Globaliseringen och demokratin dokumentation från ett seminarium

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Globaliseringen

och demokratin

m ön Mä§23 STATENSOFFE GA UTREDNIN

acw

ÖCcSOC

Globaliseringen

och demokratin

dokumentation från ett seminarium

-

Demokratiutredningens 22 skrift nr

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som För remissutsändningar SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie svarar

av som Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 OO, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den skall på remiss. - som som svara

Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

Omslag, foto: Tina Enghoff/Bildhuset

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-983-6 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN O375-25OX

Förord

Kommittén skall analysera vilka krav uppkomsten stora

nya av

multinationella företag med globala investerings- och expansions-

möjligbeter ställer påfolkstyret. Kommittén skall belysa ocb diskutera

på vilket satt internationaliseringen produktionen påverkar

av

politikens möjligheter att tillgodose medborgarnas krav att på politisk vag kunna påverka sina levnadsbetingelser.

Dessa frågeställningar stod i fokus när Demokratiutredningen höll sitt offentliga seminarium i Stockholms Konserthus den 9 december 1998. Där diskuterades olika idéer och teorier dels

om huruvida globaliseringen finns idé och dels vad

som som process den i så fall betyder för den nationella demokratin, dels vilka demokratiska innovationer den både möjliggör och nöd-

som vändiggör. I föreläsningar och samtal anlade talarna skilda internationella, historiska, Sociologiska, ekonomiska, Statsvetenskapliga

och politiska perspektiv.

Genom att här samla inläggen från seminariedagen önskar

Demokratiutredningen underlag för fler samtal de

ge om en av

viktigaste utmaningarna för den svenska folkstyrelsen. Ledamöterna i Demokratiutredningen har inte tagit ställning

till Synpunkterna i materialet.

Erik Amná Huvudsekreterare

Inledning

Olle Schmidt, ledamot fp av Demokratiutredningen

Varmt välkomna till dagens seminarium, Demokrati-

arrangerat av

utredningen.

Man kan kanske säga att inte är någon vanlig utredning, utan

jag får uttrycka mig lite slarvigt så har också ett annat om mycket viktigt uppdrag och det är stimulera till debatt

att om

demokratifrågor i allmänhet. Därför det flitiga publicerandet av

skrifter och därför hemsida jag

rapporter, en egen nätet som

hoppas ni har besökt: wwwdemokratitorgetgov.se, därför

att också detta seminarium. Den självklara utgångspunkten i vårt arbete är också så tydligt regeringen varje med-

som anges av borgares rätt till delaktighet i samhället. Direktiven fyra

anger huvudområden: Internationaliseringen ekonomin; ekonomi och

av demokrati i samspel, Sverige i EU, Nya informations- och kommunikationsmönster; informationstekniken; det medieland-

nya

skaper, Förändringarna i den offentliga sektorn och utvecklingen

inom folkrörelserna. Det dessa fyra huvudområden rege-

var som ringen Efter höstens val har utredningen fått ett kom-

angav.

pletterande uppdrag alldeles i dagarna, nämligen att analysera

orsakerna till det låga Valdeltagandet.

Dagens ämne är alltså våra huvudområden, vilket visar

ett av

den vikt regeringen lägger frågorna globalisering och

som om demokrati. Sedan år är med i EU med allt vad det har inne-

tre burit för alla svenskar. Om några veckor träder EMU i kraft

oss och redan har blivit hur stort självbestämmandet är om

varse står utanför. Snart varje dag tränger sig den internationella

sagt ekonomin på. I hörde Astra och Zeneca. För somliga

morse om känns det hot, för andra det oanade möjligheter. Ökar

som ett ger

Sveriges möjligheter i värld nationsgränser eller har våra

en utan

INLEDNING

egna möjligheter själva begränsats, kan den svenska

att styra oss modellen överleva i allt internationaliserad värld Temat en mer är aktuellt. Regeringen har i dag bjudit oppositionen till samtal om skatterna och kraven till anpassning till den globala ekonomin. När jag satt i riksdagens finansutskott hösten 1992 och valuta- och

räntestormarna blåste värst då kändes mina möjligheter som att

som vanlig riksdagsledamot kunna påverka starkt begränsade.

som

Min uppgift något tillspetsat med be-

var att en knapptryckning

kräfta det Carl Bildt, Ann Wibble och Ingvar Carlsson och de som andra gjorde i nattliga möten i Rosenbad. Men min slutsats upp av denna erfarenhet är det inte är självklart

att att Sveriges självbe-

stämmande rent allmänt minskat. Vårt beroende omvärlden av visar sig snabbare än tidigare i dag, våra möjligheter men att skapa

goda förutsättningar för livaktig demokrati och bra Sverige

en ett behöver för den skull inte ha minskat. Den internationella utveck-

lingen kräver andra, sätt och metoder, bättre och

nya beredskap

större långsiktighet i beslutsfattandet och internationell mer av samverkan och samarbete och demokrati. mer av Till dagens seminarium har bjudit in hel en rad prominenta talare utifrån skilda utgångspunkter kommer

som att belysa dagens

ämne och kan bättre skickad inleda vår förre vem vara att än statsminister Ingvar Carlsson. Han har varit med och format den

svenska välfärdsstaten. Han har också vårt land de interstyrt när nationella svängningarna fart allvar, han har fört i

tog Sverige

EU och han har också bred internationell erfarenhet och det är framför allt i den rollen Ingvar Carlsson här i

som är dag. Mycket

välkommen

Demokratins

globala

räckvidd

Ingvar Carlsson

Nya utmaningar för folkstyret kräver politik för ett demo-

att en kratiskt globalt ledarskap formas. Det kräver många aktörer ocb

många åtgärder. Vi behöver bryta viktig princip under efterkrigstiden,

nu mot en

den att världssamfundet inte får ingripa i suveräna staters angelägen-

heter. Förtryckta minoriteter behöver vägar för att aktualisera sin sak

på global nivå vid sidan sina regeringar. Vi behöver också ett

av

forum för samråd den ekonomiska politiken med bättre

om

förankring från demokratisk synpunkt. Det politiska säkerbetsrådet i

FN bör göras representativt. Det krävs också förstärkning av

mera en

den internationella rättsordningen utan enfungerande rattsordning

-

kan ingen demokrati fungera.

Det Ingvar Carlsson mot bakgrund sitt ordförandeskap i T/øe

sa av

Commission Global Governance då ban medverkade vid

on

Demokratiutredningens seminarium Globaliseringen och demokratin

i Stockholms Konserthus den 9 december 1998. Ett referat bans

av

framträdande återges bär.

Ingvar Carlsson framför inledningsvis fyra exempel

nya uppgifter och utmaningar för demokratin till följd dramatiska och

av snabba förändringar i samhället:

Jordklotets innevånare har kommit närmare varandra, bland 0

bättre transportmöjligheter. Miljöhoten, exempelvis

annat genom ozonskiktets uttunning, har skapat problem som

gemensamma

ingen kan fly bort ifrån. Kärnvapenhotet krig mellan

gör att ett

stormakter faktiskt kan utplåna hela mänskligheten. Fattigdom

DEMOKRATINS GLOBALA RÄCKVIDD

och förtryck kan leda till befolkningsomflyttningar även de

-

rikaste stater med högsta omkring sig påverkas.

murar

Nationalstaten har förlorat del sin makt. Historiskt har 0 en av mycket, och utgått från nationalstaten och den be-

gott ont,

traktas alltjämt självklar, helt avgörande aktör. Men just nu

som en förlorar den del sin makt.

en av

Förändringarna sker mycket snabbare än då Ingvar Carlsson 0 började sitt politiska arbete. Då, i Tage Erlanders kansli 1958, upplevde Carlsson hur medgav att när ett beslut en åtgärd

tempot om

fattat, så kunde göra förändringar det inte blev så bra var man om

tänkt innan åtgärden lett till och snabba effekter. Om som stora

i dag fattar beslut det ekonomiska området, "om man ett man

fel signaler, kan konsekvenserna bli oerhörda innan man ger hunnit bromsa utvecklingen och rättat till politiken.

Kapitalet i världen är större och mäktigare än någonsin. Kunde 0

Karl Marx drömma världskapital den omfattning och

ens om ett av med den rörlighet det i dag besitter Enorma summor flyttas

som med den tekniken blixtsnabbt över statsgränserna.

nya

Ingvar Carlsson poängterar i detta läge måste arbetet med att

att förstärka demokratin ske fyra nivåer. Nationalstaten kommer

fortfarande de viktigaste aktörerna, det är lämp-

att vara en av men

ligt och Önskvärt delegera frågor tidigare avgjorts riks-

att som nivå till lokala, beslutande instanser, alltså decentralisering.

en

EU-anslutningen, EUzs utvidgning och det alleuropeiska

samarbetet, visar frågor måste klaras över nationsgränserna.

som

Regionerna blir naturlig plattform. Det är inte självklart att

en ny

i regionen kan, vill eller bör kopiera de former för demokrati man

finns i nationalstaterna. Det populärt kallas för "det som nu som demokratiska underskottet" inom EU ställer inför ut-

oss en stor maning det är inte givet denna ska mötas att bygga

men att genom motsvarigheter till nationella parlament och regeringar. Man bör

kanske helt andra vägar för möta demokratins krav,

att menar Ingvar Carlsson.

lNGVAR CARLSSON

Det är den globala nivån möter den svåraste, och

som

kanske viktigaste, utmaningen för demokratin, Ingvar

menar Carlsson. Här handlar det i utsträckning mänsklighetens

stor om

överlevnadsfrågor: fred eller krig, miljö,

svält, rasism m.m.

Ingvar Carlsson betonar att bör söka vägar för finna någon

att form för globalt demokratiskt ledarskap.

-Jag har varit co-chairman i The Commission Global

on Governance. Något slags Global Goverment tror jag däremot inte ett ögonblick på. Det skulle åter igen ett misstag att

vara att tro nationalstatens demokratiformer kan överflyttas till global nivå.

Det kommer inte att fungera och det skulle heller inte särskilt

vara bra från demokratisk synpunkt, säger Ingvar Carlsson.

Global governance" förutsätter många aktörer och många åtgärder. Formerna för det globala demokratiska ledarskapet måste

flexibelt och förändringsbart, Carlsson. vara menar

Vad blir alternativet inte orkar med eller vill utveckla

om ett demokratiskt globalt ledarskap Kan överlåta eller några

en stormakter världen, låta dem världspoliser och

att styra vara hoppas de sköter ledarskapet å våra vägnar anständigt

att ett sätt I realiteten skulle det i dag innebära USA, sikt kanske också Kina, Ryssland, Japan eller något annat land.

Ingvar Carlsson säger sig på många sätt tycka mycket USA

om

skulle inte vilja överlämna världens öde helt och hållet till men USA:s president. Allra helst denna president skall syssla med

om så mycket än det rör de viktigaste frågorna i världen.

annat som

Det mest skrämmande alternativet år emellertid enligt Ingvar Carlsson tvingas konstatera att inte orkar med något

om

ledarskap global nivå överhuvudtaget och det alltså blir

att någon slags anarki kommer att råda i välden.

som

Någon säger att så illa kommer det aldrig att gå. Vi kommer

aldrig släppa det dithän. Men jag är inte så övertygad att den

om invändningen är riktig, säger Ingvar Carlsson. Det är ett tänkbart alternativ.

DEMOKRATINS GLOBALA RÄCKVIDD

Det är inte troligt FN skulle avvecklas eller Den

att stoppas. farligaste situationen uppstår FN vittrar sönder,

om tappar mer och sin handlingskraft och att sjunker och i

mer av mer mer ner

anarkistiskt skede med oerhörda risker. Jag vill inte att mina ett barnbarn ska behöva leva sådan värld

i en

Vi har enligt min uppfattning dessa tre alternativ att välja mellan:

utveckla former för ett demokratiskt globalt ledarskap, att att tolerera att någon eller några stormakter världspolis oss

agerar eller riskera glider in i anarkistiskt tillstånd utan något

att ett ledarskap alls, säger Ingvar Carlsson.

Han berättar att han då och då konfronterar sina amerikanska vänner med dessa alternativ. De kan ibland så skeptiska

vara nog till FN. Men i diskussionen hamnar de alltid i nej: USA kan

ett inte ta sig ett så här stort och anarkin vill inte heller de

ansvar ha. Så i samtalen med Ingvar Carlsson hamnar de ståndpunkten att det behövs ett demokratiskt globalt ledarskap.

Men, säger Ingvar Carlsson, det dystra i dagsläget är att inte USA medlem i FN:s säkerhetsråd uppfyller det

ens som mest självklara kravet, nämligen betala sin medlemsavgift, och

att egen det brukar bli överens vad behövs för klara

trots att om som att världen i framtiden.

När Förenta Nationerna grundades efter kriget det naturligt

var A diskussionen åt säkerhet och samarbete. Så att ägnades staternas

det också under det kalla kriget. I dag är det kalla kriget borta var och förutsättningarna är helt förändrade. Majoriteten existeran-

av de konflikter är inomstatliga traditionella mellanstatliga

även om konflikter förvisso finns och kommer att finnas också i framtiden. Men när funderar över hur demokratin kan utvecklas

nu global nivå tvingas också söka hur kan lösa kon-

svar man flikter inom staterna.

Förtrycket minoriteter är i dag uppenbart i många enskilda

av

stater. Hur kan skapa möjligheter för med problem

grupper av detta slag att sina saker behandlade global nivå

-Jo, säger Ingvar Carlsson, jag får redovisa

om en sorts provisorisk utopi för den globala demokratin så är den detta:

INGVAR CARLSSON

Förenta Nationerna ska naturligtvis hörnstenen. Om inte

vara hade FN i dag och ändå ville diskutera fram till former

om oss för globalt demokratiskt ledarskap så skulle vilja åstad-

ett komma former för organiserat samarbete mellan

ett staterna som kunde hantera de aktuella, problemen. Då tvingas bryta

nu nya

de viktigaste principerna, väldigt viktig princip under

mot en av en efterkrigstiden, nämligen att inte får ingripa i lands suverä-

man ett nitet, för de allvarliga problemen ska kunna lösas i demo-

att mest

kratisk ordning.

Minoriteter, förtryckta enskilda individer och frivilliga

-

organisationer måste möjligheter att aktualisera sina problem

ges

global nivå vid sidan sina regeringar, säger Ingvar Carlsson,

av med tillägget det kan modest krav.

att synas vara ett

Men, säger han, det innebär väsentlig förändring i för-

en hållande till hur det fungerat hittills. Ingvar Carlsson har

genom The Commission Global Governance varit med att föreslå

on om två, han säger, mycket enkla förändringar skulle kunna

som som göra FN till mycket folkens institution, så det

mera av som var tänkt från början och det står i stadgarna. Förenta Nationerna

som

folkens inte bara regeringarnas - ett organ, organ

Vid sidan generalsekreteraren och säkerhetsrådet vill Ingvar

av Carlsson petitionsråd. Via detta skulle minoriteter, för-

se ett nytt

tryckta individer och frivilliga organisationer kunna sina saker framlagda och prövade. Om petitionsrådet finner så är rimligt

att läggs saken fram säkerhetsrådets bord. Petitionsrådet skulle kunna bestå fem framstående har det globala

av personer som samhällets förtroende, enligt Carlssons förslag.

Ett annat, kanske ännu enklare förslag, är Förenta Nationerna

att

öppnar generalförsamlingens sal för frivilliga organisationer

dagarna innan församlingens möte öppnas hösten så de får

att möjlighet att diskutera läget i världen. De skulle naturligtvis inte kunna fatta några beslut å världssamfundets vägnar så sätt

men skulle deras diskussion leda till också sådant vill

att som stater förtränga kan hamna dagordningen. Dessa möten kan leda till

att undertryckta uppfattningar och minoriteters problem bättre

DEMOKRATINS GLOBALARÄCKVIDD

uppmärksammas. Med världspressen samlad kan det bli kanal

en för de saknar sådana till ett globalt politiskt ledarskap.

som

Ingvar Carlsson konstaterar att ingen i dag kan föreställa sig

FN-möten, det gäller miljöpolitiken i Rio, jämställd-

stora oavsett

heten i Beijing eller något utan att non-govermental-organi-

annat sations NGO:s finns med. Och där de varit med har massmedi-

ofta gett NGO:s aktiviteter väl så stor uppmärksamhet erna som regeringarnas. Varför inte göra sätt varje höst i FN

samma

Det globala demokratiska ledarskapet måste också formas så att de globala ekonomiska problemen blir hanterade. I nationalstaten

handlar politiken väldigt mycket, såväl i valrörelsen i parla-

som mentet, ekonomins skötsel. Väldigt mycket politikens sam-

om av arbetsproblem handlar i grunden ekonomi. Ingen valrörelse i

om Sverige kan föras utan att ekonomin spelar huvudroll. Men

en

global nivå har representativt där kan

inte ett organ man ens diskutera de ekonomiska problemen. Och företrädare för den nyliberala ekonomiska teorin har de senaste 15 till 20 åren predikat att det inte är nödvändigt. Låt bara dessa krafter sköta sig själva så blir det bra, har de sagt.

I den rapport The Commission Global Governance lagt

som on fram så säger denna inställning får råda så är inte frågan

att om

ekonomisk katastrof inträffar, när den inträffar. För om en utan Vissa har den redan inträffat. Somliga säger visserligen att Asienkrisen redan är över i så fall har den också redan skördat

- men många offer. Det finns också pessimistiska

prognoser över utvecklingen i Väst för USA och Europa. Slår de är krisen långt

ifrån över ännu.

Men har inget kan diskutera detta. På många år

nu organ som har inte haft Nobelpristagare i ekonomi diskuterat

en som ens dessa problem 1998 fick Men de gångna årens Nobelpris

- en.

kan symbol för hur inte heller vetenskapssamhället in-

stå som tresserat sig för dessa problem.

G7-gruppen är väl i och för sig bra den kan inte anses

- - men

representativ. Jag behöver ekonomiskt säkervara tror att ett hetsråd inom FN eller något likande säger Ingvar Carlsson.

organ,

INGVAR CARLSSON

Han finner det uppmuntrande Jacques Delors, med sin erfaren-

att het finansminister i Frankrike och president i EU-kommis-

som sionen, också driver detta krav hårt.

nu

När jag föreslagit det några gånger tidigare har det viftats åt

sidan. Det här kan för litet land gärna

en representant ett som skulle vilja med och bestämma inte förstår sig

vara men som saken säga, tycks de Men något sådant kan inte säga

mena. man om Delors, han har varit med G7-mötena och han vill också ha

ett ekonomiskt säkerhetsråd inslag i globalt demokratiskt

som ett ett

ledarskap.

Ingvar Carlsson pekar behovet samordning mellan existe-

av en rande institutioner världsnivå: Världsbanken, IMF Erfaren-

osv. heterna från EU-samarbetet har stärkt honom. Han minns de hånfulla kommentarer förekom här och där när han vid sina

som första och andra möten statsminister medverkade i EU och

som

föreslog samordning den ekonomiska politiken. Det

en av var också huvudargument för Ingvar Carlsson över huvud

ett att taget skulle förorda medlemskap. Och i dag har tagit

stora steg mycket snabbare än vad jag trodde möjligt i rätt riktning, säger

var Ingvar Carlsson.

-Jag är absolut övertygad att också den globala nivån

om måste finna former för diskussion den ekonomiska politiken

om

inte hittar perfekt form från början. Tilltron till de även om en demokratiska institutionerna tål inte fortsättningsvis saknar

att ett sådant forum.

Även det politiska säkerhetsrådet behöver reformeras

och göras mera representativt, enligt Ingvar Carlsson. Han tycker det är

att

olyckligt att Tyskland och Japan långsiktigt står utanför

ansvars-

tagande. Självfallet behövs också bättre representation för tredje

en världen: Asien, Afrika och Latinamerika. Det borde finnas flera roterande medlemmar.

-Jag framför mig säkerhetsråd med 23 medlemmar.

ser ett

Någon säger då det blir för byråkratiskt. Men Sverige, med

att cirka nio miljoner invånare, har det antal ministrar i

nära nog regeringen jag föreslår för FN:s säkerhetsråd. Talet 23

som om att

DEMOKRATINS GLOBALA RÄCKVIDD

för antal ledamöter i säkerhetsrådet är undanflykt är ett stort en från dem har makten i dag och vill slå vakt rådande

som om ordning, Ingvar Carlsson.

menar

Slutgiltligen gäller det den internationella rätten. Ingen demokrati kan fungera någon form för rättssystem. Här har de

utan en av största bristerna i dag, egentligen lika stor svaghet det

en som ekonomiska området.

Vi har den internationella domstolen i Haag. Men inte

ens majoriteten världens har undertecknat konventionen för

av stater dess verksamhet och accepterar därmed inte heller att underordna sig dess beslut. Domstolen är därmed tandlös, exempel detta

ett fick när Nicaragua sökte ställa Förenta Staterna inför domstolen

och det finns också andra exempel.

Ljuspunkten är att det fattats principbeslut den inter-

nu om nationella brottsmålsdomstolen och ad hoc finns sådan dom-

nu en stolsverksamhet med hänsyn till händelserna i det tidigare Jugoslavien. Existensen internationell brottsmålsdomstol kan

av en komma förhindra framtida brott. Önskvärdheten detta

att av inskärps gripandet Pinochet i London. Men det är naturligt-

av av vis också väldigt viktigt den internationella domstolen i Haag

att

framtida möjligheter verkligen domstol,

ges att vara en menar Ingvar Carlsson.

Nu står inför tusenårsskifte. Med sannolikhet blir

ett stor det möte i anslutning till FN. Många tal och många stats-

ett stort chefer. Det dystert mötet inte används för att åstad-

vore om komma något väsentligt. FN:s 50-årsjubileum blev dessvärre ett möte med tal och skålar och inte mycket Jag hoppas att inte

mera. ytterligare ett tillfälle går till spillo.

Det behövs några tunga beslut för att stärka det globala demokratiska ledarskapet. Reformprocessen bör hållas levande, begreppet Global Governance bör ytterligare innehåll.

ges

Det finns risk för vittringsprocessen i stället fart och

en att tar att glider i alternativet med anarki i världspolitiken.

ner

För att bättre kunna hindra sådan anarki bör minna var-

en andra följande: Man kan fly från nästan alla grannskap. Man

om kan flytta, sig något trivs bättre med. Alla kan

ge som man

INGVAR CARLSSON

förvisso inte flytta. Men de är rika och välbeställda känner om som hot och otrygghet så kan de ofta bege sig till

ett nytt grannskap.

Men det globala grannskapet är det enda inte kan

grannskap fly

ifrån. Och människors beroende varandra världen Ökar av över dramatiskt. Det är strutspolitik inbilla sig inte behöver att att man

bry sig de globala problemen.

om Därför bör itu med dem. Problemen måste lösas ta ett

anständigt sätt. Vi bör utgå ifrån enkla grundläggande regler

som rättvisa, solidaritet och samverkan. Tron demokratins och

politikens möjligheter behöver stärkas.

Det gör mig optimistisk är vinden För- - som mest att vänt. aktet, eller misstron, politiken realistisk, mot ersätts av en mera men grundläggande tro demokratins möjligheter. Det borde kännas stimulerande för utredningen ni tillsatts och arbetar i att ett läge då tilltron till demokratin ökar. Osäkerheten vilka medel om som ska användas är sak, den är spännande utmaning, en annan en säger Ingvar Carlsson.

Ansvarig för referatet: Anders Ljunggren,

Demokratiutredningens

sekretariat.

Globaliseringen,

demokratin och

välfärdssamhället

Erik A/Iardt, professor, Helsingfors

Två definierande kännetecken

Både slagord och samhällsvetenskaplig har ordet globali-

som term sering mängd olika betydelser. Två definierande kännetecken en brukar dock betraktas centrala. Det är kommunikasom ena att tionen mellan olika delar världen, globen, har blivit så snabb, av att

händelser och åtgärder på sida jordklotet praktiskt

en av taget omedelbart har konsekvenser för samfund och individer andra

delar jorden. Det andra kännetecknet är vissa globala relaav att tioner, främst marknadsrelationerna, blivit alltmer och autonoma

inte kan statligt och nationellt Globaliseringsanalytiker

mer styras.

brukar därför dra skarp skiljelinje mellan internationalisering

en

och globalisering Albrow 1990, 9- 10. Internationaliseringen

utmärks sig det är fråga ekonomiska, politiska eller kulav, vare om turella relationer, de är styrda och något sätt överenskomna att

mellan eller mellanstatliga Vid

stater organ. globaliseringen anses nationalstatens möjlighet kontrollera eller välja mellan att styra, olika alternativ ha försvunnit eller avsevärt minskat. Även roll vid de

om statens styrningen av globala

processerna kan diskuteras och i själva verket fortsätter

att vara en debattfråga,

är det alltså inledningsvis skäl utgå från två definierande känneatt tecken på globaliseringen: 1 den är global dvs. världsomfattande,

2 den minskar i avsevärd grad och enskilda nationers en staters

förmåga att styra samhällsutvecklingen.

GLOBALISERINGEN, DEMOKRATINOCH VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

Det brukar ibland hävdas att det problematiska i globaliserings-

diskussionen ingen ännu har kunnat definiera vad globalise-

är att ringen är. Så formulerad är frågan knappast rätt ställd. När

man

frågar vad globaliseringen är, frågar efter beskrivningar, som i

man

dag i otaliga undersökningar. Det ofruktbart att

presenteras vore

gång för alla försöka fastslå vad globaliseringen inbegriper. Vi en får nöja med inledande, beskrivande definitioner såsom den, att

oss globaliseringen innefattar tendenser till vissa sociala företeelser

att

bli världsomfattande och till de enskilda nationalär väg att att

möjlighet utvecklingen har minskat.

staternas att styra

Vad är det som globaliseras

Diskussionerna och analyserna globaliseringens konsekvenser

av innefattar två principiellt olika problem. Det gäller den faktiska

ena frågan vilka företeelser, tenderar globaliseras, det andra

om som att hänför sig till den normativa frågan den eventuella globa-

om liseringen bra eller illa. Den sistnämnda frågan kräver otvivel-

är aktigt formulerar kriterier för hur globaliseringens kon-

att man sekvenser skall evalueras.

Från demokratins synpunkt och svensk demokratiutred-

ur en

nings synvinkel gäller de två helt centrala frågorna möjligheterna

med nuvarande globaliseringstendenser bibehålla den politiska

att demokratin och de centrala egenskaperna hos den svenska och

nordiska välfärdsstaten. De två frågorna hör intimt ihop. Under-

i alla nordiska länder, i Sverige systematiskt utförda

sökningar av

bl.a. Stefan Svallfors 1995, 53-74, visar stor majoritet

att en av befolkningen önskar bibehålla samhällets socialpolitiska institu-

tioner och välfärdsstatliga Förutsättningen för bevara

program. att

onekligen den i de nordiska länderna existerande polidem är att tiska demokratin fortlever och existerar. I mitt inlägg talar jag där-

för minst lika mycket demokratins välfärdsstatens

om som om framtid.

Det skall förvisso inte glömmas bort när de centrala tenden-

att

i den nuvarande globaliseringen och särskilt när diskussionen serna

den kom i gång under 1970-talet, gällde den främst ekonoom

ERIK ALLARDT

miska företeelser. Då upphörde de fasta växelkurserna mellan de stora ländernas valutor. I samtidigt avvecklade de ekono-

stort sett miskt dominerande länderna sin kontroll kapitalrörelserna och

av andra länder följde efter. Därmed upphörde det s.k. Bretton

Woods-systemet, segrarmakterna i det andra världskriget

som hade infört år 1944 och innebar mängd länder spikat

som att en sina valutor i fast paritet dollarn. Handeln med aktier,

gentemot räntepapper och andra finansiella instrument frigjordes från nationella band. Avregleringen och öppningen världsekonomin

av har medfört fritt flöde kapital och då i först hand sådant

ett av av överskottskapital, som inte tidigare hade varit bundet i fast

varuproduktion. Detta är den hårda kärnan och den entydigaste innebörden globaliseringen Eatwell 1998, 73-97; Väyrynen 1998,

av 85-114. Världens länder berörs dock den ekonomiska globali-

av

seringen ett synnerligen ojämnt sätt. I synnerhet under 1990-

talet har kapitalflödena koncentrerats till rika industriländer. De största investerarna och multinationella organisationerna,

som bestämmer hur kapitalet placeras, har haft sitt säte i USA, Storbritannien, Frankrike, Schweiz och Japan. Kapitalflödet är i princip

globalt, men spridningen av kapitalet inte desto mindre globalt

ojämn.

Vid sidan kapitalets starkt ökade rörelsefrihet framförs ofta

av teknologin central faktor i globaliseringen. Produktions-

som en formerna har förändrats så de och tjänster, erbjuds

att varor som på marknaden, i allt högre grad bygger kunskap och information samt därmed också blivit i princip frigjorda från geografiska och fysiska bindningar. Idéer är förvisso immateriella och Viktlösa. Informationsteknikens ekonomiska värde oberoende

äri stort av de förmedlar den. Man har därför ofta föreställt sig

apparater som att de kunde erbjuda helt möjligheter för Tredje världens

nya

fattiga länder. Det är så i teorin, i praktiken är spridningen

men av informationstekniken i högsta grad ojämn. Den är koncentrerad till industriländer med väl utbildad befolkning UNCSTD

en 1997; Pohjola 1998. Enligt statistik presenterad i FN:s utveck-

lingsprogram UNDP 1998 var år 1995 antalet persondatorer

per tusen invånare 315 i USA, 222 i de nordiska länderna, i

men kategorin utvecklingsländer endast 7 tusen invånare. Antalet

per

GLOBALISERINGEN, DEMOKRATIN OCH VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

användare INTERNET 70 tusen i de nordiska länderna,

av var per 38 i USA, endast 1 per tusen i utvecklingsländerna.

men

Också inom de högt utvecklade industriländerna är befolk-

ningens möjligheter utnyttja informationstekniken ojämnt

att fördelad. Såsom ifråga kapitalflödet är informationstekniken i

om

princip global, i praktiken mycket ojämnt fördelad. Det finns

men dock inga skäl därför, såsom ibland görs, förneka globalise-

att ringens förekomst. Den är inte fullständig och dess konsekvenser uppvisar variationer, det är frågan stark och

stora men om en många livsområden lätt observerbar tendens. Det är också klart

att det förekommer eller så säga halvväga resultat i globali-

etapper att seringen att det har uppstått s.k. världsdelsvis avgränsade

genom enheter såsom Europeiska unionen.

Globaliseringen berör tankemässigt djupliggande värderingar

och har troligen därför framkallat anmärkningsvärt olika evalueringar. Det är instruktivt kontrastera uppfattningarna hos de

att två mest citerade och populära brittiska sociologerna i dag,

av

nämligen Anthony Giddens och Zygmunt Bauman.

Giddens 1990, 64 många problem och hot i den nuvarande

ser utvecklingen, han utgår också från hoten kan mötas och

men att

ha positiva konsekvenser. Enligt Giddens suddar globaliset.0.m. ringen differenserna mellan det nationella, internationella och

ut

globala och innebär tyvärr begränsningar människors möjlig-

av heter till lokal förankring. Det kan därför uppstå ökade problem i människornas förmåga skapa sig sociala identiteter. Samtidigt

att sker också fördjupning i människornas insikt att det finns

en om

globala problem. Globaliseringen leder därför till

gemensamma en

ökad reflexionsförmåga hos medborgarna. Zygmunt Bauman

1998, 2-3 vägrar för sin del någonting positivt i globalise-

att se

ringen. Enligt honom är globaliseringens konsekvenser segregering

och ustötning fattiga, och illa ubildade. Elitkulturen

av svaga

och elitens toppenheter blir också sitt isolerade gynnas -

"hybridization of culture". Att provinsiell, anknuten till

top vara lokalsamhället blir tecken utslagning. De fattiga är bundna

ett

och saknar alla möjligheter till både geografisk, social till sina orter

och tankemässig rörlighet. Tyvärr är varken Giddens eller

Baumans betoning globaliserings-konsekvensernas oåterkalle-

av

ERIK ALLARDT

lighet särskilt hjälpsam vid analyser globaliseringens samhälls-

av konsevenser.

Kommentatorer med nyliberal inställning tar ofta globalise-

en ringen tecken marknadsekonomins triumf. Som ett

som ett

korrelat de också globaliseringen sprider den politiska

antar att demokratin att marknadsekonomin alltmer frigjorts från

genom

statlig övervakning. Det finns dock varken logiska eller empiriska

skäl ekonomisk liberalisering automatiskt leder till

att anta att en politisk demokrati. I i 24 länder utförd, världsomfattande

en

empirisk undersökning "Globalizatiom Regions, Meso Regions,

and the World System visar Krzysztof Ostrowski och Henry Teune 1998 att preferenserna för demokrati, å den sidan, och

ena för marknadsekonomi, å den andra, globalt sett är i det närmaste noll-korrelerade. Möjligheterna att upprätthålla demokrati har självfallet också ekonomiska förutsättningar, det centrala är

men att demokratins både uppkomst och överlevnad är beroende

av

politiska beslut och politisk vilja.

Röstningsdemokrati versus medborgardemokrati

Globaliseringsproblematiken har utlöst och intressant prin-

en ny cipiell diskussion demokratins innehåll och innebörd.

om

Den allmänna politiska utvecklingen har ibland framkallat starkt optimistiska deklarationer. En sådan uttrycktes den

av

kände politiske sociologen M. Lipset när han år 1994 talade

om demokratins expansion och skrev "inte länge sedan hade över-

en väldigande majoritet FNzs medlemmar auktoritärt samhälls-

av ett system. Vid utgången år 1993 hade över hälften, 107 186

av av länder, konkurrensbaserade politiska val och garantier för politiska

och medborgerliga rättigheter Lipset 1994, 1.

Det finns dock goda skäl att befara att vid så snabb utveck-

en ling uppstår stor variation i de demokratiska formerna. Sam-

en

tidigt har den pågående globaliseringen skapat stor för möj-

en oro ligheterna upprätthålla nationell demokrati. Händelser andra

att

sidan jordklotet kan påverka utvecklingen inom enskilda

som sagt

GLOBALISERINGEN, DEMOKRATIN OCH VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

nationer, då inte ett demokratiskt sätt kan styra sin

som samhällsutveckling. Den nya demokrati-diskussionen och de olika

ståndpunkterna har i hög grad kretsat kring två

som motsatser

definierade begrepp, röstningsdemokrati, electoral democracy, å

den enda sidan och liberal demokrati, liberal democracy, å den andra. Röstningsdemokratin innebär demokratin inskränker sig

att till de styrande får och kan väljas konkurrensbetonade

att genom

politiska val, att det samtidigt existerar betydande begräns-

men ningar i andra politiska rättigheter och främst i den individuella rätten uttrycka sig fritt i tal och skrift. Den liberala demokratin

att innefattar också fria politiska val, innehåller därutöver

men stora individuella friheter och framför allt yttrandefrihet, pressfrihet och föreningsfrihet. "Liberal democracy kan översättas till med-

borgardemokrati svenska.

Den diskussionen har intresseväckande sätt refererats

nya ett

Paul Cammack från the Department of Government of the av University of Manchester. Cammacks 1998, 249-263 utgångspunkt är den ekonomiska globaliseringen och den ofta framförda åsikten att den globala ekonomin leder till betydande försvag-

en ning nationalstaten. Cammack argumenterar för ståndpunkten

av att globaliseringen stärker staten och statsapparaten, däremot

men

försvagar medborgardemokratin.

Cammack 1998, 252-253 hänvisar till två åsiktsriktningar,

han kallar den universalistiska, respektive den relativistiska. som Universalisterna försöker identifiera växande röst-

en grupp av

ningsdemokratier, inte samtidigt är medborgardemokratier,

som och argumenterar också för att de formella röstningsdemokratierna bör göras till medborgardemokratier. En de främsta

av talesmännen för universalistisk ståndpunkt, Larry Diamond

en 1996, 26-27 hävdar det år 1995 i världen fanns 117

att stater, som formellt basen förekomsten allmänna val kan definieras

av av som demokratier. Bara 76 dem kan dock karakteriseras

av som medborgardemokratier. Ännu överraskande det sedan

mer är att 1991 inte inträffat någon helst ökning i antalet medborgar-

som demokratier, trots ganska stadig tillväxt i antalet formella

en

röstningsdemokratier.

ERIK ALLARDT

Typiskt för röstningsdemokratier, inte är liberala demo-

som kratier, är enligt Larry Diamond dels förekomsten starka

av statspartier, dels klientelism. Statspartier sig representanter för

ser som statens intressen och de sitter ofta stabilt i ledningen, då de inte öppet kan kritiseras. Andra partier är acceptabla så länge de inte

aggressivt angriper statspartiet. De andra är så att säga klienter, i utbyte för sin lojalitet till statspartiet, kan vissa fördelar

som och beviljningar för sina önskemål. Ett utmärkande drag för klientelismen är gränsen mellan den privata och offentliga

att sfären är utsuddad. Aktiva medborgare utanför statspartiet och statsapparaten blir odla vänskapsband grund klart

tvungna att av politiska intentioner.

Det finns också tolkning, den relativistiska.

som sagt en annan Den har bl.a. Guillermo ODonnell 1996, 34-

representerats av 51, betonar hur de formella, icke-liberala demokratierna inga-

som lunda saknar institutionaliserade former och procedurer. För det

första, vilket är utgångspunkten, de organiserar politiska val, och

för det andra, innehåller de informella, inte desto mindre

men institutionaliserade former för växelverkan och utbyte möj-

samt ligheter att höra icke-dominerande önskemål. Enligt

gruppers ODonnell det fruktbart försöka identifiera och

vore mer att analysera de informella, institutionaliserade mekanismerna för

men politisk växelverkan helt sonika bara fördöma den formella

än att demokratin individuella medborgarfriheter.

utan

ODonnell är ingalunda okritisk inför den formella, icke-liberala demokratin. Han medger den kan skapa cesaristiska former och

att sådan klientelism, leder till nepotism och orättvist gynnande

som

favoriter. Inte desto mindre säger han de formella av att

röstningsdemokratierna utan medborgarfrihet ofta är minst lika konsoliderade och regelföljande medborgardemokratierna. De

som är blott annorlunda konsoliderade, och de fungerar ofta förutsäg-

bart och stabilt är accepterade landets majoritet. Enligt

samt av relativisterna är det illusion världens demokratier

en att tro att nya är väg västerländsk eller nordvästerländsk medborgar-

mot en demokrati, som ODonnell uttrycker det. Den klientelistiska och formella röstningsdemokratin är den normala formen många

GLOBALISERINGEN, DEMOKRATIN OCH VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

håll i världen. Som exempel kan nämnas Mexico och dagens

Sydafrika.

Det är viktigt att observera att det finns många mellanformer. Det finns också många statsvetare, som uttryckt tankar i

samma

riktning ODonnell. Berömd är Joseph Schumpeters 1943

som minimalistiska modell: Avsikten med demokrati och politiska val är att producera regering, vinnarna bildar och

en som som regerar tills val andra resultat. Också berömd demokrati-

nya ger en senare tänkare, nämligen Robert Dahl 1989 betonar vissa nödvändiga begränsningar för demokratin. Det gäller kunna hänsyn till

att ta folkhushållningens behov och det ekonomiska livets mekanismer samt att försöka hindra emotionell helt hämningslös åsikt-

en

bildning.

Också i liberala demokratier, medborgardemokratier

kan man

spåra tendenser till klientelism och uppkomsten statspartier.

av Enligt min uppfattning finns det tendenser till klientelism i dagens Finland. Socialdemokraterna och våra moderater, Samlingspartiet,

tillsammans, i regeringen medverkar små partier, regerar men tre Svenska folkpartiet, De gröna och Vänsterpartiet. De vägleds i

ganska liten utsträckning sina partiprogram, de är med för

av utan att utvinna vissa klientelistiska fördelar. Samma situation håller att uppstå i dagens Tyskland, där De gröna för sin medverkan får lov att göra avsteg från vissa sina principer. Förekomsten

av av ett statsparti kunde i Sverige observeras under de många decennier, då Socialdemokraterna länge höll regeringsmakten. Det

ensamma ledde till Viss grad hegemoni i samhällsdiskussionen. Ingen

en av

någonsin hotad till liv och lem, bland journalister, var men debattörer och samhällsforskare innebar alltför starka från

avsteg den socialdemokratiska hegemonin utfrysning informell

en av natur. I Finland hade den under 25 år regerande president Urho Kekkonen något liknande ställning den svenska social-

en som demokratin. De måhända oförsiktigt framkastade exemplen från Sverige och Finland har här funktionen för förhastade

att varna

moraliseringar formella röstningsdemokratier andra håll i

om världen.

Det stora problemet i dag är dock att globaliseringen skapar

situationer, som stater måste sig till. Utvecklingen

anpassa

ERIK ALLARDT

favoriserar statsledda demokratier, där vissa partier kan etablera sig

statspartief. Utmärkande för statsdirigerade demokratier är

som

det ledande partiet, statspartiet, alltmer följer exekutivens inatt

än politiska målsättningar. Till den utsträckning

tressen snarare väljarna stöder statspartiet i utbyte vissa fördelar, får den

mot statliga formella demokratin och statspartiet också stark förankring

en

inom befolkningen. Statsdirigerade demokratier fungerar också annorlunda än idealtypiska medborgardemokratier, inom vilka statsbyråkratin och partisystemet är oberoende varandra och

av

inom vilka politisk tävlan basen partiprogram och partiåt-

av gärder är det normala. Globaliseringen favoriserar alltså uppkoms-

statsledda demokratier. Empiriskt det i de demoten av syns nya kratiernas tendens välja statsledd röstningsdemokrati i stället

av

för medborgardemokrati. Med Cammacs 0rd:

glohalization does spell the death the state, which rather

not

assigned role, hut spells the death liberal democracy.

a new

Cammack 1998, 262

Alla här presenterade, demokratiscenarier, innehåller viktiga punkter värda beakta. Trots temporära avvikelser är det klart

att

Sverige och alla nordiska länder står för den modell, här att som har kallats medborgardemokrati. centralt nordiskt

Det är ett samhällsintresse bevara den. Samtidigt är det uppenbart att den inte

att utgör den normala formen för demokrati alla håll i världen. Det har i de nordiska länderna förekommit ganska stark tendens att

en moralisera över avvikelser från den form demokrati är

av som

vanlig i Sverige och Norden. Avvikelser från medborgardemokra-

tins modell beror troligen inte bara att det är svårt att anamma helt politiska former, kanske också att det i många

nya utan länder existerar sedan århundraden internaliserade tankemönster,

bättre ihop med den formella röstningsdemokratin än

som passar

med medborgardemokratin. Att analysera denna

noggrannare

problematik bör utgöra central forskningsuppgift.

en

I alla nordiska länder befolkningen att det är det naturligt

anser

och nödvändigt bevara medborgardemokratin. Den hotas som

att

globaliseringen. En mycket naturlig och observerbar

sagt av ten-

därför söka former föreslå modeller för dens är att nya genom att

GLOBALISERINGEN, DEMOKRATIN OCH VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

global eller åtminstone kontinentbaserad demokrati. Till den tendensen återkommer efter diskussion den andra hörn-

en av pelaren i den nordiska samhällsformen, nämligen välfärdstaten.

Välfärdsstatens överlevnad

Välfärdsstaten är historiskt mycket institution. Dess

sett en ny rötter är från 1800-talet, framför allt i Bismarcks för

program

socialförsäkring i det kejserliga Tyskland, det först efter

men var det andra världskriget välfärdsstaten i modern mening började byggas Gösta Esping-Andersen och Walter Korpi 1987, 49

upp. anger att Danmark, Norge och Sverige omkring 1960 hade lagt grunden till den moderna nordiska välfärdsstaten, medan Finland

följde efter ungefär fem år Då hade för ersättning

senare. systemen

vid olycksfall, sjukdom, arbetslöshet samt pensioner byggts ut till

sådan nivå medborgarna även under svåra förhållanden en att kunde bevara rimlig minimigrad social trygghet och levnads-

en av standard.

Efter det andra världskriget, under andra hälften 1900-talet,

av

ökade socialutgifterna starkt i alla europeiska länder och

man antog att det fanns konvergens, riktning så alla

en en gemensam att moderna europeiska länder höll bli välfärdsstater. Så små-

att ningom började dock framhålla klara olikheter i utvecklingen

man och förekomsten olika välfärdsmodeller. En ofta använd tredel-

av ning i liberal, korporatistisk och socialdemokratisk välfärds-

en

modell presenterades och analyserades i Gösta Esping-Andersens

inflytelserika bok "The Three Worlds of Welfare Capitalism 1990. Den sistnämnda brukade också kallas den institutionella modellen och ibland den nordiska eller svenska modellen.

Det var nämligen den infördes och tillämpades i de nordiska länderna

som

med Sverige spjutspets och föregångsland. När frågar

som man efter globaliseringens konsekvenser för Välfärdsstatens framtid, är

det skäl inte bara fråga efter den välfärdsstatliga socialpolitikens

att utan också efter den svenska modellens chanser överleva.

att

Den institutionella och svenska modellen går ut välfärds-

att

politiken skall universell, dvs. gälla alla medborgare,

vara att

ERIK ALLARDT

individens välfärd är samhällets skyldighet och att den sociala välfärden skall uppnås med samhällspolitiska medel

snarare än genom marknadsmekanismen. Behovsprövning förkastas såsom socialt diskriminerande. Både Esping-Andersens indelning och den

svenska modellen har bekant också kritiserats. Esping-Andersens

som

tredelning är i högsta grad västerländsk och gäller teknologiskt och

ekonomiskt högt utvecklade samhällen. I den tredje världens

fattiga länder måste samhällspolitiken helt sätt

ett annat vara inriktad att stötvis eliminera hungersnöd och sjukdomar. Det framgår lysande sätt Amartya Sens and Jean Drêzes

ett av berömda bok Hunger and Public Action 1989. Den beskriver fall hungersnöd i Afrika, Sydasien och Kina. Det

av enorm beräknas att 30 miljoner människor dog i den hungersnöd som drabbade vissa områden Kina åren 1958-61. Enligt Sen och

av Drêze gjorde den dåvarande kinesiska statsledningen ingenting för

eliminera eller minska hungersnöden. Författarnas slutatt ens

är generell bärvidd: satser av stor

1:0, kan fattigdom, hunger och katastrofer inte bekämpas

stor enbart med ekonomiska mekanismer. Samtidigt med den kinesiska hungersnöden hade synnerligen fattiga områden i Indien råkat i

svårigheter, allmän hungersnöd kunde undvikas. Lösningar

men en

i svåra situationer kräver samhällspolitik och offentliga, statliga åtgärder.

2:0, behövs vissa demokratiska principer och framför allt viss

en grad pressfrihet för skall kunna undvika nöd och be-

av att man kämpa katastrofer. I det dåtida Kina kunde ingen offentligt påtala den existerande hungersnöden.

Trots de Amartya Sen och hans medarbetare beskrivna fallen

att av eventuellt kan rubriceras särfall, ligger långt borta,

som som ger slutsatserna viss allmän vägledning. Samhällets social- och väl-

en färdspolitik är inte i ekonomiskt mycket svåra situationer

ens automatiska följder marknadsekonomiska mekanismer. Når det

av gäller välfärdssamhällets och välfärdssystemens framtid är det i högsta grad frågan vad politiskt vill och önskar bevara.

om man

GLOBALISERINGEN, DEMOKRATIN OCH VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

Av de Esping-Andersen beskrivna modellerna förefaller

tre av den institutionella och svenska modellen den bäst tillämp-

att vara bara i svåra ekonomiska och sociala förhållanden. Bekämpningen

nöd kräver både samhällspolitiska åtgärder och möjligheter till

av demokratisk kritik förhållandena. Den institutionella, svenska

av modellens svagheter, eventuellt också kan leda till föränd-

som ringar, ligger ett annat plan. Den svenska modellen är, trots att den har rubricerats institutionell, individualistisk.

som extremt Det finns ingenting mellan individerna sidan, och myndig-

å ena heterna eller marknaden, å den andra. I många de i världens

av länder existerande värdesystemen är familjen och släkten

av en

högre dignitet än individen. Det gäller isynnerhet de öst- och sydasiatiska länder, där konfucianska religiösa föreställningar

fortlever, familj och släkt har också närmare håll be-

men en tydligt starkare ställning än i de nordiska lösningarna och värde-

systemen.

studie den s.k. tyska socialstaten framhäver Wolfgang

I en av Zapf familj och hushåll välfärdens centrala Han

som en av agenter. skriver:

The theory welfareproduction evolving. Private households

new

considered thefinal production units, using private and public

are as

goods in order to convert them, adding their time and skills their

human capital into basic comodities personal welfaregoods. T0 be

or

included also the benefits, that the welfarethat

are process stems

from the household activities themselves... The private households

command besides stock and property also Competence, skills

money

and traditions which they up and during the

use renew process

welfareproduction.

Zapf 1986, 143-144

Det är värt att observera skillnaden i mellan Zapf och

nyanser Esping-Andersen. Den sistnämnde talar familjen närmast

om ironiskt kvarleva i samhällen, där den i Tyskland

som en upp-

komna korporatistiska modellen tillämpas och där

man är tvungen att ty sig till familjen välfärdsproducent. I de nordiska län-

som derna och kanske särskilt i Sverige har försökt eliminera

man familjen välfärdsproducent. En sådan strävan har varit ganska

som

ERIK ALLARDT

utmärkande för den svenska socialdemokratin, kanske främst därför den vägen önskat bana vägen för könens jämställd-

att man het, det har aldrig analyserats kan uppnå den annat

men om man sätt än köra ned familjen. I internationell diskussion har

genom att den nordiska och svenska lösningen förvisso kritiserats

som i en bok David Popenoe 1988, 187-218, där finner rubriker

av man såsom The Swedish Family Institutional Decline, kriti-

men ken har knappast väckt helst intresse bland svenska

något som samhällsforskare. Det är emellertid troligt globaliseringen och

att

dess halvväga varianter, bl.a. de europeiska integrationstenden-

kommer ha påtaglig inverkan modellerna för hur serna, att en

välfärd produceras.

Det betonades de Esping-Andersen nämnda modellerna

att av är synnerligen västerländska. På punkt år det dock skäl att revi-

en

dera påståendet. Det är nämligen uppenbart att när de ost- och

sydöstasiatiska länderna 1980-talet sorts mirakel-

som en ekonomier uppnådde ekonomiskt välstånd, började de införa

stort välfärdspolitik västerländskt märke. Det måste dock först

av

dessa länder för tillfället befinner sig i ekonomisk noteras att en kris mått och utgör negationer, inte till globalise-

av enorma om ringen, så åtminstone till global optimism. Krisen var åt-

en minstone delvis följd den ekonomiska globaliseringen,

en av men det bör noteras att också krisen är global och hotar även de västerländska ekonomierna. Samtidigt kan i dessa länder obser-

man nu

klara tendenser till avvikelser från den fria marknadens kapitavera lism och till utestänga sig från den globala ekonomin.

att

Från den svenska och nordiska välfärdsdiskussionens synpunkt är det viktigt observera hur många ostasiatiska länder vid in-

att

gången till 1990-talet hade börjat införa välfärdsprogram.

som Denna tendens och vad hände sedan har beskrivits och

som analyseras för tillfället utförligare Sven E.O. Hort och Stein

av Kuhnle 1998. De påpekar hur det till början lätt för de

en var mirakulöst ekonomiskt framgångsrika ostasiatiska länderna att skapa välfärdsprogram. Kostnaderna till början mycket små,

var en då stor del den existerande välfärden producerades famil-

en av av jen och lokala enheter i enlighet med Konfucius lära. Västerländska

och nordiskt snitt varande välfärdsprogram hade dock

t.o.m. av

GLOBALISERINGEN, DEMOKRATIN OCH VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

börjat införas. T.0.m. ordningen vid införandet välfärdsprogram av tenderade densamma i de nordiska länderna. Man att vara som

började med lagstiftning för att ersätta olycksfall, därefter följde sjukförsäkring och pensionssystem och sist kom ersättningar vid

arbetslöshet och stöd för familjen. Det fanns och finns givetvis skillnader mellan länderna, exempelvis Hong Kong, Sydmen Korea, Singapore, Taiwan, Thailand och Japan hade infört välnya

färdsprogram inom socialförsäkringens huvudsektorer vid början

1990-talet. Detaljbeskrivningar förloppet måste vänta tills av av Hort och Kuhnle slutfört sina analyser. I och med de tidigare att ostasiatiska mirakelekonomierna befinner sig i kris, är nu en enorm reformerna fördröjda och för tillfället uppskjutna, däremot men har inte välfärdsprogrammen och planerna utbygga välfärden att

övergivits. Detta är återigen ett mycket starkt exempel väl-

att färdsamhällets framtid i högsta grad är politisk fråga och en att lösningarna inte automatiskt följer ekonomiska och av processer mekanismer.

När återgår till att betrakta europeiska samhällen är det skäl att notera att välfärdsamhällets institutioner uppstod under en stabil period med låg inflation och hög sysselsättning. Därefter har jämte arbetslösheten, befolkningens ålderstruktur och sysselsättningens starka koncentration till informationsteknologi ökat utgifterna för välfärdsproduktionen. Man talar välfärdssamhällets om kris och allmänhetens tilltro till välfärdspolitiken har i någon mån skakats. Undersökningar i alla nordiska länder, i Sverige som sagt främst utförda Stefan Svallfors, vid handen befolkningen av ger att

inte önskar några dramatiska förändringar i det välfärdspolitiska

systemet. Trots att det finns ekonomiska påfrestningar i anslutning till det svenska välfärdssamhället är det osannolikt några större att förändringar kommer att ske. Förutsättningen för beatt folkningens Önskemål uppfylls är det demokratiska systemet.

Även drastiska förändringar i välfärdssystemet knappast

om är

troliga, kommer globaliseringen eller dess halvväga variant, europeiseringen, ha konsekvenser för välfärdssystemet. Även

att om Europeiska unionen tillsvidare deklarerat att socialpolitiken och välfärdsprogrammen i huvudsak hör till de enskilda nationalstaternas intressesfär, är det uppenbart många EU:s åtgärder att av

ERIK ALLARDT

och resursallokeringar till särskilda industrier, jordbruk och vinproducenter har stora konsekvenser för välfärdens nivå och fördelning. De innehåller ofta betydande överföringar inkomster

av och penningmedel, även de görs under andra rubriker. Stein

om Kuhnle 1996, 24 brukar tala osynliga välfärd-transfers"

om som görs i tecknet vad han kallar fiskal välfärd. Den är ofta icke

av observerad och den tenderar favorisera någor-

att grupper en lunda hög inkomstnivå.

Även inga verkligt drastiska det

om förändringar är väg, är

alltså troligt globaliseringen och europeiseringen leder till juste-

att ringar i många detaljer. Det är också vänta den svenska,

att att institutionella modellen kommer revideras smula under in-

att en flytelser både från den korporatistiska och liberala modellen. På

längre sikt kommer antagligen familjen åter börja beaktas

att som

välfärdsproducent i högre grad än under de tre-fyra

senaste decennierna.

Möjligheterna till och konsekvenserna av global

och kontinentbaserad demokrati

På grund globaliseringen och rädslan för den håller

av att att åsidosätta det folkstyre, demokratin innebär, har den

som senaste tidens Statsvetenskapliga diskussion innehållit många förslag till konstruktion globala eller åtminstone kontinentbyggda enheter.

av

Det finns bekant organisationer såsom FN och Europeiska

som unionen, de är vad kallar internationella och inte globala

men man eller globalistiska. De verkliga beslutsfattarna inom dem utsedda

är av de medverkande staternas regeringar och inte allmänna

genom val.

Som exempel förslagen till globala eller åtminstone kontinentala demokratiska system kan här i korthet hänvisas till de konstruktioner, har presenterats Benjamin Barber och

som av David Held. Barber i sin bok "Jihad McWorld; How

tar vs. Capitalism and Tribalism Reshaping the World 1996 den

are snabba spridningen konsumentideologi och universell konsu-

av mentstil som exempel och framhåller med uttrycket McWorld"

GLOBALISERINGEN, DEMOKRATIN OCHVÄLFÄRDSSAMHÄLLET

möjligheterna till global demokrati. Barbers förslag är dock

en allvarligare än vad först basen hans något mcdonali-

man tror av serade terminologi. Han utgår från civilsamhället, han

som ser som

nätverk medborgarorganisationer och diskuterar möjlig-

ett av heterna skapa civilsamhälle i global skala. Barber strävar till

att ett

konstruera enhet i den kulturella mångfalden utan att bortse att en från eller förtrycka kulturella differenser, är nödvändiga för

som

människan inom civilsamhälle skall kunna skapa sig att ett en social identitet. Barber har amerikansk utgångspunkt och

en ser Förenta Staternas första konstitution god modell. Den

som en skapade förvisso enhet i mångfalden samtidigt de forna

en men gav enskilda kolonierna, autonomi. Bland många fram-

staterna en stor kastade idéer är Barbers förslag värdefullt att det uttryck-

genom ligen beaktar enskilda små länders traditioner.

Barber också hänsyn till globala kulturella differenser.

tar stor Han ställer sig mycket tveksam till den liberala demokratin, som här har kallats medborgardemokrati. I många utomeuropeiska kulturer betonas inte individen och vikten individernas auto-

av nomi. Såsom här har framhållits, i länder där Konfucius lära är viktig, är familjen och släkten viktigare än individen. Hur som helst, Barber strävar till globalt demokratiskt där dylika

ett system, kulturella differenser uttryckligen kan beaktas. Målet global

år en demokrati, är löst uppbyggd kontinentbaserade enheter

som av med något så när enhetlig kultur.

en

till Barber betonar David Held 1995 i sitt förslag

I motsats individen och individernas fritt välja sina politiska stånd-

rätt att punkter och anknytningar. Han tänker sig global demokratisk

en grundlag, "democratic public law", inom olika institutioner

som såsom inom rättsväsende, folkhushållning, skolning fastställer

osv. individernas både självbestämningsrätt och rätt till

resurser.

Enligt David Held får den demokratiska grundlagen kraft och sanktionerande betydelse globala och kontinentala

genom organ. Held föreslår mängd kontinentbaserade institutioner i stil med

en Europeiska unionen global enhet i stil med FN, dock ut-

samt en rustade med betydligt större befogenheter. De skall ha oberoende parlament direkt valda och ansvariga inför folket i de nationella

av

ERIK ALLAHDT

enheter, ingår. Held vill också utöka de övernationella dom-

som stolarnas makt och jurisdiktion.

Här har Barbers och Helds förslag endast berörts

som symp-

tom på vad är i gång. Förslagen återspeglar centrala

som tre tendenser:

1:0, det existerar ganska utbredd föreställning globalise-

en om att ringen hotar den suveränitet, existerat i enskilda demo-

typ av som kratiska stater,

2:0, det har uppstått ett aktivt sökande efter demokratisk

en ny suveränitet, koncentrerad till globala och/ eller kontinentala

enheter, och

3:o, det inses i allmänhet, global eller kontinental demokrati,

att

skulle basera sig all världens folk röstar hur försom att om hållandena skall överallt, kunde innebära förtryck och för-

vara ett biseende små länder och enskilda kulturer. Det gäller därför

av att bygga demokratiska där de kulturella skillnaderna be-

upp systern, aktas.

Hänsyn till den sistnämnda punkten innebär Sverige och de

att nordiska länderna kan behålla sitt välfärdssamhälle. Det finns heller inga faktiska skäl i dag förutspå den svenska och

att att nordiska välfärdsstaten kommer försvinna. Däremot kommer den

att som sagt att med all sannolikhet att något revideras, så den blir

att mer fiskal till sin natur och att den upptar enskilda element både från den liberala och korporatistiska välfärdsmodellen. Det beror inte på de är överlägsna den svenska modellen, det

att utan att

inom Europa mångnationell enhet sker konvergerande

som en

Sammanjämkningar.

Referenser

Albrow, Martin, "Introduction", in M. Albrow and E. King eds,

Globalization, Knowledge and Society: Readings from

International Sociology, London: Sage, 1990.

GLOBALISERINGEN, DEMOKRATIN OCH VÄLFÄRDSSAMHÄLLET

Barber, Benjamin, fihad McWorld: Capitalism and

vs. H ow

Tribalism Reshaping the World, Berkeley: University of

are

California Press, 1996. Bauman, Zygmunt, Globalization, The Human Consequences,

Oxford: The Polity Press, 1998. Cammack, Paul, Globalization and the Death of the Liberal

Democracy", European Review 6 1998 249-263. Dahl, Robert, Democracy and its Critics, New Haven and London:

Yale University Press, 1989. Diamond, Larry, "Is the Third Wave Over, journal Democracy

7 1996 20-37. Eatwell, John, "The Liberalization of International Capital

Movements: West and East", in Understanding Globalization:

The Nation-State, Democracy and Economic Policies in the New

Epoch, published the Swedish Ministry for Foreign Affairs,

Stockholm 1998.

Esping-Andersen, Gösta, The Three Worlds Welfare Capitalism,

Oxford: the Polity Press, 1990. Esping-Andersen, Gösta and Korpi, Walter, "From Poor Relief to

Institutional Welfare States: The Development of Scandinavian Social Policy, in R. Erikson, EJ, Hansen, Ringen, and H. Uusitalo eds, The Scandinavian Model. WelfareStates and

WelfareResearch, Armonk and London: M.E. Sharpe, 1987, 39-

74. Giddens, Anthony, The Consequences Modernity, Oxford:

The Polity Press, 1990. I-Ield, David, Democracy and the Global Order, Stanford: Stanford

University Press, 1995. Hort, Sven O. and Kuhnle Stein, The Coming of East and South

East Asian Welfare States", Paper at the Roundtable

on

"Comparative Modernization: Scandinavia and China, Fudan

University, Shanghai, November 27-29, 1998.

Kuhnle, Stein, Velferdsstatens idégrunnlag i perspektiv, i A.

Hatland, Kuhnle T.I. Romören red., Den norske

og

velferdsstaten, Oslo: Ad Notam Gyldendal, 1996.

ERIK ALLARDT

Lipset, S.M., The Social Requisites of Democracy Revisited,

American Sociological Review 59 1994 1-22. ODonnell, Guillermo, Illusions about Consolidation, journal

Democracy 7 1996 34-51. Ostrowski, Krzysztof and Teune, Henry, "Globalizationz Regions,

Meso Regions and the World System", Paper presented the

at

14th World Congress of Sociology, Montreal, July 26-August

1998. Pohjola, Matti, Information Technology and Economic

Development, Helsinki: UN U / Wider, 1998.

Popenoe, David, Disturhing the Nest. Family Change ana Decline in

Modern Societies, New York; Aldine de Gruyter, 1988.

Schumpeter, Joseph, Capitalism, Socialism, and Democracy,

London: Allen 8CUnwin, 1943. Sen, Amartya Sen and Drêze, Jean, Hunger and Public Action,

Oxford: Claendon Press, 1989. Svallfors, Stefan, The End of Class Politics Structural Cleveages

and Attitudes Swedish Welfare Policies", Acta Sociologica 38

to

1995 53-74. United Nations Commission for Science and Technology for

Development UN CS TD, Substantive Theme: Information, and Communication Technologies for Development, 1997.

United Nations Development Report, United Nations

Development Programme UNDP, Oxford: Oxford

University Press, 1998. Väyrynen, Raimo, Glohalisaatio, ah/ea vai mahdollimus, Jyväskylä:

Atena, 1998.

Zapf, Wolfgang, Development, Structure and Prospects of the

German Social State. R. Rose and R. Shiratori eds, The WelfareState East and West, Oxford: Oxford University Press, 1986.

Globaliseringen och

folkets rätt att

sig

självt beskatta

Krister Andersson, ekonomie doktor, Stockholm

Inledning

Det förs för närvarande intensiv skattedebatt såväl i Sverige

en

i Europa. Regeringen har kallat till skatteöverläggningar med

som

oppositionen. Näringslivet klagar dåligt företagsklimat och i

Europa pågår arbete med att harmonisera skatterna. Den

ett senaste tiden har sett utspel från tyska regeringen, från Schröder, och från franskt håll. Det har väckt stor uppmärksamhet, inte minst i Storbritannien. Det är lite paradoxalt har-

att en monisering skatterna i Europa leder till så starka reaktioner i

av Storbritannien och i Sverige, helt olika skäl. En harmonise-

men av ring skatterna vill britterna eftersom det skulle med-

av inte veta av föra skattehöjningar för britterna. I Sverige finns starkt negativ

en

opinion skatteharmonisering eftersom det skulle leda till lägre

mot skatter för svenskarna, lägre skatteuttag och därmed svårigheter

ett att finansiera offentlig verksamhet, i fall kort sikt. De

vart frågeställningar jag tänkte beröra här är hur den internatio-

som nella skattekonkurrensen ut och peka områden där den är

ser

speciellt viktig.

Vad händer inom skatteharmoniseringen, dvs. hur försöker lagstiftare i olika länder att utforma skattesystemet i större samklang och enhetlighet Är det bra eller dåligt med skattekonkurrens alternativt skatteharmonisering Är det relevant

en fråga ställa och vilka slutsatser kan dras för Sveriges del

att

GLOBALISERINGEN OCH FOLKETS RÄTTATT SIG SJÄLVT BESKATTA

Den internationella skattekonkurrensen

Om börjar med den internationella skattekonkurrensen så förs diskussionen när det gäller skatt kapital. Det börjar också

mest föras diskussion skatt arbetskraft, sociala avgifter, social-

en om försäkringsavgifter När det gäller konkurrens mellan länderna

osv. gäller det dock fram för allt attrahera kapital och företag och

att

därmed sysselsättningstillfällen. Därför har företagsskatten ham-

nat i fokus konkurrensmedel mellan länderna. Det gäller

som ett

att riskkapital till företagen och deras investeringar och då

hamnar diskussionen direkt beskattningen aktiekapital och

av

den s.k. dubbelbeskattningen.

Med dubbelbeskattning först betalar företaget skatt för

avses att vinsterna och sedan betalar aktieägarna dessutom skatt utdelningarna och, säljer aktien och den har gått i värde, så

om man upp betalar aktieägaren realisationsvinstskatt värdestegringen.

en Det innebär att skatt tas ut i två led. I Sverige har för närvarande

en dubbelbeskattning eget kapital, aktiekapitalet. Under

senare tid har dubbelbeskattningen hamnat i fokus eftersom vid fusioner mellan företag har huvudkontoret ofta flyttats till land

ett annat

inte har kvar dubbelbeskattning, Finland. Många länder som t.ex.

har inte längre någon dubbelbeskattning. Den höga skatten

svenskars aktieägande medför också allt större andel

att en av börsen utlänningar. Det totala sparandet riskerar bli lågt

ägs av att och eftersom utlänningar inte betalar skatt utdelningar och reavinster har de bättre skattesituation än svenskar. Det innebär

en att det svenska skattesystemet aktiva incitament till utländskt

ger

ägande. Visserligen har skatten alternativa placeringar för

svenskar, såsom fastigheter, också höjts så att aktieägande allt

trots skall framstå relativt attraktivt för svensk

som en sparare, men faktum kvarstår skattesystemet utlän-

att genom uppmuntrar

ningar att äga allt större andel kapitalstocken. I Sverige har

en av förutom höga skatter aktieutdelningar och reavinster också

en

exceptionellt hög förmögenhetsskatt se nedan. De produktivi-

tetshöjningar kan förväntas uppstå inom produktionen till-

som faller ägarna kapitalet och eftersom så andel ägs

av en stor av

KRISTER ANDERSSON

utlänningar hamnar endast del värdestegringen inom landet.

en av Det utlandsägandet innebär också den svenska kronan

stora att riskerar påverkas hur utlänningar bedömer framtidsut-

att av sikterna för svensk ekonomi och trovärdigheten i den ekonomiska

politiken. Även svenskar är naturligtvis känsliga för detta

men er-

farenhetsmässigt internationella placerare viktar

vet att när stora

i sina portföljer kan det leda till mycket kortsiktiga kapiom stora talrörelser och därmed till volatil växelkursutveckling. Ut-

en ländskt ägande är värdefullt för den svenska ekonomin skatte-

men systemet bör utformat så att det inte påverkar ägarstrukturen.

vara Det är svårt starka skäl till utlandsägande framför

att se att gynna svenskt ägande. Vi behöver båda delarna och skattesystemet bör

neutralt i detta avseende. vara

Den internationella skattekonkurrensen gäller också ambitioner från regeringar och länder att attrahera finansiellt kapital. Det förs

diskussion i vilken mån ska ha skatt banksparande en om man och kapitalinkomster och hur viktigt och värdefullt det är att

om försöka attrahera kapital över gränserna från ett annat land. I länder Luxemburg är den finansiella sektorn mycket viktig för

som välståndet i landet även i andra länder spelar finanssektorn

men stor roll för såväl jobb skatteintäkter.

som

När det gäller företagsskatten och bolagsbeskattningen finns

det tydligt mönster under de 15-20 åren och det

ett senaste mönstret är helt enkelt att företagsskattesatserna har blivit lägre i nästan alla länder, i alla fall i industriländerna. Det förs diskus-

en sion detta är bra utveckling eller inte och de flesta är inne

om en att det är oundviklig konsekvens vill attrahera före-

en av att man

tag och investeringar och vill sysselsättningstillfällen. I

att man Tyskland förs det mycket intensiv debatt för närvarande

en om företagsskatterna och den socialdemokratiska regeringen lade

nya fram förslag sänka företagsskatterna till 35 % år 2002. I

ett om att början december 1998 ändrade sig och säger att ska

av man nu man

sänka företagsskatten till 35 °/o redan år 2000. De tyska signalerna

är tydliga tecken att även länder traditionellt har behållit

som en hög företagsskattesats vill närma sig andra länders låga skattesatser. I Irland förs liknande diskussion fast den irländska före-

en

tagsskatten redan är låg. För industriföretag är den så låg

som

GLOBALISERINGEN OCH FOLKETS RÄTT ATI SIGSJÄLVT BESKATTA

10 %, något rest frågan inom EU så låg skattesats inte

som om en utgör illojal skattekonkurrens. Speciellt har invändningar rests mot att vissa företag har lägre skattesats. I Irland överväger

typer av

därför att införa enhetlig företagsskattesats 12,5 % och

man en då skulle från 40 % för vissa företag och skulle

man ner man marginellt höja den för dem redan har den lägre skattesatsen

som

på 10%. Med enhetlig företagsskattesats endast 12,5% skulle

en

Irland alltså verkligt låg och mycket konkurrenskraftig före-

en tagsskatt. Det är svårt att att EU kan invända mot ett sådant

se

skattesystem. I Sverige har sänkt företagsskattesatsen radikalt de

senaste åren. Den formella skattesatsen har sänkts från 57% till 28% och

kan konstatera att den svenska företagsskattesatsen ligger väl man till i europeiskt perspektiv. Den effektiva skattesatsen

ett var emellertid redan tidigare låg och det effektiva skatteuttaget svenska företag är i själva verket högre än i många andra länder, även jämfört med de länder har väsentligt högre formell

som en företagsskattesats. Skillnaden mellan formell och effektiv skatt uppkommer grund skattebasen, dvs. vinsten, beräknas

av att olika sätt i olika länder. Genom generösa avdrag kan den effektiva företagsskatten bli låg även den formella skattesatsen är hög.

om

tid har beskattningen ägandet kapital fått ökad

På senare av av

uppmärksamhet. Är det rimligt svenskar skall ha väsentligt

att en sämre skattesituation för det kapital äger än vad utlänningar

man har sitt sparkapital. När investeringarna flödar över gränserna måste det åtföljas ett finansiellt flöde och inhemskt kapital

av om inte räcker för att täcka finansieringskostnaden kommer utländskt kapital att bli allt viktigare. Med detta följer effekter ägandet

av

kapitalstocken, styrelsers sammansättning etc. Sverige har kon-

en

kurrenskraftig företagsskatt kapital ägs svenskar be-

men som av skattas hårt. Ekonomerna talar använt kapital är lågbe-

om att skattat medan ägt kapital beskattas högt. Vi skiljer i detta

oss avseende från andra länder. Dubbelbeskattningen är endast

en av de skatter är viktiga. De viktigaste skatterna är kapital-

som inkomstskatten, realisationsvinstskatten och förmögenhetsskatten.

Förmögenhetskatt innebär egentligen trippelbeskattning

en av

eget kapital inom företagssektorn. Den blir speciellt kännbar när

KRISTER ANDERSSON

inflationen är låg och skattesatsen bestämdes under tid då

en Sverige höginflationsland. Skattesatsen är hela 1,5% vilket

var ett är exceptionellt högt i ett internationellt perspektiv. Dessutom

beskattar har små förmögenheter medan riktigt

personer som rika slipper skatten. Det innebär skatten förlorat all

personer att

legitimitet. Visserligen finns det förmögenhetsskattesatser

nivå den svenska t.ex. i Frankrike måste man ha samma som men

förmögenhet minst 60 miljoner kronor innan så hög skatt en en tas ut. I Sverige gäller gränsen 900 000 kronor.

Förmögenhets- och fastighetsskatten i några

OECD-länder, 1998

Förmögenhets- Förmögenhets- Fastighetsskatte-

skattesats i skattebas i kronor sats för bostäder

Som tidigare påpekats innebär förmögenhetsskatten att ägar-

strukturen bl.a. Stockholms fondbörs påverkas. Andelen utlandsägande uppgår till tredjedel. Dessutom har svenskar i

en

huvudsak gjort direktinvesteringar i utlandet medan utlänningar

gjort portföljinvesteringar i Sverige. Det innebär att kapital-

stockarna väl avspeglar skatteincitamenten.

GLOBALISERINGEN OCH FOLKETSRÄTT ATT SIG SJÄLVT BESKATTA

En skatt har fått hel del uppmärksamhet är fasannan som en tighetsskatten. För det första kan konstatera de flesta man att

länder inte har någon förmögenhetsskatt och har förmögen-

de en hetsskatt så har de ingen fastighetsskatt. Vi har båda skatterna och dessutom med höga Skattesatser. Ofta utgår såväl förmögenhets-

skatt fastighetsskatt villor. De högre taxeringsvärdena har

som medfört allt fler befinner sig i den situationen och politikerna att har därför beslutat frysa taxeringsvärdena. Ett motiv framatt som förts för fastighetsskatten är hus inte flyttar. Det är visserligen att korrekt ägaren kan mycket väl påverkas så mycket det men av

totala skatteuttaget Sverige inte längre attraktivt

att anses som bosättningsland. Ibland framförs högre skatter argumentet att fasta tillgångar alternativ inte kan beskatta är ett om man nu kapital som flyttar över gränserna. Det är dock uppenbart att

Sverige har så höga skatter såväl rörligt fast kapital det

som att inte går att kompensera ett skattebortfall från lägre skatt rörligt kapital att öka skatten fast kapital. genom

Strävanden efter skatteharmonisering

Vad sker då för legal diskussion i Europa och i världen möjligom heterna att ta ut skatt rörligt kapital Det är klart det att uppmärksammas att länder konkurrerar sänka skatter, genom att införa låga företagsskattesatser, sänka skatten kapital och

välutbildade, dvs. den arbetskraft är rörlig och kan flytta över som gränserna. Därför förs diskussion det blir orättvist nu en om att och att det blir fel i konkurrensen mellan länderna vissa länder om till följd i övrigt förhållanden kan sänka skatten av gynnsamma

mycket. Frågan inom EU:s kunde sig

reses om man ram resonera fram till vad rimliga skattenivåer olika insom vore typer av komster. Det är framför allt skatt indirekta skatter, vissa varor, acciser, punktskatter har sänkts. Det har också gällt frågor som för är väldigt tekniska är viktiga för som gemene man men som

företagssektorn och då tänker jag utdelning från moderbolag till dotterbolag. Här har EU varit framgångsrikt med förhandla

att fram direktiv och lättnader och enhetliga regler i det mer europe-

KRISTER ANDERSSON

iska perspektivet diskussionerna har varit svåra och har

men man ofta inte kommit till skott.

Skatteharmonisering

o Indirekta skatter, moms e Utdelningar mellan moder- och dotterbolag 0 Företagsskarter o Kapitaiinkomster

Att ofta inte kunnat fattat beslut beror länderna har så

man att olika intressen och länderna sig tjäna skattekon-

att anser kurrensen. Genom att utnyttja asymmetri och kunna attrahera

en kapital bekostnad sina grannländer kan länderna bättre

av en ekonomisk utveckling för sina medborgare. Det är därför bl.a.

svårt att enhetlighet och skatteharmonisering företags-

en av

skatten. Man har inte lyckats företagsskattesatsen, än

enas om mindre hur skattebasen, vinsten, ska räknas fram. Dessutom har det visat sig mycket svårt komma överens hur kapitalin-

att om komster och ränta banksparande skall beskattas. Det har förts

intensiv diskussion i denna fråga även inom länderna, bl.a. i en

Tyskland. Införandet skatt kapitalinkomster i Tyskland ledde

av till så kapitalflykt regeringen fick backa flera gånger. Nu

en stor att finns det grundavdrag är så generöst familj 4

ett som att en personer kan ha än 1 miljon kronor banken utan att betala

mer någon skatt ränteinkomsten. Någon förmögenhetsskatt finns

inte i Tyskland. I det europeiska perspektivet har inte lyckats komma

man överens minimiskatt kapitalinkomster. Det finns

om en ett förslag bordet ZO-procentig källskatt det återstår att

om en men

det förslaget överlever. Om det införs finns det alltid andra se om länder utanför EU skulle erbjuda skattefrihet. Det är svårt att

som

regler i dessa frågor och skall inte bli förvånad det tar

man om tid innan beslut Som alternativ till skatte-

ett tas. ett en gemensam

har det framförts ett system med utbyte information. Då sats av skulle varje land kunna beskatta enligt sina regler. Vill Sverige beskatta sina betydligt hårdare än länder kontinenten

sparare

GLOBALISERINGEN OCH FOLKETS RÄTTATT SIG SJÄLVT BESKATTA

skulle detta då kunna ske information svenskars sparande i

om om utlandet kunde erhållas. Nu ligger det självklart i sakens att

natur

villigheten att frivilligt lämna uppgifter sådant sparande är låg,

om speciellt vederbörande har kanaliserat sitt sparande till andra

om länder just för att undgå den höga svenska skatten. Dessutom är andra länder säkert inte speciellt villiga att lämna uppgifterna efter-

det landet då går miste skatteintäkter. Det kanske största som om

problemet är dock att kontrollsystemen kontinenten är

uppbyggda efter den skattestruktur har där och inte efter hur i

man Sverige beskattar. I Sverige beskattar räntan bankbok från första kronan, i Tyskland kan du sagt ha miljon banken

som en utan att betala skatt räntan. Det innebär att deras kontroll-

system är uppbyggda för att fånga in väsentligt större placeringar

än de småbelopp beskattar. Det är inte troligt att Tyskland

som

kommer att bygga ett kontrollsystem så att kontrolluppgifter

upp kan skickas till svenska skattemyndigheter för någon svensk

som har placerat några kronor i Frankfurt. Det är helt enkelt svårt

tusen att ett effektivt utbyte information över gränserna eftersom

av länderna beskattar folk så olika och har helt olika beskatt-

ningsprinciper.

När det gäller punktskatter, alltså skatt vissa har det

varor, varit lite lättare att komma överens. Men att komma helt överens

vilka skatter ska dessa har inte efterom som tas ut varor man strävat. Ändringar den svenska tobaksskatten är ett tydligt

av exempel den skattekonkurrens finns mellan länderna. Om-

som

fattande smuggling medförde att regeringen tvingades sänka skatten. har Sverige väsentligt högre punktskatter

På många varor än länderna kontinenten och den svenska mervärdesskatten 25% är högst i Europa tillsammans med Danmark. Skillnaderi

skatteuttag medför naturligtvis viss gränshandelsproblematik.

en

Är skattekonkurrens bra eller dåligt

Är det bra eller dåligt med skattekonkurrens En motfråga skulle kunna spelar det någon roll det är bra eller dåligt Den

vara; om

KRISTER ANDERSSON

ökade internationaliseringen, informationssamhället medför

etc.

skattekonkurrensen kommer att tillta. att

Det positiva med skattekonkurrens är att ett felaktigt, icke ekonomiskt användande kan komma att bli tydligt och där-

av resurser med upptäckas tidigare än vad är fallet i sluten ekonomi. Vi

som en

upptäcker alltså problem och spänningar i ekonomin till följd

av att skattesystemet utformats ett olyckligt sätt. Dessa spänningar och problem blir synliga när får internationell kon-

mer kurrens och öppen ekonomi där kapital, och människor,

en varor högutbildade i synnerhet, flödar över gränserna ett helt annat sätt än de gjorde tidigare. När del de ineffektiviteter

nu ser en av

och spänningar har byggt i vårt inhemska skattesystem

som

och har lett till felaktig allokering kapital och

som en av resurser, utbildningsinsatser bör kunna räkna med att det politiska

osv. man systemet snabbare attackerar problemen än vad de skulle ha

annars

gjort. Förändringar vissa strukturer är egentligen väldigt

av

positivt samtidigt innebär dessa förändringar i skattestruk-

men turen förmodligen också lägre skatteintäkter och själva

anpass-

ningen är besvärlig för alla länder, och naturligtvis speciellt för länder har högt skatteuttag. Omvandlingen skattestruk-

som ett av

blir smärtsam och fördelningspolitiska frågor kan hamna så turen mycket i fokus blir utdragen. Under tiden ökar kost-

att processen naderna för den snedvridande beskattningen i takt med interna-

att tionaliseringen fortgår. Det finns också risk skattebördan

en att ökar speciellt mycket för fattigt folk och skattebaser inte

som lätt kan undgå skatterna. De högre fastighetsskatterna under det senaste decenniet kan exempel detta. Det faktum

ses som ett att skatten åter börjat sänkas kan dessutom tecken

ses som ett att Sverige nått till vägs ände när det gäller att hitta skattebaser

nya

eller höja skatter orörliga skattebaser. Förmögenhetsskatten

att är skatt där reträtt blir ofrånkomlig.

en annan en

Skatten på Iåginkomsttagare

I Sverige är det inte bara hög skatt små förmögenheter och fastigheter utan än slående är den mycket höga skatt tas

mer som

GLOBALISERINGEN OCH FOLKETS RÄTTATT SIG SJÄLVT BESKATTA ut verkligt låga inkomster. I ett internationellt perspektiv är de svenska skatterna fattiga människor exceptionellt höga.

Skatt på arbetsinkomster i några länder

Avser 1998

Någon möjlighet kompensera skattebortfall från rörliga

att ett skattebaser med ännu från dem tjänar

att ta ut mera pengar som lite är än uttömt. I Sverige kan tjäna ungefär 750 kr i

mer man månaden, eller 9000 kronor år, innan skatt 36

ca ett en pro-

börjar I andra länder är generös och kan cent tas ut. man mer man tjäna betydligt I flertalet EU-länder kan tjäna 40-50 000

mer. man kr innan betalar skatt över huvud Dessutom är den

man taget. skatt tas ut inkomster direkt efter grundavdraget mycket

som lägre. I Sverige är skattesatsen hög låga inkomster och det är svårt att tänka sig att vidare den vägen med ytterligare skärpningar. I själva verket måste andra hållet och sänka

man skatten för låginkomsttagare och jag tror att den diskussionen kommer att intensifieras. Genom den höga skatten låginkomsttagare bryter mot den överordnade beskattningsprincipen skatt efter bårkraft". Personer tjänar 750 kr i månaden har över-

som huvudtaget inte någon skattebärkraft. klarar inte

Dessa personer

sin försörjning, sin hyra eller andra utgifter. En anledning

ens egen till valt så öppet bryta den överordnade beskattnings-

att att mot

KRISTER ANDERSSON

principen är ambition att utjämna över livscykeln

en samt att tillräckligt med skatteintäkter för klara de transfere-

att av stora

ringar blir nödvändiga när skatterna är så höga.

som

Jag tycker ska frågan det är så förnuftigt be-

att man resa om att skatta låginkomsttagare så hårt. I så fall bör dra konsekvenserna

detta och också byta överordnad beskattningsprincip. Med av tanke att redan beskattar fattigt folk så hårt kan det inte bli tal att kompensera skattebortfall till följd ökad inter-

om ett av en nationalisering och urholkade skattebaser, med än högre skatt

inkomstta Det innebär offentli ifter måste sänkas.

g g are. att ga ut g

Slutsatser

Den internationella skattekonkurrensen

som redan sett stora effekter kommer fortsätta. Lägre bolagsskatter och lägre

av, att skatt finansiellt kapital blir resultat den pågående inter-

ett av

nationaliseringen. Införandet gör det lättare jämföra

av euron att avkastningar och priser mellan länder. Dessutom förenklas

transaktioner över gränserna och det blir svårt beskatta finansiellt

att

kapital. Framför allt förmögenhetsskatten, kapitalinkomstskatten

och dubbelbeskattningen aktieinkomster kommer

att sättas under ökad nedåt. Det ligger i vårt nationella intresse

press att reducera dessa skatter. I flera fall har de befintliga skatterna sådana brister de förlorat sin legitimitet. Det gäller bland för-

att annat

mögenhetsskatten vilken inte miljardärer väl

tas ut men personer med låga förmögenheter. Med tanke det sparbehov

finns för befolkningen för kunna såväl sina som att trygga egna

som andras pensioner, bör ett högre privat sparande

ses som positivt. Dessutom bör skattesystemet inte utländskt

gynna ägande framför svenskt ägande företag. Här hamnar dubbel-

av

beskattningen i fokus även kapitalinkomstskatten och

men rea-

lisationsvinstskattereglerna.

GLOBALISERINGEN OCH FOLKETS RÄTTATI SIGSJÄLVT BESKATTA

Slutsatser

o Ökad internationell konkurrens

- euron

o Svårt att beskatta finansiellt kapital

kapitalinkomstskatten

-

förmögenhetsskatten

-

dubbelbeskattningen

-

skatteosäkerhet

-

Lägre skatt även på arbetsinkomster

o

o Skattebortfall

Låginkomsttagare beskattas redan hårt

o

En viktig fråga är stabilitet skattesystemet. Det råder stor

av skatteosäkerhet i Sverige. Regler ändras fram och tillbaka och det

är svårt fatta långsiktiga beslut. Skatt långsiktigt sparande,

att

såsom pensionssparande har nyligen höjts mycket kraftigt. Det är

därför än viktigt de sänkningar aviseras framöver

mer att som

framstår uthålliga och trovärdiga. I annat fall flyter kapitalet

som fortsatt landet. Det behövs långsiktig utgiftsstrategi för

ut ur en

att kunna göra skattestrategin trovärdig.

Lägre skattesatser riskerar att i vart fall kortsiktigt generera

lägre skatteintäkter. Eftersom skatteuttaget låginkomsttagare är

för i måste Även med bi-

högt utgångsläget utgiftssidan ses över.

behållna skattesatser kommer emellertid skatteintäkterna att minska eftersom skattebaserna urholkas. Hur det

än ser

kommer anpassning utgiftsnivån bli nödvändig. Svenska

en av att folket kommer fortsatt sig självt beskatta strukturen kom-

att men

bli och skatteuttaget kommer bli lägre.

mer att en annan att

En svensk modell i

globaliseringens tid

Lena Wester/und, LO-ekonom, Stockholm

Sammandrag av föredrag hållet vid Demokratiutredningens seminarium den 9 december 1998.

Huvudsakl iga teser

Två teser argumenterades för i föredraget, nämligen:

0 Det spelar roll vad kallar det: globalisering eller

internationalisering. i

Politikernas handlingsutrymmets storlek i den ekonomiska

syn

politiken och i välfärdspolitiken påverkas de begrepp är

av som gängse i beskrivningen Sveriges omvärldsberoende. Om den

av dominerande samhällsbilden globaliseringen utveck-

är att styr

lingen enligt en i hög grad opåverkbar så kommer

process, sannolikt färre försök kraftfullt söka utvecklingen i motverkan-

att styra

de riktning göras.

att

0 Samverkan mellan arbetsmarknadens både nationellt och

parter,

internationellt kan komma öka i fördjupad internationa-

att en

lisering.

Den svenska modellen kan komma återupplivas trycket från

att av den ökade internationaliseringen. Den kan sannolikt breddas vad gäller de områden omfattas. Parterna kommer att mötas än

som

andra nivåer än den nationella, exempelvis EU-nivån, vilket mer

innebär krav är lätthanterliga för berörda organisatio-

nya som ner.

EN SVENSK MODELL IGLOBALISERINGENSTID

Globaliserad eller internationaliserad ekonomi vad bevittnar vi

-

En central fråga göra med när bedömer politiskt

att upp man handlingsutrymme nationell nivå är vad benämner ut-

man vecklingen. Två något stiliserade ekonomiska relationer

typer av kan skisseras för förtydliga de internationella

att processer bevittnar efter Hirst 8L Thompson 1996.

En globaliserad ekonomi innebär att:

som

nationella ekonomier är underordnade globalt - ett system

nationella ekonomier omformas internationella - genom

processer.

Konsekvensen detta blir att vid inrikespolitiska överväganden

av måste nästan alltid hänsyn först till internationella bestäm-

tas ningsfaktorer, sedan till nationella. Det genuint transnationella

och därmed statslösa företaget är den globaliserade ekonomins

-

främsta uttrycksform.

En internationell mellan-nationell ekonomi innebär att:

som

nationella ekonomier är de viktigaste enheterna -

ekonomiska bestäms nationellt dominerar och - processer som

internationella fenomen följd de nationella

är en av ekonomiernas olika sätt att fungera.

Konsekvensen detta system är att vid inrikespolitiska över-

av väganden ingen eller mycket liten hänsyn till internationella

tas bestämningsfaktorer. Det multinationella företaget är den internationaliserade ekonomins uttrycksform dvs. företag med

- ett tydlig nationell förankring, aktivitet i flera länder.

men

Verkligheten ligger sannolikt någonstans emellan dessa två stiliserade Att i den politiska diskussionen inte göra skillnad

typer. mellan trender mot ökad internationalisering och en extrem ver-

sion globalisering betydelseskillnader överbryggas när de

av gör att

i stället bör upprätthållas. En allvarlig konsekvens för politiken

av

globaliseringstesens landvinningar de politiska aktörerna

är att

LENA WESTERLUND

de kan göra mindre än de i själva verket kan. Detta kan tror att medföra det handlingsutrymme finns nationellt och

att som kanske även internationellt utnyttjas de folkvalda.

- av

Partssamverkan och trepartssamverkan, nationellt och internationellt några trender

Den svenska modellen år enligt relativt bred definition från

en Elvander 1988:

relationer arbetsmarknaden

...ett systern av mellan parterna

inbördes mellan dem och regeringen där parterna förutsätts

samt

själva för arbetsfreden och för lönebildning som är

ta ansvaret en

förenlig med de rådande målen för den ekonomiska politiken...

Det har blivit försvagad modell under de tio-femton

en senaste

visst tryck har funnits och finns förbättrade relaåren. Men ett tioner. Den svenska modellen lever idag lite drastiskt uttryckt

främst i vissa andra europeiska länder, än i annan tappning.

om Nederländerna och Irland är näraliggande exempel samför-

ståndsmodeller.

Detta relationer kräver hög grad ekonomiska

system av en av incitament till samverkan för bestå Samhällsekonomisk balans

att

.

är tidigare det grundläggande i Strävan efter

nu som en samsyn. hög grad makroekonomisk stabilitet är ytterligare ett incita-

av ment till samverkan i ekonomisk regim med låg inflation

en som centralt mål.

På nationell nivå krävs statsmakter underlättar för parts-

som samverkan. I Sverige finns tradition detta. I många andra

en av europeiska länder är traditionen mindre tydlig eller saknas helt.

På EU-nivå finns strukturer för partssamverkan, om än svaga.

Arbetsmarknadsdialogen inom EU innebär möjlighet att förhandla

fram lagstiftning mellan den nivån. Minimi-nivåer vad

parterna gäller grundläggande krav arbetslivet är önskvärda och kan motverka social dumping länder emellan. En treparts-

ny typ av samverkan håller i och med detta uppstå EU-nivå. I denna

att samverkan är EG-kommissionen, Europafacket och arbetsgivarna

EN SVENSK MODELL I GLOBALISERINGENSTID

EU-nivå de tre parterna. Kommissionen innehar i denna process statsmaktens roll, är inte alls sådan. Den kan exempelvis men en utge politiska löften eller utforma hot i form än direkav annat

tivförslag.

Det är inte okomplicerat för de internationella organisationer förhandlar EU-nivå både från arbetsgivarsidan och lönsom tagarsidan att ett mandat. Detta måste komma från de organi- sationer som är deras medlemmar, dvs. regel nationella som centralorganisationer. Enbart i vissa frågor kommer de att ges ett förhandlingsmandat och varje sådan ställer krav process stora den interna demokratin.

Hur kommer början det millenniet vad gäller av nya att se ut partssamverkan På nationell nivå är ett optimistiskt scenario att den svenska modellen återupplever period där den stärks och en utvecklas. Två drag är dock sannolika i så fall. Förhållandet nya mellan branschnivån och den centrala nivån annorlunda än i ser ut

tidigare perioder, exempelvis i löneförhandlingsprocesser. EU-

medlemskapet breddar vidare dagordningen för samverkan så

nationell kan löna sig i okonventionella frågor, sätt att en samsyn

såsom exempelvis regionalpolitiken.

På EU-nivå kan den svenska modellen då fortsätta inspirera att utvecklingen. Det framstår rationellt för föra som parterna att en dialog samt samfällt den politiska nivå agera gentemot nya som EU innebär. Särskilt möjlighet till förhandlad lagstiftning som finns. Parterna har och för sig och ibland också var en gemensamt ett intresse att influera EG-kommissionen för den vägen av att

påverka vilka lagförslag läggs fram.

som

Några drivkrafter bakom överlevnad och utveckling den en av svenska modellen är:

0 Regeringar och EU har intresse öka den sociala ett av att konfliktnivån efter 1980-talets starka avregleringsvåg. Ett egenintresse för de vill främja fortsatt liberalisering handel och som av

investeringar är att lyssna löntagarorganisationer MAI-av-

-

talets det multilaterala investeringsavtalets procedur

var exempelvis ett rejält bakslag, verkar tas allvar. som nu

LENA WESTERLUND

Företag/ arbetsgivare behöver arbetsfred både nationella och 0 multinationella företag. Ökad sårbarhet har uppstått genom en ökad internationell arbetsfördelning i produktionen och genom

"just-in-time"- principen för lagerhållning.

Fackliga organisationer har drivkrafter stärka Vägarna att 0 att undvika underbudskonkurrens inom västvärlden, även men Att motverka social dumping och förändra inriktning från

globalt.

konkurrensstärkande löneåterhållsamhet till produktivitets-

baserade lönekrav är trender i EU.

De flesta internationella företag är fortsatt multinationella. 0 Forskare har funnit hemlandet fortfarande har avgörande att en betydelse för majoriteten de internationella företagen. Dessa av företag behöver nationella för föra samtal rationell parter att en samhällelig nivå i de länder de verkar.

Slutsats

Internationell samverkan kommer aldrig ersätta nationell handatt

ling inom fackliga organisationer. Den kan dock bli ett viktigt

komplement. Facket har medlemmen bas och närhet är därsom

med grundläggande förutsättning för styrka geografisk, språk-

en och även kulturell. Dock blir EU-nivån viktigare som en ny

politisk nivå.

Den globala nivån är mycket svår organisera för facklig slag-

att kraftig verksamhet, dock allt viktigare i det milleniet. nya Den svenska modellen har förutsättningar utvecklas i den att ökade internationaliseringens tid. Det ställer dock krav de inblandade utveckla samverkan områden samt parterna att nya nivåer. Det är mödosam dock kan goda och nya en process som ge ekonomiskt betydelsefulla resultat den lyckas. om

Den finansiella

marknaden och

demokratin i

Sverige

Lars Jonung, professor, Stockholm

Inledning

Den institutionella även beskriven "spelreglerna", för-

ramen, som utsättningarna eller restriktionerna, för den ekonomiska politiken i Sverige förändrades radikalt under 1980- och 1990-talet. Den drivande faktorn bakom den s.k. finansiella revolu-

processen var tionen. Den tog sin början i USA under 1960- och 1970-talet och spred sig sedan över världsekonomin. Under den hälften

senare av 1980-talet sköljde den över vårt land. Muren regleringar

av som omgärdade den svenska kredit- och kapitalmarknaden underminerades den internationella utvecklingen. Den svenska

av finansiella marknaden avreglerades" och öppnades den

gentemot internationella finansmarknaden. Detta steg är det centrala elementet i globaliseringen den svenska ekonomin under

av

efterkrigstiden.

Finansmarknadernas framväxt, konsekvens avregle-

en av ringsprocessen, och de ändrade spelreglerna för den ekonomiska

politiken blivit följden har utlöst livlig debatt kring

som en sam-

Många har bistått mig med konstruktiva kommentarer, bl.a. Carl-Johan Dahlman, Marie Demker, Carl B. Hamilton, Pontus Hansson, Magnus Henrekson, Håkan Lindgren, Nils Lundgren, Bo Rothstein, Joakim Stymne, Birgitta Swedenborg, Torsten Svensson, Hans Tson Söderström och Torbjörn Vallinder.

DEN FINANSIELLA MARKNADEN OCH DEMOKRATIN I SVERIGE

bandet mellan de finansiella marknaderna och demokratin. Vissa bedömare dem hot demokratin. För några år sedan

ser som ett mot -i samband med valuta- och ränteoron under våren 1995 varnade

den dåvarande statsministern Ingvar Carlsson för marknaden

att hotade demokratin Det kan förefalla märkligt så kort efter

att socialismens fall i det forna Sovjet-blocket och införandet

av marknadsekonomi och demokrati i denna del världen, utmålas

av marknaden ett hot mot demokratin.

som

Är den finansiella marknaden, i betecknad enbart

fortsättningen

"marknaden", hot demokratin Eller bör den som ett mot se livaktiga finansiella marknaden stöd för demokratin och

som ett

följaktligen den finansiella avregleringen fördjupning

som en av det svenska folkstyret Syftet med denna är lämna

rapport att ett

Rapporten består två delar. Den första beskriver de finansvar. av siella marknadernas framväxt i Sverige. Den andra behandlar relationen mellan marknaden och demokratin

1 Den finansiella marknadens uppgång,

fall och återkomst

Det är lämpligt att börja med ett historiskt perspektiv den process som utmynnat i dagens situation. Sveriges finansiella historia under de 130 åren kan sammanfattas i faser

senaste tre med hänsyn till den finansiella marknadens omfattning, internationella öppenhet och reglering Dessa faser är intimt

förknippade med olika strategier för stabiliseringspolitiken.

Finansmarknadens karaktär och regleringar bestämmer nämligen

stabiliseringspolitikens förutsättningar.

Den första fasen börjar med övergången till guldmyntfoten under 1870-talet och avslutas med 1930-talets regleringar handel

av

2Se jagad marknaden i Kratz 1996, s..193-.216.

t.ex. av 3Läsare intresserad enbart frågan demokratin och marknaden kan

av om bortse från den första delen och direkt till den andra delen. 4 Framställningen i detta avsnitt vilar Bordo och Jonung 1996, Eichengreen 1996 samt Jonung 1997.

LARS JONUNG

och finansiella flöden. Denna period utmärks fri rörlighet

av av kapital över gränserna, dvs. frånvaron regleringar internatio-

av av nella finansiella flöden, snabbt växande finansiella systern samt i

övrigt begränsade statliga ingripanden i det ekonomiska livet.

Den andra fasen växer fram i skuggan 1930-talets globala

av ekonomiska depression och andra världskriget. Då underkastades finansmarknaderna i många länder omfattande regleringar. Efter andra världskriget under det s.k. Bretton Woods-systemet begränsades den finansiella rörligheten över gränserna olika

genom

regleringar. Syftet med dessa att skapa och upprätthålla natio-

var

nell ekonomisk-politisk självständighet. Under dessa decennier

utvecklades det svenska regleringssystemet, där räntor och kredit-

strömmar styrdes hårt politiska prioriteringar.

av

Den tredje fasen följer med sammanbrottet för Bretton Woods-

i början 1970-talet. Under 1980-talet avskaffades de systemet av svenska finansiella regleringarna under former bidrog till

som om-

fattande ekonomisk-politisk dramatik. Sveriges ekonomi år i dag

finansiellt öppen omvärlden. Vi är i centrala avseenden

gentemot tillbaka i guldmyntfotens spelregler. Låt närmare dessa tre

oss se faser.

1.1 Guldmyntfoten och den öppna ekonomin

Den klassiska guldmyntfoten utvecklades i Europa under 1800talets hälft. Guldmyntfoten växte fram grundvalen för

senare som

det internationella växelkurssystemet. England spelade den ledande rollen i denna fungera ekonomisk-politisk

process genom att som förebild. Landet hade långt tidigare övergått till guldmyntfot.

en London för det internationella finansiella systemet,

var centrum England den ledande industrinationen den främsta

samt av stormakterna. Under 1870-talet övergick många länder till guldmyntfoten, däribland Tyskland och de skandinaviska länderna.

Uppgiften för centralbanken framstod enkel under guld-

som myntfoten. Målet upprätthålla konvertibiliteten till guld,

var att

fast växelkurs för den inhemska valutan till guld. Centraldvs. en

banken skyldig köpa och sälja guld till fastställt pris i

var att ett

DEN FINANSIELLA MARKNADEN OCH DEMOKRATIN I SVERIGE

inhemsk valuta. Medlen eller instrumenten för penningpolitiken

främst diskontoändringar och marknadsoperationer. I detta

var

system fanns knappast för stabiliseringspolitik, i

utrymme annan

synnerhet inte för finanspolitik. Det fanns överhuvudtaget ingen

utvecklad teori för finanspolitiken. Stabiliseringspolitik

var

liktydigt med penningpolitik.

Den ekonomiska politiken byggde internationell öppenhet, dvs. fri rörlighet kapital och arbetskraft över gränserna. De av internationella flödena människor och kapital omfattande. av var Volymen direktinvesteringar från Europa till världen resten av var enorm även sett i dagens ljus.

Den svenska kapitalmarknaden väl integrerad med den

var internationella. Sverige under dessa år "emerging market", var en starkt beroende import kapital från internationella finansiella av av Berlin, Paris och London. Den snabba utvecklingen centra som av det svenska finansiella systemet, dvs. affärsbankerna, av spar-

bankerna, hypoteksinstituten och försäkringsväsendet, bidrog till

ekonomisk tillväxt och omvandling inom Sverige.5Staten deltog aktivt i denna bl.a. låntagare de internationella process som marknaderna.

Från mitten 1870-talet fram till första världskriget härskade av den klassiska guldmyntfoten. Världsekonomin befann sig i en

tillväxtfas någon tidigare motsvarighet. På lång sikt pris-

utan var nivån i stort stabil. Den långa räntan låg mellan och fyra sett tre procentenheter. Många har framfört åsikten att dessa gynnsamma ekonomiska villkor befrämjade framväxten den politiska av demokratin. Den klassiska guldmyntfoten, vilken brukar beskrivas som

höjdpunkten för den liberala världsordningen, knäcktes det

av första världskriget. När kriget bröt övergavs kopplingen till ut guldet i land efter land. Pappersvalutor infördes i de flesta krigförande länder samtidigt inflationstakten rusade uppåt. som

5Hanson och Jonung 1999 studerar med statistiska metoder sambandet mellan utvecklingen det finansiella och den ekonomiska tillav systemet växten i Sverige. De drar slutsatsen att den finansiella utvecklingen var en självständig faktor bakom den ekonomiska tillväxten.

LARS JONUNG

Efter första världskriget fanns stark önskan åter etablera en att guldmyntfoten grunden för det internationella valutasystesom Flera länder pressade ned prisnivån, dvs. deflaterade sina met. valutor efter krigets inflation, i syfte återgå till guldet till den att växelkurs varit gällande före kriget. Deflationen blev som en socialt kostsam i form raskt växande arbetsytterst process av löshet och misär. Sverige följde det internationella mönstret. Den svenska åt-

stramningspolitiken i början 1920-talet tryckte ned prisnivån

av

skapade samtidigt djup depression dramatisk

men en samt en uppgång i arbetslösheten. Syftet med den kontraktiva politiken att var Sverige skulle återgå till guldmyntfoten till den växelkurs den som svenska kronan haft till guldet for; första världskriget. Kriget hade

nämligen medfört kraftig inflation och deprecierande svensk en en valuta i förhållande till de valutor förblivit kopplade till som guldet, i första hand dollarn. Sverige återgick formellt till guldmyntfoten 1924. Ett antal länder samtidigt detta steg. stort tog

Guldmyntfoten efter första världskriget kom inte att fungera automatiska och förtroendeskapande den

samma sätt som

klassiska guldmyntfoten. Mellankrigstidens guldmyntfot blev

därför kortlivad affär. Den förenad med kritik mot en var en kapitalismen, marknadsekonomin och den politiska demokratin.

De antidemokratiska rörelserna, fascismen, nazismen och kommunismen, växte i styrka i hägnet hög arbetslöshet, deflation av och dålig tillväxt. I slutet 1920-talet drogs världsekonomin i en djup av ner depression. Den sin början i USA och spred sig sedan tog som ringar till världen. Krisens verkningar var vattnet resten av utomordentligt hårda. De nådde kulm under åren 1932-33. en Arbetslösheten och prisnivån föll. Världshandeln reglerades, steg tullar och handelshinder överallt. Låntagarländer kunde inte restes och amorteringar. Kapitalflödena torkade Världsbetala räntor ut. handeln krympte. Det finansiella underkastades systemet omfattande regleringar. 1930-talet markerar slutet för den liberala ekonomiska världsordning, hade växt fram under förkrigssom tidens guldmyntfot, karaktäriserad internationell öppenhet och av fri rörlighet kapital, och arbetskraft. av varor

DEN FINANSIELLA MARKNADEN OCH DEMOKRATIN ISVERIGE

1.2 Den reglerade ekonomin

Det andra världskriget utlöste rad regleringar den ekonoen av miska verksamheten i vårt land. Hyror, räntor, valutor och löner

blev föremål för olika kontroller. När freden kom fanns typer av en tro reglering den svenska ekonomin, inspirerad bl.a. av av

Stockholmsskolan och keynesianismen, den stabiliseringspolitiska

skola utvecklades M Keynes analys arbetslöshetssom ur av

problemet, också allmän uppfattning krigets regle-

men av en att

ringar fungerat väl. Regleringarna behölls i det ideologiska klimat

blev förhärskande i Sverige under efterkrigstiden. Det insom hemska regleringsinslaget förstärktes internationella impulser. av Det internationella växelkurssystemet under efterkrigstiden vilade det fördrag ingicks i slutet andra världskriget som av mellan ledande västländer vid konferens i Bretton Woods, en en kurort i New Hampshire i Förenta Staterna. Sverige blev medlem i

Bretton Woods-systemet i början 1950-talet. Det innebar av att en fast växelkurs för kronan blev riktmärket för penningnytt politiken. Eftersom svensk ekonomi samtidigt finansiellt var avskärmad från världsekonomin valutaregleringen genom gavs ett betydande utrymme för inhemska regleringar kreditmarknaden. av Riksbanken kom under Bretton Woods-perioden fungera att den centrala finansiella regleringsmyndigheten finansiellt som ett -

Gosplan i svensk tappning. I skuggan valutaregleringen utveck-

av lades den s.k. lågräntepolitiken. Riksbankens mål hålla var att en låg och stabil räntenivå. Lågräntedoktrinen försvarades med flera

argument. Låga räntor skulle investeringsverksamheten och gynna därmed tillväxten. Höga räntor ansågs ha negativa effekter på

inkomstfördelningenfi

Under 1950- och 1960-talet övergick riksbanken till använda att rad regleringsinstrument såsom likviditetskvoter och en nya direkta kontroller över affärsbankernas utlåning i syfte att styra flödet krediter och nivån räntan. Det framför allt boav var stadssektorn gynnades denna politik liksom de etablerade som av

6Sehär bl.a. Lindbeck 1975 och bidragen i Werin 1993.

LARS JONUNG

företagen och industrigrupperna. Konkurrensen från företag

nya och företagare hölls tillbaka inom detta system. Inom finanspolitiken tillkom motsvarande sätt uppsätten ning instrument inspirerade det keynesianska tänkandet, nya av

främst i syfte påverka investeringsaktiviteten. Inom för

att ramen kreditmarknadsregleringarna utvecklades den svenska modellen,

vilade långtgående styrning inte bara kredit- och kapital-

som av marknaden flertalet marknader i det svenska samhället. utan av

1.3 Avregleringen och den öppna ekonomin

Bretton Woods-systemet gick sin upplösning i slutet 1960-

mot av talet och i början 1970-talet. Det främsta skälet att medav var lemmarna bedrev inbördes oförenliga former stabiliseringsav

politik. Den amerikanska politiken expansiv än den tyska

var mer och japanska. Samtidigt växte de internationella finansmarknader-

i omfattning vilket försvårade upprätthållandet de fasta

na av växelkurser den bärande tanken bakom Bretton Woodssom var Dessa inte helt fasta. De kunde vid "fundamental systemet. var obalans justeras, något spekulanterna eller blev medvetna som var

om. Finansmarknadernas framväxt öppnade för spekulativa attacker de fasta växelkurser uppfattades ohållbara markmot som som av

naden". Spekulationen gynnades av växelkurssystemets uppbygg-

nad. Risken förlora spekulation fast justerbar att mot en men växelkurs liten jämfört med de potentiella vinsterna. var Riksbanken avreglerade de finansiella marknaderna i Sverige under den hälften 1980-talet. Det viktigaste steget i den senare av inhemska avregleringen i november 1985, den s.k. novembertogs revolutionen. Då avskaffades den kvantitativa regleringen av

bankernas kreditvolym. Den avregleringen ägde under

externa rum

1989, då valutaregleringen slopades och svenska företag och

institutioner tilläts placera utomlands.7

7Det centrala beslutet i avregleringsprocessen i november 1985 analyseras

ingående Svensson 1996. av

DEN FINANSIELLA MARKNADEN OCH DEMOKRATIN I SVERIGE

Avregleringen i Sverige kombinerades inte med finans- och

penningpolitiska åtgärder som motverkade de expansiva impulserna från avregleringenå Riksbankens mål upprätthålla

var att fast växelkurs för kronan. Detta hindrade riksbanken från en att strama svensk ekonomi höjda räntor. Av politiska skäl genom valde den sittande regeringen inte föra kontraktiv finansatt en politik under hälften 1980-talet. Konsekvensen blev senare av ett boom-and-bust" förlopp med överhettning under åren 1986-

1990: hög inflation, stigande tillgångspriser, dvs. priser fastig-

heter och aktier sköt i höjden, och hög sysselsättning. Efter denna

uppgång brast bubblan, inflationstakten sjönk, tillgångspriserna

föll, investeringsverksamheten kollapsade, i synnerhet inom bo-

stadssektorn, och arbetslösheten rusade den genomsnittupp mot

liga europeiska nivån.9

En följd avregleringen i Sverige blev riksbanken

annan av att fann det svårare än tidigare försvara den fasta växelkursen för att kronan. Den fasta kursen, vilken varit vägledande för valutapolitiken under hela efterkrigstiden, i november 1992 med ersattes rörlig växelkurs efter sammanbrottet för det s.k. kronförsvaret. I

januari 1993 fastslog riksbanken ett prisstabiliseringsprogram eller

mer precist ett låginflationsmål för sin verksamhet. Riksbanken har även erhållit självständig ställning under de tio en mer senaste åren än tidigare. Riksbanken hari dag i bara instrustort sett ett

ment, den korta räntan. Borta är uppsättningen regleringsverk-

av tyg från Bretton Woods-perioden såväl inom penning- - som

finanspolitiken.

Betingelserna för den inhemska ekonomiska politiken har förändrats även andra områden än det finansiella. Sverige har blivit medlem i EU och överväger för närvarande medlemskap i den ett europeiska valutaunionen EMU. Ett medlemskap i EMU vore ett

8 Beteckningen avregleringen är missvisande. Varje finansiellt är system föremål för någon juridisk reglering. Det är korrekt tala typ av mer att om "omreglering" den svenska finansmarknaden vilken tillät marknadsen av bestämning priser och kvantiteter. av 9Den ekonomiska krisen följde i avregleringens kölvatten diskuteras som närmare i bl.a. Jonung 1999.

LARS JONUNG

unikt steg. Då skulle vårt land förlora sin penningpolitiska självständighet och bli region i ett större europeiskt valutaområde.

en

Liberaliseringvågen är inte begränsad till enbart industri-

länderna i väst. Den har sköljt över de forna kommunistiska staterna samt stora delar Asien, Latinamerika och Afrika. Efter

av minst 50 år med starka inslag icke-marknadskonforma regle-

av

ringar och med ideologisk överbyggnad kritisk mark-

en mot naden och öppet för planering förefaller världen

väg mot ett marknadsorienterat tänkande. Arvet eller minnet från 1930-talet har bleknat och positiv marknaden.

ersatts av en mer syn Denna nya ekonomisk-politiska ideologi, vilken tränger undan det synsätt har sina rötter i tolkningen 1930-talets depression,

som av betecknas ibland "the Washington consensus, dvs. det bud-

som skap IMF och Världsbanken predikar. Världen och därmed

som

också Sverige är i dag tillbaka i ekonomisk-politiskt

ett system som i centrala avseenden påminner den klassiska guldmyntfoten:

om internationellt öppet, finansiellt integrerat där låg inflation eller

prisstabilitet har högsta prioritet hos de ansvariga för den

ekonomiska politiken.

w 1930-talet blev vägdelare i den ekonomiska politiken. Sehär bl.a.

en Bordo, Goldin och White 1998 antologi effekterna den

- en om av amerikanska depressionen 1930-talet. Här visas hur depressionen i USA styrde amerikansk politik växande federalt och delstatligt

mot ett

många områden, inte minst inom den finansiella sektorn. engagemang Depressionen intäkt för ingrepp i marknadsekonomin, ingrepp

togs som

först ifrågasatts och modifierats under 1980- och 1990-talet. som I Se Eichengreen 1996.

t.ex.

DEN FINANSIELLA MARKNADENOCH DEMOKRATIN ISVERIGE

2 Den finansiella marknaden och det

politiska systemet

I modern ekonomi den svenska fyller det finansiella

en som

systemet viktiga uppgifter. Det "kopplar samman och

sparare investerare, dvs. det utgör mellanhand/ mäklare mellan långivare

en och låntagare överför ett stort antal kapital till olika

som sparares investerare. I traditionella framställningar betonas följande funktioner centrala för finanssektorn: den underlättar sparandet,

som den minskar likviditetsrisker för den tillåter diversifiering

sparare,

sparandet, den effektiviserar allokeringen sparandet/ investe-

av av ringsverksamheten och den bidrar till granskning och kontroll

av företags skötsel och ledning. En väl fungerande finansiell sektor, inräknat banksystemet, försäkringsbolag, aktiemarknaden och

marknaderna för olika värdepapper, nyckel till omvandling

är en och ekonomisk tillväxt.

I dag är de nationella finansmarknaderna, dvs. marknaderna för valutor, obligationer och aktier, väl integrerade med varandra. Handeln med valutor är helt globaliserad. Den pågår dygnet

runt. Obligationsmarknaderna håller att växa över gränserna.

samman Aktiemarknaderna är fortfarande i betydande utsträckning nationella eller regionala till sin karaktär även här pågår snabb

men en

internationaliseringsprocess. Den svenska börsen påverkas starkt

New York-börsen. av

Utvecklingen den finansiella teknologin reducerar kontinu-

av erligt transaktionskostnaderna vilket förstärker internationa-

liseringen. Handelsvolymerna dagens finansmarknader är

Nya finansiella instrument tillkommer löpande. Fallande enorma.

transaktionskostnader, utvecklingen IT-teknologin gör

av m.m., det möjligt för allt fler att uppträda de finansiella marknaderna. Dagens teknologi tillåter snart sagt varje företag och hushåll att nära följa marknaderna samt att direkt delta köp och

genom

2 Flera de problem diskuteras i detta avsnitt behandlas bidragen i

av som Sohlman och Viotti, red., 1997. Sebl.a. analyser Mats Persson, Ragnar

av Lindgren, Kjell-Olof Feldt och Klas Eklund. 13Det svenska finansiella och dess funktioner presenteras

systemet ingående av Werin 1993.

LARS JONUNG

försäljning finansiella tillgångar. Svenska folket kan

av ett annat sätt än tidigare sig de finansiella marknaderna.

engagera

Den finansiella revolutionen återspeglas snabb utveckling

i en av teoribildningen kring finansmarknaderna. Den har också bidragit till framväxten omfattande finansiell och

av en press

nyhetsbevakning. Tidningar och tidskrifter med huvudsakligen

finansiell och ekonomisk inriktning Wall Street Journal,

som Financial Times och Economist har seglat kvalitets-

upp som produkter läsas beslutsfattare och politiker världen över.

att av

Denna utveckling har ändrat den svenska mediabevakningen

ett genomgripande sätt: ekonomisk journalistik har fått starkare

en och framträdande ställning än vad fallet under den

mer var

finansiella regleringsperioden.

Under 1980- och 1990-talet har finansmarknaderna kommit i fokus även i den politiska debatten. Skälet är avregleringen och den

därav följande internationaliseringen den svenska finansmark-

av naden. Den finansiella revolutionen har nämligen upphov till

gett

incitamentsstruktur för det politiska och därmed en ny systemet

för svenska politiker. De befinner sig idag ekonomisk-politisk

i en miljö där de blir granskade och bedömda den finansiella mark-

av nadens prissättning miljö helt annorlunda än den

- en som härskade under efterkrigstiden fram till början 1990-talet.

av

Svenska politiker har haft svårigheter orientera sig i den

att nya öppna värld skapades så snabbt och överraskande den

som genom finansiella teknologins framväxt och de finansiella avregleringarna

under 1980-talet. Nu tolkas och poängsätts nämligen den ekonomiska retoriken och politiken de finansiella marknaderna minut

för minut -inte förr enbart i månatliga opinionsundersök-

som

ningar och i allmänna val tredje/ fjärde år.

vart

Det är denna miljö utlöst dagens debatt mark-

nya som om naden och demokratin. Den är intimt förknippad med finansmarknadens roll signalsystem. Låt först granska denna roll

som oss och sedan diskutera dess relation till det politiska och

systemet demokratin.

DEN FINANSIELLA MARKNADEN OCH DEMOKRATIN I SVERIGE

2.1 Den finansiella marknaden som signalsystem

Ekonomer och andra bedömare, populärt kallade analytiker, i

investmentbolag, börsfirmor, banker och konsultföretag, följer dagligen det ekonomiska och politiska läget i Sverige för göra

att

delge sina kunder och därmed skapa handel. Denna prognoser att övervakning sker inte bara i Stockholm i övriga huvudstäder i

utan Norden, iTyskland, Storbritannien och USA. varje

Snart sagt uttalande från regeringen och riksbanken även från oppositio-

men

fackföreningsrörelsen och företagsledare granskas och värde-

nen,

Riksbankschefens och finansministerns tal lusläses sätt ras. ett

tidigare skulle ha uppfattats överdrivet. Den svenska som som ekonomin liksom beslutsfattare riksbankschefen och finans-

som ministern år övervakade i stort sett dygnet runt. Aldrig tidigare

nu

i den ekonomisk-politiska historien har de stabiliseringspolitiska

beslutsfattarna varit så skärskådade såväl i Sverige

som nu, som utomlands.

Ny information den ekonomiska politiken sänds löpande ut

om

via nyhetsbyråer, vissa dem specialiserade ekonomi och

av politik, via den finansiella och via den ordinarie nyhetsbe-

pressen vakningen. Den finansiella marknaden har till och med "egna TVkanaler. Ny information, dvs. ändringar i bedömningar och

återspeglas i kursrörelser för den svenska räntan och prognoser, svenska kronan. Tecken inflationistiska tendenser, växande

t.ex.

budgetunderskott, slapp finanspolitik utlöser omedelbart reak-

tion i form räntestegringar och fallande kronkurs. Tecken

av -

och därmed förväntningar -lyckad budgetsanering, stram

om budgetpolitik och växande samhällsekonomisk balans leder till fallande räntor och stigande kronkurs.

Tidigare under 1970- och 1980-talet, då riksbanken höll fast

en kronkurs, det förhållandevis enkelt spekulera kronan.

var att mot Kronkursen kunde bara håll, dvs. devalveras, i förhållande

ett till omvärldens valutor eftersom Sverige bedrev inflationis-

en mer tisk politik än omvärlden. Alternativet att kronan skulle skrivas

framstod inte ett realistiskt utfall. Riksbanken upp som arrangera-

MDenna klass ekonomer beskrivs livfullt Eklund 1996.

nya av av

LARS JONUNG

de med andra 0rd gratislotteri" med vinstchanser och ett stora små förluster. I dag med rörlig kronkurs kan kursen såväl stiga falla, en som vilket innebär större risker och därmed högre krav marknadens aktörer analysera framtidens valutautveckling. De har förvisso att beslutsunderlag inklusive inte står efter de ett prognoser som officiella från regeringen och riksbanken. I själva prognoserna

verket har den monopolställning Konjunkturinstitutet en

som gång innehade för länge sedan eliminerats. Marknaden för prognohar attraherat många konkurrenter eftersom avkastningen ser tankeväckande, inte alltid träffsäkra, är hög. om prognoser Den finansiella marknaden fullgör här kontroll- och överen

vakningsfunktion tidigare uppmärksammats när det gällt

som mest

enskilda företag och deras ledning. Kapitalmarknaden granskar

traditionellt de investeringsprojekt enskilda företag söker som finansiera marknaden. Aktiemarknaden värderar löpande

skötseln börsnoterade företag. Företagsledningens kapacitet

av återspeglas i aktiekurserna. Företagschefer, vilka byggt ett upp förtroende för sin kompetens, belönas med stigande kurser medan

chefer med låg trovärdighet ned sina företags Värdering.

pressar I dag har enskilda länders regeringar, riksbankschefer och finansministrar hamnat likartad situation. Prissättningen i en deras skuldbevis och valutor återspeglar deras skötsel sitt lands av affärer sätt aktiemarknaden betygsätter ledningen samma som för enskilda företag.

15Kompetensen och kunskapen hos de verksamma den finansiella marknaden har stigit markant. Unga och lovande begåvningar har dragits in i yrken knappast fanns för några år sedan. Rekryteringen sker bl.a. som från departementen och riksbanken. Det går inte längre att vifta bort "marknadens enbart spekulativ, okunnig eller överdriven. reaktion som 16Exempel detta är Gyllenhammar-rabatten i Volvo, dvs. rabatt en enskilt företags aktiekurs skapad företagsledare med dåligt ett av en anseende börsen.

DEN FINANSIELLA MARKNADEN OCH DEMOKRATIN I SVERIGE

2.2 Den finansiella marknaden och demokratin

Efter avregleringen fungerar den finansiella marknaden som ett

ekonomisk-politiskt signalsystem rörande den svenska regeringens

politik. Just dessa signaler har blivit föremål för hård kritik från olika läger. Dessa eller nygamla attacker finansnya snarare mot marknaden bör i ett historiskt perspektiv. Under praktiskt ses taget hela detta sekel har avvägningen mellan marknadsekonomin och det politiska debatterats i vårt land. Mellankrigssystemet tidens diskussion gällde främst framstötar socialisering. Efter om

andra världskriget planhushållningsfrågan 1968 års

var tapeten. ungdomsrevolt vände sig mot marknadsekonomin och kapitalismen i största allmänhet. Löntagarfonder dominerade var ett debattämne i slutet 1970-talet och början 1980-talet. av av Efter Berlin-murens fall och öststatssocialismens kollaps framstod marknadsekonomin det enda ekonomiska som system kunde kombinera uthållig ekonomisk tillväxt med politisk som demokrati. Den socialistiskt inspirerade kritiken marknadsmot ekonomin föreföll misskrediterad. Det kapitalistiska marknadssystemet hade vunnit fullgod demokratisk legitimitet. Detta tillstånd förefaller kortvarigt i Sverige. Den klassiska striden blossade i kölvattnet från turbulensen de finansiella upp marknaderna under olika kriser i svensk ekonomi under 1990talet. Den dyker i samband med debatten globaliupp nytt om seringen. Det med dagens kritik den främst riktar sig nya är att

specifik marknad, nämligen den finansiella, vanligtvis

mot en betecknad marknaden i massmedia. Det finns dock skäl som att den förtäckt marknadsekonomin i De se som ett angrepp stort. som angriper den finansiella marknaden idag för övrigt bevar nägna att angripa marknadsekonomin igår.

2.2.1 Kritiken mot finansmarknaden

Kritiken "marknaden har vänt sig den nära kopplingen mot mot mellan de finansiella marknaderna och utformningen den av svenska penning- och finanspolitiken i samband med 1990-talets ekonomisk-politiska dramatik. Den finansiella marknadens

LARS JONUNG

reaktionsmönster i form ändringar i växelkurser och räntor har av utmålats enväldig och odemokratiskt tillsatt "domare" över som en den politik utformas demokratiskt valda och tillsatta försom av

samlingar, riksdagen, regeringen och riksbanken. Enligt

dvs. av kritikerna har marknaden fått för makt. Den utmålas ett hot stor

mot Sveriges självständighet.

I samband med valuta- och ränteoroligheterna under våren 1995 nådde marknaden något ett crescendo i Sverige. angreppen mot av Argumenten från denna episod är värda närmare principiell en analys eftersom de framfördes med sådan skärpa och övertygelse. Det rimligt vänta sig återkommer i framtiden är att att argumenten när Sverige upplever finansiella kriser. nytt Så här yttrade sig den dåvarande statsministern Ingvar Carlsson under våren 1995: marknaden håller över del den att ta en av svenska politiska demokratin TV 2:s Rapport 9/4 1995. I brev till socialdemokratiska opinionsbildare 1 4 skrev han: "Vad som händer och har hänt i Sverige är marknaden över bit för bit att tar demokratin." När Ingvar Carlsson meddelade sin avgång som av statsminister 1995 utmålade han den finansiella marknaden ett som

allvarligt hot Sveriges självständighet och demokrati- fara

mot en han ansåg sig framgångsrikt ha medverkat till ha avvärjt: som att Sverige har inte varit hotat självständig nation sedan mer som andra världskriget än när över regeringsmakten Vi stod tog inte bara inför ekonomisk katastrof, också katastrof för en utan en svensk demokrati. En variant kritiken marknaden kom från LO:s ordav mot förande i samband med krispaketet våren 1995. I intervju i en Dagens eko 7/ 4 1995 påstod han marknaden "bestämmer", att att har "en slags marknadens diktatur". LO kunde inte göra så mycket detta demonstrera den 1 maj enligt Bertil utom att Jonsson. SSU:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson följde liknande en linje i sitt första maj-tal 1995: Jag hatar den marknad tar sig som friheter folkstyrets bekostnad i dag lever under marknadens diktatur". Vidare i hans anförande: "Demokratin är åsido-

grabbar i Armanikostymer och sidenslipsar leker

satt av unga som med Sveriges framtid framför sina Reuterskärmar."

DEN FINANSIELLA MARKNADEN OCH DEMOKRATIN I SVERIGE

Detta är några exempel anklagelser finansmarknaden för mot fara för folkstyret hämtade från valutaoron under våren att vara en 1995. Listan kan göras längre citat från bl.a. kolumnisteri genom

dags- och kvällspressen. Den kan kompletteras med liknande kritik

framkommit under år. som senare

2.2.2 Perspektiv på kritiken

För att perspektiv denna kritik är det lämpligt med kort en beskrivning den marknad står i fokus för debatten, dvs. av som marknaden för svenska obligationer och andra låneinstrustatens ment. Denna består, fallet är med alla marknader, två som av

parter, nämligen köpare och säljare. Köparna fungerar lån-

som

givare och säljarna låntagare. En viktig låntagare, dvs. säljare

som av obligationer, är den svenska finansierar budgetstaten som underskott med lån. Långivarna eller placerarna bland nya utgörs

annat av pensionsfonder, avkastningsfonder och stiftelser. Deras

uppgift är förvalta andras besparingar så de sikt att att ger en

fullgod avkastning sedan hänsyn tagits till inflation.

En låntagare uppträder ansvarslöst och därmed som som framstår behäftad med betydande risk måste redo som vara att betala högre ränta. Detta gäller för enskilda individer, företag en och institutioner såväl för Den svenska obligasom stater. statens tioner utgivna i svenska kronor betraktas förknippade med som en hög inflationsrisk. Vår historia överbryggningspolitik, inflation, av

devalveringar och jättelika budgetunderskott sedan mitten

av 1970-talet har bidragit till förväntningar hög inflation. om Det är rimligt marknaden för svenska att se statspapper som en mätare den svenska inflationsbenägenhet. Marknaden statens utgör med andra ord signalsystem den avkastning ett som anger långivarna önskar för de skall villiga köpa svenska att vara att

statsobligationer eller andra statliga låneinstrument. Avkastningskravet återspeglar i sin de förväntningar långivarna hyser

tur som den framtida politikens innehåll. Långivarna om söker således göra en prognos den framtida ekonomiska politikens inriktning. om

LARS JONUNG

Den svenska regeringen har själv valt att utsätta sig för dessa signaler från marknaden. Det står varje regering fritt att välja om den vill finansiera sina underskott med lån eller med höjda skatter

eller med minskade offentliga utgifter. Om ett land väljer låneså har det också valt bli granskad marknaden.

finansiering, att av

Om regering vill bryta marknadens makt" finns enkel en en

metod, nämligen skapa balans i statsbudgeten och ned

att amortera statsskulden. Det finns inget tvång eller någon "diktatur i marknadens beteende. Marknaden bestämmer inte över regeringen eller dikterar villkorslöst dess politik. Regeringen har sin fulla frihet välja hur att

den skall och marknadens signaler. Naturligtvis

regera reagera måste den konsekvenserna sin politik i form eventuella ta av av

ränte- och växelkursändringar. Anser regeringen fördelarna

att med dess politik överstiger nackdelarna i form högre räntor av statsskulden och ändrad växelkurs så kan den välja lätt att ta marknadens reaktioner. Marknaden information inte bara till regeringen också ger utan

till väljarna och oppositionen. Marknadens prissättning utökar

väljarnas kunskap. Väljarna/ allmänheten får bättre information om

de långsiktiga effekterna dagens ekonomiska politik

framtida av

än vad varit fallet fungerande finansmarknad. som utan en Resonemanget kan illustreras med uttalande i ett budgetdebatten i januari den dåvarande finansministern 1995 av Göran Persson. Han klagade då över alla lobbyister i som sprang

riksdagskorridorerna: "Och kom ihåg att framtiden saknar lobbyister. Framtiden har inga lobbyister. Tyvärr insåg inte

finansministern den finansiella marknaden just är framtidens att lobbyist den kopplar ihop nutiden med framtiden via genom att

17Centerpartiets dåvarande ledare Olof Johanssons antydde i riksdagsdebatten krisen under våren 1995 6/4 1995 marknaden gör riksom att dagen till "lekboll". Det tvärtom: riksdagen har förvandlat sig en är snarare själv till lekboll. Marknaden har aldrig begärt att svenska staten skall ha en budgetunderskott. Långivarna önskar bara vad de rimlig stora anser vara ränta de lån väljer resultat olika som staten att ta upp som ett av riksdagsbeslut.

DEN FINANSIELLA MARKNADEN OCH DEMOKRATIN I SVERIGE

råntebildningen. Ibland anklagas svenska politiker

för att vara kortsiktiga, för att de bara fram till nästa val. Om detta är ser en korrekt anklagelse, så bör förekomsten väl fungerande av en finansiell marknad medel förstärka långsnarast ses som ett att

siktigheten i den politiska debatten.

Analysen pekar att den finansiella marknaden löpande bidrar till den politiska debatten. Den blir ytterligare signal eller en röst för framtiden i det offentliga samtalet inom för det ramen

demokratiska styrelseskicket. Marknadens övervakning och granskning har viktig föga uppmärksammad effekt: den

en men bidrar till böja kvalitén den ekonomisk-politiska debatten att och därmed också den ekonomiska politiken. På så vis kan

finansmarknadens signaler uppfattas bidrag till den

som ett sedvanliga demokratiska processen. Den finansiella marknaden har inte bara kritiserats för att vara "odemokratisk" även för orättvis" och "okunnig utan att vara politiska förhållanden för för och för om samt att reagera sent starkt, dvs. för volatil- kritik kommit från såväl det vara en som borgerliga som från det socialdemokratiska lägret. Förvisso kan marknaden missbedöma den politiska och ekonomiska utvecklingen i land under lång tid innan den ett reage- -lika väl den kan missbedöma utvecklingen i enskilt rar som ett börsföretag förr eller kommer marknaden - men senare att "vakna. Marknadens aktörer kan också visa tecken flockbeteende. Marknaden är således inte perfekt signalsystem ett något sådant system förefaller omöjligt konstruera att

8 Ett alternativ åter reglera finansmarknaden. Det finns rad vore att en invändningar sådan "påreglering. Den skulle strida de mot en mot åtaganden Sverige gjort i samband med sitt medlemskap i EU. Vidare torde den finansiella teknologins utveckling göra det svårt att isolera Sverige finansiellt från omvärlden. Avskurna från de internationella finansmarknaderna skulle dessutom svenska storföretag starka incitament att flytta centrala funktioner Sverige. En "påreglering" ut ur skulle undergräva Sveriges möjligheter till snabb ekonomisk tillväxt.

LARS JONUNG

2.2.3 Liberal eller kollektivistisk demokratisyn

Varför har då finansmarknaden framställts "odemokratisk",

som dvs. blivit föremål för så fräna attacker, i synnerhet från socialdemokratiska politiker Svaret bör sökas utanför den ekonomiska

analysens nämligen i tolkningen begreppet demokrati.

ramar, av Den är nämligen nyckeln till sambandet mellan finans-

synen marknaden och demokratin.

Traditionellt ställs två uppfattningar demokrati

om mot varandra skiljelinjerna inte alltid är knivskarpa. Den första

- även om vilar liberal och individualistisk grund och är öppen för olika begränsningar den politiska makten bl.a. rättssäkerhets-

av genom

regler, garantier för olika fri- och rättigheter. Den andra bygger

kollektivistisk grund. Den kollektivistiska demokratiuppfatten

ningen är regel kopplad till önskemål utjämning in-

som om en av

komster och förmögenheter.

Varje samhälle ställs inför rad beslut rörande produktion,

en konsumtion och fördelning. Dessa beslut kan i princip göras inom två sfärer: inom den privata sektorn eller inom det politiska syste-

Den privata sektorn, ofta bara beskriven marknadsmet. som sektorn, omfattar såväl den traditionella marknaden med dess kontrakt och avtal rörande köp och försäljning familjen samt

som

olika privata och frivilliga organisationer och föreningar. Var

gränsen går mellan de två sfärerna varierar mellan olika samhällen beroende bl.a. den dominerande politiska ideologin och därmed

tolkningen begreppet demokrati. Avvägningen, "balans-

av punkten", mellan de bägge sfärerna varierar också över tiden

beroende öppenheten omvärlden, teknologins

gentemot

utveckling m.m.

I Sverige har socialdemokratins mål under dess långa regeringsinnehav varit att utöka det politiska systemets omfattning bekostnad den privata sektorns, inklusive marknadens, ut-

av sträckning. Ett viktigt medel för att nå detta mål har varit att reglera och därmed politisera "tunga" och omfattande marknader

bostads-, arbets-, kapital- och valutamarknaden marksom samt naderna för vård, tjänster och utbildning. Den offentliga sektorns expansion har betraktats socialdemokratins talesmän som en

av

DEN FINANSIELLA MARKNADEN OCH DEMOKRATIN I SVERIGE

fördjupning och förstärkning demokratin, i synnerhet den

av av ekonomiska demokratin. När under tid går processen senare andra hållet, dvs. när den politiska kontrollen reduceras genom att

marknader avregleras och privatiseras, uppfattas detta följaktligen

att marknaden tränger undan demokratin, demokratin är som att "hotad.

Argumentationen finansmarknaden hot demoom som ett mot kratin kan spåras till den socialdemokratiska demokratiuppfattningen. Den innebär i korthet beslut inte är fattade inom att som

det politiska i grunden är suspekta demokratiskt

systemet ur ett perspektiv eller till och med odemokratiska. Enligt detta synsätt bör mängden icke-demokratiska beslut, dvs. beslut inom av tagna marknadens sfär, minimeras för göra Sverige "demokratiskt". att Denna tolkning framgår bl.a. socialdemokraternas partiav senaste program antaget vid partikongressen 1990. Programmet inleds

med allmänna grundsatser återfinns i tidigare partiprogram:

som

Socialdemokratin vill låta demokratins ideal sätta sin prägel hela samhällsordningen och människornas inbördes förhållanden I detta syfte vill socialdemokratin så omdana samhället, bestämatt

manderätten över produktionen och dess fördelning läggs i hela

folkets händer, Denna den demokratiska socialismens sam-

hällsuppfattning är uttryck för viljan

att

Denna kollektivistiska demokratin, i synnerhet när den syn kopplas till rörande "ekonomisk" demokrati, argument ger associationer till det totalitära demokratibegreppet. I den totalitära demokratin styr folkviljan obegränsat inom alla områden av samhällslivet, inklusive det ekonomiska livet samhällsord-

hela

ningen. Det totalitära demokratibegreppet är således extremfallet det kollektivistiska demokratibegreppet, dvs. demokrati av en som ger majoriteten långtgående makt över minoriteten. Tänkandet

19Se Tingsten 1992 för kortfattad diskussion begreppen totalitär en av och liberal demokrati. Analysen den totalitära demokratin hämtar av Tingsten från Talmon 1960. Den totalitära demokratiuppfattningen kan spåras till bl.a. Rousseau. De s.k. folkdemokratierna i det forna Östeuropa motiverades delvis med hjälp ett totalitärt demokratibegrepp. av

LARS JONUNG

inom delar det svenska partipolitiska spektrat, inte bara stora av inom socialdemokratin, har traditionellt genomsyrats av en dylik

kollektivistisk demokratisyn. När det socialdemokratiska eller kollektivistiska demokratibegreppet tillämpas de finansiella marknaderna, blir räntan ett pris bör bestämt demokratiskt valda politiker som vara av - som fallet före den finansiella avregleringen och inte anonyvar - av ma" och investerare möts den finansiella marksparare som naden utanför det politiska makt. Under socialdemokrasystemets tins ekonomisk-politiska storhetstid, dvs. under 1940-, 1950-, 1960- och 1970-talen, räntan just ett politiskt pris styrt av var regeringen och riksbanken inom hägnet hela batteriet regleav av

ringar kredit- och kapitalmarknadenzo

av När regleringssystemet eliminerades, blev räntan ett pris som andra priser, bestämt traditionellt efterfrågan och sätt av

utbud Det politiska priset blev opolitiskt" och därmed också

odemokratiskt följd avregleringen. När andra beslutssom av fattare politiker räntan är detta följaktligen definition än styr per "odemokratiskt. Den finansiella avregleringen blir särskilt besvärande eftersom den finansiella "påregleringen" under 1940- och

1950-talet utgjorde central förutsättning för hela politiseringen

en svensk ekonomi. av Det är rimligt tolka Ingvar Carlssons, Bertil Jonssons och att andra socialdemokraters kritik finansmarknaden odemomot som kratisk med utgångspunkt från det socialdemokratiska demokrati-

begreppet. Carlsson såg nämligen "klyfta, mellan de demo-

en ny krater tycker medborgarnas val ska avgöra och de som att som kräver marknadsdiktatur under krisen 1995. Här återspeglas tydligt skillnaden mellan traditionell liberal och socialen en demokratisk begreppet demokrati. Enligt den sistnämnda är syn

det folkviljan, vanligen tolkad resultatet majoritetsbeslut,

som av

2°En viktig idékälla till socialdemokratins politisering kapitalmarkav naden analysen hos Gunnar Myrdal 1944. Seockså Jonung 1993 för är diskussion de finansiella regleringarnas ideologiska rötter. en av 21Räntan diskuteras här är den långa räntan. Den "korta" räntan som bestäms riksbanken inom den nuvarande institutionella ramen. av

DEN FINANSIELLA MARKNADEN OCH DEMOKRATIN I SVERIGE

medborgarnas Val" enligt Carlsson, skall härska obegränsat,

som minst allt inskränkt marknaden. När enskilda individer och av av företag tillåts köpa och sälja den finansiella marknaden i att ett fritt val blir detta "diktatur enligt Carlsson. Samma

motsättning

mellan "folkviljan uttryckt i allmänna val och finansmarknaden

återkommer den röda tråden hos andra företrädare för det som

obegränsade demokratibegreppet.

I ett gängse liberalt-individualistiskt perspektiv finns ingen

grundläggande motsättning mellan marknaden och demokratin. De

bägge kompletterar varandra: marknadsekonomin nödvändig

är en förutsättning för den politiska demokratin och det politiska

systemet anger ramarna eller spelreglerna för marknaden. Inte nog med det, marknadsmekanismen, dvs. det fria bytet, utgör i sig en demokratisk institution i den bemärkelsen den vilar indiviatt dens vetorätt. På marknaden tvingas ingen ingå i byte, dvs. i att ett ett köp eller försäljning, sin vilja. Det går alltid välja en mot att att använda sitt individuella vägra köpa eller sälja. veto genom att att Denna individuella vetorätt finns regel inte i den politiska som sektorn. Istället tvingas alla underkasta sig majoritetens beslut, att även de röstar majoriteten. Frivillighetens princip svår som mot är att göra vägledande för kollektiva beslut Sett detta perspektiv ur innebär avregleringen den svenska finansmarknaden utvidgav en ning och fördjupning vår demokrati, inte den

av en begränsning av

eller hot. Nu den enskilde medborgaren möjligsom ett ges nya heter att bestämma över sitt sparande och sina investeringar - en möjlighet ökar den enskildes frihet.23 som

22Knut Wicksell sökte överföra frivillighetens princip till beslut i offent-

liga församlingar i banbrytande arbete. SeWicksell 1987. Wicksell ett var en inspirationskälla för svensk socialdemokrati många områden, dock

inte när det gällde principerna för det politiska systemet. 23Den finansiella revolutionen öppnar också för möjligheter för nya individen att skapa alternativ till de offentliga försäkringssystemen. Den

snabba expansionen i Sverige olika former offentliga eller kollektiva av av försäkringar och pensionssystem underlättades i betydande utsträckning

regleringarna kapital- och kreditmarknaden. av av

LARS JONUNG

3 Sammanfattning

Efter den finansiella avregleringen under 1980-talet utgör den

finansiella marknaden signalsystem dagligen informerar

ett som

den ekonomiska politiken, precist den svenska om mer om

regeringens inflationsbenägenhet. Dessa signaler i form ränte-

av och växelkursändringar värdefull information till väljarna och

ger till deltagarna i den politiska debatten förutom att de fyller

- en

fundamental funktion i prisbildningen. Det signalsystem som

finansmarknaderna har bidragit till höja kvalitén

representerar att

den ekonomisk-politiska debatten i vårt land.

Givetvis måste informationen från de finansiella marknaderna

kompletteras med information från andra källor pressen,

som

media, de politiska partierna och organisationerna. Finansmark-

nadens signaler ingår tillsammans med alla andra signaler i det

beslutsunderlag väljarna använder sig när de går till valur-

som av

norna.

Den svenska regeringen väljer självständigt hur den vill

regera

utifrån finansmarknadernas signaler. Den finansiella och reagera marknaden är således inget hot demokratin. Den är inte heller

mot

någon diktator förutsättning för väl fungerande liberal

utan en en demokrati Slutsatsen den finansiella avregleringen och

bör bli att den följande finansiella revolutionen utgör signifikant och

ett värdefullt öppnare och demokratiskt Sverige.

steg mot ett mer

24Diktatorer har regel valt begränsa de finansiella marknaderna. I

som att Hitlers Tyskland och Stalins Sovjet fanns inga fria kapitalmarknader ett

förhållande bör stämma dagens kritiker de fria kapitalrörelserna

som av över gränserna till eftertanke.

DEN FINANSIELLA MARKNADEN OCH DEMOKRATIN I SVERIGE

Referenser:

Eichengreen, B., 1996, Globalizing Capital. A. History the International Monetary System, Princeton university

press, Princeton. Bordo, M., C. Goldin och E. White, 1998, Tbe Defining Moment. The Great Depression and the American Economy in the Twentietb Century, NBER, University of Chicago Press,

Chicago.

Bordo, M. och L. Jonung, 1996, Internationella växelkurssystem och valutaunioner. Några lärdomar rörande Sverige och EMU", bilaga 1 till EMU-utredningen SOU 1996:158. Eklund, K., 1996, "Gör bankekonomerna någon nyttaP", kapitel 7 i L. Jonung, red., Ekonomerna i debatten gör de någon nytta, - Ekerlids förlag, Otta. Hanson, P. och L. Jonung, 1999, Det finansiella och systemet den ekonomiska tillväxten. Internationella och svenska erfaren-

heter, stencil. Handelshögskolan.

Jonung, L., 1993, Kreditregleringarns uppgång och fall, kapitel

13 i L. Werin, red. 1993. Ionung, L., 1997, Framtidens stabiliseringspolitik svensk -

makropolitik igår, i dag och i morgon, kapitel 2 i

Andersson, red., Bostadsmarknaden på 2000-talet, SNS.

Jonung, L., 1999, Med backspegeln kompass

som - om

stabiliseringspolitiken som laroprocess, Rapport till ESO. Ds

1999:9, finansdepartementet, Norstedts, Stockholm. Kratz, A., 1996, Ingvar Carlsson. Erlanders siste pojke, Bonnier Alba, Falun. Lindbeck, A., 1975, Svensk ekonomisk politik, Aldus, Stockholm. Myrdal, G., 1944, Höga skatter och låga räntor iStudier i ekonomi och historia tillägnade Eli F. Heckscløer, Almqvist och

Wiksell, Uppsala.

Sohlman, M. och Viotti, red., 1997, Vem -politikerna eller styr marknaden , Ekerlids förlag, Otta.

LARS JONUNG

Svensson, T., 1996, Nooemberrevolutionen. Om rationalitet och

makt i beslutet att avreglera kreditmarknaden 1985. DS 1996:37,

finansdepartementet.

Talmon, .L., 1960, The Origins Totalitarian Democracy,

Praeger, New York.

Tingsten, H., 1992, "Frihetens despoti", 35-44 i P. Ahlmark,

s.

red., Herbert Tingsten. Tyranniet begärförtroende, Ratio,

Werin, 1993, "Det finansiella i omvandling", Del I i

systemet

L. Werin, red., Från rantereglering till inflationsnorøn. Det

finansiella systemet och riksbankens politik 1945-1990, SNS,

Kristianstad.

Werin, L., red., 1993, Från räntereglering till inflationsnorm. Det

finansiella systemet och riksbankens politik 1945-1990, SNS,

Kristianstad. Wicksell, K., 1987, Om princip för rättvis beskattning, Ratio,

en ny

Göteborg.

Globalisering och

demokrati i historiskt

perspektiv

Emma Rothschild, director, Kings College, Cambridge

Reviderad version av ett föredrag hållet vid Demokratiutredningens seminarium den 9 december 1998.

Jag skulle vilja börja med citera vad fransk kritiker skrivit

att en om

politik och ojämlikhet:

Hur skulle universellt samhälle där det inte fanns några

ett se ut, enskilda länder, ett samhälle inte sig franskt eller

som vore Vare engelskt och inte heller tyskt, spanskt, portugisiskt, italienskt, ryskt, tartariskt, turkiskt, persiskt, indiskt, kinesiskt eller amerikanskt, alla dessa samhällen samtidigt Hur skulle

utan snarare ett sådant samhälles sedvanor, vetenskap, konst och poesi ut Hur

se skulle människor kunna uttrycka känslor uppfattas samtidigt,

som men olika sätt, olika folk i olika klimat Hur skulle språket

av kunna smälta denna blandning behov och bilder... Och

samman av vilket skulle det språket vara Skulle föreningen samhällen

av ge upphov till ett universellt språk, eller skulle det finnas trans-

en aktionsdialekt för dagligt bruk, medan varje nation talade

sitt eget språk, eller skulle kanske olika språk förstås alla Vilka

av gemen-

regler och vilken övergripande lag skulle sådant samhälle samma ett Vila på Hur skulle hitta plats i värld förstoras

man en en som genom att vara allestädes närvarande och förminskas de små

genom proportionerna hos ett klot överallt är förorenat Det enda

som som återstår blir att kräva att vetenskapen uppfinner ett sätt

att

byta planeter.

GLOBALISERING OCH DEMOKRATI I HISTORISKT PERSPEKTIV

Den franske kritikern är René de Chateaubriand och han skrev det år 1841, alldeles i slutet sitt liv. Den framtid

av som Chateaubriand såg framför sig formades vetenskapen och

av av nya tekniker för transporter och kommunikation. "När ångkraften blir fulländad, skrev han, och när den, tillsammans med telegrafen och järnvägarna har avskaffat avstånden, kommer det inte

att vara bara idéerna kommer också att vingar. När

varor som reser; statsfinansiella och kommersiella gränser mellan olika stater har avskaffats, så redan skett mellan olika delar enskilda länder;

som av när folken i olika länder dagliga kontakter med varandra

genom tenderar att förenas, hur ska då kunna återuppliva den gamla

man formen åtskillnad Men Chateaubriand funderade också kring

av den politiska framtiden. "De alltför skillnaderna i livsvillkor

stora

och förmögenhet kunde upprätthållas så länge de dolda, så

var men snart de blir allmänt uppmärksammade, är nådastöten utdelad. Ett

hoten mot det etablerade politiska samhället av var, som

Chateaubriand såg det, intelligensens expansion", när utbildning

blir tillgänglig för alla klasser. Det andra hotet utvecklingen

var av den råa naturen enskild och allmän kraft är till salu

när en som ersätter arbetarna fälten och i hemmen; vad ska göra med

man

arbetslös mänsklig ras en

Tanken globaliseringens historia förefaller vid första

om en an-

blicken paradox. Globaliseringen, internationaliseringen

som en eller mondialisation har under största delen de 20 åren

av senaste beskrivits något tillhör nutiden och framtiden; ett feno-

som som

förflutet. Både beundrare och opponenter kopplar men utan sam-

det med och aldrig tidigare skådad teknik Internet, man ny som

internationella kapitalmarknader, överljudsresor, just-in-time-

leveranser över mycket stora avstånd och kabel-TV. I föreliggande

artikel vill jag istället det verkligen finns globaliseringens

Visa att en historia att t.o.m. tanken globalisering varande ett

- om som historielöst fenomen har historia och denna historia är

en - att av visst intresse för dagens politik.

l René de Chateaubriand, Mémoires dbutre-tombe Paris: Le Livre de

Poche, 1973, III, 715, 720-721.

s.

EMMA ROTHSCHILD

Globalisering i ett historiskt perspektiv kan betraktas två huvudsakliga och näraliggande sätt. Det har att göra med de

ena internationella relationernas historia och det andra med internationella idéers historia. Det förstnämnda handlar internationella

om relationers ekonomiska och sociala historia och i synnerhet

om

historien tidigare perioders mycket snabba ökning inter-

om av nationell handel, internationella investeringar, internationella kommunikationer och internationellt inflytande. Under de senaste 250 åren har det funnits flera sådana perioder: de kraftiga ök-

ningarna export och investeringar under 1860-talet och början

av

1900-talet är bara några de dramatiska exemplen av av mer Historien dessa tidigare epoker och de institutioner

om om som de är förknippade med, har betydande intresse för vår tid.

egen Internationell historia är ett mycket svårt ämne för historiker, både för de sysslar med ekonomisk historia och andra. Det

som måste handla långt än historien förbindelserna mellan

om mer om

länder i meningen deras diplomati eller deras krig, erövringar eller

imperier. Det handlar och importens histo-

om mer än exportens ria. Det är också mycket än jämförande historia; det måste

mer

historien relationerna mellan individer och kulturer, invara om begripet individer tillhör flera olika kulturer samtidigt, eller

som

rör sig mellan olika identiteter, språk, hemländer och som t.o.m. nationaliteter. Handelsmän och migrantarbetare är klassiska

exempel sådana individer; det har betraktats rotlösa kosmopoli-

som ter.

Den ekonomiska historia kanske är särskilt intressant i

som

dag, handlar slutet perioder globalisering. Dessa tidigare

om av epoker har nämligen det gemensamt att de alla tog slut

genom en

2När det gäller mått globalisering, det absoluta värdet balanserna

ett

avräkningskonton uttryckt i andel BNP, har den nuvarande boomen

av fortfarande inte nått till den rådde under åren fram till 1914. Med

upp som Maurice Obstfelds ord: Till och med i dag ligger det genomsnittliga värdet balanser avräkningskonton i 12 högutvecklade ekonomier under den vanlig före första världskriget." Maurice Obstfeld,

nivå som var The Global Capital Market: Benefactor Menace", journal Economic

or Perspectives, 12, 4 hösten 1998, 9-30, 11.

s.

GLOBALISERING OCH DEMOKRATI I HISTORISKT PERSPEKTIV

eller mindre brysk nedgång i de internationella ekonomiska mer förbindelserna. Historien globaliseringens slut, eller möjliga

om vändning till sin är fascinerande ämne i sig självt. Den

motsats, ett kan klargöras studier handel och tullar, utvand-

genom av t.ex. rings- och invandringspolitik och monetär historia eller de

av internationella ekonomiska institutionernas historia. Politi-

egen ken för europeisk monetär union i Europa under åren 1865-

en 1871, för exempel, har behandlats Luca Einaudi i

att ta ett av en

nyligen framlagd avhandling vid University of Cambridge. I

franska arkiv hittade han inte bara detaljerade planer för fram-

en tida europeisk centralbank utan också utkastet till europeisk

en ny valuta föreslogs heta Europe. Han analyserade också de

som

politiska och institutionella påtryckningarna i England, Tyskland

och Frankrike, ledde till dessa tidiga planer valuta-

som att en

union misslyckades, strax innan den depressionen under

stora 1870-talet

Den andra aspekten globaliseringens historia handlar

mer

idéhistoria än det ekonomiska livets historia. För del om om egen är jag inte övertygad att det är så enkelt skilja mellan idé-

om att historia och ekonomiska historia eller mellan historien ekono-

om miskt tänkande å sidan och historien ekonomiska händel-

ena om

å den andra. Distinktionen är särskilt svår dra i fråga ser att om

perioder med snabb internationalisering eller därpå följande åternationalisering, därför internationalisering fenomen i så

att som hög grad består idéer eller händelser också är tankar; så

av som en stor del det handlar önskan investera i framtida möjlig-

av om att heter, att köpa olika kommunicera med avlägsna männi-

varor, att skor. Distinktionen är definitivt oklar i dagens globala ekonomi, där två företag faktiskt köper och säljer tankar Microsoft

som och Intel- tillsammans har ett marknadsvärde nyligen

som uppskattades till 500 miljarder USD. Tanken internationalisering har emellertid historia är lång och fascinerande, och

en egen som som inte alltid varit helt synkroniserad med historien sådana

om

3Luca Einaudi, Money and Politics: European Monetary ana the

Unification

International Gold Standard, 1865-1873 opubl. University of Cambridge dissertation, September, 1998.

EMMA ROTHSCHILD

ekonomiska omständigheter andel nationell och som exportens av

internationell produktion. Det betyder politiska filosofer

att ibland börjat fundera följderna politisk och social internaav

tionalisering när den ekonomiska internationaliseringen just håller

vändas till vid andra tillfällen har de föregripit att sin motsats; framtida ekonomiska trender. Min huvudfråga i denna artikel gäller historia det andra av

slaget, eller internationaliseringstankens historia. Den period

som jag främst behandlar är det halva århundrade inleddes kring som 1770 och slutade med den franska revolutionen och Napoleon-

krigen. period fylld våldsamma omvälvningar i politiken

Det var en och i det politiska tänkandet; också i tänkandet demokrati. Det om

också period då privata företag, och i synnerhet holländska,

var en

engelska, franska och svenska Ostindiska kompaniet, spelade en

avgörande roll faktiskt långt större än under den ekonomiska -

expansionen under 1800-talet -för internationaliseringenf Vid

slutet 1900-talet svarade formella imperier bara för liten del av en de internationella politiska, ekonomiska och moraliska relatioav Det också period då motsättningen mellan nationell nerna. var en politik och internationella ekonomiska förändringar

eller lokal -

förhållandet mellan regering och globalisering tilldrog sig

-

mycket stort politiskt intresse. Låt mig några exempel hur såg globaliseringen i

ge man slutet 1700-talet. Jag börjar med Adam Smith år 1776, i the av som Wealtb Nations, skrev de svårigheter nationer "som om som försökt beskatta inkomster från kapital mött i värld där att en

kapitalet kan flyttas från plats till plats, beroende kan

var man

köpa billigt eller sälja dyrt".

Ägaren till kapital är naturligen världsmedborgare och är inte en nödvändigtvis bunden till något enskilt land. Han skulle troligen snabbt överge land där han för närgångna undersökett utsattes ningar syftade till ålägga honom betungande skatt, och som att en skulle flytta sitt kapital till något annat land.

4On the Swedish East India Tore Frängsmyr, Ostindiska company, see Kompaniet: Människorna, äventyret och den ekonomiska drömmen Höganäs: Bra Böcker, 1976.

GLOBALISERING OCH DEMOKRATI I HISTORISKT PERSPEKTIV

Det Smith skrev politik för kapitalbeskattning Han beom, var skrev också politiken bakom militära utgifter i värld internaen av tionella nyheter och internationella kommunikationer:

I stora imperier känner många de människor lever i huvudav som staden och i områden fjärran från krigsskådeplatserna, sällan något obehag kriget. Istället kan de, när de behagar, underhålla sig med av att i tidningarna låsa de flottornas och arméernas erövom egna

ringar

Två år tidigare beskrev den tyske filosofen Herder med ironi vass

det mycket upp-haussade "handelssystemet struktur där

som en tre kontinenter skövlas och kontrolleras oss och där männiav skor i Världen "kommer varandra närmare konjak och genom överflöd och framför allt vår kultur så de Gudskelov, genom att snart, kommer människor vi, goda, starka och att vara som lyckliga människor År 1774 skrev han:

Alla nationer och alla kontinenter lever i vår skugga. Se, hur när en storm rister två små i Europa, hela världen skakar och grenar blöder. När har hela jorden någonsin varit så tätt sammanbunden så band Vem har någonsin haft större makt och fler av maskiner, med enda impuls, med enda rörelse som en en av ett lillfinger, får hela nationer darra7 att

Den franske matematikern och ekonomen Condorcet skrev ungefär samtidigt, år 1776, förändringarna i de ekonomiska och om andra finansiella relationerna och påpekade människor att som arbetar och äger jord har intresse det ska råda allmänt ett av att välstånd i samhället; intresse är så mycket eftersom ett som större det är så mycket svårare för dem lämna det. Detta intresse att

5 Adam Smith, An Inqairy into the Nature and Cause: the Wealth

Nations, ed. R. H. Campbell and A. Skinner Oxford: Clarendon Press, 1976, S.364, 848-849. 6 Smith, The Wealth Nations, 920. s. 7Johann Gottfried Herder, Aach eine Philosophie der Geschichte zur Bildzmg der Menschheit 1774 Stuttgart: Reclam, 1990, 70-71, 74. s.

EMMA ROTHSCHILD

minskar hos andra klasser grund att det är så enkelt för dem

av

byta land. Intresset försvinner i stort sett helt bland dem att som äger och enkel banktransaktion, ett

pengar som, genom en ögonblick kan bli engelsmän, holländare eller ryssar. Den tyske "romantiske ekonomen Adam Müller kommenterade några år

förskräckt de internationella finansiella relationerna. senare nya Han använde sig till och med, under de första åren 1800-talet,

av av kampen metafor: hård kamp mellan ekonomin och

som en

eller planeten. År 1809 skrev han naturen,

Samhället utvidgas och förstärks. Genom brev, växel eller

ett en en

silvertacka, sträcker köpmannen i London sin hand

över oceanerna

till sin motsvarighet i Madras, och hjälper honom att föra det stora

kriget mot jorden

I sitt andra arbete, The Theory Moral Sentiments, ägnade

stora sig Adam Smith de moraliska relationerna, eller

mer snarare avsaknaden dem, mellan individer i olika delar Världen. Han

av av jämför den förtvivlan, bor i Skottland, skulle

som en person som känna över förlusten lillfinger med den över nyheten att

av ett om det imperiet Kina, med sina miljontals invånare, plötsligt

stora

hade uppslukats jordbävning." Man skulle bli oerhört

av en upprörd, skriver Smith. Man skulle uttrycka sitt beklagande. Man skulle fundera över livets förgänglighet. Man skulle sedan börja diskutera de olika effekter katastrofen skulle kunna för handeln i Europa och världshandeln i allmänhet. Man skulle emellertid

och ägna sig sina sysslor vanligt. Om

sova gott om natten som

kunde välja att offra sitt finger och därmed rädda de miljonman tals människorna så skulle göra det, våra fingrar

man men egna

8M.J.A.N. Condorcet, Réflexions des blés 1776, in

sur commerce Oeuvres de Condorcet, ed. A. Condorcet OC0nnor and M.F.Arago Paris: Didot, 1847-9, XI, 170-171.

s. 9Adam Müller, Die Elemente der Staatskunst 1809 Leipzig: Hendel, 1936, s. 37.

GLOBALISERING OCH DEMOKRATI I HISTORISKT PERSPEKTIV

betyder ändå i någon mening för än de avlägsna männi-

mer oss skorna.

Alla dessa observationer handlar eller sätt inter-

ett annat om

nationaliserings-, eller globaliseringspolitik. I mycket allmän

mening uttrycker de alla över förhållandet mellan avlägsna

oro människor. De är i samtliga fall motiverade möjligheter till

av nya kommunikation, transporter eller påverkan; de behandlar förhållandet att människor i London eller Paris eller Berlin eller Edinburgh, mot slutet 1700-talet hade långt större kunskap

av om händelserna i avlägsna länder och avsevärt mycket större inflytande över dem. Människor i Edinburgh påverkades också hän-

mer av delser i Madras eller Peking, åtminstone i den utsträckning de kände till sådana händelser. Men observationerna fokuserar också, i

samtliga fall, mycket generell omständighet, nämligen

en mer den att individer i alla moderna samhällen har ekonomiska, politiska och moraliska relationer med andra individer de inte

som känner; med främlingar eller utlänningar eller °aliens; med människor är långt borta och annorlunda. Det är 1700-talets

som

tankar kring denna omständighet jag påminner

som menar om dagens debatt.

Adam Smith arbetade, liksom många sina samtida, med

av detaljerade projekt för internationell eller interkontinental

styrning. Han starkt kritisk mot exempelvis de många former

var av förtryck som utövades det engelska Västindiska kompaniet i

av Bengalen drevs ledningar handelsintressen gör dem

som av vars till urusla härskare; suveräniteten tycks ha gjort dem till lika dåliga

affärsmän Han däremot optimistisk i fråga möjligheter-

var om

till parlamentarisk union mellan Amerika och Storbritannien. na en Amerikas avstånd från regeringens säte" skulle, menade han,

knappast skapa några större problem och de problem uppstod

som skulle under alla förhållanden tillfälliga, eftersom regeringen

vara

10Adam Smith, The Theory Moral Sentiments 1790, ed. D. D. Raphael

and A. L. Macfie Oxford: Clarendon Press, 1976, 136.

s. H Smith, The Wealtb Nations, 640, 819. För dessa ämbetsmän är det,

s. när de lämnat sina ämbeten, mycket riktigt fullständigt egalt hela

om landet skulle uppslukas jordskalvf 640.

av ett s.

EMMA ROTHSCHILD

troligen, inom århundrade skulle korsa Atlanten och flytta till

ett vad då skulle den rikaste och tätast befolkade delen

som vara av imperiet. Även Condorcet intresserad projekt för

var av en euro-

peisk regering, inbegripet tänkbara författningarna för förbundsrepubliker. Han beskrev detaljerade modeller för utformning

av variabla majoriteter i federala ledningar och departementsregeringar; majoriteter anpassade till olika frågor av inter-

som var nationell och lokal betydelse. Han beskrev också procedurer med

hjälp skulle kunna lösa konflikter rörande förvars grannstater

ändringar flods lopp eller flykting- eller asylrättigheter.

av en

Dessa projekt för formell styrning föregriper flera de institu-

av tioner kom etableras under perioder internatio-

som att senare av nalisering. Det är emellertid 1700-talets politik för internationellt inflytande, kan särskilt intresse för dagens debatt

som vara av om globalisering och demokrati. Den period slutade med franska

som

revolutionen och Napoleonkrigen nämligen period då det

var en

politiska livets gränser vidgades, åtminstone i fråga om möjlig-

heter. Politiska filosofer i England och Frankrike stod inför möjligheten individer så småningom skulle komma att ha politiska

att relationer till människor de inte kände med främlingar i sina

- -

länder. Språket i de mänskliga rättigheterna antydde, framför

egna allt, det så småningom skulle uppstå politiska relationer mellan

att rika och fattiga, mellan de två klasser till och med i de rikaste

som, europeiska samhällena, identifierades den oberoende och den

som beroende, den utbildade och den okunniga, den ansvarskännande och den oansvariga. Enligt vissa politiska filosofers synsätt, inräk-

Condorcets, fanns det möjlighet till ytterligare utvidgning

nat en

de politiska relationer, till också omfatta kvinnorna och -i av att de franska och engelska kolonierna forna slavar.

-

Den mångfalden politiska subjekt och former för polit-

nya av iskt inflytande, ansågs tvinga fram eller hota med en ny slags

politik. Den gamla republikanska politiken, så den kom till

som uttryck i otaliga beskrivningar från 1700-talet, krävde att alla medborgare skulle slags och, under vissa omstän-

vara samma personer;

12Smith, The Wealtb Nations, 625-626.

s. 13 "Vic de M. Turgot 1786, in Oemzres de Condorcet, V, 213-221.

s.

GLOBALISERING OCH DEMOKRATI I HISTORISKT PERSPEKTIV

digheter, att alla fria, manliga medborgare skulle känna,

vuxna, eller åtminstone kunna känna igen, varandra. De skulle män vara

som själva". Det var inte längre möjligt att skilja mellan de

som var romerska medborgare och andra. Ingen kunde känna sina stam egna medlemmar skrev Smith i fråga det romerska rikets om nedgång under perioden brett multinationellt, eller multi-

av och

stamskf medborgarskap. I demokrati "måste jämlikhet en vara själva kärnan i staten", skrev Montesquieu år 1748, Kärlek till

demokrati är detsamma kärlek till jämlikhet och ojämlikhet som är den främsta källan till störningar även i aristokratiska stater.

Extrem ekonomisk ojämlikhet bör därför, enligt Montesquieu, begränsas skatter och reglering, denna

genom fördelningsjämlikhet utgör republiks förnämsta kännetecken en Utsikterna under slutet 1700-talet till extensiv poliav en mer tik, baserad relationer mellan människor inte kände som varandra och inte var varandras jämlikar, för många politiska var teoretiker under dessa omständi heter helt enkelt oförenliga med

republikanskt styrelseskick. sidan kunde inte tänka sig

ena man demokrati i klassamhälle med Å den andra

ett extrem ojämlikhet.

sidan jämställdhet i sig svår tänka sig, åtminstone i var att ett stort och varierat samhälle. Som Malthus skrev år 1798 i sin bok Essay

on Population, "de arbetande fattiga, för använda Vulgärt

att ett uttryck, tycks alltid leva hand i Deras dagliga behov kräver ur mun. hela deras uppmärksamhet och de tänker sällan framtiden

För den franske ekonomen och politikern Jacuqes Necker, som utövade avsevärt inflytande över Malthus, folket barn ett var som handlar reflektera, vägleds sin instinkt som utan att men som av som i sin tur styrs deras behov". De "blind och vild av var en massa", skrev Necker 1775, "aldrig för refleksom stannar upp att tera över naturens lagar." Statens välfärd, århundradenas, nästa

14Smith, T/øeWealtb Nations, 624. s. 15Montesquieu, De Fesprit des lois Books 1748, V and VII Paris: Garnier, 1973, 49, 53, 107. 16Thomas Robert Malthus, An Essay the Principle of Population 1798, on Tbe Works Thomas Robert Malt/ms, ed. E.A.Wrigley and David Souden London: William Pickering, 1986, 34. s.

EMMA ROTHSCHILD

generation, är 0rd inte säger dem något; de är förenade med som samhället bara sina plågor och hela den oändliga rymd genom av kallas de aldrig än morgondagen. Deras elände som framtid ser mer har berövat dem deras långsiktiga intressen mer

jämlikhetens möjlighet eller omöjlighet under dessa för-

var hållanden mycket politiskt intresse. En de främsta av stort av

frågorna för förespråkarna politiska reformer under den tid

av som föregick franska revolutionen, gällde mycket riktigt det förändrade

förhållandet mellan social ojämlikhet ojämlika villkor", ekono-

misk ojämlikhet, politisk ojämlikhet, civil ojämlikhet ojämlika rättigheter och ojämlikheten i utbildning och upplysning. Det jämlikhetens skådespel utspelar sig i USA, och garanterar

som som fred och välfärd där" kommer "bli till för Europa, skrev att nytta Condorcet år 1786. Rättigheterna innefattade säkerhet till person och egendom. Bådadera hotades emellertid i samhälle med ett ekonomisk ojämlikhet. Det fanns således ond cirkel där extrem en ekonomisk ojämlikhet leder till social ojämlikhet och därmed till

medborgerlig ojämlikhet, sätt det finns god

samma som en

cirkel där medborgerlig och politisk jämlikhet leder till

en successiv minskning den ekonomiska ojämlikheten. Amerikanarna av borde, skriver Condorcet, omedelbart införa frihandelssystem; ett annars blir det omöjligt hindra ojämlika levnadsvillkor att att etableras och så skulle ske, kan sig storartad lagstiftning om vare

och eller komplicerade författningar eller något den

censorer av

gamla politikens alla andra påfund förhindra social ojämlikhet.

Det fanns särskild form social ojämlikhet, eller ojämlika en av livsvillkor, kom bli central betydelse i Condorcets som att av

tänkande: ojämlikheten ifråga utbildning eller upplysning.

om

17Jacques Necker, Sur législation desgmins 1775, in et Commerce Necker, Oeuvres Complêtes Paris: Treuttel and Würtz, 1820, s. 126-

127, 254. 18De linfluence de révolution dAmérique lEurope" 1786, in sur Oeuvres de Condorcet, VIII, 19, 41-42. s. 19"Lettres dun bourgeois de New Haven å citoyen de Virginie un sur linutilité de pouvoir législatif entre plusieurs corps 1787, partager Oewures de Condorcet, IX, 92-93. s.

GLOBALISERING OCH DEMOKRATI I HISTORISKT PERSPEKTIV

Kort före revolutionen skrev Condorcet människor inte att som kunde räkna eller inte förstod lokala lagar beroende som var av andra; "sociala institutioner måste i största möjliga mån bekämpa denna ojämlikhet föder beroende." Utbildning krävdes framsom för allt för förverkliga rätten njuta de rättigheter att att av som lagen garanterar alla medborgare"; "kan varelse utöva sina en rättigheter när han är okunnig dem, när han inte de om vet om kränks Condorcets sista publicerade verk detaljestora var en rad plan för universell, offentlig utbildning, för både flickor och

pojkar, och barn. Men denna utbildning skulle inte omfatta vuxna politisk och moralisk skolning, eftersom det skulle strida det mot självständiga tänkandet". Politik och moral skulle inte bli mot-

tagna sanningar" eller universell tro". Den politiska, moraliska och religiösa friheten skriver Condorcet, "en de allra kostvar, av baraste delarna naturlig frihet Hans idealbild samhälle av av ett

där utbildningen universell, bilden politisk jämlikhet:

var var av nedbrytningen jämlikhet mellan nationer, framväxten järnav av likhet inom konkret land och, slutligen, människans verkliga ett

fulländningf inbegripet genom en minskning ojämlikheterna i

av fråga om rättigheter mellan könen, bygger maktmissbruk som och är "olyckligt också för dem därav" som som gynnas Politiska förhållanden i det mångskiftande och internationella

samhälle fanns i slutet 1700-talet, skulle basera sig som av universell politisk debatt och universellt politiskt tänkande; ivad

Adam Smiths kritiker beskriver den obegränsade och en av som universella handeln, sprider både uppfattningar och varor. 23 som Detta ideal för universell upplysning för ständigt förakt. var utsatt "Det har varit denna tidsålders olycka lycka, dessa herrar

inte som

20Essai mr constitution et lesfonctions des assembléesprovinciales 1788,

in Oeuvres de Condorcet, VIII, 458-459, 474-476. s. 21"Sur Finstruction publique 1791-1792, Oeuvres de Condorcet, VIIs. 215; Snr les assembléesprovinciales, Oeuvres de Condorcet, VIII, 482. s. 22Esquisse däm tableau bistorique des de Fesprit /aumain progrês 1794, Oeuvres de Condorcet, VI, 236-237, 264. s. 23Alexander Carlyle, Autobiograpby the Rev. Dr Alexander Carlyle

Edinburgh: William Blackwood and Sons, 1860, 547. s.

EMMA ROTHSCHILD

allt måste diskuteras skrev Edmund Burke reforma-

troratt om

under den franska revolutionens första år. Ledningarna torerna skulle, varnade han, känna "de dödliga följderna att snart av

förstöra det fogliga sinnelaget hos dem inte skapats för

som att söka sina vägar i den politiska teorins labyrinter Den uniegna versella diskussionen kritiserades också de revolutionära föreav

språkarna för absolut politisk jämlikhet; Robespierre eller Saint-

av Just, ansåg alla barn skulle utbildas efter jämlikhetens som att

heliga lag," till vörda sin politiska författning och till

att egen att,

medborgarna i Rom eller Sparta, "varje dag och varje ögon-

som blick böjde sig under det krävande ok.25 Den innebar, ockstyrets så för förespråkarna, skrämmande tolerans för politisk osäkeren het. Men det åtminstone ett utkast till universell, mångskifvar en tande och diskursiv politik. En de djupaste insikterna under det 1700-talets upplysav sena

ning den de politiska uppfattningarna skulle fortsätta

var att att förändras lika mycket i framtiden de gjort dittills. Det 9:e som

tillägget till USA:s författning förutsåg faktiskt utvidgning av

en skyddet för rättigheter till sådana då ännu inte förutsetts, som en framtida rättigheter. När jag betonar det sena 1700reservoar av talets långvariga filosofiska utmaning tänkandet i fråga om av politiska relationer mellan främlingar, eller mellan folk av som naturen är olika, mellan män och kvinnor, mellan medborgare och

utlänningar, framför allt mellan rik och fattig, vill jag intet sätt förringa betydelsen teknik för internationellt eller globalt av ny samband i slutet 1900-talet. 1700-talets teoretiker jag har av som talat funderade mycket kring minskade avstånd. Men om, av-

ståndspolitiken, i meningen den amerikanska författningens

att

2 Edmund Burke, Reflections the Revolution in France London: on Penguin Books, 1982, 188; Burke, An Appeal from the New the Old to Whigs London: Dodsley, 1791, s. 133. 25Debatter från 1793 och 1794 offentlig utbildning och teorin om om demokratiskt styre citerade Hippolyte Taine, i Les origines dela France av contemgoraine Paris: Hachette, 1892, III, s. 79, 113-114. 26See Bernard Bailyn, Millennium Lecture delivered the White House, at Washington DC, 1997.

GLOBALISERING OCH DEMOKRATI I HISTORISKT PERSPEKTIV

upphovsmän såg avstånd faktor kunde lugna politiska

som en som passioner, är utan tvivel annorlunda i tid med omedelbar kom-

en munikation, omedelbara målgrupper och omedelbart policy-

skapande.

Det jag vill betona är att utmaningen för tänkande kring, och uppbyggnaden politiska förhållanden till främlingar är fort-

av, av

löpande betydelse för moderna demokratier. Det är naturligtvis

viktigt i demokratiska samhällen, inklusive Sverige, eller Storbritannien. Det är oerhört viktigt inom EU. Det är viktigt för utsikterna till framtida internationella samhällen, i synnerhet i den tid åternationalisering eller åtminstone avstannande interna-

av av tionalisering, kan vad väntar Jag vill också

som vara som oss. antyda att den känsla oundviklighet total teknologisk

av - av nymodighet som ibland vidlåder diskussionerna globalise-

- om

ringen, ofta är källa till passivitet i sig. I sammanfattning

en en av debatten kring universell allmän utbildning Condorcet

som var inblandad i under den franska revolutionens tidiga år, skrev histo-

rikern Mona Ozouf jämlikhet "är inte omständighet,

att en utan en blivandeprocess. Det historisk dvs. där

är en process, en process individer lär känna något sin och sina samhällens

om egen om

historia; kontinuerlig

en process.

Copyright: C. Emma Rothschild 1999

27Mona Ozouf, "Egalitéf"

in François Furet and Mona Ozouf, Dictionnairecritique de révolution française Paris: Flammarion, 1988, 696-710, s. 709.

Globaliseringen och

den svenska ekonomins

struktur

Lennart Schön, professor, Lund

jag vill i detta inlägg diskutera globaliseringens effekter

ur ett

ganska brett och långsiktigt perspektiv utifrån några jämförelser mellan dagens utveckling och den globalisering skedde under

som

delen 1800-talet. Jag vill då framför allt lyfta fram två senare av aspekter dessa omvälvningar i världsekonomin: marknadsintegrationen och den tekniska förändringen vilket kan

ge utgångspunkter för diskussion den svenska ekonomins

en om struktur.

En grundläggande effekt globalisering kan uttrycka så här:

av Genom globaliseringen ställs alla inför marknadsför-

resurser nya hållanden. Det innebär i sin prisstrukturen förändras, det

tur att att alltså skapas prisrelationer i ekonomin. Men det finns

nya en

systematik i denna förändring. De faktorer, är relativt rikliga i

som förhållande till omvärldens faktorrelationer, har tidigare varit

instängda i begränsad ekonomi. De har då haft för-

en mera ett hållandevis lågt värde. Genom utvidgningen marknaderna ställs

av de inför fler alternativ, de kan användas där de inte är lika rikligt

förekommande och där de högre avkastning. De får däri-

ger en

ett högre värde. Omvänt gäller naturligtvis för de

genom resurser

varit förhållandevis knappa och högt värderade tack som vare avskärmningen. De faller i pris. Man kan alltså uttrycka effekt

en av globalisering eller marknadsutvidgning så att relativt rikliga fakto-

i ekonomi får högre pris än tidigare. Den här effekten är rer en ett

GLOBALISERINGEN OCH DEN SVENSKA EKONOMINS STRUKTUR

variant teorin komparativa fördelar och det teorem en av om av kring utrikeshandel lanserades Eli Heckscher och Bertil

som av Ohlin. De baserade sin forskning och sitt teorem den globalisering inträffade i slutet 1800-talet inte kalla-

som av - även om man de det för globalisering då och jag skall återkomma till denna.

-

En andra aspekt dagens omvälvningar har med den tekniska förändringen göra. Även teknik leder till förändrade relativ-

att ny

priser. När tekniska genombrott sker, skapas möjligheter. På

nya de centrala innovationsområdena, där den tekniken lanseras,

nya reduceras kostnaderna och priserna faller. Det gäller inte minst

för teknikens komponenter vanligen går igenom en

egna som

period drastiskt prisfall i samband med genombrotten. Genom

av

prisfallen vidgas användningen. Men det gäller också för lång

en rad de tjänster eller produkter den tekniken levererar

av som nya priserna dem faller, åtminstone relativt och ibland också

sett absolut. Men expansionen dessa centrala innovationsområden leder till ökad efterfrågan andra områden. Framför allt ökar

efterfrågan sådana kompletterande produkter och tjänster

som skall utnyttjas i det teknikblocket. Om de inte bjuds ut lika

nya elastiskt och enkelt, kommer priset dessa att stiga. Relativpriserna förändras alltså. Detta är i linje med Erik

resonemang Dahméns begrepp utvecklingsbloc/e, där tillväxtkraften under olika perioder koncentreras kring innovationer och kring de komplementära verksamheter erfar ett efterfrågesug till följd

som av

innovationsspridningen.

Det finns naturligtvis mycket nära samband mellan dagens globalisering och den tekniska förändringen. Elektronikens frammarsch är det centrala elementet i den tekniska förändringen och är likaledes viktig faktor bakom globaliseringen. Men mark-

en

nadsutvidgningen och den tekniska förändringen är samtidigt två

separata krafter med olikartade effekter, jag skall återkomma

som till.

En tredje aspekt ligger nära till hands att föra in här, nämligen den institutionella förändringen. Globaliseringen och den tekniska förändringen skapar såväl tillvåxtkrafter förändrade trans-

nya som

LENNART SCHÖN

aktionskostnader för alla ekonomiska handlingar och dessa utövar i sin tur ett starkt tryck institutionerna, regelverken för ekonomin. Den institutionella förändringen gäller inte minst i förhållandet mellan marknader och de politiska Detta är

organen. en bärande tanke för Douglass North, nobelpristagare i ekonomi för några år sedan. Sammanhanget mellan marknader, teknisk förändring och institutioner är överhuvudtaget centrala element inom den ekonomiska historien och det faktum rörligheten eller för-

att

änderligheten skiljer sig åt mellan dessa områden skapar spänningar kan utlösa språngartade förändringar i de stelare

som mera strukturerna ackumulerar omvandlingstrycket.

som

Ur det perspektivet kan också betrakta de decen-

senaste niernas utveckling. Den tekniska och ekonomiska omvandlingen har varit omfattande med vidgade marknader och långtgående

en

globalisering framför allt de stora företagens organisationer,

av

vilket i dag placerat kraftigt omvandlingstryck den politiska

ett arenan.

Jag skall dock koncentrera mig aspekterna marknadsutvidg-

om ning och teknisk förändring förhoppningsvis kan det några

- ge

utgångspunkter vidare diskussion den tredje aspekten,

åt en om den institutionella förändringen.

Och jag skall göra detta i långsiktigt perspektiv från den

ett ekonomiska historien historien här många möjligheter

- ger eftersom dagens förlopp de här aspekterna alltså varit

sett ur centralt i den historiska utvecklingen. Men jag skall begränsa mig till att kontrastera det 1800-talets globalisering med dagens

sena

utveckling.

Först vill jag säga att den vidgning världsekonomin, eller globa-

av lisering, skedde under andra hälften 1800-talet i många

som av avseenden mäktigare än den hittills upplevt i dag. Relativt

var sett var nog förändringen mellan exempelvis 1850 och 1870 större än den mellan 1975 och 1995.

Då, mellan 1850 och 1870, förvandlades världens kommunika-

tionssystem från huvudsakligen bygga hästdragna

att post-

diligenser och segelfartyg till byggt järnvägar,

ett system ett

GLOBALISERINGEN OCH DEN SVENSKA EKONOMINS STRUKTUR

sammanhängande interkontinentalt telegrafnät och propellerdrivna

ångfartyg. Samtidigt genomfördes under dessa decennier politiska

reformer runt i den tidens världsekonomi, reformer öpp-

om som nade vägen för möjligheterna att utnyttja den tekniken. Kapi-

nya talmarknaderna avreglerades, passfrihet infördes, tullarna sänktes, ett system för fasta växelkurser allmän anslutning Dess-

vann osv. utom genomfördes under tid parlamentariska reformer i

samma

eller mindre fredliga former alla innebar att industrialisemer som ringens krafter fick starkare position. På denna grundval skedde

en

under de följande decennierna väldig globalisering ekonomi-

en av

Flödena ökade kapital och arbetskraft. erna. av Varor, av av

I dessa flöden kan också systematiken utifrån den första

se

aspekten globaliseringen: relativt rikliga i

av De resurser, som var ett område, steg i värde när marknaderna Vidgades; omvänt föll naturligtvis värdet de relativt sett varit knappa och

resurser som

tidigare stått högt i kurs. Detta är tydligast i förhållandet som mellan den gamla världen, Europa, och den s.k. världen, fram-

nya för allt Nordamerika. rikt både arbetskraft och kapi-

Europa var tal i förhållande till de knappa jordresurserna, medan de omvända förhållandena rådde i Nordamerika. Med globaliseringen, eller integrationen marknaderna, växte värdet den amerikanska

av jorden samtidigt både arbete och kapital i Europa

som gavs nya möjligheter flödena arbete och kapital från den gamla världen

- av till den tjänade därigenom till minska skillnaderna i relativa

nya att faktorpriser mellan ekonomierna.

Den svenska ekonomin utgör ett mycket speciellt fall. Vi befann så att säga både i den gamla och i den världen. I för-

oss nya hållande till Nordamerika Sverige rikt arbetskraft och fattigt

var

jord. En miljon svenskar emigrerade. Men i förhållande till det industrialiserade Europa Sverige rikt naturresurser

var men fattigt kapital. En mycket strid ström framför allt tyskt och

av

franskt kapital placerades i Sverige huvudsakligen i obligationer

emitterade staten, kommunerna, hypoteksbanker,

av av av av

industriföretag direktinvesteringar och för-

men också som som mögenheter invandrare, köpmän och bankirer, förde med sig.

som

Men det allra största kapitaltillflödet kom till stånd

genom svensk upplåning utomlands och kan beräkna att utlands-

man

LENNART SCHÖN

skulden i Sverige den klart högsta capita i Europa och i

var per världen vid tiden för första världskrigets utbrott. Detta

var en av

ingredienserna i den mycket snabba industrialisering skedde i

som ett resursrikt kapitalfattigt land.

men

Den kombinerade effekten den högre värderingen rikliga

av av

naturresurser, utvandringen och kapitaltillflödet blev

av av emellertid mycket kraftig. Sverige fick inte bara snabb industri-

en alisering utan också snabb löneökning. Reallönerna växte be-

en

tydligt snabbare än bruttonationalprodukten och Sverige fick den

snabbaste reallöneökningen alla industriländer i världen. Värdet

av

den tidigare relativt rikliga faktorn arbete växte således snabbare

i Sverige än andra håll; det skedde fundamental relativ

en prisförändring i den svenska ekonomin.

Detta de viktigaste ingredienserna bakom de omvälv-

var en av ningar i svensk ekonomi inträffade kring sekelskiftet 1900

som och kan sammanfatta med begreppet Industrisamhällets

som

genombrott. En ny ekonomisk struktur skapades byggde

som

förädlad produktion, den byggde kunskap och

en mera mera ingenjörskunnande än den tidigare naturresursinriktade industrin.

Yerkstadsindustrin kom bli för utvecklingen

att centrum men också konsumtionsindustrier, inriktade köp-

nya som var mera

kraftiga marknader, expanderade. Och vad viktiga

mera var innovativa områden hamnade svenska företag inom loppet några

av decennier i täten för den internationella utvecklingen.

Men också annat förändrades i den svenska och den globala

ekonomins inramning. Industrialiseringens nationella karaktär

förstärktes detta flera skäl. Ett skäl de infrastrukturella

- av var att

projekten tilltog i omfattning järnvägsbyggandet hade varit ett

-

sådant projekt, tillkom elektrifieringen, telefonnätets utbygg-

nu nad, med tiden också det ökade vägbyggandet. Det ledde till att

fick större betydelse i ekonomin. Men andra faktorer staten ett par fick kanske ännu större betydelse för den tilltagande nationella karaktären den ekonomiska utvecklingen. En sådan faktor

var utbildningen också infrastrukturellt projekt ökade i

- ett - som betydelse i takt med produktionen blev utvecklad. Däri-

att mera

ökade också vikten den kulturbundna kommunikatiogenom av

GLOBALISERINGEN OCH DEN SVENSKA EKONOMINS STRUKTUR

Språket fick alltså större ekonomisk betydelse. En och nen. annan med tiden allt viktigare faktor välfärdssamhällets utveckling,

var

krävde tydligare gräns för tillhörigheten i denna

som en gemen-

skap.

Utan närmare denna omsvängning från det globala

att till det nationella vill jag bara betona det inte första gången

att var

trendbrott i denna riktning inträffade kan förett - snarare se

skjutningar långsiktig art i båda riktningarna under historien. Vi

av har alltså inte någon linjär utveckling från mindre till större ekonomiska sammanhang. Man bör då heller inte låta framtiden

vara en

linjär projektion dagens tendenser. Historien vid

av ger snarare handen att varje uppsättning tillväxtkrafter har begränsad räck-

av vidd och att de upphov till förhållanden i flera avseenden

ger som

verkar riktning.

i motsatt

Under de senaste decennierna har alltså globalisering

en ny framträtt med stor kraft. Jag vill den utifrån ut-

ta upp samma

gångspunkter den förra marknadsvidgningens och den

som tekniska förändringens effekter relativa priser och de möjliga effekterna den svenska ekonomins struktur.

Återigen kan något förenklat tala den gamla och den

om nya världen och kan då exempelvis å sidan Europa, där

avse ena Sverige större tvekan ingår i den gamla världen, och å

nu utan andra sidan Asien, där framför allt då Ost- och Sydostasien med sin snabba ekonomiska utveckling den världen.

representerar nya

I båda dessa områden har de senaste 20 åren varit en epok av omvälvningar under inverkan den tekniska förändringen, med

av

markant genomslag för globaliseringen och med serie

ett en av institutionella förändringar. Vi kan också i huvuddragen ett

se likartat förlopp över tiden i Europa och Asien med optimistisk

en expansion under 1980-talet, följt recessioner och spridda

av finansiella kriser. Dessa inträffade först i några Europas

av mera utsatta ekonomier och därefter i serie asiatiska länder.

en av

Men även i båda fallen kan ett likartat cykliskt för-

om man se

lopp, har de olika underlag och globaliseringens effekt att göra

av ekonomins relativt rikliga faktor värdefull, fått återigen när-

mera mast de spegelvända konsekvenserna i den gamla och den

nya världen.

LENNART SCHÖN

I Europa, och naturligtvis i Sverige, har kapitalet fått fler möj-

ligheter när marknaderna vidgats. När ekonomier öppnats och

nya

kring den ekonomin rivits, har det relativt rikliga murarna egna

kapitalet fått högre värde. Globaliseringen har bidragit till

ett en

markant maktförskjutning till kapitalets och företagens fördel.

I de ekonomier dragits i den snabbare ekonomiska

nya som utvecklingen har emellertid konsekvenserna blivit de omvända. Den relativt rikliga tillgången arbetskraft har getts ökade möjligheter, vilket utövar ett tryck gamla institutioner. Arbetarna kan kräva både snabbare konsumtionsökningar och större inflytande, ökad demokrati. Även sådan utveckling kan bromsas i

om en

själva krisens negativa spiral kan sådana förskjutningar

av mera långsiktig del den asiatiska krisen och utgången

art ses som en av -

krisen får mycket stor betydelse för den framtida globala av en ekonomin.

Det finns således likheter mellan det 1800-talets och det

sena sena 1900-talets globaliseringsprocesser i det avseendet att de tjänar att minska skillnader i relativa faktorpriser mellan "gamla" och "nya delar världsekonomin de utövar etablerade

av samt att press institutionella förhållanden. Men det finns också skillnader. Man kan således märka att medan kapitalets rörlighet i dag ökat enormt, är rörligheten hos arbetskraften mycket lägre än vad den vari slutet 1800-talet. Hindren för sådan rörlighet är i dag mycket

av en

större i den meningen är dagens globalisering Globalise-

- svagare.

ringen i meningen mänsklig rörlighet har i dag till del skett

stor

endast företagens, företagsledningarnas och specialisternas nivå.

Och vad är del denna globalisering kan innebära

mera - en av de företagens växande organisationer ersätter marknaden;

att stora dvs. tidigare marknadstransaktioner internaliseras inom före-

att

Och naturligtvis kan de innebära att de stora företagen tagen. överflyglar nationalstaterna identifikationen med varumärken

-

blir exempelvis allt väsentlig i jämförelse med den nationella

mera förankringen något blir allt tydligare inte minst inom

som sporten.

Den mindre rörligheten hos arbetskraften i dag än under slutet

1800-talet är inte bara resultatet de hinder nationalav av som

GLOBALISERINGEN OCH DEN SVENSKA EKONOMINS STRUKTUR

staterna under mellantiden byggt Den är också, paradoxalt

upp.

ett resultat tekniska förändring ligger bakom nog, av samma som kapitalets ökade rörlighet och de fallande informationskostnader-

nämligen elektronikens genombrott. Genom elektroniken och na,

de förändringar produktionsprocesser följt i spåren

genom av som har förmågan att hantera kunskap och information i större mängder ökat. Produktionen har blivit kunskapsintensiv. Det

mera har skett ett markant skift i efterfrågan kunskap och kom-

mot petens. Därigenom har kulturbunden kommunikation också blivit

allt viktigare vilket skapat hög rörlighet hos mindre krets

en av

specialister begränsat rörligheten arbetsmarknaden för

men flertalet. Detta utgör del dagens dilemma då det gäller

en av att finna balanserad och stabil uppsättning institutioner

en mera av

kring delvis globaliserad ekonomi.

en

Ett andra dilemma, bidrar till dagens spänningar, är den

som att kombinerade effekten globalisering och teknisk förändring

av

visserligen leder till ökad efterfrågan kunskap eller kompetens

men också att gammal sådan snabbt kan falla i värde. Det har i de gamla industriländerna Sverige inte bara skett förskjutning

som en i inkomstfördelningen mellan kapital och arbete också

utan en

ökad lönespridning till följd sådan snabb omvärdering kun-

av av

skaper. Det är naturligtvis ett grundläggande problem för dagens

arbetsmarknad tillsammans med allmänt efterfråge-

som en svag utveckling leder till den höga arbetslösheten. Men även här

ger historien perspektiv. Perioder omvandling tenderar leda

av stor att till obalanser och lönespridning. Först efter tidskrävande investeringar skapas och balanserad arbetsmarknad och de

en ny mera investeringarna har kommit från två håll dels i utbildning

- som

utbudet arbetskraft till efterfrågan dels också i anpassar av men

förenklingar och standardiseringar produktionsprocesser

av som

efterfrågan arbetskraft efter utbudet. anpassar

Man kan då fråga effekten globalisering och teknisk

om av förändring också höjer värdet den svenska kunskapen eller

den svenska kompetensen, denna t.o.m. varit relativt riklig

om en och lågt värderad faktor i svensk ekonomi kan

som nu ges nya möjligheter i vidgad värld. I så fall kan denna faktor bli grund-

en

LENNART SCHÖN

snabb ekonomisk expansion. Men vilka områden valen för en ny

sådan ske kan en

Framtiden erbjuder med säkerhet ett brett spektrum möjligav heter jag vill peka några huvudfåror. För det första sker men tillväxten inom de utvecklingsblocken både inom de innovanya för den tekniska förändringen och inom de kompletiva centra mentära områdena, dvs. både inom områden präglade utbudsav

förskjutningar och inom områden präglade efterfrågeförskjut-

av ningar. När tillväxtens villkor diskuteras finns risk en att man alltför starkt fixerar intresset vid själva innovationsområdena, i

synnerhet inom naturvetenskapen och tekniken. Det är otvetydigt

så innovationer dessa områden spelat mycket central roll att en för tillväxten totalt i världsekonomin och i svensk ekonomi sett under de gångna seklen. Men de behöver inte spela roll för samma enskilda ekonomier. Orsaken ligger just i de förändrade relativ-

priser innovationer och tillväxt upphov till. Medan prisersom ger alltså faller produkter från de innovativa områdena, stiger de na

komplementära produkter. Historien har många exempel

regioner och nationer haft hög tillväxt inkomster och som en av

därmed BNP huvudsakligen specialisera sig inom

av genom att områden karaktäriserade Ökad efterfrågan snabb av snarare än av

teknisk utveckling.

Den bästa effekten uppnås naturligtvis kan kombinera om man

långsiktigt ökad efterfrågan med innovativa lösningar inom om-

en

råden utnyttjar sådan kompetens delvis varit instängd i

som som den svensk ekonomin kan nå vidgade marknader. men som nu

Sådana möjligheter inom ett spektrum från exempelvis ny

ryms teknik inom energitung och miljöbelastande industri här finns - en

lång tradition i Sverige processutveckling och hantera

av av att energimängder vilken kan snabbt ökat värde när den stora ett

globala industrialiseringen ökar trycket till

naturresurserna -

vidgade marknader för sjukvård och utbildning vilka

- represen-

kompetenser länge varit instängda främst institutio-

terar som av nella skäl och till framställning innehåll all den informaav ett tion teknik drastiskt gjort allt billigare förmedla och som ny att

GLOBALISERINGEN OCH DEN SVENSKA EKONOMINS STRUKTUR

därmed ökat behovet färdigheter inom kultur, humaniora och

av

samhällsvetenskap.

Globalisering og

demokratiske styring

øyvind østerud, professor, Oslo

Globalisering fangende samtidsdiagnose for alvor har

er en som slått de siste syv-årte månedene. Det begynte med fult tyngde i an niars i år, da forlag oversatte tysk bak, Globaliseringsfellen, et en

viktig startpunkt i den norske og nordiske

noe som var et debatten. Det diagnose vår samtid ligger i dette er en ny av som urtrykket. Det har forrettet symbolkraft, eftersom det samler en

økonomi, informasjonsteknologi, miljøspørsmål, kulturtrekk i ett

sammenenfattende uttrykk, betoner det skjer sarnt at noe

revolusjonerende med den territoriale forankringen av politikk. Urtrykket globalisering har i tolkning medie-

rot en av situasjonen. Jeg del debatten, både faglig politisk tror at en av og kan føres tilbake til medieuttrykk fra MarshallMcLuhan tidlig et 1960-tallet, den globale landsby. Det go mye av utgangsom

punktet for den videre diskusjonen hva informasjonssam-

om funnetet, fjernsynet 0.1 betydde for vår verden.

I forhold til denne revolusjonaere tolkningen, at nå står

i grurmleggende annerledes vant til, skal oppe noe nytt og enn er jeg også referere litt ved å sitere observatør har et annet syn en som sittet den økonomisk globaliseringen: i stormsonen av

Globalisering relativt sørgelig /elassetetils/eadd til det er et nytt og

politise ordforråd. Forestillingen at det det representerer er nytt, er

om latterlig. Massemigrasjon integrerte /eapitalmarkeder bovedinnog gav boldet i globaliseringen i siste del det nittende årlmndre. Lift mer av historisk erindring vil minne sammenbraddet for vårt oss om at tidligereforsøk på globalisering, nittenlmndetallets liberale, økono-

miske verdensordning, hadde ødeleggendekonsekvenser. Det

GLOBALISERING OG DEMOKHATISKE STYRING

sammenbmddet starter for bnndre år siden, nådde sin bedrøvelige som avslutning i mellom/erigstidens prote/esjonisme. Det ble /eilde til krig

og zymnni i utenfor Europa. og

Og så fartsetter denne observatøren med å skissere den gradvise

tilbakevendingen til liberale ortodoksier verdenskrig, etter annen de krisene, forsvarsreaksjonene de formene for og nye og nye tilbaketrekning nå mot tusenårsskiftet. Denne observatøren er Chris Patten, Storbritannias siste i Hongkong. guvernør

OECD har gift definisjon økonomisk

en av globalisering som

beskrives gjennom Den internasjona-

tre etapper: ene etappen er

lisering, som er økt eksport handel landegrensene. Den

og over

andre transnasjonalisering, økning utenlandsinvesete-

er som er av

ringer og vekst i flernasjonale salskaper lande-

som opererer over grensene. Den tredje etappen selve globaliseringen, det er og er

urviklingen av verdensomspennende nettverk for produksjon

og

informasjon. Dette rimelig grei språkbruk det økonomiske

er en feltet globaliseringen. Det enkle økonomiske mål av er noen som

ligger bak den språkbruken omkring globalisering.

Det greie økonomiske målet internasjonal handel. Det ene er har voldsom økning i internasjonal handel under de vaert en liberale regimer fra 1870. Det i

omtrent var tilbakegang eksport-

volumet i land i 1930- -40-årene, saerlig fra krisen mange og i 1929, og det utviklet igjen raskt verdenskrig. Det seg etter armen internasjonale handelsvolumet i 1997 16 var omtrent ganger større enn det vari 1950. Det økning målt i handel. Samtidig er en enorm det slik OECD-området slår for rundt 80% verdenser at av handelen, det økende ulikheter innen det inntil år og er som siden ble kalt den tredje verden. Bak denne sterke veksten i

internasjonal handel ligger blant liberalisering handels-

annet en av

regimene gjennom GATT andre internasjonale avtaler.

og mange

Det andre målet utenlandsinvesteringer. De har haft adskillig

er en raskere økning handelen. På 1980-tallet det for eksempel enn var

slik at den gjennomsnittlige årlige vekst i utenlandsinvesteringer

øYVIND øSTERUD

for de rike land omkring 35°/o årlig, rundt 10% vekst i mot

internasjonal handel. Utenlandsinvesteringene har altså vokst

mye raskere.

Flernasjonale salskaper, saerlig med basis i USA; Vest-

Japan og Europa, har ikke bare vokst, det har også skjedd betydelig men en

konsentrasjon, et betydelig innslag av delproduksjon, komponent-

produksjon, hvor produkter sammensattes fra ulike deler verden av billig rask transport. grunn av og

Det tredj målet økte finanstransaksjoner aksjekjøp, bank-

e er som

lån, obligasj valutatransaksjoner. Det har vzert beregnet at

oner og

syvdobling slike ,valutatransaksjoner bare fra

det har vaert en av

1990 til 1997. Valutatransaksjoner i dag utgjør omkring femti dagsverdien verdien internasjonal handel, så den mest

ganger av av eksplosjonsartede vekslen har skjedd dette feltet. Det et uter bredt makt flyter fra stater til markeder til konsersyn at over og den del makt fordamper, altså det vil kaller kollektiv ner, og at avmakt, hvor ingen helt hvem styrer systemet. se som

Betyr det jeg nå har skissert at territorialstatene maktesløse og er akterutseilt i den globale økonomi På punkter går det an å noen

begrunne stikt andre punkter det fort gjort å

et syn, noen er

overdrive betydningen indikasjoner:

av det. La meg noen

Hvis internasjonal handel utenlandsinversteringr i

man ser og nasj onalproduktet, ikke helt urimelig, blir prosent av noe som er bildet litt de totaltallene jeg refererte i stad. Omet annet enn

fanget i dag, når det gjelder handel utenlandsinvesteringer i

og nasjonalproduktet for de industriland for prosent av store eksempel innenfor GATT-området, omtrent det er samme som

omfånget i perioden før første verdenskrig. Britisk utenriks-

var handel utgjør omkring 45% i det i 1913 1997, omtrent samme som

dypt tall imellom, i mellomkrigstiden. Frankrike ligger

med et

35°/o i 1997, det i 1913. Ijapan har prosentandelen samme som sunket, fra 30% til ned 15%, det land hvor mot og eneste store har vokst, USA, hvor det har økt fra rundt 10 til prosentsatsen er rundt 20% nasjonalproduktet. Det også slik utenlandsav er at

GLOBALISERING OG DEMOKRATISKE STYRING

investeringer gjennomgående er lavere i prosent nasjonal-

av produktet i dag enn de i 1913. I Storbritannia har denne var prosenten sanket fra 60 til 35%, i Tyskland fra 20 til 15%. Dette gir et lift ennet bilde hvis skal måle betydningen en av

nasjonaløkonomi.

Det også forsaft slik innenlandske markeder langt viktigere er at er

de internasjonale, totalt 90% både japansk ameri-

enn sett. av og kansk produksjon går til innenlandsk avsetning. 70% for Storbritannia Tyskland, 80% for Frankrike. I deler og og opp mat store verdens land utenfor de industriland produseres av store mer enn 90% for innenlandsk avsetning. Det også forsatt slik de er at flernasjonale selskapene, ikke minst de amerikanske, har en meget stor hjemmebase, ekstremt viktig for dem. Det har som er vxrt forklart med betydningen stabile rammevilkår rettsinstituav

sjoner, utdanning, språk, rekruttering, bankvesenet gjennom

finansiering lån Det altså forsatt viktig å ha hjemmeog osv. er en base for flernasjonalt konsern. Det også rimelig å det et er og er veldig lett å belegge, nasjonale økonomier mäter at mange er langt mindre sårbare i dag de før første verdenskrig. Hvis enn var

man ser betydningen offentlig sektor, har den gjennom-

av snittlig for de rike industriland økt fra under 10% før første verdenskrig til rundt 45% den totale økonomien i dag. Norge av

ligger omtrent dette gjennomsnittet. USA ligger litt lavere,

Sverige ligger 65°/o. Dette gir et lift bilde. annet

Det også slik, det kan tallfeste, det positiv er og man at er en sammenhang mellom offentlig sektors størrelse utadrettet og en økonomi. De land har offentlig sektor, gjennomsom en stor er gående de land har den utadrettede økonomi, som mest og omvendt. Det også slik internasjonalisert økonomi er at en er av-

hengig infrastruktur offentlige institusjoner for å fungere

av en av

ordentlig. De er avhengige av et fungerende rettssystem,

av politisk stabilitet, rammevilkår gir. Hvis tviler av som staten en den påstanden, kan kikke til Russland oppløsen over etter ningen av Sovjetunionen, hva skjer når denne infraog se som strukturen begynner å forvitre.

øYVIND øSTEHUD

Det har altså skjedd dramatisk internasjonalisering økonomi-

en av

betydelig globalisering. Men det altså viktige for-

en, en er noen behold nødt til å med Det nasjonale økonomiene

som er oss.

ikke betydningsløse. De har langt posisjon, hvis

er en større en er villig til å inn i tallene, det del globaliseingsdebatten

enn en av kan friste

en til å tro.

Det gjenstår helt sentralt i økonomisk sammenhang, det

noe og er

finanstransaksjonene. De har ikke sidestykke. Det omfattende

var

finanstransaksjoner også i tidligere perioder, under det

som liberale regimet ved slutten forrige århundre, de har

av men et

omfang i dag, også relativt de har haft enormt mye større sett, enn tidligere. Dette OECD:s tredje stadium, det stadiet ler

er og sag ikke bortforklare. Det viktig, det forsterkes teknologi

er og av en

gjør det mulig å flytte i løpet

som enorme pengesummer av sekunder landegrenser kontinent. Bakgrunnen for denne

over og situasjonen politiske vedtak. Det resultat en politisk

er er av

deregulering kapitalbevegelser ble gjennomført etter

av som sammenbruddet for det såkalte Bretton Woods-systemet 1970tallet, datidens oljekrisene. De ble gjennomført først etter

samt

vedtak i USA under Reagan-administrasjonen tidlig 1980-tallet,

Storbritannia under Thatcher. Det viktigste i Europa den og av var snuoperasjonen ble foretatt i Frankrike i 1983, da den

som mars franske regjering snudde trill rundt førte helt politikk

og en annen

tidligere. Den markedsrattet, intens strid innad enn var og etter en

i den franske regjering ble de gamle keynsianske virke-

mange av

midlene gitt Den viktigste arkitekten for snuoperasjonen var

opp. den davaerende franske finansminister, Jaques Delors,

som senere

førte med disse omslagene inn i EU-kommisjonen

seg som

president for denne.

Nå har den situasjonen gir uforutsette former

sett at nye uvante, for ustabilitet. Det blitt vanskeligere politisk grunnlag å styre

er

børsbevegelser, valutakurssvingninger, spekulasjonsoppkjøp alt

og det har fått anskueligjjort denne høsten. rekke proble-

Det er en

også de markedsaktørene har oppdaget, med den mer, som store situasjonen befinner i akkurat nå. Jeg skal kort skissere

oss

GLOBALISERING OG DEMOKRATISKE STYHING

forholdet mellom overnasjonal niakt den siden ene og et demokratisk styringssystem den side, annen som stor sett er nasjonalt territorielt. Dette ikke sazrlig godt og passer sammen. Det tre løsninger denne situasjonen. er

Den løsningen den nyliberalistiske. Den sier deregulering

ene er at nødvendig, for den raskere økonomisk vekst, beskyttet var ga og markedsmekanismene mot dumme politiske inngrep uf fra kortsiktige hensyn saerinteresser kunne forkludre måten disse og som mekanismene virket på. Det fordel med individuelt frihet, det er en

gir konstitusjonell avgrensning hva det politisk fornuftig å

en av er gripe inn i fordelaktig for alle, eller for de fleste. Det som er er

essensen i den nyliberalistiske holdningen.

Den andre alternative det sier og motsatte syn er som oss

tilbake til den nasjonale kapitalkontrollen,

med den samme

begrunnelsen den ble brukt da Bretton Woods-systemet

som som ble skissert i 1944, med de Keynes og samme argumentene som og andre brukte i 1944. Det biir for vanskelig økonomien å styre og sikre folks levekår med politiske hvis slipper økonomien grep helt fri. Man må trekke finansbevegelsene tilbake uf fra det det markedsliberale regimet har gift dels for argument at store fortrinn til private aktører utenfor kontroll, og dels for stor

uforutsigbarhet, også blir problem for de

som rammer og et private aktørene.

Her forsøker med andre ord å trekke del makten tilbake man en av igjen, for å den til å med den representativt passe rammen som et demokrati fungerer innenfor.

Den tredje løsningen den for debatten her. er som er noe av temaet

Det den ønsker overnasjonal styring. Et eksempel

er som er forslaget om skatt finanstransaksjoner, den såkalte Tobinskatten. Den skulle ligge så lavt den ikke produktive at rammet

investeringer, så høyt at den tok vekk de kortsiktige

men noen av spekulasjonene, Tobin antyder at den balansen vil ligge rundt 1 og %. Det er en type forslag det nivået. En type kan armen

øYvoND øSTERUD

sammenfattes i stikkordet regionalisering. det allerede Det er som har skjedd i viktige deler verden. Det har skjedd i USA, Canada av og Mexico, gjennom NAFTA-avtalen, det har skjedd innen de sørasiatiske land med ASEAN; det har skjedd i Stillehavsområdet med

APEC; ikke minst i Europa gjennom EU. Mye urviklingen i og av disse regionale områdene den situasjonen er et svar som oppsto ratt etter dereguleringspolitikken 1980-tallet. Det tunge er interesser bak det.

Det har også skjedd betydelig regionalisering med utgångspunkt

en i sterke regionale lands valutaer, i dollar-området, yen-området og mark-området, det også umiddelbar følge og var en av

dereguleringen.

Det er to spørsmål som er viktige i forhold til disse løsnings-

forslagene. Det hvorvidt global styring egentlig mulig.

ene er er Hvo må til

Det andre Vil slik styring kunne demokratiseres I tilfelle er: en under hvilke vilkår

Ad det første: Jeg har ikke lyst til å komme med spådommer, noen

jeg kan antyde Jeg kan antyde styring ekstremt

men noe. at er

vanskelig. For den formen for styring ble gjennomført under

som

Bretton Woods-systemet med kapitalreguleringene, form

og var en

for styring hedde dyptgripende, rystende kriser i mellom-

som

krigstiden den verdenskrig bakgrunn. Krise krig

og annen som og var en viktig del forutsetningen for det det hedde av systemet, og ledende makt tok for det regimet. USA i en som ansvar nye var en posisjon som en ledende makt helt sentral i den måten som var systemet fungerte på. Dette systemet begynte å knekke sammen for alvor da USA tidlig 1970-tallet ikke lenger villig til å var holde dollaren koblet til fast gullverdi. Mitt disse en poeng er at to

forutsetningene, krisebakgrunn den ledende makt

og som tar

for det internasjonale regimet, vanskeligere å

ansvar er øye

akkurat nå. Det vanskeligere å reregulere tøyelig

er mye et systern

inn igjen det å regulere det i utgangspunktet. Det

enn er er mye

GLOBALISERING OG DEMOKRATISKESTYRING

vanskeligere å igang regulerende regime det da dette

et enn var regimet ble etablert i da det ble avviklet 1980-tallet.

1945, og

Krisen foreløpig sannsynligvis ikke dyp nok, det for

er og er sterke aktører, ikke minst USA, foreløpig ikke villige til å

som er

stikt Det ligger riktignok i prinsippet politiske vedtak

en ansvar.

bak det internasjonale regimet, det er mulig og tankelig

nye og politisk grunnlag å andre det. Det kraver imidlertid veldig

mjre, og

den historiske erfaringen de forutsetningene til

viser at som var stede for det internasjonale regimet 1945, ikke til stede i

etter er

dag.

Så det spørsmålet den overnasjonale styringen kan demo-

var om kratiseres hvis den kan gjennomføres. Innenfor alle de regionale området har organisert økonomisk politikk

som en som svar

globalisering, det forsaft de sentrale nasjonalstatene de

er som er viktigste aktørene. Det der eventuelt demokrati forankret.

er et er Det gjelder i NAFTA, ASEAN, APEC og i EU. I sistnevnte er demokratiet forankret i de enkelte medlemslands nasjonalforsam-

linger, i disse nasjonalforsamlingenes kontroll med sine regj

og

eringsrepresentanter, lovgivende makt i EU gjennom

som er Unionsrådet. der denne forankringen i hovedsok ligger. Det

Det er

diskosjoner å flytte makt til direkte folkevilgte

er mange om mer

for eksempel til EU-parlamentet. Dette ville innebaere en organer,

føderalisering, det motforestillinger i medlemslandene

men er fordi at det ville skape større avstand, dessuten

mange mener og

mangler politisk offentlighet kunne dette til å fungere

en som slik det gjør innad i de enkelte land. Det også tilløp til en

er regionalisering i EU; måter også frukt

som mange er en av

globaliseringen. Det den økonomiske regionaliseringen

er scm også skjer innad i Europa, gjør har fremtredende

som at

vekstregioner motorene i den økonomiske urviklingen i

som er

EU-området. Dette funksjonleller regioner fungereri kraft

er som

å konkurransedyktige i en internasjonal arbeidsdelirg.

av vaere

Samtidig det slik det politiske regionalisering i

er at er en EL som går dette funksjonelle systemet, det de historisk-

tvers av og er kulturelle områdene Skottland Baskerprovinsene, Lombardia

og og

andre gamle historiske regioner de politiske

er som sett er

øYVIND øSTERUD

sterkeste i dag, selv de mäter går den

om mange tvers av

regionaliseringen skjer funksjonelt økonomisk. Det

som og er noe

paradokset i den europeiske regionalisering

av som svar en

globaliserende urvikling.

I videre sammenheng vil jeg det slik det i dag, det

ser ut er spinkle modeller for global demokratisering ikke har det

en som

nasjonalstatlige demokrati forankring. Det finnes slike

som noen modeller, for eksempel FN-kommisjonen Commision Global

an Governance som Ingvar Carlsson formann for, fremla

var som

slike forslag global styring; økonomisk sikkerhetsråd, noen om et

en parlamentarikerforsamling knyttet til FN rakke andre

og en slike Dette imidlertid spinkle institusjoner i forhold til der

grep. er

tyngden i den internasjonale økonomi ligger, i forhold til måten

og representative demokratiske ordninger forankret innad i de

er cnkelte land. I dag det slik internasjonal styring forutsetter

er at sterke staters vilje, den demokratiske forankring slik det

og ser

foreløpig, i de samarbeidende lands nasjonalforsamlinger. Det

er finnes ikke gode oppskrifter fungerende globalt demokrati, selv

det finnes visse interessante modeller i den retning. om

KUNGL. BIBL. 1999 -05- 2 6 STOCKHOLM

..,

Därför anordnar offentliga seminarier i landet.

nmt om

Till seminarierna bjuder in forskare och idédebattörer att bidra med sin kunskap och sina värderingar kring de frågor tycker är värdefulla att samtala kring.

Varje seminarium dokumenteras i form skrift.

av en

WWW.

g ov s e

. är adressen till Demokratiutredningens webbplats. Här finns möjlighet att föra

fri debatt kring demokratin demoen kratitorget är öppet för alla.

Ett antal krönikörer kommer att kommentera demokratiproblem och andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

och föra dialog kring utredningen. om Direktiv i fulltext, arbetsplan och utredningens protokoll är dokument Demokratiutredningen kommer kan hämta hem. man fortlöpande under arbetets gång att Här informerar också fortlöpanpublicera skriftserie med essäer, de aktuella skrifter och seminarier. en om debattartiklar, seminarieinlägg och Man kan dessutom ta del debatt-

av forskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa Den omfattande demokratiforsk- utredningens skrifter. ning bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar av nätet som och högskolor ställs detta vis till för- där demokratifrågor dryftas olika fogande för alla är intresserade satt. som av

demokratifrågor.

Information titlar, utgivningsom

dag, finns utredningens

priser mm. och lämnar Vi svarar gärna frågor webbplats ytterligare information utredning-

om

arbete. Adress och telefonnummer ens till utredningens kansli finns nästa En utredningens uppgifter är att sti- sida. av mulera det offentliga samtalet.

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKRIFTSEHIE

12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:145 13. Invandrarskap och medborgarskap. Dokumentation från ett seminarium SOU 1999:8 14. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet och demokrati SOU 1999:9 15. Etik och demokratisk statskonst. SOU 1999:13 16. Elektronisk demokrati. SOU 1999:12 17. Den skyddade provinsen. En essä om demokratins värde och värdighet SOU 1999:22 18. Lobbning SOU 1998:146 19. Demokratin i den offentliga sektorns förändring. Dokumentation från ett seminarium SOU 1999:40 20. Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och de individuella rättigheterna i Sverige SOU 1998:103 21. Bör demokratin avnationaliseras SOU 1999:11 22. Globaliseringen och demokratin. Dokumentation från ett seminarium

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, Ellmedlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya lT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning, folkrörelsernas förändringar och det sjunkande valde-l tagandet. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra til att fördjupa demokratidebatten genom 0 offentliga seminarier runt om i landet - webbplatsen www.demokratitorgetgov. se med fria

debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen

v en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie

iniägg och forskarantotogier.

Vad ska med globalisering Är den vilseledan-

mena en de myt Eller betyder den att medborgarnas demokratiska handlingsutrymme minskar och måste minska Hur skulle .en demokratisk motoffensiv se ut

i

l den här skriften bidrar svenska och internationella forskare och debattörer med sina olika perspektiv på en av våra mest avgörande och pockande utvecklingsfrågor.

8 Tel 08-587671oo.Fax08-58767171

Box 6430711382Stockholm

0rder@faktainfo.sewww.faktainfo.se