specialmotivering

§_§ Styrelseledamot och verkställande direktör skall när de tillträder för införing i andelsförteckningen anmäla sitt innehav av andelar i bolaget och av aktier eller andelar i bolag inom samma koncern, om det ej skett dessförinnan. Förändringar i innehavet skall anmälas inom en månad.

§_§ Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Finnes verkställande direktör, skall han handha den löpande förvaltningen enligt riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Verkställande direktör får därjämte utan styrelsens bemyndigande vidtaga åtgärd som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av osedvanlig beskaffenhet eller stor betydelse, om styrelsens beslut ej kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådant fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.

Styrelsen skall tillse att organisationen beträffande bokföringen och medelsförvaltningen även innefattar en tillfredsställande kontroll. Verkställande direktör skall sörja för att bolagets bokföring fullgöres i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen skötes på ett betryggande sätt.

l_§ Om andelsbolag har blivit moderbolag, skall

styrelsen meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna styrelsen för moderbolaget de upplysningar, som fordras för beräkningen av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.

§_§ Inom styrelsen skall en ledamot vara ordförande. Om ej annat föreskrives i bolagsordningen eller beslutats av bolagsstämman, väljer styrelsen ordförande. Vid lika röstetal avgöres valet genom lottning. Uppgår andelskapitalet eller maximikapitalet till minst en miljon kronor, får verkställande direktör ej vara ordförande.

Ordföranden skall tillse att sammanträden hålles när det behövs. Om styrelseledamot eller verkställande direktör fordrar att styrelsen sammankallas, skall en sådan begäran efterkommas. Verkställande direktör har, även om han ej är styrelseledamot, rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden, om ej styrelsen för visst fall bestämmer annat.

Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, som undertecknas eller justeras av ordföranden och, om styrelsen består av flera ledamöter, den ledamot styrelsen därtill utser. och Styrelseledamot

Specialmotivering

verkställande direktör är berättigade att få avvikande mening antecknad till protokollet. Protokollen skall föras i nummerföljd och förvaras på betryggande sätt.

g_§ Styrelsen är beslutför, om mer än hälften av

hela antalet styrelseledamöter eller det högre antal som föreskrives i bolagsordningen är närvarande. Beslut i ärende får dock icke fattas, om ej såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter dels fått tillfälle att deltaga i ärendets behandling, dels erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet. Har styrelseledamot förfall och finnes suppleant, som skall inträda i hans ställe, skall denne beredas tillfälle därtill.

Som styrelsens beslut gäller, om bolagsordningen ej föreskriver särskild röstmajoritet, den mening för vilken vid sammanträde mer än hälften av de närvarande röstar eller vid lika röstetal den mening som biträdes av ordföranden. Är styrelsen icke fulltalig, skall de som röstar för beslutet dock utgöra mer än en tredjedel av hela antalet styrelseledamöter, om ej annat föreskrives i bolagsordningen.

Handling som enligt denna lag skall undertecknas av styrelsen skall underskrivas av minst hälften av hela antalet styrelseledamöter.

10 § Ledamot av styrelsen eller verkställande direktör får ej handlägga fråga rörande avtal mellan honom och bolaget. Ej heller får han handlägga fråga om avtal mellan bolaget och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot bolagets. Med avtal jämställes rättegång eller annan talan.

11 § Styrelsen företräder bolaget och tecknar dess finma.

Bemyndigande för styrelseledamot, verkställande direktör eller annan att företräda bolaget och teckna dess firma kan meddelas av styrelsen, om ej förbud däremot intagits i bolagsordningen. I fråga om den, som ej är styrelseledamot eller verkställande direktör, gäller vad i 4 och 10 §§ sägs om verkställande direktör.

Styrelsen kan föreskriva att rätten att företräda bolaget och teckna dess firma får utövas endast av två eller flera personer i förening. Annan inskränkning får ej registreras.

Styrelsen kan när som helst återkalla bemyndigande som avses i andra stycket.

Specialmotivering

direktör alltid företräda 12 § Verkställande äger bolaget och teckna dess firma beträffande åtgärd, som enligt 6 § ankommer på honom.

eller annan ställföreträdare för 13 § Styrelsen bolaget får ej företaga rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda otillbörlig fördel åt andelsägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan andelsägare.

ställföreträdare får ej efterkomma föreskrift av bolagsstämman eller annat bolagsorgan, om föreskriften icke är gällande därför att den står i strid mot denna lag eller bolagsordningen.

14 § Har ställföreträdare, som företagit rättshandling för bolaget, överskridit sin befogenhet, är rättshandlingen ej gällande mot bolaget, om den mot vilken rättshandlingen företogs insåg eller bort inse att befogenheten överskreds. Detsamma gäller om verkställande direktör vid företagande av rättshandling överskrider den honom enligt 6 § tillkommande behörigheten att vidtaga åtgärd på bolagets vägnar.

För skall anmäla vem 15 § registrering bolaget som utsetts till styrelseledamot, verkställande direktör och suppleant samt till firmatecknare ävensom deras postadress och personnummer. För registrering skall även anmälas av vilka och hur bolagets firma tecknas.

Anmälan göres första gången när bolaget enligt 2 kap. 6 § anmäles för registrering och därefter genast efter det att ändring inträffat i förhållande som anmälts eller skall anmälas för registrering enligt första stycket. Rätt att göra anmälan tillkommer även den som anmälningen gäller.

Ändras bolagets postadress, skall bolaget genast anmäla det för registrering.

Specialmotivering

8 kap. Bolagsstämma

Bestämmelserna i förevarande kapitel i lagförslaget svarar närmast mot föreskrifterna i 9 kapitlet aktiebolagslagen om bolagsstämma i aktiebolag. Förslagets bestämmelser skiljer sig emellertid från aktiebolagslagens i några hänseenden. Andelsägarnas beslutanderätt behöver sålunda enligt förslaget inte utövas genom avhållande av bolagsstämma om samtliga andelsägare är ense om att fatta besluten i annan ordning. Andelsägarna kan också besluta om att iakttaga ett annat procedere för bolagsstämman än det lagen föreskriver om de är ense därom. Den frågerätt som enligt 9 kap. 12 § aktiebolagslagen tillförsäkrats aktieägare har i förslaget byggts ut till en verklig rätt för envar andelsägare till insyn i bolagets förhållanden. Även i övrigt har minoritetsskyddet förstärkts i förhållande till aktiebolagslagen genom t.ex. krav på enhällighet för beslut om sådana ändringar av bolagsordningen som rubbar rättsförhållandet mellan andelsägarna.

l_§ Andelsägarnas rätt att besluta i bolagets

angelägenheter utövas vid bolagsstämma. Om samtliga andelsägare är ense därom kan de dock utöva beslutanderätten utan att avhålla bolagsstämma eller utan att iakttaga reglerna i detta kapitel om förfarandet vid avhållande av bolagsstämma. Beslut som därvid fattas skall dock alltid antecknas i bolagets protokoll.

Andel som tillhör bolaget eller dess dotterföretag kan ej företrädas vid bolagsstämman. Sådan andel skall ej medräknas när för giltigheten av beslut eller utövande av befogenhet fordras samtycke av ägare till viss del av andelarna i bolaget.

I likhet med aktiebolagslagen (9 kap. l § första

stycket) utgår förevarande lagförslag från huvudregeln

att delägarna skall möta upp på bolagsstämma och rösta där för att kunna öva inflytande på de beslut som skall träffas i bolaget. Denna princip, som kommit till uttryck i paragrafens första mening, innebär att andelsägarna inte får vare sig enskilt eller i grupp lämna styrelsen eller verkställande direktören direktiv eller instruktioner på annat sätt än genom beslut på bolagsstämma.

Med hänsyn till det typiska andelsbolagets karaktär av slutet bolag har kommittén emellertid ansett det rimligt att lagfästa möjligheten till andra former av beslutsfattande än de i förevarande kapitel upptagna reglerna om bolagsstämma. Bolagsstämmobeslut genom röstning per brev, telegram eller telefon är sålunda enligt första stycket andra meningen i paragrafen tillåtna om samtliga andelsägare är överens om en sådan ordning för beslutsfattande. Bestämmelsen innebär också att innehavaren eller innehavarna av samtliga andelar i bolaget

192 Specialmotivering

kan ge styrelsen eller verkställande direktören direktiv och instruktioner utan att avhålla någon formell bolagsstämma.

Föreskriften i första stycket sista meningen har till ändamål att säkra bevisning om vilka beslut som träffats och om tillvägagångssättet vid beslutsfattandet. Anteckningen i protokollet måste därför förutom själva beslutet och vilka som ställt sig bakom det ge upplysning också om att det finns dokumentation som ger vid handen att samtliga andelsägare har varit införstådda med att de aktuella frågorna därmed är slutbehandlade utan att formell bolagsstämma avhållits. Däremot krävs enligt denna paragraf naturligtvis inte att samtliga andelsägare varit ense om själva beslutet. Bestämmelser om den röstmajoritet som fordras för att ett giltigt bolagsstämmobeslut skall föreligga återfinns i stället i 13-15 §§ i förevarande kapitel.

Bestämmelserna i paragrafens första stycke överensstämmer i sak med reglerna i 46 § första stycket i den danska lagen om anpartsselskaber.

Paragrafens andra stycke har samma sakliga innehåll som 9 kap. l § fjärde stycket aktiebolagslagen. Det senare lagrummet har kommenterats i prop. 1975:103 del B på s. 388. Motsvarande bestämmelser har i den danska lagen om anpartsselskaber tagits upp i 48 § andra stycket.

Någon motsvarighet till bestämmelsen i 9 kap. l § tredje stycket aktiebolagslagen, om att i bolagsordningen kan föreskrivas att aktieägare, för att få delta i bolagsstämma, skall föranmäla sig hos bolaget senast en viss dag före stämman, har inte tagits upp i förslaget. Bestämmelsen har inte ansetts nödvändig i bolag med en sluten delägarkrets.

rätt vid utövas av

g_§ Andelsägares bolagsstämma

andelsägaren personligen eller genom ombud med skriftlig, dagtecknad fullmakt. Fullmakt gäller högst ett år från utfärdandet.

Andelsägare kan vid bolagsstämma medföra ett biträde.

Paragrafen har i sak samma innehåll som 9 kap. 2 § första och andra styckena aktiebolagslagen och 47 i den danska lagen om anpartsselskaber. Till ifrågavarande bestämmelser i aktiebolagslagen har lämnats en kommentar på s. 388 och 389 i prop. 1975:103 del B. Bestämmelsen i tredje stycket av motsvarande paragraf i aktiebolagslagen om röstning för aktier som innehas av fjärde AP-fondstyrelsen har av självklara skäl inte erhållit någon motsvarighet i förslaget.

3 § Andelsägare får icke själv eller genom ombud rösta i fråga om

193 sou 1978:66 Specialmotivering

1. talan mot honom,

2. hans befrielse från skadeståndsansvar eller annan förpliktelse gentemot bolaget, eller

3. talan eller befrielse som avses i 1 och 2 beträffande om andelsägaren i frågan har ett väannan, sentligt intresse som kan strida mot bolagets.

Bestämmelserna i första och andra styckena om andelsägare äger motsvarande tillämpning på ombud för andelsägare.

Bestämmelserna i paragrafen motsvarar i sak föreskrifterna i 9 kap. 3 § andra stycket aktiebolagslagen och 48 § tredje stycket i den danska lagen om anpartsselskaber. De ifrågavarande jävsbestämmelserna i aktiebolagslagen har kommenterats på s. 391-393 i prop. 1975:103 del B. Kommittén hänvisar till vad där anförts angående bestämmelsernas närmare innebörd men vill dock i förtydligande syfte påpeka att jävsreglerna självfallet inte skall tillämpas i enmansbolag eller i andra fall där samtliga andelsägare är jäviga.

Någon motsvarighet till bestämmelserna i 9 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen om begränsningar i aktieägares rösträtt har inte tagits upp i förslaget. Aktiebolagslagen tillåter avvikelse från bestämmelserna om röstmaximum och i mindre aktiebolag är det vanligt att bolagsordningen innehåller en klausul om att envar äger rösta för fulla antalet av honom innehavda aktier. En i lag given röstkvotsbegränsning har därför befunnits vara mindre ändamålsenlig för den typ av bolag som lagförslaget närmast är avpassat för.

4__§_ Bolagsstämma skall hållas på den ort där

styrelsen har sitt säte. I bolagsordningen kan dock bestämmas att den skall eller kan hållas på annan angiven ort. Om utomordentliga omständigheter påkallar det, får stämman hållas annorstädes.

Paragrafen har samma lydelse som 9 kap. 4 § aktiebolagslagen, till vilket lagrum motiv lämnats på s. 393 i prop. 1975:103 del B. Den överensstämmer också med 49 § i den danska lagen om anpartsselskaber.

Inom sex månader efter utgången av varje räken- §_§ skapsår skall hållas ordinarie bolagsstämma. Vid sådan stämma skall årsredovisningen och revisionsberättelsen samt, i moderbolag, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen framläggas.

Vid stämman skall beslut fattas

l. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i moderbolag, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,

Specialnotivering

2. om dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,

3. om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande direktör,

4. i annat ärende som ankommer på stämman enligt denna lag eller bolagsordningen.

Med beslut i fråga som avses i andra stycket l-3 skall dock anstå till fortsatt stämma, om majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till en tiondel av andelskapitalet begär det. Sådan stämma skall hållas minst en och högst två månader därefter. Ytterligare uppskov är ej tillåtet.

Paragrafen överensstämmer i sak med 9 kap. 5 § aktiebolagslagen, som kommenterats i prop. 1975:103 del B på s. 393-397. Den har i allt väsentligt motsvarighet också i 50 § i den danska lagen om anpartsselskaber. Den skillnaden föreligger dock att anpartsselskabsloven - i likhet med den danska aktiebolagslagen - inte tar upp någon bestämmelse motsvarande andra stycket i förevarande paragraf om rätt för en delägarminoritet att begära uppskov med vissa beslut till fortsatt bolagsstämma. Kommittén anser emellertid att ifrågavarande minoritetsskyddsregel bör gälla för andelsbolag och hänvisar därvid till de motiv för bestämmelsen som lämnats i aktiebolagslagens nyssnämnda förarbeten.

Extra bolagsstämma skall hållas när §_§ styrelsen finner skäl därtill. Sådan stämma skall även hållas när det för uppgivet ändamål skriftligen begäres av revisor eller av ägare till en tiondel av andelskapitalet. Kallelse skall utfärdas inom fjorton dagar från den dag då sådan begäran kommit in till bolaget.

Paragrafen har i sak samma innehåll som 9 kap. 6 § aktiebolagslagen. Kommittén hänvisar till de uttalanden som i prop. l975:lO3 del B lämnats på s. 397 till vägledning för tolkningen av bestämmelsen i aktiebolagslagen

Den danska lagen om anpartsselskaber upptar i 51 § bestämmelser om när extra bolagsstämma skall hållas. De motsvarar i allt väsentligt föreskrifterna i förevarande paragraf. En saklig skillnad finns dock. Först om del-

ägare äger en fjärdedel av insatskapitalet nar han (de)

enligt anpartsselskabsloven rätt att påfordra extra bolagsstämma. Den danska aktiebolagslagen har däremot samma gräns som den svenska. Skillnaden har motiverats med att ägarspridningen ofta är kraftig i aktiebolag, något som i sin tur medför att minoritetsskyddet inte blir tillräckligt om det bara tillkommer en minoritet som är större än 10 % av aktiekapitalet medan sådana överväganden inte har samma vikt i bolag med en begränsad delägarkrets.

SOU 1978365 Specialmotivering

I den allmänna har kommittén redovisat sin motiveringen principiella syn på minoritetsskyddsfrågan i andelsbolag. Denna är i korthet att delägarnas möjligheter till insyn och i - med undantag för det inflytaninflytande bolaget de som utövas - bör så genom röstning på bolagsstämma möjligt vara oberoende av kapitalinsatsens storlek. långt I med detta synsätt har kommittén övervägt att enlighet ge andelsägarna rätt att oberoende av kapitalinsatsens storlek påfordra extra bolagsstämma för att därigenom garantera envar andelsägare möjlighet att ställa spörsmål under debatt och omröstning bland samtliga medbolagsmän. En sådan regel skulle emellertid kunna missbrukas av någon bolagsman med ett helt obetydligt ekonomiskt intresse i bolaget, t.ex. genom framställningar om extra bolagsstämma i tid och otid för ovidkommande ändamål utan hänsyn till de med stämman förenade kostnaderna. Kommittén har därför stannat för den lO-procentssom redan finns i aktiebolagslagen. Genom den uppregel nås enligt kommitténs uppfattning en för andelsbolagen lämplig avvägning av de intressen som enligt vad nyss står mot varandra. På grund av den mindre angivits i andelsbolag ger regeln normalt ett ägarspridningen starkare minoritetsskydd i sådana bolag än i aktiebolag. Det bör påpekas att en minoritet som representerar mindre än lO % av andelskapitalet i bolagsordningen kan ges rätt att sammankalla extra stämma trots att någon uttrycklig lagregel härom inte finns.

har rätt att få ärende behandlat

1_§ Andelsägare

vid bolagsstämma, om han skriftligen framställer yrkande därom hos styrelsen i så god tid att ärendet kan tagas upp i kallelsen till stämman.

Paragrafen överensstämmer i sak med 9 kap. 7 § aktiebolagslagen och 52 § i den danska lagen om anpartsselskaber. Kommittén hänvisar beträffande motiveringen till vad som anförts i prop. 1975:103 del B på s. 397 och 398.

Styrelsen kallar till bolagsstämma. Om stämma §_§ som skall hållas enligt denna lag, bolagsordningen eller stämmobeslut ej sammankallas i föreskriven ordning, skall länsstyrelsen på anmälan av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller andelsägare genast på bolagets bekostnad sammankalla stämman i den ordning som sägs i 9 §.

Paragrafen överensstämmer i sak med 9 kap. 8 § aktiebovilket lagrum kommenterats på s. 398 i prop. lagslagen, 1975:103 del B. I den danska lagen om anpartsselskaber har bestämmelser med motsvarande innebörd tagits upp i 53 § första stycket och andra stycket första meningen.

Kallelse till bolagsstämma skall utfärdas tidi-

g_§

gast fyra veckor före stämman. Om ej bolagsordningen föreskriver längre tid, skall kallelsen utfärdas senast två veckor före stämman. Uppskjutes stämma till dag som infaller senare än fyra veckor efter det stämman har inletts, skall kallelse ske till den

l96 Specialmotivering

fortsatta stämman. Fordras enligt bolagsordningen för giltighet av bolagsstämmobeslut att det fattas på två stämmor, kan kallelse till sista stämman ej ske innan första stämman hållits. I sådan kallelse skall anges vilket beslut den första stämman fattat.

Kallelse skall ske enligt bolagsordningen. Skriftlig kallelse skall dock alltid avsändas till varje andelsägare vars postadress är känd för bolaget.

I kallelse skall tydligt anges de ärenden som skall förekomma på stämman. Avser ärende ändring av bolagsordningen, skall det huvudsakliga innehållet av förslaget till ändring anges i kallelsen. Att i vissa fall särskilda uppgifter skall anges i kallelsen följer av 4 kap. 3 § andra stycket.

Under minst en vecka närmast före stämma, som avses i 5 §, skall redovisningshandlingar och revisionsberättelse eller avskrifter därav hållas tillgängliga hos bolaget för andelsägarna och genast sändas till andelsägare vars postadress är känd för bolaget.

Bestämmelserna i paragrafen överensstämmer i allt väsentligt med föreskrifterna i 9 kap. 9 § aktiebolagslagen. De sakliga skillnaderna inskränker sig i princip till reglerna om skriftlig kallelse och skyldighet att översända redovisningshandlingar och revisionsberättelse inför ordinarie bolagsstämma. Förutom vad som anförs i det följande får kommittén därför hänvisa till den kommentar till det aktuella lagrummet i som lämaktiebolagslagen nats i prop. 1975:103 del B på s. 399 och 400.

Enligt aktiebolagslagen skall skriftlig kallelse sändas till alla aktieägare med känd postadress bara i vissa angivna fall. Förslaget innehåller däremot i paragrafens andra stycke en tvingande bestämmelse om att skriftlig kallelse alltid skall tillställas delägare med känd postadress. En sådan bestämmelse har av kommittén ansetts naturlig för bolag med en begränsad och i verksamheten engagerad delägarkrets. Den överensstämmer också i sak med motsvarande bestämmelse i den danska anpartsselskabsloven (54 § andra stycket första meningen).

Inför ordinarie bolagsstämma skall enligt 9 kap. 9 § fjärde stycket aktiebolagslagen årsredovisningen och revisionsberättelsen sändas till aktieägare som begär det och lämnar uppgift om sin postadress. I likhet med anpartsselskabsloven (54 § fjärde stycket) föreskriver förslaget i fjärde stycket av förevarande i paragraf stället skyldighet för bolaget att sända de ifrågavarande handlingarna till varje delägare med känd postadress även om någon begäran härom inte gjorts.

I den danska anpartsselskabsloven motsvaras förevarande paragraf i förslaget av 54 §. I sak bestämmelskiljer sig

Specialmotivering

serna åt endast såvitt gäller den i första huvudsakligen föreskrivna tid inom vilken kallelse senast skall stycket om inte föreskriver annat. I den utfärdas bolagsordningen danska är fristen åtta dagar före stämman och i lagen är den l4 dagar. Kommittén har beträffande förslaget denna inte funnit skäl avvika från dispositiva regel Det kan i sammanhanget påpekas att aktiebolagslagen. samma överensstämmelse råder mellan anpartsselskabsloven och den danska Även i den senare är aktiebolagslagen. nämligen fristen åtta dagar.

till skett eller lO § Om kallelse bolagsstämma ej ej tillhandahållits eller utsänts enligt handlingar denna lag eller bolagsordningen, får bolagsstämman besluta i ärendet utan samtycke av de andelsej som berörs av felet. Har ärende ej upptagits ägare får även utan sådant i kallelsen, bolagsstämman samtycke avgöra ärende, som enligt bolagsordningen skall förekomma på stämman, eller besluta att extra skall sammankallas för behandling av bolagsstämma ärendet.

Paragrafen överensstämmer i sak med 9 kap. 10 § i aktieoch 55 § i den danska lagen om anpartsselbolagslagen skaber. Beträffande dess närmare innebörd får kommittén hänvisa till den kommentar till ifrågavarande lagrum i som lämnats i prop. 1975:103 del B på aktiebolagslagen s. 400-402.

ll Ordförande vid bolagsstämma utses av stämman, § om ej annat föreskrives i bolagsordningen.

stämmans ordförande skall upprätta en förteckning över närvarande andelsägare, ombud och biträden med uppgift om hur många andelar och röster var och

en företräder vid stämman (röstlängd). Denna röst-

sedan den godkänts av stämman, tilllängd skall, intill dess stämman beslutat ändring däri. lämpas Uppskjutes stämma till senare dag än nästföljande

vardag skall ny röstlängd upprättas.

Genom ordförandens försorg skall föras protokoll vid stämman. skall intagas i eller såsom bi- Röstlängden fogas till protokollet. I detta skall införas laga stämmans beslut om röstning skett, hur den utoch, fallit. Protokollet skall undertecknas av ordföranden

och minst en på stämman utsedd justeringsmän. Senast två veckor efter stämman skall protokollet hållas tillgängligt hos bolaget för andelsägarna. Protokollen skall förvaras på betryggande sätt.

har i sak samma innehåll som 9 kap. ll § Paragrafen aktiebolagslagen, vilket lagrum kommenterats på s. 402- 404 i prop. 1975:103 del B. Den överensstämmer 1 stort sett även med 56 § i den danska anpartsselskabsloven, som emellertid - i likhet med den danska aktiebolagslagen inte innehåller några bestämmelser om röstlängd eller

Specialmotivering

fordrar att protokollet underskrivs av justeringsmän.

l2 § Styrelsen och verkställande direktör skall, om andelsägare begär det, på bolagsstämma eller eljest lämna upplysningar angående förhållanden, som kan inverka på bedömandet av bolagets årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ärende på stämman, samt bereda andelsägaren tillfälle att ta del av böcker, räkenskaper och andra handlingar som rör bolagets verksamhet, i den omfattning denne behöver för att kunna bedöma bolagets ställning eller visst ärende som skall förekomma på bolagsstämma. Om det kan ske utan oskälig kostnad eller omgång, skall styrelse och verkställande direktör på begäran förse andelsägare med avskrift av handling och biträda denne med utredning som han behöver för nyss angivet ändamål. I koncernbolag avser upplysningsplikten även bolagets förhållande till annat koncernföretag och, om bolaget är moderbolag, koncernredovisning samt sådana förhållanden beträffande dotterföretagen som avses i första punkten.

Begärs upplysning på bolagsstämma och kan den lämnas endast med stöd av uppgifter, som ej är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefter skriftligen hos bolaget hållas tillgänglig för andelsägarna samt översändas till andelsägare, som begärt upplysningen.

Vad i första och andra stycket sägs gäller ej om fullgörande av där stadgad skyldighet skulle för bolaget medföra påtaglig risk för allvarlig skada.

I 9 kap. 12 § aktiebolagslagen ges bestämmelser om den enskilde aktieägarens rätt att få upplysningar av bolagsledningen på bolagsstämma i ärende som skall avgöras på stämman. Denna s.k. frågerätt är begränsad på olika sätt. För det första gäller den endast på bolagsstämma och inte i andra sammanhang. För det andra behöver upplysning meddelas endast där det kan ske utan väsentligt förfång för bolaget. För det tredje slutligen behöver upplysning lämnas på stämman endast om styrelsen och verkställande direktören där har tillgång till de uppgifter som kan behövas för att frågan skall kunna besvaras.

Styrelse och verkställande direktör kan självfallet inte åläggas att på stämman lämna upplysningar, som endast kan lämnas med stöd av uppgifter som inte finns tillgängliga där. Upplysningarna skall enligt aktiebolagslagen då i stället lämnas inom två veckor efter stämman. Detta är emellertid ofta till föga nytta eftersom upplysningarna kommer för sent för att inverka på stämmans beslut om inte ärendet bordlagts. Och det lär vara svårt att komma till rätta med en styrelse, som inte vill lämna upplysningarna i tid och därför utan fog påstår, att den inte har underlaget för dem tillgängligt på stämman.

Ännu svårare är det att komma till rätta med de fall, då

SOU l978:66 Specialmotivering

förskansar bakom påståendet, att det skulstyrelsen sig le lända bolaget till väsentligt förfång, om upplysningarna lämnades. skall upplysningarna då i Visserligen stället inom två veckor lämnas till revisorerna för yttrande om aktieägare begär det, men revisorernas yttrande skall endast innehålla uttalande, huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem samt om upplysningen enligt deras bort föranleda ändring i revisionsberättelmening sen eller annars anledning till erinran. De skall ger däremot inte huruvida upplysningarna bort lämnas bedöma, till stämman. Den kan aktieägare dra inför domfrågan stols men även om han med stöd av en dom prövning, händelsevis får en upplysning utlämnad har tidsbegärd utdräkten säkerligen minskat dess användbarhet.

Den betydelsefullaste begränsningen av minoritetsaktieligger emellertid enligt komägarens insynsmöjligheter mitténs mening i det förhållandet att frågerätten är bunden till bolagsstämman. Aktieägare som inte är lierad med bolagsledningen saknar därför möjligheter att fortlöpande följa vad som händer i bolaget. Som en följd härav kan han inte i god tid innan bolagsstämma tvinga fram upplysningar av en motvillig styrelse och med sakuppgifter underbygga sin eventuella kritik av styrelsens förslag.

Bristen på insyn i bolagets förhållanden medför i sin tur att minoriteten har små förutsättningar att använda de regler som i övrigt givits till dess skydd, t.ex. rätten att pâfordra vinstutdelning och inkalla extra bolagsstämma.

I den företagsform som i svensk rätt direkt utformats med tanke på samverkan mellan ett fåtal personer i mindre eller medelstora företag, nämligen handelsbolaget, är läget ett helt annat. För de bolagsmän som inte genom avtal uteslutits från deltagande i förvaltningen föreligger en obegränsad rätt till kontroll över bolagets räkenskaper och dess angelägenheter i övrigt. Även bolagsman som inte deltager i förvaltningen har rätt att granska bolagets räkenskaper och i övrigt ta kännedom om bolagets angelägenheter, om inte uppenbart hinder i bolagets verksamhet vållas därigenom. Kontrollrätten innefattar rätt att granska bolagets böcker och andra räkenskaper samt övriga handlingar, såsom protokoll, brev, brevkopior och dylikt, och att inventera bolagets kassa och övriga tillgångar. Rätten att över huvud ta del av bolagets angelägenheter anses inkludera rätt att av de förvaltande bolagsmännen erhålla upplysningar om vidtagna förvaltningsåtgärder, förklaringar av bokföringsposter m.m.

I l9 § lagen om medbestämmande i arbetslivet har de anställda i kollektivavtalsbundna - oavsett föreföretag - fått ett instrument för insyn och kontroll tagsform som i vissa hänseenden är effektivare än t.o.m. handelsbolagslagens bestämmelser. Enligt kommitténs uppfattning

200 Specialmotivering

bör en motsvarande insynsrätt gälla för i andelägare delsbolag. Kommittén ser detta som en konsekvens av den nya företagsformens nära släktskap med handelsbolaget.

I enlighet med dessa överväganden har kommittén utformat förevarande paragraf i förslaget. Bestämmelserna i paragrafen är givetvis tvingande.

Första meningen i paragrafens första stycke ger andelsägare rätt att gå två vägar för inhämtande av upplysningar. Dels kan han ställa frågor till styrelsen och verkställande direktören, dels kan han ta del av det informationsmaterial i form av bokföring, protokorrespondens, koll, rapporter, analyser, avtal, orderböcker m.m., som kan finnas hos bolaget. Skyldigheten för bolagsledningen att lämna informationen är inte begränsad till bolagsstämmosammanträdena utan gäller närhelst begäran framställs av andelsägare.

Av andra meningen i första stycket framgår att bolagsledningen inom rimliga gränser också är skyldig att lämna kopior av handlingar och biträda med utredningar och bearbetningar av befintligt material som andelsägaren behöver för sin bedömning av bolagets årsredovisning, ställning i övrigt eller av ärende som skall förekomma på bolagsstämma. Bestämmelsen har utformats med 19 § andra stycket medbestämmandelagen som mönster. Vad som i den lagens förarbeten (prop. 1976/77:lO5 s. an- 366) förts angående lagrummets närmare innebörd bör därför i tillämpliga delar kunna tjäna som vägledning för tillämpningen av den aktuella bestämmelsen i förslaget.

Föreskriften om upplysningsplikten i koncern i första stycket tredje meningen liksom begränsningsregeln i andra stycket har motsvarigheter i 9 kap. 12 § aktiebolagslagen, vilket lagrum kommenterats i prop. 1975:103 del B på s. 404 och 405.

Av tredje stycket framgår att bolagsledningen kan vägra andelsägare tillgång till information om det skulle föreligga påtaglig risk för väsentlig skada för bolaget. Befrielse från skyldigheten att informera och tillhandahålla upplysningsmaterial inträder alltså inte så fort bolaget i något avseende kan ha nackdel av att upplysningarna lämnas ut och risken för skada skall allvarlig vara i det närmaste uppenbar för att undantagsbestämmelsen skall träda i tillämpning. behöver Bolagsledningen självfallet inte lämna ut upplysningar som medför att bolagets affärshemligheter avslöjas för utomstående eller att konkurrerande intressen eller andra väsentfrämjas liga men uppkommer för bolaget, men en vägran måste vara grundad på objektiva fakta som förknippar risk för sådan skada med utlämnande av information till den andelsjust ägare som begärt informationen.

Andelsägare som anser att bolagsledningen utan rätt begränsar hans insyn i bolaget kan föra talan inför domstol

Specialmotivering

med yrkande om utlämnande av begärd upplysning eller handling. På grund av att informationsrätten inte är knuten till bolagsstämma har han normalt möjlighet att med domstolens hjälp i tid före stämman bereda sig tillgång till de sakuppgifter han behöver för att kunna agera framgångsrikt där.

13 G Bolagsstämmans beslut utgöres av den mening, som fått mer än hälften av de avgivna rösterna eller, vid lika röstetal, den mening ordföranden biträder. Vid val anses den vald som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgöres valet genom lottdragning, om ej annat beslutas av stämman innan valet förrättas.

Första stycket gäller ej, om annat följer av denna lag eller föreskrives i bolagsordningen. Beträffande beslut som avses i 14 eller 15 § kan dock i bolagsordningen endast föreskrivas längre gående villkor än som anges där.

Paragrafen har samma lydelse som 9 kap. 13 § aktiebolagslagen. Beträffande bestämmelsernas närmare innebörd får kommittén därför hänvisa till de motiv för det senare lagrummet som lämnats i prop. 1975:103 del B på s. 405- 407.

I den danska lagen om anpartsselskaber har bestämmelser med i huvudsak samma innebörd upptagits i 58 §.

14 § Beslut om ändring av bolagsordningen fattas av bolagsstämma. Beslutet är giltigt om det biträtts av andelsägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda andelarna, om ej större röstmajoritet föreskrives i bolagsordningen eller följer av 15 §.

Har i bolagsordningen på grund av lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande intagits föreskrift, enligt vilken viss bestämmelse icke får ändras utan att regeringen lämnat tillstånd därtill, får ej heller sådan föreskrift ändras utan regeringens tillstånd.

Beslut om ändring av bolagsordningen skall genast anmälas för och får utom i fall som avregistrering ses i l6 kap. 6 § ej verkställas förrän registrering skett.

Innehållet i paragrafen svarar i huvudsak mot bestämmelserna i 9 kap. 14 § aktiebolagslagen. Två sakliga skillnader föreligger dock. De återfinns i paragrafens första stycke.

Enligt 4 kap. 13 § aktiebolagslagen får vid kontantemission i vissa större bolag registreringsmyndigheten under vissa förutsättningar registrera ändring av bolagsordningens bestämmelse om aktiekapitalet, om inte full betalning erlagts för tecknade aktier. Bolagsstämmans beslut om änd-

Specialmotivering

ring av bolagsordningen är i det sammanhanget inte erforderligt. En erinran härom har tagits upp i 9 kap. 14 § första stycket aktiebolagslagen. Enligt förslaget skall vid kontantemission i andelsbolag full betalning för tecknade andelar ha erlagts före registreringen av emissionsbeslutet. Förslaget saknar därför motsvarighet till 4 kap. 13 § aktiebolagslagen och upptar följaktligen i förevarande paragraf ingen erinran av nyss nämnt slag.

Paragrafens första stycke skiljer sig för det andra från motsvarande bestämmelse i aktiebolagslagen på det sättet, att det anger att bolagsordningen får uppställa större krav på röstmajoritet för ändringar av bolagsordningen än de som paragrafen anger.

Kommitténs förslag innebär till skillnad från motsvarande bestämmelse i den danska lagen om anpartsselskaber (59 § första stycket) att även rösträttslösa andelar, som är företrädda vid stämman, skall beaktas vid omröstningen om ändringar av bolagsordningen. Detta betyder egentligen att inga andelar kan göras helt rösträttslösa. Det har synts kommittén rimligt att andelsägare, som genom bolagsavtalet avstått från deltagande i omröstningar angående val, vinstdispositioner och strategiska förvaltningsbeslut m.m., genom tvingande lagregler garanteras inflytande över åtminstone sådana beslut som kan rubba själva förutsättningarna för deras medverkan i bolaget. En sådan garanti påkallas enligt kommitténs uppfattning för övrigt av de regler som syftar till att hålla delägarkretsen sluten och alltså försvårar andelsägarens möjligheter att frigöra sitt engagemang i bolaget.

Andra och tredje styckena har i princip samma lydelse som motsvarande stycken i 9 kap. 14 § aktiebolagslagen. Den kommentar till sistnämnda lagrum som lämnats i prop. 1975:103 del B på s. 407 och 408 bör kunna i tillämpliga delar tjäna som vägledning vid tillämpningen också av förevarande paragraf i förslaget.

15 § Beslut om sådan ändring av bolagsordningen att såvitt angår redan utgivna andelar

1. andelsägarnas rätt till bolagets vinst eller övriga tillgångar minskas genom bestämmelse enligt ll kap. 1 § andra stycket,

2. rätten att förvärva andelar i bolaget inskränkes genom förbehåll enligt 5 kap. 3 eller 4 §, eller

3. rättsförhållandet mellan andelar rubbas, är giltigt, om det biträtts av samtliga andelsägare.

Beslut om sådan ändring i bolagsordningen sou innebär att

l. det antal andelar, för vilka andelsägare kan rösta på bolagsstämma, begränsas,

Specialmotivering 203

2. av nettovinsten för räkenskapsåret, efter avdrag för vad som går åt för att täcka balanserad förlust, mer än tio procent skall hållas inne, eller

3. användningen av bolagets vinst eller dess behållna tillgångar vid dess upplösning regleras på annat sätt än som avses i första stycket 1 eller detta är giltigt, om det biträtts av andelsstycke 2, ägare med två tredjedelar av de avgivna rösterna och nio tiondelar av det på stämman företrädda andelskapitalet.

Beslut om sådan ändring av bolagsordningen som avses i första eller andra stycket är, utan hinder av vad i dessa sägs, giltigt, om det biträtts av stycken andelsägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna somht på stämman företrädda andelskapiom ändringen endast försämrar viss eller talet, vissa andelars rätt och samtliga ägare av dessa andelar samtycker till ändringen.

Paragrafen överensstämmer i sak med 9 kap. 15 § aktieboutom såvitt gäller majoritetskravet i första lagslagen Kommittén får därför hänvisa i tillämpliga delar stycket. till vad som i prop. 1975:103 del B anförts på s. 408-412 angående den ifrågavarande paragrafen i aktiebolagslagen.

Mot sådana ändringar i bolagsordningen som avses i första har enligt förslaget vetorätt. Det är stycket andelsägare här fråga om beslut som rör de grundläggande förutsättför i bolaget. Andelsägaren har på ningarna engagemanget av begränsningarna i överlåtbarheten av andel begrund tydligt svårare att frigöra detta engagemang än aktieägare i gemen. Det är därför enligt kommitténs mening välmotiverat att för ändringar som så starkt ingriper i den rätt som redan tillkommer andelsägarna fordra samtycke av dem alla. Andelsägare får härigenom ett inflytande på ändringar av det ursprungliga bolagsavtalet som något så när liknar det vilket tillkommer bolagsmän i handelsbolag. I detta avseende överensstämmer förslaget också i sak med den danska lagen om anpartsselskaber

(60 § första och tredje styckena), vid vars tillkomst

anfördes, att det är mindre naturligt att i bolag med en begränsad delägarkrets ha tillgång till möjligheten att genom majoritetsbeslut rubba rättsförhållandet mellan delägarna.

får fatta som är 16 § Bolagsstämma ej beslut, ägnat att bereda otillbörlig fördel åt andelsägare eller annan till nackdel för bolaget eller annan andelsägare.

Paragrafen överensstämmer i sak med 9 kap. l6 § aktiebolagslagen och 61 § i den danska lagen om anpartsselskaber. Motiven till bestämmelsen i aktiebolagslagen har redovisats i prop. 1973:93 på s. 83. Kommittén får hänvisa till vad där anförts.

204 Specialmotivering

17 § Om bolagsstämmobeslut ej tillkommit i behörig ordning eller eljest strider mot denna lag eller bolagsordningen, kan talan mot bolaget om upphävande eller ändring av beslutet föras av andelsägare eller av styrelsen, styrelseledamot eller verkställande direktör.

Talan skall väckas inom tre månader från för dagen beslutet. Väckes icke talan inom tid som nu sagts är rätten till talan förlorad.

Talan får väckas senare än vad i andra stycket sägs när

l. beslutet är sådant att det kan fatej lagligen tas ens med alla andelsägares samtycke,

2. samtycke till beslutet kräves av alla eller vissa andelsägare och sådant samtycke ej givits, eller

3. kallelse till stämman ej skett eller de för bolaget gällande bestämmelserna om kallelse väsentligen eftersatts.

Dom, varigenom bolagsstämmans beslut upphäves eller ändras, gäller även för de aktieägare som ej instämt talan. Rätten kan ändra bolagsstämmans beslut endast om det kan fastställas vilket innehåll beslutet rätteligen borde ha haft. Är bolagsstämmans beslut sådant som enligt denna lag skall anmälas för registrering och har det upphävts eller ändrats genom dom som vunnit laga kraft eller har genom beslut under rättegången förordnats att bolagsstämmans beslut ej får verkställas, skall rätten underrätta registreringsmyndigheten för registrering.

Paragrafen överensstämmer i sak med 9 kap. 17 § aktiebolagslagen. Kommittén hänvisar därför till den kommentar till nämnda paragraf i som lämnats aktiebolagslagen, i prop. l975:l03 del B på s. 412-418. I huvudsak överensstämmande bestämmelser återfinns också i 62 § i den danska anpartsselskabsloven.

18 § Om styrelsen vill väcka talan mot bolaget, skall bolagsstämma sammankallas för val av ställföreträdare att föra bolagets talan i tvisten. Stämning delgives med den sålunda valde ställföreträdaren.

Förbehåll i bolagsordningen att tvister mellan bolaget och styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör, likvidator eller skall andelsägare hänskjutas till skiljemän har samma verkan som skiljeavtal. Begär styrelsen skiljemannaförfarande mot bolaget, äger första stycket motsvarande tilllämpning. Är fråga om klandertalan av styrelsen mot

Specialmotivering 205

bolagsstämmas beslut är rätten till talan ej förlorad enligt 17 § andra stycket, om styrelsen inom där angiven klandertid kallat till bolagsstämma enligt första stycket.

Paragrafen har i sak samma innehåll som 9 kap. 18 § Det lagrummet har kommenterats i prop. aktiebolagslagen. 1975:103 del B på s. 418.

Specialmotivering 207

9 kap. Revision och särskild granskning

Förevarande kapitel i förslaget överensstämmer i huvudsak med lO kap. aktiebolagslagen. Beträffande den närmare innebörden av de enskilda paragraferna hänvisar kommittén därför till de kommentarer som lämnats till motsvarande paragrafer i aktiebolagslagen på s. 418-439 i prop. 1975:103 del B.

Även den danska lagen om anpartsselskaber upptar i stort sett överensstämmande bestämmelser (63-76 §§) om revision och granskning. De mest framträdande skillnaderna är att enligt den danska lagen först en minoritet på en fjärdedel får rätt att tillsätta minoritetsrevisor och framtvinga särskild granskning medan enligt förslaget motsvarande rättigheter tillkommer en minoritet representerande en tiondel av andelskapitalet samt att enligt den danska lagen revisionsberättelse behöver avges endast om revisor har funnit skäl till allvarligare anmärkningar medan sådan enligt förslaget alltid skall lämnas till bolagsstämman efter den årliga revisionen, oavsett om revisorn funnit skäl till anmärkningar eller ej.

Gentemot aktiebolagslagen skiljer sig bestämmelserna i kapitlet endast i två hänseenden. Både förslaget och aktiebolagslagen ger en minoritet rätt att framtvinga

tillsättande av minoritetsrevisor (l § tredje stycket)

och få till stånd särskild granskning (14 § första stycket). Enligt aktiebolagslagen tillerkänns en minoritet med en tiondel av samtliga aktier eller en tredjedel av de vid stämman företrädda aktierna sådan rätt. Förslaget tar inte upp regeln att minoritet som representerar en tredjedel av det på stämman företrädda andelskapitalet kan framtvinga åtgärder av ifrågavarande slag. Bestämmelsen torde nämligen inte ha någon självständig betydelse i bolag med en begränsad delägarkrets vid sidan av regeln om tio procent av andelskapitalet. Kommittén anser att minoritetsskyddsbestämmelser av nu aktuellt slag, dvs. bestämmelser som ger en minoritet rätt att dra på företaget kostnader, bör gälla endast minoriteter som har ett inte helt obetydligt ekonomiskt intresse i bolaget. Det har därför befunnits naturligt att knyta rättigheterna till andel av viss storlek av hela andelskapitalet och i sammanhanget bortse från minoritetens andel av de på bolagsstämman företrädda röstberättigade andelskapitalet. Å andra sidan har kommittén bedömt den gräns som angivits i den danska anpartsselskabsloven vara alltför hög för att kunna ge något effektivt skydd åt de mindre andelsägarna.

l_§ Revisor väljes av bolagsstämman. Skall flera

revisorer utses, kan dock i bolagsordningen bestämmas att en eller flera av dem, dock icke alla, skall utses i annan ordning.

Revisors uppdrag gäller för tid som anges i bolagsordningen. Om uppdraget ej skall gälla tills vidare,

208 Specialmotivering SOU 1978:56

skall uppdragstiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av ordinarie bolagsstämma på vilken revisorsval förrättas.

Bolagsstämman kan utse en eller flera revisorsuppleanter. Vad i denna lag sägs om revisor skall i tilllämpliga delar gälla om suppleant.

Förslag att hos länsstyrelsen påkalla tillsättande av en revisor att med övriga revisorer deltaga i revisionen kan framställas på bolagsstämma där revisorsval skall ske eller förslaget enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Biträdes av förslaget andelsägare representerande en tiondel av andelskapitalet, skall länsstyrelsen på begäran av andelsägare efter hörande av bolagets styrelse utse revisor för tiden till och med ordinarie bolagsstämma under nästföljande räkenskapsår.

g_§ Revisor skall vara svensk medborgare och bosatt

i Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer för särskilt fall tillåter annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan vara reej visor.

Revisor skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till arten och omfånget av bolagets verksamhet fordras för uppdragets fullgörande.

Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställes auktoriserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och godkänt revisionsbolag med godkänd revisor. Bolag som utses till revisor skall till styrelsen för det som bolag revisionen avser anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den huvudansvarige skall vara i auktoriserat revisionsbolag auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i 4 och 12 §§ tillämpas på den huvudansvarige.

Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av moderbolagets revisorer.

§_§ Uppgår bolagets bundna egna kapital till minst en miljon kronor, skall minst en av bolagsstämman utsedd revisor vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

Minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor om

l. tillgångarnas nettovärde enligt fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar l OOO gång-

er det enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring

209 SOU l978:66 Specialmotivering

bestämda basbeloppet för den sista månaden av respektive räkenskapsår,

2. antalet anställda hos bolaget under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.

eller myndighet som regeringen bestämmer Regeringen kan om visst beträffande vilket de i i fråga bolag, andra stycket l eller 2 angivna omständigheterna förordna att bolaget får utse viss godföreligger, känd revisor i stället för auktoriserad revisor. Sådant beslut är giltigt i högst fem år.

Vad i andra och tredje styckena föreskrives gäller även för i en koncern om nettovärdet av moderbolag koncernföretagens tillgångar enligt fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkendet gränsbelopp som anges i skapsåren överstiger andra eller om antalet anställda vid koncernstycket företagen under nämnda tid i medeltal överstigit 200.

I annat än som avses i första, andra och bolag skall auktoriserad revisor eller fjärde styckena godkänd revisor utses, om andelsägare representerande en tiondel av andelskapitalet begär det vid bolagsstämma, där revisorsval skall ske.

Den kan vara revisor som 4 § ej

l. är ledamot av styrelsen eller verkställande direktör i bolaget eller dess dotterföretag eller biträder vid bolagets bokföring eller medelsförvaltning eller bolagets kontroll däröver,

2. är anställd hos eller eljest intager en underordnad eller beroende ställning till bolaget eller som avses under l eller är verksam i samma någon företag som den som yrkesmässigt biträder bolaget vid eller medelsförvaltningen eller grundbokföringen bolagets kontroll däröver,

5. är gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden med eller är syskon eller i rätt upp- eller nedstigande led till släkting person som avses under l eller är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är med den andres syskon, eller gift

4. står i låneskuld till bolaget eller annat bolag i samma koncern eller har förpliktelser för vilka sådant bolag har ställt säkerhet.

I dotterbolag kan den ej vara revisor som enligt första är behörig att vara revisor i mostycket ej derbolaget.

Revisor får vid revisionen ej anlita någon som ej

Specialmotivering

enligt första eller andra stycket är behörig att vara revisor. Har bolaget eller moderbolaget i sin tjänst anställda med uppgift att uteslutande eller huvudsakligen handha den interna revisionen, får revisor dock vid revisionen anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god revisionssed.

5 § Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om revisor som ej är vald på bolagsstämma vill avgå, hos den som tillsatt honom.

Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder enligt 2-4 §§ eller enligt bolagsordningen att vara revisor och finnes ej suppleant, skall styrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den återstående mandattiden tillsättes.

6 § På anmälan skall länsstyrelsen förordna behörig revisor

l. när auktoriserad revisor eller godkänd revisor ej är utsedd enligt 3 § första-fjärde styckena,

2. när revisor är obehörig enligt 2 § första stycket eller 4 § första eller andra eller stycket,

3. när bestämmelse i bolagsordningen om antalet revisorer eller om revisors behörighet åsidosatts.

Anmälan enligt första stycket kan göras av envar. Styrelsen är skyldig göra anmälan, om ej rättelse utan dröjsmål sker genom den som utser revisor.

Har bolagsstämman underlåtit att på begäran enligt 3 § femte stycket utse auktoriserad eller godkänd revisor och andelsägare inom en månad från stämman gör framställning till länsstyrelsen, skall denna förordna sådan revisor.

Förordnande enligt denna paragraf skall meddelas efter bolagets hörande och avse tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd. Vid förordnande enligt första stycket 2 skall länsstyrelsen entlediga den obehörige revisorn.

1_§ Revisor skall i den omfattning god revisions-

sed bjuder granska bolagets årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.

Är bolaget moderbolag, skall revisor även granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.

SOU l978:66 Specialmotivering

Revisor skall följa de särskilda föreskrifter, som meddelas av bolagsstämma, såvida de icke strider mot lag, bolagsordning eller god revisionssed.

Styrelsen och verkställande direktör skall be- §_§ reda revisor tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning revisorn finner erforderlig samt lämna de upplysningar och det biträde som han begär. Samma skyldighet åligger styrelsen, verkställande direktör och revisor i dotterbolag gentemot revisor i moderbolag.

Sedan revisor slutfört granskningen, skall han 2_§ på årsredovisningen och i moderbolag på koncernredovisningen teckna hänvisning till revisionsberättelsen. Finner revisor att balansräkningen eller resultaträkningen ej bör fastställas, skall han göra anteckning även om det. I moderbolag gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.

lO § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast två veckor före ordinarie bolagsstämma.

Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida årsredovisningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats sådana upplysningar som enligt 10 kap. skall lämnas, skall revisorerna ange detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller verkställande direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande direktör eljest handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla uttalande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som de önskar bringa till andelsägarnas kännedom.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt ll kap. 8 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt uttalande angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkningen samt angående det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Bestämmelserna i första-fjärde styckena äger motsvarande tilllämpning.

Specialmotivering

ll § Erinringar som revisor framställt till styrelsen eller verkställande direktör skall antecknas i protokoll eller annan handling som skall överlämnas till styrelsen och av denna bevaras på betryggande sätt.

12 § Revisor har rätt att närvara vid bolagsstämma. Han är skyldig att närvara vid bolagsstämma, om det med hänsyn till ärendena kan anses påkallat.

13 § Revisor får ej till enskild andelsägare eller utomstående lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som han fått kännedom om vid fullgörande av sitt uppdrag, om det kan lända till förfång för bolaget.

Revisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna alla upplysningar som bolagsstämman begär, om det ej skulle lända till väsentligt förfång för bolaget.

14 § Andelsägare kan väcka förslag om särskild granskning av bolagets förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa åtgärder eller förhållanden i bolaget. Förslaget skall framställas pâ ordinarie bolagsstämma eller på stämma där ärendet enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Biträdes förslaget av andelsägare representerande en tiondel av andelskapitalet skall länsstyrelsen pâ begäran av andelsägare efter hörande av bolagets styrelse förordna en eller flera granskare.

Vad i 2 § första och tredje styckena, 4, 8, 12 och 13 §§ detta kapitel samt 14 kap. 2 och 4-6 §§ sägs om revisor äger motsvarande tillämpning i fråga om granskare.

Över granskningen skall yttrande avges till bolagsstämman. Yttrandet skall hållas tillgängligt för och sändas till andelsägare enligt 8 kap. 9 § fjärde stycket samt läggas fram på stämman.

Specialmotivering

10 kap. Redovisning

Kapitlets bestämmelser om årsredovisning, koncernredovisning och delårsrapport överensstämmer i sak helt med motsvarande regler i ll kap. aktiebolagslagen. Kommittén hänvisar därför till den specialmotivering till ll kap. l-14 §§ aktiebolagslagen som lämnats i prop. 1975:103 del B på S. 439-475.

Den danska lagen om anpartsselskaber medger mindre bolag vissa lättnader i den eljest föreskrivna skyldigheten att upprätta fullständiga årsredovisningshandlingar och offentliggöra dessa. Kommittén har inte funnit skäl att i förslaget införa några motsvarande lättnader för mindre andelsbolag. Skälen härför har kommittén redovisat i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.8.4).

Årsredovisning m.m.

l § För varje räkenskapsår skall avges årsredovisning. Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.

I fråga om resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976:125) äger, förutom bestämmelserna i nämnda lag, föreskrifterna nedan i detta kapitel tillämpning. Dock äger 5 § andra stycket och 6 § första stycket detta kapitel tillämpning endast på resultaträkning eller balansräkning i årsredovisningen.

Även i fråga om förvaltningsberättelsen gäller att den skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.

g_§ I årsredovisningen skall återges resultat-

räkningen och balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår. Har under året ändring vidtagits beträffande specificeringen av poster i resultaträkningen och balansräkningen skall, om särskilda hinder ej möter, uppgifterna från den tidigare årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jämföras med posterna i den senare årsredovisningen.

Årsredovisningen skall underskrivas av samtliga styrelseledamöter och verkställande direktör. Har beträffande årsredovisningen avvikande mening antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningen.

3 § Minst en månad före ordinarie bolagsstämma skall årsredovisningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorerna.

Senast en månad efter det och resultaträkningen balansräkningen blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och revisionsberättelse insändas till registreringsmyndigheten. På avskriften av års-

214 Specialmotivering

redovisningen skall styrelseledamot eller verkställande direktör teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om bolagsstämmans beslut beträffande bolagets vinst eller förlust.

g_§_ Utan hinder av vad i 15 § fjärde stycket bok-

föringslagen (1976:125) föreskrives om användningen av belopp, varmed värdet av där avsedd anläggningstillgång uppskrives, får sådant belopp utnyttjas även till fondemission eller avsättning t;ll en uppskrivningsfond, vilken får tagas i anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen eller för fondemission.

Vid värdering av moderbolags aktier eller andelar i dotterföretag skall andelar, vilka dotterföretaget äger i moderbolaget, ej anses ha något värde.

§_§ Andelar i andra företag än aktiebolag skall likställas med av bolaget ägda aktier vid uppställning av resultaträkningen och balansräkningen samt vid specificering enligt 8 §.

I balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen behöver storlek och förändring av lagerreserv uppges endast av andelsbolag som enligt 9 kap. 3 § andra stycket är skyldigt att ha auktoriserad revisor.

§_§ Om synnerliga skäl föreligger, får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge att bruttoomsättningssumman icke behöver anges i resultaträkningen i årsredovisningen.

Driver bolaget av varandra väsentligen oberoende rörelsegrenar, skall bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren särskilt redovisas.

Som särskild intäktspost skall upptagas utdelning på aktier och andelar i dotterbolag.

7 § I balansräkningen skall bland tillgångarna upptagas som särskild post aktier och andelar i dotterbolag.

Andelsbolags eget kapital skall uppdelas i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall uyptagas andelskapital och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall Lpptagas fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret upptages därvid som avdragsposteL

Vid andelskapitalet skall anges antalet andelar och

Specialmotivering

andelarnas nominella belopp.

Innehar bolaget egna andelar, skall de med angivande av nominella beloppet upptagas såsom tillgång utan värde.

Utgifter för bolagsbildningen, för ökning av andelskapitalet eller för bolagets förvaltning får ej upptagas som tillgång.

Ingår i fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen fordringar hos eller skulder till dotterföretag eller moderbolag skall beloppen anges särskilt, vilket får ske inom linjen. Detsamma gäller i fråga om pant och därmed jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmån för dotterföretag eller moderbolag.

8 Utöver vad som följer av bokföringslagen 1976:125) skall i resultaträkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upplysningar i följande hänseenden:

l. Aktier och andelar i andra bolag skall upptagas med angivande för varje bolag av dess namn, antalet aktier eller andelar och dessas nominella värde och värde enligt balansräkningen. Understiger båda dessa värden för aktierna eller andelarna i ett bolag, som ej är dotterbolag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp, som motsvarar fem procent av det aktie- eller andelsägande bolagets eget kapital enligt balansräkningen, får dock specifikation utelämnas. När det ur allmän och enskild synpunkt är påkallat får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer tillåta att även eljest aktier och andelar redovisas utan specifikation.

2. Består andelskapitalet av andelar av olika slag, skall anges hur det fördelar sig på de olika andelsslagen.

3. Ändringar i beloppen av det egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras.

4. Om bolaget innehar fordran på grund av penninglån som lämnats med stöd av tillstånd enligt ll kap. 7 § eller ställt säkerhet med stöd av sådant tillstånd, skall uppgift lämnas därom. Storleken av lämnade lån samt arten av ställda säkerheter och beloppet av de lån, för vilka säkerhet ställts, skall anges. Uppgift skall även lämnas om vilken anknytning till bolaget den har till vilken lån lämnats eller för vilken säkerhet ställts.

5. Har bolaget utelöpande lån mot vinstandelsbevis skall för varje lån anges utestående lånebelopp och räntebestämmelserna.

216 Specialmotivering

6. För varje i balansräkningen som anläggnings-

tillgång upptagen post, vari ingår skepp eller

maskiner, inventarier och dylikt eller byggnader, skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppet av de intill balans-

dagen på anskaffningsvärdet av- och nedföretagna skrivningarna. Har sådana tillgångar uppskrivits, skall även anges kvarstående oavskrivet belopp av

uppskrivningen.

7. För fastigheter som är anläggningstillgångar skall anges taxeringsvärden med fördelning på de under särskilda poster i balansräkningen upptagna

tillgångarna.

8. Om det förekommit sådan förändring i resultaträkning eller balansräkning beträffande posters gruppering eller eljest som väsentligt påverkar jämförbarheten mellan åren, skall lämredogörelse nas för förändringen.

De uppgifter och särskilda som avses i upplysningar första stycket får intagas i noter, om tydliga hän-

visningar göres vid de poster i redovisningshandlingarna till vilka de hänför sig.

2_§ I förvaltningsberättelsen skall upplysning läm-

nas dels om sådana för bedömningen av bolagets verksamhetsresultat och ställning viktiga förhållanden, för vilka skall redovisning ej lämnas i resultaträkning eller dels balansräkning, om händelser av väsentlig betydelse för bolaget, som inträffat under

räkenskapsåret eller efter dettas slut.

I förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet

under räkenskapsåret anställda personer med angivande tillika av medelantalet för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall samanges manlagda beloppet av räkenskapsårets löner och er-

sättningar dels till styrelsen och verkställande

direktör, dels till övriga anställda. Tantiem och därmed jämställd till ersättning styrelsen och verkställande direktör skall särskilt. anges Har bolaget anställda i flera skall länder, löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land.

Förvaltningsberättelsen skall innehålla till förslag dispositioner beträffande vinst eller bolagets förlust.

Andelsbolag som enligt 9 kap. 3 § andra stycket är

skyldigt att ha auktoriserad revisor skall till förvaltningsberättelsen foga en finansieringsanalys. I denna skall redovisas bolagets finansiering och kapitalinvesteringar samt av rörelseförändringen kapitalet under räkenskapsåret.

217 Specialmotivering

Koncernredovisning

utöver årsredovisning för 10 § I moderbolag skall, för räkenskapsår avges koncernmoderbolaget, varje bestående av konoernresultaträkning och redovisning Redovisningen skall hänföra koncernbalansräkning. sig till balansdagen för moderbolaget.

som hör till samma koncern, skall ha samma Företag, skäl föranleder annat. räkenskapsår, om ej synnerliga

Bestämmelserna i 3 § äger motsvarande tillämpning på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse.

ll Koncernresultaträkningen och koncernbalansräk- § skall var för ett sammandrag av ningen sig utgöra moderbolagets och dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar, upprättat enligt god redovisoch med iakttagande i tillämpliga delar av ningssed 2 och 5-8 §§.

skall utvisa koncernens års- Koncernresultaträkningen resultat efter avdrag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsåret. skall utvisa beloppet av Koncernbalansräkningen fritt kapital eller ansamlad förlust i koneget cernen efter avdrag för internvinster. Med internvinst avses på moderbolaget belöpande andel av vinst av tillgång inom koncernen, i den på överlåtelse av därefter skett till mån ej överlåtelse tillgången utanför koncernen eller förbrukning av tillköpare eller nedsättning av dess värde ägt rum hos gången det företag inom koncernen som förvärvat tillgången.

Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller andra särskilda skäl är förenat med synnersvårigheter att vid koncernredovisningen i liga visst hänseende tillämpa första eller andra stycket får de undantag som förhållandena kräver. För göras sådan avvikelse skall lämnas motiverad redogörelse i moderbolagets förvaltningsberättelse.

I förvaltningsberättelsen för moderbolag skall vidare lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 9 § första och andra styckena. Redogörelse skall lämnas om vilka metoder och värderingsprinciper som använts vid uppgörande av koncernredovisningen. Därjämte skall uppges det belopp, som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget

kapital.

Andelsbolag som är dotterföretag skall i förvaltange namnet på moderbolaget och i ningsberättelsen förekommande fall dettas moderbolag. Moderbolag och skall vidare ange hur stor andel av dotterbolag årets inköp och försäljning som avser andra företag

218 Specialmotivering

inom samma koncern.

Uppgifter om koncernens lagerreserv skall intagas i koncernredovisningen, om koncernen är av sådan storlek som anges i 9 kap. 3 § fjärde stycket. I sådant fall skall till koncernredovisningen fogas finansieringsanalys för koncernen.

Delårsrapport

12 § Andelsbolag som enligt 9 kap. 3 § andra eller fjärde stycket är skyldigt att ha auktoriserad revisor skall minst en gång under räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avge särskild redovisning

(delårsrapport). Rapporten skall avse bolagets verk-

samhet från räkenskapsårets början. Minst en rapport skall omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.

Delårsrapport avges av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer det, av verkställande direktören. Rapporten skall hos bolaget hållas tillgänglig för envar och genast sändas till samtliga andelsägare, vilkas postadresser är kända för bolaget. Delårsrapport som avses i första stycket tredje punkten skall senast två månader efter rapportperiodens utgång i avskrift insändas till registreringsmyndigheten.

13 § I delårsrapport skall översiktligt redogöras för verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare skall lämnas beloppsuppgift om omsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas. Bestämmelserna i 6 § första stycket och 9 § första stycket gäller i tillämpliga delar för delårsrapport.

Är koncern av sådan storlek som avses i 9 kap. 3 § fjärde stycket, skall moderbolaget 1 delårsrapport, utöver uppgifter för moderbolaget, lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad i första stycket sägs. Uppgift om omsättning och resultat skall avse belopp efter avdrag för interna poster inom koncernen och med hänsyn tagen till internvinsteliminering.

14 § Om särskilda hinder ej möter, skall i anslutning till uppgifter enligt 13 § även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under föregående räkenskapsår.

Begrepp och termer i delårsrapport skall i möjlig mån överensstämma med dem som använts i senast framlagda årsredovisning.

Specialmotivering

11 kap. Vinstutdelning och annan användning av bolagets egendom

Bestämmelserna i förevarande kapitel bygger i huvudsak på motsvarande regler i 12 kap. aktiebolagslagen. Förslaget upptar emellertid inga motsvarigheter till föreskrifterna i 12 kap. 4 § aktiebolagslagen om skyldighet att avsätta vissa belopp till reservfond. Skälen härför har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.8.5). Av denna skillnad påkallade jämkningar av lagtexten har vidtagits i 1 § första stycket och 3 § andra stycket. Av uppenbara skäl finns inte heller i förslaget någon motsvarighet till den specialbestämmelse för s.k. avstämningsbolag som upptagits i 12 kap. 3 § tredje stycket aktiebolagslagen.

I 12 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen föreskrivs att högre utdelning inte får beslutas än styrelsen föreslår eller godkänner, om inte bestämmelserna i paragrafens andra stycke eller i bolagsordningen leder till annat. Bestämmelsen har motiverats med att aktieägarnas krav på utdelning eller kapitalåterbäring i vissa fall särskilt i större bolag kan innebära en risk för företagets fortbestånd och de anställdas sysselsättning medan styrelsen i allmänhet är mera inställd på att ta till vara företagets och de anställdas långsiktiga intressen. Kommittén, som inte anser att det sålunda anförda har någon giltighet i de mindre, slutna bolagen, har uteslutit ifrågavarande bestämmelse i förslaget. Detta hindrar självfallet inte att motsvarande föreskrifter tas upp i bolagsordningen om så skulle anses önskvärt.

Slutligen skiljer sig förslaget från aktiebolagslagen så till vida, att detsamma inte upptar någon motsvarighet till den i 12 kap. 7 § andra stycket punkten 4 angivna gränsen på 5OO aktier. Ifrågavarande gräns torde nämligen i allmänhet komma att sakna betydelse i andelsbolag p.g.a. att andelarna kan göras olika stora och alltså kan begränsas till antalet för att passa till gränsen.

Den danska lagen om anpartsselskaber innehåller i 79- 84 §§ bestämmelser som i huvudsak svarar mot dem som upptagits i förevarande kapitel. Den lagen saknar dock bestämmelser om skydd mot utsvältning motsvarande 3 § andra stycket i förslaget och reglerna om låneförbud är, liksom i den danska aktiebolagslagen, något mindre restriktivt utformade. Kommittén har dock inte funnit skäl att i dessa hänseenden efterbilda anpartsselskabsloven.

Beträffande den närmare innebörden i övrigt av de enskilda bestämmelserna får kommittén hänvisa till den specialmotivering till 12 kap. 1-3 och 5-9 §§ som lämnats i prop. 1975:103 del B på s. 475-482 och 484-498 samt, såvitt gäller 12 kap. 7-9 §§ aktiebolagslagen,

22O Specialmotivering .

också till prop. 1977/78:41 s. 36-58.

l_§ Utbetalning till andelsägarna av bolagets me-

del får ske endast enligt bestämmelserna i denna lag om vinstutdelning, utbetalning vid nedsättning av andelskapitalet och utskiftning vid bolagets likvidation.

Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha annat syfte än att bereda vinst åt andelsägarna, skall bolagsordningen innehålla bestämmelse om användning av vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation.

g_§ Vinstutdelning till andelsägarna får icke

överstiga vad som i fastställd balansräkning och, i fråga om moderbolag, i fastställd konoernbalansräkning för det senaste räkenskapsåret redovisas som bolagets eller koncernens nettovinst för året, balanserade vinst och fria fonder med avdrag för

1. redovisad förlust,

2. belopp som enligt lag eller skall bolagsordning avsättas till bundet eget kapital eller, i fråga om moderbolag, belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt för årsredovisningarna företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital,

3. belopp som enligt bolagsordning eljest skall användas för annat ändamål än utdelning till andelsägarna.

Vinstutdelning får icke ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till eller konbolagets cernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god affärssed. Förbud mot vinstutdelning i visst fall föreskrives i 5 kap. 5 §.

5 § Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämma.

Bolagsstämman skall på yrkande av ägare till minst en tiondel av andelskapitalet besluta utdelning av åtminstone ett belopp motsvarande hälften av vad som återstår av nettovinsten för året, sedan avdrag skett för balanserad förlust, som överstiger fria fonder, och för belopp, som enligt lag eller bolagsordning skall avsättas till bundet eget kapital eller enligt bolagsordning eljest skall användas för annat ändamål än utdelning till andelsägarna. Sådant yrkande skall framställas pâ ordinarie stämma innan beslut om användning av vinsten fattas. Utdelning får ske ej i strid mot 2 §. Stämman är att beej skyldig

-OU 1978:66 Specialmotivering

sluta högre utdelning än fem procent av bolagets egna kapital.

4_§ Sker utbetalning till andelsägare i strid mot

denna lag, skall mottagaren återbära vad han uppburit med ränta beräknad enligt 5 § räntelagen (1975:635) från det att utdelningen uppburits intill dess ränta skall ut å enligt 6 § räntelagen till följd av 3 eller 4 samma lag. Detta gäller dock ej, om mottagaren hade skälig anledning antaga att utbetalningen utgjorde laglig vinstutdelning.

För brist som uppkommer vid återbäringen är de som medverkat till beslutet om utbetalningen eller verkställande därav eller till upprättande eller fastställande av en till grund för beslutet liggande orikti balansräkning ansvariga enligt 14 kap. 1-4 §.

§_§ Bolagsstämman äger besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, om det med hänsyn till ändamålets beskaffenhet, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt. Styrelsen äger till sådant ändamål använda tillgång som med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse.

6 § Andelsbolag får ej lämna penninglån till den som äger aktier eller andelar i eller är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern. Detsamma gäller i fråga om penninglån till

1. den som är gift med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till andelsägare, styrelseledamot eller verkställande direktör,

2. den som är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller

3. juridisk person över vars verksamhet person som nämnts ovan har ett bestämmande inflytande.

Bestämmelserna i första stycket gäller ej om

1. gäldenären är kommun eller landstingskommun,

2. gäldenären är företag i koncern i vilken det långivande bolaget ingår,

3. gäldenären driver rörelse och lånet betingas av affärsmässiga skäl samt är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse, eller

4. gäldenären eller honom närstående fysisk eller

222 Specialmotivering

juridisk person som avses i första stycket 1-3 är andelsägare samt det sammanlagda andelsinnehavet ej uppgår till en procent av andelskapitalet i bolaget och ej heller, om bolaget ingår i koncern, till en procent av de sammanlagda aktie- och andelskapitalen i koncernbolagen.

Andelsbolag får icke lämna penninglån i syfte att gäldenären eller honom närstående fysisk eller juridisk person som avses i första stycket 1-3 skall förvärva andelar i bolaget eller aktier eller andelar i annat bolag i samma koncern.

Bestämmelserna i denna paragraf om förbud mot penninglån äger motsvarande tillämpning i fråga om ställande av säkerhet.

Vid tillämpningen av denna paragraf likställes äktenskapsliknande samlevnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt.

Z_§ Länsstyrelsen kan på ansökan medge undantag från 6 §, om det vid förvärv av andelar i bolaget eller aktier eller andelar i annat bolag i samma koncern är pâkallat av särskilda omständigheter eller om det i annat fall föreligger synnerliga skäl.

Bolagets kända borgenärer skall höras över ansökningen. Det behöver dock ej ske, om borgenärernas ställning uppenbarligen icke påverkas av att ansökningen bifalles. Om borgenär begär det, skall hans fordran betalas eller betryggande säkerhet ställas för den innan ansökningen får bifallas.

§_§ Sådana penninglån och säkerheter som lämnats med stöd av tillstånd enligt 7 § skall upptagas i en av styrelsen och verkställande direktör för varje räkenskapsår upprättad förteckning, såvida ej tillståndsmyndigheten särskilt föreskrivit att lånet eller säkerheten ej behöver upptagas i sådan förteckning. Förteckningen skall avse dels under räkenskapsåret tillkomna, dels från tidigare räkenskapsår kvarstående lån och säkerheter. I förteckningen skall angivas namnet på de personer till vilka lån lämnats eller för vilka säkerhet ställts. I förteckningen intages på motsvarande sätt uppgift om sådana penninglån och säkerheter som lämnats i fall som avses i 6 § andra stycket 3.

Bolaget skall bevara förteckning som avses i första stycket under minst tio år räknat från utgången av det räkenskapsår till vilket förteckningen hänför sig.

Specialmotivering

12 kap. Likvidation och upplösning

Bestämmelserna i förevarande kapitel överensstämmer på ett undantag när i sak helt med föreskrifterna i 13 kap. aktiebolagslagen. Kommittén hänvisar därför i tillämpliga delar till den kommentar till de ifrågavarande paragraferna i aktiebolagslagen som lämnats i prop. 1975: 103 del B på s. 499-517.

Endast 2 §, som reglerar tvångslikvidation vid förlust av viss del av andelskapitalet, innehåller en saklig skillnad i förhållande till aktiebolagslagen. Likvidationsskyldighet föreligger enligt förslaget alltid om det egna kapitalet understiger minimikapitalet, 20 OOO kr. Skälen för denna regel har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.8.1). Den kan få till följd att likvidationsfrågan kan uppkomma mycket snart i ett nystartat företag. Under uppbyggnadsskedet har ett företag nämligen ofta stora utgifter. Det kan hända att dessa utgifter inte motsvaras av några nyförvärvade tillgångar vilkas värde enligt balansräkningen uppgår till de utgifter bolaget haft för dem. Bolaget kommer då över den gräns vid vilken likvidationsskyldighet föreligger. Ett sådant bolag bör därför starta med ett högre insatskapital än 20 OOO kr. Om så inte har skett aktualiseras likvidationsfrågan i det nyss nämnda fallet. Bolaget är emellertid inte skyldigt att träda i likvidation genast, bara att inkalla en bolagsstämma för behandling av likvidationsfrågan. Genom beslut på den sålunda inkallade stämman att hänskjuta frågan till ordinarie bolagsstämma under nästföljande räkenskapsår kan bolaget skaffa sig en respit för anskaffning av nytt kapital. Underlåter emellertid styrelsen att inkalla bolagsstämma för behandling av likvidationsfrågan kan personligt ansvar uppkomma enligt reglerna i paragrafens fjärde stycke. Detta bör dock inte kunna aktualiseras vid varje faktiskt underskridande av gränsen för likvidationsskyldighet som inte följts av inkallande av bolagsstämma för behandling av likvidationsfrågan. Härför bör krävas att styrelsen verkligen haft påtaglig anledning att konstatera en kapitalförlust av inte helt tillfällig art.

Frivillig likvidation

1 § Bolagsstämman kan besluta att bolaget skall träda i likvidation.

Även om bolagsordningen skulle föreskriva kvalificerad majoritet för beslut om likvidation, fattas sådant beslut med enkel majoritet, när grund för tvångslikvidation föreligger enligt 2 eller 4 §. Beslutet har i fall som angivits nu omedelbar verkan. I annat fall kan bolagsstämman besluta att likvidationen skall inträda viss senare dag.

Tvångslikvidation

2 § Finner styrelsen vid upprättande av balans-

224 Specialmotivering SOU %978:66

räkning eller eljest, att bolagets eget kapital understiger en tredjedel av det registrerade andelskapitalet eller tjugotusen kronor, skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga om bolaget skall träda i likvidation. Fastställes ej på ordinarie bolagsstämma under nästföljande räkenskapsår balansräkning som utvisar att det egna kapitalet uppgår till hälften av det registrerade andelskapitalet, dock minst tjugotusen kronor, skall styrelsen, om ej bolagsstämman beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försättes i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller andelsägare.

Göres ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att bolaget skall träda i likvidation, om ej under ärendets handläggning i tingsrätten styrkes att balansräkning utvisande att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade andelskapitalet och minst tjugotusen kronor blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek tilllägges inom linjen en post utvisande den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skulle följa, om de redovisades till försäljningsvärdet med avdrag för försäljningskostnaderna. Beträffande sådana anläggningstillgångar, som undergår fortlöpande värdeminskning, gäller dock att de upptages till anskaffningsvärdet minskat med erforderliga avskrivningar och nedskrivningar, om därigenom erhålles ett högre värde.

Underlåter styrelseledamöterna att fullgöra vad som åligger dem enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap härom handlar på bolagets vägnar solidariskt för bolagets uppkommande förbindelser. Sådant ansvar inträder även för andelsägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt första stycket andra meningen, med vetskap härom deltager i beslut att fortsätta bolagets verksamhet. Ansvarighet varom nu är fråga gäller dock ej för förbindelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjutits till rättens prövning eller balansräkning utvisande att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade andelskapitalet och minst tjugotusen kronor blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

§_§ Har andelsägare uppsåtligen genom missbruk av sitt inflytande i bolaget medverkat till överträdelse av denna lag eller bolagsordningen, kan rätten, om på grund av missbrukets långvarighet eller annan anledning särskilda skäl därtill föreligger, på ta-

Specialmotivering

lan av andelsägare representerande en tiondel av andelskapitalet besluta, att bolaget skall träda i likvidation. Rätten kan dock i sådant fall på yrkande av bolaget i stället ålägga bolaget att inom viss tid inlösa kärandens andelar. Försummar bolaget att lösa andelarna inom fastställd tid, skall rätten på talan av den vars andelar skolat inlösas besluta, att bolaget skall träda i likvidation.

Vid avgörande av frågan om beslut om likvidation eller beslut om inlösen av andelar skall meddelas, skall särskild hänsyn tagas till de anställdas och fordringsägarnas intressen. Inlösen enligt första stycket får dock e ske, om bolagets eget kapital, beräknat enligt 2 tredje stycket, efter inlösen skulle understiga halva andelskapitalet eller tjugotusen kronor. Vid beräkningen av det egna kapitalet skall de andelar som avses skola inlösas upptagas som tillgång utan värde.

Om andelsägare, sedan talan enligt denna paragraf behörigen väckts, för sin del återkallar talan, kan övriga andelsägare som deltagit i väckande av talan fullfölja denna.

4 § Rätten förordnar att bolaget skall träda i likvidation, om

1. likvidationsskyldighet föreligger enligt bolagsordningen,

2. bolaget är i konkurs som avslutas med överskott och bolagsstämman icke inom föreskriven tid fattat beslut om likvidation enligt 19 §,

3. bolaget saknar till registret anmäld behörig styrelse eller verkställande direktör som skall finnas enligt denna lag,_

4. bolaget ej har enligt 10 kap. 5 § sänt in årsredovisning för något av de senaste två räkenskapsåren.

Beslut om likvidation meddelas dock ej, om det styrkes att likvidationsgrunden upphört under ärendets handläggning i tingsrätten.

Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av registreringsmyndigheten eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot, verkställande direktör eller andelsägare. I fall som avses i nämnda stycke 2-4 prövas frågan på ansökan även av borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som kan företräda bolaget.

226 Specialmotivering

Förfarandet hos rätten

§_§ Göres ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skall rätten genast kalla bolaget samt andelsägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att inställa sig för rätten på utsatt dag, då fråga om skyldighet för bolaget att träda i likvidation skall prövas. Kallelsen skall delges bolaget, om det kan ske på annat sätt än enligt 15- 17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen skall kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före inställelsedagen.

§_§ Har sökanden fått vidkännas kostnader för delgivning eller kungörelse samt för expeditioner i ärende enligt 2 eller 4 §, skall gottgörelse härför utgå av bolagets medel, om bolaget förpliktas träda i likvidation eller rätten eljest finner det skäligt. När anmälan gjorts av registreringsmyndigheten, skall dessa kostnader ersättas av bolaget eller, om bolaget saknar tillgångar, av statsverket.

Genomförandet av likvidationen

1_§ Bolagsstämma eller domstol, som fattar beslut

att bolaget skall träda i likvidation, skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. I bolagsordningen kan föreskrivas att därjämte en eller flera likvidatorer skall tillsättas i annan ordning. Likvidator träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen.

Saknar andelsbolag, som trätt i likvidation, till registret anmäld behörig likvidator, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av andelsägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som kan företräda bolaget.

Likvidatorerna skall genast anmäla likvidationsbeslutet för registrering.

Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter äger motsvarande tillämpning på likvidator, i den mån ej annat följer av detta kapitel.

Uppdrag att vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvidation. Bestämmelserna i 9 kap. äger tillämpning under likvidation. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidation onödigt fördröjes.

8 § I fråga om bolagsstämma under likvidation

Specialmotivering

i tillämpliga delar bestämmelserna i denna gäller om bolagsstämma, i den mån ej annat följer av lag detta kapitel.

När bolaget trätt i likvidation skall styrel-

2_§

sen och verkställande direktör genast avge redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter under den tid, för vilken redovisningshandlingar ej förut framlagts på bolagsstämma. Redovisningen skall på bolagsstämma så snart det kan framläggas ske. Bestämmelserna om årsredovisning och revisionsberättelse äger motsvarande tillämpning.

Omfattar tiden även föregående räkenskapsår, skall särskild i moderbolag omfattande även redovisning, koncernredovisning, avges för nämnda år.

Likvidatorerna skall söka kallelse på 10 § genast bolagets okända borgenärer.

Likvidatorerna skall så snart det kan ske ge- 11 § nom försäljning på offentlig auktion eller på annat sätt förvandla bolagets egendom till lämpligt pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala skulder. Bolagets rörelse får bolagets om det behövs för en ändamålsenlig avfortsättas, eller för att de anställda skall få skäveckling ligt rådrum för att skaffa sig ny anställning.

Likvidatorerna skall för räkenskapsår 12 § varje avge årsredovisning, som framlägges på ordinarie bolagsstämma för godkännande. I fråga om stämman och redovisningen äger 8 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 samt 10 kap. 9 § andra - fjärde styckena,

10 och 11 §§ ej tillämpning.

I balansräkningen upptages det egna kapitalet i en varvid andelskapitalet anges inom linjen, i post, förekommande fall fördelat på andelar med olika rätt 1 bolaget.

får upptagas till högre värde än den Tillgång ej beräknas inbringa efter avdrag för försäljningskostnaderna. Om tillgång kan beräknas inbringa väsentligt högre belopp än det i balansräkningen värdet eller om för skuld och likvidationsupptagna kostnad kan beräknas åtgå ett belopp som väsentavviker från redovisad skuld, skall vid tillligt eller skuldposten det beräknade beloppet gångsanges inom linjen.

När den i kallelsen ut- 13 § på okända borgenärer satta inställelsedagen är förbi och all veterlig blivit betald, skall likvidatorerna skifta gäld behållna tillgångar. Om gäld är tvistig bolagets eller ej förfallen till betalning eller av annan orsak ej kan betalas, skall erforderliga medel innehållas och återstoden skiftas.

Specialmotivering

Andelsägare som vill klandra skiftet skall väcka talan mot bolaget senast tre månader efter det slutredovisning lades fram på bolagsstämma.

Har andelsägare ej inom fem år efter det slutredovisning lades fram på bolagsstämma anmält för sig att lyfta vad han erhållit vid har han skiftet, förlorat sin rätt därtill. Är medlen i förhållande till de skiftade att anse tillgångarna som ringa, kan rätten på anmälan av likvidatorerna förordna att medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden. I annat fall äger 16 § motsvarande tillämpning.

14 § Sedan likvidatorerna fullgjort sitt uppdrag, skall de så snart det kan ske avge slutredovisning för sin förvaltning genom förvaltningsberättelse rörande likvidationen i dess helhet. Berättelsen skall även innehålla redogörelse för skiftet. Vid berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden. Berättelsen och redovisningshandlingarna skall avlämnas till revisorerna. Dessa skall inom en månad därefter revisionsavge berättelse över slutredovisningen och förvaltningen under likvidationen.

Efter det revisionsberättelsen avlämnats till likvidatorerna skall dessa genast kalla andelsägarna till bolagsstämma för av slutredovisgranskning ningen. Slutredovisningen med bifogade redovisningshandlingar och revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga för och sändas till andelsägare enligt 8 kap. 9 § fjärde stycket samt framläggas på stämman. Föreskrifterna i 8 kap. 5 § andra stycket 3 och tredje stycket äger motsvarande tillämpning.

15 § När likvidatorerna framlagt slutredovisning, är bolaget upplöst. Anmälan därom skall genast göras för registrering.

Utan hinder av vad i första stycket kan sägs ägare till en tiondel av andelskapitalet hos likvidatorerna påkalla bolagsstämma för behandling av fråga om talan enligt 14 kap. 5 §. Bestämmelsen i 8 kap. 8 § andra meningen äger motsvarande tillämpning.

Om bolag i likvidation ej har tillgångar som täcker likvidationskostnaderna, skall rätten på anmälan av likvidatorerna förklara att likvidationen skall nedläggas och bolaget anses u löst. När sådan förklaring 8-14 meddelas, äger åå ej tillämpning. Tillgångarna skall efter rättens förordnande tillfalla allmänna arvsfonden. Rätten skall för registrering underrätta registreringsmyndigheten om förklaringen.

16 § Om tillgång yppas för bolaget efter dess

Specialmotivering

upplösning enligt 15 § eller om talan väckes mot bolaget eller eljest behov uppkommer av likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas. Anmälan härom skall genast göras av likvidatorerna för registrering. Kallelse till första bolagsstämman efter återupptagandet skall ske enligt bolagsordningen, varjämte skriftlig kallelse skall sändas till varje andelsägare vars postadress är känd för bolaget.

17 § Har bolaget trätt i likvidation på grund av bolagsstämmans beslut eller, i fall som avses i 2 §, på grund av rättens beslut, kan stämman sedan revisorerna avgivit yttrande besluta att likvidationen skall upphöra och bolagets verksamhet återupptagas. Sådant beslut får dock ej fattas, om likvidationsanledning på grund av denna lag eller bolagsordningen föreligger eller om bolagets eget kapital beräknat enligt 2 § tredje stycket ej uppgår till hälften av det registrerade andelskapitalet eller till minimikapitalet eller om utskiftning ägt rum.

När beslut enligt första stycket fattas, skall samtidigt väljas styrelse.

Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av styrelse skall av likvidatorerna genast anmälas för registrering. Beslutet får ej verkställas förrän registrering skett.

Om likvidationsbeslut som avses i 1-4 §§ blivit upphävt genom domstols lagakraftägande dom eller beslut, skall likvidatorerna genast göra anmälan därom för registrering samt kalla till bolagsstämma för val av styrelse.

När likvidation upphört enligt denna paragraf, äger 14 § motsvarande tillämpning.

18 § Om någon anmälan rörande bolaget ej kommit in till registreringsmyndigheten under de tio senaste åren,skall denna på lämpligt sätt undersöka huruvida bolaget upphört med sin verksamhet. Vinnes ej upplysning att bolaget fortfarande består, skall det avföras ur registret och är därmed upplöst. Uppkommer därefter behov av likvidationsåtgärd, skall på ansökan av den vars rätt därav beröres en eller flera likvidatorer förordnas av rätten. Om ej fall som avses i 15 § tredje stycket föreligger, skall likvidation genomföras. Kallelse till första bolagsstämman skall ske enligt 16 §.

19 § Om andelsbolag är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, är bolaget upplöst när konkursen avslutas.

Finnes överskott, skall bolagsstämman inom en må-

Specialmotivering

nad från det konkursen avslutades besluta att bolaget skall träda i likvidation. Fattas ej sådant beslut, gäller 4 §.

Var bolaget i likvidation när det försattes i konkurs, skall likvidationen fortsättas enligt 16 §, om konkursen avslutas med överskott.

20 § Om andelsbolag försättes i konkurs eller om förhandling om offentligt ackord inledes för bolaget, skall konkursdomaren sända underrättelse om beslutet för registrering.

N Under konkurs företrädes bolaget som konkursgälde-

3 när av den styrelse och verkställande direktör el- ; ler de likvidatorer som finnes vid konkursens början. Dock gäller även under konkursen bestämmelserna i denna lag om rätt att avgå, om entledigande och om nytillsättning.

När konkurs avslutats eller förhandling om offentligt ackord avslutats på annat sätt än genom konkurs, skall konkursdomaren genast för registrering underrätta registreringsmyndigheten samt i förra fallet ange om överskott finnes eller ej. Konkursdomaren skall även för registrering underrätta registreringsmyndigheten när överrätt genom beslut, som vunnit laga kraft, upphävt beslut att försätta bolaget i konkurs eller att inleda förhandling om offentligt ackord.

Specialmotivering

13 kap. Fusion och inlösen av andelar eller aktier i dotterbolag, ombildning till aktiebolag m.m.

förevarande kapitel upptar i 1-13 §§ be- Lagförslagets stämmelser om fusion och inlösen av aktier och andelar överensstämmer i sak i dotterbolag. De bestämmelserna så gott som helt med reglerna i 14 kap. 1-13 §§ aktiebolagslagen. En skillnad är att i 1 § andra stycket nämnda enligt tredje stycket i samma parahandlingar och 2 § andra stycket skall sändas till varje angraf delsägare med känd postadress medan enligt motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen handlingarna skall sändas till som begär det och uppger sin aktieägare postadress. Skillnaden är motiverad av att andelsbolaget har en be ränsad delägarkrets. En annan skill-

nad är att i 5 5 andra stycket inte omnämns konvertib-

la skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning såsom fusionsvederlag. Anledningen härtill är att sådana skuldebrev inte får ges ut av andelsbolag.

På grund av den överensstämmelse som sålunda råder mellan 1-13 §§ och motsvarande paragrafer i kapitlets 14 kap. aktiebolagslagen får kommittén, när det gäller bestämmelsernas närmare innebörd, hänvisa till den kommentar till de senare paragraferna som lämnats i prop. 1975:103 del B s. 517-539.

I 14 § finns regler om ombildning av andelsbolag till överensstämmer i huvudsak med beaktiebolag. Reglerna stämmelserna i 109 § i den danska lagen om anpartsselskaber. En motsvarande regel om ombildning av ett aktiebolag till ett andelsbolag bör tas in i aktiebolags- En kommentar till den aktuella bestämmelsen har lagen. lämnats under lagtexten till 14 §.

1 § Avtal om fusion, varigenom ett andelsbolag

Töverlåtande bolag) upplöses utan likvidation och

dess tillgångar och skulder övertages av annat andelsbolag eller av ett aktiebolag (Övertagande

bolag), skall för att bli giltigt godkännas av bo-

lagsstämman i det överlåtande bolaget, om ej annat följer av 8 §. Fusion kan ske utan hinder av att det överlåtande bolaget trätt i likvidation. I sådant fall skall likvidationen avslutas när registrering skett av rättens tillstånd enligt 5 §.

Följande handlingar skall hållas tillgängliga för andelsägarna under minst en vecka före den bolagsstämma, vid vilken fråga om godkännande av fusionsavtal skall behandlas, samt läggas fram på stämman,

1. förslag till bolagsstämmans beslut,

2. fusionsavtalet, som skall ange fusionsvederlaget och grunderna för dess fördelning,

Specialmotivering

3. redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av vikt vid av bedömningen förslagets lämplighet för bolaget,

4. yttrande av revisorerna över redostyrelsens görelse enligt 3,

5. om årsredovisningen ej skall behandlas på stäm-

man, handlingar som anges i 4 kap. 3 § första stycket 1-3,

6. om i fusionsvederlaget aktier eller ingår andelar i det Övertagande eller av detta bolaget bolag utfärdade konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning, handlingar som anges i 4 kap. 3 § första stycket 1-3 beträffande det Övertagande bolaget.

Handlingarna skall genast sändas till ansamtliga delsägare med för bolaget känd postadress.

g_§ Avtal om fusion, varigenom två eller flera

andelsbolag (Överlåtande bolag) förenas genom att bilda ett nytt som övertar deras tillandelsbolag gångar och skulder mot andelarna i det Övertagande bolaget, skall för att bli giltigt godkännas av bolagsstämman i varje Överlåtande bolag. Bestämmelserna i 1 § första stycket andra meningen äger motsvarande tillämpning. Detsamma om gäller ett andelsbolag förenas med ett till aktiebolag ett nytt andelsbolag.

Handlingar, som anges i 1 § andra stycket 1-5, skall upprättas för varje Överlåtande De bolag. skall hållas tillgängliga för eller andelsägare aktieägare i Överlåtande bolag under minst en vecka före bolagsstämma vid vilken fråga om godkännande av fusionsavtal skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas till alla andelsägare med känd postadress samt till aktieägare som begär det och uppger sin postadress. De skall läggas fram på stämmorna.

Fusionsavtalet tjänar som stiftelseurkund för det

Övertagande bolaget. Avtalet skall innehålla förslag till bolagsordning och hur och ange styrelse revisorer skall utses. Godkänner bolagsstämmorna avtalet, skall de samtidigt utse och restyrelse visorer.

3_§ När avtal om fusion

godkänts av bolagsstämman skall det anmälas av bolaget för registrering. Om det ej skett inom månader från bofyra lagsstämmans beslut eller om registreringsmyndigheten genom beslut avskrivit lagakraftägande sådan anmälan eller vägrat registrering av avtalet, är frågan om fusion förfallen.

Specialmotivering

Hinder mot registrering av avtal om fusion enligt 2 § möter, om ej yttrande företes från auktoriserad eller godkänd revisor av vilket framgår att andelskapitalet i det Övertagande bolaget icke överstiger de överlåtande bolagens sammanlagda verkliga värde för det Övertagande bolaget.

i_§ Senast två månader efter det avtal om fusion

registrerats skall bolagen ansöka om tillstånd att verkställa avtalet. Ansökan göres hos rätten i den ort där det överlåtande eller, vid fusion enligt 2 §, det Övertagande bolagets styrelse har sitt säte. Vid ansökningshandlingen skall fogas bevis att fusionsavtalet registrerats och förteckning över överlåtande bolags kända borgenärer med angivande av deras postadresser.

Bestämmelserna i 5 kap. 6 § tredje-femte styckena äger motsvarande tillämpning.

5 § Rätten skall underrätta registreringsmyndigheten om ansökan enligt 4 § och om lagakraftvunnet beslut som meddelats med anledning av ansökningen.

Utgöres fusionsvederlaget helt eller delvis av andelar i det Övertagande bolaget och har det eller de överlåtande bolagen fullgjort sina skyldigheter enligt fusionsavtalet, skall bolagen för registrering anmäla andelskapitalets ökning eller, vid fusion enligt 2 §, att det Övertagande bolaget bildats och styrelse utsetts för det. Anmälningen, som ersätter teckning av andelarna, skall göras inom två månader från det rättens tillstånd till fusionen vunnit laga kraft. Vid anmälningshandlingen skall fogas intyg från auktoriserad eller godkänd revisor om att överlåtande bolags tillgångar Överlämnats till det Övertagande bolaget.

Överlåtande bolags tillgångar och skulder med undantag av skadeståndsanpsråk enligt 14 kap. 1-3 §§ övergår till det Övertagande bolaget, när lagakraftvunnet beslut om bifall till ansökan enligt 4 § registrerats och, i fall som avses i andra stycket, även anmälan som där anges registrerats.

Har ej ansökan om rättens tillstånd gjorts inom föreskriven tid eller har rätten genom lagakraftvunnet beslut avslagit ansökan, skall registreringsmyndigheten förklara frågan om fusion förfallen. Detsamma gäller om bolagen ej gjort anmälan enligt andra stycket inom föreskriven tid eller registreringsmyndigheten genom lagakraftägande beslut avskrivit sådan anmälan eller vägrat registrering.

6 § När registrering som avses i 5 § tredje stycket skett, skall styrelsen och verkställande

Specialmotivering

direktören i överlåtande bolag skifta fusicnsvederlaget.

Styrelsen och verkställande direktören skall genast när skifte skett avge redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter för tid och på sätt som anges i 12 kap. 9 §. Redovisningen, som skall framläggas på bolagsstämma så snart det kan ske, skall innehålla redogörelse för skiftet.

Beträffande klander av skiftet och reskription av skifteslikviden äger 12 kap. 13 andra och tredje styckena motsvarande tillämpning.

7 § När slutredovisning lagts fram 6 §, enligt är det överlåtande bolaget upplöst. Anmälan därom skall genast göras för registrering.

Utan hinder av första stycket kan ägare till en tiondel av samtliga andelar hos styrelsen påkalla bolagsstämma för behandling av frå a om talan enligt 14 kap. 5 §; varvid 8 kap. 8 andra meningen äger motsvarande tillämpning. Väckes sådan talan, gäller 12 kap. 16 § i tillämpliga delar.

§L§ Äger moderbolag samtliga andelar eller aktier i dotterbolag, kan bolagens styrelser träffa och för registrering anmäla sådant avtal om fusion, att dotterbolaget skall gå upp i moderbolaget. Därvid 4 och gäller 5 §§ i tillämpliga delar. Dotterbolaget är upplöst när rättens beslut om tillstånd registrerats.

2_§ Äger moderbolag självt eller tillsammans med

dotterföretag mer än nio tiondelar av andelarna eller aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga andelar eller aktier i dotterbolag, har moderbolaget rätt att av de övriga andels- eller aktieägarna i sistnämnda bolag lösa in återstående andelar eller aktier. Den vars andelar eller aktier kan lösas in har rätt att få sina andelar eller aktier inlösta av moderbolaget.

Tvist huruvida rätt eller skyldighet till inlösen föreligger eller om lösenbeloppet prövas av tre

skiljemän enligt lagen (1929:145) om skiljemän, i

den mån annat ej följer av bestämmelserna i detta kapitel. Bestämmelserna i 18 § andra stycket nämnda lag om tid inom vilken skiljedomen skall meddelas är icke tillämpliga.

Har moderbolaget förvärvat större delen av sina aktier i dotterbolag som är aktiebolag på grund av inbjudan till en vidare krets att till moderbolaget överlåta sådana aktier mot visst vederlag, skall lösenbeloppet motsvara om ej vederlaget,

Specialmotivering

särskilda skäl föranleder annat.

Kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall bäras av moderbolaget, om ej skiljemännen på särskilda skäl ålägger annan andels- eller aktieägare att helt eller delvis svara för dessa kostnader.

10 § Vill moderbolag lösa in andelar eller aktier i dotterbolag enligt 9 § och kan överenskommelse härom icke träffas, skall moderbolaget hos dotterbolagets styrelse skriftligen begära att tvisten hänskjutes till skiljemän och uppge sin skiljeman.

Dotterbolagets styrelse skall vid begäran enligt första ofördröjligen genom kungörelse i stycket Post- och Inrikes Tidningar och tidning inom den ort där styrelsen har sitt säte anmoda andelseller aktieägare, mot vilka lösningsanspråket riktas, att skriftligen uppge sin skiljeman till dotterbolaget senast två veckor från kungörelsen. Anmodan skall även genom brev sändas till varje sådan andelsägare och aktieägare, om hans postadress är känd för bolaget.

Har icke samtliga i andelsförteckningen eller i aktieboken införda andels- respektive aktieägare mot vilka lösningsanspråket riktas inom föreskriven tid uppgivit en gemensam skiljeman, skall dotterbolagets styrelse hos rätten i den ort där styrelsen har sitt säte begära förordnande av god man. Denne skall hos överexekutor i nämnda ort ansöka om förordnande av sådan skiljeman och i tvisten bevaka frånvarande andels- eller aktieägares rätt.

11 § Prövas tvist om inlösen enligt 9 § av skiljemän och är det ostridigt mellan parterna att lösningsrätt föreligger eller förklaras i skiljedom att sådan rätt är för handen utan att lösenbeloppet samtidigt fastställes, är andels- respektive aktieägarna skyldiga att till moderbolaget överlämna sina andelsbevis respektive aktiebrev med påskrift om överlåtelse, om moderbolaget betalar fastställt lösenbelopp eller ställer av skiljemännen godkänd säkerhet för kommande lösenbelopp jämte ränta.

Andels- respektive aktieägare har rätt till skälig ränta på lösenbeloppet för tiden från det säkerhet ställts till dess lösenbeloppet förfaller till betalning.

12 § Har fastställt lösenbelopp erbjudits andelseller aktieägare utan att denne överlämnat sina andelsbevis respektive aktiebrev, skall moderbolaget utan drö smål nedsätta lösenbeloppet enligt la-

gen (1927:56g om gälds betalning genom penningars

Specialmotivering SOU 1978365

nedsättande i allmänt förvar. Därvid får förbehåll om rätt att återtaga det nedsatta beloppet ej göras.

13 § Har säkerhet ställts enligt 11 § eller nedsättning skett enligt 12 §, är moderbolaget ägare till andelarna respektive aktierna. Innan aktiebreven överlämnats till moderbolaget medför breven i sådant fall endast rätt för innehavaren att mot överlämnande av breven till moderbolaget eller överexekutor få ut lösenbeloppet jämte ränta.

Har aktiebrev ej överlämnats inom ett år från det moderbolaget blivit ägare till aktien, kan nytt till moderbolaget ställt aktiebrev utfärdas. Det nya aktiebrevet skall innehålla uppgift att det ersätter äldre brev. Överlämnas därefter det äldre aktiebrevet till moderbolaget, skall brevet överlämnas till dotterbolaget för att makuleras.

14 § Andelsbolag kan ombildas till aktiebolag. Beslut härom fattas av bolagsstämman och är giltigt om det biträtts av andelsägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda andelarna, om inte större röstmajoritet föreskrives i bolagsordningen. Underrättelse om beslutet skall inom fjorton dagar sändas till envar andelsägare som är upptagen i andelsförteckningen men ej varit närvarande på stämman.

Ombildningen till aktiebolag anses genomförd, när bolagsordningen ändrats så att den uppfyller kraven i aktiebolagslagen samt ändringen registrerats och offentliggjorts. Aktiebrev får inte utställas före ombildningen.

Har vid ombildning behörigt anspråk på utfående av tilldelad aktie inte framställts inom fem år från registreringen av beslutet om ombildning, kan den berättigade anmanas att vid äventyr av aktiens förlust taga ut aktien. Anmaningen skall sändas till den berättigade, om hans namn och adress är kända för bolaget. I annat fall skall anmaningen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och tidning inom den ort där styrelsen har sitt säte. Inkommer ej anmälan inom sex månader från anmaningen kan aktien säljas genom fondkommissionär för den berättigades räkning. Denne har därefter endast rätt att utfå det vid försäljning influtna beloppet med avdrag för kostnaderna för anmaningen och försäljningen. Belopp som ej lyfts inom fyra år tillfaller bolaget.

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 109 § i den danska lagen om anpartsselskaber. Reglerna om ombildning av andelsbolag till aktiebolag har gjorts så enkla som möjligt.

Specialmotivering

Enligt paragrafens första stycke kan ett andelsbolag ombildas till aktiebolag genom beslut med sådan majoritet som enligt 8 kap. 14 § krävs för ändringar av bolagsordningen i allmänhet. Ombildningen har skett när bolagsordningen har ändrats så att den uppfyller kraven i aktiebolagslagen samt ändringen registrerats och offentliggjorts. Det krävs således inte att andelsbolaget först träder i likvidation. Däremot krävs att insatskapitalet i samband med ombildningen höjs till minimigränsen för aktiekapitalet enligt 1 kap. 1 § andra stycket aktiebolagslagen. De andelsbevis som bolaget kan ha ställt ut blir utan verkan när ombildningen ägt rum och bolaget skall efter ombildningen utställa aktiebrev, om sådana enligt bolagsordningen skall finnas.

Bestämmelsen i paragrafens fjärde stycke har som förebild reglerna om preskription av fondaktier i 4 kap. 17 § aktiebolagslagen.

Specialmotivering

14 kap, Skadestånd m.m.

Bestämmelserna i förevarande kapitel överensstämmer i sak med reglerna i 15 kap. aktiebolagslagen. I allt väsentligt överensstämmer de också med föreskrifterna i 110-116 §§ i den danska lagen om anpartsselskaber. Vissa skillnader föreligger dock.

Enligt 5 § första stycket i detta kapitel och 15 kap. aktiebolagslagen kan talan om skadestånd till bolaget väckas, om vid bolagsstämma ägare till minst en tiondel av insatskapitalet röstat mot förslag om ansvarsfrihet eller biträtt förslag om anställande av skadeståndstalan. En sådan minoritet kan också hindra uppgörelse beträffande skadeståndsskyldighet enligt 1-3 §§. Den danska lagen tillerkänner först en minoritet på en fjärdedel av insatskapitalet motsvarande rättigheter. Enligt kommitténs uppfattning är gränsen i anpartsselskabsloven alltför hög för att garantera ett tillfredsställande minoritetsskydd.

Enligt 5 § andra stycket i detta kapitel och 15 kap. aktiebolagslagen får skadeståndstalan på bolagets vägnar väckas av ägare till minst en tiondel av insatskapitalet förutsatt att giltigt beslut om ansvarsfrihet inte föreligger. Den danska lagen tillerkänner envar delägare sådan rätt. Skillnaden hänger samman med att den som anställer sådan talan enligt den danska lagen måste föra talan i eget namn medan såväl aktiebolagslagen som förslaget bygger på att talan får föras i bolagets namn.

De regler om en yttersta preskriptionstid beträffande skadeståndstalan för bolaget som inte grundas på brott, vilka upptagits i 6 § i detta kapitel efter mönster av 15 kap. 6 § aktiebolagslagen, är uppbyggda på ett annat sätt än motsvarande regler i anpartsselskabsloven (115 §). Kommittén har inte funnit några fördelar med de danska reglerna, som återfinns också i den danska aktiebolagslagen (145 §).

Beträffande den närmare innebörden av bestämmelserna i kapitlet hänvisar kommittén till de kommentarer, som i prop. 1975:103 del B s. 540-548 lämnats till motsvarande paragrafer i aktiebolagslagen.

l_§ Stiftare, styrelseledamot och verkställande

direktör, som vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget, skall ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan vållas andelsägare eller annan genom överträdelse av denna lag eller bolagsordningen.

g_§ Revisor är ersättningsskyldig enligt i 1 §

angivna grunder. Han ansvarar även för skada som uppsåtligen eller av oaktsamhet vållas av hans medhjälpare.

Specialmotivering SOU 1973:55

Är revisionsbolag revisor, åligger ersättningsskyldigheten detta bolag och den för revisionen huvudansvarige.

2_§ Andelsägare är skyldig att ersätta skada som

han genom att medverka till överträdelse av denna lag eller bolagsordningen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillfogar bolaget, andelsägare eller annan. Om det med hänsyn till faran för fortsatt missbruk och förhållandena i övrigt är påkallat, är han även skyldig att inlösa skadelidande andelsägares andelar. Lösenbeloppet bestäms till belopp som är skäligt med hänsyn till bolagets ställning och övriga omständigheter.

3__§ Om någon är ersättningsskyldig enligt 1-3 §§,

kan skadeståndet jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt.

Skall flera ersätta samma skada, svarar de solidariskt för skadeståndet i den mån ej skadeståndsskyldigheten jämkats för någon av dem enligt första stycket. Vad någon utgivit i skadestånd får sökas åter av de andra efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.

§_§ Talan om skadestånd till bolaget enligt 1-3 §§ kan väckas, om vid bolagsstämma majoriteten eller en minoritet bestående av ägare till minst en tiondel av andelskapitalet biträtt förslag om anställande av skadeståndstalan eller, såvitt gäller styrelseledamot eller verkställande direktör, röstat mot förslag om ansvarsfrihet. Uppgörelse beträffande skadeståndsskyldigheten kan träffas endast av bolagsstämman och blott under förutsättning att ej ägare till en tiondel av andelskapitalet röstar mot förslag härom. Föres skadeståndstalan av andelsägare för bolagets räkning, kan uppgörelse ej träffas utan hans samtycke.

Talan om skadestånd till bolaget får föras av ägare till minst en tiondel av andelskapitalet. Om andelsägare sedan talan väckts avstår från talan, kan likväl de övriga fullfölja denna. Den som anställt talan svarar för rättegångskostnaderna men har rätt till ersättning av bolaget för kostnad som täckes av vad som kommit bolaget till godo genom rättegången.

Talan för bolagets räkning mot styrelseledamot och verkställande direktör om skadestånd på grund av beslut eller åtgärd under ett räkenskapsår skall väckas sist ett år från det årsredovisning och revisionsberättelse för räkenskapsåret lades fram på bolagsstämma.

Specialmotivering

Har beslut fattats att bevilja ansvarsfrihet eller att icke föra skadeståndstalan utan att andelsägare som avses i första stycket röstat däremot eller har tiden för talan försuttits enligt tredje stycket, kan likväl talan enligt första eller andra stycket väckas, om i årsredovisningen eller i revisionsberättelsen eller eljest till bolagsstämman ej lämnats i väsentliga hänseenden riktiga och fullständiga uppgifter angående beslut eller åtgärd varpå talan grundas.

Utan hinder av vad som sagts ovan i denna paragraf kan skadeståndstalan som grundas på brott föras av styrelsen.

6 § Talan för bolagets räkning enligt 1-3 §§, som icke grundas på brott, kan ej väckas mot

1. stiftare sedan tre år förflutit från det beslut om bolagets bildande fattades,

2. styrelseledamot eller verkställande direktör sedan tre år förflutit från utgången av det räkenskapsår då beslut eller åtgärd, varpå talan grundas, fattades eller vidtogs,

3. revisor sedan tre år förflutit från det revisionsberättelse framlades på bolagsstämma eller yttrande som avses i denna lag avgavs,

4. andelsägare sedan två år förflutit från beslut eller åtgärd, varpå talan grundas.

Försättes bolaget i konkurs på ansökan som gjorts innan den i första stycket angivna tiden gått ut, kan konkursboet föra talan enligt 1-3 §§ utan hinder av att frihet från skadeståndsansvar inträtt enligt 5 §. Efter utgången av nämnda tid kan sådan talan dock ej väckas senare än sex månader från första borgenärssammanträdet.

Specialmotivering 243

15 kap. Andelsbolags firma

Bestämmelserna i förevarande kapitel i förslaget överensstämmer i sak helt med föreskrifterna i 16 kap. De torde inte erfordra någon kommenaktiebolagslagen. tar.

Andelsbolags firma skall innehålla ordet an-

1_§

Firman skall tydligt skilja sig från delsbolag. annan förut i andelsbolagsregistret, aktiebolagseller filialregistret införd, ännu beregistret stående firma. För registrering av andelsbolags firma i övrigt vad som föreskrives i firmagäller

lagen (1974:156).

Skall bolagets firma registreras på två eller flera språk, skall varje lydelse anges i bolagsordningen.

Bolagets styrelse kan antaga bifirma. Vad i första om firma gäller även bifirma. Ordet stycket sägs andelsbolag får dock ej intagas i bifirma.

Skriftlig handling, som utfärdas för andelsbolag, bör undertecknas med bolagets firma. Har styrelsen eller annan ställföreträdare för bolaget utfärdat handling utan firmateckning och framgår icke av dess innehåll att den utfärdats på bolavägnar, är de som undertecknat handlingen sogets lidariskt ansvariga för förpliktelse enligt handlingen såsom för egen skuld. Detta gäller dock ej, om av omständigheterna vid handlingens tillkomst framgick att den utfärdades för bolaget och den till vilken handlingen ställts av bolaget får behörigen undertecknat godkännande av handlingen utan oskäligt dröjsmål efter det begäran därom framställts eller personlig ansvarighet gjorts gällande mot undertecknarna.

mot av firma och om hä- 2 § Om förbud användning vande av firmaregistrering finns bestämmelser i

firmalagen (1974:156).

245 Specialmotivering

16 kap. Registrering m.m.

Bestämmelserna i förevarande kapitel överensstämmer i med föreskrifterna i 18 kap. aktiebolagslagen. De sak senare har kommenterats i prop. 1975:103 del B på s. 556-563. Kommittén hänvisar till den kommentaren.

för är 1 § Registreringsmyndighet andelsbolag patent- och registreringsverket.

Hos registreringsmyndigheten föres andelsbolagsreför enligt denna lag eller gister registrering annan författning.

Föreskrifter om avgifter i registreringsärenden enligt denna lag meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av registrerings-

myndigheten.

skall utan dröjsmål

g_§ Registreringsmyndigheten

i Post- och Inrikes Tidningar kungöra vad som införes i andelsbolagsregistret med undantag av reav underrättelse enligt 12 kap. 20 §. gistrering

Det som enligt denna lag eller särskilda beâ_§ stämmelser blivit infört i andelsbolagsregistret och i Post- och Inrikes Tidningar skall kungjort anses ha kommit till tredje mans kännedom, om ej av omständigheterna framgår att han varken ägde eller bort äga vetskap därom.

Har sökande vid anmälan för registrering ej

i_§

vad som är föreskrivet om anmälan, skall iakttagit sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller rättelse. Detsamma gäller, om revidtaga finner att beslut som angistreringsmyndigheten mäles för registrering eller handling som bifogas anmälningen ej har tillkommit i behörig ordning eller till sitt strider mot lag eller innehåll annan eller mot bolagsordningen eller författning har hänseende eller vili något viktigare otydlig seledande Underlâter sökanden att efavfattning. terkomma skall anmälningen avskriföreläggandet, vas. Underrättelse om denna påföljd skall intagas även efter det i föreläggande. Föreligger yttrande avgivits hinder för registrering och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hindret, skall vägras, om anledning ej föreregistrering kommer att ge sökanden nytt föreläggande.

Bestämmelserna i första stycket utgör ej hinder för av bolagsstämmobeslut, om rätten registrering till talan mot beslutet gått förlorad enligt 8 kap. 17 § andra stycket.

Registreringsmyndigheten skall genast skriftligen underrätta bolaget när registreringsmyndigheten

Specialmotivering

fattar beslut enligt 5 kap. 7 § tredje stycket, 12 kap. 18 §, 13 kap. 5 § fjärde stycket eller 17 kap. 2 §.

5 § Om avförande av firma ur registret sedan dom om hävande av firmaregistrering vunnit la a kraft

finns bestämmelser i firmalagen (1974:156§.

§_§ Registrering av beslut om ändring av bolagsordningens bestämmelser om andelskapitalet, maximikapitalet eller minimikapitalet eller om andelarnas nominella belopp och registrering av beslut om ökning eller nedsättning av andelskapitalet skall ske samtidigt, om ändringen av bolagsordningen eller ökningen eller nedsättningen av andelskapitalet är nödvändig för att andelskapitalets storlek skall bli förenlig med bolagsordningen.

1_§ Mot myndi hets beslut i tillståndsärende en-

ligt 2 kap. 1 , 6 kap. 1 §, 7 kap. 4 §, 9 kap. 2 eller 3 § eller 11 kap. 8 § föres talan hos regeringen genom besvär.

Mot länsstyrelses beslut enligt denna lag i annat fall än enligt första stycket föres talan hos kammarrätt genom besvär.

Talan mot registreringsmyndighetens beslut varigenom anmälan avskrivits eller registrering vägrats enligt 4 § första stycket föres hos kammarrätt genom besvär inom två månader från beslutets dag. Detsamma gäller beslut av registreringsmyndigheten som avses i 4 § tredje stycket.

247 1978:66 Specialmotivering

17 kap. Straff och vite

i förevarande kapitel i förslaget Straffbestämmelserna med ett motsvarigheter i 19 kap. aktiehar undantag Beträffande dem kan hänvisas till prop, bolagslagen. B s. Av naturliga skäl är det 1975:103 del 563-581. mindre omfattande i förslaget än i straffbara området Till skillnad mot vad som gäller enaktiebolagslagen. föreskrivs emellertid i förslaligt aktiebolagslagen för den som uppsåtligen eller av oaktsamget straff mot förbudet att offentliggöra eller på het bryter krets rikta inbjudan att förannat sätt till en vidare av vinstandelsbevis (6 kap. 3 §). värva bolaget utgivna inte får vända sig till Detta beror på att andelsbolag för anskaffande av riskvilligt kapital. kapitalmarknaden

böter eller i högst ett år dömes 1 § Till fängelse

den som

eller av oaktsamhet underlåter att 1. uppsåtligen denna föra andelsförteckning eller enligt lag hålla sådan förteckning tillgänglig,

eller av oaktsamhet bryter mot 2. uppsåtligen 8 § andra andra mening- 6 kap. 3 §, 7 kap. stycket andra eller tredje meen eller 9 § första stycket

ningen,

eller av grov oaktsamhet bryter 3. uppsåtligen mot 11 kap. 7 eller 9 §.

Utan hinder av 35 kap. 1 § brottsbalken får påför brott första stycket 3 mot 11 kap. följd enligt om den misstänkte häktats eller er- 7 § ådömas, hållit del av åtal för brottet inom fem år från

brottet.

kan vid vite före-

g_§ Registreringsmyndigheten

verkställande_direktören eller styrelselelägga damot att enligt denna lag fullgöra skyldighet eller annan författning att

1. till sända in behörig redovisningsmyndigheten revisionsberättelse eller delårsrapport, handling,

behörig anmälan för re- 2. hos myndigheten göra

gistrering.

första stycket 2 får ej med- Föreläggande enligt om underlåtenhet att göra anmälan medför delas, eller beslut föratt bolagsstämmans styrelsens eller blir träda i likvifaller bolaget skyldigt

dation.

Försuttet vite utdömes av registreringsmyndig-

heten.

1. Reservation

ledamoten Hammarberg med instämmande av ordföranden och Lindström,_Ericson och av experterna Johanson,

Gustafsson

i var tidigare, till Aktiebolagslagstiftningen Sverige som numera uppbyggd med tanke skillnad mot vad gäller, Lagen i sin äldi första hand på de stora företagen. allmänt utförlig och dere utformning ansågs mycket ett formalistiskt synsätt. Destaljerad och byggde på hindrade emellertid inte att aktiebosa förhållanden vid internationell jämförelse fick en mycklagsformen i Denna svenska tradition et stor utbredning Sverige. val av företagsform var särskilt påtaglig beträffande verksamhet eller med beträffande företag med begränsad Aktiebolagsformen visade endast ett fåtal delägare. användbar även för de mindre företagen. sig i hög grad

bekräftas av att det tidigare under Det nu anförda inte restes några krav årens lopp från företagarhåll i av särskild för de mindre om införande Sverige någon Frågan väcktes första företagen anpassad bolagsform. i samband med att minimigränsen för gången på allvar år 1973 från 5 000 kr. till aktiekapitalet höjdes vår bestämda att det 50 000 kr. Det är uppfattning skälet till att tanken på en särskild helt avgörande fram vid den tiden var att man bolagsform fördes just att även i fortsättningen kunönskade finna en utväg i bolagsform utan personna bedriva näringsverksamhet med ett avsevärt lägre insatskapital lig ansvarighet

än 50 OOO kr.

bör med skärpa understrykas att Mot denna bakgrund minimistorlek inte hör hemfrågan om insatskapitalets diskussionen om införande av en särskild företagsma i form. Anses skäl tala för att näringsverkövervägande samhet bör få bedrivas utan personligt betalningsan-

svar för med ett lägre bundet insatskapiföretagaren bör aktiebolagslagens sedan år tal än 50 000 kr., sänkas. Saken kan också 1973 gällande kapitalgräns inte finns skäl som kan uttryckas så att det några

mot att sänka aktiebolagslagens kapitalgräns åberopas samma sig gällande vid som inte med precis styrka gör som bör gälla för övervägande av om den kapitalgräns en särskild om en sådan skulle införas, företagsform, till ett belopp än 50 000 kr. kan fastställas lägre

om insatskapitalets storlek alltså inte Fastän frågan hit vill vi dock i detta sammanhang göra klart hör

Reservation

att det enligt vår uppfattning skulle vara mycket olyckligt att nu öppna möjlighet till bedrivande av näringsverksamhet utan personligt betalningsansvar för företagaren med ett lägre bundet insatskapital än 50 OOO kr. De skäl som år-1973 åberopades för att höja kapitalgränsen till 50 OO0 kr., främst att skapa ökad trygghet för att bolaget uppfyller sina förpliktelser mot anställda och mot det allmänna och andra borgenärer, gäller med oförändrad styrka. Vi har heller inte blivit övertygade om att den nya kapitalgränsen innebär något mera påtagligt hinder vid av nyetablering företag. Skulle emellertid sådant hinder anses föreligga, synes det vara en riktigare väg att underlätta för företagare att få låna behövligt kapital. Problemet är i själva verket att allt penningvärdeförändringen mer urholkar den kapitalgräns som nu gäller. Ett belopp av 50 000 kr. i 1975 års penningvärde motsvarar i dagens penningvärde mer än 80 000 kr. Enligt vår mening borde i stället övervägas att indexreglera den gräns för aktiekapitalets storlek som skall tillämpas vid nystartande av aktiebolag och samtidigt ålägga redan bildade aktiebolag att i mån av förmåga och på skattemässigt förmånliga villkor öka det egna kapitalet så att insatsens realvärde bevaras. Det ligger dock utanför kommitténs uppdrag att ta upp denna senare frågeställning.

I diskussionen om införande av en särskild företagsform av GmbH-typ i Sverige har hänvisats till att vi därigenom skulle uppnå rättslikhet med länderna inom EG och det har pekats på att Danmark i samband med inträdet i EG införde den särskilda bolagsformen anpartsselskab som starkt påminner om GmbH-bolaget i Västtyskland.

Även om Sverige som inte är medlem i EG ej direkt berörs av de harmoniseringssträvanden på bolagsrättens område som pågår inom EG bör inte förnekas att det skulle vara önskvärt med en svensk till anpassning de regler som kommer att gälla inom EG och som där anses erbjuda rimliga hänsyn till aktieägare, borgenärer och andra som träder i förbindelse med ett aktiebolag.

Det finns emellertid skäl som åtminstone f.n. starkt talar emot en sådan anpassning på bolagsrätten område. Anpassningen skulle nämligen för att vara meningsfull inte kunna begränsas till införande av en ny bolagsform av GmbH-typ. Därutöver skulle krävas, och detta är i själva verket det väsentliga från harmoniseringssynpunkt, att de svenska reglerna för aktiebolag skulle behöva förändras exempelvis i fråga om aktiekapitalets storlek och regler för och vinst- och balansräkning förslusträkning. Dessa förändringar skulle otvivelaktigt leda till att det stora flertalet av de nuvarande svenska aktiebolagen i fortsättningen skulle finna det alltför komplicerat att kvarstå som aktiebolag. De skulle alltså behöva rekonstrueras. Detta inte synes

251 Reservation

många bolag redan önskvärt särskilt med tanke på att

till den högre gräns för aktiekapitahar anpassat sig Det bör också uppmärksammas att let som numera gäller. rättslikhet likväl inte skulle uppnås. någon nordisk inte föreligga något intres- I Finland och Norge synes en särskild vid sidan se för att införa ny bolagsform

av aktiebolaget.

alltså konstateras att intresset av rättslik- Det kan med andra länder inte uthet på bolagsrättens område

skäl för att införa en särskild bolagsform gör något Härom torde för övrigt enighet av GmbH-typ i Sverige.

råda inom kommittén.

Ibland har anförts att det från förenklingssynpunkt

att införa en särskild föreskulle vara fördelaktigt för småföretag och tagsform som är speciellt avpassad undersökningar har visat att fåmansbolag. Kommitténs numera saknar fog. De dessa synpunkter i varje fall

som har förts fram har i mångt krav på förenklingar blivit i 1975 års aktiebolagsoch mycket tillgodosedda Vad som i övrigt skulle kunna vinnas i förenklingslag. få detaljer och saknar varje hänseende gäller några

praktisk betydelse.

är det väsent- Enligt kommittémajoritetens uppfattning stärka minoritetsskyddet beträfligen behovet av att som motiverar att en särskild fande de mindre företagen införas. påstår att det i bolagsform bör Majoriteten att riskerna för att en praktiken skulle ha visat sig

missbrukar sin makt är särskilt aktieägarmajoritet stora i bolag med ett fåtal delägare.

till detta uttalande. Vid till- Vi ställer oss frågande

komsten av 1975 års aktiebolagslag var minoritetsskydds-

Genom lagens tillkomst reglerna en uppmärksammad fråga. i väsentliga hänseenstärktes också minoritetsskyddet mot den avvägning mellan majoden. Några invändningar ritetens och minoritetens intressen som lagens regler

är ett för framfördes inte under behandlingen uttryck till Minoi riksdagen av förslaget ny aktiebolagslag.

i aktiebolagslagen kan sammanfattas på ritetsskyddet sätt. Innehavare av en tiondel av aktierna följande hindra att och andra beviljas kan styrelseledamöter och kan hindra uppgörelser om skadeståndsansvarsfrihet och VD, revisor ansvar mellan bolaget styrelseledamot, Innehavare av en tiondel av aktierna eller aktieägare. kan också kräva utdelning av viss del av befintlig

vinst och kan utseende av minoritetsrevisor. påkalla minoritetsskydd i Det finns också ett ej obetydligt

i aktiebolagslagen om kvalificerad majoritet reglerna för beslut om ändringar i bolagsordningen. Aktieägare

maktmissbruk av majoriteten kan som utsätts för grövre att hans aktier inlöses av boi vissa fall påfordra eller den till maktmisslaget som gjort sig skyldig

bruket eller att bolaget träder i likvidation.

252 Reservation SOU 1978h66

Ytterligare bör framhållas att aktieägarnas intresse av att reglera sina interna mellanhavanden även kan

tillgodoses genom träffande av s.k. konsortialavtal. Genom ett konsortialavtal kan samtliga de frågor son är av betydelse från minoritetsskyddssynpunkt regleras mellan aktieägarna med för dem bindande verkan. Det är

visserligen riktigt att konsortialavtalet inte har

självständig rättsverkan mot bolaget eller mot tredje man. Genom att avtalet är bindande för avtalspart och att ett avtalsbrott kan föranleda skadeståndsansvar eller skyldighet att utge avtalat vite, blir konsorznal-

avtalet dock respekterat i praktiken. För parterna själva har konsortialavtalet den betydelsefulla förcelen att avtalet inte behöver registreras eller dess innehåll eljest offentliggöras.

Vid de kontakter som kommittén har haft med företräéane för småföretagarorganisationerna har inte framkommit att det skulle behov föreligga något av regler om siänkt

minoritetsskydd för de mindre Från företagen. fackligü håll har den uppfattningen framförts att minoritets-

skyddsregler av den typ som gäller för handelsbolag inte bör ges utanför sitt spridning nuvarande tillämpm

ningsområde. Erfarenheterna av sådana minoritetsskydisregler sägs vara att de lätt leder till att företaget blir handlingsförlamat. Detta brukar, har det sagts, ofta gå ut över de anställda.

Under alla förhållanden är det enligt vår mening änni alldeles för tidigt att dra några slutsatser angående effektiviteten hos de nya minoritetsskyddsreglerna i

aktiebolagslagen för fåmansbolagens del. Det finns

ännu så länge stöd för inget att minoritetsskyddsreglerna i aktiebolagslagen i förening med de möjligheter

som konsortialavtal mellan aktieägare ger ej skulle utw göra en lämplig avvägning mellan de skilda intressen

som gör sig gällande på detta område.

Med hänvisning till det anförda anser vi för vår del

att skäl inte har tillräckliga framkommit som gör det

motiverat att införa en ny bolagsform för de mindre

företagen.

2. Särskilt yttrande av experten Strand

Jag finner i likhet med kommittén att det är synnerligen angeläget att en bolagsform utan personligt betalningsansvar med lägre minimikapital än 50 000 kronor införes, bl.a. med hänsyn till att många småföretagare inte har behov av högre eget kapital än vad som föreslagits för andelsbolag. Kommitténs förslag att likvidationstvång föreligger om det egna kapitalet understiger 20 OOO kronor innebär dessutom att borgenärsskyddet faktiskt kan vara starkare än i nuvarande aktiebolag.

Att driva rörelse i företagsform av typ enskild firma eller handelsbolag är ofta ett oacceptabelt alternativ på grund av att skattereglerna starkt försvårar företagens möjligheter att konsolidera sig. Att uppnå skattemässig neutralitet mellan olika associationsformer torde vara synnerligen svårt med hänsyn till att överskott i företag med personligt betalningsansvar beskattas hos ägarna.

Slutligen vill jag påpeka att erfarenheterna från Danmark visar att några större problem ej behöver uppstå i de fall aktiebolag önskar övergå till företagsformen andelsbolag.

Jag instämmer helt i kommitténs förslag om införande av en ny bolagsform.

5. Särskilt yttrande av experten Norén

Av skäl som redovisats i kommittéordförandens reservation anser jag, att andelsbolag icke skall införas i Sverige.

Beträffande frågan om det minimikapital som skall erfordras för att driva rörelse utan personligt ansvar har jag gjort följande övervägande. Den i gällande aktiebolagslag angivna gränsen, 5O 000 kr., anser jag icke utgöra något hinder mot nyetablering av industriell verksamhet. Man kan i dag svårligen tänka sig, att en verksamhet som förtjänar beteckningen industriell skall kunna drivas med ett lägre eget kapital. I vad mån nämnda kapitalgräns förhindrar nyetablering av verksamhet utanför industriområdet undandrager sig mitt bedömande. Om man anser, att den valda kapitalgränsen har en sådan effekt, bör dock den riktiga åtgärden vara, att man sänker kapitalgränsen i aktiebolagslagen och icke att man inför en helt ny företagsform, för vilken i övrigt inga vägande skäl kunnat framföras.

Beträffande detaljerna i kommittémajoritetens förslag vill jag framföra synpunkter i följande två hänseenden:

l. I förslagets 5 kapitel 4 § har öppnats möjlighet att intaga förbehåll i bolagsordningen, att överlåtelse av andel endast får ske med bolagets sam-

tycke (samtyckesklausul). I det förslag till ny

aktiebolagslag som föregick arbetet med den nu gällande aktiebolagslagen fanns en likartad möjlighet angiven. Mot detta förslag riktades skarp kritik från en rad näringslivsorganisationer bl.a. Sveriges Industriförbund, som i sitt yttrande avstyrkte införandet av sådana bestämmelser. Skälen härför är bl.a., att dylika klausuler leder till en frysning av bestående företagsstrukturer och kan medföra missbruk från en majoritetsgrupps sida mot minoritetsägare. Vidare innebär klausulerna, att de förmögenhetsvärden som andelarna har blir otjänliga för belåning eller eljest för att utgöra säkerhet för kreditgivning. I den aktiebolagslag som senare antogs försvann möjligheten att använda sådana klausuler i aktiebolag, och inget skäl sy-

256 Särskilt yttrande

nes föreligga för att frågan skall behandlas på annat sätt i samband med andelsbolag. Intresset av att hålla ihop får lösas delägarna på annat sätt. Hembuds- och förköpsklausulerna kunna synes användas på ett tillräckligt effektivt sätt i detta syfte.

För ett andelsbolag med minimikapitalet 20 OOO kr. innebär kommittémajoritetens att likvidaförslag, tionsgränsen är lika med minimikapitalet. Jag anser, att ett sådant arrangemang är otillfredshögst ställande och att det icke kan vara att lämpligt driva företagsverksamhet med en likvidationsgräns till vilken man icke har någon buffert.

Slutligen vill jag också något uppehålla vid mig frågan om minimikapital för existerande aktiebolag. Kommittémajoriteten har i detta hänseende från att en beutgått tydande höjning av nuvarande minimikapital skall ske och att bestående skall aktiebolag antingen höja aktiekapitalet till denna nya eller omvandla till minimigräns sig andelsbolag. 1975 års aktiebolagslag medförde, att samtliga bolag med lägre aktiekapital än 50 OOO kr. ålades att vidtaga en kapitalökning till nämnda gräns. Många av de existerande bolagen har redan genomfört denna ka-

pitalhöjning. Att nu återigen så kort tid efter senaste beslut ålägga alla att befintliga bolag antingen genomföra en ytterligare eller kapitalhöjning en fullständig övergång till den nya bolagsformen anser icke vara jag försvarbart. Företagen bör icke med så korta mellanrum tvingas till åtgärder av sådant slag. Om kommittémajoritetens förslag leder till bör därför lagstiftning, en frikostig övergångstid ges till de bestående aktie-

bolagen.

Statens offentliga utredningar 1978

Kronologisk förteckning

-- - . Biståndets or anisation. Ud. . Andrade relationer mellan staten och svenska kyr- Av

_ Regionalpomåka Stödmrmer och styrmedel_ fåat-iláyrka,

Riksdagens msy i summaföfemg l . Stat-kyrka. Bilaga 1. Kyrkans framtida organisation. Kn. I Ju . Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Utredningar i delfrågor. Kn. Övmsv avüvanagen __ . t Skam E Murad ansvarsfordehnng U . Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedöm- . Andelsbolagslag. Ju. ningsundenag_ u . Föräldrautbildning. S. , Ny skogspolitik. Jo. . Skog för framtid. Jo. . Hyresrätt 2. Lokalhyra. Ju. . Ny konkurrensbegränsningslag. H. . Barnets rätt. 1. Om förbud mot aga. Ju. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. E. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1. E. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. E. , Arbete åt handikappade. A. . Praktikfrågor-átgärder i ett kort perspektiv. U. . Regional konsumentpolitisk verksamhet. H. . Energi. I. . Örasundsförbindelser. K. . Öresundsförbindelser. BilagaA. Ritningar. K. , Öresundsförbindelser. BilagaB.Konsekvenser för företag och hushåll. K. . Bemanning av fartyg. K. . Energi, strukturomvandling och sysselsättning. A. . Växtförädling. Jo. . Ny renhállningslagstiftning. Jo. . Etablering av miljöstöranda industri. Bo. . Hälso- och sjukvârdspersonalen. S. . Fortsatt körkortsreform. K. . Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder. A. , Arbete ijordbruk och trädgård. A. . Brand inomhus. Bo. , TrafikpoIitik-kostnadsansvar och avgifter. K. . Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och församlingar. Kn. . Ordningsvakter. Ju. . Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. Ju. . Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad Iänsdemokrati. Kn. . Arrenderått 1, Ju. . Hotell- och restaurangbranschen. H. . Jämställdhet i arbetslivet. A. , Föräldraförsâkring, S, . Tvistlösning på konsumentomrádet, H. , Statlig personalutbildning. B. . Kommunernas medverkan i sysselsättningsplanering. A. . Miljökostnader. Jo. . Kommunalt hälsoskydd. S. , Allmän arbetslöshetsförsäkring. A. . Att främja regional utveckling. I. . Att främja regional utveckling. Bilagedel. I. . Konkurrens på lika villkor. B. . Energi. Hälso-miljö- och säkerhetsrisker. I. . Ny várdutbildning. U. . Svensk trädgärdsnäring. Jo. , Läggbesluten närmare människorna! Kn. , Förbud mot investeringar i Sydafrika. H. . Personregister-Datorenlntegritet. Ju. . Att sambo och gifta sig. Ju. . Kultur och information över gränserna. Ud. . Resor till arbetet. A. . Organisatoriska frågor inom länsstyrelsen. Kn. . JK›ämbetet. Ju. . Arbetsmarknadspolitik i förändring. A.

Statens offentliga 1978 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Tvistlösning på konsumentomrädet. [40] Hyresrätt 2. Lokalhyra. [8] Förbud mot investeringar i Sydafrika. [53] Barnets rätt. 1.Om förbud mot aga. [10] Ordningsvakter. [33] Arbetsmarknadsdepartementet Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. [34] Sysselsättningsutredningen. 1. Arbete åt handikappade. [14] 2. Arrenderätt 1.[36] Energi, strukturomvandling och sysselsättning. [22] 3. Kvinnors Personregistar-Datorer-Integritet. [54] förvärvsarbete och förvärvshinder. [28] 4. Kommunernas medver- Att sambo och gifta sig. [55] kan i sysselsättningsplanering. [42] 5. Resor till arbetet. [57] 6. JK-ämbetet. [59] Regionalpolitiska stödformer och styrmedel. [62] Översyn av vallagen l. [64] Arbete i jordbruk och trädgård. [29] 1974års bolagskommitté. 1.Andelsbolagslag. [66] Jämställdhet i arbetslivet, [38] Allmän arbetslöshetsförsäkring. [45] Utrikesdepartementet Arbetsmarknadspolitik i förändring. [60] Kultur och information över gränserna. [56] Biståndets organisation. [61] Bostadsdepartementet Etablering av miljöstörande industri. [25] Socialdepartementet Brand inomhus. [30] Föräldrautbildning. [5] Hälso- och sjukvárdspersonalen. [26] Industridepartementet Föräldraförsäkring. [39] Energikommissionen. 1. Energi. [17] 2. Energi. Hälso-miljö- och Kommunalt hälsoskydd. [44] säkerhetsrisker. [49] Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Att främja Kommunikationsdepartementet regional utveckling. [46] 2. Att främja regional utveckling. Bilagedel. 1975 års danska och svenska öresundsdelegationer. 1.Öresunds- [47] förbindelser. [18] 2. Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. [19] Riksdagens insyn i statliga företag. [63] 3. Öresundsförbindeiser Bilaga B. Konsekvenser för företag och hushåll. [20] Kommundepartementet Bemanning av fartyg. [21] Kyrkoministerns stat-kyrka grupp. 1.Stat-kyrka. Ändrade relationer Fortsatt körkortsreform. [27] mellan staten och svenska kyrkan. [1] 2. Stat-kyrka. Bilaga 1. Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. [31] Kyrkans framtida organisation. [2] 3. Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Utredningar i delfrågor. [3] Ekonomidepartementet Ny indelningslag för kommuner] Iandstingskommuner och försam- Kapitalmarknadsutredningen. 1. Kapitalmarknaden i svensk eko- lingar. [32] nomi.[11]2. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1.[12] 3. Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad Iänsdemokrati. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. [13]. [35] Lägg besluten närmare människorna! [52] Organisatoriska frågor inom länsstyrelserna. [58] Budgetdapartementet Statlig personalutbildning. [41]. Konkurrens på lika villkor. [48]

Utbildningsdepartementet Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedömningsunderlag. [4] Utredningen om vissa vardutbildningar inom högskolan. 1.Praktikfrågor-åtgärder i ett kort perspektiv. [15] 2. Ny vårdutbildning. [50] Skolan. En ändrad ansvarsfördelning. [65]

Jordbruksdepartementet 1973års skogsutredning. 1.Ny skogspolitik. [6] 2. Skog för framtid. [7] Växtförådling. [23] Ny renhållningslagstiftning. [24] Miljökostnader. [43] Svensk trädgárdsnäring. [51]

Handelsdepartementet Ny konkurrensbegränsningslag. [9] Regional konsumentpolitisk verksamhet. [16] Hotell- och restaurangbranschen. [37]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

KUNG-L. BlBL.

1978 -1U- i 9

STOCKHOLM

ä L

lSBN 91-33-04445-5

LlberFörlag

|SSN 0375-250X Allmänna Förlugct