Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

“Beteen de

m,

,.. .uzmwu J.

z

.Wi

. an.

...mwumxu

E

Statens offentliga utredningar 1973:55 Industridepartem entet

Beteende-

Vetenskaplig

arbetslivsforskning

Betänkande av utredningen angående den tillämpade

beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen

Stockholm 1973

ISBN 91-38-01780-6 Omslag: Jan Boman Göteborgs Olfsenryckcri AB,Stockholm 73.4429S

Till Statsrådet och Chefen för industridepartementet

Genom beslut den 26 maj 1972 bemyndigade Kungl Majzt chefen för industridepartementet att tillkalla en sakkunnig med uppdrag att göra en utredning angående den tillämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen samma dag såsom utredningsman dåvarande generaldirektören och chefen för arbetarskyddsstyrelsen Otto Westling. Som experter åt utredningen förordnade departementschefen fr 0 m den 1 juli 1972 avdelningsdirektören Sten-Ove Glaas, ombudsmannen Inge Janérus, utredningschefen Sven Jonasson, direktören Rolf Lahnhagen, direktören Lennart Lennerlöf, departementssekreteraren Bo Söderberg samt fr o m den 1 september 1972 intendenten William Peterson. Som sekreterare åt utredningen förordnades fr 0 m den 1 juli 1972 avdelningsföreståndaren Göran Zetterblom.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning.

Stookhoim 1 december 1973

Otto Westling / Göran Zetterblom

INNEHÅLL

SAMANFATTNING

INLEDNING

F

uppdraget 11 1.1 Utredningens bakgrund,

14 1.2 Utredningsarbetet

* E MÅL OCH MEDEL 16 2 ARBETSLIVSFORSKNINGEN: PROBLEMOMRÅDEN,

vissa definitioner 16 2.1 Översikt,

mål 21 g 2.2 Arbetslivsforskningens

i i UTVECKLINGEN INOM DEN BETEENDEVETENSKAPLIGA ARBETS- 25

E 3

3 LIVSFORSKNINGEN I SVERIGE

FORSKNING OCH SAMÄLLE - ORGANISATORISKA FRÅGOR 32

4.1 Inledning 32

Beteckningar på olika typer av vetenskaplig verksamhet 32

Styrning av forskningen mot problemområden i samhället 35

4.4 av forskningsverksamhet 37 Organisation

4.5 för överföring av forskningsresultat till 40 Åtgärder arbetslivet som tillämpningsområde

FORSKNINGSINSTITUTIONER 45 5

45 5.1 inledning

Universitet och högskolor 45 5.2 Institutioner inom samhällsvetenskaplig fakultet 45 5.2.1 De tekniska fakulteterna 52 5.2.2 av arbetslivsforskningen vid univer- 53 5.2.3 Utvecklingen sitet och högskolor

Särskilda forskningsinstitut och motsvarande 56 5.3 5.3.1 institutet vid Stockholms universitet (PTI) 56 Psykotekniska Institutet för social forskning 59 5.3.2 59 5.3.2.1 Bakgrund Institutets och verksamhet 63 5.3.2.2 organisation Arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsverket 65 5.3.3 Statens arbetsklinik 68 5.3.4 Laboratoriet för klinisk stressforskning 69 5.3.5 STUs arbetsmiljölaboratorium 69 5.3.6 Ergonomigruppen, centrum i Stockholm 7 5.3.7 Pedagogiskt vid skogshögskolan och träforsknings- 70 5.3.8 Arbetsforskning institutet Enskilda och arbetspsykologiska 70 5.3.9 forskningsinstitut institut

SAMHÄLLSORGAN FÖR MEDELSTILLDELNING ELLER MED TILLÃMP- NINGSUPPGIFTER

Inledning Samhällsorgan för fördelning av forskningsmedel Statens råd för samhällsforskning (SFR) Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (HBF) Arbetarskyddsfonden (ASF) Styrelsen för teknisk utveckling (STU) Statliga forskningsråd utanför utbildningsdepartementets område Inrikesdepartementets expertgrupp för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA) Övriga statliga organ med engagemang i arbetslivsforskningen Kungl arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) Statens personalnämnd (SPN) Delegationerna för företagsdemokratifrågor inom statliga företag och förvaltningar samt på det kommunala området

ARBETSMARKNADSPARTERNA OCH ARBETSLIVSFOHSKNINGEN

Arbetsmarknadsparternas huvudorganisationers engagemang Personaladministrativa rådet (PA-rådet) Inledning PA-rådets tillkomst, verksamhetens första utveckling Nuvarande organisation och verksamhet, allmänt Forsknings- och utvecklingsverksamhet

FORSKNINGSBEHOVEN

Inledning Forskningsbehovens bakgrund i utvecklingen inom arbetslivet Beskrivning av forskningsområden Utgångspunkter, huvudtyper av forskning Kartläggande och beskrivande forskning Framtidsstudier inom arbetslivsomrâdet Utveckling av arbete och individ Utvärderande forskning Betingelser och resurser för olika typer av arbetslivsforskning

ÖVERVÄGANDEN En sammanfattning av arbetslivsforskningens nuvarande situation Allmän bakgrund Samhällets och arbetsmarknadsparternas nuvarande engagemang i den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen Synpunkter på forskningsbehov och forskningsorganisation “ Inledning

kokokøkø NNMN \)If\J-*

Forskningsområden och olika typer av forskning

oo oo Programverksamhet och genomförande av forskning

Utredningens slutsatser o 0 Organ för programverksamhet och

\)J\N\.›J\›l

anslagsgivning

\D\O\D\O

o o

LUM-l

Forskningsiñstitutioner u 0 Särskilda organisatoriska överväganden

10 UTREDNINGENS FÖRSLAG

av ett institut för beteendeveten- 148 10.1 Förslag om inrättande

skaplig arbetslivsforskning

arbetslivsforsk- 150 10.2 Utbyggnad av den beteendevetenskapliga

inom universitet och högskolor ningen arbetslivs- 151 för den beteendevetenskapliga 10.3 Programorgan

forskningen

|

Bilagor

I 155 I 1 Skrivelse till forskningsinstitutioner Bilaga svar på 158

i 2 Översikt av forskningsverksamhet enligt

Bilaga enkät hösten 1972

rådets 186 Ledamöter i Personaladministrativa styrelse Bilaga 3 å råd under den mandatperiod som slutade 1972 och

i svar på enkät 187

4 Översikt av forskningsverksamhet enligt I Bilaga hösten 1972 4 196

2 Bilaga 5 Exempel på avtal

för Stiftelsen institutet för 198 3 6 Förslag till stadgar Bilaga arbetslivsforskning

f

verksamheten vid institutet 202 3 7 till riktlinjer för Bilaga Förslag 3 att biläggas upprättat avtal för arbetslivsforskning

Sammanfattning

Utredningen tillsattes efter framställningar från Landsorganisationen, Svenska och arbetsgivareföreningen Tjänstemännens centralorganisation om ett ökat stöd från samhället till arbetslivsforskningen. Partsorganisationernabttalade härvid bl a att Personaladministrativa rådets kompetens inom område* v borde tilivaratas och vidareutvecklas.

Utredningen har kartlagt den aktuella beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. Denna är mångskiftande och spridd på ett stort antal forskningsinstitutioner. Forskningen har dock mycket knappa ekonomiska resurser och saknar 1 stor utsträckning förankringar som säkrar en systematisk och långsiktig verksamhet.

Utredningen anser att det finns ett behov av för arbetslivsforskningen ansvariga programorgan som kan överblicka och problem forskningsverksamhet inom olika sektorer av arbetslivet, väga olika forskningsbehov mot varandra, upprätta forskningsprogram j och genom verka för att anslagsfördelning dessa kommer till utförande.

Vad beträffar forskningens finner genomförande utredningen att denna bör vara organisatoriskt differentierad och bedrivas vid olika typer av varandra kompletterande institutioner. Utredningen anser att den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen liksom den arbetsvetenskapliga bör ut utbildningen byggas vid universiteten och de tekniska högskolorna och där förankras i mot området inriktade tjänster. Beträffande viss krävs arbetslivsforskning enligt utredningens uppfattning mer omfattande organisatoriska åtgärder.

Utredningen har i sina överväganden beträffande behoven av forskningsinsatser och av åtgärder för att få till stånd sådana hållit isär olika typer av vetenskaplig verksamhet, nämligen dels problemlösande forsknings- och utvecklingsarbete som avser att direkt leda fram till praktiska dels resultat, problembelysande forskning som avser att ge underlag för diskussion och beslut om vidare åtgärder, dels som är problemgenererande forskning fram-

SOL1l97355

tidsinriktad och som försöker formulera nya och tidigare obeaktahar mot bakgrund av direktiven de problemställningar. Utredningen och de särskilda krav som ställs i samband med en åtgärdsinriktad forsknings- och utvecklingsverksamhet ute på arbetsplatserna, främst uppehållit sig vid den problemlösande beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

Vad beträffar överordnade programorgan för denna senare forskning konstaterar utredningen att arbetarskyddsfonden, vilken påbörjade sin verksamhet 1972, här har en central ställning med uppgifter som gäller programarbete och anslagsfördelning. Arbetarskyddsfonden har i sin hittillsvarande verksamhet i olika sammanhang framhållit betydelsen av att beteendevetenskapliga aspekter på människans situation i arbetslivet beaktas. Enligt utredningens uppbör arbetarskyddsfonden ses som ett sammanhållande och fattning samordnande för all åtgärdsinriktad forskning som programorgan 1 individens problem i arbetslivet och därmed sammanhängande gäller som gäller arbetsorganisationen och dess funktionssätt, forskning således också för den problemlösande beteendevetenskapliga arbets-

livsforskningen.

Vad beträffar för genomförande konstaterar utorgan forskningens att den forskning som är inriktad på att finna nya vägredningen ar för av förhållandena på arbetsplatserna förutsätter utveckling där och praktisk erfarenen organisation vetenskaplig kompetens het kan kombineras. Denna forskning bör vidare ofta bedrivas tvär- Den måste slutligen förankras hos arbetsmarknadsvetenskapligt. sådant sätt att de i samverkan med forskarna får parterna på ett ett på forskningsinriktningen. Dessa krav avgörande inflytande kan utredningens uppfattning tillgodoses endast genom att enligt de forskningsbefrämjande åtgärder som i övrigt vidtas kompletteras med ett särskilt forskningsinstitut. Detta institut bör samverka med övriga forskningsinstitutioner inom området och är enutredningens uppfattning i vissa avseenden en förutsättning ligt för att dessa effektivt skall kunna fylla sina roller inom arbets-

livsforskningen.

föreslår därför att ett särskilt institut för beteen- Utredningen arbetslivsforskning tillskapas. Detta institut devetenskaplig skall utöver att bedriva och främja forsknings- och utvecklings-

verksamhet med främst en problemlösande inriktning verka för att den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningens rön kommer till praktisk tillämpning.

Utredningen har övervägt möjligheterna att anknyta den verksamhet som här avses till någon befintlig statlig forskningsinstitution, men har härvid ej funnit någon lämplig bas för verksamheten. Utredningen föreslår därför att ett särskilt fristående institut inrättas. Under förutsättning av Svenska arbetsgivareföreningens medverkan härtill föreslås att delar av Personaladministrativa rådets nuvarande organisation bildar bas för detta institut, som då organiseras som en stiftelse med staten och arbetsgivareföreningen som stiftare. Detta institut skall ledas av en styrelse med representanter för staten, Svenska arbetsgivareföreningen samt arbetstagareorganisationerna och finansieras genom bidrag från de båda stiftarna. Utredningen har ej i detalj kunnat ta ställning till institutets dimensionering men bedömer att detta med hänsyn till behoven av forskningsinsatser och forskningsområdets karaktär borde ha en stab om ett femtontal fast anställda forskare samt ett tjugotal rörliga forskartjänster, däribland tjänster för s k gästforskare.

10 SOLI197355

1 Inledning

1.1 Utredningens bakgrund, uppdraget

Utredningen tiêlsattes av chefen för industridepartementet

efter Kungl. Majzts bemyndigande 26.5.1972. I inledningen

till sitt anförande till statsrådorotokollet redogjorde

för de omständigheter som närmast föranlett departementschefen

hans hemställan om en utredning:

I skrivelse den 18 februari 1971 hemställde Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och centralorganisation (TCO) att Kungl. Tjänstemännens Majzt måtte undersöka i vilka former ett samhälleligt ekonomiskt stöd skulle kunna ges till forskning, utveckling och därtill relaterade kontakt- och informationsaktiviteter vid Personaladministrativa rådet (PA-rådet). I skrivelsen framhölls att ett ökat behov av arbetslivsforskning före- Vidare framhölls att PA-rådets nuvarande ekonomiska ligger. resurser är otillräckliga för att en systematisk och till-

räckligt omfattande forsknings-och utvecklingsverksamhet inom arbetslivsområdet skall kunna upprätthållas. Det basanslag, som utgick vid tidpunkten för skrivelsen, utgjordes av ett bidrag av 1,5 mi1j.kr. från SAF. Detta basanårligt borde dock, enligt gjorda beräkningar inom PA-rådet, slag till 6 milj.kr om PA-rådets potential tillfullo skulle höjas kunna utnyttjas. SAF har beslutat att höja sitt årliga bidrag den 1 januari Därutöver har SAF till 2 milj.kr. fr 0 m 1972. emellertid inte ansett kunna öka sitt bidrag. Mot denna sig att det borde vara en bakgrund bedömdes av organisationerna för samhälle och näringsliv att åstadgemensam angelägenhet komma för effektiva insatser de nödvändiga förutsättningarna när det gäller beteendevetenskaplig forskning och utveckling

inom arbetslivet.

Den 18 augusti 1971 överlämnade statskontoret till industrien utredning i ärendet. Statskontoret konstadepartementet terade i denna utredning att ett slutgilsammanfattningsvis beslut om statligt stöd till PA-rådet och formerna härför tigt borde anstå tills en noggrannare översyn av den personaladministrativa och arbetsvetenskapliga forsknings- och utvecklings-

verksamheten i landet hade genomförts.

I skrivelse den 14 december 1971 hemställde LO, SAF och TCO att måtte ta ställning till i vilka former Kungl. Maj:t staten i samverkan med arbetsmarknadsparterna kan åstadkomma förutsättningar för en väsentlig utökning av arbetslivsforsk- Vidare anfördes att PA-rådet utgör den centrala ningen.

11 S0lJl97355

institutionen inom detta forskningsområde och snarast borde erhålla en sådan utökad ekonomisk bas att dess särpräglade kompetens kunde tillvaratas och vidareutvecklas.

Statsrådet gav härefter sitt stöd åt den uppfattning om behoven av forskningsinsatser som parterna uttryckt genom sina

uppvaktningar:

Jag delar i stort den uppfattning som framförts av LO, SAF och TCO om behovet av en utökning av arbetslivsforskningen. En sådan utökning bör ske i former som gör det möjligt för arbetsmarknadens huvudorganisationer att bidra till och ha medinflytande på inriktningen av ifrågavarande forskningsverksamhet.

Ett statligt engagemang i syfte att tillvarata och stimulera arbetsvetenskapliga forskningsinsatser förankrade i arbetslivets praktiska problem är, enligt min uppfattning, angeläget inte minst mot bakgrund av den mångfald problem man möter och de ständigt pågående förändringarna inom arbetslivet. Självfallet måste statsmakternas åtgärder för att trygga sysselsättning och arbetsinkomst följas av strävanden att skapa gynnsamma förutsättningar för individens trygghet och utveckling i sin arbetssituation. Viktigt i detta sammanhang är att söka åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö samt ett ökat inflytande över arbetssituationen för de anställda. För att sådana förbättringar skall kunna åstadkommas krävs en i de praktiska problemen förankrad arbetslivsforskning. Statens ansvar för att en sådan forskningsverksamhet får en lämplig organisation och inriktning motiveras inte minst av dess ställning som landets största arbetsgivare.

I sitt anförande erinrade statsrådet vidare om vissa åtgärder

på arbetslivsforskningens område som nyligen vidtagits och om pågående verksamhet inom bl a den statliga personaladministrationen:

Arbetslivsforskningen spänner över ett mycket brett verksamhetsområde. Redan idag bedriver eller lämnar staten stöd till sådan forskning i olika former. En rad organ och institutioner har vuxit fram inom arbetslivsforskningens område. Vissa stora delar av området är eller har nyligen varit föremål för utredningar och åtgärder, t ex de arbetsmedicinska,arbetsmarknadspolitiska och socialpolitiska områdena.

12 sou 1973 -55

Sålunda har beslut fattats om att arbetsmedicinska institutet skall inordnas i arbetarskyddsstyrelsen. Institutet för arbetsmarknadsfrågor har ombildats till institutet för social forskning. Inom inrikesdepartementet arbetar expertgruppen för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor med uppläggning av utredningar rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar. Vidare har en arbetarskyddsfond inrättats för insatser om forskning, information och utbildning inom arbets- 3 miljöområdet och som finansieras genom generella g arbetsgivareavgifter uppgående till 0,03 procent. Personaladministrativt utvecklingsarbete bedrivs centralt inom statsförvaltningen av såväl statskontoret som statens personalnämnd. Frågor rörande förvaltnings- och företagsdemokrati behandlas f.n. inom delegationen för förvaltningsdemokrati samt delegationen för försöksverksamhet med företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen.

förordade slutligen att en sakkunnig skulle Departementschefen tillkallas för att göra en översyn av den tillämpade arbets-

livsforskning som har anknytning till det beteendevetenskapliga området. Utredningsuppdraget angavs närmare i följande avsnitt

av anförandet:

Den sakkunnige bör kartlägga pågående forskning och nuvarande statliga engagemang på det aktuella området

i

I samt pröva frågan om vilken inriktning och omfattning ? denna i framtiden bör ha. Därvid bör beaktas r forskning såväl samhällets ansvar i stort för utvecklingen inom l E arbetslivet som statens ställning som landets största i Vidare bör den arbetsgivare. sakkunnige pröva frågan i om hur en utökad arbetslivsforskning bör finansieras. Den sakkunnige bör även ta upp till prövning i vad

l mån förändringar i befintlig forskningsorganisation

F är motiverade och om så bedöms vara fallet lägga fram l förslag härom. Därvid bör den sakkunnige i första hand pröva möjligheterna att anknyta forskningen till av de statliga organ som sysslar med näranågot liggande frågor. Med hänsyn till PA-rådets ställning inom den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen förefaller det naturligt att undersöka möjligheterna att i detta sammanhang tillvarata PA-rådets kompetens › och personella resurser.

Den sakkunnige bör dock vara oförhindrad att överväga även andra alternativ för en organisatorisk lösning av frågan om samhällets insatser inom den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

SOlJ197355

En direkt statlig satsning på exempelvis PA-rådet i enlighet med förslagen i de refererade skrivelserna skulle ur statens synvinkel aktualisera vissa principiella problem, vilkas lösning i så fall torde kräva ingående överväganden. Ett problem gäller huvudmannaskapet för PA-rådet. Oavsett hur de praktiska detaljerna skulle komma att utformas torde det förhållandet att staten lämnar ett mera reguljärt bidrag till PA-rådets forskningsverksamhet innebära att staten också fick ett visst ansvar för verksamheten. Konsekvenserna av ett dyligt ansvar är med utgångspunkt i PA-rådets nuvarande organisation, enligt min uppfattning, svåra att bedöma, eftersom PA-rådet utom ren forskningsverksamhet bedriver kommersiellt inriktad konsultationsverksamhet. Den sistnämnda verksamheten berörs inte av förslagen i skrivelserna. Det är dock förenat med betydande svårigheter att behandla forskningsverksamheten fristående från den mer kommersiella verksamhetsgrenen.

Den sakkunnige bör under utredningsarbetets gång hålla nära kontakt med arbetsmarknadens huvudorganisationer samt med berörda myndigheter.

Den sakkunniga bör vara oförhindrad att ta upp även andra frågor som hänger samman med de nu nämnda.

1.2 Utredningsarbetet

Utredningen har i enlighet med direktiven sökt kartlägga pågående verksamhet inom området beteendevetenskaplig arbetslivsforskning. Utredningen gick härvid ut med en cirkulärskrivelse till bl a de psykologiska, pedagogiska, sociologiska och företagsekonomiska institutionerna vid universiteten; Psykotekniska institutet vid

Stockholms universitet; Ekonomiska forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm; institutionerna för industriell ekonomi och organisation vid de tekniska högskolorna samt Personaladministrativa rådet. I denna skrivelse (bil. 1) anhöll utredningen om uppgifter om den arbetsvetenskapliga eller näraliggande verksamhet som under senare år bedrivits vid institutionen, arbetsinsatser och resurser för denna verksamhet etc. Ytterligare uppgifter om olika institutioners verksamhet har erhållits genom verksamhetsberättelser, projektkataloger o s v. I vissa fall har uppgifter om arbetslivsforskning inhämtats genom personliga kontakter med enskilda forskare.

14 sou 1973-55

Utredningsmannen och sekreteraren har vidare varit i kontakt med företrädare för bl a arbetarskyddsfonden, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen, statskontoret, statens personalnämnd, stiftelsen riksbankens jubileumsfond, universitetskanslersämbetet. skolöverstyrelsen, forskningsrådsutredningen, Statsföretagens förhandliDâS°PEani$ati°nø AB Stats företag, landstingsförbundet, kommunförbundet samt kooperativa förbundet. s i iI x Utredningens beskrivning av behoven av beteendevetenskaplig arbetslivsforskning har grundats på ett material som utformats i samarbete mellan de experter i som där utredningen företrätt arletsmarknadens huvudorganisationer.

Vid sammanträden med utredningens experter har företrädadeltagit re för centrum för vid tekniska humanteknologi Kungl högskolan, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, statens personalnämnd samt institutet för social forskning.

Till utredningen har överlämnats en av en inom arbetsgrupp Ingenjörsvetenskapsakademien utförd utredning Arbetsmiljön och arbets- - och vetenskapen forskning utbildning på det arbetsvetenskapliga området (IVA-rapport 43, Stockholm vilken akademien till- 1972), ställt industridepartementet för beaktande.

Sveriges Personaladministrativa förening samt Sveriges sociologförbund har till utredningen framfört beträffande besynpunkter hov av insatser samt vissa problem inom arbetslivsforskningens område.

Utredningen har avgett yttranden över dels teknisk utbild- Högre ning och forskning i övre Norrland, betänkande III av avgivet organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning

i övre Norrland (Luleå 1972); dels betänkandet Att

välja framtid, avgivet av arbetsgruppen för framtidsforskning (SOU 1972:59).

SOU197355 I 5

2. Arbetslivsforskningen: problemområden, mål och medel.

2.1 Översikt, vissa definitioner.

Arbetslivet utgör ett vidsträckt och mångskiftande forskningsfält. I begreppet arbetslivsforskning kan innefattas många sinsemellan mycket olikartade typer av forskning. Ett flertal vetenskapliga discipliner är engagerade i denna forskning. I detta kapitel presenteras en översikt av den verksamhet som kan innefattas i begreppet arbetslivsforskning. Mot bakgrund av denna översikt lämnas vissa definitioner och beskrivningar av den verksamhet som utredningen haft att behandla.

Arbetslivet som forskningsområde, arbetsmarknadssystemet enligt en tidigare använd terminologi (Dahlström 1965), kan indelas i nivåer i en mikro - makrodimension. För denna har det utredning framstått som ändamålsenligt att särskilja tre huvudnivåer: I. Individen och närmiljön, II. Arbetsenheten (arbetsorganisationen och arbetsgruppen) samt III. Samhället. Vid en indelning i mikro- resp. makrobetonad forskning brukar de två första av dessa nivåer hänföras till mikroplanet, den sista till makroplanet. På varje sådan nivå kan i nästa beskrivningsled en rad olika problemområden för forskningen listas.

Den första av dessa nivåer omfattar den forskning som är inriktad på individen inför och i arbetslivet, d v s studie- och yrkesvalsprocessen; individen på arbetsmarknaden samt individen i arbetet. Studiet avser individens upplevelser och övriga psykiska reaktioner, fysiska reaktioner och fysisk påverkan, beteenden, valhandlingar, prestationer, psykiska utveckling 0 s v, allt relaterat till olika förhållanden i den omgivande miljön. Vad beträffar arbetsmiljön kan som huvudgrupper av komponenter i denna urskiljas tekniska sådana d v s arbetsprocessen med utformningen av arbetsuppgifter etc; fvsiska som belysning, buller och klimat; administrativa som styrsystem och formell beslutsordning samt sociala som arbetsgrupp och arbetsledning.

Den arbetslivsforskning som gäller individen och dennes närmiljö har utgått främst från medicinen och fysiologin, psykologin samt pedagogiken. Särskilda beteckningar på grenar av dessa discipliner inriktade på arbetslivet som tillämpningsområde används ofta:

15 SOU 197355

o s v. Dessa beteckningar är tamarbetsmedicin, arbetspsykologi och under dem kan i sin tur en rad olika underligen ospecifika rubriker för olika specialområden ställas upp.

Vid studiet av fysiska faktorer i arbetsmiljön tas naturvetenskapen i anspråk. Vidare är tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete självfallet av stor betydelse vid behandlingen av människans problem i arbetet främst i industriellt sådant. En särskild beteckning på ett tvärvetenskapligt angreppssätt där medicin, psykologi, naturvetenskap och teknik förenas vid utformningen av arbetsmetoder, maskiner och redskap med hänsyn till människans förutsättningar och behov har lanserats, nämligen ergonomi.

Nästa nivå av arbetslivsforskningen avser studier av arbetsenheten och dess sociala processer: samspelet mellan individer, kommunikation, beslutsfattande o s v. Med arbetsenhet avses här såväl sådana i förhållande till det omgivande samhället relativt fristående organisationer som företag, myndigheter och institutioner, som underenheter av dessa, t ex avdelningar och arbetsgrupper. Den arbetslivsforskning som avser arbetsenheten har utgått från sociologin och socialpsykologin samt företagsekonomin. Teknisk forskning och utvecklingsverksamhet har givetvis nära anknytning till arbetslivsforskningen även på denna nivå. Socialpsykologiskt forskning och tillämpning inom arbetsenheter betecknas ibland organisationspsxkologi. Ett annat begrepp, som användes beträffande forskningen på denna nivå är personaladministrativ forskning. Vid de tekniska högskolorna har beteckningen industriell ekonomi och organisation använts om en verksamhet som tillhör denna nivå av arbetslivsforskningen.

Arbetslivsforskningens tredje nivå enligt den här använda indelningen avser företeelser av mer övergripande karaktär inom samhället. En väsentlig del av denna verksamhet kan betecknas som arbetsmarknadsforskning. Två huvudområden för denna är arbetsmarknadens funktionssätt respektive arbetsmarknadspolitiken och dess verkningar. Ett annat vetenskapligt huvudområde på denna nivå är arbetsrätten. Studiet av partsorganisationerna och deras verksamhet ses som en underavdelning av den som avser

kan forskning

arbetsmarknadens funktionssätt, eller ev avgränsas som ett särskilt huvudområde.

SOLll97355 17

Forskningen på denna arbetslivets makronivå är disciplinärt anknuten till nationalekonomin, statskunskapen, arbetsrätten och sociologin.

Två mer övergripande beteckningar som används inom arbetslivsforskningens område är arbetsmarknadsforskning samt arbetsvetenskap. Den förra beteckningen används som nyss anförts beträffande viss forskning som avser företeelser på samhällsnivå. Han har emellertid olika sammanhang konstaterat att arbetsmarknadsforskningen också har anledning att studera förhållanden inom företag och andra arbetsenheter som på olika sätt påverkar t ex efterfrågan på arbetskraft eller leder till utstötning av arbetskraft. Arbetsmarknadsforskningen skulle då innefatta viss forskning även på den andra av de tre nivåer som här skisserats. I vissa fall synes begreppet arbetsmarknadsforskning ha getts en ännu vidare innebörd.

Begreppet arbetsvetenskap synes vanligen användas i samband med en forsknings- och utvecklingsverksamhet som är inriktad på konkreta praktiska åtgärder avseende den ömsesidiga anpassningen mellan å ena sidan arbetsorganisation och arbetsuppgifter och å andra sidan de arbetande. Till arbetsvetenskapen kan således den verksamhet som tillhör den första av de tre nivåerna av arbetslivsforskning föras. Ergonomin är en huvudsektor av denna praktiskt betonade verksamhet. En annan sektor omfattar individinriktade åtgärder, t ex vid individens yrkesval eller vid urval och placering av personal inom arbetsorganisationen. Annan sådan individinriktad verksamhet avser problem vid yrkesutbildning och arbetsträning. Den individinriktade verksamheten faller inom arbetspsykologin och arbetsmedicinen samt inom yrkes- eller arbetspedagogiken. I begreppet arbetsvetenskap ingår också de socialpsykologiska tillämpningarna på den andra av de tre nivåerna, d v s organisationspsykologin samt viss produktionstekniskt och företagsekonomiskt forsknings- och utvecklingsarbete.

Den beskrivning av arbetslivsforskningen som här lämnats sammanfattas i fig. 1.

18 SOU 1973 55

Fig. 1

- och Arbetslivsforskningen problemområden forskningsgrenar

NIVÃER F O R S K N I N G S G R E N A R

Problemområden (exempel)

I INDIVIDEN OCH NÄRMIIJÖN l

Individen inför arbetslivet:

studie- och yrkesvalsprocessen Arbets- |---

psykologi Psykologi

Individen på arbetsmarknaden Arbets- |

Individen i arbetet: sociologi

:Sociologi

Arbets- tMedioin och P individ teknisk miljö medicin fysiologi individ fysisk miljö 4 A individ administrativ :Naturveten- K miljö individ social --- - k ap miljö

S Ergonomi -15

:Teknik N v

E Arbets- Speciella gruppers problem T (handikappade, äldre, etc.) pedagogik Pedagogik

...i

f E

V II ARBETSORGANISATIONEN OCH S

T

ARBETSGRUPPEN T E Den tekniska produktionsprocessen

B (sociotekniska problem)

R

fa

Företagsadministrationen, Organisations- Sociologi A styrsystem etc. psykologi _U Ssocialpsykologi I

**""""°"°"°'

Företags- Personalpolitiken, personal- Industriell ekonomi administrationen ekonomi och -

organisation _§Produktions-

Parts- och grupprelationer,

samverkans- teknik

maktförhållanden, system, etc.

Arbetsledningen

Arbetsgruppen

I III SAMHÄLLET

Arbetsmarknadens funktions-

sätt

Arbetsmarknadspolitiken, G arbetsmarknadsorganen och deras Nationalekonomi

N verksamhet

I Statskunskap Partsorganisationerna och deras N

ARBETSMARKNADS-

verksamhet Arbetsrätt K S Arbetslagstiftningen, samhällets Sociologi kontrollorgan oçh deras verksam- R het O

F Utbildningspclitiken, utbild-

ningsväsendet i relation till

arbetslivet

Utredningen har enligt direktiven att behandla den arbetslivsforskning som har anknytning till det beteendevetenskapliga området. Ordet beteendevetenskap används vanligen som en sammanfattande beteckning på disciplinerna psykologi, och pedagogik sociologi. Inom svenskt universitetsväsende tillhör dessa ämnen de samhällsvetenskapliga fakulteterna. Övriga ämnen vid dessa fakulteter är bl a nationalekonomi, statskunskap och företagsekonomi. För dessa senare ämnen har i vissa sammanhang beteckningen socialvetenskaper använts. Sociologin intar här en mellanställning, så att vissa grenar av denna förs till beteendevetenskapen och andra till socialvetenskapen. Ett gränsområde mellan sociologin och psykologin av stor betydelse inom arbetslivsforskningen är socialpsykologin.

Det är möjligt att utifrån indelningen i grundforskningens områden definiera en beteendevetenskaplig arbetslivsforskning som har sin tyngdpunkt i studiet av arbetslivets mikroproblem, (nivå I och II), och en socialvetenskaplig som har sin tyngdpunkt i studiet av makroproblem (nivå III). Inom mikroområdet kan dessutom en medicinsk ,

arbetslivsforskning avgränsas. Vissa typer av arbetslivsforskning l

faller entydigt i de kategorier som här angivits. Utvecklingen har \ emellertid i stor utsträckning gått mot en ökad integrering mellan \ \ olika områden avsådan forskning. Denna utveckling gör sig gällande såväl arbetS1iVSf°r$knin%9nS olika nivåer 2222 enligt den indelning

som här skisserats, som mellan dessa.I det första fallet innebär

integreringen t ex att medicinska och beteendevetenskapliga aspekter på den ömsesidiga anpassningen mellan individ och arbete samä tidigt studeras, i det senare fallet t ex att ekonomiska studier av effekterna av arbetsmarknadspolitiken med beteende-

I

kompletteras vetenskapliga studier, d v s insamling av psykologiska och sociologiska data.

Utredningen har således att behandla en forskning som delvis be- 4

g

drives som en disciplinmässigt avgränsad verksamhet, delvis och i ökad utsträckning som ett inslag i en tvärvetenskaplig sådan. Den senare verksamheten kan vara baserad i disciplinmässigt homcgena institutioner, vilka deltar i samprojekt med andra institutioner, eller inom tvärvetenskapligt uppbyggda sådana. x

i

\ F i \ 20 |

SOU1973§Q

2.2 Arbetslivsforskningens mål.

I olika har motiven ur tillämpningssynpunkt för den sammanhang arbetslivsforskningen behandlats, bl a i beteendevetenskapliga

en rapport till FN:s miljökonferens 1972 (Bolinder m fl 1972).

Här de värderingsmässiga utgångspunkterna för en grupperades \ i olika psykologisk och sociologisk arbetsmiljöforskning fyra motivkretsar: ; i zr - strävan att öka effektivitet och i 1. Ekonomiska motiv i å och att minska de kostnader som sammani produktivitet i v med hög personalomsättning och hög frånvaro. hänger é z Arbetslivsforskningen kan bidra till att åstadkomma s å förhållanden arbetsplatsen som skapar arbetsglädje på och Det antas här att detta i sin arbetsengagemang. tur leder till högre prestation, lägre frånvaro 0 s v.

Humanistiska motiv1l strävan att skapa arbetsförhåll-

anden som ger individen möjlighet att uppleva arbetstillfredsställelse, att skapa meningsfulla och intressanta arbetsuppgifter. Här betonas arbetstillfreds-

ställelsens egenvärde.

motiv - strävan att skapa Medicinska-mentalhygieniska förhållanden som gör att arbetet kan upplevas som meningsfullt. Arbetet är i vår kultur ett väsentligt livsområde. Arbetsuppdelning med på meningsfullt innehåll utarmade uppgifter, olika slag av tvång och ofrihet etc., antas leda till minskad självkänsla och en känsla av främlingsskap inför arbetet. Sådana negativa upplevelser av arbetet kan antas påverka individens totala livsanpassning och få negativa återverkningar på såväl den psykiska som indirekt också på den fysiska hälsan.

1) I citerade rapporten användes här beteckningen ideo-

den

logiska motiv. Under punkt 4 nedan användes beteckningen politiska motiv.

4. Demokratisträvanden - motiv - strävanden ideologiska

att öka individens inflytande på i första hand sin

närmaste arbetssituation. Om man ökar individens möjligheter till självbestämmande och ansvar för det arbete han utför, antas dennes engagemang i frågor på högre nivåer i arbetsorganisationen också att öka. En sådan utveckling kan eventuellt leda till ett ökat engagemang också i samhällsfrågor utanför arbetet.

De olika motiv för en forskning som gäller individens upplevelser 1 arbetet och samspelet mellan individer i en arbetsgrupp som här anförts synes i stor utsträckning vara tillämpliga också beträffande annan arbetslivsforskning. Betoningen av olika motiv varierar dock mellan olika delar av denna forskning.

Vid en mer ingående analys av arbetslivsforskningens förutsättningar, funktioner och roll i samhället aktualiseras en rad komplicerade och inte minst under de senaste åren livligt debatterade problem. Här skall endast några relativt allmänna synpunkter på arbetslivsforskningens ställning i samhället läggas, av betydelse bl a vid valet av organisationsformer för denna forskning. Utvecklingen inom arbetslivsforskningen i Sverige beskrives närmare i kap. 5.

Den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen, som denna beskrivits i föregående avsnitt, inrymmer såväl en samhällsfilosofisk som en naturvetenskapligt grundad forskningstradition.

En framträdande riktning inom den samhällsfilosofiskt grundade forskningstraditionen hävdar att forskaren aktivt måste engagera sig i samhällsfrågorna. Denna typ av forskning är primärt engagerad i målsättningsfrågorna i samhället, och ser ofta som sin uppgift att vara idé- och opinionsskapande i samhällskritisk riktning. Under det senaste decenniet har denna typ av arbetslivsforskning vuxit i omfattning sâväl inom Sverige som internationellt. Stora delar av denna forskning är makroinriktad, men även mer mikrobetonad forskning med sådan inriktning förekommer. Bl a har Marxs teorier om individens

främlingsskap (alienation) i industriarbetet tagits upp av den

psykologiska forskningen.

22 SOU 1973 :S5

Inom den naturvetenskapligt förankrade, empiriskt-analytiska tradition inom beteendevetenskapen som utvecklades från senare hälften av 1800-talet hävdas att forskningen bör stå fri från värderingar. Forskaren bör enligt det synsätt som här dominerat ej aktivt engasig i samhällsfrågorna, utan nalkas dessa på ett förutsättgera sätt för att nå fram till en objektiv kunskap. I denna ningslöst forskningstradition har det tett sig naturligt att den beteendeforskningen på samma sätt som naturvetenskap och teknik , vetenskapliga åtagit sig målinriktade forskningsuppgifter för olika organ i sami å o hället. En tillämpningsforskning inriktad på att finna läsningar på i. praktiska problem växte således här fram. Den arbetspsykologi som utvecklades främst i USA under 1910- och arbetade inom 1920-talen, denna forskningstradition. Man var här främst individinriktad och ägnade sig åt mätning av individens förutsättningar för olika typer av arbeten. Psykologin togs i viss omfattning också i anspråk för att åstadkomma en rationell arbetsutformning med hänsyn till människans prestationsförmåga i vissa hänseenden. Verksamheten baserades på begränsade studier av människan i arbetet inriktad på att fastställa prestationskraven i olika befattningar.

I ett senare skede vidgades blickfältet inom arbetspsykologin och den motsvarande empiriskt-analytiskt orienterade arbetssociologin. Bl a kom de sociala faktorerna i arbetsmiljön nu att tillmätas allt större betydelse. Vidare ökade de beteendevetenskapliga arbetslivsforskarnas intresse för motivationsfrågor. Den utvecklingslinje som här påbörjades innebar bl a att man från forskarnas sida började ifrågasätta vissa av de principer som legat till grund för utformningen av produktionsapparaten inom industrin, t ex beträffande arbets- Arbetspsykologins och arbetssociologins företrädare hävuppdelning. dade att man här utgått från felaktiga teorier om människans motivation och beteende. Även inom denna typ av arbetslivsforskning började forskarna nu intressera sig för en idéskapande och opinionspåverkande verksamhet, t ex i form av ett populärvetenskapligt författarskap. Man har här ofta i första hand riktat sig till de ledande inom näringsliv och administration.

Arbetslivsforskningen kan således i ett perspektiv ses som en självständigt verkande part i samhället. Denna forskning kan också ses som ett instrument för målbestämda uppgifter som formuleras av olika instanser i samhället utanför forskningsinstitutionerna.

Viktiga uppgifter för arbetslivsforskningen är att blottlägga aktuella brister och problem i samhället eller risker för negativa verkningar av en pågående samhällsutveckling. Forskningen har också till uppgift att samla kunskapsunderlag för val av åtgärder, att finna metoder för att åstadkomma förändringar i en viss bestämd riktning, samt att utvärdera effekterna av vidtagna åtgärder.

I kapitlet omnämnda arbeten: Bolinder, E et al: Arbetsmiljö, Stockholm 1972. Dahlström, E: Arbetssociologiska problem och fråveställningar pågående och planerad forskning på arbetssocio-

logins område i Sverige. (Konferens kring ar-

betsmarknadsforskning, AMS 1965, stencil)

24 sou 1973:55 ;

5. Utvecklingen inom den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen i Sverige.

Ãterblickar på utvecklingen i Sverige inom olika områden av den tillämpningsinriktade arbetspsykologin, respektive inom samhällsvetenskapen i allmänhet, har lämnats i bl a Arbetspsykologisk verksamhet, betänkande av 1962 års arbetspsykologiutredning, samt i skriften 2O års samhällsforskning, utgiven av statens råd för samhällsforskning 1969. a

E

Z Den följande framställningen avser att i korthet belysa några all- E männa drag i utvecklingen.

Den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen i vårt land har en relativt kort historia, i stort sett omfattande de tre senaste decennierna.

kan konstateras att den definition av begreppet be- Inledningsvis teendevetenskaplig arbetslivsforskning som ges av den pågående pedagogiska och sociologiska forskningen inom arpsykologiska, betslivet är tämligen olikartad vid olika tidpunkter. Ämnen eller som vid en tidpunkt varit attraktiva för forskarna kan vid problem en senare tidpunkt mer eller mindre ha försvunnit eventuellt för att senare återkomma i forskningen. Under den korta period som arbetslivsforskning förekommit i Sverige har valet av forskningsområden, insatsernas omfattning, forskningsstrategi och forskningsmetodik liksom forskningens förankring i värderingssystem snabbt l U 3 förandrats. I l Den svenska arbetslivsforskningen har i stor utsträckning följt internationella strömningar.

Den arbetspsykologiska forskningen under 1940- och 50-talen prägå S lades främst av amerikanska men även brittiska förebilder. Den var av metoder för mätning av framför allt inriktad mot utveckling individkapacitet och mot utveckling av metodik för arbetsanalyser.

SOU197355

Ett stort antal forskningsinsatser avsåg sålunda utveckling av begåvningstest, intresse- och attitydmätningsmetoder, personbedömningsmetoder och olika arbetsanalytiska mätmetoder. Den arbetspsykologiska forskningen fick även impulser från den s k human relations-rörelsen i USA med ledarskaps- och arbetsgruppsproblem

som forsknings0bjekt.Inom detta forskningsområde engagerade

sig även arbetssociologin och arbetspedagogiken.

Arbetssociologin uppvisade under 50-talet en förhållandevis stor aktivitet. En rad sociologer inriktade sig på arbetslivsproblem. Förutom forskning på ledarskaps- och arbetsgruppsområdet genomfördes bl a större forskningsprogram som avsåg anpassning och trivselproblem, informations- och kommunikationsfrågor på arbetsplatsen, liksom bredare kartläggningar av människans situation i industrisamhället.

Forskningen på det arbetspedagogiska omrâdet var fortfarande relativt obetydlig. Förutom studier över effekter av chefsutbildning baserad på human relations-teorin gênomfördes bl a vissa studier avseende inlärning av manuella färdigheter och kunskaper inom den industriella utbildningen.

Som tidigare nämnts influerades den svenska arbetslivsforskningen under senare delen av 1940-talet liksom under 50-talet i hög grad av internationell forskning på området. tillväxt Forskningens under denna period sammanhängde sannolikt också i hög grad med att man då i större utsträckning började tillämpa forskningsrön praktiskt.

Den tidiga praktiska arbetspsykologiska verksamheten i var Sverige

liksom i andra länder främst inriktad på personurval. Det utveck-

lingsarbete som här bedrevs följde vanligen nära olika utländska förebilder. Viss utvecklings- och tillämpningsverksamhet inom omrâdet hade förekommit redan under 1920-talet. Under 1950-talet användes bl a inom Statens Järnvägar vissa psykologiska urvalsmetoder. Under slutet av 1950-talet påbörjades en verksamhet med psykologiska undersökningsmetoder vid yrkesvägledning och arbetsvård.

26 sou 1973-55

större fick de psykologiska urvals- och anlags- Någon omfattning av

...wmvwwuvvøw--øe-m_

i Sverige emellertid ej förrän i slutet 1940prövningarna Den verksamheten bedrevs till en början talet. arbetspsykologiska i direkt till universitetens pedagogiska. senare främst anslutning .., institutioner. En mer utbyggd organisation för denna psykologiska, verksamhet tillkomsten av de psykotekniska instiskapades genom i Stockholm och under 1940-talet. Dessa institut tuten Göteborg fram ur de institutionerna. Här bedrevs främst växte psykologiska men också vissa urvalsprövningar vid antagyrkesanlagsprövningar av elever till utbildningsanstalter eller i anställningsning Den arbetspsykologiska verksamheten inom sammanhang. tillämpade landet sedan Personaladministrativa rådet expanderade kraftigt mitten av i sin konsulatationsverksamhet inkluderat vid 1950-talet också och yrkesanlagsprövningar. PA-rådets urvalspersonurval konsultation i inledningsskedet främst arbetsledaraspiranter. gällde av arbetsledaraspiranter hade Psykologiska lämplighetsprövningar dessförinnan i mindre omfattning utförts av Arbetsledarinstitutet. Senare tillkom vid PA-rådet prövningar av en rad andra kategorier, där t ex sökande till verkstadsskolor kom att utgöra en stor grupp.

av tillkom det första privata institutet för Vid slutet 1940-talet konsultation, Institutet för tillämpad psykologi arbetspsykologisk En viss fortsatt privat etablering av sådan koni Saltsjöbaden. sultationsverksamhet har förekommit. Konsultationsområdet har dock

dominerats av PA-rådet.

Inom den militära sektorn en psykologisk verksamhet, främst byggdes upp under mitten av avseende psykologiska lämplighetsprövningar, För denna verksamhet inrättades senare det Militär- 1940-talet. psykologiska institutet.

med standardiserade intervjuer och sociologisk undersökningsteknik bl a i bruk inom PA-rådets konsultationsenkäter togs praktiskt verksamhet vid undersökningar av orsakerna till hög personalomsättoch liknande. Likaså framväxte en omfattande utbildningsning konsultation vilken drev fram ett utvecklingsarbete som avsåg

SOUl97355 27

metoder och instrument för av analys utbildningsbehov och för evaluering av utbildningsresultat.

Under denna period och ett in stycke på 1960-talet betraktades i Sverige arbetslivsforskningen i allmänhet som föga kontroversiell. Arbetsmarknadens parter, vilka t ex i PA-rådet med dess vetenskapliga fond hade en gemensam plattform för diskussion av forskning, ifrågasatte knappast forskningens de konvenobjektivitet, tionella akademiska kriterierna på forskning eller definitionen av forskning. Möjligen kan sägas att den forskarbetsvetenskapliga ningens övervägande tillämpningskaraktär gjorde den dubiös något för vissa företrädare för universitet och högskolor. Man kan också konstatera att av de tänkta forskningen mottagarna, avnämarna i arbetslivet, ibland bedömdes som svårförståelig eller t 0 m som onyttig-

Senare under 1960-talet förändras forskningssituationen. Den förändring som då ägde rum påverkar starkt den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen i dag.

Förändringen innebar bl a att av ökade. omfattningen forskningen Forskningen fick också en mer mot utpräglad inriktning praktiskt betydelsefulla områden som t ex arbetstillyrkesvalsprocessen, fredsställelse och arbetsutformning, mental teknisk hälsa, utveckling och alienation_ företagsdemokrati, sociotekniska system, organisationsutveckling samt arbetskonflikter.

De tidigare relativt klara mellan gränserna skilda akademiska discipliner började nu att suddas ut. forsk- Tillämpningsinriktad ning kom i större att utsträckning accepteras som akademisk meritering. Gränserna mellan och grundforskning tillämpningsinriktad forskning, utveckling och praktiska experiment blev mindre skarpa.

28 sou 197355

Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning började i ökad utsträckning att bedrivas inom andra discipliner än de traditionella pedagogik, psykologi och sociologi, t ex vid handelshögskolor och tekniska högskolor.

Stora delar av arbetslivsforskningen blev nu också mer omstridd och kritiserad ur ideologiska utgångspunkter. Vissa grupper framhöll att denna forskning bör vara kontroversiell. En polarisering av ofta klart politisk karaktär ägde rum. Främst forskarna själva började ifrågasätta sin egen eller andra forskares tidigare vanligen ej ifrågasatta objektivitet. Forskare började acceptera att deras egna värderingar kan påverka och styra deras val av forsk- Z ningsområden och av forskningsmetodik, tolkningen av resultaten 0 s v. Problemet formulerades bl a som Vetenskaplig distans eller § å samhällsförändring, vilket är underrubriken på en bok av den

norske sociologen Ingvar Løchen, Sociologens dilemma (Stockholm

1972). Beteendevetenskapernas strävanden att imitera naturvetenskaperna med deras forskningsstrategi och metodik, vilka tidigare ofta betraktats som Forskningens och be-

självfallnalifrågasattes.

teendevetarnas roll blev ett hett diskussionsämne, bl a i samband med den s k mentalhälsokampanjen vid slutet av 1960-talet. Man de- , batterade här frågor som: Vilkas ärenden går forskaren? Kan forskningen vara opolitisk? Vad innebär fundamentala begrepp som mental § hälsa, arbetstillfredsställelse, anpassning, medinflytande och medbestämmande?

En rad svenska teoretiker och forskare har under senare år analyserat och debatterat de ovan antydda frågeställningarna med anknytning till den internationella forskningsdebatten, som t ex Gunnar i Myrdal: Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen (1968), Joachim Israel: Om konsten att lyfta sig själv i håret och behålla barnet _

å i badvattnet (1972), Jarl Bengtsson: Utbildningsval, utbildnings-

forskning och utbildningsplanering (1972).

Sammanfattningsvis kan konstateras att forskningen visserligen alvarit okontroversiell i akademiska sammanhang men att den bedrig teendevetenskapliga arbetslivsforskningen under åren fram till

SOlJ197355

1960-talets början var förhållandevis okontcoversiell i vårt land. Den accepterades och mottogs i arbetslivet med ett relativt svalt men i stort sett positivt intresse. Senare delen av 1960-talet, liksom den hittillsvarande delen av 1970-talet ger en annan bild; . en bild av spänningar, polariseringar och För ifrågasättanden. många forskare och andra med engagemang i forskning kan denna förändring ses som ett hot, som ett skrämmande framtidsperspektiv. För andra kan den ses som något positivt, som tecken på att forskningen verkligen berör väsentliga samhällsproblem. Man ser med tillfredsställelse att den avskildhet från verkligheten som ibland präglat forskningen försvinner och att den beteendevetenskapliga forskningen får en viktigare roll att spela vid utvecklingen av förhållandena inom arbetslivet. Parterna på arbetsmarknaden har i ökad utsträckning engagerat sig i denna forskning. I vissa fall har forskningen uppfattats som ett hot mot egna intressen, vilket lett till svårigheter för forskarna. Till detta bör fogas att också en strävan till en gemensam satsning från arbetsmarknadsparternas sida på forskning kring väsentliga arbetslivsproblem har kunnat iakttagas under senare delen av 1960-talet och de första åren av 70-talet. Sålunda har ett antal aktiva samarbetsorgan för forskning och utveckling inom medinflytande- och medbestämmandeområdet tillskapats, på den privata sektorn Utvecklingsrådet med deras arbetsgrupp för forskning, på den statliga sidan Företagsdemokratidelegationen och Delegationen för förvaltningsdemokrati. Motsvarigheter finns även på den primär- och sekundärkommunala sidan.

Dessa engagemang från parternas sida har lett till forskningsansatser som trots bristande resurser skapat inte förväntningar, minst internationellt. De förutsättningar som vårt land har när det gäller mellanpartsligt samarbete gör att vi med ökade resurser borde ha möjligheter att ge väsentliga bidrag till arbetslivsforskningen även internationellt, speciellt inom den del av denna som förutsätter partssamverkan.

30 SOU197355

I kapitlet omnämnda arbeten: r iE Arbetspsykologisk verksamhet. SOU 1966:40 å J: Utbildningsval, utbildningsforskning och utbildnings- Bengtsson, planering, Lund 1972

J: Om konsten att lyfta sig själv i håret och behålla Israel, barnet i badvattnet, Stockholm 1972

Løchen, I: Sociologens dilemma, Stockholm 1972

G: i Samhällsforskningen, Stock- Myrdal, Objektivitetsproblemet holm 1972

Statens råd för samhällsforskning: 20 års samhällsforskning, Stockholm 1969.

SOU197355 31

4. Forskning och samhälle - organisatoriska frågor

4.1 Inledning

Utredningen har haft att behandla frågor som gäller relationerna

mellan den beteendevetenskapliga forskningen och arbetslivet som

tillämpningsområde för denna forskning. har bl a sökt Utredningen klargöra vilka åtgärder som erfordras för att olika typer av ar-

betslivsforskning skall komma till stånd, vilka krav som denna

forskning ställer på forskningsinstitutionerna i olika hänseenden samt vilka åtgärder som erfordras för att tillvarata resultaten

av arbetslivsforskningen och föra ut dessa så att de kommer till

praktisk tillämpning.

I detta kapitel behandlas inledningsvis de begrepp som vanligen

användes för att ur tillämpningssynpunkt särskilja olika typer av

forskning samt särskilt vissa begrepp som utredningen ansett klar-

görande vid diskussionen av arbetslivsforskningens problem. Vida-

re diskuteras för åtgärder styrningen av forskning mot tillämp-

ningsproblem samt organisationen av en tillämpningsinriktad sam-

hälls- och beteendevetenskaplig forskning. Slutligen behandlas

den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningens funktioner i

samhället och omsättningen av denna rön forsknings i praktisk

verksamhet.

4.2 Beteckningar på olika typer av vetenskaplig verksamhet

Vid diskussion av forskningsfrågor användes ofta en terminologi

som särskiljer begreppen grundforskning, tillämpad och forskning

utvecklingsarbete. Dessa begrepp definieras vanligen på följande

sätt (SCBs definition):

Grundforskning: Systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd tillämpning i sikte.

Tillämpad forskning: Systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och idéer med en bestämd nya tillämpning i sikte.

Utvecklingsarbet : Systematiskt utnyttjande av forskningsresultat och vetenskaplig för att kunskap åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller förbättväsentliga ringar av redan existerande sådana.

Den enligt dessa definitioner görs mellan grunddistinktion,som och forskning kan synas oklar. Detta har bl a forskning tillämpad framhållits i en rapport från TCOs forskningsdelegation (Stockholm, Här konstateras bl a att bakom den övervägande delen av _ 1970). forskningen finns någon vag om också inte uttalad föreställning

wwvmwn..

om att skulle få någon tillämpning. I denna rapport forskningen det samspelet mellan samhällsstruktur och belyses komplicerade vetenskap i samhällsutvecklingen.

Den forskning som behandlar människans elbeteendevetenskapliga ler funktionssätt på ett generellt plan, utan bestämd gruppens till inom någon särskild sektor av samhällshänsyftning problem bör betecknas som grundforskning. Till grundlivet, självfallet bör också hänföras sådan forskning som avser inomveforskningen tenskapliga metod- och teoriproblem.

Det kan här inskjutas att många av den beteendevetenskapliga olika grenar har nära anknytning till, och grundforskningens inom arbetslivsforskningen. Samverkan tillämpningsmöjligheter - tillämpningsinriktad forskning är en ur tillämpgrundforskning viktig fråga. Enligt olika bedömare har ningsområdets synpunkt den beteendevetenskapliga grundforskningens rön i alltför liten utsträckning kommit till utnyttjande inom beteendevetenskapens olika tillämpningsinriktade grenar (jfr Frankenhauser, 1972).

betraktar den beteendevetenskapliga arbetslivsforsk- Utredningen tillhörande tillämpad, eller med ett logiskt ningen som kategorin forskning. Att beträfmer korrekt uttryck, tillämpningsinriktad söka göra de distinktioner mellan fande arbetslivsforskningen utan bestämd tillämpning i sikte och forskning forskning någon i sikte som anges i den ovan återmed en bestämd tillämpning ter fruktbart. Det är däremot i vissa givna definitionen, sig ej av intresse att söka klargöra i vilken utsträckning sammanhang andra intressenter i forskningen biforskarna själva respektive till formuleringen av målen för densamma. dragit

ter i beteendevetenskapliga sam- Begreppet utvecklingsarbete sig diffust och oklart. Detta begrepp synes vara manhang ibland något från det tekniska omrâdet, där resultaten av utvecklingshämtat är av konkret natur. Vissa grenar av beteendearbetet vanligen

SOLIl97355

vetenskapen arbetar fram konkreta produkter i form av undersökningsinstrument: t ex test eller attitydmätningsformulür; eller instrument för i form påverkan av pedagogiska hjälpmedel. Ofta är emellertid resultaten av ett beteendevetenskapligt utvecklingsarbete av en icke så konkret och utan påtaglig natur, består av metodik. Som exempel kan nämnas intervjumetodik, undervisningsmetodik och terapeutisk metodik.

Andra begrepp har föreslagits som ev ytterligare kan klargöra forskningens funktioner i relation till ett tillämpningsområde. I en aktuell avhandling rörande

pedagogisk forskning (Bengtsson,

1972) diskuteras mer ingående olika synsätt på sambandet forskning - samhälle. Här föreslås en indelning av den s k beslutsorienterade forskningen, vilket i stort begrepp synes motsvara begreppet tillämpningsinriktad forskning, i tre huvudtyper: problemlösande forskning, innefattande utvecklingsarbete, som avser att direkt leda fram till hjälpmedel och åtgärder, t ex inom pedagogiken ett studielämplighetsprov eller ett undervisningsmaterial;

problembelysande forskning, som avser att för en ge underlag diskussion och beslut om åtgärder, t ex en empirisk belysning av hur en skolreform påverkat den sociala rekryteringen till olika skolformer; samt

pgoblemgenererande forskning, som är framtidsorienterad och som utifrån teoretiska eller empiriska analyser försöker formulera nya och hittills obeaktade problemställningar och utvecklingslinjer.

I många fall har funnit utredningen ej anledning att i betänkandet söka göra några distinktioner mellan forskning och utvecklingsarbete. Ofta brukar man då båda av aktiviteter avtyperna ses använda beteckningen FoU

(Forskning och Utveckling). Utred-

ningen har för sin del valt att i flertalet fall använda ordet forskning med en mer vidsträckt innebörd så att det också innefattar olika slag av utvecklingsarbete. Då det framstått som väsentligt att göra mer bestämda distinktioner mellan olika typer av vetenskaplig verksamhet, som vid den avslutande problemana-

lysen i kap 9, har använt de ovan

utredningen refererade begreppen problemlösande, problembelysande och problemgenererande forskning.

4.3 av forskning mot problemområden i samhället Styrning

Fördelningen av resurser för samhällsvetenskaplig och beteendeforskning har i Sverige-i stor utsträckning skett vetenskaplig i ett som följt den akademiska tradition enligt vilken system forskarna lämnas stor frihet att själva välja sina mål och forskningsuppgifter. I det system som här utvecklats för samspelet mellan samhället och forskarna utövar statsmakten endast en mycket allmän kontroll över forskningen. I huvudsak begränsar staten till att bestämma storleken av de resurser som skall tilldesig las större Den fortsatta användningen av redisciplinområden. bl a fördelningen på olika forskningsriktningar inom surserna, samt mellan olika forskare och projekt, betraktas disciplinerna här i stor utsträckning som en intern angelägenhet inom universitetsväsendet. Bedömningar av olika forskares kompetens ur vetenskaplig synpunkt har en mycket stor eller avgörande betydelse vid denna fördelning. Bedömningar av samhällsnyttan eller tilllämpningsmöjligheterna hos olika forskningsgrenar tillmätes här vanligen relativt liten betydelse. Sådana synpunkter är heller inte aktuella inom stora avsnitt av det samhällsvetenskapliga området.

Sett ur samhällsperspektivet kan det traditionella självstyret inom den vetenskapliga världen vid fördelningen av resurser på enskilda forskare och projekt bl a motiveras av att det vad beträffar ofta är svårt att bedöma samhällsgrundforskningen av olika projekt, framför allt på längre sikt. En satsnyttan 7 kompetensen samt i övrigt en stor frihet ning på den personliga för forskarna vid valet av uppgiften synes då vara en klok stra- En sådan frihet kan bl a antas ge gynnsamma förutsätttegi. för insatser. Att forskarna har möjlighet att ningar nyskapande fritt och initiativ är givetvis också önskvärt om agera på egna man vill att forskningen kritiskt och självständigt skall granska samhällsproblemen. Om man vill få till stånd en planmässig och långsiktig vetenskaplig av bestämda problemområden bearbetning kan det emellertid bli nödvändigt att söka åstadkomma en viss styrning av forskningens inriktning.

En första nivå av styrning av forskningen mot specificerade prob_ lemområden i samhället är att inrätta tillämpningsinriktade uni-

versitetstjänster. Uppgifter som gäller tillümpningsinriktad forskning har inom universitetsväsendet förenats vanligen med ansvar för viss yrkesinriktad utbildning.

En ytterligare styrning av forskningen från samhällets eller från olika intressenters sida mot vissa kan åstadtillämpningsområden kommas genom att man ställe: projektmedel till förfogande för forskning med viss inriktning. Ett exempel riktad anpå sådan slagsgivning inom arbetslivsforskningens område är bildandet av

Personaladministrativa rådet (kap 7) då anslagsmedel ställdes

till förfogande för forsknings- och utvecklingsarbete som kan fördjupa kunskapen om de faktorer som berör människan i arbetslivet. Även en sådan riktad kan relativt anslagsgivning bedrivas passivt, dvs så att de anslagsgivande organen avvaktar forskarnas initiativ till forskningsprojekt. Dessa är däremot samorgan mansatta så att utöver vetenskapliga bedömningar av projekten också bedömningar ur kommer till stånd. tillämpningssynpunkt

En mer aktiv styrning av forskningens betecknas vaninriktning ligen grovramverksamhet. En fullt utbyggd sådan verksamhet innebär att man kartlägger ett i forskningsbehov, upprättar program vilket specificerade samt forskningsuppgifter en prioritering av dessa anges, samt att man genom olika åtgärder söker få till stånd forskning enligt programmet. Dessa senare kan beåtgärder stå av forskning i programorganets egen regi, av forskningsuppdrag till forskare vid institutioner utanför elprogramorganet ler medelstilldelning till forskare efter ansökan enligt programmets prioritering. Olika åtgärder som syftar till att stimulera forskarnas intresse för vissa är i problemområden vanliga samband med programverksamhet, t ex anordnande av konferenser eller symposier. Slutligen kan i programverksamheten ingå olika åtgärder som syftar till att föra ut forskningsresultaten i praktisk användning. _

En viss begränsad programverksamhet kan bedrivas utan att programorganet förfogar över egna forskningsmedel. Detta förutsätter att programorganet har auktoritet och inflytande och kan verka för att viss forskning kommer till stånd genom att forskares anstödja slagsframställningar hos forskningsfonder eller myndigheter.

36 sou 197355

En effektiv kräver resurser för en kontinuerlig programverksamhet och utvecklingstendenserna inom bevakning av tillämpningsområdet samt inom området. För dessa uppgifter erdetta av forskningen resurser för vissa utredningar och prefordras kontaktverksamhet, samt för dokumentation. Det liminära kartläggningar av problem att även vid en utbyggd programverksamhet de forbör framhållas som berörs aktivt bör medverka vid formuleringen av forskskare växer härvid fram i ett samspel ningsmålen. Forskningsprojekten mellan forskarna och företrädarna för tillämpningsområdet.

Inom arbetslivsforskningens område har programverksamhet organi-

serats vid EPA-rådet (kap 7) och vid arbetarskyddsfonden (6.2.3).

4.4 Organisation av forskningsverksamhet

Den tillämpningsinriktade samhälls- och beteendevetenskapliga var ursprungligen organiserad inom disciplininriktade forskningen universitetsinstitutioner. Senare har olika typer av tillämpningsinriktade vuxit fram, ofta med en mångforskningsinstitutioner uppbyggnad. En internationellt

vetenskaplig (tvärvetenskaplig)

känd Eric vilken på uppdrag av UNESCO studerat forskare, Trist, och forskningsfrågor, har föreslagit social- humanvetenskapliga av de samhällsvetenskapliga forskningsorganen i tre en indelning huvudkategorier med hänsyn till deras produktionsinriktning

(types of output mix), nämligen följande (Cherns m fl, 1972):

institutioner, som

A. Specialistbaserade (profession-based)

arbetar inom eller med mycket nära anknytning till en myneller ett motsvarande organ som direkt i sin prakdighet och tillämpar resultat av forsktiska verksamhet utnyttjar Forskarna och de som skall utnings- och utvecklingsarbete. har här nära kontakt, vilket lenyttja forskningsresultaten en ömsesidig beträffande den andra der till upplärning och arbetsmetodik. Dessa institutioner propartens problem ducerar on kombination av forskning och service.

D institutioner inom

Disciolinbaserade (disoip1in-based)

universiteten inriktade på att genom grundforskning vidga vårt vetande och undervisning föra gränserna för genom vetande vidare till kommande generationer. Undervisdetta

SOlJl97355

ningen avser såväl lägre akademiska examina som forskarexamen. Dessa institutioner producerar och utforskning bildning.

C. Områdes- eller problemområdesbaserade in-

(domain-based)

stitutioner. Dessa kan vara förlagda till universiteten, och då på något sätt, t ex genom personella ansamband, knutna till flera disciplinbaserade institutioner. De kan också vara organiserade som fristående institut utanför universiteten. Dessa institutioner har en mångvetenskaplig uppbyggnad och arbetet organiseras här i forskargrupper, ej som individuell forskning. De är till skillnad från institutioner av typ A inriktade på generella snarare än situationsbundna problem, men har åtagit sig såväl ett vetenskapligt ansvar som ett ansvar för av forsktillämpningen ningen. Även här förekommer utbildning, dock envanligen dast forskarutbildning. Dessa institutioner producerar forskning och tillämpning.

I Sverige har en uppbyggnad av forskningsorgan av typ A med direkt anknytning till myndigheter förekommit ej i någon större utsträckning. Ett förslag om en uppbyggnad inom arbetsmarknadsverket av en enhet för bl a vissa utvecklingsuppgifter inom arbetspsykologin lades fram av 1962 års arbetspsykologutredning (6.3.1). Detta förslag genomfördes ej. F d arbetsmedicinska institutets inordnande som en avdelning i arbetarskyddsverket (5.3.3) kan ses som ett uttryck för en strävan att samordna forskningsoch utvecklingsverksamhet med verksamheten vid ett samhällsorgan för tillämpningsuppgiftcr och ett skapa organ av typ A.

Ett exempel i Sverige på ett forskningsinstitut av typ C är institutet för social forskning

(S.3.2).

Ph-rådet kan - 7 inr Y mmer olika element av vilka vissa kan anses

tillhöra institutionstyp A, andra C.

institutionstyp

En förutsättning för institutioner av typ A är självfallet att den forskningsverksamhet som man avser att bedriva är naturligt f örankrad i ett speciellt samhällsorgan. En organisationsform där forskningen anknytes till ett med ett direkt organ tillämp-

38 SOLJl97355

kan i vissa fall innebära risker för att forskningsningsansvar verksamheten får en alltför kortsiktig karaktär med snäv inrikt-

praktiska problem. Å andra sidan kan en orning på näraliggande A genom den nära kontakten mellan forskare och ganisation av typ avnämare av forskningsresultat go fördelen att forskningsresul-

taten här väl tillvaratas och utnyttjas.

i Den traditionella disciplinorienteradc forskningsinstitutionen

E vid universiteten, institutioner av typ B, ger ur tillämpningsomi rådets bl a fördelen att man här har den naturliga ansynpunkt 1 l till vilket är viktigt med hänsyn knytningen forskarutbildningen, i § till av forskare till tillämpningsområdet. Man kan rekryteringen i 1 här också arbetsinsatser av personer under fortillgodogöra sig z 3 En annan fördel som kan vinnas Ä skarutbildning. genom anknytningen 3 av den tillämpningsinriktade forskningen till universiteten är E till kontakt med verksamheten inom olika grundforskmöjligheterna ningsområden. Nära kontakt mellan tillämpningsinriktad forskning inom en disciplin torde kunna av och grundforskning ge impulser

t värde för utvecklingen på ömse sidor. Den traditionella disciplin-

§ organisationen vid universiteten kan däremot eventuellt avgränsade motverka ansatser. Detta problem har man bl a mångvetenskapliga sökt lösa genom s k centrumbildningar (jfr 5.2.2).

t

x 5

Vid institutioner av typ B begränsas genom inriktningen på uteventuellt till engagemang i tillämpnings-

E bildning möjligheterna

områdets Valet av forskningsuppgifter, formuleringen av § problem. till vad som är

g

problemen osv, kommer här att påverkas av hänsyn användbart och ur forskarutbildningssynpunkt. Inrikt-

E

lämpligt : ningen på utbildning har också gjort att universitetsinstitu-

E tionerna ofta haft svårt att hålla den stab av personal med spe-

ciell kompetens, t ex särskild praktisk erfarenhet, som erford-

ras för en mer långsiktig och omfattande tillämpningsinriktad

E forskning.

Vad beträffar forskningsinstitut av typ C slutligen är huvudmetiven för att inrätta sådana dels att man här eventuellt kan ska-

pa bättre förutsättningar för mångvetenskapliga forskningsan-

satser än vid de disciplinavgränsade universitetsinstitutionerna, dels att sådana forskningsinstitut bättre än universitetsinstitu-

tionerna lämpar sig för planläggning och genomförande av stora och

SOlJ197355

långsiktiga projekt. Det bör framhållas att forskningsinstitut av typ C också kan inrättas inom ramen för universitetsväsendet och då eventuellt byggas upp av forskare som har en dubbel anknytning, så att de också är verksamma vid disciplininriktade institutioner, med t ex uppgifter som handledare av forskarstuderande.

Ett ytterligare motiv för att tillskapa forskningsinstitut av typ C är att forskning som bedrivs i organisationer och institutioner i samhället kräver samtycke och medverkan från dem som ansvarar för eller arbetar inom dessa. Denna forskning skiljer sig därigenom på ett avgörande sätt från sådan forskning som kan bedrivas inom en forskningsinstitution, t ex viss laboratorieforskning, eller som ej närmare berör eller kräver aktiv medverkan av människor utanför institutionen. En forskning i samhället måste förankras hos dem som berörs av densamma. Hur forskningsuppgifterna väljs och formuleras, hur forskningsarbetct planläggs och genomförs samt hur forskningsresultaten utnyttjas, är här ej angelägenheter för forskarna ensamma. Vid ett särskilt forskningsinstitut av typ C kan

i

man eventuellt skapa bättre möjligheter att 1 utforma lednings- och samverkansfunktioner med hänsyn | härtill, 1 än vad som är möjligt vid en universitetsinstitution.

4.5 Åtgärder för överföring av forskningsresultat till arbets-

livet som tillämpningsområde

Forskningsresultat kan som tidigare framhållits föras ut i samhället på flera olika vägar. Här skall i korthet diskuteras dels forskningens allmänna idé- och kunskapsskapande funktion, dels utflödet av forskningen genom instrument respektive genom till specialister knuten metodik.

Den samhällsforskning eller betccndebetcnskapliga forskning som kartlägger och beskriver aktuella förhållanden eller tenpåvisar denser i samhällsutvecklingen kan påverka till opinionen, läggas grund för fackligt eller politiskt arbete osv, för att så småningom utmynna i åtgärder i form av lagstiftning eller allmänt i en förändrad praxis. Den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen kan också ge impulser till tekniskt För utvecklingsarbete.

40 SOLJ197355

att forskningen skall kunna ge sådana effekter fordras i vissa fall en bred spridning av information om forskningsresultat, avsedd att nå en större allmänhet, i andra fall en informationsspridning eller kunskapsöverföring riktad mot speciella grupper i samhället. Utbildning av olika kategorier av specialister i av fackfüreningarnas förtroendemän och funktionärer företagen, osv är ett led i en sådan riktad överföring av resultat viktigt av den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

Viss beteendevetenskaplig forsknings- och utvecklingsverksamhet leder som ovan konstaterats fram till hjälpmedel och instrument som mer kan användas inom arbetseñhezep eller i arrutinmässigt verksamhet. Exempel på sådana hjälpmedel är botsmarknadsorganens för kartläggning av befattningsinnchåll och arbetsfrågeformulär l*av eller i arbetsmiljön samt test, inav problem psykologiska tresseinventorier osv för kartläggning av individegenskaper. Andra är olika hjälpmedel för utbildning. Vissa av de exempel hjälpmedel som här åsyftas kan utan större utbildningsinsatser föras ut till användning. Andra metoder eller instrument, praktisk framför allt vissa psykologiska undersökningsmetoder måste, även om förfaringssätten är standardiserade, handhas av specialutbildad

personal.

Ett exempel på en mer utvecklingsbetonad beteendevetenskaplig i arbetslivet är olika användningar av tillämpningsverksamhet sociologisk undersökningsmetodik vid kartläggning av problem inom som syftar till att arbetsenheterç t ex attitydundersökningar hur arbetsmiljö, ledningsformer etc upplevs av persoklargöra nalen och att därigenom finna orsaker till hög personalomsätteller störningar i produktionen. I sådana undersökningar ning i stor utsträckning tidigare utprövad standardiserad utnyttjas metodik. Ofta krävs dock anpassning och vidareutveckling av denna så att den för den aktuella situationen. En sådan lämpar sig

verksamhet kan ha karaktären av praktisk problemlösning. Upp-

mer karaktär har dock gjort att gifternas utvecklingsbetonade forskare i vissa fall sig i sådan verksamhet. Gränserengagerat na mellan och rutinmässig tillämpning är här mer flyforskning tande ân inom den tidigare nämnda typen av verksamhet som gäller t ex psykologiska urvalsundersökningar.

SOUl97355

Beteendevetenskapen utvecklar också metodik som ej har en standardiserad karaktär och som i sin ställer stora tillämpning krav på såväl teoretiskt kunnande som praktisk erfarenhet. Ett illustrativt exempel på sådan metodik från ett annat tillämpningsområde är psykoterapeutisk metodik. Inom arbetslivet förekommer en verksamhet som på liknande sätt grundas på beteendevetenskaplig teori och som dessutom kräver omfattande praktisk erfarenhet, nämligen inom området Härmed avses olika organisationsutveckling. åtgärder som syftar till att åstadkomma planlagda inom arbetsförändringar organisationer, t ex förändringar som innebär ökat och breddat engagemang och inflytande för anställda av olika i orkategorier ganisationens beslutsprocesser. Sådan verksamhet har 1 stor utsträckning bedrivits av beteendevetenskapliga forskare. En särskild har här utvecklats och forskningsinriktning lanserats under rubriken aktionsforskning.

Inom denna betonas bl forskningsriktning a betydelsen av det praktiska exemplet som ett sätt att överföra forskningens resultat. Vidare betonas att forskaren här överför sina idéer ej och lösningar till en passiv utan att de som berörs mottagarpart, av forskningen aktivt medverkar i vilket forskningsprocessen, betecknas som medverkande Ett forskning. forskningsprojekt syftar här dels till att utvinna ny kunskap, dels till att åstadkomma vissa resultat i en bestämd situation, dels till att föra ut nya idéer och påverka utvecklingen i ett vidare sammanhang.

Behoven av insatser av beteendevetenskapligt utbildade specialister av olika slag inom arbetslivet har i stor utsträckning tillgodosetts genom konsultationsverksamhet. Endast vissa större företag eller myndigheter har skaffat sådana sig egna specialister. Konsultationsinsatserna har haft en varierande karaktär från en relativt rutinmässig verksamhet, som t ex psykologiska urvalsprövningar, till en vetenskapligt kvalificerad nyskapande verksamhet, som kan betecknas som uppdragsforskning.

Gränserna mellan fcrsknings- och konsultationsverksamhet inom det område som här diskuteras är som framgått i viss mån flytande. Ett och samma projekt kan innebära såväl en konsultationsinsats, som syftar till vissa konkreta effekter i en given som situation,

42 sou 197355

en forsknings- eller utvecklingsinsats av nyskapande karaktär. Inte minst inom aktionsforskningen är gränserna mellan forskning och konsultation utsuddade. Internationellt har aktionsforskningen ofta utgått från fristående forskningsinstitut, vilka ibland delvis haft karaktär av konsultationsorgan.

för en konsultationsverksamhet är bl a att konsul- Kännetecknande tationsprojekt initieras av en enskild beställare. Konsultationsverksamheten måste bedrivas mot bakgrund av ekonomiska överväganden på relativt kort sikt, vilket bl a innebär att man här så långt det är möjligt söker utnyttja beprövad metodik och erfarenhet. Det blir härigenom möjligt att med viss säkerhet på förhand bestämma vilken arbetsinsats som erfordras för att nå visst resultat. Forskningsverksamhet i sin mest renodlade form som grundforskning, initieras av forskaren själv. Tillämpningsinriktad forskning kan bedrivas på forskarens eget initiativ eller på uppdrag av en beställare. För att närmare klargöra skillnaden mellan o forsknings- och utvecklingsprojekt a ena sidan och affärsmässigt drivna konsultationsprojekt å andra sidan kan det vara lämpligt att i ett antal olika hänseenden söka ange projektens läge på en skala från mer utpräglad forskningsbetonad till en mer utpräglad konsultationsbetonad verksamhet. Ett försök till listning av olika kriterier som är av betydelse i sammanhanget presenteras i ?. är en vidareutveckling av en framställning i en figur Figuren

intern PA-rådsutredning (l965L

I kapitlet omnämnda arbeten: Bengtsson, J: Utbildningsval, utbildningsforskning och utbildningsplanering, Lund 1972 A B et al: Social Science and Governement - Policies and Cherns,

Problems, London (Tavistock) 1972

Frankenhaeuser, M: Synpunkter på forskning om människan i fram-

tidens samhälle (Ds Ju 1972:24, specialarbete

s1 till sou 1972:59) från Personaladministration - forskningen Rapport arbetsgruppen till Personaladministrativa kommittén, PA-rådet, Stockholm 1965, stencil TCOs forskningsdelegation: Forskning och utveckling, Stockholm 1970

SOlJ197355

Fig 2 Karaktäristika för forsknings- och utvecklingsprojekt (EQU) respektive konsultationsprojekt

Utpräglade Mellanformer, Utpräglade konsulta- FoU-projekt viss uppdrags- tionsprojekt forskning etc

Z \ \ 7

1) Projektet initierat Projektet initierat av forskaren. av uppdragsgivaren

2) Forskaren väljer ut Konsulten har att situationer som er- och det agera göra bjuder gynnsamma be- bästa möjliga i tingelser för att en förelagd situanå mål enl punkt 5 tion. och 4.

5) Forskaren är inrik- Konsulten är inriktad på att erhålla tad nå visst på att generaliserbar kun- resultat i den givna skap, nå Vissa sprid- situationen. ningseffekter etc.

4) Forskaren är inriktad Konsulten utnyttjar på nyskapande, inno- så långt det är möjvation. Forskaren ligt beprövade måste därför i vissa metoder för att med fall ta risker att största säkerhet och misslyckas. minsta arbetsinsats nå avsett resultat.

5) Tilldelning av medel för-

Uppdragsgivaren till forskningsverk- väntar viss avsig samhet måste baseras av tilldelakastning på ofta relativt osäk- de medel. Konsulten ra bedömningar av pro- arbetar i en marknadsjektens värde. Re- situation som ger möjsurstilldelningen be- ligheter att ta ut en räknas så att specifi- vinst. affärsmässig cerade kostnader för verksamheten täcks.

6) Forskning finansieras Konsultation finanvanligen av samhället, sieras av enskilda organisationer företag, myndigheter

(branscher) etc. etc.

7) Forskningsresultat Resultat vid konsulta-

skall izprincip vara tion av disponeras offentliga. uppdragsgivaren.

44 SOlJ197355

5. Forskningsinstitutioner

5.1 Inledning

I detta behandlas de institutioner vid vilka i någon kapitel större utsträckning en eller annan form av beteendevetenskaplig arbetslivsforskning förekommer. Uppgifter lämnas bl a om instituresurser för arbetslivsforskning och den verksamhet inom tionernas som bedrevs eller som avslutats under de närmast föreområdet 1972 âren. PA-rådet och dess verksamhet behandlas i kap. 7. gående

har främst baserats på svaren på en enkät utred- Beskrivningarna sände ut hösten 1972 till de institutioner där arbetslivsningen kunde förväntas förekomma. Vissa uppgifter har härutöver forskning inhämtats ur olika institutioners verksamhetsbeprojektkataloger, rättelser m m samt kontakter med forskare. Det genom personliga bör framhållas att ojämnheter i enkätsvaren, med variationer i preav uppgifterna, ej medgett en mer exakt sammanställning ciseringen av de personella och andra resurser som satsas på arbetslivsforski enkätsvaren kan också ha medfört att beskrivning. Ojämnheterna av forskningsverksamheten i vissa fall kan vara ofullstänningarna Dessa som gjorts relativt kortfattade, får diga. beskrivningar, ses av den aktuella forskningen. En närmast som en exemplifiering översikt institutionsvis av rubrikerna på samtliga de forskningssom inrapporterats till utredningen, med uppgifter om proprojekt och anslagsgivare, lämnas i bil 2 (enkätskrivelse bil 1). jektledare

5.2 Universitet och högskolor

Institutioner inom samhällsvetenskaplig fakultet 5.2.1

har som tidigare anförts att behandla en forsknings- Utredningen verksamhet som utgår från universitetsdisciplinerna psykologi, och Arbetslivsforskningen baseras i viss utpedagogik sociologi. och metodik som härrör från och som vidareutsträckning på teori

vecklas inom dessa grundforskningsområden. Inom ytter-

discipliners ligare ett ämne vid samhällsvetenskaplig fakultet, företagsekonomi, behandlas inom en beteendevetenskaplig referensram, och med be-

SOU197355

teendevetenskaplig metodik, problem som faller inom arbetslivsforskningen, nämligen organisationsfrågor.

Några fasta tjänster med föreskriven på arbetslivsinriktning forskning finnes dock inte inom ovannämnda ämnen. Vid de psykologiska institutionerna finns sammanlagt tre professurer eller biträdande professurer i tillämpad psykologi. Begreppet tillämpad psykologi innefattar såväl det i sig stora området arbetspsykologi som klinisk psykologi, och skolpsykologi rättspsykologi. Vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna finns f n två professorer med en markerad inriktning mot en i arbetslivsforskningsområdet: psykologi och en i sociologi, båda vid Göteborgs universitet. Vid handelshögskolan i Stockholm finns en personlig professur i socialpsykologi med personaladministration, bekostad av donationsmedel från ?A-rådets vetenskapliga fond (se 7.2.2).

Uppgifter att bedriva forskning åvilar utöver och biprofessorer trädande professorer innehavarna av särskilda forskartjänster vid de statliga forskningsråden. Statens råd för samhällsforskning (se 6.2.1) som i första hand svarar för uppgiften att förse institutionerna inom samhällsvetenskaplig fakultet med forskningsresurser utöver de basresurser som den fasta universitetsorganisationen ger, bekostade under budgetåret 1972/73 två tidsbegränsade forskartjänster med inriktning på arbetslivsforskning: en i arbetssociologi med speciell inriktning på arbetsmarknadsforskning placerad i Göteborg, och en i arbetspsykologi med socialpsykologisk inriktning placerad i Stockholm. Dessa tjänster är begränsade till tre år, med möjlighet till förlängning av förordnandet i ytterligare tre år.

I viss utsträckning utförs också forskningsarbete av personer som är anställda på undervisningstjänster, t ex universitetslektorat.

Tillfällig personal, företrädesvis forskningsassistenter på aka- 5 demisk grundexamensnivå och ev under forskarutbildning, engageras med lön ur tider forskningsanslag på begränsade i projekt vid universitetsinstitutionerna. Man kan här också tillgodogöra insig satser i forskningsarbetet av personer under forskarutbildning, utan att anslagsmedel behöver disponeras härför.

Vid de psykologiska institutionerna fanns höstterminen 1972 fem

SOU 1973 55

olika forskargrupper som ägnade sig åt forskning med direkt inriktning på arbetslivsproblem. I dessa grupper ingick fyra disputerade forskare som ägnade sig åt denna forskning på heltid och två som ägnade sig åt verksamheten på deltid. Sammanytterligare ingick i dessa grupper ett 15-tal doktorander eller forsklagt ningsassistenter med lägst akademisk grundexamen.

i Vid Stockholms universitets psykologiska institution finns en Ä . f forskargrupp inom området arbetslivets socialpsykologi. HuvudinlI L är studiet av mellan å riktningen för forskningen här relationen g 3 5 ena sidan olika aspekter av arbete och arbetsmiljö och å andra i 5 Å , sidan individens arbetsupplevelse och hälsa. Inom gruppen bedrivs 2 | av för närvarande bl a studier av hur arbetsupplevelsen påverkas x f olika förhållanden i samhälle och arbetsmarknadsområde. 2 omgivande Vidare bedrivs studier som avser förhållandet mellan mekanise- 3 i ringsgrad och arbetstillfredsställelse respektive psykisk hälsa. 5 Inom båda dessa projekt studeras förhållanden inom sägverksindustrin. Inom gruppen har påbörjats forskningsverksamhet som avser olika aspekter av skiftesarbete. Ett ytterligare projekt gäller frånvaro från arbetet.

En annan forskargrupp vid institutionen studerar laboratoriemässigt och i verkliga arbetssituationer s k biologiska rytmer och deras betydelse inom arbetslivet. Studiet avser bl a relationen mellan individens biologiska dygnsrytm och olika arbetstidsförhållanden, t ex skiftarbete, arbetsprestationer, frånvaro osv. Sedan ett flertal år studeras av ytterligare en annan forskargrupp vid psykologiska institutionen i Stockholm effekterna av vissa stressfaktorer på psykologiska och fysiologiska funktioner. Den grundforskning som här bedrivits har nära anknytning till vissa arbetslivsproblem. Man har bl a undersökt relationerna mellan hormonell aktivitet som mått på psykologisk stress och olika belastande faktorer i arbetssituationen samt variationen i stressreaktion mellan individer.

De två sistnämnda forskningsgrupperna är engagerade i tvärvetenskapliga forskningsprojekt, bl a ett samarbete med den tidigare nämnda forskargrupp som bedriver arbetslivsforskning med socialpsykologisk huvudinriktning.

En relativt omfattande projektverksamhet, med inriktning på bl a personaladministrativa problem inom företag och förvaltning, bedrivs av en forskargupp vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Man har här under de senaste åren bl a studerat frågor som gällt personaladministrativa rutiner inom arbetsförmedlingen samt samspelet mellan personal och klienter liksom mellan vissa kategorier av befattningshavare inom socialvården. i l Vidare har en större utredning av chefsuppgifter inom den civila

i

1 statsförvaltningen genomförts på uppdrag av statskontoret. Utred-

ningen syftade till att ett för av chefs- i

skapa underlag planering 1 Flera 4 utbildning. utredningar av personaladministrativa rutiner har ix utförts inom industriföretag. Ett omfattande projekt drives 1 1 vid ett större verkstadsföretag. Undersökningen har omfattat kart-

i

av de anställdas Ä läggning uppfattning om personalpolitik och ar-

i

betsförhållanden och har lagts till grund för diskussioner av åt- 1

gärdsförslag inom ett stort antal härför upprättade arbetsgrupper. i

i Ett projekt har gällt de ombordanställdas anpassning och trivsel i arbetet. Ett annat aktuellt projekt inom institutioner som lyder under socialstyrelsen gäller utveckling av ett personalpolitiskt program med förankring i de anställdas uppfattning om sin arbetssituation. Ett doktorandprojekt vid institutionen gäller analys av en yrkesroll. Här studeras hur en yrkesroll, i detta fall psykologrollen, uppkommer. Projektet avser att ge generella metoder för kartläggning av yrkesroller, värdering av utbildning i relation till yrkeskrav samt för rekrytering.

Vid psykologiska institutionen, Umeå universitet, har inom en forskargrupp för kommunikationspsykologi ett större projekt med rubriken: Arbetsmotivation och prestation vid människa - maskin kommunikation, påbörjats. Projektet avser ett experimentellt studium av hur arbetsuppgiftens karaktär påverkar individens arbetstillfredsställelse, koncentrationsgrad, psykiska trötthet m m.

Vissa projekt vid de psykologiska institutionerna med annan huvudinriktning har nära anknytning till arbetslivsforskningen. Här kan bl a följande projekt nämnas.

Vid Stockholms universitets psykologiska institution drivs sedan 1965 en långsiktig och brett upplagd uppföljningsundersökning av hola årskurser av elever i grundskolan i Örebro, det s k Örebro-

48 SOlJl97355

projektet. Inom detta projekt studeras bl a elevernas val av stuä dieväg och yrke. Vid samma institution studerar en annan forskningsgrupp de dövas sociala villkor i utbildning, arbetstid och fritid. En miljöhygieniskt inriktad forskning vid institutionen drivs i samarbete med KTH. Denna forskning rör luktupplevelser och mätning av sådana. Forskningsverksamheten ifråga har bl a praktiska tillämpningar vid utveckling av teknik för rökgasrening.

Forskningsverksamheten vid psykologiska institutionen, Uppsala universitet, är bl a inriktad mot trafiksäkerhetsproblem. Denna forskning har tillämpningsmöjligheter vid utformning av vissa typer av människa-maskinsystem också inom arbetslivet.

Vid två av de pedagogiska institutionerna bedrevs arbetslivsforskning när enkäten besvarades. Vid den ena av dessa institutioner sysselsatte denna verksamhet flera disputerade forskare på deltid samt tre doktorander. Vid den andra institutionen sysselsatte verksamheten en disputerad forskare på deltid samt sex doktorander eller licentiander.

Vid pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, har en rad undersökningar, redovisade som uppsatsarbeten, gällt arbetsmiljö, arbetsförhållanden inom olika yrken m m. Undersökningarna har utförts inom ramen för en forskningsgrupp, IAN: pedagogisk analys av relationerna mellan Individ, Arbete och Närmiljö.

Pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet har under flera år haft ett fortlöpande samarbete med PA-rådet som avsett inom området vuxenutbildning. Ett pågående samarbetsproyforskning

Hekt avser samspelet grundutbildning-arbetserfarenhet-vidareut-

bildning. Ett annat större aktuellt projekt gäller mätning av kan

elevmotivation

inom yrkesskolan. Bland nu avslutade projekt nämnas av kvinnors intresse för befordran i relation till

studier

arbetstillfredsställelse och vissa bakgrundsvariabler; utbildning ,av företagsledare; könsroller och arbetstillfredsställelse; skolelevers värderingar av faktorer i yrkesarbetet; fackskoleingen-

jörers syn på sin utbildning; beskrivning av arbetsprövningselever

samt försök att prognostisera arbetsförmåga; konstruktion av ett intresseformulär för gymnasister; studie av yrkeskrav och av arbetsuppgifter beträffande yrkeslärare; samt undersökning av vuxenstuderandes situation.

Universitetens pedagogiska institutioner har ett visst samarbete med lärarhögskolorna. Sådant samarbete förekommer bl a beträffande ett projekt angående studie och yrkesval i fackskola och gymnasium som drivs av lärarhögskolan och gemensamt den pedagogiska institutionen i Umeå.

Studier av yrkeskarriären, dvs individens och anställstudievägar ningar, bedrivs i ett antal projekt, bl a vid lärarhögskolorna. Individens yrkeskarriär relateras i dessa studier till bl a social bakgrund, skolprestationer och vissa psykologiska variabler. Den äldsta av dessa undersökningar, den s k Malmö-undersökningen, gäller elever som 1938 tillhörde 3:e årskursen i Malmö skolor. Undersökningen leds av forskare vid lärarhögskolan i Stockholm. Vid lärarhögskolan i Stockholm påbörjades vidare 1970 en undersökning av en årskull elever i Västmanland som avsåg elevernas utbildnings- och yrkesvägar efter grundskolans årskurs 9.

Vid universitetens sociologiska institutioner bedrevs hösten 1972 olika typer av arbetslivsforskning inom ett tiotal mindre eller större projekt. Verksamheten engagerade på deltid, i något fall heltid, fyra disputerade forskare samt ett 15-tal doktorander eller forskningsassistenter med akademisk grundexamen.

Vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet drivs ett forskningsprojekt i visst samarbete med delegationen för förvaltningsdemokrati. Projektet avser studier av effekterna av den försöksverksamhet som i samråd med delegationen inletts vid vissa statliga verk. Vidare bedrivs vissa studier av sjukfrånvaro. Ett annat projekt vid institutionen avser målen för postgymnasial och annan vuxenutbildning. Här studeras bl a motiven för vuxna att söka till utbildning av skilda slag. Projektet avser att belysa i vilken mån utbildningssystemet kan motverka uppkomsten av ojämlikhet i samhället.

Vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet bedrivs

forskning med inriktning på bl a arbetsförmedlingens verksamhet, utslagningen på arbetsmarknaden samt arbetsmarknadskonflikter. Studiet av arbetsförmedlingens verksamhet drivs av inpå uppdrag rikesdepartementets expertgrupp för arbetsmarknadsfrågor och i samarbete med PA-rådet. Forskningen kring utslagningen på arbets-

50 sou 197355

marknaden flera delprojekt. Ett av dessa avser att belyinrymmer sa hur i arbetslivet utvecklats under den tid synen på människan då strukturrationalisering och produktivitetsstegring präglat arbetslivet. Ett annat projekt avser studier av arbetsvårdens roll i svensk I ett tredje delprojekt studeras arbetsmarknadspolitik. till att arbeta. Vid institutionen har under senare år attityder också bedrivits avseende s k vilda strejker. Ett forskforskning inom detta område har utförts på uppdrag av Metallningsprojekt industriarbetareförbundet. Den fortsatta forskningen i anslutning till detta till att analysera faktorer som antas projekt syftar ha samband med uppkomsten av konflikter av detta slag.

Vid institutionen i Göteborg har flera arbetsmarksociologiska nadsinriktade bl a nedlüggningsstudier och projekt genomförts, studier av invandrad arbetskraft. F n pågår planläggning av underi anslutning till nyetableringsprojekt, bl a avseende sökningar 5 inverkan på berörda samhällen av stora nyetableringar.

Vid institutionen har under en följd av år ett omfattande forskbedrivits beträffande samverkansformer och konflikter ningsarbete inom bl a gruvföretag. För närvarande bedrivs vid institutionen ett i samarbete med Utvecklingsrådets arbetsgrupp för projekt av samverkanssystem och forskning (URAF) som gäller utveckling samarbetsformer inom ett verkstadsföretag i syfte att åstadkomma ökat inflytande för de anställda.

Vid universitetens företagsekonomiska institutioner samt Ekonomiska forskningsinstitutet, Handelshögskolan i Stockholm (EFI), fanns ett 10-tal doktorander med projekt som kan klasslutligen, sificeras som tillhörande arbetslivsforskningen.

Hit hör bl a den forskningsverksamhet vid EFI som bedrivs inom sektionen Personaladministration och företagsorganisation samt inom det fristående forskningsprogrammet för medinflytande och Inom det senare programmet ingår bl a organisationsutveckling. ett som avser försök att åstadkomma ökat medinflytande projekt i ett Projektet drivs i samarbete med URAF. tjänstemannaföretag. Programmet för medinflytande och organisationsutveckling inrym-

i

mer vidare bl a studier av samspelet mellan ett företags teknologi och organisation. Ett annat forskningsområde vid EFI är organisationens utveckling och organisationsförändring.

SOLI197355

Ett större program vid institutet gäller Personaladministration och organisation inom byggbranschen. Forskningsverksamheten inom byggbranschen har avsett bl a arbetsledares av driftsbedömningar störningar och hur de åtgärdar dessa. Andra undersökningar har avsett löneingenjörer inom samt byggbranschen kommunikationer inom

byggföretag. i

á Ix Vid företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, bedrivs några doktorandarbeten inom området demokratiseringsförsök, här inom statliga samt beträffande bolag, personaladministrativa mätproblem.

Vid företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet, bedrivs två doktorandprojekt som avser personalplanering och prioritering av organisationens resurser på olika personaladministrativa aktiviteter; ett som avser doktorandprojekt personalpolitik i företag och förvaltningar, samt ett ytterligare som gäller uppbyggnad av personaldatasystom som underlag för personalplanering. Vidare drivs vid institutionen två som behandlar projekt individens medverkan i förändringsprooesser, t ex rationalisering i samband med införande av datateknik.

Vid företagsekonomiska institutionen, Unpsala universitet, pågår ett doktorandprojekt under rubriken: Spontant försök med nya former för arbetsutfornning och organisation. Projektet drivs i samarbete med URAF.

5.2.2 De tekniska fakulteterna

Vid de tekni aa högskolorna viss ges begränsad beteendevetensnarlig utbildning inom områdena arbetspsykologi och arbetssociologi för de blivande civilingenjörerna. Här finns också möjligheter att som examensarbete utföra inom undersökningar arbctslivsforskningsområdet. Undervisningen och handledningen av examensarbeten har organiserats i visst samarbete med beteendevetenskapliga univorsitetsinstitutioner samt med PA-rådet. En extra ordinarie docentur i arbetspsykologi finns vid Tekniska Kungl Högskolan (KTH). Vid Chalmers tekniska högskola har ett samarbete med psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet förekommit.

SOlI197355

Den forskning med arbetslivsanknytning som förekommit vid de tekniska högskolorna har främst varit förlagd till institutionerna för industriell ekonomi och organisation. Det största nu aktuella projektet inom det tekniska högskoleområdet drivs vid ggg. Projektetsyftar till att utveckla kunskap om företagets drifts- och arbetsorganisation sedd från planeringssynvinkel. Syftet är bl a att i den löpande planeringen mer direkt använda och vidareutveckla kunskaper hos medarbetare på lägre organisationsnivåer. Denna vidgning av arbetsrollen antas ge ett mer stimulerande och tillfredsställande arbete.

Vid tekniska högskolan i Lund, institutionen för industriell organisation, pâgår forskning på doktorandnivå som avser formellt organiserade grupper inom produktionssystem ur såväl beteendevetenskaplig som produktionsteknisk synvinkel.

I samråd med arbetsmedicinska institutet inrättades vid KTH 1971 ett centrum för humanteknolggi. Detta organ skall främja utbildning och mülforskning inom området humanteknologi samt verka för ett praktiskt utnyttjande av vunna forskningsresultat. Fed humanteknik avses den tekniska verksamhet som är inriktad på att utforma människans miljö med hänsyn till hennes förutsättningar och behov. Centret skall verka för att mâlforskning inom det human- .-1 tekniska omrâdet bedrivs vi nö\skolan och härvid främja tvärvetcnskapli t sañarbote mellan de tekni\ b och ncdieinsxa områdena, t ex won att bilda projektgrupper för sådan forskning. Centret som administrativt är undcrst al lt högskolans kon:istori*1 består av en styrelse och ett koilegium. Xoliegiet har sou ledamöter lärare, forskare och studerande vid de lüroanstalter, forskningsinstitut och andra organ med vilka centret samverkar samt representanter för arbetsmarknadens parter och vissa myndigheter. Centret har bl a organiserat projekt i samarbete mellan forskare vid KTH och psykologiska institutionen vid Steekholms universitet.

5.2.3 Utvecklingen av arbetslivsforsxningen vid universitet och högskolor insatser inom måste ses mo 4- v Univcrsiteteis arbetslivsforshningen bakg und av de as traditionella uppgifter och arbetssätt. Universiteten hur den allmänna uppgiften att oedriva forskning och ut-

bildning. Institutionerna inom de samhällsvetenskapliga fakulteterna har tidigare ej varit ålagda att bedriva någon praktiskt inriktad yrkesutbildning. Sedan några år finnes dock en sådan, nämligen för blivande psykologer. Universitetens primära uppgift vad beträffar

forskningen har varit att bedriva grundforskning. Inom.mycket vida

ramar har företrädarna för olika ämnen själva haft att avgöra hur 1 forskningen och utbildningen skulle inriktas och bedrivas. Några fasta forskartjänster inriktade på arbetslivsforskning, har ej funj nits. Akademiska tjänster har tillsatts efter en bedömning av de sökandes vetenskapliga kompetens vanligen oavsett deras inriktning på forskningsområde inom ämnet. Antalet ordinarie tjänster har ej heller medgett någon planmässig differentiering av verksamheten. Ett allmänt problem beträffande universitetsforskningen, som påtalats i olika sammanhang, är dessutom att tidsutrymmet för innehavarna av ordinarie tjänster att ägna sig åt den forskning som är ett tjänsteåliggande, i realiteten är mycket litet. De samhällsvetenskapliga fakulteterna har härvidlag under senare år haft en Ä särskilt svår ställning på grund av den här mycket snabba expansionen av den lägre undervisningen.

En utveckling i riktning mot en mer planmässig uppbyggnad av en å har nu inletts. I olika 4 tillämpningsinriktad universitetsforskning sammanhang har under senare år universitetens ansvar för att en J forskning organiseras som aktivt bidrar till samhällsarbetet framhållits. Vikten av en ökad kontakt med institutioner utanför uni- / versiteten betonas i UKÄ:s för Där bl a fölpetita 1975/74. sägs jande:

1 Forskningssamverkan Universitetens samverkan med samhället 1 i övrigt har under det l gångna året debatterats intensivt. I debatten har bl a ifråga- i satts om universitetsforskarnas engagemang i beställningsforsk- I ning av mera direkt nyttobetonad karaktär verkligen på längre l sikt tjänar samhällets intressen. Den rena grundforskningen - det obundna sökandet efter ny kunskap - skulle nämligen därigenom kunna komma att sättas på undantag. Det har också sagts att forskare, som är beroende av externa finansieringskällor, kan frestas att anpassa forskningens resultat eller presentationen av dessa efter önskemål som strider mot det allmännas intressen. Det är viktigt att denna typ av problem debatteras. Enlgt UKÄ:s mening bör den helt avgörande utgångspunkten därvid vara att de 1 vitala samhällsproblemen i vår tid kräver en ökad samverkan i forskningen mellan universitetsinstitutioner och institutioner utanför universiteten. De risker för misstag i skilda hänseenden som kan följa av en breddad samverkan bör enligt UKÄ:s upp-

och vägas mot de förväntade fördelar fattning kalkyleras öppet för samhällsutvecklingen som samverkan innebär. Ett i förhållande till i ökat engagemang av forskare och forskarstudedag rande i som bedrivs i samarbete med samhällsorgan eller projekt är UKÄ:s mening angeläget i fråga om den tillämföretag enligt Detta kan inte förutsättas hindra att den pade forskningen. forskningen bedrivs med samma intensitet som nu. långsiktiga Läroanstalternas samverkan med samhället i övrigt sker genom och såväl de enskilda forskarna frivilliga överenskommelser, som konsistorierna har samma ansvar för forskningen och forskaroavsett om det gäller internt eller externt iniutbildningen, tierade projekt.

har nämnts den ansats att utveckla arbetslivsforskningen Tidigare vid universiteten som gjorts av statens råd för samhällsforskning

tilldelning av medel till två tidsbegränsade forskartjänster genom

inom området.

tillsatte i januari 1975 en samråds- Universitetskanslersämbetet utbildning och forskning. Syftet med grupp för arbetsvetenskaplig denna var att stödja och samordna det lokala planeringsaråtgärd området. Till samrådsgruppen har betet på det arbetsvetenskapliga särskilda arbetsutskott för i första hand de samhällsvetenskapliga,

de medicinska och de tekniska områdena knutits. Till samrådsgruppens

hör att utarbeta underlag för universitetskanslersämbetets uppgifter när det gäller formerna för och innehållet i högre utbildplanering vid skilda fakulteter samt ning med arbetsvetenskaplig anknytning att utreda betingelserna för forskning och forskarutbildning på det

arbetsvetenskapliga området inom universitetens och högskolornas

ram.

Universitetskanslersämbetet ger i sin beskrivning av bakgrunden

tillsättande uttryck för uppfattningen att betill samrådsgruppens måste en vid tolkning och avse såväl den greppet arbetsmiljö ges som den sociala, administrativa och organisatoriska omgivfysiska att förbättra arbetsmiljön har hittills i ningen. Ansträngningarna stor varit inriktade på att inom ramen för vissa givutsträckning minska för de människor na produktionsmetoder skadeverkningarna av varor och För framtiden är som deltar i produktionen tjänster.

det emellertid att inrikta forskningen även på förändnödvändigt ringar av själva produktionsmetoderna. Beträffande utgångspunkterna

för verksamhet hänvisas bl a till de aktiviteter samrådsgruppens när det verksamhet inom den som pågår gäller arbetsvetenskaplig

tekniska utbildningen. Under 1972 framlades två olika utredhögre

i

r

ninrar x) 9 som tillkommit å universitetskanslersämbetets initiativ 9 avseende utbildning och forskning i vid de tekniska arbetsvetenskap högskolorna.

Den första utredningen, en PM av två ledamöter i tekniska fakultetsberedningen (C B Berglund och K G Karlsson): Utbildning och forskning i arbetsvetenskap vid de tekniska högskolorna, ger en allmän översikt av dessa frågor. Här framhålles betydelsen av att arbetsvetenskaplig forskning, med såväl beteendevetenskapliga som medicinska och tekniska inslag, bedrivs vid de tekniska högskolorna. Detta ses som angeläget därför att man härigenom skulle kunna få till stånd en verksamhet som genom sin närhet till industrins forsknings- och utvecklingsverksamhet verkligen skulle kunna förpåverka hållandena inom denna. Den arbetsvetenskapliga verksamheten vid de tekniska högskolorna bör emellertid där så är möjligt bedrivas i nära samverkan med övriga sektorer av

högskoleväsendet, ev genom

att centra för humanteknologi motsvarande det vid KTH inrättas vid övriga tekniska högskoleenheter. Vidare föreslås att lärartjänster inom det arbetsvetenskapliga området inrättas vid samtliga högskoleenheter.

Den andra utredningen avsåg den högre tekniska och utbildningen forskningen i övre Norrland och gällde uppbyggnaden av en arbetsvetenskaplig verksamhet vid den tekniska högskoleenheten i Luleå. (Luleå, 1972). Ur utredningens synvinkel kan det vara av intresse att notera att man här föreslår att lärarbeteendevetenskapliga och forskartjänster på professorsnivå skall inrättas vid den tekniska högskoleenheten. Man tänker sig att också beteendevetenskaplig arbetslivsforskning skall bedrivas inom de tekniska fakulteterna, dock i visst med universitetens

samarbete beteendevetenskapliga

institutioner. Två huvudinriktningar för den arbetsvetenskapliga verksamheten föreslås, dels industriell ergonomi (industriell humanteknologi), dels arbetslivets socialpsykologi.

5.3 Särskilda forskningsinstitut och motsvarande l

5.5.1 Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet (PTI)

Från slutet av 30-talet utvecklades vid Stockholms Högskolas psykologiska institution vid sidan av den teoretiska också forskningen

SOU 1973 55

en mer inriktad psykologisk verksamhet. Denna verksamhet, praktiskt som omfattade anlagsprövningar, psykologiska olycksfallsutredningar, undersökningar m m, fick så småningom en sådan vittnespsykologiska att en särskild organisation för densamma ansågs vara omfattning motiverad. På förslag av en organisationskommitté sammansatt av företrädare för högskolan och olika tillämpningsområden inrättades därför ett institut anknutet till högskolan. Det 1944 psykotekniskt kapital som erfordrades erhölls av donationsmedel. Organisationskommittén i direktiv för institutet att detta skulle bedriva angav och psykologisk verksamhet och därpsykoteknisk forskning praktisk igenom främja intresset för den vetenskapliga tillämpade psykologin samt bereda till praktiktjänstgöring för ungdomar som möjligheter att åt psykologiska uppgifter inom olika sociala avsåg ägna sig verksamhetsområden. Institutets verksamhet kom främst att inriktas av psykologiska metoder för undersökning av begåvpå utarbetande och samt praktisk rådgivande verksamhet inom detta ning yrkesanlag omrâde.

Vid av Stockholms högskola till ett statligt universi ombildningen tet överfördes PTI till det nya universitetet.

institutets leds verksamheten av en direktion under Enligt stadgar av universitetets rektor. I direktionen har ingått ordförandeskap representanter för arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen, LO, E TCO, etc. Institutet är underställt universitetets konsistorium, i som har att fastställa budget och personalstat för detsamma. !

z Institutet samarbetar i olika hänseenden med psykologiska institu- 5 a är som förestån- F tionen vid Stockholms universitet. Bl tjänsten I dare för institutet förenad med skyldigheter att hand- Psykotekniska

i

leda forskarstuderande vid psykologiska institutionen.

i

i

PTI har f n ett hundratal anställda, varav ca 60 forskare och kondvs psykologer och biträdande psykologer. Av kostnaderna sulter, för institutets verksamhet bestrids av statsmedel arvodestjänster samt

till föreståndaren, en forskningspsykolog och en kontorist

för vissa av institutets lokaler. I övrigt är inhyreskostnaderna stitutet för sin existens beroende av intäkter från uppdragsverk- Den totala omsättsamhet samt av projektbundna forskningsanslag. i verksamheten uppgick verksamhetsåren 1971/72 till något ningen

SOU197355

över 5 mkr varav ca 3 mkr av intäkter utgjordes från uppdragsverksamheten.

Institutets forsknings- och utvecklingsverksamhet sysselsatte hösten 1972 tre disputerade forskare samt ett tiotal forskningsassistenter med akademisk grundexamen.

En forskargrupp behandlar i ett större forskningsprogram psykologiska problem med anknytning till ergonomi och arbetsmedicin. Här bearbetas problem rörande och ansträngning trötthet, arbetsförmåga och fysisk kondition, arbetsmotivation och arbetsanpassning samt relation mellan fysisk och psykisk prestation. Man har bl a studerat individens upplevda kostnad i arbetet, dvs den subjektiva ansträngningen bakom olika typer av prestationer. Upplevd svårighet och har studerats även ansträngning vid arbete med intellektuella uppgifter.

Inom ett forskningsprojekt behandlas arbetsanalysproblem. Här studeras bl a relationen mellan olika förhållanden i arbetssituationen och upplevelser av arbetssvårighet.

En forskningsgrupp har genomfört en serie

undersökningar inom

byggbranschen som avsett flödet av t ex arbetskraft, problem kring rekrytering, utbildning och arbetsanpassning. Vidare har arbetsledningsproblem inom byggbranschen studerats; har Gruppen också genomfört en studie av maktförhållanden och samverkans-

system samt av lönesystem (övergång till inom

månadslön) gruvindustrin.

Vid institutet bedrivs i relativt stor omfattning utveckling av metodik och undersökningsinstrument i till anslutning yrkesanlagsprövnings- och urvalsverksamheten. Denna verksamhet bekostas främst genom projektanslag från arbetsmarknadsverket.

Institutets upodragsverksamhet utgörs främst av anpsykologiska lagsundersökningar av personer som remitteras från länsarbetsnämnden i Stockholm. Dessa av arbetsmarknadsverket bekostade undersökningar svarar för ca 70 % av institutets intäkter. I övrigt består uppdragsverksamheten av för i urvalsundersökningar första hand statliga myndigheter och utbildningsanstalter, organisa-

SOLIl97355

tionspsykologisk och personaladministrativ utredningsverksamhet samt utbildningsuppdrag.

har rått om PTIs ställning som ett institut inom En viss oklarhet med omfattande uppdragsverksamhet. Enligt nu universitetsväsendet förhållanden är arvodesanställd med förordgällande personalen tills så medel står till förfogande för verknande vidare, länge bedrivande. PTIs verksamhet har berörts av vissa tidisamhetens års föreslog att gare utredningar. 1962 arbetspsykologutredning staten skulle överta ett fullständigt ansvar för den verksamhet som bedrivs vid institutet. PTI skulle enligt utredningens föröverföras till arbetsmarknadsverket och där tilldelas uppslag som ett för arbetspsykologisk verksamhet gifter regioninstitut inom stockholmsområdet. Sådana regioninstitut skulle enligt förinrättas i geografisk anslutning till landets samtliga slaget universitet. Dessa har förverkligats. Stockholms uniförslag ej versitets konsistorium har vidare på olika sätt sökt verka för en konsolidering av institutets ställning. Man har bl a hos Kungl hemställt om inrättande av ytterligare tjänster vid insti- Majzt tutet och ett officiellt av institutet som ett statgodkännande för på konsultationsbas inom det ligt organ tillämpningsuppgifter arbetspsykologiska området. Denna hemställan, som gjordes 1970, lämnades av utbildningsdepartementet utan åtgärd.

5.5.2 Institutet för social forskning

5.5.2.1 Bakgrund

Institutet för social forskning inrättades 1972 genom ombildning av det då fem år gamla institutet för arbetsmarknadsfrågor.

Den organisationskommitté, som på uppdrag av utbildningsdeparteutarbetade till mål och riktlinjer för verksamheten mentet förslag erinrade i sin rapport bl a om att vid socialforskningsinstitutet, var som ett svar krav från särskilt de det närmast på upprepade om ökade resurser för arbetsmarknadsfackliga organisationerna som institutet för arbetsmarknadsfrågor inrättades 1966. forskning Detta institut hade också kommit att en viktig roll när det spela att samordna och i någon mån initiera arbetsgällde inventera, i Sverige. av otillräckliga basresurser marknadsforskning Pâ grund däremot i önskvärd utsträckning kunnat bedriva hade institutet ej

egen forskning på eftersatta områden. Kraven ökade insatser på inom hade således arbetsmarknadsforskningen kvarstått och har ofta

kommit till uttryck i debatten.

Kommittén erinrade vidare om att i diskussionen om den sociala

forskningen används begrepp som inte är klart definierade. Kommit-

tén föreslår för sin del social som forskning övergripande begrepp å och innefattar i detta dels socialpolitisk forskning, dels arbets-

marknadsforskning.

Inte heller begreppet definierades klart arbetsmarknadsforskning

under den tid institutet för arbetsmarknadsforskning verkade.

Detta konstaterades av institutets föreståndare i en redogörelse för denna forsknings och inriktning, omfattning organisation.

Denne framhöll här bl a att i snäv kunde mening forskningsområdet

begränsas till att omfatta arbetsmarknadens arbetsinstitutioner,

marknadens funktionssätt samt och dess efarbetsmarknadspolitiken

fekter. Även ett på detta sätt avgränsat område var vidmycket sträckt och i stort behov av forskning. En ur forskningssynpunkt

starkt försummad sektor var arbetsmarknadspolitikens verkningar

och resultat.

l

Av organisationskommitténs för den

l

redogörelse sociala forskningens

struktur och resurser framgår bl a att framfört socialstyrelsen

I

motsvarande synpunkter beträffande av ett l nödvändigheten ökat

och

l

forsknings- utvecklingsarbete inom det sociala området. Man be-

höver här ett bättre för och ett kunskapsunderlag planeringen in-

I

strument för att utveckla verksamheten i överensstämmelse med de

riktlinjer som angivits av statsmakterna. Det framhålles också att

forsknings- och utvecklingsarbetet är för den nödvändigt fortlöpan- Å de kontrollen och av den sociala 1 utvärderingen reformverksamheten.

Organisationskommittén angav ett antal centrala forskningsområden, där enligt kommitténs institutet bedömning genom egen forskning

eller genom samarbete med andra institutioner skulle kunna spela

en viktig roll, nämligen följande.

S0lJ197355

Grundläggande forskning

Begrcppsbildning inom arbetsmarknadsteorin och inom arbetsmark-

nadspolitiken Arbetsmarknadens utstötnings- och absorptionsmekanismer frisbildningen på produktionsfaktoror i z Arbetsmarknadens mikroaspekter i

i Sociala processer och social struktur

.V I om sociala insatser och behand- Forskninr pâ mikronivån (åtgärds-

E

lingsforskning)

givärderingsforskning - makroaspekt Arbetsmarknadspolitiken C09*-benofitstudier av arbetsmarknadsåtgärder Utvärdering av socialpolitiska åtgärder och sociala insatser

Starkt tvärvetenskaplig forskning Forskning om särgrupper Inkomstbildnings rocesser med avseende å sva a vru o P er

Internationell forskning Svensk arbetsmarknad och socialpolitik i ett internationellt sammanhang

Beträffande området Arbetsmarknadens utstötnings- och absorptionsmekanismer uttalades bl a att man måste söka skaffa mer kunskap om hur tekniska och strukturella förändringar, olika slags lönepolitik etc påverkar dels sysselsättningen för olika grupper, dels arbetstillfällenas utformning.

Inom området Arbetsmarknadens mikroaspekter angavsatt miljön inom företagen, en miljö som bl a beror av ledarskapssystemet

samt valet av arbetskraft och fördelningen av arbetsuppgifter,

individernas resurser, så att vissa individer blir repåverkar sursrikare och andra resursfattigare med åtföljande sociala konsekvenser utanför arbetslivet. Här berörs således en rad individual- och problem. Organisationskommittén ansocialpsykologiska att en arbetsvetenskaplig forskning av mer begränsad per-

gavddock

sonaladministrativ karaktär samt teknisk och medicinsk arbetsbedömdes tillhöra institutets forskningsområde. Invetenskap ej

SOL1l97355

stitutets forskning borde väsentligen gälla sådana frågeställningar som sammanhänger med den socialpolitiska eller arbetsmark-

nadspolitiska inriktningen.

Vid remissbehandlingen av organisationskommitténs förslag framkom vissa synpunkter av särskilt intresse för denna utredning.

gg framhöll i sitt remissyttrande att arbetsmarknadsforskningen och den arbetsmarknadspolitiska forskningen i betydande grad berör personaladministrationens utveckling. LO instämde i organisations- E kommitténs uppfattning att den personaladministrativa forskningen å huvudsakligen kommer att bedrivas vid andra institutioner än socialforskningsinstitutet och att institutets forskningsverksamhet i dessa frågor bör ske i samarbete med dessa institutioner. LO framhöll också att en utökning och av den intensifiering tillämpade arbetsvetenskapliga forskningen är nödvändig, och att formerna j för ett samhälleligt stöd till denna bör utredas. Man forskning å bör enligt LOs uppfattning här inrikta vidmakthålla den sig på att nära kontakt mellan forskning och praktiskt överförande av forskningsresultat som i dag finns på det personaladministrativa området.

Även Egg konstaterade att den mera renodlade personaladministrativa forskningen bedrivs vid andra institutioner. Socialforskningsinstitutets forskningsverksamhet och verksamhet i dessa fråövriga gor bör därför ske i samarbete med dessa tills institutioner, formerna för finansiering och för denna forskhuvudmannaskapet ningsverksamhet närmare utretts.

I SAFs och Svenska industriförbundets gemensamma yttrande anfördes att är i behov arbetsmarknadsforskningen på makronivâ av mycket stora insatser, och att det därför vore oklokt om institutet också skulle engagera sig i arbetsmarknadsforskning på mikronivå. Denna forskning bör enligt dessa remissinstanser vidareutvecklas vid PArådet. Man hänvisar här till parternas framställningar om statligt stöd till arbetslivsforskningen vid rådet.

Arbetsmiljöutredningen anförde att det nya institutets forskning bör inriktas mot dels socialpolitiska, dels arbetsmarknadspolitiska frågeställningar, medan övrig arbetsvetenskaplig forskning

få bedrivas av andra forskningsinstitutioner, bl a arbetstorde

institutet. underströk vidare medicinska Arbetsmiljöutredningen

av en nära samverkan mellan socialforskningsinstitutet betydelsen

och arbetsmedicinska institutet samt PA-rådet.

betonade att den sociala miljön ej kan Företagsdemokratidelegationen

avskärmas från arbetsmiljön vare sig på makro- eller mikroplanet.

Delegationen aktualiserade vidare vissa problem som gäller dokumen-

av verksamheten inom företagsdemokratiomrâdet. Här föreligger a tering i I ett behov av en informationsbank. enligt delegationens uppfattning 9 å i z 2 Q förbundet anför att det nya institutet bör samarbeta z Kooperativa x bl a med PA-rådet. PA-rådet fyller enligt KFs mening en viktig upp-

inom område genom den allsidiga sammangift arbetslivsforskningens å av rådets ledning och genom sammankopplingen av forsksättningen

ning, konsultation och utbildning i verksamheten.

Institutets organisation och verksamhet 5.3.2.2

den för institutet fastställda instruktionen har detta till Enligt

att bedriva och främja forskning rörande sociala frågor uppgift samt verka för samordning av sådan forskoch arbetsmarknadsfrågor

skall vidare inom sitt verksamhetsområde medverka ning. Institutet

vid utbildning som anordnas vid läroanstalter för högre utbildning.

instruktion åligger det institutet särskilt Enligt Kungl Maj:ts

att

bedriva forskning som är inriktad på praktisk tillämpning social- och samt på problem med inom arbetsmarknadspolitiken direkt anknytning till sådan politik,

särskild uppmärksamhet åt inom grundläggande forskning ägna teori- och metodutveckling av betydelse för tillämpningsineller för forskarutbildning inom området för riktade projekt institutets verksamhet,

inom området för institutets verkfullgöra forskningsuppdrag samhet för i första hand statliga och kommunala myndigheter

och organ,

samverka med myndigheter, institutioner och organisationer området för institutets verksamhet i syfte att genom inom av forskningsuppdrag och på annat sätt åstadkomma förmedling av de samlade resurserna för Socialett effektivt utnyttjande och arbetsmarknadspolitisk forskning,

SOLJl97355

medverka vid forskarutbildning och i övrigt lämna myndigheter och organ biträde i frågor som rör inom området utbildning för institutets verksamhet,

verka för att erfarenheter och rön från den social- och ar-

betsmarknadspolitiska forskningen föres ut och nyttiggöres.

I propositionen angående institutet för social forskning (1972:29) framhåller föredraganden bl a värdet av att i forskningen kunna

belysa olika problem ur såväl som socialarbetsmarknadspolitiska

politiska aspekter och att kunna integrera dessa aspekter. Den

fortsatta utbyggnaden av institutet bör därför inriktas

på en i i .

stort sett jämn fördelning av resurser mellan den arbetsmarknads-

politiskt och socialpolitiskt inriktade Det inforskningen. nya å stitutet bör enligt propositionen ses som ett tillskott till den

befintliga forskningsorganisationen, motiverat av behovet av en ökad av den I inriktning sociala forskningen på problem med direkt \ anknytning till social- och arbetsmarknadspolitiken. Detta bör I kunna tillgodoses genom att institutet i kontakt med berörda 1 myn- 1 digheter skapar sig en uppfattning om behoven av forskningsin- 4 satser och på grundval härav dels bedriver l egen forskning, inbei gripet uppdragsforskning, dels förmedlar till forskningsuppdrag och på olika sätt samverkar med andra

institutioner. l

I

Institutets chefsmyndighet är UKÄ. Institutets leds av en styrelse

som består av företrädare för arbetsmarknadens vissa parter, myn-

digheter inom social- och inrikesdepartementens områden samt för

landstings- och kommunförbunden. Institutet är och lokalmässigt

administrativt anknutet till Stockholms universitet.

Till socialforskningsinstitutet knöts en nyinrättad professur i

socialpolitik. Vidare inrättades vid institutet en professur i V arbetsmarknadspolitik samt en biträdande professur med inrikt-

ning på välfärds- och levnadsnivåforskning. Härutöver har vissa ä

medel anvisats för forskar- och biträdespersonal. För budgetåret

1972/75 hade institutet ett anslag om ca 1,2 mkr.

i

Under 3972, institutets första har bl l

verksamhetsår, a följande J

forskningsprojekt drivits vid socialforskningsinstitutet.

I

Z En vid institutet för arbetsmarknadsfrågor påbörjad inventering i I av arbetsmarknadsforskningen i Sverige, till större delen finan-

sierad av inrikesdepartementet har slutförts. 1 1

SOLJ197355

Vissa studier av arbetarstyrd ekonomi och arbetarstyrda företag har pågått. Man har här haft kontakter med forskare och politiker i Jugoslavien.

En undersökning av den lokala lönebildningen med analys av fallstudier av olika industrier har slutförts. En studie av den fackorganisationsbenägenheten inom olika branscher samt av vissa liga samband mellan arbetsbyte och organisationsfrekvens pågår. En annan pågående studie har gällt effekterna av det arbetsmarknadspolitiska stöd och regional nivå som satts in vid en företagspå individuell Man avser här bl a att undersöka vilka faktorer som nedläggning. påverkar individernas möjligheter att få ny anställning.

5.5.5 Arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsverket

Arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsverket inrättades 1972 att det tidigare fristående arbetsmedicinska institutet genom inlemmades i verket.

Arbetsmedicinska institutet tillkom 1966 efter förslag av en statlig utredning (SOU 1965:24). Institutet bildades genom att man sammanförde den avdelningen vid statens institut för yrkeshygieniska som då bestod av ett femtiotal personer, med den frifolkhälsan, stående stiftelsen arbetsfysiologiska institutet med en personal om ett femtontal personer. Som en tredje komponent i arbetsmedicinska institutet organiserades en personalsamverkan med yrkesmedicinska och klinikerna vid Karolinska sjukyrkesdermatologiska vars överläkare förordnades till laboratorer vid institutet huset, med sektionschefsuppgifter.

som bildades 1961, hade vuxit fram Arbetsfysiologiska institutet, ur en särskild avdelning under PA-rådets admiindustrifysiologisk nistration men placerad vid gymnastiska centralinstitutets fysioinstitution. Denna avdelning, som tillkom 1955, hade en logiska särskild styrelse med representanter för bl a arbetsmarknadsstyrelsen och arbetsmarknadsparternas huvudorganisationer. Verksamheten finansierades genom årliga anslag från PA-rådet och statens Y samt genom avgifter för konsultationsuppskogsforskningsinstitut drag.

Arbetsmedicinska avdelningens uppgifter inom arbetarskyddsverket har i ett delbetänkande av arbetsmiljöutredningen (SOU 1972:86) beskrivits på följande sätt:

Enligt Kungl Maj:ts instruktion (1972:164) för arbetarskyddsstyrelsen har styrelsen, när det gäller det arbetsmedicinska området, ålagts uppgifter som är identiska med dem som tidigare åvilade arbetsmedicinska institutet. Uppgifterna fullgörs inom en särskild avdelning, arbetsmedicinska avdelningen. Verksamheten vid avdelningen utgörs av 1. forskning 2. utbildning 5. uppdragsverksamhet samt 4. dokumentations-, informations- och konsultationsverksamhet.

Forskningsverksamheten är i allt väsentligt praktiskt inriktad samt anpassad till näringslivets struktur. Den är delvis av tvärvetenskaplig karaktär, dvs den syftar till att belysa problemen inom ramen för en helhetssyn. Forskningen sker i samverkan mellan företrädare för olika vetenskapliga discipliner där medicinskt, tekniskt, naturvetenskapligt och beteendevetenskaplist skolade krafter samarbetar i syfte att nå en så allsidig bedömning som möjligt av människan i arbete. En stor del av forskningsverksamheten sker enhetsvis för att utveckla metodik eller för att studera specialproblem. Utbildningsverksamheten tar framför allt sikte på grund- och specialutbildning av personalgrupper för och inom företagshälsovården. Avdelningens personal medverkar också i undervisning på andra håll, t ex vid vissa högre läroanstalter. Uppdragsverksamheten syftar till att på självkostnadsbasis utföra utredningar och undersökningar för myndigheter, institutioner, företag och enskilda m fl. Dokumentations-, informations- och konsultationsverksamheten riktar sig ävenledes till myndigheter, institutioner, företag och enskilda m fl.

Arbetsmedicinska avdelningen är indelad i fem enheter:

Arbetsfysiologiska enheten Arbetspsykologiska enheten Kemiska enheten Medicinska enheten Tekniska enheten

Av dessa är de två förstnämnda av speciellt intresse i detta sam-

manhang.

Arbetsfysiologiska enheten Vid den arbetsfysiologiska enheten avser forskningen tre huvudområden, nämligen 1, grundläggande studier av människans arbetsförmåga och därmed sammanhängande-fysiologiska mekanismer,

S0lJ197355

studier av fysiska belastningsfaktorer i arkartläggande betslivet och 3. studier som syftar till definition av ergoexperimentella nomiskt lämpliga arbetsförhållanden.

När det gäller utbildningsverksamheten medverkar den arbetsenheten vid utbildningen av personal för förefysiologiska tagshälsovården, där frågor om arbetsfysiologi och ergonomi intar ett stort utrymme. Den högre utbildning i ergonomi för tekniska planerare som arbetarskyddsstyrelsen ger ombesörjs huvudsakligen inom denna enhet. Enhetens medverkan i uppdragsverksamheten avser huvudsakligen ergonomiska arbetsplatsundersökningar, studier av maskin- och redskapsutformning från ergonomiska m m, som syftar till förbättringar av utgångspunkter arbetsmetoder, maskiner och andra redskap.

Den arbetsfysiologiska enhetens vetenskapligt skolade personal utarbetar publikationer i arbetsfysiologiska och ergonomiska ämnen samt artiklar i sådana ämnen som publiceras i vetenskapliga och andra tidskrifter.

Verksamheten på den arbetsfysiologiska enheten bedrivs på tre en för arbets- och miljöfysiologi, en för teknisk sektioner, arbetsfysiologi och en för klinisk arbetsfysiologi.

Arbetspsykologiska enheten Den arbetspsykologiska enhetens verksamhet omfattar främst * och undersökningar. Avsikten arbetspsykologiska utredningar är emellertid att vidga verksamheten särskilt i vad avser sociologiska och socialpsykologiska utredningar och undersökningar.

av att enheten tillkommit så sent som 1970 har forsk- På grund ningsverksamheten hittills varit av mera begränsad omfattning. Detta gäller även enhetens medverkan i utbildningsverksamheten och informationsverksamheten.

indelning av den arbetspsykologiska enheten i sektioner Någon förekommer inte.

I arbetarskyddsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret 1975/74 konstateras att och sociala frågor hittills enarbetspsykologiska dast kunnat beredas ett mindre utrymme inom forskningsverksamheten. Den forskning som bedrivits har främst gällt omskolning och inlär-

ning. Ett större projekt inom programmet Arbetspsykologiska och sociala frågor har påbörjats beträffande skiftarbete samt hälsotillstånd och arbetstillfredsställelse för arbetstagare som berörs

av olika typer av sådant arbete.

I verkets organisationsplan upptas för arbetspsykologiska enheten

1 laboratorstjänst, 1 psykologtjänst samt 2 biträdande psykolog-

SOLI197355

tjänster. Psykologtjänsten är en ny tjänst för vilken medel äskats

fr o m budgetåret 1975/74.

5.3.4 Statens arbetsklinik

Statens arbetsklinik inrättades 1951. Kliniken, som lyder under

socialdepartementet, är en fristående institution med egen styrel-

se. Ordförande i denna är chefen för arbetsmarknadsstyrelsen. I styrelsen är vidare olika forskningsorgan samt LO och SAF före- 1 i trädda. \

J Arbetsklinikens uppgifter är att pröva handikappade och från ar- 1 \ betssynpunkt svårbedömda personers förutsättningar för olika ar- J beten, s k arbetsprövning; att medverka vid utbildning av rehabi- J samt att bedriva och utveck- i literingspersonal; slutligen forskning 1 lingsarbete inom arbetsprövningens område. 1 i i I Klinikens personal består av läkare, däribland en psykiater; sjuk- Å I sköterskor, sjukgymnaster, psykologer, kuratorer samt arbetsin- I struktörer. F n finns vid arbetskliniken en tjänst som psykolog

och en som biträdande psykolog. E

H

Arbetsprövningsverksamheten gäller personer som remitterats till arbetsvårdens expeditioner från allmänna försäkringskassor, sjuk-

hus, sociala myndigheter osv. Initiativ till prövningen kan också tas av arbetsförmedlingstjänstemän eller av individen själv. De arbetshinder som kan föreligga, och som kliniken har att utreda, är av somatisk, psykisk, social eller intellektuell natur.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet bedrivs både-internt vid i kliniken och i samprojekt med andra forskningsinstitutioner, såväl 1 1 medicinska som tekniska och beteendevetenskapliga. 1

Ett aktuellt projekt vid kliniken bedrivs i samarbete med sociolo-

giska institutionen vid Stockholms universitet inom ramen för ett Y större forskningsprogram avseende utslagningen på arbetsmarknaden. 5 ] Olika delprojekt av detta program finansieras bl a genom anslag

från riksbankens jubileumsfond och inrikesdepartementet. Vid arbetskliniken drivs ett delprojekt som avser arbetsutformning i

SOlJl973S5

syfte att förebygga utslagning av svårsysselsatt arbetskraft. Detta delprojekt finansieras av arbctarskyddsfonden.

Kliniken bedriver vidare ett fortlöpande utvecklingsarbete avseende de arbetsprov och andra undersökningsmetoder som användes i arbetsprövningsverksamheten.

5.5.5 Laboratoriet för klinisk stressforskning

Laboratoriet för klinisk stressforskning är knutet till medicinska och psykiatriska klinikerna vid Karolinska sjukhuset. Vid laboratoriet förekommer dels försvarsmedicinsk forskning, dels arbetsforskning. Verksamheten som är tvärvetenskapligt organiserad, sysselsätter totalt ett 55-tal personer: invärtesmedicinare, psykiater, psykologer, sociologer, biokemister och ergonomer. Laboratoriet har bl a samarbetat med arbetsmedicinska institutet.

Ett forskningsprogram vid laboratoriet har rubriken Stress i arbetslivet. Studiet inom programmet, som bedrivs tvärvetenskapligt, har omfattat individens funktion och välbefinnande under olika av belastning t ex vid olika skiftsarbetsformer och i linetyper styrda monteringsarbeten. Vidare har stressreaktioner hos anställda i företag av olika storlek studerats.

5.5.6 Ergonomigruppen, STUs arbetsmiljölaboratorium

Vid styrelsen för teknisk utveckling (STU) finns en grupp för ergonomiskt forsknings- och utvecklingsarbete som förfogar över ett arbetsmiljölaboratorium vid forskningsstationen i Stockholm. I gruppen ingår utöver ergonomer med teknisk bakgrund och tekniker också en psykolog. Laboratoriet har till uppgift att praktiskt verka för en i riktig utformning av arbetsplatser, arbetsmiljöer, arbetshjälpmedel , och arbetsuppgifter.

Laboratoriet är utrustat för mätningar av buller, belysning och dvs strålningsvärme, luftfuktighet, lufttemperatur samt klimat” luftrörelser. Man har också utrustning för fysiologiska mätningar.

Ergonomigruppen har tidigare studerat industriella arbeten ur olika aspekter, även psykologiska som t ex variationen i arbetet.

5.3.7 Pedagogiskt centrum i Stockholm

Pedagogiskt centrum sorterar under Stockholms skoldirektion. Vid centret, som började sin verksamhet 1967, inrättades under budgetåret 1970/71 en sektion för yrkesutbildning. Verksamheten bekostas dels av anslag från kommunen, dels av projektanslag från skolöverstyrelsen. Vid sektionen finns en laborator och en psykologassistent. Forskningsverksamheten avser bl a miljö och ergonomi 4 1 yrkesutbildningen samt undersökningar beträffande arbetsmark- J I nadsutbildningen. J \ \ 5.3.8 Arbetsforskning vid skogshögskolan och träforskningsinsti- 1

tutet i

ä \ Vid har i samarbete 4 skogshögskolan med bl a tidigare arbetsmedi- 1 cinska institutet 1 bedrivits forskning kring skogliga arbetsmiljö- \ problem. Man har här bedrivit forskning kring skiftsarbetsproblem \ samt olycksfallsforskning med beteendevetenskapliga inslag. Medel J för inrättande av en professur i och vid 1 arbetsanalys ergonomi skogshögskolan har äskats. i l

I

Svenska träforskningsinstitutet, som finansieras av träindustrin och staten genom styrelsen för teknisk utveckling, bedriver i samverkan med KTH arbetsvetenskaplig forsknings- och utvecklingsverksamhet där beteendevetare är engagerade. Den aktuella verksamheten gäller bl a utformningen av framtida sågverk med hänsyn också till arbetspsykologiska aspekter. Forskare från psykologiska institutionen vid Stockholms universitet deltar här i samprojekt med institutet. 1 1

5.5.9 Enskilda forskningsinstitut och arbetspsykologiska institut

Stiftelsen företagsadministrativ forskning (SIAR, Scandinavian institutes for administrative research) är en enskild stiftelse som tillkom 1961. Institutets uppgift är att bedriva och forskning utvecklingsverksamhet inom områdena administrations- och organisa- Z tionsteori. Verksamheten har inslag av organisationssociologi och organisationspsykologi. I större program studeras här företagens mål och värderingar, företagets tillväxt och utvecklingsproblem, innovation, samt problem vid förändrinr av stora orfanisationer. Institutet har ett 50-tal medarbetare.

SOLJ197355

”svkotekniska institutet i Göteborg AB, (CPI) tillkom på liknande sätt som Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet, nämligen genom att viss psykologisk tillämpningsverksamhet i anslutning till psykologiska institutionen vid dåvarande högskolan i Göteborg överfördes till ett härför bildat institut. Administrativt var detta institut inordnat i högskolans psykologiska institution fram till 1961, då det ombildades till ett privatägt aktiebolag. GPI bedriver, numera också vid flera lokalkontor på olika platser i landet, yrkesanlagsprövningsverksamhet på uppdrag av AMS samt porsonalauministrativ och ergonomisk företagskonsultation. GPI har den näst efter PA-rådets API-verksamhet största andelen av yrkesanlagsprövningsuppdragen från AMS. Vid GPI bedrivs viss utvecklingsverksamhot, dels inom det ergonomiska området, dels i anslutning till yrkesanlagsprövningsverksamheten.

Institutet för pedagogisk-psykologisk konsultverksamhet (IPPK), har på liknande sätt som GPI vuxit fram ur en universitetsinstitution, i detta fall pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet, IPPK var dock ett privat företag från starten 1958. IPPK bedriver bl a utbildningskonsultation samt yrkesanlagsprövningsverksamhet. I anslutning till den senare verksamheten förekommer viss forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Landets äldsta privata arbetspsykologiska institut är Institutet för tillämpad psykologi AB, Saltsjöbaden (ITP) som tillkom vid slutet av 1940-talet. ITPS verksamhet avser främst konsultation inom det personaladministrativa området.

Utöver här nämnda institut finnes ytterligare ett antal privata konsultgrupper inom det arbetspsykologiska området. Vissa av dessa grupper, t ex Arbetspsykologiska utvecklingsgruppen i Malmö, bedriver också utvecklingsverksamhet. Grupperna ägnar sig i övrigt främst åt yrkesanlagsprövningsverksamhet samt personaladministrativ konsultation. Under senare tid har en viss ergonomiskt inriktad konsultationsverksamhet också etablerats.

SOlJl97355

6. Samhällsorgan för eller medelstilldelning med tillämpnings-

uppgifter

6.1 Inledning

I detta kapitel behandlas de forskningsråd och fonder som f n läm-

nar anslag till arbetslivsforskning. Vidare behandlas vissa myndig- J heter och andra samhällsorgan vilkas verksamhet har nära anknyt- J

ning till denna forskning. Samtliga dessa el- J fonder, myndigheter

l

ler andra samhällsorgan kan sägas ha visst ansvar för arbetslivs-

J forskningen och är tänkbara programorgan (4.5) för delar av denna J forskning.

J

6.2 Samhällsorgan för fördelning av forskningsmedel

6.2.1 Statens råd för samhällsforskning (SFR)

J Enligt den instruktion som gäller för forskningsråd inom utbild- J J J ningsdepartementets verksamhetsområde, däribland statens råd för J samhällsforskning, skall dessa J Medelst och inom sitt 1 anslag annorledes, område främja forsk-

ning och därmed sammanhängande verksamhet ävensom befordra 1

samverkan mellan forskning inom rådets område och forskningen inom angränsande I detta bör nära . discipliner. syfte samarbete åvägabringas med andra forskningsråd och därmed injämförliga stitutioner.

Forskningsråden har särskilt till uppgift

a t t följa utvecklingen inom sitt forskningsområde och uppehålla nära kontakt med forskare och vetenskapliga institutioner samt med näringslivets organisationer på de områden, som kunna beröras av rådets verksamhet, I a t t som äro särskilt I stödja forskningsprojekt, betydelse- J fulla för vetenskapens utveckling samt vid behov ini- J taga tiativ till främjande av sådana projekt och deras J utnyttjande, J a t t bevilja anslag till institutioner och enskilda forskare E för inköp av instrument eller annan materiel eller för av- J lönande av vetenskapligt eller annat biträde eller för täcken- J de av kostnader, förorsakade av forskningsarbetet, såsom re- : sor, mistade avlöningsförmåner och dylikt, eller för säkerställande av forskares utkomst.

Håden har vidare bl a till uppgift att av främja publiceringen

SOU197355

vetenskapliga forskningsresultat samt författandet av läroböcker inom sina verksamhetsområden.

Hådens ledamöter utses av Kungl Maj:t eller av valförsamlingar bestående av fakulteterna vid universitet och högskolor eller av särskilda av forskare inom visst disciplinområde, samt i grupper vissa fall företrädare för olika myndigheter.

Som framgår av den andra av de ovan citerade att-satserna har råden särskilt till uppgift att stödja forskningsprojekt som har tetydelse för vetenskapens utveckling, dvs grundforskningen. Samtidigt anges att råden skall söka främja utnyttjandet av sådana projekt. Man har som ovan framgått genom rådens sammansättning också sökt för att från tillämpningsområden tillföres deras sörja synpunkter verksamhet.

Ett för behovet av kontakt mellan forskningen och ett uttryck är att i statens medicinska forskningsråd, alltillämpningsområde mänmedicinska sektionen, en ledamot, som skall företräda det medicinska forsknings- och utvecklingsarbetet inom industrin, utses efter förslag av Sveriges industriförbund.

Beteendevetenskaperna sorterar under statens råd för samhällsforsksom är sektioner, nämligen en för socialning, uppdelat på tre vetenskap, en för rättsvetenskap samt en för psykologi och peda- Av intresse för denna utredning är närmast verksamheten gogik. inom samhällsforskningsrådets sektioner för socialvetenskap respektive för psykologi och sociologi. Flertalet av den socialvetenskap- Sektionens ledamöter utses av valgrupper där utom professorer liga i berörda ämnen också bl a cheferna för statistiska centralbyrån och ingår. Av de sex ledamöterna i sektionen för socialstyrelsen och utses två av Kungl Majzt och fyra av valpsykologi pedagogik grupper sammansatta av ämnesföreträdare.

Samhüllsforskningsrådets verksamhet under do närmast föregående åren kan belysas genom följande uppgifter hämtade ur de senaste årens verksamhetsberättelser (tabell 1).

SOU197355 73

Tabell 1 Sammanställning över och utdelade ansökningar anslag vid SFR 1970/71 samt 1971/72

gela_samgällsfgrgkningsgådeg,

Sökta anslag: 1 70 71 1 71 2

antal ansökningar st st

469 599 1

sammanlagt belopp 21,9 mkr 40,1 mkr

Utdelade 2 anslag: 1 1 antal anslag 548 st st 1 571 sammanlagt belopp 7,8 mkr 9,6 mkr 1 1

i

âosiâlxezeasâaalisâ 39520282

i

Sökta anslag: 1970 71 1 71 2 1 1 I antal ansökningar 221 st st 295 sammanlagt belopp 11,3 mkr 25,0 mkr

Utdelade anslag:

1 antal anslag 161 st 155 st sammanlagt belopp 5,6 mkr 4,2 mkr

i

âelstioriea 161; .asxkelegi 90a aeiasosils

Sökta anslag: 1970{71 1271772

antal ansökningar 165 st st 227 sammanlagt belopp 8,9 mkr 14,8 mkr

Utdelade anslag:

antal ansökningar 125 st st 154 sammanlagt belopp 5,5 mkr 4,6 mkr

Med ledning av projektrubrikerna i de förteckningar över anslag som

återges i verksamhetsberättelserna kan en uppskattning göras av den

andel av ovan redovisade belopp som gått till forskning rörande ar-

betslivsproblem eller till forskning med nära anknytning till såda-

na problem. Under verksamhetsåret 1970/71 uppgick denna del av an-

slagsgivningen från samhällsforskningsrådet till ca 200 tkr, under

verksamhetsåret 1971/72 till ca 450 tkr.

SO[Jl97355

har i sina petita uttalat att man vill Samhällsforskningsrâdet utöka inom vissa områden. Bl a har forskning söka forskningen utformning prioriterats. Man har samtidigt rörande arbetsmiljöns nuvarande resurser är mycket otillräckliga om påtalat att rådets vill åstadkomma några väsentliga insatser i denna riktning. man

framgår bl a att rådet under Av petita för budgetåret 1973/74 - 1971/72 disponerat sammanlagt 54,6 mkr. femårsperioden 1966/67 Under samma tid har man mottagit ansökningar om sammanlagt 125,5 kunnat täcka mindre än tredjedelen av det mkr. Rådet har sålunda totalt sökta Budgetåret 1966/67 kunde rådet tillgodose beloppet. det medelsbehov som framkommit i ansökningarna; budget- 52 % av kunde endast 25 % av detta tillgodoses. I anslutning året 1971/72 Trots en tidtill dessa uppgifter anför samhällsforskningsrådetz av forskningsanslaget har sålunda vis icke oväsentlig ökning att anslagsönskemålen avsevärt förrådets möjligheter tillgodose under denna Rådet anser att det bör ha möjligsämrats tidsperiod. het att täcka åtminstone hälften av de sökta anslagen.

finansierade rådet 15 särskilda forskartjänster Budgetåret 1972/75 Två av dessa avser arbetslivsforskförbehållna samhällsforskning. i med särskild inning, nämligen dels en tjänst arbetssociologi dels en i arbetspsykologi med riktning på arbetsmarknadsforskning, Den förra tjänsten är placerad vid socialpsykologisk inriktning. institutionen vid Göteborgs universitet, den senare sociologiska vid institutionen i Stockholm (se 5.2.1). psykologiska

av chefen för utbildningsdepartementet tillsattes 1972 Pâ förslag rörande verksamhet, beslutsformer en utredning forskningsrådens och rådens ställning till andra forskningsorgan sammansättning; mellan I utredningens direksamt gränsdragningen forskningsråden. bl a att denna bör söka utarbeta förslag till likartade tiv anges ledamöter skall utses. Det framhålles härvid regler för hur rådens bör så att företrädare för allmänna intresatt råden organiseras att medverka i de avvägningar mellan olika probsen ges möjlighet som görs inom forskningsråden. I lemområden och forskningsprojekt vidare att de sakkunniga bör ta upp frågor som direktiven anges L dokumentation och information om pågående forskningsprojekt gäller och forskningsresultat.

SOLI197355

6.2.2 Stiftelsen riksbankens jubileumsfond (HBF)

Riksbankens jubileumsfond bildades 1964, Enligt fondens av riks-

dagen antagna stadgar har fonden till uppgift att och främja understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning. Därvid skall

gälla

att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip icke något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla från bidrag fonden, men

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är så väl tillgodosedda på annat sätt, att fondens medel speciellt skall användas för att stödja 1 stora och långsiktiga forskningsprojekt, att nya som kräver forskningsuppgifter, snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas, att fonden skall söka kontakter främja med internationell forskning, samt

att fondens medel icke skall tagas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster, vilket dock icke skall utgöra hinder 1 för att, om så befinnes till fondens lämpligt, verksamhet i knyta forskare för så lång tid att stödet från fonden får i karaktären av livstidsstipendium.

Då fonden påbörjade sin verksamhet fördes en principdebatt om in-

riktningen av denna. Härvid uttalade bl a att samhällsstyrelsen

forskning skall ha ett visst företräde i anslagsgivningen. Vidare

framhöll man en formulering i förarbetena till fondens inrättande, som innebär att fondens verksamhet bör inriktas på forskning som

syftar till att öka kunskapen om de verkningar som tekniska, eko-

nomiska och sociala förändringar framkallar i samhället och hos

de enskilda människorna - med andra ord i vidaste miljöfrågor

mening.

l Arbetslivsforskningen skulle enligt denna kunna formulering påräk- 3 na att särskilt prioriteras i fondens 1 anslagsgivning.

Stiftelsens verksamhet handhas av en styrelse om elva ledamöter ut-

sedda av riksdagen. Sex ledamöter skall företräda riksdagen och en

riksbanken. Övriga skall företräda forskningsråden och forsknings-

beredningen.

Forskningsansökningar behandlas i fem olika arbetsgrupper i vilka

ingår dels företrädare för fondens styrelse och dels sakkunniga

SOLI197355

utanför styrelsen. Dessa arbetsgrupper behandlar 1) företagsekonomi, nationalekonomi och kulturgeografi 2) psykologi, pedagogik och sociologi 3) övrig samhällsvetenskap, m m 4) naturvetenskap, medicin och teknik samt 5) humaniora.

1971 respektive 1972 delade fonden ut drygt 18 mkr årligen, med en fördelning på olika ämnesområden enligt tabell 2.

Tabell 2: Sammanställning över av RBF beviljade anslag 1971 och 1972 (Belopp i tusental kronor)

Statskunskap 2 80 2 100 Forskning om forskning

Övrig 12 2 580 12 2 756 Naturvetenskap - - - - Teknik

Under 1971 respektive 1972 beviljades 55,7 $ respektive 50,5 % av hela det sökta beloppet.

De beteendevetenskapliga disciplinerna samt företagsekonomi erhöll enligt uppgifterna i tabell 2 under 1971 sammanlagt 4,2 mkr, 1972 mkr. En genomgång av stiftelsens verksamhetsberättelser 5,2 för åren 1969 - 1972 ger vid handen att till projekt som enligt rubrikerna kunna klassificeras som arbetslivsforskning i synes

SOU 197355

någon mening följande belopp utdelats:

1969 1,2 mkr

1970 1,5 mkr 1971 1,5 mkr

1972 2,0 mkr.

1 Det bör märkas att fonden disponerar avkastningen i fasta räntor 1 av det vid fondens bildande tillskjutna kapitalet. fonde- Någon

i

ring av del av ränteavkastningen sker ej. Med sjunkande 1 penningvärde försämras således RBFS reella

resurser.

1 6.2.5 Arbetarskyddsfonden (ASF) 1

1 Arbetarskyddsfonden tillkom genom riksdagsbeslut 1971 och började : sin verksamhet den 1 januari 1972. Beslutet grundades på förslag 1 från en statlig utredning angående finan-

1 Yrkesskadesförsäkringens siering (SOU 1970:49) som förordade att man genom en särskild ar-

betarskyddsavgift skulle skapa en fond från vilken bidrag kunde

lämnas til kostnader för forskning, och 1

utbildning upplysning på arbetarskyddets område. Avgiften som uttages från alla enskilda och kommunala arbetsgivare beräknas från januari 1975 ge ca 25 miljoner kr per år. Genom en omdisponering av arbetsgivarnas av-

gifter, som innebär att arbetarskyddsavgiften höjs som samtidigt avgiften till yrkesskadeförsäkringen sänks, samt genom att statliga medel motsvarande de enskilda och kommunala arbetsgivarnas

arbetarskyddsavgift tillföres fonden, kommer enligt proposition

1973:130 denna fr oldon 1 januari 1974 att tillföras ytterligare

ca 50 mkr per år. Fonden skulle således då totalt disponera över

ca 75 mkr per âr.

1 I utredningen angående Yrkesskadeförsäkringens finansiering ut-

talades bl 1

a följande om uppgifterna för en fond eller motsvaran-

de: 1 (sid 65) utredningen förordar därför att det via yrkesska-

deförsäkringen skapas möjligheter att lämna ekonomiskt bi- 1

drag till kostnader för forskning, utbildning och

i

upplysning på arbetarskyddets område, Syftemålet bör härvid vara

att motverka uppkomsten ej blott av yrkesskador utan även 1

av arbetslivet betingad fysisk och ohälsa samt dess-

psykisk utom att få till stånd en förbättradarbetsmiljö genom vilkon arbetstagarnas hälsa, säkerhet, arbetsanpassning och arbetstillfredsställelse kommer att främjas.

I den av Kungl Maj:t utfärdade instruktionen för arbetarskyddsfonden denna dock ett något mer begränsat an- (SFS 1971:803) gavs svarsområde. Begreppen arbetsanpassning och arbetstillfredsställelse tas upp i instruktionen. I denna sägs att fondens styej relse har till uppgift att genom bidrag från arbetarskyddsfonden

sådan utbildning och upplysning, som kan stödja forskning, motverka uppkomsten av yrkesskador och annan av arbetsmiljön betingad ohälsa eller förbättra arbetsmiljön och därigenom främja hälsa och säkerhet i arbetslivet.

skall vidare enligt instruktionen beakta behoven av sam- Styrelsen av insatserna för forskning, utbildning och upplysning på ordning arbetsmiljöns område.

Instruktionen närmare anvisningar för fondens biger följande dragsgivning: Bidrag till forskning skall avse främst sådan forskning vars resultat kan väntas få praktisk användning inom arbetslivet. Bidrag till forskning får lämnas även för att främja kontakt med internationell forskning. Bidrag till utbildning skall avse främst utbildning av skyddsombud samt kompletterande utbildning av personal inom företagshälsovården och arbetarskyddet i övrigt. Bidrag till upplysning skall avse främst brett upplagd uppriktad till stora inom arbetslivet. lysning persongrupper

Fondens består av nio ledamöter, som utses av Kungl styrelse Maj:t. Två av dessa utses efter förslag av LO, en efter förslag av TCO, två efter förslag av SAF och en efter gemensamt förslag av Svenska landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Styrelsen beslutar om medlens användning och fördelning och skall övervaka att bidrag kommer till avsedd användning samt beviljade att resultaten av den av fonden stödda forskningen offentliggörs sätt. Till fondstyrelsen är knutet ett kansli. på lämpligt

Fondens verksamhet förbereddes genom en utredning tillsatt av chefen för socialdepartementet, med uppgift att kartlägga den påoch planerade forskningsverksamheten inom arbetsmiljöområgående

resurser samt forskningsbehoven. Utredningen (Ds S 1972:2) ut-

det, bl av områden för i fondens mynnade a i en översikt prioritering Flera av de problem och forskningsområden som här anslagsgivning. tas faller inom den beteendevetenskapliga arbetslivsforskupp

rl

ningen. Som exempel kan nämnas arbetsorganisation och arbetsinnehåll ur socialpsykologisk synpunkt med hänsyn bl a till arbetstillfredsställelse, allsidigt utnyttjande av människans resurser, monotoni och social isolering; arbetstidens längd och förläggning med hänsyn till samspelet mellan arbetsroll och övriga livsroller; samt psykiska funktioner i arbetet hos äldre arbetskraft.

Med stöd av ovannämnda utredning utarbetade fondens styrelse en verksamhetsplan. Enligt denna plan skall följande större områden inledningsvis ges en framträdande ställning i fondens verksamhet: - forskning kring arbetstidsproblem, innefattande arbetstidens längd och fördelning, skift- och nattarbete m m - forskning som syftar till att nedbringa olycksfallsfrekvensen i arbetslivet - brett upplagda av arbetstvärvetenskapliga undersökningar miljöförhållanden inom olika industribranscher (bransch- I i undersökningar) - forskning

Q

rörande förekomsten av kemiska ämnen med skadliga effekter i arbetsmiljön.

För dessa fyra områden tillsatte fondens styrelse arbetsgrupper med uppgift att närmare kartlägga och analysera forskningsläget samt att framlägga förslag om lämpliga åtgärder till fondens styrelse. Till arbetsgrupperna kallades dels företrädare för olika

forskningsområden, dels företrädare för arbetsmarknadens parter,

vissa organisationer och företag.

Arbetsgrupperna har lagt fram resultaten av sin verksamhet i rapporter som publicerats av fonden i dess rapportserie. I rapporterna lämnas till förslag prioritering av forskningsuppgifter inom de 4 fyra verksamhetsområdena. Redan genom denna publicering ges inci- i tament till forskarnas Även mer aktiva åt- 1 verksamhetsplanering. i gärder från fondens sida föreslås, t ex att speciella forskargrupi per anknutna till arbetarskyddsstyrelsen skall bildas med uppgift 1 att bearbeta vissa problem samt att konferenser för diskussion av viss forskning skall anordnas. Arbetsgruppernas förslag präglas allmänt av ett tvärvetenskapligt synsätt där sociala och psykologiska aspekter på problemen tillmäts stor betydelse.

S0lJl97355

Den tidigare nämnda utökningen av fondens resurser från 25 till 75 mkr motiverades i propositionen bl a genom hänvisning till behoven av utvecklingsarbete som kan föra ut forskningsresultaten i praktisk tillämpning. I propositionen anges att det ankommer på Kungl Majzt att i administrativ ordning utfärda erforderliga bestämmelser beträffande handläggningen av den utvidgade bidragsgivningen. En översyn av ASFs instruktion pågår således.

6.2.4 Styrelsen för teknisk utveckling (smu)

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är enligt sin instruktion (SFS 1972:608) central förvaltningsmyndighet för initiativ och stöd till samt planläggning av och rådgivning rörande teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete, i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet.

Det åligger styrelsen särskilt att följa den tekniska utvecklingen och därvid hålla kontakt med forskare, institutioner och företag, 1 organisera och stödja samarbete inom teknisk forskning och 1 industriellt utvecklingsarbete samt främja kontakter mellan myndigheter, näringsliv och forskningsinstitutioner, _ taga initiativ till teknisk forskning av betydelse för nä- § ringsliv och samhälle samt främja sådan forskning och dess i utnyttjande, Ä planera och fördela statlig stöd i form av lån och bidrag g till teknisk forskning, industriellt utvecklingsarbete och uppfinnarverksamhet, följa verksamheten vid och utöva tillsyn över branschforskningsinstitut och andra kollektiva forskningsinstitutioner, vid vilka forskningsverksamheten bedrivs med statligt stöd, ge råd åt uppfinnare samt förmedla forskningsresultat till , ; kommersiellt utnyttjande, främja internationellt tekniskt samarbete och därvid samverka med utländska institutioner och internationella organisationer, planera och svara för förvaltningen av statliga forskningsstationer, svara för medelsförvaltning och personaladministration åt statens råd för vetenskaplig information och dokumentation.

STU leds av en styrelse utsedd av Kungl Maj:t. STU har för sin verksamhet en fast organisation om ett hundratal personer fördelade på fyra enheter för administration, utredningar, planering

SOUl97355

respektive rådgivning och Till STU är ett femtontal förmedling. nämnder för olika behovsområden, dvs tekniska tillämpningsområden, knutna. I dessa nämnder ingår företrädare för tillämpningsområdena, vetenskaplig expertis, olika samhällsintressen osv. De olika nämnderna, samt de anslagsbelopp dessa förfogade över budgetåret 1972/73 för finansiellt stöd till teknisk forskning och utvecklingsverksamhet, framgår av tabell 3.

Tabell 3: Fördelning på behovsområden vid STU budgetåret 1972/73 mkr v 1. Energiteknik 8 , 5 2. Materialteknik 17,5 ä 5. Transportteknik 9,5 4. Produktionsteknik 13,0 Å 5. Kemi- samt skogs- och träteknik 15,0 § 6. Informationsbehandling samt styr- och komponentteknik 18,2 7. Miljövårdsteknik 8,0 Ä 8. Socialteknik inkl läkemedelsteknik 15,0 9. Livsmedelsteknik 12,0 10. Naturresursteknik 5,4 122,1

I statsverkspropositionen 1973: bil 15 anförs: Statens stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete föreslås bli väsentligt utvidgat nästa budgetår. Stödet är i första hand inriktat på att främja den svenska industrins internationella konkurrenskraft och att bidra till att lösa angelägna samhällsproblem. STUS totala anslag föreslås öka från budgetåret 1972/73 till 1973/74 med 29 mkr dvs till 178 mkr.

Behovsområde 8 a Socialteknik enligt STUs anslagsframställning för budgetåret 1975/74 indelas i fyra delområden, nämligen arbetsmiljöteknik, handikapphjälpmedel, konsumentteknik och medicinsk teknik. Läkemedelsteknik har överförts till område 8 b.

Delområdet arbetsmiljöteknik kommer under budgetåret 1972/75 att av behovsområdets 15 mkr ta i anspråk ca 3 mkr. Större delen av tillgängliga medel har ianspråktagits för projekt avseende fysisk arbetsmiljö och därmed förenade hälso- och olycksfallrisker. En-

SOLI197355

ligt STUs anslagsframställning kommer insatser under 1973/74 att göras inom i huvudsak följande områden: - arbetsmiljö i gjuterier (bl a arbetsplatser för rensning av

gods, buller, dammförebyggande åtgärder)

- belysning

- socioteknik

- luftförorenings- och ventilationsproblem - robotar och manipulatorer - huvudskydd

STU bekostar vidare ett speciellt arbetsmiljölaboratorium (se

g

E 5.3.6). STU har uttalat att man i sin verksamhet uppmärksammar å psykologiska aspekter av arbetsmiljön. I sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 konstaterar styrelsen: Den tekniska 1 miljön påverkar ofta i hög grad övriga miljöförhållanden. Teknikens utformning bestämmer också i hög grad vad de arbetande kan göra, dvs hur arbetsuppgifter utformas och hur människor relateras till varandra. Den tekniska utvecklingen måste därför i á framtiden bidra med de alternativ som ger de bästa förutsättningarna för tillfredsställande arbetsförhållanden.

Ett konkret exempel på anknytningen till beteendevetenskaplig forskning i STUs verksamhet är området socioteknik där styrelsen avser att i samarbete med något eller några företag undersöka möjligheterna att anpassa produktionsprocesser till de krav som E kan uppställas med utgångspunkt från beteendevetenskapligt kunnande. Syftet är att skapa gynnsamma miljöförutsättningar för den enskilde individen, t ex variation, samverkan och självbestämmande i arbetet. Också inom behovsområdet produktionsteknik E aktualiseras beteendevetenskapliga frågor.

6.2.5 Statliga forskningsråd utanför utbildningsdepartementets område

Två forskningsråd utanför utbildningsdepartementets område: statens råd för byggnadsforskning och statens råd för skogs- och jordbruksforskning, lämnar anslag till viss arbetsvetenskaplig forskning.

SOlJl97355

För sin verksamhet förfogar statens råd för byggnadsforskning över byggnadsforskningsfonden. Fondens inkomster kommer främst från husbyggnadsverksamheten. Här en särskild utgår byggnadsforskningsavgift om f n 5 % av lönesumman. Staten är för sin byggnadsverksamhet i egen regi befriad från byggnadsforskningsavgiften men lämnar ett årligt anslag till fonden. Fondens inkomster och den sammanlagda anslagssumman var under budgetåret 1970/71 ca 40 mkr och under budgetåret 1971/72 ca 45 mkr.

Byggnadsforskningsrådet kanaliserar huvudparten av sin anslagsgivning till arbetsforskning via byggnadsindustrins arbetsforskningsstiftelse. Enligt förteckningar i byggnadsforskningsrådets verksamhetsberättelser utdelades budgetåret 1970/71 1.200 tkr till projekt som kan klassificeras som arbetsforskning. Motsvarande belopp budgetåret 1971/72 var 800 tkr. Projekten avsåg bl a yrkesutbildning, vissa arbetsmätning, ergonomiska problem samt olycksfallsforskning.

Statens råd för och lämnade under verkskogs- jordbruksforskning samhetsåret 1971/72 anslag till ett mindre antal inom arprojekt betslivsforskningsområdet, huvudsakligen av ergonomisk karaktär, med ett sammanlagt belopp om ca 200 tkr.

Det bör framhållas att de forskningsanslag som här redovisats endast till vissa delar avser vad som kan klassificeras som beteendevetenskaplig forskning.

6.2.6 Inrikesdepartementets expertgrupp för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor (EFA)

I en motion under 1972 års en ut-

riksdag (1972:1392) föreslogs

ökad och intensifierad arbetslivet och arbetsforskning kring marknadspolitiken. AMS skulle enligt motionen anmodas att redan under budgetåret 1972-73 för ökade forskpåbörja planeringen ningsinsatser. Vissa medel härför skulle ställas till AMS förfogande fr o m budgetåret 1972-73. skulle suc- Medelstilldelningen cessivt ökas så att det senast om fem år skulle motsvara 1 % av

verkets årliga budget. I motiveringen till erinrades

förslaget bl a om att LO i sitt år 1967 utgivna arbetsmarknadspolitiska

34 sou 1973:55

program begärde att AMS skulle få ett belopp av denna storlek till sitt förfogande för sitt forsknings- och utvecklingsarbete. LO-kongressen 1971 återkom med detta yrkande.

Efter hörande av remissinstanser, som samtliga underströk forskningsbehovet, framhöll inrikesutskottet i sitt yttrande med an-

ledning av motionen (Inu 1972:26) vikten av att arbetsmarknads-

forskningen tillfördes ökade resurserr Resursförstärkningen kun-

de enligt utskottets mening ske genom att AMS tilldelades medel för uppdragsforskning, men även andra vägar att kanalisera med- P len borde prövas. Planeringen av uppdragsforskningen borde en- 3 ligt utskottet ske i nära samarbete med institutet för social forskning, med hänsyn till de samordnande funktioner som detta institut har.

I 1973 års statsverksproposition (1973:1, bil 13) understryks

det angelägna i att forsknings- och utvecklingsarbetet i arbetsmarknadsfrågor breddas och intensifieras. I propositionen hänvisas till större pågående undersökningar avseende de ekonomiska effekterna av omskolning och geografisk rörlighet, arbetsförmedlingens informationsverksamhet samt den potentiella arbetskraften och arbetskraftsrekryteringen. I propositionen föreslås att resurserna för målinriktad uppdragsforskning förstärks. Med hänsyn till att sådan forskning bedrivs av flera olika intressenter är det emellertid, enligt chefen för inrikesdepartementet, ändamåls-

enligt att anslagsmedlen liksom hittills disponeras direkt av

F Å Kungl Maj:t. För budgetåret 1973-74 har 2 mkr tagits upp för dylikt forsknings- och utvecklingsarbete, dvs en fördubbling i förhållande till närmast föregående budgetår.

En expertgrupp (EFA) har tillsatts vid inrikesdepartementet med uppgift att inom ramen för dessa anslagsmedel initiera undersökningar av arbetsmarknadspolitikens verkningar. Undersökningsverksamheten skall bl a syfta till att ge underlag för samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar, s k cost-benefitanalyser, av olika åtgärder som förekommer inom arbetsmarknadspolitiken. Man har hittills kunnat finansiera eller bidra till finansieringen av fem forskningsprojekt avseende: immigrationens ekonomiska effekter; arbetsmarknadsutbildningens samhällsekonomiska kostnader och in-

SOlIl97355

täkter; den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden; informationsöverföringen mellan arbetsförmedling, individ och företag; samt utslagningen på arbetsmarknaden.

Studien rörande den geografiska rörligheten inrymmer en sociologisk del i vilken professorn i sociologi vid Umeå universitet medverkar. Studien beträffande arbetsförmedlingens verksamhet utföres av forskare vid PA-rådet och sociologiska institutionen i Stockholm. Studien av arbetstagares utslagning på arbetsmarknaden utföres av forskare vid sociologiska institutionen i Stockholm respektive vid statens arbetsklinik.

6.3 Övriga statliga organ med engagemang i arbetslivsforskningen

6.3.1 Kungl arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)

Vissa områden av arbetsmarknadsstyrelsens och länsarbetsnämndernas verksamhet har nära anknytning till eller bygger på beteendevetenskaplig kunskap och metodik. Detta gäller särskilt den till enskilda personer riktade servicen vid arbetsförmedling, arbetsvård och yrkesvägledning. Även i större perspektiv, t ex inom arbetsmarknadspolitikens områden finns betydelsefulla anknytningar mellan arbetsmarknadsmyndighetens verksamhet och den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

Arbetsmarknadsverket utnyttjar speciell arbetspsykologisk service från arbetspsykologiska institut, däribland Arbetspsykologiska Institutet (API) vid PA-rådet (kap 7) och Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet (PTI, 5.3.1). Dessutom anlitas

ett flertal privata institut (5.3.9)- Under budgetåret 1971/72

utfördes totalt drygt 20 OOO anlagsundersökningar vid de arbetspsykologiska instituten. Denna verksamhet sysselsätter f n sammanlagt ca 150 psykologer vid dessa institut. För budgetåret 1972/75 förutsågs en ökning av antalet psykologiska yrkesanlagsundersökningar.

En statlig utredning (Arbetspsykologisk verksamhet, SOU 1966:40)

föreslog 1966 att det inom arbetsmarknadsverket för den arbets-

psykologiska verksamheten, främst anlagsprövningarna, skulle in-

SOLJ1973f5

dels en central instans: arbetspsykologibyrån; dels en rättas med arbetspsykologiska institut ute i fältverksamhet regionala och filialinstitut anknutna till regioninstituten. Förlandet dock av AMS) och någon mer omfattande utbyggslaget avstyrktes nad inom verket av en organisation för psykologisk verksamhet har skett. I den centrala organisationen har inom yrkesvägledej vid AMS inrättats en arbetspsykologisk sektion för ningsenheten och planering. Vid sektionen finns en samordning, utveckling fast samt två arvodesanställda psykologer. Vid psykologtjänst två länsarbetsnämnder har vidare psykologer arvodesanställts. Dessa har utöver interna arbetsuppgifter som konsulter på nämnden som kontaktmän mellan länsarbetsnämnderna och de aruppgifter institut som dessa samarbetar med. AMS önskar betspsykologiska inrätta med sådana uppgifter vid samtliga länspsykologtjänster länsarbetsnämnder. Däremot avser man att även i fortsättningen behoven av individundersökningar, liksom tillgodose psykologiska vissa andra insatser, genom köp av tjänster arbetspsykologiska från arbetspsykologiska institut.

För och av utvecklingsverksamhet har vidare samordning planering inrättats med representanter för AMS och de arbetsarbetsgrupper AMS kan f n avsätta 5 % av de medel som

psykologiska instituten.

för de för disponeras psykologiska yrkesanlagsundersökningarna i anslutning till denna verksamhet. Dessa medel metodutveckling som till de olika institut som utför såfördelas projektanslag dana undersökningar.

under flera år i sina petita framfört yrkanden om sär- AMS har skilda medel om ca 10 mkr för anslagsgivning till arbetsmarknadsforskning vid institutioner utanför arbetsmarknadsverket. Några medel har dock ställts till AMS förfogande. Däremot sådana ej till forskning under senare år har anslag arbetsmarknadspolitisk

utgått från inrikesdepartementet. För budgetåret 1972/75 uppgick

dessa anslag till 1 mkr. Dessa av inrikesdepartementet disponerade till stor del för makro-betonad forskningsmedel utnyttjas En del av denna forsk-

arbetsmarknadsforskning (6.2.6). betydande

hör till de områden som tidigare prioriterats av institutet ning för och som nu väntas få en central ställarbetsmarknadsfrågor inom institutet för social forskning. Arbetsmarknadsforskning

SOLIl97355

ningen omfattar emellertid också en rad andra problemställningar. För att rätt förstå individens situation och problem på arbetsmarknaden liksom för att ge denne ett förbättrat beslutsunderlag vid val av arbete, vid utnyttjande av samhällets service på ar-

betsmarknaden etc, krävs också en utvidgad forskning på mikroplanet. För denna typ av forskning har särskilda medel inga avsatts.

6.3.2 Statens personalnämnd (SPN)

Statens personalnämnd inrättades 1971. Nämnden, som sorterar un-

der finansdepartementet, övertog de uppgifter som tidigare vila-

de på statens omplaceringsnämnd och statens personalvårdsnämnd. SPN är i den mån denna uppgift ankommer ej på annan myndighet

central förvaltningsmyndighet för den personaladministrativa verk-

samheten inom statsförvaltningen och inom viss övrig statsunderstödd verksamhet. Nämnden skall bl a meddela riktlinjer för den

personaladministrativa verksamheten inom Enstatsförvaltningen. ligt instruktionen åligger det SPN särskilt att

svara för och * utveckling samordning av personaladministrativ planering inbegripet omplaceringsverksamhet, personalhälsovård samt personalsocial verksamhet, följa den personaladministrativa verksamheten inom statsförvaltningen och inhämta de uppgifter som fordras för nämndens

verksamhet,

verka för att personaladministrativa inom frågor statsförvaltningen handlägges på ett ändamålsenligt och planmässigt sätt och att därvid beakta förhållandena inom arbetslivet i övrigt,

inom sitt verksamhetsområde biträda och myndigheter enskilda anställda med rådgivning,

centralt svara för omplaceringsfrågor,

yttra sig i frågor om sjukpension för anställd med statlig

personalpensionsrätt,

inom sitt verksamhetsområde följa utvecklingen av de partiellt arbetsföras och i anställningsförhållanden yttra sig ärenden om partiellt arbetsföra,

främja arbetarskyddsverksamheten inom statsförvaltningen, biträda med medicinsk och vid skyddsteknisk vägledning utformningen av statsförvaltningens arbetsplatser.

SPN leds av en styrelse utsedd av Kungl Majzt. Högst fyra av

dessa skall företräda personalorganisationer.

SOlJ197355

I en presentation av nämnden och dess verksamhet uttalas följande: Syftet med SPNs verksamhet är att skapa betingelser för arbetstillfredsställelse och effektivitet i statsförvaltningen. SPN har därför ett övergripande ansvar för alla sådana åtgärder i statsförvaltningen som var för sig eller sammantagna leder till högre arbêtstillfredsställelse och personlig utveckling för de anställda och att de personella resurserna tillvaratas rationellt.

Nämnden har en central en regional organisation. Den regiona-

och

la organisationen har verkställande och servicegivande funktioner i relation till myndigheter och statligt anställda inom sitt verksamhetsområde.

SPN har enligt sin anslagsframställning för budgetåret 1973/74 för avsikt att söka åstadkomma en utveckling av arbetsmiljön i statsförvaltningen enligt tre huvudlinjer, nämligen organisationsutveckling, systemergonomi och personalhälsovârd.

Med organisationsutveckling avses här en tillämpning av erfarenheter från psykologin i syfte att åstadkomma en bättre organisationsplanering, eller för att ge anställda möjlighet förbättra den egna miljön så att den bättre svarar mot psykologiska krav. Här innefattas bl a utveckling av personalledarförmåga, men även utveckling av funktionärer i samrådsorgan. Verksamhet skall bedrivas i linje med de förvaltningsdemokratiska strävandena.

Inom området systemergonomi betonas syftet att söka åstadkomma för individen meningsfulla och utvecklande arbetsuppgifter. SPN konstaterar att detta problem har accentuerats bl a genom utvecklingen på det datatekniska området. i E i SPNs verksamhet är fortfarande under uppbyggnad. Nämnden har ca 130 anställda, varav 30 i den regionala organisationen. Nämnden har för närvarande ej resurser att i egen regi bedriva någon mer avancerad FoU-verksamhet, men utnyttjar viss beteendevetenskaplig expertis genom köp av konsulttjänster.

Till SPN är nämnden för psykologiska undersökningar knuten. Denna nämnd tillkom på förslag av testutredningen (SOU 1971:47). Nämnden, som består av företrädare för statsmakten och för personalorgani-

sationer samt psykologisk expertis, har till huvuduppgift att ge råd och anvisningar i frågor som gäller anlitanmyndigheters de av psykologiska undersökningsmetoder i samband med personurval. Nämnden tillsattes 1972 för en försöksperiod om tre år.

Sedan 1970 har statskontoret samlat uppgifter om personaladministrativt utvecklingsarbete inom statsförvaltningen och publicerat en katalog över de projekt som inrapporterats från olika myndigheter. Katalogen har tillkommit för att ge underlag för ökat personaladministrativt inom statsförvaltutvecklingsarbete ningen och stimulera till informations- och erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna. Från och med 1.7.1973 har arbetet med aktualisering av katalogen överförts från statskontoret till SPN.

6.3.3 Delegationerna för företagsdemokratifrågor inom statliga företag och förvaltningar samt på det kommunala området

Särskilda delegationer har tillsatts för att utreda frågor som gäller företagsdemokrati inom dels statsförvaltningen, dels de statliga aktiebolagen, dels inom de primär- och sekundärkommunala områdena. Dessa delegationer utgör paralleller till åtgärder inom den privata arbetsgivarsektorn, t ex utvecklingsrådet för LO och samarbetsfrågor mellanSAF, TCO. Delegationerna har bl a till uppgift att organisera försöksverksamhet rörande företagsdemokrati. Denna verksamhet har delvis karaktär av beteendevetenskapligt utvecklingsarbete som drives av forskare.

En av dessa delegationer delegationen för försöksverksamhet med företagsdemokrati vid de statliga aktiebolagen (företagsdemo-

kratidelegationen) förfogar över medel för projektverksamhet och

en expertgrupp som driver utvecklingsprojekt. Ett antal projekt vid olika statliga företag har omfattat intervjuundersökningar för kartläggning av organisationens funktionssätt, arbetsförhållanden osv, samt försöksverksamhet med olika former av samråd för de anställda, förändring av organisation i riktning mot självstyre för arbetsgrupper m m. Verksamheten har redovisats i offentliga rapporter.

7. Arbetsmarknadsparterna och arbetslivsforskningen.

7.1 Arbetsmarknadsparternas huvudorganisationers engagemang.

i som där företrätt arbetsmarknadsparter- De experter utredningen

nas huvudorganisationer har tillställt utredningen redogörelser

inom arbetslivsforskningens omför organisationernas engagemang

råde.

har sig inom arbetslivs- Svenska arbctsgivareföreningen engagerat

område bl a genom att bilda Personaladministrativa forskningens

har sedan rådets bildande 1952 lämnat årliga rådet. Föreningen

till dess verksamhet. Dessa bidrag uppgår f n till 2 mkr bidrag

âr. PA-rådet behandlas i följande avsnitt av detta kapitel. per

erhållit beskrivning av den öv- Från SAF har utredningen följande

med anknytning till arbetslivsforskningen som riga verksamhet

föreningen f n bedriver.

satsningar på forskning och tillämpning SAFS och förbundens kan på tre huvudområden: inom arbetslivsområdet grupperas och rationalisering; arbetarskydd, företagslöner, produktion i arbetslivet; yrkesteknisk och (arbetshälsovård, människan

ledareutbildning.

områden har engagemang på dessa Arbetsgivareorganisationernas att mer eller mindre haft till syfte tillgodose genomgående sida. behov och önskemål från de anslutna företagens uttalade inneburit tillämpning av forsk- Insatserna har huvudsakligast erfarenhetsrön från fältet. ningsresultat och systematiserade med egen personal förekommer undantags- Forskningsengagemang

vis.

som här avses kan i viss mån Omfattningen av den verksamhet om tillkomst och tillväxt av ickebelysas genom uppgifter SAFs och förbundens kanslier. Såförhandlande enheter inom etc tilldana avdelningar, sektioner, grupper, expertenheter 60-talet. De har beteckningar såsom kom huvudsakligen under och utbildning, Utbildning och arbetarskydd Arbetsmarknad Arbetarskydd och ar- Forsknings- och utbildningsavdelning, Medicinska och yrkeshygieniska frågor. Den gambetsmiljö, la Arbetsstudier och rationalisering på kanslibeteckningen med tillägg såsom enheter har i många fall kompletterats

löneformer och löneteknik.

kvalificerade personer som är verksamma Det stora antalet av kanslienheter på SAF och förbunden inom ovannämnda typer ekonomiskt och det avinnebär självfallet både personellt

största från arbetsgivareorganisationsgjort engagemanget

SOlJl97355

sidan på arbetslivets område. Nya värderingar och nya synsätt

beträffande företagens yttre och inre har miljö fört med sig stigande behov av service från de anslutna företagens sida på ovannämnda arbetslivsområden.

För SAFs del har på senare år den tekniska avdelningens pub-

likationer om lönetekniska problem, om arbetsmätning, om pro-

duktivitets- och effektivitetsmätning inneburit ett nära samarbete mellan avdelningens personal och utomstående som vid forskare, sina institutioner har dessa och liknande arbetslivsfrågor som forskningsuppgifter. För forskarna har detta bland

annat betytt väsentlig medverkan, när det gällt att finna till-

räckliga och lämpliga

fältundersökningsmöjligheter. I den mån

projekten haft karaktären av uppdragsforskning, har de givetvis inneburit ett finansiellt stöd till resp institution. SAF-

förbunden medverkar i varierande grad med personella insatser och i en del fall med finansiellt stöd till forskning och ut-

bildning vid universitet och högskolor, inte minst genom den hjälp som lämnas till författare av 2- och 3-betygsuppsatser om arbetslivsproblem.

Den enskildes totala arbetssituation, arbetets utformning och

organisation är sedan flera år tillbaka föremål för studier och observationer SAFs genom tekniska avdelning under samlingsbeteckningen Arbetsmiljö i utveckling. Det är här fråga om experiment som anslutna önskar för företag göra att om möjligt finna arbetsutformning, arbetsorganisation och belöningssystem som ger optimal kombination av produktivitet och arbetstillfredsställelse. SAF-personal fungerar i sammanhanget som konsulter till de lokala samarbetsgrupper som självständigt svarar för experimenten. -

Ett aktuellt exempel på en övergripande satsning från ett SAF-

förbund är

Sågverksergonomigruppens undersökning av den fy-

siska miljön, arbetsplatsens tekniska den socialutformning, psykologiska situationen och hälsotillståndet. resultaten Undersökningeär av stor praktisk betydelse t ex vid planering av nya anläggningar. Exempel på specialsatsning för

år sedan är åtskilliga Allmänna Gruppens kemiska skyddshandbok. Frånvaroundersökningar av större eller mindre sker omfattning sedan länge inom många likaså förbundsområden, studier av den äldre

arbetskraftens och den kvinnliga arbetskraftens problem. Det vanliga är att av detta undersökningar slag sker i nära samverkan med motpartsförbund.

När det gäller och arbetarskydd företagshälsovård bör här särskilt nämnas byggindustriernas omfattande genom sin stiftelse för

satsning

arbetarskydd och företagshälsovård B ygghälsan). Bygghälsans tekniska verksamhet till ett syftar utvecklingsarbete för att utröna hur arbetsmiljön kan anpassas till människan vid olika arbetssituationer.

SAFs omfattande utbildningsverksamhet via ALI-RATI kräver be-

tydande eget utvecklingsarbete utöver de forskningsresultat som kommer fram vid universitet och högskolor inom relevanta områden. Framtagning av underlag för att vidmakthålla och vi-

dareutveckla kurssortimentet innebär en väsentlig satsning från SAFs sida på arbetslivets område.

Flera av SAF-förbunden bedriver utbildning i egen regi och satsar personellt och ekonomiskt för att få fram följaktligen adekvat för kurser och kurspaket. Speciellt i fråga underlag om arbetsledarnas arbetssituation har förbund bidragit till kostnader för vetenskapliga studier av denna. Utbildningsavsedda för flera led i företagshierarkin med tonvikt paket på planering, produktivt samarbete och produktiv arbetsmiljö har tagits fram inom byggnadsindustrin.

Från i Sverige har utredningen erhållit föl- Landsorganisationen

jande redogörelse:

Som ett led i kartläggningen av medlemmarnas aktuella situation i arbetslivet och i intressebevakningen i övrigt har vid några tillfällen företagit undersöklandsorganisationen där beteendevetenskaplig metodik kommit till användningar och i fall studier som kan betraktas som ning några genomfört beteendevetenskaplig forskning.

I viss utsträckning får sådana verksamheter anses som naturled i en stor intresseorganåsations verksamhet. Det förliga dock att framhållas att betydande insatser fått göras tjänar som en av att den samhälleliga forskningen inte klarföljd alla de förhållanden vi ansett oss behöva fästa samhällagt lets och våra motparters uppmärksamhet pâ. LO anser sålunda att den samhälleliea forskningen på detta område är otillräckoch därtill samordnad så att de tillgängliga resurserlig ej na används för ändamål som de fackliga organisationerna anser

angelägnast.

Av verksamheten där beteendevetenskapliga metoder kommit till bör särskilt nämnas vår kartläggning av hälsorisker användning i arbetet. 1964 inleddes en omfattande undersökning avseende ett urval av LO-medlemmarna, som därefter följts av undersökbranschvis. Xed motsvarande metodik har förekomsten av ningar stress i arbetslivet undersökts. Vidare har rörligheten på ardess orsaker och konsekvenser för enskilda, betsmarknaden, studerats liksom vuxna arbetares deltagande i vuxenutbildning och hinder som håller dessa borta från utbildningstillfällena. Därutöver görs av förbunden, då och då s k medlemsundersöki vilka såväl faktiska uppgifter som bedömningar av ningar olika alternativa handlingsmöjligheter och allmänna attityddata insamlas.

Av mer omfattande studier vill vi framför allt nämna det teoretiska arbetet Teknisk förändring och arbetsanpassning som utfördes av E Dahlström, B Gardell m fl för en del år sedan, Hetallindustriarbetareförbundets studie av “vilda strejker, deras orsaker och uppkomst samt en ingående organisationsstudie av Kommunalarbetareförbundet av I Lindblad. sociologisk vidare i en omfattande studie av förhållandena LO engagerades vid Kockums varv i Ialmö, publicerad i den s k Koekumsrap-

porten.

SOU 1973 55

Följande allmänna synpunkter på arbetslivsforskningens betingel-

ser har lämnats från LO:

Det måste konstateras att det i samhällets forskningsorganisation saknas institutioner som fått arbeteendevetenskaplig betslivsforskning som ansvarsområde. Den forskning som pågår inom detta fält har sitt upphov i enskilda universitetsforska-

res personliga intresse för ämnesområdet eller i kontakter

mellan företag eller å ena sidan arbetsmarknadsorganisationer och enskilda forskare å den andra samt i det forskningsinstitut SAF instiftat - PA-rådet. Gemensamt för den beteendeveten-

skapliga forskningen i sin helhet är att den är beroende av

anslag från institutioner som ser som arbetslivsforskningen ett randområde i sin verksamhet eller som inom arbetslivs-

forskningen har det beteendevetenskapliga ämnesområdet som ett sådant randområde. Det finns således finaningen tryggad siering för en viss omfattning av den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen, utan denna måste konkurrera med åtskil- 5 liga andra forskningsbehov om anslag för särskilt varje pro- i jekt. Detta förhållande kan inte längre Samhället 3 godtas. måste påta sig uppgiften att för att den beteendevetensörja skapliga arbetslivsforskningen kan expandera och motsvara den aktuella situationens behov och att denna forskorganisera så att dess resultat snabbt i ning förs ut i arbetslivet och ; V kan omsättas praktiskt.

Till redogörelsen från LO kan fogas uttalande följande angående

arbetslivsforskningen i Fackföreningsrörelsen och arbetsmiljön - Landssekretariatets redogörelse och till uttalande att förslag

föreläggas LO-kongressen 1971 (Stockholm, 1971):

Det krävs inte enbart utbildning i arbetsvetenskapliga ämnen inom universitet. En livsnödvändighet för en aktiv arbets-

forskning är att man ständigt har ett tillflöde av unga intresserade forskare som av eget intresse kommer in i detta

ämnesområde. Förutsättningen för att detta skall komma till stånd är att det ute i universitetsinstitutionerna skapas Å ett gynnsamt klimat för att inom olika ta forskningsområden upp arbetsvetenskapliga projekt.

Från Qjänstemännens Centralorganisation har följande redogörelse

som dels behandlar allmänna dels forskningspolitiska frågor, TCOs

särskilda engagemang inom arbetslivsforskningsområdet avgivits:

TCO kan, liksom för övrigt övriga fackliga organisationer, bedriva forskning i bemärkelse egentlig i utomordentligt liten omfattning. Vid ett flertal har emellertid tillfällen, organisationen gjort forskningsinsatser, som i förhållande

till resurserna förtjänar samt dokumenterat

uppmärksammas, ett intresse för forskningens problem som få andra organisationer av folkrörelsekaraktär. ,

I en omfattande rapport till TCO-kongressen 1970 sökte TCOs

forskningsdelegation göra en sammanfattande bedömning av landets forskningspolitik, och forsforskningsorganisation

SOLI197355

för är en helhetssyn på karutbildning. Utgångspunkt

sambandet mellan forskningsinriktn rapporten ng och samhällsstruktur,

från olika aspekter. Rapporten, som i vad gäller som belyses

där framförda förslag rörande forskningspolitik, forsknings-

i dess helhet antogs av organisation samt forskarutbildning,

TCOs kongress, sammanfattar organisationens syn på forskningen

utifrån allmänna eller övergripande synpunkter. Grundläggande

ståndpunkter är insikten, att för TCOs forskningspolitiska i utomordentligt hög grad bidrar till att skapa forskningen samhälle utifrån ekonomiska, sociala och kultumorgondagens samt att denna insikt med nödvändighet måste rella aspekter, En medveten forskleda till en medveten, styrd forskning.

och en adekvat prioritering av olika forskningsningspolitik förutsätter emellertid en fastare och mera målmedinsatser

veten uppföljning och utvärdering av befintliga forsknings-

resultat.

är att den skall vara Utgångspunkt för forskningens styrning bemärkelsen att den skall återspegla bedemokratisk i den

behov och önskemål. Härvidlag måste t ex löntafolkningens att forskningen kring den tekgarna ges möjlighet påverka och förhållanden, som rör arbetslivet i niska utvecklingen Tekniskt kan flera alternativ för att vidaste bemärkelse.

en sålunda demokratisk styrning av forskningen åstadkomma kan t ex själva i större övervägas. Löntagarorganisationerna än vad som idag är fallet ges medel, att iniutsträckning tiera med. Ett sådant arrangemang innebär självforskning att forskarna från inflytande. Kärnfallet inte, utestängs är att finna former som gör det möjligt frågan härvidlag, forskare inom sina verksamhetsfält att för alla respektive uppläggning. Politikernas vara med och påverka forskningens över är naturligtvis helt inflytande och ansvar forskningen

Det är rent av angeläget att forskningen politiselegitimt. att de värderingar som ligger bakom ras i den bemärkelsen

enskilda beslut om forskningsanslag öppet redovisas på sam-

det t ex skattepolitik, arbetsmarkma sätt som när gäller

eller socialpolitik. Den grundläggande principen nadspolitik den enskilde medborgaren har lika stora förmåste vara, att

att bedöma vilken forskning som är angelägnast, utsättningar och att medborgarna via som t ex forskarna har, följaktligen

organen måste ges inflytande de representativa politiska över inriktning. När det gäller forskning kring forskningens arbetslivets måste det anses vara lika självklart, problem, arbetsmarknadens ges ett omfattande inflyatt organisationer

tande.

vidare att en mera konsekvent in- TCO anser det väsentligt, kommer till stånd mellan de organ sam har ansvaret tegration för av forskningsresultaten och de organ som tillämpningen för Det är att har ansvaret själva forskningen. angeläget ekonomiskt vid såväl framtagandet som statsmakterna engageras

av tekniska och andra innovationer. Samtidigt exploaterandet måste det statliga engagemanget präglas av en välfärdsooli-

där t ex miljö- och hälsoaspekter inte får tisk helhetssyn, isoleras från de tekniska Synpunkterna. Vidare måste de stat-

liga ekonomiska åtagandena förenas med offentlighet.

TCO inte kan bedriva Om alltså i någon större utsträckning

för har organisationen inte bara dokuforskning egna medel, ett intresse för forskningen och dess menterat betydande

SOlJl97355

problem. TCO har dessutom vid flera tillfällen gjort försök att initiera framför allt då forskning, kring arbetslivets problem. I början av innevarande år arrangerade TCO ett seminarium rörande och arbetsmarknadsforskning organisationsförändringar. Seminariet, som samlade aktiva forskare från i det

närmaste hela det samhällsvetenskapliga forskningsområdet, avsåg dels att gc en bild av svensk arbetsmarknadsforskning i dag och i framtiden, dels också företagsekononiska, stats- I och |1 vetenskapliga, psykologiska sooiologiska aspekter på ar- I betslivets Avsikten med i demokratisering. seminariet var vida- w re att skapa tillfällen till kontakter mellan forskare och

övriga engagerade i eller intresserade av arbetsmarknadsforsk-

ning samt att söka ringa in intressanta nâgra forskningsresultat och skissera av forskningsuppgifter särskilt intresse för

framtiden.

I december 1972 beslöt TCOs avsätta styrelse 105 OOO kronor till forskningen kring tjänstemännens arbetsmiljöer. Efter

överläggningar med bl a docent Bertil Gardell vid Statens råd

för stod det klart att samhällsforskning, forskningsinsatser avseende att belysa hur tjänstemännen upplever sin arbetsmiljö var angelägna, inte bara ur TCOs synpunkt. Sådan forskning skulle också fylla ut en besvärande lucka i den samhällsvetenskapliga forskningen som helhet. En förepreliminärrapport lades 1975 års TCO-kongress. Arbetet, som ger en inventering av problemen, kommer att som tjäna underlag för fortsatta insatser. För vissa kompletterande studier avseende fysiskt-tekniska problem i har arbetsmiljön TCO anslagit ytterligare

40 OOO kronor. Detta kompletterande forskningsarbete beräknas avslutas vid årsskiftet.

I redogörelsen från TCO lämnades följande allmänna synpunkter på

behoven av“arbetslivsforskning:

När det gäller forskning vill kring arbetslivet, TCO framför allt hävda två synpunkter. som rör Forskning människan i förvärvsarbetet tilldelas generellt fortfarande alltför små resurser. Detta gäller inte minst de beteendevetenskapliga aspekterna av problematiken. TCO finner det anmärkningsvärt att sådana faktorer i arbetslivet som inte rymmer renodlat ekonomiska aspekter i det närmaste lämnats helt obeaktade i forsk-

ningssammanhang. Av de sammanlagda insatserna arbetsmarkpå nadspolitikens område avsätts i dag en utomordentligt liten andel till vad som benämnas förtjänar forskning i egentlig

bemärkelse.

Löntagarorganisationerna måste ges bättre möjligheter att påverka forskningen kring arbetslivets problem. Ingen torde bestrida, att arbetsmarknadens parter har de bästa möjligheterna att bedöma var är forskningsinsatser angelägnast.

Det finns självfallet där inomvetenskapliga frågor, forskarna själva måste fatta väsentliga Det är avgöranden. samtidigt

härvidlag väsentligt att beslutsformer skapas, som tillåter

alla forskare, dvs även de icke-etablerade yngre, forskarna, ett inflytande över dessa Flertalet frågor. forskningsorgan och institutioner emellertid också

måste fatta omfattande be-

slut med vittgående konsekvenser där samhälleliga behov och

måste sättas i förgrunden. Inte minst gäller avvägningar Vid sidan av det detta forskning kring arbetslivets problem. via ormedborgerliga inflytandet de representativa politiska

måste och deras representanter få möjlighet ganen löntagarna Insikten, att forskningen har att här påverka forskningen. måste med nödvändighet också leda till, sociala konsekvenser konsekvenser ges möjlighet vara att de som drabbas av dessa Det kan inte vara med och påverka forskningens inriktning. ansvaret över den försvarbart, att samhället avsäger sig arbetslivets som trots allt ringa forskning kring problem, vore liktydig med, att låta bedrivs. En sådan inställning utlämforskning kring arbetsmiljö- och medinflytandefrågorna av enskilda institutioner, konsultnas till att exploateras

där samhälleliga intressen saknar varje inflyföretag etc,

tande.

försöksverksamhet med beslutsmed- Det pågår f n en omfattande i olika former i företag och i förverkan för de anställda verksamhet till fullo skall kunna nyttigvaltningar. Om denna krävs emellertid en systematisk utvärdering och uppgöras, Om således en organisation som TCO följning av resultaten. kan bestrida sådan verksamhet, ter omöjligen med egna medel statsmakterna ställer erforderliga redet sig naturligt, att

till dels på grund av sitt arbetsgivaransurser förfogande dels också utifrån allmänna samhälleliga hänsynstagansvar, försöksverksamhet måste effekden. Erfarenheterna av pågående

tivt kunna konfronteras med andra forskningsrenyttiggöras, Endast ett samhälleligt ekonomiskt sultat och systematiseras.

åtagande och en samhällelig totalsyn på arbetsmarknadsforsk-

ningen kan lösa dessa problem.

som talar för att ett statligt eko- Det finns många argument

nomiskt åtagande och ansvar över arbetsmarknadsforskningen

av såväl som inflytande från löntagarmåste åtföljas insyn de omedelbara konsekvenser forskorganisationerna. Förutom har för arbetstagarna såväl ningen kring arbetslivets problem som till sin inriktning, måste de erfatill sin omfattning den sakkunskap och rentav det faktamaterial (lönerenheter, nomenklaturdata etc) löntagarorganisationerna har, statistik, över denna forsktala för att de ges ett betydande inflytande

ning.

har utredningen er- Från Sveriges Akademikers Centralorganisation

hållit följande redogörelse:

De frågorna och de villkor som gäller forskningspolitiska för eller en för forskningen och dem som genomgår genomgått

hör till SACOs centrala intresseområden. forskarutbildning - tidigare SACOs forskarkommitté - bevakar, SACOs forskarråd och initierar kontinuerligt utvecklingen på det analyserar området. Dess arbete har manifesterat sig forskningspolitiska och remissyttranden. Tre proi utredningar, framställningar arbete har utkommit av trycket i SACOs dukter av rådets Forskarnas utbildning och karriär skriftserie, nämligen och forskning. Ett nödvändi t (1966 nr 7), Högre utbildning

samband (1968 nr 10) och Forskarens villkor (1972 nr 18%.

kvalificerade forskare från olika forsk- I forskarrådet ingår

SOU197355

ningsområden. Deras arbete har hittills inte isolerat inrik-

tat sig på arbetslivsforskning utan på problem av mera övergripande natur - redan de nämnda tre skrifternas titlar ger antydan om detta. Men de slutsatser rådet kommit till när det gäller forskningen i stort också gäller givetvis i till-

lämpliga delar den forskning, som har arbetslivet

som objekt. Det skulle föra för långt att här för redogöra de slutsatser och värderingar, som forskarrådet - och därmed, kan man säga - SACO givit uttryck åt. Det kan emellertid framhållas att

SÄCO och rådet från tid till annan och i skilda sammanhang understrukit det angelägna i att arbetslivsforskningen stimuleras och byggs ut. Alltför litet och alltför sent har arbetslivet kommit att bli objekt för forskningen; en omprioritering bör ske. SACO och SACO-förbunden har inte möjlighet att inom ramen för sina resurser bedriva själva någon arbetslivsforskning värd namnet, men kommer att och delta noga följa i debatten kring denna forsknings utveckling, de nya problemställningarna och forskningsarbetets resultat.

Vidare har man från SACO gjort följande allmänna uttalande angåen-

de behoven av ökade insatser inom arbetslivsforskningens område:

Samhällets insatser inom det arbetsvetenskapliga området har hittills varit blygsamma och det föreligger en avsevärd disproportion mellan stödet till teknisk forskning-utveckling och motsvarande insatser vad beträffar stöd till den forskning-utveckling som avser sociala och psykologiska förhållanden i arbetslivet. SACO anser det nödvändigt med en starkt ökat satsning om människors på forskning villkor i arbetslivet.

År 1966 inrättades som ett gemensamt samarbetsorgan för SAF, LO

och TCO Utvecklingsrådet för samarbctsfrågor. I rådets uppgifter

ingår bl a att följa inom utvecklingen samarbetsområdet och att

verka för en fortlöpande effektivisering av samarbetet i före-

tagen. Rådet skall bistå företag och arbetsmarknadsorganisationer

genom utbildning, genom att framställa material och genom infor-

mations- och rådgivningsverksamhet. Till uppgifterna hör också

att främja vetenskaplig forskning kring samarbetsfrågorna. Som

en gemensam satsning på arbetslivsforskningens område inrättades

1969 Utvecklingsrådets arbetsgrupp för som ett forskning (URAF)

permanent organ med heltidsanställd sekreterare. URAF har till

uppgift att ta initiativ till och den följa vetenskapliga forsk-

ningen med fördjupad företagsdemokrati som pågår inom det en-

skilda náiringsluivet (jfr 6.3.3).

98 sou 1973:55

7.2 Personaladministrativa rådet (PA-rådet)

7.2.1 Inledning

till utredningens direktiv Som framgår av bakgrundsbeskrivningen denna närmast föranletts av partsorganisationernas framställhar om samhällets stöd den forsknings- och utvecklingsverk-

ning till

vissa därtill relaterade aktiviteter som bedrivs vid samhet och PA-rådet. I detta kapitel lämnas en relativt utförlig beskrivning och dess verksamhet. Framställningen har disponcrats av PA-rådet i tre avsnitt där det första ger en tillbakablick på PA-rådets och det andra en översikt av den aktuella tillkomst utveckling, och verksamheten och det en beskrivning av organisationen tredje och utvecklingsverksamheten vid rådet. forsknings-

7.2.2 PA-rådets tillkomst, verksamhetens lörsta utveckling

Personaladministrativa rådets tillkomst kan ses mot bakgrunden under ökande intresset för personalfrågor inom av det 1940-talet

I

näringslivet. Under efterkrigstiden anställdes i många företag för personalvårdande uppgifter. Personalpersonalkonsultenter ärenden som anställning, lönefrågor och befordran ingick tidigare

t i arbetsuppgifterna för bl a arbetsledare av olika kategorier men

centraliserades nu vid många företag till särskilda personalkontor. Under 1940-talet växte dessutom som tidigare konstaterats P I fram i Sverige. Den instien psykologisk tillämpningsverksamhet har

i

tutionella utveckling som ägde rum före PA-rådets tillkomst,

i

beskrivits i kap 3.

i

› PA-rådet bildades genom att SAF i samband med sitt 50-årsjubileum första om 500 tkr för stöd till

E

1952 anvisades ett årligt anslag samt information och rådgivning med arbetsvetenskaplig forskning

1 N att åstadkomma en förbättrad personaladministration inom syfte N För att förvalta de anvisade medlen och i övrigt leda företagen. tillsattes och ett råd. verksamheten en styrelse

Det allmänna syftet för verksamheten skulle enligt stadgarna

(§ 2) vara

att verka för ökad kunskap och förståelse för den mänskliga

arbetskraftens problem.

Enligt de riktlinjer som drogs upp, skulle PA-rådet ha till uppgift

att genom och forskning utvecklingsarbete fördjupa kunskapen om de faktorer som berör människan i arbetslivet

att genom konsultation och rådgivning i personaladministrativa frågor

(rekrytering och urval, utbildning, information och

samverkan m m) verka för en ändamålsenlig anpassning mellan individ, arbete och samt arbetsmiljö, att genom information sprida kunskaper om forskningsresultat och konsultationserfarenhet.

PA-rådets styrelse bestod under det första skedet av verksamheten av företrädare för industrin och SAF samt rådets verkställande direktör. Râdsförsamlingen bestod utöver styrelsen av representanter för LO och TCO samt företrädare för staten; nämligen generaldirektörerna för och arbetsmarknadsstyrelsen arbetarskyddsstyrelsen. Fr o m 1955 uppdelades verksamheten på två juridiska onheter, båda stiftelser: Personaladministrativa rådet respektive Personaladministrativa rådets fond. vetenskapliga

Enligt § 2 i stadgarna för Personaladministrativa rådets vetenskapliga fond har denna stiftelse ... till uteslutande ändamål att stödja och arbetsvetenskaplig forskning undervisning, företrädesvis inom de personaladministrativa och industripsykologiska områdena. Stiftelsen är underställd Personaladministrativa rådets förvaltning och de båda stiftelserna har samma styrelse och råd. Medan stiftelsen Personaladministrativa rådet blev ett organ för konsultation, utveckling, information och sedermera också forskning, fungerade vetenskapliga fonden som ett medelsanvisande organ. Detta innebar under de första åren att viss del av de medel som erhölls från SAF överfördes till vetenskapliga fonden och av denna utdelades i form av forskningsanslag huvudsakligen till forskare vid universitet och högskolor.

År 1955 beslöt fonden vetenskapliga att avsätta ett kapital om 750 000 kr, vars skulle bestrida avkastning kostnaderna för en personlig professur vid Handelshögskolan i Stockholm. För att förvalta detta kapital bildades Stiftelsen ?ersonaladministrativa rådets professur, som underställdes en särskild styrelse. Då

100 sou 1973:55

kostnaderna för denna professur upphör skall kapitalet återgå till stiftelsen vetenskapliga fonden. Eftersom av avkastningen kapitalet ej längre räcker för att bestrida de årliga kostnaderna har vetenskapliga fonden under senare år dessutom givit tillläggsanslag.

För att främja industrifysiologisk verksamhet gav vetenskapliga fonden fr 0 m 1955 årliga anslag till den avarbetsfxsiologiska delniny som inrättats på initiativ av Personaladministrativa rådet, statens skogsforskningsinstitut och gymnastiska centralinstitutet. Avdelningen leddes av en särskild styrelse. Den var lokalmässigt anknuten till gymnastiska centralinstitutet, men dess ekonomi och administration sköttes av PA-rådet. Fr c m årsskiftet 1960/61 avskildcs avdelningen helt från PA-rådet och bildade en självständig stiftelse med namnet arbetsfysiclogiska institutet. Detta institu kon sedermera att utgöra en av huvudkomponenterna i det arbetsmedicinska institutet, som 1972 i sin tur ombildades till arbetsmedicinska avdelningen inom arbetarskyddsstyrelsen.

PA-rådets konsultationsverksamhet inleddes 1953. I inledningsskedet knöt verksamheten i viss utsträckning an till den konsultation i ledarskaps- och samarbetsfrågor som tidigare bedrivits vid arbetsledarinstitutet. Den första konsultationsverksamheten gällde främst allmänna samarbetsproblem inom företagen. Efterhand skedde en differentiering så att utöver en mer allmän personaladministrativ konsultationsverksamhet en särskild avdelning för utbildningskonsultation inrättades. Från denna avdelning, som bl a sysslade med frågor som gällde pedagogiska hjälpmedel växte senare en särskild filmavdelning fram. När SAF 1956 övertog hela huvudmannaskapet för arbetsledarinstitutet överfördes till PA-

rådet den verksamhet med psykologiska av förmans-

urvalsprövningar aspiranter som institutet svarat för. Detta ledde till att en avdelning för rekryteringsfrågor inrättades vid PA-rådet med en verksamhet som undan för undan breddades till att omfatta allt fler personalkategorier. I med arbetsmarknadsverket star-

samråd

tade rådet 1959 en verksamhet med anlagsundersökningar som under-

lag for enskilda individers val av utbildningsväg och yrke, reha-

biliterings- och omskolningsåtgärder osv.

PA-rådets första fyra konsulter anställdes 1953. Vid årsskiftet

1959/60 uppgick rådets personal till 50 personer, varav 34 kon-

sulter,,vid årsskiftet 1969/70 till 330 personer, varav 174 kon-

sulter och forskare. PA-rådets första kontor var lokaliserat till

Stockholm. År 1956 inrättades ett distriktskontor i Göteborg, 1958 ett kontor i Malmö. Med särskild hänsyn till behoven inom anlagsprövningsverksamheten inrättades efterhand ett antal mindre lokalkontor, ofta i nära anslutning till länsarbetsnämnderna.

i Som framgått expanderade PA-rådet kraftigt under sina första tio i Rådet fick efterhand från en trevande start i verksamhetsår. en i i mera bestämd En rad olika för verksam- i profil. förutsättningar heten förändrades i väsentliga avseenden. Mot denna bakgrund hamställde PA-rådets styrelse till SAF att en allmän översyn borde göras av rådets framtida verksamhet samt av dess organisatoriska I i och finansiella förutsättningar. Vid årsskiftet 1962/63 tillsat- i i te SAF därför en särskild utredning, som antog namnet Personal- i administrativa kommittén tillsatte i (PA-kommittén). Utredningen l 4 sin tur tre brett sammansatta arbetsgrupper, som utifrån företagsledningarnas, arbetstagarnas respektive forskningens synpunkt skulle sammanställa ett sakmaterial och lägga synpunkter och förslag. Arbetsgruppernas och kommitténs verksamhet utmynna- _de i ett betänkande som framlades 1966. Enligt PA-kommitténs förslag borde PA-rådet framför allt inrikta sig på olika slag av personaladministrativt utvecklingsarbete - metodutveckling, forskning, information och dokumentation - samt sådan konsultation som är av betydelse för utvecklingsarbetet. Kommittén föreslog vidare att huvudmannaskapet för rådet skulle breddas till att omfatta även banker, försäkringsbolag, handel, kooperation, den kommunala sektorn samt statliga företag och affärsdrivande verk. Dessa huvudmän borde gemensamt svara för anslag till den utvidgade forsknings-, utvecklings- och informationsverksamhet som kommittén förordade. Den konsultativa verksamheten skulle däremot som tidigare vara självbärande. Utbyggnaden borde ske i två etapper. i 1 I etapp 1 skulle en omställning sko till ett centralt utvecklings- i i organ. Etapp 2 avsåg den fortsatta utbyggnaden. Etapp 1 skulle om- i 1 fatta I en treårsperiod och skulle bl a innebära att de generella i till av det i anslagen höjdes minst 4 mkr. Storleken belopp som 1 i

SOlJ197355

skulle behövas för den fortsatta utbyggnaden under etapp 2 preciserades inte. Det konstateras emellertid i rapporten beträffande den önskvärda nivån för det årliga anslaget att under diskussionerna har varierande summor upp till 12 mkr nämnts.

Någon förändring i huvudmannaskapet genomfördes ej. Under de närmast följande åren utvidgades däremot rådsförsamlingen till att omfatta bl a de intressenter som kommittén föreslagit. Dessutom inbjöds LO och TCO att ingå i rådets styrelse. SAF höjde också sitt anslag, 1967 till 1,5 mkr per år och 1972 till 2 mkrper år. 1967 påbörjade också PA-rådets styrelse en viss omorganisation av verksamheten i syfte att inom givna ekonomiska ramar skapa bättre förutsättningar för att realisera PA-kommitténs intentioner.

PA-kommittén hade föreslagit att konsultationsverksamheten skulle begränsas även om den alltfort skulle få en inte ringa omfattning. Vid behandlingen av kommitténs förslag betonades emellertid från förbund, företag och förvaltningar behovet av en omfattande konsultationsverksamhet. Arbetstagareorganisationerna underströk samtidigt värdet av att denna konsultationsverksamhet kunde åstadkommas i samverkan inom PA-rådet. Av denna anledning beslöts att konsultationsverksamheten också i fortsättningen skulle bedrivas med en i huvudsak oförändrad omfattning.

7.2.5 Iuvarande organisation och verksamhet, allmänt

PA-rådets styrelse, som utses av huvudmannen SAF, utgörs f n av sex representanter för SAF, en för LO, en för TCO, en för PArådets personal samt verkställande direktören. I rådet ingår förutom styrelsens ledamöter dels ytterligare representanter utsedda direkt av SAP, LO och TCO, dels också representanter utsedda av andra arbetsgivareorganisationer, av statlig och kommunal förvaltning, av SACO samt av andra forskningsinstitutioner (se bilaga 2). Styrelsen handlägger i första hand den ekonomiska förvaltningen, medan rådet anger riktlinjer för verksamhetens inriktning, omfattning, kvalitet etc.

Detta arbete sker bl a genom för särskilda frågor utsedda partssammansatta arbetsgrupper. En sådan grupp har sålunda utformat

SOlJ197355

riktlinjer och etiska p rinciper för psykologisk urvalsverksamhet, en annan riktlinjer och krav för organisationsutvcckling venon s k gruppdynamisk utbildning.

PA-rådets nuvarande organisation och verksamhet kan kortfattat beskrivas på följande sätt:

Vid huvudkontoret i Stockholm finnes ledningsfunktioner sant avdelningar för forskning och information.

Rådets bedrives inom fyra regionala enheter företagskonsultation Å med kontor i Stockholm, Göteborg, Halmö och Umeå samt en mindre enhet i Västerås. Tidigare har denna verksamhet volymmässigt domiä nerats av uppdrag som gällt medverkan vid rekrytering och perso-

nalurval. Under åren närmast före 1970 föll 3/4 av uppdragen inom Ä företagskonsultationen inom detta område. Under de senaste åren å har volymen av rekryterings- och urvalsuppdrag kraftigt minskat samtidigt som andra typer av uppdrag ökat något. Under 1972 utgjorde rekryterings- och urvalsverksamheten ca 1/3 av uppdragen inom företagskonsultationen. Ytterligare 1/3 föll inom området personalutveckling och personalutbildning. Övriga uppdrag avsåg olika personaladministrativa utredningar, medverkan vid organisationsutveckling, genomförande av försök med nya samverkansformer etc. Ca 70 % av uppdragen utfördes för privata företag.

Rådets yrkesanlagsprövningsverksamhet med inriktning främst på individuell rådgivning, är sedan 1970 organiserad som en självständig ekonomisk och administrativ enhet: Arbetspsykologiska institutet vid PA-rådet (API). Verksamheten, som främst utgöres av uppdrag från arbetsmarknadsverket, bedrives vid 13 lokala enheter över hela landet.

PA-rådets filmavdelning tillhandahåller audiovisuella hjälpmedel: film, bild-band samt TV-kassetter, för uthyrning och försäljning. å

Avdelningen har landets största filmotek. Filmerna används av 2

företag,›organisationer, statliga förvaltningar, föreningar samt inom utbildningsväsendet.

För att dokumentera och sprida resultaten från såväl forskning som praktisk tillämpning har en särskild dokumentationscentral

SOUl97355

PA-rådet. Under 1972 har ett datorbaserat dokumeninrättats vid

tationssystem satts i drift.

PA-rådet har slutligen ett eget förla , som publicerar forskningsi olika ämnen rapporter och handböcker personaladministrativa och sammanställningar av såväl forskningssamt populariseringar och utveeklingsresultat som konsultationserfarenhetcr.

fast anställda vid PA-rådet Ãrsskiftet 1972/73 var 309 personer konsulter. Rådet hade då dessutom ett 20varav 174 forskare och och Vid den särskilda tal tillfälliga medarbetare praktikanter. fanns fast anställda samt sex projektforskningsavdelningen sju forskare. Som framgår av den följande framställningen anställda visst och utvecklingsarbete av perbedrives dessutom forskningssonal anställd inom konsultationsverksamheten. Företagskonsultainstitutet 80 kontionen sysselsatte 86 och Arbetspsykologiska Filmverksamheten sysselsatte totalt ett 15-tal personer sulter. och dokumentationsverksamheten ett tiotal. och informations-

verksamhet sammantaget för alla verksam- Omslutningen i PA-rådets till nära 26 mkr. PA-rådets konsuluppgick under 1972 hetsgrenar och verksamheten vid tationsverksamheter: företagskonsultationen ; filmverksamheten drives så institutet, samt å Arbetspsykologiska från försålda och produkter skall täcka

i att intäkterna tjänster

intäkterna från dessa verksamheter erhåller kostnaderna. Utöver ett årligt anslag från SAF för täckanrådet som tidigare framgått de av vissa kostnader för forsknings- och utvecklingsverksamhet

därmed informationsverksamhet om f n 2 mkr samt sammanhängande

per år.

7.2.4 Forsknings- och utvecklingsverksamhet

har rådet att besluta om fördel- Enligt § 11 i stiftelsens stadgar rådets vetenskapliga fond. Fr 0 m ning av Personaladministrativa f n 2 mkr per år, i sin helhet till 1971 överförs SAF-anslaget, fond. Fondens medel utnyttjas numera endast undantagsvis denna utan används huvudsakligen för för utdelande av externa anslag för Stiftelsens esen forskning, liksom att täcka baskostnaderna och informationsverksamhet. in viss därtill relaterad ledningsmindre del av den vetenskapliga fondens resurser utnyttjas dess-

utom för att bekosta FoU-projekt vid rådet. För forskninvsprcjekt nu söks emellertid i allmänhet från skilda anslag externa fonder. Ett problem ur PA-rådets synpunkt har varit att dessa anslagsgivare vanligen\fürutsätter att anslagsnottagarcn har vissa baskostnader för f0rsknin5svcrksmheten täckta. Så är fallet vad beträffar univcrsitctsanknutna forskare. PA-rådet har här haft otillräckliga basrcsurser.

Ovannämnda i förändring dispositionen av anslagen från SAF samman-

hänger med att rådet 1967 beslöt att från övergå en passivt medelsbcvilgandc till en mera aktivt initiativtagandc roll. Härvid påbörjades också interna l utredningar, som på basis av analyser av 1 forskningsbehov och läget på arbctsforskningens ledde område, 4 l fram till beslut om prioritering av områden för l forsknings- och l utvecklingsverksamhet. Den nu gällande som fastprioriteringen, ställdes vid ett rådssammanträde innebär 1 1970, en satsning på . . .. i nio omraden samt tre tiil U . dessa relaterade s k stodområaen av l grunáforskningskaraktär.

Följande nio s k huvudprojektområden i denna angavs prioritering:

Intresseorganisationernas verksamhet

Arbetsorganisation och beslutsformer

Personaladministration

Personalutveckling och -utbildning

Ledarskap

Individ, arbete och arbetsmiljö

Kreativitet

Rehabilitering Individen och arbetsmarknaden

En omprövning av 1970-års prioritering bedömes nu vara aktuell.

SO[J197355

beslöts också på förslag av en sär- Vid ovannämnda rådssammanträde att sådana projekt inom skilda skild partssammansatt arbetsgrupp till företagsdemokratisk försöksverksamhetsområden som anknöt förtur. I dessa frågor har f ö ett verksamhet skulle ges särskild

med Utvecklingsrådet för samarbetsnära samarbete organiserats mellan LO och TCO, som har sitt forskningssekretariat frågor SAF, har också engagerats i den statvid PA-rådet. PA-rådet placerat och försöksverksamheten på området.

liga kommunala

främst till den centrala PA-rådets forskningsprojekt är förlagda

utförs främst av persoforskningsavdelningen. Utvecklingsprojekt Denna är

nal vid konsultationsenheterna. uppdelning emellertid

vid konsultationsenheterna är ifrån absolut. Flera projekt långt bedriver också av forskningskaraktär, och forskningsavdelningen inom de till avdelningen knutna utvecklingsverksamhet, särskilt

och metodutveckling. I flera projekt sektionerna för statistik

dessutom från den centrala forskningsavdelsamverkar personal

ningen och konsultationsenheterna.

året avslutade forsknings- och utvecklings- Pågående eller under

år av rådet, dels i verksamhetsberättelprojekt redovisas varje

dels i en särskild forskningskatalog. I bilaga 4 sammanfatsen, som rådet redovisat i sitt svar på utredningens tas de FoU-projekt forskning närmaenkät. Här nedan lämnas som exempel på PA-rådets

som nyligen avre beskrivningar av några mera betydande projekt

slutats eller som f n pågår.

har lett ett större projekt betitlat En av PA-rådets forskare På basis av mellan ålder,

Val och byte av arbetsplats. sambandet

har föranställningstid m m och rörligheten på arbetsmarknaden etc studeväntat och upplevt utbyte av arbetet, rollupplevelser

inom en forskargrupp, som till rats. Studierna har genomförts som handletts inom stor del bestått av universitetsstuderande

Ett delrapporter föreligger f n och projektets projektet. 30-tal i en översiktlig slutresultat kommer under 1973 att sammanfattas

rapport.

relationer till Ett annat har avsett arbetsförmedlingarnas projekt ingår bland de undersökningar arbetssökande och företag. Projektet

för utrodningsverksamhet i arbetssom utförts för expertgruppen

S0lJ197355

marknadsfrågor vid inrikesdepartementet av sociologiska institutionen vid Stockholms universitet och PA-rådet. Den delstudie som utförts vid PA-rådet har belyst informationskanalerna mellan arbetsförmedling och företag samt företagens kunskaper om och inställning till och arbetsförmedlingen de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna.

I samarbete med kulturgeografiska institutionen i Uppsala, socio-

logiska institutionen i Göteborg och arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen genomför PA-rådet en undersökning, vars syfte bl a är att om och hur ge kunskap företagsnedläggningar påverkar arbets- och levnadsförhållanden för de anställda och deras familjer. Avsikten är att genom ett utökat kunskapsunderlag bidra till att förbättra samhällets åtgärder när det gäller att bereda friställda ny och adekvat sysselsättning.

En särskild arbetsgrupp inom PA-rådet sysslar med olika aktiviteter avseende de handikappades problem på arbetsmarknaden. I ett projekt studeras faktorer som påverkar de synskadades rehabilitering, i ett annat cp-skadade ungdomars arbetsanpassning. Såväl dessa projekt som det i föregående stycke omnämnda projektet sker i samarbete med arbotsmarknadsstyrelsen och bekostas delvis av

anslag ;rån styrelsen.

Delvis inom ramen för Utvecklingsrådets försöksverksamhet och delvis i form av fristående har projekt personal PA-rådet

från

engagerats i försöksverksamhet avseende nya former för arbets-

organisation. Projekten syftar till att finna sådana principer för och sådana arbetsutformning processer för organisationsför-_ ändringar att de anställda ges ett mera meningsfyllt arbete och får ett ökat inflytande på den egna arbetssituationen och så att arbetsmiljön i vidaste mening förbättras.

I ett särskilt där t v endast projekt, en förstudie genomförts, kommer arbetsförhållanden och arbetsuppgifter inom den grafisk industrin att studeras i relation till de förändringar som sker i samband med övergång till ny produktionsteknik. Arbetet sker på uppdrag av en arbetsgrupp inom grafiska kommittén, en offent-

lig utredning tillsatt av industridepartementet.

108 SOlJl973$5

PA-rådet har under 1972 engagerats som svensk deltagare i ett internationellt projekt rörande effekter av automationen. Undersökningen planeras studera förändringar i arbetsinnohåll, arbetsförhållanden, attityder till arbete och samhälleliga frågor i samband med övergång till automatisering av ett produktionsavsnitt. Samordningsorgan för projektet är European Coordination Center for Research and Documentation in Social Sciences, Wien. Initia-

tivet till projektet har tagits av FN-organet International Social

Science Council. I ett annat projekt har personal från PA-rådet engagerats av FAO för att medverka till en pedagogisk metodutveckling vid skoglig utbildning i utvecklingsländerna samt för att utvärdera deltagarreaktionerna vid en kongress i motsvarande frågeställningar. Personal från PA-rådet har på uppdrag av ILO medverkat vid utbyggnaden av Management Centers i Bulgarien och Trinidad.

PA-rådet har vidare genomfört ett kartläggningsarbete för att samla in vunna erfarenheter av användning av ADB-teknik inom det personaladministrativa området. Undersökningen, som skett på uppdrag av OECD har omfattat ett 40-tal företag i Sverige, Västtyskland, Österrike, Schweiz, Frankrike och England. Inom PA-rådet har också ett särskilt datorprogram för analys av personaldata utvecklats.

Ett särskilt projekt syftar till att undersöka i vilken utsträckning individens utbyte inom olika livsområden som arbete, hemliv, fritid och samhällsinriktad verksamhet har betydelse för dennes allmänna psykiska välbefinnande. Detta projekt bygger vidare på tidigare undersökningar av relationen mellan mental hälsa och arbetstillfredsställelse. En av PA-rådets forskare har vidare med hjälp av studerande vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet genomfört en enkätundersökning bland de personer som deltog i Folksams studiecirkelverksamhet Mental hälsa i arbetslivet.

På uppdrag av Utvecklingsrådet för samarbetsfrägor genomför forskare och konsulter från PA-rådet i ett par företag experiment avseende samrådsprocesser för utveckling av arbetsledningsfunktionen samt,vid urval och utbildning av arbetsledare. I andra fristående projekt har olika former för utbildning och urval i samverkan mellan anställda och företagsledning prövats. I ett särskilt projekt studeras ledarsystemets funktion inom byggnads-

SOU197355

industrin. Detta projekt har framför allt inriktats på att studera hur störningar i byggförloppet hanteras. Här har förändringar i arbetsledningsfunktionen p g a övergång till ett mera industrialiserat byggande speciellt beaktats. Projektet planeras att utvidgas så att även ledarskap inom stationär industri kan studeras. I samarbete med en forskare vid London School of Economics har en av PA-rådets forskare nyligen publicerat en sam- 1 I 1 manfattning över den internationella arbetsledningsforskningens 1 i hittillsvarande resultat och analyserat de problemställningar som f n är aktuella.

- arbetserfarenhet - vidareutbildning Samspelet grundutbildning inom vissa karriärer i arbetslivet studeras under ledning av en av PA-rådets forskare av en forskargrupp med deltagande av studerande vid pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet. Studien finansieras av universitetskanslersämbctet.

En projektgrupp vid PA-rådet har sökt utveckla och praktiskt utvärdera effekterna av s k kreativitetsträning. Arbetsgruppen har också utfört vissa förberedande studier av olika organisations-

i

formers betydelse för kreativ verksamhet. PA-rådet har också utarbetat psykologiska kreativitctstest. Vidare har en serie prol jekt inriktats på studier av förslagsverksamheten i svensk in-

dustri. i

i

har avsett att konstruera och vidarout-

1 En rad utvecklingsprojekt veckla test och andra metoder att användas vid psykologiska undersökningar i râdgivnings- och urvalssammanhang. Ett omfattande prohar därvid inneburit att ett system för rådgivning beträffanjekt utarbetats. Metoder- 1 de kursval för sökande till omskolningskurser na tas successivt i bruk i länsarbetsnümndcrnas praktiska verksamhet.

I andra projekt har skilda personaladministrativa metoder vidare- f för har dessutom i utvecklats. Utvecklingsrådet samarbetsfrâgor givit PA-rådet i uppdrag att genomföra försök med olika former av när dot av i fördjupad förctagsdemokrati gäller utformningen personalpolitiken. Syftet är att genomföra och följa försök där

alla parter i företaget kan påverka den pcrsonalpolitiska utveck-

lingen.

I flera av de ovan omnamnda projekten prövas olika metoder för Organisationsutveckling. Därvid har bl a olika gruppdynamiska metoder prävats och studerats. Som tidigare nämnts följs denna verksamhet f n av en särskild partssammansatt arbetsgrupp, som tillsatts av rådet.

I sitt svar på utredningens enkät anger PA-rådet att den egna personalen under perioden 1369-72 ägnat minst 1 600 manmånader åt direkt projektbundon Pcü-verksamhet, fördelat med 900 man- 1 mdnader på projektledare och 700 på assistenter. Därutöver handladdes som tidigare framgått universitetsstuderande, som ofta medverkade inom olika projekt. För de FoU-projekt som redovisas i bilaga 4 har enligt PA-rådets egen redovisning följande ekonomiska resurser ianspråktagits för direkta projoktkostnadcr.

Tabell 3. Kedelskällor för EoU-projekt vid PA-rådet perioden

1 19üD›72

I

i 1969-72 Genomsnitt p

I per år x (tkr) (tkr) 1 PA-rådets vetenskapliga 5 baskostnader l fond exkl 1 till seniorforskare 1 746 437 13 I i Externa fonder 7 250 1 812 56 Il PA-r^dets självgenererande utvccklingsmedel 2 050 512 16 i I Arvoden för utvecklingskonsultation 2 030 508 15 Summa 13 076 3 269 100 I

PA-rådet har utöver den del av vetenskapliga fondens medel som ingår i ovanstående redovisning under samma period för baskoste nader och FoU-administration ianspråktagit ca 3 200 tkr eller i 3 genomsnitt 800 tkr per år.

I 1975 års budget disponerar den centrala forskningsavdelningen 800 tkr av vetenskapliga fondens 2 mkr för täckande av baskostnader och förutsättes ha intäkter (huvudsakligen i form av externa över 1 mkr. För informations- och

forskningsanslag) på något

ledningsaktiviteter disponeras drygt 600 tkr från vetenskapliga fonden-och resterande knappa 600 tkr utnyttjas för att bestrida

vissa projektkostnader samt tilläggsanslag till den tidigare omnämnda professuren.

Beträffande 1973 års verksamhet konstaterar PA-rådet att praktikant- och utbildningsaktiviteterna måste skäras ned samtidigt som möjligheterna att generera egna överskottsmedel för F0U-verksamhet blivit mycket begränsade. PA-rådet anser sig inte heller kunna bibehålla FoU-volymen på de senaste årens nivå.

112 sou 197355

Forskningsbehoven

8.1 Inledning

En av utredningens uppgifter har varit att pröva frågan om vilken

inriktning och omfattning den tillämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen i framtiden bör ha. En sådan måste prövning utgå från den aktuella situationen och utvecklingstendenserna på arbetslivets område. En fullständig måste analys vidarebaseras dels på värderingar som gäller målen för utvecklingen av samhället och arbetslivet, dels på bedömningar av forskningens möjligheter att bidra med idéer, kunskaper och metoder som kan påverka utvecklingen. En sådan analys kan läggas till för ett grund forskningsprogram i form av mer eller mindre konkreta och detaljerade beskrivningar av problem eller problemområden som man anser att forskningen bör bearbeta.

Då ett forskningsprogram skall omsättas i åtgärder i form av pre- § ciserade forskningsprojekt måste man ur vetenskapliga synpunkter I söka bedöma förutsättningarna att genom en viss insats nå fram till ett uppställt forskningsmål samt hur de kunallmängiltiga ; skaper är som kan vinnas genom en viss insats. En bedömning av forskningsprojekt ur vetenskaplig synpunkt kan också avse projektens betydelse som underlag för ett fortsatt forskningsarbete.

En ingående prövning av vilken inriktning och omfattning en tilllämpad forskning bör ha kan således innefatta såväl analyser av behov i samhället som vetenskapliga bedömningar. Vad beträffar den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen gäller att en utveckling med relativt snabba förändringar äger såväl inom arrum, betslivet som inom boteendevetenskapen. Detta innebär att en mer detaljerad bedömning av forskningsbehoven inom olika delområden på längre sikt här blir osäker. Att göra mer ingående bedömningar av hur forskningen skall inriktas torde därför vara en uppgift för permanenta organ som kontinuerligt kan ägna sig åt detta, dvs att hålla ett forskningsprogram aktuellt och att prioritera olika forskningsprojekt. Utredningen har således begränsat sig till att söka ange forskningsbehoven på en relativt allmän nivå.

SOlI197355

8.2 Forskningsbehovens bakgrund i utvecklingen inom arbetslivet

Diskussionen om förhållandena i arbetslivet har under senare år varit intensiv. till diskussionen har varit vissa vik-

Bakgrunden

tiga tendenser i samhällsutvecklingen. En första sådan tendens är att de senaste decenniernas snabba produktionsstegring och med denna följande ökning av materiell välfärd och social trygghet i många fall har erhållits till priset av drastiska förändringar i arbetslivet. En andra tendens är att arbetsmiljöns betydelse för människors välbefinnande allt mer kommit att uppmärksammas och en tredje de allt starkare kraven på ökat inflytande för de anställda, bl a över den egna arbetssituationen.

Trots många motstridande intressen i övrigt mellan parterna på arbetsmarknaden har det rått en betydande enighet mellan dessa om att en snabb stegring av samhällets ekonomiska resurser varit önskvärd eller till och med nödvändig. Omgestaltningen av de tekniska och administrativa sidorna av arbetslivet i syfte att åstadkomma produktionsstegringar har emellertid fått stora återverkningar på de anställdas arbetssituation. För många har förändringarna inneburit bättre arbetsförhållanden. Mekaniseringen har eliminerat många fysiskt krävande arbeten eller minskat de fysiska kraven och därmed den fysiska nedbrytningen och förslitningen. Nya kvalificerade yrken med stimulerande arbetsuppgifter och goda utvecklingsmöjligheter har vuxit fram. För andra, och ett betydande antal, har förändringarna däremot haft mindre gynnsamma effekter. Monotoni, försämrade möjligheter till överblick och upplevelse av ett meningsfullt sammanhang i arbetsuppgiften, avsaknad av utvecklingsmöjligheter, ökad bundenhet och kontroll samt social isolering har drabbat många människor som en följd av tekniska och administrativa förändringar. Till existerande skillnader i fråga om ekonomiskt utbyte och sociala villkor mellan olika kategorier i samhället har i många fall lagts nya skillnader i fråga om möjligheter till tillfredsställelse och positiva upplevelser i arbetet.

Förändringarna i näringsliv och samhälle har också orsakat en omfattande rörlighet sâväl i form av flyttning som i form av yrkesbyte. Dessa förändringar har även lett till en bristande samstäm-

114 SOlI197355

mighet mellan utbudet av arbetstillfällen å den ena sidan och de arbetssökandes efterfrågan å den andra. Detta har bl a visat sig genom regional arbetslöshet, genom arbetslöshet för äldre och betingat arbetsföra och genom ungdoms- och kvinnoarbetslöshet.

Den andra tendensen gäller en förändring i bedömningen av värdet av en god arbetsmiljö. Arbetet spelar en väsentlig, för att inte säga avgörande, roll för livsvillkoren i sin helhet. För att människan skall nå harmoni, mogna och utvecklas krävs att hennes behov av gemenskap, av att lära och förkovras, av grundläggande att pröva och utnyttja anlag och förvärvade resurser och av att fungera självständigt och ta ansvar blir stimulerade och till- * fredsställda. Individens möjligheter till personlig utveckling begränsas starkt om arbetet som upptar en dominerande del av den vakna tiden, ger obetydliga möjligheter till sådan stimulans och tillfredsställelse. Om arbetet samtidigt förbrukar en stor del av

E

den fysiska och psykiska energin, blir ofta upplevelsen av hela å livssituationen - och av möjligheten att förändra denna - så negativ att fritidens glädjeämnen ej kan ge kompensation. Följden kan J 3 bli och också inför resignation passivitet de möjligheter till l socialt och kulturellt meningsfulla aktiviteter som erbjuds i samhället utanför arbetsplatsen. Häri torde en väsentlig orsak ligga till de psykiska och sociala svårigheter som många människor drabbas av.

Omvänt utgör en i olika hänseenden god arbetsmiljö en väsentlig källa till positiva upplevelser och en grund för en positiv personlig utveckling även i olika sammanhang utanför arbetslivet: i familjen, i sociala och kulturella aktiviteter samt i organisations- och samhällsarbete.

Den tredje tendensen rör de anställdas krav på inflytande över sina arbetsförhållanden och demokrati inom arbetsorganisationen. Redan pågår ett betydande utvecklingsarbete med syfte att finna de lämpliga formerna för att tillgodose dessa krav inom såväl den offentliga som den enskilda sektorn av arbetslivet.

Dessa krav har också föranlett arbetstagarnas huvudorganisaticner att utforma handlingsprogram som bl a syftar till att få till

SOLJ197355

stånd betydande förändringar av arbetsrättslagstiftningen. Lagstiftningsarbete har även inletts. En tid av betydande förändringar inom arbetslivet kan således förväntas. Dessa förändringar kommer att beröra relationerna mellan parterna i formföretagen, erna för konfliktutjämning och samarbete, företagens organisatoriska uppbyggnad och administrativa system samt inte minst relationerna mellan individer ocn grupper i den samvaron dagliga på arbetsplatsen. Kravet på ett ökat inflytande för de anställda inom arbetsorganisationcn har åtföljts av ökade krav från medlemmarnas sida på ett personligt inflytande inom den egna fackliga organisationen. Dessa senare krav kan komma att öka 1 takt med att de fackliga organisationernas ställning inom stärks. företagen

I den omvandling av arbetslivet som sålunda inletts den besynes teendevetenskapliga arbetslivsforskningen ha viktiga uppgifter.

8.5 Beskrivning av forskningsområden 8.3.1 Utgångspunkter, huvudtyper av forskning

Ben följande beskrivningen av problemområden för den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen har baserats på bedömningar av forskningsbehoven utifrån den aktuella situationen i arbetslivet. Framställningen bör ej betraktas som en fullständig beskrivning av arbetslivsforskningens verksamhetsområde. Någon in- 2 bördes prioritering bland de upptagna problemområdena har ej gjorts.

Följande värderingar eller antaganden ligger till grund för beskrivningen av forskningsbehoven

- Företeelser som innebär påfrestningar, hälsorisker eller förslitning av individen är speciellt angelägna att åtgärda. De psykiska påfrestningarna måste uppmärksammas i större utsträckning än tidigare.

- Arbetets möjligheter att ge ett positivt i form av arutbyte betstillfredsställelse och personlig utveckling bör tillvaratas och ökas.

- studiet av de påfrestningar människan

utsätts för och av det positiva utbyte människan upplever i samband med arbetet bör

116 S0lI197355

ej begränsas enbart till arbetsförhållandena i snäv mening utan också ta upp sådana förhållanden utanför arbetslivet som har samband med detta.

Stora insatser bör göras för att utveckla och utvärdera metoder för den enskildes medinflytande såväl inom företaget som inom den fackliga organisationen.

En fortsatt produktivitetsutveckling med hänsynstagande till sociala överväganden och mål är ett väsentligt värde.

- Rörligheten på arbetsmarknaden utgör och kommer att, både kvantitativt och kvalitativt, utgöra en företeelse med betydelsefulla konsekvenser både för individ och samhälle. Kunskaperna om de sammantagna effekterna av denna måste ökas.

- Den snabba förändringstakten i samhället nödvändiggör framtidsstudier inom arbetslivsområdet.

Utifrån ovan angivna värderingar eller basantaganden har forsk- ! ningsbehoven beskrivits under fyra punkter som enligt en allmän Ä referensram anger fyra huvudtyper av uppgifter för tillämpad forskning. Den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen bör ha till uppgift att:

å I Via kartläggning och beskrivning fästa uppmärksamheten på och ge ökade kunskaper om existerande förhållanden.

II Ge underlag för framtidsbedömningar och belysa konsekvenserna

g

N av olika tekniska och administrativa alternativ med hänsyn till möjligheterna att åstadkomma en för människan positiv utveckling av arbetslivet.

III Bidra med idéer om och anvisa metoder för utveckling av arbetsuppgifter, arbetsmiljöer och organisationsformer samt för en sammanjämkning av ekonomiska, tekniska och administrativa överväganden med sociala krav.

IV Kontinuerligt utvärdera och analysera valda lösningar och deras konsekvenser.

I den fortsatta framställningen anges under var och en av de fyra

punkterna mer konkreta tillämpningar av beteendevetenskaplig ar-

betslivsforskning.

8.3.2 Kartläggande och beskrivande forskning

4(område I) i i i Ett första område för en fortsatt och utvidgad arbetslivsforsk- i

ning är kartläggning och beskrivning av existerande förhållanden. i

1 i avsikt att få fram exakt i Forskning kunskap om vad som karakteri- i

serar olika i avseenden som är i

slags arbetsmiljöer betydelsefulla

i

för dem som arbetar där är en grundläggande för ett förutsättning utvecklingsarbete i syfte att förbättra De teorier arbetsmiljön. och modeller som för närvarande används för att beskriva mänsk-

liga behov i arbetet och arbetsmiljöns behovstillfredsställande I värde är omtvistade. Likaså står metoderna för att i diagnostisera

och mäta anpassningen mellan miljö och människa under livlig dis- i

i

kussion. Det krävs uppenbarligen ett utökat och utveck-

forsknings- i

lingsarbete på detta område. Med bättre kunskaper om människans I

i

funktionssätt då hon utför olika typer av arbete, om arbetets in-

verkan på människan, hennes upplevelser av sin arbetssituation

i

och om den olika förhållanden betydelse i arbetsmiljön härvid har,

blir det möjligt att bättre precisera målen för strävandena att i 1 förändra förhållandena på arbetsplatsen.

i

1 Ett annat exempel på ett område där kartläggningar är angelägna är påfrestningarna på individen vid Allt förändringsprodesser.

är att av olika Q

vanligare förändringar slag ställer krav på an-

I

passning av den enskilde. Så till exempel kan yrkesutbildning

bli föråldrad, roller och i

arbetsuppgifter förändras, orts- och 1 yrkesbyte li nödvändigt. bör initieras

Forskning med syfte att 1

finna lösningar som underlättar för den enskilde att komma till

rätta med förändringar och deras konsekvenser och i vissa fall

att modifiera och styra dessa bör bl a förändringar. Forskningen inriktas på att finna metoder att hjälpa den enskilde individen 7

att överblicka sin egen situation och därigenom få för underlag adekvata beslut i valsituationer.

Studiet av psykiska inom olika befinner påfrestningar yrken sig ännu i ett även initialskede, om kartläggningar har gjorts be-

SOLi197355

träffande vissa, främst manuella, arbeten. Få studier av psykiska

och förslitning i yrken som innebär frekventa konpåfrestningar takter med andra människor, t ex vårdyrken, har gjorts. Det är

bl att de påfrestningar som den personal a angeläget kartlägga som arbetar med hjälpbehövande inom vårdsektorn, de som arbetar

inom socialvårdens och kriminalvårdens institutioner, poliser och

vissa lärargrupper utsätts för. Även på detta område är metodstu-

dier en nödvändig inledning.

l av människan i industrisamhället kan ej begränsas till Studier I . melatt individen i arbetssituationen. Studier av sambandet gälla

I

lan arbetssituation och individens totala livssituation är vä-

i

för förståelsen av de påfrestningar individen utsätts sentliga för. Arbetstid och fritid samspelar med varandra, vilket framträå der t ex då det gäller de dubbelarbetandes sispeciellt tydligt

t

tuation och då det påfrestningar för personer med olika gäller former av skift- och nattarbete eller med långa arbetsresor. Vid ? den studiet av samspelet mellan arbetssituationen i övrigt bör

fysiska fritidsmiljöns inverkan på människans funktionsförmåga

E

Arbetstidens och flexibel arbetstid är vikuppmärksammas. längd E inom detta problemområde. Andra temata uttiga forskningsobjekt av flexibel och varvning av yrkesverksamhet och görs pensionstid

utbildning.

E Det finns alltmer bestämda indicier på att reformer som syftar

till att samhällets kulturvärden tillgängliga för fler mängöra att nå de kortutbildade med vuxenutbildning, att tillniskor, handahålla rekreationsmöjligheter etc, inte kommer dem till goda del som de är mest för, nämligen de som i arbetslivet har ägnade det sämsta ekonomiska den minst tillfredsställande arutbytet, och den arbetstillfredsställelsen. Studier av betsmiljön lägsta sambandet mellan arbetssituation och total livssituation måste

också ta sikte i vilken utsträckning olika därför på att klargöra förhållanden i arbetet hämmar eller främjar genomslagskraften av

reformer som tar sikte på människors fritid.

måste även omfatta väg in i ar- Arbetslivsforskningen ungdomars betslivet och dem som har speciella problem på arbetsmarknaden. att studera de processer som äger rum vid Väsentligt är också

geografisk och yrkesmässig rörlighet. Exempel på forskningsom-

SOLI197355

råden är här ungdomars val av och studieväg yrke, den kvinnliga arbetskraftens problem, de och den äldre handikappades arbetskraftens problem, invandrarnas de problem, friställdas problem samt utslagningsproblem.

8.3.3 Framtidsstudier inom arbetslivsområdet (område II)

Produktionsteknik och teknik för administration utvecklas i snabb takt. Inom näringslivet i stort sker strukturella förändringar. Konsekvenserna för människan av blir av förändringarna alltmer genomgripande slag. Det är inte längre möjligt att enbart lita till tidigare erfarenheter om man vill bedöma tilltänkta förändringars sociala konsekvenser. Nya situationer som är så uppstår artskilda från de tidigare förekommande att erfarenheten ger otillräcklig Vägledning om man vill påverka det tekniska och administrativa utvecklingsarbetet. För att i tid kunna bedöma nya teknologiers sociala konsekvenser krävs en beteendevetenskaplig forskning som kan slå larm när utvecklingstendenserna komsynes ma på kollisionskurs med strävandena efter bättre arbetsmiljöer och bättre arbetsförhållanden. Beteendevetenskapen bör så långt det är möjligt ett stadium utnyttjas på tidigt i planeringsprocessen, så att för människan gynnsamma handlingsalternativ kan väljas.

Som exempel på nu aktuella tendenser, vars konsekvenser vi vet alltför lite om, kan nämnas den tekniska av omvandlingen den grafiska industrin, införandet av numeriskt styrda bearbetningsmaskiner och industrirobotar i verkstadsindustrin, användandet inom olika delar av näringslivet av datamaskiner såväl för administrativ styrning som samt produktionsstyrning strukturrationaliseringen inom handeln, byggnadsindustrin liksom inom hotelloch restaurangnäringen.

8.3.4 Utveckling av arbete och individ (område III)

Denna forskning syftar till att bidra med om och anvisa metoder idéer för utveckling avarbetsuppgifter, och arbetsmiljöer organisationer samt för sammanjämkning av ekonomiska, tekniska och administrativa överväganden med sociala krav i detta utvecklingsarbete.

Forskning rörande arbetsutveckling, befattningsutveckling, orga-

120 sou 1973:55

nisationsutvecklin och individutvecklinw L: utøör centrala områden i detta sammanhang. Syftet med denna forskning måste vara att ge ett kunskapsunderlag för skapande av befattningar som ger individen möjligheter till personlig utveckling och tillfredsställelse samt att skapa utvccklingssystcm som möjliggör ett adekvat utnyttjande av dennes resurser. Exempel på forskning med dessa syften är: forskning rörande utveckling av arbetsorganisationen, personalutveckling, utbildning och lärande, kreativitet och differen-

l tialpsykologisk forskning. Exempel på centrala frågeställningar

är: Hur gynnar eller motverkar olika organisationsformer och beå slutssystem olika ledarskapsstilar, samverkansformer och arbets-

i att hantera sina

former? Hur kan människor hjälpas nya arbetsuppgifter i de organisationsformer som växer fram i anslutning till bl a den företagsdemokratiska utvecklingsprocessen? Hur skall per-

i

sonalfunktionen infogas i företagets organisation? Vilka metoder 3

i skall användas vid personalplancring, vid utformning av personal-

i i samband

c politiken, vid urval med anställning, vid omflyttning och befordran osv. I

i

En viktig uppgift för en utökad beteendevetenskaplig arbetslivsforskning är att bidra med idéer om och anvisa metoder för sammanjämkning av ekonomiska, tekniska och administrativa överväganden

med sociala krav vid utformningen av arbetsuppgifter, arbetsmiljö

och organisation. En viss forskning och utvecklingsverksamhet pågår inom detta område, i flertalet fall initierad av arbetsmarknadsparternas organisationer. Denna verksamhet pekar mot givande resultat för framtiden. Emellertid får den anses representera endast begynnelsen av ett forsknings- och utvecklingsarbete som med början i konkreta arbetssituationer måste utvecklas till att omfatta företagens totala administrativa system. Målet för utveckling av arbetsorganisationen måste vara att söka finna organisationsformer som medger överblick och inflytande för dem som ingår i organisationen.

Ett annat centralt område, som 1 viss utsträckning bearbetats forskningsmässigt, men som i framtiden kommer att kräva ökade insatser från beteendevetenskapares sida, gäller förutsättningarna för de anställdas inflytande i företagen. Forskningen har anledatt uppmärksamma såväl de fackliga organisationernas roll i ning av företagsdemokratin som möjligheterna att sammanutvecklingen

SOlIl97355

smälta instrumenten för arbetstagarinflytande med företagens övriga administrativa system och organisation.

Ett forskningsområde som ligger nära det företagsdemokratiska gäller det fackliga, representativa systemet. inom den Förändringar fackliga organisationsstrukturen, bl a centraliseringen; den företagsdemokratiska utvecklingen och de därmed förändrade uppgifterna för de fackliga organisationerna samt de tekniska och organisatoriska förändringarna inom arbetsorganisationerna accentuerar behovet av forskning rörande det fackliga systemet. Exempel på centrala problem är här: former för informationsmedlemsinflytande, spridning, de fackliga representanternas nya roller, det fackliga systemets relationer till produktionssystemet och det administrativa systemet samt relationerna mellan olika fackliga organisationer.

Avslutningsvis bör ett försummat forskningsområde nämlinämnas, gen lönesystemens utformning, förändring och konsekvenser. Centrala problem är olika lönesystems och inverkan löneprincipers på tillfredsställelse, förnyelse, arbetsmotivation och produktivitet; ekonomiska motivs betydelse under olika arbetsvärdcpremisser; ringssystemens relevans samt upplevelse av rättvis lön.

8.3.5 Utvärderande forskning

(område IV)

Alla förändringar av arbetssituation och arbetsvillkor bör utvärderas och följas upp. Varje större social liksom förreform, ändringar i arbetslagstiftningen, bör automatiskt utvärderas vad gäller effekter och konsekvenser. De sociala och organisatoriska konsekvenserna av exempelvis lagstiftningen rörande arbetarskydd, arbetsfred, styrelserepresentation, uppsägningsskydd och äldrelagarna bör studeras med syfte att om effekterna belysa av lagstiftningen blir de avsedda. Om så ej är fallet bör forskningen kunna anvisa vägar att genom kompletterande åtgärder korrigera den icke avsedda utveckling som ägt rum. Evalueringsforskningen bör således inte bara passivt konstatera effekterna av lagstiftning eller avtal. Den bör vara handlingsinriktad och ha till syfte att ge anvisningar om hur de strävanden som lagstiftning eller avtal ger uttryck för, skall kunna förverkligas.

122 SOLI197355

8.4 Betingelser och resurser för olika typer av arbetslivs-

forskning

Det klassifikationssystem som använts vid behovsanalysen i förekan jämföras med en annan tidigare i betänkandet gående avsnitt angiven indelningsgrund där den tillämpningsinriktade forskningsoch utvecklingsverksamheten indelades i tre kategorier: problemproblemlösande och problemgenererande forskning. De belysande, två är delvis sammanfallande. Områdena I klassifikationssystemen i och IV i föregående avsnitt motsvarar närmast den problembelysan- I de forskningen, område II den problemgenererande och område III i 1 :l den problemlösande forskningen. I

5 Utredningen har funnit att betingelserna på vissa punkter synes vara olikartade för dessa huvudtyper av forskning. För utredningå ens del har det därvid varit av särskilt intresse att notera de

olika betingelser som föreligger mellan å ena sidan den problemi lösande forskningen (område III) och å den andra de övriga forsk- 1 Dessa skillnader i betingelser kommer därför att ningstyperna. närmare belysas i detta avsnitt.

är samtidigt angelägen att understryka att de olika Utredningen av forskning i vissa fall organisatoriskt bör hållas kategorierna samman. Den problemlösande forskningen bygger ofta på problembeoch problemgenererande forskning. De olika huvudtyperna lysande av forskning förekommer ibland successivt inom samma forsknings- : och samma forskare genomför ofta forskning tillhörande projekt flera huvudtypcr.

Den problemgenererande forskningen av typ framtidsstudier (område II i avsnitt) har behandlats av den av statsministern föregående tillsatta för framtidsforskning. Utöver de särskilda arbetsgruppen som kan komma till stånd i anslutning till denna arbetsåtgärder bör det ankomma på styrelsen för teknisk utveckgrupps förslag att satsa där konsekvenserna av olika tekling på framtidsstudier niska utvecklingsalternativ studeras också ur beteendevetenskap-

liga aspekter.

Vissa förutsättningar föreligger sålunda för programverksamhet från centrala institutioners sida inom och för forskningsinsatser

den problemgenererande forskningen. Samtidigt är det väsentligt att det också finns en fristående samhällskritisk inforskning riktad riskerna på att belysa av utvecklingen inom arbetslivet och beredd att analysera möjligheterna för och konsekvenserna av alternativa utvecklingslinjer. Universitetsinstitutionerna har här en viktig uppgift och,syncs också vara beredda att ge enskilda forskare det Det har nödvändiga utrymmet. däremot anförts att det ofta är svårt att erhålla från existerande anslag forskningsfonder för denna typ av forskning.

Den problembelysande forskning som syftar till att skapa ökade

kunskaper om rådande förhållanden inom arbetslivet (område I i föregående avsnitt) har liksom den problemgenererande forskningen som en viktig funktion att skapa underlag för debatt och opinionsbildning. Den kan också vara mera direkt inriktad på att åstadkomma underlag för beslut om en viss typ av åtgärd eller för en fortsatt problemlösande forskning.

Den aktuella svenska till sin huvudarbetslivsforskningen synes del vara av den problembelysande typen. Som framgår av projektrubrikerna i bilaga 2 gäller detta i stor för uniutsträckning versitetsinstitutionerna. Denna forskning faller vanligen väl in i de ramar som tillämpas vid vetenskaplig värdering av forskningsprojekt. Att sådan forskning bedrivs betraktas också som ett na-

turligt samhällsintresse. Den problembelysande forskningen har därför också kunnat påräkna stöd från källor som ej har något särskilt områdesansvar, t ex riksbanksfonden och statens råd för sam-

hällsforskning.

Programverksamhet som syftar till att systematiskt kartlägga miljöproblemen inom olika sektorer av arbetslivet är ett av de fyra områden som arbetarskyddsfonden hittills engagerat sig inom. Detta program som rubricerats avser branschutredningar, mångveten-

skapliga undersökningar av miljöproblemen inom olika sektorer av

arbetslivet. I en rapport till fonden från en arbetsgrupp (ASF rapport 1973:2) framhålles att för en tillfredsställande belysning av de miljöproblem som personal exponeras för inom en bransch

eller yrkesgrupp erfordras en bred som innefat-

allsidig utredning tar såväl fysisk-tekniska förhållanden som sociala, ekonomiska och politiska strukturer. Såväl individens och fysiska psykiska

124 S0lJl97355

som dennes av den objektiva miljön bör kartläghälsa upplevelser Även individens icke medvetna reaktioner, t ex sådana fysiogas. logiska reaktioner som indikerar psykiska belastningstillstånd, bör studeras.

Den del av den problembelysande forskningen som avser utvärdering inom arbetsmarknad och arbetsliv, t ex av lagstiftav åtgärder och av arbetsmarknadspolitik (omrâde IV i föregående avsnitt) ning verksamhetsområde. Instifaller inom socialforskningsinstitutets resurser är Expertgruppen för uttutets egna mycket begränsade. ;

i i arbetsmarknadsfrågor (EFA, avsnitt 6.2.6),

redningsverksamhet initierat och finansierat forskning inom området, har som har även stött beteendevetenskapliga projekt.

Inom vissa delområden av den problembelysande arbetslivsforskhar olika ett särskilt ansvar. Så har t ex ningen statliga organ som i viss utsträckning ut- Sö och UKÄ särskilda forskningsanslag för forskning rörande studie- och yrkesvalsprocessen. nyttjats bedriver tillämpningsverksamhet inom om- Arbetsmarknadsstyrelsen

f

rådet men har ej programansvar för forskning. ?

den beteendeveten- Som framgått av kapitel 3 var problemlösande l arbetslivsforskningen tidigare inriktad på. reskapiliia (område III) inom ramar, t ex utveckling av lativt begränsade uppgifter givna vissa för Under det senaste hjälpmedel personaladministrationen. decenniet har emellertid forskningen i ökad utsträckning engagerats i mera omfattande problem, t ex sådana som gäller väsentliga av arbetsorganisationen och dess funktionssätt. förändringar

För sådan arbetslivsforskning som syftar till en organisationsuti riktning har de tidigare omnämnda veckling företagsdemokratisk motsvarande kommunala organ och Utveckstatliga delegationerna, för samarbetsfrågor bedrivit programverksamhet. Inget lingsrådet emellertid över nâgra större summor för av dessa organ förfogar

anslagsgivning.

för teknisk har i sitt forskningsprogram ut- Styrelsen utveckling talat att man inom behovsområdet socialteknik avser att stödja socioteknisk forskning. Hittills har emellertid styrelsen oj

större satsningar på sådan forskning. STUs socialgjort några

tekniska nämnd har däremot ett byggt upp arbetsmiljölaboratorium där faktorer fysiska i arbetsmiljön studeras.

Ett väsentligt utvidgat inom också engagemang beteendevetenskapligt relaterad teknisk forskning och utbildning har vidare aviserets inom det tekniska t ex vid högskoleväsendet, högskoleenheten i Luleå och vid KTHs humanteknologiska centrum. Vid tekniska högskolor liksom vid och företagsekonomiska sociologiska institutioner har också under senare år startats några större forskningsprojekt inom området organisationsutveckling.

För metodutveckling inom området psykologiska anlagsundersökningar har som nämnts arbetsmarknadsstyrelsen organiserat en programverksamhet med anslagsgivning.

Den institution som svarat för de most omfattande insatserna inom don probleulösande främst inom arbetslivsforskningen, den beteendevetenskapligt-administrativa grenen men också inom den sociotekniska, är Personaladministrativa rådet. Rådet har sökt systemati- :ora sin forskning genom en programverksamhet där företrädare för olika intressegrupper inom arbetslivet Här engagorats. har således en programverksamhet inom en forskningsinstitution organiserats.

PA-rådets forskningsverksamhet har finansiellt baserats på årliga anslag från SAF. Vissa forsknings- och utvecklingsprojekt har bekostats av uppdragsgivare. Anslag till har också erhållits projekt från statliga fonder, t ex riksbankens PA-rådets Jubileumsfond. egna forskningsmedel och de externa anslag som kunnat erhållas har dock, vilket uttryckta vid parternas varit otillräckuppvaktning, liga i förhållande till de ambitioner som angetts i forskningsprogrammet. Delvis sammanhänger rådets svårigheter med att härvidlag de offentliga forskningsfonderna i sin anslagsgivning följer principer som utgår från de förhållanden som råder vid universiteten och andra statliga där baskostnader för forskforskningsorgan, ningsverksamheten ej behöver täckas av projektanslag.

Ett hinder för anslagsfinansiering av problemlösande arbetslivsforskning, som i lika grad upplevs av PA-rådet och universitetens forskare, är att denna typ av forskning delvis faller de utanför

vid av ansökningar för traditionella bedömningsramarna prövning Detta gäller t ex för beteendevetenskapliga forskningsprojekt. den s k som bl a förekommer inom områdena orgaaktionsforskning och företagsdemokratisk försöksverksamhet. nisationsutveckling

Det är enligt utredningens uppfattning önskvärt att den problembedrivs vid flera genererande och problembelysande forskningen olika institutioner och vid olika slag av institutioner och att medverkar till att tillgodose behovet av flera anslagsgivare Dessa av forskning synes utgöra väsentforskningsmedel. typer för universitetsinstitutionerna och anslagsgivliga uppgifter bör i stor utsträckning kunna ske från forskningsfonder ningen ett särskilt ansvar för visst tillämpningsområde. Det som ej har relateras till

är dock viktigt att problembelysande forskning

erfarenheter och i den praktiska verksamheten upplevda praktiska Ett centralt kontaktbefrämjande organ kan stödja de uni- I problem. § versitetsanknutna forskarna och det möjligt för dem att engöra i relevant forskning inom arbetslivet. gagera sig problembelysande

forskningsinsatser, bl a insatser av den typ som skisserats Många för branschutredningar, bör av arbetarskyddsfondens arbetsgrupp i samverkan mellan universitetsinstitutioner och mera tillgöras forskningsorgan. En programverksamhet av det lämpningsinriktade slag som arbetarskyddsfonden organiserat utgör en betydelsefull

bas för sådana mångvetenskapliga forskningsinsatser.

t Att hittills i huvudsak inriktat sig på proarbetarskyddsfonden torde sammanhänga med att fonden just påblembelysande forskning verksamhet och bl a måste skaffa sig ett underlag för börjat sin en framtida problemlösande forskning. De fortgående förändringarna inom arbetslivet kommer dock att skapa nya behov av problembe-

lysande forskning. Fonden bör emellertid enligt utredningens uppi framtiden kunna spela en central roll som programorgan fattning för arbetslivsockså den problemlösande beteendevetenskapliga

forskningen.

arbetslivsforskningen skall inriktas För att den problemlösande och för att det skall vara möjpå väsentliga problemställningar att de systematiska och omfattande forskningsinligt genomföra bedömning fordrar, är det satser som området enligt utredningens stöds av programverksamhet såväl nödvändigt att denna forskning

SOlJ197355

på ett överordnat anslagsgivande plan som på det forskningsgenomförande planet. I båda fallen ställs krav på nära samverken mellan forskare, praktiker och företrädare för olika intressegrupper.

Sammanfattningsvis kan konstateras att insatser visserligen görs inom flertalet av de angelägna problemområden som arbetsmarknadsorganisationerna pekat på i sin beskrivning av forskningsbehoven,

men att dessa insatser är relativt små och

genomgående ej motsvarar organisationernas krav (jfr 7.1). Vissa sektorer av den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen saknar en bestämd organisatorisk förankring i anslagsgivande De som har organ. organ att svara för forskningens genomförande har i vissa fall otillfredsställande resurser. Det bör bl a framhållas att den arbetslivsforskning som bedrives vid universiteten ej är förankrad i några fasta tjänster eller garanterad sätt. Det finns på annat dock enligt utredningens uppfattning goda att förutsättningar genom inrättande av tjänster och anslagsgivning till forskningsprojekt här få till stånd en utökad framför arbotslivsforskning, allt en problembelysande sådan. Den problemlösande beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen synes däremot kräva speciella och mer omfattande organisatoriska åtgärder.

överväganden.

En sammanfattning av arbetslivsforskningens nuvarande situation

9.1.1 Allmän bakgrund

Att samhället skall engagera sig i skyddet av individens fysiska säkerhet och hälsa i arbetet samt trygga sysselsättning och inkomst har länge ansetts självfallet. Den pågående utvecklingen innebär att samhällets engagemang på arbetslivets område breddas bl a vad beträffar frågor som gäller anställningstryggheten samt de anställdas inflytande 1 företag, myndigheter och institutioner. Med en vidgad syn på begreppen hälsa och välfärd har problem som 7 å gäller individens möjligheter till personlig utveckling och självförverkligande i arbetet allt mer kommit att uppmärksammas. Från en rad olika håll görs också ansatser för att åstadkomma en förnyelse av arbetslivet.

En positiv utveckling av människans villkor i arbetslivet förutsätter att åtgärder kan baseras på relevanta kunskaper. Det är därför nödvändigt att åstadkomma gynnsamma förutsättningar för att tillvarata erfarenheter, för att genom forsknings- och utvecklingsarbete producera ny kunskap och för att sprida kännedom om vunna resultat. Detta förutsätter bl a insatser från olika vetenskapliga discipliner: naturvetenskap och teknik, medicin och samhällsvetenskap.

Inom samhällsvetenskaperna är den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen direkt inriktad pa frågor avseende individens möjligheter till arbetstillfredsställelse, personlig utveckling och självförverkligande. Denna forskning söker bl a skapa kunskaper

om hur arbetsuppgifter, arbetsmiljöer, organisation, administra-

tion, inflytande självbestämmande skall kunna utvecklas så

och

att människans behov och krav skall kunna tillgodoses och hennes förutsättningar tillvaratas i en produktiv och meningsfull sysselsättning.

Arbetsmarknadens parter och samhället har ett gemensamt ansvar

SOLI197355

för den fortsatta utvecklingen inom arbetslivet. Detta bör också innebära ett gemensamt ansvarstagande för att tillgodose behovet av en väsentligt utökad arbetslivsforskning. Denna uppfattning bildar bakgrunden för föreliggande utredning.

9.1.2 Samhällets och arbetsmarknadsparternas nuvarande engagemang 1 den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

Centrala organ för samhällets åtgärder på arbetslivsområdet är 1 första hand arbetsmarknadsstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen. Arbetsmarknadsstyrelsen förfogar ej över några forskningsresurser men bekostar i anslutning till den anlagsundersökningsverksamhet som för verkets räkning bedrivs vid skilda institutioner viss metodutveckling. Särskilda medel för forskning beträffande arbetsmarknadspolitiken och dess verkningar disponeras däremot av arbetsgrupper vid inrikesdepartementet.

Arbetarskyddsstyrelsen bedriver inom sin arbetsmedicinska avdelning en egen forskningsverksamhet som också omfattar en mindre arbetspsykologisk enhet.

Viktiga uppgifter beträffande statens ansvar som arbetsgivare har tilldelats statens personalnämnd. Nämnden bedriver emellertid ingen forskningsverksamhet.

För vidareutveckling av frågor avseende förvaltningsdemokrati respektive företagsdemokrati har staten tillsatt särskilda delegationer. Delegationen för demokrati i de statliga företagen förfogar över anslag för utvecklingsarbete och har organiserat en särskild expertgrupp som engagerats i försöksverksamhet.

Också inom det primär- och sekundärkommunala området liksom inom den kooperativa och den privata sektorn finns organ inriktade på samma problemområde som ovannämnda statliga delegationer.

Utvecklingsrådet för samarbetsfrågor inrättat av LO, SAF och TCO följer och initierar via en särskild arbetsgrupp forsknings- och utvecklingsverksamhet inom sitt område. Rådet förfogar inte över några reguljära forskningsmedel, men de samverkande parterna har vid särskilda tillfällen ställt sådana till förfogande. I övrigt

130 SOLI197355

är den där rådet medverkar beroende av anforskningsverksamhet slag från statliga forskningsfonder.

och arbetstagareorganisationer har i viss utsträck- Arbetsgivarevar för sig i arbetslivsinriktad forskning- utning sig engagerat Inom SAF sker denna verksamhet främst inom den tekniska veckling. LO har bl a genomfört breda kartläggningar av arbetsavdelningen. TCO och vissa TCO-förbund har finansierat och utredmiljöproblem. ningsmässigt intresserat sig för forskning kring tjänstemännens

arbetsmiljö.

initiativ inrättade Personaladministrativa rådet har Det på SAFs fått en särskild som en fristående stiftelse i vars ledställning också ingår. PA-rådet förfogar över ârning arbetstagarparterna från SAF för och därtill relaterad infor-

liga anslag forsknings-

mationsverksamhet. För att kunna bedriva någon mera omfattande måste rådet emellertid erhålla anslag från externa forskning fonder.

Huvuddelen av den finansierade forskningen faller inom statligt arbetslivsforskning inom de sam- UKÄS område. Beteendevetenskaplig fakulteterna är spridd på en rad olika instituhällsvetenskapliga med vid vanligen relativt små intioner varje enskild_institution av arbeten för doktors- eller psykologexamen. Statsatser i

form

ens råd för samhällsforskning bekostar f n tvâ tidsbegränsade

inriktade arbetslivsforskning och placerade vid be-

tjänster på institutioner. Institutionerna själva har ej teendevetenskapliga inom området. Av de sammanlagt tre pronågra särskilda tjänster fessurerna i tillämpad psykologi har emellertid en genom innehakommit att inriktas mot arbetspsykologi. Vidare varens verksamhet det konstateras att en av de nuvarande professorerna i sociokan en mera omfattande industrisociologisk forsklogi har åstadkommit ning vid sin institution.

Vid Stockholms universitet finns ett särskilt arbetspsykologiskt institutet. Institutets egen forskningsinstitut, psykotekniska verksamhet är huvudsakligen inriktad dels på problem anknytande och arbetsmedicin, dels på frågor sammanhängande till-ergonomi i första hand och

med institutets tillämpningsverksamhet, anlags-

urvalsundersökningar.

SOLJl97355

Vid de företagsekonomiska institutionerna samt vid Ekonomiska forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm bedrivs forskning av delvis beteendevetenskaplig karaktär avseende framför allt organisationsteoretiska frågeställningar.

Också vid de tekniska högskolorna och främst vid fakulteterna, institutionerna för industriell ekonomi och föreorganisation, kommer forskning med Vid KTH beteendevetenskapliga inslag. finns en docentur i arbetspsykologi och vidare har där ett inrättats centrum för humanteknologi i att sådan syfte främja forskning som är inriktad på samspelet mellan den tekniska och miljön människans förutsättningar och behov. Styrelsen för teknisk har utveckling dessutom inrättat ett vars verksamhet arbetsmiljölaboratorium, har beteendevetenskapliga inslag.

Då institutet för social forskning inrättades 1972 instiövertog tutet den verksamhet som tidigare bedrevs vid institutet för arbetsmarknadsfrâgor. Socialforskningsinstitutet har UKÄ som chefsmyndighet men leds i övrigt av en särskild Institutets styrelse. forskning innefattar bl a sociologiska studier och kan till viss del karakteriseras som beteendevetenskaplig arbetslivsforskning med inriktning på och arbetsmarknadsproblem fackliga problem.

Utöver vad som ovan nämnts kan enstaka inom forskningsprojekt det här aktuella området också förekomma vid andra institutioner, bl a vid branschforskningsorgan.

Den forskningsverksamhet som hittills förekommit i vårt land är, som framgått av beskrivningen ovan och i de tidigare kapitlen 5 och 6, visserligen mångfacetterad och vida spridd men samtidigt också splittrad och i avsaknad av fast eller av mera förankring systematiska insatser. PA-rådet är det enda organ som försökt bygga upp ett mera omfattande forskningsprogram. Resurserna för att realisera detta har emellertid varit otillräckliga.

Vad finansiering via anslagsgivning till den beteendevetenskap-

liga arbetslivsforskningen beträffar (kap 6) så ger denna en på

motsvarande sätt splittrad och därtill resurssvag bild.

132 sou 1973:55

Statens råd för samhällsforskning har som nämnts ovan inrättat två tidsbegränsade tjänster för arbetslivsforskning samt därjämte givit en del anslag. Ett begränsat antal större projekt har finansierats av riksbankens jubileumsfond. Några anslag har vidare utdelats av styrelsen för teknisk utveckling samt av statens råd för byggnadsforskning. Beroende på bl a svårigheterna att klassificera olika slags forskningsprojekt kan någon exakt beräkning av hur stora statliga forskningsanslag som utgått till beteendevetenskaplig arbetslivsforskning ej göras. Det sammanlagda beloppet av projektanslag torde dock under de senaste åren ej ha överstigit 3 mkr per år. Inget av de ovannämnda organen har heller av samhället tilldelats något särskilt ansvar för arbetslivsforskningen.

Ett till den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen särskilt riktat ekonomiskt stöd har emellertid sedan ett 20-tal år lämnats av SAF genom PA-rådet. Tidigare gavs av dessa medel anslag till universitetsanknutna forskare. Under senare år har så gott som hela det årliga beloppet använts för PA-rådets egen forskning och utveckling (ca 2/3) och därtill relaterade olika informationsoch dokumentationsaktiviteter (ca 1/3).

Utöver de statliga fonder som tidigare nämnts och av vilka ingen har ett särskilt ansvar för arbetslivsforskningen har en betydande satsning nyligen gjorts i och med att arbetarskyddsfonden inrättades 1972. Denna fond, som fr o m 1974 disponerar ca 75 mkr per år, har till uppgift att stödja forskning, utbildning och upplysning inom området arbetarskydd och arbetsmiljö för att därigenom främja säkerhet och hälsa i arbetet.

9.2 Synpunkter på forskningsbehov och forskningsorganisation

9.2.1 Inledning

Den tidigare och den nu pågående beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen har behandlats i kapitlen 3, 5 och 7 samt i bilagorna 2 och 4. En av utredningens uppgifter har varit att bedöma den framtida inriktningen av arbetslivsforskningen. Lika litet som för annan forskning går det att exakt fixera arbetslivsforskningen till vissa en gång för alla givna problemområ-

den. Förändringar i samhälle och arbetsliv liksom den vetenskapliga utvecklingen medför att nya företeelser och problem successivt fokuseras. Utredningen har därför valt två varandra kompletterande vägar: dels att uppmärksamheten på ett antal nu kän-

rikta

da väsentliga större problemområden, dels att anvisa mekanismer för en successiv programläggning av arbetslivsforskningen.

9.2.2 Forskningsområden och olika typer av forskning

Utredningens diskussion av betydelsefulla forskningsområden, som redovisats i kapitel 8, har baserats på en särskild analys utförd av en arbetsgrupp bestående av de experter i utredningen som föres 3 trätt arbetsmarknadsorganisationerna. Varken arbetsgruppen eller l i utredningen har därvid ansett att diskussionen om forskningsbe-

hoven borde föras en mera nivå. att i

på detaljerad Uppgiften vid 2 4 en utarbeta mera bör !i given tidpunkt detaljerade forskningsprogram 1 överlämnas till permanenta organ som har att ansvara för en fortlöpande programläggning.

Utredningen har sökt klargöra behoven av åtgärder beträffande olika typer av forskning, för vilka betingelserna i vissa hänseenden synes skilja sig åt, och härvid indelat arbetslivsforskningen i tre kategorier: problemgenererande, problembelysande och

problemlösande forskning (jfr avsnitt 4.2).

Den problemgenererande forskningen avser här främst område II i partsorganisationernas beskrivning av forskningsbehoven, nämligen Framtidsstudier inom arbetslivsområdet.

Den problembelysande forskningen avser område I Forskning med syfte att fästa uppmärksamhet på och ge ökade kunskaper om existerande förhâllanden bl a genom kartläggning och beskrivning samt dessutom område IV Forskning med syfte att utvärdera och följa upp insatta åtgärder.

Den problemlösande forskningen slutligen avser område III Forskning med syfte att bidra med idéer om och anvisa metoder för utveckling av arbetsuppgifter, arbetsmiljöer och organisationsformer samt för sammanjämkning av ekonomiska, tekniska och administrativa överväganden med sociala krav vid utformningen av arbetsupp-

134 SOlJ197355

gifter, arbetsmiljö och organisation.

Av särskild betydelse för utredningens del är att den problemlösande beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen arbetar under otillfredsställande förhållanden. Forskningsansatserna är mycket ofta av sådan art att de inte ryms inom forskningsfondernas ramar eller inte överensstämmer med fondernas konventionella kriterier vid bedömning av anslagsframställningar. Med undantag av Personaladministrativa rådet, som saknar tillräckliga resurser för att kunna realisera utarbetade forskningsprogram, finns inget organ som bedriver programverksamhet inom området. Inget organ har här heller särskilt ansvar för anslagsgivning. Universitetsinstitutionerna är till övervägande del inriktade mot problembelysande forskning och deras möjligheter att åstadkomma mera omfattande insatser inom den problemlösande forskningen synes vara mindre gynnsamma.

För att det uttalade behov som föreligger av systematiska insatser inom den problemlösande arbetslivsforskningen skall kunna tillgodoses måste enligt utredningens uppfattning forskningsområdet få tillgång till betydligt större resurser och en aktiv programverksamhet här organiseras. Medelsbehovet tillgodo-

måste

ses på den allmänt målformulerande och resursbeviljande nivån

(den politiska nivån); en utökad anslagsgivning från mera allmänt

inriktade forskningsfonder måste kompletteras med insatser från ett organ med särskilt ansvar för program och anslagsfördelning inom arbetslivsforskningens omrâde (den anslagsfördelande nivån) och bättre möjligheter för bl a universitetsinstitutionerna att engagera sig 1 problemlösande forskning måste kombineras med särskilda satsningar på en systematisk programgenomförande verksamhet (den forskningsproducerande nivån).

9.2.3 Programverksamhet och genomförande av forskning

En tillämpningsinriktad forskning kan utgå från problem som formulerats av företrädare för ett visst område av samhällslivet och därvid i större eller mindre grad få karaktär av uppdragsformuleras i samspel mellan forskarna och företrädare forskning, för samhällsomrâdet eller helt utgå från forskarnas egna upplevelser och värderingar av föreliggande problem. Samtliga tre

SOlJ197355

typer av forskningsinitiering kan givetvis förekomma parallellt. Om man önskar säkerställa en systematisk bearbetning av problemen inom ett tillämpningsområde torde det vara att dels nödvändigt sörja för en effektiv kommunikation mellan tillämpningsområdet och forskarna genom särskilda organisatoriska dels anåtgärder, vända anslagsgivning som styrmedel. Sådana åtgärder brukar ingå i s k programverksamhet (4.3).

En fullt utbyggd programverksamhet innebär att ett särskilt organ, programorganet, ges i uppgift att kartlägga problemen inom ett samhällsområde, prioritera dessa med hänsyn till angelägenhetsgrad och forskningsläge samt att med denna prioritering som underlag initiera forskning. Det sistnämnda förutsätter i sin tur att programarbetet kan kombineras med anslag till prioriterad forskning samt att forskartillgång och forskningorganisation möjliggör att forskningsinitiativen kan omsättas i forskningsprojekt som motsvarar programorganets krav.

Ett uttalat samordningsbehov föreligger mellan de delar av olika discipliner som från skilda utgångspunkter är sysselsatta med människans arbetssituation, sålunda de deldiscipliner inom beteendevetenskaperna, medicin, teknik och ekonomi som sysslar med arbetslivsfrågor. Enligt utredningens bedömning finns här behov av en övergripande programverksamhet kombinerad med anslagsfördelning. Samtidigt har den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen i lika hög grad som t ex den medicinska behov av särskilda organ som mer i detalj kan utforma och genomföra forskningsprogram. Program vid mera övergripande anslagsfördelande organ och program vid forskningsgenomförande organ bör härvid komplettera varandra.

Ett övergripande programorgan kan givetvis aldrig genom sina åtgärder direkt styra forskningen. Detta skulle inte heller vara önskvärt. Det är inte heller lämpligt att all anslagsfördelning inom ett visst forskningsområde handhas av en enda forskningsfond. Det centrala programorganet kan och bör däremot genom särskilda åtgärder svara för att forskningsområdet bevakas och kartläggs, det bör fästa uppmärksamheten på angelägna forskningsproblem, det bör verka för kommunikation mellan företrädare för olika discipliner och från olika institutioner samt mellan fors-

136 SOLI197355

kare, praktiker och beslutsfattare” och det bör slutligen genom egen anslagsfördelning sörja för att angelägna forskningsområden drar till sig kompetenta forskare.

Den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen kan i genomförandeledet organiseras på olika sätt: vid universitetens beteendevetenskapliga institutioner, som inslag i forskningsinstitutioner med en medicinsk, teknisk eller ekonomisk huvudinriktning eller i specialinstitut. Dessa organisationsformer har var för sig olika fördelar och begränsningar. De kan förekomma parallellt och Å då varandra. komplettera

Olika och krav måste vägas mot varandra vid val av synpunkter Man måste här bl a beakta behoven av ant forskningsorganisation. knytning mellan forskning och forskarutbildning samt mellan till- ; lämpad forskning och grundforskning. Man måste också uppmärksamma de särskilda förhållanden som karakteriserar det aktuella forskningsfältet samt de krav på samordnade och systematiska forskningsinsatser som kan ställas såväl från samhällets som från olika intressegruppers sida.

utredningens uppfattning föreligger för den beteendeveten- Enligt arbetslivsforskningens del ett uttalat behov av omfatskapliga tande forskningsinsatser inom ramen för forskningsprogram upprättade i samverkan mellan forskare och företrädare för skilda arbetslivsintressen. Utredningen har i avsnitt 4.4 diskuterat en föreslagen indelning i tre huvudtyper av forskningsinstitutioner: disciplinbaserade och områdesbaserade. Den specialistbaserade, av dessa institutionstyper synes vara särskilt lämpad för tredje forskningsinsatser inom ett visst samhällsomrâde. systematiska Denna har också goda möjligheter att motsvara de institutionstyp krav som forskningsfältets särskilda karaktär ställer på den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

I den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen är det vanligt att såväl forskningsprocessen som forskningsresultatens tillämpning direkt berör individer och arbetsorganisationer. Forskningen förutsätter sålunda ofta en direkt samverkan mellan forskare och och det centrala planet föreligger motsvarande behov praktiker på av samverkan mellan forskare och de arbetsmarknadsorganisationer

SOLJl97355

som har att företräda berörda Eftersom intressegrupper. den be-

teendevetenskapliga arbetslivsforskningens resultat skall kunna

tillvaratas och tillämpas av de i verk och företag, förvaltningar praktiskt verksamma ställs också särskilda krav en effektiv på kunskapsspridning. 1 l Såväl behovet av att på den forskningsgenomförande nivån kunna upprätta och realisera väsentliga som forskningsprogram forskningsfältets speciella karakteristika talar sålunda för ett särskilt områdesbaserat forskningsinstitut. Enligt utredningens uppfattning är ett sådant institut en viktig förutsättning för att andra forskningsbefrämjande skall åtgärder ge tillfredsställande effekt. Ett institut av detta kan emellertid inte slag tillgodose alla forskningsbehov. Därtill erfordras också insatser från bl a universitetens sida. Samverkan mellan olika institutionstyper bör därför komma till stånd: forskningsorganisationen behöver förstärkas av satsningar såväl ett särskilt på områdesbaserat institut som på universitetens disciplinbaserade institutioner med deras ansvar för forskarutbildning och deras möjligheter att åstadkomma forskningsbefrämjande relationer mellan olika tillämpningsinriktningar samt mellan tillämpad forskning och grundforskning.

9.3 Utredningens slutsatser

9.3.1 Organ för programverksamhet och anslagsgivning

Såsom framgår av föregående avsnitt anser att det utredningen finns ett uttalat behov av inom aranslagsfördelande programorgan betslivsforskningen. Dessa organ bör ha en sådan position att de kan överblicka problem och inom olika sekforskningsverksamhet torer av arbetslivet, väga behovet av olika forskningsinsatser mot varandra, fästa uppmärksamheten på angelägna forskningsbehov och genom anslagsgivning att realisebefrämja forskningsprogram ras. Arbetslivsforskningens totala som detta beskrivits område, i kapitel 2, är emellertid alltför vidsträckt och för heterogent att en effektiv programverksamhet inom hela området skall kunna byggas upp och drivas av ett enda organ. Ansvaret för att den mot

arbetsmarknadsproblem inriktade makrobetonade arbetslivsforskningen ges en tillfredsställande programverksamhet får anses åvila

138 197355 sou

arbetsgrupper i samverkan med socialforskinrikesdepartementets Den arbetslivsforskning där tyngdpunkten ligger ningsinstitutet. teknisk och utveckling hör naturligt hemma i styrelpå forskning för teknisk STU får därvid ansens utveckling programverksamhet. ses ha ett ansvar för att också samhällsvetenskapliga och beteen-

forskare i frågor som sammanhänger med devetenskapliga engageras tekniska Arbetarskyddsstyrelsen och dess arbetsden utvecklingen. medicinska avdelning ansvarar för såväl programarbete som genom-

förande av forskning på det arbetsmedicinska området.

delar av den arbetslivsforskning som i första hand avser ar- För dvs människans situation i arbetslivet, har arbetsplatsproblem, ett särskilt programansvar. Fonden har betarskyddsfonden givits i sin och i sin instruktion givits en profil där fysisk benämning medicin och tekniskt skyddsarbete betonas. I verksamhälsovård, för bedömer emellertid fondens styrelse att inhetsplanen 1973 satser dessa områden bör innefatta beteendevetenskaplig forskpå nämns branschundersökningar och forskning röranning. Som exempel de I olika sammanhang har också framhållits arbetstidsproblem. och även bör omfatta frågor att arbetarskydd företagshälsovård arbetstillfredsställelse. Såväl de som gäller psykisk hälsa och som individens möjligheter till mera begränsade skyddsfrågorna en utveckling och att uppleva arbetstillfredsställelse personlig sammanhänger med de företagsdemokratiska frågorna.

om den beteendevetenskapliga arbets- En viss oklarhet råder 1 dag

förankring i anslagsfördelande programorgan. livsforskningens kunna utvecklas till att fyl- Arbetarskyddsfonden borde naturligt konstruktion med stark represenla denna uppgift. Fondstyrelsens en lämplig bas tation för arbetsmarknadsorganisationerna utgör

för en sådan utveckling.

omspänner ett alltför Även om den totala arbetslivsforskningen för ett enda organ så bör givetvis programverksamstort område för arbetsmarknadsinriktad arbetsheterna vid organ med ansvar arbetslivsforskning så långt möjlivsforskning och för teknisk beteendevetenskapligt orientemed medicinskt och

ligt samordnas

bör, enligt utredningrad arbetslivsforskning. Denna samordning målformulerande och resursens ske på den allmänt uppfattning, dessutom främjas genom en aktiv politiska nivån och beviljande samverkan mellan de olika programorganen.

SOLJ197355

Ingen gren av arbetslivsforskningen bör bli helt beroende av en enda källa för anslagsfinansiering. Detta gäller givetvis också den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. Även då ett anslagsgivande organ givits ett särskilt för programansvar området är det sålunda att nödvändigt 1 fortsättningen också andra forskningsfonder står öppna för forskningsansökningar. Statens råd för samhällsforskning, riksbankens jubileumsfond m fl forskningsfonder bör sålunda också i framtiden medverka i anslagsfördelningen till den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

Utredningen har tidigare redovisat att fonder under sestatliga nare år beviljat anslag till beteendevetenskapligt betonade arbetslivsforskningsprojekt med belopp som ligger under 3 mkr per år. Det är givetvis att exakt det omöjligt ange anslagsbehov som kan föreligga inom den närmaste framtiden. Enligt utredningens bedömning krävs emellertid en Den nämnda väsentlig utökning. satsningen om ca 3 mkr bör snarast åtminstone fördubblas. De åtgärder som diskuteras i följande avsnitt till en syftar förbättrad forskningsorganisation vilket innebär att fler forskare än betydligt i dag engageras i den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. Härvid kommer också behoven av för anslag genomförande av forskningsprojekt att stiga.

9.3.2 Forskningsinstitutioner

Den beteendevetenskapliga måste arbetslivsforskningen ofta bedrivas i direkt till anknytning praktisk verksamhet, den måste förankras hos berörda individer och likaväl som hos grupper deras företrädare, de centrala arbetsmarknadsorganisationerna; den bör ingå i tvärvetenskapliga tillsammans med projekt andra arbetsvetenskapliga forskningsgrenar; den bör ha öppna kanaler till annan beteendevetenskaplig och den bör forskning ej isoleras från forskarutbildningen. Dessa olika krav talar för en organisatorisk differentiering av Denna bör forskningen. bedrivas vid olika typer av varandra kompletterande institutioner.

Vid universitetens institutioner beteendevetenskapliga kan och bör bedrivas i nära arbetslivsforskning kontakt med annan beteendevetenskaplig forskning, såväl tillämpningsinriktad forskning inom andra områden som grundforskning. Med hänsyn till rekryte-

140 SOlJ197355

ringen av forskare till arbetslivsområdet är det också angeläget att såväl grundläggande utbildning som forskarutbildning med inriktning på arbetslivet bedrivs vid dessa institutioner. Utbildning i beteendevetenskapliga arbetslivsfrågor bör dessutom förekomma i vidgad utsträckning inom andra delar av högskoleväsendet, t ex vid de företagsekonomiska institutionerna samt vid de tekniska högskolorna och fakulteterna.

Om universiteten skall kunna fylla sina uppgifter inom den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen erfordras bl a att a fasta forskar- och lärartjänster inom området inrättas. Detta är en förutsättning för en kontinuerlig verksamhet. Därutöver bör forskare från tillämpningsinriktade forskningsinstitutioner engageras i universitetens undervisning och som handledare för blivande forskare. Konstruktionen med adjungerade tjänster bör med fördel kunna utnyttjas med detta syfte.

Det är vidare angeläget att beteendevetenskapliga forskare engageras i forsknings- och utvecklingsarbete vid de tekniska högskolorna och fakulteterna samt vid de företagsekonomiska institutionerna liksom att arbetspsykologi och arbetssociologi görs till obligatoriska moment i deras undervisning. Även om samverkan etableras med beteendevetenskapliga forskningsinstitutioner så krävs för en effektiv verksamhet inom de tekniska högskolorna och vid de företagsekonomiska institutionerna att dessa får fasta forskar- och lärartjänster.

Beteendevetenskaplig kompetens bör vidare finnas vid organ för

arbetsmedicinskt forsknings- och utvecklingsarbete. Utredningen anser det sålunda väsentligt att den arbetsmedicinska avdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen har ett tillräckligt antal beteendevetenskapligt skolade forskare så att möjligheterna till tvärvetenskapligt arbete beaktas.

Enligt utredningens uppfattning är en förstärkning av den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen och -utbildningen vid universitet och högskolor liksom vid organ inom näraliggande arbetslivsforskningsområden en nödvändig men inte tillräcklig förutför att de föreliggande forskningsbehoven skall kunna sättning tillgodoses. På samma sätt som inom arbetsmedicin och arbetsmark-

SOlJ197355

nadsforskning krävs dessutom särskilda resurssamlande organisationsâtgärder.

Som tidigare anförts måste de speciella förhållanden som gäller för den beteendevetenskapliga beaktas. Särarbetslivsforskningen skilt den problemlösande forskning som är inriktad att finna på nya vägar för utvecklingen av förhållandena på och arbetsplatser inom arbetsorganisationer förutsätter en forskningsorganisation, där vetenskaplig kompetens och praktiska erfarenheter kan kombineras. Verksamheten måste för att få effekt kunna bedrivas långsiktigt och inom ramen för en bred programverksamhet med en ofta tvärvetenskaplig inriktning. Verksamheten måste vidare förankras hos arbetsmarknadsparterna på ett sådant sätt att de i samverkan med forskarna får ett avgörande inflytande på forskningsinriktningen. Genomförandet av projekt ute på arbetsplatserna, särskilt när dessa innebär en aktiv försöksverksamhet där och enföretag skilda individer direkt engageras, förutsätter stöd från parterna såväl centralt som lokalt. I denna av ställs ocktyp projekt så särskilda krav på att forskarna utöver vetenskaplig kompetens också besitter betydande praktiska erfarenheter av de förhållanden, förutsättningar och villkor som råder i arbetslivet. En långsiktig och systematisk verksamhet förutsätter också särskilda resurser för dokumentation och information. För att forskningsresultaten skall få avsedd genomslagskraft bör mer konventionella informationsåtgärder dessutom ofta kompletteras av andra åtgärder som mer direkt leder till praktisk tillämpning.

Ovannämnda krav kan enligt utredningens uppfattning tillgodoses endast om övriga forskningsbefrämjande åtgärder kompletteras med ett särskilt centralt institut för beteendevetenskaplig arbetslivsforskning med en sådan basfinansiering att en systematisk och kontinuerlig verksamhet kan åstadkommas. Det föreslagna institutet motsvarar närmast vad som i kapitel 4 karakteriserats som ett områdesinriktat forskningsinstitut.

Ett sådant centralt institut skulle ha till att huvuduppgift genomföra och stimulera problemlösande arbeteendevetenskaplig betslivsforskning. Denna huvudinriktning bör ej hindra att institutet då så bedömes lämpligt och också nödvändigt engagerar sig i problemgenererande och problembelysande forskning.

142 SOLJl97355

Institutet bör också ansvara för informations- och dokumentationsverksamhet inom hela fältet av beteendevetenskaplig arbetslivsforskning.

Arbetsmarknadens huvudorganisationer bör tillsammans med företrädare för samhället ingå i institutets styrelse. Vidare bör andra olika grenar av statlig och kommunal forskningsinstitutioner; kooperationen osv, medverka vid bedömning av forskverksamhet, ningsbehov och prioritering av forskningsområden. Detta kan ske att ett organ med företrädare för olika institugenom rådgivande tioner och organisationer knytes till institutets styrelse.

Inom institutet bör finnas forskare med en bred beteendevetenskapsamt kännedom om arbetslivsförhållanden. I inlig kompetens god stitutets forskningsverksamhet bör vidare personal med teknisk, medicinsk och ekonomisk bakgrund engageras liksom praktiskt erfarna företrädare för berörda arbetslivsområden. Institutet bör vidare ha resurser för dokumentations- och informationsaktiviteter.

Institutet bör som en kärna ha en fast stab av forskare samt vissa specialister. Institutet bör därutöver ha ekonomiskt utrymme för att personal för begränsad tid eller för engagera ytterligare bestämda projekt. Institutet bör ej bedriva reguljär konsultationsverksamhet. För att få till stånd en kvalificerad tillämpning av vunna forskningsrön och för att kunna tillvarata praktiska erfarenheter bör emellertid institutet etablera fasta relationer med konsultationsverksamhet inom arbetslivsområdet. Institutet bör ha resurser för en egenfinansierad forskningsprojekteoch forskning, för projekteringsverksamhet också vid andra ring institutioner samt för stöd åt projekt där vunna forskningsrön kan vidareutvecklas. För genomförande av större forskningsprobör institutet också kunna söka anslag hos forskningsfonder. jekt

Institutet skall, med beaktande av arbetarskyddsfondens övergripande programansvar, bedriva sin forskning enligt forskningsprofastställda av institutets styrelse där representanter för gram arbetsgivar- och arbetstagarintressen ingår. Institutet samhälls-, bör vidare som kontaktpunkt för arbetslivsforskare vid fungera andra institutioner och inom näraliggande forskningsfält. För universitetens del kan institutet fylla ett viktigt behov genom att

främja kontakter mellan å ena sidan å universitetsforskarna, andra sidan företag och organisationer. Institutets bör personal vidare engageras i undervisning vid universitet och högskolor samt som handledare i forskarutbildningen.

Verksamheterna vid institutet för beteendevetenskaplig arbetslivsforskning, vid universitet och högskolor respektive vid forskningsinstitut inom näraliggande områden t ex socialforskningsinstitutet och arbetsmedicinska vid avdelningen arbetarskyddsstyrelsen, bör enligt utredningens ses som varandra komuppfattning pletterande. Det centrala institutet för beteendevetenskaplig arbetslivsforskning är därvid enligt utredningens i uppfattning vissa avseenden en förutsättning för att övriga forskningsorgan 3 skall kunna effektivt. 4 fungera i E 2 9.3.3 Särskilda organisatoriska överväganden 1

Utredningen har enligt sina direktiv att pröva möjligheterna att anknyta den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen till något av de statliga organ som sysslar med näraliggande frågor. Samtidigt anger direktiven att det ter sig naturligt att undersöka möjligheterna att tillvarata PA-rådets kompetens och personella resurs er .

Utredningen har i sina överväganden funnit att något nytt organ för övergripande programverksamhet ej synes vara motiverat. Utredningen anser att arbetarskyddsfonden bör ha ansvar för hela området av arbetsplatsinriktad arbetslivsforskning.

Utredningen finner vidare att ett forskningsinstitut av den typ som skisserats i föregående avsnitt ej naturligt låter sig infogas i någon av de statliga myndigheter vars tillämpningsuppgifter har anknytning till arbetslivsforskningen. Institutets verksamhet skall omfatta flera myndigheters arbetsområden och resultaten av institutets verksamhet skall i stor utsträckning tillvaratas av andra instanser än statliga myndigheter. Institutet bör dessutom organiseras så att det direkt förankras hos arbetsmarknadens parter.

Vid bedömningen av möjligheterna att den anknyta problemlösande beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen till någon statlig

144 SOLJ197355

har utredningen fäst avseende vid om man forskningsinstitution kan en redan befintlig verksamhet som bas för denna utnyttja forskning eller om man härvid skulle vinna fördelar med hänsyn till samordning och resursutnyttjande. Vidare har utredningen beaktat olika institutioners organisatoriska ställning.

Två särskilda institut i statlig regi bedriver f n verksamhet inom eller med anknytning till det aktuella forskningsområdet: psykotekniska instituet vid Stockholms universitet och institutet för social forskning.

institutet leds närmast av en direktion där bl a Psykotekniska företrädare för LO och TCO ingår, men är underställt universitetets konsistorium. Institutet är en del av Stockholms univeroch har därmed för närvarande inte den ställning som ensitet, ligt utredningens uppfattning krävs i detta sammanhang. Psykotekniska institutets forsknings- och utvecklingsverksamhet har sin i individpsykologiska problem till skillnad från tyngdpunkt den social- och organisationspsykologiskt inriktade forskningen. Denna verksamhet har främst anknytningar dels till ergonomi och dels till institutets tillämpningsverksamhet inom arbetsmedicin, Verksamheten täcker således endast anlagsundersökningsområdet. vissa sektorer av den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

Institutet för social forskning är ett centralt statligt organ med uppgift att bedriva och främja forskning inriktad på praktisk tillämpning inom social- och arbetsmarknadspolitiken samt

på problem med direkt anknytning till sådan politikt Institutet

har UKÄ som chefsmyndighet och leds av en särskild styrelse där bl a företrädare för arbetsmarknadens huvudorganisationer ingår. Socialforskningsinstitutet skall bl a fullgöra forskningsuppdrag för i första hand statliga och kommunala myndigheter och organ.

Socialforskningsinstitutets tillkomst motiverades bl a av att forskning om social- och arbetsmarknadspolitikens verkningar var starkt försummad. Organisationskommittén för socialforskningsinstitutet framhöll att olika förhållanden inom företagen ofta har avgörande inflytande på individens socioekonomiska ställning utanför arbetet. Institutets forskning inom ifråga-

SOLIl97355

varande område, arbetsmarknadens borde emellermikroaspekter, tid enligt organisationskommitténs uppfattning väsentligen sammanhänga med den socialpolitiska och huvudinarbetsmarknadspolitiska riktning som skulle karakterisera institutets verksamhet.

Institutet för social har sålunda redan forskning i dagsläget en rad angelägna forskningsuppgifter inom ett stort och mycket tidigare försummat område. Enligt finns det utredningens uppfattning inom detta område ett avsevärt behov av resursförstärkning och resurssamling. Ingenting står att vinna ur eller samordningsresursutnyttjandesynpunkter genom att också ge institutet ansvar för den mot arbetsplatsens problem inriktade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen.

Utredningen konstaterar sålunda att det inom den nuvarande statliga forskningsorganisationen ej finns någon verksamhet som utgör en naturlig bas för ett beteendevetenskapligt arbetslivsforskningsinstitut av det slag som tidigare skisserats.

Som tidigare framhållits anser utredningen det angeläget att den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen, och då särskilt den problemlösande forskning som behandlar individen i arbetet och arbetsorganisationen och dess funktionssätt, är direkt förankrad hos arbetsmarknadsparterna. Ett institut i samverkan upprättat mellan samhälle, arbetsgivare och arbetstagare skulle utenligt redningens uppfattning vara en lämplig bas för denna forskning.

Stiftelsen PA-rådet har f n SAF som enda huvudman. I stiftelsens

styrelse ingår emellertid representanter också för LO och TCO och

i rådet dessutom företrädare för andra arbetsgivare- och arbetstagareorganisationer samt för statlig verksamhet. PA-rådet har, som tidigareredovisats, engagerat sig i programverksamhet, har på egen hand eller i samverkan med andra institutioner och organisationer genomfört forsknings- och utvecklingsprojekt inom det aktuella området och har byggt upp enheter för informations- och dokumentationsverksamhet. Genom samverkan mellan forskningsverk-

samheten och PA-rådets konsultationsverksamhet har

forsknings-

resultatens tillämpning underlättats och konsultationsverksam-

heten har vidare medverkat till att väsentliga problemområden

blivit uppmärksammade.

146 SOLJ197355

Utredningen delar parternas tidigare bedömning att PA-rådets forsknings-, utvecklings-, informations- och dokumentationeaktiviteter utgör en lämplig bas för fortsatta satsningar. Utredningen anser att så skulle kunna ske om staten med den nuvarande huvudmannen SAF träffade en överenskommelse om att bilda ett fristående forskningsinstitut. En sådan åtgärd skulle vara av samma art som när branschforskningsinstitut tidigare upprättats i samverkan mellan stat och näringsliv. Beroende på forskningsområdets särskilda karaktär förutsätter emellertid den här förordade överenskommelsen att lösningen biträds av arbetstagarnas huvudorganisationer och att dessa senare tillsammans med de två stiftarna ingår i institutets ledning.

Det mellan staten och SAF träffade avtalet borde på samma sätt som de avtal som lett till branschforskningsinstituten innehålla en överenskommelse om gemensam basfinansiering av institutets verksamhet. Arbetsgivareföreningen skulle härigenom kunna fullfölja sin satsning på arbetslivsforskningen samtidigt som staten i direkt samverkan med arbetsmarknadsparterna på ett naturligt sätt kunde åstadkomma ett effektivt forskningsstöd. PA-rådets nuvarande forsknings-,informations- och dokumentationsverksamheter skulle kunna överföras till och utgöra basen för det nya institutet.

Frågan om konsultationsverksamhet inom arbetslivsområdet ligger ej direkt inom utredningens uppdrag. Utredningen föreslår ej heller att PA-rådets konsultations- och filmverksamheter skall ingå i det nybildade institutet. Det skulle emellertid enligt utredningens uppfattning vara värdefullt om dessa verksamheter som hittills kunde bedrivas i stiftelsen Personaladministrativa rådets regi och under medverkan från bl a arbetstagarparterna. PA-rådets särskilda ställning i förhållande till parterna och dess utvecklingsinriktade verksamhet skulle i så fall göra stiftelsen till en naturlig samarbetspartner för forskningsinstitutet, varigenom en samverkan av det slag som beskrivits ovan även i framtiden skulle kunna åstadkommas mellan forskning, utveckling, information och konsultation. Detta skulle som tidigare framhållits innebära fördelar såväl för forskningen som för den praktiska tillämpningen.

SOU197355

10 Utredningens förslag

10.1 Förslag om inrättande av ett institut för beteendevetenskaplig arbetslivsforskning

Enligt utredningens uppfattning finns det behov av ett särskilt centralt organ under samhällets och ledarbetsmarknadsparternas ning för beteendevetenskaplig och arbetslivsforskning utveckling. Detta organ skall utöver att bedriva egen och utveckforskningslingsverksamhet ha till uppgift att verka för att den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningens rön kommer till praktisk tillämpning. Det skall samverka dels med övriga institutioner som bedriver arbetslivsforskning och dels med sådan konsultationsverksamhet som bedrivs eller stöds av arbetsmarknadsorganisationerna i syfte att påverka utvecklingen inom arbetslivet.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten skall ha sin tyngdpunkt i behandlingen av problem som gäller individen i arbetslivet samt arbetsorganisationen och dess funktionssätt. Individens problem

på arbetsmarknaden skall också uppmärksammas. Verksamheten skall

ha en praktisk, problemlösande huvudinriktning.

Detta organ skall i första hand tilldelas följande uppgifter: - att bevaka aktuella förhållanden fortlöpande och utvecklingstendenser inom arbetslivet med avseende på människans situation och arbetsorganisationernas funktionssätt; - att och dokumentera den följa beteendevetenskapliga arbetslivsforskning som bedrivs inom och utom landet; - att upprätta och revidera kontinuerligt forskningsprogram som kan ligga till grund för bl a prioritering av olika inprojekt om den beteendevetenskapliga vilket bör arbetslivsforskningen, ske i samråd med anslagsfördelande programorgan; - att utföra förstudier för och de forskplanlägga, genomföra nings- eller utvecklingsprojekt som enligt forskningsprogrammet bedöms som angelägna; - att stimulera andra forskningsinstitutioner att engagera sig i projekt inom programmets ram som ej genomförs i organets regi;

148 SOlI197355

att medverka till att kontakter skapas mellan forskare, organisationer, företag och myndigheter i syfte att stimulera till forskningsverksamhet avseende arbetslivsproblem; att då så befinnes lämpligt medverka i forskningsprojekt som genomförs vid andra institutioner; att informationsverksamhet, bl a utarbetande och publicegenom ring av skrifter samt medverkan i olika utbildningssammanhang, sprida kännedom om forsknings- och erfarenhetsrön som gäller arbetslivsproblem; - att genom anslag till utvecklingsprojekt vid av arbetsmarknadsparternas organisationer bedriven eller stödd konsultationsverksamhet inom de områden som berörs av arbetslivsforskningen söka verka för att forskningsresultat kommer till praktisk användning.

föreslår att för dessa uppgifter ett fristående insti- Utredningen tut för beteendevetenskaplig arbetslivsforskning inrättas. Under förutsättning av Svenska arbetsgivareföreningens medverkan härtill föreslås att delar av Personaladministrativa rådets nuvarande organisation bildar bas för detta institut. Detta synes kunna ske genom att en stiftelse bildas med staten och Svenska arbetsgivareföreningen som stiftare. Medel för institutets basfinansiering tillskjuts enligt särskilt avtal av stiftarna. De resurser

som härvid ställs till förfogande skall göra det möjligt för in-

stitutet att fullgöra flertalet av de uppgifter avseende bevakning av forskningsfältet, förstudier, forskningsplanläggning, genomförande av forskningsprojekt samt dokumentation och informasom För av större_

tionsverksamhet tidigare angetts. genomförande

skall institutet också kunna söka anslag från forskningsprojekt forskningsfonder.

Dessutom skall forskningsuppdrag bekostade av statliga myndigheter och arbetsmarknadsorganisationer kunna genomföras av institutet. I den utsträckning institutets styrelse så finner lämpligt kan institutet också åtaga sig annan uppdragsforskning.

Institutet skall ledas av en styrelse med representanter för staten (statens personalnämnd och statsföretagens förhandlinge-

..-i

organisation), Svenska arbetsgivareföreningen samt arbetstagare-

organisationerna. För medverkan i bl a behovsanalyser och forskningsprioritering bör ett rådgivande organ med företrädare för andra forskningsinstitutioner, statlig och kommunal verksamhet, kooperationen m fl intressenter knytas till styrelsen.

Utredningen har ej i detalj kunnat ta till institutets ställning dimensionering. En bemanning i inledningsskedet med ett femtontal fast anställda forskare samt ett tjugotal forskare projektbundna och gästforskare bedömer som väl motiverad utredningen med hänsyn till behoven av forskningsinsatser och karakforskningsområdets tär. Till detta kommer personal för administrativa för uppgifter, kontorsuppgifter samt för informations- och dokumentationsuppgifter. För täckande av kostnaderna för institutet skulle då krävas á 2 en anslagsfinansiering om ca 6 miljoner kronor.

Exempel på avtal mellan stiftarna samt förslag till stadgar för institutet och därtill fogade riktlinjer för institutets verksamhet redovisas i bilagorna 5, 6 och 7.

10.2 Utbyggnad av den arbetslivsforskbeteendevetenskapliga ningen inom universitet och högskolor

Utredningen anser det viktigt att en utbyggnad av arbetslivsforskningen liksom av den arbetsvetenskapliga utbildningen inom olika delar av universitets- och högskoleväsendet kommer till stånd. Fasta forskar- och lärartjänster inriktade på arbetslivsforskning bör därför enligt utredningens uppfattning inrättas vid de beteendevetenskapliga universitetsinstitutionerna, vid de tekniska högskolorna och fakulteterna samt vid de företagsekonomiska institutionerna. Dessutom bör forskare från tillämpningsinriktade forskningsinstitutioner engageras i universitetens och högskolornas undervisning och som handledare för blivande forskare. Här bör bl a konstruktionen med adjungerade tjänster kunna Det utnyttjas. vid universitetskanslersämbetet genom en särskild samrådsgrupp för arbetsvetenskaplig utbildning och forskning påbörjade organisationsarbetet ser utredningen som ett uttryck för strävanden att öka insatserna inom arbetslivsforskningens område. För att ej föregripa denna samrådsgrupps förslag begränsar sig utredningen

SOU197355

till att starkt understryka behovet av resurser för beteendevetenskaplig arbetslivsforskning inom universitet och högskolor.

10.3 Programorgan för den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen

Utredningen konstaterar att samhällets centrala organ för programarbete och anslagsfördelning för den forskning som avser individen i arbetet i dag är arbetarskyddsfonden. Denna har uppgifter som gäller medelstilldelning, planering och samordning beträffande beteendevetenskaplig, medicinsk och teknisk forsknings- och utvecklingsverksamhet inom arbetslivet. Utredningen anser att även sådan forsknings- och utvecklingsverksamhet som ej omedelbart av- : ser att tillgodose skydds- och hälsosynpunkter i arbetslivet, § utan som har andra för individen positiva syften, t ex att bidra 1 till personlig utveckling genom arbetet och till arbetstillfredsställelse, bör innefattas i arbetarskyddsfondens ansvarsområde. Här kommer bl a arbetssituationens sociala aspekter i blickpunkten och därmed också den forskning som behandlar arbetsorganisationen ur beteendevetenskapliga synpunkter. Arbetarskyddsfonden har i sin hittillsvarande verksamhet i olika sammanhang framhållit betydelsen av att beteendevetenskapliga aspekter på människans situation i arbetslivet beaktas. Enligt utredningens uppfattning bör arbetarskyddsfonden ses som ett sammanhållande organ med ansvar för programarbete och anslagsfördelning för all forskning som avser individens problem i arbetslivet och därmed sammanhängande forskning som avser arbetsorganisationen och dess funktionssätt.

Det är enligt utredningens uppfattning angeläget att andra forskningsfonder, bl a statens råd för samhällsforskning och riksbanksfonden, också fortsättningsvis ger anslag till den beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen eller till forskning som ansluter till denna, och detta i minst samma omfattning som hittills. Samhällsforskningsrådet har viktiga uppgifter vad beträffar den som erfordras som bas för en utvidgad beteendegrundforskning vetenskaplig arbetslivsforskning.

Utredningen konstaterar samtidigt att den del av arbetslivsforsk-

SOLI197355

ningen som behandlar makrobetonade arbetsmarknadsproblem närmast ávilar inrikesdepartementets arbetsgrupper i samverkan med institutet för social forskning. Viss arbetslivsforskning i anslutning till teknisk forskning och utveckling hör vidare naturligt hemma

i styrelsens för teknisk utveckling programverksamhet. STU har

här ett ansvar för att samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga forskare engageras i frågor som sammanhänger med den tekniska utvecklingen.

152 sou 197355

B I L A G O Du

SOU 1973 :55

l Skrivelse till forskningsinstitutioner Bilaga

Utredningen angående den

tillämpade beteendeveten-

skapliga arbetslivsforsk-

ningen.

Munkbron 17 NB

111 28 STOCKHOLM

Tel. 08/763 1944

Chefen för industridepartementet har enligt Kungl Majzts bemyndigan-

undertecknad Otto att som sakkunnig göra en överde utsett Westling

av den tillämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. syn har som knutits företrädare för arbets- Till utredningen experter samt för vissa statsdepartement. Utmarknadens huvudorganisationer redningens direktiv samt uppgifter om expertgruppens sammansättning

bilägges denna skrivelse. F./.

skall läggas till grund för statsmakternas ställnings- Utredningen * såväl finansiella som organisatoriska frågor i samtaganden till

band med ifrågavarande forskningsverksamhet. I utredningsdirektiven

vissa väsentliga mål för en av staten stödd arbetsvetenskaplig anges och utvecklingsverksamhet, nämligen “att skapa gynnsamma forskningsför individens och utveckling i sin arbetsförutsättningar trygghet söka åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö samt situation och att över arbetssituationen för de anställda. I utett ökat inflytande refereras till samhällets ansvar i stort för utredningsdirektiven arbetslivet samt till statens ställning som landets vecklingen inom

största arbetsgivare.

Statsmakternas ställningstaganden måste bl a grundas på uppgifter

och av utvecklingen inom arbetslivsforskom nuläget bedömningar Ett första led i är därför att inventera ningen. utredningsarbetet arbetslivsforskning som för närvarande den beteendevetenskapliga landet. Denna skall avse forskningens inbedrives inom inventering och andra resurser samt finansiering. Vidare riktning, personella måste inom olika forskningsorgan samt projekteplanerad utbyggnad

ringen av nya aktiviteter uppmärksammas.

beteendevetenskapliga forsknings- och utvecklings- Den tillämpade arbetslivet har bl a gällt studie- och yrkesvalet, VerkSamheten.inom

t ex personalurval och personalbedömning; personaladministrationen, och arbetsutformning. Utpersonalutbildning samt arbetsorganisation som avser dessa traditionella arbetsvetenskapöver FoU-verksamhet kommer att uppmärksamma även tillämpningsomrâden utredningen liga forskning som gäller individens annan beteendevetenskapligt grundad i arbetslivet. Även uppgifter om beteendesituation inför eller har en markerad inriktning på arbetsvetenskaplig forskning som ej som kan antas få särskilt betydelsefulla tillämplivsproblem, men

arbetslivet, är av intresse för utredningen. ningar inom

SOLI197355

Delar av den forskning som berörs av har utredningen nyligen kartlagts av professor Sven Forssman som underlag för planeringen av

arbetarskyddsfondens verksamhet. Vår utredning har dock som framgått en bredare inriktning vad beträffar avgränsningen av problemområdet. Vi beklagar att i tidsförskjutningen handläggningen av de frågor som gällt arbetarskyddsfondens verksamhet respektive de mer allmänna beteendevetenskapliga arbetslivsforskningsfrågorna i vissa fall kan leda till ett merarbete för dem som berörs av båda utredningarna. Om Ni medverkat i arbetarskyddsfondens kan utredning denna skrivelse dock om Ni så finner lämpligt besvaras genom komplettering av tidigare avgivet svar. av svar (Kopia på professor Forssmans cirkulärskrivelse i förekommande bifogas fall).

Denna skrivelse utgör ett första led i insamlingen av uppgifter för utredningen. Vi har sökt underlätta besvarandet av skrivelsen genom att endast efterfråga uppgifter som torde vanligen föreligga i tidigare utarbetat material respektive uppgifter av statistisk karaktär. I en följande av etapp utredningsarbetet kommer vi att ta personlig kontakt med vissa av de forskare som i engagerat sig arbetsvetenskaplig FoU-verksamhet för att få deras synpunkter i vissa frågor, t ex av prioriteringen forskningsuppgifter, samordningen av olika forskarens relationer forskningsinsatser, till arbetsmarknadens parter och kommunikationen av arbetsvetenskapliga forskningsresultat. Vidare vill vi få tillfälle att diskutera de

organisatoriska problem som är förknippade med dessa Dessfrågor. utom kommer vi då att inhämta forskarnas av utveckbedömningar lingstendenserna inom arbetslivsforskningen. I den mån Ni kan hänvisa till aktuell svensk eller utländsk dokumentation som belyser dessa eller liknande frågor är vi givetvis angelägna att redan nu få möjlighet att ta del av denna. Vi är också tacksamma för uppgifter om vilka personer vid institutionen som är beredda att vid en senare kontakt lämna till synpunkter utredningen.

Vi får här anhålla om svar på följande frågor:

1. Vilken arbetsvetenskaplig eller verksamhet näraliggande bedrives vid institutionen?

a) Vilken forsknings- eller med utvecklingsverksamhet inriktning på arbetslivsproblem (kallas i fortsättningen arbetsvetenskaplig

verksamhet) har under senare år förekommit eller kommer att

påbörjas vid Eder institution?

b) Vilken forsknings- eller utvecklingsverksamhet med annan hu-

vudinriktning (grundf0rskning, FoU-verksamhet inriktad mot

andra problemområden) men med betydelsefulla tillämpningsmöjligheter inom arbetslivet, bedrives vid institutionen?

Uppgifterna som om möjligt bör avse åtminstone den närmast föregående treårsperioden samt det innevarande och kommande året, kan lämnas i form av kortfattade projektbeskrivningar, eventuellt genom översändande av tidigare utarbetat material som samman-

fattningar i eller forskningsrapporter, projektkataloger handlingar som upprättats vid ansökan om forskningsanslag.

2. Hur stora arbetsinsatser har gjorts eller i anslutplaneras ning till den arbetsvetenskapliga

verksamheten?

Hur stora arbetsinsatser har sammanlagt gjorts under de närmaste

156 S0lJl97355

föregående åren, beräknas göras under hela innevarande år, respektive under 1973, på arbetsvetenskaplig verksamhet (redovisad under punkt 1 a ovan)? Anges för hela institutionen sammantaget i ungefärligt antal arbetsmånader (manmånader) för olika kategorier av personal: forskare, assistent- respektive biträdespersonal (examensnivåer).

3. Vilka ekonomiska resurser i form av projektbundna anslag har disponerats respektive beräknas kunna disponeras för arbetsvetenskaplig verksamhet? Hur stora anslag har forskare vid institutionen erhållit från källor utanför den egna institutionen (anslagsgivarna och an- 5 § slagsposterna specificeras) för arbetsvetenskapliga projekt i under den ovan angivna tidsperioden? Vilka ansökningar om an- ? slag till arbetsvetenskapliga projekt ligger under behandling J hos anslagsgivare?

4. Vilka resurser utöver projektbundna anslag har kunnat utnyttjas respektive står under den närmaste framtiden till förfogande för arbetsvetenskaplig verksamhet? § Hur stora fasta institutionella eller andra icke anslag projektbundna medel disponeras för arbetsvetenskaplig verksamhet och hur fördelas dessa? Vilka lokalmässiga och andra resurser har kunnat (kan) utnyttjas för arbetsvetenskaplig verksamhet utan att kostnader belastar projektanslag? Hur stora arbetsinsatser inom ramen för befintliga tjänster har kunnat (kan) avsättas för arbetsvetenskaplig verksamhet under den ovan angivna tids- N I perioden? Medtag här också arbete som avser projektering, utarbetande av ansökningar om anslag och liknande.

5. Vilka planer finns för utvecklingen på längre sikt av den arbetsvetenskapliga verksamheten vid institutionen? Om frågan ej kan besvaras genom hänvisning till befintligt material i form av forskningsprogram för institutionen som helhet eller för enskilda forskare behöver endast kortfattade synpunkter lämnas. Avsikten är således att denna fråga skall kunna besvaras utan större arbetsinsatser. Ytterligare synpunkter kan eventuellt lämnas vid en senare personlig kontakt.

Svar emotses senast den

Ytterligare upplysningar kan erhållas av utredningens sekreterare, avdelningsföreståndaren vid Psykotekniska institutet, Stockholms universitet, Göran Zetterblom. Denne träffas per telefon 08/763 1944 tisdagar, onsdagar och fredagar. Övriga dagar på Psykotekniska institutet, telefon 08/27 26 10.

Stockholm den

Otto Westling /Göran Zetterblom

SOlJ197355

Bilaga 2

Översikt av forskningsverksamhet enligt svar på enkät hösten 1972

Anslagsgivare: SFR statens råd för samhällsforskning MFR statens medicinska forskningsråd RBF riksbankens jubileumsfond ASF arbetarskyddsfonden

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDAR FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, UMEÄ.UNIVERSITET Arbetsmotivation och presta- Ingvar Lundberg tion vid människa - maskin Bo Strangert kommunikation 1. Grundläggande metod- och SFR Påg. Margit Tornéus uppgiftsanalys Tohr Nilsson

2. Studier av arbetsprocessens planering a) Experimentella re- Lars Backlund striktioner på ar- Sören Lenman betsuppgiftens organisation och utförande

b) Experimentella restriktioner på operatörens kunskap om systemfunktioner

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET I. Forskningsgrupp i arbets- SFR Bertil Gardell livets sooialgszkologi 1. Inverkan av förhållanden ASF Påg. carina Nusson i omgivande samhälle och

(skogshögskolan)

arbetsmarknadsomrâde på arbetsupplevelse inom ett homogent teknikområde

(sågverksbranschen)

2. Mekaniseringsutveck- Påg. ASF Carina Nilsson lingens psykologiska och

(Skogshögskolan)

sociala konsekvenser (studiet av den socialpsykologiska situationen vid olika mekaniseringsgrader, utstötningsmekanismer vid övergång från gammal till ny teknik*

158 SOlJl97355

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

3. Konsekvenser för an- Avsl. AMS Bertil Gardell ställda och deras familjer HBF (PA-rådet, Soc.inst., samt för lokalsamhället av PA-rådet Göteborg, Arbetsföretagsnedläggelse medicinska avd., (Bi1lerudsprojektet) Kulturgeografiska inst., Uppsala)

Evaluering av svenska för- Avsl. Mogens Agervold sök med omstrukturering av arbetet

. Sociala aspekter av Pâg. Skogshögskolan Gunilla Bradley skiftesarbete

. Frånvaro från arbetet Påg. Bertil Gardell (Bl.a. studier av samband mellan produktionsteknik, arbetstillfredsställelse och frånvaro inom två olika teknikområden).

Uppföljning av försök med Plan. självstyrande grupper inom skogsbruket

II Biologiska rytmer och deras i arbetslivet Paula Patkai betydelse Kerstin Pettersson Torbjörn Åkerstedt . Individuella dygnsrytmer Påg. och flexibel arbetstid

. Psykologiska och fysio- Fåg. logiska faktorer kring menstruationscykeln

. Dygnsrytmer för olika Påg. fysiologiska funktioner hos nattarbetare

Psykofysiologisk studie Plan. av skiftesarbete inom skogsbruket

Individuella dygnsrytmer Plan. (Skogshögskolan)

och flexibel arbetstid

. Dygnsrytmer för olika Plan. fysiologiska och psykologiska funktioner hos arbetare med permanent morgonskift

159 SOlIl97355

INSTITUTION, FORSKN . ANSLAGSGIVARE UNDERSÖIQJ mas LED

FORSKNINGSPROGHAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

7. Interaktionen mellan skifttyp och dygns- Plan. rytm

III. SFR Perceptionspsyko- Påg. logiska studier

1. Kvalitativ och kvanti- Birgitta Berglun tativ analys och syntes i luktperception (tilllämpning bl.a. betr. rökgasblandningar inom sulfatindustrin).

2. Effekter av adaptation Ulf Berglund vid psykologisk mätning av sensoriska stimuli

(tillämpning enl. ovan)

IV. Ex erimentell s kolo- SFR, Marianne Frankena

gisk stressforskning MFR haeuser

1. Återhämtning efter akut

stress Påg. Gunn Johansson Studier av bl.a. skillnader i återhämtningstid efter akut arbetsbelastning för olika individer som bör uppmärksammas inom arbetslivet (utformning av arbetsför-

hål landen etc.)

2. Eftereffekter av akut Plan. V Marianne Frankenstress haeuser Studier av t.ex. buller- Ulf Lundberg störningars inverkan, även då dessa ej omedelbart ger utslag i prestationsförsämringar 5. Ãrstidsvariationer i

Pag. Gunn Johansson

katekominutsöndring Birgitta Post

Ãrstidsbetingade varia- Marianne

Franken tioner i hormonell haeuser aktivitet som är av betydelse för förståelsen av fluktuationér i arbetskapacitet, samt studier av könsskillnader som också har betydelse för förståelse av arbetsanpassningsproblem

160 SOlJ197355

INSTITUTION, FORSKNn ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE

FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

Situationskontroll och Plan. Marianne Franken- 4. stressreaktioner. haeuser Undersökningen har betydelse för frågan om hur inflytande och kontroll över arbetssituationer påverkar individens stressberedskap. Denna medför förslitning. Ökad kontroll över situationen kan minska stressberedskapens negativa verkningar. Interindividuella varia- Pâg. Gunn Johansson tioner i återhämtning efter akut stress. Undersökning av personal vid forskningslabopatorium inom industri före och efter semesten

Psykologisk skalning av Påg. Ulf Lundberg anpassning till ändrade Töres Theorell levnadsförhållanden. Evi Lind Delstudie av projektet Vår hälsa och levnad. Bl.a. undersökning av vilka riskfaktorer som finns vid förändringar (personliga händelser). Mätning av det psykologiska anpassningsknavet. av Plan. Töres Theorell Skalning psykosocialförändring hos en grupp Ulf Lundberg Under- Evi Lind byggnadsarbetare. sökningen har särskild betydelse för frågor ang. åtgärder som kan sättas in för att förebygga att ändringar i arbetsförhållanden ökar sjukdoms* risken. Undersökningen avser - 10.000 byggnadsarbetare.

161 SOLJ197355

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVAHE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

V. De dövas sociala vill- Göte Hansson kor i Sverige: utbildning, arbetsliv och fritid.

Vuxna dövas önskemål och Avsl. Sveriges Dövas behov av vidareutbild- Riksförb. ning

Döva personers förmåga Pâg. SFR att ta emot information via läpp- (tal-) avläsning

Döva personers förmåga Påg. SFR att tillgodogöra sig och överföra visuellt er_ hållen information

VI av studiefram- AVS1› Bo Ekehammur Prognos Kompetensutredn., och SFR David

gång xrkesframgång Magnusson

Stockholms Lars Nystedt Prognos av studieframgång i psykologi samt universitet lämplighet i psykologisk yrkesverksamhet.

VII - beteende - Anpassning Påg. SÖ David Magnusson restation Orebro- Anders Dunér roiektet

1. Studie- och yrkesvals- Påg. Anders Dunér processen Lennart Elg Fredrik Hjortzberg- Nordlünd

2.Problemet med drop-outs Pås Rolf Beckne Problem som gäller möjligheterna för elever som slutar skolan omedelbart efter grundskolan att erhålla arbete etc.

5.Socia1a relationer Påg. Berit Adebäck Kontaktsvårigheter, etc. i relation till krav i arbetslivet möjligheter till uppföljningsstüdier

ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE INsTITUTIoN, FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT (SAMARBETE)

4. Studier av kreativitet Undersökningen syftar David Magnusson till att belysa den Anders Dunér kreativa begåvningens Lennart Elg roll för anpassning i studier och arbete, för val av utbildning. studieframgång och intresseinriktning

Klinisk inferens David Magnusson Lars Nystedt Studier av frågeställningar rörande personbedömningar. Anknytningar till t.ex. problem vid anställningsintervjuer och personalbedömningar

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

1. Kontorslandskapet, hur Avsl. Ahlsson m.fl. upplever tjänstemän på olika nivåer kontorslandskapet? En effektstudie vid en statlig förvaltning

Omställningsprocessen L. Axelsson för kollektivanställda vid - En friställnings tillämpning av några multivariata analysmetoder.

Herzbergs version av Avsl. PA-rådet Behrens critical-incident-metoden. En jämförelse med attitydskalor av likerttyp på en grupp sjuksköterskor. Här jämfördes data insamlade med sagda metoder med anseende på deras förmåga att mäta arbetstillfredsställelse Man sökte vidare ett samband mellan avgång i yrket och uppmätt arbetstillfredsställelse.

SOLJ197355

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

4. Försök till konstruktion Avsl. Lönekostn. & T. B.Bergman Nilss av ett systematiserat för- från AMS farande vid bedömning av tjänstemän med kundkontakt inom arbetsförmedlingen

5. Undersökning av korttids- Avsl. G. Braun m.fl. frånvaro och dess orsaker hos utländsk arbetskraft vid Volvo

6. Kartläggning av attityder Avsl. Socialförv. E. m.fl. Esbjörnsson hos assistenter, socialsekreterare och klienter samt interaktionen mellan assistenter och klienter på Göteborgs socialbyråer

7. Utvärdering av försöks- Avsl. Socialstyrelsen M. Iwar & I Jerkeman verksamheten inom den regionala, sociala konsulentorganisationen 1970-71 Undersökningen, som utförts på uppdrag av socialstyrelsen ger en bild av arbetsuppgifter grupprelationer och andra arbetsförhållanden som de upplevs av kon sulenter och assistenter samt deras kontorspersonal

8. Patienters och sjukvårds- Avsl. PA-rådet B» Johnsson personals upplevelser av sjukhusmiljön

Med sjukhusmiljö avses den rent fysiska och den psykologiska. Man har med utgångspunkt i framtagna resultat sökt rekommendera en rad personaladministrativa åtgärder för att förbättra upplevelserna av sjukhusmiljön

164 SOlJ197355

FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERsöm INGSLEDARE INSTITUTION, FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

vid CFU Avsl. S. Rubenowitz 9. Undersökning Riksskatteverket) av personalreaktioner i samband med omläggningar från manuell till datahantering Uppföljningsfasen åter står.

Arbets- och Avsl. Socionom- S. Rubenowitz utbildningsför socionomer förbundet kravanalys Analys av socionomers arbetssituation, framför allt med tyngdpunkten på vilka arbetsuppgifter som utföres, samt i anslutning härtill upplevt utbildnings- och fortbildningsbehov

vid Statskonto- Statskontoret S. Rubenowitz Utredning ret rörande den personaladministrativa verksamheten. Undersökningen som omfattar 56 statliga verk (ca 5.000 personer) har haft till syfte, att kartlägga nuvarande chefsuppgifter inom den civila statsförvaltningen och ge bidrag till ett underlag för planeringen av en adekvat chefsutbildning. Undersökningen har därjämte syftat till att belysa sådana aspekter av arbetsmiljön, som direkt eller indirekt kan återföras på personaladministration i vid bemärkelse

12- med Avsl. Statskontoret S. Rubenowitz Fördjupningsstudier. utgångspunkt i den vid Stadskontoret utförda undersökningen, avseende Statens Vattenfallsverk, Domänverket, Kungl. Kammarkollegiet samt Riksåklagarämbetet. tog framför Analyserna allt fasta på olika arbetsuppgifters

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE QNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

väsentlighetsgrad som den upplevdes vid de 0lika verken. Vidare ingick en redovisning av utbildningsbehovet samt ett antal arbetsattitydfrågor som speglar de anställdas upplevelse av sin arbetssituation.

13. Arbets- och utbildningsana- Avsl. SIDA S. Rubenowitz lys för högre tjänstemän vid SIDA .

Undersökningen har utförts på uppdrag av Statskontoret som en parallell till den vid Statskontoret utförda. Syftet var att kartlägga arten och graden av arbetsledande uppgifter på olika nivåer inom SIDA, och i anslutning därtill belysa behovet av utbildning för tjänstemän med ledarfunktioner. Även arbetsmiljöfrågor som bedömdes stå i indirekt samband med personaladministrativa ledarfunktioner berörs i undersökningen.

14. Uppföljning och validering Avsl. L.G. Svensson av SKF:s urvalssystem för högre tjänstemän. Undersökningen är en utvärdering av det urvalsförfarande med hjälp av psykologiska prövningar som använts vid SKF sedan 1966.

15. Säkerhet vid varuhantering Avsl. G. Svensson med truck på livsmedelslagen en tillbudsstudie

16. SKF-studien.

Undersökningen, som har SKF S. Rubenowitz initierats av företagsledningen och de anställdas organisationer i samverkan, avser personal-

166 SOLIl97355

FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖIQQINGSLEDARE INSTITUTION, INGSPROGRAM , PROJ EKT (SAMARBETE) FoRsm

politiken, arbetsförhållanden m.m. Undersökomfattar dels en ningen enkät med samtliga anställda vid SKF i Göteborg, dels åtgärdsdiskussioner i arbetsför varje argrupper betsenhet. Diskussionerna skall läggas till grund för åtgärdsprogram

Stig Örelius 17.ESAB-studien.

Undersökningen har en liknande uppläggning som SKF-studien.

SFR H-E. Werthen 18. Ombordanställdas arbetsför- Påg. hållanden och trivsel. Trelleborgs Undersökningen tar fasta Ängfartygspå att beskriva de fak- donation AB:s torer som är väsentliga för de ombordanställdas Stiftelsen anpassning och trivsel Svensk i sitt arbete samt att Skeppsforskn. utröna vilka faktorer som påverkar valet av yrke till sjöss

Studie vid Socialstyrelsen. Socialstyrelsen 19. En undersökning av de anställdas nuvarande arbetsförhållanden vid Socialstyrelsens centrala verk, de ungdomsvårdsskolorna, statliga nykterhetsvårdsanstalterna samt de rättspsykiatriska klinikerna. Undersökningen skall till grund för ett ligga personalpolitiskt program. Ca 2.500 befattningshavare berörs av undersökningen. L. Andersson 20. Analys av en yrkesroll: Påg.

psykologrollen

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, LUNDS UNIVERSITET

Ergonomisk forskning bl.a. med MPI och FOA. Samarbete med Klimatlaboratoriet vid statens institut för byggnadsforskning bl.a. avseende inverkan av miljöfaktorer som värme och buller på psykisk och fysisk prestationsförmåga.

PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN, UMEÅ UNIVERSITET

Ej pågående forskning med direkt inriktning på arbetslivsproblem. Tidigare har bl.a. förekommit studier av psykomotorik ovh fysisk ansträngning, arbetsmotivation, prestation och perceptuella problem i fysiskt arbete samt av studie och yrkesvalsprocessen.

PEDAGOGISKÅ INSTITUTIONEN, UPPSALA UNIVERSITET

Institutionens forskningsverksamhet avser bl.a. utbildningsteknologi. Detta forskningsområde har tilllämpningar inom arbetslivet. Någon direkt arbetslivsinriktad forskning bedrives dock ej.

PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERSITET

Forskningsgruppen IAN (pedago- Påg. Stockfeldt Torbjörn gisk analys av relationerna mellan Individ, Arbete och Närmiljög

1. Arbetsmiljöns utformning Lennart Grosin företagsdemokrati Claes Fredelius - Arbetsvårdsfrågor Lennart Christiansso

FORSKN . ANSLAGSGIVÅRE UNDERSÖICNIZNGSLEDARE INSTITUTION, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE) FORSKNINGSPROGRAM,

- kvinnor i förvärvs- Kajsa Ohrlander verksamhet - Sjukvårdsbiträdens Christina Flordh arbetsförhållanden Wendela Lundh - patient - personalrelationer, Inger Hempler pedagogisk Dinah Ståhlström förberedelse av patient och Elisabeth Lagercrantz sjukvårdspersonal m.fl. frågeställningar - friställda Ulf Jansson

Ahlqvist - omskolning Birgitta Lars Larsson - yrkeslärarutval och utbildning

Arvid Löfberg 2. Boendemiljöns utformning i relation till arbetsmiljön m.m.

5. Relationer mellan utbildningsväsende och omgivande samhälle Birgitta Qvarsell

- språk och tänkandeproblem Brita Stina Lugn - handikappades integrationsproblematik

Avsl. Huvudsakligen 3-betygs- Tidigare IAN-rapporter publiuppsatser. Författarens cerade 1971-1972. namn anges ej här. and 1-5 författare per Vocational Counseling Construction: rapport. Theory Implications suggested by a study of gymnasium students interested in social work. Om sjukvårdsbiträden på St. Görans sjukhus.

Arbete och behovstillfredsställelse. Intervjuer med tjugo arbetare.

Arbetsledning för tjänste- En critical incident män. undersökning vid tre företag om arbetskrav och utbildningsbehov.

LO-skolan vid Åkers-Runö: målsättning, under- Bakgrund, visning

SOLJ197355

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKN INGS LEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

The Achievement Motive och Lâginkomstutredningen. En jämförande studie

Något om arbetsvård och den utredande arbetsvårdstjänstemannens situation och roll

Strejken och fackföreningsrörelsen

Undersökning av yrkesvalslärarnas erfarenheter i sitt arbete

Informations- och utredningskurs. Exemplifierande studie mot bakgrund av arbetsmarknadspolitikens mål

Svenska Järnvägsmannaförbundets agerande i rationaliseringsfrågorna 1965-69.

Effekter av fysiskt arbete på vissa intellektuella funktioner

Arbetarskyddet i Stockholms hamn en arbetsplatsundersökning

Några problem inom området företagsdemokrati - en litteraturgenomgång om SAF:s, SAP-LO:s och statens syn på företagsdemokrati

Helping others to find themselves Theory, practice and ethics for vocationally relevant counceling Study 1.

Var står ergonomin idag ?

Yrkeslärarkandidater 1970. En beskrivning samt en studie av möjligheterna till prognos av studieframgång

Människa miljö interaktion i arbetspedagogisk belysning

Företagsdemokrati om LO:s roll samt något om begrepp och erfarenheter.

FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE INSTITUTION,

PROJEKT LÄGE (SAMARBETE) FORSKNINGSPROGRAM,

PEDAGOGISKA INsTITUTIoNEN,

GÖTEBORGS UNIVERSITET

SÖ Ãke Jerkedal 1. Elevmotivation: mätning Påg. elevmo- H. Holmqvist och studier av

tivation inom (PA-rådet)

yrkesskolan

UKÄ Åke Jerkedal 2. Samspelet grundutbild- Påg. - B. Flach, T. Kerstell - arbetserfarenhet ning L-G. Lidberg vidareutbildning

(PA-rådet)

i Påg. PA-rådet Faktorer kedjan yrkes- R. Björkberg mässig eftersläpning

(PA-rådet)

och återhämtning

sö L. Nilsson 4. Studier av undervisnings- Påg.

förlopp

l9á9z7å Avsl

_fsarpgrzes nuälicsreds

utbild- J. Bengtsson 5. Utbildningsval, ningsforskning och ut-

bildningsplanering

G. Bradley 6. womens interest in promotion in relation to job satisfaction and home and

school background

7. Det fria tillvalet på

grundskolans högstadium Andrae A. och vägen till gymnasiet

K. Baneryd Om könsroller och arbetstillfredsställelse. En diskussion och några em-

piriska resultat

Skolelevers värdering av 9C några faktorer i yrkesar- G. Boman betet

A. Carlsund Teknisk fackskolelinje och 10. arbetsmarknad. En studie

av fackskoleingenjörers syn på sin utbildning

G. Elmfeldt 11. Deskription av arbetsprövsamt försök att ningselever prognosticera arbetsförmåga

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

12. Konstruktion och studier Avsl. A. Frielingsdorf av ett intresseformulär för gymnasister

15. En studie av yrkeskrav och arbetsuppgifter avseende yrkeslärare J. Hammar

14. Vuxnas studiesituation. En E Ä. Lekbers, Lekberg intensivstudie vid Göteborgs Stads Vuxengymnasium

15. Den praktiska bilförarutbildningen M. Olm

16. Utbildningsteknologiska och bioteknologiska studier A. Paulsson

17. Intresse för vuxenutbildning bland unga män med kort utbildning K. Rubensson

18. Om tonåringars yrkesönskningar L. Rudemo

19. Målrelaterad undervisning G. Svingby ett försök med grundläggande matematik i yrkesskola

20. Uppföljning av utbildning M. Thanderz av flygförare på ett modernt vapensystem

SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN, UMEÅ UNIVERSITET

Studier av flyttare från Påg. övre Norrland (större projekt med utblickar mot olika

arbetslivsproblem)

Erebstzsâarbstsni Lax; Avsl-

glgtâdg 1959:72); Författare anges ej

aktivitet och har 1-2 forfattare Facklig fackliga attityder inom svenska Per rapport kommunalarbetarförbundet. En sekundäranalys.

172 SOlJ197355

FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE INSTITUTION, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE) FORSKNINGSPROGRAM,

Om facklig kamp - villkor och strategier Analys av delmaterial från glesbygdsforskningen 1967. Arbetssituationen i Pajala och Skellefteå Mentalhälsokampanjen i praktiken Laisvall - planering av gruvsamhället i skogen - en Arbetarskyddet deskriptiv studie

Frånvaro och arbetsförhållanden vid en norrländsk skogsindustri - en fallstudie

Äldre arbetskraft,analys av orsaker till att den äldre arbetskraften betraktas som en margnalgrupp Nordiskt symposium i organisa- tionsteori och företagsledning en kartläggning och analys av deltagarnas synpunkter Arkivarbetarna i Västerbottens län och deras situation på arbetsmarknaden - en deskriptiv undersökning Gruvarbetarna vid Leveäniomigruvan Arbetsförmedlingens målsättoch dess funktion av arning betsmarknadspolitik och ekonomisk politik Den icke-operativa informationen vid AB Hägglund & Söner Rationaliseringen 1971 vid det statliga företaget Etri

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN, UPPSALA UNIVERSITET

I. Studier i Avsl. beslutsinflytande

1. Om stormötesformen på Uppsala datacentral 2. Självstyrande vid grupper en tvättinrättning

II. Alienationsomrädet Avsl. 1. Alienationsproblematiken: En jämförelse mellan några alienationsteorier och en undersökning om arbetsanpassning på ett mellansvenskt företag. 2. Tillfredsställelse - Missnöje. En studie i arbetstrivsel på AB wil-

helm Becker (integrering

av Herzbergs tvåfaktorteori och Blauners alienationsteori.) 5. Analys av sjukfrånvaron vid en större organisation i Stockholm

III Förvaltningsdemokrati - Påg. Torsten Björkman försöksverksamhet inom Udovié Stjepan statliga myndigheter

IV Studium av sjukfrånvaro i Påg. Sverker Syrén organisationer särskilt bland tjänstemän

SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCKHOLMS UNIVERS ITET

I. Arbetsförmedling och annan Inrikes- Påg. Per Kempe samhällsservice. departem.

1. Arbetsförmedlingens Mats Thorslund latenta kunder 2. Arbetsförmedlingens faktiska kunder Rut Lönn

174 S0l1l97355

FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE INSTITUTION, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE) Fonsmmcsrnoonmw,

RBF Hans Berglind II. gå arbets- Påg. Utslaggingen marknaden W. Rüdel 1. Strukturrationalisering, effektivisering och människosyn i ar-

betsorganisationen 2. Arbetsvårdens roll i svensk arbetsmarknads- A-L Lindqvist politik

(samarbete med Arbetsutformning för 5.

statens arbetsklinik)

att förebygga utslagning

- RBF Hans Berglind III. Attityder till arbete Påg.

metodutveckling

RBF Walter Korpi IV. Konflikter på arbets- Påg. marknaden

effekter Inrikes- Walter Korpi (Samarbete

V. Orsaker till och Påg. med sociologiska inst. av arbetsmarknadsbetingad dep. Stat.konsu- Umeå univ.) geografisk rörlighet mentråd RBF

VI. Medverkan i arbetsmedi- Göran Olhagen cinsk forskning (Forskning vid lab. N för klinisk stress- 3 forskning och arbetsmedicinska avd.)

SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN,

GÖTEBORGS UNIVERSITET

RBF Eva Bäcklund 1. Samverkan på arbetsplat- Påg. Sven Paulsson sen

2. Påg. AMS Uppföljningsundersökning rörande inflyttad arbetskraft

Kjell Eriksson 3. Fackligt ledarskap och Påg. facklig kontroll

Leif Grahm 4. Sociologisk referensram Påg. för analys av arbetsmarknadspolitik

175 SOLI197355

INSTITUTION, FORSKN . ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

FÖRETAGSEKONOMISKA INST . UMEÅ UNIVERSITET

Inom ramen för ett forsknings- Dezsö Horváth program för organisationsteori och administration studeras organisatorisk uppbyggnad, strukturer och processer, i olika typer av planerade verksamheter. Inom programmet

planering i företag och sam-

hälle Bengt Johannisson bedrives studier av Lennart Orkan personalomsättningens konsekvenser samt av personaldimensioneringsfrågor. Vidare bedrives vissa studier av utbildningsutbudet i samhället bl.a. av vidareutbildning av företagsledare.

FÖRETAGSEKONOMISKA INST. UPPSALA UNIVERSITET

1. Spontant försök med nya Påg. SFR Thomas former Sandberg för arbetsutformning och arbetsorganisation

(Samarbete med URAF)

En studie av ekonomiska Plan. redovisnings- och budgetsystems inverkan som förutsättningar eller hinder för en utveckling mot ökat medinflytande har planlagts

FÖRETAGSEKONOMISKA INST. STOCKHOLMS UNIVERSITET

1. vid före- Personalanpassning Påg. SFR tagsnedläggelse

2. Personaladministrativa mätproblem Avsl.

Studier av demokratiserings- Påg. försök inom statliga bolag

Modeller för förändring Påg. av arbetsorganisationer

FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE INsTITUTI0N, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE) FORSKNINGSPROGRAM,

5. Mikrosystems organisation. Påg. Modellstudier kring struktur och livslängd

effekter Påg. Spcio-ekonomiska på organisationer från arbetsmarknaden

FÖRETAGSEKONOMISKA INST.

GÖTEBORGS UNIVERSITET

Walter Goldberg I. Personaladministration Axel Targama - Jan Gustafsson 1. Personalplanering Svante Leijon prioritering av organi- Ingemar Sjöberg sationens resurser på olika personaladministrativa aktiviteter

Personalpolitik i före- tag och förvaltningar mål och riktlinjer för handläggning av problem rörande individer

Uppbyggnad av personaldatasys tem som unde rlag för personalplanering

Bo Hedberg II. Teknologi och arbetsmili: Sam Sjöberg Studier av datorise- Axel Targama ringens inverkan på den psykologiska arbetsmiljön

Hans Glimell III Individens medverkan i för- Påg. Axel Targama ändringsgrocesser strategier vid Företagens genomförande av rationaliseringsinsatser, främst i samband med datorisering

EKONOMISKA FORSKNINGSINSTITUTET VTD HANDELSHÖGSKOLAN I

STOCKHOLM (EFI)

I. Personaladministration och inom bxggorganisation branschen

SOlJ197355

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE

FORSKNINGSPROGRAM. PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

1. - en Avsl. Löneingenjörer HBF Hans Österberg undersökning av en URAF yrkeserupps då-. m1-, Statens råd för och målsituation byggn. forskn SFR 2. Kommunikationer inom Avsl. arbetsmarknads- Peter Docherty ett bY8Eföreta8 organisationer Olika stiftelser 5. Ledarskap och admini-

strativ utveckling Avsl Gunnar Westerlund Hans Osterberg 4. Byggnadsarbetares miljö Avsl. S-E. Sjöstrand motivation och atti-

tyder

5. Perception av och be- Påg. Peter Docherty teende vid drifts-

störningar

6. Företagsorganisation - Påg. S-E. Sjöstrand en taxonomisk ansats

II. Medinflytande och organi-

sationsutveckling

1. Studium av försök att i Påg. (drives Bengt Stymne åstadkomma ökat medin- samarbete Harald Berg flytande i ett tjänste- med URAF) Peter Docherty mannaföretag Åke Magnusson Torbjörn Stjernberg

2. En internationell jäm- Påg. Peter Docherty förelse av besluts- Bengt Stymne fattande i företagsled-

ningen

3. Beteende i ett företag Påg. Curt Berg som experimenterar med

nya samarbetsformer

Projekt med anknytning till ar-

betslivsforskning.

Studier av ekonomiska struk- Påg. Bertil Thorngren turer inkl. informationsstruk-

tur i företag och regioner

Kontrollanalys av innovations- Påg. Bertil Thorngren verksamhet med särskild hänsyn till effekter av ny teknologi för fjärröverföring av informa-

tion, t.ex. bildtelefoni.

178 SOLI197355

FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNnERsöm INGSLEDARE INSTITUTION, FORSKNINGSPROGRAM LÄGE (SAMARBETE)

Databank för källmaterial Påg. Bertil Thorngren för kontaktstudier

Data- modell - lösnings- Påg. Jan-Eric Österlund metod. En jämförande modellstudie av manpower planning systems

Publicerade rapporter med anknytning till arbetslivsforskning. Om linje och stab. En studie Avsl. Eric Rehnman av konflikt och samverkan i Lennart Strömberg organisation Gunnar Westerlund företagets

Mål- och målformulerings- Avsl. Stefan Melesko problem i en organisation

En teoretisk Avsl. Lennart Gustafsson Förhandlingar. analys av gemensamt beslutsfattande

Studier i lokalisering. Regio- Avsl. Bertil Thorngren

nal strukturanalys

INST. FÖR INDUSTRIELL EKONOMI VID OCH ORGANISATION KUNGL. TEKNISKA HOGSKOLAN av samarbetsformer Påg. URAF Sven-Åke Johansson Utveckling för planering av produktion ASP

INST. FÖR INDUSTRIELL VID TEKNISKA ORGANISATION HOGSKOLAN I LUND 1. Beslutsmodell för inpla- Avsl. cering av betingat arbetsföra på arbetsmarknaden

2. Beslutsmodell för placering Avsl. av arbetstagare med speciell inriktning på postverkets förhållanden

3. Kapacitetsbestämning av Avsl. tjänstemannaarbetet

4. Arbetskravsprofil för Avsl. mejeriernas arbetsledare

5. Synpunkter på validitet och Avsl. reliabilitet vid arbetskravsprofiler och ergono-

miska checklistor

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖIQI INGS LEDARE

FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÃGE (SAIVLARBETE)

6. Studier av formellt organi- Påg. serade grupper inom producerande system ur såväl beteendevetenskaplig som produktionsteknisk synvinkel

PSYKOTEKNISKA INSTITUTET VID

STOCKHODWS UNIVERSITET

1. Arbets- och idrottspsyko- Påg. RBF Gunnar Borg logiska forskningsgruppen Försvarsmedi- Stanislav Dornic

§AIP-gruppen) cinska forsk- Bengt Edgren

ningsdeleg. Ivo Saric Metodutveckling och fakta- SFR insamling i syfte att skapa ökad kunskap om problem Idrottens rörande ansträngning och forskningströtthet, arbetsförmåga och stiftelse fysisk kondition, arbetsmotivation och arbetsanpassning samt relationen mellan fysisk och psykisk prestation

II. Arbetsanalzsproblem 1. Modell för arbetsbeskriv- Avsl. Anders Herbert ningar. Utveckling och Molander Sylvia praktisk prövning av en beskrivningsmodell inom olika yrkesområden: biloch förarprövare vid trafiksäkerhetsverket samt serverings- och kassaarbete på restauranger

2. Beslutsfattande och ar- Påg. RBF Anders Herbert betssvårigheter. Studier av relationen mellan variabler i arbetssituationen och upplevelser

III Bxggforskning

Arbetsupplevelser och or- Avsl. Stat. råd Jan Kronlund ganisationsstruktur i för byggn. Lars Forsberg byggnadsindustrin. Ergo- forskning Inga-Lill Jensen nomiska studier inom Carin Sundström-Frisk* byggnadsindustrin m.m. Hanna wohlgemuth Hans Holmquist Studier av lönesystem Jan Carlsson

(övergång till månads- AV51 LKAB

lön) samt samverkanssystem inom gruvindustrin.

FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE INSTITUTION; FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

Oswald Bratfisch IV. Utveckling av metodik: effektstadier etc. i an- Karin Börjesson till anlagspröv- Brita Hansen slutning Margareta Lundgren ning Anna Santesson 1. Populärframställning av Pag. AMS P.O. Thorelli begåvningsbeskrivning Barbro wärngård och mätning inom ramen för anlagsundersökning

2. Utarbetande av system Påg. AMS för beskrivning av 1) arbetsförmedlingens kundpopulation och av 2) populationen anlagsundersökta personer

5. Korttidsmätningar av Påg. anlagsundersökningens effekter

4. Försöksverksamhet röran- Påg. de 1) information om anlagsundersökning till klienter med hjälp av förväntningsskattningar och 2) information om psykologdelgivning till klienter med hjälp av upplevelseskattningar.

5. Fortsatta uppföljningar Påg. Sthlms skolav hjälpklasselever direktion

6. Utarbetande av peda- Påg. AMS gogisk metodik för inventering och analys av intressen inom ramen för anlagsundersökningen

Utarbetande av peda- Påg. AMS 7. gogisk metodik för samtal kring begåvningsresurser inom ramen för anlagsundersökningar med hjälp av självskattningar 8. Undersökning av percep- Påg. tuella funktioner m.m. i arbete vid bildskärmsterminaler, samt viss utprövning av nya test avseende perceptuell snabbhet

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

9. Utarbetande av manual Påg. för anlagsundersökning

Effekten av strukturerad information om anlagsundersökningens syfte och innehåll på kundens upplevelse av undersökningen.

LABORATORIET FÖR KLINISK Flera anslags- Lennart Levi KAROLINSKA givare STRESSFORSKNING, Samarbete med andra SJUKHUSET institutioner förekommer regelmässigt

Arbetsfrånvaro Undersökningar avseende orsakerna till korttidsfrånvaro för olika kategorier anställda med beaktande av såväl somatiska och psykiatriska som psykologiska, sociala, ekonomiska och stadsplaneaspekter

Skiftarbete Studier av psykiska och fysiologiska variablers dygnsrytm och effekterna på dessa variabler av skiftarbete av olika slag. Studierna kommer i fortsättningen bl a att avse olika skiftmodeller, adaptation vid skiftbyte samt effekten av olika långa och olika inplacerade viloperioder. Medicinska, psykologiska, sociala och ekonomiska variabler kommer att ingå i undersökningarna

Arbetsbuller

Studier av psykologiska och fysiologiska effekter på människan av icke hörselskadande buller d v s primärt stresseffekterna. Bullrets effekt på olika grupper av individer med olika attityder till bullerkällan etc. kommer att studeras 132 SOU197355

FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE INSTITUTION, mmmmmmmmmpmmm LÄGE (SAMARBETE)

IV Effekten av olika slag Påg.

av prestationslön

Fältexperiment med mätning av såväl psykologiska som fysiologiska reaktioner som arbetsvid olika prestationer och nivåer av tidtyper och prestationslön

Försvarsmedicinsk forsk- Påg. Försvarsning medicinska Studier av prestationsforskningsförmågans förändringar delegationen under långvarig vaka, etc. som nära ansluter till olika arbetsvetenskapliga problem av mer generell natur

STIFTELSEN FÖRETAGSADMINI- Gabor Bruszt STRATIV FORSKNING (SIAR) Uppdrags- + Eric Rhenman givare vissa Lennart Strömberg I Allmän organisationsforsknings- Christer Wallroth forskning anslag m.fl. Utveckling av organisationsteori, d.v.s. kunnande om hur organisatorisk effektivitet kan uppnås och organisationsproblem undvikas

Företagets mål och värderingar Utveckling av metoder att empiriskt kartlägga mål och värderingar inom arbetsorganisationen samt att utveckla en teori som kan förklara hur skillnaderna mellan företag uppstår samt konsekvenserna av dessa skillnader

III Tillväxt- och utvecklingsproblem

IV Företagets innovationsför-

måga

Studier av samband mellan organisationsstruktur och framgång med produktutveckling m.m. Samband mellan företagets klimat och innovationsförmågan

INSTITUTION, FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FORSKNINGSPROGRAM, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE)

V. Förändringar av stora organisationer Studier av förlopp vid genomförande av organisationsförändringar. Studierna ansluter till den socialpsykologiska forskningstraditionen på området. Studierna har också gällt organisatorisk struktur och maktförhållanden i relation till förändringsförlopp

VI Komplexa planeringsprocesser Studier av effektiva problemlösare i olika slag av komplicerade planeringsprocesser samt samspelet i problemlösningsprocessen mellan individen, gruppen och organisationen.

PSYKOTEKNISKA INSTITUTET I GÖTEBORG AB

1. Pensionärer i svensk indu- Plan. stri- och kontorsmiljö

2. Stress och mental trötthet Plan. vid icke-kroppsligt arbete

5. Ergonomiska utvecklingspro- Påg. Olika upp- Ruth Axelsson m.fl. jekt dragsgivare

4. Forskning kring kreativi- Plan. tetsproblem

5. Utveckling av test för mät- Påg. ning av matematisk begåvning

6. Uppföljnings- och utveck- Påg. lingsprojekt i anslutning till yrkesanlagsprövningar

INSTITUTET FÖR PSYKOLOGISK- PEDAGOGISK KONSULTVERKSAMHET AB (IPPK) Uppsala

1. Undersökning av arbetsmotiva- Plan. AMS Siv Dirman U tion hos personer som varit F°r95tr°m Agneta yrkesverksamma och sedan viss tid är arbetslösa

134 SOlJ197355

FORSKN. ANSLAGSGIVARE UNDERSÖICNINGS LEDARE INSTITUTION, PROJEKT LÄGE (SAMARBETE) FORSKNINGSPROGRAM,

2. Frånvaro på arbetsplatserna i relation till bakgrundsoch personlighetsvariabler

PEDAGOGISKT CENTRUM I STOCKHOIM

(Stockholms skoldirektion)

SÖ Bengt Gustavsson Forsknings- och utvecklingsmed (samt inverksamhet anknytning dels terna retill yrkesutbildningen som rör miljö och surser) projekt ergonomi, dels projekt som gäller arbetsmarknadsutbildning.

ARBETSPSYKOLOGISKA UTVECKLINGS-

GRUPPEN, MALMÖ

Utvecklingsarbete i anslutning till psykologiska yrkesan- AMS Ulla Sartz m.f1. lagsprövningar Pâg.

185 SOlJ197355

Bilaga 3 Ledamöter i Personaladministrativa rådets styrelse och råd under -den mandatperiod som slutade 1972.

x anger att vederbörande också ingått i styrelsen 1972

direktör Tryggve Holm, ordförande i Svenska Arbetsgivareföreningen ordförande

direktör Folke Haldén, Svenska Arbetsgivareföreningen, vice ordförande

ordförande Lennart Bodström, Tjänstemännens Centralorganisation

direktör Axel Enström, Sundsvall, hedersledamot

förbundsordförande Sune Eriksson, Arbetsledareförbund Sveriges docent Karl-Olof Faxén, Svenska Arbetsgivareföreningen Professor Sven Forssman, Arbetsmedicinska Institutet

överdirektör Olle Gunnarsson, i Landsorganisationen Sverige

ombudsman Börje Heggestad, Handelstjänstemannaförbundet

direktör Ingemar Hellström, AB Statsföretag direktör Christer Höglund, Borås Wäfveri AB

ombudsman Inge Janêrus, i Landsorganisationen Sverige

fil lic Sven Jonasson, Svenska Industritjänstemannaförbundet

direktör Sten-Sture Landström, Svenska kommunförbundet

direktör Matts Larsson, Sveriges Verkstadsförening

docent Lennart Lennerlöf, verkställande PA-rådet, direktör

direktör K-A Linderoth, Förbundet Kooperativa

direktör Stig Hjzson Lindholm, Bankinstitutens Arbetsgivareorg. förbundsordförande Valdemar Svenska Lundberg, Fabriksarbetareförb_

fil dr Rudolf Meidner, Institutet för arbetsmarknadsfrågor direktör Curt Nilsson, Svenska Vägaktiebolaget andre ordförande Gunnar Nilsson, Landsorganisationen i Sverige

direktör Bengt Odéen, Livsmedelsbranschens Arbetsgivareförbund

förbundsdirektör Bengt Olsson, Svenska Landstingsförbundet

generaldirektör Bertil Olsson, Kungliga Arbetsmarknadsstyrelsen direktör Lennart Rugfelt, Handelns Arbetsgivareorganisation direktör Rune Synnelius, Akademikers Sveriges Centralorganisation

intendent Nils Thurn, PA-rådet (representant för de anställda) generaldirektör Otto Westling, Kungliga Arbetarskyddsstyrelsen

direktör Kaj Åberg, Sveriges

Textilindustriförbund

SOLJ197355

Bilaga 4

enligt svar på enkät hösten 1972 Översikt av forskningsverksamhet

Institution: PA-rådet

etc: se bilaga 2 Förkortningar för forskningsfonder

FORSKN ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE HUVUDOMRÃDE, PROJEKT LÄGE (PA-rådet ensamt (SAMARBETE)

om uppgift saknas)

Organisationsutveckling Roland Björkberg Tvärfunktionella arbets-

grupper Bertil Gardell Samråd och medinflytande inst (Sociologiska vid LKAB Göteborgs univ

Lars Gunnarsson Har arbetsstudier en (Sociologiska inst framtid? En analys av Lunds univ studier och debatt

Åhlénsstiftelsen Barbro Hall Studium inför planerad

organisationsutveckling med särskilt beaktande

av konsekvenser för

ledarskap och styr-

struktur

Magnus Hedberg . Utvecklingstendenser i

organisationsläran Kay-Inge Hörlén Effekter av planerings- Arne Rydberg samtal Kjell Ãngelid

PA-rådet, STU Bertil Ljungh Forskningsmiljö och Berit Engman kreativitet inom Fredrik Lindefelt industrin Tekn Hög- Fredrik Molt Kreativitetsstudier Kungl UKA Anders Lekholm vid skolan, Kungl Tekniska

Högskolan AB Emmaboda Glas- Åke Ahlberg Sensitivitetsträning: verk, PA-rådet en effektstudie

företag Allan Steen av socio- PA-rådet, Tillämpning inst (Sociologiska tekniska metoder för Lunds univ) att studera och för-

ändra arbetsorganisa-

tioner

Jan Forslin Dokumentation av er-

farenheter från före-

förtagsdemokratisk söksverksamhet AB Emmaboda Glas- Allan Steen Utveckling av ny arverk Jonas Kjellin betsorganisation vid

en ny fabriksenhet

SOlJ197355

(PA-rådet forts)

HUVUDOMRÅDE, PROJEKT ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FQRSKN LAGE (PA-rådet ensamt (SAMARBETE) om uppgift saknas)

13. Evaluering av semina- Påg Konsultations- Roland Björkberg rieserie i arbetsled- arvode ning och organisationsutveckling 14. Förändring av arbets- Påg Claes Edlund miljö 15. Kreativ miljö Påg Lars Engqvist 16. Försök med nya former Påg Konsultations- Lars Gunnarsson

av arbetsutformning arvode (Sociologiska inst

och arbetsorganisation Lunds univ) 17. Försök med ökat RBF infly- Påg Lars E Björk tande över det egna Reine Hansson arbetet, avseende ar- Jan Pärsson betare 18. Gruppdynamiska metoder Påg Rune Holmquist vid Assessment Center teknik 19. Försök avseende medsty- Påg Umeå kommun Rolf-Åke Larsson rande grupper i en kommun 20. Litteratursammanställ- Vil Jan Pärsson ning om Action Research 21. Demokratiseringspro- Plan Claes Edlund cessers_utveckling i Lars Gunnarsson artskilda företag Sven Österman 22. Organisationsutveck- Påg Konsultations- Claes Edlund ling vid tung kemisk arvode Arne Rydberg processindustri 23. Utveckling av tekniska Plan STU Lars E Björk förändringsprocesser 24. Casebeskrivningar av Plan Rolf-Åke Larsson fyra nyetablerade företag i Vilhelmina

Arbetsmiljö 1. Nya former för attityd- Avsl Konsultations- Sten Pergeman undersökning vid ett arvode Birgitta Herloff verkstadsföretag 2. Medverkan vid konstruk- Avsl Konsultations- Ivo Sarié tion av en processor arvode . Man-maskin system Avsl Ivo Sarié . Kontorsmiljöutredn I: Avsl Svenska Industri- Kerstin Wiedling Attityder till kontorstjänstemannaförb Bo Wolgers landskaps- och stor- Statens råd för rumsmiljö byggnadsforskn

(PA-rådet forts)

FORSKN ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE HUVUDOMRÅDE, PROJEKT LÄGE (PA-rådet ensamt (SAMARBETE)

om uppgift saknas

II: Avsl Skandiakoncernens Kerstin Wiedling Kontorsmiljöutredn och stress hundraårsfond Bo Wolgers Attityder vid kontorets miljöbyte

III: Ollie och Elof Kerstin Wiedling . Kontorsmiljöutredn stor- Ericssons stiftel- Bo Wolgers Anpassning till se rumsmiljö; En jämförel-

se mellan sju företag

Sven Österman Lönens betydelse för

arbetstillfredsställel-

se och avgång

Krister Esping Redovisning av modell för planering och in-

rättande av kontors-

landskap Arbetsmedicinska Bertil Gardell Skogsarbetares arbetsinstitutet, RBF anpassning RBF Bertil Gardell Arbetsanpassning och Gunnela Westlander teknologisk miljö

Folksam Åke Jerkedal Evaluering av mental- (Pedagogiska inst. hälsokampanjens studie- Göteborgs univ cirkelverksamhet

Konsultations- Bo Wolgers Attitydundersökning ang och medin- arvode arbetsmiljöflytandefrågor vid ett

statligt verk

Reine Hansson Studier av arbetsmoti- Byggnadsindustri- (Psykologiska inst förbundet vation Stockholms univ

Claes Edlund Socialekologisk sam-

hällsstudic. Förstudie

inom Industrideparte- Arbetsmiljö industrin mentet grafiska HBF Gunnela Westlander Mentalhälsorelevanta inst (Psykologiska faktorer i yrkesarbete Stockholms univ) och andra livsområden

Claes Edlund Arbetsmiljö inom tung Sven Österman kemisk processindustri Jan Forslin . Automation och in- (European Coordinadustriarbete for & tion Center in Social Sciences

Personaladministration Lars Andersson 1. Kartläggning av från-

varo inom industrin,

pilotundersökning

SOLI197355

(PA-rådet forts)

HUVUDOMRÅDE, PROJEKT ANSLAGSGIVARE FQRSKN UNDERSÖKNINGSLEDARE LAGE (PA-rådet ensamt (SAMARBETE) om uppgift saknas)

2. Avsl Kreativitetsutbildning Perstorp AB, STU Gunvor Arfwidson vid ett enskilt företag Bertil Ljungh Fredrik Molt

3. Kreativitet på verk- Avsl Göran Ekvall stadsgolvet. Studie av

(Psykologiska inst

förslagsställare och Lunds univ) förslagsverksamhet i “ verkstadsindustrin

4. Urval av personal med Avsl Finansdeparte- Göran Ekvall hjälp av psykologiska mentet

undersökningar

5. Patienters och perso- Avsl Birgitta Fredholm nals attitydmässiga in- Gunilla Henriksson ställning till perso- Bernt Johnsson naladministrativa åt-

(Psykologiska inst

gärder på sjukhus Göteborgs univ) 6. Medinflytande vid till- Avsl Konsultations- Börje Henningsson sättning av arbets- arvode ledare - case

7. Kartläggning av befatt- Avsl Konsultations- Birgitta Herloff ningar inom nyetable- arvode rad massafabrik

8. Organisation och per- Avsl Lars-Peåêr Uülmlund sonalplanering

(Företagsekonomiska

inst, Umeå univ)

9. Norrlandsprojektet Avsl Rolf-Åke Larsson Projektering av studie rörande samspel mellan

individ, företag och samhälle

10. Personalplanering vid Avsl Norsk Produkti- Bengt Linder AS Follum Fabrikker vitetsinstitutt Jens Söderlund

11. Application of EDP in Enskilda företag Bengt Linder m fl Personnel Management OECD samt AMS

12. Bemanning av nybyggd Avsl Konsultations- Ingela Olsson fabrik arvode Sten Pergeman Birgitta Herloff Lisa Keisu

13. Uppföljning av urval av Avsl för Styrelsen Kerstin Pehrson fredskårsaspiranter internationell

utveckling, SIDA

14. Ledning av utvecklings- Avsl Sveriges Mekan- Lars Prien och konstruktionsarbete förbund

15. Personalstatistik Avsl Jens Söderlund Bengt Linder 16. Byggarbetsledning Avsl Byggforsknings- Hans Wirdenius och produktionsstör- rådet Kjell Martvall ningar

(Psykologiska inst

Uppsala univ

(PA-rådet forts)

PROJEKT ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE HUVUDOMÅDEN, FORSKN LÄGE (PA-rådet ensamt (SAMARBETE) om uppgift saknas)

av Påg Statens Järnvägar Lars Anderson Uppföljning rekrytering etc av datapersonal vid SJ

Evaluation of the Påg Food and Agricul- Åke Jerkedal study World Consultation on ture Organization Forestry Education and of the United Training Nations (FAO)

Sammanställande av Stig Landemoo perskrift Inga-Lisa Sundström sonalpolitisk och Forskningsstiftel- Anita Persson Utbildning uppföljav sen skogsarbeten Barbro Hall ning processorförare samt PA-rådet

Faktorer i kedjan yrkes- Roland Björkberg eftersläpning (Pedagogiska inst mässig och Göteborgs univ återhämtning

undersök- Utvecklingsrådet Göran Ekvall sociologisk rörande förslags- Rolf Olsson ning verksamhetens admini- (Sociologiska inst stration och Lunds univ) organisation

Assessment Center Börje Henningsson

inom URAF Kurt Possne Utvecklingsarbete omrâdet individutveck- Konsultations- - utbildning - för- arvode ling ändring och Utvecklingsrådet Åke Jerkedal Personalpolitik samt försöksföre- Stig Landemoo företagsdemokrati tag Inga-Lisa Sundström

(URAF)

med en sam- RBF Hans Wirdenius Experiment för utveck- Utvecklingsrådet Göran Ekvall rådsprocess ling av arbetslednings- URAF) funktionen

och Hans Wirdenius . Byggarbetsledning Byggforskningsrådet Mats Kullstedt produktionsstörningar - utvidgad studie

av krea- HBF Göran Ekvall . Undersökning tivitetsreserven bland industriarbetare

Icke Konsultations- Arne Rydberg 29. kategoribunden arbetsledarutveckling arvode

av chefsrollen Hans Wirdcnius 30. Analys (på mellannivå)

Individen och arbetsmarknaden

1. Om könsroller och ar- Avsl Kurt Baneryd

betstillfredsställelse (Peiagogiska inst

Göteborgs univ

SOLI197355 191

(PA-rådet forts)

HUVUDOMRÅDE, PROJEKT FOBSKN ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKHIHGSLEDARE LÄGE (PA-rådet ensamt (SAKARBETE) om uppgift saknas)

2. Arbetsattityder och be- Avsl Svenska Handels- Gunilla Bradley fordringsintresse hos bankens stiftelse (Pedagogiska inst kvinnliga bankanställda för samhällsveten- Göteborgs univ skaplig forskning I 3. Faktorer som påverkar Påg Arbotsmarknads- Kajsa Dellgren J synskadades rehabili- styrelsen Ivi Mets 4 tering (Pedagogiska inst { Stockholms univ) 1 4 1 4. Boråsabiturienter Påg Arbetsmarknads- Margareta Josefsson 1966-67 styrelsen PA-rådet 5. Relationen mellan Avsl Inrikesdeparte- åagnus Hedberg å företag och arbets- mentet samt förmedling PA-rådet 6. Normativa och deskrip- Avsl HBF Sonja Larsson tiva förväntningar av- (Sociologiska inst seende arbetsroller Stockholms univ) 7. Synskadade program- Avsl Arbetsmarknads- Ivi Metz merare styrelsen Kajsa Dellgren I 8. Utvärdering av psykolo- Avsl Arbetsmarknads- Carina Nilsson gisk rådgivning vid styrelsen val av utbildning eller yrke 9. Analys av anlagsunder- Påg Arbetsmarknads- Oswald Bratfisch PTI sökningens effekter styrelsen Stig Borg

och värde (Psykotekniska inst)

10. Uppföljning av omskol- Påg Länsarbetsnämnden Ture Hagström ningselever vid ny- i AC-län lokaliserade företag 11. Förväntat och upplevt Påg RBF Jan Forslin

utbyte i arbetet (Psykologiska inst

Stockholms univ) Uppföljning av anlags- Påg Arbetsmarknads- Ingrid Göransson

undersökningar styrelsen (Psykologiska inst

Lunds univ)

15. Anställdas val och byte Pag RBF Magnus Hedberg

av arbetsplats 14. Studie kring samspelet Påg Universitets- Åke Jerkedal

grundutbildning - ar- kanslersämbetet (Pedagogiska inst

betserfarenhet - vidare- Göteborgs univ) utbildning inom vissa karriärer i arbetslivet Uppföljning av eleverna Plan Medel söks hos Kerstin Lannergren på anpassningskursen Arbetsmarknads- (Psykologiska inst för intellektuellt ar- styrelsen Lunds univ betshindrade i Växjö med hjälp av anlagsundersökningar

SOU197355

(PA-rådet forts)

PROJEKT FORSKN ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE HUVUDOMRÅDEN, LÄGE (PA-rådet ensamt (SAMARBETE) om uppgift saknas

16. Arbetsmarknads- Ulla Nordin Intensivundersökning Påg Kristina Salén av cp-skadade ung- styrelsen domars anpassning

Konsekvenser av före- Arbetsmarknads- William Peterson 77. Påg tagsnedläggningar för styrelsen

(Arbetsmedicinskn

individ och samhälle inst och Kultur- (sociologisk och psygeografiska inst kologisk del) Uppsala univ)

Arbetslösa Christer Sandström 18. tjänstemäns Påg av sin Kjell Ledin upplevelse (Pedagogiska inst situation Umeå univ

och Påg Björn Svennerstam 19. Uppföljning analys av ett (Pedagogiska inst anlagsundersökt arbetsvårdsklientel Umeå univ)

20. Verbal i tvâ- Plan Christina Björklundförmåga Karlsson språkig bygd (Pedagogiska inst Umeå univ)

21. Beteendeveteskapernas Plan Medel söks hos Stig Borg rön och erfarenheter Arbetarskydds- Kurt Bronner

inom området den handikappade och äldre arbetskraftens problem

Plan Arbetsmarknads- Björn Danielson 22. Hörselskadades språkproblem styrelsen

25. av Plan Kajsa Dellgren Förprojektering med handi- Ulla Nordin gruppsamtal kappade samt anförvanter till handikappade

Metodutveckling Avsl Kerstin Darnhede 1. Uppföljning av anlagsundersökningar av rörelsehindrade

av Avsl Göran Ekvall Begreppsvalidering tekniska anlagstest

Befattningsanalys M/68 Avsl Börje Henningson

av Serial Avsl Jonas Kjellin Utprövning (Psykologiska inst Mirror Technique Lunds univ)

för Avsl Bertil Mårdberg Dimensionsanalys beteendevetare

Manual för Avsl Arbetsmarknads- Kerstin Nordén anlagsunderav döva styrelsen Rune Holmquist sökningar

SOlJ197355

(PA-rådet forts)

HUVUDOMRÅDEN, PROJEKT ANSLAGSGIVARE UNDERSÖKNINGSLEDARE FQRSKN LAGE (PA-rådet ensamt (SAMARBETE) om uppgift saknas)

7. Mätning av yrkesin- Avsl Olsson Ingela tressen inst

(Pedagogiska

Göteborgs univ) 8. Skillnader i CVB-resul- Avsl Kurt Bronner tat hos olika åldersgrupper 9. Metodstudie för mätning Avsl Gunilla Behrens

av arbetsanpassning: (Psykologiska inst

Herzbergs critical univ) Göteborgs incident teknik jämförd med attitydskalor av Likert-typ 10. Klassificering och kodi- Avsl Konsultations- Kurt Bronner fiering av persondata arvode Ronny Johansson Varför slutar folk

11. Validitetsundersökning Avsl Göran Ekvall av två kreativitetstester 12. Utveckling av person- Påg Göran Ekvall lighetstest för arbetspsykologiskt bruk Lars Lundqvist 13. Utveckling av instru- Påg inst

(Psykologiska

ment för objektiv per- Uppsala univ) sonlighetsmätning Fil dr Björn Höijer 14. SPIS - latent profil- AB Emmaboda Påg Åke Ahlberg analys: ett försök att Glasverk inst

(Psykologiska

via en multivariat Lunds univ) klassificeringsanalys (latent profilanalys) bearbeta en perceptgenetiskt uppfångad könsrelation

15. Utarbetande av manual Plan Kajsa Dellgren för anlagsundersökning av synskadade 16. Mätning av arbetstill- Påg Göran Ekvall fredsställelse och arbetsmotivation

17. Kreativitet (mätning Pâg Göran Ekvall

och prediktion av Rune Holmquist kreativt beteende) 18. Utarbetande av metod Påg Arbetsmarknads- Anna Frielingsdorf

för beskrivning av in- styrelsen (Psykotekniska

dividens subjektivt inst upplevda valsituation 19. Utarbetande av metoder Påg Arbetsmarknads- Anna Frielingsdorf för mätning av själv- styrelsen

(Psykotekniska

uppfattning inst)

194 SOLI197355

(PA-rådet forts)

HUVUDOMRÃDEN, PROJEKT AHSLAGSGIVARE UNDERSÖKHINGSLEDARE FQRSKN LAGE (PA-rådet ensamt (SAMARBETE) om uppgift saknas)

20. Utarbetande av metod Påg Arbetsmarknads- Anna Frielingsdorf för kontinuerlig indi- styrelsen viduell uppföljning av anlagsundersökningar 21. Testkonstruktion och Påg Rune Holmquist utarbetande av manualer Göran Ekvall 22. Speciella normerings- Påg Rune Holmquist undersökningar Göran Ekvall 23. Normdataprojektet Påg Rune Holmquist (upp) Jan Lindell 24. Uppföljningsstudie av Påg Jonas Kjellin psykologisk urvalsun- Birgitta Ahltorp dersökning betr aspi- (Psykologiska inst ranter till sjuksköter- Lunds univ) skeutbildning 25. Studier avseende verbal Påg Nils-Göran Karlsson

rörlighet (Psykologiska inst

Uppsala univ 26. Statistisk analys med Vil Jan Lindell variansanalytiska tekniker 27. Bedömning av arbets- Påg RBF Jan Lindell

beteende (Psykologiska inst

Stockholms univ) 28. Arbetspsykologiska Påg RBF Bertil Mårdberg klassificeringsproblem Statens råd för Samhällsforskning 29. Testmetodisk utveckling Påg Jan Olofsson

30. Ett försök med program- Påg Rigmor Sjögren merad testinformation (Pedagogiska inst

Umeå univ)

Exempel på

A V T A L

Avtal mellan staten och Stiftelsen personaladministrativa rådets vetenskapliga fond angående bedrivande av arbetslivsforskning samt därtill relaterad utvecklings-, dokumentations- och informationsverksamhet.

§ 1 Staten och Stiftelsen personaladministrativa rådets vetenskapliga fond, i fortsättningen benämnd stiftelsen, åtar sig att under tiden 1 juli 1974 - 50 juni 1979 gemensamt finansiera forskning, utveckling, dokumentations- och informationsverksamhet av betydelse för svenskt arbetsliv. Verksamheten skall bedrivas enligt de riktlinjer som överenskommits mellan staten och stiftelsen och som bilägges detta avtal.

§2 Ansvaret för den avtalade verksamhetens bedrivande åvilar Institutet för arbetslivsforskning (IFAF). Stadgar för institutet ?astställs av Kungl Maj:t.

§5 Inom de ramar som överehskommits mellan staten och stiftelsen framställer institutets styrelse för verksamhetsår varje (1.7

30.6) under avtalsperioden och

verksamhetsplan budget för verksamheten. Dessa delges huvudmännen.

§4 Resultatet av projekt som genomförts inom ramen för avtalet skall ställas till allmän disposition, om ej särskilda skäl föreligger däremot.

Bilaga 6 Förslag till Stadgar för Stiftelsen institutet för arbetslivsforskning

§ 1 Stiftelsen Institutet för

arbetslivsforskning (IFAF), i fortsätt-

ningen benämnt institutet, har till ändamål att inom ramen för det avtal som träffats mellan staten och stiftelsen Personaladministrativa rådets vetenskapliga bedriva och stimulera

fond forskning,

utveckling, dokumentations- och informationsverksamhet inom arbetslivsområdet.

§2 Tyngdpunkten i institutets verksamhet skall avse den tillämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen. Verksamheten skall ges en tvärvetenskaplig, icke Ett disciplinavgränsad inriktning. nära samarbete skall eftersträvas med andra forskningsinstitutioner vars forskning helt eller delvis berör arbetslivsområdet. Utöver egen forskning och forskning i samverkan med andra institutioner åligger det institutet att följa såväl den vetenskapliga som den praktiska utvecklingen inom arbetslivsområdet samt att genom dokumentations- och informationsverksamhet sprida kännedom om denna utveckling och dess resultat. Institutet skall samverka med kvalificerad, utvecklingsinriktad konsultationsverksamhet på detta område.

§3 Institutets angelägenheter handhas av en styrelse och ett därtill knutet rådgivande organ.

§4 Institutets styrelse består av ordförande och högst 12 ledamöter. Styrelsen utser ordförande. Till ordförande kan väljas antingen ledamot av styrelsen eller annan person som styrelsen finner lämplig för uppdraget. I styrelsen ingår representanter för staten, Stiftelsen personaladministrativa rådets vetenskapliga fond, Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation och Sveriges akademikers centralorganisation. Dessutom ingår institutets verkställande direktör samt representant för de anställda.

För samtliga styrelseledamöter utses Leda-

personliga suppleanter. möter och suppleanter utses för en tid av tre år. utser Styrelsen inom sig vice ordförande.

§5

På styrelsen ankommer ansvara för genomförandet av den arbetslivsforskning och de

att

därtill relaterade dokumentations- och informationsaktiviteter som stadgas i §§ 1 och 2 ovan och som fastställts i avtalet mellan staten och stiftelsen Personaladministrativa rådets vetenskapliga fond att senast under juni månad uppgöra och fastställa verksamhetsplan och budget för nästkommande budgetår samt överlämna detta till staten och stiftelsen för kännedom årligen före utgången av september månad till staten och stifatt telsen lämna redogörelse för institutets verksamhet under sistförflutna budgetår utfärda arbetsordning och de övriga föreskrifter som erfordras att för att reglera institutets verksamhet utöver vad som framgår av dessa stadgar utse verkställande direktör för institutet att fastställa löne- och anställningsvillkor för institutets per-

att

sonal 1 övrigt vidta de åtgärder som enligt dessa stadgar eller elatt jest bör ankomma på styrelsen

§ 6 sammanträder på ordförandens kallelse så ofta arbetet Styrelsen kräver eller då minst 4 ledamöter så påfordrar, dock minst tre år. är beslutsför då minst 7 ledamöter är gånger per Styrelsen närvarande. Såsom beslut gäller den mening om vilken styrelsens de flesta röstande förenar sig och vid lika röstetal den mening som biträds av ordföranden. Styrelsen äger inom sig tillsatta samt bestämma dess uppgifter och befogenheter. Proarbetsutskott tokoll skall föras över och arbetsutskottets sammanstyrelsens träden.

Ledamöter i det rådgivande organet utses av institutets styrelse efter förslag från de organisationer, institutioner och forskningsorgan. som av styrelsen erbjudits att bli representerade i detta organ. Ordförande förordnas av institutets styrelse. Det rådgivande organet har till uppgift att främja kontakt och samråd mellan institutet och andra institutioner och intressenter på arbetslivsforskningens område, medverka till bedömningen av forskoch prioritering av uppgifter vid planering av verksamningsbehov 199 heten.

§8 Verkställande direktören leder och övervakar institutets arbete. Han är ansvarig för föredragningar inför styrelsen och för att dess beslut verkställs.

§9 Institutets firma tecknas av styrelsens ordförande, vice ordförande och verkställande direktör.

§ 10 Befattningshavare vid institutet äger, i den mån så efter verkställande direktörens, eller då det gäller verkställande direktören styrelsens, bedömande kan ske utan hinder för institutets primära verksamhet, genom föreläsningar, handledning av examens- och studiearbeten m m medverka i utbildning vid hög_ universitet, skolor och andra utbildningsinstitutioner.

§11 Institutets forsknings-, dokumentations- och informationsverksam-

het bedrivs dels med fast anställd personal, dels med personal an-

ställd för viss tid eller för genomförande av särskilda projekt. En viss del av institutets ekonomiska resurser disponeras dels för kostnader för planering och projektering av forskning, dels för stöd åt utvecklingsverksamhet inom eller utom institutet. Utöver egna forskningsresurser äger institutets personal söka forskningsanslag från forskningsfonder. Institutet kan också på uppdragsgivares bekostnad åtaga sig s k uppdragsforskning eller genomföra särskilda dokumentationsuppgifter i den mån styrelsen bedömer detta lämpligt.

§12 _ Stiftelsen må efter styrelsen prövning kunna mottaga bidrag från organisationer institutioner som önska stiftelsens

och stödja

verksamhet i allmänhet eller främja viss aktivitet t ex dokumentations- och informationsverksamhet om arbetslivsforskningen.

§15 De resultat som framkommer i projekt vari institutets personal är engagerad skall stå till allmän disposition. I den mån resultaten

SOlJ197355

institutet den enskilde forskaren rätt icke publiceras genom äger all skall emellertid hänatt detsamma. Vid publicering publicera krav på konfidentialitet och anonymitet syn tas till berättigade

vad beträffar enskilda personer som företag, organisationer såväl

och institutioner.

§14 förvaltning granskas av två och verkställande direktörens Styrelsen ene utses av staten och den andre av Stiftelrevisorer, av vilka den

rådets vetenskapliga fond. Av revisionssen personaladministrativa skall före oktober månads utberättelsen för sistlidna budgetår till staten och ett exemplar till ett exemplar överlämnas gång

stiftelsen.

§15 med sin verksamhet skall dess tillgångar, Skulle institutet upphöra donationsföreskrifter skall disponeras på i den mån de inte enligt

överlämnas till staten och Stiftelsen personaladminiannat sätt, fond i samma proportion som dessa strativa rådets vetenskapliga av institutets verkavtal bidrar till finansiering enligt gällande

samhet.

§16 efter hörande av av dessa stadgar beslutas av styrelsen Ändring och staten och fastställs av Kungl Majzt. stiftelsen

SOLI197355

Bilaga 7 Förslag till för riktlinjer verksamheten vid institutet för arbetslivsforskning att biläggas upprättat avtal

Institutet för har till arbetslivsforskning uppgift att bedriva forskning och utvecklingsverksamhet samt dokumentations- och informationsverksamhet inom arbetslivets omrâde samt att i övrikgt söka främja och dess arbetslivsforskningen praktiska tilllämpande.

Institutets forsknings- och skall utvecklingsverksamhet ha en beteendevetenskaplig huvudinriktning. Verksamheten skall syfta till praktiska resultat och bedrivas med den tvärvetenskapliga samverkan som här erfordras. Institutet skall nära samarbeta med andra organ som är verksamma inom arbetslivsforskningens område. Utöver att bedriva och forsknings- utvecklingsverksamhet åligger det institutet att den följa beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen inom och utom landet samt utveckpraktisk lingsverksamhet inom arbetslivet samt att genom dokumentationsoch informationsverksamhet kännedom sprida om de rön som här görs. Institutet skall verka för att och forskningsrön praktiska erfarenheter kommer till praktisk tillämpning genom att också samverka med utvecklingsinriktad konsultationsverksamhet inom arbetslivsområdet. Här åsyftas bl a den verksamhet som bedrives vid stiftelsen i vars PA-rådet, styrelse representanter för arbetsmarknadsparterna ingår.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten skall ha sin tyngdpunkt i behandlingen av problem som gäller individen i arbetslivet samt arbetsorganisationen och dess funktionssätt. Individens problem på arbetsmarknaden skall också uppmärksammas.

Verksamheten skall bedrivas på grundval av ett successivt reviderat forskningsprogram som bygger på behovsanalyser som utförts i samarbete mellan forskare, företrädare för arbetsmarknadens organisationer samt företrädare för samhällsintressen. Med den huvudinriktning som ovan angivits skall härvid särskild vikt läggas vid forskning som avser

demokratiseringsprocessen metoder för utveckling av organisationer och befattningar, arbetsmiljöförändringar

SOUl97355

lönesystemens utformning individutveckling differentialpsykologiska tillämpningar individens livssituation i relation till arbetssituation för individen av förändringsprocesser konsekvenser val och byte av arbete, speciellt de svårsysselsattas problem framtida effekter av en pågående utveckling inom arbetslivet

Institutets forsknings-, dokumentations- och informationsverksam-

het skall bedrivas dels med fast anställd personal, dels med personal anställd för viss period eller för genomförande av särskilda Institutets resurser skall täcka kostnader för den projekt. egna fasta Och den för Viss anställda personalen, lokalkostnader period och andra baskostnader samt de kostnader som är förbundna med dokumentations- och informationsaktivitererna. För direkta kostnader för större forskningsprojekt söks anslag från forskningsfonder. Institutet kan också i den utsträckning styrelsen bedömer detta åta s k uppdragsforskning eller genomföra särlämpligt sig skilda dokumentationsaktiviteter bekostade av organisationer, myneller enskilda företag. digheter

Av institutets ekonomiska resurser skall viss del disponeras dels för kostnader för och planering av forskning, dels projektering för stöd åt utvecklingsverksamhet. Dessa medel skall också kunna användas för att stimulera och initiera forskning vid andra forskningsinstitutioner.

Statens offentliga utredningar 1973

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet dons informationssystem. Statskontorets förstudie. Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk. [13] F37] _ . . . Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. [22] Turism och rekreation | Sverige. [52] Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser. [23] Handelsdepartementet 1956 års klientelundersökning rörande ungdoms- Kommunal planering och detaljhandel. [15] brottslingar. 1. Unga Iagöverträdere lll. [25] 2. Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken. Unga Iagöverträdare lV. [49 l20I Lag och rätt i grundskolan. 26] Revision av vattenlagen. Del 3.Vattenförbund.[31] lnrikesdepartementet Krimlnologisk forskning. [35] God inkassosed. [39] Utredningen rörande ökad anställningstrygghet och Skadestånd V. [51] vidgad behörighet för arbetsdomstolen. 1. Trygghet i anställningen. [7] Försvarsdepartementet Boendeservice 7. [24] Flygvapnets befäl. [34] Sanering lll. [27] Personal för krigsmaktons förvaltningsverksamhet. Bostäder 1974-76. [50] [38] Civilförsvarsförmåner. [40] Industridepartementet Data och näringspolitik. [6] Kommunikationsdepartementet Metallmanufakturutredningen. 1. Järn- och metall- - kostnader och avgifter. [32] vägtrafiken manufakturindustrin under 70-talet. [29] 2. Järnoch metallmanuiakturindustrin under 70-talet. Finansdepartementet Bilagor, [30] Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning. [55] Fastighetstaxering. [4] Stvrelserepresentation för bankanstallda. Lagteknisk översyn. [18] Svensk ekonomi fram till 1977. [21] Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter, [28] Ränta och restavgift på skatt m.m. [33] Budgetutredningen 1. Budgetreform. [43] 2. Budgetreform. Bilagor. [44] 3. Budgetreform. Stabiliseringspolitiska bilagor. [45] 4. Budgetreform. Den statliga budgetens regionala effekter. [46]

Utbildningsdepartementet Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till litteraturutredningens huvudbetankande. [1] 1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan [2] 2. Högskolan. Sammanfattning. [3] 3. Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning. [12] 4. Högskolornas förvaltning. [47] Museerna. [5] Radio i utveckling. [8] Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [9 Reklamutredningen. Reklam III. ställningstaganden och förslag. [10] (Utkommer senare) Reklam kostnader och bestämningsfaktorer.

Reklamens

Filmutredningen. Lsamhället och filmen. Del 3. [16 2. Samhället och filmen. Dal 4. slutbetänkande. 53] Teknisk översyn av studiemedelssystemet. [17] TFlU:s försöksverksamhet 1967-1972. [19] Forskning för utveckling. [41] Utbildning av Iärarutbildare. [42] Skolans regionala ledning, [48] _Professorstillsättning [54]

Jordbruksdepartementet Mål och medel i skogspolitiken. [14] Miljökontrollutredningen. 1. Miliövârdens informationssystem. Förslag och motiv. [36] 2. Miljövår-

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningar nas nummer i den kronologiska förteckningen.

Nordisk udredningsserie (Nu) 1973

Kronologisk förteckning

1. Kommunalt samarbete över de nordiska riksgränserna. . Nordiskt kontaktmannamöte i Mariehamn. i

ppm

Varudekiarasjonssamarbeid i Norden. Den nordiska allmänheten och det nordiska samarbetet 1973.

Nordisk miljöskyddskonvention. i

mg . Nordisk pedagogisk specialutbildning för fysio- i

terapeuter. 4 .Nordiskt samarbete på arbetsmedicinens område.

m .Övergripande måi för konsumentundervisning i i

skolan.

Statens offentliga utredningar 1973

Kronologisk förteckning

. Litteraturen i skolan. U. 53. Samhället och filmen. Del 4. slutbetänkande. _ Högskolan. U. U . Högskolan. Sammanfattning. U. 54. Professorstillsättning. U. Fastighetstaxering. Fi. 55. Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning. l.

wwsøøkøv-

Museerna. U. Data och näringspolitik. I. Trygghet i anställningen. ln. Radio i utveckling. U. . Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. 3 .Reklam Ill. ställningstaganden och forslag. U. (Utkommer senare) .a .a . Reklam IV. Fleklamens kostnader och bestamningsfaktorer. U. _| N .Forsoksverksamhet med yrkesteknisk hogskoleutbildning. U. .Snvltningsbrott och sjukforsakringsmrssbruk. Ju. .Mål och medel i skogspolitiken. Jo.

mummbu

. Kommunal planering och detaljhandel. H.

_._|_|.n_|_n

.Samhallet och filmen. Del 34 U. . Teknisk oversvn av studiemedelssvstemet. U. ,Styrelserepresentation for bankanstallda. Lagteknisk oversyn. Fi. 4TRU:s försöksverksamhet 1967-1972. U.

N... 01D . Varudeklaration - ett medel I konsumentpoli-

tiken. H. 21. Svensk ekonomi iram till 1977. Fi. 22. Utsokningsbalk. Utsokningsratt XII. Ju. 23. Bättre överblick over lagar och andra bestammel ser, Ju. 24. Boendeservice 7. ln. 25. Unga lagovertradare lll. Ju, 26. Lag och ratt i grundskolan. Ju. 27. Sanering Ill. In. 28. Styrelserepresentation ror anstallda i steniga myndigheter. Fi. N LD ;Järn- och metallmanulakturindustrin under 70 talet. l. 30. Järn- och metallmanufakturindustrin under 70talet. Bilagor. l. 31. Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbund. Ju. 32. vägtrafiken - kostnader och avgifter. K. 33. Ränta och restavgift på skatt m.m. Fi. 34. Flygvapnets befäl. Fö. 35. Kriminologisk forskning. Ju. 36. Miliövårdens informationssystem. Förslag och motiv. Jo. 37. Miljövårdens informationssystem. Statskontorets förstudie. Jo. 38. Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet. Fö. l 39. God inkassosed. Ju. l 40. Civilförsvarsförmåner. Fö. l 41. Forskning för utveckling. U. 42. Utbildning av lärarutbildare. U. 43. Budgetreform. Fi. 44. Budgetreform. Bilagor. Fi. 45. Budgetreform. Stabiliseringspolitiska bilagor. l Fi. 46. Budgetreform. Den statliga budgetens regionala effekter. Fi. , 47. Högskolornas föivaltning. U. 48. Skolans regionala ledning. U. 49. Ljnga Iagöverträdare IV. Ju. 50. Bostäder 1974-76. 51. Skadestånd_ V. Ju. 52. Turism och rekreation i Sverige. Jo.

W

Allmänna ISBN 91-38-01780-6

Förlaget

ä