Arbetslivsforskning inriktning, organisation, finansiering : betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Arbetslivs-

forskning

Inriktning Organisation Finansiering

SOU 1990: 54 Betänkande av tillkallad särskild utredare Stockholm 1990

qwmücupmnnamuwuüü

Statens

offentliga utredningar

Eâäw 1990:54 ?§1 Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetslivsforskning

Inriktning

Organisation

Finansiering

Betänkande av tillkallad särskild utredare Stockholm 1990

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliograñ över SOU och Ds som omfattar åren

1981 - 1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM.

Best. nr 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa

sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor

SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 81° - 12°°

08/7 63 10 05 12°° - 16°° (endast beställare inom regerlngskansliet)

NORSTEDTS TRYCKERI ISBN 91-38-10595 Stockholm 1990 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för arbetsmarknadsdepartementet

Genom beslut den 16 november 1989 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för

arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Ingela Thalén, att

tillkalla en särskild utredare med att utreda

uppdrag arbetslivsforskningens

organisation samt att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Med stöd av bemyndigandet förordnade denl departermentschefen december 1989, verkställande direktören, Statshälsan, Sven-Runo Bergqvist som särskild utredare.

Att som expert biträda utredaren förordnades departementssekreteraren Katarina Sjölander den 16 1989. januari

Till har varit knuten utredningen en partssarnmansatt referensgrupp som biträtt sekreteriatet i arbetet. har Referensgruppen utgjorts av

Referensgruppen har utgjorts av Jan Bröms,

utredningschef, SACO/SR; Lennart Grudevall, direktör, Anders Komunförbundet; Hagman, bitr. avdelningschef, Landstingsförbundet; Anders L. Johansson, utredare, LO; Lars Lindstedt, förhandlingsdirektör, Håkan SAV; Lundgren, direktör, SAF; samt Roger Mörtvik, ombudsman, TCO.

Den 1 januari 1990 förordnades programsekreteraren Klas Barklöf, Styrelsen för Teknisk och från den 12 februari Utveckling sammma år också psykologen Bo Melin, Stockholms som sekreterare Universitet, i utredningen. Kanslisekreteraren Stig Wikström har varit förordnad att den 26 mars - den 31 maj 1990 vara biträdande sekreterare.

Härmed överlämnas betänkandet om -

Arbetslivsforskning inriktning,

organisation och

finansiering.

Utredningsuppdraget är härmed slutfört.

Stockholm 14 juni 1990

Sven-Runo Bergqvist /Klas Barklöf

Bo Melin

Stig Wikström

Innehån

Sammanfattning

Utredningens uppdrag och arbete 12 Uppdraget enligt direktiven 12

›-a›-a›-A›-n›-t

Avgränsning 13

-P-UJIQF*

Problemområden 14 Arbetets uppläggning 15

Svensk arbetslivsforskning - en översikt 19 Arbetslivsforskningens villkor

- en tillbakablick 19 2.2 och Forskningspolitik forskningsorganisation 27 2.3 Forskningpolitisk syn på särorganisationer och särskilda forskningsinstitut 31 2.4 och deras

Arbetslivsforskningens resurser

fördelning budgetåret 88/89 34

Arbetslivsforskningens centrala organ 38

Arbetsmiljöfonden 38 3.1.1 och tillkomst Bakgrund 38 3.1.2 Nuvarande och uppgifter organisation 41 3.1.3 Fondens ekonomiska resurser 47 3.1.4 och

Anslagsformer inriktning 50

3.1.5 Fondens forskningsprofil 56 3.2 rbetslivscentrum 59 1 och tillkomst Bakgrund 59 2 Organisatoriska

förändringar 61

. .3 Nuvarande verksamhet och ekonomi 62 4 RRVs av ALCs granskning verksamhet (1986) 70 5 ALCs granskningsgrupp (1987) 75 . .6 om

Utredningen forskarstyming(1989) 82

.7 Den fortsatta vid utvecklingen ALC 85 3.3

4.1.1 Arbetslivets forskningsresurser 103 4.1.2 Sektoriell FOU och universitet/ högskolor 4.1.3 vid Arbetslivsfrågomas ställning 106 högskolan 4.1.4 Arbetsmarknadsdepartementets roll 108 4.1.5 110 Sammanfattning 4.2. 112 Arbetsmiljöfonden 4.2.1 Fondens och kansli 113 styrelse, ledning 4.2.2 Ett råd vid Arbetsvetenskapligt 1 18 miljöfonden 4.2.3 Ekonomi och ekonomiadministration 127 4.2.4 Arbetsmiljöfondens verksamhetsstruktur 130 4.2.5 Fondens arbetsorganisation 144 4.2.6 146 Sammanfattning 4.3 Arbetslivscentrum 149 4.3.1 Utredningens slutsatser och över- 149 väganden 4.3.2 163 Utredningens förslag 4.3.3 176 Sammanfattning 4.4 181 Arbetsmiljöinstitutet 4.4.1 slutsatser och över- Utredningens 181 väganden 4.4.2 187 Sammanfattning 4.5 Spridning och tillämpning av kunskaper 189 4.5.1 Arbetslivsforskningens främjande och tillämpning 197 4.5.2 200 Sammanfattning 4.6 Arbetslivsforskningens framtida inriktning 202 4.6.1 Anslagsformer och kompetenssamverkan 203 4.6.2 Eftersatta 209 forskningsområden 4.6.3 212 Sammanfattning

. Bilagor 4 1 Kommittédirektiv Bilaga 2 instruktion Bilaga Arbetsmiljöfondens g 3 Arbetslivscentrums instruktion Bilaga 4 instruktion i Bilaga Arbetsmiljöinstitutets 1 Bilaga 5 Kort beskrivning av arbetslivsforskande grupper 1988/89 6 Bilaga Kalkyler

Sammanfattning

Utredningen konstaterar inledningsvis att arbetslivet är ett svagt terna i den basfinansierade universitets- och högskoleforskningen. Det bedöms som en för avgörande fråga

arbetslivsforskningens kvalitativa och kvantitativa att

utveckling ett väl kan komma fungerande samspel till stånd mellan arbetslivsforskningens sektorsorgan, samt universiteten och högskolorna. Den långsiktiga strategin bör vara att

arbetslivsforskningen som sektorsforskning utvecklas i harmoni

med de omfattande resurser som finns vid Denna högskolorna. ökade samverkan är av vitalt intresse såväl för att åstadkomma en

kvalitetsutveckling av arbetslivsforskningen, som för att dess

resultat skall kunna effektivare och spridas få en mera omfattande tillämpning.

Utredningen lägger fram en rad till lång förslag som syftar att stärka vid universiteten

arbetslivsforskningen och högskolorna.

Utredningen föreslår bl a

att totala

arbetslivsforskningens resurser förstärks genom

samverkan mellan flera

forskningsfinansiärer

att Arbetsmiljöfonden ges ökade möjligheter att prioritera mellan FOU och annan verksamhet

att fonden dessutom av

åläggs regeringen att upprätta en

särskild för denna plan långsiktiga satsning vid universitet och högskolor

att för perioden arbetsmiljöfondens satsningar av detta slag förlängs till normalt nio år

eventuella skall

att dessa långsiktiga satsningars perrnanentande

i samband med de återkommande forskningsprövas och propositionema

eller av att därvid olika former för att göra avlyft inordning

till den ordinarie högskolefinansieringen prövas.

Det centrala innebär emellertid att mest förslaget skall satsa 25% av sina rörliga medel i ett Arbetsmiljöfonden infrastrukturen vid högskolorna, långsiktigt program på år i fast Detta

motsvarande ca 30-40 MKR per penningvärde.

flertal och innebär således inrättande av ett professurer vid med arbetslivsforskningsforskartjänster högskolorna föreslås stärka sina inriktning. Arbetsmarknadsdepartementet resurser för att kunna svara upp

egna forskningsadministrativa

med mot framtida krav på ett övergripande samspel

högskolevärlden.

har en Utredningen bedömer att Arbetsmiljöfonden (AMFO) framtida av central roll i den utvecklingen

arbetslivsforskningen som ett övergripande långsiktigt

Detta förutsätter emellertid att

prioriteringsorgan.

och arbetsformer Arbetsmiljöfondens ansvar, inriktning förändras. fram ett flertal förslag angående Utredningen lägger förändringar av Arbetsmiljöfondens förutsättningar. föreslår bl a att mera entydigt lägger Utredningen regeringen fast AMFOs ansvarsområde, samt att fonden erhåller ett vidgat för alla de medel som den förvaltar, att

uppföljningsansvar

ökar att

AMFOs övergripande prioriteringsmöjligheter genom

och Arbetslivscentrums anslagsfram- Arbetsmiljöinstitutets remitteras till AMFO för yttrande. ställningar

föreslår vidare att vid AMFO får en Utredningen styrelsen

delvis annorlunda roll att dess till långsiktig

genom möjligheter

och förstärks. i strategisk planering Engagemangt enskilda projektärenden föreslås minska.

Utredningen föreslår även ett flertal för att öka den åtgärder vetenskapliga kvalitetsutvecklingen inom arbetslivsforskningen, t ex genom att ett råd inrättas vid vetenskapligt Arbetsmiljöfonden som får en funktion i kansliets stödjande planerings och utvärderingsarbete, samt att ett system för fortlöpande utvärderingar av införs. forskningsinsatser

I lämnas ett antal avseende övrigt förslag Arbetsmiljöfondens ekonomiska förvaltning, verksamhetsstruktur, informationsverksamhet samt arbetsformer.

Utredningen har ägnat betydande uppmärksamhet åt förhållandena vid Arbetslivscentrum anser (ALC). Utredningen att ALC brottats med allt sedan dess grundläggande svårigheter tillkomst främst beroende en alltför på disparat målsättning för verksamheten. föreslår verksamheten vid Utredningen att ALC ombildas från så det blir grunden att ett renodlat

forskningsorgan, samt att utredningsverkamheten och den sk

informations- och främjandeverksamheten Huvuddelen upphör. av den sistnämnda av verksamhet föreslås fortleva under typen ett direkt ansvar hos eget löntagarorganisationema, som föreslås få särskilda medel tio disponera (ca MKR) via Arbetsmiljöfonden.

Utredningen föreslår att det

nya forskningsorganet ges en inriktning som främst utgår från löntagarperspektivet i

samband med medbestämmande, och arbetsorganisation ny teknik m.m, att en ny finansieringsmodell införs som innebär att den automatiska medelstilldelningen upphör. Istället införs ett och konkurnensutsatt långsiktigt basanslag en tilldelning av projektmedel. Det

nya forskningsorganet föreslås få en dimensionering motsvarande 22 fasta tio

forskartjänster,

10

och 15 projektanställda forskardoktorandstipendiater assistenter. Totalt med administrativ service kommer ALC att bantas från ca 100 helårskrafter till ca 60. Utredningen lämnar dessutom om en mera markerad forskningsledning samt förslag utvecklandet av en god forskningsmiljö.

har behandlat Arbetsmiljöinstitutet främst utifrån Utredningen hela och inte in närmare arbetslivsforskningens perspektiv går dess verksamhet och konstaterar på organisation. Utredningen allmänt att AI etablerat sig som en självständig forskningsmed en högkvalitativ forskning. Utredningen organisation föreslår att AI - som redan idag har en tämligen stark koppling till förstärker denna olika att en långsiktig högskolorna- på sätt, sker till förmån för den socialpsykologiska och omorientering samt för en mera produkarbetsorganisatoriska forskningen, tionsteknisk och Dessutom föreslås vissa datavetenskaplig profil. för att stimulera nyorientering. åtgärder

vid fråge- Avslutningsvis uppehåller sig utredningen om hur arbetslivsforskningens resultat sprids. ställningarna konstaterar att detta kan förbättras och föreslår Utredningen inom inforrnationsområdet, men anser framförallt att åtgärder en ökad bör ske det satsning på kunskapsspridning genom ordinarie Flera åtgärder föreslås för att undervisningsväsendet. stimulera detta bl a ökade möjligheter för arbetslivsforskare att medverka vid införande av vid utbildning, uppdragsutbildning i Dessutom läggs ytterligare högskolorna arbetslivsvetenskap. om ökade kontakter mellan forskare och löntagarförslag i en vidgad informations och kontaktorganisationerna verksamhet.

Till sist fram om vissa övergripande lägger utredningen förslag för arbetslivsforskningen. Utredningen inriktningsfrågor ger om ökad mellan teknologi och förslag kompetenssamverkan human- och Dessutom samhällsvetenskaplig forskning.

11

poängteras behovet av framtida 7 forskningsinsatser på följande fem områden: det intemationaliserade arbetslivet, människan och den nya tekniken, arbetet i förhållande till övriga livsroller, den ökade i föränderligheten arbetslivet, samt den växande tjänstesektorn.

12

1. och arbete

Utredningens uppdrag

1.1 Uppdraget enligt direktiven

beslöt den 16 november 1989 att en särskild utre- Regeringen dare skulle tillkallas för att lämna förslag till hur arbetslivsska bedrivas och vara organiserad. forskningen

På av har riksrevisionsverket uppdrag regeringen (RRV) verksamheten vid Arbetslivscentrum. RRV:s granskat rapport antal till för att

(Dnr 1986:393) innehåller ett förslag åtgärder

en bättre har remissbehandskapa forskningsmiljö. Rapporten lats och flera remissinstanser liksom Arbetslivscentrums har ansett att Arbetslivscentrums roll måste beaktas i styrelse en av arbetslivsforskningen. 1987 tillsatte Arbetslivsöversyn centrums råd en som vetenskapliga gransknings-kommitté utvärderade verksamhet och vetenskapliga organisationens Kommittén kom bl a fram till att ett utvidgat produktion. samarbete till universiteten behövs för att bygga upp en för framtiden. Vidare föreslog kommittén forskargemenskap att samarbetet med arbetsmarknadens parter skulle stärkas liksom förbindelsema med andra institutioner inom arbetslivsforskningen.

I 1987 års anmälde föreforskningsproposition (1986/87:80) statsrådet att hon sedan remissbehandlingen avslutats dragande att de beträffande Arbetslivscentrum avsåg överväga förslag som RRV redovisat i ovannämnda rapport. Först därefter hon att ta till om det kan finnas skäl att vidta avsåg ställning beträffande av forskningen ytterligare åtgärder organisationen inom arbetslivsområdet. I kommittédirektivet (Dir. 1989:59) föreslår statsrådet att detta i ett (direktivet i görs sammanhang sin helhet återfinns i bilaga 1).

13

Utgångspunkten för utredningens arbete har varit att de övergripande målen för detta behålls forskningsområde liksom de finansiella ramarna. I en kartuppdraget ingår läggning av arbetslivsforskningens och omfattning, inriktning finansiering samt alternativa förslag på hur denna forskning bör bedrivas och så organiseras att tillgängliga resurser utnyttjas på effektivast möjliga sätt. Mot bakgrund av redovisade roll granskningrapporter ägnas Arbetslivscentrums i och dess verksamhet och arbetslivsforskningen organisation särskild uppmärksamhet.

1.2 Avgränsning

Att defininera arbetslivsforskning är svårt och har inte varit utredningens uppgift. Utredningen använder i likhet med direktiven som begreppet arbetslivsforskning ett samlingsbegrepp för arbetsvetenskaplig forskning, arbetslivsforskning,

arbetsmiljöforskning, arbetsmedicinsk forskning rn m.

Det är inte heller att finna problemfritt en fungerande definition som avgränsar utredningens arbete eftersom

arbetslivsforskning bedrivs dels inom och dels mellan vitt

skilda fakultets- och ämnesområden.

Utredningen utesluter forskning och som visserliutveckling gen har eller får konsekvenser i arbetslivet men vars effekter/ konsekvenser för människan ej beaktas.

Utredningen gör vidare ingen åtskillnad mellan de alltmer integrerade begreppen arbetsmiljö- respektive arbetslivsforskning. Snarare uppfattas det första som en del av det senare. När talar alla de utredningen om arbetsmiljö, avses fysiska, kemiska, organisatoriska, sociala, psykologiska, ekonomiska förhållanden som möter människan i arbetet.

14

1.3 Problemområden

Utredningen har i huvudsak inriktat sitt arbete mot fyra problemområden.

är till största delen sektorsfinansierad. I Arbetlivsforskningen detta har som stor finansiär sammanhang Arbetsmiljöfonden, inom området, en Även andra sektorsnyckelposition. finansiärer och arbetslivsinriktad forskningsråd stödjer forskning, men med andra grunder för prioritering. Utredningen har som första problemområde försökt aktualisera vilka har

effekter

rådande finansieringssystem på arbetslivs forskningens inriktning kvalité och utveckling.

Arbetslivsforskningen kritiseras ofta för kortsiktighet, att behov och relevans snarare än att långsiktig kunskapsoch kvalité Krav relevans är uppbyggnad styr forskningen. på inom all är arbetslivsviktig sektorsforskning. Samtidigt forskningen ingen egen diciplin utan präglas av mångvetenskapliga och varför de tvärvetenskapliga ansatser, inomvetenskapliga kriterierna inte är helt uppenbara. Ett andra problemområde har den gällt för arbetslivsforskningen så av behov och relevans i relation till viktiga prövningen forskarsamhällets ställda kvalitets kriterier.

Inom all är och forskning spridning tillämpning av vunna resultat viktigt, och gäller i särslilt för arbetslivshög grad forskningen. är en i Hög tillgänglighet väsentlig aspekt sammanhanget för såväl forskare inom fältet, som för samhället i övrigt. av information som Spridning samtidigt ger hög tillgänglighet är dyrbar och ställer krav på effektivit resursutnyttjande. Ett tredje problemområde berör spridning och i viss mån tillämpning av arbetslivsforskningsrelevant

15

kunskap till såväl arbetsmarknadens forskarsamhället, parter som till direkta användare inom näringslivet.

Karaktäristiskt för dess arbetslivsforskningen är mångvetenskapliga ansats. Detta medför bl a att fältets inte är inriktning helt lätt att överblicka. Behovet av kun-

arbetslivsvetenskaplig

i framtiden är stort och vissa skap forskningsområden är eftersatta. Ett fjärde problemområde gäller arbetslivsforsk-

ningens framtida inriktningsformer för kompetenssamverkan

och vilka behov som en sådan inrikting medför.

1.4 Arbetets uppläggning

Mot av att direktiven bakgrund uttrycker att Arbetslivscentrum ska ägnas särskild har uppmärksamhet utredningsarbetet inriktats mot att samla information om faktiska förhållanden (tjänster, tvärvetenskapligt samarbete, knytning till vid främst universitet/högskola etc.) Arbetslivscentrum. Syftet har bl a varit att försöka kartlägga vad som hänt sedan RRVs och Internationella granskningsgruppens rapporter presenterats 1987. För detta ändamål har träffat vid utredningen ledningen ALC sammanlagt fyra gånger. Utredningenssekreteriat har också sänt till frågebrev centrets för att få de aktuella ledning frågorna ytterligare belysta och på så sätt få en av uppdatering tidigare utredningar. I ett senare skede har en sk hållits forskarhearing med professorema vid Arbetslivscentrum, främst avseende deras det egna syn på forskningsområdets framtid.

Vidare inleddes verksamhet med tidigt att göra sammanställningar avseende tidigare gjorda

utredningar dels gällande

ALC och dels i

gällande arbetslivsforskning stort.

har

Sammanställningar också gjorts över forsknings-

propositionema.

16

Mot av att intar en obestridlig bakgrund Arbetsmiljöfonden inom område, har nyckelposition arbetslivsforskningens i detta betänkande fondens verksamhet utredningen ägnat stort utrymme.

vid en stor del av den Forskningen Arbetsmiljöinstitutet utgör samlade i och måste därför arbetslivsforskningen Sverige, beaktas i en helhetsyn över arbetslivforskningens organisation. institutet ett visst i sitt betän- Utredningen ägnar utrymme kande.

i en av Tidigt utredningsskedet påbörjades kartläggning arbetslivsforskningens omfattning och inriktning samt i stort. För detta ändamål samlades infonnation in finansiering flera bl. a. på sätt, genom

- med för möten ledningen Arbetsmiljöfonden - möte med handläggare på Arbetsmiljöfonden - möten med forskare fältet inom varianter av på högskola, och från högskolan fristående centrum/kollegiebildningar forskningsinstitut - ur och sammanställningar projektkataloger verksamhetsberättelser - av analys forskningprojekt - telefon och brevkontakt med olika området berörda på - utskick av Enkät om svensk och frågeformulär forskning och i arbetslivs- och till utbildning arbetsmiljöfrågor berörda grupper av forskare

Den sista förtjänar ytterligare belysning. Enligt punkten direktiven skall utredaren bedriva sitt arbete i nära kontakt med bl. a. olika institutioner. På grund arbetslivsforskningens av den korta tid som stått till utredningens förfogande och den bredd beslutades att en arbetslivsforskning representerar,

17

enkät skulle sändas till berörda av forskare avseende grupper bl. a. centralt tjänster, forskningsområde, knytning till högskola och ekonomiska och

utbildning, resurser finansiering

och internationellt samarbete. Dels för att komplettera information som redan fanns i olika tillgänglig dokument, verksamhetsberättelser och dels projektkataloger, för att fånga in information som inte fanns åtkomlig på annat sätt, samt för att i mån direktivens någon uppfylla önskan om kontakt med arbetslivsforskningens olika institutioner.

Enkäten sändes i mars 1990 till 395 och prefekter föreståndare vid företrädesvis institutioner högskoleanknutna och vilka kunde bedriva avdelningar, tänkas arbetslivsinriktad forskning enligt den som avgränsning tidigare redogjorts för. Prefekten/föreståndaren hade i sin tur att tillse att enkäten nådde med relevant

forskargrupper inriktning.

Enkäten till Arbetslivscentrum utgick ej eller Arbetsmiljöinstitutet eftersom motsvarande information om dessa fanns tillgänglig på annat sätt. Andra som inte erhöll enkäten var forskningsinitierarande myndigheter, affärsdrivande verk och företag med Detta forskningsverksamhet. av främst två skäl: dels att en hel del information om dessa fanns att i den tillgå utredning som Statskontoret gjort på uppdrag av arbetsmiljökommissionen Aktörer på arbetsmiljöområdet - en översiktlig kartläggning (delrapport 1989:40) samt i

statsrådsberedningens rapport Svensk sektorsforskning(Ds

1989:3) dels att enkäten skulle behövt en grundlig ombearbetning för att också in i dessa passa organs

forskningsstrukturer, något som inte varit

möjligt på grund av den korta tid som haft till sitt utredningen förfogande.

80 har svarat att mottagare någon forskningen enligt den givna avgränsningen inte finns vid deras institution, 157 forskare och grupper av forskare har besvarat enkäten och

18

beskrivit sin verksamhet. Den korta har utredningstiden medfört att endast svaren av enkätens totalt 14 frågor på fyra har prioriterats i analysfasen.

Referensgrupp har under utredningens gång träffat Utredningen kontinuerligt den som stått till dess förfogande. referensgrupp har utgjorts av Jan Bröms, utredningschef, Referensgruppen SACO/SR; Lennart Grudevall, direktör, Komunförbundet; Anders Hagman, bitr. avdelningschef, Landstingsförbundet; Anders L. Johansson, utredare, LO; Lars Lindstedt, Håkan direktör, SAF; förhandlingsdirektör, SAV; Lundgren, samt Mörtvik, ombudsman, TCO. Roger

Till inkomna skrivelser utredningen Steven Deutsch, of Bob Sass, University University Oregon, of Saskatchewan, Hunnius, York och Dick Gerry University Ramström, SIPU, har i skrivelser under hösten 1989 till arbetsmarknadsministem fört fram synpunkter på arbetslivscentrum i samband med utredningen om arbetslivsforsk- Russel of Sydney ningens organisaion. Lansbury, Univsersity har i skrivelse den 5 januari 1990 till arbetsmarknadsministern också Arbetslivscentrum. gett synpunkter på Skrivelsema har överlämnats, för kännedom till utredningen.

Ett antal arbetslivsforskare vid Lunds universitet har i skrivelse den l 1990 till förslag till maj Arbetsmiljöfonden gett för inrättandet av ett Centrum för arbetslivsveprogramstöd vid Lunds universitet. Skrivelsen har utredtenskap delgetts för kännedom. ningen

ur Nationalkommittén för Svenska Representater psykologi, har i samband vetenskapsakademin, uppvaktat utredningen med kommittens om inrättande av fler professurer förslag inom området.

19

2. Svensk -

arbetslivsforskning

en Översikt

2.1 villkor -

Arbetslivsforskningens en tillbakablick

I detta avsnitt dels en historisk till ges bakgrund arbetslivs-

forskningens utveckling, samt ett försök att kort beskriva

dagsläget för i

arbetslivsforskningen Sverige. Som underlag

för har i huvudsak

beskrivningen utredningen använt R.Å

Gustavsson och A Beteende Kjellberg vetenskaplig -

arbetsmiljöforskning historisk bakgrund och i

utveckling Sverige, (ASF rapport 1983:6), samt H. Glimells kapitel

Kunskapsintressen i svensk i boken arbetslivsforskning

Makten över -

forskningspolitiken särintressen, nationell

styrning och internationalism , red W. Agrell, Forskningspolitiska studier, Lund Press 1989. Vidare har University information ur enkät utredningens utgjort underlag.

Mot av bakgrund 1920-talets öppna tvister på arbetsmarknaden hölls år 1928 den sk arbetsfredskonferensen. Motsättningar kring den industriella hade arbetarfrågan då länge skapat osäkerhet på arbetsmarknaden. Detta blev upptakten till det samarbete mellan

arbetsmarknadspartema

som kodifierades i det s k Saltsjöbadsavtalet 1938. Samspelet mellan i flertal parterna reglerades ett avseenden, vilket gynnade en stabil under kontroll utveckling av centralt organiserade motparter.

En särskild sammanfattade delegation arbetsfredskonferensens diskussioner i en 1929. Där framhålls det lokala rapport arbetarskyddet som ett exempel på ett möjligt och önskvärt konkret område för samarbete mellan arbetarombud och arbetsgivama. LO och SAF överenskom om inrättandet av

Arbetarskyddsnämnden (ASN) 1942. Detta var den första

20

konkreta överenskommelsen om partsgemensamt arbete, som blev en av 1938 års ramavtal (Saltsjöbadsavtalet). följd

Arbetsledamas och ställning var också ett stort disutbildning kussionsämne under arbetsfredskonferensen. Arbetsfredssom hade att omforma debatten till konkreta delegationen, vände till Industriförbundet i denna vilket förslag, sig fråga, ledde till att Industriförbundet tillsammans med Arbetsledarförbundet, inrättade Arbetsledarinstitutet (ALI) 1930. I kurserna vid ALl, i vilka både förmån och arbetare kunde delta, skulle att om ekonomiska, ingå sprida kunskaper sociala, och arbetspsykologiska frågor. 1935 yrkeshygieniska startade ALI i samarbete med IVA kurser för arbetsstudie- 1944 inrättades den sk Personalprövningsdetaljen ingenjörer. vid försvaret som kom att få stor betydelse för utvecklingen av urvalstest i och 1944 inrättades Psykotekniska Sverige, Institutet (PTI) som ett fristående institut inom Stockholms från att ha varit en underavdelning inom den högskola tidigare institutionen. Institutets verksamhet bestod i att psykologiska från framförallt AMS anlagsundersökningar på uppdrag göra som för och utbildningsplanering. underlag yrkesrådgivning En liknande start och har också Göteborgs psykoutveckling tekniska institut (GPl, bildat 1949) haft.

Under två första decennier kom efterkrigstidens vanligen forsknings- och utvecklingsarbetet på arbetslivets område att betraktas som en samarbetsfråga inom ramarna för anda och som betecknande för Den Saltsjöbadsavtalens Svenska modellen. Denna i syn kom väsentlig utsträckning att karaktrisera de växande insatser på området som institutionaliserades på 1950-talet, även om det var som aktivt för en etablering av arbetsgivarsidan agerade

21

forskningen som hade kontroll de ekonomiska

och

över styrmedlen.

Omkring 1950 finansierade arbetsgivarsidan Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) och Personaladministrativa rådet (PA-rådet). Dessa blev de första organisationer forskningsorganen med beteende- och speciell inriktning mot samhällsvetenskaplig forskning om arbetslivet i De Sverige. teoretiska referensramama och de studierna - men empiriska också det konsultarbete som främst tillämpade genomfördes av PA-rådet - nu utöver det vidgades rationaliseringstekniska perspektivet. En rad förgrundsgestalter i det som kan benämnas den andra svenska generationen sociologer genomförde mot slutet av 1940-talet och i av 1950-talet början forskning i SNS och PA-rådets Även regi. psykologer fann, främst hos PA-rådet, en till möjlighet forsknings-, utvecklings- och rådgivningsarbete inom arbetslivsfaltet.

Under andra hälften av 1960-talet inom flera påbörjades sektorer av arbetslivet försöksverksamhet det arbetspå bl organisatoriska området, a de partsgemensamma s k URAFförsöken. Dessa försök innebar en av omorientering forskningen från en mot och inriktning beskrivning analys av de informella relationerna och på arbetsplatsen arbetsanpassning till ett s k sociotekniskt synsätt, där de tekniska och organisatoriska aspekterna av arbetsmiljön betraktas som två samspelande system. De s k delvis självstyrande grupperna stod i centrum för intresset. Man bl kunna hoppades a öka arbetsmotivationen och i arbetet självbestämmandet genom att överge den en gamla tayloristiska principen man-ett jobb. Den tidigare forskningen som gällt information, samråd, trivsel m m. och som i kommit väsentlig utsträckning att handla om de som frågor företagsnämndsavtalen reglerade, utvecklades nu till att också som gälla frågor sammanhänger med konkreta dvs arbetsprocessens ramar, arbetsorganisation,

22

formella för relationer mellan olika av grunder grupper anställda och samt produktionsteknikens arbetsgivaren utformning.

Den mot en mer inriktad utveckling praktiskt som kom sociotekniskt arbetsmiljöforskning igång kring avstannade dock efter några år. Ett skäl var utvecklingsarbete att försöken inte ledde till så i avgörande förbättringar arbetets som man från början ställt i utsikt eller organisation Detta blev ett av skälen till varför den fackliga hoppats på. sidan i början av 1970-talet ökade sitt engagemang på det arbetsrättsliga området, vilket senare bl a resulterade i AMLs och MBLs tillkomst.

som den ovan diskuterade och försöks- Samtidigt forskningen verksamheten med i industrin en nya organisationsformer gav del nya utgångspunkter för den fortsatta utvecklingen kan det emellertid konstateras att karakteriseperioden huvudsakligen rades av fortsatta av traditionellt rationaliseringsåtgärder slag.

Huvuddelen av den växande forskningen arbetspsykologiska var också alltjämt inriktad som knöt an till på frågor rationaliserings- och effektivitetssträvandena. Så fick för t ex utveckling Utvecklingsrådets arbetsgrupp forskning, och konsultarbete avseende en allt psykologiska urvalsfrågor större omfattning.

Under de sista åren av 1960-talet förändrades debattklimatet ett dramatiskt sätt. Radikala av på ifrågasättanden grundlägfick ett helt annat sält än en gande värderingar på tidigare i den allmänna debatten. Denna debatt kom också att plats handla om forskningen i allmänhet och arbetslivsforskningen i det senare framför allt i samband med den s k synnerhet, mentalhälsokampanjen. Arbetslivsforskningen kritiserades

23

framför allt för att vara och för att till arbetsgivarstyrd syfta manipulation av arbetarna.

Det förändrade klimatet politiska påverkade forskningens inriktning och organisation under 1960-talet flera sätt. på

Human samt urvals- och relation-riktningen trivselfrågoma, fick allt mindre Framför allt i sin betydelse. sociologema tog i ökande kontroversiella forskning utsträckning upp mer samhällsfrågor och anknöt till kontinentala vetenskapstraditioner, som tidigare haft litet mycket inflytande.

Intresset för forskning konsekvenser för kring arbetsmiljöns de anställda ökade även inom etablerade akademiska Således t ex forskningsinriktningar. började psykofysiologer under denna att använda sina metoder för att studera period stress- och i arbetslivet. arbetstidsproblem

Från slutet av 1960-talet har också de fackliga organisationerna i ökad i inom utsträckning engagerat sig FoU-frågor arbetsmiljöområdet. Organisationerna har dels formulerat handlingsprogram inom och dels forsknings- arbetsmiljöområdet, själva initierat forskning, i första hand medkartläggningar av lemmamas arbetsmiljö.

Den viktigaste manifestationen av det ökade intresset för arbetsmiljöfrågor var inrättandet av arbetarskyddsfonden (ASF) 1972 (numera vilket ledde till Arbetsmiljöfonden) att också den fick beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen en förbättrad ASFs tillkomst medverkade finansiering. därigenom till den starka tillväxten av den beteendevetenskapliga arbets-miljöforskningen under l970-talet.

Den nya arbetsmiljölag som kom 1978 behandlade också för första och sociala gången psykiska aspekter av arbetsmiljön

24

och detta sätt som påverkats av

på ett uppenbarligen

inom området. forskningen

Den s k 1973:55) rekommen- Westlingska utredningen (SOU derade att ett för staten och arbetsmarknadsparterna för skulle gemensamt forskningsinstitut arbetslivsfrågor med PA-rådet som bas. I stället beslutade dock skapas

1976 i samband med medbestämmandelagens

riksdagen tillkomst att inrätta ett med särskild statligt forskningsinstitut mot frågor om arbetslivets demokratisering, inriktning Arbetslivscentrum.

PA-rådet FA-rådet) år senare till att (numera återgick några bli ett rent efter att i år haft en SAF-organ, många partssammansatt styrelse.

Den institutionella basen för den beteendevetenskapliga arförstärktes under 1970-talet olika betsmiljöforskningen på sätt. Sålunda inrättades en arbetspsykologisk enhet vid arbetaroch senare ett särskilt skyddsstyrelsens forskningsavdelning institut för där bl a beteendepsykosocial miljömedicin (IPM), bedrivs. Vid flera universitet vetenskaplig forskning idag bildades inriktade psykologiska eller grupper på Sociologiska, några tekniska högpsykofysiologiska arbetsmiljöstudier, skolor fick institutioner med bl a arbetsvetenskapliga beteendevetenskapliga inslag etc.

Det är inte helt lätt att och beskriva en utveckling som ligger nära i tiden. Ett kort reducerar till perspektiv möjligheten överblick, särskilt inom ett område av så bred natur som En som försökt in 1980-talets arbetslivsforskningens. fånga förändrade villkor för området är H. Glimell i sin rapport i svensk arbetlivsforskning. Författaren Kunskapsintressen menar att bilden av i decenniets början var ett land Sverige med en åldrande industristruktur, med otillräckliga satsningar

25

på nya teknikområden och med ett starkt konkurrensberoende. Bilden förmedlades bl a i flera under 1979 som berapporter handlade industriella

Sveriges framtid. 1970-talets subventio-

ner till krisdrabbade branscher avvecklades och ersattes av en selektiv inriktad teknikpolitik, mot tekniska FoU-områden med stor industriell förutspådd potential.

I samband med att det sk Utvecklingsavtalet (UV), som slöts mellan parterna 1982 beslutade man att verka för ett partsgemensamt för utvecklingprogram ny teknik, arbetsorganisation och det sk

arbetsmiljö, utvecklingsprogrammet (UP),

organiserat av Arbetsmiljöfonden. Programmet utmynnade i ett 40-tal projekt. Programidén var att söka upp planerade eller med pågående projekt inslag av ny teknik och sedan finansiera extraaktiviteter med stark betoning på utveckling i form av

utvidgade utbildningprogram, diskussioner med

inblandade, information, dokumentation av m.m. projekten,

I sitt Glimell inledning menar att det rent akademiska kunskapsintresset varit utvecklat området: Det svagt på går förvisso att uppbringa

exempel på forskningsfält som verkar framsprugna ur akademiska och miljöer inomvetenskapliga frågeställningar. Men de verkar ha svårt att bilda skola

och ge kumulativa effekter. Ett mer typiskt mönster är snarast att

forskningen sent får en akademisk ställning, och då ofta som

en

Avsaknaden av akademiskt intresse, har även varit kännetecknande för 1980-talet, trots att de

forskningspolitiska vindarna

blåst för

långsiktig kunskapsutveckling vid universiteten.

Glimmel säger att

forskningen onekligen fått en större

akademisk bredd. Framförallt tycks (ekonom)historiker ha vänt sitt intresse mot området, t ex vid universiteten i Uppsala och Vid andra universitet

Göteborg. (Lund, Stockholm) har

26

även och i ökande etnologin, mikrosociologin antropologin kommit att fokusera arbetslivet. grad

Utmärkande för under 1980-talet forskningspropositionema har varit en stark markering att sektorsmyndigheter måste ta ett större ansvar för vid och forskningen högskolor universitet.

Vid flera i Sverige har under 1980-talet arbetshögskoleorter livsinriktade forskare organiserat sig i grupper, kollegier, forum och med varianter av knytningar till Centrumbildningar, Dessa strävar efter att finna sin roll i högskola/universitet. forskarsamhället. Med avseende på administration/förvaltning kan in i via stiftelser dessa grovt delas två kategorier: respektive inom högskolans organisation.

Som av ovan har starka i framgår inslag arbetslivsforskning varit människan i interaktion med teknik, men också ny och chefemas roll och då inte minst inflytande- maktfrågor, kvinnornas villkor olika nivåer inom arbetslivet. på Tjänstemännens situation har fått ökat utrymme i forskningen. mot av hälsa har varit framträdande Koppling aspekter liksom inom såväl industri- som belastningsproblemen tjänstemannnasektom.

27

2.2 och

Forskningspolitik forskningsorganisation

Högskoleenheter De mest betydelsefulla statliga organen för forskning är de högskoleenheter där det finns en

fakultetsorganisation. Sammanlagt finns elva sådana, fördelade

på sju orter. Sveriges lantbruksuniversitet i tillhör Uppsala (SLU)

jordbruksdepartementets område. Övriga tio enheter, som

alla sorterar under utbildningsdepartementet, är universiteten i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå, Karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm Chalmers tekniska (KTH), högskola samt högskolan i Luleå.

Förutom de elva med högskoleenheterna fakultetsorganisation finns 24 statliga högskoleenheter, fördelade på ett stort antal orter, vilka är knutna till

forskningsmässigt

vid de

fakultetskollegium någon av sju orter, där sådant

finns. vid dessa Forskningen högskolor har ökat betydligt i omfattning vid dessa under det högskolor senaste ärtiondet.

Ökningen hänför sig dock huvudsakligen till uppdrag som

utförs för eller

näringslivet statliga myndigheter (Fou prop.

1989/90:9O sid 42). Inte minst denna gäller ökning

arbetslivsforskningens område.

Beträffande i inom

tjänsteorganisationen stort högskola, forskningsråd och till

övriga sektorsorgan hänvisas SOU

1989:30, Professorstillsättning.

F orskni ngsfinansiärer Såväl forskningsråd som högskoleorgan bekostar viss vetenskaplig utrustning inom ramen för sina Mer anslag. kostnadskrävande finansieras utrusning genom särkilda medel som fördelas av Forskningsrådsnämnden (FRN). FRN

28

också och har att beakta behovet av stödjer forskningsprojekt tvär- och forskning.

mångvetenskaplig

har vart och ett sitt område att främja Forskningsråden på och Inom utbildningsdestödja betydelsefull forskning. verksamhetsområde finns idag tre forskpartementets ningsråd: humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsmedicinska och naturrådet (HSFR), forskningsrådet (MFR) vetenskapliga forskningsområdet (NFR).

En finansiär av är annan betydelsefull forskning Riksbankens Jubelumsfond (RJ) - en stiftelse, vars formella relation till riksbanken fr.o.m den l januari 1988, upphörde och är numera sin egen medelsförvaltare.

Med för NFR stödd ovan nämnda forskningsundantag finansiärer form av arbetslivsforskningsrelaterade någon projekt budgetåret 1988/89.

I en kartläggning, gällande budgetåret 1987/88 (Ds 1989:3)

Svensk såväl de stora forskningfisektorsforskning, ingår nansierande som med forskforskningsorganen myndigheter och de departementninguppgifter, statliga forskningsinstitut sanknutna forskningsorganen.

Nedan presenteras svenska sektorsforskningsutredningens för med särskilda forsknings redogörelse departementsorgan 1987/88. har till huvuduppgift att uppgifter Följande organ stödja, finansiera eller bedriva forskning:

Försvarsdepartementet - för militärhistorisk DMF Delegationen forskning, Socialdepartementet - för social DSF Delegationen forskning, - AIDS-delegationen

29

Finansdepartementet - Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO - Nordiska

skattevetenskapliga forskningsrådet, NSFR Arbetsmarknadsdepartementet

-

Delegationen för arbetsmarknadspolitisk forskning,

EFA - Delegationen för

jämställdhetsforskning, JÄMFO

- Delegationen för

invandrarforskning, DEIFO

Industridepartementet - Expertgruppen för regional forskning och

utveckling,ERU

- för

Delegationen industriellutveckling inom infonnationteknologi omrâdet IT-4-delegationen

Civildepartementet - Delegationen för om den forskning offentliga

sektorn,forskningsdelegationen

Flertalet departementsområden har fristående något organ som har till att initiera och huvuduppgift finansiera

forskning. Dessa är

Utrikesdepartementet

- Styrelsen för

u-landsforskning, SAREC

Kommunikationsdepartementet

-

Transportforskningsberedningen, TFB

Jordbruksdepartementet

- Skogs- och jordbrukets forskningsråd, SJFR

Arbetsmarknadsdepartementet

- Arbetsmiljöfonden, AMFO

Bostadsdepartementet

- Statens råd för

byggnadsforskning, BFR

30

Industridepartementet - för teknisk STU Styrelsen utveckling, - Statens för DFR delegation rymdverksamhet, och Miljö- energidepartementet - Energiforskningnämnden

Förutom AMFO, som är den stora ñnansiären av arbetslivsstödde flera av ovan nämda form av forskning, organ någon arbetslivsinriktade under forskningsprojekt budgetåret 1988/89 (se l i figur kapitel 2.4).

I sammanhanget bör noteras de förslag som regeringen lagt fram i FoU 1989/90:90, att ett prop. nämligen nytt inrättas den 1 1990 för teknikvetenskapligt forskningsråd juli att stärka den tekniska och därmed avsluta grundforskningen den försöksverksamhet som bedrivits inom STU. Som ett led i att förstärka och vidga forskningsrådssystemet vill man inrätta ett socialt forskningsråd under Socialdepartementet för att ersätta både delegationen för social forskning och delegationen för invandrarforskning. Dessutom föreslår man att skogs- och jordbrukets forskningsråd bör ges en tydligare karaktär av forskningsråd.

Andra som är i ett myndigheter viktiga arbetslivsforskningsperspektiv, och som har forskningsfinansierande verksamhet vid sidan av de ordinarie uppgifterna är arbetarskyddsstyrelsen (ASS) under arbetsmarknadsdepartementet, statens kärnkraftsinspektion (SKI) och kemikalieinspektionen under miljö- och energidepartementet.

Dessutom bör nämnas statens provningsanstalt under

industridepartementet, men som i huvudsak bedriver arbetslivsrelaterad Fou-verksamhet internt.

31

2.3

Forskningspolitisk syn på särorganisationer och

särskilda

forskningsinstitut

Svensk har i

forskningspolitik största möjliga utsträckning

undvikit att skapa särskilda Politiken forskningsinstitut. har istället ut betrakta gått på att universitet och högskolor som samhällets samlade

forskningsinstitut, där forskning utförs

oberoende av

finanseringsform (prop l989/90:9O sid 9). Utredningen menar att arbetslivsforskningen i vissa

stycken, är ett område i motsatt till riktning rådande

forskningspolitiska intentioner. Arbetslivscentrum och

Arbetsmiljöinstitutet är bägge från högskolan fristående institut med dock betydande resurser, med varierande

kontaktytor och inom

förankringar universitetsvärlden.

Vidare finns vid flera i högskoleorter Sverige arbetslivsintriktade forskare som i organiserat sig grupper, kollegier, forum och med Centrumbildningar varianter av

knytningar till Avseende

högskolan. administration/

förvaltning kan dessa delas in bildningar grovt i två

kategorier: stiftesleform, respektive högskola/universitet som administratör/förvaltare (se bilaga 5)..

Ett den förra

exempel på kategorin är Arbetsvetenskapliga

kollegiet i

Göteborg, som startade sin verksamhet i januari

1988 efter ett halvt år av förberedande. Kollegiet är en samarbetsorganisation mellan institutionerna Chalmers på Tekniska högskola för industriell organisation, transportteknik och institutionerna

på Göteborgs Universitet för

företagsekonomi, historia, psykologi och sociologi. Kollegiet ingår i stiftelsen IMIT

(Institute for Management of

Innovation and och drivs

Technology) som ett tidsbegränsat

program med från anslag Arbetsmiljöfonden, budgeten för 1990 och 1991 är 15 Mkr.

32

har för närvarande resurser för åtta Kollegiet halvtid bedriver inom seniorforskare, som på forskning ramen för sina vilket möjliggörs genom tillfälliga tjänster, från och forsknings-

tjänstledigheter högskoleinstitutioner

finns tolv två institut. Vidare doktorandtjänster, per är inte inblandat i deltagande institution. Kollegiet den sköts av institution. I sin examination utan respektive har råd som främst ska verksamhet man ett vetenskapligt som i och utvärderare av verksamheten. fungera idégivare Kollegiet bedriver sin verksamhet i egna lokaler.

orsak till tillkomst var att En starkt bidragande kollegiets stärka återväxten av arbetslivsforskare, samt att befrämja tid har kommit i tvärvetenskap. På kort man mycket långt dessa vad och licmålsättningar gäller doktrorsavhandlingar uppsatser.

en som i administrativt Exempel på centrumbildning knuten till är Centrum för

hänseende är högskola/universitet

i Umeå. CMF har till

miljövetenskaplig forskning (CMF)

utveckla i

uppgift att stödja och miljövetenskaplig forskning Umeå genom att åstadkomma en forskningssamverkan

mellan universitetet, FOA och SLU.

Denna har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag bildning avseende en om förutsättningar för samverkan utredning och medicinsk i inom viss naturvetenskaplig forskning till 1986.

Umeå, rapporterad utbildningsdepartementet

till denna var omlokaliseringen av Bakgrunden utredning Forskninsanstalts för ABC- Försvarets huvudavdelning Lantbruksuniversitets Fakultet och skydd, Sveriges Skogliga en del av Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning till Umeå under 70-talet. (numera Arbetsmiljönstitutet)

33

I 1987 års proposition föreslog forskningspolitiska inrättandet av CMF med Umeå universitet, FOA regeringen och SLU som intressenter, under 1988 adjungerades Arbetsmiljöinstitutet till centrumbildningen.

Centret är administrativt knutet till universitetet i Umeå och leds av en bestående av en ordförande, utsedd av restyrelse och en ledamot från vardera av de samverkande geringen, samt från Statens naturvårdsverk och myndigheterna Under leds centrets verksamhet Arbetsmiljöfonden. styrelsen av en föreståndare utsedd av universitetet på förslag av styrelsen. Till skillnad från kollegiet har man inga egna lokaler utan ser som sin uppgift att initiera samordna och stödja ute i och mellan redan befintliga forskningsverksamhet Vidare arbetslivsforskning endast forskningsmiljöer. utgör en del av centrets totala forskningsverksamhet.

Som framhållits finns flera liknande i tidigare bildningar har (Fou. 1989/90:90 Sverige. Samtidigt regeringen prop. sid 206) uttalat sin till bildandet av inställning Man deklarerar sin positiva inställning särorganisationer. till ökat mellan och men utbyte forskning näringsliv säger samtidigt att grundinställningen bör vara att dessa kontakter ska ske genom den reguljära högskoleorganisationen och inte i särorganisationer.

Arbetslivsforskningen har starkt behov av kontakter med näringsliv och offentlig verksamhet. I detta vill sammanhang att flera för olika utredningen poängtera, reperesentanter anser via dessa ha fått ett ökat Centrumbildningar sig utbyte med näringsliv och offentlig verksamhet.

2 - l0-0785 Arbelslivsforskning

34

2.4 och Arbetslivsforskningens resurser deras fördelning budgetåret 88/89

Utredningen har en hur de gjort bedömning av huvudsakliga strömmama av FoU-medel för fördelar arbetslivsforskning olika sig på kategorier anslagsgivare respektive anslagsmottagare. Resultatet av denna återfinns i analys figur l, som refererar till budgetåret 1988/89.

Det ska observeras att av fondemas/rådens olika bedömningen projektanslag baseras vilket kan på kataloguppgifter, betyda att ett okänt antal har belastat under mindre anslag givaren en del av men i alternativt budgetåret presenteras föregående efterföljande sammanställning. Vidare gäller uppgifterna vilka medel som i kontrakten har för hela eller delar budgetterats av 1988/89, medan om dessa faktiskt har rekvirerats och/eller förbrukats i med kontraktstiden har kunnat enlighet ej fastställas.

Mottagarkategoriema inrymmer en del sammmanslagningar som bör Universitet och inkluderar preciseras. högskolor, de regionala högskolorna respektive handelshögskoloma i Stockholm (inkl och Till EFI) Göteborg. kategorin

Forskningsinstitut har förts branschforskningsinstituten

(IVF, STFI osv), IPM, och en del andra mer fristående instititut som FA-rådet. Till FHV har även Bygghälsans forskningsstiftelse förts. I kategorin Samhällsinstitutioner har inräknats och verk statliga myndigheter samt kommunala och

landstingskommunala organ (exkl sjukvårdsinrättningar).

Arbetsmarknadens parter innehåller såväl enskilda som gemensamma organisationer. Kategorin Företag domineras av mindre och utvecklande rådgivande företag samt enskilda uppfinnare.

Regering och riksdag m Anvisade/avtalade å Ansökta i konkurrens |

”p

/AmeumuaronÃ

48.6 8,2

Arbetsmiljöinstitutet x Arbetslivsoentrum

6,0 0,6

29,0 10,6 4,4 4,4 4,3 9,6 52,4

Universitet Forsknings- Yrkesmed/ Samhålls- Arbetsm. FHV F_ et o as högskolor institut sjukhusklin institution parter

Forskningsråd/FRN/ Andra seldorsorgan Riksbkanksfonden

Figur l. Arbetslivsforskningens medel (Mkr), budgetåret 1988/89, fördelade på finansiärer och olika kategorier mottgare.

Den sammanlagda volymen för budgetåret är enligt figur 1, 263 Mkr. I denna summa saknas i första hand de resurser som direkt eller indirekt tillfaller området via fakultetsanslagen. Detta bidrag utgör givetvis ett betydande men ytterst svårbedömt belopp. Detsamma gäller uppskattningen av från andra av fasta d v s främst bidragen typer resurser, av fasta vid olika av institutioner utnyttjandet tjänster typer utanför exempelvis vid universitets-/högskolesystemet, osv. I enkätbranschforskningsinstituten, vanliga sjukhus resultatet (se vidare nedan) inrapporterades ca 227 årsverken fasta tjänster av vilka sannolikt inte mer än 1/4 säkert på åt inom fältet. Omvandlat i pengar ägnades forskningsarbete skulle detta en resurs någonstans i intervallet 13-15 betyda Mkr. talar dock för att detta är en underskattning, av Mycket främst två skäl: l) enkätens av kan diskuteras grad täckning

36

och 2) enkätens krav att skulle på forskningen skiljas ut från andra t ex från administration och uppgifter, undervisning.

Speciellt värt att notera i 1, är den relativt lilla andel figur av Arbetsmiljöfondens samlade som destinerades till bidrag universitet och (ca 12 Av fondens högskolor %). konkurrensutsatta projektmedel (31 emellertid universitet %) lyckades och in andel - 38 %. högskolor fånga en större

I figuren inte hur rådens och framgår övriga sektorsorgans insatser fördelas enskilda inom på bidragsgivare kategorierna. När det och dominerar gäller forskningsråden, FRN RJF HSFR och RJF (2,3 I den andra intar resp 2,2 Mkr). kategorin STU en bidra med särställning genom att 9,2 av de sammanlagt 16,8 Mkr som anvisat övriga sektorsorgan området. STUs är också intressanta det bidrag av skälet att de har under senaste mångdubblats femårsperiod.

Fältets resurser har också försökt i fångas upp utredningens frågeformulär, Enkät om svensk och forskning utbildning i arbetslivs- och Fonnuläret arbetsmiljöfrågor. sändes ut till 395 och föreståndare vid de prefekter företrädesvis högskoleanknutna institutioner och avdelningar som kunde tänkas bedriva arbetslivsinriktad forskning enligt den som avgränsning tidigare redogjorts för.

Sammanlagt inkom 237 svar. Av dessa har 80 svarat att någon forskning enligt den inte finns vid givna avgränsningen deras återstående

institution/avdelning, 157 grupper av forskare har

besvarat enkäten och beskrivit sin verksamhet för budgetåret 1988/89. En kort presentation av centrala respektive grupps forskningsfält redovisas i 5. bilaga

Ur enkätsvaren det under framgår att budgetåret 1988/89 fanns 227 (motsvarande 183 med personer årsverken) någon

37

form av fast tjänst (inkluderar t.v. förordnaden) inom som till del bedrev arbetslivsforskning. högskolan, någon Under motsvarande tid fanns det 436 personer (motsvarande 347 årsverken) med form av (t ex någon rörlig tjänst projekt och knuten till objektsanställningar) högskolan. Många arbetslivsinriktade forskare saknar således en fast inom tjänst högskolan.

Vidare att forskare med rörliga tjänster uppskattade framgår att de i 70-80 % av sin tid åt genomsnitt ägnade varav ca 2/3 utgjordes av arbetslivsinriktad forskning, Forskare med fasta tjänster i genomsnitt ca forskning. ägnade 40-50 % procent av sin tid åt forskning, varav ungefär halva tiden utgjordes av arbetslivsinriktad forskning. Dessa andelar skall beaktas med stor försiktighet sedan 22 % av de svarande lämnat ofullständiga uppgifter på frågor som rör just för tidsåtgång forskning.

Trots denna osäkerhetsfaktor, belyser resultatet ett kanske inte helt oväntat förhållande, nämligen att forskare med rörliga verkar vara de som står för den stora delen av forsktjänster utförande. Detta kan förklaras av att de som har fasta ningens tjänster (ex lektorer, professorer) ofta har uppgifter inom administration och undervisning inom ramen för sina tjänster.

38

3. centrala

Arbetslivsforskningens organ

I enlighet med direktivet har fokuserat utredningen forskningsområdets centrala organ och institutioner. I detta kapitel diskuteras, i tur och ordning, Arbetsmiljöfonden, Arbetslivscentrum och Arbetsmiljöinstitutet.

3.1 Arbetsmiljöfonden

3.1.1 och tillkomst Bakgrund

Arbetarskyddsfonden, sin verksamhet 1972 och ASF, började har dedan dess varit den dominerande finansiären i området. Som av i har fonden framgick analysen föregående kapitel behållt sin starka även om ett antal andra finställning, ansiärer har ökat sina under de bidrag senaste åren

Vid mitten av 1960-talet kom att arbetsmiljöfrågoma uppmärksammas som en dittills beaktad dimension i ej tillräckligt det allmänna i samhället. Arbetsmedicinska miljöarbetet institutet inrättades. Från yrkesskadeförsäkringsfonden ställdes vissa medel till för och förfogande forskningsprojekt andra arbetarskyddsändamål.

I slutet av 1960-talet inleddes ett om utredningsarbete yrkesskadeförsäkringens finansiering. I detta framförsammanhang des tanken främst från att det i samband Landsorganisationen med av medel till inbetalning yrkesskadeförsäkringen också skulle tas ut särskilda från för att förebidrag arbetsgivarna bygga yrkesskador och ohälsa i arbetslivet. Yrkesskade-

försäkringsutredningen föreslog sedermera i sitt betänkande

(SOU 1970:49) att särskilda medel skulle reserveras för att motverka av och uppkomsten yrkesskador annan av arbetsmiljön betingad fysisk eller psykisk ohälsa eller för att förbättra arbetsmiljön hälsa och därigenom befrämja säkerhet

39

i arbetslivet. fäste särskilt Utredningen uppmärksamheten på behovet av resurser för och forskning, utbildning upplysnbingsarbete i dessa och att sammanhang föreslog särskilda medel skulle sammanföras till en fond med uppgift att bevilja bidrag till berörda ändamål.

Utredningen inte ha att i in ansåg sig anledning detalj gå på hur fondens medel skulle användas. Vissa riktlinjer angavs emellertid. I om framhölls bl denna fråga forskningen a, att borde vara inriktad och omfatta även av praktiskt uppföljande i industrin och andra delar av forskningsresultat näringslivet, särskilt så att resultat som utarbetats i laboratorier blev i verksamhet och eventuellt modifierade för prövade praktisk praktisk tillämpning.

1970 tillsattes arbetsmiljöutredningen med att en uppgift göra allmän av översyn arbetarskyddslagstiftningen. Utredningens första betänkande Bättre arbetsmijö (SOU 1972:86) framlades i december 1972. På av detta framlades grundval under hösten 1973

Åtgärder

propositionen för bättre arbetsmiljö (1973:130). I november 1973 fattade riksdagen beslut i ärendet. Detta innebar flera i väsentliga förändringar arbetsmiljölagstiftningen. Även arbetarskyddsfondens verksamhet berördes flera av beslutet. på viktiga punkter

I propositionen underströks att fonden inte skulle självfallet syfta till att avlösa de som dittills arbetarskyddsinsatser bekostats av staten, enskilda eller annat sätt. arbetsgivare på Fonden skulle i stället för en reell utgöra grunden ökning av resurserna för att förbättra arbetsmiljön.

Fondens första instruktion gavs den i oktober 1971 (SFS 1971:803). Vissa av denna den i ändringar utfärdades november 1973 (SFS 1973:856).

40

Styrelsen hade enligt den ursprungliga instruktionen till uppgift att från genom bidrag Arbetarskyddsfonden stödja sådan forskning, utbildning och upplysning som kan motverka av och annan av uppkomsten yrkesskador arbetsmiljön betingad ohälsa eller förbättra arbetsmiljön och därigenom hälsa och säkerhet i arbetslivet främja

För att planera ASFs arbete tillsatte chefen för socialdeparte-

mentet en utredning 1972 (Ds S 1972:2). Nedstående elva pro-

blemområden framhölls som särskilt angelägna och kom därför att prägla fondens ursprungliga inriktning. Det är intressant att notera den teknisk-kemiska och yrkesmedicinska profilen. Även om väsentliga förskjutningar har ägt rum under de 17 åren, då en gångna grundlades forskningssom fortfarande är stark. inriktning mycket

Industritoxikologi Teknisk eliminationsteknik för luftföroreningar Effekter och elimination av buller Klimatproblem (ex. vis kyla och drag) Arbetsorganisation och arbetsinnehåll Ryggsjukdomar Olycksfall Vårdyrkens arbetsmiljöproblem Arbetstidens längd och förläggning Frånvaro och personalomsättning Äldre och medelålders arbetskraft

Som en följd av det och som dessa planerings- programstöd områden erhöll kan konstateras att fondens forskningsverksamhet i dessa sektorer varit förhållandevis omfattande jämfört med andra områden. Dock har forskare tillgång på och intresseinriktning bland dessa, allmän debatt om arbetsmiljöfrågor, samt prioriteringar av gjorda partsföreträdama i fondens m m, medfört styrelse att forskningsmedel

41

också tillfallit andra områden, t ex de och psykologiska sociologiska forskningsfalten.

År 1976 ASFs till att omfatta även annan vidgades inriktning än den som var inriktad mot att främja hälsa forskning och säkerhet i arbetet. Bakgrunden till detta var att regeringen i samband med propositionen om medbestämmandelagen att denna skulle stödjas en samtidig satsning på föreslog genom Vidare inrättades som redan från arbetslivsforskning. ALC, starten har anvisats merparten av sina resurser ur fonden. fondens inriktning till att också omfatta Därigenom vidgades medbestämmande och och med dessa inflytandefrågor om I och med sammahängande frågor arbetsorganisation. detta fonden för och utredningsarbeten öppnades forskningssom inte direkt och hälsosynpunkter avsågs tillgodose skyddsi arbetslivet, utan också andra för individen positiva syften.

3.1.2 Nuvarande uppgifter och organisation

Fondens ansvars- och arbetsområde har under de gångna femton åren avsevärt. Detta har bl a kommit till vidgats konkret i att namn ändrats den 1 juli uttryck myndighetens 1986 till Arbetsmiljöfonden.

Fondens har sedan starten varit styrelse partssammansatt. Desutom har chefen för ASS varit ledamot. Sedan 1986 kommer en ledamot direkt från arbetsmarknadsdepartementet. består numera av femton ledamöter. Styrelsen

instruktionerna 1988:731; SFS 1989:1013; se Enligt (SFS har till att bidrag bilaga 2) Arbetsmiljöfonden uppgift, genom såväl som vad stödja ansökningar egna initiativ gäller

42

. forskning och samt och information utveckling utbildning som kan motverka av eller som i uppkomst yrkesskador övrigt kan bidra till en förbättrad arbetsmiljö

. forskning och samt och information utveckling utbildning beträffande medbestämmande i arbetslivet och i arbetslivsfrågor övrigt,

. verksamheten med har utsetts regionala skyddsombud (som 6 andra enligt kap §, tredje stycket arbetsmiljölagen: 1977:1 160),

. av för de utbildning styrelserepresentanter anställda,

. arbetstagarorganisationemas forskningsinitierande verksamhet.

Utöver den roll instruktionen ger har fonden efter hand tilldelats andra som I dessa fall uppgifter bidragsgivare. regleras bidragen genom beslut av regering och riksdag och fonden har därvid främst rollen att som institution offentlig övervaka att statsmaktemas intentioner Den nu följs. gällande formella grunden för Arbetsmiljöfonden stipuleras i följande och lagar, förordningar regeringsbeslut:

1. Lag (1981:691) om sociala 4 8 § och avgifter, kap (fond bidragsinriktning) samt 4 12 § av kap (faställande instruktioner).

43

2. 1988:731 d v s instruktionen Förordning (1989:1013),

3. dels i form av för Regeringsbeslut, regleringsbrev huvudtitel C avseende av finansiering Arbetsmiljöinstitutet, f dels genom särskilda regeringsbeslut vilka n gäller information och utbildning om MBL (851205), grundfinansiering av Arbetslivscentrum (890629), bidrag till Arbetsmiljöinstitutet för företagshälso vårdsutbildning (890216), bidrag till regionala skyddsombud (891123), bidrag till utbildning av för de anställda (860313), medel till styrelserepresentanter för arbetsmiljö- Arbetsmarknadsdepartementet attachéer (890611), till bidrag arbetstagarorganisationemas (900329). EG-bevakning

Därutöver förekommer andra beträffande ett regeringsbeslut mindre antal särskilda av karaktär, t ex frågor tidsbegränsad av med medel ur som finansiering FoU-program poster bestämts för andra ändamål (UP, KOM m fl).

Jämsides med detta vidgade har fonden fått ansvaret åtagande för avsevärda ekonomiska och resurser. personella Idag omsätter den ca 800 MKr mot ca 20 MKr i starten. Kansliets ordinarie personal har på motsvarande sätt vuxit från ca 10 till drygt 50 personer.

Parallellt med den traditionella rollen att fördela medel till FoU och har fonden sedan år en utbildning/information några egen informationsenhet. Vidare har flera utvecklats program som leds av särskilt utsedda och som har programstyrelser egen ärendehantering.

44

har således fyra huvudsakliga arbetsupp- Arbetsmiljöfonden gifter

- FoU och och programorgan finansiär för utbildning/information - medelsförvaltare - och inforrnationsförrnedlare informationsspridare - huvudman för och egna program projekt.

Trots att fondens arbetsområde avsevärt förändrats under de åren instruktionen och i viss mån gångna avspeglar fondens ursprungliga roll. organisationen

den i Beträffande övergripande organisationsmodellen gäller fortfarande att princip

- fondens verksamhet av en styrs partssammansatt med att fördela medel och att styrelse huvudsaklig uppgift

- biträds av ett kansli som leds av en sakområdes styrelsen

kunnig chef som till sin hjälp har, tillika sakkunniga, handläggare

Från innebar detta hade att besluta ialla början styrelsen utom i de där beslutsrätten till lägre frågor delegerades nivå.Vidare att ordföranden var både reell och formell chef för och att kansliet ett till fonden, utgjorde serviceorgan styrelsen.

medförde dock att vissa fick Utvecklingen modifieringar att styrelsen beslutar i alla göras. Idag gäller nya som rör än 300.000 kr samt i bidragsärenden störrebelopp alla beslutar vidare i alla ärenden avslagsärenden. Styrelsen

45

som gäller av fondens medel liksom användningen om långsiktigt för verksamheten. av vissa program Tillsättning tjänster liksom svar alla remisser och skrivelser hör också på till styrelsen.

År 1981 ändrades kanslichefens titel till direktör. Till honom har beslutsrätt vad beslut som fattas inom delegerats gäller en beslutsrätt som dessutom i sin tur program, regelmässigt delegeras till den som fonden i handläggare representerar programstyrelsen. Direktören kan även inom vissa ramar fatta beslut i inforrnationsärenden samt i vissa administrativa frågor.

Ärendehantering

Kansliet har två enheter som hanterar en ansökningsärenden, för om till informations- och ansökningar bidrag utbildningssatsningar (inklusive materialframställning) och en enhet för av hantering FoU-ansökningar. Varje ärende i en där kansliet kan sluthandläggs kansliberedningsprocess komma fram till vissa slutliga avgöranden inom de ramar som ovan angetts. För de ärenden som ska föras till tar styrelsen kansliberedningen ställning till ett vilket beslutsförslag sedan tillsammans med ansökan. föreläggs styrelsen

I kan ha praktiken kansliberedningen föregåtts av en process där i flera återfört ansökan till den handläggaren omgångar sökande för och revideringar kompletteringar.

Arbetsmiljöfonden saknar råd eller nämnd som vetenskapligt vid av Redan vid fondens engageras bedömning ansökningar. bildande utgick man ifrån att flertalet skulle komma projekt att karaktäriseras av kombinationer av och vetenskapliga tillämpade I den situationen bedömdes syften. en vetenskaplig nämnd vid sidan av som Istället styrelsen ohanterligt. bestämdes att skulle bedömas i projektärenden vetenskapligt

46

kansliberedningen, dels genom att kansliets i handläggare huvudsak skulle bestå av meriterade vetenskapligt personer, dels genom att skulle den handläggarna komplettera egna bedömningen med utlåtanden från externa som experter anlitades för av inkomna vetenskaplig granskning ansökningar. I realiteten har denna modell också vid tillämpats kansliets

hantering av projektansökningar.

Vid för remittering vetenskaplig bedömning ersätts granskaren med ett mindre till visst fixerat arvode. belopp

Däremot är det inte helt klart vad som i denna har fråga gällt och beträffande gäller programmens medelsbeviljande. Fonden utövar dessutom inte kvalitets- eller någon relevanskontroll beträffande sina till bidrag Arbetsivscentrum och Arbetsmiljöinstitutet. Som självständiga statliga institutioner har båda instituten dock skyldighet att regelbundet utvärdera sin egen verksamhet.

Prövning av relevans projektens för åsyftat tillämpningsfält eller problemområde utövas på två sätt, dels i beredningsförfarandet genom att ansökningarna som regel remitteras till närmast berörda

arbetsmarknadsparter

(förbundsnivån), dels och slutligen av huvudorganisationemas och samhällets i fondens representanter styrelse.

För närvarande eller tillämpas inga regler rutiner för utvärdering av presterade resultat, vare sig i kvalitets- eller i nyttohänseende. Fondens likväl projekt som dess program har heller i aldrig systematiskt utvärderats något av dessa båda hänseenden.

47

3.1.3 Fondens ekonomiska resurser

Som har nämnts ökade fondens snabbt, från 20 till omsättning nästan 200 Mkr redan under de 4 första verksamhetsåren.

har med av fondens verksamhets- Utredningen ledning berättelser och resultaträkningar gjort en deskriptiv analys av fondens inkomster och huvudsakliga utgiftsposter för fyra budgetår (se figur 2).

Som framgår av figur 2, har fondens inkomster, i fast värde, kontiökat sedan mitten l970-talet. Detta har i första hand nuerligt på berott att fonden dels efterhand tillförts för på nya medel nya uppdels den automatisk gifter, på att ökande lönesumman har gett en inkomstökning.

Vidare av 2, att relationerna mellan de olika framgår ñgur utgiftshar varit relativt stabila. 1976/77 avviker emelslagen Budgetåret lertid i detta hänseende, vilket dock beror att fonden då hade på tillförts de första MBL-medlen och att bara en mindre del av dessa hade fördelats vid redovisningsperiodens utgång.

En vikande tendens kan observeras när det den svagt gäller andel som motsvarar fondens medel för sammanlagda egen beslutad bidragsgivning och parternas initieringsmedel. Än mer är ökande andel, som dock ska värderas påtaglig övrigutgiftemas mot av ett ökande överskott under den sista bakgrund också fyraårsperioden (se figur 3).

Ett förhållande som inte av 2, är att fondens framgår figur bröts ett år in l980-talet. För gynnsamma utveckling par på 1983/84 fondens inkomsterna med ca budgetåret översteg utgifter 34 Mkr. Tack vare ett räntenetto uppnåddes dock balans positivt i ekonomin för det räkenskapsåret.

48

MKr

750 Arbetslivscentrum (anvisat)

E]

»i 700 ArbetarskyddsstyreIsen/Arbetsmiljöinst 650 Forskningsanslag (projekt +

Utbildning och information 600 MBL och utb av . 550

I Övriga utgifter + överskott

500

å Inflationsbeskrivning 450

400 384

350

300

250

200

150 16% 16% 100 22%

50 36% 19% 1 6%

1976/77 1980/81 1984/85 1988/89

Figur 2. Arbetarskyddsfondens/Arbetsmiljöfondens inkomster (MKr) under 4 budgetår (inkl ränteintäkter), samt hur stora andelar därav som använts till FoU (ASS/Al, ALC, projekt, program, forskningsinitiering), utbildning och information, anvisade medel för utbildning om MBL resp

utbildning avstyrelserepresentanter, samt övriga utgifter och överskott.

Som jämförelse anges pennlngvärdeutvecklingen under samma period,

med utgångspunkt från fondens inkomst 1976/77.

49

MKr 30/6

Kapitalbehállning per

I AMFO kapital

700 - 647 MBL kapital 618 616 600 545 500 400 300 200 100

120 110 Kapitalökningen som procent av behåll- 100

20 IIII Procentuell kapitalförändring âr från

år 10 0 \./ 10

Figur 3. Arbetsmiijöfondens kapitalbehállning vid de senaste 5 budgetårsskiftena. Behállning och förändring anges även i fast

penningvärde.

50

Den ledde dock till dåliga prognosen planer på tämligen drastiska av fondens och nedskärningar åtaganden. Ränteläget en del i fondens dock att balans förändringar budget gjorde redan Sedan dess förelåg påföljande budgetår. har, som framgår av figur 3, fondens kapitalutveckling stabiliserats. En närmare granskning av fondens ekonomi, visar emellertid att fonden för närvarande, med oförändrade är åtaganden, beroende av en och ett räntenetto kapitalbehållning på ungefär nu gällande nivå.

3.1.4 Anslagsformer och inriktning

Till att börja med fondens av präglades anslagsgivning projektvisa anslag. Fondens innebar en beslutsordning styckevis behandling av samtliga ansökningar. kom Forskningsförslagen från ansökande forskare och fondens primärt prioriteringsarbete bedrevs mest i forrn av och behovsinventeutredningar vilka hade förenats med aktiva incitament eller ringar ej styrmöjligheter. Signalema om behov av mot orientering nya områden kom främst att kanaliseras via information och utredningsrapporter. Parallellt med detta arbete genomfördes under fondens första också ett stort antal femårsperiod branschkartläggande studier, vilka till att bidrog ytterligare belysa nya forskningsbehov. Till slut restes från flera håll krav ökad koncentration till de områden på som uppenbart var men eftersatta och motsvarande angelägna på en nedskärning av rena konsekvensbeskrivande och probleminventerande studier, likaså en av fondens på nedskärning egna utredningar av Till dessa krav lades forskningsbehov. uttalade önskemål om mer långsiktiga satsningar.

Det skulle dock komma att år innan fonden dröja några började medge större, längre och mer forskningsprogramsliknande anslag. Efter hand emellertid även sådana började

51

tillämpas. Koncentrerade satsningar gjordes t bidragsformer ex ett antal inom arbetstidsområdet, på forskargrupper olycksfallsområdet (Olycksfallsgruppen på KTH), psykomm. Det bör dock framhållas att fysiologisk stressforskning det i flertalet fall fortfarande handlade om projektñnansiering under relativt begränsade perioder. Det är också uppenbart att bildades och inledde flertalet av de grupper som på detta sätt temainriktad under den har upplösts. forskning perioden

En bit in 1980-talet de första besluten om på togs program- Förebilder området till att få vid satsningar. på gick exempel för Teknisk som redan från starten Styrelsen Utveckling, som arbetsform. Det bör observeras att prioriterat program första dock inte primärt syftade Arbetsmiljöfondens program till att sammanhållen och långsiktig forskning av hög skapa kvalitet. Behoven av koncentrerad tillämpvetenskaplig i med forskningsinsatser, var ning, visserligen gärna förening istället de drivande argumenten bakom tillkomsten av flertalet tidiga program. Utvecklingsprogrammet UP, och Företagshälsovårdsprogrammet, Småföretagsprogrammet är alla detta. Under de senaste LOM-programmet exempel på åren har dock även mer renodlat forskningsinriktade program t ex och MDA-programmet. startats, Toxikologiprogrammet

Det bör noteras att formella i programmens ställning organisationen fortfarande är otydligt reglerad. Formellt styrs flertalet direkt under direktören, men i realiteten har program särskilda och beslutsfunktioner inrättats vid flertalet styrprogram.

F orskartjänster Ett av fondens program förtjänar att särskilt beskrivas. I samband med beredningen av 1987 års forskningspolitiska beslöt att avsätta 60 proposition Arbetsmiljöfondens styrelse kronor till vid miljoner tidsbegränsade forskartjänster

52

universitet och högskolor. Beslutet som ett svar följde på propositionens krav ett större och klargjorda på långsiktigare vid universitet och från sektorsforskengagemang högskolor ningens sida.

inleddes med en skrivelse till universitet Programmet samtliga och med en att lämna till högskolor inbjudan förslag tjänster. Ca 300 svar kom in. Dessa bereddes av en särskilt förordnad beredningsgrupp med 6 forskare och fondens projektchef. Enligt kansliets fungerade egna erfarenheter beredningssättet väl.

Fram till idag har ett antal inrättats, sammanlagt tjänster på vardera 3 plus 3 år. I detta avseende sålunda tillämpas modell beträffande och forskningsrådens tjänstemas längd i två uppdelning perioder.

Erfarenheterna av universitets visade dock att handläggning kan bli Vidare att fortillsättningstiden mycket lång. framgick skare med inom orienterad primär meritering praktiskt får räkna med att erhålla arbetslivsforskning svårigheter företräde före mer teoretiskt inriktade forskare med tyngre traditionell vetenskaplig meritering.

Fonden ser det som att en har inletts med positivt dialog höskoleledningama. På det sättet kan diskussionerna om fondfinansierade tjänster utgöra ett första steg mot vid vissa resultat i ramprogram högskolor. Satsningamas bemärkelse är dock för att ha en vetenskaplig tidigt uppfattning om. Ett särskilt har utvärderingsprogram föreslagits genomföras efter 3 år.

Fonden avser och institutioner prioritera högskolor som är beredda att också med egna resurser satsa arbeteslivsforskpå ning. Man planerar vidare att även satsa på doktorandtjänster,

53

möjligen också på tjänstetyper som motsvarar forskarassistentens. Problemet beträffande fondens att åta svårigheter sig mycket

långvariga försörjningsåtaganden påpekas. Man hävdar att an-

slagstekniska skäl hindrar fonden att föra över medel till andra i kan anslag statsbudgeten men gällande tjänster som professor och högskolelektor utsträcka tiden till lO år.

Anslagslängd och forskningstyp Arbetsmiljöfonden har, tillsammans med en rad andra statliga sektorsorgan, av

Statsrådsberedningen (Ds 1989:3) kritiserats

för vad kortsiktighet beträffar stödet till univeristet och högskolor. I att endast 2 % av fondens rapporten anges universitetsstöd kan betraktas som andelen långsiktigt (definierat som anslag som omfattar mer än tre år vid beslutstillfället). Utredningen har undersökt denna i sin uppgift granskning av fondens FoU-anslag (inklusive programmens anslag, exklusive stödet till forskartjänster) för perioden 1986-89 och beräknade, vid av samma tillämpning definition, denna andel till 16 %. Antalet

långsiktiga projektanslag i förhållande till

det totala antalet projekt (n=443) beräknandes till 10 %.

De stora skillnaderna mellan och utredningens stadsråds-

beredningens beräkningar kan ha flera orsaker, bl a att

underlagen skiljer sig (denna studie bygger på kontrakt, ej beslut). Föreliggande material sträcker över en och sig längre senare förlagd tidperiod (d v s inkluderar de senaste årens

tendenser) samt inberiper anslag till andra

mottagarkategorier än universitet och högskolor (högskolornas andel av FoUmedlen är i denna undersökning 36 %). Beträffande det sista finns dock bara en tendens till obetydlig längre anslag till andra

forskningsutförare. Vidare visar det sig att om gränsen

flyttas till att inkludera 36 månader så blir motsvarande andelar 31 17 Detta respektive %. avspeglar det enkla förhållandet att exakt, treåriga anslag är mycket vanliga,

54

inom där tre år i det närmaste speciellt programmen, förefaller vara av regel. Statsrådsberedningens bedömning - vad Arbetsmiljöfondens långsiktighet gäller - finner projektfinansiering sålunda ej något stöd i denna analys.

En annan samma statistiska resulterade i de analys på underlag beräkningar som i tabell l. Resultatet en anges ger ytterligare illustration av fondens om långsiktighet ifråga projektanslag, denna i form av Som av gång genomsnittstal. framgår tabellen, ligger den nära 2 år, genomsnittliga projektlängden oavsett forskningstyp. Arbetsmiljöfondens är satsningar följaktligen genomsnittligt långfristigare än forskningsrådens.

I samma tabell har försökt bedöma till vilken utredningen forskningstyp varje har sin Vid projekt tyngdpunkt förlagd. bedömningen användes ursprungligen även mellanaltemativ för av i klassning projekt huvudkategoriemas gränsområden. Dessa har sedan, efter en andra förts till den bedömning, huvudtyp som bedömts nännast till. är ligga Klassificeringen baserad på relativt och det finns ytliga projektbeskrivningar säkert ett antal som kan diskuteras. bedömningar Utredningen tror dock att med de kriterier indelningen stämmer som bör hävdas vid en sådan klassificering.

55

Tabell 1. l=antal projekt, 2=kontrakterade medel (Mkr) för bå 1988/89,

3=genomsnittlig anslagsstorlek (Tkr) samt,

4=genom- snittligt antal månader per projekt. Beräkningarna har fördelats

på forskningstyper.

Tabell l, beskriver tydligt Arbetsmiljöfondens tillämpningsinriktade Mer än hälften profil. av projektmedlen går till rent tillämpade eller utvecklingsinriktade satsningar. Vägs ALCs avtalade in

grundfinansiering förskjuts bilden ytterligare.

Något överraskande fann dessutom utredningen att

Arbetsmiljöinstitutets projektfördelning, över dessa katego-

rier, uppvisade en oväntat stor andel rent utvecklingsbetonade projektinsatser. Institutets visar egen redovisning (1988-1989) att 20 % av den drygt sammanlagda forskningsresursen riktas mot och prevention elimination.

Den här redovisade förstärker analysen bilden av Arbetsmiljöfonden som finansiär av praktiskt anknuten och

förändringsinriktad FoU. Fonden har alltså i hög grad lyckats

behålla sin och

ursprungliga inriktning profil. Å andra sidan

kan det också hävdas att Arbetsmiljöfonden tydligt valt att stödja och

långsiktig grundläggande forskning vid universitet

och i

högskolor mer begränsad omfattning. Detta framgick

56

även vid resurser. En genomgången arbetslivsforskningens mer av de finansiella strömmama i närgången granskning 1, visar att summan av och figur forskningsrådens övriga universitetsbaserad sektors-organs projektsatsningar på inte är särkilt mindre än fondens. arbetslivs-forskning mycket Det ska emellertid framhållas att en andel samtidigt betydande av ALCs och har en Arbetsmiljöinstitutets forskning inriktning och långsiktighet som helt motsvarar universitetsinstitutionemas.

3.1.5 Fondens forskningsprofil

nämndes de områden som i Inledningsvis prioriterades början av fondens verksamhet. Alla dessa finns fortfarande företrädda inom fondens områdesprofil, men har ändå fått stå tillbaka för kraven av områden och på etablering nya har schematiskt försökt de inriktningar. Utredningen belysa större i figur 4 nedan. förskjutningama

baseras fondens samlade verksamhetsberättelser Analysen på och grundas således om beviljade medel på uppgifter per problemområde och verksamhetsår.

Figur 4, illustrerar den inledningsvis mycket starka koncentrationen kemikaliska och traditionellt på fysiska, Även branschvisa ergonomiska arbetsmiljöproblem. en stor roll. De senare bedrevs problemkartläggningar spelade ofta med brett arbete och anlagda perspektiv på arbetsförhållanden, vari också de sociala och psykologiska arbetsvillkoren uppmärksammades.

57

10 20 30 40 50 60 70 80 90100 | I I I I I | I I 1% 73/7 I Kemiska problem 74/7 (PO 10-29) 75/7 Fyslkallska problem 76/7 (PO 30-39) 77/7 ArbetsstälIn/-belastn 78/7 (PO 40) 79/8 Arbetsplats/utrustning 80/8 (PO 50-57) 81/8 Arbetsolyckslall 82/8 (PO 45-46) 83/8 1 Branschkartlåggn 84/8 85/8 Psykosoclala problem D (PO 60-69) 86/8 87/8 \\ Lokalt skydd/FHV 88/8 (PO 70)

Figur 4. Översikt över Arbetsmlljöfondens omrädesprloriteringar budgetåren 1973/74 - 1988/89. Procentuella andelar av totalt beviljade anslag under resp budgetår. (Källor: verksamhetsplaner och projektkataloger.)

Den andra tendensen är

tydliga branshkartläggningarnas

efter de 7-8 första tillsammans med

tillbakagång åren, en

motsvarande tendens till ökade lokalt

tydlig satsningar på skydds-/âtgärdsarbete och företagshälsovärdens behov av

utvecklingsstöd. Omskiftningen mellan dessa prioriteringar

har ett orsakssamband, som förklaras av den redan

tidigare

Omnämnda kritik som konsekvensstudier under

ensidiga mötte

1970-talets mitt.

En kan ses i successivt

tredje utvecklingslinje avspeglad en re-

ducerad andel orienterad och

kemiskt-fysikaliskt forskning en

i motsvarande mån ökande andel och socialt

psykologiskt orienterad forskning. Också detta tendenser i den speglar

allmänna debatt arbete och arbetsliv under

kring som fördes samma period. Den del av den förra områdeskretsen som

avtagit starkast är den mer renodlat fysikaliska forskningen

(buller, vibrationer, klimat osv), medan områdena för

58

och kvar utrustnings- arbetsställningsrelaterade problem legat en konstant nivå. på tämligen

Vad som dock inte framgår av figur 4, är de stora medel som andra främst när och på vägar yrkesmedicinskt, toxikologiskt kemikaliskt orienterad forskning, främst vid Arbetsmiljöinstitutet. Mer renodlad och socialpsykologisk psykologisk erhåller endast mellan 5 och 10% av institutets forskning 88 Mkr för och forskningens omkostsammanlagt forskning nader. Även om en har skett i med vad utjämning enlighet 4 visar, blir slutsatsen att arbetslivets sociala, figur och sidor fortfarande har en psykologiska organisatoriska än vad som vore med tanke på svagare ställning rimligt områdets vidd. Dessutom har dessa aspekter kommit att aktualiseras som inom en rad områden som nya delaspekter hittills betraktats som hörande till de kemiska medicinska, tekniska, osv, områdema.

Vid närmare genomgång av de 442 projektbeskrivningama liksom vid av erhållna enkätsvar framträder ett antal analysen som eftersatta. Till saknas i stor forskningsområden exempel forskning om det intemationaliserade arbetslivet. utsträckning Ett annant sådant område, som har expanderat visserligen under senare år, men som fortfarande efter i tycks släpa aktualitet är den allt snabbare tekniska utvecklingen. mellan arbete och livsroller ännu ett Samspelet övriga utgör exempel, vilket dessutom är ett område som erhöll större i tidigare forskning om bl a arbetstider. uppmärksamhet kan fler. Exemplen göras

59

3.2 Arbetslivscentrum

3.2.1 och tillkomst Bakgrund

I samband med att om medbestämmande i arbetslivet anlagen togs av riksdagen 1976 beslöts, som att ett tidigare nämnts, särskilt institut skulle inrättas för det tillämpade forskningsoch arbetslivets utvecklingsarbetet på område, benämnt Centrum för tal arbetslivsfrågor (i dagligt ALC Arbetslivscentrum).

De diskussioner om en sammanhållen forskningsorganisation för som förts under och efter arbetslivsforskning innan, arbetet med SOU 1973:55 resulterade således så i småningom att uppbyggnaden av de nya forskningsresursema kom att knytas till den nya Klart är att arbetsrättslagsstiftningen. man från socialdemokratiskt och fackligt håll att poängterade utgångspunkten för ALCs kommande arbete skulle vara den demokratisering av arbetslivet som MBL uttrycker strävanden mot, snarare än exempelvis inomvetenskapliga bedömningar, eller det utvecklingsarbete rörande ändrad arbetsorganisation som exempelvis i URAFpartssamarbetet projekten inneburit. I framhålls det i propositionen också att första hand är de anställda som sina genom fackliga organisationer skall vilken av och avgöra typ forskning som krävs för att detta utveckling uppnå syfte .

Arbetslivscentrum leds av en som utses av styrelse regeringen. Företrädare för arbetsmarknadens skall flertalet parter utgöra av ledamöterna i På finns styrelsen. arbetsgivarsidan representanter för de och kommunala statliga, privata sektorerna. De skall fackliga representanterna vara företrädda med samma antal ledamöter som Därtill arbetsgivarsidan. skall och forskningen samhällsintresset representeras liksom de anställda vid ALC. Även centrets chef är ledamot av

60

Till samhällsintressets företrädare och som chef för styrelsen. ALC utses personer representerande arbetstagarsidans intressen. En i den som eftersträvas i styrning riktning åstadkommes därmed i ALCs verksamhet. propositionen

tre med Forskningsverksamheten byggs upp kring professurer följande inriktningar:

- med Arbetsorganisation inriktning på produktionsformer och medbestämmande

- med administrativ Arbetsorganisation inriktning. - med Arbetsorganisation inriktning på offentlig förvaltning.

Dessutom inrättades tjänster som forskningsledare som avsåg en bättre till arbetslivet att de möjliggöra anknytning genom kan tillsättas andra meriter än enbart på forskningsmeriter.

av ALC sker dels med medel som av Finansieringen anvisats ur (8,2 Mkr regeringen Arbetsmiljöfonden budgetåret 1988/89), dels via ett speciellt avtal med Arbetsmiljöfonden (senast träffat 890629) som garanterar institutet en inkomst motsvarande 4,2 % av fondens intäckter (26,2 Mkr 1988/89). avgiftsbaserade budgetåret Därutöver har ALC vissa intäckter från av försäljning och samt en mindre rapporter utbildningsmaterial finansiering i form av externa för eller projektmedel forskning utredningsuppdrag.

Programansvarig för ALCs arbete är Arbetsmiljöfonden, men centrets styrelse äger rätt att själv besluta om tyngdpunktsförskjutningar, konkret verksamhetsplanering, samt avgränsningar av ALCs arbetsområde. Därför kan fondens programansvari realiteten sägas innebära endast

61

ett allmänt

angivande av inriktning och för målsättning

ALCs arbete. Den avtalade andelen av fondens intäckter

innebär också i praktiken att fonden saknar ekonomiska

styrmedel gentemot ALC.

3.2.2

Organisatoriska förändringar

ALCs organisationstruktur har genomgått flera föränd-

ringar sedan inrättandet. Under de två första åren präglades

institutet av en platt organisation. Styrelsen hade omedelbar

överinsyn över alla pågående projekt, och projekten tillkom

som regel på externa initiativ.

I av början 1980-talet infördes en annan organisationsmodell.

Begreppet forskningskretsar infördes och

organiationen

övergick i en avdelningsliknande form. Avsikten var att föra

samman verksamhet med liknande

inriktning och forsknings-

intressen.

I mitten av 1980-talet ersattes

forskningskretsarna av

programområden och

avdelningsstrukturen korn att

befästas. I och med programområdenas tillkomst

tillskapades

dessutom ett i form nytt ledningsskikt av s k program-

områdeschefer, direkt ansvariga under direktören.

Isamband med

programområdesindelningen inrättades

vidare en annorlunda

ledningsgrupp, bestående av prog-

ramområdescheferna och för representanter administra-

tionen. I samma skede bildades det s k

professorskollegiet som

i praktiken därmed korn att från institutets skiljas

övergripande ledningsansvar.

Under 1987 ombildades den

tidigare inforrnationsavdelningen,

inkluderande det s k till främjandet ett eget program-

62

område. Avsikten var att föra informations- och kontaktverksamheten närmare forskningen.

3.2.3 Nuvarande verksamhet och ekonomi

I efter nyår 1988/89 regeringens budgetproposition gavs nya besked om ALCs inriktning.

Den 1 1989 trädde en instruktion för januari ny Arbetslivscentrum i kraft (bilaga 2). I de första paragrafema beskrivs centrums sätt: uppgift på följande

Arbetslivscentrum, som är ett forskningsinstitut, har till att bedriva och tvärvetenskapligt forskningsuppgift främja och som rör individer och i utvecklingsarbete grupper arbetslivet, relatioenema mellan arbetsmarknadens parter, om i arbetslivet och om arbetsorganisation. frågor inflytande Institutet skall särskilt

1. inrikta sin verksamhet på sådana frågor som är för utvecklingen av de anställdas medbestämväsentliga mande i arbetslivet,

2. verka för att erfarenheter och rön från arbetslivsblir kända och stimulera forskningen nyttiggjorda, intresset för och och lämna forsknings- utvecklingsarbete arbetsmarknadens råd och i som rör parter hjälp frågor institutets verksamhetsområde,

3. medverka vid inom

forskarutbildning institutets verksam

hetsområde och i mån av resurser medverka vid

utbildning anordnad av

parterna,

4. i andra följa utvecklingen länder inom institutets verksamhetsområde genoma att och delta i stödja internationellt utbyte, konferenser och liknande.

ALCs uppgifter Instruktionen betonar liksom tidigare betydelsen av samverkan mellan och forskning praktik och mångvetenskaplighet. ALCs verksamhet skiljer sig också från

universitetsforskningen genom att arbetsmarknadspartema på

olika sätt är i engagerade projekten, deras förberedelser och

resultatspridning.

Organisationen ALC har en med programorganisation tre FoU-program och ett

informationsprogram. Syftet med att sammanföra

forsknings- och till

utvecklingsprojekten FoU-program sägs

främst vara att

åstadkomma en

långsiktig kunskapsuppbyggnad och bra

kvalitet i verksamheten

- att föra samman

kunskap kring några av de mer långsiktiga

problemen i arbetslivet.

FoU-programmens inriktning sammanfattas i rubrikerna:

och

Strukturförändringar huvudmannafrågor

(programområde 1)

64

- och sektor Delaktighet styrning offentlig (programområde 2)

- och

Arbetsorganisation, ledning produktionsteknisk

utveckling (programområde 3)

ALCs 4e informations- eller som det också programområde, brukar benämnas har sina primära främjandeprogrammet, inom kontakt och dokuuppgifter utbildningsverksamhet, m.m. Biblioteket i ALCs mentation, utredning ingår administrativa enhet.

Styrelsen ALC leds av en med 14 ledamöter, varav två styrelse består av ordförande som

personalföreträdare. Styrelsen

förordnats av ALCs direktör och 10 övriga regeringen, ledamöter av ledamöterna representerar två Landsorganisationen i en vardera Centralor- Sverige, Tjänstemännens Svenska ganisation, Centralorganisationen SACO/SR, och Svenska Arbetsgivareföreningen, Landstingsförbundet kommunförbundet. En ledamot företräder staten som en inom institutets verksamhetsarbetsgivare, forskningen område och en är samhällsrepresentant.

rådet Vetenskapliga För att förstärka det inom vetenskapliga granskningsarbetet Arbetslivscentrums forskning har styrelsen ett vetenskapligt råd till sitt stöd. Rådet bestod under verksamhetsåret av docent Gunilla Stockholm (ordf.), docent Gunnar Bradley, Aronsson, Stockholm, Harriet Holter, Olso, professor Johansson, Umeå och Bernt professor Börje professor Schiller, Göteborg.

65

Resurser ALCs verksamhet finansieras som nämnts i två delar.

Intäkter utöver och projektram uppgick

grundfinansiering

till Mkr. Dessa intäker härrör från 1988/89 knappt 6,4

särskilda projektanslag, rapportförsäljning, bankräknings-

ALCs totala kostnader 1988räntor m.m. upgick budgetåret Mkr 4,6 Mkr kostnader 1989 till 43,1 varav knappt utgjorde för som extemfinansieras. Årets underskott uppgick forskning till 1,5 Mkr mot 2,8 Mkr. budgeterat

Av de totala kostnaderna svarade lönekostnadema för 52 % eller Mkr inklusive visstidsanställda, konsulter och 22,4 Antalet anställda inklusive visstidsanställda uppdragstagare. vid av verksamhetsåret 1988/89 till 98,5. uppgick utgången Tillsvidareanställda var 75 personer. Antalet anställda per inkl visstidsanställda var: 75,6 for-

personalkategori,

skare/ 15,6 assistenter och 7,3 övriga. handläggare,

av ALCs kostnader på funktion och kostnadsslag Fördelningen av tabell 2. framgår

Tabell 2. ALCs kostnader under 1989/90, nedbrutna på funktion och kostnadsslag.

3- |0-O785 Arbelslivsforskning

66

3.2.3 Aktuell

forskningsinriktning

Programomrâde 1 Tonvikten inom programområdet ligger på förändringar av produktion och hur dessa sysselsättning samt förändringar hänger samman med olika ägar- och beslutsformer. Arbetet inom avses bedrivas dels och programmet genom empiriskt teoretiskt inriktad forskning, dels genom kontakt-, utredningsutbildnings- och infromationsverksamhet.

Forskningsverksarnheten är i två organiserad prioriterade projektgrupper:

1 och arbetsmarkand och

Strukturomvandling

67

2 Demokrati och effektivitet i organisationer.

Dessutom arbetar inom två Kvinnor i programområdet teman; arbetslivet och Arbetsrätt.

För närvarande två större inriktade planeras projektgrupper och på strukturförändringar arbetsfördelning respektive medbestämmande och kompetensutveckling.

Bland delområden märks programområdets forskning om

Invandrade kvinnor i arbetslivet; och marginalitet marginalisering Ungdomars inträde i arbetslivet Konkurrenskraft och strukturomvandling Kvinnor i strukturomvandlingen -QVIST-projektet Könsmässiga förändringar på arbetsplatsnivå Den könsmässiga den segregeringen på lokala arbetsmarknaden. Förändringar av den regionala sysselsättningsstrukturen Aspects of the Economics of Learning Inomorganisatoriska effekter av ny teknik Fackliga aktörer i beslutsfattande strategiskt Fömyelsefondsprojektet Registret över personalägda företag Makten över företagen

Programomrâde 2

Under verksamhetsåret 1988/89 var verksamheten inriktad på tre huvudområden i och projektgrupper: Ledning medbestämmande, Kunskap och Arbetslivet och kompetens respektive vardagen.

68

Följande projekt pågick inom under respektive grupp 1988/89:

Kvalitet i den regionala statsförvaltningen Kvalitet i landstingen Nya medbestämmandeformer Nätverk för lokal utredning Ledarskap och styrning för i kommunal fömyelse miljö Ledarskap i kommunal förvaltning Omsorgsarbete och service i mottagarens intresse Skolsektorns förändringsmönster

Effektivitet, produktivitet och service i sektor offentlig Utbildning-arbete-teknik

Familjepolitik, arbetskraftsdeltagande och barnafödande i Föräldraledigehtslagen tillämpning Svenska arbetstider i det förflutna, i framtiden och i internationell jämförelse

Programomrâde 3 Området fokuserar och arbetsorganisation, ledning produktionsteknisk är att och utveckling. Uppgiften ge teoretiska praktiska bidrag till arbetslivets och demokratisering utveckling av arbeten. Huvudvikten goda anges ligga på arbetets och processer för arbetets utveckling detta, kvalitet, medbestämmande över och i ledning styrning företag samt former för arbete och detta fackligt förändringsprocesser på område. Verksamheten är indelad i två projektgrupper: Forskarstödd lokal samt utvecklingsverksamhet Ledning och arbetsorganisation.

De centrala var under projekten föregående år:

Forskarstödd lokal utvecklingsverksamhet

69

ALF lönebildning och (Arbetsorganisation, fackligt inflytande) som ett ledningsproblem Arbetsmiljöstyming och arbetsorganisation Ledning Studier systematisk arbetsvärdering kring

F rämjandeverksamheten (programområde 4) Arbetslivscentrums bedriver informafrämjandeverksamhet tion, seminarie- och presstjänst, konferensarrangemang, internationellt sekretariat, forskarservice utredning, förlag, och De liksom ALCs dokumentationstjänst. uppgifterna finns inom programområde 4. receptions

insatser för att stimulera till Främjandets ny forskning bedöms som Informations- och utredningsbegränsade. verksamhetens beskrivs som att huvuduppgifter göra känd och nyttiggjord. arbetslivsforskningen

främsta målgrupper definieras som Spridningsarbetets

* de som är aktiva inom svenskt arbetsliv och * de som arbetar med forskning och utveckling av arbetslivet.

70

3.2.4 RRVs av ALCs verksamhet granskning (1987)

Regering den 30 1986 åt riksrevisionsverket uppdrog april att granska verksamheten vid Arbetslivscentrum

(RRV) (Dnr

1986:393).

RRV har i med varken enlighet uppdraget granskat forskninges kvalitet eller dess samhällsrelvans. Granskningen ägnades uteslutande åt att verksamhetens belysa inriktning, omfattning och organisation.

RRVs rapport ledde bl a till att flera av de uppfattningen problem som återfanns i ALCs verksamhet hade samband med hur fonnerna för att finansiera och Arbetslivscentrum styra hade utvecklats. Den snabba och automatiska tillväxten av ALCs inkomster, den sneda mellan hur dessa fördelningen kom att fördelas fasta det på respektive rörliga resurser, otydliga vetenskapliga ledarskapet, organisationens och komplexitet många nivåer, ett splittrat uppdrag, svaga relationer till universitet och m högskolor rn fördes av RRV fram som orsaker till ALCs En del viktiga många av problem. av RRVs synpunkter bör lite mer i återges detalj.

I ett konstaterar forskningspolitiskt perspektiv RRV att ALC alltjämt har en och unik roll i svensk viktig att fylla arbetslivsforskning. Dess särart beträffande och inriktning arbetsfonner från starten från behov utgick ett av arbetslivsforskning under som motvikt till de löntagarinflytande aktiviteter som bedrivs på uppdrag av arbetsgivarsidan. RRV fann skäl att denna inga ifrågasätta uppfattning nu drygt 10 år senare. Samtidigt konstaterar dock RRV att det inom ALC funnits och finns en tendens till alltmer partsgemensamma forskningsprojekt.

71

Vidare RRV starka skäl för att arbetslivs- och arbetsmilsäg bör föras närmare varandra, inom ramen för ett jöfrågoma sammanhållet där frågan om arbetsmiljö arbetsmiljöprogam, ses i ett helhetsperspektiv.

Beträffande ALCs konstaterar RRV bl a att organisation av ett i förhållande till verksamhetens organisationen präglas stort antal nivåer och en förhållandevis omfattning mycket stor i form av RRV har överbyggnad chefstjänster. Enligt forskarna fått för litet att till om och administrationen säga fått för stort till men för kreativiteten i inflytande, ALCs utfall i framgångsindikatorer, som forskningen. vanliga antalet forskarstuderande, arbeten i internationella publicerade tidskrifter och kontakt med det vetenskapliga samhället är i förhållande till de förbrukade resurserna, vilket enligt svagt RRV kan samman med det svaga forskarinflytandet. kopplas RRVs beräkningar förbrukas lågt räknat 39% av Enligt resurserna för verksamheter och RRV menar icke-operativa att ALCs därför inte kan betraktas som organisation ändamålsenlig.

RRV menar vidare att det en viss skillnad mellan föreligger den formella och det sätt vilket organisationsstrukturen på beslut fattas och ansvar tas i Man bl a den praktiken. pekar på som finns i ALCs handbok av vid skrivning (antagen styreslen dess sammanträde i där det att det är juni 1986) framgår som har det formella ansvaret för både de programchefen och administrativa aktiviteterna inom vetenskapliga programområdet. Inom ett par av programområdena föreligger dock en mellan programchef och professor arbetsfördelning som i innebär att den sistnämnde har den makt i praktiken som nonnalt ankommer en professor i en vetenskapliga frågor Trots detta anser RRV det vara forskningsorganisation. utmärkande för verksamheten vid ALC att den slutliga

72

beslutsnivån inom ALC är en där det saknas ledningsgrupp representation från professoremas sida.

RRV anser att under styrelsen centrums historia, spelat en passiv roll i förhållande till den från sida styrning partemas som ansågs angelägen i samband med ALCs tillkomst, inte mist vad att bestämma ALCs gäller långsiktiga inriktning.

I en av förhållandet mellan sammanfattning parter, förvaltningorganisation och forskare säger RRV att ansvar parternas skall vara att och dimensionera ALCs prioritera verksamhet. Att forskarna skall ta ett ansvar för hur professionellt forskningsuppgifter skall utföras och redovisas. Att administration och ledningsfunktion har till att vara uppgift ett för denna arbets- och redskap kompetensfördelning. RRV menar att detta inte är fallet vid ALC. Administration och ledningsfunktionema har inom såväl påtagit sig uppgifter arbetsmarknadsparternas som forskarnas ansvarsområden. Det borde därför, vara till fördel forskarna enligt RRV, för både och parterna om en klar och mellan tydlig uppdelning anvarsområdena kom att samt att gälla förvaltningsorganisationen därvid ges en renodlad servicefunktion.

Ekonomi och finansiering RRV menar att ALC åtminstone kort sikt kan på karaktäriseras som för finansiella Till okänslig styrmedel. denna bidrar det avtalet okänslighet gällande med Arbetsmiljöfonden om storlek. projektramens Finansieringsmodellen har fråntagit Arbetsmiljöfonden möjlighet att påverka institutets inriktning. Denna har knutits direkt till fondens tilväxt och resurserna har kommit att tillfalla centrum alldeles oberoende av om man faktiskt behöver dem eller ej. Under en kunde inte heller period man göra av alla medel varför en stor acckumulerades under

kapitalbehållning ett

antal år.

73

RRV även hur ALC fördelat de resurser som granskade förbrukas inom Man fann att projekt. anmärkningsvärt hög andel av resurserna förbrukats till konsultkostnader och kostnader a Det framkom också att övriga (bl resor). kostnader som bokförts för ett ändamål kan ha förbrukats för ett annat.

RRVs till åtgärder förslag RRV förordar en där ALC mindre totalt, och utveckling görs får en fördelning mellan fasta och rörliga resurser som överenstämnmer med det som organisationskommitten Vidare vill RRV på flera punkter knyta ursprungligen förslog. delar av ALCs verksamhet närmare motsvarande vid det främst de som bedrivs inom Arbetsmiljöfonden, gäller informations- och främjandeverksamheten.

ALCs verksamhet bör av två skäl i begränsas omfattning säger RRV. För det första finns vid ALC enheter vilka av skäl bör en mer forskningspolitiska ges självständig ställning eller till annan För det andra är det knytas myndighet. rimligt att på sikt ändra balansen mellan fasta och rörliga resurser. De resurser som då skulle komma att frigöras borde i första hand satsas vid universitetens samhällspå forskartjänster vetenskapliga fakultet.

RRV menar vidare att dokumentationsenheten, biblioteket och främjandeprogrammet har ansvar som går utöver den FoU som bedrivs vid ALC. Det kan vara rimligt att stärka sektorns resurser för forskningsinformation och främjande av arbetsmiljöforskning genom att bryta ut dessa enheter ur ALC. Organisatoriskt förordar RRV därvid att verksamheten till På det sättet kommer förläggs Arbetsmiljöfonden: parternas intresse av och forskninginformation främjandeinsatser att bättre kunna tillmötesgås genom att

74

prioriteringen av resurser den lyfts upp på programansvariga nivån.

Gällande biblioteket RRV att verksamheten borde ansåg knytas närmare forskningsbiblioteket vid ASS.

För att åstadkomma en förbättrad föreslås forskningsmiljö ALC få till stånd en med färre nivåer plattare organisation och färre av inslag linjeorganiserad förvaltningsmyndighet.

Vidare föreslås andelen forskare som anställs på projektbasis öka för att öka av och idéer. genomströmningen kunskap ALC föreslås också ett fort- och vidareutgenomföra bidlningsprogram i syfte att bättre de utnyttja tillgängliga personalresurserna samt att avsevärt forskarutvidga blidningen med fler externa doktorander direkt knutna till ALC. RRV också att forskarna skall ta ett kollektivt föreslog ansvar för och forskningsadministration undervisning. Dessutom bör forskarna att en faåläggas upprätthålla kultetsanknytning med viss och undervisnings- handledningsskyldighet.

Professoremas ställning bör stärkas och ges en motställning svarande den som inom avseende gäller högskolan ansvar för kvalitet och vetenskaplig publicering av vetenskapliga rapporter.

75

3.2.5 ALCs (1987) granskningsgrupp

1986 tillsatte ALC en internationellt sammansatt granskningssitt arbete i strax efter grupp. Gruppen började januari 1987, det att R.RV sin rapport om ALCs och publicerat organisation förvaltning. Granskningsgruppen fick uppdraget att analysera och värdera ALCs och forskningsverksamhet forskningsresultat. Redovisningen följer ALCs dåvarande huvudområden.

Forskning inom den offentliga sektorn. Under denna rubrik kommenteras ALC-forskamas allmänna inriktning att vända till sina avnämare med krav sig på lättlästhet och mera än att försöka de god pedagogik motsvara traditionella akademiska kraven på teoretisering, dokumentation och diskussioner om validiet och realibilitet. Endast i enstaka fall de prövas teoritillämpningen på empiriska resultaten.

Granskningsgruppen såg en konflikt mellan den traditionella akademiska kulturen och den avnämarorienterade inrikthos ALCs som tenderar minska ALCs ningen forskning, att attraktionskraft bland akademiker.

Arbetsrättslig forskning Rapporten en brist kontakt mellan påvisar på tvärvetenskaplig och inom ALCs

samhällsvetenskap juridik tidiga

arbetsrättsliga forskning. ALCs MBL och forskning kring dess effektivitet i borde ha de avtalsprocedurema berört arbetsrättsliga aspekterna. För att denna situation åtgärda inrättades 1983 en i arbetsrätt och professur senare en arbetsrättslig programgrupp (ARFO).

Granskningsgruppen tecknade en bild av den

uppfordrande arbetsrättsliga forskningens uppgift att söka rättsliga

76

styrformer för de framtida samarbetsprocedurema mellan arbetsmarknadens parter.

om och former

Forskning företagsledning nya för arbetsorganisation

Granskningsgruppen noterade i sin rapport att det tycks finnas en klyfta mellan ALCs arbetsplatsinriktade forskning som LOM-programmet är ett exempel på och den övriga forskningen som fokuseras på makropolitiska områden. Den förra verkar motsvara fackföreningamas forskningsbehov medan den senare skulle om den bedrevs inom ALC stärka ALCs anseende inom den allmänna vetenskapliga forskningsvärlden anser granskningsgruppen.

Det konstateras vidare att ett antal Sverige frambringat företag som utgör internationellt starkt respekterade exempel på nya arbets- och organisationsformer men inga ledningseller och teoretiker som istället lättare organisationstänkare söks i Nordamerika, Norge, Frankrike eller England.

Granskningsgruppen ansåg sig dock inte kunna bedöma i vilken utsträckning ALCs aktionsforskningsansatser har påverkat det svenska arbetslivets karaktär. Men man anser att ALC spelar en viktig roll för utvecklingen av forskarens roll som förmedlare mellan teori och så att handling, organisationerna ska kunna bemästra och inte bara underkasta sig förändringarna.

Arbetsmiljöforskning Denna bedrivs främst annat vilket forskning på håll, granskningsgruppen också påpekar. Man nämner en del genomförda samarbeten mellan ALC och några namnkunniga arbetsmijöforskare, men konstaterar att dessa har varit

77

och att ALCs till den delen av tillfälliga bidrag är litet och av kvalitet. arbetslivsforskningen svag

Forskning om kvinnor i arbetslivet Av de fyrtio studier om kvinnor och arbete som rapporten kommentarer har bara fyra engagerat manliga forskare. ALCs är däremot starkt dominerad ledningsstruktur av män. Alla är och endast en tillfälligt programchefema män, medverkande stöder grupparbetet om kvinnlig professor kvinnor och arbete.

Eftersom inte är sektoriell och könsfrågan många påverkande faktorer finns utanför arbetslivet, vidgas detta ämnesområde på ett krävande sätt. Forskarna försöker övervinna svårigheterna genom att arbeta i grupp och inrikta sig på relevanta forskningsteman inom denna vida ämnesmäsiga och teoretiska ram och på så sätt upprätta en gemensam grund. Rapporten noterar med intresse ett ihärdigt stöd för kollektiva förbättringar och ett lågt engagemang för individuell mobilitet i flera av studiema om kvinnor i arbetslivet.

Avnämarutvärdering Denna del av granskningen på intervjumaterial (av bl a bygger fackliga funktionärer). Där framgår att vissa fackföreningsrepresentanter hade åsikten att forskningen var alltför teoretisk och inte tillräckligt tillämpbar på lokal nivå, medan andra fackliga representanter menade att ALC behövde komma förbi den lokala och bidra till den aktionsforskningen nationella svenska debatten om systemet av arbetsrelationer. Några tyckte att forskningen var användbar och mycket rapporterade att deras organisation hade stor nytta av ALCs arbete.

Ett antal personer hade att ALC-arbetets kvalitet hade uppgivit förbättrats under senare men var fortfapåtagligt år, somliga

78

rande angelägna att kvaliteten ALCs och höja på personal produkter. inom Fackliga funktionärer, särskilt löntagarsidans centrala har understrukit behovet organisationer, av att bredda ALCs verksamhet samt kvaliteten höja på ALC-personalen och på de arbetsplatsinriktade forskningsprojekten.

Kontakter med universitet och högskolor Rapporten konstaterar att högskolornas verksmhet i allt högre grad börjat inrikta och sig på industri, fackföreningar tillämpat arbete. Här har ALC kunnat bidra till att upprätta samarbete mellan forskare och högskolebaserade näringslivet. Sålunda har ALC under åren åt gett stipendier universitetsforskare för arbete med särskilda arbetsplatsprojekt. ALC har även tillsatt en och samordningskontaktsekreterare med att underlätta kontakterna och uppgift samarbetet mellan lokala och fackföreningar högskoleforskare och att stimulera arbetslivsämnet inom utbildningssystemet, som ett och i

forskningsfält högskolornas forskarutbildning

rörande arbetslivet. ALC också ekonomiskt stöd till ger kontaktsekreterare vid i Karlstad och högskolan vid universiteten i Lund och Göteborg, Linköping, Uppsala.

Granskningsgruppens slutsatser och rekommendationer

Eftersom alltmer kommit

arbetslivsfrågoma att präglas av

teknikaspekter borde ALCs arbetslivssamhällsvetenskapliga forksare skapa kontakter med forskare inom tekniska områden som med och sysslar arbetsmiljö arbetsorganisationsutformning.

Man ansåg också att ALC behöver varför klargöra

fackföreningama, för vilka institutet inrättades ochi

vilkas det tjänst huvudsakligen har verkat, inte automatiskt vänder sig till ALC-forskama för att lösa de centrala praktiska problem de står inför.

79

är att ALCs till teori och Rapportens bedömning bidrag metoder har varit blygsam. Även om detta kan förstås utifrån kraven ALC att borde institutiopå frambringa praktisk hjälp nen dessutom kunnat till metoderna för ge viktiga bidrag arbetslivets förändring anser granskningsgruppen.

I förordas en bättre samordning av ALCs, rapporten och andra institutioners arbetslivs- Arbetsmijöfondens En skulle undvika onödig överlappning forskning. samordning och duplicering samt underlätta en definiering av uppdykande forskningsvärda ämnen.

Vad ALCs kontakter med universitet och högskolor gäller bedöms antalet universitetslärare och studenter som varit i litet och mellan engagerade ALC-projekt utväxlingen universitets- och vilket ALC-personal blygsam, begränsar effekter. Vidare konstateras att antalet forskarutbildningens ALC-anställda som under sin tid institutet är rätt disputerat på litet.

För att ALC skall kunna utföra forskning som värdesätts på högskolehåll, samtidigt med tillämpade undersökningar av utbildnings- och rådgivningskaraktär krävs, enligt rapporen närmare kontakt med ten, högskoloma.

I rapporten föreslås därför följande åtgärder: l) Ett program bör inrättas för där högskolelärare kommer till personalutbyte ALC och arbetar på högskoloma. 2) ALC-personal temporärt ALC bör ta initiativ till ett möte med högskolebaserade arbetslivsforskare från hela landet för att komma fram till hur man bättre kan stimulera arbetsrelationer mellan högskoloma och ALC. 3) Man bör överväga metoder för att ge universitetsstuderande erfarenhet och utbildning på ALC som Och man gästforskare genom ytterligare doktorandstipendier. bör tillse att universitetsprofessorer periodvis kommer till

80

ALC och samarbetar med studenterna. 4) med Inslaget kontakt sekreterare universiteten och bör på högskolorna bibehållas och utvidgas.

När det ALCs framtida rekommenderas gäller inriktning ALC fortsätta sin verksamhet med medbestämmandeutvidga i förbindelse med ekonomiska problem teknik, investeringar och strukturell förändring, jämställdhet, kompetensutveckling, förbättrad arbetsrätt och sektor. Man arbetsmiljö, offentlig ansåg också att ALC bättre borde framtida behov föregripa inom arbetslivsforskningen.

Beträffande ALCs interna arbetsmiljö påpekades en kulturkonflikt mellan universitetens värderingar och värderingarna hos den tillämpade avnämare. Inom den forskningens akademiska världen har man bindande krav på dokumentation, logisk analys, abstraktion och kritiskt tänkande. Den tillämpade forskningens avnämare däremot inte efter frågar sådant utan snarare efter och tillämpbarhet, förståelighet förenkling. Granskningsgruppen menar att ALC har valt tillämparhet och bekostnad av akademisk begriplighet på kvalitet. Och man därför att ALC måste förbättra sin ansåg arbetskultur och förena den akademiska forskningens grundvärderingar med och relevans. tillämpbarhet praktisk

För att åstadkomma en mera sammanhållen arbetskultur föreslog granskningsgruppen att en gemensam uppsättning arbetsnormer antas och omfattas av alla. Detta menade man skulle motverka den lösligt byråkratiska organisationsstil som existerar och som tillåter aroförenliga betskulturer.

Granskningsgruppen menade vidare att det måste

upprättas integrerande mekanismer för utbyte av idéer och forskningsresultat på informell nivå, och vidare att det är

81

viktigt att de administrativa pliktema inte undflys av akademikema på hög nivå och axlas av de på lägre.

Granskningsgruppens rapport pekade vidare på ett behov av att tydligare skilja mellan verksamhet som är forskningsstudier och praktiska utredningar som rör problem på arbetsplatsen. Ibland har begreppet aktionsforskning använts med kritik på rådgivande utredningar efterföljande från forskningsvärlden.

Vid om en eventuell övervägande organisationsförändring att man då särskilt bör tänka hur ansåg granskningsgruppen på ALC skulle kunna förbättra kontakterna med andra institutioner, arbetsmarknadens och parter, högskoloma forskningsinstituten. En omorganisation bör ta sikte på en förbättrad arbetsmiljö och en högre forskningskvalitet med större integritet, vilket skulle leda till mer användbara Fler för högskolornas forskningsprodukter. representanter värld i ALCs styrelse skulle, enligt granskningsgruppen, kunna bidra till en sådan förbättring.

Den flexibiliteten och stimulansen minskas av organisatoriska den låga personalomsättningen på ALC, påpekade gransk- Därför man en aktiv ningsgruppen. föreslog rotationspolitik vilken de ALC-anställda till och enligt övergår högskolor andra institutioner för om 1-3 år, medan perioder exempelvis lärare och studenter från blir anställda högskolorna temporärt inom ALC. Man föreslår även att en utvecklas karriärgång där ALC-anställda med begränsad forskningserfarenhet och forskningsutbildning kan få tidsbegränsad studieledighet för att skaffa sig nya kvalifikationer eller avlägga doktorsexamen. Högre utbildade forskare skulle kunna få motsvarande studieledighet för att under vis tid arbeta i någon annan forskarrniljö inom Sverige eller utomlands för att vidga sina erfarenheter och utöka sin kompetens.

82

3.2.6 om Utredningen forskarstyrning (1989)

I februari 1989 tilsatte ALCs direktör en intern om utredning forskarstyrning av FoU-verksamheten vid institutet. Uppdraget var att föreslå ledningsfonner för forskningsverksamheten, klargöra forskningsledningens ansvar och befogenheter samt föreslå samarbetsformer med övriga forskare inom ALC. dock Utredningsgruppen accepterade ej att en åtskillnad skulle mellan och göras forskarledning i och sitt arbete utifrån samlad ledning övrigt, genomförde en syn på ledningsproblemen vid ALC.

Utredningen behandlade, med dessa ALCs utgångspunkter, forskningsvillkor ifråga om belöningssystem, vetenskaplig kompetens, forskningsledning, forskning och främjande samt forskningens organisation. baseras uteslutande Utredningen på intervjuer med flertalet av ALCs forskare.

Beträffande inom fann belöningsystemen ALC man att en traditionskonflikt utvecklats mellan å ena sidan forskaramhällets konventioner när det gäller och meritering statusgrundande uttrycksformer och, å andra sidan, de kriterier och utomvetenskapliga belöningsgrunder som tillämpas vid institutet. Konflikten motverkar eller fördröjer forskarnas meritering akademiskt, men återverkar dessutom för eftersom forskare på engegemanget tillämpning, under trots allt måste försöka sin utbildning bygga ut akademiska meritlista. Äldre och etablerade disputerade forskare har bättre förutsättningar att klara båda meriteringskraven, medan de risk att halka efter i yngre löper akademiskt merithänseende. I en som ALCs blir miljö stödet och att artiklar uppmuntran publicera vetenskapliga jämförelsevis svagare än vad som vid en gäller

83

universitetsinstitution. Det finns heller formell eller ingen informell mellan meriter av det och ALCs koppling slaget belöningssystem. Seniorforskama hävdas inte heller ha påtagit sig en tillräckligt roll som handledare och engagerad ansvariga för det yngre forskarskiktets utveckling.

Beträffande ALCs är det svårt att i vetenskapliga kompetens utredningsrapporten eller klara Viss samspåra enighet linjer. stämmighet verkar beträffande ett allmänt föreligga upplevt behov av bland infortlöpande vetenskaplig kompetenshöjning stitutets anställda forskare, och av institutet som helhet genom olika för att stimulerande åtgärder tillfälligt knyta idégivare och till verksamheten. De forum som inspiratörer arrangerats inom ALC i att åstadkomma diskussioner syfte vetenskapliga och såväl inom som mellan och idéutbyten projekt programområden förklaras otillräckliga. Utredningen ger bilden av att en diffus men till grundläggande vilja professionell förkovran och finns hos utveckling majoriteten forskare vid ALC, men förmår inte helt sätta vad fingret på som hindrar en sådan Indirekt kan slutsatserna utveckling. under denna rubrik till dem under möjligen knytas så tillvida att och den föregående, incitament, belöningar av reella ledningen krav har uttryckta på komptensutveckling saknats.

När det gäller ALCs konstaterar forskarledning utredningen att så som alla de ledande forskarnas gott ifrågasätter ringa inflytande i ALCs Professorema sakna styrande organ. sägs befattningsbeskrivningar som ger dem en betydelsefull roll som ledare vid ALC. vetenskapliga Programområdesstrukturen kritiseras med avseende dess på adiministrativa betydelse och som är ett speciella ledning, mellanting av adiminstrativ, och intressentvetenskaplig orienterad ledning. Enighet råder också i den hårda kritiken av det s k och dess och professorskollegiet begränsade, enligt

84

en majoritet helt roll som i samband onödiga, censurorgan med rapportpublicering.

Utredningens slutsatser om från främjandverksamheten forskarnas vad andra har perspektiv påminner om uttalat. Dess roll av som oklar. upplevs många Främjandet knyter an till forskningen som en servicefunktion vad gäller informationsinsatser och medan den förlagsverksamhet, nationella rollen som av och främjare arbetslivsforskning centralt kontaktorgan i fältet är som inget rapporteras som särskilt för flertalet Biblioteket betydelsefullt ALC-forskare. i den mån detta ska räknas till främjandet - är man dock överens om bra. fungerar

Störst utrymme åt

ägnar rapporten forskningsorganisationen,

eller snarare ALCs som helhet. Kritiken organisationsmodell av administrativa programområdesstrukturen som enheter är samstämmig. Forskamas svaga roll i ledningssystemet kritiseras likaså Flertalet förefaller enhälligt. istället önska en projekt/programbaserad organisation som helt och hållet leds av direkt under forskningsledama, direktör och styrelse, och som kan förändras allt eftersom forskningen av egen kraft och initiativ letar och på eget sig nya vägar former.

Utredningen avslutas med ett antal När det förslag. gäller belöningssystemet efterlyser man klarhet och principer, man skulle också starkare samband

vilja se ett mellan lönesättning

och akademisk Beträffande meriteringsnivå. vetenskaplig

kompetensutveckling vid ALC föreslås att traditionella

medel för sådana får resurser och i form tillämpas, t ex intern seminarier utbildning, om metodologiska och teoretiska problem etc. Forskningsledningen föreslås stärkas avsevärt när det att hålla gäller samman, inspirera och driva

projekt/program. Professoremas roll som censureringsgrupp

föreslås däremot helt avskaffas. Främjandet lämnas utan

85

konkreta men hålls i sin helhet fram som ett förslag, oklart verksamhetsområde. Också mycket organisationen lämnar utan men att ALC utredningen egna förslag, påpekar redan ett stort antal större och genomgått anmärkningsvärt mindre under sin korta tid, utan organisationsförändringar att som konstaterats redan kort problem efter starten åtgärdats.

3.2.7 Den fortsatta utvecklingen vid ALC

Med anledning av RRVs och granskningsgruppens rapporter om förhållandena vid ALC, uppmanade regeringen ALCs ledning att inkomma med förslag om framtida inriktning och organisation. Ett sådant förslag tillställdes regeringen i september 1988. I i början av 1989 budgetpropositionen (prop nr) fastslogs att verksamheten vid ALC under de närmaste åren skulle följa det som brev till sagts i ALCs regeringen.

Förslagets kan samman med den kritik grundteman kopplas som framförts i de refererade I första hand utredningarna. föreslås som antas medverka till åtgärder

- ökad rörlighet - med oberoende och forskning kvalitet - och mer tydligare avgränsad profil på främjandeverksamheten - och välinformerad engagerad ledning.

Beträffande ökad föreslås att denna bör öka såväl rörlighet inom ALC som mellan institutet och omvärlden. När det gäller det första av rekommenderas slaget rörlighet kommunikation över programområdesgränsema (i form av informella matris-nätverk som kopplar samman och frågor forskningsintressen), dock inom ramen för nuvarande

86

organisation. Utbytet med omvärlden förslås öka genom vidgade kontaktytor mot universitets/högskolevärlden, bl a i fonn av att inrätta möjligheten tidsbegränsade vid dessa. mellan tjänster Utbytet ALC och parterna föreslås stimuleras ytterligare.

Beträffande den större och för ALC svårare givetvis frågan om andelen fast anställda forskare i med andelen jämförelse tidsbegränsade anställningar hänvisar ALCs till sitt styrelse remissvar med av RRVs anledning utredning, där man kräver att en översyn av hela och dess arbetslivsforskningen resursprioriteringar genomförs (d v s att man det efterlyste som senare blev den nu aktuella utredningen).

I nästa diskuterades ALCs instrument förslagsrum för hävdande av en oberoende och kvalificerad Här forskning. betonades de inrättningar för kavlitetskontroll som redan finns vid institutet. Några nyheter föreslog egentligen inte.

När det sedan gäller främjandeverksamheten föreslog ett klarare men det uppdrag framgår samtidigt att styrelsen fortfarande är splittrad i om frågan främjandeerksamheten ska konsultations- och inrymma utredningsverksamhet. Utbildningsverksamheten föreslog betonas ytterligare och att ALC bör utveckla ett fast någorlunda

utbildningsprogram med kurser och lärare av kvalitet.

hög

Ledning och utvecklas organisation föreslog mot ett mer omfattande och direkt från den engagerat deltagande verkställande samt aktivare ledningen, ett deltagande från professoremas sida när det ALCs arbete gäller vetenskapliga som helhet.

Vidare innehöll styrelsens brev till regeringen ospecificerade till förbättrade relationer till förslag universitet och högskolor

87

liksom till Arbetsmiljöinstitutet. Till sist togs finansieringsoch man återkom därvid till vad som framförts i frågan upp remissvaret angående RRVs att ALC helst rapport, nämligen bör ha hela sin ur Arbetsmiljöfonden försörjning på procentuell basis.

Till ALCs till bilades till förslag regeringen förslag ny instruktion för ALC.

beslut kom att i stort sett helt ansluta till Regeringens förslaget från ALCs styrelse. Detta har sedan dess också inneburit en del konkreta i ALCs verksamhet. förändringar Den 1 januari 1989 trädde också en ny instruktion för Arbetslivscentrum i kraft (se 3). Instruktionen betonar bilaga liksom av samverkan mellan och tidigare betydelsen forskning praktik och mångvetenskaplighet.

En har från att ALC ska ha en roll som satsning utgått viktigt länk mellan arbetslivet i alla dess former och universitets- och högskolevärlden. Därför att ALC föreslog styrelsen göra berett att, tillsammans med Arbetsmiljöfonden, stödja inom område vid universitet satsningar arbetslivsforskningens och Konkret resulterade detta i ett antal högskolor. förfrågningar från institutioner vid universitet och tekniska högskolor som gick ut på att professorskompetenta forskare vid ALC skulle som erbjudas tjänster adjungerade professorer. Så har också skett i fall. några

Vid det av Arbetsmiljöfonden finansierade arbetsvetenskapliga kollegiet i för universitetet och Göteborg, gemensamt Chalmers tekniska högskola, deltar sedan dess ett par ALCforskare i centrala roller, bl a aktivt i forskarutbildningen.

88

När det fasta nio fasta gäller antällningar drogs tjänster in under år 1988/89. Det är emellertid oklart om detta alls har berört Det träffade forskningspersonal. tidigare projekt som ALC att ha tidsbeanställningsavtalet ger möjlighet (2 + 2 år) med gränsade projektanställningar kompletterades ett avtal som till ett års gav möjlighet högst förlängning på av avbrott i grund längre projektanställningen.

Vid av 1988/89 lämnade ALCs direktör utgången budgetåret sin och även ordörande lämnade sin post. befattning styrelsens att finna ersättare dessa vilket Svårigheter på poster uppstod, ledde till att en fick ordnas. Denna tillfällig lösning gäller fortfarande.

Året 1989 uppstod något av en kris vid ALC, dels till följd av den olösta ledningsfrågan, dels därför att en agressiv offentlig debatt där ALC kritiserades också av uppstod starkt, medlemmar ur den I fanns egna styrelsen. bakgrunden dessutom de kritiska och det av allt fler utredningarna framförda kravet en och sammahållen av på ny utredning arbetslivsforskningens organisation i sin helhet.

Den har under sin korta tid i arbete startat tillfälliga ledningen ett antal vilka som kommer till förändringar, tydligast uttryck i ett till så sent som i februari detta år. förslag Styrelsen

Där föreslås att ALC tillsammans med ska Arbetsmiljöfonden ges ett gemensamt programansvar för den nationella arbetslivsforskningen inom de områden som ALC närmast företräder. ALCs ledning bör få att formulera uppdraget förslag till hur detta programansvar bör utformas och ledas.

ALC föreslås i stort sett behålla den nuvarande d inriktningen, v s särskild tonvikt lägga på inflytandeperspektivet på arbetsorganisation, kompetensfrågor och förändringspro-

89

cesser. Tvärs över dessa tre områden föreslås, åtminstone för de närmsta åren, dessutom att ett antal teman gemensamma bör beaktas: sektor, kvinno- och offenlig mansforskning, arbetsplatsens förändring samt relationer mellan arbetsmarknadens parter.

De områden och teman som utöver dessa existerar idag på olika håll i ALCs föreslås forskning avvecklas.

När det samarbetet med gäller universitet/högskolor går förslaget än den längre avgående ledningens förslag. Här föreslås en successiv av tillsvidareanställd minskning personal, till förmån för en resursdel som bör rörlig samorganiseras med universitetet. Behov av egen examinationsrätt, rimligen tillsammans med Arbetsmiljöinstitutet, framhålls som en för en vitaliserad roll i detta förutsättning hänseende. TEMAinstitutionen i Linköping nämns som ett hur modellexempel på ALC/AI skulle kunna erhålla examinationsrätt i ett icke

disciplinbundet ämne (arbetslivsvetenskap). Tills en sådan

större och mer kan ALCs principiell fråga vara löst föreslås professorer att under alla förhållanden ansvar för åläggas planläggning av tillsammans med eller

forskarutbildning något

några universitet. Alla forskare vid disputerade ALC anses kunna viss Antalet åläggas undervisningsskyldighet. föreslås till

dodktorandstipendier tredubblas, från 5 15.

Förslaget diskuterar vidare andelen forskning på eget programansvar respektive andelen uppdragsforskning. Ståndpunkten är att båda formerna bör kunna fortsättningsvis rymmas inom ALC men att bara kan uppdragsforskningen accepteras i den som med utsträckning uppdragen stämmer ALCs och d inriktning kompetens, v s att uppdragen måste kunna tillbaka till ge något ALC långsiktigt och forskningsmässigt.

Det internationella samarbetet föreslås förstärkas. ALC bör i samarbete med Arbetsmiljöfonden undersöka hur detta kan ske. Vidare föreslås ALCs forskning i större utsträckning publiceras på engelska.

Trots det direkta förhållandet mellan ALCs forskning och arbetsmarknadens parter anser man i förslaget att den direkta och planlagda resultatåterföringen idag brister. Detta föreslås i samråd mellan ALC och i åtgärdas parterna Om forskningens direkta avnämare ska kunna bidra styrelsen. till både initiering och tillämpning av för deras behov måste även deras som beställare väsentliga projekt, kompetens av förstärkas. Detta föreslås ske genom att en bättre forskning mellan ALCs forskare och beställande dialog uppstår intressenter. Som ett medel i denna föreslås ett viktigt dialog ansvar för beställaren vad beträffar utnyttjandet av vidgat forskningsresultaten.

Vad avser instämmer den främjandeverksamheten nya ledningen med tidigare avlämnad kritik. Den har vuxit och splittrats på ett sätt som lett till resurs- och kompetensbrister. Förslaget kan sammafattas i tesen att ALCs främjandeverksamhet ska från institutets huvudverkutgå samhet, d v s från Den bör i forskningen. krympas omfattning och mer som en del i långt integreras naturlig forskningsverksamheten.

ALCs föreslås omdanas till storlek och sammanorganisation Antalet forskare (ca 60) sägs vara för stort för att sättning. kunna samordna och koncentera mot gemnsamma kämområden. Dessa föreslås till nedbringas knappt hälften när det tillsvidareanställd gäller forskningspersonal. Utöver dessa skulle ett 20-tal kunna projektanställda inrymmas i organisationen.

91

Förslaget presenterar vidare ett omorganisationsaltemativ, där både roll

forskningsledningens tydliggörs och vidgas och där

stärkta insatser från huvudmannens sida förutsätts. Den dubbla

rollförstärkningen speglar att förslaget pekar mot ett ALC

med bibehållen dubbelroll, d v s dels som ett renodlat forskningsinstitut med ansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad och utbyggt samarbete med universitet och högskolor, dels som ett institutet med och kapacitet kompetens för uppdragsbetonad och arbetsplatsorienterad verksamhet i direkt samarbete med huvudmannens organisationer.

Programområdesmodellen föreslås upplösas och ersättas med en matrisliknande där funktionell organisation en uppdelning mellan administration och

forskningsledning, respektive

grundläggande och

uppdragsmässig forskning görs.

När det till sist ALCs diskuteras gäller fiansiering två principmodeller. Den ena motsvarar i stort sett nuvarande förhållande, medan den andra ett där institutet utgör förslag dels erhåller en fasta

basfinansiering av resurser och ett visst

antal fasta och forskartjänster därutöver en projektram som söks externt i konkurrens med i han andra, första ur

Arbetsmiljöfonden.

Förslaget pläderar för den andra lösningen, som anses sundare från en rad men utgångspunkter, säger samtidigt att denna då måste vara förenad med en från långsiktig garanti statsmakten att institutet kan klara av sin fasta organisation och sina långsiktiga programåtaganden. Basanslagsbehovet uppskattas till ca 25 Mkr.

92

3.3 Arbetsmiljöinstitutet

3.3.1 Bakgrund och tillkomst

År 1938 inrättades Statens institut för folkhälsan i Solna. Dess blev den första samlade satsningen yrkeshygieniska avdelning arbetsmedicin och industriell i på hygien Sverige.

På 1940-talet kom arbetsfysiologiska och ergonomiska aktiviteter och 1955 Institutet. igång skapades Arbetsfysiologiska I slutet av f kom första yrkesmedicinska yrtiotalet Sveriges klinik och ungefär samtidigt öppnades en mottagning för Båda klinikerna vid Karolinska yrkessjukdomar. placerades sjukhuset.

Nästa steg blev att den yrkeshygieniska avdelningen vid Statens institutet för folkhälsan och Arbetsfysiologiska Institutet sammanfördes till ett arbetsmedicinskt institut. nytt Dit fördes också den vetenskapliga motsvarigehten till de kliniska verksamheterna på Karolinska institutet i form av yrkesmedicinska och yrkesdermatologiska enheter. När arbetsmedicinska institutet tillkom arbetade totalt ca 60 personer där.

År 1972 slogs arbetsmedicinska institutet ihop med arbetarskyddsstyrelsen och blev dess arbetsmedicinska avdelning, senare kallad forskningsavdelningen. År 1974 öppnade forskningsavdelningen en filial i Umeå. Ca 120 personer arbetade då med forskning. lokaler Forskningsavdelningens var vid denna tidpunkt ca tio olika ställen i belägna på Stockholm och Solna men sammanfördes 1979 i nya lokaler för verksamheten både i Solna och Umeå.

93

I 1987

juli skiljdes forskningsavdelningen från arbetar-

skyddsstyrelsen. Det nya institutet har knappt 400 anställda, av vilka 330 arbetar med forskning. Arbetsmiljöinstitutet är därmed landets största samlade resurs för

arbetsmiljöforskning.

3.3.2 Verksamhet och ekonomi

När bildades Arbetsmiljöinstitutet skildes forskningsavdelningen, biblioteket och den del av utbildningsenheten som handhar från

extemutbildning Arbetarskyddsstyrelsen. Det

nya institutet fick även vissa för administration nya tjänster och information.

Arbetsmiljöinstitutet och har dock

Arbetarskyddsstyrelsen

vissa basfunktioner Det gemensamt. gäller t.ex. lokaler, ekonomi- och personaladministration samt kontorsdrift och ADB-stöd. Även andra funktioner delades tidigare mellan har myndigheterna men senare skilts åt.

Institutet består av 22

forskningsenheter, samt enheter för

utbildning, information, bibliotek och administration. Central service och ADB institutet Institutet köper av ASS. är geografiskt i två i Solna uppdelat delar, en och en i Umeå. 1988/89 fanns 385 anställda.

Institutets styrelse har 19 ledamöter, av vilka 5 är externa representanter för forskarsamhället. Institutet leds av en föreståndare som dessutom har det yttersta vetenskapliga ledarskapet.

De 22 leds

forskningsenhetema av enhetschefer, av vilka

flertalet är

professorer. Sammanlagt verkar 24 professorer

vid institutet. Det antalet enhetschefer sammanlagda och personal med till

forskarutbildning uppgår ca 70 personer.

94

Antalet doktorander var 55 st under 1988/89. Doktorandema kommer från olika institutioner, framför allt från Karolinska Institutet (KI) men också från andra håll runt om i landet, tex Umeå, Lund och Sedan 1966 har 60 Göteborg. avhandlingar fram, och sedan 80-talets har i 5-6 lagts början genomsnitt avhandlingar presenterats per år.

Enheternas har stor i alla fråforskningsledare självständighet gor som rör enhetens forskning. Driftmedlen är kopplade till så att enheterna får resurser i tidigare produktion förhållande till produktionen föregående år. Fördelningen sker med till ett där produktionen hänsyn slags poängsystem, i olika avseenden. är enkel poängsätts Principen mycket ju fler desto mer det året. poäng, pengar följande

Tabell 3. Resursemas (Mkr) olika delar av fördelning på verksamheten, budgetårenl986/87, 1987/88 och 1988/89 (från

95

Hur institutets kostnader fördelades olika på utgiftsposter under verkamhetsåret 1988/89 av tabell framgår 3, som även innehåller jämförelser med de två föregående årens utfall.

Institutets samlade inkomster under till uppgick 1988/89 154,9 Mkr, varav statsanslagen totalt till Mkr uppgick 79,2 (51%), ur Arbetsmiljöfonden av regeringen anvisade medel till 48,7 Mkr ur (31%), Arbetsmiljöfonden sökta och beviljade externa projektmedel till 17,2 Mkr (11%), uppdragsintäcktema till 6,7 Mkr (4%) samt bidraget för information ur fonden för

arbetsmiljöförbättringar till 2,3 Mkr (1,5

%).

Under1988/89 pågick ca 250 de flesta i samarbete projekt, inom institutet eller med universitet och högskolor, yrkesmedicinska kliniker, företagshälsovården m.fl. Mer än 400 skrifter publicerades under samma period.

Arbetsmiljöinstitutet bedriver omfattande av olika utbildning nyckelkategorier i arbetsmiljöarbetet, t ex för företagshälsvårdens personal och av Under skyddsombud. 1988/89 genomfördes sammanlagt drygt 24.000

utbildningsdagar.

Informationsenheten arbetade

inledningsvis mest med traditio-

nella har under

forskningsrapporter men de senaste åren lagt

upp ett program för att till

sprida forskningen en bredare

krets. Detta har bl a skett en genom speciell bilaga i tidningen Arbetarskydd. Institutet den 1 ger sedan juli 1988 ut rapportserierna Arbete och Hälsa, och

Undersöknings- Utbildningsrapporter. Vidare arbetar man med för

underlag föreskrifter och insatser

standardiseringsarbeten, för att föra

över metoder och teknik till FHV, yrkesmedicinska kliniker,

produktionspalnerare m fl. Också en ökad satsning på konferenser, utbildning,

läromedelsframställning

m m kan märkas.

96

Institutet samarbetar med inom några systerorganisationer och USA. Institutet medverkar också i olika Europa internationella metod- och standardiseringsgrupper samt WHOs IARC. Ett samarbete har cancerforskningscentral inletts med NIOSH i USA för att ta fram kriteriedokument om kemiska ämnen.

Biblioteket som har 10 anställda är ett s k anvisningsbibliotek, vilket innebär att det är att hålla en viss bredd. skyldigt Biblioteket också ASS, YI och andra i landet. betjänar är förhållandevis bred men Tidskriftsprenumerationen kan inte täcka in alla relevanta delområden. naturligtvis

- - Biblioteket hade också en databas ARAMIS tidigare tillsammans med naturvårdsverket (SNV) och ALC, som innehöll allt som hade inom dessa tre publicerats men det har nu för institutets del forskningsorganisationer, lösts Nu är i stället denna del i KIs MIC som upp. integrerad är över hela världen. tillgänglig

Forskningsprofil Den som finns och inom tid gäller kompetens idag överskådlig de vetenskapliga ämnesområdena:

* psykologi * fysiologi * kemi * medicin * teknik * toxikologi

De olika är indelade efter dessa kompetenforskningsblocken sområden.

97

bedrivs inom olika prioriterade problemom- Forskningen råden, vilka i huvudsak har varit aktuella sedan 1983. De prioriterade forskningsområdena är belastningssjukdomar; ny teknik; genetiska skador, forsterskador och lungsjukdomar; cancer; hudsjukdomar; eletromagnetiska riskfaktorer; elimination och utöver dessa redovisas olycksfall; prevention. forskningen även inom områdena kemiska och samt fysikaliska hälsorisker. mikrobiologiska

Hur institutet fördelar resurserna över dessa prioriterade områden kan utläsas ur tabell 4, som väl speglar vad som redan

Tabell 5. av direkta (Mkr) på Fördelning forskningskostnader områden 1986/87, 1987/88 och 1988/89 (från prioriterade

4-10-0785 Arbetslivsforskning

98

har i samband med tidigare sagts Arbetsmiljöfondens till institutet. har fast projektanslag Arbetsmiljöinstitutet en inriktning och uppvisar tendenser till ej några tydliga större omorienteringar.

Under budgetåret 1989/90 har från på tydliga anvisningar regeringen tillkommit tre områden: God nyaprioriterade 1) arbetsmiljö för God för äldre och ungdomar, 2) arbetsmiljö 3) sjukvårdens arbetsmiljö.

Institutets att olika personalsammansättning gör problem borde kunna kan En angripas tvärvetenskapligt. närmare granskning av projekten vid Arbetsmiljlinstitutet tyder emellertid att sådana samarbeten allt relativt på trots är få, och sträcker bara i de lite sig undantagsfall över mer väsenskilda I detta avseende har inte disciplingränsema. Arbetsmiljöinstitutet lyckats bättre än vad man har vid gjort ALC.

Överväganden

4. och

förslag

Utredningens förslag koncentreras till frågor rörande Arbetsmarknadsdepartementets omedelbara ansvarsområde, Arbetsmiljöfondens övergripande roll som

prioriteringsorgan

och finansiär samt som behandlar frågor primärt Arbetsmiljöinstitutet och Arbetslivscentrum. I med enlighet direktivet läggs förslagen inom den ekonomiska ram som för närvarande gäller, varför de kort sikt på främst innebär omprioriteringar samt förändringar i nuvarande systems organisation. vill dock Utredningen inledningsvis, lägga fram några övergripande synpunkter och överväganden, som bakgrund till och ett stöd för de mer beskrivna detaljerade åtgärder som därefter föreslås.

99

använder i likhet med direktiven begreppet ar- Utredningen som ett för arbetsvetenskaplig betslivsforskning samlingsnamn forskning, arbetsmiljöforskning, arbetsmedicinsk forskning m.m.

4.1 Övergripande slutsatser

Vad den ekonomin har arbetslivsforskgäller övergripande haft en real tillväxt sedan mitten av l970-talet. Detta ningen även av och information till förvärvsarbegäller utbildning tande. Som av avsnitt den reala voframgått tidigare hänger till största delen samman med ökningen av lymökningen Under de senaste åren har Arbetsmiljöfondens satsningar. också ökat från andra sektorsorgan, främst engagemanget STU.

Att också i fasta förmått bevara el- Arbetsmiljöfonden priser ler t o m öka sina FoU-insatser har främst berott att den på ökade via arbetarskyddsavgiften tillfört fonsysselsättningen den reala samt på stabila finansiella intäckter inkomstökningar från av medel för andra ändamål än FoU och förvaltningen på strategiskt riktiga fondavsättningar.

om arbetslivet i vid samt de sätt vilka Kunskaper mening, på dessa och har en avgörande betydelse för sprids tillämpas, samhällets Ett i vidaste mening arvälfärdsutveckling. gott betsliv där människor tillfredställelse, mot upplever skyddas hälsorisker och och stimuleras att förslitning, olycksfall göra arbetsinsatser är ett medel för att uppnå engagerade strategiskt en rad prioriterade samhällsmål. Möjligheterna att förverkliga en rad centrala hälso-, närings-, rätts-, arbetsmarknads-, social- och ekonomiskt ambitioner är till stora delar politiska beroende av hur väl vi åstadkomma detta goda arbetslyckas

100

liv, samt ett väl mellan fungerande samspel människor, teknooch ekonomi. logi

Jämfört med de sammantagna resurser som satsas på produktoch FoU är insatsen för arbetslivsforskproduktionsteknisk ningen blygsam. I stort är av arbetsvillkoren och utvecklingen arbetslivet beoende av den kommersiellt inriktade tekniska utvecklingen. Det är mycket tillfredställande att som organ Styrelsen för teknisk utveckling (STU), Byggforskningsrådet m fl stödjer FoU i till (BFR) arbetsvetenskaplig anslutning sina ordinarie l kvarstår dock kunskapsdomäner. grunden obalansen mellan de båda av FoU. typema

finner det motiverat att Utredningen kunskapsutvecklingen på detta område sikt ges ett ännu större ekonomiskt på utrymme samt att de tillämpningsinriktade grenarna förs närmre den tekniska forskningen. En rimlig är att de arbetsutveckling och i finansierad arbetsmiljörelaterade inslagen offentligt teknisk FoU ökar, både som ett till och i komplement samarbete med insatser. Arbetsmiljöfondens

Kostnaderna för utebliven a att människors produktion p g kapacitet och inte tas tillvara är naturliga vilja givetvis omöjliga att kvantifiera. Allt talar dock för att det handlar om betydande Vad kostnader som mer kan belopp. gäller tydligt med villkoren i arbetslivet det dock att dra förknippas går en del slutsatser. En av det svenska frånvaro minskning genomsnittet med en dag skulle reducera samhällets kostnader ca l Mdr kr årligen.

En annan är hur väl olika delområden aspekt på resursfrågan är företräddda inom den basfinansierade universitets- och högskoleforskningen, d v s hur stor andel av fakultetsanslagen som går till arbetslivsrelaterad främst i form av forskning,

101

forskartjänster. Samma analys kan göras av forskningsrådens tjänsteprogram.

En som låtit visar bl a kartläggning utredningen genomföra att ett fåtal är formulerade inom kunskapsdoprofessurer mäner som berör människors villkor och förhållanprimärt den i arbetslivet. omvandlingar av Indragningar respektive i samband med har under senare år professurer återtillsättning som i en för området Vidare är regel gått ogynnsam riktning. av de som finns över arbetslivets fördelningen professurer skev. Flertalet många forskningsområden alltjämt tjänster den akademiska historiska utvecklingen på området speglar att de till inom medicin, fysiogenom anknyter baskunskaper kemi samt mät- och eliminationstekniskt orienterad arlogi, finner det främst motiverat att betsmiljöteknik. Utredningen de och forbeteendevetenskapliga arbetspsykologiska högre skartjänstema utökas. Vid varje större högskola bör enligt utfinnas med denna huvudinredningens mening, professurer riktning.

Vad universitetens och mellan- och dokgäller högskolornas torandtjänster har endast ett fåtal en arbetslivsinrikttydlig Detta såväl basfinansierade som forskning. gäller tjänster tjänster. Bristen är särskilt ningsrådens på doktorandtjänster problematiskt med tanke behoven av på långsiktig förnyelse och en breddning av rekryteringsbasen. Bristen på fasta resurser för denna vid universitet och högskolor kan forskning också illustreras med enkätsvaren. Av denna framgår bl a att enast ett fåtal var fakultetsfinansierade och hade en fast tjänst vid universitetet eller kanske flertalet högskolan. Många, (professorema bedriver dessutom sin arbetslivsundantagna), vid sidan om den ordinarie inte sällan unforskning tjänsten, der med stöd av extema tjänstledighet projektanslag.

102

konstaterar att är Utredningen sammanfattningsvis arbetslivet, ett svagt tema i den basfinansierade universitets- och högskoleforskningen. Rekryterings- och karriärtjänster saknas nästan helt. är i försumbara. Forskningsrådens bidrag sammanhanget Mot den är det inte svårt att finna bakgrunden tunga argument för att förstärka resurserna för arbetslivsvetenskaplig FoU. Detta bör ske på flera olika samverkande sätt. Utredningen anser att mångfalden när det gäller initiering, finansiering och genomförande av arbetslivsforskning bör stimuleras Inte minst ur är det ytterligare. volymsynpunkt gynnfler aktörer samt om gör stora och nya insatser på området.

Sektorsforskningen syftar till att lösa viktiga samhällsproblem. Så som alla samhällets är gott problem emellertid sammansatta och kräver följdaktligen en mångsidig problemlösningsstrategi. I ett forskningsperspektiv är arbetslivets närmast tvärsektoriella . För närvarande problem dock inte detta faktum i avspeglar sig tillräckligt mycket arbetslivsforskningens organisation, övergripande prioriteringar och med andra samhällssektorers FoU samspel

Ett för detta är den förhärskande bristen uttryck problem på tvärvetenskapligt samarbete, särskilt över gränsen mellan tekniska och

humanistisk-samhällsvetenskapliga discipliner.

Denna brist även vid institutioner till föreligger som syftar att åstadkomma sådan samverkan. Både Arbetslivscentrum och Arbetsmiljöinstitutet är institut där denna strävan i exempel på riktning mot tvärvetenskapligt sammarbete inte i enfullföljts lighet med ursprungliga intentioner. Orsakerna till detta förhållande är ambitioner i denna många. Forskningspolitiska har dock inte saknats. har de riktning Däremot forsknings - ekonomiska och politiska styrrnedlen organisatoriska inte kunnat effektivt för utnyttjats tillräckligt att uppnå en ökad samverkan mellan discipliner på arbetslivsforskningens om-

103

råde. Den senaste forskningspolitiska propositionen är mycket beträffande samverkan mellan olika teknologiska deltydlig områden och den presenterar en rad förslag, som bl a inkluderar olika incitament för en sådan samverkan. Utredningen finner det att en framåtsyftande behandling utifrån angeläget utgångspunkter återfinns i nästa arbetslivsforskningamas proposition, utifrån den analys och de forskningspolitiska som bl a i denna utredning. förslaga presenteras

4.1.1 Arbetslivets forskningsresurser

Nedanstående övergripande förslag utgör en sammanfattning av hittills anförda synpunkter och slutsatser. Förslag som mera avser i det specifikt Arbetsmiljöfonden preciseras föjande förslagsavsnittet.

Utredningen föreslår att arbetslivsforskningens samlade sektoriella resurser på sikt förstärks, genom att man stimulerar olika forskningsfinansiärer såsom STU, Byggforskningsrådet och forskningsråden till ökade insatser på området liksom till ett ökat samarbete med Arbetsmiljöfonden.

att Arbetsmiljöfondens finansieringsystem bibehålls samtidigt som fonden,inom ramen för den nya instruktion som föreslås i ett senare avsnitt, erhåller större befogenheter att på 3årsbasis prioritera mellan FoU och övriga utgiftsposter, liksom att en ökande andel av en framtida tillväxt av fondens medel kan till FoU gå

Arbetslivsforskningens ställning och rekryteringsbas vid universitet och högskolor måste kraftigt förstärkas, både på kort och lång sikt. Utredningen föreslår att detta sker längs olika vägar. Regeringen bör överväga följande övergripande förslag.

104

o att Arbetsmiljöfonden åläggs upprätta en särskild plan (insatsområde) för vid universitet och långsiktiga satsningar högskolor. I syfte att stimulera fonden till långsiktigt engagebör särskilt och mang lyckade strategiskt riktiga satsningar kunna av och tas om hand inom ramen för universitelyftas tets/högskolans basbudget. I normalfallet bör Arbetsmiljöfondens stöd vid långsiktiga universitets-/högskoleinstitutioner inte sträcka än tre d v s 9 år. På sig längre planperioder, högst vissa områden framstår det som att rimligt Arbetsmiljöfondens medel används för ännu längre satsningar genom att medel specialdestineras för sådana ändamål.

- Som ett led i en offensiv och viktigt långsiktig satsning på arbetslivsforskningen vid universitet och bör högskolor till och inom tillgången professurer forskarassistenttjänster området ses över. Sådana saknas i första hand inom tjänster det området vid humanistiskt-samhällsvetenskapliga universiteten i Umeå, och Lund, samt mer Uppsala, Göteborg vid de tekniska generellt högskolornas produktionstekniskt och inriktade institutionerna. Beträffande de datavetenskapligt senare bör inrättandet av orienterade humanvetenskapligt tjänster övervägas. Vid de tekniska högskolorna har de arbetsvenskapliga /arbetsmiljötekniska tjänsterna som en regel primär inriktning mot kemiska, fysikaliska och ergonomiska problemområden. Inrättandet av bör sålunda nya tjänster ges en annan inriktning. Idag är behoven störst beträffande frågor som rör mellan teknik och metoder för samspelet ny nya framställning av varor och tjänster samt arbetsinnehåll, arbetsorganisation och lärande/kompetensutveckling.

Enligt utredningens måste ett lO-tal sådana inmening tjänster sättas under den kommande för att förstärka tioårsperioden den mer grundläggande kunskapsutvecklingen området. på Det särskilda som fram föreslås för program längre

105

Arbetsmiljöfondens vidkommande bör kunna utgöra en inledning på en sådan utveckling.

Utredningen förordar att långsiktiga strategiska överenskommelser sker mellan Arbetsmiljöfonden och olilka universitet, samt att det i forskningspropositionema övervägs om tjänsterna fortsättningsvis skall kunna ingå i den ordinarie högskolefinansieringen. I detta kan det även vara sammanhang aktuellt att medel och specialdefinieras från fondens särskiljs till med speciell arbetsanslag långsiktiga högskolesatsningar livsinriktning.

- av forskare till arbetslivsområdet är Rekrytering nya avgörande både för områdets och för en av förnyelse fördjupning i första hand befintliga kunskaper. Rekryteringstjänster, och är den naforskningsassistenttjänster doktorandtjänster, och i avseenden bästa till en forskarturliga många ingången karriär. Idag saknas nästan helt doktorandtjänster inom området, som inrättandet av samtidigt tidsbegränsade assistenttjänster har försvårats a unversitetens restriktioner p g skärpta avseende sådana Mot denna föanställningsforrner. bakgrund reslår utredningen att ett IO-tal ordinarie doktorandtjänster inrättas under kommande tioårsperiod. Dessa bör ges samma inriktning som de seniorforskartjänster som föreslås under föregående Dessutom bör i ökande punkt. Arbetsmiljöfonden utsträckning kunna inrätta doktorandtjänster i med egna linje fondens egna prioriteringar.

4.1.2 Sektoriell FoU och

universitet/högskolor

Integreringen mellan och den basfinansiesektorsforskningen rade vid universitet och kännetecknas forskningen högskolor av en rad brister. Problemen beror delvis oklarheter och på brist på tydliga beträffande inrätprinciper kostnadstäckning,

106

tande av sektoriellt finansierade vilka avtalsformer tjänster som är möjliga, mm. Sektorsorganen är av skäl naturliga tveksamma att långsiktigt binda upp stora resurser vilket skulle begränsa det egna utrymmet för och prioritering styrning. För är det arbetslivsforskningens utveckling samtidigt att en samverkan kan utomordentligt väsentligt långsiktig utvecklas.

I krav regeringens forskningspolitiska proposition uttrycks på ökad och stöd till universitet och långsiktighet vidgat högskolor från sida. ställer bakom sektorsorganens Utredningen sig en sådan under att detta inriktning förutsättning långsiktigt kan stärka Ett arbetslivforskningens ställning. vidgat engagemang vid universitet och högskolor måste emellertid bygga på en i intresse liksom ömsesidighet på för alla parter godtagbara former.

4.1.3 Arbetslivsfrågornas ställning vid högskolan

Det är av central för betydelse ett kunskapsområdes utveckling som vetenskap liksom för dess betydelse för samhällsutvecklingen att det förmår attrahera nya forskare samt att dess kunskaper förs in i olika utbildningssammanhang. Idag är emellertid de i arbetslivsvetenskapliga inslagen utbildningen av med avseende arbetslivets nyckelgrupper på utveckling ,dvs tekniker, ekonomer, personaladministratörer och utbildare, ytterst begränsade. För gymnasieekonomers och gymnasieingenjörers vidkommande saknas de helt. Detsamma i gäller grundutbildningen av som läkare, yrkesgrupper sjuksköterskor, psykologer och socionomer.

Även av forskarstuderande med rekryteringen inriktning mot arbetslivets problem har stagnerat. Skälen till detta är säkert många och sammansatta. Den intensiva debatt och det stora re-

107

fonnintresse som under 1970-talet arbetslivs och arpräglade och som bl a i betsmiljöområdena tog sig uttryck lagreforrner, inrättandet av Arbetarskyddsfonden och Arbetslivscentrum, inrättandet av nya proffesurer o s v har idag fått ge vika för andra samhällsfrågor. angelägna

En slutsats är att 1970-talets inte resulterade i en uppsving stabil och ämnesintegrerad infrastruktur för artillräckligt varken vid universitetens fakulteter eller betslivsforskning, vid de tekniska arbetsvetenskapliga institutioner. högskolornas Koncentrationen av avsevärda resurser till två stora institutioner har inte heller haft en stimulerande effekt för tillräckligt att ett sätt återväxten av forpå avgörande garantera yngre skare inom området. ställning inom uni- Arbetslivsfrågomas versitens och högskolornas yrkesinriktade utbildningsväsende liksom en av hur denna sikt borde förstärkas, ligger analys på utanför och kommer istället att utredningens uppdrag behandlas i betänkande. Arbetsmiljökommissionens

anser likväl att kunskapsområdets utveckling och Utredningen förgrening ut i samhällets beslutsprofördjupning respektive cesser är relaterade till det utbyte som råder mellan forskning och som för övrigt gäller alla akademiska utbildning, något Inte desto mindre förtjänar det att påpekas kunskapsområden. att arbetslivs- och fortfarande i stor arbetsmiljöperspektiven utsträckning står utanför systemet för akademisk grundutbildtrots ett realt nettotillskott av främst sektorsmedel ning årligt till områdets FoU sedan mitten av l970-talet.

Om olika fick större arbetslivsfrågorna genom åtgärder gei akademiska liksom i omfattande nomslag yrkesutbildningar skulle flera effekter erhållas påbyggnadsutbildningar positiva för vidkommande: arbetslivsforskningens

108

l. Forskar- och lärarrekryteringen till området skulle stärkas kvantitativt. Området skulle vinna i status och atdärigenom trahera en större andel av de studerande.

2. val av och Arbetslivsforskningens problem angreppssätt skulle harrnoniera med arbetslivets behov av problemorienterade kunskaper liksom med hur dessa behov förändras i takt med samhällets och vilken huvudsak näringslivets utveckling, av andra faktorer. Detta nära samband saknas vilstyrs idag, ket bl a annat avspeglas i en tendens till beträfeftersläpning fande vilka fenomen i som studeras. arbets-/näringslivet Härigenom skulle relevans förstärkas. arbetslivsforskningens

3. Som en följd av ovanstående skulle chanserna öka förslag, att arbetslivsforskningens resultat når välutbildade nyckelgrupper

4.1.4 Arbetsmarknadsepartementets roll

Flera av de som för problem gäller arbetslivsforskningen med brist för sammanhänger på övergripande prioriteringar hela fältet, i arbetslivs- och på långsiktig forskningspolitik arbetsmiljöfrågor samt på samordning med universitets- och högskoleväsendet.

Utredningen anser därför att departemetet i framtiden bör ges en mer framträdande roll när det av argäller utvecklingen i ett betslivsforskningen långsiktig perspektiv.

I att stärka syftet arbetslivsforskningens forskningspolitiska roll föreslår vidare att utredningen Arbetsmarknadsdepartementes resurser för av forskhandläggning frågor, som rör och ning, utveckling utbildning på arbetslivs-, arbetsmark-

109

nads- och det arbetsrättsliga omrâdet, förstärks. Härigenom ökar departementets förutsättningar

att bereda i den forskningspolitiska forskningsfrâgor behandla sektorsinstitutens anslagsframställningar processen, samt Arbetsmiljöfondens verksamhetsplaner

att vara till fonden och instituten, sakkunnig diskussionspart vara i de olika representerad styrelserna

att verka för med samordning Utbildningsdeparte-

mentet/UHÄ, och

övriga departements forskningsenheter Statsrådsberedningen

att mera omfattande kontakter med forskarsamhällets upprätta och akademier, samt organistaioner

att upprätta aktiva kontakter med arbetsmarknadens parter.

Genomförandet av flera av utredningens förslag rörande och instituten är i viss mån beroende av att Arbetsmiljöfonden dessa får en mera framträdande i frågor plats departementsorganisationen.

110

4.1.5

Sammanfattning

Utredningen konstaterar att arbetslivet är ett tema i den svagt basfinansierade universitets och

högskoleforskningen.

Utredningen föreslår därför

att samlade sektoriella arbetslivforskningen resurser på sikt förstärks genom

att olika forskningsfinansiärer såsom STU, Byggforskningsrådet och stimuleras till forskningsråden ökade insatser på området tillsammans med Arbetsmiljöfonden

att nuvarande Arbetsmiljöfondens finansieringssystem bibehålls som fonden inom samtidigt ramen för en ny instruktion erhåller ökade att treårsbasis befogenheter på prioritera mellan FoU och annan verksamhet.

Utredningen anser att det är en för avgörande fråga arbetslivsforskningens kvantitativa och kvalitativa att ett utveckling väl fungerande kan komma till med samspel stånd universiteten och högskolorna. Den bör långsiktiga strategin vara att den av gren sektorsforskningen som arbetslivsforskningen representerar kan utvecklas i harmoni med de omfattande resurser som finns vid högskolorna. Denna samverkan är av vitalt intresse, såväl för att åstadkomma en

kvalitetsutveckling

av för dess resultat

arbetslivsforskningen, som att kan

nämnare knytas till

högskoleutbildningen.

Utredningen föreslår därför

att Arbetsmiljöfonden att åläggs upprätta en särskild plan för långsiktiga och vid universitet och strategiska satsningar högskolor,

att dessa i skall sträcka över långsiktiga satsningar princip sig tre planperioder, d v s 9 år, och i enstaka fall ännu längre,

att kan av Arbetsmiljöfondens långsiktiga satsningar lyftas successivt att det bereds i den oridinarie genom utrymme högskolefinansieringen eller genom att särskilda medel specialdestineras och särskiljs ur Arbetsmiljöfonden för mera permanenta högskolesatsningar, samt

att dessa i samband med utarbetanfrågor prövas fortlöpande det av de återkommande forskningspolitiska propositionema.

föreslår inom ramen för en långsiktig plan Utredningen

att det kommer till stånd ett ökat antal forskprofessurer, samt med arbetslivsinriktning, ningstjänster doktorandtjänster främst inom det området. Sammantaget beteendevetenskapliga föreslås ca 10 och seniora nya professurer forskartjänster under den närmsta samt ca 10 dokto- 10-årsperioden, randtjänster.

föreslår till sist Utredningen

att resurser för handläggning arbetsmarknadsdepartementets av forskningsfrägor förstärks i syfte att bevaka övergripande frågor av vitalt intresse för arbetslivsforskningens långsiktiga utveckling.

4.2 Arbetsmiljöfonden

Arbetsmiljöfonden har som omnämnts i det föregående fyra huvudsakliga arbetsuppgifter

finansiär och programorgan för FoU och utbildning/infonnation - medelsförvaltare informationsspridare och inforrnationsförrnedlare - huvudman för egna program och projekt.

Utredningen anser att fondens inriktning och arbetsformer bör en delvis annorlunda inför framtiden. De ges utformning olika har sammanfallande bidragsformema långsiktigt syften, d v s att utvinna och i överföra tillämpning kunskaper för ett bättre arbetsliv. Med nu kan fonden gällande ordning emellertid inte besluta över sina medel inom ramen för en sammahållen och uppföljnings- redovisningsbar prioritering.

Utredningen anser att och Arbetsmiljöfondens kompetens- ansvarsområde bör fastställas i ny ordning och att detta bör gälla för fondens samtliga uppgifter. Samtidigt anser utredningen att merparten av de olika av som

typerna bidrag idag

utgår från fonden bör kvar under dess eftersom ligga ansvar kunskap, och

kunskapsspridning förändring utgör viktiga led i

samma process och därför bör samordnas inom ramen för samma strategiska planering.

När det i anvisade gäller regeringsbeslut medel till Arbetsmiljöinstitutet, respektive Arbetslivscentrum är frågan något mer emellertid komplicerad. Utredningen anser att även dessa medel bör prövas gentemot fondens övriga priorioch i större i teringar utsträckning än idag sökas konkurrens med andra sökande.

113

föreslår Utredningen

att mera fastställer Arbetsmiljöfondens regeringen entydigt och ansvarsområde så att fonden, dels får ett kompetens ansvar att svensk arbetlivstydligt övergripande följa dels får ett för samtliga medel forskning, uppföljningsansvar som fonden förvaltar och fördelar.

att Arbetslivscentrums an- Arbetsmiljöinstitutets respektive till remitteras till Arbetsslagsframställningar regeringen för och ett sätt och vid miljöfonden granskning yttrande, på en som det för fonden att synpunktidpunkt, gör möjligt avge ter inför regeringens beslut.

Dessa bildar och ramförutsättningar för förslag utgångspunkt de följande förslagskapitlen gällande Arbetsmiljöfonden.

4.2.1 Fondens och kansli styrelse, ledning

Som redan har framhållits är fondens instruktion liksom huvuddragen i dess organisation fortfarande anpassade till de ursprungliga uppgifter fonden fick vid starten för snart 20 år sedan. karaktär och har emellertid för- Uppgiftemas omfång ändrats avsevärt under de gångna åren. Utredningen anser därför att mellan och kansliets ledrollfördelningen styrelsen ning och handläggare liksom beslutsordningen bör anpassas till de uppgifter fonden har idag.

förordar en som betonar styrelsens Utredningen utveckling roll beträffande och övergripande prioriteringar långsiktiga samt beslut, och som följdaktligen nedtonar principiella styrelsens i rutinärenden och enskilda biengagemang löpande I med samma strävan bör kansliet och dragsärenden. enlighet

dess ökade att fatta beslut och ledning ges befogenheter ta initiativ inom ramen för styrelsens prioriteringsramar.

En sådan av ansvar och till omfördelning befogenheter syftar att stärka till och styrelsens möjligheter långsiktig strategisk planering, baserad och på översiktliga behovsprövande prioriteringsdokument. Utredningen anser att en del problem när det

gäller arbetslivs-/miljöforskningens organisation, status,

kvalitet och relevans samman med bristen hänger på långsiktiga beslut och ett konsekvent genomfört övergripande ansvar.

Samtidigt som det rådande försvårar systemet styrelsens långsiktiga prioriteringar begränsar det kansliets utrymme för initiativ, och till koncentration ledning förmåga på väsentliga frågor. Översikter beträffande och kunskapslägen kunskapsbehov liksom inte heller i utvärderingar ingår regelmässigt de En del prioriteringsunderlag som upprättas. avsevärd av kansliets i handläggarresurser tas istället anspråk för beredning av enskilda bidragsärenden inför beslut. styrelsens

Utredningen drar därför slutsatsen att varken eller styrelsen kansliorganisationen idag har de roller och ansvarsområden som är i förhållande till fondens de optimala syften, samt att var för saknar de instrument dessa roller sig som krävs för och ansvarsområden. till att kor- Utredningens förslag syftar detta förhållande. rigera

Den nu instruktionen och gällande arbetsordningen är som redan framhållits utformade med i fondens första utgångspunkt grunddokument (prop 1971:22). Denna i korthet ut gick på att

fondens verksamhet skulle av en styras partssammansatt styrelse med att fördela medel och huvudsaklig uppgift att

- skulle styrelsen biträdas av ett kansli som skulle ledas av en

115

kvaliñcerad föreståndare och där administrationen skulle utformas efter mönster av de statliga forskningsråden.

I termer av och kom dessa utansvarsfördelning beslutsgång att först resultera i en Organisationsform där gångspunkter hade att besluta i alla utom i de där styrelsen frågor beslutsrätten i särskild hade till lägre nivå. ordning delegerats Ordföranden var både reell och fonnell chef för fonden, medan kansliet främst utgjorde ett serviceorgan åt styrelsen.

som den beskrivits medförde dock att Utvecklingen, ovan, vissa så För närvarande gäller ändringar småningom gjordes. att beslutar i alla nya bidragsärenden, över 500 000 styrelsen kr samt i alla beslutar också i alla avslagsärenden. Styrelsen ärenden som av fondens medel liksom gäller användningen beträffande fondens Vidare beslutar långsiktiga program. styrelsen om av vissa samt besvarar alla retillsättning tjänster misser och skrivelser till I vissa fall har styreldepartementet. sen i realiteten beslutsrätt till direktören vad gäller delegerat beslut som fattas inom program, inforrnationsärenden samt vissa administrativa ärenden. Inom vissa ramar kan direktören sin beslutsrätt vidare. 1981 ändrades kanslichefens delegera titel till direktör och han är sedan dess i realiteten också fondens chef. Direktörens är dock oreglerade och befogenheter oklara i vissa avseenden.

Trots de kvarstår de grundläggenomförda förändringarna från 1971, och med dessa också de grunläggande dragen Därför bör ordförandens gande problemen. styrelsens, direktörens och roll samt myndighetens, kansliorganisationens fondens och beslutsordning ytterligare organisation övervägas.

Den huvudsakliga strävan bör vara att vidga styrelsearbetets för och utrymme policyfrågor (planering, utvärdering pro-

116

gramsatsningar samt ärenden i av större övrigt principiell och betydelse) begränsa dess engagemang i enskilda projektärenden av karaktär. Detta torde löpande också gynna kansliets arbete, där beredningen av projektärenden idag tenderar att tränga undan andra frågor.

Vad beträffar fondens föreslår den styrelse utredningen att behåller sin nuvarande och sammansättning mandatfördelning

bibehåll.Fondstyre1sens övergripande uppgifter bör främst

vara att fatta beslut i och vari principiella strategiska frågor, bl a inkluderas

fastställande av och treårig verksamhetsplan budget beslut om ramprogram ,deras och

inriktning resurser

bidragsärenden av principiell betydelse - större administrativa frågor, t ex rörande organisation tillsättning av vissa tjänster bidragsnormer och principer tillsättning av programstyrelser frågor som hänskjuts tills styrelsen från den verkställande ledningen

Beträffande den verkställande d v s ledningen, direktören, föreslås gälla

att han inom de ramar som har och styrelsen anger ansvar befogenhet att fatta beslut samt rätt att denna äger delegera beslutsrätt till den eller de han finner lämpligt

att han är att skyldig fortlöpande hålla styrelsen underrättad om aktuella ärenden samt om sina beslut

117

att han för sådana beslut till som kan förutses ha upp styrelsen eller få konsekvenser eller innebära större principiella ekononomiska åtaganden.

Som en detta av att styrelsens ansvar i bl a markering, på sätt, och frågor är meningsprincipiella, strategiska långsiktiga och bör den verkställande och kansliet verkningsfull ledningen dessutom ett och ansvar vad avser ges preciserat vidgat upprättande av för beslut. Kansliets nuvarande underlag styrelsens beredningar av enskilda bidragsärenden bör förskjutas mot framtagande av Översikter, prioriteringsgrundande dokument, utvärderingar av genomförda planer och program, programverksamhetsförslag o s v. budgeterade

Det bör fondens verkställande ledning åligga

att till fram treåriga verksamhetsförslag för styrelsen lägga alla och som hör till fondens anåtaganden bidragsområden svars- och kompetensområde

att framställa dessa planförslag i programbudgeterad form, så att de anger hur planen ska finansieras, hur den kan fördelas över fondens huvudområden, hur medlen bör styras mot särskilda och samt hur fondens verksamprogram projekt egen och finansieras hetsdisponeras

att till hur och ge förslag programstyrelser programorganisationer bör inrättas

att att alla institutionella och ombesörja program, satsningar flertalet större projekt regelmässigt utvärderas, dels ifråga om vetenskaplig kvalitet, dels ifråga om relevans för aktuellt tillämpningsfält/problemområde

118

att kontinuerligt svara för att kansliets och organisation arbetsförhållanden motsvarar vad som krävs för att genomföra föreslagna planer, och

att därvid särskilt vikt vid lägga stor personalens kompetensutveckling och andra förutsättningar som krävs för att kunna den ska kunna göra engagerade arbetsinsatser, samt

att när så är föreslå befogat, styrelsen ändringar avseende organisation, personal och arbetsuppgifter.

4.2.2 Ett råd vid vetenskapligt Arbetsmiljöfonden

Arbetsmiljöfonden saknar råd eller vetenskapligt nämnd. Redan vid fondens bildande man ifrån utgick att flertalet projekt skulle komma att karaktäriseras av kombinationer av vetenskapliga och den situationen tillämpade syften. I bedömdes en vid sidan vetenskaplig nämnd av styrelsen som ohanterligt. Istället bestämdes att skulle projektärenden bedömas vetenskapligt i

kansliberedningen, dels genom att kansliets handläg-

gare i huvudsak skulle bestå av vetenskapligt meriterade personer, dels att skulle genom handläggarna komplettera den egna med

bedömningen utlåtanden från externa experter som

anlitades för inkomna vetenskaplig granskning av ansökningar. I realiteten har denna modell också vid tillämpats kansliets hantering av Däremot det inte

projektansökningar. är

helt klart vad som i denna har och fråga gällt gäller beträffande programmens Fonden medelsbeviljande. utövar dessutom inte motsvarande kvalitets- eller relevanskontroll beträffande andelen av till Arbetslivscentrum bidragen och Arbetsmiljöinstitutet.

Prövning av projektens relevans för åsyftat

tillämpningsfält

eller problemområde utövas på två sätt, dels i

beredningsför-

119

farandet att som remitteras till genom ansökningarna regel närmast berörda (förbundsnivån), dels arbetsmarknadsparter och av och samhällets slutligen huvudorganisationemas representanter i fondens styrelse.

kan variera relativt beroende på Prövningsförfarandet mycket om det avser eller utbildnings/inforrnationsproforskningsjekt.

anser att för vetenskaplig granskning Utredningen systemet och av om medel för forsknings- eller prövning ansökningar bör Det är t ex

utbildnings-linformationsprojekt preciseras.

oklart vilka som eller vilken som ska tillregler gäller praxis vid val av Dessutom är det ofta svårt ämpas remisspersoner. att få utsända remisser, bl a beroende på att respons på granskarna inte har tid. Försenade eller uteblivna remissvar utgör en för såväl kansliet som för de sökande eftersom belastning i remiskan ge till de väntan på upphov kraftig tidsspillan nya Det händer också att remittering bedöms svar. vetenskaplig hos behar engagerat som om ett stöd nännast onödig projekt rörda intressenter.

När det hur sköts i dessa avseenden är gäller programmen förhållandena än mer diffusa och oreglerade.

I ett litet land som måste man vidare kalkylera med Sverige risken vid som det den typ för av bedömningar jävsproblem är om. Rådande att inlämna ansökningar på fråga praxis, svenska, också sökandet efter icke jäviga specialistbegränsar bedömmare till de nordiska länderna. En lösning kompetenta vore att kräva eventuellt tillhandasammandrag på engelska, hålla medel för Å andra sidan är det tveksamt översättningar. om ett internationellt remitterande av löpande kansliärenden kan snabbt och samt om det är fungera tillräckligt smidigt, att mobilisera incitament för att stimulera möjligt tillräckliga

120

internationella forskare att medverka i bedömningen av svenska forskningsprojekt.

Bristande kan vetenskaplig bedömning även försvaga underlaget för av ett bedömning projekts praktiska betydelse. Den bedömande forskaren har bl a att hur de granska vetenskapliga intentionerna metodologiskt an till den knyter praktiska verkligheten där finns. Vid val problemet av remissperson bör man därför även från en dennes utgå bedömning av föratt mellan måga analysera kopplingen forskning och praktik.

Med utgångspunkt från detta har resonemang utredningen dragit slutsatsen att nuvarande remitteringsförfarande trots sina brister bör behållas som men att det i vissa grundmodell avseenden måste utvecklas och Det skärpas. är t ex naturligt att stipulera ett minsta antal bedömmare samt att mer regelmässigt knyta ett nät av välmeriterade forskare i övriga nordiska länder till fonden. i Jävsproblematiken måste också varje enskilt fall bli föremål för en noggrann bedömning. Vidare bör man att remittentemas överväga höja ersättning. I gengäld bör sådan endast utbetalas i sin helhet ersättning sedan granskande forskare avvgivit ett och

noggrant fullständigt

svar.

Utredningen anser sålunda att regler och rutiner för granskning av bör vad ansökningar skärpas, främst avser den vetenskapliga bedömningen. Detta förstärkta och mot relevansprövningen bättre balanserade bör i granskningssystem ökande i utsträckning tillämpas program. Möjligen bör fonden till sina program knyta en grupp oberoende kvalificerade forskare som och vetenskaplig gransknings- referensgrupp.

Även om av prövning ansökningar är viktigt, både med avseende kvalitet

på vetenskaplig och för bedömning av förväntad

praktisk nytta, anser utredningen att olika former av utvärde-

121

ringar har större långsiktig betydelse för områdets utveckling och för fondens fortsatta prioriteringar. Härvid bör man skilja mellan två typer av utvärderingar eftersom de leder till separata förslag för fondens vidkommande.

Den ena typen utgörs av särskilt tillsatta utvärderingar av ett antal eller av ett helt t ex i form begränsat projekt program, av ett särskilt eller i form av en utsedd projekt speciellt granskningskommitte. En sådan utvärdering kan antingen begränsas till ren kvalitetsgranskning respektive ensidig analys av resultaten i ett eller, vilket på många tillämpat perspektiv sätt är intressantare, väga samman vetenskapliga och praktiska resultat. Denna typ av utvärderingar kan genomföras relativt snabbt och till rimliga kostnader och kan leverera goda underlag för beställaren.

En annan typ av vetenskaplig utvärdering består i att projektens resultat presenteras och s a s försvaras av forskaren i olika vetenskapliga fora. De närmast liggande är publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter, vilket som inregel nebär att presentationen genomgår en ganska hårdför granskning. Ungefär samma funktion fyller ansökningar om deltai internationella konferenser. anser att gande Utredningen i sådana arbetslivsforskningens representation sammanhang borde vara starkare än vad som är fallet. idag Arbetsmiljöfonden bör därför i ökande utsträckning fästa avseende vid ansökande forskares meriter i detta hänseende eller erbjuda tydliga incitament för att resultat från fondens projekt dessa sätt och i forskarsamhället. på tillkännages prövas

är som var- Arbetslivsforskningen regel tillämpningsinriktad för och primärvetenskapliga grundrapporter populärsammanfattningar ofta och förvänutgör projektens prioriterade tade För att det reflekterande efterslutprodukt. vetenskapligt arbetet ska kunna komma till stånd måste det ofta över skjutas

122

till annan del av arbetstiden, och erhålla stöd från annan finansiär i första hand från närmast liggande forskningsråd. Utredningen anser att detta är en allvarlig brist som fonden skulle kunna att bättre flera till buds avhjälpa genom utnyttja stående medel som är och idag svagt osystematiskt utnyttjade för att ge resultaten från ökat arbetslivsforskningen genomi En särskild för till slag vetenskapssamhället. post bidrag vetenskaplig fördjupning och internationell kan t ex publicering inrättas och i första hand göras för i antillgänglig ansökning slutning till att ett projekt avslutas. Ofta handlar det om att möjliggöra ytterligare några få månaders arbete i skarven mellan större En annan är att reempiriska projekt. möjlighet servera särskilda medel för författande av böcker förenat med möjlighet att erhålla praktisk och ekonomisk vid sökande hjälp efter ett som är berett att boken. förlag publicera Ytterligare en möjlighet är att forskares i premiera tidigare framgångar form av internationell och nationellvetenskaplig produktion vid bedömning av nya ansökningar.

Det ovan ska inte tolkas sagda som att vetenskaplig publicering föreslås ersätta och projektrapporter populärsammanvilka har sin särskilda funktion Det fattningar att fylla. är dock viktigt att konstatera att arbetslivsforskningen - åtrninstone inom vissa områden - är i svagt representerad vetenskapliga spridningskanaler. Det finns också ett klart samband mellan detta förhållande och områdets vid unisvaga ställning versitet och högskolor.

En annan och hur detta aspekt på kvalitetsproblemet granskas och hanteras av vilka teoretiska och gäller bedömningen metodologiska grundvalar som saknas och hindrar därigenom fortsatt I detta behov kunskapsutveckling. någon mån utgör av analys och bedömning sektorsforskningens grundforskningsproblem.

123

En av fondens 400 genomgång drygt beviljade projektbeskunder 1986-89 visar en rivningar perioden betydande svacka vad av resurser för gäller fördelning grundläggande med sikte av och förklarande forskning på utveckling begrepp teorier i att öka förståelsen för observerade fenomen och syfte associationer. slutsats är att ytliga Utredningens Arbetsmiljöfonden bör öka sina vad den av ansträngningar gäller typ forskning, som populärt kallas riktad grundforskning på samma konsekventa sätt som idag görs inom sektoriellt finansierad teknisk och FoU. Fonden bör också ta datavetenskaplig fasta behovet av som större på forskningsansatser anlägger distans till arbetar med och teoproblemen, begreppsbildning bedriver arbetsriutveckling, vetenskapskritiska analyser på livsområdet etc.

För fondens del emellertid också behovet av att nåföreligger gorlunda regelbundet kunna belysa kunskapsläget och forskfrån dessa Ett sätt att åstadningsbehovet utgångspunkter. komma detta är att fram som en särskild lyfta frågan punkt för av vetenskapliga utvärderingar genomförda satsningar. Perspektivet måste dock vidgas till att även omfatta kunskapsutanför fondens insatsområden och kunläget egna primära liksom utanför landets Detta skulle skapsdomäner gränser. kunna ske genom s k, konsensusarbete d v s tillsättande av vetenskapliga kommitteer som osäkra områden får till på uppgift att komma fram till vad man vet och inte vet och därigenom vad man behöver ta reda behöver dock på

Vad kvalitets- och gäller Arbetsmiljöfondens relevansprövföreslår ningssystem utredningen följande:

- Det nuvarande dubbelriktade remitteringsförfarandet behålls som för av grundmodell bedömning bidragsärenden utanför om beslutet ska fattas av den verkprogram,oavsett ställande eller ledningen av styrelsen. Systemet förstärks ge-

124

nom att ett minsta antal bedömare i sakkunniga stipuleras enlighet med styrelsens beslut. bedömare bör i Sakkunniga större utsträckning kunna sökas i de nordiska övriga länderna. Fondens ledning bör söka samarbete med sina motsvarigheter i dessa länder i att åstadkomma ett syfte ömsesidigt samarbete.

Överhuvudtaget

bör bedömas i jävsproblemet noggrant varje enskilt ärende. liksom andra Nya ersättningsforrner/-villkor incitament för att stimulera och motivera medexperternas verkan bör utredas, och utvärderas. prövas

- Motsvarande granskningsregler bör för så gälla program länge inte beslutar om en styrelsen annan ordning. Programformen medger möjlighet att utse kvalificerade forskare till en och vetenskaplig gransknings- referensgrupp, alternativt till en plats i En sådan har programstyrelsen. lösning flera fördelar och bör i samband med beslut om övervägas program.

- större Program, projekt och institutionella bör satsningar regelmässigt utvärderas, dels ifråga om vetenskaplig kvalitet, dels om relevans aktuellt ifråga för tillämpningsfält/ problemområde. Dessa bör utvärderingar genomföras av externa expertkommitteer,. varvid man böreftersträva att kvalitets- och relevanskriterier vägs samman inom ramen för samma utvärdering.

- inom Kunskapsbehoven fondens olika bör problemområden regelbundet analyseras från grundläggande vetenskapliga utgångspunkter.

Fondens kansli bör och utveckla ett mer upprätta nyancerat för

klassificeringssystem, klassning av projektansökningar och

inrapporterade resultat. Det nuvarande bör dock systemet behållas, bl a för att en fortsatt statistik i dessa medge

125

men i olika avseenden och en kategorier, utvidgas utgöra kunskapsbas för fonden och eventuellt för andra intresserade.

Fonden bör även överväga att inrätta särskilda stöd för bidrag till vetenskaplig fördjupning och publicering.

Enligt utredningens bedömning kräver dessa förslag en systematisk och utveckling. Fonden har utan samordning tvekan behov av och kvalificerat stöd i dessa långsiktigt av form för nämnd, med den frågor,dvs någon vetenskaplig roll och de som för befogenheter gäller forskningsrådens beslutsnämnder, snarare skulle än underlätta komplicera fondens arbete.

Därför föreslår istället att fonden tillförs ett utredningen vetenskapligt råd med ansvar för främst rådgivning, och handledning,metodutveckling vetenskaplig utvärdering.

Rådets löpande uppgifter bör i huvudsak bestå i att stödja kansliets arbete avseende och av planering utvärdering FOUverksamheten, sekretariat och stödja programmens finna former för samverkan med styrelser, lämpliga FOUinstitutioner av skilda slag inom och utom högskolan, ge råd i som rör m.m. frågor upprättande kunskapsöversikter

För att ge rådets ledamöter en klar uppfattning ocm sin séroll, sina och sitt ansvar bör rådets roll forrnaliseras. befogenheter I annat fall blir det sannolikt svårt att engagera kvalificerade och redan upptagna personer för en längre tids arbete av denna karaktär.

Utredningen föreslår

att ett råd inrättas vid med vetenskapligt Arbetsmiljöfonden för de FoU-områdena inom fondens representanter viktigaste

126

verksamhetsfält samt för och för Arbetsmiljöinstitutet Arbetslivscentrum (medverkan från andra nordiska länder bör kunna övervägas)

att rådets ledamöter utses av styrelsen och ges mandat för tre år i taget

att rådets roll, ansvar och i befogenheter regleras Arbetsmiljöfondens instruktion

att rådet därvid främst en och ges rådgivande stödjande funktion i kansliets och det planerings- utvärderingsarbete, att stödjer fondens metodutveckling samt att det som fungerar vetenskapligt stöd åt fondens programstyrelser/sekretariat

att fondens verkställande med ledning rådgör rådet beträffande alla till förslag verksamhetsplaner och program som rör FoU innan dess fastställs av eller slutgiltigt ledningen av styrelsen

att styrelsen och den verkställande kan remittera ledningen beslutsärenden till rådet för och synpunkter yttranden

att rådet äger rätt att anmäla och föredra ärenden för egna behandling i styrelsen

att rådet övervakar och vid behov föreslår av de revidering vetenskapliga bedörrmings- och utvärderingssystemen

att rådet tillsammans med kansliet ansvarar för att kunskapsläge och kunskapsbehov beskrivs ur ett regelbundet sammanvägt vetenskapligt och relevansprövande perspektiv

127

att rådet tar initiativ till och för planerar inventeringar av forskningsbehov från mer grundläggande vetenskapliga utgångspunkter.

att rådet som en av sina arbetar huvuduppgifter för att etablera kontakter mellan fonden och universitetens- /högskolornas basfinansierade forskning och utbildning

4.2.3 Ekonomi och ekonomiadministration

Utredningen har inte kunnat genomföra en total ekonomiadmistrativ av De slutsatser analys Arbetsmiljöfonden. som här dras bygger främst observationer och på övergripande analyser. Inte desto mindre kan vissa av påpekanden principiell betydelse göras.

Fört det första konstaterar att utredningen Arbetsmiljöfonden haft en ekonomisk i med de god utveckling jämförelse samlade En med risk offentliga forskningsresursema. svacka, för under likviditetsproblem, uppstod första delen av 1980talet, men kunde arbetas bort stora

genom inkomstökningar

och fonderade god avkastning från medel. Forskningens andel av utgifterna har under legat på ungefär samma nivå hela 1980-talet, vilket har inneburit ett realt resurstillskott år från år. har de två

Möjligen utbildnings-/inforrnationspostema, U/I

och MBL, vuxit ännu snabbare. Från mitten något av 1980talet har fondens vuxit med kapital realt, men en avtagande tendens under de senaste två åren. För fortsatta åtaganden på nuvarande nivå är fonden helt beroende av de finansiella inkomsterna. Detta förhållande föranleder att föreutredningen slå

att Arbetsmiljöfonden bibehåller nu instruktion gällande (SFS 1988:731 med senare SFS ändring 1989:1013; paragraf 25)

128

beträffande av medel, med tilläggen att fondens placering i fast ska ligga på en nivå där 90% av kapital, penningvärde, fondens medel garanterar alla åtaganden under gällande treåriga program och resterande 10 % medger beredskap för extraordinära kortsiktiga insatser.

(exkl beslutade men ej utbetalda belopp) Behållningen per den 31 december 1989 bör för detta ange utgångsläget tillägg.

En viss andel av medlen för utbildning om MBL ligger som kvar i fonden över och bidrar regel räkenskapsårsgränsema, till fondens Under de senaste fem åren har årligen kapital. denna andel i fast värde undan för undan sjunkit. visserligen Beslut om att föra dessa och eventuellt andra liknande medel från fonden skulle ändå få finansiella konsekvenser för fondens verksamhet i Bortsett från detta vore ett övrigt. sådant beslut i förhållande till fondens huvudsyfte olyckligt att mellan genom samordningsmöjligheten kunskapsutveckling och denna form för då skulle kunskapsspridning/tillämpning reduceras.

Vidare har det vid av fondens inkomster, utgifgranskningen ter och framkommit oklarheter beträffande vilka mekapital del fonden faktiskt disponerar respektive vilka medel som i realiteten redan är i olika åtaganden. Oklarhetema uppbundna med en oklar redovisning av olika utsynes sammanhänga giftsposter, av vilka medel som ligger kvar i fonden i väntan att rekvireras, av vilka medel som visserligen är destinepå rade i forrn av olika beslut om men som av olika anbidrag betalas ut för sina ändamål o s v. Försöket till ledningar aldrig av fondens medel innebar att men till granskning betydande stora delar oförklarliga restitutioner frilades. Inte heller fondens tjänstemän kunde till fullo bringa reda i detta problem. föreslår därför Utredningen

129

att förbättrar sin så att den når Arbetsmiljöfonden redovisning till den nivå av som statsverkets revisionsupp noggrannhet föreskriver en och så att fonden ett smiregler myndighet på och sätt vid tillfälle kan sin digt tidsbesparanden varje belysa ekonomiska situation.

att utreder sina kontrakts- och utbetal- Arbetsmiljöfonden ningsregler med avseende på tidsaspektema så att man undviker restitutioner, d v s undviker att medel som eftersläpande är förblir skenbart låsta vid äldre men egentligen tillgängliga överspelade beslut

att Arbetsmiljöfonden ger externa revisions- och redovismed i att ningsexperter systemutvecklingskompetens uppdrag från revidera nuvarande och rutiner för grunden systern ekonomisk och uppföljning. redovisning

För det villkor och former som för tredje ger de olika gäller olika till ekonomiadminstrativa och bidragsområden upphov Olika av klarhet i redovisningsmässiga komplikationer. grad råder beroende därför kan fonden redovisning på bidragstyp inte kontrollera eller efteråt redovisa hur en betyegentligen dande andel av fondens medel används. Fonden kan heller inte prioritera eller styra dessa resurser. Det kan även ifrågasättas om fonden har tillräcklig kunskap om vad medlen har använts till. Detta är otillfredställande vid en i huvudsak meordning delsbeviljande och medelsförvaltande statlig myndighet. Också av detta skäl är det att man vad som viktigt entydigt avgör faller under fondens ansvars- och kompetensområde respektive vad som inte hör dit samt att klara och entydiga och för hela verksamheten redovisnings- och uppföljningangällande visningar utfärdas Utredningen föreslår därför

att alla ska framställas i bidragsärenden projektredovisad form, d v s att medlens beskrivs och fördelas användning 5- I0-0785 Arbetslivsforskning

130

över redovisningsbara delposter

att detta krav från alla gäller samtliga ansökningar bidragsinklusive från via fonden anvisade bimottagare, regeringen till och Arbetslivscentrum drag Arbetsmiljöinstitutet

att medel för och information som ställs till arutbildning betsmarknadspartemas förfogande redovisas på samma sätt

4.2.4 Arbetsmiljöfondens verksamhetsstruktur

Många av de som framför torde innbära förslag utredningen behov av i verksamhetsförändringar Arbetsmiljöfondens struktur, möjligen också i kansliets organisation. Det senare anser dock främst fonden att ta itu utredningen åligger själv med. Det vore också fel och vid sidan om principiellt uppdraget att här avge som institutioners indetaljförslag inbegriper terna organisation.

Eftersom ett med fondens huvudsyfte förslagen är att stärka till och förmåga långsiktiga övergripande prioriteringar är det dock att denna intention med viktigt komplettera förslag om vad fonden -dvs den verkställande styrelsen respektive ledningen- bör och vilka verksamheter som bör göra prioriteras.

Fondens verksamhetsområde är avsevärt vidare än ALCs eller någon annan enskild institutions verksamhet inom området.Utöver FoU och stödjer Arbetsmiljöfonden utbildningsinformationsinsatser samt olika former av utvecklingsarbete som t.ex. genomförs, organisatorisk försöksverksamhet på enskilda arbetsplatser eller tekniskt hos tillutvecklingsarbete verkare.

131

Fondens stöd till FoU en i utgör arbetsmässigt tyngdpunkt verksamheten men omfattar endast en tredjedel av dess totala omslutning.

Å ena sidan är det att man särbehandlar och redovisar viktigt FoU-delen i fondens verksamhet, bl a med tanke på de särskilda kvalitetskrav som FoU och på önskvärdheten av gäller att sätta in fondens FoU-insatser i deras forskningspolitiska sammanhang.

Å andra sidan är det att se mellan FoU-insatviktigt samspelet sema och fondens övriga verksamhet. Utredningen anser också att det är en särskilt för fonden viktig strategisk uppgift att detta och mellan FoU-aktörerfrämja samspel kopplingen nas och insatser. För att förbättra arbetsmarknadspartemas förhållandena i arbetslivet krävs såväl vid kunskapsutveckling FoU-institutioner som praktisk försöksverksamhet samt utoch inforrnation. Genom sin bredd bör fonden i särbildning skilda kunna hålla samman insatser av så vitt skilda program slag.

Fondens verksamhet har under årens breddats och utlopp vecklats avsevärt. Det med i dåtidens mer började arbetsmiljö I slutet av 1970-talet, i anslutning till begränsade mening. medbestämmandereforrnen, fondens arbetsområde vidgades En har även därefter rum i takt med betydligt. utveckling ägt att och i övrigt har synen på arbetsmiljö arbetslivsfrågor breddats och vida deifnition Arbetsmiljölagens genomsyrat samhällets uppfattning om vad arbetsmiljöbegreppet egentliinnefattar. I med denna utveckling har även gen samklang Arbetarskyddsfonden bytt namn. Även arbetsformerna har utvecklats, bl a de särskilda programinsatsema och genom även i övrigt har strävan varit att i ökad utsträckning skapa

132

sammanhållna för sakområden och FoU-institutioprogram ner.

Arbetsmiljöfonden har under de senaste åren genomfört successiva men förändringar någon mer djupgående omprövning av verksamheten vad gäller strukturering, prioritering , arbetsformer m.m har ännu inte skett.

I detta inriktas förslagsavsnitt utredningens förslag på fondens huvudsakliga verksamhetsstruktur samt i viss mot utsträckning dess arbetsorganisation. I ett avsnittet diskuteras följande FoU-insatsemas och karaktär. I inriktning utredningens täta kontakter med Arbetsmiljöfondens har verksamhetens ledning övergripande indelning diskuterats varvid ett visst mått av samsyn har konstaterats mellan och föreligga utredningen fondens ledning. Det är därför här delvis naturligt att föra diskussionen vidare från denna utgångspunkt.

I ett styrelsememoria (90 03 13--14) presenterar direktören sina beträffande fondens framtida förslag verksamhets-struktur. vill i korthet Utredningen inledningsvis referera och kommentera detta som en för den fortsatta utgångspunkt

framställningen.

Förslaget att en för fondens verksampröva ny huvudstruktur het dels till syftar att på ett mer integrerat sätt än idag beskriva fondens totala verksamhet, dels till att till ge möjlighet en mer mellan huvuddelama övergripande prioritering i verksamheten.

Den huvudstruktur som i innebär presenteras promemorian, en av fondens verksamhet i indelning tre huvudområden. Förslaget låser dock bestämda till dessa.De inga belopp områden som föreslås är lokalt utvecklingsarbete, yttre betingelser

för lokalt respektive forskning och utveckutvecklingsarbete ling.

Under rubriken Lokalt föreslås i utvecklingsarbete promemorian alla verksamheter som mer eller mindre direkt syftar till att förbättra förhållandena på en arbetsplats att föras samman. Utbildning och infonnation av skilda kategorier av anställda, de skyddsombudens arbete samt försöksregionala verksamhet av det som finansieras inom en del av fondens slag program räknas hit. I nuvarande läge dominerar utbildningsoch stort. Vidare att vad som inforrnationssatsningama sägs avses i huvudsak även lokalt, gäller parternas egen verksamhet regionalt och centralt.

Med Yttre lokalt utvecklingsarbete avses i betingelser för faktorer som inte i samma utsträckning kan promemorian av men som ändå påverkar deras möjligheter skapas parterna att lokalt förbättra förhållandena på genom utvecklingsarbete Det kan i första hand leverantörer av arbetsplatserna. gälla och produkter, system, tjänster m.m., tillsyns-, normeringsstandardiseringsverksamhet samt det allmänna utbildningsväsendet på olika nivåer.

I huvudområdet och inkluderar Forskning utveckling promemorian sådan verksamhet som styrs och bedrivs av FoUinstitutioner. Att och denna del av fondens särskilja tydliggöra verksamhet är enligt promemorian värdefullt för diskussionen om fondens roll som stor finansiär inom forskningspolitiska arbetslivssektom.

I form av av fondens verksamhet är det svårt varje indelning att dra som inte heller föreslås ska skarpa gränser, något gälla vid denna indelning.

134

Från att i enbart ha finansierat enskilda början projekt utvecklades fondens verksamhet under 1980-talet till att omfatta allt fler samlade insatser, t ex vid Institutet för ramprogrammet verkstadsteknisk forskning (IVF), Utvecklingsprogrammet (UP), LOM-programmet, MDA-programmet, Företagshälsovårdsprogrammet o s v. I framhålls att promemorian erfarenheterna av att samla insatserna detta sätt är på goda. Metoden ger överblick och till inom möjlighet prioritering och mellan områden, en slutsats som även utredningen dragit. Samtidigt att för risken påpekas styrelsen varnat att alltför stor del av fondens insatser kan bli bundna i mer eller mindre fasta och långsiktiga åtaganden.

Utredningen anser att att styrelsens möjligheter fortlöpande följa programmen samt utvärdera och vid behov omprioritera bör förstärkas i framtiden. Det sker återlämpligen genom kommande till viss

återrapportering styrelsen samt genom

personunion mellan och programmens styrelsen styrorgan.

I ovannämnda promemoria presenteras därefter ett antal programförslag, (insatsområden) av skiftande vilka mycket slag tänks kunna falla in under eller sträcka tvärs över husig vudområdena. Följande områden nämns:

- Metoder i det lokala utvecklingsarbetet - Insatser riktade mot små företag - Andra möjliga insatsområden avseende lokalt utvecklingsarbete

135

- Insatser riktade mot leverantörer av och produkter, systern tjänster -

FoU-program vid branschforskningsinstitut

- Insatsområden avseende forskning - Forskartjänster

ställer i bakom syftet med dessa för- Utredningen sig princip som är att försöka verksamheten en struktur som slag, påföra och de och anger naturliga sambanbygger på sammanhangen den mellan olika delverksamheter. Den nuvarande enhetsstrukturen och har haft en problemområdenas klassificering tendens att dessa I realiteten har kansliet dölja sammanhang. ändå ofta mellan olika dellyckats överbrygga gränslinjema områden inom huvudblocken medan däremot enhetsstrukturen som sådan förefaller ha varit alltför fast cementerad. En huvudstruktur och i den formen programstruktur föreslagna ger till prioriteringar av sammanhang snarare än förutsättningar av isolerade inlåsta i enskilda delområden eller verkfrågor samheter.

tolkar vidare så att de avsevärda resur- Utredningen förslagen ser som ställs direkt till förfogande utan en idag parternas för i huvudsak utbildning och inövergripande prioritering fonnationsinsatser istället ska underställa planering styrelsens och inom huvudområdet lokalt prioriteringar yttre betingelser utvecklingsarbete. Dessutom ska resurserna för forskningssamt för av förs hit liksom initiering främjande tillämpning de delar av FoU-medlen som f n används för forskarstött lokalt stödjer denna intention. förändringsarbete. Utredningen

På en är dock enligt utredningens meviktig punkt förslaget Som redan nämnts har arbetslivs ning alltför återhållsamt. en i universitetens och högskolorforskningen svag ställning nas och Om konstruktivt och forskning undervisning. inget kraftfullt åt detta missförhållande undergrävs basen för görs

136

rekrytering av unga forskare till området och arbetslivforskningen kommer att fortsätta att mer eller mindre helt stå utanför mellan utbildningssystemet. Klyftan grundläggande kuninom akademiska och skapsutveckling discipliner tillämpningsinriktad forskning med inriktning mot arbetslivet kommer då att kvarstå. Det akademiska för arkunskapsintresset betslivet får inte den i form materiellt eller näring av stöd uppskattning från arbetslivets instressenter som krävs för att stimulera forskarsamhällets intresse för områvetenskapliga det. En som under tid forskarregel lång projektfinansierad gäming, fram till examen och en tid därefter, ofgenomförs tast på premissen att en vad beträffar anpermanent lösning ställning som forskare/lärare (utanför sektorinstituten) i huvudsak måste sökas på meriter som s a s utöver dem som går primärt vunnits ur och som inprojektarbetet väger tungt när satserna värderas ur hänseende. Detta förhållande tillämpnings motverkar intresset för som akademiskt arbetslivsforskning område.

Det insatsområde som i benämns förslaget forskartjänster är visserligen en tydlig signal på att fonden nu är beredd att gå vidare i om mer fasta och på vägen fråga långsiktiga åtaganden vid universitet och bedömer dock högskolor. Utredningen detta som alltför och isolerat förslag begränsat från promemorians mer övriga strategiska förslag. Utredningen efterlyser därför en av fondens till tydligare markering stöd långsiktig inom sina vid

kompetensuppbyggnad områden universi-

tet och dessutom högskolor. Tjänstesatsningama bör tydligare knytas an till insatsområden. övriga Utredningen lägger senare i denna framställning fram ett till hur detta kan förslag arrangeras.

En fråga som tas refererade hur ej upp i den promemorian är man avser att arbeta med internationella och forskarfrågor stipendier. Idag har fonden en särskild sektion för detta, till

137

vilken en rådgivande kommitté med forskare dessutom är knuten. I den struktur som föreslås och som utredningen alltså i princip stödjer bör istället den del som handlar om rena resebidrag inkluderas som en delresurs inom insatsområdena och prioriteras i enlighet med dessa, medan övergripande internationella frågor, t ex sådana som gäller samarbete med systerorganisationer i andra länder eller avtal mellan fonden och andra länders forskningsorganisationer, bör hanteras som en strategisk fråga inom kansliet. Den nu existerande internationella kommittén bör upplösas och dess rådgivande funktion ersättas av fondens vetenskapliga råd som utredningen föreslår skall inrättas. De medel som f n används för intemationella frågor och resebidrag bör dock ligga kvar på nuvarande nivå eller eventuellt utökas. En orientering mot långsiktiga utbyten eller avtal, oavsett om det gäller projekt/program, forskarutbyte eller resebidrag är önskvärd.

Promemorians berör heller inte om fria medel förslag frågan eller en fast ekonomisk resurs. Utvecklingen mot program/ insatsområden och andra på förhand prioriterade former för utdelning av anslag innebär en ökad av koncentration och grad styrning vilket delvis är själva syftet. Medlen antas söka sig till de forskare som har bästa för att ta fram förutsättningra inom de behovsramama. Men vad händer kunskaper utpekade med forskarsamhällets initiativ i ett sådant system, hur egna när minoritets- och särintressen fram till prioriteringsorganet? Hur kan eller t o m inomveforskningsmässiga primärt tenskapliga idéer eller av uppfinningskaraktär leta nya uppslag sig fram till resurserna? Dessa frågor berör det svårlösta avom hur stor andel av medlen som bör vägningproblemet lägramar hållas fria för angas fast inom prioriterade respektive vid sidan om huvudfåroma. kan inte sökningar Utredningen precisera något andelsförhållande, eftersom en sådan analys kan förändras över tiden. Däremot anser den, att fria medel

138

bör finnas liksom att det ska finnas en ekonobudgeterade, misk reserv för extraordinära med kort varsel . satsningar

Nedan sammanfattar sina till huvudutredningen förslag ny struktur för Arbetsmiljöfonden.

- Huvudområden. bör strukturera sin Arbetsmiljöfonden verksamhet inom de huvudområden som av direktören föreslagits styrelsen (Styrelsememoria 1990-O3-13--14).

Till dessa läggs ytterligare ett huvudområde, information och kontaktverksamhet, vilket inkluderar fondens egen informations- och internationella förlagsverksamhet, kontakter och nationella främjandeaktiviteter.

Huvudområdena och roll som ges den centrala övergripande i och får inte ses som enkla anges förslaget organisatoriska enheter eller Resursema bör i unbudgetposter. utgångsläget behålla den som gefärligen områdesfördelning gäller idag, men denna bör i sin helhet för beslut om fördelning öppnas långsiktiga omprioriteringar.

En viktig principiell skillnad i förhållande till dagens ordning gäller området lokalt där till utvecklingsarbete, bidragen informations- och samt meutbildning, främjandeverksamhet del för för beforskningsinitiering arbetsmarknadspartemas hov också föreslås att fördelas via huvudorfortsättningsvis ganisationema, dock under förutsättning att en översiktlig och budgeterad plan fastställs i styrelsen och att i efterhand . Arbetsmiljöfonden följer upp verksamheten

Enligt denna modell måste fondens styrelse analysera och precisera utbildnings-, informations- och forskningsbehov samordnat, vilket torde gynna att behoven och resurserna samman i verksamhetsbeslut. kopplas övergripande

139

- Insatsområden. Under dessa huvudområden i skapas enlighet med styrelsens prioriteringar långsiktiga insatsområden, vilka i första hand vilka och anger sakfrågor problemområden som ska under en viss tid. Vid arbete med prioriteras treåriga kan dessa insatsområden i realiteten omverksamhetsplaner vart år. Ett insatsområde kan, men behöver inte prövas tredje vara, en budgetpost.

- och Inom eller emellan

fria

Program projektmedel. insatsområdena tre skapas budgeterade program. på förslagsvis eller sex år i taget. Vid fastställande av programmen bör en viss andel av medlen för främst FoU som en beredskapspost för ansökningar som inte bör hanteras inom ramen för ett program.

Programmen kan ha olika karaktär vad avser organisation, hantering av ansökningar mm. De normer och rutiner beträffande som granskning avansökningar respektive utvärderingar i samråd med beslutar om styrelsen, detvetenskapliga rådet, bör emellertid som för gälla grundläggande princip programmen.

- Basprogram för långsiktig kompetens- och kunskapsutveckling. Utredningen vill inte lämna detaljerade förslag till insatsområden eller kan programinriktningar. Utredningen emellertid identifiera två som är att diskuspecialfall viktiga tera: dels till och bidragen Arbetsmiljöinstitutet Arbetslivscentrum, dels behovet av ett mer omfattande långsiktigt stöd till universitet och högskolor.

Utredningen föreställer två för sig basprogram långsiktig kompetens- och ett vid sektorsinstituten kunskapsutveckling, och ett riktat mot i första hand universitet och kanhögskolor, ske även en del andra institutionsforrner (t ex branschinstitut).

För närvarande går sammanlagt 36,8% av fondens FoU-stöd direkt till sektorsinstituten , tills vidare avtalade eller anvisade av regeringen, medan stöd i andra är av långsiktiga riktningar begränsad omfattning. I fallet med har Arbetsmiljöinstitutet fonden små eller reella avseende inga prioriteringsmöjligheter dessa medel. (Utöver dessa söker institutet projektmedel , för ca 10% av sin FoU), som fonden beslutar över. Vad gäller Arbetslivscentrum har fonden avstått från prioriteringsmöjligheter genom att man träffat och t v avtal separata löpande med institutet. Fonden, som bör vara det rimligtvis prioriterande alltså inte större över de organet, äger något inflytande två särklassigt största enskilda för FoU. bidragspostema

Utredningen anser att fonden även fortsättningsvis ska ge stora bidrag till instituten, i form av ett eller om basprogram, man så vill två delprogram, för och långsiktig kompetenskunskapsutveckling, med avsevärt större till möjligheter prioriteringar. har redan att Utredningen föreslagit Arbetsmiljöinstitutets anslagsframställan till ska regeringen remitteras till fonden. Detta bör med förslag kompletteras att den andel som institutet söker i konkurrens med andra bör öka i förhållande till andra medel. En sådan utveckling ligger i med linje utredningen uppfattning om ett sunt förhållande mellan fasta och rörliga resurser i en forskningsorganisation. Samma bör om fondens stöd till resonemang tillämpas ifråga Arbetslivscentrum. återkommer till instituten i Utredningen separata avsnitt.

Ett andra för och basprogram långsiktig kompetens- kunskapsutveckling bör inrättas som till det för sekkomplement torinstituten. Mot av behovet insatser bakgrund av långsiktiga vid universitet och bör detta högskolor program primärt stödja de regionala Denna strävan bör dock inte högskolorna. utesluta insatser vid andra långsiktiga forskningsinstitutio-

141

ner,s0m t ex IPM, EFI m fl eller branschinstituten. Sådana insatser bör dock anta formen av enskilda program och ska inte förväxlas med vad som här avses.

Fonden har redan satt av särskilda medel för forskartidigare Ett tiotal är för närvarande tillsatta med tjänster. tjänster dessa medel. Detta kan ses som en till tjänsteprogramm början ett av det Detta är dock för basprogram planerade slaget. i en rad avseenden. föreslår därför ett begränsat Utredningen för de närmsta nio åren (tre verksamhetsprogram som perioder)

i fast penningvärde ligger på storleksordningen 30-40 Mkr per år - koncentreras mot de kämområden som i prioriteras verksamhetsplanen - dvs syftar till att bygga upp kompletta infrastrukturer, finansiera samt bidra till utrustning och tjänster stödfunktioner - koncentration framför prioriterar spridning (kritisk massa) - inrättar tjänster (3+3) på såväl junior som senior nivå - inom

medger undervisnings-/handledningsskyldighet

ramen för seniorforskartjänstema - att utöver i medger möjligheten basanslaget konkurens med andra söka ur fonden

projektmedel

bör i första hand finansieras sin höga Programmet genom d v s att andra bidragsfonner får stå tillbaka prioritet, genom vid en Om annat förändras innebär det att ca Vägning. inget 25 % av fondens FoU-medel fast inom rörliga läggs proser att hela FoU-delen erhåller grammet. Utredningen gärna en större andel av fondens samlade medel men avstår från att i föreslå detta. En omprövning i denna riktning bör få nuläget

142

mogna fram ur erfarenheterna av och genomförda utvärderade insatser.

Förslaget syftar till att fasta traditioner vid bygga upp universitet och inom högskolor ämnen/problemområden som är särskilt för fonden. viktiga Satsningen bör ses som en nödvändig i kvalitet och investering långsiktig förnyelse av hela området (olika kan slags spinn-off-effekter förväntas), samt som en massiv Fonden rekryteringsinsats. bör därför kunna acceptera ett något större med vad i risktagande jämfört som regel gäller vid projektvisa satsningar.

Enskilda beslut om från har bidrag programmet av strategisk och varför fatta långsiktig betydelse, styrelsen bör samtliga beslut inom detta program.

För att förstärka effekten av ett med denna basprogram inriktning bör fonden även överväga att söka samfinansieringslösningar i samband med delar av STU är en programmet. möjlig samarbetspartner beträffande insatser vid de tekniska högskolorna vid universitetens

respektive datavetenskapliga

institutioner. Man kan därvid de

bygga på forskargrupper

som bildats och kommit inom Även igång MDA-programmet. andra sektorsorgan kan vara aktuella för samarbete liksom Forskningsrådsnämnden i de fall det handlar om stöd till tyngre utrustning.

Programmet bör med sikte genomföras på att mottagande institution kan ta över vilket lyckade satsningar, förutsätter att statsmakten ställer sådana i utsikt. Vidare lösningar bör programmet bygga på särskilda avtal mellan fonden och mottagande institution, i vilka bl a och

kostnadstäckningsfrågor

liknande i särskild i regleras ordning varje enskilt fall.

143

- Fonden sätter av ca 10 Mkr för Information. årligen egna infonnations- och Denna verksamhet har främjandeinsatser. vuxit sedan men sedan år tillbaka på unstarten, ligger några samma andelsnivå. Formema för verksamheten varierar gefär och har varit föremål för Fondens informaförändringar. tionsenhet arbetar väl och men fondens brist på engagerat innebär att enheten hand får skapa programstruktur på egen sina och andra sammanhållande insatser. program, kampanjer fonden faktiskt har som en De program genomför regel egen för information varvid enheten mest fungerar rådgibudget vande. Fonden även en rad periodiska medelanpublicerar den, bl a med relativt stor spridning. projektsammanfattningar Vidare man både från och publicerar rapporter, projekten från Det händer även att fonden stödjer utgivprogrammen. av böcker. ning

Informations- och kontaktverksamheten vid har samma som all annan Arbetsmiljöfonden ungefär problem d v s att nå och verkliinforrnationsverksamhet, svårigheter de som är i fokus. Problemet löses gen påverka målgrupper inte mer medel eller i den organisation genom justeringar man redan har.

har i huvudsak två när det gäller Utredningen förslag information. För det första bör verksam- Arbetsmiljöfondens heten och till den hubudgetmässigt organisatoriskt knytas vudstruktur som här skisserats. Enhetens handläggare bör alltså arbeta mer direkt inom insatsområden och mot pro- Deras roll blir då att redan från starten grammen. viktigaste och för inforlägga upp genomföra strategier programmens mationsarbete.

För det andra bör fonden från granska informationsfrågorna i den som utredningen

grunden

inför en omläggning riktning t ex att låta en särskild arbetsgrupp föreslagit, genom gran-

144

ska verksamheten. Därvid bör man om de sammanpröva lagda resurserna vid fonden och instituten kan samordnas effektivare, om det är att nå en klar och möjligt mål- efterfrågestyming samt hur informationsarbetet kan utfortlöpande värderas.

Utredningen föreslår att en särskild tillsätts som arbetsgrupp får i attt fram inom uppdrag lägga förslag infonnationsområdet.

4.2.5 Fondens arbetsorganisation

Även om de konskevenser som hittills av framutredningen lagda förslag får för den interna vid organisationen fonden, främst är en för fondens och fråga styrelse verkställande ledning, vill utredningen lämna gärna några övergripande kommentarer.

Att arbeta i en struktur med och program insatsområden i de former som kan få

föreslagits organisatoriska återverkningar.

En av förefaller och kraftsamling resurser naturlig ökad samverkan mellan enheterna kan bli nödvändig. Upprättande av projektorganisationer för särskilt prioriterade program och insatsområden kan också bli aktuellt. Dessa bör vara väl förankrade i kansliet men bör också i erfoderlig utsträckning kunna anlita extem Inom insatsområden kan expertis. många det vidare bli nödvändigt att anlita samt ha konsulthjälp att en referensgrupp med partsrepresentanter och experter.

En som sedan handläggare är ansvarig inför någon av enhetscheferna bör ha det formella ansvaret för att driva ett insatsområde eller fonden i ett representera program.

145

Riskerna med av detta slag utgörs

projektorganisationer

främst av att verksamheten kan bli och svåröverkomplex eventuellt också att ansvarsfördelningen blir oklar. skådlig, För att riskerna och ta till vara fördelarna kommer undanröja det därför att ställas större krav än hittills den övergripå och koordineringen av fondens verksamhet. pande styrningen kansliets resurser för och Detta berör frågan om planering av verksamheten. finns

upföljning Något planeringssekretariat

inte hos fonden. Fondens har i stället varit att sprida policy ansvaret för till alla berörda linjefunktioner. planering mm, Med de förändringar som utredningens förslag innebär, t ex till fondens förstärkta roll som och följd av planerande prioriterande samt av den verksamhetsstruktur som organisation diskuterats är det att fonden bör att ovan, möjligt överväga t ex som under di-

upprätta en planeringsfunktion, befattning

rektören ansvarar för av fondens långsiktiga samordning verksamhetsplanering.

Vad gäller bemanningsfrågor i övrigt anser utredningen att man inte kan utesluta att de arbetsformer som skisserats ovan ställer krav utökad av kansliet, Redan nu förepå bemanning faller arbetsbördan emellanåt vara större än vad personalen hinner med. Att konsekvent och aktivt driva prioriterade insatsområden kan dessutom vara mer tidskrävande än att behandla enskilda Även om arbetet med småärenansökningar. den kommer att minska.

146

4.2.6

Sammanfattning

Arbetsmiljöfonden har en central roll i den framtida utvecklingen av som ett arbetslivsforskningen övergripande långsiktigt prioriteringsorgan. Detta förutsätter emellertid att Arbetsmiljöfondens ansvar, inriktning, och arbetsfonner förändras. föreslår Utredningen således;

att mera regeringen entydigt fastställer Arbetsmiljöfondens kompetens och ansvarsområde så att fonden, dels får ett övergripande ansvar att följa och stimulera svensk utredningen av arbetslivsforskningen, dels får ett uppföljningsansvar för samtliga medel som fonden förvaltar.

att Arbetsmiljöinstitutets Arbetslivscentrums respektive anslagsframställningar till remitteras till regeringen Arbetsmiljöfonden för granskning och yttrande på ett sätt och vid en tidpunkt som det för fonden att gör möjligt avge synpunkter inför beslut. regeringens

Arbetsmiljöfonden har inte varit föremål för tidigare någon utvärdering vad och gäller organisation arbetsformer. Inför framtiden anser utredningen att en väsentlig tyngdpunktsförskjutning bör ske för del mot

Arbetsmiljöfondens mera lång-

siktiga och och strategiska planer beslut.

Utredningen föreslår

att mellan och ansvarsfördelningen styrelse kansliorganisation ändras. En bör ske omfördelning så att styrelsens möjligheter till och baserad långsiktig strategisk planering, på översiktliga och

behovsprövade prioriteringsdokument, förstärks. Styrelse

arbetets utrymme för och principiella strategiska frågor av

147

och policykaraktär (planering, utvärdering programmedan i enskilda satsningar) bör öka, engagemanget löpande ärenden bör minska. projekt

att för kvalitets- och relevans- Arbetsmiljöfondens system förutsättbla genom utvecklas och förstärks ökade prövning för och utseende av granskningsningar sakkunnigbedömning grupper.

att inför ett för fortlöpande utvär- Arbetsmiljöfonden system av både utifrån vetenskapliga dering forskningssatsningar relevansen för arbetslivet samt i vilken utsträckning kriterier, kommer till användning. forskningsresultaten

är i stor ett ñnansierings och Arbetsmiljöfonden utsträckning för Sammanmedelsförvaltande organ arbetslivsforskningen. fonden haft ekonomisk i den taget har en god utveckling att fondens vuxit realt från mitten av 1980meningen kapitel talet.

föreslår: Utredningen

att den nuvarande instruktionen beträffande placering av med att fondens i fast medel kvarstår, men tillägget kapital ska en nivå där 90% av fondens medel penningvärde ligga på alla under gällande treåriga program garanterar åtaganden och resterande 10% för extraordinarie att medger beredskap insatser. kortsiktiga

att ekonomiska rutiner (inklusive redo- Arbetsmiljöfondens och ses över av externa experter

visnings uppföljningsrutiner)

i att en av det ekosyfte möjliggöra fortlöpande uppföljning nomiska Detta framstår som för att de ekoläget. angeläget nomiska medlen skall kunna användas för forskningoptimalt ens utveckling.

148

Arbetsmiljöfonden har en mångsidig uppgift som kompliceras av att olika insatser många nära hänger samman med varandra. För att underställa övergripande prioriteringsdiskussion inom fonden föreslår utredningen

att fonden ändrar sin verksamhetsstruktur i huvudsak i enlighet med ett under vintern 1990 från ledpresenterat förslag ningen.

att fonden arbetar med långsiktigt ett, basprogram för sektorsinstituten, samt ett för den och

långsiktiga kompetens kunskapsutvecklingen vid högskolorna. Syftet när det det

gäller första bör främst vara att öka programmet forskningskonkurrensen och prövningen samt skapa ökad möjlighet för rörlighet och Det omprioriteringar. sistnämnda som bör ges en tydlig ekonomisk bör ha den rakt målsättning motsatta inriktningen, dvs istället bör

långsiktiga bindningar eftersträvas.

Om annat inget förändras bör c:a 25% av fondens rörliga FoU-medel fast läggas i programmet. Förslaget som även berörs i det innebär föregående en långsiktig satsning på infrastrukturen i högskolorna motsvarande cza 30-40 Mkr per år i fast penningvärde.

Omfattande medel satsas på informationsinsatser om arbets-

livforskningens resultat från de olika

sektorsorganen Arbetsmiljöfonden, Arbetsmiljöinstitutet och Arbetslivscentrum. har funnit Utredningen att betydande fördelan skulle kunna uppnås genom en ökad samordning och samverkan. Utredningen föreslår att låter regeringen tillsätta en särskild arbetsgrupp som får till att utarbeta uppgift närmare förslag i denna inom riktning inforrnationsområdet.

149

det inte sin att fram Utredningen anser som uppgift lägga till förändrad för Arbetsmiljöfonden. förslag organisation anser emellertid ; Utredningen

att kansli bör utökas med en funktion un- Arbetsmiljöfondens för av fondens länsder direktören som ansvarar samordning siktiga verksamhetsplanering.

att av fondens kansli även i övrigt bör prödimensioneringen som skisserats. Utvas mot bakgrund av den nya inriktning kan inte utesluta att vissa funktioner även i övrigt redningen skulle kunna behöva förstärkas.

4.3 Arbetslivscentrum

Arbetslivscentrum har flera varit föremål för granskgånger och omorganisationer. ningar, förändringar

har valt att sammanfatta sina slutsatser utan di- Utredningen rekt till de enskilda som lyfts fram. hänvisning frågor tidigare Istället redovisas slutsater och överväganden utredningens samlat.

4.3.1 slutsatser och överväganden Utredningens

allt redan starten har brottats med Det är uppenbart att ALC mera ALCs korta historia vittnar

grundläggande svårigheter.

hur sådana i form om problem regelbundet gjort sig påminda internt och externt och kritik. Utredningar och av missnöje har avlöst varandra i en takt som inte varit omorganisationer med tanke ALCs korta verksamhetstid. Dessa förerimlig på faller inte ha varit de rätta eller implementerats otillräckligt väl för att åstadkomma de förändringar som åsyftats.

har av de större omorganiseringarna givits

Möjligen ingen

150

tillräckligt med tid för att hinna sätta och sig konsolideras, varför man inte kan säkra uttalanden göra huruvida dessa varit eller Men med riktiga ej. tanke på att de främst utgjorts av inom förändringar ramen för gällande grundstruktur har utredningen emellertid inte funnit att dessa hade kunnat åstadkommma några

djupgående förändringar.Mot denna bak-

har funnit det grund utredningen lämpligt att överväga mera

genomgripande förändringsförslag. Uppdraget syftar emel-

lertid inte till att åstadkomma en

ny organisationsutredning av

Arbetslivscentrum utan behandlar detta i ett vidare organ sammanhang som gäller all Mot denna

arbetslivsforskning.

bakgrund kommer här endast att presenteras övergripande och principiella Arbetslivscentrums förslag angående framtida inriktning och organisation.

Följande punkter sammanfattar utredningens generella slutsatser och överväganden.

- ALCs övergripande roll och inriktning Forskningspolitiskt har ALC en och unik alltjämt viktig roll att Dess vad fylla. särprägel avser inriktning och arbetsformer har utvecklats ur behovet av en löntagarorienterad forskning som motvikt till den som bedrivs av på uppdrag arbetsgivarsidan.

ALC har dock ett allt för omfattande och splittrat delvis omöjligt uppdrag i denna roll, dels som centrum för arbetslivsfrågor och med

arbetslivsforskning, programansvar för

genomförande och hela främjande över landet, dels i sin dubbla roll som och

forskningsinstitut utredningsorgan.

Utredningen anser att ALCs och ansvar bör uppdrag begränsas till vad som är mera för en rimligt relativt liten och geografiskt koncentrerad Det

forskningsorganisation. naturliga

prioriterande nationella är och den organet Arbetsmiljöfonden

151

att axla denna har också av utredningen föreslagits tydligare roll och utveckla instrument för detta ansvar.

drar vidare slutsatsen att ALCs utredande och Utredningen verksamhet bör kunna hanteras mera effektivt difrämjande med en starkare och lokal rekt av parterna, gäma regional vill alltså och renodla ett förankring. Utredningen begränsa fortsatt ALC till ett kvalificerat eventuellt självständigt med ansvaret koncentrerat till egen forskforskningsorgan, emellertid inte att ALC ska isolera i ning. Det innebär sig denna roll, vare mot avnämarsidan eller mot forskarsamsig hället. Däremot bör inte det nationella ansvaret för denna typ verksamhet liksom för inom närstående områav forskningen den ensamt ALC eller någon annan enskild institution. åligga

- ALCs och finansiering övergripande styrning

automatiken i ALCs institutet Tillföljd av finansiering byggde ett stadium i sin verksamhet en stor fast persopå tidigt upp nalstab och ett omfattande arbetsgivaranskapade därigenom som det i stort sett fortfarande axlar. Detta har resultesvar, i av flexiblitet och att åstadkomma rat en låg grad svårigheter ett adekvat samband mellan verksamhetsplanering och resurs- Bristen konkurrens har sannolikt inte gynnat försörjning. på institutets kvalitativa Avtalet med utveckling. har vidare inneburit att fonden hela tiden Arbetsmiljöfonden saknat att till ALC sina möjlighet pröva anslaget gentemot egna prioriteringar.

ALCs har haft att åstadkomma en långstyrelse svårigheter av mål och verksamhetsinrikting, eftersom siktig prioritering för centrums del varit vidsträckta och artuppgifterna mycket

Överflödet av resurser har lett till att tydliga priori-

skiljande. inte upplevts som nödvändiga att göra. Utredningen teringar

152

delar emellertid RRVs roll i bedömning att styrelsens förhållandet mellan och

parter, förvaltningsorganisation forskare

bör vara att och dimensionera övergripande prioritera verksamheten som alltså brustit vid något ALC.

Finanseringsmodellen har knutit direkt till medelstilldelningen Arbetsmiljöfondens tilväxt vilket lett till att resurser tillidag faller ALC alldeles oberoende av om man faktiskt behöver pengarna eller denna

ej. Utredningen anser att finansierings-

form bör och upphöra ersättas med en kombination av ett långsiktigt basanslag, direkt anvisat av regeringen, och en konkurrensutsatt av tilldelning projektmedel.

- ALCs organisation och vetenskapliga ledning

ALCs är till sin form organisation komplicerad med en förhållandevis stor i form olika överbyggnad av ledningsnivåenDen nuvarande resultatet organisationsstrukturen är av ett par större vilka omorganisationer, för varje gång ytterligare har komplicerat Den organisationsmodellen. största svagheten hos den nuvarande

programområdesindelningen är

den

olyckliga blandningen av adminstrativt och forskningsmässigt ledarskap, vilket snarare motverkar än stimule-

rar ett aktivt vetenskapligt ledarskap från professoremas och seniorforskamas sida. det Utredningen anser att naturliga förhållandet i en den

forskningsorganisation är att vetenskapliga

ledningen axlar det fulla ansvaret för sina

forskargrupper

samtidigt som denna tillåts i gruppstruktur ej cementeras adminstrativa enheter. En detta

forskningsorganisation av slag

präglas av balans mellan flexibilitet och och har lângsiktighet en administrativ struktur som tillåter gränsöverskridanden både vad och Det gäller personal idéer. vore därför mer naturligt om ALCs verksamhet organiserades i grupper av pro-

153

snarare än i avdelningar rejekt respektive projektgrupper, spektive programområden.

Det bör vara forskarnas självklara uppgift att ta ett professionellt ansvar för hur skall utföras och reforskningsuppgifter dovisas medan administration och har en ledningsfunktion mer roll. I har ALCs administration och ledstödjande dag erhållit uppgifter inom såväl som ningsfunktioner parternas forskarnas ansvarsområden. Därför bör en tydlig uppdelning mellan anvarsområdena komma tillstånd, varvid förvaltningsbör en mer renodlad servicefunktion. organisationen ges

Det kan alltså med hävdas att ALC saknar en sådan vetenfog som en bör ha. Den skaplig ledning forskningsorganisation beslutsnivån inom ALC (ledningsgruppen) saknar reslutliga från sida. Dessa och andra seniorpresentation professoremas forskares roll i om ledning och handledning är därför fråga och

oklar och deras i utbildning

av engagemang rekrytering forskare är Det s k unga otillräcklig. professorskollegiet synes i praktiken ha haft en alltför roll, när det gäller begränsad ALCs vetenskapliga utveckling.

Inte heller har ALCs råd, som består av fem vetenskapligta externa välmeriterade forskare, haft mer aktiv någon i Rådet har inte heller sammanträtt ställning organisationen. med den frekvens som hade kunnat förväntas.

slutsats är att ALC har en olämplig organisation Utredningens i förhållande till sin roll i framtiden som forskningsprimära Denna bör sålunda ombildas från grunden så att en organ. finns direkt under Därutöver bör forskningsledning styrelsen. en införas, vilken helt och hållet projektbaserad organisation leds av och seniorforskare och som kan förändras professorer allt eftersom av kraft och på initiativ forskningen egen eget finner nya vägar och former.

154

Forskningsledning vid ALC bör, som vid precis en universitetsinstitution, betyda ansvar för gruppens forskningsarbete, arbetsmiljö, och

kompetensutveckling spridning av resultat.

- Forskningsmiljö.

ALCs utfall i sådana framgångsindikatorer som antalet forskarstuderande, publicerade arbeten i internationella tidskrifter, genomförda examensarbeten och kontakter med det vetenskapliga samhället är svagt i förhållande till de förbrukade resurserna. Detta förklaras delvis av att ALC också har ansvaret för en omfattande infomations och Det utredningsverksamhet. torde emellertid också med avsaknaden sammanhänga av en adekvat ledning.

Det medlet för viktigaste att åstadkomma en god forskningsmiljö är en engagerad och framgångsrik forskningsledning. All och akademisk

forskning kompetensutveckling in-

nehåller ett visst mått av och i en mästar-lärlingsförhållanden organisation där sådana relationer inte förmår utvecklas ett på nära och kreativt sätt finns det en risk för att tillväxten och entusiasmen avstannar eftersom varken den krilärlingen får tik eller uppmuntran som han/hon behöver för att komma vidare i sin utveckling. Mycket tyder på att denna slags mer eller mindre informella mikrostruktur inte organisatoriska är tillräckligt utvecklad vid ALC.

Det är vidare att saknar tydligt ALC idag tydliga incitament och

belöningssytem för vetenskaplig meritering och akade-

misk Detta

kompetensutveckling. gäller både seniorforskamas

ansvar för den interna och institutets

kompetensutvecklingen

drivkrafter för att motivera forskare till vidareutyngre veckling och Bland meritering. annat märks detta i att en för-

155

hållandevis stor andel av de fast anställda forskarna inte har disputerat för lic- eller doktorsexamen. Kraven på lättfattliga och - vilka i och praktikeranpassade resultatspridningsforrner för är ett i en verksamhet av detta - har sig begripliga slag måhända i allt för fått undan den hög grad tränga vetenskapliga spridningsforrnen. I ett framtida ALC bör alltså detta ges en prioritet. högre

Beträffande inom ALC har dessutom en belöningsystemen traditionskonflikt utvecklats mellan forskarsamhällets konventioner när det gäller meritering och statusgrundande utoch de kriterier och belötrycksformer utomvetenskapliga ningsgrunder som tillämpas vid institutet. Konflikten motverkar eller fördröjer forskarnas akademiska meritering. Dessutom återverkar den på engagemanget för tillämpning, eftersom forskarna under sin utbildning trots allt måste försöka ut sin akademiska meritlista. Äldre bygga disputerade och etablerade forskare har därför bättre förutsättningar att klara båda meriteringskraven än yngre forskare som löper risk att halka efter i akademiskt merithänseende. Härigenom blir stödet och uppmuntran att publicera vetenskapliga artiklar än vad som vid en universitets-

jämförelsevis svagare gäller

institution. Det finns heller mellan meriter av ingen koppling det och ALCs slaget belöningssystem.

ALCs interna liksom annan slags intern forskarutbildning är i förhållande till tillgängliga kompetensutveckling blygsam resurser. Dessutom en föreligger svåröverskådlig splittring vad avser teorier och val av forskningsmetoder, inriktningar, som kan det svårt för en forskare forskningsområden göra under att orientera Ett stabilt inlemmande i väl utveckling sig. sammanhållna och kollektivt inriktade grupper som arbetar mot väl definierade kämområden med metodotydliggjorda logiska ansatser är ofta en förutsättning för den unga forskarens utveckling. Utvecklingen inom ALC mot alltfler enmans-

156

med en flora av ansatser och kan projekt, utgångspunkter, lätt resultera i alltför individualistiska och orienteringar arbetsstilar.

avser att ALCs och - Utredningar styrelse ledningen främst den aktivt vetenskapliga ledningen- bör engagera sig i en av ALCs arbetskultur och

tydlig förändring forskningsmiljö.

- Information och Främjandeverksamheten

Information och den sk. har med främjandverksamheten ALCs nuvarande haft inriktning en omfattning, som är långt större än vad som motiveras av den FOU som bedrivits vid centrum. Sedan starten har verksamheten vuxit ut occh delvis avlägsnat sig från ALCs I om forskning. fråga resurser förbrukar denna del av verksamheten cza 20% idag (biblioteket inräknat) av ALCs medel. En del av dessa har olika sätt en på anknytning till vid forskningen ALC, men betydande belopp går till annan verksamhet.

Enligt utredningens uppfattning är behovet av främjande av och

arbetslivsforskning resultattillämpning stort både i olika

delar av landet och i olika delar av samhället. Det förefaller emellertid inte att samla till ändamålsenligt resurser ett speciell med nationellt FOU-organ ett ansvar för genomförandet. Då bör man hellre söka som fördelar lösningar resurserna över hela landet via lokala nätverk. vidare Utredningen anser att denna verksamhet skulle bli effektivare om löntagarorganisationema kunde ta ett mera direkt ansvar för verksamheten.

Utredningen föreslår mot denna att den nuvarande bakgrund informations och främjandeverksamheten vid upphör ALC.

157

Utredningen föreslår istället att det nya ALC skall ha en inforrnationsverksamhet som som en stödfunktion till fungerar tex bibliotesksservice samt infonnations- och forskningen publikationsservice.

De resurser som genom detta förslag frigörs för forskningsinformation och kontaktverksamhet bör ut ur ALC och brytas kanaliseras via Arbetsmiljöfonden till löntagarorganisationema, som därmed får ett mera direkt ansvar för verksamheten. Medlen bör fördelas mellan organisationerna enligt samma principer som tillämpas för medbestämmandemedel.

bör vara att stimulera kontakter mellan Syftet löntagaroroch forskarsamhället vid landets olika ganisationema högskolor, att etablera som kan leda ömsesidigt informationsutbyte, till att ny arbetslivforskning stimuleras och initieras.

o och verksamhetsområden Inriktning Kompetens

Det finns en vital kärna av kunskaper och kompetens inom ALC som är värd att slå vakt om och att utveckla. ALC har

givit och ger fortfarande värdefulla och delvis unika bidrag

till i första hand den om samhällsvetenskapliga forskningen arbetslivet. Alla som innebär en av ALC förslag förändring bör därför till att denna bevaras och försyfta kompetens stärks.

Det ALCs närmare är i första hand en nya inriktning fråga för dess och finner det emellerstyrelse ledning. Utredningen tid att de målsättlämpligt regeringen anger övergripande ningarna för verksamheten.

Utredningen anser att det finns en värdefull arbetlivsforskning vid ALC, som sannolikt inte skulle ha kommit till stånd inom det ordinarie är arbetslivshögskolesystemet. Utgångspunkten

158

forskning utifrån ett löntagarperspektiv., dvs vad innebär arbetslivets och för förutsättningar förändringar löntagarna. Det är då att även i framtiden naturligt forskningsinriktningen främst bör formerna för där intresgälla medbestämmandet, set i stor till utsträckning knyts arbetsorganisatoriska fråget ex i till teknik. Inför framtiden ställningar, anknytning ny framstår det som sannolikt att detta i ökad komutsträckning mer att gälla ledningsformer, samt och arbetsorganisation produktivitet.

Det framstår även som att området kvinnor i arangeläget betslivet en framträdande i det nya ges plats forskningsorverksamhet. Inom detta område har ALC också en ganets god tradition att vidare till fördel för arbetslivforskbygga på ningen totalt.

Det förefaller däremot tveksamt om ALC i framtiden bör satsa på en Inom detta område egen arbetsrättslig forskning. liksom inom det tekniska området framstår det som önskevärt att ett framtida ALC utvecklar ett närmare samarbeta med högskolorna.

ALCs är trots det alltför

kompetenssammansättning idag sam-

hällsvetenskapligt orienterad vilket torde försvåra ett kvalificerat arbete när det som berör teknik och gäller frågor teknisk utveckling. En av ALCs tekniska förstärkning därför

/datavetenskapliga kompetens är önskvärd.

Forskning kring samspelet mellan teknik och organisation har alltid framhållits som ett av ALCs centrala områden. Det är emellertid svårt att se hur en sådan kan en i genomföras på teknisk mening tillfredställande nivå utan medverkan av hög tekniker/datavetare UTOPIA-projektet har många gånger förts fram som modell för sådan och forskningssamverkan, har blivit av ALCs varumärke. Därför är det förvånågot

159

nande att fått så få vid ALC. projektet efterföljare Påståendena om att det bedrivs en och tekteknikpåverkande nikaktuell vid ALC framstår vid en arbetslivsforskning närmare som överdrivna. Eftersom arbetslivsfrågranskning i allt av bör ALCs gorna högre grad präglas teknikaspekter arbetslivsforskare verka för bättre samhällsvetenskapliga kontakter med forskare inom tekniska områden, rekrytera sådana till institutet samt uppdatera sin egen kompetens inom området.

har pläderat för en integrerad helhetssyn Utredningen tidigare arbetslivs- och och hävdat att dessa på arbetsmiljöfrågoma bör föras närmare varandra. ALCs har hela frågor forskning tiden rört i mellan sociologi/ekonomi och sig gränslandet psymen saknar inom det kologi egentligen egen tyngre kompetens senare området. Därför bör man även överväga att komplettera ALC med ett antal kvalificerade beteendevetare, med mot arbetslivets

primär inriktning socialpsykologi.

Beträffande ALCs som och aktionsprofil tillämpningsinriktat forskningsorienterat institut, kan något av en kulturkonflikt och ett ömsesidigt ifrågasättande spåras i förhållande till universitetens värderingar. Den akademiska världens ovillkorliga krav dokumentation, abstraktion, kritiskt tänkande på analys, och står i kontrast till kraven hos generaliseringsmöjligheter den avnämare på tillämpbarhet och tillämpade forskningens ALC har valt och förenkling på bebegriplighet. tillämparhet kostnad av akademisk kvalitet. Institutet bör emellertid i större försöka förena den akademiska forskningutsträckning ens med behovet av Detta grundvärderingar praktisk nytta. inte att ALC ska sin strävan att söka mebetyder överge nya toder och i nära till människors varangreppssätt anslutning sina utan att man mer målmedvetet och dag på arbetsplatser, systematiskt bör sträva efter att relatera och värdera forsktraditionella akademiska kriterier. ningsresultaten gentemot

Härigenom kan ALC också större bige inomvetenskapliga drag och utöva en större den påverkan på vetenskapsteoretiska debatten.

- Kontakter med universitet/högskolor

ALCs utbyte med kringliggande universitet och är högskolor litet i förhållande till såväl som behov. På sätt och möjligheter vis detta förhållande att det speglar svårigheter fylla övergripande ansvar som man ålagts. Den disciplinindelade och traditionellt förankrade universitets- och

högskoleforskningen

lockas inte in kontakter med på nya spår genom tillfälliga enstaka sektorsorgan. Detsamma val av gäller nya tillämpningsområden. Endast och genom långsiktiga ömsesidiga utbyten och samarbeten kan intresse för områden väckas. nya Försöken i den också ha varit framriktningen tycks mer gångsrika i då också ett antal i början projekt genomfördes samarbete med universitets- och högskoleinstitutioner, t ex UTOPIA. Kanske är det att i symtomatiskt samarbetspartnem det instutionen för numerisk och vid projektet, analys datalogi KTH, fortsatt sin att intvärvetenskapliga utveckling genom volvera kvalificerade human-/samhällsvetare från universitetsvärlden.

Vad ALCs medverkan i gäller forskarutbildning utgör doktorandkursema ett med positivt inslag, stort deltagande från kringliggande institutioner. ALC bör därför bredda denna verksamhet.

Samtidigt är antalet universitetslärare och studenter som varit i litet och mellan engagerade ALC-projekt utväxlingen universitetens och ALCs har varit vilket bepersonal blygsam, gränsat forskarutbildningens effekter. Som redan konstaterats är också antalet ALC-anställda som under sin tid disputerat på institutet rätt litet. Med en där ALC får ny inriktning mera

161

av ett renodlat är det naturligt att karaktären forskningsorgan detta får en högre prioritet.

till universitet och måste En fastare anknytning högskolor för ALC. Dess seniora vara en prioriterad framtidsfråga det är att upprätthålla en forskare bör så lång möjligt åläggas med viss undervisnings- och handledfakultetsanknytning i den som nu för ningsskyldighet, utsträckning gäller Arbetsmiljöinstitutets professorer.

- till avnämare och Förhållandet praktiker

Det årets debatt i har visat att gånga fackföreningspressen förhållandet mellan ALC och de primära avnämargrupperna och med oklarheter. har gått är komplicerat fyllt Meningarna mellan ALCs forskare och mellan starkt isär både styrelse,

ALC och och inom organisationerna.

organisationerna

I den internationella studie, som Samangranskningsgruppens fattar från företrädare för olika avnämargrupper, synpunkter hävdar vissa att ALCs kvalitet har förbättrats påtagligt under senare år, medan andra fortfarande är angelägna att höja ALCs och resultat. funktionä-

kvaliteten på personal Fackliga

rer, särskilt inom löntagarsidans centrala organisationer, unbehovet av att bredda ALCs verksamhet samt att derstryker kvaliteten och de arbetsplatsinrikhöja på ALC-personalen på tade Studien visar också hur splittrad forskningsprojekten. Vissa anser bilden egentligen är. fackföreningsrepresentanter att är alltför teoretisk och inte tillräckligt tillforskningen lokal nivå, medan andra fackliga representanter ämpbar på menar att ALC behöver komma förbi den lokala aktionsoch bidra till den nationella svenska debatten om forskningen av arbetsrelationer. systemet

6- 10-0785 Arbctslivsforskning

162

Utredningen anser som ovan angivits att ALC bör renodlas som med forskningsorgan, ett primärt ansvar för kunskapsutveckling inom och några övergripande prioriterade områden. Valen av och metoder studieobjekt bör i första hand träffas med utgångspunkt i de centrala vetenskapliga kunskapsintressen som företräds vid institutet. ha Forskningen bör en oberoende och krtisk till självständigt hållning de fenomen och processer i arbetslivet som man väljer att studera.

Utredningen anser vidare att behov arbetsmarknadspartemas av kortsiktigt tillämpningsbara och lokalt genomförda utrednings projekt hellre bör initieras och under genomföras parternas mer direkta d via deras inflytande, v s egna organisationer och kontaktnät. Resurser för detta bör i normalfallet tillhandahållas av eller bör kunna i de parterna själva ingå anslag som till lokalt Arbetsmiljöfonden anslår utredningsarbete. I en strävan att renodla det framtida ALCs karaktär av forskningsorgan är det att denna väsentligt typ av utredningsverksamhet på uppdragsbasis skiljs från forskningen.

Under senare tid har

begreppet forskarstött utvecklignsarbete

aktualiserats vid ALC liksom vid andra Det

forskningsorgan.

är utredningens mening att denna verksamhet kan vara ett värdefullt sätt att implementera forskningsresultat i arbetslivet. Det är emellertid attt denna väsentligt verksamhet efterfrågas av arbetsplatserna själva utifrån deras behov och förutsättningar. Mot den finner bakgrunden utredningen det inte lämpligt att särskilda medel avsetts för detta ändamål hos ALC. Istället bör den verksamheten bedrivas i projektform och ansökas av berörda hos arbetsplatser Arbetsmiljöfonden.

163

4.3.2 Utredningens förslag

Sammanfattningsvis anser utredningen att problemen vid ALC är omfattande samt att de är förknippade med institutets organisation, finansiering och ledningsform samt med att dess är För att åtgärda detta krävs genomgriuppdrag oförenliga. Att ännu en en smärre ompande förändringar. gång tillgripa vore ett visar att organisation misstag. Utredningens analys det nu krävs en omfattande i att organisationsförändring syfte renodla ALC:s och arbetsformer. inriktning

Omfattande förändringar måste också i en del avseenden bli smärtsamma. Samtliga förslag från utredningen innebär en radikal av ALC:s fasta resurser vilket innebär nedskäming konsekvenser för Därför föreslås att regeringen personalen. tillsätter en organisationskommitté för genomförandet oavsett vilket av dessa förslag den väljer att prioritera. Organisationskommittén bör ha en sammansättning som medger att de som i framtiden ska arbeta under av de tre kategorier någon som kan personalmodeller utredningen presenterar själva den och den som de ska verka påverka miljö organisation inom. I kommittén bör således för ALCs ingå representanter huvudintressenter: dvs samt de parterna fackliga organistionema vid ALC.

Mot bakgrund av ovannämnda har utredprincipiella synsätt ningen övervägt tre organistionsmodeller.

I av ett ALC Ombildning självständigt

ALC ombildas från under av den av grunden ledning regetillsatta Målet är att ALC i ringen organisationskommittén. framtiden skall arbeta som ett fristående och självständigt forskningsorgan med nuvarande centrala och inriktning på

164

vetenskapliga tyngdpunkt i ett arbetssamhällsvetenskapligt livsperspektiv. Ett antal seniorforskartjänster bör dock omforrnuleras i riktning mot produktionsteknik, datavetenskap respektive industriell organisation.

Det ombildade institutets verksamhet finansieras dels med ett treårigt basprogram som beslutas av efter samråd regeringen (remiss) med dels med särskilda Arbetsmiljöfonden, program och projektmedel som söks i konkurrens med andra forskare från främst Arbetsmiljöfonden och i särskilda fall från andra organ som finansierar forskning. Den treåriga anslagsframstälhiingen ska programbudgeteras.

På sikt bör det nya institutets basorganisation utgöra högst hälften av institutets totala medan den andra halvan volym täcks av medel. Institutet ska projektfinansierade därför tillåtas projektanställa forskare och inrätta forskartidsbegränsade tjänster inom ramen för och

sökta beviljade projektmedel.

har skisserat tre alternativa Utredningen basorganisationer. Kalkylema har baserats på en ekonomisk analys av de kostnader som gäller vid ALC idag. (bilaga 6)

Alternativ l omfattar l4 som forskare/ forskarassistjänster tent varav fyra tjänster är och två är avsedda för professurer gästforskare. Syftet är här att ALCs forskarkäma ska vara liten och exklusiv och att den absoluta majoriteten av forskningsprojekten ska utföras av forskare med hög vetenskaplig kompetens.

Alternativ 3, som omfattar 30 har en mer utforskartjänster, präglad volymprofil där insatser är av professoremas mer forskningsledande än karaktär. Alternativ forskningsutförande 2 ett mellan alternativ l och 3. I alternativ utgör mellanting 2 och 3 minskar drivkraften institutets förmodligen att utöka

165

aktiv ackvisition av konkurensutsatta projektvolym genom medel, vilket kan vara en nackdel eftersom inom rörligheten ALCs då också kan förmodas bli mindre. forskarstyrka

Som av har i framgår budgetförslaget främjandeverksamheten alternativ ersatts med funktioner för information, samtliga dokumentation o s v på en avsevärt lägre kostnadsnivå än Biblioteksservicen behåller dock i stort sett sin nuvaidag. rande resursnivå, men med motsvarande resurs hos integreras Arbetsmiljöinstitutet.

har översiktligt kostnadsberäknat de tre altema- Utredningen tiven till 12,6 17,7 resp 22,8 Mkr, att finansieras genom grundprogrammet från Arbetsmiljöfonden.

förordar alternativ 2 som innebär 22 fasta for- Utredningen samt 10 Totalt skulle det skartjänster, doktorandstipendier. nya ALC komma att ha 32 fasta tjänster inklusive administrativ Utöver detta skulle finnas servicepersonal. projektanställd personal motsvarande uppskattningsvis 15-20 helårsarbetskrafter. Det ALC skulle således vara ett nya renodlat forskningsorgan med ca 60 helårsarbetskrafter, fördelande enligt följande:

- Fasta 22 forskartjänster - 10 Doktorandstipendiater - forskar ass. 15 Projektanställda - Inforrnationsservice 3 inkl biblioteksservice -

Administrativservice m

Ca 60

innebär att delar av den nuvarande Förslaget personalen kommer att bli överflödig. Det gäller främst administrativ personal och som dock utan utredningspersonal, svårigheter

166

bör kunna beredas motsvarande av arbete inom typer andra delar av den i Stockholm. statliga förvaltningen För att garantera en smidig bör den

organisationsförändring nya trygg-

hetsstiftelsens resurser aktualiseras. Eftersom det nya Arbetslivscentrum kommer att ha ett annat föreslås uppdrag, att det nuvarande ALC ombildas från grunden genom att ett

nytt forskningsorgan inrättas. För de framtida

forskartjänsterna vid det ALC kommer att krävas nya vetenskaplig meritering. Principema för denna förändring bör läggas fast i den ovan nämnda organisationskommittén.

Vidare föreslås som beskrivs det nya organet tidigare att renodlas som med klar

forskningsorganisation en forsknings-

ledning och starkare extern i

forskarrepresentation styrelsen,I

styrelsen bör tre forskare. Professorer ingå externa och andra forskningsledare vid det nya ALC ansvarar för

forskningens

inriktning och De vidare ha genomförande. bör fullt ansvar för institutets interna och

kompetensutveckling stå som lång-

siktiga garanter för att ALC har den kompetens som krävs för att de

genomföra forskningsåtaganden som verksamhetsplanen

uttrycker.

När det ALCs kan

gäller ledning två modeller övervägas. I

det ena fallet axlas det administrativa och övergripande vetenskapliga ledningsansvaret av en och samma person. I det andra fallet delas det adminstrativa och det vetenskapliga ansvaret upp i två, direkt under styrelsen lydande befattningar, vilka i samråd leder det adminstrativa det respektive vetenskapliga arbetet. Den första modellen förutsätter att chefsrollen inte bara förenas med ett administrativt skickligt och personalpolitiskt i lika

ledarskap utan hög grad inkluderar en aktiv och

genuin roll som Den andra vetenskaplig ledare. modellen kan ses som en lösning på problemet att finna en person som förenar dessa dubbla kvalifikationskrav ett

på tillräckligt optimalt

sätt. Under

förutsättning att samspelet funktionerna emellan

167

kan det t 0 m vara rationellt att dubblera ledningsfungerar funktionen. I en dubbel ledningsfunktion framstår det som att en av får att vara forsklämpligt professoma uppgiften Denna bör vara ordförande i ningsföreståndare. professorkollegiet samt ansvara för övergripande samordning, kontakter med universitet och samt ALC i andra högskolor representera där utgångspunkter bör sammanhang vetenskapliga väga bör utses av efter tungt. Forskningsföreståndaren styrelsen från I en sådan modell får direkförslag professorskollegiet. tören främst ett ekonomiskt och personaladmiövergripande nisktativt ansvar. Det dubbla ledarskapet tillämpas i flera kunmen förutsätter naturligtvis en väl fungeskapsorganisationer, rande personkemi. Utredningen lämnar öppet för en prövav båda alternativen, men förordar en sammanhållen ning eftersom storleken det nya forskningsledningsbefattning, på organet är måttlig.

De fasta forskartjänstema tillsätts på samma sätt som universitetstjänster, d v s genom sakkunnigförfarande. Tjänsterna bör omfatta och examinationsrätt. Om handledningsskyldighet bör de även till universitets-/ möjligt knytas lämpliga högskoleinstitutioner i Stockholmsregionen och förenas med för- 20 % och/eller slagsvis undervisnings- handledningsskyldighet.

Det stora antal som baseras på bör doktorandtjänster förslagen också till och eventuellt även till knytas förläggas lämpliga universitets- eller Detta föreslås under högskoleinstitutioner. att en sådan är vilket i sin tur förutsättning koppling möjlig, förutsätter ett aktivt intresse från universitetens- och högskolornas sida. Utredningen hänvisar till de förslag som tidigare lagts fram om förhållandet mellan sektorsinstitut och universitet/högskolor.

168

Som redan nämnts bör ett antal av de fasta seniorforskartjänsterna vid ombildningen byta inriktning mot produktionsteknik, industriell organisation och Dessa datavetenskap. tjänster bör till ärnnesinstitution vid kopplas respektive KTH.

Det ombildade ALC ett nära samarbete med åläggs Arbetsmiljöinstitutet, t ex i form av gemensamma projekt, gemensamt organiserad utbildning av nyckelgrupper i arbetslivet, gemensamma forskarutbildningskurser, gemensamma seminarier osv. Dessutom bör bibliotek samt och införlagsforrnationsverksamhetema samordnas.

Ombildningen syftar till att ett skapa arbetslivsforskningsinstitut fast Den på högkvalitativ samhällsvetenskaplig grund. viktigaste förutsättningen för att nå detta kvalitativa mål är att ALCs verksamhet kraftfullt inriktas mot och forskning forskarutbildning samt att institutet leds av kvalificerade forskare och bemannas av med och personal genuin forskarprofil forskarkompetens.

Institutet bör ha breda mot såväl det inhemska kontaktytor som det internationella forskarsamhället. Vidare bör utrymme skapas för främst utländska verka gästforskare att inom institutet liksom att institutets i så stor forskartjänster utsträckning som likställs med motsvarande möjligt tjänster inom universitet och högskolor.

I avhåller medvetet övrigt sig utredningen från riktningsgivande kommentarer. Det är att viktigare ombildningen genomförs i den form som d alla föreslogs inledningsvis, v s att centrala och i hand organisations- inriktningsfrågor första löses inom ramen för en särskild organistationskommitté. Utredningens slutsatser beträffande det nuvarande ALC bör utgöra utgångspunkten för detta arbete.

169

II Arbetslivscentrum samman med Arbetsmiljöläggs institutet

Det andra huvudaltemativ som har för utredningen övervägt ALCs del innebär att det nuvarande ALC varefter upplöses resurser motsvarande 25-35 av ALCs fasta forskartjänster förs över till d v s i med stor- Arbetsmiljöinstitutet, enlighet leksaltemativet 2 under Därefter återtillföregående förslag. sätts seniora efter i ett samtliga tjänster sakkunnigbedömning öppet och utannonserat tillsättningsförfarande. Merparten av dessa bör behålla sin nuvarande samhällsvetenforskartjänster För 5-10 av dessa tjänster bör dock en skapliga inriktning. mot ämnesområden som produktionsteknik, omforrnulering industriell organisation och datavetenskap övervägas.

kan föras i olika riktningar vad beträffar Samorganisationen i Valet beror tjänstemas integrering Arbetsmiljöinstitutet. närmast vilken som ska läggas på verksamheten. på helhetsyn Å ena sidan är det möjligt att skapa en relativ väl sammanhållen enhet med tonvikt samhällsarbets-/industrisociologisk på vetenskapliga ämnen i kombination med teknik/ datavetenskap. Enheten skulle då få en ämnes-, metod- och områdesprägel som i stor motsvarar vid ALC och utsträckning dagens profil de som nu står i skulle kunna forskningsteman förgrunden fortsätta att drivas inom enheten, liksom att flertalet projektgrupper skulle kunna behållas.

Å andra sidan är det tänkbart att genomföra en tvärgående där från ALC förs in under integrering tjänsterna huvudområden, alternativt att dessa om- Arbetsmiljöinstitutets råden så att en helt områdesstruktur kunde omprövades ny Båda alternativen behov av en omprövning övervägas. skapar beträffande kvalifikationskrav och därmed förtjänstemas Det första alternativet skulle knippade inriktningsformulering.

170

sannolikt ett särskilt resurstillskott betyda till den socialpsykologiska enheten, medan det senare alternativet kan ta andra riktningar beroende på de

prioriteringar organisations-

kommittén själva väljer.

Delar av de resurser för dokumentation information, och främjande som idag finns vid ALC , liksom ALCs bibliotek, bör också föras till det institutet. sammanslagna

Någorlunda rättvisande utgångspunkter för en bedömning av hur stora resurser som bör överföras från samt ALC, hur dessa kan fördelas med till funktioner hänsyn mm, kan hämtas från den vilken

beräkningsmodell på det första huvudförslaget

är baserat (se bilaga 6). Beräkningsgrunden för samtliga i modellen alternativ har dock varit presenterade ett fristående institut. Om en ALCs

samlokalisering av verksamhet med

Arbetsmiljöinstitutet bedöms vara önskvärd, bör administrationskostnadema kunna minska med O,5-l Mkr . Kostnaderna för biblioteksfunktionen borde också kunna minskas vid en eventuell

samlokalisering.

Den och övergripande organisations- ledningsfonnen för det sammanslagna institutet liksom bör namnfrågan, naturligtvis diskuteras och i till granskas anslutning ett eventuellt beslut om genomförande. Utredningen har dock inte någon anledning att ifrågasätta de organisatoriska principer och ledningsformer som idag tillämpas vid Arbetsmiljöinstitutet.

Det är slutsats utredningens att ett samgående är möjligt inom dessa ramar, men att det kan innebära betydande övergångs svårigheter.

Däremot bör ett institut sammanslaget präglas av de förslag rörande kontakter med universitet och som framhögskolor

171

förts i det första huvudaltemativet, och som senare också fram beträffande enskilt. läggs Arbetsmiljöinstitutet

Det finns förvisso intressanta för svensk arbetslivsaspekter om skulle denna orvetenskaplig forskning regeringen välja I ett om 5-10 år ganisationsmodell. långsiktigt perpektiv skulle detta kunna till en utgöra grunden arbetsvetenskaplig i som omfattar en bredd och högskola Sverige, imponerande forskningskompetens. Intressanta samarbetsformer borde kunna etableras mellan teknik och humanorienterad forskning. Redan har en omfattande vidareutidag Arbetsmiljöinstitutet som Denna skulle kunna vibildning ligger på högskolenivå. dare utvecklas till högskolekurser i olika arbetslivsvetenskapliga inriktningar.

Administrativt skulle också vissa besparingar kunna göras, men dessa är relativt begränsade eftersom redan organisationsmodell 1 förutsätter en effektiv administration. Det är inte heller något som hindrar att man i ett fristående nytt ALC vissa administrativa från köper tjänster Arbetsmiljöinstitutet.

III. Arbetslivscentrum integreras med universitetet/högskola i Stockholm.

Även detta förslag innebär att ALC upplöses i sin nuvarande form och i i integreras universitet-/högskolesystemet Stockholm.

I likhet med föregående förslag kan även denna integrering ske åtminstone två olika sätt. på principiellt

Enligt det ena alternativet kan en integrering åstadkommas genom att resurser som ungefär motsvarar dem som angavs under de föregående förs samlade till huvudförslagen

172

Stockholms universitet bildar en antingen arbetslivsvetenskaplig institution eller ett vid självständigt forskningsinstitut, den

samhällsvetenskapliga fakulteten. I båda fallen bör såväl

egen forskning som bedrivas. utbildning

Enligt det andra alternativet kan motsvarande resurser delas upp på olika områden och föras åt olika håll inom Stockhohns universitets- och Det skulle högskolevärld. t ex vara möjligt att ansluta en del av resurserna till som KTH, antingen en

självständig industrisociologiskt orienterad forskningsenhet

direkt under fakulteten, eller till institutionerna någon av för arbetsvetenskap eller industriell Oavsett vilket organisation. alternativ som bedöms vara bäst borde det innebära att de överförda behåller sin humanistiska-sarnhällsvetentjänsterna skapliga inriktning, vilket skulle ge unika för

förutsättningar

tvärvetenskapligt samarbet över teknik-samhällsvetengränsen skap. Alternativet med en vid

självständig grupp KTH, inne-

bär den fördelen att resursema inte i alltför splittras små delar samt att samarbeten kan naturligt sökas över ett vidare spektrum av relevanta teknikområden. Såväl arkitektur och

tillverkningssystem som numerisk och

analys datalogi är idag engagerade i med

arbetsvetenskaplig forskning sociologisk

orientering.

På motsvarande sätt skulle det kunna vara intressant att pröva en av andra till anslutning delområden någondera eller båda av institutionerna för psykologi respektive sociologi vid universitet. Flera av ALCs forskare har eller har haft samarbeten med de grupper vid dessa institutioner som relaterar sin

forskning till arbetslivet. ALCs

arbetsrättsliga delområde skulle på motsvarande sätt kunna vid inkorporeras juridiska fakulteten.

Oavsett i vilken eller vilka former en ALCs

integrering av re-

surser till universitetet och KTH bör alla genomförs tjänster

173

inom och i alla andra aveenden tillhöra universitetillsättas

Detta reser den grundläggande fråga

tet/högskolan. på nytt i det inledande rörande förutsom togs upp förslagskapitlet, sektoriellt finansierade vid universitet sättningarna för tjänster där detta aloch högskolor. I ett läge regeringen överväger denna in och löternativ måste även övergripande fråga vägas som är för det finansierande seksas på ett sätt acceptabelt d v s Arbetsmiljöfonden. torsorganet,

för tre i olika förslag Utredningen har här redogjort hög grad beträffande Arbetslivscentrums framtid. För- och nackdelar kan med vart och ett av dem. Även om utredförknippas diskutera enskilt bör dock ningen här inte kan varje problem

några principiella synpunkter avges.

som har att ta Ett viktigt övervägande regeringen

principiellt

till mellan behovet av att koncenställning gäller avvägningen trera resurser till ett fristående sektorsinstitut, och därigenom vinna och och behovet

koncentration prioriteringsmöjligheter,

de resurserna och bredda av att sprida tillgängliga därigenom och intresset för dessa forskningsfrågor. underlaget de första huvudaltemativen till Nuvarande läge liksom två det första behovet, medan det tredje

förändringar tillgodoser

huvudalternativet snarare det andra behovet. gäller har denna i samband med Utredningen berört balansgång, rörande och därvid konstaterat förslagen Arbetsmiljöfonden vid universitet och att den långsiktiga arbetslivsforskningen behöver förstärkas. Samtidigt vill dock utredningen högskolor koncentration särskilt arbetsbetona behovet av kring viktiga mer karaktär och kan konstatera att livsfrågor av tillämpad roll som ett centrum för Arbetslivscentrums ursprungliga orienterad om och samhällsvetenskapligt forskning inflytande fortfarande är aktuell. Slutsatsen

medbestämmande höggradigt

blir därför att av huvudaltemativen ett eller två, bör något

i denna Om den föreslagna omorganisatio-

väljas bedömning.

174

nen eller dessutom sammanslagningen lyckas vad beträffar till

anknytning kringliggande universitet och högskolor, bör

ett ombildat centrum bättre kunna bidra till arbetslivsforskningens ställning där.

En annan övergripande fråga gäller det ökade behovet av i

forskning gränsområdena mellan teknologi och samhällsve-

tenskap. Frågan är vilket av de föreslagna alternativen som bäst gynnar att sådant samarbete verkligen kommer till stånd i integrerade former. Det finns en utbredd

föreställning om att

sektorsinstitutens existens bl a kan motiveras med behoven av

gränsöverskridande forskning, och omvänt, att sådan forsk-

ning regelmässigt är svårare att åstadkomma inom ramen för

disciplinindelad högskoleforskning. Vid en närmare

granskning visar det dock sig att varken ALC eller Arbetsmiljöinstitutet i någon större utsträckning fönnått överträda sådana som

ämnesgränser också utgör fakultetsgränser. Det är

således inte självklart att av de något två första alternativen i detta hänseende kan bedömas vara starkare än det tredje, möjligen skulle en något uppdelad spridning av resurserna enligt den modellen tredje vara ett mer verksamt medel för en sådan

utveckling.Altemativ II (integrering av ALC och

Arbetsmiljöinstitutet) kan

visserligen genomföras med ökad

tvärvetenskaplig integrering som delmål, men skulle kräva en

större den omorganisation av sammanslagna institutionen.

Ett vid tredje problem valet mellan dessa alternativ är de skillnader i och de olika vetenskapssyn traditioner i umgänget med de förvärvsarbetande som råder vid ALC, Arbetsmiljöinstitutet respektive flertalet högskoleinstitutioner. Dessa förhållande kan det göra omöjligt att finna konstruktiva kompromisser vid ett

framtvingat sammanförande.

Om

förutsättningarna är de rätta och ett ömsesidigt intresse

finns kan å andra sidan en konfrontation mellan olika teoretiska och metodologiska traditioner och utgångspunkter resul-

175

i och kreativa Det är tera spännande utvecklingsprocesser. emellertid tveksamt sådana föreligger i om omständigheter detta fall. en rör behovet av Ytterligare aspekt på frågan om och forskningstraditioner, mångfald ifråga angreppssätt eventuellt också behovet av att i koncentrerad form etablera och konsolidera särskilda för ett särskilt forskningsformer I det senare avseendet har ALC förtillämpat forskningsfält. och inte avkall sina krav sökt etablera en egen profil givit på direkt och med förvärvsarbetande i på ett ömsesidigt utbyte deras egen verklighet.

Vid av dessa kommer utreden sammanvägning synpunkter till slutsatsen att huvudaltemativet I i första hand bör ningen genomföras.

- av Det ska till sist att alternativ II sammanslagning tilläggas - kan behållas som målsättning sektorsinstituten långsiktig även vid val av det första alternativet. Ett ökat samarbete mellan de fristående instituten kan för en sådan lägga grunden sikt. Den skulle då också kunna utgöra en början utveckling på en som skulle kunna leda fram till inrättandet av en på process Detta förutsätter emellertid arbetslivsvetenskaplig högskola. att de fristående institutionerna under mellanfortsättningsvis etablerar nära samarbeten i form av t ex projektperioden samarbete, kursutbud mm. gemensamma

Ett sådant samarbete skulle också kunna ta formen av en geoch Det torde t o m

mensam förlags- publiceringsverksamhet.

av en invara möjligt att överväga en gemensam etablering ternationell tidsskrift med en i

vetenskaplig profil gränsområ-

dena mellan instituten. En sådan tidskrift skulle utgöra ett medel för att den statusen hos främst den höja vetenskapliga och beteendevetenskapligt orienterade forsksociologiskt ningen vid dessa institut.

176

4.3.3 Sammanfattning

Utredningen anser att Arbetslivscentrum har brottats med grundläggande svårigheter alltsedan dess tillkomst. Orsakerna till detta är flera, men det främsta skälet torde vara att ALC har en alltför vidsträckt och sin karaktär uppgift målsättning genom av både och Till detta kommer forsknings- utredningsorgan. grundläggande problem som härrör från ALCs sig organisationsmodell samt allmänna finanseringsform. Utredningens uppfattning är att en radikal bör ske av den verkomstruktering samhet som bedrivs vid ALC. Oavsett vilken modell regeringen slutligen stannar för är det

enligt utredningens mening väsent-

utifrån ett ligt översiktligt perspektiv på arbetslivsforskningen att den som där bedrivs - med forskning speciell inriktning på ett - kan leva vidare och utvecklas. löntagarperspektiv

Mot denna föreslår bakgrund utredningen

att verksamheten vid ALC begränsas så att det blir ett renodlat forskningsorgan

att utredningsverksamheten vid ALC i sin nuvarande upphör form

att den sk informations- och i sin nufrämjandeverksamheten varande forrn och upphör

att huvuddelen av den typ av verksamhet som avvecklas vid ALC istället kan fortleva under ett direkt ansvar från löneget tagarorganisationemas sida, som för detta ändamål föreslås särskilda medel via disponera Arbetsmiljöfonden.

Utredningen har prövat tre alternativa organisationsmodeller för den som bedrivs vid Ett forskningsverksamhet ALC. a)

177

nedbantat som får karaktären av ett med ALC, forskningsorgan Ett inordnande av ALC:s forskspeciell forskningsprofil. b) i Arbetsmiljöinstitutet. c) Ett inordnande av ningsresurser ALC:s i Stockholms universitet och KTH. forskningsresurser

föreslår Utredningen

att nuvarande ALC ombildas från och att det inrättas grunden ett renodlat bestående till stor del av den forskningsorgan som finns vid men förstärkt med forskningskäma idag centret, viss t ex inom det tekniska/data forskningskompetens vetenskapliga området och

det nya att en som främst utforskningsorganet ges inriktning från i samband med medbestämmande, går löntagarperspektivet och teknik, samt att ledningsformer, arbetsorganisation ny liksom dess samband med arbetsorganisatoriska principer bör finnas med i detta Det produktivitetsvecklingen perspektiv. framstår även som att området kvinnor i arbetslivet angeläget en framträdande i det forskningsorganets ges plats nya verksamhet.

har funnit att flera av ALC:s grundläggande svå- Utredningen med den organisationsmodell som tillrigheter sammanhänger samt Problemen härör sig, dels ämpats finansieringsformen. från ett faktum att huvuddelen av resurserna har formen av fasta resurser, dels genom att huvuddelen tilldelats ALC, som en procentandel av Arbetsmiljöfondens tillväxt, utan sedvanlig kvalitetsgranskning. Det nya forskningsorganet bör således arbeta under andra premisser. Utredningen föreslår

att det nya forskningsorganet får en annan finansieringsfonn, som innebär en kombination av basmedel och en konkurensutsatt av tilldelning projektmedel.

178

att det nya forskningsorganet ges en dimensionering som motsvarar ca 22 fasta samt 10 doktorand forskartjänster stipendiater och 15 forskarassistenter. projektanställda Utöver detta tillkommer en infonnationsservice motsvarande 3 tjänster samt administrativ service 10 dvs totalt 60 tjänster, helårsarbets-krafter.

När det och gäller ledning forskningsmiljö föreslår utredningen

att får en mera och roll styrelsen övergripande policyinriktande

att den nuvarande består men förstärks med sammansättningen tre externa forskarrepresentanter

att det nya organet därmed inte skall ha något rådgivande vetenskapligt råd i den form som idag finns

att det nya forskningsorganet får en ledning som är mera anpassad för en forskningsverksamhet. Utredningen presenterar två modeller, som båda förutsätter att den ledvetenskapliga ningen förstärks, dels genom att en befattningshavare rekryteras som förenar ekonomisk, och administrativ med vekompetens tenskaplig erfarenhet, dels att man delar dessa funktioner i på en vetenskaplig ledare forskningsföreståndare - samt en ad-

ministrativ ledare. Utredningen förordar det förstnämnda alter-

nativet .

179

att den sker att professoövriga forskningsledningen genom rema och seniorforskama får sedvanligt ansvar för forskningskvalitet, och av forskningsresulkompetensutveckling spridning taten och

att incitament och skall gälla vad avser tydliga belöningssystem och akademisk kompetensutveckling. vetenskaplig meritering

När det gäller inforrnationsverksamheten vid det nya forskningsorganet föreslås

att den skall mera direkt till samt bedrivas knytas forskningen med denna, integrerad

att biblioteksservicen med motsvarande funktion vid integreras och Arbetsmiljöinstitutet

att den särskilda som - om inforrnaarbetsgruppen föreslagits tionsverksamheten vid AI och ALC - skall utarbeta kon- AMF, kreta förslag till samordning och samverkan.

Den nuvarande informations- och vid främjandeverksamheten ALC kommer enligt utredningens förslag att upphöra. föreslår istället Utredningen

att en motsvarande mera regionalt förankrad verksamhet genomförs av löntagarorganisationerna själva, gärna integrerad med den verksamhet som man där redan forskningsinitierade bedriver och

att medel motsvarande ca 10 kr fördelas till löntagarormilj samma som för fördelganisationerna enligt principer gäller av medbestämmandemedel dvs beroende medlemsanningen på tal.

180

innebär att det nuvarande ALC kommer Utredningens förslag att omvandlas från och att främst delar av utredningsgrunden och inte kommer att kunna administrationspersonalen påräkna En detta i det nya omställning av anställning forskningsorganet. innebär utan tvekan stora för berörd slag påfrestningar personal. Mot denna bakgrunden föreslår utredningen

att en tillsätts med uppgift att utarbeta organisationskommitté ett mera i enlighet med de föredetaljerat organisationsförslag samt med ansvaret att genomföra organisaslagna principerna, så snart som och tionsförändringar möjligt

det den nya att statliga området trygghetsstiftelsen på engageras.

181

4.4 Arbetsmiljöinstitutet

Arbetsmiljöinstitutet har inte varit föremål för en ingående av Motivet för detta är att AI prövning utredningen. nyligen genomgått en omorganisation i samband med att institutet blev ett fristående har mot denna forskningsorgan. Utredningen valt att AI i ett mera vidsträckt sammanbakgrund överväga d v s utifrån totala hang, arbetslivsforskningens perspektiv.

4.4.1 Utredningens slutsatser och överväganden

1966 inrättades Arbetsmedicinska institutet för att förstärka och samordna resurserna inom yrkesmedicin, yrkeshygien och arbetsfysiologi. 1972 införlivades institutet med i huvudsak oförändrade arbetsuppgifter, med Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) som dess arbetsmedicinska avdelning, senare kallad forskningsavdelningen. 1974 öppnade forskningsavdelningen en filial i Umeå. bildades den 1 Arbetsmiljöinstitutet (AI) juli 1987 genom att forskningsavdelningen, stora delar av utbildningsenheten och biblioteket avskiljdes från ASS. Det huvudsakliga motivet var att man ville markera forskningens fria ställning gentemot ASS som förvaltningsmyndighet (prop. 1986/87:80) .

Organisation och forskningsmiljö Arbetsmiljöinstitutet har på mycket kort tid etablerat sig som en självständig forskningsorganisation, med en omfattande bredd på arbetslivsforskningens olika områden. AI har etablerat en nära koppling till som framstår som högskolevärlden, mycket fördelaktig när det att kombinera inom vetengäller skaplig med ett mera utveckling tvärvetenskapliga angreppssätt.

182

Arbetsmiljöinstitutets inriktning avspeglar naturligtvis i hög grad den tradition som man bär med från tiden som sig en arbetsmedicinsk inom Det avdelning Arbetarskyddsstyrelsen. är visserligen för att en hur den tidigt göra bedömning av nya organisationen fungerar, men utredningen kan konstatera att institutet inte ha haft förefaller den typ av problem som tidigare beskrivits i samband med ALC.

Organisationsmodellen är enkel och lätt att förstå och nivåerna är relativit få med tanke storleken anställda på (385 88/89). Stabs- och servicefunktionema är renodlade och utpräglade stödfunktioner till de sju forskningsblocken.

Uppdelningen på två orter (Solna och Umeå) förefaller inte

innebära för några svårigheter verksamheten.

Forskningsblocken är enhetsindelade (sammanlagt 22 enheter), där varje enhet leds av en forskningsledare (som regel en professor) direkt under föreståndaren och Institutets styrelsen. 25 handleder professorer sammanlagt 55 doktorander, av vilka 33 är anställda vid institutet. Härvid har man i större utsträckning än ALC en lyckats bygga upp miljö som påminner om högskolans när det och gäller rekrytering handledning av unga forskare. anser att AI:s roll i detta Utredningen sammanhang har varit och kommer att vara värutomordentligt defull för den framtida arbetsvetenskapliga forskningen.

Arbetsmiljöinstitutets har inom sina professorer respektive områden relationer till universitetens fakulteter bl a att genom de har och fakulteten kan

handledningsskyldighet av utses som

examinatorer.

Flertalet av Arbetsmiljöinstitutets har en redan professorer etablerad relation till Detta universitetsorganisationen. innebär många fördelar också när det att föra in gäller möjligheterna vid

arbetsvetenskapliga kunskaper högskoleinstitutema och att

183

etablera ett kan man konstatera att ömsesidigt utbyte. Möjligen det i framtiden vore önskvärt att hade en samtliga profesorer stark till som till anknytning högskolan, samtidigt möjligheten egen examinationsrätt infördes vid institutet.

har Arbetsmiljöinstitutets forskare i första hand en faku- Idag letsanknytning, vilket kan innebära vissa fördelar med t ex en mindre stark låsning till enskilda I flera fall förediscipliner. faller det emellertid önskvärt att det också fanns en starkare eftersom detta sannolikt skulle innebära institutionsanknytning att instituets forskare knöts nämnare till universitetets forskoch ning forskarutbildning.

Forskarmiljön vid innebär en kontinuer- Arbetsmiljöinstitutet lig kvalitetsprövning och som resulterat i ett stort utveckling antal av dokumenterat kvalitet. forskningsrapporter hög

Institutets inriktning. Arbetsmiljöinstitutet har en stark tyngdpunktsförskjutning åt de och traditionellt kemisk-fysikaliska, toxikologiska yrkesmedicinska delområdena. Den psykologiska forskningen erhåller 10 % av resurserna, varav bara en mindre anknappt del åt och fråägnas socialpsykologiska arbetsorganisatoriska gor. Institutets storlek gör samtidigt att denna förskjutning sätter sin prägel på arbetslivsforskningen som helhet. Utredningen anser att denna obalans bör arbetas bort för fältet som helhet, vilket bl a innebär att även Arbetsmiljöinstitutet bör inleda en långsiktig omorientering.

I likhet med ALC saknar - Arbetsmiljöinstitutet produktions teknisk och Därför bör det vara datavetenskaplig kompetens. en angelägen uppgift för institutet att öka dessa inslag i sin fasta som inom en bibehållen resurskompetensprofil, något ram bara kan uppnås vid och genom omprioriteringar nyomtillsättningar av tjänster. I likhet med vad som föreslagits

184

för ALC bör institutet dessutom aktivt söka projektsarnarbeten med institutioner tekniska/datavetenskapliga respektive tillfälsådan till inom ramen för ligt knyta kompetens sig tidsbegränsade projekt.

Arbetsmiljöinstitutet har i sina en forskningsansatser god spridning mellan riktad grundforskning och forsktillämpad ning, ett förhållande som är gynnsamt för institutets vetenskapliga utveckling. Samtidigt en inte del av ägnas oväsentlig resurserna, frånsett inom de kemisk-fysikaliska respektive toxikologiska områdena, åt ren eliminationsteknisk utveckling och nonnbestämmande Detta specifikationsarbete. representerar den och kan gamla forskningsavdelningens profil ifrågasättas som delverksamhet inom ett modernt forskningsinstitut. I framtiden bör sådan verksamhet bara förekomma i den den direkt och ifrån utsträckning gagnar utgår forskningen, t ex att intressanta och genom erbjuda empiriska underlag metoder. I förefaller det att den övrigt rimligt rent utprovande och föreskrivande insatser från institutet. avlägsnas

Lângsiktiga omprioriteringar I varje forskningsverksamhet det åstadkomma gäller att en lämplig avvägning mellan tradition och förnyelse. Eftersom kompetensuppbyggnad inom forskningsområdet är långviktig, och kräver ett decenniums för många gånger utveckling att uppnå hög kvalitet är denna svår. avvägning utomordentligt Det är också att en etablerad forskare inte kan naturligt ändra sin allför ofta under sin huvudsakliga forskningsinriktning aktiva Detta innebär det alltid finns forskningsperiod. att en risk att får stå tillbaka redan nya forskningsområden för eteblerade.

Dessa är av och inte endast svårigheter generell natur gäller Arbetsmiljöinstitutet. I ett den ar- Övergripande perspektiv på

betslivsvetenskapliga forskningen framstår det emellertid som

185

utomordentligt väsentligt att den omfattande forskningsresurs som AI för Detta utgör medger utrymme omprioriteringar. kan emellertid innebära om allför andel svårigheter en stor av resurserna är bundna. långtsiktigt

Mot den här bakgrunden anser utredningen att möjligheterna till vid långsikliga omprioriteringar Arbetsmiljöinstitutet bör ökas. Detta bör också kunna ske mot av en mera bakgrund övergripande prioritering för hela arbetslivsforskningen.

Utredningen föreslår mot denna att bakgrund Arbetsmiljöinstitutets finansieringsmodell ändras så

att till anslagsframställan görs regeringen för tre år i taget, och därvid för den följer principer föreslagna verksamhetsplaneringen som i avsnitt för Arbetsföreslagits tidigare miljöfondens del,

att denna redovisas också i anslagsframställan övergripande med till den

forskningsprogram förslag prioriteringar av

långsiktiga forskningsinriktningen,

att denna till remitteras till

anslagsframställning regeringen

Arbetsmiljöfonden för och synpunkter

att den andel av medel som erhålls i Arbetsmiljöinstitutets form av i konkurrens med andra projekt/programmedel forskare i framtiden bör en ökande andel av AI:s totala utgöra medelstilldelning.

Implementering I det har lämnats bild föregående en övervägande positiv av Arbetsmiljöinstitutets forskningsverksamhet. När det gäller

spridningen av forskningsresultat har AI en väletablerad kanal

till det arbetslivet praktiska genom att man ansvarar för ut-

186

bildning och vidare utbildning av företagshälsovårdspersonal. Vid dessa av institutets forskare utbildningar uppträder många och överför grundkunskap om arbetslivsvetenskapliga fråge- På samma sätt erhåller man till forskställningar. återföring från de mera orienterade ningsarbetet praktiskt företagshälsovårdsexpertema.

Även om denna kanal utgör en väsentlig fördel i forskningsimplementeringen är detta en del som kan utvecklas och förbättras inför framtiden. I ett mera långsiktigt perspektiv anser att AI:s medverkan i grundutbildningen vid utredningen högskolorna bör förstärkas. På samma sätt bör etableras närmare kontakter med leverantörer, konstruktörer, uppfinnare som också bör få ökad kunskap om arbetslivsforskningens resultat.

anser att likaledes bör öka Utredningen Arbetsmiljöinstitutet kontaktera med arbetsmarknaden för att parterna på ytterligare utveckla forskningsimplementering.

AI har en i många stycken utomordenligt redovetenskaplig visning av sina forskningsarbeten bl a i form av en särskild vetenskaplig skriftserie. På motsvarande sätt borde man öka informationsinsatsema till andra målgrupper såsom brukare, användare etc.

Ökad samverkan Arbetsmiljöinstitutet har, som redovisats i det föregående, ett tämligen välutvecklat samarbete med delar av högskolevärlden. Däremot finns det inte motsvarande samarbetsnågon tradition mellan och Arbetslivscentrum. Arbetsmiljöinstitutet Till stor del förklaras detta sannolikt av olika tradition, allför olika etc. forskningsinriktning

187

Utifrån ett den svenska övergripande perspektiv på arbetslivsforskningen framstår det som att ett angeläget närmare samarbete kommer till stånd i framtiden. Detta underlättas sannolikt av den nya inriktning som föreslagts för det nya ALC:s del mot ett mera renodlat

forskningsorgan.

Ett mera utvecklat samarbete bör också etableras mellan AI och med Arbetsmiljöfonden. Syftet en sådan samverkan bör vara att undersöka att finna möjligheterna samarbetsfördelar inom informationsområdet, t ex när det gäller publicering och förlagsverksamhet, samt gemensam konferensverksamhet i att föra ut syfte forskningsresultat.

Utredningen har även i det tidigare föreslagit att en särskild arbetsgrupp tillsätts med att syfte göra en särskild översyn av informationsverksamheten vid AMF, AI och ALC i att syfte åstadkomma en mera effektiv verksamhet.

Utredningen föreslår även att biblioteksresursema mella AI och ALC till ett

integreras gemensamt arbetslivsvetenskapligt

bibliotek. Även denna bör behandlas fråga av ovannämnda arbetsgrupp.

4.4.2

Sammanfattning

Arbetsmiljöinstitutet har inte varit föremål för någon ingående prövning i detta har valt sammahang. Utredningen att behandla AI främst utifrån totala

arbetslivsforskningens perspektiv. När

det gäller och organisationen forskningsmiljön konstaterar utredningen

att AI kort tid på mycket etablerat sig som en självständig

forskningsorganisation, med en omfattande forskningsbredd

188

verksamhet i form av samt en imponerande vetenskaplig högkvalitiativ forskning, och en omfattande doktorandutbildning.

väl, men det Arbetsmiljöinstitutets organisation synes fungera för att en mera Flertalet är ännu tidigt göra allsidig bedömning. av forskarna har en god samverkan med högskolorna. förordar Utredningen

att och seniorforskare får en ännu starkare knytprofessorer även till institutionerna vid för att på detta ning högskolorna sätt komma närmare forskningsutbildning och grundutbildning.

att denna anknytning på sikt även innebär att en självständig examinationsrätt kan förläggas hos institutet.

den dominerande samlade forsk- Arbetsmiljöinstitutet utgör inom Samtidigt konstaterar ningsresursen arbetslivsforskningen. att AI har en stark åt det traditionellt utredningen tyngdpunkt toxikologiska och yrkesmedicinska hållet . kemiskt-fysikaliska,

föreslår därför Utredningen

att en sker till förmån för den sociallångsiktig omorientering och arbetsorganisatoriska forskningen, samt för en psykologiska mera och datavetenskaplig profil. produktionsteknisk

För att i framtiden undvika cementering av forskningsresurser och att stimulera föreslår utredningen nyorientering

att ändras så att an- Arbetsmiljöinstitutets finansieringsmodell blir samt att den redovisas i övergrislagsframställan treårig med till prioriteringar, pande forskningsprogram förslag

att denna till remitteras till anslagsframställning regeringen för samt Arbetsmiljöfonden synpunkter,

189

att den andel av AIs medel som erhålls i form av pro-

jekt/programmedel i konkurrens med andra forskare i framti-

den succesivt bör en ökande andel utgöra av den totala me-

delstilldelningen.

Arbetsmiljöinstitutet har en väl kanal fungerande för att föra ut

forskningsresultaten till i form praktisk tillämpning av den egna

för

vidareutbildningen företagshälsovårdsexperter. Trots detta

anser utredningen

att AIs kan

forskningsimplementering göras mera strategisk

genom ökad kontakt med

högskoleutbildningen på grundnivå,

liksom nyckelföreträdare för arbetslivet såväl konstruktörer, projektörer, leverantörer och utöka kontakterna med partema på arbetsmarknaden främst den lokala på nivån.

Allmänt sett finner det - som utredningen angeläget nämnts tidigare - att en ökad samverkan kommer till stånd mellan sek-

torsorganen inom

arbetslivsforskningen. Utredningen föreslår i

annat detta sker sammanhang att främst inom inforrnationsområdet samt när det biblioteksservicen. gäller

4.5 och

Spridning tillämpning av kunskaper

Enligt Arbetsmiljökommissionens finns det

beräkningar drygt

1.000 disputerade forskare som arbetar med

arbetslivs/-miljö-

orienterad och

forskning ca 12.000 statligt avlönade som arbe-

tar med utåtriktat arbetsmiljöarbete. Enligt Statskontorets be- räkningar på uppdrag av kommissionen (Statskontoret, 1989:40) - tillfördes fältet ca 1,5 Kr miljarder (inkl forskning) under budgetåret 88/89 (budgetmedel + fondmedel). Förhållandet mellan resurser för FoU och resurser för utbild-

ning, information, rehabilitering, övervakning och kontroll

(exkl Arbetslivsfonden) torde vara l Medlen ungefär : 4. för

190

att och överföra om arbetslivet för bekantgöra kunskaper är således väl och kommer att växa tillämpning tilltagna Arbetslivsfondens tillkomst. har ytterligare genom Utredningen inte haft att värdera i sin helhet. Den har möjlighet systemet ändå fått att resurserna kan vara intrycket idag knappast samordnade och utnyttjade. optimalt

Den i internationella omfattande och breda arjämförelser och som bedrivits i unbetsmiljö- arbetslivsforskning Sverige der de senaste 20 åren har avsatt en stor mängd kunskaper, om och om Det saknas alltså inte problem möjliga åtgärder. Däremot saknas effektiva spridningstillämpbara kunskaper. mekanismer. Vidare talar mycket för att spridningen är ineffektiv a att en och målrelaterad efterfråp g tydlig problemvilket i sin tur sannolikt beror tillgan saknas, på begränsad En slutsats är att tillämpningsstimulerande åtgärder ämpning. automatiskt leder ökad som bidrar efterfrågan på kunskaper till konkret problemlösning.

Politiska styrmedel för att öka näringslivets vilja till förändringar av arbetsmiljö och arbetsvillkor kan alltså förväntas få en avsevärt vitaliserande effekt och på efterfrågan tillämpning av Det inte i forskningsresultat. ingår utredningens uppdrag att fram om sådana Däremot är det lägga förslag styrmedel. att sambandet samt att hänvisa till viktigt påpeka arbete och därvid föreslå att Arbetsmiljökommissionens kommissionen och utredning, förslagen från föreliggande samman vid av dessa frågor. utredningen vägs bedömningen

Information

Som ovan framhålles centrala förfogar arbetslivsforskningens - och ALC organ Arbetsmiljöfonden, Arbetsmiljöinstitutet sammantaget över betydande resurser för information och kontaktverksamhet av olika slag. Utredningen har också

191

konstaterat att det finns behov och till ökad möjligheter samordning och samarbete inom denna ram. En gemensamma första slutsats är därför att en av samordning infonnationsresursema vid de tre centrala bör komma till sektorsorganen stånd. Detta kan ske två övervägas på sätt: övergripande genom ökad samordning och gemensam prövning av planer och

prioriteringar,praktiskt genom samarbeten och gemensamma

satsningar.

Mycket talar också för att informationen skulle bli effektivare om den knöts närmare till forskningens genomförande inom program och Vidare bör projekt. man överväga ett ökat samarbete med

arbetsmarknadspartemas egna spridningskanaler

och

organisationer, t ex Arbetarskyddsnämnden och Statens

arbetsmiljönämnd.

Lokala parter och andra verksamma i praktiskt arbetsmiljöarbetet saknar och

idag överskådlig lättillgänglig information

om

pågående forskning samt om resultat från genomförda

projekt. Även centrala har partsföreträdare svårigheter att bevaka och få en god översikt över verksamheten inom sina speciella intresseområden. Därför måste mer målinriktade informationsinsatser göras. De centrala har redan parterna idag en i

viktig uppgift planeringen av forskningen och kommer

med de fram förslag som lagts att få en ännu tydligare roll i det avseendet. Även vid

remissbehandling av forskningansök-

ningar är det remissinstansema angeläget att har tillgång till aktuell information om området.

Ökad närhet mellan och efterfrågan tillhandahållande av information bör eftersträvas. Därför bör Arbetsmiljöfonden också i ökad utsträckning pröva regionalt baserade infonnationsinsatser. För att stämma av

uppläggning och innehåll i

konferenser/seminarier/symposier med lokala behov bör lo-

kala

forskningsintressenter i ökad utsträckning uppmuntras att

192

Fondens informationsavdelorganisera inforrnationsåtgärder. bör i dessa fall främst som förmedlare av ekoning fungera nomiskt och administrativt stöd.

Vid av större bör dessutom fonplanering forskningsprojekt dens ett stadium inforrnationsavdelningen engageras på tidigt så att man redan i kan avsätta resurser för forskningsansökan riktade informationsinsatser. En av när och förplanering var, hur samt till vem information skall ges i samband med större bör öka att resultaten till releprojekt möjligheterna sprida vanta avnämare.

Utbildning och olika funktio- Resurserna för utbildning av anställda slags närer är ännu större. Sådan utbildning på arbetsmiljöområdet är också vara ett av huvudinstrumenten i spridandet av kunmellan dessa utbildningsformer och FoUskaper. Kopplingen är dock utan tydliggjorda sammanhang. satsningama svag och

1990-02-01 åt de båda stabsmyndighe- Regeringen uppdrog tema RRV och Statskontoret att för arbetsmiljökommissionens (Dir. 1988:63) undersöka omfattning, penningflöden, räkning och av de medel styrning, prioritering användning statliga som satsas på arbetsmiljöarbete.

Statskontoret har i första hand riktat in sig på att belysa stor-

lek, omfattning och användning i stort av de medel som staten

under de senaste åren har satsat på utåtriktat arbetsmiljöar- Forrnema för och av insatserna bete. styrning resultatanalys har därvid särskilt fokuserats.

RRVs berör i första hand de medel som genom granskning avsätts för och information om regeringsbeslut utbildning men även Arbetsmiljöfondens medbestämmandelagen (MBL)

193

medel för utbildning och information inom arbetsmiljöområdet.

Statskontorets rapport (1990:11) konstaterar att de statliga medel som avsatts i form av fondmedel/motsvarande, anslag samt intäkter till 3 kr under övriga uppgick drygt miljarder budgetåret 1988/89. Statskontorets slutsats är att finansieringssystemet är komplext. Flera aktörer styr och fördelar pengarna, ofta inom samma eller näraliggande problemområden. Statskontoret anser att en minskning av antalet fonder och fondaktörer och en mera sikt enhetlig kapitalförvaltning på bör leda till en effektivare resursanvändning.

I RRVs om MBL- och rapport arbetsmiljöutbildningsmedlen

(Dnr 20-90-0166) konstateras att nuvarande modeller för för-

delning och av dessa medel inte är särskilt ändamålhantering att MBL-medlen för och senliga, används utbildning informationsinsatser som endast har en svag anknytning, att utbildningarna i i större måste från fortsättningen utsträckning utgå lokala behov samt att två olika medel för uppdelningen på utbildning om medbestämmande och är ogynnsam. arbetsmiljö

Utredningen konstaterar att det finns behov av en mera djupgående prioriteringsdiskussion, när det Arbetsgäller miljöfondens satsningar, samt avvägningar mellan olika insatsområden. Denna har inte i uppgift ingått föreliggande utredningsuppdrag. De samlade slutsatserna av Statskontorets, RRVs samt denna är emellertid att utrednings analyser resurserna inom Arbetsmiljöfondens område borde kunna användas ett mera offensivt Detta inte minst på sätt. gäller möjligheterna att sprida kunskaper och arbetslivsforskningens olika resultat av funktionärer och genom utbildning anställda.

Ny teknik och andra i takt med förändringar näringslivets utveckling ställer ökade krav med på kontinuerlig utbildning, 7 - 10-0785 Arbelslivsforskning

194

successivt innehåll. Formema för liksom nytt utbildningen forskningens deltagande i av relevanta produktion underlag och material måste till krav. Ett anpassas föränderlighetens utbildningssystem med stora och långsiktiga uppbindningar och utan klara kan bli prioriteringar aldrig tillräckligt känsligt och flexibilit i detta hänseende. I stället bör ett decentraliserat fördelningssystem som inkluderar stärkta förbindelser mellan lokala/regionala organisationer och regionens forskare/lärare komma ifråga.

Den andra stora över det ordinarie utbildningsmöjligheten går utbildningsväsendet. Arbetslivsfrågomas i akademisk ställning av av yrkesutbildning många näringslivets nyckelgrupper t ex civilingenjörer, civilekonomer och personaladministrativa funktionärer- är, som nämnts, fortfarande En mycket svag. drastisk av dessa kan därför sikt vara förstärkning inslag på ett av de mer effektiva medlen för att arbetslivsnyttiggöra forskningens resultat. starka sektori- Arbetslivsforskningens sering bidrar dock till att dessa står utanför huvudfrågor fårorna för såväl som för inom universiutbildning forskning tets-/högskolevärlden. Inbrytningama i linjesystemets uppär få och läggning marginella.

Arbetslivsforskningens isolerade ställning inom de tekniska fakulteten har också lett till om och

isolering ifråga /metod-

val

teoriutveckling, vilket

av forskningsfrågor osv, ytterligare försvårar en Det finns sannolikt integrering. en berättigad kritik mot kvalitet inom den tekniska faarbetsvetenskapens kulteten. att Mycket tyder på arbetslivsfrågomas ställning är starkare inom men även där handelshögskolomas forskning, är de marginellt företrädda i av civilekonomer. utbildningen Utredningens slutsats är att arbete och arbetsförhållanden måste bli centrala frågor inom av en rad utbildningen nyckeli första hand flera av och grupper, kategorier civilingenjörer

195

civilekonomer men även av yrkesgrupper som psykologer, läkare, socionomer, data-/systemvetare m fl.

I detta sammanhang bör särskilt uppmärksammas behovet av en nännare mellan arbetslivsforskningen och den anknytning som finns vid ett flertal personaladministrativa linjen, högskolor. De studerande vid dessa får när de kommer ut i linjer yrkeslivet en roll där man kan av betydelsefull tillämpa många resultat. Mot den framstår arbetslivsforskningens bakgrunden det som att arbetslivsforskare i ökande lämpligt utsträckning kan medverka i dessa och att en kanal kan utbildningar viktig mellan forskare och skapas praktiker.

Sambandet mellan och är starkt god forskning god utbildning även på andra områden. arbetsvetenskapliga kunskaper Dagens ligger inte alltid på den nivå som krävs om dessa frågor ska ett större i av ingenjörer. Därför ges utrymme utbildningen måste arbetslivsperspektivets tillväxt inom teknisk fakultet betraktas som ett långsiktigt projekt där den främsta drivkraften är en successivt förstärkt och kvalitativt mognande forskning med bättre orientering mot de centrala tekniska frontlinjerna.

Utredningen vill därför de som ånyo poängtera överväganden tidigare beträffande ansvar för gjorts Arbetsmiljöfondens långsiktiga vid universitet och satsningar högskolor.

Det bör ankomma att etablera på Arbetsmiljöfonden goda kontakter med vid för att underlinjenämndema högskolorna lätta för dem att resultillgodogöra sig arbetslivsforskningens tat. Framställande av läromedel för de olika högskoleutbildbör stimuleras och ekonomiskt av ningarna stödjas Arbetsmiljöfonden.

196

Utredningen anser att det också i ligger arbetslivsforskningens intresse att kan Arbetsmiljöfonden ge ekonomiskt stöd som underlättar för arbetslivsforskare att medverka i högskoleutbildningen.

Utredningen föreslår vidare att skall kunna arbetsmiljöfonden ut -eller lägga uppdrag på högskolor, på annat sätt stödja kurser vid högskolorna i som annars inte arbetslivsvetenskap skulle kommit till stånd.

En ökad insats från sida måste dock i Arbetsmiljöfondens ses ett realistiskt Fonden kan tidsperspektiv. göra initiala satsoch därvid mer än Men det ningar agera långsiktigt idag. mer grundläggande samspelet mellan och kan forskning utbildning bara om också universitet och tillgodoses högskolor medverkar. På sikt måste därför högskoleväsendets egna resurser utnyttjas för detta syfte.

Därför måste i vid arbetslivsfrågoma mening få ett större gei ett antal akademiska kort nomslag yrkesutbildningar. På både och sikt kommer det därutöver att finnas behov lång ett stort av av dessa till med vidareutbildning nyckelgrupper, att börja av alla dem som redan är ute i arbetslivet, inte sällan i beslutsfattande positioner.

Den fortsatta tekniska innebär vidare utvecklingen ständiga behov av sådan Dessa behov finns påbyggnadsutbildning. behandlade i avtal mellan arbetsmarknadens men parter, någon sådan utbildning förkommer inte i större Därför omfattning. bör det övervägas om inte Arbetsmiljöinstitutet respektive ALC bör få ett ökat ansvar för att, enskilt och/eller i samarbete, utveckla och på avgiftsbasis sådan erbjuda utbildning.

Denna av skulle kunna

typ påbyggnads-/vidareutbildning läg-

gas upp som kvalificerade heltenninskurser, ges ett brett in-

197

nehåll och riktas till utvalda yrkesgrupper på melstrategiskt lan- och chefsnivå samt till konstruktörer, arkitekter, dehög m fl. bör i akademiskt meriteringshänsigners Utbildningen seende likställas med annan talar högskoleutbildning. Mycket för att och undervisande forskare forskningen härigenom också skulle få ett vitaliserande med arbets- och näutbyte ringsliv.

4.5.1 och tillämp- Arbetslivsforskningens främjande ning

och tillämpning av forskning bör Initiering, genomförande intimt samman. Mer och långsiktig hänga grundläggande bör i ett nationellt, centralt forskning prioriteras övergripande och sammahållet vid Arbetsmiljöfonden. prioriteringsarbete Därutöver är behovet stort av decentraliserad och problemnära initierad mer direkt än av forskning,s0m idag ombesörjs arbetsmarknadens och lokalt. I det nuvarande parter, regionalt brister på båda nivåerna. systemet föreligger

I avsnitten om ALC behandlas det s k främjandet utförligt varvid konstaterar att det hitills inte fungerat utredningen särskilt väl och att problemen främst förefaller sammanhänga med svårigheterna att lokalt skapa ett bredare intresse.

som av avsnittet om att Utredningen föreslår, framgår ALC, skall erhålla ett mera direkt ansvar löntagarorganisationema för och kontaktverksamhet utifrån forskningsinformation föreslår att 10 löntagarperspektivet. Sammanlagt utredningen miljoner Kr -som vid ALCs renodling till forskningsfrigörs skall tilldelas Tillsamprogram- löntagarorganisationema. mans med de resurser som man redan får från Arbetsmiljöfonden, i form av medel för forskningsinitiering, bör det vara att etablera mera djupgående möjligt

198

kontaktverksamheter mellan och löntagarorganisationema

arbetslivsforskningen.

Dessa nya medel bör tilldelas efter löntagarorganisationema samma som princip man fördelar medbestämmande medel, d v s efter medlemsantal. Resurserna bör ställas till löntagarorganisationernas förfogande med det uttalade syftet att även kontaktverksamhet vid bygga upp regionalt landets olika har funnit högskolor. Utredningen ett påtagligt växande intresse för en bred och lokalt anknuten arbetslivsforskning vid flera av de regionala Detta intresse högskolorna. positiva bör vid uppmärksammas uppbyggnaden av nya nätverk mellan forskare och löntagarorganisationema.

Utredningen tror att forskningsinitiering i dessa former kan

ha en vitaliserande effekt såväl det på forskningen som på omgivande arbetslivet. Genom ett sådant regionaliserat system kan forskarna beredas att med de möjlighet umgås närmare problem som är utmärkande för arbetslivet i den där region högskolan ligger, det torde även öka intresse arbetsplatsernas för samarbete. Det skulle också för göra det möjligt medelstora och små att komma i kontakt med företag tillämpningsinriktad

arbetslivsforskning.

En nämnare för de olika gemensam uppgifter som forskare kan ha i det lokala är bl deras arbetsmiljöarbetet a att kompetens kan bidra till att översätta till forskningsresultat praktiska handlingslinjer. Majoriteten av forskare arbetar idag främst med och

problembeskrivning analys av generell

karaktär. Därigenom skapas visserligen viktiga kunskapsmässiga förutsättningar för lokalt arbete, men steget därifrån till är åtgärder ändå ganska långt. Kontinuerliga relationer mellan fack och forskare kan bidra

företag, till att steget

förkortas. De insatser som kan bli aktuella är t ex konsultmedverkan, lokala kartläggningar, utvärderings-

199

forskning (där resultaten återförs till de berörda under FoUarbetets gång) och aktionsforskning. Denna typ av medverkan i lokalt får emellertid inte ersätta den förändringsarbete och orienterade långsiktiga vetenskapligt kunskaps- Istället det att åstadkomma en väl utvecklingen. gäller avvägd växelverkan.

För att forskarstödet till lokalt utvecklingsarbete ska kunna ökas krävs vidare en nära koppling till praktiken och de hinder och som där. Former bör bl a möjligheter föreligger prövas för där en långsiktiga försöksverksamhet, planerad pendmellan teori och kan åstadkommas. Det teoretiska ling praktik arbetet är i eftersom sammanhanget viktigt , hinder, processer och vid olika bör dotillvägagångssätt förändringsförsök kumenteras och utvärderas Genom ett sådant vetenskapligt. reflekterande arbete i samband med olika former av lokalt utvecklingsarbete kan en långsiktig kunskapsuppbyggnad på området komma tillstånd. ALC har genom åren haft en ambition i denna som även i fall. Denna verkriktning lyckats många samhet bör nu breddas över landet och föras ned till den nivå där och lokalt fack företag interagerar.

Vid av de existerande ininitiering forskningsprojekt utgör fonnations-, kontakt- och beslutskanalema i fall hinder många för ett direkt samarbete mellan forskare, lokala partsföreträdare och intressenter i övrigt. Ett problem i sammanhanget är att arbetslivsforskare och lokala ofta har ont partsföreträdare om tid och andra resurser som inte är direkt till knytna pågående projekt. Stödet till de lokala/regionala kontaktcentra som föreslagits bör därför förenas med ökade möjligheter i dessa avseenden.

Arbetslivs-/miljöforskningen kritiseras för att den alltför ensidigt fokuserar och sällan problem påvisar positiva lösningar. På flera håll därför ett av pågår spontant utvecklingsarbete

200

exempelvis organisatoriskt slag. Erfarenheter från denna kontinuerliga och vardagsnära av bör förändring arbetsmiljöer bättre tas tillvara i den mån den lett till intressanta lösningar. Arbete med s k modellarbetsplatser har inte fallit särskilt väl ut. Dessa tar i allmänhet tid att utveckla varför de rislång kerar att vara inaktuella när de väl är Dessutom färdiga. ligvid sidan av vilket deras ger de ofta produktionen, begränsar värde som modeller. anser att och Utredningen lokalisering dokumentation av och utprövade driftsdugliga lösningar ger bättre spridningsunderlag.

När det i form av konkreta i gäller tillämpning åtgärder miljön kan den modell som här skisserats bidra till att sådana vidtas i ökad Detta kommer emellertid inte att utsträckning. leda till en revolution inom området. För en sådan krävs andra och mer omfattande insatser, sannolikt också politiska styrmedel. Sverige befinner emellertid i en situation där sig miljörelaterade i arbetslivet skadar landets problem allvarligt ekonomi. Arbetslivsfonden har just inlett sitt arbete och Arbetsmiljökommissionen ska snart avlämna sitt betänkande. Situationen således både av och präglas allvarliga problem av intressanta möjligheter till problemlösning. Därför kommer regeringens förslag förhoppningsvis att kunna ge en samordnad bild inom hela fältet. Så t ex förefaller en samverkan mellan å ena sidan forskning, och information och utbildning andra sidan förändring och vara rehabiliteringsinsatser rimlig och naturlig.

4.5.2 Sammanfattning

En av har varit i utredningens frågeställningar att bedöma vilken resultat och utsträckning arbetslivsforskningens sprids tillämpas. Idag saknas inte Däremot det tillämpbara kunskaper. är uppenbart att det saknas effektiva spridningsmekanismer.

201

Mängden information som riktar sig till arbetslivet i påverkande är omfattande. har inte syfte utomordentligt Utredningen haft att i uppdraget göra någon informationsutredning egentlig mening, utan skall endast avge en översiktig bedömning. Utredningen konstaterar således;

att informationsverksamheten inom omarbetslivsforskningens råde har resurser och att det finns informabetydande många tionsaktörer, men att det trots detta är mycket teksamt om de långsiktiga effekterna svarar upp mot ambitionerna,

att informationsverksamheten ofta är alltför lite målgruppsorienterad och samt har för liten direkt strategisk anknytning till och forskningen själv

att det framstår som att en särskild får i angeläget arbetsgrupp uppdrag att se över hela informationsverksamheten i syfte att åstadkomma samordning och effektiviering. Den arbetsgruppen bör särskilt skudera informationseffektema hos i nyckelgrupper arbetslivet.

Utredningen anser att en ökande andel av spridningsresurserna bör satsas på utbildning av nyckel personer, när de utbildas i de ordinarie utbildningsväsendet. Utredningen föreslår;

att Arbetsmiljöfonden skall kunna stöd till ge ekonomiskt högskoleutbildningen inom arbetslivsforskningens område,

att linjenämndens möjliheter att om tillägna sig kunskap arbetslivsforskningen underlättas och

att möjligheterna till vid i uppdragsutbildning högskolorna ar-

betslivsvetenskap kommer till användning för att initiativt på-

verka utbudet i positiv riktning.

202

Utredningen förordar i detta sammanhang som beskrivits ovan attt en ny form för informations och kontaktverksamhet introduceras för att underlätta kontakter mellan och högskolorna löntagarorganisationema. Särskilda medel föreslås avsättas till detta ändamål hos Arbetsmiljöfonden.

4.6 framtida Arbetslivsforskningens inriktning

Utredningen har inte i relevans eller kvalitet detalj granskat hos enskilda eller institutioner. forskningsprojekt, program Frågan huruvida andra finan- Arbetsmiljöfondens, respektive siärers är mellan olika forskningsstöd optimalt fördelade forsknings-frägor, tillämpningsområden, arbetslivssektorer osv har inte heller ingått i Balansen mellan uppdraget. grundläggande, tillämpningsinriktade och tillämpade ansatser har i viss mån beskrivits men inte heller de har kunnat analyseras eller värderas i nämnvärd Förutom att dessa utsträckning. frågestälhiingar ligger utanför är de av en karaktär uppdraget som kräver andra än de som tillämangreppssätt utredningen pat. Några refelexioner beträffande arbetslivsforskningens huvudsakliga inriktning i framtiden bör emellertid göras, liksom förslag till i till dessa. överväganden anslutning

Den kemiskt, medicinskt och fysikaliskt, toxikologiskt inriktade dominerar fortfarande forskningen arbetslivsforskningen. Under de senaste 15 åren har de visserligen psykologiska och sociala arbetslivet vunnit aspekterna på terräng inom bredden de forskningen , men på frågeställningar som kan med dessa liksom mellan förknippas aspekter, gränslandet dessa och teknisk FoU, är så omfattande och att vittförgrenade området som helhet ändå måste anses vara med underförsörjt resurser jämfört med nämnda huvudområden. övriga Utredningen anser att en successiv av arbetslivsomfördelning

203

forskningens medel bör ske till förmån för forskning kring dessa frågor och forskning som anlägger en helhetssyn över områdesgränsema.

Utifrån denna obalans koncentrerar sig utredningen på att ut centrala och inom områden peka frågor forskningsbehov som främst behandlar sociala, socio-ekonomiska och psykoarbete och arbetsförhållanden. En del av logiska aspekter på dessa behandlades redan 1983 inom ramen för frågor och Sociala Arbetsmiljöfondens PSA-utredning (Psykiska men eftersom flertalet av dem fortfa- Arbetsmiljöaspekter), rande utgör eftersatta områden och är idag om möjligt ännu mer aktuella vissa av dem att i korthet förtjänar upprepas. inleds dock med en diskussion av olika an- Framställningen slags- och samverkansformer, samt av de överväganden som där bör bli aktuella.

4.6.1 Anslagsformer och kompetenssamverkan

Arbetslivsforskningen vid universitet och högskolor är som regel anslagsbaserad. Det innebär att långsiktiga stödformer är förhållandevis och outvecklade. har ovanliga Utredningen redan lagt fram ett långtgående förslag rörande att förstärka infrastrukturen Arbetsmiljöfondens möjligheter vid olika institutioner. För forskarna finns det förhållandevis få alternativa av mer kafinansieringsmöjligheter långsiktig raktär och mindre än för t ex tekniker och medimöjligheter cinare att inom ramen för en normala yrkeskarriär skapa institutionella för FoU-verksamhet. Utredningen plattformar vill därför vikten av det understryka föreslagna basprogrammet vid universitet och högskolor.

Det är emellertid att olika metoder utredningens uppfattning bör prövas. Utöver basprogrammet bör även projektanslag

204

med vidare ramar och större flexibilitet än vad som idag är fallet övervägas. Sådana projektramar bör t ex kunna inrymma flera olika med endast delvis delprojekt överlappande innehåll så att planeringen av forskningsinsatsema kan ses i längre cykler, samordningen mellan olika deluppgifter i FoUarbetet skulle förbättras och de administrativa uppgifterna i samband med ansökan om

forskningsanslag minskar. Inon1

ramen för sådana inriktade

långsiktigt projekt skulle forskare

också kunna erbjudas större möjlighet till vetenskaplig publicering och fördjupning.

Mycket talar för att denna av bör

typ projektanslag ges en

mer

förutsättningslös karaktär än traditionella projektanslag.

Detta ställer dock större krav på Arbetsmiljöfonden beträffande styrmedel så att dessa når de satsningar områden där behovet av stöd långsiktigt är särskilt stort. En sådan roll och sådana medel för Arbetsmiljöfonden föreslås av utredningen.

Utredningen är kritisk till

forskningsmiljön utanför universi-

tet och vid högskolor t ex ALC. Bristen på fasta strukturer och infrastrukturella

förutsättningar för arbetet och för kon-

takterna utåt är ofta och behovet påfallande är ofta stort av en mer samlad och kumulativ

kunskapstillväxt. Förutsättningar

för en förankrad

praktiskt forskning som bl a medför att

ökade krav ställs forskarnas på kontaktnät och engagemang. Här finns som också behov regel av ökad trygghet, även inom ramen för projektbaserad forskning, varför olika medel för att åstadkomma detta bör övervägas. Institutionella program i projektfonn, d v s närmast ett slags storprojekt, är en anslagsfonn som kanske bör i större viss prövas utsträckning. I mån kan motivet för tillkomsten dessa program av likställas med motiven bakom stora

forskningsprogram, men då uti-

från

anslagsmottagarens perspektiv och med utgångspunkt i

dennes behov av

prioriteringar över längre perioder, koncen-

205

tration av insatser, och stabiliserande av forskarbyggande av kontaktnät etc. grupper, Stabilisering

Till sådana bör en referensgrupp knytas institutionsprogram stöd för verksamheten. sammansom Referensgruppemas bör variera från till forskargrupp, så sättning forskargrupp den mest och ve-

att man uppnår ändamålsenliga partsmässiga

av verksamheten Det vetentenskapliga förankringen uppnås. ansvaret för åvilar dock forskar-gruppen skapliga forskningen liksom ansvaret för metod, teori och formuleringen av frågei termer handhas av forskarna. stälhiingama forskningsbara

skulle större krav kunna ställas i om utbild- Möjligen fråga och inforrnationsinsatser inom temaområdet. Mot slutet ningsav eller bör t ex en tidsmässigt temaperioden programmet realistisk avsatt för av resulperiod vara spridning projektets tat och erfarenheter.

En i all former annan nyckelfråga arbetslivsforskning gäller och för Bristen sådan

förutsättningar kompetenssamverkan. på

samverkan karaktäriserar fortfarande mycket av arbetslivs- Detta förhållande bör ses som ett generellt forskningen. vilket i viss redan har diskuprioriterat problem utsträckning terats när det gäller ALC och Arbetsmiljöinstitutet.

borde vara ett av de mest självklara fälten Arbetslivsforskning för samarbeten. Viss samverkan finns också tvärvetenskapliga i mellan medicin och psykologi, utbyggd gränsområdena psyoch sociologi och företagsekokologi sociologi respektive nomi. Däremot är samarverkan över mellan teknologi gränsen och ämnen Den humanistiskt-samhällvetenskapliga sällsynt. ökar dock behovet av

produktionsteknologiska omvälvningen

över denna företrädesvis under kompetenssamverkan gräns, utveckling och introduktion av ny teknik. Arbetsmiljöfonden

bör kunna en mer spela avgörande roll för att få till stånd sådan tvärforskning.

Av allt att döma kommer med små ny teknik mycket inbördes

tidsförskjutningar att tas i av de industrialiserade

anspråk ländernas näringsliv. Avgörande för ländernas industriella framgång blir då vilket på sätt man lär sig använda och vidareutveckla av användningen nya produktionsmetoder.

En

teknikutveckling på människans villkor främjar hälsa, väl-

befinnande och Den personlig utveckling. skapar gynnsamma för

förutsättningar engagemang, ansvarstagande, kreativitet

och därigenom också för en effektiv produktion. Detta synsätt utgör en gemensam för

grund arbetsmarknadspartemas posi-

tiva till

inställning avancerad teknikutveckling, bl a uttryckt i

Utvecklingsavtalet. I ett internationellt perspektiv bör följdaktligen ett kraftfullt

forskningspolitiskt agerande i denna

fråga kunna bli en konkurrensfaktor viktig för svensk industrl.

Svensk har internationellt

arbetslivsforskning sett stora resur-

ser, stor frihet och möter ett uttalat stöd och intresse från ar-

betsmarknadspartemas och samhällets sida. Sveriges resurser

för teknisk FoU är också stora, räknat och resultaper capita, ten är inom flera områden av internationell hög standard. Dessutom är svensk industris utnyttjande av avancerad pro-

duktionsteknologi bland de i världen

högsta enligt en färsk jämförelse (ref Edqvist m fl, 1988).

Sammantagna ger vårt

lands och

forsknings- utvecklingssatsningar bilden av goda förutsättningar för både produktivitet och goda arbetsförhål-

landen. Genom en mer effektiv kombination av arbetslivs- /arbetsmiljökunnande och tekniskt kunnande kan dock det svenska vinna näringslivet en rad ytterligare fördelar.

207

i vid me- Arbetslivsforskningen (inklusive arbetsmiljöfrågor oberoende och kritiskt i förhålning) intog tidigt en ställning lande till teknisk FoU områden där denna berör arbetslivet. på Denna ledde till en snabb tillväxt av kunskap om konstrategi sekvenserna av rådande förhållanden, d

produktionstekniska

enskilda menoch grupper v s om hur av anställda påverkas och socialt. På flera delområden var dessa talt, hälsomässigt och kom att en stor roll i kunskaper genuint nydanande spela samhällsdebatten.

Under av 1980-talet växte dock hos många känslan av början att den ensidigt konsekvensanalyserande arbetslivsforskningslutsatser inte förmådde i ens resultat och göra sig gällande arbetslivets faktiska i inte vad gällde förändring, synnerhet införande och av teknik. FoUutveckling, användning ny oftast (eller kanske många steg) efter satsningama låg steget den tekniska särskilt inom IT-området, där det utvecklingen, efter det andra framena nya tillämpningsfältet exploaterades och i Senare har detta förhållande snagångsrikt högt tempo. rast försämrats till av den snabba teknikutvecklingen följd

och att över FoU-resurser till problemområ-

oförrnågan styra dets aktuella En sådan är kanfrontlinjer. omprioritering idag ske arbetslivsforskningens mest strategiska uppgift.

att och långsiktig Möjligheterna bygga upp tvärvetenskaplig inom för traditionella är dock

forskning ramen projektanslag

starkt Därför föreslår utredningen att långsiktiga begränsade. till temaorienterade och sammansatta stöd tvärvetenskapligt ska även när det gäller projektvis forskargrupper prioriteras, måste därvid kunna anpassas till de finansiering. Anslagen extraordinära behov som kan a bristen på inuppstå p g frastrukturella för sådan samverkan. förutsättningar

När det samverkan föreslår utred-

gäller mångvetenskaplig

ningen

208

- att i satsningen på långsiktig kompetensuppbyggnad vid universitet och denna högskolor aspekt särskilt beaktas,t ex genom att etablera och inom stödja flervetenskapliga grupper och mellan traditionella ämnesinstitutioner

- att i och

program- projektsatsningar flervetenskapliga iniia-

tiv samt verkar prioriterads att man för att envetenskapliga projektförslag breddas,t ex inom ramen för temaorienterade institutionsprojekt

- att den ökade prioriteringsmöjligheten avseende stödet till ALC respektive i denna Arbetsmiljöinstitutet utnyttjas riktning

att fondens vetenskapliga råd och analyserar problem möjligheter i mellan traditionella gränsområdena discipliner utifrån och vetenskapliga vetenskapsteoretiska utgångspunkter, och därvid förser fonden med förstärkt i dessa kompetens frågor

- att fonden aktivt söker samarbete med andra i sektorsorgan syfte att initiera samsatsningar i samarbegränsomrädena (jfr tet fonden och STU i MDA-programmet)

- att fondens egen informationsverksamhet sammanför resultat från olika vid angreppshåll belysningen av problem i arbetslivet.

209

4.6.2 Eftersatta forskningsområden

Under av verksamheten vid de ca utredningens genomgång 150 forskargrupper som besvarat dess enkät, liksom vid sysav de ca 500 som f n tematiseringen projektbeskrivningar sammanfattar under de senaste Arbetsmiljöfondens satsningar 2-3 åren har ett antal luckor i frågepåtagliga forskningens och framkommit vilka här i korthet områdesfördelning presenteras. behovet av ökade sats- Utredningen understryker inom vart och ett av dessa områden. Sammanningar

nedan ingen inbördes prioriteringsordning.

ställningen utgör

Det intemationaliserade arbetslivet. Det intemationaliserade arbetslivet, harmoniseringen gentemot EG, utbredningen av internationella företag osv, är fenomen som i och snabbt kommer att påverka hög grad mycket svenskt arbetsliv och under l990-talet. arbetsmiljötänkande av dessa för arbetsliv och arbets- Betydelsen frågor Sveriges marknad saknar dock en motsvarande i prioritet forskningen. Området bör sålunda snabbt helst i samordning byggas ut, med andra initiativ till svensk medverkan i om förforskning i ändringarna Europa.

Människan och den nya tekniken Inom snart sagt alla sektorer av arbetslivet påverkas arbetsav den allt snabbare tekniska utvecklingen. Särskilt miljön datoriseringen har genomgripande effekter och ger möjligheter till helt former för och informationsnya varuproduktion har av och hantering. Därigenom nya typer arbetsuppgifter och möjligheter. Arbetsnya arbetsorganisatoriska problem livsforskningen har här en viktig uppgift att identifiera, de och ge till som analysera förslag lösningar på problem ny teknik medför. Den bör också ut möjligheter att utnyttja peka tekniken för att i positiv riktning. omgestalta arbetsmiljön

210

måste beakta de effek- Därvidlag forskningen genomgripande ter som ny teknik ofta får. Således bör forskningen inte inskränka sig till att behandla isolerade arbetsutforrnningsproblem. Det är därför att FoU området ser den nya angeläget på teknikens direkta effekter i ett dvs övergripande sammanhang, att även som med arbetsmarknad, frågor sammanhänger yrkesstruktur, medbestämmande etc beaktas.

Hittills har inforrnationsteknologins genombrott i industrier och kontor under 1970- och 80-talen studerats i ett förepå trädesvis konsekvensbeskrivande perspektiv. Den snabba utvecklingen på främst mjukvarusidan respektive inom reglerteknik och av i industrin datorintegrering produktionssystem tenderar emellertid, som nämnts, att springa ifrån utvecklingen av kunskaper rörande dess användning kunskaper som bör utvinnas och föras tillbaka i nära till tekanslutning nikutvecklingen. Det är därför angeläget att detta område över en rad delområden och ,som griper forskningsaspekter, förstärks samt att det sker ett sådant sätt att de ytterligare på insatserna breddas och sätts i direkt arbetslivsvetenskapliga samband med de Det t ex teknik och teknologiska. gäller arbetsorganisation, personsäkerhet och automatiserad produktion, samt formerna för teknikutveckling och teknikspridning.

Ett ytterligare samarbete med STU är ett utvidgat naturligt i en sådan strävan. inslag

Arbete och livsroller övriga mellan arbete och livsroller förändras i takt Samspelet övriga med arbetslivets och med ändrade omdaning familjebildningsmönster. Idag utgör tvåförsörjarfamiljen och ensamstående förälder med barn de dominierande familjefonnema. Under l970-talet hade sannolikt världens starkaste ar- Sverige

211

med en bred över olika aspekter betstidsforskning spännvidd av Denna tradition har försvagats samtidigt problemområdet. som flera tecken att kollisioner mellan arbetet och tyder på andra livsroller är en stark - kanske en av de starkare - källorna till både i och utanför arbetet. Frågeställningen problem är emellertid vidare än bara en fråga om arbetstider, mycket och har arbetslivs-, arbetsmarknads-, social-, hälsoviktiga och farniljepolitiska implikationer. Den berör också jämställdbåde i och utanför arbetslivet. De senare får nu hetsfrågoma ökat stöd via det s k vid KOM-programmet och har ut vid ALC. En bredare Arbetsmiljöfonden byggts ansats förhållandet mellan arbete och övrigt liv vore på emellertid önskvärd. I detta är det naturligt att sammanhang kvinnor i arbetslivet får en ökad prioriforskningsområdet tet.

Den ökande föränderligheten i arbetslivet Arbetsmiljöforskningen har hittills i stor utsträckning kunnat från att människor arbetar under tämligen konutgå många stanta förhållanden under en följd av år. Strukturlång teknik, ekonomiska och omvandling, ny besparingar av olika leder effektivitetshöjande rationaliseringar slag emellertid till att denna i allt mindre grad komförutsättning mer att i framtiden. I stället framstår i gälla föränderligheten och dess som en central frågeställning för den sig följder framtida forskningen.

Den växande tjänstesektorn Tjänstesektoms ökande omfattning motiverar att arbetsmiljöi större de särskilda forskningen utsträckning uppmärksammar arbetsvillkor som råder inom den. Anställda inom service-, vård-, och omsorgsyrken har t ex ofta en nära undervisnings-, och krävande direktkontakt med kunder, elever, klienter och som ett i sin arbetsmiljö. Även vissa patienter väsentligt inslag

212

yrkesgrupper inom industrin som hittills inte har haft någon närmare kontakt med kunden kan komma att beröras i takt med förändrade och produktions-, lager- leveranssystem. Kundanpassad produktion av en ökande kan mängd varuslag komma att innebära en liknande Det är därför utveckling. att man i om sådana klientorienterade angeläget forskning yrken särskilt studerar hur arbetsvillkor personalens samspelar med att avnämamas krav och behov. möjligheterna tillgodose

4.6.3 Sammanfattning

Utredningen föreslår generellt sett;

att arbetslivsforskningen i framtiden i inriktas mot högre grad psykologiska och sociala i arbetslivet liksom aspekter gränslandet mellan dessa och ny teknik och

att sett får en närmare arbetslivsforskningen generellt kopptill och ling produktionsteknisk forskning utveckling, så att forskningens framåtsyftande roll ökar.

vill behovet Utredningen avslutningsvis poängtera av ökade forskningssatsningar föramför allt inom fem områden: följande

Det intemationaliserade arbetslivet, med särskild inriktning på förändringarna i Europa.

- Människan och den nya tekniken

- Arbete i förhållande till livsroller övriga

- Den ökade föränderligheten i arbetslivet

- Den växande tjänstesektom

IBHILAGKDIR

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Dir. l989:S9

Översyn organisation

av arbetslivsforskningens

[)ir. 1989: 59

Beslut vid regeringssammanträde 1989-11-16

Chefen för statsrådet Thalén anför. arbetsmzirknadsdepartementet,

Mitt förslag

föreslår att en särskild utredare tillkallas för att lämna förslag till hur Jag arbetslivsforskningen skall bedrivas och vara organiserad. Utgångspunkten för arbetet är att de målen för detta forskningsområde behålls övergripande liksom de finansiella ramarna.

Arbetslivsforskningens mål och medel

är Sektorsforskning kan omfatta Arbetslivsforskning sektorsforskning. allt från grundforskning till utvecklingsarbete. Denna forskning skall ge unför av målen inom en samhällssektor. den skall identifiera derlag formulering metoder. Vidare kan och analysera alternativa vägar och sektorsforskning inriktas att analysera effekter och konsekvenser av redan fattade beslut, på t.ex. reformer inom olika samhällssektttrer. finansieras med medel från särskilda anslag eller an- Sektorsforskning fonder, m.m. knutna till en viss samhällssektor och med syfte att slagsposter. stimulera och som utvecklingen inom forskning utvecklingsarbete främjar sektorn. l det nuvarande har mellan arbetsliv, ararhetsmarknadsläget kopplingen betsmarknad och ekonomi blivit allt mer Ett gott arbetsliv innebär en tydlig. där människor har inflytande och utvecklas i sitt arbete arbetsorganisation och där arbetsskadorna minimeras. Det goda arbetet är inte enbart förknipförhållningssätt utan medför också stora sociala pat med ett demokratiskt och ekonomiska fördelar. En av arbetsorganisation och samtidig utveckling är en för att underlätta teknisk och industriell utarbetsmiljö förutsättning Arbetslivsforskningen grunden för sådan utveckling. veckling. ger

Det övergripande målet med är en ökad arbetslivsforskningen kunskap om hur förbättrade arbetsformer och en förbättrad samt en ökad arbetsmiljö demokratisering av arbetslivet kan förenas med en effektiv och konkurrenskraftig verksamhet i och Arbetslivsforsknäringsliv offentlig förvaltning. ningen skall dessutom bidra till att en systematisk om arbetslivet kunskap utvecklas och utnyttjas. Vidare skall beakta kvinnors arbetslivsforskningen och mans olika villkor i arbetslivet. sektoriella ka- Arbetslivsforskningens raktär innebar att den skall bedrivas med till de faktorer som hänsyn påverkar arbetslivet. som arbetsmarknad och ekonomi.

Arbetslivsforskningens institutioner

Arbetsmiljöforzden och andra

finansieringsorgarz

Arbetslivsforskningen byggdes ut mycket kraftigt under 1970-talet. Organ inrättades för att finansiera eller bedriva eller forsknings- utvecklingsarbete. Ett av dessa är arbetsmiljöfonden som inrättades är 197.1 och som tillförs medel genom en särskild om arbetsskyddsavgift enligt lagen socialavgifter (1981:691). Fonden. vars verksamhet regleras i förordningen (1988:731) med instruktion för arbetsmiljöfonden. har till att bl.a. sådan uppgift stödja forskning och utveckling samt utbildning och information som kan motverka uppkomsten av arbetsskador eller i övrigt bidra till en förbättrad arbetsmiljö. Vidare skall den och samt stödja forskning utveckling utbildning och information beträffande medbestämmande i arbetslivet. Fonden skall också stödja arbetstagarorganisationernas forskningsinitierande verksamhet. Arbetslivsforskning stöds dock även av en rad andra medelsbeviljande organ som styrelsen för teknisk utveckling och forskningsrâdsnämnden. Denna del av arbetslivsforskningen dock utanför detta ligger uppdrag.

A rbetslivscentrunz

l samband med genomförandet av olika reformer inrättaarbetsrättsliga des arbetslivscentrum år 1976. Verksamheten i regleras förordningen (1988:1138) med instruktion för arbetslivscentrum. Arbetslivscentrums uppgift är att bedriva och främja tvärvetenskapligt forsknings-och utvecklingsarbete som rör individer och grupper i arbetslivet, relationerna mellan arbetsmarknadens parter, frågor om inflytande i arbetslivet och om arbetsorganisation. Arbetslivscentrums verksamhet finansieras med medel från arbetsmiljöfonden.

A rbelsmiljöinstirutet

inrättades som ett självständigt forskningsorgan år Arbetsmiljöinstitutet l987 genom att forskningsavdelningen på arbetarskyddsstyrelsen bröts ut ur och blev en egen myndighet. lnstitutets uppgifter är enligt förordstyrelsen ningen (1988:732) med instruktion för arbetsmiljöinstitutet att bedriva och främja forskning, utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att förbättra Ca en tredjedel av institutets forskning fiarbetsmiljön. nansieras med medel från arbetsmiljöfonden. Forskning som är särskilt inriktad mot arbetslivsfrågor bedrivs dessutom vid landets universitet och högskolor. De yrkesmedicinska klinikerna och som Institutet för verkstadsteknisk forskning. bransehforskningsorgzin Bygghälsan. mfl. bedriver också arbetsvetenskaplig forskning.

Tidigare utredningar

På av har riksrevisionsverket(RRV) granskat verkuppdrag regeringen

samheten vid arbetslivscentrum. RRV:s rapport(Dnr 1986:393) Arbetslivs-

centrum innehöll ett antal till åtgärder för att skapa en bättre forskförslag har remissbehandlats och flera remissinstanser likningsmiljö. Rapporten som arbetslivscentrums ansåg att arbetslivscentrums roll måste styrelse beaktas i en översyn av arbetslivsforskningen. En som tillsattes av arbetslivscentrums vetenskapgranskningskommitté råd utförde år 1987 en systematisk utvärdering av centrums verksamhet, liga inkl. dess Kommittén kom bl.a. fram till att ett vetenskapliga produktion. samarbete till universiteten behövs för att bygga upp en forskargeutvidgat för framtiden. Vidare föreslog kommittén att samarbetet med armenskap betsmarknadens borde stärkas liksom förbindelserna med andra instiparter tutioner inom arbetslivsforskningen. Arbetslivscentrum har uppdrag redovisat ett förslag till på regeringens den framtida inriktningen av verksamheten.

Uppdraget

l 1987 års anmälde föredragande statsforskningsproposition(1986/87280) rådet att hon sedan remissbehandlingen avslutats avsåg att överväga de förbeträffande arbetslivscentrum som RRV redovisat i ovannämnda rapslag Först därefter hon att ta ställning till om det kan finnas skäl att port. avsåg vidta beträffande organisationen av forskningen inom ytterligare åtgärder arbetslivsområdet. Jag föreslår nu att detta görs i ett sammanhang. Utredaren bör därvid inleda sitt arbete med att kartlägga arbetslivsforskoch samt finansiering. Utifrån denna kartläggningens omfattning inriktning

ning skall utredaren föresla hur denna bör bedrivas och forskning organiseras så att tillgängliga: resurser effektivast sätt och att en utnyttjas på möjliga hög forskningskvzilitet nås. Utredaren skall alternativa presentera organisationsförslzig. Arbetslivscentrums roll i arbetslivsforskningen och dess verksamhet samt organisation skall mot av redovisade bakgrund granskningsrapporter särskilt noggrant belysas och därvid skall tas till den hänsyn speciella karaktär verksamheten har. En oförändrad till skall vara utresurstilldelning arbetslivsforskningen gångspunkten för hela utredningsarbetet.

Ramar för utredningens arbete

Utredaren bör bedriva sitt arbete i nära kontakt med arbetslivsforskningens olika institutioner och arbetsmarknadens För skall parter. utredningen direktiven (dir 1984:5) till kommittéer och särskilda utredare samtliga gälla angående utredningens förslag och konsekvenser samt vad har regeringen föreskrivit om beaktande av EG-aspekten (dir 1988:43). Uppdraget skall redovisas senast den 30 maj 1990.

Hemställan

Med hänvisning till vad anfört hemställer att jag jag regeringen bemyndigar chefen för

arbetsmarknadsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare - omfattad av kommittéförordningen(1976: l 19) - med uppdrag att utreda arbetslivsforskningens organisation, att besluta om sakkunniga, referensgrupper, experter. sekreterare och annat biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag att beslutar regeringen att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns m.m. anslag Utredningar

Beslut

Regeringen ansluter sig till och bifaller föredragandens överväganden hennes hemställan.

(Arbetsmarknadsdepartementet)

Bilaga 2

SFS 1988: 731

Förordning med instruktion för arbetsmiljöfonden;

utfärdad den Zjuni l988.

Regeringen föreskriver följande.

Uppgifter l § Arbetsmiljöfonden har till uppgift att genom bidrag från den fond som avses i 4 kap. 8 § lagen (1981: 691) om socialavgifter stödja l. sådan forskning och utveckling samt utbildning och information som kan motverka uppkomsten av arbetsskador eller i övrigt bidra till en förbättrad arbetsmiljö. 2. forskning och utveckling samt utbildning och information beträffande medbestämmande i arbetslivet och arbetslivsfrågor i övrigt. 3. verksamheten med regionala skyddsombud. 4. utbildning av styrelserepresentanter för de anställda, 5. arbetstagarorganisationemas forskningsinitierande verksamhet.

2 § Arbetsmiljöfonden skall beakta behovet av samordning av insatserna för forskning och utveckling samt utbildning och information inom sitt verksamhetsområde. Arbetsmiljöfonden får själv ta initiativ till forskningsoch utvecklingsprojekt inom området.

3 § Bidrag till forskning och utveckling skall avse främst sådan forskning vars resultat kan väntas få praktisk användning inom arbetslivet och sådant utvecklingsarbete som behövs för att nya tekniska lösningar skall komma i praktisk tillämpning. Vid bidragsgivningen kan även beaktas behovet av kontakt med internationell forskning. Bidrag kan förenas med villkor om skyldighet att återbetala uppburet belopp i den mån det understödda projektet ger ekonomisk avkastning.

4 § Bidrag till utbildning inom arbetsmiljöområdet skall avse utbildning av skyddsombud, arbetsledare, tekniska planerare och andra som är med om att forma arbetsmiljön samt kompletterande utbildning av personal inom företagshälsovården och arbetsmiljöarbetet i övrigt.

5 § Bidrag till utbildning beträffande medbestämmande i arbetslivet och andra arbetslivsfrågor skall avse utbildning i syfte att sprida kunskap om nya regler på arbetsmarknaden och sådana förhållanden i övrigt som är av betydelse för att utveckla arbetstagarnas medbestämmanderätt.

Institutets ledning 5 § Institutets direktör är chef för myndigheten.

Styrelsen 6 § Institutets styrelse består av en ordförande, institutets direktör och högst tio andra ledamöter. Styrelsen utser inom sig en vice ordförande. För varje ledamot. utom ordföranden och direktören. skall det finnas en ersättare. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Organisation 7 § lnom institutet finns enheter med uppgifter rörande arbetslivsforskningen samt dc ytterligare enheter institutet bestämmer.

Personalföreträdare 8 § Personalföreträdarförordningen (1987: l lOl ) skall tillämpas på institutet.

Personalansvarsnämnden - av direktören 9 § Institutets personalansvarsnämnd består förutom och personalföreträdarna - av den administrative chefen samt chefen för den enhet som frågan rör. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Styrelsens ansvar och uppgifter 10 § Styrelsen skall fatta beslut l. om institutets verksamhetsplan. verksamhetsberättelse och årsbokslut. 2. i anledning av riksrevisionsverkets revisionsberättelser och revisionsrapporter.

Tjänstetillsättning m m ll § Direktören förordnas av regeringen för en bestämd tid. Tjänst som professor tillsätts av regeringen efter förslag av styrelsen. Styrelsen skall inhämta yttrande om sökandens vetenskapliga kompetens från tre sakkunniga inom det eller de ämnesområden som den berörda tjänsten omfattar. Andra tjänster tillsätts av institutet.

12 § En professor skall tillhöra det fakultets- eller sektionskollegium inom högskolan som berörd högskoleenhet i samråd med styrelsen bestämmer. när frågor inom tjänstens ämnesområde behandlas.

Professorerna skall undervisa. handleda och examinera studerande inom högskolans forskarutbildning. De skall dessutom konfullgöra taktverksamhet och undervisa i enlighet med vad styrelsen bestämmer.

13 § Andra styrelseledamöter än direktören utses av regeringen För en bestämd tid. -\v ledamöterna utses två efter Förslag av Landsorganisationen i Sverige. en efter Förslag av Tjänstemännens Centralorganisation. en efter Förslag av Centralorganisationen SACO/SR. en efter Förslag av Svenska arbetsgivareFöreningen, en efter Förslag av statens arbetsgivarverk. en efter Förslag av Landstingsförbundet och en efter Förslag av Svenska kommunFörbundet. Av de övriga ledamöterna skall en företräda forskningen inom institutets verksamhetsområde. Ersättarna utses på samma sätt som ledamöterna.

Övriga bestämmelser

14 § l den mån institutets tillgångar ej utnyttjas För uppgifter som anges i 2§ och inte heller används För institutets löpande utgifter. skall de vara placerade på räntebärande räkning i bank.

15 § Besked om bisyssla enligt 37§ andra stycket anställningsFörordningen (1965:601) lämnas av institutet även i fråga om tjänst som profes- SOF.

Denna Förordning träder i kraft den l januari 1989 då Förordningen (1976: 943) med instruktion För arbetslivscentrum skall upphöra att gälla.

På regeringens vägnar

lNGELA THALEN

Gertrud Holmquist (Arbetsmarknadsdepartementet)

8- 10-0785Arbetslivsforskning

Bilaga 4

SFS 1988:732

Förordning med instruktion för arbetsmiljöinstitutet;

utfärdad den Zjuni l988.

Regeringen föreskriver följande.

Uppgifter I § Arbetsmiljöinstitutet har till uppgift att bedriva och främja forskning. utbildning och dokumentation inom arbetsmiljöområdet i syfte att förbättra arbetsmiljön.

2 § Institutet skall särskilt l. svara för att kunskaper och kompetens byggs upp inom arbetsmiljöforskningen. 2. uppmärksamma utvecklingen av den vetenskapliga forskningen inom institutets verksamhetsområde, såväl nationellt som internationellt, 3. samverka med myndigheter, institutioner och organisationer så att de samlade resurserna för arbetsmiljöforskningen utnyttjas effektivt, 4. biträda arbetarskyddsstyrelsen med råd och underlag för föreskriftsoch tillsynsarbetet samt informera arbetarskyddsstyrelsen om planerat forskningsarbete. 5. ansvara för utbildningen av företagshälsovårdens personal och bedriva annan extern utbildning samt medverka i arbetarskyddsstyrelsens personalutbildning. 6. samverka med företagshälsovårdsdelegationen vid arbetarskyddsstyrelsen i frågor om företagshälsovårdsutbildningen, 7. utarbeta och sprida information om arbetsmiljöforskningen och svara för ett ansvarsbibliotek för arbetsmiljöfrågor. och 8. utföra uppdrag inom sitt verksamhetsområde.

3 § Institutet skall varje år före den l december till regeringen dels lämna en berättelse om institutets verksamhet under det senaste budgetåret, dels lämna förslag om det bidrag från arbetsrniljöfonden som under det följande budgetåret skall ställas till institutets förfogande för utbildning av personal inom företagshälsovården. Institutet skall genast underrätta arbetsmiljöfonden om förslaget.

4 § Institutet skall ta ut ersättning för uppdrag som institutet utför, om inte annat föreskrivs.

5 § Institutet får besluta om skälig ersättning till den som är anställd vid institutet för sakskada som har uppstått i tjänsten.

Verksförordningens tillämpning 6 § Verksféirordningen (1987: 1100) skall tillämpas på institutet med undantag av 13 §.

Myndighetens ledning 7 § Institutets föreståndare är chef för myndigheten.

Styrelsen 8 § Institutets styrelse består av en ordförande. institutets föreståndare samt 15 andra ledamöter. Styrelsen utser inom sig en vice ordförande. För varje ledamot. utom ordföranden och föreståndaren. finns en ersättare. Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Organisation 9 § Inom institutet finns enheter med uppgifter rörande arbetsmiljöforskningen samt de ytterligare enheter som institutet bestämmer.

10 § Delegationen för hybrid-DNA-frågor är i administrativt hänseende knuten till institutet.

Personalföreträdare II § PersonaIföreträdarförordningen (1987: 1101) skall tillämpas på institutet.

Personalansvarsnämnden 12 § Institutets består - förutom av föreståndapersonalansvarsnämnd ren och personalföreträdarna - av chefen för den administrativa enheten samt chefen för den enhet som frågan rör. Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

Styrelsens ansvar och uppgifter

13 § Styrelsen skall fatta beslut l. om myndighetens anslagsframställning. verksamhetsberättelse och årsbokslut. 2. i anledning av riksrevisionsverkets revisionsberättelser och revisionsrapporter.

Tjänstetillsättning m. m.

14 § Föreståndaren förordnas av regeringen för en bestämd tid. Tjänsten som chef för den administrativa enheten tillsätts av regeringen efter anmälan av föreståndaren. Tjänst som professor tillsätts i den ordning som regeringen särskilt föreskriver. Andra tjänster tillsätts av institutet.

15 § Andra styrelseledamöter än föreståndaren utses av regeringen för en bestämd tid. Av ledamöterna utses två efter förslag av arbetarskyddsstyrelsen. en efter förslag av institutet för miljömedicin inom karolinska institutet. två efter förslag av Landsorganisationen i Sverige. en efter förslag av Tjänstemännens Centralorganisation. en efter förslag av Centralorganisationen SACO/SR. två efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningen. en efter förslag av statens arbetsgivarverk och en efter gemensamt förslag av Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Av de övriga ledamöterna skall en företräda den medicinska. en den humanistisk-samhällsvetenskapliga. en den tekniska och en den naturvetenskapliga forskningen. Ersättarna utses på samma sätt som ledamöterna.

Bisysslor 16 § Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket anställningsförtardningen (1965: 601) lämnas av institutet även ifråga om tjänst som professor och tjänsten som chef för den administrativa enheten.

Överklagande

17 § Beslut av institutet om antagning till kurser i företagshälsovård och andra kurser som institutet anordnar eller beslut enligt 5 § får inte överklagas. Institutets beslut i andra ärenden får överklagas hos regeringen, om något annat inte följer av - för allmän lagen (1971:309) om behörighet förvaltningsdomstol att pröva vissa mål.

lagen (1987: 439) om inskränkning i rätten att överklaga, - andra föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft den ljuli 1988. Förordnande att vara ledamot eller ersättare i styrelsen för institutet för arbetsmiljöforskning skall efter ikraftträdandet gälla som ett förordnande i styrelsen för arbetsmiljöinstitutet.

På regeringens vägnar

INGELA THALEN

Gertrud Holmquist (Arbetsmarknadsdepartementet)

Bilaga 5

ARBETSLIVSRELATERAD FORSKNING

PA QLIKA ORTER

-

under 1288/89 enligt gnkätsvgr till utredningen

gm arbetslivsfgrskningens organisation

Nedan en kort av de i vissa ges presentation forskargrupper ( fall enskilda forskare) som enligt enkäten Enkät om svensk forskning och utbildning i arbetslivs- och arbetsmiljöfrågor bedrev arbetslivsinriktad under 1988/89 forskning budgetåret enkätsvar tillhörande samma har (några forskargrupp redovisas institutions sammanslagits). lpresentationen ort, formella eller om sådant /avdelningstillhörighet, gruppens saknas informella samt centrala namn, forskningsfält.

Luleå

Tekniska högskolan i Luleå

Avdelningen för arbetsmiliöølanering

Centrala forskningsområden: 1) Arbetsmiljöplanering (planering, med 2) projektering arkitektvinkling), Arbetsplatsutforrnning (utveckling av enkla metoder för arbetsplatsutfonnning) 3) Industrisociologi (kvalifikationsforskning, framtidens kontorsarbete).

Institutionen för arbetsvetenskan

Kemisk Miljöteknik

Centrala från dieselforskningsområden: Avgasemissioner motorer, av för inre och utveckling analysmetoder yttre miljö.

Tillämpning inom bil- och oljeindustrin. Utveckling av bättre bränslen och motorer och avgasrenare för tunga fordon.

Teknisk psykologi

Centrala forskningsområden: människa-datorinteraktion, stress, mentala modeller.

Arbetslivets socialpsykologi

Enheten håller att på omorganiseras.

Fysikalisk Miljöteknik

Centrala forskningsområden: Buller, bullerbekämpning, vibrationer, helkroppsvibrationer, byggnadsakustik, arbetsplatsutformning, ny teknik/produktivitet/arbetsmiljö.

Tillämningsområden: Byggnadsindustrin (bättre ljudisolering, och motortillverkare och renare nya bjälklag väggar), (tystare fordonsmotorer), stålindustri (förbättrad teknik vid materialhantering).

Industriell Ergonomi

Centrala 1) Infonnation ergonomiforskningsområden: huvudsakligen systemutvärdering, användbarhet, och aspekter av metoder som kan utvärdera användbarutveckling 2) inom hetsprinciper. Ergonomi teknologiöverföring, och huvudsakligen arbetsmiljöaspekter på teknologiöverföring av i u-länder. tillämpning ergonomi

LLm_e_å

Umeå universitet

Psvkologiska institutionen

Forskargruppen för kommunikationspsykologi

Centrala och orforskningsområden: Organisationspsykologi ganisationsutveckling. i vårdor- Handlingsinriktad forskning för att och ganisationer (huvudsakligen skapa nya lednings- Riktad inflytandeformer på vårdavdelningar). grundforskning för att stärka teori och metod inom organisationspsykologin.

Tillämpad Psykologi

Gruppen för utvecklande verksamhetsforskning

Centrala Ett antal fallstudier forskningsområden: (hemtjänst, för test och av en modell för primärvård, mil.) utveckling i ett verksamhetsutveckling personalperspektiv.

Institutionen för Fvsiologi

Centrala Motorik, ledsinnet, forskningsområden: smärta, psykofysiologi och motivation.

Tillämpningsområden: och Orthopedi, rehabiliteringsarbetsmedicin.

9- 10-0785 Arbetslivsforskning

Hvgien och miliömedicin

Centrala Riktad och tillforskningsområden: grundforskning inom miljöområdet syftande till att kartlägga ämpad forskning negativa hälsoeffekter i samband med exponering för skadliga i såväl som omgivningsmiljö. Metalltoxikologisk agens yrkesoch eliminations- teknisk forskning (tungmeta1ler,cesium) samt skadeforskning (luftföroreningar).

Pedagogik

Centrala Pedagogiskt tänkande och pedaforskningsområden: arbete i fack, och gogiskt företag förvaltning.

Historia

Centrala forskningsområden: Skogsbrukets mekanisering, från timmersvans till övergången motorsåg.

Ekonomisk historia

Centrala strukturell föränforskningsområden: Långsiktig dring; arbetsdelning, ägande, makt; tjänsteyrken, anställningsförhållanden; industriarbete.

Statsvetenskap

Implementationsforskning

Centrala forskningsområden: Genomförandeprocesser.

Rättsvetenskap

Centrala forskningsområden: Samverkan och avtal. enligt lag Undersökning av MBLs enl samverkansregler tillämpade lag. Utvecklingsavtalets och samverkan delar av den inflytande- på sektorn. privata

sundsvall/Härnösand

Högskolan i Sundsvall/Härnösand

Institutionen för samhällsvetenskap

(Erik Sundberg)

Centrala och dataforskningsområden: Datorisering, sjukvård utbildning.

Teknik Sundsvall

(Lars-Åke Mikaelsson)

Centrala Socioteknik i forskningsområden: byggbranschen.

Tillämpning: Förbättrad och minskad i planering tidspress byggbranschen.

gigrgenbgrg

Institutionen för skogsteknik

Centrala Skoglig arbetsmiljö, arbetsforskningsområden: metodstudier, samt arbetslivets mätning, lönesättnign organisation och funktion.

Tillämpning: Inom skogsbruket.

Uppsala universitet

A-FORUM (Forum för forskning om arbetsliv och arbetsmarknad)

Centrala Arbetsliv och arbetsmarknad. forskningsområden:

utifrån fackliga kunskapsbehov. Tillämpning: Forskning

Psykologi

Centrala Sensorisk substitution, visuell, forskningsområden: auditiv och taktil samverkan motorik och perception, perception.

för synskadade: förflytt- Tillämpning: (Tekniska) hjälpmedel ningshjälpmedel, särskilt elektroniska; orienterings- hjälpmedel; taktila bilder, inkl. taktila kartor.

Socialrnedicin Centrala forskningsområden: Sociala nätverk, organisationer och professionalisering inom hemtjänst och hemsjukvård. Teknologi Systemanalys Centrala Biomekanik, rörelse- och beforskningsområden: Människa lastningsanalys. datorforskning. av resultat av Tillämpning: Utvärdering benproteser, ortoser, och andra kirurgiska ingrepp behandlingsformer. Nationalekonomi Arbetsmarknadsgruppen Centrala forskningsområden: Lönebildning, arbetslöshet, migration, arbetsutbud, och rörlighet på arbetsdiskriminering marknaden. Tillämpning: Ekonomisk och politisk arbetsmarknadspolitik. Ekonomisk historia Arbete och hushåll Centrala forskningsområden: Sambandet mellan arbets- organisation och hushâllets, familjens sammansättning.

Produktion, teknik och arbete

Centrala forskningsområden: Arbetsprocessens, arbetsorganisa- tionens och under arbetsdelningens förändring 1900-talet.

Företagsekonomi

Centrala forskningsområden: medbestäm- Arbetsorganisation, mande och fackliga organisationer.

Kulturgeografi

Centrala forskningsområden: och Geografisk kvinnoforskning arbetsmarknadsprocesser i välfärdssamhället.

Akademiska sjukhuset i Uppsala

Yrkesmedicinska avdelningen

Centrala forskningsområden: Kemiska hälsorisker, toxikologi, ergonomi, arbetsorganisation samt olycksfall.

Tillämpning: Ett antal fältstudier med till anknytning sjukahus-området, exponeringsnivåer och hälsoeffekter av pryolysprodukter av vid plast, sjuklighet avloppsreningsverk, exponering av vattenbaserade och färger hälsoeffekter, ergonomi och laboratorie

organisationsförändring, belastning på

assistenter, postens arbetsmiljö m.fl.

Rehabiliteringskliniken (samarbete med ett flertal andra institutioner)

II Ergoindex Centrala leder och forskningsområden: Arbetsbelastning på muskler under byggarbete. Tillämpning: Utbildning inom byggnadsindustrin för minskning av utslagningen. Sveriges lantbruksuniversitet Lantbruksteknik Arbetsmiljögruppen Centrala forskningsområden: Ergonomi. Tillämpning: Inom Lantbruket Stgçkhglm Karolinska Institutet Institutet för miliömedicin Epidemiologiska enheten Centrala med forskningsområden: Cancerepidemiologi betydande mot det hållet. inslag yrkesepidemiologiska

10

Enheten för Allmän Social Miljö och Hälsa

Centrala Sociala nätverk, socialt stöd och forskningsområden: psykosocial prevention.

Intervention för och av Tillämpning: förbättring psykosocial arbetsmiljö. Utvärdering av hälsoeffekter.

Institutet för miliömedicin

Enheten för epidemiologi

Centrala Hjärt- arbetsforskningsområden: kärlepidemiologi, miljö och arbetsmiljöfaktorer. Flera studier bepsykosociala drivs som med den kliniken samarbetsprojekt yrkesmedicinska KS. på

Institutionen för stressforskning

Centrala Stress och ohälsa: forskningsområden: sociala nätverk; Egenkontroll/beslutsutrymme; coping; psykosocial arbetsmedicin; experimentell epidemiologi.

Tillämpning: Utvärdering av kontrollerade interventioners effekter pâ hälsa och välbefinnande i arbetslivet; participativa ansatser.

Institutionen för Psvkiatri och Psvkologi och Psvkoloziska institutionen

Enheten för psykologi

Centrala forskningsområden: Psykosocial arbetsmiljö, stress, hälsa och psykobiologi.

11

Kvinnor, arbete och hälsa, total arbetsbörda, Tillämpning: bildskärmsarbete och belastningsskador. monteringsarbete,

Hvzieniska institutionen

av

.Centrala Inandning partikulära

forskningsområden: ämnen, fysiologi, överkänslighet.

och clearance av inandade Tillämpning: Deposition partiklar friska och asmatiker. Bronkiell reaktivitet på tvillingar. på Diskordanta för m.m. astma, allergisk benägenhet, rökning Radon i bostäder och eflungcancer. Metalldammsexponering fekt på kaninlunga.

Stockholms universitet

Psvkologiska institutionen

Perception och psykofysik

Centrala och psykofysik, forskningsområden: Perception ergonomi och belastarbetspsykofysiologi, miljöpsykofysik, ningsstudier.

(Lars Nystedt)

Centrala arbetstillfredsforskningsområden: Förtidsavgångar, ställelse, Organizational committment, hälsa, feed-back, kvalitativ under- och överbelastning.

Avd och beslutsfattande

för informationsprocesser

Centrala inlärning av forskningsområden: Kognitiv ergonomi, komplexa datorbaserade uppgifter.

Tillämpning: och

Systemutveckling utbildning.

Ett liv utan arbete (Isaksson, Svedberg)

Centrala forskningsområden: Socialtjänstklienter,arbete,arbets löshet, ställning på arbetsmarknaden , materiell situation, mental hälsa och missbruk.

Tillämpning: Samarbete och socialtjänst arbetsmarknads-

myndigheter, långsiktig rehabilitering och självförsörjning.

och Miljö- organisationspsykologi

Centrala forskningsområden: Arbetsorganisation, arbetsutormning, i

förändring processer, kompetensutveckling, stress,

hälsa och arbetstider.

Tillämpning: Organisationsutveckling, företagshälsovård,

datorisering och utbildning.

Sociologiska institutionen

(Göran Ahrne)

Centrala forskningsområden: Lönearbete, ojämlikhet, makt, kvinnor, byråkrati, organisation, samhälle och

fackföreningar.

(Michael Tâhlin)

Centrala forskningsområden: Klass, mobilitet, arbetsför-

hållandemarbetsmiljö, ojämlighet, löneskillnader, levnadsnivå,

välfärd och arbetsmarknad.

(Peter Hedström)

Centrala arbetsmarknad forskningsområden: Organisation, och social stratifiering.

Institutionen för socialt arbete

F AURA orskargruppen

Centrala Arbetslöshet, utslagning, reforskningsområden: habilitering och socialförsäkring.

Nationalekonomiska institutionen

(Sören Blomqvist/ Urban Hansson Brusewitz)

Centrala och de äldres forskningsområden: Pensionssystemet arbetsutbud.

i Stockholm Handelshögskolan

Företagsekonomi

F -sektionen Centrala och i forskningsområden: Organisationsteori praxis beslutsfattande och sjukvården , organisationsreformer, styrrationalitet och ning, privatisering, målstyming, organisa- . tionsförenkling

PMO- F orskningsprogrammet Människa & Organisation

Centrala Arbetsorganisation, kognitiv orforskningsområden: Teknik & småföreganisationsteori. organisation, kompetens, tag.

14

Tillämpning: Småföretagande, innovationsförlopp, konsultation och förändringsarbete.

A-sektionen (Arbetslivs- och företagsledningsfrâgor)

Centrala forskningsområden: Organisation, ledning, förändring, makt, institution, lärande, kompetens, ägande, interaktion. fokuseras Forskningen på ledning av stora organisationer och behandlar de flesta av med tonvikt typer företag på koncerner, stora kooperationer och federationer.

Tekniska högskolan i Stockholm

Avdelningen för arkitektur

Centrala forskningsområden: Arbetsmiljöplanering,arkitekt urteori och industriplanering (industrins arbetsförhållanden, projekt- och förändringsarbete, med tillämpning inom livsmedelsindustrin).

Institutionen för Industriell Ekonomi och Organisation

Industriell utveckling

Centrala forskningsområden: Industriell i arbetsomvandling livsperspektiv.

Tillämpning: hos arbetsmarknadens Kompetenshöjning parter.

Tillverkningssystem

Centrala Flexibla automatiska forskningsområden: tillverknings- och för konstruktion monteringssystem. Datorsystem och

tillverkning.

Tillämpning: Verkstadsteknisk automatisering och rationalisering.

Arbetsvetenskap

Gruppen för fysisk arbetsmiljö

Centrala eller tvärvetenskaplig forskningsområden: Mångkemiska, och mekaniska riskfaktoforskning kring fysikaliska rer ergonomiska och psykosociala frågeställningar.

Arbetsolycksfallsgruppen

Centrala forskningsområden: Identifikation av olycksfallsstatistiska analyser. Säkerhetsanalyser. problem genom av säkrare av Utveckling utrustning (t.ex. stegar). Användning passiva skydd (air bags)

Inom verkstads- varvs och byggnadsindustrin Tillämpning: samt transportväsendet.

Arbetsmiljölaboratoriet

Centrala Produktionstekniska med forskningsområden: frågor särskild och inriktning på ergonomiska designfrågor psykosociala frågeställningar.

av den industriella med Tillämpning: Förbättring arbetsmiljön från ett helhetsperspektiv på arbetsmiljön. utgångspunkt

16

S tressforskningsgruppen

Centrala hälsa och i forskningsområden: Stress, välbefinnande arbete. Effekterna av faktorer i psykologiska arbetsmiljön på hälsa och frånvaro.

Tillämpning: Tillverkningssystem i verkstadsindustrin i ett humanistiskt-tekniskt-ekonomiskt perspektiv med hänspeciell arbetets syn till kognitiva moment i operatörers erfarenhetsuppbyggnad och till möjligheter kompetens- utveckling.

FA-rådet

F och orskningsprogrammet ideologi norm

Centrala forskningsområden: mellan de kollektiva Samspelet mentalitetema å ena sidan, och i normbildning normtradering näringslivet å den andra. Affärs- och arbetsetik och mediabilden av företagandet.

(Madeleine von Heland)

Centrala forskningsområden: Kunskapsbegreppet.

Tillämpning: Kunskapsföretagens framtida resursbehov.

17

Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin (IPM)

Arbetsmiljöenheten

Centrala forskningsområden: Psykofysiologisk och neuroforskning kring effekter av oregelbundna arbetspsykologisk tider, trötthet, hälsa och stress olyckor, sömn, återhämtning, med betoning av beskrivning av mekanismer och åtgärdsutvärdering.

Tillämpning: Se ovan.

Enheten för Vårdmiliö och hälsa

Centrala

forskningsområden: Åtgärdsinriktad forskning kring

vårdarbetsmiljö i stort, dvs patienter, anhöriga och vårdpersonal. Psykosociala arbetsmiljöfaktorer i relation till riksfaktorer för och risk för hjärtkärlskukdom samt i relation till indikatorer stress. blodfysiologiska på Makroepidemiologi, tryck och endokrina reaktioner. Tillämpning: Aktionsforskning.

Institutet för Vatten- och

Luftvårdsforskning (IVL)

Sektionen för arbetsmiliö

Centrala forskningsområden: Kemiska hälsorisker, mätningar, åtgärdsteknik, toxikologi, småföretag, arbetsmiljöarbete i företag.

för in- Tillämpning: Underlag företag, skyddsombud, skyddsgenjörer, regionala skyddsombud, yrkeshygieniker.

Trätek, Institutet för träteknisk forskning Sektor produktion (sågverk)

(Nils Lundborg)

Centrala vid framforskningsområden: Produktionsprocessen av och trävaror. Yttre och inre ställning sågade hyvlade miljöfrågor, sågverk. av och maski- Tillämpning: Utveckling produktionsprocessen ner - som erfordras för denna vid utrustning sågverk.

Karlstad

Högskolan i Karlstad Ekonomiska institutionen Avdelningen för arbetsvetenskap Centrala forskningsområden: Kvalifikation och participation /Arbete, kön och jämställdhet. Tillämpning: Samhällsplanering, organistionsförändring och kompetensutveckling.

Linkgping

Universitetet i Linköping

Kirurgiska institutionen

(Staffan Smeds)

Centrala forskningsområden: Sköldkörteln.

Tillämpning: Risker vid jodsiotopexponering.

Institutionen för Datavetenskap och Samhällsmedicin

MDA gruppen

- Centrala forskningsområden: Tvärvetenskaplig forskning datateknik, och aktionsarbetsliv/organisation, psykologi - i samband med införande och anforskning utveckling, av i arbetslivet. tekniska huvändning datorsystem Gruppens vudintresse i av dvs. inligger utveckling hyperrnediasystem, av text, och bild, med använtegrerad förmedling grafik, ljud och funktionalitet för olika yrkeskatedargränssnitt anpassade gorier och arbetssituationer.

Inom hälso och Tillämpning: sjukvården.

10- 100785 Arbelslivsforskning

Pedagogik och Dsvkologi

F studier orskargruppen för av arbete, lärande och kvalifikation (FALK)

Centrala forskningsområden: Kvalifikationskrav, kvalifikation

/kompetens, arbetsorganisation, personalutbildning/-utveckling

och lärande.

Tillämpning: Förhållandet inom och företag organisationer mellan teknik, och

ny kompetensutveckling, personal- vuxen-

utbildning i arbetslivet.

(Glenn Hultman mfl.)

Centrala forskningsområden: Organisation, ledning, lärande

/kompetensutveckling.

Tillämpning: Skolan och privata organisationer som organisation.

Ekonomiska institutionen

Industriell organisation

Centrala forskningsområden: Produktionsförhållanden, metoder för i lärprocesser produktionssystemet.

Tillämpning: Inom industriell och vårdsektom. produktion

21

Institutionen för Svstemteknik

Gruppen för rörlig bildsyntes

Centrala i rell tid och forskningsområden: Datoranimering interaktion.

av modell. Tillämpning: Helkroppsstyrning mänsklig studier, och konferens via video. Ergonomiska filmanimering

Yrkesmedicinska kliniken. Regionsiukhuset i Linköping

Centrala Astma och forskningsområden: Belastningsergonomi, ämnen), och luftvägsbesvär (slemhinneirritativa Identifiering av i Metaller, kvantifiering agens arbetsmiljön, Cancerstudier, arbetsmiljö m.m. Lösningsmedel, Psykosocial

Se ovan. Tillämpning:

,Iänköping

Trätek. Institutet för träteknisk forskning

Trämanufakturindustrin

Centrala inom trämanufakforskningsområden: Arbetsmiljön tur industrin.

Tekniska bl.a. i samband med buller, Tillämpning: åtgärder trädamm etc., arbetsorganisation.

Simma:

Göteborgs universitet

Psvkologiska institutionen

Avdelningen för tillämpad psykologi Arbetspsykologiska forskargruppen

Centrala Socioteknisk forskningsområden: optimering, psykosociala arbetsmotivation och arbetsmiljöfaktorer, ergonomi, ledarskap.

Tillämpning: Arbetsuppläggning och inom arbetsorganisation tillverkningsindustrin samt kommunala förvaltningar.

Etnologiska institutionen

(Jakobsson, Martinsson, Götebo, Johannesson)

Centrala forskningsområden: Kvinnoforskning

Tillämpning: till och Anknytning kulturprocess- politik glesbygd.

(Mörck mfl.)

Centrala forskningsområden: Ett Holistiskt arperspektiv på bete, fritid och boende.

Tillämpning: Samhällsplanering och utbildning.

(Berg mfl.)

Centrala Etnisk indentitet bland andra forskningsområden: generationens invandrarungdom.

Studium av b1.a. till ar- Tillämpning: inställningen bete/arbetsliv bland turkiska och Chilenska andragenerationsinvandrare.

Arbetarstaden Göteborg (Frykman m.f7.)

Centrala Arbetarkultur= arbetarklassens forskningsområden: totala livssituation, arbetarklass, arbetsliv, fritidsliv, familj, boende, kvinnor, män, barn, ungdom, åldringar, invandrare, och kulturpolitik. utbildning

Tillämpning: Inom utbildning, kunskapsspridning, praktisk och samhällsförändring. politik

Institutionen för pedagogik

(Nilsson, Engström, Ellegârd)

Centrala och forskningsområden: Yrkespedagogik, strategier metoder för till för strukturering tidrumsliga analyser gagn och i materielhantering och monteringskompetensutveckling arbete.

Industriellt lärande i arbete i ar- Tillämpning: naturligt långa betscykler.

(Thång, Pettersson, Eriksson, Holmér)

Centrala

forskningsområden: Personalutbildning, arbetslivs-

pedagogik, vuxenutbildning, kortutbildning, kompetens, yrkes- kvalifikationer, facklig utbildning, utvärdering.

Tillämpning: Facklig-, personal- och kortutbildning, kompetens.

Historiska institutionen

Avdelningen för Arbetsvetenskap

Centrala nordisk och forskningsområden: Svensk, intemationell arbetsmarknad (arbetsliv, arbetsorganisation, arbetsmarknad, och

företagsledning arbetsrätt).

Tillämpning: Utbildning för fackliga studieombud och organisations- och

företagsrepresentanter. Resursstöd för utred-

ningsarbete, industriellt u-landsstöd.

Kulturgeografiska institutionen

(Ellegârd, Nilsson, Engström)

Centrala forskningsområden: Materialhantering, yrkespedagogik, tidsgeografi och Tidrums-

industriplanering. analyser,kompetens- utveckling, strukturering/gruppering för

funktionellt betingad montering.

Tillämpning: Industriarbete.

Sociologiska institutionen

(Pal Orban)

Centrala Organisationer forskningsområden:

Tillämpning: Demokratisering, decentralisering.

(Jonsson, F redholm )

Centrala Lön, rättvisa, och forskningsområden: kompetens arbetsbyte.

(Kerstin Grundén)

Centrala forskningsområden: ADB-systemutveckling organisation - människa. och Decentralisering produktions planering.

(Gunilla F ürst)

Centrala Könssegregation, arbetsmarkforskningsområden: nad, kvinnor, teknik och jämställdhet.

Socialt arbete

Musik som yrke

Centrala Musiker, arbetsrättslig ställning, forskningsområden: levnadsnivå, musik och yrkesvillkor. arbetsmiljö,

Medicinska institutionen I

Yrkesmedicinska sektionen

Centrala Yrkesmedicin och forskningsområden: epidemiologi

Tillämpning: Yrkesmedicin och epidemiologi

Allergiselctionen

Yrkesallergoligiska enheten vid Astma- och

Centrala Yrkesastma och forskningsområden: yrkesallergier.

Institutionen för intemmedicin

Sektionen för Preventiv Kardiologi

Centrala forskningsområden: Riksfaktorer, kardiovaskulära sjukdomar: Yrkeskategorier, psykisk stress och mekanismer.

Tillämpning: Prevention och sociala förändringar.

Chalmers tekniska högskola

Arkitektur

Industriplanering

Centrala forskningsområden: och av ar- Planering utfonnning betslivets såväl samhällsnivå som bebyggelse på på områdes-, byggnads- och rumsutfonnningsnivå.

Återanvändning

Tillämpning: och varsam av indusförnyelse triområden och kommunal för

industribyggnader, planering

arbete, i metoder för

förändringsarbete småföretag, samver-

kan i designprocessen, industriplanläggning, integrerad plaav byggnader som ar-

nering byggnad-teknik-organisation,

brukarhandböcker för arbetsplatsplanering. betsmiljö,

(Granath, Engström, Asterhall)

Centrala forskningsområden: Arkitektur, industriplanering, och materialhantering. arbetsmiljö

Bvggnadsekonomi och bvggnadsorgansiation

Byggnadsekonomi

Centrala forskningsområden: Samordning, teknikspridning, och kostnadsberäkning. kvalitetsstyming

Tillämpning: Projektorienterade verksamheter, byggande.

Kemisk miljövetenskap

(Ramnäs, Pettersson)

Centrala i forskningsområden: Organiska luftföroreningar urbana miljöer, arbetsmiljöer utsläpp, skogsekosystem, m.m., kemiska hälsorisker och luftrespridning, omvandling, ningsteknik.

Institutionen för Transportteknik

Materialhantering

Centrala Materialhantering, yrkespedaforskningsområden: gogik, tidsgeografi och industriplanering,

Tillämpning:

Materialhantering,industriarbete,monteringsarbete,

serieproduktionssystem och lokalplanläggning.

Innovationscentrum

Innovationscentrum

Centrala Tekniska innovationer forskningsområden:

Tillämpning: Verkstadsindustrin.

Personskadeprevention

Centrala Biomekanik störbio forskningsområden: (spec. mekanik), olycksanalys, simuleringsmodeller (mekaniska, matematiska) och materialmekanik.

komfort - Tillämpning: Skyddssystem, säkerhet, arbetsplatsutformning.

Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF)

Maskinsäkerhet olycksfall

Centrala forskningsområden: Säkra automatiserade och datorstyrda produktionssystem.

Tillämpning: Maskinsäkerhet vid automatiserad produktion och produktion i enskilda maskiner.

Ergonomigruppen

Centrala forskningsområden: arbete och Högrepetitivt ergonomiska förändringar.

och konstruktions- Tillämpning: Arbetsplats-, produktionsförändringar.

- Ytbehandling arbetsmiljö

Centrala forskningsområden: Kemiska hälsorisker och ensidig belastning.

Tillämpning: Förbättring och nyutveckling av ytbehandlingsmetoder med avseende på god arbetsmiljö.

Vibration i handhâllna maskiner

Centrala forskningsområden: Utveckling av mätmetoder.

Tillämpning: Mätning, värdering av vibrationer och förslag till åtgärder.

Arbetsmiljö vid svetsning

Centrala forskningsområden: vid Arbetsmiljö svetsning.

Förbättrad (ventilation etc.), auto- Tillämpning: arbetsmiljö och vid matisering mekanisering svetsning.

- konstruktion Arbetsmiljö

Centrala forskningsområden: Konstruktörers medvetenhet om arbetsmiljö- och deras ekonomiaspekter på produkter.

Tillämpning: Konstruktörers att användamöjlighet påverka rens redan vid en arbetsmiljö produkts tillverkning.

MDA-projekt

Centrala Samverkan mellan orskningsområden: Arbetsorganistion- Arbetsinnehäll-Teknik. Decentraliserad planering, vertikal och horisontal med att integration syfte förbättra arbetsinnehållet.

Tillämpning: Organisation, och teknik i samband planering med datortekniska hjälpmedel.

Halmstad

Högskolan i Halmstad

Centrum för Arbetslivsutveckling

Centrala forskningsområden: Arbetsvetenskap, arbetsmiljö, arbetsorganisation, jämställdhet i arbetslivet och arbets- utfonnning.

Tillämpning: Aktionsforskning enligt ovan.

31

i Växjö Högskolan

Institutionen för Ekonomi och Juridik

Centrala forskningsområden: Arbetsmarknadspolitik.

Tillämpning: Se ovan.

.Lund

Lunds universitet

Rättssociologiska institutionen

Rättssociologisk arbetslivsforskning

Centrala Rättens roll i arbetslivet, forskningsområden: styroch ning, implementering, konfliktlösning, samordning, lagar avtal.

Lokalt och Tillämpning: utvecklingsarbete, forskningscirklar arbetslivsseminarier.

och Arbetsliv Välfärdssamhälle, Socialförsäkring (VSA)

Centrala Välfärd, Socialförsäkring och forskningsområden: Arbetsliv.

arbets- Tillämpning: Arbetsmiljö, sjukdom, rättstillämpning, arbete och arbetsorganirätt, rehabilitering, arbetssjukdom, sering.

Sociologiska institutionen

(Olofsson, Petersson, Edebalk)

Centrala forskningsområden:

Arbetsmarknadspolitik, äldre

arbetskraft och socialpolitik.

(Berner, Rafnsdottir, Gislason)

Centrala

forskningsområden: Teknik, arbetsorganisation, in-

genjörsarbete, kvalifikation, utbildning,

könsarbetsdelning,

kvinnofack, blandat fack, tekniska och historia system

Tillämpning: Relatering till förhållanden i Island och Sverige.

(Davies, Esseveld)

Centrala

forskningsområden: Genusaspekter (det sociala kö-

net), tidsbegränsad anställning, flexibilitet, arbetslöshet, koppling mellan hem och lönearbete, identitet, kvalitativa metoder och sektor. offentlig

Tillämpning: Jämställdhet, teoretiskt bidrag om innebörden av

avlönat arbete i samhället.

(Marianne Svenning)

Centrala - - resur-

forskningsområden: Arbetsmiljö påverkan

- ser livskvalitet fostran.

(Fasth, Lassnerheim)

Centrala forskningsområden: Äldre kvinnor, arbetslivskarriär och (kvinnors relation till arbetsmarknaden ur ett arbetsmiljö livscykelperspektiv).

(Edvardsson, Sederblad)

Centrala forskningsområden: Arbetsprocess, arbetsorganisateknisk och kvalifikation. Kulturell tion, förändring jämförelse.

Tillämpning: Grafisk industri, offsettteknik. Arbetsgrupper, kemisk industri och livsmedelsindustri.

(Conny Svenning)

Centrala datoriseforskningsområden: Kunskapsförändring, och ring, arbetsorganisation byggprocess.

utbildning och organisation. Tillämpning: Inflytande,

(Gunnar Andersson)

Centrala Karriär (Chefers arbets- och

forskningsområden: livsform, livsstil och - arbete. livssituation), familj

(Gunnarsson, Kjellberg)

Centrala mikro- makro forskningsområden: Arbetssociologi, internationella och maktrelationer. perspektiv, komparationer

Tillämpning: Arbetslivets förändring, fackliga organistioner, facklig verksamhet, relationer fack-medlemmar och organisationsgrad.

(Margareta Norell)

Centrala och forskningsområden: Ungdom arbete, livsforrn,

tidsupfattning, ungdomskultur och arbetsplatskultur och

identitet.

Tillämpning: Ungdomars inställning till arbete, kvinnors unga till arbete inställning familj.

(Gesser mfl.)

Centrala forskningsområden: Arbetsdelning, utbildning, arbetsprocess, kunskap och makt.

Tillämpning: Organisation och utbildningsplanering.

(Mats Beronius)

Centrala forskningsområden: Makt och i arbetsdisciplin organisationer.

Forskningspolitiska Programmet för Teknik och Utveckling

(Sverrisson mfl.) _

Centrala forskningsområden: Teknik, utveckling, innovation och entrepenörskap.

Tillämpning: Småföretag, tekniköverföring och teknikpolitik i

u-länder.

Miliö- och energisystem

Teaterns arbetsmiljö

Centrala Scenartisters reaktioner på fyforskningsområden: siska och psykiska arbetsmiljöfaktorer.

Arbetsorganisation, utbildning, arbetsskador, Tillämpning: faktorer - och och sociala åtgärder fömyelse. psykiska

Psvkologiska institutionen

Avdelningen för arbetsvetenskap

Centrala tekforskningsområden: Arbetsmiljöbelastning, ny nik, datorisering, arbetsorganisaytion, kunskapsutveckling, verksamhetspersonal uteckling, psykosocial arbetsmiljö, och

planering organisationsutveckling.

Människa - maskin konstruktions- Tillämpning: interaktion, och psykiska verksamhet, lokalplanering, arbetsanalys, fysiska miljöfaktorer, kontrollrumsarbete, verkstadsarbete, tjänste

mannarbete och lantbruksarbete.

Psykosociala relationer i arbetslivet

Centrala relationer, komforskningsområden: Psykosociala hälsa och metoder. munikation, psykisk humanvetenskapliga

Inom vården och teatern, grundforskningsinsla-

Tillämpning: gen har dock bredare tillämpningsmöjligheter.

Institutionen för tillämpad psykologi

Program för regional utveckling i Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo kommuner samt vid Sockerbolaget AB

Centrala Demokratisk forskningsområden: dialog, utvecklings- arbete, aktionsforskning, arbetspsykologi, organisations- och kommunikationsteori. psykologi

Tillämpning: Regional utveckling, regional plattfonn, utvecklingsavtalet SAF-LO-PTK, partssammansatt utvecklings- arbete, dialogbaserade konferenser, nätverk och spridning.

lnformationsbehandling ADB

AMIS gruppen

Centrala forskningsområden: Kontinuerlig systemutveckling, systemansvar och användarmedverkan.

Tillämpning: Utveckling och underhåll av i nä-

datorsystem ringsliv och förvaltning.

SOFIA- Samverkan och/med Framtidens Informationsteknologi i Arbetet

Centrala forskningsområden: Administrativt kontorsarbete, datorstöd för samverkan, kollektiva gruppmjukvara, stöd,

kompetensutveckling, organistionskultur och si-

psykosocial tuation

och via publikatio-

Tillämpning: Inom företag organisationer ner och seminarier.

PROTEVS - en evolutionär (Prototyping systemutveckling)

Centrala forskningsområden: Samspel mellan systemanvändare och experter vid utveckling av ADB-system.

& evolutio- Tillämpning: Användarinflytande, användarstyrd när användarutvecklade kravspecifikasystemutveckling, tioner,arbetsorganisation, datamognad, informationssystem, och problem- ägare prototyping.

Institutionen för Yrkes- och Miljömedicin

Lasarettet i Lund

Centrala forskningsområden: Belastningsergonomi, metalltoxikologi, lungsjukdomar och cancer.

Medicin, och förebyggande Tillämpning: företagshälsovård arbete i arbetslivet.

Yrkesmedicinska kliniken, Malmö allmänna sjukhus

Centrala Toxiska hjärnskador, lungfunkforskningsområden: tion, och passiv rökning biologisk övervakning.

av arbetssjukdom, behandling av Tillämpning: Tidig upptäckt och av astma. hjärnskada förebyggande

Juridiska institutionen. inst. för handelsrätt. rättssociologiska institutionen

Lundaskolan

Centrala forskningsområden: Arbets-, miljö-, civil- och associationsrätt.

Juridiska institutionen

(Ann Numhauser-Henning)

Centrala Arbetsrätt

forskningsområden: (anställningstrygghet, arbetstid, arbetshandikappade, rehabilitering, anställnings-

fonner), fastighetsrätt och familjerätt.

Tillämpning: Bland

lagstiftare, arbetsmarknadsmyndigheter,

arbetsgivare och fackliga organisationer.

Institutionen för Handelsrätt

(Birgitta Nyström)

Centrala

forskningsområden: Det svenska medlingsinstitutet

som

konfliktlösningsinstrument på arbetsmarknaden.

Nordiska Arbetsrättsgruppen

Centrala forskningsområden: Arbetsrätten i Norden.

Tillämpning: Internationell integrering med avseende

på ar-

betslivsregleringen, fackliga förhandlingar, fackföreningar, anställningsskydd, jämställdhet, medbestämmande och arbets-

miljö.

Institutionen för medicinsk cellforskning

Hudgruppen

Centrala Riktad innebä-

forskningsområden: grundforskning

rande av de cellemas funktion i irriutredning Langerhanska tativ kontaktdermatit. innebärande att de Tillämpad forskning reaktiva fenomenen i att förbättra systematiskt kartläggs syfte mellan och de differentialdiagnostiska möjligheterna allergisk irrititativ kontaktderrnatit.

Institutionen för Industriell Organisation

Avdelningen för Arbetsmiljöteknik Verksamheten aerosol- och miljöteknik för

Centrala Radondöttrar och aerosoler, arforskningsområden: aerosolteknik, aerosoler, miljö- mätbetsmiljö, aerosolfysi, människan-tekniken-arbetslivet, mänteknik, ätgärdsteknik, och ergonomi. niska-maskinsystem

luftförore-

Åtgäresstrategi

mot partikulära Tillämpning: effektivt för och god

ningar, förändringsarbete produktivitet

vid och arbetsmiljö, arbetsmiljöhänsyn utvekcling, planering av maimplementering, rehabiliteringsteknik, utveckling nya terial med ultrafina partiklar.

Forskningspolitiska institutionen

Teknologi och arbetsliv (Goodman, Perby)

Centrala -

forskningsområden: Samspelet människa teknik. Arbetssociologi, yrkeskunnande, kvinnoforskning, datorise-

ring, teknisk och arbetsliv

förändring i utvecklingsländer.

Tillämpning: Teknik- värdering, politik och användning i u-

länder.

Historiska institutionen

Arbetshistoriska seminariet

Centrala

forskningsområden: Förändringar i arbetsorganisa-

tion, arbetsmiljö och

fackliga strategier samt företagsledning

cza 1850-1980. Arbetarklass, relationer i arbetet, barn- och kvinnoarbete, äldre i arbetslivet, och arbetsmiljö arbetarskydd.

Tillämpning: Medvetandeskapande

Enheten för hygien

(Lögdberg, Berlin, Brun)

Centrala

forskningsområden: Miljömedicinsk utvecklings-

neurobiologi (hjärnans normala utveckling och av påverkan olika miljöfaktorer.

Fokusering på storhjämbarkens kognitiva

utveckling och tungmetaller.

Tillämpning: Prevention, samhällsplanering och gränsvärden.

41

Institutionen för nationalekonomi

Arbetsmarknadsekonomi (Inga Persson)

Centrala forskningsområden: Arbetsmarknadens funktionssätt, arbetslöshet, löner, kvinnors roll och utfall på sysselsättning, och arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitikens utfonnning effekter.

av arbetsmarknads- och jämställd- Tillämpning: Utformning hetspolitik.

lantbruksuniversitet Sveriges

Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik

Centrala forskningsområden: Belastningsergonomi, olycksfall, luftkvalitet (damm, avgaser), temperatur, buller, belysning och problem. psykosociala

och växthusarbete i lantbruket. Tillämpning: Djurskötsel

Biiaga 6 Kaikyi för oiika dimensioneringsaiternativ avseende ett framtida centrum för arbetsiivsforskning

Eynktioner Kostnadsslaq Alt 1 Alt 2 Alt 3 ANTAL KKR ANTAL KKR ANTAL KKR

Specifikation av kaikylens grundelement Styriunktionen (400/ár) lnstitutschef/professor

(30:/mán)

Professor (26 lmán) Forskare/iorskarass. (20/mán) Gästforskare (30/mán) Sekreterare (12,5/mán) Doktorandstipendier (50/ár) Direkta Fou-kost med ett (100 Horskare/ár) tillägg för inst. chefen om (100 /ár) FoU-främjande med ett (SW/forskare) tillägg för inst. chefen om (100 /ár) Dei av gemensamma (70/person/ár) Bibiiotekarie (15 /mán) Fast kostnad bibliotek (10 % av nuv ALCs iokalkostnad) Ekonomichef (19/mán) Ekonomiassistent (14 Imán) Receptionist (12/mân) Expeditionsvakt (12/mán) Fast kostnad intendentur (200/ár)

KUNGL. BlBL.

1990 - 02 -0 9

STOCKHOLM

Statens 1990

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Företagsförvärv i svenskt näringsliv. l. 41. Tio Ar med jämställdhetslagen - utvärdering och

Nr- . Överklagningsrätt och ekonomisk behovsprövning förslag. C.

inom socialtjänsten. S. 42. Internationellt ungdomsutbyte. C. 3. En idrottshögskola i Stockholm - stmktur, 43. Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om organisation och resurser för en självständig den statliga statistikframställningen. C. högskola på idrottens omrâde. U. 44. Demokrati och makt i Sverige. SB. Transporträdet. K. 45. Kapitalavkastningen i bytesbalansen. Fi. Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. Fö. 46. Särskild skatt i den finansiella sektorn. Fi.

W399?

Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. UD. 47. Beskattning av stipendier. Fi. Lagstiftning för reklam i svensk TV. U. 48.Samhäl1sstöd till underhällsbidragsberättigade bam, Samhällsstöd till underhállsbidragsberättigade bam. del III. S. ldéskisser och bakgrundsmaterial. S. 49. Arbete och hälsa. A. 9. Kostnader för fastighetsbildning m. m. Bo. 50. Ny folkbokföringslag. Fi. 10.Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. SB. 51. SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder. personal- 11.Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. U. kontroll och meddelarfiihet. C. 12. Meddelarrätt. Ju. 52. Utbyte av utländska körkort. K. l3.Översyn av sjölagen 2. Ju. 53.1 skuggan av de stora - De mindre paniemas villkor i 14. Lángtidsuuedningen 1990. Fi. kommunalpolitiken. C. l5. Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. Fö. 54. Arbetslivsforslaiing - Inriktning. organisation, 16. Storstadsuafik 5 - ett samlat underlag. K. fmansiering. A. 17.0rganisation och arbetsformer inom bilateralt utvecklingsbistånd. UD. 18. Lag om folkbokföringsregister m.m. Fi. 19. Handikapp och välfärd? - En lägesrapport. S. 20. Välfärd och segregation i storstadsregbnerna. SB. 21. Den elintensiva industrin under käntkraftsavvecklingen. ME. 22. Den elintensiva industrin under kärnkmftsavvecklingen. Bilagedel. ME. 23.T0mträttsavgäld. Bo. 24. Ny kommunallag. C. 25. Konkurrensen inom Iivsmedelssektom. C. 26. Fönnânssystemet för värnpliktiga m. fL Fö. 27.Post & Tele - Affärsverk med regionalt och socialt ansvar. K. 28. Att följa upp kommunal verksamhet- En internationell utblick. C. 29. Tobakslag. S. 30. Översyn av upphovsrättslagstifmingen. Ju. 3 l .Perspektiv pä arbetsförmedlingen. A. 32.Staden. SB. 33. Urban challenges. SB. 34. Stadsregioner i Europa SB. 35. Storstädemas ekonomi 1982-1996. SB. 36. Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. SB. 37. Författningsreglering av nya importrutiner m.m. Fi. 38. Översyn av naturvårdslagen m.m. ME 39. Konsmärens villkor. U. 40. Kämkraftsavveckling - kompetens och sysselsättning. ME.

Statens 1990

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Författningsreglering av nya importrutiner m.m. [37]

Statsrådsberedningen

Kapitalavkastningen i bytesbalansen. [45] Strömgatan 18 - Sveriges statsministerbostad. [10] Särskild skatt i den finansiella sektorn. [46] Välfärd och segregation i storstadsregionerna. [20] Beskattning av stipendier. [47] Staden. [32] Ny folkbokföringslag. [50] Urban Challenges. [33] Stadsregioner i Europa. [34]

Storstädemas ekonomi 1982-1996. [35] Utbildningsdepartementet

Storstadsliv. Rika möjligheter- hårda villkor. [36] En idrottshögskolai Stockholm - struktur, organisation Demokrati och makt i Sverige. [44] och resurser för en självständig högskola pá idrottens område. [3]

Justitiedepartementet Lagstiftning för reklam i svensk TV. [7]

Meddelarrätt. [12] Vidgad vuxenutbildning för utvecklingsstörda. [1 l] Översyn av sjölagen 2. [13] Konstnärens villkor. [39]

Översyn av upphovsrättslagstiftningen. [30]

Arbetsmarknadsdepartementet Utrikesdepartementet

Perspektiv pä arbetsförmedlingen. [31] Förbud mot tjänstehandel med Sydafrika m.m. [6] Arbete och hälsa.[49] Organisation och arbetsfonner inom bilateralt Arbetslivsforslming - Inriktning, organisation, utvecklingsbistånd. [17] finansiering. [54]

Försvarsdepartementet Bostadsdepartementet

Svensk säkerhetspolitik i en föränderlig värld. [5] Beredskapen mot oljeutsläpp till sjöss. [15] Kostnader för fastighetsbildning m. m. [9] Förmänssystemet för värnpliktiga m. fl. [26] Tomträttsavgäld. [23]

Socialdepartementet Industridepartementet

Överklagningsrätt och ekonomisk bchovsprövning Företagsförvärv i svenskt näringsliv. [1] inom socialtjänsten. [2] Samhällsstöd till underhallsbidragsberättigade bam.

ldéskisser och bakgrundsmaterial. [8] Civildepartementet

Handikapp och välfärd? - En lägesrapport . [19] Ny kommunallag. [24] Tobakslag. [29] Konkurrensen inom livsmedelssektom. [25] Samhällsstöd till underhallsbidragsberättigade barn, Att följa upp kommunal verksamhet- En del m. [48] internationell utblick. [28] Tio år med jämställdhetslagen - utvärdering och

Kommunikationsdepartementet förslag. [41]

Internationellt ungdomsutbyte. [42] Transporträdet. [4] Förenklad statistikreglering; med förslag till lag om den Storstadstrafik 5 - ett samlat underlag. [16] statliga statistikframställningen. [43] Post & Tele - Aflärsverk med regionalt och socialt SÄPO Säkerhetspolisens arbetsmetoder, personalkonansvar. [27] troll och meddelarfrihet. [51] Utbyte av utländska körkort. [52] l skuggan av de stora - De mindre partiemas villkor i kommunalpolitiken. [53]

Finansdepartementet

Lángtidsutredningen 1990. [14] Lag om folkbokföringsregister m.m. [18]

Statens

offentliga utredningar 1990

Systematisk förteckning

Miljö- och energidepartementet

Den elimensiva indusuin under kärnkraftsavvecklingen. [21] Den elinlensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen. Bilagedel. [22] Översyn av naturvårdslagen m.m. [38] Kärnkraflsavveckling - kompetens och sysselsättning. [40]