Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning : nya villkor för kunskapsproduktion och finansiering av forskning : rapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

SAMORDNAD

ROLLFORDELNING INOM

TEKNISK FORSKNING

Nya villkor för /euns/eapsprodu/etion och finansiering av forskning

x®

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

ä

/.7::,,

M

c Statens offentliga utredningar MW 1996:20

W

Utbildningsdepartementet

Samordnad

inom

rollfördelning

teknisk

forskning

villkor för

Nya kunskapsproduktion och finansiering av forskning

Mats Benner och Ulf Sandström Universitetet i Linköping, Tema

Rapport av Forskningsfinansieringsutredningen Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och inforrnationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20179-8 Stockholm 1996 ISSN 0375250X

Förord

Enligt regeringens direktiv för översynen av strukturen för forsknings-

finansiering Dir 1995:41 skall jag som särskild utredare dels beskriva

och analysera utvecklingen av det statliga forskningsñnansieringssystemet, dels föreslå de förändringar som denna översyn kan föranleda. Utredningen har inom ramen för sitt arbete låtit utarbeta olika delrapporter som belyser utvecklingen och som ger en bild av den aktuella situationen vad gäller forskningens finansiering. De tidigare rapporterna har behandlat vissa aspekter av forskningspolitiken under två decennier SOU 1995:121 och samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering SOU 1996:2. I denna rapport "Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning har fil lic Mats Benner och docent Ulf Sandström belyst och diskuterat rollfördelningen inom den statliga finansieringen av

teknisk forskning med tonvikt Naturvetenskapliga forskningsrådet,

Närings- och teknikutvecklingsverket och Teknikvetenskapliga forskningsrådet. Sandström som också varit expert i utredningen är verksam inom forskningsprogrammet "Systems of Innovation Research Program vid tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Författarna har, trots att de genomfört uppdraget mycket kort tid, åstadkommit en innehållsrik och välskriven rapport med många nya infallsvinklar. Den nuvarande svenska organisationen av teknisk forskning har endast funnits i cirka fem år och detta är den första analysen av rollfördelningen som har gjorts. Jag bedömer därför att den har ett intresse för bredare krets än bara utredningen. Den ger också en

ett bidrag till en övergripande diskussion om kunskapsutveckling kring

FoU-systemen. Jag vill tacka rapportens författare för deras arbete. Jag vill också framföra mitt tack till de medarbetare vid berörda myndigheter som bidragit med material och ställt upp på intervjuer. För ordningens skull

bör det samtidigt påpekas att författarna själva svarar för rapportens

innehåll och att utredningen genom att publicera rapporten inte tagit ställning till de frågor som den diskuterar. Det är min förhoppning att den skall vara ett värdefullt underlag vid remissbehandlingen av utredningens betänkande och för den forskningspolitiska proposition som regeringen kommer att presentera i september 1996.

Susanne Eberstein Utredare

Innehållsförteckning

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 15 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.1 Utredningens syfte och genomförande 18 . . . . . . . . . . . . . . . 1 Termer och begrepp 19 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Organiseringen av teknisk forskning i Sverige

en bakgrund 23 - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Lägesbeskrivning policy och fömyelse- mekanismer 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Fri och styrd forskning 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.1 Forskningsrådens organisation 27

. . . . . . . . . . . . . . . 3.1.2 Sektoriell forskning 28 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 NFR Naturvetenskapliga forskningsrådet 29 - . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Policy 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Kvalitetssäkring och förnyelse 33 . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 TFR Teknikvetenskapliga forskningsrådet 37 - . . . . . . . . . . . 3.3.1 Policy 38 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3.2 Kvalitetssäkring och förnyelse 40 . . . . . . . . . . . . . . . 3.4 NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket 42 - . . . . . . . . 3.4.1 Finansieringsvolym och inrikning 42 . . . . . . . . . . . . . 3.4.2 Policy 44 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.4.3 Fömyelsemekanismer 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.5 Existerande samverkansformer mellan finansiärema 47 . . . . . .

Nya aktörer och nya finansiärer 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Löntagarfondsstiftelserna 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.1 Stiftelsen för strategisk forskning 49 . . . . . . . . . . . . . 4.1.2 Policy 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Kvalitetssäkring och förnyelse 52 . . . . . . . . . . . . . . .

4.1.4 Övriga stiftelser 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 EUs forskningsfinansiering 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Pengar 54 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.2 Policy 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.3 Fömyelsemekanismer 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Internationella omstruktureringar av

FoU-systemet 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1 Norge 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 Kostnadseffektivitet 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Integration 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 Storbritannien 58 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.1 Foresight-verksamheten 59 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2.2 Förändrad forskningsrådsstruktur 59

. . . . . . . . . . . . . 5.3 USA 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.1 Tvärvetenskapliga program 60 . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Direkt stöd till företagen 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Finland 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Teknologiprogram 62 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Forskningspolitikens förändrade villkor 63 . . . . . . . . . . . . . . . 6.1 Nya utmaningar 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2 Skiss av det svenska FoU-systemet 65 . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Mellanformemas och samarbetets renässans 66 . . . . . . . . . . . 6.4 Forskningspolitik, innovationspolitik och näringspolitik 68 . . . 6.5 Peer-review och utvärdering 68 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.6 Kunskapsproduktion och forskningsfinansiering 70 . . . . . . . . . 6.6.1 Traditionell disciplinforskning 71 . . . . . . . . . . . . . . . 6.6.2 En ny form av kunskapsproduktion 71 . . . . . . . . . . . 6.7 En kritik och vidareutveckling 72 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.1 Grundforskningens betydelse 73 . . . . . . . . . . . . . . . . 6.7.2 Framväxten av nya kunskapsfält 73 . . . . . . . . . . . . . . 6.7.3 Finansieringsformer 74 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Modeller för finansiering av teknisk forskning 77 . . . . . . . . . . Idealtypiska modeller för finansiering av teknisk

forskning 77 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.1 Renodlingsmodellen 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.2 Integrationsmodellen 78 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 Blandmodellen renodling och integration 79 - . . . . . . . . . . . . 7.2.1 Grundforskningens finansiering 80 . . . . . . . . . . . . . . 7.2.2 Behovet av finansiering utöver grund-

forskning 80 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

8 Konsekvenser av en förändrad finansie-

ringsstruktur 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Behovet av mellanformer 86 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Förstelning inom högskolan 87 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3 Bör TFR och NFR slås samman 88 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Finns samordningsvinster att utvinna 89 . . . . . . . . . . . . . . . 8.5 Sammanfattning 90 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

9 Slutord om behov av kunskapsuppbyggnad 91 . . . . . . . . . . . .

Bilaga 93 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Käll- och litteraturförteckning 95 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Intervjuer 97 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Litteraturförteckning 99 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning

Det råder idag betydande osäkerhet hur den offentliga forskningsen om finansieringen skall organiseras. Kraven användbarhet, relevans och anknytning till praktisk verksamhet ökar. Konkurrensen mellan företag såväl internationell nationell nivå bygger alltmer teknologiska som försteg snarare än kostnadsfördelar. Den statligt finansierade tekniska forskningen har oundvikligen dragits in i detta kraftfält. Två enkla föreställningar är vanliga i den forskningspolitiska debatten. Den ena är att det räcker för staten att finansiera grund-

forskning och låta företagen marknaden sköta de vidare faserna i

denna utveckling. En annan vanlig föreställning är att satsningar på grundforskning leder till forskning utan anknytning till samhälleliga problemställningar. Ur ett sådant perspektiv måste staten styra forskningen även den grundläggande mot användbarhet och nytta. Detta — synsätt har dominerat mycket av de forskningspolitiska förändringarna och omställningama i Sveriges omgivning, i Storbritannien, USA, t ex Finland och Norge. Perspektivet i denna utredning är att det finns starka motiv talar som för en bibehållen rollfördelning med avseende finansieringen av grundforskning och mer tillämpade former kunskapsproduktion. av Argumenten för rollupplösning och integration grundforskning och av tillämpad forskning grundar sig ofta i ett förbiseende de kompletteav rande funktioner som olika former kunskapsproduktion kan ha. av En distinkt renodlingsmodell, där staten koncentrerar sin finansiering grundforskning, utgör inte heller ett egentligt alternativ. Denna skulle sannolikt medföra att forskning som fyller viktiga överbryggningsfunktioner mellan grundforskning och industriella applikationer underförsörjs. Finansieringsorgan koncentrerar sig finansiering som av sådan överbryggande kunskapsproduktion tvingas bygga upp

kontaktnät med avnämare ett annat sätt än de inomvetenskapligt

mer orienterade forskningsråden. Av denna anledning fyller de viktig en kunskapsmäklande roll i FoU-systemet.

Utgångspunkten i föreliggande utredning är att grundforskning och

tillämpad överbryggningsinriktad kunskapsproduktion står + - i ett ömsesidigt beroendeförhållande till varandra. Grundforskningen ger

tillgång till grundläggande förståelse av komplexa system, breda och

djupa färdigheter och möjligheter att inhämta och bearbeta den

internationella forskningsfrontens verksamhet. Utan den riskerar kunskapsproduktionen att låsas i lokala och befintliga mönster. Samtidigt finns det ett växande fält av kunskapsproduktion som befinner sig mellan grundforskning och praktiska tillämpningar. För denna forskning, som syntetiserar många olika discipliner tvärvetenskap och praktiska kunskapsintressen, gäller i viss mån andra villkor än för grundforskningen. Finansiering sådan kunskapsproduktion kan av inte sätt stödet till grundforskningen baseras enbart samma som kollegial värdering. Denna tillämpningsinriktade kunskapsproduktion förutsätter att det existerar och upprätthålls långsiktiga kontakter mellan teoretiska och praktiska intressen. Omsatt i generella termer innebär detta att det i forskningssystemet kan identifieras behov såväl renodling som integration. Forskningsav råden TFR Teknikvetenskapliga forskningsrådet och NFR Naturveten-

skapliga forskningsrådet fyller viktiga funktioner finansiärer och

som

upprätthållare långsiktig och inomvetenskapligt motiverad forskning.

av Denna roll bör råden behålla. Deras välutvecklade kontakter med nationella och internationella forskarsamhällen borgar för att finansieringen omfattar forskning och hög kvalitet och med ett betydande nyhetsvärde. Sektorsorganet NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket har å andra sidan ett väl utvecklat kontaktnät med svensk industri liksom med forskare inom flertalet industriinriktade områden. Dessa funktioner fyller högst sannolikt NUTEK ett bättre sätt än

forskningsråden. NUTEKs tvärdisciplinära inriktning och bredare

mer urvalskriterier fyller också viktig funktion som komplement till en forskningsråden.

Det finns således viktiga kompletteringsfunktioner mellan å ena sidan

den grundläggande forskningen, med kontaktyta mot den internationella forskningsfronten och med ett långsiktigt arbetssätt och å andra sidan den tillämpade forskningen har närmare anknytning till mer som en

praxis. Teknologins kunskapsinnehåll förändras, i riktning mot en ökad

betydelse för vetenskapligt baserade färdigheter bekostnad av icke formaliserad k tyst kunskap. Det betyder emellertid inte att steget s mellan grundforskning och industriella applikationer helt har försvunnit. Snarare innebär det att kunskapsfält, binder samman grundnya som forskningen med de praktiska problemen, har fått en ökad betydelse. I utredningsuppdraget ingår att belysa och diskutera rollfördelningen inom statliga finansieringen teknisk forskning. Mer specifikt har en av följande frågor utgjort utredningens utgångspunkt: Är rollfördelningen bra mellan NUTEK, TFR och NFR Ger det samlade FoU-stödet från NUTEK, TFR och NFR en god balans mellan grundläggande och tillämpad forskning

ll

Vilken samverkan finns mellan NUTEK, TFR och NFR 4. Hur skulle synergieffektema kunna öka mellan FoU-stöden från NUTEK, TFR och NFR Bör de nya forskningsstiftelsema påverka N UTEKs, TFRs och NFRs stöd till teknisk FoU Påverkar NUTEKs kompetenscentra gränsdragningen gentemot TFR och NFR Är den industriella relevansen tillräckligt tillgodosedd inom TFR Är den vetenskapliga kvaliteten tillräckligt tillgodosedd inom NUTEK Vilka skäl skulle kunna motivera sammanslagning mellan en TFR och NFR Vilka nackdelar skulle uppstå sådan genom en sammanslagning 10. Finns det några andra förändringar organisatorisk eller av

annan art som skulle kunna förbättra dagens ñnansieringssystem vad gäller teknisk forskning Svaren på dessa frågeställningar har i första hand diskuterats

i anslutning till utformningen fyra alternativa modeller för den organisaav toriska strukturen av finansieringen på det aktuella området. Dessa fyra modeller ges här en kort presentation:

Modell A: Klar rollfördelning TFR och NUTEK.

NUTEKs roll reduceras i denna modell i princip till för att ansvara stödet till små och medelstora företag samt i viss mån kortare uppdrag

eller projekt inom högskolan. I gengäld stärks den teknikvetenskapliga

grundforskningen kraftigt och TFR får ett totalansvar för den hög-

skolebaserade tekniska forskningen tillsammans med fakultetema.

I enlighet med vad som diskuterats finns det risker med denna ovan, renodling av rollerna. Viktiga fält inom den tekniska forskningen kan

komma att marginaliseras p.g.a. att de inte in i rådsorganens

passar prioriteringsformer. Dessutom undermineras den funktion för överbryggning mellan industri och högskola NUTEK fyller idag. Det som förefaller osannolikt att TFR skulle kunna organisera fram ett motsvarande kontaktnät annat än på mycket lång sikt.

Modell B: Sammanslagning NUTEK och TFR i NUTEK. av

Denna modell utgår från att finansieringen av den tekniska forskningen

måste integreras och att rollfördelningen gäller idag bör lösas upp. som

Med starka forskningsråd inom det tekniska området finns risker för

överlappningar och dubbelarbete samt konkurrens om forskarna. Rådsfinansieringen kan locka forskare iväg från den industrirelevanta forskningen. NUTEK bör i enlighet med detta få ett helhetsansvar för denna forskning. NUTEKs centrala roll kan också motiveras med dess kontaktnät med svensk industri, vilket gör att det kan göra avvägningar mellan olika teknikområden i sina prioriteringar. Nackdelarna med denna modell är att den kan marginalisera grundforskningen. Det kan inte uteslutas att grundforskningen får en undanskymd position i ett sektorsorgan NUTEK och att relevanssom

kriterier för forsknin gsprioriterin gar blir genomgående i bedömningarna.

Rollupplösningen kan leda till sammanblandning av olika funktioner och underförsörjning sådan grundläggande forskning som är central för av teknikutvecklingen i bred bemärkelse.

Modell C: Sammanslagning av NFR och TFR

Denna modell bygger att det finns avsevärda gränsytor mellan de

inblandade forskningsråden. Redan idag finns visst organisatoriskt samarbete mellan råden och del forskningsområden ligger i gränslan-

en det mellan NFRs och TFRs arbetsområden. Detta kan också antas öka i omfattning, i takt med teknikvetenskapens närmande till naturvetenska- För modellen talar också att den kan ett led i en förstärkning pen. vara stabsfunktionen kretsar kring utredningsinsatser. Idag bedrivs av som mycket utredningar, utvärderingar med inom såväl TFR som NFR. mera Särskilt kan framhållas NFRs storutvärderingar, som har bidragit till

förståelsen högskoleforskningens villkor i det svenska systemet.

av Vad möjligen saknas idag är sammanhållen organisation för som en studier vetenskaplig utveckling, forskningsmiljöer, kunskapsprodukav tionens organisation, organiseringen av utvärderingar osv. Denna brist kan avhjälpas med exempelvis utredningsfunktion kopplad till ett en

starkt sammanslaget forskningsråd eller sammanslagning av alla

en

forskningsråd under utbildningsdepartementet. Denna kan fungera som

bas för den typ vetenskapsanalys som bl a utvärderingar represenen av terar samt bidra med kompletteringar till utvärderingar, t ex i form av

studier kunskapsutveckling, vetenskaplig produktivitet, förhållandet

om universitet-industri Den kan också fungera ett komplement till m m. som

den analysavdelning som idag finns inom NUTEK omfattande totalt

drygt 40 personer. De norska erfarenheterna NAVFs utredningsinav stitutt visar på slagkraften i en sådan organisation. Det som kan anföras emot sammanläggning NFR och TFR är en av de delvis olikartade arbetsformerna inom beträffande finansieorganen ring, prioriteringar m m, som sannolikt förutsätter ganska omfattande en översyn av befintliga organisationer och möjliga former för en ny

organisation. Överlappningarna mellan TFR och NFR är sannolikt inte

heller särskilt omfattande, och total översyn forskningsråden och en av anknytningen mellan deras arbete kan behöva göras före eventuella omorganisationer.

Modell D: Samordnad rollfördelning

Rollfördelningen i det svenska systemet för finansiering teknisk av forskning befinner sig f n i ett turbulent skede. Avsevärda förändringar har skett under den senaste treårspeiioden. De olika forskningsfinansierande organen försöker positionera sig inom detta system, såväl vad

gäller kvalitetsgranskning samhällelig relevans. Samtidigt finns här

som möjliga problem om forskningsfinansierande börjar avkall på organ ge sina starka sidor för att istället demonstrera slagkraft inom områden som andra organ synes bättre skickade att sköta. Sådana problem kan uppstå

om forskningsråden på bred front söker integrera användarperspektiv i

sina prioriteringar.

En viktig fråga i sammanhanget gäller rollfördelningen mellan

NUTEK och TFR. Föreliggande utredning utgår från att TFRs uppgift inom den tekniska forskningen i första hand är att fördela medel med

utgångspunkt i vetenskaplig kvalitet och nyhetsvärde. Detta sker

lämpligen i urvalsprocesser främst kommunicerar med forskarsamsom

hällen. Genom denna forskningsfinansiering upprätthålls den kunskaps-

mässiga bredd och djup som är nödvändig förutsättning för FoUen systemets dynamik. NUTEKs uppgift torde att med hänsyn till vara industrins struktur och kunskapsbehov fördela medel till sådan teknisk forskning som är omedelbar betydelse för svensk industris av mer konkurrenskraft och teknologiska förnyelse. NUTEK kan i det sammanhanget göra analyser tvärvetenskapliga FoU-områden inte av som omedelbart identifieras i kollegialt styrda Dessa förhållanden organ. utesluter inte att NUTEK finansierar också grundforskning inom det

teknikvetenskapliga området, utan pekar snarare ut en central roll för

NUTEK i det svenska FoU-systemet.

Behovet integration, som den ökade kopplingen mellan grundav forskning, tillämpad forskning och industriella applikationer medför, kommer sannolikt att bäst tillgodoses i ett system med flera olika, oberoende sammankopplade organisationer. Sådan samverkan kan men

ske exempelvis överläggningar mellan råden och samverkan på

genom

ad hoc-basis inom vissa områden. I ett pluralistiskt system minskar

riskerna att någon del nodema i kunskapsproduktionens nätverk av negligeras. Dessutom kan konkurrerande anslagsmekanismer innebära att forskningen inte ensidigt inriktas mot specifika forskningsproñler,

urvalskriterier eller forskargrupperingar. FoU-systemets beredskap inför olika förändringar upprätthålls och dynamiken i forskningen ges större

utrymme. Huvudförslaget från föreliggande utredning är således detta alternativ, där den befintliga organisationen bibehålls men där de organisatoriska kopplingarna mellan de olika i viss mån förstärks. Samtidigt organen

pekar mycket på att kunskapsmässig komplettering om FoU-

en systemets funktionssätt, liknande den som skisserats i modell C, är nödvändig.

l

Inledning

Kunskap och kompetens framstår alltmer de viktigaste som en av

produktions- och välståndsfaktorema i det moderna samhället Många

hävdar att kunskap är den produktionsfaktor i framtiden kommer som

att betyda mest för ett lands utvecklingsförmåga och välstånd Reich

1994. Mängden kunskapsproducenter har också ökat och finns på nu

många olika håll i samhället. Universitetets status av exklusiv institution

för att bedriva forskning har därigenom utmanats. Uppkomsten av nya former för kunskapsproduktion inom företag och organisationer har skapat en ytterst heterogen situation. Traditionellt erfarenhetsbaserade

kunskapsområden har blivit alltmer beroende av teoretisk kunskap.

Skiljelinjema mellan vetenskap och praxis tenderar att förlora i betydelse.

En konsekvens av detta har blivit att forskningsråden i många länder

har omorganiserats och dessutom givits uppgifter nedan, kapitel

nya se

5. Den tidigare renodlade rollfördelningen i FoU-systemet har lösts upp. Grundforskningsråden har givits i uppdrag att koppla samman forskning med avnämare framför allt i industrin. En allmän förskjutning med ökad tonvikt på relevansbedömningar har skett och det dominerande forskningspolitiska problemet idag är att statliga satsningar skall ge praktisk avkastning, t ex i industriell konkurrenskraft.

Vilka påfrestningar utsätter detta det svenska FoU-systemet för i

framtiden Föreliggande utredning försöker bidra med beskrivning en av denna utveckling, bland annat i form framställning och analys av en av policydiskussionen hos forskningsfinansiärema. Dessutom ägnas utrymme att linjera olika synsätt och modeller för att hantera denna utveckling. Utredningen hämtar mestadels näring för denna policydiskussion från den teoretiska analys forsknings- och innovationspolitik av som utvecklats under 1990-talet. Huvudsyftet är att studera den offentliga finansieringen av teknisk forskning i Sverige och att belysa sådana förändringar som kan vara av betydelse för det framtida FOUsystemet. Samhällets ökade kunskapsberoende innebär att förväntningarna högskolan ökar. Ur högskolans synvinkel är detta naturligtvis positivt,

1 Detta finns utvecklat a i kompetensutredningens arbete; SOU 1991:56 och 1992:7.

det finns också risker förknippade med denna utveckling. En sådan men risk är att högskolan mister sin identitet och integritet. Om högskolan skall fungera samhällets forsknings- och utredningsinstitut uppstår som lätt situationer där de olika rollerna blandas samman. Omgivningen kan ha svårt att hålla isär t den forskning som bedrivs eget programanex och de utredningssvar levereras beställning från politik och svar som industri. Hur den statliga forskningsfinansieringen organiseras har stor betydelse för denna problemställning. Om högskolan skall kvarstå som hela samhällets kunskapsproducent är det önskvärt att det finns en klar rollfördelning mellan olika finansiärer av forskningen inom högskolesystemet. Hur denna rollfördelning ut idag och hur har den kommit att ser uppfattas problematisk En viktig egenskap hos forskningsråden är som deras nationella ställning. Den torde göra dem särskilt ägnade att arbeta med strategiska frågor beträffande prioriteringar övergripande t ex nationell nivå. Dessutom utgör deras granskningssystem en form av nationell garant för kvaliteten i FoU-systemet. Men även om rådens forskning erhåller höga poäng i internationella utvärderingar har de kommit att utsättas för en kritisk debatt. Olika svagheteri den nuvarande strukturen för forskningsfinansiering har hamnat i fokus. Forskningens och forskarnas krav på självförvaltning via forskningsråden har uppmärksammats. Misstanken om att det förekommer oegentligheter i anslagsfördelningen inom grundforskningsråden har sannolikt medfört avsevärd påfrestning för dessa en organisationer och ökat deras behov samhällelig legitimitet. Också av frågan forskningsrådens anknytning till hanteringen av samhällsprobom lem miljö och industriell konkurrenskraft tycks ha påverkat som forskningsråden. Detta har tagit sig uttryck a i en markerad strävan efter att öka relevansen och inslaget av näringslivsintressen i valet av prioriteringar och förnyelse av forskningen. Tvärvetenskaplighet och problemorientering har varit två nyckelord i forskningspolitiken under en längre tid. Nu har kraven om interdisciplinär kunskapsutveckling blivit än starkare och det ställer nya krav på högskolorna och forskningsråden. En vanlig uppfattning är att disciplinorientering i forskningsfinansieringen leder till att olika aktörers kunskapsintressen inte får genomslag i forskningen inom högskolan. Forskningsråden har vidare kritiserats för att sprida sina medel många små anslag snarare än att koncentrera resurserna. Råden väljer ofta, enligt den senaste forskningspropositionen, hellre att sprida tillgängliga medel ett större antal projekt, som sedan hämmas grund bristande resurser, än att välja ut färre och ge dessa mer av

fullständig finansiering Forskningsrådens självklara ställning, som fria

och oberoende finansiärer av grundforskning, tycks därför ifrågasättas från många olika håll. Sektorsorganens tillkomst kan relateras till en upplevd brist samhällsrelevans i forskningen. Deras uppgift är att finansiera forskning har motiverats utifrån olika samhällsbehov. Dessa behov är oftast som politiskt beslutade utifrån föreställningar om olika samhällssektorers kunskapsförsörjning. Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK har således att verka för att svensk industri utvecklas och förnyas genom

tillgången på industrinära och företagsmotiverad forskning. På ett liknande sätt är det Byggforskningsrådets ansvar att stärka och utveckla

den byggda miljöns kvalitet med syfte att bidra till en bärkraftig utveckling av samhället och att stärka landets ekonomi, välfärd och internationella konkurrenskraft. Även sektorsorganens ställning i det svenska FoU-systemet har varit

föremål för omfattande diskussion Debatten sektorsorganen har

en om framför allt inriktats mot den upplevda motsättningen mellan samhällsrelevans och vetenskaplig kvalitet. Sektorsorganen har i det sammanhanget ansetts försvaga forskarnas autonomi. Samtidigt kan man hävda

att sektorsorganen i viss mån kompletterat forskningsråden genom att ha

orienterat sin verksamhet mot områden som har haft svårt att få fäste i rådens prioriteringar. Dessutom har sektorsorganen ofta goda kontakter med samhälleliga aktörer och kan därför agera som bryggor mellan dessa och universitetsforskama. Internationella erfarenheter är inte omedelbart möjliga att överföra till den svenska situationen. Denna avviker nämligen vissa centrala punkter från den internationella utvecklingen. Högskolans unika roll som "samhällets" kunskapsproducent gör att nya aktörer inom och nya former för kunskapsproduktionen inte är lika tydliga och framträdande som i andra länder. Detta förhållande innebär också att det är mycket svårt att uttala sig vad om som försiggår inom högskolesektorn idag, hur mycket som är grundforskning, tillämpad forskning och utrednings- eller utvecklingsarbete. Forskningens finansieringsvillkor förändras snabbt inte minst till följd av att nya aktörer ger bidrag till högskoleforskningen. I första hand gäller detta de nya stiftelsema och i andra hand de EU-medel som ställs till förfogande.

2 Prop 1992/93:l70, s. 170 3 En genomgång finns i SOU 1995:121

1.1 Utredningens syfte och genomförande

Syftet med denna utredning är att belysa hur de ovan nämnda föränd-

ringarna kan tänkas påverka de mål och de behov som strukturen i den

statliga finansieringen av teknisk forskning har att tillfredsställa. Utredningen innehåller en genomgång av förändringar i kunskapsproduktion samt nationell och internationell forskningspolitik. Vidare diskuteras strukturen i den offentliga finansieringen av teknisk forskning i Sverige. En närmare precisering syftet erhålls med frågan det finns av om möjliga samordningsvinster i det svenska FoU-systemet eller om det finns anledning att organisera finansieringen ett annorlunda sätt än

dagens på det aktuella området, d v s inom den tekniska forskningen.

För att lösa just dessa problem finns i princip tre förslag: För det första att vidareutveckla den struktur som finns idag, för det andra att föra TFR tillbaka till NUTEK och för det tredje att föra ihop TFR och NFR. En central frågeställning är således att belysa anknytningen mellan olika

slags organ inom området, främst forskningsrådet TFR och sektorsorga-

net NUTEK och effekterna av att dessa organ idag är åtskilda respektive följderna av om de skulle slås ihop. Med hänsyn till det starkt tidsbegränsade uppdraget har det inte givits tillfälle att genomföra systematiska och ingående undersökningar

av den svenska tekniska forskningen. Överhuvudtaget kan konstateras

att kunskapsproduktionen m svensk grundläggande forskning är mycket svagt utvecklad. Föreliggande utredning har tvingats att förlita sig till de policyinriktade skrifter som producerats inom respektive myndighet.

Påpekas bör att NFR därvidlag varit relativt sparsmakade, men att TFR

av olika skäl varit hänvisade till att utveckla en policy för att positionera sig i det svenska FoU-systemet. Detta har man tvingats utföra utan

tillgång till egentliga systematiska studier och utan tillgång till jämförel-

sematerial, med andra länder eller med andra likartade verksamheter t ex i Sverige. Till skillnad från dessa båda forskningsråd har NUTEK en utbyggd intern kapacitet som bl a bidrar till framställningen av resultatuppföljningar. Dessutom finns vid verket en analysenhet som i

huvudsak arbetar med frågeställningar som bidrar till utveckla verkets

policy samt att studera forskning och teknisk utveckling, energisystem och industristrukturella frågeställningar. F n arbetar totalt sett ett fyrtiotal personer vid denna enhet, varav ett tiotal inom det förstnämnda området. Här finns ett uppenbart balansproblem, som borde föranleda

ökad uppmärksamhet att grundforskningsrådens verksamhet också

en

bör granskas och analyseras i former åtminstone liknar kvalificerasom de utredningar. Det finns således anledning att göra läsaren uppmärksam detta förhållande. Tidsbristen gör utredningen beroende av det befintliga materialet och klart är att det finns implicita skevheter i detta material. Materialinsamling kan kompletteras med intervjuer och samtal. Så har skett, i första hand med representanter och ledningspersonal för respektive Dessutom har ett antal mer eller mindre involverade organ. forskare intervjuats. Detta har givit ett värdefullt material, som dock har avgjorda begränsningar. De ståndpunkter och erfarenheter som förmedlas dessa intervjuer måste nämligen sättas in i sitt sammanhang. En av

forskningsledare som har mångåriga och goda kontakter med en av de

tre här behandlade myndigheterna kommer av naturliga skäl att resonera och bedöma olika förslag med utgångspunkt i hur det eventuellt skulle kunna påverka hans eller hennes framtida verksamhet. Detta begränsar värdet intervjuerna inte varje intervju fristående och av om ges en tidskrävande arbetsinsats. Möjligheten att basera utredningen ett omfattande intervjumaterial har fallit bort dels till följd av en snäv tidsram, dels till följd av att arbetet utförts under en tidsperiod då helger och terminsavslutningar fyllt mångas kalendrar.

1.2 Termer och begrepp

För studie av teknisk forskning är det centralt att utveckla vad som en åsyftas med de begrepp och termer som används. Gränsen mellan vad är grundläggande och vad som är tillämpad forskning är inte som självklar. Grundforskning syftar till obundna studier som ska vidga gränserna för det mänskliga vetandet medan tillämpad forskning inriktas mot praktiska tillämpningar. Forskning som produceras i ett användningssammanhang kan dock komma att vara betydelsefull för den inomvetenskapliga utvecklingen och kan därmed få karaktär av grundforskning. Vi föreslår därför följande typologi: Inom grundforskning är tillämpningsaspekter ovidkommande när projektförslag skall värderas och avsikten är att forskningen ska bredda och öka det mänskliga vetandet. Inom det tekniska området kan grundforskning sägas innefatta studiet av utformning, utveckling och funktionssätt inom komplexa systern, grundade i utnyttjandet av kunskapsbasen från ett flertal olika discipliner, såväl inom som utom naturvetenskap jfr Pavitt 1993.

Transfervetenskap, även kallad för-kommersiell FoU eller strategisk forskning, produceras i ett förväntat, men ännu oklart användnings- och tillämpningssammanhang. Denna kombinerar element grundläggande av forskning och tillämpningar och ligger närmare tillämpningsaspekter än vad grundforskning gör, eftersom den bygger på att fundamentala upptäckter redan har gjorts. Transfervetenskaper innefattar områden som har vidsträckta tillämpningar, men fortfarande saknar specifika tillämp-

ningsområden. De befinner sig således ett visst avstånd från

marknadsnära aktiviteter tillämpad forskning, utveckling av prototyper rn m. En definition av sådan kunskapsproduktion är att den genererar kunskaper som har breda tillämpningar, och att den omfattar stadiet efter det att applicerbarhet har indikerats, men prototyper ännu inte har

konstrueras Brown 1992 s 49. För transfervetenskaper är kriterier

som uppmärksamhet inför applikationsmöjligheter, avnämarkontakter och

förmåga att omvandla och anpassa vetenskap och teknologi till varandra

centrala. Inom ramen för denna kunskapsproduktion kan forskarnas och praktikernas intressen kombineras. Urvalskriterierna för sådan forskning baseras snarare i förväntad användbarhet än de distinkta bidrag till vetenskapens växt somkan anteciperas. Begreppet tilläm pad forskning reserveras för den typ av kunskapsproduktion som i förädlingshänseende bedrivs efter den fas som benämnts transfervetenskap. Här är de direkta tillämpnin garna redan identifierade och kunskapsutvecklingen inriktas ett praktiskt problem, där kommersialiseringsfasen är siktbar, men ännu inte uppnådd. Mellan dessa kategorier av kunskapsproduktion finns det omfattande beröringspunkter och kopplingar. Grundforskningen ger förståelse av komplexa system, transfervetenskapema vidareutvecklar och specificerar grundforskningens resultat medan den tillämpade forskningen knyter samman dessa färdigheter med industriella applikationer. Den tekniska forskningen befinner sig således, beroende dess utvecklingsstadium, i samtliga dessa kategorier. Det är också viktigt, för att undvika

missförstånd, att påpeka att kopplingarna mellan dessa stadier inte

ensidigt går i riktning från grundforskning över transfervetenskaper till tillämpad forskning, utan att praktiska problem också kan lägga grunden för grundläggande forskning. Utredningen gör sig således inte till tolk för en s k linjär innovationsmodell. Begreppet sektorsforskning förekommer också flitigt i denna utredning. Det syftar forskning primära syfte är att underbygga vars den praktiska verksamheten inom en samhällssektor. Rent deñnitionsmässigt är alltså sektorsforskningen tillämpningsinriktad form en av

kunskapsproduktion. Det bör dock påpekas att definitionen ovan utgår

från avsikten med forskningsfinansieringen, snarare än dess utfall. Tillämpningsinriktad forskning har högst sannolikt i många fall bidragit till att vidga kunskapsmassan inom många discipliner.

2 Organiseringen av teknisk forskning i Sverige - en bakgrund

Ett tekniskt forskningsråd, benämnt TFR, inrättades 1942 med uppgift

att stödja teknisk-vetenskaplig forskning Vid sidan av sin huvuduppgift

kunde TFR även ta initiativ till att främja utnyttjandet av forskningsresultat. TFR fördelade huvudsakligen medel till teknisk forskning vid universitet och högskolor. Den näringspolitiska debatten under sextiotalets andra hälft föranledde en samordning av stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Det innebar att Styrelsen för teknisk utveckling STU bildades den 1 juli 1968. I samband därmed

lades fem organ samman, nämligen statens tekniska forskningsråd,

Malmfonden, Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat INFOR, Stiftelsen för exploatering av forskningsresultat EFOR samt Svenska uppfinnarkontoret. STU gavs bland annat uppgiften "att ta initiativ till teknisk forskning av betydelse för näringsliv och samhälle samt att främja sådan forskning och dess utnyttjande. STU utvecklades under 1970-talet till ett sektorsorgan med ansvar för

statsmaktemas långsiktiga näringspolitik. Betoningen lades därmed på

industriellt motiverad forskning och utveckling. Huvuddelen av de ökade

medel som anvisades avsåg industriellt inriktat utvecklingsarbete. I

budgetpropositionen 1972 lanserades en principiell syn som sammanfattade STUs uppgift i en trefaldig rollstruktur: Sektorsrollen att främja den tekniska utvecklingen inom olika samhällssektorer med hjälp av ny eller tillgänglig teknik; industrirollen att främja industrins innovationsnivå och tekniska kvalitet; och forskningsrollen att verka för att höja den vetenskapliga nivån och att öka kunnandet inom skilda områden genom insatser inom den tekniska forskningen. Inom STU organiserades verksamheten i olika behovsområden" och med den uppdelning som gjordes gavs den teknik-vetenskapliga

grundforskningen inte någon egen bestämd placering utan förlades som

ett allmänt uppdrag inom respektive nämnd och kommitté. Den rent forskningsstödjande uppgiften prioriterades inte heller av statsmakterna.

4 fortsatta framställningen bygger i huvudsak STU-kommitténs betänkande SOU Den 1977:64

I statsverkspropositionen 1972 framhölls att endast en mindre del av STUs ökade resurser borde utnyttjas för detta ändamål. Notervärt är att forskningsrollen successivt minskade i ekonomisk betydelse under 1970talets första hälft.5

Redan år detta uttalades regeringen påpekade

samma som av

riksdagens revisorer i sin granskningspromemoria 8/1972 att det

förelåg vissa problem med avseende ansvaret för den tekniska grundforskningen. Riksdagsrevisorema föreslog att NFR skulle ges

ansvaret för denna. Frågan hänsköts till forskningsrådsutredningen,

vilken i en promemoria 1976 redovisade sina överväganden och förslag angående den tekniska grundforskningens finansiella organisation.

Grundproblemet gällde att det efter TFRs uppgående i STU hade

uppkommit ett gränsdragningsproblem när det gällde ansvaret för

ansökningar om forskningsanslag. Atomforskningsrådet och Naturveten-

skapliga forskningsrådet AFR och NFR var tillgängliga forskningsråd även för viss teknisk forskning och gränsdragningen till STUs verksamhetsområde var med nödvändighet flytande. Man konstaterade att viss teknisk forskning av grundläggande natur anses ha kommit i ett gränsområde mellan de båda dominerande anslagsgivama inom detta fält". Därmed kunde också hävdas att denna forskning saknade en naturlig finansiell replipunkt, man konstaterade till och med att det fanns ett reellt problem beträffande finansieringen av den tekniska grundforskningen. Utredningen föreslog att STU även i fortsättningen skulle ha ansvaret för stödet till den tekniska grundforskningen. Delvis kunde detta fortsatt ske inom ramen för de befintliga behovsområdesnämndema, men dessutom borde det inom STU inrättas en särskild nämnd för finansiellt stöd till teknisk grundforskning. Detta förslag kom senare att behandlas av STU-kommittén i dess betänkande år 1977. Kommittén menade att det var svårt att avgöra om grundforskningen verkligen hade blivit styvmoderligt behandlad eller inte. Det kunde också vara så att den opinion som gjorde att forskningsrådsutredningen tog upp ärendet var ett uttryck för den typ av omprioriteringar mellan teknikområden som det var STUs uppgift att utföra. Man menade också att kritiken mot STU var alltför allmänt formulerad. Någon exakt inringning av vilken forskning discipliner, institutioner, sektioner eller

liknande som skulle ha miss gynnats hade inte kommit fram. Kommittén

var således inte särskilt benägen att diskutera i de termer som forsk-

ningsrådsutredningen hade etablerat. Talet om teknisk grundforskning

5 Ibidem s. 45

förekom de facto inom kommitténs betänkande bara i anslutning till den kritik som hade framkommit mot STU. I övrigt talades enbart om teknisk forskning med tillämpning i sikte.

Någon nämnd för stöd till teknisk grundforskning tillkom inte efter

STU-kommitténs arbete, men den interna organisationen medförde nya inrättandet av en forskningsenhet, huvudsakligen uppgiften som gavs att

initiera och sluta avtal om långsiktiga med olika målgrup-

ramprogram per inom högskolor och universitet samt kollektiv forskning. Inom denna enhet administrerades även det projektvisa forskningsstödet. Diskussionen om balansen mellan grundläggande forskning och tillämpad forskning fortlevde även under 1980-talet. År 1984 inrättades försök en forskningsrådsfunktion för teknisk grundforskning inom ramen för STU, även kallad STUF. Genom denna funktion ville man säkerställa stödet till avancerad forskning relevans kunde avgöras vars först sikt. Verksamheten fick särskild beslutsordning inom STU en och en forskningsrådsliknande sammansättning ledamöter. De av vetenskapliga ledamöterna utsågs forskarsamhället. Anslagsmedlen av var relativt blygsamma, ca 30 Mkr per år. Inom STU skedde inga större omfördelningar till förmån för att öka insatserna till den tekniska grundforskningen. Följande diagram som visar situationen omkring 1990 illustrerar balansproblemen det tekniska området. Relationen mellan rådsmedel och sektorsmedel:

Milj kr 900 I Fakultetsmedel 800 - Sektorsmedel 700 El Rådsmedel 600 - 500 -

400 - 300 -

Figur Statliga för forskning vid UoH 1990/91 Källa prop resurser 93/94:177

1990 inrättades det teknikvetenskapliga forskningsrådet, TFR, bl a till följd instanser, UHÄ och Kungl Vetenskapsakademien, av att tunga som uttalat att balansen skev mellan grundläggande och tillämpad var teknikforskning och att den förskjutits till grundforskningens nackdel. Därigenom fanns åter självständig myndighet med ansvar för en teknikvetenskaplig grundforskning.

3 Lägesbeskrivning - policy och förnyelsemekanismer

I detta kapitel koncentreras framställningen kring de huvudaktörema tre inom den del forsknings- och innovationssystemet teknisk av som avser och naturvetenskaplig forskning, NFR, TFR och NUTEK. Varje avsnitt är upplagt efter en mall med tre uppgifter: för det första några att ge grunddata om verksamheten och de arbetsuppgifter ligger som respektive myndighet, för det andra att beskriva den aktuella policyutvecklingen inom myndigheten och för det tredje att redogöra för de mekanismer inom verksamheten bidrar till kvalitetssäkring och som förnyelse. Eftersom syftet är att lyfta fram förändringar och tendenser lämnar framställningen många viktiga detaljer sidan.

3.1 Fri och

styrd forskning

De forskningsråd som tillhör Utbildningsdepartementet har strategisk en betydelse för den fria forskningen i Sverige. De arbetar med ett övergripande nationellt perspektiv och fördelar forskningsmedel med

utgångspunkt i internationella kvalitetskriterier. Forskningsråden är för

närvarande: HSFR, MFR, NFR och TFR. Till dessa kommer även SFR och SJFR inom Socialdepartementets respektive Jordbruksdepartementets område. Majoriteten ledamöterna i forskningsråden väljs och av av bland forskare vid universitet och högskolor elektorsförgenom ett farande. Rådens fördelas huvudsakligen till forskare vid resurser universitet och högskolor efter ansökan.

3.1.1 F

orskningsrådens organisation

Forskningsråden har ett högsta beslutande rådet, består organ, som av en ordförande och tio ledamöter. Sju ledamöterna är forskare vilka av via ett elektorsförfarande väljs lärare och forskare vid universitet och av högskolor. Regeringen utser ordförande samt tre ledamöter som företräder myndigheter, organisationer och företag med anknytning till forskningsområdet.

3.1 Sektoriell forskning

Forskning för särskilda syften, k sektorsforskning, hanteras av ett s betydande antal i det svenska FoU-systemet. Dessa organ har en organ varierande sammansättning och tillämpar olika fördelningsrutiner. De

viktigaste dessa har ibland kallats sektoriella forskningsråd, eftersom

av de finansierar FoU ofta bedrivs vid universitet och högskolor. Inom som näringsdepartementets område finns två sådana myndigheter: Bygg-

forskningsrådet BFR samt Närings- och teknikutvecklingsverket

NUTEK.

Byggforskningsrådet har viss del teknisk forskning som utförs vid

en

V-sektionema och motsvarande, men i föreliggande utredning har

denna bedömts ovidkommande med hänsyn till dess omfattning och som

inriktning. BFRs FoU-budget uppgår till ca 200 Mkr, vilka fördelas av

25-tal handläggare. En jämförelse med TFRs anslagsgivning visar att ett det inte förekommer några egentliga överlappningar. Inom energiområdet finns redan ett samarbete mellan alla här berörda finansiärer. Några grunddata för de myndigheter som behandlas i den fortsatta

framställningen framgår tabell Det bör strykas under att dessa data

av är svåra jämföra. Definitionen handläggare och FoU är inte att av varför syftet med nedanstående tabell är att ge läsaren en gemensam, uppfattning storleksrelationer och om exakta tal. om

Tabell Personal och forskningsbudget vid NFR, TFR och NUTEK

budgetåret 1994/95.

3.2 NFR

- Naturvetenskapliga

forskningsrådet

NFR har till uppgift att främja och stödja den naturvetenskapliga och

matematiska grundforskningen i landet. Rådet är en hömpelare i den

forskningsrådsorganisation i Sverige började byggas

som upp under 1940-talet. Ansvarsområdet sträcker sig över flera av de centrala vetenskapliga disciplinema: Fysik och matematik, kemi, biologi och geovetenskap.

Dessa ämnesområden utgör samtidigt grundvalen för de program-

utskott som utför huvudparten av prioriteringsarbetet med ansökningar

och anslag. I dessa utskott eftersträvar rådet samla landets att bästa forskare. De vetenskapliga företrädarna i rådets styrelse är valda sina av kolleger vid landets universitet och högskolor. Med nyttjandet av

forskningsrådens traditionella peer-review-system

genomförs en

kvalitetsgranskning av de propåer om nya forskningsprojekt som

inkommer.

Rådets medel för stöd till universitet och högskolor uppgår till ca

600 Mkr. En viktig del av det långsiktiga stödet i form rådsfinan-

ges av sierade tjänster. Räknat i årsverken upprätthålls f n drygt hundratalet

doktorandtjänster, ungefär lika många forskarassistenter,

ett sextiotal forskningsassistenter samt närmare sjuttio

forskartjänster. Antalet

högskolelektorer har konstant ökat och är cirka 140. nu NFR har även givits viktiga uppgifter inom den energirelaterade

forskningen och fördelar, tillsammans med NUTEK, de bidrag

som

avser grundforskning inom detta område. En särskild energikommitté

har bildats för beslut angående dessa medel. I denna ingår även

representanter för NUTEK, BFR och övriga forskningsfinansiärer.

Medlen till den energirelaterade forskningen fördelas över ett särskilt statsanslag. Tillkommande arbetsuppgifter, givits som över en särskild ram i regleringsbrevet eller på annat sätt lagts till rådets agenda, har blivit allt vanligare i rådets verksamhet. De har delgivits NFR med

särskilda preciseringar för att understödja produktion och organisation av ny kunskap. Denna typ statlig styrning har bland av annat avsett följande områden: Skog och miljö, toxikologi, bioteknik, miljörelaterad

grundforskning, Genomprojektet, tvärvetenskap, forskning vid marina centra, polarforskning samt tvärvetenskapliga materialkonsortier.

Vid sidan dessa uppgifter, direkt av som är inriktade stöd att ge till tjänster och utrustning m m, har NFR omfattande uppgifter när det

gäller det internationella forskningssamarbetet.

Av de dryga 250 Mkr som 1994/95 fördelades för dessa uppgifter avsattes närmare 80 % till

olika internationella forskningsanläggningar CERN, ESO, ESRF, fem

CEBM. Forskningssamarbetet med EU upptar resterande 20

EMBL, denna Vid sidan detta förekommer även

procentenheter av summa. av

väsentligt internationellt samarbete ingår i det allmänna ett som Syftet med det internationella samarbetet är bl a att öka rådsanslaget. för svenska forskare och att öka hemtagningen av kunskap rörligheten

samt att nyttiggöra denna i samhället.

internationella arbetsuppgifterna är således ett påtagligt och De viktigt inslag i NFRs arbete. Av de medel som NFR strategiskt inom olika statsanslag används totalt ca 30 % till någon form disponerar internationellt samarbete. Rådet utgör svenskt kontaktorgan med av andra internationella forskningsorganisationer. Dess roll europeiska och

därvid inte bara att bevaka och utveckla de vetenskapliga spörsmålen.

är utsträckning handlar det insatser för informationsspridning, I stor om förmedling lediga tjänster, tekniskt och internationellt utnyttjande av av internationella anläggningarna Varje internationell anläggning de m m.

styrelse där Sverige normalt har två representanter en

leds av en

forskare och kanslitjänsteman. en

exempel vidden i NFRs arbetsuppgifter framgår av att rådet

Ett erhållit uppdraget driva svenska företag att bättre av staten att internationella forskningsanläggningama. Tillsammans med utnyttja de NUTEK finansierar rådet ett bolag Teknikbrostiftelsema bildat bl a som för detta speciella ändamål TTA Technotransfer AB.

3.2.1 Policy

sin förankring i den traditionella vetenskapliga disciplin- NFR är genom viktig del det svenska FoU-systemet. I denna forskningen en av rådet därför även det kanske främsta organet när det egenskap utgör organisera och uttryck det svenska forskarsamhällets syn gäller att ge grundforskningens status och problem. Utan att här ha möjlighet att

bedömningama med hjälp ingående granskning understödja av en mer den senaste tioårsperioden finns anledning hävda att naturvetenens av

påfallande svagt utvecklad i Sverige. I mångt och

skapens röst är sannolikt effekt det enkla faktum att grundmycket är detta en av

forskningens behov uppmärksammades och kanske även tillfredsställdes

i under de goda åren l980-talet. Politikens

åtminstone huvudsak

viktigaste målsättning då att understödja långsiktig kunskapsuppvar

byggnad. Annat än allmänna argument och policyinriktade resonemang

har inte behövts för säkra behovet av resurser.

Under senare år har det allt att döma blivit betydligt av lättare att få

utrymme för en diskussion behovet ändamålsstyrd om av kunskapsproduktion. Den opinionsbildning förekommit

som har ofta varit inriktad

på att understödja den kortsiktigt motiverade mer verksamhet har som betydelse för industriella intressen.

Vid sidan av detta har det dessutom framkommit en skarp och

bitande kritik mot forskningsråden. Den kritik

typ av som nämnts ovan

i inledningskapitlet har även drabbat NFR,

varvid det t ex konstaterats

att medlemmar i rådet och i programkommittéerna har större anslag än

genomsnittsanslaget; alltså befaras det förekommer att inslag av

vänskapskorruption i rådsarbetet. För att undkomma denna kritik

har rådet f ö beslutat att begära in alla ansökningar engelska för att vid behov kunna använda utländska sakkunniga jämför nedan med TFRs

rutiner. Noteras kan även att rådet nyligen anställt en pressekreterare

med motiveringen att det finns ett ökat behov sprida information av att om rådets arbete.

Ännu så i

sent som anslagsframställningen för treårsperioden 1993/94

t o m 1995/96 framträdde NFR utan specifika

forskningspolitiska

markeringar. Sedan dess har även NFR uppmärksammat behovet av att

mera aktivt deltaga i den forskningspolitiska debatten. Inom

NFR har således påbörjats ett arbete, under ledning huvudsekreteraren Gunnar av

Öquist, vars huvudinnehåll kan sägas lyfta fram

vara att den obundna

forskningens stora betydelse för det vetenskapsberoende kunskapssam-

hället.

Många av det senaste årens händelser har skapat osäkerhet i

forskningsrådens arbete. Det gäller sådant som hot om besparingar,

signaler om en ny forskningspolitik, framkomsten

av nya forsknings-

finansiärer och krav från högskolorna få om att större del av statens

medel direkt slussade till fakulteterna. Sammantaget har detta mer eller mindre tvingat NFR till skarpare positionering en i den svenska

forskningspolitiska debatten. Inför hotbilden att de politiska ambitioner-

na att styra den grundläggande forskningen skulle fortsätta att växa sig stark kallade NFR till ett internationellt symposium i april 1995. Temat

var Natural Sciences in the Society". Där diskuterades bl a de nya

villkor som gäller för relationen mellan forskning och samhälle.

Ett av symposiets temata fokuserade på att det gamla kontraktet

mellan forskning och politik är på väg lösas och att upp att det behöver

ersättas av ett nytt. Att exakt beskriva hur detta kontrakt mera nya skall

se ut är föremålet för det policyarbete växer fram inom som nu NFR. Utifrån realistisk bild hur vetenskapen en av växer, vilken tar hänsyn till

det intrikata växelspelet mellan den fria och den styrda forskningen

Öquist brukar använda the double helix metafor,

som ställs krav som

utsträckning riktas till forskarsamhället. Det gäller att öka i hög accountability, större för att förklara och inte bara att att ta ett ansvar position, ekonomisera och att inte hesitera inför en försvara sin att innebär större andel programstyrd och riktad forskning. utveckling som

Även grundforskningens perspektiv kan det vara konstruktivt och

ur ställas inför utmaningar, höga krav och förväntningar kreativt att nya

Öquist 1995. Med Öquists egna ord:

Både det fria kunskapssökandet och dess tillämpningar är sammanvävda dimensionen vetenskapen och båda dimensionerna ärför sina framgångar starkt beroende varandra. Rådslaget nr 7/95 av

förmån för grundforskningens behov är naturligtvis inte

Argumenten till upplagda efter någon rationalitet. Eftersom de kan nya eller ny väl kända finns inte anledning att ägna dem särskilt förutsättas vara

i denna framställning. Ett grundläggande satser kan

utrymme par möjligen vara illustrativa:

historien visar att den individbaserade, obundna grundforskningen har

— skapat enastående möjligheter för tillämpningar, historien visar den obundna forskningen inom naturvetenskap oss att förutsättningar inom breda områden och därmed ger skapar nya förbättrade förutsättningar att möta oviss framtid. en framträder specifikt och kvalitativt nytt i NFRs policy är Det som som effektivare sätt än tidigare ställa den offentligt beredvilligheten att ett vetenskapligt angelägna forskningen i näringslivets finansierade och kan att NFR tenderar att betrakta samhällets tjänst. Det även noteras samverkan strävar att bygga ut med näringslivet som en den man nu viktig stimulansfaktor för det svenska deltagandet i EU-programmen. framstår det närmast omöjligt att få ett brett Utan samverkan som deltagande för svenska forskare i de olika aktuella programmen. tidigare varit eller mindre motvilligt Om NFR ett organ som mer arbetsuppgifter framträder rådet idag

accepterat pålagor i form av nya

proaktiv för hitta marknader där den vetenskaplisom en agent att nya nyttiggöras. Därvid utgör även rådets nye ordförande, ga kunskapen kan vid Volvo Aero Corporation, väsentlig resurs i Arne Wittlöv, VD en understryker han kraftfullt att ordförandeskapet

sin programförklaring

utmaning, handlar att öka den ömsesidiga i NFR är en som om förståelsen mellan forskning och industri Rådslaget 5/95.

Ett exempel denna utveckling utgör det skogsvetenskapliga forsk-

tagits fram tillsammans med Stiftelsen ningsprogram som gemensamt strategisk forskning. Programmet presenterades i december 1995 för Naturvetenskapen skogen. Grundtanken är att det med rubriken

inom svensk naturvetenskap finns en dynamik och kreativitet som inte utnyttjas till fullo. Genom programmet och dess olika förslag insatsområde, rådgivande samverkansorgan mellan finansiärer, riktade stöd,

stipendier, m m hoppas man att kontaktytan mellan naturvetenskapen

och skogsindustrin skall utvecklas språngmässigt.

Arbetssättet är alls icke något nytt inslag i NFRs verksamhet. Framför allt de elva tvärvetenskapliga materialkonsortier som bildades 1991 efter ett gemensamt initiativ av NFR och NUTEK är viktig en erfarenhet. Ett syfte vara bl a att skapa arbetsformer vid högskolan, nya i första hand att understödja transdisciplinär verksamhet. Vetenskaplig kompetens och tvärvetenskapligt arbetssätt viktiga kriterier för var

urvalet av förslag ll konsortier bildades utifrån 75 förslag, även

men andra kriterier som industrirelevans och internationellt samarbete var xiktningsgivande. I programkommittén ingår en rad representanter för svenskt näringsliv och varje konsortium har en styrgrupp med liknande

representation

Kvalitetssäkring och förnyelse

NFRs övergripande målsättning är att svenska forskare skall producera

forskning som ligger i den internationella forskningsfronten. Avsikten är också att svenska forskare skall vara med och flytta fram denna front. Programmatiskt kan hävdas att forskning av hög kvalitet automatiskt innebär förnyelse och internationell anknytning. Om så är fallet skulle således argumentationen i detta avsnitt kunna avgränsas till att kortfattat beskriva den metod för kvalitetsbedömning som används inom NFR. Det är ett sätt att redogöra för verksamhetsidén, dock inte som representerar hela sanningen. Även inom NFR har flerfaldiga metoder utarbetats för att komplettera det mer rutinartade bedömningsarbetet. Vetenskaplig kvalitet bestäms inom NFR vanligtvis som en fråga om relationen till den internationella forskningsfronten. Detta sker utifrån en sammanvägning av tre olika faktorer. För det första forskningsproblemets art vetenskapligt värde, generalitet, för det andra projektets planering metodik, genomförbarhet och för det tredje forskarens eller forskargruppens dokumenterade kompetens meritering, publicering etc. I grundforskningssammanhanget är det forskarens eget att fritt ansvar

6 Samarbetet med NUTEK har varit intensivt även andra områden, tex har det förekommit och förekommer kring detektorutveckling och kring högtemperatursupraledare.

2 16-0278

34 SOU 1996220

bearbeta problemställningarna med hjälp av teoretiska och empiriska belysningar. Resultaten går inte att förutsäga och i denna osäkerhet ligger den dynamiska förnyelsefaktor som hör till grundforskningens kännetecken. Förnyelsearbetet sker dessutom genom att nya projekt och nya forskare erhåller stöd av rådet. 5-10 % av forskningsprojekten ges till utförare som tidigare inte stått som mottagare av forskningsanslag. Inom för arbetet med forskartjänster finns en annan viktig fömyelsefakramen

tor. Ämnesrubriceringarna och tjänsteinnehavarna, som godkänns efter

granskning utskotten, ligger ofta i vetenskapsområden som faller på av gränsen mellan olika discipliner, varför de kan hävdas bidra till förnyelsen högskolans forskning. I detta sammanhang bör även av arbetet för att öka forskarrörligheten nämnas, bl a post docs postdoktorsstipendier kan i ljuset fömyelsemålet. En framskjuten ses av tankegång inom rådet, hämtats från TFR, är dessutom att med som större kraft försöka identifiera de forskare som är dynamiska och yngre kreativa för att med ett långsiktigt och brett stöd ge dessa en god arbetsmiljö och bästa förutsättningar för vetenskapliga genombrott. Detta bygger i stor utsträckning tanken att vetenskapsområden bör om nya byggas efter bottom up"-princip, d v s genom att i ett första steg en förse området med rekryteringstjänster och personal kring yngre forskare arbetas forskningen fram underifrån och stegvist. Med denna den nya modell blir det inte heller kostsamt i de fall de nya riktningama visar återvändsgränder. sig vara Arbetsmetoderna för att skapa förnyelse i forskningen har under den senaste perioden givits större utrymme än tidigare. Så även i form av ekonomiska omprioriteringar. Rådet har beslutat att avsätta medel för stöd till forskning inom särskilda insatsområden. Motiveringen för detta särskilda stöd är att det med hänsyn till naturvetenskapens utveckling är viktigt att vissa områden prioriteras inom landet. Ansökningar inom dessa områden behandlas inom särskilda beredningsgrupper. F n ges stöd till två insatsområden: Global biogeosfärsdynamik samt till Fasta ämnens fysik och kemi inför 2000-talet. Det framgår tydligt av dessa ämnesrubriceringar att det även finns ett stort inslag av interdisciplinaritet i dessa insatsområden. Med detta arbetssätt erhåller således NFR ett instrument för att såväl bidra till förnyelsen forskningsområden som av att bidra till uppkomsten angelägen tvärvetenskaplig forskning, som av skulle ha svårt att få utrymme i de ämnesbaserade programutannars skotten. Denna arbetsform, att avsätta resurser för särskilda insatsområden, förväntas få ökat utrymme inom NFR. Varje insatsområde avses ha löptid cirka år. F utgör dessa inte mer än drygt en en om sex n forskningsbudgeten, tanken är att de efter några års procent av men

uppbyggnad skall uppgå till maximalt 10 % av rådets resurser för forskning i Sverige. Att det inom delar av professorskåren finns ett

starkt motstånd mot denna policy är dock uppenbart. Med den energirelaterade forskningen har det även inom NFR

etablerats verksamhet som icke uteslutande bygger på en kvalitetsbedömning. Energianslagets forskning utsätts för en tvåfaldig granskning

där den vetenskapliga bedömningen utförs inom rådets olika programutskott fysik och matematik, kemi, biologi etc. Den särskilda energikommitté tidigare kallad energiutskottet som tillsatts har till uppgift att bedöma projektens energirelevans. Dessa två bedömningar sker parallellt. Slutligen ansvarar energiutskottet för att relevans och

kvalitetskriterier vägs samman och på basis av detta lämnar utskottet ett

förslag till rådet.7 Sist och slutligen, men inte minst betydelsefullt i NFRs förnyelsearbete, är det nödvändigt att uppmärksamma de utvärderingar som rådet arbetar med. Ett syfte med dessa är att ge rådet en vägledning när det gäller vilken forskning är den kvalitetsmässigt bästa i landet. Åren som

runt 1990 genomfördes elva stycken djupgående analyser av definierade

forskningssektorer. Efter detta har rådet tillämpat en ny princip som

bygger på att utvärderingarna skall omspänna ett större område, mer

eller mindre ett helt programutskotts område granskas därmed i k en s storutvärdering. 1992 genomfördes den första av dessa utvärderingar.

Denna berörde fysikområdet och har följts av andra så att varje

programutskott nu har fått sin disciplinforskning granskad. Det gäller ämnena kemi, biologi, geovetenskap och matematik och dessa har publicerats under år 1995. Det bör framhållas att dessa storutvärderingar bygger ett mycket

omfattande bakgmndsmaterial. Insamlingsarbetet har i flera fall pågått

under ett helt år. I stor utsträckning presenteras i utvärderingarna ett material som tidigare inte alls varit tillgängligt i form av ämnesanalys och observerade särdrag i svensk forskning. Inte minst utgör den bibliometriska statistiken ett synnerligen intressant material, men också de uppgifter som samlats in avseende ekonomi, personal m m är att betrakta som värdefulla bidrag också till den forskningspolitiska

7 energiområdet: forskningsområdets Tre delkriterier används för 1 betydelse för det framtida energisystemet, 2 forskarens förmåga att angripa centrala frågor inom energiområdet och 3 den enskilda projektets angelägenhet inom forskningsområdet.

debatten i Sverige. Utvärderingsresultaten har bl lyfts fram i arbetet a

med 1996 års forskningspropositions

Vad gäller de synpunkter och rekommendationer expertgrupperna har kommit fram med är det en stor enighet om att kvaliteten genomgående är mycket hög i den svenska forskningen. Detta återspeglas också i en påfallande stark ställning för den svenska forskningen i de bibliometriska jämförelserna. I utvärderingarna inga omdömen enskilda ges om projekt, utan bedömningarna inriktas istället mot frågan den svenska om forskningens ställning i ett internationellt perspektiv. Dessutom ger utvärderingarna en granskning av huruvida det råder balans mellan olika delområden inom det större ämnet eller det finns andra balansom problem, t ex relationen teori visavi experiment, storskalig visavi småskalig forskning etc. Av forskningspolitiskt intresse är att utvärderingarna i många fall lämnat slutsatser om generella drag i den svenska högskoleforskningen

och om den svenska forskningsstrukturens särdrag Merparten av dessa

synpunkter är i och för sig välkända problem och systemfel, i som första hand har att göra med tjänstgöringsförhållanden och organisationsfrågor inom högskolan. Det gäller sådant som bristen rörlighet hos forskare och lärare, bristen förnyelse i samband med rekryteringen av nya professorer, förekomsten av små och ofta isolerade forskargrupper och institutioner inom vissa områden, otillräckligt stöd till unga forskare och en ostrukturerad forskarkarriär. Duktiga forskare kan ha svårt att få säkrad försörjning. I många fall är detta således inte problemställningar som annat än indirekt har att göra med forskningsrådens eller andra finansiärers organisation av sitt stöd. Om något pekar det mot en större långsiktighet och programmisering av anslagspolitiken.

8 Faktauppgifterna innehåller t ex data om direkta och indirekta forskningskostnader, examinationsfrekvenser, forskarrekrytering, utbildning, publicerings- och citeringsfrekvenser. 9 Tendensen att lägga kritiska synpunkter den strukturell nivå är ett kännetecken för den typ av ex post-utvärderingar som NFR tillämpar. Kollegers bedömningar av varandra har av socialpsykologiska skäl en stark dragning mot att undvika kritik av enskilda forskare och till att betrakta aktörernas möjligheter att bedriva sin verksamhet i första hand som en effekt av resurser och strukturella inslag i miljön. Se vidare diskussionen under rubriken Peer-review och utvärdering i avsnitt 6.5. m Jfr Elzinga m Anslagspolitik för en uthållig utveckling 1995, kap. 6 som pekar ut liknande problem inom byggforskningsområdet.

3.3 TFR

— Teknikvetenskapliga forskningsrådet

Det teknikvetenskapliga forskningsrådet TFR inrättades av riksdagen

förslag av regeringen i forskningsproposition 1989/90:90. Rådets mandatperiod startade i december 1990 och en första fördelning av forskningsmedel skedde våren 1991. Verksamheten har således pågått under fem kalenderår. TFR är ett fristående forskningsråd, som numera sorterar under utbildningsdepartementet. Tidigare har rådet tillhört industri- och näringsdepartementens verksamhetsområde, då tillsammans med STU/NUTEK. Strax efter överflyttningen till utbildningsdepartementet skedde även en fysisk flyttning av rådets kansli: från Liljeholmen och NUTEKs lokaler till Regeringsgatan och de övriga egentliga forsk-

ningsråden MFR, NFR, HSFR, FRN.

TFRs årsbudget medger en årlig utdelning av cirka 300 Mkr till forskningsanslag. Cirka 30 % utgörs av nya forskningsanslag och ca 70 % är anslag som beviljats tidigare år. TFRs forskningsfält består av följande områden: teknisk fysik och materialteknik, kemiteknik, bioteknik, informationsteknik, teknisk mekanik och medicinsk teknik. Inom TFR finns en rad olika former för anslagsgivning. Projektanslagen och de tidsbegränsade forskarassistent- och doktorandtjänster samt

stipendier till postdoktorer yngre doktorerade forskare är anslag som

förekommer i de flesta grundforskningsråden. Av särskild betydelse för TFRs identitet har däremot de s k ramanslagen varit. Dessa syftar till att bygga upp vetenskaplig kompetens i form av forskningsmiljöer av betydande bredd och djup. Ramanslagens idé är att ge handlingsfrihet inom generösa ramar till dokumenterat starka forskargrupper. Då dessa projektansökningar behandlas eftersträvar man även att lägga vikt vid den framtida industriella relevansen. Utlandsdoktorander är en del av insatsområdet teknisk mekanik och ger utrymme för ett mindre antal doktorander att bedriva grundforskning

vid något amerikanskt universitet eller teknisk högskola. En annan form

för anslag som praktiseras inom TFR har benämningen "industridoktorander". Tanken är att utnyttja industrirelaterat utvecklingsarbete

som utgångspunkt för frågeställningar som också har intresse för den

tekniska grundforskningen. Normalt skall industridoktoranden vara anställd i ett företag och stödet från TFR förutsätter att företaget och högskolan har kommit överens om ett projekt. En liknande verksamhet erbjuder anslaget till adjungerade industriforskare, som ger små- och

medelstora företag möjlighet att ansöka om forskningsstöd till lön för en medarbetare under 2-3 månaders heltidstjänstgöring.

3.3.1 Policy

I allt väsentligt kan TFRs uppgift sammanfattas i följande formulering: att utveckla en policy för svensk teknikvetenskaplig grundforskning och att implementera denna policy i en fördelning av anslag till olika teknikvetenskapliga forskningsprojekt. Inrättandet TFR kan, som framgått ovan, mot bakgrund den av ses av kritik som under 1980-talet riktades mot sektorsforskningen. En av de starkaste tendenserna i 1980-talets svenska forskningspolitik var att forskningspropositionema gav signaler om att tyngdpunkten skulle förskjutas från tillämpad forskning och utvecklingsarbete i riktning mot grundforskning. Många befarade att den akademiska sektorsforskningens utbyggnad hade skett på bekostnad av grundforskningen, och det antogs särskilt allvarligt på det tekniska området där ett flertal starka vara aktörer kunde dra nytta av kortsiktigt motiverade satsningar. Energiforskningsprogrammet blev ett paradexempel bristerna med sådan forskning. I analysen av problemet hävdades ofta att sektorsforskningens expansion tenderade att sätta viktiga mekanismer i forskarsamhällets institutionella uppbyggnad ur spel. Det gällde bl a de institutioner som garanterade den akademiska forskningens kvalitet, men också de styrmekanismer som bidrar till att inomvetenskapli strategiska och för

samhällets långsiktiga utveckling viktiga problemställningar uppstår och

vidareutvecklas." Kritiken mot den forskning som hade byggts med sektorsmedel gällde att den regelmässigt styrdes av ett kortsiktigt tillämpningsperspektiv. Kravet om en fördjupad och breddad teknikvetenskaplig forskning bör ses mot bakgrund av dessa synpunkter. Inom TFR ligger tyngdpunkten således grundforskning och tydlig rågång gentemot en "tillämpad forskning" och teknikutveckling markeras. I stor utsträckning relateras, i TFRs olika policydokument, frågan om Sveriges ekonomiska tillväxt och framtid som industrination till frågan om hur den långsiktigt motiverade forskningen organiseras. En teknologiskapan-

Utvecklingen i Sverige därvidlag inte unik utan kan observeras i hela OECD-

var området. I Finland utreddes grundforskningens utvecklingsbehov av statliga kommittéer och arbetsgrupper vid tre olika tillfällen under 80-talet. Något liknande inträffade i Norge. Se Ståhle 1992 s. 24 f

de grundforskning kan, menar man, svårligen importeras från andra länder. Därtill fordras en absorptionskapacitet som normalt inte utvecklas inom ramen för tillämpningsinriktad forskning. Om Sverige

skall kunna upprätthålla den kunskapsmässiga bredd som eftersträvas i

regeringens forskningspolitik krävs därför en teknikvetenskaplig grundforskning som täcker befintliga kunskapsområden. Med detta argument framhålls att alla fakulteter har ett berättigat behov av en

finansiering som baseras på kvalitet och nyhetsvärde. En ordning som

således även bör gälla inom teknisk fakultet. Ytterligare ett centralt argument för att tillämpa inomvetenskapliga kvalitetsprinciper för teknisk grundforskning hämtar TFR från en diskussion om ingenjörskonstens förvandling till ingenjörsvetenskap. I det nya paradigm som vuxit fram utgör forskningsresultat och vetenskaplig metod grundvalen för nya industriella produkter och processer. Nya krav ställs på industrins kapacitet att mottaga och vidareutveckla avancerad kunskap. Eftersom många vikti ga teknikområden grundas på en egen vetenskaplig tradition som inrymmer hela FoU-kedjan av grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete är det inte tillräckligt att låta den naturvetenskapliga forskningen försörja teknologiutvecklingen. Teknikvetenskaperna utgör med detta synsätt i sig egna FoU-områden och är inte, som ofta hävdas, specifika tillämpningar av naturvetenskaplig grundforskning jfr Nelson 1990. Informationsteknikens utveckling brukar anföras som exempel detta. Detta motiverar framväxten av och vämandet om den teknikvetenskapliga grundforskningen samma sätt som den naturvetenskapliga grundforskningen varnas av ett specifikt forskningsråd. Mot denna bakgrund har TFR utvecklat en verksamhetspolicy som centrerar kring ett stöd till grundforskning där prioriteringarna sker med hänsyn till inomvetenskapliga kriterier. Innebörden av detta är i första hand att fördelningen av medel är forskarstyrd. Den starka tonvikt TFR kommit att lägga vid att institutionalisera den inomvetenskapliga kvalitetsbedömningen illustreras av det faktum att rådet utvecklat ett system för kvalitetssäkring, som sannolikt får anses det mest vara avancerade högbrynta i den nuvarande svenska forskningsrådsorganisa-

tionen se vidare nästkommande avsnitt.

Rådet får f ö anses ha varit relativt framgångsrikt i sitt policyarbete,

vilket framgår av det omdöme regeringen gav i förra forskningspro-

positionen: Regeringen anser att TFR utnyttjat sin relativa frihet från traditioner och sina medel till att analysera sitt ansvarsområde, planera sin verksamhet liksom att fördela tillgängliga medel ett systematiskt och framsynt sätt. Den valda inriktningen bör bibehållas och utgöra bas

för fortsatta insatser som kan ge långsiktiga positiva effekter för utvecklingen av svensk teknikvetenskaplig forskning och därmed också för svensk industri

3.3.2 Kvalitetssäkring och förnyelse

Liksom i andra forskningsråds arbete är det för TFRs del den internationella forskningsfronten som utgör den valda referenspunkten för bedömningen av forskningens kvalitet. Hur denna forskningsfront representeras i det interna kvalitetssäkringsarbetet skiljer sig dock mellan forskningsråden. TFR har mera direkt än andra forskningsråd valt att utnyttja internationella kolleger i bedömningsarbetet med inkomna ansökningar. I viss mån har man utnämnt sig själva till pionjärer för ett konsekvent tillämpande av peer-review granskning där den internationella förstärkningen anses ge en fullödigare bedömning av kvaliteten i den ansökan som skall behandlas. En viktig skillnad mellan olika forskningsråd och finansiärer gäller således graden internationell involvering i granskningsprocessen. TFR av har som krav att alla ansökningar om forskningsanslag skall vara skrivna på engelska. Ett annat särskiljande drag har att göra med hur ansökningarna fördelas bland de kolleger som gör bedömningsarbetet. En vanlig svensk princip har varit att ett fåtal svenska forskare yttrar sig över ett större antal ansökningar inom samma område, men endast en eller två granskare över samma ansökan denna princip tillämpas t ex av NFR. — Så arbetar även TFR på vissa teknikområden men det kompletteras med att utländska forskare deltar i bedömningsarbetet. Inom ett antal vikti ga teknikområden bl a datavetenskap, reglerteknik, telekommunikation, tillämpad matematik eftersträvar man i stället att flera granskare 3-6 yttrar sig om samma ansökan. Denna arbetsmetod är självfallet mer kostnadskrävande. Ett tredje särskiljande drag handlar om hur utvärderingar används i kvalitetsarbetet. TFR hävdar att punktinsatser av den art som ex post utvärderingar utgör inte i någon större utsträckning kan påverka den svenska vetenskapsutvecklingen. Därtill utförs de alltför sällan. Enligt TFRs policy bör utvärderingar i första hand användas i arbetet med att forma strategier för den framtida planeringen och ämnesinriktningen av rådets arbete. I viss mening överensstämmer detta med den diskussion,

12 l992/93:17O 272 Reg. prop. s.

som under den senaste tioårsperioden förts behovet "foresight in om av

science Irvine Martin 1984, jfr Elzinga 1994. Skiljelinjen ligger

här i första hand gentemot NUTEK, det kan också diskuteras men om inte det finns en skillnad gentemot NFR. Möjligen kan de k anses att s storutvärderingarna i praktiken kommer att nyttjas på det sätt som TFR pläderar för. Ett fjärde särskiljande drag är att TFR tagit fram anslagsformer nya bl.a för att kunna bidra till att bygga starka forskarmiljöer på antal ett

centrala teknikvetenskapliga områden. Ur kvalitetssynpunkt är ramansla-

gen de viktigaste. Ansökningarna om ramanslag utsätts för noggranna peer review-prövningar där internationella granskare bedömer såväl det föreslagna ämnesområdets betydelse för teknikforskningen de som ingående forskarnas kompetens att genomföra det föreslagna forskningsprogrammet. På basis av den på detta sätt dokumenterade vetenskapliga styrkan hos forskargruppen erbjuder ramanslaget längre tids en handlingsfrihet inom jämförelsevis generösa villkor vad gäller ekonomi och val av forskningsinriktning. I ramanslagen innefattas således även viktiga fömyelseaspekter inom breda forskningsfält. På ett liknande sätt betraktas andra anslagsformer som medel för att stödja de rätta yngre forskarna vilka utgör förutsättningen för att ny teknisk grundforskning skall implementeras på bästa sätt: Genom en post doktor verksamhet följd av projektanslag med tidsbegränsade, men längre, anställningar och rejäl driftbudget dessa forskare ges yngre

möjlighet att utveckla ny teknisk grundforskning

Ett femte särskiljande drag är att TFR arbetar fram lägesbedömningar

position papers av grundforskningen inom det teknikvetenskapliga

området. Mot bakgrund dessa har rådet kunnat genomföra en av försiktig prioritering vissa eftersatta forskningsområden där av man ansett det särskilt angeläget att bygga starkare vetenskaplig kompeen tens även om ansökningar från dessa områden sannolikt inte skulle erhålla medel i den förhållandevis hårda konkurrensen. Med denna metodik erhålls ytterligare mekanism i förnyelsearbetet. Framförallt en är det ämnen som teknisk mekanik och systemteknik enligt gjorda som analyser varit i behov extra stödformer. av

B TFR: Policydokument för TFR: Ett diskussionsunderlag, jan 1991.

3.4 NUTEK Närings- och

—

teknikutvecklingsverket

En betydelsefull aktör inom finansieringen teknisk forskning i av Sverige är NUTEK Närings- och teknikutvecklingsverket. Verket bildades 1991 sammanslagning mellan STU Styrelsen för som en

teknisk utveckling, SIND Statens industriverk och STEV Statens

energiverk. NUTEK har stor mängd uppgifter utanför det renodlade en FoU-området, regionalstöd och energikoncessioner, men är också t ex den dominerande finansiären teknisk forskning i det svenska av högskolesystemet.

3.4.1 Finansieringsvolym och inriktning

NUTEKs finansiering teknisk högskoleforskning uppgår till knappt

av 750 Mkr. Sektorsorganet finansierar också, om än i begränsad skala,

företags-FoU samt FoU i samverkan mellan universitet och företag t ex

i form kompetenscentra och RTI-programmet. Myndigheten fungerar av också kanal för det statliga stödet till branschforskningsinstituten. som Av stödet till teknisk forskning och utveckling inom företag går dock det mesta till små och medelstora företag. NUTEKs verksamhet för finansiering teknisk forskning är indelad av

i olika områden, basteknologier, Utvecklingsområden, material-

som nya konsortier Inom dessa områden finns det underavdelningar, t ex m m. informationsteknologi, bioteknik, fordonsteknisk forskning och materialteknisk forskning. Indelningen av myndighetens verksamhet är

således inriktad på teknologier och industriella applikationer snarare än

ämnen eller discipliner.

Beträffande sitt stöd till högskoleforskningen vilket omfattar hälften

det totala stödet till forskning har NUTEK varit relativt tidiga med av långsiktiga anslag till forskningsgrupper. Som en följd av STUatt ge kommitténs arbete SOU 1977:64 inrättades s k ramprogram, liksom utvärderingar dessa främst beträffande den vetenskapliga av program

kvaliteten samt tillskapandet referensgrupper till ramprogrammen.

av

FoU-finansiärer

Tabell Representanter i NUTEKs styr- och referensgrupper 1994/95

Det är svårt att klargöra hur mycket NUTEKs stöd i av som

realiteten går till ramanslag med högre frihetsgrad för de forskare

en som har erhållit anslaget att internt fördela och utnyttja anslaget. Detta beror bl.a att en del projektanslag sannolikt i realiteten har karaktär

av långsiktiga åtaganden. Om man följer myndighetens egen terminologi, där "FoU-program" eller programbundna satsningar står

för mer sammanhängande och obundna anslag, representerar dessa inom programmet Teknisk forskning och utveckling F1 278.9 Mkr i

förhållande till 205.7 Mkr för kategorin "fria projekt dvs traditionell

projektfinansiering under budgetåret 1994/95. Liknande proportioner

gäller för Energiforskning och Informationsteknologi. NUTEK uttrycker i brev till forskningsfinansieringsutredningen att kvantiteten projekt-

anslag medvetet har minskats till förmån för ramanslag.

NUTEK har också varit aktivt i att utveckla utvärderingar av genomförda projekt. Under perioden 1991/92 till 1994/95 genomfördes 30 sådana post-utvärderingar. ex

En viktig fråga vad gäller sektorsorganets ställning i förhållande till

den forskning som finansieras vid högskolan gäller handläggarnas styrning. Detta är emellertid svårt att bedöma i en undersökning av föreliggande slag. Vad man kan konstatera är att ett antal andra kontrollfunktioner inrättats, tex utvärderingar av genomförda satsningar, referensgrupper m m. Samtidigt är det sannolikt att ett finansieringsorgan som NUTEK, med ett 70-tal handläggare för vilka FoU-hand-

14 NUTEK: Frågor om sektorsforskningen i Sverige. Dnr 09-95-08153 s 13 15Ibidem. .

läggning bedöms ta cirka hälften av personinsatserna, har en stark styrning forskningsprioriteringar via handläggamas bedömningar. Det av finns således betydande skillnad mellan bedömningar i ett sektorsoren

NUTEK och forskningsråden, där de senare utmärks av

gan som begränsade kansliresurser och starkare inflytande för aktörer utanför organisationen. NUTEKs styrka förefaller således den systematiska inatt vara tegrationen industrikontakter parallellt med förankringen i högav skolesystemet. Historiskt sett har denna intermediära roll kunnat uppvisa betydande framgångar när det gäller att organisera fram nya kunskapsområden i det svenska FoU-systemet. Ett tydligt exempel på detta är det k Nationella mikroelektronikprogrammet NMP, där dåvarande STU s spelade rollen mäklare mellan olika offentliga och privata aktörer som

inom informationsteknologiområdet och mobiliserade de olika krafterna inom området för att uppnå de givna målen. En sådan mäklarfunktion

bygger sannolikt på långsiktigt uppbyggda kontakter med såväl universitet företag och förvaltning, något som inte kan byggas upp som på ad hoc-basis utan förutsätter organisatorisk perrnanens.

3.4.2 Policy

NUTEKs uppfattning om sin egen roll i det svenska FoU-systemet präglas på företagens kompetensförsörjning. I en skrivelse till av synen

forskningsfinansieringsutredningen uttrycks detta som att stödet är "ett

led i statens strävanden att främja verksamhet hos andra aktörer. Det

gäller främst företagens och näringslivets tillväxt samt den långsiktiga

utvecklingen av energisystemet.6

Mer konkret har NUTEK sett sin uppgift att medverka till en som större grad samstämmighet mellan akademisk forskning och av industriella specialiseringar. Universitetens centrala roll i den svenska forskningspolitiken är därvidlag ett problem:

Högskoleforskningensfrämsta syfte har täm ligen allmänt ansetts vara att säkerställa bred kontaktyta mot det intemationellaforskarsamen häller särskild hänsyn till specialiseringen svensk industri utan av NUTEK 1994b, s. 146

‘° Ibidem.

Likartade synpunkter på organiseringen av tekniskt forskningsstöd

framförs i skrivelse till forskningsfinansieringsutredningenz

Prioriteringsfonnema på högskolor och universitet missgynnar problemorienterad forskning, tvärvetenskaplig forskning och industriorienterad forskning. incitament måste till för att påverka balansen mellan inomvetenskapligt motiverad forskning och forskning som utgår ifrån problem och möjligheterför näringslivet. S 7

3.4.3 Förnyelsemekanismer

Det förefaller också tydligt att NUTEK söker omorientering sin en av roll i FoU-systemet, bl a utifrån resonemang kunskapsproduktionens om

förändrade karaktär, men också om frågan kring anpassningen mellan

industristruktur och inriktningen på universitetsforskningen. Uppgiften skulle i ett sådant fall kunna bli att organisera fram samverkan mellan universitet och företag. I andra sammanhang har myndighetsföreträdare argumenterat för en förändrad rollfördelning mellan sektorsorgan, forskningsråd, företag och universitet i kunskapsproduktionen. Bakgrunden till detta är bl a en upplevd svaghet i det svenska systemet med stark koncentration av offentliga FoU-satsningar till universitet och forskningsråd, parallellt med hög grad självfinansiering en av av företags-FoU. Detta har lett till två slutsatser: dels bör anpassningen av högskoleforskning och industri-FoU utvecklas och förstärkas, dels bör

inriktningen den statliga finansieringen vidgas mot en ökad grad av

direkt stöd till företagen. De organisatoriska förändringar och modifieringar som föreslås, för att uppnå en högre grad av anpassning mellan högskoleforskning och industriella specialiseringar och behov, är forskningsprogram som involverar såväl industri som universitetsforskare. Detta skulle kunna skapa en ökad förståelse för industrins intressen inom universitetssystemet, men delvis också bidra till att bygga mottagningskapaciteten upp för forskning hos företagen. NUTEK ser sig i detta sammanhang som en nätverksbyggare mellan de akademiska och industriella intressenterna. Man vill således kunna agera som en proaktiv aktör, som inte enbart

17Ibidem.

finansierar högskoleforskning utan också länkar in denna i industrirele-

vant riktning. Samtidigt har NUTEK som ett av sina mål att stimulera företagens absorption universitetsforskning, bl a genom att involvera företagen av i utformningen forskningsprogram och stimulans av mobilitet mellan av företag och universitet. Syftet är att skapa samma slags gemensamma kommunikation i hela industrin som det som råder inom läkemedelsoch telekommunikationsindustriema, nämligen att ungefär samma problemställningar kan förena universitets- och företagsforskare. De medel NUTEK har till sitt förfogande för att skapa sådana som kontaktytor i kunskapsproduktionen är kompetenscentra och t ex tvärvetenskapliga konsortier. Det enligt deras egen bedömning, är unikt med NUTEKs roll som, i FoU-systemet är dess dubbla koppling både till det akademiska systemet och till företagen. Systemet med vetenskapliga utvärderingar projekt och har utvecklats bl a utifrån denna rolluppfattning. av program Också ansökningar bedöms emellanåt forskare, främst utanför av

Sverige. Handläggarnas starka ställning kan så vis balanseras. Det

gäller systemet med representation för såväl företag som forskare samma i styrgrupper m m ett sätt att få in företagens synprogramgrupper, punkter på lämpliga prioriteringar, vilka också kan balanseras mot

forskares värdering av problemområdens forskningsbarhet.

Organisatoriskt ligger kompetenscentra nära målet att integrera universitetsforskning och företags-FoU. De tvärvetenskapliga materialkonsortiema har utpräglat akademisk inriktning, bryter ändå en mer men delvis mot universitetssystemets disciplinära struktur genom sin tvärfackliga karaktär. Ett ytterligare, och ibland explicit, mål som formulerats av NUTEK är breddning inriktningen statens stöd till teknisk forskning. en av Det gäller frågan finansiering av företags-FoU. Det som ligger om bakom denna önskan nyordning är bl upplevd underfinansieom en a en ring från företagens sida sådan teknikutveckling som ligger i av

gränslandet mellan grundläggande forskning och produktutveckling,

design, produktion Eftersom endast cirka 1% av industriföretagens m m. civila FoU finansieras av staten, parallellt med att nya former för teknikutveckling kan komma att få ökad betydelse för företagens konkurrenskraft, frågan inte statens stöd bör ligga också utanför reser man om fasen av grundläggande forskning:

1 Ibidem.

Det är emellertid relativt sällsynt att svenska företag engagerar sig i ett tidigt skede av utvecklingen av en ny teknologi. Detta är en konsekvens dels av att svenska företag helt enkelt är specialiserade på ett begränsat antal områden dels av att denna specialisering tenderar att vara mot mer traditionell industri vars teknikutveckling hittills inte samverkat i så hög grad med den mest avancerade vetenskapliga NUTEK 1994b, s. 145

En möjlig följd av detta resonemang är att myndigheten önskar en ökad möjlighet att finansiera företagens FoU utan att omvägen över finansiering av industrirelevant universitetsforskning. I dagens 1996

läge är inriktningen på sektorsorganets stöd direkt till företag starkt begränsad och inriktad på små teknikbaserade företag 50 Mkr 1994/95 samt genom det statliga stödet till industriforskningsinstituten cirka 300 Mkr 1994/95. Frågan faller möjligen utanför utredningens mandat

men är inte oväsentlig i diskussionen om prioriteringar av offentliga resurser till teknisk forskning. Det gäller främst frågan om hur staten bäst tillgodoser den tillämpade forskningens behov.

3.5 Existerande samverkansfonner mellan

finansiärerna

De tre forskningsfinansiärer som berörs i denna promemoria har utvecklat en rad specifika samverkans- och samarbetsformer. Det mesta av det som är av intresse berörs i den rapport som FRN levererat till forskningsfinansieringsutredningen Sam verkansmönster i FoU- finansieringen SOU 1996:2. Däri omnämns och beskrivs den admini-

strativa samverkan som förekommer, t ex forskningsrådens samarbetsnämnd i vilken TFR och NFR ingår. NUTEK och NFR delar ansvaret

för materialkonsottiema.

De råd som delar lokaler i huset på Regeringsgatan har praktiska

av skäl lätt att samarbeta när det är motiverat. Mellan de två nämnda och NUTEK finns vidare ett kontinuerligt kontakt- och infonnationsutbyte

på handläggamivå. Utöver detta finns ett samarbete som direkt

involverar NUTEK, TFR och NFR. Här finns personalunioner styrelsenivå och en s k verksledningskommitté har bildats för att hantera

vissa övergripande frågeställningar såväl av policykaraktär som av

administrativt slag. Under det senaste året har mycket av diskussionerna handlat om arbetet med de fördjupade anslagsframställningama. Bland annat har man diskuterat ett gemensamt underlag beträffande "emerging

sciences and technologies. Till de återkommande punkterna hör bl a det svenska deltagandet i internationella forskningsanläggningar, Europasamarbetet, uppföljningar och konferenser. Det är också inom denna kommitté som man gemensamt utarbetat riktlinjer för en projektdatabas skall innehålla forskning stödd av de berörda organen. Denna som databas är inom kort färdig att tas i drift.

4 aktörer och finansiärer

Nya nya

I detta avsnitt ges en översiktlig beskrivning i första hand av forskningsstiftelsernas inträde på arenan. Av intresse i detta sammanhang är Stiftelsen för strategisk forskning som har inriktning mot naturvetenskaplig och teknisk forskning. Avsnittet därefter ägnas innebörden av EU-programmen och den betydelse detta har för den svenska strukturen för forskningsfinansiering.

4.1 Löntagarfondsstiftelserna

I samband med avvecklingen av löntagarfondema bildades nio stiftelser som i huvudsak har till uppgift att stödja forskning och kompetensutveckling. Flera av dessa stiftelser är betydelse för den teknik- och av naturvetenskapliga forskningen, nämligen: Stiftelsen för strategisk forskning SSF, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning MISTRA, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling KK och Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning STINT. Den viktigaste av de här uppräknade är i det här sammanhanget onekligen

den strategiska stiftelsen varför det finns anledning att något

mer ingående beskriva dess pågående och planerade verksamhet.

4.1.1 Stiftelsen för strategisk

forskning

Denna stiftelse har till ändamål att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning. Enligt stadgamas portalparagraf skall stiftelsen främja utvecklingen av starka forskningsmiljöer av högsta intemationelklass med betydelse för utvecklingen av Sveriges framtida konkurrenskraft". I det policydokument som stadfästes 1994 framhålles att det övergripande målet för stiftelsen är att förbättra den vetenskapliga och teknologiska kompetensen inom områden betydelse för svenskt av näringsliv och dess konkurrenskraft. Det bör framhållas det i att

19Policydokumentet finns som bilaga till stiftelsens verksamhetsberättelse för 1994, s 40-44.

stiftelsens ansvarsområde förutom teknik- och naturvetenskaplig forskning även ingår ett mandat att stödja medicinsk forskning. Den senare lämnas därhän i den fortsatta framställningen. Arbetet leds av en styrelse med elva ledamöter. Sju ledamöter hämtas från akademisk forskning och svensk näringsliv. Tre ledamöter bör hämtas från andra länder än Sverige Stiftelsen har inrättat tre arbetsgrupper med blandad representation. Där ingår företrädare för en vetenskapliga och industriella intressen. Arbetsgrupper har etablerats

inom tre programområden: Biovetenskap, informationsteknologi och

basteknologi. Den interna organisationen består av ett kansli med sju anställda. I

de tre arbetsgrupperna ingår 25 personer. Verksamheten påminner

således vad gäller den organisatoriska sidan mer om ett grundforskningsråd än ett sektorsforskningsorgan. Omfattande kontakter och om diskussioner sker med forskningsråden NFR/TFR och sektorsorganet NUTEK. Personer från NUTEKs kansli deltar i alla tre arbetsgruppema. Under år 1996 beräknas forskningsstödet bli cirka 200 Mkr. När stiftelsens verksamhet är fullt utbyggd, omkring år 2000, beräknas stödet till universitet och högskolor uppgå till 600-700 miljoner kronor. Drygt 400 Mkr kan beräknas vara riktade till den teknik- och naturvetenskaplisektorn. Merparten dessa medel gissningsvis 3/5 kan i sin tur bega av teknikvetenskaplig inriktning. I dagsläget det dock svårt dömas ha en är att göra kvalificerade bedömningar av dylika storleksrelationer. F n är det tydligt att merparten av stiftelsens medel har destinerats till teknisk fakultet. Ungefär hälften stiftelsens bidrag kommer att avse forskarutav bildning forskarskolor.

4.1.2 Policy

En precisering vad som är huvudtanken med det forskningsstöd som av stiftelsen skall ge framgår av en formulering i stadgarna som anger för verksamheten. Där utesluts inte ren grundforskning och inte ramarna heller tillämpad forskning, i stället håller man särskilt fram men områden däremellan". Det kan vara av intresse att stanna till vid vad detta kan betyda. I den bokföringsterminologi som etablerats inom OECD och som

kodifierats i dess Frascati-manual senast utgiven 1993, omtalas numera

områdena mellan nyfikenhetsforskning och tillämpningsforskning med termen strategic research". Därmed avses en grundforskning som genomförs med förväntning om att den skall skapa en bas av kunskaper inom relativt kort ledtid kan förväntas bidra till att lösa vissa som

utpekade nutida och framtida praktiska problem. Med hänvisning till att finansiärer och beslutsfattare anar att det finns en stor potential inom

något vetenskapsområde sker en kraftsamling för att snabba

utvecklingen. Det är inte det intemvetenskapliga perspektivet som styr medelsfördelningen, utan områdets karaktär av exploateringsfált styrs av den förväntade nyttan i relation till externa sociala och politiska mål.

Med karakteristiken att strategisk forskning varken är fågel eller fisk,

utan en hybridkategori, följer också att dess utövande ställer krav nya

såväl på forskarsamhället som finansiärema. Många förhoppnings-

fulla har i begreppet strategisk sett en konvergens av inom- och utomvetenskapliga processer som skall lägga grunden för ett nytt samhällskontrakt mellan forskning och stat. I t ex NFRs policyfonnule-

ringar går det att spåra vissa tendenser till sådant tänkande. Samtidigt

är det inte ovanligt att representanter för det etablerade forskarsamhället ser med kritiska ögon de sammanblandningar som uppkommit. En svensk kommentator har framhållit att så länge forskare saknar

en klar uppfattning om policy, prioriteringar och självständiga disciplin-

övergripande initiativ så misslyckas strategiska satsningar. Ofta resulterar detta i en ytlig opportunism där forskningen styrts av att det råkar finnas nya finansieringskällor att ösa ur, men där forskningens

innehåll knappast påverkats av mötet med de externa krafterna. För att

lyckas fordras dels en forskningspolitisk medvetenhet hos alla inblandade aktörer, dels en gedigen bas av ren disciplinforskning Elzinga 1994. Det är inte lätt att karakterisera den strategiska stiftelsens verksamhetsidé i relation till dessa resonemang. Klart är att stiftelsen eftersträvar koncentrerade insatser där målet är att etablera forskningscentra som har internationell slagkraft. Dessutom finns en uttalad tvärvetenskaplig ambition. Det innebär att de program som ges stöd skall innehålla väsentliga bidrag från flera forsknings grupperingar kring ett större tema.

Stiftelsens policyarbete har sin utgångspunkt i en strategi som kretsar kring frågan om vilken forskning som har betydelse för svenskt

näringsliv. Strategin har utformats i tre punkter. Först och främst handlar det om att konsolidera och stärka den forskning som är stark i landet och som är kopplad till en stark inhemsk industri. För det andra att stärka forskning som f n är mindre utvecklad i landet men som är av stor betydelse för dagens samhälle. För det tredje att initiera och etablera forskning inom områden betydelse för morgondagens av samhälle. De stora forskningsprogram som skall stödjas ligger inom den första och andra punkten, medan den tredje mer ges formen av stöd till

enskilda forskare. Denna prioritering ger också en fingervisning om

vilken typ av forskning stiftelsen kommer att stödja.

Ett framträdande inslag i stiftelsens policy är också att ge stöd till vetenskapsområden som ger kraftiga extemeffekter, d v s generiska teknologier som kan utnyttjas inom flera olika områden, såsom bioteknologi och informationsteknologi. Med det senare området avser man bl a att understödja ett ökat utnyttjande inom tillverkningsindustrin en målsättning som klart och tydligt direkt sammanfaller med - NUTEKs explicita målformuleringar.

A tt stödja informationsteknologins effektiva utnyttjande inom olika

delar av det svenska näringslivet kommer att vara en av Stiftelsens

viktigaste uppgifter. Verksamhetsberättelsen 1994, s 17

Forskarskoloma är vidare ett inslag i stiftelsens arbete som givits stor uppmärksamhet som mottagits med stort intresse från högskolevärlden. I den proposition som ligger till grund för stiftelsema framhålls att en

målsättning med dessa är att öka tillgången på forskarutbildade i det

svenska samhället- synnerhet utanför högskolan. Även inom för ramen denna verksamhet är avsikten att samarbetet bl a med industrin skall vara ett viktigt inslag.

4.1.3 Kvalitetssäkring och förnyelse

De program som stiftelsen vill stödja skall, enligt den uttalade policyn, "uppfylla balanserade krav vetenskaplig excellens och strategisk relevans". Programförslagen utsätts för en dubbel bedömning, som f ö

påminner om NFRs metoder inom den energirelaterade forskningen. Den

vetenskapliga bedömningen sker med hjälp av internationella utvärderingsgrupper. Om möjligt eftersträvas att samma utvärderingsgrupp ges tillfälle att bedöma flera olika förslag för att så sätt få möjlighet till direkt jämförelse och prioritering. Den strategiska utvärderingen är mycket direkt näringslivsinriktad, vilket konkret innebär att stiftelsen vänder sig till Industriförbundet och liknande organisationer. Mycket litet finns skrivet och dokumenterat om hur dessa bedömningar skall ske. Det kan observeras att stiftelsen hittills varit relativt förtegen om relevansprocessens organisation. Inom t ex forskningsråden har man eftersträvat att i viss mån formalisera även detta arbete. Denna formalisering tvingar bl a fram en dialog mellan forskare och avnämare.

Eftersom stiftelsema har påtagligt små kanslier är det tänkbart att

relevansarbetet får en ad hoc-artad utformning.

Det brukar poängteras att stiftelsens smala organisation och dess avhållsamhet när det gäller reglering av verksamheten skall vara ett medel för att god rörlighet och effektivitet i att placera resurserna hos ge rätt mottagare. Viktigare är sannolikt att anslagspolitiken har en medvetet programmiserad karaktär. Det är stora och omfattande program stöd. Den ekonomiska omfattningen på helårsbasis uppgår i som ges vissa fall till tiotals miljoner och det minst omfattande programmet beräknas år 1998 ha en budget om cirka 6 Mkr. I genomsnitt disponerar varje 10 Mkr per år. I detta avseende är skillnaden gentemot program andra forskningsfinansiärer betydande. En kvalificerad gissning är att ett prioriterat forskningsprojekt i bästa fall erhåller 1 Mkr år det har per om

finansiering från något av de vanliga forskningsråden eller sektorsorga-

inom det här aktuella området. En uttalad idé bakom den stödform nen stiftelsen valt minskad detaljstyrning skall bidra till att som är att en minska kvoten mellan den tid våra mest framstående forskare som använder för administrativa ändamål och den de använder till forskning" Verksamhetsberättelsen. De etableras skall ledas av en programstyrelse som program som för medelsfördelnin gen inom programmet. Ordföranden i denna ansvarar styrelse skall hämtas utanför högskolan, medan övriga ledamöter representerar akademi och industri. Dessa programstyrelser kan inte riktigt jämföras med de referensgrupper som ofta knyts till större forskningsprojekt, eftersom de har ett större ansvar när det gäller fördelning olika delprojekt. Möjligen kan programstyrelserna liknas vid de styrgrupper till ramprogram som är vanliga inom NUTEKS arbetsområde.

4.1.4 Övriga stiftelser

Stiftelserna har i allmänhet en målsättningsparagraf, som följer den formulering som ovan citerats om strategiska stiftelsen. Arbetsmetodema inom de här nämnda stiftelserna påminner också starkt om varandra, möjligen med undantag för STINT.2° MISTRAs årliga anslagsutdelning uppgår f n till ca 150 Mkr och förväntas öka till 250 Mkr inom ett år. Merparten av detta upp par handlar om naturvetenskapligt relaterad forskning och utvecklingsverksamhet. I samarbetet med industriintressena kan förväntas att en

20 Uppgifterna i detta avsnitt bygger i huvudsak material från enkät till stiftelserna en som Forskningsfinansieringsutredningen har genomfört.

tillämpningsinriktad forskning utvecklas, vilken då även bör erhålla mer av en teknisk forskningskomponent. KK-stiftelsens ändamål stöd till kunskaps- och kompetenär att ge sutbyte mellan näringslivet och högskolan. I första hand skall forsknings om informationsteknologin och dess användning understödjas. Stiftelsen vill starta processer i samhället som utvecklar kunskapen och kompetensen kring informationsteknologi IT och medverkar till framväxten av en nationell infrastruktur för IT-stödd informationshantering. Stiftelsen har särskilt markerat att man inte kommer att stödja forskning som saknar praktisk tillämpning. Informationen om denna stiftelse är

knapphändig. Enligt uppgift kommer anslagens omfattning att uppgå till

ca 450 Mkr per år, varav IT-området beräknas omfatta 50 % av verksamheten. STINT har i uppgift att främja EU-forskning och att understödja den internationella forskarrörligheten. Det senare innebär en verksamhet i form av fyra stipendieprogram för postdoktorer, utländska gästforskare i Sverige, bilaterala forskarutbyten och särskilda scholarships riktade till forskare från länder med dynamisk forskning. För den förra uppgiften budgeteras de närmaste åren 130 Mkr och för den senare drygt 50 Mkr. Det förväntade utfallet av stödet på olika fakultetsområden bör knappast komma att avvika från det som gäller fakultetsanslagen. Det innebär att cirka häften av dessa medel kommer att förvaltas inom teknisk och naturvetenskaplig fakultet.

4.2 EUs

forskningsfinansiering

Som en följd av först EES-avtalet och sedan det svenska EU-medlemskapet deltar Sverige fullvärdig basis i EUs ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Dessa ramprogram skrevs in som en av den dåvarande Europeiska Gemenskapens uppgifter mitten av 1980talet. Alltsedan dess har de ökat i omfattning och har även fått en bredare inriktning.

Pengar

EUs medel för stöd till teknisk forskning och utveckling har efterhand kommit att utgöra relativt omfattande del av finansieringsbasen för en svensk forskning. Det svenska deltagandet uppgår till ungefär 250 Mkr per år för såväl universitet, institut som företag under det tredje

ramprogrammet mellan 1990 och 1994. Detta gäller enbart det

offentliga stödet. Till detta skall räknas företagens finansiering. Det svenska deltagandet i tredje ramprogrammet är fördelat på ungefär 35% universitet och högskolor, 10% institut och 40% företag med mer än 200 anställda. Det fjärde ramprogrammet 1994-1998 har en budget som är ungefär den dubbla i förhållande till tredje ramprogrammets 6600 miljoner Ecu och är beräknat till drygt 12000 miljoner Ecu. Av detta kan man således beräkna att det svenska deltagandet minst bör fördubblas om den svenska andelen av EU-finansieringen skall bibehållas. Bedömningar baserade på Sveriges BNP-andel visar dock att den totala finansieringen

av forskning via EU-medel till universitet, institut och företag bör uppgå till cirka 900 miljoner kronor årligen EU/FoU-rådet 1995, alltså en

kraftig ökning i förhållande till tredje ramprogrammet.

4.2.2 Policy

EUs ramprogram för forskning och teknisk utveckling har en starkt instrumentell målforrnulerin Programmen skall medverka till att stärka europeisk industrisvetenskapliga och teknologiska bas, för att den europeiska industrin skall bli internationellt konkurrenskraftig Maastrichtavtalet artikel 1300. De kan delta i EUs FoU-program är företag, universitet och som forskningsinstitut. EU står för upp till hälften av projektkostnadema när företag och kommersiellt baserade forskningsinstitut medverkar. När universitet och icke-kommersiella forskningsinstitut är med kan EU svara för hela marginalkostnaden. Urvalskriterierna för deltagande i EUär först och främst att projekten skall vara av förprogrammen kommersiell" karaktär, dvs att forskningen skall omfatta sådan verksamhet som inte kan kommersialiseras förrän några års sikt. Det finns dock stora variationer i karaktären av deltagandet. Vissa program är starkt industriorienterade, medan andra stöder forskning av mer grundläggande karaktär. Det avspeglas också i urvals- och utvärderingsformerna. I vissa fall är bedömningen av vetenskaplig kvalitet central, medan prioriteringar inom andra områden styrs mer av relevanskriterier NUTEK 1994a s 27.

2 EU/FoU-rådet Forskningsñnansieringsutredningen: 1995.

4.2.3 Förnyelsemekanismer

EU-programmens primära mekanism för förnyelse är det breda och blandade deltagandet, hårda krav vad gäller resultatredovisning samt omfattande omstruktureringar innehållet mellan de olika av ramprogrammen. Deltagande i EU-programmen kräver, i avsevärt högre grad än vad som gäller nationell finansiering, flexibilitet från de deltagandes sida. Programmen är tidsbegränsade och tämligen drastiska omstruktureringar äger rum mellan de olika ramprogrammen. Erfarenheten från t ex Storbritannien visar att EU-medel är olämpliga när målsättningen är att bygga upp långsiktiga program vid universiteten, framför allt om EUfinansieringen är den enda finansiella källan Georghiou et 1993. Eftersom Sverige inte har lämnat stöd till FoU i större företag har ramprogrammen för Sveriges del inte kunnat finansieras genom en omfördelning av stödet till nationella företag, något som t ex kunnat ske i Storbritannien. En följd av detta är att EU kan komma att innebära, eller innebär, en reell omfördelning från nationella satsningar högskolor och institut till den större industrins fördel TFR Svensk forskning och EG-forskningen. Yttrande över Ds 1992:97 s. 6.

5 Internationella omstruktureringar av FoU-systemet

I detta avsnitt behandlas några internationella omstruktureringar den

av

offentliga forskningsñnansieringen inom det tekniska området.

Avsikten är att belysa hur vissa stater har hanterat aktuella förändringar i systemet för kunskapsproduktion. En tydlig tendens är att integrera finansiering

av grundforskning, tillämpad forskning och "transfervetenskaper" i

samma organisation i syftet att öka banden mellan dessa aktiviteter.

Också finansieringen forskningsprogram med deltagande från såväl

av företag som universitet stimuleras.

5.1 Norge

I Norge genomfördes nyligen omstrukturering det offentliga FoUen av systemet. Den huvudsakliga innebörden i denna har varit finanatt sieringen av grundläggande och tillämpad forskning integrerats i samma organisation Norges Forskningsråd, NFR. NFR bildades som en sammanslagning av samtliga tidigare existerande forskningsråd i Norge,

inom teknik och naturvetenskap, lantbruksvetenskap, fiskeriforskning,

tillämpad samhällsvetenskaplig forskning allmän grundforskning samt medicin, samhällsvetenskap etc.

5.1.1 Kostnadseffektivitet

Utgångspunkten för behovet av ett nytt forskningsråd ansågs

vara förändringar kunskapsproduktionens innehåll. Eftersom argumentera- de den utredning som lade grunden för omstruktureringen NOU 1991: 24 barriärerna mellan grundforskning och tillämpad

— forskning minskat i innovationsprocessen faller också ett viktigt för

argument separata finansieringsorgan. Ett integrerat finansierade såväl organ, som

grundforskning som tillämpad forskning samt teknikspridning, ansågs

också kunna öka interaktionen mellan dessa olika funktioner samt minska dubbelarbete inom vissa områden. Genom detta skulle i sin tur

kostnadseffektiviteten öka i systemet. Grundforskning skulle omsättas i tillämpningar ett effektivt sätt.

mer

NFRs finansieiingsbas förändrades också i jämförelse med de tidigare

forskningsråden. Där dessa antingen finansierades via obundna anslag

från kyrko-, utbildnings- och forskningsdepartementet KUF eller via styrda anslag från sektorsdepartement, blandas nu dessa bägge. Genom KUF-anslaget erhåller NFR basfinansiering, medan ansvaret för resterande finansiering ligger sektorsdepartementen.

5.1.2 Integration

En viktig konsekvens omstruktureringen har blivit att forskningsav rådens tidigare renodlade roller blivit mer diffusa. NFR skall t ex utöver

forskning finansiera teknologispridning.

Också formerna för forskningsfinansiering har förändrats. Olika

områdesstyrelser med delvis otraditionella indelningsgrunder industri

och energi; bioproduktion och förädling; naturvetenskap och teknologi

etc har inrättats med syftet att integrera grundforskning med tillämp-

ningsaspekter Ståhle 1992. I utredningen bakom omstruktureringen

sägs att NFRs finansiering skall vara samlad, långsiktig och organiserad i programforrn, samt inriktad mot målorienterad forskning,

vara

strategisk kompetensuppbyggnad och kunskapsfönnedling. Till vissa av

skall också knytas finansiering från industrin. programmen Kopplat till omstruktureringen finns också förstärkning av den en

forskningspolitiska stabsfunktionen inom det samlade forskningsrådet.

NFRs ledningsorgan skall fungera den norska regeringens rådgivare som inom området. För denna funktion skall det finnas ntredningskapacitet

för bl a teknologi- och policyanalys.

Sammanfattningsvis innebär förändringarna i Norge att forsknings-

finansiering inom grundforskning och tillämpad forskning integreras i

organisation NFR. Syftet med detta är att öka kopplingarna samma mellan dessa bägge aktiviteter.

5.2 Storbritannien

Ett centralt forskningspolitiskt beslut togs i Storbritannien 1993 HMSO 1993. Huvudsakligen beslöts två saker: inrättandet av en grupp för bedömningar och evalueringar av vetenskap och teknologi samt en

omstrukturering av forskningsrådssystemet.

5.2.1 Foresight-verksamheten

"Technology Foresight Steering Group TFSG, tillkom med syftet att skapa närmare band mellan företagens FoU och den bedrivs i som offentlig verksamhet. TFSGs syfte är att skapa överblick över såväl en offentlig som privat FoU, rådgöra med företagen FoU-prioriteringar om samt styra verksamheten inom ett nytt råd för offentlig forskning och teknologi. Ett centralt element i den brittiska forskningspolitiken är utvecklingen av bakgrundskunskap skall styra rådens övergripande som områdes- prioriteringar. Program benämnda Technology Foresight Programmes skall fungera riktmärken för TFSGs verksamhet. som Detta kan ses som en konsekvens av grundsynen i brittisk forskningspolitik målet för denna är att bidra till att bryggor byggs mellan grundläggande och tillämpad forskning samt mellan universitet och praktiker. För att uppnå detta räcker det inte, den brittiska menar regeringen, med spontant uppbyggda kontakter mellan industri och t ex universitet. De praktiska kunskapsintressena skall byggas in i den offentliga forskningsfinansieringen.

5.2.2 Förändrad forskningsrådsstruktur

En omstrukturering av det brittiska offentliga FoU-systemet blev också resultatet av utredningen HMSO 1993 27f. Denna förändring innebar s en högre grad av differentiering naturvetenskapliga och tekniska av

forskningsråd: SERC Science and Engineering Research Council och AFRC Agricultural and Food Research Council ersattes BBSRC

av Biotechnology and Biological Sciences Research Council, EPSRC

Engineering and Physical Sciences Research Council och PPARC Particle Physics and Astronomy Research Council. NERC Natural Environment Research Council finns kvar sedan tidigare.

Avsikten med denna omstrukturering att öka närheten mellan var forskningsråden och deras avnämare, samt att undvika uppdelning i en grundforskningsråd och målinriktade organ. Också tanken med färre forskningsråd övervägdes. Denna idé ansågs dock förhindra anpassningen mellan akademisk forskning och tillämpningar inom olika områden. Istället genomfördes form centralisering en av genom tillskapandet av en Director-General for the Research Councils som koordinerar rådens verksamhet och utvärderar den i förhållande till de mål som bestämts politisk nivå. Förändringen forskningsrådens av arbetsformer mot större hänsyn till potentiella forskningsanvändare anses

dock brittiska observatörer kunna leda till en ökad andel kortsiktiga av

prioriteringar inom forskningsråden Webster 1994.

Kombinationen finansiering grundforskning och tillämpad av av forskning inom myndighet är således ett framträdande inslag i samma forskningsrådssystemet. Uttrycket för detta närmande det nya brittiska ligger kanske främst i de k mission statements som dessa forskningss råd har, där tillämpbarhet har fått en framträdande position. Här är ett exempel:

EPSRC will promote and support, by high quality basic, any means, strategic and applied research and related postgraduate training in engineering and the physical sciences, and advance knowledge and technology, and provide trained engineers and scientists, to meet the

needs of and beneficiaries notably industry contributing to

users —

the economic competitiveness of the United Kingdom and the quality

of life of its citizens.

Sammanfattningsvis breddas de brittiska forskningsrådens uppgifter också innefatta tillämpningar och att basera urvalskriterier på mot att användbarhet. Detta kombineras med satsningar på en utökad utredningsverksamhet kring relationerna mellan forskning och industriella applikationer foresight.

5.3 USA

Det har skett olika former förändringar det amerikanska offentliga av av FoU-systemet, framför allt omställning av verksamheten inom genom en central finansiär grundforskning, National Science Foundation en av

NSF. Den tidigare renodlade grundforskningsinriktningen har

kompletterats med stöd till verksamheter som ligger närmare industriella tillämpningar. Avnämarintressen har ökat i betydelse för NSFs prioriteringar. En tendens är att det statliga FoU-stödet fått en starkare annan inriktning företagsledd forskning, i vilken universitet också kan delta.

5.3.1 Tvärvetenskapliga program

En förändring finansieringen via NSF har skett genom inrättandet av av industrirelaterade forskningscentra Engineering Research Centers, ERC, i vilka företag medverkar i formuleringen av programmen, och

därutöver som deltagare och/eller finansiärer tillsammans med universiteten och NSF. ERCs finns inom områden tillverkningssystem, som nya avfallshantering och optoelektronik. Avsikten är att skapa organisanya

toriska och kognitiva former för universitetsforskningen samtidigt

som kontakterna mellan företag och universitet skall stimuleras, i form t ex av personalrörlighet och uppdragsforskning. Företagen skall attraheras att söka samarbete med universiteten att forskningen organiseras genom

ett annat sätt än den traditionella disciplinindelningen. Företagen får också tillgång till forskning kan fungera komponent i

som som en

framtida teknikutveckling Skolnikoff 1995.

5.3.2 Direkt stöd till

företagen

Den amerikanska teknologipolitiken har alltsedan 1980-talets slut inriktats mot spridning, absorption och användning teknik. Staten har av inriktat delar av sitt stöd till teknisk forskning mot finansiering "förav kommersiell pre-commercial FoU, exempelvis finansiering genom av

företags FoU-samverkan. Ett exempel är NISTs National Institute for Standards and Technology ATP-program Advanced Technology

Program, som omfattar statligt delfinansierade, industriledda och initierade FoU-konsortier inom områden produktionsprocesser inom som bilindustri, katalysteknologier Dessa riktas i första hand osv. program direkt till företag, även om universitet också är involverade.

Sammanfattningsvis innebär förändringarna i forskningsfinansieringen

i USA en ökad inriktning mot integration grundforskning och av tillämpning i organisation. Forskningsrådet NSF har således samma startat ett antal program i direkt syfte att integrera universitetsforskning och industriella tillämpningar.

5.4 Finland

Tendensen att framhäva teknologiska innovationer vetenskapens som mål och att definiera grundforskningens behov i termer teknologipoav litisk och handelspolitisk relevans är ett framträdande drag i den finländska forskningspolitiken. 1987 ersattes det befintliga vetenskaps-

rådet, en rådgivande kommitté knuten till regeringen, Statens

av ett Vetenskaps- och teknologiråd". I prioriteringarna under den senaste perioden har ökade resurser för teknologi och teknisk-industriell FoU

intagit en framträdande plats. Iden övergripande forskningspolitiken är

det således endast teknologiområdet som ägnats uppmärksamhet rege-

ringsnivå Ståhle 1992. Förändringarna har inte skett utan kritisk diskussion. Riskerna för

kortsiktighet i politik med nödvändighet måste ha nyttan som en som ledmotiv och hela tiden ändras med hänsyn till ekonomiska, handelspolitiska och samhällspolitiska krav har påpekats rad framstående av en debattörer. Betoningen tillämpning och marknadsorientering, har av dessa måste på ett balanserat sätt vägas mot grundforskningens menat, behov kontinuitet och långsiktighet. av Balanspunkten i det finska FoU-systemet ligger klart och tydligt i forskningen. År 1990, då det inom Finlands akademi den tillämpade fanns kommission motsvarar forskningsråd för teknikvetenskaen egen plig forskning, fördelades mindre än 50 miljoner FIM till grundforskning medan Teknologiska utvecklingscentralen TEKES handels- och industriministeriets sektorsforskningsorgan och forskningsinstituterhöll 900 miljoner FIM. Med justeringar för låne- och närmare bidragsverksamheten inom TEKES kan beräknas att grundforsknings-

basen inte motsvarar än tiondel av den tillämpningsinriktade mer en forskningen. Efter omorganisation Akademin har kommissionerna ersatts av en av

fyra vetenskapliga forskningsråd. Innebörden av detta blev bl a att det

etablerades tekniskt-naturvetenskapligt forskningsråd. ett gemensamt

5.4.1 Teknologiprogram

Prioriteringarna teknik- och industriinriktad FoU har kanaliserats av TEKES, även har ett forskningsinstitut till sitt förfogande. genom som Institutet kallas Statens tekniska forskningscentral VTT och utgör en

väsentlig del i genomförandet TEKES policy. Programverksamheten

av inleddes i början 1980-talet i form S-åriga IT-program med av av mycket omfattande budgetar 50-70 milj. FIM. Ett tiotal prioriterade om

teknologiprogramområden är f i verksamhet med en samlad budget

n

500 milj. FIM Saarnivaara 1995.

om ca Målsättningen med dessa är att höja den teknologiska program

kunskapsnivån huvudsakligen inom de områden har eller direkt kan

som förväntas få central betydelse för finsk export och ekonomisk tillväxt.

Valet programområden bestäms bl behovet att utveckla

av a av

basteknologiområden med stora externaliteter spill-overs, t ex IT,

materialteknologi och bioteknik. Strävan är också att rikta de teknolo-

giska satsningarna så att de främjar den teknologiska förnyelsen av

Finlands viktigaste exportgrenar, skogs- och metallindustrin.

6 F

orskningspolitikens förändrade

villkor

Tilltron till ändamålsenligheten och effektiviteten i den svenska forskningspolitiken, och organisationen denna, har minskat. I dag av råder grundläggande osäkerhet vad bör eftersträvas, en om som vilka prioriteringar som bör göras och vilka medel är adekvata för som att uppnå givna mål. Behovet analyser och empiriska beskrivningar har av snabbt blivit allt större. Samtidigt har antalet forskare och utredare med forskningspolitiska intressen minskat än ökat. Detta predikament snarare gör det svårt att på basis kort tid och små analysera den av resurser tekniska forskningens organisering i Sverige. sammanställningar av väsentlig information saknas. De skulle behövas underlag för som en bred analys av den tekniska och naturvetenskapliga forskningens ekonomiska och organisatoriska läge. Detta till trots är det möjligt att mot bakgrund internationella av erfarenheter och aktuell vetenskapsteoretisk och forskningssociologisk diskussion identifiera de utmaningar och påfrestningar riktas även som mot det svenska forsknings- och innovationssystemet. I nedanstående avsnitt startar framställningen i några generella synpunkter det svenska FoU-systemet och övergår sedan till diskussion en om kunskapsproduktionens nya villkor, vilken i första hand grundar sig synpunkter från den internationella debatten. Diskussionen är i stor utsträckning principiellt hållen och bygger övergripande bedömningar, men tar även hänsyn till förhållandena i Sverige såsom de beskrivits i kapitel 3 och

6.1 Nya utmaningar

Det är lätt att konstatera att och kvalificerade krav ställs på den nya mer forskningspolitiska organisationen. Verksamheten har expanderat snabbt samtidigt som forskningsproblemen tenderat att bli komplexa och mer

mångvetenskapliga. Miljöforskning och informationsteknologi är två

exempel på detta. FoU-verksamhetens snabba expansion tar sig uttryck såväl i ökade resurser ökad mångfald med avseende på som en

finansiärer stiftelserna och EU och utförare t mindre och mellan-

ex stora högskolor och företagens breddade FoU-satsningar. Detta

föranleder rad frågor. På vilket sätt påverkar de expansiva krafterna en verksamheternas innehåll I vilken mån ger ökade insatser för FoU utväxling i samhällsnytta Vem är bäst lämpad att avgöra vilka områden bör prioriteras Vilken forskningsmiljöer är mest kreativa som typ av

Vilken form finansiering för olika forskningsändamål I vilken

av passar mån är det lämpligt att förlägga typer kunskapsproduktion till nya av högskolan Beslutsfattandet det forskningspolitiska området står således inför rad svåra avgöranden. en Sannolikt är det den ökade osäkerhetsmarginalen som föranlett forskningspolitikens företrädare att många gånger hålla fast vid vissa distinkta tumregler. Kvalitet och effektivitet har blivit de viktigaste målen i så gott all forskningspolitisk debatt under 1990-talet. I som mycket känns tongångarna från 1960-talets debatt igen och många av inläggen skulle kunna kalkerade trettio år gamla inlägg. vara Kvaliteten skall höjas och effektiviteten förbättras. Budskapet är, nu som då, det bör skapas och bättre forskning för varje budgetkrona. att mer Medlet åstadkomma förbättrad utväxling insatta resurser har att en också varit relativt typiskt i all sin enkelhet. Budskapet har mestadels bestått rekommendationen att i så stor utsträckning som möjligt satsa av

långsiktigt, programmässigt, stort och koncentrerat. De nya forsknings-

stiftelsema vid handen att denna finansieringslinje har etablerats ger också i den svenska sammanhanget. Samtidigt kan konstateras att flera forskningsråden och sektorsorganen har påbörjat en anpassning till av denna policy inom sina respektive verksamheter. Ett på de utmaningar mot forskningssystemet, som berörts ovan, svar har i många länder varit dels att öka den administrativa samordningen finansieringen, dels att lägga uppgifter forskningsråden så att av nya de i större utsträckning för nyttiggörandet av den framtagna ges ansvar kunskapsmassan. sammanslagningar institutioner och av forskningsav viktigt inslag i den norska modellen. Även institut har t ex utgjort ett

forskningsråden har lagts Detta för att förbättra den norska

samman. näringslivets och den teknisk-industriella forskningens internationella konkurrenskraft. Huruvida detta har givit avsedd effekt är alltför tidigt

att bedöma, eftersom förändringarna skett helt nyligen.

Ofta brukar det sägas att den svenska utvecklingen i praktiken gått i motsatt riktning, vilket skulle ha gett större splittring och en kanske en

22 ramanslag det kanske tydligaste exemplet detta. Medelanslaget vid TFR TFRs är vid den senaste ansökningsomgången 1995 ca 500 000 kronor. var 23 bör framhållas de budgetmässiga restriktionerna statlig forskningsfinans- Det att iering varit betydligt hårdare i andra länder jämfört med Sverige.

oöverblickbar mångfald i systemet. I synnerhet FRNs promemoria om

samverkansmönster SOU 1996:2 gör sig till tolk för denna ståndpunkt. Enligt detta synsätt utgör pluralismen och mångfalden hinder för ett

effektivt utnyttjande av tillgängliga forskningsresurser. Ett direkt motsatt synsätt förefaller lika motiverat. Visserligen har det tillkommit rad en nya finansiärer, men att systemet skulle svårt att överblicka kan vara

utan större svårighet bestridas. Det är förhållandevis enkelt att med

organisationsdiagram illustrera det nuvarande svenska systemet för

forskningsfinansiering. Se t.ex. bilaga som i en bild beskriver detta

system.

6.2 Skiss det svenska

av FoU-systemet

Med hjälp av förenklingar är det möjligt att göra slagkraftiga och överblickbara beskrivningar också det svenska FoU-systemet. Den av bristande förmågan till överblick tycks bero på avsaknad verktyg en av för att analysera systemets beståndsdelar och funktioner. Det återkommande förslaget "samordning" i betydelsen sammanslagning om synes utgöra ett substitut för en brist på förmåga att styra, överblicka

och hantera multifunktionella och svåravgränsade system.

För att åstadkomma en pedagogiskt sammanfattande bild de av utmaningar som det svenska FoU-systemet står inför och redan idag är

utsatt för är det lämpligt att utgå från en mycket grov skiss FoU-

av systemet. I figur 2 ges en sådan beskrivning av området. Denna utgår från att det handlar ett politikfält bestående fyra dominerande om av

aktörsgrupper: 1 Utförargruppema i högskolevärlden, 2 Uppdrags-

och avnämargrupper i offentliga och privata organisationer, 3 Forskningsråden och 4 Sektorsorganen.

Univ o. högskola Avnämare F akultet Marknad/Företag

Figur 2: En modell av det svenska FoU-systemet 3 l6~0278

En de mest tydliga tendensema i den svenska situationen är att av den funktionsseparering som varit för handen nu är utsatt för ett starkt förändringstryck. Ofta är det mellan aktörerna som nya verksamheter

uppstår. På sätt det gärna uppkommer ny kunskap i

samma som gränssnittet mellan två discipliner är det numera vanligt att ny verksamhet uppkommer i gränssnittet mellan organisationer. Detta gör att det är området mitt i figuren som är det mest intressanta för den som vill beskriva och analysera samtida utvecklingstendenser. Därmed inte sagt att det skulle dessa nya verksamheter som är de viktigaste inslagen vara i verksamheterna de ordinarie vardagsartade sysslomas betydelse kvarstår och utgör troligen en förutsättning för de nytillkomna uppgifterna. Med denna utgångspunkt följer också att det är viktigt att låta analysen vara öppen för de förändringar som pågår inom systemet ifråga och att den förmår att uppmärksamma långsiktiga tendenser. En sådan målsättning kommer i det här sammanhanget att handla om en form av systematisering den svenska utvecklingen betraktad mot bakgrund av av de internationella erfarenheterna och utvecklingstrendema. Forskningspolitiska förändringar skulle med fördel kunna beskrivas

i termer tyngdpunktsförskjutningar mellan de fält som ingår i figuren.

av Den eller de aktörer som kan lägga fram ett verksamt koncept för att hantera de mellanliggande fälten har stora möjligheter att få del av de framkommer för att understödja kunskapsproduktion som resurser som inte överensstämmer med den gamla fältindelningen. Med detta synsätt följer att stiftelserna är att betrakta ny aktör, som rimligen borde som en förläggas mellan aktörsgrupp 3 och långt i den södra delen,dvs ner mellan forskningsråden och sektorsorganen. EU-programmen skulle möjligen bäst placeras mellan aktörsgrupp 2 och i figurens östra del.

6.3 Mellanformernas och samarbetets

renässans

Överförings- och kommunikationsproblem mellan aktörerna har tidigare

varit ett framträdande forskningspolitiskt bekymmer. När nya allianser

uppstår mellan aktörerna bildar detta också utgångspunkt för olika sätt

att lösa den typen av problem. Som exempel ansträngningarna att öka

absorptionsförmågan hos privata företag kan nämnas de former för

överbryggning kunskap som etablerats av NUTEK, t ex kompetensav centra. Inom för dessa samarbeten ligger även målsättningen att ramen

förbättra och effektivisera relevansstymingen FoU—arbetet inom av högskolan. Materialkonsortiema utgör ett samarbete mellan sektorsorgan NUTEK, forskningsråd NFR och högskolan. Med en sociologiskt färgad analys kan detta samarbete betraktas i ett utbytesteoretiskt perspektiv. Samarbetet innebär för NUTEKs del får del den att man av vetenskapliga legitimitet som NFR har att erbjuda och NFR skaffar sig en ökad grad av relevansinriktning. Högskolan erhåller i sin tur resurser. Dessutom är det lätt att se den starka triangel som har bildats inom arbetsfältet materialvetenskap. I det samtida forskningspolitiska klimatet är det under vissa tider särskilda områden som är gångbara än andra mer och som uppträder inom så gott som alla forskningsfinansiärers framställningar. Det kanske tydligaste exemplet är det starka genomslag, som den svenska skogsindustrin har fått i debatten inom FoU-området. Det gemensamma NFR och Strategiska stiftelseförslaget "Naturvetenskapen skogen" avslutas med en lång katalog redovisar de initiativ som som är kända. En särskild utredningsman har f ö tillsatts för att överblicka detta område, som förefaller ha blivit högsta mode under den senaste

perioden.

Dragningskrafterna mot mitten av det forskningspolitiska spänningsfältet har många tolkats ett tecken på att kunskapsprodukav som tionens villkor har förändrats i så stor utsträckning att det även borde

tillåtas påverka strukturen i den svenska forskningsfinansieringen.

Uppfattningen har framförts i några av de intervjuer som utredningen

genomfört, vilka hävdat ståndpunkten att systemet i första hand är i

behov av en långtgående integration. Andra hävdar med emfas att det

är viktigare att skapa en klar och tydlig rollfördelning. Onekligen handlar detta svåra avvägningsproblem. Dessa har bl om a att göra med huruvida ett FoU-system bör bygga skarpt differentierade roller eller om det fungerar bättre med en samordnad struktur där olika roller blandas och samsas inom en enda organisation. Innan vi går vidare till att närmare belysa de förändringar är betydelse för som av kunskapsproduktionens villkor är det nödvändigt att markera några av de skillnader som idag upprätthålls genom att systemet har viss en rolldifferentiering, åtminstone på finansieringssidan.

24 Detta är ett exempel kostnader som är förknippade med den bristande samordningen och pluralismen i det svenska FoU-systemet. Om ett forskningsfält seglar upp den politiska dagordningen och blir prioriterat utövar det ofta en otyglad dragningskraft alla aktörer i systemet. Inom ramen för den formella samverkan som finns borde dylika problem kunna hanteras.

6.4 Forskningspolitik, innovationspolitik och näringspolitik

FoU-systemet ofta som ett delsystem i ett större nationellt eller

ses

internationellt system, innovationssystemet. Forskningspolitiken har

sedan länge kompletterats med en näringspolitik riktad i första hand mot företagen, inte sällan med avsevärda effekter högskolan och men

forskningspolitiken. Närings- och innovationspolitiken bygger på att

FoU-systemet är effektivt och att kopplingarna mellan högskolan och näringslivet utvecklas ett konstruktivt sätt. Omsatt i politisk praktik har dessa kopplingar mera sällan medfört ett krav att innovationspolitikens kortsiktiga målsättningar borde om

läggas till grund för och den långsiktigt syftande forskningspolitiken. Starka skäl brukar anföras för att hålla isär dessa politikområden och att

låta respektive politikfält organiseras och styras efter sin interna logik. Grundtanken har varit att sammanblandning av målstrukturema kan en medföra rollupplösning, vilken i sin förlängning ger destruktiva en

effekter på såväl innovations- som forskningssystemet.

Till följd av att högskolan fungerar som utförare av alla former av

kunskapsproduktion kan antas att det finns specifika spänningar i det

svenska systemet. En konsekvens är att högskolan står som mottagare politiska signaler från två delvis skilda politiska aktörer, forskningsav

politikens och näringspolitikens. Mycket talar för att det är till hög-

skolans fördel olika FoU-medel är försedda med markörer som om vilken typ kunskapsproduktion som kan förväntas. Detta kan anger av

bl a erhållas genom en distinkt rollfördelning på finansieringssidan.

6.5 Peer-review och utvärdering

För att illustrera skillnaden mellan olika roller i det svenska forskningssystemet är det lämpligt att mera noggrant beskriva det kvalitetsarbete bedrivs olika aktörer i systemet. Även terminologin ofta är som av om rör det sig inte sällan om helt skilda verksamheter. gemensam

Skillnaden mellan grundforskningsrådens kvalitetsarbete och de

kvalitetsbedömningar som ibland förekommer inom ramen för den sektoriellt organiserade forskningen kan ofta vara betydande trots att

benämningen "peer-review kommer till användning inom båda

25 litteratur anförs i denna skrift. Se t ex Edquist 1993 och den som

verksamheterna. "Peers" är i det här fallet en vanlig benämning på

forskare som utför någon fonn av bedömning sina kollegers arbete. av Vilka likheter och skillnader finns då mellan verksamheterna Kort uttryckt handlar skillnaderna om när den kollegiala bedömningen görs. Om den utförs i förväg, t ex av ett förslag till forskning, talar vi om en ante-bedömning och om den görs efteråt, t ex som en bedömning av ex ett eller flera genomförda projekt, talar vi post-bedömning. om ex Den grundläggande forskningens dynamik har mestadels sin bas i att de mest kvalificerade förslagen till nya projekt väljs ut av kompetenta kolleger. Ofta är dessa bedömare anonyma, en princip som är vanlig när tidskrifter bedömer insända artiklars värde. Idealt skall det vara kvalitetsfaktom och nyhetsfaktom som avgör huruvida projekt får anslag eller artiklar blir publicerade. Det finns tungt vägande kritik mot detta system. Denna hävdar bland annat att det leder till en konservatism och att vissa typer av forskning blir missgynnad. Liksom det demokratiska systemet har sina brister är det klart att det finns svagheter i peerreview-metodiken. Problemet är att det inte finns något alternativ som är bättre. Inom grundforskningsråden används kollegiebedömningen av projektansökningar. Här görs alltså en ex ante-bedömning. Inom sektorsforskningen är det ovanligt att urvalet av projekt görs på grundval av kollegial bedömning. I stället har det kommit att utvecklas en form av vetenskaplig kvalitetsbedömning som sker efterhand. Det handlar alltså om direkta utvärderingar av utförd forskning som ofta tar hänsyn till kvaliteten och nyhetsvärdet i forskningen, men icke uteslutande även andra kriterier, t.ex. relevans tas med i utvärderingen. Vad är det för skillnad mellan ex ante och ex post bedömning De förra kan med fördel göras anonymt, medan de senare mycket sällan är anonymiserade. I de förra fallet fungerar kvalitetsbedömningen som en form av urval där de projektförslag som inte anses fylla måttet helt enkelt väljs bort utan kommenterar. Kvar står de "bästa" förslagen. I det senare fallet är det förknippat med betydligt större problem att göra en explicit negativ bedömning. Det fordrar en explicit kommentar och ett aktivt, ofta kontroversiellt ställningstagande. Kritik skall riktas inte bara mot den eller de forskargrupper som bedöms utan också den av handläggare som givit medel till projekteten. Organisationsformema för ex post-värderingar gör att sociala och kollegiala skäl lägger naturliga hinder för de flesta former av entydighet i kritiken. I sådana värderingar är det sannolikt att beställaren kan erhålla kvalificerade synpunkter aspekter som inte exploaterats inom projektet eller alternativa synsätt som skulle kunna komma till användning. En direkt kritik mot det som faktiskt har utförts är däremot sällan att vänta. Detta

framkommer t ex av de utvärderingar som under 1980-talet gjordes av olika forskningsområden inom Byggforskningsrådets verksamhet. Av detta följer inte att ex post-utvärderingar saknar betydelse. De används även i forskningsrådens arbete. Redan de områdesutvärderingar som NFR arbetat med sedan mitten av 1970-talet och de s k storutvärderingar som sedan 1992 presenterats över NFRs ämnesområden har en annan karaktär än det mer vardagliga utvärderingsarbete som förekommer i ex ante-sammanhanget. Storutvärderingama är en sorts hedersuppdrag inom forskarsamhället medan anslagsbedömningarna mera är att betrakta som uppfyllandet av tjänsteplikt. Skillnaderna mellan olika sorters utvärderingsarbete bör tas med i

beräkningen när de olika verksamheterna inom forskningsråd och

sektorsorgan skall beskrivas. De forskningsråd som behandlas i utredningen tillämpar peer-review förfarandet i anslagsarbetet, även om

det görs litet olika sätt se kapitel 3. Detta förfarande tillämpas

sällan inom sektorsorganet NUTEK. Däremot använder samtliga berörda organ ex-postutvärderingar som en metod för att få kännedom om styrka och svaghet i den forskning som genomförts.

6.6 och

Kunskapsproduktion forskningsfinansiering

I detta avsnitt diskuteras kunskapsproduktionens former och dess

konsekvenser för finansieringen av teknisk forskning. Utgångspunkten

är en studie som genomförts av Michael Gibbons m fl 1994. Gibbons att den tidigare dominansen för universitetsbaserad disciplinmenar forskning har försvagats. I stället har den problemorienterade forskningen, som bedrivs inom många olika organisationer i samhället, vuxit sig starkare. Forskningens utveckling baseras inte längre enbart i

teoretiskt härledda problem, utan viktiga samhälleliga frågeställningar

lägger i många fall grunden för nya landvinningar. Detta innebär att skiljelinjen mellan grundforskning och tillämpad forskning inte längre är giltig, utan att kunskapsproduktion i allt högre grad tenderar att vara problemdriven. Uppdelningen mellan finansiering av grundforskning och tillämpad forskning uppfattas utifrån detta perspektiv som artificiell. Gibbons tolkning av komplexet kunskapsproduktion och forsknings-

26 Sandström 1992, Hur arkitekturforskningen i Sverige ut, Nordisk Se ser arkitekturforskning 2/1992.

finansiering modifieras därefter och enligt utredningen, en, mer heltäckande bild av FoU-systemets funktionssätt presenteras.

6.6.1 Traditionell

disciplinforskning

Denna form av kunskapsproduktion är disciplinbaserad med klar skiljelinje mellan grundläggande och tillämpad forskning. Ett vetenskapligt ideal är upptäckten av generella lagar. Kunskapsanspråk bedöms och bekräftas av forskarsamhället. Således anpassas kunskapsproduktionen efter att accepteras och att tas emot i ett kollegialt sammanhang. Akademisk forskning och praktisk verksamhet är klart åtskilda och distinkta verksamheter. Innovationsprocessen är uppdelad i avgränsade steg grundforskning, tillämpad forskning, marknadsexperiment ~ osv. Detta kan jämföras med en pipe1ine eftersom den antar att det finns ett samband mellan vad som tillförs i form av grundforskning och vad som genereras i form av produkter. Utbudet grundforskning är statens av styrinstrument gentemot företagens produktutveckling. I en sådan modell behövs olika slags finansiärer, dels sådana med inriktning mot grundläggande forskning, dels sådana finansierar som och/eller underlättar information och kontakter med den akademiska om forskningen bland praktiker.

6.6.2 En form

ny av kunskapsproduktion

En förändring antas av Gibbons m ha skett under tid i riktning senare mot en mindre klar gränsdragning mellan olika aktörer i kunskapsproduktionen. Detta beror bl a att kunskapsproduktionens former och organisation förändrats. Tidigare praxisorienterade organisationer bygger numera sin verksamhet på teoretisk kunskap, i många fall som produceras inom organisationen. Därför minskar det distinkta kunskapsmässiga gapet mellan t ex universitet och företag. Detta antas ha lett till en transdisciplinär och transorganisatorisk kunskapsproduktion, karakteriserad av följande drag: Vetenskapliga

genombrott kan ske i tillämpningssammanhang, medan praktiska

problemställningar kan lägga grunden för teoretisk utveckling. Tillämpning eller problemorientering ger, snarare än teori eller disciplin,

utgångspunkten för kunskapsproduktionen. En aspekt av den förändrade

kunskapsproduktionen är således en minskad betydelse av avgränsningar mellan discipliner. Problemspecifika konstellationer bildas och upplöses

i förhållande till den frågeställning som lade grunden för kunskapsproduktionen. Det rör sig alltså om ett slags tvärvetenskaplighet, baserad i ad hoc-ämnen eller tillfälliga forskargrupper. Gränsdragningen mellan vetenskap, teknologi och industriella tillämpningar blir i denna process alltmer otydlig. Statens stöd till den tekniska forskningen bör inte i första hand inriktas på discipliner, specifika institutioner, eller motsvarande utan att stödja organisatoriska och kognitiva kombinationer. Forskningsfinansieringens former kan därför behöva ändras, enligt vissa tolkningar av Gibbons m perspektiv. En föreställning är att staten bör tillse att kommunikationen mellan företagen och universitetet förbättras, så att de industriella intressena får ett större genomslag i forskningsprioriteringarna. Alltför stor betoning kollegial styrning och

betoning på fakulteter kan leda till bristande samhällsrelevans och

insnävningar i förhållande till praktiska problem.

6.7 En kritik och vidareutveckling

Bör kunskapsproduktionens förändrade karaktär föranleda förändrade former för forskningsfinansiering Det perspektiv och den tolkning som beskrivits behöver inte omedelbart accepteras. För det första kan ovan det sättas i fråga huruvida de nya förhållandena verkligen är något nytt och om det inte i första hand är frågan om en ny begreppsapparat för att beskriva empirisk situation som varit för handen sedan länge. För en det andra finns det ingen logisk koppling mellan kunskapsproduktionens interna förhållanden och forskningsfinansieringens organisation. Olika modeller har tillämpats i Sveriges omgivning utan synliga skillnader i

effektivitet, vilket talar för att organisationsfrågan i första hand är en fråga om anpassning till respektive lands politiska kultur.

Argumentationen nedan styrs av föreställningen att det finns distinkta behov av såväl grundforskning som tillämpad forskning i den tekniska forskningen. Vetenskap och teknologi ligger närmare varandra än tidigare de har ännu inte nått ett stadium av total integration. De men fyller därför kompletterande funktioner. Som en följd av detta är det tveksamt forskningsfinansieringen skall organiseras så att grundom forskning och tillämpad forskning, annat än undantagsvis, blandas i samma organisation.

6.7.1 Grundforskningens betydelse

Forskning som primärt styrs av kollegiala bedömningar har den fördelen att den inte omedelbart underordnas en bedömning utifrån användbarhet och nytta. Man kan t 0 m anta att i vissa fall en alltför väl fungerande kommunikation mellan företag och universitetsforskare kan vara ett hinder för kunskapsutvecklingen, eftersom denna inriktas mot problem och målsättningar som är rimliga och tänkbara inom förhållandevis kort sikt. Forskningen kan riskera att specialiseras i sådan riktning som inte nödvändigtvis behöver vara vare sig vetenskapligt eller industriellt fruktbar. Företagen använder också grundforskning främst som ett medel att förstå komplexa system snarare än för att lösa praktiska problem

Faulkner 1994.

Utvecklingen av grundläggande kunskaper ger möjligheter för såväl universitetsforskare som företag att tillägna sig annan grundläggande forskning. Detta anses vara en av förklaringarna till att även företag bedriver viss grundläggande forskning och utgör därutöver ett motiv för

staten att finansiera grundforskning Pavitt 1993. En annan motivering

som lämnas för ett kollegialt styrt stöd till forskning är att det möjliggör utbildning av nya forskare i allmänna färdigheter. Grundläggande forskning och dess spridning fungerar också som ett slags karta för målinriktad FoU, och tillgången på mängd olika sådana "kartor" en innebär att s k inlåsningseffekter enklare kan hävas och övergångar kan

ske till andra teknologier David 1993.

6.7.2 Framväxten

av nya kunskapsfält

En traditionell föreställning har varit att det finns en klar åtskillnad mellan vetenskap och teknologi. Vetenskapen är baserad i formaliserad kunskap av allmän och brett tillgänglig karaktär. Teknologin å andra

sidan är bunden till en specifik organisation t ett företag och

ex grundar sig i erfarenheter som inte har formaliserats tyst kunskap. Det har dock hävdats, att alltfler teknologier baseras i vetenskaplig kunskap

Nelson 1990. Detta förhållande har traditionellt gällt elektronik

t ex och kemiteknik, men det tycks sprida sig till andra områden, mätt i förhållandet mellan vetenskaplig publicering av företagsforskare, hänvisning till vetenskapliga artiklar i patent etc. Detta innebär att teknologisk utveckling i ökande utsträckning är beroende utveckav lingen inom mer grundläggande kunskapsproduktion.

4 l6~0278

Nya kunskapsfält har uppstått i anslutning till denna utveckling, områden integrerar flera olika discipliner och är problemdrivna och som tillämpningsinriktade. Det rör sig om kunskapsutveckling som är tillämpad i förhållande till grundläggande forskning men relativt teoretisk i förhållande till exempelvis organisationsspecifik produktutveckling. Kunskapsutvecklingen är av sådan allmän och brett

tillämpbar karaktär att den inte kan tillägnas av ett enskilt företag som

därför saknar motiv att finansiera den, men som, p g a områdenas tillämpade karaktär, inte heller premieras i urvalssystemet inom t ex

forskningsråden Brown 1992.

Tvärvetenskapligheten i den nya kunskapsproduktionen är en faktor som bör framhållas. Dessa kunskapsområden utgår från traditionella discipliner, men har delvis fått en annan karaktär genom en högre grad av probleminriktning. De kombinerar således element grundläggande av forskning och tillämpningar. Områdena förmedlar kunskapsintressen mellan praktiska verksamheter och forskning och har därför benämnts transfervetenskaper. Deras intressesfär innefattar kombinationer av forskare och praktiker, vilket innebär att en ensidig fokusering på kollegial värdering riskerar att negligera deras betydelse. Några konkreta

exempel på sådana kunskapsområden är materialvetenskap, förbränningsteknik och datateknologi Dubarle 1994; OECD 1992.

6.7.3 Finansieringsformer

Sammanfattningsvis pekar detta på att kunskapsproduktionens förändra-

de karaktär inte omedelbart kan översättas till helt nya former för finansiering av teknisk forskning. Grundforskning och mer tillämpad forskning har fått alltmer omfattande kopplingar, men de har inte integrerats i form av kunskapsproduktion där gränserna dem en ny emellan helt har försvunnit. Försök att göra universitetsforskningen

inriktad på av företagen identifierade problemställningar kan i det

sammanhanget bidra till en underförsörjning av central kunskapsutveckling. Vad staten och offentliga institutioner som universitet är mest lämpade att genomföra inom FoU är finansiering och utveckling av

såväl grundforskning som brett tillämpbara kunskapsområden, som är

problemdrivna och tvärvetenskapliga. Den statliga finansieringen av teknisk forskning kan således inte inskränkas till grundforskning utan måste också omfatta blandformer av vetenskap och teknologi. Dessa blandformer av kunskapsproduktion utvecklas inom områden som ligger i de kunskapsmässiga mellan-

rummen mellan grundläggande forskning och industriella tillämpningar. Här bör prioriteringar spegla en bredare bas än enbart vetenskaplig kvalitet och kunna reflektera också bryggor mellan grundforskning och industriellt utvecklingsarbete.

7 Modeller för

finansiering av teknisk forskning

För att forskningen skall kunna klara av sina uppgifter krävs bl a en ändamålsenlig organisation för styrning och finansiering. Det är därför

nödvändigt att återkommande ställa frågan om det nuvarande systemet

för offentlig finansiering av fri och styrd forskning fungerar ett effektivt sätt. Grundläggande är om de mål som har satts upp, bl a hög vetenskaplig kvalitet, bidrag till industrins teknologiska förnyelse och hushållning med statens resurser, uppfylls. Det finns olika sätt att hantera dessa frågor. En del förslag tar fasta på riskerna med många olika forskningsfinansiärer, som dessutom har delvis likartade uppgifter inom systemet. Inriktningen är då att heterogeniteten i finansieringssystemet bör minskas och att finansieringen bör föras samman inom ett mindre antal organ. Argumenten för detta är bl.a uppsplittringens risker i form av kostsamt och improduktivt dubbelarbete samt konkurrens mellan de olika organen om forskare. Andra förslag betonar snarare fördelarna av ett blandat system av forskningsfinansiering. Flera olika organ kan tillgodose olika former av kunskapsproduktion som bör ha olika urvalsprinciper och former för styrning. Risken med en stark centralisering av systemet är att någon del av kunskapsproduktionen grundforskning, tillämpad forskning eller transfervetenskaper underförsörjs med resurser. -

7.1 för

Idealtypiska modeller

finansiering av teknisk forskning

Detta avsnitt handlar om olika sätt att organisera finansieringen av teknisk forskning. Inledningsvis behandlas två modeller, vilka lägger

tyngdpunkten på antingen forskningsråd eller sektorsorgan finansiärer

av praktikerorienterad forskning. Därefter presenteras argument för mer differentierad modell, men med kopplingar mellan olika slags forskningsfinansiärer.

7.1 Renodlingsmodellen

Finansieringen av teknisk forskning bör enligt denna modell i första hand ske genom stöd till grundläggande forskning. Teknologisk

utveckling på hög nivå förutsätter avancerad grundforskning. Staten bör blanda samman dessa bägge uppgifter, t ex genom att forskningsråden

skulle tvingas att i högre utsträckning använda relevanskriterier vid urval och prioriteringar. Också det statliga stödet till direkt industrirelaterad FoU bör kunna reduceras, eftersom modellen antar att företagens behov sådan kunskapsproduktion minskat. Vid sådan styrning finns av betydande risker för att centralt lärande hotas och snävas in mot

tillfälliga industriella specialiseringar. Framgångsrika industriella

applikationer förutsätter vetenskap av hög, internationellt erkänd,

kvalitet. Ett exempel på denna strukturen för finansiering

syn av teknisk forskning gavs i en rapport inom det s.k. Agenda 2000-arbetet:

Grunden i högskolans forskning skall vara en långsiktig inom-

vetenskapligt motiverad forskning för att ta fram nya forskningsrön

och utgöra en grund för en god vetenskapsbaserad gmnd- och forskarutbildning. Detta gälleri lika hög grad inom grundläggande teknikvetenskapliga områden gränsande mot naturvetenskap som inom mer industrinära områden. Inriktningen av denna forskning skall styras av vetenskapssamfundet. En naturlig följd är att TFR har en central roll i att avgöra forskningens inriktning. Ds 1994:5 s 93

Konkret skulle ett sådant förslag alltså innebära att en skarpare åtskillnad mellan TFR och NFR å ena sidan och NUTEK å andra sidan.

Forskningsråden skulle fungera som de primära finansiärerna av industrirelevant forskning d v s grundforskning vilken företagen kan

utnyttja organisationsintemt. NUTEKs roll i ett sådant system är att vara starkt industriorienterat, och delñnansiera t ex företagens utvecklingsarbete, provnings- och utvärderingsverksamhet m m.

Inte

Utgångspunkten i denna modell är att statligt stöd till teknisk FoU via grundforskningsråd filtrerar bort centrala kunskapsintressen som uttrycks

27 sådanargumentation finns i promemoria TFR and the Enginee- Ett exempel TFRs ring Sciences

från praktiker och att industrin därigenom underförsörjs strategisk kompetens. Inomvetenskaplig styrning av forskningsprioriteringar leder till bristande industrirelevans. Företagens FoU-kapacitet är inte heller tillräckligt hög inom de flesta områden. Därför bör industrins prioritering bättre avspeglas i universitetsforskningens profil snarare än att -

dessa enbart avspeglar vad som rör sig på den internationella forsknings-

fronten samtidigt som det behövs organ som kan sprida kunskaper till industrin, involvera företagen i utvecklingen av offentliga FoU-program m m. Ett exempel denna syn står NUTEK for:

För att ytterligare stärka den industriorienterade forskningen behövs mekanismer för ökad samverkan och kunskapsutbyte i systemet. Detta sker inte av sig självt utan det behövs organ som finansierar, stimulerar och skapar bryggor och goda förutsättningar. N UTEKs programsatsningar med nu ökade krav på aktivt näringslivsengagemang, satsningar på kompetenscentra och tvärvetenskapliga konsor-

tier är exempel på effektiva metoder för att stim ulera forskningssam-

verkan. NUTEK: Kommentar med anledning av rapport från Utbildningsdepartementet 1994 s 6

Omsatt i konkreta organisationsförslag skulle denna modell innebära att delar av forskningsrådssystemet fördes över till sektorsorgan, t ex genom att TFR integrerades med NUTEK. Eftersom den industrirelevanta tekniska forskningen anses vara underförsörjd, är det en viktigare prioritering att anpassa den akademiska forskningen efter företagens

behov än att upprätthålla en forskarstyrd organisation som TFR.

7.2 Blandmodellen och

- renodling integration

Dessa bägge modeller fokuserar ensidigt antingen grundforskningen som drivkraft eller på företagens behov som grund för forskningsprioriteringar. Sannolikt har forskningspolitiken såväl behov av rollfördelning och differentiering, som gränsöverskridande organisationsformer och aktiviteter. Både grundforskning och tillämpad forskning behövs i ett sådant systern, liksom bryggor mellan forskning och industriella applikationer.

i J

l

7.2.1 Grundforskningens finansiering

Det är centralt att finansiera grundläggande forskning och att göra detta villkor som är produktiva för denna forskning, vilket är inomvetenskapliga normer. Genom denna verksamhet utbildas nya forskare forskarutbildning, bibehålls kontakt med forskningsfronten avspaning och ibland drivs den framåt utifrån nationell finansiering spetsforskning. Företagen gagnas också av att färdigutbildade doktorer överför kompetens och när de övergår från högskola till företag. Grundom forskningens prioriteringar bör i första hand baseras i vetenskaplig kvalitet och stödformer bör bestå av uthålliga satsningar. För att uppnå vissa givna mål, väl utvecklad teknologisk bas t ex en för industrin, är det inte tillräckligt för staten att finansiera enbart grundforskning. Finansieringen bör även omfatta mellanleden mellan den grundläggande och den tillämpade forskningen. Argumentet att vetenskap och teknologi i så stor utsträckning integrerats att det inte längre behövs mellanled är inte tillräckligt underbyggda. För att få god effektivitet i FoU-systemet behövs dels en väl utvecklad vetenskaplig bas, dels "transfervetenskaper" som kombinerar element av grund-

forskning med tillämpningar och dels vilket faller utanför denna

rapport en väl fungerande industrisektor som kan ta emot forskning och anpassa och använda den i kommersiella syften. Grundforskningen är således en nödvändig men inte ensamt tillräcklig del av den tekniska forskningens utveckling. Det behövs .kompletterande former av kunskapsproduktion och bryggor mellan den lkollegialt styrda, och inomvetenskapligt inriktade forskningen och de industriella applikationerna.

7.2.2 Behovet finansiering utöver

av

grundforskning

Det kan således .hävdas vara otillräckligt för staten att enbart finansiera grundläggande forskning, dvs sådan forskning som bedöms vara av hög kvalitet och som förnyar och utvecklar vetenskapen. Det behövs också kunskapsutveckling som möjliggör kombinationer av grundläggande forskning och industriella applikationer. Denna forskning torde ha svårt att klara sig igenom urvalsprinciperna inom grundforskningsorganen. Det rör sig om områden som grundas forskning men ännu inte har siktbara industriella tillämpningar. Sådan forskning kan i många fall anses vara av begränsat värde för akademisk meritering, samtidigt som

dess allmänna, generiska, karaktär gör det svårt för företagen att tillägna sig resultaten av den. Företagen har således svårt att finansiera denna sorts FoU. Dessa forskningsområden är således föremål för marknadsmisslyckanden företagen har stor nytta att sådan FoU bedrivs, eftersom - av den kan komma att lägga grunden för industriella applikationer, de men

saknar motiv att finansiera den p g a dess allmänna karaktär de kan

inte ensamma tillägna sig resultaten. Det kan därför anses vara en legitim uppgift för staten att finansiera sådan teknisk forskning. Genom

forskningens mogna karaktär behövs andra urvalskriterier än dem

som gäller för grundforskning. Dessutom förutsätter urvalet andra kontakter än sådana som normalt upprätthålls ett forskningsråd, nämligen med av industriella intressenter. En konsekvens av detta bör att forskningsvara rådens roll i viss mån kan renodlas de behöver inte systematiskt, - som har skett i Storbritannien, väga in frågor användbarhet, t ex om

målgrupper och deras intressen i sin verksamhet.

Det finns en risk att kommunikation mellan grundforskning och transfervetenskaper/tillämpad forskning uppfattas ett hot mot endera som av verksamheterna och deras finansiärer. Det finns många skäl talar som för en rolldifferentiering liknande den råder idag. Ett skäl gäller som den interna stabiliteten. För grundforskning är det viktigaste att verksamheten inte avkrävs omedelbar användbarhet och att urvalskriterierna lägger tyngdpunkten vid kvalitet och inomvetenskaplig relevans. För verksamheter inom transfervetenskaper/tillämpad forskning är andra kriterier centrala, t ex uppmärksamhet inför applikationsmöjligheter, avnämarkontakter och förmåga att omvandla och vetenskap och anpassa teknologi efter varandra. Detta utesluter inte, och det bör sannolikt uppmuntras, att de bägge formerna kan organiseras i på samma process ad hoc-basis. Så har exempelvis skett i form de tvärvetenskapliga av materialkonsortierna. En hel del projekt som stöds av de strategiska forskningsstiftelserna är av denna karaktär, liksom del NUTEKs en av satsningar.

8 Konsekvenser förändrad

av en

finansieringsstruktur

Med förändringar i finansieringstrukturen här i första hand avses tillkomsten av nya finansiärer, d.v.s. EU-medlen och de forskningsnya stiftelserna. Hur skall dessa förändringar karakteriseras Vilka förändringar av balansen i FoU-systemet kan komma att aktualiseras dessa av förändringar I det närmast följande avsnittet är avsikten att utveckla några principiella, men preliminära resonemang om vilka effekter som kan tänkas av dessa förhållanden. nya

Vår bedömning är att tillgången till medel för teknisk forskning och forskarutbildning inom högskolan kommer att ut på följande sätt

se under överblickbar framtid. Det bör framhållas siffrorna är allt annat än exakta. Fakultetsmedlen för teknisk fakultet motsvarar 1 000 Mkr. ca

NFR23 200 Mkr TFR 300 Mkr NUTEK 750 Mkr

Övriga sektorsorgan 250 Mkr

Strategiska stiftelsen 400 Mkr

Övriga stiftelser 200 Mkr

EU-medel 300 Mkr.

Man kan i hög grad karakterisera EUs ramprogram för forskning och teknisk utveckling som orienterade mot tillämpning. De har också denna explicita målsättning att stärka de olika politikområdena inom EU bl.a företagens konkurrenskraft och teknologiska förnyelse. EU har från allra första början av ramprogrammen vinnlagt sig att involvera om företagen i formuleringen prioriteringar. Urval sker sedan efter av värderingar av användbarhet och vetenskaplig kvalitet. Också det blandade deltagandet, med stor andel företag, kan borga för en anses en inriktning mot tillämpningsaspekter. Den strategiska forskningsstiftelsen har målsättning överen som ensstämmer med EUs forskningsprogram. Stiftelsen ska konsolidera och

28Beräkningen bygger att fördelningen till matematik, energi, fysik och kemi, ca 300 Mkr, kan utgöra en utgångspunkt för vad som är att betrakta medel, har som som anknytning till den tekniska forskningen.

stärka sådan forskning har kopplingar till stark inhemsk industri". som Stiftelsens verksamhet skall "förbättra den vetenskapliga kompetensen i Sverige inom områden av betydelse för Sveriges konkurrenskraft". Det finns alltså en klart identifierad tillämpningsprofil av den forskning som stiftelsen ska stödja. Detta innebär sannolikt att stiftelsen kommer att koncentrera sig på utvecklingen av transfervetenskaper även om också grundforskning högst sannolikt kommer att finansieras. Urvalet av forskargrupper kommer troligen främst att inriktas på stora och väletablerade forskargrupper som får långsiktig finansiering. Inom strategiska forskningsstiftelsen finns det möjligen en tendens att satsa det i internationell FoU-terminologi har kommit att som kallas strategisk forskning", forskning som kombinerar grundläggande

kunskapsutveckling med applikationer och med blandade urvalskriteri-

er; såväl kvalitet som relevans. Innebär denna utveckling uppkomsten av nya balansproblem Denna farhåga har framförts i en motion till riksdagen av Georg Andersson 1994/95:Ub731. Även i de intervjuer utförts inom utredm som ningen har det framkommit misstanke att så kommer att bli fallet. en Framförallt från personer i TFRs närhet har det poängterats att det sannolikt kommer att bli, relativt sett, för litet medel till grundforskningen. Argumentet har framförts av bl a Teknikvetenskapliga forskningsrådet utbildningsministern i november 1994. i en skrivelse till Tanken är där att de medel som vilar att basvetenskapema kan utnyttjas och utvecklas till applikationer växer, medan de medel som är ägnade denna grundforskning de facto minskar i reala termer. Man skriver:

Denna obalans i forskningsfinansieringen kommer att få framtida negativa effekter. Svenska forskare vid de tekniska högskolorna kommer att ägna sig åt kortsiktig projektverksamhet styrd av externa intressenter. Den kontinuerliga utvecklingen av den teknikvetenskapliga basen kommer attförsummas. Den inomvetenskapliga kvaliteten på teknikforskningen vid de tekniska högskolorna komm er att sjunka och långsiktigt bli lägre än den intemationella.

Grundforskningsrådets fruktan är således att dess roll marginaliseras i förhållande till mängden finansiering av sektoriellt motiverad FoU. Huruvida detta problem är omedelbart förestående är dock svårt att avgöra framför allt så länge forskningsrådens finansieringsvolym inte

29 TFR: Skrivelse till utbildningsministem den 2 1994. av nov.

minskar som en följd av utbyggnaden den sektoriellt motiverade av forskningen. Tanken att eventuella besparingar i det statliga systemet för forskningsfinansiering skulle tillåtas drabba den inomvetenskapligt motiverade forskningen förefaller inte aktuell. Föreliggande utredning ser inte detta som ett realistiskt alternativ med hänsyn taget till att de nya tillkommande finansiärema av allt att döma inte är inriktade på grundforskningens problemställningar och inte heller har fördelningsprinciper som överensstämmer med dem är gängse inom de som egentliga forskningsråden. Därför kan finansiering från dessa inte organ ersätta exempelvis finansiering via TFR. Undersökningar som utförts inom NUTEK Analys visar att omfattningen av den offentligt finansierade tekniska forskningen i Sverige är förvånansvärt liten. I synnerhet gäller detta den svenska forskningen om ställs i relation till industrisektoms storlek och FoU-satsningar. egna Jämförelser med länder som Finland och Norge föranleder NUTEK att

i en bilaga till den senaste långtidsutredningen hävda att det "finns goda

motiv att bygga ut den tekniska forskningenNUTEK 1994b. Den

utbyggnad som avses gäller i första hand sådan överbryggande kunskapsutveckling som tidigare behandlats. För detta ändamål kan tillskottet från EU och de nya stiftelsema sannolikt stora bidrag. ge

NUTEK menar t ex att det är viktigt att forskningen organiseras på ett

nytt sätt, framförallt så att en effektiv samverkan kan erhållas med industrin. En förutsättning är bl a. att den företagsinterna forskningen

blir mer långsiktig.

Erfarenheterna pekar mot att nya finansiärer kan åstadkomma många positiva effekter. Etableringen av TFR visar t ex detta. Detta skulle kunna vara ett allmänt stöd för att den pluralisering som åstadkommits med stiftelsema och med EU kan få betydande effekter på FoUsystemet, men samtidigt finns anledning att i första hand sätta fördelnings- och fömyelseprinciperna i centrum för diskussionen om de troliga effekterna av att nya finansiärer träder in scenen.

Utgångspunkten här är, som framgått ovan, att det finns ett starkt

beroendeförhållande mellan inomvetenskaplig forskning och sektoriellt motiverad forskning. Kopplingarna dem emellan har dock svårt att

uppstå utan särskilda insatser. Det är detta som motiverar en ökad

personaltäthet inom sektorsforskningsorgan som NUTEK. Kunskapsmäkleri och ställföreträdande entreprenörsverksamhet erfordras för att

bryggor mellan ny kunskap och applikation skall uppstå. Vad

som händer med införandet av stora ekonomiska för tillämpresurser mer

ningsinriktad forskning av betydelse för svenskt näringsliv

som

samtidigt inte har denna administrativa apparat stiftelsema har små sekretariat blir då en öppen fråga. Det finns inget säger att

som

mäklerifunktionen skall uppstå spontant inom högskoleverksamhetema.

Det faktum att olika forskargrupper knyts samman eller att verksamheterna ges relativt fria händer under större tidsperioder än vad som är vanligt inom nuvarande råd och sektorsorgan talar knappast för att det skall leda till lösningen de aktuella forskningspolitiska problemen, bristande tvärvetenskaplig inriktning, bristande rörlighet mellan högskola och näringsliv m m.

8.1 Behovet av mellanformer

Forskningsstiftelsema representerar således en mellanform mellan

grundforskningsråden och sektorsforskningsorganen. De har sektorsorga-

inriktning till sitt arbetssätt kombinerar former både från nens men man

forskningsråd och sektorsorgan. Även EU-medlen kan få den ut-

formningen, eftersom det nationella deltagandet utvecklas spontant utan större överblick från nationella myndigheter. Dessa nya mellanformer kan komma att utgöra såväl ett problematiskt som ett dynamiskt inslag i orkestreringen forskningen utförarsidan. De tillkommande av kan medföra att det framkommer behov av ytterligare riktade resurserna administrativa verksamheter för att binda samman grundforskning och tillämpning. Sannolikt inte i form av större resurser till NUTEK, men möjligen lika seriös ambition som tidigare när det gäller kontaktverken samhet, nätverksbyggande och bildandet överbryggningsinstitutioner. av Vikten att detta verkligen tillgodoses förstärks att såväl stiftelserav av satsningar EU-medlen sannolikt kommer att ha en betydelsefull nas som funktion i det svenska FoU-systemet. Denna funktion måste i viss mån organiseras och kultiveras. Stiftelserna och EU, liksom NUTEK, finansierar forskning som ligger ett stycke bortom en grundläggande kunskapsutveckling, men deras fördelningsprinciper skiljer sig radikalt. Stiftelserna har en an-

slagstilldelning starkt påminner forskningsrådens kollegiala

som om värdering, NUTEK fördelar medel i första hand med hänsyn till relevansbedömningar av programgrupper samt ett tillkommande kvalitetskriterium och EU kombinerar dessa båda modeller. Stiftelsernas

medel har ett särskilt särmärke, vilket påverkar anslagens attraktivitet inom forskarvärlden: anslagspolitikens inriktning mot långsiktighet och uthållighet. De påminner i första hand om ramanslagen hos TFR och

NUTEK. EU-medlen har betydligt kortare livslängd och är dessutom en förbundna med resultatredovisningsformer som är relativt arbetsamma.

En följd av detta blir att direktiven till NUTEK skulle kunna förändras i riktning mot att tillgodose behovet av industrirelaterad tillämpad forskning i det svenska innovationssystemet. En del de av anslag som f n har grundforskningskaraktär borde kunna överlåtas till de nya finansiärema. Totalt sett kan denna finansiering inom NUTEK beräknas uppgå till ungefär 300 miljoner SEK. En del denna av finansiering skulle kunna hanteras via stiftelserna, efter överläggningar

med NUT EK. Ett visst samarbete av denna art förekommer redan se

SOU 1996:2. Därmed skulle NUTEKs roll i systemet kunna renodlas. Detta skulle innebära en utveckling som pekar fram mot distinkt en rolldifferentiering i FoU-systemet: grundforskningen handhas av forskningsråden och av stiftelserna medan den tillämpade och utvecklingsinriktade forskningen omhändertas av sektorsforskningsorganen. För att systemet skall fås att fungera måste det uppstå rad en nätverk av samarbeten mellan de berörda organen, samt även i förekommande fall ett antal ad hoc-artade organ i anslutning till den utförande verksamheten. Universitetens basfinansiering, kopplat till forskningsrådens anslagsvolym, talar för att grundforskningen idag kan bedrivas under former som är produktiva. Utbyggnaden av den sektoriellt motiverade och tillämpningsinriktade forskningen som sker som en följd av EUmedlemskapet, den strategiska forskningsstiftelsen, plus bibehållandet av ett antal redan existerande organ som BFR och NUTEK, kan skapa nya kombinatoriska möjligheter och öka utväxlingen en grundforskning som finansieras bl a via forskningsråden. En rekommendation som följer av detta skulle vara att bibehålla och utveckla kommunikationen mellan de olika delarna av FoU-systemet, men att samtidigt se till att det sker i form av ad hoc-lösningar, i stället för att bygga in det permanent i organisationerna.

8.2 Förstelning inom högskolan

Konsekvenserna av ökade medel för forskning inom högskolan är svåra att överblicka. Mycket talar för att de förändrade finansieringsförhållandena kommer att påverka alla delar och funktioner hos FoUsystemet. I den forskningspolitiska debatten och i forskningspropositioner har under senare år rörligheten hos forskningspersonalen betonats. Det svenska systemet har länge kännetecknats av en påtagligt låg rörlighet hos forskningspersonalen. Det gäller dels rörligheten mellan lärosäten, dels rörligheten mellan högskola och näringsliv. I de flesta

forskningsråds aktuella program, liksom i andra finansieringsorgan, nu finns punkter och åtgärder är direkt riktade mot denna problematik som post doc stipendier m m. Även rörligheten mellan högskolan och näringslivet betydelse. är av Bristen på kvalificerad forskningspersonal har framhållits som ett viktigt problem i det svenska näringslivets struktur. Förmågan att absorbera ny kunskap har därför ansetts vara lägre i svenskt näringsliv än i flera andra jämförbara industriländer. Målet att öka antalet doktorer kan ses mot denna bakgrund och har understrukits av statsmakterna. Mobilitet ett viktig medel att sprida kunskaper och att skapa bryggor anses vara mellan olika aktörer inom kunskapsproduktionen. Ett viktigt sätt att sprida kunskap och höja kompetens är att flytta personer med kunskap till den organisation är i behov kunskapen ifråga. En förutsom av sättning för detta är utslussning av färdiga doktorer till företagen. en Hur kommer den ökande finansieringsvolymen att påverka möjligheten att att genomföra denna politiska målsättning Den växande finansieringsvolymen kan komma att ha en kontrakterande verkan mobiliteten mellan högskola och näringsliv. Rörligheten minskar i mån de ökade medlen för FoU ger utrymme för färdiga samma som doktorer att finansiera tjänster inom universitets- och högskoleseknya tom. Till detta kommer de planer utvecklats inom forskningsråden som

går ut på att ett Ökat stöd till yngre forskare. Innebörden bör

som ge att dessa erhåller resurser som också ger utrymme för att anställa vara nydisputerade tekniker och naturvetare. Vidare bör det stå klart att de forskarskolor nu inrättas med stiftelsernas medel kommer att som innebära att underlaget för att inrätta lektorstjänster vid högskolorna kommer att utökas väsentligt. Sammantaget föranleder detta vissa tvivel att det skall kunna utvecklas tillräckligt starka incitament utanför om högskolevärlden för att locka disputerade forskare ut från högskolan och in i företagssektom. Samtidigt kan forskarskoloma innebära en ökad examination inom forskarutbildningen, vilket kan innebära att mobiliteten på längre sikt ökar.

8.3 Bör TFR och NFR slås samman

TFR och NFR har sannolikt många beröringspunkter i form av finansiering kunskapsområden kombinerar naturvetenskaplig och

av som teknikvetenskaplig forskning. Denna utredning har bl a behandlat närmandet mellan natur-vetenskap och teknologi, vilket torde innebära

att samordningsvinster finns att hämta i en samordning mellan finansieringen av naturvetenskap och teknikvetenskap. Samtidigt är anknytningen mellan naturvetenskap och teknologi inte genomgående för de områden som TFR finansierar. Det finns också betydande skiljelinjer mellan organen vilket problematiserar en sammanslagning, exempelvis beträffande arbetsformer, uppbyggnaden av stöd till högskolemiljöer, utformning av prioriteringar m m. Vidare finns det beröringspunkter också mellan t ex NFR och SJFR eller TFR och SJFR, vilket sammanslagning just TFR och NFR kan gör att en av förefalla slumpmässig. Det kan vara av värde att genomföra en mer

omfattande översyn av hela forskningsrådssystemet innan några

förändringar i den nuvarande strukturen föreslås. För närvarande bedrivs en omfattande utrednings- och utvärderingsverksamhet inom såväl NFR som TFR. Denna verksamhet bidrar i hög grad till kunskapsuppbyggnaden kring forskningsorganisation och kunskapsutveckling inom högskolesystemet. Denna verksamhet måste således ytterst betydelsefull också utanför de berörda områdena. ses som En sammanslagning av råden skulle kunna vara ett led i en förstärkning denna utredningskapacitet hos forskningsråden. En sådan modell har av ed viss framgång provats exempelvis i Norge med det till NAVF kopplade utredningsinstitutet. Med en förstärkt rådsorganisation kan också andra aspekter av forskning och utveckling belysas, t ex forskningsmiljö, kunskapsspridning, förhållandet universiteteindustri i kunskapsutveckling etc.

8.4 Finns samordningsvinster att

utvinna

En första fråga gäller om det existerar väsentliga överlapp. Mycket talar för att det efterhand uppkommit en arbetsfördelning mellan de in-

blandade i första hand effektueras på handläggamivån,

organen, som men också i forskningsrådens samarbetsdelegation eller genom annan samverkan. De här berörda organen arbetar förvisso i varandras närhet,

men en ytlig genomgång av respektive projektkatalog ger inga in-

dikationer på att det skulle finnas väsentliga överlappningar. Här är det nödvändigt att markera en skarp reservation. Utredningens möjligheter att göra egentlig undersökning av denna frågeställning har varit en ytterst begränsade, varför det finns anledning att framhålla det faktum

att arbetsuppgiften att kontrollera arbetsfördelningen mellan NFR, TFR

och NUTEK ännu så länge väntar på att bli utförd. Inte heller

utredningens intervjuer ger vid handen att det skulle finnas betydande samordningsvinster att hämta av en sammanläggning av antingen TFR och NUTEK eller TFR och NFR. Veterligen finns analyser av de här berörda FoU-organens forskningsprogram endast utförda över ett område energiforskningen. I -

energiforskningsgruppens Energiforskningens mål och medel Ds

1992:122 ges en strukturerad sammanställning av de teknikområden som olika FoU-finansiärer ger bidrag till. Av denna analys går det att åtminstone tentativt dra slutsatsen att här berörda organ NFR, TFR, NUTEK bedriver verksamhet som rubrikmässigt antyder ett mått av direkt överlappning. Analysen ger vid handen hur stora medel som i så fall skulle vara föremål för dubblering från finansiärernas sida. heller framkommer i viken utsträckning det är fråga om samñnansiering t ex mellan NUTEK och NFR etc. I utredningsarbetet har i övrigt inte framkommit något som ger anledning förutsätta att det föreligger väsentliga överlappningar. Därmed utgör frågan om överlappning inte något avgörande argument för sammanslagning mellan råden eller mellan ett råd och sektorsorganet ifråga. Den ekonomiska vinsten av en organisatorisk sammanslagning skulle sannolikt bli marginell.

8.5 Sammanfattning

Den sannolika konsekvensen av den nya finansieringsförhållandena blir

mot bakgrund av detta följande:

att många av de mest kvalificerade forskargruppema kommer att

kunna välja stiftelsemedel som en viktig anslagskälla. Detkommer att

uppstå en avsevärd konkurrens om de bästa forskarna. Detta kan

medföra en olycklig situation för grundforskningsrådens möjligheter att

täcka de viktigaste forskningsområdena med riktigt duktiga forskare;

att det kommer att bli svårare att locka forskare till transfervetenskaper och till överbryggningsverksamheter det inte råkar om uppstå ett spontant intresse av sådana forskningsirriktningar. Innebörden av detta är att NUTEK kan komma att få avsevärt mycket svårare att finna avsättning för en del av sina anslag; att det kommer att bli möjligt för högskolorna att bedriva en forskningspolitik som ställer krav forskningsfinansiärema. Högskoloma kan utveckla program för vilken forskning som skall accepteras, men även regler för vilka anslagspolitiska former som skall gälla de projekt som bedrivs inom respektive fakultet.

9 Slutord om behov av

kunskapsuppbyggnad

Denna utredning har undersökt aspekter av den statliga finansieringen av teknisk forskning. Utredningen har genomförts mycket kort tid. Detta har inneburit att ny kunskap om forskning, kunskapsanvändning, finansieringsformer etc har kunnat tas fram bara i begränsad om- fattning och att utredningen varit starkt beroende av den befintliga kunskapsmassan området. En kritisk bearbetning av befintlig teori eller en utveckling av nya begrepp har inte kunnat genomföras. Omständighetema har också begränsat möjligheterna att samla in nytt material forskningsfinansieringens innehåll och funktioner. om En utredning av föreliggande slag har behov av underlag i olika former. Det gäller bl a undersökningar av forskningsfinansiäremas arbetssätt beträffande prioriteringar, anslagsfonner, utvärderingar etc. Ett annat viktigt område är mottagarnas arbetsvillkor, dvs forskningsfinansieringens relation till forskning inom främst högskolesystemet. Vidare är forskning kring industrins kunskapsbehov centralt för studiet av den tekniska forskningens organisering. Inom utredningen har visst sådan material kunnat tas fram, men till övervägande del har underlaget hämtats från material utarbetat inom respektive organ forskningsråden och NUTEK. Denna situation behöver i viss mån korrigeras. Det finns ett stort behov av utökade resurser för en permanentad, oberoende men policyinriktad organisation för kunskapsutveckling kring FoU-systemet. Detta kan få två viktiga effekter. För det första att utredningar om olika aspekter av forskningsfinansiering kan bedrivas utifrån en stabil . organisatorisk bas. Nytt material behöver inte tas fram för varje utredning. Härigenom kan betydande kunskapsmässiga fördelar vinnas. Forskning om FoU-systemet kan bedrivas med kontinuitet, och en kumulativ kunskapsuppbyggnad kan ske. För det andra kan en organisatorisk uppbyggnad inom området leda till en balansering av utredningar och forskning kring FoU-systemet. Som situationen är idag, produceras mycket material inom organisationer som själva har intressen inom

området. Det gäller såväl forskningsråden som sektorsorganen. Det

betyder inte att kvaliteten på detta material behöver vara låg, men det

visar på problemen med att det saknas organisatoriskt fristående

en kunskapsproducent området.

Det finns således starka motiv för en ytterligare förstärkning av organisationen kring studiet av FoU-systemets funktionssätt och arbetsformer.

Bilaga

i

m

o

T T

§

Käll- och litteraturförteckning

källor

Otryckta

F0rskningsfinansieringsutredningen Informations- och enkätmaterial från forskningsstiftelsema. Sonja Dahl. EU/FoU-rådet 1995 Redovisning av uppdrag för forskningsfinansieringsutredningen. 1995-11-01. Naturvetenskapliga forskningsrådet NFR Anslagsframställningar.

Årsredovisningar

Projektförteckning. Rådets inre arbete. Rapport från rådets arbetsgrupp. 22 oktober 1993.

naturvetenskapliga forskningsrådet, Stockholm stencil.

Naturvetenskapen skogen. NFR Stiftelsen för strategisk forskning, december 1995, Stencil. Naturvetenskapliga forskningsrådets policy för FoU-samarbetet med EU. NFR. U.å. Teknikvetenskapliga forskningsrådet TFR Anslagsframställningar.

Årsredovisningar

Projektförteckning. TFRs synpunkter finansiering teknisk forskning. av Jan-Erik av Sundgren, TFR 11 januari 1996. Svensk forskning och EG-forskningen. Remissvar 1993-11-15. Policydokument för TFR: Ett diskussionsunderlag. TFR, januari 1991. Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK Anslagsframställningar.

Årsredovisningar

Projektförteckning. Underlag från NUTEK till Hearing Den offentliga forskningsom finanseringen. Staffan Håkansson 1992-02-28. Kommentarer med anledning av rapport från Utbildningsdepartementet

Staten, forskningen och näringslivet Ds 1994:5. Christer Heinegård

1994-02-01.

Frågor om sektorsforskningen i Sverige. Christer Heinegård och Göran

Friborg, NUTEK 1995-09-22. Minnesanteckningar från möten 1994-1995 med den informella

verksledningsgruppen NFR-TFR-NUTEK. Nutek arkiv.

im:: ziitzirfi

Intervjuer

Rektor Anders Flodström, Linköpings universitet. 24 november 1995. Kanslichef Björn Brandt och planeringschef Gunnar Leman, NFR. 27 november 1995. Kanslichef Anne-Marie Pilotti, TFR. 27 november 1995. Professor Lennart Ljung, Linköpings universitet. 4 december 1995. Professor Erik Sandewall, Linköpings universitet. 4 december 1995. Professor Bert Allard, Linköpings universitet. 4 december 1995. Professor Lars Rahm, Linköpings universitet. 4 december 1995. Professor J an-Erik Sundgren, huvudsekreterare TFR. 5 december 1995. Vice President Bernt Eriksson, Telefon AB LM Ericsson. 7 december 1995. Direktör Christer Heinegård och specialist Göran Friborg, NUTEK. 8 december 1995. Kanslichef Björn Brandt, NFR. 8 december 1995. Kanslichef Sonja Dahl. Stiftelsen för strategisk forskning. 8 december 1995. Professor Thorsten Nybom, Rådet för forskning universitet och om högskolor. 12 december 1995. Departementsråd Christer Marking, Näringsdepartementet. 14 december 1995. Enhetschef Lennart Stenberg, NUTEK. 21 december 1995.

Professor Gunnar Öquist, NFR, huvudsekreterare, 21 december 1995

Litteraturförteckning

Brown, Harold 1992 Committee Science, Engineering, on and Public Policy. Panel on the Government Role in Civilian Technology: The Government Role in Civilian Technology. Washington, D.C., National Academy Press. David, Paul A. 1993 "Knowledge, Property, and the Systems Dynamics of Technological Change i Proceedings

of the World Bank A nnual Conference on Development Economics, 1992, 215-255. Ds 1992:109 R D for Swedish Industrial Renewal. Lennart Ohlsson Ds 1992:122 Energiforskningens mål och medel. Energiforsknings-

gruppen. Ds 1994:5 Staten, forskningen och näringslivet. Arbetsgrupp under ledning av Gunnar Engström. Staten och forskningen. Agenda 2000 Rapport Nr Dubarle, Patrick 1994 The Coalescence of Technology" in The OECD Observer, 185, 4-8. Edquist, Charles 1993 Innovationspolitik för förnyelse av svensk industri. Tema T Rapport 33, 1993. Linköpings universitet.

Elzinga, Aant 1994 "Till frågan strategisk forskning",

om Tvärsnitt 4/1994, s. 69-76. Elzinga, Aant, Jumppanen, Sandström, U Sigurdson, J 1995 Anslagspolitik för uthållig kunskapsutveckling. BVN-rapport en 2/1995. Faulkner, Wendy 1994 Conceptualizing Knowledge Used .in Innovation i Science, Technology, Human Values, 19, 425-458. Frascati Manual 1993. Proposed Standard Practice for Surveys

of

Research and Experimental Development. OECD, Paris.

Georghiou, Luke et 1993 The Impact of European Community Policies for Research and Development Upon Science and Tech-

nology in the United Kingdom. HMSO, London. Gibbons, Michael et 1994 The New Production of Knowledge. London, SAGE. HMSO 1993 Realising Our Potential: A Strategy

for Science, Engine-

ering and Technology. London, HMSO. International Review of Swedish Research in Biology within the NFR Sphere of Interest 1995. NFR. International Review of Swedish Research in Fundamental Chemistry 1995. NFR.

International Review of Swedish Research in Mathematical Sciences

1995. NFR.

International Review of Swedish Research in the Earth Sciences 1995.

NFR. Irvine, John Martin, Ben M. 1984 Foresight in Science. Picking the Winners. Pinter Publ, London. aterialkonsortiema, mål och arbetssätt u.å.. NUTEK NFR, M Stockholm. Nelson, Richard 1990 What Private and What Public in Technology New York, Columbia University.

Nilstun, Tore 1988 Expertbedömningar. Byggforskningsrådets veten-

skapliga nämnd, Stockholm.

NOU 1991: 24 Organisering for helhet mangfold i norsk forskning.

og Oslo, Statens forvaltningstjeneste. NUTEK 1994a EUs F0 U-program. Kartläggning och analys av svenskt deltagande erfarenheter, råd och information. Stockholm, NUTEK. - NUTEK 1994b Svenskt näringslivs teknologiska specialisering. Bilaga 11 till Långtidsutredning 95. Nydén, Michael 1992 FoU utvärdering och användning. BVN Skriftserie

1992:1. Byggforskningsrådets vetenskapliga nämnd, Stockholm.

OECD 1993 Technology and the Economy The Key Relationships. - Paris, OECD. Pavitt, Keith 1993 Why British Basic Research Matters To Britain. Brighton, SPRU. Prop. 1989/90:90 Om forskning Prop. 1992/93:J 70 Forskning för kunskap och framsteg. 1993/94:I77 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkur- Prop. renskraft. Reich, Robert 1994 Arbetets marknad inför 2000-talet. SNS Förlag, Stockholm. Amer. orig 1991. Rothwell, Roy 1994 Industrial Innovation: Success, Strategy, Trends, Handbook of Industrial Innovation. Edward Elgar, London, pp. The 33-53.

Rådslaget. Information från naturvetenskapliga forskningsrådet. Nr

7 1995. Saarnivaara, Veli-Pekka 1996 "Strategies for co-operative financing of RD in Finland I Elzinga Samfinansiering kvalitetshasard m -

eller framgång BVNs skriftserie 1996:1. Byggforskningsrådets

vetenskapliga nämnd, Stockholm. Sandström, Ulf 1992 Hur arkitekturforskningen ut i Sverige ser Nordisk Arkitekturforskning 2/1992, s. 21-28. Skoie, Hans 1991 Forskningsorganisasjon på regerings- og forskningsrådsnivå OECD-land. NAVFs utredningsnstitutt Rapport i noen 9/ 1991.

Skolnikoff, Eugene B. 1995 Evolving US Science and Technology Policy in a Changing International Environment i Science and Public Policy, 22, 74-84. SOU 1977.64 STUs stöd till teknisk forskning och innovation.

SOU 1991:56 Kompetensutveckling en utmaning.

- SOU 1992:7 Kompetensutveckling nationell strategi. Slutbe- - en

tänkande från kompetensberedningen.

SOU 1993:102 Kvalitet och dynamik. Förslag från resursberedningen. SOU 1995:121 Riksdagen, regeringen och forskningen. Några drag i svensk forskningspolitik under två decennier. SOU 1996:2 Samverkansmönster i FoU-finansieringen. Stadgar. u.å Stiftelsen för strategisk forskning. Stockholm. Ståhle, Bertel 1992 Forskningspolitik iN0rden. Nord 1992:23. TFR 1992 Lägesbeskrivningar grundforskningen inom det teknikav vetenskapliga området 1992 Stencil. Vardag, vyer, visioner i Nuteks och NFRs materialkonsonier 1994. Programkommittén. Verksamhetsberättelse för 1994 1995. Stiftelsen för strategisk forskning. Stockholm. Webster, Andrew 1994 UK Governments White Paper 1993: A Critical Commentary on Measures of Exploitation of Scientific Research i Technology Analysis Strategic Management, 189-201.

Öquist, Gunnar 1995 Striking the Balance between Basic and Targeted

Research", konferensbidrag, Nurturing Creativity in Research, Australian Academy of Science, Canberra.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur gär det U. . - Samverkansmönster i svensk forsknings- . finansiering. U. Fritid i förändring. . Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför . regeringskonferensen 1996. UD. Politikområden underlupp. Frågor om EU:s första . pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns . erfarenheterav arbeteti EU. UD. Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. Batterierna en laddadfråga. M. . - Om järnvägens trafikledning m.m. K. . 10. Forskning för vâr vardag. C. ll. EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för tvâ- och trehjuliga motorfordon.K. 12.Kommuner och landsting med betalningssvárigheter. Fi. 13. Offentlig djurskyddstillsyn,Jo. 14. Budgetlag regeringens befogenheter ñnansmaktens område.Fi. 15. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte utvidgning. UD. 16. Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga rättigheteri EU. UD. 17.Bättre trafik med väginformatik. K. 18. Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar. Fö. 19.Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. UD. 20. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. U.

Statens offentliga utredningar

1996 Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet

Vem bestämmervad EU:s internaspelreglerinför regeringskonferensen 1996.4 Politikområdenunderlupp. Frågor om EU:s första pelareinför regeringskonferensen 1996.5 Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns erfarenheter av arbeteti EU. 6 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiskaaspekter av EUzssjätte utvidgning. 15 Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar, utträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga rättigheteri EU. 16 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19

Försvarsdepartementet

Totalförsvarspliktigam95. Förslag om jobb/studier efter muck, bostadsbidrag,dagpenning, försäkringar. 18

Kommunikationsdepartementet

Omjärnvägenstrañkledning m.m. 9 EU-mopeden. Ålders- och behörighetskravför tvá- och trehjuliga motorfordon.11 Bättretrafik medväginformatik.17

Finansdepartementet Kommuneroch landstingmedbetalningssvårigheter.12 Budgetlag regeringensbefogenheterpá finansmaktensområde. 14

Utbildningsdepartementet

Den nya gymnasieskolan hur gär det 1 - Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering.2 Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning. 20

Jordbruksdepartementet

Offentlig djurskyddstillsyn.13

Civildepartementet

Fritid i förändring. Om kön och fördelning av fritidsresurser.3 Forskning för vår vardag. 10

Miljödepartementet

Batterierna en laddadfråga. 8 -

egna

å 2%

10%/

FRITZES

BcsrilHningarz Hives kundtjänst, I06 47 Stockholm l;1.0S-Z$02|, TclCf110S—699| 90