Forskningspolitik

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

;V xpertbilagq3 __

l Z-52F0rskn1ngsp0ht1k, av

“mztänkande

j ngsrådsutredningen

Statens offentliga utredningar

lâiââtâl 1977:55

\% Utbildningsdepartementet

i kontakt

Forskning

med samhället

Expertbilaga 3 till SOU 1977:52 Forskningspolitik

Stockholm 1977

Omslag Jan Boman Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-03602-9 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1977

Omslaget (från en målning av Guiseppe Bertini, 1897) visar Allesandro Volta, som vid ett möte i den franska Vetenskapsakademien hösten 1801 demonstrerar sin elektriska stapel för förste konsuln Napoleon Bonaparte. Voltastapeln (det elektriska batteriet), konstruerad nyåret 1800, var sensationen för dagen i Europas vetenskapliga värld och fick omvälvande verkningar både för elektricitetsläran, kemien - och samhället.

Förord

Forskningsutredningen (U 1972:02) har i sin andra arbetsetapp haft till huvuduppgift att undersöka och bedöma förutsättningarna för en långsiktig forskningsplanering. Detta arbete har redovisats i betänkandet Forskningspolitik (SOU 1977:52) där också utredningens direktiv återges. I utredningens arbete har infomrationsfrâgorna spelat en viktig roll. Det gäller dels tillgången till information om pågående forskning och möjligheterna att systematiskt söka kontakt med forskare och få del av forskningsresultat och annan forskningsinfonnation för bestämda syften (se SOU 1977:54), dels behovet av att na° ut med en bred och lättfattlig information om vetenskapliga resultat, teorier och synsätt, sprida kännedom om vetenskapliga metoder och forskarnas arbetssätt och få till stånd en dialog mellan forskare, politiker och allmänhet i forskningsfrågor. Denna expertbilaga, Forskning i kontakt med samhället, behandlar just dessa senare frågor. För innehållet svarar docenten Eric Dyring, som varit utredningens expert inom området och bidragit med en viktig del av underlaget för utredningens ställningstaganden och bedömningar i infonnationsfrågorna, som redovisas i Forskningspolitik, kapitel 13 och 15. För sitt arbete i dessa delar har Eric Dyring besökt universitet och högskolor och haft direkta kontakter med ett stort antal FoU-organ i Sverige och även studerat utländska förhållanden. Under arbetet har han bl. a. besökt Nederländerna efter en officiell inbjudan för att studera forskningsinformation där. Värdefulla synpunkter har också lämnats vid ett av utredningen på initiativ av Eric Dyring anordnat seminarium kring forskningsinformationsfrågorna våren 1977. I seminariet deltog professorn Bert Bolin, informationssekreteraren Lennart Daléus, redaktören Katrin Hallman, avdelningsdirektören Börje Holmborn, informationschefen Bertil Johnsson, inforrnationschefen Sven Lundström, konsulten Hans Rundquist, direktören Nils Eric Svensson samt numera kanslichefen Kerstin Sönnerlind. Utredningen har ansett det vara av vikt att sprida förståelse för de villkor som den samhällsriktade, brett anlagda forskningsinformationen arbetar under och peka på olika möjligheter att främja denna information för att förbättra kontakten mellan forskarvärlden och samhället i övrigt. Det är utredningens förhoppning att expertbilagan skall kunna tjäna detta syfte.

Nils Gustav Rosén

/Hans Landberg

Innehåll

1 Bakgrunden 1.1 Tillbakablick . .

N)I\i$\O\O

1.2 Definitioner och begrepp . . . .

---'

1.3 Varför forskningsinformation? . . . . . . 1.4 Samhällets stöd till media och information

2 Forskningsinformationens media . 2.1 Det tryckta ordet 2.1.1 Böcker 2.1.2 De enkelt producerade trycksakerna . 2.1.3 Tidskrifter . . 2.1.4 Stöd till tidskrifter .

Nälxlhákikâkähåkálxáh-*r-*b-r-*r-á

2.1.5 Dagspress

O\O\-Ä-ÄUJI\)I\)U-^C\I\DUIU|U\

2.1.6 Populärpress 2.2 Radio och TV . 2.3 Film och videogram 2.4 Nya media 2.5 Utställningar 2.6 Biblioteken 2.7 Direkta kontakter

3 FoU-områdets forskningsinformation 3.1 Universitet och högskolor 3.2 Forskningsråden 3.3 Några fristående organ . . . .

©\OOOOO\I\IO\Lh-h-Ä-\O\O

3.4 Akademier och vetenskapliga samfund 3.5 Museema . . . . . . 3.6 Organisationer och föreningar .

LQUJLM®LH®DJDJUJL›JUDP\)N)

3.7 Näringslivet . 3.8 Sektorsorganen 3.9 Samarbete . 3.9.1 SAMSUS-F 3.9.2 RIFO .

3.9.3 Centrumbildningar:

6 Innehåll

Den sektoriella forskningsinformarionen . . . . . 41 De sektoriella FoU-organens informationsverksamhet . 41 4.1.1 Försvarets forskningsanstalt 42 4.1.2 Statens råd för byggnadsforskning . 43 4.1.3 Styrelsen for teknisk utveckling 44 4.1.4 Statens naturvårdsverk . . . . . . . 45 4.2 Forskningsinformationen inom några samhällssektorer 46 4.2.1 Jordbrukets FoU-information . 46 4.2.2 Energisektorns FoU-information 49 4.2.3 Utbildningssektorns FoU-information 51

Brister och problem . . . . . 53 5.1 Nyttjarinformationen dominerar . 53 5.2 Vill vi ha forskningsinformation? . . . . . 54 5.3 Samhällsinformation och forskningsinformation 55 5.4 Vem skall informera? . . . 57 5.5 Hinder for forskningsinformation 58 5.6 Massmedia och forskningsinformation . 58 5.7 Utbildning . . . . . . . . . . . . . 61 5.8 Forskningsinformationens media och former 62 5.9 Gör infonnationen åtkomlig 62 5.10 Barn och ungdom . . . . 63 5.11 Stöd till forskningsinformatio 64

Överväganden och förs/ag 65

6.1 En informationsstrategi 65 6.2 Rekommendationer . 66 6.3 Förslag . 4. . . . . . . . . . . . . . . . 68 6.3.1 Ett initierande, stödjande och servicegivande organ . 69 6.3.2 Program för FRNzs forskningsinformation . 70 6.3.3 Organisation 70 6.4 Dimensionering . . . . . . . . . . . . 74 6.4.1 Delegationen for forskningsinfonnation . 75 6.4.2 Kostnadsuppskattning 75 6.4.3 Sammanfattning av behoven . 76

Förkortningar

A. Myndigheter m. fl. organ

Forskningsrådsorganisationen under utbildningsdepartementet före

omorganisationen 1977

AFR Statens råd för atomforskning HFR Statens humanistiska forskningsråd MFR Statens medicinska forskningsråd NFR Statens naturvetenskapliga forskningsråd SFR Statens råd för samhällsforskning

efter omorganisationen 1977 Forskningsrådsorganisationen

HSFR Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet MFR Medicinska forskningsrådet NFR Naturvetenskapliga forskningsrådet FRN Forskningsrådsnämnden

Övriga

BFR Statens råd for byggnadsforskning BIDOK Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén FOA Försvarets forskningsanstalt IVA Ingenjörsvetenskapsakademien KVA Kungl. Vetenskapsakademien NSI Nämnden for samhällsinformation SALFO samarbetskommittén for långsiktsmotiverad forskning

SAMSUS Samarbetsgruppen SÖ-UKÃ-Samverkande bildningsforbunden

SINFDOK Statens råd for vetenskaplig information och dokumentation SJFR Statens råd för skogs- och jordbruksforskning SNV Statens naturvårdsverk STU Styrelsen för teknisk utveckling SÖ Skolöverstyrelsen TRU Television och radio i utbildningen. Efter l januari 1978: Sveriges utbildningsradio UHÄ Universitets- och högskoleämbetet UKÃ Universitetskanslersämbetet, upphörde hösten 1976 och övergick i UHÄ

8 Förkortningar

B. Övriga förkortningar

FoU Forskning och utveckling 10D Information och dokumentation.

l Bakgrunden

Forskning och samhälle är i ständig samverkan med varandra. Grunden för detta nödvändiga växelspel är information och kontakter. Det är viktigt för forsknings- och utvecklingsarbetet, FoU, att dels föra ut de vunna resultaten så att de kommer till användning, dels få impulser och synpunkter på verksamheten. Inget FoU-projekt kan anses ha nått sitt mål förrän resultaten och analyserna giorts tillgängliga för andra. Samhället å sin sida behöver ny kunskap som underlag för att öka produktionen, Förbättra människornas levnadsvillkor, som underlag för beslut och planering etc. Den snabbt växande FoU-sektorn producerar i dag ny kunskap i en allt stridare ström. Problemen och frågeställningarna blir alltmer komplexa som följd av forskningens snabba framsteg. Denna utveckling kräver att information och kontakter mellan forskning och samhälle förbättras. En av de allvarligaste svårigheterna är att upprätta fungerande kontakter mellan specialister och icke-specialister. Avståndet mellan de båda grupperna tenderar att öka i takt med forskningens snabba utveckling. Problemen löses inte bara genom att utveckla bättre metoder att lagra och distribuera forskningsresultat och fakta. Kunskapen måste göras åtkomlig för icke-specialisterna och presenteras i former som gör dem förståeliga.

1.1 Tillbakablick

Kontakter mellan forskning och samhälle är ingenting nytt. Så länge det funnits forskning har samhället och forskningen påverkat varandra. Systematiska försök att öka kontakterna mellan den akademiska forskningen och samhället har pågått sedan hundratals år. I Sverige räcker det att peka på bildandet av Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, 1739 - flera av dess verksamhetsgrenar var ett medvetet uttryck för sådana kontaktbehov. Universiteten har alltid varit viktiga centra för den aktiva forskningen, men såg knappast under äldre tid som sin uppgift att föra ut forskningens resultat och kunskap till samhället och icke-specialisterna. Många akademiska lärare har dock sedan 1800-talets första hälft spelat en viktig roll i det folkbildningsarbete, som då började växa fram på olika håll i världen. 1832 när Sällskapet för nyttiga kunl Sverige aktiveras folkbildningen skapers spridande efter en engelsk förebild utgav tidskriften Läsning för folker, som utkom fram till 1899. Slutet av l800-talet blev en populärveten-

10 Bakgrunden

skaplig blomstringstid. Stockholms arbetarinstitut, som grundades av läkaren Anton Nyström, blev den forsta i en rad liknande institutioner, som lät en stor del av sitt program upptas av populärvetenskapliga föreläsningar. I Lund startades den första föreläsningsbyrån Centralbyrån for populära vetenskapliga föreläsningar 1898, och initiativ till universitetens Sommarkurser togs. Många studentföreningar deltog i det populärvetenskapliga arbetet, t. ex. Verdandi i Uppsala 1882, som bl. a. utgav serien Verdandis smâskrifrer, föreningen Heimdal 1891 och Lundaföreningen Den yngre gubben 1896. Framstegen inom framför allt naturvetenskap och teknik under 1900-talet har snabbt fått samhälleliga konsekvenser. Sedan andra världskriget har detta blivit speciellt uppenbart och samhället har i ökande utsträckning efterfrågat information om forskningen. Utbudet av forskningsinformation och populärvetenskap har också ökat. Folkbildningsarbete i nära anknytning till universiteten började t. ex. att ånyo utvecklas under 1930-talet. Då startade Kursverksamheten vid universiteten och 1943 bildades riksorganisationen Folkuniversitetet. Denna verksamhet har sedan dess kraftigt expanderat. Massmedia har också i ökande omfattning intensifierat sin bevakning av FoU-området. Speciellt miljö- och energifrågorna har uppmärksammats som följd av deras ökande betydelse i samhällsdebatten, men även sektorer som rymdforskning, medicin etc. har lyfts fram av massmedia. Det har därvid uppstått en delvis ny situation när samhället självt, oftast representerat av massmedia, söker information och kritiskt granskar FoU-verksamheten. Mycket av forskningsinformationen har fram till våra dagar skett på forskningens villkor. En viktig spridningsväg för populärvetenskap och folkbildning är utgivningen av tidskrifter. Allt sedan 1700-talet har det i Sverige utgivits periodiska tidskrifter med målsättningen att sprida populärvetenskap, de tidigaste dock med oftast mycket kortvarig livslängd. Vid 1800-talets slut började de illustrerade veckotidningama sin frammarsch, t. ex. Allers Familje-Journal. Deras innehåll var blandat och de innehöll allt som oftast populärvetenskapliga artiklar. Utvecklingen under 1900-talet har sedan gått mot renodlade populärvetenskapliga tidskrifter, som Värld och Verande och Forskning och Framsteg. Ett historiskt perspektiv på populärvetenskapen ges i uppsatsen Populärvetenskapens historia av Gunnar Eriksson i antologin För urforskningen, Liber 1973 och i skriften Universirer,folkuniversireret och/ombildning, Folkuniversitetet 1977.

1.2 Definitioner och begrepp

Information och kontakter om forskning, dess resultat och konsekvenser för samhället uppträder i många former. Begreppet forskningsinformation är vittomfattande och svårgripbart och kräver definition och begränsningar. Man kan som underlag för den fortsatta skrivningen särskilja två huvudtyper:

Bakgrunden 11

A. Vetenskaplig information

Den vetenskapliga informationen riktar sig huvudsakligen till de verksamma inom FoU-området - forskare och experter - i form av publicering i vetenskapliga tidskrifter, monografier, rapporter, konferenser, etc. Det handlar om att dokumentera, lagra och sprida information om forskning och forskningsresultat. Målgrupperna är som regel väl insatta i problemställningarna och behärskar fackspråket inom det aktuella ämnet. Denna typ av forskningsinformation behandlas inte i denna rapport.

B. Samhällsriktad forskningsinformation Den samhällsinriktade forskningsinformationen vänder sig främst till ickespecialisterna. Följande olika typer kan särskiljas: D Nyrtjarinjormarion, som har till främsta uppgift att förse olika funktioner och grupper i samhället med FoU-information av betydelse för deras respektive verksamheter. D Besiursinformarion, som vänder sig främst till beslutsfattare och administratörer, som inte alltid besitter detaljerade teoretiska och praktiska ämneskunskaper av betydelse för de frågor som skall avgöras. Informationens viktigaste uppgifter är att översiktligt och stringent presentera fakta och bakgrundsmaterial som underlag för planering och beslut i frågor, vilka påverkas av vetenskapliga bedömningar. D Allmän forskningsinformation, som har till främsta uppgift att informera om FoU-verksamheten och dess konsekvenser for samhället utan direkta krav på utnyttjande. Informationen riktar sig till breda och vagt avgränsade målgrupper samt syftar ofta mer till att ge Översikter och presentera sammanhang än detaljkunskap.

Den vetenskapliga informationen kännetecknas av en stringent och systematiserad utformning, ofta strikt ämnesorienterad. Den samhällsriktade forskningsinformationen kräver å sin sida eftertanke vid mediaval och utformning. Den skall sakligt men lättillgängligt kunna överföra information till icke-specialistema. Mottagarna har i många fall begränsade förkunskaper och söker ofta inte själva aktivt informationen. De måste göras intresserade och känna det mödan och tiden värt att tränga in i materialet. Den samhällsriktade forskningsinformationen karakteriseras främst av en aktiv bearbetning och redigering av innehållet. Fakta måste presenteras mot en bakgrund och sättas in i större sammanhang. Det är t. ex. viktigt att innehållet relateras till aktuella eller kända frågor och problem i samhällsarbetet och den allmänna debatten. Inom SlNFDOK-utredningen och BIDOK har man diskuterat en uppdelning i informationsspridning och informarionsforsörjning. I begreppet informationsförsörjning ryms t. ex. den traditionella biblioteksverksamheten och olika former av informations- och dokumentationstjänster. Målsättningen är att tillhandahålla de olika slag av information som efterfrågas. lnformationsspridningen däremot syftar till att föra ut infomiationen inte bara till de direkt intresserade utan också väcka intresse och behov hos en större krets.

12 Bakgrunden

Forskaren-experten behöver en god informationsforsörjning och de som inte har möjligheter och kunskaper att utnyttja loD-systemen behöver en aktiv informationsspridning.

1.3 Varför forskningsinformation?

Det finns en rad argument för att öka kontakterna mellan forskning och samhälle. De har analyserats och penetrerats på många olika håll och i olika sammanhang. E] Forskningsresu/tarens användning. FoU-arbetets resultat är av betydelse för samhällsarbetet. Det är viktigt att de snabbt kan föras ut och utnyttjas inom näringslivet, förvaltningen, det politiska arbetet etc. El Demokratisk rättighet. Samhället, dvs. skattebetalarna, bekostar en stor del av FoU-verksamheten och har därför rätt att få fortlöpande inblick i arbetet. Forskningsarbetet har också stor betydelse for samhällsarbetet och skapar långsiktiga möjligheter, som berör hela samhället och alla medborgare. El Behovet av âterinformatiøn. FoU-verksamheten behöver som underlag for sin egen planering och utveckling fortlöpande kontakter med samhället och dess medborgare for att få synpunkter på verksamheten och aktuella behov redovisade. El Kulturell resurs. FoU-verksamheten ökar ständigt vår kunskap om människan, hennes sociala och ekologiska funktioner i de historiska och kosmiska perspektiven. Ny kunskap förändrar fortlöpande vår världsbildsuppfattning och livsåskådning. Den skapar nya fundament och grundläggande värderingar. Kunskapen blir därför inte bara av betydelse för produktiviteten och samhällsarbetet utan har också viktiga funktioner som intellektuell stimulans och förströelse.

1.4 Samhällets stöd till media och information

Samhället bedriver en aktiv politik för att skapa förutsättningar att sprida information och underlätta kommunikation. I denna politik ingår dels statsmakternas strävan att skapa grundvalar för yttrandefriheten, dels skapa möjligheter till mångsidighet och variation i informationsflödet. Det senare sker genom olika stödåtgärder. Statligt stöd utgår i dag till dagspress, organisationstidskrifter, kulturtidskrifter, teater, film, litteratur, radio och TV, bibliotek, museer och utställningar etc. Samhället stöder också en mer allmän samhällsinfomiation. Statliga och kommunala myndigheter och organ får via sina årliga anslag medel att bedriva egen informationsverksamhet. Ett särskilt stöd kanaliseras genom Nämnden för samhällsinformation, NSI, som inrättades 1972. Stöd till vetenskaplig och samhällsriktad forskningsinformation utgår från ett flertal anslagsgivande myndigheter och organ, som är verksamma inom FoU-området. Detta stöd har dock varierande grad av systematik.

sou 1977:55 Bakgrunden 13

SINFDOK, statens råd för information och dokumentation, som är administrativt knutet till Styrelsen for teknisk utveckling (STU), delar ut anslag till olika loD-projekt. SINFDOK utreds för närvarande och ett betänkande kommer under hösten 1977.

2 Forskningsinformationens media

Den samhällsinriktade forskningsinformationen tar sig fram längs många olika vägar och i många former. Kvantiteten är förvånansvärt stor men om kvaliteten råder det delade meningar. Forskningsinformationen utnyttjar i stort sett samma breda spektrum av media som samhällets övriga information. Mycket stor del av samhällets information sker med hjälp av publikationer. 1 dagens samhälle har det tryckta ordet fortfarande en dominans även om andra media gör sig påminda. Det är därför inte något anmärkningsvärt att informationen om forskningen också utnyttjar det tryckta ordet mest. Det finns många former av tryckt material. Klassificeringen i det följande gör inte anspråk på något annat än att vara ett försök att underlätta översiktligheten.

2.1 Det tryckta ordet

2.1.1 Böcker Den klassiska förmedlaren av kunskap, idéer och debatt är boken. Den populärvetenskapliga boken har under hela 1900-talet varit en viktig formedlare av kunskap och information om forskning och fungerat som en länk i folkbildningsarbetet. l såväl lägre som högre undervisning spelar kunskap framtagen genom aktuell forskning en viktig roll, och en betydelsefull länk för informationen om forskning är därför läroböckerna. Den moderna läroboken har i många fall inslag av populärvetenskap. Det finns därför anledning att luckra upp gränsdragningen mellan populärvetenskapliga fackböcker och läroböcker. Den välskrivna populärvetenskapliga boken är i sig ett läromedel liksom en pedagogiskt utformad lärobok blir populärvetenskap. Detta är av intresse när de ekonomiska svårigheterna för dagens bokmarknad diskuteras. Litteraturutredningen (SOU 1974:5) kartlade bokmarknadens situation och riksdagen beslöt en rad åtgärder, i huvudsak för den skönlitterära boken. Facklitteraturen blev i princip utan stöd, endast 0,4 Mkr avsattes för översättning av ca 20 internationella facklitterära standardverk. Statens kulturråd, som administrerar stödet, fick i uppdrag att bevaka utvecklingen på det facklitterära området. Man föreslog efter ett års erfarenhet av sitt arbete i sina petita för 1977/ 78 att stödet till facklitteraturen räknas upp med 2,06 Mkr. Man ville stödja 120-150 titlar.

16 F orskningsinformationens media

I statsverkspropositionen 1977/78 fick facklitteraturen inget stöd, men departementschefen tillsatte en enmansutredning för att utvärdera och se över litteraturstödet. Utredningen Föreslår i Statligt /illoralurslöd (DSU 1977:14) bl. a. att a/lmänirzlressarz/ facklitteratur. vilket innefattar populärvetenskap, nu skall få bidrag. En stödform för populärvetenskaplig produktion utgör de arbetsstipendier, som årligen delas ut av Sveriges författarfond. Dessa gäller författande i vid bemärkelse. Bokhandelns roll inom litteraturdistributionen har också nyligen utretts. Den inhemska populärvetenskapliga bokproduktionen har hittills haft ett mycket begränsat statligt stöd. Förlagen, som har att göra en strikt marknadsmässig bedömning inför en utgivning, är därför restriktiva. För läroböckerna finns däremot olika slag av stödformer, som kanaliseras genom bl. a. SÖ och UHÄ. Läroboksproduktionen inom den högre utbildningen har dock under senare år fått sitt stödprogram reducerat, då andra områden i det pedagogiska utvecklingsarbetet prioriterats högre. Det allt kärvare ekonomiska klimatet för litteraturen måste också ses i belysning av de allt större krav som ställs på böcker som skall överbringa faktakunskap. Utvecklingen har gått snabbt mot genomarbetade produkter där text och bild integreras till en helhet. Bilden utnyttjas som informationsbärare med större medvetenhet än tidigare. Våra barn vänjer sig vid illustrerade faktaböcker i skolan. De nyss berörda boktyperna är sådana som med eller utan stöd lanseras kommersiellt. Nu utges givetvis inte alla böcker i detta syfte. Olika intressen stöttar av olika skäl viss bokproduktion genom egen produktion eller genom samarbete med förlag. Ett exempel på icke-kommersiell bokproduktion är utgivandet av årsböcker. Utgivare finns bland myndigheter, organ och intresseorganisationer. Årsböckerna utgör ingen enhetlig grupp. De har stora variationer i målsättning och utförande. Flera har till uppgift att belysa utgivarens verksamhet, medan andra har klart uttalade ambitioner att vara populärvetenskap i vid bemärkelse. Även årsböckerna har drabbats av den kärvare ekonomin. Ökade produktionskostnader tvingar utgivarna till ökade ekonomiska bidrag. Andra svårigheter som möter årsböckerna är den ekonomiska och idémässiga konkurrensen från andra produkter med populärvetenskaplig inriktning och från massmedia. Många av dessa produkter har förnyat sitt utförande för att klara den hårdnande konkurrensen om läsarnas tid och intresse. Den redaktionella insatsen har därför blivit årsbokens och den populärvetenskapliga bokens stora problem. Många årsböcker utgivna av t. ex. intresseorganisationer har redaktörer, som arbetar idealistiskt; den ekonomiska ersättningen har inte stått i relation till arbetsinsatsen. Flera årsböcker med inriktning på forskningsinformation, av vilka några har populärvetenskaplig målsättning, uppbär årliga anslag via forskningsråden. I takt med det ökande informationsutbudet sker kampen om läsarna med bättre produkter - bättre till innehåll och utförande. Detta ställer i dag stora krav på presentationen av fakta och redigeringen av text och bild. Att hitta samtliga nödvändiga färdigheter hos en ensam redaktör blir allt sällsyntare. Flera olika specialister måste samarbeta om produkten; författare, redaktörer,

Forskningsinformationens media 17

illustratörer, layoutfolk etc. Detta driver naturligtvis kostnaderna i höjden. Många årsböcker tvingas också i dag analysera sina målsättningar, målgrupper, sin organisation och sin ekonomi. Inom det teknisk/ naturvetenskapliga området genomgick IVA:s årsbok, Framsteg inom forskning och teknik, en sådan Förnyelse 1973, och NFR:s Svensk naturvetenskap fick ny inriktning och form vid årgång 1976/77. Svenska fysikersamfundets årsbok, Kosmos, har också genomgått förändring för att anpassas till aktuella behov.

2.1.2 De enkelt producerade trycksakerna Det finns en vildvuxen flora av tryck producerat i förenklat tryckforfarande som ger samhällsriktad forskningsinformation. Det får som regel inte kosta några nämnvärda pengar. Låga tryckkostnader kompletteras ofta med frivilliga insatser eller också löser man de ekonomiska problemen genom att kostnaderna får bäras inom ramen för anslag för annan verksamhet. Många myndigheter och organ står for sådana produktioner. Det handlar om utredningar, rapporter, sammanställningar, Översikter, probleminventeringar, sammandrag från konferenser och symposier, publicering av foredrag etc., som av olika skäl bedöms angelägna att publicera. Ibland rör det sig om enstaka produkter, i andra fall om serier utan regelbunden utgivning. Denna typ av utgivning spelar i dag en viktig roll i informationen for många forskningsorgan. Den är ofta av ekonomiska skäl den enda möjligheten att sprida resultaten. Men verksamheten är inte problemfri. Från dokumentarisk synpunkt kan resas många betänkligheter. Mångfalden och variationen gör publikationema svåra att administrera för t. ex. bibliotek, och åtkomligheten begränsas. Andra viktiga moment, som inte beaktas i tillräcklig utsträckning, är distribution och marknadsföring. Många intressanta produkter missar säkerligen många läsare som skulle kunna vara intresserade av dem.

2.1.3 Tidskrifter

Det finns i dag ca 2 500 tidskrifter i Sverige med en årlig upplaga av 600-700 miljoner exemplar enligt 1976 års tidskriftsutredning. De utgör en brokig samling med många olika målsättningar, målgrupper och former. Fördelningen av antalet tidskrifter inom olika områden är mycket ojämn. Svensk tidskriftsforteckning noterar for vissa ämnesområden: Antal tidskrifter

Bakom dessa siffror döljer sig tidskrifter av de mest skilda slag. De visar inom vilka områden det finns goda förutsättningar för utgivning. Förlagen

18 Forskningsinformationens media

har också koncentrerat sin utgivning till dessa. Inom andra mindre lukrativa områden återfinns ofta myndigheter, organ och intresseorganisationer som utgivare. Man stöttar en utgivning för att täcka viktiga informationsbehov enligt olika bedömningar. Antalet tidskrifter som i dag i större eller mindre omfattning sysslar med att sprida forskningsinformation är stort, och ofta ingår forskningsinformationen som en naturlig del av ett vidare bevakningsområde. Detta utgör i sig en indikation på hur naturligt forskning och aktuella samhällsfrågor i dag vävs samman. Även de mest förströelseinriktade tidskrifterna har stänk av seriös forskningsinformation i sitt innehåll (se avsnitt 2.1.6). För utredningens ändamål görs följande uppdelning av tidskrifter med undantag av dem som behandlas under avsnitten dagspress (2.l.5) och populärpress (2.1.6). D Vetenskapliga facktidskrifter. Av tradition publiceras i stor utsträckning de vetenskapliga resultaten i facktidskrifter och monograñer. Facktidskrifterna har ofta internationell inriktning. De ställer krav på vetenskaplig kvalitet, strikta publiceringsformer, anpassning till dokumentationsbehoven etc. Många av dessa vetenskapliga facktidskrifter har vetenskapliga organ och organisationer som utgivare, i många fall i samarbete med forlag. Ekonomin stöttas ofta med ekonomiska bidrag från olika myndigheter, t. ex. forskningsråden. De vetenskapliga facktidskriftema tillhör IoD-området i strikt mening och sysslar alltså inte med samhällsriktad forskningsinformation. Det finns dock en grupp tidskrifter i gränsområdet mellan den vetenskapliga originalpubliceringen och de facktidskrifter som beskrivs nedan. Dessa tidskrifter vänder sig till en svensk publik och skriver på svenska. De vetenskapliga facktidskriftema däremot publiceras normalt på något av de stora världsspråken. Denna grupp tidskrifter innehåller både originalpublicering av forskningsresultat och mer övergripande forskningsinformation. Målgruppen består av både specialister och kvalificerade icke-specialister. Flera av dessa tidskrifter satsar på kontakter med och sprider infonnation till grupper av intresserade lekmän, utan att målsättningen därför är utpräglat populärvetenskaplig. De fungerar i flera fall också som en forskningens kontaktyta mot det växande antal amatörer som seriöst fördjupar sig i ämnen som geologi, astronomi, omitologi etc. Naturhistoriska riksmuseets Fauna och Flora och läkarsällskapets Läkartidningen är två exempel av många möjliga. Under senare år har det börjat växa fram en ny typ av internationella vetenskapliga facktidskrifter med markerad tvärvetenskaplig inriktning kombinerad med hög vetenskaplig kvalitet. På många håll är målsättningen att genom materialets uppläggning och presentation skära tvärs över ämnesgränserna och föra ut saklig infonnation till avnämargrupper i samhället. KVA startade 1972 en sådan tvärvetenskaplig, internationell miljövårdstidskrift, AMBIO. E] Facktidskrmer. Flertalet facktidskrifter med anknytning till FoU-området sysslar inte med vetenskaplig publicering i ordets strikta bemärkelse. De har i stället målsättningen att informera om, analysera och debattera

F orskningsinformationens media 19

forskningsresultaten i ett mer övergripande perspektiv. Ofta rör det sig om branschtidskrifter med inriktning på vissa ämnes- eller verksamhetsområden. De vänder sig mest till aktiva inom området. Gruppen är heterogen. Några exempel på sådana tidskrifter är Sociologiskforskning, om utbildning, Humanistisk forskning, Kemisk tidskrift, Teknisk Forskning tidskrift etc. En annan grupp i tidskrifter som faller under rubriken är en rad fösom utges som kundtidningar. De distribueras som regel retagstidskrifter, till företagets egen verksamhet men gratis. Många har nära anknytning är samtidigt goda exempel på medveten forskningsinformation. Man läglättillgänglig och förger ofta ned stort arbete på att göra utformningen ståelig. Sådana tidskrifter ges bl. a. ut av läkemedelsföretag, teknologiskt avancerad industri. Datorföretaget IBM:s tidskrift IBM-nytt och läkemedelsföretaget Sandoz AB:s tidskrift Forskning och Praktik är exempel på denna typ av tidskrifter. El K ulturtidskrifter är en grupp tidskrifter som definieras genom att de med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig till en allmän publik med samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen för analys och presentation inom de ger utrymme olika konstartemas områden. Dessa tidskrifter skär tvärs över ämnen och områden samt har mycket varierande utformning. Kulturtidskriftema behandlades 1976 i betänkandet Städ till kulturtidskrifter (DsU 1976:16). Inom denna grupp tidskrifter vävs numera ofta forskningsaspektema in i samhällsdebatten. Det finns många sådana tidskrifter t. ex. Va°r lösen, I denna Häften för kritiska studier, Miljö och F ramtid, Ekonomisk debatt etc. forskningsorienterade tidskrifter grupp bör också inräknas de två allmänt inriktning, Värld som finns i Sverige med markant populärvetenskaplig och Vetande samt Forskning och Framsteg. I detta sammanhang bedöms de två sistnämnda ha speciellt intresse. De båda tidskriftema representerar fortsättningen på en tradition sedan 1800-talet. Värld och Vetande startades av den populärvetenskaplige entusiasten och astronomen Knut Lundmark. Den har i dag en upplaga av ca 1 500, som främst går till bibliotek och studieinstitutioner. Det star- Forskning och Framsteg är ett forskningsinformationsprojekt. tades 1966 genom ett samarbete mellan AFR, MFR och NFR för att täcka behovet av en mer regelbunden samhällsriktad forskningsinformation. Utgivare blev den ideella föreningen Sällskapet för forskningsinfonnation. De tre intressentema har sedan kompletterats med andra forskningsorgan. Sällskapet upplöstes 1974 och dess uppgifter övertogs av den nybildade Forskningsrådens nämnd for forskningsinformation, i dag sammansatt av 12 forskningsorgan, som ansvarar för tidskriftens ekonomi och målsättning. Forskning och Framsteg har sin huvudinriktning inom naturvetenskap, medicin men under senare år har samhällsvetenskap och och teknik, humaniora börjat ingå i tidskriftens bevakningsområde. Utförandet bygger på en medveten strävan att skapa samspel mellan text och bild för att göra materialet lättbegripligt utan att därför späda ut faktainnehållet. Antalet prenumeranter var 29 000 i juli 1977. Dess spridning i Sverige

20 Forskningsinformationens media

motsvarar ungefär samma procentuella marknadsandel som de båda stora

populärvetenskapliga tidskriftema amerikanska Scientific American och tyska Bild der Wissenschaft har i respektive utgivningsland.

El Specialtidskrifter. Under denna rubrik inrangeras en ganska heterogen samling tidningar, som ger fördjupad kunskap i specialområden typ mat, heminredning, hobby, HiFi, motor, teknik etc. Dessa tidningar har fått en stor marknad och bedöms ha stora marknadsmässiga utvecklingsmöjligheter i framtiden. De innehåller ofta material med forskningsanknytning. Till denna grupp kan också räknas den nya typ av tidningar, som inriktar sig på att ge kvalificerad och aktuell infonnation till näringsliv och tekniker. Dessa sektorer bedöms ha de marknadsmässiga förutsättningarna att bära tidningar som Dagens industri och Ny teknik. Utgivningsfrekvensen är hög och de produceras på i stort samma sätt som en dagstidning. De satsar på nyheter och dagsaktuella analyser. Forskning, framför allt då inom teknikområdet, ingår naturligt nog i bevakningsområdet och tas också ofta upp. CI Organisationstidskrijier. Enligt betänkandet Stöd till organisationsridskrifier (DsFi 1976:7) utges drygt 1 000 av Sveriges ca 2 500 tidskrifter av folkrörelser och andra organisationer, t. ex. fackföreningar, religiösa, nykterhetsfrämjande, politiska, miljövårdande, forsvarsfrämjande organisationer, handikapporganisationer och motsvarande. Denna mycket stora grupp tidskrifter spelar en viktig roll som spridare av information i samhällsfrågor, opinionsbildare, plattform för debatt, kommunikation inom grupper etc. Forskningsinformation ingår i varierande omfattning i organisationstidskriftema. Under senare år har forskningsinformation blivit allt vanligare även i de stora fackligt ägda medlemsbladen och tidskrifterna. Miljö-, arbetsmiljö- och energifrågorna har därvid varit pådrivande.

2.1.4 Stöd till tidskrifter

Tidskriftema brottas i dag med samma typ av problem, ekonomiska och redaktionella, som bokmarknaden, se avsnitt 2.1.1. De kulturella och ideella tidskriftema har haft tillgång till det s. k. tidskriftsstödet, som handhas av Statens kulturråd. Efterfrågan på detta stöd är dock mycket stort. Budgetåret 1976/77 sökte 186 tidskrifter 8,5 Mkr. Antalet beviljade ansökningar var 80, det utdelade beloppet 1,7 Mkr. Dessutom fanns projektbidrag och stöd-

köp. I betänkandet Stöd till kulruriidskrifter (DsU 1976: 16) föreslogs ett kraftigt

ökat stöd. Riksdagen beslöt under våren 1977 att höja anslaget för stöd till kulturtidskrifter från 2,6 till 7 Mkr samt att ändra reglerna. Flera anslagsgivande organ inom FoU-området stöder publicering i form av tidskrifter, monografier, årsböcker etc. _inom sina respektive områden. Framför allt gäller detta forskningsråden. HFR, MFR, NFR och SFR har fortlöpande gett bidrag till tidskriftsutgivning. Om man undantar de samfmansierade Forskning och Framsteg och AMBIO samt HFR:s utgivning av tidskriften Humanistisk forskning så riktar sig stödet huvudsakligen mot den vetenskapliga originalpubliceringen. Bara NFR har mer allmänt genom sin publiceringsnämnd stött populärvetenskaplig publicering i form av årsböcker

F orskningsinformationens media 21

- Kosmos och Svensk naturvetenskap - och vissa tidskrifter som Elementa, Astronomisk tidskrift, Vâr fâgelvärld etc. Organisationstidskrifternas funktion och situation har utretts av 1976 års tidskriftsutredning som avgav betänkandet Stöd till organisationstidskrifter (DsFi 1976:7). Riksdagen beslöt under våren 1977 att inrätta en ny stödform för denna typ av tidningar och tidskrifter och anslog 40 Mkr för detta ändamål. Stödet gäller publikationer, som utges med viss regelbundenhet och som är momsbefriade, dvs. medlemsblad eller organ för religiösa, nykterhetsfrämjande, politiska, miljövårdande, idrottsliga eller försvarsfrämjande organisationer samt organisationer som företräder handikappade och arbetshindrade medlemmar. Stödet avser distributionen och baseras på den postbefordrade upplagan. Presstödsnämnden skall sköta administrationen. Tidskriftssektorn kommer sannolikt att under de kommande åren genomgå en markant rationalisering. Det gäller alla olika tidskriftstyper. Den vetenskapliga publiceringen t. ex. genomgår internationellt och inom Sverige en sådan rationaliseringsprocess. Troligen kommer tidskriftema att struktureras klarare och anpassas till marknadens förutsättningar, de redaktionella funktionerna att förnyas och marknadsföringen effektiviseras.

2.1.5 Dagspress Läser man regelbundet de stora dagstidningarna i storstäderna och lokalpressen, framför allt i universitets- och högskoleortema, finner man ett växlande och ofta stort utbud av material med anknytning till olika forskningsfrågor. De stora tidningarna har också journalister specialiserade på vissa områden. Framför allt gäller detta ämnen som miljö, energi och medicin. Vetenskapsjournalister med ett mer allmänt bevakningsområde inom forskningssektorn förekommer däremot sällan i Sverige. Liksom forskningsarbetet leder den enskilde forskaren till allt större specialisering tycks dagspressens journalister också begränsa sina bevakningsområden. Bevakning av frågor som faller utanför de ”stora” områdena kommer därför ofta att ligga på allmänreportrama. De mindre dagstidningarna har inte resurser att hålla sig med specialreportrar. De litar i stor utsträckning till material som är centralt producerat. Utöver Tidningarnas Telegrambyrå och de stora internationella telegrambyråerna finns ett antal centrala redaktioner som producerar och distribuerar färdiga artiklar i ämnen som bedöms ha riksintresse. Dessa centrala redaktioner levererar också material med forskningsanknytning. Ofta produceras sådant material av fristående journalister. Dagspressen liksom massmedia i övrigt är naturligtvis av stort intresse för all samhällsriktad forskningsinformation. Men konkurrensen om utrym-

met blir allt hårdare. Material om forskning måste tävla med material från

samhällets alla övriga aktiviteter och nyheter. Massmedia har emellertid börjat publicera mera genomarbetade artiklar av populärvetenskaplig karaktär, t. ex. i de stora tidningarnas söndagsbilagor, som ett bidrag till läsarnas allmänbildning och som bakgrundsstoff till aktuella frågor.

22 media F orskningsinformationens

2.1.6 Populärpress Veckopressen har av tradition som huvudmålsättning att vara underhållande och ge förströelse för läsarna. Denna inriktning har i många veckotidningar nu börjat blandas upp med annat material av informativ och debatterande karaktär. Även material med anknytning till aktuell forskning har under senare år kommit in i veckopressen och tenderar att öka. Det gäller speciellt områden som medicin och rymdforskning, men också mindre ”publikdragande” områden börjar förekomma. Som exempel kan nämnas att Veckoofta har artiklar om aktuell forskning och att en tidning som journalen FIB/Aktuellt tecknade serier som pedagogiskt förklarar komhar fortlöpande plicerade tekniska och biologiska sammanhang.

2.2 Radio och TV

Etermedia har en viktig roll i det svenska massmediautbudet. För den samhällsriktade forskningsinforrnationen utgör de viktiga kanaler. Radion kan här se tillbaka på traditioner sedan sin födelse. Under 1930talet utgjorde populärvetenskapliga föredrag intressanta och omtyckta program. Sedan 1960-talet har en förnyelse skett. I dag finns en rad fasta programpunkter som belyser aktuell forskning såsom Vetandets värld, Forskning pågår och Värt att veta samt fristående program som allmänt behandlar forsktraditioner upprätthålles därmed, samning. Radions populärvetenskapliga tidigt som man kopplar forskningen till aktuella samhällsfrågor. Programpunkterna har en stor och trogen lyssnarpublik. TV har till för några år sedan varit mindre aktiv i sin bevakning av forskningen. Internationellt har det länge funnits en omfattande produktion av populärvetenskapliga program. Ett antal av dessa program har efter bearbetning för svensk publik visats i svensk TV. Inom landet har det producerats relativt få program med forskningsinriktning. Bakom dessa har stått några få specialiserade producenter. En förändring i programpolitiken är dock nu märkbar. Senare år har avkastat flera svenskproducerade populärvetenskapliga TV-program och serier som visat sig ha en stor tittarpublik: Vetenskap för vem, Världens vapen, Vetenskapens värld, Reservdelsmänniskan etc. Enligt Sveriges Radios statistik är 3-5 % av programmen klassificerade som Natur och vetenskap. BBC i England, som anses vara en föregångare i produktion av program med vetenskaplig inriktning, har jämfört med Sverige stora produktionsresurser. Dess budget for vetenskap och natur är lika stor som för underhållning och teater, vilket också sätter spår i form av välgjorda egna produktioner. Dessutom har BBC en välutvecklad avdelning för distribution av kassetter, filmkopior etc. för utnyttjande inom undervisning och andra sammanhang. Sveriges Radio har inte hittat formerna för en sådan service. Principavtal för en sådan verksamhet finns inte och det är därför förenat med besvär och kostnader att få hyra eller köpa material från Sveriges Radio. Det är viktigt att bild- och ljudsekvenser, som ofta med stor möda arbetats fram i nära samverkan mellan forskare och producenter för att ge bästa

F orskningsinformationens media 23

populärvetenskapliga och pedagogiska resultat, blir tillgängliga for möjliga vidareutnyttjande i andra sammanhang. TRU, som från l januari 1978 övergår i Utbildningsradion, producerar TV- och radioprogram för undervisningsändamål. Seriema Tellus och Det goda huset är exempel på genomarbetade produktioner med populärvetenskaplig inriktning. Tellus kompletterades med en välillustrerad serie studiehäften. TRU:s verksamhet, dess inriktning på en undervisande och allmänbildande kanal, dess erfarenhet av etermediapedagogik, dess stora publik gör den till ett viktigt medium for genomarbetad forskningsinformation. Här finns möjligheter att ge de for populärvetenskaplig framställning så viktiga bakgrundema och de stora sammanhangen. Under 1977 startar lokalradion i Sverige. Naturligtvis öppnar denna verksamhet möjligheter till aktivare lokal bevakning av vad som sker inom FoU-området och till programproduktion i samverkan med de aktiva forskama.

2.3 Film och videogram

Filmen är naturligtvis också ett intressant och lämpligt medium att utnyttjas inom den samhällsriktade forskningsinforrnationen. Både inom landet och framför allt internationellt har det producerats intressanta filmer med denna målsättning, t. ex. filmer avsedda för skolan. Videotekniken är ett nytt medium som står i början av sin utveckling. Den bygger på tekniken att i elektrisk och magnetisk form lagra program på videokassetter, videoskivor etc. som sedan via särskild utrustning spelas upp på en bildskärm. De praktiska tekniska lösningarna är redan utprovade men tekniken står ännu i början av sin marknadsexploatering. Starten har varit spår videofilmen en stark framtida extrög men många bedömare pansion. Den har uppenbara fördelar. Möjligheten att lagra program där bilden och ljudet gemensamt bildar en enhet i en form som gör den lätt att distribuera och spela upp öppnar nya vägar för information. Läromedel, som arbetar med den nya tekniken, framställs i begränsad omfattning av t. ex. Esselte Video, TRU samt högskolorna. Film- och videotekniken har många intressanta drag som ett framtida instrument för forskningsinformation. Produktionen kan göras med relativt små medel. person kan med lite hjälp medverka i eller Varje intresserad läromedel och populärvetenskapliga demonstrationer i film och producera video. Många forskningsresultat lämpar sig utmärkt att visa fram i bildsekvenser. Framför allt skapar utnyttjandet av fárg nya möjligheter. Kostnadsmässigt är filmen ännu så länge överlägsen videotekniken när det gäller fárgåtergivning. De flesta större läroanstalter i landet har under senare år försetts med välutrustade läromedelscentraler som har erfarenheter av bild- Dessa tekniska resurser har ännu inte utnyttjats fullt ut. produktion.

24 F orskningsinformationens media

2.4 Nya media

Masskommunikation står troligen infor en teknisk revolution. Begrepp som gruppinformation och tvåvägskommunikation får andra dimensioner när kabel-TV når ut till de enskilda människorna. Detta tillhör ännu framtiden men den samhällsriktade forskningsinforrnationen borde ha stora möjligheter att utnyttja denna teknik for sina syften.

2.5 Utställningar

Utställningsfonnen förbises ofta som ett användbart medium vid information om forskning. Ändå har den i långa tider utgjort en viktig kunskapslänk mellan forskning och och allmänhet. Utställningsmediet har dock alltmera börjat omprövas och utvecklas. De fasta utställningarna kompletteras med tillfälliga utställningar, som ofta vandrar till andra museer och visningsplatser. Den enskilda utställningen når alltså en större publik. Även själva formen genomgår en intressant utveckling. Bl. a. har utställningar allt oftare utnyttjats som opinionsbildare och debattfora. I många fall utgör arbetet med att planera och producera en större utställning ett forskningsarbete i sig själv, där det gäller att sammanställa fakta och analysera dem. I mitten av 1960-talet tog musei- och utställningsutredningen, MUS-65, initiativet till en försöksverksamhet, Riksutställningar, som 1 juli 1976 övergick i en stiftelse. Dess uppgifter är främst att producera och sprida utställningar samt att fungera som ett serviceorgan for museerna när det gäller vandringsutställningar. Flera av Riksutställningars egna utställningar har byggt på ett omfattande kartläggnings- och forskningsarbete. Tillkomsten av Riksutställningar har betytt ett ökat utbud av utställningar, experiment med nya former, effektivare distribution och produktion av - i egen regi eller tillsammans med olika intressenter probleminriktade utställningar, som skär tvärs över ämnesområdena. Riksutställningar har producerat ett stort antal utställningar under sin försöksverksamhet, varav några varit forskningsinformationsanknutna. Framför allt har miljöfrågoma behandlats. _ Möjligheterna är stora. Riksutställningar och de allt aktivare museerna har breda kontaktytor med allmänheten. Olika myndigheter och organ verksamma inom forskningen har här intressanta samarbetspartners i en samhällsriktad inforrnationsverksamhet. Ytterligare resurser finns. På många universitet och högskolor finns vetenskapligt intressanta samlingar, som pedagogiskt ordnade och med generöst öppethållande kunde utnyttjas inom undervisningen och folkbildningen. De flesta slumrar dock. I en proposition, 1974:28, om den statliga kulturpolitiken uppdrogs åt universitetskanslersämbetet (numera universi- tets- och högskoleämbetet UHÄ) och Naturhistoriska riksmuseet att föreslå rörande de naturhistoriska - etc. - universitetsåtgärder biologi, geologi museerna och samlingarna. MUS-65 föreslog att dessa aktivt skulle utnyttjas

F orskningsinformationens media 25

i utbildnings- och forskningsverksamheten samt göras mer allmänt tillgängliga. Detta har betydelse när läroanstalterna enligt den nya högskolelagen har till uppgift att sprida kunskap om forskningsarbetet. Uppsala universitet har påbörjat ett samarbete med Naturhistoriska riksmuseet och Upplandsmuseet för att effektivare utnyttja de befintliga naturhistoriska samlingarna vid universitetet.

Några exempel pâ aktuella utställningar

Under de senaste fyra åren har några större utställningar producerats som haft direkt anknytning till aktuell forskning. Aktiva forskare har deltagit i projektarbetet. I maj 1973 öppnades på Moderna museet i Stockholm en stor utställning med titeln Synligt och Osynligt. Vetenskapens nya bilder. Den ville visa hur modern bildteknik används inom forskningen och belysa hur bilderna överför både kunskap och estetiska upplevelser. Utställningen visades också på två konstmuseer i Danmark och sågs av totalt ca 80000 personer. Hösten 1973 öppnades en utställning vid geologiska institutionen i Uppsala universitet över ämnet Kontinentaldrift. Projektet hade sin upprinnelse vid institutionen men genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan institutionen, SAMSUS-F (se avsnitt 3.9) och tidskriften Forskning och Framsteg, som utgav ett temanummer i samband med utställningen. Utställningen har sedan visats på flera andra platser. Mars 1975 öppnade Naturhistoriska riksmuseet en utställning, Människa -forntid, nutid och framtid. Även detta var ett samarbetsprojekt tillsammans med KVA, som arrangerade ett symposium, och Forskning och Framsteg, som gav ut ett temanummer över Människan under 100 000 år. Utställningen visades under mer än ett år och besöktes av mer än 200000 människor. Den fortsätter nu som vandringsutställning. Vid årsskiftet 1974/75 visades en uppmärksammad debattutställning på Kulturhuset i Stockholm med titeln Galilei - sanningen och makten. Den var resultatet av ett samarbete mellan Kulturhuset, Dramaten och Riksutställningar. Våren 1976 öppnades utställningen ARARAT- alternativ inom arkitektur, resurser, konst och teknik. Det var en debatterande och opinionsbildande utställning med material från naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnesområden. När den stängde sommaren 1976 hade mer än 100 000 människor besökt utställningen. ARARAT blev sedan svenskt bidrag vid Biennalen i Venedig 1976. Utställningsforrnens dilemma är volymen och kostnaderna. Det har också mycket riktigt visat sig vara svårt att finansiera större utställningsprojekt. I flera fall har de kunnat genomföras tack vare enskilda personers oegennyttiga insatser och engagemang. Ett planerat projekt har sällan någon självklar bidragsgivare att vända sig till. I fallet ARARAT kunde finansieringen klaras tack vare ett stort bidrag från Konstakademien. Nämnden for samhällsinformation gav ett bidrag men med undantag för vissa anslag från BFR och utbildningsdepartementet bidrog inga myndigheter eller organ inom forskningsområdet.

26 Forskningsinformationens media

Utställningsfonnen är slagkraftig och kan nå viktiga målgrupper. De utställningar som här omnämnts hade t. ex. anmärkningsvärt och glädjande många besök av skolklasser. Erfarenheterna tyder på att utställningsformen mår väl av att stöttas med textmaterial för fordjupningsstudier.

2.6 Biblioteken

Biblioteken har länge utgjort centra for spridning av kunskap. Det gäller både de vetenskapliga biblioteken och folkbiblioteken. De svenska folkbiblioteken som täcker hela landet bildar ett unikt nätverk for spridning av kultur. De gör mycket mer än lagrar, registrerar och lånar ut böcker. De håller på att utvecklas till kulturcentra, platser där människor kan mötas och få kulturell och kunskapsmässig stimulans. Föredrag, utställningar och andra aktiviteter är - vid sidan av boken - medlen. Biblioteket är därför ett intressant forum for information om forskningen till allmänheten. Det har dock ännu inte utnyttjats i någon större skala. Biblioteken når ut till de enskilda medborgarna och erbjuder möjligheter för dem att själva söka, efterfråga och få tag i kunskap framtagen genom forskningen. De kan, rätt uppbyggda, fungera som decentraliserade kunskapslager. Genom sin åtkomlighet kan de stimulera till en bred konsumtion av kunskap och fakta, både för forströelse och for ett fördjupat engagemang i aktuella samhällsfrågor.

2.7 Direkta kontakter

Att träffas och utbyta erfarenheter är berikande. Det är tvåvägskommunikationens filosofi. Direkta kontakter har i allt större utsträckning blivit viktiga i olika typer av information, så också for den samhällsriktade forskningsinformationen. Konferenser, symposier och seminarier ingår sedan länge som naturliga element i den inomvetenskapliga kommunikationen. De utnyttjas också i dag för att föra ut forskningsresultat till nyttjama, redovisa aktuella forskningsfrågor for samhällets olika instanser och hålla massmedia underrättade om vad som sker inom forskningen. Personliga kontakter etableras och informationsutbytet underlättas. De gamla stela formerna bryts upp just for att underlätta en dialog. Massmedia och samhällsrepresentanter har t. ex. allt oftare börjat inbjudas till annars slutna inomvetenskapliga sammankomster for att få inblickar i den aktuella forskningen. Dessa nya konferensdeltagare har ofta visat sig berika den vetenskapliga debatten - de ser ibland frågeställningar ur nya perspektiv. När det gäller direkta kontakter med intresserade lekmän och allmänheten utgör studie- och bildningsverksamheten viktiga vägar. Det gäller kursverksamhet i bl. a. bildningsorganisationemas regi. Den nya högskolans ”korta kurser” kan komma att erbjuda nya och intressanta möjligheter. Aktiva forskare med anlag och intresse for popularisering har sedan 1800talet spritt kunskap om aktuella vetenskapliga frågor i populärvetenskaplig

F orskningsinformationens media 27

form. Denna folk- och allmänbildande verksamhet har sin fortsättning i kurser i dag. Kurser med forskningsanknytning har bildningsförbundens hittills varit vanligast förekommande på orter nära universitets- och högskoleorterna. Utbudet av kurser styrs bl. a. av tillgången på kompetenta kursledare. konstaterar i sin debattskrift Folkbildningen i Folkbildningsutredningen SOU 1977:38, att de naturvetenskapliga och tekniska ämnena framtiden, har en relativt svag ställning. Under 1965-75 utgjorde de ca 5 % av kursutbudet. för informationen om En ökning bedöms angelägen. Betydelsefullt är även att utredningen för fram möjligheterna att utnyttja stuforskning diecirkeln som en forskargrupp, där aktiva forskare och amatörer samverkar. konstaterar också att studieförbunden får framtida viktiga upp- Utredningen gifter att föra ut information om forskning. Samarbetsgruppen SÖ-UKÄ-Samverkande bildningsförbunden, SAM- SUS, har drivit frågan om att förbättra kontakterna mellan forskningen och den organiserade folkbildningen sedan slutet av 1960-talet, se avsnitt 3.9.1. Inom FoU-området har också KVA och sekretariatet för framtidsstudier intresserat sig för forskningsinformation inom ramen för bildningsarbetet. 1975/76 arrangerade akademien i samarbete med Kursverksamheten föreläsningsserier i astronomi i Stockholm, Göteborg och Karlstad. KVA ansvarade för den ämnesmässiga planeringen och valet av föredragshållare. 1976/77 har KVA fortsatt denna verksamhet med nya aktiviteter. Ett projekt med temat Krig och miljö bygger på temanumret av KVAzs internationella miljötidskrift AMBIO, 5-6/75, och drivs i samarbete med ett studieförbund. Under april 1977 arrangerade KVA tillsammans med Göteborgs universitet informationsprojektet Havet. Med föreläsningar, debatter, institutionsbesök vände man sig direkt till allmänheten. Forskning och Framsteg gav ut Boken om havet. Erfarenheterna från denna typ av verksamhet är dock att de är mycket arbetskrävande. Projektens genomförande förutsätter många gånger överuttag av enskildas arbetsinsatser. Studie- och bildningsförbunden är måttligt intresserade av att fungera enbart som en distributionskanal. Man önskar medverka på planeringsstadiet som likvärdig samarbetspartner. Det har sagts att man önskar ”halvfabrikat” av forskningsinformation för sin verksamhet. Detta kräver relativt lång planeringstid. Förbundens inställning till samarbete kring forskningsinformationsprojekt överensstämmer med inställningen hos t. ex. massmedia, utställningsproducenter etc. Många av de aktuella samhällsfrågoma har stark forskningsanknytning och är således av stort intresse för de stora folkrörelserna och fackjöreningarna. Frågor i anslutning till miljö, arbetsmiljö, energi etc. behöver föras ut via dessa stora organisationer. Detta har också skett i flera fall. Under 1976/ 77 har t. ex. ett samarbete etablerats mellan Lunds universitet och FCO-distriktet i Skåne kring kurser med anknytning till arbetslivet. Speciellt har bullerfrågorna rönt stort deltagarintresse. Marknadsföring av tillgängliga resurser blir allt vanligare även bland myndigheter inom forskningssektom. Den s. k. avnämarinformationen har till

28 F orskningsinformationens media

stor del gått ut på att genom uppsökande verksamhet och inbjudningar nå kontakter med speciella målgrupper, t. ex. näringsliv, landskommuner, ting, skolväsende etc. Styrelsen för teknisk utveckling bedriver en form av samhällsriktad forskningsinformation genom sina kontaktsekretariat vid en rad universitet och högskolor, se avsnitt 4.1.3. Man vill skapa direkta kontakter mellan forskningen och anslagsgivande myndighet (STU) å ena sidan och de små och medelstora företagen å den andra. Man marknadsför forskningsresurser, kartlägger forskningsbehov samt ger service i anslagsfrågor etc. En annan typ av verksamhet för att skapa direkt kontakt med allmänheten, som blivit allt vanligare under senare år, är ”öppet hus”. Institutioner vid universitet och högskolor öppnas för en dag för allmänheten eller grupper av intresserade. Personalen hjälper till att förklara den forskning som pågår vid institutionen. Uppsala universitet har under sitt 500-årsjubileum under 1977 ett öppethus-program där ett 25-tal institutioner deltar. Samma typ av verksamhet ingick i informationsprojektet Havet vid Göteborgs universitet i april 1977 och vid Tekniska högskolan i Stockholm vid dess jubileum i maj 1977. Alla dessa arrangemang lockade ett stort antal besökare och blev framgångar för arrangörerna. Nackdelen är att det som regel rör sig om aktiviteter av engångskaraktär. Mer regelbunden kontakt med den intresserade allmänheten pågår vid de astronomiska institutionerna i landet. Inom ramen för sina orienteringskurser inbjuder de intresserade till visningar på kvällstid. Tillströmningen har visat sig bli mycket stor, t. o. m. så stor att man personalmässigt har svårigheter att klara av visningarna. Problemen med de direkta kontakterna är av personell natur. Hittills har frivilliga insatser krävts för att klara denna typ av verksamhet. Till de direkta kontakterna bör också räknas verksamheten vid folkhögskolorna. Dessa erbjuder med sin fria uppläggning av kursemas inriktning, innehåll och form goda möjligheter för forskningsinformation, där ämnena aktivt kan studeras och diskuteras av lärare och elever. Forskningsfrågor och deras konsekvenser för samhället ingår i dag ofta i folkhögskolomas arbete - miljövård, energi, psykologi, sociologi etc. På vissa folkhögskolor har detta skett i flera år - Geijerskolan i Ransäter har t. ex. i 20 år arrangerat Sommarkurser, som populärvetenskapligt täckt breda forskningsfält.

3 FoU-områdets forskningsinformation

Som framgår av bl. a. forskningsrådsutredningens SOU 1975:26 består den svenska FoU-organisationen av en mångfald enheter med varierande organisatorisk uppbyggnad. Målsättning och verksamhet varierar också stort. Infomiation och kontakter utgör en viktig del av olika FoU-organs arbete. Under tiden efter andra världskriget har också pågått en utveckling av framför allt avnämarkontaktema i syfte att sprida kännedom om forskningsresultaten så att de snabbt kan komma till användning. Flera FoU-organ satsar i dag också stora personella och ekonomiska resurser på allmänna informationsinsatser, varav dock endast en del faller under begreppet samhällsriktad forskningsinformation. Informations- och kontaktverksamheten vid olika myndigheter och organ i samhället genomgår for närvarande en snabb utveckling. Varje kartläggning av FoU-områdets forskningsinformation riskerar att snabbt bli föråldrad. Dessutom är det svårt att strukturera alla befintliga variationer i den komplicerade FoU-organisationen. Därför blir den följande beskrivningen med nödvändighet förenklad och syftar främst till att ge en översikt.

3.1 Universitet och högskolor

Universitetens och högskolornas centrala roll som forskningsproducenter och kunskapscentra ger dem en viktig ställning i den samhällsriktade forskningsinfomiationen. Kontaktema med samhället har på senare tid intensifierats och läroanstalterna har tagit aktiva steg för att marknadsföra sina resurser och kunskaper inom både undervisning och forskning. Genom aktiva avnämarkontakter och information har man närmat sig samhället och öppnat samarbete kring problem som både samhälle och forskning finner aktuella och meningsfulla. Läroanstalterna började utveckla infomiations- och kontaktverksamhet med samhället i mer systematiska och organiserade former under 1960-talet. Detta sammanföll med utvecklingen av den allmänna samhällsinforrnationen i Sverige och det ökade behovet av närmare kontakter mellan samhälle och forskning/ högre undervisning. Vid exempelvis Uppsala universitet inrättades en informationstjänst 1963. Sedan dess har utvecklingen gått snabbt.

30 FoU-områdets forskningsinformation

Behovet av information vid läroanstalterna har stegrats kraftigt under senare år. Krav har rests dels inom läroanstalterna från de anställda och studerande, dels från omgivningen. Gradvis har också läroanstalterna ökat de personella och ekonomiska resurserna. I dag har varje läroanstalt byggt upp inforrnationsenheter, i vissa fall med betydande personella resurser. De unga läroanstalterna har därvid inte varit minst aktiva, vilket sammanhänger med behovet av marknadsföring för att få studerande och att man från början upparbetat nära samarbete med de kommunala och regionala organen. Informationen och kontakterna omfattar en rad arbetsuppgifter: Intern information om beslut, aktiviteter, ledigförklarade och tillsatta tjänster, undervisning etc. riktas till de anställda och de studerande. Från såväl fackligt som studentfackligt håll krävs i dag bättre och effektivare information. Extern information, som riktar sig ut från enheten mot samhällets olika grupper. Även här reses i dag ökade krav på omfattning och effektivitet. Det rör sig om: D information om beslut, policy, aktiviteter etc. D marknadsföring av utbildningsresurser, studieförhållanden etc. D marknadsföring av forskningsresurser D dokumentation, information om och marknadsföring av forskningsprojekt och forskningsresultat. Vad det gäller allmän forskningsinformation har vissa läroanstalter under senare år etablerat kontakter med skolan, folkbildningsorganisationema, massmedia etc. Den externa informationen uppvisar ett brett spektrum av aktiviteter. Där finns trycksaker, kontaktkonferenser, studiebesök for olika målgrupper, bl. a. skolor, deltagande i mässor och utställningar, ”öppet hus”, öppna föreläsningar och mycket annat. Den del av informationsverksamheten vid läroanstalterna som kan rubriceras som allmän information om forskning är svår att uppskatta. I det dagliga arbetet vävs de olika informationsuppgiftema in i varandra, och de enskilda programmen är inte lätta att separera. Tjänster, som direkt är avsedda för forskningsinformation, finns bl. a. vid STU:s kontaktsekretariat ute på läroanstalterna, se avsnitt 4.1.3, och vid Uppsala universitet SAMSUS försöksverksamhet, se avsnitt 3.9.1. De totala kostnaderna för information och kontakter vid läroanstalterna uppgick budgetåret 1976/77 till ca 10 Mkr, varav lönekostnadema uppgår till cirka hälften. Totalt arbetar ca 50 personer med universitetens och högskolornas information, varav ca hälften är handläggare. Då ingår också STU:s kontaktsekretariat men inte UHÄzs informationsverksamhet. Den andel av ovanstående siffror, som direkt kan hänföras till en allmän information om forskning och forskningsresultat, utgör endast en mindre del. UHÄ har en informationsenhet med 7 anställda, inkluderande det internationella sekretariatet, men insatserna för allmän och övergripande forskningsinformation inskränker sig till vissa projektbidrag till enskilda läroanstalter.

FoU -områdets forskningsinformation 31

Universitets- och högskolesektorns informations- och kontaktverksamhet genomgår just nu en snabb och fortlöpande utveckling i samband med övergången till den nya högskoleorganisation, som trätt i kraft l juli 1977. I den nya högskolans uppgifter ingår enligt den nya högskolelagen: 6§ Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Kännedom skall också spridas om vilka erfarenheter och kunskaper som har vunnits och om hur dessa erfarenheter och kunskaper skall kunna tillämpas. Detta kommer att kräva att ökade resurser för informations- och kontaktverksamhet ställs till läroanstaltemas förfogande. Informationsenheterna utgör här viktiga basresurser. H Under Jordbruksdepartementet sorterar en särskild högskoleorganisation, Sveriges lantbruksuniversitet, som omfattar Lantbrukshögskolan, Skogshögskolan, Veterinärhögskolan och Statens veterinärmedicinska anstalt. Informations- och kontaktverksamheten vid Lantbrukshögskolan i Ultuna behandlas närmare i avsnitt 4.2.1.

3.2 Forskningsråden

Forskningsråden är stödjande och initierande organ för den grundläggande forskningen. De fem forskningsråden - AFR, HFR, MFR, NFR och SFR - som utgjorde den svenska forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde före omorganisationen under 1977 (se kapitel 8 i huvudbetänkandet) har i varierande grad satsat på informationsoch kontaktverksamhet. Alla forskningsråden har stött den vetenskapliga resultatpubliceringen och dokumentationen. De resurser råden satsat på denna uppgift varierar beroende på bl. a. skillnaderna i forskningsområden. För HFR:s del utgjorde t. ex. stödet till publicering 3,5 Mkr 1976/77, varav - 1 Mkr går till ca 70 tidskrifter huvudsakligen vetenskapliga publikationer. Detta utgör nästan 25 % av rådets totala budget. För de andra råden tog publiceringsverksamheten betydligt mindre andel. NFR stödde t. ex. året före omorganisationen 15 fasta tidskrifter och har ett publiceringsanslag på ca 1,7 Mkr att fördela (se tabell 3:1). När det gäller populärvetenskap har dock NFR intagit en särställning. Rådet har fortlöpande stött bl. a. populärvetenskaplig publicering och utger årsboken Svensk naturvetenskap, som utkommit i 29 årgångar. NFR har en speciell enhet för information om naturvetenskaplig forskning. Tillsammans med AFR har rådet utgett inforrnationsbladet Râdslaget. NFR var också tillsammans med AFR och MFR pådrivande vid starten av tidskriften Forskning och Framsteg 1966. I dag stöds tidskriften av samtliga forskningsråd och en rad andra FoU-organ. Den nya forskningsrådsorganisationen består, förutom av de tre ämnesorienterade råden HSFR, MFR och NFR, också av den nyinrättade forskningsrådsnämnden, FRN. Bland FRN:s uppgifter ingår

32 FoU-områdets forskningsinformation

El att initiera och i samarbete med forskningsråd och andra FoU-organ stödja forskning som är angelägen för samhället, El att handha administrativa och serviceuppgifter gemensamma for hela rådsorganisationen. Enligt instruktionen för FRN, SFS 1977:35, får nämnden en viktig uppgift i att svara för och sprida en allmän och övergripande information om forskning och forskningsresultat. De ämnesinriktade forskningsråden skall dock, liksom hittills, svara för informationen om forskning och forskningsresultat inom sina respektive områden.

F oU-omrádets forskn ingsinformat ion 33

moääüm

mcixeom

zoo x x x x x x x x x x x x x

oøüoacuccênm

x x x x x x x

-E

mom

-coötmäaom

E ä

maxm :nu x x x x x x

.ägarna

.x22o

E2:

32:9 022.30» CxmUZON

cosscoEzxon

m

059.25 .scsaus

.3:a.x2o.o

0524.

:s m_

32:

32m wovx x max nu: Svx x x x x x x x

.

-mcbomi

.:o_c_=__u_m.mvm_moa

mao

bh \

Oh.: :omm .wztmm

x x x x x x x x x x x x x x x x x x

3=»

.§2

_omusn

Oh Qm od md wo md

_2o._.

nd md 0:.” 0.0 u; do

\ _ mä_

.o=:om=o:n=:o.E_

m

.ozoüom

.vümwøixnøm

_2= m _ v mJN md m; v m v m..

.o:Eamio›2o:aE._cm:_

.møtouzpza

emâcxüomnxñnukom

.o.uru.2xummm:_=xm.o..

umzmmxmcoaøtøaa: uñozöEmczmmcn_

uümwcixâcm

.xuümwxscxmög .unEamäozuEñ 338.203.,

nmcixüomzmmnEmm

uümwøixäo_

møzxooå:

2a??

mcExüommuncmwâ

_oâzmmczaa_

:oo

awâcxüomEoä

:små .Snö

a

.222m

.ä

cowbovaxamamxmcuzo

:Bmcwmwicxeou

eøøâmêâaxâ_

:ch .é

.mwoxm

smzaaxmcxzoñåac

.oE

co_Eouuxumnuxmcoøoâuwnøoma_

xmExo.

axmsmEmEss

xuwvsâñ

xxoâmvâtåu:

voE

Euaz

axmaêvøê

ö..

:osmwomö

cwååEoxmxuxtaEsm

5._ .om ö; ö..

owcmâvmämwscxüom :oøcomøuuxxüäuøåx

m 5,_ _

_ä_ 3._ E. va.

comaiøxøumxê

um

.aänäêam

maoxzuomxä _oacsexom

22x20..

maenaüøm

.omvâm

:wash 222m .222m 222m mc22m 222m 222m :ozorâm 222m 228m 222m __23_

e o

34 FoU-områdets forskningsinformation

3.3 Några fristående organ

Två självständiga anslagsbeviljande organ tillhör denna grupp, Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond och Riksföreningen mot Cancer. Båda stödjer och initierar såväl forskning av grundforskningskaraktär som mer tillämpad forskning. Riksbankens jubileumsfond bedriver själv endast en mindre informationsverksamhet men avsätter årligen ca 0,5 Mkr till publicering av forskningsresultat samt stödjer vissa informationsaktiviteter. Riksföreningen mot Cancer bedriver bred informationsverksamhet kring cancer. Med filmer och broschyrer, som sänds ut till skolväsendet och används i utbildning inom vårdyrkena, sprids information om hälsovådliga företeelser, t. ex. rökningens skadeverkningar, i syfte att uppnå förebyggande effekter. Man utger också tidskriften Cancer, som utkommer 2 ggr per år i över 50 000 ex. och som distribueras gratis till personal inom sjukvården, olika organisationer, massmedia etc. I Cancer publiceras populärvetenskapliga artiklar skrivna av forskare om aktuella cancerproblem. Sekretariatet för framtidsstudier har på sitt program en rad projektstudier över aktuella problem- och ämnesområden. Resultatet publiceras i en rapponserie, som marknadsförs till intresserade. Som en uppföljande verksamhet har sekretariatet massmediakontakter, söker direkt kontakter med skolväsendet, folkrörelser, studieförbund, intresseorganisationer och erbjuder föreläsningar, kurser etc. och studiematerial. Verksamheten möjliggör direkta kontakter med enskilda medborgare. Liknande Verksamhetsinriktning har samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning, SALFO. Infonnationen har hittills innktats på publicering av kunskaps- och ämnesöversikter framtagna genom projekten. SALFO ingår från den l juli 1977 i FRN och är alltså en del av forskningsrådsorganisationen.

3.4 Akademier och vetenskapliga sambund

De vetenskapliga akademiema och samfunden har i Sverige, liksom i många andra länder, spontant vuxit fram ur behov av att skapa kontakter mellan forskning och samhälle. Mycket av denna verksamhet har sina rötter i 1700talets snabbt ökande intresse för vetenskap, framför allt då naturvetenskapen. Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) grundades 1739 för att främja naturvetenskapen men också för att öppna vägar mot samhället. Andra akademier med forskningsanknytning är Kungl. Vitterhets-, Historie- och Antikvitetsakademien, Skogs- och Lantbruksakademien samt Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA. Hittills har framför allt KVA och IVA bedrivit en omfattande informations- och kontaktverksamhet. K VA har under 1970-talet kraftigt ökat sin utåtriktade verksamhet och intar i dag en framskjuten ställning när det gäller forskningsinformation. Akademien anangerar t. ex. konferenser och symposier med tvärvetenskap-

FoU-omrâdets forskningsinformation 35

lig inriktning över aktuella ämnes- och problemområden. Till dessa inbjuds ofta representanter för massmedia och andra samhällsområden. Genom utgivningen av ett antal vetenskapliga facktidskrifter fullföljer man en lång tradition, bl. a. startades den tvärvetenskapliga och internationella miljövårdstidskriften AMBIO 1972. Avsikten med AMBIO är att bryta fackpubliceringens snäva gränser och öppna en kontaktyta mellan aktuell och avancerad forskning och alla de intressenteri samhället, som arbetar med och har intresse av miljövårdsforskningen. KVA utger också en populärvetenskaplig skriftserie, Documenta. IVA har byggt upp en omfattande service på FoU-inforrnationens område. Denna är såväl nationellt som internationellt inriktad. Genom ett internationellt kontaktnät bestående av teknisk-vetenskaplig representation vid de svenska ambassadema i Washington (USA), Paris (Frankrike), Bonn (Västtyskland), Moskva (Sovjet), Ottawa (Canada), London (Storbritannien) och Peking (Kina) gör IVA regelbundet sammanställningar och Översikter av olika ämnes- och problemområden inom det aktuella landet samt åtar sig uppdrag för informationssökning. Bland övriga informationsinsatser kan nämnas föredrag, utredningsverksamhet, konferenser och symposier av olika slag samt regelbunden utgivning av publikationema I VA-nyit, I VA-Snabbnytt, I VA:s specialrapporter, I VA:s meddelanden. När det gäller kontakterna ut mot allmänheten går huvuddelen via aktiva kontakter med massmedia. Dessutom utger man årsboken Framsteg inom Forskning och Teknik sedan 1924. Sedan 1973 har årsboken fått en mer populärvetenskaplig inriktning. Hittills har mycket av akademiernas informationsverksamhet ensidigt gått från forskning till samhälle, men detta håller på att ändras. Under de allra senaste åren har både KVA och IVA försökt finna nya vägar att skapa direkta kontakter med olika samhällsgrupper. samt Kungl. Vitterhets-, Historie- och Skogs- och lantbruksakademien Antikvitetsakademien har tidigare inte visat samma intresse för utåtriktad verksamhet som KVA och IVA. Under 1977 började dock Vitterhetsakademien ta initiativ till en sådan verksamhet. I början av året arrangerade akademien en stor konferens över temat Människan i tekniksamhället. För den samhällsriktade forskningsinformationen är detta ett intressant steg då den humanistiska och stora delar av den samhällsvetenskapliga forskningen saknat en plattform for information och kontakt med samhället av det slag som KVA och IVA erbjudit naturvetenskapen, den ekonomiska vetenskapen och tekniken. Akademiemas höga vetenskapliga kompetens och stora överblick tillsammans med en relativt fristående ställning i samhället gör dem speciellt lämpade att informera med stor öppenhet i olika frågor.

3.5 Museema

Museemas uppgift är att inom sina respektive områden insamla, analysera och förvara föremål. Genom sin målsättning att i olika utställningsforrner visa upp resultatet av sin egen och andra institutioners forskning har mu-

36 FoU-områdets forskningsinformation

seema en lång tradition i att bedriva samhällsriktad forskningsinformation. De flesta museer, såsom t. ex. Naturhistoriska riksmuseet, Historiska museet, Tekniska museet i Stockholm, Sjöhistoriska museet och Nationalmuseum har sådan utåtriktad verksamhet. Museernas utställningsverksamhet förnyas ständigt för att intressera och möta nya behov från samhället. En viktig utvecklingsväg inom musei- och utställningsverksamheten syftar till att nå ut till nya grupper av människor samt att aktivera dem till självverksamhet i anslutning till olika projekt. Detta erbjuder intressanta möjligheter för information och kontakter om forskning. Museernas fasta och tillfälliga utställningar samt deras vandringsutställningsverksamhet kan i många fall karakteriseras som allmän och övergripande forskningsinformation. Tillkomsten av Riksutställningar representerar också en värdefull resurs för forskningens informations- och kontaktverksamhet.

3.6 Organisationer och föreningar

Det finns en mångfald av organisationer och föreningar, som inom ramen för sin verksamhet bidrar till den samhällsriktade forskningsinformationen. Verksamheten kan ha många syften, t. ex. vara ämnes/yrkesinriktad, intresseinriktad eller opinionsbildande. I många fall har man sökt nära kontakter med forskningsverksamhet. Den aktiva miljörörelsen använder t. ex. forskningsresultat från miljöforskningen för sina opinionsbildande syften. Svenska naturskyddsföreningen har länge spritt information byggd på aktuell forskning i det tvåfaldiga syftet att dels underbygga sin opinionsbildande verksamhet, dels göra insatser inom folk- och allmänbildningen. Andra organisationer och föreningar har som målsättning att bl. a. verka för större förståelse för forskningen inom visst område och sprida populärvetenskaplig information. Svenska läkarsällskapet är en sådan organisation. Sällskapet ger bl. a. ut Läkartidningen och arrangerar den årliga läkarstämman. Denna är intressant genom att den ger en aktiv service till massmedia. Andra exempel är Svenska fysikersamfundet och Svenska kemisamfundet. I detta sammanhang har det stigande antalet amatörforeningar som arbetar med att sprida kännedom om och stimulera intresset för ämnen som astronomi, geologi, biologi etc. en intressant roll. De skapar grogrund för direkta kontakter mellan forskare och amatörer/ intresserade. Dessutom har de en viktig roll genom att de ofta vänder sig till ungdomen. En organisation som har till uppgift att utveckla kontakter mellan ungdom och forskning är förbundet Unga Forskare - fram till 1976 stiftelsen Unga Forskare. Förbundet skall främja ungdomens intresse för naturvetenskap, teknik och angränsande samhälleliga områden samt skapa kontakter mellan skola, forskning och samhälle. Unga Forskare bildades 1963 på initiativ av Tekniska museet och tidskriften Industria. Bakom verksamheten står i dag ett 30-tal intressenter. Förbundets program omfattar bl. a.:

FoU-områdets forskningsinformation 37

arrangera en årlig utställning över forskningsprojekt utförda av elever på grundskole- och gymnasienivå arrangera den svenska kvalificeringen till den internationella tävlingen Unga Forskare

CIDEIDE]

initiera bildandet av lokala ungdomsföreningar samt samla och organisera dessa arrangera seminarier, sommarläger, studieresor etc. för ungdomar främja produktion av studiematerial. Verksamheten omslöt under 1976 ca 140 000 kronor och finansierades bl. a. med bidrag från UHÄ, skolöverstyrelsen, Stockholms Sparbank, näringslivet, vissa fonder och medlemmar. Unga Forskare har sedan starten gjort betydande insatser för att öppna kontakter mellan forskning och ungdom. Verksamheten har främst varit inriktad mot begåvade och intresserade ungdomar. Insatser i det allmänna barn- och ungdomsarbetet för att skapa alternativa fritidssysselsättningar samt att skapa insikter om forskningen och dess roll i samhället har inte kunnat genomföras på grund av de begränsade ekonomiska resurserna. Förbundet planerar dock en utökning och breddning av sin verksamhet.

3.7 Näringslivet

Näringslivets olika branscher och enheter utgör en mycket heterogen grupp. Allmänt utgör näringslivets informationsinsatser delar av företagens marknadsföringsåtgärder. Trots detta sprider olika företag i många fall en information om forskning som har allmänt intresse. Många företag inom den avancerade tekniska industrin, läkemedelsindustrin etc. ger t. ex. ut välredigerade kundtidskrifter med klart populärvetenskaplig inriktning liksom andra slag av publikationer. Läkemedelsföretag och försäkringsbolag har svarat for många exempel på seriös och välproducerad populärvetenskaplig forskningsinformation i olika medicinska ämnen och hälsofrågor. Alltsedan energifrågoma blev högaktuella har t. ex. kraftproducerande företag vant aktiva producenter av populärvetenskaplig infomiation och studiematerial om energiteknik och energifrågor samt sökt skapa direkta kontakter med allmänheten.

3.8 Sektorsorganen

De sektoriella FoU-organen svarar för en viktig del av den samhällsinriktade forskningsinformationen. Tyngdpunkten ligger ofta på nyttjarinformation, dvs. en klart målinriktad informations- och kontaktverksamhet som syftar till att forskningsresultaten kommer till praktisk användning inom en viss samhällssektor. I andra fall har informationen ett mer allmänt intresse och tjänar som beslutsunderlag i samhällsplaneringen. Den sektoriella forskningsinformationen och kontaktverksamheten behandlas mer utförligt i kapitel 4.

38 FoU -omrâdets forskningsinformation

3.9 Samarbete

Projektarbete rörande forskningsinformation förekommer i dag i flera fall. Ibland har detta samarbete institutionaliserats och fått stadigvarande karaktär. 1 andra fall är samarbetet mer tillfälligt. Det kan t. ex. röra sig om samarbete mellan olika myndigheter och organ för att samordna vissa inforrnationsaktiviteter. Exempel på stadigvarande samarbete är Forskningsrådens nämnd for forskningsinformation som utger tidskriften Forskning och Framsteg, se avsnitt 2.1.3.

3.9.1 SAMSUS-F Ett annat forrnaliserat samarbetsprojekt rörande forskningsinformation pågår har varit SAMSUS vid Uppsala universitet sedan 1973. Initiativtagare Samarbetsgruppen SÖ-UKÄ-Samverkande bildningsförbunden. Denna grupp, som upphörde med sin verksamhet hösten 1976 när UKÄ övergick i UHÄ, publicerade rapporten Extern universitetsutbildning, UKÄ 1969, som belyste frågan om en samhällsriktad forskningsinformation som del av ett samarbete mellan skolväsendet, universitet/ högskolor och studieförbunden. Efter förslag av en utredning från 1972 inrättades ett forskningssekretariat vid Uppsala universitet - försöksprojektet SAMSUS-F - och en forskningsinforrnatör anställdes på medel från intressentema i SAMSUS. Försöksverksamheten föreslog ha Uppsala län, Gävle-Sandviken-regionen och vissa delar av Stockholmsområdet som försöksregion. Den riktades mot: EI skolor - El studieförbund, folkhögskolor, bibliotek El företag, organisationer, förvaltningar El massmedia. Bakom projektet stod en projektgrupp sammansatt av representanter från studieförbund, skola, universitet, Uppsala kommun, massmedia m. fl. SAMSUS-F har inriktat sig på allmän forskningsinformation utan begränsningar av ämnesval. Våren 1977 publicerade SAMSUS-F en utvärdering av sin hittillsvarande verksamhet. Begynnelseåret 1973/74 dominerades av ett enda större inforrnationsprojekt - utställningen om kontinentaldrift. 1974/75 genomfördes fyra större projekt och 1975/76 14 projekt. Under 1976/77 har verksamheten ytterligare utvecklats, framför allt i samband med Uppsala universitets 500-årsjubileum. Bl. a. har SAMSUS-F arbetat med ”öppet-hus” vid en rad institutioner. På medel från SÖ har också under 1976/77 inrättats en speciell tjänst för kontakter med bildningsförbunden. Kostnaderna inklusive löner har för 1973/ 74 uppgått till ca 130000 kr, 1974/75 135 000 kr och 1975/76 181 000 kr. Under 1976/77 var 4 årsarbetare knutna till projektet, som bekostas av UKÄ (UHÄ), SÖ och Uppsala universitet. Dessutom har särskilda projektbidrag utgått från andra källor. Utvärderingen hävdar bl. a. att:

FoU-områdetsforskningsinformation 39

D antalet idéer till inforrnationsprojekt är mycket större än det antal projekt som kunnat genomföras D bristande ekonomiska och personella resurser har kraftigt begränsat verksamheten D verksamheten har främst riktats mot skolor, studieförbund, folkhögskolor och massmedia D endast i mindre omfattning har verksamheten nått ut till en bredare allmänhet D som informationskanaler har främst utnyttjats utställningar, studiedagar, kurser i samarbete med studieförbund, studiematerial till skolor och folkhögskolor samt massmediakontakter D informationsproducentema - sekretariatet och forskarna - har främst styrt urval och utfomining av informationen och inte mottagarna. Mot bakgrunden av vunna erfarenheter skisserar utvärderingen en lämplig organisation för den framtida verksamheten inom ramen för den nya högskolan. Planerna talar om fem årsarbetare och en total budget i 1976 års priser på ca 700000 kr. SAMSUS har också finansierat en halvtidstjänst vid Lunds universitet för kontakter med folkbildning, folkrörelser etc.

3.9.2 RIFO Behovet av kontakter mellan forskare och politiker påtalas ofta. Ett forum för sådana kontakter utgör Sällskapet riksdagsmän och forskare - RIFO. Sällskapets uppgift är enligt stadgarna att D utgöra ett forum för kontakt och information mellan riksdagsmän och forskare. Därvid har sällskapet bl.a. att D anordna studiebesök, föredrag och diskussioner samt D förmedla personliga kontakter.

RIFO och dess informations- och kontaktskapande roll mellan forskning och politiker behandlas mer utförligt i avsnitt 5.4.2 i utredningens huvudbetänkande.

3.9.3 Centrumbildningar Under senare år har det uppstått ett antal Centrumbildningar vid flera universitet och högskolor. De är ofta problemorienterade, såsom energicentrum vid ett par tekniska högskolor och kollegiet Människa och miljö i Lund, dels mång- och tvärvetenskapligt orienterade. Bland de senare är Centrum för tvärvetenskap i Göteborg något av en föregångare och har utvecklat effektiva former för en aktiv och bred verksamhet. Efterföljare har startats i Uppsala, Stockholm och Umeå. Gemensamt för alla dessa bildningar är att de försöker skära tvärs över de gamla ämnesgränsema och skapa samarbetsformer mellan forskare från olika ämnen kring gemensamma frågeställningar, etablera kontakter med olika grupper i samhället, samla dokumentation över olika problemområden och sprida information såväl inom FoU-området som inom samhället i övngt.

4 Den sektoriella forskningsinformationen

l detta kapitel diskuteras den sektoriella forskningsinformationen och kontaktverksamheten. Först beskrivs några olika FoU-organ, 4.1, och därefter behandlas forskningsinformationen inom tre enskilda samhällssektorer, 4.2, där flera FoU-organ deltar aktivt.

4.1 De sektoriella FoU-organens informationsverksamhet

De sektoriella FoU-organen utgör en rikt varierad och stor grupp. Vissa myndigheter och organ stödjer och initierar FoU, andra stödjer och verkställer eller endast verkställer FoU. Gemensamt for alla de sektoriella organen är att deras verksamhet förutsätter att information och kontakter med avnämama är effektiva. Denna verksamhet har också på många håll fått relativt stora resurser. Allt efter det sektoriella organets inriktning varierar målgruppema for informationsoch kontaktinsatsema. Medan exempelvis jordbruksforskningsresultat fors ut till den enskilde jordbrukaren kan socialstyrelsen, statens naturvårdsverk, Konsumentverket och trafiksäkerhetsverket behöva infonnera samtliga medborgare om regler och rekommendationer. Vissa sektoriella organ har vävt in information och kontakter i den totala verksamheten, t. ex. statens råd för byggnadsforskning, BFR, och försvarets forskningsanstalt, FOA. Sektorsorganens insatser for att sprida allmän och övergripande samhällsriktad information är också av varierande ambitionsnivå. I regel tillgodoses denna del av informationen genom kontakterna med massmedia. Direkta initiativ och kontakter med allmänheten har hittills varit relativt fåtaliga. För forskningsinstituten, verksamma inom praktiskt FoU-arbete, utgör publicering och dokumentation av FoU-resultaten samt avnämarkontak-

terna en viktig del av verksamheten. Det gäller oftast att snabbt och effektivt

möjliggöra att de vunna resultaten utnyttjas i samhället. Bland dessa forskningsinstitut intar Försvarets forskningsanstalt, FOA, verksamhet och sitt omfång en särställning. Det genom sin organisation, är det största forskningsinstitutet i Sverige. Informations- och kontaktverksamheten intar en viktig roll i FOA:s verksamhet. Exempel från en annan sektor är Utrikespolitiska institutet och Internationella fredsforskningsinstitutet, SIPRI. Dessa båda organs FoU-verk-

42 Den sektoriellaforskningsinformationen

samhet har stort allmänt intresse såväl nationellt som internationellt. SIPRI driver en omfattande informationsverksamhet kring sin forskning. Man sammanfattar resultaten i välredigerade böcker, som marknadsförs internationellt. Dessa böcker kännetecknas av en strävan att bryta den fackmässiga vetenskapliga publiceringens former och de tangerar den populärvetenskapliga framställningsformen. SIPRI:s årsbok ger ”hett” nyhetsmaterial för massmedia samtidigt som den fungerar som en årlig referensbok över den aktuella fredsforskningen och världens militärpolitiska aktiviteter. I det Följande presenteras mer i detalj informations- och kontaktverksamheten hos några sektorsorgan som exempel. De är valda med tanke på att deras informations- och kontaktverksamhet uppvisar intressanta strukturer.

4. l . l Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt har till uppgift att bedriva FoU-verksamhet för att betjäna försvarssektom. FOA skall ta fram kunskapsunderlag till olika beslut inom försvaret - en rådgivande funktion. FOA har byggt upp en omfattande informations- och kontaktverksamhet för att fullgöra sina uppgifter, varvid i princip varje enhet och enskild inom myndigheten medverkar. Informations- och kontaktverksamheten tränger således genom hela FOA:s verksamhet.

1969 ârsförsvarybrskningsurredning lät göra en studie av kontaktnätet mel-

lan FOA-forskare och olika avnämare. Det visade sig att varannan eller var tredje forskare inom FOA var engagerad i samarbetsgrupper med i genomsnitt 2 uppdrag per person och med en kontaktfrekvens från l â 2 ggr per vecka till l â 2 ggr per månad. Denna verksamhet ligger som regel på en relativt kvalificerad nivå och skapar förutsättningar för en återföring av problem från praktik tillbaka till FoU-arbetet. När det gäller den mer övergripande informationen såväl internt som externt omfattar den en rad aktiviteter. Målsättningen är här att ge även icke-specialister överblick över det aktuella kunskapsläget och forskningen inom olika områden. FOA arrangerar t. ex. ca 10 informationsdagar i olika ämnen och områden varje år. Man bedriver också en omfattande kursverksamhet, huvudsakligen dock intern vidareutbildning. Publikationsverksamheten är omfattande. Den omfattar olika rapportserier för dokumentation, resultatredovisning och projektbeskrivning samt personaltidningen Foaiten. För den översiktliga och utåtriktade verksamheten utger man Foaridningen, Om-serien och andra publikationer. Liksom inom försvaret i övrigt har man lagt stor vikt vid och utvecklat formerna för sin publiceringsverksamhet. Den är välgjord med tonvikt på pedagogisk och intresseväckande presentation. Bl. a. spelar illustrationsmaterialet en aktiv roll. Om-serien har målet att ge Översikter av aktuella ämnes- och problemområden. Sedan 1964 har 12 skrifter utkommit i serien. De har genom sin genomtänkta utformning visat sig tillgängliga för stora grupper med intresse för teknisk och naturvetenskaplig i Omutveckling. Bästsäljaren

Den sektoriellaforskningsinformationen 43

serien är Om BC -stridsmedel, som utkommit i 60 000 ex. i tre upplagorjämte en engelsk upplaga på 5000 ex. domineras av serien Försvar och säkerhetspolitik som ges Bokutgivningen ut av Centralförbundet folk och försvar men som redigeras och produceras inom FOA. Målet är att lämna faktaunderlag till försvarsdebatten. Den utåtriktade informationsverksamheten kompletteras med en omfattande presstjänst, utställningar etc. och enskilda forskare inom FOA deltar alltså aktivt Forskningsgrupper i FOA:s kontakt- och informationsverksamhet. Man har beräknat att det informationen rör sig totalt om ca 50 årsarbetare. För den mer översiktliga finns en speciell informationsenhet - FOA-Info, se tabell 3:1.

4.1.2 Statens råd för byggnadsforskning

Statens råd för byggnadsforskning har informationsuppgifterna inskrivna i rådets instruktion: Det åligger rådet särskilt att fortlöpande hålla sig underrättat om det behov av forskning och rationalisering som föreligger,... lämna bidrag for forsknings- och försöksverksamhet. . .. övervaka att bidrag som rådet lämnat kommer till avsedd användning. . .. av bidrag draga försorg om att resultaten av den verksamhet som bedrives med stöd från rådet offentliggöres på lämpligt sätt. BFR har tre huvudprogram, varav informationen omsluter ca 14 96 av rådets hela budget. För detta hade man ca 11 Mkr för 1975/76 och ca 13,5 Mkr 1976/77. Fördelningen av medlen i underprogram: a. egen information: 60 % b. internationella kontakter: 8 % c. stöd till inforrnationsinsatser: 32 %.

a. Information producerad i egen regi. Detta program omfattar följande punkter: - offentliggöra planer, beslut och resultat - dokumentera FoU-verksamheten, dess problem, metoder och resultat - strukturera informationen genom aktiv målgruppsinriktning. Verksamheten kan i sin tur uppdelas i en rad aktiviteter såsom generell dokumentation (2,1 Mkr 1975/ 76, 66 rapporter, 120 sammanfattningar), med bearbetade publikationer (2,3 Mkr, 25 böcker, 12 informationsblad praktiska anvisningar), kurser, konferenser etc. (0,3 Mkr), presstjänst (0,5 Mkr, 170 tidskriftsartiklar, 80 dagspressartiklar i egen produktion samt ett hundratal artiklar av forskare, tillsammans ca 3400 publiunder 1976/76) och inforrnationsverksamheten vid Statens ceringar institut for byggnadsforskning (1,1 Mkr). b. Internationella kontakter. Detta delprogram avser att - underlätta och utveckla forskarnas internationella kontakter - medverka i internationella samarbetsorgan - förmedla kunskap, information och kontakter.

44 Den sektoriellaforskningsinformationen

c. Stöd till informationsinsatser. Bland aktiviteterna i programmet ingår: - stöd till produktion av informations- och utbildningsmaterial, vilket innefattar publikationer och läromedel för gymnasieskolan, vuxenutbildning och utbildning av fortbildningskaraktär - stöd till kurser och konferenser (0,5 Mkr) - stöd till dokumentation, inforrnationsservice, arbete inom terminologiområdet. Inom detta område stöder BFR Byggdok (1,5 Mkr), Tekniska nomenklaturcentralen (TNC), Byggfos s. k. byggrunda etc. - stöd till forskning och utveckling inom infomtations- och kontaktverksamhet. Informations-, dokumentations- och kontaktverksamheten vid BFR tränger igenom hela organisationen. Den innefattar bl. a. enheter som handhar dokumentationsarbetet. Själva informations- och kontaktverksamheten handhas av en informationsenhet. Intressant är konstruktionen med informationssekreterare direkt kopplade till rådets fyra FoU-sektorer. Sektorerna består av Planering och brukande av bygd och miljö, Tekniska system, konstruktion ach drift och Byggnadsproduktion, samtliga fristående från varandra, och den fjärde sektorn, Energi, som skär tvärs över de tre andra sektorerna. För var och en av de fyra sektorerna finns en ansvarig informationssekreterare, vars uppgift är att följa utvecklingen inom respektive sektor, aktivera forskarkontakter, initiera utåtriktade informationsaktiviteter, ge service i inforrnations- och kontaktfrågor, sköta presstjänst etc. Systemet har visat sig ha många fördelar. lnformationssekreterarna blir genom sin uppsökande verksamhet nära förtrogna med de olika projekten inom sektorerna. De fungerar som kontaktpersoner och ”pådrivare” i informationsfrågor ute hos projektgruppema, ger råd och service till forskarna samt kan på lämpligt sätt ”styra formerna för redovisning och rapportering. Genom nära samarbete inom informationssekretariatet skapas översikt. Information och kontakter blir inte enbart relaterade till respektive sektorer. FoU inom olika block kan byggas samman till probleminriktade presentationer och översikter i och med informationsarbetet. Ovanstående beskrivna aktiviteter vänder sig främst till dem som för sin verksamhet har användning av de framtagna forskningsresultaten nyttjarna - och till dem som behöver fakta for beslut och planering. När det gäller en allmän forskningsinfonnation och kontaktverksamhet utnyttjar BFR kontakter med intresse- och fackorganisationer, bildningsforbund, massmedia etc.

4.1.3 Styrelsen fdr teknisk utveckling

Styrelsen for teknisk utveckling har en omfattande informations- och kontaktverksamhet, som har som sin huvudinriktning att föra ut resultat från FoU-arbetet till avnämarna och etablera kontakter mellan dessa och STU. STU har formulerat följande mål för sin informationsverksamhet: El Informationsmottagare skall få kännedom om STU:s verksamhet. D Informationsmottagare skall ta kontakt med STU. Kontaktema skall underlättas. El Informationsmottagare skall få kännedom om STU-resultat.

Den sektoriella forskningsinformationen 45

Informationsmottagarna är främst direkta nyttjare av informationen - tekniker, forskare, beslutsfattare, administratörer, massmedia etc. För denna verksamhet finns en informationssektion med 4 anställda, och man har en budget under 1976/77 på ca 3 Mkr innefattande lönekostnaderna. Man ger ut flera rapportserier, producerar trycksaker och utställningar etc. För informationen till allmänheten har man byggt upp kontakter med massmedia och stöder tidskriften Forskning och Framsteg. Vid sidan av infonnationsverksamheten har STU under 1970-talet byggt upp en kedja av kontaktsekretariat vid en rad universitet och högskolor: Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Chalmers tekniska högskola, som också bistår Göteborgs universitet, och från 1976 också Högskolan i Luleå. Målet är att öka de ömsesidiga kontakterna mellan forskningssektorn och små/ medelstora företag. I motsats till de stora företagen har dessa i regel inte resurser att i egen regi driva hela kedjan forskningutveckling-produktion. Sekretariaten består i regel av en handläggare och ett biträde. Arbetet sker genom aktiv uppsökande verksamhet inom regionen. Man informerar om forskningsresurserna i form av kunskap och utrustning, som finns vid läroanstalten, kartlägger aktuella forskningsbehov hos företagen, upprättar kontakter med aktuella forskargrupper, bistår med råd och anvisningar samt bistår vid handläggningen av anslagsframställningar till STU för aktuella projekt. Verksamheten bedrivs under enhetliga former och leds aktivt från STU. En tjänst är där inrättad för samordning. Kostnaden for budgetåret 1976/ 77 uppgick till ca 1,4 Mkr. Även om kontaktsekretariaten arbetar självständigt efter klart preciserade riktlinjer fungerar man som en del av läroanstaltemas totala informationsverksamhet.

4.1.4 Statens naturvârdsverk Statens naturvårdsverk är en myndighet som redan från starten i mitten av 1960-talet satsat på information som vänder sig direkt till allmänheten. SNV framställer därför en rad informationsprojekt, trycksaker, utställningar, filmer etc. med målsättningen att föra ut kunskap om naturen och miljövården direkt till den enskilde medborgaren. En omfattande presservice finns också. Inom ramen for sin verksamhet bedriver SNV dessutom en omfattande rapportering samt en informations- och kontaktverksamhet riktad till nyttjare och beslutsfattare/administratören

Informationssekretariatet har ca 20 årsarbetare, varav 3 handhar biblio-

teket, och en total budget under 1976/77 på ca 4,5 Mkr. SNV utger 10 ggr om året tidningen Miljöaktuellt, som distribueras i 13 000 ex., varav 2 000 till betalande prenumeranter. I Miljöaktuellt förekommer också nyhetsmaterial från forskningen inom miljövårdsomrâdet. SNV:s information om forskning handhas annars till stor del av dess forskningssekretariat. Där produceras rapporter och publikationer från de SNV-stödda miljöforskningsprojekten. Man har även en produktion av populärvetenskapliga publikationer och andra infonnationsaktiviteter som kontaktkon-

46 Den sektoriellaforskningsinformationen

ferenser med massmedia och utställningar. Forskningssekretariatet hade för information under 1976/77 en budget på ca 0,6 Mkr och en anställd.

4.2 Forskningsinforrnationen inom några samhällssektorer

4.2.1 Jordbrukets FoU -information När den naturvetenskapliga forskningen fick sitt genombrott under 1500och 1600-talen kunde de nya resultaten i växande utsträckning användas i praktiska tillämpningar bl. a. i jordbruket. Förhoppningar om förbättrande bruksmetoder och skördar inom jordbruket blev viktiga drivfjädrar för den framväxande forskningen. Framsynta vetenskapsmän insåg behovet av bättre kontakter mellan forskning och samhälle. Kungl. Vetenskapsakademiens tillkomst 1739 var ett uttryck för denna kontaktsträvan. Kontaktema mellan den aktiva forskningen och jordbruksnäringen har fortsatt sedan dess. Livsmedelskrisema under 1920- och l930-talen skapade behov av en rad åtgärder för att få fram ett bättre organiserat och effektivare jordbruk. Sedan dess har statsmakterna och jordbruket i samverkan byggt upp ett omfattande stöd för jordbruksnäringen. Informations: och kontaktverksamhet har därvid varit viktiga funktioner.

Fram till 1930-talet var jordbruket i stort sett ett hantverk. Under 1940-

talet var det en kombination av hantverk och mekanisering och i dag är det högt mekaniserat. De aktiva inom jordbruket måste vara specialister på många områden - teknik, ekonomi, ekologi, växtskydd m. m. Därför behöver de ett aktivt stöd i sitt arbete för att bruka jorden rationellt och få ut största möjliga skördar. Man strävar därför att snabbt överföra resultaten av jordbrukets FoU-verksamhet till praktisk tillämpning ute på fältet. Den omfattande lnformations- och kontaktverksamheten har sin spets riktad mot nytt/arna - de aktiva inom jordbruket. I 1976 års statsverksproposition uppskattas den statliga insatsen till FoUverksamheten inom sektorn jord- och skogsbruk under 1976/77 till 347 Mkr, dvs. ca 10 % av den totala statliga FoU-verksamheten.

Nytt/arirlformatiøn. Det svenska jordbrukets FoU utmärks framför allt av dess väl utvecklade system för information och kontakter med nyttjama. Det finns i dag ca 130 000 jordbruksenheter i Sverige. De flesta jordbruken är familjeföretag där flera familjemedlemmar ofta arbetar aktivt i rörelsen. Statistiska centralbyrån uppskattar antalet lönearbetare inom jordbruket till ca 20 000. Antalet fristående avlönade lantarbetare uppskattas dock till ca 10 000, varav ca 7 000 är organiserade i Sveriges lantarbetareförbund. Alla dessa personer utgör den nyttjarinriktade forskningsinformationens mål- SWPP. Huvuddelen av FoU-verksamheten inom jordbrukssektom bedrivs vid Lantbruksuniversitetet. Den nyttjarinriktade är schematiskt uppdelad

forskningsinformationen

i tre steg. För det första steget svarar Lantbrukshögskolans konsulentavdelning, som hittills varit knuten till Lantbrukshögskolan men som nu är en

Den sektoriellaforskningsinformationen 47

gemensam avdelning inom Lantbruksuniversitetet. Avdelningens huvuduppgift är att samla in, strukturera, samordna, presentera och distribuera forsknings- och försöksresultat från den nationella och internationella jordbruksforskningen. Konsulentavdelningen riktar sin verksamhet till de aktiva inom jordbrukets FoU-arbete, lärare på olika nivåer inom jordbruksutbildningen, tjänstemän inom jordbrukets organisationer, jordbrukets näringsliv och den stora grupp rådgivare som arbetar i direkt kontakt med de aktiva inom jordbruket. Lantbrukshögskolans konsulentavdelning har en budget, som utgör ungefár 5 % av Lantbrukshögskolans totala budget. Avdelningen startade sin verksamhet 1961 och har i dag ca 50 anställda. Av dessa är ca 10 specialiserade statskonsulenter som arbetar inom områdena ekonomi, mark/växter, husdjur, trädgård, teknik och växtskydd. I statskonsulentemas arbetsuppgifter ingår att med publikationer, litteratursammanställningar m. m. ge information om forsknings- och försöksresultat, medverka vid planering och genomförande av kurser och konferenser, upprätta kontakter med myndigheter, organ och organisationer samt genom resor och litteraturstudier följa den internationella forskningen och medverka i massmedias information om jordbruksforskning, m. m. Konsulentavdelningen svarar också för lantbrukshögskolans publicering, massmediakontaktema och den s. k. litteratur-tjänsten. Det bör tilläggas att utöver den organiserade infonnationsverksamheten, som bedrivs av konsulentavdelningen, medverkar också forskare vid Lantbruksuniversitetet aktivt i informations- och kontaktarbetet. Det andra steget, som riktar sig direkt till de praktiskt verksamma inom jordbruket, bedrivs i dag av en rad statliga och icke-statliga FoU-organ och intresseorganisationer. Under lantbruksstyrelsen sorterar lantbruksnämnderna, en i varje län. 1 dessa finns ca 500 rådgivare, som bl. a. ger individuell och direkt information och råd till de aktiva inom lantbruket. Statens lantbruksinformation är en myndighet som har till huvuduppgift att massproducera informationsmaterial och trycksaker. Statens lantbruksinforrnation omsätter årligen ca 7 Mkr och har 7 anställda. Information och statistik i jordbruksekonomiska frågor handhas av statens jordbruksnämnd och lantbruksekonomiska samarbetsnämnden, som har viss publiceringsverksamhet. Denna statligt stödda nyttjarinformation och individuella rådgivning kompletteras med den mycket omfattande informations- och kontaktverksamheten inom jordbruksrörelsen och lantbrukskooperationen. Lantbrukamas riksförbund, LRF, är en paraplyorganisation för ett 15-tal branschorgan med fackliga och ekonomiska frågor som huvuduppgifter. Verksamheten sträcker sig från producentleden via förädling och industri till distributionen. Denna omfattande verksamhet innefattar både informations- och kontaktverksamhet, i vilken också ingår rådgivning och konsulentarbete. LRF har en informationssektion med 15 anställda och de olika branschorganen har informations- och kontaktverksamhet. Totalt är ca 100 personer engagerade i denna verksamhet. Genom aktiv information och rådgivning strävar man att omsätta forsknings- och försöksresultaten i förbättrad produktion. Man har studieavdelningar, forlagsverksamhet, filmproduktion, ger ut tid-

Den

48 sektoriellaforskningsinformationen

ningen Land (upplaga ca 400 000 ex.) som medlems- och organisationstidning samt ett flertal fack- och specialtidskrifter. Även andra av jordbrukets egna organisationer bedriver utbildning och information. började sin verksamhet i mitten av Hushållningssällskapen 1800-talet och var spridda över hela landet. I deras verksamhet ingick informations- och kontaktâtgärder. 1967 övertog lantbruksnämnderna dessa uppgifter. Idag finns 25 hushållningssällskap som har fortsatt verksamheten i mindre skala och som bl. a. administrerar och bedriver försöksverksamhet med växtodling i samarbete med den aktiva forskningen. På utbildningssidan medverkar också studieförbund, särskilt Vuxensko- Sedan 1930-talet har radion sänt program med råd och lan, och eterrnedia. anvisningar för lantbruket och detta sker fortfarande regelbundet. TRU producerar utbildningsprogram som sänds via TV. Många dagstidningar publicerar artiklar i jordbruksämnen för lantbrukare. Materialet regelbundet tas ofta fram av Statens lantbruksinformation och Ultunas konsulentavdelning. Dessutom bidrar de delar av näringslivet, som tillverkar och säljer produkter för jordbrukssektorn, med information med FoU-inriktning. Utanför den egentliga jordbrukssektorn förekommer en omfattande FoUsom har betydelse för jordbruket och vars resultat snabbt beverksamhet, höver komma ut i den praktiska tillämpningen. Miljöforskning, forskningen inom arbetarskydds- och livsmedelsfrågorna etc. avkastar resultat, rekommendationer, lagar och förordningar som direkt berör lantbruket. Informationen om detta handhas som regel av de mynoch organ som initierar, stöder och verkställer FoU-arbetet, t. ex. digheter statens livsmedelsverk etc. statens naturvärdsverk, arbetarskyddsfonden, Det tredje steget i jordbrukets nyttjarinformation utgör en aktiv återkoppling av information från jordbruket tillbaka till FoU-verksamheten. Det ingår t. ex. i arbetsuppgifterna för konsulentavdelningen vid Sveriges lantbruksuniversitet att verka för en sådan återkoppling. Eftersom en stor del av informations- och kontaktverksamheten utgörs av direkta och individuella kontakter mellan har goda förutsättningar skapats för en aktiv växelverkan teori, försök och praktik. Jordbrukets FoU-information har målmedvetet byggt upp och utvecklat ett system för att föra ut forsknings- och försöksresultat i det praktiska Ett stort antal personer med arbetet och få en fungerande återkoppling. kvalificerad arbetar i dag inom jordbrukets FoU-område med utbildning information och kontakter. Stora belopp avsätts för denna verksamhet. Vunna erfarenheter kan utnyttjas inom andra sektorer. Framför allt är satsningen på tvåvägskommunikation värd att uppmärksammas. Den svenske jordbrukaren och lantarbetaren är gynnad när det gäller FoUmed de flesta andra yrkesgrupper i samhället. Inforinformation jämfört mation och kontakter är i dag integrerade i jordbrukets FoU. Forskningens och försökens resultat går snabbt in i produktionen. På detta sätt skapas för att insatta resurser på FoU-sidan snabbt blir lönsamma. förutsättningar

Jordbrukssektorn har däremot inte i lika hög Allmän forskningsinformation. former for att föra ut forsknings- och försöksresultaten till grad utvecklat allmänheten i övrigt. Detta påstående bör naturligtvis nyanseras. Jordbrukssamhällsfunktioner, har naturligtvis utvecklat efsektorn, med sina viktiga

Den sektoriellaforskningsinformationen 49

fektiv information och intima kontakter med olika viktiga grupper i samhället - politiker, administration, näringsliv, intresseorganisationer, massmedia etc. Bl. a. är jordbrukskooperationen en viktig organisation. Information och PR utgör naturliga element i dess verksamhet. Tidningen Land spelar här en viktig roll. Det rör sig dock främst om beslutsinformation och opinionsbildning. När det gäller att föra ut forskningsresultaten insatta i ett större samhällsperspektiv, att skapa insikt hos allmänheten om jordbrukets roll i den regionala och globala försörjningen och att presentera underlag för en obunden allmän debatt har däremot informationsinsatsema varit marginella jämfört med insatserna inom den direkta nyttjarinformationen. Vissa initiativ har dock tagits. Arbetsgruppen Lantbruk och Samhälle inom konsulentavdelningen vid Lantbruksuniversitetet har bl. a. startat en verksamhet riktad mot kommuner och länsorgan för information kring jordbrukets roll i den kommunala och regionala planeringen. Särskilt bevakas naturresurshushållning samt miljö- och glesbygdsfrågor. Allmän forskningsinformation med anknytning till livsmedelsresurser, näringsfrågor, produktion och distribution av livsmedel, jämförelser mellan l- och U-land har till stor del bedrivits av organ utanför den direkta jordbrukssektorn - universitet forskningsråden, och högskolor, vissa akademier, intresseorganisationer och fria grupper. Frågorna har stor politisk räckvidd. De spelar en viktig roll i dagens nationella och internationella debatt. De har betydelse för samhällets planering inför framtiden och angår därför alla medborgare.

4.2.2 Energisektorns FoU-information Energisektorn uppvisar en annorlunda bild av forskningsinformationen än jordbruket. Energin är en ung sektor jämfört med jordbruket. Tidigare var energi-FoU en renodlad naturvetenskaplig och teknisk verksamhet. Dess information och kontakter använde sig av de media som i regel står forskningen till buds: vetenskapliga facktidskrifter, rapporter, konferenser och symposier etc. Målgrupperna var huvudsakligen specialistema. Det var både IoD och nyttjarinformation i en och samma form. Den vidare spridningen stod huvudsakligen tekniska facktidskrifter och enstaka populärvetenskapliga insatser for. I och med att energifrågoma fick hög aktualitet i början av 1970-talet ökade snabbt kraven på bättre och effektivare information och kontakter, både från FoU-området och samhället i övrigt. Det gällde både nyttjarinformation, information till beslutsfattare/ administratörer och till nya målgrupper, bl. a. allmänheten. Energisektorn har svarat på kraven och man har under senare år satsat på information och kontakter kring FoU-arbetet. Även myndigheter, organ och organisationer utanför den direkta energisektorn har bedrivit en aktiv information kring energifrågorna. Energiproblemen är dock inte bara en naturvetenskaplig och teknisk fråga utan också i hög grad en politisk, samhällsekonomisk, social och humanistisk. Detta har gjort energifrågoma högaktuella för massmedia, som snabbt hårdbevakat sektorn. Det har också engagerat en rad intresseorganisationer, föreningar, fria grupper, folkbild-

50 Den sektoriellaforskningsinformationen

ning, kulturarbetare etc. Dessa har dels krävt information från och kontakter med energisektorns FoU-verksamhet, dels själva spritt information och arbetat som opinionsbildare. Mängden information är jämfört med många andra FoU-verksamheter i dag omfattande medan inforrnationens kvalitet av många anses mindre tillfredsställande. Inför de energipolitiska besluten under 1975 satsade statsmakterna på ett stort infonnationsprojekt för att göra det möjligt för de enskilda medborgarna att själva ta ställning. Särskilda medel utgick för projektets genomförande. Detta informationsprojekt är den hittills största samlade insatsen inom den samhällsriktade forskninginformationen i Sverige. Jämförelser kan göras med vissa insatser som startats under 1976 i USA, se avsnitt 5.11. Innehåll och uppläggning av studiematerialet till projektet producerades av olika intressenter ”för” och ”emot” kärnkraften. I den första gruppen fanns ASEA-ATOM, AB Atomenergi, kraftproducenternas samarbetsorganisation CDL etc. och i den andra olika slag av ideella organisationer. Till detta kom insatser av massmedia, olika tidskrifter etc. Många specialister och enskilda medborgare engagerade sig frivilligt aktivt i projektet. Själva kursverksamheten bedrevs i regi av studieförbunden, politiska partier och olika intresseorganisationer. Detta inforrnationsprojekt förlöpte inte störningsfritt. Kritiken för snedbelastning mot den ena eller andra sidan vad det gäller tillgängliga resurser, massmedias stöd, kursernas innehåll etc. har varit stor. Dessutom fanns inte lämpligt infomtations- och studiematerial framtaget. Det som fanns var ofta inaktuellt eller var inte tillgängligt i tillräcklig omfattning. FoUområdet blev överrumplat av det snabbt växande inforrnationsbehovet. Detta är en intressant erfarenhet av betydelse för framtiden. FoU-området måste ha en beredskap för snabbt växande infonnations- och kontaktbehov från samhället. Informationsprojektet om energifrågorna är informationsmetodiskt en pionjärinsats för vårt land. Det gäller både omfattning och målsättning. Som sådant borde det utvärderas i detalj för att lärdomama skall kunna utnyttjas i framtida samhällsriktade informationsinsatser med anknytning till forskning. Inför de nya energipolitiska beslut som kommer att behöva fattas fr. 0. m. budgetåret 1977/ 78 har regeringen beslutat att anslå 450000 kr för informationsverksamhet i energifrågor att fördelas bland sådana grupper, t. ex. ”fria miljögrupper”, som f. n. inte har statsbidrag. Medel kommer också att anslås för studiecirkelverksamhet i energifrågor bland husägare. Under 1978 kommer, liksom vid det stora infonnationsprojektet 1975, medel att beviljas för bidrag till kurser kring energiproblemen i studieförbundens regi. Många myndigheter, organ, organisationer, opinionsgrupper etc. bedriver eller planerar i dag olika informations- och kontaktprojekt med inriktning på energifrågorna och deras roll i samhället. Bland dessa kan nämnas energisparkommittén som under det senaste året satt igång en omfattande informationskampanj. I pläderande form uppmanar man medborgarna att spara energi. Den nyinrättade energikommissionen har i direktiven fått vissa informationsuppgifter, som kommer att kräva speciella informations- och kontaktinsatser.

Den sektoriellaforskningsinformationen 51

Projektet Det goda huset är ett exempel på samhällsinformation som vävs samman med aktuell forskningsinformation. TRU producerade först i egen regi ett längre TV-program - Det goda huset - som behandlade boendet ur ekologisk synvinkel. I samband med behovet av information kring energibesparande åtgärder producerade TRU med medel från energisparkommittén fyra kortare TV-program och fyra radioprogram, som sändes under 1977. Serien vände sig till allmänheten och bestod av intresseväckande och lättillgänglig information om energisparande i boendet. Energisparkommittén följde upp programserien med en massdistribuerad trycksak. Energiområdet står mitt uppe i dynamisk utveckling. Detta gäller också dess informations- och kontaktverksamhet. Sektom kommer att behöva en rikt varierad och mångsidig informations- och kontaktverksamhet: information och dokumentation (IOD), nyttjarinformation, beslutsinfonnation och allmäninformation. Energifrågoma är politiska och berör hela samhället. Därför är den allmänna forskningsinformationen om energins FoU speciellt viktig och kräver speciella insatser.

4.2.3 U tbildningssektorns F0 U - information

Utbildningssektoms organisation och FoU-verksamhet är, jämförd med flera andra sektorers, väl sammanhållen. Spridningen av information inom sektorn uppvisar därför ganska systematiska mönster. statsmakterna satsade under 1976/77 ca 55 Mkr på FoU-verksamhet inom utbildningssektom. SFR, SÖ och UHÃ fördelade dessa medel. Dessutom finansierar Riksbankens jubileumsfond pedagogiska forskningsprojekt. SÖ anvisade ca 36 Mkr 1976/77 för FoU-arbete. Forskningen utföres huvudsakligen vid de pedagogiska institutionerna knutna till olika universitet och högskolor. Information och dokumentation utgör en viktig del av utbildningssektoms FoU-verksamhet. Framför allt har behoven att föra ut forskningsresultaten i det praktiska arbetet inom skolväsendet, högre utbildning etc. och att skapa âterinformation tillbaka till FoU-arbetet uppmärksammats. I SÖ:s instruktion ingår uppgiften att sprida resultaten av FoU-arbetet. SÖ kräver bl. a. att infonnation och dokumentation beaktas vid projektplanering, och medel reserveras för sådan verksamhet. 10 % av projektkostnadema uppskattas gå till dokumentation och information. Förutom forskarna och specialistema inom utbildningens FoU-verksamhet är de viktigaste målgruppema ca 100000 lärare och ett par tusen lärarutbildare. Dessutom ingår skolledare och administratörer. Dessa direkta nyttjare av FoU-verksamhetens resultat utgör målgrupp för rapportering via olika tryckta publikationer som bl. a. utges av SÖ, UHÃ och de institutioner som bedriver pedagogisk forskning, publicering i vetenskapliga facktidskrifter etc. Från och med 1974 utger Liber Läromedel/ Utbildningsförlaget med ekonomiskt stöd av SÖ, UHÄ och SFR tidskriften Forskning om Utbildning. Den utkommer med 4 nummer per år och vänder sig främst till nyttjama. Inom utbildningssektom utges dessutom flera tiotal fack- och organisationstidskrifter. Vissa, såsom Utbildningstidningen, är obundna medan fler-

52 Den sektoriellaforskningsinformationen

talet utges av fack- och branschorganisationer. Bl. a. utger de olika lärar-

förbunden egna tidskrifter, av vilka Lärarridningen/Svensk skoltidning och

Sko/världen är de största. Dessa tidskrifter tar generellt upp utbildnings- och skolfrågor men forskningsinformation ingår i olika former. Skolsektorn har också ett utbyggt konsulentsystem som drivs av SÖ. Konferenser, seminarier och kurser är andra överföringsvägar för att sprida forskningsresultaten. Det är också i viss utsträckning läromedelsforlagen och andra företag verksamma inom undervisningsteknologin via sin marknadsföring. 1971 uppdrog Kungl. Maj:t åt SÖ att komma med förslag till att föra ut FoU-arbetet till de verksamma Iärama och den övriga personalen inom skolväsendet. 1973 utkom rapporten Utbildningsforskningens resultat - spridning och âterkoppling, som redovisade behov och föreslog åtgärder. Den bild som rapporten ger anses vara giltig även 1977. Man konstaterar t. ex. att massmedia och fackpress utnyttjas alltför litet för att sprida forskningsinformation och att lärarfortbildningen är en viktig spridningsväg. SÖ har därför anvisat 10000 kronor budgetåret 1975/76 och 1976/77 till vart och ett av de sex fortbildningsområdena (de sex stora lärarhögskoloma) för att lägga fram förslag till förbättringar och nya initiativ. Utbildningssektorns FoU-information och kontakter har hittills huvudsakligen inriktats på nyttjama. Allmän forskningsinformation och kontakter med allmänheten om FoU-arbetet har inte uppmärksammats på samma sätt. Skolundervisning och utbildning är dock viktiga i dagens samhälle, och utbildningsforskningens resultat har såväl direkt som indirekt betydelse för de flesta medborgare. Massmedia bevakar intensivt skol- och utbildningsfrågorna. Däremot har man hittills inte i lika hög grad uppmärksammat utbildningsforskningen och dess resultat. Bristerna i forskningsinformationen till och kontakterna med allmänheten har dock noterats inom utbildningssektorn och förslag till åtgärder diskuteras. Utbildningsforskningen kan föras ut till allmänheten på många sätt. De av SÖ och UHÃ regelbundet arrangerade journalistkonferenserna och informationstidningen UtbildningssamhäI/er, som en gång om året ges ut av Liber Läromedel/Utbildningsförlaget tillsammans med SÖ och UHÄ och som bl. a. säljs genom Pressbyrån, utgör därvid intressanta kanaler.

5 Brister och problem

Samhället genomströmmas i växande utsträckning av olika slag av budskap som allt intensivare pockar på vår uppmärksamhet infonnation, reklam, opinionsyttringar etc. Det talas allt oftare om en Övermättnad, som dels tvingar fram alltmer sofistikerade kommunikationsmetoder, dels gör att vi snart inte orkar ta emot även de mest angelägna budskap. Det är mot denna bakgrund och i en sådan informationsmiljö forskningens informations- och kontaktverksamhet måste arbeta. Den totala forskningsinformationen i samhället har under senare år nått ganska ansenliga dimensioner och söker sig fram längs många vägar. Men det finns också brister och problem. Framför allt behövs en höjning av

kvaliteten hos informationen och kontakterna. Åtgärder krävs t. ex. för att

göra informationen mer lättillgänglig, utveckla nya former och pröva nya spridningsvägar. Den hittillsvarande samhällsriktade forskningsinformationen styrs i dag till stor del av nyttokraven. Därför handlar informationen mest om detaljer och begränsade frågeställningar. De breda översiktema och analyserna är sällsyntare - och svårare. En annan brist är att forskningens informationsverksamhet i så stor utsträckning varit enkelriktad - informationen har styrts av dem som producerat och distribuerat. De teoretiska informationsmodellemas krav på att stimulera en återinfortnation från mottagarna tillbaka till sändarna har knappast tillgodosetts i någon större utsträckning. Därför bör behovet av direkta kontakter och möjligheter till dialog beaktas bättre.

5.1 Nyttjarinforrnationen dominerar

FoU-områdets informations- och kontaktverksamhet domineras av riktade insatser for att nyttiggöra forskningsresultaten. Inom vissa sektorer har denna information nått ansenliga dimensioner och organiserats väl. Man har också utvecklat mekanismer för att skapa returinformation från brukarna till forskarna. Jordbruks- och byggnadsområdet utgör talande exempel på en välorganiserad informations- och kontaktverksamhet. Betydande ekonomiska och personella resurser har avdelats for att föra ut forskningsresultaten samtidigt som de praktiska erfarenheterna återförs till FoU-verksamheten.

54 Brister och problem sou 1977:55

Som påpekats i inledningsavsnittet producerar FoU-arbetet inte bara nyttigheter av betydelse för produktiviteten utan också i stor utsträckning kunskap som ger människorna bättre möjligheter att delta i samhällsarbetet och till stimulans och forströelse i olika former. Information om forskningen har därför mycket gemensamt med kultursektorn. Jämfört med de resurser som i dag läggs ned på den nyttoinriktade forskningsinformationen är insatserna för allmän och mera övergripande information om forskning blygsamma.

5.2 Vill vi ha forskningsinformation?

Frågan om människor är intresserade av att få veta mer om forskningen och dess resultat är naturligtvis viktig. De stora massmediaföretagen gör studier för att utröna sin publiks intresseområden. Resultatet av sådana undersökningar offentliggörs sällan. Det har dock kunnat konstateras att läsare, tittare och lyssnare värdesätter information om forskning högt. Detta har också framkommit i olika utländska undersökningar. En undersökning av speciellt intresse för svenska förhållanden har slutförts under 1977 av redaktören för den norska populärvetenskapliga tidskriften Forskningsnytt, Mauritz Sundt Mortensen. I avhandlingen The Impact of Research Information in Norway - Incenrives and Consrraints in Information Seeking Behavior, har 1 632 personer tillfrågats om sitt intresse för information om forskning. Resultatet framgår av tabell 5:1.

Tabell 5:1 1 632 personer i Norge har tillfrågats om sitt intresse att få information om forskning. Talen är angivna i procent Män Kvinnor Totalt

De 877 personer i tabell 5:1 som uttalat sig som mycket och något intresserade av information om forskning fick sedan följdfrågor varför de var intresserade. Resultatet framgår av tabell 5:2.

Tabell 5:2 De som svarat att man var mycket eller något intresserad av information om forskning i tabell 5:1, 877 personer, fick följdfrågan varför man var intresserad. Siffrorna i procent Män Kvinnor

Brister och problem 55

Resultaten visar att gott och väl hälften av de tillfrågade var intresserade av information om forskning och att orsaken ganska jämnt fördelade sig mellan sociala/politiska skäl och ett behov av stimulans/underhållning. De norska siffrorna är troligen tillämpliga även på svenska förhållanden. De markerar ett klart behov att forskningsinformation och kontakter inte bara skall riktas mot nyttjarna utan även mot allmänheten. I Sverige har denna allmänhetens önskan också konstaterats i en rapport Forskning och Massmedia, presenterad av en arbetsgrupp inom IVA 1967.

5.3 Samhällsinformation och forskningsinformation

Samhällets egen informationsverksamhet har sedan 1950-talet expanderat kraftigt. Många myndigheter och organ har under åren byggt upp egna informationsenheter, i vissa fall med betydande resurser. Denna utveckling låg bakom tillsättandet av inforrnationsutredningen 1967. Dess betänkande SOU 1969:48 låg till grund för riksdagsbeslut rörande samhällets information. Det fastslogs då att infonnationspolitiken även i fortsättningen skulle ligga hos enskilda myndigheter och organ. Ett centralt och stödjande organ, Nämnden for samhällsinformation (NSI), inrättades 1972. NSI har två huvuduppgifter: D göra medborgarna medvetna om sina rättigheter och skyldigheter D öka medborgarnas möjligheter att hävda sina idéer och intressen i den demokratiska processen genom vilken de kan påverka samhällsutvecklingen. Hittills har NSI mest satsat på den forsta uppgiften. Vissa grundprinciper_ har varit vägledande för den allmänna samhällsinfonnationen: D informationen skall lämnas sedan beslut har tagits D informationen skall produceras i anslutning till beslutande instans D pläderande information skall undvikas D information som täcker och konkurrerar med annan information bör undvikas. Dessa principer kan dock knappast tillämpas av myndigheter som i sin verksamhet måste vara upplysande och opinionsbildande utan att några särskilda beslut fattas, t. ex. trafiksäkerhetsverket och socialstyrelsen. De flesta myndigheter har ofta behov att informera om sitt arbete och sin målsättning utan att knyta informationen till att gälla beslut m. m. Principen om öppenhet i den offentliga verksamheten motiverar en aktiv infonnationsverksamhet. FoU-organen är därvid inga undantag. En allmän forskningsinformation kan knappast inta någon särställning i samhällsarbetet. Man har samma problem att tränga sig ut i den allt stridare informationsiloden och man kämpar om målgruppemas intresse och tid med med många andra angelägna verksamheter inom samhället. Forskningens mål är att producera kunskap. Forskningsinformationens mål är att sprida denna kunskap så att den kan nyttiggöras, skapa möjligheter

56 Brister och problem

för en upplyst debatt i demokratisk anda, bilda underlag för samhällets och den enskildes beslut och vidga världsbildsuppfattningen. Forskningsarbetet tar fram resultat, som har långsiktig betydelse för samhället. Informationen om forskningen, dess resultat och konsekvenser för samhället bör därför arbeta relativt fritt med såväl upplysande som argumenterande inslag. Informationen om forskningen är också svår. Problemen man behandlar har ofta stor komplexitet. Informationen måste därför beakta kraven på saklighet och lättillgänglighet. Kunskapen produceras inom FoU-området, där finns fakta och där görs analyserna. Skall forskningen och dess resultat komma ut i samhället krävs det att de som arbetar inom forskningen tar sin del av ansvaret for att kunskapen förs ut och att kontaktvägar etableras med samhällets olika målgrupper. Men att sprida information och etablera kontakter kan inte ske uteslutande på forskningens villkor. Växel- och samverkan med olika överforingskanaler och samhällsgrupperingar är en nödvändighet. Det finns viktiga inslag av analys och argumentation i allt forskningsarbete. I arbetet kommer olika slag av värderingar att prägla och styra mycket av argumentationen. Att utesluta detta, som är så intimt förknippat med forskningsarbetet, i informationen om forskning är varken möjligt eller önskvärt. Inslag av argumentation och plädering kan knappast undvikas i en meningsfull samhällsriktad forskningsinformation. De kan inte filtreras bort for att tillgodose konstlade krav på värderingsfrihet, som i sig är en omöjlighet. Infonnationen måste i stället vara mångsidig och obunden. Ny och viktig kunskap har ofta visat sig ha svårt att tränga fram i samhällets inforrnationsmängder. Den måste som regel bryta ned redan etablerade bedömningar och erfarenheter. Den samhällsriktade informations- och kontaktverksamheten om forskningen måste beakta allt detta och finna former och vägar så att forskningsfrâgorna får sin naturliga plats i samhällsarbetet och den aktuella debatten. En intressant och utvecklingsbar väg är att satsa på samarbete och kontakter. Mycket kan t. ex. vinnas genom en mer aktiv samverkan mellan olika myndigheter och organ inom FoU-området vid genomförandet av större informations- och kontaktprojekt. Men information och kontakter om forskningen, dess resultat och konsekvenser för samhället har en sådan räckvidd att FoU-området i större utsträckning än hittills bör etablera kontakter och söka samverkan med myndigheter, organisationer etc. utanför FoU-området. Det gäller folkrörelser, fackföreningar, ideella organisationer, studieförbund, skolor, föreningar, fria grupper etc. Sådana kontakter har hittills varit sporadiska. Hela kultursektom erbjuder här stora möjligheter. Folkbiblioteken och andra centra för kulturell spridning utgör viktiga samarbetspartner. Bl. a. har utställningsforrnen visat sig vara intressant för den samhällsriktade forskningsinforrnationen. Kontaktema mellan FoU-omrâdet och massmedia har visserligen intensifierats sedan 1960-talet, när massmedia började öka sin forskningsbevakning. Men här finns dokumenterade kontaktproblem som behöver lösas.

1977:55 Brister och problem 57

S01;

Allmän forskningsinformation med målsättningen att ge breda Översikter och presentera komplicerade och storskaliga sammanhang kräver samverkan, stora resurser och målmedveten satsning. Det kan knappast klaras genom enstaka begränsade initiativ. Samhället måste avdela nödvändiga resurser, och FoU-området måste aktivt verka for att möjliggöra en sådan allmän forskningsinformation.

5.4 Vem skall informera?

I flera länder finns centrala inforrnationsorgan inrättade for att handha samhällets officiella information. I svensk informationspolitik har hittills centraliserade lösningar undvikits. I media- och informationspolitiken har man i stället sökt främja mångsidighet och variationsrikedom for att säkerställa yttrandefrihetens principer. I forskningssammanhang har det hittills varit självklart att information och kontakter till största delen legat på den enskilda forskaren eller forskargruppen. Dessa har själva svarat for dialogen med och avrapporteringen till anslagsgivande myndigheter, inom- och tvärvetenskapliga kontakter, dokumentation och publicering av forskningsresultaten, kontakter med samhället direkt eller via massmedia. Forskningsarbetet har fram till våra dagar i mycket varit prestationer av enskilda. Dessutom rör det sig ofta om komplicerade frågeställningar som behärskas endast av dem som direkt arbetar med problemen. Forskare kritseras ofta for att inte beakta behovet att söka sig kontakter med samhället och/eller kommunicera på ett sådant sätt att de inte blir forstådda. Men en sådan allmän kritik mot forskarna är till viss del orättvis. Mycket av den populärvetenskapliga och samhällsriktade informationen om forskning har producerats av forskare. Den populärvetenskapliga historien är fylld av enskilda forskare som talangfullt och med glödande intresse gjort stora insatser för folkbildning genom skrifter och foredragsverksamhet. I dagens forskningsinformation gör också många enskilda engagerade insatser. Men forskningens fortlöpande specialisering gör det allt svårare for den enskilde forskaren att både ha stora specialkunskaper och översiktligheten. Ofta påtalas det växande behovet av generalister. Behovet av målinriktade inforrnationsinsatser kan alltså knappast klaras av enstaka aldrig så engagerade och talangfulla popularisatorer som bedriver denna verksamhet vid sidan av krävande forskning, undervisning och administration. Därför har myndigheter och organ inom forskningen börjat bygga upp informationsenheter for att producera, distribuera och marknadsföra information. Detta arbete handhas av yrkeskunnig informationspersonal. Samhällets intresse for forskningen har också skapat förutsättningar för vetenskaplig journalistik i olika media. Informationsenheten massmedia och andra infomiationskanaler kan dock inte ersätta den enskilde forskaren/specialistens och institutionemas aktiviteter och medverkan i forskningens informations- och kontaktverksamhet. Alla aktiviteterna behövs och former av samverkan mellan dem bör eftersträvas.

58 Brister och problem

5.5 Hinder för forskningsinformation

Det finns ett flertal hinder för en aktiv informations- och kontaktverksamhet. De allvarligaste finns i anslutning till informationskällan - den enskilde forskaren - men är även av mer övergripande karaktär. En aktivering av den samhällsriktade forskningsinforrnationen bör beakta följande: El Attityden. Trots att många av dagens forskare är öppna för och intresserade av information och kontakter om sin verksamhet behöver denna positiva attityd breddas och delas av fler än nu. El Tiden. Dagens forskare är tidsmässigt hårt uppbundna. Man kräver av dem kvalificerade insatser inom forskning, undervisning och administration. Att inlemma också inforrnationsuppgiftema i arbetsuppgifterna blir därför en organisatorisk och facklig fråga. Merirvärderingen. Forskningsarbetet är för den enskilde den viktigaste vägen till karriär inom högre undervisning och forskning. Informationsarbete ger i dag knappast någon meritering i detta sammanhang. I valet mellan vetenskaplig fackpublicering och populärvetenskaplig verksamhet av olika slag prioriteras som regel det förra. lnformarionsutbildning. Dagens forskare ställs infor kvalificerade kommunikationsuppgifter: undervisning, vetenskaplig publicering, föredrag på konferenser, möten och kurser, kontakter med massmedia etc. Trots detta finns ingen obligatorisk eller rutinmässig utbildning i att kommunicera och inforrnera. På flera undervisningsenheter har dock under senare år anordnats frivilliga kurser med inriktning på undervisningsteknik, publiceringsteknik och popularisering. Kritiken mot forskarnas intresse och förmåga att kommunicera med samhället måste mötas med olika former av utbildningsinsatser. Ekonomin. Brist på resurser hämmar i dag möjligheterna till en aktivare informations- och kontaktverksamhet mellan forskning och samhälle. Detta gäller för såväl enskilda som myndigheter, organ och organisationer. Kringskuren yttrandefrihet. Sverige har en lagstiftning som fastlägger medborgarens rätt att yttra sig fritt. I praktiken ställs dock den enskilde ofta infor outtalade hinder att fritt uttrycka sina åsikter. Trycket från omgivningen resulterar i självcensur. Detta är ett generellt problem men har speciella övertoner när det gäller forskningen. Ny kunskap kan i ett längre perspektiv betyda genomgripande förändringar för hela samhället. I och för sig oantastliga forskningsresultat kan insatta i ett större perspektiv bli politiskt och moraliskt laddade. De kan t. ex. utgöra hot mot starka etablerade intressen. Frågan om forskarnas möjligheter och moraliska ansvar att föra ut även obekväma resultat och åsikter kräver uppmärksamhet.

5.6 Massmedia och forskningsinformation

Massmedias intresse för forskningen har ökat alltsedan 1960-talet. Miljöoch energifrågor stabiliserade massmedias intresse för forskningens roll i samhället. Även andra aktuella forskningsområden som medicin, ekonomi,

sou 1977:55 Brister och problem 59

beteendevetenskap, rymdforskning och militär teknik har av massmedia bedömts ha stort nyhetsvärde. Men massmedias bevakning och rapportering om forskning och dess roll i samhället har sina problem. Omfång, kvalitet i massmedias har debatterats framför och systematik forskningsinformation allt av olika representanter för forskningen. Kritikerna menar att rapporteringen och bevakningen ofta är osaklig, att materialet vinklas, att viktiga områden har besvarat kritiken med att arbetet glöms bort etc. Massmedia med forskningsinformation följer sammajournalistiska principer som gäller för andra samhällsområden. Man pekar också på svårigheterna att upprätta fruktbara kontakter med forskningssektorn. Enighet råder om behovet av fler och bättre utbildade vetenskapsjournalister. Forskningens krav på bättre och mer korrekt bevakning i massmedia är dock ingen unik företeelse. Liknande krav reses av många andra samhällssektorer. Här är inte avsikten att analysera dessa frågor i detalj. Det skulle kräva ett omfattande forskningsarbete i sig att kartlägga, systematisera och analysera massmedias utbud av infonnation om forskning och forskningsresultat. Myndigheter och organ inom FoU-området har dock i stor utsträckning Iitat till massmedia när det gäller informationen ut mot allmänheten. Man har utvecklat massmediakontakter i form av pressmeddelanden, presskonferenser, systematiskt utskick av arbetsmaterial etc. för att ge underlag för massmedias arbete med nyhetsspridning till allmänheten. Endast sporadiskt har FoU-organen tagit initiativ för att nå allmänheten direkt och endast i begränsad omfattning har man t. ex. kontakter med folkrörelserna, fackintresseorganisationema, studieförbunden, skolväsendet, förforeningama, eningar och fria grupper, för att den vägen skapa kanaler och kontakter med nya målgrupper i samhället. Att överlåta på massmedia att sprida forskningsinformation och etablera kontakter med allmänheten är inte tillräckligt. I dagstidningarnas uppgifter i samhället ingår knappast som en primär uppgift att bedriva allmänbildning. Massmedias insatser inom den samhällsriktade forskningsinfonnationen respektive redaktion gör om materialets styrs i stället utifrån de bedömningar allmänintresse i en aktuell nyhetssituation. Myndigheter och organ inom FoU-området måste därför vid sidan om sina massmediakontakter föra ut information och etablera kontakter med olika grupper i samhället. Problemet kring massmedias forskningsbevakning har varit uppe till diskussion mellan forskare och journalister i olika sammanhang i Sverige. Internationellt har de också uppmärksammats sedan 1960-talet. Det har publicerats flera rapporter i ämnet. En sådan publicerades i Canada i juni 1975 av det federala forskningsministeriet. Rapporten bär titeln Science, Massmedia and the Public, Media Impact vol. 2, och är skriven av O. Dubas och L. Martel. Den bygger sina slutsatser på ett enkätmaterial. Naturligtvis är inte rapportens resultat direkt överföringsbara till svenska förhållanden, bl. a. på grund av att vetenskaplig journalistik har en längre tradition och annan status i de engelskspråkiga länderna än i Norden. Trots detta finns många likheter med vad som framkommit i den svenska debatten. Rapporten konstaterar att den viktigaste källan för den vetenskaplige journalistens ar-

;M

60 Brisrer och problem

bete är personliga kontakter med enskilda forskare och forskargrupper. I andra hand är det olika slag av informationsmaterial producerat och distribuerat via officiella organ och deras informationsavdelningar. Först på tredje plats och bedömda som ointressanta hamnar de klassiska vetenskapliga originalpubliceringarna, rapporterna etc. Den direkta forskarkontaktens betydelse for de vetenskapliga journalisternas arbete belyses av vad dessa bedömer som den största svårigheten i arbetet - att upprätta fortroendefulla relationer med forskarna. Forskarna ansågs ofta misstro massmedia och ha ytterst begränsade kunskaper om massmedias arbetsvillkor. Ett annat problem var att många forskare var ovilliga att diskutera de samhälleliga aspekterna av sin forskning. Ytterligare en svårighet, som de vetenskapliga journalisterna enligt utredningen möter i sitt arbete, är kampen om utrymme i sina media. Detta är speciellt intressant som rapporten konstaterar att populariserad information om forskning kommer mycket högt på listan över det material allmänheten önskar ta del av i massmedia. Ewa Engquist uppskattar i antologin För ut forskningen, Liber 1973, material om forskning i dagspressen två månader under 1970 till mindre än 5 %. Behovet av närmare och mer direkta kontakter mellan forskare och massmedia har ofta uppmärksammats. Olika åtgärder har vidtagits på många håll av myndigheter, organ och enskilda for att förbättra kontakterna. Massmedia har inbjudits i större omfattning än tidigare till forskarkonferenser och symposier, och en ökande ström av pressmeddelanden och annat skriftligt material skickas ut från forskarna. Trots dessa åtgärder behöver kontakterna ökad uppmärksamhet i framtiden. Det har särskilt påtalats att bristen på informatörer och journalister är speciellt stor vad det gäller naturvetenskap och teknik. I själva verket är emellertid ett ökande antal naturvetenskapliga/tekniska informatörer verksamma i sitt yrke, dock inte inom massmedia, utan inom industri och näringsliv, stat och kommun, där de arbetar inom försäljning och med avnämarinformation. I dag arbetar åtskilliga hundra personer i denna sektor. Föreningen for teknisk infomtation har t. ex. över 200 medlemmar, och inom jordbrukssektorn och inom läkemedelsbranschen rör det sig om ett stort antal personer, de flesta med en teknisk/vetenskaplig utbildning som grund. Den informationstekniska utbildningen tycks till stor del ha skett internt. Det är också intressant att notera att många vetenskapligt orienterade journalister verksamma i massmedia har sugits upp av näringslivet, den statliga/ kommunala sektorn och den expanderande fack- och specialpressen. Återväxten har ofta visat sig svag på grund av massmedias kärva ekonomiska situation, som stundtals resulterat i anställningsstopp. I debatten har det påpekats att kritiken mot massmedias bevakning av FoU-omrâdet inte främst bör riktas mot de enskilda journalisterna eller journalistkåren utan mot massmediaforetagen. De redaktionella resurserna i dagens massmedia räcker inte till för en aktiv och initierad bevakning av alla samhällets sektorer. FoU är en ”svår” sektor att följa och kräver speciella resurser, som endast få massmedia har tillgång till. Den uppsökande och undersökande journalistiken begränsas av massmedias ekonomi och

Brister och problem 61

5 struktur, hävdas det på många håll. Men utvecklingen går mot ökade behov av initierad information om avancerade verksamheter i framtiden. Journalister och informatörer måste ha större ämneskunskaper, som kommer att ställa krav på nya inslag i utbildningen. Likaså kommer det att ställas krav på kunskaper om information hos den enskilde forskaren, något som också måste beaktas i forskarutbildningen.

5.7 Utbildning

Behovet av kvalificerad utbildning med inriktning på forskningens informations- och kontaktverksamhet har ofta påpekats. I Sverige finns t. ex. ingen organiserad utbildning som leder till vetenskapsjoumalistisk verksamhet. De flesta som arbetar med teknik- och forskningsinfonnation är antingen självlärda eller har genomgått internutbildning, ofta inom näringslivet. De vetenskapliga journalisterna har hittills ofta efter den vanliga journalistutbildningen av egen kraft genomfört sin ämnesmässiga utbildning. Utbildningsfrågoma är viktiga. Av den specialiserade journalisten krävs förutom de vanliga journalistiska färdigheterna också kunskaper inom hans eller hennes bevakningsområde för att kunna följa med den vetenskapliga debatten. Forskaren behöver å sin sida träning i att kommunicera och popularisera. Det har hittills inte funnits någon utbildningsväg för forskningsinformation. Gjorda insatser har varit sporadiska och punktvisa. På massmediasidan bedriver pressens organisationer en aktiv fortbildningsverksamhet bl. a. genom de s. k. Fojo-kurserna som är statsunderstödda. De första Fojo-kurserna, som behandlar ämnen med anknytning till forskningsinformation, gavs under våren 1977. Miljövård och Vad ver vi om cancer stod på programmet. Dessutom delar pressens organisationer årligen ut ett stort antal stipendier, som är öppna för alla aktiva journalister. Som regel är ämnesvalet för studierna fritt. Studier med anknytning till FoU har också förekommit. Andra organisationer utdelar stipendier med speciell inriktning. SIDA har ett stort stipendieprogram där journalister och informatörer erbjuds möjlighet att studera u-landsfrågorna. Detta har i regel nära anknytning till forskning. Under senare år har på flera läroanstalter arrangerats kortare, frivilliga kurser i forskningsinformation föri första hand forskare. En kurs vid Lunds universitet våren 1977 i naturvetenskaplig populärvetenskap var t. ex. ett lovvärt initiativ. Denna typ av utbildning bör kunna byggas ut och kurserna göras mer regelbundna. Den nya högskolan ger möjligheter till förnyelse och till lokala initiativ. Den nya kulturkommunikationslinjen har till uppgift att förbereda för kulturkommunikativa arbetsuppgifter inom massmedia, förlag, bibliotek, museer etc. Den borde också vara intressant som grund för en utbildning med inriktning på forskningsinformation. Journalisthögskolornas plats i den nya

62 Brister och problem SOU l977zS5

högskoleorganisationen skapar också möjligheter att få till stånd en utbildning i vetenskaplig journalistik och information. Högskolan i Luleå har under 1976 arbetat fram ett förslag till utbildning \ i formgivning. Denna utbildning är avsedd att ligga i nära anslutning bl. a. till civilingenjörsutbildningen i Luleå. Den öppnar intressanta perspektiv for utvecklingen av den samhällsriktade informationen. Den kommer bl. a. att ha inslag från de konstnärliga, samhällsvetenskapliga, medicinska och tekniska områdena och således vara tvärvetenskaplig.

5.8 Forskningsinformationens media och former

I dagens informationsintensiva och informationsutvecklade samhälle krävs väl producerade, distribuerade och marknadsförda informationsprojekt. Genomslagskraften beror på om mottagarna upplever frågorna som väsentliga, intressanta eller fascinerande, om fakta och debatt har personlig eller samhällelig relevans, om utformningen är väl genomtänkt och konsekvent. Många gånger krävs också en mångvetenskaplig insats. Allt detta är resurskrävande. Enskilda myndigheter och organ har sällan vare sig resurser eller kunskap att klara stora projekt. Samverkan och samfmansiering skapar då nya möjligheter. Informellt samarbete mellan olika organ for att genomföra större informationsprojekt har i ett par fall visat sig ge bra resultat. Man har då utnyttjat flera olika media som var för sig når vissa målgrupper. Samarbetet har omfattat val av ämne och samordning i tiden medan for övrigt varje underprojekt arbetat självständigt vad gäller innehåll och ekonomi. Forskningsinformationen strävar i dag mot att hitta nya former och söka sig nya vägar. Dessa strävanden hindras av en rad svårigheter, främst bristen på resurser och avsaknaden av samarbete mellan specialister, generalister, informatörer, illustratörer, fotografer, producenter, utställningsarkitekter etc. Här har forskningsinformationen mycket att lära av den moderna läroboken, dokumentärfilmen och TV.

5.9 Gör informationen åtkomlig

I diskussionerna om samhällets inforrnationsverksamhet påtalas det ofta att åtgärder måste vidtas for att underlätta för de s. k. informationssvaga” i samhället att få tillgång till önskad och nödvändig kunskap och fakta. Den statliga kulturpolitiken har också bland sina mål att speciellt uppmärk› samma de eftersatta grupperna i samhället. Denna målsättning är intressant även för den samhällsriktade forskningsinformationen. Forskningens information och kontakter går huvudsakligen ut till dem som redan är intresserade och som har vissa grundläggande kunskaper. for vilka i l och med detta förhållande negligeras de stora grupper människor FoU-arbetet ännu är mer eller mindre okänt. Det finns i dag stora behov att systematiskt lagra, vårda och förädla kunskap. Men kunskapen måste också göras tillgänglig för alla intresserade.

Brister och problem 63

i Lämpliga serviceformer som hjälper allmänheten till rätta behöver utvecklas.

Det är också viktigt att motverka att informationen i allt för hög grad styrs av den som producerar den och i stället stimulera enskilda och grupper av människor att själva söka och beställa önskad information. Biblioteken är därvid speciellt intressanta. De har stor geografisk spridning och utgör en naturlig forsta kontaktpunkt for den som obevandrad söker en viss kunskap.

5.10 Barn och ungdom

Det finns en rad grupper i samhället som är av intresse for den samhällsriktade forskningsinforrnationen. Här skall endast diskuterat forskningsinformationen för barn och ungdom. Information och kontakter om forskning riktade till denna målgrupp är i vårt land osystematisk. Trots detta tränger viss kunskap om aktuell forskning fram till barn och ungdom via vissa kanaler. I skolan kan intresserade lärare fördjupa innehållet i undervisningen så att aktuell forskning levandegörs. Vissa av TV:s barn- och ungdomsprogram har i flera år haft innehåll med forskningsanknytning. Museerna har ofta speciella aktiviteter för bam. Skol-TV är en annan viktig kanal. Bra barntidskrifter är det ont om i Sverige. Kamratposten är ett undantag - då och då innehåller den artiklar om forskning, naturvetenskap och teknik. Föreningslivet erbjuder i dag en ökad aktivitet kring vissa ämnesområden med anknytning till forskning. Det gäller amatörföreningar, som riktar sig även till ungdomar. Systematiska satsningar av forskningen riktade mot barn och ungdom är dock sällsynta i dag. Ett undantag är förbundet Unga Forskare (se avsnitt 3.6), som får vissa bidrag. Situationen är annorlunda i t. ex. Nederländerna. Den nederländska motsvarigheten till Unga Forskare har en bred aktivitet igång. Man utger en populärvetenskaplig tidskrift, DJO - De Junge Onderzoekers, 10 gånger om âret och i en upplaga över 15 000 ex. riktad enbart till barn och ungdom. Man producerar och distribuerar självstudiematerial, säljer till självkostnadspris experimentutrustning och driver på 12 platser runt Nederländerna livaktiga laboratorier, där ungdomar i fria pedagogiska former får utveckla sin kreativitet. Denna verksamhet omsätter i dag flera miljoner kronor och får statligt stöd. Det är angeläget att skapa möjligheter till mer direkta kontakter mellan forskningen och barn och ungdomar. Det kan ske på många sätt: via skolan, foreningsrörelsen, studieforbunden, kommunala barn- och ungdomsverksamheten m. m. Det gäller inte bara att stimulera de begåvade utan i lika hög grad att skapa en meningsfylld och stimulerande fritidssysselsättning, öppen och tillgänglig for alla. Kreativ verksamhet för barn och ungdom inom de kulturella områdena musik, dans, teater och bild - bedrivs i viss omfattning över hela landet. Det finns anledning att utöka denna verksamhet att också

64 Brister och problem

omfatta naturvetenskap, teknik och andra forskningsområden. Myndigheter och organ inom FoU-området bör satsa mer målmedvetet på detta.

5.11 Stöd till forskningsinformation

Samhället stöder på olika sätt informationsverksamhet. Det rör sig bl. a. om selektivt stöd till pressen, bokbranschen och kulturtidskrifterna. Den allmänna och samhällsriktade informationen om forskningen, dess resultat och konsekvenser för samhället har hittills haft svårt att få ekonomiskt stöd. Nämnden för samhällsinformation har endast i ringa omfattning gett bitill forsk- 5 drag till projekt med inriktning på eller med nära anknytning ningsinformation. I princip kan de flesta FoU-organ stödja infonnations- och kontaktprojekt och många gör det också. Men det är endast BFR som direkt har medel avdelade för stöd till allmän forskningsinformation inom sitt verksamhetsområde. l i När det gäller att genomföra större informationsprojekt som t. ex. har mångvetenskaplig förankring krävs som regel stora ekonomiska resurser. Man måste kunna utnyttja yrkeskunniga producenter, illustratörer, utställningsarkitekter etc. Erfarenheterna hittills har visat att det är förknippat med stora svårigheter att få fram de nödvändiga resurserna. Det krävs en omfattande arbetsinsats för att entusiasmera olika myndigheter och organ

att ge stöd. l

l USA finns t. ex. under National Science Foundation ett par program, som har till uppgift att stödja information och kontakter mellan forskning och samhälle. Ett av programmen är Public Understanding of Science som har till uppgift att stödja kontakter med allmänheten via radio/TV, journalistik, utställningar, konferenser etc. Avsikten är att förbättra kommunikationerna mellan forskningen och det övriga samhället. 1975 delades 1,8 miljoner dollar ut till 44 projekt. Bidrag gick också till experiment och utvecklingsarbete, speciellt viktigt för att hitta nya former för forskningsinformation. Det andra programmet, Science for Citizens, har uppgiften att stödja forskare, studerande inom teknik och forskning, etablerade organisationer, opinionsbildande grupper etc. för att stimulera forskare och icke-forskare att aktivt medverka i en öppen diskussion om aktuella samhällsfrågor, som har inslag av teknik och forskning. Detta program börjar sin verksamhet under 1977.

och

6 överväganden förslag

Den föregående belysningen av det svenska FoU-områdets informationsoch kontaktverksamhet uppvisar en bild med många brister men också med stora möjligheter. Det finns ett växande forskningsberoende i samhället och en ökad medvetenhet hos allmänheten om samhällsproblem som måste angripas med forskningsinsatser. Dessutom finns en alltmer ökande medvetenhet bland forskarna om behovet av samhällsrelevans i forskningen och en vilja att öppna en dialog om forskningen; dess villkor, möjligheter och inriktning. Detta kan ge ökande möjligheter för en bred demokratisk påverkan av forskningsprioriteringar och ett genombrott för ett vetenskapligt synsätt i hela samhällsarbetet. Svårighetema är både institutionella och organisatoriska. Den vetenskapliga specialiseringen har skapat svårigheter för forskarna själva att mötas i allsidiga analyser av aktuella samhällsfrågor. I grunden är detta informationsfrågor, och de yttre möjligheterna att skapa en dialog mellan forskare och allmänhet saknas fortfarande i alltför stor utsträckning.

6.1 En inforrnationsstrategi

En strategi för en allmän och övergripande information om forskningen bör bygga på följande principer: D De aktiva forskarna skall känna ansvar att informera och skapa kontakter för att väcka intresse för och rationellt utnyttja vunna erfarenheter och resultat. Informationen skall vara förankrad i det aktiva FoU-arbetet. D Variationsrikedom och mångfald i informationsutbudet skall garanteras genom att olika myndigheter och organ inom FoU-området tar sin del av ansvaret för informationsverksamhet samt att mottagargrupper i samhället stimuleras att själva söka formulera sina informationsbehov och arbeta upp egna kontaktvägar. Viktigt är att även de informationssvaga i samhället får hjälp att föra fram sina önskemål. D En direkt dialog mellan forskare och mottagargrupper i samhället skall eftersträvas. Ett sådant synsätt ger informationsenhetema uppgiften att initiera och aktivera inforrnationsinsatser i samverkan med forskarna, ge informations-

66 Överväganden och förslag i l

J. teknisk service, bistå i distributions- och marknadsföringsfrågor samt öppna mellan och samhälle.

i

kontaktvägar forskning * Informations- och kontaktbehoven spänner över vida fält och skiftande i förhållanden. Alla dessa problem kan inte behandlas i denna rapport, utan l n l här framlägges vissa allmänna rekommendationer och förslag. Avsikten är ,

att dessa skall utgöra grunden för en utbyggnad av aktivare kontakter mellan l

forskning och samhälle. ä

6.2 Rekommendationer

1. Alla organ med ansvar för FoU-verksamhet måste beakta behoven av en allmän information om forskning, alltså inte begränsa sina informationsinsatser till de egna specifika avnämargrupperna. Skolväsende, studieförbund, intresseorganisationer, folkrörelser, föreningar och fria grupper utgör här viktiga målgrupper. Universiteten och högskolorna har här en nyckelroll och måste ha tillräckliga resurser för sin forskningsinfonnation. Stöd bör speciellt lämnas projekt som syftar till att bredda kontaktytan mellan forskningen och breda grupper i samhället.

, 2. Den enskilde forskaren/ specialisten har en viktig roll vid spridandet av information om forskning. Möjligheterna att aktivt deltaga i FoU-områdets informations- och kontaktverksamhet begränsas i dag av bristande tid och av att informationsarbetet inte bedöms ha något nämnvärt meritvärde. Många forskare uppvisar ett bristande intresse att deltaga aktivt i informations- och kontaktverksamhet. Insatser inom forskningens informationsoch kontaktverksamhet bör kunna räknas som merit och tidsmässigt integreras i forskarnas arbetsuppgifter. Förändrade attityder till och större förståelse hos forskare/ specialister för behovet av bättre direkta kontakter mellan forskning och samhälle måste eftersträvas.

3. Det är angeläget att vidga de direkta kontakterna mellan forskning och samhälle i övrigt. Samtidigt som det behövs att personer och myndigheter som arbetar med FoU tar sitt ansvar för detta, måste olika organ och organisationer i samhället - studieförbund, ideella och fackliga organisationer, * intresseorganisationer, skolväsende, föreningen och fria grupper etc. - i ökad i utsträckning själva söka information, skapa kontakter med forskningen och

i

efterfråga forskning, som de bedömer som viktig.

. i

4. Forskningens fortlöpande utveckling mot samverkan mellan olika äm- g 1 nesområden, dess växande roll i samhället och dess kulturella aspekter ökar 1 ° behovet av samarbete kring inforrnationsprojekt genom samverkan mellan 3

olika myndigheter och organ såväl inom som utom FoU-området. Förut- i

sättningar och resurser för att möjliggöra ett sådant samarbete bör därför skapas.

5. Forskningsinfonnationens utformning, dess spridning och marknadsföring utgör viktiga moment i infonnationsverksamheten. En fortlöpande ut-

SOU 1977355 Överväganden och förslag 67

veckling och Förnyelse av former, media, distribution och marknadsföring a. erbjuder ett ökat och mer medvetet utnyttjande av

nödvändig. Bl:

bilden l informationen stora möjligheter, som bör tillvaratas.

6. Intresset för amatörverksamhet inom vissa forskningsområden - astrohistoria (hembygdsforskning), arkeologi etc. - ökar nomi, geologi, biologi, starkt såväl enskilt som i föreningsformen. Många föreningar har också en omfattande Amatörismen erbjuder allmänheten ungdomsverksamhet. och få nära kontakter med möjligheter att själva deltaga i forskningsarbete Denna typ av verksamhet sammanfaller med den professionella forskningen. ett av målen för vår kulturpolitik och bör därför uppmuntras. Enskilda, föreningar och studieverksamhet som bedriver amatörforskning grupper, behöver resurser för att kunna etablera forskarkontakter, och den aktiva forskningen bör ges möjligheter att stimulera och stödja denna verksamhet.

7. Ungdomars kontakter med vetenskaplig verksamhet är dåligt utvecklade insikt i Sverige. Det är angeläget att de förbättras. Det gäller att dels skapa hos barn och ungdom om forskningen och dess funktioner och konsekvenser de barn och ungdomar som har för samhället, dels stödja och stimulera intresse för sådana frågor så att de kan få vidareutveckla dessa speciellt intressen. Den förstnämnda verksamheten bör kunna utvecklas genom ökad samverkan mellan forskningsrådsorganisationen, akademiema, universiteten, högskolorna etc. och skolans organ, t. ex. inom ramen for skolans inre arbete, SIA. Den allmänna fritidsverksamheten för barn och ungdom bör också kunna inkludera sådan kontaktverksamhet. En kombination av service till skolorna och initiativ riktade direkt till barn och ungdom bör eftersträvas. Den andra uppgiften bör kunna utvecklas inom ramen för en utökad verksamhet inom förbundet Unga Forskare. Gymnasie- och amatörforbör bl. a. också stödjas aktivt. Möjligheterna att utge en eningsverksamhet form tidskrift om forskning i pedagogisk och utpräglat populärvetenskaplig för åldrarna 7-16 år bör prövas. En sådan utgivning kan t. ex. förläggas i anslutning till Forskning och Framsteg i samverkan med forskningsråden, statens ungdomsråd, SÖ och förbundet Unga Forskare.

8. Forskning och utveckling och dess konsekvenser för samhället bör i högre grad än vad som hittills varit fallet ingå i skolarbetet på olika nivåer. Fortbildning av lärama är därvid viktig, och möjligheterna att engagera aktiva forskare för enstaka lektioner bör utnyttjas i större utsträckning.

9. Större kunskap och förståelse för forskningen och dess konsekvenser för behövs inom utbildning, kulturverksamhet och massmedia.

samhället

till utbildningsyrkena, bibliotekarier och journalister etc.,

[undervisningen

bör därför ingå moment som behandlar forskningen och dess roll i samhället. Bl. a. är detta av speciellt intresse vid fortbildningsverksamheten för olika yrkesutövare verksamma inom ovanstående områden.

68 Överväganden och förslag SDU 1977:55

10. Utbildningen inom forskningsinformation har hittills varit sporadisk. Universitet och högskolor bör därför utveckla sådana kurser för såvil forskare som informatörer, journalister, fotografer och illustratörer.

ll. Sveriges Radio har under senare år producerat en rad utmärkta radiooch TV-program med populärvetenskaplig inriktning. På grund av gällande bestämmelser är det nästan omöjligt att få tillgång till detta prografnmaterial och utnyttja det i andra undervisnings- och informationssammaniiang. Frågan om vidareutnyttjande av programmaterial måste få en snar lösning.

12. Många informations- och kontaktprojekt har haft alltför små resurser för distribution och marknadsföring, vilket resulterat i att även välproducerade projekt inte fått förväntad spridning. Vid planering och gencmförande av informations- och kontaktprojekt måste därför tillräckliga medel avdelas för distribution och marknadsföring.

13. Forskningens infonnations- och kontaktverksamhet bör utformas så att återinformation från mottagarna tillbaka till sändarna av informationen stimuleras och underlättas. Det är också angeläget att forskningsinformationen söker sig mot nya målgrupper i samhället och möjligheter skapas att underlätta fö: enskilda och grupper att söka upp önskad information och kunskap.

6.3 Förslag

Informationsflödet växer ständigt i det moderna samhället. Människorna utsätts fortlöpande för olika typer av meddelanden och påverkan. l detta växande flöde har FoU-informationen under senare år ökat sin andel men uppvisar brister. Den behandlar alltför mycket detaljer i ställe: för att presentera Översikter och analyser och den är alltför mycket inriktad på att sända ut budskap i stället för att skapa dialog. Dess utformning är ofta inte tillräckligt anpassad till mottagarens behov och intresse. Distribution och marknadsföring har inte ägnats tillräcklig uppmärksamret.

Information och kontakter bildar en viktig länk mellan FoU-verksamhet

och samhälle. Förbättrad samverkan mellan forskning och sarrhälle kräver därför också att information och kontakter förbättras. Det gäller främst att förbättra inforrnationens kvalitet, utformning, inriktning och spridning. Det kräver dels målmedvetnare insatser av dem som planerar, puducerar och distribuerar informations- och kontaktverksamhet, dels större resurser för att möjliggöra en kvalitativt bättre verksamhet. Det har tidigare påpekats att en allmän och övergripande informationsoch kontaktverksamhet om FoU-verksamheten bör dels förliggas i nära anslutning till den aktiva forskningen, dels organiseras så att mångfald och öppenhet möjliggörs. Detta förutsätter att olika myndigheter och organ, forskargrupper och enskilda forskare liksom representanter för olika samhällsgruppe tar initiativ och ansvar i informations- och kontaktprocessen. För statligt och kom-

sou 1977:55

Överväganden och förslag 69

munala myndigheter och organ bör långsiktiga informations- och kontaktaktiviteter arbetas in i verksamhetsplaneringen. Mycket av informations- och kontaktverksamheten är av rutinanad karaktär och behöver en fast organisation. Erfarenheterna har dock visat att rörliga medel dessutom behövs for tillfälliga projekt och aktiviteter. Liksom universiteten, högskolorna, forskningsinstituten etc. svarar för en stor del av FoU-verksamhetens basresurser, medan forskningsråd och andra anslagsgivande myndigheter fördelar rörliga resurser, bör på liknande sätt universiteten, högskolorna, sektorsorganen, myndigheter, organ och organisationer svara för informations- och kontaktverksamhetens fasta resurser medan rörliga medel för genomförande av informations- och kontaktprojekt finns disponibla i någon form. De rekommendationer till åtgärder för att förbättra den allmänna forskningsinformationen, som forts fram i avsnitt 6.2, sträcker sig över hela den vida kontaktytan mellan forskning och samhälle. Att genomföra dessa rekommendationer är ett långsiktigt program som kräver utredningar, initiativ och resurser hos en rad myndigheter, organ och organisationer. För att ta ett forsta steg för att snabbt avhjälpa några av de brister och problem, som redovisats i denna rapport, föreslås i det följande några konkreta åtgärder för att öka möjligheterna till bättre forskningsinformation och kontakter mellan forskning och samhälle.

6.3.1 Ett initierande, stödjande och servicegivande organ I bl. a. USA och öststatema har de vetenskapliga akademiema, både av eget initiativ och som verktyg för statsmakterna, centrala uppgifter inom forskningens informations- och kontaktverksamhet. Akademierna har hög vetenskaplig kompetens, nära anknytning till den aktiva forskningen och en relativt fristående ställning mot samhällets övriga grupperingar. De är alltså väl lämpade att med ökade resurser ta hand om en allmän och samhällsriktad information om forskningen. De representerar dock olika sektorer inom FoU-området. De har således svårigheter att arbeta heltäckande. FRN har till uppgift att initiera och stödja forskning av betydelse för samhället. Dess inriktning skall vara mångvetenskaplig och FRN skall arbeta med hjälp av bl. a. samfinansiering samt sköta gemensamma servicefunktioner för hela forskningsrådsorganisationen. I dess instruktion sägs det att FRN skall handha en allmän och övergripande information om forskning. F RN bedöms därför få en viktig funktion inom den samhällsriktade forskningsinformationen. Organisatoriska former bör skapas för att möta samhällets och FoU-områdets behov av information och kontaktvägar. Det bör dock understrykas att det inte är tillräckligt att kanalisera nya resurser för information via FRN om det inte samtidigt sker en direkt resursförstärkning till andra organ inom FoU-området och olika mottagargrupper. Sålunda är det t. ex. angeläget att den nya högskolan får tillräckliga resurser för att kunna genomföra sin uppgift att informera om forskning. De forslag till åtgärder för att befrämja den samhällsriktade forskningsinformationen och kontaktverksamheten som presenteras i fortsättningen gäller endast FRN. Några forslag rörande de enskilda forskningsråden läggs

70 och förslag

Överväganden

inte fram. Deras insatser inom forskningens informations- och kontaktverksamhet bör avgöras av varje råd för sig. I princip bör alla tre råden kunna ha likartade resurser för sin informationsverksamhet. Som jämförelse kan nämnas att tidigare NFR för sin allmänna informationsverksamhet 1976/77 omsatte ca 0,6 Mkr fördelade på ett informationssekretariat på tre personer, stöd till populärvetenskapliga tidskrifter och årsböcker samt produktion av egna publikationer och aktiviteter.

6.3.2 Program för FRN :s forskningsinformation

Förslagen till informations- och kontaktbefrämjande åtgärder inom FRN avser att stötta följande program: l. stödja och initiera en allmän informations- och kontaktverksamhet 2. ge informationsservice för forskningsrådsorganisationen 3. informera om FRN:s egen verksamhet.

l det följande skall dessa tre program närmare diskuteras med utgångspunkt i de tänkta organisatoriska fomierna.

6.3.3 Organisation Organisationen för infonnations- och kontaktverksamheten vid FRN föreslås vara uppbyggd av tre enheter. Den första - delegationen för forskningsinformation - skall som verksamhetsområde ha hela kontaktområdet mellan FoU-området och samhället. Den andra enheten - redaktionstjänsten - skall främst ha rådsorganisationen som sitt verksamhetsområde medan den tredje - FRN:s informationsavdelning - skall ha FRN som sitt verksamhetsområde. Organisationen presenteras i figur 6:1. Delegationen jör forskningsinformation föreslås få uppgiften att stödja och initiera information och kontakter mellan FoU-verksamhet och samhälle. Denna målsättning förutsätter att dess verksamhetsområde riktar sig mot hela FoU-området och samhällets olika grupper. Vetenskaplig publicering i strikt mening skall dock inte innefattas i delegationens program. Delegationen avses få egna medel och fungera som anslagsgivare. Delegationens arbete föreslås bli uppdelat i följande delprogram: El Stödja informations- och kontaktprojekt Stödet avser att stimulera planläggning, produktion, distribution och marknadsföring av större och mindre projekt, som avser att informera om aktuell forskning och dess roll i samhället samt skapa kontakter mellan forskning och samhälle. Att skapa ömsesidiga kontakter är därvid av speciellt intresse. Stöd skall också kunna utgå till utvecklingsarbete på området. Kurser och utbildning med syfte att förbättra och öka förståelsen för populärvetenskap bör också kunna stödjas. Stödet skall inte begränsas till FoU-organen utan även gälla projekt framförda av organisationer, enskilda forskningsinstitutioner, arbetsgrupper, föreningar och enskilda.

Överväganden och förslag 71

l

l

högskolor l | Forskningsråd l Sektorsorgan

l

g

Akademier

Skolväsende |

Kulturinstitutioner Deie9_3tl°

l nen for

Folkrörelser . ?OTSKTNUQS- | information Studieförbund

i

\ “ I r \ Organisationer \

l \Y Pro. l

i Föreningar I jekt | \ \ n. / - | l \ w/ Fria grupper l

l

Enskilda | I

e

i

El Stödja populärvetenskapliga tidskrifter och böcker Figur 6:1 Organisations- 1977 beslutade ökat stöd till kulturtidskriftema 419W? 95mm

riksdagen om ett kraftigt 9/0 öv?

och en ny stödfonn för organisationspressen. Dessa åtgärder kommer ,f°."“"°"“.erk$.amhee"

vid radsorgamsarianen att förbättra situationen för tidskriftema, även sådana som mer eller mindre regelbundet innehåller forskningsinformation. Statens kulturråd har ansvaret för stödet till kulturtidskriftema och i denna grupp inräknas också tidskrifter som har en populärvetenskaplig inriktning. Populärvetenskap är mycket resurskrävande, och även mot bakgrunden av uppräkningen av kulturtidskriftsstödet under 1977 kräver en genomarbetad populärvetenskaplig tidskrift ekonomiska resurser av en annan storleksordning än vad som nonnalt gäller för kulturtidskrifterna. Bedömningen av populärvetenskap kräver också speciell kompetens. Det finns därför ett behov av samarbete mellan delegationen för forskningsinformation och statens kulturråd. Fördelningen av bidrag till tidskrifter med populärvetenskaplig inriktning bör ske efter hörande av delegationen. Denna bör också ha egna möjligheter att ge ett kompletterande stöd. Framför allt bedöms tidskrifter som renodlat satsar på populärvetenskap och breda ämnes- och problemöversikter inom forskning/ samhälle samt bildar en länk mellan aktiv forskning och amatörer/ lekmän ha behov av ett sådant kompletterande stöd. Situationen är liknande när det gäller utgivning av populärvetenskapliga böcker. Litteraturstödet är utvärderat under 1977. Det föreslås få ökade resurser och skall göras mer generellt. Allmänt intressant facklitteratur och populärvetenskaplig litteratur blir bidragsberättigad enligt förslaget. Ett kompletterande stöd åt främst den populärvetenskapliga litteraturen bedöms ändå nödvändigt på samma grunder som för de po-

72 Överväganden och förslag

pulärvetenskapliga tidskrifterna. Det kan nämnas att SIDA under 1977 anslagit 150000 kronor till kompletterande stöd till u-landslitteratur. Stödet bör också utnyttjas för att stimulera ett utvecklingsarbete inom den populärvetenskapliga framställningen, t. ex. genom en kvalificerad integration av bild och text. U [dela stipendier För att skapa möjligheter för forskare, journalister, illustratörer, fotografer eller andra att koncentrerat arbeta på ett populärvetenskapligt projekt - t. ex. författande, planering av utställning, TV-program, föreläsningsserie m. m. - föreslås stipendier. Stödformen skall även kunna komma forskare, informatörer och journalister tillgodo vid vidareutbildning eller praktik som avser arbete med forskningsinformation. Denna stödform avses komplettera de arbetsstipendier som konstnärsfonden och massmedias organisationer delar ut. Utgöra en plattform för större samarbetsprojekt mellan FoU-organ, kulturinstitutioner, organisationer etc. Den ökade inriktningen mot tvär- och mångvetenskap leder till att ämnesoch problemområden ofta täcker flera FoU-myndigheters och organs verksamhetsområden. Samtidigt ökar forskningens roll i samhället på ett sätt som gör forskningsfrågorna angelägna för institutioner och organisationer utanför FoU-omrâdet. Dessutom finns det en rad institutioner framför allt inom skolväsendet och kultursektom som stiger fram som intresserade parter för samarbete om forskningsinformation. Val av inriktning för aktuella informations- och kontaktprojekt blir därför ofta en angelägenhet for många intressenter. Samarbete för att genomföra stora projekt kan vara en väg att bredda projektens innehåll, få större slagkraft, mer genomarbetning i utförande. Via samfmansiering blir dessutom deltagandet ekonomiskt överkomligt för var och en av intressenterna. Delegationen kan därvid fungera som en plattfonn för organisatorisk och finansiell samverkan. Den kan fungera som projektstyrelse eller överlåta detta till särskilda styrelser, sammansatta av respektive projekts intressenter. initiera informations- och kontaktprojekt Delegationen bör ha till uppgift att följa den aktuella utvecklingen inom forskningens informations- och kontaktverksamhet. Den skall vid behov kunna initiera informations- och kontaktprojekt i samverkan med andra organ och organisationer. Delegationen skall vara knuten till FRN, som också har att svara för dess petita. Delegationen föreslås få en sammansättning av representanter for forskning, mottagargruppema och aktiva inom informationsverksamhet. Den fasta personalen vid delegationen föreslås ha till uppgift att handha bidragsgivningen till FoU-information och kontaktverksamhet, svara för rådgivning och service vid projektuppläggning och planering, fortlöpande följa utvecklingen inom FoU-områdets allmänna informations- och kontaktverksamhet samt initiera lämpliga informations- och kontakt:projekt. Dessa arbetsuppgifter förutsätter att personal vid delegationen är väl förtrogen med inforrnationsarbete. Delegationen bedöms vid behov kuinna utnyttja FRN:s redaktionstjänsts kunnande och resurser.

Överväganden och förslag 73

Redaktionstjänsten vid FRN föreslås att få till uppgift att ge praktisk service vid planläggning, produktion, tryckerikontakter, distribution och marknadsföring av olika informationsaktiviteter för hela rådsorganisationen. Att sprida information och etablera kontakter mellan forskning och olika samhällsgrupper är tids- och resurskrävande. En stor del av verksamheten är dessutom rutinartad och kan centraliseras till ett specialiserat organ. Dessutom har det visat sig finnas ett stort behov av yrkesmässig kunskap i informationsarbetets hantverk, dvs. det arbete som faller på producenter, illustratörer, formgivare, layout-män, marknadsförare m. fl., liksom kunskaper om rationell uppläggning av adressregister, distributionsrutiner etc. Ofta sköts information i dag utan tillgång till fackmän för alla moment. Möjligheter till stordrift vad det gäller vissa produktionsresurser, distributionstekniska moment som t. ex. datorstyrda adressregister etc. och marknadsföringsåtgärder bör därför undersökas. Redaktionstjänstens uppgifter sammanfattas sålunda: D ge produktionsteknisk service till rådsorganisationens publikationsverksamhet vad det gäller formgivning, redaktionellt och grafiskt arbete, teknisk produktion etc., D ge service i distributions- och marknadsföringsfrågor till rådsorganisationens utgivning av publikationer och andra informationsaktiviteter, D ge service vid konferenser och annan kontaktverksamhet av gemensamt intresse för hela rådsorganisationen, D bistå finansiärerna av olika tidskrifter, publikationer, informationsprojekt etc. med en fortlöpande översyn av målsättning, produktion, effektivitet m. m. Redaktionstjänsten föreslås dels ha ett antal fasta tjänster som en basresurs, dels flexibla resurser avpassade till det aktuella behovet av uppdrag och service. Uppdragsbeställaren bör, åtminstone delvis, bära kostnaden för utnyttjandet av redaktionstjänstens resurser. Dessa kostnader bör räknas in i projektfmansieringen. Rutinmässigt bör tillräckliga medel avsättas för produktion, distribution och marknadsföring vid projektplaneringen. NFR har en redaktionstjänst, som i dag består av ca 13 årsarbetare. Arbetsuppgifterna omfattar marknadsföring, distribution och utveckling av en rad vetenskapliga tidskrifter och publikationer inom det naturvetenskapliga området. 4-5 årsarbetare arbetar med marknadsföring och distribution av forskningsinformation med populärvetenskaplig inriktning. Enheten handhar sådana uppgifter för bl. a. Forskning och Framsteg, årsböckerna Svensk naturvetenskap och Kosmos. Organisationskommittén för forskningsråden har föreslagit att frågan om NFR:s redaktionstjänsts framtida uppgifter och organisation skall prövas av FRN och forskningsråden. De kunskaper och erfarenheter som finns inom NFR:s redaktionstjänst utgör en intressant resurs för såväl forskningsrådsorganisationens som andra FoU-organs forskningsinformation. Ett överförande av de delar av NFR:s redaktionstjänst, som är speciellt lämpade för sådana arbetsuppgifter som här diskuteras, till redaktionstjänsten vid FRN bör därför prövas. Redaktionstjänsten vid FRN föreslås dock bli mer omfattande och mer sammansatt än den hittillsvarande verksamheten vid NFR:s redaktionstjänst. Det finns därför behov av en utökning av de personella resurserna.

74 Överväganden och förslag

En redaktionstjänst med utbyggda personella och tekniska resurser för produktion, distribution och marknadsföring av informations- och kontaktprojektforskning är av intresse för olika myndigheter och organ även utom forskningsrådsorganisationen. Det är därför önskvärt att möjligheter skapas även for dessa organ att utnyttja de tillgängliga resurserna på uppdragsbasis, dvs. mot ersättning. Detta stämmer också väl överens med de allmänna riktlinjerna för FRN:s arbetsuppgifter. Informationsavdelningen vid FRN föreslås få följande tre uppgifter: D handha FRN:s interna och externa myndighetsorganisation, D handha information och kontakter rörande de projekt FRN initierar och stöder, D ansvara för infomtation och kontakter av gemensamt intresse för hela rådsorganisationen. Det är önskvärt att FRN:s informationsavdelning får resurser att självständigt producera, distribuera och marknadsföra infonnation, initiera aktiviteter, söka nya vägar för informations- och kontaktverksamheten mellan forskning och samhälle samt att aktivt följa upp och ge service i informationsoch kontaktfrågor till de projekt FRN stöder. Vid samfmansierade projekt bör informationsansvaret ligga inom FRN:s informationsavdelning och kostnaderna medtagas i projektplanenngen. FRN:s informationsavdelning ingår i FRN:s basorganisation, se figur 6:1.

6.4 Dimensionering

Hittills har inom FoU-området satsats relativt litet och avgränsat på en allmän och övergripande informations- och kontaktverksamhet rörande forskningen och dess konsekvenser för samhället. För att en effektivare dialog skall kunna komma igång mellan FoU-området och samhället i övrigt krävs avsevärda resursforstärkningar. Resurserna behövs vid universitet, högskolor, sektorsorgan, forskningsråd etc. Vid avvägningen av resurserna för organisation och projektstöd under FRN bör beaktas att D staten satsade under 1976/77 ca 3,6 miljarder kronor på FoU-verksamhet, D den totala budgeten for forskningsråden under utbildningsdepartementet för 1977/78 är ca 270 Mkr, D relativt små resurser hittills har gått till en allmän och övergripande forskningsinformation och kontaktverksamhet, D resurserna är inte uteslutande avsedda för att stimulera och stödja FoUområdets informations- och kontaktverksamhet utan också för att stimulera och stödja olika organisationer och grupper i samhället att skapa kontakter med forskningen, D informations- och kontaktverksamhet är mycket personal- och resurskrävande.

Här som i många andra FoU- och informationssammanhang kan några ab-

soluta krav i fonn av belopp knappast anges; behoven är i princip inte

Överväganden och förslag 75

kvantifrerbara. Det gäller att göra en avvägning där möjligheterna att effektivt utnyttja resurserna får vägas samman med en allmän uppfattning av behov och rimlig ambitionsnivå. När det gäller kostnaderna för FRN:s egen inforrnationsverksamhet och för den redaktionstjänst som kan knytas l till FRN redovisas inte här några kostnadsberäkningar. Dessa bör framläggas *av FRN och råden efter gemensamma avvägningar av uppgiftsfördelning och dimensionering.

6.4.1 Delegationen jör forskningsinformation Delegationen for forskningsinformation föreslås få egna medel att stödja och initiera informations- och kontaktverksamhet. Den kommer att till en början arbeta på delvis jungfruligt område, vilket motiverar att starten sker med viss försiktighet. Uppbyggnaden bör ske gradvis och vunna erfarenheter bör ligga till grund for den fortsatta verksamheten. Det finns dock uttalade behov av insatser för att befrämja en allmän och övergripande information om forskning och utveckling. Delegationen bör därför få tillräckliga resurser för att snabbt kunna göra aktiva insatser och skapa underlag för den fortsatta verksamheten.

6.4.2 Kostnadsuppskattning Större projekt. Informations- och kontaktprojekt är som regel mycket resurskrävande. Planering, utfonnning, produktion, marknadsföring och distribution fordrar var för sig yrkeskunniga och kostsamma insatser. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att ett större informations- och kontaktprojekt inom FoU-området ligger i 100 OOO-kronorsklassen. Som jämförelse kan nämnas att projektet Havet i april 1977, se sid. 27, beräknas ha kostat 100 000-150000 kronor. A Utställningen Ararat på Moderna museet i Stockholm våren 1975, se sid. 25, kostade uppemot 1,5 Mkr att genomföra. Båda ovanstående projekt innefattar också ej redovisade kostnader i form av frivilliga och ej arvoderade insatser från enskilda och institutioner. Av AraraL-s kostnader täcktes endast 0,75 Mkr av olika slag av anslag. Mindre projekt omfattar ett brett spektrum av populärvetenskapliga aktiviteter - lokala utställningar, kurser, trycksaker, studiedagar, etc. för att bara nämna några exempel. Kostnaderna för sådana projekt uppskattas ligga i 10 OOO-kronorsklassen. Populärvetenskaplig publicering: Populärvetenskapliga ämnesorienterade tidskrifter - t. ex. Fauna och Flora och Humanistisk forskning - och böcker stöds av vissa FoU-myndigheter. Det årliga stödet ligger i 10 000-kronorsklassen per publikation. Tidskrifter med populärvetenskapliga ambitioner och med inriktning på en allmän och översiktlig täckning av FoU-området eller delar av det får i dag bidrag från grupper av intressenter (samfrnansiering) -AMBIO (ca 380 000 kr inklusive KVA:s egen kostnad, bidragen från externa intressenter uppgår till 260 000 kr) och Forskning och Framsteg (420 000 kr) - eller från kulturtidskriftsstödet - Värld och Vetande (15 000 kr) och AMBIO (10 000 kr). Samtliga siffror gäller budgetåret 1976/77. De båda sistnämnda

76 Överväganden och förslag

tidskrifterna har fått sitt stöd for 1977/78 uppräknat som en direkt följd av det ökade stödet till kulturtidskrifterna. Litteraturstödet, det kraftigt ökade stödet till kulturtidskriftema och det nya stödet till organisationspressen bedöms inte tillräckligt för att upprätthålla och stimulera en populärvetenskaplig publicering av hög kvalitet. Delegationen för forskningsinformation föreslås kunna ge kompletterande stöd åt populärvetenskaplig publicering. Stipendier. Delegationen föreslås få ett stipendieprogram som gör det möjligt för journalister/ informatörer, illustratörer, fotografer, aktiva forskare etc. att skaffa sig fördjupade kunskaper inom aktuell forskning som grund för populärvetenskapliga insatser och möjliggöra koncentrerat arbete med populärvetenskapliga projekt. Dimensioneringen av ett sådant stipendieprogram kan t. ex. utgå från en jämförelse med SIDA:s stipendier för journalister. 1976/77 satsade SIDA 400000 kronor på ett sådant stipendieprogram. Barn och ungdom. Behovet av speciella informations- och kontaktåtgärder avstämda mot barn och ungdom har poängterats i denna utredning. Delegationen bör få en viktig uppgift att stimulera och initiera sådan verksamhet, t. ex. i samarbete med olika myndigheter inom utbildningssektorn etc. För detta ändamål krävs redan från starten tillräckliga resurser för att initiera en sådan verksamhet. Basresurser. Delegationens behov av basresurser omfattar bl. a. administrativ personal (i initialskedet ca 2 årsarbetare), driftkostnader, möjligheter att aktivt följa utvecklingen inom området FoU-infonnation, utvärdering av projekt etc. Vissa arbetsuppgifter förutsätts köpas utifrån.

6.4.3 Sammanfattning av behoven

En sammanfattning av det årliga resursbehovet för delegationen för forskningsinformation beräknade i 1977 års priser och i Mkr ger:

Typ av verksamhet Kostnad (Mkr) 6-8 större och

För delegationens för forskningsinformation verksamhet föreslås att inledningsvis 4 Mkr ställs till FRN .s förfogande.

KUNUL. BlBL. Z 4 OKT 1977 STOCKHOLM

Statens 1977

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Totalförsvaret 1977-82. Fö, , Bilarbetstid. K Utbyggd regional näringspolitik. A. Sjukvárdsavfall. Jo.

*°°7\9“.°PPN.-'

Kvinnlig tronföljd. Ju. Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. B. . Rätten till vapenfri tjänst. Fö. . Folkhögskolan 2. U. Betygen i skolan. U. . Utrikeshandelsstatistiken. E. . Forskning om massmedier. U. . Kommunal och enskild väghållning. K. . Sveriges samarbete med u-länderna, Ud. . Sveriges samarbete med u-lánderna. Bilagor. Ud. . Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. l. . Handelsstálsindustrin inför 1980›taIet, Bilagor. l. . Översyn av jordbrukspolitiken, Jo. . Inflationsskyddad skatteskala. B. . Radio och tv 1978-1985. U. . Kommunernas ekonomi 1975-1985. 8. , Svensk undervisning i utlandet. U. . Arbete med näringshjälp. A. . Psykiskt störda Iagöverträdare. Ju. . Näringsidkares avbetalningsköp m. m. Ju. . Båtliv 2. Registerfrágan. Jo, . Kvinnan och försvarets yrken. Fö. . Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju. . Kortare väntetider i utlänningsärenden. A. . Konkursförvaltning. Ju. . Eiektronmusik i Sverige. U. . Studiestöd. U. . Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. . AlImänfIygpIats-Stockholm. K . lnrikesflygpiats-Stockholm. K. . |nrikssfIygpIats-Stockholm. Bilagor. K . Ersättning för brottsskador. Ju. . Underhåll till barn och frånskilda. Ju. . Folkbildningen i framtiden. U. . Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. Kn. . Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. S. . Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. S. Kronofogdemyndigheterna. Kn. . Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin. I. . Skyddad verkstad-halvskyddad verksamhet, A. . information vid kriser. H. , Pensionsfrágor m. m, S. . Billingen. l. . Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. B. . Översyn av rättshjälpssystemet. Ju. . Häktning och anháliande. Ju. . Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73. H. . Forskningspolitik. U. . Sektorsanknuten forskning och utveckling, Expertbilaga 1, U. . Information om pågående forskning. Expertbilaga 2. U. . Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. U.

Statens offentliga utredningar 1977

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Handelsdepartementet Kvinnlig tronföljd. [5] Information vid kriser. [45] Psykiskt störda Iagöverträdare. [23] Fusioner och förvärv i svenskt näringsliv 1969-73. [51] Näringsidkares avbetalningsköp m. m. [24] Revision av vattenlagen. Dei 4. Förslag till ny vattenlag. [27] Arbetsmarknadsdepartementet Konkursförvaltning. [29] [3] Utbyggd regional näringspolitik. Konsumentskvdd vid köp av begagnad personbil. [32] Arbete med näringshjâlp. [22] Ersättning för brottsskador. [36] Kortare väntetider i utlänningsârenden. [28] Underhåll till barn och frånskilda. [37] verksamhet. [44] Skyddad verkstad-halvskyddad Översyn av rättshjälpssystemet. [49] Häktning och anhållande. [50] Industridepartementet Handelsstålsutredningen. 1.Handelsstálsindustrin inför 1980-talet. Utrikesdepartementet inför 1980-talet. Bilagor. [16] [15] 2. Handelsstålsindustrin Biståndspolitiska utredningen. 1, Sveriges samarbete med u- Koncentrationstendanser inom byggnadsmaterialindustrin. [43] länderna, [13] 2. Sveriges samarbete med wländerna. Bilagor. [47] Billingen. [14]

Kommundepartementet Försvarsdepartementet i kommuner och Iandstingskommuner. [39] Företagsdemokrati Totalförsvaret 1977-82. [1] [42] Kronofogdemyndigheterna. Rätten till vapenfri tjänst. [7] Kvinnan och försvarets yrken. [26]

Socialdepartementet Socialutredningen. 1.Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. [40] 2. Socialtjänst och sociaiförsäkringstillägg. Sammanfattning. [41] Pensionsfrágor m. m. [46]

Kommunikationsdepartementet Bilarbetstid. [2] Kommunal och enskild väghållning. [12] AIImänfIygplats-Stockholm. [33] Brommautredningen. 1.Inrikesflygplats-Stockholm. [34] 2. InrikesfIygplats-Stockholm. Bilagor. [35]

Ekonomidepartementet Utrikeshandelsstatistiken. l 10]

Budgetdepartementet Översyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1.[6] lnflationsskyddad skatteskala. [18] Kommunernas ekonomi 1975-1985.[20] Översyn av de speciella statsbidragen till kommunerna. [48]

Utbildningsdepartementet Folkhögskolan 2. [8] Betygen i skolan. [9] Forskning om massmedier. [1 1] Radio och tv 1978-1985. [19] Svensk undervisning i utlandet. [21] Elektronmusik i Sverige. [30] Studiestöd. [31] Folkbildningen i framtiden. [38] Forskningsrådsutredningen. 1.Forskningspolitik. [52] 2. Sektorsanknuten forskning och utveckling. Expertbilaga 1.[53]3. information om pågående forskning. Expertbilaga 2. [54] 4. Forskning i kontakt med samhället. Expertbilaga 3. [55]

Jordbruksdepartementet Siukvårdsavfall. [4] Översyn av jordbrukspolitiken. [17] Båtliv 2. Registerfrågan. [25]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

KUNGL. BIBL. Z 4 UKT1977 STOCKHOHI!

7 ?

ii m

v

ISBN 91-38-03602-9

Allmäma Förlaget ISSN 375-25 OX