SOU 1998:146

Lobbning

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Lobbning

STATENSOFFENTLIGA

UTREDNINGAR

G C

Öcc 5

Lobbning

Gustav Ah/sson

Henrik Bergström Annika Sundström Dennis Pam/in

Demoleratiutredningens 18

skrift nr

nä

STATENSOFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@1iber.se

Internet: www.fritzes.se

Omslag, foto: Michael Krasowitz, Tiofoto Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-21066-5 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-ZSOX

Förord

Lobbning är varken någon särskilt eller osvensk företeelse. I

ny sin studie sammanslutningarnas roll i svensk politik 1870-1910

av beskriver Pär-Erik Back den frenesi, förslagenhet, fräck-

rentav

het präglade dåtidens lobbyverksamhet. Få hycklade. Fler

som

betraktade gruppegoismen självklar. Om olika organisatio-

som

krav konfronterades, skulle det skapa balans mellan dem. ners en Back betonar kontinuiteten i deras politiska arbetsmetoder.

I ett hundraårigt perspektiv kan han konstatera året är 1967:

Flertalet deformer för kontakt och samverkan, år brukliga i

av som

våra dagar, livligt begagnaderedan före första världskriget.

var

Sammanslutningar tog initiativ till förändringar och lagar. De ut-

arbetade själva lagförslag och såg till att de beslutande myndigheterna

fick hand dessförarbeten. De intresserade sig för medverkan i

kommittéer och deltog i viktiga sådana; de utsatte medlemmarna och

statliga sakkunnigutredningar för påtryckningar allehanda slag. De

eftersträvade att bli och blev stundom anlitade remissinstanser.

som

Back, P-E: Sammanslutningarnas roll i politiken 1870-1910. Lund:

Studentlitteratur 216

1967, s.

I dag finns det goda skäl återigen diskutera vad kallas lobb-

att som

ning. Forskningsläget är emellertid bekymmersamt och kan inte

utesluta att mediebilderna kan vilseledande. Egentligen vet

vara

väldigt litet lobbningens omfattning, vilka är indragna i

om som den eller vilken framgång den har. Det gäller lobbning alla politiska nivåer.

Forskarna har knappast alls börjat granska villkor

vems nya IT-tekniker e-post och webbkampanjer används för på-

som

tryckning. I Norge har dock ett pionjärarbete området nyligen

avslutats. Dess titel- Når kildene byr till dans avslöjar

opp -

FÖRORD

vilken mekanism undersökts, nämligen PR-byråernas samspel

som med journalistiken Allern, S.: Når /eildene byr opp till dans. Oslo: Pax 1997.

Demokratiutredningen har fått regeringens uppdrag att analy-

lobbningen, eftersom den utmanar den representativa demosera kratins funktionssätt åtminstone två sätt. Dels kan den reducera offentligheten att de deltar argumenterar, sätter

genom som upp dagordningar och fattar beslut ligger utanför offent-

i rum som

lighetens räckvidd. Dels kan påtryckarverksamheten skapa eller förstärka ojämlikhet ifråga politiska

en om resurser.

Vi har haft särskild hearing i kommittén. Vid sidan den

en av här debattskriften behandlar i flera de forskarantologier

temat av

utkommer i I början hösten kommer som sommar. av att ge ut

forskarrapport avkorporativism och lobbyism med

en om nya

empiriska svenska undersökningar grund. Ledamöterna i

som

Demokratiutredningen kommer sedan att göra sin politiska vär-

dering verksamheten i sitt slutbetänkande i slutet år 1999.

av av

I denna småskrift låter först två med skilda utgångs-

personer punkter och erfarenheter komma till tals och berätta sina

om erfarenheter lobba och sin lobbning. Med eller

av att syn mer mindre konventionella metoder arbetar den huvudsakligen

ena

nationellt, den andre huvudsakligen globalt. I därpå följande bidrag

anläggs statsvetenskapligt betraktelsesätt amerikansk,

ett europeisk och svensk lobbning. I det sista bidraget diskuteras lobbningen i EU i ett juridiskt perspektiv med sidoblickar hur lobbning regleras i USA och några europeiska länder. Sammantaget

ger uppsatserna fyra mycket olika infallsvinklar det fenomen,

som omväxlande kallas lobbying och lobbning.

Ledamöterna i Demokratiutredningen har inte tagit ställning

till artiklarnas innehåll.

Erik Amnå Huvudsekreterare

Lobbying - en svensk

tradition

Annika Sundström

Inledning

Vi är relativt och har inte den betydelse ibland tillmäts

som i debatten.

Ändå vill jag hävda inslaget professionella lobbyister har

att av kommit för och fyller inte oviktig roll. Om

att stanna, att en denna roll sedan förnya givna strukturer till det bättre eller

är att

fungera bromsklossar till försvar för det bestående, snarare att som och de besuttna, fråga.

är en annan

I ledare i Aftonbladet i fjol, när debatten lobbyismen och

en om demokratin hade börjat ta fart, sägs ä situationen i USA

propos

följande: "Men i Sveriges riksdag finns inga regler för hur

lobbyister får jobba. Det är dags göra något åt detta."

att

Frågan är hur genomtänkt den ståndpunkten är. Att försöka

reglera lobbying till exempel registrera lobbyister skulle

genom att troligen bara effekt. Vi skulle kader lobbyister

motsatt en

i sin marknadsföring kan hänvisa till de fått tillstånd att som att vistas i riksdagens korridorer.

En intressant parallell är möjligen hur journalister hand

tas om till exempel i Rosenbad. Ackreditering. Presskonferenser. Så blixtbelyses det intresse politiker har nå med information med

av att ut hjälp yrkeskår. Lars Weiss skriver i sin bok Fram-

av en annan

gångsfällan, â TV4:s eget lobbyingarbete, följande: "Det

propos ansågs klokt nyhetschefen dessa kontakter. Politikerna är

om tog

vid och måste väl kanske också tilläggas beroende

vana - - av

nyhetsfolk.

LOBBYING EN SVENSK TRADITION

Beslutsfattare har alltid för påverkan olika slag. Olika

utsatts av

intressegrupper framför synpunkter förslag i bland

annat remissform; det är och har varit viktig och accepterad del den

en av svenska demokratin. I dag finns även professionella aktörer

Men de är definierad När Demoarenan. senare en vagt grupp. nu

kratiutredningen väljer att söka klargöra begreppen och definiera

vad med lobbying är det därför välkommet.

som menas

Som lobbyist deltar jag gärna i den diskussionen. Jag väljer

att beskriva mina försök definiera begreppet lobbyist

egna att samt diskutera vilka är och hur arbetar i syfte påverka det poli-

att tiska systemet. Kommer accepterad och viktig del

att vara en av morgondagens svenska demokrati Det återstår Vi är ännu

att se.

bara i början.

Begrepp

En vinterdag i Stockholm

För knappt tre år sedan träffar jag Bertil Ekerlid, förlagschef, och Janne Sundling, skriver för tidningen Resumé. Vi talar

som om

möjligheten att ut bok lobbying. Eller är användningen

ge en om

ordet efterhandskonstruktion Kanske använder endast av en

begreppet opinionsbildning. Tillsammans vill uppmärksamma lobbying påverkans-

som

i Sverige eftersom lobbying är allt viktigare inslag i

process ett

svensk opinionsbildning. Det gäller i än högre grad vidgar

perspektivet till att omfatta Bryssel. Nu kommer överens Idétorgets opinionsbildar-

om att

som av bildare, ska ingå i boken där även professionella lobbyister bör räknas Boken ska marknadsföras bland

upp. annat som prenumerantgåva.

Vi har tagit ett första viktigt när det gäller föra

steg att upp

debatten samhällspåverkan dagordningen.

Bokidén faller sedan, tanken skapa debatt

men att en om lobbying lever vidare. Det finns flera aktuella ämnen såsom slaget

tjänstebilsskatten, de svenska bryggeriernas kampanj för

om att

ANNIKA SUNDSTRÖM

sänka ölskatten samt Svenska jägareförbundets lobbyverksamhet

för behålla den fria småviltjakten i fjällen.

att

Vi tillsammans halvda sseminarium

enas om att arrangera ett -

Opinionsbildardagen. Så väcks tanken åretsOpinions-

att utse bildare. Men hur ska undvika Göran Persson eller någon

att

partiledare vinnare Vi vill nå utanför kretsen annan utses som av

ledande politiker. Det tvingar bli precisa: Ska semina-

oss att mer

riet kallas Lobbyingdagen Ska Årets Lobbyist utses

Vi har nått bit väg.

ännu en

Varnande pekfingrar höjs

För kunna Årets Lobbyist naturligtvis tvingade

att utse är att

ytterligare precisera begreppet. När jag försöker hitta definition

begreppet lobbyist använder jag mig bland annat nätet. En av av

svallvåg träffar sköljer över mig. Eftersom det är ett engelskt

av ord får jag tiotusentals träffar för min del är bommar. Jag

som rena hamnar i nätverk, lobbyistregister, handböcker etcetera. Det är

inte en framkomlig väg.

Eftersom ordet lobbyist inte heller står att finna i Svenska

Akademiens ordlista väl begreppet lobbying väljer att

men

använda journalisten Bo Petterssons formulering i

oss av

Månadens Affärer nämligen att lobbyister är påtryc/eare

som försöker politiker att fatta beslut är för deras

som gynnsamma

uppdragsgivare.

Detta många diskvalificeras, bland dem Göran Persson.

gör att Vi har nått utanför kretsen politiker. Målgruppen helt

av är en

den försöker påverka politiker.

annan - grupp som

Formuleringen innebär varken riksdagsledamöter eller

att företrädare för idéburna organisationer är lobbyister inte

om begreppet ska bli så vitt att det förlorar sin skärpa. Om väljarkåren eller medlemmarna betraktas uppdragsgivare kan snart alla

som försök att påverka samhällsbeslut omfattas. Lobbyisten ska verka

för uppdragsgivarens intressen. Ett personligt är

engagemang naturligtvis inte alls uteslutet, det är ett professionellt för-

men hållande vilket förutsätter att det sker betalning.

LOBBYING EN SVENSK TRADITION

Jag är övertygad de flesta lobbyister har starkt

om att av oss ett politiskt intresse, och inte sällan politisk erfarenhet. Det innebär

att respekterar politiken och politiker. Vi skulle aldrig ha fram-

gång inte gjorde det. Och skulle knappast nå resultat

om om

inte trodde den uppdragsgivare eller den idé jobbade för. För att uppmärksamhet och vinna gehör för fråga måste du

både väl insatt och engagerad. Lobbyister har därför ofta vara en relativt välkänd politisk hemvist.

Inte så jag talar med viftar avvärjande med pekfingret

som

berättar avsikten Årets Vem vill bli när jag om att utse Lobbyist. kallad lobbyist Personer enligt rimliga definitioner

som lobbyister tillhör denna kategori hävdar med emfas att de inte ägnar sig åt lobbying. Eftersom ordet i breda kretsar fått negativ

en klang, finns det också tendens att fly från lobbyiststämpeln.

Själv kallar jag mig PR-konsult. Det är dock inte ett försök att mörka, utan titel har bredd att täcka också

snarare en som nog arbetsinsatser handlar att marknadsföra organisation,

som om en ett företag, produkt, tjänst eller idé. En kampanj kan omfatta

en allmän opinionsbildning artiklar och kontakter

genom annonser,

med journalister.

Men lobbying innebär alltid att politikerkontakter tas. Avsikten

är att påverka politiska beslut.

Blågul påverkan

Vilken betydelse har det använder det främmande

att oss av ordet lobbying i stället för det försvenskade lobbning Genom

tala lobbying och lobbyister görs verksamheten främmande. att om Påtryckarna främmande fåglar långt från den svenska

ses som folkrörelsetraditionen.

Som jag det är lobbying svensk tradition. Vi vill bidra till

ser en att frågor belyses från olika håll. Vi formulerar ståndpunkter. Vi bidrar till att fakta presenteras. Det är egentligen uppgift

samma

intresseorganisationen har i den svenska modellen. Vi vill att som så många möjligt tar del i debatten. Och när allt färre är

som nu fast anställda för i stället arbeta uppdragsbasis, i projekt-

att

ANNIKA SUNDSTRÖM

anställningar eller som egenföretagare, är det bara naturligt att denna utveckling också slår igenom i påverkansbranschen.

Bengt Göransson skriver i artikel i Aftonbladet

en 1996 att

lobbyismen är den offentliga åsiktsbildningens variant stalinis-

Han skriver med anledning Stora Lobbydagen äger men. av att rum

dagen därpå. I inbjudan har skrivit att "den blågule lobbyisten

har blivit och övertagit ombudsmannens plats i maktens

rumsren korridorer". Han talar lobbyister fifflare.

om som

Han väljer att bortse från att seminariet just därför

arrangerar

att strålkastarljus behövs för att granska lobbyismen. Och att han

själv, chef för Folkets Hus, har nött sulorna i maktens korri-

som

dorer för att så mycket möjligt i bidrag till organisationen.

som Det gjorde han rätt Det hans uppgift.

var

Varför skulle det legitimt att LO-anställd och via

vara mer vara facket slåss för högre a-kasseersättning än att anlitas

av samma organisation för att under tid försöka förändring till

en samma stånd företag och organisationer drar ned informa-

När nu

tionsavdelningarna och i högre grad än tidigare köper in tjänster

vid behov borde det rimligen mest effektivt att ibland köpa

vara

förstärkning i form lobbyister.

Dessutom har den korporativa påverkansmodellen inte bara

kritiserats utan också till viss del brutit Legitimiteten hos

samman.

intresseorganisationer att för medlemmarnas räkning ta ställning i rad, inte sällan politiska, frågor har ifrågasatts. Remissför-

en farandet har inte bara varit effektivt också slutet. Många

utan

och aspekter får komma till tals. grupper svårt att

Jag är övertygad att professionell lobbying präglas större

om av

öppenhet än den traditionella korporatismen. Och är inte längre så blågula. Med internationalisering och individualisering blir samhället allt mångfasetterat och för-

mer änderligt. Givna hierarkiska strukturer friare

ersätts av sammanslutningar, nätverk. Enskilda individer journalister och så

av kallade kändisar inte minst får ett stort genomslag. Medierna får

ökad betydelse. Det är spegling att demokratin hela tiden

en av påverkas. Nya former påverkan växer fram.

Journalister ägnar sig dessutom i allt större utsträckning att

granska lobbying, vilket är välkommet. DN Specials artikelserie

LOBBYING ENSVENSK TRADITION

våren 1998 bilbeskattningen tror jag starkt bidrog till att lyfta

om fram lobbying påverkansmetod. Aftonbladets artikelserie

som

hade förtjänst. Den lobbyisten ansikte

en stor gav ett genom att

publicera fotografier. Det är i tidningsartiklar än i böcker

snarare

lobbying i Sverige behandlas.

som

Arbetsmetoder

Verbal tradition

Vad är det då gör lobbyister Inte så är pratglada,

som av oss uttrycker sig väl, målar i bilder. Kontakten med både uppdragsgivaren och beslutsfattarna vilar denna verbala förmåga. Det är

viktig framgångsfaktor eftersom det talade och det skrivna en ordet också i politiken, och i journalistiken, är centralt.

Eftersom partidisciplinen har försvagats finns det ett utrymme för, och behov former att påverka beslut. Allt fler aktörer

av, nya lobbar för sin sak. Det handlar inte sällan att initiera samtal. Vi

skapar mötesplatser, bör såväl angelägna attraktiva.

som vara som Ett brett kontaktnät år självklart fördel. I detta sammanhang

en som annars.

Men avgörande för att frågan dagordningen är nästan

upp alltid att den i media. Politiken är mycket opinionskäns-

syns mer

i dag än tidigare. Vägen till beslutsfattare kan därför via media. En förklaring är säkert att det är ett sätt att bekräftelse

din åsikt uppmärksammas och du blir därmed bekräftad

som person.

Att delta i det offentliga samtalet blir allt viktigare. Vi skriver, eller har synpunkter på, utkast till debattartiklar och pressmeddelanden. Vi kontaktar debattredaktörer och nyhetschefer. Genom

debattartiklar och opinionsundersökningar lyfts problem fram,

ett

och hot och möjligheter tydliggörs.

Och tydlighet är A och O. Jag att det inte är fram-

menar

gångsrik lobbying år ett hot utan otydlig påverkan. En

som lobbyist bör öppet, gentemot de beslutsfattare eller journalister

kontaktas, redovisa hon eller han arbetar för. Med det som vem

ANNIKA SUNDSTHÖM

kravet tillgodosett är lobbying påverkansmetod, vid sidan

en av andra, har kommit

som för att stanna.

Korridorsamtal

Ibland blir lobbying med genomslag. Och förenkling. Så

synonymt frågar sig debattör nyligen vilken lobbyist fick bra betalt

en som för att inpränta liknelsen "Robin Hood i journalistkåren när den redogör för utredningsförslaget beträffande kommunal skatteut-

jämning.

Inger Alfvén skriver så här i När jag tänker

romanen pengar:

Charlies fest ett gigantiskt sammanträde, kamouflerat med

var damernas dekorativa och erotiskt stimulerande närvaro, älskvärdheterna och flörten, småpratet, talen och de utbringade skålarna. Här knöt kontakter, utövade lobbyverksamhet, formade

man kotterier, sammansvärjningar och bestämde positioner.

Bilden är fiktiv, än säkert sig eller ovanlig. Miljön är

om vare osann

dock fjärran från min vardag. Begreppet lobbying lär komma från den hotellobby, the Willard

Hotel, i närheten Vita huset dit president Ulysses Grant

av brukade komma 1870-talet för röka cigarr. Det sägs för-

att en resten bland annat följande honom nätet: Although

om a man

of scrupulous honesty, Grant President accepted handsome

from admirers. presents

I Aftonbladets artikelserie lobbying och lobbyister i fjol

om talas "korridormaffian". Men lobbying är inte synonymt med

om korridorsamtal.

Det lobbying arbetsmetod har inspirerat den

sägs vara som som svenska scoutrörelsen förnya förbundsstämman vad

att genom

kallas påverkanstorg och inflytandepunkter. Så här beskrivs som denna diskussionsform Internet:

Stämman ö vanli t å lörda med

ppnas som g p gsmor gonen en

ceremoni. Direkt efter förbundsstämmans öppnande finns ett

påverkanstorg där alla stämman förekommande ärenden finns

LOBBYING EN SVENSK TRADITION

representerade och där alla närvarande delegater observa-

- som

törer har rätt delta i diskussionerna. Varje stämman före-

- att

kommande ärende tilldelas fysisk plats i stämmolokalerna där

en en

eller två ansvariga finns. Detta kallar inflytandepunkt. De an-

svariga väljs stämman efter förslag förbundsstyrelsen. Delega-

av av ter stämman kan föreslå andra kandidater, vilka då ställs mot

förbundsstyrelsens kandidater. Syftet med inflytandepunkter

är att

förbundsstämman ska kunna koncentrera sitt arbete till framåtsträvande åtgärder, jämka synpunkter så demokra-

samman ett

tiskt sätt möjligt där alla åsikter får komma fram,

som utrymme att

det ska roligt att med och påverka.

samt att vara vara

"Mellomman"

Tyvärr finns det naturliga kontaktytor mellan politiker och

näringslivet. Förståelsen för näringslivets villkor och bevekelsegrunder kan bli bättre. Och de politiska villkoren skiljer sig inte

sällan från näringslivets.

Därför finns behov korsbefruktning sker, där

det ett av att en

beslutsfattare tar del näringslivets synpunkter, och där närings-

av livets företrädare får del politikernas verklighet och visioner.

Vi behöver komma bort från positionskriget där till exempel

ett hundratal direktörer går till attack DN Debatt vilket egentligen bara resulterar det socialdemokratiska partiet och LO finner

i att varandra igen. Konstruktiva lösningar förutsätter båda

att parter

visar ömsesidig respekt.

Det norska begreppet "mellomman" beskriver ett målande sätt den professionella lobbyistens roll. Vi mäklare olika

agerar av intressen och kan den viktiga kontaktlänken mellan politik

vara och näringsliv. Vi beskriver fråga, kanske därmed blir be-

en som lyst från tidigare okänd sida. Självklart är det att betrakta

en som

en partsinlaga.

Företag har skäl vända sig till beslutsfattare för redovisa

att att hinder för tillväxt. Först när politikerna, inte sällan har ringa

som erfarenhet från näringslivet, får kunskap vilka drivkrafter

om respektive hinder upplevs relevanta kan de själva bedöma

som som vilken politik bör bedrivas.

som

ANNIKA SUNDSTHÖM

Okunskapen finns också den andra sidan. Näringslivsföre-

trädare har inte alltid bild politikens villkor. De kanske en sann av inte känner till beslutsgången. De kanske inte förstår det politiska

språket.

Som lobbyister agerar översättare. Vi tolkar det politiska

språket. Vi paketerar fakta och Vi kan spelreglerna. Vi

argument.

lyfter in frågan i omvärldsanalys. Vi analyserar hot och möjlig-

heter. Vi pekar meningsmotståndare och meningsfränder.

Välkända från oväntat håll uppmärksammas också. argument ett Liksom det motsatta. Oväntade allianser får störst uppmärksamhet, det visade inte minst kampanjen inför folkomröstningen om EU-medlemskapet där Carl Bildt, Ingvar Carlsson och Marit Paulsen argumenterade för ett

Svart på vitt

Som påtryckare oavsett du är företrädare för intresse- - om en organisation eller lobbyist måste du tydlig med vad du vill, - vara och kunna motivera din ståndpunkt. Därför är det inte med muntlig förmåga. Du måste också nog dokumentera ditt formulera dig i skrift. resonemang genom att

Det är inte sällan avslöjande. En svepande formulering avslöjas.

Detta är också vad Lars Anell, tidigare regeringsrådgivare och svensk EU-ambassadör i Bryssel, han främst bidrog med menar att när han lämnade den politiska sfären för näringslivet. Hur bländande din föredragning än är så kommer den blekna när du lämnar att rummet. För att göra spår måste du skriva ned fakta och argument så att fler kan del hur du ta av resonerar. Volvos chefslobbyist också tiotal andra råd när han gav ett talade i samband med Stora Lobbydagen. De förtjänar att upprepas eftersom de väl sammanfattar hur vilken roll spelar resonerar,

och de råd våra uppdragsgivare:

ger

Var kliniskt saklig. Analysera alla sidor frågan, alla av argument. Avstå från de enkla poängerna.

LOBBYING ENSVENSK TRADITION

Uppträd trovärdigt. Bygg långsiktiga relationer. Om du för-

söker övertyga med falska eller grund är det

argument svag

ingen idé du återkommer nästa gång.

Lär dig motståndarens bästa argument.

Var konstruktiv. Klaga inte, utan visa lösning.

Lämna skriftlig dokumentation. Det är det är satt

som

pränt förs vidare in i byråkratin.

som

Var klar och tydlig i dina avsikter och förslag.

Framför aldrig hot.

tomma

Var enkel och logisk i din presentation. Fast också

acceptera

det finns komplicerade frågor inte går att förenkla hur

att som

långt helst.

som

Tala alltid är din uppdragsgivare.

om vem som 10. Hys respekt för den du vill påverka. 11. Överväg det saken med offentlig debatt.

om gagnar en 12. Ställ endast i direktsändning i radio och TV.

upp

Att köpa en opinion

Är det då möjligt det ibland påstås köpa" ett beslut i

att som Sverige i dag Visst kostar det att anlita lobbyister, samma sätt

det inte är gratis arbeta med reklambyrå, revisorer eller som att en organisationskonsulter. Eller för den del anställa. Det kostar

att inte sällan mellan 1 500 och 2 000 kronor i timmen att anlita

lobbyist.

inte betalt beroende vilken möjlig vinst vår uppdrags-

Vi tar givare kan komma räkna hem. Vi bedömer svårighetsgraden

att och tidsåtgången och offererar därefter. Det är inte bara för att undvika kritik beror att inte vill riskera att jobba utan

utan

ersättning frågan eller anledning avförs från den

om nu av en annan

politiska dagordningen eller för vår uppdragsgivare ofördel-

tar en

aktig vändning.

Statsvetaren Gunnar Falkemark hävdar att opinionsundersökningar bör förbjudas eller begränsas eftersom de har blivit ett sätt

för lobbyister köpa opinion stöd i påverkansarbetet. Jag

att en som

det ligger något i vad han säger. Det finns verkligen risk tror att en

ANNIKA SUNDSTRÖM

frågor kan ställas så det intryck förslag har att att ges av att ett en stark opinion bakom sig. Det är dock inte företeelse enbart

en som förekommer i min bransch.

Nya verktyg

Den politiska organisationen får använda Internet

genom att en snabb och billig kontakt med aktivister. Jag ska exempel

ge ett par

framgångsrika amerikanska e-postkampanjer. Clipper Chip-kampanjen ägde för ett år sedan. Ett lag-

rum par

förslag skulle alla e-postanvändare tillgång till krypteringstek-

ge nik. Med chip skulle krypteras så den inte skulle

ett e-post att kunna läsas obehöriga. Clipper Chipet hade emellertid

av en medveten skavank, vilken gjorde den amerikanska regeringen

att

helst skulle kunna läsa meddelandena. Clipper Chipet när som skulle tillämpas all form elektronisk kommunikation.

En mängd frågor restes: Vad regeringen rätt att göra så Vi

ger har länge kunnat kryptera våra meddelanden, införs

men nu en teknik säkerställer regeringens avlyssningsmöjlighet. Detta

som lagförslag förkastades främst grund Internetanvändare

av att skrev meddelanden till regeringen. Den såg alla reaktioner och

förslaget försvann.

Communication Decency Act CDA exempel.

är ett annat Lagförslaget, innebar att inte skulle använda obscena

som man uttryck i elektronisk kommunikation, röstades ned framför allt grund det massiva motståndet från Internetanvändare. Så

skedde första gången förslaget presenterades i kongressen.

Vid det andra tillfället ingick förslaget i betydligt större

en reform. Enda förslaget denna gång

sättet att stoppa var att stoppa hela lagförslaget, vilket omöjlig uppgift. Högsta domstolen

var en sköt dock förslaget i sank, med hänvisning till yttrandefriheten.

I de båda ovanstående fallen har beslutsfattare ändrat sina

ställningstaganden grund massiva e-postkampanjer och

av namninsamlingar Internet. Det går att mobilisera sympatier via nätet. Den amerikanske politiska konsulten Phil Noble säger så här:

LOBBYING ENSVENSK TRADITION

Detta är de villkoren. Detta är de verktygen. Vi kan

— nya nya antingen lära bemästra dem, eller bli styrda dem gör

oss att av som det.

Ny kampanjteknik ledde också fram till att Jody Williams och Internationella kampanjen landminor, ICBL, fick fredspriset

mot 1997. ICBL har använt sig metoder och inte minst tek-

av nya ny nik i sitt arbete.

Carl Essen, Rädda Barnens representant i kampanjen, på-

von pekar de har lagt vikt vid samarbete med de regeringar

att stor som är landminor. Med samtal via elektronisk post, hemsidor

emot internet och telefonkonferenser har organisationerna hållts

sam-

Så framgångsrik lobbying ut i dag.

man. ser

En organisation Verkligen lyckas med att med enkla medel

som mobilisera medlemmar själva aktivt påverka beslutsfattare är

att Amnesty International.

Genom i sin tidning föreslå konkreta insatser nyligen

att som när jag i medlemstidningen att i ett brev till Zambias

uppmanas president kräva alla anklagelser Fred M’membe avskrivs.

att mot Självklart gör jag det, inte minst därför att tröskeln är så låg.

Organisationen har nämligen försett mig med både fullständig adress och e-postadress liksom ett textförslag.

Lobbying á Hollywood

I filmen "Armageddon" NASA roll efter det kalla kriget.

ges en ny Ett hot, i form gigantisk asteroid hotar att förstöra

yttre av en som jorden, målas med underhållning form. Bruce Willis

upp som kallas rymdäventyr i actiontempo visas avancerad teknik

in. I ett

och hjälteinsatser.

Är detta vår tids lobbying Att i filmens form påverka vår

världsbild. Konspiratoriskt för i politiskt syfte luras i den

att som amerikanska politiska satiren Wag the Dog" med Dustin Hoffman och Robert deNiro, eller i megabudgetfilmen

som

Armageddon för påvisa att NASA har viktig roll att fylla.

att en Och det är kostsamt att rusta sig för den.

att

ANNIKA SUNDSTRÖM

Produktplacering i filmer och teve är ett effektivt sätt att ut och marknadsföra produkt allmänheten. Produkter en gentemot

visade bio del handlingen har högre trovärdighet

som en av en de skulle visas i reklam. än om Har du produkt i film är det den du kommer sett en en som ihåg först när du ska handla. Genom redan ha produkten att sett film får konsumenterna positiv förstärkning vilket skapar av varan känsla varumärkeslojalitet. Produkterna visas i filmens handen av ling. Du kan inte komma undan dem hoppa över dem genom att som annonser i tidningar, spola förbi dem du kan göra med som en videofilm eller mellan kanalerna för slippa reklamen. zappa att

Så säljs produkter. Men hur bär du dig du vill sälja

om en uppfattning, idé, beslut Kanske är det tolka utvecken ett att lingen alltför dramatiskt hävda mäktiga intressen skulle att att ta omvägen över Hollywood och den breda biopubliken för att

politiker i Washington förstå vikten NASA.

att av att satsa Men omöjligt är det inte. I Touchstone Pictures film Armageddon vilar ansvaret för beslutet hur världens undergång ska undvikas NASAs VD Dan Trumans axlar. Phil Noble berättar för mig det i USA finns begrepp för att ett

hur fråga fås att ut den är gräsrotsföreteelse. Ut-

en se som om trycket är astro-turf", vilket det amerikanska företag är namnet tillverkar konstgjort gräs. som Ett annat begrepp hämtat från USA är lobba grass-tops, att vilket syftar att mobilisera elit än Målet är en snarare massorna. reda kongressledamot inte kan säga nej till: hans att ta vem en

främste bidragsgivare, hans kampanjchef, politisk

en mentor.

Lobbyisten försöker sedan övertyga denne uppdragsgivarens

ståndpunkt. Om metoden fungerar kommer kongressledamoten

kanske aldrig den kontaktar honom i sin har veta att som tur blivit kontaktad. lobbyist. Av en

Påtryckaren annorlunda i dag än i går. Och påverkan

ser ut om blir otydlig, inte kan vilka aktörer medvetet om ana som

försöker manipulera eller i vilket syfte, är utvecklingen

oss olycklig. Men bara då.

LOBBYING EN SVENSK TRADITION

Aktörer

Bilden lobbyister har varit den myglande och mutande mani-

pulatören. Lobbyist blir med otillbörlig påverkan. Men

synonymt visst har alla försöka påverka det politiska beslutsfattan-

rätt att

det det sätt själva bestämmer Det är medborgerlig rättig-

en het. Däremot ska det självklart inte ske genom korruption.

Journalisten Ingrid Carlberg, tidigare maktutredningen, sade

när hon medverkade i Stora Lobbydagen, att hennes bild

av lobbyister de är ambitiösa och faktaspäckade. Nidbilden

är att av

korruption, kontokort och sprit visade sig helt felaktig.

vara

Kravet gedigen kunskap är förutsättning för att lyckas med

lobbying. Väl underbyggda framförhållning och

argument, per-

sonliga kontakter är arbetsverktygen. Visst finns det antal professionella lobbyister är det

ett men märkligare det finns writers, talskrivare och informa-

än att copy tionschefer

Den svenska branschorganisationen PRECIS Föreningen

Public Relations Konsultföretag i Sverige hade 1997 35 medlems-

företag. Dessa PR- och kommunikationsföretag hade då 511

anställda, 402 betecknas "intäktspersoner. Branschen

varav som växer. Långt ifrån alla är lobbyister dock. Endast ett fåtal PRkonsulter ägnar sig åt lobbying. Det är dessutom sällan eller aldrig

heltidssyssla.

Påverkansbranschen, den finns, är heterogen. Såväl

om nu

organisationsföreträdare, politiker och landshövdingar som PRkonsulter ägnar sig opinionsbildning.

Förnyare

Jag tycker det har varit såväl intressant lärorikt under

att som att

några år del nomineringarna till Årets Lobbyist och höra

ta av att hur respektive jury har Förvånansvärt konsult-

resonerat. lobbyister har återfunnits respektive lista. Vem är lobbyist Vad

är framgångsrik lobbying Valet har inte påverkats det handlar

god sak så säga. Du kan lobba för bibehållen taxfreeom en att

ANNIKA SUNDSTRÖM

försäljning. Du kan också lobba för restriktiv tobakslagen mer

stiftning.

Ett år bland andra Susanne Hobohm, Expressen, i juryn. satt Hon granskade i vilken utsträckning de nominerats hade som som skrivit eller omskrivits i Dagens Nyheter eller Expressen under året. Detta tydlig bild olika påverka. Kenth gav en av sätt att Pettersson, Handelsanställdas förbund, toppade den lista som Susanne Hobohm fram. Han tar, och utrymme i media. tog ges, Lars Thalén, Burson-Marsteller, hade däremot över huvud taget

inte figurerat i tidningarna.

I fjol utsågs Henrik Westander tills Årets Lobbyist. Juryns

motivering lyder så här:

Henrik Westander, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, har under lång följd år jobbat oförtrutet med svår lobbyen av en uppgift. Han har hela tiden haft mäktiga affärs- och politiska sig. Med skickligt journalistiskt researcharbete i intressen emot ett botten har Henrik Westander skaffat sig stor trovärdighet som vass media-debattör. Det är juryns uppfattning att Henrik Westander drivit svensk i restriktiv riktning. Ett tålmodigt och konsekvent vapenexport

intresselobbyist har burit frukt.

arbete som

Juryn valde att värdera de föreslagna lobbyinsatserna utifrån följande kriterier: det handlar unik idé eller metod, vilket om om en medialt genomslag frågan har fått, kampanjen har resulterat i om konkreta resultat och slutligen graden motstånd eller ointresse av

för frågan.

1997 utsågs Martin Borgs till Årets Lobbyist. Han är lobbyis-

med framgång drev kampanj mot lokalradioutredningens

ten som

förslag. Martin Borgs lyckades med överbrygga politiska mot-

att sättningar. Genom låta andra utåt fick han den uppmärkatt agera samhet och det genomslag behövdes för politiker som att att

ändra sig vad gällde lokalradioutredningens förslag. Unga politiker

tycks förstå att samverkan resultat. Det bådar gott för framger tiden. Oavsett vad tycker i sakfrågan. Hur bar han sig då för att gifta ihop MUF och SSU -Jag skickade ett mejl, sade Borgs.

LOBBYING EN SVENSK TRADITION -

F riradiokampanjen gjorde det politiska lika

engagemanget enkelt att mellan tv-kanaler. Med klick räddade som zappa ett man sin radiostation. Instant politics. Det fungerar. Martin Borgs råd till lobbyist handlar bland annat detta. Dra nytta kanaleren om av Reklamradion är E-mail och andra elektroniska vägar na. en. en annan. Också Helena Karlén tidigare Rädda Barnen, ECPAT nu som 1996 utsågs till Årets Lobbyist, såg till ha överraskande i att ett ess rockärmen. Hon arrangerade konferenser, skrev debattartiklar och spelade ut de politiska partierna mot varandra. Hennes insatser har inte alltid applåderats inom Rädda Barnen. Helena Karlén har ett svårslaget svenskt rekord: numera en

grundlagsändring förbjuder all befattning med barnporr, och

som för 122 länder har åtgärder för representanter enats om att stoppa sexuellt utnyttjande barn. av

Älgjakt

Johan Bobert, Martin Borgs och Theo Martin säger i intervju i en Resumé att lobbyism är inte hemliga möten mellan gubbar i slips och tjocka magar. Icke desto mindre är det medelålders inte sällan har män som makt. Påverkansbranschen domineras män. Det skiljer den inte av från reklambranschen eller konsultvärlden i det är stort, men en

mer ensidig uppsättning individer än vad målgruppen i form

av politiken och media visar upp. Dessutom är lobbyister inte sällan medelålders. Det kan bero att det är först då du har ett brett kontaktnät och den erfarenhet krävs. Det skulle också kunna förklaras med som att motparten inte låter sig imponeras konsulter inte är åtminstone jämnav som

åriga.

Stora Lobbydagen 1996 ägde mitt i älgjakten. Jag hade inte rum tanke det, blev hur viktig denna tradition är inte en men varse

minst i näringslivet när jag kontaktade ledande näringslivschefer

för eventuell medverkan. Kjell Nilsson, då vd Trelleborg, avböjde vänligt bestämt: men

ANNIKA SUNDSTRÖM

Jag är tyvärr inte beredd att byta ut älgjaktspremiären mot Stora

Lobbydagen önskar Dig lycka till med programmet.

men

I själva verket det naturligtvis där, älgpassen, mängd

var som en samtal fördes, och beslut fattades. En informell miljö. En manlig

miljö.

Det goda företaget

En aspekt är företags samhällsansvar möjlighet att

annan att ger

gehör för eller fråga. till exempel Volvo

senare en annan När nu sedan flera år har valt lokal kultur gläder väl detta

att sponsra

rimligen Göran Johansson När Volvo Göteborgs

sponsrar opera och Göteborgs symfoniorkester vill Volvo rimligen ha något

tillbaka. Åtminstone sikt. För så fungerar sponsring. Skrivet

kontrakt och motprestation.

Möjligen är detta bara omedvetet resultat företagets

ett av

det kanske är naivt att tro. I vilket fall helst engagemang, men som är jag övertygad det leder till att direktörer och politiker

om att har lättare umgås, komma överens.

att att

Volvo i första hand projekt präglas social och

sponsrar som av

geografisk närhet.

Tendensen är tydlig, hela välden. Företagen ska Visa ett

- runt socialt i samhället. Även bidra till själens väl, säger

engagemang Hans Renström, är ansvarig för AB Volvos, det vill säga

som huvudkontorets, kulturella

engagemang.

Innebär detta förändring kulturen Knappast. Företagen

en av

är, med hänsyn till potentiella kunder och till aktieägarna

som skjuter till kapitalet, mycket konservativa i sitt val

av sponsor-

objekt.

Men tiden går

I Sverige har haft tydligt korporativistisk struktur med ett

begränsat antal mäktiga centralorganisationer till

som genom

LOBBYING EN SVENSK TRADITION -

exempel medverkan i statliga utredningar och styrelser blev

involverade i det offentliga beslutsfattandet. Men tiderna förändras. Arbetsmetoder och begrepp likaså. Debatten lobbying i Sverige handlar inte sällan ideoom om en logisk strid, att bryta det gamla det svenskt mot nya, att ett

perspektiv bryts mot ett europeiskt, att gammal folkrörelsetradi-

tion bryts tid. Och även partierna och de fackliga mot en ny

organisationerna använder i ökad utsträckning själva

de nya

metoderna, och lägger uppdrag professionella företag.

ut Bill Erlandson, Handels, sade i intervju för år sedan en ett par

att opinionsbildning är minst lika viktig strejkkassan. "Men

som

det börjar bli dyrt med alla pressklipp.

Tomas Johansson, Lärarnas Riksförbund, tippad bli var att

Årets Lobbyist i fjol. Organisationen har fått uppmärksamhet

stor i media för sitt lobbyarbete, inte minst under valrörelsen. Förbundet använde delar strejkkassan för föra lärarnas svåra av att upp

situation den politiska dagordningen. Syftet förnya, och

var att vässa, fackets verktyg. När konflikthotet inte längre framstår som så tungt blir det i stället fakta och i sak. argument

En annan omskriven facklig påtryckarprocess gäller tjänstebils-

beskattningen.

Påskhelgen 1996 ägnade metallarbetarna Christian Thostemar

och Lars Hinrichs vid Volvo i Köping planera lobbyingkam-

att panjen för sänkt skatt förmånsbilar. Dittills det bilindustrin var bedrivit kampanj i det fördolda behövdes det lite som men nu

folklig vrede och facklig kamp för jobben. Annandag påsk startade

de namninsamling och medieintresset en var stort. Innan slut hade de båda metallarna framfört sina sommaren var krav till 3 statsråd, över 20 riksdagsledamöter och 27 politiska

tjänstemän i regeringskansli och riksdag. Enligt uppgift det inte

var Volvodirektörerna Metallkampanjen vände utan som en

skattehöjning till skattesänkning miljard kr.

en en Så väljer organisationer och företag värna sina intressen i att Sverige. Inte sällan är det alltså fortsatt fackliga organisationer som agerar. Men den svenska modellen förändras. Aktörerna är fler i

dag.

ANNIKA SUNDSTRÖM

Författarpresentation

Annika Sundström född 1958 är seniorkonsult, lobbyist och in-

går i ledningsgruppen för lobbyföretaget IdéTorget AB. Hon har

ekonomexamen med internationell inriktning från Göteborgs en universitet och kommer närmast från JA till Europa där hon

var vice VD. Dessförinnan har hon bl.a. arbetat MGruppen och Invent Q med förnyelse den offentliga sektorn. Annika

av Sundström har ägnat 20 år PR, lobbying, opinionsbildning och

konceptutveckling.

R efe re n s e r

Abrahamson, Jill 1998 "Advice From Sources Lawmakers Will

Heed. I Tbe New York Times 29 september. Aftonbladet 1998 "Se för lobbyismen. Ledare 7 januari.

upp Aktuellt i Politiken 1996 Priset ingen vill ha. Artikeli

som

nr 41. Alfvén, Inger 1998 Nar jag tanker på pengar. Stockholm: Albert

Bonniers Förlag. Andersson, Per 1998 "Nätlobbarna vinner". IExpressen 17

oktober.

Carlberg, Ingrid och Ewa Stenberg 1997 S:s och Volvos lobbyister i smygkrig. I Dagens Nyheter

26 mars.

Carlberg, Ingrid och Ewa Stenberg 1997 Volvo styrde

Konsumentverket". I Dagens Nyheter

29 mars. Carlberg, Ingrid och Ewa Stenberg 1997 "När Metallfacket

ryckte det skruv ordentligt". I Dagens Nyheter 30

tog mars.

Carlberg, Ingrid och Ewa Stenberg 1997 "Fritt spelrum för maskerade lobbyister". I Dagens Nyheter 1 april.

Elger, Max 1998 politi/e.se. Stockholm: Ekerlids Förlag. Göransson, Bengt 1996 Fifflarnas högtidsdag". lAftonbladet 14

oktober.

LOBBYING EN SVENSK TRADITION

Hallén, Urban 1997 Med rätt att övertala". I Dagens Industri 26

ma. Hedin, Bo 1997 "Ny och framgångsrik lobbying. I Resumé

nr 43. Hedin, Bo 1998 Gör lobbyisterna tydliga. I Resumé 42.

nr Hjertqvist, Johan 1998 Dumburken gör skäl för namnet". I

Svenska Dagbladet 30 december. Hobohm, Susanne 1996 "De rädda barnens bästa vän. I

Expressen 24 augusti. Holmkvist, Leif och Janne Sundling 1997 "Mästarens tolv råd till

lobbyisten. I Resume 44.

nr Kasvi, Lennart och Magnus Ringman 1998 "Lobbyisterna

- en

artikelserie de dolda makthavarna. IAftonbladet 5 januari

om Kåll, Kerstin 1996 "Riktig VD bör gilla jaga". I Dagens Nyheter

14 april.

Lindstedt, Urban 1997 "Opinion tillverkas beställning. I

Göteborgs-Posten29 juni.

Magnusson, Magnus 1997 Kultursponsring. IAlba

nr Pandolfi, Anne 1995 Dolda makthavare tvingas ut i ljuset". I

Svenska Dagbladet 28 december.

Paulsen, Mats 1998 Lobbyisten bryter tystnaden". I

som

Resumé nr 24. Pettersson, Bo 1996 Nu kommer lobbyisternal. IMånadens

Affärer mars.

Rash, Wayne 1997 Politics the Nets. New York: W. H.

Freeman and Co.

Rådestad, Annie 1996 Småviltjakten hot mot ripbeståndet. I

Svenska Dagbladet 14 oktober. Spendrup, Jens 1996 Skygglappar och ölskatter

raserar

bryggeribranschen". I NU 36.

nr Stenshamn Arnberg, Cecilia 1998 Lobbyisterna styr

som

Sverige. I Bizniz nr Weiss, Lars 1998 Framgångsfallan. Stockholm: Bokförlaget DN.

Lobbying i en

värld

globaliserad

Dennis Pam/in

lntroduktion

Vi står i dag inför rad globala utmaningar. Ökande klyftor inom

en och mellan länder, marginaliserade minoriteter, Ökad maktkon-

centration och gränsöverskridande miljöproblem klimatför-

t.ex. ändringar, överfiske, hormonstörande ämnen och minskad biolo-

gisk mångfald.

Den kulturella, tekniska och ekonomiska globalisering, i

som stor utsträckning orsakar dessa problem, beskrivs ofta

som en

naturlag alla måste till. Men globaliseringen är inte

anpassa oss slumpmässig. rad internationella fora formuleras de regler

I en som länder och företag skall följa. Hittills tycks dock de flesta dessa

av regler ha resulterat i större, inte mindre, problem. En anled-

av ningarna till detta är, med stor sannolikhet, att resursstarka

använder sig lobbying för att de internationella regelgrupper av verken skall utformas i deras smak. I stället för regelverk ut-

som formas och för medborgarna riskerar därmed

av att ett system

främst värnar resursstarka intressen. som gruppers

I denna artikel används två aktuella frågor konkreta

som exempel hur internationell lobbying går till då regler utformas i internationella fora; regler för internationella investeringar och åtgärder

för att förhindra globala klimatförändringar.

Uttrycket "världens största ekonomiska enheter används i

som artikeln syftar de länder och företag dominerar världen

som ekonomiskt. En lista över dessa återfinns i bilaga

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

Lobbying olika perspektiv

Det finns i huvudsak två sätt närma sig lobbying. Antingen

att

utgår från aktörsperspektiv lobbyisten, eller så utgår

man ett

från ett strukturellt perspektiv lobbying.

man

Ett aktörsperspektiv innebär att lobbying endast betraktas

som

möte mellan vill förmedla något lobbyisten ett en person som och beslutsfattare. Med detta perspektiv är lobbying självklar

en en del fungerande demokrati. Att diskutera begränsningar

av en av lobbying blir det att begränsa demokratin. Den

samma som lobbying talar i dessa sammanhang liknar den äldre

som man om traditionella formen lobbying.‘

Problemet med ett aktörsperspektiv är att det inte har så mycket att göra med den verksamhet bedrivs i dag. De flesta

som

stora företagen har i dag väl genomarbetade strategier där hela

verksamheten och olika syften integreras för att stärka varandra. Att föra ut sin politik i viss fråga, etablera ett nytt varumärke

en och förbättra sina politiska kontakter sker inte i separata kampanjer utan integreras i olika aktiviteter.

Perspektivet innebär också lätt missar rad viktiga

att man en frågor. Var skall det demokratiska samtalet föras Vilken öppenhet skall råda inför olika beslut Vem får tala med centrala beslutsfattare och varför Vem har råd befinna sig i de fora där beslut

att skall fattas, eller förberedas Samtliga dessa frågor är viktiga

av om det är den demokratiska- leder fram till det

processen som slutliga beslutet intresserar

som oss.

Ett strukturellt perspektiv innebär lobbying betraktas

att som den verksamhet vilken syftar till organiserade insatser,

att, genom

igenom ett särintresses vilja utanför den demokratiska diskussionen. Fokus är de förutsättningar formar beslutsunder-

som

lagen och beslutsprocessen, inte de enskilda lobbyinsatserna. Detta

är det perspektiv jag kommer att använda för att studera den

som

internationella lobbyingen/PR-verksamheten.

1Lobbying det personliga ansikte ansikte i maktens

som mötet, mot korridorer, mellan särintresse och beslutsfattare.

ett en

DENNIS PAMLIN

Det strukturella perspektivet används ofta

av resurssvaga

arbetar med internationella frågor. Anledningen är grupper som

inte att de vill kritisera lobby/PR-verksamheten, även de ofta

gör det, utan att de försöker skaffa sig bild de tunga intres-

en av

och frågorna behandlas. På detta sätt försöker de öka senterna var

sina möjligheter nå med sin version vad händer och

att ut av som

vad de bör hända.

anser

Behovet ett strukturellt perspektiv har också ökat i och med

utvecklingen inom massmedia. Där har utsuddade gränser mellan

nyheter/ underhållning/ reklam, Ökat annonsberoende, ökad ägan-

dekoncentration, för produktplacering och höjda

Ökad acceptans

avkastningskrav skapat möjligheter för lobbying/PR-företag

nya

nå med sina budskap Samtidigt integreras även andra sek-

att ut

i förmedlandet information. Hamburgerkedjor arbetar torer av

tillsammans med företag producerar både nyheter och teck-

som

nad film för båda effektivare skall nå med sina budskap.

att ut

Nedanstående frågor första bild den lobbying

ger en av som

pågår inom olika områden. Ett centralt problem för många

resurs-

är de sällan har kunskap/ för besvaga grupper att resurser nog att

frågorna tillfredsställande. För göra detta krävs nästan allsvara att

tid lobbyist, eller någon under lång tid arbetat nära

en som

lobbyisterna politiker/ journalist/uppdragsgivare.

Frågor som rör de olika aktörerna som Frågor som rör de olika fora där frågan

deltar: diskuteras:

Hur vill de att utfallet skall se ut Vilka vill ändra utformningen av de fora - -

Vilka resurser har de där frågan diskuteras, eller flytta frågan -

Hur försöker de få igenom sina Vad krävs för att få delta - önskemål Hur ser processen ut, antal möten,

Vilka har gemensamma intressen undergrupper, etc. -

Var sätts dagordningen och när fattas

besluten

När ovanstående frågor besvaras brukar två olika former

lobbying kunna urskiljas. De två kan sin del

sägas representera var

spektra i verkligheten ofta bedrivs parallellt.

av ett som

2 McChesney 1997a

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

Krishantering

Den första formen lobbying, och den märks mest, är kris-

av som

hantering/ skademinimering. Denna lobbying bedrivs ofta inom

ett begränsat område under väl avgränsad tid. Arbetet rör

en främst oväntade händelser t.ex. olyckor, negativ publicitet eller

ett oväntat politiskt beslut. Snabba insatser krävs och lobby/ PRexperter kallas in för att hantera situationen och planera kam-

panj.

Anledningen till att denna form lobbying märks är att aktö-

i de flesta fall vill sina vilkor. Att massmedia ren synas, egna används i detta arbete skall inte tolkas det råder öppenhet.

som att Akademiker uttalar sig, journalister skriver reportage och

som som ledarskribenter tycker till är tillsammans med del i

som annonser

kampanj där det för utomstående är omöjligt de en att veta vem av

sig i frågan är påverkade lobby/PR-arbete. Ännu

som yttrar som av mindre är chansen reda vad det långsiktiga syftet med

att

kampanjen är. På global nivå är klimatfrågan ett exempel krishantering. Där

stod fossilindustrin plötsligt inför "överraskande" internatio-

ett

nellt beslut sänka koldioxidutsläppen.

att

Agendasättande

Den andra formen lobbying, mindre synlig allvarlig

av men mer ur

demokratisk synvinkel, är den "agendasättande/ aktiva

pro lobbyingen. Denna verksamhet syftar till att minska behovet

av kortsiktiga insatser och ständiga möten för att övertyga olika beslutsfattare. I stället ökar sitt inflytande maxi-

man genom att

kontrollen över beslutfattandet och inflytandet över dagmera

ordningen.

Vad agendasättande lobbying handlar är att institutiona-

om lisera sin påverkan. De olika fora behandlar frågorna skall utgå

som från vissa värderingar, rätt folk skall sitta rätt plats,

gärna representanter från den organisationen och det skall finnas goda

egna möjligheter att tidigt reda viktiga intressen hotas. Olik-

om tänkande skall helst inte tillgång till information då frågorna

DENNIS PAMLIN

diskuteras och besluten bör fattas offentlig diskussion för

utan maximal effektivitet.

Grunden för att nå fram med fakta och argument till besluts-

fattarna är denna förmåga att bygga långsiktigt goda relationer och

skapa förståelse för företagets förutsättningar och villkor hos poli-

tiker, myndigheter och andra beslutsfattare. Detta kallar för public affairs. En väl fungerande public affairs-verksamhet minskar

behovet akuta lobbying-insatser

På global nivå är näringslivets arbete för utforma internationella

att

institutioner och regler för investeringar exempel agenda-

ett

sättande lobbying.

Att lobbying sker flera nivåer parallellt och inkluderar rad

en olika verksamheter gör det naturligtvis svårt dra gränserna

att mellan lobbying/ PR och verksamhet. Genom att utgå från

annan konkreta fall försvinner dock del denna osäkerhet.

en stor av

Kompetens framförhållning

För att bygga sin kompetens och göra det möjligt att delta i de

upp

sammanhang där dagordningen formas är det vanligt att lobby/ PR-

firmor rekryterar har goda kontakter. Före detta

personer som

journalister och politiker är populära. Fenomenet kallas engels-

ka för revolving door och innebär att folk från olika centrala positioner, lagstiftare, beslutsfattare och massmedia skall

som värna allmänhetens intressen byter plats. De går från sina gamla arbetsplatser till företag företräder ekonomiska särintressen

som och kontaktar sedan sina gamla arbetsplatser roll.

i en ny

Centralt för alla lobbygrupper är de politiska kontakterna och

förmågan när de själva vill uppmärksamhet i media.

att - -

3Citat från det svenska PR/ lobbyföretaget jKLzs hemsida www.jkl.se

av Anders Lindberg, delägare och konsult JKL under rubriken "Vad är lobbying egentligen"

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

Många lobbyister har själva bakgrund politiker eller

en som journalister. Lobbyisten bearbetar beslutsfattarna med fakta och

underlag

För bästa sätt kunna forma och kontrollera sitt budskap

att krävs också ett långsiktigt arbete i alla centrala fora, både där människor lär sig tolka symbolerna, dit människor vänder sig då de är osäkra hur något skall tolkas och där symbolerna förmedlas. Här arbetar lobby/PR-byråer olika sätt, de är

men stora som aktiva global nivå är åtminstone verksamma inom följande fyra områden: skolor, universitet, arbetsplatser och massmedia.

Att lobbying måste betraktas än personliga möten är i

som mer dag självklart och till och med USA:s lagstiftning anlägger ett delvis strukturellt perspektiv då de skall definiera lobbyism:

Lobbyism inkluderar kontakter med den lagstiftande församlingen,

kongressledamöter eller höga avdelningschefer inom olika myndig-

heter. Det inkluderar också arbetet för att stödja dessa kontakter,

inklusive förberedelser, planering, koordinerad verksamhet, forsk-

ning och bakgrundsarbete. Ur: Lobbying Disclosure Act:

annat

1995.

I de följande exemplen kommer att att det framför allt är

se förberedelsen planering, koordinerad verksamhet, forskning och

annat bakgrundsarbete är det centrala i lobby/PR-verksam-

som heten och att det personliga mötet endast är liten del verk-

en av samheten.

Det första exemplet rör investeringsfrågan. Här finns

exempel utåtriktade verksamheter från näringslivets sida, i stället

hanteras problem agendasättande lobbying. I avsnittet

genom ges

exempel hur näringslivet lyckats institutionalisera sin påverkan. Det andra exemplet rör klimatfrågan och har flera inslag

av utåtriktade verksamheter från fossilindustrins sida. Oförmåga

att kontrollera institutionerna innebär att de tvingas bemöta argument från miljörörelsens sida och delta i fora de inte kontrollerar.

som

4Citat från det svenska PR/lobbyföretaget Idétorgets hemsida www.idetorget.se

DENNIS PAMLIN

I de två exempel studeras kommer endast näringslivets,

som respektive fossilindustrins, lobbyverksamhet att behandlas Anledningen är att de flesta Övriga deltar är villiga att

grupper som öppet redovisa sina syften och möten med beslutsfattare.‘ De sprider information bl.a. att avdela för att infor-

genom resurser

journalister, medlemmar och allmänhet sin verksamhet. mera om Arbetet syftar till förhandlingarna för allmänheten och

öppna upp öka möjligheten för delta. Denna verksam-

resurssvaga grupper att het faller därmed utanför den definition här används för

som

lobbying.

Globala regler för investeringar

Frågan globala regler för investeringar har lång historia. En

om en stor del de problem i dag diskuteras aktuella under den

av som var ekonomiska konferensen i Bretton Woods, året innan FN skapades. Nationalencyklopedin beskriver avtalet från denna konferens

följande sätt: "avtal från 1944 rörande internationellt samarbete.

Bretton Woods i New Hampshire, USA, i juli 1944 mötesplats

var för internationell konferens, lade grunden till den världs-

en som

ekonomiska ordning präglat efterkrigstiden."

som

Under denna konferens det tänkt institutioner skulle

var att tre skapas. En världsbank, internationell valutafond IMF och

en en internationell handelsorganisation ITO. De tankar låg bak-

som

5 Näringslivet och fossilindustrin är inte klart avgränsade grupper, men i

den löpande exempel företrädare. Företrädare i många

texten ges som fall får signifikant del sina direkt, eller indirekt från de

en av resurser företag nämns i bilaga

som 6 Undantag finns och t.ex. till USA finns ett flertal miljö-lobbyorga-

ser nisationer som i vissa frågor har ett stort genomslag, bl.a. då det gäller naturvård. Dessa organisationer hotar demokratin sätt

samma som andra lobbyorganisationer. Att dessa inte behandlas i denna

grupper genomgång beror deras, liksom t.ex. kärnkraftsindustrin i klimatförhandlingarna, relativt marginella roll, inte deras syften. 7 Informationen kommer i detta avsnitt från Pamlin 1998a, där

annat anges.

LOBBYING l EN GLOBALISERADVÄRLD

dessa institutioner i mycket hög utsträckning präglade

om var av Keynes och bemöttes med skepsis många stora företag som inte

av ville sin verksamhet kontrollerad politiker, särskilt inte han-

se av deln. Det ITO skulle omfatta nämligen inte bara regler för

var varuhandeln också avsnitt full sysselsättning, arbetsrätt,

utan om råvaruavtal, investeringar och tjänster.

Näringslivet stoppar ITO

Genom intensiv lobbying mot amerikanska kongressledamöter,

är beroende bidrag från olika företag för kunna som av stora att

bedriva sina valkampanjer, stoppade företagen i USA förslaget

att skapa ITO. Under den debatt fördes diskuterades alla de

som frågor i dag är aktuella. Vad skall handel och investeringar

som syfta till Har frihandel egenvärde Hur starka kan företagen

ett bli hota demokratin Hur påverkar handel och investe-

utan att ringar andra frågor arbetslöshet och demokrati

som

USA:s nej resulterade i att världen i stället fick GATT General

Agreement Tariffs and Trade. Ett regelverk institution

on utan

tänkt provisorisk lösning till dess att ITO bildats. som var som en Under nästan 50 år utvecklades GATT efter varje förhand-

som ny lingsrunda fick ett utökat mandat. Den organisation från

som början endast arbetade med tullar kom slutligen efter lång för-

handlingsrunda, Uruguayrundan 1986-93, att omvandlas till

en ny

organisation, Världshandelsorganisationen WTO. Under större

delen denna tid deltog kritiska organisationer i debatten

av om hur GATT skulle utformas. De företagen, direkt på-

stora som verkades besluten, dock närvarande från början och bidrog

av var med underlag och uppvaktningar koordinerades internatio-

som nellt.

Näringslivet stödjer WTO

WTO godkändes formellt i Marrakech, Marocko, i april 1994 och började verka 1 januari 1995. Skillnaderna mot ITO är stora och denna gång bedrev företagen lobbying för att länderna skulle

DENNIS PAMLIN

skriva under. Bildandet W IO är de största händelserna

av en av den internationella Sveriges EU-inträde bidrog till

arenan, men att diskussionen W I O i stort sätt försvann här.

Fattiga länder och NGO:s kritiska

Att diskussionen investeringar överhuvudtaget nådde större

om en

publik i stor utsträckning resultatet felbedömning från

var av en företagens och de rika ländernas sida Under WTO:s första ministermöte i Singapore 1996 mötte de rika länderna och de transnationella företagen oväntat hårt motstånd då de skulle lobba igenom de investeringsregler de ville ha. Flera länder utanför den rika världen ansåg att förslagen ett hot deras nationella

var mot suveränitet och skulle omöjliggöra öppen och demokratisk

en diskussion. Anledningen att förslaget innehöll regler bl.a.

var som innebar att konflikter kring företagens investeringar skulle lösas i

internationell domstol, vald företaget. En domstol insyn en av utan och där handlingarna skulle hemliga.

vara

Representanter från Syd reagerade häftigt detta och hävdade att detta skulle innebära att demokratin försvann från många länder innan den etablerats. Resultatet 34 organisationer från

var att Syd skrev under ett där krävde att investeringsfrågan

upprop man inte skulle behandlas inom WTO.’

8 Avtalet hade förmodligen kunnat igenom utan större konflikter,

kanske inte i Singapore vid ett möte, de länder och företag

men senare om

ville ha avtalet ägnat lite tid lobbying beslutsfattarna i som mer av Indien, Tanzania och Malaysia. Dessa nämligen de ledande bland

var ett antal länder från Syd månad innan konferensen i Singapore gick ut

som en offentligt och sig investeringsfrågor skulle behandlas i det

motsatte att första ministermötet. 9Uppropet finns i sin helhet i Khor 1997

p. 29-37.

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

Diskussionen om ett investeringsavtal flyttas

Konflikten i Singapore innebar inte kunde komma överens

att man och frågan ett investeringsavtal flyttades till särskild arbets-

om en

inom WTO för vidare bearbetning. Förespråkarna insåg att

grupp det krävdes åtgärder för övertyga de länder varit kritiska.

att som Detta skulle ske bilaterala kontakter, det krävdes ock-

genom men så större samordning de industrialiserade länderna. Denna

en av samordning skulle ske inom OECD Organisation for Economic

Co-operation and Development där skulle fram

man ta ett eget investeringsavtal, kallat MAI. Det uttalade syftet att de

var industrialiserade länderna skulle komma överens först och

att avtalet sedan skulle expanderas till att omfatta även de fattiga länder-

na.

Inom OECD hade diskussioner internationellt investe-

om ett

ringsavtal påbörjats redan 1988 och löpt parallellt med arbetet

inom GATT/WTO. Detta parallella arbete ofta sker då det

som gäller internationella ekonomiska frågor gör det svårt för

resurs-

står utanför att veta de skall försöka komma svaga grupper som var in. Organisationer är kritiska till den nuvarande ekonomiska

som ordningen har svårt det sker genombrott och när

att veta var viktiga beslut skall fattas. Läckta dokument och pressmeddelanden är ofta de enda sätten att reda vad händer. De

som represen-

tanter från regeringar och näringslivet deltagit har inte heller

som

visat någon större öppenhet utan betraktat förhandlingarna

prov

affårshemligheter. Detta trots att det enligt internationell som

praxis är så samtliga påverkas skall med, just

att parter som vara för att undvika bl.a. lobbying.

Både WTO och OECD är tätt knutna till näringslivets organisationer och det är ibland svårt den slutar och den

att veta var ena andra börjar. Samarbetet innebär diskussionerna ofta sker in-

att formellt vilket gör det svårt för utomstående att följa utvecklingen

olika frågor. Genom detta nära samarbete behöver inte näringsav

1°MAI står för Multilateral Agreement Investment.

DENNIS PAMLIN

livet ägna kraft krishantering, i stället kan bedriva sin

man lobbying aktivt "konsultationer.

pro genom

Ett exempel näringslivets samarbete med OECD är the Business and Industry Advisory Committee BIAC skapades

som

1962, samtidigt OECD. Organisationen konsulteras regel-

som bundet både formellt och informellt. BIAC består arbetsgivar-

av organisationerna i de olika länderna. Flera de riktigt före-

av stora tagen är också med individuella medlemmar t.ex. Shell,

som General Electric och BASF. BIAC involverat mellan 1991 och

var 1995 då förarbetet genomfördes för MAI-avtalet.

MAI-avtalet blir publikt

Några de organisationer är kritiska till WTO och de globa-

av som

investeringsfrågorna fick dock reda diskussionerna

att som fördes i OECD hade kommit långt och i februari måna-

1997, tre der innan avtalet planerat undertecknas, fick i

var att man tag ett utkast informella kanaler. Detta utkast publicerades

genom Internet och spreds flera organisationer med intensiv dis-

av en kussion resultat. Då analyserna avtalets potentiella kon-

som av sekvenser började cirkulera Internet började fler

grupper som arbetat med olika internationella frågor vilket hot deras

se mot arbete MAI innebar. dessa hade under lång tid arbetat

Många av med olika FN-konventioner bland annat diskuterat hur in-

som

vesteringar skulle styras så att den tog hänsyn till miljöaspekter,

kvinnors rättigheter, etniska minoriteter och mänskliga rättigheter.

n Naturligtvis är det inte dåligt med konsultationer. Då endast vissa

grupper har möjlighet att bli konsulterade skapas det dock obalans. Om

en konsultationerna lång tid utvecklas dessutom lätt värde-

pågår över en en gemenskap och förståelse mellan de träffas andra

grupper som som grupper inte delar. 12De flesta MAI-kritiker hade under lång tid arbetat med de olika inter-

nationella finansiella institutionerna IFI:s och de transnationella företagens roll för hållbar utveckling. För dessa skapade MAI-

en grupper frågan möjlighet att visa många de problem råder inom dessa

en av som

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

När olika kritiska organisationer uppmärksammade problemet

insåg näringslivet att de kanske kunde problem. De försökte

sina olika påverka förhandlarna för dem genom organ att att snabbt till beslut så att inte oönskade tillägg skulle göras.

Alla de stora industrigrupperna involverades. Internationella handelskammaren ICC, European-American Business Council och World Business Council for Sustainable Development WBCSD gick ut och krävde att arbetsrätt och miljökrav skulle hållas utanför avtalet.

Näringslivet viII flytta frågan

Då näringslivet insåg att det inte skulle bli ett snabbt beslut klargjorde de frågan borde flyttas till WTO. Eftersom de har god

att kontroll över de olika fora där frågan hanteras behövde de inte ut för att skapa opinion, vilket varit nödvändigt. I stället

annars flyttade de över fokus till ett annat fora och kunde detta sätt fortsätta verka aktivt.

pro

Denna svängning i fokus från institution till är in-

en en annan tressant eftersom den visar näringslivets långsiktiga arbete i investeringsfrågan. Som ett konkret exempel detta arbete kan

European Round Table ERT och ICC tillsammans nämnas att med UNCTAD, i december 1997 då förhandlingarna i OECD började trögt, ordnade ett möte med 25 ambassadörer från Syd och 25 direktörer från multinationella företag. Under mötet be-

institutioner. Då förespråkarna ville föra detaljdiskussioner MAI-av-

om talets olika delar och försvarade sig med vissa principer redan

att var etablerade i andra delar WTO ville kritikerna diskutera just dessa prin-

av ciper, med resultat att diskussionerna många gånger präglades ömse-

av sidig oförståelse. MAI-förespråkare ansåg att kritikerna inte kunde något om investeringsfrågor och MAI-kritikerna ansåg att förespråkarna inte följt diskussionen investeringar i andra fora än sina

om egna. 13Näringslivsorganisation bildades bl.a. Pehr Gyllenhammar och

som av Umberto Agnelli VD för Fiat 1983 för att bättre kunna påverka utvecklingen av EU. 14United Nations Conference Trade and Development.

DENNIS PAMLIN

rättade företrädarna från näringslivet hur de ansåg att länderna skulle uppföra sig de ville investeringar. Detta möte hade

om inte så mycket med diskussionerna i OECD att göra, utan med de

framtida förhandlingarna i WTO.

Med institutionaliserad närvaro i samtliga centrala fora

som hanterar investeringsfrågan och att flyga in människor

resurser från världens alla hörn och med löften framtida belöningar har

om näringslivet möjligheter att, då de önskar, även tveksamma beslutsfattare att ta sig tid och lyssna.

Tanke handling, två skilda ting

En central del den aktiva lobbyingen är ofta bildandet

av pro av "think tanks. I denna verksamhet ingår bl.a. produktion

av material används i debatten. Något med jämna mellan-

som som

resulterar i intressanta förvecklingar. 1996 publicerade rum t.ex.

WBCSD relativt nyanserad bok bl.a. investeringar,

en om "Financing Change Nedanstående citat är intressant eftersom det i princip skulle kunna kopia någon alla kritiska

vara en av av

sedan avfärdades. rapporter som

Drivs de utländska portföljinvesteringarna de kortsiktiga

0 av

möjligheterna att exploatera undervärderade tillgångar som t.ex.

naturresurser ett ohållbart sätt och accelererar ökande investe-

ringar denna process Eller drivs de planer långsiktig

mer av en

tillväxt

Ökar utlandsinvesteringar föroreningar

0 genom att uppmuntra

utbyggnad förorenande industrier i områden med lagar

av svaga

Eller bidrar det med välbehövligt kapital för de investeringar

som

behövs för minska miljöproblemen

att

Ökar utlandsinvesteringarna de sociala klyftorna

0 genom att

framför allt de rika ökat välstånd

ge Eller hjälper det en mer

15World Business Council for Sustainable Development WBCSD, think tank skapades 1992 för att diskutera miljö- och utvecklings-

som frågor ett näringslivsperspektiv.

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

generell utveckling inkluderar kvalitetsarbeten och fram-

som nya

medelklass

växten av en

0 Gör utländska portföljinvesteringar det nationella kapitalet

och investeringarna i utvecklingsländer kortsiktigt att

mer genom

fokusera sig spekulation tar från små och

som resurser t.ex.

medelstora företag Eller bidrar det till långsiktig finansiell

utveckling

Vi skulle vilja besvara dessa frågor, kan inte. Fenomenet med

men

utländska investeringar den nuvarande omfattningen

av är ett nytt

fenomen och de långsiktiga konsekvenserna är okända.

Trots kunskap dessa problem skickade ordföranden i WBCSD,

om Björn Stigson fax till Don Johnson i OECD där han rekom-

ett menderade sociala frågor och miljöaspekter inte skulle inklu-

att deras i avtalets bindande Avsaknaden öppna fora gjorde det

text. av omöjligt för MAI-kritiska höll med de

grupper, som om ovanstående kräva WBCSD.

resonemangen, att ett svar av

Svenskt näringsliv

Ur ett nationellt perspektiv är agerandet hos näringslivets lobby-

intressant eftersom de består rad svenska företag grupper av en

inte hand skulle stödja så demokrati- och miljösom egen en

fientlig lobbying. Flera de svenska företagen lär t.ex. ha

av en mer

nyanserad än den ICC uttryck för debattplats i

syn som gav Svenska Dagbladet den 28 maj under rubriken Viktigt att MAI skyndas på". Där sade Helmut O Maucher, ICC:s verkställande direktör och ordförande i Nestlé bl.a. förhandlarna agerade

att felaktigt då de förde frågor arbetsvillkor och miljö, vilka

om alltför ofta används rökridå för dölja protektionistiska

som att

tilltag. ..

Under debatten MAI tydliggjordes också ytterligare två

intressanta fenomen då det gäller näringslivets samarbetsorgan.

För det första att det inom näringslivet finns stora ekonomiska

16Schmidheiny 1996

DENNIS PAMLIN

skillnader och att små företag Volvo eller Electrolux inte

som har mycket att säga till då Exxon, Shell och GM har önskemål

hur den internationella handeln skall ut. Företag Exxon

se som har ett helt annat sätt möjlighet bedriva koordinerad intern

att lobbying i de olika industriella fora finns. De har också möj-

som lighet att starta helt organisationer de fråga till-

nya om anser en

räckligt viktig, nedan under klimatfrågan.

För det andra drabbas näringslivets samarbetsorgan fenome-

av net "sämst sätter standarden. Ofta har de minst progressiva företagen att förlora än de tagit ett steg vilket formar

mer som par politiken i dessa fora. Företag försökt före med klor-

som t.ex. fritt eller kylskåp freoner, har fått känna hur

papper, utan branschen behandlar de visar det "omöjliga faktisk är

som att möjligt. Då det gäller demokrati- och miljöfrågor är det dessutom väldigt sällan några företag vinner ekonomiskt att driva

som dessa frågor. I situation där företagen riskerar stöta sig med

en att andra transnationella företag, vinna något ekonomiskt

utan att det, är oddsen för aktivitet inte så goda.

Att svenska företag befinner sig i denna situation i internatio-

nella sammanhang gör lobbyingen i Sveriges riksdag intressant eftersom våra företag många gånger driver frågor de själva

som inte vinner något på. Samtidigt har massmedia mindre intresse för frågan eftersom det är svårt hitta enkla konflikter. Att de flesta

att kritiker inte har skicka "lobbyister" de ville till

resurser att ens om de fora där besluten tas gör inte frågan mindre komplex.

En pyrrusseger för MAI-kritiker

Frågan om MAI-avtalet har vissa utmålats stor för

av som en seger folkr6relserna och å hur roll Internet kan

som ett exem P p stor spela för demokratin. Trots detta har ovanstående genomgång

17Då det gäller Internets roll för utbyta information MAI-frågan

att är knappast unik. Frankrikes senaste provsprängningar, nedrustningsavtalet CTBT, regler för genmanipulation, klimatfrågan är några exempel frågor där Internet varit, och är, det primära utbyta information

sättet att och samla stöd för olika Internets framtida roll är dock

upprop.

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

knappt berört det framgångsrika arbetet organisationer runt

i världen. Anledningen till detta är att framgångarna inte, mer om än mycket marginellt, påverkat det internationella arbetet för att

utveckla globala regler för investeringar.

inte värderingarna och informationen från kritikerna

Det var

resulterade avtalet sköts Orsaken till detta för som i att upp. var det första EU:s svårigheter många de undantag

att acceptera av

USA ville ha och USA:s ovilja EU:s och kanske som att acceptera framför allt Frankrikes position.

För det andra slutet för MAI i OECD,

var som sett ovan, något näringslivet önskade. ICC m.fl. uttalade

som t.ex. att man inte intresserade avtal inom OECD med arbetsrätt och

var av ett miljö inkluderat det bättre frågan flyttades till

utan att var att WTO.

Den situation har i dag skiljer sig inte mycket från situatio-

före diskussionen MAI. Frågan finns kvar både i OECD nen om och WTO. De diskussioner förs inte hänsyn till den kritik

som tar

framförts, även nästa utkast offentliggörs kommer som om som

nämna miljö och arbetsrätt. De tidigare drivit frågan i att som

Sverige är också fortsatt positiva till ett investeringsavtal i den

form förhandlats.

som

Även det smickrande för alla arbetat inom de

om är som organisationer försökt stoppa MAI att tillskrivas stor betydelse är

som det farligt bidra till falsk beskrivning situationen, efter-

att en av

intressant diskutera och helt klart många idag fått

att är att personer tillgång till ytterligare informationskälla.

en 18En anledning i utsträckning beror sällan analyserad kon-

som stor en flikt mellan företagens vilja att ha skyddade hemmamarknader och samtidigt kunna öppna marknader. En konflikt finns mellan de

upp nya som verkligt transnationella företagen, i princip är oberoende speci-

som av en fik hemmamarknad, och övriga företag har hemmamarknad

som en som de värnar. 19Utrikesdepartementet vill in investeringsfrågan möjligt i

så snart som WTO och Kommerskollegium rekommenderar Dnr 117-2536-98 att Sverige skall försöka investeringsfrågan i WTO:s nästa förhandlings-

runda.

DENNIS PAMLIN

det då lätt skapas bild diskussionerna har inneburit som en av att

reell förändring.

Det är i detta sammanhang viktigt skilja det långsiktiga

att

arbetet med de globala reglerna för handel och investeringar och

en politisk/ medial debatt. Då det gäller det långsiktiga arbetet resulterade organisationernas arbete för MAI endast i

att stoppa en

krusning Då det gäller den massmediala och politiska

ytan. debatten MAI lyckades dock ovanligt bra med nå

om man att ut.

de MAI-kritiska organisationerna bidrog till, och

Det som som absolut inte skall förringas, att konflikten mellan olika

var perspektiv utveckling blev tydlig. En konflikt resulterat i att

som olika har förstått den globala utvecklingen inte är ödes-

grupper att

bestämd. I Sverige bidrog förmodligen organisationernas arbete

också till att inte engagerat sig i investerings-

personer som annars frågor insåg att detta område är viktigt. Seminarium och

rapporter

hjälpte bl.a. politiker, journalister och olika organisationer

att en

analys investeringsfrågan än den OECD tillhandaannan av som höll.

Detta arbete kan sikt resultera i omfattande förändringar,

så här långt finns det inte mycket tyder att detta är men som nära förestående.

Tur skicklighet

Vi kan konstatera de framgångar de MAI-kritiska organi-

att som sationerna hade då det gällde att nå ut med sitt budskap berodde

blandning och skicklighet. Skicklighet för är

en av tur att man duktig koordinera de små har. Tur för situa-

att resurser man att tionen såg ut den gjorde. Det hände då avtalet läckte

som som ut

att väldigt speciell situation uppstod där två nyckelelement

var en

var viktiga.

För det första så innebar det faktum avtalet förhandlats så

att länge utan konsultation med andra paradoxalt för-

grupper nog en del, eftersom detta resulterade i att språket "tydligt". Där fanns

var inga försök aspekter utanför de snävt ekonomiska.

att ens ta upp

försökte inkludera sociala och miljömässiga aspek- Då man senare

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

ter gjordes detta i all hast och utan större kunskaper i frågorna.

Detta uppmärksammandes bl.a. i Sverige där miljödepartementet

analyserade det utkast OECD efter kritiken.

som presenterat Slutsatsen tydlig och höll med de organisationer som

var man kritiserat avtalet detta utkast inte medfört några

om att nya

väsentliga förändringar... utan att miljöfrågorna i princip på-

klistrats avtalsutkast i grunden inte varit att integ-

ett som avsett

miljöskydd och andra samhällsintressen med investeringsrera

skydd.2°

För det andra så perioden från det att avtalet blev offentligt

var till dess det skulle skrivas under tillräckligt kort för att många

att

organisationer inte sysslar med investeringsfrågor

som annars skulle kunna prioritera detta arbete känna arbetsbördan

utan att att blev för Att det så aktuell fråga gjorde också att in-

stor. var en

för frågan relativt stort hos politiker och massmedia. Då tresset var avtalet först läckte ut i februari 1997 planerna i OECD att

var underteckna avtalet i april år. Sedan förlängdes denna tid ett

samma år. Denna förlängning skapade viss dramatik vilket gynnade

uppmärksamheten i massmedia.

Hade avtalet inte så uppenbart negligerat miljö- och utveck-

lingsfrågor, läckt ut tidigare/ eller haft längre

senare, man en planeringshorisont hade situationen med stor sannolikhet sett annorlunda ut i dag. Att Internet fortfarande något

ses som

spännande bidrog också till att skapa intresse för frågan.

Lobbyarbetet i investeringsfrågan

Lobbyarbetet i investeringsfrågan kan sammanfattas i följande

punkter:

Organisationer med andra värderingar än näringslivet är i stort

sätt utestängda från de fora där agendan för investeringsfrågorna formas, även ibland bjuds in för att diskutera olika de-

om man taljer. Detta har resulterat i att stor del MAI-kritikernas tid

en av gått till att försöka hitta vilka frågor diskuteras och i

som var,

20Ebbesson 1998

DENNIS PAMLIN

stället för att diskutera de grundläggande frågorna hur reglerna

om för investeringar skall utformas.

° Det övergripande arbetet med investeringsfrågor pågår i stort sätt oförändrat, relativt livlig debatt. Debatten har inte

trots en

inneburit med avvikande perspektiv givits möjlighet

att grupper att delta i de fora där frågorna förbereds och utformas.

° Situationen möjliggjorde för organisationer

som resurssvaga att

debatt unik. Tiden till avgörande beslut, bred starta en var en

mobilisering, språket i texten och Internets nyhetsvärde bidrog

tillsammans till massmedia intresserade sig för komplex

att en

fråga.

° Ingen har för utvärdera kring dessa interna-

ansvar att processen tionella frågor demokratiskt perspektiv, det önsk-

ur ett men vore värt om någon tog initiativ till att börja kartlägga diskussionen kring WTO och dess förhandlingsrunda. Hur hanterar det

nya parlamentariska systemet detta, vilka företag driver vilka frågor, vad gör folkrörelserna, vilken roll har massmedia och sist inte

men minst hur påverkade MAI-diskussionen arbetet

Globala regler för utsläpp av växthusgaser

Den andra globala frågan skall studeras i denna artikel är kli-

som

matfrågan och de försök genomförts i FN:s regi begränsa

som att

utsläppen växthusgaser. Diskussionerna förts åtgärder

av som om för undvika potentiell klimatkatastrof har resulterat i

att en ett

från fossilindustrin saknar motstycke i miljöfrågans gensvar som historia.

Främst beror denna kraftiga reaktion att detta är första

internationell miljöfråga, kräver långtgående

gången som en som förändringar det västerländska samhället för lösas, skall

av att bindande regler med straffmekanismer."

21Informationen kommer i detta avsnitt från Pamlin 1998 b och Rampton 1997 där

annat anges. 22 För information Chambers 1998.

mer se

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

Till skillnad från investeringsfrågan där agendan redan från

början formades världens stora företag har klimatfrågan en

historia vilket resulterat i helt form lobby/ PRannan en annan av arbete än i investeringsfrågan. Denna gång är det intressanta hur

krishanteringen gått till.

Miljöfrågan på den internationella dagordningen

För förstå den konflikten kring klimatfrågan måste

att stora tillbaka till 1972. Detta år genomfördes, i Sverige, den första FNkonferensen miljöproblem. Konferensen resulterade i två

viktiga genombrott.

För det första slogs det fast den industrialiserade världen

att hade utvecklingsproblem yttrade sig i form bland annat

som av miljöförstöring. Tidigare hade den rika världens problem betrak-

tekniska, med marginella förändringar kunde åtgår-

tats som som das. Den fattiga världen de hade utvecklingsproblem och

var som frågan hur de skulle kunna utveckling de rika

om samma som länderna frågan bl.a. Bretton Woods-institutionerna skulle

var som lösa.

För det andra blev konferensen genombrott demokratisk

ett ur

synvinkel. En rad olika främst miljöorganisationer, hade

grupper, samlats vid konferensen och även inte alla tyckte det be-

om om traktades dessa till slut självklar i diskussionen hur

som en art om de globala miljöproblemen skulle lösas. åtgärdervidtogs för

att inkludera med olika perspektiv i det fortsatta arbetet och

grupper

alla intresserade chans delta. ge en att

En spricka i det internationella samfundet

Dessa två genombrott skapade spricka i det internationella

en stor samfundet. De flesta inom Bretton Woods-institutionerna och de transnationella företagen såg inga problem, den

mer än att nu-

varande utvecklingen gick för långsamt. Dessa institutioner såg

också hellre till effektivitet än demokratisk förankring.

DENNIS PAMLIN

Under lång tid konflikten akademisk fråga eftervar mest en de flesta internationella frågor för små eller specialiserade som var för spränga gränserna mellan de två kulturerna i det internatioatt nella samfundet. På 1980-talet blev dock konflikten

oundviklig;

den internationella handeln och investeringarna växte snabbt sam-

tidigt som allt fler globala miljöproblem uppmärksammades.

Klimatfrågan blir politisk

Då klimatfrågan dök den politiska i slutet 1980-talet, scenen av efter torka och värmeböljor i USA, det förstod vilken var som enorm utmaning mänskligheten stod inför. Politiska initiativ kom snabbt och krisen för fossilindustrin i klimatfrågan kan dateras till 1988. Då hölls den första internationella konferensen om atmos-

färsförändringar där politiker och vetenskapsmän möttes tillsammed miljöorganisationer och fåtal näringslivsrepresen-

mans ett tanter. Vid mötet stod det klart framtida klimatförändringar främst att kommer att drabba fattiga och nuvarande generationer grupper att i den industrialiserade världen minska sina utsläpp är tvungna att för inte orsaka problem för framtida generationer. Därmed att var det uppenbart vårt västerländska fossilsamhälle där både att transporter och energiproduktion baserade sig olja, kol och inte gas är hållbart. För att undvika den möjliga katastrof forskarna som beskrev beslutade minska utsläppen växthusgaser med man att av 20% till 2005.

Fossilindustrin reagerar

Detta drastiska beslut resulterade i åtgärder från fossilindustrins sida. 1991 skapade sammanslutning amerikanska företag, bl.a. en av National Coal Association, the Western Fuels Association och Edison Electrical Institute, PR-grupp kallades för en som "Information Council for the Environment ICE. Denna grupp lanserade kampanj för 500 OOOdollar inkluderade en som annonser

och olika PR-åtgärder. Målet fast budskapet

var att trumma att

LOBBYING I ENGLOBALISERADVÄRLD

"klimatförändringarna är bara teorier, inte fakta. Den PR-byrå

skötte ICE använde sig opinionsundersökningar och idensom av tifierade "äldre, lågutbildade inte är aktiva informations-

män som sökare och kvinnor med låg inkomst" som målgruppen.

unga Mediet använde sig radio. Där förde ut budskapet

man av var man

de politiker och vetenskapsmän vill åtgärder dome-

att som se var dagsprofeter ville den ekonomiska utvecklingen och

som stoppa återgå till stenåldern.

Vetenskapsmän kallas

öka ICE:s trovärdighet behövdes forskare. ICE skapade För att därför vetenskaplig panel bestod forskare ställt sig

en som av som skeptiska till människan skulle förändra klimatet genom sina

att utsläpp koldioxid. I internt brev läckte frågade sig de

av ett som ut industriföreträdare beställt ICE hur vetenskapen skulle

som sälja. Kampanjen kollapsade efter denna PM och ett antal

att liknande till slut nådde pressen.

Patrick Michaels från universitetet i Virginia, de kända

var en av

klimatskeptikef lämnade ICE efter det företagens in-

som att

PM läckt Han sade sig upprörd över deras uppenbara terna ut. vara oärlighet. Trots hans upprördhet visade det sig han under

1995 att de fem åren mottagit 165 000 dollar från fossilindustrin,

senaste bl.a. för sin bok "World Climate Change använts flitigt i

som debatten.

Burson-Marsteller GCC

Att ICE delvis misslyckades spelade inte så roll eftersom det

stor fanns otal andra organisationer kvar. Den främsta i dag "Global

ett Climate Coalition GCC skapades redan 1989 av Burson- Marsteller, världens största PR-byråer. Deltagare i GCC är

en av

23Andra uppdrag Burson-Marstellar haft sälja NAFTA-avtalet till

är att USA:s befolkning, hantera kriserna uppstod i och med oljekatastrofen

som Exxon Valdes och gasolyckan i Bophal.

DENNIS PAMLIN

bl.a. Texaco, Chevron, Exxon, American Petroleum Institute, Ford, GM och 40 andra företag huvudsakligen från fossilindustrin. 1992 genomförs historiens största FN-konferens i Rio de Janeiro. Där slogs det åter fast den nuvarande utvecklingen att är ohållbar och krafttag behövs. Fossilindustrins krafttag inom att klimatområdet innebar dock USA inte accepterade bindande att utsläppsmål, utan sköt denna fråga framtiden. En nytt inslag i klimat-lobbyingen efter Rio-konferensen är BCSD Business Council for Sustainable Development. Organisationen bildades för de transnationella företagen att ge en grön

profil under Rio-konferensen. Till början organisationen

en var relativt progressiv och många de första intern-PM

av som produ-

cerades och läckte speglade många de tankar miljösom ut av som rörelsen hade. Tyvärr accepterades inte detta flera de företag av av

som ingick i BCSD. Organisationen döpte sig till

senare om WBCSD, där W står för World. I WBCSD ingår bl.a. Shell, Monsanto och ABB. Genom att företag inte miljöfrågan allvar ingår i som tar WBCSD och att dessa företag dessutom är verksamma i organisationer ägnar sig lobbying för alla förslag redusom att stoppa att cera utsläppen minskar WBCSD:s trovärdighet. Det konkreta resultatet är att organisationen främst fungerar grön fasad som en åt de minst progressiva delarna industrin. av För att öka sin trovärdighet skulle WBCSD kunna kritisera de motarbetar bindande åtaganden för minska koldioxidutsom att släppen. Men i t.ex. GCC, sedan 1994 använt över miljon som en dollar år för motverka åtgärder för sänka utsläpp koldiper att av oxid, ingår WBCSD-medlemmar och samarbetspartners. De kampanjer GCC genomfört har dessutom koordinerats med andra kampanjer där medlemmar i WBCSD ingår. 1993 betalde t.ex. American Petroleum Institute API Burson-Marsteller 1,8

miljoner dollar för genomföra datorgenererad brev- och

att en telefonkampanj för förslag till skatt fossila att stoppa ett bränslen.

24Burson-Marsteller förövrigt med och skapade även W BCSD. var

LOBBYING | EN GLOBALISERADVÄRLD

Fler länder behövs

Då beslut bindande åtaganden skulle tas i Kyoto 1997 ett om intensifierades lobby/ PR-verksamheten från fossilindustrin. Inför

konferensen ansåg lobbygrupperna, framför allt GCC och Competititive Enterprise Institute CEI, USA behövde stöd att från andra länder. Australien valdes lämpligt land att ut som ett bedriva lobbyverksamhet De flesta PR-firmor Edelman’s, Burson—Marsteller, Hill 85 Knowlton, m.fl. redan etablerade var där och hade arbetat med näraliggande frågor.

1996 hölls strategimöte i CEI:s högkvarter där deltagare

ett från olika fossilintressen deltog. Resultatet blev bl.a. en serie konferenser i Australien före Kyoto. Man lyckades också

Australiens statligt stödda institut för ekonomiska prognoser att släppa antal visade hur dyrt det skulle för ett rapporter som vara Australien minska utsläppen koldioxid. Något kände att av som till läste dessa företag donation som rapporter var att mot en 50 000 dollar kunde köpa sig plats i den styrkommitté som uten vecklade de modeller användes för beräkna kostnaderna. I som att ingick bl.a. Texaco, Mobil, Exxon och Statoil. denna styrgrupp investerades dock i USA och flera kam- De största resurserna panjer inför Kyoto genomfördes. Gruppen the Global Climate Information Project GCIP bestående de flesta oljebolagen av satsade 13 miljoner dollar opinionen vändas mot utatt att

släppsbegränsningar. TV och radioreklam med olika budskap pumpades där budskapet klimatfrågan inte är allvarlig

ut var att och USA inte bör vidta åtgärder. att Resultatet denna kampanj USA och Australien, under av var att konferensen i Kyoto, de två länder hårdast bekämpade ett var som klart beslut utsläppsbegränsningar för de rika länderna. om

I försök uppmärksamma de olika industrigruppernas

ett att delaktighet genomförde Friends of the Earth FoE25 en omröstning där alla konferensen inbjöds att rösta det företag/

25Världens största demokratiska miljöorganisation med miljon ca. en medlemmar och verksamhet i 59 länder. Under klimatkonferenserna är det FoE tillsammans med Greenpeace och W WP brukar de mest som vara framträdande.

DENNIS PAMLIN

organisation ansåg hade förstört klimatförhandlingarna som man mest. Förutom företag ABB och Exxon fanns lobby/PR-0rgasom nisationer listan. Först alla i omröstningen kom, föga överav raskande, GCC. Resultatet mötet i Kyoto blev inte den framgång miljöav

organisationerna hoppats och de flesta svåra frågorna flyttades

till nästa konferens i Buenos Aires 1998.

Fossilindustrin satsar inför avgörande konferens

Inför klimatkonferensen i Buenos Aires samlade sig fossilindustrin för slutligen kunna omdefiniera klimatfrågan och därmed att kunna kontrollera den bättre. Nedanstående utdrag är ur en strategi läckte från American Petroleum Institute, efter som ut

mötet i Kyoto.

"Aktionsplan

Seger då: media "förstår" osäkerheterna kring klimatforskningen. mediatäckningen återger kritiken "den etablerade - mot

sanningen som vederhäftig.

vanliga medborgare "förstår" osäkerheterna kring klimat- -

forskningen.

de stödjer Kyotoprotokollet framstår verklighets- - som som främmande.

Strategi och taktik: Taktiken kommer användas från i dag tills nästa klimatmöte i att Buenos Aires. De föreslagna åtgärderna kommer genomföras så att fort planen är godkänd och finansieringen är klar. Identifiera, rekrytera och fem oberoende — träna ett team forskare skall användas för media. Dessa skall inte ha deltagit i som den offentliga debatten förut stödja de forskare redan är utan som

skeptiska.

Utveckla globalt presskitt för massmedia. I denna skall det in- - ett kritik forskarrönen stödjer klimatförändringen. Kittet av som

26Strategin återfinns i sin helhet i Hamilton 1998 p. 62-68.

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

skall också inkludera enkel information media och med-

som borgarna förstår.

Ta fram briefings mediatränade forskare för vetenskapsreport- - av

de 20 viktigaste mediamarknaderna. Utveckla radionyheter rar

inkluderar forskare över hela landet och erbjuda forskare som som

gäster i programmen.

Producera och distribuera kontinuerlig information till veten- skapsreportrar via fax och e-mail.

Producera, distribuera via syndikat och direkt till olika tidningar kontinuerligt debattartiklar och brev till ledarsidan undertecknade

forskare. av

Övertyga nationella TV-journalisterna t.ex. John

en av de stora -

producera undersöker osäkerheterna i Stossel att ett program som

forskningen ligger till grund för Kyotoprotokollet.

som

Organisera, stöd och genomför genom gräsrotsorganisationer en

serie möten/ föreläsningar/ debatter i de tio viktigaste delstaterna

under perioden augusti till oktober 1998.

Distribuera utbildningsmaterial direkt till skolor och

genom —

gräsrotsorganisationer.

Utvärdering:

Undersökningar över antalet amerikanare och beslutsfattare

som -

det finns vetenskapliga osäkerheter då det gäller anser att stora

klimatproblemet.

Mäta antalet artiklar i massmedia ifrågasätter den etablerade - som klimatforskningen.

Antalet kongressledamöter fått tillgång till vårt material

som om klimatforskningen.

Mängden kommunikation till kongressledamöterna från deras - Valkretsar klimatfrågan.

Antalet "talk shows i radio där klimatskeptiker deltar. -

Antalet lärare/ elever har vårt material. - som

Antalet vetenskapsreportrar utbildats och som återgett - som osäkerheterna kring klimatfrågan.

Totala mängden människor tidningar, radio och TV - som genom fått information osäkerheterna kring klimatfrågan.

Total budget fram till november 1998: 2 000 000 dollar + reklam-

utgifter

DENNIS PAMLIN

Inför och under mötet i Buenos Aires kunde miljörörelsen bara konstatera att fossilindustrins strategi lyckats väl. Trots diverse

att dokument liknande det offentliggjordes miljörörelsen

ovan av tycktes detta inte påverka massmedias Därför kan

respons. nu-

i svenska media höra hur journalister talar möjliga klimatmera om effekter. Mellan de två konferenserna kunde också rad

se en

klimatskeptiska artiklar. Detta trots klimatfrågan är de

att ett av områden där det råder störst vetenskaplig enighet. Försöken från olika att diskutera etiska frågor, oljeexploateringens andra

grupper problem, möjliga alternativ och vad majoriteten forskare

av anser har alla varit mindre lyckade.

Fossilindustrin lyckas

Mot bakgrund detta är det kanske inte förvånande mötet i

av att Buenos Aires inte resulterade i beslut kommer leda till

som att minskade utsläpp. Om Kyoto med lite god vilja skulle kunna beskrivas potentiellt genombrott är det svårt kalla

som ett att mötet i Buenos Aires för något än konkret sammanbrott.

annat ett

Som ett resultat de drastiska förändringar fossil-

av som industrins verksamhet inneburit i klimatfrågan höll Christoffer Flaving, från World Watch Institute WVVI, under konferensen i

Buenos Aires ett specialinsatt seminarium där miljörörelsen bjöds

för att diskutera huruvida miljöorganisationerna bör lämna

klimatförhandlingarna och initiativ till

ta ett en ny process parallellt med den nuvarande.

Genom krishanteringen har fossilindustrin lyckats flytta frågan. Från att ha varit främst etisk fråga är det främst

en nu en ekonomisk fråga där det centrala problemet är hur fossilbolagen

27En vanlig jämförelse gäller frågan genmanipulation. Många de

om av företag som ingår i lobbyorganisationerna är negativa till åtgärder klimatområdet är samtidigt positiva till introducera grödor

men att nya trots att den vetenskapliga oenigheten konsekvenserna är mycket

om stor och många talar potentiella katastrofer. Om det skulle krävas lika

om stor enighet i genfrågan då det gäller klimatfrågan skulle ingen drömma

som om att introducera genmanipulerade

varor.

LOBBYING I EN GLOBALISERAD VÄRLD

och de rika länderna skall kunna genomföra så små och billiga åt-

gärder som möjligt.

Det är viktigt komma ihåg att lobbyingen under konferen-

att

bara är isberg och den relativt stora närvaron serna toppen ett av

miljö- och människorättsorganisationer, ibland uppmärk-

som

i massmedia, lätt felaktig bild det verkliga sammas ger en av

styrkeförhållandet.

Skillnaden mellan Nord och Syd blir dock tydlig under de stora internationella mötena. Många de fattiga länderna har mindre än

fyra delegater, vilket gör det omöjligt att följa alla olika frågor

som diskuteras. Rikare nationer håller sig med hela staber hjälps

som

följa alla de olika områden diskuteras. De har också konatt som takt med kollegor hemma förser dem med information under

som konferensen.

Också Sverige svänger

Den internationella svängningen har inneburit att även Sverige ändrat sin politik i klimatfrågan. Det har inte krävt några stora nationella insatser är främst resultatet den internationella

utan av

lobbyingen. Då frågan internationellt i allt högre utsträckning

blivit handelsfråga har allt fler de centrala delarna flyttas från

en av

miljödepartementet till finans- och näringsdepartementet. Inom

dessa departement behöver inte industrin konfronteras med de

obehagliga frågor andra departement ibland ställer. I stället

som

anlägger finans- och näringsdepartementet sina ekonomiska

analyser problemen, de skall göra. Detta perspektiv bör dock

av som underställas andra perspektiv, sociala och ekologiska, då det

t.ex. gäller frågor med så omfattande konsekvenser klimatfrågan.

som

Från miljörörelsens sida publiceras rapporter där de vetenskapliga rönen diskuteras, det politiska spelet analyseras och förslag

åtgärder Internet är fullt hemsidor analyserar olika

ges. av som

aspekter klimatfrågan. Genomslaget i massmedia och den poli-

av tiska debatten är dock liten och inskränker sig huvudsakligen till tiden för de FN-konferenserna då viss uppmärksamhet åt

stora ges

frågan.

DENNIS PAMLIN

De lobbyinsatser industrin i Sverige bidragit med har varit

som relativt små och de har i princip endast utfört rutinmässiga

uppvaktanden och överskickande fax och brev koordinerats

av som av internationella kampanjer. Mindre framstötningar för kunna

att

delta i den politiska har genomförts, inga större

processen men

insatser. Lobbymaterialet produceras är kopierat från USA.

som Detta innebär de moraliska frågorna inte behandlas och de

att

långsiktiga målen förbigår med tystnad. I stället klargör att

man industrin måste möjlighet att köpa sig fria och att det

ges av-

görande problemet är utvecklingsländerna inte är med

att

Anledningen till denna låga profil beror flera faktorer,

men den främsta är förmodligen industrin bedömer Sveriges roll i

att frågan marginell. De aktuella aktörerna skulle bedriva

som som

lobbyingen har dessutom fokuserat kärnkraftsfrågan under lång

tid. Internationellt är detta intressant eftersom lobbyarbetet från

industrin till början utnyttjade klimatfrågan i sin retorik,

en men sedan tid allt sällan använder detta argument. Att jämföra

en mer

klimatargumentet i parlament, ledarsidor, debattsidor och

nyhetsplats över tid i flera länder intressant.

vore

Ett problem förmodligen kommer att påverka Sverige i allt

som

högre utsträckning rör kommersialiseringen av politiken. Genom

att kongressen i USA sagt att de är skeptiska till att skriva under det protokoll Kyotomötet resulterade i har ett svårt demo-

som

kratiskt problem för många länder tydliggjorts. Genom valsystem baserade personval och dyra kampanjer i massmedia, med hjälp

lobby/ PR-företag, blir allt fler världens demokratiskt valda av av ledamöter beroende ekonomiskt starka för kunna

av grupper, att bedriva sina politiska kampanjer. Storleken detta stöd är svårt

uppskatta eftersom bidragen kommer i många olika former. att Konservativa beräkningar visar bara donationerna i USA,

att enbart från fossilindustrin, handlar minst 53 miljoner dollar

om mellan 1991-96.

28Edin 1999 29Hamilton 1998 Siffrornas rådata från "US federal Electoral

ursprung är Commission. Till detta bör tilläggas att de nio största oljebolagen mellan 1991 och 96 spenderade 992,8 miljoner dollar samma källa.

annonser

LOBBYING I ENGLOBALISERADVÄRLD

Lobbyarbetet i klimatfrågan

Lobbyarbetet i klimatfrågan kan sammanfattas i följande punkter:

0 Sedan 1988 då beslutet att sänka utsläppen växthusgaser

om av dök kris för fossilindustrin har de arbetat intensivt

upp som en för förhindra åtgärder och över frågan.

att ta

0 Det är mellan de stora konferenserna det intensiva arbetet sker. Både inom för de politiska förhandlingarna och arbetet för

ramen

att skapa opinion. Få miljöorganisationer har råd att följa alla dis-

kussioner och de har definitivt inte råd att "informera" journalister eller köpa annonstid och forskare det fossilindustrin

sätt som

gor.

0 Fossilindustrins lobbyarbete har skötts delvis dem själva

av men också med hjälp några världens största lobby/ PR-byråer.

av av

0 Industrins arbete har skett lång rad olika sätt. Sponsring

skeptiska forskare, kontakter med vänligt inställda journalister, av kontakter med sponsrade politiker, formandet olika

av grupper

jobbar med frågan, etc.

som

0 Från att ha varit krisfråga kan fossilindustrin övergå till

en nu

att arbeta med agendasättande verksamhet även i klimatfrågan.

mer Huruvida frågan åter kommer möjlighet för

att ge resurssvaga

vill föra in perspektiv än det företagseko-

grupper, som ett annat nomiska, höras beror hur väl politiker, vetenskapsmän,

att

journalister, lärare, opinionsbildare, miljögrupper och andra med-

borgare lyckas nå ut med andra perspektiv än det fossil-

som industrin sprider.

DENNIS PAMLIN

Lobbying försvagar demokratin

De stora företagen, våra kunder, är vettskrämda för miljörörelsen

De har de ingen anledning Jag företagen endast att vara. tror att behöver obetydliga områden. Anledningen är förege upp att tagen är för starka, de är etablissemanget.

De två internationella frågor beskrivits har i hög utsträckning som

påverkats av lobbying. I frågan regler för investeringar har

näringslivet lyckats befästa sitt inflytande i de fora där frågan han-

teras så att det i andra fora kräver aktiv form lobbying som en av i denna fråga sker konsultationer och institutionaliserad genom påverkan. Genom detta inflytande kan de fortsätta utanför agera det demokratiska samtalet även då deras politik ifrågasätts.

I klimatfrågan har fossilindustrin intensiv lobbying genom

sedan 1988 skapat situation med hjälp politiska/

en som, av , mediala kontakter och opinionsbildning, givit dem goda förut-

sättningar för att omdefiniera vad många den största anser vara J

globala miljöutmaningen.

De två exemplen beskrivits är endast exempel, liknansom men

de scenarion utspelas i frågorna biologisk mångfald, social

utveckling, Världsbankens energipolicy, IMF:s strategi i Asien och

frågan om patent liv. I samtliga fall kan de demokratiska problemen med lobbying sammanfattas i punkter: tre

Resursberoende. För lobbying gäller inte röst, en person en resultat. utan pengar

30"The big corporations, our clients, scared shitless of the are environmental movement... The corporations about that. I are wrong think the companies will have give only insignificant levels. to at Because the companies they’re the establishment... Frank are too strong, Mankiewicz, Vice-Chairman, Hill 8aKnowlton PR Stauber 1995. ur Vi kan anta att Makiewitcz analys omfattar de flesta andra organisationer och inte har företagen hur samhället skall grupper som samma syn som utvecklas.

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

Utan öppenhet. Påverkan sker i korridorer i stället för

torg.

särintresse. Lobbying sker aldrig, eller mycket sällan, för

För ett det allmänna bästa.

Resursberoende

I de studerade fallen har den lobbying bedrivits varit mycket

som resursberoende. I klimatfrågan har detta problem fått extrema proportioner. Världens största företag och de rikaste länderna är de riskerar förlora sänkning koldioxidut-

som att mest en av

släppen. Samtidigt är det fattiga människor i t.ex. Bangladesh,

Honduras och Ö-stater har förlora klimat-

som mest att katastrofer, vilket redan har visats med all tydlighet. Att detta styrkeförhållande möjliggjort för fossilindustrin att omdefiniera frågan är det inte många nekar till. Ett fåtal företag

nog som som sitter kan också koordineras mycket fortare och

stora resurser driva sina frågor koncentrerat inte är central-

mer än grupper som styrda, har olika infallsvinklar, olika kulturell bakgrund och

som

har små att betala politiker, journalister, lobby/PR-företag

resurser och forskare.

Då det gäller investeringsfrågan är det mindre tydligt hur stora

används, bara delta i alla de möten sker resurser som men att som

och producera de tillhandahåller ligger långt

rapporter som man bortom de flesta kritikers ekonomiska De stora resurserna

ramar. från näringslivet är dock redan investerade och då väl lyckats

man institutionalisera sitt inflytande krävs inte lika stora resurser. För aktörer vill detta inflytande krävs dock

som utmana enorma sum-

och dessa skulle använda sig lobbying så måste detta mor om av ske lyfta över frågan till andra fora.

genom att

31Ytterligare problem är de kommer att drabbas värst inte ens

ett att som är födda. Klimatförändringar kommer dessutom med största sannolikhet

innebära katastrof för många djurarter. Dessa har ingen ekonomisk att styrka kan bara moraliska hänsynstaganden.

utan representeras genom

DENNIS PAMLIN

Utan öppenhet

Öppenheten i de två frågorna har varit liten. I klimatfrågan har

fossilindustrin synts mycket, den strategi arbetat efter

men man har varit hemlig och de diskussioner förts har varit svåra för

som

intresserade medborgare att följa. I investeringsfrågan har det inte

varit någon öppenhet att tala alls. Att det överhuvudtaget blev

diskussion i frågan kan närmast miss i arbetet från en ses som en

näringslivets sida.

För ett särintresse

För det tredje, vilket kanske är det allvarligaste sikt, de

agerar olika aktörerna endast särintressen. Få tillfällen finns där

som dessa särintressen får träffa de får betala priset för deras

som "segrar". Dessa särintressen kan heller inte ställas till då deras

svars inflytande olika beslut i många fall är oklart.

En fungerande demokrati

Ovanstående unkter sammanfaller med Robert McChesne

P Ys genomgång de centrala värden är hotade vårt samhälle,

av som 1

krävs för fungerande demokratk men som en

Det får inte finnas allt för inkomstskillnader och ägandet

stora måste vara spritt.

Det måste finnas fungerande politisk kommunikation

en som inkluderar dialog samhällets utveckling.

en om

Det måste finnas känsla gemenskap och det ibland

en av att finns ett behov att delvis hålla tillbaks sitt egenintresse till

av förmån för övriga i samhället.

Diskussionen lobbying får dock inte begränsas till dessa

om problem eftersom verksamheten ofta syftar till omforma hela det

att ramverk det verkar Lobbyismen förstärker därmed också de

som

32McChesney 1997

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

demokratiförsvagande element den utnyttjar. Detta är särskilt

som

allvarligt global nivå eftersom många regelverk just håller

utformas och det inte finns några demokratiska stukturer att som kan balansera de transnationella företagens styrka.

Problemet över tid tydliggörs då investeringsfrågan.

ser Även organisationer och arbetar med utveck-

om grupper som

lingsfrågor vinner debatter och har vetenskapliga underlag

som stöd når de inte in till de fora där frågorna behandlas. Genom att ställas utanför de diskussioner där dagordningen formas blir diskussionerna skådespel demokratiskt samtal.

mer ett än ett 7/ Slutsatsen PR-verksamheten bör betraktas

är att Lobby/ som ett hot vår demokrati. En effekt verksamheten är att det

mot av demokratiska samtalet och i stället stöds samhällsut-

trängs ut en veckling där de redan har kan tillskansa sig

som resurser mer. Dessutom försvinner situationer där olika parter diskuterar lika villkor och respekt för olika värderingar utvecklas. Allt detta sker i

där medborgare har möjlighet vilka aktörerna en process att se

ar.

Rekommendationer

Även den internationella lobbyingen problem finns

om är ett stort det enkla åtgärder omedelbart skulle kunna minska

som

lobbyingens inflytande. Avslutningsvis presenteras några exempel förslag skulle stärka intresserade medborgares möjlighet att

som delta i samtalet hur det globala regelverket skall utformas.

om Dessa åtgärder skulle kunna påbörja för ökad öppenhet

en process i samhällsdebatten.

Riksdagen

Det är fortfarande nationalstaten är den främsta aktören

som den internationella och det är framför allt här olika

arenan som

har möjlighet delta i diskussionerna resurssvaga grupper att om

DENNIS PAMLIN

internationella regelverk. Genom åtgärder skulle deras del-

tre

aktighet stärkas.

Dokumentera lobbyism i riksdag och myndigheter. Registrering

av lobbyister är inte det väsentliga utan att medborgarna har

möjlighet hur deras väljer spendera sin tid.

att se representanter att

De anförs registrering, gränsdragnings-

argument som mot t.ex.

problem, krävande administration och integritetsproblem, går

att lösa med relativt enkla åtgärder.

Stödja möjligheter att delta i de internatio- - resurssvaga gruppers nella diskussionerna. Det skall för dessa

avsättas resurser grupper, inte bara för att delta i viktiga konferenser, utan för att kontinuer-

ligt kunna följa dessa frågor.

Klargöra politiken i internationella fora. En samlad redogörelse

för hur regeringen och de olika politiska partierna Sveriges

ser roll i olika internationella fora bör offentliggöras. Denna redogörelse bör också inkludera kommentarer till den aktuella utvecklingen i olika fora. sådan sammanställning skulle också andra

I en aktörers positioner kunna inkluderas vilket skapar incitament för

andra organisationer öppet redovisa sina ståndpunkter.

att

Massmedia

Massmedia är den främsta informationskanalen för många människor. Exempel åtgärder olika redaktioner skulle

som kunna vidta för bidra till ökad öppenhet är

att att:

Utveckla där artiklar i så hög utsträckning möj- - ett system som

ligt har källhänvisningar.

I debattartiklar klargöra för skribenten arbetar. - vem

Undersöka och öppet redovisa hur mycket används - resurser som för låta komma till tals och hur del

att resurssvaga grupper stor av

hetsmaterialet är färdi bearbetat olika särintressen. n Y som g av

Ge möjlighet att komma till tals deras - resurssvaga grupper

vilkor. Direkt i anslutning till ordinarie nyheter skulle olika egna

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD

med jämna mellanrum, kunna sina perspektiv grupper, ge aktuella händelser.

Skolan

På sikt är förmodligen den Viktigaste frågan för demokratin hur utbildningen utformas. Ett samhälle där alla har råd full-

att en

värdig och jämlik utbildning grundförutsättning. jämställda

är en medborgare vet och hur de skall söka efter material,

som var som känner till hur olika intressegrupper har möjlighet att forma de budskap förmedlas och vet hur de själva kan påverka är

som som den bästa för levande demokrati. Två åtgärder för

garanten en att påbörja denna är:

process

Initiera undersökning sponsring/ lobbying i skolorna.

- en av

Ta fram material där olika intressen sin bild - ett ger av samhälls åverkan. Hur det år till och vad de att nästa

p g anser

c bör tänka då de får informationn u från olika håll.u generation

Lobbying i ett större sammanhang

Ovanstående är exempel hur problemen med lobbying kan

minskas, de är naturligtvis inte tillräckliga. För att komma åt

men problemen krävs ett betydligt omfattande arbete, inte minst

mer internationellt. Det kan inte poängteras att lobby/PR-frågan

nog

måste i ett större sammanhang. Lobbying utnyttjar svagheter i

ses det demokratiska systemet och förstärker dem, är inte

men ensam orsaken till att de uppstår eller består. Det politiska systemet måste

över, maktkoncentrationen diskuteras, där det ses nya arenor demokratiska samtalet kan föras utvecklas och skolans roll

som

stöd för utvecklingen demokratiska medborgare klargöras.

DENNIS PAMLIN

Författarpresentation

Dennis Pamlin pamlin@telia.com arbetar med kommunikationsfrågor och makten över begrepp. Han har bl.a. studerat frågan

hur regelverk i internationella fora utformas. Fokus i detta om arbete har varit relationen mellan de internationella

organ som utvecklar regelverk för ekonomin och de och institutioner

grupper

arbetar för socialt och ekologisk hållbar utveckling. Uppsom en dragsgivarna är framför allt nationella och internationella organisa-

tioner är engagerande i miljö- och rättvisefrågor.

som

Då det gäller klimat- och investeringsfrågorna har Pamlin bl.a. arbetat för Diakonia, Forum Syd, Friends of the Earth

International, Greenpeace, Miljöförbundet Jordens Vänner och Naturskyddsföreningen.

LOBBYING I EN GLOBALISERADVÄRLD Bilaga. Världens ekonomiska enheter

Nr. Namn		Inkomst År miljarder $		%i fattigdom per US/EU def. capita	C02 1 995
1	USA	1351 95		14/ 19	19,4
2	Tyskland	755	96	12/6	10,3
3	Japan	528	96	4/ 12	9,2
4	Storbritannien	422	95/96	13/14	9,2
5	italien	416	96	2/ 6.5	7,3
6	Frankrike	250	96	12/ 7.5 5,9
7	Exxon/ Mobil	182,4 98		-	F
7	General Motors	178,2 97		-	F
8	Ford Motor	153,6 97		-	F
9	Mitsui co	142,7 97		-	DF
10 DaImIer-Benz/Chrysler		132,7 98		-	F
10 Mitsubishi		128,9 97		-	DF
11	Royal Dutch/ShellGroup 128,1 97			-	F
12	Itochu	126,6 97		—	DF
13 Exxon		1244 97		-	F
14 Wai-MartStores		119,3 97		-	I
15 Spanien		113	95	21/ 10,4 5.9
16 Marubeni		111,1 97		--	DF
17 Holland		107	95	14/ 6,7 8,8
18 BP/Amaco		104,0 98		-	F
1 a Sumltomo		102,4 97		-	DF
19 Australien		96	95/96	8/ 13	16,1
20 Toyota		95,1	97	-	F
21 Kanada		94	95/96	6/ 11	14,7
22 GeneralElectric		90,8	97	-	DF
23 Sverige		84.5	98 budget 5/ 6,7		5,1
24 Nissho Iwai		81,9	97	—	DF
25 IBM		78,5	97	-	I
26 NipponTelegraph	Telephone	77,0	97	-	l
27 AXA		76,9	97	--	l
28 Daimler-Benz		71,6	97	--	F
29 Daewoo		71,5	97	-	DF
30 Nippon Life Insurance	Company	71,4	97	--	l
31 BP		71,2	97	-	F
32 Hitachi		68,6	97	—-	I
33 Volkswagen		65,3	97		F

-- Någraandraexempel:

xxx Nigeria	16,1 95		0,7
xxx Peru	8,5	96	1
xxx Ecuador	3,6	97	1,8
xxx Nicaragua	0,4	96	0,7

DENNIS PAMLIN

Källor Länderna: The World Factbook, CIA, 1998, förutom Sverige, budget 1998 OBS det är statsinkomster, inte BNP. Företagen: Fortunes Global 500, Fortune 1998 kursiverade sammanslagningar under 1998. Fattigdom: UNDP Human Development Report 1998; USA def 14.40 $ per dag; EU/OECD def antal under 50% av medianen för den korrigerade disponibla inkomsten. C02-utsläpp: Carbon Dioxide Information Analysis Center, 1998; För företagen F: Verksamhet baserad på fossila bränslen, DF Stor del baserad på fossila bränslen, I Liten del baserad på fossila bränslen.

Refe ren ser

Litteratur

Arato, Andrew och Cohen, Jean L. 1995: Det civila samhallet och den politiska teorin, Daidalos. Bagdikian, Ben H. 1997: The Media Monopoly Fifth Edition, Beacon Press. Barber, Benjamin R. 1996: Jihad McWorld How Globalism and vs. - Trihalism Reshaping the World, Ballantine Books. are Beck, Ulrich 1994: Risk Society Towards New Modernity, Sage - a Beck, Ulrich 1995: Att uppfinna det politiska, Daidalos. Bruno, Kenny och Greer, Jed 1996: Greenwash The Reality Behind - Corporate Environmentalism, Third World Network. Chambers, Bradnee W. ed.1998: Global Climate Governance, United Nations University, Institute of Advanced Studies. Deal, Carl 1994: The Greenpeace Guide Anti-Environmental to Organizations, Odonian Press. Ebbesson, Jonas 1998: mellan svensk miljördtt Konflikt och MAI :s

dis/erimineringsprincipefi, Miljödepartementet.

Edin, Karl-Axel 1999: Klimatpolitik efterKyoto, Industriforbundet Elmbrant, Björn 1997: Dom där dom där Atlas. uppe - nere, Gustavsson, Per-Erik 1994: På grund GA TT- Om frihandel, av miljö och utveckling, Miljöförbundet. Held, David 1997: Demokratimodeller, Daidalos.

LOBBYING I ENGLOBALISERADVÄRLD

Hamilton, Kirsty 1998: The Oil Industry and Climate Change, Greenpeace. Khor, Martin 1997: WTO Conference How the developing

countries lost Third World Resurgence 1 1997, p. 11-

out, ur no. 37. Kleen, Peter 1996: Varldshandelns spelregler, SNS förlag. Korten, David C. 1996: When Corporations Rule the World, Kumarian Press och Berret-Koehler Publishers. McChesney, Robert W. och Herman, Edward 199721: The Global Media, Cassel. McChesney, Robert W. 1997b: Corporate Media and the Threat to Democracy, Seven Stories Press. Lyotard, Jean-François 1984: The Postmodern Condition —AReport

Knowledge, Manchester University Press. on Mattelart, Armand 1991: Advertising International The

- Privatisation Public Space, Routledge. Pamlin, Dennis 1998a: Globaliseringens arkitekter MAI och dess

aktörer, Miljöförbundet Jordens Vänner

Pamlin, Dennis 1998b: Klimatfrågan Ett va"gskalför det globala

miljö- och utvecklingsarbetet, MJV.

Pamlin, Dennis: WTO och vädret på 2000-talet -Varldens klimat, handel och investeringar i samspel och konflikt, Forum Syd Kommer under 1999. Phillips, Peter och Project Censored 1997: Censored 1997, Seven Stories Press. Rampton, Sheldon och Burton, Bob 1997: Thinking Globally, Acting

Vocally, PR Watch Volym nummer

Robertson, Roland 1994: Globalization Social Thory and Global

- Culture, Sage. Schmidheiny, Stephan och Zorraquin tillsammans med WBCSD 1996: Financing Change, The MIT Press.

DENNIS PAMLIN

Stauber, John och Rampton, Sheldon 1995: Toxic Sludge Good

for You Lies, Damn Lies and the Public Relations Industry,

Common Courage Press.

Internet

www.adbusters.org

wWw.bm.com

wwW.forumsyd.se

wWw.hillandknowlton.com

www.idetorget.se kl.se

www.kreab.se www.mjV.se

wwW.oecd.org

WWw.prwatch.org

www.rikta.se wWw.wto.org

Från Charta till

Magna

Motionerna

Om i USA, och

—— lobbning EU/Europa Svefige

Henrik Bergström

1. Kartans vita fläck

In 1985 Tottenham Hotspur Football Club hired Profile Public

Relations PPR help persuade ministers amend law

to to a new

restricting the availability of alcohol at sports grounds Baggott

1995, sidan 162.

För den upptagne läsaren och alla andra

En de viktigare områdena för statsvetenskaperna är försöka

av att förstå förhållandet mellan stat och samhälle. Ett dessa möten

av mellan stat och samhälle är de organiserade intressenas påverkan beslutsfattarna. En dessa påverkansmetoder är lobbning, vilket

av är det ämne behandlas i rapporten. Den bärande tanken är

som att

läsarna skall kunna förstå och analysera lobbning, organiserade

intressen och pluralism delar det politiska systemet. Upp-

som av tagna läsare hoppar efter kapitlet direkt till slutordet eller

samman-

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

fattningen är mycket upptagen. Alla andra att

om man uppmanas fortsätta läsa och vända blad

Smörgåsbordet

Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara lobbning poli-

som tisk företeelse samt såväl generella specifika iakt-

genom som tagelser beskriva amerikansk, europeisk EU och svensk lobby-

verksamhet. Med generella iakttagelser utvecklingslinjer över

avses

tid. Med specifika iakttagelser detaljer stödjer och be-

avses som rikar helheten. Uppsatsens fokus förstå lobbning poli-

är att som

tisk företeelse, i tre olika politiska miljöer. Lobbning i Sverige

kommer naturliga skäl att ägnas mest utrymme. Då uppsatsen

av består flera exempel och har flera parallella och

av samman-

hängande spår, är skådespelaren Stig Järrels ord god liknelse,

en att

smörgåsbord kan aldrig bli för stort.2

e tt

Givetvis finns fler sätt än lobbning påverka politiken med.

att

Legala och illegala aktioner påverkan via den parlamentariska

samt eller korporativa kanalen är metoder inte bör glömmas bort

som

läses Här studeras lobbning och till viss del när uppsatsen opinionsbildning. Att enbart tillskriva lobbning ett antal

egenskaper och diskutera det utifrån sig självt låter sig inte göras. Upp-

bör sättas in i ett större perspektiv, särskilt mot den breda satsen

Demokratiutredningen har, och lämpligen väga inne-

ansats som hållet andra delar politiken

mot av

1Tack till professor Bengt Jacobsson sin bok Kraftsamlingen

som genom 1994, fick mig att inse att det finns intresserade läsare forskning

av men att de ibland också är upptagna. 2Ur TV-programmetjárrel färre 1998.

om 3Öberg 1997, sidorna 68f. Ett annat exempel politisk påverkan är

litteratur. Rachel Carsons Tyst 12år1962, är en av de mest betygenom dande miljöinläggen någonsin. När företag läromedel och ofta

sponsrar presenteras i slutet av läroböckerna, är det opinionsbildning den

av högre skolan. 4Utredningsdirektivet 1997:101 angående lobbning är: a tt beslutsfattare utsätts för påverkan olika slag är inte något nytt. Snarare är det

av en

HENRIK BERGSTRÖM

Här används termerna intresse, intressegrupp, intresseorganisation, lobbygrupp, lobby/organisation och påtryckningsgrupp

mer eller mindre synonymt. Vissa att de är taxonomier, andra att

menar de har skilda betydelser och tredje att det inte är

en grupp av-

görande vilka termer används AV läsvänlighetsskäl görs inga

som åtskillnader. Materialet utgörs i huvudsak anglosaxiska och

svenska studier lobbning, intresseorganisationer och opinions-

bildning. En viktig källa är pressreferenser från pågående

annan en studie bland annat tar behandling lobbning.‘ I

som upp pressens av uppsatsen förekommer även ett antal intervjuutsagor har

som avidentifierats och i stället uppträder i löpande På grund på-

text. av gående arbete med studie vill jag inte att skall

en annan personerna kunna identifieras.

Kartritning en introduktion till Iobbning7

Vart fjärde år går merparten de röstberättigade till skolor,

av bygdegårdar med för att lägga sin röst i kommunal- och

mera riksdagsvalet. Betydligt färre tar sig till valurnorna för att delta i EU-parlamentsvalens Men tiden däremellan, det vill säga all övrig tid, vad händer då Politik bekant mestadels mellan

äger som rum val. Vill då påverka skeenden och händelser bör enligt den här logiken inte enbart till vallokalen. Medborgare och organisatio-

inte bara kan och bör, måste delta i politiken de vill ner utan om

viktig del i den demokratiska Flera företag och organisationer

processen. använder professionell expertis för att påverka Kommittén

numera . .. skall söka klargöra begreppen och definiera lobbying. I uppdraget ingår också att kartlägga och sammanfatta erfarenheter från andra länder samt eventuellt lämna förslag till åtgärder området. 5Seexempelvis Baumgartner och Leech 1998; Bäck och Möller 1995; Pross 1986; Richardson 1993; Wilson 1990. 6Bergström Kommande. 7 Resterande delen inledningskapitlet utgörs ett väsentligt omarbetat

av av utdrag Bergström 1998.

ur 8Jämför Grant 1995, sidan liknande kring deltagande och

som resonerar val i Storbritannien.

FRÅN MAGNA CHAHTA TILL MOTIONERNA

med och påverka samhället. Särskilt gäller för organisationer,

vara

de inte främjar sina medlemmars intressen bästa sätt att som tenderar under För motverka undergång finns flera

att att

utomparlamentariska påverkanskanaler, till exempel via lagliga eller olagliga aktioner. En de intressanta utomparlamentariska

av mer påverkansmetoderna, mindre studerade, bedriva

men är att

lobbning. Den brittiske parlamentsledamoten Austin Mitchells fixering vid det är viktigt studera lobbning, verkar

att att vara en

god utgångspunkt: hat need in the study of lobbying

w we

light, light and still light.".°

more more

Under år har särskilt medierna uppmärksammat, till

senare exempel med artikelserier i drakarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten 1997 i Aftonbladet 1998, fler aktörer och till

samt att viss del aktörer börjar delta i politiken och försöker på-

även nya

verka politiska beslut lobbning och opinionsbildning. Även

genom

i statliga utredningar påtalas att lobbning i Sverige verkar ha ökat

de senaste åren, att forskningen är eftersatt. I vid mening,

men har lobbning alltid funnits.

Korporatism och pluralism

Den politiska geografin har alltså förändrats och vit fläck

en kartan kan skådas. Statsvetenskaplig forskning brukar beskriva det

att Sverige är väg från ett korporativt till ett pluralistiskt

som

eller post-korporativt samhälle. Därav följer uppmärksamhet

formandet politiska strukturer och företeelser, i vilken

av nya

lobbning kan sägas ingå. Förändringarna är resultatet långa

där flertal faktorer påverkar. Några strukturella processer ett

förklaringar är medborgarnas individualisering, Sveriges medlem-

skap i EU, kommittéväsendets minskade politiska roll och det

mer

lättrörliga kapitalet. En aktörsinriktad förklaring är SAF:s

mer

utträde från de statliga styrelserna.

9Seexempelvis Olson 1971, sidan 1°Mitchell 1991, sidan 1 Kronvall 1996; SOU 1990:44. 12Seexempelvis Bergström 1997, där SAF studeras.

HENRIK BERGSTRÖM

Sverige har sedan länge betraktats korporativt land, i

som ett jämförelse med flera andra länder. Sverige har vissa politiska

områden, till exempel arbetsmarknadspolitiken, betraktats

som starkt korporativt. Under de decennierna har forskare,

senaste både i och utanför landet, börjat skönja uppluckring det

en av

korporativa systemet. I korporatismens nedgång talas i stället

uppkomsten av ett pluralistiskt system. Vad är då korporatism och

pluralism Den korporativa modellen kan beskrivas att staten

som

ingick partnerskap med vissa intresseorganisationer. Organisa-

tioner, framför allt de arbetsgivare, fackföreningar och

stora som

andra organisationer representerade i beslutsprocesserna,

var

att bland sitta med i statliga styrelser. Staten erhöll genom annat

flexibilitet och legitimitet i genomförandet politiken i utbyte

av mot att ge organisationerna inflytande. När de för-

nu ser

ändringar jag tog upp ovan och när organisationerna både frivilligt och ofrivilligt lämnar representation i styrelserna med ersätts

mera, modellen med ett flexiblare och nätverksbetonat funktionssätt

mer

politiken, kallas pluralistiskt.

av som

Kortfattat går den pluralistiska modellen organisatio-

ut att

deltar i politiken utanför institutionerna och de är relativt nerna att oberoende Beslutsfattandet blir informellt,

av staten. mer

opinionsbildning och lobbning blir vanligare och viktigare

sätt att

påverka politiken. Centralt i pluralistisk teori är intressegrupperna

och deras agerande, särskilt de och starka. Enligt pluralistisk

stora teori är eller borde offentlig politik resultatet konkurrens

vara av mellan olika idéer och intressen. Den politiska makten är således spridd och sprids mellan konkurrerande aktörer och Lobb-

staten. ning är följaktligen både effekt och pådrivare

en av en mot ett

pluralistiskt system. Med detta utvecklingen

menas att mot ett

pluralistiskt funktionssätt politiken påverkar lobbningens

av ut-

veckling. Lobbning i sin tur påverkar det politiska systemets

funktionssätt.

3 Rothstein 1992.

Den amerikanske statsvetaren Robert A. Dahl, exempelvis 1961, är

se en

de mest inflytelserika pluralistiska forskarna. av

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

Pluralistiska teorier är alla andra behäftade med ett antal

som nackdelar. Bedömningen kan alltså inte göras utan att även kort diskutera pluralistiska teoriers nackdelar, i alltför stor ut-

som sträckning idealmodeller och inte empiriska. Vidare

anses vara

beskylls pluralismen för generell, abstrakt och snävt ideo-

att vara logisk. Pluralismen kritiseras också empiriskt plan för

ett mer

den politiska är öppen, endast fåtal får tillatt arenan men att ett träde. Analysen maktförhållanden kritiseras. Särskilt bakom-

av liggande strukturer, funktioner och klassrelationer delvis för

tas

givna i den pluralistiska Ytterligare kritik de

ansatsen. är att som har tillgång, har olika god tillgång till det politiska systemet. Maktfördelningen i samhället snedvrids, kritikerna.

anser

Det intressanta med kritiken är den i princip kan riktas

att mot de demokratimodeller finns, varför jag nöjer mig med att

som konstatera kritiken pluralismen delvis också riktas mot

att mot andra modeller. Intressen och lobbning är också bara en, men relativt viktig, del den pluralistiska modellen. Fokus i

av uppsatsen är dock lobbning och intressen. Varken korporatism eller pluralism är dock några tillstånd; betecknar de det politiska

snarare var

är väg, med eller mindre goda indikatorer. systemet mer

Vad är lobbning

Traditionellt har lobbning enligt den norske samhällsvetaren

Harald Espeli betytt att:

15Anledningen till jag valt lobbning i stället för lobbying och lobbyism

att är lobbying är engelska och lobbyism är översättning lobbyist,

att en av inte lobbying. Lobbyism är uteslutet, då det att göra våld

av vore svenska språket samtidigt det är svårt att uttala. I svenskspråkiga

som Finland används lobbning, förmodligen är svenskt och låter

som mer mer korrekt än lobbyism. Vidare anknyter ett naturligt sätt till

termen svenskans bilda språk när utländska ord översätts. Verbet lobba

sätt att

används i finlandssvenskan, finns även i rikssvenskan. Bergström som 1998, bilaga jämför Espeli 1994; jämför även Lundgren och Hald 1997.

HENRIK BERGSTRÖM

"kjøper" tjenester fra yrkeslobbyister for disse skal

man at

forsøke å påvirke de besluttende til å fatte vedtak til fordel

organer

for sine klienter Espeli 1994, sidan 399.

En klassisk definition är att ... ’lobbying’ has been used

annan most often to refer to face-to-face individual meetings between legislators and representatives of interest.."’ Jag utgår inte från

an dessa definitioner. I stället förändras dessa klassiska, traditionella förklaringar, för lobbning bättre skall kunna förstås i samtida

att

politisk kontext. Lobbning uttryck för högst fredlig

är ett en aktivitet utförd utomparlamentariska aktörer, med poli-

av som tiska medel söker överföra sin oftast begränsade vilja till

egen beslutsfattarna.

Lobbning är när offentliga och privata aktörer med legala medel söker påverka beslutsfattare i syfte att utnyttja och eller förändra eller förhindra förändring lagstiftning och eller

regelsystem.

Antingen kan lobba direkt beslutsfattare, exempelvis

man mot

möten, eller indirekt påtryckningar medborgar-

genom genom mot

eller opinionsbildning. Med offentliga aktörer även

na menas att

företrädare för myndigheter, statliga företag, verk med flera kan

lobba och gör det också. Lobbning kan också, nämndes

som ovan, vidtas för förhindra beslut eller försöka förhindra frågor

att att ens

når det politiska dagsljuset, att frågor inte skall komma

upp

dagordningen. Att förhindra uppkomst frågor den politiska

av agendan torde ett mycket svårt företag även flera studier,

vara om särskilt i USA, visat det utgör god strategi för söka

att en att

behärska agendan frågan ändå når dagordningen. Till

senare, om exempel har västvärldens lantbruks- och bondeorganisationer varit

6 Baumgartner och Leech 1998, sidan 33. 7 Milbraiths hypotes, iWright 1996, sidan från 1960-talet ...

att most lobbying simply reinforces representatives’ positions but does alter

not them. beskriver del problematiken. Om icke-beslut, att hålla bort

en av frågor från agendan, skriver framför allt Bachrach och Baratz 1970; Crenson 1971.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

mycket aktiva i arbetet försöka förhindra andra från att

att grupper

delta i jordbrukspolitiken, i rädsla för frågan jordbruksstöd

att om skulle till Öppen debatt.

tas upp

Enligt de amerikanska statsvetarna Frank R. Baumgartner och Beth L. Leech krävs det fyra förutsättningar för att verksamheten skall kunna kallas lobbning. För det första måste lobbningen involvera offentliga beslut, lagar och eller regler, inte privata. För det andra måste lobbningen syfta till att påverka offentliga beslut,

lagar och eller regler. För det tredje måste lobbningen genom en mellanhand, eller organisation. En medborgare

egen annan som uttrycker sin åsikt är inte lobbning, endast när eller orga-

en grupp nisation gör det. När enskilda individers påverkan beslutsfattare

av exkluderas görs det något för enkelt. Förvisso är det sällan enskilda individer systematiskt påverkar beslutsfattare, de

snarare att sporadiskt och då kanske rätt ofta kontaktar beslutsfattare för att säga sitt hjärtas mening ett förslag eller liknande. Däremot är

om det fullt möjligt och det har hänt enskilda har lobbat

att personer

med ekonomiskt starka intressen i ryggen för eller

ibland en

fråga. Att utesluta individer förenklar annan resonemangen, men

inte hänsyn till att lobbning faktiskt inte behöver organisetar vara

Även i rad eller utgöras av mer än en person. om resonerar

politisk handling, betyder det inte politik alltid är

termer av att en kollektiv handling. Till allra största delen utförs dock lobbning

företrädare för företag, och organisationer. För det fjärde

grupper måste lobbning innehålla kommunikation, vilket

ett moment av behandlas nedan.

Lobbning bedrivs alla institutionella nivåer från lokala till internationella. Den mest frekventa, förmodligen minst upp-

men märksammade lobbningen sker lokal nivå. Att enskilda, företag och andra organisationer ställer krav och tillskriver lokala politiska institutioner är ingen ovanlighet. Kanske bedrivs den allra viktigas-

lobbningen lokal nivå. Lokalpolitiken berör och intresserar te

än till exempel rikspolitiken. Kommunal infrastruktur-, mer

8 Richardson 1993, sidan 19Baumgartner och Leech 1998, sidan 34. 2°Jämför Espeli 1994.

HENRIK BERGSTRÖM

kultur- och miljöpolitik föreningsbidrag är exempel frågor

samt

i stor utsträckning är föremål för lobbning lokal nivå. Ansom ledningen till att jag härefter i princip inte berör den kommunala nivån är det enkla skälet det nästan inte finns någonting

av att skrivet lobbning kommunal nivå.

Generellt sett är det inte lobbning det handlar när

om man bygger nätverk, dock kan viktig förutsättning för

som vara en framgångsrik lobbning eller har rutinkontakter med be-

när man slutsfattare. Allmän påverkan politiker och tjänstemän gör inte

av heller verksamheten till lobbning.

Ett definitionsproblem är värt att nämnas i sammanhanget,

som är att studier lobbning sällan eller aldrig använder

om samma definition. Den här breda definitionen kan uppfattas den

som att egentligen inte säger något, då den kanske inkluderar än den

mer exkluderar. Definitionen exkluderar inte automatiskt handlingar och aktiviteter gränsar till den. Men definitionen har även

som fördelar. För det första anknyter den till de klassiska amerikanska

lobbydefinitionerna, i mångt och mycket gäller än i dag i

som USA. För det andra medger definitionen jämförelser mellan olika länders politiska För det tredje verkar definitionen i

system. vara linje med flera svenska beslutsfattares och ledande lobbyistkonsul-

definitioner eller uppfattningar lobbning. För det ters av om fjärde inkluderar även definitionen sådan lobbning är ganska

som svårfångad, till exempel icke-beslut att söka hindra fråga når

att en och eller tas i de politiskt beslutande församlingarna

upp samt indirekta aktiviteter opinionskampanjer och användandet

som av PAC:s kapitel två För det femte tillåter definitionen även

analys beslutskedjor rör sig mellan eller över olika be-

av som slutande politiska nivåer lokal, regional, nationell och internatio-

2‘ Espeli 1994, sidan 399. Om nätverksansatsen exempelvis Comparing

se Policy Networks 1998. 22Espeli 1994, sidan 398, skriver " 0 mtalen lobbying i International

att av Encyclopedia Social Sciences viktig referanse også

som er en er sterkt påvirekt amerikanske forhold.".

av 2’ Detta kommer undersökas närmare i Bergström Kommande.

att

Jämför Espeli 1994.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

nell, vilket till exempel Espelis definition inte gör, då han

utesluter andra nivåer än den nationella. Att min definition säker-

ligen inkluderar än vad i vardagsbruk lobbning

mer man anser vara är säkert. Men för att kunna jämföra de tre studieobjekten

nog USA, EU/ Europa och Sverige är definitionen lämplig.

En lobbyist kan bedriva lobbning eget intresselobbning eller uppdrag kontraktslobbning. Lobbyister i organisa-

annans tioner arbetar med lobbning inom för den huvudsak-

som ramen liga verksamheten, kallas intresselobbyister. Det finns även lobbyister, ofta kallade PR-konsulter, arbetar med lobbning

som

åt andra, så kallade kontraktslobbyister. Påtryckningsgrupperna är inte bara många, deras mål är mycket

diversifierade. Vissa nästan enbart nivå till exempel

opererar en nationell endimensionella grupper, medan andra arbetar flera nivåer samtidigt flerdimensionella grupper. Om lobbyisten age-

eller flera nivåer bestäms frågan och dess karaktär: kan rar en av den påverkas än beslutsnivå eller är frågan sådant slag

mer en av

den till och med behandlas flera beslutsnivåer Även det att om formella beslutet endast fattas enda nivå, kan det strate-

av en vara giskt riktigt även bedriva lobbning mot andra nivåer, så att de

att beslutsfattare blir lobbade nivå, kan påverka besluts-

som en fattare

en annan.

Varför Iobba

Det huvudsakliga syftet med lobbning påverka beslutsfattare.

är att Påverkan kan delas in i kunskaper, värderingar och hand-

tre typer: lingar. En enklare form påverkan syftar till förändra den

av att

25Jämför Espeli 1994. 26Det finns även lobbyistkonsulter, kallade medicinmän från engelskans spin doctor. Se till exempel den utmärkta satiren Wag the dog,

hjälper beslutsfattare, särskilt politiker. Att politiska partier tagit som hjälp medicinmän förpacka politiska budskap är välkänt. Medicin-

av att män anlitades till exempel den socialdemokratiska regeringen 1994-

av 1998 vid pensionsreformen och i samband med diskussionerna kring övertäckningen Estonia.

HENRIK BERGSTRÖM

lobbades kunskapsbas. De två andra, värderingar och handlingar är

svårare att uppnå. Det är svårare att påverka handla i

en person att

viss riktning och definitivt att förändra värderingar, en en persons

tillföra henne kunskap. Kombinationer dessa än att ny av tre typer är givetvis både möjliga, troliga och eftersträvansvårda. Kan inte

lobbyisten förändra handlande eller värderingar i dag, kan nytillförd kunskap lägga grund för framtida förändringar i värderingar

och eller handlande hos beslutsfattarna. Även det är svårt

om att observera förändringar, så torde det lättare observera

vara att förändrat handlande, än förändrade värderingar och förändrad kun-

skapsbas. Om förändringarna beror lobbning eller andra aktivi-

teter i en viss fråga är svårt att säga. Men varför lobba över huvud

taget

0 För det första kan samhällsutvecklingen förklaring. Ser

vara en

politiken i ett hundraårigt perspektiv har den politiska domä-

helt klart blivit större, det i 1990-tals-

nen men ser ett

perspektiv är det det motsatta." När politiska beslut

snarare

fattas blir komplicerade, blir lobbyverksamhet

som mer en

reaktion förändringarna. Inte det skulle

ens om vara så att

färre beslut och mindre går politikernas händer

pengar genom

är det säkert lobbning skulle mindre betydelse eller

att

minska i omfattning.

För det andra kan lobbning naturlig handling för

0 ses som en att

påverka samhället. För det tredje kan lobbning effektiv metod på-

0 ses som en att

verka. Olika metoder påverka politiken är olika effektiva i

att olika skeden de politiska Då kan lobbning

av processerna. ses

ett dessa verktyg. Men det kan så lobbsom av snarare vara att ning är bra för att internlegitimera verksamheten sina

mot

huvudmän, visa handlingskraft.

att För det fjärde är det, så önskar, möjligt växla

0 om man att

mellan synlighet i den offentliga debatten och osynlighet när

27Wright 1996, sidorna 15f refererar David Truman lanserade

som en "störningsteori" varför intressegrupper uppkommer. Truman

om menar att organisationer bildas när intressen för oorganiserade ekonomiska,

störs av sociala, politiska eller teknologiska förändringar.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

lobbning bedrivs. När lobbar är det något lättare att byta

man

strategier, än vid till exempel korporativa arrangemang. Strategivalet revideras dock kamelvändning. Vill

inte i en

lobbyisterna säkra det blir bra, sker strategival och

vara att -

byten efter överläggningar.

noggranna

För det femte är lobbning sätt marknadsföra organisatio- 0 ett att

den politiska det här skälet kanske inte

nen arenan, även om

är det vanligaste. Till exempel vill organisationer Visa att här är

vi, det här kan och den eller den är står för. Lobb-

nyttan

ning är nästan alltid biprodukt organisationens övriga

en av

verksamhet. Sällan eller aldrig är det huvudmål att lobba för

ett

organisationens huvudmän medlemmar eller ägare. Lobbande organisationer fyller nästan alltid andra huvudsyften.

Inte sällan handlar lobbning och opinionsbildning att väcka

om opinion eller mobilisera den opinion redan finns, likt den

som som

finns i delar alkoholpolitiken, där alkohollobbyn

synen av

lyckats väl i sin Även organisation

opinionshantering. en som

Greenpeace har varit bra budskap i medierna och så

att ut sätt kunna skapa, mobilisera och vinna opinioner. Lobbning hand-

lar kommunicera politiska budskap ett framgångsrikt

om att sätt. För bedriva god lobbning krävs generellt förutom

att sett, god kunskap i och goda argument för den fråga önskar på-

man

verka, även god organisation, envishet, god tajming, goda kunskaper policyprocessen, kontinuitet och i vissa fall goda

om finansiella resurser.

28I Sverige Dagens Nyheter, radio och de bästa opinionsfora.

anses tv vara I EU är det Financial Times och The Guardian samt EU:s tidning The Official Journal. I USA är det de rikstäckande och radio- kanalerna

tv-

är bäst i och New York Times, Wall Street Journal samt som att synas Washington Post. USA har dock mycket begränsad rikstäckande press.

en 29Seexempelvis Pross 1986, sidan

HENRIK BERGSTRÖM

Proaktiv och reaktiv lobbning

En hypotes om framgångsrik lobbning är den genomförs

att van-

ligen när den fråga vill påverka inte är fråga proaktiv:

man ens en att själv ta upp en fråga eller hålla den borta från agendan, själv att söka styra frågan, dess utveckling och karaktär, göra det samt

innan frågan blivit del den dagspolitiska agendan. I

en av upp-

startandefasen är det viktigt samtidigt till organisationen

att se att har den politiska kompetens krävs för driva frågan vidare. som att Att fråga i rampljuset är måhända inte alltid så svårt, upp en men därefter gäller det behärska Till det krävs andra att scenen. talanger, vilket delvis diskuteras nedan.

I andra änden beslutsrepet de politiska insti-

av reagerar man tutionernas beslut eller avsikter fatta beslut och det är den att

mindre väl genomförda lobbningen reaktiv. Överhuvud

taget tycks merparten all lobbning reaktiv karaktär. Till av vara mer av exempel flera lobbyistkonsulter när de anlitas, är det ofta anser att

ganska sent i den politiska

processen.

Lobbning som instrument att kommunicera

En aspekt lobbning den kan kommunikationsav är att ses som en process, vilken fungerar bäst tvåvägsmässigt. Kommunikationsinitiativet kommer från lobbyisterna, sändarna, där beslutsfattarna

är mottagarna. Någon tvåvägskommunikation i ideal betydelse är

det alltså inte fråga I kommunikationsprocessen är överföranom. det information den centrala poängen: Att smidigt sätt av ett överföra information till beslutsfattare och dem i linje att agera med det lobbyisten förespråkar, reda vad beslutsfattarna samt ta tycker och tänker. Vad slags information handlar det då om

3°Se exempelvis Wright 1996, sidorna 53-65 för mindre fallstudie. en 3 Seexempelvis Mazey och Richardson 1996, sidan 208. 32Jämför Espeli 1994, passim.

‘nu ,

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

För det första är det sakfrågeinformation sakanalys.

För det andra är det information vilka ekonomiska, sociala, 0 om

politiska med flera konsekvenser ärendet medför

som

konsekvensanalys.

För det tredje är det information vilka är för respektive 0 om som

saken, vilka effekter frågan och ett ställningstagande emot samt kan ha valmanskåren politisk analys.

Att lobba är oftast långsamt och mödosamt arbete,

ett en process

tid, ibland decennier och måste enträget som tar som göras genom arbete, vilket är Dennis Hopper att rust never sleeps".

som sa Till exempel gör telefonsamtal ingen lag. Men telefonsamtal

ett ett kan början något ut i något viktigt. Att

vara som senare mynnar lobbning tid beror främst de politiska tar tid,

tar att processerna

även förberedande lobbning tar tid. Budskapen som men att av lobbyisten ämnar föra fram skall Väl utformade. Lejonparten

vara

lobbyisters arbete består bakgrundsarbete, särskilt informaav av

tionsinhämtning och genomföra de nämnda analyser-

att tre ovan

Endast ringa del arbetet går bedriva lobbning, även na. en av att

del informationsinhämtandet i sig är lobbning. om en av

Lobbning låter illa

Ett problem jag bara nämner, då det har ventilerats såväl förr

som

är lobbning låter illa i mångas öron. Som aktivitesom nu, att om

felaktig, lagstridig eller till och med ondskefull verkten vore en

samhet. Lobbning förknippas inte sällan med mutor, bestickning,

korruption eller liknande. Om verksamheten sådana former bör

tar den också beskrivas så, då är det inte lobbyverksamhet utan

men

just bestickning och korruption. En Sveriges fram-

mutor, av mer

trädande lobbyistkonsulter Peje Emilsson att 1 obbying

menar

33Wright 1996, sidorna 88-113; jämför Davis 1994, sidan 98. 34Ur komedin Flashback 1989, där Dennis Hopper spelar hippien Huey Walker. 35Seexempelvis Baumgartner och Leech 1998, sidan 33. 3‘ Espeli 1994, sidan 406.

HENRIK BERGSTRÖM

har ingen positiv klang..’7 Emilsson har rätt i detta. Då lobbyister

handlar oacceptabelt sätt, verkar det inte sällan resultera i

ett

rubriker. Självklart skall även lobbning skärskådas, det stora men är nästan uteslutande de negativa sidorna kommer fram.

som Mycket sällan eller aldrig nämner media del

och även en forskare

lobbningens fördelar. Helt klart nackdelarna med lobbning

är att inte låter sig definieras bort, tvärtom är det tillrådligt

utan att diskutera lobbnings för- och nackdelar integrerat.

Samhällsvetaren Robert Salisbury gick till och med så långt

att

han ville avskaffa användningen lobbning lobbying, då

av termen den är så infekterad vardagsspråket, lobbning

av som ger en

mycket negativ betydelse.

Endast parentetiskt, alls, diskuteras i media alla

om ens att organisationer faktiskt kan lobba och de flesta organisationer

att

är utåtriktade gör det. Hellre belyses och som pengarna pengarnas roll, vilken jag nedan kommer visa mycket begränsad i

är som att

Sverige. Eller så används populära stämplar "taxfreelobbyn"

som eller "tobakslobbyn" nedlåtande eller så beskrivs deras lobbyverksamhet i förklenande ordalag. Tänk i stället skulle

om man

skriva "handikapplobbyn eller kvinnolobbyn epitet

vilket är ett

har använts och i samband med dessa epitet fälla nedlåtande som kommentarer Ett uppenbart problem balanserade

är att framställningar om lobbning inte säljer. Dessa skriverier verkar således stå tillbaka för sensationslystna och

mer uppseendeväckande.

Lobbning är inte under bordet, mygel eller duperande

pengar av beslutsfattare. Inte heller tjänar någon lobbning och lobbyis-

att ter beskrivs det sättet. De enskilda och

personer, grupper organisationer, vilka kan alla sorters, arbetar med oetiska

vara som metoder eller duperar beslutsfattare skall givetvis kritiseras

och om lagen så tillåter, ställas inför rätta. Men alla de andra då, den

37Pettersson 1996, sidan 44. 38Seexempelvis Ternström 1998. 39Salisbury i Baumgartner och Leech 1998, sidan 33. ‘° Aspekten medias inställning till lobbning kommer att undersökas närmare i Bergström Kommande.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

mycket majoriteten Helt uppenbart finns smitto-

stora tysta en effekt dålig lobbning, kletar fast vid alla andra för-

av som som

bra jobb. Därför åligger det beslutsfattare, söker göra ett forskare, journalister och lobbyister att försöka balan-

ett ansvar

ändra på dessa schablon- och mytbilder bidrar till sera eller som

"myglifiera" politiken och göra den svårbegriplig. För-

att mer hoppningsvis kan vädra ut del den unkna lukt

uppsatsen en av som

del skriverier lobbning. Lobbning företeelse beomger en om som höver framställas balanserat än vad tidigare gjorts, fram-

mer som

för allt i media. Den här framställningen belyser förhoppningsvis

lobbning sådant sätt företeelsen inte automatiskt betrak-

ett att

med det onda ögat, i stället läsaren allsidigt kan förstå tas utan att

och analysera lobbning.

Direkt och indirekt Iobbning

Lobbning kan delas i två huvudkategorier. Lobbning kan be-

drivas medelst två olika metoder: direkt eller indirekt. I direkt

lobbning kan antal tekniker användas. Följande är de vanligaste

ett i direkt lobbning: personliga, formella och informella möten med beslutsfattare, skriva brev, telegram, fax, och telefon. De

e-post

vanligaste teknikerna i indirekt lobbning är opinionsbildande

aktiviteten användandet media insändare och eller

av genom debattartiklar; olika former litteratur riktad politisk

av samt reklam. Även sådant offentliga och informella

som att arrangera möten vilka kanske är direkta tekniker, göra utredningar, telemarketing mediareklam räknas indirekta tekniker.

samt som

En vanlig och effektiv lobbyteknik bedriva opinionsbildning

är att och allra effektivast sägs då hamna DN-debatt.

vara att

Metodvalet beror antal faktorer: frågans karaktär och

ett

magnitud; organisationen själv; dess och struktur;

resurser opinionsläget; beslutsfattarna och deras förväntade reaktioner.

4 Seexempelvis Vaverka 1995. 42Jämför Asp 1996; även Lundgaard 1998, passim.

se 43Kollman 1998, passim. Dessa är de primära faktorerna, det finns

men fler påverkar.

som

HENRIK BERGSTRÖM

De här faktorerna får lobbning att verka rationell verksam-

vara en het. Lobbning är delvis rationell verksamhet och bygger

överväganden politisk vilja, och utsikter att nä fram-

om resurser gång. Men inte sällan verkar lobbning handla legitimera den

om att egna organisationen att dess företrädare synliggör den för

genom beslutsfattarna. I amerikansk forskning påtalas särskilt från

att

organisationernas sida handlar det ofta att ta politi-

om grepp om ken och göra sin stämma hörd. Beslutsfattarna däremot uppfattar kontakterna värdefulla informationskanaler mellan dem och

som

opinionen, väljarna samt organisationernaf

Ett exempel förändrat metodval användandet

ett var att av handskrivna och personliga brev till beslutsfattarna, kom be-

att tyda meri USA under 1980-talet, än förtryckta massbrev,

som protestlistor, vilka bara är undertecknade. Den här metoden

uppfattades inte till början rationell. Efter blev metoden

en som ett tag betraktad rationell, då organisationer lobbade märkte

som som att nästan oförargligt små förändringar i metoderna kunde ha effekt

policyutfallet. I detta fall att använda handskrivna och

personliga brev i stället för förtryckta massbrev.

Lobbning inget Losec, Prozac eller Viagra

Tyvärr finns utbredd missuppfattning så fort lobbar så

en att man erhåller inflytande, beslutsfattarna vänder sig vind-

man att som

flöjlar efter lobbysiroccon. Få uppfattningar kunde miss-

vara mer visande.° Att rekommendera lobbning mirakelmedel för

som ett

organisation är att ordinera fel kur för komplicerad åkomma. en en Lobbning är inte alltid, kanske inte ofta, effektiv eller säker

ens en

väg till politiskt inflytande. De allmänna uppfattningarna

om lobbning verkar i detta avseende föga stämma överens med den

Seexempelvis Kollman 1998. ‘5 Kollman 1998, sidorna 74f.

Den välrenommerade amerikanske nationalekonomen Mancur Olson,

se 1971, samhällsvetare som delar journalisternas misstro mot

är en påtryckningsgrupper; jämför Kollman 1998, passim.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

etablerade forskningen. "Frågan intressegruppernas

om effektivitet är förmodligen den minst adekvat utforskade aspekten i studiet påtryckningsgrupper, statsvetaren Wyn

av menar Grant. Detta faktum bör ha i åtanke, sig påstår att

man vare man

har mycket inflytande eller inflytandet är begränsat.

grupperna att

För det första finns inga samband mellan hur mycket 0 man

lobbar och resultatet de beslut fattas. Lobbning

av som är en av

flera delar den politiska Om inflytande uppnås

av processen.

medelst lobbning, är inflytandet ofta, absolut inte alltid,

men

inkrementellt. Lobbyverksamhet är ofta förstärkande eller för-

svagande för beslutsfattares uppfattningar. Lobbning får starka

motståndare bli osäkra eller får förespråkare att bli

att svaga

starka och Endast sällan eller mycket sällan kan

vice versa.

lobbning beslutsfattare ändra klara och grundade uppfatt-

att

ningar. Det bör också påpekas att det inte alltid är så lätt att

mäta inflytandet från grupperna. Det kan även ett

vara pro-

blem vad påtryckarnas motiv och mål är, för att

att veta se om

det de lobbat för och fått igenom verkligen sak.

som är samma

Dessutom är det viktigt skilja intressegruppernas dagliga

att

politiska aktiviteter och deras reella politiska inflytande. Det

kan sätt svårt att avgöra de styrandes verkliga

samma vara

prioriteringar.

För det andra verkar det inte finnas några säkra samband mellan 0

vilka metoder eller vilken organisation är och effek-

typ av man

lobbningen. Däremot visar det sig att stora organisatio-

ter av

lobbar för många frågor, ofta når fler framgångar än

ner som mindre dito, lobbar för eller ett fåtal frågor. Området

som en

kring samband mellan metoder och politiska framgångar kräver

studier, innan säkra analyser låter sig göras.

mer mer

7 Seexempelvis Kollman 1998; Pross 1986; Wright 1996. 48Grant 1995, sidan 127. Författarens översättning.

egen 49Grant 1995, sidorna 127ff diskuterar varför det är så svårt att mäta inflytande. 5°Wilson 1993, sidan 136. 5‘Baggott 1995, sidan 15; Kollman 1998.

HENRIK BERGSTRÖM

För det tredje är lobbning bara flera åtgärder och då lämp-

0 en av

ligen vidtagen mycket tidigt skede den politiska

ett av pro-

Kanske så tidigt att lobbyisten själv lyckas föra

cessen. upp

frågan den dagspolitiska agendan. Är frågan så tidigt är

uppe det inte alls säkert organisationen vinner frågan i be-

att senare slutsfasen den politiska även fortsätter

av processen, om man att lobba under hela tiden. Fler faktorer än lobbning påverkar faktiskt politiken. Till exempel media den starkaste

anses vara politiska kraften utanför de politiska institutionerna; och media måste god lobbyist också ha förmåga att hantera. Att sätta

en likhetstecken mellan lobbning och effekter är inte alls lämpligt. Har lobbyisten opinionen sin sida, är sannolikheten att

inflytande större än denne har opinionen emot sig.

om Opinionsfaktorn, att lokalisera, identifiera, uppmuntra och vinna opinioner blir, gott och ont, allt viktigare faktor att

en ta hänsyn till i politiken. När media, beslutsfattare och intressen i allt högre grad förlitar sig dessa instrument, kan börja tala opinionsdemokrati, där beslut och ställ-

om en

ningstaganden riskerar att rättas efter opinionsundersökningars

resultat. Det finns uppenbara faror med så kallat fabricerade

opinioner, framtagna beställning allehanda intressen eller

observationen det observerade i negativ riktning påverkar att av den observerades beteende.

0 För det fjärde är det så att när någon lobbar finns det ofta ett

eller flera motintressen. Ett pluralistiskt grundantagande

är att

det inte finns motintressen, kontrolleras ändå de existeranom

de potentiella grupper. Konkurrerande lobbning

grupperna av tenderar varandra. USA är utmärkt exempel där det

att ta ut ett ofta, långtifrån alltid, finns mot-lobbyister. Tvärtom kan

men kritik riktas mot att det finns organisationer i Sverige, liksom i

USA, har särställning när det gäller lobbyverksamhet.

som en Organisationerna får verka lobbyister i institutionerna och

som

52Jacobsson 1994, åskådliggör hur svårt det kan vara att förstå politiska

processer. 53Seexempelvis Kollman 1998. 5‘ Seexempelvis Williamson 1989, sidan 53.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

har i mångas ögon orättvist försprång, mindre och

ett gentemot

organisationer. Exempel dessa är fackföreningarna i

svagare Sverige, storindustrin i USA och jordbrukslobbyn i EU. För beslutsfattarna är lobbyister bara flera aktörer för-

en av som söker påverka dem. Andra söker vinna beslutsfattarnas öra

som

är exempelvis byråkrater, partier, partiledningar, regering, riks-

dag, media, den allmänna opinionen med flera. För lobbyisten är beslutsfattarna flera kanaler att vinna inflytande.

en av Lobbyister försöker även påverka andra, till exempel den all-

männa opinionen, media, den organisationen och andra

egna

konkurrerande organisationer. Dessa kopplingar bör

man vara medveten när mellanhavanden mellan beslutsfattare och

om,

lobbyister analyseras.

0 För det femte råder missuppfattning att lobbning

en om genom vinner köper besluten, inte argumenten. Att kunna

pengarna lägga goda argument är det viktiga och det kan kosta

upp

Men att påstå att köper besluten finns det pengar. pengarna eller inga grunder för. Till exempel har miljö- och konsument-

organisationer USA, ofta är medelssvaga, från tid till

som

visat sig väl så effektiva organisationer med annan vara som tjock plånbok. Påståendet köper besluten hörs inte

att pengarna

sällan uttryckas, det är sällan någon tillförlitligt kan

men som bevisa att det är det sättet, varför utsagor effek-

om pengars

eller brist effekter i beslut delvis bör ifrågasättas. Forskater

i internationella relationer Steve Reilly skriver att t ren not to that buys votes. The usual claim

easy prove money

that ‘merely’ buys claim which sounds particularly

access —a hollow remembers that what bought be sold, and

one must that selling access hardly fits the nations loudly

even own proclaimed democratic standards..55 Det finns klar snedför-

delning vilka verkligen kan lobba, då lobbning kan bli

om som

dyrbar verksamhet. Åtminstone vill hålla i flera en om man

år och driva långsiktiga kampanjer, till exempel i kärn-

som

krafts- och skattetrycksfrågorna. Pengar är ett viktigt instru-

55Reilly 1998, sidan 178.

HENRIK BERGSTRÖM

ment, och alla har inte stora ekonomiska lobba.

resurser att Därför är det ändå lämpligt tillskriva viss, och

att pengar en ibland viktig, roll i lobbyverksamhet. Kanske är det dock inte så illa den amerikanske Mark Hanna yttrade 1895

som senatorn

att t here things that important in politics. The

are two are first and I cant remember what the second is.".

money Klart är dock resursskillnader mellan organisationer

att ger

olika förutsättningar välja lobbymetod och lobbyteknik.

att

För det sjätte många bara företag lobbar. Visst är det så 0 tror att att de flesta lobbyister, än söker och finner dem,

var man representerar näringslivet och det beror att företagen är de organisationer oftast har avsätta

som mest resurser att pengar, personal och tid för lobbning i eller utanför organisationen. Men det beror också företagare ofta är politiska noviser

att

och således behöver hjälp än till exempel intresseorganisa-

mer tioner, där det oftast finns politisk kompetens bland medlemmarna. Företagare känner inte till så mycket den poli-

om tiska värld berör dem så mycket. Därför de till

som ser att skaffa know-how. Andra organisationer har ofta goda

sorters kunskaper och duktiga medarbetare kan lobba. Däremot är

som de inte jämt lika stadda vid kassa, vilket innebär många

att organisationer inte kan lobba sätt företag. Emellertid

samma som betyder det inte att de inte är effektiva eller får genomslagskraft.

0 För det sjunde har lobbyister sanktioner till. Påtryckar-

att ta na måste hålla sig väl med beslutsfattarna. Lobbyister

vet eller

borde veta beslutsfattare gått dem eller parti

att om emot ett röstat mot dem gången, kan de faktiskt ändra åsikt nästa

ena

gång. En god lobbyist bör diplomat, principen

vara som en om

"stiff lip gäller. Att sin sak med trovärdiga

upper presentera argument baserade fakta är lobbyists och

en a o.

5‘ Från Center for Responsive Politics nätsidor 1998.

en av 57Davis 1994, sidan 97.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

Vad talar för att lobbning verkligen fungerar, är att lobbyister

som faktiskt finns i och kring de politiska institutionerna. All lobbning

internlegitimerande eller marknadsförande verksamkan inte vara het. Lobbning resulterar från tid till i framgångar och ibland

annan har påtryckarna inflytande än vad beslutsfattarna tror. Vad

mer

gör lobbyisterna i korridorerna annars

Lobbning och legitimitet

Organiserade intressen, deras förhållande till staten och samhället i övrigt har intresserat filosofer och statsvetare under lång tid. Lobbning och dess angränsande företeelser är således inga

nya

fenomen i samhällsvetenskaplig forskning. Särskilt har frågan

om representativitet, allmänintresse kontra särintresse och legitimitet sedan länge diskuterats. En politisk filosof Jean-Jacques

som Rousseau kritisk organiserade intressen, medan exempel-

var mot

vis den politiske tänkaren Alexis de Tocqueville har uttryckt sig mer positivt. Kritik har länge riktats mot lobbyisterna eller, populärt,

mer särintressena. Att de blockerar beslut, de bara till sitt eget

att ser bästa, politiken blir slagfält för de starka, det större in-

att ett att

i samhället får stå tillbaka för mindre särintressen, som är tresset finansiellt starka, skickliga, välorganiserade och så vidare. Lobbyisterna kritiseras också för att de till att statens utgifter

ser ökar, beslutsprocesser drar tiden och tillväxt samt

att ut att samhällseffektivitet inte ökar i den takt är möjligt. Empiriska

som belägg för dessa fyra sista saknas dock i utsträckning.

utsagor stor Visst finns det fog för kritisera samtliga företeelser, tar

att men

till sådan svepande kritik kritiserar samtidigt sig själv,

man man eftersom de flesta medborgare är medlem eller delägare minst

av en

organisation lobbar idrotts-, kultur- och andra föreningar,

som företag, fackföreningar med mera, vilket kanske inte är något

problem, det ställer vissa frågor i belysning själv

men ny om man

58Rousseau 1762, nytryck svenska 1994; deTocqueville 1835-1840, nytryck svenska 1997. 5 Wright 1996.

HENRIK BERGSTRÖM

är inblandad. Risken är dock vid all politisk Verksamhet,

som att aktiviteterna inte legitima. Eller att organisationerna får för

anses

stort inflytande hur det bestäms.°° Politisk legitimitet

nu ut-

trycks här att det politiska systemet, enligt medborgarna,

som fattar rätt beslut rätt sätt och också genomför politiken rätt

sätt. Ett flertal problemen med lobbning och legitimitet disku-

av teras här och i kapitlen nedan; till exempel göra partierna

att mer

självständiga mot intressen, lagstifta, genomlysa och

uppmuntra till debatt och offentliga samtal lobbning.

Att det skulle finnas inbyggd konflikt eller motstående in-

en tresse mellan lobbyister och beslutsfattare verkar inte ett

vara gångbart sätt att närma sig problemet. Generellt sett arbetar inte lobbyister mot demokratin. Inte heller vill beslutsfattare förbjuda

organisationer ett dålig eller oprofessionell lobbning.

som svar Den norske statsvetaren Hilmar Rommetvedt citerar stortings-

en ledamot intressen stortingsutskotten ...

som menar att ser som their spokesman in Parliament.."2 Konflikten är alltså allt

own annat än närvarande. Någon politisk exodus, där andra aktörer än de formella beslutsfattarna över och i stället indirekt, rör

tar styr det sig följaktligen inte deras olika roller. Roll-

om, utan om

problematiken kan i ljuset dels samhällets offentlighet

även ses av och sekretess, dels demokrati genomskinligt,

som ett transparent, system. I offentlighetens ljus måste beslutsfattare rättfärdiga sina åsikter. Klart risker finns med minskad insyn i policy-

är att

där lobbning förekommer. Även till oförargligt processer ett synes

problem med står bakom opinionsundersökning kan

vem som en

ett problem. När intresseorganisationer och företag finansi-

vara

opinionsundersökningar allmänheten får

erar utan att veta vem eller vilka står bakom undersökningen undermineras för-

som troendet för de har tagit initiativ till undersökningen, för

som

organisationerna genomför dem och i slutänden för de

som som presenterar resultaten.

°° Jämför Grant 1995, sidorna 163ff. 6‘ Beetham 1991. ‘Z Rommetvedt 1996a, sidan 14.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

Däremot är beslutsprocesser helt öppna, med eller

utan lobbning. Inte heller bör alla beslutsprocesser öppna, bland

vara

med hänsyn till rikets säkerhet eller förhållandet till främannat mande makt. Strävan bör dock så del politiken

vara att stor av

möjligt skall så öppen möjligt, så att medborgarna

som vara som inte bara kan till medverka i och påverka

utan även uppmuntras att politiken. Om möjligheten till insyn minskar, torde även intresset

aktivt delta i utformningen politiken minska. Medborgar-

att av att

har inte bara rätt till insyn, de flesta vill också veta vad de na en nog folkvalda och andra beslutsfattare bestämmer. Detta så att inte vår rätt till möjligheter påverka och insynen i systemet minskar.

att Politiskt ansvarsutkrävande försvåras politiskt mörkande.

Med demokratiteoretisk utgångspunkt kan lobbning utifrån

ses

två parallella samhällsperspektiv. Lobbning är enligt det första

perspektivet demokratistårkande i och med att staten får fler röster uttryckta det demokratiska torget. Utifrån det andra

perspektivet är det försvagande, då framför allt intresseorganisationer inklusive företag med och god organisering kan

resurser

göra sig hörda och de oftast till egenintresset. Perspek-

att ser tiven är alltså inte dikotomier, eftersom policies blir både bra och

dåliga, intresseorganisationer olika sätt, olika besluts-

agerar fattare handlar olika i olika situationer. Att då tillskriva lobbning endera rollen att hoppa i galen tunna. De är komple-

vore snarare ment till varandra, i förståelsen lobbnings roller i politiken.

av Likväl organisationer söker beslutsfattare deras

som att anta ståndpunkter och driva deras frågor, försöker beslutsfattare att

organisationer ställa de förslag de själva har och

att upp som driver. Legitimitetsaspekten är alltså inte uteslutande extern

en fråga, i lika hög grad fråga för beslutsfattarna och deras

utan en

legitimitet. En utgångspunkt medborgare och organisationer

annan är att

inte bara får, även bör påverka politiken. Följaktligen kan

utan lobbning, likt demokratisk verksamhet, legi-

annan anses vara en tim aktivitet. Intressant är då hur det sker. Hur uppfattas kontak-

63Seexempelvis Olson 1971.

Jämför Davis 1994, sidorna 106f.

HENRIK BERGSTRÖM

terna mellan beslutsfattare och lobbyister Uppfattas de legi-

som tima eller inte Legitimiteten är beroende hur lobbyister kom-

av municerar med beslutsfattare, inte ovillkorligen vilka de är eller vilka budskap de har. En grundläggande princip är däremot

att lobbning inte bör ske enligt de slutna principer. Då är

rummens risken att förtroendet för de folkvalda och för lobbyisterna

minskar. I förlängningen kommer förmodligen även det politiska

systemets legitimitet att minska. I teorin fungerar dock lobbning bäst när den sker med begränsad insyn, alltså när den inte är helt

offentlig. Ett antal störningsmoment, till exempel media

som och den allmänna opinionen kan då reduceras, vilket i öppen-

ett

hetsperspektiv är mycket illa.

Att lobbyister talar vilka de representerar och vad de salu-

om för, är viktigt för skall möjligt kontrollera,

att systemet vara att att systemet är transparent. Lobbyisterna måste och diskuteras

synas

för skall legitimitet och trovärdighet. Beroende

att systemet hur demokratin betraktas får avsändare, budskap och

argument, beslut olika tyngd. Kanske är det så demokratins

att en av egenskaper är just att den inte bara tillåter lobbning, förutsätter

utan lobbning för fungera En infallsvinkel är då studera vad

att att som främjar respektive motverkar demokrati. Särskilt när politiken blir

företagiserad och företagen politiserade.

mer mer

Bedömningen lobbning är legitimt eller inte beror dock från

om tid till det är lobbar. Helt klart ansåg be-

annan vem som slutsfattare det inte lika legitimt för S Svenska Lokal-

att var och trafikföreningen lobba för höjning förmånsbeskatt-

att en av ningen tjänstebilar, det för bilindustrin lobba för

som var att en sänkning densamma. I detta och andra fall kan det behövas

klarare riktlinjer för hur offentliga organisationer skall vad

agera, avser lobbning och andra biverksamheter. Till exempel är det lika

rimligt att ifrågasätta till exempel S skall äga fastigheter. Att

om bara skilja viss bi-verksamhet och diskutera den för sig är

ut en

ingen bra lösning. Klart är dock att offentliga organisationer

bedöms annorlunda och bör så göras. Det beror just de är

att offentliga organisationer. Att några skall lobba andra inte,

men

5 Jämför Jacobsson 1994, kapitel

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

är däremot svårt förstå. Det sätta indirekt munkavle

att vore att

vissa organisationer. Lobbning måste granskas, möjligen regleras, men inte förbjudas.

Vad finns skrivet om Iobbning i Sverige

I maktutredningens slutbetänkande 1990 påtalades att lobbyforsk-

ningen i Sverige är starkt eftersatt, vilket är korrekt iakttagelse

en än i dag, då budskapet sedan dess har i minst offent-

upprepats en

ligt utredning. maktutredningsrapport skrev journalisten

I en

Ingrid Carlberg följande forskningen i Sverige att d en

om vetenskapliga litteraturen området är nästintill obefintlig och

ämnet sVirpreciserat.."7

I slutet 1970-talet korn den första boken i Sverige hand-

av av bokskaraktär, bland lobbning. Handböckerna

som annat tar upp rekommenderas inte för läsaren analyserande och kritiska

av mer alster. Journalisten Björn Elmbrant har skrivit intressant debatt-

demokratins tillstånd i Sverige, i vilken lobbning diskutebok om

särskilt kapitel. På internet finns uppsjö dokument ras i ett en av och hemsidor studera närmare. Till exempel skriver vissa

att

lobbyistkonsultföretag eller mindre utförligt lobbning

mer om sina hemsidor.

Flera kandidat- och magisteruppsatser i företagsekonomi, journalistik och statsvetenskap har, sedan 1980-talet, genomförts

6°Huvudbetänkande SOU 1990:44. Observationen upprepades

av Kronvall i SOU 1996:162. 67Carlberg 1989, sidan I USA är tusentals enkät- och fallstudier genomförda inom området. Bara iAmericcm Political Science Review är

intressegrupper publicerade mellan 1950 och 1995, 123 uppsatser om skriver Baumgartner och Leech 1998, sidorna 189-196. 68De jag känner till är Andersson och Björkenwall 1995; Bern 1994; Höög 1996; Lindberg 1996; Lindmark och Lindmark 1984; Lindström 1979; Stålberg 1988. 69Elmbrant 1997, särskilt kapitel 7°Ett exempel nätskrift jag funnit är konsultföretaget Rikta

en Kommunikation AB:s hemsida, Manipulationens mar/enad 1997.

HENRIK BEHGSTRÖM

vid flera svenska universitet lobbning, utskottskontakter med

lobbyister, intressegrupper, opinionshantering med mera."

Så här vid årtusendeskiftet den svenska forskningsfronten

ser

lobbning i korthet följer. Vid Göteborgs universitet

om ut som liksom vid Handelshögskolan i Stockholm del forskning.

pågår en Vid Stockholms universitet har forskare varit inne

ett par området. Vid Statsvetenskapliga institutionen i Uppsala har sedan

länge politiska institutioner och intresseorganisationer studerats, i flera stora projekt. I statsvetenskapligt Uppsalaprojekt,

ett senare PISA, har antal kortare lobbning utkommit. An-

ett rapporter om

gränsande och pågående forskning handlar till exempel aktions-

beslutsfattares och partiers kontakter med utomparlagrupper,

mentariska aktörer, företags roll i politiken, intresseorganisationer, politiska beslutsprocesser som tar upp lobbning och tjänstemannainflytande. Även forskning där lobbning flera

tas upp som en av

organisatoriska strategier finns i viss utsträckning, det är

men

egentligen ingen dem sätter lobbning i fokus.

av som

Som kort summering de hittills nämnda och

en av termerna

kort handledning i det fortsatta läsandet finns tabell som en en se

nedan med den viktigaste terminologin.

7‘Se exempelvis Almén och Flores 1992; Hallberg 1995; Johnson, Landström och Åhlström Josefson Långsved

1984; 1996; Krantz 1997; och Raendi 1997; Månström 1984; Nordmeyer 1998. Känner du till fler,

eposta gärna till mig på: henrik.bergstrom@spa.gu.se

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

Tabell Enkel översikt av viktigare terminologi

Ad noe-Iobbyist Lobbyistsomärengángs-ellertátalspátryckare,somendast

sporadisktellertillfälligttryckerpå Bortaspelare Lobbyistsomenbartarbetatutanfördepolitiskal

nstitutionerna DirektIobbningäven Lobbningriktaddirektmotbeslutsfattareexempelvisvia klassiska Iobbning möten Endimensione/Igrupp Organisationsomlobbarpáeninstitutionellnivá Eurolobbyist OrganisationellerIobbyistsomhuvudsakligenlobbarpá

EU-nivá Flerdimensionellgrupp Organisationsomlobbarpáflerainstitutionellanivåer Hemmaspelare Lobbyistsomtidigarearbetati de politiskainstitutionerna IndirektIobbningäven Lobbningriktadmotmedborgareexempelvisviamobiliseringav direkteffekt-,gräsrots- opinioner.opinionsundersökningarochFFl-kampanjer ellernylobbning Infresse/obbning Att lobbaför denegnaorganisationenelleregnaintressen Infresse/obbyist Lobbyistsomarbetarföregenorganisationochellerintresse Kontraktslobbning Att lobbaförannanorganisationellerintressen Kontraktslobbyist Lobbyistsomarbetarförannanorganisationochellerintresse.l

Sverigekallasde oftaPR-konsulter Lobbyistkonsu/täven Lobbyistsomarbetarförannanorganisationochellerintresse. metalobbyist mensomöverlåter organisationensjälvattutföraIobbningen.

AvendessakallasiSverigeoftaför FFl-konsulter Medicinman Lobbyistsomanlitasavbeslutsfattare lösapolitisktatt

kinkigaproblem PAC PoliticalActionCommittee.OrganisationUSAi somsättsuppi

syfteatthjälpapartierochkandidatergenomattexempelvis

sponsraIobbning Super/obbyislerna Femsärskildalobbyorganisationerpá EU-nivá

HENRIK BERGSTRÖM

2. Från revolution till radikal höger

Ever since human beings organized themselves into communities,

the of policy has been influenced by lobbyists

course government

deKieffer 1997, sidan 2.

Även Donald deKieffer inte gör så mycket klokare,

om oss sägs ändå att där politiska institutioner finns och politiska beslut fattas,

där finns lobbning. Ett exempel tidig lobbning i anglosaxisk

kontext är år 1215. Då de engelska baronerna rätten att inför

gavs kung Johan protestera aristokratins rättigheter skulle

om nya kränkas under Magna Charta. Termen lobbyist är äldre än

som lobbying, användes först omkring sexhundra år efter Magna Charta, i Storbritannien 1820. Då det för att beteckna journa-

var lister väntade i lobbyn att nyhetsmakarna skulle komma

som ut från underhuset så att de kunde bli intervjuade. Lobbying

uppträder term under första hälften 1800-talet

som av

Långt ledde de amerikanska kolonisternas misslyckade

senare

lobbning för djupare självstyre och frihet från brittisk överhöghet,

fram till revolutionen 1770-talet. Eftersom kolonisternas krav

inte tillgodosågs, gjorde de mot kronan. Rättigheterna att

uppror för fri och ofta kommersiellt intresse göra sin röst

var mansperson hörd jämför med vårt talesätt rätten till kungs,

att garanterades i den amerikanska konstitutionen." Revolutionen

senare och konstitutionen drevs flera fria män, särskilt tidi-

av en som

kommersiellt intresse, ölbryggaren Samuel gare representerat ett Adams." Nya rörelser dök och till exempel utövade slavmot-

upp ståndarna från 1850-talet till inbördeskrigets slutskede

ett stort

inflytande opinionen och kongressen iWashington. Utvecklingen efter inbördeskriget, åren efter 1865, medförde kongres-

att

korn att bli den dominerande politiska kraften i USA. Utvecksen

72Sannolikt var det 1829 i USA. 7’Jämför Espeli 1994, sidan 406. 7‘ Adams avgjort framgångsrik revolutionär, bland

var mer som annat som anstiftare till det stora tepartyt i Boston, än han ölbryggare. Hans

var som kusin, John Adams blev USAzs andre president 75Åberg 1994, sidan 13.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

lingen medförde även ökad verksamhet från och gamla in-

nya

Enligt samhällsvetaren John R. Wright det tressegrupper. var

inbördeskriget lade grunden för det intressesystem har i

som man USA i dag. Drivkrafterna bakom USA:s politiska system med många särintressen sägs dels ett resultat amerikanernas

vara av strävan efter frihet och oberoende för uttrycka sin politiska

att vilja, dels deras önskan att motverka tyranni."

Vid den här tiden hade den federala regeringen inte mycket med

lagstiftning göra direkt rörde företagen och medborgarna.

att som Därför det naturligt delstatsledamöterna mål för

var att var lobbningen och kontaktades olika i lobbyn till de

av grupper beslutsfattande församlingarna. Redan då började missnöje och misstro vädras lobbyisterna. 1852 skriver blivande

att mot presidenten James Buchanan följande i brev till vännen och

ett blivande presidenten Franklin Pierce:

the host of lobby members which haunt the halls of Congress...are sufficient to alarm friend of this country.

every Their must be arrested Birnbaum 1993, sidan 9.

progress

Från början avsåg lobbyaktiviteterna de direkta kontakterna mellan lagstiftare och lobbyist. Kanske därav de oroade orden från

president Buchanan. Den danske Henning Bregnsbo

statsvetaren kallar denna ursprungliga direkta lobbning för klassisk lobbning Då betraktades lobbning och lobbyister endast något finare än

som

och lurendrejare; Texas lagstiftande församling blev kring

mutor sekelskiftet ökänt för sina lobbyister fritt rörde sig i maktens

som korridorer att generöst sprida sina tre B: Beefsteak,

genom bourbon and blondes".8°

Företag förbjöds lag år kampanjbidrag till

genom 1907 att ge kandidater i federala val. Kampanjbidragslagen har sedan dess

7‘Wright 1996, sidorna 11f. 77Wright 1996, sidan 12. 78Birnbaum 1993, sidan deKieffer 1997, sidan 79Bregnsbo 1995, sidorna 350f. 8°Shuldiner och Raymond 1998, i introduktionen.

HENRIK BERGSTRÖM

ändrats åtskilliga gånger En klagomålen vädras

av mot systemet

Schattschneider, citeras Wright, vilken redan 1941 av som av sammanfattade de amerikanska partiernas situation och intressen

i en

dyster teckning:

the parties exercised the power to eflectively, they would shut

govern

out the pressure groups. The fact that American parties only

govern

spasmodically and fitfully amid multitude lapses control

provides the opportunity for the cheapand tactics

easy use pressure

Wright 1996, sidan 15.

Tveksamt dock enbart tillskriva partierna skulden för hur

vore att

systemet ut och bara intressegrupperna några

ser se som som utnyttjar systemet. Utvecklingen i USA beror även andra fakto-

Bland så nämns varken företeelserna intressegrupper rer. annat eller partier i den amerikanska konstitutionen. Detta faktum är

viktigt att påpeka, eftersom konstitutionen så viktig

anses vara en del det politiska livet i USA i dag. Vidare det flera decennier

av tog för formas, till ungefär det i dag. Samarbetet

systemet att ser med lobbyister och beroendet beslutsfattare de två i

av gör att princip är ömsesidigt beroende. Juridiskt etableras dock lobbybegreppet först den 2 augusti 1946 i USA "The Federal

genom

Regulation of Lobbying Act. Syftet med lagen någor-

var att lunda kontroll över vilka träffade beslutsfattarna. Lagen,

som som redan då ansågs tandlös, berörde främst de juridiska definitionerna, vilka är snävare än de samhällsvetenskapliga. Rätt visade det

snart

sig svårt att överhuvudtaget reglera området. I dag är lobbyisterna, åtminstone något, respekterade och

mer de tre B:na har Political Action Committees PAC

ersatts av som huvudsakligen används för att samla in för kandidater och

pengar

8 Åsard 1991.

82Wright 1996, sidan 15. 33Jämför Vaverka 1995, sidan 11. 84Bregnsbo 1995, sidan 349. Varken lobbning eller lobbyist definierades i lagtexten från 1946.

FRÅN MAGNA CHAHTA TILL MOTIONERNA

partier, organisera gräsrotslobby- och PR-kampanjer. Nuförtiden söker lobbyister lokalt och nationellt opinionsstöd, genomför

mer

PR-kampanjer och bygger goodwill för sina organisationer

upp och frågor. Först därefter och möjligen i mindre omfattning än

tidigare, genomförs lobbyaktiviteter direkt riktade mot besluts-

fattare. Då kan även lobbningen komma från de aktiverade gräsrötterna, medborgarna. Den här typen lobbning kallas

av om-

växlande för direkt effekt-lobbning, gräsrotslobbning och

ny-

lobbning. Alla lobbar kan bedriva gräsrotslobbning. Ett

som

exempel organisation bedriver gräsrotslobbning i stor

en som omfattning är den penning- och röststarka amerikanska pensio-

närslobbyn, "de grå pantrarna. En ny sorts kontraktslobbyist

dök under 1980-talet, bara direkt effekt-lobbar. Dessa

upp som lobbyister går in under kort tid, några veckor till någon månad,

en och arbetar för klienten. Därefter drar de sig efter förhopp-

ur att, ningsvis, ha uppnått avsedda resultat medelst uteslutande direkt

effekt-lobbning.

1995 skedde den hittills mest kraftfulla ändringen lobby-

lagen. Genom enighet i såväl representanthuset senaten rösta-

som

des lagen igenom. Den innebar klara uppstramningar reglerna,

bland kontakter, ekonomiska gränser för gåvor och krav om annat

information särskilt vilka kunder har,

att rapportera mer man

spenderade lobbning, lobbyisterna och in-

pengar namnen tresseområden oftare. Lagen har redan utsatts för

samt rapportera kritik, även det är svårt sia vilka effekter den kan få. I

om att om såväl USA del andra västländer, är lobbyistregistrering i

som en

princip obligatoriskt. I USA finns även särlagstiftning lobb-

85Shuldiner och Raymond 1998, i introduktionen; Davis 1994, sidorna 99f;

även Wright 1996, sidorna 115-164. se 8°Enligt Kollman 1998, som studie jag tagit del av verkar det

är en ny

direkt lobbning alltfort är vanligare än indirekt, trenden som om även om

inslag av indirekt lobbning. går mot mer 87Seexempelvis Bregnsbo 1995, sidorna 351f; Wright 1996, sidorna 71f. 88Pratt 1976; även Kollman 1998, sidorna 28-33 för ett exempel

se "seniorlobbning".

HENRIK BERGSTRÖM

ning från utländska intressen, vilken har sina rötter i 1930-talets fruktan för nazistisk propaganda.

USA är det land det brukar hänvisas till när lobbning

som diskuteras. Det amerikanska politiska är jämfört med det

systemet svenska fragmenterat och uppbyggt ett annat sätt. Att

mer lobbning är så utbrett i USA förklaras med faktorer: federa-

tre

lismen, principerna för maktdelning och valsystemet. Möjligheten

påverka och då särskilt blockera beslut är fler i sådant att att ett system och således lönar sig lobbyingf, förklarar lobbyist-

en konsult vid konsultföretag i Stockholm. Utsikterna är större än

ett i exempelvis det danska eller svenska systemet. Ett exempel

som kanske bättre klargör skillnaderna mellan USA och andra länder är

amerikansk senator påtalade för enda ärende, en som att ett en skattelag, hade han blivit kontaktad 200 lobbyister ville

av som informera och trycka på. Sedan tidigt 1980-tal har de två partierna i kongressen blivit specifika i sina respektive åsikter och

mer

röstandet med partilinjen har blivit vanligare. Detta implicerar

att utrymmet för att påverka enskilda kongressledamöter har minskat.

Användandet gräsrotslobbning är då metod för påverka

av en att partilinjen det lokala eller regionala planet, kanske till och med innan frågan har blivit del den officiella partilinjen. Lobbyis-

en av ternas nya taktik kan då att, i större utsträckning än tidigare

vara söka forma partilinjen i stället för lobba enskilda leda-

att mot möter.

USA:s politiska system förutsätter lobbning för att det skall fungera. Valen är ett led i att lobba eller tvärtoml

processen

89Bregnsbo 1995, sidan 354. 9°Tappin 1991, främst kapitel 10; Wilson 1993, sidan 136. 9 Bregnsbo 1995, sidorna 358f. 92Wilson 1991, sidan 65. Senator Jackson, från delstaten Washington, kallades senator Boeing då hans arbete fokuserades hem federala

att ro order till flygplansföretaget, enligt Wilson 1990, sidan 54. Jämför Espeli 1998, försöken att påverka utfallet Stortingets behandling

om av av skattereformen. 9’ Norrander 1997, sidan 111. 9‘ Tappin 1991, kapitlen 8 och 10. 95Tappin 1991.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

Möjligen kan USA:s lobbyister sägas institutionaliserade, näst

vara

intill korporativa, inslag i politiken Kampanjfinansiering

av partier och kandidater är också centrala moment i politiken Bidragen till partierna under valåret 1993-1994 uppgick till nästan 400 miljoner dollar och bidragen till kandidaterna i 1995 års val

landade drygt 60 miljoner dollar. Under presidentvalskampanjerna 1996 uppskattades det att kandidater, partier och

intressen spenderade över 2,5 miljarder dollar. Inte särskilt många kandidater torde ha råd att personligen finansiera dessa kampanjer.

Intressebygget i allmänhet och lobbysystemet i synnerhet fungerar

delvis grund att de finansierar kandidater och kampanjer

av som oftast är intressen med välfyllda plånböcker. Intressegrupperna tar också initiativ till statliga utredningar, finansierar och genomför dem.

Lobbyisterna

En utbredd uppfattning är att i USA anlitas lobbyister huvudsakligen för att utföra lobbning klienter, så kallad kontraktslobbning eller det medialt slående for hire". Även med

mera guns

amerikanska mått mätt är det ganska ovanligt med kontrakts-

lobbning, trots att anlitandet kontraktslobbyister är vanligt.

Lobbyistkonsulterna lägger strategien, genomför sällan

upp men lobbningen. När de från tid till lobbar klienten, kallas de

annan

för kontraktslobbyister. I amerikansk lobbning skiljs insiders hemmaspelare och "outsiders" bortaspelare. Hemmaspelarna är lobbyister tidigare arbetat politiker och tjänstemän och

som som

fortfarande har goda kontakter i korridorerna. Oftast fortsom

96Bregnsbo 1995, sidorna 351f; Tappin 1991. 97Lewis 1996, sidan 14. Hans-Inge Olsson 1996, skriver att de amerikanska partierna beräknades spendera 800 miljoner dollar inför valet 1996. Största enskilda bidragsgivare var tobaksföretaget Phillip Morris med drygt 2,7 miljoner dollar till demokraterna och republikanerna

sammanlagt. 98Kirksey 1998, sidan 308. Seäven sidorna 309-315. 99Se exempelvis Wilson 1991, sidorna 65-75.

HENRIK BERGSTRÖM

sätter hemmaspelarna att arbeta med frågor de gjorde

samma som tidigare beslutsfattare, fast utanför parlamenten och så

som nu

vidare. Bortaspelarna är lobbyister huvudsakligen arbetat

som utanför maktens boningar.

I princip finns intressen representerade de flesta politiska områden från till tå i amerikansk politik. Från

topp toppen, HeadWear Institute of America, till tån, American Podiatric Medical Association.‘°° Från toppen, Business Roundtable,

en organisation bestående 200 verkställande direktörer, till tån,

gräsrotslobbyorganisationen National Organization for the

Reform of Marijuana Laws. Från toppen, pensionärslobbyn

som omsätter nästan 250 miljoner dollar år med omkring 28 miljo-

per

medlemmar, till tån, djurskyddsrörelsen med cirka 100.000 ner dollar i årlig budget och ungefär 5.000 medlemmar.

I USA är det framför allt jurister är lobbyister. Under

som 1970-talet kunde explosionsartad utveckling i medlemsantalet

en för juristföreningen i Washington DC iakttas Det berodde inte

fler utfärdade lagar än tidigare eller att lagstiftningen blivit svårbegriplig, utan att antalet intressen ville påverka

som Washington ökade drastiskt då de insåg att sådana möjligheter fanns. förklaring till den lavinartade ökningen antalet

En annan av

jurister, är att under 1970-talet organiserade sig näringslivet och

skaffade och inhyrda lobbyister för att försvara sig mot miljö-

egna rörelsen, konsumentorganisationer och liknande alla

grupper, som hade haft politiska framgångar Jurister ansågs och tydligen

anses särskilt lämpade för uppgiften 1993 fanns det drygt 61.000

jurister i Washington, vilket då ungefär jurist tio in-

var en

juristerna arbetar uteslutande med lobbning och vånare. Många av liknande konsultverksamhet, främst kongressen En ytter-

mot

ligare förklaring i Watergateaffärens efterdyningar tog den

är att federala makten vändning. Efter många års styre den fede-

en ny av

°° Birnbaum 1993, sidan 36. m Wilson 1990, sidorna 64f. m Wilson 1991, sidan 66. m Wilson 1990, sidorna 64f. 1°‘ Wright 1996, sidan 10.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

rala regeringen, tippade makten över till kongressens vågskål. I och

med makten spreds från något underdrivet fåtal i

att ett personer Vita Huset och regeringen till även det något underdrivet flera 1

hundra kongressledamöter blev spelfältet därigenom mycket större

och antalet lobbyister ökade.

Hur många är då lobbyisterna i USA Svaret det beror

är att hur räknar och hur definierar lobbning. Efter enkelt

man man överslag har jag kommit fram till att det finns minst sju olika sätt.

Ett är att räkna antalet registrerade lobbyister i kongressen;

ett andra sätt är att räkna antalet lObbyaktiVaP medlemmar i

Washington DC:s juristsamfund; ett tredje lita akademiska

att källor är olika för källa; ett fjärde att hur många

som var se

kontaktar beslutsfattare; ett femte att studera årligen personer som utkommande handböcker i lobbning; ett sjätte är att fråga beslutsfattarna hur många de har blivit kontaktade och sjunde

av ett att se hur många konsulter det finns anställda konsultgatan K Street i Washington. Om skall tro källorna är de bara i Washington någonstans mellan 10.000 och drygt 10O.OOO.‘°5Däremot är det

inte 100.000 lobbyister styr sina steg igenom kongressens

som

ytterdörrar dag Egentligen vet ingen hur många de är och att

var därför söka precisera exakt antal skapar problem än

ett mer mer

det löser.1°°

Enligt en av ovanstående metoder och källor att antalet

anges av lobbyister är eller anlitar, står amerikanska företag för 45

som man procent dem, företagsgrupper för 18 professionella

av procent,

organisationer för 7 utländska företag för 6,5

procent, procent,

aktionsgrupper och medborgargrupper för statliga

4 procent, institutioner för 4 procent och övriga för 15 procent.‘°7 Angivna procentsatser kan ifrågasättas, de överensstämmer någor-

men om lunda med rådande förhållanden, belyser de tämligen väl amerikansk intressepolitik. De amerikanska företagen är dock inte

‘°5Wilson 1990, sidan 54, att lobbyindustrin är Washington DC:s

menar tredje största näring. °° Wright 1996, sidorna 9f, också att kostnaderna för dessa poli-

menar tiska aktiviteter är okända. ‘°7Tappin 1991; jämför Olson 1971, sidorna 141f.

HENRIK BERGSTRÖM

någon homogen monolit. Att de har inflytande än

grupp, en mer andra organiserade intressen i samhället är klart, de har ingen

men "enda röst" eller en åsikt.1°

En man värd 250.000 dollar

Under 1980-talet blev det vanligare att politiker och politiska rådgivare sadlade till att bli lobbyister, alltså hemmaspelare. En

om, före detta rådgivare till president Ronald Reagan anlitades Trans

av World Airlines för ringa telefonsamtal till kommunikations-

att ett ministern. För arbetet fick rådgivaren 250.000 dollar.° President Bill Clinton har särskilda regler för sina medarbetare, bland

som

förbjuder dem bli lobbyister under övergångstid efter

annat att en

deras anställningsperiod i Vita Huset har gått Vissa att ut. uppdragsgivare är förbjudna för medarbetarna att överhuvud taget bli

anställda till exempel utländska regeringar. Reglerna, vilka

av, också är olika för olika medarbetare, fungerar

typer av som ett

slags politisk karantän.

Lobbyisternas riktigt och kanske tydligaste fram-

senast stora gång 1992. Entreprenören och multimiljardären Ross Perot

var ställde oberoende presidentkandidat och finansierade

upp som

själv sin valkampanj Under kampanjen Perot lobbyist och

var presidentkandidat samtidigt, trots Perot starkt kritiserade

att lobbyister och beslutsfattares beroende lobbyister.

av Bland annat har medias fokusering Perot medfört några dennes frågor

att av

blivit del den politiska agendan, reformerad lobbylag.

av som en

Ett antal lobbygrupper diskuterats livligt de senaste åren är

som

den radikala högern: särskilt anti-abortlobbyn till exempel

nya Pro-life; den kristna rörelsen särskilt Christian Coalition;

sydstatslobbyn Southern League och vapenlobbyn National

m Reilly 1998, sidan 164. Författarens översättning; Davis 1994

egen se för beskrivning situationen inom hälso- och sjukvårdsområdet.

en av ‘°9Jämför Davis 1994, sidan 98. ° Seexempelvis Wilson 1990, sidan 65. m Seexempelvis Dugger 1992.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

Rifle Association.‘ Så framgångsrika ibland påstås, är

som rörelserna inte alltid, de är mycket röst- och synnerligen

men

kapitalstarka, sydstatslobbyn undantagenÅ Därtill består kon-

ett antal ledamöter eller mindre Öppet stödjer gressen av som mer

eller flera nämnda organisationer. Den radikala en av ovan nya högerns lobbning är intressant, eftersom dess verksamhet

tangerar problem rör demokratin och dess funktionssätt: vilka medel

som använder de sig och är det bra kan sammankoppla

av att man intressen med förtroendevalda skall hela landet

som representera Hur kan och bör samhället handskas med denna verksamhet

Z Schwartz och Levine 1995. 1 Vapenlobbyn lyckades Bradylagen, innebar sju dagars

1988 stoppa som väntetid vid inköp handeldvapen och personkontroll, trots stark

av en en offentlig opinion, även bland vapenägare, för lagen. Först 1993 kunde lagen igenom kongressen Wright 1996, sidorna lf.

HENRIK BERGSTRÖM

3. Eurolobbning

has shifted to level of government, sensible

power a new any

interest bound to attempt to influence policy—making at

group

the level need to shoot where the ducks Mazey och

new you are

Richardson 1996, sidan 200

Mer organiserade lobbyaktiviteter i Europa kan spåras till 1950-

talets början, omkring tiden för Kol- och Stålunionens undertecknande. Först långt i början 1970-talet, kom

senare, av nya grupper

att uppträda de politiska Det särskilt miljörörelsen

arenorna. var och kvinnorörelsen Europeiska företag, framför allt inom den tunga exportindustrin, upptäckte dock först under 1980-talet EG:s

i fortsättningen EU viktigare roll i och med EU:s djupgåen-

mer

de regelsystem och djupare inblandning i europeiskt näringsliv

Ökningen korridoraktiviteterna kan även förklaras med att de

vill påverka EU har många olika access points ingångar som

intresseorganisationerna kan vända sig till, vilket de inte har som visavi de nationella beslutande Den europeiska enhets-

organen.

akten fördjupade och utvidgade EU:s kompetens och

som som undertecknades 1986, är en klar katalysator för EU-lobbningen.‘’ Såväl antalet aktiviteter ökade markant i

grupper som gruppernas och med enhetsaktenf Europeiseringen politiken i EU-länder-

även del icke-medlemsländer, har ökat och fokuserat na, men en lobbyaktiviteterna i EU. Den brittiske statsvetaren Wyn Grant

dock mycket litteraturen intressegrupper och

menar att av om lobbning i EU har problem, de okritiskt utgår från att

ett att

integration bara godo. Två andra förklaringar till ökningen

är av

EU-lobbning är Ökad beslutsmängd, att allt fler politiska beslut

‘ Richardson 1993, sidan "5 Mazey och Richardson 1993, sidan 191. m Mazey och Richardson 1996, sidorna 200ff. 7 Mazey och Richardson 1993, sidan 191. s Grant 1995, sidan 100.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

fattas i Bryssel, och ökade tekniska möjligheter bedriva

att

lobbningzl

Forskningen rörande de organiserade intressenas inflytande inom EU påvisar en tämligen entydig bild. Bryssel har blivit tummel-

plats för professionella lobbyister. Det informella deltagandet

inom EU har fortfarande påtaglig slagsida till förmån för

en näringslivets organisationer Petersson med flera 1997, sidan 53.

EU-lobbningen blir allt lik lobbningen i USA: Kombinationen

mer

bredd, intensitet och användandet sofistikerade tekniker av av mer

är tecken tyder amerikanisering europeisk lobbning.

som en av Nationella påtryckningsgrupper söker sig alltmer utåt, till EU, för att forma allianser med likasinnade och även inåt, till den

grupper lokala nivån för att bedriva gräsrotslobbning. Varför sprids då de amerikanska metoderna och teknikerna Troligen är det för att dessa metoder visat sig effektiva. Självklart handlar det att

vara om

de amerikanska teknikerna och metoderna till de föranpassa hållanden råder i EU. Det är inte fråga någon rip-off,

som om eftersom EU:s institutioner och strukturer fungerar annorlunda.

En klar geografisk spridning aktiviteter och stra-

av gruppernas tegier i de olika EU-länderna, till exempel i Storbritannien,

syns

där också amerikanisering politiken kan skönjas.° För-

en av hållandet mellan staten och intressegrupperna är ett väl utforskat område i Storbritannien. Där råder närmast konfrontationis-

ett tiskt förhållande mellan och de organiserade intressena,

staten vilket tillskrivs framför allt Margaret Thatchers och John Majors konservativa regeringar och deras respektive ledarstil, däremot inte

intressegruppernas agerande Regeringsskiftet häromåret är dock

ingen garant för att relationerna förändras, och gör de det så sker

m Bregnsbo 1995, sidan 360. I de intervjuade svenska

Krantz 1997, anger EU-parlamentsledamöterna och kontraktslobbyisterna att lobbning kommer att öka i EU-parlamentet grund av parlamentets utökade maktbefogenheter, ökat informationsbehov och frågornas tekniska karaktär

mer vilket också ökar informationsbehovet. 12°Berry 1994. m Seexempelvis Baggott 1995, kapitel

HENRIK BERGSTRÖM

det inte över natten. För EU system är det svårare att

som identifiera vad det påverkar relationen mellan EU och

är som

intressegrupperna, då EU exempelvis inte har riktig regering.

Lobbning mot EU-parlamentet är dock känt effektiv

som en ingång till att bättre och fastare relationer till kommissionen.

I en undersökning publicerad 1996 anger en klar majoritet av 50

tillfrågade beslutsfattare i de olika generaldirektoraten de

att absolut håller med eller "håller med "EU-kommissionen

om att

inte kan fungera policyformulerare, utan råd och aktiv hjälp

som från intressen.m Studien är indikator europeisk

externa en att intressepolitik har etablerats. Det kan även belägg för

vara ett att makthavarna är positiva till lobbning. Möjligen kan det till

även tas intäkt för faktiskt fungerar det sätt makthavarna

att systemet

att det gör: att EU inte kan fungera utan extern hjälp. anser

Då det finns relativt nyinstiftade kontakt- och uppförande-

regler för lobbyister i delar EU-systemet legitimeras lobbyister-

verksamhet sätt än tidigare. Reglerna är inte lika nas ett annat omfattande de är i USA, det Verkar regelverkets

som men som om utformning har inspirerats det amerikanska. Hår kan också

av man

tala amerikanisering intressepolitiken, då verksamheten

om en av

regleras i USA. Risken för europaparlamentarikerna utsätts

som att för dold lobbning torde minska, exempelvis där avsändaren inte klart redovisas för de folkvalda. observation gjorts

En annan som

Sebastian Berry är att lobbningen i EU faktiskt har blivit bättre, av rent kvalitativt. Framför allt skall det tillskrivas att fler lobbygrupper etablerat sig i Bryssel. Konkurrensen mellan

grup-

har ökat. Därmed har också kvaliteten lobbningen ökat: perna

There strong belief commentators that lobbying has

a among

improved in a qualitative sense. Lobbying at the European level has

certainly become sophisticated and professionalised

0 Jörn Svensson vänsterpartiet kommunisterna yrkade i

1981/82:K116O att regeringen skulle tillsätta utredning

en om

förbud lobbning.

mot

Hans Leghammar med flera miljöpartiet yrkade i

1990/ 91:K23O att regeringen skulle tillsätta utredning

en om

lobbyverksamhet och regeringsföreträdare skall skyl-

att vara

diga att föra tjänsteanteckningar vid sina möten med olika

intressenter och eller lobbyister.

Bengt Harding Olson folkpartiet yrkade i 1994/ 95:K203

att

införa registrering för lobbyister.

Elisa Abascal Reyes och Eva Goês miljöpartiet yrkade i

1994/ 95:K506 bland annat att statliga myndigheters samarbete

med näringslivsorganisationer och lobbyorganisationer skall

utredas.

Bertil Persson moderaterna yrkade i 1996/ 97:K302

att ett

regelsystem för lobbyister skulle utredas.

Samme Bertil Persson yrkade i 1997/ 98:K203 riksdagen

att

skulle införa registrering lobbyisterna.

en av

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

Samme Bertil Persson yrkade i 1998/99:K207 sak. 0 samma

Endast Bertil Perssons motioner väckte intresse utanför riksdagens väggar, med del medial uppmärksamhet. Till exempel folk-

en gav

partisten Birgit Friggebo sitt offentliga stöd till motionerna.

en av Ett drygt halvår efter Perssons motioner kom också Dagens

en av Nyheters artikelserie, vilket är händelse ut

en som ser som en tanke. Riksdagen avslog samtliga motioner. Motionerna liknar inte varandra speciellt mycket då de i sak är relativt olika, förutom

Perssons tre motioner. Den kommunistiska och de två miljö-

en av partistiska motionerna är starkt kritiska, de fem andra andas försiktig optimism. Motionärerna önskar dock frågan lobb-

att om ning bör utredas och regeringen skall sin åsikt till känna.

att ge

Tilläggas åtskilliga riksdagsmotioner, anföranden och

kan att debatter från 1989/90 till 1997/98 hänvisar till och nämner lobbning politisk företeelse. I dessa dokument markerar nästan

som alla partier sin närvaro. De enda partierna enligt efterforsk-

som,

ningar, nämnt något i andra sammanhang är vänsterpartiet och

Vänsterpartiet formulerar i ett sina senaste particentern. av

"1 obbyism och slutna beslutsprocesser urholkar

program att

folkstyret..‘5’ Centerpartiet skriver

att:

Lobbyism skall regleras och kontrolleras. Ideella organisationer skall ökade möjligheter till aktiv informationsverksamhet

ges europanivå Centerpartiet 1996.

Både Vänsterpartiet och uttalar sig utan att riktigt förklara

centern

vad de egentligen Vad är lobbning Vad är det specifikt

menar. mer

urholkar folkstyret i lobbning och slutna beslutsprocesser

som Vad är det skall regleras och kontrolleras och hur Vem be-

som stämmer vad ideell organisation är och i vilka sammanhang den

en är ideell Hur skall aktiv informationsverksamhet skiljas från till

exempel passiv Från lobbning Hur definieras Europanivå

Uppenbara oklarheter finns. De här och andra frågor verkar

vara

52Den Perssons motioner är vid denna skrifts tryckning ännu

senaste av inte behandlad riksdagen.

av I Vänsterpartiet 1997. Partiprogram från 1996.

HENRIK BERGSTRÖM

lämpliga för partierna, inte bara vänstern och alla

centern utan partier att fundera över, innan de förespråkar eller anträder lagstiftningsvägen eller dömer etablerad del den politiska

ut en av

verkligheten. Efter förfrågan hos riksdagspartierna erhålls svaret

från Folkpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna att de inte har officiell uppfattning

en om lobbning. Moderaternas informationssekreterare Johan Westrin skriver i e-post till författaren förfrågan att:

som svar

Lobbying i Sverige ser inte riktigt ut som i t.ex. USA. Såvitt jag

förstår, finns det företag och i USA, bedriver lobby-

grupper som

verksamhet uppdrag och betalt för det. I Sverige är det de

tar

etablerade intresseorganisationerna försöker påverka partierna

som

Man hör aldrig någon i Sverige kalla sig "lobbyist" Westrin

1996.

Bristen klarhet och precision i vad partierna sträcker sig

menar alltså från vänster till höger. Däremot det så dessa

synes vara att

partiers, organisationers och andras definitioner skiljer

personers, sig från mina, varför möjligen diskuterar lite olika företeelser.

Inte heller tycks det finnas ideologiska- eller partiskillnader i

synen

lobbning politisk företeelse. I intervjuer för

som en annan

studie, genomfördes våren 1998 med riksdagsledamot för

som en varje parti i skatte- respektive Socialutskottet, framkom ingenting

tyder att vissa partier skulle ha bestämd åsikt som en om lobbning. Samsyn råder mellan partierna: det finns inte någon officiell uppfattning, endast enskilda parlamentarikers uppfatt-

ningar. Och dessa uppfattningar skiljer sig föga från varandra;

ledamöternas uppfattningar varierar från försiktigt positiva till

mycket positiva. Dock uttrycker nästan alla intervjuade ledamöter

farhågor med budskap har dolda budbärare. Parlamentariker-

som na insisterar att lobbyister måste tala eller vad de

om vem representerar. Utsagorna kan inte placeras någon vänsterhögerskala. Partierna själva använder också metoder och tekniker

delvis lånats från lobbyister. Till exempel att lära känna sin som

15‘Centerpartiet och Vänsterpartiet svarade inte e-postfrågorna.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

och analysera andra partiers strategier. Först under

motpart att

år har dessa aktiviteter uppmärksammats media. senare av

Ett dussintal riksdagsklubbar finns också har till uppgift

som

öka förståelse och främja utbyte mellan riksdag och övriga

att samhället. Oftast fritidskaraktär, konst eller

är grupperna av som idrott, finns. I nyttogrupperna

men även ett par nyttogrupper

Biltillverkargruppen, Skogsindustrigruppen, Sällskapet politik och näringsliv och Riksdagens jaktklubb träffas riksdagsmän och före-

trädare för fordonstillverkarna, skogsindustrin, näringslivet samt

jägarna för erfarenhetsutbyte.

Konsulterna

Från tid till berättas i medierna lobbyist gått någon

annan att en klients ärenden. Att ett lobbyföretag utför lobbning för klients

räkning, kontraktslobbning, är i USA inte särskilt vanligt och i Sverige till och med mycket ovanligt. I Sverige i dag är den

pro-

fessionella lobbyisten ett lobbyföretag oftast rådgivare,

en en

konsult till framför allt företag eller näringslivets organisationer, bedriver lobbyverksamheten själva. Denne professionella

som

lobbyist, konsult, inte bedriver lobbyarbetet

som agerar men som

själv, kan lobbyistkonsult eller metalobbyist

sägas vara som uppsatsförfattaren Marcus Nordmeyer uttryckte deal Det har fram-

kommit efter mina intervjuer med lobbyister, politiker och tjänstemän att kontraktslobbning är en mycket ovanlig lobby-

metod i Sverige Kontraktslobbning har förekommit och förekommer i Sverige det fortfarande verkar mycket

även om vara en

liten del den samlade lobbyverksamheten. I riksdagen före-

av kommer det sedan decennier motionsskrivande, vilket är

externt när lobbyister och för all del även tjänstemän skriver motioner,

riksdagsmännen sedan lämnar in under Då som eget namn. externt motionsskrivande förekommer, torde det möjligen vanligare i

vara de mindre partierna, har större arbetsbörda ledamot. Trots

som per

55 Nordmeyer 1998, sidan 15. 56Observationen Öberg 1997. En ökad användning

görs även av av konsulter förväntas dock.

HENRIK BERGSTRÖM

det låter varken kontraktslobbning eller externt motionsskrivande

sig mätas ett tillförlitligt sätt. Då begreppet lobbyist eller lobbyistkonsult inte är så väl ut-

vecklat i Sverige föredrar såväl media andra att kalla lobbyis-

som terna allt från reklamare och PR-konsulter till politiska rådgivare. I realiteten handlar skillnaden ordval, inte den

om om faktiska verksamheten.

De största lobbyfirmorna är Kreab, Lexivision/ ins AB, JKL AB, Burson-Marsteller AB, Jerry Bergström AB, Rikta Kommunikation AB, Carta Corporate Advisors AB, Andréasson PR AB, Rinfo AB, Gullers Grupp Informationsrådgivare AB, Gramma AB och Idétorget ABF De stora byråerna blir med undantag större och de femton största ökade antalet anställda med drygt 45

procent, från 346 till 504 från 1996 till 1997. Av dessa är

personer dock endast omkring hundra lobbyister och dessa hundra blir

av det med försiktig kalkyl, maximalt ett 20-30-tal heltidsarbeten,

en då konsulterna även har andra arbetsuppgifter, bedömer

en lobbyistkonsult.° I intervjuerna varierar det totala

svaren, antalet lobbyister i Sverige, mellan några hundra och ett tusen

par

företags, fackföreningars och andra intresseorganisationers

57Jämför Carlberg 1989; i SAF-boken Företagare kan påverka politiken 1991, nämns inte orden lobba, lobbning, lobbygrupp, lobbying, lobbyism, lobbyist, lobbyorganisation och lobbyverksamhet. 58 Gerken Christiansen 1998; jämför Bäck och Möller 1995. Tillsammans utser lobbyistkonsultföretaget Idétorget AB och tidningen Resumé årets lobbyist. 1996 Helena Karlén för sitt arbete mot sexuell exploatering

vann

barn, 1997 Martin Borg för reklamradio och 1998 Henrik Westander av mot vapenexport. ‘S9Gerken Christiansen 1998. ’° Det skulle innebära att antalet lobbyistkonsulter möjligen dubblerats tio år, eftersom Carlberg i sin studie att antalet heltidstjänster

anger var 15-20 Carlberg 1989, sidan 22. Enligt Pettersson 1996, sidan 45, uppskattar branschen 50-tal konsulter ägnar sig åt lobbning, då har

att ett men de även andra arbetsuppgifter. Ingen källa nämns, varför uppgiften är svårkontrollerad och osäker.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

lobbyister räknas in." Däremot blir politiken, samt gruppers egna

de politiska spelreglerna, att sköta organisationer och driva företag alltmer komplicerat så att spetskompetensen och specialistkun-

skapen inom den politiska domänen det finns

att agera om nu en

särskild politisk domän blir alltmer arbete för politiska specia-

ett

lister, lobbyister. Ökningen antalet lobbyistkonsulter har sin

av grund i att fler företag, och för all del även andra organisationer, börjat inse vikten att lobba. Företrädare för företag och andra

organisationer samt medlemmar märker också lobbyverksamhet

att

inte längre är förbehållet de stora intresseorganisationerna och storföretagen. Om organisationerna gör det själva eller de

om anlitar någon att göra jobbet dem är kompetens- och

annan en prisfråga: klarar det själva eller bör anlita specialister och har

råd I mångt och mycket handlar lobbyverksamhet att

om identifiera kundens behov: "Klienten inte alltid säker vad

är nog den vill eller bör göra eller vad skall ha konsulten till,

ens man

menar en lobbykonsult.

Lagstifta eller inte

Huruvida i Sverige i dag bör eller alls kan reglera lobbning

är en

fråga, eftersom svensk politik, lagstiftning och det öppna annan

svenska samhället andra förutsättningar för lobbyverksamhet i

ger stort och smått. Vissa att den svenska grundlagen ligger i

menar

vägen för tvingande lagstiftning området. En viktig

annan synpunkt är det svenska politiska kanske inte är

att systemet moget för sådan lagstiftning, bör avvakta några år och in-

en utan att

vänta utvecklingen. En tredje invändning är att det verkar

vara svårt att utforma lagstiftningen så att den blir praktiskt användbar. Ett fjärde motiv till inte lagstifta ännu är det saknas

att att

16 Bergström Kommande. Volvo är ett storföretag har erkänt väl

som en fungerande PR-avdelning, med före detta EU-ambassadör chef.

en som Z Björn Tygård 1997, skriver lobbyistkonsultföretaget Gullers Grupps hemsida att "... registrering, införd i Sverige, skulle bli krånglig och byråkratisk". Endast sju företrädare för lobbyföretag jag intervjuat

en av för en annan studie Bergström Kommande sade sig försiktigt posi-

vara

HENRIK BERGSTRÖM

systematisk kunskap lobbning i Sverige. Det finns alltså

om uppenbara motiv att titta närmare området innan

man ropar fler lagar. En lagstiftning inför framtiden bör dock diskuteras, särskilt med tanke svensk lag lobbning inte kan bygga

att en om

den amerikanska eller EU-lagstiftningen eftersom det i

är tre väsentliga avseenden skilda politiska En eventuell lobby-

system. lagstiftning i Sverige bör baseras svenska förhållanden,

inte utländska. invändning, bygger erfarenheter från

En annan som USA, är att sådana register eller lagar tyvärr nedslående resul-

ger

Man endast hälften lobbyisterna Verkligen är regi-

tat. tror att av

strerade. Rimligheten i presumtiva sanktioner dessa oregi-

mot strerade ter sig dock avlägsen. Lagstiftning eller reglering innebär inte automatiskt att potentiella och verkliga problem löser sig eller

att lobbningens kvalitet ökar eller lobbyisternas synlighet höjs.

Däremot är det viktigt både får debatt och offentlig

att en diskussion lobbning och bred kritisk genomlysning

om en samt

kunskapsbyggande lobbning och lobbyister, i till exempel

om media, forskningen och skolan.

Vad skulle då kunna vinnas med eventuell reglering För det

en första skulle lag kunna utgöra logistisk funktion i

en en sorts som EU: att intressen kan röra sig friare och därmed kanske också bli öppnare mot riksdagen och dess medlemmar eller vilken institution det kan Kanske skulle även deras öppenhet öka

nu vara. gentemot allmänheten och media Företag och intresseorganisationer

kan lättare, likt journalisterna i journalistrummet i Rosenbad, ta

del aktuellt material och dylikt. För det andra kan det resultera i

lobbykonsultföretagen oftast diskuteras, enligt

att som men som samstämmiga uppgifter sällan eller till och med mycket sällan

tiv till lagstiftning. En övriga elva intervjuade framför allt i intresse-

av organisationer sade sig förespråka lagstiftning. 63 Även Öberg 1997, sidan 75, skriver i sin till Förvaltningspoli-

rapport tiska kommissionen den rådande forskningsbristen; Vaverka 1995,

om sidan 1 Birnbaum 1993, sidan vii, citerar chef för forskningsinstitut

en ett som tror att ytterligare reglering lobbning i USA kan resultera i ännu fler

av lobbyister.

FRÅN MAGNA CHARTA MOTIONEHNA l

TILL

själva utför lobbningen klienten skulle någon form offent-

legitimitet, tillsammans med andra intressen. De skulle

en privilegierad position de i nuläget inte har. De andra

som lobbyisterna, det vill säga i princip alla andra försöker lobba

som skulle kanske inte erhålla denna legitimitet lagstiftningen sökte

om avgränsas till att enbart gälla företag och professionella konsulter.

Och då är tillbaka i gränsdragningsproblematiken: eller vad

vem är det skall lagstiftas om För det tredje skulle eventuell

som en lagstiftning med all sannolikhet fart debatten kring frågor

direkt och indirekt berör lobbning och till exempel frågan som om hur intressen Men behöver verkligen lagar för att

agerar. nya kunna starta debatter På sikt kan lagstiftning inom området

nog

något, då det i dag angivna skäl inte är det. vara av

Riksdagsledamoten som Iobbyist

Ett annat område i samband med lobbning blivit aktuellt

som mer

än tidigare är att politiker kommunalpolitiker, riksdagsmän och

för all del även någon minister slutar, blir lobbyister. An-

som tingen i eget företag eller att de blir anställda vid eller ägare

lobbyfirmor eller anställda vid vanliga företag. Att företag,

inklusive lobbyföretag, vill använda beslutsfattares kompetens och erfarenhet är inget nytt. Inte heller är det speciellt märkvärdigt. Ett legitimitetsproblem är att riksdagen indirekt finansierar pensione-

rade riksdagsledamöters lobbyverksamhet dem riks-

genom att ge dagspension för lobba riksdagen. De får även fritt till-

att mot l

träde till riksdagshuset. Viktigt medborgarna inte uppfattar l

är att verksamheten illegitim eller otillbörlig. Således är det

som ange-

läget reda medborgarna att skattemedel bör ‘

att ta om anser användas i det här avseendet, inte lobbning före detta för-

om av troendevalda skall illegitim. Däremot det direkt

anses vara vore farligt, kanske till och med odemokratiskt, att lagstifta så att

en riksdagsledamot inte skulle ta vilket jobb han eller hon önskar.

Något slags politiskt moratorium eller 133.31/1té1r1bc;sAL;"ir1Ar_r1_fi§_lserfér

riksdagens ledamöter, är lämpligt diskutera. Även regler för hur

att mycket kandidat får ta emot och från kan ett

pengar en vem, vara

HENRIK BERGSTRÖM

området över, speciellt med tanke kritiken

att se mot externfinansierade personvalskampanjer.°5 Något humoristiskt vill dessa

blivande lobbyister inte kalla verksamheten för lobbning eller beskriva sig lobbyister. I stället för lobbyist vill före detta

som en riksdagsledamot kalla sig för "samhällslots", medan i

en annan stället för lobbning hellre säger "samhällskontakter".f I USA finns bekant olika lagstiftning detta område, till

som typer av exempel president Clintons House rules. Sådana regler kan

vara något över, när det närmast råder strömhopp från riks-

att se nu dagen, framför allt ledamöter. Risken är det blir

av yngre att som statsvetaren Gunnar Falkemark fruktar, att riksdagen blir

språngbräda för blivande lobbyister..7 Ur demokratisk synpunkt

verkar det olyckligt, gränsen till befängt, de förtro-

vara om endevalda skulle använda sina uppdrag för göra karriär i

att näringsliv eller annorstädes.

Om reglera, så

En eventuell framtida reglering lobbyister är något bör

av som hand i hand med reglering beslutsfattare, kampanjbidragsregler

med Att enbart reglera lobbning verkar inte lösning

mera. vara

tar tag i hela problematiken. Förvisso löses eller inga som pro-

blem med regleringar, reglering lobbning bör komplet-

men en av teras med reglering beslutsfattare. Lobbning kan då, återigen,

en av inte betraktas ett isolerat fenomen, bredare och

som utan en

djupare analys bör göras. Lagstiftningens praktiska utformning och

vilka andra lagar bör följa denna, är område för de

som ett folkvalda ställning till. I EU har valt, och det är

att ta man ett problem, att inte ha regler överallt. I USA är problemet

samma att lagstiftningen delvis tandlös, trots de genomgripande

anses som reformer genomfördes häromåret. Att införa eller ändra i

som en befintlig lagtext verkar lättare än att motivera varför den

vara egentligen finns eller bör finnas där. Och det är där samtalet

om en

65Jämför Espeli 1994, sidan 400. 56 Kasvi och Ringman 1998. W Samtal med Falkemark 1998.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

reglering bör inte i dess praktiska utformning. De

ta sitt avstamp,

framförts här både för och mot lag, blir då bara argument som en

detaljer. Nedan antal exempel frågor kanske bör

ges ett som funderas över för utredning eller innan riksdagen önskar besluta

att reglera lobbning.

Är lobbning något fruktar eller förstår och kan

som handskas med den Är lobbning i Sverige måhända drake

en som just törnrosasömn, den regle-

nu sover en men som om genom ringar kanske väcks, vredgas och söker över Vad riskerar

ta lobbyister i så fall över Har lobbning förändrat maktför-

att ta hållanden och hur dessa förändringar ut Eller är lobbning ett

ser

politiskt verktyg andra, får andra återverkningar

som men som politiken än de traditionella verktygen och hur bedömer det

Finns det EU-dimension eller till och med amerikansk

en en

i sättet betrakta intressen och lobbyister dimension att externa Hur den ut Vad kan läras dessa dimensioner Vad betyder

ser av

skillnaderna i de politiska för reglera lobbning i

systemen att

Sverige jämfört med EU och USA

Här inga dessa frågor. Primärt för att det är

presenteras svar inte min uppgift. Uppgiften har varit nödvändiga instrument

att ge för analysera och värdera lobbning. Har jag nått fram till det, är

att

så mycket Sekundärt för att något vill väl ha att nog vunnet. fundera över själva Däremot så finns del de tänkbara i

en av svaren

slutordskapitlet nedan. Den då vill slippa del möjligen

som en

obehagliga hoppar raskt över detta kapitel.

svar,

HENRIK BERGSTRÖM

5. Slutord: Demokrati, Iobbning och makt

The lobbyists trade bears close similarity the ancient board

Go, the object of which surround the

game to enemy

completely, cut him off from and thus defeat him

any escape,

Birnbaum 1993, sidan 4.

Lobbning förvisso olika i olika länder, vissa förutsätt-

ser ut men ningar är lika för alla: takes for tango Bland krävs

two annat ett antal institutionella till exempel demokratiska struk-

arrangemang, turer, för lobbning skall existera. En slutsats kan

att annan som dras är att lobbning verkligen är universell företeelse. Lobbning

en existerar där politiska institutioner finns. Lobbning och politik på-l verkar varandra lobbning än uppträder. En finns

var myt om att lobbning är som ett wunderbaum och den är svår hål på:

att ta att lobbyisterna alltid är så effektiva överallt. Den Statsvetenskapliga

till skillnad från den journalistiska, är lobbyisters infly-

synen, att tande är begränsad. Även lobbyist skulle lyckas väl, kan

om en ingen organisation eller enskild vinna hela tiden. Matchen helt

tar

enkelt inte slut. Några frågor lyckas organisation igenom,

en andra misslyckas med. Och så fortsätter den politiska

man karusellen

att snurra.

Även frågan demokrati och lobbning ha två sidor. Att

om synes lobbning inte bara kan uppfattas svaghet i demokratin,

som en

det finns också styrka med lobbning. Lobbning varken böri utan en eller kan enbart betraktas utifrån perspektiv. Då väljer

ett man att bortse ifrån de effekter lobbning för med sig. Risken är

som att lobbning aldrig kommer att beskrivas eller uppfattas något

som annat än något fult, medias negativa bilder tillåts domine-

som om ra. De negativa beskrivningar finns, verkar i mångt och

som

168Nog kan det lobbas i auktoritära lobbningen torde inte

systern, men se likadan ut, eftersom ogillad lobbning exempelvis i diktatur kan straffas

en mycket hårt; jämför Berger 1981, sidorna 4ff. 69 Seexempelvis Kollman 1998; Wilson 1990, sidan 72. Media detta

är område i mångt och mycket "... ett självspelande piano", klagar

som en lobbyistkonsult i Stockholm. Media kan, med undantag, inte byta från det spår hakat sig på.

man upp

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

mycket påverka människors uppfattning lobbning. Få Verkar

om också ifrågasätta den negativa bilden. Detta kan måhända

upp-

ha bidragit till ändra lite De allra flesta vill att satsen att grann. organisationer hellre skall tillåtna, ett nödvändigt ont,

vara som

de skall förbjudas.

än att

Inte heller kan maktfördelningen i samhället förstås

om man

väljer bortse från lobbning, sig den beskrivs positivt

att att vare eller negativt, har effekter det politiska systemet och dess funktionssätt. Därför blir bilden inte komplett utgångspunkten

endast betraktar lobbning något dåligt. Det går inte är att som

skapa trovärdig bild inte försöker analysera

att en mer om man lobbning utifrån objektiva kriterier än till exempel att

mer

"lobbyisterna med sin verksamhet". Om maktfördelningen

smyger i samhället skall förstås görs det bäst, utan självpåtagna

skygglappar. Vi har med de skygglappar inte märker

nog

Det intressanta är lobbning bidrar till förändra makt-

om att positioner i samhället. Om lobbning bidrar till detta, är det i så fall

viktigt reda hur det ut och det bra eller inte.

att ta ser om anses Om förändras i riktning går mot inslag av

systemet en som mera

lobbyverksamhet, torde detta ha effekter maktfördelningen i

samhället. Riktigt hamnar är svårt att säga, det kan

var men också maktfördelningen i samhället utvecklar lobb-

vara så att

ningen och den i sin påverkar maktfördelningen. Detta låter

tur måhända berättelsen hönan och kom

som om ägget, om vem som först. Men riktigt säker blir inte ha studerat både

man nog utan att

hönan och ägget. Att lobbning är verktyg för politiskt inflytan-

ett de råder det ingen tvekan hur skall tolka den i termer

om, men

samhällsutveckling och betydelse Lobbning får större betydelse

instrument påverka samhället, det betyder inte att som att men antalet lobbyister blir fler eller lobbyverksamheten med auto-

att matik ökar eller lobbyisternas faktiska inflytande ökar i för-

att hållande till vilket inflytande de hade förut.

Lobbning har också spridningseffekt metoder och tek-

en av niker där amerikanska lobbyister är föregångare. EU verkar vara

lobbysystem likt det i USA. I Sverige, jämfört med

väg mot ett EU och USA, fungerar lobbning annorlunda. Det svenska

samhället är förhållandevis öppet. Få behövs för samla

resurser att

HENRIK BERGSTRÖM

samhällsinformation. Vidare är svenska beslutsfattare ännu inte i lika hög grad ekonomiskt beroende externa intressen. Lobbning

i Sverige går dock mot högre grad professionalism.‘7° Ett viktigt

forsknings- område studera i vilken utsträckning och

är att vilka områden de amerikanska lobbymetoderna och -teknikerna sprider sig, vilka effekter de har det politiska systemets

samt funktionssätt.

Lobbygrupperna är relativt lika sig de är amerikanska,

vare europeiska eller svenska. Organisationer i USA har liknande för

inte säga identiska mål med sin lobbning sina europeiska att som och svenska dito. Det är metoderna och strategierna används i

som lobbandet skiljer dem åt, vilket bland beror skilda

som annat

institutionella förutsättningar.

Det amerikanska lobbysystemet är klart större och

mer avance-

än det svenska och EU:s. Huvudsakligen beror det att USA rat under 200 år utvecklats i riktning än Sverige. En effekt

en annan av

lobbning är förekommande i USA är litteraturen lobbatt mer om ning. Såväl forskning andra publikationer är bättre i USA än i

som Europa och Sverige"

Pluralism

I det .pluralistiska samhället måste staten tillföras för att

resurser kunna balansera, väga och möta de olika intressegrupperna, framför allt de stora och starka, så att staten inte faller i knät dem, vilket från tid till hända. Men det är under förutsätt-

annan ser ning att staten vill skapa pluralistiska strukturer. Vilka

mer resur-

då Till exempel personliga utredningsresurser för de för-

ser avses troendevalda, i form och personal. Staten skall

av pengar uppmuntra organisatorisk pluralism, den bör inte kommenderas

men fram. Sådana åtgärder skulle riskera effekt.

snarare att motsatt Staten skall till exempel aktivt starkt motverka organisatoriska monopol. Måhända liten åtgärd, det är ett steg vägen

en men

17°jämför Öberg 1997, sidan 95. 1" Jämför deKieffer 1997, lobbyhandbok USA, med Bern 1994,

om om EU.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

och inte ord golvet. Man måste aktivt bryta de negativa korporativa strukturerna. Självklart finns det strukturer fungerar

som

väl, inte alla. De politiska partierna måste bryta politiska och

men

organisatoriska bindningar, så att de blir självständiga från

mer

organisationerna I Demokratirådets rapport uttrycks följande

varnande ord sektoriseringen politiken och särintressenas

om av

deltagande i politiken:

Nära kontakter mellan politiker och särintressen kan hämma

öppen och förutsättningslös debatt olika handlingsalternativ

Petersson med flera 1996, sidan 89.

En lösning kan att koppla partierna starkare till staten. En

vara annan lösning kan att partierna får ut marknaden och

vara bjuda sig, det vill säga fritt och öppet konkurrera organisa-

ut om tionernas att inga organisationer skall ha hållhakar

resurser, men

partierna och de folkvalda såsom i dag. Det är

systemet ser ut alltså inte bara lobbyister bör hur de arbetar och med

som se upp vem.

Här måste något göras. Man kan inte bara passivt hur

se samhällsutvecklingen riskerar springa ifrån de förtroendevalda och

att

partierna. Varken eller organisationerna är fria och

staten att styra ställa de vill. De är kommunicerande kärl påverkar

som som varandra. Bland annat sätter organisationerna själva för del

stopp en

av utvecklingen eller avvecklingen. En pluralism är otyglad

som blir ett fåtalsvälde med starka och rika organisationer

som styr

dagordningen, där riksdag och regering med flera verkligen blir

transportkompanier för de externa intressena och deras frågor. I det här avseendet tjänar USA både förebild och varnande

som

m Jämför deKieffer 1997, lobbyhandbok USA, med Bern 1994,

om om EU. 73 SOU 1993:16. Exempelvis kritiseras de ekonomiska kopplingarna mellan LO och socialdemokratin i Dagens Nyheters 1998-07-10, och Svenska Dagbladets 1998-07-10, huvudledare. Ledarskribenternas reaktioner är invändningar de uppfattar negativa, och måhända

mot som korporativa, strukturer. Om även andra partier erhåller den här

typen av organisationsbidrag bör de också tänka till.

HENRIK BERGSTRÖM

exempel. Givetvis är det både för- och nackdelar med att staten

inte lägger sig i samhällsutvecklingen. Men vad inte kan

som anses

bra partierna och beslutsfattarna har eller inga vara är när staten, idéer alls hur staten och samhället bör, kan eller ens

om om man vill handskas med utvecklingen.

Den svenska "modellen har förändrats, därom råder inga

tvivel. De svenska intresseorganisationernas och näringslivets

framtida ställning är givetvis intimt förknippad med denna utveck-

ling. Om lobbning politisk företeelse delvis avspegling

som är en

maktförhållanden och förändrade maktförhållanden, är detta av särskilt intressant för de aktörer traditionellt ha haft

som ansetts

makt i Sverige kring de politiska institutionerna, alltså in-

mest

tresseorganisationerna och näringslivets aktörer. Frågan är

stora

vilken ställning kommer intresseorganisationerna ha i fram-

att tiden Statsvetenskaplig forskning har visat SAF redan för ett

att tiotal år sedan tog ett steg att lämna korporatismen. LRF

genom har sedan länge varit rustad för EU och har kompetens både

stor

inom och organisationen kring den här politisk

utom typen av

påverkan. Fackföreningarna verkar väg mot större inslag av

vara lobbyverksamhet, riktigt vad det innebär för dessa och andra

men organisationer sikt, är svårt på.

att svara

Primärt tänkbara riktningar möjliga inför framtiden

synes tre för de organiserade intressena. I det första scenariot status

quo-

modellen lyckas de stora organisationerna behålla sitt övertag

alla andra organisationer, då de har att göra det. gentemot resurser

I det andra scenariot utopia-modellen kan spridning

se en av inflytande, där andra och måhända aktörer kan ta plats

nya

och lite längre perspektiv rycka till sig del det

scenen i ett en av

politiska inflytande vilar hos de organisationerna och

som nu stora

näringslivet. I det tredje scenariot turbulensmodellen får

se en spridning inflytande, där den formella makten och det reella in-

flytandet globaliseras. Detta sker då i utsträckning som i dag

en ännu inte kan överblicka och kan inte heller säkert vad

svara

händer där. Globaliseringsfaktorn bör varken underskattas, som till exempel globaliseringsundret "det blir så bra så-teorin, eller

överskattas, till exempel globaliseringsfällan "det går åt

pepparn-teorin.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

Lobbning sker givetvis även under andra former än de pluralistiska, åt det håll samhället är väg, kan det lämpligt men som vara att tänka igenom vad och hur vill göra för hänga med, förman att stå lobbning och andra delar samhället, inte är så av som genomlysta. Att se lobbning ett enskilt politiskt instrument är som att underskatta dess betydelse. Men göra den till den bästa eller att sämsta alla världar i politisk påverkan är för enkelt. av

Ett problem med forskningen korporatism och pluralism är

om att den både år fast i det gamla, Sverige fortfarande beskrivs i att post-korporativa termer, också att kanske är för snabba men att utropa pluralismens segertåg. Det kan dröja många år än och under tiden behövs både gränsforskningen och debatten. Detta är också återigen beroende vad med korporatism och av menar

pluralism. Korporatism och pluralism kan faktiskt fungera sida vid

sida. Vissa policyområden har funktionssätt kan ett som vara

korporativt och andra har kan pluralistiskt. Att

ett annat som vara sätta stämplar Sverige helhet är tveksamt. Däremot finns som det uppenbara pedagogiska vinster med sätta etiketter saker att och ting för att de skall bli begripliga. Det är kanske så korpoatt ratism och pluralism ändå inte är så olika görs gällande. Och som

om pluralism och korporatism hänger ihop, betyder det inte då också de negativa och positiva egenskaper korporatism

att som

har, också hänger ihop med lobbning

HENRIK BERGSTRÖM

English summary

The of this twofold. First, through general and

purpose paper specific observations, describe lobbying political

to as a phenomenon and second to describe lobbying in the US, EU/ Europe and Sweden.

The Swedish corporative model falling In the

apart. new

post—corporative or pluralist system that from the

emerges corporative breakdown, only the but also the necessity

not space

to lobby, increases. Lobbying when public and private

actors

directly, for example through public meetings, indirectly,

as or through towards the citizens, influence decision-

pressure try to makers with the benefit from and/ change

purpose to or or stop

changes of laws and/ regulations. Lobbying usually divides into

or two main tracks: direct lobbying classical lobbying and indirect

lobbying grasroot lobbying, direct—effect lobbying

or new lobbying. The who lobbying either do his

person can on or

her behalf interest lobbying somebody else’s contract

own or

lobbying. Contrary to what people believe, lobbying

many no miracle hard gain political influence, and lobbying

cure. to

merely of several techniques that result political

one can influence. Successful lobbying three things,

presupposes apart from good knowledge of the issue that affect. First

one wants to

and foremost, the lobbyist have knowledge of the political

must decision-making process. Second, cultural and social

a competence to communicate the i being able professionally

messages, e to get along with people in different political environments. Last but

not least, but far from all, economic base from.

some cases, an to act

The country where lobbying has developed the in the

most US. The beginning of this development traced back the

to revolution, where the period after the civil the forming time

war for the system and the institutions. The US of

system a system interest which lobbying be able

groups, presupposes to to function. There laws lobbying, but they have since the

are on initiation 1946 been regarded weak. In the EU, lobbying

as stems from the 1950s. The European Single Act 1986

regarded the catalyst for eurolobbying. Some regulations for

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

lobbyists have recently been introduced. Their primary function logistic. The first political consultants in Sweden with lobbying

on the curricula showed the beginning of the 19705. Since then

up lobbying has developed and continued but the

to grow, professional lobbying companies seldom lobbies for their

very clients. This the field where the Swedish lobbyists differ

contract from their European and American colleagues even contract lobbying also in the EU and USA. No legislation on

rare lobbying exists Sweden and should be implemented

no one

today. Lobbying where Swedish research largely

an area neglected, but where the media have recognised and enlightened

the phenomena.

Lobbying thrives in democratic and indeed,

structures a

universal phenomenon. We currently observing spread of

are a lobbying methods and techniques from the US. Both research and

other literature lobbying advanced in the US than in

on are more the EU and definitely than in Sweden. Sweden strives towards

a pluralistic society, the forced take active The

state to measures.

will, hopefully, stimulate the debate lobbying, interest paper on

and pluralism.

groups

Författarpresentation

Pol Mag Henrik Bergström är doktorand vid Göteborgs universitet. Henrik är även reservofficer i signaltrupperna och född

djurgårdare. Skriften ingår även i forskningsprojektet Den plumlistis/ea

företag och andra organisationer aktörer i poli-

staten, om som tiken. I kommande studie analyseras lobbningen för och mot

en beslutet sänka de svenska ölskatterna. Listade skrifter är

att

färdigställda. Den plumlistis/ea Staten. Avhandlingsplan. Goteborg. 1998.

S/2 Från Magna Charta till Marianerna. Stockholm. 1998.

HENRIK BERGSTRÖM

Referenser Ahlstrand, Ingemar 1995 Från sarintresse till allmanintresse.

Stockholm: SNS Förlag. Almén, Pontus och Juan Flores 1992 En räv i hönshuset. C-

uppsats, Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation.

Andersson, Bo G. 1996a "Socialstyrelsen lobbygrupp". I

synar

Dagens Nyheter, 3 januari.

Andersson, Bo G. 1996b Skattemiljoner till okänd lobbygrupp.

I Dagens Nyheter, 2 januari. Andersson, Hans-Erik och Robert Björkenwall 1995 EU-

pra/eti/ean. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan.

Asp, Kent 1996 "Åsiktsbildning och maktbegreppet. I Veten-

skapen om politik, Göteborg: Göteborgs universitet, Stats-

vetenskapliga institutionen, 41-59.

s. Bachrach, Peter och Morton Baratz 1970 Power and Poverty:

Theory and Practice. Oxford och New York: Oxford University

Press. Baggott, Rob 1995 Pressure today. Manchester:

groups

Manchester University Press. Baumgartner, Frank R. och Beth L. Leech 1998 Basic Interests.

Princeton: Princeton University Press. Beetham, David 1991 The Legitimation Power. London:

Macmillan Education. Berger, Suzanne 1981 "Introduction. I Organizing Interests in

Western Europe: pluralism, corporatism, and the transformation

politics, Berger, Suzanne red., Cambridge: Cambridge

University Press, 1-23.

s. Bergström, Henrik Kommande Demo/emtins vapnare eller

åsi/etshranschens lego/ene/etar.Arbetstitel.

Bergström, Henrik 1998 Den pluralistiska staten. Avhandlingsplan, Göteborg: Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan. Bergström, Jonas 1997 "Korporatismens död SAFzs avhopp

från Arbetsmarknadsverkets styrelser. IArhetsmar/enad G

Arbetsliv, 165-183.

nr. s. Bern, Thomas 1994 Lobbying i EU. Stockholm: Nerenius 8C

Santérus.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

Berry, Sebastian 1994 Lobbying: need regulate. I Political

a to

Issues in Britain today, Jones, Bill red., Manchester:

Manchester University Press, s. 92-101. Birnbaum, Jeffrey H. 1993 The Lobbyists. New York: Times

Books.

Bolin, Olof 1996 "Missförstådd lantbrukskooperation. I

Ekonomisk Debatt, årg. 24, nr. s. 461-472.

Bregnsbo, Henning 1995 "Lobbyisme i USA: Et europaeiskt og

perspektiv. IDemo/eratiets mangfolighed: Tendenseri

dansk

dansk politik, Madsen, Morgen med flera red., Köpenhamn: Forlaget Politiske Studier, s. 346-364.

Bäck, Mats och Tommy Möller 1995 Partier och organisationer.

Stockholm: Publica.

Carlberg, Ingrid 1989 Företag som politiska påtryckare. Uppsala:

Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen.

Carlberg, Ingrid och Ewa Stenberg 1997 "När metallfacket ryckte in det skruv ordentligt". I Dagens Nyheter, 30 mars.

tog Carson, Rachel 1962 Tyst vår. Stockholm: Bokförlaget Prisma. Center for Responsive Politics 1998 www.crp.org Hämtad 1998-

10-25.

Centerpartiet 1996 www.centerpartiet.se Hämtad 1996-10-09.

Comparing Policy Networks 1998 Marsh, David red.,

Buckingham: Open University Press.

Crenson, Matthew 1971 The Un-Politics Air-Pollution. A

Study N on-Decisionmaking in the Cities. Baltimore och

London: Johns Hopkins Press.

Dagens Nyheter 1998 Den betalar bestämmer. 10 juli.

som Dahl, Robert A. 1961 Who Gooems.. New Haven: Yale

University Press.

Davis, Frank L. 1994 Interest Groups and Policymaking. I

Developments in American Politics Peele, Christian med flera

red., London: The Macmillan Press Ltd., 85-108.

Dugger, Ronnie 1992 Presidentpost till salu. IDagens Nyheter,

25 juni.

Ekelöf, Gunnar 1987 "Sent jorden från 1932. I Gunnar

Ekelöf Dikter, Stockholm: Månpocket.

HENRIK BERGSTRÖM

Elmbrant, Björn 1997 Dom dar uppe dom dar Stockholm:

- nere.

Atlas. Esaiasson, Peter 1998 Någon vill trycka på dig något". I

Moderna Tider, 92.

nr. Espeli, Harald 1998 Skattereforrn lobbyvirksombet. Oslo: ISF.

Espeli, Harald 1994 Lobbyvirksomhet i Norge begreps-

- en

messig avgrensning". I Norsk Statsvitenskapelig Tidss/erzft, vol.

10, nr. s. 397-412. Falkemark, Gunnar 1998 Samtal med författaren. 7 oktober. Falkemark, Gunnar 1996 Lobbyism, Korporatism ocb Demokrati.

Opublicerad uppsats, Göteborg: Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga institutionen.

Falkemark, Gunnar och Peter Westdahl 1991 Att ofra västkusten.

Stockholm: Rabén 8CSjögren. Flashback 1989 Amerikansk filmkomedi med Dennis Hopper

och Kiefer Sutherland.

Från Riksdag 8CDepartement 1988 De ett blekt intryck. Nr.

ger

10. Företagare kan påverka politiken 1991 Stockholm: Svenska

Arbetsgivareföreningen.

Gerken Christiansen, Carin 1998 Dramatisk ökning för

stora

byråer. I Svenska Dagbladet,

29 mars. Grant, Wyn 1995 Pressure Groups, Politics ana Democracy in

Britain. London: Harvester Wheatsheaf.

Göransson, Bengt 1996 Fifflarnas högtidsdag. IAfionbladet, 14

oktober.

Hallberg, Jonas 1995 Lobbying i Europa. C-uppsats, Göteborg:

Göteborgs universitet, Institutionen för journalistik och masskommunikation.

Hedlund, Eva 1997a "Hitta rätt i EU-labyrinten". I Veckans

Afi‘;zrer, nr. 33, 11 augusti. Hedlund, Eva 1997b "Ett dyrbart misstag". I Veckans Affärer,

nr.

33, 11 augusti.

Henckel, Sture 1995 Framförhållning honnörsord för lyckad

lobbying. I Dagens Politik, 29 december. Trolig publikation och datum.

Henning, Roger 1977 Företagen i politiken. Stockholm: SNS.

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

Höög, Magnus 1996 Vägen till Bryssel. Stockholm: Norstedts

Juridik.

Jacobsson, Bengt 1994 Kraftsamlingen. Lund: Studentlitteratur.

Tom, Ylva Landström och Åhlström 1984

Johnson, Ingvar

Uts/eottslobbying. B-uppsats, Stockholm: Stockholms

universitet, Statsvetenskapliga institutionen.

Josefson, Helena 1996 Does Lobbying Mutter. Magisteruppsats, Göteborg: Göteborgs universitet, Statsvetenskapliga

institutionen.

Kasvi, Leif och Magnus Ringman 1998 Riksdagsmännen tar

betalt för tjänsterna. I/lftonbladet, 8 januari.

deKieffer, Donald 1997 The Citizen’: Guide to Lobbying

Congress. Chicago: Chicago Review Press.

Kirksey, Jason F. 1998 Campaign-finance Reform. I

Developments In American Politics Peele, Gillian med flera

red., Basingstoke: Macmillan Press Ltd., 307-319.

s. Kollman, Ken 1998 Outside Lobbying. Princeton: Princeton

University Press.

Kommittédirektiv 1997:101 1997 Utredning fol/eszyret inför

2000-talet. Stockholm: Statsrådsberedningen.

Krantz, Fredrik 1997 Åsikt, avsikt, insikt. C-uppsats,

Stockholmzj

Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen. Kronvall, Kai 1996 "Författningen, demokratin och medborgar-

inflytandet. I På medborgarnas villkor, SOU 1996:162, Stockholm: Allmänna förlaget, 7-76.

Landström, Ylva 1988 "LOs, SAFs och LRFs folk flitigast i

korridorerna". I Från Riksdag G Departement, 14.

nr. Lewis, Charles 1996 Tbe Buying tbe President. New York:

Avon Books. Lindberg, Lars 1996 EU, Demokrati och Lobbying. Stockholm:

Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO.

Lindmark, Bengt och Sture Lindmark 1984 Handbok för

påtryckare. Stockholm: Timbro. Lindström, Eric 1979 Lobbying pa°svenska. Stockholm: Industri-

förbundets förlag. Lockne, Gunilla 1988 Lobbying á USA är onödigt". I Från

Riksdag G Departement, nr. 14.

HENRIK BERGSTHÖM

Lundin, Henrik 1998 Demokrati i förändring. PISA-rapport 40, Uppsala: Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen.

Lundgaard, Mads 1998 Påverkan politiska beslut. PISA-rapport

34, Uppsala: Uppsala universitet, Statsvetenskapliga

institutionen. Lundgren, Kaj och Fibben Hald 1997 Ordfog 3. I Svenska

Dagbladet, 10 april.

Långsved, Anders och Sten E. Raendi 1997 Etiska Perspektiv På Lobbying. Uppsats i kurs i företagsetik, Stockholm: Handels-

högskolan.

Mazey, Sonia och Jeremy Richardson 1996 The logic of organisation: Interest groups. I European Union. Power ana Policy-Making, Richardson, Jeremy red., London:

Routledge, s. 200-215.

Mazey, Sonia och Jeremy Richardson 1993 Interest

groups the European Community". I Pressure Groups, Richardson, Jeremy red., Oxford: Oxford University Press, 191-213.

s. Mitchell, Austin 1991 Introduction: The View From The Lobbied: A Consumer’s Guide. I T/9e Commercial Lobbyists,

Jordan, Grant red., Aberdeen: Aberdeen University

Press, s. 3-12. Månström, Bengt 1984 Om lobbyist-konsulter i Sverige. Cuppsats, Umeå: Umeå Universitet, Statsvetenskapliga institutionen.

Nordmeyer, Marcus 1998 Lobbning i riksdagen. Göteborg: Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan.Magisteruppsats

Norrander, Barbara 1997 "Partisanship and Issues the 19905. I Understanding Public Opinion, Norrander, Barbara och Clyde

Wilcox red., Washington: Congressional Quarterly

Inc., s. 11 1-127. Olson, Mancur 1971 The Logic Collective Action. Cambridge: Harvard University Press. Olsson, Hans-Inge 1996 5 miljarder kostar valkampanjen i USA. IDagens Industri, 22 oktober. Petersson, Olof med flera 1997 Demokrati över grziinser. Demokratirådets 1997, Stockholm: SNS Förlag.

rapport

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

Petersson, Olof med flera 1996 Demokrati ocb ledarskap.

Demokratirådets rapport 1996, Stockholm: SNS Förlag. Pettersson, Bo 1996 Makten och ärligheten Lobbyismen. I

Månadens Ajfa"rer, Mars, 44-59.

Pratt, Henry 1976 Tbe Gray Lobby. Chicago: Chicago University Press. Program Stig Jiirrel i Sveriges Television 1998 jarrel

om om

a’rrel. 18 juli.

Pross, A. Paul 1986 Groups Politics and Public Policy. Toronto:

Oxford University Press. Reilly, Steve 1998 Organized Interests in National Politics. I

Developments In American Politics Peele, Gillian med flera

red., Basingstoke: Macmillan Press Ltd., 162-182.

s. Richardson, Jeremy 1993 Introduction Pressure Groups and

Government. I Pressure Groups, Richardson, Jeremy red., Oxford: Oxford University Press, 1-15.

Rikta Kommunikation AB 1997 Manipulationens marknad.

På ri/eta.se/ cgi-bin / main sevart/index.btml€rnav/

www. frame

data/navsevart.btml Hämtad 1999-01-26.

Rixlex 1998 bttp://rixlex.riksdagen.se Uppdateras regelbundet.

Rommetvedt, Hilmar 1996a Norwegian Parliamentary

Committees: Performance, Structural Change, and External

Relations. Bergen: LOS-Senteret. Rommetvedt, Hilmar 1996b Utviklingsfaser i det norske

organisajon/stat-forboldet. Bergen: LOS-Senteret.

Rothstein, Bo 1992 Den leorporativa staten. Stockholm:

Norstedts Juridik. Rousseau, Jean-Jacques 1762 nytryck svenska 1994 Om

samballsfordraget. Stockholm: Natur och Kultur. Sannerstedt, Anders och Mats Sjölin 1994 "Folkstyrets

problem. I Den moderna demokratins problem, Sannerstedt, Anders och Magnus Jerneck red., Lund: Studentlitteratur,

88-123.

Scherman, Jan Åsiktsbranschens legoknektar. I 1993

Aftonbladet, 3 november.

Schwartz, Felice N. och Suzanne K. Levine 1995 The Armchair

Activist. New York: Riverhead Books.

HENRIK BERGSTRÖM

Shuldiner, Allan och Tony Raymond 1998 Whos the

LObbyP". www.ap.org/pabs/lobbyweb/lobbyindex.btm Hämtad

1998-05-05. Sieradzki, Fredrik 1997 Webannonser redskap i opinionsbild-

ningen". I Dagens IT, 29 oktober.

SOU 1993:16 1993 Nya villkor för ekonomi och politik. Stockholm: Allmänna förlaget. SOU 1990:44 1990 Makt och demokrati i Sverige. Stockholm:

Allmänna förlaget.

Speciellt 1997 Debatt lobbying. 6 april. Egen benämning

inslaget.

Stålberg, Lars A. 1988 Lobbyingi USA. Stockholm: Industriförbundet.

Svenska Dagbladet 1998 Det gyllene brödraskapet. 10 juli.

Söderpalm, Sven Anders 1976 Direktörsklabben. Stockholm: Rabén 8CSjögren/ Zenit. Tappin, Michael 1991 "Interest Groups. IAmerican politics today, Maidment, Richard och Michael Tappin, Manchester: Manchester University Press, 106-124. s. Ternström, Olov 1998 Lobbyföretag säljer läckor. ISvenska

Dagbladet, 23 juli.

deTocqueville, Alexis 1835-1840 nytryck svenska 1997 Om demokratin i Amerika. Stockholm: Atlantis.

Tygård, Björn 1997 Registrering lobbyister. På

www.gullers.se/loI7byingapr97./atml Hämtad 1997-11-21.

Vaverka, Joakim 1995 Sarintressenas inflytande över den

lagstiftande processen. PISA-rapport Uppsala: Uppsala

universitet, Statsvetenskapliga institutionen. Vänsterpartiet 1997 wwwwansterpartiense Hämtad 1997-09-16. Wag the dog 1998 Amerikansk politisk satirfilm med Dustin Hoffman och Robert De Niro. Westrin, Johan 1996 E-post 1996-10-03. Informationssekreterare moderaterna. E-postbrevet författarens förfrågan är svar om Bertil Perssons motion utreda lobbning. m om att Williamson, Peter. 1989 Corporatism in Perspective. London: Sage Publications.

.14

FRÅN MAGNA CHARTA TILL MOTIONERNA

Wilson, Graham K. 1993 "American Interest Groups. I Pressure

Groups, Richardson, Jeremy red., Oxford: Oxford University Press, s. 131-144.

Wilson, Graham K. 1991 Contract Lobbying in the USA. I The

Commercial Lobbyists, Jordan, Grant red., Aberdeen:

Aberdeen University Press, s. 65-75. Wilson, Graham K. 1990 Interest Groups. Oxford: Basil

Blackwell Ltd. Wright, John R. 1996 Interest Groups G Congress. Boston: Allyn

and Bacon. Åberg, Alf 1994 Svenskarna under stjarnbaneret. Stockholm:

Natur 8CKultur. Åsard, Erik 1991 Den konservativa Uppsala: Uppsala

eran.

universitet. Öberg, Per-Ola 1997 Medborgarnas inflytande och sarintressenas

makt. PISA-rapport 17, Uppsala: Uppsala universitet,

Statsvetenskapliga institutionen.

Rättslig reglering av

Iobbying inom

Gustav Ah/sson

1 Introduktion till ämnet

Pluralism och korporatism är två modeller för hur demokra-

ett

tiskt samhälle kan organiseras när det gäller inflytandet över den politiska beslutsprocessen och därmed vilka lagar stiftas.

som Något renodlat korporatistiskt eller pluralistiskt samhälle förekommer inte i verkligheten. Varje modernt och demokratiskt samhälle innehåller ingredienser från de båda modellerna och det är proportionerna avgör huruvida samhälle beskrivs

som ett som

pluralistiskt eller korporatistiskt. Sverige beskrivs ofta

som en

korporativ stat, även de korporativa inslagen i det svenska

om samhället har minskat under 1990-talet till förmån för de pluralistiska. Kännetecknande för den korporatistiska modellen

är att organiserade särintressen har getts tillträde till den politiska be-

slutsprocessen och förvaltningen statliga myndigheters uppdrag.

av I Sverige har denna modell inneburit de särintressena inte

att stora behövt utöva lobbying då de redan funnits representerade i bl.a. myndigheters styrelser. Observera dock att detta gäller endast de

stora intresseorganisationerna, t.ex. SAF och LO. Ett exempel pluralistisk stat är USA där intresseorganisationerna inte åt-

en njutit stöd från staten i Sverige. För kunna föra

samma som att fram sina åsikter har organisationerna i USA bl.a. använt sig

lobbying för att kunna påverka politiska beslut.

Lobbying är alltså metod används för påverka poli-

en som att tiska beslut i viss riktning eller till vissa politiska be-

en att se att slut inte tas. Med politiska beslut främst alla de olika beslut

avses

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

fattas vid utformandet lagstiftning, det innebär alltså som av ny inte bara beslutet innebär lagstiftning alla

som att ny antas utan

föregående beslut, i lagstiftningsproceduren även besluten

men

fattas initialt, dvs. i skedet innan lagstiftningsproceduren som aktualiserats. Det är också i detta skede, när förslagen till den

nya

lagen utformas, möjligheten att vinna framgång med

som

lobbyingverksamheten störst. Med begreppet

anses vara som lobbying inte alla former påverkan politiska beslut, t.ex.

avses av av

politikerna själva inte utöva lobbying då de flesta definitioner anses förutsätter lobbyist är utomparlamentarisk aktör. Det

att en en

kan antingen frågan organisationers eller företags

vara om egna anställda, ofta företagsledare eller andra i ledande ställ-

personer

ning, eller inhyrd lobbyist. När det gäller lobbying gentemot

främst förekommer i Bryssel, undviker den inhyrde EU, som lobbyisten kalla sig just lobbyist. I stället benämner sig denne

att ofta konsult, rådgivare, public affairs adviser, EU-councellor eller

advokat. EU-politikerna och tjänstemännen, lobbyisterna

som försöker påverka, föredrar dock diskutera direkt med organi-

att sationernas och företagens företrädare och inte med inhyrda

lobbyister. Antalet definitioner begreppen lobbying och

av lobbyist är beroende bl.a. lobbying sker i många olika

stort, att former och många olika nivåer i samhället. Jag återkommer till vissa definitioner och problematiken kring dessa i kapitel

GUSTAV AHLSSON

2 Lagstiftningsproceduren inom EU ur ett Iobbyingperspektiv

Ett konkret resultat ett lyckat lobbyingprojekt kan

av vara att en lobbyingorganisation till fullo har påverkat innehållet i och utformandet antagen rättsakt. På det sättet har organisa-

av en senare tionen fått genomslag för sina idéer fullt i och med de

ut att t.o.m.

blivit lagfästa. Naturligtvis är det glidande skala i vilken mån

fått gehör för sina förslag, från ingen påverkan alls till förman att slaget blivit antaget det framlades. Det är med denna utgångs-

som punkt nödvändigt att förklara hur EU:s rättsakter kommer till.

Först några 0rd de olika rättsakterna. I art. 189 i Romför-

om draget räknas de olika rättsakter institutionerna kan

upp som utfärda. Förordningar, direktiv och beslut är bindande. Rekommendationer och yttranden är inte bindande. För lobbying-

organisation är det önskvärt det nödvändigt, de

att, om anses

ståndpunkter organisationen vill gehör för ska lagfästas,

de egna idéerna i första hand förordningar. Dessa är allmän-

genomsyrar giltiga och direkt bindande. Direktiv kan lika viktiga de är

vara om riktade till medlemsstaterna i den omvärld försöker på-

som man verka. Detsamma gäller beslut då dessa gäller, främst, juridiska och fysiska Emedan direktiv är bindande med avseende

personer. det resultat ska uppnås är beslut bindande i sin helhet I vissa

som fall kan det lättare påverka utformandet beslut än

vara att av ett av ett direktiv, således bör lobbyingorganisationen ha väl utarbetad

en strategi för vilken beslutsform ska förordas med hänsyn till de

som

ekonomiska lobbyingorganisationen ämnar lägga ned.

resurser Rekommendationer och yttranden är inte rättsligt bindande,

men är ändå viktiga då de i vissa fall riktlinjer för EU:s fortsatta

anger

ståndpunkter och arbete, de är alltså politisk betydelse

Så till själva lagstiftningsproceduren. För lobbyist är det

en av stor vikt att veta hur denna procedur ut. Den nämligen in-

ser ger formation vilka de berörda är och vilka lobbyis-

om parterna som

l Hartley, 107.

s. 2 Pålsson 8CQuitzow, s. 73.

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

därför kan utöva lobbyingverksamhet gentemot De tre pri-

ten mära officiella EU-organ kan medverka i arbetet med att anta

som

rättsakt är rådet, kommissionen och Europaparlamentet. en

Ministerrådet art. 145, 189, 189a, är enligt Romfördraget huvudorgan för lagstiftningen inom EU.‘ Rådet har till uppgift att, enligt 145, säkerställa att målen i fördraget uppnås. I rådet

art. kommer även medlemsländernas politiska intressen till uttryck samtidigt det ska ta tillvara gemenskapens intressen, därmed

som är de rättsakter rådet självt fattar beslut stor betydelse,

som om av inte bara i deras egenskap stiftad lag, utan även i deras betydelse

för den fortsatta integrationen. Gällande gränsdragningen mellan

rådets och kommissionens utfärdande rättsakter kan nämnas att

av rådet ska ägna sig antagandet nödvändiga beslut vilka är

avsedda konkret utformning de grundläggande rikt-

att ge

linjerna för gemenskapspolitiken. Denna begränsning rådets

av lagstiftningsmakt innebär att kommissionens makt ökat i motsvarande min.‘

Kommissionen kallas gemenskapsrättens eller fördragets

väktare och har enligt art. 155 till uppgift att "säkerställa den

marknadens funktion och utveckling. För att lösa gemensamma sin ift har kommissionen bl.a. befo enhet sälv fatta

uPPg g att J beslut och medverka vid tillkomsten rådets och Europaparla-

av mentets rättsakter. Kvantitativt fattar kommissionen fler rättsakter än rådet, det kan nämnas under 1996 utfärdade

t.ex. att kommissionen 91% alla förordningar7 Kommissionen är den

av institution den lagstiftande dvs. förslag till

som startar processen,

rättsakt tillkommer formellt kommissionens initiativ en ny Rådet kan fordra kommissionen initiativ till rättsakt°

u PP att ta en

3 Höög, s. 31. 4Bern, s. 41. 5C-240/90 Tyskland mot Kommissionen, 1992 ECR, 1-5383, stycke 37.

p. 6Bergström, JT, 1997-98, nr. s. 53. 7Bergström, JT, 1997-98, 51.

nr. s. 8Höög, s. 32. 9Art. 152 RomF.

GUSTAV AHLSSON

kommissionen har ändå monopol den formella initiativmen rätten.

Europaparlamentet kan tillsammans med rådet gemensamt

anta

rättsakt art. 138b, 189, 189b, 189c. Europaparlamentets en huvuduppgifter består i utöva rådgivning och kontroll. Europa-

att

parlamentet kan inte självt utfärda de juridiskt bindande

någon av rättsakterna omnämns i 189. På så sätt Europa-

som art. motsvarar

parlamentet inte de nationella parlamenten vilka utgör lagstiftande

församlingar i respektive medlemsstat. Från att ha kallats diskus-

sionsklubb har parlamentet i givits allt större inflytande i

etapper

lagstiftningsproceduren, inflytandet fortfarande kan

även om betraktas ringa. Genom Enhetsakten från 1986 trädde i kraft

som den första juli 1987 infördes sk samarbetsförfarande. Utan

ett att

direkt överföra någon beslutandekompetens parlamentet

gavs

större inflytande jämfört med tidigare, då hörandet parlamentet

av varit formsak. Det inflytande gällde införandet

en ren som gavs av den inre marknaden och bestod i ökad delaktighet och möjlighet

avvisa förslag tvinga fram enhällighet i rådet för

att genom att ett att beslutet ska bli gällande. I och med Maastrichtfördraget från 1992 trädde i kraft den första januari 1993 fick parlamentet ökat

inflytande i lagstiftningsprocessen i och med införandet det så

av kallade medbeslutandeförfarandet parlamentet möjlighet

som gav att stoppa ett lagförslag.

Sekundära officiella kan medverka i lagstiftnings-

organ som proceduren är de kommittéer fungerar officiella

som som remissinstanser. Däribland kan nämnas t.ex. Ekonomiska och sociala kommittén i vissa fall måste konsulteras. Distink-

som tionen mellan officiella och inofficiella kan medverka i

organ som

lagstiftningsproceduren är sin plats ska beskriva denna

när man procedur i ett lobbyingperspektiv. De inofficiella, eller icke-

° Bern, s. 37.

Bern, s. 58. ‘Z Bern, s 55. 13Artikel 198 iRomF.

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

formella, jag tänker är de lobbyingorganisationer i

organ som alla olika varianter vill utöva inflytande.

som

Då olika är inblandade i arbetet utforma och

organ att anta en

rättsakt är det nödvändigt med olika lagstiftningsprocedurer, dessa

benämns också beslutsprocedurer. Orsaken till de olika benämningarna är formerna för beslutsfattande och lagstiftande är

att desamma och avgörandena institutionerna kommer fram

att som till ofta utformas rättsakt. Det existerar i stort tre olika

som en

beslutsprocedurer intresse utifrån ett lobbyingperspektiw

Samrådsförfarandet,

Samarbetsförfarandet och

Medbeslutandeförfarandet.

2.1 Samrådsförfarandet

Detta är den ursprungliga beslutsproceduren tillkom

som genom

Romfördraget. Parlamentet spelar här endast rådgivande roll.

en Detta förfarande tillämpas för beslut rörande rösträtt till Europa-

parlamentet art. 8b, stärkande unionsmedborgarskapet art.

av 8e, tullunionen art. 14, den jordbrukspolitiken

gemensamma

art. 43, etableringsrätten; samordningen regler allmän ord-

av om

ning, säkerhet och hälsa art. 56, etableringsrätten; ömsesidigt

erkännande examina art. 57, transportpolitik art. 75, kon-

av kurrensrätt art. 87, statligt stöd art. 94, harmonisering in-

av direkta skatter art. 99, tillnärmningsdirektiv för

gemensamma marknaden art. 100, visumpolitik art. 1000, underskott i medlemsstaternas finanser art. 104c, ECB:s organisation art. 106,

tilldelningen uppgifter till EMI inför tredje etappen EMU

av av art. 109f, industripolitik art. 130, ekonomisk och social

sam-

manhållning; särskilda åtgärder art. 130b, forskning; särskilda

program art. 130i, forskning; gemensamma företag art. 130n,

Pålsson 8CQuitzow, 86.

s. S ...och med hänsyn tagen till de gjorda avgränsningarna för uppsatsen. 6 På engelska "Basic procedure. 7 Höög, s. 33.

GUSTAV AHLSSON

miljöskydd art. 130s, nominering kommissionsledamöter art.

av 158, förstainstansrättens sammansättning och uppgifter art. 168a, utnämnandet ledamöter i revisionsrätten art. 188b,

av EG:s budget; fastställande för medel art. 201,

system egna budgetens genomförande art. 209, externa relationer; ingående

avtal art. 228 och fördragsutfyllnad art. 235.

Samrådsförfarandet kan delas i följande fem

steg:

Första steget; Kommissionen, har initiativrätten enligt

som fördraget, upprättar ett förslag till rättsakt. Förslaget är upprättat

efter ingående utredningsarbete gällande sakfrågan, ofta har det

även undersökts vad berörda har för åsikter i frågan. Bl.a.

parter kontaktas nationella experter, akademiker och viktiga tjänstemän

inom statsförvaltningen i medlemsstaterna berörda organisa-

tioner gemenskapsnivå och när så erfordras den Ekonomiska och sociala kommittén. Kommissionen kontaktar denna dels när det fordras Romfördraget art. 198 1, dels när den

av st annars

det nödvändigt, dvs. den använder sig sin fakultativa rätt." anser av Regelmässigt tillsätts även expertkommittéer, vilka är flera hundra till antalet och inte sällan permanenta. Dessa består ofta de

tidigare nämnda nationella tjänstemännen och experterna.

För en lobbyingorganisation är det värdefullt redan i detta skede

om man kan med i och göra sina åsikter hörda. Förslaget

vara processen bereds ofta något kommissionens 25 generaldirektorat, vilka

av av kan liknas vid medlemsstaternas regeringsdepartement. Följdaktligen kan medlem kommissionen, i sin egenskap

en av av ansvarig för eller flera generaldirektorat, liknas vid statsråd/en

ett ett

minister. Förslaget färdigställs inom lämpligt generaldirektorat

18Droege 8CLysén, s. 67-68. 9 Höög, s. 33. z° Hartley, 39.

s. 2’ Droege 8: Lysén, 64.

s. 22Bern, 36. Dessa kommer vidare behandlas i framställning över vilka

s. att organ lobbyingorganisation kan arbeta gentemot.

en 23Höög, s. 33. 2‘ Droege 8: Lysén, 42 och 64.

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

och sänds därefter till rådet. De flesta förslag sänds även till

Europaparlamentet och publiceras i Europeiska Gemenskapernas

Officiella Tidning EGT. Under utarbetandet förslaget har

av kommissionen ingen skyldighet att samarbeta med parlamentet

nära kontakt upprätthålls dem emellan. Det kan sin men vara plats påpeka att så länge rådet inte fattat beslut angående

att förslaget har kommissionen rätt att antingen ändra det eller dra tillbaka det."

Andra steget; Efter ha mottagit förslaget från kommissionen

att

ska rådet lägga fram förslaget för, och höra, Europaparla-

i sin tur

och i vissa fall även Ekonomiska och sociala kommittén, mentet

när detta är föreskrivet fördraget. Det yttrande parlamentet

av som

är inte juridiskt bindande för rådet. I de fall då det föreskrivs avger i fördraget parlamentet ska höras är detta formell nödvän-

att en dighet för att rättsakten ska bli giltig. Om parlamentet då inte hörs är detta grund för rättsakten kan ogiltigförklaras form-

en att p.g.a.

fel. Häri ligger också parlamentets enda egentliga maktmedel,

nämligen dröja med att ett yttrande. Parlamentet kan så

att avge

vis sätta lagstiftningsprocessen spel. Hur länge parlamentet kan

dröja med sitt yttrande är oklart, det heller inga tidsgränser

anges

för detta någonstans. Denna svaghet i proceduren är naturligtvis något kan utnyttjas skickliga lobbyister önskar för-

som av som

dröja ett beslut, någon anledning. När parlamentet granskar

av kommissionens förslag sker detta inom parlamentets kommittéväsen. Dessa kommittéer kan jämföras med riksdagens utskott. Inom den berörda kommittén referent har i

utses en som uppdrag författa förslaget. Därefter behandlas

att en rapport om

i kommittén för sedan behandlas i plenum i parlarapporten att

Det yttrande parlamentet ibland efter votering, har,

mentet. avger,

25På engelska: Official ournalO. 2°Droege 8CLysén, s. 64. Z7Art. 189a. 28Droege 8CLysén, s. 65. 29Höög, s. 34-35. 3°En s.k. Rapporteur.

GUSTAV AHLSSON

tidigare nämnts, ingen funktion som annan än att vara

rådgivande.

Tredje steget; Inom rådet är det, sedan parlamentet och i vissa fall Ekonomiska och sociala kommittén hörts, COREPER be-

som reder förslaget Vidare för beslut. COREPER ibland arbets-

tar

bestående statstjänstemän och från medlemsgrupper av experter staterna till sin hjälp. Kommissionen följer arbetet inom COREPER och dess arbetsgrupper för snabbt kunna

att reagera enligt 189a 2 och ändra förslaget detta skulle

art. st. om anses nödvändigt. En sådan omarbetning kan leda till det erfordras

att att parlamentet och i förekommande fall Ekonomiska och sociala kommittén än en gång måste yttra sig.

Fjärde steget; Efter ha granskat kommissionens förslag och

att COREPERzs fattar rådet beslut förslaget. Om

rapport om att anta det ett enigt COREPER förordat rättsakten ska

var som att antas följer rådet detta och rättsakten debatt. Om det

antar utan var ett oenigt COREPER framlade angående kommissio-

som rapporten

förslag äger debatt i rådet. Kommissionen finns med nens en rum

och brukar finna lämpliga kompromisser.

Femte steget; Då rådet fattat beslutet rättsakt utfärdas

att anta en denna, normalt publiceras den också i EGT. Rådets medlemmar får inte sig mot det fattade besluten vilka regler för

reservera oavsett omröstningen använts. När rättsakten väl antagits eller be-

som slutet fattats är det ofta för sent för lobbyingorganisation

en att

ingripa.

3 Höög, s. 34. 32Fransk förkortning för Comité des Représentants Permanents des Etats membres dvs. De ständiga representanternas kommitté. 33Droege 8CLysén, s. 66. 3‘ Hartley, s. 40-41. 35Droege 8CLysén, 66.

s. 3‘ Sedock avsnittet lobbying domstolen.

om gentemot

RÄTTSLIG HEGLERING AV LOBBYINGINOM EU

2.2 Samarbetsförfarandet

Detta förfarande infördes i och med Enhetsaktens ikraftträdande 1987 art. 6. Samarbetet regleras i art. 189c gäller det mellan

som rådet och parlamentet. Till första hälften är detta förfarande identiskt med samrådsförfarandet, med den skillnaden att rådet i stället för fatta ett beslut fjärde steget i samrådsförfarandet antar

att en

ståndpunkt. Därefter skickar rådet denna gemengemensam

ståndpunkt till parlamentet då kan handla, inom tre samma som

månader, enligt olika alternativ

tre

A. Parlamentet kan antingen godkänna rådets stånd-

gemensamma punkt eller underlåta fatta något beslut. I båda dess fall kommer

att rättsakten rådet i enlighet med den uttryckta

att antas av

gemensamma ståndpunkten.

B. Parlamentet kan avvisa den ståndpunkten vilket

gemensamma leder till rådet kan rättsakten detta då måste ske

att anta men att

med enhällighet.

C. Parlamentet kan föreslå ändringar i rådets stånd-

gemensamma punkt och översända texten i den lydelsen till

nya kommissionen.

Om kommissionen godkänner ändringarna kan rådet ändra det -—

parlamentet ändrade förslaget och därefter rättsakten av anta

enhälli beslut. Rådet kan, själv ändra försla et, g enom gt utan att l g

37På engelska: "The Co-operation Procedure. 38På engelska: "Common Position". 39Hartley, 41 samt Droege 8CLysén, 68-70.

s. s. ‘° Art. 189c;

Art. 189c; c. "2Art. 189c; ‘3 Art. 189c; c.

Art. 189c; c. ‘5 Art. 189c; 46Art. 189c; e.

GUSTAV AHLSSON

även anta parlamentets ändrade förslag med kvalificerad

majoritet."

Om kommissionen avvisar parlamentets förslag till ändringar

kan rådet kommissionens förslag med kvalificerad majoritet.

anta Rådet kan det parlamentet ändrade förslaget då

även anta av men måste detta ske med enhällighet.

Samarbetsförfarandet då det rådde allmänt missnöje

antogs ett med det s.k. demokratiska underskottet inom gemenskapen. Förändringen skedde Enhetsakten gjorde inte besluts-

som genom fattandet mycket demokratiskt, vilket parlamentet också

mer

missnöjsamt påtalade. Den ökningen parlamentets

sparsamma av

inflytande ändå genomfördes har domstolen uttryckt sitt stöd

som för. Parlamentet kan samarbeta med medlem rådet för

t.ex. en av att förhindra att beslutet kan enhällighet krävs." På de

tas, om områden där de nationella parlamenten förlorat inflytande till förmån för gemenskapen är tanken samrådsförfarandet ska återge

att

väljarna makt, europeiskt plan, öka det

men ett genom att

direktvalda Europaparlamentets inflytande. De nationella parla-

menten kan sägas ha förlorat i inflytande när rådet möjlighet

gavs att fatta sina beslut med kvalificerad majoritet, i stället för

som

tidigare, med enhällighet.

Samarbetsförfarandet ska användas gällande icke-diskriminering art. 6, transportpolitik art. 75, EMU; multilateral övervakning medlemsstaternas ekonomiska politik art. 103, EMU;

förbud positiv särbehandling art. 104a, EMU;

mot ansvars-

befrielse art. 104b, myntharmonisering art. 105a, arbetsmiljö

art. 118a, Europeiska socialfonden art. 125, yrkesutbildning

art. 127, transeuropeiska nät art. 129d, Europeiska regionala

"7Art. 189c; e. i Art. 189c; " Art. 189c; e. 5°Art 189c; 5‘ Mål C-300/89, Kommissionen mot Rådet. 52Hartley, 43.

s. 53Droege 8CLysén, s. 70.

RÄTTSLIG REGLERINGAV LOBBYING INOM EU

utvecklingsfonden art. 130e, forskning tillämpning av program

art. 1300, miljö art. 1305 och utvecklingssamarbete art. 13Ow.5

2.3 Medbeslutandeförfarandet

Detta förfarande tillkom Maastrichtfördraget 1992.55 För-

genom farandet regleras i 189b. Detta är det förfarande vilket

art genom

parlamentet givits störst inflytande, vilket framkommer vid

jämförelse de olika beslutsprocedurerna. Det ökade inflytandet

av består i begränsad vetorätt. Om absolut majoritet samtliga

en en av

parlamentsledamöter ställer sig bakom ett avslag av ett förslag,

faller det.

Förfarandet ska användas gällande fri rörlighet för arbetstagare art. 49, etableringsrätt; handlingsprogram art. 54, etablerings-

rätt; samordning regler allmän ordning, säkerhet och hälsa

av om art. 56, etableringsrätt; ömsesidigt erkännande examina art.

57, fri rörlighet för tjänster art. 66, tillnärmning lagstiftning

av för den inre marknaden art. 100a, utbildning art. 126, kultur art. 128, folkhälsa art. 129, konsumentskydd art. 129a, trans-

europeiska nät art. 129d, forskning; art. 130i och

ramprogram

miljö; allmänna handlingsprogram art. 1305.

Medbeslutandeförfarandet bygger samarbetsförfarandet och de första är desamma i de olika förfarandena med den

tre stegen skillnaden parlamentet tillkännager att det tänker avvisa

att om

förslaget a, eller parlamentet föreslår ändringar i den

om gemen-

ståndpunkten b, förlikningskommitté tillsättas

samma kan en rådets initiativ. Om EP inte fattar något beslut inom tre månader

eller den ståndpunkten proceduren

om EP antar gemensamma ser

i samarbetsförfarandet, dvs. förslaget sänds till rådet ut som som slutgiltigt rättsakten i enlighet med den stånd-

antar gemensamma

punkten.

5‘ Droege 8: Lysén, s. 70-71. 55På engelska: "The co-decision procedure. Hartley använder dock uttrycket The Joint Legislative Procedure. 5‘ Droege 8: Lysén, s. 71.

GUSTAV AHLSSON

a. Om EP tillkännager att det tänker avvisa rådets

gemensamma

ståndpunkt

När förlikningskommittén, bestående lika många parlaments-

av medlemmar rådsmedlemman sammankallats och parla-

som mentet, trots kommitténs överläggningar, därefter bekräftat sitt

avvisande rådets ståndpunkt förslaget till

av gemensamma rättsakt leder detta till att rättsakten inte antas.

Om EP föreslår ändringar i rådets ståndpunkt

gemensamma Om parlamentet ändrar rådets ståndpunkt sänds det

gemensamma ändrade förslaget till rådet och till kommissionen. Kommissionen

kan antingen avstyrka eller tillstyrka parlamentets ändrin

Vid avstyrkande har sedan rådet välja mellan enhälligt

ett att att

anta förslaget det lyder efter parlamentets ändringar, eller inte

som anta detsamma inom tre / fyra månader. Det första alternativet leder till rättsakten Det andra alternativet leder till

att antas. att rådets ordförande ånyo sammankallar förlikningskommittén.

Vid tillstyrkande har rådet välja mellan det EP

ett att att anta av ändrade förslaget med kvalificerad majoritet eller inte

att anta detsamma inom / eller fyra månader. Det första alternativet

tre leder till rättsakten Det andra alternativet leder till

att antas. att rådets ordförande ånyo sammankallar förlikningskommittén.

Förlikningskommittén sammankallas alltså

om rådet inte antar den EP ändrade rättsakten inom / fyra månader. Kom-

av tre mittén arbetar med fram utkast till rättsakt

att ta ett gemensamt och kan då antingen godkänna eller inte godkänna utkastet inom

/ åtta veckor. I det tidigare fallet översänds det sex gemensamma utkastet till rådet och EP och antingen godkänner båda institutio-

utkastet vilket innebär rättsakten I det nerna att antas. senare

fallet, dvs. förlikningskommittén inte godkänner det

om gemensamma utkastet inom / åtta veckor, kan rådet antingen välja

sex

inte bekräfta den ståndpunkten inom / åtta att gemensamma sex veckor, Vilket leder till att rättsakten inte eller bekräfta den

antas, tidigare gemensamma ståndpunkten vilket ska ske med kvalifi-

57Kommissionen deltar också i arbetet, 189b

p. 58Hartley, 44.

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

cerad majoritet och då kan EP antingen avvisa vilket inne-

texten bär rättsakten inte eller EP inte avvisar texten inom

att antas, om

åtta veckor så rättsakten. sex antas

GUSTAV AHLSSON

3 Hur Iobbyingverksamheten regleras

Detta kapitel kommer att behandla hur Iobbyingverksamheten

gentemot EU-institutionerna regleras gemenskapsnivå. Jag kommer i detta sammanhang behandla lobbyingäven att branschens regler, jämförelse mellan dessa och instituegna en tionernas regler kommer också att genomföras. Som bakgrund och för jämförelse kommer jag granska huruvida nationella även att lobbyingregler finns, och så är fallet, hur omfattande dessa om är. USA:s och EU:s medlemsstaters reglering kommer granskas, att

bland de kommer tyngdpunkten ligga Sverige. Att

senare att

USA och Sverige kommer granskas ingående än andra

att mer länder beror främst USA är den moderna lobbyingens att hemland och Sverige är författarens. att

Med reglering ofta registrering, även etiska regler

avses men

och regler för hur lobbyist ska uppträda inom begreppet.

en ryms Det är inte alltid självklart de etiska reglerna följs och det är att delvis därför frågan reglering har aktualiserats. Under som om en avsnittet den rättspolitiska diskussionen behandlar jag och i så om

fall varför reglering är nödvändig. Innan jag går huvud-

en temat för detta kapitel är det lämpligt bakgrund till att, som huvudtemat, hur lobbying regleras nationellt i USA och presentera i EU:s medlemsstater.

3.1 Nationell reglering av lobbying

3.1.1 Reglering av lobbying i USA

I lobbyingens hemstad Washington insåg kongressledamöterna

och senatorerna tidigt Iobbyingverksamheten borde regleras,

att framförallt de mindre nogräknade pga stora summor pengar som politiker tog emot för att rösta eller lägga fram förslag efter uppdragsgivarens önskemål. Mutsystemet lobbyingens barnvar en sjukdom i 1800-talets USA och det dröjde inte länge förrän politikerna kom till insikt lobbyisterna kunde utnyttjas om att ett annat sätt. Genom att lyssna företrädare för specifika intressen kunde politikerna god hjälp i sitt arbete, framförallt med olika

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

information och expertkunskaper. Lobbyisterna har i

typer av

dagens USA kommit att central betydelse i kongressens

lagstiftningsarbete.

I det tidiga 1900-talets USA försökte motståndare till lobbyingverksamheten till stånd reglering densamma. Det

en av

ansågs dock problematiskt stifta lagar reglerade lobbying,

att som anledningen till detta de eventuellt kunde om felaktigt ut-

var att

strida konstitutionen. Bl.a. föreskriver första

formade mot

tillägget kongressen inte får stifta lagar medför in-

att som en skränkning medborgarnas rätt kräva missförhållanden i

av att att samhället avhjälps. Detta stadgande har flera gånger resulterat i att

förslag reglering lobbyingverksamheten inte gått igenom.

om av Dessutom har stadgandet tidigare också använts domstolar

av som

slagit fast reglering lobbying är begränsning folkets

att en av en av rätt verka politiskt, i syfte försöka vissa beslut till stånd.

att att

Det dröjde till 1935-36 innan den första lagstiftningen direkt gällande lobbyingverksamhet utformades och trädde i kraft. Denna

reglering gällde endast lobbying inom vissa områden folkförsörj-

ning och sjöfart och innebar lobbyisterna verkade inom

att som dessa områden skulle registreras hos kongressen. Då denna lagstiftning inte stred konstitutionen beslutade kongressen att

mot utvidga den till gälla alla lobbyister inom vilket område

att oavsett de verkade. Tio år kongressen en lag som

senare, 1946, antog

stadgade allmän registrerings- och redovisningsskyldighet för

lobbyister gentemot kongressen.

Regleringen gäller än i dag och innebär alla lobbyister för-

att

enskilda gäller detta även företag och organisa-

utom personer

tioner får ersättning för påverka kongressens lagstift-

som att

ningsarbete något sätt, måste registrera sig hos kongressen.

59Stieg Nielsen, Pengar öppnar dörrarna till politikerna, Ny Dag, nr. 27

1990. 6°Lindström, 13.

s. 6 The 1946 Federal Regulation of Lobbying Act. 62Lindström, 13.

s. 63Registreringen ska ske hos "Secretary of the Senate och hos Clerk of

the House".

GUSTAV AHLSSON

Registreringen ska innehålla uppgifter uppdragstagarens och

om uppdragsgivarens och adress vilket belopp den förre

namn samt er-

hållit, ersättning för fullföljande uppdraget, den

som av av senare. De registrerade lobbyisterna ska vidare kvartalsvis lämna in rapporter angående sin verksamhet med uppgift vilka intäkter

om och utgifter lobbyisten haft och hur dessa använts. Uppgift ska

också lämnas angående vilka artiklar i vilka publikationer

som lobbyisten, direkt eller indirekt, varit upphov till vilka lag-

samt

förslag lobbyisten har i uppdrag att arbeta med och påverka

Uppgifterna måste lämnas inom 45 dagar från det att uppdraget

hade sin början.

Regleringen i USA har Varit föremål för mycket kritik och den

skärptes i början 1996. Bl.a. preciserades definitionen be-

av av

greppet lobbyist.7 Vidare gjordes förändringar hur mycket

av i

form middagar, och gåvor lobbyist får bjuda

av resor som en en politiker eller tjänsteman på, vid försök att uppnå sitt syfte. Denna

förändring fick det politiska etablissemanget tala "the last

att om Christmas Den reglering i dag omfattar de 80 OOO

som ca

lobbyisterna i USA varav drygt 15 OOOi Washington

ser ut att ha varit förebild för den reglering i dag existerar inom

en som EU.7° Innan denna ska behandlas kan det sin plats

vara att

Dessa uppgifter publiceras fortlöpande i Congressional Record. 65Lindström, s. 13-14 och Ingrid Carlberg 8CEwa Stenberg Fritt spelrum för maskerade lobbyister, Dagens Nyheter, 1/4-1997.

The Lobby Restrictions Act of 1996. "7 Ingrid Carlberg 8CEwa Stenberg Fritt spelrum för maskerade lobbyister, Dagens Nyheter, 1/4-1997. 68Janne Sundling, Här föds svensk lobbying, Resumé, 42, 1996.

nr. 69Stieg Nielsen, Pengar öppnar dörrarna till politikerna, Ny Dag, 27

nr. 1990 och Ingrid Carlberg 8CEwa Stenberg Fritt spelrum för maskerade lobbyister", Dagens Nyheter, 1/4-1997. 7°Gällande antalet lobbyister figurerar det olika siffror hur många de är och de utövar sin verksamhet. I EU och EG-rätten Allgårdh

var av förekommer uppgift att det i Washington skulle finnas 50 000

en om advokater och konsulter bedriver lobbyingarbete. En orsakerna till

som av att det är svårt beräkna antalet lobbyister ligger i det inte finns

att att någon tillfredsställande definition. Den ändå finns i lagen från 1946

som

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

granska hur de olika medlemsstaterna inom EU har valt

att handskas nationellt med reglering lobbying.

3.1.2 Försök till reglering av lobbying i Sverige

I Sverige har lobbying inte förekommit, eller åtminstone inte kallats vid detta förrän i början 1970-talet. Den modell

namn, av

tidigare präglat intressegrupperingarnas inflytande i den

som

politiska beslutsprocessen tidigare behandlats i kapitel

var, som

den korporativa. Mycket tyder dock lobbyingen kommer att

att öka inom Sverige, fattade SAF beslut inför 1990-talet

t.eX. ett om

de i mindre utsträckning kommer att samarbeta med myndigatt heterna det korporativa sättet och i stället bedriva lobbying i

olika sakfrågor." Även medlemskapet i EU kan förväntas bidraga

till ökad lobbying inom Sverige, då detta sätt att påverka i allt högre grad upptäcks inhemska aktörer i och med EU-

lobbyingen.

1988 påstod SAF:s dåvarande ordförande, Olof Ljunggren, att det tio år skulle finnas auktoriserade lobbyister i Sverige. I

om dag, tio år kan konstatera att han delvis hade rätt. Det

senare, finns auktoriserade lobbyister inom EU, auktorisationen ut-

men

färdas Europaparlamentet i form registrering lobbyis-

av av en av

verkar Europaparlamentet. Bland dessa

terna som gentemot

lobbyister finns även svenska organisationer, företag,

such definition that virtually impossible to anses vara an opaque uphold and therefore ignored, McLaughlin, Andrew 8CGreenwood, Justin, "The management of interest representation in the European Union, journal Common Market Studies, 1995. Observera dock

nr.

uppgifter antalet lobbyister får tas med stor salt och endast att om en nypa

utgöra fingervisning storleksordningen. anses en om 7‘ Kjell A Eliassen 8CSvein SAndersen, EG paradiset för lobbyister",

- Sydsvenska Dagbladet 1/ 9 1991. 72Ylva Landström, Registrera lobbyisterna, Från Riksdag och Departement, 1988:16.

GUSTAV AHLSSON

lobbyingföretag och lobbyister. Vissa dessa aktörer bedriver

av lobbying både gentemot EU-institutionerna och riks-

gentemot

dagen och regeringen i Sverige, lobbyingen inom Sverige är

men för närvarande oreglerad.

Under år har ett flertal motioner angående reglering

senare en

av lobbying i Sverige lagts fram, bl.a. riksdagsledamöterna Bertil

av Persson m och Bengt Harding Olsson fp.7 Bertil Persson riktar i sin motion från den 18 september 1997 sig lobbyingen i

USA och den lagstiftning reglerar lobbyingen där. Bertil

som Persson skriver:

Det är hög tid att även i Sverige skapa ett motsvarande ramverk för

den omfattande professionella lobbyverksamheten i vår riksdag.

Därigenom kommer ledamöterna kunna ställa helt andra krav

att på den givna informationen och utbytet ske i öppna former.

att

I sitt betänkande angående motionen KU situationen i

tar upp

Sverige och Europaparlamentet också hur det det

men ser ut aktuella området i USA, Danmark, Storbritannien och Tyskland. KU avstyrkte motionen med skälet att det just pågår demo-

nu en kratiutredning" som enligt sina direktiv bl.a. ska klargöra och

definiera begreppet lobbying efter ha kartlagt och

samt, att sammanfattat andra länders erfarenheter lobbying, lämna förslag till

av åtgärder området. Motionen avslogs efter debatt i riksdagen den 3 juni 1998.

Bertil Persson har tidigare skrivit motion angående reglering

en av lobbying i Sverige. I den skriver han bl.a.:

73Ewa Hedlund, Hitta rätt i EU-labyrinten, Veckans afldrer, 33. 11/8

nr. 1997. 7‘De respektive riksdagsmotionerna 1997/98: K203 och 1994/95: K203. 75Bertil Persson, "Registrerande lobbyisteri riksdagen, motion till

av riksdagen, 1997/98:K203. 7°Konstitutionsutskottets betänkande 1997/98 KU 27. 77Demokratiutredningen SB 1997:01 78Dir. 1997:101. 79Bertil Persson, "Registrering lobbyister, motion till riksdagen,

av 1996/97:K302.

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

olika intressenters önskemål att det särintresset att

om egna

framstå allmän nationell angelägenhet växer i takt med

som en

samhällets krympande Detta är inte negativ utveckling

resurser. en

det ökar i stället informationsflödet till landets beslutsfattare.

utan

Det är emellertid dags skapa normsystem för spelet

nu att ett

mellan beslutsfattare och lobbyister.

Motionären avslutar med att skriva att regler för den svenska lobbyingverksamheten bör utredas. Motionen behandlades i KU

den 23/4 1997 där den avstyrktes. Motionen uppmärksammades i

månader efter den avstyrkts. I artikeln

Göteborgs-Posten tre att

uttalar sig, förutom Bertil Persson, bl.a. Karin Pilsäter fp. Hon är

registrering och framhåller de praktiska svårigheterna med

emot en

sådant system. Vidare tar hon gränsdragningsprobleett upp matiken och därmed hur lobbying verksamhet, och lobbyist

som

verksamhetens utövare, ska definieras. Karin Pilsäter är också som

den åsikten riksdagsledamöterna har för lite utrednings-

av att

till sitt förfogande och att detta är ett problem. Hon anser resurser

lobbyisterna i sig själva inte utgör ett problem. Dagens

att Nyheter har också uppmärksammat Bertil Perssons första motion

gällande registrering lobbyister. I artikeln, kom tre

av som ca veckor innan motionen avslogs, säger Bertil Persson:

Jag vill gärna ha etiketten legitimerad lobbyist och ett

Damoklessvärd börjar de ljuga är det slut. Då får

som gör att man

klar och relation till lobbyister.

en ren

Den 8 oktober 1998 lämnade Bertil Persson in sin tredje motion

angående registrering lobbyister. I motionen nämner han åter-

igen förekomsten reglering lobbying i USA den

av en av samt ny-

ligen skärpta regleringen av lobbying gentemot Europaparla-

8°Maria Sköld, "Lobbyism vardag för politiker: Moderaten Bertil Persson kräver registrering i USA, Göteborgs-Posten, 21/7 1997.

som 81Maria Sköld, "Lobbyism vardag för politiker: Moderaten Bertil Persson kräver registrering i USA, Göteborgs-Posten, 21/ 7 1997.

som 82Ingrid Carlberg 8CEwa Stenberg Fritt spelrum för maskerade lobbyister, Dagens Nyheter, 1/ 4-1997.

GUSTAV AHLSSON

mentet. Vidare nämner han att reglering lobbying är att

en av Önska för att ... beivra desinformation sådan skulle före-

om komma Han påtalar dock även att lobbyverksamheten utgör

en viktig och värdefull källa till information.

Bengt Harding Olsson berör i sin motion kommissionens

pressmeddelande 93/ C 63/02 och parlamentets förslag till obligatorisk registrering lobbyister, vilket antagits parlamentet

av nu av och trätt i kraft. Vidare nämner han lobbyingbranschens code

egen of conduct. Motionen framhåller att ett ... sådant registreringssystem borde övervägas även i Sverige.. Motionen behandlades i KU den 21/2 1996 och avstyrktes.

Ytterligare motion bör nämnas i sammanhanget. I januari

en 1991 lämnade Hans Leghammar m.fl. mp in motion med ett

en förslag innebärande att regeringen skulle tillsätta utredning med

en uppgift utreda formerna för lobbying i Sverige. Motionen inne-

att

höll även ett förslag att regeringsföreträdare skulle skyl-

om vara

diga föra tjänsteanteckningar vid möten med lobbyister.

att Motionen behandlades i KU den 11/12 1991 där den avstyrktes.

Slutligen bör motion skriven Elisa Abascal Reyes

även en av mp och Eva Goês mp nämnas. Den behandlar statliga

myndigheters förhållande till lobbyister. Motionärerna bl.a.

tar upp förhållandet att Vägverket är medlem Svenska vägföreningen,

den är lobbyingorganisation. Författarna

varav senare en anser att detta är fel och utredning ska tillsättas för att bringa klarhet

att en

i statliga myndigheters samarbete med näringslivsorganisationer

83Bertil Persson, "Registrering lobbyister", motion till riksdagen,

av 1998/99:K207. 8‘ Bertil Persson, "Registrering lobbyister, motion till riksdagen,

av 1998/99:K207. 85Pressmeddelandet, parlamentets reglering och lobbyingbranschens

egen reglering behandlas utförligt i detta kapitel.

senare 8°Bengt Harding Olsson, Registreringssystem för lobbyister", motion till riksdagen, 1994/95:K203. 87Hans Leghammar m.fl., Dokumentering lobbying m.m., motion till

av riksdagen, 1990/91:K230. s Elisa Abascal Reyes och Eva Goês, "Statliga myndigheter och lobbyism", motion till riksdagen, 1994/95:K506.

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

och lobbyingorganisationer. Vidare vill författarna statliga

att

myndigheters aktiva deltagande exempel tar de Väg-

som upp

verkets medlemskap i Svenska vägföreningen i lobbying-

organisationer icke ska tillåtas. Som sista punkt i hemställan tar författarna det bör klara för de statliga

upp att ges normer myn-

digheternas befogenheter i lobbyingverksamheten och att det bör klargöras att statliga myndigheter icke bör syssla med lobbying.

Motionen behandlades i KU den 8/11 1995 och utskottet anförde

det ansåg det värdefullt belysning och överväganden

att att en av

statliga myndigheters samverkan med näringslivs- och in-

om tresseorganisationer kom till stånd. Senare har det dock visat sig

att det påstådda medlemskapet inte ett medlemskap. Vägverket

var hade endast observatörsstatus i Svenska vägföreningens styrelse.

3.1.3 Förekomsten av nationell reglering av lobbying i EU:s

medlemsstater

I Belgien existerar ingen reglering lobbying gentemot parla-

I Danmark är lobbyingen delvis reglerad. Lobbyisterna

mentet. och de dokument de presenterar vid möten med Folketingets utskott registreras dessa utskott. Denna registrering syftar dock

av inte till kontrollera lobbyingen sägs del i den

att utan vara en normala statsförvaltningen. Däremot finns det vissa regler för hur lobbyister kan vinna företräde hos utskotten och hur de ska

uppträda där. Bl.a. måste lobbyisten ha naturlig anknytning till den

en organisation han företräder. Detta medför att rent professionell lobbying inte tillåts, däremot kan anlitad jurist företräda

t.ex. en

företaget/ organisationen/ deputationen i juridiska frågor. Ut-

skottet får vidare, efter ha lyssnat till kort framställning,

att en ställa frågor till deputationen i sin tur inte får ställa frågor till

som utskottet. Inga direkta förhandlingar får och alla de in-

äga rum blandade måste känna till dessa regler. Slutligen får ett dylikt ut-

Konstitutionsutskottets betänkande 1995/96:KUO5, Statlig förvaltning. 9°Samtal med Elisa Abascal Reyes i samband med Demokratiutredningens seminarium Lekmannavälde i experternas tid" i Stockholm den 16/ 6-98.

GUSTAV AHLSSON

skottsförhör inte än 10-15 minuter i anspråk. Om deputa-

ta mer tionen önskar skriftligt material ska detta tillsändas

presentera

Folketinget i god tid före mötet, i 60 kopior. I Finland existerar ingen reglering lobbying

av gentemot

parlamentet. I Frankrike existerar ingen reglering lobbying

av gentemot senaten och nationalförsamlingen. Särskilda bestämmel-

finns dock för vilka får vistas i parlamentet och I ser som var.

Grekland är begreppet lobbying helt okänt för grekisk lag.

Lobbyingverksamhet är således reglerad. På Irland existerar inte

heller någon reglering lobbying. I Italien är lobbyingverksamhet

oreglerad, liksom i Sverige, har frågan uppmärksammats

men, av

parlamentsledamöter vilka har skrivit motioner angående frågan.

Särskilt tillstånd kan utfärdas tillåter intressegruppers

som företrädare vistas i I Luxemburg existerar inte någon

att senaten.

reglering lobbying gentemot parlamentet. Däremot förekommer

av liksom i Danmark, liknande gällande

ett arrangemang utskottsförhör med intressegrupper.

I Nederländerna existerar ingen reglering lobbying

av gentemot parlamentet det finns särskilda bestämmelser angående vilka

men

får vistas i Parlamentets andra kammare. I Portugal finns inga som regler gällande lobbying det finns allmänna bestämmelser

men om

intressegruppers tillträde till parlamentsbyggnaderna. I Spanien existerar ingen reglering lobbyingverksamhet. I Storbritannien, i

av början av 1990-talet lade kommitté, utredde

en som parlamentsledamöternas intressen, fram ett förslag innebärande

att

det skulle upprättas register över lobbyister regelverk

ett samt ett

code of conduct gällande lobbyingverksamhet

gentemot parlamentet. Efter det innehållande förslaget, hade

att rapporten, debatterats i underhuset så fattades inget beslut vilket innebär

att det varken formellt förkastats eller antagits.

9‘ Europaparlamentets arbetsdokument PE 212.408. från 1995; Rules governing lobbying in the national parliaments of the member states, utgivet Directorate General for Research.

av 92Europaparlamentets arbetsdokument PE 212.408. från 1995. 93Europaparlamentets arbetsdokument PE 212.408. från 1995.

RÄTTSLIG HEGLERINGAV LOBBYING INOM EU

I Tyskland finns reglering innebärande att de intresse-

en grupperingar vill göra sig hörda och/ eller försvara sina

som intressen inför parlamentet eller dess utskott måste registrera sig

tillträde till parlamentsbyggnaderna. Registret ska bl.a.

för att innehålla uppgifter organisationens och säte, vilka de

om namn

styrande i organisationen är, vilken organisationens intressesfär är,

antalet medlemmar och organisationens utsedda

namn repre-

I Österrike finns inga regler rörande lobbying sentanter. gentemot

parlamentet.

3.2 Reglering av Iobbying inom EU

I denna del kapitlet kommer jag att behandla reglering av

av lobbying EU:s institutioner. Framställningen kommer

gentemot

koncentreras hur Europaparlamentet och kommissionen att behandlat frågan. Anledningen till denna koncentration det

är att är dessa två institutioner behandlat frågan reglering av

som om Iobbying. Det har sig ministerrådet eller domstolen gjort. Jag

vare kommer dock ändå dessa institutioner och försöka finna

ta upp orsaker till varför valt följa de två förstnämnda institu-

man att tionernas exempel.

EU:s konstitution, dvs. de fyra grundfördragen EU och

som EG vilar pi, är uppbyggd sätt än medlemsstaternas.

ett annat

94Europaparlamentets arbetsdokument PE 212.408. från 1995; "Rules

governing Iobbying the national parliaments of the member states", utgivet Directorate General for Research.

av 95Dessa fyra fördrag är: Parisfördraget från den 18 april 1952

om upprättandet Kol- och stålgemenskapen EKSG-fördraget, de två Rom-

av fördragen från den 25 1957 angående upprättandet Europeiska

mars av gemenskapen EG-fördraget vid tidpunkten för undertecknandet benämndes dessa Europeiska ekonomiska gemenskapen respektive EEGfördraget och Europeiska atomenergigemenskapen Euratomfördraget

slutligen Maastrichtfördraget från den 7 februari 1992 om uppsamt rättandet den Europeiska unionen EU-fördraget. Amsterdamför-

av draget, ännu inte ratificerats alla medlemsstater, kommer också att

som av ingå i uppräkningen då det innebär vissa "konstitutionella" förändringar. I

GUSTAV AHLSSON

Tre viktiga skillnader, är betydelse för lobbyingverk-

som av samheten, är 1 att parlamentets makt är starkt begränsad, 2 att ministerrådet, är motsvarigheten till beslutsfattande

som en församling, inte har formell initiativrätt utarbeta för-

en att egna slag till lagstiftning och 3 inrättat Kommission

att man en vars uppgift bl.a. är att utarbeta förslag till lagstiftning. Förklaringen till EU:s "konstitution" innehåller dessa element är det

att att

primärt inte är frågan om något statsbygge utan ett mellanstatligt

samarbete, vilket medlemsstaterna, i och för sig, har lämnat

genom ifrån sig delar det beslutsfattande normalt sker nationellt.

av som

3.2.1 Reglering av lobbying gentemot ministerrådet

Orsaker till ministerrådet har behandlat frågan angående

att

reglering lobbying kan att utövarna lobbying

av vara av gemenskapsnivå det är större chans vinna gehör för sina

vet att att åsikter, vid utformandet lagförslag, hos kommissionen,

av t.ex. ett och lägger därför sina i tidigare del besluts-

mer av resurser en av

proceduren. Som nämnts i kapitlet Lagstiftningsproceduren har

kommissionens betydelse lagstiftare ökat de tio åren.

som senaste

Ytterligare orsak kan att del lobbyingen gent-

en vara en stor av emot rådet sker i rådsmedlemmens hemland och att det kan

vara problematiskt att urskilja vad är, och vad inte är, natio-

som som nell lobbying, eller motsvarande, när rådsmedlemmen är minister i sin nationella regering eller när han är medlem EU:s minister-

av råd. Detta betyder inte något sätt att det är ointressant att utöva lobbying gentemot ministerrådet. Tvärtom det stor

anses vara av vikt eftersom rådet är den institution slutligt kan

som anta nya regler också blockera desamma. Dessutom är det viktigt att i

men detta sammanhang erinra att rådsmedlem företräder sitt

om en hemlands regering ... med befogenhet fatta bindande beslut

att

dagsläget beräknas Amsterdamfördraget ha ratificerats av samtliga stater tidigast i maj 1999. 9‘ Elizabeth de Bony, Lobbying the EU: the search for ground rules", European trends, 3rd quarter 1994.

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

för denna medlemsstats regering vilket innebär rådet inte

att alls lika EU-trogen institution kommissionen. Lobbying

är en som gentemot medlem rådet sker antingen att kontakta

en av genom rådsmedlemmen själv eller dennes departement i hemlandet eller rådsmedlemmens i Bryssel. Till sin hjälp har rådet

representanter COREPER förbereder ministerrådsmötena och samordnar

som informationsflödet mellan rådet och de nationella regeringsdepartementen. Det är gentemot COREPER och dess under-

ordnade arbetsgrupper lobbying bedrivs gemenskapsnivå.

som

Lobbying denna kommitté och arbetsgrupperna är dock

gentemot inte heller reglerad.

3.2.2 Reglering av lobbying gentemot Domstolen

Domstolen deltar inte i lagstiftningsprocessen och saknar därmed möjlighet att påverka denna under den tid det normalt sett är möj-

ligt för lobbyingorganisationer påverka. Det har visat sig

att att domstolen blir intressant för lobbyingorganisationen först när rättsakten är antagen/ beslutet fattat, under förutsättning frågan

att

ska avgöras domstolen år betydelse för Gemenskapens som av av

fortsatta agerande eller betydelse för verkningarna

av av gemenskaphetsrätten. Lobbying gentemot domstolen i andra avgöranden är sällsynt. För att lobbying ska utövas mot domstolen

mer krävs det alltså att domen har stort principiellt och/ eller ekonomiskt värde. Viktigt att påminna i detta sammanhang är att

om domstolen ska opartiskt och att domarna har avlagt ed

agera som innebär att de ska utöva sitt ämbete opartiskt och samvetsgrant.l°° Att lyssna till påtryckningar utanför rättssalen skulle

en parts

därför sig något oegentligt.

Gemensamt för domstolen och rådet det i dag inte finns

är att några utarbetade regler för hur lobbying ska ske. Följdaktligen är det branschens regler gäller. Parlamentet har utarbetat

egna som

97Art. 146, Romf. 98Höög, s. 28. 99Bern, 74.

s. 1°°Art. Domstolens stadga.

GUSTAV AHLSSON

regler och kommissionen har också behandlat frågan. Det är egna dessa två institutioner framställningen kommer handla

som att om nu.

3.2.3 Reglering av lobbying gentemot Europaparlamentet

I och med parlamentets ökande inflytande över beslutsprocessen Ökade lobbyingverksamheten gentemot parlamentet.‘°‘ Parla-

mentsledamöterna befann sig i situation och eftersom det

en ovan inte fanns några regler hur de skulle förhålla sig till denna

om handlade vissa ledamöter sätt irriterade vissa kolleger.

ett som

Bl.a. lades det fram förslag till parlamentet parlamentsledamöter

av där beslutsunderlaget fortfarande bar multinationella företags

logotyper. En parlamentsledamot sades avlönad tobaks-

vara av

industrin, det förekom företag parlamentsledamöter gåvor

att gav till tack för de röstat till företagets favör i vissa frågor. Det kan

att

det rådde mindre kaos till följd den nyuppkomna sägas att ett av oreglerade situationen.

Frågan reglering kom redan 1989 i form fråga,

om upp av en ställd holländaren Alman Metten till följd flertal miss-

av av ett förhållanden. Några konkreta försök komma till rätta med

att missförhållandena gjordes dock inte förrän i maj 1991 då Ut-

skottet för arbetsordningen, valprövning och ledamöternas

immunitet" CRP 1°’ belgaren Marc Galle uppdraget

gav att utarbeta ett förslag angående upprättande code of conduct

av en

och ett register över vid parlamentet ackrediterade lobbyister.‘°‘

Galle presenterade sin i oktober 1992 och den innehöll

rapport

bl.a. följande fyra förslag:

m Sekapitel Lagstiftningsproceduren. 1°’ Greenwood, 81.

s. ‘°3 Committee the Rules of Procedure and the Verification of

on Credentials and Immunities. I sammanhang där svenska språket används förkortas normalt utskottets till C18.

namn ‘°‘ Greenwood, 81-82. PE 200.405 fin, 1992, 1

s. s.

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

. . code of conduct with minimalist standards aimed at

preventing abuse such prohibiting selling documents, and

as on

of institutional premises; the establishment of ‘no-go’ in

use areas

the Parliament’s buildings including Members offices and library

facilities; examination of the role of lobbying with intergroups; and, taking idea from the United States, the registration of

lobbyists annual basis, spelling out the rights and obligations

on an

of those the register, and specifying penalties for failure to

comply.‘°5

Det enda dessa förslag mötte någon större kritik, förutom

av som den allmänna kritiken reglering skulle minska med-

om att en

borgarnas möjlighet till kontakt med parlamentet, förslaget

var om

upprättandet register. Galles förslag att Europaparla-

av ett om

byrå skulle ha hand registret mötte kritik i den delen mentets om

denna byrå dels skulle besluta ansökningar publicering i

att om om

registret, dels besluta under vilka förutsättningar registrerad

lobbyist kunde strykas detsamma.

Förutom de nämnda fyra förslagen innehöll för-

rapporten ett

slag parlamentarikerna årligen skulle sina, och sina

om att uppge assistenters, ekonomiska intressen i ett separat register. Syftet

med förslagen i rapporten dock inte att reglera intresse-

var

försök påverka utan att komma till rätta gruppernas att snarare med de rådande missförhållandenamg Ett dessa, Galle-

av som

kommittén uppmärksammade i sin rapport, ojämlikheten

var

mellan de kommersiella och de övriga intressegruppernas tillgänglighet till parlamentet Genom att upprätta vissa allmängiltiga spelregler nämnda skulle alltså öppenheten och

de ovan tillgängligheten främjas, inte bara för de kommersiella

grupperna

kanske framförallt för de övriga. utan

m5Greenwood, 82.

s. m6McLaughlin 8cGreenwood, 145.

s. m7Greenwood, 82

s. m8McLaughlin 8CGreenwood, 144.

s. m9McLaughlin 85Greenwood, 144.

s. lmÖppenhet är min översättning engelskans "transparency".

GUSTAV AHLSSON

Tidigare har jag tagit svårigheten finna bra defini-

upp i att en tion vad lobbyist är" Galles definition lyder:

av en

anybody who acts the instructions of third and

on a party sets out

to defend the interests of that third party to the EP and other Community institutionsm

Det var just svårigheterna med att finna heltäckande definition

av begreppet lobbyist som det huvudsakliga skälet till att

var Gallekommitténs förslag aldrig lades fram för omröstning i parlamentet Ytterligare skäl för detta motstånd från Kvestors-

var kollegiet, att kommissionen arbetade med fråga ville

samma men att branschen själva skulle sätta regler det förestående

upp samt

valet till Europaparlamentet

Efter valet 1994 beslutade CRP, uppdrag parlamentets

av ordförande, att upprätta ett betänkande angående lobbying i

Europaparlamentet. Parlamentsledamoten Glyn Ford utsågs i

november 1994 till föredragande. Vis erfarenheten Galle hade

gjort gällande försöken att definiera begreppet 1obbyist definie-

rade inte Ford detta begrepp. Förutom undvika definitions-

att att

problematiken ville Glyn Ford även hålla sitt förslag till reglering av lobbying gentemot parlamentet så okomplicerat möjligt

som

att han höll det för troligt att igenom sådant förslag pga mer ett

till reglering komplext skulle upphov till långa

än ett mer som ge och svåra diskussioner i parlamentet. Dessutom ansåg han när

att

I Se avsnittet 6.1.1, "Reglering lobbying i USA.

av z Greenwood, 83. PE 200.405 fin, 1992, 4

s. s. 3 Greenwood, s. 82. 1 Kvestorskollegiet är den avdelning inom Europaparlamentet

som ansvarar för administrativa och ekonomiska frågor, t.ex. utbetalning

av ledamöternas löner. Riktlinjerna för kvestorskollegiets arbetsuppgifter fastställs parlamentets ordförandes presidium. Närmast är kvestors-

av kollegiet att likna vid riksdagens förvaltningskontor med något färre

men uppgifter. 5 Greenwood, s. 82.

RÄTTSLIG REGLERINGAV LOBBYING INOM EU

l väl reglering införts skulle det relativt enkelt

en vara att senare J ändra den till bli detaljerad l

att mer

Dessvärre skulle det visa sig komplicerat att behandla

vara mer frågan än vad Ford hoppats på. Det berodde att det samtidigt

under beredning behandlade ett närvar en annan rapport som

liggande problem. Den sk Nordmannrapporten skulle behandla

parlamentsledamöternas olika ekonomiska intressen. När man i CRP diskuterade Fords utredning eventuell reglering

av en av lobbying, ställdes det, inom kommittén, krav att även parlamentsledamöternas ekonomiska intressen i samband med lobbying skulle utredas, och framförallt det möjligt reglera hur

om var att en

parlamentsledamot skulle förhålla sig till påverkansförsök.7 Ford

fick alltså uppdrag utreda även denna sida lobbyingproble-

att av matiken och detta ledde till att han tvingades att fördjupa sig i olika detaljer. T.ex. frågan angående gåvors storlek och de

om skulle registreras och i så fall till vilket värde de skulle upp.

tas Beträffande denna fråga kan nämnas det i båda rapporterna

att stipulerades gåva översteg värde motsvarande 1000

att om en ett

ECU så skulle parlamentsledamoten och lobbyisten för sig

var registrera gåvan, så det skulle kunna kontrolleras att de

att senare

gåva verkligen överlämnats och att de tagit den uppgett att en upp till värde. Genom detta system kan eventuella samband

samma mellan gåvor och ledamotens röstbeteende i vissa frågor spåras.

Eftersom Ford- och Nordmannrapporterna kom ett

att ses som

paket röstades det dem samtidigt i parlamentet. Omröstningen

om skedde i januari 1996, efter intensiv debatt, och utfallet blev att

en de båda avvisades och sändes tillbaka till CRP för

rapporterna omarbetning. Anledningen till detta resultat att det rådde stor

var

oenighet bland parlamentsledamöterna gällande frågorna angående

gåvor och parlamentarikernas tillgångar. Medlemmar i EPP valde

därför blockera beslutet De Gröna riktade skarp kritik

att mot

1" Greenwood, 93.

s. I" Greenwood, 94.

s. 1"‘ Greenwood, 95.

s. "9 Greenwood, 95.

s. 12°Greenwood, 95.

GUSTAV AHLSSON

förslaget det endast gåvor motsvarande värde 1 OOO

att var ett av

ECU skulle registreras. Magda Aelvoet förslaget kunde

som sa att uppfattas begäran gåvor till värde motsvarande 999

som en av ett ECU. Heidi Hautala gick ännu längre och förslaget innebar

sa att ett reellt accepterande tagande Det De Grönas

av av mutor. var motion att skicka tillbaka betänkandena till CRP för omarbet-

ning som antogs

Nordmann och Ford inte fortsatte utarbeta

gav upp utan att sina förslag och dåvarande parlamentsordföranden Klaus Hänsch

uppmanade partigruppsordförandena att sätta arbets-

samman en

skulle komma med idéer. Hänsch även den 19 grupp som nya gav

1996 CRP uppdraget att i detalj studera alla frågor rörande mars

lobbygrupper samt ordningsregler för lobbyistenm I juni 1996 rådde det fortfarande meningsskiljaktigheter inom parlamentet

angående Nordmanns och Fords förslag. Från konservativt håll riktades det kritik mot förslaget att det skulle nödvändigt

vara att

vilka tillgångar parlamentariker innehade vilka gåvor

uppge en samt

mottogs lobbyister och från vänster riktades kritik som av mot att

förslagen inte långtgående De båda

var nog rapporterna antogs av CRP i juni och den 17 juli 1996 skedde omröstningen i parlamentet och de reviderade rapporterna godkändes, vilket bl.a.

innebar reglering lobbying infördes

att en av

Fords förslag, godkändes, innebar att ett system infördes

som där alla så önskade skulle tillträde till parlamentet

personer som

under vissa förutsättningar. I Europaparlamentets arbetsordning,

kapitel art. 9.2 det att:

anges

Kvestorerna skall för utfärdandet personliga passerkort

ansvara av

med giltighet högst år till regelbundet vill

en ett personer som

ha tillträde till parlamentets lokaler för förse ledamöter med

att

information inom för deras parlamentariska

ramen mandat i eget

eller tredje parts intresse. I utbyte skall dessa

personer:

m Greenfacts, January 1996. m PE 219.668/slutlig,

s. ‘Z’ Greenwood, 95-96.

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

respektera de ordningsregler i bilagan till

— som anges

arbetsordningen,

skriva register förs kvestorerna.

- in sig i ett som av

Detta ister skall å be äran finnas till än t för allmänheten

re g p g g g g

alla parlamentets arbetsplatser och, den form som kvestorerna

fastställer, å informationskontoren i medlemsstaterna.

I genomförandebestämmelserna till denna

En precisering av

unkt ubliceras till arbetsordnin

P P som bila ga gen.

I bilaganm det talas i sista stycket i artikel 1 regler

som om tas

angående passerkorten Korten ska innehålla uppgifter

upp. om innehavarens dennes fotografi och är innehavarens

namn, vem som

uppdragsgivare. Korten ska alltid bäras synligt inom parlamentets

lokaler och så inte sker kan kortet dras in och ska endast för-

innehavaren uppfyller kraven i artikel 9.2 i arbetsordnyas om ningen. Vidare inte korten rätt att närvara vid parlamentets

ger eller dess sammanträden inte förklarats öppna för all-

organs som mänheten. Artikel 2 i bilagan innehåller bestämmelser parla-

om mentsledamöternas assistenter.

Vid CRP:s utskottssammanträde den 10 september 1996 beslutade utskottet att utarbeta ett betänkande med anledning

av de reglerna. En månad utsågs återigen Glyn Ford till

nya senare föredragande. Tanken bl.a. att han skulle studera hur

var man

kunde vidare med regleringen lobbying gentemot parla-

av mentet. Fords betänkande behandlades vid ett antal utskottssammanträden med CRP för slutligen utskottet den 18

att antas av

1997. Betänkandet ingavs till parlamentet tre dagar senare

mars

Fords rapport innehöll förslag till fördjupade regler angående lobbyisters förehavanden i parlamentet. Betänkandet

antogs av Europaparlamentet den 13 maj 1997. Detta ledde till det fördes

att

artikel 3 i bilaga IX till parlamentets arbetsordning. I

en ny

m Bilaga IX till Europaparlamentets arbetsordning, "Genomförandebestämmelser till artikel Lobbygrupper vid Europa-

9.2 parlamentet". 25PE 219.668/slutlig,

GUSTAV AHLSSON

bilagan stipuleras det regelbundet vill ha

att personerna som tillträde till parlamentets lokaler för förse ledamöter med

att information, dvs. de nämns i artikel 9.2 i

personer som arbetsordningen, ska rätta sig efter bestämmelserna i artikel 9 och

bilaga IX i arbetsordningen. Vidare ska de ...

uppge vems eller vilkas intressen de företräder till Europaparlamentets ledamöter, deras personal eller tjänstemän vid parlamentet.7. De ska inte försöka information oärligt sätt eller sprida

tag ett dokument erhållits från parlamentet till tredje i vinst-

som part syfteÅ I sina förbindelser med utomstående får de inte

parter

att de har någon formell anknytning till parlamentet.° De uppge ska rätta sig efter bestämmelserna i bilaga artikel andra stycket där det stipuleras att ledamöterna personligen ska lämna

detaljerade uppgifter yrkesmässig verksamhet och alla övriga

uppdrag de får ersättning för samt lämna upplysningar

som om finansiellt stöd, stöd i form personal eller utrustning erhålls

av som utöver de tillhandahålls parlamentet och

resurser som av som erbjuds ledamoten inom för dennes politiska aktivitet

ramen av en tredje part. Givarens identitet ska Dessutom ska dessa

anges.

upplysningar vara offentliga.

Vidare ska själva förvissa sig all hjälp de

personerna om att erbjuds inom för bestämmelserna antecknas i registret

ramen Vid anställandet före detta tjänstemän vid institutionerna ska

av personerna önskar förse ledamöterna med information, rätta

som sig efter bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna.I De ska, för

att undvika eventuella intressekonflikter, förhand inhämta berörda ledamöters tillstånd gällande kontraktsmässiga förbindelser med, eller anställning ledamotsassistent förvissa sig

av, en samt om att

1’ Bilaga IX, art. 3a. m Bilaga IX, art. 3b. s Bilaga IX, art. 3C. 1 Bilaga IX, art. 3e. 13°Bilaga IX, art. 3d. l Bilaga 3f.

IX, art. Z Bilaga IX, art. 3g. 33 Bilaga IX, art. 3h.

RÄTTSLIG REGLERINGAV LOBBYING INOM EU

detta förhållande antecknas i registret Dessutom ska de rätta sig efter alla bestämmelser parlamentet fastställer före detta

som om

ledamöters rättigheter och skyldigheter För att deras passerkort

ska förnyas måste de registrerade varje år lämna in

personerna en

innehållande beskrivning vad de gjort under året för rapport en av

påverka beslutsfattandet i parlamentet. Om registrerad

att en

bryter ordningsreglerna kan det innebära

person mot att passerkortet dras in för denne eventuellt för den firma

samt personen

representerar.

Passerkortet underlättar arbetet för lobbyister måste besöka

som parlamentets byggnader, eller åtminstone vissa delar dessa, ofta.

Dessutom har innehavarna passerkorten tillgång till speciell

av en informationsdisk där de kan ut olika dokument. Den önskar

som

passerkort måste betala administrationsavgift.S

ett en

Glyn Ford själv nöjd med förslaget till reglering lobbying

var av

Europaparlamentet och uttalade, efter att CRP godkänt

gentemot

förslaget i 1997, dvs. redan innan parlamentet antagit be-

mars tänkandet:

What have done from essentially unregulated

we to go an

situation which those applied

to one as strong, not stronger, as

national parliaments such the UK’s House of Commons.

Slutligen kan tilläggas att i samband med omröstningen den 13 maj

1997 lade GUE/NGL-gruppen‘° fram ett ändringsförslag med

innebörden lobbyisterna skulle tvingas anmäla alla gåvor och

att att förmåner de till ledamöterna eller deras assistenter. För-

som ger slaget även sikte de gåvor och förmåner understiger

tar som ett

3‘ Bilaga IX, art. 135Bilaga IX, art. 3i. 13°Bilaga IX, art. 3k. 37 Bilaga IX, art. st. B Greenwood, 93.

s. 9 Watson, Rory, "New code rules for activities of lobbyists,

to set European Voice, 26/3-2/4- 1997. "° Confederal Group of the United European left/Nordic green left, Gruppen den europeiska enade vänstern/Nordisk Grön Vänster.

GUSTAV AHLSSON

värde motsvarande 1 000 ECU och det gäller sig de är kon-

vare tanta eller natura. Detta förslag godkändes dock inte.

3.2.4 Reglering av lobbying gentemot kommissionen

Kommissionen följde med nyfikenhet debatten Galles förslag

runt

att reglera lobbying gentemot Europaparlamentet. Kommissionens sekretariat såg med skepsis reglering lobbying

en av gentemot kommissionen, då sådan skulle kunna hindra det fria informa-

en tionsflöde kommissionen är beroende Framförallt

som av. var kommissionen emot idén med speciella passerkort för komma

att

in i de offentliga byggnaderna. Motiveringen till detta det

var att skulle kunna vissa intressen bekostnad andra

gynna av

Det går inte att diskutera reglering lobbying kom-

av gentemot missionen utan att diskutera begreppet transparency i detta

som sammanhang närmast är att översätta med 6ppenhet. Problemet

att reglera lobbying minska öppenheten har sysselsatt

utan att kommissionen under längre tid. År 1992 publicerades den s.k.

en Sutherlandrapporten. Avsikten med denna författad

rapport, av kommissionären Peter Sutherland, främst behandla frågan

var att

den interna marknaden efter 1992. Sutherland även om tog upp frågan kommissionens procedurer rörande konsultationer, dvs.

om kommissionens förhållande till utomstående

grupper vid utarbetandet förslag till lagstiftning. Sutherland beskrev han

av att funnit:

...intermittent flows of useful information, inadequate prior

Consultation and the absence of information each of the

at state

Community’s legislative

process.

Ett flertal organisationer hade klagat det ofta svårt

över att var att förstå de olika målsättningar kommissionen utarbetade de

p.g.a. att

oklara. Sutherland menade detta kunde undergräva förvar att troendet för kommissionen och förståelsen för nödvändigheten

att

1 EP-veckan Maj 20/5 1997, PE 254.289, 15.

s. z Greenwood, s. 83-84.

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

gemenskapslagstiftning helt kunde förlorad. Därför föreslog

av han:

Wide and effective consultation Commission proposals

essential. The Commission needs introduce better procedure

to a

for making people at the earliest possible state, of its

aware,

intention to propose legislation.3

Inom kommissionen fattades beslutet att göra något situationen och i december 1992 offentliggjordes två stycken meddelanden

an-

gående lobbying och öppenhet vilka publicerades i Official Journal

den 5 1993. Det första hade titeln "An and structured

mars open dialogue between the Commission and special interest groups och det andra hade titeln Increased in the work of

transparency the Commission5. I det sistnämnda behandlades frågan hur

om öppenheten skulle kunna främjas och syftet initiera dis-

var att en

kussion angående detta. Ett antal punkter presenterades vilka

utgjorde förslag till åtgärder. Bl.a. skulle kommissionens dokument med större skyndsamhet göras tillgängliga för allmänheten, dvs. alla dokument inte skulle hemligstämplas.

som

Av större intresse för denna framställning är det förstnämnda meddelandet. Redan i introduktionen till An and structured

open dialogue between the Commission and special interest groups klargörs kommissionens dess förhållande till intresse-

syn

organisationer:

The Commission has always been institution to outside

an open input. The Commission believes this be fundamental

process to to

the development of its policies. This dialogue has proved valuable to both the Commission and interested outside parties.

Commission officials acknowledge the need for such outside input

and welcome it."

3 Sutherlandrapporten, 30.

s. W OJ, 93/C 63/02. 5 O, 93/C 63/03. W’ OJ, C63, 1993, s.

GUSTAV AHLSSON

Vidare talas det behovet klart definiera Gemenskapens rela-

om att tioner med intressegrupper och det därför borde förberedas

att någon sorts code of conduct, det påpekas sådan inte

men att en något sätt skulle tillåtas hindra dialogen mellan institutionerna och

intresseorganisationerna.7 Kommissionen i meddelan-

uppmanar, det, branschen frivilligt upprätta code of conduct

att en egen utan inblandning institutionerna det finns antal

av samt menar att ett

basregler angående hur lobbyingorganisationer bör i sina

agera kontakter med kommissionen Till meddelandet finns två bilagor

bifogade. I Annex II, "Minimum requirements for code of

a conduct between the Commission and special interest groups",

återfinns de principer kommissionen bör ligga till grund

som anser för code of conduct. Dessa principer kom väl återspeglas i

en att den code of conduct upprättades branschen år

som av ett par senare.°

I juli 1993 sammankallades, initiativ kommissionen, 200

av lobbyingbranschens företrädare för diskutera upprättandet

att av en code of conduct, inga resultat nåddes och kommissio-

men

utfärdade antal varningar med innebörden nen ett att om

lobbyingbranschen inte kunde reglera sig själv så fanns det risk för

att kommissionen skulle fatta beslut reglering kunde

om en som bli långtgående och detaljerad än vad varit fallet

mer mer som om branschen skapat code of conduct Under denna tid

en egen var det på, till slut, 25 lobbyingfirmor i Bryssel infor-

en grupp som mellt diskuterat upprättandet code of conduct i enlighet med

av en de principer kommissionen lagt fast. I september 1994 hade

som denna tagit fram code of conduct alla inblandade

grupp en som

kunde Den lyder: parter enas om.

This code of conduct applies public affairs practionners dealing

with EU institutions. As public affairs practionners providing

essential democratic representation the EU institutions, the

signatories to this code as annexed all committed abide

are to

W OJ, C63, 1993, s. m OJ, C63, 1993, s. 9 Greenwood, 84.

s. 15°Greenwood, 85.

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

acting honest, responsible and at all

an courteous manner times.

In their dealings with the EU institutions public affairs practionners shall:

Identify themselves and a name company; b declare the interest represented;

neither intentionally misrepresent their the nature of c status nor inquires officials of the EU institutions false

to nor create any impression in relation thereto; d neither directly indirectly misrepresent links with EU

nor institutions;

honour confidential information given to them;

f disseminate false misleading information knowingly

not or or recklessly and shall exercise to avoid doing

proper care so

inadvertently;

sell for profit third parties copies of documents obtained g not to from EU institutions; h obtain information from EU institutions by dishonest

not means; i avoid professional conflicts of interest;

neither directly indirectly offer give financial

nor to any inducement EU official;

to any k neither undertake action which would

propose nor any constitute improper influence them;

an upon l only employ EU personnel subject to the rules and confidentiality requirements of the EU institutions.

En fördel med denna reglering lobbying är den undviker stor av att

definitionsproblematiken rörande begreppet lobbyist. Dessutom är

den skriven den gäller för alla EU-institutioner, inte bara för

så att kommissionen. Detta ledde till att Kvestorskollegiet i parlamentet

den till sig och började tillämpa den beträffande lobbyismen

tog

gentemot parlamentet.‘5‘

Det verkar det i kommissionen finns inneboende

som om en

ovilja reglera lobbyingverksamheten och det talas i

mot att

l Greenwood, s. 86.

GUSTAV AHLSSON

meddelandet från 1992 katalog för icke-vinstdrivande

om att en

lobbyingorganisationer ska ställas i ordning det är till

samt att upp

lobbyingbranschen att bestämma reglerna för vilka ska ingå i

som

katalogen. Uppgifterna skulle publiceras är organisationens

som

adress, telefon- och faxnummer, datum för organisationens namn, grundande och dess juridiska och struktur. Dessutom skulle

status namnen medlemmarna och de ledande stå med och

personerna vilka organisationens primära mål är. Gällande vinstdrivande

organisationer får branschen själv bestämma vilka ska stå med,

som

kommissionen kommer hålla vakande Öga över vilka men att ett

förs in i katalogen Det tänkt katalogen skulle som var att fungera som en utökad telefonkatalog, vilket också är fallet i dag.

Slutligen bör nämnas skäl, förutom det tidigare nämnda, till

tre att kommissionen valt förespråka modell där

att en lobbying-

branschen reglerar sig själv. Kommissionen för det första,

anser, att det inte finns några skäl för respektabel lobbyingorganisa-

en tion/lobbyist att inte skriva frivillig code of conduct, för det

en andra finns alltid hotet kommissionen själv kan lagstifta

om att

angående regler gällande lobbying, vilket borde motivera lobbying-

branschen förekomma sådan lagstiftning sätta

att genom att upp egna rimliga regler och därmed behålla större kontroll över sin

situation. För det tredje, branschen visar den klarar

om att av en självreglering vinner den förtroende och visar dessutom den är

att professionell och därmed kan den medverka i fler

sammanhang

52 OJ, C63, 1993, 5.3-4. 53 McLaughlin 8CGreenwood, 148.

GUSTAV AHLSSON

4 Rättspolitisk diskussion

För att kunna diskutera huruvida reglering lobbying är nöd-

en av vändig eller gäller det först slå fast vilken lobbying

att typ av granskar. Lobbying kan till många olika sätt och det amerikanska sättet att jobba skiljer sig från det inom EU gentemot

EU:s institutioner som i sin tur skiljer sig i från de olika sätten i medlemsstaterna. Arbetsmetoderna i USA beskrivs

som mer aggressiva och direkta än de metoder används inom EU och i

som Sverige. Vidare är det i USA och inom EU inte ovanligt företag

att

eller organisationer vill påverka anlitar speciella lobbyister,

som

inte sällan är jurister, för dessa med sina kunskaper som att mot

ersättning direkt ska driva företagets/ organisationens frågor. I

Sverige är denna form sk kontraktslobbying i det närmaste obe-

fintlig.

Det svenska betydligt öppet än EU:s.

systemet anses vara mer Tillgängligheten information behöver dock inte skilja sig

av mycket åt. Inom EU är det inte helt ovanligt tjänstemän "läcker

att information till lobbyister vilka i sin förser tjänstemännen

tur med beslutsunderlag, ofta olika tekniska utarbetade

rapporter, av specialister. En av förklaringarna till detta är att EU:s, och främst då kommissionens, administrativa enheter är underdimensionerade. Problemet är dock inte alltid är fullständigt

att rapporterna objektiva, eller rättare tjänstemännen vid kommissionen

sagt, t.ex. kan inte säkra så är fallet. Utifrån dessa fakta förefaller

vara att det rimligt istrera lobbyisterna så tjänstemännen

vara att re att vet vilka är seriösa. andra sidan kan registrering fungera

som en som

exklusiv legitimation, körkort, vilket innebär de en en sorts att

är registrerade alltid har tillträde till beslutsfattarna. Detta kan som innebära att den demokratiska rättigheten försöka påverka

att politiker urholkas, i och med kravet registrerad kan

att att vara verka hämmande människor önskar försöka påverka

som men inte är registrerade. Motsvarande finns det risk för politikerna

att

endast lyssnar till de registrerade lobbyisterna.

Det gäller alltså att väga frågan önskvärdheten öppenhet i

om av ett system kontra den reella reglering lobbying.

nyttan av en av Frågan är om problemen är så stora att de måste regleras med risk

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

för minskad öppenhet, i dialogen mellan de politiska besluts-

fattarna och befolkningen, följd.

som Den reglering finns i dag inom EU syftar inte till att som hindra lobbying, komma till rätta med de problem utan snarare att

funnits. Lobbying vanligen ett normalt inslag i ett

som anses som pluralistiskt och ofta även fenomen vilket besystem, som ett främjar demokratin. En reglering innebär inte förbud. De ett oegentligheter ofta diskuteras i samband med lobbying, som framförallt tagande mutor, har inte med begreppet lobbying av naturligt inslag i demokrati göra. Gällande mutor som ett en att är detta brott, vilket redan är reglerat. En fråga bör diskuett som

angående förbud lobbying, är däremot lobbying riktad

teras ett av EU-domstolen. Här kan det tyckas aktuellt att förgentemot vara bjuda direkt lobbying domstolen, då det är yttersta gentemot av vikt de rättsliga frågor behandlas där avgörs i enlighet med att som

gällande rätt oavhängiga domare inte låter sig påverkas

av som av än det normalt förekommer i Då det är annat som en process. osäkert lobbying domstolen existerar, medför om gentemot en

reglering sådan lobbying problem, då reglering implicerar

av ett en dess existens.

Behövs reglering lobbying i Sverige För närvarande

en av jag nekande den frågan. Det beror dock inte att besvarar hovet reglering skulle mindre här än inom EU, det beror av en vara

lobbyingens omfattning, genomslagskraft och eventuella

att

skadeverkningar i Sverige inte till fullo är undersökt. Ytterligare

skäl till reglering inte är aktuell i dag är det förefaller råda att en att

tämligen enighet bland politiker och lobbyister att det inte

stor om behövs reglering. Situationen kan naturligtvis förändras. en Genom att vidare studera fenomenet håller en god handlingsman beredskap för snabbt itu med problem kan uppkomma att ta som vid ett förändrat läge.

GUSTAV AHLSSON

5 Slutord

Kan i Sverige tillgodogöra de erfarenheter gjorts

oss som av lobbying som sker inom en annan typ av system Sveriges

upp-

byggnad skiljer sig, tidigare nämnts, från EU:s. Jag ändå

som tror

det är största vikt studera hur andra och organisaatt av att stater tioner har gått till väga gällande reglering. Om det är så i

att man framtiden kommer fram till det behövs reglering lobbying

att en av i Sverige, kan bl.a. dra erfarenheter hur lag-

man av man rent

tekniskt löst problemen. Jag hoppas jag har bidragit i någon

att

mån till debatten angående detta spörsmål, lyckats med

samt att klargöra hur situationen ut i EU.

ser

Författarpresentation

Gustav Ahlsson läser juristprogrammet vid Uppsala universitet. För närvarande avslutar han sitt examensarbete i ämnet Europarätt. Examensarbetet behandlar juridiska aspekter lobbying inom EU. Dessutom läser han masterkursen Euroculture vid universitetet i Udine i Italien.

GUSTAV AHLSSON

Referenser

Andersen, Sven 8CEliassen, Kjell A., "EG paradiset för

lobbyister, Sydsvenska Dagbladet, 1/9 1991.

Andersen, Sven 8CEliassen, Kjell A., EU-Lobbying: The

new

research agenda, European journal Political Research, 27

nr.

1995. Andersen, Sven 8CEliassen, Kjell A., EU—Lobbying Towards

— a

political segmentation in the European Union", February 1997. Andersson, Benita, Dags att ta itu med lobbyisterna", Svenska

Dagbladet, 19/1 1992.

Bergström, Carl Fredrik, "Den gemenskapsrätten: Expert-

nya

kommittéer, Euro ab råer och EG-domstolens inaktivism,

P Y

juridisk Tidskrift, nr. 5 1997.

Bern, Tomas, Lobbying i EU, Falun 1994. Bojner, Anna, EG-lobbying i Bryssel lämplig verksamhet för

advokater", Finanstidningen, 224, 20/11 1992.

nr.

Carlberg, Ingrid, "Gräddfil för lobbyister Dagens Nyheter,

nya

30/ 8 1998.

Carlberg, Ingrid 8C Stenberg, Ewa, "Fritt spelrum för maskerade lobbyister, Dagens Nyheter, 1/4 1997.

de Bony, Elizabeth, "Lobbying the EU: the search for ground

rules, European trends, 3rd quarter 1994. Dehousse, Renaud, "Regulation by networks in the European

Community: the role of European agencies, journal

European Public Policy, 4:2 1997.

nr.

Droege, Michael 8CLysén, Göran, Introduktion till E G—ra‘tten,

Uppsala 1997.

EP-veckan Maj 20/5 1997, PE 254.289. EU-lobbying i ordnade former, Kommunerna G EU, 6 1994.

nr. Florén, Jonas, Doldisarna styr politiken", Strategi, 6 1997.

som nr

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

Gardner, James N. Effective Lobbying in the European Community, Deventer 1991. Greenwood, Justin, Representing Interests in the European Union, Macmillan Press 1997. Greenwood, Justin, Grote, Jürgen R. 8CRonit, Karsten, Organized interests and the European Community, London 1992.

Gunnarsson, Birgitta, "Framgångsrik lobbying in Bryssel",

Tidningen Näringsliv, 29, 11/10 1996. nr.

Hartley, T. C, The Foundations European Community Law,

Oxford 1994. Hedlund, Ewa, Hitta rätt i EU-labyrinten, Veckans affärer, nr. 33,11/3 1997. Hedlund, Ewa, Lathund EG för dig är liten, Svensk om som Export, nr. 4 1993. Henriksson, Dick, Anonym med maktintresse, Göteborgsagent Posten, 10/1 1994. Henriksson, Dick, Svårt klara sig lobbyister, Göteborgsatt utan Posten, 10/1 1994. Hållên, Jonas 8CThorén, Roger, Det hänger kontakterna, Bilaga till Metallarhetaren, 4 1993. nr. Höög, Magnus, Vägen till Bryssel, Stockholm 1996.

Johansson, George, Det behövs än välfylld adressbok,

mer en Dagens industri, 7/10 1994. Landström, Ylva Registrera lobbyisterna, Från Riksdag och

Departement, 1988:16.

Lindström, Eric, Lobbying pa’ svenska, Stockholm 1979.

"Lobbying the European ParliamentGreenfacts, January 1996.

http:www.axl.be/ polis/ green

Lysén, Göran, EG och dess institutioner, Uppsala 1993.

GUSTAV AHLSSON

Mattson, Dag, Lagstifningsarbetet i EG svenskt perspektiv,

- ett

juridisk Tidskrift, 5 1997.

nr.

McLaughlin, Andrew 8CGreenwood Justin, "The of management interest representation in the European Union, journal Common Market Studies, 1995. nr.

McLaughlin, Andrew 8CGreenwood Justin, Regulating lobbying in

Brussels: the tip of administrative iceberg, European an access, 1993:5 October.

Mazey, Sonia 8CRichardson, Jeremy, Lobbying in the European Community, Oxford 1993.

Mitchell, Duncan, Interest and the ‘democratic deficit’, groups European access, 1993:2 April.

Nielsen, Stieg, Pengar öppnar dörrarna till politikerna, Ny Dag,

nr. 27 1990.

OJ Official Journal, C 63, 1993, An and structured dialogue open between the Commission special interest groups. an

Palmgren, Anders, "Så påverkar du EG-besluten, Veckans affärer, nr. 27/1 1993.

Pålsson, Sten 8C Quitzow, Carl Michael, E G—ratten ratts/ealla i —ny Sverige, Stockholm 1993.

Richardson, Jeremy, Pressure Oxford 1993. groups,

Richardson, Jeremy, European Union Power and Policy—rna/eing, — London 1998.

Rules governing lohhying in the national parliaments the member states, Directorate General for research European Parliament, — working paper PE 212.408, 1995.

Rönn, Johan, "Viskningar och i EG-kommissionens öra, SAFrop tidningen, nr. 29/1 1993.

Sköld, Maria, Lobbyism vardag för politiker: Moderaten Bertil

Persson kräver registrering i USA, Göteborgs-Posten, 21/7

som 1997.

RÄTTSLIG REGLERING AV LOBBYING INOM EU

Sundling, Janne, "Här föds svensk lobbying, Resumé, nr. 41 1996.

Schendelen, M.P.C.M., ‘The Council Decides’: Does the van

Council Decide, journal Common Market Studies, No.

December 1996.

Sydow, Emily, "En lobbyist spelar enligt reglerna ökar

von som

demokratin", Hufvudstadsbladet, 25/4 1994.

Watson, Rory, New code rules for activities of lobbyists,

to set

European Voice, 26/3-2/4- 1997

Därför anordnar offentliga seminarier i landet.

runt om

Till seminarierna bjuder in forskare och idédebattörer att bidra med sin kunskap och sina värderingar kring de frågor tycker är värdefulla

att samtala kring.

Varje seminarium dokumenteras i fonn av en skrift.

WWW.

g o v s e

är adressen till Demokratiutredningens

webbplats. Här finns möjlighet att föra

fri debatt kring demokratin demoen kratitorget är öppet för alla.

Ett antal krönikörer kommer att

kommentera demokratiproblem och

andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

och föra dialog kring utredningen. om Direktiv i fulltext, arbetsplan och utredningens protokoll är dokument Demokratiutredningen kommer kan hämta hem. man fortlöpande under arbetets gång att Här informerar också fortlöpanpublicera skriftserie med essäer, de aktuella skrifter och seminarier. en om debattartiklar, seminarieirtlägg och Man kan dessutom ta del debatt-

av forskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa Den omfattande demokratiforsk- utredningens skrifter. ning bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar av nätet som och högskolor ställs detta vis till för- där demokratifrågor dryftas olika fogande för alla är intresserade satt. som av

demokratifrågor.

Information titlar, utgivningsom finns utredningens dag, priser m.m. frågor och lämnar V1 svarar gärna

webbplats.

ytterligare information om utredningens arbete. Adress och telefonnummer till utredningens kansli finns nästa En utredningens uppgifter är att sti- sida. av mulera det offentliga samtalet;

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKRIFTSEHIE

12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från

—

ett seminarium SOU 1998:145 13. Invandrarskap och medborgarskap.

Dokumentation från ett seminarium SOU 1999:8 14. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet

och demokrati SOU 1999:9 15. Etik och demokratisk statskonst.

SOU 1999:13 16. Elektronisk demokrati. SOU 1999:12 17. Den skyddade provinsen. En essä om demokratins

värde och värdighet SOU 1999:22 18. Lobbning

Sisi/o

.$2‘/E’:/E:7. :t:

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den nya lT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning, folkrörelsernas förändringar och det sjunkande valdeltagandet. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom - offentliga seminarier runt om i landet - webbplatsen www.demokratitorget.gov.se med fria

debatter och möjligheter att informera sig om och

föra dialog kring Demokratiutredningen i 0 en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie-

inlägg och forskarantologier.

FFENTLIGA i

I UBLIKATIONER