SOU 1999:85

Bredband för tillväxt i hela landet närings-, regional- och välfärdspolitiska aspekter på IT-infrastrukturen : betänkande från IT-infrastrukturutredningen

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Bredband

för tillväxt

hela landet

Närlngs-, regional- och välfärdspolitiska aspekter IT-infrastrukturen

Betänkande från lT-infrastrukturutrednlngen

/Zaå /.5

Occ foo

Statens offentligautredningar

WM 1999:85

w Näringsdepartementet

Bredband för tillväxt

i hela landet

Närings-, regional- och välfardspolitiska

IT-infrastrukturen

aspekter på

Betänkande från

lI-infrastrukturutredningen

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-886-4

ISSN 0375‘250X Novum Grafiska AB Stockholm 1999

Till statsrådet och chefen för

Näringsdepartementet

Vid regeringssammanträde den 23 juli 1998 beslöts att tillsätta en utredning behov av informations- och kommunikationsteknisk in-

om frastruktur dir. 1998:61, Bilaga I. Utredningen skulle utreda till-

se gången till avancerad informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur ur ett regionalt och socialt perspektiv. Vidare skulle en analys de tekniska utvecklingstendenserna och behoven. Utre-

göras av daren skulle presentera forslag till hur staten i samverkan med näringsliv och teleoperatörer skulle uppnå god regional och social täckning av infrastrukturen.

Till särskild utredare utsågs landstingsdirektören Jan Grönlund. Som sekreterare i utredningen förordnades från oktober 1998 ekon. dr. Arne Granholm och kanslirådet Lena Hägglöf. Som experter förordnades successivt under perioden december 1998 april 1999 organisations-

direktören Jan Berner, Statskontoret, departementssekreterarna Ingela Englund och Fredrik Sand, Näringsdepartementet samt chefsjuristen, Lars Trägård, Post- och telestyrelsen. Verksjuristen Hans Öjemark, Post- och telestyrelsen, har deltagit i utredningens juridiska överväganden. Maini Langpohl har varit utredningens assistent. l arbetet har också deltagit ett antal konsulter som förtecknas iBilaga Utredningen har valt namnet IT-infrastrukturutredningen.

Jag överlämnar betänkandet "Bredband för tillväxt i hela landet" och har härmed avslutat mitt uppdrag.

Stockholm den 11 juni 1999

Jan Grönlund/

Arne Granholm

Lena Hägglöf

8 Innehåll

Bilagor 335

Bilaga 1 Kommittédirektiv Bilaga 2 Rapporter från medverkande konsulter Bilaga 3 Mer hänvisningar till tjänster for funktionshindrade

Bilaga 4 En kortfattad teknikbeskrivning

Bilaga 5 Berörda regelsystem i Sverige

Bilaga 6 IT-politiken och IT-infrastrukturen på olika områden Bilaga 7 Säker IT-infrastruktur Bilaga 8 Konkurrens i accessnätet genom LLUB

Bilaga 9 Några grundläggande begrepp i EU-direktiven

telenät m.m. Bilaga 10 Värdet av en gemensam kommunikationsarkitektur

för elektronisk kommunikation Bilaga 1 1 Reserapport från Kalifornien

Ordförklaringar och förkortningar

accessnät Nät användare och organisationer utnyttjar för åtkomst till

som

annat nät. ADSL Asymmetric Digital Subscriber Line, se även xDSL. ATM Asynchronous Transfer Mode, metod för överföring av dataceller

paket med fast längd mellan datorer. bandbredd Frekvensområde används för överföring av signaler. På grund

som

att överföringshastigheten är beroende av frekvensområdet anges

vid datakommunikation bandbredden i antal överförda bit per

sekund. bit Binär siffra, kan vara antingen 0 eller bit/s Bit per sekund, måttenhet vid dataöverföring. bredband Hastigheter lika med eller större än 2 Mbit/s. byte Dataenhet bestående av 8 bitar. clearinghouse Central för clearing klarering av transaktioner och kontrakt DAB Digital Audio Broadcasting, digital radio rundradio. DECT Digital European Cordless Telephone. D-GIX Distributed Global Internet Exchange, knutpunkt för trañkutbyte

mellan lntemetoperatörer. DNS Domain Name System, adresseringssystem på Internet. domän Ett sätt att namnge och gruppera datorer som är anslutna till Internet.

Namnen är hierarkiskt uppdelade i domäner som går från mindre

till allt större. En vanlig struktur för en domän är avdel-

grupper

ning.organisation.land. DTM Dynamic synchronous Transfer Mode. DUKOM Distansutbildningskommittén. EDGE Enhanced Data Rates for GSM Evolution. e-post Överföring meddelande med hjälp av datorer där meddelandet

kan läsas vid valfri tidpunkt. Ethernet Standard för lokala nät, LAN. fastighetsnät I en fastighet installerade kablar, kopplingsutrustning, uttag etc. FCC Federal Communications Commission, federal myndighet i USA Frame Relay Metod för överföring av datapaket frames mellan datorer. FTP File Transfer Protocol, protokoll för att överföra datafiler. Gbit/s Giga bit per sekund: 1 miljard bit/s. GIS Geografiskt informationssystem. GPRS Generalised Packet Radio Service. GSM Global Service for Mobile transmission.

IO Ordförklaringar och förkortningar

HSCSD High Speed Circuit Switched Data technology. ICT Information Communication Technology. IETF Internet Engineering Task Force, en organisation for internationellt samarbete kring Internet med syfte att samordna driften, ledningen och utvecklingen av Internet. Föreslår nya standardprotokoll m.m. Internet Globalt datornät med IP som kommunikationsprotokoll. intranät Internt datornät som utnyttjar samma teknik som Internet men som inte är åtkomligt från Internet. IP Internet Protocol, kommunikationsprotokoll som handhar adressering och vägval for datapaket i Internet och i andra IP-baserade nät. IP-adress Logisk adress som tilldelas alla datorer Internet. Varje Internetansluten dator måste ha en unik IP-adress, tillfällig eller permanent. ISDN Integrated Services Digital Network. ISO International Standards Organisation. ISOC Internet Society, förening med övergripande ansvar for Internet. ISOC-SE Svenska avdelningen av ISOC. ISP Internet Service Provider, operatörer som erbjuder anslutning till Internet. IT lnfonnationsteknik. ITiS Delegationen for IT i skolan Kategori 5-kabel Standardiserad kabel for datatrafik med hög hastighet i fastighetsnät. kbit/s Kilobit per sekund: 1 000 bit/s. KK-stiftelsen Stiftelsen for Kunskaps- och kompetensutveckling. kretskoppling En förbindelse är uppkopplad mellan två användare under datasamtal och förbindelsen kan endast utnyttjas av dessa under pågående samtal. kryptering Omvandling av klartext till kryptotext med hjälp av kryptosystem och kryptonyckel i syfte att förhindra obehörig åtkomst kontiav dentiell information. KTH Tekniska Högskolan i Stockholm Kungliga Tekniska Högskolan. LAN Local Area Network, lokalt datornät. LMDS Local Multipoint Distribution Service lokalt nät LAN Local Area Network. Ett nät med hög överföringskapacitet och begränsad räckvidd, vilket ägs och sköts lokalt av organisationen. Ett LAN är oftast begränsad till en byggnad. lokala nät Lokala nät används här i betydelsen nät inom stad eller ort annan jämför med stadsnät. Mbit/s Megabit per sekund: l 000 000 bit/s. modem Modulation-demodulation, en utrustning översätter digitala som signaler till analoga och vice versa, så att man kan använda analoga medier for digital infonnationsöverföring. Normalt kopplas ett modem mellan den egna datorn och telefonjacket, så att man kan använda telenätet för digital kommunikation.

Ordförklaringar och förkortningar l l

MUX Multiplexor. En enhet för dataöverföring som möjliggör att ett antal

dataströmmar delar en gemensam dataförbindelse, så att varje

dataström tilldelas en egen självständig kanal. multiplexering sammanslagning flera överföringar på samma förbindelse.

av MVDS Microwave Video Distribution Service. nod Knutpunkt i ett nät. OSl Open Systems Interconnection, inteniatioiiell rekommendation

definierad av ISO för datautbyte mellan olika datorsystem. paketfonnedlin Överföring data i form paket. Flera paket från olika användare

g av av

kan förmedlas på samma förbindelse samtidigt. PDH Plesiokron Digital Hierarki, teknik för överföring av teletrafik,

ersätts av SDH. plattform Specifik datorutrustning, programvara eller kombination av dessa. PLMN Public Land Mobile Network, t.ex. GSM. protokoll En uppsättning regler för ett datorprograms växelspel med andra

program. PSTN Public Switched Telephony Network, det allmänna telefonnätet. PTS Post- och telestyrelsen. regionala nät Nät begränsad till en region, exempelvis inom ett län. router Kommunikationsdator växel" i ett datornät vilken tolkar adresser

i inkommande datapaket och väljer den bästa vägen för dem i nätet. routing Processen att välja nästa väg i nätet för ett datapaket. SDH Synkron Digital Hierarki, teknik för överföring av teletrafik.

Program i ett datorsystem som erbjuder tjänster till program i andra server

datorer. SOF Swedish Operators Forum, undergrupp inom ISOC-SE bestående av

lntemetoperatörer. SONET Synchronous Optical Network, teknik for överföring av teletrafik

över optiskt fibemät. stadsnät Nät begränsad till stad eller annan ort jämför med lokala nät. stomnät Samling av huvudledningar och noder för nättrafik. streaming Direktuppspelat ljud eller video, dvs. information skickas till och

förbrukas av mottagaren i realtid. SUNET Svenska universitetsdatanätet. svart fiber Optisk fiber utan definierad ändutrustning. Tbit/sek Terabit per sekund: 1 000 miljarder bit/s. TCP Transmission Control Protocol, protokoll som delar upp data i paket

och garanterar felfri överföring. TDM Time Division Multiplex, tidsdelad multiplexering. telefonitj änst Teletjänst bestående i överföring av tal och som medger överföring

telefaxmeddelanden samt datakommunikation via låghastighets-

modem. telefonnät Telenät for förmedling av teletjänsten telefoni. telemeddelande Ljud, text, bild, data eller information i övrigt som förmedlas med

hjälp av radio eller genom ljus eller elektromagnetiska svängningar

som utnyttjar särskilt anordnad ledare.

12 Ordförklaringar och förkortningar

telenät Anläggning avsedd för förmedling av telemeddelanden inkluderar

data m.m.. telesektom Verksamheter inom området för tele- och datakommunikation. teletjänst Förmedling av telemeddelande för någon annan. transmissionsnät Nät i vilket telefoni och data överförs. transportnät Se transmissionsnät. UMTS Universal Mobile Telecommunications System. USO Universal Service Obligation, ung. krav samhällsomfattande

tjänster. WCDMA Wideband Code Division Multiple Access, radioteknik som kommer

att användas for UMTS. WDM Wavelength Division Multiplexing, våglängdsmultiplexering. webb Se www. virtuell verklighet Datorskapad miljö, ofta avsedd att simulera en fysisk miljö. www World Wide Web, funktion Internet eller ett intranät som

medger att man enkelt kan hämta sammanlänkad information i form

av text, bild och ljud. X.21 Standard for datanät som bygger på kretskoppling. X.25 Standard for överföring av datapaket mellan datorer. xDSL x Digital Subscriber Line, där x kan bytas ut mot A Asymmetric,

H High data rate, S Singel line, eller V Very high data rate.

Begreppet xDSL är en definition en teknik som används för ett

modem modempar. Generellt för alla xDSL-modem är att de som

bärare av signalen kan använda tvinnad koppartråd.

Sammanfattning

IT-infrastrukturutredningens uppgift har enligt direktiven varit att kartlägga befintlig infrastruktur, analysera den tekniska utvecklingen samt presentera förslag till vilken roll staten skall ta på sig i samband med den avancerade tekniken for att främja dels de näringspolitiska

nya, målen, dels de regionala och sociala målen om tillgänglighet för alla.

Nedan sammanfattas betänkandet med början i del B, kapitel 7-13,

innehåller beskrivningar och analys. Därefter sammanfattas del A, som kapitel 2-6, med överväganden och forslag

Del B och

Beskrivning analys

Den tekniska framtidsbedömningen kapitel 7

Utredningen utgår från indelning infrastrukturen i ett antal olika

en av nivåer.

Överst ligger den s.k. tillämpningsnivån med användarens utrust- —

ning och nödvändiga program och data.

Under denna nivå finns den s.k. IP3-nivån som innehåller program, -

s.k. protokoll, möjliggör kommunikation mellan olika använda-

som

res utrustning.

Under IP-nivån finns utrustning transmissionsnätet en viss - som ger

överföringskapacitet. Ledningen‘, utan utrustning, är nästa nivå.

—

För att ledningen skall kunna dras förutsätts slutligen att det finns -

kanalisation, dvs. nedgrävda tomma rör eller master, dvs. den lägsta

mvan.

Författningskommentaren i kapitel 14 sammanfattas inte. 2 En 3-4 minuters multimediaintroduktion till utredningen, på cd-romskiva,

kan beställas kostnadsfritt så länge lagret räcker. Se Bilaga 3 IP Internet Protocol

Med ledning avses i denna utredning även trådlös överföring via radio.

14 Sammanfattning

Utredningens fokus ligger på de två lägsta nivåerna, nämligen ledningsoch kanalisationsnivån.

Begreppet bredband definieras i denna utredning som överföringskapacitet på minst 2 Megabits per sekund Mbit/s i båda riktningarna i förhållande till användaren. Av avgörande betydelse är om nätet närmast abonnenten, det s.k. accessnätet, har denna kapacitet, eftersom kapaciteten avgör om vissa tjänster kan utnyttjas, t.ex. bildöverföring med god kvalitet eller flera samtidiga användare.

En slutsats från teknikgenomgången är att de flesta av de accessformer som värderas inte når upp till den bandbredd utredningen definierat. Men det är inte självklart vilken eller vilka accessmetoder som kommer att dominera i framtiden.

Regelsystem och myndigheter kapitel 8

Sveriges regelsystem är anpassat till EU, vars grundinställning är att möjliggöra en ökad konkurrens i existerande nät och att undvika att hinder för konkurrensen införs. Samtidigt har några av de nordiska länderna, däribland Sverige en geografisk särprägel med mycket större glesbygd än EU:s länder i övrigt. Frågan är hur dessa stora glesa områden skall förses med bredbandsinfrastruktur inom ramen for EU:s direktiv och svensk lagstiftning.

Beskrivning IT-infrastrukturen kapitel 9

av ur

Å sidan dagens ledningsnät, särskilt stomnätsnivå,

ena anses vara mycket omfattande. IT-infrastrukturen har fått ett stort nät i arv från de senaste årens utbyggnad och modernisering av telefoninätet, kabel-TVnätet, fibernät i Svenska kraftnäts och Banverkets regi, de kommunala stadsnäten samt den pågående utbyggnaden av det marksända digitala TV-nätet. Å andra sidan kräver behovet bredbandstjänster och andra

och utökade tjänster nät med större kapacitet än vad dagens innya frastruktur kan erbjuda. Det finns marknadsmässiga och institutionella hinder som begränsar konkurrensen och utnyttjandet av näten. Särskilt är bristen kännbar i accessnätet, dvs. den del av nätet som ligger närmast slutkunden.

Ett samordnat utnyttjande av alla nätägares nät skulle innebära att vi redan i dag i stor utsträckning har god tillgång till överföringskapacitet. En utbyggnad skulle inte behövas i samma utsträckning om den existerande infrastrukturen kunde utnyttjas mer effektivt.

SOU 1999: 85 Sammanfattning 15

Denna slutsats gäller dock inte om man ser på den regionala fördelningen. De kartläggningar av dagens nät som gjorts visar att marknadskrafterna genomgående prioriterar tätbebyggda delar av landet med uppskattningsvis ungefär 70 procent eller mindre av landets befolkning. Ett nytt stomnät når alla Sveriges kommuners respektive centralort

som tycks inte kunna motiveras rent kommersiella grunder, än mindre ett nytt accessnät som når alla hushåll och företag.

Debatten IT-infrastrukturen kapitel 10 och 11

om ur

Debatten om IT-infrastrukturen har hittills i hög grad präglats av att telekommunikation i första hand har varit angelägenhet för det do-

en minerande, statsägda Telia. Frågor om IT-infrastrukturen har först senare tid kommit upp den politiska dagordningen. Flertalet partipolitiska företrädare ansluter sig till målet tillgänglighet för alla, men vissa menar att detta huvudsakligen kan klaras av marknaden, möjligen med visst stöd i glesbygden, medan andra önskar att samhället skall engagera sig i nätutbyggnad i stor skala. Vidare diskuteras behovet av samordning de statliga nät som finns, symboliserat av begreppet

av Statens Databanverk. Även kommunernas roll diskuteras. Kritiska röster att många kommuner och kommunala bolag engagerat sig

menar alldeles för mycket i nätutbyggnad men framför allt i produktion av kommunikationstjänster på näten.

Behov av bredbandstjänster kapitel 12

Tre användare har definierats utredningen för att illust-

grupper av av

behoven tillgänglighet till bredbandstjänster, nämligen hushåll, rera av företag och skolor. Utbyggnaden IT i skolorna och statens och

av kommunernas åtaganden denna punkt gör att skolornas nätkapacitet aktualiseras alltmer. De stora företagens behov av bredbandskapacitet tillgodoses i dag ofta att de hyr fasta förbindelser med hög ka-

genom pacitet eller att de utnyttjar någon operatörs kommunikationstjänst, Detsamma gäller i hög grad även myndigheter. Småföretagens behov

bredbandskapacitet i accessnätet är å ena sidan mer begränsat, men av kommer förmodligen snart att öka i takt med en ökad användning av olika tillämpningar. Å andra sidan kan små lT-foretag ha ett stort bandbreddsbehov. Vad gäller hushållen finns f.n. ingen efterfrågan på bredbandstjänster att tala Exempel visas ett antal bredbandstjänster

om.

kan underlätta funktionshindrades dagliga liv. Studier refereras som

belyser det samhällsekonomiska värdet av investeringar i IT-insom

16 Sammanfattning

frastruktur. Det påpekas att IT-infrastruktur i allmänhet inte ensamt stimulerar regional utveckling utan måste kombineras med utbildnings-, närings- och infrastrukturpolitik i övrigt för att öka den ekonomiska tillväxten.

Ett räkneexempel har genomförts av en konsult som visar vilken datavolym blir följden antar att det finns tillgång till kraf-

som om man tigt ökad kapacitet framförallt i accessnätet. Om man antar att utvecklingen framförallt går i riktning mot ökning av kapaciteten i existe-

en rande telenät, kommer den totala datakommunikationen i Sverige inom tre år att ha blivit 20 gånger större, medan tillgång till accessnät med bredbandskapacitet kommer att leda till att denna kommunikation blir 200 gånger större, inom sex år 100 respektive 1000 gånger större. De regioner utbyggnad av bredbandskapacitet i access-

som gynnas av en nätet kommer därför snart att få ett kraftigt försprång framför de regio-

inte gynnats detta sätt. Det förstnämnda ökning 20 gånger ner som inom tre år stämmer väl med vad man vet sedan tidigare att Internettrafiken i Sverige fördubblas var nionde månad.

Utbyggnadsaltemativ kapitel 13

För närvarande investeras mellan 1 och 2 miljarder kronor per år i transportnät i Sverige. Utredningen har försökt att ge en bild av vilka investeringskostnader olika typer utbyggnad skulle innebära. En

av ISDN- respektive ADSL-utbyggnad över hela landet skulle kosta omkring 7 miljarder respektive 20-30 miljarder kronor. Dessa alternativ innebär utvecklingar existerande telefoninätets

av det nu

Ett alternativt bredbandsnät, baserat på optisk fiber, som når alla fastigheter i Sverige, skulle kosta mellan 55 och 60 miljarder kronor utan utrustning på nätet och mellan 66 och 82 miljarder inklusive transmissionsutrustning ej användarnas utrustning. Eftersom kabel- TV-nätet och ett framtida mobilt telefonnät med kraftigt ökad kapacitet kan tänkas täcka tätortema, är det av intresse att konstatera att ett nät som enbart täcker landsbygden, definierat som området utanför kom-

centralorter innehåller 35 procent av landets befolkning, munernas som skulle kosta mellan 40 och 45 miljarder kronor utan utrustning.

5Observera dock att detta är teoretiska beräkningar, eftersom det ännu inte är helt

klarlagt att det tekniskt går att göra en sådan utbyggnad bl.a. grund av brister

i de nuvarande telefonanslutningama.

Sammanfatrning l 7

Del A och

överväganden förslag

Allmänna kapitel 2

avvägningar ur

En huvudfråga i övervägandekapitlen tyngdpunkten i den fram-

är om tida utvecklingen skall ligga den offentliga sektorn eller marknaden. Ekonomisk analys visar att det är svårt att uppnå en fungerande konkurrens även en mogen telekommunikationsmarknad beroende

de starka inbördes samband som uppstår genom näten.

En annan avvägning som aktualiseras är om man ska eftersträva konkurrens mellan stora, nätägande operatörer eller det är möjligt

om att få konkurrens på varje teknisk nivå, dvs. kanalisation, ledning, transmissionsnät, lP-nät och tillämpning, för sig. En fungerande konkurrens enligt den senare modellen förutsätter, åtminstone i glesare trakter, att kanalisation och ledningar kan utnyttjas gemensamt alternativt tillhandahållas på kostnadsbasis av en offentlig ägare. Kommersiell lönsamhet kan annars bli svår att uppnå eftersom investeringskostnaden, utslagen ett begränsat antal abonnenter, skulle bli för stor. Statens respektive kommunens roll tillhandahållare av sådan in-

som frastruktur diskuteras.

Behovet att staten upprätthåller neutralitet mellan tekniklösningar

av framhålls. Detta innebär att den bästa tekniken i varje särskilt fall, t.ex. i samband med upphandling, skall väljas.

Slutligen beskrivs avvägningen mellan att låta marknadskraftema styra den regionala fördelningen respektive att samhället stimulerar konkurrensen särskilt i de regionalpolitiskt prioriterade delarna av Sverige, men till priset av att detta i vissa delar av landet kan innebära överinvestering i ledning, i förhållande till den närmaste tidens behov, dock till en ganska obetydlig extrakostnad.

Val mellan huvudinriktningar och förslag kapitel 3-4

Tänkbara förslag har ordnats i konkurrenslinje, en investeringslinje

en och efterfrågelinje. Dessa huvudlinjer ställs mot varandra, liksom

nollalternativ, dvs. inte görainågot alls. Även generella åtmot ett att gärder bör, oavsett inriktning i övrigt, vidtagas, t.ex. ordnandet av en central myndighetsfunktion bl.a. för att samordna insatser på detta område som nu görs med splittrade resurser flera håll.

De legala förutsättningarna för stimulans av kanalisering och gemensamt användande sådan analyseras. Att detta område utvalts

särskilt intressant beror att utredningen konstaterat att det i som flertalet av landets kommuner redan ligger nedlagda tomma rör, som

l 8 Sammanfattning SOU 1999: 85

borde kunna utnyttjas av andra nätägare. Det finns EU-direktiv

som stadgar att sådana rör skall kunna samutnyttjas. Även svensk lagstiftning stöder en sådan ordning, men den tillämpas inte i dag, kanske beroende att den ärjuridiskt besvärlig.

För att underlätta samutnyttjande diskuteras några lagändringar. En sådan är att möjliggöra att ledningsrätt för starkström i vissa fall automatiskt skall innefatta ledningsrätt för svagström. Vidare bör en kommun kunna kräva att radio- och telemaster eller torn samutnyttjas. Tillsynsmyndigheten skall kunna kräva att antennplatser samlokaliseras. Nätägare m.fl. som gräver ner ledningar bör kunna få ekonomisk stimulans till att samtidigt lägga ned tomma rör som kan utnyttjas längre fram. l samband med sådan bidragsgivning bör krav kunna ställas att andra operatörer får utnyttja nätägarens tillgängliga kanalisation.

För att stimulera konkurrensen bör ledningsrätt för en allmän kommunikationsledning i lagtexten anges i allmänhet vara till övervägande nytta från allmän synpunkt. Vidare bör telelagens målformuleringar kunna betona värdet -konkurrens Post- och telestyrelsen bör i

av mer. instruktionen ges ett tydligt uppdrag att främja utbyggnad nätkapa-

av citet i kommersiellt mindre attraktiva regioner. Slutligen kan instruktionen för Svenska kraftnät ge verket större möjligheter att utnyttja sina ledningsrätter.

Förslag ur kapitel 5

Vision och mål

En väl fungerande IT-infrastruktur för bredbandskommunikation

är en förutsättning för att Sverige skall behålla sin ledande roll lT-na-

som tion. lT-infrastrukturen har betydelse inom alla samhällsområden; för företagen och tillväxten, for att utjämna levnadsvillkor mellan människor och mellan olika delar av landet, för hushållen, för utbildningsväsendet och många andra områden.

Målet är att lT-infrastrukturen ledning och kanalisation för höghastighetskommunikation skall vara väl utbyggd och öppen, dvs. tillgänglig för alla operatörer helst till kostnadsbaserade priser i hela landet. Syftet är att gynna konkurrens och mångfald, vilket i sin tur är viktigt för att utveckla såväl infrastruktur som tjänster. Direkta statliga insatser inom preciserade områden skall understödja detta mål.

Lagstiftningen och regionalpolitiska statliga insatser skall medverka till en nationellt fungerande konkurrens även i de glesare delarna

av Sverige. Målet är att tillgången bredband skall vara lika bra i de gle-

SOU l 999285 Sammanfattning 19

sare delarna, såväl i södra som norra Sverige, omfattande cirka 30 procent av befolkningen, som i de kommersiellt lönsamma delarna och till ungefär likartade priser. Utbyggnad av infrastrukturen för bredbandskommunikation skall utgå från behov och efterfrågan. Följande punkter föreslås ingå i politik för lT-infrastruktur:

Sverige skall ha världens bästa IT-infrastruktur för att uppnå ökad -

tillväxt i hela landet och ökad internationell konkurrenskraft. God tillgång till ledning och kanalisation, öppen för alla operatörer,

helst till kostnadsbaserade priser, skall stimulera konkurrensen i te-

lesektorn och leda till låga priser för slutanvändaren. Staten skall stimulera en horisontell marknadsstruktur, innebärande

att konkurrens finns på de flesta av de olika förädlingsstegen, detta

som motvikt mot det starka inflytande som vertikalt integrerade ope-

ratörer har. i Staten skall ha beredskap för en kraftig framtida stegring av bred-

bandsbehov och -trafikvolym. Säkerhetsfrågor av olika slag måste uppmärksammas särskilt vid

—

uppbyggnad av nya nät med många ägare och operatörer.

lT-infrastrukturen skall ha en hög regional täckningsgrad, vilket bör -

gälla såväl företag och myndigheter som hushåll.

Det bör göras möjligt för betalningssvaga grupper bland hushållen -

att utnyttja bredbandstekniken, bl.a. eftersom denna kan ha unika möjligheter att förbättra levnadsförhållandena för funktionshindrade och äldre.

Förslag till utbyggnadsprogram

Det utbyggnadsprogram som föreslås är ett reformprogram med ett antal startpunkter för att möjliggöra många och energiska mindre steg i riktning mot visionen, som innebär att staten tar ett särskilt ansvar för tillgången till bredbandskommunikation i de glest befolkade delarna av Sverige. Som vägledning i denna process krävs principer för ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och marknad samt finansiering av de regionalpolitiska satsningarna. Vidare föreslås åtgärder för att generellt stimulera konkurrens bl.a. för att medverka till att priserna pressas och utvecklingen stimuleras. Vidare vill jag framhålla betydelsen av att behovet av kompetens uppmärksammas.

Staten upprättar ett nationellt strukturprogram för bredbandsled- -

ningar. Programmet skall ange målbild, inriktning och geografiska

och logiska principer för ett bredbandsnät. Uppgiften läggs antingen

20 Sammanfattning

på en statlig utredare eller en myndighet. l planen bör bl.a. ingå förslag till hopkopplingspunkter mellan stomnät och lokala nät. överläggningar inleds med Svenska Kommunförbundet och Land- stingsförbundet om att kommuner och landsting, frivilligt, åtar sig att upprätta program för försörjning bredbandsledning inom sina

av gränser. Staten tar initiativ till att samordna kommunerna inför byggandet av ett stomnät med öppen bredbandsledning i syfte att förverkliga att alla kommuners huvudorter förbinds med varandra och med omvärlden bl.a. ledning till Öresund.

genom En nationell myndighetsfunktion inrättas, förslagsvis inom PTS, med teknisk, juridisk, ekonomisk och näringspolitisk expertis bredbandsinfrastruktur. Regeringen uttalar att det regionalpolitiska stödet. inklusive lands- bygdsstödet också skall innefatta behövliga kostnader för investeringar i lT-infrastruktur för företag inklusive bostadsföretag i stödområdet och i glesa delar Sverige. Förutsättningen skall dels

av vara att accessnätet kan anslutas till ett allmänt tillgängligt bredbandsnät via en anslutningspunkt inom kommunen, dels att nätet överensstämmer med de nationella och kommunala strukturprogrammen, dels att kapaciteten skall höjas väsentligt. Användningsområdet

enligt förordningen regionalpolitiskt företagsstöd bör utökas till att

om även omfatta kostnader för investeringar i IT-infrastruktur. Delar av nätet som utnyttjas många, inte tillräckligt många - av men för att finansieras kommersiellt, kan svårt att finansiera med fö-

vara retagsstöd. Regionalpolitiskt motiverad upphandling av nätutbyggnad kan PTS med stöd av telelagen och ändring PTS in-

göras av av struktion. Försöksverksamhet med förutsättningar av samma slag som före- — tagsstödet ovan skall bedrivas av Hjälpmedelsinstitutet och landsting eller kommuner i syfte att subventionera investering i bred-

en bandsledning samt nödvändig utrustning för funktionshindrade vilkas levnadsförhållanden väsentligt skulle förbättras med hjälp

av en bredbandstjänst. Staten, Kommunförbundet och Landstingsförbundet upprättar - en samlad dokumentation över den offentliga sektorns behov tjäns-

av ter som kräver bredbandskapacitet i nätet. Incitament skapas för innehavare av mark lämplig för kanalisering, samt innehavare av lednings-, vägrätter att främja kanalise-

m.m. ring, I första hand bör detta ske genom ett bidrag som stimulerar kommuner, teleoperatörer och andra ledningsrättsinnehavare att åstadkomma öppen kanalisation exempelvis i form av tomma rör för framtida bruk, samtidigt som grävning sker andra skäl. Ett

SOU l 999185 Sammanfattning 2 l

krav är att det finns ett kommunalt strukturprogram som kanalisationen överensstämmer med. Stödet skall vara förbundet med en skyldighet att upplåta kanalisation också för andra som vill dra fram ledningar. Lagstöd för detta kan tas i telelagen. De närmare reglerna bör ges i en förordning. Ett inledande handlingsprogram for utbyggnad upprättas av rege- ringen utredningen har föreslagit ett sådant.

Kompetens

Staten gör samlad bedömning av vilken utbildning, bl.a. hög- - en skolenivâ, som behövs avseende lP-teknik lnternetteknik.

Andra k0nkurren.sfiamjande åtgärder

Telelagen förändras innebärande att statens konkurrensfrämjande roll prioriteras tydligare än i dag, att Telias accessnät blir tillgängligt på ledningsnivå till kostnadsbaserade priser, s.k. local loop unbundling samt att samlokalisering i radio- och telemaster möjliggörs. Plan- och bygglagen ändras för att möjliggöra krav samlokalise- ring i enlighet med förslaget om ändring i telelagen. Ledningsrättslagen ändras för att främja utbyggnad av bredbands- nät. Accessnätsdelen i Telia ombildas till ett särskilt bolag inom den sammanslagna koncernen för att underlätta analysen av nätkostnaderna och undvika diskriminering av externa konkurrenter. Detta kan ske ett statligt ägardirektiv till den svenska delen av

genom Telia. Det bör utredas hur framtida monopolisering av lokala nät skall undvikas. För att förbättra utbudet av öppen lT-infrastruktur inrättas ett statligt marknadsbolag, SweNet AB, får utnyttja ledning och kanali-

som sation hos i första hand Svenska Kraftnät och, om möjligt, Banverket, även exempelvis hos Vägverket och Vattenfallsbolagen.

men SweNet skall inte agera som operatör. Svenska kraftnäts instruktion ändras så att verkets resurser mer ak- tivt kan nyttjas för skapandet bredbandsledning. Även Banver-

av kets instruktion kan behöva förtydligas i detta syfte, liksom Vattenfallsbolagens bolagsordningar. Behov kapacitetsbörs for handel med överkapacitet band- - av en bredd bör utredas.

22 Sammanfattning SOU 1999285

Finansiering

En del av försäljningsintäkterna vid delprivatiseringen av Telia av- -

sätts till en fond för att finansiera de ovannämnda investeringarna i

bredbandsledning samt kanalisation, dvs. statliga garantilån för in-

vesteringar i kommersiellt olönsamma delar, ersättningar i samband

med upphandling och till de subventionerade nätinvesteringarna till

företag och funktionshindrade.

Mitt förslag till lagändringar framgår av kapitlet Författningsförslag.

Konsekvenser kapitel 6

Förslagens kostnad för staten har beräknats till omkring 12 miljarder kronor, att spridas ut över några år, t.ex. femårsperiod. Detta är be-

en tydligt mindre än den totala kalkylerade investeringen cirka 57 miljarder kronor för ett rikstäckande nät. På vilket sätt kan de 12 miljarderna tänkas bidra till att tillgänglighetsmålet uppnås De statliga stödinsatserna avses gälla framförallt den glesast befolkade delen

av Sverige med ungefär 30 procent av befolkningen. Denna del av landet står för cirka 40 miljarder kronor av de 57 miljarderna beroende de längre avstånden och den därmed högre kostnaden abonnent.

per

Kostnaden för ledningsdragning kan reduceras betydligt, om kanalisation redan finns. Här antas att reduktionen kan bli så hög 50

som procent, dvs. 20 miljarder kronor. Om antar att företagen står för

man hälften av de 20 miljarderna, skulle detta resultera i en statlig kostnad

10 miljarder för företagsstöd och upphandling samt 5 miljarder för kanalisationsstöd, totalt 15 miljarder kronor. Kommunerna kan inte väntas reducera denna kostnad med någon betydande del.

Mitt förslag till stödbudget har angivits till cirka 12 miljarder, eftersom det statliga bidraget har räknats så lågt som möjligt. Räkneexemplet visar att bidraget inte säkert täcker bokstavligen hela glesbygden. Stödet till de glesare delarna bör åtminstone inledningsvis koncentreras till tätorterna där man kan nå många till relativt låg kostnad abon-

per nent, exempelvis kommunernas andra-, tredje- och tjärdeoiter.

örfattningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i ledningsrättslagen

1973:1144;

Härigenom föreskrivs i fråga om ledningsrättslagen 1973:1144 att 10 § skall ha följande lydelse samt att en ny paragraf, 3 a av följande lydelse införs.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a

Ledningsrätt, som avser utrymme

för ledning som avses i 2 § första

stycket innefattar rätt att inom

utrymmet anlägga ledningar som

i 2 § första stycket

avses

10 § Ledningsrätt får upplåtas, om Ledningsrätt får upplåtas, om olägenhet av någon betydelse olägenhet av någon betydelse uppkommer för allmänt intresse. uppkommer för allmänt intresse.

Första stycket gäller icke när Första stycket gäller icke när upplåtelsen är till övervägande upplåtelsen är till övervägande nytta från allmän synpunkt. nytta från allmän synpunkt.

Upplåtelse för teleledning som

ingår i telekommunikationssystem

för allmänt ändamål skall anses

till övervägande nytta från

vara

allmän synpunkt, om inte särskilda

förhållanden föreligger.

l0 § andra stycket skall tillämpas i sin äldre lydelse vid förrättning som

anhängiggjorts före lagens ikraftträdande.

Denna lag träder i kraft den

Senaste lydelse 1973:1144

24 F örfattningsförslag

Förslag till

Lag om ändring i plan- och bygglagen 1987:l0;

Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen l987:l0 att 3 kap. 14 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. Krav på byggnader m.m. 14

I fråga om anläggningar i 8 kap. 2 § första stycket skall som anges föreskrifterna i 1-3 och 10-13 om byggnader tillämpas. I fråga om sådana skyltar och ljusanordningar som omfattas av krav på bygglov skall föreskrifterna i l och 2 byggnader om tillämpas. I fråga radio- eller teleom master eller torn som huvudsakligen är avsett att användas för radiokommunikation eller televerksamhet får kommunen besluta att som villkor för bygglov erfordras att anläggningen på begäran får upplåtas till andra än ägaren under anläggningens användningstid enligt vad som är föreskrivet om detta i

telelagen 1993:597.

Denna lag träder i kraft den Bestämmelsen i 3 kap. 14 § tredje stycket tillämpas endast i ärende om bygglov som har anhängiggjons efter lagens ikraftträdande.

‘ Lagen omtryckt 1992:1769 2 Senaste lydelse 1995:1197

F örfattningsförslag 25

Förslag till

Lag om ändring i telelagen 1993:597;

Härigenom föreskrivs i fråga om telelagen l993:597 dels att 2 och 3

skall ha följande lydelse, dels att en ny paragraf, 22 e med foljande lydelse införs, dels att en ny rubrik införs närmast före 22 e

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i lagen syftar till Bestämmelserna i lagen syftar till att enskilda och myndigheter skall att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva telekom- få tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta möjliga munikationer på likvärdiga villkor samhällsekonomiska kostnad. Häri samt till att skapa och upprätthålla ligger bl.a. en effektiv konkurrens inom alla

delar av telekommunikationsom-

att och skall få möjlighet rådet Som det främsta medlet att

var en att från sin stadigvarande bostad uppnå lagens syften. eller sitt fasta verksamhetsställe Syftet med bestämmelserna i utnyttja telefonitjänst till ett rimligt lagen innefattar bl.a. att var och pris inom ett allmänt tillgängligt en skall ha möjlighet att från sin telenät, stadigvarande bostad eller sitt

all alla Skall få llllgang lill tele verksamhetsställe utnyttja

fasta

ljanslerpa likvärdiga Vlllkañ Samt telefonitjänst till rimligt pris

ett

att telekommunikationerna skall inom en allmänt tillgängligt telenät Vara ulhalllga Och llllgangllga url den samhällsomfattande tjänsten der kriser och krlg- samt att telekommunikationerna

skall uthålliga och till-

vara Regerlnge" eller de" myndighet gängliga underkriser ochikrig. som regeringen bestämmer får besluta att enskilda och myndigheter skall tillförsäkras tillgång till teletjänster eller nätkapacitet genom statlig upphandling.

Lagen omtryckt 1997:397 ZSenaste lydelse 1997:397

26 F Örfattningsförslag SOU 1999: 85

3 Vid tillämpningen lagen skall en Regeringen eller den myndighet av som strävan att skapa utrymme för regeringen bestämmer får besluta att vara och upprätthålla en effektiv konkur- enskilda och myndigheter skall tillrens inom alla delar av telekommu- försäkras tillgång till teletjänster nikationsområdet såsom ett medel eller nätkapacitet genom statlig uppatt uppnå de i 2 § angivna syftena. handling.

Regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer får besom sluta att bevilja statsbidrag för att anlägga kabelkanaler för teleledningar enligt de föreskrifter som regeringen bestämmer. Som villkor för att bevilja bidrag får uppställas

en skyldighet att på begäran till teleoperatörer för ledningar som ingår i ett allmänt tillgängligt telenät upplåta ledig del av sådana kabelkanaler, dessa inte behövs för inneha-

om varens egna nuvarande och rimliga förväntade behov. Den beviljas

som bidrag skall, om villkor uppställts om detta, vara skyldig att tillse att åtagandena enligt beslutet vid överlåtelse av kabelkanalerna övertas av förvärvaren. Föreskrifterna får innehålla att beviljat statsbidrag får återkrävas från den som erhållit bidrag eller den som övertagit dennes skyldigheter, om villkor som uppställts i samband med beviljande

av bidraget inte uppfylls.

3 Senaste lydelse 1993:597

Samlokalisering av antennplatser

22 e §

Tillsynsmyndigheten får, på ansökan av en teleoperatör, besluta att en teleoperatör som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 4 a § skall upplåta en anläggning för vilken villkor har uppställts enligt 3 kap. 14 § tredje stycket plan- och bygglagen 1987310 med nyttjanderätt till sökanden till så stor del som sökanden har behov förutsatt att anlägg-

av ningen inte behövs för anläggningsinnehavarens egna nuvarande och rimliga förväntade behov samlokalisering av antennplatser. Sådant beslut skall innehålla vad nyttjanderätten skall omfatta och villkoren för upplåtelsen. Ersättningen för upplåtelsen skall bestäm-

och skall rättvis och skälig mas vara med hänsyn till kostnaderna för upplåtelsen.

Sökanden skall ha försökt att nå en överenskommelse på frivillig väg. Framgår inte av ansökan att så har skett, skall ansökan avvisas. Om det pågår förhandling samlokalise-

om ring av antennplatser, skall 32 a § äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den

28 Författningsförslag

Förslag till

Förordning om ändring i förordningen

1997:401 med instruktion för Post- och

telestyrelsen;

Regeringen föreskriver att 5 § förordningen 1997:401 med instruktion för Post- och telestyrelsen skall följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Post- och telestyrelsen skall Post- och telestyrelsen skall genom genom upphandling upphandling

tillgodose funktionshindrades tillgodose funktionshindrades behov av särskilda post- och tele- behov av särskilda post- och teletjänster, tjänster,

tillgodose totalförsvarets behov tillgodose totalförsvarets behov av av post- och teletjänster under höjd post- och teletjänster under höjd beredskap, beredskap, och stärka samhällets beredskap mot

stärka samhällets beredskap allvarliga störningar av telesystemet mot i allvarliga störningar av ifred, och telesystemet i fred. tillse att enskilda och myndigheter

tillförsäkras tillgång till teletjänster

eller nätkapacitet med tillräcklig

överföringskapacitet för bredband-

stjänster i sådana regioner där

utbyggnad i annat fall inte kommer

att ske i samma utsträckning som i

övriga delar av landet.

Senaste lydelse 1997:401

F örfattningsförslag 29

Förslag till

Förordning om ändring i förordningen 1991:2013 med

instruktion för Affärsverket svenska Kraftnät;

Regeringen föreskriver att 2 § Förordningen 1991:2013 med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Svenska kraftnät skall därvid också Svenska kraftnät skall därvid

också

bygga ut storkraftnätet baserat på samhällsekonomiska lönsamhetsbe- bygga ut storkraftnätet baserat dömningar, på samhällsekonomiska lönsam-

främja konkurrensen inom hetsbedömningar, elöverföringsområdet, främja konkurrensen inom

främja forskning, utveckling och elöverföringsområdet, demonstration av ny teknik av bety- 3. främja forskning, utveckling och delse för verksamheten, demonstration av ny teknik av

svara for den operativa bered- betydelse for verksamheten, skapsplaneringen inom sitt verk- 4. svara för den operativa beredsamhetsområde under kris- eller skapsplaneringen inom sitt verkkrigsförhållanden, samhetsområde under kris- eller

bedriva tjänsteexport inom sitt krigsforhållanden, verksamhetsområde, och 5. bedriva tjänsteexport inom sitt

främja dammsäkerheten i landet. verksamhetsområde,

främja dammsäkerheten i landet,

och

utnyttja sina rättigheter i

fastigheter och liknande rättighe-

ter för att dra fram och bibehålla

teleledningar samt att upplåta

nätkapacitet i dessa.

1Senaste lydelse 1975:1248

Del

överväganden och förslag

1 Inledning

1 1

Uppdraget

Regeringen beslöt den 23 juli 1998 att tillsätta en utredning om behov

informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur dir. av 1998:61, Bilaga 1. Utredningen skulle kartlägga befintlig infra-

se struktur, analysera tekniska utvecklingstendenser och slutligen föreslå hur stateni samverkan med näringsliv och teleoperatörer skulle uppnå en god regional och social täckning av infrastrukturen.

Uppdraget skulle enligt direktiven ha redovisats den 1 mars 1999,

ett regeringsbeslut den 3 december 1998 ändrade redovisningsmen datum till senast den 11 juni 1999.

I den nationella IT-strategin se prop. 1996/972125 prioriterades tre områden, rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning. Denna utredning berör framförallt det sistnämnda området för vilket målet att utforma en väl fungerande infrastruktur för sam-

var hällets informationsförsörjning hög tillgänglighet till basin-

som ger formation och verkar tillväxtbefrämjande referat av IT-politi-

som se ken i 1997:98:TU7.

IT-kommissionen har behandlat olika aktörers uppfattning om infrastrukturen i offentliggjorda hearingar alltsedan 1996°. Bl.a. har följande problem framhävts av de tillfrågade:

de reella behoven hos breda användargrupper digital in- - av en

frastruktur är ännu inte särskilt uttalade,

det råder extrem osäkerhet bland aktörerna teknikval, särskilt - om

när det gäller accessnätet, efterfrågan, affärsmodeller och ekonomi när det gäller utbyggnaden av infrastrukturen, regelverket är otydligt,

statens ägaransvar för den befintliga ägarstrukturen är inte tillräck- -

ligt tydligt utformat.

" IT-kommissionens hearing infrastrukturen för information och

kommunikation. Rosenband 5-6 juni 1996. Samt IT-kommissionens hearing

om infrastrukturen för digitala medier. 24 oktober 1997. SOU 1998:20.

34 Inledning

Det område som utredningen enligt direktiven skulle omfatta var avancerad informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur, dvs. vad utredningen tolkat som tele- och datakommunikation med väsentligt högre kapacitet än vanlig telefoni, här sammanfattningsvis kallat bredband. De huvudsakliga problem som enligt direktiven skulle lösas utav redningen var följande. Direktiven påpekade brister i den regionala täckningen av ett antal telekommunikationstjänster, t.ex. mobiltelefoni och datakommunikation med höga hastigheter. Priset för s.k. ISDNanslutning med dubbel telefonihastighet varierade geografiskt, med mycket höga avgifter små orter i glesbygd. Datakommunikation mellan lokala nätverk LAN och videokommunikation med hög kvalitet kräver emellertid, enligt direktiven, högre hastigheter än vad ISDN med dubbel telefonihastighet kan erbjuda. En utbyggnad den av nya tekniken i de mest befolkade områdena kunde skapa regionala obalanser. Det var, enligt direktiven, en prioriterad uppgift för utredningen att klargöra hur mindre gynnade områden skulle tillgodoses. Man befarade annars en ökad klyfta mellan dem som har tillgång till avancerade teletjänster och dem som inte har det. Ju större samhällelig betydelse de nya tillämpningarna får, desto mer bekymmersam skulle en sådan utveckling bli. Utöver denna regionala dimension såg direktiven också en social- eller välfärdspolitisk: utredningen skulle klargöra hur mindre gynnade grupper av personer skulle tillgodoses. Funktionshindrade och äldre nämndes särskilt i direktiven. Eventuella könsskillnader skulle också identifieras av utredaren. De problem som nämns kan beovan skrivas som regionalpolitiska såväl socialpolitiska. som Direktiven anlade också ett närings- och sysselsättningspolitiskt perspektiv. Den väntade utvecklingen tillgången till infrastruktur av liksom av behoven, och skillnaderna däremellan borde klarläggas, för såväl enskilda individer i olika kategorier, privata företag offentsom lig sektor. Alltför kapacitetssvaga anslutningsmöjligheter ansågs av direktiven utgöra en tillväxthämmande faktor for främst de mindre och medelstora företagen. Telelagen ger alla rätt till fast telefoni, men man behövde enligt direktiven överväga om vissa andra, mycket efterfrågade tjänster borde vara tillgängliga för alla. Enligt direktiven var det svårt att avgöra om en justering av telelagen skulle behöva göras. Jag har uppfattat att även de förändringar författningar, krävs for att förslagen skall kunna av som genomföras, bör övervägas av utredningen. Några av de områden som enligt direktiven kunde dra nytta av en utbyggnad av avancerad informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur var:

SOU 1999: 85 Inledning 35

ett stärkt demokratiskt inflytande via spridning av t.ex. rättsinfor- -

mation,

utvecklingen av näringslivet i regionerna, inte minst mindre och -

medelstora företag,

distansarbete, -

distansutbildning, -

skolor, -

folkbibliotek, -

funktionshindrade och äldre personer för vilka PTS redan bedriver —

ett fortlöpande arbete för att garantera tillgång till teletjänster.

Utredningens uppgift att klarlägga hur bl.a. dessa områden i framti-

var den skulle tillgodoses vad gäller behovet av datakommunikation med hög hastighet.

De viktigaste problem som direktiven direkt pekade är i sammanfattning:

komplexiteten och de snabba förändringarna i infrastrukturen och -

svårigheter att bedöma framtiden, risken för att brister i eller alltför dyr infrastruktur blir hämmande

för ekonomisk tillväxt, risken för social och regional obalans vid en okontrollerad utveck-

infrastrukturen,

ling av

behov förändringar i ansvarsfördelningen mellan marknaden och - av

staten, t.ex. för att tillgodose regional och social balans.

Man kan säga att direktivens huvudfråga egentligen är vilken roll staten skall ta sig i samband med den nya, avancerade tekniken för att främja dels de näringspolitiska målen om tillväxt, dels de regionala och sociala målen om tillgänglighet för alla.

1 Arbetssätt

Arbetssättet har varit öppet, inkluderande nio rådslag som i samarbete med utredningen ordnats av regionala eller lokala myndigheter i Luleå, Östersund, Borlänge, Uppsala, Stockholm, Linköping, Ronneby, Malmö och Göteborg med allt ifrån 5 till 80-talet inbjudna deltagare, totalt än 200. I samtliga rådslag har deltagit företrädare för myn-

mer digheter, statliga och kommunala, samt i växlande grad företrädare för IT-branschen, högskolor och andra användare, i syfte att diskutera underlag, att klarlägga de viktigaste problemen och att utveckla arbetshypoteser. Företrädare för utredningen har vidare besökt Finland, Norge,

36 Inledning

Danmark, Storbritannien och Kalifornien Bilaga 11 ger information om USA-resan samt mött ett antal företrädare för EU-kommissionen i Bryssel. Ett stort antal kontakter har dessutom tagits med företrädare för branschen, myndigheter och användare, bl.a. föredrag på

genom Stadsnätsföreningens årsmöte den 24 februari 1999.

Utredningen har systematiskt använt webbplats

en egen

www.itinfrastruktur.gov.se som en kanal för att kontinuerligt infor-

mera om hur långt arbetet framskridit, bl.a. genom att presentera konsultrapportema. När utredningen nu avslutats har konsultrapportema lyfts över till en ny, mer permanent webbplats, www.naring.

regeringen.se/it/infiastruktur.htm, se Bilaga Dessa har därför inte

tryckts som särskilda bilagor.

Inför presentationen betänkandet producerade Libro Time AB

av en cd-romskiva med en 3-4 minuters multimediaintroduktion, Bilaga

Enligt direktiven skulle utredningen samråda med Statens institut för

kommunikationsanalys SIKA, konvergensutredningen, Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Kommunikationsforskningsbe-

redningen, IT-kommissionen, Post- och telestyrelsen samt ansvariga för

det förvaltningspolitiska handlingsprogrammet’. Rättschefen vid PTS

har förordnats expert i utredningen. Samrådet med IT-kommissio-

som nen har skett fortlöpande, bl.a. genom deltagande vid ett sammanträde med kommissionens Infrastrukturobservatorium. l övrigt har kontakter skett genom samråd kring utkast. Utredaren skulle vidare pröva det offentliga åtagandet", en mycket central del min utredningsuppgifl

av som behandlas på flera ställen i rapporten.

Under maj skickades preliminär version ut till ett 30-tal motta-

en gare, inkluderande samrådspartema enligt direktiven, ett antal berörda organisationer, flertalet anlitade konsulter i den offent-

samt personer

liga och privata sektorn varit behjälpliga under utredningsarbetet. I

som texten hänvisas till synpunkter från detta samråd under beteckningen underhandsremissen.

Syftet med kartläggningen och analysen har varit att visa de stora dragen i den pågående utvecklingen. Betänkandet försöker besvara framförallt följande frågor:

Vilka krav ställs idag på IT-infrastrukturen och dess kapacitet -

Hur fördelar sig infrastrukturen över landet -

Vad innebär skiftet från den gamla telefonitekniken till den - nya

bredbandstekniken

7 Se prop. 1997/98:l36.

Inledning 37

Vad kommer företag och hushåll att vilja använda och behöva den informationsteknologin till nya Vilka bör huvudrollerna för staten, kommunerna och företagen vara när det gäller den framtida infrastrukturen Vilken marknadsutveckling bör främjas stora nätägande operatö- - —— eller många, mindre aktörer på alla olika delmarknader rer Hur stora skulle kostnaderna bli för eventuella statliga insatser - Bör eftersträva ett snabbt och enhetligt teknikskifte över hela - man Sverige eller bör ett skifte ske mer successivt och decentraliserat

När dessa allmänna frågor besvarats, varvid vissa svar blir ganska osäkra, försöker jag ta ställning till mer konkreta frågor som:

Vilka insatser är möjliga att göra inom ramen för EU:s direktiv - Hur mycket är realistiskt att lägga på stöd - pengar Bör välja försiktig eller visionär avgränsning av stödet till - man en bredbandsteknik i de kommersiellt mindre attraktiva områdena i Sverige Hur avgränsat de mindre attraktiva områdena och vem beslutar —— man om stöd Hur stimulerar kanalisation nedläggning av tomma rör som är - man

grundförutsättning för att hålla nere anläggningskostnadema när

en man drar ledning Hur introducerar den tekniken hjälpmedel för funk- - man nya som tionshindrade och äldre

Ovanstående frågor beskriver den fokusering utredningen valt för som att kunna nå konkreta resultat på den relativt korta utredningstiden. Vidare har utredningen lagt ut ett tjugotal konsultuppdrag se Bilaga 2. Av tidsskäl har utredningen varit tvungen att ge vissa delar av uppdraget, det beskrivs i direktiven, något mindre uppmärksamhet än som andra. Exempel på uppgifter inte hunnits med är närmare analyser som

vilka krav ställs tekniken av regeringens förvaltningspoli-

av som tiska eller vilka fmansieringsformer som tillämpas vid komprogram, utbyggnad stadsnäten. Utredningen har inte annat än munernas av mycket översiktligt kunnat behandla priser för olika kundkategorier och regioner i det tjänsteutbud erbjuds huvudoperatörema. I studien som av den tekniska utvecklingen, har utredningen lagt huvudvikten vid det av utvecklingsarbete pågår inom marknaden inte studerat forsksom men ningen närmare. I samband med underhandsremissen har synpunkter framförts att kabel-TV-näten också bör öppnas för konkurrens och att det är lika viktig fråga att öppna Telias accessnät, vilket been som handlas i utredningen. Frågan om huruvida kabel-TV-näten bör öppnas

38 Inledning SOU 1999: 85

har dock inte studerats djupare i denna utredning. Synpunkter har också framförts att en affärsmässig analys nätutbyggnad i landet, under

av olika förutsättningar, borde göras. Det har inte gjorts inom för

ramen denna utredning är sannolikt något krävs inför de upphand-

men som lingar som föreslås i utredningen. Detta är några exempel insatser som visat sig kräva djupare tag än vad utredningstiden medgivit.

l texten nedan används omväxlande beteckningen utredningen och vi. För att tydligt markera ett ställningstagande från min sida

används subjektet utredaren eller jag.

2 Allmänna

avvägningar

2.1 En allmän diskussion av statens

påverkansstrategi

Staten står inför två principiella huvudalternativ, att huvudsakligen förlita sig på marknaden eller att själv gripa ett styrande sätt genom egna investeringar eller annat sätt. Oberoende av detta val kan staten gripa även andra sätt för att få till stånd väl fungerande bred-

en bandsinfrastruktur:

igångsättande av utvecklingsprogram respektive -

reglering av priser och villkor för access och samtrafik. -

Inledningsvis skall något sägas om dessa olika tillvägagångssätt.

I stället för att göra systemförändringar har flera regeringar valt att ta initiativ till program och projekts. Sådana finns i Australien, Kanada, Storbritannien, Sverige och andra länder. I Sverige har KK-stiftelsen haft denna uppgift. Parallellt med utbyggnaden accessnäten pågår i

av de större länderna forsknings- och utvecklingsprojekt för ett Internet som är 100 och 1000 gånger snabbare än dagens.

Den regleringsfilosoñ som tillämpas av OECD- och EU-länderna förutsätter att det är efterfrågan och marknaden som ska driva fram de investeringar i infrastruktur medger bredbandskommunikation till

som hushållen. Regleringslösningar av olika slag är därför ofta en första utgångspunkt för statligt agerande med fokus framförallt på att främja konkurrens och att utöva övervakning priserna på kommunika-

av tionstjänster. Detta är mycket tydligt i Storbritannien, Australien och Nya Zealand.

Regleringarna har dock hållits så teknikneutrala som möjligt. Ett skäl är att teknikutvecklingen är så snabb att regeringarna inte vill låsa

8 Se konsultrapporten från Arne Eriksson webbplatsen

naring. regeringen.se/it/inflastruktzzr. htm med bl.a. många exempel www. internationella projekt.

40 Allmänna avvägningar

sig till något bestämt teknikval. I praktiken är ett mål om t.ex. fiber till hemmen att göra valet fasta nät framför trådlösa system där särskilt de lågtflygande satellitema kan bli intressanta komplement. Men även fasta nät innehåller flera val. Det kan vara med bas i kabelnät som utvecklats till dubbelriktade kommunikationsnät, telenäten eller elnäten. Med undantag för Japan, som fortfarande har ett uttalat mål om fiber till hemmen senast 2010, har regeringama inga sådana klart uttalade ambitioner och i det tysta verkar det som om även Japan har övergivit dessa planer. Beträffande telefonnäten finns tekniska möjligheter att erbjuda ISDN överallt i de studerade ländema, dock till betydande skillnader i pris. Nästa steg kan vara att genomföra nationell utbyggnad av ADSL. I Nordamerika, Japan, de större europeiska länderna och Skandinavien kommer ADSL sannolikt att ha bred spridning inom en femårsperiod.

Med hänsyn till att IT-infrastrukturutredningens direktiv lyfter fram möjligheten att i lag definiera höghastighetstjänster som samhällsomfattande tjänster och därmed reglera fram en enhetlig standard över hela landet, kan det konstateras att inget annat land gått den vägen, med undantag för Danmark som betraktar ISDN som en samhällsomfattande tjänst.

Den korta beskrivningen antyder att det grundläggande problemet med en uppgradering av accessnäten egentligen inte adresserats som en politisk fråga lika tydligt som i Sverige, möjligen med undantag av Japan. Inte heller har man i något annat land så påtagligt gjort frågan om uppgraderingen av lokala nät till ett fält för kommunala initiativ som i Sverige. Sannolikt är förklaringen till detta att regeringama inte ser hur politiska initiativ i den riktningen ska kunna genomföras inom ramen för en avreglerad och konvergerande marknad.

Här kan även nämnas tre länder som skaffat sig mycket tydliga profiler, Irland, Israel och Indien. De har konsekvent satsat på att bli föregångare var och en på sitt område. Irland har väl snart sagt alla stora datortillverkare etablerade i landet. Israel satsar årligen mångmiljonbelopp på företagsutveckling på teknik- och programsidan. Resultaten har inte låtit vänta på sig för i dag är man världsledande inom t.ex. RadioLAN-tekniken. Indien världens bästa länder vad avser

är ett av programmerare. Otaliga är de företag som idag lägger ut sin programuppbyggnad just till detta land.

Vad är Sveriges lämpliga profil Sverige har med tanke på den infrastrukturuppbyggnad pågår möjlighet att inta mycket fram-

som en skjuten placering inom området datanät. Med rätt syn på hur detta forum skall användas och samt ägarfrågan till infrastrukturen

av vem finns en mycket stor potential till ett kraftfullt tillväxtmedel.

Allmänna avvägningar 41

2.2 Stat eller marknad

Staten aktör

som

Om enbart marknadskraftema får styra och inga åtgärder vidtas för att påverka marknaden kommer marknaden för höghastighetskommunikation att växa främst i storstadsområdena och mellan dessa med en mer tveksam utveckling i resten av landet. Vidare är risken stor att Telia bibehåller en mycket dominerande ställning. Starka skäl talar för att staten bör vidta särskilda åtgärder för att säkra att det finns ytterligare alternativ som kan utnyttjas rimliga villkor.

Om staten önskar en snabb tillväxt av en marknad för höghastighetskommunikation samt en mångfald av aktörer på denna marknad måste åtgärder vidtagas, både i form av reglering och eventuellt även i form av ekonomiska tillskott. Marknaden är dock mycket komplex och det är viktigt att ta hänsyn till nuvarande marknad och tjänster, samt till att staten måste ha en strategi för helheten innan enstaka punktinsatser görs. Själva definitionen av bredbandskapacitet innehåller en ekonomiskt viktig avvägningsfråga mellan kvalitet och kostnad: Även de

om flesta hushåll vill äga bil är det inte sagt att alla föredrar Mercedes framför Honda.

Det mest väsentliga att ta ställning till är följande: De stora investeringar kommer att krävas för att etablera en tillfredsställande nätin-

som frastruktur det regionala planet, s.k. stadsnät och accessnät, anses av många bedömare inte kunna finansieras av marknadskraftema, åtminstone inte inom de närmaste åren. Att genomföra omfattande utbyggnader av stadsnät anses dessutom av många tämligen verkningslöst det inte samtidigt etableras lösningar för accessnätet.

Vi har ofta vant oss vid att betrakta de gamla branschemas nät som infrastruktur som ägs och opereras av statliga affärsverk eller liknande med delvis monopolliknande ställning. Ett möjligt politiskt ställningstagande kan vara att en fortsatt utbyggnad och utveckling av dessa nät bör göras i offentlig regi, endera inom de fyra redan etablerade stora statliga nätägama Telia, Teracom, Banverket, Svenska Kraftnät eller i

ännu samlad struktur. På liknande sätt kan man tänka sig att en mer lokala nät anläggs och drivs i offentlig regi, antingen av någon statlig organisation, eller kommuner och kommunala bolag. Det innebär i

av så fall att infokomsektom i Sverige kommer att vila på en statligt eller kommunalt ägd infrastruktur upplåtes vissa villkor till olika

som tjänsteproducenter, t.ex. i analogi med vad som idag gäller inom järnvägsområdet.

42 Allmänna avvägningar

Frågor uppkommer då kring hur detta skall göras. Vilken organisationsform är lämplig Vilka mål bör ställas upp för verksamheten Efter vilka principer bör verksamheten styras Hur utvärderar man den samhällsekonomiska lönsamheten av olika investeringsprojekt Vilka villkor skall gälla för upplåtelsen av näten till olika tjänsteföretag Detta är ett antal avgörande frågor som måste besvaras om denna strategi väljs. Några av dem behandlas i detta avsnitt.

Marknaden som alternativ

Offentliga infrastrukturmonopol har i flera fall uppstått i ett relativt sent skede i dessa branschers utveckling, när tjänster och marknader redan var väl definierade. Om verksamheten skall utföras inom ett offentligt monopol blir det i slutändan politiker och ämbetsmän som måste fatta beslut om kostsamma investeringar i nät som kräver mycket avancerade risk- och marknadsbedömningar. Detta innebär risker för felaktiga beslut både på grund av avsaknad av lämpliga incitamentsstrukturer för sådant beslutsfattande och avstånd till relevant marknadsinformation. En privatägd infrastruktur kan minska tvånget att ta politiska beslut i dessa frågor. Det krävs dock ett omedelbart beslut om vad man skall göra med de existerande statligt kontrollerade näten.

En alternativ slutsats kan därför vara att bredbandsnätens utveckling

industriell angelägenhet, dvs. en fråga för finansinstitut och bör vara en industriella aktörer, och inte angelägenhet för offentlig skatte- fi-

en nansiering och politiska beslut. Men även ett sådant val kräver ett ställningstagande till vilken konkurrens- och marknadsfilosofi som skall väljas. Marknaden efterfrågar också avsiktsförklaring från statens

en sida som tydligare än idag klargör vilken typ av konkurrens som staten önskar. Som exempel kan nämnas att det från statens sida aldrig har uttalats om konkurrens nätinfrastruktur eller konkurrens via samtrafik med Telias nät är att föredra. Detta sammanhänger med den större frågan om man vill ha konkurrens mellan vertikalt integrerade operatörer av Telias typ eller en mer horisontellt ordnad konkurrens där en flora av tjänsteföretag arbetar nät som ägs av andra. Det är t.ex. ett problem att ta ställning till om det i Sverige på sikt är möjligt att ha en väl fungerande konkurrens i tjänsteledet utan att sådana företag även äger egna nät. Ett ställningstagande i denna marknadsstrukturella fråga har efterfrågats av branschen sedan några år.

En intensiv marknadsutveckling handikappas dock av att det finns en betydande osäkerhet, bl.a. grund av den snabba tekniska utveck-

Allmänna avvägningar 43

lingen vad gäller accesstekniken°. Nya tekniska lösningar har nu börjat utvecklas. Dessa baserar sig på ñberoptik och radioteknik. Lösningarna förutsätter nya tekniker samtidigt som man försöker lösa de ekonomiska problemen för en massmarknad. Komplexiteten hos tekniken är stor. Vi har idag en blandvärld med traditionell telekommunikationsteknik designad för telefontrafik och parallellt med denna har Internet byggts och andra tjänster varvid det behövs stor teknisk kompetens för planering och drift infrastrukturen.

En marknadsstyrd investeringsvåg dämpas också av att de underliggande Förutsättningarna för investeringar inom tjänsteproduktionen endast till vissa delar är klara, exempelvis kanalisation, torn och fiberoptiska kablar. Transmissionsteknik och Växelsystem befinner

sig i en mycket stark utveckling där traditionell routerteknik kan komma att ersättas av nya koncept med lP-routerar som integrerar flera transmissionsfunktioner som tidigare var uppdelade olika utrustning. Här kan kapitalkostnaderna komma att sänkas kraftigt vilket påverkar investeringsviljan.

lnvesteringsbenägenheten hos aktörer en osäker marknad är alltså en avgörande påverkansfaktor. Kan inte få intäkter

man som täcker avskrivningar och drift satsning så kommer den inte att

en göras. För Telias del skedde så för ISDN. Från början skulle denna utbyggnad ske egen risk med stor täckning. Resultatet har blivit att utbyggnaden följer efterfrågan.

Mellanformer

Mellan de tvâ polära alternativen offentlig och privat infrastruktur finns även mellanformer. En viktig sådan är upphandling av en förlustbringande verksamhet eller utauktionering av en inkomstgivande verksamhet. Ett sådant tillvägagångssätt kompromissar mellan privat och offentlig produktion så sätt att man behåller offentlig kontroll genom utformningen av förfrågningsunderlaget, men utsätter produktionen för konkurrens vid anbudstillfället. Upphandling eller utauktionering

används redan både i Sverige och utomlands som lösning problemet att finna en lämplig avvägning mellan marknad och politisk styrning när det gäller tillhandahållandet av nät mobiltelefoni, kabel-TV, lokalradio osv..

9 Se t.ex. konsultrapporten från Mats Brunell, webbplatsen

www. narin regerin gen. se/ it/ infrastruktur. htm

44 Allmänna avvägningar

IT-infrastrukturen sominäringspolitiskt redskap

Bygget Göta Kanal inte speciellt framgångsrikt ur nationell syn-

av var punkt. Kanalen blev snabbt för liten och jämvägama tog över den roll

kanalen skulle haft. Däremot blev Motala verkstad, som byggdes som för kanalbyggets behov, ett centrum för teknisk kunskap och avancerad tillverkning haft stor betydelse för näringslivet i Sverige långt fram

som i våra dagar. Men utbyggnad av bredbandiga datanät över hela Sve-

en rige kommer enligt min bedömning inte att få några större effekter om det sker isolerad åtgärd. Ökad tillgång till IT-infrastruktur,

som en som enda regionalpolitiska åtgärd, torde inte leda till fler företag, eller till tillväxt i de företag finns. heller räcker tillgång till datanät som

som enda argument för de företag överväger att flytta verksamheter till

som Sverige eller ut från storstäderna.

I värld där ett företag via Internet på mycket kort tid kan få hela

en världen sin marknad finns bara plats för de allra mest kompetenta

som företagen. Det land har de djupaste och mest kreativa kunskaperna

som och den mest konstruktiva attityden till nyföretagande kommer att vara det mest framgångsrika landet. Råvaror, vattenkraft och industrihistoria kommer att väga mycket lätt. Däremot är tillgång på branschanpassade kringtjänster som rekrytering, juridik, marknadsföring etc. av stort värde. Därför satsning på datakommunikation, i kombination

kan en med andra åtgärder, tänkas få mycket positiva effekter. I första hand krävs ökad satsning på kvalificerad utbildning inom IT, medier och

en underhållning långt över allmänbildningsnivå. Den allmänna inställningen till företagande, risktagande och förändring är också avgörande.

Om dessa förutsättningar sätts på plats har kommuner med bra livsmiljö, engagerad kommunal ledning, bra kommunikationer med Stockholm och befolkning som är villig att lära om, stora möjlighe-

en ter att locka till sig etableringar och nyföretagande.

En näringspolitisk aspekt är att det ännu saknas en uttalad vi-

annan sion och strategi hur Sverige skall tillvarata och bygga vidare på

en om de framgångar vi har bl.a. Ericsson, men även via Telia

som nu genom samt företag på Intemetmarknaden m.m.

° Se konsultrapport från Per Florén, webbplatsen

www. naring. regeringen. se/it/infiastruktur. htm

Allmänna avvägningar 45

IT-infrastruktur regionalpolitiskt medel

som

Tillgången till telefonitjänster över hela landet har fönnodligen

en oerhört stor betydelse för Sverige. God täckning mobila teletjänster är

av en viktig förutsättning för exempelvis turistnäringen i glesbygd. Nu börjar Internet ha samma betydelse och intresset för att sprida Internet och digitala tjänster till hemmen har accentuerats digital-TV-

nya av debatten. Ännu har inte hemmen börjat efterfråga tjänster kräver

som bredband i större skala i båda riktningama i accessnäten, mycket beroende på att kapaciteten i de nuvarande näten vanligen är låg. Men både företag och skolor, som grovt sett är lika geografiskt spridda som hushållen, har idag uttalat sådana behov. Hur mycket skall den geografiska spridningen prioriteras i förhållande till den marknadsstyrda utbyggnaden i och mellan storstäderna Ytterst är det fråga

en om prioritering mellan regional- och näringspolitiken, ett besvärligt avvägningsproblem som yttrar sig i hur mycket regionalpolitiken får kosta och hur mycket omfördelning och geografisk styrning investe-

av ringamas fördelning marknad och skattebetalare är beredda att

som acceptera.

Sverige som marknad är likvärdigt med New York eller några större städer i Tyskland, marknad utspridd över stor geografisk yta.

men en en Frågan är därför hur länge vi kan se investeringar i telesektom i den takt vi sett de senaste åren snart börjar marknaden nå gränsen till de

glesare, olönsammare delarna Sverige.

Ett problem gäller vad som är en god regional och social täckning, det andra är vilka medel bör väljas för att uppnå detta. Intressant är

som att det inte verkar möjligt att enbart satsa på glesbygden vill nå

om man regionalpolitiska effekter. Nät hänger ihop, och det måste därför finnas kopplingar med rikstäckande och internationella nät för att en regionalpolitisk nätinvestering skall bli meningsfull.

Horisontell eller vertikal organisation av marknaden

Ovan nämndes att ett val står mellan två marknadsfilosofier: fortsatt dominans av vertikalt integrerade operatörer eller tyngdpunkten lagd på horisontellt skiktad konkurrens, dvs. inom och delmarkna-

var en av dema inom IT-produktionens förädlingskedja. Den linjen förut-

senare sätter att det finns tillräckligt stort utbud fiberbaserade nätresurser

av som kan hyras ut i form svart fiber. Ett sådant utbud saknas f.n.

av nationell nivå. Fiber i accessnätet är ännu inte ekonomiskt försvarbart att etablera i mångfald till varje fastighet eller hushåll. Ingen aktö-

av rerna marknaden har idag ekonomiska möjligheter att storskaligt

46 Allmänna avvägningar

räkna hem investering fiber till fastighetsgränsen eller ännu

en av mindre fiber till hemmet utan att ha ett tillräckligt underlag av betalningsstarka kunder. Denna utveckling har börjat vad gäller fastighetsbolag och deras vilja att med IT-infrastruktur höja värdet på bostadsbeståndet. För att säkerställa att mångfald tjänsteleverantörer kan

en av erbjuda bredbandstjänster till kunderna kommersiellt acceptabla villkor krävs först landsomfattande infrastruktur som möjliggör

en detta. Och det krävs även landsomfattande efterfrågan bred-

en bandstjänster.

Inte heller trådlös förbindelse uppfyller bredbandskravet. Då utvecklingen går fortare och marknaden blir diversifierad kommer vi

mer troligen större skillnad mellan glesbygd och tätort vad gäller

att se en kvalitet och kapacitet tjänster, genom ett GSM-nät i hela landet medan de tättbebyggda delarna kommer att kunna utnyttja de mobila tjänster UMTS förväntas erbjuda, innebärande högre hastigheter

som än nuvarande GSM-nät. Infrastrukturen fastnätssidan är väl utbyggt fram till lokalstationerna hur erbjuder kostnadseffektiva lös-

men man ningar från lokalstationen till det ödsligt belägna huset kommer att bero

situationen. Det är då nischlösningar satellit, LMDS och andra

som trådlösa tekniker blir användbara.

Den effektiva efterfrågan till ett informationsnät kan vara

access starkt beroende vilka andra nät konsumenterna har tillgång till. Sär-

av skilt betyder detta att efterfrågan på anslutning till ett fibernät kan vara avhängigt villkoren för trådlös marksänd digital-TV, även om ett

av sådant nät inte är ett likvärdigt alternativ. Om man inte beaktar att en del kundernas efterfrågan på högre nätkapacitet även det inte

av om uppnår bredbandskapacitet i eller två riktningar kan tillgodoses

en olika sätt konkurrerar med varandra hushållens pengar, kan det

som om finns risk för investeringar.

Valet mellan marknadsfilosofier tycks därför också leda till frågan

hur djupt staten skall sig i byggandet fiberledningar. om engagera av Om det finns tveksamhet på denna punkt, kommer marknaden förmodligen att utvecklas kombination, med olika principer domine-

som en rande inom olika delar landet. Inom tätare delar med förutsättningar

av för intensiv konkurrens kan tänka sig att den horisontella principen

man dominerar, inom andra delar den vertikala. Möjligen kan fortsatt

en utveckling av stadsnäten bryta ett sådant mönster.

För närmare skildring de effektivitetsproblem som fanns i den

en av gamla monopolsituationen och den finns i ett läge med konkur-

som nu

med ett starkt inslag operatörer äger egna nät hänvisas rens men av som

Allmänna avvägningar 47

till Lars Hultkrantz grundliga analys". Han diskuterar exempelvis argumentet att etablering av ytterligare ett företag duplicerar vissa kostnader. Det kan inte längre framstå tillräckligt, han, att som menar endast ett företag kan marknad. l själva verket visar rymmas en en analys av Fölster 1997 att detta förhållande karaktäriserar svensk tillverkningsindustri i att ändå får ökning produkgemen, men man en av tiviteten sysselsatt med procent när konkurrensen ökar per sex genom inträde av ytterligare ett företag marknaden. Detta tyder alltså att ökad intern kostnadseffektivitet än väl uppväger den minskade mer branscheffektivitet beror att vissa funktioner och därmed kostsom av nader dupliceras. Till detta kommer monopolens problem med produktutveckling och marknadstillväxt.

Problem vid konkurrens mellan med eller utan

företag

nät

Hultkrantz diskuterar vidare problem sammanhängande med företags strategiska beteende vid konkurrens bedrivs i nät. Några dessa som av uppstår i inledningen av en konkurrenssituation där det finns ett företag som har kontroll över det enda distributionsnät finns och mösom som ter konkurrens med andra företag vill leverera tjänster över nätet, som och eventuellt bygga nät. En andra kategori problem förekommer egna i ett moget utvecklingsstadium där det finns flera konkurrerande företag med egna nät. Kontrollen över ett nät kan flera sätt användas ett etablesom ringshinder. En nätmonopolist kan använda sin kontroll över ensam denna flaskhals för att stänga ute konkurrenter i tjänsteledet och på motsvarande sätt kan en nätklubb flera företag driver nätet av som gemensamt, eller åtminstone samutnyttjar det, inte är öppen men som for alla stänga andra ute. Även vanlig marknad inte beroen som är ende av ett unikt distributionsnät kan etablerade företag försöka stänga ute företag som överväger att etablera sig, t.ex. att hota med genom priskrig. Sådana hot är emellertid inte alltid trovärdiga eftersom de kostar en hel del även för dem utdelar bestraffningen. som En nätmonopolist som också producerar sluttjänster kan däremot slippa billigare undan. Denne kan ihop konkurrentens marginal pressa mellan två skänklar, nämligen priset tjänster i konsumentledet och höga priser för konkurrentens tillträde till nätet samtrafikavgifter. Istället för att behöva sänka ett pris kan nätmonopolisten uppnå den

" Se Lars Hultkrantz konsultrapport, webbplatsen www. narin regerin gen. se/ it/ infrastruktur. him

48 Allmänna avvägningar

strategiska avskräckningseffekten att höja ett pris. Tröskeln för genom aggressivt uppträdande visavi företag blir därmed väsentligt lägre. nya Om konkurrentföretaget inte har ett eget nät är det mycket talar för som nätmonopolisten kommer att använda sig denna möjlighet. Erfaatt av renheterna 90-talets liberalisering telemarknadema i många länav av der är att denna farhåga är i hög grad befogad. Om konkurrenterna har nät blir det etablerade företagets val egna mindre självklart. Den redan etablerade har ett intresse av att självt få utnyttja konkurrentens nät för samtrafik. Analyser av detta strategiproblem har emellertid hamnat i övervägande pessimistiska slutsatser, dvs. dominanten har starka skäl att använda sig av kontrollen över nä-

medel för utestängning.

ten som De konkurrensproblem behandlats uppstår vid utvecksom ovan lingen konkurrens i bransch där det finns ett etablerat monopol av en tidigare dominerat både tjänsteproduktion och distribution, men som möter konkurrens i åtminstone tjänsteledet. Slutsatsen av såväl som nu teoretiska analyser de erfarenheter som vuxit fram efter liberasom av liseringen telemarknaden i Sverige och andra länder är att det är av mycket stor risk att dominanten använder sin kontroll över distributionsnätet för att begränsa konkurrensen i tjänsteproduktionen och förhindra konkurrenterna från att etablera egna nät.

Behov även nätmarknad

av reglering på en mogen

Men även i konkurrenssituation där konkurrentföretagen har en mogen distributionsnät kan förutsättningarna för att detta skall leda till egna effektiva marknadslösningar komplicerade. Ny nätinfrastruktur vara kan behöva kopplas till lagar och regler i syfte att ett tidigt stadium förhindra missbruk vertikal integration mellan nät och tjänster som av

kan leda monopolsituationer, t.ex. lokalt.

nya Till skillnad mot lokal nätinfrastruktur baserad på fiber kan fibernätinfrastruktur i rikstäckande stomnät etableras i större mångfald och underlag för konkurrens. Förutsättningarna för en väl fungerande ge konkurrens inom nätbranscher kan dock ändå vara komplicerade på grund företagens inbördes beroendeförhållanden. Det kan krävas av särskild reglering, t.ex. villkoren för utnyttjande av näten, som går av utöver den allmänna konkurrenspolitiken för att säkerställa att enskilda aktörer inte blir alltför dominerande. Internet kommer att ha en mycket central betydelse för marknaden för höghastighetskommunikation. In-

2 Armstrong 1998, Laffont, Rey och Tirole 1998.

Allmänna avvägningar 49

tervjuer tyder på att Internetoperatörer och tjänsteproducenter befinner sig en marknad där telelagen i praktiken inte tillämpas, vilket innebär risker för att de stora aktörerna dikterar villkoren för de små. Skälet for problemen är nätexternaliteter, dvs. att den kvalitet kon-

som sumenterna erhåller är beroende av hur många andra konsumenter som kan nås genom nätet.

Vidare kan konsumenter låsas i ett nät genom att inte tillåtas välja bland olika tjänsteproducenter utan bli beroende de producenter

av som levererar via hennes distributionsnät. Orsaken till denna form mark-

av nadsmisslyckande ligger produktionssidan. För företagen har beslutet att göra sin produkter kompatibla med andras produkter två effekter med motriktad verkan marknadsintäktema. Hög grad av kompatibilitet innebär att det potentiella kundunderlaget ökar också att kon-

men kurrensen med andra leverantörer skärps.

Slutsatsen av detta är att även det finns konkurrens mellan

om operatörer så uppstår problem redan av det faktum att operatörerna också äger nät och att dessa nät har en stark lokal monopolsituation. Därmed har vissa drag i situationen i Sverigejust nu beskrivits också några

men drag som kan tänkas få allt större betydelse längre fram.

2.3 Kommunernas roll

Den grunden för kommunala insatser

lagliga

Regeringsformen innehåller bestämmelser den kommunala självsty-

om relsen. Principen finns också inskriven i l kap. 1 § kommunallagen 1991:900. Enligt andra stycket sköter kommuner och landsting den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i lagen eller i särskilda föreskrifter. I 2 kap. kommunallagen regleras kommunernas och landstingens befogenheter. I 2 kap. 1 § att kommuner

anges och landsting själva får ha hand sådana angelägenheter allmänt

om av intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område, eller deras medlemmar och inte skall handhas enbart staten,

som av en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.

I 2 § andra stycket telelagen finns en bestämmelse enligt vilken utbyggnad av t.ex. telenät kan ske genom statlig upphandling. För det fall att en kommun upphandlar nätutbyggnad for eget nät uppkommer inte något problem i förhållande till bestämmelsen i telelagen. Det gäller också en anslutningsledning utanför kommunen till det nätet. I

egna

3 Se Stelacons konsultrapport, naring. regeringen. se/it/infrastruktur. htm

www.

50 Allmänna avvägningar

den mån en kommunal upphandling däremot avser att t.ex. en operatör för räkning skall bygga ut ett nät med anslutning i kommunen,

egen konkurrerar verksamheten med den statliga upphandlingsverksamheten enligt telelagen. Det kan i så fall fordra lagstöd. En kommunal planeringsverksamhet inom detta område synes dock inte hindras av bestämmelserna i telelagen eller annan lagstiftning så länge den har anknytning till kommunens område.

l paragraferna 7 och 8 i andra kapitlet i kommunallagen ges särskilda regler kommunernas och landstingens kompetens i fråga om

om näringsverksamhet Från rättslig synpunkt finns inte någon klar

m.m. skiljelinje mellan vad brukar kallas den kommunala sektorn och

som det normalt benämns näringslivet. 1 2 kap. 7 § kommunalla-

som som

allmänna befogenheter för kommuner och landsting att driva gen ges näringsverksamhet under förutsättning att den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster medborgarna. Det allmänt vedertaget att kommuner och landsting

anses har rätt att bedriva verksamhet områden som normalt anses utgöra

del näringslivet. De kommunala befogenhetema inom området en av för sedvanlig kommunal affärsverksamhet regleras i 2 kap. 7 § kommunallagen. Det är t.ex. vanligt att kommuner bedriver bostadsföretag, e1-, värme- och renhållningsverk, buss- och spårvägsföretag,

gas-, hamnar, flygplatser Verksamheter huvudsakligen avser till-

m.m. som handahållande kollektivanläggningar eller kollektivanordningar av

av olika slag benämns vanligen sedvanlig kommunal affärsverksamhet. Verksamheten skall ut att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster de kommunmedlemmarna. Det faktum att

egna anläggningarna eller tjänsterna i praktiken också nyttjas av andra än kommunmedlemmar har dock inte någon betydelse. Vidare anses det inte finnas något hinder mot att kommunerna och landstingen bildar

interna företag endast betjänar kommunen eller landstinget. egna som Verksamheten skall bedrivas utan vinstsyfte. Detta är ett uttryck för den kommunalrättsliga principen om förbud mot att bedriva spekulativa företag.

1 2 kap. 8 § kommunallagen regleras kommuner och landstings befogenheter i förhållande till det egentliga näringslivet. Det egentliga näringslivet förbehållet den enskilda företagsamheten. Därvid

anses gäller enligt första stycket i lagrummet att kommuner och landsting får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Såsom allmänt näringsfrämjande åtgärder kan anses

Paulsson m.fl., kommunallagen 1993, sid 117.

Den nya 5 Paulsson kommunallagen 1993, sid 117.

m.fl., Den nya f I.Paulsson m.fl., kommunallagen 1993, sid 117.

Den nya

Allmänna avvägningar 51

tillhandahållande mark och teknisk service till företag. Det kan

av avse att ställa i ordning t.ex. byggklara industriområden med den infrastruktur behövs för detta. Av andra stycket i 8 § kapitel

som samma framgår att individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.

Förutom reglerna om den kommunala kompetensen finns regler i konkurrenslagen 1993120 kan få betydelse för kommunal verk-

som samhet. Därvid finns förbud mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag och förbud mot missbruk dominerande ställning.

Reglerna i artiklarna 92-94 i Romfördraget statligt stöd

om offentligt stöd omfattar även regionala och kommunala stöd.

Sammanfattningsvis finns det inget i lagen hindrar kommu-

som nerna från ett ganska långtgående engagemang i uppbyggnad fram-

av förallt infrastruktur telekommunikationens område, så länge den tillhandahålls utan vinstsyfte och riktar sig till alla.

Konkurrens i Stadsnäten

Många kommuner är redan aktiva i etablerande lokala nät. Kommu-

av nerna har två olika motiv för detta, i första hand att anlägga nät för den egna verksamheten, ofta har stor geografisk spridning mellan

som en olika stadsdelar, men också i vissa fall att tillförsäkra företag och hushåll i kommunen access. Kommunerna har alltså flera skäl att på-

vara drivande, men även här förtjänar det att påpekas att detta inte automatiskt är skäl för att tjänsterna nätet skall produceras i offentlig regi.

Möjligheterna att erhålla lönsamhet i att ansluta kund beror fram-

en förallt kundens storlek. Även i Stockholm, har väl utbyggt

av som ett stadsnät, anses det svårt för en alternativ operatör att få ekonomi i

egna företagskunder. Detta är följd de höga kostnaderna för accessnät

en av som en alternativ operatör har. Stadsnäten kan sägas utgöra stomme

en vars nytta kommer att öka radikalt tillgången kostnadseffektiva

om lösningar för accessnät ökar. Stadsnäten utgör dock väsentlig förut-

en sättning för att accessledningar skall bli så korta möjligt, vilket för

som alternativa accessnätstekniker är positivt både kostnads- och teknik-

ur synpunkt. Ju kortare kopparbaserad accessledning är desto större valfrihet mellan olika tekniska lösningar.

Kommer kommunala fibernät att växa fram utan offentlig subventionering eller reglering En svårighet med analys detta slag är gi-

7 l Paulsson m.fl., Den nya kommunallagen 1993, sid 117. 8 Pålsson, EG-rätten Ny rättskälla i Sverige 1993, sid. 213. 19 Se Lars Hultkrantz konsultrapport.

52 Allmänna avvägningar

vetvis att efterfrågan access till bredband ännu inte har slagit igenom från hushållen och endast i mindre grad från företagen. Ett antal kommuner har visat att det kan finnas en offentlig efterfrågan bredbandstjänster, t.ex. till skolor och sjukvård. Etablerandet av stadsnät ligger i kanten mellan det marknadsmässigt lönsamma och det som måste styras av staten. Existensen av stadsnät kan påverka argumentationen för ett omfattande offentligt engagemang i investeringar i bredbandsnät: Ju mer sannolikt det är att sådana investeringar är samhällsekonomiskt lönsamma mindre orter, desto mera sannolikt att en fungerande marknadskonkurrens kan uppstå större orter.

Av särskilt intresse här är Hultkrantz tillämpning av svenska data en amerikansk modell, här kallad FH efter författarnas namn som beskriver vilken konkurrens kan tänkas uppstå omkring ett bred-

som bandsnät i ett fiktivt storstadsområde med tre miljoner invånare. Detta område tänks innehålla både citykärna, förortsområde och en omgivande landsbygd med gles bebyggelse. Vi talar här om ett väsentligt utvidgat stadsnät i förhållande till dem som normalt förekommer i svenska kommuner. Kostnaderna beräknas för ett eller fiera fibernät med en kapacitet 10 Mbit/s för den enskilde användaren. Anläggningen dessa nät medför kostnader beror antalet abonnenter

av som av och av hur tätt de bor. Denna senare komponent kommer att bero dels

befolkningstätheten, dels anslutningsgraden, dvs. hur stor andel av av av de potentiella användarna som väljer att ansluta. Förutom fibemätet finns emellertid även ett extensivt alternativ, som är tänkt att vara ett satellitbaserat system, som representerar extensiva lösningar. FH har konstruerat en modell för fåtalskonkurrens mellan nätföretag i detta område.

Genom de beräkningar som Öhrlings 1999 utfört finns nu uppskattningar av kostnaderna för fiberbaserade stadsnät i tre svenska städer av olika storlek, med kapacitet att ge alla hushåll och företag i alla kommuners centralorter tillgång till bredbandskapacitet. Hultkrantz gör en kalkyl för svenska förhållanden utifrån en kombination av Öhrlings och FH:s material. Beräkningarna bygger på efterfrågesamband med USA-data eftersom efterfrågans utseende i dagsläget är föga känt i Sve-

2° Faulhaber och Hogendom 1997, Hogendom 1998. 2 Denna del anslutningskostnaden antas ungefär 6 000 kronor.

av vara 22 Satellitöverföring antas kosta drygt 500 kronor per månad och hushåll, vilket

med aktuella svenska priser och utan kostnader för parabol, mottagarutrustning

och uppkopplingsavgift motsvarar en uppkoppling på ungefär en timme per dag.

23 Öhrlings konsultrapport med kostnadskalkyler för stadsnät- webbplatsen

www. naring. regeringen. se/ it/infiastruktur. htm.

Allmänna avvägningar 53

rige. För en fullständigare och mer precis redogörelse för modell och resultat hänvisas till Hultkrantz rapport.

Resultaten har stora likheter med resultaten i FH:s studier- Hultkrantz modell visar t.0.m. en ännu mer optimistisk konkurrensbild. FH:s efterfrågesamband i deras basfall är tillräckligt för att göra privat utbyggnad av fibernät i både stora och medelstora orter lönsamt. Med en ZS-procentig ökning av efterfrågan sker utbyggnad även i de mindre centralorterna. Om det är möjligt att använda redan befintliga ledningar

i bostaden förbättras Förutsättningarna ytterligare. Det krävs då en efterfrågenivå endast cirka 80 procent av FH:s basfall för att få tillräckligt intäktsunderlag för utbyggnad av fibernät i den största ortsty-

Modellen är givetvis ytterst schematisk men illustrerar ändå intrespen. santa samband.

Behov allmänna principer

Genomgången ovan har visat att denna utredning, utöver konkreta förslag, även bör föreslå vissa allmänna principer för synen på staten, kommunerna och marknaden riktmärken för den fortsatta hante-

som ringen bredbandsområdet. Jag återkommer till dessa i ett följande

av förslagskapitel.

2.4, Sammanhållna eller

refonnpaket successiv förändring

Ovan har principerna för statens och kommunernas agerande på ITmarknaden diskuterats. Här gäller i stället frågan hur själva genom-

om förandet ett investeringsprojekt bör organiseras.

De teleoperatörer har intervjuats ansåg inte att det var lämpligt

som att ta ett enda stort steg från den ena situationen till den andra. De föredrog istället stegvis process som tog sin början i dagens befint-

en liga marknadssituation. Det ansågs oklokt, om än politiskt spektakulärt, att lägga ihop allt i ett paket. Ett snabbt och heltäckande byggande av

infrastruktur möjliggjorde tillgänglighet längst ut i glesbygden ny som till låga priser, ansåg många, förmodligen inte möjligt att genom-

var, föra redan grund av projektets omfattning.

Det finns skäl att studera några exempel stora statliga projekt för att få underlag för valet mellan ett snabbt helhetsgrepp eller en mer successiv och decentraliserad utbyggnadsprocess. Vilka möjligheter

2 Se Stelacons rapport.

54 Allmänna avvägningar

finns att genomföra projekt av en storleksordning på 55-60 miljarder kronor i ledningsdragning

1960- och 70-talen brukar sammanfattningsvis beskrivas som De -

tid. På bostadspolitikens område genomfördes stora programmens det s.k. miljonprogrammet under dessa år. 1965 års riksdag satte som mål att en miljon bostäder skulle byggas under perioden 1965- 74. Om vi jämför miljonprogrammets cirka 50 000 lägenheter i flerbostadshus per år med att det istället byggts 20 000 lägenheter per år, kan kostnaden för programmets tillkommande bostäder beräknas till omkring 180 miljarder kronor i dagens penningvärde och ytterligare 100 miljarder om småhusen inkluderas". Programmet byggde

ett par statliga utredningar under l960-talet. Staten stod för normering och finansiellt stöd, kommunerna för fysisk planering. De allmännyttiga kommunalt styrda bostadsföretagen kom att svara för den största delen av produktionen av flerbostadshus. Bostadsstyrelsen gav förmånliga lån, men lånestödet förändrades ett par gånger under perioden grund av svårigheter med återbetalningarna av lånen. Ett problem var de stigande byggnadskostnaderna, vilket ledde till statliga försök att dämpa kostnadsutvecklingen. Det var med andra ord ett gigantiskt samhällsprojekt med en samhällelig, ekonomisk och politisk mobilisering av stora mått, bl.a. innebärande en styrning av kapitalströmmama i samhället med stora påfrestningar på kapitalmarknad och på andra angelägna satsningar. Ett annat stort samhällsprojekt om än av något mindre gigantiska dimensioner är Öresundsbron. De beräknade byggkostnademalbelöper sig f.n. till drygt 20 miljarder svenska kronor.Z°,Det finns få frågor här i landet som varit föremål för ett så omfattande utredningsarbete, uttalades i prop. l990/91:158 som innehöll det slutliga avtalet. Redan 1952 uttalade den svenska riksdagen att undersökningar borde inledas. Därefter följde några decennier av utredningsarbete innan ett avtal framgångsrikt kunde slutas. Bron skall byggas och ägas av ett konsortium som består av ett svenskt och ett danskt bolag. Det svenska bolaget, Svedab, ägs av Vägverket och Banverket. Förbindelsen skall finansieras med avgifter från trafikanterna så att

25 Se Wittrock, Lindström 1984 26 Se t.ex. Sonja Vidén och Gunilla Lundahl red.: Miljonprogrammets bostäder. Bevara förnya förbättra. Byggforskningsrådet 1992.

— - 27 Skattningama bygger bl.a. uppgifter ur Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok. 1985. SCB. 28 Observera dock att kostnaden här skattats på ett mycket schematiskt sätt. 2° Prop. l996/97:161. Bilaga Sid 24.

Allmänna avvägningar 55

ingen belastning på statsbudgeten uppstår. Byggandet, som nu pågår, sker genom upphandling, uppdelad fem delentreprenader. Ytterligare ett exempel ett omfattande statlig projekt med - en komplex och utdragen utrednings- och beslutsprocess är JAS-projektet. Ett antal utredningar och propositioner under 1970 och 1980talen föregick beslutet 1982 om utveckling och beställning av JAS- 39 systemet. Den totala anskaffningen skulle ske inom en planeringsram om 25,7 miljarder kr i dåvarande prisläge fram till år 2000. Under påföljande år rapporterades det om förseningar grund av svårigheter med resursuppbyggnad och under åren följde

som uppkom ytterligare förseningar och kostnadsfördyringar jämfört med de ursprungliga planerna. Riksdagen godkände 1993 att projektets planeringsram skulle ändras från 50 till drygt 60 miljarder kr. Under 1990-talet har beslut fattats om ytterligare delserier och hela anskaffningen kommer att avslutas en bit 2000-talet. 1 den granskning av projektet som genomfördes av RRV 1995-1996 gjordes bedömningen att utgiftsutvecklingen i JAS-projektet inte kan anses som anmärkningsvärd eller onormal för ett projekt av denna art eller storlek. Större delen av utgiftsökningen kan också förklaras av faktorer som inte varit påverkbara från projektets sida såsom

valutakursförändringar och inhemsk generell inflation. Angående de drygt fyra års förseningarna skrev RRV förseningama inte är större än vad som vanligen uppkommer i denna typ av stora och långsiktiga utvecklingsprojekt3°. Exemplet illustrerar svårigheterna med

en omfattande investering som löper under en lång period. Förseningar och fördyringar är inte ovanliga. Handlingsfrihet och pengar binds upp för lång tid.

Enligt statsvetarna Wittrock och Lindström kännetecknades De stora programmens tid en radikal rationalism. Idealet målmed-

av var en veten planering och styrning, en problemlösningsmodell som bl.a. krävde en central, rationell aktör. Författarna menade att denna bild

av stora samhällsprojekt inte stämde det energiforskningsprogram som de närmast studerade, idealbild. Bilden av det centralstyrda

utan var en idealprojektet dyker stundom upp även vid diskussionen av ett fibernät över landet. Det torde passa ännu sämre i detta sammanhang än i övriga nämnda projekt. Förutsättningarna är flera sätt besvärligare i IT-infrastrukturfallet.

3° Riksrevisionsverket, Vad kostar JAS 39 Gripen, RRVl996:27, bl.a. s 77,103l04 samt Faktaboken om Gripen utgåva Ahlgren, L. Christofferson, L. Jansson, A. Linnér 31 Se De stora programmens tid, Stockholm 1994.

56 Allmänna avvägningar

Öresundsbron, det minsta dessa projekt, ägs ett statligt bolag

av av

tar kostnadsbaserade avgifter av användarna. På den punkten motsom svarar strukturen det som vissa förespråkare av ett stort statligt Databanverk tänker sig när det gäller IT-infrastrukturen. En skillnad är att det förmodligen är ännu svårare att bedöma användarnas betalningsvilja och effekten av konkurrerande alternativ i IT-infrastrukturfallet, vilket försvårar bedömningen av bolagets framtid. Användarnas efterfrågan och betalningsvilja är oklar, beroende dels på att bredbandsaccess ännu saknas i stora delar av landet, dels på att tjänsterna ännu saknas framförallt för hushållen, vilket tillsammantaget gör att deras efterfrågan inte kunnat bedömas. Vidare räkna med en svår-

måste man bedömd konkurrens från tjänster som baseras vidareutveckling av det gamla accessnätet för telefoni, kabel-TV-näten och det mobila telefonnätet. Dessa nät kan tänkas ta hand om en del av användarnas behov av högre accesskapacitet, även om det inte blir fråga om bredbandskapacitet i vår mening i båda riktningama.

Bostadsbyggandet krävde en tydlig ansvarsfördelning mellan stat och kommun med mycket uthålliga kommunala genomförandeinsatser. En parallell kan dras med IT-infrastrukturen som är landsomfattande på ungefär sätt som bostäderna, men som ännu inte kan påräkna

samma samma lokala kraftfulla politiska mobilisering som miljonprogrammet. Kommunerna har visserligen tagit egna initiativ, antingen själva eller via bolag, när det gäller fiberutbyggnaden vilket gör att de redan i

förhållande till Telia äger en kabellängd som är omkring 10 procent

av Telias ñbemät. Men det är inte alls självklart att alla kommuner accepterar ett mer allmänt ansvar för den lokala bredbandsförsörjningen. Skolans och sjukvårdens försörjning är dock två exempel användarbehov som talar för att kommuner och landsting har ett starkt intresse denna fråga.

Den näringspolitiska betydelsen av JAS-projektet kan jämföras med tänkta effekter lT-infrastruktur. Vad som underlättar JAS-sats-

av en ningen är att den också kan ses som en del av försvarspolitiken, vilket torde ha underlättat finansieringen, även när fördyringarna kommit.

Även jämförelser med andra infrastrukturområden brukar användas som argument i organiserandet av lT-infrastrukturen. Man brukar tala om att tillhandahålla en grundläggande infrastruktur är ett statligt ansvar och peka påjämvägsnät, vägnät m.m. Man bör då observera att det tog 50 år för jämvägsnätet att utvecklas från 1860-talets enstaka sträckningar till att bli ett någorlunda landsomfattande stamnät, detta trots att det rådde allmän enighet om att åtminstone stamnätet var ett statligt Vägnätet fanns i flera hundra år innan staten efter andra

ansvar. världskriget tog ett starkt grepp över utvecklingen.

Allmänna avvägningar 57

För att förverkliga en snabb och målmedveten utbyggnad av en ny IT-infrastruktur över hela landet torde man behöva fram andra vägar än i alla de ovannämnda projekten. En framkomlig väg verkar vara att stimulera fram en mängd olika insatser i olika delar Sverige

av med olika huvudmän initiativtagare, byggare och ägare, dock inom

som ramen för en enhetlig struktur för att möjliggöra hopkoppling. Ett inledande steg kunde bestå av ett ytterligare rikstäckande nät, upphandlat

marknaden, med ledning tillgänglig för alla aktörer, bl.a. stadsnäten, for att ge en med Telia merjämlik spelplan, särskilt i de delar av landet som inte är kommersiellt attraktiva. Vidare kan till att stadsnä-

man se ten är öppna lika villkor för alla operatörer och dessutom säkerställa att flera operatörer kan samutnyttja enskilda ledningsnät med egna servrar etc.. Jämsides med detta bör central bredbandsfunktion

en arbeta för att uppnå förutsättningar for öppnande och integration av existerande och nybyggda nät, bl.a. med hjälp av ekonomisk stimulans till gemensam och ny kanalisation och telelagens krav god funktion och teknisk säkerhet.

2.5 Val teknisk

av plattform

Argumenten för och emot olika tekniska lösningar

Den tekniska utvecklingen och användarnas behov samverkar på ett komplicerat sätt. När användarna ser de tekniska möjligheterna preciseras behoven och en efterfrågan uppstår. Samtidigt medför bredare

en användning att priserna når nivåer som i sin tur ökar efterfrågan. Denna mekanism är naturlig i en marknadsekonomi. Men här kan också finnas ett moment av offentlig styrning. Staten kan ha motiv att vilja påskynda utvecklingen i någon riktning.

När det gäller utvecklingen högre kapacitet i accessnätet, finns

av förutsättningarna för sådan, dock med fullständig bredbandskapacitet i vår mening, inom ramen för flera olika tekniska lösningar: accessnätet för telefoni kan, om än i begränsad utsträckning, ges en högre kapacitet, kabel-TV-nätet kan anpassas till Intemetanvändning, vilket på-

nu går. Som framgår av jämförelserna fyller olika tekniker olika behov och har var och en olika förtjänster och svagheter, varav den främsta ofta är att man inte uppnår full bredbandskapacitet i båda riktningama. Framförallt är hela detta tekniska område ett sjudande fält utveck-

av ling.

58 Allmänna avvägningar

Måste staten välja en enhetlig teknisk plattform

Vår genomgång av tekniken visade att det ännu inte på marknaden finns någon självklar kandidat för positionen som den mest spridda accesstekniken i ett bredbandsnät. Det är min uppfattning att den statliga styrningen så långt möjligt bör undvika låsning till vissa tekniker. Teknikvalet är i hög grad beroende av situationen.

Att utredningen i ett sådant läge skulle välja en viss teknisk plattform för accessnäten eller några andra nätnivåer som utgångspunkt för statliga åtgärder vore alltför djärvt. För att ge ett så konkret underlag

möjligt för statliga ställningstaganden har utredningen valt att som illustrera förslagen med kalkyler se kapitel 13 för ett alternativt fiberoptiskt nät. Valet av just fiberoptiska ledningar kan motiveras dels med den stora kapacitet som en fiberkabel tillhandahåller i båda riktningarna, dels med att den möjliggör en mycket stor flexibilitet, vilket måste vara ett av de mest grundläggande kraven infrastrukturen.

Det har gått relativt lätt att göra schematiska utbyggnadskalkyler med denna förutsättning. Förhoppningen är att kostnaderna för fiberutbyggnaden i stort sett ger en riktig bild av kostnaden oavsett vilken teknik som används. Utredningens ambition har framförallt varit att

. kostnaden inte skall underskattas, för att därmed undvika orealistiska förväntningar om tillgången till bredband särskilt i glesbygden.

2.6 En helhetsbild av strategiproblemet

Nationalekonomen och förre generaldirektören Gunnar Ribrant har på utredningens uppdrag strukturerat de viktigaste delarna av det övergripande strategiproblem som direktiven ställt utredningen inför. Ribrant bygger sin analys en indelning av nätet, dvs. ledningen, i tre delar: accessnät, stadsnät och stomnät. Ledningsmarknaden uppvisar olika grad konkurrenshinder. Tillhandahållandet ledning i accessnät

av av leder snabbt till en faktisk monopolställning och måste därför enligt Ribrant regleras. I stadsnäten måste det konkurrenshinder som monopolisering av kanalisering innebär undanröjas. På stomnätsnivå bör en kombination av konkurrens och samverkan mellan de stora statliga nätägama däremot lättare kunna åstadkommas.

Utan att ta ställning till alla punkter i Ribrants framställning redovisar utredningen en tolkning av hans slutsatser.

32 Elger 1998 diskuterade statens roll bland annat i valet av teknisk plattform. 33 Gunnar Ribrants naring. regeringen.se/it/infiastruktur. htm.

rapport, se www.

Allmänna avvägningar 59

Har man valt konkurrensaltemativet måste detta stödjas fullt ut.

Nyetablering måste kunna beredas utrymme och få samma kostnads-

villkor som de redan etablerade. Kostnadsstrukturen med fallande

styckkostnader och odelbara stora kapacitetssprång vid nätinveste-

ringar skapar svårigheter för marknaden att fungera friktionsfritt. Detta

kräver speciell hantering och kontinuerlig tillsyn.

För att skapa effektiv konkurrens i slutledet måste man undanta den

del av nätet där konkurrens inte är möjlig och i stället reglera den. Det

gäller i första hand accessnätet. Allas rätt att utnyttja detta nät till

samma kostnadsnivå som nätets ägare måste säkras. Det finns inga

skäl anta att en sådan reglering skulle hämma en vidare expansion av

accessnätet.

Kommunernas roll för stadsnäten måste tydliggöras. Det ter sig

naturligt att de får en samordnande roll, speciellt när det gäller nät-

dragning i befintliga rör men även eventuell samordning av driften näten.

För stadsnäten är den centrala frågan att undanröja alla hinder för nya

företag att komma åt befintliga rör.

De två stomnäten utanför Telia, Banverket och Svenska Kraftnät, bör

stärkas för att de skall kunna ge marknaden en snabb utbyggnad av

behovet på svart fiber som alla som önskar skall kunna hyra.

Ett system med lån och garantier för utbyggnad av stom- och stadsnät I ~

bör tillskapas. Syftet är att lyfta av risk och kostnad för temporär över-

l kapacitet. Stödet kan även inkludera bidrag.

De regionalpolitiska insatserna bör koncentreras till sysselsättnings-

svaga större tätorter. Man bör avvakta med mera omfattande insatser

för att bygga ut nätet i glesbygd. En näringspolitisk satsning nätut-

byggnad bör tänja detta långt ut till glesbygdens kant. Glesbygdens

behov bör under en övergångstid kunna tillgodoses med bred/smal | dvs. bred i riktning slutkunden, smal i riktning därifrån kom-

mot

munikation via telefonnätet. Satelliter i glesbygden kan öppna nya

l möjligheter för bred/smal kommunikation. l l

l En schematisk resonemangskeaja

Ett försök att samla några komponenter av dem som diskuterats. i ovan

och visa sambanden mellan dem görs i resonemangskedja. Den utgår u från att den mest realistiska handlingsvägen är en som så långt möjligt

3‘ Observera dock att användningen av begreppet bred i begreppet bred/smal

inte nödvändigtvis innebär 2 Mbit/s.

60 Allmänna avvägningar

utnyttjar kraften hos marknaden och kommunerna samt värdet av det redan investerade infrastrukturarvet.

Figur Förutsättningar och resonemang for handlingsalternativ

A B Enmonopolistisk Dennuvarandeinfrastrukturen ----------------------------------- grundstruktur ansesavmångasomi sig I

- vesterin ig dominerande tillräcklig underöverskådligtid. figdnino aktörer.system- menintetillräckligt utnyttjad E ° inlåsningarm.m. "

D1 För attbådeöka utnyttjandetav kapacitetenochöka konkurrensenkan C ~ tillgångentill Telias StatenkanVilja öka kapacitetsutnyttjandetoch accessnmÖppnas samtidigttillgodose

E4 regionalpolitiskabehov D2

-‘F För attöka konkurrensen infrastrukturenbyggs

kan statenstimulera ut. särskilti

nätutbyggnadi dedelar regionalpolitiskt

därkonkurrensenär svag prioriteradedelar

Som framgår figuren finns det en tänkbar konflikt mellan ruta B in-

av nebärande att den nuvarande infrastrukturen i sig är tillräcklig för de närmaste årens behov åtminstone i vissa delar landet, även om den

av utnyttjas dåligt och ruta E beskriver att en av konsekvenserna av

som det förda resonemanget är att det bör byggas mer infrastruktur, särskilt i de reigonalpolitiskt prioriterade delarna av Sverige.

Staten bör enligt figurens resonemang både verka för att det existerande utbudet av ledning och kanalisation utnyttjas bättre och for att konkurrensen förbättras vilket kan kräva att man stimulerar mer sådan infrastruktur i vissa delar landet. För att åstadkomma det önskade

av resultatet, bättre utnyttjande av strukturen, mer konkurrens och därmed lägre priser, behövs kombination utbyggnads- och konkurrens-

en av strategi, om än med olika tyngdpunkter i olika delar av landet. Detta kan ske till kostnaden onödig dubblering ledningar inom vissa

av av delar landet. Detta anknyter bl.a. till det nationalekonomiska reso-

av nemanget att konkurrensens kostnadsposter kan

ovan som anger en av bli att olika aktörer bygger parallella infrastrukturer, men att denna

upp kostnad ofta mindre betydelsefull än den dynamiska effekt

anses vara som marknaden förväntas innebära.

Allmänna avvägningar 61

Ovan har talats om att det finns två marknadsstrukturer, en horisontell med konkurrens helst varje nivå av förädlingskedjan, en vertikal med konkurrens mellan vertikalt integrerade operatörer som även äger nät, t.ex. Telia. Den tankekedja som visas ovan utgår från att det mest sannolika är att utvecklingen under överskådlig tid kommer att innehålla båda principerna samtidigt och att staten måste göra det bästa möjliga av denna blandning.

35 Med förädlingskedjan menas den indelning i fem tekniska nivåer som

presenteras i kapitel

3 Val mellan och

huvudinriktningar

alternativa förslag

Framförda eller tänkbara lösningar har grupperats under Följande rubriker:

Generella insatser -

En konkurrenslinje —

En investeringslinje —

En efterfrågelinje —

Att inte göra något alls nollaltemativ -

Nedan presenteras underlag för och en diskussion av dessa alternativ och de förslag som ingår i vart och ett av dem. Utredaren tar dock slutlig ställning till Förslagen först i kapitel

3.1 Generella insatser

En statlig utvecklings- och ordningsmannafunktion på

bredbandsområdet

Intervjuundersökning

En intervjuundersökning om statens roll har gjorts uppdrag av utredningen bland olika marknadsaktörer, myndigheter och organisationer. Det framkom bl.a. att man ansåg att det saknas en uttalad policy inom området olika punkter, avsiktsförklaring avseende vil-

t.ex. en ken typ konkurrens staten föredrog. Är det konkurrens nätin-

av frastruktur eller konkurrens via samtrañk med Telias nät Det saknades

3° www.naring.regeringen.se/it/infiastruktur.htm

Stelacons rapport, se

64 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

även uttalad vision och strategi hur Sverige skulle tillvarata och

en om bygga vidare framgångar vi har olika företag i branschen.

nu genom

I intervjuerna framkom uppfattningen att det saknades statliga instanser arbetade med de övergripande frågorna. Statens förhållan-

som devis tillbakadragna hållning till telemarknaden tolkades som en kvarleva från den tid då Televerket tog ansvaret för övergripande frågor inom teleområdet. Denna tid var nu förbi men statens egna kompetens och bemanning avseende telefrågor hade förändrats i takt med omvärlden utan i huvudsak förlitade sig staten PTS, ett fåtal experter Näringsdepartementet och några andra statliga myndigheter. Ingen statlig enhet tycktes på ett kontinuerligt och samlat sätt hantera frågor av framtidsinriktad karaktär inom detta område. De intervjuade perso-

i denna undersökning tog i allmänhet inte heller upp dessa asnerna pekter ur ett övergripande och industripolitiskt perspektiv utan fokuserade på sakfrågor. Det tycktes som om alltför få hade intresse, incitament och förmåga att lyfta blicken och fokusera på den övergripande frågan vad som är bäst för Sverige som nation.

PTS samt Konkurrensverket ansågs i intervjuerna vara lämpligast att hantera ärenden avseende reglering och statens så kallade ordningsmannaroll. Telelagen och PTS ansvarsområde borde omfatta all

typ av datakommunikation. Det var dessutom viktigt att staten, via PTS och Konkurrensverket, proaktiv roll för att snabbare undanröja

tog en mer eventuella hinder för en väl fungerande konkurrens.

Det är egentli en inte så stort roblem med lagstiftningen i sak

eller med myn ighetemas roller. Problemetär att det går för lång-

samt och att de inte proaktivt. Telia ges alltför stora möjlig-

agerar

heter att förhala, vilket att när det som myndigheterna vill uppnå

väl uppnås är det ofta a deles för sent.

PTS roll är idag lite för vek, behöver vara tuffare i framtiden. Det

går for långsamt och det måste vara resultatfokuserat och inte åt-

gärdsfokuserat. Mät faktiskt resultat i mätbara termer såsom antal

aktörer, priser etc. Därmed inte sagt att lagen skall skrivas på det

sättet, utan bara göra det möjligt.

Det förelåg, enligt intervjuerna, inget behov av en eventuell ny myndighet eller sammanslagning PTS och Konkurrensverket avse-

en av ende telefrågor. Eventuellt kunde dock behov finnas för ett gemensamt forum för att hantera frågor som annars riskeras att hamna mellan stolarna, dvs. inte hanteras av vare sig Konkurrensverket, PTS, eller av internationella organisationer som ITU eller ETSI m.fl.

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 65

Ett gemensamt forum behövs, som kan vara skilt från en myndig-

het, t ex under kommunförbundet eller Statskontoret som kan an-

kompetens, utbildningar, erfarenhetsutbyte, jämför

svara

med SUföktgengar,T’

Tänkbara uppgifter för en central bredbandsfunktion

Statens policy är att tillsynsrollen skall hållas åtskild från ett eventuellt statligt ägande av nät. Ett sådant åtskiljande hänger samman med avregleringen och innebär att myndighetsrollen kan upprätthållas oberoende av om ägaren är statlig eller privat. Ett motiv till detta är kravet konkurrensneutralitet, dvs. även när staten är ägare bör Förutsättningar finnas för ägare inte särbehandlas i förhållande till andra

att staten som ägare.

Det statliga regel- och tillsynssystemet bör inriktas att stimulera konkurrens och mångfald förädlingskedjans olika nivåer, följa den regionala och sociala tillgängligheten, garantera tillräcklig säkerhet och kvalitet, underlätta samordning, standardisering, överblick över alla typer av nät fasta nät, mobilnät, radio- och TV-nät samt vara ett statligt forum för telekommunikationsfrågor- inklusive bredband i all-

~ mänhet. En central statlig funktion bör även vara att, åtminstone till en del, fullgöra en utvecklings- och policyfunktion.

En uppgift som f.n. åligger PTS är t.ex. att ha en överblick över hela det nät som finns inom alla områden, såsom det fasta telefoninätet, mobila telenät samt radio- och TV-nät som framdeles också kan komma att bära teletjänster i syfte att följa strukturens utveckling och ställa krav aktörerna samt lämna förslag till åtgärder för en optimal övergripande struktur. Undersökningen ovan aktualiserar behovet av att samla statlig bredbandskompetens ett ställe för att möjliggöra behandling bredbandsfrågor från olika aspekter. Den visionära rollen

av som togs upp i intervjuerna kan även kombineras med ett näringspolitisk perspektiv då utvecklingen inom data- och telekommunikationsområdet kan tänkas ha inverkan på Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Den näringspolitiska dimensionen kan därför med fördel samordnas med den visionära och framåtsyftande verksamheten.

En statlig roll för närvarande inte finns samlad ett ställe-

—som är att annat sätt än regler och krav påverka marknadens aktö-

genom

Exempel är att aktivt delta i Standardisering eller att direkt rer. mer ekonomiskt stödja den tekniska utvecklingen. Även aktiv roll

en mer från staten användare och kravställare skulle sannolikt vara ägnat

som att driva utvecklingen. Ytterligare ett exempel är direkt upphandling inom områden inte är kommersiellt lönsamma, varvid merkostna-

som dema för åtgärder, t.ex. utbyggnad av eget nät, betalas av staten.

66 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

En väsentlig uppgift är att tillse att den befintliga infrastrukturen används effektivt. Krav kan t.ex. ställas på nätägare att icke-diskriminerande villkor och i rimlig utsträckning ställa näten till förfogande. Staten gör genom lagstiftningen en bedömning av i vilka avseenden en sådan skyldighet skall finnas. Det är sedan en uppgift för myndigheten att med stöd av en klar lagstiftning om rättigheter och skyldigheter göra

avvägning de motstående intressen uppkommer i varje enen av som skilt fall. Detta kan ske på samma sätt som nu är fallet med samtrañkskyldighet och i nummerportabilitetsfrågor. Metoder för att lösa problemen finns redan etablerade. Lagstiftningen bör emellertid ses över och nödvändigajusteringar göras. Se mer härom längre ned.

På liknande sätt kan ändringar i t.ex. ledningsrättslagen och andra fastighetsrättsliga lagar, myndighetsinstruktioner m.m. kunna främja utbyggnad av kanalisation. Ett bättre utnyttjande av fysiska resurser med begränsad tillgång, samlokalisering t.ex. beträffande master, kanalisation och andra anläggningar kan åstadkommas främst genom ändringar i telelagen, ledningsrättslagen och byggnadsrättslig lagstiftning.

Det finns även behov av ett gemensamt forum där företrädare för olika delar IT-branschen och myndigheter kan mötas och diskutera

av gemensamma problem. Detta sker redan i standardiseringsfrågor och nummerfrågor samarbete mellan PTS och ITS samt i vissa andra

som frågor direkt genom PTS försorg. En myndighetsroll kan vara att ta initiativ till sådana organ.

Ett exempel fråga ett centralt statlig kan arbeta med

en som organ är prisfrågor. Det hävdas inom branschen att det finns behov av en an-

form prissättning än dagens teletjänster, som i första hand nan av av utgår från avstånd och tid. En prissättning som utgår från att bredbandsanvändaren har ett annat användningsmönster skulle i stället kunna utgå från fasta avgifter flat rates, för att bl.a. möjliggöra ständig uppkoppling. Prispolicy är därför mycket central uppgift. Det är

en dock här snarare en fråga om tillsyn och bevakning av marknaden än om direkt inblandning i marknadens prissättning.

I underhandsremissen har idén framförts att tillsätta en bred-

om bandstalesman i varje kommun. Dessa skulle kunna stöttas av ett nationellt råd, påminnande den centrala bredbandsfunktionen. Idén

om påminner NUTEK:s förslag om IT-konsulenter i varje kommun

dock, i NUTEK:s version, framför allt skulle ägna sig åt kompesom tenshöjande rådgivning i företagen.

Frågan den organisatoriska placeringen den centrala bred-

om av bandsfunktionen kommenterades även i underhandsremissen. Om man

37 Brev från Olov Östberg, Statskontoret, 16 maj 1999 38 NUTEK 1995

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 67

väljer att lägga funktionen i PTS skulle detta, påpekades det, leda till att parallella resurser byggdes upp på flera håll inom förvaltningen, eftersom både IT-kommissionen och Statskontoret redan har sådan kompetens. Det kan tilläggas att expertis även finns inom NUTEK, Konkurrensverket, Kommunikationsforskningsberedningen, Glesbygdsverket och Ingenjörsvetenskapsakademien IVA.

Dessa synpunkter kan kommenteras med att man för att undvika

parallell och koordinerad kompetensuppbyggnad och bevakning på flera håll, borde inrätta något slags samarbets- eller referensgrupp för de aktuella organens arbete med dessa frågor. Dessutom tycks det behövas en central punkt inom förvaltningen. PTS verkar redan i dag ha den största bredden bland myndigheterna i de uppgifter man utför bredbandsområdet, dvs. både tekniska, ekonomiska, juridiska, beredskapsmässiga och sociala funktioner.

Samordning av näten

Staten bör förbereda sig inför den situation som innebär att en och samma infrastruktur kan tillhandahålla olika tjänster. Konvergensutredningen har i sitt nyligen publicerade betänkande beskrivit de olika tendenserna till sammanväxt och i vilken grad det är möjligt

att samordna den nuvarande lagstiftningen. Från statens sida har ett natur-

man ligt intresse av att anlägga ett helhetsperspektiv och att främja att de olika näten så långt möjligt kan stödja varandra, även det finns

om gränser beroende t.ex. på att infrastrukturen har olika syften och olika ägare. Den statliga tillsynen bör därför innehålla kompetens att bedöma infrastrukturen som en helhet.

Kraven näten behandlas i Bilaga författad av Anne-Marie Eklund Löwinder vid IT-kommissionens kansli. Hon betonar de krav på driftsäkerhet, framkomlighet, tillgänglighet, tillförlitlighet, sekretess och beredskapsaspekter, dvs. säkerhet i vid mening, som bör ställas på hela nätet, inklusive rikstäckande stomnät och lokala nät. Syftet är att möjliggöra integration av alla bredbandsnät. Vidare har näraliggande frågor behandlats i två konsultrapporter, utredningen beställt:

som IT-infrastruktur i Sverige kriterier tillgänglighet av Kai Simon

och Convergence and The ICT" Core Greg Fitzpatrick. Jag tar

av inte i detalj ställning till Bilaga 7 och dessa rapporter utan konstaterar

39 SOU 1999:55. Konvergens och förändring. Samordning av lagstiftningen för

medie- och telesektorema. Betänkande från Konvergensutredningen. 4° Se www. narin regerin gen. se/ it/ infrastruktur. htm ‘ ICT definieras i Information Communication Technology.

rapporten som

68 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

bara att det helhetsperspektiv alla nätsystem och de integrationsbehov och metoder som behandlas i texterna måste vara en huvudfråga för den centrala bredbandsfunktion jag nedan föreslår skall inrät-

som tas.

För att underlätta samordningen kan en central statlig uppgift vara att utveckla ett nationellt strukturprogram, både med en geografisk och logisk dimension. l underhandsremissen har från en operatör framförts att utredningen inte kunnat motiverat behovet av ett sådant program och SIKA Statens Institut för KommunikationsAnalys säger:

Vi ställer oss tveksamma till att staten i nuvarande skede bör upp-

rätta ett nationellt strukturprogram för bredbandsledningar. Detta

mot bakgrund av det rådande osäkerheten när det gäller teknikval och framtida behov

Från andra håll har förordats en stark, central statlig aktör för att skapa sammanhållen nationell struktur. Uppenbarligen är detta en

en intressefråga. Vissa aktörer marknaden är oroliga för att en central statlig inblandning kommer att störa och hämma marknaden, medan andra aktörer vill använda staten som en garant för att en utbyggnad av

öppen infrastruktur kommer till stånd. en

Samordning de kommunala stadsnäten

Stadsnäten har givits central roll i den infrastrukturstrategi som ut-

en redningen föreslår och deras integrering med ett rikstäckande nät är därför en nyckelfråga. Kommunernas egna nät vänder sig i första hand till den egna förvaltningen, men i allt större utsträckning också till företag i kommunen och ibland till hushållen. Kommunernas egna datanät växte fram som ett svar behovet av bättre kommunikation mellan olika delar av den kommunala förvaltningen och på att Telias taxor upplevdes höga. Behovet bättre utbyggd struktur för bred-

som av en bandskommunikation har gjort att stadsnäten har fått en strategisk roll som de ursprungliga näten kanske inte alltid var tänkta för.

För att bidra till nätutbyggnad så långt möjligt uppfyller

att en ny tekniska krav optimal struktur, kan varje kommun upprätta ett strukturprogram vad gäller infrastruktur i form av öppen tillgänglig bredbandsledning. Observera att sådana inte kan användas för

program att hindra näringsfriheten på detta område vilket bryter mot EU-direktiv utan framförallt syftar till att tjäna som kommunens beslutsunder-

42 1999-05-18

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 69

lag i samband med eventuell stödgivning. Till denna strukturplan kan även fogas information om tillgänglig kanalisation.

Viktiga policyfrågor är därför i vilken utsträckning kommunerna bör äga infrastruktur respektive tillhandahålla tjänster, inte bara för den egna förvaltningen, utan också för företag och hushåll inom kommunen. Exempel nationella krav kommunal infrastruktur är att kommun eller kommunala bolag som äger sådan ledning skall hyra ut ledig kapacitet men inte engagera sig som en extern operatör. Andra exempel är åtgärder i syfte att underlätta sammankopplingar med ett rikstäckande nät.

Kompetensfrågor

Utbildning för att hantera stora IP-nät

Kompetens att utveckla och driva stora nät är en knapp resurs i Sverige. Det stora intresset för att använda lP-nät Internet från såväl offentlig sektor som näringsliv, har medfört att det råder stor brist på kompetent personal.

Avsaknaden av eller ofullständiga kunskaper om lP-tekniken kan ses som ett av de allvarligare hoten mot en fortsatt utveckling av Internet och andra IP-nät i Sverige. Svårigheten att hitta kompetent personal går ut över expansionen av Internet och andra nät som baseras IPprotokollet och får konsekvenser bl.a. för kvaliteten den service som tillhandahålls av operatörerna. Bristen på kompetenta nätbyggare gör att Sverige eventuellt inte lyckas bygga den infrastruktur som ett informationssamhälle behöver. För kommuner satsar i nätlös-

som egna ningar är detta en allvarlig fråga. Svenska kommunförbundet räknar t.ex. med att det finns något hundratal sådana experter i Sverige men att det förmodligen skulle behövas mer än l 000. Offentlig sektor har också svårt att konkurrera med näringslivets eller konsultbranschens löner. Den stora bristen på kompetens drabbar också data- och telekommunikationsföretagen hårt. Bristsituationen gör att många organisationer är mycket beroende av nyckelpersoner.

Ett annat problem vad gäller utbildning är att det råder stor brist behöriga lärare inom området. Den stora efterfrågan lT-kompetens har trissat upp lönerna så att högskolorna inte kan konkurrera med näringslivet. Ett effektivt sätt att lösa problemet på lång sikt vore att statsmakterna satsar kvalificerad utbildning. Utbildningen måste emellertid vara relevant för behoven.

70 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

I Sverige finns nu bara en utbildning högskolenivå gällande att bygga stora IP-nät. Utbildningen genomförs KTH. Endast ett mycket begränsat antal personer i Sverige besitter de kunskaper som krävs för

kunna lärare för sådan utbildning. i att vara

Vi har förstått att KTH NADA våren 1999 i nära samarbete med ISOC-SE, SOF och SUNET har börjat planera för ett kompetenscentrum gällande Internetteknik IP-teknik. Bakgrunden är att behovet

forskning, utveckling och utbildning är stort såväl inom som utom av Sverige, samt att den nuvarande kompetensen är samlad hos ett fåtal personer och behovet av fler experter inom området ökar snabbt i takt med Internets utbyggnad. Som en första åtgärd planerar man att genomföra en förstudie som beräknas vara klar till den 1 december 1999. Syftet med förstudien är att utreda förutsättningarna för att skapa ett kompetenscentrum inom området lntemettekniken vid KTH. Med Internettekniken avses bl.a. transmission, routing, DNS Domain Name System och säkerhetsfrågor.

Råd och rekommendationer gällande Internet och andra IP-nät

Som uppmärksammades av Statskontoret i en rapport om sammanhållen strategi för samhällets IT-strategi utgör varje fast anslutet ändsystem en vital del av infrastrukturen och därför har de olika användarorganisationerna också en stor del av driftsansvaret för IP-nät Internet. Detta gäller både dagens situation och vid en mer allmän användning av tillämpningar som kräver kommunikation med stor bandbredd. Syftet i Statskontorets rapport var att illustrera hur funktioner fördelar sig mellan operatörens och användarorganisationens nät vid telefoni respektive vid användning av Internet. Vid telefoni via telefonnätet så ligger huvuddelen av de väsentliga funktionerna för användningen i teleoperatörens nät och där är också operatören driftansvarig. I fallet med Internet ligger däremot huvuddelen av funktionerna i respektive användarorganisations system, dvs. nätfunktionema sträcker sig ända fram till och med användarens utrustning persondator eller motsvarande.

Institutionen för Numerisk analys och datalogi. ä4 Svenska avdelningen av Intemat Society. A Swedish Operator Forum. 46 Svenska universitetsdatanätet. A 1998: 8 Sammanhållen7 1 strategi för samhällets IT-säkerhet avsnitt 9.1

Infrastrukturen förändrar ansvarsgränser

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 71

I lnternetfallet hanteras en stor del av driften å nivån lokal använ-

darorganisation vilket i sin tur innebär att dri en totalt utförs av

ett stort antal olika operatörer och användarorganisationer

0 eratörer, myndigheter, företag, skolor, m.fl.. Det är således inte

tilliräckligtatt Interneto eratörema har nödvändig kunskap, utan

kunskapen måste också öras ut till de för drift änd-

som ansvarar av

systemen.

En skillnad mot telefonfallet är också att de lokala datorerna och

nätfunktionema ofta är sammansatta produkter maskin- och

programvara från olika leverantörer samt att dessa rodukter har en

relativt hög förändringstakt, vilket innebär att de okala systemen

ofta är utsatta för förändringar installation och konfigurerin .

Likaså bestäms lokal användamivå vilka reservsystem som finnas för exempelvis tillfällig lagring extern ost och för

av e- orga-

nisationens eget domännamnssystem, DNS sekun är DNS, Domain

Name System.

För att erhålla en hög driftsäkerhet bl.a. i den externa kommunikationen är det viktigt att den lokala IT-personalen har mycket god kompetens vad gäller IP-tekniken Intemettekniken, tillämpningar och säkerhetsfunktioner. Det är också viktigt att personalen fortlöpande kompe-

ges tensutveckling.

IT-personalen vid olika organisationer behöver konkreta och praktiskt användbara råd och rekommendationer för att det praktiska arbetet ska underlättas. Dessa behöver utarbetas, distribueras och underhållas av en gemensam instans i syfte att erhålla en hög driftsäkerhet vid

extern kommunikation via Internet. De skall således inte respektive

avse organisations interna nät. Råden och rekommendationerna bör utformas i nära samarbete med operatörer SOF och andra aktörer inom området ISOC-SE m.fl..

Bandbreddsbörs

I en konsultrapport gjorts för utredningen förutsättningar för

som om en bandbreddsbörs i Sverige hävdas bandbreddsbörs förmodligen

att en

ett positivt sätt kan bidra till att vitalisera marknaden för olika datakommunikationstjänster i Sverige samt till utlandet. En bandbreddsbörs skulle enligt författaren rapporten kunna verka på olika

av nivåer, som kan fungera oberoende av varandra.

S Swedish Operators Forum. 4° Svenska avdelningen av Internet Society 5° Gustaf Rosells konsultrapport, se

www. naring. regerin gen. se/ it/ infrastruktur. htm.

72 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

Bandbreddsbörs för rikstäckande stomnät samt stadsnät. -

Clearinghouse för lokal access, som ett sätt att öppna möjligheter för -

alla aktörer att handla lokalaccessförbindelser på samma villkor.

En tänkbar målsättning med en nationell bandbreddsbörs skulle kunna vara att öka konkurrensen bland datakommunikationstjänsterna och stimulera till investeringar i ny infrastruktur. En börs bör kunna ha förutsättningar att ökad konkurrens skapa bättre och billigare

genom tjänster.

De viktigaste konkreta effekterna skulle vara:

att öka genomlysningen och öppenheten i marknaden, -

att öka rörligheten i marknaden med möjlighet till fler och kortare -

affärer och med fler aktörer.

Därutöver kan det i anslutning till en nationell stomnätsbörs finnas rent kommersiella möjligheter för en internationellt verksam bandbreddsbörs, eventuellt i samarbete med någon de befintliga internationella

av aktörerna.

Med en bandbreddsbörs menas i vid bemärkelse en marknadsplats där affärer med bandbredd sker i olika former. I dess enklaste och tidigaste fonn fömiedlas endast anonym kontakt mellan säljare och köpare som sedan fullföljer affären. l mer utbyggd form fullföljs affären

börsens egen försorg, vilket i dag endast sker i befintliga börser genom för telefoni.

Rapporten pekar ett antal nivåer som en nationell bandbreddsbörs skulle kunna utföra handel på:

Svartfiber —

WDM-kanalerisvartfiber —

Transmissionsnivå, SDH —

IP-transport -

Med den utveckling och samordning som sker mot IP, är det rimligt att anta att den viktigaste delen av handeln i slutändan kommer att användas för lP-trafik. IP-transport bör därför även kunna vara en nivå för handeln, vid sidan av oförädlad bandbredd. Nivåerna skulle då kunna bli ännu mer förfinade.

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 73

Befintliga och planerade bandbreddsbörser i omvärlden

Det finns några börser i olika länder och de viktigaste är:

Band-X i London som många sätt är originalet till de övriga -

bandbreddsbörser som sätts upp. De bildades 1997 och har sedan dess fått en stor pressuppmärksamhet. Handeln är en ren telefonimi-

nuthandel. Sannolikt kommer de att försöka etablera liknande di-

rektkontrollerad handel med bandbredd genom egen hårdvara. De

diskuterar även att införa Quality of Service som en parameter i

denna handel. Arbinet i New York driver sedan 1997 en egen börs för Överskotts-

kapacitet i huvudsak teleförbindelser.

RateXchange i San Francisco har i vissa fall kommit längre än t.ex. —

Band-X i och med den större inhemska marknaden i USA. De har

handel i lP-telefoniminuter.

även en

InterXi0n i Nederländerna bygger upp en omfattande -

switchningskapacitet för internationella telefoniminuter enligt

modell liknande Band-X. De har dock högre utbyggnadsambitioner och planerar egna switchar i London, Paris och Frankfurt. Inga tecken finns att de planerar motsvarande tjänster for rå bandbredd eller IP.

Min-X i Melville, New York, har rent mäkleri för telefoni- och IP- -

telefoniminuter.

Det är ur en bandbreddsbörs synvinkel önskvärt att de nationella näten är så pass heltäckande och samordnade som möjligt.

Tekniska förutsättningar

Det finns ingen given och enkel lösning för hur en bandbreddsbörs skulle kunna utvidga sitt verksamhetsområde till handel som berör IPtrafik. Det grundläggande problemet är att routingen, dvs vägvalen, i nätet måste förändras vid varje affär som påverkar nätarkitekturen, vilket dagens nät helt enkelt inte är byggt för. Det finns flera tänkbara sätt att lösa detta på, men inget är i dag etablerat eller standardiserat.

Konsultrapporten pekar också ett antal andra förutsättningar som är önskvärda for att en bandbreddsbörs skall kunna fungera, bl.a. olika regleringar. Som möjliga handlingsalternativ föreslås bl.a. att ytterligare utreda möjligheterna och eventuellt kompletterande satsningar, skapa ett diskussionsforum med olika operatörer samt starta begränsad försöksverksamhet.

74 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

3.2 Konkurrenslinj en

Förknippat med valet mellan en konkurrenslinje och en investeringslinje finns också ett val mellan större eller mindre direkt statligt enga-

för att stimulera investeringar eller efterfrågan IT-tjänster. gemang En slutsats den tidigare gjorda analysen är att ökad konkurrens är en

av förutsättning for sänkta priser. Staten kan därför behöva engagera sig t.ex. i syfte att reglera fram konkurrens. Man därför lika väl tala

en kan

om omreglering som om avreglering.

Länder som befinner sig i denna omregleringsprocess upplever av två helt olika grundläggande tendenser för marknadens organisation,

det också finns många mellanformer: även om

konkurrens mellan vertikalt integrerade företag av Telias typ, dvs. —

företag både äger ledning och producerar tjänster denna,

som konkurrens på varje horisontell nivå av produktionskedjan

kanalisation, kabelnivå, utrustningar, tjänster, vilket innebär framväxt av företag som specialiserar sig vissa delar av produktionskedjan, t.ex. bredbandsledning eller tjänster av olika slag.

Valet konkurrensmodell har ett stort intresse i denna utredning efter-

av som det kan antas påverka regionalpolitiken. Ett marknadssystem med horisontell konkurrens, skulle, om det är helt marknadsstyrt, kunna leda till större risker för glesbygdens tillgång till exempelvis infrastruktur i jämförelse med modellen med vertikalt integrerade företag. Är operatö-

vertikalt integrerade kan möjligen ett ledningsnät även i glesbygrerna den göras rimligt lönsam för operatören genom att nätet ingår i ett rikstäckande leveranssystem och genom att det blir lättare att tjäna pengar

ledningen produktion tjänster än genom enbart uthyrning

genom av av oförädlad ledning. Om tyngdpunkten i utredningens förslag ligger på tillgänglighet för, bokstavligen, alla, skulle alltså den vertikala företagsfonnen föredras, om inte staten är beredd att stimulera fram en geografiskt spridd bredbandsledning, så att horisontell konkurrens möjliggörs, även i glesare befolkningsområden.

Nedan behandlas några metoder för att öka konkurrensen.

5 Se t.ex. Bergman m.fl. Europes network industries: Conflicting priorities.

Stockholm, SNS, 1998.

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 75

Statens Databanverk

Vad menas med databanverk

l det förslag om ett Statens Banverk IT-området väcktes

som av vänsterpartiet i riksdagen Motion 1998/99:T803 av Schyman m.fl. inkluderades inte bara infrastruktur utan även utvecklingsverksamhet, konsulttjänster m.m. Staten borde ägna sig åt ett mer aktivt ägande i branschen för att till att tillgängligheten till de olika näten inte för-

se behålls en informationsteknologisk elit utan att alla kan använda den nya tekniken till rimliga kostnader. Staten skulle även köpa mer samhälleliga delar av infrastrukturen.

En tolkning av förslaget om Databanverk är att staten genom att samordnat bjuda ut telekommunikationsnäten i första hand inom Banverket och Svenska Kraftnät lättare skulle kunna göra dem mer tillgängliga. En statlig bredbandsmyndighet, Statens Databanverk, skulle bl.a. kunna bestå av IT-infrastrukturdelen i Banverket, Svenska Kraftnät och, eventuellt, Teracom. Telias nät har inte bedömts realistiskt att diskutera i detta sammanhang, eftersom den planerade fusionen med Telenor och efterföljande delprivatisering bl.a. bygger på att hela nätet följer med.

"SweNet AB "

Både Svenska Kraftnät och Banverket har ursprungligen upprättat sina nät i övervakningssyfte och de utnyttjas även i dag i detta syfte. I Svenska Kraftnäts fall skulle man, trots gränsdragningsproblem, kunna sära huvudmannaskapet för uthyrning av optofibern och för övriga ledningar. De båda typerna av ledning ligger samma master, vilket kan göra det svårt att redovisningsmässigt skilja dem åt, rörelsere-

men sultatet från optoförbindelser redovisas i särskild post i resultaträk-

en ningen, 13,6 miljoner kronor affársverkets totalresultat 907,2 miljo-

av ner kronor ur 1997 års årsberättelse. Banverket hyr inte ut själva ledningen utan säljer kapacitetstjänst, dvs.‘ förädlad nättjänst. Verket

en en kan i dag inte särredovisa den delen av resultatet som härrör från försäljning till externa kunder det är klart att den i hög grad bidrar

men till att hålla nettokostnaderna för teletjänster till jämvägsdriften

nere ur årsberättelsen från 1997.

Det är sammanfattningsvis inte helt lätt att skilja ut teleledningama från de övriga verksamheterna i dessa verk, förmodligen framförallt

av organisatoriska skäl. Jag har svårt vilket sätt enbart organi-

att se en

76 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

satorisk reform, med ett gemensamt huvudmannaskap för telekommunikationsledningarna hos de båda myndigheterna, skulle bidra till ökad tillgänglighet.

Däremot borde överväga att öka myndigheternas handlingsfri-

man het och slagkraft denna marknad. I dagens situation är det svårt för de båda myndigheterna att aktivt bidra till utbudet av telekommunikationsinfrastruktur genom att denna del inte tillhör deras kärnverksamhet. Ett alternativ för att öka slagkraften av detta statliga bredbandsnät är att låta i första hand den kapacitet i ledning inte utnyttjas för

som

verksamhet i Svenska Kraftnäts, Vattenfall, Banverkets och Teraegen

nät och kanalisation hos dessa nätägare där det är rättsligen gecoms nomforbart marknadsföras ett gemensamt bolag, vilket dock inte

av skulle hindra att de bedrev affärer även med andra. Betonar man kanalisationen skulle även Vägverket kunna ge ett värdefullt bidrag.

Genom ett åtminstone delvis samlat utbud och en aktivare roll marknaden skulle de statliga näten kunna öka sin slagkraft marknaden utan att behövde ändra organisationen hos nätägarna. Nät och

man kanalisation skulle åtminstone delvis kunna utnyttjas marknadsbola-

här givits arbetsnamnet SweNet AB. Detta skulle kunna stå get, som for marknadsföring, kundkontakter och uthyrning nätet. Den kanali-

av sation finns i form av master och stolpar o.s.v. kunde utnyttjas for

som att bygga infrastruktur. Marknadsbolaget skulle med den befint-

ut ny liga kanalisationen bas kunna samordna och planera den utbygg-

som nad efterfrågas. På det sättet kan också den ekonomiska risken för

som nyinvesteringar minskas. Bolagets affär bör vara så enkel och renodlad

möjligt för att inte statens inblandning skall bli for omfattande. som Huvudaffären och uppgiften bör att hyra ut den oforädlade led-

vara ningen, dvs. svart fiber samt samordna tillgången till kanalisation För nyinvesteringar. De aktörer inte har eller hyr ut svart fiber kan då

som ändå låta sin kanalisation samordnas och utnyttjas för nyinvesteringar som inte enbart behöver vara optisk fiber.

Liknande lösningar finns i Norge och Danmark med den skill-

men naden att affären inte enbart gäller uthyrning av oförädlad fiber och kanalisation. I Danmark finns Powercom ägs av två stora elbolag

som NES A/S och Eltra 409 A/S och hyr ut transmissionskapacitet i ett eget ägt landstäckande teletransmissionsnät. I Norge har Enitel rätten att använda infrastruktur från 48 energiverk över hela Norge. Enitels telenät består fiberkabel har tvinnats runt kraftledningarna. Energi-

av som verken äger dock fortfarande ledningen. Enitel skiljer sig en viktig punkt från tänkt SweNetmodell, nämligen genom att Enitel också

en verkar tjänste- och kapacitetsmarknaden. I likhet med Enitel kunde

52 .dk

www.powercom

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 77

SweNet inleda samarbete även med kraftbolagen, nationellt och regionalt.

Det svenska bolagets verksamhet skulle vara inriktat att marknadsföra och hyra ut optisk fiberkabel rikstäckande och regional nivå samt att ett samordnat sätt utnyttja de statliga myndigheternas kanalisation för nyinvesteringar. I en förlängning är det tänkbart att bolaget kan utvecklas olika sätt. Andra aktörer som t.ex. övriga kraft- och energibolag eller de kommunala stadsnäten, kan vilja gå eller samarbeta med bolaget. Det nya bolaget skulle även kunna finansiera nyinvesteringar i framtiden.

Underhandsremiss

Uppfattningarna bland de olika aktörerna om värdet av denna idé varierar, vilket framkom i underhandsremissen.

Svenska Kraftnät menade sig ha intresse både av ökad handlingsfrihet och av att ett bolag köper upp överkapacitet i nätet, dock utan att detta bolag i så fall får monopol Svenska Kraftnäts utbud.

Banverket kritiserade utredningens antagande att behovet av bredbandskapacitet i ett mellankommunalt stomnät, enbart skulle kunna tillgodoses med ett utbud av svart fiber. Både exempelvis Telias och Banverkets rikstäckande fiberoptiska kundstyrda och ökade ka-

nät var paciteten allteftersom kundernas efterfrågan ökade. Kapaciteten i fiberoptiska nät var närmast obegränsad genom att kapaciteten, utan ytterligare ledning, kunde ökas med våglängdsmultiplexering. Utredningen fokuserade, menade Banverket, allt för mycket på svarta fibrer, eftersom kundernas behov kunde tillgodoses även genom att hyra den kapacitetstjänst som Banverket tillhandahöll.

Vad gäller SweNet-idén byggde den på felaktiga förutsättningar, enligt Banverket. Banverket behövde ingen ytterligare stimulans att utnyttja kapaciteten, eftersom Banverket redan hyrde ut all kapacitet man har. Man ville inte hyra ut svart fiber därför att man hade alltför få fibrer. Hyrde man ut fibrer till en kund, var man enligt telelagen dessutom tvungen att hyra ut till en annan. Därför valde Banverket att inte hyra ut svart fiber alls. Dessutom kunde man inte hyra ut svart fiber, därför att teletrafiken då kunde råka i konflikt med tågtrafiken. Om man fick ett kabelbrott i fiberkabeln, kanske tågtrafiken skulle behöva stoppas för att åtgärda felet. Banverket menade:

53Se brev till utredningen 1999-05-27.

78 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

I själva verket är det av fundamental vikt, att Banverket helt i egen

regi sköter marknadsföringen och uthyrningen av kapacitet i vårt

fiberoptiska nät. Då, endast då, kan vi garantera, att den kom-

men

mersiella verksamheten, uthyrningen av kapacitet till externa kun-

der, kan ske, utan att vår huvudverksamhet, att garantera och vida-

reutveckla konkurrenskraftig järnväg, något sätt äventyras.

Skulle Banverkets frihet dessa punkter beskäras torde verket sannolikt helt upphöra med vidare uthyrning för att garantera att järnvägens egna behov inte äventyrades. Dessutom skulle SweNet innebära en kostnadsfördyrande mellanhand, som inte har någon motsvarighet i något annat land. Det skulle uppstå risk för duopol och färre oberoende infrastrukturer.

Överenskommelsen med SUNET som tillhör Högskoleverket innebar att Banverket nu knyter ihop 26 universitet och högskolor och 25 orter. Banverket har de flesta orter lokala energibolag som underleverantörer för sista biten från järnvägsstationen till universitetet. Denna affär visade att det redan i dag fanns möjlighet att knyta samman lokala stadsnät till ett större nät och att

detta utan att statli initiativ behöver tillgripas.

sker a

Nödvändig ka acitetstil växt och nödvändig sammankopyplingsker

således nadsmässiga villkor, när efterfrågan finns

mar

. Banverkets rekommenderade att staten borde stimulera efterfrågan istället för utbudet.

Stokab menade i underhandsremissen att det inte var de statliga verkens fiberinnehav viktigast, utan deras kanalisationsresur-

som var ser.

Diskussion

Inledningsvis kommenteras några mer principiella synpunkter. Banverket diskuterar utbudet svart fiber på marknaden utifrån en bedöm-

av ning av kundernas behov. Man menar att utbudet av kapacitetstjänster är av stort intresse för kunderna. Detta behöver inte alls betvivlas,

skälet att utredningen behandlar utbudet av ledning liksom av kamen nalisation huvudfråga beror utredningens mer långsiktiga

som en intresse dels av att främja konkurrensen alla förädlingsnivåer, dels av att använda ledning och kanalisation som en regionalpolitisk resurs. Banverket dock att staten inte bör stimulera utbud utan i stället

anser efterfrågan vissa förädlade tjänster. Idén bakom såväl Statens Data-

5" 1999-05-18

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 79

banverk som SweNet innebär att staten har ansvar för de egna myndigheternas utbud. Det går därför inte att komma ifrån ett ställningstagande till vad staten skall göra med sina nät och sin kanalisation.

Banverket menar vidare att man bör slå vakt om konkurrens mellan de statliga näten än samordning. Även från andra håll har fram-

snarare förts att det är konkurrens mellan de statliga aktörerna, inte samordning, som borde vara det stora behovet, vilket stöder Banverkets linje. Gunnar Ribrant har i sin konsultrapport utvecklat att man borde stärka dessa aktörer och få dem att fungera bra var för sig, så att de lättare kunde utvecklas som alternativ till Telia.

Mot detta står exempelvis det behov Stokabs företrädare

som framhållit

av en aktör som tar det sammanhållande planeringsmässiga, struk-

turella och operativa ansvaret. Enligt Stokabs uppfattning kommer

l de olika kommunernas engagemang och intresse un-

sjpännviddenlång tid fortsatt och i sig kunna utgöra flaskhals

er att vara stor en för utvecklingen.

Man kunde enligt Stokab inte lösa nationella strukturella frågorenbart genom samarbete mellan lokala aktörer kombinerat med olika enstaka regionala kapaciteter. Behovet nationellt sammanhållande kraft

av en framhölls starkt det inte framgick hur den skulle utformas och

även om vilka befogenheter som skulle ingå i funktionen. En tanke kunde vara att försöka förena behovet av en sammanhållande kraft med en samordnande roll när det gäller statens nätutbud, särskilt när det gäller ledning och kanalisation.

Här övergår principiella synpunkter till de affärs- och

vi från de mer myndighetsvisa intressen som framskymtar i underhandsremissen. Önskemålet att samordna det statliga utbudet ledning, ligger

av som bakom propåerna ett Statens Databanverk, stöter som synes svå-

om righeter. Telias och Banverkets egen policy förhindrar detta. Teracoms nät uppfyller inte de bredbandskrav utredningen ställt upp. Ser

som

kanalisationen, är det fortfarande oklart i vilken utsträckning Telias kanalisation i praktiken kommer att kunna bli allmänt tillgänglig, även

den formellt är det. Banverkets uttalande tyder att man ser tekom niska problem med att andra får utnyttja banvallarna. Endast Svenska Kraftnät för del positiva möjligheter i en samordning.

ser egen

Om det är ett övergripande statligt intresse att öka utnyttjandet av den kanalisationsresurs Banverket och Svenska Kraftnät innehar,

som

55 Se webbplatsen narirzg.regeringen.se/it/infiastruktur.htm

www. 56 Brev till utredningen 1999-05-18.

80 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

t.ex. från regionalpolitisk utgångspunkt, får närmare utredning

en en pröva de tekniska möjligheterna till detta.

Sammanfattningsvis skulle SweNet-idén kunna fylla följande syften:

att utnyttja tillgänglig kapacitet i det statliga ledningsnätet, —

att utnyttja statligt tillgänglig kanalisation, -

att sikt kunna utnyttja även nationella och regionala kraftbolags -

kanalisation,

att fylla rollen den enda operativa statliga aktören skulle ha — som som

allmänt tillgänglig ledning och kanalisation som sin huvudverksamhet och skulle ta ett helhetsgrepp den statliga nätfrågan.

som

Närmare de juridiska förutsättningarna

om Vägverket har tillgång till mark är lämplig för kanalisation. Ban-

som verkets, Svenska Kraftnäts och Vägverkets instruktioner bör vara så utformade att de ger verken möjligheter att bidra till utbyggnaden av IT-infrastruktur. Teracom och Vattenfallbolagens bolagsordningar bör ge samma möjligheter.

Banverket och Vägverket har båda i sina instruktioner erhållit bemyndigande att, förutom sina respektive kärnuppgifter, bedriva uppdrags-, uthymings- och forsäljningsverksamhet är förenlig med

som verkets uppgifter i övrigt, 5 § i respektive instruktion. Svenska

se Kraftnät har till uppgift att ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem, sälja överföringskapacitet samt i övrigt bedriva verksamheter är anknutna till kraftöverföringssystem. Svenska Kraft-

som nät och de företag där Svenska Kraftnät direkt eller indi-

staten genom rekt har ett bestämmande inflytande bildar tillsammans en affärsverkskoncern. Beträffande Svenska Kraftnät kan det vara nödvändigt med en ändring i instruktionen som innebär att verket får bedriva uthymingsverksamhet är förenlig med verkets uppgifter i övrigt. En annan

som tänkbar formulering är att verken, för att utnyttja sina kanalisationsmöjligheter, får upplåta överföringskapacitet i telenät eller del därav samt upplåta kanalisation i sådant nät. Härigenom skulle samtliga dessa verk kunna antingen hyra ut ledig kapacitet i verkens optokablar

57 Förordning 1998: 1392 med instruktion för Banverket och förordning

1997:652 med instruktion för Vägverket. 58 I § förordningen 1991:2013 med instruktion för Affärsverket svenska

kraftnät.

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 81

till SweNet AB eller upplåta kanalisation. För Banverket och Svenska Kraftnäts vidkommande skulle detta innebära att de tillhandahåller förhyrda förbindelser i form av s.k. svart fiber enligt telelagens terminologi till SweNet AB. Vägverket däremot, skulle inte komma att bedriva televerksamhet i någon form så länge de inte etablerar egna ledningar.

Det är med hänsyn till ledningsrätterna dock viktigt att beakta regeln i 35 § ledningsrättslagen om att överlåtelse av ledning, för vilken ledningsrätt upplåtits, är giltig endast om överlåtelsen även omfattar ledningsrätten. Detta kan, särskilt med hänsyn till utredningens föreslag till ändring av ledningsrättslagen, utgöra skäl för att låta ledningarna vara kvar i verkens ägo och istället hyra ut svart fiber.

Enligt nuvarande bolagsordning har Teracom AB till föremål för sin verksamhet att bedriva utsändning och överföring radio- och TV-

av program. Bolaget skall vidare marknadsföra och utföra andra tjänster med stöd av de resurser som har byggts upp för radio- och TV-verksamheten eller som annat sätt är förenliga med verksamheten inom radio- och TV-omrâdet.

Ett exempel för Vattenfallkoncemen är bolagsordningen för Vattenfall Normät AB. Enligt denna har bolaget till föremål för sin verksamhet att distribuera ledningsbunden energi, utföra entreprenader inom eldistribution och idka därmed förenlig verksamhet. Vattenfallbolagets bolagsordning måste ändras för att bolaget skall få t.ex. hyra ut svart fiber till SweNet AB.

Förbättrad tillgång till accessnät, i första hand Telias

Ett av de viktigaste medlen för att uppnå effektiva telekommunikationer, innefattande ett mångfacetterat utbud och låga priser, är att se till att konkurrens etableras inom ett så brett fält av telemarknaden som möjligt. Sedan telelagen 1993:597 infördes 1993 har konkurrensen utvecklats positivt på vissa delar telemarknaden såsom exempelvis

av internationell telefoni och mobiltelefoni. Konkurrensen har lett till

nya tjänster och i vissa fall lägre priser. Fast telefoni lokal nivå har däremot inte varit föremål för samma starka konkurrens.

Svårighetema att åstadkomma en effektiv konkurrens i dessa delar sammanhänger med den kontroll över accessnätet som Telia har. Konkurrensen inom vissa segment rörande fast telefoni är i det närmaste obefintlig den svenska marknaden. Detta gäller framförallt inom tjänsteområden där tillgången till ett accessnät spelar en avgörande roll. Nya operatörer som har etablerat sig marknaden har hittills varit mer

5°Prop. 1992/932200, sid 80.

82 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

eller mindre beroende Telias samtrafiktjänster både vad gäller

av access- och termineringstjänster. Skillnaden mellan närsamtalstaxa och samtrafiktaxan for lokalsegment har av många operatörer bedömts vara alltför låg för att möjliggöra en lönsam satsning på lokal telefoni.

Konkurrens inom accessnätet är viktigt for den framtida utvecklingen effektiva telekommunikationer då accessnätet nyckel-

av är en komponent i alla teletjänster. Ökad konkurrens inom accessnätet forväntas leda bl.a. till ökad konkurrens inom lokal telefoni och långdistanstelefoni, större uppfinningsrikedom vad gäller utvecklande av nya accessnätsteknologier och tjänster över dessa nät. Då bandbredd förväntas få stor betydelse för framtidens tjänsteutbud telemarknaden, innebär Telias hittillsvarande monopol det befintliga accessnätet att övriga operatörer inte kan tillhandahålla dessa tjänster till sina kunden

Tillgången till ett accessnät kan lösas på olika sätt. Det alternativ

hittills varit aktuellt för operatörer är att bygga egen insom nya frastruktur. Egen infrastruktur kan vara det optimala alternativet för en operatör då detta full kontroll över kvalitet och funktionalitet i

ger denna viktiga del av nätet. Uppbyggnad av alternativ infrastruktur medfor också ökad konkurrens vad gäller just byggande av infrastruktur vilket i sin tur leder till ökad effektivitet och innovationsrikedom. Fler alternativ till Telias accessnät också ett mindre behov av reglering.

ger Trots ett antal fördelar har nya operatörer hittills inte satsat uppbyggnad infrastruktur inom accessnätet i någon nämnvärd ut-

av egen sträckning. Den främsta orsaken är att sådana investeringar är oerhört kostsamma samtidigt som de innebär ett stort risktagande.

Ett annat sätt att ge nya operatörer tillgång till ett accessnät är att hyra ut delar av det befintliga accessnätet. Detta kan ske bl.a. genom Local loop unbundling LLUB där omkoppling sker på abonnentsidan av Telias kopplingsutrustning till den nya operatören. Telia har ijanuari 1999 hand öppnat tillgången till sitt accessnät, men en lagänd-

egen ring tycks krävas for att möjliggöra att denna kunde hyras ut kostnadsbas istället för marknadsbas. Ett kostnadsbaserat pris ligger förmodligen lägre än det marknadspris som Telia f.n. tillämpar och därmed innebära en intäktsförlust för Telia.

Frågan om konkurrensen i accessnätet har uppmärksammats av EUkommissionen i november 1998 publicerade studien Access net-

som works and regulatory measures. Studien behandlar dels förslag om hur det befintliga fasta accessnätet bör hanteras avseende uthyrning och hinder för detta och dels hur uppbyggnad av alternativ infrastruktur skall uppmuntras. Även ett antal andra studier har presenterat LLUB

ett tänkvärt alternativ för ökad konkurrens inom accessnätet. som

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 83

LLUB möjliggör för annan teleoperatör att kunna utnyttja befintlig operatörs infrastruktur i accessnätet, dvs. kablar t.ex. kopparkabeln, s.k. rå koppar, transmissionsutrustning, överföringskapacitet osv. Det finns dock ett flertal faktorer, både tekniska, regulativa och förhandlingsmässiga, som kan påverka anslutningsmöjligheterna. En mer utvecklad beskrivning av LLUB finns i Bilaga

LLUB är ett enkelt och billigt alternativ för operatör att få till-

en ny gång till ett accessnät. Fler operatörer med tillgång till accessnät innebär förutsättningar för en bättre konkurrens tjänster inom detta segment, såsom lokal telefoni, abonnemang, bredbandstjänster, ISDN m.m. Vid förhyrning av rå koppar är den nya operatören också fri att påverka sitt eget tjänsteutbud vilket leder till ökad innovativitet och tjänstedifferentiering. LLUB är ett attraktivt alternativ där det är tekniskt möjligt för nya operatörer att tillhandahålla bredbandstjänster som t.ex. snabb Internetaccess. Många nya operatörer kommer att se LLUB som ett steg vägen till att bygga sitt eget accessnät, eftersom alternativet innebär en möjlighet att bygga upp en kundbas med ett lågt risktagande. För att LLUB skall vara lönsamt måste operatören dock ha en viss kundbas för att täcka de fasta kostnaderna. Den totala kundstocken vid varje lokalstation utgör därmed en gräns för hur många operatörer som kan tjäna pengar på LLUB i ett lokalt område.

Utifrån ett dynamiskt perspektiv har LLUB-modellen dock vissa begränsningar. Tillgång till ett befintligt accessnät kan innebära att uppbyggnad av alternativ infrastruktur inte bedöms vara ett lönsamt alternativ för operatör. På lång sikt kan detta leda till färre alter-

en ny nativ inom accessnätet och därmed sämre konkurrensmöjligheter. Om den dominerande operatören åläggs att hyra ut accessnätet kan detta leda till att denne inte har samma incitament till att uppgradera det befintliga nätet. Uthyrning av exempelvis koppar i längre avtalade perioder kan också medföra att uppgraderingar fördröjs. LLUB är inte heller lönsamt för alla typer av operatörer, det kan ifrågasättas om detta möjliggör lönsamhet vid tillhandahållande av fasta telefonitjänster till hushållskunder ens om en ombalansering av slutkundstaxorna sker.

Prissättningen av LLUB har ett avgörande inflytande beteendet såväl hos Telia hos övriga operatörer. Eftersom det är svårt att

som entydigt avgöra vad ianspråktagandet av en gemensam infrastruktur kostar för enskild aktivitet, kommer även kostnadsprincipen att

en skapa problem. En optimal prisnivå för LLUB bör vara en balans mellan att åstadkomma minimal inverkan på operatörs beslut att hyra

en ny eller bygga egen infrastruktur samtidigt som det kvarstår tillräckliga incitament för Telia att uppgradera det befintliga accessnätet.

Även LLUB är ett bra alternativ för operatörer att kort

om nya sikt få tillgång till ett eget accessnät är det viktigt att längre sikt

84 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

också främja uppbyggnad alternativ infrastruktur. Flera alternativ i

av alla delar av nätet är det som lång sikt innebär störst möjlighet till utveckling och konkurrens och därmed bäst villkor för konsumenterna. Möjligheten och lönsamheten i att bygga alternativ infrastruktur kan dock variera avsevärt inom ett land, speciellt i ett land som Sverige där

relativt stor andel av befolkningen bor i tätort och en liten andel av en befolkningen är utspridd stor, glest befolkad yta. Det kan därför

en vara lämpligt att välja en prismodell som möjliggör uppbyggnad av alternativ infrastruktur i områden där detta är kommersiellt möjligt men som möjliggör konkurrens avseende tillhandahållande av tjänster i andra områden.

PTS har i samband med prövning av ett ärende i frågan dragit slut-

något krav LLUB inte kan ställas enligt nuvarande lag- ; satsen att stiftning. Om statsmakterna prioriterar konkurrens och vill använda i tillgången till accessnätet ett redskap, måste, enligt den lagtolkning

som som PTS gjort, lagen ändras. i

Värdet tillträde till Telias accessnät framgår bl.a. av att alternati-

när det gäller bredbandsacess, ännu inte är färdigutvecklade och ven,

de finns inte är tillräckligt konkurrenskraftiga. Åtkomst till att som

i Telias accessnät för bandbreddskrävande tjänster än telefoni kom- l

mer

därför att behövas åtminstone under en övergångstid tills andra mer accesstekniker med större kapacitet kunnat introduceras. Denna accessrätt kan även påskynda spridningen av ADSL-teknik, genom att Telias försteg denna punkt minskar konkurrensen även på ADSL-marknaden.

Det bör avslutningsvis framhållas att frågan om öppnandet av Telias accessnät principiellt kan hållas isär från frågan om öppnandet av alla andra operatörers accessnät. Skälet är att problemen med Telias accessnät hänger samman med den monopolliknande situation som detta nät fått. Även andra operatörers nät kan efterhand få liknande lokal monopolliknande ställning. Detta är dock ännu inte något problem, men det bör uppmärksammas att det kan bli i framtiden, varför en särskild utredning bör hur man ska ställa sig till sådana när så-

göras om dana framtida monopoltendenser uppträder.

Organisationen av Telias nät

För att stödja öppnandet Telias accessnät kan man också överväga

av åtgärder för att underlätta bedömningen av hur dess pris skall beräknas. Man har två huvudaltemativ, det att låta priset bestämmas

ena

°° Se vidare i Bilaga 8 Konkurrens i LLUB

om accessnätet genom

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 85

marknaden, med möjlighet för myndigheten att gripa vid oskälig prisnivå, det andra att reglera priset direkt genom att bestämma att det ska baseras på den verkliga kostnaden. l det senare fallet har man problemet att Telias kostnadsfördelning kan vara svår att tränga igenom för utomstående, varför det kan uppstå misstankar att prissättningen inte sker helt neutralt gentemot externa och Teliainterna operatörskunder. En diskussion fördes om denna fråga framförallt under åren l996-97°. Riksdagens beslut blev då att nöja sig med att accessnätets kostnader skulle särredovisas, bl.a. med motiveringen att övriga konkurrerande telebolag i Europa inte belastades med krav en sådan separering av accessnätet.

En prioritering av konkurrensneutraliteten, bl.a. inför en eventuell utbyggnad av ADSL i telefonnätet, skulle dock kunna motivera att frågan om separering av accessnätet fördes fram nytt.

Konkurrens i det mobila telenätet

Termen LLUB gäller inte det mobila telenätet eftersom det inte finns något accessnät som går att avskilja. Konkurrenssituationen den svenska marknaden för mobila teletjänster är att det finns tre innehavare av mobila telenät som är betydande i den mening som avses i 5 § telelagen. Intresset för att tillhandahålla mobila teletjänster är mycket stort. Även den konkurrens finns mobilteleområdet har haft

om som gynnsamma effekter för användare har den inte tagit sig samma uttryck i form priskonkurrens som skett inom segmentet för fast telefoni.

av Marknaden för mobiltelefoni är inte föremål för samma bestämmelser

kostnadsorientering som fast telefoni och har också etablerats och om utvecklats i marknadssituation. Dessa förhållanden kan antas

en annan vara bidragande orsaker till att marknadsutvecklingen för mobiltelefoni sett annorlunda ut än för fast telefoni. Svårigheterna att åstadkomma en effektiv konkurrens sammanhänger vidare med att det endast är tre dominerande innehavare av mobila telenät. Någon rätt enligt telelagen för tjänstetillhandahållare att annat sätt än genom samtrafik kunna utnyttja befintliga nät föreligger inte.

Sett utifrån de samhällsintressen som telelagen syftar till att främja är det inte tillfyllest att viss televerksamhet är förbehållen ett fåtal företag. Det gäller inte minst segment är stadd i snabb utveckling och

som volymtillväxt såsom mobila teletjänster. Enligt vissa bedömare kommer i framtiden mobila telenät att användas framför allt för vanliga samtal

6 Bertil Andersson 1999. 62 Se även Bilaga

86 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

under det att fasta telenät används för datakommunikation i allt större utsträckning. Med utveckling av GSM och etablerandet av UMTS kommer emellertid i allt större utsträckning datakommunikation att kunna förmedlas i mobila telenät med allt större hastigheter. Det finns då risk för att det sikt skapas oligopol tjänstemarknaden där de få som enligt nuvarande ordning tilldelats frekvenser för mobila teletjänster befäster sin ställning på telemarknaden i stort vilket kan hämma en sund marknadsutveckling i konkurrens. De som tilldelats frekvenser äger nätet och tillhandahåller tjänsterna i vertikalt integrerade företag.

Telelagen återspeglar i sin nuvarande lydelse en ordning som medger koppling mellan nätbyggnad och tjänstetillhandahållande. Den som bygger ett nät kan förbehålla sig rätten att ensam tillhandahålla tjänster över nätet. Detta har lett till en mycket begränsad mängd aktörer även

tjänstesidan. Denna begränsning har inte sin grund i någon motsvarande begränsning vad gäller mängden tillgängligt spektrum. De tre operatörernas starka ställning marknaden och de fördelar man skulle ha av sina GSM-nät kan mycket väl innebära att ingen nytillkommande nätoperatör skulle kunna konkurrera framgångsrikt med dessa om nuvarande modell tillämpas bl.a. UMTS. De nuvarande bristerna vad gäller konkurrens skulle riskera att få än större betydelse i takt med att marknaden för mobila teletjänster ökar i omfattning.

PTS har hemställt hos regeringen om att telelagen skall ändras i vissa avseenden. Enligt förslaget skall en leveransplikt av mobil nätkapacitet införas genom en ändring av de befintliga tillståndsvillkoren.

Kanalisation

Den stora kostnaden för att dra ledningar i marken är grävningsarbetet. När kommuner och andra ledningsdragare gräver av andra skäl är det en mycket marginell kostnad att lägga ner rör, med eller utan ledning, för framtida ledningsbehov. Enligt en uppskattning vi fått från Elleverantörernas förening finns det i cirka två tredjedelar av kommunerna tomma rör i viss utsträckning. Den återstående tredjedelen av kommunerna är förmodligen mindre och glesare kommuner. Telia, den största telenätägaren, har förmodligen också i stor utsträckning lagt ned kanalisation för framtida bruk. Sammantaget ligger det ett kapital till ett betydande potentiellt värde nedgrävt i marken, ett värde som det finns ett samhällsintresse att utnyttja i detta sammanhang. Till kanalisation skall också räknas utrymme på master o.dyl. kan användas för led-

som ningsdragning.

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 87

Såväl i EU-direktiv som i svensk lagstiftning finns redan lagliga förutsättningar för att betrakta existerande kanalisation där det är

som, teknisk möjligt, en gemensam egendom.

Man bör undersöka hur man, där det anses lämpligt, kan stimulera innehavare av mark lämplig för kanalisation eller ledningsrättsinnehavare t.ex. kommuner, kommunala bolag, Statens vägverk, energiföretag m.fl., att i samband med lednings- och anläggningsarbeten åstadkomma kanalisation exempelvis i form av tomma rör för framtida bruk. Vidare bör möjligheterna att stimulera gemensam användning av kanalisation undersökas. I ett följande kapitel beskrivs förutsättningarna för en sådan förändring av lagen.

Utredningen har i underhandsremissen fått kritik från Stokab idén att stimulera och utnyttja kanalisation ovanstående sätt. Stokab framhöll att kanalisationsresurserna hos de statliga infrastrukturinnehavarna var

en nyckelfaktor för att snabbt och till rimli a kostnader få till stånd

och kunna underhålla en nationell fiberstru tur mångfalt större än

dagens, med kapacitet och sträckning i takt med den framtida ut-

vecklingen.

Men att lokal nivå utnyttja existerande kanalisationsresurser, var dock, enligt Stokab, betydligt svårare:

Under åren 1994/95 bedrev Stokab samförläggning för kommande

behov med andra infrastrukturä are i relativt stor omfattning. Den

är numera betydligt mindre, då et visar vara svårt att bedöma den framtida nyttan av samförläggningar. insten kommer först

lång sikt och lär inte ha annat än enbart marginella effekter för de

åtgärder som vi nu står inför. Oppen kanalisation i den bemärkelsen

att envar skall få lägga kabel i den är god tanke som dock inte går

i praktiken. Sambyggnad emellan konkurrerande operatörer funge-

rar dåli såväl av säkerhetsmässiga som av kapacitets- och struk-

turskäLgVemansvarar t.ex. för att min kabel inte skadas när andra

drar kabel i rören skador inträffar inte sällan Vem har rätt till den

sista platsen i röret Vem tar ansvar och ekonomisk risk för kompletterande utbyggnad eller flyttning Hur hanteras skador

Utredningen har, bl.a. med erfarenheter från Danmark, fått information om de praktiska problemen förenade med gemensam kanalisation. Men om det ekonomiska värdet av att så långt möjligt pröva gemensam kanalisation är tillräckligt stort, bör de praktiska problemen kunna övervinnas. Stokabs invändning tycks framförallt gälla idén med samlokalisering och träffar inte på samma sätt idén om att lägga ned tomma rör samtidigt med grävning. Det kan också vara så att möjligheterna

annan

63Se brev 1999-05-l8, undertecknat Anders Comstedt, till utredningen.

88 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

att dra samhällsekonomiska vinster av kanalisationsåtgärder är större i glesare trakter med längre avstånd, där också trängseln i marken är mindre.

Telelagens målformulering

I telelagens 2 § står det:

Bestämmelserna i lagen syftar till att enskilda och myndigheter

skall få tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta möjliga

samhällsekonomiska kostnad.

Man kan jämföra med en målformulering i det politiska avtalet 1995 om liberaliseringen av den danska telemarknaden:

Målet är fortsättningsvis att danska användare fram mot år 2000

genom reell konkurrens skall säkras världens bästa och billigaste

teletjänster samtidigt med att de danska verksamheterna rustas för

att möta den bredare konkurrens som är väg inom EU.°

Liknande formuleringar i den svenska telelagen skulle klarare än idag markera valet konkurrenslinje i den svenska telepolitiken. I för-

av en fattningsförslaget se början av betänkandet beskrivs hur den konkurrensskapande effekten kan framhävas att lyftas redan i lagens

genom §2:

Bestämmelserna i lagen syftar till att enskilda och m ndigheter skall få tillgån till effektiva telekommunikationerpå ikvärdiga villkor samt til att ska och rätthålla effektiv konkurrens

a up en inom alla delar av te ekommuni ationsområdet som det främsta medlet att uppnå lagens syften. " Andringen kursiverad

Den föreslagna lagtexten visar tydligare än tidigare sambandet mellan de telepolitiska målen allas tillgång likvärdiga villkor och konkurrensen respektive andra metoder att uppnå detta mål, t.ex. upphandling, som behandlas i en följande paragraf. En följdändring av framhävandet av konkurrensen är att begreppet till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad ersatts med på likvärdiga villkor. Ändringen innebär att lagförslaget prioriterar likvärdiga villkor framför lägsta samhällskostnad, vilket kan motiveras av den regionalpolitiska profil som utredningens förslag har. Ett annat skäl för ändringen är att staten i en

° Principavtale totalliberalisering aftelesektoren i Danmark medio 1996.

Tillaegg nr 4. til den politiske aftale om telestrukturen. Ur

Forskningministerens tidsplan, den l8juni 1998. Vår översättning.

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 89

konkurrensmiljö inte samma sätt som när det statsägda Televerket helt dominerade telekommunikationema, har kontroll över de handlingsmedel som krävs för att tjänsterna skall kunna levereras till lägsta samhällskostnad. Dessutom innehåller kravet lägsta samhälls-kostnad analys- och mätproblem som försvårar utvärderingar av om målet uppfyllts.

Sammanfattande kommentar till

konkurrenslinj en

Konkurrenslinjens främsta förtjänst är att den uppmuntrar dynamiken

marknaden. Konkurrenslinjens främsta nackdel, från statsmakternas utgångspunkt, är att den ger mer indirekta resultat, genom att man inte är säker när och hur investerare ser affärsmöjligheter. Framförallt kan man anta att marknaden, utan särskilda incitament, kommer att missgynna de glesare delarna av landet och betalningssvaga slutkunder och att detta förstärks i takt med att bredbandsmarknaden utvecklas. Telias nuvarande accessnät är av smalbandskaraktär, liksom även en del av Telias övriga nät, vilket gör att en uppgradering av accessnätet dels kan leda till trängsel i delar av distributionsnätet, dels är kostnadskrävande för områden med ett litet antal abonnenter.

3.3 Investeringslinj en

Alternativa investeringsinriktningar

Följande alternativa inriktningar har definierats för statens eventuella medverkan i direkt investeringsverksamhet inom området.

a Investeringar i ledning i form av stomnät i gles bygd, såväl i Norrland som i södra Sverige Statligt stöd i någon form t.ex. garanterade lån skulle kunna ges till bredbandsinfrastruktur utanför större orter, dvs. gles bygd i hela Sverige. Lånevillkoren kan innehålla krav på att infrastrukturen skall vara tillgänglig på marknaden. Detta alternativ säger ingenting om vem som ska äga infrastrukturen. Av en utbyggnadskalkyl som Enator gjort på utredningens uppdrag se kapitel 13 framgår att den totala investeringskostnaden för att lägga fiberkabel möjlighet erhålla bred-

som ger bandskapacitet utanför kommunernas huvudorter, innehållande cirka 35

90 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

procent Sveriges befolkning, dvs. vad som sammanfattningsvis kan

av kallas landsbygd, skulle bli cirka 40 miljarder kronor. Begränsar man den statliga insatsen till de glesare delarna av landsbygden, t.ex. inkluderande enbart 30 procent av befolkningen, minskar summan något. Man kan också begränsa nätutbyggnaden till att i ett första steg enbart förse företagen med nätkapacitet, vilket också begränsar summan. I detta alternativ handlar det vidare inte om en statlig totalfinansiering utan exempelvis om hälftenfinansiering varvid en del finansieras med intäkter från uthymingen.

Statens insats kan vidare, för att störa marknaden så litet som möjligt, utformas som ett garantilån, därinvesteringsrisken kan minskas

att staten går med finansiering om nätet drabbas av förlust. genom Detta kan ytterligare begränsa belastningen de statliga anslagen.

b En offentligt ägd, ny ledningsstruktur Skillnaden mot a är att en kombination av offentliga ägare bygger och äger ledningen, ungefär som Vägverket äger vägnätet. Accepterar man de skattningar de anlitade konsulterna se kapitel 13 gjort

som av oss skulle ett rikstäckande nytt fibernät kosta omkring 55 miljarder kronor i investering. Hur stora intäkterna en sådan investering kan bli, har

av dock inte kunnat beräknas, men tanken bakom detta alternativ är inte att ledningen skall ställas kostnadsfritt till marknadens förfogande.

Konsumentens kostnad är ett sätt att beskriva hur en statlig investering av denna storleksordning kan tänkas finansieras på lång sikt genom avgifter som läggs på abonnenten. Statens problem är dock större, nämligen att tillhandahålla resurser för själva utbyggnaden som kommer att ge ekonomisk återbäring endast på lång sikt. Inledningsvis kan en statlig insats av storleksordningen 55 miljarder kronor beskrivas som ett jättestort branschstöd, som måste ställas mot andra åtgärder för att stimulera svensk ekonomi. Investeringen behöver självfallet inte ske

ett år, utan t.ex. spridas över ett antal år. Till detta skall läggas de ytterligare investeringar i utrustning på minst 10 miljarder kronor se kapitel 13 som behövs för att tjänster skall kunna produceras nätet. Dessa kostnader förväntas dock bäras av operatörerna och konsumenterna, som också på sikt kan antas bära en betydande del även av investeringskostnaden i ledningen.

65 En möjlighet att göra detta är att utgå från de s.k. regionfamiljema se kap 12,

Företag och undvika de tre mest centrala regiontypema. En annan möjlighet är

att utgå från kommunernas befolkningstäthet och välja de glesaste. En tredje möjlighet att välja EU:s indelning i målområden.

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 91

c Ett nytt rikstäckande sammanbindningsnät mellan vissa eller alla stadsnät Detta alternativ begränsas till en viss del av nätet. Ägande och

ansvar kan läggas en nationell eller regional offentlig instans. Av konsulternas kalkyler framgår att den totala kostnaden for ett sådant

sammanbindningsnät är 2-4 miljarder kronor. Kostnaden för transmissionsutrustning beräknas av konsultema till högst 3 miljarder kronor.

Även detta nät kan delas i olika i de de-

upp etapper. Ett nät tätare larna Sverige, t.ex. från Öresund Stockholm, borde kosta

av mot mindre än hälften de angivna talen och torde inte några svårig-

av vara heter att finansiera med hjälp av vanliga banklån.

d Stimulans till investeringar i utrustning för att påskynda nationell täckning med ISDN alternativt xDSL Abonnenter Telias nät kan höja kapaciteten ett ISDN-abon-

genom nemang, som ger den dubbla telefonhastigheten från 64 till 128 kbit/s. Det finns taxor angivna för flertalet tätorter, täcker omkring 80-90

som procent av befolkningen, men utanför dessa gäller offertpris, vilket återspeglar att en sådan anslutning kan kräva extra investering i nät och utrustning. Även ADSL°°, åtminstone i riktningen till abonnenten

som kan ge hög hastighet 2-3 Mbit/s, kan hyras. Denna möjlighet finns dock än så länge bara i Stockholm, Göteborg, Malmö, och vissa orter längs Norrlandskusten, Västkusten och i ett band mellan Stockholm och Göteborgf. I återstoden av landet krävs särskilda investeringar. lnvesteringskostnadema for att täcka hela Sverige har i kapitel 13 beräknats till omkring 7 miljarder kronor for ISDN och 20-30 miljarder kronor för ADSL.

För att stimulera slutanvändarna i glesbygden skulle staten kunna subventionera ledningsutbyggnad ett bidrag till abonnenten. Det

genom finns ett val mellan investering i ny ledning med hög kapacitet eller att investera i utrustning för att möjliggöra ISDN eller ADSL. Vad är

som det bästa valet styrs dels av investeringskostnaden, dels vilket

av resultat som uppnås. Eftersom i synnerhet ISDN även ADSL

men ger

°° Beteckningen xDSL används ibland for att markera att det finns olika varianter

av DSL-tekniken och att den befinner sig under utveckling. T.v. i första

avses

hand ADSL. 67 Källa: Nätverk Kommunikation, nr 5/1999. Red. Fredrik Bemsel,

fredrik.bemsel@idg.se 68 Observera dock att detta är teoretiska beräkningar, eftersom det ännu inte är

helt klarlagt att det tekniskt går att göra en sådan utbyggnad bl.a. på grund

brister i de nuvarande telefonanslutningama.

92 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

betydligt lägre kapacitet än en fiberaccess, ger det senare å ena sidan betydligt för kräver å andra sidan en mer omfat-

mer pengarna, men tande nyinvestering.

Sammanfattande kommentar till investeringslinjen

Alla ovannämnda alternativ förutsätter nya investeringar. Skälet är att det i alltför liten utsträckning tillhandahålls oförädlad ledning marknaden, vilket företrädarna för denna linje behövs för att garantera en

av tillräckligt snabb och flexibel utveckling av lT-marknaden.

lnvesteringslinjens problem är att den riskerar att forcera utvecklingen enligt tekniska lösningar kanske visar sig vara sämre längre

som fram. Detta talar för att gjorda investeringar bör göras så flexibelt användbara möjligt. Vidare kan investeringslinjen leda till överka-

som pacitet i ett inledningsskede, dvs. att gör investeringar först på

man som längre sikt avkastning. Den grundläggande investeringens kostnad

ger ökar dock mycket litet grund denna överkapacitet.

Man kan ställa alternativen investering i ledning mot investering i utrustning redan existerande ledning mot varandra. De har dock olika innehåll. Byggandet bredbandsnät i form av fiber eller

av nya andra media är långsiktig investering, medan kapacitetshöjning i

en en existerande ledning är lösning över en kortare tidsperiod, särskilt i

en ISDN-fallet eftersom kapacitetskraven hos företagen många bedöms

av tämligen snart överskrida ISDN-gränsen. Bygger man ny ledning kan

å sidan undvika restriktioner för tillämpningar som är realisman ena tiska idag eller de närmaste åren men man riskerar å andra sidan överkapacitet dock inte behöver alltför kostsam i förhållande till

som vara behoven. Utnyttjar däremot existerande ledning, kommer man vis-

man serligen att kunna göra utbyggnaden ijämn takt med behoven vilket är Telias nuvarande strategi, använda avskrivna anläggningar vilket kan möjliggöra ett lågt pris och därmed genererar efterfrågan, men vissa slutanvändare med stora behov kan uppleva att ledningen ger restrik-

tioner.

3.4 Efterfrågelinj en

Efterfrågelinjen kännetecknas att regleringar eller ekonomiska bi-

av drag skapar efterfrågan inte hade varit lika stark eller

en som annars tidig. I efterfrågelinjen ligger, till skillnad från investeringslinjen, inget utpekande viss teknik eller huvudman. Till skillnad från konkur-

av en renslinjen syftar dock efterfrågelinjen inte direkt till att öka konkurren-

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 93

sen, även om det ofta blir effekten om inträdesbarriärerna är tillräckligt låga, vilket vanligen dock inte kan säga denna marknad.

man om

a En successiv Ökning bandbredden ändring kraven för

av genom av Universal Service Obligation USO Denna metod innebär ett åläggande att successivt allt högre hastighet, t.ex. till ISDN-standard, skall vara tillgänglig i hela landet. Om marknaden inte kan tillgodose detta, sker upphandling. Detta är ett sätt att via myndigheters styrning öka den regionala tillgängligheten. Så länge EU:s medlemsstater håller sig till den normala definitionen

av USO, telefoni, fax och låghastighetsmodem, kan finansieringen

av underskott i olönsamma delar landet ske med hjälp avgifter från

av av operatörerna. Vidgar man USD-definitionen är det dock oklart

om samma finansiering står till buds eftersom EU-direktiv begränsar möjligheterna att låta operatörerna bära sådan utjämnande avgift.

b Särskilt stöd till slutkunder, framförallt småföretag, i gles bygd

Bakgrund IT-investeringar i de delar landet inte är kommersiellt lön-

av som samma har hittills huvudsakligen finansierats genom utveckling Te-

av lias infrastruktur för telefonin. I 1997/98 års budgetproposition nämndes att möjligheterna att använda olika stödformer, framförallt EU-stöd, utnyttjas aktivt av Telia i samarbete med länsstyrelser för att underlätta utbyggnaden av ISDN till låga priser. Vidare nämndes Telias arbete med att uppgradera telenäten så att alla hushåll inom några år kan erbjudas bredbandskommunikation, varmed enligt kontakt med Telia menas en kombination av ADSL och kabel-TV.

I och med att behoven av särskilt utvecklad infrastruktur för bredbandskommunikation ökar, kommer Telias infrastruktur inte

att vara tillräcklig. Dessutom måste former utvecklas för att även andra aktörer än Telia skall kunna utnyttja lättillgängliga stödfonner för regionalpolitiskt motiverade investeringar. Nedan kommenteras några alternativa stödformer.

69 Utgiftsområde 22, sid 57

94 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

ROT -avdrag

Förslag ofta väcks i debatten är att medge ROT-avdrag för att dra

som bredbandsförbindelser till företag och hem. Systemet med ROT-avdrag för reparationer i hemmen är under avveckling. Ett återupplivande är svårt att förena med denna utrednings primära behov av att hitta en stödform kan differentieras regionalt, eftersom ROT-avdragsme-

som toden är särskilt lämpat för generell tillämpning över hela landet.

Regionalpolitiskt stöd

Transportbidragsutredningen övervägde i sitt betänkande Konkurrensneutralt transportbidrag SOU 1997:94 frågan om stöd till investering i datakommunikationer. 1986 fanns ett sådant bidrag, som riktades till Gällivare, Kiruna och Pajala i Norrbottens län och skulle subventionera taxoma för datakommunikationstjänster till och från området.

Transportbidragsutredningen säger om detta:

Post- och teleutrednin ens betänkande från 1990 fann att företa-

kostnader för tele ommunikationer sällan överskred 0,2 pro-

gens

omsättningen, De mest dataintensiva företagen befann sig cent av

kostnadsnivå för telekommunikationer motsvarande mellan 1 och

4 procent företagets omsättning. Utredningens slutsats blev där-

för att det är ionalpolitiskt angeläget att stödja en rikstäck-

re mer

ande utbyggna infrastrukturen för telekommunikationer än

själva driften. Detta synsätt betonades också, tillsammans med be-

sparingsskäl, när stödet avskaffades 1991. Sid 31

Utredarens slutsats var:

Tillgång till och förmåga att utnyttja datakommunikationer är idag

viktigt för företag strävar efter nära interaktion med marknader

som

nationellt såväl internationellt. Utredningen har däremot inte

som

funnit motiv för ett driftbidrag till datakommunikation. Istället bör

infrastruktur och kompetensuppbyggnad inom företagen riorite-

ras. åid 80

Regeringens uppfattning i denna fråga framgick av den regionalpolitiska propositionen, 1997/98:62:

Regeringen att datakommunikation är ett prioriterat område

anser

att frågan inte kunnat analyseras 1tillräcklig omfattning. Frå an

men kommer därför att beredas ytterligare. Sid 12

l l

l Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 95 l i l i i Vi har låtit göra en enkät till ett slumpmässigt urval företag dels bestående av företag från ett stort antal branscher kallas här den allmänna gruppen, dels ett slumpmässigt urval från lT-branschen". Svar har kommit från båda dessa ungefär hälften från vardera. grupper,

Det visar sig att telekostnaden i den allmänna gruppen motsvarade ungefär 0,2 procent medianvärde omsättningen och flertalet låg av mellan 0,1 och 0,5 procent. Enligt vad som nämndes gällde ovan 1990 att 0,2 procent sällan överskreds. IT-företag med mindre än 100 anställda betalade 1 procent - av om- E sättningen i telekostnader och flertalet låg mellan 0,3 och 1,3 procent. Eftersom medianföretaget hade 25 miljoner i omsättning, var IT-kostnaden 250 000 kr. Bland IT-företag med 100 anställda eller fler hade medianföretaget - 260 miljoner kr i omsättning, varav 0,8 procent, drygt 2 miljoner kr,

gick till telekostnader. Flertalet låg mellan 0,3 och 2,3 procent.

IT-företagen, de två är förmodligen data- och senare grupperna, mer teleintentensiva än genomsnittliga företag och har också högre telekostnadsandelar än dessa, vilket bör uppmärksammas. Åtminstone den första av ovanstående tre grupper är dock i stort sett representativ för alla större företag. 1990 uppgavs telekostnadsandelen sällan vara högre än 0,2 procent för genomsnittliga företag. Vår enkät tyder på att medianen nu närmar sig 0,2 procent, dvs. ökning har skett sedan en 1990. Det finns därför anledning att börja ta datakommunikationskostnaderna även för genomsnittliga företag större allvar än tidigare. Det finns olika regionalpolitiska finansiella stöd, regionalt utvecklingsstöd, landsbygdsstöd, småföretagsstöd, sysselsättningsbidrag samt transportbidrag. Ett driftbidrag för extrakostnader sammanhängande med t.ex. datakommunikation skulle teoretiskt att förena med

7° Enkäten, som innehåller svar från 214 företag, varav 99 har svarat denna fråga, har utförts av Exit Marketing. 7I Ett slumpvis urval har gjorts från de 447 företag i Sverige, från tillverknings-, bank, finans- och försäkringsbranschema, som har mer än 100 anställda och minst 3 arbetsställen. Kravet på minst 3 arbetsställen skapar ett visst internt kommunikationsbehov, vilket gör att den undersökta företagsgruppen förmodligen har en större kommunikationskostnad än genomsnittet. 72 Ett slumpvis urval bland de 800 företag som förekom i Veckans Affärers förteckning IT-branschen 1998/99. 73 Förordning 1990:642 om regionalpolitiskt företagsstöd. 74 Förordning 1994:577 om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service. 75 Förordning 1994:773 om småföretagsstöd.

;EL

96 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

transportbidraget. Det är dock enligt utredningens och andras synsätt inte driftkostnaderna är det stora problemet i framtiden, även om

som de kan antas växande, utan behovet stöd till engångsinveste-

vara av ringar. Det stora problemet för regionalt företagsstöd tycks dock vara att investeringar i lT-infrastruktur huvudsakligen ligger utanför företa-

och normalt inte ägs företaget utan extern nätägare eller get av av en operatör.

Inget regionalpolitiskt stöd av de sex nuvarande huvudtyperna ger bidrag till externa investeringar. En anslutningsavgift skulle, enligt utredningens mening, kunna betraktas en investering i en rättighet,

som

företaget skaffar sig. Normalt sett beviljas i dag inte regionalpolisom tiskt stöd till IT-investeringar, enligt preliminär bedömning från

men en NUTEK, finns det inget formellt hinder i stödförordningen mot sådant stöd. Det är därför enligt min mening rimligt att pröva att använda det regionalpolitiska stödet i de fall en investering i IT-infrastruktur kan bidra till att förbättra företags eller regioners utvecklingsförutsättningar. En praxis kan utvecklas att regeringen uttalar att det

ny genom regionala företagsstödet skall kunna användas till investeringar även i IT-infrastruktur.

Ett bidrag gäller datakommunikationer skulle kunna utfomias

som så att det ersätter del investeringskostnad för en nödvändig lokal

av en nätdragning, dvs. det förutsätts att det i kommunen redan finns ett nät

anslutning kan ske till, t.ex. ett stomnät som förbinder alla komsom

centralorten med varandra. En förutsättning för stöd är att såmuner väl det övergripande nätet som den nätdragningen överensstämmer

nya med godkänd strukturplan. Observera att planen inte får utgöra en

en begränsning näringsfriheten inom detta område, utan bara användas

villkor för stödgivning. Syftet skall att ge en väsentlig kapasom vara citetshöjning hos företaget, dvs. normalt förutsätts högre kapacitetshöjning än vad ISDN t.ex. ADSL eller, framförallt, ledning med

ger, en möjligheter till bredbandskapacitet mer än 2 Mbit/s i båda riktning-

Vilken kapacitetshöjning skall accepteras stödgrundande arna. som som bör dock beslutas med hänsyn till företagets kort- och långsiktiga behov och möjligheter till samutnyttjande flera företag i en region.

Stödet till det anslutande företaget med kommunikationsbe-

bör ges hoven och bör möjliggöra abonnemangsavgift som överensstämmer

en t.ex. med ett riksgenomsnitt på fungerande marknad.

7° Förordning 1980:803 regionalpolitiskt transportbidrag.

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 97

Infrastrukturmedel

En alternativ möjlighet är att se på IT-infrastruktur samma sätt som man i budgetsammanhang ser på vägar och järnvägar. l mars 1997 fattade riksdagen beslut om inriktning av infrastrukturinvesteringar för 10-årsperioden 1998-2007. Sammanlagt skulle 190 miljarder kronor under en tioårsperiod användas för drift, underhåll och nyinvesteringar i vägar och järnvägar samt för vissa infrastrukturanknutna åtgärder".

Vi har i utredningsarbetet kommit fram till att regionalpolitiskt motiverade investeringar för en grundläggande struktur bredbandsområdet handlar om betydligt lägre summor. Som exempel kan nämnas att investeringskostnaden för ett bredbandsnät ñberledning, utan utrustning till alla kommuners huvudorter, i hela Sverige, skulle kosta högst omkring 4 miljarder kronor, ett landsbygdsnät, utanför kommunernas centralorter, skulle kosta omkring 40 miljarder kronor osv.. Ett problem är dock att hitta fmansieringsformer och huvudmän för denna typ av investeringar, om man vill att de ska genomföras i så lite marknadsstörande former som möjligt. Hittills har framförallt EU:s strukturfondsmedel utnyttjats i vissa utsträckning. I länsstyrelsemas pågående arbete med tillväxtavtal beskrivs ett antal olika ñnansieringsmetoder.

En metod är att ge Post- och telestyrelsen ett uppdrag att upphandla regionalpolitiskt motiverad infrastrukturuppbyggnad, på samma sätt som PTS handlar upp funktionshindrades teletjänster eller totalförsvarets behov av infrastruktur. Syftet med en sådan upphandling kan vara att förse en regionalpolitiskt prioriterad region med en infrastruktur som minimerar behovet av företagsstöd för ledning till enskilda företag.

c Särskilt stöd till funktionshindrade

Exempel på bredbandsstrukturens värde för de funktionshindrade har givits tidigare i utredningen. Tillgång till en datainfrastruktur med hög kapacitet skulle kunna vara en värdefull tillgång för många funktionshindrade. Marknadskrafterna har svårt att tillgodose behovet i den mån det handlar om dyrbara investeringar i ledning med nätdragning över långa sträckor. Dessutom tillkommer kostnader för operatörens utrustning och abonnentens egen dator och tillämpning, vilket gör att nätdragningen bara löser en del problemet. Särskilda krav som kan

av ställas IT-anslutning i ett funktionshinderperspektiv är t.ex. anslutningar som medger omedelbar kostnad inte är volymbero-

access, vars ende och vars fasta kostnad är låg genom att den delas av många. Vidare skall anslutningen kunna ske från såväl fasta som mobila enheter.

77 Ur 1997/98 års budgetproposition, utgiftsområde 22, sid 14. 78 Se kapitel 13.

98 Val mellan huvudinrikmingar och alternativa förslag

Stöd till nätinvestering och tillämpningsutrustning för funktionshindrade skulle kunna lämnas på sätt när det gäller stöd till

samma som nätinvesteringar för företag är lokaliserade utan tillgång till bred-

som bandsnät. En förutsättning skulle att det redan finns lämplig

vara en ledning i kommunen samt att den nätdragningen överensstämmer

nya

kommunal strukturplan. När det gäller funktionshindrade skulle med en

i så fall inledningsvis kunna avgränsa gruppen till sådana vars levman nadsförhållanden väsentligt skulle underlättas bredbandsförbin-

av en delse samt inledningsvis inskränka sig till försöksverksamhet för att

en komma underfund med effekterna.

Ett skäl till försöksverksamhet är den osäkerhet som finns i vilka

skulle ha bäst nytta detta stöd, samt i vilken utsträckgrupper som av ning det finns användbara tjänster på marknaden. Försöksverksamheten föreslås administreras centralt i första hand av Hjälpmedelsinstitutet och lokalt landsting eller kommuner. Villkoren i övrigt påminner om

av företagsstödet vad gäller krav överensstämmelse med det

ovan kommunala infrastrukturprogrammet, möjligheten att variera bidragsandelen liksom kravet att det skall möjligt om kapacitet

vara finns att hyra ut ledig kapacitet i ledning till annan.

Försöksverksamheten bör inledas med ett uppdrag till Hjälpmedelsinstitutet att i samråd med PTS och Socialstyrelsen utveckla kriterier, utforma förfarandet för ansökan, komma fram till en arbetsfördelning med landsting eller kommuner vad gäller bedömning och beslut

ansökningar samt preliminärt bedöma hur stort belopp som kan om tänkas fördelas under försöksverksamheten och vad det skulle kräva i form administrativa Vidare bör en metod utformas för att

av resurser. följa och utvärdera vad stödet inneburit for de funktionshindrade.

upp Försöksverksamheten bör rimligen tjänstebaserad, dvs. utgå från

vara hela det behov viss tjänst den funktionshindrade har, vari

av en som behovet infrastruktur i form nät bara är en del. I stödunderlaget

av av för försöken bör därför även ingå den utrustning, utbildning och assi-

kan behövas för att insatsen skall komma till nytta for den stans som funktionshindrade.

En framtida stödform bör givetvis utformas med utgångspunkt från hur stödet till funktionshindrade organiseras i övrigt. Hälso- och sjukvårdens grundläggande reglering finns i hälso- och sjukvårdslagen 1982:763. I lagen regleras bl.a. landstingens respektive kommunernas

for hälso- och sjukvården. Varje landsting skall erbjuda en god ansvar hälso- och sjukvård dem är bosatta inom landstinget. l 3 a §

som hälso- och sjukvårdslagen att landstingen skall erbjuda dem som

anges

79 Hjälpmedelsinstitutet ägs gemensamt av staten, Landstingsförbundet och

Svenska Kommunförbundet.

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 99

är bosatta inom landstinget och vissa andra bl.a. hjälpmedel för funktionshindrade. Det finns även en lag 1993:387 stöd och service till vissa om funktionshindrade. De insatser lagen omfattar finns uppräknade i som 9 Lagen avser rådgivning och annat personligt stöd, personlig assistans, ledsagarservice, biträde kontaktperson, avlösarservice av m.m. Landstingen skall svara för rådgivning och annat personligt stöd medan kommunerna svarar för övriga insatser för särskilt stöd och service. Beträffande hjälpmedel for funktionshindrade kan exempel som nämnas texttelefoner. För texttelefoner finns en förordning 1992:621 om statsbidrag till texttelefoner. Enligt denna förordning lämnas statsbidrag för texttelefoner till landsting eller kommuner inte ingår i som något landsting. Bidrag lämnas för anskaffningskostnader för texttelefoner, service och reparation. Statsbidraget beviljas och betalas ut av Socialstyrelsen. Den utredning som borde göras inför utformningen försöksverkav samheten kan även undersöka tillgång till datakommunikation med om möjlighet till bredbandstjänster i vissa fall kan utgöra sådana hjälpmedel for funktionshindrade som avses i hälso- och sjukvårdslagen. I så fall är det landstingen som skulle beviljas statsbidrag for kostnader for utrustning och eventuella nätkostnader. Beslut statsbidrag skulle då om kunna fattas Socialstyrelsen. Också PTS kan med stöd telelagen av av och sin instruktion genom upphandling tillgodose funktionshindrades behov av särskilda teletjänster.

d Systematisk utveckling av statens och kommunernas efterfrågan på bredbandstjänster På samma sätt som ett särskilt stöd till abonnenter stimulerar nätbyggnad kan en systematisk efterfrågan från stat och kommun bidra till ett efterfrågetryck som skapar investeringsincitament. Den norska linjen har varit att lägga tyngdpunkten vid den efterfrågestimulans som uppnås av att offentliga och halvoffentliga tar i bruk bredorgan bandstjänster. En utgångspunkt for Sveriges del finns i statens förvaltningspolitiska handlingsprograms och de regelbundet förekommande lT-propositionerna och skrivelserna från regeringen, som ger en omfattande bild av de olika politikområdenas lT-behov. Dessa genomgångar bör kunna systematiseras så att de blir till större vägledning för marknaden. Även Kommun- respektive Landstingsförbundet bör intresseras för ett motsvarande program for sina medlemmar.

8° St meld nr 38, 1997-98 samt St prp nr 1998-99. s Se prop. l997/98:136.

100 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

Sammanfattande kommentar till efterfrågelinjen

Efterfrågelinjens stora förtjänst är att den är teknik- och konkurrensneutral och att den, i full överensstämmelse med EU-direktiv, även kan styra efterfrågan mot vissa regioner och betalningssvaga grupper. Nackdelen är att staten måste ha en relativt detaljerad bild av vilka mål man har när det gäller användningen. En annan nackdel är att även om efterfrågelinjen är konkurrensneutral, så innebär den ändå störningar i marknaden framförallt i den formen att en del av efterfrågan kan bli beroende av fortsatt statligt stöd. Eñerfrågelinjen kan dock välja en mer eller mindre konkurrensfrämjande form. PTS upphandlingsform anses t.ex. främja konkurrens.

3.5 Finansiering

En särskild fmansieringsram måste skapas grund av storleksordningen av önskvärda insatser. En statlig lånegaranti med en fond som möjliggör visst risktagande kan behöva inrättas. Fonden kan finansieras med delar av intäkterna från den pågående delprivatiseringen av Telia. Enligt pressuttalanden i samband med avtalet i mars 1999 skulle aktier för cirka 100 miljarder kronor göras tillgängliga för privata placerare. Detta motsvarar omkring en tredjedel av det beräknade marknadsvärdet på det nya företaget, av vilket Teliadelen enligt överenskommelsen utgör mer än hälften.

En del av dessa medel skulle kunna användas för att underlätta infrastrukturinvesteringar i de delar av landet där IT-marknaden fungerar dåligt. Som framgått ovan är avsikten inte att gratis tillhandahålla infrastruktur, lika litet tillträde till Öresundsbron blir gratis, utan

som framförallt att använda medlen som stimulans för att få igång funge-

en rande marknad i regionalpolitiskt prioriterade områden.

Bakgrunden kan beskrivas så här. Ett hinder för den nya företagsamheten inom datakommunikationssektorn har varit en osäkerhet

om statens intentioner. En del denna osäkerhet har minskat i och med

av beslutet att börja privatiseringen av Telia, vilket gör att företagets särställning som statligt telepolitiskt instrument upphör och företaget blir en aktör marknaden bland andra. Ett exempel hinder endast

som

82 Enligt S-I Sundqvist i DN, 21 mars 1999, bedömde analytiker marknadsvärdet

av det fusionerade företaget till 300 miljarder kronor. Enligt pressmeddelande

30 mars 1999 från Näringsdepartementet skulle svenska staten äga 60 procent

av det fusionerade företagets aktier, vilket skulle motsvara 180 miljarder kronor och en tredjedel av aktierna skulle sedan säljas ut.

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag l0l

successivt eliminerats är att Telia i praktiken, trots avregleringen, har ett monopol på den delen av ledningsnätet som går den sista biten i hemmet, den s.k. koppartråden. Detta har hindrat konkurrenter som velat erbjuda bredbandstjänster från att utnyttja koppartråden. Mycket energi har gått för konkurrenterna att uttolka den pågående avregleringsprocessen och hitta rätt i regelsystemet. l storstadsregionerna börjar det växa fram konkurrens IT-marknaden, men landets glesare delar domineras fortfarande av Telia. Eftersom marknaden så länge legat för fäfot, finns risken att de kommersiellt lönsamma delarna av Sverige snabbt kommer att invaderas av kapitalstarka internationella företag.

Situationen påminner om den effekt som de stora gruvbolagen hade

näringsklimatet i de nordligaste landskapen. l det fallet kunde man inte acceptera att en hel landsända blev beroende av ett fåtal stora företag. Av detta skäl inrättades Norrlandsfonden. Dit avsattes vinstmedel från gruvföretagen. Med hjälp av fonden skulle sedan småföretagsamhet och utveckling stimuleras.

Inför bolagiseringen av Telia fördes i början 90-talet närmare l0 miljarder kronor från Televerket till en statlig infrastrukturfond, som skulle finansiera infrastrukturuppbyggnad i bred mening, bl.a. järnvägsbyggande. Även den fond föreslås här, utnyttjar Telias acku-

som mulerade värde, men skillnaden är att pengarna enligt denna idé skulle stanna kvar i tele- och datakommunikationssektorn.

3.6 Att inte alls nollalternativet

göra något -

Denna linje betyder att man varken gör nya, särskilda statliga insatser för att stimulera investeringar eller för att förbättra förutsättningarna för en fungerande marknad. Skälen att välja en sådan linje är att man kan hävda att dagens lösning ger goda förutsättningar både för en rimlig utveckling av investeringar och för utvecklingen av marknaden. Man kan t.ex. anse att det är tillräckligt med att den hittills dominerande aktören, Telia, nu fusioneras med Telenor och därmed definitivt tar steget ut telemarknaden, en aktör bland andra utan den extra ställning

som som ett statligt helägande givit. Den dominans Telia haft och under överskådlig tid kommer att ha kan bedömas som tillräckligt balanserad av att den reglerande myndigheten, PTS, nått en starkare beslutposition än tidigare i och med ändringarna av telelagen.

237-9.

102 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

3.7 Val mellan huvudlinjema

Sambandet mellan tre de diskuterade huvudlinjerna kan analy-

av ovan seras utifrån följande schema:

Efterfrågelinje

lnvesteringslinje Konkurrenslinje

Figur. Samband mellan utredningens tre huvudlinjer

De tre linjerna står i ett delvis komplicerat Förhållande, i vissa avseenden både ömsesidigt motverkande och förstärkande, markerat i figuren med + och

—.

Efterfrågan kontra konkurrens eller investering

Insatser för att stimulera efterfrågan respektive konkurrens komplette-

varandra än motverkar, i synnerhet om den statliga efterfrårar snarare gelinjen utförs ett konkurrensneutralt sätt. Om staten preciserar en efterfrågan, sedan skall tillgodoses marknad, är åtgärder för

som en att främja konkurrensen ett värdefullt redskap för att garantera att efterfrågan kan tillgodoses på ett kostnadseffektivt sätt.

Statliga efterfrågefrämjande insatser kan också vara ett komplement även till investeringslinjen i de fall där investeringen ger förutsättningar för att tillgodose efterfrågan. De båda insatserna kan utformas som ett kompletterande paket i syfte att stödja viss bredbandskommunikation. l den utsträckning statliga insatser enligt efterfrågelinjen innebär ekonomiskt stöd till abonnenter hushåll eller företag och samtidigt insatser enligt investeringslinjen innebär att staten själv investerar eller ger bi-

Val mellan huvudinrikmingar och alternativa förslag 103

drag till investeringar icke-kommersiella grunder, så står de två linjerna emot varandra i den meningen att de båda tar statliga medel i anspråk och därmed konkurrerar om ett givet utrymme. Sammanfattningsvis kan vi se att efterfrågelinjen i sig inte står i ett motsatsförhållande till de båda andra linjerna, utom möjligen när det gäller konkurrens statliga medel. Slutsatsen detta är att prinom av en cipiell motsättning framförallt kan finnas mellan konkurrens- och investeringslinjerna.

Konkurrens kontra investering

Inledningsvis bör konstateras att även dessa två linjer också kan stödja varandra. En statlig ledningsinvestering kan Förbättra konkurrensvillkoren för dem som erbjuder tjänster utgående från ledningen eller dess kapacitet. Det finns därför ett intresse hos såväl företag i allmänhet som tjänsteproducenter IT-området att förorda statliga investeringar i ny ledning. Även nätägare, kommunerna, har intresse int.ex. av att staten vesterar i vissa delar av nätet för att öka värdet den nätinvesteegna ringen. Men framförallt står dessa två inriktningar i principiell motsatsen ställning i det avseendet att om staten går med stöd till investeringar eller själv investerar så omöjliggörs marknadsmässig konkurrens en just ledningsmarknaden, en konkurrens åtminstone delvis desssom utom anses ha små förutsättningar i ett glest befolkat land Sverige. som Det är dock inte denna motsatsställning verkar den grundlägsom vara gande, utan det faktum att de båda linjerna står för två olika synsätt statens grundläggande roll. Detta framgår av de argument för och emot som nedan refereras. Argument för investeringslinjen staten investerare i bredsom bandsledning

Om bandbredden finns kommer förmodligen tjänsterna nätet att utvecklas snabbare. l dag är det bandbredden i accessnätet är som ett hinder. Det ska dock konstateras att tjänsterna ännu inte finns och att det kan dröja ett tag innan de kommer. När väl efterfrågan kommer bredband kan Sverige ligga långt framme grund god tillgång till ledning. Detta kan ha ett högt av nationellt prestige- och attraktionsvärde för investerare. Sverige är en homogen marknad och har hög datorpenetration. Sve- rige kan därför fungera testmarknad för stora företag, t.ex. som Ericsson och Cisco. Det kan även bli testmarknad för nationella en företag som sedan kan bli världsledande när bandbredden ökar i

104 Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag

omvärlden och i takt med den tjänsterna. Åtminstone de små-

ett av företag mött inom nätbranschen har en sådan vision. Hög bandbredd kan stor tillväxtfaktor med högre skattein- - vara en komster följd. Det kan bidraga till tillväxt även i gles bygd.

som

Argument mot investeringslinjen:

Linjen följer inte EU:s direktiv och synsätt, varför det kan bli prob- lem för Sverige att genomföra den. EU betraktar statligt ägande och subventioner med misstro och åtgärderna får inte störa marknadskrafterna och konkurrensen. Man slår ut de privata initiativ som finns. — Man kan slå ut alternativ teknikutveckling om man låser sig till en teknik i storskalig investering i ett nytt accessnät. Alternativen

en kan radioaccess eller komprimeringsteknik eller vad som än

vara kan komma. Subventionering kan bli dyrt. Inom statsbudgeten finns inga out- nyttjade medel, det handlar i så fall förmodligen om omprioriteringar inom statsbudgeten. Vilka omprioriteringar kan då bli aktuella Hur snabbt kan det gå En möjlighet kan vara att det som i dag går till regionalpolitisk stöd och EU-stöd eller fonder används. Det tränger dock ut annat dessa medel nu används till.

som Om staten får betala det pris det kostar utan att kunna upphandla konkurrensutsatt teknik så kan man anta att det blir dyrare. Notan får skattebetalarna stå för. Målet med telereformerna har varit att öka konkurrensen, inte att fastna i ett nytt beroende av ett nytt stort statligt företag. Ett antal större operatörer ställer sig tveksamma till en stor subven- tion till investering i accessnätetl. Vad händer om ingen operatör

det ekonomiskt lönsamt att investera i ändutrustning till den anser svarta fiber staten skulle tillhandahålla

som Det statliga digital-TV-nätet är mycket kritiserat. En ny stor statlig investering detta område kan komma att betraktas samma sätt.

4 Ett enkelt sätt att erbjuda bredband till folket vore, att i stället för att subventionera fiber med stora pengar, göra koppamätet tillgängligt för alla operatörer med likartade villkor. Detta skall inte tolkas som att är negativa till infrastruktursubventioner fiber, utan snarare att tror att man får ett

av snabbare och billigare bredband till folket-lösning på kort sikt genom att också bryta ut den kopparbaserade acessnätet från Telia. Rent generellt anser också att olika accessmedia bör likställas. Ur brev från Tele2, Telenordia, Sonera, GlobalOne och Worldcom till utredningen, 8 februari 1999.

Val mellan huvudinriktningar och alternativa förslag 105

Omvärlden kan misstänksamt undvika satsningar i Sverige om tele- —

och datakommunikationsmarknaden uppfattas som monopoliserad

och statligt styrd.

Enbart bredbandsledning räcker inte för att tillväxt ska komma till -

stånd i glesbygden. Det krävs även bra service och annan sorts in-

frastruktur för dem som bor där och för flyttar dit.

dem som

Argument för konkurrenslinjen:

Staten låser sig inte vid någon viss teknik. —

Det kostar inte staten något bortsett från eventuella offentligt -

stödda investeringar i glesbygd

Den följer EU:s linje om konkurrensneutralitet, att marknaden skall -

få verka fritt så långt det går, avreglering så långt möjligt osv.

Teknikutvecklingen och konkurrensen innebär förmodligen att in- -

vesteringar blir allt billigare.

Tillgänglighet till nät för operatörer kan innebära att de skapar sig -

ett eget kundunderlag som i sin tur innebär att nyinvesteringar blir

mindre osäkra för operatörerna längre fram.

Konkurrensen bland operatörerna kan innebära lägre priser eller —

förändring av dagens vanliga prismodeller, kanske flat rate. Det kan

ge efterfrågan högre bandbredd en skjuts framåt.

Sverige gör likadant som de flesta andra länder. -

Argument mot konkurrenslinjen:

Utbyggnad av en bredbandsledning marknadens villkor kommer —

att ta längre tid än vid ett statligt investeringsalternativ, och man kan

inte ens vara säker på att den sker alls. Om utbyggnad skall ske där

det finns ekonomiska incitament och efterfrågan så kanske den ald-

rig kommer till stånd eftersom det inte finns tjänster som kräver

bredband. Men tjänsterna utvecklas inte, därför att det inte finns till-

gång till bredband, dvs. en Moment 22-situati0n.

Om accessnätet öppnas local loop unbundling med en prisregle- -

ring som innebär att incitament för nyinvesteringar försvinner kan

ledningsstrukturen stagnera sin nuvarande nivå. Ett öppnande av

accessnätet kan också medföra att andra aktörer anser detta vara till-

räckligt varefter utbyggnad av konkurrerande accessnät avstannar.

l Sverige är marknaden förmodligen för liten utanför de större or- -

terna, vilket kan innebära att marknaden aldrig kommer att bygga

där, om inte investeringskostnadema sjunker eller efterfrågan

bredband stiger kraftigt. En sådan utveckling kan ta mycket lång tid.

Telias dominans fortsätter under längre tid. -

4 Om stimulans av

kanalisering

l 4.1

Inledning

E } Förutsättningen for telekommunikation är inte bara ledningar av olika slag vid trådbunden kommunikation eller sändnings- och mottagarutrustning vid trådlös kommunikation utan också en infrastruktur i form av en plattform för ledning eller utrustning. infrastrukturen för teleledningar kan bestå av utrymme i mark för kabelgravar eventuellt med rör i vilka ledningarna är dragna. Kanalisationen kan också bestå av tunnlar och ledningsstolpar, även kraftledningsstolpar. Kablar kan vidare läggas sjö- och havsbotten. För teletrafik och TV-utsändningar via radio samt rundradioutsändningar gäller att de utnyttjar master och antenner. Sådana kan vara separata anläggningar eller anbringas på befintliga byggnadsverk. I samtliga dessa fall fordras tillgång till den mark där kanalisationen skall anbringas.

EU-direktiven teleområdet är framförallt inriktade att möjliggöra att nya operatörer ges rätt till samtrafik och rätt till sammankoppling av nät samt rätt att förhyra förbindelser. Härigenom möjliggörs att nya operatörer kan bedriva trafik inte endast inom sina egna nät utan också ges rätt att bedriva samtrafik genom skyldighet för annan operatör att befordra telemeddelande från eller till en hopkopplingspunkt i l eller ges rätt att utnyttja förhyrda förbindelser och därmed rätt att framföra egen trafik över befintliga nät som tillhör redan etablerade operatörer. För att möjliggöra nyetablering av nät finns i vissa av direktiven regler om ledningsrätt och samlokalisering och delning av utrustning.

4.2 EU-regler

l Kommissionens direktiv 96/ 19/EG tjänstedirektivet° anges i punkten 23 tredje stycket i ingressen följande. Om väsentliga krav, särskilt vad

35 Observera att EU-direktiven i detta betänkande har numrerats enligt vad

som gällde före den l maj 1999.

108 Om stimulans kanalisering

gäller miljöskydd eller mål för den fysiska planeringen, skulle hindra beviljandet av liknande rätt till ledningsdragning till nya aktörer på marknaden infrastruktur, bör medlemsstaterna

som inte redan har egen åtminstone säkerställa att de senare, där detta är tekniskt möjligt, får tillgång till existerande kanalisation eller telestolpar, som teleorganisationen upprättat genom rätten till ledningsdragning, rimliga villkor i det fall där dessa förutsättningar är nödvändiga för att de skall kunna placera ut sina telenät. l artikel 4d första stycket i direktivet an-

att medlemsstaterna inte skall diskriminera mellan olika företag som ges tillhandahåller allmänt tillgängliga telenät som avser beviljande av ledningsrätt för att tillhandahålla sådana nät. I andra stycket samma artikel anges vidare att i de fall ytterligare ledningsrätt for företag som önskar att tillhandahålla allmänt tillgängliga telenät inte kan beviljas grund tillämpliga väsentliga krav, skall medlemsstaterna säkerställa

av tillgång till den existerande infrastruktur som upprättats enligt denna ledningsrätt och inte på rimliga villkor kan dubbleras. Väsentliga

som krav definieras i artikel punkten l som de icke-ekonomiska skäl av allmänt intresse som kan få en medlemsstat att ställa upp villkor för att sätta och driva telenät eller for att tillhandahålla teletjänster. Dessa

upp skäl är säkerhet vid nätets drift, upprätthållande av nätets integritet och, i berättigade fall, samverkan mellan tjänster, dataskydd, miljöskydd och mål for fysisk planering såväl effektivt frekvensutnyttjande och

som undvikande av skadliga störningar mellan radiobaserade telesystem och andra, rymd- eller markbaserade, tekniska system.

l samtrafikdirektivet 97/33/EG finns i artikel ll regler om samlokalisering och delning av utrustning. I första stycket anges att om en organisation tillhandahåller allmänt tillgängliga telenät eller allmänt

som tillgängliga teletjänster enligt nationell lagstiftning har rätt att installera utrustning på, över eller under offentligt ägd eller privat mark eller får utnyttja ett förfarande for att expropriera eller använda mark, skall de nationella regleringsmyndigheterna verka för en delning av sådan utrustning eller mark med andra organisationer tillhandahåller all-

som mänt tillgängliga telenät och teletjänster, framför allt där de väsentliga kraven gör det omöjligt for andra organisationer att utnyttja andra alternativ. Avtal om samlokalisering eller delning av utrustning skall,

det vidare i andra stycket, normalt slutas genom affärsmässiga anges och tekniska avtal mellan berörda parter. Den nationella regleringsmyndigheten får ingripa for att lösa tvister i enlighet med artikel som avser de nationella regleringsmyndighetemas allmänna skyldigheter

8° direktiv 90/388/EEG tjänstedirektivet med avseende

Om ändring av genomförande av full konkurrens marknaderna för teletjänster full konkurrensdirektivet.

Om stimulans kanalisering 109

enligt direktivet framförallt tillsynen över att samtrafikskyldigheter iakttas. I tredje stycket artikel ll att föreskrifter delning

av anges om av utrustning eller delning av mark inbegripet fysisk samlokalisering får meddelas först efter skälig tid med ett offentligt samråd under vilken alla berörda parter måste ges tillfälle att yttra sig. Föreskrifterna får, anges det slutligen, innehålla regler fördelning kostnaderna för

om av delning av utrustning eller delning av mark.

4.3 Svenska

departementsutredningar

I Sverige diskuterades frågan att införa regler samutnyttjande

om om av anläggningar i departementspromemorian Ds 1996:38 Moderna telekommunikationer alla samt i 1996/97:61 Översyn telelagen

prop. av m.m. varvid behovet av samutnyttjande "av anläggningar" underströks. Men lagstiftning för att få samutnyttjande till stånd avvisades t.v. Som skäl framfördes bl.a. "att olika operatörer har olika strategier och nätstrukturer och att de därför inte alltid klarar att samlokalisera" sid

av 83.

I departementspromemorian Ds 1998:63 Ändringar i telelagen

m.m. lämnades förslag samlokalisering teleledningar sid. 43 f.. Om

om av en teleoperatör som avser att dra fram en teleledning inte kan beviljas ledningsrätt en fastighet där sådan rättighet redan är upplåten

en en teleoperatör med ett betydande inflytande på marknaden, skulle

enligt förslaget lantmäterimyndigheten under vissa förutsättningar upplåta utrymme i den befintliga ledningen. I prop. 1998/99:92 Ändringar i telelagen m.m. togs inte förslaget upp, eftersom det ansågs behöva beredas ytterligare sid. 26. I den remissammanställning finns i

som ärendet N1999/793/ 1 finns beträffande förslaget ändring i led-

om ningsrättslagen LL ett yttrande från Lantmäteriverket LMV. LMV ansåg att förslaget skulle komma att bryta mot systematiken i LL

genom att en teleledning normalt utgör lös egendom. Om den tryggats

genom ledningsrätt, är ledningsrätten nämligen oftast inte anknuten till ledningshavarens fastighet jfr 1 § andra stycket LL, utan gäller till förmån för innehavaren. Förrättningslagstiftningen bygger idag på fastigheter som objekt för olika åtgärder. LMV ansåg att syftet med direktivet 96/ 19/EG borde kunna uppnås via systemet med samtrafik.

Förslaget till ändring i LL gick ut att genom ledningsförrättning upplåta utrymme i ledning som dragits fram på fastighet med stöd

av redan upplåten ledningsrätt. I LL talas allmänt utrymme för ledning

om jfr 1 § 1 st.. I 1 § andra stycket anges att ledningsrätt omfattar enligt vad som bestämmes vid förrättningen befogenhet att inom fastigheten vidtaga de åtgärder som behövs för att framdraga och begagna led-

l 10 Om stimulans av kanalisering

ningen. l 12 § LL talas om "mark och utrymme för ledning". För att kunna tala om utrymme i ledning måste det först klarläggas vad som avses härmed. Av Bilaga 10 framgår att överföringen av information via teleledning innebär ett komplext sammansatt system i olika hierarkiskt uppbyggda nivåer av nätfunktioner som.fungerar ett visst, mycket specifikt sätt. Fördelning av utrymme i en teleledning som avser del i överföringskapaciteten i ledningen måste t.ex. innefatta ett fastställande av gränssnitt för ledningen. Sådan bedömning lämpar sig inte för en lantmäteriförrättning att göra.

Om fast och lös egendom

Om med utrymme i ledning istället avses rör, trummor och liknande för att däri dra fram teleledningar gör sig LMV:s invändning om att ledningsrätten kan komma att avse lös egendom gällande. l 1 § andra stycket LL anges att på begäran av ledningens innehavare kan förordnas att ledningsrätt skall höra till dennes fastighet eller inskrivna tomträtt. I 2 kap. jordabalken anges vad som utgör tillbehör till fastighet. Av 1 § andra stycket samma kap. framgår att till fastighet hör även sådan byggnad eller annan anläggning som är uppförd utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utövning av servitut till förmån för fastigheten och icke hör till den fastighet där den finns. Detsamma gäller i fråga om ledning för vilken beviljats ledningsrätt, om vid förrättning enligt LL förordnats att rätten skall höra till fastigheten. I 3 § samma kapitel finns regler industritillbehör. För en fastighet

om som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet, vilket i allmänhet är fallet med en fastighet som används som telestation, gäller att, utöver vad som följer av de allmänna reglerna om tillbehör till fastighet och byggnad i 1 och 2 §§ i kapitlet, maskiner och annan utrustning som tillförts fastigheten för att användas i verksamheten huvudsakligen på denna hör till fastigheten. Sådan egendom hör dock inte till fastigheten, om ägaren har avgett förklaring härom och förklaringen är inskriven i fastighetsboken. l 4 § samma kap. anges vidare att föremål som nyttjanderättshavare eller eljest annan än fastighetsägaren tillfört fastigheten hör till denna, om icke föremålet och fastigheten kommit i samma ägares hand. Detsamma gäller i fråga om föremål som enligt 3 § kan höra till fastigheten och tillförts denna av fastighetsägaren utan att han ägde föremålet eller om förbehåll om återtaganderätt gjorts. I 2 kap. 7 § andra stycket anges att särskilda bestämmelser finns bl.a. om verkan av ianspråktagande av föremål som hör till fastighet genom expropriation. l 6 kap. 9 § andra stycket expropriationslagen finns en regel om att, om tillbehör till fastighet exproprieras med äganderätt, tillbehöret

Om stimulans kanalisering 1 l 1

upphör efter expropriationens fullbordan att höra till fastigheten, även om det inte skiljs från denna. Bestämmelserna om tillbehör till fastighet äger motsvarande tillämpning i fråga om tomträtt som inskrivits, 13 kap. 9 § andra stycket jordabalken.

Ledningsrätts- och expropriationslagama

Under överväganden och förslag i Ds 1998:63 fastslogs att bestämmelser som motsvarar de krav som uppställs i direktiv 96/19/EG saknas i LL och i plan- och bygglagen. lnte heller i telelagen finns sådana foreskrifter.

Beroende vilket fall som är för handen kan således rör m.m. för ledningsdragning och ledningar anses höra till fastighet såsom tillbehör till denna eller utgöra lös egendom. I prop. 1973:157 sid. 129 anges i specialmotiveringen till l § LL att lagens tillämpningsområde är begränsat till vad som enligt gällande rätt utgör fastighet. Anknytningen till fastighetsbegreppet innebär att det är möjligt att ta i anspråk utrymme i eller sådan byggnad eller anläggning som enligt lag utgör tillbehör till fastighet. Det torde i och for sig inte föreligga något principiellt hinder mot att erhålla ny Iedningsrätt i den fastighet i vilken Iedningsrätt upplåtits. Om en befintlig Iedningsrätt utgör hinder för ledningsdragningen bör en ny operatör kunna åberopa reglerna om verkan av ändrade förhållanden i 33 § LL. Däri anges att inträder, sedan ledningsrättsfråga slutligt avgjorts, ändrade förhållanden som väsentligt inverkar frågan, kan denna prövas vid förrättning. Finns inte

ny möjlighet till annan lokalisering borde lagrummet således kunna bli tillämpligt. Därvid kan Iedningsrätt ändras, upphävas och, om det sker med anledning av upphävandet, upplåtas.

Enligt 1 § expropriationslagen 1972:719 får fastighet, som tillhör

än staten, tas i anspråk expropriation enligt lagen med annan genom äganderätt, nyttjanderätt eller servitutsrätt. Genom expropriation får även särskild rätt till fastighet upphävas eller begränsas, om rättigheten tillkommer annan än staten. Med särskild rätt avses inte vågrätt 2 § 1

lag. I lagen förstås enligt 2 § första stycket med särskild rätt st. samma till fastighet nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft samt liknande rätt. Enligt andra stycket samma lagrum äger bestämmelserna om fastighet i lagen motsvarande tillämpning i fråga om byggnad eller annan anläggning på mark. Expropriationsändamålen anges i

annans kap. 2 i lagen. I 2 § därvid att expropriation får ske för att bereda

anges utrymme för anläggning tillgodoser allmänt behov av samfárdsel,

som transport eller annan kommunikation. Med annan kommunikation avses bl.a. telekommunikationer, prop. 1972:109 sid. 199. Enligt 12 § samma

l 12 Om stimulans kanalisering

kap. skall expropriationstillstånd inte meddelas, om ändamålet lämpli-

bör tillgodoses på annat sätt och olägenheterna av expropriationen gen från allmän eller enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vin-

genom den. Regler om förhandstillträde finns i 5 kap. 17 § expronas priationslagen. Expropriationsförfarandet är omständligare än ledningsrättsförfarandet. Genom expropriationslagen finns dock, eftersom den också gäller byggnad och anläggning annans mark, möjlighet

annan att få tillgång till utrymme för ledning i sådana fall där LL inte är tillämplig förutsatt att expropriationsändamålen är uppfyllda m.m.

Sammantaget bör detta medföra att befintlig lagstiftning uppfyller kraven enligt ovannämnda teledirektiv möjlighet till ledningsrätt

om och samlokalisering av teleledningar.

4.4 för starkström eller

Ledningsrätt

svagström

En annan fråga är om elkraftleverantöremas ledningsrätter för elektriska starkströmsledningar får användas också för teleledningar. Elektrisk starkströmsledning för vilken koncession fordras utgör enligt 2 § första stycket 2 LL sådan ledning för vilken ledningsrätt kan upplåtas. Om koncessionsplikt för starkströmsledningar stadgas i ellagen l997:857. Elektriska anläggningar indelas enligt 1 kap. 3 § första stycket ellagen med hänsyn till farlighetsgraden i starkströmsan- i läggningar och svagströmsanläggningar. Närmare bestämmelser om denna indelning meddelas regeringen eller den myndighet ’

av som regeringen bestämmer andra stycket. Enligt 2 kap. 1 § ellagen får en i elektrisk starkströmsledning inte byggas eller användas utan tillstånd

p nätkoncession regeringen. Regeringen får i allmänhet delegera g

av prövningen till nätmyndigheten 2 kap. 1 § andra stycket ellagen. En nätkoncession skall enligt 2 § första stycket samma kap. avse en ledning med i huvudsak bestämd sträckning nätkoncession för linje eller ett ledningsnät inom ett visst område nätkoncession för område. I 11 § anges vilka villkor som skall förenas med en nätkoncession. Det avser bl.a. villkor för anläggningens utförande och nyttjande som behövs säkerhetsskäl. Nätkoncession skall enligt 13 § samma kapitel

av meddelas för fyrtio år, den linje, och för tjugofem år, om den

om avser avser område. Om det finns särskilda skäl eller om sökanden begär det, får kortare tid bestämmas. Nätkoncessionens giltighetstid får ansökan av koncessionshavaren förlängas med fyrtio år i taget, om koncessionen linje, och med tjugofem år i den avser område.

avser taget om Om det finns särskilda skäl eller sökanden begär det, får kortare tid

Om stimulans av kanalisering 1 13

bestämmas 2 kap. 14 § ellagen. En nätkoncession får inte överlåtas utan tillstånd av regeringen eller nätmyndigheten efter delegation, 2 kap. 16 § ellagen. En koncessionshavare får tillfälligt ledning

ta en som omfattas av nätkoncession för linje ur bruk. Ledningen får dock inte vara ur bruk längre tid än sammanlagt tre år utan tillstånd. Sådant tillstånd skall meddelas för viss tid, 2 kap. 17 § ellagen. Enligt 18 § 1 samma kapitel skall nätkoncession återkallas helt eller delvis

en om en ledning eller ett ledningsnät inte längre behövs for säker elforsörj-

en ning. Om en nätkoncession upphör att gälla, är enligt 19 § forsta stycket samma kapitel den som senast haft nätkoncessionen skyldig att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning, om det behövs från allmän eller enskild synpunkt. 1 samband med att nätkoncessionen upphör skall nätmyndigheten fastställa koncessionshavarens skyldigheter enligt första stycket.

Utöver ellagen finns en förordning 1957:601 elektriska stark-

om strömsanläggningar. I denna anges vad som utgör starkströmsanläggning.

I praxis finns ett antal avgöranden som avser fall där ledningsrätt för starkströmsledning har kompletterats med ledningsrätt for teleledning enligt 2 § första stycket l LL. Det dock endast avgöranden

p. avser av tingsrätt eller hovrätt. Något prejudikat från Högsta Domstolen finns inte. I samtliga de avgöranden utredningen har tagit del har

som av ledningsrätt för sådan teleledning beviljats utan ersättning för upplåtelsen till markägama

Förslag till utvidgad omfattning av ledningsrätt för starkströmsledning

Med hänsyn till att teleledningar, som utgör svagströmsledningar, i förhållande till starkströmsledningama underordnad betydelse bör

är av det ur en fastighetsägares synvinkel i allmänhet vara av endast ringa betydelse att en starkströmsledning kompletteras med t.ex. eller flera

en fiberoptiska kablar inom utrymmet for befintlig ledningsrätt for

en en

87 Svea hovrätts utslag 1998-05-15 i mål Ö 2047-97, Hovrättens över Skåne

och Blekinge utslag 1998-06-08 i mål Ö 1067-97, Örebro tingsrätts utslag 1998-06-22 i mål F 1627-97, Vänersborgs tingsrätts utslag 1998-10-20 i mål F 44-98, Jönköpings tingsrätts utslag 1998-11-25 i mål F 1978-97, Jönköpings tingsrätts utslag 1999-12-1 1 i mål F 1654-97, Hovrättens för Västra Sverige utslag 1999-02-24 i mål Ö 1029-98 och 1999-03-11 i mål Ö 156-99.

1 14 Om stimulans av kanalisering

eller flera starkströmsledningar. Det kan anföras att saken ändå är beroende av förhållandena i det enskilda fallet och att särskilt ledningsrättsbeslut därför ändå behövs för att avgöra vilket antal ledningar av viss typ som får anbringas. I de hittills förekommande ledningsrättsbesluten har i ledningsrätten för starkströmsledning ingått en rätt att ha en teleledning som tillbehör för driften av verksamheten. En väg hade varit att stanna vid att lagstifta om att ledningsrätt för starkströmsledning

ger rätt att utnyttja sådan teleledning som omfattas av ett befintligt ledningsrättsbeslut även om den delvis används som en ledning enligt 1 i 2 § LL. Detta skulle dock i praktiken begränsa omfattningen till överskottskapaciteten i en fiberoptisk kabel. Med hänsyn till att även en enda starkströmsledning utgör ett betydligt större intrång än flera svagströmsledningar bör svagströmsledningar för tele under alla omständigheter anses av så underordnad betydelse för fastighetsägaren och andra sakägare att någon ny förrättning om sådana kompletterande teleledningar inte behövs. En begränsning beträffande starkströmsledningar till vilka koncession erfordras ligger i att anläggningens utforande inte får strida mot villkoren för nätkoncession. LL bör därför kunna kompletteras med en bestämmelse om att en ledningsrätt som avser utrymme för ledning som avses i 2 § första stycket 2 innefattar rätt att inom utrymmet anlägga ledningar som avses i 2 § första stycket 1

Någon ytterligare ersättning för upplåtelse enligt 13 § LL med anledning av lagändringen skall inte utgå. Någon inlösensskyldighet med anledning av lagändringen uppkommer inte och någon ersättning för detta aktualiseras därför inte. Beträffande annan ersättning för skada och intrång i samband med sådana kompletterande teleledningar som förslaget avser blir 13 b § LL tillämplig. På samma sätt som gäller för starkströmsledning som anbringats med stöd av LL gäller ledningsrätten enligt förslaget för en teleledning som anbringats som ett komplement till ledningar för vilka koncession fordras endast så länge koncessionen gäller. Upphör denna, skall även ledningsrätten för teleledningen upphöra. Beträffande starkströmsledningar för vilka koncession gäller finns regler om skyldighet att ta bort dessa i ellagen, 2 kap. 19 Beträffande teleledning som anbringats tillsammans med starkströmsledning finns inte något motsvarande stadgande eftersom den inte omfattas av koncessionen. Av det faktum att ledningsrätten upphör att gälla får dock anses följa en skyldighet att ta bort även sådan ledning om inte annat överenskoms och det är förenligt med annan lagstiftning. De villkor om borttagande som intagits i ledningsrättsbesluten för starkströmsledningen bör kunna omfatta också sådana komplette-

anses rande teleledningar.

Om stimulans kanalisering 1 l5

För elektriska starkströmsledningar behövs för sådana ledningar

som som avses i 2 § första stycket 1 LL finns undantag beträffande krav

koncession.

Den som vill försäkra sig om att teleledningen skall kunna finnas kvar även om koncessionen upphör måste ansöka ledningsrätt för

om ledning enligt 2 § första stycket l LL. Ändrade förhållanden enligt 33 § LL kan dock anses uppkomma eller det kan ha förordnats i ledningsrättsbeslut att sådan prövning skall ske for teleledning om ledningsrätt med stöd av koncession upphör. l l l § LL finns regel i avsnittet

en om villkor for upplåtelse ledningsrätt att vad i konces-

av m.m. om som sionsbeslut eller eljest den meddelar koncession föreskrivits

av som om ledningens framdragande skall lända till efterrättelse utan hinder 6-

av 10 i lagen. Eftersom enligt förslaget sådana ledningar i 2

som avses § första stycket l omfattas av ledningsrätt enligt 2 lagrum

samma blir regeln i l l § tillämplig också for dessa. Det ankommer innehavaren av en ledningsrätt enligt 2 § första stycket 2 att eget

ansvar bedöma om en ledning är sådan som avses i Eftersom överlåtelse av ledning för vilken ledningsrätt upplåtits är giltig endast överlåtel-

om sen omfattar även ledningsrätten 35 § LL bör det påpekas att någon separat överlåtelse av t.ex. en optokabel i ledningsgata för stark-

en strömsledningar inte kan ske med hänsyn till att ledningsrätten är avhängig koncessionsbeslutet. Ändringen bör omfatta redan vid ikraftträdandet existerande ledningsrätter.

4.5 i för

Skyddet ledningsrättslagen

allmänna intressen

Kommunerna och Banverket kan såsom ägare upplåta utrymme för kanalisation åt operatörer. Samma sak gäller naturligtvis även för Vägverket i den mån staten äger vägmarken. Är vägmarken upplåten med vågrätt enligt väglagen disponerar Vägverket som regel över markens användning i fastighetsägarens ställe 30 § väglagen.

Kommunerna intar härvidlag en särställning genom att det i 8 § LL stadgas att inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser får en ledningsrätt inte upplåtas i strid med planen eller bestämmelserna. Mindre avvikelser får dock regel göras. Planmäs-

som siga överväganden skall även ske enligt 9 § LL. Eftersom kommunerna har planmonopol enligt plan- och bygglagen kommer de i särställ-

en ning.

I Stockholm har Stockholms stad och landstinget prövat särskild

en lösning för upplåtelse av kanalisation. Stockholms stad har till AB

l 16 Om stimulans av kanalisering

Stokab enligt avtal upplåtit nyttjanderätt till utrymme för existerande ledningar, och utrymme för framtida ledningsdragningar på stadens mark avseende allmänna platser. Staden förbinder sig enligt avtalet att inte för framtiden ingå nya upplåtelseavtal för motsvarande rättigheter med någon annan. Bolaget förbinder sig- att svara för alla stadens upplåtelser i kanalisation och bandbredd i nedlagda kablar, då det är tekniskt möjligt, till alla operatörer konkurrensneutrala villkor. Bolaget skall för ianspråktaget markutrymme erlägga en årlig avgift till staden. Enligt ett särskilt kanalisationsavtal skall Stokab ha totalansvar för stadens upplåtelser och utveckling av nät för all form av kabelbunden kommunikation inom data- och telekommunikationsområdet i de kablar, den kanalisation och de tunnlar som staden äger. Också enligt kanalisationsavtalet utgår avgift till staden för nyttjanderätten. Genom ett avtal med SL Bansystem AB SLBA erhåller Stokab rätt att nyttja SLBA:s kanalisation och en exklusiv rätt att förlägga och bibehålla fiberoptisk och annan kabel för data- och telekommunikation m.m. i SLBA:s spåranläggningar. Nyttjanderätten har upplåtits den uttalade förutsättningen att Stokab skall tillhandahålla fiber konkurrensneutrala villkor.

Efter ansökan underställde Stokab avtalen med Stockholms stad och SLBA samt de Standardavtal som avsågs användas Konkurrensverket för prövning enligt 20 § konkurrenslagen icke-ingripandebesked.

om Sådant besked erhölls. Därvid bör dock framhållas att denna prövning såvitt avser mark- och kanalisationsavtalet grundades på att staden och Stokab ansågs ingå i samma ekonomiska enhet. Avtalen stred därför inte mot förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag i 6 § konkurrenslagen eller reglerna om förbud mot missbruk av dominerande ställning i 19 Standardavtalen ansågs innehålla regler främst av ordningskaraktär och ansågs därför som sådana inte innehålla några villkor som något märkbart sätt begränsar konkurrensen. Beträffande avtalet med SLBA framhöll Konkurrensverket att en effekt av avtalet blir att Stokab stärker sin ställning och får en mycket stark ställning på ifrågavarande marknad. Avtalet förutsätter dock att Stokab skall tillhandahålla fiber till telekommunikationsmarknadens aktörer på konkurrensneutrala, dvs. icke-diskriminerande villkor. Tillämpar Stokab avtalet på detta sätt samtidigt som Stokab inte tillämpar oskäliga priser eller oskäliga affärsvillkor i övrigt samt att priserna och affärsvillkoren är transparenta ansåg Konkurrensverket att Stokabs starka ställning inte behövde ge anledning till oro från konkurrenssynpunkt. Avtalet som sådant stred därför inte mot förbuden i 6 och 19 konkurrenslagen. Icke-ingripandebeskedet hindrar inte Konkurrensverket från att i det särskilda fallet pröva förfaranden som inte överens-

Om stimulans av kanalisering l l7

stämmer med de förutsättningar verket utgått från i sitt beslut eller som ligger utanför i de prövade avtalen.

vad som anges

Den prövning Konkurrensverket har gjort är utförd enligt de all-

som männa konkurrensrättsliga reglerna i konkurrenslagen.

För teleområdet finns särskilda regler i telelagstiftningen och i gemenskapsregleringen teleområdet, främst i direktivform. l den mån staden upplåter kanalisation till Stokab är detta inte televerksamhet. Tillhandahåller staden eller Stokab överföringskapacitet utgör detta nätkapacitet och kan utgöra förhyrd förbindelse. Upplåts nätkapacitet inom ett allmänt tillgängligt telenät är verksamheten anmälningspliktig enligt 4 a § telelagen. Har sådan verksamhet en omfattning som med avseende utbredningsområde, antalet användare eller annat jämförbart förhållande är betydande är den tillståndspliktig enligt 5 §"°. Enligt 4 b § telelagen finns regler skyldighet att anmäla de företag som

om bedriver televerksamhet och har ett betydande inflytande den svenska marknaden till Europeiska kommissionen.

l artikel 2. a i direktiv 96/19/EG om ändring i direktiv 90/388/EEG med avseende genomförande full konkurrens marknaderna för

av teletjänster full-konkurrensdirektivet anges att medlemsstaterna skall upphäva alla åtgärder beviljar exklusiva rättigheter att tillhanda-

som hålla teletjänster, inklusive upprättande och tillhandahållande av de telenät krävs för dessa tjänster. För artikel 4d, om att medlemssta-

som terna inte skall diskriminera mellan olika företag som tillhandahåller allmänt tillgängliga telenät som avser beviljande av ledningsrätt, har redogjorts ovan i detta kapitel under EU-regler. Direktivet stöds särskilt

artikel 90.3 i Romfordraget. Punkten 3 i artikeln avser att Kommis— sionen skall säkerställa att bestämmelserna i artikeln tillämpas. l punkten 1 att medlemsstaterna beträffande offentliga företag och

anges företag de beviljar särskilda eller exklusiva rättigheter inte skall

som vidta och inte heller bibehålla någon åtgärd som strider mot reglerna i fördraget, i synnerhet reglerna i artiklarna 6 samt 85-94 förbud mot diskriminering nationalitet och konkurrensreglerna.°

grund av

Det bör i allmänhet inte anses vara i strid mot reglerna teleområdet kommun, för att undvika ständiga uppgrävningar gator och

att en torg och andra offentliga platser, anordnar kanalisation i form av rör och liknande till vilka teleoperatörer som vill dra fram ledningar över marken hänvisas, förutsatt att upplåtelse sker rättvis och skälig

88 5 § telelagen efter omnumrering enligt 1998/99:92.

prop. 89 7 § telelagen efter omnumrering enligt 1998/99:92.

prop. 90 6 § telelagen efter omnumrering enligt prop. l998/99:92.

Observera att artiklarna i Romfördraget i detta betänkande har angetts enligt numreringen som gällde före den l maj 1999.

lol

l 18 Om stimulans av kanalisering

grund. Reglerna i 2 kap. 7 § kommunallagen om att verksamheten skall bedrivas utan vinstsyfte måste iakttas. Kommunen kan naturligtvis göra sådana upplåtelser genom t.ex. ett kommunalt ägt bolag.

Saken kan förhålla sig annorlunda när det är fråga om televerksamhet. Redan upplåtelse av s.k. svart fiber utgör televerksamhet. Telelagen och direktiven blir då tillämpliga verksamheten. Det synes därför som om en allmän tillämpning av en modell där ensamrätt att anlägga telenät inom områden som omfattar en betydande del av landets telemarknad kan komma i konflikt med reglerna i teledirektivet om full konkurrens om förbud mot exklusiva och speciella rättigheter. En sådan lösning bör därför inte utgöra modell för hur kanaliseringen i allmänhet kan ske i kommunerna. Det bör dock i sammanhanget nämnas att i vissa mycket speciella fall t.ex. i trånga passager där det är mycket ont om utrymme eller där det av olika skäl är olämpligt att flera operatörer skall få tillträde, kan det vara en fördel med att en operatör fördelar trafiken för andra operatörer över kablarna så att samtliga kablar utnyttjas effektivare och behovet av tillträde minskar.

LL avser såväl kommunal som statlig mark. Den går i detta avseende längre än expropriationslagen. I förhållande till andra rättigheter finns regler i 12 § fjärde stycket LL. Av dessa framgår att vågrätt inte

ledningsrätt. rubbas av

Bestämmelser om skydd för allmänna och enskilda intressen finns i 6-10 §§ LL. I 6 § LL anges att ledningsrätt får upplåtas om ändamålet lämpligen bör tillgodoses annat sätt eller olägenhetema av upplåtelsen från allmän eller enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom den. Undantag görs i 6 a § beträffande ledningsrätt som beslutats med stöd av bestämmelser härom i fastighetsplan. I 8 § första stycket LL anges att inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser får en ledningsrätt inte upplåtas i strid mot planen eller bestämmelserna. Om syftet med planen eller bestämmelsema inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Vidare stadgas i 9 § LL att inom område som inte omfattas av detaljplan, får ledningsrätt inte upplåtas om upplåtelsen skulle försvåra områdets ändamålsenliga användning, föranleda olämplig bebyggelse eller motverka lämplig planläggning av området. I 10 § stadgas avslutningsvis att ledningsrätt inte får upplåtas, olägenhet av någon betydelse

om uppkommer för allmänt intresse. Detta gäller dock inte när upplåtelsen är till övervägande nytta från allmän synpunkt. Sammantaget innehåller 6-10 §§ en rad bestämmelser som kan försvåra för teleoperatörer att få ledningsrätt över framförallt kommunal mark.

För att främja möjligheterna till kanalisation framförallt allmänna platser enligt plan- och bygglagen kan en ändring göras i 10 § LL. Det kan i så fall ske genom ett förtydligande av att upplåtelse för ledning

Om stimulans kanalisering l 19

som avses i 2 § första stycket och som avser teleledning ingår i

som telekommunikationssystem för allmänt ändamål skall till

anses vara övervägande nytta från allmän synpunkt, inte särskilda förhållanden

om föreligger. Förhållandena i det enskilda fallet kan naturligtvis visa att sådan övervägande nytta med föreslagen ledningsdragning inte

en föreligger. Presumtion skall dock gälla för att sådan ledning är till övervägande nytta från allmän synpunkt.

Skäl skulle kunna anföras för att också göra tydligare markering i

en 6 § LL. De överväganden som skall göras enligt den bestämmelsen

avser bl.a. att det alternativ beträffande sträckningen ledningen skall

av väljas som vållar minst skada. Bestämmelsen får i praktiken främst betydelse för att skydda motstående enskilda intressen. Den kan dock komma att användas också som skydd för allmänna intressen. LL innehåller dock, redovisats flera andra bestämmelser till skydd för

som ovan allmänna intressen, bl.a. villkoret att upplåtelse ledningsrätt inom

av område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser inte får ske i strid mot planen eller bestämmelserna. När paragrafen infördes i samband med LL:s tillkomst åsyftades bl.a. ett utrymme för att beakta naturvårds- och miljövårdssynpunkter. Naturvårdsföreskrifter

m.m. regleras numera särskilt i 8 § andra och tredje styckena LL. Det finns dock andra sådana överväganden alltjämt inom 6 § LL.

som ryms Endast om de andra bestämmelserna lämnar utrym-me för olika lösningar, kan det dock bli aktuellt att tillämpa 6 Paragrafen är således ett komplement till övriga bestämmelser skydd för allmänna

om intressen. Mot denna bakgrund saknas skäl att utöver den föreslagna ändringen i 10 § LL också göra ändring också i 6

4.6 Samlokalisering

Redogörelsen ovan har tagit sikte rätten att få använda mark för ledningsdragning. Det har beträffande LL ytterst handlat rätten i

om förhållande till fastighetsägaren. En sida saken är hur samlo-

annan av kalisering och delning av utrustning i förhållandet mellan operatörerna skall kunna underlättas. Att också expropriationslagen kan få tillämpning i detta avseende har redan framgått Regler härom skulle

ovan. också kunna införas i telelagen. Dessutom kan plan- och byggrätten och miljölagstiftningen vara av intresse. Det kan påpekas att förslaget i Ds 1998:63 om ändring i LL var avsett att åstadkomma Samlokalisering av teleledningar.

92 Jfr Prop. 1973:157, sid. 132.

120 Om stimulans kanalisering

I Danmark föreslås nu en lagändring som ger operatörer lagligt tillträde till master och liknande anläggningar. I förslaget till bygglov och samutnyttjande av master för radiokommunikation ingår regler om expropriationsrättsliga förfaranden. l Finland har teleföretag enligt 8 § 4 i telemarknadslagen skyldighet att till andra teleföretag på deras

en begäran hyra ut ledig del av sådana kabelkanaler som byggs för

en utövande allmän televerksamhet och lediga antennplatser på radio-

av master hör till det allmänna telenätet. Detta gäller under förutsätt-

som ning att byggande av parallella kabelkanaler eller radiomaster inte är ändamålsenligt miljövårdsskäl eller orsaker som sammanhänger med

av planläggning eller regionplanering och om kabelkanalerna och antennplatserna inte behövs för teleföretagets egna användares nuvarande och rimliga framtida behov.

Även i Sverige förs diskussion samlokalisering. Bredbandsnät

en om och kanalisation för sådana börjar byggas ut allt mer och konkurrensen mellan olika intressen t.ex. om rätten att utnyttja redan lagd infrastruktur i stadskärnor och bostadsområden blir hårdare och kan därför behöva regleras. Även landsbygden har samlokalisering stor

en ekonomisk betydelse att operatörer annars var och en för sig

genom tvingas till kostnadskrävande grävningar.

Kanalisationsarbeten bedrivs kommuner, kommunala företag,

av energibolag, Vägverket, Banverket, teleoperatörer samt av kabel-TVbolag. Banverket och kommunerna är som regel ägare av marken som de använder för kanalisation. Stokab i Stockholm har markavtal med kommunen. Vägverket kan äga vägmärken men vanligast är att vägmarken innehas med vägrätt. Teleoperatörerna och elkraftbolagen har idag framförallt ledningsrätt till mark som används för kanalisation. Servitut förekommer dock alltjämt. I accessnäten berörs fastighetsägarna och tomträttsinnehavare i största allmänhet av framdragning av kanalisation ofta sker eller mindre uttryckliga nyttjan-

som genom mer derättsupplåtelser till ledningsinnehavama.

Statens möjligheter till främjande av kanalisation genom

avtal

Vägverket har slutit avtal med Telia och andra som fått rätt att mot viss ersättning km själva lägga ner ledningar i vägrenen. Banverket och

per Svenska Kraftnät har anlagt ledningar i vilka de hyr ut ledig

egna kapacitet i olika form till teleoperatörer.

En fråga gäller t.ex. rätten att få använda Telias stolpar parallellt med Telia själv och att förvärva samäganderätt i Telias fastigheter med tillhörande ledningsrätter och servitut. Dessa stolpar representerar

Om stimulans av kanalisering 121

kanalisationsmöjligheter för staten som staten sedan skulle ha rätt att vidareupplåta, vilka skulle kunna tillförsäkras genom ett avtal med Telia. För de stolpar Telia har framför allt landsbygden, gäller i många fall inte någon särskild ledningsrätt. Stolparna uppfördes mestadels under televerkstiden under avtal med markägama. Om staten skulle vilja komma åt Telias ledningsrätter främst i glesbygden, vore ett sätt att staten förvärvade samäganderätt i Telias fastigheter i sådan

en glesbygd där det kan vara tveksamt om det finns kommersiellt intresse, i varje fall kort sikt, i att dra fram ny ledning. Ledningsrätterna är i allmänhet knutna till fastigheterna eller tomrätterna. Sedan skulle staten kunna låta valfri operatör etablera ledning med stöd av ledningsrätten inom för gällande ledningsrättsbeslut. l vissa fall kan det dess-

ramen utom tänkas vara nödvändigt med en statlig upphandling för etablerandet sådan ledning och då skulle det ge staten en bättre förhandlings-

av position om inte endast Telia hade tillgång till befintliga Iedningsrätter m.m.

Något särskilt förslag med denna innebörd har inte lagts fram av utredningen. Men eftersom det inte finns några legala hinder för sådana avtal mellan staten och Telia, harjag velat peka denna möjlighet.

Krav på samlokalisering i plan- och bygglagen och telelagen

I stor del kommunerna förmodligen betydligt än hälften, i

en av mer synnerhet av de större kommunerna, lägger man ned tomma rör i samband med ledningsdragning. Detta dock mindre vanligt

annan anses i mindre kommuner. En möjlighet vore att försöka få alla kommuner och andra berörda fastighetsägare samt innehavare lednings- och

av vägrätter att främja kanalisering i rör som medger att man drar ny ledning utan ny grävning. Den stora kostnaden för att dra ledningar i marken är grävningsarbetet. När kommuner och andra ledningsdragare gräver av andra skäl är det en mycket marginell kostnad att lägga ner rör, med eller utan ledning, för framtida ledningsbehov. Man kan behöva undersöka dels om det behövs ekonomiska incitament, dels om en lagändring är möjlig för att ålägga fastighetsägare, innehavare av lednings- och vägrätter osv., dvs. kommuner, kommunala bolag, Banverket, Vägverket, energiföretag, teleoperatörer m.fl., att i samband med lednings- och anläggningsarbeten åstadkomma kanalisation exempelvis i form av tomma rör för framtida bruk. Sådana åtgärder kan regleras i genomförandebeskrivningen enligt 6 kap. 1 § plan- och bygglagen PBL i den mån det avser åtgärder kommunal mark eller mark enligt exploateringsavtal är avsedd att bli kommunal. I övriga

som

l22 Om stimulans av kanalisering

fall fordras för att krav rördragning skall kunna uppställas att framdragning av teleledningar beläggs med bygglovsplikt eller att reglerna i PBL om marklov ändras. Ändringar kan också göras i miljöbalken.

Regler om bygglov och marklov finns i 8 kap. PBL. Enligt 8 kap. l § PBL fordras bygglov bl.a. för att uppföra byggnader. Enligt 8 kap. 2 § PBL gäller bygglovsplikt också för vissa uppräknade typer av anläggningar. Beträffande radio- och telemaster eller torn gäller bygglovsplikt enligt 8 kap. 2 § första stycket 5 PBL. Tom kan användas för vitt skilda ändamål. Av intresse här är främst torn som används för radio- eller televerksamhet. Undantag från bygglovsplikten beträffande 5 i vissa fall finns i andra stycket samma lagrum.

Regler om krav byggnader m.m. finns i 3 kap. PBL. I 1 § stadgas bl.a. att byggnader skall placeras och utfonnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Enligt 3 kap. 3 § PBL skall byggnader uppfylla de krav som anges i 2 § lagen 1994:847 om tekniska egenskapskrav byggnadsverk m.m. i den utsträckning som följer av föreskrifter utfärdade med stöd av 21 § den lagen. Regler om andra anläggningar än byggnader finns i 3 kap. 14 § PBL. I lagrummet anges att i fråga om anläggningar som anges i 8 kap. 2 § första stycket skall bl.a. föreskrifterna i 1-3 §§ om byggnader tillämpas.

I fall där bygglov krävs skulle samlokalisering kunna åstadkommas genom att ett krav för beviljande av bygglov uppställs som innefattade att ägaren förbinder sig att vissa villkor upplåta ledigt utrymme för andra operatörer. Ett sådant krav kan således införas beträffande radiooch telemaster. Även huvudsakligen används för sådana

torn som ändamål bör omfattas. Kravet bör införas såsom en ändring i 3 kap. PBL. Därvid föreslås en ändring av 14 § genom att ett tredje stycke läggs till om att i fråga om radio- eller telemaster eller torn som huvudsakligen är avsett att användas för sådana ändamål får kommunen besluta att som villkor för bygglov erfordras att anläggningen på begäran får upplåtas till andra än ägaren enligt vad som är föreskrivet därom i telelagen 1993:597. Också lagen 1993:599 om radiokommunikation skulle kunna innehålla motsvarande reglering som telelagen. Det skulle i så fall avse radioverksamhet som inte avser televerksamhet, t.ex. utsändning till allmänheten, l § sista stycket telelagen. Behovet av en samlokalisering för master m.m. synes dock för utredningens del i första hand göra sig gällande för televerksamhet. Det bör därför i varje fall inledningsvis räcka att införa en bestämmelse om samlokalisering för master i telelagen. En förklaring om att villkoret kommer att uppfyllas skall för att godtas vara vederbörligen tillstyrkt av ägare till fastigheten, om denne är en annan än sökanden eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, innehavare till tomträtten eller

Om stimulans kanalisering 123

annan som motsvarande sätt äger bestämma över markens användning. En förklaring om att villkoret kommer att uppfyllas respektive

en eventuell tillstyrkan härav får inte för att kunna godtas innehålla förbehåll om att rättigheten inte skall få inskrivas i fastighet respektive tomträtt. Ett sådant förbehåll i ett avtal upplåtelse skulle nämligen

om enligt 23 kap. 2 § första stycket 8 jordabalken utgöra hinder för inskrivning och detta skulle avsevärt försämra det sakrättsliga skyddet för rättigheten.

I telelagen bör samlokalisering beträffande master åstad-

en m.m. kommas genom att en ny bestämmelse införs. Bestämmelsen kan föras

under egen rubrik samlokalisering av antennplatser och placeras efter bestämmelserna om nummerplanering. Regeln bör anknyta till PBL så vis att den endast avser sådana anläggningar för vilka villkor uppställts enligt förslaget till ändring i 3 kap. 14 § PBL. Tillsynsmyndigheten bör i telelagen bemyndigas, att vid en framställning från en teleoperatör i förhållande till en teleoperatör bedriver verksamhet

som som är anmälningspliktig enligt 4 a § telelagen 5 § efter föreslagna ändringar i prop 1998/99:92, besluta att en anläggning enligt 3 kap. 14 § tredje stycket PBL för vilken sådant villkor om upplåtelse för samlokalisering uppställts i samband med beslut att bevilja bygglov skall upplåtas med nyttjanderätt till sökanden till så stor del sökanden

som har behov av förutsatt att antennplatsema inte behövs för anläggningsinnehavarens egna nuvarande och rimliga förväntade framtida behov. Sökanden skall innan ansökan görs ha försökt att nå en frivillig överenskommelse om samlokalisering. I beslutet skall anges vad nyttjanderätten skall omfatta och villkoren för upplåtelsen. T. ex. bör tiden för upplåtelsen vara preciserad och hur en förlängning av upplåtelsen skall komma till stånd samt vad som skall hända när upplåtelsen upphör. Omfattningen får inte gå utöver vad kan ha tillstyrkts

som av fastighetens ägare eller annan med motsvarande rätt i samband med bygglovsprövningen. Ersättningen för upplåtelsen skall vara rättvis och skälig med hänsyn till kostnaderna för upplåtelsen. Ersättningen skall, om parterna inte kan enas om den, bestämmas av myndigheten. Reglema i 32 a § telelagen 59 § efter föreslagna ändringar i prop. 1998/99:92 skall äga motsvarande tillämpning om parterna inte kommer överens. Myndigheten skall få avgöra när förhandling är avslutad, kunna medla och ha rätt att besluta vad skall gälla mellan

som parterna. Förfarandet enligt telelagen är avsett att implementera artikel 1 l i samtrafikdirektivet vad avser radio- och telemaster

m.m.

Beträffande beslut samlokalisering enligt förslaget till 22 §

om ny e telelagen skall beträffande överklagande och verkställbarhet vad

m.m. som anges i 37 § telelagen 64 § enligt förslagna ändringar i prop.l998/99:92 gälla.

124 Om stimulans av kanalisering

Efterkoms inte ett beslut samlokalisering skall myndigheten få i

om enlighet med vad som gäller i övrigt meddela förelägganden, även förenade med vite. Om verkställbarhet av myndighets beslut finns regler i 3 kap. l § utsökningsbalken. Förvaltningsmyndighets beslut som enligt särskild föreskrift får verkställas utgör verkställbar exekutionstitel. En sådan bestämmelse i telelagen måste därför om den skall kunna verkställas åtföljas av ett särskilt stadgande härom. Alternativet är att om en part vägrar att uppfylla ett beslut enligt förslaget till ny 22 e § telelagen motparten får vända sig till allmän domstol för att därigenom kunna få en exekutionstitel. Beslutet enligt telelagen bör då utgöra rättsfakta i målet. Eftersom fråga är nyttjanderättsavtal, kan det senare förfa-

om randet vara att föredra framför att PTS fattar verkställbara beslut i sådana frågor.

Regeln i 3 kap. 14 § tredje stycket PBL föreslås tillämpas endast på ansökningar om bygglov som inlämnats efter ikraftträdandet.

För åtgärder inte fordrar bygglov är förhållandet annorlunda.

som Här ter sig ett ekonomiskt incitament i form av ett statsbidrag för etablering kanalisation för teleledningar en mera framkomlig

av som väg. En regel om att regeringen får meddela bestämmelser om statsbidrag för etablering kanalisation för teleledningar kan tas i telela-

av gen. Den kan innehålla att ett sådant bidrag får vara villkorat av en skyldighet att begäran till teleoperatörer för ledningar som ingår i ett allmänt tillgängligt telenät hyra ut ledig del av sådana kabelkanaler om dessa inte behövs för innehavarens egna nuvarande och rimliga förväntade behov. Regeln kan t.ex. läggas sist i 3 som, enligt vad som föreslås i övrigt i betänkandet, inledningsvis innehåller regler om upphandling flyttats från 2 § telelagen. De nämnare reglerna kan

som sedan läggas i en förordning. Om den som erhållit bidrag inte uppfyller villkoren bör ytterst bidraget kunna återkrävas. Några andra tvångsmedel förespråkas inte. Den som erhållit bidraget skall vara skyldig att tillse att åtagandena övertas av den till vilken kabelkanalerna kan komma att överlåtas. l förhållande till ägaren av marken eller annan med motsvarande bestämmanderätt kan fordras separat tillstånd enligt vad redogjorts för tidigare. Det bör dock inte ingå i skyldigheten

som för den som erhåller bidrag att skaffa också sådant tillstånd.

5 Förslag

5.1 Grundläggande principer

En väl fungerande IT-infrastruktur är ett flera sätt att främja ett kon-

av kurrenskraftigt svenskt näringsliv. Mina förslag har därför ett tydligt näringspolitiskt fokus. Tillväxt och ett bra näringsklimat är nämligen

en förutsättning för att i längden skall ha råd med regional rättvisa, jämlikhet, insatser för funktionshindrade osv. Vad gäller näringsklimatet tyckerjag att det är viktigt att betona konkurrens lika villkor, bl.a. som en metod att få låga priser och snabb teknisk utveckling.

Jag vill betona vikten av en tydlig statlig politik på IT-infrastrukturområdet. Detta är alls inte det att staten skall lösa alla

samma som frågor eller ensam satsa enorma summor hur som helst. Men staten måste förhålla sig till och registrera det nya som sker. Man måste därför veta vad som sker och ha en referensram för att snabbt kunna reagera det som sker och då ha tillräckliga redskap i händerna. Det förutsätter i sin tur att staten har en tydlig och sammanhängande IT-politik i vilken infrastrukturfrågoma ingår som en viktig del. I dag kan man konstatera att den officiella linjen är oklar i infrastrukturfrågan. Också här tyckerjag att man tydligt måste ha ett tillväxtperspektiv.

Det är viktigt att förhålla sig till den dynamiska marknad som ITbranschen i vid mening utgör. Det finns mycket i sektorn och

pengar därmed starka drivkrafter Staten skall självfallet inte lösa allt. Marknaden klarar och skall klara mycket själv.

Mina förslag är framtidsorienterade, men beslut behöver fattas i dag. Från utredningens studiebesök i Silicon Valley, hos utrustningsföretaget Cisco, har jag en tydlig bild av ett diagram som visade att telefontrafiken ökar obetydligt, medan datakommunikationen ökar i mycket

en brant vinkel. Detta är i sig ett bra argument för att staten måste förhålla sig på ett nytt sätt till frågorna om IT-infrastrukturen. Att helt förlita sig till marknaden, dvs. att staten inte gör något alls håller inte längre.

Mot bakgrund av ovanstående allmänna riktningsangivelse har jag som prioriterat kriterium för val av inriktning och förslag valtnäringspolitiska värderingar som kan användas riktmärke för den fort-

som satta bredbandspolitiken. Viktiga sådana är:

126 Förslag

Sverige skall ha världens bästa IT-infrastruktur för att uppnå Ökad -

tillväxt i hela landet och ökad internationell konkurrenskraft. God tillgång till ledning och kanalisation, öppen för alla operatörer,

helst till kostnadsbaserade priser, skall stimulera konkurrensen i telesektorn och leda till låga priser för slutanvändaren. Staten skall stimulera en horisontell marknadsstruktur, innebärande

—

att konkurrens finns de flesta av de olika forädlingsstegen, detta som motvikt mot det starka inflytande som vertikalt integrerade operatörer har. Staten skall ha beredskap för en kraftig framtida stegring av bred-

—

bandsbehov och -trañkvolym

Säkerhetsfrågor av olika slag måste uppmärksammas särskilt vid -

uppbyggnad av nya nät med många ägare och operatörer. ‘

För att uppnå samtliga dessa näringspolitiska mål krävs att det finns tillgång till ledning, sommÖjliggör bredbandskapacitet, marknaden, l som olika företag kan utnyttja i fri konkurrens. Detta kan uppnås ge-

att existerande nät öppnas och utnyttjas effektivare och genom att nom nya nät byggs. Jag anser att man bör välja båda dessa inriktningar.

Om det näringspolitiska kravet fokuseras småföretagarnas möjligheter att använda IT betyder det dels en hög regional täckningsgrad for att tillgodose så många småföretag som möjligt, dels att kostnaden inte får vara för hög för slutabonnenten, för att inte avskräcka exem-

4 pelvis småföretagare. Hög täckningsgrad och låg kostnad kan dock

komma i konflikt med varandra. Man måste därför också formulera tydliga regionalpolitiska värderingar for att möjliggöra en avvägning. I

enlighet med direktiven till denna utredning prioriteras här kravet en

hög regional täckningsgrad, vilket bör gälla såväl företag och myn- -

digheter som hushåll.

Av den kartläggning som konsultföretaget Öhrlings gjort på PTS uppdrag om tele- och IT-infrastruktur framgår att täckningsgraden kan definieras utifrån befolkning eller geograñn eftersom Sverige är så

ojämnt befolkat innebär täckningsgrad flertalet invånare ändå att

en av endast en mindre del av landets yta är täckt med tillräckligt kraftfull infrastruktur. Den strategi jag valt med en successiv utbyggnad med början i ett stomnät som skall nå alla kommuner kommer att möjliggöra en mycket hög täckningsgrad på längre sikt.

Vidare bör det finnas socialpolitiska och fördelningspolitiska värderingar som underlag för bredbandspolitiken, dvs. att

93 Se PTS webbplats, www.pts.se

Förslag 127

lösningar skall väljas som möjliggör för betalningssvaga grupper -

bland hushållen att utnyttja bredbandstekniken, bl.a. eftersom denna

kan ha unika möjligheter att förbättra levnadsförhållandena för

funktionshindrade och äldre.

Exempel på sådana lösningar är begränsningar kostnader

av genom samutnyttjande av infrastruktur och en fungerande marknad som pressar priserna.

Kostnadsfrågan är viktig, eftersom även andra IT-tjänster konkurrerar om hushållens pengar, t.ex. abonnemang kabel-TV och digital marksänd TV. Man kanpvälja den ambitionsnivå diskuteras inom

som IT-kommissionens lnfrastrukturobservatorium och som innebär att tillgången till bredbandsnätet inte skall behöva kosta än ett busskort,

mer dvs inte mer än några hundra kronor ett busskort i Stockholm kostar

omkring 400 kr per månad. Problemet för denna utredning ligger dock inte framförallt i formulerandet av mer eller mindre ambitiösa mål, utan i vilken grad målen är möjliga att nå med de handlingsmedel som står till statens förfogande. Detta har varit styrande för följande vision.

Vision och mål

En väl fungerande lT-infrastruktur för höghastighetskommunikation är en förutsättning för att Sverige skall behålla sin ledande roll som lT-nation. IT-infrastrukturen har betydelse inom alla samhällsområden; för företagen och tillväxten, för att utjämna levnadsvillkor mellan människor och mellan olika delar av landet, för hushållen, för utbildningsväsendet och andra områden.

Målet är att IT-infrastrukturen ledning och kanalisation för höghastighetskommunikation skall vara väl utbyggd och öppen, dvs. tillgänglig för alla operatörer helst till kostndsbaserade priser, i hela landet för att gynna konkurrens och mångfald, vilket i sin tur är viktigt för att utveckla såväl infrastruktur som tjänster. Direkta statliga insatser inom preciserade områden skall understödja detta mål.

Lagstiftningen och regionalpolitiska statliga insatser skall medverka till en nationellt fungerande konkurrens även i de glesare delarna av Sverige. Målet är att tillgången bredbandskommunikation skall vara lika bra i de glesare delarna av Sverige, omfattande cirka 30 procent av befolkningen, i de kommersiellt lönsamma delarna och till ungefär

som likartade priser. Utbyggnad av infrastrukturen för bredbandskommunikation skall utgå från behov och efterfrågan.

128 Förslag

Definieras begreppen är det möjligt att kontinuerligt följa upp hur detta mål förverkligas och att därmed få underlag för förändringar av de statliga åtgärderna.

5.2 till för tillväxt

Förslag bredbandspolitik

i hela landet

Bakgrund

Det vanliga telefonnätet Sverige riksomfattande ledningsstruktur

ger en

används för till grundläggande Internettjänst. 80-90 prosom access en cent alla företag och hushåll kan dessutom för en måttlig summa

av hyra utrustning möjliggör den dubbla kapaciteten i telefonledning-

som

ISDN. I ett 20-tal de största orterna i Sverige, uppskattningsarna av vis motsvarande något än en tredjedel av befolkningen, kan man

mer redan, eller inom framtid, för relativt måttlig summa hyra en

en snar en kapacitet motsvarande flerdubbel telefonihastighet, med bredbandskapacitet åtminstone i riktningen ADSL. I Telias erbjudande av

ena denna tjänst tillkommer rörlig kostnad för Överförd datavolym. In-

en ternet förutsätter dock inte alltid åtkomst via telefonnätet. Ett stort antal hushåll erbjuds t.ex. via kabel-TV-nätet uppkoppling till Internet. Internet kan även tillhandahållas med ständig tillgänglighet, utan uppringning eller annat uppkopplingsförfarande, en anslutningsform fast anslutning används främst företag och andra organisationer.

som nu av

Det är fortfarande bara en mindre del av hushållen och företagen

lätt och billigt kan få tillgång till något närmar sig bredsom som bandskapacitet i accessnätet, t.ex. via kabel-TV. Allt fler hushåll och företag kommer med all sannolikhet efter hand att efterfråga olika typer

överföring rörliga bilder med god kvalitet, möjlighet att snabbt av av skicka och ta emot omfattande dokument samt nätkapacitet som klarar att flera tjänster utnyttjas samtidigt nätet, dvs. ökade krav på kapacitet. Skolorna ställer redan ökande krav på kapacitet. Av betänkandet framgår att det både för företag och hushåll finns datatillämpningar

i växande grad kommer att kräva att bredbandskapacitet finns tillsom gänglig i accessnätet. Det är därför stor vikt att statsmakterna har en

av policy för hur tillgången till sådan kapacitet skall åstadkommas.

Förslag 129

Utbyggnad

En svensk tillväxtpolitik bör utgå från att ett ledningsnät för bredbandskommunikation, med förutsättningar för omkring 1000 gånger större kapacitet än dagens, snabbt kan byggas ut i Sverige° Det är enligt min mening förutsättning för att Sverige behåller sin internatio-

en nella tätposition när det gäller informationskommunikation, dvs. såväl telefoni data och massmedier.

som

Telia täcker Sverige med ett finmaskigt nät. Telia hyr i huvudsak inte själva ledningen, s.k. svart fiber, utan vill själv producera transmissionstjänstema. Inget Sveriges statliga nät har bredbandskapaci-

av tet fram till fastighetsgränsen. Det finns även andra nät som dock har begränsningar olika slag, vilket gör att de inte utan vidare kan an-

av vändas för att skapa tillgång till bredbandskommunikation för alla. Teracom, det statligt ägda marksända digital-TV-nätet, kommer att täcka hela Sverige har bredbandskapacitet bara i riktning mot an-

men vändaren, eftersom det i första hand är ämnat för broadcasting. Kabel-TV-nätet, är under utveckling i riktning mot bredbandskom-

som munikation, täcker endast 70 procent hushållen. Mobiltelefoninätet,

täcker omkring 95 procent befolkningen, har ännu smalbandssom av kapacitet kapaciteten kommer att öka inom ett par år. Mobiltele-

men foninät närmar sig bredband, UMTS, kommer först år 2002. Det är

som dock ännu oklart hur stor del Sverige kommer att få tillgång till

av som nästa generations mobilsystem UMTS och till vilket pris. Det kan tilläggas att utbyggnad ett sådant nät förutsätter lokala master,

en av

i sin tur behöver anslutas till ett bredbandigt markbundet kommusom nikationsnät.

EU:s politik för telekommunikationer bygger synen att en avreglerad marknad är tillräcklig för att stimulera tillräckliga investeringar även i ledning för bredbandskommunikation. Sveriges och Finlands geografi skiljer sig dock väsentligt från övriga EU-länders genom att omkring hälften eller mer av ytan är betydligt mer glest bebyggt än övriga EU. Marknaden kan inte utan vidare av sig själv åstadkomma en bredbandsstruktur tillgänglig för alla. Oavsett vilken syn man har på marknadens effektivitet, går det inte att förneka att marknaden främst kommer tillgodose de tätare delarna av landet, framförallt i södra Sverige, dvs. de delar har täthet närmar sig övriga EU-län-

som en som ders. En sådan skiktning Sverige kommer förmodligen att förstärkas

av när bredbandsmarknaden utvecklas ännu Här finns en målkonflikt

mer.

94 Kalkylen bygger Göran Lundströms räkneexempel, se kapitel 12. 95 Dvs. så många det kan täcka, antalet verkliga abonnenter kan dock vara

mindre.

130 Förslag

som måste lösas av i första hand staten om man menar allvar med tillgänglighet för alla.

Staten har ett näringspolitiskt ansvar för att det uppstår konkurrens i l olika delar av telekommunikationssektom och att det finns ledning och kanalisation tillgänglig för alla operatörer att utnyttja denna i fri kon-

j kurrens, dvs. att den är öppen. För närvarande är tillgången ledning i som möjliggör bredbandskommunikation på marknaden för uthyrning alltför knapp. Tillgång till sådan har betydelse för att skapa konkurrens

; mellan operatörerna. Stora operatörer som, i likhet med Telia, också 1 äger en stor del av landets nät, har mycket dominerande position.

en Möjligheterna att hyra ledning ökar i USA och inom EU. Skall Sverige kunna hålla jämna steg med omvärlden denna marknad måste sådana möjligheter finnas också här.

Samordning av statens nät

Grundvalen för svenska beslut utgörs av EU:s grundsyn om att undvika statlig intervention, åtminstone i de delar av landet där marknaden klarar sig själv. Staten äger dock redan några stomnät som konkurrerar med Telia, nämligen Banverkets och Svenska Kraftnäts nät samt dessutom Teracoms nät för marksänd digital TV, som är under utbyggnad och som ger bredbandskapacitet åtminstone i riktningen mot abonnenten.

Dessa nät har andra huvuduppgifter än uthyrning. För att förbättra utbudet av öppen IT-infrastruktur föreslår jag inrättandet av ett statligt marknadsbolag, SweNet AB, som får utnyttja ledning och kanalisation hos i första hand Svenska Kraftnät och, om möjligt, Banverket, men även exempelvis hos Vägverket och Vattenfallsbolagen. SweNet skall inte agera som operatör.

Ett öppet stomnät som förbinder alla Sveriges kommuner

För att möjliggöra en snabb utbyggnad bredbandsledning även i de

av glesare delarna av landet, anser jag att staten bör stimulera en utbyggnad där. En utgångspunkt för en sådan utbyggnad är att den inte bara ger tillgång till höghastighetskommunikation utan också att priset ligger på en rimlig nivå. Det räcker dock inte med att det byggs ett nät i den glesa delen Sverige, det måste också finnas nät även i övriga delar

av 1 av landet som möjliggör riksomfattande och internationell kommunikation. Därför måste utbyggnad ske i balans mellan de täta och glesa l

en delarna av landet. Ett riksomfattande öppet nät är ett regionalpolitiskt

Förslag l3l

intresse. Det finns några olika startpunkter för en sådan utbyggnad. Ett sätt att börja är att välja kontakten med omvärlden, inte minst med hänsyn till Sveriges geografiska läge i Europas periferi, bl.a. genom ledning till Öresund.

En möjlighet att leda dessa kablar i Sverige är att anknyta till

upp det intresse ett stort antal kommuner redan visat för att bygga ut

som bredbandsnät i respektive kommuner. Det har i första hand skett för den

administrationens, skolornas och andra kommunala verksamheters egna behov men också i vissa kommuner för företag och hushåll. Det mest utbyggda fiberoptiska nätet, ett bredbandsnät med mycket hög kapacitet, ägs av Stokab, ett bolag ägt gemensamt av Stockholms kommun och Stockholms läns landsting. Att Stockholmsområdet, och därmed Stokabzs nät, förbinds med Öresundsområdet och Europa inklusive Szt Petersburgsområdet, och resten av omvärlden bedömer jag

stort näringspolitiskt intresse. vara av

För att skapa bas för ett öppet bredbandsnät som täcker hela

en Sverige bör målsättningen vara att förbinda samtliga kommuners huvudorter med varandra. Byggandet ett sådant nät är därmed fram-

av förallt ett regionalpolitiskt värdefullt projekt. I den mån en heltäckande utbyggnad inte skulle anses kommersiellt lönsam skulle staten kunna gå

antingen med garantilån eller med särskild ersättning efter en offentlig upphandling utbyggnadsâtgärder som operatörer åtar sig att ut-

av föra och upprätthålla i eget nät. Denna modell har tillämpats av PTS när det gäller upphandling för totalförsvaret och för att tillhandahålla särskilda tjänster för behövande samhällsåtaganden. Telelagen

grupper öppnar även för andra kompletteringar av telesystemet.

Finansieringen investeringen förhandlings- och upphand-

av är en lingsfråga och avgörs de intressen stat, kommun och eventuellt

av som andra intressenter kan tänkas ha. l första hand bör man eftersträva att infrastrukturen etableras marknaden. Där detta inte visar sig gå, kan

av det en angelägenhet för kommunen eller staten. För att få igång

vara

bör statlig utredare och förhandlingsman snarast utses processen en bl.a. med uppgiften att inleda ett samarbete med intresserade kommu-

ner.

Ett nationellt strukturprogram

Staten har inte bara för den översiktliga strukturen och för det

ansvar regionalpolitiska initiativet utan bör också ha ett övervakande och sammanhållande för att nätet är säkert och tillgängligt till priser

ansvar

överensstämmer med regional- och näringspolitiska syften. Jag som

132 Förslag

återkommer nedan om behovet av en permanent myndighetsfunktion inom detta område.

Här vill jag understryka behovet av ett strukturprogram. Den

ovannämnda förhandlingsmannen bör inleda arbetet med ett sådant

program. Beteckningen strukturprogram beror på min grundsyn att staten så långt möjligt bör undvika att etablera sig investerare och

som ägare detta område. Även tillgång till bredbandsledningar är

om en förutsättning för en dynamisk bredbandsmarknad, bör det möjligt

vara att låta marknadsmekanismerna, där de fungerar, och den kommunala initiativkraften verka även i utbyggnaden bredbandsledning. Men

av staten har en viktig roll i att formulera principer bör styrande

som vara för utbyggnaden, såväl vad gäller den geografiska strukturen andra

som krav som kan ställas på nätet. Exempel inslag i ett sådant är

program förslag till knutpunkter, regionalt och lokalt, för att underlätta hopkopplingen lokala nät till rikstäckande nät. Förslaget ett struk-

av om turprogram innehåller t.v. ingen precisering vilka befogenheter

av som skulle kopplas till detta utan programmet får uppfattas

program, som en metod att vägleda myndigheter och marknadsaktörer än styra

snarare dem.

Ett kommunalt försörjningsansvar

Men det räcker inte med de rikstäckande förbindelserna. Som har framkommit i riksdagsdebatten är det lokala perspektivet minst lika viktigt. Bland förslag som framkommit i debatten finns ett lyfter

som fram statens ansvar för ett accessnät, dvs. den delen nätet är

av som närmast slutanvändaren ungefär fram till fastighetsgränsen. Enligt min mening bör det lokala ansvaret framförallt bäras kommunerna.

av Det innebär inte att kommunerna nödvändigtvis måste bygga eller äga ett sådant nät, att kommunerna skall känna ett för att ett

men ansvar sådant åstadkoms på bästa möjliga sätt. Enligt min mening är det t.o.m. olämpligt att kommunerna utsträcker sitt så långt att också

ansvar som erbjuda tjänster på nätet, vilket förekommer idag, enligt de enkäter vi haft tillgång till. Statens och kommunernas bör framförallt kon-

ansvar centreras till den del infrastrukturen omfattar ledning och kana-

av som lisation, inte till sig i marknaden för tjänster.

att ge

Jag anser inte att kommunerna bör åläggas att bygga ledning för bredbandskommunikation. Däremot bör de, frivilligt, upprätta

program för bredbandsförsörjning, som vägledning för eget eller andras nätbyggande och som förutsättning för ett eventuellt investeringsstöd. Dessutom kan sådana program öka möjligheterna till regional samverkan

Förslag 13 3

och samordnade upphandlingar. Vidare kan exempelvis beredskapsaspekter, i samarbete med länsstyrelserna, behöva beaktas. Genom det rikstäckande och de kommunala strukturprogrammen har grund lagts för utbyggnad en infrastruktur. Det bör observeen av att inget i denna utredning pekar ut en särskild teknik. Fiberoptiska ras ledningar är den f.n. dominerande tekniken med hänsyn till den kapacitet kan erhållas, men trådlös infrastruktur master och antenner, som satelliter kan att föredra i vissa situationer. För den allra sista bivara ten till slutanvändaren, nätets förbindelse ungefär från fastighetsgräntill hemmet eller företaget, finns ett flertal konkurrerande teknisen ker. Därför bör staten i utredning av detta slag inte i detalj peka ut en tekniska lösningar.

Stimulans till kanalisation vid annat grävningsarbete

Kommuner, teleoperatörer och andra innehavare av ledningsrätter m.fl. bör stimuleras att åstadkomma kanalisation, dvs. nedläggning av rör, i samband med andra ledningsarbeten. Detta är inte alltid praktiskt möjligt, i de fall där det är lämpligt är det ett billigt sätt att åstadmen komma kanalisation, sedan till betydligt lägre kostnad än annars som kan möjliggöra ledningsdragning. Stödet bör fördelas förslagsvis av PTS utifrån i vilken grad sådan kanalisation överensstämmer med de offentliga strukturplanerna och kan bidra till att underlätta den regionalpolitiskt motiverade utbyggnad bredbandsledning som jag ovan av föreslagit.

Stöd till IT-investeringar som regionalpolitiskt företagsstöd

För att bidra till utbyggnaden ett accessnät med bredbandskapacitet av bör framförallt det tryck utnyttjas en ökad efterfrågan ger. Särskilt som bör efterfrågan i glesbygden stimuleras, eftersom den normalt hämmas på grund att priset för kommunikation och transport ofta är högre i av glesbygden än i tätare delar. En stor del IT-debatten i riksdagen av handlar exempelvis att priset för anslutning med ISDN kan bli väom sentligt högre för de 10-15 procent kunderna som hamnat utanför av Telias s.k. ISDN-orter till vilken utbyggnaden redan skett. Jag föreslår därför ett stöd möjliggör investeringar i ledning och nätutrustning som för bredbandskommunikation för företag i de glesare delarna av landet. Ett problem är att sätta gränsen för vad skulle berättiga stöd. Kasom pacitetskravet bör läggas på nivå innebär att ett utrymme finns en som för ökade behov i framtiden. En förutsättning för bidrag bör vara att

134 Förslag

investeringen ger en kapacitetsökning är väsentlig och därmed som långsiktigt intressant för företaget. Jag har inte tagit ställning till om någon viss teknik är att föredra eftersom jag att det bör bedömas anser från fall till fall. Det regionalpolitiska stödet anses sällan ha använts för bidrag till investeringar i lT-infrastruktur. Ett sådant stöd kan inrymmas i förordningen om regionalpolitiskt företagsstöd regeringen bör uttala men att en utvidgning av användningsområdet jämfört med nuvarande praxis måste ske. Det bör observeras att bland de stödberättigade företagen i ett lT-stöd även skulle ingå bostadsföretag, villaföreningar och liknande sammanslutningar. Som exempel sådana företags behov av nätkapacitet kan nämnas att ett tiotal SABO-företag redan har bredbandsnät i bostadsområdet eller planerar byggandet sådana. Förav modligen kräver en utvidgning användningsområdet det regioav av nalpolitiska stödet särskild finansiering då investeringar i IT-inen frastruktur snabbt skulle spränga den ganska för det snäva ramen nuvarande regionalpolitiska stödet, f.n. 3 miljarder kronor. ca Som villkor för stöd bör gälla att kommunens huvudort är ansluten till minst ett rikstäckande öppet bredbandsnät samt att den önskade nätinvesteringen överensstämmer med såväl det nationella det som kommunala strukturprogrammet.

Projektstöd och upphandlingsstöd

Man kan inte lägga hela bördan av en utbyggnad av accessnäten att enskilda företag ansöker regionalpolitiskt stöd. Den delen måste om begränsas så mycket möjligt. Man kan investeringsstödet som se som en del av länsstyrelsernas regionala tillväxtavtal. Förslagen till avtal som våren 1999 inlämnats till regeringen innehåller mycket värdet om av ny IT-infrastruktur. De medel normalt fördelas länsstyrelsen som av är desamma som ovan nämnda regionalpolitiska företagsstöd i men samband med tillväxtavtalen är det meningen att även andra medel skall diskuteras för att finansiera projekt. I dag finansieras uppbyggnad av IT-infrastruktur genom utnyttjande bl.a. EU:s strukturfondmedel. av En möjlighet är att PTS får medel att upphandla regionalpolitiskt en motiverad nätutbyggnad i vissa delar landet, sedan bl.a. ledning av som byggd med företagsstöd kan anknytas till. Genom ändring en av telelagen och PTS instruktion kan sådan upphandling genomföras av

se avsnitt Författningsförslag.

9° Se Budgetpropositionen för 1999, 1998/99:1, volym 10, utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling

Förslag 135

F Örsöksverksamhet med I T-stöd till funktionshindrade

Det är min uppfattning att bredbandsnät också har socialpolitisk betydelse. Jag föreslår därför att Hjälpmedelsinstitutet och landsting eller kommuner får medel för funktionshindrades försöksverksamhet med utrustning och ledning, ansluten till huvudort med anslutning till stomnät. Tanken är att stödet skulle till funktionshindrade vilkas levnadsförhållanden väsentligt skulle förbättras tillgång till bredbandskom-

av munikation. Som visats finns det åtskilliga tillämpningar som

ovan skulle ha stor betydelse för funktionshindrade. Eftersom det ännu är osäkert vilka målgrupperna är och hur stora och kostnadskrävande de är, föreslås här t.v. försöksverksamhet. Hjälpmedelsinstitutet bör få i uppdrag att tillsammans med PTS och Socialstyrelsen utreda formerna

sådan försöksverksamhet. för en

Offentliga efterfiågeprogram

En åtgärd på efterfrågesidan är även att de offentliga organen, stat, kommuner och landsting, bör systematisera och offentliggöra sin efterfrågan på bredbandstjänster i särskilda program, för att ge nätbyggare och operatörer inforrnationsunderlag för planeringen sina investe-

av ringar. Kontakter bör tas med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i detta syfte och regeringen bör ta initiativ till att ett motsvarande statligt efterfrågeprogram.

En central statlig bredbandsfunktion

För att övervaka utvecklingen föreslås här även att statlig funktion

en inrättas på bredbandsområdet. Den skall tillse att konkurrensen främjas, övervaka regelsystemet och föreslå förändringar i detta för att förverkliga de intentioner forrnulerats i denna utredning, såväl närings-

som

regionalpolitiska. Den skall underlätta för branschens olika aktörer som att träffas och sluta överenskommelser i sådana frågor där ett gemensamt förhållningssätt måste skapas. Den skall bidra till att den tekniska utvecklingen underlättas. I detta syfte måste den ha inblick i marknadens funktionssätt, kunna följa den tekniska utvecklingen och förstå alla de infrastruktursystem är aktuella för bredbandskommunika-

som tion samt bidra aktivt till förverkligande av de näringspolitiska och regionalpolitiska målen bredbands- och IP-området.

Den bästa placeringen funktionen är förmodligen inom Post- och

av telestyrelsen, redan har flera funktioner inom området och som bör

som tillföras för kompetensuppbyggnad för denna bredare uppgift.

resurser

136 Förslag

Myndighetsfunktionen skall, förutom regeltillämpning, samordning samt ansvar for beredskapsfrågor även innefatta en aktiv utvecklingsroll. Även expertis från IT-kommissionen och NUTEK och kompetens från t.ex. Kommunikationsforskningsberedningen KFB kan vara aktuella att föras eller finnas som stödjande referensgrupp till denna funktion. Ytterligare kompetens från olika områden kan finnas i en referensgrupp med företrädare från Konkurrensverket, Glesbygdsverket, Statskontoret samt Ingenjörsvetenskapsakademien IVA. Referensgruppen bör även kunna knyta till sig företrädare för operatörerna och andra företag marknaden.

Finansiering

Vad får investeringsinsats i bredbandsnät kosta staten En hypote-

en tisk utgiftsram har här satts till minst 12 miljarder kronor. Hur en sådan ram kan fördelas mellan de olika förslagen visas längre fram i samband med konsekvensanalysen. Siffran kan jämföras med de nuvarande årliga investeringarna i byggande av transponnät mellan l och 2 miljarder kronor. De 12 miljarderna måste spridas ut över ett antal år.

En övre gräns för efterfrågestöd i gles bygd bör relateras till kostnaderna för regionalpolitiken och småföretagspolitiken och ses som en del av dessa politikområden. Den totala kostnaden för regionalt utvecklingsstöd till företag m.m., landsbygdsstöd, småföretagsstöd, sysselsättningsbidrag och transportbidrag var l997 något mindre än 2 miljarder kronor. Huvuddelen av den ram på minst 12 miljarder kronor som nämnts ovan bör gå till gles bygd i någon mening, t.ex. definie-

den glesare befolkade delen Sverige innehåller omkring rat som av som 30 procent av befolkningen. Innan hushållens efterfrågan bredbandstjänster utvecklats kommer ett bredbandsnät att utnyttjas huvudsakligen av företag och offentlig verksamhet, t.ex. skolor.

Hur kan detta finansieras Den planerade försäljningen av Telia till privatkunder beräknas ge den svenska statskassan intäkter på flera tiotals miljarder kronor. De behov som ovan beskrivits riskkapital,

av ersättning vid upphandlingar och stöd i de glesare delarna av Sverige bör tillgodoses genom medel från köpepenningen. Mitt förslag är därför att en del av köpesumman sätts av i en särskild fond för att användas för investeringar i bredbandsledning. Fonderingen kan uppfattas

som en stimulans till den konkurrens som inte kunde utvecklas i skuggan av Televerket. I samband med Televerkets omvandling till bolag tog staten 10 miljarder kronor ur verkets kapitaltillgångar för att användas i

en allmän infrastrukturfond. Den fondering som jag föreslår skulle i stället inriktas infrastruktur för informationskommunikation och skulle

Förslag 137

därmed direkt komma såväl det nya Telia som andra operatörer till godo.

Förslag till handlingsprogram för utbyggnad

Sammanfattningsvis föreslår jag följande aktiviteter. Efter kontakter med de närmast berörda statliga myndigheterna kan följande insatser sättas igång omedelbart.

Omedelbara direkta insatser

Initiativ tas till förhandlingar med kommunerna om ett stomnät

mellan kommunerna. Den exakta finansieringen och huvudmanna-

skapet för det nya nätet blir ett resultat av förhandlingarna. Ut-

gångspunkten är att de kostnader för utbyggnaden av nätet som inte

kan finansieras med kommunala medel, bör kunna lånas upp på

kommersiella villkor. Om vissa delar av nätutbyggnaden måste

stödjas av staten, t.ex. genom upphandling, måste beslut om sådana

finansiella insatser avvaktas för dessa delar av nätet.

Upprättandet av ett nationellt strukturprogram bör inledas parallellt

med förhandlingarna med kommunerna eftersom den geografiska

strukturen i sina huvuddrag ger sig själv utifrån målsättningen att

täcka alla kommuners huvudorter. Arwänder man tekniken med ett

maskformigt nät vilket ger en hög grad av redundans, kommer även

andra orter inom kommunerna att lätt få tillträde till det rikstäckande

nätet. Arbetet med strukturprogrammet kräver en central resurs som

preliminärt kan förläggas till PTS, men som i detta avseende bör

samarbeta med Statskontoret, Nutek, Glesbygdsverket och andra

myndigheter med sakkunskap.

Regeringen eller PTS bör omedelbart inleda förhandlingar med

Kommun- och Landstingsförbunden för att undersöka deras intresse

av att kommuner och landsting själva tar initiativ till upprättandet av

egna försörjningsprogram när det gäller bredbandsnät. Regeringen medverkar i samband med beredningen av länsstyrel-

förslag till tillväxtavtal till att föreslagna investeringsprojekt i

semas

IT-infrastruktur särskilt i regionalpolitiskt prioriterade områden sna-

rast sätts igång.

138 Förslag

Förberedande insatser

Följande områden kräver överläggningar och beredning inför en

mer av kommande IT-proposition. Följande förberedande insatser föreslås.

Förberedelser sätts igång för att bilda det föreslagna marknadsbolaget, SweNet AB, för att det ska kunna få igång verksamheten en gång efter ett eventuellt riksdagsbeslut.

Beredning inleds inom regeringskansliet av förslaget att en del av

köpepenningen från Telias delprivatisering kan läggas i en riskkapital- och stödfond för IT-investeringar i regionalpolitiskt prioriterade områden.

Vidare bör Hjälpmedelsinstitutet få i uppdrag att tillsammans med

PTS och Socialstyrelsen utreda formerna för försöksverksamheten med bredbandsstöd till funktionshindrade. Förslagen till författningsförändringar bereds inom regeringskansliet liksom om förändringen av praxis i samband med regionalpolitiskt företagsstöd.

Kompetens

En annan viktig fråga som bör beaktas är bristen på kompetent personal för att bygga och underhålla stora IP-nät. Endast ett mycket begränsat antal personer i Sverige besitter de kunskaper som krävs för att kunna vara lärare vid utbildning gällande stora IP-nät. Bristen på kompetent personal drabbar såväl offentlig sektor som näringsliv. Ett effektivt sätt att lösa problemet på lång sikt är att statsmakterna målmedvetet satsar

kvalificerad utbildning. Med hänsyn till den stora användningen av IP-baserade nät anser jag att regeringen bör låta göra en samlad bedömning av vilken utbildning avseende IP-tekniken som behöver genomföras bl.a. på högskolenivå för att detta sätt fylla upp bristerna

kompetent personal.

För att erhålla en hög driftsäkerhet bl.a. i den externa kommunikationen är det viktigt att den lokala IT-personalen har en mycket god kompetens vad gäller IP-tekniken, tillämpningar och säkerhetsfunktioner. För att underlätta det praktiska arbetet för IT-personalen vid olika organisationer behöver konkreta rekommendationer utarbetas, distribueras och underhållas. Det är viktigt att dessa rekommendationer är konkreta och praktiskt användbara. För att uppnå detta bör sådana rekommendationer utformas i nära samarbete med operatörer SOF och andra aktörer inom området ISOC-SE m.fl.. Detta arbete kan för-

Förslag 139

slagsvis samordnas av den centrala funktion på bredbands- och IP-området som jag föreslår, av Statskontoret eller i samverkan.

Andra konkurrensfrämj ande åtgärder

Utbyggnaden av ledningar och annan infrastruktur bredbandsområdet handikappas att marknaden ännu inte har uppnått den fullstän-

av diga konkurrens som varit målet för reformsträvandena i Sverige och andra länder under 1990-talet. Ett problem är att de kommersiella drivkrafterna kort sikt kan missgynna det regional- och välfärdspolitiska mål tillgänglighet för alla direktiven ställt upp för denna utred-

som ning. Min bedömning är dock att de åtgärder som ovan föreslagits i syfte att stimulera utbyggnad infrastruktur skall kompensera för de

av negativa effekter som ökad konkurrens kan få på de glesare delarna av Sverige. Ökad konkurrens leder till lägre priser på sikt hela

som gynnar landet. Möjligheterna att snabbt introducera de nya teknikerna ökar om konkurrensen främjas vilket gynnar vämandet av Sveriges konkurrenskraft, dvs. det näringspolitiska mål som jämsides med det regionalpolitiska målet prioriteras i utredningens direktiv.

Ändring av telelagens målformulering

För att lyfta fram statens roll for konkurrensen bör telelagens målformulering ändras så att hävdandet av mångfald, dynamik och konkurrens prioriteras.

Tillgång till Telias accessnät

Konkurrensen kan hävdas genom att Telias accessnät öppnas för konkurrerande operatörer. Detta kan ske genom en lagändring som ger alla operatörer tillträde till accessnätet till ett kostnadsbaserat pris, s.k. local loop unbundling. Accessnätet är i praktiken ett monopol, åtminstone i

l underlag

de delar av landet som inte täcks av kabel-TV. Ytterligare l kommer att finnas i samband med den genomgång som for närvarande l görs hos PTS.

För att underlätta analysen av nätkostnadema och undvika diskriminering av externa konkurrenter bör Telias accessnätsdel ombildas till ett bolag inom koncernen. Detta kan ske genom att det i ett statligt ägardirektiv till Telia föreskrivs att den svenska nätdelen av Telia ombildas till ett särskilt bolag inom den planerade sammanslagna koncernen.

140 Förslag

Utredning av framtida monopoliseringsrisker

F.n. är det den dominerande aktörens, Telias, dominerande ställning som är det stora hindret för en fungerande konkurrens. Efterhand som övriga operatörer får allt större egna nät, kommer tillträdet även till övriga nät att aktualiseras problem. Här måste dock väga värdet

som man

fritt tillträde mot den nackdel för investeringsincitamenten som det av innebär att en nätägare inte får ensam förfoganderätt över sina nätinvesteringar. Jag har inte i detalj kunnat ta ställning till denna svåra avvägning utan föreslår att den blir föremål för en särskild utredning.

Tillträde till kanalisation

Tillträdet till kanalisation rör, master och stolpar- bör säkerställas för

— alla operatörer i enlighet med regler härom i EG-direktiv och svensk lagstiftning. För att säkerställa detta föreslås Förändringar i ledningsrättslagen, telelagen och plan- och bygglagen se avsnitt Författningförslag.

För att stimulera utveckling i riktning mot gemensamt utnyttjande

en av kanalisation bör ett villkor kopplas till den kanalisationsstimulans,

jag föreslog innebärande att en kommun, teleoperatör, annan som ovan, innehavare av ledningsrätt eller annan mottagare av sådant stöd också förbinder sig att, där det är tekniskt möjligt, bereda tillträde även till tidigare nedlagd öppen kanalisation. Jag föreslår att telelagen ändras i syfte att möjliggöra stimulans till kanalisation se avsnitt Författningsförslag. Närmare regler bör ges i en förordning.

Större handlingsfiihet på marknaden för de statliga nätägarna

Svenska kraftnät bör få sin instruktion ändrad för att ett aktivt sätt kunna delta i bredbandsmarknaden. Förslag till ändring i instruktionen finns i avsnittet Författningsförslag. Eventuellt behöver Banverkets instruktion förtydligas i detta syfte. De nämnda myndigheterna och Teracom har andra huvudsyften än att tillhandahålla ledning för allmän data- och telekommunikation. Även myndigheterna är statliga

om affärsverk med huvudinriktning, anserjag att de kan bidra till att

annan öka konkurrensen bredbandsområdet. För att ytterligare förbättra samordningen inom det statliga tillhandahållandet av ledning för uthyrning och kanalisation föreslår jag att ett statligt bolag, SweNet AB, bildas som skulle möjliggöra en samordning, där denna är tekniskt möjlig, utbudet på marknaden för ledning och kanalisation.

Förslag 141

Utredning om bandbreddsbörs

Tillgången till bredbandskapacitet är ännu så länge outvecklad, för

men att göra den mer lättöverskådlig och stimulera marknaden detta

område, föreslår jag utredning behovet och utformningen

en av av en bredbandsbörs dit nätägare och andra kan erbjuda överkapacitet och få den noterad till marknadspriser. En bandbreddsbörs skulle kunna vitalisera marknaden för olika datakommunikationstjänster i Sverige.

5.3 Alternativ som avvisats

Den filosofi som kännetecknar mina förslag kan beskrivas

som energiskt initierande. Jag vill bidra till att utbyggnad ledning med hög

av kapacitet stimuleras med olika medel och sätts igång på olika punkter i landet, understödda av statliga och kommunala strukturprogram. Detta är en bättre metod än att forcera fram ett kolossalt utbyggnadsprogram på kort tid, med stora störningar av marknaden och risker för tekniska felval. Det är också bättre än total passivitet från statens sida.

För att klargöra de avvägningar gjorts skall här även kort

som kommenteras de alternativ i kapitel 3 jag inte lägger fram för-

som som slag.

När det gäller idén om Statens databanverk, så förutsätter den, såvitt jag kunnat bedöma, delar ledningar inom Svenska kraftnät

att man upp och Banverket mellan dessa å ena sidan och Statens databanverk å andra sidan. En sådan uppdelning förefaller ett opraktiskt och

vara onödigt ingripande i ljuset av att samordningen på marknaden enklare kan uppnås genom att dessa myndigheter och eventuellt andra istället kan upplåta ledningar och kanalisation till ett marknadsbolag.

Jag har inte heller lagt fram något förslag om att staten skulle

engagera sig att direkt och på bred front åstadkomma ett nationellt heltäckande accessnät. Jag har bedömt att kan dela ansvaret för led-

man upp ningsinvesteringar på samma sätt som man på andra områden delar

upp statens och kommunernas ansvar, nämligen i en nationell och lokal

en del. En heltäckande ledningsinvestering mycket omfattande in-

är en vestering, enligt konsulternas beräkningar på mellan 55 och 60 miljarder kronor. En investering av denna storleksordning bör ske med så stor medverkan av marknadens aktörer möjligt, inte minst med

som tanke på att tekniken fortlöpande utvecklas. Det finns därför skäl att göra utbyggnaden successivt och i växelverkan med att marknaden och tekniken utvecklas. Jag har för att bidra till en sådan successiv utveckling föreslagit utbyggnaden ett stomnät, ett strukturprogram samt

av stödformer för att olika punkter bidra till lokala och regionala nät.

142 Förslag

ISDN bör kommenteras något eftersom denna tjänst i dag verkar

den mest spridda tjänsten med högre kapacitet än vanlig telefoni, vara åtminstone bland småföretag. En relativt liten del av Sverige nås fortfarande inte av ISDN-tjänster till standardpris. Telia anser dessutom, på vår förfrågan, att 12 procent av kunderna bor för långt bort för att kunna nås av ISDN med dagens transmissionsteknik, motsvarande den befolkningsandel som bor utanför orter med minst 50 invånare. ISDN aktualiseras bland annat i samband med debatten om att utvidga EUbegreppet Universal Service Obligation samhällsomfattande tjänster som en metod för att skapa allmän regional tillgänglighet till tjänster med högre kapacitet än telefoni. En ensidig svensk utvidgning kan enligt EU-regler inte kan finansieras med hjälp av operatörerna. En utvidgning skulle därför behöva bäras av alla skattebetalare. Det verkar därför inte vara någon mening med att föra de förbättringar av den regionala tillgängligheten som jag föreslår under EU:s USO-begrepp.

Jag anser därför inte heller att man bör reglera fram enhetliga priser över hela landet när det gäller infrastruktur för datakommunikation. En sådan inriktning vore naturlig om man betraktade datakommunikation på samma sätt som telefonin. Lättast att förverkliga vore ett krav enhetligt pris för ISDN över hela landet. Detta tycks dock först och främst stupa tekniska problem, eftersom Telia inte anser sig kunna förmedla ISDN till den stora andel abonnenterna som bor utanför den

av minsta ortstypen. Det är något oklart var denna tekniska gräns går i landet, varför ett enhetligt pris redan av detta skäl skulle upplevas som orättvist, eftersom bara vissa skulle kunna dra nytta av denna fönnån. Vidare skulle ett enhetligt pris kräva uppbyggnad av en prisreglering, med en prisnivå godkänd av en myndighet och med finansiering över skattsedeln för den täckta kostnaden hos leverantören. Denna byråkrati skulle dessutom gälla teknik många beskrivs som redan

en som av föråldrad med hänsyn till framtida behov av överföringskapacitet.

Jag vill i stället förorda en regionalpolitiskt motiverad utbyggnad av infrastruktur som möjliggör att tillgång och prisnivå i de glesare trakterna håller såjämna steg som möjligt med de tätare områdena. Via den regionalpolitiska stödapparaten kan beslut fattas om stöd till alla slag av nätinvestering som ger en väsentligt högre kapacitet till företag och andra särskilt behöver detta, oavsett valet av teknik. Tanken

som bakom denna metod i en regional- och näringspolitisk hel-

är att man hetsbedömning av stödbehovet hos ett företag, en region eller en enskild användare kan göra en avvägning mellan en liten insats för att snabbt nå begränsad kapacitetshöjning eller en större insats för att ge

större grupp användare en större kapacitetshöjning av nytta på en längre sikt. Det är svårt att med en stel regel om enhetspris på en viss teknik lokala anpassning.

uppnå samma

Förslag 143

Jag har slutligen avvisat alternativet att staten skall förhålla sig pas-

siv till kravet att skynda på eller regionalt utjämna bredbandsutvecklingen. Det är helt uppenbart att marknaden, lämnad i fred, priori-

terar tätbefolkade och centralt belägna regioner högre än glesare områ-

den, liksom betalningsstarka kunder prioriteras framför Efter-

svagare.

som detta sker område efter område inom telekommunikationssek-

torn, skulle den ackumulerade effekten bli alltför påtaglig för att kunna

accepteras utifrån ambitiös regionalpolitisk synpunkt. Även från

en näringspolitisk synpunkt bör staten försöka främja den svenska utvecklingen, eftersom investeringar i landsomfattande nät ligger

nära ett na-

turligt statligt ansvar för att de nationella kommunikationerna skall vara E l ändamålsenliga och, eftersom är ett glest befolkat land, ligga ivtäten

på den internationella utvecklingen. Risken är annars att Sverige halkar

efter mer tättbefolkade länder med större kommersiella möjligheter att

bygga ut infrastrukturen.

6 Konsekvenser

Direktiven har pekat ut ett antal konsekvenser att beakta: regionalpolitiska, jämställdhetspolitiska samt konsekvenser för det brottsförebyggande arbetet. Därutöver behandlas här konsekvenserna för statsfman-

och för den civila beredskapen. Vidare försöker jag bedöma hur serna marknaden kommer att reagera på förslagen.

Allmänt konsekvenser

De föreslagna reforrnema kommer att främja en så snabb utbyggnad

möjligt infrastruktur för bredbandskommunikation i Sverige, som av en under hänsynstagande till marknadskrafternas spelutrymme, kraven på flexibilitet i förhållande till den delvis okända framtida tekniska utvecklingen samt eftersträvandet av en naturlig ansvarsfördelning mellan stat och kommun. En bas skapas att stat och kommun får för

genom ansvar

sin del strukturplaneringen, innebärande att staten har ett var av övergripande för att förutsättningar skapas för allas tillgång till

ansvar bredbandskommunikation, med vilket särskilt menas de glesare befolkade delarna Sverige, medan kommunernas för den lokala

av ansvar bredbandstillgången markeras.

6.1 Statsñnansiella konsekvenser

Finansieringen förslagen föreslås ske att del av intäkterna

av genom en från Telias delprivatisering reserveras för tänkta bidrag och lånegarantier. Nedan presenteras de olika ändamålen och beräknade utgiftssum-

mor.

De förslag kräver statsñnansiellt bidrag är:

som

Företagsstöd i gles bygd

Försök för funktionshindrade -

Stimulans av kanalisation —

Upphandling i glesbygd -

146 Konsekvenser SOU 1999: 85

Beräkningarna bygger underlag från konsultrapporter avseende kostnader för att bygga ut nytt fibemät över Sverige. Dessa redovisade två alternativ med lite olika förutsättningar. Vidare har den företagsundersökning som gjorts utredningens uppdrag använts del i

som en uppskattningen av medelsbehov.

Företagsstöd

Den uppskattning som har gjorts har utgått från de svar i företagsenkäten som olika företag utanför storstäderna har angivit frågan Ö

om kapacitetsbehov om 2-3 år. Resultaten har överförts det totala antalet företag i Sverige för att få uppskattning hur många

en grov av företag som skulle efterfråga anslutning med högre kapacitet. En I tolkning av resultatet är att efterfrågan på högre kapacitet kommer att

stiga kraftigt och att ett stort antal företag kommer i behov

att vara av ökad kapacitet om några år. Beräkning av investeringskostnaden motsvarande ett sådant behov ligger runt miljard kronor. Antalet

en företag i undersökningen var dock mycket litet, vilket gör resultaten osäkra.

En annan beräkning kan göras utifrån vilka företag som i dag får

regionalpolitiskt stöd. Det är drygt 3 000 arbetsställen nästan 300 000

av som får någon form av regionalpolitiskt stöd idag. Det är regionalt ut-

j vecklingsstöd, landsbygdsstöd eller småföretagsstöd. Om beräkningen istället bygger på detta antal företag och antalet anslutna till bredbands-

ledningen antas vara ganska lågt ökar investeringskostnaden

per anslutet företag. Medelsbehovet uppskattas i detta fall till mellan 150- 200 miljoner kr. Antalet företag och antalet arbetsställen är dock l betydligt högre och efterfrågan har förmodligen ännu inte kommit igång. Ett totalt medelsbehov för företagsstöd uppskattas mot bakgrund

. av detta till ca l miljard kronor. Behovet och efterfrågan är dock endast ‘ skattningar vilket innebär att utfallet noggrant bör följas

upp.

97 Enator, kostnadskalkyler för utbyggnad höghastighetsnät i landsbygd och

av glesbygd, maj 99, Öhrlings, beräkning av investeringskostnaden för

en utbyggnad av stomnät och stadsnät, maj 99, samt Exit Marketings undersökning av behov av bandbredd, april 99, särskild bearbetning.

93 Enligt uppgift från SCB finns det drygt 200 000 företag med någon anställd

varav ca 3 000 har över 100 anställda och resterande under 100. 99 Enligt uppgift från SCB finns ca 280 000 arbetsställen med någon anställd.

Konsekvenser 147

Försök för funktionshindrade

Det finns i Sverige ett stort antal personer°° som är funktionshindrade i något avseende. Ungefär 220 000 personer mellan 16 och 84 år är så svårt rörelsehindrade att de måste ha hjälp med att förflytta sig. Antalet synskadade personer uppgår till ca 175 000 varav ca 13 000 är helt blinda och nedsatt hörsel har 780 000 personer varav 14 000 är helt

ca döva. Antalet vuxna dyslektiker uppskattas till mellan 300000 och 500 000 och ungefär har så svåra tal- och språkskador

40 000 personer att de har svårt att göra sig förstådda. Det finns flera exempel på olika funktionshinder där antalet personer är mycket stort och där hjälpmedel i form av rätt datorutrustning, och tjänster som kräver anslutning med hög kapacitet i nätet skulle kunna underlätta det dagliga livet.

Beräkningarna bygger nätkalkylerna samt ett schablonmässigt belopp om 50 000 kr för användarutrustning. Försöken antas genomföras i centralorter eftersom anslutningskostnaden är lägst där. Kalkylen bygger att cirka 200 personer kan bli föremål för försöksverksamheten till en total kostnad mellan 15 och 20 miljoner kronor. Summoma per individ kan verka stora, men tanken är att ett kvalificerat ITstöd kan innebära både höjningar av livskvaliteten och sänkningar av kostnader för kommunala och andra insatser för vissa grupper av handikappade.

Stimulans av kanalisation

Kalkylen utgår från den grävlängd som utredningens konsulter redovisar vid sina beräkningar av alternativa nät. Tomma rör antas kosta 15 kronor per meter enligt samma underlag. Det kan diskuteras vilken nivå ersättningen skall ligga på för att stimulansen skall nå önskad effekt. Kanalisationen, även om marken redan öppnats av andra skäl, kostar mer än bara det tomma röret. Bl.a. kan man behöva gräva mer samt dokumentera de tomma rören ligger, vilket kan förorsaka kostna-

var der. Extrakostnaden skulle kunna vara så hög som 100 kronor per meter. Det viktigaste är dock de framtida möjligheterna, kanalisation bör ske där det kan finnas behov framtida ledningsdragning. Därför bör

av den ekonomiska stimulansen läggas en nivå där viss ersättning för extrakostnader utgår där ledningsdragaren också får ett eget inci-

men tament för planering inför framtiden.

Den ledningsdragning i hela Sverige, såväl i som utanför tätorter,

konsultema Enator och Öhrlings gjort kalkyler för fram till alla som

°° Handikappinstitutet numera Hjälpmedelsinstitutet, Stockholm 1997.

148 Konsekvenser SOU 1999: 85

fastighetsgränser, motsvara cirka 30 000 mil kabel. Om antar att

man man lyckas lägga ner tomma rör i förväg längs hela denna kabelsträck-

l ning skulle det kostat staten 4,4 miljarder kronor i statsbidrag vid 15 kronors ersättning respektive 29 miljarder kronor vid 100 kronors

ersättning. Detta skall ställas mot att värdet av redan nedlagda tomma rör vid ledningsdragningen i bästa fall är mycket stort- läggs de tomma rören redan från början rätt ställe, kan den totala kostnaden för ledningsdragning minskas med avsevärda belopp, kanske i storleksordningen 75 procent av hela kostnaden. En sådan reduktion skulle

ge stora utslag vid en total kostnad för ledningsdragning 55-60 miljarder kronor, dvs. cirka 45 miljarder kronor attjämföra med den betydligt

j lägre kostnaden för statsbidragen.

Ovanstående kalkyl utgår från att kanalisation skall göras överallt. l Idag finns redan vissa kanalisation gjord. Enligt uppskattning vi fått

j från Elleverantöremas förening finns det i cirka två tredjedelar kom-

tomma rör i viss utsträckning. Den återstående tredjedelen l munerna av kommunerna är förmodligen mindre och glesare kommuner. Telia, den största telenätägaren, har förmodligen också i stor utsträckning lagt ned kanalisation för framtida bruk.

Om vår kalkyl enbart håller sig till Elleverantöremas skattning och statsbidragskalkylen enbart omfattar en tredjedel av de minsta och glesaste kommunerna samt stomnätet skulle kostnaden för statsbidrag

l ändå bli betydande, 3,6 eller 24,5 miljarder kronor, beroende

på om å ersättningen blir 15 eller 100 kronor meter. Att kostnaden blir hög

per

beror på att den glesare befolkade tredjedelen av kommunerna också har de längsta avstånden. Förmodligen är det också i sådana trakter

som l

nyttan av förberedd kanalisation är störst och enklast att genomföra, eftersom ledningssystemet i tätortema kan vara för komplicerat för att ‘ man skall kunna hålla reda allmänt tillgänglig kanalisation.

Utgångspunkten för kostnadsberäkningen är tills vidare att

man väljer den lägre ersättningssumman, 15 kr. Om kopplar subventio-

man nen till att kanalisationsägaren aktivt verkar för att även äldre kanalisa-

l tion öppnas, i enligheten lagen och EU:s direktiv, kan högre ersätt-

en ningsnivå motiveras eftersom detta förorsakar del besvär.

Konsekvenser 149

Upphandling

Stomnät

Vid beräkningen eventuella behov medel för upphandling av led-

av av ningsdragning är utgångspunkten att delar av det nät som skall binda samman kommunerna kan vara olönsamt och osäkert både ur kommersiellt och kommunalt perspektiv. Upphandling kan då ske med hjälp av garanterade lån eller i någon annan finansieringsform.

lnvesteringskostnaden för sammansbindningsnätet mellan kommu-

uppgår enligt de kalkyler gjorts till mellan 1,7 och 3,7 milnerna som jarder för ett passivt nät.

Ett antagande kan göras är att jämföra med vad marknaden an-

som

lönsamt i utbyggnaden andra nät vilket motsvarar ungefär ser vara av 70 procent befolkningen. Vid ett antagande att ett passivt

av om stomnät kostar 3,7 miljarder° och att resterande 30 procent behöver upphandlas kommer medelsbehovet i någon form att bli cirka 1,1 miljarder kr. Finansieringen detta kan vara i form av garanterade lån

av där kapitalkostnaden betalas av den som bygger men där staten står för risken. Uppskattningsvis runt miljard bör därför avsättas t.ex. i en

en fond för detta ändamål.

Lokala nät

Upphandling lokala nät, typen stadsnät, när ut till en punkt

av av som nära ett antal slutanvändare kan behövas i områden där marknaden är

Ett lokalt nät kan utgångspunkt för ledningsdragning till svag. vara en enskilda företag, kanske får regionalpolitiskt företagsstöd för den

som del nätet ligger närmast dem. Nedan finns en total beräkning av

av som kostnaden för nät inom andra orter än kommunens centralort och utanför orter. En del nätet närmast slutanvändaren har dragits av, i ge-

av nomsnitt omkring hälften, med en större andel i glesare trakter.

Den totala investeringskostnaden, inklusive nätutrustning, för den

nätdelen utanför kommunernas centralort, beräknas till gemensamma

22 miljarder kronor. Om cirka 30 procent av denna bedöms som ca kommersiellt olönsam och måste upphandlas skulle det handla om en kostnad cirka 6,6 miljarder kronor. Observera att förutsättningen här

° Enligt alternativ två med ett stomnät byggt i maskor över landet i Enators

konsultrapport med kostnadskalkyler för utbyggnad av höghastighetsnät i landsbygd och glesbygd.

150 Konsekvenser

är att lokala nät inne i kommunernas centralorter, vad i dag

som normalt kallas stadsnät, inte räknas här eftersom sådana antas ett

vara kommunalt eller kommersiellt intresse. Det kan dock finnas regionalpolitiska skäl för upphandling även där, vilket skulle öka upphandlingskostnaden.

Sammanfattning av utgifter i statsbudgeten i

Tabell Sammanfattning av utgifter i statsbudgeten

Ändamål	Tusental kronor
Företagsstöd	1 000 000
Försök för funktionshindrade	20 000
Stimulans av kanalisation	3 600 000	I
Upphandling stomnät	1 100 000	i
av
Upphandling regionala och	6 600 000

lokala nät

Summa 12 320 000

Det fortsatta behovet för funktionshindrade är svårt att bedöma innan formerna har klarlagts och försöken genomförts. Ytterligare medel

antas dock behöva avsättas- för detta ändamål. Det totala medelsbehovet för att genomföra förslagen uppgår till drygt 12 miljarder kronor. Det totala beloppet kan delas upp i årliga anslag och andra finansieringsformer.

Leder det statliga stödet till tillgänglighet för alla

Det stödsystem som ovan konstruerats och som beräknats kosta

omkring 12 miljarder kronor beräknat som total investeringskostnad är betydligt mindre än den totala investeringskostnad på cirka 57 miljarder kronor för ett passivt nät eller 66 miljarder för nät inklusive utrustning i

nätet som ovan kalkylerats för att täcka hela Sverige. Pâ vilket sätt kan de 12 miljarderna tänkas bidra till att tillgänglighetsmålet uppnås

För det första koncentreras de statliga stödinsatsema framförallt till vad som tidigare kallats den glesaste delen Sverige, omfattande

av ungefär 30 procent befolkningen. Det innebär dock inte att kostnaden

av reduceras särskilt mycket om man begränsar sig till de glesare delarna. Investeringskostnaden för heltäckande stadsnät, som gäller 65 procent av befolkningen, beräknades till cirka 1 1 miljarder kronor passivt nät,

ma;

Konsekvenser 15 1

medan de återstående 35 procenten skulle kosta 40 miljarder kronor. Skälet är att de glesaste delarna också har de längsta avstånden och därmed får en mycket högre kostnad per abonnent.

De 12 miljarderna skall främst relateras till de 40 miljarder kronorna. Det har påpekats att kostnaden för ledningsdragning kan reduceras till cirka 25 procent eller lägre om det redan finns tomma rör nedgrävda som kan förses med ledning. ldealt sett skulle alltså en ledningsdragning för 40 miljarder kronor utan tomma rör motsvaras av en kostnad 10 miljarder kronor om det fanns tomma rör större delen sträckan. Det är inte realistiskt utgå från detta. Även det

av att om föreslagna statliga stödet kan stimulera fram römedläggning och rörutnyttjande i stora delar av landet, kommer det att ta tid innan det ligger tomma rör över huvuddelen av de glesa delarna Sverige. Det är inte

av heller säkert att den lägsta bidragsnivån, som kalkylema ovan utgått från, räcker för att åstadkomma detta resultat ens sikt. Låt oss istället anta att kanalisationsstödet kan bidra till att kostnaden några års sikt kan reduceras till hälften av 40 miljarder, dvs. till 20 miljarder kronor. Till detta skall läggas behovet av kanalisationsstöd minst 5 miljarder kronor, förmodligen högre.

Vi är nu uppe i en kostnad minst 25 miljarder kronor för ledningsdragning i de glesare delarna av Sverige. Tanken bakom företagsstöd och upphandling är kostnadsdelning mellan stat och företag. De statliga bidragen ska vara så små som möjligt, för att undvika alltför stora snedvridningar av konkurrensen. Om man antar att de 20 miljarderna delas så att företagen står för 50 procent av risken och staten för 50 procent, skulle statens kostnad bli 10 miljarder. För att få det statliga tillskottet så lågt förutsättes viss del stödet blir i

att en av form av förlustgaranterade lån. Vi är nu nere i en statlig kostnad 10 miljarder för företagsstöd och upphandling samt 5 miljarder för kanalisationsstöd, totalt 15 miljarder kronor.

En del kostnaden kommer att bäras kommunerna. De har till

av av idag uppskattningsvis investerat mellan 1 och 1,5 miljarder kronor i Stadsnäten. Man kan anta att de glesast befolkade kommunerna inte har ekonomiska möjligheter den genomsnittliga kommu-

samma som nen, varför vi antar att de glesaste kommunernas IT-infrastrukturinvesteringar under de närmaste åren kommer att vara marginella.

Som vi ser kommer den statliga kostnaden för en utbyggnad i de glesare delarna att behöva omkring 15 miljarder kronor för att

vara

03 Detta bygger skattning utifrån den enkät som Stadsnätsföreningen gjort

1999. Stadsnäten är cirka 600 mil långa. Antar man en kostnad 200-300

kronor per meter blir totalkosmaden 1,2-1,8 miljarder kronor. Har kommu-

nerna kunnat utnyttja redan gjord kanalisation, har detta sänkt kostnaden.

152 Konsekvenser SOU 1999: 85

täcka dessa med bredbandsnät, varvid skattningarna på några punkter dessutom varit ganska optimistiska. Förslaget till stödbudget har angivits till cirka 12 miljarder, eftersom det statliga bidraget har räknats så lågt möjligt. Räkneexemplet visar att bidraget inte säkert täcker

som i bokstavligen hela glesbygden. Stödet till de glesare delarna bör åt- i minstone inledningsvis koncentreras till tätortema där man kan nå många till relativt låg kostnad per abonnent, exempelvis kommunernas andra-, tredje- och fjårdeorter.

De kommunala huvudonerna, inklusive de tätaste delarna av Sverige, innehållande 65 procent av befolkningen, antas i detta räkneexempel i stort sett förses med ledning utan direkt statligt stöd, vilket an-

l tagligen också måste modifieras i verkligheten. Så långt möjligt har totalkalkylen tagit hänsyn till redan existerande stadsnät, men övriga nät med högre kapacitet har inte kunnat beaktas. I vissa områden kan

det finnas möjlighet att utnyttja sådana nät, vilket åtminstone under en ‘ övergångstid kan dra ned investeringsbehoven.

Sammanfattningsvis har det statliga stödet i mitt förslag dimensionerats mycket snävt, vilket kräver att åtminstone inledningsvis prio-

man riterar investeringar i landsbygdens tätorter.

6.2 konsekvenser

Regionalpolitiska

Utbyggnaden av ett för alla operatörer tillgängligt stomnät passivt nät till alla kommuner, bör inledas så snart som möjligt, har ett nä- 2

som ringspolitiskt intresse fyller framför allt ett regionalpolitiskt behov ‘

men

att alla kommuner i detta avseende ställs på samma nivå. De genom förslag som jag i övrigt fört fram leder till en successiv utbyggnad un-

r der olika huvudmän framförallt i de glesare delarna av Sverige som under överskådlig tid inte får behovet av bredbandskommunikation tillgodosett kommunal eller kommersiell väg.

Jag utgår från att det finns ett stort kommunalt intresse av en fortsatt utbyggnad, där det är möjligt, av bredbandsinfrastruktur inom kommu-

vilket bör motverka ett alltför stort avstånd i infrastrukturtillgång nerna, mellan täta och glesa delar av landet. Om det tänkta stomnätet byggs enligt den maskformiga princip beskrivits, blir det tillräckligt fin-

som maskigt för att underlätta för åtskilliga kommuner att förbinda även andra orter än centralorten med det rikstäckande stomnätet. Förbindelserna inom framför allt de regionalpolitiskt prioriterade kommunerna kommer att kunna dra nytta de föreslagna stöden till kanalisation,

av upphandling lokala nät och det regionalpolitiska företagsstödet.

Den decentraliserade utbyggnadsprocessen gör dock att man inte nu kan säga hur, och när utbyggnaden kommer att realiseras.

var

6.3 Hur kommer marknaden att

reagera

Mina förslag har ett tydligt tillväxtperspektiv genom att det prioriterar konkurrensen och genom att förslagen fokuserar vad staten kan göra för att underlätta för och stimulera marknaden. Man kan också vända på perspektivet. Vad förväntar vi oss av marknaden Hur tror vi att marknaden kommer att reagera om våra förslag genomförs Vi varken kan eller ska intervenera, i onödan, i marknaden. Men dess reaktion är helt avgörande för om Sverige kan behålla positionen som en av världens ledande IT-nationer.

En analys i förväg av marknadens reaktioner är svår att göra. Den största marknadsaktören, Telia, kommer inledningsvis att drabbas av förslaget om att öppna accessnätet och att särskilja detta som ett bolag inom koncernen. De konkurrerande operatörerna kommer å andra sidan att få motsvarande fördelar, varför marknaden som helhet inte drabbas utan snarare bör dra nytta av den ökade dynamik som uppstår. Efter hand som även andra nätägare börjar bygga ut accessnät utgår jag från att behoven av åtgärder för att undvika lokal monopolisering kommer att uppmärksammas från statsmakternas sida även vad gäller dessa nätägare och operatörer.

Det strukturprogram, efterfrågeprogrammet och de stödåtgärder som jag föreslår har en starkt marknadsfrämjande karaktär, där den stora osäkerheten dock är i vilken utsträckning konkurrens verkligen kommer att skapas i de glesare delarna av landet. I kontakter med operatörer marknaden har de framförallt uttalat farhågor för att eventuella stöd och andra statliga åtgärder inte skall bli konkurrensneutrala och för att statens insats leder till att sänka värdet redan gjorda investeringar. Därför har min strävan varit att så långt möjligt begränsa det statliga stödet till omfattning och att inrikta det mot de kommersiellt minst attraktiva områdena.

6.4 Jämställdhet

Ökad tillgång till infrastruktur har mycket indirekt och diffus verkan

en på den relativa positionen av olika grupper av människor. Konsekven-

i form gynnande den eller andra gruppen av människor är ser av av svårbedömda, med ett undantag, de funktionshindrade, för vilka mina förslag, de genomförs, kan få mycket stor betydelse för vissa kate-

om gorier av funktionshindrade.

Ett allmänt konstaterade om förslagens konsekvenser för jämställdheten kan göras utifrån det faktum att mina förslag dels avser att främja konkurrensen mellan operatörer, som avses att leda till låga priser, dels

154 Konsekvenser

avser att gynna infrastrukturuppbyggnad och konkurrens särskilt i de glesa delarna av landet. Särskilt kan betonandet av det kommunala ansvaret för bredbandsinfrastrukturen nämnas. Ökad tillgänglighet in-

av frastruktur genom ökad geografisk täckningsgrad och genom låga priser, är reformer som allmänt sett gynnar betalningssvaga grupper i samhället. I vilken mån förslagen därmed också främjar jämställdhet mellan män och kvinnor är osäkrare.

Under jämställdhetsrubriken kan det vara skäl att påpeka att i de rådslag som utredningen medverkat till och dit cirka 220 externa deltagare kom, var det kvinnliga inslaget inte större än omkring 13 procent. Detta är ett allvarligt problem inför framtiden.

6.5 Brottsförebyggande arbete

Utredningens förslag handlar bl.a. om utbyggnad av nya fysiska ledningsnät. För att belysa några brottsförebyggande aspekter refereras nedan några av de resonemang som Ann-Marie Eklund Löwinder, ITkommissionen, för i Bilaga

Tillträdesskydd

För att kunna möta samhällets kommunikationsbehov är en god och allmän tillgång till kommunikationsnät av vital betydelse. En ökad tillgång till IT-infrastruktur bidrar dock också till ökad komplexitet och större risker. Avbrott och andra störningar kan uppstå genom bl.a. brand och intrång m.m. När det gäller att fysiskt skydda infrastrukturens alla delar, med kabelförbindelser, kopplingspunkter och centrala resurser kan vi utgå från att det är en näst intill omöjlig uppgift, främst på grund av omfattningen även av lokala nät. Spridningen av datorkraft och utnyttjandet av avancerad kommunikationsteknik för med sig säkerhetsproblem. Dock måste antalet svaga punkter minimeras, genom noggrann analys och åtgärder vid utbyggnad och utveckling.

Den grundläggande uppgiften för en IT-infrastruktur är att föra över alla former av information över telelinjer eller kablar direkt mellan två eller flera datorer. För utredningens vidkommande handlar det främst om att beakta säkerheten på den fysiska nivån ledning och kanalisation och möjligen även transmissionsnivân. Det är stor vikt att ut-

av byggnaden av en IT-infrastruktur i Sverige, optimerad för datatjänster, sker på ett sådant sätt att nätets sårbarhet minimeras. Ett sådant nät måste jämställas med andra samhällsviktiga funktioner, och fungera

SOU l 999: 85 Konsekvenser l 55

inom landet vid svåra påfrestningar på samhället, både i fred, kris och krig.

De leverantörer som ansvarar för driften av den grundläggande infrastrukturen har, tillsammans med de operatörer som tillhandahåller tjänster nätet, ansvar för att skydda IT-infrastrukturen mot påverkan, avlyssning eller modifiering.

De flesta exempel incidenter idag beror dålig säkerhet i användarnas ändsystem. Den situationen kommer inte att förändras av att bra säkerhetsmekanismer införs på nätnivån.

Man måste vidta åtgärder mot att icke auktoriserade personer får möjlighet att störa funktionen i infrastrukturen, eller att avtappa eller förändra information under överföring. För att kunna bedöma behovet

åtgärder måste först ställa preciserade krav driftsäkerhet, av man framkomlighet, tillgänglighet, tillförlitlighet och sekretess.

Tillgänglighet

Till alla lokaler där vital utrustning finns placerad ska det finnas särskilda anordningar för att förhindra att andra personer än driftpersonal har tillträde. Lokaler används för vital utrustning för nätets drift

som och funktion ska inte användas till annan verksamhet. Till sådana lokaler ska bara den personal ha tillträde som ansvarar för drift och underhåll. Lokalerna ska vara låsta och försedda med inbrottslarm. Särskilda larm kan behöva installeras om lokalerna har fönster i markplanet eller är lätt åtkomliga från angränsande byggnader eller på annat sätt.

av sionsleverantörer etc. En slutkund är därför också beroende av säkerhetsåtgärder i hela kedjan. En förutsättning för att kunna samordna flera aktörer är att ansvarsgränsema klarläggs.

Sekretess

Normalt överförs information på näten i klartext. All kommunikation är i grunden osäker. Näten är flexibla, samtidigt som de gör det möjligt att t.ex. avlyssna meddelanden och skicka meddelanden i andras namn.

156 Konsekvenser SOU 1999: 85

Användarna kan inte förvänta sig att öppna och allmänna nät är säkra och måste därför själva vidta åtgärder för att skydda sin information och därmed också få säkerhet hela vägen från avsändare till mottagare. En del åtgärder måste också appliceras själva nätet och de gemensamma stödfunktioner som har att göra med drift och underhåll av nätet. Internets infrastruktur, både den fysiska infrastrukturen med ledning, transmissionsutrustning och routrar och den logiska infrastruktu-

med katalogsystem DNS, knutpunkter, tidstjänster, vägvalsreren, gister måste skyddas mot avlyssning, intrång, förvanskning av

o.s.v. data och annan manipulation.

Den enda säkra metoden för att skydda information är att använda kryptering. För att kommunicera säkert via nät krävs användning av kryptering många olika sätt, flera olika nivåer och i stor skala. Krypteringsteknik inklusive stödsystem för bl.a. hantering av nycklar utgör en del av nätets logiska infrastruktur.

I många fall används krypteringstekniken enbart för att skapa elektroniska signaturer och för säker identifiering av komponenter och användare. Genom elektroniska signaturer kan en avsändare av elektronisk information säkert identifieras och det går inte att förvanska information utan att det upptäcks. Med stöd av elektroniska signaturer kan avsändare inte heller förneka transaktion eller en handling.

en en Med kryptering kan informationen hållas hemlig, och insyn förhindras.

6.6 Beredskap

En allmän bedömning av förslagens konskevenser för den civila beredskapen ger till resultat att ökad mångfald när det gäller nätinfrastruktur alltid är positivt.

Det finns behov att nätoperatören tillsammans med ansvariga

av myndigheter upprättar plan för hur den nationella IT-infrastrukturen

en ska drivas vidare i händelse av attack via nätet mot för nätet centrala

utanför svensk kontroll. Syftet med detta är att kunna bibehålla resurser driften nationellt.

Merparten av dagens IT-infrastruktur och därtill anslutna nät består av utrustning tillverkad av ett fåtal företag främst baserade i USA. Handelshinder, distributionsproblem eller andra typer av restriktioner på export, import eller användning denna typ utrustning får direkta

av av konsekvenser på nätinfrastrukturen. För viss utrustning som är dyr är lagerhållningen inom landets gränser begränsad.

°3 Även detta avsnitt bygger Bilaga

Konsekvenser 157

Beroendet av nyckelpersoner for viktiga funktioner i driften av ITinfrastrukturen ökar med den snabba utvecklingen och den hårdnande konkurrensen. Dessa nyckelpersoner måste krigsplacerade i sina

vara befattningar för att garantera kontinuitet i driften även i en kris- eller krigssituation.

Del

Beskrivning och analys

Något om tekniken 161

7 om tekniken

Något

7.1 Infrastrukturens olika nivåer

Infrastruktur är ett omfattande begrepp, dessutom är relativt, dvs.

som infrastrukturen är det befinner sig under eller bakom vad som upp-

som fattas som leverantören av en tjänst eller produkt. Om man i ett stort nät av sammankopplade datorer betraktar datorn som tjänsteleverantör och allt annat som infrastruktur, kommer bl.a. följande komponenter innefattas i infrastrukturen:

kanalisation‘° och master, -

ledningar och antenner, —

utrustning på ledningar och master men också -

varierande delar av gemensamma procedurer och regelsystem. -

Problemet kompliceras att det inte är givet vilka delar av infrastruk-

av turen som skall ligga i datorn och vilka som ligger utanför, eftersom de valda tekniska lösningarna kan variera på denna punkt. Huvudämnet för denna utredning är den infrastruktur möjlighet till bredban-

som ger dig överföringskapacitet.

Ett näraliggande begrepp är nät. Detta är mångtydigt i vanligt språkbruk. Det ömsom enbart ett system sammankopplade led-

avser av ningar vid trådburen kommunikation, ömsom ledning inklusive teknisk utrustning av olika slag som möjliggör kommunikation. I texten talas ibland om infrastruktur som ett allmänt begrepp, ibland om nät, ibland med den betydelse inkluderar även utrustningen, ibland av-

som seende enbart ledningen. När det är viktigt att precisera innebörden till att enbart avse ledningen, vanligen kabeln, används ordet ledning. Den

den oförädlade ledningen, s.k. svart fiber eller rå koppar, dvs. avser ledning utan någon påkopplad utrustning. Detta gäller överföring med tråd koppar, fiber etc.. När det gäller trådlös överföring motsvaras

ledning av antennen.

Ibland används i texten, for korthetens skull, det lite oegentliga begreppet bredbandsledning. I verkligheten är ingen ledning vare sig av

° T.ex. rör i marken kan flera kablar.

som rymma

162 Något om tekniken

bredbands- eller smalbandskaraktär, utan det är först när utrustningen kopplas på som kapaciteten bestäms.

Nivåindelning

För att konkretisera nätstrukturen skall här nivåindelning föreslås.

en Nivåindelningen kommer att återkomma vid diskussionen längre fram om kostnads- och ansvarsfördelningen mellan slutanvändare,

operatörsmarknadens aktörer och nätägare. Det är inte helt lätt att på

ett enkelt och enhetligt sätt beskriva hur flera olika nätnivåer förhåller sig till varandra vid elektronisk kommunikation mellan två parter användare i bred bemärkelse. Det hela försvåras att det i litteraturen förekom-

av mer olika benämningar för de olika nivåerna och att personer har olika uppfattamingar om vad ett nät och vad infrastruktur omfattar.

För att förklara principen med de olika nivåerna och hur de förhåller sig till varandra med syftet att förstå vad behandlas i denna

- som rapport används här ett exempel. För exemplet förutsätts att IP-arkitektu-

— ren utnyttjas bl.a. beroende på att Internet bygger på denna arkitektur vad lP-arkitekturen omfattar förklaras iBilaga 10. IP, står för

som Internet Protocol, har valts då bedömningen är att det är den kommunikationsarkitektur som kommer att vara grunden för olika typer elek-

av tronisk kommunikation under den tid kan överblickas. Det bör

som dock påpekas att utredningens förslag inte begränsas till att IP-arkitekturen utnyttjas. De olika nivåerna är:

Tillämpningsnivän

Pâ denna nivå finns användarens utrustning med bl.a. tillämpningsprogram och data samt nödvändig programvara eller protokoll, dvs. regler för kommunikationen och anslutningar för kommunikation.

Denna nivå består i sin tur av flera nivåer där olika protokoll bl.a. utnyttjas beroende på typ tillämpning exempelvis för e-post och

av webb. Dessa delnivåer behandlas inte i detta avsnitt.

IP-nivån

Infrastrukturen för slutanvändaren kan sägas utgöras den underlig-

av gande IP-nivån IP-nät, vilken exempelvis kan erhållas tjänst från

som operatör eller utgöras av företaget interna nät intranät.

Något om tekniken 163

IP-protokollet finns installerat i de utrustningar som ska kommuni-

med varandra, likaså i de mellanliggande utrustningama som förcera medlar trafiken mellan ändpunktema. IP-protokollet kan sägas utgöra gränssnittet mellan tillämpningen och det underliggande transmissionsnätet.

Transmissionsnivån

Infrastrukturen för IP-nätet utgörs transmissionsnät som även

av ibland kallas för bäramät eller transportnät, som i många fall kan erhållas som en tjänst nätkapacitet från en operatör. l vissa fall omfattas infrastrukturen för IP-nät även av ledningsnivån.

På transmissionsnivån sker bl.a. multiplexering, dvs. överföringskapaciteten delas mellan olika kommunicerande parter mellan olika samtal. Ett antal olika tekniker används nu för transmission, exempelvis Ethernet, SDH och ATM. En teknisk princip är att IP-ni-

annan vån direkt utnyttjas över en fiberoptisk förbindelse, IP över fibem, vilket betyder att utrustningen för IP-nivån även utför funktioner som vanligen utförs transmissionsnivån. På ñberoptisk kabel kan även s.k. våglängdsmultiplexering utnyttjas. Det bör här påpekas att utredningens förslag inte anger eller begränsar vilken typ av teknik som skall användas för transmissionsnät.

Ledningsnivån

Infrastrukturen för transmissionsnivån är ledningsnivån. l vissa fall kan

operatör eller ett företag som tjänst hyra oförädlad ledning från en

operatör. I samband med ñberoptisk kabel kallas det att man hyr annan svart fiber.

Med ledning avses här det passiva nät som inte bara utgörs av en fysisk ledning förbindelsen utan det kan också vara en trådlös radioförbindelse. Antenner omfattas därför här begreppet ledning. Det finns

av ett antal olika typer ledningar kablar, exempelvis sådan som är ba-

av serad på koppartråd eller optisk fiber.

Kanalisationsnivån

Infrastrukturen för ledningsnivån kan utgöras av kanalisation exempelvis i form av rör och master.

164 Något om tekniken

Tillämpningsnivån

lP-nivån

Transmissionsniván

Ledningsnivån

Kanalisationsnivåni

Figur Hur de olika IT-infrastruktumivåema förhåller sig till varandra

7.2 Vad är bredband

Definition Begreppet bredband används i denna utredning i speciell mening

en vilken måste definieras. I Teldoks årsbok 1997 används bredband broadband för kommunikation vid hög hastighet med höga kapacitetskrav. För att definiera bredbandskapacitet precist i utrednings-

mer arbetet har vi valt verklig överföringskapacitet minst 2 Mbit/s°5

i en ledning trådburet eller bärvåg trådlöst, i båda riktningama. Observera att även andra gränser förekommer i debatten. I denna utredning ‘°5 1 megabit per sekund, Mbit/s, motsvarar 1000 kilobit/s eller kbit/s, två vanliga

mått när man talar om överföringskapacitet i ledning.

Något om tekniken 165

kapaciteten i accessnätet, dvs. den del av nätet som är närmast avses användaren. Observera att detta inte säger något närmare om vilken speciell teknik används. i

som

Att definiera bredbandsbegreppet har dock stor betydelse för att alla ska tala om samma sak. I regeringens skrivelse 1997/98: 19 beskrevs att Telias satsning ADSL under 1998 skulle komma att innebära att två miljoner abonnenter kan erbjudas bredbandskommunikation. Men ADSL bredbandskapacitet, med vår definition, bara i ena riktningen

ger under vissa förhållanden, dvs. i riktning mot användaren, och betydligt mindre i andra riktningen. Definitionen har därför samband med en av de centrala bedömningsfrågoma i denna utredning. När talar om bredbandsteknik är det lite oegentligt, eftersom ledning i sig inte har någon kapacitet, utan får denna först när man applicerar utrustning.

Vad kan bredband användas till

När bandbredden, särskilt i accessnätet, ökar, förbättras tillämpningarna.

Ett exempel. Enligt en utvärdering i DUKOM:s°° betänkande 1998 stördes distansutbildningen ibland av avbrott och av dålig bild- och ljudkvalitet grund av att kommunikationsnäten inte hade tillräcklig kapacitet för överföring rörlig bild och ljud. Jämförelser gjordes

av mellan vanliga videokonferenser å sidan och bildkonferenser med

ena direktkommunikation och högre överföringskapacitet å andra sidan. Slutsatsen att de senare medgav helt andra handledningsmöjlighe-

var ter. Man känner entusiasmen i följande kommentar från en lärare:

Antligen, äntligen fun erade Video-On-Demand Efter blod, svett

och tårar lyckades vi få jud och bild att fungera samtidigt. Fortfa-

rande finns det saker som kan bli bättre, t.ex. ljudet, där man störs

av att alltid få orden man sä er upprepade ett par gånger. En större

och flimmerfri bild ocEså bra förbättring. Men i luset

vore en av

dagens händelse är dessa små fläckar samt annat strul som änt un-

som en

goSt§;80l

Allt fler hushåll och företag kommer med all sannolikhet efter hand att efterfråga olika typer av överföring av rörliga bilder med god kvalitet, möjlighet att snabbt skicka och ta emot omfattande dokument samt nätkapacitet klarar att flera tjänster utnyttjas samtidigt på nätet, dvs.

som ökade krav på kapacitet. Skolorna ställer redan ökande krav på kapacitet.

°° SOU 1998:84, sid 58.

166 Något om tekniken

En konsult°7 har vårt uppdrag analyserat effekter bredband på

av företagsamheten. Rapporten beskriver bl.a. ett antal tillämpningars behov av bredband i accessnätet. Det påpekas att e-post och fax sannolikt inte kommer att påverkas ökad bandbredd, dagens kapacitet är fullt

av tillräcklig. Mer avancerade tjänster, t.ex. överföring av video- och ljudfiler över Internet, kan dra nytta av ökad kapacitet. Möjligheter finns att t.ex. den lokala videouthyraren får konkurrens av digital videouthyrning. Möjligen kan en marknad for privat producerade filmer och

musik uppstå. Elektronisk handel kan fungera mycket bra med dagens utrustning, främst vid försäljning av standardiserade varor, t.ex. cd-skivor och böcker. Efterhand som kunden kan få allt bättre uppfattning

om produkten kommer fler och fler varukategorier att handlas via webbplatsen. Redan i dag är många kunder nöjda med att handla mat över Internet. Ingen av dessa tjänster, med undantag av överföring av Videofilmer, har behov av speciellt stor bandbredd. Bilden blir

annorlunda när man också tar med de nya tekniker som kan komma. IP-telefoni kan bli en viktig tjänst i framtiden och resultera i omfattande förändringar inom telefonibranschen och kraftigt ökat behov bandbredd

av på grund av belastning.

Videokonferenser mellan företag eller mellan privatpersoner kommer sannolikt att växa kraftigt av samma skäl som mobiltelefonin har växt kraftigt bara tekniken blir tillräckligt enkel att använda. Företag kommer att mötas både internt och med kunder oftare än i dag. Speciellt viktigt kan videokonferenser komma att bli i de företag som satsar på distansarbete. Många arbetsresor skulle kunna sparas in bara

om en del av alla möten kunde genomföras digitalt istället.

Redan i dag erbjuder företag möjligheter att lagra säkerhetskopior av filer servrar på Internet. I framtiden finns stora möjligheter att mer och mer av datorhanteringen centraliseras och att den enskilde, antingen hemma eller jobbet, i princip bara har en bildskärm eller varför inte ett par glasögon och ett tangentbord. Vi har då chans att få de stabila, enkla, billiga och flexibla datorer som många efterfrågar. Kraven bandbredd kommer då att bli mycket omfattande.

VR, virtuell verklighet virtual reality, ställer mycket stora krav på beräkningskapacitet och datalagring. Genom att centralisera datakraften och bara distribuera bilder, ljud och användarens input kan VR göras tillgängligt i många fler sammanhang. VR förutsätter stor bandbredd. Kraven datakommunikation kommer att bli mycket stora. VR har många spännande tillämpningar, visning hus, både existerande och

av planerade, utbildning och träning, möten och arbete. Ännu har vi bara sett början av utvecklingen.

°7 Per Floréns konsultrapport, naring, regeringen.se/it/infrastruktur. htm

se www.

Något om tekniken 167

de begränsande faktorerna i de funktionshindrades datoran-

En av vändning utgörs av kapaciteten i påfartema ut på de elektroniska motorvägama, dvs. kapaciteten på accessförbindelsema till Internet utgör

begränsning. Det finns stor, ändå begränsad mängd saker en en men

går att göra med ett 28.8 kbit/s-modem, och de begränsningarna som blir inte mycket mindre med ISDN 128 kbit/s i basutförande.

ens Mycket energi går till att hitta sluga kodningsalgoritmer för hur

skall kunna komprimera ihop en videosignal så att den går att ta man hem över ett modem. Ökad bandbredd därför många nå-

anses av som got mycket önskvärt för funktionshindrade.

Alla suttit vid dator varit ansluten till Internet med ett

som en som modem, vet att den uppkopplingshastighet modemet påstår att det har mot leverantören, sällan motsvarar den faktiska nedladdningshastigheten. Många gånger är det fråga om bekvämlighet, det är irriterande

en att sitta och vänta något håller på att ladda hem, särskilt när det

man är stora saker, t.ex. grafiskt material, eller när det är realtidsapplikatio-

typen direktuppspelat streaming ljud eller video. Det finns ner av

applikationer klarar att ladda ner direktuppspelat ljud och i numera som vissa fall video, med en kvalitet som kan sägas vara acceptabel om man inte har några större krav. Men andra tillämpningar kräver högre kapacitet. S.k. Virtual Reality, VR, är något mycket speciellt för rörelsehindrade att de att i den virtuella världen kan göra sådant som

genom de inte kan i den fysiska.

Ett exempel: använder elektrisk rullstol för sin förflytt-

En man som ning ringer till researrangör och vill beställa en resa till Spanien.

en Han berättar att han sitter i rullstol och frågar det finns några handi-

om kappanpassade Man honom att det finns ett på hotell

rum. svarar rum X, på bottenvåningen, där det går bra att komma in med rullstol. Han beställer och när han kommer dit upptäcker han att rummet vis-

resan serligen ligger på bottenvåningen men att det finns en hög kant för att ta sig på området. Med VR-tekniken installerad och det aktuella resmålet avbildat i datorn hade han kunnat följa sin väg på skärmen och upptäcka var hindren fanns, före resan.

I kapitel 12 behandlas frågan bredband för funktionshindrade

om mer utförligt.

168 Något om tekniken

7.3 1999 med 1995

Teknikläget jämfört

För att illustrera vad som hänt de senaste åren utgåryi från en kartläggning och bedömning som NUTEK gjorde 1995°" och som användes som underlag för den första stora IT-politiska propositionen, prop. 1995/96:125. NUTEK-rapporten beskrev på ett tydligt sätt behoven hos såväl privatpersoner, dvs. vanliga konsumenter eller allmänheten som mindre och större företag och organisationer. Ett rapportens

par av slutsatser var att ingen kommunikationssituation tagen för sig krävde en momentankapacitet högre än ca 25 Mbit/s och att de flesta tillämpningar klarade sig med mindre än 2 Mbit/s.

Tagna tillsammans kan de dock summera till bandbreddskrav långt

över detta, både över en enskild abonnentaccess och framförallt gi-

vetvis i stamnäten, där trängsel leder till fördröjnin ar och fördröj-

är en nät everantören kan bygga bort i takt med behoven genom successiv ökning av antalet länkar och överföringskanaler per länk i nätet.

Detta kan göras på många sätt och v1 tror att den svenska in-

frastrukturen är väl utbyggd för att klara detta motorvägama finns. NUTEK, 1995, sid. 30

ISDN°" bedömdes vara tillräcklig för många tillämpningama

av men otillräcklig för de mest avancerade, bl.a. videokonferenser med fullgod kvalitet. Enligt NUTEK:s bedömning 1995 kunde ISDN tillräcklig

vara för mindre företag med lokala, interna datornät, även om det ansågs bero på situationen. Ett företag i kommunikationsbranschen bedömdes ha betydligt större behov"°. Problem finns uppenbarligen hur man till ett rimligt pris täcker behoven främst från datakommunikation i hastigheter över 2 Mbit/s, menade i NUTEK-skriften från 1995.

man

På vårt uppdrag har författarna till NUTEK-skriften 1995 gjort

en förnyad bedömning. Den preliminära bedömningen idag är att de tillämpningar och applikationer som diskuterades 1995 fortfarande har

°" "Teletjänster och IT-användning i Sverige" ‘°" typen Basic Rate Access

av "° Idag används större filer och program som ofta lagras på en för organisationen

gemensam server, vilket kräver stor intern bandbredd. Ethernet, som normalt används i LAN, har vanligen en kapacitet 100 Mbit/s, vilket gör ISDN otillräckligt for motsvarande extern kommunikation. Se webbplatsen www.naring.regeringen.se/it/infrastruktur.htm

Bakom rapporten står enskilda handläggare NUTEK, Anders Hedin samt

Barbro Atlestam och Karl-Einar Sjödin. Författarna understryker

att man grund av att uppdraget kom sent, inte har kunnat göra fältarbete eller kontrollerat sakuppgifter.

Något om tekniken 169

samma aktualitet.

Några kanske inte har infriat de förväntningar man hade, det äller t.ex. distansarbete och olika former av telemöten, några har utvec lats, det gäller t.ex. teleshopping som i dag kallas elektronisk handel. Med några undantag gäller slutsatsen att de inte kräver särskilt mycket bandbredd i rapporten kallad momentan bithastighet och att detta inte har ändrats med tiden. Undanta skulle underhållning, te-

en vara lemedicin och datorstött samarbete är tenninalutrustning och former utvecklats t.ex. Distribuerat konstruktörssamarbete.

Slutsatsen att ingen kommunikationssituation tagen för sig skulle kräva mer än 25 Mbit/s står ingen talar idag HDTV,

om snarare kan man minska den siffran. nderhållning, och gestaltning, i

annan form av virtual reality skulle dock kunna ge andra exempel.

Slutsatsen att de flesta eller många tillämpningar klarar sig med 2 Mbit/s står sig också enligt den nya rapporten.

Den tekniska utvecklingen, där xDSL börar vinna mark åtminstone i medvetandet, har gjort att 64 kbit/s som en SDN-kanal ger, börjar kännas litet. En tillämpning som inte nämns i rapporten och som ger bakom Internets snabba utbredning, är webbsöknmg och -surfning. en som sitter med ett 56 kbit/s-modem och surfar, vill nog gärna att det gick snabbare.---

En slutsats av detta återbesök är att förvånansvärt lite hänt under dessa år. Några tekniska genombrott om inte xDSL skall räknas som sådant som radikalt förändrar förutsättningarna har inte gjorts. Den s.k. WDM-tekniken, våglängdsmultiplexering, har nått kommersiell mognad och har ytterligare utökat fiberkabelns kapacitet. Slutsatsen att den svenska infrastrukturen i sina kämdelar räcker till, kvarstår och den kan lätt utökas vid behov.

Den största skillnaden mellan rapporten 1995 och dagens bedömning gäller, enligt författarna, förekomsten av överensstämmande föreställningar om framtida teknik. Det fanns tidigare samstämmig bild

en om att ATM-tekniken var nyckeln till ett integrerat, enhetligt bredbandigt tjänsteintegrerat nät. Dagens uppfattning är mer splittrad, säger författarna, även om det finns en vanlig uppfattning att IP-nät kommer att på sikt ersätta dagens traditionella kretskopplade nät för alla typer av trafik.Man kan rent av tala om ett genombrott för IP, säger författarna idag.

Författarna beskriver det strategiska problemet, som i koncis fonn beskriver en del av denna utrednings kämfråga:

Vad det gäller är frågan om man kan utnyttja befintligt kablage

xDSL, TV-kabel eller om man skall börja dra ny kabel

§ISDN,

fiber ut till ändpunktema eller om ett radiogränssnitt kan ge tillräcklig kapacitet.

"2 från 1995

170 Något tekniken

I den tidigare rapporten talades ett tänkbart genombrott för bred-

om bandstjänster vilket skulle flytta fibem nämnare hemmet. Om detta sägs idag:

Genombrottet för bredbandstjänster låter dock allfämt vänta på sig,

varför inkrementell utbyggnad fortfarande örefaller vara en

lämplig strategi.

Fiber till hemmet kan ett alternativ, menar författarna, i tätbe-

vara byggda områden där fibem kan dras ihop och delas av många.

Telekomvärlden beskrivs fortfarande delad mellan traditionellt

som telefoni och datatrafik, dvs.

mellan traditionellt kretskop lade nät för realtidstrafik dvs. nät

för överföring trafik där ördröjnin stider och fördröj-ningsva-

av riationer måste hållas nere, och paket opplade datanät. IP-protokollet är i själva verket baserat pa principen best effort dvs. jag gör så gott jag kan garanterar ingenting.

men

Det blir alltmer tydligt, menar författarna, att marknaden aldrig kom-

att ta ansvaret för alla. Det strategiska problemet löses av förfatmer tarna genom att de tänker sig å ena sidan framväxten av ett kostnadsfritt, lågkvalitativt, landstäckande medborgamät, å andra sidan ett kommersiellt nät där betalar för att trafiken prioriteras och är kva-

man litetssäkrad. 1995 sattes ISDN-utbyggnaden i fokus nu bör istället

uppgraderingen medborgamätet ha målet minst 128 kbit/s från

av abonnenten och minst 2 Mbit/s till abonnenten. Finansiering föreslås ske med hjälp av en investeringsfond, exempelvis med medel från en eventuell privatisering av Telia.

7.4 av accessfonner för

Värdering anslutning

till Internet

Nedan följer en bedömning som gjorts inom utredningen och som omfattar en värdering av ett antal accessformer för anslutning till en operatörs Internettjänst. För förklaring av de olika accessformerna hänvisas till Bilaga Värderingen bygger, så långt möjligt, den kapacitet som användaren beräknas erhålla och inte på den nominella kapaciteten.

För samtliga accessfonner gäller att anslutningen till operatörens tjänst nät delas av flera användare. Denna anslutning sker med olika kapacitet och varierar från fall till fall, dvs. det gäller i princip samma förhållande som när en organisations lokala nät LAN ansluts till en

"3 stegvis

Något tekniken 171

operatörens tjänst nät via en hyrd fast förbindelse se nedan.

Prestanda en användare i praktiken erhåller vid kommunikation

som via Internet är beroende ett flertal faktorer, bl.a. följande: Anslutningskapaciteten, antalet samtidiga användare, belastningen i operatörens stomnät, prestanda och belastning på den dator server varifrån man exempelvis skall hämta information från.

Förutom de nedan redovisade accessformema finns det även andra tekniska lösningar som kan utnyttjas för att nå Internet. Speciellt gäller det olika radiobaserade lösningar.

Fast uppkopplad anslutning för access

En organisations lokala nät LAN ansluts ofta till en Intemetoperatörs tjänst via en hyrd fast förbindelse. Utgående från behov, antal användare m.m. varierar anslutningskapaciteten från fall till fall.

Positivt Negativt Hög hastighet kan erhållas, delas Hög fast kostnad för anslutningen. dock av samtliga användare inom en organisation.

Ingen uppkopplingstid.

Symmetrisk kommunikation.

Tjänsten erbjuds av flera operatörer.

Ingen tids- eller volymsbaserad taxa.

i 172 Något tekniken sou 1999:85

Uppringd anslutning via telefon och modem för access Denna anslutningsform är den vanligaste för privatpersoner. Anslutningen till Internet sker via en operatörs modempool. Användaren erbjuds vanligen att uppkopplingen kan ske till lokal telefontaxa.

Positivt Negativt Stor tillgång till telefonförbindel- Låg kapacitet, maximalt 56 kbit/s ser, finns i alla bostäder och nominell hastighet. kontor.

Lång uppkopplingstid. Tjänsten erbjuds av många operatörer. Taxan, båda vad gäller uppkopp-

ling till modempoolen och för

anslutningen till Internet, är

baserad uppkopplad tid.

Något om tekniken 173

l ISDN för access

Anslutningen till Internet sker vanligen via en operatörs ISDN-pool. Användaren erbjuds vanligen att uppkopplingen kan ske till lokaltaxa. Bedömningen nedan gäller vid användning eller två kanaler

av en om vardera 64 kbit/s.

Positivt Negativt Snabb uppkoppling av ISDN-for- Inte tillgänglig i hela Sverige till bindelsen. avgift engângs- och kvar- 3 samma

talsavgift. Flera Intemetoperatörer erbjul der anslutningsformen. Maxkapaciteten är 128 kbit/s.

Taxan, båda vad gäller uppkopp-

ling till ISDN-poolen och för an-

slutningen till Internet, är baserad

på uppkopplad tid. För uppkopp-

ling gäller dubbla taxan vid 128

kbit/s.

174 Något tekniken

ADSL för access

ADSL är teknik gör det möjligt att använda den befintliga tele-

en som fonförbindelsen för att med hög kapacitet överföra data. Kommunikationen är asymmetrisk och kapaciteten är cirka 2-3 Mbit/s till använda-

och några 150 kbit/s från användaren. Avståndet till närmaste teleren station eller motsvarande får högst vara några km.

Positivt Negativt Stor tillgång till telefonforbindel- Asymmetrisk kommunikation. ser, finns i alla bostäder och kontor. För att kunna erbjuda tjänsten

måste operatören komplettera sin Fast uppkopplad förbindelse. växel och nätet anslutet till växeln.

Samtidig tal- och datakommuni- Anslutningsfonnen är först tillkation möjlig. gänglig i tätorter.

Den verkliga hastigheten som an-

vändaren erhåller är beroende av

avståndet till växeln och kvalitén

på telefonförbindelsen.

Finns nu, eller inom en snar

framtid som tjänst från Telia i

vissa större orter. Volymbaserad

taxa tillämpas för tjänsten.

Något tekniken 175

Kabel-TV för access

Den överföringsteknik som används vid kabel-TV-nät är vanligen Ethernet. Kabel-TV-operatören garanterar vanligen en viss hastighet till varje hushåll, t.ex. 512 kbit/s vid kabelmodem avsedd för 10 Mbit/s. Kommunikationen är asymmetrisk.

Positivt Negativt Kan utnyttja den befintliga Delar kapaciteten med andra

ananslutningen för kabel-TV-nätet, vändare inom hus, område

samma dock krävs mindre komplette- eller liknande fram till anslutningen ringar av anslutningen i bosta- till Internet graden delning

av den. varierar vid kaskadkopplade res-

pektive stjämkopplade nät. Ingen tids- eller volymsbaserad taxa. Asymmetrisk kommunikation.

Vissa äldre kabel-TV-nät måste

byggas om med ny typ av koaxial-

kabel

Begränsad tillgång utanför tätorter.

Nu saknas standard för

gemensam

kabelmodem.

tekniken 176 Något om

Fastighetsnät med anslutning via kategori 5-kabel eller optisk fiberkabel för access Fastighetsnätet eller motsvarande är baserat på kabel av typ kategori 5 eller version eller optisk fiberkabel. Vanligen används Ethernet

senare för denna accessform.

Positivt Negativt Symmetrisk kommunikation med Ny kabel och utrustning måste hög hastighet. installeras i hus, områden eller

liknande. Inom fastigheten eller liknande delas inte kapaciteten med andra Nu dyr anslutningsutrustning hos användare. användaren för optisk fiber.

Ingen tids- eller volymsbaserad taxa.

Något om tekniken 177

GSM för access Vid mobil kommunikation typen GSM delar användarna befin-

av som

sig i cell område täcks en sändare/mottagare på ner samma som av tillgänglig kapacitet. Utvecklingen GSM vad gäller datatjänster om-

av fattar ett antal olika steg. Ingen kommersiell tjänst finns ännu i Sverige

är baserad på HSCSD, GPRS respektive EDGE. Se bilaga 4. Nu som oklart vilka taxor som kommer att gälla vid användning av dessa tekniker.

Positivt Negativt Mobiliteten. Låg kapacitet för den nuvarande

datatjänsten GSM data. Stor täckning i Sverige.

Ökad kapacitet realiseras i ett

antal steg. Först beräknas

HSCSD kretskopplad teknik att

bli tillgänglig, sedan tjänster som

bygger på paketfonnedlande tek-

nik, först GPRS och sedan

EDGE. Kräver komplettering av

infrastrukturen för GSM.

Delar tillgänglig bandbredd med

andra användare cell.

i en

Kommunikation med relativt låg

hastighet, vid paketfönnedling är

kommunikationen asymmetrisk.

Ny telefon krävs för varje ny

teknik.

178 Något om tekniken

UMTS för access

UMTS är ett tredje generationens system för mobil kommunikation. Vid UMTS används ny teknik och mindre celler än vid GSM varvid en omfattande utbyggnad av befintlig infrastruktur måste göras. Vid UMTS delar de användare som befinner sig i samma cell på tillgänglig kapacitet. Se bilaga 4. Nu oklart vilka taxor som kommer att gälla vid UMTS. Beräknas bli tillgänglig omkring år 2002.

Positivt Negativt Mobiliteten med relativt hög UMTS kräver en ny infrastruktur kapacitet. och kommer troligen endast att

vara tillgänglig i storstäder.

Asymmetrisk kommunikation.

Delar tillgänglig bandbredd med

andra användare i en cell.

Ny telefon krävs.

Något om tekniken 179

Punkt till multipunkt trådlös radioteknik för access

Det generella namnet for dessa accesstekniker är BWA Broadcast Wideband Access och som bl.a. omfattar mikrovågssystemen LMDS och MVDS.

För anslutning till Internet med användning av LMDS och MVDS finns ännu inga kommersiell tjänster i Sverige. Prov pågår nu med LMDS, dock har ingen frekvenstilldelning gjorts än i Sverige.

Positivt Negativt Hög kapacitet kan realiseras För uppbyggnad av celler krävs kommersiellt, dock nu oklart hur en ny lokal infrastruktur tjänsten kommer att realiseras master, antenner. vad gäller kapacitet och prissättning. Kommunikationen är asymmet-

risk. Fast uppkoppling.

Begränsad räckvidd, kräver fri Snabb utbyggnad kan ske inom sikt mellan sändare och mottaett begränsat område. gare, störningar kan förekomma

vid regn.

Standarden inte klar.

Dyr användarutrustning, priset

väntas dock att sjunka.

180 Något om tekniken

Det markbundna nätet för digital TV för access

Det markbundna digital TV-nätet används för att distribuera TV-sändningar broadcasting. De första sändningarna inleddes den l april 1999. Teracom bygger ut vad som planeras att bli ett rikstäckande markbundet nät och vilket bedöms att uppnås år 2001. Se bilaga 4.

För access till Internet pågår prov, vid proven används som returkanal anslutning via telefonnätet eller GSM.

Positivt Negativt Möjlighet finns för hög kapacitet Vid är kommunikationen

proven till användaren och med mobilitet. asymmetrisk. Telefonnätet eller Nu dock oklart hur tjänsten GSM används returkanal.

som kommer att realiseras kommersiellt kapacitet, prissättning och täckningsgraden i Sverige när tjänsten klar.

DAB Digital radio för access

- DAB är ett system för utsändning digital rundradio broadcasting.

av Se bilaga 4.

För access till Internet pågår prov, vid proven används som returkanal anslutning via GSM.

Positivt Negativt Stor täckning och mobilitet, dock Ännu finns inga kommersiella

nu oklart hur tjänsten kommer att terminaler. realiseras kommersiellt hastig-het och prissättning. Asymmetrisk kommunikation.

Som returkanal används vid

proven GSM. I framtiden

kommer troligen GPRS att

användas.

Något om tekniken 181

Satellit för access

Accesstekniken kan användas alla platser i Sverige. Kommersiell tjänst finns nu i Sverige och kapaciteten till användare är 200-400 kbit/s vid t.ex. webbtrafik och filöverföring. Högre kapacitet erhålls till användaren vid överföring för direktuppspelning av ljud och video. Användaren måste ha parabolantenn och kort för satellitmottagning till PC. Som returkanal används nu telefon.

Positivt Negativt Täcker hela Sverige. Returkanal via telefon.

Asymmetrisk kommunikation.

Taxan är baserad på utnyttjad tid.

7.5 Sammanfattande kommentarer

Utredningen behandlar framförallt den fysiska delen av infrastrukturen. Denna delas inledningsvis i fem olika nivåer, där utredningens in-

upp tresse framförallt inriktas de två nedersta, ledningsnivån och kanalisationsnivån.

Utredningsdirektiven talade om avancerad informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur, vilket i denna utredning tolkats som infrastruktur möjliggör höghastighets- eller bredbandskommuni-

som kation. Bredbandskapacitet har definierats som överföringskapacitet på minst 2 Mbit/s i båda riktningarna. De flesta av de accessformer som värderats i kapitlet når i praktiken inte till gränsen för bredbands-

upp kommunikation är satt till 2 Mbit/s. Ett flertal av de värderade ac-

som cessformema är under utveckling. En allmän bild är att det ännu inte är självklart vilken eller vilka accessmetoder kommer att dominera i

som framtiden. Som framgått har alla vanliga metoder nackdelar.

ovan nu

8 och

Regelsystem myndigheten"

8.1 unionen

Europeiska

En telekommunikationsmarknad

gemensam

Genom 1987 års grönbok avseende utvecklingen av den gemensamma marknaden för telekommunikationstjänster och utrustning föreslog kommissionen en introduktion av ytterligare konkurrens inom telemarknaden i kombination med högre grad av harmonisering. En full

en liberalisering av EU:s marknader inom detta område genomfördes i de flesta medlemsländer fram till 1 januari 1998. För nämnare beskrivning och definitioner av grundläggande begrepp hänvisas till Bilaga

När det gäller telekommunikation är de viktigaste bestämmelserna följande:

Exklusiva och speciella rättigheter skall avskaffas. -

Statens roll som ägare skall separeras från rollen som reglerings- —

myndighet.

Tillstånd att erbjuda infrastruktur på telemarknaden skall vara öppna -

och icke-diskriminerande. En dominerande aktör är ålagd att upp-

fylla vissa villkor.

Samtrafikskyldighet gäller för operatörer tillhandahåller all- - som

mänt tillgängliga telenät. Den dominerande operatören skall erbjuda vissa förutbestämda

bastjänster, de s.k. samhällsomfattande tjänsterna eller USO

Universal Service Obligations.

Ifråga markbundna T V-nät är lagstiftning om audiovisuella frågor

om huvudsakligen medlemsstaternas Vad gäller kabel-TV-nät initi-

ansvar.

Observera att artiklarna i Romfördraget i detta betänkande har numrerats enligt

vad som gällde före den l maj 1999. "5 I Sverige kan liberaliseringsarbetet sägas ha utförts från 1993, då Televerket

ombildades till Telia AB. Den l juli 1997 trädde den senaste större ändringen

av telelagen med avseende på liberaliseringen i kraft.

184 Regelsystem och myndigheter

erades en liberalisering av marknaden genom ett direktiv från oktober 1995.

Frågan om kanalisation, dvs. tomma rör, master osv., med plats för ledningar och antenner har redan behandlats i kapitel och tas därför inte upp här.

Ekonomisk stimulans

EU-kommissionen kan vidare påverka utbyggnaden av infrastruktur och tjänsteutbudet även annat sätt. Det sker bl.a. genom den Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF, en av EU:s fyra strukturfonder. Finansieringen från EU skall kompletteras med offentliga medel från medlemslandet, i Sverige med minst lika mycket som EUmedlen. Användningen"° av strukturfondens medel i de nordeuropeiska staterna har hittills varit ringa vid byggandet av infrastruktur för telekommunikation. För Sveriges del har Telia PubliCom AB beviljats EUbidrag från EU:s strukturfonder och andra EU-program totalt 110,5 miljoner kronor. Syftet har vanligen varit att försöka jämställa landsbygdskommunema med storstadsområdena vad gäller IT-infrastrukturen.

Kommissionen har också stött utbyggnaden av transeuropeiska nät, som anses vara en prioriterad fråga och en de viktigaste åtgärderna för att främja tillväxten, konkurrenskraften och sysselsätt ningen. För att få igång olika projekt inom området lämnas visst bidrag från kommissionen, det kan röra sig om förstudier och kostnader för att få ett projekt operativt. Även här bidrar kommissionen endast med en del av totalkostnaden.

"6 Alf Lindqvist. PM 10 mars 1998. Telia PubliCom AB. 7 Fördelade på nio projekt i Jämtland, Norrbotten, Bergslagen, Bohuslän

Värmland, Västernorrland, sydostlänen, länen kring Fyrstadsregionen samt

Tingsryds kommun. "3 Romfördraget, Artikel 129 b-d "9 Yttrande från regionkommittén om Förslag till rådets förordning om ändring av

förordning EG nr 2236/95, l999/C93/05

Regelsystem och myndigheter 185

ONP-, tjänste- och leased-linedirektivenm

Ramdirektivet att upprättande av inre marknad för teletjänster ge-

att tillhandahålla öppna nät 90/387/EEG ONP-direktivet syftar nom till att främja en gemensam marknad för teletjänster genom ett snabbt införande av harmoniserade principer och betingelser för att tillhandahålla öppna nät. Förutsättningarna för att tillhandahålla öppna nät måste överensstämma med vissa principer och får inte förhindra tillgång till nät och tjänster annat än av hänsyn till allmänintressen, vilka betecknas som väsentliga krav. Avsikten är att skapa ett sammanhängande telesystem inom gemenskapen, där alla kan få tillgång till infrastrukturen på lika villkor oavsett vem som äger och upplåter denna.

Genom tjänstedirektivet 90/388/EEG KOM‘ ålades medlemsstaterna att, med vissa speciella undantag, upphäva alla exklusiva eller speciella rättigheter för tillhandahållande av andra teletjänster än telefoni och vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att alla teletjänstföretag har rätt att tillhandahålla sådana teletjänster. Den liberalisering som genomfördes inom EG till följd av grönboken blev emellertid inledningsvis relativt inskränkt. Den omfattade i princip endast datakommunikationstjänster och i viss utsträckning tillhandahållande av hyrda förbindelser. I tjänstedirektivet var sålunda ursprungligen undantagna rätten att tillhandahålla infrastruktur nätkapacitet och rätten att tillhandahålla telefonitjänst mellan fasta nätanslutningspunkter. Skälet till att såväl nät som telefonitjänster undantogs från liberaliseringen var att det ansågs vara angeläget för staten att tillgodose medborgarnas behov detta. Efterhand som synsättet övergavs, liberalise-

av rades under 90-talet även andra marknader än tillhandahållande av datakommunikationstjänster. Eftersom monopol på nät och telefoni alltjämt tilläts, blev det angeläget att tillgodose behovet tillgång till nät

av på icke-diskriminerande villkor.

Tillgång till och användning förhyrda förbindelser får enligt lea-

av sed-line-direktivetm endast begränsas vid tillämpning av väsentliga krav enligt direktivet och för att skydda exklusiva eller speciella rättigheter. Begränsningar skall vara objektivt motiverade, följa proportionalitetsprincipen och inte alltför omfattande i förhållande till avsett

vara ändamål. Det fastslås vara nödvändigt att medlemsstaterna säkerställer

° Observera att EU-direktiven i detta betänkande har numrerats enligt vad som

gällde före den 1 maj 1999. ‘Z’ Rådets direktiv 90/387/EEG, 28 juni upprättandet den inre

1990 om av

marknaden för teletjänster genom att tillhandahålla öppna nät ONP-direktivet m 90/3 88/EEG 23 94/44/EG

186 Regelsystem och myndigheter

ett harmoniserat utbud av förhyrda förbindelser med definierade nätanslutningspunkter harmoniserat minimiutbud. Taxor för förhyrda förbindelser skall vara grundade objektiva kriterier och följa principen om kostnadsorientering.

USO

Medlemsstaterna skall enligt taltelefonidirektivetm säkerställa att varje rimlig begäran om anslutning till det fasta, allmänt tillgängliga telefonnätet via fast anslutning och tillgång till fasta allmänt tillgängliga telefonitjänster tillmötesgås av åtminstone en operatör. Vidare skall den tillhandahållna anslutningen göra det möjligt att ringa och ta emot samtal med tal-, telefax- eller datakommunikation. Dessa krav medlemsstatema kallas USO, Universal Service Obligation, krav på

ung. samhällsomfattande tjänster. Det fast allmänt tillgängliga telefonnätet definieras i bilaga I till samtrafikdirektivet. Där bl.a. att det stö-

anges der dataöverföring inom talbandet via modem med en hastighet av lägst 2400 bit/s.

En slutsats av hur USO är utformat i taltelefoni- respektive leasedlines-direktivet är att det är upp till varje land att själv definiera vad som skall innefattas i USO-begreppet det får inte innebära ett krav

men på bidrag från andra operatörer och liknande. EU har hittills inte funnit det nödvändigt att för sin del utvidga definitionen USO. I övrigt

av finns det inget direktiv som tydliggör hur en regional utbyggnad av infrastruktur skall ske och vilken typ av infrastruktur som bör finnas vare sig inom telemarknaden inklusive dataöverföring eller TV. Det bör dock anmärkas att bilagan till ONP-direktivet om ONP-standarder fortlöpande omarbetas. EU undersöker f.n. konsekvenserna av den s.k. konvergensen mellan telekommunikation, medie- och informationsteknik.

Konkurrens

Inom EU är den grundläggande synen att tele- och datakommunikation är en marknad och att marknadens krafter i konkurrens bör få verka så fritt som möjligt. Reglerna grundas på konkurrensregler i Romfördra get. Om staten eller kommunerna på telemarknaden måste det

agerar

24 98/1 O/EG 25 Romfordraget, kapitel artikel 90.

Regelsystem och myndigheter 187

givetvis ske inom de ramar som EU-reglema sätter upp. Relevanta regelverk är bl.a.:

Artikel 90.1 i Romfördraget lyder: -

Medlemsstatema skall beträffande offentliga företag och företa som de bevilar särskilda eller exklusiva rättigheter inte vidta oc

inte heller bi ehålla någon åtgärd strider mot reglerna i detta

som

fördrag, i synnerhet reglerna i artiklarna 6 samt 85-94.

Enligt artikel 2.1 i full-konkurrensdirektivet 96/19/EG gäller att medlemsstatema skall upphäva alla åtgärder som beviljar exklusiva eller speciella rättigheter att tillhandahålla teletjänster, inklusive upprättande och tillhandahållande av de telenät krävs för dessa tjänster.

som

Artikel 2.2 första stycket i full-konkurrensdirektivet lyder: -

Medlemsstatema skall vidta nödvändi a åtgärder för att säkerställa

att alla företag har rätt att tillhandahål a de teletjänster som avses i

1 eller upprätta eller tillhandahålla de telenät som avses i

punllåtl.

pun t

Artiklarna 92-94 i Romfördraget innehåller regler angående statligt stöd. I artikel 92 anges som huvudregel att

är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga me-

del, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida

konkurrensen att gynna vissa företa eller viss produktion, är

oförenligt genomden markna i den utsträckning det

me gemensamma en

påverkar handeln mellan medlemsstatema.

I artikeln anges också vilka stödforrner är förenliga med den

som gemensamma marknaden. Godtagbara är såvitt här är av intresse stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, under förutsättning att stödet ges utan diskriminering med avseende på

varomas ursprung. Därutöver kan som förenligt med den gemensamma marknaden anses bl.a. stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning och stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Kommissionen skall enligt artikel 93 i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska alla stödprogram. Kommissionen kan besluta

att en medlemsstat skall upphöra med ett stödprogram.

188 Regelsystem och myndigheter

Accessnätet

Det som anses vara flaskhalsen och det stora problemet för den fortsatta avregleringen och den fortsatta utvecklingen är accessnätet och tillgången till det. Det är de gamla monopolföretagen som äger och dis-

tillgången till accessnätet. Andra operatörer kan få tillgång till ponerar det men får då betala. Eftersom utvecklingen går mot tjänster som kräver allt högre kapacitet blir det allt dyrare för andra operatörer och konkurrensen på tjänster som kräver högre kapacitet avstannar. Frågan om en friare tillgång till accessnätet på det sätt att andra operatörer kan hyra den råa kopparkabeln se Bilaga 8 och använda egen utrustning vid sidan av ägarens stationer, s.k. local loop unbundling LLUB, diskuteras därför och har utretts av kommissionen och av olika medlemsländer. Detta är den största frågan för närvarande inom detta område även om viss diskussion om trådlös access också pågår.

Vid utredningens besök hos kommissionens GD XIII telekommunikationsfrågor i Bryssel, framkom att inställningen till LLUB är mycket positiv eftersom man anser att efterfrågan kan drivas genom den ökade konkurrens som kan uppstå mellan olika operatörer. Därmed kan ekonomiskt incitament för utbyggnad av ökad kapacitet i näten uppstå. Det är dock upp till varje medlemsland att själv bestämma huruvida LLUB skall införas eller inte. Medlemsländema kan också, menar vissa, välja mellan att införa LLUB med eller utan kostnadsbaserade priser.

Medlemsländema har kommit olika långt med denna fråga. Danmark, Tyskland och Österrike har infört LLUB och där hyrs kopparledningen ut till kostnadsbaserade priser. I Finland infördes LLUB redan 1996 där är priset förhandlingsfråga. Effekten i form av ökad

men en konkurrens i accessnätet har uteblivit, vilket kan bero på priset. I Frankrike, Nederländerna och Storbritannien diskuteras frågan, liksom i Sverige. PTS har nyligen kommit fram till att nuvarande telelag inte omfattar skyldighet för Telia att tillhandahålla rå kopparledning men PTS utreder om telelagen bör ändras i detta avseende. Utanför EU har bl.a. USA och Kanada infört LLUB med kostnadsbaserade priser. Kanada har tidsbegränsning 5 år för att hyra den oförädlade led-

en om ningen i städema. l Australien har ett förslag lagts fram om att införa LLUBm. Även Norge har behandlat frågan avstått från att införa

men LLUB i form av att den råa kopparledningen hyrs ut och vill i stället

26 OVUM, intervju 24 mars 1999 samt TAC Finland, intervju l febr. 1999. 27 OVUM, Unbundling the local loop, a regulatory and market assessment, samt

OH-material, mars 1999.

Regelsystem och myndigheter 189

vidareutveckla s.k. fast access som anses omfattas av reglerna om förhyrda förbindelser. r Inom EU pågår för närvarande en översyn av regelverket för telekommunikationer som skall identifiera huvudprincipema för nästa fas i utvecklingen av regelverket för perioden 200l till 2006. Inför översynen sades att den snabba marknads- och tekniska utvecklingen gör att regelverket måste kunna stimulera teknisk utveckling genom att resterande hinder för konkurrens tas bort, göra osäkra områden klarare och l skapa rätt incitament for investeringar och tillväxt. Marknadens aktörer behöver förutsebara regler med uppsättning basregler istället för

en av detaljerade bestämmelser. Så långt möjligt skall översynen vara tek-

niskt neutral men med beaktande av vissa marknadstrender som kon- L vergens inom olika tekniker, globalisering av tjänster, digitalisering, bredbandstjänster, stor tillväxt av datatrafik över Internet jämfört med den traditionella telefonin samt integrering av fasta och mobila tjäns-

V term.

Sammanfattning om EU

Från utredningens besök på kommissionen i Bryssel° kan sammanfattningsvis sägas att statlig intervention inte anses önskvärd eftersom marknadskraftema förväntas åstadkomma utbyggnad av den infrastruktur som behövs. Om marknaden inte fungerar fullt ut t.ex. i glesare bebyggelse så kan dock staten ingripa. Åtgärder som i så fall kan tänkas vidtas skall vara konkurrensneutrala. Eventuella subventioner bör lämnas till slutanvändare som sedan skall kunna vända sig till vilken

operatör som helst. Öppen upphandling kan också ske men generellt sett är subventioner till slutanvändare att föredra.

Statligt ägande är ett bekymmer eftersom marknadens aktörer störs och nyetableringar kan trängas ut. Det är också en konflikt mellan rollen som ägare och reglerare. Ett sätt att lösa detta är genom upphandling och för att inte hindra den framtida handlingsfriheten kan tidsbegränsade licenser utfärdas.

28 Stortingsmelding nr 24, 1998-99, Om enkelte regulatoriske sporsmål i

telesektoren, s 20f. 29 1999 Review of the Telecommunications Regulatory Framework. 30 Intervjuer, GD XIII, GD IV, GD XVI.

190 Regelsystem och myndigheter

8.2 om det svenska

Något regelsystemet

PTS roll

Tre olika marknader berörs:

Datamarknaden som, utifrån närings- och konsumentpolitiska inci- -

tament, styrs av den marknadsrättsliga lagstiftningen. Det gäller

dock inte datatransmission som utgör televerksamhet och i viss ut-

sträckning styrs av bestämmelser om prissättning och kontroll.

Telemarknaden som liberaliserats och omregleras med syfte att få -

till stånd konkurrens och uppfyllande telepolitiska målsätt-

en av ningar i övrigt. Radio- och TV-marknaden som styrs av demokratiska och kultur-

politiska målsättningar varvid staten påtagit sig ett särskilt public

serviceansvar på radio- och TV-områdena.

Post- och telestyrelsen PTS är central statlig myndighet med sektorsansvar för marknaden för televerksamhet och lT-frågor. PTS skall utöva tillsyn avseende efterlevnaden av telelagen, lagen om radiokommunikation samt teleterminallagen och påverkar därmed förhållandena inom alla de tre ovannämnda marknaderna. I detta sammanhang är det dock de tvâ första som är av särskilt intresse.

Tillhandahållandet av traditionella teletjänster, såsom fast telefoni, mobila teletjänster även andra än telefoni och andra tjänster som kräver tilldelning av resurser ur nummerplan för telefoni är i högre grad reglerat än tillhandahållande andra teletjänster. Även tillhandahål-

av lande av nätkapacitet är oavsett vad denna används till relativt de-

- taljerat reglerat. Detsamma gäller däremot inte rena datakommunikationstjänster. Den som tillhandahåller endast datakommunikationstjänster egen eller hyrd nätkapacitet behöver sålunda t.ex. inget tillstånd och är inte anmälningsskyldig enligt telelagen. Däremot gäller exempelvis regler om tillsyn, samtrañk, kvalitet, funktionalitet, integritet och tystnadsplikt i telelagen. En viktig bestämmelse i telelagen är skyldigheten att bedriva samtrañk. Sådana avtal som handlar om sammankoppling av fasta telenät kan framtvingas av PTS på begäran av en operatör.

Om det är fråga om mobila teletjänster eller om annan teletjänst för vilka nummerresurser ur nummerplanen för telefoni behövs, gäller telelagens bestämmelser för sådan verksamhet fullt ut oavsett vilka tjänstema är. Detsamma gäller som ovan sagts telelagens bestämmelser om tillhandahållande av nätkapacitet. Härtill kommer regler i lagen om ra-

Regelsystem och myndigheter 191

diokommunikation och för utrustningens del teletenninallagen. I

- stort sett samtliga bestämmelser på området har EG-rättslig bakgrund. Det kan tilläggas att varken tillståndsskyldigheten eller anmälningsplikten innebär någon begränsning av antalet operatörer. Endast i tillståndsfallet företas någon förhandskontroll av den tilltänkta verksamheten. Kontrollen är mer ingående endast om ansökan avser mobila teletjänster när begränsat frekvensutrymme tas i anspråk. Allt det sagda gäller oavsett vilken teknik som tillämpas i näten, traditionell teleteknik PSTN, PLMN, ISDN, xDSL-, X21-, ATM- eller FRAME RELAYnät. Skälet att tills vidare lämna data- och kommunikationstjänster utanför tillståndsregleringen framgår i exempelvis prop. 1996/97:61 s. 38:

Frågan är om datafänster som tillhandahålls separat, t.ex. elek-

tronisk och andra ntemettjänster, är av sådan betydelse att de

bör postmed tillståndsplikt generellt i stället för endast

reg eras som nu,

när de erbuds tillsammans med telefonitjänsten såsom en del av

denna. ntemet har vuxit lavinartat å senare år och allt pekar på

---

att detta kommer att bli ett mycket viljctigtinfonnations- och kom-

munikationsnät i det framtida samhället. Just den starka tillväxten

och den snabba föränderli heten i dess användning är emellertid ett

skäl att avvakta något reglering. Det är inte helt okomplice-

me en

rat att identifiera vilka Internettjänster som skulle behöva resp. inte

behöva tillståndsbeläggas.

Inledningsvis har PTS i sin tillsynsverksamhet prioriterat i första hand tillståndshavare och i andra hand anmälningsskyldiga. PTS fick i juli 1997 i uppdrag att sektorsmyndighet IT-området. Under de se-

vara naste åren har myndigheten i enlighet med detta uppdrag aktualiserat ytterligare ett flertal IT-frågor, b1.a. de bestämmelser som gäller för tillhandahållande av nätkapacitet och rena datakommunikationstjänster. Därvid har utgångspunkten varit att bedöma hur den statliga tillsynsrollen skulle utövas och huruvida någon lagändring är nödvändig.

PTS har också till uppgift att skaffa en överblick över den tillgängliga nät- och radioinfrastrukturen och den används effektivt samt

om lämna förslag till åtgärder. Däremot har PTS inte för närvarande som uppgift eller för att generellt stödja utvecklingen ekonomiskt. I

resurser viss utsträckning stödjer PTS utvecklingen i vetenskapligt hänseende genom deltagande i standardiseringsarbete. Detta har dock ansetts vara till allra största delen sak för marknaden. PTS kan också finansiera

en utbyggnad nät det krävs för vissa samhällsâtagandenm.

av om

3 PTS finansierar delvis planerad ledningsdragning Svenska Kraftnät

en som

utför mellan Enköping, Sollefteå, Östersund och Örebro. Ledningen byggs ihop

med den befintliga i Södra Sverige mellan Stockholm-Göteborg-Malmö- Stockholm.

192 Regelsystem och myndigheter

PTS tillämpar en metod för upphandling av åtgärder av samhällsåtaganden som kallas PTS-modellen. Den kan beskrivas följande sätt. Avsikten är att minska sårbarheten inom funktionerna Telekommunikationer och Postbefordran samt för att tillse att viktiga tjänster för funktionshindrade inom post- och teleområdet finns att tillgå. Om möjligt görs öppen upphandling i konkurrens men ofta måste upphand-

en lingen genomföras riktad mot en viss operatör, eftersom endast denne har möjlighet att tillhandahålla tjänster. Tillståndsvillkoren eller föreskrifterna som gäller för att operatörerna skall få bedriva sin verksamhet, bestämmer att upphandlingen skall göras till kostnadsbaserade priser. Detta betyder en affärsmässig uppgörelse i varje enskilt fall. Av PTS beställning framgår vad som är merkostnader utöver den kommersiella nytta som operatören kan ha av åtgärden. I vissa fall regleras nyttjandevillkoren i särskilda avtal.

Andra regelsystem

Främjandet av en ökad tillgång till avancerad informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur kan beröra en rad olika rättsområden. De övergripande rättsområden som berörs torde vara radio- och telerätt, konkurrensrätt, fastighetsrätt med plan- och byggrätt samt regler om kommunal kompetens. En närmare beskrivning av de i detta sammanhang viktigaste delarna finns i Bilaga

Här skall dock något nämnas bemyndigande för statliga verk

om och statligt ägda aktiebolag. Möjligheterna för statliga verk och statligt ägda aktiebolag att bidra till snabb utbyggnad av infrastruktur för

en bredband genom etablerande av infrastruktur är avhängigt av hur deras

instruktioner respektive bolagsordningar är utformade. Detta gäller

även utnyttjande av deras markinnehav eller innehav av nyttjanderätter, servitut, ledningsrätter, m.m. Det avser främst Vägverket, Affarsverket Svenska Kraftnät, Banverket, bolagen inom Vattenfallskoncemen och Teracom AB. Teliakoncemen har med hänsyn till förväntad sammanslagning och planerad delvis utförsäljning av statens aktieinnehav inte tagits med i detta sammanhang.

Regelsystem och myndigheter 193

8.3 Diskussion om och

Sverige EU-reglema

EU:s syn är komplex. Grundinställningen är att så långt och så fort som möjligt öppna existerande nät för att främja konkurrensen. Dessa kan då komma att utnyttjas av olika aktörer för att sälja tjänster på dessa nät. Detta innebär konkurrens med de stora och etablerade, vertikalt integrerade Företagen som utnyttjar egna ledningar. Men det är inom branschen ett känt faktum att det är svårt att bygga ut ledning och finansiera detta med uthyming, eftersom det lönar sig att sälja

mera tjänster, dvs. mer förädlade produkter, än att bara hyra ut ledning. Affärslogiken talar därför för att det är de vertikalt intregrerade företagen som framför allt gynnas av marknaden.

EU:s politik och regelverk motverkar statliga subventioner på telemarknaden. Följden blir att ledningsutbyggnaden framförallt kommer att ske i vertikalt integrerade företag, dvs. sådana företag som både äger ledning och producerar tjänster och som därmed har råd att finansiera en utbyggnad. Huvuddelen av dessa företag har sitt ursprung i de statliga teleorganisationema med monopolställning. EU:s leder alltså

syn både till att missgynna och gynna de etablerade, vertikalt integrerade företagen. Den sammantagna effekten av detta är svår att bedöma. Frågan om hur de stora glesbefolkade områdena i Nordeuropa skall förses med bredbandsledning löses emellertid inte genom EU:s regelverk.

Denna målkonflikt skulle delvis kunna hanteras genom att PTS genomför upphandling där alla operatörer som vill, på lika villkor, ges möjlighet att bygga ut infrastruktur i t.ex. glesbygden. I 2 § andra stycket telelagen regleras PTS-modellen. Där stadgas att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta att enskilda och myndigheter skall tillförsäkras tillgång till teletjänster eller nätkapacitet statlig upphandling. Genom PTS instruktion har

genom regeringen förordnat att PTS genom upphandling skall: tillgodose funktionshindrades behov av särskilda post- och teletjänster, tillgodose totalförsvarets behov av post- och teletjänster under höjd beredskap, och stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar av telesystemet i fred upphandling av samhällsåtaganden. Denna möjlighet skulle kunna utökas till att även avse behov av infrastruktur i glesbygden. Till upphandlingen skulle vissa krav kunna kopplas, t.ex. krav på kapacitet och tillgänglighet. PTS instruktion måste ändras för att PTS skall kunna genomföra sådan upphandling.

I avsnitt 3.1 ovan har redogjorts för EUzs regler om statligt stöd i artiklarna 92-94 i Romfördraget. Ur regionalpolitisk synvinkel är bestämmelserna i artikel 92.3 a och c viktiga. Därvid anges att det kan

m Förordning 1997:401 med instruktion för Post- och telestyrelsen.

194 Regelsystem och myndigheter

anses förenligt med den gemensamma marknaden att ge stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning och stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i en negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Om PTS-modellen skall tillämpas för utbyggnad av ledningar i t.ex. glesbygd måste det ske i överensstämmelse med dessa regler.

9 IT-infrastrukturen i Sverige och

andra länder

några

9.1 IT-infrastruktur

Sveriges

Allmänt

Följande beskrivning är till stora delar hämtad från konsultföretaget Öhrlings kartläggning som gjordes kring årsskiftet 1998/99, på PTS uppdragm. De sifferuppgifter redovisas gäller, om inget annat

som sägs, infrastruktur som möjliggör bredbandskommunikation. Telias nät redovisas här något utförligare än andra nät, eftersom Öhrlings kartläggning i stor utsträckning saknade kartor som beskrev Telia. För övriga nät hänvisas till Öhrlings kartläggning.

Det skall redan inledningsvis framhållas att man, for att tolka nedanstående beskrivningar i kapacitetstermer, behöver ytterligare information. När det gäller fibemätet räcker det inte med sträckningens

att ange längd utan behöver också veta hur många fibrer som lagts till-

man

Dessutom pågår utveckling som innebär att olika vågsammans. en längder i ljuset kan och användas för olika signaländamål,

separeras vilket mångfaldigar kapaciteten. Detta leder till att man, även om man vet de olika ledningamas storlek, sig denna är fiber, koaxialkabel,

vare koppar- eller jämtråd, därav inte kan bedöma kapaciteten, eftersom denna bestäms vilken utrustning som kopplats till ledningen. Med

av tillräcklig utrustning kan exempelvis parkoppartråd för vanlig telefon-

komma upp i bredbandskapacitet, dock endast över korta avaccess, stånd.

Rikstäckande nät

Trots att flera aktörer verkar på den svenska telekommarknaden sedan omregleringen 1993, har detta ännu inte inneburit att någon privat aktör

33 Materialet har insamlats och redovisats av Öhrlings, PricewaterhouseCoopers.

Kartläggning av tele- och lT-infrastruktur. Mars 1999. Se www.pts.se

196 IT -infiastrukturen i Sverige och några andra länder

ännu byggt någon rikstäckande egen ledning, även om det finns tecken på att sådana privata initiativ ärpå gång. Antalet ägare av sådan ledning på den svenska marknaden begränsar sig ännu i huvudsak till följande fyra som f.n. är till hundra procent statligt ägda:

Tabell De nationell bredbandsledning

största ägarna av

Företag eller myndighet Antal mil optisk

Banverket l 000 mil

Svenska kraftnät 180 mil + planerat ytterligare 120 mil

Telia AB Drygt 5 000 mil 1999"

Teracom AB Rikstäckande radiolänknät

Av övriga stora operatörer uppges Tele2 äga cirka 10 mil som är uppdelade på ett fyrtiotal platser i landet. Andra större operatörer såsom Sonera, Telenordia, Global One m.f, innehar inte heller någon substantiell egen ledningsstmktur utan har avtal med ovanstående ledningsägare. Det finns tecken på att det kan tillkomma nya nätägare.

Stadsnät

I Öhrlings kartläggning har man vidare definierat en nivå som man kallar för stadsnä , som huvudsakligen ägs av kommuner och kommunala bolag. Öhrlings enkät kom fram till att sådana fanns i minst 138 kommuner. Enligt Stadsnätsföreningens totalenkät, blev färdig i

som april 1999, antalet 173 och den totala kabellängden i kommu-

var nerna cirka 600 mil, varav 200 mil i Stokabs ägo, når Stockholms

som läns alla kommuner och alltså snarare är ett regionnät än ett stadsnät. Till detta kommer de stadsnät med bredbandskapacitet ägs

som av framförallt Telia men hyrs ut till kommunerna. I många kommuner finns det både stadsnät båda sorterna, dvs. både ägda och hyrda. To-

av talt finns det ägda eller hyrda stadsnät i minst 190 kommuner.

3‘ 4 500 mil redovisas i The Teldok Yearbook 1997 G-M Holst, ed. Enligt

uppgift från Telia Nät är längden nu 1999-01-01 uppe i drygt 5 000 mil. 3‘ För redogörelse för enkäten, utförts Lars Hedberg, Stokab, och

en som av Berndt Karlsson, Svenska Stadsnätstöreningens kansli, se Stokabs webbplats www.stokab.se

IT -infrastrukturen i Sverige och några andra länder 197

Kommunernas egna stadsnät används framförallt för den egna förvaltningens behov men i Stadsnätsföreningens totalenkät uppgav 28 procent att näten upplåts även till operatörer. För en närmare beskrivning de kommunalt ägda stadsnäten hänvisas till Öhrlings kartlägg-

av ning också innehåller kartor, samt Stadsnätsföreningens enkät. Här

som skall bara ytterligare framhållas den särställning som Stokab har genom sin helt dominerande storlek i jämförelse med andra stadsnät, med sin regionala täckningsgrad ledning till 25 kommuner samt med sin tydliga affärsidé som ger operatörer och användare möjligheter att hyra svart fiber över hela länet.

Lokala accessnät

Slutligen ingår i kartläggningen också lokala accessnät. I de längduppgifter som redovisats ovan för stadsnäten ingår även, i förekommande fall, accessnät. Det finns fyra huvudgrupper ägare som erbjuder fast lokal access: i

kommuner ——

kabel-TV-bolag —

Telia —

övriga aktörer. -

Av dem svarat på Öhrlings enkät uppgav endast 15 kommuner att

som de hade lokala accessnät somkommer hushållen till godo.

Runt 70 procent av hushållen bedöms ha tillgång till kabel-TV, som

jämsides med telefonnätet står för det största accessnätet. De ledande företagen är Telia Infomedia Television, Kabelvision, StjämTV-nätet och Sweden on Line. De övriga cirka 65 företagen har 17 procent av det totala antalet anslutna hushåll.

Med sitt rikstäckande kretskopplade koppamät för telefoni är Telia den största aktören den lokala accessmarknaden. Telia når genom sitt telefoninät i princip in i alla svenska hushåll.

Mobil telefoni

Tre aktörer driver rikstäckande nät för mobil telefoni:

Comviq -

Europolitan

Telia —-

198 IT -infrastrukturen i Sverige och några andra länder

Telia är den enda i Sverige som både driver analoga mobila nät, NMT 450 och 900, och digitala nät. Av dessa har de tre mobiloperatörema såväl GSM 900 som GSM 1800. Dessutom har Telenordia genom bolaget Tele8 Kontakt ett tillstånd att erbjuda tjänster ett eget nät

genom via GSM 1800. Detta är dock inte i drift. Det bör observeras att GSMnäten visserligen är digitala men inte har bredbandskapacitet. Om några år fr.o.m. år 2002 bedöms en ny generation mobila nät att finnas med bredbandskapacitet, UMTS, bredband dock i den begränsade meningen att användaren måste vara ensam i sin cell för att kunna utnyttja hela bandbredden 2 Mbit/s.

I ett nät för mobil kommunikation sker överföringen mellan de

mobila terminalerna telefonerna till basstationen i respektive cell via trådlös radio. Kommunikationen i mobilnätets stomnät, dvs. överföringen mellan basstationema liksom med samtrafikutrustningen med andra nät sker dock via kabelbaserade nät.

1998/99 hade nästan 50 procent innevånama i Sverige mobiltele-

av fon.

Allmänt den svenska och

om geografin befolkningsfördelningen

Vi lämnar nu den översiktliga nivån och övergår till frågor som rör den geografiska fördelningen av IT-infrastrukturen.

Den svenska kartan över befolkningstätheten se nedan visar att denna är störst i de tre storstadskommunema Stockholm, Göteborg och Malmö, med 500 eller fler personer per kvadratkilometer landareal.

Svealand och Götaland består i övrigt av två täthetstyper,

dels ett område med 50 eller fler personer kvadratkilometer i ett - per

brett bälte från Mälardalen genom Svealand till Västra Götaland, och vidare runt nästan hela västkusten och sydkusten inklusive större delen av Blekinges kustområde, dels ett område med mindre än 50 kvadratkilometer

- personer per

bl.a. i Bergslagen och i stora delar av Småland.

Stora delar av Norrlands inland är ännu glesare med färre än 15 invånare per kvadratkilometer, och har därmed sämre förutsättningar för lönsamhet vid kommersiell bedömning investeringar i IT-in-

en av frastruktur.

I T-infiastrukturen i Sverige och några andra länder 199

0-l4 personer/ landarealkm’

15-29personer/kmllandareal

30-49personer/ landarealkm

50-99personer/ landarealkm‘

I00-499personer/ landarealkml

500-999personerkm’landareal

l 000-4000personer/kmzlandareal

Källa: SCB

Men det är inte bara de stora täta stråken som avgör lönsamheten. Redan små tätortsbildningar kan göra t.ex. kabel-TV-nät lönsamma och omvänt kan glesa områden mellan tätorter även i södra Sverige öka anslutningskostnaden abonnent för alla typer av nät. Nedan visas

per sambandet mellan tätortemas storlek och hur stor andel av befolkningen dessa täcker.

200 IT -infrastrukturen i Sverige och några andra länder

Tabell: Andel av befolkningen som bor i orter av minst given stor-

en lek.

Antal orter som är större än med följande andel

av rikets befolkning

antalet invånare procent Hela landet inklusive glesbygden lOO

4 694 50 87

l 160 500 81

732	1 000	77
340	3 000	70
226	5 000	65
109	10 000	56
19	50 000	35
5	100 000	24
1	1 000 000	13

Läsanvisning: Tabellen är ackumulativ när man läser den nerifrån, dvs. varje rad inkluderar underliggande rader. Det finns Lex. 109 orter med mer än 10 000 invånare, inkluderande även de orter som har 50 000, 100000 eller 1 miljon invånare. I alla orter med mer än 10 000 invånare bor 56 procent av landets befolkning. Källa: En bearbetning av Göran Lundström av SCB:s befolknings- och ortsstatistik för 1995-98.

Med hjälp av denna tabell kan man tolka olika näts täckningsgrad. Man kan exempelvis observera den anmärkningsvärt höga andel befolk-

av ningen, 13 procent, som bor i gles bygd i den meningen att de bor utanför även den minsta tätorten, 50 invånare.

Vad som menas med gles- och landsbygd framgår av Glesbygdsverkets skrift Fömyelsens landskap-bygdepolitik for 2000-talet°. I förordningen om landsbygdsstöd och stöd till kommersiell service definieras glesbygd som stora sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd till större orter, sysselsättning och service 8 §. Med landsbygd menas i samman förordning områden med liknande förhållande som i glesbygd enligt 8 § men med kortare avstånd till större orter och service. 2,3 miljoner invånare, dvs. Inträdet i EU har gett oss ytterligare indelningar. Mål 6 avser åtgärder för de mest glest befolkade områdena, med mindre än 8 invånare per kvadratkilometer och omfattar stora delar av Norrlands inland med 5 procent Sveriges

av befolkning. Mål 5b avser åtgärder for landsbygdsområden i både södra och norra Sverige med totalt 8 procent Sveriges befolkning. Inom

av OECD definieras landsbygd som områden med mindre än 150 invånare

° Glesbygdsverket, 1997. m SFS 1994:577.

IT -infrastrukturen i Sverige och några andra länder 201

kvadratkilometer. l Sverige skulle det motsvara 43 procent av beper folkningen. I europeiska sammanhang bedöms ofta områden utanför tätorter större än 3 000 invånare som landsbygd, vilket i Sverige motsvarar ungefär 30 procent av befolkningen. För en närmare analys av dessa områden hänvisas till Glesbygdsverkets rapport.

Nedan visas län för län hur befolkningen är fördelad mellan tätort och landsbygd.

Tabell Befolkningen i landsbygd och glesbygd

Län Befolkning i orter med Varav

mindre än 3000 invå- befolkning i orter med

mindre än 50 invånare nare

	Andel av Antal länets befolkning tusental	invånare		Andel av Antal länets befolkning tusental	invånare
Stockholm		10	178		6	107
Uppsala		33	96		17	50
Södermanland		32	82		14	36
Östergötland		27	l 1 1		13	54
Jönköping		38	125		20	66
Kronoberg		49	87		21	37
Kalmar		45	107		17	40
Gotland		62	36		34	20
Blekinge		40	61		16	24
Skåne		27	302		11	123
Halland		48	131		17	46
Västra Götaland		29	432		14	208
Värmland		39	108		21	58
Örebro		33	91		15	41
Västmanland		27	70		1 1	28
Dalarna		42	1 19		12	34
Gävleborg		42	1 19		15	42
Västernorrland		46	1 16		17	43
Jämtland		60	79		25	33
Västerbotten		49	126		17	44
Norrbotten		38	99		1 l	29
Riket totalt		30	2 674		13	1 163

Källa: SCB:s befolknings- och ortsstatistik för 1995-98, bearbetad av Göran Lundström.

202 IT -infiastrukturen i Sverige och några andra länder

Av tabellen framgår att en betydande del av befolkningen även i södra Sverige bor i landsbygd och glesbygd. Man kan även observera att Norrbotten har en struktur som avviker från de övriga norrlandslänen genom sin relativt höga koncentration av befolkningen till tätorter större än 3 000 invånare. Tabellen säger däremot inget om avstånden mellan tätortema, vilket missgynnar samtliga norrlandslän.

Telias geografiska struktur

I en utredning från mars 1997 beskrevs att Telias ISDN-nät med kapacitet på två gånger vanlig telefonihastighet täckte knappt l 000 orter. Om man antar att Telia valt de 1 000 största orterna vilket man enligt uppgift dock inte gjort systematiskt, skulle cirka 80 procent av befolkningen täckas av denna tjänst. Detta bekräftas i huvudsak av att en nyligen gjord kartläggningsstudiem anger att ISDN-tjänsten omfattar 80- 90 procent av Sveriges befolkning. Telia har vidare uppgivit° att cirka 95 procent av landets företag ingår i ISDN-området. ISDN-ortema framgår av nedanstående karta.

Inträdesavgiften till ISDN är 1 975 juni 1999 kr på ISDN-orter och offert på övriga orter. För en enstaka användare på en icke ISDN-ort kan det innebära tiotusentals kronor.

3‘ Glesbygdsverket. Service i gles- och landsbygd. Mars 1997. 39 Öhrlings kartläggning, 1999. PTS

mars 14°Se l997/98ZTU7, Sid 28

IT -infrastrukturen i Sverige och några andra länder 203

Figur ISDN-ortema i Sverige

Källa: Telia

Man ser av kartan att ISDN-ortema är glesast förekommande i Norrland, särskilt i inlandet, samt delar av Bergslagen, Småland och sydöstra Sverige.

204 IT -infiastrukturen iSverige och några andra länder

Nedan visas Östergötland separat för att illustrera att även om ISDN-ortema här ligger tätt, finns det ändå områden däremellan som är sämre tillgodosedda.

Figur ISDN-orter i Östergötland

Östergötlands län BetISDN-utbyggnad

Standardpns

ISDN 1998 BetISDN-utbyggnad

Högreengángsavgift

UtbavISDNi EU-projekt

Standardpris

InomsvartaochrutigaområdenISDN-on

erbjudsISDNüllstandardpris.inomövriga

områdenerbjudsISDNtillolfertpris,vilketi

detestafallinnebarförhöjden engångsavgift.

Källa: Telia Nät

Vi övergår nu till Telias geografiska fördelning av ADSL-kapacitet. Denna bedöms nu vara tillgänglig i 20 orter, vilket maximalt kan motsvara ungefär en tredjedel av befolkningen, om man valt de största orterna först. Om man inte gjort det, blir täckningsgraden lägre- Telias egen bedömning är att man med nuvarande utbyggnad når ungefär 2 miljoner invånare.

" Dock inte nödvändigtvis inom hela orten.

IT -infiastrukturen iSverige och några andra länder 205

Figur ADSL-utbyggnaden i Sverige

ADSL

i Sverige

Juni 1999

ulei

Ca 20 orter "°‘

° Ca 125 noder Sundsvall

0 2 miljoner kunder

nábara idag

- Fortsatt snabb utbyggnad

efter äi s°""""

kundefterfrågan KW -

Jönköping/Växjög

Helsingborg‘

Malmö

Källa: Telia

Telias hela nät är nästan 3" 000 mil, mätt i kabellängdm. Av detta

uppges accessnätet utgöra cirka 25 000 mil och transportnätet cirka 6 500 mil. Telias rikstäckande fiberoptiska nät är som ovan nämnts drygt 5 000 mil långt, vilket innebär att 75 procent av transportnätets kabellängd består av ñberledning. Den nationella delen av ñbemätet visas nedan samt en mer detaljerad karta över region. Det regionala

en och lokala nätet kan, enligt våra uppskattningar, utgöra omkring hälften eller två tredjedelar av kabellängden i ñbemätet. Telias optoñber når alla Sveriges kommunhuvudorter, bl.a. för att sammanbinda telefonväxlar. Omkring 80 procent av kommunhuvudortema förbinds med minst två mer eller mindre skilda ledningar säkerheten ökar mer framdragningsvägama skiljs åt. Fibemätet har av Telia Nät beräknats nå stationer med omkring 90 procent av alla kunder och omkring 95 procent av alla företagskunder, vilket belyser nätets kapacitet.

z Enligt Telia Nät. Kabellängden är ungefär densamma som i de alternativa nät

som kostnadsberälcnats i Enators och Öhrlings konsultrapporter se kapitel 13. 3 Information från Telia Nät.

206 IT -infiastrukturen i Sverige och några andra länder

Figur. Telias nationella optonät

Källa: Teldok report 116. The Teldok Yearbook 1997, sid 106. Kartan är

i stort sett aktuell bortsett från att enstaka linjer kan ha tillkommit. Nedan visas en karta över Östergötland varav bl.a. framgår hur ett regionalt ñbemät kompletterar det nationella.

IT -infiastrukturen i Sverige och några andra länder 207

Figur: Telias optofiber i Östergötland

Östergötlands län

Optokablar

Z Beñnlliga

i Planerade

Källa: Telia nät

En illustration till hur marknadens funktionssätt driver fram en geografiskt differentierad tillgänglighet ges Telias erbjudande av Link Di-

av gitel-tjänsten. Det gäller digitala höghastighetsförbindelser som huvudsakligen används för sammankoppling lokala nät med hög kapacitet,

av LAN. Digiteltjänstema är tillgängliga enligt en intern prislista, med undantag enligt nedanstående tabell.

Tabell Telias Digiteltjänster

64 kbit/s 2 .Mbit/s 34/45 140/155

Mbit/s Mbit/s Stockholm, Göte- x x borg, Malmö Orter 20 000 inv x x orter 5 000 inv offert

x x orter 2 000 inv x offert offert

x övriga orter offert offert offert

x x Finns alltid att få

Förutsätter att fiber finns dragen fram till kund, annarsoffert.

Här styrs priset av ortemas storlek och eftersom smâorter normalt dominerar i glest befolkad bygd, sig denna ligger i Norrland eller

vare södra Sverige, så kommer också priset att vara högre i dessa delar av

208 IT -infiastrukturen i Sverige och några andra länder

landet. De största områdena med gles bygd ligger dessutom i Norrland, som därmed i dessa sammanhang alltid blir relativt missgynnat.

Omfattningen av det underliggande nätet ledning i kombination med utrustning kan illustreras av nedanstående karta, som anger i vilka orter Telia har installerat särskild ATM-utrustning. Kartan visar en hög

andel ATM-orter i Götaland och Svealand, men också i Norrbottens län. I övrigt är bl.a. Norrland, särskilt inlandet, och delar av Småland samt Gotland och Öland dåligt försedda.

Figur Karta över Sverige med 73 ATM-orter

73 befintliga stadsnät:

Rött ortsnamn ansluten till det nationella nätet

Arboga Katrineholm Skillingaryd Arvidsjaur Kiruna Skövde Arvika Kristianstad Stockholm Boden Kristinehamn Sundsvall Borås Landskrona Säffle Eskilstuna Lerum Söderhamn Eslöv Södertälje

Lidköping

Torsby Falköping Linköping Falun Trelleborg

- Gällivare LindesbergTrollhättan

Gävle Uddevalla

Lund Göteborg Umeå

Malmö Halmstad Uppsala

Mariestad °P°.°° Vaggeryd

Motala Helsingborg Visby

Norrköping Hässleholm Vänersborg

Norrtälje Jokkmokk Västerås

Nyköping Jönköping/Hush. N näshamn Växjö Kalix O ofström Ystad Kalmar Pajala Älvsbyn Karlshamn Pu Ängelholm Karlskoga Ronneby Örebro K3|"Sk|’°"a Simrishamn Östersund Karlstad Skellefteå Överkalix

Övertorneå Beställda stadsnät Filipstad:

Observera att beteckningen stadsnät gäller nät hyrda av Telia och alltså

inte innefattar nät ägda av kommun eller kommunalt bolag.

Källa: Telia 1 januari 1999 Kommentar till figuren: De enda kommuner som markerats med rött i originalkartan är Skillingaryd och Vaggeryd.

IT- infrastrukturen i Sverige och några andra länder 209

Kabel-TV

I Öhrlings kartläggning 1999 anges att Kabel-TV är tillgänglig för ungefär 70 procent av befolkningen, vilket enligt vår tidigare visade orts- och befolkningstabell motsvarar alla orter med mer än 3 000 invå-

En studie från 1998, byggd på ett urval av knappt 30 procent av nare. Sveriges församlingar, visar att kabel-TV:s täckning är starkt beroende

tätortsgrad. Om mått kabel-TV-nätets utsträckning tar av man som TV3:s täckningsgrad är denna 58 procent i hela landet, varav

Storstockholm, Storgöteborg och Stonnalmöm har 63-75 procent,

Större städerm och Södra mellanbygdenm har 46-57 procent.

Norra tätbygdenm 48 procent,

Norra glesbygden 40 procent.

Det är alltså väsentlig skillnad mellan tätbygd och glesbygd, varvid

en skillnaden framförallt finns mellan södra och norra Sverige. Denna skillnad beror på att kostnaderna för etablering kabel-TV-nät blir

av högre i glesare bygder. Däremot har hushållen själva möjlighet att ta emot kabel-TV:s kanaler via satellit, en möjlighet som är lika i hela landet oberoende befolkningstäthet. Normalt blir installationskost-

av naden för den enskilda abonnenten något högre än vid kabelanslutning, vilket, beroende på hur stor extrakostnaden är, kan missgynna områden utan kabelanslutning,

Övriga nät

Mobiltelefonin illustrerar tydligt ett särdrag i den svenska geografmatt befolkningen täcks i hög grad innebär inte nödvändigtvis att man täcker stor andel av den geografisk ytan. Telia är den mobiloperatör

en som har den största täckningen av befolkningen i Sverige, 99 procent, medan Europolitans och Tele2:s täckning uppgår till strax över 96 pro-

"4 Gunilla Wigren. Basundersökning 1998:2. Mediamätning i Skandinavien AB,

MMS, Stockholm. S I MMS enkät har TV3 den högsta täckningsgraden av alla kabel-TV-kanaler,

tätt följd av kanal ’ H-region 8 och 9 7 H-region s H-region ‘° H-region ° H-region 6.

2 l 0 IT -infiastrukturen i Sverige och några andra länder SOU 1999: 85

cent5. Telias höga täckning befolkningen räcker dock bara till att

av täcka 80-90 procent av den geografiska ytan och de två andra bolagens geografiska täckning är ännu lägre, uppskattningsvis 40-60 procent. Nästa generations mobiltelefonnät, UMTS kommer till en början inte att vara tillgängligt utanför storstäderna, detta beroende på att UMTS kräver en omfattande utbyggnad av dagens GSM.

Det bör även nämnas att Teracoms planer för utbyggnaden av nätet för marksänd digital television enligt 1997 års årsredovisning byggde

på rikstäckning vid utgången av 1999. Huvuduppgiften är broadcasting

vilket innebär att kapaciteten är hög i ena riktningen, medan returen sker exempelvis via telefonnätet eller GSM.

Vid oförändrad täckningsgrad ger som synes kabel-TV inte någon lösning på glesbygdens bredbandsbehov, liksom under överskådlig tid inte heller UMTS eller marksänd digital television den senare beroende bl.a. på returkanalens begränsningar.

Fördelningen av de IT-sysselsatta

En sysselsättningspolitisk aspekt kan läggas på fördelningen av IT-fö-

retagen. Hypotesen är att de nya IT-företagen är mer koncentrerade till storstadsområdena än exempelvis Telias anställda. I tabellen nedan har länen grupperats efter hur stor andel de Teliaanställda utgör av länets IT-relaterade tjänsteföretag.

5 Öhrlings kartläggning, 1999. PTS

mars 52 Alla Teliaanställda har förts till IT-relaterade tjänsteföretag" vilket gör att

andelen Teliaanställda kan vara överrepresenterad i vissa län där Telia har tillverkning.

IT -infrastrukturen i Sverige och några andra länder 21 1

Tabell Länens sysselsatta i IT-relaterade tjänsteföretag

Län Stockholm, Skogslänen Uppsala Sörmland

Göteborgs Norrland, Östergötland Blekinge och Bohus- Värmland, Jönköping Kronoberg län, Dalarna Kalmar Halland Skåne Gotland Skaraborg

Örebro Älvsborg

Västmanland procent procent procent procent

3 Telias andel av 21 35 31 10 å de IT-syss. i länet Länens alla 42 20 18 20 i sysselsatta som an-

del av rikets syss. Källor: Elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag i Sverige 1998. SCB och Nutek uppgifiema gäller 1996. Samt särskild statistik från Telia, februari l999.

Storstadslänen Stockholm, Göteborg och Bohuslän och Skåne har omkring 65 procent rikets IT-anställda, dvs. en kraftig

av överrepresentation lT-anställda eftersom läns totala

av samma sysselsättningsandel riket är 42 procent. De Teliaanställda utgör en

av relativt stor andel av de IT-sysselsatta särskilt i skogslänen Norrland samt Värmland och Dalarna men även i vissa län i södra Sverige. Detta

innebär att Telias personal är något representerad i glesbygdslänen.

mer En fortsatt utveckling IT-marknaden i riktning mot ökad konkurrens

av och operatörer kan därför innebära att antalet Teliaanställda

nya minskar särskilt i glesbygden.

Kommentar

Beskrivningen har bl.a. byggt på den kartläggning konsultföretaget

som Öhrlings gjort på PTS uppdragm, kompletterat bl.a. med Stadsnätsföreningens senaste enkät. För att få second opinion och svar på vissa

en kompletterande frågor vände sig utredningen till konsultföretaget Enator, gjorde utvärdering Öhrlings rapport och samtidigt gav

som en av underlag till utredningens frågor om det nuvarande nätets kapacitet.

53 Öhrlings: Kartläggning tele- och IT-infrastruktur. Mars 1999. Se

www.pts.se 15"Enator. Värdering Öhrlings rapport. 1999-04-27. Se utredningens webbplats

naring. regeringen. se/ it/ infrastruktur. se

www.

212 IT -infiastrukturen i Sverige och några andra länder

Bedömningen i Enators konsultrapport är

"att behovet av bredbandstjänster och andra nya och utökade tjänster kräver bredbandsnät med större kapacitet än vad dagens in-

g frastruktur i form av Telias, Banverkets, Svenska Kraftnäts och Te- j racoms nät idag kan erbjuda med nuvarande utformning och sys- i temstorlekar. Störst är kapacitetsbristen i accessnätet koppamätet fram till slutkunden vilket behöver kompletteras.

Vidare sägs:

Telia anger att nätet idag i princip har outnyttjade eller lanerade

i större omfattning i form svartfiber och att elia, i l resurser av nu första hand, avser att utöka kapaciteten med den tekniken med

nya i WDM istället för att by a ut mer fiberkabel i större omfattning.

Banverket, Svenska aftnät, Stokab m.fl. kommer även att öka kapaciteten i näten med teknik, även ut 1

hjälp av ny men nya fiberoptiska kablar, liksom till viss del även Telia.byggervenska Kraftnät l

a kommer att hänga upp fiberoptiska kablar den nu beslutade

norra slingan men även pa andra sträckor söderut ... Sid 6.

Enator menar att samtliga tidigare nämnda stomnät har dubblerade framföringsvägar vilket är nödvändigt driftsäkerhets- och tillgäng-

av lighetsskäl och drar följande slutsats:

Tekniskt sett skulle vid en integrering av näten, dessa reservvägar kunna utnyttjas på så sätt att nätoperatör utnyttjade reservväg i annan nätoperatörs nät, vilket således skulle kunna innebära att kapacitet friställdes att utnyttjas för det nätet. Sid 6

nya

Men man tillägger att det finns många nätadministrativa, nätdriftmässiga, affärsmässiga och juridiska frågor att ta hänsyn till for sådan

en lösning. Men en sådan optimal användning av näten skulle intres-

vara

ekonomisk synvinkel. Man påpekar också utbyggnad eller 14 sant ur att en ett mer ekonomiskt utnyttjande av stomnäten skulle behöva gå hand i hand med dimensioneringen accessnätet eftersom det måste

av vara behovet av bandbredd styr utbyggnaden.

som Sammanfattningsvis är slutsatsen att ledningsnätet är omfattande men att det kan utnyttjas bättre, såväl genom att förses med effektivare utrustning som genom ett samordnat utnyttjande. En utbyggnad skulle inte behövas i samma utsträckning den existerande infrastrukturen

om kunde utnyttjas ekonomiskt.

mer

I T-infrastrukturen iSverige och några andra länder 213

9.2 Internationellt

Nedanstående översikt är, grund ämnets omfattning, för-

av enorma ändringstakt och svårigheter att få exakt information, med nödvändighet fragmentarisk. Men det ändå allmän bild av den intematio-

ger en nella situationen och bakgrund till Sveriges position.

for att Öka bandbredden

Huvudstrategier

I rapport den brittiska ekonomins konkurrenskraft skiljer man en om mellan fem olika vägar i bredbandstekniken:

Den första vägen går via utvecklingen av den informationstekniska hårdvaran dvs. alltmer utvecklade persondatorer m.m. I USA, Kanada och de skandinaviska länderna har uppemot hälften av hushållen tillgång till PC med modem. Andelen ökar också snabbt

nu egen i Japan. I Storbritannien, Tyskland och Frankrike ligger andelen betydligt lägre kring 15-20 procent. Den andra vägen går via utbyggnaden kapaciteten i de fasta

av kommunikationsnäten. Traditionellt har dessa nät varit telefoninät. Med ökade behov bandbredd tillkommer nya typer av telenät

av samtidigt de äldre telenäten uppgraderas. Det finns två sätt

som varpå uppgradering kan ske. Det är via investeringar i ledning

ena och det andra via utrustning ökar ledningens kapacitet. Så-

ny som dana kapacitetshöjningar kan ske både på telefoninäten och kabel- TV-näten. Begränsningen för de är att kabelnäten endast

senare finns i tätorter; i USA och Sverige är hushållstäckningen omkring 70 procent medan den i Storbritannien och Japan inte är mer än omkring 10 procent. Den tredje vägen är via mobil kommunikation. Det dröjer innan vanliga mobila nät kan bära bredbandstjänster enligt den definition utredningen använder minst 2 Mbit/s i båda riktningama. Lâgtflygande satelliter kan snart ett alternativ, men ger f.n. inte bred-

vara bandskapacitet i båda riktningama.

55 Detta och några följande avsnitt bygger till stora delar på underlag från Arne Erikssons konsultrapport, webbplatsen naring. regeringen. se/it/

se www. infrastruktur. htm 55 The Digital Economy. Bilaga till The Governments Competitiveness White Paper 1998: Building the Knowledge Driven Economy. Department of Trade and Industry, London. http://www.dti.gov.uk

214 IT -infiastrukturen i Sverige och några andra länder

Den fjärde vägen är genom den fortsatta utvecklingen Internet

av och IP. IP-tekniken förväntas bli den helt dominerande framöver. Mycket stora forsknings- och utvecklingsresurser satsas i främst USA, Kanada och Japan att utveckla kommande generationer

av Internet. Den femte vägen går via television och annan innehållsproduktion. Med digitalisering av television följer möjligheter till interaktivitet i varierande grad. Infrastrukturen för television sig den är mark-

vare sänd, via kabel eller satellit är utformad för att skicka signaler från

sändare till mottagare. Det betyder att investeringar måste till för att

kommunikationen ska kunna ske dubbelriktat med hög bandbredd.

Nedan behandlas framförallt den andra vägen, förbättringar av de fasta ledningssystemen, dels genom ADSL och därmed besläktad teknik, dels genom utbyggnad fiberledning. För fylligare information hänvi-

av sas till fallstudiema i Öhrlings kartläggning och utredningens konsultrapporter.

Inledningsvis nämns något om ADSL. I många länder pågår eller planeras investeringar i xDSL-teknik som ökar kapaciteten hos befintliga kopparledningar i de fasta telenäten. Av sammanställning

en över införandet av ADSL i världen, gjord 1999 ADSL-forum

mars av som är en internationell sammanslutning teleoperatörer, framgår att

av kommersiellt införande av ADSL i USA påbörjades under 1998 i större städer med förutsedd vidare spridning till ett stort antal abonnenter

under 1999 och 2000. Införandet i andra länder väntas inom femårspe-

en riod. Telia anger i sammanställningen att alla hushåll i Sverige ska ha denna anslutningsmöjlighet 2004, ett mål enligt uppgift från Telia

som även inkluderar bredbandsanslutning via kabel-TV. I Tyskland ska merparten av hushållen ha möjlighet att ansluta sig till 2003. IJapan påbörjas införande i större skala under år 2000 utan angivande slut-

av punkt. Enligt en dansk utredning pågår utöver Danmark xDSL-försök i i Belgien ADSL, Tyskland och Irland. HDSL-tjänster finns i Frank-

57 Öhrlings: Kartläggning tele- och infrastruktur. Mars 1999. Se PTS

webbplats www.pts.se. Fallstudiema gäller Danmark, Frankrike,

Storbritarmien, Tyskland, Nya Zeeland, USA. 5‘ Beteckningarna xDSL används för att beteckna en grupp av tillämpningar,

varav ADSL är den f.n. mest förekommande. 59 Källa: ADSL Forum. http://www.adsl.com ° Baggrundsnotat vedrörende indtörelse af de nye digitale höjhastigheds-

teknologier xDSL herunder saerligt ADSL i det danske telenet. Telestyrelsen Danmark. Teknisk Kontor. 21. Januari 1999.

IT- infrastrukturen i Sverige och några andra länder 2 l 5

rike, Grekland, Irland, Schweiz och England. I ytterligare ett antal länder har xDSL-utrustning definierats och godkänts.

Vidare finns på vissa håll planer som gäller bredbandskommunikation fiber to the home, eftersom de mest krävande tillämpning-

genom

i dagsläget kräver detta. Då avses att kunna erbjuda ljud av CDarna kvalitet och rörliga bilder TV-kvalitet. Nedan behandlas Japan som

av exempel detta.

Japan

I Japan finns det officiellt fortfarande ett mål om att alla hushåll ska

anslutna med optisk fiber senast år 2005". För närvarande uppgår vara andelen till 20 procent och har ökat med 3 procentenheter per år de senaste 3-4 åren. Den femtedel som nu täcks motsvarar marknaden i de största städerna. Vid 60 procents täckning erbjuds fiberoptik i städer med befolkning med än 100 000 invånare. Enligt planen ska

en mer sådan täckning uppnås till 2005. De återstående delen 40 procent ska alltså nås under fem år vilket motsvarar 8 procent per år för den del av nätet är mest kostsam och sannolikt svårast att uppgradera. Detta

som antyder kan ifrågasätta realismen i de japanska planema‘°’. Det

att man totala digitala nät regeringen talar om kommer sannolikt att liksom i andra länder till delar bygga på uppgradering de nuvarande koppar-

av baserade lokalnäten. Det betyder ADSL och sannolikt också som komplement satellitöverföring vilket är teknik som den japanska rege-

en ringen tycks vara intresserad av""‘. Kabelnät har en mycket låg täckning.

iJapan‘°5.

I den japanska planen ingår även utveckling och spridning av applikationer samarbete mellan departement och myndigheter. Detta

genom samarbete t.ex. geografiska informationssystem GIS, använd-

avser ning inom utbildningssektom, tillståndsgivning över nätet och system för att bistå handikappade. I planen ingår också en pilotprojekt avse-

6 Enligt 1998 års telekommunikationer från det japanska

rapport om

kommunikationsministeriet. 62 Telia Nät ifrågasätter i underhandsremissen denna uppgift, men så vitt

utredningen kunnat förstå så är den korrekt; möjligen kan definitionen av begreppet fiberanslutning vara osäker.

63 Samtal med telekommunikationsexpert på OECD-sekretariatet i Paris 64 Se www.mpt.go.jp/whatsnew/info21-report-e.html som är en redovisning av

Progress of Info-communications Policy från det japanska post- och telekommunikationsministeriet.

66 Material Vision 21 for Info-Communications har hämtats från Internet,

http://www.mpt.gp.jp/policyreportslenglish/

216 IT -infiastrukturen i Sverige och några andra länder

ende stadsbyggnad och urban utveckling med hjälp multimedia. Inte av minst arbetar man i Japan med intelligenta transportsystem. Planen omfattar även grundläggande forskning storskaliga nät ingår i de om som statligt finansierade behandlas nedan vad USA och program som avser Kanada och Europa.

USA

Januari 1999 presenterades i USA förslag ökning bidragen om en av till IT-forskning med 366 miljoner dollar vilket motsvarar ökning en med 28 procent. Programmet kallas Information Technology for the Twenty-First Century. Inom ramen för detta kommer stöd att program ges till tre områden. Ett av dessa är långsiktig forskning informaom tionsteknik som syftar till att fundamentala genombrott när det gäller datorer och kommunikation. Inom detta finansieringen det ryms av som kallas Next Generation Internet. Inom detta ska forskning utföras och testbäddar anläggas for ett Internet som är 100 respektive 1000 gånger snabbare än dagens. Målet är att sammanbinda åtminstone 100 NGI sites, dvs. forskningsinstitutioner och myndigheter med end-to-end performance som är 100 gånger snabbare och minst 10 är 1000 som gånger snabbare. Försöken handlar således att utveckla all teknik om behövs för att driva nät med dessa prestanda och att dessa nät som utveckla och testa avancerade applikationerm. Förutom det stöd till forskning om NGI regeringen anvisat påsom går också i USA ett universitetslett projekt kallas för Internet som Inom detta testas ett höghastighetsnät, Abilene.

Kanada

I Kanada bedrivs ett utvecklingsarbete liknande det amerikanska inom ett projekt som benämnas CANARIE‘°" som är ett icke-vinstdrivande industrilett konsortium. I konsortiet ingår den federala regeringen och forskningssamhället tillsammans med den privata sektorn. Konsortiet har 120 betalande medlemmar. Uppgiften för detta är att program underlätta utvecklingen av Kanadas infrastruktur inom kommunikationsområdet, stimulera utvecklingen nästa generations produkter, av

6‘ Information Technology for the Twenty-First Century: A Bold Investment Americas Future. January 24, 1999. Working Drañ. 67 Utforliga uppgifter om NGI finns http://hpcc.g0v.pubs/blue99/lsn.htrnl. ‘ Infonnation CANARIE, http://www.canarie.ca om

I T-inflastrukturen i Sverige och några andra länder 217

tjänster och applikationer och att framföra infonnationssamhällets fördelar.

Den kanadensiska regeringen tillkännagav i februari 1998 att CANARIE skulle i uppgift att bygga ett nationellt optiskt Internet-

ges nät. De avancerade näten byggs testbäddar för forskning men allt-

som eftersom förs de över till kommersiell användning. Så har skett med de två tidigare generationerna nät tillkommit. Det nya optiska nätet

av som är tänkt testbädd för kanadensisk industri och samtidigt erbjuda

som en mycket kvalificerade tjänster för forskning och utveckling. Det hör till bilden att det finns mycket stark telekommunikationsindustri och en

en framväxande programvaruindustri, särskilt i Ontario.

Ledningsmarknaden i Europa°°

Marknaden för svart fiber bedöms som livaktigare i handeln mellan de europeiska länderna än inom dem. Det finns växande efterfrågan

en särskilt på transnationella bredbandsförbindelser i Europa. Några exempel på stora operatörer är:

Hermes Europe Railtel med 19 anknutna städer i 10 länder, -

Esprit Telecom, f.n. har det största mellannationella nätet med - som

1 200 kabelmil fiberoptik,

Global Telesystem, idag med drygt 1 200 mil ñbemät och 22 an- -

knutna städer,

BT Euronet, bedöms fr.o.m. 2000 bli det största nätet i Europa med -

200 städer i 7 länder,

Deutsche Telekom och France Telecom, 40 städer i 16 länder. -

Bredbandsnät har utvecklats i alla europeiska länder och täcker större delen de stora städerna. Undantag finns framförallt i områden med

av låg befolkningstäthet i Norge, Sverige, Finland och Spanien, men vissa ledningar finns även i dessa områden. En intensiv investeringsaktivitet pågår i de stora europeiska länderna, drivna av Intemetexpansionen, inklusive IP-telefoni och multimedietillämpningar. Ett stort antal nytillkomna företag finns, inte hindras av innehav av gamla nät och

som därmed lättare kan satsa tekniker. Det finns inga tecken en

nya

69 Uppgiftema Europa har huvudsakligen hämtats från Allen Porters och

Howard Lowdays konsultrapport, webbplatsen naring. regeringen.se/

se www.

it/ infrastruktur. htm

218 IT -infrastrukturen i Sverige och några andra länder

rå koppar-marknad, medan däremot en svart ñber-marknad° finns

en mellannationell bas, tvärs över de europeiska ländernas gränser. Enbart i de stora städerna finns konkurrens mellan flera operatörer på en ledningsmarknad. De europeiska städerna träder alltmer på telekommunikationsmarknaden som nätägare och också tjänsteproducenter.

Tyskland

Deutsche Telekom, det tidigare monopolföretaget, har fortfarande 90

i procent av hela telekommunikationsmarknaden. Företaget har ett separat stomnät för bredbandig Intemettrañk. Ett stort antal företag konkurrerar om höghastighetstrañken inom och mellan de största städerna.

Beroende på det intensiva uppbyggnadsarbetet i landets östra delar, l efter återföreningen, är DT:s östtyska stomnät modernare än det västtyska. Eftersom Tyskland är så tätbefolkat räknar man med att marknaden skall klara av att förse praktiskt taget hela landet med bredbandsnät

Den tyska forsknings- och utbildningsministemm tillkännagav vid CEBIT-mässan i slutet av mars i år att Tyskland ska ge sig in i kapplöpningen med USA om nästa generations Internet. Detta ska ske genom Master Plan Internet 2005" som kommer att utgöra del

en av regeringens program om Innovation och Arbetsplatser i Informations-

i samhället. Ett av de viktigaste målen med planen ska vara att till år

1 2005 tävla med USA att utveckla överföringshastigheter är å

om som 1000 ggr högre än för närvarande.

Storbritannien

Regeringen har lagt fast målet att landet ska vara världsbäst på elektronisk handel år 2002 i vilket ingår att offentliga uppträder på nä-

organ

2 tet. Storbritanniens avreglering, som inleddes 1984, kännetecknades till 3

början duopolsituation. Från 1995 har abonnenter rätt att be- l en av en hålla sitt nummer när de byter från det tidigare statliga företaget BT, British Telecom. BT:s fiberoptiska nät beräknas vara längre än 80 000

7° Observera, vilket påpekades tidigare i texten, att rå koppar eller svart fiber inte

i sig ger en bredbandskapacitet utan en sådan förutsätter att en utrustning först appliceras på ledningen.

7 Enligt pressmeddelande tillgängligt på Internet,

http://www.iid.de/aktuelles/presse/pm220399.html

IT -inflastrukturen i Sverige och några andra länder 2 9l

milm; koppar och koaxialkabel dominerar i accessnäten. BT:s SDH-nät har 400 accesspunkter över landet.

Frankrike

France Télécom privatiserades 1997. Företaget ganska sent i att

var investera i fiberoptisk ledning, längd beräknades till 130 000"’ mil

vars vid slutet av 1996.

Spanien

Telefonica de Espana heter det tidigare monopolföretaget. Vid slutet av 1996 hade det 3 600 kabelmil med fiber. 1997 hade företaget mer än 115 000 mil optisk fiber. Red Electrica de Espana, den nationella elproducenten, är efter Telefönica den största ägaren av ett fiberoptiskt nät med 670 mil kabel geografiskt mått.

Italien

Liberaliseringen har startats sent i Italien, varför det tidigare monopolföretaget Telecom Italia fortfarande har en dominerande ställning. Nästan 60 procent stom- och distributionsnätet består av fiberoptisk

av kabel har fiberlängd på 294 000 mil°. Ett projekt, Wind, har

som en planerats skall förbinda 59 städer med fiberoptisk ledning under

som 1999. I projektet ingår bl.a. Deutsche Telecom och France Telecom.

7’ Observera att längden på det fiberoptiska nätet inte är jämförbart med begrep-

pet kabellängd. Kabellängd motsvarar snarare geografiska avstånd, medan

fiberlängd är funktion geografiskt avstånd och antalet fiberpar och därför

en av

även viss kapacitetsinfonnation. Även OECD:s statistik präglas

ger av

osäkerhet och bristande jämförbarhet på denna punkt, seOECD 1997, sid 55. 7’ Se ovanstående fotnot. Förmodligen hänför sig även detta längdmått till

fiberlängd snarare än kabellängd. 4 Observera att det i detta fall handlar om kabellängd, inte fiberlängd. Telias

motsvarande kabellängd med fiber är i Sverige uppskattningsvis 5 000 mil. "5 Detta mått är fiberlängd och är jämförbart med de mått fiberlängder som

angivits för Italien, Frankrike, Finland och Storbritannien. 76 Sarmolikt totalt fiberlängd, inte kabellängd.

220 I T-infiastrukturen i Sverige och några andra länder

Danmark

Den danska avregleringen har lagt stor vikt vid allmän tillgänglighet till infrastrukturen, framförallt till Tele Danmarks accessnät. Det pågår arbetet med att öppna master etc. för allmänt bruk77. Våren 1999 lanserar Tele Danmark en ADSL-tjänst beskrivs det första ett

som som som stort telebolag i Europa har riktat till hushållen.

Finland

Finland rankas tillsammans med Sverige och Storbritannien som en av de mest avreglerade telekommarknadema i Europa. Finlands struktur är annorlunda än de övriga nordiska ländernas med 46 lokala telefonbolag. När marknaden avreglerades med bl.a. möjligheter till fri anslutning till allmänna nät öppnades också möjligheterna för konkurrerande nationella nät. Eftersom de lokala operatörerna då kunde

samman och bilda ett komplett telenät vid sidan om statliga Tele/Telecom Finlands tidigare monopolskyddade nationella nät, innebar det goda förutsättningar for konkurrens. Konkurrensen har begränsats de lokala

av abonnentföreningamas samtrafiksvillkor i accessnätet i storstäderna. Men jämfört med Sverige har situationen i Finland dock präglats

av en bättre maktbalans, eftersom större delen den svenska infrastruktu-

av ren, både lokalt och nationellt, kontrollerades av Telia vid avregleringen" På den finska marknaden konkurrerar tre stora operatörer, Finnet, ägt av de lokala telefonbolagen, Sonera9, samt Telivo Oy, den senare ägd av statliga kraftföretag och Telia.

Biblioteken spelar en central roll i Finlands IT-politik. 1996 tillhandahöll 60 procent av alla bibliotek kostnadsfri tillgång till Internet.

Vid slutet av 1997 hade Finland 28 500 mil fiber‘°. Finland är ett

av de första länderna som erbjuder ATM-tjänster till listpris Sonera och Helsinki Telephone Co. Detta beror på att så stor del befolk-

en av ningen bor inom begränsad geografisk yta att nå 80 procent

en - av befolkningen är ganska lätt.

77 Sannolikt totalt fiberlängd, inte kabellängd. 78 Texten bygger delvis på uppgifter från G. Hallin, 1999 79 Tidigare Tele/Telecom Finland "‘° Observera att detta mått gäller ñberlängder, inte kabellängder.

IT -infiastrukmren i Sverige och några andra länder 221

Norgem

Den norska telemarknaden avreglerades i januari 1998 och innebar en avveckling Telenors resterande ensamrätt till generell nätfn-

av frastruktur och offentlig taltelefoni.

Det finns marknad för överföringskapacitet och när det gäller

en transportnät finns förutom Telenor också aktörer Jembaneverket

som och elektricitetssällskap. Dessa har etablerat egna telesällskap, Enitel och Eltele utvecklar de nät byggts för internt bruk och

som som upp hyr ut kapacitet och även teletjänster. Det finns nu en faktisk kon-

egna kurrens på huvudtransportsträckoma, dvs. Oslo-Bergen-Stavanger och Trondheim samt mot utlandet.

Högkapacitetssystemet i transportnätet bygger fiberoptiska kablar kombinerat med digitala radiolinjesystem. Under perioden 1998-2000 planerar Telenor att investeraungefár 8 miljarder kr i det fasta telenätet

1 miljard år i accessnätet, Det är möjligt att få ISDN-anvarav ca per knytning i nästan hela landet, 97 procent. I den fortsatta utvecklingen planeras tillgängligheten 98 procent 1999 och 99 procent vid ut-

vara gången av 2002.

Under 1999 kommer enskilda kunder att kunna erbjudas t.ex. ADSL och på sikt kommer det att ske gradvis utbyggnad med fiberoptiska

en system i accessnätet, dessutom förutses nya typer av radiosystem för överföring kapacitetskrävande tjänster kortare avstånd.

Satellitnät är ett komplement till fasta markbundna nät och används idag mest för broadcast håller på att byggas ut med returkanal

men för att bli ett multimedianät i samverkan med fast markbundet nät. Det enda alternativa accessnätet idag är mobiltelefoninätet men kabel-TVnätet väntas kunna ge alternativ access.

8 Avsnittet bygger på uppgifter från stortingsmelding St meld nr 24 1998-99

om enkelte regulatoriske spörsmål i telesektoren samt på uppgifler från

intervjuer med departementet, norska post- och telestyrelsen och med Telenor.

222 IT -infiastrukturen i Sverige och några andra länder

9.3 internationella

Sveriges position

Sverige i förhållande till andra EU- och OECD-länder

I en konsultrapportm har Sveriges tillgång till infrastruktur för höghastighetskommunikation jämförts med andra EU-länders. l rapporten framförs att Sveriges infrastruktur för tele- och datakommunikation generellt sett är bland världens mest avancerade, det är omfattande och pålitligt och håller en teknisk position i världsklass. Detta återspeglas inom en rad olika områden, som penetration av telekommunikationsapplikationer, användning PC och Internet ligger mycket högre

av som än i de flesta andra länder. Merparten av telekommunikationstjänstema är billigare än i andra OECD länder, men prisjämförelser är svåra att genomföra. En orsak är att jämförbarhet är svår att åstadkomma mellan olika prisstrukturer fördelning mellan fasta och periodiska avgifter,

en annan är att marknaderna fortfarande har stora inslag monopolpris-

av bildning och korssubventionering. Vidare måste också hänsyn tas till köpkraften i respektive land. Utredningen har inte närmare trängt i detta.

När det gäller utbyggnad av bredbandig infrastruktur för tele- och datakommunikation har jämförelse mellan ett antal länder i Europa

en på ett antal olika områden lett fram till slutsatsen att Sverige tycks ligga bra till när det gäller tillgängligheten. Detta trots, framgått

som ovan, att utbyggnad av bredband inte alltid når ut till områden med låg befolkningstäthet. Sverige riskerar dock att bli marginaliserat

p.g.a. geografisk placering och trots att Sverige idag har bra ledningar över gränsen till grannländer och andra europeiska länder kan detta vara ett potentiellt problemområde som kan behöva utredas nämnare.

Områden med hög ekonomisk aktivitet har generellt sett också hög andel trafik av och utgifter för telekommunikationer.

m Konsultrapport av Allen Porter och Howard Lowday, MaceCorp Ltd, se

www. naring. regeringen. se/ it/ infrastruktur. htm

IT -infrastrukturen i Sverige och några andra länder 223

Tabell Jämförande statistik

Land Invånare Telekom. Telekom.- BNP per , -

	per km	utg. per utg. i capita,
i		capita, ECU		procent EC U av BNP
Tyskland	230,32		528		2,21 23,891
Spanien	77,81		314		2,48 12,661
Frankrike	107,54		508		2,34 21,709

l Italien	190,44	492	2,17 22,673
Storbritannien	241,29	563	2,55 22,078
Finland	15,22	551	2,59 21,274
Norge	13,58	728	2,47 29,474
Sverige	19,78	662	2,83 23,392

Källa: MaceCorp Ltd, European Telecommunications Infrastructure, 1999

Tabellen visar några jämförande data när det gäller befolkningstäthet och utgifter for telekommunikationer, även om variationer i utgifterna inte enbart har med befolkningstätheten att göra utan också kan bero på olika prisnivåer och varierande trafikfrekvens. Sverige och Norge har de högsta utgifterna for telekommunikationer per capita och har också

mycket låg befolkningstäthet. Finlands befolkningstäthet liknar Sveen riges och Norges utgifterna för telekom ligger något lägre. Övriga

men länder i studien har avsevärt högre täthet medan utgifterna varierar

en något.

Den amerikanska affárstidningen Forbesm presenterade i mars 1999

undersökning Intemetutvecklingen bland ett antal länder i Europa en av där jämförelser gjordes antal datorer innevånare, telefoner, kva-

av per litet på nät, BNP, inkomst, räntenivå, arbetslöshet samt företagsklimat. Vidare jämfördes bl.a. kostnaden för att koppla upp sig on-line. Tillgången på bredband redovisas inte i undersökningen. Av resultaten framgår att Sverige ligger bäst till när det gäller kvalitet infrastruktur, antalet datorer och telefonlinjer capita i Europa och har hög

per andel Internetuppkoppling. Sverige har dessutom bland de lägsta kostnaderna i Europa för att koppla sig. Övriga nordiska länder får un-

upp gefär omdöme slutsats att de skandinaviska län-

samma men en var derna är för små for att kunna erbjuda några skalfördelar. Men om

m Stycket bygger på uppgifter från Forbes undersökning publicerad på Internet,

www.forbes.com och SvD:s sammanfattande artikel, 99-03-31 Sverige ledande lntemetland i Europa".

224 I T-infiastrukturen i Sverige och några andra länder

Sveriges befolkningstäthet var lika hög som i Tyskland skulle det

nog

1 vara den mest intressanta marknaden i Europa för elektronisk handel.

Storbritannien däremot har tillräckligt befolkning och blev ll

stor undersökningens vinnare. Storbritannien beskrivs som det mest intressanta landet för elektronisk handel, det har ett nytänkande

som gynnar innovationer och har dessutom stark teknologisk infrastruktur även

en om den inte är lika bra i Skandinavien. På delad andraplats i

som undersökningen kom Sverige, Finland, Danmark och Nederländerna. Sveriges ekonomi beskrivs inte i samma positiva ordalag som den tekniska infrastrukturen vilket också drar ned det sammanfattande omdömet.

Tyskland har en bra infrastruktur men ligger inte långt framme i Intemetanvändningen, vilket kan bero på höga anslutningskostnader. Inte heller Frankrike, Belgien, Österrike eller Italien ligger särskilt långt framme i Intemetutvecklingen. Att utvecklingen i Frankrike går långsamt anses bl.a. bero på det s.k. Minitel systemet som infördes på 80talet. Spanien, Portugal och Grekland inte ha tillräckligt väl

anses en utbyggd infrastruktur för att klara utbyggnad av Internet. Det största hindret för ökad användning Internet i Europa är anslutningskostna-

av den.

Hur ordnar de nordiska länderna i

tillgängligheten glesbygderna

Telekommunikationsmarknadens kommersiella villkor bestäms i stor utsträckning av befolkningstäthet, eftersom så stor del investerings-

av kostnaden består linjedragning över och under marken och kostna-

av den för dessa investeringar sjunker per abonnent om flera kan dela på denna kostnad. Som framgår av kartan nedan har de nordiska länderna, bortsett från Danmark, ojämförligt större glesbefolkade delar än alla andra EU-länder.

IT -infrastrukturen i Sverige och några andra länder 225

Figur Befolkningskartan över Europa Källa: http://www.ciesin.org/datasets/gpw/euafr.html Hämtad ur konsultrap-

Allen Porter och Howard Lowday, MaceCorp Ltd: European Telporten av communications Infrastructure. 15th April 1999.

Skillnaderna i befolkningstäthet präglar de metoder som länderna använder för att göra telekommunikationen tillgänglig i hela landet. Detta illustreras tydligt hur frågan lösts de nordiska länderna- nedan

av av beskrivs dessa kort, bortsett från Island.

Danmark

Universal service obligations USO omfattar i de flesta länder i princip vanligt telefoni. Danmark har dock gått längre än så och höjt USOgränsen till ISDN nivå. Finansieringen Danmarks höjda USO-krav

av regleras i avtalet mellan Tele Danmark och den danska staten. Om Tele Danmarks verksamhet skulle gå med underskott på grund av USO-kra-

sker offentlig upphandling. Vem skall finansiera USO-kravet i vet som det aktuella området blir då föremål for förhandling. Finansiering via fond där alla operatörer betalar avgifter till högre USO-krav än vanlig telefoni är inte tillåtet enligt EU:s direktiv. Danmarks befolkningstäthet och storlek kan inte jämföras med de övriga nordiska länderna. USOkraven i Finland, Norge och Sverige är heller inte lika höga som i Danmark. -

226 IT -infrastrukturen iSverige och några andra länder

Sverige

Bestämmelserna i den svenska telelagen syftar till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. USO-kraven innefattar att var och en skall få möjlighet att från sin stadigvarande bostad eller sitt fasta verksamhetsställe utnyttja telefonitjänst till ett rimligt pris inom ett allmänt tillgängligt telenät. Med telefonitjänster teletjänst menas bestående av överföring tal och medger överföring telefaxav som av meddelande samt datakommunikation via låghastighetsmodem. Alla skall få tillgång till teletjänst på likvärdiga villkor.

Norge l

Målet för norsk telepolitik är grundläggande tjänster hög kvaatt ge av litet till lägsta möjliga pris. De grundläggande landstäckande tjänsterna är idag offentlig taltelefoni, hyrda förbindelser till 2 Mbit/s samt upp anslutning till det digitala, fasta nätet. Taltelefoni skall tillgängligt vara för alla hushåll, bedrifter och verksamheter och hyrda förbindelser skall vara tillgängligt för alla bedrifter och verksamheter. Anknytning till digitalt nät skall omfatta alla abonnenter i det fasta markbundna nätet. Kraven innefattar också texttelefon och upplysningshjälp till funktionshindrade samt offentliga telefonautomater med ordinarie De taxa. landstäckande tjänsterna ingår del Telenors koncessionsvillsom en av kor. För att försäkra mot högre priser och stora prisskillnader i mer konkurrensutsatta delar landet infördes maximalprissättning på talav telefoni och hyrda förbindelser i januari 1997. Priset på taltelefoni skall

enligt prissättningen genomgå realprissänkning de närmaste åren.

en Andra operatörer än Telenor blir på detta sätt indirekt också för utsatta maximalprissättning då det är svårt att konkurrera med högre priser än konkurrenten.

Finland

Den finländska telelagens syfte är att främja effektiviteten på telemarknaden i Finland så att de tillbuds stående möjligheterna till telekommunikation överensstämmer med användarnas rimliga behov telekomav

3" Telelag 1993:597 2 85 Stortingsmelding nr 24 1998-99, Om enkelte regulatoriske sporsmål i telesektoren, s 12-13, 16.

IT -infrastrukturen i Sverige och några andra länder 227

munikation, konkurrerar sinsemellan, är teknisk utvecklade, håller god kvalitet, är driftsäkra och trygga samt har förmånliga priser. Ett teletjänstföretag skall sörja för att dessa möjligheter står till buds för användarna. Var och har från teleföretagen få anslutningar till en rätt att de allmänna telenäten de punkter de önskar. Vidare har var och en f telenätföretagen inom gränserna för det allmänna telenätets rätt att av ~ förmedlingskapacitet hyra abonnentförbindelser och fasta förbindelser mellan punkter användaren anvisar i telenätet.° som

9.4 Sammanfattande kommentar till tillgång

och regional fördelning

I den s.k. IT-propositionen prop. 1995/96:125 framhölls att den fysiska infrastrukturen i Sverige är väl utbyggd jämfört med många andra länder. Detta bekräftas vår beskrivning. av Samtidigt har det framgått beskrivningen dels att stora delar av av tillräckligt tillgängliga i den meningen att alla kan hyra näten inte är ledning, dels den kvalificerade delen infrastrukturen, den att mer av möjliggör bredbandskapacitet, är ojämnt fördelad över landet. Vad som gäller tillgängligheten kan denna ökas framförallt genom förändringar lagstiftningen, fråga behandlats i kapitel 8 och, när det gäller l av en som kanalisation, i kapitel När det gäller den ojämna geografiska fördelningen kan denna delr i vis beskrivas att har ett 2/3-Sverige. Ungefär 2/3 av kommusom stadsnät eller hyr bredbandskapacitet utan att äga nätetnerna har egna stadsnäten är i allmänhet med Stokab det stora undantaget dels som begränsade till kommunernas huvudorter, dels även i övrigt så begrän- V sade bara mycket liten del befolkning och företag kan utnyttja ‘ att en av dem. 70 procent befolkningen kan hyra sig kabel-TV-nätet ; av alla kan dessutom via antenn få tillgång till samma program. i Telias telefoninät når däremot alla, vilket gör att det arbete som nu pågår med uppgradering detta nät sikt kan komma fler än 2/3 till av del. Men den pågående utbyggnaden av ISDN och ADSL, som ger högre hastigheter än telefoninätets accessdel det når fram till fassom tigheterna, kommer inte på sikt att nå alla abonnenter. De 10-15 ens befolkningen bor i de glesaste delarna landet beprocenten av som av döms inte, så länge marknadsekonomiska principer gäller, få tillgång till kapacitet ISDN och ADSL Och åtminstone i den större som ger.

86 Finlands Telemarknadslag § 15, april 1997

228 IT -infrastrukturen iSverige och några andra länder

inledningsskedet är ADSL tillgängligt för mindre än 25 procent be-

folkningen.

I kapitel 13 presenteras kalkyler visar att det går tydlig kost-

som en nadsgräns mellan att tillgodose de 65-70 procenten befolkningen

av j som bor i större tätorter, exempliñerat med kommunernas huvudorter eller orter med minst 3 000 invånare, och de 30-35 procent bor där

som utanför. För planeringen den framtida tillgängligheten till IT-in-

av frastruktur blir det därför viktigt att ta ställning till frågan 2/3-sam-

om hället.

10 IT-infrastrukturpolitik

IT-

10.1 Huvuddragen i regeringens infrastrukturpolitik

En kort sammanfattning den förda IT-politiken gavs i regeringens av skrivelse 1998/99:2 Informationssamhället inför 2000-talet. Där be-

skrevs utvecklingen IT-området samt vidtagna och planerade åt-

gärder inom för det nationella handlingsprogrammet för att ramen bredda och utveckla användningen informationsteknik. Den natioav nella IT-strategin prioriterade tre områden:

rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning. -

Vart och dessa områden kunde i sin tur ställa krav på infrastrukett av kapacitet, denna framhölls direkt viktig punkt under turens men som en det sistnämnda området. Kraven på infrastrukturen att den skulle ge var

hög tillgänglighet till basinformation och verka tillväxtbefrämjande. I

skrivelsen betonades att marknadsmässig utveckling infrastruken av tillämpningar och informationssystem samt valfrihet för använtur, darna skulle förenas med politiskt fastställda mål för hur informations-

skulle fungera. Målet att alla skulle ha lika möjligheter att systemen var använda informationstekniken för ökad kunskap, demokrati och rätt-

visa. Vidare skulle informationstekniken i korthet utnyttjas för att

skapa tillväxt och sysselsättning och öka Sveriges konkurrenskraft, utveckla välfärdssamhället och livskvaliteten, överbrygga klyftor och skapa ökad delaktighet och kunskap, utveckla språket och kulturen, med särskilda behov och - stödja grupper

förbättra offentlig service. -

I skrivelsen framhölls vidare att ett gemensamt regelverk för de libera-

liserade telemarknadema väsentlig betydelse för utvecklingen på var av

IT-området. Den svenska målsättningen skulle även fortsättningsvis

vara att påverka regelverket mot överskådlig och generell regleen mer ring som inte hämmade den tekniska utvecklingen samtidigt som användarna garanterades tillgång till grundläggande tjänster.

Den beskrivna inriktningen IT-politiken lades fast redan i den av

s.k. IT-propositionen 1995/96:125. I IT-propositionen fanns

även mer specifika synpunkter på den fysiska infrastrukturen. Det grundläggande

arbetet att skapa en öppen marknad för telekommunikationstjänster

samt att bygga ut den fysiska infrastrukturen bedömdes redan vara genomfört i Sverige nu gällde det framförallt att stimulera använd- ningen av den nya tekniken. Behoven överföringskapacitet skulle av komma att öka som en följd att näten i allt större utsträckning av används för överföring av stora datamängder, ljud och bilder. Även de om svenska stamnäten var väl utbyggda, konstaterades att lokalnäten i all-

mänhet ännu inte var anpassade för att motsvara kraven från nya an-

vändningssätt. Kommunikationspolitiken borde inriktas på att främja

en god IT-användning genom att säkerställa att infrastrukturen utveckla-

des till väl fungerande allmänna plattformar för stödja produktion, att konsumtion, rekreation m.m. och utveckling tjänster. Målet av nya var att skapa flexibilitet och frihet i tillämpningama. ansågs ha det

Staten

slutliga ansvaret för att den fysiska infrastrukturen effektiv, rikstäcvar kande och allmänt tillgänglig, men det olämpligt att statsmakterna var låste fast sig i bestämda uppfattningar vilken teknik skulle om som utnyttjas för att stödja olika funktioner och tjänster. Statsmaktema borde

därför inte ta ställning till utbyggnaden specifika överiöringstekni-

av ker som t.ex. ISDN.

I Bilaga 6 följer en kort genomgång några politikområden av som har anknytning till frågan om bredband: i

distansutbildning,

universitet, folkbibliotek och länsmuséer, skolor, -

företag,

demokrati och samhällsservice, -

telemedicinska tillämpningar,

insatser för funktionshindrade - och äldre personer, kultur. -

Sammanfattningsvis kan områdena delas i tre huvudgrupper:

I den första är infrastrukturens betydelse tydlig. Det pågår grupper systematisk och intensiv uppbyggnad av infrastruktur utifrån en SUNET som aktör, av betydelse även för delar av distansutbildningen och kultursektom, samt utifrån ITiS när det gäller skolorna, i samarbete med kommunerna. Även när det gäller telemedicin finns uppenbar koppling till behovet av kvalificerad infrastruktur, vilen ket inte nämnare skildras i regeringsdokumenten eftersom det huvudsakligen är en landstingsfråga. 2. I andra i dokumenten vissa förutsättningar för och en grupp anges krav infrastrukturen, även infrastrukturförsörjningens betyom delse i jämförelse med den första gruppen har en delvis otydligare problembild. Hit kan insatser för företagen och de funktionshindrade föras. En tredje områden saknar ännu fasta hållpunkter när det grupp av gäller grundläggande infrastrukturens betydelse, framförallt distansarbete, distansutbildning och myndigheternas medborgarkontakter. Förklaringen kan vara att målgruppen innefattar den stora mängden hushåll vilket gör att infrastrukturproblematiken blir en stor samhälls- och kostnadsfråga.

10.2 Riksdagspartiema

Telias nä "7

Inför Telias bolagisering intensifierades under 1991 och 1992 diskussionen Telias nät och dess ställning. Förslag om att dela Televerket om i nätdel och tjänstedel fördes fram redan 1987 av Näringslivets teleen kommitté NTK och Riksdataförbundet, något senare av ett antal myndigheter, bl.a. Statens Pris och konkurrensverk. 1991 fördes dessa krav fram folkpartiet och moderaterna i motioner till riksdagen. Man drog av paralleller med den uppdelning gjorts inom jämvägstrafiken och som aviserades inom elkraftförsörjningen. Televerket motsatte sig som kraftfullt sådana tankar. Utskottsmajoriteten med socialdemokraterna i spetsen stödde Televerket i denna fråga bl.a. med motiveringen att ett särskiljande skulle äventyra Sveriges ledande position inom telekommunikationer, både vad gällde teletjänster och industri. Vänsterpartiet förordade inte uppdelning Televerket. Både centerpartiet och en av miljöpartiet lade ned sina röster vid voteringen i riksdagen om denna fråga 1991.

m Detta avsnitt bygger Bertil Andersson 1999.

Efterden borgerliga regeringens tillträde förklarade fyrpartiregeringen 1992 prop. 199/93:l32 att inte avsåg att dela Televerket.

man Under de närmaste åren diskuterades frågan bl.a. i Riksrevisionsverkets skrift "Två år med telelagenm, som menade att exempelvis ett åtskiljande av nät och tjänster skulle godo för konkurrensen.

vara av

När frågan politiskt aktualiserades nästa gång det med den vik-

var tiga förändringen att saken inte gällde nätet i sin helhet utan framförallt accessnätet. En bakgrund till diskussionen att Telia och Tele2 1994

var

oense om kostnaderna för samtrafiken enligt Telia också skulle var som bära förluster i accessnätet. I en utredning utgiven ESO, "Nästa steg

av i telepolitikenm föreslogs, med förebild i elsystemet, att accessnät inte skulle få bedrivas tillsammans med övriga nätverksamhet eller teletjänstproduktion. Man föreslog att ett accessnätsbolag skulle bildas inom Telia koncernen. Konsekvenserna sådan reform bl.a.

av en var större möjligheter till enhetlig prissättning tjänster, oberoende

av av nätet utnyttjades av Telia själv eller externa operatörer. I Kommuni-

av kationsdepartementets promemoria Modema telekommunikationer åt alla°° föreslogs istället en redovisningsmässig separation samt

en striktare reglering av priset och andra villkor för samtrafiken. Den efterföljande propositionen följde promemorians linje. Ett

av argumenten i propositionen var att inget annat europeiskt telebolag

som var konkurrenter till Telia hade behövt separera sina accessnät.

I riksdagsdebatten föreslog moderaterna ett särskilt bolag för accessnätet, inte nödvändigtvis utanför Teliakoncemen. Även kristdemokraterna ville ha ett särskilt bolag. Folkpartiet, centerpartiet och miljöpartiet betonade framförallt särredovisningen. Vänsterpartiet uttalade sig inte motionsvägen i denna fråga, drev frågan inrät-

men om tandet av ett statens banverk på IT-området. Riksdagsbeslutet gick på propositionens linje. Trafikutskottets majoritet menade att de föreslagna skärpningama av telelagen var tillräckliga för att säkerställa konkurrensneutralitet.

Aktuella frågor

Trafikutskottets betänkande l998/99:TU04 god och aktuell

gav en överblick över var de politiska skiljelinjema just går i infrastruktur-

nu frågor. Utskottet behandlade bl.a. den beskrivna regeringsskrivel-

ovan

l" RRV 1995:31 9 Ds 1996:29, författad Maria BergendahI-Gerholm och Lars Hultkmntz.

av 9° Ds 1996:38 9 Prop. l996/97:6l.

sen 1998/99:2 och motioner i anslutning till den. Nedan refereras kort några motionärers synpunkter infrastruktur för bredbandskommunikation.

Carl Bildt m.fl. m framhöll i motion T818 att det måste vara en statlig huvuduppgift att garantera informationsteknikens infrastruktur och se till att snabba kommunikationsmöjligheter fanns i hela landet. Bredbandsuppkoppling skulle vara möjlig för företag och hushåll i hela Sverige till en rimlig summa. Denna uppbyggnad skulle i första hand ske marknadens villkor. Staten hade dock ett särskilt att driva

ansvar

utvecklingen inom tre områden, nämligen skolan, vården och glesbygden. Landets samtliga grund- och gymnasieskolor borde vara uppkopplade med bredbandsförbindelser senast 2000. För glesbygd, särskilt i Norrland, kunde det bli nödvändigt att lämna särskilt stöd för uppkoppling. Stödet skulle i så fall vara begränsat till nödvändig in- F frastruktur och den tekniska lösningen skulle bestämmas lokalt.

Johnny Gylling m.fl. kd framförde i motion T223 att cirka 15 pror cent av Telias kunder inte hade tillgång till ISDN-anslutning till rimlig kostnad. En ISDN-anslutning 35 km från Visby kunde kosta 40 000 kr medan priset i Stockholm var mindre än 2 000 kr.

Även centerpartiet utgick motion Sven Bergström m.fl. från att

av informationstekniken skulle komma alla till del och att staten borde Ia ansvar för att alla fick tillgång på lika villkor. Detta talade enligt centerpartiet för en snabb utbyggnad av fibernät till hemmen. Staten skulle ansvara för den fmmaskiga delen av infrastrukturen, "de elektroniska grusvägama, närmast hem och arbetsplats. I en annan centerpartimotion Daléus m.fl., N337 förordades enhetlig ISDN-taxa.

Helena Bargholtz m.fl. fp framhöll i motion K231 visserligen att möjligheterna att kunna använda kabelnät, satellit-TV och digitala markbundna signaler var mycket betydelsefulla men att staten dock borde avstå från storskaliga planer på bredband för alla eller välja något särskilt system bland tillgängliga alternativ. Detta stämmer väl med vad folkpartiet säger i sin programskrift IT för demokrati Staten bör inte gå för något särskilt system eller ha en särskild plan för att ge alla bredband. Statliga brukar misslyckas.

Gudrun Schyman m.fl. v föreslog i motion N335 att staten skulle ge Telia i uppdrag att utreda vad ett optiskt ñbemät till alla företag i landet skulle kosta, liksom till alla hushåll. För att stimulera utbyggnaden till hushållen borde ett ROT-avdrag införas. I motion T803 föreslog Gudrun Schyman m.fl. vidare att staten på IT-området borde skapa en motsvarighet till Banverket, ett Statens databanverk för att möjliggöra

allmän tillgänglighet.

Kristina Zakrisson m.fl. s menade att det var lika naturligt för att staten har det övergripande ansvaret för kommunikation med högre ka-

234 IT -infiastrukturpolitik SOU 999:85

pacitetskrav än telefonitjänsten som att staten har ett sådant ansvar för vägar och järnvägar. Även i motion T23l Berit Andnor m.fl.

av s framfördes att det var en viktig hömpelare för det svenska samhället att grundläggande service som vägar, järnvägar, flyg, post och telekommunikationer erbjöds i hela landet likvärdiga villkor. Staten borde därför styra utbyggnaden av höghastighetsnät för datakommunikation

ett sådant att hela landet gavs likvärdiga utvecklingsmöjligheter Utskottets majoritet ansåg i sitt svar motionerna att

en nationell utbyggnad av digital infrastruktur för höghastighets-

förbindelser är en viktig framtidsfråga. En samordnad nationell ut-

för bredbandig digital kommunikation aktualiserar

dock en

byggnad såväl teknisk, lagstiñningsmässig, ekonomisk

ra rågor av som or-

ganisatorisk natur".

Dagens marknadsledda utbyggnad medförde, enligt utskottet, "ofrånkomligen" att investeringarna i första hand gjordes inom företagssektom och att satsningar skedde inom tätbefolkade områden. De problem som såväl motionärerna förde fram liksom utskottets

syn den regionala tillgängligheten låg alla inom det uppdrag som den pågå-

ende utredningen IT-infrastrukturutredningen skulle behandla.

Utskottet tillkännagav dock att

"det är m cket vikti att en avancerad infoimations- och kommuni-

kationste isk digita snabbt byggs landet med god

infrastruktur ut i

regional och social täckning.

Man kan se att motionärer från alla partier ingen motion från miljöpartiet hade redovisades under betänkandets inledande rubriker betonade vikten av tillgänglighet för alla, men att man sedan drog olika slutsatser i vilken grad staten direkt skulle engagera sig, alltifrån Vänsterpartiets förslag om ett Databanverk och centerpartiets önskan om ett djupt statligt engagemang i accessnätet till de övriga partiers mer marknadsinriktade värderingar. Det kan dock konstateras att även moderaterna talade om statligt stöd till glesbygdens IT-infrastruktur.

En allemansrätt

digital

En särskilt utförlig analys av infrastrukturfrågan har gjorts i Centerpartiets rapport "En digital allemansrätt en digital infrastruktur för ett

SÖU

1999:85 IT -infrastrukturpolitik 235

decentraliserat samhällem. I skriften presenterades kalkyl bl.a. på

en nivån 50 miljarder kronor och beräkning vad den årliga kostna-

en av den skulle bli, utslagen på 40 år. Man kom fram till ett intervall 360- 1 100 kr per abonnent och år. I denna kostnad ingick inte utrustning nätet, liksom naturligtvis inte heller abonnentens egen datorkostnad och övrig utrustning. Statens roll skulle inledningsvis ett uttalande i

vara regering och riksdag om ambitionen att bygga ett finmaskigt fibemät i hela landet. Vidare skulle en utredning tillsättas för att klarlägga de tekniska förutsättningarna, ägarförhållandena samt kostnaderna och vem som skulle stå för dem. Tre alternativ direkt statligt

angavs: engagemang i byggandet, investeringsbidrag eller riktade insatser. Utbyggnadens förhållande till befintliga nät, ägda kommunala bolag

av eller fastighetsbolag, skulle belysas. Slutligen framfördes att utbyggnaden borde påbörjas så snart möjligt och att marknadens

som aktörer borde inbjudas till samtal "för att förankra utbyggnaden och skapa ett brett partnerskap för den.

10.3 Kommentar till

IT-infrastrukturpolitiken

Ett allmänt intryck är att de tekniska infrastrukturfrågoma på IT-området, som är huvudämnet för vår utredning, inte har varit rikspolitisk

en förstarangsfråga under l990-talet. Organisationen Telias nät respek-

av tive accessnät var partiskiljande men löstes utifrån praktiska än

snarare ideologiska utgångspunkter. Regeringen lade i IT-propositionen från 1996 tyngdpunkten användningen och de olika politikområdenas behov av IT snarare än de allmänna tekniska förutsättningarna i form av infrastrukturen. I riksdagen är det framförallt centerpartiets krav på digital allemansrätt som lyft fram infrastrukturfrågan.

Även det råder allmän politisk enighet tillgänglighet

om en om att för alla är ett viktigt politiskt mål, kan ideologiska skillnader i

man se vilken vikt partierna ger staten respektive marknaden för att uppnå detta mål. Avvägningen mellan offentliga insatser och marknadens frihet är en central del av utredningens uppdrag att belysa.

92 Lennart Daléus och Andreas

Carlgren, december 1999, under medverkan av

bl.a. Hjalmar Hesselbom, t.f. professor i elektronikproduktion vid Mitthögskolan.

11 Röster om bredband

1 1.1

Utredningens rådslag

Utredningen har i samarbete med lokala och regionala företrädare deltagit i s.k. rådslag på nio platser i Sverige. Ortema Luleå, Öster-

var sund, Borlänge, Uppsala, Stockholm, Linköping, Ronneby, Malmö och Göteborg med allt ifrån 6 till 80-talet deltagare, beroende hur öppen inbjudan Även sammansättningen växlade. I samtliga rådslag har

var. deltagit företrädare för myndigheter, dvs. länsstyrelser, landsting och kommuner, samt i växlande grad företrädare för IT-branschen såväl operatörer som andra företag, högskolor, organisationer och andra

användare.

Nedan refereras ett antal uttalanden, ordnade ämnesvis. Rubrikema är avsedda att beskriva problemområdet uppifrån och ned, med början i övergripande mål och värderingar. I allmänhet anges inte vem som sagt vad, men i vissa fall har sammanhanget krävt regional eller

en annan

ursprungsbeteckning.

Övergripande mål och

värderingar

Vad behövs för att stärka Sveriges konkurrenskraft

Sveriges nuvarande internationella position beskrevs olika. Någon

menade att vi internationellt har ett försprång att det måste ökas, nå-

men gon annan att Sverige ligger mitt i fältet, inte speciellt långt fram. Vi måste vara väldigt aktiva om vi skall kunna hänga med. Ett exempel på det senare var att omkring 85 procent den europeiska Intemettrafi-

av ken gick tidigare genom Sverige, att denna position avsevärt

men nu naggats i kanten.

Det fanns många recept på vad man borde göra för den intemationella konkurrenskraften. I rådslaget i Malmö talades mycket effek-

om terna av Öresundsbron, och att det i denna skulle komma ligga fiber som i ett slag kanske tredubblar kapaciteten över sundet. Bron har ska-

238 Röster om bredband

pat en möjlighet att dra Europa ända upp till Stockholm och hela Sverige, menade man. Och vägen till Ryssland går idag över Europa, söder

Östersjön, inte ser till att bygga ut i Sverige. om om man

I andra rådslag prioriterades andra inriktningar. Det behövdes väldigt mycket fiber i marken, menade någon, men också annat krävs: konkurrens på jämlika villkor, kryptering, kompetens, lagar och regler

till verkligheten. Man borde ställa höga krav på säkermåste anpassas heten. Uppnår vi inte trovärdighet och säkerhet kommer den elektroniska handeln inte att fungera, eftersom man får parter som inte tidigare träffat varandra, framhölls det. Behovet av spjutspetskompetens måste tillgodoses. Staten borde sig i det internationella stan-

engagera dardiseringsarbetet så att det blir generellt. Vårt näringsliv är oerhört intemationaliserat och behöver den här åtkomsten.

Tidsaspekten framhölls. Om man hann ge alla Sveriges hushåll bredband relativt snart blir Sverige först i världen. Stadsnät och stomnät skulle bra grund. Snabbheten i besluten har stor betydelse, det

ge en får inte ta 2 år innan man börjar bygga.

Tillgänglighet för alla

Liksom riksdagsdebatten präglades rådslagen av idén om att hela landet skulle ha tillgång till IT, till en rimlig kostnad. I detta fanns såväl en geografisk social dimension. Vi vill att utredningen kommer

som en fram till kännetecknar tillgång till infrastruktur för alla

vad det är som

även de funktionshindrade, framhöll en deltagare. grupper,

Men det ställdes också kritiska frågor. Utgångspunkten borde vara kundbehovet, menade någon. Men vad betydde det Tillgång för alla Vad är egentligen det l vilket avseende skulle alla kunna nås Var det tal och bild eller bara tal eller vad menades Och till vilken kostnad

Den regionala tillgången

Utgångspunkten för mångas inlägg i den regionala frågan var att IT är

viktig regionalpolitisk förutsättning. En företrädare för Västra Götaen landregionen framhöll att det var viktigt att fundera hur IT kunde stödja tillväxt i regionen. Vi har inte tid att vänta. Tåget rullar. I

en den regionen hade man utvecklat ett IO-punktsprogram med en regional IT-politik handlade ökad tillgänglighet både för den

som om

förvaltningen, sjukvården och för företag och medborgare. egna

För kunden bör det pris, längst ut bör det vara sam-

vara samma

hällsansvar. Samhället måste stå för det.

Röster om bredband 239

Detta är ett representativt uttalande från ett av många uttalanden om den regionala tillgängligheten. Behovet av en enhetlig taxa kom igen, antingen i fonn en enhetlig taxa inom regionen, eller en generell

av utjämning mellan olika ortstyper eller låg taxa överallt. Exakt vilka

en tjänster då talade framgick inte alltid. Fönnodligen talade man

man om, i första hand Teliatjänster ISDN, ADSL och fasta förbindelser.

om som En röst i Uppsala:

Utanför 3 från Torget råder offertpris fasta

en radieav km Stora

förbindelser. V1 vill ha prislista 1tätortema.

IT-infrastrukturen i glesbygden är inte tillgodosedd, var den jämtländska linjen. Där inte marknaden klarade av glesbygdens behov borde staten upphandla nätutbyggnad. Telelagen kritiserades:

Telelagen är delvis skriven i ett storstadsperspektiv med sitt krav

på affärsmässighet utöver hushållstelefonin vilket också menligt in-

verkar glesbygdens konkurrensvillkor.

Konkurrerande operatörer hade fullt upp med att bygga upp verksamhet i Stockholm. Konkurrens fanns även i Gävle, men exempelvis inte i Jämtland. Det ansågs svårt att locka ut flera operatörer i periferin.

I Borlänge belystes Dalarnas situation. Det ansågs dyrt att få bredbandskommunikation till många orter att hyra från Telia. Målet

genom för Borlängeprojektet att nätbristen inte skall få vara avgörande.

var Den tillgång på bredbandsnät finns i Borlänge borde finnas i

som nu hela Dalarna. Telias linje menade att 65 procent av befolkningen i Dalarna lönsamhetsgränsen utifrån kundeñerfrågan på bredbandsin-

var vesteringar, innebärande 25-30 orter. 10-15 orter av dessa planerades få fiberaccess inom 5 år.

IT-användning, behov och visioner

Ovan allmänpolitiska uttalanden refererats. Många uttalanden

har mer anknöt direkt till IT-användningen och kundbehovet och hur utred-

mer ningen borde läggas upp på denna punkt.

Slutanvändaren vill köpa tjänst, inte svart fiber, påpekades. Man

en borde i utredningen börja med vad slutanvändaren ville ha. Men en an-

diskussionslinje att staten borde ange en viljeinriktning och utinan var från den skapa strategi och nationell kravbild. Först gjort

en en när man detta kunde börja bestämma sig, menade denne talare. Också den

man linjen väckte invändningar:

240 Röster om bredband

Måste man veta vart man skall för attkunna komma dit Skall vi

vänta på receptet eller skall v1 göra möjligheterna möjliga

Företrädare för den inställningen trodde inte eller nå-i

senare att staten

organisation kunde bestämma syftet med höghastigheten: gon

Alla är överens om attvi behöver mycket mer kommunikationsinfrastruktur än v1 nagonsm kan drömma om.

Ett exempel recept var Fritt Internet till ungdomar under 18 år, vilket skulle efterfrågan IT-infrastruktur. Från företrädare för

generera de funktionshindrade framfördes förhoppningen

att utredningen skall innebära än vi bara får rad i slu-

mer att en tet: Regeringen måste också ta hänsyn till att de funktionshindrades behov tas till vara.

Behov bättre infrastruktur

Värdet av infrastrukturinvesteringar

Det rådde vid rådslagen en allmän inställning att infrastruktursatsningar historiskt sett alltid gav en bra avkastning och ökad tillväxt. En procent av väg och brobudgeten till IT-investeringar skulle, ansåg någon, innebära stora förändringar. Det var t.0.m. rimligt med överinvestering i infrastruktur och bandbredd då kostnaden för detta var jämförelsevis låg. Men det räckte inte med detta. Övrig infrastruktur måste följa: tåg, flyg etc. Fanns inte detta eller om det var dåligt spelade det ingen roll hur bra IT-infrastrukturen var. Mänskliga resurser, kompetens och brist på organisation och överblick angavs också som begränsande utvecklingsfaktorer.

Bredband

Diskussionen om den önskvärda prioriteringen kan delas upp i två delar, dels den som handlar om bredband i accessnätet, dels om behovet av ökad nätkapacitet i allmänhet, på grund av ett allmänt behov av mer kapacitet. Vi börjar med bandbredd i accessnätet. I Stockholm höll Hans Wallberg från SUNET och IT-kommissionen inledningsanförande. En debattör höll med honom om målsättningen minst 5 Mbit/s om fem år till alla hushåll, men ville kunden ha det Han hänvisade till den japanska fibersatsningen till hemmet, som nu övergivits.

Röster bredband 241 om

En företrädare för stor kommun menade att man behövde breden band från 10 Mbit/s och uppåt, kanske inte behövde bygga ut men man till varje stuga:

Vi inte det här med ISDN och sådant skall kunna räcka i tror att den avtalsperiod går in i Det kommer bild och telefoni nu. att vara och IP-telefoni och annat. Vi behöver ha bredband ända fram till ar-

betsplatsen. Hela vägen.

Skolornas och distansutbildningens behov lyftes fram. Det kommer krav från skolorna på 100 Mbit/s. Vi kommer att bygga för snävt vad vi än bygger. Man ansåg att kvaliteten undervisningen föll på grund den dåliga bandbredden. Nya behov interaktivitet i distansutbildav av ningen ledde fram till behov nät. Det påpekades för övrigt att nya av när det gällde distansutbildning via nät, sådana fanns, var det ingen om skillnad eleven satt i rummet bredvid eller befann sig i annan ort. om Avståndet inte det intressanta. På universitetsort menade man att var en studenter ville ha Ethernet 10 Mbit/s till sina rum. nu

Landstingsföreträdare framhöll att sjukvården hade höga kvalitets-

krav och krav på bandbredd. Man måste kunna garantera att en operation skulle kunna genomföras, att fárgåtergivningen var god etc., en garanti inte fanns använde de allmänt tillgängliga ledningsom när man

arna. Företagens behov belystes bl.a. i Ronneby. Vid start av små företag kunde kostnaden för den fasta förbindelsen ett hinder för utveckvara lingen företagen. Man hade inte råd att hyra förbindelser med den av bandbredd behöver. Det fanns ett ökat behov av bildöverföring i man näringslivet, också, menade någon, ett generellt behov av att man men lika enkelt att ta text skulle kunna ta upp rörliga bildsekvenser som upp med hög kvalitet. Då blev plötsligt bandbreddsbehovet ofantligt mycket

större.

Nätkapacitet

Flera inlägg på rådslagen framhöll bristen på nätkapacitet. Sverige behöver ha ett snabbt supemät. I dag är det trångt Intemet, sa t.ex. någon mot bakgrund den pågående oerhört starka ökningen av anav talet Intemetkunder. Det ett krav i bl.a. högskolemiljön att kunna var ständigt uppkopplad, vilket till behov nätkapacitet. Movara leder av biltelefoni oerhört kabelkrävande. ansågs vara Meningarna gick dock starkt isär vad detta behov skulle leda till. Den fiber behöver grävas ned har redan grävts ned, framfördes i som

242 Röster om bredband

Luleå. Det viktiga var att utnyttja det nät redan fanns, menade nåsom gon i ett annat rådslag:

Varför bygga nät Det finns u nät. Varför går inte och man avtalar åtkomst med Telia detlåter att kommer ytterligare om som nu ett gäng med kablar och villkor. Snart är vi prisnivå ingen en som kan hantera. Att göra stora nationella investeringar utöver vad som finns i infrastruktur tycker jag låter konstigt.

Ett sätt att förbättra utnyttjandet näten att ansluta de olika av vore stadsnäten till varandra, menades det. Det viktigt att knyta ihop var kommunerna. Det pågick ett intensivt samarbete mellan kommunerna. Det skulle troligen ske när det gäller de kommuner ligger efter som stambanan. I Linköping påpekades att det inte går att hyra svart fiber till Stockholm. En företrädare för Stokab, den kommun- och landstingsägda nätägaren i Stockholm, uttalade vid ett rådslag:

Vi ser nu att vi får flera operatörer ringer på Stokab och som oss säger så här: OK i Stockholm kan vi hyra kan vi få utav er men var nästa svarta fiber Finns det på andra ställen i Sverige Vi vill upp över Oresundsbron, vi vill vidare och det finns inte idag. Det finns ingen svart fiber att hyra ida Aldrig har väl norrlännin varit så ar intresserade . av oss som nu. ch nu ligger väldigt myc et i fokus vad som händer nere i Malmö.

Det var dock ingen självklarhet att detta borde leda till investeringar i ledning från Malmö, menade göteborgare. Om det inte finns någon en höghastighetskapacitet att köpa mellan Stockholm och Malmö kan det bero på att ingen av operatörerna trodde att det lönade sig att bygga ut kapaciteten. Man tjänade bättre på att hålla kapaciteten lite snålt.

Statens roll

Allmänt

Vid rådslagen återfanns företrädare för alltifrån tämligen passiv stat en till en höggradigt ingripande och företagsam stat. En tendens grov var att kravet på statlig aktivitet ökade norrut, intresset för statliga inmen satser var stort även i rådslaget i Malmö. Men andra menade att lösningen var inte att staten skulle gå och lägga fibrer utan hålla sig till att stimulera marknaden och efterfrågan. Förmodligen kommer det att ordna sig, menade någon de olika delarna skulle självmant komma att koppla ihop sig på ett eller annat sätt för intresset så stort. Det fanns var en sorts självdynamik i processen. Den kommer snart. Någon sade:

Röster om bredband 243

Jag tror inte på det här att staten skall gå och göra något stort. Jag tror vi måste hitta andra former för att få ihop det här. Jag tror regionen tar det här initiativet på ett eller annat sätt. Det viktiga är att vi vet vilka förutsättningar vi skall jobba med för att nå kontakt med andra och få det att fungera. A

Ett exempel statlig roll många efterlyste var en forumroll en som kunde leda till överenskommelser. De olika parterna måste komma som till tals med varandra., t.ex. för att komma överens om vissa regler, innebärande att alla delar som redan fanns skulle kunna prata med varandra enligt ett gemensamt protokoll. Sedan nöjer man sig. Ett statligt krav kunde att kunde kommunicera med andra kommuvara man ATM och DTM, ansågs det, skall kunna kommunicera med varner. andra. Man exemplifierade med typ tjänster som krävdes för att en av alla skulle hitta varandra katalogtjänster, förvaltningskatalog och lik- nande.

Om vi har samverkan mellan kataloger så är det först då vi kan nå varandra. Den teknik också ihop med stora behovet en av passar infrastruktur. Detmåste ett nationellt intresse. Klarar markav vara naden det

På regelsidan nämndes behov regler för säkerhet och behörighet i av samband med och känsliginfonnation som cirkulerar i näten. pengar Standardisering nämndes i allmänna termer men också mer specifikt för tillämpningar inom telemedicin. Det fanns ingen nationell policy för telemedicinska tillämpningar. En sjukvårdsföreträdare framhöll att sjukvården inte kunde använda ett nationellt nät utan att man först löst säkerhetsfrågan. Den var så vital, att sjukvården därför byggde egna nät idag och inte släppte inte in några andra, fastän man egentligen föredrog ett nät alla kunde använda. som Det talades behovet "spelfördelare för att marknaden skall om av fungera eller ordningsregler för samverkan mellan operatörer. Men staten borde ställa så teknikneutrala krav möjligt. En viktig statlig som uppgift att motverka onödiga monopolställningar. Men staten skulle var inte bara ordningsman. Det var viktigt att bedriva utvecklingsarvara bete också. I Luleå framfördes behovet övergripande kommunikationsav en strategi, t.ex. när det gällde nätens struktur:

Släpper lös nätbyggandet helt, får man ett fragmenterat nät.

man

Gör marknaden struktur som återspeglar kund-

man skapar en

strukturens inget,ehov.’

Behovet sådan samordning framfördes i rådslagen över hela landet. av Staten och operatörerna borde sig om ett antal noder, knutpunkter, ena

244 Röster om bredband

där de olika näten ansluter till varandra. Kommunhuvudorter borde ha var sina knutpunkter. Avsaknad ordningsmannafunktion i någon av en form ledde till väldig ineffektivitet i investeringar redan gjorts, som menade någon. Det skulle finnas ett tydligt regelverk hur vi knyter om oss samman. Det var inte pengar som behövdes i första hand utan att man talade om hur den nationella strukturen skulle ut. En röst från se Göteborg, som lika gärna kunde varit Malmö eller Uppsala:

Det är väl statens roll att arantera att det finns tillgång och det finns en rimlig prissättning. et är sådana garantier behövs. som Att man aranterar att det finns ett backbonenät som är tillgängligt för alla pa justa villkor. I Ägandet var ointressant, menade några, bara såg till att nätet blev I man tillgängligt till en rimlig kostnad. Det potential framåt l som ger var funktionen och att erbjuda tjänsterna, menade Den äger l en annan. som kabeln är för mig ointressant. Det gäller att få ihop enhet som var en som kunde samverka till att nå detta. upp

Staten som investerare och ägare

Frågor om den nationella strukturen ledde dock många till att förorda statligt investerande och ägande. Vi har ovan sett att rådslagen i norra Sverige ofta handlade om statens för investeringar i glesbygden. ansvar Men flera vid ett rådslag i södra Sverige enade sig att det bra om var med statlig inblandning och att vi samhället måste stödja med bra infrastruktur. Telenät kunde jämföras med vägnät. Staten hade ett naturligt ansvar som ägare sådan infrastruktur. av Idén statligt databanverk j om ett där alla statliga nät samlades framfördes. Telia nät hade varit utmärkt att göra ett banverk Men I av. om man valde en banverksmodell, kanske den inte behövde lika över vara hela landet. Ett glesbygdsbanverk eller ett länstrafikbolag, kanske skulle vara lämpligt Men det framfördes också tvivel: Kunde ett sådant Statens datanätverk bli expansivt eller bara förvaltande Svenska Kraftnät kunde inte vara med och bygga fiber på spekulation, påpekades det, eftersom dess styrelse med att undvika detta. Någon var noga menade att försvaret har trådar och borde kunna sälja kapacitet. egna Ytterligare synpunkter på det statliga engagemanget kunde t.ex. gälla att det inte högskolan skulle ordna bandbredden till var som hemmet för distansutbildningens behov. Statens satsning på Teracom var felaktigt eftersom Teracom låste strukturen alltför högt i värdeupp kedjan. Staten inte konsekvent, framhöll talare, eftersom den var en avhände sig inflytandet i Telia samtidigt byggde ut Teracom. som man

Röster bredband 245 om

Någon menade att det fanns ett problem i det statliga finansierandet av

investeringar, sammanhängande med att de kommuner som nu satsat nätbyggande med måste tycka det är fel stora pengar egna pengar andra kanske får det gratis. om

Kommunens roll

Allmänt

Någon principiell debatt kring det växande kommunala engagemanget i nätägande fördes inte vid rådslagen. Från en liten kommun påpekades

det där inte fanns någon fungerande marknad och att kommunen i att brist på marknad hade ett eget nät. Man ansåg att de lokala stadsnäten viktiga konkurrensmedel. Stokab-modellen, dvs. kommunal var som uthyrning svart fiber kombinerat med en centraliserad kontroll av av grävandet i framfördes viktig att bygga vidare för att gegator, som nya tjänster till hemmen. nerera I Borlänge krävdes tidigare 30 lärare för datorhanteringen i skolorna. Detta antal kunde minskas att bygga ut ett eget nät och genom införa centraliserad server. en Men skulle kommunen sin operatör eller istället köpa såvara egen dana tjänster Det inte bra, menade någon, att elbolagen ägde och var förvaltade fiberledningar. Våra stora problem idag, menade en företrä-

dare för stor kommun, inte de stora installationema typ stora en var stadskansliet och de kommunala bolagens huvudkontor och att komma till dem med 2 Mbit/s och 10 Mbit/s. Men denna kommun hade ut mellan 4 000 och 6 000 ställen ville nå och det fanns ytterlisom man ett antal inte kunde nås kostnadsskäl. gare som av Ett hinder för stadsnätens utbyggnad, framfördes, var att komsom försöker hålla sin verksamhet för att slippa betala in till munerna nere Post- och telestyrelsen. Det begränsade dem att komma igång.

Kanalisation

inte kunde komma till tals med Telia när det gäller deras kab- Om man lar så skulle kunna göra det i deras kanalisation, menade en komman munföreträdare. Det borde räcka, tyckte han. Eller att man fick samoch samutnyttja med dem. Det oerhört värdefullt för

projektera vore

kommunen. Vid rådslag exemplifierades lämplig samordett annat en

246 Röster om bredband

ning med när tre leverantörer bygger master bredvid varandra. Dessa

kommuner hade nu tvingat fram samarbete i dessa frågor. Förhållandena i en stor stad beskrevs att det fanns mycket kulsom lersten och statyer måste ställa tillbaka när grävt. I de lite som man man mindre städerna hade man betydligt enklare för att exempelvis plöja ner och dra fiber fram till nästan hela kommunen.

En Stokab-företrädare beskrev målande hur kanalisationsfrågan lösts i Stockholm:

Vi använder i Stockholm alla hål finns, sådana inte nämsom man ner med ord och sådana som är Vi orde så i Stockholm are. vi beslutade alla hål migal för att att som s använ as telekomkablar, förutom Telias, samordnas Stokab. Avtalet med Telia to två år. av Kunderna ville inte alltid att kabeln skulle ihop Telias. me Många kunder kräver absolut säkerhet och villiggaredundanta vä a ar och när de inte ligger ställe, kan vi garantera det. samma n kund kan vilja köpa vissa linjer och hyra ledningar Telia av oss av på helt olika vägar. Skulle det ske brand i kulvert hos så en en oss, skulle det fungera i alla fall.

Marknadens roll och funktionssätt

Allmänt

Synen på konkurrens och marknaden behandlades i många inlägg. Skillnaden mellan Sverige och Europa i övrigt påpekades i Europa fanns det fler nätägare hyr ut svart fiber i konkurrens och mångsom falden hade nu blivit så stor att de måste fusionera sig telebolagen som har gjort.

Vad gällde konkurrensen på det nationella nätet, menade någon, fanns det redan tre stycken att gå till, Telia, Svenska Kraftnät och Banverket, men alla tre råkade statligt ägda. Det ingen mening vara var att försöka öka konkurrensen där att bygga ytterligare statligt genom ett nationellt nät. Även när det gällde saknades konkurrens. accessnätet Dessutom ägdes ibland fastighetsnäten fastighetsägarna själva, vilav ket gjorde att Telias accessnätsmonopol i de fallen gjorde halt åtmins-

tone vid fastighetsgränsen. Och också tog med kabel-TV i beom man dömningen, så kunde man inte hävda att Telia hade monopol på

accessnät.

Röster om bredband 247

Öppna nät

Många inlägg handlade borde ändra strukturen marknaom att man den för infrastruktur och verka för öppen infrastruktur. Man borde en skilja nät och tjänsterna nätet. Alla borde komma åt nätet, även de små. Allmän tillgänglighet skulle i sin tur leda till behov av intemationell standard. Bland de egenskaper infrastruktur borde äga, mesom en nade forskare, att den skulle enkel att använda, inte kräva en var vara väldigt stora inlämingsinsatser, att det skall finnas stöd för olika aktiviteter infrastruktur och inte bara gå att använda för ett spesamma cifikt ändamål. I ett rådslag beklagades att inte hade någon riktig kännedom man ledningarna gick. Universitetet hade ett nät, kommunen ett, ett om var privat bolag ett. Vissa punkter kända, inte dragningen. Var det var men samhällsintresse att känna till den Det grävdes ned skulle rapett som porteras. Kommunen ville bygga GIS-system, men Telia var unupp dantaget. Någon menade att det allmänna hemlighetsmakeriet kring näten var svenskt drag vill inte blotta sig. I Danmark det mycket ett ——man var öppnare. En konkurrent till Telia menade att det idag finns infrastruktur men den fel prissatt. Telias vinst korn till alltför stor del från nätet, där var hade monopol. Vinsten borde egentligen komma från tjänsterna, man konkurrensutsatt. Genom de interna prisnivåema kunde där man var Telia hålla låga priser och missgynna konkurrenterna, som var tvungna att betala de höga priserna för att utnyttja monopolnäten. Det stora bekymret för icke Teliaoperatörer koppartråden. Telia satt på den sista var anslutningsenheten in i hushållen vilket försvårade andra aktörers arbete. för högt pris anslutning till accessnätet. En kommun Det var tyckte att det hade tagit lång tid, ett år, att få till stånd ett avtal om tillträde till Telias accessnät. Uppfattningen att Telias accessnät ett problem väckte invändvar ningar hos talare menade att i striden mellan operatören och en som Telia om accessnätet och priset den

så vänder sig till PTS till slut och sedan talar de vad riset man om skall Jag kan inte vad skillnaden är jämfört med en irekt vara. se

statlig reglering.

Detta väckte i sin tur invändningar från en deltagare:

Stan har fiber och vi har roblem två meter från den fien samma bem i kommuner inte har någon iber. Några meter från den här som ñbem så är vi beroende andra leverantörer av accessen. T ex om av öppnar till Telias accessnät för självkostnadspris. Fibem går i man

248 Röster om bredband

en ring, men är bara fysiskt väldigt nära ringen, det handlar

man den

bara om några centimeter, sa är man l samma situation som om man mte har nagon fiber. Då är beroende andra. man av

Tekniska frågor

Branschlogiken

Rådslagen handlade i första hand samhällsstrategier åtskillig om men annan information teknisk och branschmässig natur förmedlaav mer

des också. En terminologisk fråga intresse för utredningen nå-

av är att gon pekade på att många operatörer och användare säger att de har nät men de kan då lika gärna mena att de hyr av varandra. En talare framhöll att det viktigt att i diskussionen skilja på var nationella och lokala nät. Det gick inte att samtidigt ha diskussion en om investeringar i nationell infrastruktur alternativt satsning på kommunala nät. De olika näten hade olika roll i ett sammanhängande De system. hade också olika ekonomi: Backbonenäten stod för 10 procent av kostnaden, medan den stora kostnaden låg i accessnätet. Det påpekas vidare att möjligheterna att tjäna på ledning pengar en

ökade högre kom i förädlingskedjan, vilket bakgrund

upp man ger en till att exempelvis ett antal kommuner säljer tjänster på näten. Ledningens kapacitet och därmed värde påverkades dessutom vilken av utrustning som användes, vilket i sin tur rörlig post eftersom utmstvar en ningsutvecklingen gick snabbt och därmed snabbt kunde göra en utrustning omodern.

Teknikval

Värdet av olika tekniker diskuterades ofta på rådslagen. Ett antal talare pläderade för att inte skulle försumma trådlös teknik. Det är inte man lika självklart med fiber, radiolänk har ryckt fram, menade talare. nu en Nätet för mobil telefoni viktig del infrastrukturen. En talare var en av förordade fri konkurrens mellan teknikerna:

Vi håller på att få mobil distribution data och i sig en av annat som utgör en oerhörd konkurrens och jag undrar skall som om man lägga sig i eftersom det mobila nätet både ökar i bandbredd och kapacitet så kommer de fasta ledningarna att hitta roll. Redan är en annan nu det så att många ungdomar ansluter sig aldrig till det fasta nätet. De

9’ Här bör dock tilläggas att olika skattningar förekommer i denna fråga.

Röster om bredband 249

kör på sina mobiltelefoner och då behöver de ett fast nät för sin pc.

Hur länge dröjer det innan de lägger ihop två och två och säger att

jag tar med mobiltelefonen och arbetsplatsen lovar att svara for

mig

mina mobila datakostnader.°

Någon ville betona radiolösningar, men påpekade samtidigt att det kunde finnas frekvensutrymmesproblem. Hur mycket kunde man lösa med trådlös överföring Det så mycket trådlös LAN i Stockholm

var med t.ex. mikrovågor. Men man eftersträvade ändå att komma ner i marken, påpekade någon.

Det talade for kabel-TV var dess lokaliseringsmöjligheter, me-

som nade en talare. Det viktiga var inte alls var man bodde utan hur tätt man hade byggt. F lerfamiljsboende hade alla kabel-TV, eller till 96 procent. Så fort det bodde mer än 100 hyreslägenheter så hade de säkert kabel- TV. Det villaägarna inte hade kabel-TV, menade han, men de

var som löste det själva med parabol. Problemet var att kabel-TV-näten inte hängde ihop. De var lokala med några undantag.

Satellitkommunikation var en dark horse, där skulle det hända mycket inom två år. Det ännu inte klart vad kommer att slå

var som igenom. Satellit ansågs tills vidare ändå för kostsamt. Även elnätet diskuterades och ansågs kunna användas for enklare tjänster, t.ex. för övervakning. Det ansågs dock inte som något alternativ att ha datakommunikation på elnät.

Någon beskrev utvecklingen så att man upphandlade tele och data samtidigt och trodde att det skulle komma att glida ihop ganska snabbt

Han trodde att IP-telefonin skulle få ett ganska snabbt genomslag nu. där det är lönsamt. IP-protokollets regler kommenterades med att det inte är bra i alla avseenden men har fördelen att de är gemensamma och enkla.

Slutligen nämndes något om de alternativ för överväganden som utredningen på ett tidigt stadium offentliggjorde, där bl.a. stöd till regional täckning ISDN fanns med. Det väckte opposition på några håll.

av Tittade man på tjänster i framtiden klarar ISDN inte mycket, menade någon. En annan yttrade kämfullt:

Man blir något mörkrädd när man ser betecknin ar som ISDN som

kommer att död två år. Det mest fasans ulla scenariot vore

vara om

då att tog de här och stoppade i stiftelse och

man pengarna en

pumpade ut pengar.

94 Här bör dock påpekas att tekniken for dagens och framtidens mobila

kommunikation som kan betraktas som accessteknik är beroende av att det

finns markbundna stomnät med hög kapacitet.

250 bredband Röster om

11.2 med branschen och sektorn

Intervjuer

Nedan redovisas i sammandrag resultatet av intervjuer med bl.a. ett 20-tal företag och organisationer. De flesta tillhörde gruppen stora operatörer och nätägare i Sverige men även Kommunikationsforskningsberedningen, Svenska Kraftnät, Konkurrensverket, PTS och Kommunförbundet intervjuades. Man kan säga att intervjuuttalandena dominerades av bransch- och sektorsynpunkter. Huvudämnet för intervjuerna var statens förhållande till marknaden.

Statens roll

Reglering var inget som de intervjuade företagen i grunden var särskilt positiva till men med de förutsättningar som fanns marknaden ansågs Telia så dominerande att reglering i viss mån behövdes för att

vara jämna ut spelplanen" och hindra Telia från att utnyttja sin ställning.

Utgån släget för telemarknadenhar inte sitt ursprun i en fri marknad ärför behövs regleringar för att uppnå en fredsställande

konkurrens på marknaden.

Marknadens aktörer är och därför behöver staten

verka för att jämna ut jämbördigaI annat fall finns risken att Telia

spe p anen. genom sin överlägsna styrka på dagens marknad skaffar sig motsva-

rande styrka på en marknad för höghastighetskommunikation, t.ex.

baserad på fiber till slutkundema.

De områden där det fanns ett behov av reglering var framförallt inom tillgång och villkor avseende nätkapacitet och samtrafik. Framförallt Internet ansågs driva behovet högre kommunikationshastigheter och

av därmed vara av central betydelse för denna marknad. Det kunde därför också föreligga ett behov av reglering av samtrafiken på Internet.

Regional tillgänglighet ansågs just nu ha lägre prioritet. När tiden var mogen kunde dessa problem lösas med riktade stöd från regeringen.

När tiden är mo en för att etablera höghastighetskommunikation i

bör etta upphandlas av staten det finns etablerade

glesbygdenörfaringssätt för detta redan idag. En variant kan

annan vara att ge

riktade stöd eller bidrag för datakom till respektive företag.

95 Materialet i sin helhet redovisas i rapport från konsultföretaget Stelacon,

en Annika Järvebro och Göran Hedström. Se webbplatsen www.naring. regerin gen.se/it/ infrastruktur. htm

Röster om bredband 251

Utbyggnad i tätortema bör prioriteras i första skedet där marknads-

krafterna fungerar. täcknin en kan inte åstadkommas

och sannoliktDenregâonalaehövs någon stimulermgsåtgäröver en natt orm av der for glesbygden. Detta kan uppnås genom rotbidrag.

I de fall kompletterande infrastruktur behövs i glesbygd så borde

det innefattas av regionalpolitiskt stöd. Men här borde man inte låsa

in dem i någon särskild teknik. Låt respektive region välja den tek-

nik som passar dem bäst i nuvarande situation.

Den allmänna uppfattningen att graden av statlig styrning till stor

var del var beroende av i vilken takt staten önskade att marknaden for höghastighetskommunikation skulle utvecklas, vilken mångfald av aktörer på marknaden som önskades, samt i vilken utsträckning nät och tjänster skulle täcka annat än de stora tätortema. Därmed inte sagt att en snabb utbyggnad med många aktörer och en stor geografisk täckning nödvändigtvis ansågs vara det mest lämpliga valet.

De teleoperatörer som intervjuades ansåg att det inte var lämpligt att ta ett enda stort steg från den situationen till den andra utan man

ena föredrog en stegvis process med början i dagens befintliga marknadssituation. Marknaden efterfrågade också avsiktsförklaring från sta-

en tens sida som tydligare klargjorde vilken typ av konkurrens som staten önskade. Exempelvis hade det från statens sida aldrig uttalats om konkurrens nätinfrastruktur eller konkurrens via samtrafik med Telias nät var att föredra. Ett ställningstagande i denna fråga hade efterfrågats sedan konkurrensen på telemarknaden tog sin början. Det saknades också en uttalad vision och en strategi om hur Sverige skulle tillvarata och bygga vidare på framgångarna genom bl.a. Ericsson, men även via Telia samt företag på Intemetmarknaden m.m.

Marknadens behov

Kundernas behov av höghastighetskommunikation var av central betydelse for de företag som skulle investera i nätinfrastruktur eller tjänster på denna marknad. Men det rådde en stor tveksamhet inför kundernas faktiska behov och betalningsvilja samt utvecklingen därav framöver. Det som fortfarande saknades var en s.k. killer application som gör att individer på både företag och i hushåll kände att en kommunikationshastighet på 2 Mbit/s och mer skulle ge dem något som var väsentligt mer än de kunde få med 56 kbit/s modern eller 128 kbit/s ISDN.

bredband 252 Röster om

Eftersom utbudet på Internet ida inte motiverar 2 Mbit/s per an-

vändare finns heller inget stort be ov av bredband. Nuvarande ut-

bud tänster motiverar kanske 512 kbit/s, vilket kan fås med

andra be intliga accesstekniker, t ex Kabel-TV, ADSL och Satellit.

Osäkerheten avseende efterfrågan hade hämmande effekt på investe-

en ringar i infrastruktur för höghastighetskommunikation.

De ivrigaste förespråkama för att göra stora investeringar in-

frastruktur för är de som inte själva

höghastighetskommunikation

skall ta någon affärsrisk. ’

Internets betydelse

Även det rådde tveksamhet kundbehovet och betalningsviljan

om om

det dock entydigt att det Internet och dess utveckling som anvar var sågs den starkaste drivkraften till behov av höghastighetskommu-

som nikation. De användningsområden drev behovet av högre kommu-

som nikationshastigheter var främst rörliga bilder, men även en ökning av filöverföringar som också blev allt större påverkade. Att etablera nätresurser som medför att användarna ökar sin påfartshastighet till Internet, från dagens 56-128 kbit/s till 2 Mbit/s eller mer, skulle leda till en enorm ökning av trafiken i Internet. Hur stor denna ökning skulle bli kunde dock ingen förutse uppenbart var att det påverkade Internet

men och dess utbyggnad. Då en stor del av Intemettrafiken från användare i Sverige gick till utlandet främst till USA kunde detta problem hel-

fråga helt kunde lösas det nationclla planet i ler anses vara en som Sverige.

En snabb till slutkundema måste matchas av motsvarande

access

på Internet, inte bara i Sverige. Under rådande omständig-

prestandajag inte hur detta skulle kunna ske än i delar

eter ser mer av nätet, t

ex inom en operatörs nät. Då talar vi egentligen inte om Internet i

dess egentliga betydelse.

Viljan att genomföra en radikal utbyggnad av kapaciteten i Internet påverkades också de möjligheter till avkastning investeringen som

av Internetoperatörerna bedömde som trolig. Detta påverkades i sig av villkoren avseende samtrafiken till stor del styrde hur kostnaderna

som mellan olika aktörer fördelades. Samtrafiken Internet var inte alls uppbyggd enligt de principer som gällde för telefoni. På Internet förekom för närvarande enbart två typer av samtrafikfall. Vid s.k. peering är samtrafiken fri och inga avräkningar görs mellan de olika aktörerna som skickar och tar emot trafik till eller från varandras nät. Det andra fallet är att enbart av de berörda aktörerna betalar och att den andra

Röster om bredband 253

aktören inte betalar alls. Det fanns, menade man, inget skrivet regelverk för när den ena eller andra samtrafikmodellen skulle användas. Principen var att om två aktörer är jämbördiga används peering och om en aktör behöver den andra mer än vice versa får den mest behövande av dem stå för de fasta och löpande kostnadema°°. Några skrivna regler för vilka kriterier som skall ligga till grund för dessa bedömningar fanns utan bedömning skedde från fall till fall av de inblandade parterna. I telelagen fanns regler för samtrafik och om ersättning för sådan. Dessa regler verkade idag inte tillämpas på Intemettrafiken även om den inte undantagen °7.

var

De som idag gynnades av samtrafikreglema Internet, så som de allmänt tillämpas, var de stora, dvs. stora Intemetleverantörer gynnades på bekostnad av de små och stora Intemetländer gynnades på bekostnad av de små. Detta hade bl.a. medfört att Intemetleverantörer i USA har en väsentligt lägre kostnad för sin verksamhet än Intemetleverantörer i Sverige.

Att införa liknande typer av ömsesidiga minutbaserade eller volymbaserade samtrafiksystem som fanns på telefoniområdet var dock, i vart fall för närvarande, inte realistiskt. Delvis för att de IP-protokoll som idag användes inte hade de inbyggda mätmöjligheter som många andra datakomprotokoll hade, t.ex. X.25. Att förfina systemet mer än nuvarande borde dock vara fullt möjligt, dock med det förbehåll att några exakta mätningar av trañkströmmar och volymer i praktiken inte lät sig gora.

IP-baserat nät är det som gäller. Samtrafikfrågan blir i ett paketförmedlande nät en helt annan än i ett kretskopplat nät. Flera knut unkter D-GIX behövs i Sverige. Samtrañk med lo iska nät bör unna

ske på samma villkor som på telefoni. En stor råga är i vilken ut-

sträckning avståndet skall påverka kostnaden. Givetvis kostar fiber per meter så därav visst avståndsberoende, dock inte trafiken. Denna situation måste kunna skilja sig i stor utsträckning från Telias nuvarande situation.

Samtrafiken mellan Intemetoperatörer var en fråga som tycktes påverka eventuell framtida höghastighetskommunikation på Internet i

96 PTS kommentar till detta är att för samtrafiköverenskommelser gäller i princip

avtalsfrihet, dvs. vanlig avtalsrätt, marknadsrätt och konkurrensrätt. Detta leder

till det i intervjuerna angivna resultatet. 97 PTS’ kommentar är: Telelagen innebär skyldighet att i vissa fall bedriva

samtrafik på marknadsmässiga villkor. Om samtrafik i dessa fall vägras kan

PTS ingripa på begäran av ena parten. Någon sådan begäran har hittills 12 maj

1999 inte framställts. PTS har hittills i sin tillsynsverksamhet prioriterat

tillsynen över tillståndshavare.

bredband 254 Röster om

allra högsta grad. Eftersom lagreglema i praktiken inte tillämpades på samtrañkvillkoren på Internet var det omöjligt att avgöra vilka som skulle bli de framtida vinnarna i Internets samtrafikflöden. Det kunde bli accessnätsägare, Intemetleverantörer, teleoperatörer eller de som står för innehållet.

Nätinfrastruktur

Den tillgängliga nätinfrastrukturen var av väsentlig betydelse för marknaden for höghastighetskommunikation. För att uppnå en situation där hastigheten till Internet var 2 Mbit/s och mer, samt med en mångfald av aktörer, krävdes en uppgradering av befintliga accessnät, regionnät samt nationella nät och nätutrustning inklusive Internet. Att enbart fokusera på åtgärder som löste vissa enskilda delar kunde förvisso an-

motiverade av konkurrensskäl avseende marknaden för teleses vara foni PSTN, men det var inte lämpligt för att etablera en marknad för höghastighetskommunikation i stor skala. För att göra detta måste hänsyn tas till helheten och alla dess ingående delar.

Vad beträffar höghastighetskommunikation ansåg så gott som alla av de intervjuade att accessnäten var av central betydelse för hur marknaden för höghastighetskommunikation skulle utvecklas. De transmissionsmedier som användes för dagens teletjänster, dvs. kopparkabel, koaxialkabel, fiberkabel, radio och satellit, var i huvudsak också de

skulle bli bärare framtidens teletjänster. Rikstäckande stomnät som av och regionala stadsnät skulle i allt väsentligt komma att byggas med fiber.

I accessnätet, som idag nästan uteslutande består av koppar, var dock en mångfald av olika tekniker aktuella, allt beroende kunder-

behov och betalningsvilja. Endast ett fåtal ansåg att fiber var den nas enda lösningen. Flera av de intervjuade framhöll också vikten av att, innan staten finansierar utbyggnad av fiber i accessnätet, först utreda

en vilken påverkan det skulle få på andra potentiella accessnät och lösningar.

Nät delas här upp i följande tre kategorier:

Rikstäckande stomnät nätinfrastruktur mellan tätorter, t.ex. Ban-

verkets nät,

Regionala nät Stokabs typ i Stockholmsområdet,

- t.ex. av

Accessnät förbindelse till abonnenten.

Samtliga delar av nätinfrastrukturen var av mycket stor betydelse för så gott som alla teleoperatörer och Intemetleverantörer i Sverige. Vad be-

Röster om bredband 255

träffar stomnät och stadsnät fanns relativt goda förutsättningar för en konkurrens och mångfald, även vi inte ännu hade nått dit. Det var i

om accessnätet som det verkligt komplexa, svårlösta och mest väsentliga problemet ansågs ligga. Det var även i accessnätet som merparten av de totala nätkostnadema finns.

Rikstäckande stomnät

I huvudsak finns förutom Telia ett fåtal aktörer med tillgång till lämplig kanalisation Banverket, elkraftbolagen och Teracom. För att stimu-

lera utbudet och därmed konkurrensen behövde dessa alternativa aktörer, utan betydande restriktioner, kunna utöka sina nät i form av kapa-

citet och täckning.

Tillgången till nationell svart fiber skall finnas under statens an-

svar, dock drivas under en affärsmässig ledning utan vinstkrav.

Detta kan säljas av de som idag tillhandahåller infrastruktur såsom

Banverket, Svenska Kraftnät etc. Tillsynen av detta kan hanteras genom de myndigheter som idag finns, t.ex. PTS och RRV.

Ett ökat utbud nationell infrastruktur kommer att komma mark-

nadens aktörer tillgodo oavsett utvecklingen av kundernas behov av

högre bandbredd.

Kraftledningar beprövad kanalisation för fiberkabel och den

var en täckning dessa nät har mycket lämplig för att etablera ett natio-

som var nellt fibernät med ändpunkter i varje kommun eller stad. Följande var de två främsta orsakerna till att utbyggnad av alternativa nationella nätresurser går förhållandevis långsamt:

Det rådde oklarheter avseende elkraftbolagens ledningsrättsvillkor,

vilket bl.a. ledde till konflikter med markägare. Oklarheten avsåg el-

kraftbolagens rätt att lägga fiberkabel i sin kanalisation utan att

ägarna till marken där kraftledningama går skulle ha ytterligare er-

sättning för detta, förutom den ersättning de fick för eventuell skada

på mark vid installationstillfállet, t ex förstörd skörd. För elkraftbolagen inte etablerandet av fibernät något som till-

var hörde deras kämverksamhet. Den fiber som elkraftbolagen hittills

hade etablerat hade de lagt i syfte att använda för eget bruk. Detta

hade kunnat finansieras att teleoperatörer önskade er-

genom som

hålla nätkapacitet hade köpt överkapacitet i form av svart fiber.

egen

Elkraftbolagen tillräckligt insatta i telemarknaden

ansåg sig inte vara

för att vilja ta affärsrisken att etablera fiber på spekulation utan all

fiber de etablerade redan finansierad till 100 procent innan den

var

256 Röster bredband

lades. Detta medförde givetvis att utbyggnaden gick långsamt och

att enbart aktörer som hade behov och finansiella resurser att köpa

t.ex. 20 st. svarta fibrer hade nytta av elkraftbolagens infrastruktur.

Stadsnät

Att på nationell nivå nå en kommun eller en stad med fiber, eller an-

en nan nätkapacitet, var dock betydligt enklare och billigare än att nå ända ut till slutkundema. För att åstadkomma detta behövdes s.k. stadsnät och accessnät. Förutom i några få fall var stadsnäten inte etablerade i syfte att utgöra ett nätinfrastrukturaltemativ på kommersiell basis. För att stadsnäten skulle fylla någon funktion på marknaden för höghastighetskommunikation måste de byggas ut väsentligt, vilket var förenat med stora investeringar. Värt att notera är också att om en kommun etablerade ett mycket väl utbyggt stadsnät kunde de komma att få en dominerande ställning lokalt inom nätkapacitet, vilket medförde konsekvenser enligt telelagen.

I dag är det många som bygger egna stadsnät, men även om tanken

är god gör de tyvärr fel saker p.g.a. bristande erfarenheter och kom-

De försöker gå för högt upp i förädlingskedjan och erbjuda

petens. invånare färdiga tjänster, detta bör läggas på

ommunens ansvar

andra aktörer som innehar denna kompetens.

Enligt de alternativa operatörerna karaktäriserades dagens accessnätssituation antingen av höga löpande kostnader vid användning av förhyrda förbindelser från Telia eller stora investeringar för att etablera egna lösningar.

Möjligheterna att erhålla lönsamhet i att direktansluta en kund berodde kundens storlek, samt avståndet till närmaste anslutningspunkt

av i stadsnätet. Även i Stockholm, hade ett väl utbyggt stadsnät, i

som var dagsläget endast en mindre del av företagskundema ekonomiskt försvarbara för en alternativ operatör att direktansluta. Detta var en följd av de höga kostnaderna för accessnät som en alternativ operatör hade.

Stadsnäten kunde därmed sägas utgöra en stomme vars nytta skulle öka radikalt om tillgången på kostnadseffektiva lösningar för accessnät ökade. Stadsnäten utgjorde dock en väsentlig förutsättning för att göra accessledningama så korta som möjligt, vilket för alternativa accessnätstekniker var positivt både ur kostnads- och tekniksynpunkt -ju kortare accessledning desto större valfrihet mellan olika tekniska lösningar.

sou 1999:85 Röster om bredband 257

Att öka kapaciteten i stamnätet utan motsvarande ökning i accessnäten har ingen effekt på möjligheten att använda applikationer som kräver höghastighetskommunikation. Accessnäten är det största problemet ur nätkapacitetssynpunkt.

Accessnät

Aktörema på marknaden trodde i allmänhet främst en successiv utveckling av kundernas behov av högre kommunikationshastigheter. De såg därför att de infrastrukturer som idag fanns måste göras tillgängliga på lika villkor. Primärt gällde detta Telias koppamät, men även kabel- TV-näten. Följande citat tydliggör komplexiteten i situation

samt speglar den mångfald av åsikter som fanns beträffande accessnät.

En förutsättning är att alla får till fang till Telias accessnät. Aven andra måste ha tillgång och därmedgmöjlighet få teknik.

att testa n Genom att det ser ut som det ör idag så har också örsämrat

man för andra aktörer, särskilt minåre,att kunna utvecklas och komma

med nya tjänster.

"Accessnäten kommer att basera sig på många olika tekniker; fiber, mobilt, kop ar. Det sistnämnda kommer att vara det viktigaste å kort sikt ochdärför bör Telias nät göras tillgängligt. Grundinstä

ningen till accessnäten är att skapa mångfald och dänned får de inte styras av operatörema.

Svart fiber är en bra lösning enbart under att det

men

reglerad samtrafikmöjlighet det möjligtförutsättningflera finns en som gör ör tjänsteleverantörer att nå kundema.

Till viss del kan accessnätet anses vara en emensam nationell resurs. .Att ha flera konkurrerande accessnät aserade kabel är l praktiken orealistiskt och inte ekonomiskt försvarbart.

Om man summerar den nätka acitet i form radio, kopparkabel

m.rn. som når hushållen råder et i dagsläget ingen egentlig brist

Problemet i dagsläget är snarare hur fri tillgången

nåliltiáifrastruktur.är.

På lång sikt, säg 15 år, är det mest sannolika att behovet av kom-

munikationshastigheter kommer att övers den kapacitet kan

som

uppnås l annat än fiberkabel. Frågan blir a om det inte är lika bra att satsa på fiber redan nu

I det korta perspektivet, cirka 3 år, är det mest a och väl

Telias befintliga koppamät, ochlämBlåA d k spridda accessnätet en te

nik som där kan användas.

258 Röster om bredband

Det är viktigt att det blir en marknad för nätoperatörer och en marknad för teleo eratörer skilda från varandra. De aktörer - som äger nät skall er juda tjänstema.

Radiofrekvenser ändlig och den enda tekniken för är en resurs mobil kommunikation. Den grundlä gande principen är därför att frekvensutrymmet således enbart sEallanvändas för mobila tillämpningar för fasta anslutningar. -

Telias nät

Telias nätinfrastruktur ansågs vara den f.n. mest attraktiva. Vid sidan om samtrafik, kunde detta nät i huvudsak utnyttjas alternativ av en operatör två sätt hyra förädlad nätkapacitet i multiplar om 64 kbit/s -

eller hyra rå kopparkabel.

Det första alternativet ansågs i allmänhet vara for dyrt för annat än att direktansluta större företag med. Vad som också ansågs vara ett problem inom detta område var att Telias priser på dessa förhyrda forbindelser inte stod i direkt proportion till förbindelsemas längd, dvs. en förbindelse på 500 m åsattes inte halva priset på l 000 Ju av en m. mer väl utbyggt stadsnät desto kortare blev den genomsnittliga längden på de accessledningar som används for att nå stadsnätet. Med Telias nuvarande prissättning på förhyrda förbindelser hade dock detta endast en marginell påverkan på kostnaden för accessledningen. Det andra alternativet att hyra rå kopparkabel Telia. Detta var av ansågs av de alternativa operatörerna vara mycket intressant och de avvaktade nu information från Telia angående priserna och villkoren runt detta. För merparten av de alternativa operatörerna var det dock inte en kämfråga vilken typ av kapacitet de fick hyra Telia utan det priav var set och villkoren. Telia tillämpade idag marknadsmässig prissättning en på denna tjänst. Många av de alternativa teleoperatörerna på marknaden ansåg också att Telia var lite långsamma och försiktiga med sin lansering av bredbandstjänster via ADSL. Om de alternativa operatörerna skulle få tillgång till rå kopparkabel från Telia på for dem kommersiellt godtagbara villkor skulle även de kunna erbjuda ADSL-tjänster, vilket skulle kunna vitalisera denna marknad. Vad som avsågs med kommersiellt godtagbara var dock oklart.

Nyetablering av fiber

Den samlade uppfattningen hos operatörerna att kundernas var nuvarande behov och betalningsvilja inte motiverade investeringen för ny-

Röster om bredband 259

etablering av fiber i accessnätet. Om fiber skulle etableras ända ut till slutkunder, eller åtminstone till fastigheterna, var de intervjuade operatörerna mest intresserade av att erhålla svart fiber. Vilka villkor som skulle gälla för denna fiber hade de emellertid ännu inte någon klar

uppfattning om.

Radiobaserade mobila accessnät

Vad beträffar höghastighetskommunikation tog operatörerna inte spontant upp radioaccess som en attraktiv lösning.

11.3 Debatt ADSL

Mats Brunell initierade i april 1999 en debatt via e-mail, som utredningen fick ta del statens roll gentemot ADSL. Korta inlägg

av, om kom från Torbjörn Johnson, Peter Löthberg, Lars Gauffin och Mats Engelmark, välkända inom IT-branschen. Ämnet berörde ett

experter kämproblem, nämligen om eventuella statliga insatser skall inriktas på att uppgradera Telias accessnät, t.ex. med ADSL-utrustning, eller koncentreras på att få till stånd ett nytt accessnät med bredbandskapacitet.

Mats Brunell argumenterade inledningsvis mot ett statligt engagemang bl.a. på följande grunder:

En sådan satsning skulle förstärka snedvridningen på marknaden,

eftersom det idag är enbart Telia skulle kunna investera i

som

ADSL, med tanke att Telia förfogar över accessnätet. 2. ADSL når inte ut till glesbygden. 3. ADSL kan inte konkurrera med erbjudanden om Internet via kabel-

TV. 4. Utfallet av storskalig användning av ADSL kan bli ödesdigert- det

är inte klarlagt om det kan bli överhöming mellan flera parallella xDSL-användare på samma kabel.

Torbjörn Jonsson instämde i stort med Mats bedömning, men var inte lika negativ till ADSL i glesbygd, speciellt i ett startskede med få abonnenter. Det ett snabbt sätt att erbjuda högre bandbredder till de kun-

var der som efterfrågade sådan. Men det fanns en teknikkonkurrens med radiolösningar, kunde vara väl så kostnadseffektiva. Och om staten

som skulle göra någon insats borde det dock vara med fiber, eftersom denna, vägnätet möjliggjorde konkurrens mellan

samma sätt som

260 bredband Röster om

olika operatörer. Som generell accessteknik var ADSL en återvändsgränd grund av de tekniska osäkerhetema.

Peter Löthbergs principiella inställning var att den allmänna principen borde vara att ge plats för flera operatörer. Att binda sig vid en viss teknisk lösning annat än fiber eller tomma plaströr, "är bara vansinne". Om frågan var att dra ny koppar eller ny fiber till landsbygden, är det väl ingen diskussion om att det är fiber som gäller. De flesta ADSLlösningar var enligt Löthberg oanvändbara utifrån målet om 5 Mbit/s IT-kommissionens vision till alla abonnenter med godtycklig trafik-

blandning.

Torbjörn Johnson svarade Peter med att han hade

rätt om ADSLs tekniska begränsnin ar och inte heller

ADSL skulle det generella temativet jagföresloör entlig att vara a en o satsning i utan något som olika kommersiella aktörer kan använda glesbygd,under örutsättning affärsmässighet inte är så lätt

av vilket

och equal access. Fiber i kombination med radio är fönnodli en den bästa lösningen både tekniskt och affärsmässigt om man s all satsa på en öppen och publik infrastruktur.

Lars Gauffin refererade ett möte om xDSL i London, där en företrädare för Telia hade menat att man inte kunde erbjuda kunderna ADSL när konkurrenterna kom med 10 eller 100 megabits Ethernet. Enligt Gauffin var huvudproblemet inte att försöka rädda värdet på kopparnätet utan istället att försöka erbjuda tjänster på den möjliga bandbredden.

"Marknadskraftema vill se video och räknar hem sina affärer med hjälp av videotjänster.--- Bygger vi nu nät kan v1 lösa tjänsterna som kanske ger Sverige ett försprång på IT-marknaden.

Mats Engelmark formulerade huvudproblemet som att det handlade om att överbrygga kostnad för och kontroll över lokalaccessen samt att behoven borde styra, inte tillgänglig teknologi. Det alternativ fanns I

som till telefonins accessnät, var kabel-TV-nätet, som dock inte var utbyggt i glesbygden. Där bedömde han att radioaccess var den snabbast framkomliga vägen. Engelmark formulerade följande generella mål:

"Om skall åstadkomma något på rimli sikt kommer att

man som ge en långsiktig fördel för Sverige, bör det fo usera att bygga upp tillräckligt antal teknik- och organisationsoberoende accesspunkter som utför konvertering till för närvarande befintlig infrastruktur och försöka utveckla ett tjänstegränssnitt som inte ger teknikbegränsnmg

Röster bredband 261 om

Han menade att det i framtid kommer att finnas en lämplig teken snar nik för varje behov, och därför inte borde låsa sig vid ett mål att man total spridning av t.ex. ADSL. om

l 1.4 Kommentarer till debatten

l I De övergripande samhällsmål diskuterades på rådslagen rörde näsom ringspolitikens behov IT—infrastruktur, samt allas tillgång framförallt l av i den regionala dimensionen även den sociala. Man kan utläsa av i men diskussionen på denna höga målnivå, att det kan finnas en målkonflikt

mellan de näringspolitiska och regionalpolitiska behoven.

På nästa nivå återfinns frågor IT-användningen, efterfrågan, beom hov eller visioner användningens utveckling. Detta har varit en av grundläggande metodfråga för utredningen. Utredningens rekommendationer statens insatser för bredbandskapacitet borde ha grundats i l om ‘ mycket omfattande bedömning framtida behov, än vad som har mer av

varit möjligt att praktiskt genomföra i utredningsarbetet. Behovsbedöm-

ningen är dock bara ett första steg om man är klar över behoven, -

kommer nästa problem, nämligen ett effektivt utnyttjande av dagens 1 om I bredbandsledning räcker eller det måste ske investeringar. om nya i Även denna fråga har varit svår att lösa, men utredningsarbetet har i dock kunnat vissa exempelvis analysen i kapitel ge svar, se Statens roll debatterades. En allmän uppfattning verkade vara att det fanns ett behov statlig ordningsmanna-, samordnings- och utav en vecklarroll, medan i frågan staten konkret skulle man var oense om sig åt bygga och äga infrastruktur. Även kommunens roll disägna att kuterades. De kommunala näten är konsekvens i första hand av den en kommunala administrationens behov nät. Några inlägg beegna av handlade kommunen verkligen skulle etablera sig i en större skala om nätägare och operatörer. Stokab, det mest omfattande exsom som i emplet på kommunalt- och landstingskommunalt nätägande, framfördes tänkbar modell, har övervägts inom utredningen. som en som noga Viktiga delar Stokabs filosofi återfinns i förslagen om såväl statligt av kommunalt liksom i utredningens betoning av värdet som engagemang att marknaden har tillgång till ledning att hyra. av Tyngdpunkten i rådslagen låg inte på tekniken utan på samhällsaspekterna, även teknikval diskuterades. Många önskade att staten men borde teknikneutral, det hindrade inte ventilerandet av ofta vara men

ganska passionerade uppfattningar om det rätta teknikvalet. Att uppfatt-

ningar i dessa frågor är delade kan bero på att teknikutvecklingen går mycket snabbt och att ingen har någon säker bild vad som kommer av bäst några år. Valet mellan trådlösa och trådbundna medier att vara om

262 Röster om bredband

var exempelvis en het diskussionsfråga. En kommentar till detta är att de två alternativen i verkligheten sällan står i konflikt

med utan snarare förutsätter varandra, bl.a. av det skälet att utrymmet i luften generellt sett är knappare än utrymmet i framförallt fiberkabel. Även

en resurs en om det vore mer praktiskt att sända trådlöst skulle all kommunikation av kapacitetsskäl ändå inte rymmas i detta medium. Ett nät för mobilkommunikation består dessutom till stor del fiberkablar.

Frågan om mer fiber i marken eller inte, behandlades vid rådslagen oavsett på vilken övergripande nivå man diskuterade. Tillgång till fiber framställdes av många som ett generellt och grundläggande infrastrukturkrav. Fibems goda egenskaper kunde ge ett stort utrymme för marknadens aktörer att producera tjänster, under förutsättningen att det fanns ett Öppet, helst offentligt ägt nät. Även försöker

om man, som ovan, skikta debatten i mål-medel-tenner, återkommer behovet ställ-

ningstagande till fiberfrågan. Utredningen har trots detta valt att fort-

sätta linjen från IT-propositionen prop. 1995/962125 innebärande att staten bör undvika tekniska ställningstaganden.

Intervjuerna med branschen och sektorn innehöll förord för steg-

vis utbyggnadsfilosofi och för ett stort hänsynstagande till marknads-

krafterna. Det framhölls dock att det fanns brister Intemetmarknadens funktionssätt beroende på obalans mellan stora och små leverantörer. Det påpekades i intervjuerna att det fanns goda förutsättningar för konkurrens både i stomnät och stadsnät, att det i accessnätet

men var som både marknadsproblemen och huvuddelen av kostnaderna låg. Till detta kan läggas att utredningen observerat att för att förse även de glesare delarna av Sverige med bredbandskommunikation kan det finnas skäl att främja konkurrensen även i stomnätet, både att bygga ut

genom ett ganska finmaskigt rikstäckande sådant och att öppna det för uthyrning.

Debatten om ADSL, slutligen, illustrerar i sin korthet den besvärliga avvägningsfråga, som även utredningen brottats med, mellan å si-

ena dan uppgradering av det existerande nätet, å andra sidan investering i helt ny, kapacitetsstark ledning, och statens roll i detta sammanhang.

12 och behov

Nytta

I det följande diskuteras några olika användarkategoriers efterfrågan och behov bredband och de möjligheter som kan finnas i den nya

av tekniken.

12.1 Hushåll

och bostadsnät

Fastighets-

Utredningen har inte särskilt kartlagt hushållens behov, men försöker i första hand belysa dem utifrån de framväxande tekniska möjligheterna.

Det har sagts att hushållen på allvar stimuleras till ett aktivt IT-bruk när bostäderna har utrustats med bredbandsledningarm. Som tecken

sådan utveckling kan nämnas att 141 landets 302 kommunala boen av stadsföretag i dag utreder eller redan har utrett hur bredbandsnät skall införas°°, 44 av de 141 företagen har redan fattat beslut om storskalig utbyggnad. De 141 bostadsföretagen finns i 125 kommuner, som tillsammans har två tredjedelar av befolkningen, och företagen har 79 pro-

samtliga bostäder inom samorganisationen SABO. Bland komcent av

är ganska väl spridda över landet, finns de tre storstämunerna, som derna, inte alla residensstäder. Bland storstäderna ligger Malmö

men först, följt Göteborg och först därefter Stockholm.

9 Se t.ex. utkast till rapport från Arbetsgruppen om medborgarkontor,

Inrikesdepartementet 99 Se enkät redovisas i DN:s IT-del 12 augusti 1999, Sveriges bostäder

som

kopplas upp och "Malmö i täten för satsning. 85 procent av de 302

bostadsföretagen svarade på enkäten. Det framgår dock inte av artikeln hur

bredband definieras, dvs. varje hushåll får eller avses få tillgång till minst 2

Mbit/s, vilket är den definition vår utredning använder.

som

264 Nytta och behov

Enligt en konsultrapport som utarbetats på utredningens uppdrag2°° har hemmen, precis som arbetsplatserna, i framtiden behov nät av egna som sammanbinder det vi idag har i olika uttag och kabelsystem. egna Exempel sådana är telefon, TV, radio, stereo, dator samt olika hushållsutrustningar och styr- och energisystem. Stor osäkerhet finns ännu om teknik och lösningar. Det finns dock redan företag på marknaden som har intresserat sig for denna marknad. En uppskattning som gjorts2°‘ är att 100 000 hushåll snart kan komma att få Ethernet och Internet i Stockholm och minst lika många i övriga Sverige. Nya lösningar som nämns konsulten baserar sig på fiberoptik och av radioteknik. Dessa tekniska system förutsätter i de flesta fall tekninya ker som samtidigt är möjliga att tillhandahålla massmarknad, dvs. en metoderna måste bli tillräckligt billiga för att få allmän spridning i hemmiljö. Enligt konsultens bedömning är infrastrukturen för denna typ av tillämpningar helt otillräcklig, eftersom den tekniken komnya mer att behöva exempelvis nya kopparkablar. Ett exempel på projekt som kan visa vart utvecklingen är på väg är Bofills Båge. Detta är ett samarbete mellan Telia, Ericsson Medialab och en samfällighetsförening på Södrastationsområdet i Stockholm. Målet med projektet var att se hur en bredbandsö, ett lokalt nät med lO Mbit/s, skulle tas emot av hyresgästerna. Ett kabelsystem installerades för ändamålet och ett LAN Ethernet, dvs. ett lokalt nät, skapades. Man har även en lokal server for tjänster inom föregemensamma ningen. Man räknar med en inträdesavgift på 2 000 kr och en månadsavgift på 200 kr. Andelen hyresgäster är anslutna är idag cirka 40 som procent. Enligt uppgift från Telia delade i början av 1999 cirka 130 kunder på en anslutningsförbindelse mot Internet 256 kbit/s, en tjänst som av en majoritet kunderna upplevdes tillräcklig. Man av som

kan därför inte säga att efterfrågan på höghastighetstjänster ännu är

fullt utvecklad. 4 Ett framtidsscenario i konsultrapporten visar utveckling inen som nebär en IP-routerfunktion inom lägenheten eller villan. Tekniska lösningar kommer att finnas både för fastnätsteknologi och radiobaserade lösningar. En central fråga är hur de lokala näten kommer att kunna integreras till ett nationellt nät.

2° Mats Brunell, konsultrapport, webbplatsen naring. regeringen. se www. se/ it/ infrastruktur. htm 2°‘ Lars Gauffin, Netinsight AB av

Nytta och behov 265

Funktionshindrade och äldre

Utredningen har med hjälp konsult särskilt studerat de tekniska

av en möjligheter som höghastighetskommunikation kan ge funktionshindrade och äldre.

Allmänt behovet bredband

om av Internet påverkar tillgängligheten till flera samhälleliga funktioner för människor med olika former av funktionsnedsättningar. Som ett exempel kan snabbt hämta hem blanketter från t.ex. RSV

man numera Riksskatteverket; de vanligaste av dem kan man fylla i direkt på datorn och sedan i sin printer få en snyggt utskriven deklarationsbilaga för reavinstbeskattning t.ex. husforsäljning. Inom en inte alltför av-

av lägsen framtid kommer man dessutom att kunna skicka tillbaka blanketten över Internet och inte behöva skriva ut den på papper. Vad

ens RSV, och många andra samhällsinstitutioner med dem, egentligen gör när lägger ut den här sortens blanketter på nätet, är att man deltar i

man en aldrig tidigare skådad tillgänglighetsreform för människor med olika former funktionshinder. Förmodligen är inte detta den huvudsakliga

av anledningen till varför man gör det, men resultaten är lika positiva i alla fall.

Bodil Jönsson, biträdande professor vid Certec, Centrum för Rehabiliteringsteknisk Forskning, vid Lunds tekniska högskola, har uttryckt det så att de elektroniska motorvägama är de första vägarna som överhuvudtaget är fullt framkomliga för människor med fimktionshinder. På de gamla knaggliga grusvägama kunde fullt friska människor ta sig fram, funktionshindrade människor körde hjälplöst fast.

men

Ett exempel. Låt flytta något år tillbaka i tiden och ponera att en

oss funktionshindrad man, tetraplegiker med bara lite funktion i ena armen, hade sålt sitt hus. Han behövde då blanketten till den ovan nämnda deklarationen. Om det inte för bråttom kunde han ringa till skatte-

var kontoret och beställa blanketten. Om det var bråttom och han måste

en dagar när blanketten kom, fick han ha någon till att sprätta upp kuvert åt honom, plocka fram blanketten honom, läsa instruktionerna åt honom, fylla i blanketten honom osv. Det blev en hel del åt honom. Nu skulle han kunna göra alltihop själv, omedelbart, i sin dator, och slippa ha någon annan människa att göra det åt honom.

m Följande avsnitt är i huvudsak hämtat från en konsultrapport av Peter

Anderberg. Se webbplatsen www. naring. regeringen. se/it/infrastruktur. htm

266 Nytta och behov

Detta är på ett sätt ett ganska milt exempel påempowerment, men på ett annat sätt är det väldigt starkt. För när man börjar lägga samman alla dessa små vardagliga saker, t.ex. att läsa eller lyssna tidningen, skicka och ta emot e-post, fylla i deklarationer osv. som nu går att göra själv, så blir det sammanlagt mycket stark bild ökad livskvalitet

en av och delaktighet.

En av de begränsande faktorerna i möjligheten att förverkliga denna potential, är påfartema ut de elektroniska motorvägama. Det finns en stor, men ändå begränsad mängd saker som går att göra med ett 28.8 kbit/s-modem, och de begränsningarna blir inte mycket mindre med

ens ISDN. Mycket av den energi och det arbete som skulle kunna användas till att skapa applikationer som människor med funktionshinder skulle kunna ha nytta av i sin vardag, går nu till att hitta på sluga kodningsalgoritmer för hur man skall kunna komprimera ihop videosig-

en nal så att den går att ta hem över ett modem, en videosignal med tillräcklig tydlighet för att exempelvis möjliggöra teckenspråk över

en långsam intemetkoppling. Ökad bandbredd är därför något mycket önskvärt. Alla som suttit vid en dator som varit ansluten till Internet med ett modem, vet att den uppkopplingshastighet modemet påstår att det har mot leverantören, sällan motsvarar den faktiska och än mindre den upplevda nedladdningshastigheten. Många gånger är det fråga

en om bekvämlighet, det är irriterande att sitta och vänta på något

man håller att ladda hem, särskilt när det är stora saker, t.ex. grafiskt material, eller när det är realtidsapplikationer av typen direktuppspelat streaming ljud eller video.

Det finns numera applikationer klarar att ladda direktupp-

som ner spelat ljud och i vissa fall video, med en kvalitet som kan sägas

vara acceptabel om man inte har några större krav. Men för vissa är

grupper det just dessa krav är de absolut nödvändiga.

som

Om man skall resonera kring vilken hjälp människor med funktionshinder och människor med åldersrelaterade problem kan ha ett

av höghastighetsnät så kan man göra en första, i och for sig ganska trubbig, uppdelning i två olika grupper.

Den första handlar om sådant inte skulle möjligt att

som vara ge-

nomföra utan tillgång till datorkommunikation med hög bandbredd.

Exempel är vissa VR Virtual Reality-tillämpningar, såsom att med

rullstol ta sig runt i en virtuell modell ett högskoleområde där

man funderar på att studera, gå museum, leka.

Den andra berör sådant som är lite svårt att sätta fingret på,

mer

nämligen applikationer som får ett mycket högre värde att

genom

man kan göra dem så mycket bättre med hög bandbredd. Det

pass

handlar om kvalitetshöjning av redan befintliga applikationer. Ett

Nytta och behov 267 ‘ l l

exempel skulle kunna vara skillnaden mellan att med datorn följa en

föreläsning direkt över nätet med hackig och eftersläpande bildkvalitet vid ISDN, gentemot att få den med perfekt bild och stereoljud via ett höghastighetsnät.

Vad det delvis handlar om är att ökad kvantitet också blir ökad kvalitet. Och för vissa människor kanske denna hastighet bara blir en ytterligare bekvämlighet, men för andra människor blir detta kanske den bästa vägen ut i samhället som någonsin erbjudits dem. Det har alla chanser att bli just så för människor med funktionshinder.

Några olika typer av funktionshinder kommer att behandlas här:

Människor med rörelsehinder -

Människor med hörselskador och döva -

Människor med synskador och blinda -

Dyslektiker -

Utvecklingsstörda

Många äldre har funktionshinder, av lättare eller svårare slag, som gör att de kan ordnas in i en eller flera av dessa grupper. Nedan ges bara nâgra exempel på bredbandstillämpningar. För den fullständiga rapporten hänvisas till utredningens webbplatsm.

Människor med rörelsehinder

IBM och Bell Atlantic meddelade den andra februari 1999 att de skall samarbeta för att utrusta upp till 15 000 nya hus i östra USA med full nätkoppling. Man skall kunna knyta ihop elektronisk utrustning i hemmet med varandra och även knyta ihop hemmet med omvärlden. Det så kallade intelligenta huset är snart en verklighet. Intelligenta hus, där kaffet är färdigkokat kommer hem, städroboten har städat hu-

när man set och kycklingen lagar sig själv i ugnen, kommer att vara en bekvämlighetsrevolution för friska människor men för människor med funktionshinder kommer det att vara ännu en väg till ett liv med mer självbestämmande och delaktighet.

m naring. regeringen. se/it/infrastruktur. htm

www. 2°‘ Mer om intelligenta hus finns att läsa hos The European Intelligent

Building Group, http://www.eibg.0rg/ Ett svenskt smart hus, Smartbo finns att läsa om på http://www.hi.se/fou/smartbo/intro.htm

268 Nytta och behov

Den mesta forskningen och utvecklingen inom de här områdena kommer inte att vara med specifik inriktning på funktionshinder, men den kommer tveklöst att komma funktionshindrade till godo. Virtual Reality, VR2°’, och multimediatillfimpningarz är exempel på projekt, produkter och forskning som är just denna sort.

Enklare varianter av VR - Det som gör VR till något mycket speciellt för rörelsehindrade är att i den virtuella världen kan göra sådant inte kan i den fy-

man som man siska. Med en Quicktime VR-applikation2°7 kan man från fix punkt i

en t.ex. ruinstaden Tikal se en panoramabild av staden så som den skulle te sig för en betraktare som verkligen stod på den här platsen. Man kan vrida sig runt 360 grader och få en uppfattning om omgivningen. Man kan även zooma detaljer i omgivningarna och flytta sig till andra ut-

gångspunkterm.

Ytterligare ett användningsområde for denna ganska enkla VRtillämpning är att man som rörelsehindrad skulle kunna få en uppfattning om främmande miljöer som man skulle vilja besöka. Detta med okända miljöer är ofta ett stort problem för människor med rörelsehinder.

Ett exempel: En VR applikation på en tänkt semesterortm skulle kunna användas för att bekanta sig med en miljö i datorn innan

man åker dit på riktigt. Denna teknik kan också användas för att göra

museum och utställningar tillgängliga. Trots den relativa enkelheten hos dessa tillämpningar blir filema ganska stora. Ett hotellrum på den tänkta semesterorten tar cirka 7-8 minuter att ladda hem över ett 33

2°5Med Virtual Reality menas: 1 a computer-mediated experience. 2 The

objects the virtual world are modeled using 3D modeling techniques. 3 The

system provides random interactivity. För definitionen se Cyberedges Virtual

Lexikon http://www.cyberedge.com/4a1.html. 2°° Med multimedietilléimpningar menas enbart sådant som har med direktvideo

och ljud att göra 2°7Mer information Quicktime VR på

http://www.apple.com/quicktime/qtvr/index.html 2 För ett antal exempel hur detta skulle kunna ut gå till:

"Virtuell tur runt Peru" http://www.destination360.com/lostcities.htm

"Virtuell tur runt Las Vegas"

http://www.qtvrw0rld.com/vegas/html/vegaslisting.html

2° Ett exempel på hur detta skulle kunna ut finns på 55Broad

http://www.55br0ad.c0m/vrpage.html

Nytta och behov 269

kbit/s modem och vill man ha större bild och större noggrannhet växer det snabbt. Detta gör att nedladdningstidema över modem blir tämligen långa och detta hindrar en ordentlig användning av verktyget.

Mer avancerade varianter av VR - De ovan beskrivna applikationerna kan sägas vara ganska passiva varianter av VR. Man kan visserligen gå runt i den virtuella världen, men man kan inte något sätt förändra den med sitt handlande, eller interagera med andra individer. Men det finns även möjlighet att vara mer aktiv i en virtuell miljö och att dela denna med andra individer.

Med hjälp av s.k. shutter glasses,2° dvs. stereoskopiska glasögon med vilkas hjälp man kan få tredimensionellt seende i en virtuell miljö, kan man få en ännu större känsla av att verkligen vara där. Den här typen av glasögon har blivit allt mindre och smidigare. Från att ha varit stora otympliga hjälmar, som en människa med svag nacke omöjligen kunde använda, är de nu så pass små och lätta att de går att använda även av människor med mycket låg rörlighet i nackpartiet.

För att interagera med den virtuella miljön kan människor med grava rörelsehinder använda sig av ett haptiskt gränssnitt eller annat stymingssystem t.ex. en vanlig joystick. Ett haptiskt gränssnitt gör det möjligt att med en liten fysisk rörelse, t.ex. kunna känna av omgivningen i den virtuella världen. Man kan alltså "känna på en struktur som finns där, rulla en boll, eller knuffa en bil, och känna återkopplingen.

På Certec i Lund forskar man på ett haptiskt gränssnitt uppbyggt kring the PHANToMZ". Ett projekt finns på utvecklingsstadiet är

som att kunna ta fram ett virtuellt squashspel, där barn och ungdomar med mycket liten rörlighet skulle kunna få ta del av den spatiala utmaningen i att spela squash. Och i den virtuella världen kunna göra det på lika villkor som andra bamm.

Det som är den stora utvecklingen för människor med motoriska problem i allt detta är den frihet som de virtuella miljöerna ger från de fysiska begränsningar som man annars slåss mot. Man kan fullt ut ex-

2"’ Shutter lucka, fönsterlucka, fotografisk slutare. Mer information om

stereoglasögon på http://www.stereographics.com/ och

http://www.tan.de/stereo.htm 2" Ett 3D känselgränssnitt med hög kvalité från SensAble i USA

http://www.sensable.com/. m Mer information på http://www.certec.lth.se/haptik/research.aspaream0bility

270 Nytta och behov

istera i dessa på lika villkor som andra människor. Om man som funktionshindrad kan jobba på ett virtuellt kontor uppnås två saker

Man upplever sig inte som funktionshindrad i den miljön,

De man arbetar med upplever en inte som funktionshindrad i den

miljön.

Multimedietillämpningar

- I det här sammanhanget skall multimedietillämpningar tolkas som ljudoch videotillämpningar. Dessa kan naturligtvis ha samma eller liknande användningsområden som de för VR-applikationema, fastän med den skillnaden att den värld som kommer till en genom datorn inte är

genererad i densamma utan direkt avbildning. Den stora fördelen även

en med denna form av kommunikation är att man inte behöver befinna sig fysiskt på en plats för att kunna ta del av det sker där. Redan idag

som har de flesta skolor med självaktning ett distansstudieprogram. Certec i Lundm och Handitek i samarbete med högskolan i Dalamaz är två aktörer som har gett eller ger distanskurser för människor med funktionshinder.

I dag måste de komponenter som ingår i kurserna vara anpassade för att fungera över modem. Detta gör att man inte kan använda fullt ut alla de applikationer för video och ljud som skulle vara motiverade utifrån pedagogisk synpunkt. Certecs föreläsningar består i dag av en ljud och en text och bilddel. För att man skall kunna följa föreläsningen över nätet med strömmande ljud och få automatiska byten av bild, får man komprimera ljudet RealAudio kodning till 8 kbit/s, vilket

ger en tämligen dålig än acceptabel ljudkvalitet. Ökad bandbredd kan helt

om ändra förutsättningarna.

Ett exempel: En kvinna som är mycket intresserad av teater, kan inte gå på teaterföreställningar grund av att hon inte orkar sitta så länge som föreställningen varar, att hon använder ett andningshjälpmedel som för en del oväsen, samt att de flesta föreställningar äger rum i någon av de större städerna och hon orkar inte med resan dit. Detta löses genom att kvinnan i sitt hem kopplar sig på en kamera som finns i teaterlokalen och som pluggas in på ett höghastighetsnät. Nu kan hon koppla in sig till teaterlokalen och följa alltihop hemifrån.

2 http://www.certec.lth.se/dok/intemetinifrén/ 2 http://www.handitek.se/html/tbhtm 2 Mer information 3D video http://www.3-dvideo.com/ eller

http://info.curtin.edu.au:8080/~iwoodsa/products/

Nytta och behov 271

Andra exempel: En äldre människa som lider av en sjukdom eller vanliga åldersbesvär omöjliggör resande kan på detta med

som sätt vara på sin femtioårskalas, sitt bambams dop etc. Äldre människor

sons som i princip kan klara sig utan hjälp hemma, som har svårigheter att ta

men sig ut på vintern när det är halt eller när det blåser for mycket skulle kunna "gå och handla med hjälp av en sådan teknik.

För många äldre och funktionshindrade som har svårt att ta sig till läkare och vårdinrättningar skulle telemedicinska tillämpningar var en hjälp. En läkare kan med hjälp kamera och ett antal sensorer un-

av en dersöka människor i hemmet. Allt fler äldre skulle kunna få kvalificerad vård i hemmet, och då känna sig trygga i hemmiljön. Det pågår en mängd försök med telemedicin i Sverige och runt om i världen.

Till sist något invändningar att detta kommer att leda till mer

om om isolering och mindre mänskliga kontakter. Riskerna härför är mini-

av mala. För det första bör man jämföra med hur situationen ser ut idag, med stor isolering, sämre tillgång till utbildning etc. Inte med hur det borde ut med full delaktighet och tillgänglighet mm. För det andra är

se det så att för stora är detta det enda alternativet. Man skulle

grupper inte kunna göra dessa saker, ens om det fanns ramper eller hiss till varenda rum i hela Sverige.

Ett exempel: En man som lider av en muskelsjukdom som gradvis gör honom och gjort att han sitter i rullstol och behöver

svagare nu hjälp personlig assistent for att klara sig, reste mycket när han var

av frisk. Han har efter ett antal års uppehåll, medan sjukdomen var som värst, börjat få tillbaka lusten att Han skulle vilja resa till USA och

resa. studera. Men världen helt annorlunda ut från en rullstol, än vad den

ser gör gående, så han är inte säker att han vågar. Men tack vare att

som han kan undersöka sitt blivande universitet över Internet, ta kontakt med folk, ställa frågor, få bilder, så kan han få så mycket information att han till slut vågar åka.

Människor med hörselskador och döva

För människor använder teckenspråk är svenska oftast ett andra

som språk, saknar många de hör till ett första språk.

som av nyanser som Videotelefoni har testats under några år nu över ISDN, dvs. med hastigheten 128 kbit/s. Detta har haft goda resultat på så sätt att många döva har uppskattat möjligheten att kunna ta kontakt över Videotelefo-

6 Mer information på FEST Framework for European Services Telemedicine

http://www.cee.hw.ac.uk/Databases/te1emed.htrnl

272 Nytta och behov

nen. Men samtidigt har det också stått klart att den hastighet man kommer upp i via ISDN inte alltid räcker till, särskilt för läppavläsning.

Från PTS, som administrerar det nuvarande telekomstödet till funktionshindrade, har med anledning av ovanstående påpekats att ISDN i stor utsträckning anses ge en acceptabel kvalitet, att det finns även nyare, standardiserad ISDN-teknik, som har högre kvalitet, samt, slutligen, att det inte helt och hållet är fråga bandbredd utan även

en om om terminalutrustningen.

I virtuella miljöer använder man sig av s.k. avatarer för att representera var de olika personerna befinner sig. Applikationen sänder information om var varje läge i det virtuella rummet och

persons ser sedan till att de andra personerna får en korrekt 3D representation

av varandra. En avatar kan vara bara en symbol, eller en fullständig representation av en människa. Den behöver inte se ut som personen den

representerar, men för det mesta skulle det vara praktiskt om den gör det. Allteftersom näten blir snabbare kommer det möjligt med

att vara en realtids videorepresentation. Detta kommer att göra det möjligt att använda även teckenspråk i VR2.

Kopplar man en s.k. Cyberglovem, en handske som känner av handens rörelser till ett nät, kan fjärrkommunikation för dövblinda bli möjlig. Det finns ett projekt, Talking Glove där utvecklat ett sådant

man system.

Ett annat användningsområde är möjligheten att skicka videopost. I princip all utrustning finns tillgänglig, det är bara snabbheten på kopplingen för att möjliggöra sändande av videofiler som blir ganska stora som saknasm.

Hjälpmedelsinstitutet har gjort en sammanställning av sina avslutade IT-projekt inom området hörselskadade, döva och dövblinda, går

som att nå institutets webbplats.

Människor med synskador och blinda

Om man kopplar ett haptiskt gränssnitt till ett nät så har för första

man gången möjlighet att få fjärrkänsel. Certecs tidigare nämnda arbete med

2 Mer information på http://www.evl.uic.edu/fwang/video.html m http://www.virtex.com/~vi11ex/prodcyberglove.html 29 http://www.cse.unsw.edu.au/~waleed/thesis/node5 l .html eller

http://www.cse.unsw.edu.au/~waleed/thesis/node52.html 22°Ett exempel finns http://www.easyxpress.com/

T o m virtuella mail finns på forskningsstadiet

http://www.evl.uic.edu/cavern/users/vmaiLhtml

m Den finns på http2//www.hi.se/fou/nyteknik/horselsk.htm

Nytta och behov 273

the PHANTOM kan nämnas här. Bl.a. går forskningen ut på att skapa förutsättningar för blinda människor att ta till sig utbildningsmaterial i matematik, vilket brukar ha svårigheter med eftersom de ofta inman nehåller 2D-bilder 3D-objektm. Om människor med synskador och av blinda skall kunna ta till sig den här sortens undervisning även på dikrävs kan skicka stora datamängder. Liksom för männistans att man skor med andra funktionshinder, finns det för synskadade ett obehag infor obekanta miljöer. Som synskadad eller blind skulle man kunna använda virtuella miljöer för att i förväg bekanta sig med en platsm. Möjligheterna att skicka röstmeddelanden voiceEmail finns redan, det är otympligt och långsamt över modem vill ha men om man tillräcklig kvalité på ljudet.

Dyslektiker

För dyslektiker handlar det olika former stöd t.ex. talstöd, skrivom av stöd och förslag på rättelser vid skrivfel i samband med interaktiva applikationer. Dyslektikemas behov skulle kunna tillgodoses med dagens teknik mycket tid och alltför ofta fungerar det inte på grund men det tar dålig uppkoppling. Med dagens teknik är det få som intresserar sig av för att ta fram bra stödverktyg. Bredband skulle därför möjlighet till ge förbindelse med hög kvalitet, i sin tur skulle göra det lättare att en som vid behov använda olika slags stödverktyg. Detta kan då göra det intressantare att utveckla stödverktygen. Med rätt stöd skulle en dyslektiker trots sitt funktionshinder i framtiden inte behöva uppleva sig som handikappad vid användning informationsteknik. av

Utvecklingsstörda

För utvecklingsstörda är det fråga dels utveckling av kraftfulla om stödverktyg, dels användning ett bildspråk kräver snabba förav som bindelser. Stödverktygen ska översätta vanlig information till lättläst svenska eller begriplig information via bild eller symbolspråk. Därtill kommer ökat behov röstmeddelanden e-post liksom bildett av per av kommunikation mellan och med utvecklingsstörda. De haptiska gränssnitten diskuteras för rörelsehindrade kan bli mycket ansom vändbara även för utvecklingsstörda inte minst pedagogiska verksom

m Mer information på http://www.certec.lth.se/haptik/research.aspareablind

m Se ytterligare hänvisningar i Bilaga 22"Mer information VoicEmail-spelare finns på om en http://www.bonzi.com/Freeplay/voicehtml

274 Nytta och behov

tyg. Alla dessa behov skulle i hög grad underlättas snabba och säkra av förbindelser.

Trafikinformation

Ett tillägg kan göras den stora nytta funktionshindrade olika om som av slag och äldre skulle ha av realtidsinformation kollektivtrafiken när om det gäller tider, platstillgång, reparationer och tillgänglighet till fordon och terminaler. Sådan information är naturligtvis till fördel för alla då det innebär att kan använda bussen eller tåget även då har timan man der att passa men för funktionshindrade kan det innebära vågar man åka i stället för att avstå.

Slutora

Internet är en tillgänglighetsreform gigantiska mått. Med ganska av små anpassningar datorn kan få del de framväxande virtuella av man av miljöerna. Om man vill att alla människor får tillgång till snabb koppling mot näten och de finns där, så är det de har de resurser som som största problemen som kan få den största nyttan. Ju avskuren mer man är från omvärlden och från kommunikation, desto större blir friheten när man kan kommunicera obehindrat med andra. Internets revolutionerande betydelse från den funktionshindrades perspektiv är att inte vara en handikappande värld utan den första miljö där faktiskt kan man få existera på lika villkor. Men dörren till den världen måste ha tillräcklig bandbredd för rullstol skall kunna komma in. att en I Bilaga 3 finns ytterligare ett antal hänvisningar till källor.

12.2 Företag

Större företag med arbetsplatser på flera ställen har i stor utsträckning löst sina interna kommunikationsproblem att hyra bredbandsgenom ledning med hög kapacitet, vanligen 2 Mbit/s, alternativt att de från någon operatör erhåller sin kommunikation som tjänst. Telias externa försäljning av nätkapacitet till företag och andra operatörer uppgick under 1997 till 2 273 miljoner kronor och under 1998 till 2 756 miljoner kronor. Den kraftiga ökningen hänför sig helt till uthyrning förbindelser av till andra operatörer, vilket i sin tur förmodligen till stor del återspeglar ett företagsbehov. Större myndigheter kan betraktas på sätt samma som

Nytta och behov 275

större företag någon särskild undersökning myndigheternas men av kommunikationsbehov har inte gjorts.

Företagares på IT i olika regiontyper

syn

Av särskilt intresse i denna utredning är hur den regionala dimensionen

slår igenom i behoven IT-infrastruktur. En färsk kartläggning har av gjorts i NUTEK-bok bygger brevenkät till 3 500 företag en som en med högst 249 anställda. Svaren fördelas följande regiontyper:

storstadsregion större region med universitet eller högskola regionalt centrum med högskola -— större region med industri större region med tjänster mindre region med industri mindre region med offentlig sektor. - Regionfördelningen framgår nedanstående karta. Det framgår att av mindre region med offentlig sektor i stor utsträckning ligger i Norr-

lands inland, medan mindre region med industri ofta ligger i Bergsla-

och Småland. Dessa regioner är också de har låg befolkningsgen som täthet och därmed mindre attraktion för marknadsstyrda investeringar i

IT-infrastruktur.

De presenterade resultaten studien bygger på företagarnas egna av

uppfattningar. Användningsgraden informationsteknik samt använd-

av ningen distansarbete och elektronisk handel skiljer sig inte åt mellan av regiontypema. De regionala skillnader som konstateras kan exemplifie-

att vi väljer de två extrema regiontypema: ras genom

Storstadsregionemas företag prioriterar utbildning i syfte att sti- —— mulera framtida användning informationsteknik i små företag av inte infrastrukturella satsningar med syfte, vilket kan men samma bero att infrastrukturen uppfattas väl utbyggd i storstäderna. som Vidare är inställningen både till distansarbete och till elektronisk

handel betydligt mer positiv än i andra regioner.

De mindre, tjänstetunga regionerna har överrepresentation av leen vebrödsfcåretagm och lokala tillväxtföretag. Dessa regioners företag

är visserligen mindre positiva till elektronisk handel och distansar-

2 Sven Junghagen: Nyttan IT- i småföretagarens ögon. Nutek förlag, 1999. av 22°Små företag, ofta enmansföretag, utan tillväxtplaner inom branscher som t.ex.

skogs-, jordbruk och byggverksamhet.

276 Nytta och behov

bete än storstädemas, inställningen är ändå positivt än

men mer riksgenomsnittet. Man har inte tilltro till utbildningsinsatser för att stimulera framtida användning informationsteknik, trots att före-

av tagarna i denna regiongrupp har den lägsta utbildningsnivån. Lik-

som en annan landsbygdsdominerad regiongrupp, den mindre, industritunga regionen, upplever regionens företagare infrastrukturella satsningar som viktiga.

Floglontan lllorna

fiusmsredon

-QQQQQ§ reaminnerstannu

’//////, HoundoenlunMusical:

IIIIIIIIIIIIIMn MimIndusri

\\\\ NM malmInn

. Into loulouInanll

.;.; andranotanungar

Figur Regionfamiljer

Källa: Sven Junghagen: Nyttan av IT- i småiöretagarensögon. Nutek förlag, 1999.

Nytta och behov 277

Studien stöder å sidan strävandena att stärka glesbygdens IT-in-

ena frastruktur, dagens brister i detta avseende tycks å andra sidan inte

men ha lett till väsentligt lägre IT-användning i dessa områden i jämfö-

en relse med andra

Företagens behov av kapacitet

En undersökning har utredningens uppdrag gjorts bland svenska företag för att undersöka behovet kapacitet. Undersökningen bygger

av på intervjusvar från 214 svenska företag i hela landet. Tre olika kategorier företag har undersökts:

målgrupp 1 är företag inom tillverkning, och kommunika- - process tion med 100 eller fler anställda, målgrupp 2 är IT-företag med under 100 anställda samt målgrupp 3 är IT-företag med 100 personer eller fler anställda. -

I den första har 108 st. företag svarat, i den andra 64 st. och i

gruppen den tredje 42 st. Antalet anställda är mycket varierande i alla grupper. I

med över 100 anställda återfinns även storföretag med tugrupperna sentals anställda medan det i med under 100 också finns före-

gruppen tag med en eller ett par anställda.

m Exit Marketing, telefonundersökning april 1999. Se webbplatsen www. naring. regeringen. se/ it/ infrastruktur. htm 228Enkäten innehåller från 214 företag. För målgrupp 1 har en population

svar definierats bestående 447 företag som består av alla företag med mer än

av 100 anställda och minst 3 arbetsställen från tillverknings-, bank-, fmans- och försäkringsbranschema enligt förteckning från Unimedia. Gruppen borde

en därmed representativ åtminstone för större företag inom dessa branscher.

vara Kravet på minst 3 arbetsställen skapar ett visst internt kommunikationsbehov, vilket gör att den undersökta foretagsgruppen förmodligen har en större kommunikationskostnad än genomsnittet. Ur denna grupp har ett slumpvis urval gjorts. För målgrupp 2 och 3 har ett slumpvis urval gjorts bland de 800 företag som förekom i Veckans Affärers förteckning IT-branschen 1998/99.

278 Nytta och behov

Fråga : Vad har ni för typ av uppkop lingar/förbindelser Modem ISDN F35‘ SPe°i3" ADSL Annat

Summa

anslut- kompo-

procent ning nerat accessnåt

	% % % %		%	% %
Målgrupp 1 108 st	4a 47 ss	s	o	9 197
Målgrupp 2 64 st	38 64 67	3	0	3 175
Målgrupp 3 42 s	14 43 98 12		0	o 167

Kommentar: Observera att procenttalen summerar till än 100 procent bemer roende på att varje företag kan ha mer än en typ av uppkoppling.

Det vanligaste är att företagen har någon typ fast anslutning. I de av

stora IT-företagen, målgrupp är det hela 98 procent företagen

av som har denna typ av uppkoppling, men få har modem jämfört med de som

andra målgruppema. De mindre företagen i målgrupp 2 har i nästan lika hög grad ISDN-anslutning som fast anslutning. Ungefär en tredjedel företagen i målgrupp 3 och 20 procent i

av ca de övriga tvâ att bristande kapacitet hinder för grupperna anser är ett

företagets tillväxt. I många av de stora IT-företagen är kapaciteten

uppenbarligen ett hinder. På frågan om vilka brister det frågan svarade några företag var om från mål grupp

Ligger inte så centralt, förbindelsema inom telekommunikationen är inte så utbyggda Tillgängligheten är för dålig vi vill kunna kommunicera med utlandet a samma sätt som inom Sverige och Norden "Be aget i glesbygden, detta innebär problem med tillgängligheten.

Ett företag bland de små i målgrupp 2 ansåg:

"Inom ett år kommer det att bli flaskhals att det blir nog en p.g.a. fler och fler ska på nätet, och ett annat att det går för långsom samt för att kunna utnyttja det hela.

Företagen tillfrågades även hur trodde att företaget skulle om man kunna utvecklas inte detta hinder fanns. Några företag i målgrupp 3 om gav följande svar:

Kostsam del i verksamheten. Det från det kunde intar pengar som vesteras l produktionen.

i dag, kan inte implementera videokonferenser och IP-

Begränsade

tele om

Nytta och behov 279

Många företag talar också kompetensbrist på olika nivåer som ett om hinder för företagets utveckling. Företagen använder i hög utsträckning Telia operatör framförsom allt för telefon, 87, 81 respektive 64 procent för målgrupp 2 respektive Telia används även för Internet och annan datakommunikation. Flera företag använder sig dock Telia i kombination med andra leveav rantörer och IT-företagen använder i högre grad annan operatör än Telia jämfört med målgrupp De flesta har haft möjlighet att använda operatör än Telia. Konkurrensen tycks i allmänhet fungera. Här annan kan dock viss skillnad mellan skönjas. Grupp 1 med föen grupperna retag inom tillverkning och kommunikation har i mindre utprocess, sträckning kunnat välja någon än Telia. De kriterier som nämnts annan vid val leverantör är vanligtvis priset, följt tillgänglighet till kapaav av citet. Slutligen kan nämnas att 84-92 procent av alla svarande företag låg inne i tätorten i kommunens huvudort och 8-11 i någon annan större ort med än 500 innevånare. Endast 5 procent av de allmänna företagen mer målgrupp 1 låg i ännu mindre orter eller i glesbygden medan inget av IT-företagen hade en sådan lokalisering. Bland de övriga kommentarer företagen lämnade vid intervjusom erna framkom bl.a. följande från målgrupp

Det är dyrt att bygga ut till avlägsna orter. Finns egentligen bra tekniska lösningar, kostnaderna för att ut till små av-

men bygga

lägsna orter står inte i proportion till vad man f . Var sitter Tidvis är det väldigt segt på de nät som finns eller använ ropåcânpå de externa förbindelsema. Ser behov o st av garanterad bandbredd.

Idag är kapaciteten tillräcklig med tanke på utvecklingen

men kapacitet. måste vi ha mer

Ett företag i målgrupp 3 ansåg "att ligga uppkopplade med bildöverföring i realtid kommer att bli stort för dem i framtiden. De ligger så utspridda i hela landet. Ett annat menade att måste hitta metoder man för att garantera att mindre orter har hög tillgänglighet. Små och medelstora företag har inte råd att bo i större orter men har inte tillgång till högre bandbredder trots att behovet finns. Ytterligare kommentarer:

för mindre användare är alldeles för dålig. ISDN

Tillgängligheten

är för krangligt. Tar tid att få installerat och administrerat.

är inte den bästa, det är för på internet vil- Tillgän hasti het. För dra fastamånfgaörbindelser är det ket resu terar i oämn att dåligt underlag. et är den örsta orten tar den största smälsom len sedan kan de andra åka snålskjuts.

280 Nytta och behov

I de företag från flera branscher, målgrupp som kunnat och velat ange både uppkopplingskostnad och omsättning motsvarar som tidigare nämnts i kapitel kostnaderna medianvärde cirka 0,2 procent

av omsättningen. Bland IT-företagenm, målgrupp var kostnaden cirka l procent av omsättningen och målgrupp 3 motsvarade kostnaden 0,8 procent av omsättningen, dvs. något högre än bland företag från andra branscher. Allt detta tyder på ökning telekostnadsandelen in-

att en av träffat sedan 1990, eftersom den då sällan ansågs överskrida

0,2 procentz". Det skall dock observeras att vårt företagsurval kan innehålla något mer kommunikationsintensiva företag än i undersökningen 1990, vilket dock är svårt att uttala sig om eftersom uppgift saknas om hur urvalet av företag gjordes 1990.

Betydelsen IT-infrastruktur för

av företagsamheten

En konsultrapport om datakommunikationens betydelse för företagsamheten m framhåller att kompetenta, kreativa företag har stora möjligheter att snabbt nå en global marknad. Det finns stora möjligheter till tillväxt for företag som håller världsklass. Lokala företag kan utsättas för tuff global konkurrens, t.ex. bokhandlare. Marginalema kommer att krympa och lägga sig på en låg nivå globalt. Lönsam blir den har

som stora volymer och effektiv organisation. Risk för stagnation och utslagning, men också en chans för effektiva företag att bli globala. Mellanhänder måste i ännu högre grad över sin affärsidé, marginalerna för

se att sälja t.ex. biljetter eller persondatorer kommer att fortsätta att krympa. Antingen görs en kraftig förändring eller så stundar utslagning. Lokala handlare måste över sitt arbetssätt, sin organisation och

se börja utvärdera nya möjligheter, t.ex. beställning över Internet. Ett

exempel på detta är livsmedelsbutiker.

Små och medelstora företag skulle kunna stärka sin globala ställning genom ett närmare samarbete, delvis via nätet. Detta ger en chans till tillväxt men exemplen på detta är ännu få. Möjligheterna till datakom-

2 50 företag har svarat på båda dessa frågor. 23°34 respektive 15 företag har svarat på båda dessa frågor. 23 Transportbidragsutredningen, SOU 1997:94, hänvisade till Post- och

teleutredningens betänkande SOU 1990:27. Enligt denna sid 99 byggde

uppgiften 0,2 procent på en utredning från Umeå telefonområde 92 företag.

Endast for ett fåtal särskilt teleintensiva företag angavs andelen till mellan

och fyra procent. Inget sades om vilken typ företag fanns med eller hur

av som

urvalet hade gjorts i Umeåundersökningen. m Per loréns konsultrapport.F Se webbplatsen www.naring.regeringen.se/it/

infrastruktur. htm.

Nytta och behov 281

munikation räcker inte, det krävs även andra Förutsättningar i form av attityder till företagande och inflyttning av kompetenta människor.

För avancerade produkter och tjänster krävs tillgång till kunder på motsvarande nivå.

När teknik finns plats uppstår ofta, inte alltid, nya före-

ny men tag. För att detta skall ske måste rätt människor mötas i rätt klimat. Värderingar, nät och mötesplatser blir därför allt viktigare.

Tillgång till data- och telekommunikation är ett grundkrav, inte en konkurrensfördel i samband med lokalisering. Många företag i Stockholm kräver idag att optisk fiber finns framdragen till tomtgränsen. Om nätet saknas är orten inte aktuell, om nät finns får man vara med och tävla. Om tele- och datakommunikation finns plats blir andra faktorer avgörande för lokalisering, t.ex.:

tillgång till utbildad arbetskraft, -

personalomsättningstakten,

tillgång till bra lokaler, ~

aktiv kommun hjälper till med utbildning och annat, - en som

miljö med bra livskvalitet, i - en

närhet till högskola och kvalificerad arbetskraft. -

Idag är, enligt konsultrapporten, den höga kostnaden för kvalificerad datakommunikation begränsande faktor i lands- och glesbygd. Till

en detta kommer att digitala transporter inte omfattas av det statliga transportstödet, påpekar författaren.

1 2.3 Kommuner

I primärkommunema är tillgången på bredbandsledning ganska ojämn. I vissa kommuner ligger tyngdpunkten på inhyming infrastruktur,

av vanligen från Telia, i andra bygger och äger kommunen egen infrastruktur. I det senare fallet ligger ägandet antingen hos kommunen själv eller hos ett kommunägt bolag. I Svenska stadsnätsföreningens enkät från

1996 redovisades 100 kommuner med infrastruktur enligt - egen

Stadsnätsföreningens enkät detta ärm

2 Svarsfrekvens visserligen bara något över 60 enligt

var procent, men företrädare för Stadsnätsföreningen täckte enkäten i stort sett alla som hade stadsnät. Enkäten redovisas på Stokabs webbplats, www.stokab.se

ls ä ,l 4 i 282 Nytta och behov l

J 1999 redovisades enligt Stadsnätsföreningens totalenkätm 173 . — kommuner med eget stadsnät, varvid stadsnät som minst

definieras

2,5 km egen ledning.

Utöver de kommuner som äger egna stadsnät finns det ett antal kommuner som hyr bredbandskapacitet av Telia och andra. Inom 73 kommuner finns ATM-utrustning installerad. Det kan finnas kommuner därutöver som hyr kapacitet av Telia och andra, men de kartläggningar vi haft tillgång till ger ingen fullständig bild detta. Men vi beav om gränsar oss till de s.k. ATM-ortema, så visar det sig att i 18 dem av äger kommunen inte stadsnät. För att få helhetsbild hur egna en av många kommuner som har tillgång till bredbandskapacitet bör man lägga till de 18 till de 173, dvs. vi kommer då till totalsumma på upp en omkring 190. . De två senaste åren har antalet kommuner med stadsnät ökat med åtminstone 25 procent/år, om man får döma Stadsnätsföreningens av enkäter. 97 av kommunerna med stadsnät har år 1999 besvarat fråegna gan om de planerar en ytterligare utbyggnad, varvid det visar sig att nästan 60 procent tänker bygga ut- tolkningen av siffran måste beakta att endast cirka 60 procent besvarat denna fråga. Av de kommuner som inte har egna stadsnät, svarar 83 av 115 på fråga; 11 procent samma tänker bygga ut inom två år. Man kan därav åtminstone dra slutsatsen att antalet nya kommuner med egna stadsnät kanske inte ökar lika snabbt under kommande år. En viktig värderingsfråga visar sig skilja de två komgrupperna av muner åt. Av kommuner med eget stadsnät 83 procentz att det är anser väsentligt att ha tillgång till nätkapacitet inte kontrolleras som av en operatör, medan av de kommuner som har stadsnät har bara 40 egna procent denna åsikt. Ovan har vi betraktat stadsnäten som en helhet. Det bör framhållas att Stokab, som ägs gemensamt av Stockholms kommun och Stockholms läns landsting, skiljer sig radikalt från övriga stadsnät sin genom storlek motsvarande hälften av alla de övriga kommunägda stadsnäten tillsammans, sin regionala spridning och sin tydliga affärsidé uthyrning av svart fiber till marknaden. Utredningen har inte studerat

23‘ Frågor har ställts till samtliga kommuners lT-chefer, kommundirektörer och chefer på de kommunala el/energibolagen, först i form av skriftlig enkät sedan en muntlig telefonintervju med bortfallet. Undersökningen genomfördes under perioden januari-april 1999 och redovisas Stokabs webbplats www.stokab.se 2 96 av de 173 stadsnätsägande kommunerna har besvarat denna fråga. 23°72 av de 115 icke stadsnätsägande kommuner har besvarat denna fråga

Nytta och behov 283

stadsnäten, inklusive Stokab, mer i detalj, t.ex. fmansieringsformer och annat som i direktiven till utredningen framhölls som intressanta att kartlägga, utan nöjt sig med den översiktliga kartläggning som Öhrlings genomförde PTS uppdrag. Ett närmare studium av de affärsmässiga erfarenheterna från Stokab och andra stadsnät är ett värdefullt underlag i samband med framtida eventuella statliga stöd till konkreta projekt

också staten väljer att öka sitt engagemang exempelvis i uthyrmen om ning av svart fiber på marknaden.

Enligt Goldkuhl m.fl.7anser kommuner att brister i infrastrukturen är det näst allvarligaste hindret i förverkligandet av IT-strategin. I flera kommunala verksamheter finns höga IT-ambitioner med krav på infrastrukturen: skolorna, folkbiblioteken, medborgarkontoren. Enligt riktlinjer från Toppledarforum se Goldkuhl m.fl. kommer 95 procent av kommunernas upphandling ske elektroniskt senast år 2000.

Skolornas behov av kapacitet

Skolornas behov av nätkapacitet i förbindelsen till skolan har undersökts som en del i en större enkät kring e-post som Statskontoret gjort på uppdrag av delegationen IT i Skolan Här följer en preliminär be-

. dömning av resultaten. Enkäten skickades ut till kommunerna och Svarsfrekvensen har varit hög, av 289 kommuner har 228 respektive 225 kommuner svarat på de två frågor som redovisas här. De två frågor angående nätkapacitet för förbindelse till skolan som ställts är: vilken kapacitet som behövs och vilken kapacitet som skolorna i kommunen vanligtvis har. Kommunerna har som framgår av tabell 1 delats upp i olika kategorier.

Enkätfrågor:

Tillgång: Vilken nätkapacitet har kommunen vanligtvis på förbindelser till skolorna Behov: Vilken nätkapacitet anser kommunerna att det behövs för förbindelse till skolorna

2 Goldkuhl G m.fl. 1998. 2 Statskontoret. E-post i skolan. 1999.

284 Nytta och behov

Tabell Antal av de svarande kommunerna som har tillgång respektive

behov av olika nivåer av nätkapacitet, uppdelat på typ av kommun

	Tillgång n228				Behov
Kommungrupp	Låg edel Hög Låg Medel Hög				n225
Storstäder		1	l			2
F örortskommuner	5	13 9		1 12 17
Större städer		15 10			5	20
Medelstora städer	4	16 14			12 22
lndustrikommuner	9	17 14 l			14 25
Landsbygdskommuner	3	12	7	1	9	14
Glesbygdskommuner	7	9	6	1	6	12
Övriga större kommu-	4	12 11		1	6	21

ner Övriga mindre kom- 8 5 13 3 7 16 muner Totalt 40 100 85 8 71 149 Låg l25 kbit/s Medel 125 kbit/s 2 Mbit/s

- Hög 2 Mbit/s

Det finns en skillnad i totala antalet n under tillgång och behov eftersom alla kommuner inte svarat på samtliga enkätfrågor. De procentandelar som anges nedan har beräknats med utgångspunkt från de kommuner som svarat på just den frågan.

Av de som svarat ansåg 65 procent att förbindelser över 2 Mbit/s behövdes för kommunens skolor. En tredjedel ansåg att det var tillräckligt med förbindelser mellan 125 kbit/s och 2 Mbit/s, vilket skulle kunna innebära att en anslutning motsvarande ADSL-kapacitet kunde vara tillräcklig. Det var få, endast 4 procent, som ansåg att en kapacitet som ligger under 125 kbit/s var tillräcklig. Tyvärr har kapacitetsgränsen dragits konstigt i denna fråga, vilket gör den svårtolkad. En tolkning kan vara att de svarande felaktigt har inkluderat ISDN-kapacitet som ger 128 kbit/s eller två 64 kbit/s kanaler och att detta ansågs vara för lite i de allra flesta fall.

De större kommunerna ansåg i något högre grad än de mindre att anslutningar över 2 Mbit/s behövdes. Möjligen kan skolorna i större kommuner vara större vilket skulle kunna förklara skillnaden i behov.

På frågan om vilken nätkapacitet som kommunerna skolor vanligtvis hade framkom att tillgången inte motsvarade de behov som angivits.

Nytta och behov 285

Generellt sett ansåg kommunerna att skolorna behövde bättre kapacitet i sina förbindelser än vad de har idag.

Det är endast 38 procent kommunerna har skolor med an-

av som slutningar över 2 Mbit/s trots att så många som 65 procent anser att de skulle behöva det. Det finns regionala skillnader i tillgång till kapacitet; i fallande skala har glesare bebyggda kommuners skolor allt sämre tillgång till kapacitet över 2 Mbit/s. Lands- och glesbygdskommuner har sämst tillgång. Sammantaget har 13 av dessa 44 kommuner 29 procent än 2 Mbit/s, jämfört med de tre första kategorierna storstad,

mer förortskommun och större städer, av vilka 37 procent har motsvarande kapacitet.

Kategorin övriga mindre kommuner har angivit att hela 50 procent har tillgång till anslutning med kapacitet över 2 Mbit/s. Det är dock inte enbart storleken på kommunen gör att den kan ha bättre eller

som sämre tillgång till bra ledningskapacitet. Kommunen kan vara tätt bebyggd eller ligga i anslutning till någon universitetsort vilken gör att tillgången till kapacitet kan vara god. Kategorin övriga mindre orter är

sammansatt inte någon information om var kommuen grupp som ger nen ligger i landet och vilken täthet bebyggelsen har vilket gör den svårbedömd.

De flesta kommuner alltså att kapaciteten i förbindelsema till

anser skolan bör vara högre än vad som idag är fallet. Det är en ganska stor andel skolor, 44 procent, har anslutning med mellan 125 kbit/s

som en och 2 Mbit/s. Det kan innebära att de har en ISDN-anslutning som ger 128 kbit/s men det kan också var en fast förbindelse som ger högre kapacitet. Det är 31 procent som anger att detta är den kapacitet som behövs.

Det är 18 procent av kommunerna som svarat att deras skolor har förbindelser med kapacitet under 125 kbits vilket innebär att de inte har tillgång till ISDN-kapacitet. Det är bara 4 procent som anser att det motsvarar deras behov. Det är framförallt de mindre och glesare bebyggda kommunerna har anslutningar under ISDN-kapacitet.

som Glesbygdskommunema är de som har störst andel, hela 32 procent medan endast 5 procent anser att detta motsvarar deras behov.

12.4 Regionnivån

Det är en allmän uppfattning att kommunerna alltmer kommer att behöva samarbeta regionalt kring lT-infrastrukturen. Sådant samarbete när det gäller bredbandsnät finns redan på många håll, t.ex. i Norrbottens, Gävleborgs, Stockholms, Jönköpings och Blekinge län. Utred-

286 Nytta och behov

ningen har inte närmare behandlat förekommande former för regionalt samarbete.

Nedan kommenteras den regionala nivån utifrån material från landsting och länsstyrelser.

Landstingen

Samtliga landsting har sedan 80-talet landstingsövergripande telekommunikationsnät för den egna verksamheten, där hälso- och sjukvård dominerar. Nätens kapacitet och funktioner varierar dock med nätens ålder. Flera landsting samarbetar dessutom med kommunerna och näringslivet på detta område. Exempelvis använder sig Stockholms läns landsting ca 20 procent av landstingssektom av Stokab:s fiber för att skapa ett bredbandsnät.

Landstingssektom präglas av att stora förändringar skedde vid senaste årsskiftet 1998/99. Tre landsting och Göteborgs sjukvård upphörde och inordnades i det nya storlandstinget Västra Götalandsregionen. Det innebär att fyra nät kommer att sammanföras i en gemensam telelösning med hög kapacitet. På samma sätt inordnades två landsting och Malmö sjukvård i Region Skåne som också kommer att etablera en gemensam telekomlösning med hög kapacitet. Dessa tre, Stockholm, Västra Götaland och Skåne, utgör ca 50 procent av sektorn. Övriga landsting, 17 samt Gotland, samarbetar i flera fall eller diskuterar samarbete telekomområdet. Bl a driver sju landsting i Mälardalen Uppsala, Västmanland, Örebro, Södermanland, Värmland, Dalarna och Gästrikland ett pilotprojekt i syfte att utveckla och pröva en gemensam lösning Sjunet.

Eftersom antalet landsting är litet, sektorn dominerad av 3 stora och i övrigt präglad av nyss genomförda eller nu aktuella samarbetsdiskussioner på telekomområdet, så är det svårt att generalisera hur det ser ut i landstingssektom.

till tillväxtavtal

Länsstyrelsernas förslag

I april 1999 fick Näringsdepartementet länsstyrelsemas förslag till s.k. tillväxtavtal som ett led i regionemas utvecklingsarbete. Dokumenten beskriver inriktning, projekt, samarbetspartners och finansiering. Utvecklingen av förutsättningarna for IT nämns av nästan samtliga län som en viktig beståndsdel. Särskilda insatser för utbyggnad av infrastrukturen för IT betonas i omkring 2/3 av länen. Behovet att göra fördelningen av ISDN jämnare i regionen framhålls specifikt i fem av do-

Nytta och behov 287

kumenten. Man påpekar t.ex. att villkoren for uppkoppling till exempelvis ISDN skiljer sig dramatiskt mellan storstäderna och många områden på landsbygden, vilket innebär, menar man, ett stort hinder för tillväxtmöjlighetema. I enstaka fall nämns särskilda tekniker som fiberoptik, radiolänk, ATM-teknik. I ett PM från Tranås kommun påpekas

t.ex.:

En fast 2 Mbit-förbindelse kostar i da runt 20 OO0:-/månad. Till

detta kommer routrar, brandvä etc. vi ket gör att initialkostnaden under år ett kan röra sig runt 500 000:-. Få mindre och medel-

stora företag är beredda att bekostad denna investering något for

dem anska okänt Internet i många fall är. Genom detta kom-

som

mer örmodligen mindre kommuner och glesbygdsområden att gå

miste om många nya arbetstillfällen och nyetablermgar.

De tekniska behoven i tillväxtavtalen utgår från

anges genom att man själva tekniken, från kostnaderna for tjänsten som levereras eller från jämförelser med storstäderna. Nedan exemplifieras hur man i avtalen anger de tekniska behoven:

kapacitetsstarka stadsnät, -

kraftfull bredbandskapacitet, -

samma villkor som andra regioner med annan geografisk närhet, -

samma standard som i storstadsregioner, -

höghastighetsforbindelse till rimliga priser, -

bredbandsnät med extremt god kapacitet i hela regionen, -

tele- och datanät citystandard, - av

storstadstaxa, -

morgondagens bredbandstjänster, -

ñberkabel med öppen fiber kommunikation utan tjänst. -

En strategi som nämns är att skapa "samordnade och teknikoberoende kapacitetsstarka stadsnät där privata och offentliga aktörer kan sänka sina kostnader för den ökande Intemettrafiken. Det är viktigt att det är fritt for alla operatörer att använda nätet så att reell konkurrens uppstår, uttalar ett annat län.

I Stockholms län har hela regionen förmånen att kunna använda det största kommunalt ägda stadsnätet i Sverige, Stokab. Länsstyrelsen, framhåller behovet en mycket kraftfull öppen IT-infrastruktur inom

av Sverige och mot Östeuropa/Ryssland inkluderande ett basnät av öppen IT-infrastruktur mellan större orter/högskoleorter. Syftet skulle

att stärka Stockholms position som IT-metropol och nav mellan vara

2 Se del 3 Utkast till for tillväxtavtal Jönköpings län, Höglands-lT-

av program

nät 1999-03-14.

288 Nytta och behov

Östeuropa/Ryssland och övriga Europa för att även stärka de norra regionerna av Sverige. Data- och teletrafrken från Europa skulle därmed få möjligheter fortsätta Sverige och vidare till Öst i kon-

nya att genom kurrens med fiberkabeln från Köpenhamn till Szt Petersburg och de förbindelser som Norge har genom Ryssland till Szt Petersburg.

Andra syften med IT-satsningar som nämns i tillväxtavtalen är:

telemedicin,

intelligenta hus, -

videokommmunikation med hög kvalitet, -

en viktig faktor för företagen i deras beslut om lokalisering och ut- -

byggnad, att öka företagens möjligheter att ta del av den snabba utvecklingen,

att kommuner och glesbygdsområden inte skall gå miste om många -

nya arbetstillfällen och nyetableringar, att skapa arbetstillfällen även utanför städer och större tätorter,

att knyta regionerna närmare varandra. -

När det gäller metoderna att förverkliga syftena talar ett län om finansiering genom "tillväxtkapital eller infrastrukturkapital. Kommunerna står efter den initiala utbyggnaden i samverkan med andra intressenter för framtida löpande driftskostnader. I ett län, Gotland, tänker man sig att lansera länet som testområde för internationella teleoperatörer av nya bredbandstjänster vilket kanske delvis är en ñnansieringsmöjlighet för investeringen. I ett Norrlandslän framhålls samhällsstöd i någon form som en förutsättning för morgondagens bredbandstjänster. Även finansieringskälla.

EU nämns som

Det förefaller i de flesta fall som om man inte kommit särskilt långt i sin planering, medan några län redan har god infrastruktur och nu pla-

för utbyggnad: Stockholm, Jönköping, Blekinge och Norrbotten nerar kan nämnas. Några län har säkert mer utbyggd infrastruktur och även planer som rör denna än vad som framgår av tillväxtavtalen, t.ex. delar av Västra Götaland.

Sammanfattningsvis ger tillväxtavtalen ett ganska starkt intryck av den roll som flertalet län tillmäter utbyggnaden av bredbandsinfrastruktur.

Nytta och behov 289

12.5 Försök att beräkna användarnas

sammanlagda behov

På utredningens uppdrag har en konsult med hjälp av räkneexempelm visat vad tillgång till en kraftigt ökad bandbredd i accessnätet kan innebära i form av total IT-trafik. Det bör understrykas att beräkningarna inte är att betrakta som prognoser utan som räkneexempel utifrån klart angivna förutsättningar. Befolkningsuppgifter, antal skolor och arbetsplatser bygger på uppgifter från 1995 och antas inte förändras under perioden. Några av förutsättningarna för beräkningarna anges i tabellen nedan. Mer detaljerade förutsättningar framgår av konsultrapporten.

Tabell: Antaganden om genomsnittlig tillgång till bandbredd

Årtal Utan realtidskrav Med realtidskrav Skolor 1999 64 kbit/s per elevdator 2002 1024 kbit/s per elevdator 4096 kbit/s per elevdator 2005 2048 kbit/s per elevdator 8192 kbit/s per elevdator Företag 1999 64 kbit/s per anställd med dator 2002 512 kbit/s per anställd med 4096 kbit/s per anställd med dator dator 2005 1024 kbit/s per anställd med 8192 kbit/s per anställd med dator dator Hushåll 1999 56 kbit/s per hushåll med dator 2002 128 kbit/s per hushåll med 4096 kbit/s per hushåll med dator dator 2005 512 kbit/s hushåll med 8192 kbit/s per hushåll med per dator dator

Antagandena hushållen under rubriken med realtidskrav ligger om något över den vision om minst 5 Mbit/s per hushåll inom fem år, som IT-kommissionens infrastrukturobservatorium formulerat.

24°Göran Lundström: Behov lT-infrastruktur. Se webbplatsen www.naring. av regeringen. se/ it/ infrastruktur. htm Modellen har använts for bedömning av behov av IT-infrastruktur i projekt Cnät i Uppsala, ett projekt i samarbete mellan stiñelsen STUNS, kommunerna i Uppsala län, landstinget i Uppsala, universiteten i Uppsala län samt länsstyrelsen och företagareorganisationer. Modellen har förfmats och byggts till riksnivå på uppdrag av utredningen.

290 Nytta och behov

Skillnaderna i användningsmöjlighetema framgår av tabellen nedan.

Tabell: Tjänster och kvalitetsnivåer för olika användargrupper i relation till tillgänglig bandbredd.

Utan realtidskrav Med realtidskrav Skolor WWW, e-post,filöverföring, databa- WWW, e-post,filöverföring, databaser ser Handikappstöd Handikappstöd Internationell lntemettelefoni Internationell Internettelefoni

Personligavideokonferenser mellan

elever i Sverige och andra länder

Videokonferens i realtid med hög kvalitet

Multimedietjänster

Företag WWW, e-post,filöverföring, databa- WWW, e-post,filöverföring, databaser ser Telefoni, mobiltelefoni Telefoni, mobiltelefoni Handikappstöd Handikappstöd Flexibelt arbeteeller Distansarbete Flexibelt arbeteeller Distansarbete Kontakter mellan offentliga organ, Kontakter mellan offentliga organ, föreföretag och privatpersoner tagoch privatpersoner Elektronisk handel Elektronisk handel Elektronisk dokumentation Elektronisk dokumentation Elektroniska experter Elektroniska expener Distansutbildning Distansutbildning

Realtidstillämpning inom industri och

sjukvård

Multimedietjänster

Personligavideokonferenser

Videokonferens i realtid med hög kvalitet

IP-telefoni

Virtual Reality tillämpningar

Snabbtillgång till storadatamängder

Hushåll WWW, e-post,filöverföring, databa- WWW, e-post,filöverföring, databaser ser Telefoni, mobiltelefoni Telefoni, mobiltelefoni Flexibelt arbeteeller Distansarbete Flexibelt arbeteeller Distansarbete Handikappstöd Stöd till funktionshindrade Kontakter mellan offentliga organ, Kontakter mellan offentliga organ,föreföretagoch privatpersoner tagoch privatpersoner Elektronisk handel Elektronisk handel

AvanceradespeltjänsterNR/Multimedia

Music-on-demand

Video-on-demand

Tabellen illustrerar ett schematiskt sätt vilka nya tillämpningar som blir möjliga i bred skala när accessnätets kapacitet ökas till de möjligheter som t.ex. fiberoptisk kabel ger.

Nytta och behov 291

För att ge en uppfattning om storleksordningen kan följande räkneresultat presenteras. Tabell: Kapacitetsbehov i Gigabits per sekund, Gbit/sz utan realtidskrav

	Summa toppbelastning		Summa genomsnittligt dagsbehov		Summa genomsnittligt kvällsbehov
År 1999		440,0		8,7		4,8
År 2002		2 169,0		185		44,0
År 2005		5 466,0		632		293,0

Tabellen ovan visar att det handlar om en dramatisk utveckling av kapacitetsbehoven, som är möjliga att tillgodose redan inom ramen för utvecklingar av dagens telefonmetoder.

Tabell: Kapacitetsbehov i Gigabits per sekund, Gbit/s, med realtidskrav‘

	Summa toppbelastning		Summa genomsnittligt dagsbehov		Summa genomsnittligt kvällsbehov
År 1999		440,0		8,7		4,8
År 2002		28 713,0		2 139,0		1 000,0
År 2005		58 60,08		8 256,0		4 075,0

Kan accessnätet uppfylla realtidskrav kan man, som framgår av tabellen ovan, få en kapacitetsutveckling av svindlande dimensioner.

Modellen ger möjlighet att få fram motsvarande resultat uppdelade på de tre användarkategoriema hushåll, skolor och företag, samt några olika regiontyper, t.ex. storstadsområden, glesbygd med någon defini-

2 En Gbit/s, Gigabit sekund, motsvarande 1 miljon kbit/s.

per m Dvs. tillämpningar är möjliga med utveckling av dagens accessnät för

som

telefoni. m Dvs. tillämpningar för ett accessnät i praktiken saknar

som

bandbreddsbegränsning

292 Nytta och behov

tion, t.ex. bosättning utanför den minsta ortstypen med minst 50 invånare samt övriga Sverige. Tabell: Utveckling olika användargruppers kapacitetsbehov i Gigabits

av per sekund. Genomsnittligt dagsbehov, utan realtidskrav.

Skolor Företag Hushåll Summa

År 1999	2,7	3,3	2,7	8,7
År 2002	1 16,5	50,4	17,8	184,7
År 2005	291,3	200,8	140,3	632,4

Utvecklingen av skolornas kapacitetsbehov antas inledningsvis gå snabbare än för övriga kategorier beroende på målmedveten satsning

en på skoldatorer och nätförsörjning till skolorna. Vidare antas företagens kapacitetsbehov utvecklas snabbare än hushållens, beroende på företagens större köpkraft och den större förekomsten av kapacitetskrävande

tillämpningar.

Tabell: Utveckling olika användargruppers kapacitetsbehov i Giga-

av bits per sekund. Genomsnittligt dagsbehov, med realtidskrav.

Skolor Företag Hushåll Summa

År 1999	2,7	3,3	2,7	8,7
År 2002	816	796	527	2.139
År 2005	2.098	3.978	2.180	8.256
I detta fall antas de olika användarnas kapacitet ökas i			samma	takt, men

samtidigt antas andra faktorer påverka utvecklingen, t.ex. successivt ökande användningstid och fler tillämpningar för hushållen, vilket gör att deras kapacitetsbehov år 2002 ligger under skolornas för att sedan år 2005 överstiga dessa.

Modellen innehåller även kommunal och länsvis redovisning,

en som inte särredovisats här, eftersom modellen saknar särskilda regionskiljande egenskaper, förutom den effekt utgångslägets olika för-

som delning av företag, hushåll och skolor ger. Man kan dock redan på

modellens nuvarande ganska mekaniska stadium hur fördelningen

se av kapacitet skulle påverkas om man antog att storstadsområdena snabbt fick accessnät uppfyllde realtidskrav medan glesare regioner inte

som

Nytta och behov 293

klarade dessa. Nedan visas den stora skillnaden i kapacitetsutveck-

av ling i dessa alternativ:

Tabell: Ökning total kommunikationsvolym från 1999 dagsgenom-

av snitt.

Utan realtidskrav Med realtidskrav År 1999 0,01 Tbit/sm 0,01 Tbit/s Är 2002 0,2 Tbit/s 2 Tbit/s År 2005 0,6 Tbit/s 8 Tbit/s

Resultatet att uppfylla realtidskraven är ökning av antalet Tera-

av en bits sekund är omkring 10 gånger större än om man inskränker

per som sig till utveckling dagens ledningssystem. Självfallet är det bara

en av

illustration den verkliga ökningen kan bli både större och mindre en än denna beroende på hur mycket kapacitet efterfrågas. Men det

som visar den klyfta snabbt skulle kunna uppstå mellan regioner som

som har respektive inte har bredband i accessnätet.

Nedan visas de två beräkningsaltemativen, utan och med realtidskrav, på två ortstyper, den ena bestående av de omkring 20 största orterna i Sverige har ungefär 35 procent av rikets befolkning, den

som andra återstoden Sverige. Om kombinerar de fetstilsmarke-

av av man rade siffrorna, så att den beskrivna relationen 1:10 åter-

ser man ovan

regionalt: De största orterna har bredbandsaccess får den upprepas som tiodubbla dagsanvändningen i jämförelse med övriga Sverige som antas sakna detta, trots att den övriga delen av Sverige i utgångsläget har en väsentligt högre användning i kraft sina 65 procent av befolkningen.

2 I Terabit miljard kilobits.

är en

294 Nytta och behov

Tabell: Utveckling av kapacitetsbehoven i Gigabits sekund dagligt

per genomsnitt i den tätaste respektive övriga delen av Sverige.

Utan realtidskrav De 20 största Övriga Sverige Summa

or-

terna

1999	3,5	5,2	8,7
2002	69,0	115,8	184,8
2005	244,0	388,4	632,4

Med realtidskrav 1999 3,5 5,2 8,7 å

2002	848,6	1.290,0	2138,6	l
2005	3.450,6	4.805,1	8255,7	l
12.6 Det samhällsekonomiska		värdet	IT-

investeringar

Ovan har behov och effekter angivits för olika användarkategorier, företag, skolor, funktionshindrade. I brist på heltäckande underlag blir analysen av effekterna av investeringar ofta fragmentarisk och delvis anekdotisk. Det finns ganska få studier på bransch- eller samhällsnivå av värdet av IT-investeringar, säkert bl.a. beroende på att bredbandsrevolutionen ännu befinner sig i början utveckling.

av en

Vissa studier har dock uppmärksammat investeringar i telein-

. frastruktur. Greenstein och Spiller 19955 har studerat produktivi-

l tetseffekter i USA av investeringar i optofibemät. De fann effekter i någon enstaka bransch men inte så tydligt i tillverkningsindustrin

som helhet. Lichtenberg 19952° kunde däremot påvisa stora positiva effekter av investeringar foretagsnivå i informationsteknologi. Nyligen

s har slutligen Röller och Wavennan l9987 påvisat ett förhållandevis i starkt samband mellan investeringar i teleinfrastruktur i ett antal OECD-länder och tillväxttakten. Denna studie har, till skillnad från ti-

"5 Greenstein, S M and P T Stiller 1995. Modem Telecommunications

Infrastructure and Economic Activity: An Empirical Investigation". Industrial and Corporate Change 4 4, 647-65.

pp.

2 Lichtenberg, F R 1995. "The Output Contributions of Computer Equipment

and Personnel. A Firm-Level Analysis", Economics of Innovation and New Technology 3 3-4, pp. 201-17.

7 Röller L H and Waverman L 1998: Telecommunications Infrastructure and

Economic Development: A Simultaneous Approach, mimeo.

Nytta och behov 295

digare studier, försökt hantera problemet med att kausaliteten kan tänkas gå i båda riktningamam, och funnit att effekten verkligen går från infrastruktur till tillväxt.

Man bör dock försiktig innan drar alltför långtgående

vara man praktiska slutsatser detta. IT-infrastrukturen är aldrig den enda pro-

av duktionsfaktom. på underhandsremissen framhöll Kommuni-

I ett svar kationsforskningsberedningen KFB att forskning visade att utvecklingen informationsteknik visserligen kunde leda till att arbetstill-

av fallen skapades i glesbygd att den stora nettoeffekten ändå var en

men fortsatt urbanisering och koncentration till större högskoleorter. Det krävs flera omständigheter för god produktivitetsut-

gynnsamma en veckling, vilket vi påpekat ovan i samband med beskrivningen av tänkbara effekter företagsamheten i en region.

12.7 Allmänna slutsatser

Efterfrågan, behov och tekniska möjligheter när det gäller bredband har

diskuterats utifrån hushåll, företag och skolor. För hushållens del ovan har framställningen framförallt gällt dels de möjligheter som fastighetsoch bostadsnät med hög kapacitet ger, dels bredbandets betydelse för funktionshindrade. Det bör observeras att det ännu i stort sett saknas en konstaterad efterfrågan från hushållen eller utbud på marknaden av bredbandstjänster, i synnerhet sådana kräver hög kapacitet från

som abonnenten och ut. Däremot har det varit möjligt att få åtminstone en allmän bild efterfrågan på kapacitet hos företag och skolor.

Ur ett samhälleligt perspektiv finns det goda skäl att tro att investeringar i lättillgänglig IT-infrastruktur åtminstone kan underlätta en tillväxtprocess i region. Hur dessa tillväxtmekanismer ser ut mer i de-

en talj går ännu inte att i de samhällsekonomiska studier som ovan kort

se refererats.

Utredningen har inte kunnat, eller hunnit, göra affärsmässiga analy-

Vi saknar exempelvis underlag för hur stor betalningsviljan är för ser. ledning och utrustning möjliggör bredbandstjänster. Det finns ett

som starkt inslag osäkerhet i den enskilda investeringen som försvårar

av analys, eftersom tjänsterna kan åstadkommas via olika media som konkurrerar med varandra. Flera olika IT-tillämpningar kommer under de närmaste åren att ställa anspråk hushållens pengar. Internet med bredbandsaccess kan åstadkommas med nya ledningar, trådlöst, med det gamla telefoniaccessnätet försetts med utrustningar eller

som nya

m Button 1998 översikt över transportinfrastrukturstudiema

som ger en

kritiserar dem för just detta.

296 Nytta och behov

via kabel-TV-nätet. Utöver detta erbjuder det marksända TV-nätet tjänster med bredbandskapacitet i riktning mot abonnenten, också som kan vara attraktivt för många hushåll. Den mobiltelefonin med hög nya kapacitet, UMTS, är ytterligare kandidat. en Den s.k. konvergensen kommer att leda till att dessa tillämpningar alltmer kan integreras i och utrustning, under överskåden samma men lig tid kommer olika tillämpningar att konkurrera med varandra utom rymme i hushållens, liksom i företagens, budgetar. Det är svårighet en som en affärsmässig analys måste ta itu med om man mer vetenskapligt, än vi har kunnat göra, ska försöka bedöma vilken infrastmkturinvestering som kommer att betala sig, antingen marknadens villkor eller samhällsekonomiskt. En kvantitativ studie har gjorts i form av ett antal räkneexempel utifrån vissa förutsättningar utvecklingen mängden bits i det om av svenska nätet. Det ska dock understrykas att kalkylema inte är fulltjädrade prognoser utan typen mekaniska framräkningar. Vissa inmer av tressanta iakttagelser har dock kunnat göras. Både ökning kapaen av citeten i det existerande accessnätet och effekten ett nytt accessnät av med bredband, leder till stora volymökningar i hela nätet. I modellen har detta illustrerats med att den dagliga genomsnittsvolymen i hela landet från år 1999 till år 2002 beräknas utvecklas

från dagens cirka 9 Gigabits per sekund Gbit/s till mer än 180 Gbit/s med bibehållandet gamla accessnätet och - av till mer än 2.000 Gbit/s med ett nytt bredbandsnät. -

Vidare visar modellen de oerhört stora regionala skillnader som snabbt kommer att uppstå om ett bredbandsnät enbart byggs i de 20 största orterna med 35 procent av landets befolkning. När utredningen förordar en samhällelig insats för utbyggnad ITav infrastruktur i de glesare delarna Sverige, vilar detta förslag i första av hand en bedömning, bl.a. med hjälp ovanstående räkneexempel, av av risken för att oacceptabelt stora skillnader kommer att uppstå mellan täta och glesa delar. Däremot har förslagen inte kunnat grundas i kvan-

titativa, affärsmässiga analyser hur den Företagsekonomiska respek-

av tive samhällsekonomiska lönsamheten ut för infrastrukturprojekt i ser olika delar av landet. Med den kunskap utredningen förvärvat nu om bl.a. om existerande nätkapacitet i olika delar landet, skulle sådana av kalkyler möjligen kunna göras i ett följande skede. De borde i varje konkret fall kunna göras den myndighet eventuellt ska fatta beav som slut om ekonomiskt stöd till projekt.

SOU l999:85 297

13 Kostnader för

utbyggnadsaltemativ

Det grundläggande investeringsproblemet analyseras i detta kapitel med några siffror. Det ska framhållas att utredningen inskränker sig till bedömningar av kostnader. Intäktssidan har inte kunnat analyseras

av skäl som angivits i föregående kapitel: osäkerheten abonnentemas

om betalningsvil har bedömts vara alltför stor. Det har inte detta skede varit möjligt att konkretisera förutsättningarna så långt att affärsmässiga kalkyler kunnat genomföras. Även kostnadsberäkningar kan dock ge viss vägledning för diskussionen.

Två typer av infrastmkturinvesteringar studeras,

dels utveckling av det nuvarande accessnätet för telefoni i riktning

mot högre kapacitet,

dels utbyggnad av ett nytt riksomfattande nät med förutsättningar -

för bredbandskapacitet, i första hand med fiberkabel.

Valet av fiberkabel som underlag för kalkylema har skett utifrån ett önskemål om så enkla förutsättningar för kalkylen som möjligt. Utgångspunkten har varit att det inte skulle bli väsentligt billigare med någon annan teknik, särskilt i de glesare delarna av landet. Däremot betyder valet av fiber i kalkylema inte att utredningen låst sig för

en fiberlösning över hela landet.

Motsvarande investeringskostnader har inte beräknats för ett rikstäckande kabel-TV-nät for att möjliggöra bredbandskommunikation i båda riktningama eller för en rikstäckande utveckling av UMTS-nätet. Skälen till detta är att rikstäckning inte bedömts kostnadsmässigt

som realistiska alternativ, under överskådlig tid, i dessa fall. En liknande bedömning gäller användning satellitkommunikation.

298 Kostnader för utbyggnadsalternativ

l 1 Nuvarande

investeringsnivå

Enligt SCB:s statistik investerades 545 miljoner kronor i byggnader och anläggningar inom post- och telekommunikationssektom. Telesektom står antagligen för huvuddelen denna summa. Det förefaller

av dock ändå vara en underskattning att döma av särskild information från Telia under 1996 och 1997 investerades per år ca 4 000 miljoner kro-

nor i Telias fasta svenska telenät. Under 1998 var motsvarande belopp ca 3 800 miljoner kronor. Investeringar i transportnät svarar för 30 till 35 procent av de totala investeringarna, dvs. enbart Telia skulle ha investerat mer än en miljard kronor i sådana nät. Dessutom tillkommer andra nätägares investeringar, t.ex. kommunerna som under de senaste åren uppskattningsvis investerat totalt 1-2 miljarder kronor i nätbyggnad, dvs. några hundra miljoner kronor varje år.

Försiktigt räknat kan årliga investeringar i nätbyggnad skattas till omkring 1,5 miljarder kronor, med en osäkerhetsmarginal upp och ned på ett par hundra miljoner kronor.

13.2 ISDN

Utbyggnad av

Enligt mycket översiktliga kalkyler som har gjorts inom Telia skulle det kosta minst ca 9 miljarder kr per år att åstadkomma en full ISDN-utbyggnad till 88 procent av dagens telefonikunder, utöver de kostnader

täcks Telias listpris. Återstående 12 procent kunderna bor för som av av långt bort för att enligt Telias bedömning kunna nås av ISDN med dagens transmissionsteknik. Kostnaderna är, enligt Telia, uppskattade utifrån att anslutningarna skulle ha en hög nyttjandegrad och att utbyggnaden skulle klaras med befintliga resurser. Vid måttlig nyttjandegrad skulle kostnaderna bli avsevärt högre. En bedömning av vilket genomsnittspris som ISDN-anslutningar skulle kunna erbjudas till, måste, enligt Telia, givetvis beakta att konkurrenter skulle kunna erbjuda anslutningar till ett stort antal kunder vars anslutningar kan ordnas långt under snittkostnaden. Telias snittkostnad för resterande anslutningar skulle i så fall stiga ytterligare.

Som en kommentar till Telias kostnadskalkyl kan sägas, att kostnadskalkylen förefaller beräknad ett antal kunder en årlig utbyggnadsandel av de cirka 4 miljoner anslutningar är möjliga multipli-

som

2 Särskilt utdrag ur SCB:s oktoberenkät 1998 förväntat värde, Tabell 1.4.

Statistik från majenkäten finns i Nv 10 SM 9801.

1999:85 Kostnader för utbyggnadsalternativ 299

sou

cerad med årlig kostnad på minst cirka 2 000 kr°. Det går detta inte av att bedöma hur mycket går att hänföra till investering respektive som till årlig drift. En alternativ kalkyl genomförts konsult utredningen som av en som anlitat, visar total investeringskostnad för ISDN till alla borträken nat de 13 procent som bor utanför den minsta tätortstypen på 50 invånare, som ännu anslutits, skulle bli totalt cirka 7 miljarder kronor. Då har dock inte någon kostnad antagits för nätförbättringar i accessnätet för att möjliggöra ISDN, inte heller till ökning kapaciteten av utanför transportnätet, vilket gör att den verkliga siffran kan bli något högre. Vidare måste kostnaderna förses med reservationen att det inte går att säga om de står sig i en annan hårdare konkurrenssituation än dagens. . Hur stor del av denna investering som är aktuell inom det regionalpolitiska stödområdet eller inom den glest befolkade delen landet i av övrigt och hur mycket extrakostnad anslutning skulle medföra uten över standardpriset knappt 2 000 kr, är svårt att säga utan vidare. Åtskilliga s.k. ISDN-orter ligger redan inom stödområdet och landsbygden. Som ett räkneexempel kan tänka sig att 10 000 företag man om skulle behöva betala genomsnittligt 20 000 kr för en ISDN-anslutning, skulle totalkostnaden bli 200 miljoner kronor, dvs. i det telepolitiska en sammanhanget ganska obetydlig summa.

13.3 ADSL

Utbyggnad av

ADSL finns idag tillgängligt på centrala noder i de 20 största städerna. En fortsatt utbyggnad planeras enligt Telia för 1999 där det finns affärsmässiga förutsättningar. Det är mycket vanskligt att försöka uppskatta investeringskostnadema vid massiv ADSL-utbyggnad. Om en man för beräkningens skull utgår från att ADSL/xDSL-tekniken skulle kunna vara av intresse för ca 95 procent av dagens telefonikunder maxantal kunder där anslutningsledningama inte är för långa så har Telia, på utredningens förfrågan, gjort en bedömning att investegrov ringskostnaden under, säg en 5-10 årsperiod, totalt skulle ligga på MSEK 20 000-30 000. Några bedömningar av årskostnader har inte varit möjliga att göra.

25°Nivån är beroende av hur många år utbyggnaden tar. Antar man fyra år skulle 9 miljarder kronor dividerat med l miljon anslutning ge en abonnentkostnad 9 000 kr osv. 15 Nils Weidstams konsultrapport om Telias höghastighetstjänster, webbplatsen se www. naring. regerin gen. se/ it/ infrastruktur. htm

300 Kostnader för utbyggnadsalternativ

En motsvarande kalkyl som för ISDN har gjorts av samma konsult,

beräkning visar på total investeringskostnad för ett införande en som en av ADSL till alla borträknat de 13 procent som bor utanför den minsta tätortstypen 50 invånare på drygt 18 miljarder kronor. Behovet av nätförbättringar liksom av kapacitetsökning i transportnätet kan bedö-

ännu större än i fallet med ISDN, varför Telias kalkylerade mas vara kostnad på mellan 20 och 30 miljarder kronor förefaller sannolik. På

sätt i fallet ISDN måste kostnadsuppgiftema förses med samma som reservationen att det inte går att säga om de står sig i en annan hårdare konkurrenssituation än dagens.

Hur stor del av ADSL-investeringen som skulle behöva stödjas med regionalpolitiska medel är samma sätt som i ISDN-fallet svårt att bedöma. Även här faller området utanför de minsta tätortema utanför ramen, dvs. motsvarande cirka 13 procent av invånarantalet. Vilken extrakostnad övriga avlägsna platser, eventuellt med brister i led-

som ningsnätet, kan förorsaka, har också varit omöjligt att bedöma. Att på fem år förse de möjliga delarna av Sverige med ADSL, skulle dock handla om en årlig investeringsinsats som är väsentligt större än den nuvarande nivån på anläggningsinvesteringar i telenät.

13.4 Ett nytt rikstäckande ledningsnät med

hög kapacitet

Stomnät

Beräkning kostnaden för ett stomnät med konventionell transmis-

av sionsutrustning alternativ l har gjorts av Öhrlingszsz. Beräkningarna skedde i samarbete med Svenska Kraftnät, då dess maststruktur har potential att ansluta nästan samtliga kommuner. Detta har dock inte varit tillräckligt utan har kompletterats med infrastruktur hos andra aktörer Vattenfall, Graningeverken, Gullspång och Sydkraft. Nätet

som består av ett stomnät och ett spridningsnät för den sista sträckan till kommunens huvudort. I Stockholmsområdet antas Stokabs nät tillhandahålla denna möjlighet. Gotland är inte inräknat i detta alternativ då det redan finns fiberoptisk kabel mellan fastlandet och Gotland.

2 Öhrlings: Beräkning investeringskostnaden för utbyggnad stomnät och

av av

stadsnät. Finns tillgänglig på webbplatsen www. naring. regeringen.se/it/

infrastruktur. htm

Kosmader för utbyggnadsalternativ 301

Tabell Alternativ lnvesteringskostnader for stomnät mellan kommunernas huvudorter, miljarder kronor

Till varje kommuns huvudort

Passivt nät	1,7
Tillägg för aktivt nät	2,7
Summa	4,4

Ett alternativ 2 har sedan beräknats av Enatorz vilket visas i nedanstående tabell.

Tabell Alternativ lnvesteringskostnader for stomnät mellan kom-

huvudorter, miljarder kronor munernas

Till varje kommunshuvudort Passiv nät 3,8 Tillägg för aktivt nät

- Summa 3,8

Beräkningarna baseras att det passiva stomnätet byggs i form av ett maskformigt nät mellan kommunernas huvudorter vilket ger hög redundans. Vidare utgår alternativ 2 från tekniken "IP över fiber. I stomnätet kalkyleras dock inte med någon särskild utrustning utöver den som beräknas ingå i stadsnätet, placerade i kommunernas centralorter se nedan, varför vi redovisar utrustningen för det aktiva nätet närmare nedan.

Stadsnät

Konsultföretaget Öhrlings har i sin rapport beräknat kostnaderna för att bygga stadsnät fram till fastighetsgränsema i huvudortema i Sveriges samtliga kommuner. Sådana nät skulle nå 65 procent av alla invånare i Sverige. I de kommuner som redan idag har egna stadsnät, cirka hälften

kommunerna, kompletteras detta så att ledningarna når alla fastigav

3 Enator: Kostnadskalkyler för utbyggnad höghastighetsnät i landsbygd och

glesbygd. Finns tillgänglig naring.regeringen.se/it/

på webbplatsen www.

infrastruktur. him

302 Kostnader för utbyggnadsaltemativ

heter inom kommuner; i övriga kommuner förutsätts ett helt nytt ledningsnät byggas som når alla fastigheter. Som undre gräns för bredband har angivits minst 5 Mbit/s i båda riktningama.

Beräkningen har gjorts utifrån tre typkommuner:

mindre än 27 000 invånare, Haparanda,

minst 27 000 invånare och mindre än 90.000 invånare, Borlänge, -

minst 90 000 invånare, Lund. -

Kostnaderna har beräknats för investeringen i ledning fram till fastighetsgränsen samt i bostaden, det s.k. passiva nätet. Vidare har kostnader också beräknats för utrustning nätet, vilket tillsammans med kostnaden för nätinvesteringen summeras till en totalkostnad för det s.k. aktiva nätet. Utrustningskostnaden gäller dock bara utrustning på nätet, inte i hushållet eller företaget. Närmare förutsättningar för kalkylema framgår av rapporten.

Kalkyler har gjorts enligt två alternativ liknande sätt som för stomnätet. Det första alternativet bygger ett nät byggt i s.k. trädstruktur med ATM-teknik, varpå lagts utrustning för att möjliggöra IPtrafik. Det finns inslag av ringstruktur i den centrala delen av stadsnätet.

Tabell Alternativ Investeringskostnader för stadsnät, miljarder kronor

Till fastighets- In i bostaden Summa

gränsen Passivt nät l 1,9 7,5 19,4 Tillägg för aktivt 17,8 0 17,8 nät Delsumma 29,7 7,5 Summa 37,2

Abonnentkostnaden för ett aktivt nät till fastighetsgränsen ger en årlig kostnad för abonnenten på 460 kr för passivt nät och 1 800-3 650 kr för aktivt nät.

Det andra altemativetz skiljer sig från det första på ett par punkter: Beräkningarna baseras på:

25"Det andra alternativet har beräknats ett tilläggsuppdrag. Öhrlings vill

som

framhålla att det "har genomförts under en begränsad tid och utifrån

förutsättningar baserade kunskap av Peter Löthberg, Jan Berner och Cisco

AB vilken endast i begränsad omfattning kunnat förankras med andra inom

—

Kosmader för utbyggnadsaltemativ 303

att det passiva nätet byggs i ringstruktur med hög redundans, -

att tekniken IP över fiber används. -

Detta innebär att någon aktiv utrustning ATM-typ inte används.

av Denna lösning förutsätter att all information som skickas nätet är IPtrafik. Ringstrukturen innebär att trafiken fördelas jämnare över nätet. Kapaciteten hos IP-nätet byggs klassorienterat, vilket innebär att en viss typ tjänster inte får avbrytas prioriteras, t.ex. TV eller tele-

av som foni. Tillsammans innebär dessa förutsättningar att kostnaderna för

nya utrustning reduceras drastiskt, vilket framgår av nedanstående tabell.

Tabell Alternativ Investeringskostnader för stadsnät, miljarder kro- I101‘.

Till fastighets- In i bostaden Summa

gränsen Passiv nät 11,2 7,5 18,8 Tillägg för aktivt 7,7 0 7,7 nät Delsumma 19,0 7,5 Summa 26,5

Den årliga abonnentkostnaden till fastighetsgränsen för abonnenten har beräknats till 430 kr för passivt nät och 1590 kr för aktivt nät.

Landsbygdsnät

Enator har på vårt uppdrag redovisat kostnaderna för att bygga ut en infrastruktur bestående optokabel i hela landet, exklusive nät i

av kommunernas centralorter. Därmed täcks de återstående 35 procenten av befolkningen.

Nätet betjänar kommunernas område utanför centralorten. Detta nät innefattar såväl relativt stora orter som utpräglad glesbygd, vilket gör att vi kallar det för landsbygdsnät. En förutsättning är ett behov av minst 5 Mbit/s i båda riktningarna. Nätet antas förläggas längs väg.

området kunniga personer. Detta medför att Öhrlings PricewaterhouseCoopers

inte kan garantera kvaliteten och den praktiska genomförbarheten av gjorda

beräkningar i tilläggsuppdraget på samma sätt som i huvuduppdraget.

Utredningen har trots dessa reservationer ansett det intressant att redovisa en

alternativ kalkyl byggd på delvis andra förutsättningar än det första alternativet. 2 Se Enators konsultrapport, naring. regeringen.sem/infrastruktur. htm

www.

304 Kostnader för utbyggnadsalternativ

Även landsbygdsnätet har beräknats i två altemativ. I det första alternativet, där det passiva nätet har en stjämstruktur utgående från respektive kommunhuvudort, ingår SDH-utrustning för det aktiva nätet och Ethernet för kundaccess. Eftersom IP-tjänster skall överföras utgår kalkylema från en Ethemetforbindelse med 10 Mbit/s till närmaste ort.

Vid 100 procents anslutning beräknas följande kostnader för anslutning till fastighetsgränsen ingen beräkning har gjorts för den sista sträckan i bostaden.

Tabell Alternativ Investeringskostnader for landsbygdsnät, miljarder kronor

Till fastighetsgränsen

Passiv nät	44,0
Tillägg för aktivt nät	3,9
Summa	47,9

Abonnentkostnaden beräknas till 4 820 kr för passivt nät och 6 010 kr för aktivt nät.

Det andra alternativet baseras på en IP över ñber-lösning på samma sätt som alternativ två i stadsnäten. Beräkningarna baseras på att det passiva nätet byggs i ringstrukturer utgående från kommunhuvudorten. Ringstrukturen innebär att trafiken fördelas jämnare över nätet än vid en stjämstruktur. Till ringarna ansluts noder för kundaccess. Vissa ringar kan gå mellan kommunhuvudortema.

Tabell Alternativ Investeringskostnader för landsbygdsnät, miljarder kronor

Till fastighetsgränsen

Passivt nät	41,7
Tillägg för aktivt nät	2,0
Summa	43,8

Abonnentkostnaden beräknas till 4 980 kr per år för passivt nät och 5 555 kr för aktivt nät.

Kosmader för utbyggnadsalternativ 305

Totala kostnader

Den sammanlagda kostnader för stomnät, stadsnät och landsbygdsnät framgår av nedanstående tabell, enligt de två alternativen. Tabell Summerade investeringskostnader till fastighetsgränsen med trädstruktur och konventionell transmissionsutrustning alternativ l och maskformigt nät och IP över fiber alternativ 2. Miljarder kr.

	Alternativ 1 Alternativ 2
Passivt nät	5 8	57
Tillägg för aktivt nät	24	10
Summa	82	67

Den ökade nätredundansen i alternativ 2 resulterar i att vissa delar av nätet blir dyrare än i alternativ l totalt har alternativ 2 ändå inte

men lett till längre kabellängder genom att landsbygdsnätet kunnat utnyttja stomnätet direkt för vissa mindre orter. Totalt kostar alternativ 2 väsentligt mindre än alternativ eftersom utrustningskostnaden är mycket mindre.

Slutsumman for ledningsdragningen, det passiva nätet, tycks alltså ligga mellan 55 och 60 miljarder kronor. Inkluderar utrustningen

man för nätet ligger kostnaden mellan 67 och 82 miljarder kronor beroende på val av utrustning.

Årskostnaden for abonnenten ligger i stadsnätet på omkring 450 kr för det passiva nätet och minst l 000 kr for ett aktivt nät. Landsbygdsnätet blir betydligt dyrare för abonnenten, strax under 5 000 kr för det passiva nätet och omkring l 000 kr till för ett aktivt nät För att få ett riksgenomsnitt av abonnemangskostnaden år för ett passivt nät

per antar vi att 65 procent av abonnentema betalar 450 kr och 35 procent betalar 5 000 kr, vilket i genomsnitt ger 2 040 kr.

25‘ Relationen mellan stads- och landsbygdsnätens abonnentkostnad för ett

passivt nät är omkring 1:11. Ser man enbart på investeringskostnadema, per

abonnent, dvs. 1 1,2 miljarder kr for 65 procent av befolkningen och 41,7 miljarder kronor for 35 av befolkningen är relationen omkring 1:7

per invånare. Avvikelsen beror på att respektive konsulter utgått från olika

förutsättningar när det gäller abonnemangskostnadema, bygger delvis

som hypotetiska antaganden. Utredningen har inte tagit ställning till alla dessa antaganden, varför de inte heller blivit exakt lika.

306 Kostnader för utbyggnadsalternaliv

Centerpartiet har i en rapport gjort en kalkyl bl.a. på nivån 50 miljarder kronor och beräknat vad den årliga kostnaden skulle bli, utslagen på 40 år. Man kommer fram till ett intervall 360- 100 kr, dvs. väsentligt lägre än våra kalkyler. Skillnaden tycks framförallt bero

att våra kalkyler bygger en hälften så lång avskrivningstid, 20 år för det passiva nätet, medan centerpartiets kalkyl utgår från 40 år och därmed ger en mycket lägre årlig kostnad. Vårt val av avskrivningstid har motiverats försiktighet- det är svårt att garantera den ekono-

av miska varaktigheten över en så lång period som 40 år av något så relativt nytt som ñberledningar, i en bransch som i övrigt kännetecknas av exempellöst hög utvecklingstakt.

13.5 UMTS

Kabel-TV och kombinerat med

nytt landsbygdsnät

Som framgått av kartläggningen ger kabel-TV möjlighet att ansluta omkring 70 procent av befolkningen. Det motsvarar ungefär den befolkningsandel, 65 procent, som täcks av de ovan beskrivna stadsnäten. Vidare kommer om några år UMTS, det mobila telenätet med högre kapacitet än det nuvarande, att börja etableras i Sverige. Med stor sannolikhet kommer detta inte att täcka den glesare delen av Sverige. Ett särskilt landsbygdsnät kommer därför att behövas även som komplementering såväl till kabel-TV som till UMTS.

Man kan därför använda kalkylen för stomnät och landsbygdsnät för att bedöma kostnaderna för kompletterande investeringar. Ovan framgår att investeringskostnaden för ett landsbygdsnät med fiber, utan utrustning på nätet ligger mellan 42 och 44 miljarder kronor.

13.6 Slutkommentarer till kalkylema

För att göra de tre utbyggnadsaltemativ som presenterats ovan jämförbara måste fiberaltemativet inkludera inte bara ledningsdragningen utan även utrustningen, eftersom denna är den viktigaste kostnadskomponenten i ISDN- och ADSL-altemativen.

Z Daléus, Carlgren 1998

Kostnader för utbyggnadsaltemativ 307

Tabell Jämförelse mellan utbyggnadsaltemativ med olika kostnader och ambitionsnivåer

ISDN 7 miljarder kronor Accessnät ADSL 20-30 miljarder kronor Accessnät Passivt ñbemät landsbygden 42-44 miljarder kronor Access- och exklusive utrustning nätet, stomnät exklusive stomnät mellan kom-

munerna

Aktivt rikstäckande fibemät 67-82 miljarder kronor inklusive utrustning nätet och stomnät mellan kommunerna

Tabellen illustrerar tydligt att ökning av kapacitet, flexibilitet i användningen och nationell täckningsgrad har en tydlig prislapp.

Kalkylarbetet har vidare lärt oss något väsentligt om de geografiska

förutsättningarna för lönsamhet:

Ett nät som går till fastighetsgränsen i kommunernas huvudorter når -

ungefär 65 procent av befolkningen till en kostnad alternativ 2 av

drygt 11 miljarder kronor.

Utanför kommunernas huvudorter, där ungefär 35 procent av be- -

folkningen bor, kostar motsvarande nät drygt 42 miljarder kronor.

Som man ser får nästan dubbelt så många människor i kommunernas huvudorter tillgång till ledning till en kostnad som bara är drygt en fjärdedel av vad det kostar att förse befolkningen utanför huvudortema med ledning. Kostnadsrelationen mellan stad och land blir omkring 1:7. Detta är ett viktigt underlag för den gräns som utredningen satt mellan täta och glesare delar av Sverige, varvid de tätare delarna kan förväntas ha störst förutsättningar om några att bära marknadsmässigt styrda investeringar.

Utanför kommunernas huvudorter beräknas, som nämnts ovan, omkring 35 procent av befolkningen bo. I kapitel 9 konstaterades att 30 procent av befolkningen bor utanför orter med mer än 3 000 invånare, en i Europa vanlig definition av landsbygd. Utredningens bedömning att det statliga stödet bör koncentreras till infrastruktur för de 30 procent av befolkningen, som bor i de glesaste delarna, innebär därför att inte bara huvudortema utan också ytterligare någon del av kommunernas befolkning beräknas ingå i den tätare delen. Om denna gräns är exakt rätt, kan bara avgöras i samband med konkreta bedömningar av projekt.

14 Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i

ledningsrättslagen 1973 144

3 § Ledningsrätt, som avser utrymme för ledning som avses i 2 §

första stycket innefattar rätt att inom utrymmet anlägga ledningar

som avses i 2 § första stycket

Paragrafen och har behandlats i den allmänna motiveringen, i ka-

är ny pitel

Den har erhållit ledningsrätt för elektrisk starkströmsledning

som för vilken koncession fordras eller behövs för sådana ledningar

som

i 2 § första stycket 1 LL föreslås genom bestämmelsen få som avses rätt att utnyttja utrymmet för att dra fram och begagna teleledningar som ingår i telekommunikationssystem för allmänt ändamål samt allmän svagströmsledning för signalering, fjärrmanövrering, dataöverföring eller liknande ändamål. Beträffande starkströmsledningar för vilka koncession erfordras följer att ledningsrätten är begränsad av att koncession gäller. Upphör denna upphör även ledningsrätten och därmed också ledningsrätten för ledningar som har dragits fram med stöd av den föreslagna paragrafen. En begränsning ligger också i detta fall i att anläggningens utförande inte får strida mot villkoren för nätkoncession. För elektriska starkströmsledningar som behövs för sådana ledningar

i 2 § första stycket 1 LL, och som i vissa fall inte fordrar som avses koncession, gäller inte nämnda begränsningar. Enligt 2 kap. 4 § ellagen får regeringen föreskriva undantag från kravet nätkoncession enligt lagen. I 2 kap. 1 § förordningen elektriska starkströmsledningar

om stadgas om undantag från koncessionsplikten. I c avses starkströmsledningar ingår i ett telekommunikationssystem. Det avser stark-

som strömsledningar för drift av vissa förstärkarstationer intill kabellinjen. Ledningsrätter för sådana ledningar omfattas också av den förslagna paragrafen.

Någon ytterligare ersättning för upplåtelse enligt 13 § LL med anledning lagändringen, framdragningen eller begagnandet som sådant

av inom utrymmet för befintlig ledningsrätt skall inte utgå. Detta hindrar

3 l 0 F drfatmingskommentar

inte att ersättningsfrågor för skada på mark kan uppkomma i

ex. m.m. samband med nya framdragningar ledningar med stöd den före-

av av slagna paragrafen. Bestämmelserna i 13 b § LL blir då tillämpliga.

10 § Ledningsrätt får upplåtas, om olägenhet av någon betydelse

uppkommer för allmänt intresse.

Första stycket gäller icke när upplåtelsen är till övervägande

nytta från allmän synpunkt. Upplåtelse för teleledning ingår i

som

telekommunikationssystem för allmänt ändamål skall anses vara till

övervägande nytta fån allmän synpunkt, om inte särskilda förhål-

landen föreligger.

10 § LL utgör en generell bestämmelse till skydd för allmänna intressen

som kompletterar kraven i de föregående paragrafema planöverens-

stämmelse och planmässighet. Förslaget till ändring innefattar en presumtionsregel till förmån för att teleledningar som ingår i telekommunikationssystem för allmänt

ändamål normalt skall till övervägande nytta från allmän

anses vara synpunkt. Det innefattar att avvägningen inte skall göras utifrån nyttan av den enskilda ledningen utan i stället utifrån helheten av ett landsom-

fattande telekommunikationssystem för allmänt ändamål med tillräcklig

överföringskapacitet och i takt med den snabba utvecklingen på området för bredbandstjänster. Endast om det till följd särskilda omstän-

av digheter i det enskilda fallet kan föreligga särskilda förhållanden

anses skall någon övervägande nytta från allmän synpunkt inte före-

anses ligga. Förhållandena i det enskilda fallet kan naturligtvis visa att sådan

övervägande nytta med en föreslagen ledningsdragning inte föreligger.

Beträffande förhållandet till 6 § behovs- och lämplighetspröv-

om ning hänvisas i första hand till vad som har anförts i de allmänna övervägandena i avsnitt I förhållande till 6 § LL får den föreslagna bestämmelsen betydelse så vitt angår de allmänna intressena. Bedömningen i förhållande till enskilt intresse påverkas däremot inte.

Övergångsbestämmelser

Presumtionsregeln skall tillämpas endast vid förrättningar har

som anhängiggjorts från att lagen trätt i kraft. 10 § andra stycket skall alltså

tillämpas i sin äldre lydelse vid förrättning som anhängiggiorts före

lagens ikraftträdande. Någon särskild övergångsbestämmelse i förhållande till 6 a § LL synes inte nödvändig.

vara

Författningskommentar 3ll

14.2 Förslaget till lag om ändring i plan- och

bygglagen l987:lO

3 kap. Krav på byggnader m. m.

14 § l fråga anläggningar som anges i 8 kap. 2 § första stycket om skall föreskrifterna i l-3 och 10-13 byggnader tillämpas. om I fråga sådana skyltar och ljusanordningar som omfattas av om krav på bygglov skall föreskrifterna i l och 2 om byggnader tillämpas. fråga radio- eller telemaster eller torn som huvudsakligen om är avsett att användas för radiokommunikation eller televerksamhet får kommunen besluta att villkor för bygglov erfordras att ansom läggningen på begäran får upplåtas till andra än ägaren under anläggningens användningstid enligt vad som är föreskrivet om detta i telelagen 1993:597.

Bestämmelsen utgör grunden för rätten att meddela beslut om samlokalisering antennplatser enligt förslaget i betänkandet ändring i av om telelagen 22 § Kommunerna får själva avgöra om de anser att det e . finns ett behov samlokalisering avseende radio- och telemaster eller av torn huvudsakligen används för sådana ändamål. Eftersom ansom vändningen mobila teletjänster ökar snabbt och kan antas fortsätta av öka med de tjänster ökad överföringskapacitet i de mobila nänya som ten möjliggör kan det befaras att ett alltför stort antal master kommer att anläggas varje operatör behöver egna master, antennplatser m.m. om Kommunen får besluta villkor för bygglov erfordras att såatt som dan anläggning på begäran får upplåtas till andra än ägaren enligt vad är föreskrivet detta i telelagen. En förklaring om att villkoret som om kommer att uppfyllas skall för att godtas vederbörligen tillstyrkt vara ägare till fastigheten, denne är en annan än sökanden eller, om av om fastigheten är upplåten med tomträtt, innehavare till tomträtten eller på motsvarande sätt äger bestämma över markens användannan som ning. I äktenskapsbalken finns regler om att makes samtycke för att upplåta hyra eller annan nyttjanderätt kan erfordras. Motsvarande regler finns beträffande sambors gemensamma bostad i lagen 1987:232 sambors gemensamma hem. Alla sådana regler om förfoganderätt om måste iakttas. En förklaring att villkoret kommer att uppfyllas reom spektive eventuell tillstyrkan härav får inte för att kunna godtas innehålla förbehåll att rättigheten inte skall få inskrivas i fastighet reom spektive tomträtt. Ett sådant förbehåll i ett avtal upplåtelse skulle om

3 12 F drfattningskommentar

nämligen enligt 23 kap. 2 § första stycket 8 utgöra hinder för inskrivning och detta skulle avsevärt försämra det sakrättsliga skyddet för rättigheten. Med att anläggningen på begäran skall få upplåtas till andra än ägaren under anläggningens användningstid inte att ett upplåtelseavses avtal skall gälla hela anläggningens livstid. Avsikten är att villkoret för bygglovet och förklaringen om att villkoret kommer att uppfyllas skall gälla hela anläggningens användningstid. Själva upplåtelseavtalet kommer dock normalt efter vad får antas betydligt kortare tid. som avse Någon skyldighet att bibehålla anläggningen skall sådan förklaring en dock inte innebära. Ägaren skall ha möjlighet efter vad gällt hittills som att ta bort anläggningen. Ett avtal om nyttjanderätt kan däremot utgöra hinder i förhållande till nyttjanderättshavaren för att riva anläggningen. Uppfylls inte villkoret för bygglov att t.ex. ägaren genom av anläggningen inte följer ett beslut enligt förslaget till ändring i telelagen, är inte längre förutsättningarna för bygglov uppfyllda. De påföljder som allmänt gäller för utförande av åtgärder kräver bygglov utan som lov blir då tillämpliga enligt plan- och bygglagen. Påföljder kan, för en teleoperatör, därtill bli aktuella enligt telelagen. F.n., eftersom hänvisning enligt förslaget endast görs till telelagen och förslaget avseende telelagen endast gäller i förhållande till teleoperatörer, kan endast teleoperatörer komma ifråga för tillämpning.

Övergångsbestämmelser

Villkor för bygglov enligt förslaget skall få uppställas endast beträffande sådan anläggning för vilken bygglov söks från att lagen ändom ringen trätt i kraft.

14.3 till om i

Förslaget lag ändring telelagen 1993:597

2 § Bestämmelserna i lagen syftar till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva telekommunikationer på likvärdiga villkor samt till att skapa och upprätthålla eflektiv konkurrens en inom alla delar telekommunikationsomrâdet det främsta av som medlet att uppnå lagens syften. Syftet med bestämmelserna i lagen innefattar bl.a. och att var en skall ha möjlighet att från sin stadigvarande bostad eller sitt fasta

F örfattningskommentar 3 13

verksamhetsställe utnyttja telefonitjänst till ett rimligt pris inom ett

allmänt tillgängligt telenät den samhällsomfattande tjänsten samt

att telekommunikationerna skall vara uthålliga och tillgängliga un-

der kriser och i krig.

I enlighet med vad som anförts i den allmänna motiveringen se kapitel 3 innebär ändringen att sambandet mellan lagens telepolitiska syften och konkurrensmålet framhävs ytterligare. Dessutom utgår bestämmelsen om lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

besluta att enskilda och myndigheter skall tillförsäkras tillgång till

teletjänster eller nätkapacitet genom statlig upphandling.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får

besluta att bevilja statsbidrag för att anlägga kabelkanaler för tele-

ledningar enligt de föreskrifter som regeringen bestämmer. Som

villkor för att bevilja bidrag får uppställas en skyldighet att på be-

gäran till teleoperatörer för ledningar som ingår i ett allmänt till-

gängligt telenät upplåta ledig del sådana kabelkanaler, om dessa

inte behövs för innehavarens egna nuvarande och rimliga förvän-

tade behov. Den som beviljas bidrag skall, villkor uppställts om

detta, vara skyldig att tillse att åtagandena enligt beslutet vid över-

låtelse av kabelkanalerna övertas av förvärvaren. Föreskrifterna får innehålla att beviljat statsbidrag får återkrävas från den som erhållit bidrag eller den som övertagit dennes skyldigheter, om villkor

uppställts isamband med beviljande bidraget inte uppfizlls. som av

Bemyndigandet att genom upphandling tillgodose telepolitiska mål har oförändrat överförts från 2

Genom förslaget till ett andra stycke i 3 § telelagen ges befogenhet för regeringen att förordna att utge statsbidrag till anläggande av

om kabelkanaler i form av företrädesvis rör eller trummor och nedstigningsbrunnar och liknande anordningar möjliggör att ytterligare

som ledningar kan läggas i kanalisationen utan att ny uppgrävning behöver ske. Av regeringens föreskrifter bör framgå vilka krav som ställs på kanalisationens utformning för att bidrag skall beviljas. Bestämmelserna om statsbidrag kan innehålla att bidrag bara utges för kanalisation

sådana platser där det är lämpligt. Vidare kan bestämmelserna ange efter vilka grunder ersättning för nyttjanderätt av kabelkanaler får betingas. Som krav för bidrag kan också uppställas att kanalisationen utmärks ritning som tillhandahålls regeringen eller den myndighet som regeringen förordnar att meddela beslut i denna typ av frågor. Sådana villkor som kan utgöra en pålaga för en förvärvare av kabelkanalerna

314 F örfattningskommentar

l har skrivits ut i lagförslaget. Därvid bör beaktas att villkor om att på

l begäran ställa kabelkanalema till förfogande för teleoperatör får

en avse också annan kanalisation än den för vilken bidrag söks och som den bidragssökande äger disponera över på det sätt som här avses. Det kan även omfatta vid ansökningstillfállet befintlig kanalisation. Sådan övrig kanalisation bör i så fall också märkas ut ritning.

Bestämmelserna får innehålla att erhållet statsbidrag får âterkrävas

villkor som uppställts i samband med beviljande av bidraget inte om uppfylls. Att ränta kan utgå vid återbetalning följer av räntelagen 1975:635.

I förhållande till ägaren av marken eller annan med motsvarande bestämmanderätt kan fordras separat tillstånd för att upplåta utrymme i å kanalisationen till annan enligt vad som redogjorts för i kapitel Det bör dock inte ingå i skyldigheten för den som erhåller bidrag att skaffa också sådant tillstånd.

Samlokalisering av antennplatser

22 e § Tillsynsmyndigheten får, på ansökan av en teleoperatör, be-

sluta teleoperatör bedriver verksamhet är anmäl-

att en som som

ningspliktig enligt 4 a § skall upplåta en anläggning för vilken vill-

kor har uppställts enligt 3 kap. 14 § tredje stycket plan- och byggla-

gen 1987:10 med nyttjanderätt till sökanden till så stor del som

sökanden har behov av förutsatt att anläggningen inte behövs för anläggningsinnehavarens egna nuvarande och rimliga förväntade

behov samlokalisering av antennplatser. Sådant beslut skall inne-

hålla vad nyttjanderätten skall omfatta och villkoren för upplåtel-

sen. Ersättningen för upplåtelsen skall bestämmas och skall vara

rättvis och skälig med hänsyn till kostnaderna för upplåtelsen.

Sökanden skall ha försökt att nå en överenskommelse på frivillig

väg. Framgår inte av ansökan att så har skett, skall ansökan avvi-

Om det pågår förhandling samlokalisering antennplat-

sas. om av

ser, skall 32 a § äga motsvarande tillämpning.

Förslaget har behandlats i den allmänna motiveringen i kapitel Genom bestämmelsen åstadkoms ett regelverk och ett förfarande för samlokalisering av antennplatser. Tillsammans med den föreslagna ändringen i plan- och bygglagen är avsikten att implementera bestämmelserna i artikel 11 i samtrafikdirektivet 97/33/EG om samlokalisering och delning av utrustning såvitt avser radio- och telemaster och torn huvudsakligen avsedda för sådana ändamål. Bestämmelsen förutsätter för att tillämpas att bygglov har förenats med villkor enligt förslaget till

Författningskommentar 315

ett nytt tredje stycke i 3 kap. 14 § plan- och bygglagen. Förslaget omfattar därför inte redan befintliga anläggningar.

Förfarandet är inte ett expropriationsförfarande. Det innebär att bestrider rättsinnehavaren att alls förpliktad att uppfylla villkoren

vara enligt bygglovet och sådan förpliktelse i förhållande till sökanden inte ändå kan fastställas torde endast sanktionsåtgärder enligt plan- och bygglagen stå till buds. Vidgår rättsinnehavaren däremot att han/hon är bunden villkoret och villig att uppfylla det i och för sig eller kan

av detta förhållande ändå fastställas äger tillsynsmyndigheten fastställa omfattningen och villkoren för nyttjanderättsupplåtelsen. Förklarar sig rättsinnehavaren bunden av villkoren bör tillsynsmyndigheten

inte vara anmäla förhållandet till den berörda kommunen för så vitt det inte görs gällande att anspråket bör riktas mot en annan rättsinnehavare för vilken villkoret gäller.

Sökanden skall innan ansökan görs ha försökt att nå en frivillig överenskommelse om samlokalisering. Ansökan måste innehålla i vart fall uppgift om att försök har gjorts utan framgång att nå en frivillig uppgörelse. Gör den inte det skall ansökan avvisas. Framkommer se-

i ärendet att försök inte har gjorts att nå en frivillig uppgörelse nare skall ärendet avskrivas utan prövning i sak. Parterna äger själva förfoga över målet på så vis att sökanden kan återkalla ärendet. Ärendet skall då avskrivas.

I beslut om samlokalisering av antennplatser skall anges vad nyttjanderätten skall omfatta och villkoren för upplåtelsen. Det bör anges vilket slag nyttjanderättsupplåtelse avses. Tiden för upplåtelsen,

av som uppsägningstid, rätt till förlängning, vad som skall ske när nyttjanderätten upphör osv., alltefter vad som normalt ingår i ett nyttjanderättsavtal det slag som är ifråga. Det bör också iakttas att tiden för

av upplåtelsen är väl avvägd med beaktande av båda parters intressen och med hänsyn till möjligheterna till förlängning.

Ersättningen skall, parterna inte kan enas om den innan ärendets

om avgörande, bestämmas av myndigheten. Ersättningen skall vara rättvis och skälig med hänsyn till kostnaden för upplåtelsen. Det får i första hand ankomma på tillsynsmyndigheten att finna bedömningsgrunder för ersättningens bestämmande enligt lagen på motsvarande sätt som myndigheten idag måste göra beträffande ersättning för samtrafik.

Om det pågår förhandling om samlokalisering av antennplatser, skall 32 a § telelagen äga motsvarande tillämpning. Det innebär att tillsynsmyndigheten på begäran en part skall bestämma när förhand-

av lingen skall vara avslutad. Om förhandlingen inte är avslutad inom utsatt tid, skall myndigheten medla mellan parterna. Bestämmelsen överensstämmer med förslaget till ändring i telelagen i prop. 1998/99:92, 59 § telelagen.

3 16 F érfatmingskommentar

Beträffande beslut om samlokalisering enligt förslaget till ny 22 e § telelagen skall beträffande överklagbarhet och verkställbarhet m.m. vad som anges i 37 § telelagen gälla. I enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen innebär detta dock inte att tillsynsmyndighetens avgörande kan användas exekutionstitel för att komma

som besittningen till mast eller liknande och de utrymmen som hör till

en upplåtelsen. För detta erfordras enligt vad som allmänt gäller för den

åberopar t.ex. ett avtal allmän domstols dom. Tillsynsmyndighesom tens avgörande skall avseende vad myndigheten haft att bedöma läggas till grund för avgörandet i domstolen motsvarande dom-

sätt som om stolen haft att avgöra en tvist om ett avtal med motsvarande innebörd. Förfarandet hos tillsynsmyndigheten utgör ytterst ett slags tvångsförlikningsförfarande. Domstolen har sedan om ett mål om avtalet kom-

under domstolens prövning att bedöma hur avtalet skall tillämpas mer och det är giltigt i alla delar utifrån gällande hyres- och arrendelag-

om stiftning osv. De bedömningar som tillsynsmyndigheten gör utifrån telerättsliga perspektiv såsom t.ex. vilket utrymme på en mast som kan tas i anspråk, erforderligt utrymme för utrustning, nuvarande och rimliga förväntade behov kan dock inte komma under domstolens

osv. överprövning. I den delen skall tillsynsmyndighetens avgörande ha

verkan fastställelsedom om ett rättsförhållandes besamma som en stånd.

sou 1999:s5 317

English summary

Broadband for nationwide growth summary

At a Government meeting on 23rd July 1998 was resolved to appoint a Commission to investigate the need for information and communications technology infrastructure Dir. 1998:61, see App. l. The Commission to investigate the accessibility of advanced

was information and communications technology infrastructure in a regional and social perspective. In addition, technical development tendencies and needs were to be analysed. The Investigator was to present proposals on ways which the State, acting partnership with enterprise and telecommunications operators, should achieve good regional and social coverage of the infrastructure.

County Council Director Jan Grönlund was appointed to serve as Special Investigator. The Commission has chosen to style itself the IT Infrastructure Commission. Its report was submitted to the Minister of Industry on 11th June 1999.

The following of the report, starting with Part B,

a summary Chapters 7-13, which contain descriptions and an analysis. This followed by a summary of Part A, Chapters 2-6, containing deliberations and proposals.

Part B and

Description analysis

The technical outlook Chap. 7

from

The Commission presupposes a subdivision of the infrastructure into a number of different levels.

Upperrnost comes the "applications level", comprising the user’s —

hardware and necessary software and data.

318 English summary

Below this level comes what called the IP level, containing -

programs "protocols" which make possible communication

- between different users’ equipment. Below the IP level comes equipment giving the transmission

—

network a certain transmission capacity. The line, with no equipment, the next level.

Installation of the line, lastly, requires canalisation, i.e. empty pipes -

below ground or masts, i.e. the lowest level.

The focus of the inquiry on the two lowest levels, namely the line and canalisation levels.

The term "broadband" defined for the of this inquiry

purposes as a transmission capacity of at least 2 Megabits per second Mbit/s in both directions relation to the user. critically important whether the network nearest the subscriber, known as the access network, has this capacity, because this capacity decides whether certain services can be used, e.g. good-quality image transmission or several simultaneous users. -

One conclusion drawn from the review of technology that most of the forms of access evaluated do not attain the broadband level defined by the Commission, but unclear which will be the dominant access method or methods in future.

Regulatory system and national authorities from Chap. 8

Sweden’s regulatory system geared to the EU’s, the basic concern of which with facilitating greater competition on existing networks and avoiding the introduction of barriers to competition. At the same time, some of the Nordic countries, Sweden among them, have a distinctive geographic character, with far larger sparsely populated areas than the other EU countries. The question how these large, sparsely populated areas are to be provided with broadband structure within the framework of EU Directives and Swedish law.

of the IT infrastructure 9

Description from Chap.

On the one hand, the present-day line network, especially at backbone network level, considered highly comprehensive. The IT infrastructure has inherited a large network from the expansion and modemisation recent years of the telephony network, the cable television network, optic fibre networks under the auspices of Svenska

English summary 319

Kraftnät and the National Rail Administration, municipal urban networks and the ongoing expansion of the ground-transmitted digital television network. On the other hand, the need for broadband services and other and expanded services calls for networks with greater

new capacity than the present-day infrastructure capable of offering. There commercial and institutional impediments which restrain

are competition and network utilisation. This deficiency particularly noticeable the network, i.e. the part of the network nearest the

access end customer.

With co-ordinated of all providers’ networks, we would to a

use great extent already today have good access to transmission capacity. Less expansion would be needed the existing infrastructure could be used more efficiently.

This conclusion, however, does not hold good for regional distribution. Surveys of present-day networks have shown the market forces consistently giving priority to densely populated parts of Sweden with estimated 70 cent less of the national population. A new

an per or backbone network reaching the central locality of municipality

every Sweden does not commercially justifiable, and still less so a

appear

network reaching all households and enterprises. new access

The debate IT infrastructure Chaps. 10 and 11

on from

Up till the debate infrastructure has to a great extent reflected

now on telecommunications primarily of the dominant, State-

as a concern owned Telia corporation. Not until recently have questions of IT infrastructure found their onto the political agenda. Most party

way political spokesmen endorse the aim of "accessibility to all", but some

that this for the most part be accomplished by the market, argue can possibly with of support sparsely populated rural areas,

a measure while others want to large-scale public involvement the process

see of network expansion. Another point of discussion concerns the need for co-ordination of existing State networks, symbolised by the

a concept of National Superhighway Administration. The role of local

a authorities also under discussion. Critics maintain that many municipalities and municipal companies have become excessively involved network expansion and above all the production of communication services on the networks.

320 English summary

The need for broadband services Chap. 12

from

Three groups of users have been defined by the Commission order to illustrate needs for access to broadband services, namely households, businesses and schools. The expansion of IT schools and the commitments made by the State and municipalities on this point are progressively highlighting the issue of school network capacity. The need of large corporations for broadband capacity often provided for today by their renting high-capacity leased lines or using a provider’s communication service. The same very much true of national authorities. The need of small businesses for broadband capacity the access network more limited but likely to increase before long, parallel to the use of various applications. Small IT enterprises, on the other hand, may be greatly need of broadband. Households at present have no demand worth mentioning where broadband services are concerned. Examples are given of number of broadband services

a capable of simplifying the daily lives of persons with functional impairment.

Studies are quoted which illuminate the value to the national economy of investments IT infrastructure. observed that IT infrastructure, generally speaking, does not of itself stimulate regional development but has to be combined with the whole fabric of educational, industrial and infrastructural policies order to boost economic growth.

A specimen calculation by a consultant shows the volume of data resulting from a heavy capacity increase, above all on the access network. Assuming that the trend above all in favour of a growth of capacity on existing telecommunications networks, total data communication Sweden will have multiplied 20 times within

over three years, while the availability of access networks with broadband capacity will cause this communication to become 200 times greater, and within six years 100 and 1,000 times greater respectively. The regions favoured by an expansion of broadband capacity on the access network, therefore, will soon have a considerable lead regions which

on are not favoured this The first mentioned a 20-fold increase

way. within three years agrees well with the previously known fact of Internet traffic in Sweden doubling nine months.

every

Expansion alternatives from Chap. 13

Transport network investments Sweden are now running at between MSEK 1,000 and 2,000 annually. The Commission

has tried to convey

English 321

summary

a picture of the investment costs which various types of expansion would entail. Nationwide ISDN and ADSL expansion would cost, respectively, about MSEK 7,000 and MSEK 20,000—30,000. These alternatives represent developments of the existing telephony network

An alternative broadband network, based on optic fibre and reaching all property units Sweden, would cost between MSEK 55,000 and 60,000 without equipment on the network and between MSEK 66,000 and 82,000 with transmission equipment but not users’ equipment included. Since the cable television network and a future mobile telephone network with far greater capacity will conceivably provide full coverage of urban communities, interesting to note that

a network covering rural areas only, rural areas being defined as the area outside municipal central localities, containing 35 per cent of the national population, would cost between MSEK 40,000 and 45,000 exclusive of equipment.

Part A

Deliberations and proposals

General deliberations from Chap. 2

One of the main questions addressed the chapters on deliberations whether the emphasis of future development to be on the public sector or on the market. Economic analysis has shown that, even a mature telecommunications market, effective competition hard to achieve, due to the strong mutual connections arising through the networks.

Another balance to be considered whether competition should be aimed for between large, network-owning providers or whether competition can be separately achieved at every technical level, i.e. canalisation, line, transmission network, IP network and applications. Effective competition according to this latter model presupposes, at least more thinly populated that canalisation and lines can be

areas, pooled or alternatively provided on a true-cost basis by a public owner. Commercial profitability otherwise be hard to achieve, because the

can investment cost, divided between limited number of subscribers,

a would be prohibitive. The respective roles of the State and the municipality as provider of such infrastructure discussed.

Reference made to the necessity of the State maintaining neutrality between technical solutions. This means choosing the best

322 English summary

technology each individual case, e.g. connection with procurement.

Lastly description given of the balance between allowing the

a market forces regional allocation and society encouraging

to govern competition, especially priority regions of Sweden, but at the price of this, in certain parts of the country, perhaps meaning over-investment

lines, compared with the needs of the immediate future, though at fairly negligible extra cost.

Choices between main thrusts and proposals from

Chaps. 3-4

Conceivable proposals have been grouped under a competition strategy, investment strategy and a demand strategy. These main

an strategies are compared with each other and also with a zero option, i.e. that of doing nothing at all. General measures are also described which ought to be taken whatever the general direction of policy. These include, for example, the establishment of a central official function for the other things, of co-ordinating in this field

purpose, among measures which at present being based fragmented resources from several

are on different quarters.

The legal feasibility of encouraging canalisation and its pooling analysed. Special interest has been taken in this field because the Commission has found that most of Sweden’s municipalities already have empty pipes below ground which could be used by other network proprietors. There are EC Directives laying down that pipes of this kind shall be available for pooling. An arrangement of this kind also supported by Swedish law, but the possibility not being utilised at present, perhaps account of legal difficulties. Furthermore, should

on be economically advantageous network proprietors and

to encourage others laying down pipes to also lay down, at little extra cost, empty pipes for future use.

Proposals from Chap. 5

Vision and objectives

An efficient IT infrastructure for broadband communication essential

order for Sweden to retain its leading role IT nation. The IT

as an infrastructure of to all sectors of society: to enterprise

consequence and growth, as a means of equalising living conditions between

English summary 323

individuals and between different parts of the country, to households, to the education system and to many other fields.

The aim for the IT infrastructure line and canalisation for highspeed communication to have good coverage and to be open, i.e. available to all providers, preferably at cost-based prices everywhere the country, for the sake of competition and diversity, which

turn are important for the development of both infrastructure and services. Direct State inputs defined areas shall further this aim.

Legislation and national measures of regional policy shall contribute towards the achievement of nationally effective competition, also the more sparsely populated parts of Sweden. The aim for to

access broadband to be as good the more sparsely populated areas of both southern and northern Sweden, which have about 30 cent of the

per national population, as the commercially profitable parts, and at roughly the same prices. Expansion of the broadband communication infrastructure shall be driven by needs and demand.

The following points are proposed for inclusion a policy IT

on infrastructure:

Sweden shall have the world’s best IT infrastructure, to — so as

achieve more growth everywhere the country and better international competitive capacity. Good access to lines and canalisation, open to all providers,

preferably at cost-based prices, shall encourage competition the

telecommunications sector and lead to low prices for the end

user.

The State shall encourage a horizontal market structure, so that -

competition will exist at most of the different stages of upgrading, as a counterpoise to the strong influence exerted by vertically integrated providers.

The State shall have preparedness for heavy future growth of — a

broadband needs and the volume of broadband traffic. Security questions of different kinds must be taken into

—

consideration, especially connection with the build-up

of new

networks with many owners and providers.

The IT infrastructure shall have high level of regional - a coverage.

This should apply to households as well as to businesses and public authorities.

should be made possible for financially disadvantaged groups

among households to utilise broadband technology, partly because this can offer unique possibilities of improving the living conditions of persons with functional impairment and of older

persons.

324 English summary

Proposed expansion programme

The expansion programme proposed a reform programme with a number of starting points to facilitate many and vigorous smaller steps towards the vision, which means the State assuming special responsibility for the availability of broadband communication the sparsely populated areas of Sweden. To guide this process, principles are needed concerning the allocation of responsibilities between State, municipality and market and the financing of regional policy initiatives. Measures are further proposed for the general promotion of competition, e.g. to help bring down prices and encourage development. I also wish to point to the importance of observing the need for competence.

The State draws up a national structural programme for broadband -

lines. That programme shall indicate the objectives, focus and

geographical and logical principles of a broadband network. This

task will be entrusted either to govemmental investigator or to a

a national authority. Among other things the plan should include proposals concerning intemodal points between backbone network and local networks. Deliberations are opened with the Swedish Association of Local

—

Authorities and the Federation of Swedish County Councils, concerning a voluntary undertaking by municipalities and county councils to draw up programmes for providing broadband lines within their boundaries. The State takes the initiative co-ordinating the municipalities

prior to the construction of a backbone network with an open

broadband line, so as to that the principal localities of all

ensure municipalities are interlinked with each other and with the outside world, by of line to Öresund.

e.g. means a A national authority function established, e.g. within the National

Post and Telecom Agency PTS, with technical, legal, economic and industrial expertise on broadband infrastructure. The Government declares that regional support, rural support

-—

included, shall also cover necessary expenditure on investments

IT infrastructure for enterprise housing utilities included in the aid

area and sparsely populated areas of Sweden. This shall be

conditional on the access network being connectable to a universally

available broadband network via a connecting point within the

municipality, on the network agreeing with the national and

municipal structural programmes, and on capacity being substantially augmented. The range of uses under the Regional

English 325

summary

Enterprise Support Ordinance should be enlarged so as also to include IT infrastructure investment costs. Parts of the network which have many users, but not enough for — commercial financing, can be difficult to finance with enterprise support. Network expansion procurement justified on grounds of regional policy can be effected by PTS, under the Telecommunications Act and subject to an amendment of PTS’s standing instructions. The State, the Swedish Association of Local Authorities and the — Federation of Swedish County Councils compile full documentation concerning the public sector’s need of services requiring broadband capacity on the network. Incentives are created for owners of land suitable for canalisation — and proprietors of utility easements, rights of way etc. to promote canalisation. Primarily this should be achieved through a grant encouraging municipalities, telecommunications operators and other proprietors of utility easements to achieve open canalisation e.g. the form of empty pipes for future use, simultaneously with excavation for other reasons. One prerequisite the existence of a municipal structural programme with which the canalisation agrees. The support shall be combined with a duty to also grant canalisation to others wishing to install lines. Statutory provision to this effect can be made the Telecommunications Act. More detailed rules should be issued the form of an Ordinance. An introductory action programme for expansion drawn up by the — Government; a programme of this kind has been proposed by the Commission.

Competence

The State makes an overall assessment of the IP technology - Internet technology training needed, e.g. at post-secondary level.

Other measures to promote competition

The Telecommunications Act amended in such a way as to give clearer priority than at present to the role of the State promoting competition, and also so as to make Telia’s access network available at line level at cost-based prices local loop unbundling and so as to facilitate the pooling of radio and telecommunications masts.

326 English

summary

The Planning and Building Act amended to promote the expansion of broadband networks. The access network part of Telia converted into a separate company within the amalgamated group, to facilitate analysis of network costs and to avoid discrimination of outside competitors. This can be accomplished through a State owner’s directive to the Swedish part of Telia. Means of avoiding a future monopolisation of local networks should — be investigated. To improve the supply of open IT infrastructure, a State marketing company, "SweNet AB", set up and permitted to utilise the lines and canalisation of Svenska Kraftnät and, possible, of the National Rail Administration, but also, for example, those of the National Road Administration and the Vattenfall Companies. SweNet shall not act a provider capacity. Svenska Kraftnäfs standing instructions are amended so that its -

be actively used for the creation of broadband resources can more lines. The standing instructions of the National Rail Administration may also be need of amendment to this end, as may be the articles of association of the Vattenfall Companies. The need of a bandwidth exchange for trading in excess capacity on — broadband lines should be investigated.

Finance

Part of the sales revenues resulting from the partial privatisation of — Telia are transferred to a fund to finance the above mentioned investments broadband lines and canalisation, i.e. State guaranteed loans for investments in commercially unprofitable parts, compensatory payments connection with procurement, and the subsidised network investments for the benefit of businesses and persons with functional impairment.

Consequences from Chap. 6

The State inputs proposed have been estimated to involve an investment cost of about MSEK 12,000, spread out over a number of years, e.g. a five-year period. This far less than the total investment cost of some MSEK 57,000 for passive network or MSEK 66,000 for

a networks inclusive of equipment on the network, as calculated above

English 327

summary

for nationwide In what way the MSEK 12,000 be

coverage. can expected to contribute towards achieving the accessibility target

Firstly, the State supportive inputs are mainly concentrated on what has previously been termed the most sparsely populated part of Sweden, comprising about 30 per cent of the national population. This part of the country, however, accounts for a larger share, some MSEK 40,000, of the MSEK 57,000, the reason being that the most sparsely populated areas also have the longest distances and, accordingly, a far higher cost per subscriber.

The cost of line installation can be substantially reduced canalisation exists already. Here a reduction of as much as 50 per cent, i.e. MSEK 20,000, assumed. If we assume that businesses provide half the MSEK 20,000, this would result a remanining State cost of MSEK 10,000 on business support and procurement and MSEK 5,000 on canalisation support, making MSEK 15,000 altogether. The municipalities cannot be expected to reduce this expenditure to any significant extent.

The Commissions proposed support budget has been put at some MSEK 12,000, the State contribution having been pitched as low as possible. The specimen calculation shows that this contribution not certain to cover literally the whole of the sparsely populated countryside. To begin with at least, support for the more thinly populated areas should be concentrated on the central localities, where large numbers of people can be reached at relatively little cost per subscriber, e.g. the second., third and fourth localities of the municipalities concerned.

The chapter of consequences, finally, presents a number of general aspects of regional policy, market aspects, equal opportunities policy, crime prevention and national contingency preparedness relating to the proposals.

Översättning: Roger Tanner, Ordväxlingen AB

Litteratur

Ahlgren, J m.fl. Faktaboken Gripen, utgåva JAS AB, 1998.

Andersson, B. Varför avskiljdes inte Telias nätverksamhet En teknikhistorisk varför inte ytterligare konkurrensfrämjande åtgärder

studie om vidtogs i infrastruktursystemet för telekommunikationer i Sverige 1988-1997. Examensarbete i teknikhistoria, Avdelningen för teknikoch vetenskapshistoria. KTH, april 1999. Opublicerat manuskript.

Arbetsgruppen om medborgarkontor. Bakgrund och pågående utvecklingsarbete. Redovisning enkätundersökning. Inrikesdepartementet

av 1997.

Armstrong, M. Network Interconnections in Telecommunications, Economic Journal 108, May 1998, pp. 545-64. 1998

Bergman, L m.fl.. Europe s Network Industries: Conflicting Priorities. Telecommunications. Monitoring European Deregulation SNS, Stockholm 1998.

Bemsel, F. Nätverk Kommunikation, nr 5/1999. fredrik.bemsel

@idg.se

Button, K. Inflastructure Investment, Endogenous Growth and Economic Convergence. The Annals of Regionals Science 32: 145-162.

Dagens IT, 2 april 1997. "Växande protester mot att skolor stängs ute från SUNET

Dagens Nyheter, IT-delen, 12 augusti 1999. "Sveriges bostäder kopplas upp" och "Malmö i täten för satsning" av Göte Andersson.

2 När det gäller författningar, propositioner och annat riksdagstryck,

årsberättelser, statistikpublikationer, infonnella PM samt huvuddelen av underlaget om andra länder hänvisas till respektive avsnitt.

330 Litteratur

Daléus, L och Carlgren, A. En digital allemansrätt digital in-

- en fiastruktur för ett decentraliserat samhälle. Centerpartiet, 1998.

Department of Trade and Industry. Building the Knowledge Driven Economy. The Governments Competitiveness White Paper. London 1998. Bilaga: "The Digital Economy. http://www.dti.gov.uk

Ds 1996:38. Moderna telekommunikationer åt alla.

Ds 1998:63. Om ändringar i telelagen

m.m.

Ds 1996:29. Nästa steg i telepolitiken. Rapport till ESO Maria Ber-

av gendahl-Gerholm och Lars Hultkrantz.

Elger, Max. PoIitik.se. Opinionsbildning på internet. Ekerlids Förlag, IdéTorget AB. Falun, 1998.

European Commission. 1999 Review of the Telecommunications

regu- Iatoryframework. Bryssel, 1 September 1998.

Faulhaber, G R and Hogendom, C. The Market Structure of Broadband Telecommunications. Public Policy and Management Department, Wharton School, University of Pennsylvania. 1997

Forbes Digital Tool. Technology Wired Europe.

www.forbes.com/tool/html/99/mar/0329/featp.htrn och SvD:s samman-

fattande artikel, 99-03-31 Sverige ledande Intemetland i Europa.

Fölster, Entry and Productivity Growth: The Neglected Origin

Technological Opportunity. Industriens Utredningsinstitut, IUI. 1997

Glesbygdsverket. Förnyelsens landskap bygdepolitik för 2000-talet.

Förslag till en utvecklingsinriktad gles- och landsbygdspolitik. Öster-

sund 1997.

Glesbygdsverket. Service i gles- och landsbygd. Mars 1997.

Goldkuhl G, Röstlinger A, Hedström K, Hagdahl A: Organisation utveckling av IT i kommuner. Ur IT och kommunerna. En översikt. Åström Goldkuhl G m.fl.. Svenska Kommunförbundet 1998.

Litteratur 33 1

Greenstein, S M and P T Stiller. Modern Telecommunications Infiastructure and Economic Activity: An Empirical Investigation. Industrial and Corporate Change 4 4, pp. 647-65. 1995.

Grönlund, Köpesumman för Telia kan bli en stimulans för telemarknaden. Svenska Dagbladet, Brännpunkt, 22 februari 1999.

Grönlund, Bredband kan inte få något "miljonprogram. Dagens Industri, Debatt Dialog, den 18 maj 1999.

Hallin, G. Avreglering och regional utveckling. Regionala konsekven-

institutionella ändringar i Nordens kommunikationstjänster. ser av Nordregio R 1999: Stockholm. i

Hogendom C, Market Structure and Broadband Networks: The F easibility of Competition. Public Policy and Management Department, Wharton School, University of Pennsylvania. 1998

Hjälpmedelsinstitutet tidigare Handikappinstitutet. Serviceautomater

vi vill ha dem. Stockholm 1997. som

IT-kommissionens hearing om infrastrukturen för information och kommunikation. Rosenband 5-6 juni 1996. IT-kommissionens rapport 7/1996, 1996-06-25.

IT-kommissionens hearing infrastrukturen för digitala medier.

om Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-10-24. IT-kommissionens rapport 2/98. SOU 1998:20.

Junghagen, S. Nyttan IT- i småföretagarens ögon. Nutek förlag,

av 1999.

Kaijser, A. I fädrens spår... Carlssons. Stockholm 1994.

Laffont, J-J, P. Rey and Tirole. Network Competition: Overview and non-discriminatory pricing. Rand Journal of Economics, forthcoming. 1998

Lichtenberg, F R. The Output Contributions of Computer Equipment and Personnel. A Firm-Level Analysis, Economics of Innovation and New Technology 3 3-4, pp. 201-17. 1995

332 Litteratur

NUTEK. IT -användning i fem branscher redovisning av en enkätstu-

die 1997. R 1998:17.

NUTEK. Teletjänster och IT -användning i Sverige. R 1995:38.

OECD, Communications outlook, 1997, Vol.1 http://www.oecd.org/ Ovum. Unbundling the local loop: regulatory and market assessment.

a Core study report. By Lisa Ledig, David Lewin, Parantha Narendran, David Rogerson. Ovum Ltd, London. Inget årtal angivet är

men av innehållet att döma inte äldre än 1998.

Paulsson, I m.fl. Den kommunallagen. Kommentus Förlag, Kris-

nya tianstad, 1993.

Pålsson, EG-rätten. Ny rättskälla i Sverige. Publica, Stockholm. 1995.

Riksrevisionsverket. Två år med Telelagen. RRV 1995:31.

Riksrevisionsverket. Vad kostar JAS 39 Gripen RRV 1996:27.

Röller L H and Wavennan L: Telecommunications Infrastructure ana Economic Development: A Simultaneous Approach, mimeo. 1998.

SOU 1990:27. Afléirsverk med regionalt och socialt Post- och

ansvar. Teleutredningen.

SOU 1997:94. Konkurrensneutralt transportbidrag. Transportbidrags-

utredningen.

SOU 1998:20. IT -kommissionens hearing infrastrukturen for digi-

om tala medier. Andrakammarsalen, Riksdagen 1997-10-24. IT-kommissionens rapport 2/98.

SOU 1998:84. Flexibel utbildning på distans. Distansutbildningskommittén, DUKOM

SOU 1998:1 15. Distansarbete. Distansarbetsutrednin

gen.

SOU 1999:55. Konvergens och förändring. Samordning lagstift-

av ningen för medie- och telesektorerna. Konvergensutredningen.

Litteratur 333

Statskontoret. Sammanhållen strategi för samhällets IT -säkerhet Rapport 1998:18

Statskontoret. Svenska delen Internet. Struktur, säkerhet och regler.

av Rapport 1997:18.

Statskontoret. E-post i skolan. Rapport 1999: 14. Sundqvist, S-I. F usionen på väg bli skandal. DN 21 mars 1999.

The Teldok Yearbook. Telecommunications and Information Technology in Sweden Seen fiom Users Perspective. Gull-May Holst

as a editor main author. Teldok report 116, Stockholm 1997. www.teldok.framfab.se

Veckans Affärer. IT -branschen 1998/99. Veckans Affärers kartläggning och analys 800 svenska data- och teleföretag. Surte, 1998.

Vidén, S och Lundahl, G red. Miljonprogrammets bostäder. Bevara- Förnya-Förbättra. Byggforskningsrâdet 1992.

Wigren, G. Basundersökning 1998:2. Mediamätning i Skandinavien AB, MMS, Stockholm.

Wittrock, B och Lindström, De stora programmens tia -forskning och energi isvensk politik. Stockholm, Akademilitteratur 1984.

Öhrlings Coopers Lybrand. Internetmarknaden i Sverige. September 1998.

Bilagor

Bilaga l

Kommittédirektiv

Behov informations- och Dir

kommunikationsteknisk infrastruktur 1998 307

Beslut vid regeringssammanträde den 23 juli 1998.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillsätts med uppdrag att utreda tillgången till avancerad informations- och kommunikationsteknisk infrastruktur ur ett regionalt och socialt perspektiv. Utredaren skall kartlägga den befintliga infrastrukturen, och bl.a. lägga särskild vikt på kommunernas pågående infrastrukturutbyggnad. Med kartläggningen grund skall en

som analys göras de tekniska utvecklingstendensema och de behov som

av därvid kan väntas uppstå. Utredaren skall presentera förslag till hur staten i samverkan med näringsliv och teleoperatörer skall kunna uppnå god regional och social täckning avancerad informations- och

av en kommunikationsteknisk infrastruktur.

Uppdraget skall redovisas senast den l mars 1999.

Bakgrund

Tillgången till telekommunikationstjänster regleras i dag genom telela-

1993:597. I 2 § stadgas det att enskilda och myndigheter skall få gen tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. I detta ingår bl.a. och skall ha möjlighet

att var en

från sin stadigvarande bostad eller sitt fasta verksamhetsställe utatt nyttja telefonitjänst till ett rimligt pris inom ett allmänt tillgängligt telenät.

De senaste årens snabba samhällsutveckling har bl.a. inneburit att

avancerade tillämpningar än telefoni blivit allt vanligare och allt mer viktigare i verksamheter hos såväl den offentliga förvaltningen som företag och enskilda. Utbudet Intemet-tillämpningar har ökat avse-

av värt de senaste åren och vänder sig till en allt bredare målgrupp. En ökad integrering tidigare åtskilda tillämpningar som tal-, bild- och

av datakommunikation samt allt större internationalisering av proces-

2 Kommittédirektiv Bilaga 1

serna kommer att förstärka denna redan pågående och snabba utveckling ytterligare. Med hänsyn till den ökade användningen ställs ständigt krav på nya infrastrukturen i form av förbättrad nätkapacitet, ökad täckning och räckvidd etc. Data- och telekommunikationemas strategiska betydelse för samhällsutvecklingen förutsätter att infrastrukturen är tillräckligt utbyggd, tillförlitlig och snabb för att möta användarnas både nuvarande och framtida krav. I vissa regioner är förutsättningarna för detta väl tillgodosedda, samtidigt som det finns brister i dessa avseenden i andra delar av landet. Behovet av infrastruktur diskuteras bl.a. i regeringens proposition om åtgärder för att bredda och utveckla användningen informaav tionsteknik prop. 1995/96: 125. l propositionen beskrivs den nationella IT-strategin, där tre insatsområden anges som särskilt viktiga: rättsordningen, utbildningen och samhällets informationsförsörjning. Det sistnämnda området syftar bl.a. till att utforma väl fungerande en infrastruktur som ger hög tillgänglighet till basinforrnation och som främjar tillväxten. Regeringen har i propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst 1997/982136 utvecklat sin syn på informationsteknikens användning i statsförvaltningen. Bland annat regeringen att anser myndigheter vars verksamhet riktar sig främst till företag och medborgare bör erbjuda elektroniska tjänster för Självbetjäning komplement till som traditionella tjänster och att myndigheter inom ramen för Internet bör utveckla tjänster som förenklar kontakterna med och samspelet mellan medborgare, företag och offentlig förvaltning. Regeringen säger vidare att en enkel, säker och kostnadseffektiv tillgång till samhällets grundläggande information är ett offentligt åtagande väsentlig betydelse av för den offentliga förvaltningen, för medborgarna och för företagen. Frågan om tillgången till infrastruktur behandlas även i 1998 års ekonomiska vårproposition 1997/98:l50. I propositionen anför regeringen att det är särskilt angeläget att inte vissa befolkningsgrupper eller vissa delar landet eftersätts i samband med dagens snabba utav veckling vad avser utrustning, kapacitet, tillämpningar etc. Det finns därför ett behov att utifrån regionalpolitiska och sociala aspekter av kartlägga den informations- och kommunikationstekniska infrastrukturen.

Bilaga l Kommittédirektiv 3

Behovet av kartläggning

Tillgång till fysisk infrastruktur i dag

Målet och skall ha tillgång till telefonitjänst kan sedan länge

att var en

uppfyllt. 99 % av Sveriges hushåll har i dag tillgång till telesägas vara fon. Däremot är spridningen av vissa tjänster inte fullständig. När det gäller datakommunikation begränsar sig statens ansvar till det som enligt telelagen ingår i definitionen av telefoni, dvs. endast den datakommunikation som sker via låghastighetsmodem.

Målsättningen beträffande den regionala balansen har hittills, vad

telefonitjänst, uppfyllts ett tillfredsställande sätt. Det finns avser dock fortfarande vissa regionala skillnader, bl.a. när det gäller mobiltelefontäckning och möjligheter till datakommunikation med högre hastigheter. Tillgången till teletjänster lika villkor tillgodoses bl.a.

det fortlöpande arbete Post- och telestyrelsen PTS bedrigenom som ver när det gäller funktionshindrade personers tillgång till teletjänster. Med biträde av Handikappinstitutet upphandlas vissa nödvändiga tjänster texttelefoni m.m. och vid tillståndsgivningen har man möjlighet att ställa vissa villkor för rätten att tillhandahålla telefonitjänst.

upp PTS bedriver dessutom arbete för att öka medvetenheten och kunska-

funktionshindrade personers behov vid Standardisering av telepen om tjänster och apparater.

Priset för ISDN-anslutning har stadigt sjunkit de senaste åren. Anslutningsavgiften varierar dock i viss utsträckning efter det geografiska läget. På små orter i glesbygd kan den fortfarande vara mycket hög. När det gäller datakommunikation mellan lokala nätverk LAN samt videokommunikation med hög kvalitet, krävs emellertid högre överföringshastigheter än vad som är möjligt med ISDN.

Regionala och sociala aspekter

I ett regionalt och socialt perspektiv är tillgång till IT-infrastruktur av central betydelse. Tillgång till modern data- och telekommunikation är en första förutsättning för att målet om en bred IT-användning i samhället skall kunna förverkligas. På sikt handlar det om att bästa sätt försäkra sig om en gynnsam samhällsutveckling i fråga om såväl sysselsättning som ekonomisk tillväxt.

När det gäller spridning av t.ex. rättsinforrnation eller annan samhällsviktig basinforrnation från offentliga till medborgare och

organ övriga intressenter, kan tillgång till infrastruktur ställas i direkt relation till ett stärkt demokratiskt inflytande. Dels förenklas och rationaliseras medborgarnas kontakter med den offentliga sektorn, dels förbättras di-

4 Kommittédirektiv Bilaga l

alogen dem emellan. Detta leder i sin tur till ökad medvetenhet och kunskap hos medborgarna samt till bättre kvalitet på förvaltningens tjänster. En viktig satsning görs redan på detta område den på-

genom gående anslutningen av folkbiblioteken till Internet.

Tillgång till infrastruktur är också betydelse för utvecklingen

av av näringslivet i regionerna. Alltför dyra eller kapacitetssvaga anslutningsmöjligheter kan utgöra en tillväxthämmande faktor för främst de mindre och medelstora företagen.

Även ,

möjligheten till distansarbete och distansutbildning är direkt

beroende av tillgången till IT-infrastruktur. Utbildningssystemet förändras hela tiden för att möta krav på detta område, bl.a. kommer

nya samtliga skolor att inom kort anslutna till Internet. Inslaget da-

vara av torer och telekommunikation i utbildningen medför högre grad

en av anpassning efter individens förutsättningar och önskemål när det gäller tid, plats, studietakt, kurssammansättning Tekniken därige-

m.m. ger

nom nya möjligheter till sökning, analys, värdering, bearbetning och

förmedling av information.

Beträffande vissa särskilda behov t.ex. funktionshind-

personers rade eller äldre personers behov av och tillgång till texttelefon, standardiserade teletjänster och utrustning etc. har det ansetts att dessa bäst

tillgodoses genom statlig upphandling, genom de tillståndsvillkor

som PTS kan ställa upp för rätten att tillhandahålla telefonitjänst samt

genom fortsatt stöd till forskningsinsatser. Det är viktigt att dessa

personers behov inte eñersätts i förhållande till den snabba tekniska utvecklingen. Eventuella könsskillnader skall även uppmärksammas.

En utveckling som innebär att infrastrukturen i första hand byggs ut i de mest befolkade områdena med störst kan medföra att de

resurser regionala obalanser i fråga om avancerade kommunikationer redan

som existerar förstärks. Av detta följer sannolikt dessutom ökad klyfta

en mellan dem har tillgång till avancerade teletjänster och dem

som som inte har det. Ju större samhällelig betydelse de tillämpningarna får,

nya desto mer bekymmersam skulle sådan utveckling bli.

Konkurrens- och marknadsmässiga aspekter

Vid bedömningen de teletjänster skall omfattas ett särskilt

av som av statligt ansvar skall, enligt vad regeringen tidigare uttalat i

prop. 1996/97:61, detta ansvar i första hand styras användarnas behov och

av efterfrågan av nya tjänster. Staten skall endast ange övergripande riktlinjer förenade med valfrihet för användarna där marknadsmässig

utveckling av nät, tillämpningar och tjänster stimuleras. Riktlinjerna

Bilaga 1 Kommittédirektiv 5

skall i så stor utsträckning möjligt utformas i internationell samsom verkan. En marknads- och efterfrågestyrd modell innebär att förutsättningför det statliga ansvaret måste förändras i takt med utvecklingen. arna Det enligt telelagen skall definieras telefoni, och därmed insom som kluderas i den samhällsomfattande tjänsten, kan alltså komma att omprövas vissa tjänster blir så efterfrågade att regeringen bedömer att om alla bör ha rätt att få tillgång till dem. Det är för närvarande svårt att avgöra och i så fall när sådan eventuell justering kan behöva göom en ras. Den snabba tekniska utvecklingen tillsammans med lanseringen av ett antal tjänster har medfört att infrastrukturen för närvarande är nya föremål för ett flertal förändringar och åtgärder. Gränserna mellan tele-, data- och massmediekommunikation blir alltmer otydliga. Tjänster som tidigare varit hänvisade till viss distributionsteknik kan i dag nå sina en konsumenter på olika vägar. I dag regleras de olika distributionsväi olika författningar. För att uppnå en bättre samordning av laggama stiftningen för ljudradio, television, övrig radiokommunikation och televerksamhet tillsatte regeringen i juli 1997 en särskild utredare dir. 1997:95. Utgångspunkten skall att lagstiftningen bör underlätta vara utvecklingen elektroniska infonnationstjänster och ta tillvara medav borgarnas, näringslivets och samhällets olika behov av sådana tjänster. Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 1998. Frågan har även hög prioritet inom EU, där kommissionen i december 1997 lade fram Grönboken konvergens telekommunikation, media och informaom av tionsteknik och dess följder för lagstiftningen. I slutet av 1998 avser kommissionen att presentera rapport med förslag till uppföljning av en grönboken. Inom kommunerna byggs infrastrukturen ut genom de s.k. stadsnäten där kommunens olika drift- och serviceställen knyts ihop med fast uppkopplade datanät. Satsningar görs även länsnivå, där projekt pågår bl.a. finansieras av KK-stiftelsen och EU. som Teleoperatörerna uppgraderar kontinuerligt sina nät samtidigt som alternativa nät, t.ex. elnät och kabel-TV-nät, utvecklas för att även som kunna användas för telekommunikation. Även radioaccess dvs. anslutning abonnent till lokalstation radio i stället för tråd i olika av genom former förväntas öka och satellitbaserade system kommer att bygnya Av särskilt intresse i detta sammanhang är den allra senaste gas upp. teknikutvecklingen där med s.k. färgseparering kan mångdubbla man

överföringskapaciteten i befintlig ñbertråd.

Det finns emellertid inga styrmedel eller garantier för var denna utbyggnad kommer att ske, eller vilken teknik och kompetens som komatt behövas för att skall kunna få tillgång till nya tjänster etc. mer man

6 Kommittédirektiv Bilaga 1

Utbud och efterfrågan av nya avancerade tjänster är beroende

av varandra och det finns skäl att förmoda att vissa delar landet, huvud-

av sakligen de större orterna, kommer att få tillgång till dessa tjänster tidigare än andra orter. Det är inte tillräckligt lockande för enskilda privata aktörer att ta på sig ansvaret för det breda deltagande i informationssamhället som eftersträvas. Samtidigt ligger det, tidigare nämnts,

som ett regionalpolitiskt och socialt intresse i att mindre gynnade områden eller vissa grupper av personer inte försummas ytterligare. Det måste anses som en prioriterad uppgift att klargöra hur dessa aspekter bäst skall tillgodoses för att inte Sverige skall få hamna i ett så ogynnsamt läge som möjligt inför framtiden.

Det är i ljuset av ovanstående regeringen i 1998 års ekono-

som miska vårproposition 1997/98:l50 aviserat att den informations- och kommunikationstekniska infrastrukturen skall kartläggas.

Uppdraget

Det övergripande syftet med utredningsarbetet samlad bild

är att ge en av den nuvarande tillgången till avancerad infrastruktur och i detta sammanhang påvisa de faktorer som har betydelse för utvecklingen.

Utredaren skall kartlägga den befintliga informations- och kommunikationstekniska infrastrukturen ett regionalpolitiskt och socialt

ur perspektiv. Kartläggningen skall bl.a. belysa nuvarande utbredning fy-

av siska transmissionsnät i Sverige med avseende på kapacitet, täckning, fysiska bärare och transmissionstekniker etc, vilket tjänsteutbud

som erbjuds av huvudoperatörema när det gäller data- och telekommunikation och vilka priser som tillämpas för olika kundkategorier och regio-

ner.

Vid kartläggningsarbetet skall särskild vikt läggas vid redogö-

en relse för kommunernas pågående infrastrukturutbyggnad i form de

av s.k. stadsnäten, liksom de olika satsningar görs på länsnivå. Redo-

som visningen bör kunna på i vilka kommuner och län utbyggnaden

ge svar sker, vilka områden prioriteras, vilka faktorer styr utbyggna-

som som den samt vilka fmansieringsformer tillämpas etc.

som

Utredaren skall också särskilt identifiera de hinder fortfarande

som finns när det gäller funktionshindrade och äldre tillgång till

personers IT-infrastruktur som är betydelse för deras möjligheter att leva ett

av självständigt liv. Utredaren skall även identifiera eventuella könsskillnader.

En kortfattad översikt av den regionala tillgången till infrastruktur i jämförbara länder skall göras.

Bilaga l Kommittédirektiv 7

Med utgångspunkt från kartläggningen skall utredaren analysera den tekniska utvecklingen och de behov därvid kan tänkas uppstå. I

som detta ligger att bedöma

vilka tekniker med största sannolikhet kommer att bli domine- - som

rande för olika typer tjänster de närmaste åren,

vilka krav på nätkapacitet och teknik utvecklingen kommer att - som

leda till i framtiden inom olika delar landet,

eventuella skillnader mellan nuvarande och kommande behov av ——

tillgång till infrastruktur och i detta sammanhang påvisa inom vilka regioner och för vilka personkategorier sådana skillnader finns.

Utredaren skall slutligen i principiella termer diskutera statens roll området. I denna diskussion skall analys göras hur staten kan bi-

en av dra till att behoven tillgång till infrastruktur tillgodoses hos var och

följande tre kategorier: Enskilda individer, privata företag och en av offentlig sektor.

Ett bör föras kring hur statens kontroll- och styrmeka-

resonemang nismer skall kunna utvecklas i samspel med marknadsutvecklingen på data- och telekommunikationsområdet på ett för samhället effektivt och godtagbart sätt. Härvid skall utredaren bedöma om och i så fall i vilken omfattning det är sannolikt att marknadens aktörer själva kommer stå för utbyggnad och uppgradering av nya respektive befintliga nät. Bedömningen skall grundas eventuell utbyggnad ett tillräck-

om en ligt sätt kommer att tillgodose samhällets behov i form av såväl regio-

social balans. nal som

j i samverkan med

Utredaren skall föreslå modeller för hur staten näringsliv och teleoperatörer skall kunna uppnå god regional och social täckning avancerad informations- och kommunikationsteknisk

av en infrastruktur.

Utredaren skall samråda med pågående utredningar och översyner inom berörda områden och särskilt uppmärksamma uppdraget till Statens institut för kommunikationsanalys SIKA att utreda uppbyggnaden ett samlat system för statistik modem informations- och

av om kommunikationsteknik K98/2096/ 1. Detta gäller även den redan

dnr

nämnda konvergensutredningen dir. 1997:95 arbetar med att

som samordna lagstiftningen för radio, TV och televerksamhet i syfte att underlätta utvecklingen elektroniska infonnationstjänster.

Utredaren skall också samråda med Närings- och teknikutveck-

lingsverket, Kommunikationsforskningsberedningen, IT-kommissionen samt med PTS, sin tillsynsfunktion har som uppgift att

som genom

följa den tekniska utvecklingen och bl.a. informera regeringen om noga det krävs ändringar i den nuvarande lagstiftningen. Utredaren skall

8 Kommittédirektiv Bilaga l

också hålla sig underrättad om annan relevant utredningsverksamhet i Sverige och i EU samt arbeta i nära kontakt med de praktiskt verksamma i statlig och kommunal förvaltning och andra berörs

som av utredningsarbetet.

l propositionen Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst 1997/98:136 initierar regeringen ett fdrvaltningspolitiskt handlings-

program. Utredaren skall beakta de krav på tekniken ställs för att

som kunna förverkliga regeringens intentioner vad gäller informationstörsörjning inom ramen för detta Samråd bör ske med ansvariga

program.

för handlingsprogrammet.

För utredaren gäller vidare regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva det offentliga åtagandet dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49.

Utredaren skall redovisa uppdraget senast den 1 1999.

mars

Kommunikationsdepartementet

Bilaga 2

från medverkande konsulter

Rapporter

Rapporterna finns på följande webbplats:

www. naring. regeringen.se/it/infiastruktur. htm

Peter Anderberg. Funktionshindrade och IT. Certec, Lund. Mars 1999.

Mats Brunell. IT-infrastrukturutveckling och accessnät. 15 april 1999.

Enator. Kostnadskalkyler för utbyggnad av höghastighetsnät i landsbygd och glesbygd. Författare: Johan Papp, Lennart Nordin, Mikael Nilsson, Lars-Anders Eriksson, Lennart Rahm. 1999-05-06.

Enator. Värdering Öhrlings rapport. Författare: Bo Svensson,

av Mikael Nilsson och Lennart Rahm. 1999-05-19.

Arne Eriksson. Utan bredband inget bra innehåll. En global översikt av infrastrukturutbyggnad och innehållsproduktion av offentliga organ. 1999-04-20.

Exit Marketing. Undersökning behov bandbredd. Linköping.

av av April 1999.

Greg Fitzpatrick. Convergence and The ICT Core. Maj 1999.

Per Florén. Bredband och tillväxt i Sverige. Kairos Future AB. 1999- 04-01.

Anders Hedin. Rapport till IT-infrastrukturutredningen. NUTEK 1999- 04-30.

Lars Hultkrantz. Bredband för tillväxt. Förutsättningar för samhällsekonomisk effektivitet på kort och lång sikt. CTEK, Borlänge. Maj 1999.

Göran Lundström. Behov infrastruktur. Uppsala. 1995-05-17.

2 Rapporter från medverkande konsulter Bilaga 2

Allen Porter and Howard Lowday. European Telecommunications Infrastructure. MaceCorp Ltd, London. 15th April 1999

Gunnar Ribrant. Samhällsekonomiska aspekter svensk bredbandskommunikation. 1999-05-21

. Gustav Rosell. Förutsättningar för en bandbreddsbörs i Sverige. RRRC/Liljefors Rosell HB. 1999-04-22.

Kai Simon. IT-infrastruktur i Sverige. Kriterier på tillgänglighet. Viktoriainstitutet Göteborg. 1999-05-25.

AB Stelacon. Förstudie avseende regelverk och statens roll på en marknad for höghastighetskommunikation. April 1999. Författare: Annika Järvebro och Göran Hedström.

Nils Weidstam. Rapport om Telias höghastighetstjänster. HiQ Data AB. 1999-05-03.

Öhrlings Coopers Lybrand. Beräkning av investeringskostnaden för en utbyggnad av stomnät och stadsnät. 1999-05-10.

Vidare hänvisas till följande kartläggning Öhrlings Coopers

av Lybrand, gjord på uppdrag av Post- och telestyrelsen, uppdraget utformat i samråd med IT-infrastrukturutredningen: Öhrlings Coopers Lybrand, mars 1999. Kartläggning av tele- och ITinfrastruktur. Rapporten är tillgänglig via PTS webbplats www. pts. se

Presentationsmaterial

Libro TIME AB, Uppsala, projektledare Casper Vemer-Carlsson, har producerat en cd-romskiva Bredband för tillväxt 3-4

som en minuters multimediaintroduktion till utredningen. Skivan kan, så länge lagret räcker, kostnadsfritt beställas från Libro Time, på telefon 018/16 77 00 eller via e-mail info@libr0.se.

Bilaga 3

Mer till för

hänvisningar tjänster

funktionshindrade

Nedan redovisas ett antal webbhänvisningar från Peter Anderbergs konsultrapport se webbplatsen naring. regeringen. se/it/infrastruk-

www. tur. htm utöver dem redovisats i huvudtexten.

som

Virtual Reality -

http://www.netphonic.com/demo

/csun/cod/ l 001 .html

http://www.evl.uic.edu/EVL/V R/

systems.html

http://www.pdc.kth.se/projects/vr

-cube/.

http://bucky.aa.uic.edu/DVL/dre

w/projvr.html

Två rapporter funktionshind- http://www.ori.org/educationvr.

om rade bam och VR från The Ore- html

Research Institute ORI gon Virtual Reality Lab.

Mer infonnation om telecubicles http://io.advanced.org/teleim-

finns på mersion/cubenet.html

Mer information på http://www.sics.se/dive/docs/des

cription.html

En bra och omfattande utgångs- http://kb.hitl.washington.edu/

punkt för information om VR

Swedish Workshop on The ap- http://www.sics.se/Nkia/agents plication of VR and agent VRdisabilities.html

technology for people with disabilities January 23rd 1997

2 Mer hänvisningar till tjänster för funktionshindrade Bilaga 3

Något gammal men intressant http://www.cyber.rdg.ac.uk/pe-

länk från ECDVRAT 96 Euro- ople/pms/WWW/ecdvrat/WWW

pean Conference on Disability, 96/vmews.html Virtual Reality and Associated Technologies

University of East London VR http://wvvw.uel.ac.uk/pers/E.A.At

Laboratory. tree/veres.html Undersöker användandet av virtuella miljöer vid bl.a. rullstolsanvändning, balansproblem m.m.

University of Ottawa http Rehabilitation Sciences Virtual ab/ Reality Lab. Arbetar med tillämpad forskning for att utveckla ny teknik för människor med funktionshinder och att utvärdera vilken inverkan denna teknik har för att förbättra livskvalitén för desamma.

Kommunikation för hörselskadade och döva - Dragon Systems produkt Natu- http://www.dragonsys.com/frame rallySpeaking marknadsle- set/product-frame.html

är en dande kommersiell produkt för taligenkänning.

Information om taligenkänning http://voice.jrc.it/

Kommunikation för synskadade och blinda - Mer information om haptiska http://www.labs.bt.com/projects/t gränssnitt i VR för synskadade eletouch/ och på http://wvvw.labs.bt.com/projects/t

eletouch/Papers/index.html

httpzl/www.labs.bt.com/projects/t

eletouch/Papers/index.html

Bilaga 4

En kortfattad teknikbeskrivning

Detta avsnitt ger i första hand en beskrivning och prognos varje tek-

av nik för sig, bl.a. att referera Öhrlings kartläggning 1999‘.

genom Framställningen disponeras i två huvuddelar, trådbunden inklusive ñberledning respektive trådlös kommunikation.

Trådbunden kommunikation

Kopparkabel för telefoni - I princip alla hushåll och företag i Sverige har idag kopparkabel tvinnad parkabel installerad för analog telefoni. Man kan till denna telefonledning koppla modem på maximalt 56 kbit/s vilket möjliggör Internetanslutning via operatör. Två utvecklingar av kopparkabeln namns:

ISDN-anslutning innebär att överföringen blir digital. Man kan -

därmed öka kapaciteten och undanröja många av begränsningarna hos den vanliga analoga överföringen. Ett vanligt abonnemang ISDN Duo kan omfatta två kanaler med vardera 64 kbit/s, tillsam-

mans 128 kbit/s. Anslutning till Internet sker vanligen via en opera-

törs ISDN-pool och det brukar kunna ske till lokal taxa för telefoni. ADSL är en teknik som gör det möjligt att använda den befintliga

telefonanslutningen för överföring data med hög hastighet. Över-

av föringshastigheten i nedåtriktningen i riktning till slutanvändaren kan vara upp till 6 Mbit/s, i praktiken beroende bl.a. på avståndet till telestationen och kvalitén på telefonförbindelsen- dock

inte mer

än 2-3 Mbit/s 1 Mbit/s är 1 000 kbit/s, och 150 kbit/s i riktningen från användaren. ADSL-tekniken kräver dock att telestationer

upp-

graderas och att höghastighetsnät finns tillgängliga i telefonstatio-

nema. Denna uppgradering kommer först att ske i tätorter.

Öhrlings: Kartläggning av tele- och IT-infrastruktur. Mars 1999. En

kartläggning utförd på uppdrag av PTS. Se PTS webbplats www.pts.se

2 En kortfattad teknikbeskrivning Bilaga 4

Enligt Öhrlings kartläggning anser många bedömare att ADSL- och ISDN-teknikema tillsammans kommer att bli de dominerande accessformerna för Internet i det korta perspektivet, sannolikt inom 2-3 år, för i första hand hushåll i Sverige.

Koaxialkabel, kabel- TV - Koaxialkabel är mycket vanligt i företag som bärare av datakommunikation inom respektive byggnad. I många hyreshus och bostadsområden finns lokala nät av koaxialkabel dragna för att förse hushåll med TV. Kabel-TV är relativt enkel att installera men ganska kostsam. Dess överföringskapacitet är dock större än över vanlig telefontråd. Kabel- TV-system med tvåvägskommunikation börjar bli alltmer utbrett genom ombyggnad av befintliga system. Med vissa förändringar i utrustningen kan överföringshastigheten t.ex. bli 10 Mbit/s neråt till användaren och 2 Mbit/s uppåt från användaren. Den överföringsteknik som används är Ethernet och som vanligen utnyttjas i organisationers lokala nät. Användaren måste dock i vissa fall dela tillgänglig kapacitet med andra användare anslutna till samma kabelsegment. I praktiken är hastigheterna lägre än vad som anges ovan. Vanligen garanterar kabel-TV-operatören en viss hastighet per hushåll, t.ex. 512 kbit/s till användaren. Kabel-TV finns inte tillgänglig i någon större omfattning i glesbygd.

En bedömning i Öhrlings kartläggning via kabel-TV

är att access kommer att vara en kompletterande form till de baserade partvinnad tråd beroende på situation och behov.

F iberoptisk kabel — I Sverige är de flesta stomnäten samt de moderna stadsnäten uppbyggda med optiska fiberkablar. En fiberkabel omfattar ett antal optiska fiber. Jämfört med kopparbaserade förbindelser har optiska fibem en låg signaldämpning. Fiber är f.n. det medium som klart har den största potentialen vad gäller överföringskapacitet, som idag närmar sig l Tbit/s i stomnät, vilket är en miljard kbit/s. Genom att uppgradera eller byta ut ändutrustning kan överföringskapaciteten på befintlig fiber ökas. Dessutom utvecklas tekniken så att ett större antal signaler våglängder samtidigt kan överföras per fiber. På detta sätt ökas överföringskapaciteten ytterligare.

Optisk fiber i accessnät har dock ännu inte nått slutanvändaren i någon större utsträckning, dels beroende på att slutanvändarnas behov i

Bilaga 4 En kortfattad teknikbeskrivning 3

allmänhet ännu inte varit tillräckligt stort for att betala den extra kostnaden, dels på att lösningar baserade på kopparledningar har ökat i kapacitet under de senaste åren.

F astighetsnät med kategori 5-kabel - Fastighetsnät eller liknande för datakommunikation är ofta baserade på kategori 5-kabel kopparkabel. Som överföringsteknik används vanligen Ethemet. Symmetrisk kommunikation erhålls med hög hastighet, nominellt vanligen 10 Mbit/s. Ny kabel och utrustning måste installeras i bostadshus, villaområden eller liknande.

Elnät - Elnätet är, samma sätt som kopparkabeln för telenätet, kopplat till nästan alla hushåll och företag i Sverige. Detta gör elnätet till ett tänkbart alternativt accessnät. Flera svenska aktörer, Vattenfall, Sydkraft, Stockholm Energi, testar olika sätt elnätet för bredbandskommunikation. Även det sker intressant utveckling är det, enligt Öhr-

om en lings kartläggning, mycket få tror att det kommer att bli en bred

som accessform till hemmet. De existerande systemen har fortfarande problem med bl.a. störningar från övrig utrustning.

Öhrlings kommentar till trådbunden kommunikation - Öhrlings bedömning vad gäller stom- och stadsnät är att fiberoptiska kablar blir allt viktigare i takt med att behovet av bandbredd överföringskapacitet ökar.

Öhrlings bedömning vad gäller accessnäten är att det är den befintliga infrastrukturen inom femårsperiod kommer att vara den

som en dominerande:

Möjligtvis kommer investeringar i eller kompletterande nätin-

ny frastruktur att göras när kapaciteten på de befintliga näten börjat närma sig sin övre gräns eller åtkomsten till den befintliga nätinfrastruktu-

om ren i de lokala accessnäten blockeras av nätägama.

4 En kortfattad teknikbeskrivning Bilaga 4

Trådlös kommunikation

GSM w GSM, Global Service for Mobile transmission, är den digitala standarden för mobila teletjänster upp till 9,6 kbit/s och ger möjlighet att skicka korta textmeddelanden. GSM används nu parallellt med och kommer att ersätta NMT, den analoga tekniken. Vid mobil kommunikation av typen GSM delar användarna som befinner sig i samma cell område som täcks av en sändare/mottagare på tillgänglig bandbredd. Utvecklingen av GSM vad gäller datatjänster omfattar ett antal olika steg. GSM klarar nu dataöverföring på upp till ca 14,4 kbit/s. Det pågår en utveckling i flera steg för att höja överföringshastigheten. Med användning av kretskopplad teknik HSCSD, High Speed Circuit Switched Data Technology uppnås maximalt 28,8-64 kbit/s och med paketfönnedlingsteknik GPRS uppnås teoretiskt maximalt 56-115 kbit/s. Vid GPRS Generalised Packet Radio Service är kommunikationen asymmetrisk, i praktiken beräknas hastigheten i snitt till användaren att bli ca 50 kbit/s, bl.a. beroende på antalet användare per cell. Från användaren blir hastigheten ca 28 kbit/s. Vid införandet av EDGE Enhanced Data Rates for GSM Evolution, som är en ny radiokodningsteknik, beräknas hastigheten blir fyra gånger högre än vid GPRS vilket innebär att hastigheten till användaren blir 200 kbit/s och från

ca användaren ca 96 kbit/s.

UMTS - Universal Mobile Telephone Standard, är ett tredje generationens system för mobilkommunikation och tros inom några år få ett speciellt stort genomslag i de länder, däribland Sverige, där en stor andel av befolkningen använder mobiltelefoner och Internet idag. Liksom vid GSM, gäller vid UMTS att användarna som befinner sig i samma cell delar på tillgänglig bandbredd. Kapaciteten beräknas teoretiskt att bli cirka 2 Mbit/s nära basstationen vid användning av radiokodningstekniken WCDMAs. Detta värde gäller vid användare i cellen. Kommu-

en nikationen vid UMTS är asymmetrisk och genomsnittligt över celler och med ett rimligt antal användare beräknas hastigheten till användaren att bli 144-384 kbit/s. Vid UMTS används ny teknik och mindre celler än vid GSMvarvid en omfattande utbyggnad av den befintliga infrastrukturen måste göras. Detta kommer troligen först ske i de större städerna.

Bilaga 4 En kortfattad teknikbeskrivning 5

Wireless Local Loop WLL - På samma sätt mobiltelefonsystem bär system med wireless local

som loop WLL röst och data mellan användare och det publika telenätet. DECT, Digital European Cordless Telephone, är det vanligaste systemet. En typisk användning är inom större kontorskomplex eller i affärscentra eftersom räckvidden är kort, 20-300 meter per cell. DECT anses i Öhrlings kartläggning inte ha någon större framtid i Sverige beroende dels att vi redan har rikstäckande mobilsystem, dels att flera nya tekniker är under utveckling, t.ex. Bluetooth.

Satellitkommunikation - Den omedelbara fördelen med satellitsystem är att de i många fall kan

global täckning. De kan därför erbjuda alternativ till accessen ge en från bl.a. de publika näten till slutanvändaren. Detta anses i Öhrlings kartläggning dock inte i första hand gälla bredbandskapacitet direkt till slutanvändaren utan snarare bedöms utgöra alternativ till fiberkabel fram till det lokala accessnätet. Nu finns i Sverige accesstjänster för anslutning till Internet där hastigheten till användaren är 200-400 kbit/s vid exempelvis webbtrafik och filöverföring. Vid överföring av direktuppspelande ljud och video är kapaciteten till användare 500-800 kbit/s. Som returkanal används telefonnätet. Telia m.fl. operatörer studerar olika system där satelliten även används för returkanalen. Satelliter med bredbandskapacitet anses kunna vara konkurrenskraftiga inom några områden: Förbindelser över stora avstånd då telefonbola-

fortfarande prissätter utifrån avstånd, förbindelser i länder med gen kostsam eller underutvecklad infrastruktur samt tillfälliga förbindelser. De flesta bedömare satellitkommunikation som en nischtjänst som

ser kommer att komplettera befintlig infrastruktur i områden med dålig täckning.

Punkt till multipunkt trådlös radioteknik

- Landbaserade mikrovågssystem med sändare används för att tillhandahålla video, data och röstkommunikation till enskilda användare eller grupper av användare. Det generella namnet för dessa accesstekniker är BWA Broadcast Wideband Access som bl.a. omfattar LMDS, Local Multipoint Distribution Service, som i USA arbetar i med frekvensema 27,5-29,5 GHz och MVDS Microwave Video Distribution Service

arbetar med frekvensen 40 GHz. Någon frekvenstilldelning har som ca ännu inte gjorts i Sverige. En operatör fördelar basstationens resurser i

6 En kortfattad teknikbeskrivning Bilaga 4

kanaler och på ett antal användare. Vid LMDS är den totala nominella kapaciteten nedströms till användare cirka 1,5 Gbit/s som i praktiken fördelas på ett antal kanaler och användare. Motsvarande kapacitet från användaren är cirka 200 Mbit/s, i vissa fall används telefonnätet som returkanal. Förstärkare behövs i princip varje kilometer. Tjänster som utnyttjar LMDS tros nå affärskunder i USA under 1999 och anses kunna bli ett intressant alternativ i kombination med satellit. I Sverige pågår nu fältprov med LMDS.

Digital Audio Broadcasting DAB - Broadcasting anger att det handlar om utsändning från en punkt till en mängd mottagare. DAB är ett system för utsändning av digital rundradio. DAB är i sig ett enkelriktat system. Genom hopkoppling med exempelvis GSM erhålls mobil användning med hög kapacitet i utsändningsriktningen, medan returkanalen har lägre kapacitet. DAB har en bandbredd på 1,28 Mbit/s per kanal och som kan fördelas på ett antal användare. DAB används i Sverige och når cirka 85 procent av befolkningen. Teracom utför försök tillsammans med Ericsson i Göteborgstrakten för datatjänster, varvid hastigheten uppåt från slutanvändaren är lägre än neråt.

Utsändning av data med DAB bedöms i Öhrlings rapport att, om metoden får genomslag, bli ett lågkostnadsaltemativ för asymmetrisk överföringskapacitet till mobila system som UMTS.

Markbundet nät för digital- TV - Även det digitala TV-nätet handlar broadcasting. Teracom bygger

om ut vad som planeras att bli ett rikstäckande markbundet nät. Teracom bedömer att full rikstäckning uppnås år 2001. De första sändningarna inleddes den 1 april 1999. Det digitala förbindelsenät används för

som matning av sändama för samtliga markbundna utsändningar, inklusive digital TV, som Teracom bedriver, har drygt 100 noder över hela

nu landet. Till dessa noder finns sammanlagt 300 kundaccesser med olika anslutningskapacitet. Nätet är ett radiolänknät uppbyggt med SDH-teknik i multipler av 155 Mbit/s. På varje sträcka länk kan kapaciteten teoretiskt byggas ut till maximalt 16 gånger 155 Mbit/s, närhelst affärsmässiga skäl för detta föreligger. Vid starten den 1 april 1999 används tre muxar vilket här kan jämföras med att tre separata TV-nät utnyttjas. Varje mux har en kapacitet på 22 Mbit/s vilket motsvarar fyra vanliga digitala TV-kanaler.

Bilaga 4 En kortfattad teknikbeskrivning 7

Digital-TV-näten är främst avsedda för TV-sändningar. Om ett sådant nät hypotetiskt skulle användas för access till Internet, kan kapaciteten för dvs. 22 Mbit/s, fördelas ett antal användare. Rent

en mux, teoretiskt kan kapaciteten för också användas för TV-sändning

en mux och Intemetaccess samtidigt. Detta kan ske exempelvis så att tre av de fyra kanalerna sänder TV dygnet runt, medan den fjärde under antingen hela eller del dygnet använder sin kapacitet, dvs. drygt 5 Mbit/s, till

av Intemetaccess för sina kunder. Kapaciteten i den andra riktningen returkanalen är t.v. beroende telefonnätet. Om dessa planer för-

av verkligas kommer digital-TV, enligt Öhrlings kartläggning, att påverka förutsättningarna för att även glesbefolkade områden får tillgång till lösningar med större bandbredd, åtminstone i den ena riktningen.

Öhrlings kommentar till trådlös kommunikation —

För de närmaste fem åren bedömer Öhrlings att UMTS-utbyggnaden blir störst intresse. Nischtjänster kan bli aktuella via satellit i gles-

av bygd saknar tillräcklig markbunden infrastruktur.

som

Slutkommentar till den tekniska bedömningen -

UMTS byggs ut i första hand i storstäder då omfattande investeringar krävs för övergången, delvis kan bli successiv, från GSM till

som UMTS. Öhrlings bedömning efter genomgång av såväl trådbunden som trådlös kommunikation är följande:

Då utvecklingen går fortare och marknaden blir mer diversiñe-

rad kommer troli att en större skillnad mellan och

en se

äller kva itet och å tjänster. Troligtvisglesbygd

tätort vad kapacitet ommer

alla i hela andet att några få til gån till snabbare dataöverfö-

om ar

ringskapacitet, ett uppdaterat G -nät, medan de tithe-

genom

byg da områdena kommer att kunna de mobila bred-

Infrastruutnittja fastnätssidan

ban stjänster som UMTS erbjuder. turen

är väl utb fram till lokalstationema, men hur man erbjuder

kostnadse fe tiva lösningar från lokalstationen till det ödsligt be-

lägna huset, kommer att kunna lösas eller inte lösas på olika sätt

beroende på situationen. Det är för dessa ändamål som satellit och

LMDS blir användbara. Sid 52

Vid närmare granskning gjorts inom utredningen visar att de

en som hastigheter i praktiken beräknas att erhållas vid UMTS inte når

som upp till 2 Mbit/s.

Biilaga 5

Berörda regelsystem i Sverige

Hans Öjemark, Post- och telestyrelsen av

Främjandet ökad tillgång till avancerad informations- och kom-

av en munikationsteknisk infrastruktur kan beröra en rad olika rättsområden.

De övergripande rättsområden berörs torde vara radio- och

som telerätt, konkurrensrätt, fastighetsrätt med plan- och byggrätt samt reg-

kommunal kompetens och bemyndigande för statliga verk och ler om statligt ägda aktiebolag.

Telerätt

Vad utgör telemeddelande regleras i 1 § telelagen 1993:597.

som Telelagen innehåller bestämmelser televerksamhet 1 § första

om stycket telelagen. Med telemeddelande ljud, text, bild, data eller

avses information i övrigt förmedlas med hjälp radio eller genom ljus

som av eller elektromagnetiska svängningar utnyttjar särskilt anordnad

som ledare. Telenät är enligt lagrum anläggning avsedd för förmed-

samma

telemeddelanden. Eftersom telenäten samtidigt kan utnyttjas för ling av flera överföringar samtidigt har begreppet nätkapacitet införts, vilket

överföringskapacitet i telenät eller del därav telelagen. Med avser hyrd förbindelse i telelagen nätkapacitet mellan nätanslutnings-

avses punkter i rådets direktiv 92/44/EEG den 5 juni 1992 om

som avses av tillhandahållande öppna nät för förhyrda förbindelser 1 § telelagen.

av Med televerksamhet förmedling telemeddelanden via telenät

avses av eller tillhandahållande nätkapacitet 1 § telelagen. Telefonitjänsten

av utgör den grundläggande teletjänsten. Det statliga ansvaret skall omfatta telefonitjänsten i hela landet I grundläggande telefoni innefattas möjligheten att utnyttja telefax och datakommunikation via låghastighetsmodem. I 1 § telelagen definieras telefonitjänst teletjänst be-

som

Observera att artiklarna i Romfördraget i detta betänkande har angetts enligt

numreringen som gällde före den l maj 1999. 2 Prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr. 1990/91:369 samt prop.

1992/932200, sid. 75-76.

2 Berörda regelsystem iSverige Bilaga 5

stående i överföring av tal och medger överföring telefaxmed-

som av delanden samt datakommunikation via låghastighetsmodem. I 2 § 1 anges att bestämmelserna i lagen syftar till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva telekommunikationer till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Häri ligger bl.a. och skall få

att var en möjlighet att från sin stadigvarande bostad eller sitt fasta verksamhetsställe utnyttja telefonitjänst till ett rimligt pris inom ett allmänt tillgängligt telenät. Detta kallas allmänt för USO-krav eng. Universal Service

Obligation.

Med televerksamhet inte utsändning till allmänheten

avses av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket första

meningen yttrandefrihetsgrundlagen 1 § tredje stycket telelagen.

Den svenska teleregleringen bygger de krav uppställs på

som medlemsstaterna i den EG-rättsliga regleringen på teleområdet. På telekommunikationsområdet finns f.n. ca 20 direktiv. De direktiv är

som av omedelbart intresse för detta arbete är ONP-ramdirektivet 90/387/EEG ändrat genom 97/51/EG, tjänstedirektivet 90/388/EEG ändrat

genom 95/51/EG och 96/19/EG, leased lines-direktivet förhyrda förbindelser 92/44/EEG ändrat genom 97/51/EG, samtrafikdirektivet 97/33/EG ändrat genom 98/61/EG samt taltelefonidirektivet 98/10/EG.

Direktivens tillämpningsområden styrs vad härom,

av som anges som regel i inledningen till direktiven, samt de definitioner

av som finns angivna i direktiven eller i andra direktiv vartill då hänvisning

ges

Mediarätt

I radio- och TV-lagen 1996:844 föreskrifter sändningar

ges om av ljudradio- och TV-program som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. En sändning riktad till all-

anses mänheten endast den samtidigt och utan särskild begäran är till-

om gänglig för vem som helst som vill ta emot den 1 kap. 1 § radio- och

TV-lagen.

I 2 kap. 1 § stadgas att för att sända ljudradio eller TV-program med hjälp av radiovågor på frekvens under 3 gigahertz krävs tillstånd enligt lagen.

EG:s mediarätt är i huvudsak inriktad att främja fri rörlighet

en för televisionstjänster inom gemenskapen. Mediaområdet nämli-

anses gen i grunden utgöra nationell angelägenhet. På området finns dock

en vissa direktiv utfärdade. Direktiv reglering innehållet är

som avser av

3 Se Bilaga

Bilaga 5 Berörda regelsystem i Sverige 3

inte omedelbart intresse för detta arbete. Däremot finns ett direktiv

av 95/47/EG tillnärmning standarder för sändning av televisions-

om av signaler. Direktivet syftar till att fastställa standard för

en gemensam TV-sändningar inom gemenskapen och främja utvecklingen av avancerade televisionstjänster. Direktivet implementeras i svensk rätt genom lagen 1998:31 standarder för sändning av TV-signaler.

Reglering avseende frekvenstilldelning

Såväl beträffande televerksamhet för ljudradio- och TV-program

som

är riktade till allmänheten gäller att föreskrifter tillstånd att som om inneha eller använda radiosändare finns i lagen 1993:599 om radiokommunikation.

Inom EG-rätten finns flera direktiv rör mobiltelefoni, satellitdi-

som rektiv 94/46/EG och satellitbeslut 710/97/EG och ett förslag till beslut UMTS‘. Dessutom finns grönbok radiospektrumpoli-

om en om tiken5.

Konkurrensrätt

Den nuvarande konkurrenslagen 1993:20 trädde i kraft den 1 juli 1993 och har i huvudsak utformats med EG-rättens konkurrensregler

förebild. Lagens syfte är att undanröja och motverka hinder för en som effektiv konkurrens i fråga produktion och handel med varor,

om av tjänster och andra nyttigheter l §. Konkurrensverket är ansvarig myndighet för lagens efterlevnad och skall verka för en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna. Konkurrenslagen innehåller två generella förbud, ett mot konkurrensbegränsande samarbete mellan företag 6§ och ett mot missbruk av dominerande ställning 19§.

Konkurrensverket har möjlighet att bevilja undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete. Fömtsättningama är att det aktuella samarbetet kan förväntas ha sådana positiva effekter att de överväger de negativa konkurrensbegränsande verkningarna.

Det går inte att få undantag från förbudet mot missbruk av dominerande ställning. Däremot är det generellt möjligt för ett företag som är osäker på vissa metoder eller avtal strider mot något av förbuden i

om konkurrenslagen att begära ett icke-ingripandebesked 20§. För de be-

4 Gemensam ståndpunkt 98/C333/05 5 KOM 1998596 slutlig, 9.12.1998.

4 Berörda regelsystem iSverige Bilaga 5

rörda företagen innebär ett sådant besked att ett visst agerande kan fortsätta utan risk för ingripanden från Konkurrensverket. Konkurrensrätten intar en central position i EG-rätten. Genom fri rörlighet mellan medlemsstaterna för bl.a. och tjänster skall konvaror kurrensen främjas. Artikel 85 i Romfördraget förbjuder alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och samordnade förfaranden kan som påverka handeln mellan medlemsstater och har till syfte att hindra, som begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den markgemensamma naden. Genom artikel 86 förbjuds missbruk dominerande ställning. I av artikel 90 att medlemsstaterna beträffande offentliga företag och anges företag som de beviljar särskilda eller exklusiva rättigheter inte skall vidta och inte heller bibehålla någon åtgärd strider mot reglerna i som fördraget, i synnerhet reglerna i vissa artiklar, däribland artiklarna 85- 86. Konkurrensrätten ligger också bakom stor del reglerna i de en av olika direktiven främst teleområdet.

Fastighetsrätt m.m.

Beträffande kanalisation rör eller stolpar, master, ledningar och utrustning gäller att de tar mark i anspråk. För teleoperatör inklusive en nätägare som äger marken ifråga innebär detta regelmässigt inga problem. Samma förhållande gäller för tomträtt annat inte framgår om av tomträttsupplåtelsen. För att etablera kanalisation eller master eller för att dra ledningar på annans mark erfordras i allmänhet tillstånd av markägaren eller tomträttshavaren i fonn nyttjanderätt, servitut, av

ledningsrätt eller samfällighet.

Nyttjanderätter kan upplåtas avtal, servitut avtal eller genom genom

lantmäteriförrättning, ledningsrätt genom lantmäteriförrättning och

vågrätt genom att mark ianspråktas med stöd av upprättad eller i vissa fall fastställd arbetsplan. Tomträtter och nyttjanderätter är tidsbegränsade. Det är inte servitut, ledningsrätter eller vägrätter. De kan dock upphöra att gälla. Ledningsrätt åtnjuter ett starkare sakrättsligt skydd än servitut. I vilken utsträckning innehavare nyttjanderätt, servitut eller en av ledningsrätt kan använda marken för t.ex. kanalisation eller master eller för att dra ledningar eller för att i sin tur upplåta rätt att vidta annan sådana åtgärder beror omfattningen rättigheten. av Allmänna regler såvitt här är intresse, nyttjanderätt och om, av servitut ges i 7 kap. jordabalken. Kapitlet därvidlag arrende, hyra, avser tomträtt och annan nyttjanderätt samt servitut, rättigheten upplåtits om

Bilaga 5 Berörda regelsystem iSverige 5

genom avtal. Regler om arrende finns, såvitt här är av intresse, i 8 och 11 kap. jordabalken. ll kap. anläggningsarrende. Regler

avser om servitut finns också i 14 och 23 kap. jordabalken samt i fastighetsbildningslagen 1970:988.

Regler om ledningsrätt finns i ledningsrättslagen 1973:1144. Enligt 1 § kan den som för ledning vill utnyttja utrymme inom fastighet få rätt därtill ledningsrätt. Lagen gäller enligt 2 § for: teleledning som ingår i telekommunikationssystem för allmänt ändamål samt allmän svagströmsledning för signalering, fjärrmanövrering, dataöverföring eller liknande ändamål; elektrisk starkströmsledning för vilken koncession fordras eller som behövs for sådana ledningar som avses i

Vatten- eller avloppsledning av visst närmare angivet slag; 4. Ledning genom vilken fjärrvärme, olja, gas, eller annan råvara eller produkt transporteras, av vissa angivna slag. I ledning ingår enligt 3 § ledningsrättslagen sådana for dess ändamål erforderliga anordningar som transformatorer, pumpstationer och andra tillbehör. Ledningsrätt får enligt 6 § ledningsrättslagen upplåtas, ändamålet lämpligen

om bör tillgodoses på annat sätt eller olägenhetema av upplåtelsen från allmän eller enskild synpunkt överväger de fördelar kan vinnas

som genom den. Bestämmelserna i 6 § ledningsrättslagen skall enligt 6a § samma lag inte tillämpas om det i en fastighetsplan har meddelats bestämmelser om en ledningsrätt och ledningsbeslut meddelas under detaljplanens genomförandetid. Inom område med detaljplan, fastighetsplan eller områdesbestämmelser får, som regel, enligt 8 § första stycket ledningsrättslagen en ledningsrätt inte upplåtas i strid mot planen eller bestämmelserna. I fråga om ersättning för utrymme äger reglerna i expropriationslagen 1972:719 tillämpning.

En särskild nyttjanderätt, som inte omfattas reglerna i jordabal-

av ken, utgör vägrätt. Vägrätt kan avse allmän eller enskild väg. Regler om allmän väg finns i väglagen 1971:948. Enligt 30 § väglagen innefattar vägrätt befogenhet för väghållaren att, utan hinder av den rätt som annan kan äga till fastigheten, nyttja mark som behövs för väg och, om inte undantag gjorts i vissa fall, även i övrigt i fastighetsägarens ställe bestämma över markens användning under den tid vägrätten består.

För att flera gemensamt skall kanna använda kanalisation eller master eller t.ex. byggnad för transmissionsutrustning kan innehavaren

anläggningen tillstånd till detta. Är kanalisationen eller mastema av ge fast egendom, vilket kan fallet den är i hand fas-

vara om samma som tigheten, kan sådant tillstånd ges i form av nyttjanderätt, servitut eller ledningsrätt. Utgör anläggningarna lös egendom, såsom är fallet om de ägs av någon annan än ägaren av fastigheten, kan upplåtelse ske genom nyttjanderätt. Betjänar en sådan anläggning flera fastigheter, vilket kan

6 Berörda regelsystem iSverige Bilaga 5

fallet beträffande anläggning för mottagning av kabel-TV eller vara en

sändar- och mottagaranläggning for radio i gles bygd, kan anläggen

ningen utgöra gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen

en 1973:1149. Enligt 1 § första stycket anläggningslagen kan enligt la-

inrättas anläggning är för flera fastigheter och som gen som gemensam tillgodoser ändamål stadigvarande betydelse för dem. Lagen gäller

av inte frågan inrättande anläggning gemensamt för flera

om om av fastigheter kan prövas enligt bestämmelser i annan författning än fastighetsbildningslagen 1970:988. Lagens bestämmelser äger motsvarande tillämpning på tomträtt och, om det är lämpligt, även på byggnad eller annan anläggning som hör till fastighet. Gemensamhetsanläggning och rätt till utrymme är samfällda för de

fastigheter deltar i anläggningen. Anläggningsbeslut sker genom

som förrättning.

Plan- och byggrätt samt milj örätt

Bestämmelser planläggning av mark och vatten och om byggande

om finns i plan- och bygglagen PBL, 1987:10. Planläggning är en kommunal angelägenhet, 1 kap. 2 § PBL. I 2 kap. anges allmänna intressen skall beaktas vid planläggning och vid lokalisering av

som bebyggelse I lagen ges regler om Översiktsplaner 4 kap. samt

m.m.

detaljplaner och områdesbestämmelser 5 kap.. om

I översiktsplan skall enligt 4 kap. 1 § PBL redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut användningen mark- och vattenområden. Vid redovis-

om av ningen skall riksintressen enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken anges särskilt.

I samband med planläggningen finns samrådsförfaranden där länsstyrelserna särskilt skall ta till vara och samordna statens intressen. Myndigheter m.fl. som har ett särskilt intresse skall beredas tillfälle till samråd. Se 4 kap. 3 och 5 §§ samt 5 kap. 20 och 22 PBL.

I detaljplan får bl.a. meddelas bestämmelser om placering, utfonnning och utförande av byggnader och andra anläggningar 5 kap. 7 § första stycket 4 punkten PBL.

Regler plangenomförande finns i 6 kap. Där finns regler om

exploateringssamverkan och fastighetsplan. I 6 kap. 2 § första stycket

anges att kommunen f°ar besluta att exploateringssamverkan enligt la-

l987:11 exploateringssamverkan f°ar ske, om det med hänsyn gen om

till bebyggelseutvecklingen är angeläget att i ett sammanhang ställa i

ordning mark för bebyggelse och utföra sådana anordningar som behövs för bebyggelsen. Sådana beslut meddelas genom detaljplan eller

Bilaga 5 Berörda regelsystem i Sverige 7

områdesbestämmelser. Beträffande fastighetsplan anges i 3 § samma kapitel att i denna kan för områden som omfattas av detaljplan meddelas bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt om gemensamhetsanläggningar.

Enligt 8 kap. 2 § första stycket 5 PBL krävs bygglov för att uppföra radio- eller telemaster eller tom.

I den nya miljöbalken finns regler i 3 och 4 kap. om hushållning med mark- och vattenområden. I förordningen 1998:896 om hushållning med mark- och vattenområden m.m. anges vilka myndigheter som har uppsikt över hushållningen med mark och vattenområden.

Kommunalrätt

I 2 kap. kommunallagen 1991:900 anges kommunernas och landstingens befogenheter.

Enligt 2 kap. l § kommunallagen får kommuner och landsting själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.

I 2 kap. 2 § kommunallagen uttrycks den kommunala likställighetsprincipen att kommuner och landsting skall behandla sina med-

om lemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. I 2 kap. 7 § fastställs att kommuner och landsting får bedriva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget. Kommuner och landsting får vidare, enligt 8 § samma kapitel genomföra åtgärder för att främja näringslivet i kommunen eller landstinget. Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det.

Lagen 1957:259 om rätt för kommuner att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats m.m. ger kommuner rätt att under vissa förutsättningar ta ut avgifter för användningen av offentlig plats som står under kommunens förvaltning. Detta avser gator, torg, parker etc. Reglerna medför att den som avser att t.ex. gräva ned ledningar i gator blir skyldig att betala avgifter till kommunen under byggtiden, vilka kan uppgå till betydande belopp.

Dessutom har kommunen rätt att ta ut avgifter på privaträttslig grund för den tid som ledningar finns nedgrävda kommunägd mark. Enligt praxis avseende dåvarande Televerkets teleledningar NJA 1973

, s. 70, skall vid fastställande av ersättningen, där denna inte var bestämd

8 Berörda regelsystem iSverige Bilaga 5

genom avtal, avsevärd betydelse tillmätas bl.a. att teleledningama tjänar ett allmänt ändamål vars tillgodoseende för kommunen själv utgör ett viktigt intresse.

Bilaga 6

och IT-infrastrukturen olika

IT-politiken på

områden

Nedan följer en kort genomgång några refonnområden har

av som anknytning till frågan om bredband.

Distansarbete

Tillgången till en modern teknisk infrastruktur är viktig förutsättning

en för distansarbete och utlokalisering distansoberoende verksamhet,

av enligt Distansarbetsutredningens betänkande. Man pekade på ISDN som den vanligaste lösningen för höghastighetsöverföring idag

men framhöll att kostnaden för ISDN-installation kunde uppgå till

en mycket höga belopp i glesbygden, upp till hundratusentals kronor nämndes för ett enskilt anslutningstillfälle. I betänkandet ifrågasattes om glesbygdens behov skulle kunna tillgodoses genom att marknadskrafterna tillhandahöll billigare alternativ.

Betänkandet preciserade inte närmare frågan sambandet mellan

om nätkapacitet och distansarbete.

Distansutbildning

Distansutbildningskommittén, DUKOM, konstaterade i sitt betänkande att IT innebar många möjligheter för distansutbildningen och att datorerna blev allt snabbare och bandbredden i nätverken ökade snabbt. Men det påpekades också exempelvis att dagens IT knappast kunde beskrivas som användarvänlig och att det var svårt för enskilda personer att hänga med i den tekniska utvecklingen. I betänkandet föreslogs därför bl.a. att kommunerna skulle upprätta fler lärcentra

som hade resurser att tillhandahålla avancerad teknik. Nätkapacitet skulle erhållas om det kommunala skolväsendet kunde anslutas till SUNETs

Distansarbete, SOU 1998:115. 2 DUKOM, SOU 1988:84.

2 IT -politiken och IT -infiastrukturen på olika områden Bilaga 6

högkapacitetsnät. Utredaren påpekade att ett flertal länder har kommit betydligt längre än Sverige i fråga om distansutbildning med IT, exempelvis Finland, Norge och Storbritannien sid 180.

DUKOM avstod från mer konkreta förslag på IT-området eftersom det omöjligt att förutse vart utvecklingen gick på lite längre sikt.

var

Universitetsdatomätet SUNET

Det akademiska datomätet Swedish University Computer Network, SUNET, som är knutet till Högskoleverket under en särskild styrelse, är en svensk del av Internet. SUNETs huvuduppgift är att förse universitet och högskolor med bästa tänkbara datorkommunikationer. Ett 30-talhögskolor är anknutna. Ryggradsnätet, mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall har enligt ett avtal mellan SUNET och Banverket Telenät uppgraderats till 155 Mbit/s och sedan följer motsvarande uppgradering förbindelsema till de mindre och medelstora högsko-

av loma från nuvarande 34 Mbit/s. Enligt avtalet skall förbindelsema i ryggradsnätet kunna uppgraderas till 622 Mbit/s.

Efter uppdrag från regeringen har SUNET slutit avtal om uppringd Internettjänst för alla studerande till en kostnad för bara 21 kronor i månaden

Folkbibliotek och länsmuséer

Budgetpropositionen för år 1997 vidgade SUNETs uppdrag till att även omfatta ett erbjudande till folk- och länsbiblioteken samt länsmuséema att ansluta sig till SUNET. Bibliotek och muséer behöver skicka bilder och ha tillgång till videokonferenser och andra multimediala applikationer. För detta krävs normalt minst 2 Mbit/s. Erbjudandet gäller kostnadsfri fast förbindelse med kapaciteten 2 Mbit/s under

en två år. Ett villkor är att mottagarna efter stödperiodens utgång själva finansierar denna förbindelse i ytterligare tre år. Man kan acceptera erbjudandet t.o.m. oktober 1999. Om alla accepterar innebär det ungefär 300 nya intressenter i SUNET-nätet.

Ett antal bibliotek och muséer har redan anslutit sig, men den statliga prioriteringen bibliotek och muséer har väckt diskussion. Vissa

3 Regeringens skrivelse 1998/99:2, sid 28.

Bilaga 6 I T-politiken och I T-infrastrukturen på olika områden 3

kommuner hade hellre velat prioritera hög nätkapacitet för skolorna än för biblioteken

Skolorna

I vårpropositionen 1998 föreslog regeringen att totalt 1,49 miljarder kronor skulle avsättas under tre år för en satsning på informationsteknik i skolan. Den 28 maj 1998 avlämnade regeringen en skrivelse till riksdagen om Lärandets verktyg nationellt för IT i skolan

- program

Delegationen för IT i skolan, ITiS, har tillsatts för att förverkliga pro- . grammet. Programmet innehåller flera olika moment, som samtliga är nödvändiga förutsättningar för ett genomförande: utbildning till lärare i att använda de nya och bättre verktygen, stöd till elever med funktionshinder, bättre tillgänglighet till Internet, samverkan med kommunerna. Bl.a. påpekas behovet av att dra nytta av de projekt som KK-stiftelsen stött. Ett av regeringens mål är att alla elever och lärare skall få en epostadress.

Vad gäller infrastrukturen finns statistik från hösten 1997 som visade att 91 procent av de kommunala gymnasieskolorna samt 56 procent av de kommunala gmndskoloma då hade en Internetanslutning

av något slag. Enligt programskrivelsen skall inte staten överta kostnaden för Intemetanslutningen från kommunerna utan avsikten är att under en begränsad period tillskjuta medel för att påskynda en övergång till anslutningar av högre kapacitet sid 20. Målet är att varje skola skall ha minst en uppkoppling enligt följande:

Storlek på skolan Kapacitet färre än 200 elever 128 kbit/s 200 500 elever 512 kbit/s

fler än 500 elever 2 Mbit/s

Företagen

Enligt en bedömning av konsultföretaget Öhrlings° fanns det 213 000 företagsabonnemang med uppringd access till Internet, inkl ISDN-

4 Se tidningsdebatt under våren 1997, t.ex. Dagens IT 2 april 1997: Växande

protester mot att skolor stängs ute från SUNET. 5 Regeringens skrivelse 1997/98:l76, avlämnad 23 juli 1998. ° Öhrlings Coopers Lybrand AB: Internetmarknaden i Sverige. September

4 IT -politiken och IT -infrastrukturen på olika områden Bilaga 6

anslutning, 1998. I regeringens skrivelse 1998/99:2 sid 10

sommaren uppskattades antalet ISDN-abonnemang vid ungefär samma tidpunkt till 220 000, de flesta hade tecknats av företag. Inom fyra bran-

varav scher undersökta NUTEK7 varierade andelen med egen hemsida

av 1997 mellan 30 och 55 procent. Nio tio undersökta datakonsultföre-

av tag hade hemsida på Internet. 25 procent företagen använde elektro-

av nisk handel, särskilt företag över 500 anställda.

Elektronisk handel förefaller den företagsaktivitet som kommer

vara att ha den bredaste och djupaste påverkan behovet av nätkapacitet för företag i allmänhet. Regeringens insatser för elektronisk handel framgår skrivelsen 1997/98:190 Elektronisk handel. Där framhölls

av att lagar och regler i största möjliga utsträckning borde utformas global nivå i syfte att underlätta utvecklingen och att reglerna borde

neutrala i förhållande till den teknik används. Kryptering och vara som digitala signaturer nämndes viktiga förutsättningar för elektronisk

som handel, eftersom den i stor utsträckning bedrivs mellan parter som inte är kända för varandra. Denna fråga har en direkt betydelse för det brottsförebyggande arbetet, denna utredning enligt direktiven

som särskilt skall beakta.

Det framhölls i skrivelsen att den offentliga sektorn borde föregå med gott exempel för att främja elektronisk handel:

Emellertid finns det i dagsläget fortfarande begränsade möjligheter

att via Internet t.ex. fylla blanketter. Detta beror i huvudsak att

den elektroniska infrastrukturen i dag inte helt klarar alla krav ör en

öppen och säker kommunikation att föra över elektroniska do-

som

kument till myndigheter eller mellan myndigheter. Sid 43.

Det framhölls i skrivelsen förutsättning för att elektronisk handel

att en skulle kunna användas på bred front infrastruktur som var

var en

allmänt tillgänglig, kapacitetsstark och kostnadseffektiv. Det är ett

intresse att tillse att stor del av befolknin en inte

samhälleligtån möjli heten elektronisk handel, ler IT-

utestängs r att n e

tjänster i allmänhet, ärför att rastrukturen är alltför dyr eller re-

gionalt begränsad. Sid 47.

Det påpekades vidare att den överföringshastighet som erbjöds genom telefonmodem otillräcklig i synnerhet för företagen. ISDN och

var xDSL nämndes alternativ, samt andra nät som kunde fungera som

som plattformar för bl.a. elektronisk handel, kabel-TV-nät, nät för marksänd

7 Livsmedelsindustrin, maskinindustrin, elektronikindustrin, transporttjänster.

Dessutom behandlades 10 datakonsultföretag. Källa: NUTEK 1998.

Bilaga 6 I T-politiken och I T-inflastrukturen på olika områden 5

TV, satellitkommunikationsnät, elnät samt olika former av radiolösningar.

Det som hittills utgjort begränsningar i dessa nät är mölighetema

till 1nterakt1v1tet,näten har ursprungligen konstruerats ör utsänd-

nmgsverksamhet en riktning. Sid 49.

Just interaktiviteten framhölls i skrivelsen som betydelsefull för användning i elektronisk handel, men också att de olika näten och deras tillämpningar tenderade att flyta aspekt som f.n. utreds av

samman, en konvergensutredningen. Det framhölls också i skrivelsen att de regionala möjligheterna till datakommunikation kunde regleras genom att man betraktade denna som en samhällsomfattande tjänst samma

telefoni och därmed kunde ställa kravet tillgång överallt sätt som och, eventuellt, även enhetlig taxa, t.ex. för ISDN. Enligt regeringens uppfattning borde sådan utvidgning inte ske, eftersom

en det skulle innebära att alla skulle få betala för tjänster som de inte efterfrågar, samtidigt det innebär subvention till användare som

som en skulle kunna betala marknadspriser sid 50. En utökning av de samhällsomfattande tjänsterna till exempelvis ISDN kunde innebära risker för stora felinvesteringar innan man kunnat konstatera vare sig dess tekniska livslängd eller den efterfrågan finns på tekniken. Detta

som skulle bedömas av föreliggande utredning.

Demokrati och samhällsservice

1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst uttalade I prop regeringen:

Myndigheter verksamhet riktar sig främst till företag och

vars

medborgare bör erbuda elektroniska tjänster för Självbetjäning som

komplement till tra itionella tjänster.

Vidare uttalades att den tekniska infrastrukturen för förvaltningens kommunikation med medborgare och företag borde bygga på Internet. Internet hade blivit en etablerad teknik för flertalet stora myndigheter. Det bedömdes i propositionen att förutom nu vanliga tillämpningar som elektronisk post och World Wide Web skulle Internet alltmer användas för telefoni, videoöverföring och videokonferenser. Men det fanns behov standarder, tekniker, metoder etc.

av gemensamma

3 Denna uppfattning överensstämde med den som framfördes i prop l996/97:61

Översyn av telelagen.

6 I T-politiken och IT -infrastrukturen på olika områden Bilaga 6

Det framhölls i prop. att det fanns risker för informationsklyftor och att det behövdes insatser som underlättade för grupper som inte har tillgång till IT. Myndigheterna borde pröva möjligheter att utveckla

nya förvaltningstjänster via bl.a. multimedia, avancerad radio/TV och telefoni som komplement.

I det offentliga åtagandet ingick enligt prop. också att

säkerställa att samhällets basinformation tillgänglig

långsiktigtför reda användare i förvaltningen görssamhället

grupper av oc l

övrigt till rimliga villkor.

I regeringens skrivelse 1998/99:2 sid 36 nämndes utöver s.k. centrala data person-, företags- och fastighetsdata även geografiska data. Lägesfaktom var en av samhällets viktigaste samordningsnycklar varför användningen av geografiska data och informationssystem, GIS, särskilt skulle stimuleras. Utvecklingen sådana databaser pågick hos ett

av antal myndigheter, t.ex. Lantmäteriverket, Sveriges geologiska undersökning, Sjöfartsverket och Vägverket. Dessa databaser och tillgängligheten till dem bedömdes ha stor betydelse för tillväxt, miljöövervakning, väginfonnatik.

Diskussionen om samhällsförsörjningen av grunddata i propositionen tycks dock mest gälla ansvar för insamling och bearbetning, vilken information som skall betraktas som grunddata och hur den direkt skall bli tillgänglig för användaren m.m. och inte så mycket hur detta påverkar behoven av en underliggande teknisk infrastruktur, dess kapacitet och spridning. I förlängningen kan man anta att nyttiggörandet av dessa data, t.ex. väg- och trafikinformatik, kommer att kräva betydande kapacitet hos näten.

Frågan om hur IT kan användas i samband med lokala medborgarkontor behandlas av en särskild arbetsgrupp i Inrikesdepartementet I ett rapportutkast om Utveckling av elektronisk medborgarserviee görs en omfattande genomgång hur den elektroniska kontaktytan

av mellan förvaltning och medborgare ser ut. 1997 användes e-post av 248 kommuner, 20 landsting, 22 länsstyrelser, dvs det överväldigande flertalet och täckningsgraden borde ha ökat ytterligare sedan dess. Ett antal datanäts projekt i olika delar Sverige refereras i rapporten.

av Rapporten mynnar bl.a. ut i en fråga om det behövs kraftfullare eller mer spridda överföringsnät för att nå ut, dvs en fråga om .teknisk kapacitet och om geografisk täckning.

9 Se Arbetsgruppen medborgarkontor. Bakgrund och pågående

utvecklingsarbete. Redovisning av enkätundersökning. Inrikesdepartementet

1997.

Bilaga 6 IT -politiken och IT -infiastrukturen på olika områden 7

Telemedicinska tillämpningar

På uppdrag regeringen lämnade Hälso- och sjukvårdens utveck-

lingsinstitut Spri 1996 ett programförslag för utveckling av IT-an-

vändningen i hälso- och sjukvård. Enligt regeringsskrivelsen 1998/99:2 blev stödets omfattning bl.a. på grund programmets omfattning och

av det stora antalet ansökningar, ringa sid 61. Områdets vikt betonades dock både i den senaste regeringsskrivelsen och i den förra skrivelsen, 1997/98:19. Det påpekades i båda skrivelsema att man inte kunde utnyttja den telemedicinska IT-användningens hela potential på grund

brister i system och tekniska plattformar borde därför av gemensamma satsa bl.a. infrastruktur, i möjligaste mån harmoniserat med EU.

Information från landstingen visar att det pågår en uppbyggnad av bredbandig infrastruktur i landstingens regi.

Funktionshindrade och äldre

personer

Hösten 1996 gav regeringen i uppdrag till Handikappinstitutet nuvarande Hjälpmedelsinstitutet att utarbeta ett lT-program med inriktning funktionshindrade och äldre Uppdraget, som utförts,

personer. gällde såväl generell tillgång till IT som särskilda produkter och metoder och är under genomförande. Det pågår vidare en särskild sats-

nu ning på IT-stöd till funktionshindrade elever i skolan.

PTS har inom teleområdet till uppgift att upphandla tjänster för personer med fimktionshinder, t.ex. bildtelefon för teckenspråk och läppavläsning.

Kultur

1997 uppdrog regeringen åt Ingenjörsvetenskapsakademien att bygga

Kultumät Sverige. Syftet att med hjälp av informationsteknik upp var öka tillgängligheten till svensk kultur. Även andra satsningar har gjorts, bl.a. av Kulturrådet genom lokala och regionala utvecklingsprojekt, särskilt i de regionalpolitiska stödområdena, för att stärka bl.a. infrastrukturen. Folkbibliotekens och länsmuséemas möjlighet att ansluta sig till SUNETs bredbandsnät ligger i linje med dessa strävan-

den. Hög överföringskapacitet har, enligt utredningens kontakter med

företrädare för kultunnyndigheter, stor betydelse i detta sammanhang

den ökade kvaliteten i överföring av rörliga bilder och genom genom

snabbare kan sända omfattande dokument, t.ex. handskrifter. att man

Bilaga 7

Säker IT-infrastruktur

Ann-Marie Eklund Löwinder, IT -kommissionen av

Områden behandlas:

som

Nätplanering

Reservkraft

Kompetensförsörjning nyckelpersonal

Självläkande nät Redundans Dubblering av utrustning Inställelsetid vid avbrott Fysisk säkerhet översvämning, brand, rök

Tillträdesskydd

För att kunna möta samhällets kommunikationsbehov är en god och allmän tillgång till kommunikationsnät vital betydelse. En ökad till-

av gång till IT-infrastruktur bidrar dock också till ökad komplexitet och ökade risker. Avbrott och andra störningar kan uppstå genom brister i elförsörjning, brand, översvämningar, intrång Även naturliga

m.m. företeelser åska och ofrivillig åverkan samt spänningsvariationer i

som elnäten, kan orsaka avbrott och gör det dessutom förhållandevis ofta. När det gäller att fysiskt skydda infrastrukturens alla delar, med kabelförbindelser, kopplingspunkter och centrala resurser kan vi utgå från att det är näst intill omöjlig uppgift, främst på grund av nätets omfatt-

en ning. Spridningen datorkraft och utnyttjandet avancerad kommu-

av av nikationsteknik for med sig säkerhetsproblem. Dock måste antalet

punkter minimeras, analys och åtgärder vid utsvaga genom noggrann byggnad och utveckling. Inriktningen bör vara skydd av vital utrustning i kombination med hög redundans mellan dessa.

Den grundläggande uppgiften för IT-infrastruktur är att säkert

en föra över alla former information över telelinjer eller kablar direkt

av mellan två eller flera datorer. För utredningens vidkommande handlar

2 Säker IT -infiastruktur Bilaga 7

det främst om att beakta säkerheten på nivå dvs. den fysiska nivån, och möjligen nivå transmissionsnivån.

Det är av stor vikt att utbyggnaden av en IT-infrastruktur i Sverige, optimerad för datatjänster, sker på ett sådant sätt att nätets sårbarhet minimeras. Ett sådant nät måste jämställas med andra samhällsviktiga funktioner, och fungera inom landet vid svåra påfrestningar

på samhället i fred, vid kriser och under höjd beredskap.

De leverantörer som ansvarar för driften av den grundläggande infrastrukturen har, tillsammans med de operatörer som tillhandahåller tjänster på nätet, ansvar för att skydda IT-infrastrukturen mot påverkan, avlyssning eller modifiering. De för infrastrukturen stöd-

gemensamma funktionema måste dimensioneras ett sätt så att dessa kan hantera den dubbla beräknade trafiken vid varje tidpunkt. Detta gäller inte bara

för dimensionering av överföringskapacitet utan också vid konstruktion

av logiska system t.ex. för omvandling logisk till fysisk nätadress.

Observera att de flesta exempel på incidenter idag beror på dålig säkerhet i användarnas ändsystem. Den situationen kommer inte att förändras av att bra säkerhetsmekanismer införs på nätnivån.

Många olika faktorer påverkar de krav som måste ställas säkerheten i en IT-infrastruktur. Till de frågor som måste kunna besvaras för att man ska kunna göra en långsiktig planering av säkerheten i IT-infrastrukturen hör till exempel:

Vilka är kraven en säker överföring volym, snabbhet, säkerhet,

ekonomi

Vilka alternativa förbindelser eller transmissionsmetoder skall fin-

nas

Hur uppfyller olika alternativ de ställda kraven

Vilka existerande standarder ska följas

Vilka är riskerna för störningar i det valda alternativet

Vilka typer av proaktiva preventiva eller reaktiva korrektiva åt-

gärder skall man vidta för att möta störningar Vad kostar ett kortare respektive ett längre avbrott i nätet Vilka andra konsekvenser får ett avbrott Hur långa avbrott kan man acceptera

Man måste säkra den fysiska överföringen i nät, kopplingspunkter och

annan utrustning så att den hela tiden fungerar i enlighet med ställda krav.

Man måste också vidta åtgärder mot att icke auktoriserade personer får möjlighet att störa funktionen i infrastrukturen, eller att avtappa eller förändra information under överföring. För att kunna bedöma be-

Bilaga 7 Säker I T-infiastruktur 3

hovet åtgärder måste man först ställa preciserade krav på driftsäker-

av het, framkomlighet, tillgänglighet, tillförlitlighet och sekretess.

Det är viktigt att försöka fastställa rimlig säkerhetsnivå med ut-

en gångspunkt från hur allvarliga konsekvenserna blir om någonting inträffar. Åtgärderna inriktas proaktiva förberedande och reaktiva åtgärdande insatser. Valet åtgärder är en funktion av resultatet av

av genomförd säkerhetsanalys.

Särskilda åtgärder som kan behövas är åtgärder för att skydda information under överföring, åtgärder för att skydda kablar och annan utrustning bär eller förmedlar information, åtgärder för att för-

som hindra intrång i lokaler hyser vital utrustning samt åtgärder som

som berör den personal administrerar och underhåller nät och annan

som utrustning.

Driftsäkerhet

Kraven driftsäkerhet i IT-infrastrukturen är i korthet att det är tillgängligt för användning, att det leder informationen till rätt mottagare, att det stömingsfri kommunikation och rimlig garanti mot avlyss-

ger ning, samt underlag för korrekt debitering av tjänster som utnyttjas.

ger Driftledning av befintliga resurser är av vital betydelse.

Åtgärder är alternativa förbindelser, övervakningsfunktioner med automatiskt larm och omkoppling, batterireserv för strömavbrott eller tillgång till reservkraftsaggregat, tillträdesskydd och brandskydd.

Framkomlighet

Ett vanligt problem är att kablar skadas vid grävning eller annan åverkan. Om sådan skada drabbar regionala eller rikstäckande delar av

en nätet ska omkopplingar i idealfallet ske så snabbt att de flesta användare inte berörs. Avbrott i de lokala förbindelsema kan få större konsekvenser. Det finns stora möjligheter att avsiktligt skada delar av transmissionsnätet t.ex. fiberkabel kopparkabel och radio-/radiolänkan-

som läggningar, beroende på deras placeringar. Förutsättningarna att fullt ut skydda sådana anläggningar mot fysiska angrepp är små.

4 Säker I T-infiastruktur Bilaga 7

Tillgänglighet

En viktig åtgärd är att se till att framdragningen av nätet dokumenteras noggrant och detaljerat och att dokumentationen också hålls aktuell och uppdateras vid förändringar. Detta är förutsättning för en senare felsökning, och åtgärder. Systemet bör beskrivas både på överen mer gripande nivå och så detaljerat som är motiverat med hänsyn till behovet. Förutom driftrutiner skall också de regler och rutiner gäller i som arbetet med att säkerställa driften vara beskrivna. En generell, grundläggande säkerhetsåtgärd är att nätet får en utformning, arkitektur, en som är genomtänkt. En god nätarkitektur löser visserligen inte säkerhetsproblemen i sig, men kan göra dem lättare att åtgärda. Uppföljning och omprövning av valda lösningar måste göras fortlöpande. Krav på tillgång till förbindelser styr kraven på tillgängligheten i nätet. Kraven i det här fallet bör vara att nätet ska tillgängligt 24 vara timmar per dygn, året om, och att antalet oplanerade avbrott ska hållas på ett minimum. För att öka tillgängligheten till nätet, och minimera riskerna för avbrott i förbindelsema bör nätet förläggas ringar. som Kablarna dras som ringar med olika fysisk förläggning i områden där det finns en stor population och ett stort antal anslutningar, och som stjämnät med logiska ringar i områden där populationen är glesare och antalet anslutningar färre. Målet bör att till att den största vara se mängd abonnenter som kan drabbas av ett avbrott är 30-100 hushåll. För närvarande utvecklas teknik gör dessa ringar självläkande i som händelse att en förbindelse skulle gå ner. Förbindelsema övervakas konstant, och vid fel dirigeras trafiken om och tar andra vägar. Överallt i nätet, både på stamnätsnivån och regionnätsnivån måste det finnas redundans och alternativa framdragningsvägar. Förläggning av nya kablar ska i första hand ske där det inte finns några förbindelser dragna tidigare. Framför allt bör man undvika att förlägga kabel längs samma stråk som andra större nätägare för att öka diversiteten redundansen på en nationell nivå. Möjligheterna för en tjänsteoperatör att erhålla faktisk redundans i den egna trafiken måste kunna säkerställas. Det är t.ex. i dagsläget inte säkert användare får högre att en tillgänglighet genom att anlita olika operatörer. Mindre operatörer hyr ofta förbindelser av de större, vilket innebär att trafiken i praktiken går över samma kabel. Med hänsyn till detta bör operatörer med inegen frastruktur eller alternativa transmissionsbärare nyttjas. Den som har ansvar för funktionen i det fysiska nätet måste ha en genomarbetad avbrottsplan, som beskriver hur tillgängligheten skall upprätthållas vid störningar under kortare eller längre tid. En viktig parameter som styr innehållet i en avbrottsplan är att fastställa längsta acceptabla avbrottslängd. Avbrottsplanen beskriver de förberedda åt-

Bilaga 7 Säker IT -infrastruktur 5

gärder som skall vidtas när ett avbrott inträffar. Planeringen kan täcka olika situationer, från kortare avbrott med lindriga konsekvenser, till rena katastrofsituationer. Avbrottsplaneringen ska täcka alla de fall där avbrottet förorsakar så allvarliga störningar att särskilda åtgärder blir nödvändiga att vidta för att funktionen efter avbrottet ska kunna återupptas under ordnade former och inom rimlig tid. Anledningen till avbrottet är i det här fallet av underordnad betydelse. Avbrottsplanen bör dessutom omfatta förberedd reservdrift. Avbrottsplanema bör testas minst en gång per år och resultatet testerna dokumenteras. Kontroll

av över detta kan utövas av en myndighet.

Det bör finnas en särskild, i förväg fastställd, organisation som kan leda och samordna insatser när ett avbrott är av karaktären att den ordinarie drift- och förvaltningsorganisationen inte har tillräckliga befogenheter eller möjligheter att fatta erforderliga beslut. Beroende vad som inträffat, eller vilka konsekvenser som förväntas av ett avbrott träder hela eller delar av denna beslutsorganisation i funktion.

Den som har ansvar för det fysiska nätets funktion bör också ha klargjort vilken inställelsetid som gäller, t.ex. vid hårdvarufel eller avgrävning av kablar.

Till alla lokaler där vital utrustning finns placerad ska det finnas särskilda anordningar för att förhindra att andra personer än driftpersonal har tillträde. Lokaler som används för vital utrustning för nätets drift och funktion ska inte användas till annan verksamhet. Till sådana lokaler ska bara den personal ha tillträde som ansvarar för drift och underhåll. Lokalerna ska vara låsta och försedda med inbrottslarm. Särskilda larm kan behöva installeras om lokalerna har fönster i markplanet eller är lätt åtkomliga från angränsande byggnader eller på annat sätt.

Kopplingspunkter är sårbara för t.ex. fysisk åverkan. Det förhållandet att utrustningen befinner sig i en gränszon mellan ansvarsområden nätleverantör, tjänsteleverantör kan också leda till att det uppstår oklarheter eller missförstånd om vem som skall upprätta erforderligt skydd för utrustningen. De tjänster som en operatör levererar till slutkund är ofta i något led beroende av andra, t.ex. operatörer, transmissionsleverantörer etc. En slutkund är därför också beroende av säkerhetsåtgärder i hela kedjan. En förutsättning för att kunna samordna flera aktörer är att ansvarsgränsema klarläggs.

Åtgärder som installation av brandsläckningsutrustning, röklarrn, brandlarm, vätskelarm, osv, ska vidtas i alla lokaler som används för vital utrustning för nätets drift.

Det måste finnas ett fullgott skydd mot avbrott i elförsörjningen. En oplanerad nedgång i systemen kan förorsaka flera timmars driftavbrott, även om ett elavbrott bara varar någon minut. Kritiska noder i systemet

6 Säker IT -infiastruktur Bilaga 7

bör ha tillgång till reservkraftsförsörjning under längre tid. Vitala

en delar av nätet måste klara avbrott under flera dygn. I kris- och krigssituationer måste dessa också ha utrustning för separat elmatning och tillgång till reservkraft för mycket långa elavbrott, till ett

upp par veckor. Nätleverantör respektive tjänsteoperatör vidtar själv de åtgärder som fordras för att så långt möjligt upprätthålla sin elförsörjning.

När det gäller fiberoptiska nät är en av fördelarna att dessa inte är känsliga för störningar vid t.ex. åskväder och blixtnedslag.

En IT-infrastruktur av den omfattning som utredningen föreslår har behov av en totalt sett stor, distribuerad driftorganisation, i vilken

men personalen är specialiserad på olika arbetsuppgifter. Behovet

av expertkunnande på olika områden är stort. Det är viktigt att ha en plan för kontinuerlig kompetensutveckling och kompetensförsörjning

så att man inte riskerar att bli beroende av nyckelpersoner.

Tillförlitlighet

Användning av standarder hör till de grundläggande säkerhetsåtgärdema, även i de fall där respektive standard inte explicit tar sikte på säkerhetsproblem. Att slå fast kommunikationsarkitektur

är ett exempel. För bredbandsaccess ska en infrastruktur användas som är optimerad för den kommunikationsarkitektur som används för Internet, dvs. TCP/IP-arkitekturen. På så vis utnyttjas och kommunika-

en samma tionsarkitektur för alla ändsystem. Det är viktigt att sätta sig in i det långsiktiga standardiserings- och utvecklingsarbete pågår, så att

som man inte väljer lösningar i onödan försvårar anpassningar till

som kommande vilket minskar möjligheterna till effektiv och ekonomisk kommunikation.

Avsaknaden av eller ofullständiga kunskaper om IP-tekniken är ett av de allvarligaste hoten mot den tekniska infrastrukturen. Svårigheten att hitta kompetens personal går ut över expansionen infrastrukturen

av på ett sätt som ger allvarliga konsekvenser bl.a. för kvaliteten på den service som tillhandahålls av operatörerna. Bristen på kompetenta nätverksbyggare är en allvarlig fråga för kommuner och regioner som satsar på egna nätlösningar.

Brist på spetskompetens drabbar data- och telekommunikationsföretagen särskilt hårt. Dessa företag rekryterar arbetskraft i stor

ny omfattning eftersom verksamheten expanderar snabbt. Deras rekryteringsbehov är kompetensmässigt i stora drag identiska. Ett mycket begränsat antal personer i Sverige besitter de kunskaper som krävs för att kunna genomföra sådan utbildning.

Bilaga 7 Säker IT-infiastruktur 7

Att helt undvika beroendet nyckelpersonal är svårt i en situation

av där den snabba teknikutvecklingen, det växande antalet aktörer och expansionen i antal anslutningar till Internet kräver en allt större specialisering inom området.

Goda kunskaper hos alla aktörer, ett utbrett säkerhetsmedvetande och motivation i arbetet allra största betydelse för att minska sår-

är av barheten i den svenska IT-infrastrukturen. En stor del av de händelser

orsakar störningar i driften har samband med bristande kunskaper, som slarv eller slentrianmässig hantering. Sådana brister kan leda till direkta avbrott i driften etc. De kan också medföra att svagheter uppstår i säkerhetssystemet gör att detta inte fungerar vid en störning.

som

Sekretess

Normalt överförs information näten i klartext. All kommunikation är i grunden osäker. Näten är flexibla, samtidigt de gör det möjligt att

som t.ex. avlyssna meddelanden och skicka meddelanden i andras namn. Användarna kan inte förvänta sig att öppna och allmänna nät är säkra och måste därför själva vidta åtgärder för att skydda sin information och därmed också få säkerhet hela vägen från avsändare till mottagare. En del åtgärder måste också appliceras själva nätet och de gemen-

stödfunktioner har att göra med drift och underhåll av näsamma som tet. Internets infrastruktur, både den fysiska infrastrukturen med kommunikationsförbindelser, transmissionsutrustning och routrar och den logiska infrastrukturen, med katalogsystem DNS, knutpunkter, tidstjänster, vägvalsregister måste skyddas mot avlyssning, in-

o.s.v. trång, förvanskning av data och annan manipulation.

Den enda säkra metoden för att skydda information är att använda kryptering. För att kommunicera säkert via nät krävs användning av kryptering på många olika sätt, på flera olika nivåer och i stor skala. Krypteringsteknik inklusive stödsystem för bl.a. hantering av nycklar utgör en del av nätets logiska infrastruktur.

en en Med kryptering kan informationen hållas hemlig, och insyn förhindras.

8 Säker IT -infiastruktur Bilaga 7

Beredskapsaspekter

Det finns behov av att nätoperatören tillsammans med ansvariga myndigheter upprättar en plan för hur den nationella IT-infrastrukturen ska drivas vidare i händelse av attack via nätet mot för nätet centrala resurser utanför svensk kontroll. Syftet med detta är att kunna bibehålla driften nationellt.

export, import eller användning av denna typ utrustning får di-

av rekta konsekvenser nätinfrastrukturen. För viss utrustning som är dyr är lagerhållningen inom landets gränser begränsad.

Beroendet av nyckelpersoner för viktiga funktioner i driften av ITinfrastrukturen ökar med den snabba utvecklingen och den hårdnande konkurrensen. Dessa nyckelpersoner måste vara krigsplacerade i sina befattningar för att garantera kontinuitet i driften även i en kris- eller krigssituation.

Bilaga 8

Konkurrens i accessnätet LLUB genom

Av Mikael Grape, Post- och telestyrelsen

Ett av de viktigaste medlen for att uppnå effektiva telekommunikationer, innefattande ett mångfacetterat utbud och låga priser, är att se till att konkurrens etableras inom ett så brett fält av telemarknaden som möjligt Sedan telelagen 1993:597 infördes 1993 har konkurrensen utvecklats positivt vissa delar av telemarknaden såsom exempelvis internationell telefoni och mobiltelefoni. Konkurrensen har lett till nya tjänster och i vissa fall lägre priser. Fast telefoni på lokal nivå har däremot inte varit föremål för samma starka konkurrens. Svårighetema att åstadkomma en effektiv konkurrens i dessa delar sammanhänger med den kontroll över accessnätet som Telia har.

Någon definition av accessnät finns inte i telelagen. I förarbetena till översyn av telelagen prop. l996/97:61 s. 64 beskrivs accessnätet vara nätet av anslutningar till de enskilda abonnentema. Post- och telestyrelsen PTS anser att accessnätet är en del av ett allmänt tillgängligt telenät, och det är ett systern mellan kopplingsnoden och abonnenten som används för att ansluta abonnenter. Accessnätet innehåller inga renodlade kopplingsñmktioner. Funktioner för nödtrafik kan dock forekomma. Med accessnät avses den nätdel som med ITU-T terminologi kallas för local line distribution network. Nätet börjar i kopplingsnodens korskoppling, digitala distributionsfält eller optiska distributionsfält, och avslutas i abonnentens nätanslutningspunkt. Det inkluderar även transmissionsmedia, kanalisation, utrustning m.m. mellan dessa gränssnitt. Det används för att fysiskt och logiskt ansluta abonnenter till ett telenät, och för att abonnentema skall kunna nyttja de tjänster som erbjuds via det aktuella nätet som anslutningen sker mot.

Tillgången till ett accessnät kan lösas på olika sätt. Det alternativ som hittills varit aktuellt för nya operatörer är att bygga egen infrastruktur Trots ett antal fördelar har nya operatörer hittills inte satsat på uppbyggnad av egen infrastruktur inom accessnätet i någon nämnvärd utsträckning. Den främsta orsaken är att sådana investeringar är oerhört kostsamma samtidigt som de innebär ett finansiellt risktagande.

Prop. 1992/93:2oo,sid. so.

2 Konkurrens i accessnätet genom LL UB Bilaga 8

Ett annat sätt att ge nya operatörer tillgång till ett accessnät är att hyra ut delar av det befintliga accessnätet. Detta kan ske bl.a. genom Local loop unbundling LLUB där sammankoppling sker på abonnentsidan av Telias kopplingsutrustning.

Frågan om konkurrensen i accessnätet har uppmärksammats av EUkommissionen som i november 1998 publicerade studien "Access networks and regulatory measures". Studien behandlar dels förslag om hur det befintliga fasta accessnätet bör hanteras avseende uthyrning och hinder för detta och dels hur uppbyggnad alternativ infrastruktur

av skall Även ett antal andra studier har presenterat LLUB

uppmuntras. som ett tänkvärt alternativ för ökad konkurrens inom accessnätet.

LLUB möjliggör för annan teleoperatör att kunna utnyttja befintlig operatörs infrastruktur i accessnätet, dvs. kablar, transmissionsutrustning, överföringskapacitet osv. Anslutningen mellan operatöremas nät kan ske enligt någon av de nedan redovisade metoderna. Det finns dock ett flertal faktorer, både tekniska, regulativa och förhandlingsmässiga, som kan påverka anslutningsmöjlighetema.

För att kunna erbjuda inkoppling i accessnätet finns två huvudmetoder:

fysisk anslutning, -

logisk anslutning. -

Med fysisk anslutning menas en direkt anslutning till transmissionsmedia, dvs. att komplett förbindelse tas över från den befintliga opera-

en tören till en ny operatör. Det kan röra sig om ett enskilt kopparpar, en hel kabel med många kopparpar, en koaxialkabel, en optoförbindelse eller ett frekvensband vid radiobaserad kommunikation. Differentiering av tjänsteutbud m.m. är i praktiken omöjligt. Vid fysisk anslutning har den nya operatören möjlighet att själv välja vilka tjänster som skall tillhandahållas.

Med logisk anslutning menas att en teleoperatör hyr kapacitet, inklusive eller exklusive drift och underhåll, av en befintlig teleoperatör.

Fysiska och logiska anslutningar kan även kombineras med varandra på flera olika sätt. Ett exempel är då ett fysisk anslutning kompletteras med ny teknik för överlagrade signaler, dvs. anslutningen görs parallellt i kopplingspunkten till ett redan existerande transmissionsmedia.

Bilaga 8 Konkurrens i accessnätet genom LL UB 3

Nedan beskrivs tre varianter av sammankoppling:

direkt anslutning till transmissionsmedia.

anslutning till viss överföringskapacitet. -

anslutning parallellt till transmissionsmedia, s.k. överlagrad anslut- -

ning.

Vid anslutning direkt till transmissionsmedietz, innebär det att en fysisk anslutning flyttas från transmissionsutrustning till en annan. Denna anslutningsform används då operatör önskar överta full kontroll

en ny av förbindelsen till sin abonnent. Exempel: Ett tvinnat trådpar, koaxialkabel eller en fiber, flyttas från

operatörs korskoppling, till en annan operatörs korskoppling. Koppen lingspunkten befinner sig i allmänhet i den gamla operatörens telefonstation, eller någon plats utefter accessnätet före nätanslut-

annan ningspunkten.

Hela trådparets kapacitet kan då utnyttjas, inom eller utom ramen för dess tekniska specifikation. Begränsande faktor är t.ex. störningar

kan uppstå mellan olika system i närliggande par, om den nya tesom leoperatören önskar utnyttja transmissionsmediet för bredbandsöverföring. Avtalsfrågor mellan teleoperatörema måste vara klara så att abonnentema inte behöver bli lidande av systemkonflikter.

Anslutning till viss överföringskapacitet, vilket på svenska kan kallas bitrat’, innebär teleoperatör hyr in sig i ett befintligt system

att en hos teleoperatör. Kapacitet på överföringens bandbredd regle-

en annan

i kontraktet mellan teleoperatörema. Funktioner för drift och underras håll transmissionssystemet finns då normalt hos den uthyrande tele-

av operatören. Exempel: Fasta förhyrda förbindelser i form analog anslutning inom

av talbandet 300 3400 Hz, digital anslutning med bandbredd 64 kbit/s,

- 2Mbit/s, eller system av högre ordningen.

Anslutning parallellt till transmissionsmedia är mest aktuellt då transmissionsmediet är parkabel koppar. Det innebär att två teleope-

av ratörer samtidigt kan dela på transmissionsmedia. I dag finns

samma system för att låta två taltelefoniabonnenter dela på samma kabel oberoende varandra. Andra system, såsom ADSL eller ADSL Lite, in-

av nebär att teleoperatör kan använda paret till analog taltelefoni,

en PSTN, och teleoperatör kan samtidigt använda samma par till

en annan bredbandsfunktioner.

2 Sammankoppling för att utnyttja hela eller del av ett nätelement i accessnät

tillhörande annan teleoperatörs allmänt tillgängliga telenät 3 Översättning av engelskans 0rd för bithastighet, bitrate.

4 Konkurrens i accessnätet LL UB Bilaga 8

genom

Faktorer påverkar sammankoppling accessnät mellan tele-

som av operatörer, oavsett anslutningssätt är exempelvis, samlokalisering, kvalitet på den utnyttjade förbindelsen, störningar, informations- och säkerhetssystem, drift- och underhållssystem, ersättning m.m.

LLUB är ett enkelt och billigt alternativ för en ny operatör att få tillgång till ett accessnät. Fler operatörer med tillgång till accessnät innebär förutsättningar för en bättre konkurrens på tjänster inom detta segment, såsom lokal telefoni, abonnemang, bredbandstjänster, ISDN m.m. Vid förhyming av rå koppar är den nya operatören också fri att påverka sitt eget tjänsteutbud vilket leder till ökad innovativitet och tjänstedifferentiering. LLUB är ett attraktivt alternativ för nya operatö-

att tillhandahålla bredbandstjänster snabb Intemetaccess. rer som t ex Många nya operatörer kommer att se LLUB som ett steg vägen till att bygga sitt eget accessnät, alternativet innebär en möjlighet att bygga upp en kundbas med ett lågt risktagande. För att LLUB skall vara lönsamt måste operatören dock ha en viss kundbas för att täcka de fasta kostnaderna. Den totala kundstocken vid varje lokalstation utgör därmed en gräns för hur många operatörer som kan tjäna pengar på LLUB i ett lokalt område.

Även LLUB är ett bra alternativ för operatörer att på kort

om nya sikt få tillgång till ett "eget" accessnät är det viktigt att på längre sikt också främja uppbyggnad av alternativ infrastruktur. Flera alternativ i alla delar av nätet är det som på lång sikt innebär störst möjlighet till konkurrens och därmed bäst villkor för konsumenterna. Möjligheten och lönsamheten i att bygga alternativ infrastruktur kan dock variera avsevärt inom ett land, speciellt i ett land som Sverige där en relativt stor andel av befolkningen bor i tätort och en liten andel av befolkningen är utspridd på en stor, glest befolkad yta. Det kan därför vara

lämpligt att välja en prismodell som möjliggör uppbyggnad av altema-

tiv infrastruktur i områden där detta är kommersiellt möjligt men som möjliggör konkurrens avseende tillhandahållande av tjänster i andra områden.

PTS har den 23 mars 1999 yttrat sig över en begäran från Telenordia AB avseende sammankoppling mellan det bolagets telenät och Telia ABs accessnät i punkt sett från nätsidan, ligger efter Telia

en som, ABs kopplingsutrustning men före första distributionspunkten. Frågorna i ärendet var om begäran kunde anses som en begäran om sammankoppling med Telenordia ABs nät, om sammankopplingen med telenätet samtrafik och, i så fall, om den begärda sammankopp-

avser lingen utgör en rimlig begäran. sammankoppling enligt Telenordia ABs begäran innebär enligt PTS mening endast en fysisk anslutning, exempelvis förhyming av rå koppar, utan logiska gränssnitt med protokoll. Med hänsyn härtill fann PTS att begäran inte utgjorde en begäran

Bilaga 8 Konkurrens i accessnätet genom LL UB 5

samtrafik. Telia AB hade under dessa omständigheter inte någon om skyldighet att efterkomma Telenordia ABs begäran.

Av den utredning som gjorts inom PTS bl.a. med anledning av Telenordia ABs begäran har slutsatsen dragits att något krav på LLUB enligt den nuvarande telelagen inte kan ställas. Om konkurrensens i accessnätet skall ökas genom LLUB krävs det därför en lagändring. Vid ett lagförslag finns det olika sätt att lösa den initiala frågan om vilket sätt LLUB skall införas. De möjligheter därvid står till buds

som är att antingen utöka den befintliga samtrafikskyldigheten, att utöka kraven på tillhandahållande av nätkapacitet för sammankoppling av telenät eller att införa bestämmelse. Oavsett vilken lösning som

en ny väljs uppstår ett antal olika problem som kan kräva reglering. Exempel på sådana problem är i accessnätet förhyrare skall få till tillträde,

var en fråga om samlokalisering, kostnad för förhyming m.m.

Konkurrens i det mobila telenätet

Bestämmelserna i telelagen syftar till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva telekommunikationer 2 § telelagen. Vid tillämpningen av lagen skall, enligt 3 en strävan vara att skapa utrymme för och upprätthålla en effektiv konkurrens inom alla delar av telekommunikationsområdet såsom ett medel att uppnå de i 2 § angivna syftena.

Det är inte möjligt att tillämpa LLUB i det mobila telenätet eftersom det inte finns något specifikt accessnät. Konkurrenssituationen på den svenska marknaden för mobila teletjänster är att det finns tre inneha-

mobila telenät som är betydande i den mening som avses i 5 § vare av telelagen. Intresset för att tillhandahålla mobila teletjänster är mycket stort. Även den konkurrens finns på mobilteleområdet har haft

om som

effekter för användare har den inte tagit sig samma uttryck gynnsamma i form priskonkurrens skett inom segmentet för fast telefoni.

av som Marknaden för mobiltelefoni är inte föremål för bestämmelser

samma

kostnadsorientering fast telefoni och har också etablerats och om som utvecklats i en annan marknadssituation. Dessa förhållanden kan antas

bidragande orsaker till att marknadsutvecklingen för mobiltelefoni vara sett annorlunda ut än för fast telefoni. Svårighetema att åstadkomma en effektiv konkurrens sammanhänger vidare med att det endast är tre dominerande innehavare mobila telenät. Någon rätt enligt telelagen

av för tjänstetillhandahållare att på annat sätt än genom samtrafik kunna utnyttja befintliga nät föreligger inte, vilket framgår av PTS beslut 98- 11267 rörande en begäran från Sense Communications AS Sense.

6 Konkurrens i accessnätet genom LL UB Bilaga 8

Som en följd bl.a. av beslutet rörande Sense och för att i större utsträckning öka konkurrensen inom marknaden för mobila teletjänster hemställde PTS hos regeringen att telelagen skulle ändras i vissa

om avseenden. För att användare skall kunna erbjudas nya tjänster, nya säljkanaler och distributionsformer föreslogs leveransplikt för

att en tillhandahållare mobil nätkapacitet skulle införas. Skälet härför

av var bl.a. att det kan antas att det frekvensutrymme kan avsättas för

som mobil nätkapacitet inte är tillräckligt för att ge tillstånd alla vill

som tillhandahålla mobila teletjänster. Därför ansågs det rimligt att ålägga nätinnehavare som är betydande en plikt att tillhandahålla nätkapacitet till den som vill tillhandahålla mobila teletjänster. Enligt förslaget är det av stor betydelse att det från statens sida finns möjlighet till viss styrning vad gäller tillgången till och villkoren för utnyttjande av nätkapacitet. Detta är särskilt viktigt då nätkapaciteten tar i anspråk frekvensutrymme, om det kan antas att frekvensbrist kommer att föreligga. Det är därvid oväsentligt om nätkapaciteten upplåts åt endast kund eller ett

en flertal och likaså i vilka former upplåtelsen sker eller vilken nät-

typ av kapacitet som tillhandahålls. Det väsentliga är att det görs möjligt att upprätthålla kraven på en effektiv frekvensanvändning och andra krav på den som disponerar för telekommunikationema väsentliga resurser, så att de telepolitiska målen skall kunna uppnås. Sådana villkor måste också kunna ställas i det fall att nätinnehavaren endast i eget nät tillhandahåller mobila teletjänster till allmänheten, utan att erbjuda andra samma möjlighet. Risken är annars att de telepolitiska målen inte

uppnas.

Enligt förslaget skall leveransplikten införas ändring

genom en av de befintliga tillståndsvillkoren. Genom införandet leveransplikt

av en av mobil nätkapacitet kan man enligt PTS förvänta sig att tjänstetillhandahållares affärsidéer kan komma att leda till ett bredare urval

av teletjänster. Därmed främjas konkurrensen samtidigt som ytterligare valfrihet för kunder skapas. Om befintlig nätkapacitet kan användas

av fler aktörer kan det leda till ett ekonomiskt effektivt utnyttjande

mer av redan gjorda investeringar. Vidare kan nyttjandegraden i mobila telenät antas öka med en bättre lönsamhet följd för de nätinnehavare

som som upplåter sina nät för tjänstetillhandahållare.

Den leveransplikt föreslås skall ske på marknadsmässiga

som grunder och behöver endast tillgodoses på rimlig begäran. Med detta avses enligt förslaget att det skall framstå som skäligt från ekonomiska och tekniska synpunkter att nätinnehavaren åtar sig tillhandahållandet. Vidare är det ett grundläggande krav att den tillhandahåller mobila

som teletjänster och får tillgång till nätkapacitet inte särbehandlas i jämförelse med andra driver sådan verksamhet. Det bör därför ankomma

som på nättillhandahållare att erbjuda likvärdiga villkor till alla vill ta i

som

Bilaga 8 Konkurrens i accessnätet genom LL UB 7

anspråk dess tjänster. Härigenom fastslås att principen om icke-diskriminering måste iakttas när villkor leverans av nätkapacitet erbjuds.

om För att tillsynsmyndigheten skall kunna utöva en effektiv tillsyn och för att säkerställa att tillhandahâllandet mobil nätkapacitet sker enligt

av författning eller ställda villkor, föreslås att särredovisning av verksamheten skall ske.

Telia har till utredningen påpekat att Telia och andra operatörer i sitt remissyttrande har framfört allvarliga invändningar mot PTS förslag. Av sammanfattningen i Telias yttrande framgår:

Genomförs den föreslagna regleringen är risken enli Telias be-

dömning betydande för att den svenska mobiltelemar naden kom-

att utvecklas i negativ riktnin och att de stora infrastrukturella

mer

investeringar som förutses inom e närmaste åren äventyras. Den

åverkan på investeringsviljan kommer att drabba utbygg-

neåativai befolkade regioner landet särskilt hårt. na en g est av

Bilaga 9

EU-

begrepp i Några grundläggande

direktiven om telenät m.m.

Hans Öjemark, Post- och telestyrelsen av

Följande begrepp är nödvändiga att känna till för att förstå de grundläggande dragen i EU:s direktiv teleområdet. Det måste observeras att definitionerna är giltiga för det direktiv där de upptas. Genom hänvisningar till defmitionema i andra direktiv kan deras tillämpningsområde utökas. Flera definitioner har ändrats eller utgått efter hand som direktiven ändrats. Nedanstående definitioner avser aktuella lydelser enligt de direktiv de gäller för.

Speciella eller exklusiva rättigheter: rättigheterna som beviljats av

medlemsstat eller offentlig myndighet till ett eller flera offenten en liga eller privata något legalt, författningsenligt eller

organ genom administrativt instrument för dem reserverar rätten att tillhan-

som dahålla tjänst eller verksamhet’.

en utöva en Telenät: utrustning för överföring och, när detta är tillämpligt, kopplingsutrustning och utrustning som medger överföring av

annan signaler mellan bestämda anslutningspunkter med tråd, radio, op-

tiska eller med andra elektromagnetiska överföringssätt

. Allmänt telenät: ett telenät används helt eller delvis för att till-

som handahålla allmänt tillgängliga teletjänster

. Förhyrda förbindelser: de telesystem som medger en öppen och tydlig överföringskapacitet mellan nätanslutningspunkter och som inte innefattar uppkoppling på begäran uppkopplingsfunktioner

användaren kan kontrollera del den förhyrda förbinsom som en av delsen‘.

Observera att artiklarna i Romfördraget i detta betänkande har angetts enligt numreringen som gällde före den l maj 1999. 90/3 88/EEG 97/5 l/EG 90/3 87/EEG 97/5l/EG 90/387/EEG

97/51/EG 92/44/EEG

2 Några grundläggande begrepp Bilaga 9

Nätanslutningspunkt: den fysiska anslutningspunkt där användare - en ges tillgång till ett allmänt telenät. Placeringen nätanslutningsav punkter fastställs den nationella regleringsmyndigheten och av avgränsar det allmänna telenätet i regleringssyfte. Teletjänster: tjänster tillhandahållande helt eller delvis består - vars av sändning och dirigering av signaler i ett telenät med undantag för radio- och TV-tjänster7. Taltelefonitjänst: en för allmänheten tillgänglig tjänst för ett kom- mersiellt tillhandahållande direkt transport tal i reell tid via det av av allmänt tillgängliga nätet eller näten telefonväxlar sådant att varje av användare kan använda utrustning är ansluten till nätanslutsom en ningspunkt via fast anslutning för att kommunicera med en annan användare av utrustning är ansluten till nätanslutsom en annan

ningspunkt Paket- och kretskopplade datatjänster: den allmänt tillgängliga, till

allmänheten kommersiellt tillhandahållna direktöverföringen data av

mellan allmänt tillgängliga nätanslutningspunkter, gör det möj-

som ligt för varje användare att använda utrustning ansluten till en sådan nätanslutningspunkt for att kommunicera med ansluten annan

ningspunkt.

Väsentliga krav: de icke-ekonomiska skäl allmänt intresse - av som kan få en medlemsstat att ställa villkor för upprättandet och/eller driften av telenät eller tillhandahållandet teletjänster. Dessa skäl av är säkerhet vid nätets drifi, upprättandet nätets integritet och i beav rättigade fall samverkan mellan tjänster, dataskydd, skydd miljö av och mål för stad- och regionplanering samt ett effektivt utnyttjande av frekvensområdet och undvikande skadliga störningar mellan av radiobaserade telekommunikationssystem och andra rymd- eller markbaserade, tekniska system. Dataskydd kan innefatta skydd av personuppgifter, sekretess för information överförs eller lagras som samt skydd av privatlivet . Samhällsomfattande tjänster: ett definierat minimiutbud tjänster - av av väl definierad kvalitet som är tillgängliga för alla användare oavsett var de befinner sig och till ett överkomligt pris med hänsyn till de speciella nationella förhållandena".

° 97/51/EG 90/3 87/EEG

7 97/51/EG 90/387/EEG

8 98/ 10/EG 9 90/3 88/EEG

° 97/51/EG 90/387/EEG

" 98/ 10/EG

Bilaga 9 Några grundläggande begrepp 3

Organisation med betydande inflytande marknaden: i taltele- fonidirektivet organisation har tillstånd att tillhandahålla en som fasta allmänt tillgängliga telefonnät och/eller taltelefonitjänster i en medlemsstat och de nationella tillsynsmyndighetema i den som av medlemsstaten när det gäller detta direktiv ha ett betydande anses inflytande på marknaden och har anmälts till kommissionen. som - En organisation skall ha ett betydande inflytande på marknaanses den den har marknadsandel 25% eller mer av den berörda om en marknaden inom det geografiska området i medlemsstat där den en har tillstånd att bedriva verksamhet. Se vidare taltelefonidirektivet. i samtrafikdirektivet när dess andel är större än 25% av en särskild telemarknad i det geografiska område i medlemsstat inom en vilket den har tillstånd att verka. Se vidare samtrafikdirektivet. Samtrafik: fysisk och logisk sammankoppling av telenät som an- vänds eller organisation för att användarna inom en av samma annan organisation skall kunna kommunicera med användaren inom eller organisation eller få tillgång till tjänster som samma en annan tillhandahålls organisation. Tjänsterna kan tillhandaav en annan hållas de berörda parterna eller andra parter som har tillgång av av till nätet . Villkor för tillhandahållande öppna nät: villkor är harmoniav som serade i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv och som styr öppen och effektiv tillgång till allmänna telenät och, i tillämpliga en fall, allmänt tillgängliga teletjänster samt effektiv användning av dessa nät och tjänster. Utan att det påverkar deras tillämpning från fall till fall kan villkoren för tillhandahållande öppna nät omfatta av harmoniserade villkor med avseende på l tekniska gränssnitt, inbegripet definition och införing nätanslutningspunkter, där så beav hövs, 2 användningsförhållanden, 3 taxeprinciper, 4 tillgång till frekvenser och nummer/adresser/namn, där så krävs i enlighet med

referensramen i bilagan.

änstedirektivet

Genom tjänstedirektivet KOM ålades medlemsstaterna att, med vissa speciella undantag, upphäva alla exklusiva eller speciella rättigheter för tillhandahållande andra teletjänster än telefoni och vidta nödvändiga av åtgärder för att säkerställa att alla teletjänstföretag har rätt att tillhanda-

hålla sådana teletjänster.

12 97/51/EG90387/EEG

3 97/51/EG 90/387/EEG

4 Några grundläggande begrepp Bilaga 9

Genom KOM:s direktiv 96/l9/EG om ändring av tjänstedirektivet med avseende på genomförandet av full konkurrens på marknaderna för teletjänster förpliktades medlemsstaterna att till den l januari 1998 ha avskaffat alla åtgärder som beviljar a exklusiva rättigheter att tillhandahålla teletjänster, inklusive upprät-

tande och tillhandahållande av de telenät som krävs för dessa tjäns-

ter, eller b speciella rättigheter som begränsar antalet auktoriserade företag

med tillstånd att tillhandahålla sådana teletjänster eller att upprätta

eller tillhandahålla telenät till två eller flera detta inte sker

objektiva, proportionella och icke-diskriminerande villkor, eller c speciella rättigheter, som utser, på annat sätt än enligt objektiva,

proportionella och icke-diskriminerande kriterier, flera konkurre-

rande företag att tillhandahålla sådana teletjänster eller för att upp-

rätta eller tillhandahålla sådana telenät.

ONP-ramdirektivet

ONP-ramdirektivet syftar enligt preambeln till att främja en gemensam marknad för teletjänster genom ett snabbt införande av harmoniserade principer och betingelser för att tillhandahålla öppna nät. Förutsättningarna för att tillhandahålla öppna nät måste överensstämma med vissa principer och får inte förhindra tillgång till nät och tjänster annat än

av hänsyn till allmänintressen, vilka betecknas väsentliga krav. Tax-

som eprincipema bör vara klart specificerade. Definitionen av harmoniserade tekniska gränssnitt och accessförhållandena inom gemenskapen i dess helhet, måste baseras definitionen tekniska

av gemensamma specifikationer, baserade internationella standarder och specifikationer. Bl.a. hänvisas till rådets direktiv 87/5/EEG av den 22 december 1986 om Standardisering inom området informationsteknologi och telekommunikation. Hannoniserade nätanslutningspunkter framhålls också som en viktig komponent i att tillhandahålla öppna nät.

Av artikel l i direktivet framgår att direktivet gäller harmoniseringen av villkoren för öppen och effektiv tillgång till och användning av allmänna telenät, och/eller allmänt tillgängliga teletjänster.

Bilaga 9 Några grundläggande begrepp 5

Leased-line-direktivet

Direktivet 92/44/EEG om förhyrda förbindelser syftar till att harmonisera villkoren för tillgång till och användning förhyrda förbindelser

av samt att säkerställa tillgång till förhyrda förbindelser med tek-

samma niska egenskaper inom hela gemenskapen.

Tillgång till och användning av förhyrda förbindelser får endast begränsas vid tillämpning av väsentliga krav enligt direktiv och för att skydda exklusiva eller speciella rättigheter. Begränsningar skall

vara objektivt motiverade, följa proportionalitetsprincipen och inte vara alltför omfattande i förhållande till avsett ändamål. Det fastslås nöd-

vara vändigt att medlemsstaterna säkerställer ett harmoniserat utbud av förhyrda förbindelser med definierade nätanslutningspunkter harmoniserat minimiutbud. Taxor för förhyrda förbindelser skall

vara grundade på objektiva kriterier och följa principen om kostnadsorientenng. -

Enligt artikel l gäller direktivet harmoniseringen av villkoren för öppen och effektiv tillgång till och användning förhyrda förbindelser

av som tillhandahålls användare av allmänt tillgängliga telenät och tillgänglighet i hela gemenskapen av ett minimiutbud av förhyrda förbindelser med harmoniserade tekniska egenskaper. Medlemsstaterna skall säkerställa att det överallt på deras territorium finns minst organisa-

en tion som omfattas av föreskrifterna i direktivet. Sådana skyldigheter skall åläggas endast organisationer med en stark ställning på ifrågavarande marknad för förhyrda förbindelser. En organisation skall anses ha en stark ställning marknaden när den i en medlemsstat har en marknadsandel på 25% eller den relevanta marknaden för förhyrda

mer av förbindelser, enligt huvudregeln.

Medlemsstaterna skall enligt artikel 7 säkerställa att respektive teleoperatörer var för sig eller tillsammans tillhandahåller ett minimiutbud av förhyrda förbindelser specificerade i bilaga till direktivet. Medlemsstaterna skall vidare uppmuntra tillhandahållandet av ytterligare typer av förhyrda förbindelser definierade i bilaga. Kommissionen skall besluta om de ändringar av bilagoma som föranleds teknisk utveckling

av och efterfrågan på marknaden.

Taxor för förhyrda förbindelser skall enligt artikel kost-

10.1 vara nadsorienterade och öppna för insyn i enlighet med vissa regler. Detta skall enligt p.4 inte gälla organisationer som inte har en stark ställning på marknaden när det gäller ett bestämt utbud av förhyrda förbindelser inom ett visst geografisk område.

4 Rådets direktiv 92/44/EEG av den 5 juni 1992 om tillhandahållande av öppna

nät för förhyrda förbindelser, EGT L 165/27, 19.6.92

6 Några grundläggande begrepp Bilaga 9

Samtrañkdirektivet

Harrnoniseringen av villkoren för samtrafik framhålls som mycket viktig för att en inre marknad av teletjänster skall kunna upprätts och fungera väl.

l syfte att stimulera utvecklingen av nya typer av teletjänster, är det viktigt att uppmuntra nya former av samtrafik och särskild nättillgång vid andra punkter än de nätanslutningspunkter som erbjuds de flesta slutanvändama.

Medlemsstaterna bör främja att så tidigt och så bred basis som möjligt införa ny teknik, t.ex. digitala flertjänstnät ISDN. ISDN omfattas inte av bestämmelserna i direktivet om samhällsomfattande tjänster. Det kan dock vara lämpligt, anges det, att så småningom över-

ISDN skall ingå i de samhällsomfattande tjänsterna. väga om

När kostnaderna för skyldigheten att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster blir orättvist betungande för en organisation bör medlemsstaten tillåtas att inrätta system för att dela nettokostnaden för ett samhällsomfattande tillhandahållande av ett fast allmänt tillgängligt telefonnät eller en fast allmänt tillgänglig telefonitjänst med andra organisationer som driver allmänt tillgängliga telenät och/eller tillhandahåller allmänt tillgängliga taltelefonitjänster.

Varje operatör ansvarar för överföring av samtal och debiterar de andra operatörerna fram till sammankopplingspunkten.

Den nationella regleringsmyndigheten måste kunna ålägga organisationerna att koppla samman sina utrustningar där det kan visas att detta är i användarnas intresse.

Medlemsstaterna skall säkerställa samtrafik mellan allmänt tillgängliga telenät som uppräknas i bilaga I till direktivet, nämligen det fasta allmänt tillgängliga telefonnätet, förhyrda förbindelser och allmänt tillgängliga mobiltelefonnät i den utsträckning som krävs för att säkerställa samverkan mellan dessa tjänster artikel 3.

Organisationer som har fått tillstånd att tillhandahålla telenät och allmänt tillgängliga teletjänster enligt bilaga I och som har ett betydande inflytande på marknaden andel av marknaden större än 25% enligt huvudregeln, skall uppfylla alla rimliga önskemål om tillträde till nätet, inklusive tillträde vid andra punkter än de nätanslutningspunkter som erbjuds majoriteten av slutanvändama.

Organisationer som driver allmänt tillgängliga telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster som anges i bilaga I l och nämligen det fasta allmänt tillgängliga telefonnätet/den fasta allmänt tillgängliga telefonitjänsten samt förhyrda förbindelser, och som har anmälts såsom organisationer med ett betydande inflytande på marknaden skall vara

Bilaga 9 Några grundläggande begrepp 7

skyldiga att tillämpa principen kostnadsorientering för avgifter for

om samtrafik.

l direktivet finns även regler samlokalisering och delning ut-

om av rustning artikel 11.

De nationella regleringsmyndighetema skall till att organisationer

se som tillhandahåller allmänt tillgängliga telenät eller allmänt tillgängliga teletjänster till fullo tar hänsyn till standarder som i EGT

anges som lämpliga för samtrafik. Om sådana standarder saknas skall de nationella regleringsmyndighetema främja tillhandahållandet tekniska gräns-

av snitt för samtrañk artikel 13. l.

Taltelefonidirektivet

Också i preambeln till detta direktiv framhålls avregleringen från och med den 1 januari 1998, varvid det anges att avregleringen går hand i hand med att skapa ett harmoniserat regelverk säkerställer leverans

som

samhällsomfattande tjänster. Bestämmelser kostnadsberäkning av om och finansiering av sådana tjänster har tagits fram inom gemenskapen, framhålls vidare. Det grundläggande kravet på samhällsomfattande tjänster är att användarna begäran skall tillhandahållas en anslutning

till det fasta, allmänna .telefonnätet till ett överkomligt pris. Pristak eller geografiska genomsnittspriser eller liknande system kan utnyttjas för inbördes justering. Medlemsstaterna får upprätta system för att dela nettokostnaden för åtagandet att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster med andra organisationer som driver allmänt tillgängliga telenät och/eller tillhandahåller allmänt tillgängliga taltelefonitjänster. Allmänna telenät inbegriper både fasta allmänt tillgängliga nät och allmänt tillgängliga nät för mobiltelefoni. Medlemsstaterna skall bestämma vilka organisationer som skall ha ansvaret för att tillhandahålla de

samhällsomfattande teletjänstema. Vidare anges att infrastruktur för fasta allmänt tillgängliga telefonnät som nyinstalleras efier den 1 januari 1998 bör vara av en sådan beskaffenhet att den, förutom taltelefoni,

medger dataöverföring med hastigheter. som är lämpade för tillgång till informationstjänster.

Termen fasta allmänt tillgängliga telefoninät specificeras i bilaga I till samtrañkdirektivet. Däri anges att det fasta allmänt tillgängliga telefonnätefavser det allmänna kopplade telenät som stöder överföring

5 Beträffande bestämmelser som rör överkomligt prissatta tjänster för användare

på landsbygden eller i högkostnadsområden får medlemsstaterna göra undantag

för fritidshus, preambeln 4.

8 Några grundläggande begrepp Bilaga 9

mellan nätanslutningspunkter fasta ställen av tal och 3,1 kHz bandbredds audioinformation till stöd för bl.a. taltelefoni, telefaxkommunikation och datakommunikation inom talbandet via modem

Enligt artikel 5 skall medlemsstaterna säkerställa att varje rimlig begäran om anslutning till det fasta allmänt tillgängliga telefonnätet via fast anslutning och tillgång till fasta allmänt tillgängliga telefonitjänster tillmötesgås av åtminstone en operatör och de får, om det är nödvändigt, i detta syfte eller flera operatörer så att hela deras territo-

utse en rier är täckta. Den tillhandahållna anslutningen skall göra det möjligt för användare att ringa och ta emot nationella och internationella samtal med tal-, telefax- och/eller datakommunikation.

I artikel 16 regleras att tillsynsmyndighetema skall säkerställa att organisationer har ett betydande inflytande på marknaden for till-

som handahållande av fasta allmänt tillgängliga telefonnät tillgodoser rimliga krav från organisationer som tillhandahåller teletjänster på tillgång till det fasta allmänna telefonnätet vid andra nätanslutningspunkter än allmänt tillhandahållna nätanslutningspunkter. Överenskommelse

om sådana särskilda nätanslutningar får omfatta ersättning till organisatio-

för kostnader i samband med tillhandahållande av den begärda nen nätanslutningen och dessa avgifter skall följa principerna för kostnadsorientering i bilaga till ONP-ramdirektivet.

för mobil och trådlös kommunikation UMTS

System -

Europaparlamentet och rådet har fattat beslut om samordnat införande

ett system for mobil och trådlös telekommunikation inom gemenav skapen Universal Mobile Telecommunications Systems, UMTS

. Med UMTS avses ett mobilkommunikationssystem av tredje generationen som kan tillhandahålla trådlösa multimedietjänster.

Beslutet innebär att det skapas harmoniserade bestämmelser i medlemsstatema för tillståndsgivning UMTS. Medlemsstaterna åläggs

av att inrätta ett auktorisationsförfarande senast den 1 januari 2000 och införa UMTS-tjänstema senast den 1januari 2002. Medlemsstaterna åläggs även att bl.a. uppmuntra organisationer som tillhandahåller UMTS-nät att förhandla om gränsöverskridande roa-

6 Grupp III i enl. med ITU-T-rekommendationema i T-serien 7 Med hastighet lägst 2 400 bit/s i enlighet med ITU-T rekommendatio-

en av

nerna i V-serien. 8 Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut samordnat införande av

om system för mobil och trådlös telekommunikation UMTS i gemenskapen, EGT, C 131/9, 24.4.98

Bilaga 9 Några grundläggandebegrepp 9

ming-avtal dvs. avtal som gör det möjligt för en abonnent att använda sin utrustning på andra nät.

teleområdet

Konkurrensreglemas tillämpning på

Förutom de konkurrensfrämjande bestämmelser som ligger implicit i direktiven på teleområdet, tillämpas även EG:s allmänna konkurrensregler teleområdet. Artikel 85 i EG-fördraget förbjuder samarbeten

märkbart begränsar konkurrensen. Artikel 86 i EG-fördraget försom bjuder missbruk av dominerande ställning. För att artiklarna skall bli tillämpliga, skall det aktuella förfarandet påverka handeln mellan medlemsstaterna. För att klargöra hur de allmänna konkurrensreglema kommer att tillämpas teleområdet har kommissionen utfärdat tvâ dokument med riktlinjer 1991 och 1998.

1991 utfärdade kommissionen riktlinjer för tillämpningen av de allmänna konkurrensreglema på teleområdet Riktlinjerna innehåller

. allmän information kommissionens förhållningssätt för bedömning

om av konkurrensrättsliga frågor på teleområdet för att regelverket skall bli mer förutsebart. Kommissionen går igenom enligt vilka principer den relevanta geografiska marknaden respektive produktmarknaden skall definieras. Vidare anger kommissionen vad som kan utgöra konkurrensbegränsningar med avseende artikel 85 och vad som kan utgöra missbruk av en dominerande ställning med avseende på artikel 86.

1998 utfärdade kommissionen ett meddelande om tillämpning av konkurrensreglema på tillträdesavtal inom telesektom. Tillkännagivandet har tre syften:

att redogöra för principerna för tillträdesavtal med utgångspunkt i -

EU:s konkurrenslagstiftning mot bakgrund av kommissionens beslut

som finns området för att skapa förutsägbarhet på marknaden,

att klargöra relationen mellan sektorsspecifika regler och konkur- -

rensregler, då i synnerhet ONP-regler, att förklara hur konkurrensreglema skall tillämpas på ett likartat sätt

i de konvergerande sektorerna, främst när det gäller dess tillämplighet på tillträde till nät för tillhandahållande av multimedietjänster.

9 Guidelines on the application of EEC competition rules the telecommuni-

cations sector, EGT C233/2, 06.09.91 2° Tillkäxmagivande om tillämpning av konkurrensreglema på tillträdesavtal inom

telesektom Konkurrensordningen, relevanta marknader och principer, EGT C

265/2, 22.08.98

Bilaga 10

Värdet av en kommunikations-

gemensam arkitektur för elektronisk kommunikation

av Jan Berner

Syftet med denna bilaga är att beskriva värdet och omfattningen av en

öppen kommunikationsarkitektur för elektronisk kommunigemensam kation. Syftet är också att att det behövs än fysiska nät för att

ange mer de kommunicerande parterna både skall nå varandra och förstå varandra. Mycket förenklat kan man når varandra via nätet

säga att man och att att utnyttja olika tillämpningsprotokoll kan erhålla

man genom

meningsfull kommunikation informationsutbyte. Med protokoll en

således regler för kommunikation och där de kommunicerande avses parterna måste följa samma regler. Som framgår nedan kan informationsutbytet ske via olika typer fysiska nät eller via trådlösa förbin-

av delser.

För att kunna erbjuda alla medborgare, företag, offentlig sektor och andra organisationer i Sverige möjlighet att ett enkelt och säkert sätt utbyta elektronisk information med varandra krävs att en gemensam kommunikationsarkitektur utnyttjas.

En kommunikationsarkitektur för exempelvis vägnät anger hur man skall trafikera vägnätet, vilka trafikregler som gäller, utformning av vägskyltar, hur mycket last man får framföra m.m. På samma sätt som

har riktlinjer och för vägtrafik krävs att man har riktlinjer man normer och för det elektroniska vägnätet. I det elektroniska nätet

normer finns det olika bredd, lastförrnåga och hastighetsbegränsningar. I det elektroniska nätet sätts dessa begränsningar bl.a. av beskaffenheten hos vald transmissionsmetod.

Den allra viktigaste komponenten sett från dem som koordinerar ett lands IT-infrastruktur är att ta hänsyn till vilken kommunikationsarkitektur skall användas för elektronisk kommunikation.

som

2 Värdet kommunikationsarkitektur... Bilaga 10

av en gemensam

Kommunikationsarkitektur

Utgångspunkten är att en kommunikationsarkitektur skall öppen

vara och omfatta minst följande funktioner:

Regler för kommunikation, s.k. protokoll, för både transport data - av

och för olika tillämpningar.

Regler för fördelning av nätelement som identifierar ändsystem så -

att identifieringen blir globalt unik. Ofta kallas detta nätadressplan.

Regler för fördelning av logiska ändsystemidentifierare. Exempel på -

detta är domännamn och e-postadresser.

System för styrning av trafik och vägval routing. -

System för översättning mellan logiska och fysiska ändsystemiden- -

tifierare t.ex. mellan domännamn och nätadress.

System för övervakning och felsökning.

System för säkerhetsfunktioner; autentisering identifiering, signe- -

ring och kryptering som också måste stödjas kommunikations-

av protokollen.

I övrigt krävs att arkitekturen är definierad i en internationellt accepterad öppen standard och likaså att arkitekturen stödjer användning

av olika typer av transmissionsresurser dvs. kan användas över olika typer av fysiska nät inklusive trådlösa förbindelser.

Det måste också finnas väl fungerande produkter från ett flertal leverantörer att tillgå på marknaden och dessa olika produkter måste kunna kommunicera med varandra interoperabilitet utan problem.

På marknaden måste det även finnas väl spridd kunskap regler,

om system och produkter samt hur lämpligast fogar dem för

man samman att på effektivaste sätt få fungerande system för avsett ändamål.

I en väl fungerande kommunikationsarkitektur är också möjligheten att använda kryptering och andra säkerhetsfunktioner fundamentala.

Öppna systemlösningar

Genom att utveckla och använda system som bygger på en öppen kommunikationsarkitektur uppnås sådana effekter som dels enhetlig

en miljö för att olika datorsystem skall kunna samverka, dels enhetlig

miljö för utveckling och drifi av tillämpningsprogram, samt

en gemensam miljö för säkerhetsfrågor. Genom konkurrensen mellan olika leverantörer erhålls kostnadsbesparingar jämfört med att anskaffa produkter

som bygger på leverantörsspecifika lösningar.

Bilaga 10 Värdet kommunikationsarkitektur... 3

av en gemensam

Utveckling av tillämpningar

Tidigare byggde man vanligen sin elektroniska kommunikation ända från grunden från transmissionsnätet till den tillämpning man egentli-

hade för avsikt att utveckla, se figur gen

TILLÄMPNING

TILLÄMPNINGSSPECIFIK UTRUSTNING

TRANSMISSIONSNÄT

Figur 1

Att bygga på det sätt beskrivs har som konsekvens att det blir

som ovan mycket svårt att byta transmissionsnät eller ändra i en tillämpning utan att behöva göra allt från grunden. Möjligheten att kommunicera

om med andra system blir i det närmaste obefmtlig. Man tvingas i stället bygga speciella översättare överför information från ett system till

som ett annat.

Ett exempel, vilket man kanske inte tänker på, är det allmänna telefonnätet som är uppbyggt på detta sätt, se figur 2.

RÖST, TELEFONI

Telefonväxlar, telefoner

TRANSMISSIONSNÄT

Figur 2

4 Värdet en gemensam kommunikationsarkitektur... Bilaga 10

Val av kommunikationsarkitektur

Vid utveckling av tillämpningar för elektronisk kommunikation bör man alltså använda en kommunikationsarkitektur som bygger på öppna standarder och som i övrigt omfattar de komponenter som anges ovan under rubriken Kommunikationsarkitektur. Det finns i dag endast två öppna och leverantörsoberoende kommunikationsarkitekturer att välja mellan. bygger OSI Open Systems Interconnection och

Den ena den andra är IP-arkitekturen Internet Protocol.

För IP finns väl fungerande produkter till alla typer av datorsystem av betydelse från ett stort antal leverantörer. Likaså finns det en väl spridd kunskap marknaden om hur dessa produkter kan användas. Motsvarande kan inte sägas föreligga för OSI, även om det för vissa tillämpningar, såsom elektronisk post, finns produkter som i begränsad omfattning används i praktiken. Även OSI-tillämpningar kan använda IP för datatransporten.

I dag är det endast IP-arkitekturen som uppfyller de krav som kan ställas på en Öppen kommunikationsarkitektur.

IP-arkitekturen

För Internet används IP-arkitekturen. Internet är ett paketfönnedlande nät för förmedlingen av trafiken. Det innebär att de data som skall distribueras delas upp i ett antal datapaket. I varje paket finns adresser. Noder i nätet routrar bestämmer vid varje förgreningspunkt vägen för ett paket. IP-protokollet är förbindelsefritt vilket bl.a. innebär att paketen kan dirigeras olika vägar genom nätet och således kan de komma fram i fel ordning. Med hjälp av transportprotokollet TCP sker kontroll mellan ändsystemen sändare och mottagare. Routrama är sammankopplade ofta med fasta förbindelser. Dessa förbindelser kan ha olika kapacitet och varierande belastning, dvs. det är inte möjligt att förutsäga hur stor bandbredd som finns tillgänglig för respektive användares trafik. Detta innebär i sin tur att man inte vet när ett datapaket kommer fram, dvs. paketfördröjningen kan variera.

IP-arkitekturen utvecklas fortlöpande med nya protokoll och tillämpningar, som exempel kan nämnas protokoll för multicasting entill-många och garanterad bandbredd. Utöver nu vanliga tillämpningar som e-post och webb kommer IP och Internet allt mer också att användas för telefoni, videoöverföring, videokonferenser och för andra tillämpningar som kräver stor bandbredd. Dessutom kommer IP att användas för nya tillämpningsområden som styr- och övervakningsfunk-

Bilaga 10 Värdet en gemensam kommunikationsarkiteklur... 5

tioner for exempelvis larm och reglering av värmen i lokaler och liknande.

Standardiseringen och vidareutvecklingen av IP-arkitekturen sker inom IETF Internet Engineering Task Force.

IP-arkitekturens princip anges förenklat i figur

TILLÄMPNINGSPROTOKOLL

för e-post, webb,

filöverföring, nätövervakning osv.

TRANSPORTPROTOKOLL

TCP

INTERNETPROTOKOLL

Figur 3 Av figur 4 framgår principen med att använda IP-arkitekturen för utveckling av tillämpningar och där olika typer transmissionsnät kan

av utnyttjas över olika fysiska nät eller via trådlösa förbindelser.

6 Värdet kommunikationsarkitektur... Bilaga 10

av en gemensam

TILLÄMPNING

TRANSMISSIONSNÄT

Ethernet, ATM, SDH, xDSL

WDM

Koppar, koax, fiber, radio

Kanalisation

Figur 4

Det bör observeras att det som i figur 4 anges som transmissionsnät inte omfattas av IP-arkitekturen. Det finns ett antal olika tekniker som används för transmissionsnätet. Dessa bygger på olika principer hur data transporteras i nätet som ram-, paket-, cell- eller kretsförmedling. Vid en viss överföring mellan de kommunicerande parterna kan olika tekniker utnyttjas i olika delar av förbindelsen i olika delnät.

För att visa principen med hur de olika skikten utnyttjas vid kommunikation i ett paketförrnedlande nät används här ett enkelt

- exempel. Se figur

I exemplet sänder användare A ett kort meddelande data i form av ett paketvtill användare B. För varje skikt adderas ett huvud till paketet. Ett huvud innehåller adresser, styrinformation m.m. vilket bl.a. utnyttjas av motsvarande skikt på mottagarsidan. Meddelandet inklusive styrinformationen överförs via en fysisk förbindelse eller via en trådlös förbindelse. På mottagarsidan packas huvud och meddelandet upp av respektive skikt.

Bilaga 10 Värdet kommunikationsarkitektur... 7 av en gemensam

Tillämpning Tillämpning

Tillämpnings- Tillämpningsprotokoll protokoll

l l

Transmissions- Transmissions-

Elli

nät nät

Figur 5

Bilaga 11

från Kalifornien

Reserapport

av Lena Hägglofoch Jan Berner

Utredningen har under våren 1999 gjort en studieresa till San Francisco. Reserapporten bifogas för att belysa vissa frågeställningar ur ett amerikanskt perspektiv. T.ex. angående teknikval, konkurrens och effekter avreglering. Nedan följer referat av något av det som fram-

av kom vid olika besök. Anteckningama har inte stämts med de inter-

av vjuade personerna.

Reserapport från utredningens till San Francisco, USA, 25 feb-

resa ruari till 1999. Deltagare: Jan Grönlund, Lena Hägglöf, Fredrik

4 mars Sand och Jan Berner.

City and county of San Francisco city, Department of Telecommunications and Information Services Fredagen 26 februari 1999.

Mötet inleddes med föredragning The Committee on Informa-

en om tion Technology COIT och dess verksamhet. COIT-projektet startade juli 1997 och inne på det andra verksamhetsåret och skall pågå i

är nu totalt 5 år. Bakgrunden till COIT är att en konsultföretag 1997 genomförde beskrivning stadens IT-status med nedslående resultat.

en av

De närvarande vid mötet ansåg att de frågor som IT-infrastrukturutredningen behandlade och sökte på överensstämde väl med de

svar

COIT-projektet ställde sig. som

COIT bedriver affärsmässig verksamhetstyp vilket ansågs vara

en ett för offentlig sektor ovanligt angreppssätt. Service är det viktiga, inte kostnaden. Projektet omfattar sex olika förvaltningsområden och inom förvaltningen finns 42.000 anställda. Skolor omfattas inte av COIT:s verksamhet.

IT har blivit viktig politisk fråga och finansieringen sker via ka-

en pitalfonder, varifrån från de olika delprojekten. Pengar

pengar avropas till fonden kommer från skatter, obligationer säljs också från

som men

2 Reserapport Bilaga 1 l

samma myndigheter som t.ex. flygplatsen. Fonden används för att

ge stabilitet och långsiktighet i IT-utvecklingen.

Ett delprojekt inom COIT gäller upphandling och tecknande av avtal för olika IT-produkter exempelvis PC, servrar, nätverksprodukter. Avtal har tecknats med fem leverantörer och så sätt blir det konkurrens och prispress.

Man anser att COIT har varit mycket framgångsrikt och blivit en "god affär" för staden.

Bra service till allmänheten är det övergripande målet för staden och det har bl.a. tagits fram en ny webbplats och adressen för San Francisco city och county är: http://www.ci.sf.ca.us. Det driver utvecklingen

som av IT i San Francisco är nya program i förvaltningen, utökad service till

medborgarna, besparingar och effektivisering i förvaltningen.

1996 års Telecommunications Act innebar att telemarknaden

avreglerades för att konkurrensen skulle bli bättre. Tidigare fanns små lokala telefonbolag i olika områden men avregleringen innebar att alla operatörer kunde gå i andra områden. Det istället har hänt enligt

som representantema från "the city" är att stora bolag köpt de mindre

upp och den förbättring av konkurrensen man förväntat sig har inte uppstått. Nu finns det t.ex. bara stor operatör för kabel-TV. ATT och Paci-

en fic Bell är de stora operatörerna äger det mesta. De sjunkande pri-

som ser som man hoppats på genom att konkurrensen skulle förbättras har inte infriats och istället har priserna ökat. Borgmästaren i San Francisco ansåg nu att staden borde äga infrastrukturen. Som sammanfattning

en av marknadssituationen på den avreglerade amerikanska telemarknaden ansågs att marknaden utvecklats på ett sådant sätt att den visat att "the last mile" är ett naturligt monopol.

Telia North America Inc och Sveriges tekniska Attachéer Statt, Menlo Park. Fredagen 26 februari 1999.

Små Intemetoperatörer kommer att få det besvärligt i framtiden då de har svårt att konkurrera med de stora operatörerna vad gäller QoS Quality of Service är stor fråga sysselsätter operatörerna.

som en som Kontrakt skrivs på att viss bandbredd skall tillhandahållas. En viktig fråga är hur en operatör uppnår en bra kvalitet på sin Internettjänst. Ska det lösas med att det alltid finns tillräcklig bandbredd för tjänsten eller ska det lösas via nya typer av kommunikationsprotokoll tas

som nu

fram inom IETF Cisco och HP har samarbete hur ska mäta

om man Intemettrafiken. MIT, som är ett litet företag i Sverige, har tagit fram en produkt för att mäta trafiken på Internet. Ett annat exempel på svårigheter för små operatörer är att de inte alltid är anslutna till den bästa

Bilaga 1 l Reserapport 3

eller närmaste knutpunkten dvs. den plats där trafiken utväxlas mellan olika operatörer i USA, vilket betyder att trafiken får ta onödigt långa vägar. Troligen kommer floran av Intemetoperatörer som finns idag att försvinna. De specialiserar sig och blir uppköpta.

Stanford University, Center for Integrated Facility Engineering Fredagen 26 februari 1999.

En kortfattad beskrivning gavs över hur utvecklingsländer exempelvis Kina ett relativt billigt sätt kan bygga infrastruktur för att få

upp en tillgång till telefonitjänster med hjälp av satellit och trådlös telefoni. Tekniken finns redan för att förverkliga detta och där utvecklingsländerna kan själva tillverka utrustningen. Japan har visat stort intresse for

projektet.

En verksamheten vid Stanford Center for Professional Development är utbildning sker via nätet. Ungefär 300 företag stödjer och an-

som vänder utbildningen och de hastigheter används är 28,8 kbit/s och

som 128 kbit/s. Den effekt märkts att tillhandahålla utbildning via

som av nätet är att studenterna sitter hemma än tidigare och den största

mer

användningen är vid midnatt. Se http://scpd.stanford.edu.

På frågan hur utbildningarna skulle kunna utvecklas om det

om fanns bandbredd fanns det flera svar. Tidskompression 1-2 tim-

mer —-

föreläsning 1-1,5 timme istället, virtuella anteckningar, textmars ning, avancerade sökmöjligheter, flera ljudkanaler för översättningar, bättre ljud- och bildkvalité och fler digitala ingångar för t.ex. pennor och whiteboard.

State of California, California Public Utilities Commission CPUC, San Francisco Måndagen 1 mars 1999.

Webbadress: http://gopher.cpuc.ca.gov/

Public Utility Commissions uppgift är att reglera och implementera den federala lagstiftningens intentioner att fri konkurrens skall råda på

om telemarknaden.

Konkurrensen fungerar inte bra, troligen gäller samma sak i andra delstater. Man försöker att uppmuntra konkurrensen sedan avregleringen 1996 då alla delar öppnades för konkurrens; accessnät, switchar

det har kommit igång långsamt. Troligen finns flera olika orosv. men saker orsak är att tjänster köps konkurrenter. Den säljande

men en av konkurrenten har intresse att inte leverera bra tjänster. På det sättet

av får den köper tjänsten dåligt rykte, vilket bl.a. drabbat ATT.

som

4 Reserapport Bilaga l 1

CPUC myndigheten får klagomål att avregleringen inte fungerar i praktiken är inte kopparförbindelsema helt öppna för andra aktörer. En diskussion pågår huruvida det bör finnas eller mindre om mer omfattande reglering för att uppnå målet konkurrens. om

State of California, Department of Information Technology, Sacramento - Måndagen 1 mars 1999

Det är POTS-förbindelser dvs. förbindelser via det vanliga telefonnätet som är det vanligaste i dag. Fiberkabel används mellan städer. Radiolänk används i liten utsträckning för kommunikation. Tl-förbindelser T1 1,5 Mbit/s ersätts med T3-förbindelser T3 45 Mbit/s för stamnät. Fiberkabel finns till större kontorsbyggnader och företag men inte till affärslokaler. Ingen har varit villig att investera utbyggnad av fiber till hushåll och någon utbyggnad är inte planerad. Utanför städer är det bara förbindelser via det vanliga telefonnätet med kapacitet om högst 64 kbit/s som gäller dvs. POTS. Troligen kommer vanliga modemförbindelser via POTS att ersättas med:

anslutning via kabel-TV, xDSL-anslutningar som konkurrerar med Tl-förbindelser. Nu görs försök med ADSL 10.000 användare, i städer kommer trådlösa förbindelser wireless. Problemet med trådlösa radioförbindelser är topologin geografin mellan sändare

och mottagare samt frekvensutrymmet.

Den största aktiviteten sker inom området för trådlösa förbindelser. Något som troligen också kommer några år 3-4 år är användom ningen av satelliter. Både Microsoft och Motorola satsar på satelliter. Hastigheten blir då asymmetrisk dvs. mer till användaren än från användaren. En viktig förutsättning är att kommunikationen via satellit är pålitlig. Men det är flera år kvar innan det kan konkurrera, det måste bli billigare. Om staten inte gör några insatser kommer det inte att bli några höghastighetsförbindelser utanför städerna. När det gäller stora ödeområden är vanlig telefon det enda kan tänka sig. man

Bilaga l 1 Reserapport 5

Regeringen kan göra följande:

lämna ekonomiskt stöd till vissa projekt eller tillämpningar, göra det gäller för telefoniområdet, dvs. Universal Service - som nu

Obligations även för höghastighetsområdet vilket skulle betyda att

aktör även måste erbjuda tjänster utanför mindre attraktiva områen den. Den stora frågan är hur detta ska finansieras.

Den vanligaste hastigheten i dag är 56 kbit/s. Vilket betyder att de

flesta använder textbaserade webbsidor. Skulle det finnas tillgång nu till högre hastighet skulle det innebära att trafiken ökade 2-3 gånger mycket kort tid. Något kommer är video på webbsidor. en som Avgiften för ADSL varierar beroende på operatör. I bland är det "flat rate", ibland är det rörlig kostnad är beroende av tid eller en som volym. Det som är begränsande nu är Intemetoperatöremas stamnätsroutrar inte förbindelsema. ISDN finns inte tillgängligt till alla orter i - USA. De första tillämpningama kräver stor bandbredd ansågs av de som intervjuade underhållning och telemedicin och det är dessa områvara den först kommer att driva på efterfrågan bandbredd. som Det kommer att ta längre tid att genomföra än vad många tror och menade att den troliga tekniken 10 år är trådlös. En vanlig reman om gel för hur lång tid det brukar ta för teknik från laboratorium till att ny bli allmänt spridd är att det tar ca 15 år. För att elektronisk handel via Internet skall slå igenom krävs tillgång till kryptering och digitala signaturer. Det som nu saknas är öppna

standarder. Nu gäller leverantörsspecifika lösningar för nyckelhante-

ring publika nyckeln, dvs. den öppna nyckeln och smarta kort. En

den

bank har genomfört försök och kommit fram till att tekniken inte är stor klar att användas. En diskussion pågår också angående skatten på varor som säljs via Internet. För att erhålla Quality of Service för ett IP-nät löses det enklast geatt alltid till att det finns bandbredd det har alltid varit lösnom se ningen vid telefoni. Man löser således inte kvalitén via kommuninya

kationsprotokoll. ATM underliggande teknik för IP-nät har i prak-

som tiken blivit för svårt att hantera. På frågan vad staten borde göra svaret att staten inte skall om var leda när det gäller investeringar. Ett exempel när man köpte dubbla var utrustningar byggde på olika protokolluppsättningar, både OSI och som TCP/IP. Det är vad händer när staten vid den aktuella tid-

som som

punkten förordade OSI inte är tillräckligt stor för att leda, det blir kostsamt. När det gäller elektronisk handel däremot bör staten visa den rätta vägen, kommer alla att gå olika vägar. annars

6 Reserapport Bilaga l l

Wired News, San Francisco Tisdagen 2 mars 1999

När det gäller statens roll ansåg representanten från Wired News att den allmänna uppfattningen att regeringen är med så försenar vara om det utvecklingen. När Telecommunications Act från 1996 kom alla var förväntansfulla över vad det skulle det har inte hänt något. FCC ge men är för långsamma. Skarp kritik riktades mot FCC:s sätt att hantera frekvensspektrumtillgången. Spektrumauktionema borde entrepregynna nörer i stället. Det som driver bredbandsutvecklingen är elektronisk handel och att Europa inte har fast avgift flate rate ansågs ett stort hinder för vara elektronisk handel och skälet till varför det inte har tagit fart. På frågan om staten bör subventionera glesbygden lämnades svaret att det skulle kunna förstöra marknaden eftersom de verkliga kostnaderna inte visas. I USA pågår ingen diskussion subventioner. Skall om staten göra något Ja, staten skulle kunna finnas med i form "nonav profit"-organisationer i teknikutvecklingen tillsammans med forskning inom näringslivet. För att uppmuntra entreprenörer. Dessutom vore kanske subventionering av utrustning bra idé. Staten bör i lången ett siktigt perspektiv ta bort regleringar. Det kommer att locka riskvilligt kapital till marknaden. FCC borde öppna spektrumet, öppna allt som gar.

Icon Medialab, San Francisco. Tisdagen 2 mars 1999

Representanten för Icon Medialab i San Francisco menade den att när elektroniska handeln tar riktig fart kommer det att krävas minst 100 Mbit/s i framtiden. Han ansåg att det främst är sådant vill ladda man hem som kommer att kräva bandbredd.

Cisco Systems Inc, San Jose Onsdagen 3 mars 1999

Under den inledande diskussion framfördes följande:

De traditionella telebolagen har få experter IP-nät TCP/IP. Te- lebolagen har sin största kunskap inom fast och mobil telefoni. Vad gäller marknaden har dessa operatörer snart bara mobiltelefoni kvar, pga. att IP-telefoni kommer att öka. Det finns få experter i världen som kan bygga stora IP-nät.

Bilaga l 1 Reserapport 7

ATM har inte slagit igenom på det många trodde i början - sätt som

på 90-talet. En orsak är att det inte har blivit billigare för slutanvän-

daren. ATM är inte skalbart med hänsyn till ökad belastning. De

traditionella telebolagen är dock mer bekanta med ATM-tekniken dvs. att förbindelser kan sättas upp mellan de kommunicerande

parterna; jämför med kretskoppling än med IP-tekniken som är

förbindelsefri IP-nivå, dvs. ingen förbindelse sätts upp innan pa-

keten sänds.

Internet Commerce Ciscos egen användning

Uppskattnigsvis sker 20 procent av Ciscos totala försäljningen via Internet och för det behövs det endast en personalstyrka ca 30 personer. Cisco gör stora besparingar med en betydligt mindre pappershantering än tidigare. Undersökningar som Cisco genomfört visar att kunderna är mycket nöjda med systemet. Cisco har använt handel över Internet sedan hösten 1996. I januari 1999 var det 1.300 företag och 50.000 som använder sig av systemet. Det ansågs märkligt att inte flera företag använder handel över Internet då samma princip även kan användas av mindre företag.

Vid den efterföljande diskussion framkom följande: Försäljning av hus sker nu med hjälp av webb och med användning

av video. Video kräver stor bandbredd. Likaså kan man vid bilköp

få en uppfattning om av vad som erbjuds innan man besöker bil-

handlaren. Det är viktigt att skolor får tillgång till datorer, utbildningssektom

kommer att kräva stor bandbredd.

Avseende trafiktillväxten: Idag är det mer datakommunikation än talkommunikation telefoni över telefonnätet. Prognosen är att år 2000 är datatrafiken 5 gånger högre än telefontrañken och år 2005 uppskattas den till 23 gånger högre.

Kostnaden för bandbredd kostnaden Mbit/s har under de

per senaste åren minskat kraftigt. Hastigheten över optiska nät fiber med WDM våglängdsmultiplexering och för routrar har ökat kraftigare än for TDM SDH/SONET-utrustning. Ökningen beräknas att fortsätta.

Jämfört med tidigare kommunikationsnät anger Cisco att med utnyttjande fiberförbindelser och våglängdsmultiplexering kommer

av kostnaden att reduceras, uppskattningsvis till en tiondel. Detta beror att mindre utrustning används i nätet ingen TDM- eller ATM-utrust-

8 Reserapport Bilaga 1 l

ning används i stamnätet. Vilket innebär att man utnyttjar IP direkt över fiber med WDM utan SDH/SONET även nedan. I mitten av

1998 började denna teknik att användas. Man kan använda upp till

nu 32 våglängder över fiber. En effekt är att bandbredden detta sätt

en kan öka mycket kraftigare än vid TDM SDH/SONET.

Den "traditionella" modellen nätelementen bestående av

ATM -

SDI-I/SONET

Fiber med eller utan WDM

ersätts med den "optiska" modellen

IP -

Fiber med eller utan WDM -

En effekt av ovanstående är lägre kostnad för utrustning och näthantering personalkostnaden och att kapaciteten kan öka vid behov av mer bandbredd. Vid "IP över fiber" sker således ingen tidsmultiplexering TDM, dock används SDH-ramar för paketering av IP-paket och SDH-tekniken för restaurering "självläkning" vid avbrott i ringformade nät. Protokollet för restaurering är DPT Dynamic Pack Transport. Cisco använder företaget CIENA:s produkter för WDM.

Ett nät kan bestå olika delnät. I stamnät är utformad som en

av som

ring används "IP över fiber", men i de ringnät t.ex. inom en kommun som ligger närmare användaren kan IP över SDH/SONET utnyttjas, vilket innebär att olika nätelement används för transmissionsnät i olika delar av nätet. Detta betyder att en stegvis migrering kan ske.

Nästa generations routrar

Idag finns det stora ñbemät som kan uppgraderas med hjälp av WDM 100 våglängder över en fiber är möjligt om några år. Trafiken fordubblas var 6-9 månad. Flaskhalsen blir switchar och routrar. Om några år behöver Sprint och andra operatörer routrar som klarar Terabit/sek-hastigheter nuvarande produkter klara max 100 Gbit/s. Cisco beräknar att ha nya produkter klara 2001.

Bilaga l l Reserapport 9

Palo Alto Onsdagen 3 mars 1999

Staden Palo Alto startade ett projekt för att bygga ett stomnät fiber

av och tillhandahålla svart fiber till låg kostnad. Tanken vara att även hushåll skulle kunna ansluta sig och undersökning gjordes där det fram-

en kom att de flesta var positiva till detta. Beräkningar som gjordes av hur lång tid det skulle ta innan nätinvesteringen återbetald visade

var emellertid att det skulle ta ungefär 7-8 år, vilket ansågs vara alltför lång tid och innebära alltför stora osäkerheter för att staden skulle våga göra en sådan investering. Det nät som ändå har byggts är i fonn av en ring men det är inte särskilt många anslutna, inte ens den egna förvaltningen, till detta nät. Efterfrågan på svart fiber i stomnätet har inte varit särskilt stor och projektet har avstannat till vidare.

KUNGL. BIBL

1999 J94 5

STOCKHOlM

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya fonnánsrättsregler Bilagor. Ju.+ 32. Utvecklingssamarbete rättsområdet.Ju.

SteriliseringsñåganiSverige1935-1975. 33. Bo Betalarätt.Särskildaboendefonnerfor

tryggt -

Ekonomiskersättning. äldresamtavgifter for äldre-ochhandikappomsorg.

Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. 34.Svensktmedborgarskap.Ku.

Effektivavärme-ochmiljölösningar.N. 35.Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. Fi.

- EffektivareTotalforsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36. Likvidation aktiebolag.Ju. . av Märk väl Fi. 37. Underrättelsetjänsten—enöversyn.Fö.

Invandrarskapochmedborgarskap. 38. Följdleveranserisambandmedexportav . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. krigsmateriel.UD.

Att slaktaettfåri Gudsnamn.Omreligionsfrihet 39.Vuxenutbildningfor alla Andraåretmed . ochdemokrati.Demokratiutredningensskriftserie. Kunskapslyftet.U.

Ju 40.Demokratini denoffentligasektornsförändring.

Rasism,

nynazismochfiämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 4 Bevaradokumentärfilmenskulturarv.Åtgärdsförs-

. l Bördemokratinavnationaliseras lagsamtförslagtill ett centrumför dokumentärfilm . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. ochenñlrnvårdscentral.Ku.

12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens 42. Nyluñfartslag.N.

skriftserie.Ju. 43. Oberoende,ägandeochtillsyn i revisions-

l3. Etik ochdemokratiskstatskonst. verksamhet.Ju.

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 44.Öppenelmarknad.N.

DenframtidakommersiellaIokalradion.Ku. 45.Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch

Nytt systemför prövningavhyres-och platsvalsprocessen.M. . arrendemål.Ju. 46.Ökadesocialbidrag.Enstudieominkomsteroch

Ökadrättssäkerhetiasylärenden.UD. socialbidragåren1990till 1996.S.

GarantipensionochBosättningstilläggfor personer 47.Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.Fi. . ~ föddaår 1937ellertidigare. 48. LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch

18 Frågortill detindustriellasamhället.Ku. slutredovisning.N. . Artikel 7 i EG:svarumärkesdirektiv. 49. Invandraresomföretagare.Ku. . Ändringar vanunärkeslagen.i Ju. 50.skyddsjakt varg.M.

20. Sverigeochjudarnastillgångar.UD. 51.Smittskydd,samhälleochindivid. Del A+B.

2l. Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandet 52.Inkomstprövning bostadstillägg pensionärer.av till

avpersonermedfunktionshinder. S 22.Denskyddadeprovinsen.En demokratins Ekonomiskbrottslighetochsekretess.Ju.

essäom

. värdeochvärdighet.Demokratiutredningens 54. Ennytullag. Fi.

skriftserie.Ju. Konvergensochförändring.Samordningav

. 23. Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. lagstiftningenformedie-ochtelesektorema.Ku.

Förslagtill inriktningav nyamål inom3 EG:s 56.Globaliseringenochdemokratin.

strukturfonder.N. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra- 57.Rikstrafiken Ennymyndighet.N.

fiskt avgränsadestrukturfondsprogrammen.N. Löserjuridiken demokratinsproblem

. 25. Samema ettursprungsfolki Sverige. Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

- 26. Införselavbeskattadevaror.Fi. 59 Begränsadfastighetsskatt.Fi.

. 27 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga 60. Kundvänligaretaxi. N. . jobb ocharbeslöshetsersättningen.N. 6 Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.Ju.

28. Kontantmetodfor småföretagare.Fi. 62. Bilen, miljön ochsäkerheten.Fi.

29. Internationellkonflikthantering att förberedasig Att lära ochleda En lärarutbildningförsamverkan

- . tillsammans.Fö. ochutveckling.U.

30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill Representativdemokrati.Demokratiutredningens

- . mediekoncentrationslag.m.m.Ku. skriftserie.Ju.

31.Tillsynöveradvokaterm. m.Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannenföreträdareförbamoch

—

ungdomar. 66. Godvård lika villkor omstatensstyrningav

hälso-ochsjukvården 2+ bilagor. 67.KÄRNAVFALL metod plats

-— — — miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs FUD-program98. M.

68.Brandkatastrofeni Göteborg.

DrabbadeMedier Myndigheter.Ku. 69.Individenocharbetslivet.Perspektiv det

samtidaarbetslivetkringsekelskiftet2000.N. 70.Gentekniknåmnden.U.

Oseriösabostadsförmedlare.S.

. 72.Boendesocialaeffekteravkonkurseroch

bostadsrättsföreningaroch rekonstruktioner— egnahem. Handikappombudsmarmensframtida . förutsättningarocharbetsuppgifier.

74.Demokratinochdetgemensammabästa.

Demokratiutredningensskriñserie.Ju. Rättplatsforvindkraften.Del och Dell M. .

l Maktdelning. orskarvolymF

. Demokratiutredningen.Ju. Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- . volym II. Demokratiutredningen.Ju.

78.Jordbrukochmiljönytta nyttmiljöprogramfor

jordbnxket.Jo. 79.Källskatt utdelningochroyalty till begränsat

skattskyldiga.Fi. 80.Demokratiopinioner.

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 81.Förhandlingsersåtmingtill hyresgästorganisation.

Ju. 82.Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibanker

m.m.Fi. G1obaliseing.l-‘orskarvolymIX. Demokrati- . utredningen.Ju.

84.Civilsamhället.ForskarvolymVIII.

Demokratiutredningen.Ju. Bredbandför tillväxt i helalandet. . Närings-,regional-ochvälfårdspolitiska aspekter lT-infrastrulcturen.N.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utrikesdepartementet

Nyafönnánsrättsregler+ Bilagor. 1 Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16

Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Sverigeochjudamastillgångar.20

utredningensskriftserie.8 Följdleveranserisambandmedexportavkrigsmateriel.

Att slaktaett får i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch 3

demokrati.Demokratiutredningensskrifiserie.9 Rasism,nynazismochfrämlingskap. Försvarsdepartementet

Demokratiutredningensskriftserie.10 EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.6

Bör demokratinavnationaliseras Internationellkonflikthantering attför beredasig

- Demokratiutredningensskiñserie.1 1 tillsammans.29

Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens Underrättelsetjänstenenöversyn.37

skriñserie.12 Etik ochdemokratiskstatskonst. Socialdepartementet

Demokratiutredningensskriñserie.13 Steriliseringsfirågani Sverige1935-1975.Ekonomisk

Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15 ersättning.2

Artikel 7i EG:svarumärkesdirektiv. GarantipensionochBosättningstilläggförpersoner Ändringari varumärkeslagen.19 födda år 1937eller tidigare.17

Denskyddadeprovinsen.En essäomdemokratins Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandetav

värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie medfunktionshinder.21

personer 122 Bo Betalarätt.Särskildaboendeformerför äldre

tryggt- Tillsyn överadvokaterm. m. 31 samtavgifterför äldre-ochhandikappomsorg.33

Utvecklingssamarbete rättsomrâdet.32 Ökadesocialbidrag.Enstudie inkomsteroch

om Likvidationavaktiebolag.36 socialbidragåren1990till 1996.46

Demokratini denoffentligasektornsförändring. Smittskydd,samhälleochindivid.Del A+B. 51

Demokratiutredningensskriñserie.40 bostadstilläggtill pensionärer.52

lnkomstprövningav Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43 Barnombudsmannenföreträdareför barnoch

- Ekonomiskbrottslighetoch sekretess.53 ungdomar.65

Globaliseringenochdemokratin. Godvård lika villkor omstatensstyrning

- Demokratiutredningensskriñserie.56 hälso-ochsjukvården 2+ bilagor.66

av Löserjuridiken demokratinsproblem Oseriösabostadsfönnedlare.71

Demokratiutredningensskriflserie.58 Boendesocialaeffekteravkonkurseroch

Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61 bostadsrättsföreningaroch

rekonstruktioner- Representativdemokrati.Demokratiutredningens egnahem.72

skriftserie.64 Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch

Demokratinochdetgemensammabästa.Demokrati- arbetsuppgifter.73

utredningensskriñserie.74

Maktdelning.Forskarvolyrn Demokratiutredningens Finansdepartementet

skriftserie.76

Märkväl 7 Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskarvolyrn11.

Införselavbeskattadevaror.26 Demokratiutredningensskriftserie.77

Kontantrnetodför småföretagare.28 Demokratiopinioner.

Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn.35 Demokratiutredningensskriftserie.80 -

Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47 Förhandlingsersättning hyresgästorganisation.till 81 -

Ennytullag.54 Globalisering.ForskarvolyrnIX. Demokratiutredningens

Begränsadfastighetsskatt.59 skriftserie.83

Bilen.miljön ochsäkerheten.62 Civilsamhället.ForskarvolyrnVIII. Demokrati-

Källskatt utdelningochroyaltytill begränsat utredningensskrifserie.84

skattskyldiga.79

Várdslöskreditgivningsamtsekretessibankerm.m.82

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utbildningsdepartementet Miljödepartementet Slutförvaring kämavfall.Kommunernaoch God sedi forskningen.4 av Vuxenutbildningför alla Andraåretmed platsvalsprocessen.45 Kunskapslyftet.39 skyddsjakt varg.50 lärarutbildningförsamverkan KÄRNAVFALL metod plats miljokonsekvens. Att läraoch leda En - - - - 98.67 utveckling.63 KASAMsyttrandeöverSKBsFUD-program och Rättplatsförvindlaañen.Del l ochDel 2. 75 Gentekniknämnden.70

Jordbruksdepartementet Yrkesñsketskonkurrenssituation.3 Samema ettursprungsfolkiSverige.25 - Jordbrukochmiljonytta nyttmiljöprogramför jordbruket.78

Kulturdepartementet Denframtidakommersiellalokalradion.14 Frågortill detindustriellasamhället.18 Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill mediekoncentrationslagm. m.30 Svensktmedborgarskap.34 Bevaradokumentårñlmenskulturarv.Åtgärdstörslag samtförslagtill ettcentrumför dokumentärfilmochen filmvårdscentral.41 Invandraresomföretagare.49 Konvergensochförändring.Samordningavlagstiftningenför medie-ochtelesektorema.55 Brandkarastzrofeni Göteborg. DrabbadeMedier Myndigheter.68

Näringsdepartementet Effektiva värme-ochmiljölösningar.5 Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet. Förslagtill inriktningavnyamål3inomEG:sstrukturfonder.23 EGzsstrukturstöd.Nyorganisationför degeografiskt avgränsadestrukturfondsprogranunen.24 Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälligajobb ocharbetslöshetsersättningen.27 Ny luñfartslag.42 Öppenelmarknad.44 Estonia.Denandradelrapportenoch Läraav slutredovisning.48 Rikstrañken Ennymyndighet.57 - Kundvänligaretaxi.60 Individenoch arbetslivet.Perspektivpådetsamtida arbetslivetkring sekelskiñet2000.69 Bredbandför tillväxt i helalandet.Närings-,regionalochvältärdspolitiskaaspekter IT-infrastrukturen.85

Fakta Info

Dilfekt

Tel 08-587 67100 0 Fax 08-587 671 71 Box 6430 0 113 82 Stockholm orderflfaktainfase 0 www.faktainfo.se

ISBN 91-7610-886-4 ISSN 0375-250X