Socialvårdens omfattning och kostnader efter 1930 en statistisk översikt

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

>CT7^

S T A T E N S O F F E N T J L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 4 4 : 33 SOCIALDEPARTEMENTET

SOCIALVÅRDENS OMFATTNING OCH KOSTNADER EFTER 1930 EN STATISTISK ÖVERSIKT UTARBETAD AV

1941 ÅRS BEFOLKNINGSUTREDNING

S T O C K H O L M 19 4 4

Statens offentliga utredningar 1944 Kronologisk J o r d b r u k s b e f o l k n i n g e n s l e v n a d s k o s t n a d e r . A. v E . L i n d a h l och L . L e m n e . M a r c u s . 71 s. J o . B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e l å n g t j ä n s t u n d e r b e f ä l m . m . B e c k m a n . 91 s . F ö . B e t ä n k a n d e a n g å e n d e n y k t e r h e t s t i l l s t å n d e t u n d e r krigså r e n . M a r c u s . 336 s. F i . P r o m e m o r i a m e d förslag till lag m e d b e s t ä m m e l s e r o m a l l m ä n n a b e h ö r i g h e t s v i l l k o r för vissa k o m m u n a l a u p p d r a g m . m . Hsoggström. G6 s. S. B e t ä n k a n d e m e d förslag till civilförsvarslag m . m . B e c k m a n . 262 s. S. B e t ä n k a n d e m e d förslag till b y o r d n i n g a r o c h i n s t r u k t i o n e r för o r d n i n g s m ä n n e n i l a p p b y a r n a . M a r c u s . 85 s. Jo. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 1. M a r c u s . 215 s. F i . B e t ä n k a n d e m e d förslag a n g å e n d e revision av r i k s d a g e n s a r b e t s f o r m e r . N o r s t e d t . 114 s. J u . P r o c e s s l a g b e r e d n i n g e n s förslag till l a g o m i n f ö r a n d e av n y a r ä t t e g å n g s b a l k e n m . m . 1. L a g t e x t . N o r s t e d t , viij, 192 s. J u . P r o c e s s l a g b e r e d n i n g e n s förslag till l a g om i n f ö r a n d e av n y a r ä t t e g å n g s b a l k e n m . m . 2. Motiv m . m . N o r s t e d t . 500 s. J u . S t a t s m a k t e r n a o c h f o l k h u s h å l l n i n g o n u n d e r d e n till följd av s t o r m a k t s k r i g e t 1939 i n t r ä d d a k r i s e n . D e l 4. T i d e n j u l i 1942—juni 1943. I d u n . 559 s. F o . Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 2. I n v e s t e r i n g s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till i n v e s t e r i n g s r e s e r v a v statliga, k o m m u n a l a o c h statsu n d e r s t ö d d a a n l ä g g n i n g s a r b e t e n för b u d g e t å r e t 1944/45. M a r c u s . 272 s. F i . Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 3. Bilagor till i n v e s t e r i n g s u t r e d n i n g e n s b e t ä n k a n d e m e d förslag till i n v e s t e r i n g s r e s e r v av statliga, k o m m u n a l a och s t a t s u n d e r s t ö d d a a n l ä g g n i n g s a r b e t e n för b u d g e t å r e t 1944/45. M a r c u s . 77 8. F i . Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 4. M a r c u s . 153 s. F i . S o c i a l v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 7. U t r e d n i n g o c h förslag a n g å e n d e l a g o m a l l m ä n s j u k f ö r s ä k r i n g . Beckm a n . 360 s. S. S o c i a l v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e . 8. K o s t n a d s b e r ä k n i n g a r a n g å e n d e l a g o m a l l m ä n s j u k f ö r s ä k r i n g . Beckm a n . 91 s. S. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till å t g ä r d e r för f r ä m j a n d e t av l i t t e r a t u r t j ä n s t e n i n o m d e t e k n i s k a f a c k o m r å d e n a . Hreggström. 105 s. E .

förteckning 18. B e t ä n k a n d e m e d förslag t i l l vägtrafikstadga m . m B e c k m a n . 84 s. K . 19. O m i n r ä t t a n d e a v e t t s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g t forskningsr å d . Hiuggström. 23 s. K. 20. 1910 å r s s k o l u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e n och u t r e d n i n g a r . 1. S k o l a n i s a m h ä l l e t s t j ä n s t . F r å g e s t ä l l n i n g a r och p r o b l e m l ä g e . I d u n . 138 s. K. 21. 1940 å r s s k o l u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e n och u t r e d n i n g a r . 2. S a m b a n d e t m e l l a n f o l k s k o l a och högre skola. I d u n . 354 s. E . 22. 1940 å r s s k o l u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e n och u t r e d n i n g a r . 8. U t r e d n i n g o c h förslag a n g å e n d e vidgade m ö j l i g h e t e r t i l l h ö g r e u n d e r v i s n i n g för l a n d s b y g d e n s u n g d o m . Id nn. 104 s. E . 23. 1940 å r s s k o l u t r e d n i n g s b e t ä n k a n d e n och u t r e d n i n g a r . Bilaga 3. F ö r h a n d l i n g a r n a v i d s a m m a n t r ä d e d e n 15— d e n 17 j u n i 1943 m e d 1940 å r s s k o l u t r e d n i n g s rådgiv a n d e n ä m n d . I d u n . (2;, 148 s. K. 24. B e t ä n k a n d e m e d förslag r ö r a n d e revision av lagstiftn i n g e n o m k v i n n a s b e h ö r i g h e t a t t i n n e h a v a statstjänst: och a n n a t a l l m ä n t u p p d r a g , N o r s t e d t . 65 s. J u . 25. U t r e d n i n g a r a n g å e n d e e k o n o m i s k efterkrigsplanering. 5. P r o m e m o r i a a n g å e n d e y r k e s u t b i l d n i n g för a r b e t s l ö s a m . m . Hseggström. 92 B. E . 26. B e f o l k n i n g s p o l i t i k i u t l a n d e t . B e c k m a n . 239 s. S. 27. B e t ä n k a n d e m e d u t r e d n i n g o c h förslag a n g å e n d e r ä t t e n till vis.sa u p p f i n n i n g a r m . m . M a r c u s . 83 s. I I . 28. 1941 å r s r e u m a t i k e r v å r d s s a k k u n n i g a s b e t ä n k a n d e . D e l 2. U t r e d n i n g och förslag r ö r a n d e b e h o v e t av och f o r m e n för s t a t l i g t u n d e r s t ö d till u t b y g g a n d e i n o m l a n d e t s s j u k v å r d s Väsen av e f t e r b e l i a n d l i n g och konvalecentv å r d . S r . T r y c k e r i AB. 101 s. 6 r i t n . S. 29. S o c i a l u t b i l d n i n g s s a k k u n n i g a . 1. U t r e d n i n g och förslag r ö r a n d e d e n h ö g r e s o c i a l p o l i t i s k a och k o m m u n a l a utb i l d n i n g e n . H w g g s t r ö m . 192 s. K. 30. U n g d o m s v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e 1 m e d u t r e d n i n g o c h förslag a n g å e n d e p s y k i s k b a r n a - och u n g d o m s v å r d N o r s t e d t . 277 s. J u . 31. U n g d o m s v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e 2 med u t r e d n i n g och förslag a n g å e n d e stöd å t u n g d o m e n s föreningsliv. N o r s t e d t . 195 s. J u . 32. S l u t u t l å t a n d e avgivet av b e s p a r i n g s b e r c d n i n g e i i s j ä r n v ä g s s a k k u n n i g a . Marcus. 109 s. F i . 33. S o c i a l v å r d e n s o m f a t t n i n g o c h k o s t n a d e r efter 1930. B e c k m a n . 69 s. S.

A n m . Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej angives, ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m . B o k s t ä v e r n a m e d f e t s t i l u t g ö r a b e g y n n e l s e b o k s t ä v e r n a till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t . e x . E . = e c k l e s i a s t i k d e p a r t e m e n t e t . J o . = j o r d b r u k s d e p a r t e m e n t e t . E n l i g t k u n g ö r e l s e n d e n 3 febr. 1922 a n g . s t a t e n s offentliga u t r e d n i n g a r s y t t r e a n o r d n i n g (nr 98) u t g i v a s u t r e d n i n g a r n a i o m s l a g m e d e n h e t l i g färg för varje d e p a r t e m e n t .

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 4 4 : 33 SOCIALDEPARTEMENTET

SOCIALVÅRDENS OMFATTNING OCH KOSTNADER EFTER 1930 EN STATISTISK ÖVERSIKT UTARBETAD AV

1941 ÅRS BEFOLKNINGSUTREDNING

STOCKHOLM 1944 K. L. BECKMANS BOKTRYCKEKI [2653 43]

J&j-fOs

KSgJ

3 INNEHÅLLSFÖETECKNING.

Text sid. Skrivelse till Herr mentet

Statsrådet och Chefen för

nr

Tabeller sid.

socialdeparte5

Socialförsäkring och liknande hjälpformer Folkpensionering Barnbidrag (och barntillägg) Blindhetsersättning Olycksfallsförsäkring Sjukförsäkring Arbetslöshetsförsäkring

7 7 10 11 11 12 14

j 2 3 4 5__6 7

4Q 41 *\ 42 42—43 43

Samhällets fattigvård

g

IQ

45 Hjälpverksamhet

\\

ig

49 Samhällets barnavård Barnavård Bidragsförskott

20 20 23

19—21 22

49—50 50

Ekonomiska förmåner vid havandeskap och barnsbörd Moderskapshjälp Moderskapspenning Mödrahjälp

23 23 24 24

23—24 23 24 23—24

— 51 51 51

Hälsovårdsåtgärder av särskild betydelse för mödrar och barn Förebyggande mödra- och barnavård Skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn Dispensärer Folktandvård

25 25 25 26 26

25—26

— 52

53 Övrig hälso- och sjukvård A. Huvudsakligen sluten sjukvård: Kroppssjukvård Sinnessjukvård B. Öppen sjukvård m. m.: Provinsialläkare m. m Pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet C. Samhällets kostnader

26 26 27 29 30 30

28—39 40—41

53—59 60—61

vid arbetslöshet

30 31

43 44

62 47

§3

^7

4 Text sid. Socialpedagogiska åtgärder Skolbarnsbespisning Sommarresor och sommarkolonier Skolhälsovård

32 32 33 35

Bidrag och lån till bostadsproduktion

36 Bosättningslån

,

Prisrabatter för mjölk och matfett Sammanfattning

av kostnader för här redovisad socialvård. . 3 8

nr

Tabeller sid,

— 48—49

67—68

50—51

68—69

—

—

Till Herr Statsrådet och Chefen for socialdepartementet.

Genom beslut den 12 september 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för socialdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga att inom socialdepartementet verkställa utredningar rörande vissa befolkningspolitiska spörsmål. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades samma dag såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens andra kammare, statssekreteraren Tage Erlander, docenten, numera professor Curt Gyllenswärd, e. o. byråchefen Alf Johansson samt numera ledamoten av riksdagens första kammare professorn Sten Wahlund. Till sekreterare åt de sakkunniga förordnades från och med den 16 oktober 1941 hovrättsassessorn Sven Romanus, vilken på egen begäran den 1 februari 1944 entledigades från sitt uppdrag, varvid till sekreterare förordnades filosofie licentiaten Gustav Cederwall med politices magistern Göran Tegnér såsom biträdande sekreterare. De sakkunniga ha antagit benämningen 1941 års befolkningsutredning. De förslag till utbyggnad av socialpolitiken, som befolkningsutredningen anser sig böra förorda i syfte att höja barnfamiljernas standard, böra enligt utredningens uppfattning ses i sitt socialpolitiska sammanhang. Strävandena till en dylik enhetlig bedömning ha hittills försvårats på grund av att översiktliga sammanställningar över den förda socialpolitikens omfattning och kostnader saknats. För att avhjälpa denna brist har föreliggande statistiska redogörelse på utredningens uppdrag utarbetats av aktuarierna Per Holm och Wilhelm Eomberg. Befolkningsutredningen anhåller härmed vördsamt att få överlämna resultatet av ifrågavarande utredningsarbete. Stockholm den 14 juli 1944. Vördsamt TAGE E R L A N D E R CURT GYLLENSWÄRD

ALF JOHANSSON

STEN WAHLUND / Gustav Gederivall

v 3 torre delen av all socialpolitik kan hänföras till befolkningspolitik, om detta begrepp icke avgränsas alltför snävt. I många fall torde det också vara ogörligt att göra en åtskillnad mellan de befolkningspolitiska och de mera allmänt socialpolitiska verkningarna av en socialutgift. I konsekvens med denna uppfattning har strävandena vid uppgörandet av föreliggande tabellsammanställningar främst inriktats på att ge en siffermässig bild av omfattningen och kostnaderna för socialvårdens olika grenar. I den mån emellertid de befolkningspolitiska åtgärderna kunnat särredovisas har så skett, men i de fall där detta icke varit möjligt har deras ungefärliga omfattning diskuterats i textkommentaren. För vissa grenar av socialpolitiken har det ibland uppstått svårigheter att fixera vad som är att hänföra till kostnader. Man har att skilja mellan värdet för mottagaren av erhållen hjälp och kostnaden för den som lämnar hjälpen. En skiljelinje mellan dessa poster bildar administrationskostnaderna. Som generell regel för redovisningen gäller att administrationskostnaderna icke medräknats. I vissa fall, t. ex. vid sjukvård eller anstaltsvård i fattigvården, sammanfalla dock administrationskostnaderna påtagligt med värdet av den lämnade hjälpen och de ha i sådana fall medräknats. Enligt erhållna direktiv har arbetet huvudsakligen baserats på tillgängliga officiella källor. I ett betydande antal fall har dock kompletterande upplysningar inhämtats direkt från vederbörande myndighet. Ofullständigheter i den officiella statistiken, särskilt i den kommunala finansstatistiken, förklara att resultaten på vissa punkter icke äro fullständiga. De i det följande lämnade kommentarerna till tabellerna avse främst att lämna de fakta, som behövas för att rätt bedöma siffermaterialet; analysen av orsakerna till den skildrade utvecklingen har i stort sett ansetts falla utanför ramen för det erhållna uppdraget.

Socialförsäkring och liknande hjälpformer. Folkpensionering. Redogörelsen för folkpensioneringen omfattar icke följande sociala åtgärder, vilka liksom folkpensionsfrågor handhavas av pensionsstyrelsen och i officiella redogörelser helt eller delvis bruka sammanföras, men vilka genom sin art förtjäna att behandlas i särskilda avsnitt eller i annat sammanhang, nämligen barnbidrag 1 (barntillägg), pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet 2 samt blindhetsersättningen 3 . 1 2 a

Se sid. 10 ff. samt tab. 2. » » 30 samt t a b . 43. » » 11 samt t a b . 3.

8 Genom 1935 års lag om folkpensionering (med senare ändringar) kom den utbyggnad av folkpensioneringens omfattning och därmed dess kostnader till stånd, som låter sig utläsas genom tab. 1, i vilken år 1937 — det första året enligt den nya lagen — tydligt markerar uppgången. Befolkningsutvecklingen, vilken medför en inom nära framtid uppkommande stark ansvällning i de äldre, icke-arbetsföra åldrarna, kommer att ytterligare accelerera denna ökning; desto mera som folkpensioneringen ännu icke torde vara så utbyggd, att den har nått alla därtill berättigade. Antal personer med folkpension — grundpension (avgiftspension) eller invalidunderstöd, ensamt eller i förening med tilläggspension — har vuxit från 453 000 år 1930 till 654 000 år 1943. Detta innebär, att den relativa andelen av den vuxna befolkningen, som uppbär folkpension, har ökat från 9" 8 till c:a 12-5 %. Årligt utgående belopp av folkpensioner har sedan år 1930 mer än tredubblats och utgjorde 171 miljoner kronor år 1943 mot c:a 54 miljoner kronor år 1930. Andelen tilläggspensioner har vuxit från 50 miljoner kronor till 145 miljoner kronor för samma tidsperiod. Kostnaderna för folkpensioneringen (tab. 1 kol. 11) ligga något högre än de årligt utgående beloppen (kol. 5) i huvudsak av den anledningen, att de ny tillträdande pensionstagarna retroaktivt kunna uppbära vissa pensionsbelopp. Från år 1941 ingår dessutom dyrtidstilläggen i kol. 11. Kostnaderna bestridas till del därigenom att — med några undantag — varje svensk medborgare i åldern 18—65 år bidrager med en årligen erlagd pensionsavgift, varierande mellan 6 och 20 kronor, vilken inbetalas till folkpensioneringsfonden. Enligt tidigare fattade beslut skulle denna fond växa så, att den i början på 1950-talet skulle uppgå till 1 miljard kronor, varefter dess tillväxt skulle upphöra. Detta beslut har emellertid senare ändrats därhän av riksdagen, att kapitaliseringen å folkpensioneringsfonden upphörde från den 30 juni 1939 och inflytande avgifter jämte ränteavkastningen i sin helhet inlevereras till statsverket för att bidraga till täckandet av kostnaderna för folkpensionerna. Folkpensioneringsfonden uppgår för närvarande till 787 miljoner kronor. Utgifterna för folkpensioneringen åvila i övrigt stat, kommun och landsting på sätt, som närmare angives i 13 § av lag om folkpensionering. Sålunda bestrida kommunerna med andel, som varierar från Vs till 3/io kostnaderna för tilläggspensioner och invalidunderstöd, landstingen med Vi6 kostnaderna för pensioner åt dem, vilka före år 1937 beviljats tilläggspension eller invalidunderstöd, under det att återstoden — däribland hela kostnaden för i folkpensionerna ingående grund- och avgiftspensioner — finansieras av staten. Denna återstod representerar statens bruttokostnader, från vilka för att erhålla nettokostnaderna böra för tiden efter år 1937 subtraheras folkpensionsavgifterna samt ränteavkastningen å folkpensioneringsfonden minus eventuell fondökning (för åren 1930—1936 ha av folkpensioneringsfonden betalade avgiftspensioner betraktas såsom statens inkomst).

9 1

Av tab. 1 (kol. 7) framgår att statens bruttokostnader ökats från 45 miljoner kronor år 1930 till 130 miljoner år 1940 och 160 miljoner kronor år 1941. Detta senare år infördes nämligen dyrtids tillägg å folkpensioner, vari tillläggspension ingår, samt å invalidunderstöd, till ett belopp motsvarande 3 månadsbelopp av pensionen. För budgetåren 1942—1943 och 1943—1944 gälla med viss jämkning uppåt i huvudsak samma förmåner. Till kostnaderna för dessa dyrtids tillägg bidraga kommuner och landsting beträffande tilläggen andra halvåret 1942 med Ve och beträffande första halvåret 1943 med Vs av andelarna i kostnaderna för utanordnade tilläggspensioner och invalidunderstöd. Återstoden bekostas av staten. År 1943 hade bruttoutgifterna stigit till 210 miljoner. År 1941 utbetalades i dyrtidstillägg 36'9 miljoner kronor varav c:a 30 miljoner kronor utgjorde statens kostnad. Motsvarande tal gällande för år 1942 äro 50'8 respektive 41'i miljoner kronor. Statens nettokostnader ha ökat från 40'5 miljoner kronor år 1930 till 124'8 år 19432. Kommunernas kostnader 3 ha femdubblats under samma period. Samhällets nettoutgifter för folkpensionering ha med här använd definition stigit från 53'9 miljoner kronor år 1930 till 168'3 miljoner kronor år 1943. De relativa andelarna av kostnaderna, fördelade på stat, kommuner och landsting äro följande: Nettoutgifter

Stat Kommuner Landsting

i %

år 1930

år 1943

75-1 12'5 12'5 100 o

74'1 21'7 4'2 100'o

Statens förvaltningskostnader utgöras av följande littera: a) Pensionsstyrelsen (avlöningar, omkostnader och pensionsstyrelsens ortsombud) b) Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar c) Ersättning för häradsskrivarna för pensionsavgiftsförteckningarna. Dessa förvaltningskostnader ha ökat från 1*76 miljoner kronor år 1930 till 4'i miljoner år 1941. Man måste här hålla i minnet, att dessa kostnader icke uteslutande böra belasta folkpensioneringen, eftersom pensionsstyrelsen har att handlägga icke blott på sid. 7 angivna, ärenden utan även sedan år 1938 är tillsynsmyndighet för sjukkassorna. De kommunala utgifterna av förvaltningsnatur låta sig icke i detalj fastställas men torde år 1940 (inklusive all med folkpensionering förenad verksamhet) belöpa sig på 0'7 miljoner kronor. Landstingens utgifter för detta ändamål finnas icke tillgängliga. 1 Med statens kostnader förstås dess andel i utanordnade, ej i verkligt utbetalda pensioner; kostnaderna för kommuner och landsting avse utdebiterade belopp. 2 Den sjunkande tendens i nettokostnaderna, som gör sig gällande under år 1939— 1940, beror på a t t kapitali ser ingen å folkpensioneringsfonden upphörde 30 juni 1939 och följaktligen statens inkomster ökades. 3 Kommunernas och landstingens kostnader äro måhända icke i s t r i k t bemärkelse rena nettokostnader men ha här ansetts kunna likställas med sådana.

10 Barnbidrag. Enligt lag den 18 juni 1937 (med senare ändringar) utgå fr. o. m. år 1938 särskilda bidrag, barnbidrag, till barn av tre kategorier, nämligen föräldralösa barn, faderlösa barn samt barn till arbetsoförmögna. De pensionstillägg för barn (barntillägg), som utgått jämlikt § 6 i lagen om allmän pensionsförsäkring med ett maximibelopp av 102 kronor per barn, utbyttes sålunda mot barnbidragen, vilka efter hand skulle även omfatta de barn, vars försörjning samhället i någon mån redan bekostade genom barntilläggen. Dessa barntillägg skulle fortsättningsvis utgå i den mån barnbidrag icke blivit beviljade. Fr. o. m. år 1938 utgående barntillägg skulle bekostas såsom barnbidrag. Vid 1941 års utgång voro dock endast 49 barntillägg avseende 82 barn i kraft. Barnbidragen för de föräldralösa barnen utgå med nedanstående belopp och äro, oberoende av barnens antal, lika för varje barn, nämligen: i ortsgrupp I » » II » » III

300 kronor 360 » 420 »

För faderlösa barn, respektive barn till arbetsoförmögen, utgår barnbidrag med belopp, som bestämmes dels av barnens antal dels av den försörjningspliktiges (resp. barnets egen) inkomst, maximibeloppen äro: I

Ett barn Två » Tre » Och för varje barn däröver ytterligare

O r t s g r u p p II III

240 420 600

300 525 750

360 630 900

180 För barn under 2 år höjas respektive belopp med 60 kronor. Barnbidragsbeloppen för barn av dessa två kategorier reduceras sedan därest inkomsterna ligga över viss nivå. Barnbidragen 1 äro i likhet med folkpensionerna dyrortsgraderade och fr. o. m. år 1941 utgår även dyrtidstillägg å barnbidragen. Kostnaderna för bidragen bestridas av stat och kommuner enligt samma grunder, som gälla för tilläggspensionerna. Tab. 2 redovisar för perioden 1930—1943 antalet barn med barntillägg och barnbidrag samt totalkostnaderna i 1 000-tal kronor under samma följd av år. Vid slutet av år 1930 voro 9 500 barntillägg avseende 21 000 barn i kraft och samhällets kostnader — frånsett administrationskostnader — belöpte sig detta år till inte fullt 2'4 miljoner kronor, varav nära l - 8 miljoner kronor kom på statens andel. År 1937 voro siffrorna c:a 13 200 barntillägg för 28 000 barn till en kostnad av omkring 3*1 miljoner kronor, av vilka staten svarade för 2-3 miljoner kronor. 1940 åter bidrog samhället genom denna form av socialvård till försörjning för över 54 000 barn, d. v. s. c:a 4% av samtliga 1 Enligt lag den 30 juni 1942 beräknas fr. o. m. år 1943 barnbidragen efter i viss mån förändrade grunder.

11 barn, till en kostnad av för staten inemot 11 miljoner kronor och för kommunerna 2 miljoner kronor. Ehuru antalet barn med barnbidrag härefter avsevärt minskat, ha kostnaderna för barnbidragen ökat därigenom att dyrtidstillägg utgår. För budgetåren 1942/43 och 1943/44 beviljades sålunda i riksstaten 3'8 respektive 4*5 miljoner i dyrtidstillägg. Blindhetsersättning utgår enligt Kungl. Maj:ts förordning den 20 april 1934 till envar, som saknar synförmåga eller har viss angiven, nedsatt synförmåga, med ett belopp av 500 kronor för år räknat. Den bekostas av statsmedel och, såsom framgår av tab. 3, har statens kostnader för de årligen utgående c:a 3,000 blindhetsersättningarna uppgått till omkring 1*5 miljoner kronor under vart och ett av åren 1935—1940. Fr. o. m. år 1941 utgår dyrtidstillägg å blindhetsersättning, vilket även framgår av tab. 3. Olycksfallsförsäkring. Det föreligger vissa redovisningstekniska svårigheter att ge en korrekt bild av den obligatoriska försäkringsverksamheten för olycksfall i arbete. Dels kan sålunda försäkring ske hos riksförsäkringsanstalten och vissa enskilda försäkringsbolag, dels stå staten och ett antal större arbetsgivare självrisk. För sistnämnda fall blir den statistiska redovisningen ofullständig. I tab. 4 framläggas siffror, som belysa några sidor av olycksfallsförsäkringens utveckling under det senaste decenniet. De olika kolumnerna i tabellen korrespondera emellertid icke helt med varandra, varför horisontella jämförelser i tabellen icke kunna göras. Kolumnenia 2 och 3 i tab. 4 belysa den totala verksamhetens omfattning, oberoende av vem, som svarar för försäkringen. Mera än Ts miljoner årsarbetare voro försäkrade år 1940. En årsarbetare definieras i olycksfallsstatistiken som 300 dagsverken. E t t dagsverke i sin tur är varje dag, som en försäkrad arbetare varit i arbete hos arbetsgivaren, oberoende av hur stor del av dagen han arbetat. I en del fall, där antalet arbetstimmar varit känt, har en årsarbetare definierats som 2,400 arbetstimmar. Antalet olycksfall har, som framgår av kolumn 4, stegrats något mera än antalet arbetare. De utbetalningar, som skett genom riksförsäkringsanstalten och försäkringsbolagen, redovisas fördelade på livräntor och övriga utbetalningar i kolumnerna 5—7. Däremot ingår helt naturligt icke i dessa siffror värdet av de utbetalningar, som skett av de företag, vilka stå självrisk. Statens kostnader för olycksfallsförsäkringen består främst i bidrag till administrationskostnaderna för riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet. Dessa organ äro emellertid icke exklusivt inriktade på olycksfallsförsäkringen, varför en uppskattning av den andel av de totala administrationskostnaderna, som belöper på denna, knappast låter sig göra utan ingående undersökningar. Härutöver bidrager emellertid staten till försäkringsverksamheten med några anslag, som rubriceras på följande sätt: liv-

räntetillägg åt vissa livräntetagare enligt lagen den 5 juli 1901, kostnader enligt. 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete, bidrag till fiskares försäkring. Statens kostnader i 1 000-tal kronor för sistnämnda bidragsformer under åren 1930—1942 framgår av följande tablå: 1930

1 055

Det är av speciellt intresse att utröna omfattningen av genom riksförsäkringsanstalten 1 utbetalade livräntor till änkor och barn. Antalet sådana livräntor redovisas i kolumnerna 8—11, fördelade på livräntor till invalider, till änkor eller föräldrar och till barn. Hela antalet sådana livräntor har ökat från 20- till 30 000. Sjukförsäkring. Den av 1931 års riksdag beslutade lagstiftningen om erkända sjukkassor trädde i kraft vid 1932 års ingång och under tiden fram t. o. m. år 1934 pågick omorganisationen av sjukkasseväsendet. P å grund av denna omorganisation saknas statistiska data för åren 1931—1934 i tab. 5 och 6. Av tabellerna framgår bl. a. Antalet s j u k f ö r s ä k r a d e m e d l e m m a r har sedan år 1935 fördubblats och beräknas vid 1943 års utgång utgöra drygt 2*i miljoner. Vid 1935 års slut voro 2/io av rikets befolkning över 15 år anslutna till sjukförsäkringen, vilken proportion år 1943 utgjorde 4/io. Det sammanlagda antalet s j u k d o m s f a l l i sjukkassorna har stigit från 310 000 år 1935 till 491000 år 1941. Antalet s j u k d a g a r , för vilka sjukhjälp utgivits, har ökat från c:a 10 miljoner år 1930 till 17*4 miljoner år 1942. Såsom en frivillig sjukvårdsprestation har införts f ö r s ä k r i n g f ö r s j u k v å r d av m e d l e m s b a r n u n d e r 15 å r och vid årsskiftet 1942—43 hade 1635 000 medlemmar tillgång till sådan barnförsäkring. Antalet barn, som omfattas av denna försäkring, utgjorde vid slutet av år 19422 c:a 621 000; d. v. s. inemot hälften (47 %) av Sveriges barn under 15 år skulle genom sjukförsäkring vara tillförsäkrade ekonomiskt skydd mot ohälsa. Antalet sjukdagar belöpande på medlems barn under 15 år utgjorde år 1941 565 000 och antalet sådana sjukdomsfall 22 000. De erkända sjukkassornas inkomster ha sedan år 1930 mera än fördubblats och vuxit från icke fullt3 30 miljoner kronor till drygt 70 miljoner kronor år 1941. Bland inkomstposterna dominera m e d l e m s a v g i f t e r n a (fasta avgifter jämte uttaxerade bidrag), vilka representera i det närmaste 2hs av inkomsterna. S t a t s b i d r a g e t s andel 4 i inkomstposten har år 1941 i förhållande till år 1930 femdubblats, d. v. s. vuxit från c:a 4 miljoner kronor till 1

Härutöver utbetalas livräntor till änkor och barn genom de privata bolagen. Vid mitten av år 1943 torde antalet ha u p p g å t t till c:a 700 000. Det kan för övrigt framhållas, a t t vid den icke-erkända kassan Framtidsförbundet viss barnförsäkring förekommer sedan den 1 januari 1943. 3 Därest registrerade fortsättningskassor i n r ä k n a s : drygt 30 miljoner kronor. * I tab. 6 har upptagits statsbidraget per kalenderår, vilket något överstiger av tillsynsmyndigheten utbetalt statsbidrag, vilket senare utgör statens verkliga utgift. 2

13 1

c:a 21"6 miljoner kronor , och dess betydelse för sjukförsäkringen illustreras genom följande tablå: i r Statsbidraget i % av inkomsterna

2*8

6*3

12'0

13'3

24'9

27-2

276 Jämlikt Kungl. Maj:ts kungörelse den 26 juni 1931 angående statsbidrag åt sjukkassor, utgår statsbidrag dels såsom medlembidrag dels såsom sjukvårdsbidrag dels slutligen såsom sjukdagsbidrag. Statsbidrag utgår icke direkt till täckande av förvaltningskostnader men medlemsbidraget anses enligt gängse uppfattning närmast såsom ett förvaltningsbidrag, ehuru föreskrifter om användning i sådant syfte saknas. Fördelningen åren 1935 och 1941 på nämnda poster framgår här nedan. Miljonor

Statsbidrag i form av: Medlemsbidrag Sjukvårdsbidrag Sjukdagsbidrag

kronor

2"8 0"9 6'4

5'5 4'0 8'3

år

Statsbidragets belopp per medlem uppgick åren 1930, 1935, 1940 och 1941 i genomsnitt till respektive kr. 4: 14, 10: 86, 12: 28 och 12: 46. K o m m u n b i d r a g e n , vilka inkludera bidrag från enskilda och landsting, ingå även bland inkomstposterna och ha vuxit från knappa 0"5 miljoner kronor 1930 till 1 miljon kronor år 1935 och 3 miljoner kronor år 1942. Av dessa svarade Stockholms stad för nära 0*8 miljoner kronor år 1942. V e d e r l a g för handhavande av viss statlig social verksamhet består sedan år 1938 av ersättning för sjukkassornas biträde vid prövning och utbetalning av moderskapspenning (se sid. 24). Den utgår av statsmedel med 2 kronor per fall och omfattar c:a 0*1 miljoner kronor per år. De inkomster, vilka icke specificerats i tab. 6, men vilka inräknats i summan av inkomsterna (kol. 7) utgöras av: arbetsgivarebidrag, räntor, inkomst av fastighet samt övriga inkomster. Den lämnade sjukhjälpen representerar huvuddelen av sjukkassornas utgifter. Sålunda utbetalades i sjukpenning 34*2 miljoner kronor år 1942, 33*4 miljoner kronor år 1940 samt 28*4 år 1935. Utgifterna för sjukhusvårdsersättning ha stigit från c:a 1 miljon kronor år 1935 till nära 5 miljoner kronor år 1940 samt 6'2 miljoner kronor år 1942 under det att utgifterna för läkarvårdsersättning m. m. utgjorde respektive år 2*o, 5*8 samt 8'2 miljoner kronor. Om utgifterna för moderskapshjälp se även sid. 24 och tab. 23—24. Förvaltningskostnaderna ha ökat från 3*9 miljoner kronor år 1935 till respektive 6*3 och 7*1 miljoner kronor åren 1940 och 1941. Kassornas tillgångar över skulder ha vuxit från 26-9 miljoner kronor år 1935 till 61*7 miljoner kronor år 1941 och kapitalet är i huvudsak placerat i 1

Inkluderar statsbidrag till moderskapshjälp; se sid. 23 ff. och tab. 23—24.

14 fonder. Fondbildningen regleras genom sjukkasseförordningen, som föreskriver att överskjutande inkomster skola tillföras särskild fond (sjukhjälpsfonden). Därutöver finnas fristående fonder och donationsmedel utgörande år 1941 tillhopa 2*2 miljoner kronor. Det kan i detta sammanhang erinras om att fr. o. m. den 1 oktober 1942 skola erkända sjukkassor utgiva kristillägg, vilket bekostas med statsmedel. Kristillägget är förbehållet medlemmar, som äro försörjningsskyldiga mot hemmavarande barn under 15 år och utgives i huvudsak endast för dag, för vilken sjukpenning utbetalas om minst 1 krona. Kristillägget utgör kr. 0: 50 per dag, om medlemmen är försörjningsskyldig mot 1 eller 2 hemmavarande barn under 15 år, respektive 1 krona om barnantalet är 3 eller flera. Under 4:e kvartalet 1942 har utbetalats c:a 470 000 kronor i kristillägg. Av mottagarna hade ungefär 15 % 3 eller flera barn. En grov överslagsberäkning ger vid handen, att detta kvartal utbetalades kristillägg i ungefär vart 5:e fall. Till detta ändamål har vidare för budgetåret 1942—43 anvisats To miljoner kronor respektive för 1943—44 2*5 miljoner kronor. För budgetåret 1944—45 har tillsynsmyndigheten äskat 2*2 miljoner kronor. Slutligen må framhållas att de icke-erkända sjukkassorna (vilka sålunda icke erhålla statsbidrag) fortfarande spela en viss roll inom sjukförsäkringen. Sålunda hade t. ex. den största icke-erkända sjukkassan, Framtidsförbundet, c:a 144 000 medlemmar den 31 december 1942. Om omfattningen av de bidrag, vilka de enskilda kommunerna 1 eller landstingen kunna utgiva till dessa sjukkassor, finnas icke några exakta siffror, vilket hade varit önskvärt; dock mera ur fullständighetens synpunkt än därför att dessa belopp genom sin storlek skulle spela någon större roll bland samhällets utgifter för sociala ändamål. Arbetslöshetsförsäkring. Den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen, reglerad genom förordningen av den 15 juni 1934 med senare ändringar, visar en kraftig utveckling sedan sin tillkomst år 1935. Antalet medlemmar i kassorna har sålunda, vilket framgår av tab. 7, vuxit från 50 000 år 1935 till drygt 700 000 år 1943. Medräknas familjemedlemmar torde försäkringen för närvarande beröra c:a V-U miljon människor. Erlagda avgifter ha ökat från 0'5 miljoner kronor år 1935 till 15'4 miljoner kronor år 1943. Statsbidrag utgår numera såsom daghjälpsbidrag, barntilläggsbidrag och förvaltningsbidrag samt, där kassan beslutar att hustrutillägg skall utgå, även såsom hustrutilläggsbidrag. Barntilläggs- och hustrutilläggsbidragen utgå med belopp motsvarande 75 % av kassornas utgifter för dessa ändamål. Barntillägget utgör 0*6o kronor per dag och hustrutillägget 1 krona om dagen. Förvaltningsbidraget utgår dels såsom ett medlemsbidrag dels med ett belopp för att täcka vissa arvoden. 1

De kommunala bidragen till Framtidsförbundet uppgå till c:a 22 000 kronor för år

15 År 1942 utbetalades i understöd 9*5 miljoner kronor varav drygt 10 % utgick i form av hustru- och barntillägg. Statens kostnader för understöden ha stigit från 130 000 kronor år 1935 till 5V4 miljoner kronor år 1942 och därefter fallit till 3 miljoner år 1943 samt beräknas vid full utbyggnad uppgå till i genomsnitt 15 miljoner kronor per år. Av nämnda 5V4 miljoner representerade inemot 3A miljoner kronor statens andel i kostnaderna för familjetillägget. Förvaltningskostnaderna ha stigit från 0'2 miljoner kronor år 1935 till 2*'2 miljoner kronor år 1942, statens andel härav från respektive 0*1 miljoner kronor till 1*3 miljoner kronor. Understödsrörelsen har år för år lämnat vinst, vilket kan konstateras genom den kraftigt stegrade fondbildningen. Denna fondbildning har även påverkats av att nyinträdande kassor medfört eget kapital. Sålunda tillförde t. ex. metallindustriarbetarnas kassa fonden 11 miljoner kronor vid anslutningen år 1942,

Samhällets fattigyård. Med nuvarande utbyggnad av den sociala hjälpverksamheten har fattigvården närmast fått karaktär av supplementär hjälpform. Icke minst härigenom är den dock alltjämt av största betydelse genom sina relativt fria hjälpmöjligheter. P å några håll tangerar fattigvården andra här redovisade hjälpformer; sålunda lämnas fattigvård enligt § 2 vid arbetslöshet och vid sjukdom utgår fattigvård som fri sjukvård. I tab. 10, som redovisar samhällets nettokostnader för fattigvården, ha utgifterna för arbetslöshetshjälp i fattigvården fråndragits. Kostnaderna för fri sjukvård däremot ha redovisats under detta avsnitt och icke under sjuk- och hälsovården. Tab. 8 redovisar antalet understödstagare i fattigvården och värdet av lämnad hjälp åren 1930—1941. Tabellen bygger på den officiella fattigvårdsstatistiken. Det måste här understrykas att från och med år 1939 tillämpas nya redovisningsprinciper, vilket gör att siffrorna för de tre senaste åren icke äro fullt jämförbara med de tidigare årens. Fattigvårdens omfattning har varierat avsevärt såväl absolut som relativt under det gångna decenniet. Antalet understödstagare utgjorde sålunda h'%% av folkmängden år 1930 och 7'8 % år 1938 medan antalet understödda barn i procent av folkmängden i åldern 0—15 år utgjorde 7'5 och 10'4 motsvarande år.1 År 1941 åtnjöto 278 500 familjer under någon del av eller hela året fattigvård och dessa familjer hade tillsammans 521 200 medlemmar varav 157 400 voro barn. Understöd genom fattigvården lämnas främst till två mindre bemedlade befolkningsgrupper; åldringar och fattiga familjer med barn. Sålunda hade 48 % av de vuxna understödstagarna tilläggspension år 1941. Nedanstående tablå redovisar antalet understödsfall samma år, fördelade efter familjetyp. 1 Vid bedömandet av siffrorna bör uppmärksammas såväl folkökningen — särskilt i de äldre åldrarna — som den fullständigare redovisningen för senare år.

IG Antal fall

%

75 313 1 758 97 306 17 409 34 389 51631 698

27'0 0*6 34'9 6*3 12*4 18'5 0' 3

Totalt 278 504

100 o

Ensam man utan barn » » med » » kvinna utan barn.... » » med » . . . . Gifta par utan barn » » med » Ensamma barn

Därav familjer med b a r n . . . .

25*7

År 1941 var antalet familjer med barn 25*7 % av samtliga understödsfall. Särskilt på landsbygden och i Norrlandslänen var antalet barnfamiljer bland understödstagarna mycket stort. Emellertid består som nämnts fattigvårdens understödsklientel till mycket stor del av personer som på grund av ålder eller invaliditet åtnjuta tilläggspensioner. Bortses från dessa tilläggspensionärer utgöres omkring hälften av övriga understödsfall av familjer med barn. Enligt approximativa uppskattningar skulle således år 1940 i städerna omkring 27 % av samtliga familjer med 3 eller flera barn åtnjuta understöd av fattigvården. För hela riket var motsvarande siffra 16 %. De olika hjälpformerna ha icke haft samma utveckling. Antalet intagna å fattigvårdsanstalterna har i stort sett varit konstant — omkring 45 000 årligen under hela perioden. Antalet hemunderstödda följer de ekonomiska konjunkturerna och når maximum år 1933 med 480 000 understödstagare mot 261 600 år 1930 och 343 400 år 1938. Antalet vårdade å sjukvårdsanstalterna däremot visar en nära nog kontinuerlig stegring under perioden från 49 600 år 1930 till 88 600 år 1938. I tab. 9 redovisas värdet av utdelad fattigvård fördelad på olika hjälpformer. Värdet redovisas brutto, d. v. s. utan avdrag för eventuell influten ersättning. Utgifterna för anstaltsvården ha kontinuerligt stegrats från 32"i miljoner kronor år 1931 till 52"3 miljoner kronor år 1941. Kostnaderna för hemunderstöden steg från 35 miljoner år 1931 till 50*8 miljoner år 1933. Efter att ha visat något lägre siffror under högkonjunkturåren före kriget nådde utgifterna år 1941 ånyo nära 50 miljonersgränsen. Under på annat sätt understödda redovisas inackordering i enskilt hem, resor, kostnader för yrkesutbildning, begravningar, tandvård etc. Dessa kostnader ha minskat i omfattning sedan år 1930. Det sammanlagda värdet av all utdelad fattigvård uppgick till 67'6 miljoner kronor år 1930 och hade år 1941 stigit till 104*8 miljoner kronor. Med stöd av siffrorna i den officiella fattigvårdsstatistiken kan man även göra vissa mycket approximativa uppskattningar av hur stor del av fattigvårdsunderstöden, som kommer familjer med barn eller ensamma barn till godo. Enligt dessa skulle värdet av den fattigvård, som går till familjer med barn,

17 uppgått till i runt tal 26"5 miljoner kronor år 1940. Detta motsvarar drygt en fjärdedel av fattigvårdens totala värde samma år, som utgjorde 99'5 miljoner. Tab. 10, som sammanställts på grundval av uppgifter från den kommunala finansstatistiken och budgetredovisningen, redovisar samhällets nettoutgifter för fattigvården åren 1930—1940. Vid beräkningen av kommunernas nettokostnader ha som utgifter räknats samtliga utgifter för fattigvårdsanstalterna inklusive administrationskostnader och utgifter för fastigheterna. Detta synes vara motiverat, då dessa utgifter måste anses utgöra en integrerande del av värdet av den lämnade hjälpen. Mera tveksamt är det om sedan utöver beloppet för utdelat hemunderstöd även skall medräknas posterna »övriga kostnader» och övriga avlöningar och pensioner. Den sistnämnda posten, som per år uppgår till 2*5 å 3*5 miljoner kronor, har icke medräknats. Från den så definierade bruttoutgiften har dragits erhållna bidrag från staten och landstingen, ersättning från enskilda samt övriga inkomster. Härefter ha de under arbetslösheten angivna beloppen för de kommunala kontantunderstöden fråndragits. Den så erhållna nettoutgiften redovisas i kolumn 2 av tab. 10. Utgifterna för de kommunala pensionstillskotten ha redovisats separat i kolumn 3. Från landstingens samtliga utgifter ha dragits samtliga redovisade inkomster. Landstingens utgifter bestå främst i kostnaderna för fri sjukvård. Dock bör observeras att kostnaderna för fri sjukvård i Stockholm icke ingå bland kommunens utgifter för fattigvården utan där belasta staten för hälsooch sjukvård. Statens nettoutgifter äro hämtade från budgetredovisningen och omfatta främst utgifter upptagna under rubriken »fattigvård i allmänhet». I de fall där anslagen äro gemensamma för fattigvård och barnavård har en schematisk uppdelning skett av utgiftsbeloppen. Samhällets på detta sätt definierade nettokostnader ha varierat mellan 70 miljoner kronor år 1930 och 86"6 miljoner kronor år 1936. Den i tab. 9 konstaterade stegringen av vårdens värde synes alltså i stort sett ha kompenserats med ökade inkomster. 1 Kommunernas bruttoinkomster ha således stigit från c:a 38 miljoner vid periodens början till c:a 50 miljoner kronor de senaste åren.

Hjälpverksamhet vid arbetslöshet. Det senaste decenniet har inneburit en utbyggnad och omläggning av den svenska arbetslöshetspolitiken. Den svårartade depressionen under förra hälften av trettiotalet medförde en omprövning av statens förutsättningar för att dirigerande ingripa i samhällets ekonomiska politik; en omprövning, som resulterade i den aktiva konjunkturpolitik, där bekämpandet av arbetslösheten genom offentliga arbeten ingick som det kanske väsentligaste ledet. Genom beslut vid 1933 års riksdag förlades alltså tyngdpunkten i arbetslöshetspolitiken till de s. k. beredskapsarbetena. 1 Tages dessutom hänsyn till penningvärdets minskat sedan 1930-talets första år.

2 — 2653 43

fall ha kostnaderna

för

fattigvården

18 Härefter har arbetslöshetspolitiken drivits efter två linjer dels medelst ekonomiskt motiverade arbeten med öppna marknadens löner, dels med reservarbeten och kontantunderstöd, som mer direkt haft karaktär av socialhjälp. Den följande redovisningen omfattar huvudsakligen den senare arbetslöshetshjälpen. Tab. 11 ger en uppfattning om arbetslöshetens omfattning sedan år 1930. Icke någon av sifferserierna ger dock en fullständig bild av arbetslösheten. Antalet hjälpsökande anges vid slutet av varje månad och de redovisade talen äro medeltal av månadsuppgifterna. Det totala antalet personer, som varit anmälda som arbetslösa någon del av året, utgör alltså ett betydligt större antal än det redovisade. Den största arbetslösheten under perioden registrerades i mars 1933 med 186 501 hjälpsökande och det totala antalet arbetslösa under år 1933 måste således avsevärt ha överstigit 200 0001. Även siffrorna över arbetslöshetsprocenten i fackföreningarna äro årsmedeltal av månadssiffrorna, varför säsongvariationerna i arbetslösheten icke framträder. Tab. 12 redovisar, i vilken utsträckning de hjälpsökande erhållit hjälp och hjälpens inriktning. Med undantag av åren 1930—1932 ha mellan 2/s och 3/4 av de hjälpsökande blivit hjälpta på något sätt. År 1933 hjälptes sålunda i genomsnitt över 105 000 arbetslösa varje månad. Den här redovisade statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid oförvållad arbetslöshet har under det sista årtiondet bedrivits under tre huvudformer, dels arbetslinjen, dels kontantunderstödsverksamheten och dels särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslöshet. Härutöver ha kommunerna lämnat egen arbetslöshetshjälp såväl i form av arbete som kontantunderstöd. Under arbetslinjen redovisas statliga arbeten, statskommunala arbeten och rent kommunala arbeten. De statliga arbetena avse dels statliga reservarbeten (fram t. o. m. år 1940) dels statliga beredskapsarbeten 2 . De statskommunala arbetena anordnas av kommunerna, men statsbidrag utgår med 30—95 % av kostnaderna. I vad mån de rent kommunala arbetena haft reservarbetes karaktär torde vara svårt att avgöra. Understödslinjens främsta hjälpform är dagunderstöden. Denna hjälpform har endast varit avsedd »att supplera arbetslinjen under tider med starka och hastiga fluktuationer i arbetslösheten» men har i själva verket varit av nästan samma betydelse som arbetslinjen. Statsbidrag utgår för dagunderstöd i regel med 50 % av utdelade understöd. Förutom dagunderstöd kan den arbetslöse även tilldelas hyreshjälp (detta kan även utgå till arbetslös sysselsatt vid 1 Det kan påpekas a t t en b ä t t r e bild av arbetslöshetens omfattning och sociala betydelse skulle erhållas om redovisningen kunde omfatta det totala antalet hjälpsökande under året, fördelade efter arbetslöshetsperiodens längd. 2 De statliga reservarbetena fingo den 1 juli 1940 beredskapsarbetens k a r a k t ä r , endast de s. k. arkivarbetena äro härefter a t t hänföra till statliga reservarbeten. I tab. 11—13 ingå således för tiden jan. 1938—juni 1940 vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa, vilka dock först fr. o. m. juli 1940 voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.

19 reservarbete). Utöver den statliga kontanthjälpen kan kommunerna lämna understöd i form av fattigvård enligt § 2. Utbildningshjälpen till sist avser antalet hjälpta med kurser, deltagare i frivillig arbetstjänst eller ungdomsreservarbete. Av nedanstående tablå framgår relationen mellan arbetslinjen, understödslinjen och ungdomshjälpen. Arbetslinjen har — i enlighet med principerna för arbetslöshetspolitiken — varit den främsta hjälpformen, den har dock reagerat trögt vid en ansvällning av arbetslösheten. Utom krisåret 1933 hade således även åren 1940 och 1941 över hälften av de arbetslösa kontanthjälp. Ar

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

Antal

hjälpta

i % m

Arbete

Kontantunderstöd

Utbildni

7T6 66-1 52-6 42-3 55-7 71-5 645 61-2 55 3 57-3 39-4 40-4 54-8 68-8

28-4 339 47-4 57-7 40-5 24-3 31-6 363 423 40-4 55-9 54-3 39-1 26'1

— — — — 3-8 4-2 3-9 2-5 2-4 2-3 4-7 5-3 6-1 5'i

I tab. 13 har de hjälpta sammanförts med hänsyn till om det varit staten eller kommunerna, som lämnat hjälpen. Alla hjälpta med statskommunal hjälp ha härvid räknats som hjälpta av staten. Det framgår, att även om man inskränker den av kommunerna lämnade hjälpen på detta sätt, har denna varit av en imponerande storleksordning. Redovisningstekniskt är det emellertid svårt att få ett grepp om den totala hjälp åt arbetslösa, som kommunerna lämnat. Tab. 14 ger en uppfattning om i vilken utsträckning hänsyn tagits till försörjningsbördan vid lämnande av hjälp. Familjeförsörjarna, som varit i majoritet bland de hjälpsökande, ha också blivit hjälpta i större utsträckning än de som icke haft någon försörjningsbörda. Det är icke möjligt att erhålla exakta siffror över samhällets kostnader för arbetslöshetshjälpen. I tab. 15 redovisas statens kostnader för hjälpverksamheten. Redovisningen avser kalenderår t. o. m. år 1934, härefter budgetår. Statens förvaltningskostnader utgöras främst av kostnaderna för arbetsmarknadskommissionen, men det har ansetts ogörligt att för de senare åren fördela kostnaderna på denna myndighets olika verksamhetsgrenar. De redovisade utgifterna, som i stor utsträckning utgöras av statsbidrag till kommunerna, släpa helt naturligt en smula efter arbetslösheten mätt i antalet arbetslösa. Utgifterna nå sålunda maximum år 1934 med 85*2 miljoner kronor, av vilka 51*9 miljoner kronor äro utgifter

20 för statliga reservarbeten. De statliga kontantunderstöden ha med undantag för krisåren 1932—1934 varit av relativt liten storleksordning. Den kraftiga ökningen i kostnaderna, som framträder åren 1940 och 1941, torde till stor del vara att hänföra till omläggningen av redovisningen med hänsyn till att de statliga reservarbetena då blevo beredskapsarbeten. Det måste betecknas som anmärkningsvärt att det icke finnes några officiella löpande uppgifter om k o m m u n e r n a s utgifter för arbetslöshetshjälp. Endast för åren 1930—1934 finnas vissa uppgifter i arbetsmarknadskommissionens tioårsberättelse. Då det ansetts önskvärt att få en uppfattning om storleksordningen av de belopp det här kan röra sig om, ha vissa överslagsberäkningar utförts av utgifterna för de olika hjälpformerna, Dessa redovisas i tab. 16. Till stöd för beräkningarna ligga främst uppgifterna över antalet arbetslösa. Kostnaderna ha antagits stå i viss proportion till detta antal. En viss ledning har också lämnats av kostnaderna för Stockholms stads arbetslöshetshjälp, vilka äro kända. Dessa beräkningar — som givetvis kunna slå fel även på miljonen — ådagalägga att understödslinjen för kommunerna varit av större omfattning än arbetslinjen (fortfarande bortsett från beredskapsarbeten). De kommunala utgifterna nådde maximum år 1933 med 58'7 miljoner kronor, för att därefter enligt de gjorda uppskattningarna sjunka successivt till drygt 4 miljoner kronor år 1940. Jämföras utgifterna för arbetslinjen och kontantlinjen har arbetslinjen varit den dominerande fram till år 1939. Tab. 17, som redovisar samhällets totala kostnader för arbetslöshetshjälpen, är en sammanslagning av tabellerna 15 och 16. Den är sålunda behäftad med samma felkällor. Samhällets här redovisade utgifter för arbetslöshetshjälpen har nått anmärkningsvärda proportioner. Från 12*0 miljoner kronor år 1930 steg utgiftssumman till 126*3 miljoner kronor år 1933 och 130*8 miljoner år 1934, och sjönk sedan för att vid krigsutbrottet 1939 vara 12*4 miljoner. Den 1940 och 1941 registrerade ökningen beror dels på den ökade arbetslösheten dessa år dels på att vissa kostnader för de beredskapsarbeten, som svara mot de tidigare reservarbetena, ingå i redovisningen. Slutligen ha sammanförts några uppgifter, som avse att belysa kostnaderna för beredskapsarbetena. Sålunda redovisar tab. 18 till statliga och statskommunala beredskapsarbeten av arbetslöshetsmedel beviljade belopp under tiden 1 juli 1933—30 juni 1943.

Samhällets barnavård. Barnavård. Den officiella statistiken redovisar under rubriken samhällets barnavård den verksamhet, som barnavårdsnämnderna utöva enligt barnavårdslagen. Härutöver innehåller statistiken uppgifter om barnavårdsnämnderna och barnavårdsanstalterna. Tabellerna 19 och 20 bygga på den officiella statistiken och redovisningen har därför helt naturligt avgränsats i överensstämmelse med denna. 1 i Barnavårdsstatistiken omfattar endast åren 1931, 1934, 1937 och 1940.

21 Utom att främja barn- och ungdomsvården i allmänhet ha barnavårdsnämnderna enligt barnavårdslagen till uppgift: 1) att i särskilda fall ingripa för att bereda skydd, vård eller uppfostran åt barn och ungdom antingen genom förebyggande åtgärder eller genom omhändertagande; 2) att öva kontroll över fosterbarnsvården. Tabell 19 redovisar a n t a l e t b a r n , som under åren 1931, 1934, 1937 och 1940 varit föremål för barnavårdsnämndernas verksamhet. Barnen redovisas i fyra huvudgrupper: 1) barn som varit föremål för förebyggande åtgärd, (kol. 2), 2) barn omhändertagna för skyddsuppfostran (kol. 3), 3) barn omhändertagna för samhällsvård (kol. 4), 4) fosterbarn under tillsyn, (kol. 6—7). De förebyggande åtgärderna för barn under 18 år utgöras bl. a. av förmaning till föräldrarna, varning till barnet, aga m. m. och kunna knappast hänföras till socialhjälp i den bemärkelse detta ord användes i denna översikt. Siffrorna häröver meddelas endast för fullständighetens skull. Hjälpformen »barn omhändertagna för skyddsuppfostran» har i motsats till övriga hjälpformer visat en successiv stegring i siffrorna från 1931 till 1940. Detta kan delvis återföras på en 1934 genomförd lagändring, enligt vilket barnavårdslagens bestämmelser angående skyddsuppfostran, vilka förut gällde barn under 16 år (i fall av vanart under 18 år), utsträcktes till ungdom i åldern 18—21 år, som finnes hemfallen åt ett oordentligt, lättjefullt eller lastbart levnadssätt. Samhälls vår den och fosterbarnskontrollen ha mera karaktär av socialhjälp än de ovan berörda åtgärderna. Bägge äro begränsade till barn under 16 år. Som synes av tabellen är omhändertagande av barn genom samhällsvård den kvantitativt mest omfattande delen av nämndernas verksamhet. Nedgången i antalet omhändertagna barn under perioden får dels ses som en följd av nedgången i totala antalet barn i hela befolkningen och särskilt i antalet utomäktenskapliga barn, dels torde den till icke oväsentlig del kunna återföras på tillkomsten av bidragsförskottsverksamheten. Även nedgången i antalet fosterbarn under tillsyn kan förklaras med en hänvisning till dessa faktorer. Redovisningen av fosterbarnen är dock icke fullständig men de anförda siffrorna torde återspegla utvecklingen korrekt, ökningen av antalet fosterbarn mellan 1931 och 1934 beror till en del på att enligt en lagändring ökades fosterbarnskontrollen med tre årsklasser dessa år. Ytterligare en årsklass tillkom 1935, varefter kontrollen omfattar samtliga barn under 16 år. K o m m u n e r n a s k o s t n a d e r för de omhändertagna barnens vård redovisas i tabell 20. De i tabellen angivna siffrorna avse kommunens direkta bruttoutgifter för b a r n e n s v å r d , oavsett om dessa utgifter sedermera ersatts från annat håll. Kostnaderna avse sålunda vårdavgifter till enskilda eller till främmande anstalter, kostnaderna för vård å kommuns egen anstalt samt kostnader för utrustning, resor m. m. Som framgår av kolumn 5 nådde

22 totalkostnaderna maximum år 1934 med 11-6 miljoner och har härefter sjunkit till 9*8 miljoner år 1940. Denna utveckling svarar i huvudsak mot den, som gällde för antalet omhändertagna barn. När totalkostnaden fördelas på de olika vårdformerna, framstår den kraftiga nedgången i kostnaderna för vården i enskilt hem som dominerande. Av större intresse är tabell 21, som redovisar samhällets totala utgifter för barnavården fördelade på kommun, landsting och stat. Samtliga utgifter äro redovisade netto. Kommunernas nettoutgifter för barnavård upptagas i finansstatistiken under följande rubriker: avlöningar och pensioner, utackorderingskostnader, ersättningar till kommuner och andra, samt övriga utgifter. Dessutom redovisas bland utgifterna en post för bidragsförskott, vilken uteslutits i detta sammanhang. Från de på detta sätt reducerade bruttoutgifterna ha dragits samtliga redovisade inkomster. Man kan förutsätta att ersättningarna kommuner emellan härigenom helt elimineras. Det har icke kunnat utrönas, om bland inkomstposterna ingå den ersättning kommunerna avkrävt vederbörande barnafäder för utbetalda bidragsförskott men detta synes sannolikt. Härigenom skulle alltså nettoutgifterna för barnavården fr. o. m. år 1938 vara i motsvarande grad för låga; för att ange storleksordningen av ifrågavarande inkomst kan det nämnas, att år 1940 inflöt c:a 1*5 miljoner kronor från dessa fäder. Samhällets totala kostnader uppgick år 1930 till 15"7 miljoner kronor. Härefter sjönk utgifterna fram till år 1934, då de uppgingo till 14*3 miljoner kronor, för att därefter stiga fram till år 1938, varefter de ånyo sjunka. Utöver nedgången i totala antalet barn torde det vara bidragsförskottsverksamheten, som här på två sätt påverkar siffrorna, dels genom att hålla nere utgifterna (flera mödrar kunna nu själva ta hand om sina barn), dels måste man räkna med den tidigare omnämnda inkomstposten från barnafäderna. Om till 1940 års siffror lägges 1*1 miljoner i influtna ersättningar får man en med åren före 1938 jämförbar siffra. År 1938 inträffade även en annan organisatorisk åtgärd, som förändrar relationen mellan kommunernas, landstingens och statens utgifter. Enligt 1934 års lag skulle nämligen landstingen driva skyddshemmen men dessa ha fr. o. m. år 1938 (utom för Stockholm och Göteborg) övertagits av staten. P å grund härav ha statens kostnader successivt ökat sedan 1938 och utgjorde år 1941 över 3 miljoner eller omkring 25 % av samhällets totala utgifter för barnavården. Bland kommunernas utgifter är utackorderingskostnaderna den största posten. De ha dock nedgått under perioden, vilket framgår av nedanstående tablå. Administrationskostnaderna däremot — mätta i utgifterna för avlöningar och pensioner — ha nära nog fördubblats mellan 1930 och 1940. 9

1930 1940

Avlöningar och pensioner

Utackorderingskostnader

10 0 0-tal

kronor

2 239 4 313

9 461 6 737

23 Bidragsförskott. Enligt den lag om förskottering av underhållsbidrag till barn, som antogs av 1937 års riksdag, skall barnavårdsnämnden i vissa fall förskottera barnafaders bidrag till utomäktenskapliga barn. I de fall där kommunen icke lyckas kräva försörjaren på beloppet, ersätter staten kommunen med 3A av förlusten. Det finns ytterligt få statistiska uppgifter, som belysa omfattningen av bidragsförskottsverksamheten. Endast för år 1940 då en särskild undersökning företagits föreligga fullständiga uppgifter. Ur den kommunala finansstatistiken kan emellertid erhållas summan av utbetalade bidragsförskott. Den ersättning, som man senare lyckats erhålla från fäderna, torde icke vara frånräknad dessa belopp utan ingå bland inkomsterna för barnavård (jfr ovan sid. 22). Statens utgifter ha erhållits från budgetredovisningen. Dessa utbetalningar släpa troligtvis efter något i tiden i förhållande till kommunernas utgifter. Detta framgår tydligt av tabell 22, som redovisar samtliga tillgängliga siffror rörande bidragsförskottsverksamheten. Antalet barn med bidragsförskott var 29 700 år 1940 eller ungefär 30 % av alla barn med barnavårdsmän. Samma år utbetalades 5'7 miljoner i bidragsförskott, varav 1*5 miljoner återbetalades av de försörjningsskyldiga fäderna. Av nettoutgifterna skulle alltså statens andel vara ungefär 3"i miljoner kronor. Av förut nämnda skäl redovisar budgetutfallet ett något mindre belopp eller 2*7 miljoner för budgetåret 1940/41. Kommunernas redovisade bruttoutgifter (kol. 4) utgjorde 3*9 miljoner kronor år 1938, det första året denna hjälpform fanns till, utgifterna ha härefter snabbt stigit och var år 1940 5*o miljoner kronor. Det är emellertid att vänta att betalningsförmågan hos fäderna stigit till följd av de goda tiderna. Samtidigt kan understrykas att 1943 års riksdag beslutat höja såväl de i lagen fastställda maximibeloppen som den inkomstgräns, vilken fastställer rätten att utfå bidragsförskott. Detta kommer att öka det allmännas utgifter för denna hjälp.

Ekonomiska förmåner vid havandeskap och barnsbörd. Moderskapshjälp genom sjukkassa, moderskapspenning och mödrahjälp äro de tre hjälpformer, varigenom staten för olika kategorier av barnaföderskor bidrager till att täcka genom havandeskap eller (och) barnsbörd uppkomna kostnader. Dessa hjälpformer belysas siffermässigt genom tab. 23 och 24. Moderskapshjälp, till vilken statsbidrag utgått, sedan år 1913, tillkommer jämlikt förordningen om erkända sjukkassor kvinnlig medlem som före barnsbörden varit medlem av erkänd sjukkassa under oavbrutet minst 270 dagar. T. o. m. år 1937 utgick moderskapshjälpen med dels ersättning för barnmorskevård eller vård å förlossningsanstalt dels moderskapspenning motsvarande den sjukpenning vederbörande var försäkrad m. m. Fr. o. m. år 1938 utgår moderskapshjälpen i form av fixt belopp av lägst 110 kronor.

24 Antalet kvinnor, vilka erhållit moderskapshjälp, har ökat från c:a 11 000 år 1930 till 50 000 år 1942 med belopp, som vuxit från c:a 420 000 kronor till drygt 6 miljoner kronor. Statens kostnader ha ökat från 74 miljon kronor till 33/4 miljoner kronor. Förvaltningskostnaderna för moderskapshjälpen låta sig icke utskiljas ur sjukkassornas förvaltningskostnader för hela sjukkasseverksamheten. Moderskapspenningen, vilken t. o. m. år 1937 benämndes moderskapsunderstöd, infördes i samband med sjukkassereformen såsom en komplettering till moderskapshjälpen genom sjukkassa och innebar rätt till understöd av statsmedel för de kvinnor, vilka ej voro sjukförsäkrade och vilka i anledning av barnsbörden voro i behov av hjälp och befunno sig i ett visst ekonomiskt läge. Sedan år 1938 utgår moderskapspenningen med ett belopp av 75 kronor till barnaföderskor, vilka icke äro sjukförsäkrade och för vilka (om hon är gift för makarna tillsammans) till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt icke upptagits ett beskattningsbart belopp, vilket sedan den 1 juli 1940 är bestämt till 2 500 kronor. Moderskapspennings- (understöds) verksamheten upptogs den 1 januari 1933 och kom i full utsträckning i gång fr. o. m. år 1934. Kostnaderna ha ökat från c:a 0"7 miljoner kronor för 40 000 barnaföderskor år 1934 till 5*o miljoner kronor år 1939 för 64 000 barnaföderskor, varefter den skärpta behovsgränsen och den starka tillströmning av kvinnor till erkända sjukkassor, vilken under de närmaste åren torde bliva än mera märkbar, medfört en minskning. År 1942 erhöllo 57 500 barnaföderskor moderskapspenning till ett värde av 4-7 miljoner kronor. Administrationskostnaderna utgöras, i den mån de äro gripbara, av statens vederlag till sjukkassorna för deras handhavande av prövning och utbetalning av moderskapspenningen med 2 kronor per fall, d. v. s. för år 1942 c:a 115 000 kronor. Mödrahjalpen, som regleras genom Kungl. Maj:ts förordning om mödrahjälp den 11 juni 1937 (med senare ändringar) utgår fr. o. m. år 1938 efter behovsprövning med ett maximibelopp av 300 kronor. Den består dels av mödrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet dels av lån med återbetalningsskyldighet. Tab. 23 visar, att antalet kvinnor, som åtnjuta mödrahjälp, avsevärt ökats från mödrahjälpens första år — 1938 — till år 1942 eller från c:a 34 000 till 54 000. Den beviljade understödssumman har vuxit från 6*7 miljoner kronor till inte fullt 10 miljoner kronor under samma period. En specifikation av understöden år 1942 visar att beloppen använts till följande ändamål: Sökandens utrustning 2 930 000 kronor Tandvård 2 114 000 » Kostförbättring 1 639 000 » Hemhjälp 1 079 000 » Barnets utrustning 844 000 » Inackordering 728 000 » Övriga ändamål 441 000 »

25 Såsom vidare framgår av tab. 23 har modrahjälp i form av lån visat en starkt sjunkande tendens från år 1938 beviljade 139 000 kronor till 34 000 kronor år 1942. De barnaföderskor, som erhållit modrahjälp, ha under åren 1938—1942 utgjort följande procentuella andel av hela antalet barnaföderskor i riket: 1938 35-9 % 1939 46.3 » 1940 43 3 » 1941 496 » 1942 46'7 » I riksstaten har till modrahjälp i form av understöd utan återbetalningsskyldighet för budgetåren 1942/43 och 1943/44 anvisats 7'5 respektive 9-5 miljoner kronor. Administrationskostnader för mödrahjälpen kunna icke beräknas utan ingående undersökningar. Endast c:a 6% av samtliga barnaföderskor stå utanför dessa statliga (statsunderstödda) hjälpformer, för vilka utgifterna år 1942 uppgå till ett belopp av nära 21 miljoner kronor mot inte fullt 0*5 miljoner kronor år 1930. Statens kostnader ha samtidigt stigit från nära XU miljon kronor till 18*5 miljoner kronor. Hälsovårdsåtgärder av särskild betydelse för mödrar och barn. Förebyggande mödra- och barnavård. Från den 1 januari 1938 utgår bidrag av staten till den förebyggande mödra- och barnavården. Dennas omfattning och kapacitet belyses av tab. 25—26 och i tab. 26 redovisas dessutom kostnaderna under åren 1940—1942. För övriga år finnas endast tillgängliga uppgifter om statsbidragets storlek (se tab. 44). Ifråga om verksamheten kan nämnas att antalet mödrar respektive spädbarn, som står under hälsokontroll, vuxit från 6*5 respektive 12'8 % av samtliga år 1938 till 47*3 respektive 62'8 % år 1942 samt 51*3 och 74*7 år 1943. Kostnaderna för verksamheten uppgingo år 1942 till 1'2 miljoner kronor, av vilka 0*4 miljoner kronor utgjordes av bidrag från staten. Skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn. Skyddsläkemedel och skyddsfödoämnen tillhandahållas havande eller ammande kvinnor, barn i förskoleåldern och barn i folk- eller fortsättningsskola. Detta sker sedan år 1939 på statens bekostnad. År 1942 har riksdagen beslutat, att dylika skyddsläkemedel må tillhandahållas endast då ett ur medicinska synpunkter konstaterat behov föreligger och kostnadsfritt, även om medicinskt behov föreligger, endast i de fall, då vederbörandes ekonomiska ställning icke rimligen tillåter att detta skyddsläkemedel bekostas av vederbörande. Kostnaderna för denna verksamhet (jfr tab. 44) har vuxit från 65 000 kronor budgetåret 1939/40 till 0*5 miljoner kronor budgetåret 1942/43.

26 Dispensärer. Genom dispensärerna bedrives en verksamhet av stor omfattning i kampen mot tuberkulosen. De statsunderstödda dispensärernas verksamhet är såväl i frå.ga om omfattning som kostnader registrerad på ett ingående sätt i tab. 27. U r denna tabell må särskilt anföras, att antalet barn, hos vilka tuberkulos konstaterats genom dispensärverksamheten, under åren 1936—19371 utgjort i medeltal 2 600 och att under perioden 1930—1940 i medeltal över 6 000 friska barn från tuberkulossmittade kem varit omhändertagna i distriktsdispensärernas vård av friska barn. Från år 1930 till år 1940 ha statens kostnader för denna verksamhet ökat från 0-5 till 1*1 miljoner kronor, landstingens från 0-8 till 1*5 och kommunernas minskat från 0'4 till 0*3 miljoner kronor. Folktandvård. Allmän folktandvård infördes genom beslut av riksdagen år 1938. Från det första verksamhetsåret föreligga icke några specificerade uppgifter om verksamhetens omfattning och kostnader, men för år 1941 kunna följande uppgifter, hämtade ur Allmän hälso- och sjukvård, anföras. Antalet tandpolikliniker, tandläkare och tandsköterskor i folktandvården utgjorde respektive 80, 117 och 117. Tandvård för barn före skolåldern hade omfattat 1 874 systematiskt behandlade barn och 1 675 akuta fall. I fråga om barn i skolåldern hade systematiskt behandlats 46 540 och 3 502 akuta fall. 15 869 vuxna hade helt sanerats samt 17 087 akuta fall och 4 883 övriga fall partiellt sanerats. Statens kostnader detta år belöpte sig till 268 000 kronor, landstingens till 442 000 och kommunernas till 73 000 kronor.

(Krig hälso- och sjukvård. A.

Huvudsakligen

sluten

sjukvård,

I detta avsnitt med tillhörande tabeller (28—47) framläggas resultaten av en summarisk inventering avseende åren 1930—1941 av sjukvårdsanstalternas omfattning, kapacitet och kostnader i den mån dessa redovisas genom den officiella statistiken 2 . Dennas uppgifter äro för praktiskt taget hela perioden dels på många punkter knapphändiga och svårgripbara dels tillåta de icke i någon mera avsevärd utsträckning den närmare analys av vissa vårddiscipliners — t. ex. barnbördsvårdens och barnsjukvårdens — omfattning och kostnader, vilken här hade varit önskvärd. Dessa brister göra sig i än högre grad gällande, när man söker studera, hur olika vårddiscipliner ekonomiskt belasta stat, landsting och kommuner (se tab. 34—39 och 45—47). Det får även anses anmärkningsvärt, att den kommunala finansstatistiken 3 genom sin uppläggning är så föga lämpad för ekonomiska 1 2 3

Fr. o. m. å r 1938 saknas uppgift härom i den officiella statistiken. Allmän hälso- och sjukvård samt Kommunernas finanser. Vilket gäller icke endast hälso- och sjukvård.

27 analyser, och att den icke inrymmer bättre överensstämmelse med uppgifter från andra delar av den officiella statistiken. Kroppssjukvård.Enligt tab. 28 har på anstalter, som ombesörja kroppssjukvården, antalet vårdplatser per 100 000 invånare ökat under perioden 1930— 1941 från c:a 675 till c:a 790 och antalet intagna från 350 000 till 548 000. Parallellt härmed har skett en genomsnittlig sänkning av liggetiden från 35*2 dagar till 28*4 dagar. Utökad kapacitet har sålunda vunnits genom utbyggnad och genom liggetidens sänkning, d. v. s. intensifierad drift. Det är emellertid att observera att denna tabell avser uppgifter från heterogena sjukhustyper, vilka i fråga om patientklientelets sammansättning, liggetidens längd, de terapeutiska metoderna och eftervårdens organisation och omfattning visa stora variationer. Tabellerna 29—32 åter, vilka behandla relativt väl avgränsade områden inom kroppssjukvården — nämligen: lasarettsvård, tbc-vård, barnsjukvård och förlossningsvård — tillåta var för sig jämförelser i tiden av större värde. Sålunda framgår det t. ex., att för tuberkulosvården antalet platser per 100 000 invånare ökat från 120 till nära 140 och att liggetiden är i stort sett oförändrad. Det kan vidare konstateras, att den pediatriska vården genom de särskilda barnsjukhusen förfogar över i stort sett samma antal platser år 1940 som år 1930. I lasaretten ingå emellertid barnavdelningar, vilka först år 1940 ha särredovisats. E n relativ förbättring i platstillgången har emellertid så tillvida inträtt som antalet barn under 15 år sjunkit från 1*5 till 1*3 miljoner. Sålunda utgjorde antalet i statistiken redovisade barnplatser (inkl. platser vid sanatorier för kir. tbc men exkl. platser vid barnavd. på lasarett) per 100 000 barn i åldern 0—15 år 136 år 1930 och 153 år 1940. Antalet intagna barn år 1940 är känt för följande typer av sjukvårdsanstalter, nämligen: barnsjukhus, barnavd. vid lasarett, sanatorier för kir. tbc (vilka ingå som del i tab. 33) och utgjorde c:a 16 000. Hur många av de intagna patienterna, som på övriga sjukvårdsanstalter utgjordes av barn under 15 år, därom lämnar statistiken inga upplysningar, men en synnerligen grov överslagsberäkning 1 visar, att det kan röra sig om c:a 45 000. Sammanlagt skulle alltså c:a 60 000 barn ha intagits för vård på kroppsjukhus under år 1940. Den från mitten av 1930-talet stigande nativiteten och framförallt övergången från förlossning i hemmet till förlossning på anstalter har år för år medfört en utbyggnad av antalet platser för förlossningsvård (tab. 32). Antalet intagna i % av antalet barnaföderskor har sålunda stigit från 31*4 år 1930 till 77-6 år 1941. Antalet platser per 100 000 kvinnor i fruktsam ålder (15—45 år) har likaledes ökat eller från 73 till 173 år 1940. År 1941 var relationen 159. De förändringar, som under 1930-talet ägt rum ifråga om platstillgång, standard och prisnivå, ha för stat, landsting och kommuner medfört en ökad ekonomisk belastning, vilken siffermässigt framlägges i tab. 34—39 och 1 Under den hypotetiska förutsättningen a t t för hela riket proportionen b a r n bland patienterna vore densamma som i Stockholm år 1942.

28 45—47. Av dessa tabeller kunna tab. 34—39, vilka grunda sig på uppgifter ur Allmän hälso- och. sjukvård, belysa samhällets andel i driftskostnaderna för den slutna kroppssjukvården och i någon mån dess olika vårddiscipliner. Tab. 45—47, vilka likaledes innehålla ekonomiska data, äro sammanställda på grundval av den kommunala finansstatistikens samt budgetredovisningens uppgifter. De kommenteras vidare på sid. 31 ff. Samhällets nettoutgifter 1 för driften av anstalter för kroppssjukvård kan studeras i tab. 34. Där visar det sig, att dessa driftskostnader mera än fördubblats eller vuxit från 46 till 96 miljoner kronor från år 1930 till år 1941. Vårdavgifterna ha under samma år belupit sig till respektive 21 och 37 miljoner kronor. Dessa vårdavgifter ha emellertid till mycket stor del icke erlagts av patienterna själva utan i olika former bekostats av stats-, landstingseller kommunala medel. För att belysa proportionerna kan sålunda anföras ett exempel från en storstad, Stockholm. En undersökning av bl. a. betalningsförhållandena för de patienter, som den 18 februari 1942 vårdades å Stockholms stads sjukhus, gav vid handen, att vårdavgifterna erlades för 35'0 % av patienterna själva » 31'0 » » erkända sjukkassor » 16'8 » » kommuner ni. fl. för obemedlade patienter » 12'4 » » stat, kommun m. fl. (enl. tjänstereglementen, avtal etc.) » 2'7 » jämlikt epidemilagen m. m. » 1*6 » okänt 100 o » Proportionerna, vilka torde vara karakteristiska, växla självfallet inom olika vårddiscipliner. I fråga om sjukkassornas andel av vårdavgifterna kan ihågkommas att dessa år 1941 utbetalade c:a 6'i miljoner kronor i sjukhusvårdsersättning, på vilket belopp belöpte sig ett statsbidrag av 5'8 miljoner kronor. Landstingens och icke-landstingsstädernas andel i kostnaderna för mindre bemedlade och obemedlade patienter utgjorde år 1938 c:a 14 miljoner kronor (inkluderar sinnessjukvården). Denna kostnad har ovan redovisats under fattigvården m. m. Det torde emellertid vara försvarligt att säga att i genomsnitt c:a 2 /3 av all sjukhusvård (inkl. sinnessjukvården) bekostas av det allmänna och Vs av patienterna. Nettoutgifterna för barnsjukvården (tab. 37) har ökat från 0'9 till 2*o miljoner kronor och kostnaden är till övervägande grad kommunernas. I de här anförda sifforna ingår dock icke driftskostnaderna för lasarettens barnavdelningar, vilka redovisas under lasarett (tab. 35). Nettoutgifterna för i samhällets regi drivna barnbördshus men exkl. barnbördsavdelningarna 2 vid lasarätten ha ökat från 0'8 miljoner kronor till Vi miljoner kronor. Det kan här erinras om, att sedan år 1938 förlossningsvården så tillvida är att betrakta som fri, som patienten har att erlägga an1 2

Med reservation för de felkällor, som uppstå genom ofullständig statistisk redovisning. A n t a l barnbördsavdelningar vid lasarett har ökats från 23 å r 1930 till 70 år 1941.

29 tingen barnmorskans resekostnader vid förlossning utom anstalt eller 1 krona per dygn på allmän sal på förlossningsanstalt. Härtill komma samhällets kostnader i form av bidrag till de enskilda förlossningshemmen, vilka utgjorde respektive c:a 20 000 och 170 000 kronor åren 1930 och 1940. För tuberkulosvården ha nettoutgifterna stigit från 8*6 till 14*i miljoner kronor (tab. 36). Samhällets nettoutgifter för den sjukvård, som drives i kommunernas regi vid försörjningsinrättningar o. d. och vilken redovisas i tab. 39 under »övrig sluten sjukvård», kunna icke specificeras med avseende på statens kostnader. Tillskott från kommunerna har belupit sig på c:a 2 miljoner kronor år 1940. Framhållas må emellertid att den officiella statistiken på denna punkt är ofullständig och vidare att utgifterna redovisas under fattigvården. Statens, landstingens och kommunernas relativa andelar i nettoutgifterna för driften av anstalter, som ombesörja kroppssjukvård, framgå av nedanstående tablå. År

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

Procentuella andelen av nettoutgifterna belöpa sig på

Stat

Landsting

Kommuner

14-4 13-8 15-2 18o 17-4 15-7 14-6 14-9 16*8 19-3 18-8 18-6

54o 52-4 54-3 52-2 52-6 51-4 52-8 522 48-5 50-5 50-8 54-7

31-6 33-8 305 29-8 30-0 32-9 32-6 32-9 34-7 302 30-4 26-7

Summa

100-0 100-0 1000 100-0 1000 100-0 lOO-o 100-0 100-0 100-0 100-0 100-0

Sinnessjukvård. Hälso- och sjukvårdsstatistiken för åren 1930—1941 lämnar för större delen av perioden tillräckligt specificerade uppgifter om vårdplatser, underhållsdagar och driftskostnader för den sinnessjukvård, där staten är huvudman. Statistiken är vidare relativt utförlig för sinnessjukhusen i Stockholm, Göteborg och Malmö, vilka städer jämlikt särskilt avtal övertagit hela sin sinnessjukvård. Ifråga om de sinnessjukhus åter, vilka, drivna i kommunal regi, till 3A äro anordnade vid fattigvårdsanstalter, saknas alla uppgifter om driftskostnaderna, Då det gäller att belysa samhällets totala utgifter för socialvården är dock denna lucka i statistiken av mindre betydelse, eftersom ifrågavarande kostnader till större delen belasta fattigvården och sålunda äro redovisade i annat sammanhang i denna framställning. Likaledes saknas alla ekonomiska data före år 1940 för de kommunala och enskilda vårdhemmen för sinnessjuka.

30 Tabellerna 40—41 sammanfatta tillgängliga data rörande ifrågavarande former av sinnessjukvård. Antalet platser per 100 000 invånare räknat har ökat från 311-2 till 419-2 platser. Av uppgifterna i tab. 40 om medelantalet vårdade per dag jämfört med antalet platser framgår den konstanta överbeläggningen. Tab. 41 utgör en sammanställning av befintliga ekonomiska uppgifter för åren 1932—1941 enligt den officiella hälso- och sjukvårdsstatistiken och enligt denna ha statens nettoutgifter för driften av sinnessjukvård vuxit från minst 12'i miljoner kronor år 1932 till 30*6 miljoner kronor år 1941 och kommunernas tillskott utgöra minst 3'3 respektive 6*8 miljoner kronor. Budgetårsvis finnas i tab. 45 sammanförda statens kostnader för sjukvården och därav framgår även bl. a. statens kostnader för sinnesslövården, vård av psykopatiska och nervösa barn, abnormvården m. m. Fördelningen av statens, landstingens och kommunernas kostnader för sinnessjukvård och sinnesslövård kan, såsom torde ha framgått, icke göras med tillhjälp av befintligt siffermaterial. De ingå emellertid i den totala kostnaden för all sjuk- och hälsovård, som redovisas genom tab. 45—47 och kommenteras på sid. 31 ff.

B.

Öppen sjukvård

m. m .

Förut konstaterade brister i den officiella statistiken visa sig vara i lika hög grad för handen, när man studerar den öppna sjukvården m. m. Sålunda är det icke möjligt att utan särskilda undersökningar verkställa en uppdelning av kostnaderna på stat, landsting och kommuner för den öppna sjukvården m. m. i dess helhet, men väl ifråga om ett par detaljer. Provinsialläkare m. m. Tab. 42 redovisar antalet tjänsteläkare i den öppna vården, distriktssköterskor, övriga av kommunal församling m. m. fast anställda sköterskor, dispensärsköterskor samt distrikts- och reservbarnmorskor under åren 1930—1941. Statens kostnader för provinsialläkarna m. fl., distrikts- och barnmorskevården, som kunna utläsas ur tab. 44, ha vuxit från 4*o till 7*5 miljoner kronor. Pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet. Denna verksamhet kan hänföras dels till den slutna dels till den öppna sjukvården och har sålunda till del redovisats genom tab. 28—39. Den bekostas helt av statsmedel och av tab. 43 framgår, att platsantalet ökat från 757 år 1930 till 1136 år 1942, kostnaderna ha stigit från 1*7 till 3'i miljoner kronor och antalet personer, som åtnjutit denna form av vård, har vuxit från 5 700 år 1930 till 7 900 år 1942. Under tioårsperioden har vidare pensionsstyrelsen disponerat över i medeltal c:a 0*2 miljoner kronor per år för annan verksamhet i syfte att förebygga eller häva arbetsoförmåga eller befordra folkhälsan.

31 Kostnaderna för övriga delar av den öppna sjukvården och hälsovården kunna icke heller de närmare preciseras för landstingens och kommunernas vidkommande. Statens andel härför har enligt tab. 44 sjunkit något eller från l*o till 0"5 miljoner kronor.

C, Samhällets

kostnader.

Slutligen har tab. 45—47 sammanställts för att belysa de kostnader, som under perioden 1930—1941 ha varit förenade med det allmännas sjuk- och hälsovård. Den översikt av kostnadernas fördelning på stat, landsting och kommuner, vilken kan härledas ur dessa tabeller, avser emellertid icke enbart på samhället belöpande andel av driftkostnaderna, såsom har varit fallet i övriga tabeller. Tab. 45—47 innefatta nämligen även utgifter för anskaffning m. m och av engångsnatur, som nedlagts på sjukvården under respektive år. För statsutgifternas vidkommande har såsom källa anlitats budgetredovisningen och dess olika utgiftslittera ha i allmänhet upptagits specificerade. I några fall har dock sammanslagning skett och i ett fåtal fall ha poster utelämnats, som icke ansetts böra i denna sammanställning belasta sjukvården. Sålunda har bl. a. kostnader för administrativa ämbetsverk o. d. icke medtagits. Det kan vidare förtjäna omnämnas att dyrtidstillägg m. m. belasta andra anslag. Statens nettoutgifter för all sjuk- och hälsovård 1 som sålunda redovisas budgetårsvis, ha under åren 1930—1934 legat på ungefär samma nivå mellan 30—40 miljoner kronor med någon sänkning under depressionsåren. Därefter ha de kontinuerligt stigit från inte fullt 50 miljoner kronor år 1935 till 90 år 1940. Uppgifter om landstingens utgifter för hälso- och sjukvård (se tab. 46) ha hämtats ur kommunernas finanser, som medger en specifikation av bruttoutgifterna på följande områden: lasarett och sjukstugor, epidemisjukvård, tuberkulosvård, andra sjukhus och annan sjuk- och hälsovård. Tabellens rubriker uppdelar dessa bruttoutgifter på »anskaffning av fastighet» m. m. och »övriga utgifter», vilka senare sålunda i huvudsak avse bruttoutgifter för driften. Under rubriken »andra sjukhus» ingår framförallt hem för kroniskt sjuka och det kan vidare omnämnas, att den avsevärda ökningen från och med år 1937 av bruttoutgifterna under posten »annan hälso- och sjukvård» beror på omläggning av barnmorskeväsendet och utbyggnad av distriktsvården. Från år 1930 till år 1940 ha bruttoutgifterna ökat från 57 till 110 miljoner kronor och sålunda fördubblats. Inkomsterna äro i tab. 46 uppdelade på statsbidrag och särskilda inkomster (ej skatter) men finnas icke specificerade på anläggning och drift och icke heller genomgående på olika grupper av sjukvård. Posten särskilda inkomster utgöres för senare delen av decenniet till c:a 10 miljoner kronor årligen av legosängsavgifter. Återstoden är i huvudsak landstingens kostnader för 1

År 1930 svarar emot budgetåret 1930/31 etc.

32 vård av mindre bemedlade och obemedlade patienter, vilka kostnader redovisas såsom inkomst på anslagen till sjuk- och hälsovård och såsom utgift på fattigvårdsanslagen. Landstingens utgifter utöver inkomsterna — nettoutgifter — för sjuk- och hälsovård har successivt ökat från 33*4 till 76*4 miljoner kronor under tioårsperioden. Kommunernas utgifter för ifrågavarande ändamål ha likaledes sammanställts på grundval av kommunernas finanser. Tab. 47 utgör en sammanställning av landskommunernas och städernas utgifter och redovisar inkomsterna uppdelade på statsbidrag och särskilda inkomster, för vilka poster saknas uppdelning i fråga om anskaffning och drift. Utgifterna redovisas brutto med fördelning på anskaffning och driftskostnader. Bruttoutgifterna ha ungefär fördubblats d. v. s. vuxit från 38'6 till 75*7 miljoner kronor. Utgifter över inkomster — nettoutgifter — ha åren 1930—1936 varierat kring 30 miljonerkronorstrecket och därefter ökat till 51 miljoner kronor för år 1940. Socialpedagogiska åtgärder. Skolbarnsbespisning. Fr. o. m. läsåret 1930/31 och sedermera vart femte år ha uppgifter om skolbarnsbespisningens omfattning m. m. inhämtats av skolöverstyrelsen från skoldistrikten. I nedanstående tabell redovisas de siffror som erhållits för antalet skoldistrikt med bespisning samt antalet i skolbespisningen deltagande barn fördelade på landsbygd och städer. Antal

Antal bespisade skolbarn

Landsbygd

skoldistrikt med bespisning

absolut

i % samtli

1930/31 1935/36 1940/41

120 190 197

3 879 11 261 36 447

0-8 2-6 9-5

Städer 1930/31 1935/36 1940/41

74 80 83

18 863 24 309 33 213

10-9 15-o 21-3

Samtliga orter 1930/31 1935/36 1940/41

194 270 280

22 742 35 570 69 660

3-5 6-o 13o

Anordnandet av de offentliga skolmåltiderna omhänderhades till 1938 helt av kommunala och enskilda organ. För budgetåret 1937/38 beviljades ett statsanslag på 200 000 kronor att utgå till skolbarns bespisningen. Budgetåret 1938/39 uppgingo statens nettoutgifter för skolbarnsbespisningen till 149 793, 1939/40 till 208 709 och 1940/41 till 446 789 kronor. 1941 års befolkningsutredning har verkställt en särskild undersökning rörande den statsunderstödda skolbarnsbespisningen läsåret 1941/42. Den om-

33 fattade 68 skoldistrikt med 43 917 barn. I bespisningen deltogo 31 263 eller 71*2 % av eleverna. Totalkostnaden för bespisningen uppgick till 1 146 748 kronor, varav 495 958 kronor eller 43 % av hela kostnaden täcktes genom erhållna statsbidrag. Budgetåret 1942/43 uppgingo statens nettoutgifter för skolbarnsbespisningen till 602 141 kronor. För budgetåret 1944/45 har beviljats 2 250 000 kronor. Sommarresor och sommarkolonier. Under senare år ha statsmakterna på olika sätt medverkat till att ett ökat antal barn kunnat beredas möjlighet till lantvistelse sommartid. Före 1940 finnas emellertid mycket knapphändiga siffror angående denna verksamhet. Sommaren 1936 uppskattades emellertid antalet barn vid sommarkolonierna till omkring 16 000 på grundval av uppgifter i vissa redogörelser, som för varje skoldistrikt avgavs till skolöverstyrelsen. Under ett antal år erhöllo folkskolebarn från obemedlade och mindre bemedlade hem i städer, köpingar och municipalsamhällen nedsättning av biljettpriserna på statens järnvägar vid ferie- och studieresor till en fjärdedel av det för vuxna gällande biljettpriset. För ändamålet beviljades t. o. m. budgetåret 1939/40 ett anslag under åttonde huvudtiteln, som för nämnda budgetår uppgick till 100 000 kronor varav ett belopp på 51 012 kronor togs i anspråk för prisrabattering vid ferieresor för 19 736 barn. Fr. o. m. budgetåret 1940/41 har anslaget indragits. Utbyggandet av koloniverksamheten har under senare år till väsentlig del möjliggjorts av understöd från allmänna arvsfonden, som under budgetåret 1938/39—1941/42 utgått med följande belopp: 1938/39 kr. 614 925 1939/40 » 428 769 1940/41 » 187 192 1941/42 » 341 662 Sommaren 1940 organiserade statens utrymningskommission en omfattande sommarutflyttning av barn från städer och industrisamhällen, för vilket ändamål anslag om sammanlagt 8 miljoner kronor beviljades. Omkring 13 300 barn erhöllo fri resa till sommarvistelse i enskilda hem och drygt 5 000 vårdare erhöllo biljett till nedsatt pris. Ungefär 11 000 personer (barn och personal) bereddes fri resa till skollovskolonier. För 18 700 bam i åldern 8—14 år, vilkas föräldrar icke själva kunde ordna landsvistelse för barnen anordnades 481 särskilda internatförläggningar. Nettokostnaderna för denna verksamhet utgjorde 2 407 976 kronor. För resor till och från enskilda hem, skollovskolonier och internat uppgingo nettokostnaderna till 163 426 kronor. På begäran av befolkningsutredningen har en undersökning av sommarkoloniverksamheten 1941 företagits av socialstyrelsen, vilken är av särskilt intresse enär år „1941 intet som helst statsbidrag till koloniernas driftskostnader utgick, vilket däremot var fallet både 1940 och 1942. I undersökningen ingick 574 kolonier med 26 033 barn. Omkring 14 % av barnen voro i förskoleåldern och 86 % i skolåldern. Som framgår av nedanstående tablå var antalet 3—2653 43

34 i förskoleåldern jämförelsevis mindre bland barn från landsbygd än bland barn från städerna. - . , . . , . Kolonier med barn frän

Antal redo. , , Tisade barn

a) enbart landsbygd 5 961 b) » städer 17 239 c) både landsbygd och städer .. 2 833 Samtliga kolonier 26 033

m

™

*

förskoleåldern

skolåldern

578 2,580 383 3 541

5 383 14 659 2 450 22 492

Enligt undersökningen uppgick kostnaden för verksamheten till 1 950 019 kronor vilken siffra dock är något för låg, då undersökningen ej omfattade samtliga kolonier, och dessutom några kolonier icke lämnade ifrågavarande uppgifter. År 1942 anvisades ett anslag på 500 000 kronor för främjande av barns sommarvistelse på landet. Av de uppgifter angående verksamhetens omfattning som inhämtats från folkskolestyrelserna och barnavårdsnämnderna framgår att 29 225 barn kommit i åtnjutande av fria resor för sommarvistelse i enskilda hem. Biljettrekvisitioner utfärdades även för 16 835 vårdare. Av barnen voro 16 519 i och 12 706 under skolåldern. 26 134 barn fingo fria resor för vistelse å koloni och av dessa voro 22 597 i och 3 537 under skolåldern. Koloniernas antal var 490. Omkring 20 600 eller 79 % av totala antalet barn var stadsbarn medan 5 500 eller 21 % voro från landsbygden eller vistades på kolonier, som mottog barn från både städer och landsbygd. H u r många barn, som vistats på koloni utan att ha kommit i åtnjutande av de fria resorna, har det ej varit möjligt att bestämma, men med hjälp av undersökningen rörande verksamheten vid sommarkolonierna under år 1941 torde de kunna uppskattas till över tusentalet. För hela verksamheten, frånsett den centrala administrationen, uppgivas kostnaderna till sammanlagt omkring 748 000 kronor. Av dessa kommer c:a 560 000 kronor på resorna för sommarvistelse i enskilda hem, c:a 184 800 kronor på reseersättning till kolonier samt c:a 3 200 kronor på trycksaker m. m. För 1943 beviljades ett statsanslag på 1 miljon kronor för barnens som ; marvistelse. Enligt socialstyrelsens preliminära redogörelse för verksamheten under sommaren 1943 utfärdades för sommarvistelse i enskilda hem biljettbeställningar för sammanlagt 35 865 barn och 20 015 vårdare. Av barnen voro 17 483 under 7 år och 18 382 7—14 år. De sammanlagda kostnaderna för denna verksamhet kan uppskattningsvis beräknas till 650 000 kronor. Från anordnare av sommarkolonier ha ansökningar om ersättning för resekostnader avseende 470 kolonier med sammanlagt omkring 29 200 barn förutom personal inkommit. Den begärda ersättningen uppgår till inemot 215 000 kronor. Bidrag till driftskostnaderna vid kolonierna har hittills beviljats med 81 431 kronor avseende 1 674 barn. För 1944 har beviljats ett statsbidrag på l - 2 miljoner kronor.

35 Skolhälsovård. Folkskolestadgan innehåller i motsats till läroverksstadgan icke några bestämmelser om vare sig obligatorisk eller frivillig läkarundersökning av lärjungarna. Trots detta ha sådana undersökningar i viss utsträckning kommit till stånd. Svenska skolläkarföreningen har gjort undersökningar över förhållandena och därvid funnit att år 1931 skolhygienisk verksamhet ägde rum i 94 städer och 310 landskommuner, 1937 i 108 städer och 1 071 landskommuner samt år 1938 i 231 eller 62 % av rikets städer, köpingar och municipalsamhällen och 633 eller 28 % av dess landskommuner. Kostnaderna för verksamheten täcktes i olika kombinationer av kommuner, landsting, röda korset, skoldistrikt, skolkassor, skolöverstyrelsen, länsstyrelser o. s. v. Läkarnas arvoden varierade mellan 1 och 3 kronor per barn och år. I februari 1943 anmodade skolöverstyrelsen samtliga statens folkskoleinspektörer att inkomma med vissa uppgifter om den hygieniska övervakningen av folkskoleungdomen. Uppgifterna skulle avse vårterminen 1942. Materialet, omfattade 456 686 av det totala antalet lärjungar i folkskolorna i riket som vid denna tidpunkt uppgick till 529 784. Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Gävle och Hälsingborg, d. v. s. de städer som befriats från inspektion av statens folkskoleinspektörer, ingick bl. a. ej i materialet. Av uppgifterna framgår, att regelbundna läkarundersökningar av särskilt anställda skolläkare med kontinuerlig, tillfredsställande hälsokontroll av lärjungarna omfattade 138 834 elever, vilket av det insamlade materialet utgör 30 %. Medräknas de städer, som ovan nämnts, uppgår totalantalet på tillfredsställande sätt övervakade lärjungar till c:a 40 % av elevantalet i riket. De barn, som alltså icke kunna anses vara föremål för en tillfredsställande läkarövervakning, äro omkring 300 000. Sammanlagt c:a 50 000 barn, d. v. s. 11 %, voro föremål för övervakning av 43 särskilt anställda skolsköterskor, med skolövervakning som huvudsyssla. Lägger man härtill de sex ovannämnda städernas drygt 70 000 barn, som också ha tillgång till dylika sköterskor (sammanlagt 42 st.) finner man, att dylik sköterskeövervakning förekom för omkring 23 % av rikets folkskoleelever. De nämnda sköterskorna äro i allmänhet placerade i städerna. Om de sex större städerna ej medräknas kommer på varje sköterska i medeltal 1 164 Övervakade barn. Folkskolorna åtnjuta icke något statligt bidrag för skolläkar- eller skolsköterskeverksamheten, om man bortser från en årlig summa av omkring 6 000 kronor för skolornas hälsovård i vissa nordliga distrikt under det att skolläkarverksamheten vid de allmänna läroverken sedan år 1892 understötts med statsmedel och sedan 1905 varit obligatorisk och helt bekostats av staten. Skoiläkarinstitutionen vid de allmänna läroverken har i sin nuvarande form funnits sedan år 1892 då i läroverksstadgan föreskrevs att vid varje läroverk en skolläkare skulle anställas. För innevarande budgetår är i avlöningsstaten för de allmänna läroverken,

36 vilka höstterminen 1942 uppgingo till 139 med 53 868 elever, uppförd en utgiftspost om förslagsvis 137 250 kronor till arvoden åt skolläkare, som för nästa budgetår av skolöverstyrelsen under förutsättning av oförändrade arvodesgrunder och oförändrat antal läroverk beräknas till 139 100 kronor. Även vid de kommunala flickskolorna skola skolläkare vara anställda, vilka utses av skolstyrelserna och avlönas av kommunala medel. Höstterminen 1943 funnos 43 kommunala flickskolor med c:a 13 700 elever. Allmänna klassundersökningar sker i alla skolor två gånger årligen. Vid 20 skolor eller för 56-o % av totala elevantalet saknades under läsåret 1942/43 regelbundna läkarmottagningar. Läsåret 1942/43 betalade kommunerna till läkarna vid de kommunala flickskolorna sammanlagt 27 471 kronor eller kr. 2: 13 per elev och år. För de kommunala mellanskolorna, de praktiska mellanskolorna och de högre folkskolorna framgår skolhälsovårdens omfattning läsåret 1942/43 av nedanstående tabell. Antalet skolor och elevantalet avser höstterminen 1942. Skola

Kommunala mellanskolorna Praktiska mellanskolorna .... Högre folkskolorna

Antal skolor

Antal elever

Antal skolor med anställda läkare

69 13 50

9 809 5 764 3 901

69 13 11

Övervakade elever Antal

9 809 5 764 111

100 100 3

Om 227 elever undantagas, för vilka exakta uppgifter rörande kostnaderna icke kunna vinnas, utbetalade kommunerna till läkarna vid de kommunala mellanskolorna läsåret 1942/43 23 900 kronor, medan motsvarande belopp för de praktiska mellanskolornas del utgjorde omkring 11 000 kronor. Vid seminarierna äro läkare anställda med huvuduppgift att bestrida hälsooch sjukvård för seminarieeleverna och hälsovården för övningsskolans lärjungar. För läsåret 1939/40 uppgick den sammanlagda summan för läkarnas arvoden vid folkskoleseminarierna till 16 100 kronor och vid småskoleseminarierna till 4 200 kronor. För budgetåret 1942/43 voro motsvarande siffror 8,075 kronor och 2,050 kronor medan för innevarande budgetår till respektive arvoden anvisats 8,075 kronor och 4,750 kronor.

Bidrag och lån till bostadsproduktion. Sedan år 1933 har staten i stegrad omfattning lämnat stöd åt produktionen av bostäder. Verksamheten har främst bedrivits genom tillhandahållande av förmånliga lån. Till en del har denna emellertid direkt haft karaktär av subventioner åt social bostadsproduktion. Det kanske främsta exemplet härpå utgör stödet åt produktionen av bostäder för barnrika familjer. Då statens faktiska kostnader äro svårbestämbara och dessutom omfattningen av det kommunala stödet är okänt, har redovisningen av dessa socialt sett så betydelsefulla stödåtgärder måst inskränkas till en sammanfattning av de anslag,

37 som beviljats av riksdagen. I tab. 48 har sålunda sammanförts de anslag till bostadsproduktionen, vilka upptagas på driftbudgeten under V. huvudtiteln. Tabellen visar att familjebidragen till barnrika familjer successivt stegrats från 0*5 miljoner budgetåret 1935/36 till 6'o miljoner kronor 1943/44. Totalt har statens subventioner till stöd åt bostadsproduktionen varierat mellan lägst 5*5 miljoner och högst 26"3 miljoner kronor. Statens anslag för låneverksamhet redovisas i tab. 49, som antyder att denna nått en mycket betydande omfattning under senare år.

Bosättnings! ån. 1937 infördes på förslag av befolkningskommissionen statliga bosättningslån i syfte att underlätta familjebildningen. Lånen voro ursprungligen maximerade till 1 000 kronor men år 1943 höjdes maximibeloppet till 1 250 kronor. Verksamheten handhaves av riksbanken tillsammans med s. k. ortsombud. För budgetåret 1937/38 anvisades såsom kapital för bosättningslånefonden ett reservationsanslag av 2 miljoner kronor, vilket för budgetåren 1938/39, 1939/40, 1940/41, 1941/42 och 1942/43 utgick med respektive 6, 5, 4, 3 och 3 miljoner kronor. Statens kostnader för ersättning åt ortsombuden och riksbanken framgår av nedanstående sammanställning. Ersättning åt Budgetår

ortsonibuden

riksbanken

1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

25 108 27 405 26 549 35 045 44 939

47 365 49 605 63 238 65 815 3 100 928

Bosättningslåneverksamhetens omfattning under åren 1938—1942 kan utläsas ur följande sammanställning: År

Antal

Utlämnade lån Belopp kronor

Medelbelopp per lån kronor

1938 1939 1940 1941 1942

7 765 8 225 8 020 10 282 13 393

5 764 267 6 486 527 6 199 299 8 113 239 11 120 823

742 789 773 789 830

Prisrabatter för mjölk och matfett.4 Antalet personer med rabattkort för matfett och mjölk redovisas i tab. 50. Till grund för de lämnade uppgifterna har legat antalet vid slutet av varje 1 Anslag 30 000 kronor. — 2 Anslag 22 000 kronor, varav 10 000 kronor bidrag till prop a g a n d a för planmässigt sparande. — s Därav kostnader för viss upplysningsverksamhet 14Ö37 kronor. — 4 En fullständig redogörelse för prisrabatterna p å mjölk och matfett finnes införd i Kommersiella meddelanden 1944: 5 ur vilken de följande uppgifterna h ä m t a t s .

38 giltighetsperiod, redovisade eller uppskattade utelöpande kort. Härigenom kan en viss dubbelräkning ske, eftersom barn under 1 år erhållit två rabattkort. Variationerna i antalet utelöpande kort under olika tidsperioder hänför sig främst till ändrade tilldelningsbestämmelser. Det framgår att vid slutet av år 1941 innehade 50 % av folkmängden rabattkort för matfett men att denna andel ett år senare sjunkit till 37 %. Eabattkort för mjölk har sedan årsskiftet 1941/42 innehafts av omkring 25 % av folkmängden. S t a t e n s k o s t n a d e r för prisrabatterna redovisas i tab. 51. De direkta kostnaderna ha beräknats med ledning av antalet utnyttjade kuponger eller kort. Sålunda ha kostnaderna per 4-veckorsperiod erhållits genom att multiplicera antalet utnyttjade kuponger med det gällande kupongvärdet.

Sammanfattning av kostnader, för här redovisad socialvård. Felkällorna i det siffermaterial, som här sammanställts, göra sig självfallet särskilt gällande om man med ledning av detta söker uppskatta samhällets totala utgifter för socialvården. Värdet av en sådan uppskattning är dock. synes det, icke beroende av de olika detaljernas exakthet, det ligger mera i den allmänna uppfattningen om socialvårdsutgifternas storlek och fördelning på stat, landsting och kommuner som en sådan uppskattning givetvis kan lämna. Om man bedömer problemet utifrån dessa synpunkter kan man framlägga följande sammanfattande tablå över socialvårdsutgifterna åren 1930—1940. Det är emellertid att märka, att kostnaderna för arbetslöshetshjälpen här icke medräknats på grund av dels ofullständigheterna i primärmaterialet, dels arbetslöshetshjälpens speciella konjunkturbetonade karaktär. Några siffror rörande skolbarnsbespisning, sommarresor och sommarkolonier samt skolhälsovården ingå ej heller i sammanfattningen. Kostnaderna för stödåtgärder för bostadsproduktionen, mätta såsom av riksdagen å driftbudgeten beviljade anslag, ha Är

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940

Samhällets socialutgifter l i miljoner kronor Stat

Landsting

Kommuner

90-3 98-0 99-2 100-5 105-5 1339 142-3 195-2 239-8 268-4 280-2

49-9 51-9 51-3 47-c 50-4 57-6 64-0 70-8 77-9 86-9 92-0

109-8 117-7 118-9 120-1 118-1 127-9 129-6 1347 149-0 155-0 1608

Summa

250-0 267-6 269-4 268-2 274-0 319-4 3359 400-7 466-7 510-3 533-0

1 Utgifterna redovisas netto. Dock ha i fråga om statens utgifter för folkpensioneringen r ä k n a t s med de utgifter, vilka i t a b . 1 (kol. 7) betecknats såsom brutto. Dessa bruttoutgifter torde nämligen bl. a. med hänsyn till de ändrade dispositionerna i finansieringen av folkpensionerna vara det mest k o r r e k t a uttrycket för belastningen på statsfinanserna.

39 av redovisningstekniska skäl inräknats först från budgetåret 1935/36. Prisrabatterna ha inräknats i utgifterna för år 1940. Slutligen må anmärkas att denna sammanfattande tablå förts fram till och med år 1940, det sista år, för vilket fullständiga uppgifter föreligga. De under krigsåren genomförda omfattande åtgärderna ha emellertid medtagits i text och tabeller. Man kan i siffrorna utläsa den kraftigt stigande trend i kostnaderna, som orsakats av utbyggnaden av samhällets sociala hjälpformer under 1930-talet. Utgiftsstegringen är mest markerad för staten, vars andel i kostnaderna successivt men icke anmärkningsvärt stegrats. Kommunerna bära dock fortfarande en avsevärd andel av kostnaderna för svensk socialvård.

40 Tab. 1. Omfattningen ar folkpensionering-en åren 1980—1943 (exkl. blindhetsersättning, barntillägg och barnbidrag). Belopp i 1000-tal kronor. Källa: 1

5 Pensionsstyrelsen. 6

Vid utgången av resp. år gällande folkpensioner och invalidunderstöd Årligt utgående belopp exkl. dyrtidstillägg

io

Arets utgifter för pensioner och understöd,1 fr. o. ni. år 1941 inkl. dyrtidstillägg, åvilande

11 Härav Summa antal bruttotilläggsutgifter i % av pensioner Härav Staten i folk- (invalidtilläggsKomLands1000- mängd understöd) Inalles pensioner munertingen över i 1000-tai tal (invalid- Brutto-2 Netto- 3 na 4 15 år understöd) utgifter utgifter Antal inalles

År

1930 453 1931 483 1932 509 1933 536 1934 552 1935 563 1936 566 1937 582 1938 602 1939 615 1940 622 1941 631 1942 645 1943 654

9-8 10-4 10-8 11-s 11-5 11-6 11-5 11-7 12-i 12-2 12-3 125 125 —

328 337 351 368 378 382 382 410 439 449 451 452 456 460

54 440 57 870 62 365 67122 70 710 72 865 74130 122 859 146 099 150 314 152 857 155 088 158 336 170 855

50 408 44 910 40 517 6 689 53 019 47 815 42 418 7 050 56 732 51633 45 402 7 550 60 614 55 029 48160 7 995 63 481 57 602 49 886 8 359 64 927 59 775 51412 8 504 65 571 60 883 50 770 8 597 113 358 105 432 56 517 14 666 135 012 122 773 68 020 23 627 136 676 126 858 60178 24 344 136 366 128 568 50 928 24144 135 598 160 529 81093 30130 135 756 175 486 94 549 32162 145 374 210 009 5)124 754 36 589

12 Summa nettoutgifter

6 689 58 288 53 895 7 050 61915 56 518 7 550 66 733 60 502 7 995 71019 64150 8 359 74 320 66 604 8 504 76 783 68 420 8 597 78 077 67 964 6 964 127 062 78147 7 1 0 1 1 5 3 501 98 748 6 557 157 759 91079 6 008 158 720 81080 6 885 197 544 118108 6 795 214 443 133 506 6 970 253 568^168 313

1 Aren 1938 —1943 ingå kommunala dyrortsförhöjningar med inalles resp. 84, 137, 139, 133, 136 och 134 tusental kronor, som bekostas med hälften av staten och hälften av kommunerna (6 § 3 mom. folkpensioneringslagen). 2 Häri ingå avgiftspensioner även åren 1930—1936, oaktat desamma då bestredos av pensionsförsäkringsfonden. 3 Skillnaden mellan statens brutto- och nettoutgifter utgöres åren 1930—1936 av avgiftspensioner (se not 2) och åren 1937—1943 av folkpensioneringsfondens bidrag ( = folkpensionsavgifter och fondens ränteavkastning, minskat med avskrivningar och — t. o. m. budgetåret 1938/39 — fondavsättning). 4 För städer utanför landsting har ett mot landstingsandelen svarande belopp överförts till landstingens kostnader. I kommunernas kostnader äro för årer. 1930—1936 ej inräknade utgifter för ej erlagda grundavgifter. 6 Folkpensionoringsfondens bidrag har för budgetåret 1943/44 preliminärt uppskattats till 90 000 000 kronor, varav folkpensionsavgifter 60 000 000 kronor.

41 Tab. 2. Totalkostnaderna för barnbidrag- och barntillägg i 1000-tal kronor åren 1930-1943. Källa: 1

2 Pensionsstyrelsen. 4

|

6 Barnbi drag och barntillägg 1 Å r

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

Antal barn utgång

Arsbelopp i 1000-tal kronor

stat

kommuner 2

landsting

20 871 23 359 25 259 28119 28 968 28 913 27 999 28 044 51099 55 733 54162 51646 48 542 44 301

2 033-2 2 296-4 2 500-1 2 794o 2 853-4 2 847-4 2 768-3 2 755-8 10 338-8 11 625-7 11 447o 10 954-4 10 339-0 9 517-7

1791-5 1 982o 2190-2 2 382-2 2 460-2 2 421-1 2 3490 2 509-8 9 678-0 11 780-4 10 972-6 12 864-6 13 048 9 12 914-9

298-6 330-4 365i 397-1 410i 403-5 391-5 386-4 1797i 2 201-4 2 048-4 2 437-6 2 444o 2 427-0

298-6 330-4 365-1 397-1 410-1 403-r, 391-5 195o 3 3-4

Kostnader i 1000-tal kronor för

— —

7 Summa kostnader i 1000-tal kronor

2 388-7 2 642-8 2920-4 3 176-4 3 280-4 3 228-1 3132o 3 091-2 11 478-5 13 981-8 13 0210 15 302-2 15 492-9 15 341-9

1 Åren 1939—1943 ing 1 kommunala dyrortsförhöjningar med inalles resp. 2 - 8, 3'2 , 3 - 6, 3 l och 2 - 5 tusental kronor som bekostats med hälften av staten och hälften av kommunerna (5 § 3 mom. barnbidragslagen). 2 F ö r städer utanför lai dsting har ett mot landstingsandelen svarande belopp överförts till landstingens kostnader. 3 Retroaktivbelopp.

Tab. 3. I kraft Tärande blindhetsersättningar och kostnaden för dessa åren 1935—1942. Källa: Å r

1935 1936 1937 1938 1

Pensionsstyrelsen.

Blindhetsersättningar I kraft varande Kostnader i i medeltal per år 1000-tal kronor 2 933 3 034 3154 3192

Inkl. dyr iidstillägg.

1414-7 1 582-s 1 611'8 1 630-3

Å r

1939 1940 1941 1942

Blindhctsersättningar I kraft varande Kostnader i i medeltal per år 1000-tal kronor 3 216 3 219 3 202 3 189

1 638-2 1 631-5 1 2 024-6 1 2 154-4

42 Tab. 4. Omfattningen a r den obligatoriska olycksfallsförsäkringen åren 1930—1942. Källor:

Olycksfall i arbete.

|

|

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1

Antal Beräknat antal års- anmälda olycksarbetare fall i hos samtliga arbete arbetsgivare

Olycksfall per 1000 »arbetare»

127 359 119 606 115 326 116 841 138 486 152 624 165 358 194 013 193 910 196155 183 689

80 76 75 77 86 91 95 106

1 590 300 1 576 200 1 530 300 1 514 600 1 612 700 1 682 300 1 746 000 1 824 000

1 845 400

|

|

Budgetredovisningen. 8

7 Av försäkringsinrättningar utbetalda ersättningsbelopp för för säkringsfall i 1000-tal kronor

Samtliga försäkrade

År

Biksförsäkringsanstalten.

100 Livräntor

Övriga

Summa utbetalningar

8 482 9 066 9 755 10 225 10 600 11099 11620 11990 12 607 13 306 13 877 14 451 15 765

13 988 12 844 11687 10 936 11903 13 490 14 732 17 547 18 658 18 243 18 400 18 394 22 101

22 470 21910 21442 21161 22 503 24 589 26 352 29 537 31265 31549 32 277 32 845 37 866

|

|

11 Antal livräntor utbetalade genom riksförsäkringsanstalten vid årets slut EfterleInva- vande Barn Summa lider änkor, föräldrar 17127 1708 1337 18 216 1782 1368 19 519 1918 1445 20494 2 022 1495 21463 2125 1477 22138 2 214 1478 22 975 2 332 1498 23 531 2 403 1398 23 986 2 487 1383 24 615 2 618 1381 25147 2 741 1404 25 543 2 897 1439

20172 21366 22 882 24 011 25 065 25 830 26 805 27 332 27 856 28 614 29 292 29 879

Å r 1930 svar ar mot bi dgetåret 1930/31 et B.

Tab. 5. Antal sjukfbrsäkrade medlemmar in. m. i erkända sjukkassor åren 1930, 1935—1943. Källa: 2

1930 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 2 1942 S 1943

998 397 928 000 1 006 000 1123 000 1 252 000 1 376 000 1 476 000 1 643 000 1 860 000 2 110 000

10 049 000 13 657 000 14 939 000 15 591000 15 665 000 16 431 000 16 670 000 17 639 000 17 429 000

22-o 19-1 20-5 22-7 25i 27-3 29-i 32-2 362 40-8

Sjuk försäkrade mec lemmar.

4 Antal medlemmar Antal medlemmar vid utgången i % av folk- sjukdagar för medlemmar mängden av resp. år över 15 år

År

1 Erkända sjukkassor, Svensk

Antal sjukdagar belöpande på barn under 15 år

57 60 97 13 000 17 700 18 900 22 000

— —

— —

Preliminära sifl ror.

8 Antal Antal sjukdomsfall bland med- medlemmar lems barn med tillgång till barnunder försäkring 15 år

2 000 8 000 5 000 304 000 397 000 460 000 565 000

— 2

sjukkassekalender.

Antal sjukförsäkrade barn s

942 000 1112 000 1 224 000 1 399 000 1 635 000

215 000 325 000 406 000 446 000 517 000 621000

—

—

° Enli jt sjukkassel rirbundets

upp gifter.

43 Tab. 6. De erkända (statsunderstödda) sjukkassornas inkomster och utgifter i 1000-tal kronor åren 1930, 1935-1942. Källa : 1

4 E r k ä n d a sjukkassor, 5

|

Inkomster i 1000-ta

År

|

kronor

— 1027 — 1208 — 1583

124 1836 139 2142 133 2 404 125 2 642 — 3 005

|

|

|

|

15 Utgifter i 1000-tal kronor

Därav Velands- SumMedder- Komtings- ma 3 Iems- Stats- l a g 1 munbiinavbidrag av bidrag 2 komgifter stats- drag 1000- ster medel tal kr.

1930 22 586 3 915 1935 26 253 10 690 1936 28 205 11871 1937 30 221 13 094 1938 35 444 14 941 1939 39 331 16 620 1940 40 896 17 505 1941 44 888 19 443 "1942 50 702 21649

Svensk sjukkassekalender.

Kassornas Sjuktill- hjälpsFörSjuk- LäMoSum- gångar fonden Sjuk- hus- karvaltderma 5 över 1000pen- vårds- vårdsningsskapsut- skulder, tal ning ersätt- ersättkosthjälp gifter 1000kr. ning ning* nader tal kr.

29 327 22 431 35 668 421 2 707 28 024 42 973 28 371 1086 2 013 1108 3 963 40 892 26 906 110 43 740 30 419 1730 2 859 1292 4 142 42 879 27 804 139 47 029 31652 2 523 3 608 1647 4 687 45 316 30 501 169 54 353 31463 3 338 4 471 2 753 5 231 48 494 36 322 34 441 197 60 763 32 817 4146 5 413 3 436 5 823 53 217 44100 42 000 218 64 416 33 390 4 963 5 798 3 859 6 279 56 558 51961 49 8L2 285 70 714 34 713 6 129 6 998 4 541 7 077 61146 61679 59 429 348 — 34177 6189 8 244 6173 — — — 72 493

1 Ersättning för biträdande med prövning och utbetalning av moderskapspenning. 2 Enl. sjukkassornas egna uppgifter. s Häri ingå även övriga inkomster. * Inkl. ersättning för läkemedel ocli sjukvårdande åtgärder. 5 Häri ingå även övri ga utgifter. 6 Preliminära siffror enl. sjukkassornas egna uppgifter.

Tab. 7. Den erkända arbetslöshetsförsäkringen. 1

Ir

2 Antal kassor 31

1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

/l2

5 9 11 13 13 14 17 25 29

4 Medlemsantal

Källa:

Sociala meddelanden.

7 Därav i

Utbetal t Erlagda underavgifter hustrustöd 31 1000-tal /12 1000-tal tillägg kr. kr. 1000-tal kr.

54 536 83 1350 152 2 241 182 3 187 196 3 424 210 3 320 291 4 508 562 9 516 703 15 430

barntillägg kr.

372 1081 1808 2 864 2 391 4 320 6 597 121 492 133 960 9 506 521 760 444 574 8 688

ii

12 Förvaltnings- Fonder under- därav till förkost1000stöd familjevaltn. nader tal 1000-tal tillägg 1000-tal 1000-tal kr. kr. kr. kr. kr. Statsbidrag till

130 400 653 1001 727 1848 3 364 189 162 5 234 724 753 3 036

82 156 246 553 586 631 827 1253 1835

247 1187 392 2 215 533 4 086 756 5 959 799 7 353 857 8 356 1295 10192 2 223 28175 43 487

Tab. 8. Antal undo stödstagare i 1000-tal i fattigvården och vårdens värde (brutto) i miljoner kronor åren 1930—1941. Källa: 3 1 4 2 1 Antal understödstagare i 1000-tal

1 Fattigvård. B

|

|

10 Därav understödstasrare i 1000-tal som voro Vårdens På värde i annat sätt milj. kr. understödda

intagna på

År

fattigsjukvårdsvårdsanstalter anstalter

Utackorderade

Hemunderstödda

261-6 326-8 419-4 480-1 443-6 425-1 416-8 372-2 343-4

13-7 16-1 18-8 Bl-1 22-8 21-8 23-4 22-7 22-i

67-6 75-e 87-o 93-7 89-9 91-5 953 92-7 90-6

166-7 180-9 i 176-3

M2 3 M2-4 '38-o

90-3 99-5 104-8

Vuxna

Barn

Samtliga

244-0 288-4 353-7 400-2 377i 366-1 363-4 337s 325-9

113-7 137-7 170-1 192-0 177-4 170-5 167-3 154i 137-3

357-7 426-1 523-s 592-2 554-5 536-6 530 7 491-9 463-2

46-5 47-6 48-2 48-i 47-7 43-2 44i 42-3 41-7

49-6 56-3 64-9 74-o 77-9 83-e 88-6 82-3 886

6-7 6-3 5-8 5-6 4-8 43 4-o 36 3o

524-3 3556 168-7 532-0 166i 365-9 521-2 157-4 363-8 1 Unders tödsfull fr . o. m. år 1939.

45-6 45-6 43-5

81-2 78-i 78-6

— — —

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938

1939 1940 1941

1 Tab. 9. Yärdet (brutto) av utdelad fattigvård, i 1000-tal kronor, fördelade på olika hjälpformer. Åren 1930—1911. Källa: 1

2 Fattigvård.

*

|

B

C

7 Värdet av utdelat understöd i 1000-tal kronor för A r

Vårdade å fattigvårdsanstalt

sjukvårdsanstalt

Summa Summa vårdade

Hemunderstödda

På annat stödda

1 2 i 67 619 20 506 25 133 21980 1930 32100 35 553 7 900 75 553 11175 20 925 1931 33 838 45 368 7 878 86 994 12 048 1932 21790 34 288 50 821 8 562 93 671 12 701 21587 1933 34 972 46 356 8 571 89 899 13 470 21 502 1934 35 418 47 098 9 003 91519 16 496 18 922 1935 38 318 47 606 9 336 95 260 18 353 1936 19 965 39 442 43 680 9 529 92 651 20 284 19158 1937 2 1 i 31 309 36 427 90 594 1938 22 858 48 366 38 721 3 220 90 307 20 847 27 519 1939 52 664 43 635 3 228 99 527 22197 1940 30 467 52 017 49 586 3 209 104 812 21638 1941 30 379 2 1 Kontar t understöd. Värdet a v sjukhusvården ingår i surar nan för på ann at sätt underst ödda. —

•

45 Tab. 10. Samhällets nettokostnader för fattigvården åren 1930—1941. 1000-tal kronor. Källa:

*

1 Kommunernas 3

finanser.

Budgetredovisningen. 6

*

Landsting

Stat 1

Total utgift

8 373 8 937 9 648 10 083 10 282 10 498 10 857 10 818 9188 8 622 8 675 8197

1093 2 210 2 256 2 305 2 551 2183 3 045 1633 2 451 1812 2 280 2 107

70 264 73 086 75 579 79 731 80 204 84 776 86 609 79100 73 372 75 971 83 697

|

5 Nettoutgifter i 1000-tal kronor Kommuner

1 r

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1

Fattigvård

Kommunala pensionstillstött

Summa

56 338 55 987 57 471 60 781 61480 66 820 67 291 61653 57 360 60 321 66 544

5 460 5 952 6 204 6 672 5 891 5 275 5 416 4 996 4 413 5216 6198

61798 61 939 63 675 67 343 67 371 72 095 72 707 66 649 61773 65 537 72 742

—

—

—

År 1930 svarar mot biidgetåret 1930/31 etc.

Tab. 11. Arbetslösheten i fackföreningarna samt antalet hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1943. Årsmedeltal. Källa:

Statistisk årsbok.

4 Ar

Arbetslösa i fackföreningarna

%

Antal hjälpsökande arbetslösa l

Hjälpsökande arbetslösa per 1 000 män i åldern 20—65 år

11-9 16-8 22-4 23-3 18-o 15-o 12-7 10-8 10-9 9-2 11-8 11-3 7-5 5-7

13 700 46 500 113 900 164 100 114 800 61600 35 600 18 200 16 200 17 600 13 400 22 200 12 300 7100

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

8 27 66 93 64 34 19 10 8 9 7 11

1 För tiden j a n . 1938—juni 1940 har i antalet hjälpsökande medräknats vid statliga och kommunala beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock först från och med juli 1940 voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna.

—

46 Tab. 12.

Antal hjälpta arbetslösa fördelade på olika hjälpformer, i medeltal, åren 1930-1943. Källa:

2 Statens arbetsmarknadskommission.

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943

8 UtbildStatligt ningsStats- Kommuunder- Kommu- Samtliga hjälpen Statliga kommu- nala Samtliga stöd nalt un- undernala arbeten (dagun- derstöd stödda m. m. arbeten arbeten arbeten derstöd) 322 2 349 1274 6 898 5 631 14 820 19 812 11476 22 684 15 723 9 574 16 765 9 068 4 590 2 090 4 212 1907 2 614 1644 2 903 617 2 061 1255 4 295 1524 3 270 2 510 947

1394 5 645 11088 13 206 5 801 3 442 2 407 1527 1517 1750 1062 1306 476 275

ii

Totala antalet hjälpta

Hjälpta i % ay antalet hjälpsökande

5 680 20 891 59 917 105 117 79 397 41633 24 906 12 800 10 924 10 980 9 503 16 988 9 625 5 428

41-4 44-y 52-6 64i 69-2 67-6 69-9 70s 67-5 62-5 71-1 76-5 78-2 76-7

Understödslinjen

Arbetslinjen År

1615 1480 135 4 065 7 074 2 932 4142 13 817 6 323 28 378 31539 22 055 44 494 47 116 13 507 60 623 6 088 32196 44 208 26108 3 523 10112 29 781 6 589 3170 16 065 4 710 7 880 2 382 2 271 4 653 7 829 2 252 4 622 6 038 2 370 1546 4 431 6 297 2 885 1550 5 314 3 740 3 764 494 9 225 6 856 8 731 3 766 5 270 3 528 238 1416 3 732 1336 80

2 993 1740 961 318 264 252 449 907 589 280

Tab. 13. Av staten samt av kommunerna med egna medel hjälpta arbetslösa. Arsmedeltal 1930-1942. Källa:

Statens arbetsmarknadskommission. 4

3 År

Hjälpta med statlig eller statskommunal hjälp

Hjälpta enbart med kommunal hjälp

Antal

Härav i % med endast kommunal hjälp

2 806 12 314 42 506 78 404 67 476 34 590 19 288 8 875 7132 7 668 6 888 15188 8 911

2 874 8 577 17 411 26 713 11921 7 043 5 618 3 925 3 792 3 312 2 615 1800 714

5 680 20 891 59 917 105 117 79 397 41 633 24 906 12 800 10 924 10 980 9 503 16 988 9 625

50-6 41-o 29-o 25-4 15-0 16-9 22-6 30-7 34-7 30-2 27-5 10-6 7-4

Totala antalet hjälpta

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942

47 Tab. 14. Hjälpta arbetslösa fördelade på familjeförsörjare och icke familjeförsörjare i hela riket. Antal och hjälpprocent. irsmedeltal 1930—1942. Källa:

Statens

arbetsmarknadskommission.

4 H e l a Familjeförsörjare

Å r

|

r i k e t Icke

familjeförsörjare

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

3 510 13 394 35188 57 705 43 960 24 975 16118 9 068 6 959 6 227 6 637 12 483 7 340

45-7 54-5 61i 70-5 74-8 72-9 74-4 73-4 68-9 62-2 71-4 78-o 79-4

2170 7 497 24 729 47 412 35 437 16 658 8 788 3 732 2 703 2 556 2193 4 505 2 285

359 34i 43-9 57-7 63-3 61-o 63-i 63-c 56-o 47-8 646 72-6 74-6

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1 1938 1939 1940 1941 1 1942

1 Åren 193 8—1940 skapsarbete.

ingå

icke arbetslös a hjälpta med statligt bered-

Tab. 15. Statens kostnader för hjälpverksamheten för arbetslösa i tusental kronor åren 1930—1941. (Fr. o . m . 1935 avser r e d o v i s n i n g e n b u d g e t å r . Källa: 1

2 Statens

4 Statl. reservarb.(före 1940) Statskomoch statl. och munala • statskomm. reservberedskapsarb. arbeten (fr. o. m. 1940)

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1

4107 11418 27 010 40 542 51932 36 907 19 283 9 709 5 544 4 732 12 430 22181

148 539 2 695 7 447 15 522 12 002 7 018 3 701 2 597 1397 534 353

»

6 Understödsli nj enl

Arb e t s 1 in i e n

Ar

Å r 1935 svarar mot b u d g e t å r e t 1935/36 etc.)

arbetsmarknadskommission.

Summa

4 255 11957 29 705 47 989 67 454 48 909 26 301 13410 8141 6129 12 964 22 534

UnderHyresSumma stödshjalpkontantverksamhet verksamhet understöd

104 1383 8 325 18 372 15 087 2 575 1144

620 1245 217 122

— — — — —

— — — — —

— —

104 1383 8 325 18 992 16 332 2 792 1266 640 1341 835 1628 1538

9 Ungdomshjälpen Kurser, frivillig

I allt

tjänst, ungdomsreservarb. 6 24 219 620 1413 1595 1050 438 512 286 471 185

4 365 13 364 38 249 67 601 85199 53 296 28 617 14 488 9 994 7 250 15 063 24 257

F r . o. m. 1937 ka n icke hyreshjälpverksa mheten uts liljas från <ivrig under stödsverksai iihet.

48 Tab. 16. Kommunernas kostnader för hjälpverksamheten för arbetslösa i tusental kronor åren 1930—1941. Källa:

Statens arbetsmarknadskommission t. o. m. år 1934. 2

ii

13 Ungdomshjälpen

Understödslinjen

Arbetslinjen

Härefter uppskattade siffror.

Kurser, Övriga Landskom- tingens frivillig StatsStat- KomStat- kom- Komarbets- munala åtgär- I allt. liga munala munala Summa ligt munalt Hyres- Summa tjänst, åtgärder under- under- hjälp reserv- reserv- reservder ungdomsstöd stöd arbeten arbeten arbeten reservarbeten

ir

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

27 2 519 396 836 3 715 4 947 801 1826 8 458 11085 1653 4 960 921 7 489 13 510 21920 7 026 10170 821 15 872 13 595 30 288 13 486 11166 1363 23 943 5 725 31031 6 503 5 839

5 16 255 461 719

2 546 6 613 17196 1211 25 863 907 13 249

67 232 403 484 289

56 304 896 1582 360

7 621 18 250 40 670 58 678 45 648 27 900 17100 9 900 8 300 5100 4 300 4 400

Tab. 17. Samhällets totala kostnader för hjälpverksamheten för arbetslösa i tusental kronor åren 1930—1941. Uppskattade siffror; jfr tab. 21—22. 1

4 Arbetslinjen År

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

9 Understödslinjen

10 Ungdomshjälpen

Kurser, StatsStat- KomStat- kom- Komfrivillig munala ligt munalt Hyres- Summa arbetstjänst, liga Summa reserv- munala reservunder- under- hjälp ungdomsreservarbeten arbeten stöd stöd reservarbeten arbeten 131 2 519 4 503 984 3 715 9 202 12 219 2 365 8 458 23 042 3 036 4 960 27 931 10184 13 510 51 625 15 351 10170 41363 23 319 13 595 78 277 31858 11166 53 295 39 465 5 725 98 485 21 590 5 839

2 650 7 996 25 521 1831 44 855 2 152 29 581

11 40 474 1081 2132

ii

12 Diverse kommunala åtgärder, landstingens åtgärder

I allt.

123 536 1299 2 066 649

11986 31614 78 919 126 279 130 847 81200 45 700 24 400 18 300 12 400 19 400 28 700

49 Tab. 18. Statlig-a och statskommimala beredskapsarbeten till vilka statsbidrag- beviljats under tiden 7» 1933—8% 1943 av arbetslöshetsmedel. — Totalkostnader och statsbidrag; i 1000-tal kronor. Källa:

K u n g ] . Maj:ts

proposition.

|

1 Statliga beredskapsarbeten

Statskommunala beredskapsarbeten

5 Budgetår

1933/34 1934/35 1935/36 1936/37 1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43

Totalkostnad

Statsbidrag

Totalkostnad

Statsbidrag 8

3 000 3 000 1459 1249 11200 10 929 8 319 5 34 762 13 066 5 208

3 000 3 000 1459 1231 1 10 310 2 9 155 3 6 884 4 5 30 165 10 401 4 872

12 096 23 845 4 535 3 024 6 458 6 290 3 196 30 687 20 472 1223

7 783 7 342 1944 1736 *4 891 2 4 645 3 1986 9 724 8 087 458

1 Anvisat för bu ägetåret 1937/38 6 133 000 kronor (kol. 3) och 4 116 000 (kol. 5). » 1938/39 9 788 000 » (kol. 3) » 4 092 000 (kol. 5). » » i) » » 1939/40 5 015 000 » (kol. 3) » 1 959 000 (kol. 5). » 1940/41 32 169 000 » (kol. 3). * 5 Därav totalkostnader 17 504 300 kronor respektive statsbidrag 15 4 5 1 0 0 0 krön or för arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. Övriga arbeten under denna och samtliga under tidigare perioder ha utförts i annan myndighets regi. 6 F r . o. m. januf tri 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställe 3 först efter årets utgång. 2

3 Tab. 19. Antalet barn, som varit föremål för barnavårdsnämndernas verksamhet åren 1931, 1934, 1937 och 1940. Källa:

Samhällets

barnavård.

2 Ai-

Barn före mål för föreb. åtträrder

1931 1934 1937 1940

2 445 2 154 2 569 2 920

Omhändertagna barn

Fosterbarn under tillsyn

För skyddsuppfostran

För samhällsvård

Netto antal

I allt

5 578 6151 6 418 6516

33 358 36 874 35 782 30 021

38 846 42 951 42 087 36 453

31 517 32 313 29 647 24 993

Därav i enskilt hem

26 530 26 990 23 954

Totala anTotala talet barn antalet barn som varit i % av föremål för folkåtgärd. mängden l Brutto 0—16 år

72 808 77 318 74 303 64 366

4-5

5-o 5-2 5-0

1 Elt antal barn äro dubbelredovisade. Nettoantalet barn torde år 1934 ha uppgått till c:a 72 000 och 1937 till c a 70 000. 2 Preliminära uppgifter.

4—2G53 43

50 Tab. 20. Kommunernas kostnader för omhändertagna barns vård fördelade efter utgiftens art och på olika vårdformer i 1000-tal kronor. Åren 1931, 1934, 1937 och 1910. Källa: Samhällets barnavård. 1

2 Vårdavgifter

År

5 C

Vård å kommuns Andra kostnader egen anstalt

Total kostnad

317l 328-4 413-6 424-6

10 500-1 11571-4 11384-6 9 842-8

8 627-3 1555-7 1931 9 813-9 1 4 2 9 i 1934 9 493-2 1477-8 1937 1940 * 8 176-3 1 241-9 1 Preliminära si ffror.

10 Kostnad för olika vårdformer Enskilt hem

Barnhem

Skyddshem

Vårdade Annan anstalt på mer än ett sätt

6 173-9 6 927-6 6 423-3 5 523-8

1391-8 1478-1 1 640-0 1839i

1104-5 1 244-8 1 076-6 358-1

1088-2 1125-5 1315-2 1 351-6

741-7 795-4 929-5 770-2

Tab. 21. Statens, landstingens och kommunernas nettoutgifter för barnavård Aren 1930—1911. Källa:

Kommunernas finanser. 2

|

3 Budgetredovisningen. |

4 Nettoutgifter i 1 000-tal kr.

0 Totalutgift

A r

Stat 1

Landsting

Kommuner ä

12 822 15 654 1585 1247 1408 1381 13 979 16 768 1366 1259 11792 14 417 1311 1272 11869 14 452 1458 14 325 1180 11687 1432 15 319 1255 12 632 1552 12 423 15 345 1370 1671 1281 13 277 16 229 987 9 901 13 674 2 786 1054 8 537 12 421 2 830 2 942 732 8 606 12 280 3 232 941 — — 1 Ar 1930 svärar mot budgetåret 1930/31 etc. - Inkl. städer iltom landsting. 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

Tab. 22. Källa: 1

Statistisk årsbok. 2

|

Bidragsförskott.

Kommunernas finanser.

3 Utbetalade bidrag äförskott

fall

barn

24 909

29 705

Ersättning från fäder för utbet. bidr-förskott 1000-tal kr.

belopp 1000-tal kr.

till antal

Å r

f \

3 927

5 043 2 5 019 \ 5 729 f

— — 1941 1 År 1938 svarar mo ; budgetåret 1938/39 etc.

Budgetredovisningen.

7 Nettoutgift 1000-tal kr.

Statens redovisade utgifter l 1000-tal kr.

— —

— —

2 490

1 526

4 203

2 674

—

—

3011 Enl. kommuner nas finanser.

51 Tab. 23. Moderskapshjälp, moderskapspenning och mödrahjälp åren 1930—1942. 1

|

|

5 Moderskapshjälp genom sjukkassa Å r

Utbetalade Antal barn- belopp i bördsfall 1000-tal kronor

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 194L 1942

11271 11948 12 504 12 853 13 038 12 177 14 104 17 399 22 962 28 271 31163 1 36 368 1 50 222

420.6 447-6 472o 631-2 979-4 1107 5 1 292-2 1 647-0 2 753 2 3 435-7 3 859-4 4 541-0 6 173o

7 Moderskapspenning

»

8 Mödrahjälp

2 Statens .Utbetalade Antal kvin- Beviljade andel i Antal barn- belopp i nor som understöd 1000-tal bördsfall 1000-tal åtnjutit i 1000-tal kronor kronor mödrahjälp kronor 212-7 227-5 241-4 268 3 311-8 589-2 8 __ 3

1 722-2 2120-3 2 337-2 2 729-6 3 766-7

9 756 40 030 52 524 54 389 52 9L4 67 094 64 263 59 687 57 646 57 526

12-o 665-9 14391 1 956-e 1 796-9 4 5454 4 963-5 4 723 6 4 099-8 4 696-7

34 265 45 726 42178 50 071 53 681

Beviljade lån i 1000-tal kronor

6 711-6 8 555-0 6 706-6 8 754-5 9 953-5

138-7 124-6 107-8 72-5 34-5

1 Preliminär uppgift. För åren 1936 och senare saknas uppg ift rörande de under resp. kalenderår utbetalda statsbidragen för moderskapshjälp De statsbidrag sbelopp som belöpa på under resp . år inträffade fall — och som delvis utbetalts av statsverket under påföljande kalenderår •— ha emellertid här beräknats . I kol. 4 upptaget belopp ingår även i det belopp, som redovisas i tab. 6 kol. 3. 3 Uppgift saknas. 2

Tab. 24. Totala kostnaderna m. m. för moderskapspenning samt moderskapsoch mödrahjälp åren 1930-1942. 1

2 År

Antal barnaföderskor i riket

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942

95 407 92 412 90 982 86159 86 286 87 081 90 259 91756 95 334 98 739 97 304 1 100 900 1 114 900

1 2

Preliminär uppgift. Uppskattade siffror.

6 Antal kvinnor Antal kvinnor med moderskaps- Summa moderDärav statens med moderskaps- hjälp och moder- skapshjälp, moderkostnader i hjälp och moder- skapspenning i % skapspenning och 1000-tal kronor mödrahjälp i av samtliga skapspenning 1000-tal kronor barnaföderskor 11271 11948 12 504 22 609 53 068 64 701 68 493 70 313 90 056 92 534 90 850 94 014 107 748

11-8 12-9 13-7 26-2 61-5 74-3 75-9 76-6 94-5 93-7 93-4 93-2 93-8

420-6 447-6 472o 643-2 1 645-3 2 546-6 3 248-8 3 443-9 14 148-9 17 078-8 15 397-4 17 395-3 20 823-2

212.7 227-5 241-4 280-3 977-7 2 028-3 2 2 600-0 2 2 600-0 13 117-9 15 763-4 13 875-2 15 656-4 18 451-4

52 Tab. 25. Den förebyggande mödra- och barnavården åren 1938—1942. 2

3 Blivande mödrar. Stå under hälsokontroll 6106 Ej tillgång till hälso71604 kontroll H a tillgång till men stå ej under hälsokontroll 16 236 Summa

5 C,

1938 Antal

%

Antal

7 Antal

%

%

|

1942 Antal

%

Antal

%

6 o 20158

20-7 25179

26-4 37 558

37-8

53 820

47'3

76-2 44 530

45-7 29 957

31-4 21522

21-7

15 309

13-5

17-3 32 692

33-6 40 321

42-2 40 306 40-5

44 556

39-2

93946 100 o 97 380 1000 95 457 1000 99 386 1000 113685 lOOo

Spädbarn. Stå u n d e r hälsokontroll 12 025 Ej tillgång till hälso71604 kontroll H a tillgång till men stå ej u n d e r hälsokontroll 10 317 Summa

12-8 29 604

30-4 39 375

41-2 53 204

53-5

62-s

76-2 44 530

45-7 29 957

31-4 21522

21-7

15 309

13-5

ll-o 23 246

23 9 26 125

27-4 24 660

24-8

26 957

23-7

93 946 lOOo 97 380 lOOo 95 457 lOOo 99 386 1000 113 6S5 1000

Tab. 26. Den förebyggande mödra- och barnavården. Antal centraler ni. m. och kostnader.

Antal landstingsområden med förebyggande mödra- och barnavård Antal städer utanför landsting med före byggande mödra- och barnavård A n t a l mödravårdscentraler typ I Antal barnavårdscentraler typ I A n t a l centraler typ I I A n t a l stationer Antal filialer Totalantalet mödra- och barnavårdsorgan . Antal mottagningar Statsbidrag, kronor, landstingsområde » » , städer utom landsting. Summa statsbidrag, kronor H u v u d m ä n s bidrag, kronor, landstingsområde » » , » , städer utom landsting S u m m a h u v u d m ä n s bidrag, kronor . . . . Statsbidrag + huvudmäns bidrag, landstingsområde Statsbidrag + huvudmäns bidrag, städer utom landsting Summa statsbidrag 4- h u v u d m ä n s bidrag . . Statsbidrag i % av totala kostn., landstingsområde Statsbidrag i % av totala kostn., städer utom landsting Summa

5 7 15 5 43 3 73 4 217

6 11 19 19 203 74 326 12 985

6 12 35 30 257 90 424 17 722

6 14 37 37 317 118 523 23 791

6 18 49 48 353 236 691 26 842

—

l

227 771 283 292 86 767 66 800 294 571 370 059

348 084 109 066 457 150

—

—

236 517

286 607

423 665

—

—

182 797 419 314

275 588 562195

371 850 795 515

—

—

464 288

569 899

771 749

—

249 597 713 885

362 355 477 297 932 254 1247046

—

—

49%

50%

45%

—

—

27% 41%

24% 40%

23% 37%

—

53 Tab. 27. De statsunderstödda dispensärema. Källa-' Allmän hälso- och. sjukvård. 1

3 Antal statsunderstödda

0 Central- Distriktsdispen- dispensarer sarer

Stat

Landsting

Kom-

220 224 229 231 232 232 233 233

467-3 492-4 470-5 441-1 450-6 450-9 464o 477-5

836-9 924-9 1021-1 1 045-2 1 025-7 1 094-8 1169-2 1164i

387-1 447-0 421-6 395-3 418-2 466 7 452-2 450-4

1930 1 1931 x 1932 J 1933 2 1934 2 1935 2 1936 2 1937 2 35 39 42 48 4

286 344 390 405

484-8 967-5 1 095-0 1115-1

9 Centraldispensärerna

n

10 UistriKtsdispensarerna Antal nya tbc-fali

Bidrag från

År

1938 3 1939 3 1940 3 1941 3

1 Inkomster fl 000-tal kronor)

1 569-5 292-9 L 637-1 282-2 1 465-4 253-7 1 525-3 1194-8

Antal Antal undersökta av dispensärläkaren Antal undersökta friska fall Antal re- Antal nya barn un- fr. »tbcmitterade tbc-fall der 15 år hem» 32 931 35 209 38 513 41336 45 815 49 018 51942 52 436 26 329 40 924 54 305 67 658

8 500 7 994 7 893 7 047 7 021 7133 7 267 7 068

2 846 2 690 2 374 2 747 2 561 2 596 2 797 2 720

6 050 6 300 6 800 7100 7 400 7 700 7 800 7 650

7115 57 800 10 503 61800 18 423 64 000 19 968 74 500

9 000 10 700 12 000 14 000

6 600 6 700 5 800 7160

1 Där itöver icke-statsun derstöddt i 8 st. i Stockhol •n (2), Norrköping, Malmö, Hälsingborg, Sala, Göteborg o ch Gävle. — 2 Di irutöver eke-stats understöd la 7 st. i Stockholm (l), Norrköping, Malmö, Hälsingbor g, Sala, Göteborg och Gä vle. — 3) I kol. 9 och 10 för dessa år rubriken »un lersökta personer» iresp. »nytillkomna fall». — 4 Detta år ha de icke statsunderstödda dispensärema re dovisats i denna ta b.

Tab. 28. Kroppssjukvården. Antal å landets kroppssjukhus intagna patienter, vårddagar och vårdplatser åren 1930—1941. Källa:

Allmän hälso- och sjukvård.

I

5 Å r

Antal intagna

Antal vårddagar

Antal vårdplatser per den 31/i2

Antal vårdplatser på 100 000 invånare

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

349 776 352 190 367 910 382 960 414 652 428 254 456 850 484 047 519 421 554 535 522 182 547 948

12 296 056 12 341 545 12 694150 13116 851 13 683 810 13 818 438 14 280 948 14 775 486 15 287 190 15 810 595 15 162 279 15 537 500

41353 42 403 42 937 43 211 43 939 44 090 45 086 45 794 46 849 48 905 49 611 50 473

674-5 689-2 695-2 696-9 706i 706-4 720-4 729-7 7439 773-1 780-5 790-0

Tab. 29. Lasarett och sjukstugor (exkl. barnbörds-, tbc- och sinnesavd.). Antal intagna patienter, antal vårddagar och vårdplatser, åren 1980—1941. Källa: 1

|

Allmän hälso- och sjukvård.

|

lr

Antal intagna

Antal vårddagar

Antal vårdplatser per den S1/i2

Antal vårdplatser på 100 000 invånare

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

246 076 252 227 266 554 277 027 299 223 309 683 326 357 342 674 357 967 369 647 355 131 381 256

6 011483 6 096 543 6 190 047 6 352 339 6 528 022 6 653 790 6 862 853 7 014 831 7 080 897 7 073 141 6 966 475 7 513 064

17 204 17 577 17 696 17 846 18 087 18 301 18 654 19110 19 811 20 983 21303 22 569

280-G 285-7 286-5 287-8 290 7 293-2 298-0 304-5 314-6 331-7 335i 353-2

Tab. 30. Tbc-sjukhus. Antal intagna patienter, antal vårddagar och vårdplatser, åren 1930—1941. Källa: 1

Allmän hälso- och sjukvård.

5 År

Antal intagna

Antal vårddagar

Antal vårdplatser per den 31/i2

Antal vårdplatser på 100 000 invånare

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

15 322 15 614 16139 16 319 16 656 17137 17136 17 292 17179 16 674 17 429 18 347

2 546 122 2 713 988 2 849 273 2 929 104 2 937 470 2 962 080 2 954 798 2 994 230 2 984 352 2 960 078 2 924 680 3 060 288

7 414 8 048 8 582 8 581 8 540 8 642 8 649 8 828 8 894 8 810 8 722 8 900

120-9 130-8 139o 138-4 137-2 138-5 138-2 140-7 1412 139-3 137-2 139-3

55 1

Tab. 31. Barnsjukhus. Antal intagna patienter, antal vårddagar och vårdplatser, åren 1930—1941. Källa:

Allmän hälso- och sjukvård.

1 X

3 År

Antal intagna

4 Antal vårddagar

5 Antal vårdplatser per den S1 /i2

Antal vårdplatser på 100 000 invånare

1930 320 525 1088 10 309 17-8 1931 9 908 311 079 1088 17-7 1932 323 807 9 867 1099 17-8 1933 10 089 328 767 1105 17-8 1934 10 094 328 792 1119 18-o 1935 322 933 10118 1119 17-9 1936 10 474 324 062 1132 18-i 1937 11171 322 314 1137 18-1 193S 11854 318 062 18-o 1136 1939 13 729 323 177 1136 18-o 1940 11405 270 399 1107 17-4 1941 10 920 227 169 878 13-7 1 Uppgifterna avse endast anstalter från vilka berättelser ingått. Vidare ingå här icke barnavd. vid lasarett. Ar 1940 funnos vid lasarett barnavd. med 265 platser, 3 339 intagna, för vilka räknades 83 522 vårddagar. År 1941 voro motsvarande tal 265, 3 831 och 94 758.

Tab. 32. Barnbördshus och barnbördsavdelningar vid lasarett. Antal intagna patienter, antal vårddagar och vårdplatser. Källa: 1

Allmän hälso- och sjukvård.

5 Antal vårdplatser på 100 000 invånare

År

Antal intagna

Antal vårddagar

Antal vårdplatser per den 31 /ia

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

29 995 31187 33 587 33 626 36 810 40 644 47 188 51803 59 429 66 435 1 72 365 78 327

345 473 359 284 386 583 382 625 409 190 435 940 500 125 544 156 619 434 675 304 1 749 172 814 795

1065 1142 1169 1191 1228 1291 1384 1450 1682 1594 1 2 657 2 444

17-4 18-6 18-9 19'2 19-7 20-7 22-1

23i 26-7 25-a 41-8 38-3

1 Inkl. 1)bavd. vid sju cstugor, vilka t idigare ej redo risats särskilt (140 platser, 3 673 intagna med 36 696 un derhållsdagar. Ar 1941 voro motsvarande tal 146, 4021 och 41 895).

56 Tab. 33. Övrig sluten kroppssjukvård. Antal intagna patienter, antal vårddagar och vårdplatser, åren 1930-1941. Källa: 1

Allmän hälso- och sjukvård.

5 År

Antal intagna

Antal vårddagar

Antal •vårdplatser per den 31/is

Antal vårdplatser på 100 000 invånare

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 194.1

48 074 43 254 41763 45 899 51869 50 672 55 695 61107 72 992 89 050 65 852 59 713

3 072 452 2 860 651 2 944 440 3 124 016 3 480 336 3 443 695 3 639110 3 899 955 4 284 445 4 778 895 4 251 553 3 937 239

14 582 14 548 14 391 14 488 14 965 14 737 15 267 15 269 15 326 16 382 15 822 15 730

237-8 236-5 233o 233-6 240-5 236-1 243-9 243 3 243-4 259-0 248-9 245-5

Tab. 34. Samhällets kostnader för den slutna kroppssjukvården. Källa: 1

3 Allmän hälso- och sjukvård. 4

Utgifter i 1000 kr. för Å r drift

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

71 503-3 78 654-9 77 471-5 74 813-4 77 356-0 82 045-4 88 0360 99 487-0 108 050-1 109 016-1 120 215-5 135 976-1

|

|

8 Inkomster i 1000-tal kr.

nyanläggning, nyanskaff- vårdavgifter ning, hyror 6 945-3 11 059-6 9 013-2 5 766-8 5 435-5 6 581-8 7 308-9 11126-9 10 250 9 15 138-5 17 566-7

|

20 982-0 21 639-G 22 196-s 22 337-9 23 933-1 24 509-5 25 480-9 27 597-7 28 519-0 29 555-3 31 464 8 37 492-6

Bidrag

från

stat

landsting

kommuner

6 566-9 7 124-8 7 786-4 8 822-7 8 701-4 8 498-8 8 498-s 10 242-5 13 061-3 15 049-3 16 244-0 17 761-0

24 576-5 26 9427 27 783-9 25 555 1 26 286-9 27 806-1 30 697-9 35 857-s 37 749-8 39 351-2 43 993-0 52 228-5

14 408-1 17 362-2 15 632-1 14 620-4 14 996 2 17 771-5 18 975-7 22 600-4 26 966-3 23 583-9 26 366-4 25 559-7

Samhällets nettoutgifter för driften

45 551-5 51429-7 51 202-4 48 998-2 49 984-4 54 076-4 58 172-4 68 700-2 77 777-3 77 984-4 86 603-5 95 549-2

57 Tab. 35. Samhällets kostnader för lasarett och sjukstugor (exkl. tuberkulos- och siinnesavd.). Källa: Allmän hälso- och. sjukvård. 1

4 Utgifter i 1000-tal kr. för Å r drift

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

41 482-6 46 239-3 45 869-7 43 241-1 45 298-2 48 613-5 52 085-6 60 100-4 63 784-3 64 313-0 73 951-2 85 846-0

7 Inkomster i 1000-tal kr.

nyanläggning, nyanskaffning, vårdavgifter hyror 5 1658 7 784-7 6 6114 3 642-9 4 123-4 5 297-0 5 583-1 8 841-6 6 648-4 11 927-0 15 015-2

6 Samhällets nettoutgifter för driften

Bidrag från

12 363-3 12 757-5 13 623-3 13 334-4 14 226-9 14 8703 15 802-2 17 241-9 18 162-0 18 671-1 20 794-8 25 642-9

stat

landsting

kommuner

883-8 926-3 1 008o 1 078-5 1 048-2 1081-2 1 147-9 1 982-3 1 759 5 2 315i 4 298-9 5 822-5

18 240-9 19 965-9 21122-5 19 276-6 20 630-7 21 500-7 23 562-5 27 694-9 28 871-e 30 732-2 34 209-6 41197-4

7 859-5 9 974-3 8 325-8 8 121-6 8 074-2 9 982-0 10 348-5 12 897-3 14 645-9 12 388-0 14 358-8 12 604-2

26 984-2 30 866-5 30 456-3 28 476-6 29 7531 32 563-9 35 058 9 42 574-5 45 277-0 45 435-3 52 867-3 59 624-1

Tab. 36. Samhällets kostnader för tuberkulossjukhus. Källa: Allmän hälso- och sjukvård. 1

2 S

i

Utgifter i 1000-tal kr. för

1 r drift

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

13 021-0 14 922-4 14 811-9 13 732-1 13176-2 14 124-2 14 7020 16 074-s 17 607-s 16 341-3 17 709-s 19 6354

|

|

7 Inkomster i 1000-tal kr.

nyanläggning, nyanskaffning, yårdavgifter hyror 893-5 1 913-7 1 789-0 852s 254-7 480-2 737-4 1 099-2 1 758-6 1 074-5 885-9 823-9

|

3 8441 4 3124 4 215-4 4 092-1 4146-7 4 346-9 4 325-3 4 540-6 4 606-5 4 575-6 4 679-4 5113-0

s Samhällets nettoutgifter för driften

Bidrag från stat

landsting

kommuner

3 461-7 3 909-7 4 418-2 4 256.5 4 223-1 4 300-7 4 220-3 4 299-8 4 565-2 4 645-5 4 932-9 5 134-6

3178-5 3 706-8 3 504-3 2 966-7 2 518-3 2 883-1 3 543-2 4 140i 5118-8 4 576o 5 079 7 6 071-6

2 005-6 2 236-5 2137-6 1 939-1 1905-1 2 058-0 2 000-1 2 641-1 2 936-4 21611 2 6580 2 887-7

8 645-8 9 853o 10 0601 9 162-3 8 646-5 9 241-9 9 763-6 11081-1 12 620-4 11 382-e 12 670-6 14 093-9

58 Tab. 37. Samhällets kostnader för barnsjukhus och barnsjukhem. Källa: Allmän hälso- och sjukvård. 1

*

nyanläggning, nyanskaffning, vårdavgifter hyror

drift

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

1 607-5 1911-4 1 654-2 1780-7 1 774-6 1 745-s 19671 2 093-6 2 214-9 2 446-3 2 472-6 2 785-3

52o 331-3 28-6 72-6 28-3 14-6 71'i 95-4 40-2 61-6 64-4 57-2

i

8 Inkoraster i 1000-tal kr

Utgifter i 1000-tal kr. för Å r

325-9 232-8 312-3 331-0 374-8 409 i 422-1 361-4 563-6 532o 453i 515-5

Samhällets nettoutgifter för driften

Bidrag från stat

—

42-7 76-o 76-i 75-7 75-1 72-4 127-3 133-8 119-2 199-3

landsting

kommuner

l5 - 9 18-i 18-4 21-6 28-2 26-9 2L-7 15-9 18-i 18-5 19-4 20-7

894-4 1 002-5 946-4 1 063o 1023-3 958-8 1199-6 1221-7 1 327 9 1457-s 1611-8 1 742-6

910-2 1020 7 1007-4 1160-6 1127-6 1 061-4 1 296-4 1310-0 1473-3 1610-1 1750-4 1 962-6

Tab. 38. Samhällets kostnader för barnbördshus. Källa: Allmän hälso- och sjukvård. 1

*

drift

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

2 009-3 1632-5 16107 1 588-3 1 602o 1 674-5 1 946-8 2 294-7 2 836-9 2 896-2 2 402-5 2 619-6

«

7 Samhällets nettoutgifter för driften

nyanläggning, nyanskaffning, vårdavgifter hyror

stat

landsting

kommuner

723-3 764-9 7939 744-7 784-5 827-9 945-7 1 015-6 871o 838 2 673-1 682-5

156-9 151i 151-5 153-9 152-2 151-7 168o 185-0 492-3 5423 528-5 590.1

120-0 64-o 64-1 60-i 63-8 66-7 79-1 83-7 98-7 165-7 258-6 291-6

501-9 557-8 539-4 575-7 574-7 568.?! 690-8 849-6 1 356-5 1346-2 897-« 995-9

537-9 79-i 8-7

—

9-0 45i 96-o 202-9 244-7 142-8 79o 29-8

8 Inkomster i 1000-tal kr.

Utgifter i 1000-tal kr. för

Ir

5 Bidrag från

778-7 772-9 755-0 789-7 790-7 786-7 937-6 1118-3 1947-5 2 054-2 1 684-6 1 877-6

59 Till). 39. Samhällets kostnader för övrig sluten kroppssjukvård. Källa: Allmän hälso- och sjukvård. 1

4 Utgifter i 1 000-tal kr. för

lr drift

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941

13 383o 13 949-3 13 525-0 14 4713 15 505-0 15 887-9 17 334-5 18 923-5 21 606-2 23 019-4 23 679-4 25 089-8

7 Inkomster i 1000-tal kr.

nyanläggning, nyanskaffning, vårdavgifter hyror 296i 950-9 575-5 1 199-1 1 020-2 744-9 821-3 887-7 1 559o 1 932-6 1 522-2 513-2

3 725-4 3 572-0 3 251-5 3 835-7 4 400-2 4 055-2 3 985-7 4 438-2 4 315-9 4 938-3 4 863-9 5 538 7

8 Samhällets nettoutgifter för driften

Bidrag från stat

landsting

kommuner

2 064-5 2 137.7 2 166-0 3 257-8 3 201-7 2 889-5 2 887-5 3 703-0 6 117-0 7 412-6 6 364-e 6 014-4

3 021-2 3187-8 3 074-7 3 230-1 3 046-0 3 328-6 3 491-4 3 922-6 3 642-6 3 858-8 4 425-6 4 647-1

3146-7 3 591-0 3 682-8 2 921-1 3 418-8 4 204-4 4 737.0 4 990-7 6 699-6 6 230-7 6 840-3 7 329-4

8 232-5 8 916-6 8 923-5 9 409-1 9 666-5 10 422-5 11116-0 12 616-3 16 459-2 17 502-1 17 630-5 17 990-9

60 Ttiacx < M co cc

« H

t o CM i-H

T j i T j i JC

N C M

T T

i > o cr.

Tji I O

a>

T-H CN t C Tj-

t o er. T J iO TJI \C. CC t^

C N C O

• * N T J

_,

aoo

h X h i—i TH e r iO to

•IO cc

r^ o r c o i ^ er o co i c CM T-H (M cc te

f» t^ to

co T J I

TJI Tji Tji

»P

c

©

H

co

TJI

<M

05 t-

!>• coo* . I> © CM

T—

T-H

© © T-I

CM

H

CM cM tC N o r T - I CM er cc t-~

"* o

!>- o CTi T J I \G er

—1

O H

-

e r t ^ cc i>

• H I l O C

1—1 T-1 l O

-a cc

cr> to

cc 3-J

CO T J I t e i-H CT3 CM

i-^ co e r

TJI i ^

O

t o cr> er

cc

co e r o H H C O er. to

CJ5 t ^ - t ^ C cc CN

T-H c o cc

r— » • c :

C5CC-J3 3 0 O C l O C T CC

OT CO CM CM CO CM cr> CM e r

t ^ c o cc

•HITJI

C

T - i CM t O

er t*

CM CO

CM

en

t~ CO

CC CO CD CC -H J> — r - CM er CO CO ex TH T-I cc

to X

g

•

in

in B rd

t^

»o co

TH

C

•—>

« -c 3

,—

'

«g

a

<

F-"

M

T»<

o

>n

g

© 115 »15 <N

Tji Tji (M

CM CM CM

CC te

"* CO

C cc

T J I t o CM H T J i f lOrH i-

CO T j i f - r

•*

IM

CO en

CO T j i T-H i—1 l-H CTi

to e^r !>•

CM to co

co cr CM

H

CM e r TJI t o o co c o no c o (M CM i O

i O CO

t O t o CS - H CO lP Tji CO c

«

—H

TJI

CM ' co cc CM

cS

•

© (51 05 ©

3 © -—}

00 ©

t » T-H

O CO

T *

1—1

>!5 05 ©

CM

TX

Tji

CO

eM

© T-H

»(5 ©

i-H

cc cc CM ' r^

CM to CO

CM cr Tji

"

CM

cc

CO

«*

05 05 © <51 05

s T *

»O

T —

Tji

co Tji

'

'

iP Tji

CC

TH

cc

CO CO i-H

CO CO r-

i—

cr Tji

'

CM

CO iQ CN co

lT. Tji \T.

*

ifi

CO

CC to

X

I P CM

to '

CO

TJI

i-H

„,

T H

•" Q

CM er CM

iC TJ.

IP

" cc

~ CC

cc IP

'

CO

TT

c

T

-

CM tO CO r - CM t o e r CM c o <M co o co

r - TJI I T O CO <M i-H

co T-H

h-

cc i> CM

CC

C cr

(51

05 !>• OO ao 95 fM

QO O (51 05 <N © © © © CM

?—l

© 00 »15 © © 05 00

k!5 05 OS © rö

cc 2

T-H

H5

Tf

cc

© rH

cr ' cr cr.

•* i-i

\C. te te

©

H?

fl 'fl

(M

T-H i—1

to t^ 04 CM

—i O

r - TT e r OCOiO H tO

O

CT5 l O C T i '

co co c o CM CM O

'

o

Tji

TH

O

l-H H

1—1

' co to

©5 (51 © »O (51

i-H

o

CO i^ l-H

e r co cc o co T J

er

Tt

CO

o co o ccosci; co cc TJ

i—i

—H

c

e r o TT o co t e H CM cr CM

CM!M CM O CR

iP

CO • * * CO

co

i P i p

i^

i—i

i—

T-H

t ^ b - CM

co no

rt Tji TJI

<r; CC

CO CO T j i

T j l T j i CC

o

C D O N O CO CO t O N r -

CC

iQCOC c o CM c ; c o c o cc o o co

ifi

o

co Tji

er cc

O CM tC ' i^

i— CM CN

• cc c

T—

Tji t H

©

cä M

TH

IP>

H

'u

CM o c o co co i o

eo

i-H H

t"~

o T—1

t-.

T *

cö

-ti

"3

1)

s £ co co

Pn

,§

'S S > co

CO PH

Sj? £

b.D u s u «c3 T :

g -S co

s 2 tu

ev—i *-

CO

•cö ©

CO

-Si

&2

cö

co

CD

cö TH

bC

cä T3 hl

T~;

CO

^ ^ 'i?

•

p

• St

a

bC • cS Ti M

u

tu0

. |

M

CC

CO

KÖ

t;

P H ^

-

TS

g

rrt U

u <S T i

CL—i M

1 .CS © Cl

.5

rn

g

CJ

u

PH

*H CD PH

^ ö "2 S ^

CD T3 h cö * TH b 0 M o! ^1 <é T: CD t> K w Pc3 c3 c:

T? © ©

I

rrt ©

^

r > ^ t

PH © .

'»

TJ

!J

T3 b 0

bC C3

»g

•g

03 TJ

T j

cg räfi

CD

bJD

bO ci

OJ

PH

S T3

bC cä

CD

latse tal v hålls

•

• be cö

latse: tal v hålls

CN

t^

co o o T-H c o r l O t o (M CM CM CO 1^ er

t O CO i—I I O co co O

latse tal v hålls

•a

o oo

Tji

©

T H T H CM Tj

•-^ :« 00 H

a a

C D T J I TT

er. CM er c o t>» TT

t o c o cc co T * —

CO OJ

O

Tji

cr: CO

e r co T-H o c e c H CM (M cc

e r co cc O CO T-

CC i>

—

T-H l O

eo

CO

ocrs o T J I O Tji CM CO tO

T f i T j i CO

'X i—I O i T iP O 1 ^ t-~ c o cr O i P CC T - I T-H er te »p c o -^i c o

o

H

er. w c o c o er i-H cc

o

<eg- 3 3 rd O r/! d q

i—l

Tji

i-H i-H CM

in

i-H co t o t o co m c o Tji e o CM CM CM C5 co

I O H O

too-* I O N cr

H N Kt e »o CM c r c o o er CD t > CM

B

I P

©

3 Ä

»o ©

r^ er

latse tal v hålls

m

!>•

l>©

©

iO

1—1 T—1 C C

CO

»f5 e>i

T-H T-H

T-H

T J I T j i CM

!>

cc

l O TJI O COf^ c

~

t-- t~- i P !>• CO T J i—1 tO CC t ^ C l ^

Tji

CO i-H

00 ©

T-H

O' O O co e r T-H

O

" CN

1—1 1—1 T i Tji

r^Oi-

C l Tji

TJI -H- <M

co t^

O

cr

TJI e r CM

H « r -

Tji

"•

- H CN

LP

o

CO T j i T-H

t o co er

C^

to

iC

$ ©

CO t - £^ HO TJI (M

co to

co T

te t^- c o >r N o c r r-- o - -

00 CO OS

T-H —t

iO

TJI c o

O» CO CT5 1"H

er> c o c^ o c o Tji t o l>> o

CO CM - H T J I co te

iT5 CO CM t ~ - i—1 CN

o

M LJ =c3

cc ^

?>

°S

rrH b D rH C •CÖ T j

rcc

*

© P

^S K]

«ca >

—H

"l 1

p» K

r=l "PH

re? (H

3 > cö

..

h

T3

^s

rH CO -p

-P -t 3 '

T

CD

a

& 3

U cö bD cö

u

CD

M

2c

Ti

d p

S-3 CS C3 :c3

C

a cc

PH

61 Ol

-H

l O - * ~H CO ^H t— t ^ QC-^fl

»O 00 04

CO CO C D CO CTS O S

• K O O O t O *

—' 04

coiCn:

o

cc • * co C O H N C N O

CO CO

CM O i CO O S CD - * N C O O

r-<

CO CD CM co T * co

co co r~ t-oo O

o

CTJ •>*

io

CO C7i CO O i >-< t CM i n £ • -

t C5 04

rl

CO ^ 1 T f l

C O N H ! > • HO Tti

CM ^ GO <M £ > CO OS "tfl *-H O J r H N CM •<*< T F

I O X I O

» O N CD CO O GO"^ o

O

o

CM -<tfi CO

—i CO t ^ -H

- *

T-l

—I

1-1

rH

M 2

CO

CO

•*

CI

S CO C M - * CM — CO -rfi c o i O

e n QO Tti f^- ^M CO 0 0 O i CM

e>» r » f • * CM i ~ l-H CO CM

>—I CT3 GO

co • * O CO o o O Q i O N

m o 04

CM CO CO

ir-

c*

o

in t - i n

CM l O TJI

C-1 00

CN

CO 00 00

CO a 00

•<*• r~ o

b ^

as o

o O

CM co co OQ

00 *~

eooin

o

-r tN *l tc

CO

o

»- T I

co

?• co

•d cs

co co co

a

0 0 CM O i C C O i O t— T * CM

> - i3

t»

o

as

o

5 2

cn-<ncc o c o en —i co CM co co >o

co Q o, t»

O CM CO co CD i n

~

O

CO CM CO GO CO CO i Q i O M » - i CM CO

C

Ht

- * i O O - r f CM - ^

P

en CD CM CO CM CM r - co O

s ••

03 00

£

CO

o

CM - H T H GO

^H

»-<

^ p

ic

CO 0 0 T j i Cn CO i n

O

O

cq co o * f c o " o co co

i^

04 04 o

" T CM l O CM 0 0 e n COl^ t^

>o

o-

" * »o :c3

10 O

co c o ^

t^

SO c o o en co co

3 I P! 2 "3

ce £

esc • .S

'vV

u

o3 ^ 3 ÖQ

CD M += O

-w CD

bt)£ * cS ^ £

g £

P

®j i i

&

* a

ö a

a

Sä "» >

bJD

-ifä <s i l ö o •>GQ M

Co

«

•rH

t - CD

PwPQtH

N

CO •r-

cö Jz£ U CD

62 Tab. 42. Antal i öppen vård anställd sjukvårdspersonal åren 1930-1941. Källa: 1

Allmän hälso- och sjukvård.

•

I

4 A Ar

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1

Provinsialläkare o. d.

Distriktsoch reservbarnmorskor

586 587 588 592 595 592 599 594 605 608 612 621

1791 1780 1 750 1698 1690 1666 1627 1560 1466 1 381 1333 1291

n

t

a

, c

1 Övriga av kommuner, Barnmorskor DispensärDistriktsanställda av sjuksköterskor sjuksköterskor församlingar o. d. anställda kommun sjuksköterskor 1

215 176 159 132 121 101 97 99 26 14 14 11

J

717 749 642 636 569 560 584 573 695 831 920 944

254 261 264 274 262 263 269 268 233 203 162 151

—

150 100 525 533 493 433 498 561 541 590

Sjuksköterskor anställdsi av landsting och kommuner.

Tab. 43. Pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet. Källa: |

i

Å r

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942

3 Pensionsstyrelsen. 4

|

7 Undersökning enligt § 31 fattigvårdslagen

Invaliditetsförebyggande verksamhet1

antal undersökningar på kostnader för staten 1 sjukvårdsanstalt

antal personer

kostnad 1000-tal kr.

antal vårdplatser 2

Övriga anslag till verksamhoten 3 1000-tal kronor

5 689 6 410 6 800 6 656 7 271 7 956 8 25<J 8 401 8 537 8 179 7 255 7 866 7 888

1681 2 077 2117 1960 1943 2181 2 340 2 476 2 490 2 743 2713 3168 3 072

757 791 791 754 885 933 953 953 987 1001 1129 1129 1136

212 215 227 234 198 198 198 175 300 250 250 100 25

. 685 1142 1073 750 851 859

14 600 33100 35 000 31000 37 000 37 532

1 Ej inräknat det belopp, som av statmedel utgår för de personer, vi ika genom styre Isens försorg erhållit utbildning å yrkesskola vid vanföreanstalt. 2 Häri ingå även vårdplatser å vissa lasaretts kuravdelningar. 3 Anslag till annan verksamhet att förebygga eller häva arbetsoförmå ga eller befordi a folkhälsan. Anslagen avse budgetår.

63 Tab. 44. Statens kostnader i 1000-tal kronor för öppen yard budgetåren 1930/31—1941/42. Källa: 1

|

Budgetredovisningen. i

30/31 31/32 32/33 33/34

G

|

ii

84/35 35/36 36/37 37/38 38/39 39/40

40/41

41/42

Provinsialläkarna 3 041 3173 3 204 3 243 3 308 3196 3 362 3 303 3 466 3 949 4 075 4137 Distriktsvård (sköterskor) 213 221 226 248 217 235 238 280 544 631 986 979 781 743 721 727 680 688 670 723 2 500 2 731 2 484 2 378 Barnmorskeväsen 487 476 440 450 451 464 478 485 986 794 1284 1429 Dispensärer Förebyggande mödra- och barnavård 19 33 118 503 456 Skyddsläkemedel 133 65 247 Folktandvården 205 158 449 16 Lindring i mindre bemedlades sjukvårds58 67 56 63 73 75 85 205 235 85 125 Övrig öppen sjukvård och hälsovård (könssjuk59 domar, skyddskoppympning, allmän hälsooch sjukvård, ödemarksområden) 1041 1100 940 830 707 691 722 696 815 758 794 543 Summa 5 630 5 788 5608 5 554 5 426 5347 5 545 5 572 8429 9329 10669 10 853

<M c o

oo o co co

iC t o

IO

IOOO

T *

T-l

CD

•* o-

co COO CM CO CM CM

i—I GO itt O

CO

o

co co oi co

Oi

CO

f2

CM

Oi

CO CM CO CM

O J CM

CO CD CM QO CO CO CM

H

P CO t ^ CT^ CM

CO CM CO CM

eo CM

iA

CD

S

bO c G

•i-S

C3

a

»5

O CO l O CM i d t--

m

>

CO CM CM —t

'ö

'Ö

rO

:©

v. a U ISEa

CM CO CO —' i C CO

M

;H I—I «s +•> o o o

CO o CM CM CM i-H

• p < 3 ^

£ bC G **

H S S

5 i>>

• 03 CH

t*

XI

:rf

u

03 ^

S ^ > rf

i—l

CO

03 G

ö

P

g rf

H

cö S;

CO 7 3 , 0 7 3

^i>W

£

f-l

H

^

CO CD ' H o , <0 •—i . U H 73 PHS

o 'c*

^

rf

bD 03 oä , 0

bD-*- 1

' rM "^ bo 03 c3 , 0

" fl ±2 -S fl ' 73 -£ 73

rf W rQ

W ffl W S

03 CO

fl- — co a ° a * L °3 G

s» 2 °— °—£ . flrfl G •-3 G fl

co rf c3 H

73 Ro o

O

G fl CO

3 ^ fl

CO

ofa 73 73

03 75 08 •0 >;

ft

-t-»

CL,.'-'

2 ®

-

A b*) fl J3 73 fl -^ cö _ "3 G P £ =1 73 3 ^ a G a

-p

r-H

fl >

A J

-rH

S3 5'3

»a

o, fl P-, co P H . -

fl a

fl :£

> 0?

:fl c £ 2 73 £

.G

• H • 03

03 _, - P

P ö

52 o3^2 5 G t§

G f-i cö oc3

a a ö

_ i "O . _ tfn b 0 «

d

P-( M ® r f l "CO o3 7 3 . f l CO fl > _ ^ 03 ,

O1 '

03 _fl

fe fl

•73

H

03 T3

P H ^

•Q

CD

-,

S fl 5«S s G " g ^ | CD 08 —' UI U Ji

£,q

O 73 03

•SJ

fl ö .73, P "g b n i - i +s ;o3 Cg CQ t> b 0 03 i O 7 3 03 C3 r f l j - i o co 7 3 O co i o ^

.3 so

^ 2

•fe

cä fc<

Ö

^ • Ä

CO COP

65 CO

CN

i-i

co

ft CM

CO t>

i O O iO lO CO CM

TJI

• * •^j

CO CO

ft iO CM

»o

H

i-l

TH

O CO O

oco COft CD GM

CM CO CM i-l

Tt<

0*

»-

CM CO CM

"g

IO

"* •*

CO CO CM

O

CO CJ

i^O CM

00 CO 0)

O tc o ii—I > CO

CM

r- CM CO T J I »O i-i

i-i CM TJ«

"-1

(M co i-H

co

i*l CO CM i-l

CO GM XI

!>• CO

1>

CD i—I H CO i H r-1

eo CO co

co

eo CM

r-

TJI

1-

t^

TJI

co to eo 0)

I>

to co

Tjt

i-l

CO i-i

o co co

i-i

ft

iO

• *

co CM

r^ i-l

CM CO

i-H

tH

iO

ft

TJI

i>

iO

eo

—1

TH

i-i

i-i

CD CO

CO »

ttl i—I CO

co

O

i-l

CD

CM T-i

oft

eo co

T-t

1-1

CO

1 T*

1 CO CJ

|Q

>* 1

t^ O

CM O

i-l

l-H

ft iO o

o o er.

N co ft

CO

1 1

CM

CO CO CO en

«*

i—i

ft

1 "-1 i H 1

r^ o * >

lO

lO

CM

CO

id co CJ

>o

es

s

TflO H NCD CO

il

otä

e» Tj»

i-l

©»

r^

•B o

CO

CD CO

IO

w

e» eo

§8

CO CO 00

46 »o

i-l

iH

i»

*< U3

iC t CO ft • * H

o» CO CO

1^

co CO o CM

Ico O

CO

co

co

ft

i-l ft

eo

© 1 C D O eo CM

«#

^t" o eo o

1 I Ä

CM

1 H

'O p

i>»

T3

fM oo

CM CN

TH

CD

io

Tf

•*

O

cä I-i

ob

^

00 03

ft

O ft

1-1

i o —i eo o TJI CM

*<

eo eo co

t-

iH

t>

i»

c» 00

00 3

T *

IO iH

iO r» CM

•B

»o

eo

"* ftTJI

t3

o

O CD O CD CO CM

l > —1

eo o eo

ÖJD

>•

IO 00

1 CM CM

CM CO

w 1^»

Ttl i-l

N

_SD 'S

D»

t» eo eo

1-H

CO

tji i n t^ co i—

eo co eo

1-1

O

CO C4

o

Ci

CC

ö

i-i

"*

00 Ci

O CO J> TJI

OJ CO O

Tji

CO

>*

• *

rt

CN

eo

>-l i - i I O H COCO

IO

OS

W

c« o

U3

f-H TJ1

CM

co CO

<M CO CO

M

»a c*

'—;

s>i co CM

IO CM 00

ft ft

•**! i -

e» C*

CO

IO »H

o> tc> Cjj i ^ eo CO

o

B i>-

»O CN

a

'C

ft r»

^

«1

no

CD »1

a

B

co co •4

m

ft co

-* co

CN CO

CD CO GO

CN

ft "# 1 •"*

co

"^

1 CO

1 t-

1 1

O

O

CD CO

(^

-* CM

r» co

CM i *

CO

rl

j

o o

d

<0 h fl <o fl f

m

eo cd

CD

: •-;

CD - r - f

fl

m

.9 3

• « • o

fl

c3

C3 cS3

to

i-l O ^ H OJ 1 > GM

»* eo

pq

Q co

CD

^ •'"» fl J-I "ö 2 -ÉJ «

:C3 M

—<

ih H

g '3

eo ft

O»

to T ;

A"*

OS .1 c 00

— fe. 8 *i c CO

o

c

ooM

co

pq

0 0 - * H O CO CM

00 00

A CO

CO

d

!> fl

CD

A

s

ro

ä

c/J

p

o ca •r.

'43 cä P•

c

|É 1

T

c

—1 CO

S

i£

O

fl

"

•a •.O

g

> SJ

1=

io

a

fl

M

a

a • bo cä

1-i

1 -s"

00 O

§

TJI

C»

cä

1 ä - C O

a

C

'S. o

CO

bo

£ »

Ä

O

eo a CJJ

s

"S

f-

T3

t>-

CD

CO

a

o

SS

s -o

«2 Ö be cä

s

c u

"éä

P a

•3 o

1i«

eo

gj

o °°

P 'cc?

g

CO

i-H

13 cä

CD «rH

2 H

00 ej» °

TH

3s CO

C/!

CN t o • «

Tji

CN T5 rM

JU

"d

O •o

o fe 2 S

O

O

11 CO

a

g

PQ

ta ft

"

i

"i - | B =2 ocä bo s fe S a CO

CD co J j

co

CM C* 00

B

Ctf C/J

3 a 'ot? cc CO

GO

d

co Pu •O VI

i-H 05

i-l

r»

13 ,3

rl

o

£35 1

fl

pq

Ö

co o

CM

tö

a

p-,

H

H eg CO rrt

ef| 3^

CO

CO

CO m

CO

a"

CO

M

O -H

CO

idrag till anstalter för bi slöa som icke äro falland tätens anstalt för fallande drag till epileptikeranstal idrag till driften av anstai

I

idrag till uppförande, in inlösen av vårdhem för lät tskött sjuka samt bidrag till dr iften hem för lättskötta sinnes sjuka båtens uppfostringsanstalt för si idrag till anstalter för ob: ildbar

© eo CJ

ÉD 0

J5

tf)

CM

eo

-2653

CO

CM

GO

IO

CO

1CO

os

CI

^f *n

i-< CM

-H

eo i—( tji o TJI CM

CO 00

CD • * CM

'

CJ

CO

CM iO CO

O. t/

^P

Si

3 FH

o t* :©

i

rfl

i

a

ocS

• cä

»i

u

„

:eä

-

a

a

R

r*

P

fr

to

a

o

o

O

fl

2 j<

66 -<f - * i C — l O N c O f M i T J O l M coeor-isQoo>oa5Coa;cocp eofMincooaoineoeoeo-tf

So .fe .2 6 P M

N N f C N N H i O O O M O iO'X>Oi-iC0050CC<M'*-^

ii

ininiOiOiOtotDt^cooH

OXOCCHHijdOTiiON t ^ N c O H i a a j c c o o m o

g "&

0*§ g)

$

0 ^ .2

CJCC'i'lOtDNNCOINr-O COCOfMC-.OCOHIMHinTft cor-eDTHcocotM'^^ii^-'X' —* a<x> ~ t o »o o co N i c <N

©

c

a*

~ « ft

p :o3 o M

coeoeoeoeoeocoeo<x>ooo

C o> u

HiQ'XONOOO^OCOO

b

»o

(N001>^IT)(IO(X)Q005(MN Hrl-(<-Hi-(tHi-(iHr-l(N(N

,o

« c « « n

Fn

M P

PI

TW in co io to T-H YH eo eo eo *tf o»

os . 2

eo

»c co

<M — — ' l O e Q c c o a i f f j r - i c o i-HCCt^asCOt^CDCO-^lC^tl M N H t ? » i - i «> ao r» co <x> i>séa

B PJ oS PI <1 ^ 'a

M

•*T)(a:oiOMOC>t^(ON r^-tocDoooQt^-co-sriO'^ti'-H C005C3NHXHiCO>ON

OOb-OOOiOHOiHCOOOCi NWiOcOOfftCOlMCiOiO Ot>«OfflO>00500WC5 CO-^JCM^-lfMCOCOrfHiOtDin i 5g be PI 03 PI

| "3

HNOlMtOHWOCl'*» T-iast-^r-T-HT-iixir-i-ico-* a i o o O H B j i n o t o M o o <Mcoeococoeoeo-*iTtiiOiO

a

es »J

o o ti.

< 5« t Pj OS C

0 0 S 3.

6 "c8 M 0 03

O

5DCO(NHOCOOO«DiO<3) aooiooioineoeooff^as COOHH c<» eo <M in

ai^oai-'ti'^ir-iO'-'TMOoo O O O O O H C O ^ O W C a ®O>-HONHa5HO>l^00 iO»o-rt(rHcor^ai<NcoiOco x>cO'-i'-<r-a5(r»ooincoco COMHOOHMNOtOiO

H^ioaseOH-* j i c o o o c o c ^ c o e o ^ ^ i n i n c o ™ -* INlM(M(NN(N(N«(?lCOCO cocM-^-^ascC'^-^nct^co <?aa5eoi>"tiin!^THOO'-i05 tCCOOJO^NCO-^COQ^ i O i o c d i > i ^ r ^ o o C T 5 0 o a ;W o —J

_-J -_J -_J —^ —

— ( —J _ J _ J i-M

iMt-Hc^t~-cOTHT-i->ticn'Xiin CD'*MMlOffl50lHr-l'*» iOio»o<?3ooeoi>ioa5i-i(N r~-cDo<x>ix>ccicD^>a3(Neo OHMMTiiiQtctxr-tno cocoeocoeococoeoeocO'* 0><75C^CJ5G^C73CJ^G^C7SCJ5Cr5

CO

a

as H H^

= a •« X)

SH

:o

a

S3

PH £

67 Tab. 47.

1 Kommunernas utgifter för hälso- och sjukvård åren 1930—1940. Källa: Kommunernas finanser. 2

4 [

1 0 0 0 - t al

1 Statsbidrag

1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936 1937 1938 L939 1940 1

1903 1994 2 204 2 444 3 747 4 338 4 893 4 957 5 799 6 772 6 782

Utgifter

Särskilda inkomster Summa (ej skatter inkomster Anskaffning och stats- (ej skatter) 1 bidrag)

Övrigt

Summa utgifter *

10 871 12127 15 579 12 571 14 370 15 670 17 309 18 486 21082 21972 24 449

35 319 37 065 38 435 39 342 39 422 41881 46 903 50 831 54 333 61917 66 859

38 640 45 877 50 308 44 415 43 782 48 843 51846 56 818 71345 74 459 75 680

8 858 10 023 13 260 9 992 10 491 11232 12 318 13 415 15170 15 080 17 564

3101 8 608 11661 4 849 4151 6 735 4 715 5 720 16 738 12 248 8 504

H ä r ingår även muni jipalsamhälle n.

Tab. 48. Statens anslag för bidrag till stöd åt bostadsproduktionen åren 1933—1943. 1000-tal kronor. Källa: 1

Budgetår

kronor

I nkomster

Är

7 G

Budgetredovisningen. 3

4 Bidrag till Bidrag till främjande av Familjebidrag bostadsbyggan- till barnrika uppförande av pensionärshem familjer 2 det på landsbygden l

5 Summa

1933/34 18 000 18 000 — — 3 1934/35 8 000 8 000 — — 4 1935/36 5 000 500 5 500 — 4 1936/37 5 500 650 6150 — 1937/38 7 000 1000 8000 — 1938/39 4 000 1500 5 500 — 1939/40 3 250 1700 1000 5 950 1940/41 3 750 2 400 500 6 650 1941/42 20 000 3 250 3 000 26 250 1942/43 5 000 4 500 3 000 12-500 1943/44 10 000 6 000 4 000 20 000 1 Anslagen under de två första budgetåren avsedda jämväl för nybyggnadslån samt uppförda under titeln »Fonden för förlag till statsverket» och rubricerade »främjande av bostadsbyggande». 3 Förslagsanslag. Anslagets nuvarande titel: »främjande av bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer». 3 Därav 1*6 milj. avsedda företrädesvis för lantarbetarbostäder. 4 » 1 milj. avsedd » » »

Utgifter over inkomster '

27 769 33 750 34 729 31844 29 412 33173 34 537 38 332 50 263 52 487 51231

68 Tabell 49. Statens anslag för lånererksamhet till stöd för bostadsproduktionen åren 1983—1943. 1000-tal kronor Källa: 1

4 Budgetredovisningen. 6

5 Under statens utlåningsfonder

|

8 Summa Lån för för uppfö- Lån för rande bostads- statens och för- förbätt- utlårings- ningsbättring av lant- verksam- fonder arbetarhet bostäder

10 000 15 000 5 000

—

—

12 Summa fonden för låneunderstöd

5 000

5 000

—

11 Under fonden för låneunderstöd

LåneLåne- fonden fonden Statens för Budgetår fonden för för bostads- bostads- bosätt- Tertiär- Tillbarn- byggan- byggan- ningsläggslån de i rika lånelän de på famil- städer fond landsjer och sam bygden hällen

1933/34 1934/35 1935/36 1936/37 1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44

— — —

— — —

— — — — — — —

3 000 2 000 2 000 2 000 1500 3 000 1500 500 — 1000 3 000 6 000 500 5 500 1500 1000 5 000 750 20 000 15 000 3 500 4 000 16 000 20 000 — 11000 3 000 60 000 10 000 22 500 — — 6 000 35 000 25 500 25 000 — — 8 000 60 000 47 000

—

250 »300 24OO 2 500 3 000

—

3 000

— —

— — — 15 000 — 19 000 — 11000 — 10 000

Totalt

5 000

—

—

250 15 250 300 19 300 900 11900 1000 11 000 2 000 13 000 5 750 18 750 2 500 32 500 18 500 51000 11000 34 000 84 000 118 000 — 28 500 60 000 88 000 — 33 000 107 000 140 000

1 Lån för vissa orter. I budgetredovisningen upptaget under fonden för låneunderstöd. Åren 1935/36—1938/39 upptogos dessa anslag un< ler statens utlåningsfonder och rubricerades »Lånefon den för lantarbei arbostäde r». 2

Tab. 50. Antalet personer med rabattkort för matfett och mjölk.1 Källa: Kommersiella meddelanden. Kortets giltighetstid Periodens nr

1 2 3 4 5

Antal personer i 1000-tal med r a b a t t k o r t x för

Matfett

Mjölk

Matfett

Mjölk

i 8 / u 4 0 — 2 5 / 6 41 26/6 4 I - V 1 2 4 I Vi» 4 1 - 2/12 42 3 A» 4 2 - 2 9 / n 4 3 s %i43

9/6 41-21/12 41 22/12 41—20/12 42 21/12 4 2 - 2 9 / n 4 3 3 % i 43

2 637 2 733 3 244 2 734 2 420

855 1626 1553 1492

1 Antalet rabattberättigade personer, sådant det framgår redovisade eller uppskattade an ;alet utelöpande kort.

I % av folkmängden Matfett 40-8 42 3 50-2

42-s 37-5

Mjölk

132 25-2 24-o 23-1

av ( [et vid slutet av resp. gilti ghetsperiod

69 Tab. 51. Statens kostnader för prisrabatterna. Källa: Kommersiella meddelanden. Statens kostnader i 1000-tal kronor Å r

per 4-veckorsperiod Matfett

1940 1941 1942 1943 1

1183 4 042 4 653 3 5 371

Fr. o. m. den 1 8 /n. Fr. o. m. den 9 /e. 8 T. o. m. den 2 9 /u. 2

Mjölk 2

1166 1859 3 2 886

uppskattad årskostnad Matfett

— 52 546 60 489 69 823

Mjölk 2

15158 24167 37 518

»

Statens offentliga utredningar 1944 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning-. Rättsskipning. Fångvård. Processlagberedningens förslag till lag om införande av nya rättegångsbalken m. m. 1. Lagtext. '91 2. Motiv m. m. [10] Betänkande med förslag rörande revision av lagstiftningen om kvinnas behörighet att innehava statstjänst och aunat allmänt uppdrag. [24]

Fast egendom. Jordbruk med binäringar. Jordbruksbefolkningens levnadskostnader. [1] Betänkande med förslag till byordningar och instruktioner för ordningsmännen i lappbyarna. [6]

Vattenväscn.

Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande med förslag ang. revision av riksdagens arbetsformer. [81

Skogsbruk. Bergsbruk.

Industri.

Handel och sjöfart. Kommunalförvaltning. Promemoria med förslag till lag med bestämmelser om allmänna behörighetsvillkor för vissa kommunala uppdrag m. m. [4]

Statens och kommunernas flnansväsen.

Kommunikationsväsen. Betänkande med förslag till vägtraftkstadga m. m. [18] Slututlåtande avgivet av besparingsberedningi-ns järnvägssakkunniga. i32] Bank-, kredit- och penniiisrväseii.

Politi. Betänkande ang. nykterhetstillståndet under krigsåren. [3] Försäkrintrsväsen.

Nationalekonomi och socialpolitik. Utredningar ang. ekonomisk efterkrigsplanering. 1. [71 2. [12] 3. [13] 4. [14] 5. [25] Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 4. Tiden juli 1942—juni 1943. [11] Socialvårdskommitténs betänkande. 7. Utredning och förslag ang. lag om allmän sjukförsäkring. [15] 8. Kostnadsberäkningar ang. lag om allmän sjukförsäkring. [16] Befolkningspolitik i utlandet. 20 Socialvårdens omfattning och kostnader efter 1930. [33] Hälso- och sjukvård. 1941 års reumatikervårdssakkunnigas betänkande. Del 2. Utredning och förslag rörande behovet av och formen för statligt understöd till utbyggande inom landets sjuk-' vårdsväsen av efterbehandling och konvalescentvård. [28] Ungdomsvårdskommitténs betänkande 1 med utredning och förslag ang. psykisk barna- och ungdomsvård. [30]

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Betänkande med förslag till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena. [17] Om inrättande av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 1. Skolan i samhällets tjänst. [20] 2. Sambandet mellan folkskola och högre skola. [21] 3. Utredning och förslag ang. vidgade möjligheter till högre undervisning för landsbygdens ungdom. [22] Bilaga 3. Förhandlingarna vid sammanträde den 15—17 jimi 1943 med 1940 års skolutrednings rådgivande nämnd. [23] Socialutbildningssakkunniga. 1. Utredning och förslag rörande den högre socialpolitiska och kommunala utbildningen. [29] Ungdomsvårdskommitténs betänkande 2 med utredning och förslag ang. stöd åt ungdomens föreningsliv. [31] Försvarsväsen. Betänkande med förslag ang. långtjänstunderbefäl m. m. [2] Betänkande med förslag till civilförsvarslag m. m. [5]

Allmänt näringsväsen. Betänkande med utredning och förslag ang. rätten till vissa uppfinningar m. m. [27] Utrikes ärendes. Internationell rätt.

Stockholm 1944. K. L. Beckmans Boktryckeri. 2653 43