Bemäktiga individerna om domstolarna, lagen och de individuella rättigheterna i Sverige

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

. EMDKRATI

Utredningen

Bemäktiga

individerna

Om domstolarna, lagen och de

individuella rättigheterna i Sverige

STATENSOFFENTLIGA UTREDNINGAR

Bemäktiga

individerna

å

Om domstolarna, lagen och de

individuella rättigheterna i Sverige

Lars Trägårdh

Demokratiutredningens 20

skrift nr

/ff/ll9 h STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: wwwfritzesse

Omslag, foto: Ulf Owenede Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-20980-2 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN O375-25OX

Förord

Demokratiutredningen har i uppdrag att stimulera den offentliga debatten folkstyrelsens utveckling. I det syftet inbjuder bl.a.

om företrädare för skilda politiska idéer att komma till tals med prin-

cipiella synpunkter. Några skrifter det slaget har redan publice-

av rats, flera är väg.

I denna skrift går ordet till samhällsdebattör hävdar att

en som

den svenska folkstyrelsens löfte medborgerlig autonomi

om Visserligen infriades, att det skedde till priset växande

men av en vanmakt. Paradoxen kallar han statsindividualism. Den kan inte upplösas med mindre än att politikerna drar sig tillbaka och bemäktigar individerna med rättigheter skall prövas i domstolar

som i stället för att bli föremål för politiska förhandlingar i nämnder

och förvaltningar. Författarens ståndpunkt juridifiering eller judikalise-

är att en

ring är bra våg för att medborgare inflytande. Han vill,

en ge som

det heter, judikalisera eller juridifiera politiken. skall

Det temat återkomma till, bl.a. i småskrift där rättsvetare olika

en tre ger

vad sådan utveckling bygger för antaganden och vad

syn en den skulle för följder.

Att publiceringen den här olika slags debattinlägg

av typen av sker inom för Statens offentliga utredningar SOU har for-

ramen

mella orsaker. Oavsett skall statlig utrednings publika-

genre en tioner ut inom denna Det har ibland åsamkat läsarna tolk-

ges ram. ningssvårigheter. Därför vill betona skriftserien inte skall

att

betraktas Demokratiutredningens delrapporter. Den utgör ett

som bidrag till samhällsdebatten. Sammantaget ska småskrifterna och den debatt de föranleder bl.a. vår hemsida

-

wvsrw.demokratitorget.gov.se utredningen underlag för de

- ge ett överväganden skall ingå i slutbetänkandet. Samma princip

som

gäller för den serie tiotalet forskarantologier börjar

av som strax

FÖRORD

ut. I ingetdera fallet tar ledamöterna på förhand ställning till ge skrifternas innehåll.

Erik Amnå Huvudsekreterare

InnehåH

Inledning Tesen den svenska vanmakten 13 Om makt, rättigheter och demokrati 29 Rättighetsrevolutionen i USA och dess förutsättningar i Sverige 41 Referenser 52

. . . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . .. . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . ...

Bemäktiga individerna

Om domstolarna, lagen och de individuella

-

rättigheterna i Sverige

Lars Trägårdh

Inledning

De västerländska demokratierna, inklusive Sverige, befinner sig nu

post-fordistiskt tidevarv. Den gamla korporativa ordningen

i ett -

"Saltsjöbadsandan byggde avtal mellan stat, storföretag

- som och centraliserad fackföreningsrörelse inom nationalstatens och

nationalekonomins snäva gränser är inte längre hållbar. Kampen mellan arbetare och ägare har gett vika för ett betydligt mycket

komplicerat spel där särintressen och identitetspolitik har

mera kommit allt större betydelse. I detta läge blir frågan att en om

individens möjligheter utöva makt viktigare än någonsin. Ett

att

politiskt främst är baserat partier, parlamentariskt

system som

majoritetsstyre och otidsenliga föreställningar klassidentitet

om och nationell solidaritet framstår alltmer otillfredsställande. som Därför kommer jag i denna plädera för juridiskt föressä att ankrade, individuella rättigheter kan mobiliseras direkt via som rättsväsendet, avgörande komplement till existerande politiska ett instrument, inte minst för de individer och saknar grupper som nu tillgång till makt via de traditionella parlamentariska kanalerna

l En del de jag för i denna essäutvecklades först i ett av resonemang som artiklar jag skrev med min kollega Michael X Delli Carpini för Dagens par Nyheter under hösten och vintern 1998-99. Diskussionen rättigheter om inom hälso- och sjukvården är delvis hämtad från studie patienten av

BEMÄKTIGA lNDlVlDERNA

En sådan ordning existerar redan i USA där individer och grupper kan utnyttja domstolarna och rättsväsendet dels för att utmana tillämpningen, tolkningen och till och med konstitutionaliteten av existerande lagar och förordningar, dels för föra konatt upp nya flikter och krav dagordningen. Domstolsväsendet i USA är

öppet politiserat och med så genomgripande maktbe-

utrustat fogenheter att det stundtals tycks mäktigare än både konvara gressen och presidenten, och det juridiska har kommit rummet att utgöra en arena för maktkamper mellan individer, organisationer,

företag och myndigheter.

Att de amerikanska domstolarna har fått denna centrala posi-

tion beror det politiska histoatt systemet är genomsyrat av en riskt såväl filosofiskt grundad misstänksamhet som gentemot maktkoncentration. Den konstitutionella ordningen

är uttryck-

ligen utformad i syfte dela och distribuera makten mellan inatt divider, civilsamhällets institutioner, delstaterna och de tre statsmakterna. Enligt James Madison, huvudmännen bakom den en av amerikanska konstitutionen, skapar dylikt checks ett system av and balances bättre förutsättningar för fritt och samhälle, ett gott

"a public voice the public good than

more consonant to pronounced by the people themselves, convened for that purpose. Sålunda drog Alexis de Tocqueville redan 1830-talet slutsatsen

att det domstolsväsendet, och inte de lagstiftande församvar lingarna, nyckeln till djupare förståelse den amerisom var en av kanska demokratin. Han uppfattade domstolarnas underrätt att

känna lagar viktigt skydd det ständigt hotande majori-

som ett mot tetstyranniet, juryförfarandet lovordade han centralt för det som aktiva medborgarskapet, och advokaterna, offer för så numera mycket kritik och förakt i både USA och Europa, beskrev han som den "viktigaste samhällsklassem den utgjorde länken mellan som de folkliga och aristokratiska klasserna och i samband därmed in-

göt republiken med juridisk anda. en

maktens förutsättningar jag skrev under med planesom sommaren 1998, rad publicering under våren 1999 Spri Hälso- och sjukvårdens utveckav lingsinstitut i samarbete med IHE Institutet för hälso- och sjukvårds-

ekonomi.

LARS TRÄGÅRDH

Denna praxis skiljer sig radikalt från vad är brukligt i

som

Europa. Där slog aldrig maktdelningsprincipen igenom allvar,

gick direkt från kungligt till parlamentariskt envälde. utan man Parlamenten fick monopol den lagstiftande makten och domstolarna kom fungera administrativa uppgift det att som organ vars

applicera den skrivna, "positiva" lagtexten. I europeiska

blev att framstår därför de amerikanska domstolarnas makt inte sällan Ögon godtycklig och stridande principen folksuveränitet, som mot om maktberusad, politiserad amerikansk juridikokratif som som en skribent uttrycker det en Detta inte obegriplig reaktion, tvärtom, den är en ty ett av amerikanska konstitutionens klart uttalade syften just att bevar gränsa demokratin med denna majoritetens rätt att om menar minoriteterna, eller rätt går före individens styra över att statens frihet. Det är denna begränsning demokratin gjort att USA av som i så mycket högre grad har kännetecknats emfas negativa av en fri- och rättigheter till Europa där den allmänna viljan i motsats och de positiva, sociala rättigheterna kommit dominera. Med att andra ord, USA kom bli liberalismens hemland, Europa den att

nationalstatliga demokratins.

Ingenstans är tanken bevara demokratin genom att om att begränsa dess tydligare än i de amerikanska domstolarnas excesser befogenhet överpröva och ogiltigförklara lagar som man anser att konstitutionen. Ytterst vilar denna makt konstitustrida mot tionens the law of the land, ett dokument status som Supreme juridiska auktoritet övertrumfar kongressens. Här ställs naturvars rätt folkstyre, med den högsta domstolen yttersta garant mot som

för de självklara mänskliga fri- och rättigheterna inte trampas

att under fötterna i demokratins namn. Vad kanske är mindre bekant är juridifieringen det som att av amerikanska politiska även kommit tjäna de har systemet att som

kämpat för positiva rättigheter, dvs. rättigheter till resurser som utbildning, sjukvård och arbete. Med början i de svarta

rösträtt, medborgarrättsrörelserna under femtio- och sextiotalen, utveck-

lade amerikanska gräsrotsrörelser, speciellt efter andra världskriget,

2 Nycander 1998.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

sinnrik strategi inriktad mobilisera stöd hos såväl domen att stolarna, kongressen och presidenten, hos den allmänna som opinionen via massmedia. Resultatet är att dessa rörelser har kunnat omforma och an-

vända det juridiskt-politiska sätt tvingat fram

systemet ett som många kollektiva fördelar via knutit till den indiargument som an

viduella rättighetstraditionen. Den springande punkten här inte

är att domstolarna alltid dömer rätt" eller konstitutionen och att

rättighetskatalogen i alla fall rättvisa skipas. Det är

garanterar att sant att sympatiskt inställda domare och konstitutionellt förankrade principer har varit och är viktiga. Men den avgörande faktorn har varit framväxten stödstrukturer inom civilsamhället, dvs. av gräsrotsorganisationer folkrörelser så vill inklusive - om man dess advokater och andra juridiska och rådgivare. Konexperter sekvensen denna utveckling är vad har betecknats av som som en

demokratisering den juridiska professionen och intressegrupps-

av systemet, och därmed tillgången till den Högsta domstolen. Det av är detta i USA benämns "the rights revolution och som som

avgörande sätt bemäktigat individer, ofta organiserade klassiskt

folkrörelsemanér: kvinnor, homosexuella, funktionshindsvarta,

rade, patienter.

Denna historiska erfarenhet kan tyckas irrelevant för Sverige. Det påpekas ofta att jämfört med USA åtnjuter i Sverige både ett

högt valdeltagande och hög organisationsgrad Speciellt fackföre-

ningarnas starka ställning brukar framhållas. Men med högt valdeltagande och formell anslutning till facket följer inte automatiskt en Vital medborgaranda, visar det sig Tvärtom, den svenska som

maktutredningen och ett otal opinionsundersökningar har visat,

existerar det i dag i Sverige växande politikerförakt, å sidan, ett ena och utbredd känsla brist personligt upplevd makt och en av

inflytande, å den andra.

3 Nycander 1999.

4 Petersson, Westholm 8CBlomberg 1989, Petersson 1998, Trägårdh et och Delli Carpini 1999.

LARS TRÄGÅRDH

vad har kallats den svenska vanmakten.5 Detta är som tysta, Mitt är central förklaring till detta tomrum i den argument att en svenska politiska kulturens hjärta är just rättsväsendets svaga inom det politiska Svenska individer saknar ofta

ställning systemet.

formellt och nästan alltid i praktiken tillgång till juridiskt utkrävbara rättigheter för inte tala den juridiska praxis och civilatt om samhälleliga stödstruktur krävs för omsätta abstrakta som att i konkret verklighet. Annorlunda uttryckt är svenskar

rättigheter

inte bemäktigade individer tvingas söka vägen till som utan att makt indirekt via politiska partier och föreningarnas remissyttranden, vilket inte sällan leder rakt in i vad har kallat en statsvetare demokratins hål. svarta I de följande avsnitten ska först analysera den svenska vanmakten och diskutera för råda bot denna. Därett par recept att

efter följer genomgång centrala begrepp makt, kon-

en av ett par

trakt och rättigheter, och slutligen återvänder till frågan om rättighetsrevolutionen och dess förutsättningar i Sverige i dag.

5Till exempel Petersson 1989: 57 samt Thorwaldsson 1994: 36. et 6 Rothstein 1994:239.

LARS TRÄGÅRDH

Tesen den svenska vanmakten om

Vad innebär makt utifrån individens perspektiv I den svenska välfärdsstaten har frågan individens makt till delar komom stora mit knytas till den starka utbyggande. Som Peter att statens Antman har är välfärdsstater lika konsekvent uppbyggnoterat da idén individuell autonomi Sverige. Denna idé har om som tagit sig konkret uttryck i staten dels har tagit sig ett stort att för vårduppgifter tidigare har skötts inom familjen och ansvar som civilsamhällets dels har det individuella ekonomiska ram, garanterat oberoendet via aktiv arbetsmarknadspolitik och olika former av

försäkringar arbetslöshet, sjukdom, föräldraskap, ålderdom,

mot med Detta, Antman, är politik bygger menar en som mera . huvudtanken varje människa ska ha makten över sitt liv." 8 att eget Den personliga makten likställs alltså med "autonomi, med fråndirekt, personligt beroendeförhållande. varon av ett Utan tvivel har Antman rätt i den svenska modellen i att en hög grad är baserad direkt socialt kontrakt mellan extremt ett individ och I till de kontinentala kopplas i stat. motsats systemen Sverige de allra flesta tjänsterna till enskilda individer än till snarare

familj, arbetsplats, kyrka eller andra privata sammanslutningar

inom det civila samhället Sålunda är den svenska välfärdsstaten en paradoxal blandning kollektivism och individualism, vad jag av plats analyserat statsindividualism.1° Det vill annan i termer av frigörelsen individen från de traditionella beroendeformersäga, av har haft sitt pris, nämligen starkt beroende till staten. En na ett aspekt denna allians mellan och individ är att samtidigt som stat individernas oberoende i viss mening har drivits oerhört långt, stycken vad i USA kallas individuella rättigsaknas i stora som heter. I stället har svenska individer sociala rättigheten som tillkommer folket i ofta formulerade juridiskt i termer av en stort,

7Antman 1994: 16. 8 Ibid. 9Ett viktigt och intressant undantag är föräldraförsäkringen vilken till ges familjen, med avgörande effekter genusrelationerna i Sverige Trägårdh

och Berggren: 1994. l° Trägårdh 1997.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

skyldighetslagstiftning som anger statens än

ansvar snarare att erkänna individerna juridiskt utkrävbara rättigheter. Rättsvetaren

Lotta Westerhäll därför dessa utgör "kvasirättigheten" menar att

vars utskänkning, omfång och villkor myndigheterna

reserverar rätten att bestämma i solidaritetens, rättvisans och samhällsekonomins Den enskildes makt över dessa är mycket namn. resurser

begränsad och enligt Westerhäll

bör detta arrangemang ytterst

uppfattas ett uttryck för samhällets maktbefogenheter

som gentemot medborgarna som i sin tur står i ett slags beroendeförhållande till det allmänna Den gamla paternalistiska må staten ha demokratiserats, myndighetsutövningen oben, via men von "verk" och styrelserf är i stycken intakt. stora Individens maktlöshet har i samhällsdebatten osynliggjorts

genom att individuella rättigheter har förknippats med risken för att ojämlikheter skulle kunna uppstå. Individuella fri- och rättigheter leder, har det hetat, till att starka individer vinner fördelar över de och mindre företagsamma. Solidaritet och jämlikhet svaga har varit honnörsorden, de överordnade värdena, emedan alltför en stark emfas individens makt lätt väckt associationer till moraliskt tveksamma drifter själviskhet, egoism och individualism. som Under år har detta kontrakt mellan och individ icke senare stat desto mindre kommit ifrågasättas, både från höger att och vänster. Forskare knutna till Timbro och City Universitetets Socialstatsprojekt har för minskad offentlig sektor och argumenterat en större utrymme för privata insatser. Denna kritik har formulerats dels i socialkonservativa och kommunitära dels utifrån termer, ett klassiskt liberalt perspektiv. I det förra fallet har i den så man sett kallade "socialstaten" undergrävande det civila samhället och ett av

de naturliga gemenskapsformerna, i det omyndigförkla-

senare ett rande individen. Här kan förnimma spänning mellan de av man en vill företräde kritik de individualistiska respektive som ge en av etatistiska elementen i den svenska statsindividualismen, med den

1 Westerhäll 1994: 83. Z Zetterberg 1995.

LARS TRÄGÅRDH

kommunitära tendensen den starkare under år. Men som senare något utpräglat intresse för egentliga individuella rättigheter har

inte visats från högerhåll. I den mån rättigheter betonats har det

framför allt handlat den privata äganderätten och den fria om

marknaden, civila eller medborgerliga rättigheter

snarare än om eller domstolen politisk arena. om som Då har frågan individens makt tagits direkt om upp mer av kritiker från vänsterhåll, bland andra de så kallade förnyarna av inom SSU, lanserat tanken "egenmakt, av Casten von som om Otter och Richard Saltman, för "civil demosom argumenterat kratif och Bo Rothstein, talat för "frihetlig" välfärdsstat av som en bättre skulle kunna tillfredsställa de "nya individernas" behov som och krav. Låt titta närmre dessa kritikers argument. oss Vad betyder "egenmakt i SSU:s tappning Om går tillbaks

till den skrift i vilken egenmaktsbegreppet först lanserades Egen- makt och social ekonomi 1993 kan identifiera de två huvud- punkter utifrån vilka denna Vänsterkritik har utvecklats: aliena-

tionsproblemet demokratiunderskottet. De gamla lojalitets-

samt banden mellan människor i social samverkan ersattes, skriver

Tomas Eneroth, det generella trygghetssystemet och avläggan-

av skatten blev kvittot delaktigheten i samhällsbygget det av Detta konsekvensen vad Karl-Petter Thorwaldsson i sitt var av förord till skrift beskriver som en övertro att samsamma hället/ ska människors frigörelse övertro som staten garantera en ledde till samhälle inte bara blev starkt utan starktett som starkt 18 g

3 Ett exempel är Cityuniversitetets dygd projekt, lett Emil av Uddhammar. Någon individcentrerad liberalism existerar knappt i Sverige. Folkpartiet ett i grunden socialliberalt parti stödparti än den socialär som agerat konservativa högern än den likaledes sociala socialdemokratin. E Delar analysen SSU:s egenmaktskurs Saltman och Otters av av samt von diskussion kring civil demokrati publicerades först iTrägårdh 1996. 16För analys egenmaktsbegreppet samt den interna idédebatten en av inom SSU/ SAP i Carroll, Kjellman och Skoglund 1995. stort, se 17Eneroth och Olsson 1993: 12. 18Thorwaldsson i Eneroth och Olsson 1993:

BEMÄKTIGA INDIVIDEHNA

Detta innebar inget mindre än ett skarpt brott med den ursprungliga och konkret manifesterade solidariteten inom rörelsen, menar Eneroth, och citerar sedan Bengt Göransson

ur

Poc/eettidningen R:

Vi lämnade över till staten och köpte fria från medmänskligt oss ansvar genom att betala skatt, den klassiska folkrörelsetraditionen var faktiskt att hjälpa andra.

Utbyggnaden den "gemensamma sektorn SSUzs alternativ till av såväl offentlig sektor och välfärdsstat till Timbros "socialsom stat hade oönskad konsekvens allt - som en att egenansvar mer ersattes samhällsansvar.2° Det samlande begreppet för den av känsla främlingskap följt i kölvattnet denna utveckling av som av blir i SSU:s egenmaktsdiskurs vanmakten, vilket så kommit att

fungera det retoriska motbegreppet till egenmakt. Som

som Thorwaldsson dramatiskt uttrycker det, mitt i välfärden känner människor Vanmakt.2 Vi förnimmer här kritik välfärdsen av ligger nära den Zetterberg och andra fört fram staten som som

inom för högerns gemenskapsideologi. SSU:s egenmakts-

ramen utskott noterar också med viss fasa Timbro tagit fasta att

egenmaktsbegreppets problemformuleringspotential

genom att organisera ett seminarium Marknad, Gemenskap, temat

Egenmakt.22

En närmare analys av SSUzs texter visar dock att även om man

visar viss känsla för det alienationsproblem följer

prov en som av institutionaliseringen av omsorgen, så dominerar för två oron andra former alienation, nämligen den är rotad i maktlöshet av som

arbetsplatsen samt den uttrycks i passivitet i det offentliga,

som politiska livet. Frågan egenmakt behandlas följaktningsvis om framför allt inom för diskussion möjligheten ramen en om att befria arbetet" behovet demokratisk

samt om att revitalisera en

19Citerad i Eneroth och Olsson 1993: 12. Z°Eneroth och Olsson 1993: 13. 21Thorwaldsson i Eneroth och Olsson 1993: 22SSU 1995:6 och 13.

LARS TRÄGÅRDH

vilken uppfattas alltför dominerad representaprocess som av tionsdemokratin bekostnad den direkta demokratin.

av

I denna tappning knyts egenmaktsbegreppet till koopera-

en

tiv, syndikalistisk, frihetlig tradition inom vänstern Egenmakt och

- Social Ekonomi också publicerad SSU i samarbete med

var av Kooperativa institutet KOOPI. Skriften motiverad vilja

var av en att bemöta den Zetterbergska och nyliberala kritiken att

genom till attack med ett alternativ till såväl högerns marknadsmodeller

traditionell organisering sektorf och framsom i vår gemensamma

häver kooperationen lösningen vanmaktsproblemet.

som

Man för sålunda fram tanken att medborgarna skulle kunna

om sluta sig inom det civila samhället" och lösa samhälls-

samman problem det lokala planet. Med detta syftas dock inte pri-

marknadsdrivna lösningar den "nykooperativa verk-

vata, utan

samhetenf "kraftig decentralisering verksamheten inom den

en av

sektornf demokratisering arbetslivet. I

gemensamma samt en av den kooperativa formen finns det goda arbetet

som ger egen över arbete och arbetsplats. Egenmakt är, menar man, makt tillsammans.

páårpfggâggjomfattaregenmakt valfrihet." Eneroth

noterar

visserligen att dagens kunniga och kritiska "tågluffargeneration

naturligt ställer andra krav välfärdens utformning än sina

nog föräldrar och lätt uppfattar de gamla systemen stela

som och byråkratiska Egenmakt handlar dock inte att intro-

om ducera kundmodeller i det politiska systemen att "föra

utan om in demokrati- och inflytandefrågorna i debatten vår

om gemen-

sektors förnyelse Betoningen ligger alltså inte kund-, samma patient- eller klientmakt utan den traditionella frågan

om

arbetslivets utformning, graden demokrati och personalin-

av flytande. Eller det klart uttrycks i SSU:s skrift egenmakt

som om

23Eneroth och Olsson 1993: 10. 24Ibid: 25 ff. De använder här det bland socialdemokrater sparsamt

annars använda begreppet civila samhället vilket Vanligtvis associeras

annars med Timbrohögern samt, i viss mån, med mer akademisk diskurs.

en 25Ibid: 10. 26Ibid: 9 och 11.

cnn1009.11:

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

från 1995: "egenmakten har ingenting göra med den

sommaren att borgerliga valfriheten Det vill säga, egenmakt må icke tolkas

individualistiskt eller till och med egoistiskt" tvärtom, som utan

understryker SSU:

Egenmakten är social. Den förutsätter att medborgaren lever i

ett

samhälle; i gemenskap där olika individer samverkar för deras

en att

intressen sammanfaller, för deras liv och vardag är

att samman-

flätade eller bara den enkla anledningen människan till sitt

- av att

social varelse.

väsen är en

Häri ligger, så SSU, den stora skillnaden mellan den borger-

menar liga valfriheten och den socialdemokratiska egenmakten: "Valfriheten är nämligen asocial, emedan egenmakten syftar "med-

att

borgaren, i ett socialt sammanhang, själv formar sin vardag." Så-

lunda, "utgör egenmakten fortsättning på den

menar man, en traditionella socialistiska demokratisynen Vi hamnar alltså något paradoxalt i slutsatsen att SSU:s egenmakt i själva verket inte har så mycket att göra med individens makt, syftar

utan snarare en

närmast syndikalistisk demokratiuppfattning skarp kritik

samt en

den nuvarande byråkratiserade pseudodemokratin.

av

Detta är kritik i sin konkreta förlängning ytterst

en som vore radikal; den frammanar vision går stick i stäv med både

en som välfärdsstatens faktiska struktur handlar allt annat än att

- som om medborgaren formar sin egen vardag vad det gäller skola, sjukvård, äldrevård, och den existerande, representativa demokratin.

etc. -

Den frågan är uppenbart problematisk för SSU-skribenterna

senare

vacklar fram och tillbaks mellan omfatta och avstånd som att ta från tanken direkt demokrati. Man hamnar till slut i diffust

ett tal närdemokrati i föreningar och "direkt demokrati i be-

om tydelsen brukarinflytande, samt målet att tio procent befolk-

av

ningen har ett samhällsuppdrag

27SSU 1995: 28lbiCl: 16. 29Ibid: 16-17. 3°Seden ambivalenta diskussionen i SSU 1995: 16.

vaga,

LARS TRÄGÅRDH

Trots att egenmaktsbegreppet i denna form tycks väl

vara förankrat i kollektivistisk ideologi och faktiskt ha ganska

en lite att göra med individuell maktutövning, har det ingalunda varit oproblematiskt för SSU eller vänsterdebattörer i allmänhet. Som

SSU:s egenmaktsutskott beskriver det i När viljan finns: Egenma/et exempelsamling 1995: Om egenmakt definieras såsom

- en enbart individens makt över den tillvaronf får den lätt liberal

egna en klangf definition, fortsätter således inte kan

en man, som vara att rekommendera för demokratisk socialist socialdemokra-

en av tiskt snitt.

Det står också helt klart att flera de mest aktiva vänster-

av debattörerna har uppfattat det egenmakts-SSU, och då fram-

nya för allt den förre ledaren Karl-Petter Thorwaldsson, något

som av

borgerlig i röda fårakläder. Enligt Göran Greider låter en varg Thorwaldsson "en gammal borgerlig moraltant från sekel-

som skiftet." Denna tankefigur blir tydligare i debattskrift från 1994

en där Greiders medarbetare Peter Antman ställer följande två citat sida vid sida:

Svenskarna är mentalt handikappade Välfärdsstaten har misslyckats, människorna har passiviserats de är offer för socialdemokratisk hjärntvätt Det sovande folket.

Fredrik Reinfeldt, MUF

Det starka samhället drevs för långt. Systembyggandet

blev ett självändamål Medborgaren blev klient i stället för myndig. Och närheten till makten försvann i kommunhusens Kafkakorridorer.

Karl-Petter Thorwaldsson, SSU

Med andra ord, Thorwaldssons kritik likställs med MUFzs och kan därmed avfärdas borgerlig moralism. Denna slagkraftiga

som debatteknik har Greider och Antman fortsatt använda i debat-

att ten med "förnyarnafm Utan tvekan står Greider och Antman för

31Ibid: 10. 32Huruvida socialdemokratin i allmänhet meningsfullt kan uppdelas detta sätt är tveksamt; det handlar säkert lika mycket behändigt

om en

BEMÄKTIGA lNDlVlDERNA

position är i samklang med den svenska etatistiska tradien som tionen. Deras vänsternationalism är konsekvent och deras grundläggande demokratin och den generella välfärden står

argument, att och faller med nationalstatens integritet och de sociala värderingar-

primat över egenintresset, får majoritetsposi-

nas nog ses som tionen inom socialdemokratin.

Egenmaktsbegreppet har också under år förlorat kraft

senare inom socialdemokratin. Visserligen gick Thorwaldssons efterföljare SSU:s ledare, Niklas Nordström, med artikel

som ut en stor

DN Debatt 13/07/95 Egenmakt är ett vänsterprojekt -i

vilken han med kraft gjorde klart han ämnade följa den ideolo-

att giska Thorwaldsson stakat ut. I något artikel

väg som en senare

på plats 8/ 1 95, reproducerade sedan partisekreteraren

samma

Leif Linde huvudpunkterna i SSU:s egenmakts analys: analysen

av "vanmakten, kritiken det starka samhället, betoningen den

av av

gemensamma sektornf den viktiga rollen för kooperativa lös-

ningar, behovet förnya det politiska livet och stärka demo-

av att kratin, den klart uttalade avgränsningen högerns mark-

gentemot nadslösningar. Ordet egenmakf saknades dock, intressant

nog. Kanske är det alltför individualistiskt, trots allt. I stället använde

Linde ord medborgarmakt och vardagsmaktf vilka är

som mindre befläckade associationer till borgerliga fenomen

av som valfrihet och egoistisk individualism i motsats till enskilda med-

borgares och initiativ.35

ansvar

Om SSU i slutändan tankefiguren egenmakt till till-

- trots bakavisade den individuella valfriheten konsument/brukarsidan

till förmån för egenmakt kooperation producentsidan,

som handlar Otters och Saltmans och även Bo Rothsteins projekt

von

rädda den generella välfärden om det motsatta: att genom att ge

och mediavänlig konstruktion. Jag syftar här framför allt kulturskribenterna "traditionalisterna" ofta identifierade med tidskrifterna TLM och Arena Antman, Greider, Lappalainen debatterat flitig

som med/ SSU:s "förnyargäng kring Thorwaldsson.

mot 33Se, till exempel, Greider och Wennerberg 1995. 34Nordström 1995. 35Linde 1995.

LARS THÄGÅRDH

kritiska, konsumentmedvetna "tågluffargenerationen vad den nya den kräver, det vill säga brukarmakt och valfrihet.

Saltman och Otter utgår, likt SSUarna diskuterat

von ovan, ifrån den svenska demokratins kris. Svenska medborgare har visserligen sin formella rösträtt skriver de, de har lite infly-

men, tande över det civila samhällets institutioner, och då framför allt inom sjukvårdssektorn. Detta beror, de, socialdemokra-

menar

misstänksamhet "valfrihet vilken de tenderar att ternas gentemot uppfatta hot rättvisa och jämlikhet. Konsekvensen är att

som mot "den välfärdsstatliga demokratin, så den för närvarande utövas

som

i Sverige, inte inbegriper individers direkta participatoriska inflytande över offentlig service och tjänsteproduktion i lokal-

samhället

Vad de kallar den "civila demokratin" lider ett underskott

av just inom den offentliga sektorn; individen har sin rösträtt i den formella politiska sin valmakt konsument den

processen, som

privata varumarknaden, sitt fackliga medlemskap och förhandlings-

och strejkrätt arbetsmarknaden, förblir maktlös

men som

nyttjare offentlig service Dessa är slutsatser ligger i linje

av som

med de presenterades maktutredningen, och det är denna

som av brist i demokratin Otter och Saltman är efter att

som von ute

korrigera.

Saltman och Otter skriver att valfriheten är deras nyckel-

von begrepp Detta är dock Valfrihet ska begränsas genom att

en som den ska utformas val inom den offentliga sektorn; utträdes-

som rätten ska alltså inte gälla den offentliga sektorn sådan. I

som stället ska valfriheten definieras offentlig konkurrens

i termer av och vad de kallar "laterala återinträden någon annanstans inom den offentliga sektorn. Varför begränsas valfriheten detta sätt

36 Otter och Saltman 1990.

von 37Ibid: 99. 38Ibid: 100. 39Ibid: 4°Tanken är alltså politikerna skulle spela marknadens roll genom att

att föra över till vinnare från förlorare. Med tanke vad vet om

resurser politikers förmåga handla mäktiga byråkratiska, fackliga och

att mot

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

Det visar sig så Otter och Saltman, likt SSUzs förnyaratt von gäng, främst efter rädda "systemet" allmänt är ute att samt mer att stävja den svenska demokratins förfall, inte i första att rummet befrämja konkret individuell makt eller erbjuda borgerlig valfri-

het. Om något vill de tämja den centrifugala kraft de i som anar kraven valfrihet; likt Eneroth och Rothstein vill de rädda den

generella välfärdspolitiken från hotet den konsument-medatt nya borgaren ska välja bort hela Det vill säga, valfrihetssystemet.

reformens primära syfte är skydda göra det

att systemet genom att flexibelt och effektivt. Sålunda är de efter neutralisera mer ute att risken för "utträde" skapa för begränsat genom att utrymme ett individuellt inflytande i "demokratL" Som de uttrycker termer av det:

Den realistiska möjligheten att välja i form bekvämt lateralt av ett återinträde skulle faktiskt förstärka demokratin. Genom att förena rejält mått civil" demokrati med nuvarande möjligheter ett att utöva politisk, social och ekonomisk demokrati skulle valmöjligheterna inom den kommunala servicen utvidga för det ramen demokratiska livetf

Att Von Otter och Saltman, sitt förment provokativa tal Valom frihet till ändå rör sig inom för den traditiotrots, tryggt ramen nella svenska diskursen solidaritet-före-individuell-frihet framom går tydligt när de slutsidorna letar efter filosofisk rationaliseen ring för sitt lite annorlunda valfrihetsbegrepp:

Det finns också filosofiskt rörande olika ett argument typer av frihet talar för Val inom den offentliga sektorn. Medan utträde som kan baserat "frihet-frånf kan idén lateralt sägas vara om ett återinträde införliva element frihet-från" i bredare anses av en ram som är definierad "frihet-genom. av

folkliga intressen är det väl tämligen tveksamt något liknande skulle om ske i verkligheten. 41 Otter och Saltman 1990: 55. von 42Ibid: 104.

LARS TRÄGÅRDH

Likt Saltman och Otter är Bo Rothstein i grunden anhängavon en den generella välfärdspolitiken och likt dem söker han vägar re av för kunna överbrygga vad han upplever falsk motsättatt som en ning mellan ökade krav individuell valfrihet, å sidan, och ena solidarisk och kollektiv välfärdsmodell, å den andra. idén om en Rothstein med stöd i Thorleif Petterssons värderingsstudie, menar, dagens individer faktiskt har anspråk makt, inflytande att nya och autonomi. Frågan dessa "nya individualister kan tänkas är om ställa krav den offentliga serviceverksamheten inte kan tillsom

fredsställas inom för de "högkvalitativa standardlösningar

ramen

Rothstein erbjuds via den generella välfärdspolitiken.

som nu Rothstein identifierar sedan demokratiproblem, vad han ett kallar demokratins hål Detta problem dels är svarta är ett som normativt, dvs. fråga respekt och integritet individen en om som under alla omständigheter bör kunna kräva, och dels är elekto-

ralt." Med det syftar Rothstein risken att medborgarnas senare

"vilja bidra ekonomiskt och röstmässigt till den offentliga

att

serviceproduktionen antagligen kommer att minska drama-

tiskt inte verksamheten så att det möjligom staten anpassar ges

heten till självbestämmande och personlig autonomi Med

Saltman han detta problem måste lösas medanser att genom att

borgar-konsumenterna korrigerande maktf med vilket

ges en han, likt Saltman och Otter, valfrihet von avser

Genom medborgaren välja mellan olika serviceatt ge rätt att alternativ, upplöses problemet med att behandla medborgarna med lika omtanke och respekt och att förse dem med grundläggande därför respekterar deras val serviceproducent. resurser att av Genom denna valfrihet upplöser även det demokratins svarta man hål i fall är såproblematiskt i dessa verksamheter. som annat

Rothstein det detta sätt är möjligt reformera vad han tror att att kallar den aternalistiska välfärdsstaten" och i stället ska p p a en "frihetliga c välfärdsstat bättre anpassad till denc individua-n n a nya

43Rothstein 1994: 238. 44Ibid: 237-238. 45Ibid: 238.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

lismen. Det är i detta sammanhanget viktigt betona hans att att huvudsakliga frågeställning inte är frågan individens makt, om utan titeln till hans bok "Vad bör göra" Därför är det som anger, staten kanske orättvist beskylla Rothstein för inte tillräckligt beatt att akta individens makt värde i sig. Än i Saltman och som ett mer än Otters fall handlar Rothsteins analys försök staka von om ett att ut

position mellan den nyliberala attacken den generella väl-

en färdspolitiken och det reaktionära försvaret den starka staten av av de likt Antman och Greider enligt Rothstein, motsätter sig som, "varje form valfrihet inom välfärdsstatenfm av Icke desto mindre leder analysen de individualisternas av nya relation till staten till frågan individernas makt, vad Rothstein om

kallar de grundläggande resurser förser medborgarna

som staten med. Problemet med Rothsteins analys individens maktbehov av är att han överbetonar viljan till autonomi Detta har göra att med att han i polemik med Yvonne Hirdman svensk välfärdsser

politik framför allt färgad "Möllerlinjem" Det vill säga,

som av statens roll blev aldrig, vilket Hirdmans "lägga var argument, att livet till rätta" paternalistisk eller kränkande socialgenom rent av

politik styrd av Myrdalska socialingenjörer. Tvärtom kom den

faktiska socialpolitiken, i Möllers anda, maximera individens att frihet. Det blev fråga kontanta belopp och låta en om att ge människorna ifred, Karl Höjer uttryckte det 1952, och vara som att göra "det möjligt för de många uppleva frihetskänslan och att utveckla sin personlighet Leif Lewin sammanfattade socialsom demokratins ideologi under sextiotalet.

Rothsteins kritik Hirdman tycks mig övertygande. Utan av vara tvivel har individuell autonomi varit central princip i konstruken tionen den svenska välfärdsstaten. Men inom för det av ramen svenska sociala kontraktet är det, diskuterat tidigare, fullt som

möjligt, kanske till och med troligt, samtidigt

att vara autonom

46Ibid: 238, not 32. 47Det är, kanske, betecknande här han formulerar makten över att resurfråga vad staten förser medborgarna med, än vad ser som en om snarare individerna själva tar eller kräven 48Citerade i Rothstein 1994: 218 och 214.

LARS TRÄGÅRDH

och känna vanmakt eller maktlöshet. Den svenska statsindividualismen har frigjort medborgarna från beroendeförhållande inom det civila samhället, gjort dem "autonoma, priset har blivit men vanmakt i förhållande till Vanmakt och autonomi har, med staten. andra 0rd, blivit till två sidor mynt. av samma För det andra ligger det fara i alltför snävt identifiera en att makt och inflytande med valfrihet, något Rothstein själv som ger

belysande exempel när han jämför medborgarens makt-

ett i två olika, han uttrycker det, "inte helt hypotetiska resurser som fall I det har medborgaren lämnat in bilen till ena - - reparation finner vid avhämtning den fungerar ännu sämre än men att tidigare. I det andra har lämnat vårt barn till skola eller daghem, och finner vid dagens slut barnet mår sämre, fysiskt eller att psykiskt, än när lämnade det Vilka av morgonen. resurser, frågar så Rothstein, har i dessa två situationer utrustat oss staten med Vad han finner i fallet med bilen sitter ganska bra till. är att Vi kan 1 byta verkstad motivera detta beslut eller be utan att någon myndighet tillstånd. Vi kan även 2 koppla det konom

sumentpolitiska batteriet konsumentombudsmannen, till

exempel. Vidare kan 3 "dra verkstadsägaren inför domstol i en

civilrättslig 4 överklaga det eventuellt misshagliga

process samt

domslutet i nästa instans. Vad det gäller fallet med barnet, ligger betydligt sämre till. Vi kan, Rothstein, 1 inte rättighet byta leverantör noterar som måste i så fall ha tillåtelse offentlig instans. Inte heller utan av en kan 2 använda det konsumentpolitiska batteriet av oss av som något besynnerligt skäl inte gäller offentlig service. Att 3 till domstol är, skriver Rothstein, tanke knappast är aktuell." en som Vad återstår 4 "Vädja till personalenf 5 uppvakta de som är att lokala politikerna, 6 rösta parti i nästa Val. samt att ett annat Som Rothstein är dessa instrument i de två sista fallen tämnoterar ligen trubbiga, och i detta förra förenat med risken att bli uppfattad kverulant och/eller någon söker fördelar som inte som som kommer andra tillgodo.

49Exemplet och citaten är hämtade från Rothstein 1994: 256-58.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

Vad i Vårt perspektiv är talande är skillnaden vad det gäller som medborgarens rättsliga situation. Som Rothstein noterar är ett domstolsförfarande i det fallet högst reell möjlighet, ena en en konkret maktresurs, i det andra är det "knappast aktuellt. Vad

är talande här är individens makt inte enkelt kan som att sammanfattas i "valfrihet. Även medborgaren förälder termer av om som till ett skol- eller dagisbarn skulle möjlighet välja bort ges en att

den misshagliga serviceproducenten, vilket Rothstein

argumenterar för, så förblir detta indirekt och trubbigt instrument, än ett om något mindre sådant än makten kunna rösta färskt parti att ett i nästa val. Vad möjligheten till domstol erbjuder är direkt att en makt i konkret situation, möjlighet ställa till just de en en att svars individer och/ eller den institution begått misstag eller som ett åsamkat skada. Därmed inte valfriheten saknar betydelse, sagt att tvärtom, bara den likt rösträtten är indirekt och ackumulativ, att än direkt och omedelbar. snarare Som Rothstein med rätta betonar behöver producenter signaler från konsumenter för kunna avgöra när de och de att gör rätt när gör fel. Marknadens stora styrka är just den fungerar att som ett informationssystem vilket via konsumenternas val signalerar vilka

beslut producenterna bör fatta de ska överleva och som om blomstra. Valfriheten är härvidlag helt central både makt och som kommunikationsinstrument. Men det finns situationer då denna

marknadens logik inte räcker eller Detta gäller till exempel i passar. de fall då det handlar skapa de lagar och spelregler om att som marknadens aktörer måste följa för marknaden överhuvudtaget att ska kunna fungera rättvist och förutsägbart sätt. Dessa stiftas ett politisk nivå folkets valda i riksdagen. Men en av representanter detta gäller även i de fall då aktör bryter dessa lagar, i vilket en mot fall domstolsväsendet är den rätta för avgöra frågan. arenan att Skulle då domstolen finna bilreparatör, daghem, eller att en ett ett sjukhus gjort fel eller inte fullgjort sitt åtagande, då kan

domstolsbeslutet fylla två avgörande behov: rätt och komatt ge pensation till den förfördelade den felande parten, samt att ge parten ett kännbart straff inklusive åläggande betala ett om att skadestånd, tydlig signal förhoppningsvis, även leder till en som, en bättring andra kommer ha En signal, kan som senare att nytta av.

LARS THÄGÅRDH

tillägga, är ännu tydligare än den via ackumuman som som ges lerade Val inom marknad eller kvasimarknad den

en av typ som Rothstein, Saltman och Otter för.

von argumenterar

LARS TRÄGÅRDH

Om makt, rättigheter och demokrati

Som har utgår kritiker likt Rothstein, Saltman och sett von Otter från grundläggande premiss: den svenska modellen en att lider demokratiskt underskott vad det gäller individens av ett

möjligheter makt och inflytande "som nyttjare offent-

att utöva av service." Till liknande slutsats kom såväl den ursprungliga en

maktutredningen i sin analys Medborgarnas makt, baserad

av intervjuer från SNS Demokratiråd i sin uppföljande 1987, som

undersökning, publicerad Demokrati och medborgar-

1998 som Det slående med dessa resultat maktlösheten och skap. mest är att vanmakten speciellt inom de områden är dominerade var stor som den demokratiska skola, dagis, sjukvård, arbetsmarkav staten -

nadsmyndigheter emedan medborgarna tyckte sig ha större möj-

ligheter till inflytande i marknadsnära roller konsumenmera som

ter och arbetstagare.

Hur kan bäst förstå denna paradoxala situation: att i ett där all offentlig makt utgår ifrån folket så känner sig medsystem borgarna maktlösa just i den sfär den offentliga sektorn mest - -

där de rimligtvis borde uppleva sig delaktiga i maktutöv-

som mest ningen Min är individer kan känna makt konsument tes att som och arbetare grund de befinner sig i situation där ett av att en

juridiskt bindande kontrakt föreligger. Deras rättigheter är klart

formulerade och direkt utkrävbara. Vid kontraktsbrott föreligger

möjlighet till Även här maktutredningen ytter-

att ta vapen. ger ligare belägg. Precis i det exempel från Rothstein jag anasom som lyserade betonas i maktutredningen att just konsumenterna ovan, har fördelen kunna vända sig till tingsrätten för tvist att att en löst.51 Samtidigt visar både den urspungliga och den uppföljande undersökningen svensken sällan använder advokater att ytterst

eller andra juridiska rådgivare för påverka sin situation

att egen eller agera politiskt.

Men innan tittar närmre förutsättningarna för rättig-

en hetsrevolution i Sverige, behöver ytterligare precisera begrepps-

5°Petersson, Westholm och Blomberg 1989, Petersson et 1998. 5 Petersson, Westholm och Blomberg 1989: 38. 52Petersson et 1998: 41 och 55.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

apparaten. Ty diskussionen så långt framgår de nyckelbeav att

ständigt återkommer i analysen inte är entydiga i sin

grepp som betydelse utan tvärtom kännetecknas just de är eller av att tve-

mångtydiga. Det är i själva verket detta dem dess politiska

som ger pregnans; de kan mobiliseras aktörer politiska syften kan av vars skifta radikalt; kan ingå i inbördes disparata diskursiva regimer

som är laddade med konkurrerande värderingar. I det följande

avsnittet kommer jag därför igenom centrala begrepp att ett par kan hjälpa i hitta rätt i förbryllande debatt som oss att en annars rättigheternas" och väl. Framför allt vill jag definiera olika om ve typer makt, kontrakt och rättigheter dess politiska i av samt potens olika situationer, individens synvinkel. sett ur

A: Makt som inflytande, valfrihet och rättigheter

De tre begrepp oftast förekommer i debatten kring individens som

ställning och möjligheter att utöva maktf är "inflytande, "val-

frihet och rättigheterf Hur kan bäst förstå skillnaden mellan

dessa olika maktbegrepp På den grundläggande nivån kan

mest man tänka sig att individer har ekonomisk makt i sin kapacitet som konsumenter och politisk makt väljare. Till dessa som typer av makt kan sedan lägga den juridiska makt individen kan, man som eller skulle kunna, utöva kärande i rättsliga som processer eller genom eller mindre uttalade hot sådana, den makt mer om som

följer med utkrävbara, egentliga rättigheter.

Sålunda utgör gällande arbetsmarknads- och konsumentlagstiftning källa för en juridiskt utkrävbar makt för konsumenter och arbetsmarknadens

parter.

53Jämför Otter och Saltman 1990: 100. von 5 Man kan även tala den makt utövas kontrollera inom som genom att formationsflödet och själva produktionen förment objektiv informaav tion och därigenom bestämma dagordningen för det offentliga a samtalet i massmedia. Den typen makt, vilken jag inte här kommer senare av att diskutera i någon större utsträckning, är i vissa avseenden den mest centrala av dem alla då makten över kunskap och information ingår i såväl politisk ekonomisk och juridisk makt. Som den franske filosofen som

LARS TRÄGÅRDH

Av dessa former makt är individens politiska makt den minst

av kontroversiella sett den svenska politiska traditionens perspek-

ur tiv: medborgarna röstar, de politiska representanterna beslutar, myndigheterna verkställer. Den ekonomiska makten, däremot, är

problematisk, varje ökning individens fria ekonomiska mer ty av makt fordrar den demokratiska staten del sin

att ger upp en av politiska suveränitet till förmån för marknadskrafter, än regle-

om rade politikerna. Under år har också ekonomer och

av senare

försökt finna formler, ofta inom för det statsvetare att ramen solidariska skulle kunna öka individernas valfrihet,

systemet, som ibland explicit för bemäktiga individerna, oftast för

att men att utnyttja förväntade dynamiska effekter för effektivisera och

att tunga

dyra välfärdsapparater, speciellt hälso- och sjukvården. På lik-

ett nande sätt i fallet med ökad valfrihet, innebär varje i

som steg en

riktning stärkt individuell juridisk makt inskränkning av

mot en en det socialas primat och makt. Ty, i den mån stärker

statens man individens ställning i civilrättsligt hänseende innebär detta

att man

begränsar politikernas makt med hänvisning till rättvisa, solida-

att ritet, jämlikhet eller statsfinanserna övertrumfa individens rättig-

heter.

Michel Foucault har observerat är det inte först och främst så, det

som klassiska ordspråket vill lära att kunskap makt, utan tvärtom så

oss, ger att makten producerar kunskap. Det vill säga, frågan om gem som skapar och organiserar information är absolut central. Tar sjuvården

exempel kan fråga denna kunskap produceras autonoma som man om av patientorganisationer eller myndigheter, vårdproducenter, eller läke-

av medelsföretag. Eller läkare med forskningsanslag i blicken Utan

av lättillgänglig och trovärdig information har patienterna möjligheter att

med kraft sig konsumenter, patienter eller i juridiska agera vare som processer. 55Om lämnar därhän den lilla eventuellt skulle förespråka

grupp som direkt, än representativ demokrati.

snarare 56Jämför diskussionen Saltman och Otter samt Rothstein ovan.

av von För hälso- och sjukvården även Lindgren 1990, Jönsson 1991, Anell och

se Rosén 1996.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

Om sammanfattar kan med viss överdrift och i syfte man man,

att förtydliga vissa särdrag, säga att tanken inflytande hör

om hemma i den politiska maktdiskussionen, den vaÅfri/øeti den om ekonomiska maktdiskussionen, den rättigbeteri den juridiska om maktdiskussionen. Givetvis glider den i de andra. Om ena typen tar hälso- och sjukvården exempel så kan ökad juridisk som makt betydande ekonomisk dimension: skadestånd kan en utkrävas, kostbar vård framtvingas, båda med konsekvenser för

kostnaden sjukförsäkringar, statliga eller privata. Likaså kan

av

politisk makt utnyttjas för förstärka patienternas juridiska och

att

ekonomiska makt, till exempel lagstifta egentliga

genom att om rättigheter, eller förändra finansieringssystemet för stärka att patienternas ställning konsumenter med valfrihetsmakt. som Den svenska debatten har dock lidit antal föreställningar av ett inneburit att någon djupare diskussion just maktförhållansom av

dena tagit plats. centrala läsningen gäller tanken

Den mest att ett

rättighetsbaserat system, med förstärkta juridiska rättigheter och

ökad valfrihet och kontroll över ekonomiska egna resurser, automatiskt leder till att starka individer vinner fördelar de svagas bekostnad. Om håller kvar vid hälso- och sjukvårdsexemplet oss så kan hur detta har förts. se resonemanget Så menade till exempel läkaren Gunnar Eckerdal i sitt anförande

under Spriforum 97 att prioriteringsfrågorna är viktigare att diskutera än frågan medinflytande. Annars kan ökat inflytande

om ett för dem kan och vill göra sin röst hörd över valfriheten som ut för dem i praktiken varken får eller orkar välja Likaså som oroar

sig juristen Klemme Nielsen i sin analys de egentliga rättigheter-

av för- och nackdelar över risken införandet lagskyddad nas att av en rätt till patientstatus skulle innebära förstärkning starkare en av patientgruppers ställning och därmed behovet vård inte att av

57Och makt över informationsproduktionen, problemformulerings-

privilegiet och informationens spridning mediamakt har betydelen stor sei det politiska maktspelet, även i juridiska och för beslut men processer fattade patienter konsumenter utrustade med valfrihet i av som en mer eller mindre fri marknadssituation. 58Eckerdal 1998: 25.

LARS TRÄGÅRDH

blir styrande för den faktiska fördelningen Vården På basis

av av liknande vidare Westerhäll att försäkrings-

argument menar en modell visserligen skulle erbjuda individerna större möjligheter att Vinna både valfrihetsmakt och rättighetsmakt att detta skulle

men

första hand komma starkare vårdsökande till del."

grupper av Inom reformerad landstingsmodell, däremot, skulle de

en svaga vårdgrupperna ha störst utsikt att göra sig gällande Westerhäll drar därför slutsatsen att den existerande landstingsmodellen om än marginellt reformerad är att föredra:

Detta gäller vad demokratisk kontroll, kostnadskontroll och

avser

kostnadseffektivitet administrationskostnader. I ett helinteg-

samt

system den reformerade landstingsmodellen har politi-

rerat som

kerna möjligheter till insyn och direktinflytande.

såsom ägare stora

Vill prioritera finns det goda förutsättningar för

man svaga grupper

detta. Försäkringsadministration med ägaransvar har bättre förut-

sättningar att kontrollera totalkostnaderna inom vården ett

effektivt sättf

Detta försvar för närmast planekonomisk modell kan kännas

en

bistert individuellt rättighetsperspektiv, logiskt

sett ur ett men

följer det obestridligen grundpremissen den solidariska demo-

om kratins förträfflighet vad det gäller att tillgodose dels rättvisekrav, dels behovet kostnadskontroll. Hårt uttryckt kan säga att

av man demokrati/ solidaritet ställs egentliga, individuella rättigheter.

mot Avsikterna bakom vällovliga. Men hur väl skyddar

är, som ser,

den nuvarande skyldighetslagstiftningen egentligen svaga indi-

vider Och hur skulle de dynamiska effekterna förstärkta

av

egentliga rättigheter se ut

Även vissa individer snabbare och

om accepterar tesen att

effektivt skulle använda dem är det inte självklart detta mer att skulle leda till större ojämlikheter individer emellan. Man skulle lika gärna kunna tänka sig alla individers ställning

att gentemot myndigheter och privata producenter skulle stärkas ett

genom

59Klemme Nielsen 1995: 3766. °° Westerhäll 1994: 93. 61Ibid., s. 93-4.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

fåtals prejudicerande pionjärinsatser, inte minst individer

om organiserade sig klassiskt folkrörelsemanér för gemensamt skjuta

att fram individens position i förhållande till företag och myndigheter. Ja, kanske det så det nuvarande med dess for-

är att systemet, svaga mella besvärs- och kontrollkanaler, den starke och

gynnar än mer dessutom prejudikatseffekter skulle kunna komma andra

utan som individer till godo.

B: Sociala kontra civilrättsliga kontrakt

Analysen tydliggör centralt dilemma för dem

ovan ett som samtidigt vill stärka individens ställning och hålla fast vid skatte-

en finansierad och generell välfärd. Om produktion och

solidarisk

finansiering ligger hos stat/ landsting/ kommun kan rättigheten

praktiskt talat -i bästa fall bli Westerhälls kvasirättighet, utkråvbar

endast i förhållande till och politiskt bestämda priorite-

resurser ringar inom för rad andra krav den offentliga budge-

ramen en

Makten inflytandet" blir då politisk än juridisk;

ten. snarare indirekt och kollektiv demokratisk, än direkt och till-

snarare gänglig för den enskilde individen. Det vill säga att den generella välfärdspolitiken, med dess allmänna kvasi rätt till vård och

annan offentlig service, bygger tanken socialt kontrakt

ytterst om ett mellan medborgarna. Genom ingå i detta kontrakt dessa

att ger upp

del sin individuella suveränitet till staten i hopp om att i en av stället vinna ökad, inte absolut, trygghet. Konsekvensen blir att

om

deras rättigheter begränsas, i fallet offentlig service till att gälla

endast i förhållande till de samhället har gemensamt.

resurser som Vidare delegerat medborgarna detta sociala kontrakt till

genom

sina i de politiska församlingarna rätten bestäm-

representanter att

exakt hur de ska fördelas, och dessa ma gemensamma resurserna

delegerar sedan i sin vidare till regeringen och representanter tur dess verk och styrelser.

62För klargörande diskussion denna problematik, Rosén 1996: 25-

en av se 30.

LARS TRÄGÅRDH

Alternativet att produktion och finansiering är privat och

vore

att det föreligger ett civilráttsligt kontrakt mellan producenter, kon-

sumenter och finansiärer försäkringsbolag. I detta fall skulle individen med lagens kraft kunna kräva service inom för det

ramen ingångna kontraktet. Dessutom skulle individen ha tillgång till

civilrättslig prövning och överprövning i de fall då konflikter före-

ligger. Av detta följer att i den mån vill stärka individens ställ-

man

ning i civilrättsligt hänseende innebär detta samtidigt

att man måste begränsa det sociala kontraktets räckvidd precise-

genom att

och stadfästa egentliga rättigheter sålunda längre är

ra som

föremål för politikerstyre. Det råder alltså spänningsförhållande

ett mellan de sociala och civilrättsliga kontraktens imperativ.

C: Sociala kontra juridiskt utkrävbara rättigheter

Som uppdelningen mellan sociala och civilrättsliga kontrakt

antyder, kan även tala olika rättigheter och

om typer av att

klargöra rättighetsbegreppets innebörd är uppenbart avgörande

av

betydelse ska kunna tala rättighetsbaserad politisk

om om en

ordning ett någorlunda exakt sätt. Vilka är de grundläggande

typerna av rättigheter kan identifiera och analytiskt

som

särskilja

Som Lotta Westerhäll observerar har rättighetsbegreppet använts både och mångtydigt sätt För skapa

ett vagt att ana-

lytisk klarhet skiljer hon mellan olika betydelser begreppet. I

tre av

sin starkaste form rättighetsbegreppet egentlig rättighet,

avser en

dvs. rättighet i juridisk bemärkelse innefattar överklagande-

en som

möjligheter.°4 En egentlig rättighet gör det möjligt för den

enskilde att dels i förväg kunna förutse Vilka rättigheter gäller,

som dels att i efterhand kunna till doms för klaga och överklaga

att

denna rättighet uppfyllts, eller uppfyllts felaktigt sätt.

om ett

Det andra sättet vilket rättighetsbegreppet används kallar

Westerhäll, redan sett, "kvasirättighen" Det är denna

som en

63Westerhäll, 101.

s. 6 Ibid., 87.

s.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

även kallad servicerättighet, utmärker svensk ansvarigtyp, som hetslagstiftning, Westerhäll. De flesta svenskar uppfattar till menar

exempel tillgången till sjukvård rättighet Detta har i och

som en

för sig rättslig grund i Hälso- och sjukvårdslagen HSL, men,

en Westerhäll påpekar, tittar närmre denna lag upptäcker som man

"HSL stadgar landstingens och kommunernas skyldig-

man att om heter motsvarande rättigheter för patienterna Vad men inte om detta innebär i praktiken är svenska patienter har rätt att att en kräva vård i mån hos vårdgivarenf vad ibland även av resurser till ransonerad eller vad Westerhäll alltså kallas rätten en nytta,

kallar en kvasirättighet.°°

Det tredje bruka kallar Westerhäll "målsättet att termen orienterat. Denna rättighet förknippas ofta med allmänt typ av hållna "mänskliga rättigheter till exempel FNzs välkända konven-

de mänskliga rättigheterna. Kännetecknande för dessa, än tion om

är fallet med kvasirättigheterna, är deras juridiska

mer än som att och räckvidd är oklar, det saknas juridiskt bindande möjligstatus heter för individer överklaga. Brott dessa "rättigheter" kan att mot därför ofta begås förövarna behöver frukta straff eller utan att sanktioner. De målorienterade rättigheterna fyller framför allt en moraliskt normativ funktion, de är ämnade etablera grundatt en läggande anständighetsnivå för hur människor kan behandlas i

olika sammanhang, barn, fångar, soldater, patienter, etc. Som

som skribent uttrycker det i sin analys den svenske patientens en av

rättsläge: Det saknas lagskyddad rättighet för den

vaga en enskilde. Personligen jag dock det finns moralisk anser att en

rättighet till vård

Man kan vidare, likt den holländske experten medicinsk rätt, Henk Leenen, distinktion mellan sociala och individuella göra en

rättigheter. Med de förra han positiva rättigheter i be-

menar tydelsen positiv frihet, det vill säga rätten lll, i till de motsats

individuella "negativa rättigheterna omfattar lagar som

som

skyddar individer från myndigheters och privata organisationers

65Ibid., 88. S. 66Ibid., 88. s. 67Klemme Nielsen 1995: 3765.

LARS TRÄGÅRDH

intrång i den individuella sfären. Rätten till sjukvård är i dessa termer en social rättighet som yttrar sig i ett krav att regeringar

allmän och jämlik tillgång till vård. Han garanterar en noterar vidare att denna form rättighet är "kvalificerad" det vill säga,

av den är inte absolut beror och är begränsad till de faktiskt

utan tillgängliga social resurserna Med andra ord har här vad Westerhäll kallade kvasi- eller servicerättighet,

en ett ansvar som staten har tagit sig i förhållande till medborgarna inom

ramen

för skyldighetslagstiftning.

en

De individuella, negativa rättigheterna, å andra sidan, gäller i princip utan förbehåll. Annorlunda uttryckt kan säga att

man rätten till patientstatus är Villkorlig och beroende

resurser, men när vårdproducent väl ingått ett vårdkontrakt med individ har

en en denne rättigheter är okränkbara. Man kan alltså skilja rätten

som till vård, å sidan, och rättigheterna i vården, å den andra. För att

ena undvika begreppsförvirring Leenen därför att det bäst

menar vore

termen rättigheten reserverades för de individuella, negativa, om

absoluta, okränkbara rättigheterna. Men, medger han samtidigt,

faktum är att i dagligt tal blandar ofta ihop dessa två

man

rättighetsbegrepp, de egentliga rättigheterna och kvasirättig-

heterna. Det finns dock ingen anledning att låta förvirring

samma råda när frågan lagstiftning kommer något Elisabeth

om upp, som Rynning noterar i ett liknande i bilaga till Patienten

resonemang en har delbetänkande från utredningen HSU 2000.70 Som

rätt, ett

Rynning påpekar kan sådan sammanblandning relativa och

en av absoluta rättigheter leda till djup känsla personlig vanmakt

en av

och politiskt missnöje hos rättigheten dras in

gemene man om eller prioriteras bort ekonomiskt läge, till

i ett pressat ett tema vilket ska återkomma nedan.

Kopplingen mellan individuella och negativa rättigheter år dock

till viss del missvisande då individuella rättigheter även kan

vara positiva, dvs. förknippade med inte enbart skydd mot myndig-

ett hetsutövande även med tillgång till olika slag. Har

utan resurser av

68Leenen 1995: 50. 69Ibid., s. 50-51. 7°Rynning 1997.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

till exempel funktionshindrade lagstadgade rättigheter till tillgång

till byggnader och transportmedel, handlar detta antidiskri-

om en

mineringslagstiftning i praktiken får ekonomiska konsekven-

som

Någon måste betala för renoveringar byggnader och ser. av produktion bussar. Därför finns det avgörande skillnad inte

av nya en endast mellan negativa och positiva rättigheter, utan även mellan sociala och egentliga rättigheter. I det förra fallet är makten politisk och ligger i händerna riksdag och regering, i det är

senare den juridisk och hör till individen, med domstolarna i ryggen.

D: Demokrati och rättigheter i prioriterings- och nedskärningstider

Paradoxalt är det just den generösa, dvs. gränslösa, impulsen i det svenska sociala kontraktet mellan stat och medborgare alla

- att ge medborgare god service lika villkor skapar osäkerhet för

- som individen i tider kännetecknade prioriteringar och sparkrav

av

än gränslös tillväxt och utbyggnad. Ett juridiskt bindande

snarare kontrakt, däremot, synliggör i gränserna för de förmåner

som

försäkringstagaren kan räkna med g de rättigheter kan ut-

som krävas inom dessa gränser. Det är därför inte förvånansvärt att krav

utkrävbara rättigheter dyker än för tjugo eller

upp nu snarare trettio år sedan. Solidaritetspolitiken har i själva verket alltid varit beroende ekonomisk tillväxt; det är lättare solidariskt dela

av att en växande än krympande kaka. Det är, med andra 0rd, när det

en sociala kontraktet sviktar behovet juridiskt hållbart

som av ett kontrakt aktualiseras.

Som Westerhäll noterar i sin diskussion patienträttigheter,

av

försätter den kvasirättighetslagstiftningen de "svaga patien-

vaga

terna och patientgrupperna i ett speciellt utsatt läge när landstingen tvingas till prioriterings- och effektiviseringsåtgärder.71 Frestelsen

blir stor för politiker och vårdgivare att satsa vanligt förekommande åkommor och ekonomiskt potentiellt produktiva människor i arbetsför ålder. Att i alltför hög grad lita den demokra-

7 Westerhäll, 93-4.

s.

LARS TRÄGÅRDH

tiska och majoritetens godhet har även historiskt visat sig staten förknippat med faror för minoriteter, och detta har vara stora upp-

speciellt handikapprörelsen, med svensk steriliserings-

muntrat historia i minne, alltmer kraftfullt kräva egentliga, juridiskt gott att

utkrävbara rättigheter. Vi ska återkomma till handikapprörelsens pionjärsroll vad det gäller introduktionen ett rättighetstänkande

av till svensk politisk debatt längre fram. Men hotet gäller inte bara marginella och indivigrupper svaga der. Individuella rättigheter och tillgång till effektiva kanaler för

utövande individuell makt blir avgörande för alla medborgare i av

läge då det är prioriteringar och nedskärningar gäller i

ett som distinkt till tidigare situation då staten tycktes kunna motsats en erbjuda alla allt gränser och därför frågan individuella utan om rättigheter kunde tyckas tämligen irrelevant. Sålunda har vara hälsoekonomen Anders Anell observerat precis därför det att att

svenska saknar exit-möjligheter blir rättigheter ett

systemet angeläget substitut med hjälp individen åtminstone kan göra vars sin röst hörd systemet. Då den svenska traditionen gentemot betonar samhället över individen, "och total framför indivinytta duella rättigheten Anell att frågan individuella rättigmenar om

viktig. Och sådana rättigheter, understryker han,

heter blir än mer handlar inte i första hand "att rädda den offentliga vården, utan om försvara den enskilde patientens makt och ställning mer om att de krafter kommer verka i densamma mot som nu att

72Anell 1996: 157-58.

LARS TRÄGÅRDH

Rättighetsrevolutionen i USA och dess förutsättningar i Sverige

Som jag beskrev i inledningen existerar det redan i USA politisk

en kultur i vilken rättsväsendet spelar central roll för

en som en arena

maktkamper mellan individer, myndigheter, organisationer och

privata företag. Man kan, så vill, detta ett tecken

om man se som

svaghet, kompensation för avsaknaden generellt väl-

som en av ett färdssystem svenskt snitt. På grund de sociala rättig-

av av att heterna förblivit utvecklade inom för politisk tradi-

svagt ramen en

tion betonat frihet över trygghet, och privilegierat den privata

som

äganderätten över solidarisk fördelningspolitik och equal

outcomesf har "förlorarna" tvingats söka vägen via domstolarna i

kampen för equal opportunities. I detta perspektiv borde USA

härma Sverige, i sin har lite lära från USA,

som tur att en syn som också varit den dominerande både bland svenska och amerikanska vänsterdebattörer ända sedan Marquis Childs skrev sin inflytelserika bok från 1936, Sweden: T/øe Middle Way.

Det ligger givetvis hel del i detta synsätt: bortse från de

en att

landvinningar gjorts i Sverige färden från fattigdom till

som överflöd Steven Koblik uttryckte det i titeln bok från

som en 1973, orimligt, likaväl bortse från det faktum 43

vore som att att millioner amerikaner i dag står sjukförsäkring, mått så

utan ett gott som något vad bristen social rättighetstradition kan be-

en

tyda praktiskt. Men samtidigt står det klart att utvecklingen sedan

1973 inneburit det inte längre handlar fördela "över-

att om att ett flöd utan handskas med vanskligt underskott." Och

om att ett inte heller kan sätt förr utgå ifrån konsensus

samma som att inom ett kulturellt och socialt homogent folkhem kan uppnås

om

bara anstränger Tvärtom har vi, inte minst sedan den

oss nog.

upprivande debatten tvångssteriliseringarna, börjat inse det

om att hela tiden funnits och individer i Sverige hamnat

grupper som utanför den officiellt sanktionerade gemenskapsideologin.

73Childs 1936. 74Koblik 1973.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

Dessutom befinner sig Sverige, liksom Europas övriga länder,

mitt i kan uppfattas slags amerikanisering

en process som som en

den politiska kulturen. från politisk ordning

av Vi rör oss en kännetecknad nationella demokratier all-europeiskt och

av mot ett

i förlängningen globalt baserat framför allt

system ett gemen-

rättsväsende. Den nationellt definierade medborgaren får samt tävla med det internationella juridiska subjektet titeln den

om som paradigmatiska formen för individuellt och kollektivt politiskt handlande. Även vidhåller negativ uppfattning den

om man en om juridifierade amerikanska politiska kulturen, så rör sig alltså den faktiska utvecklingen EU i denna riktning, och det står redan

av klart det framväxande alleuropeiska domstolsväsendet kommer

att

helt och maktposition än de gamla nationella att en annan status systemen.

Juridifiering politiken handlar dock än defensiv

av om mer en

anpassning till obönhörligt förändrad värld. Rättighetspoliti-

en kens styrka den kan erbjuda individer och möj-

är att grupper nya

ligheter, metoder och för föra politiska maktkamper in-

arenor att

det civila samhället. En politisk håller med andra ord om ny zon

skapas den traditionella politiska kulturen, känneatt som utmanar tecknad väljarna röstar och politikerna styr. Det är inte bara

av att den nationella suveräniteten undergrävs utan även den etatis-

som tiska maktkoncentrationen dominerat sedan absolutismens

som tidevarv.

Denna amerikanisering är emellertid källa till mycket ängslan

en och i Europa, inte minst hos vänstern där anti-amerikanismen

oro

har djupa rötter. Lewinsky-skandalen har härvidlag ytterligare för-

stärkt uppfattningen det amerikanska domstolsväsendet,

att som Svante Nycander har uttryckt det, är "kafkalikt och dominerat

av maktberusade domare och giriga advokater. Denna misstänksam-

det specifikt amerikanska domstolsväsendet förhet gentemot

generell och historiskt grundad attityd.

stärks sedan av en mera

flertal debattörer har påpekat, så har den europeiska Som ett

75Nycander 1998.

LARS TRÄGÅRDH

arbetarrörelsen hävd betraktat rättsväsendet något av som av överhetsstatens förlängda arm. Detta har präglat den europeiska vänstern i allär en syn som mänhet. Den Marx själv började sin akademiska karriär med unge juridiska studier, han dessa studier efter ha skrivit men gav upp att 300 vad han beskriver "olyckliga" sidor." Problemet för Marx som han såg det lagarna inte oberoende makten, det var att som var av fanns ingen oberoende källa, tvärtom lagarna de mäktigas utan var instrument för legitimera sitt förtryck de maktlösa. Så Marx att av valde i stället ägna sitt liv åt analysen klasskampens materiella att av bas, åt studiet ekonomisk historia och historiens drivkrafter, för av till slut nå fram till tanken den sociala revolutionen som att om lösningen orättvisan och alienationens problematik.

Utifrån denna utgångspunkt måste politik handla kampen

om statsmakten. För de svenska socialdemokraterna blev också om makten över det centrala målet och talet fri- och rättigstaten om heter kom associeras till borgerliga krav att skydda "ägandeatt rätten beskattning. Men lika viktigt socialdemokramot var att okomplicerat sätt såg sig den goda statens förterna ett som verkligare. Sålunda sammanfattar Gustaf Petrén deras antipati mot

individuella rättigheter följande sätt: Deras linje var länge att

alla rättighetsregler i grundlag försvårar för de makthavande att i Varje ögonblick göra det goda för samhället och att sådana regler är obehövliga för de enskilda medborgarna, därför att socialdemokra-

tin ändå aldrig kommer att göra dem något ont. Detta argument knöts i sin till vad Petrén kallar hårdnackat motstånd "till tur ett odemokratiska rättsliga instanser skulle utöva kontroll över de att folkvaldas beslut Som Maciej Zaremba har noterat visar sig denna attityd i att

i Sverige inte gärna talar mänskliga rättigheten vilka dels

man om är "mystiska, dels är oförenliga med demokratin. I stället talar

76Elvander 1998. Elvander refererar i sin artikel till Rolf Åbjörnssons in-

lägg i debatt "välfärdsstaten och rättsstaten vilket publicerades samma om Brännpunkt den 26/1 1998. 77Kelley 1978. 78Petrén citerad i Zaremba 1992: 75.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

"medborgarrätf" vilken dock alltid ut i sociala man om mynnar rättigheter definierade inom för den starka statens över-

ramen

läggande vad är möjligt och lämpligt inom för

om som ramen

samhällsnyttans primat.

Men kanske är det dags för européer fokusera mindre det

att amerikanska rättsväsendets förmenta fel och i stället fundera

vad det betyder för den vanliga medborgaren det finns fler

att

privatpraktiserande advokater i New York än i hela Tyskland

samtidigt det finns fler domare i Tyskland än i hela USA. Ty

som närvaron alla dessa advokater är också tecken rätts-

av ett

väsendets "folklighet i USA, hur tillgänglig juridisk makt är för

gemene man.

Hur fungerar då det amerikanska systemet, detta

sett ur per-

spektiv Vi har redan noterat att maktdelningsprincipens genom-

slag inneburit domstolarna kan underkänna lagar strider

att som

konstitutionen och rättighetskatalogen. Detta medför dock mot inte i sig enskilda individer eller och utsatta

att svaga grupper vinner fördelar i den politiska kampen. Tvärtom har domstolarna ofta gått i de starkas ärenden de i de individuella rättig-

mot svaga

heternas och med överprövningsrätten till exempel

namn i ryggen,

i det privata näringslivets strider mot fackföreningarna, för att inte nämna de kamp för fundamentala medborgerliga rättigheter

svartas vilka systematiskt förnekades långt in 1960-talet.

Å andra sidan har många civila och politiska rättigheter vunnits

individer och de svarta, kvinnor, homosexugenom att grupper ella, drivit sina krav i rättsliga där byggt sina

etc - processer man

tolkningar konstitutionen och rättighetskatalogen.

argument av Men för förstå hur detta varit möjligt, och varför denna utveck-

att ling accelererar under de 30 åren måste bortom de

senaste man se

konstitutionella och analysera den historiska rent arrangemangen erfarenheten under denna tid. Vad då framstår är vad

som stats-

Charles Epp i sin bok The Rights Revolution beskriver vetaren om

avgörande framväxt "stödstrukturer inom det civila som en av

79Zaremba 1992: 71-77. 8°Rueschemeyer 1973: 49 och 32.

LARS TRÄGÅRDH

samhället. Vi ska återkomma till vad han med detta,

menar men låt först det amerikanska rättsväsendets politiska

oss notera att karaktär är inte begränsad till den relativt sällan använda makten

att riva och omtolka lagar. Den är framför allt närvarande i det

upp mer alldagliga processandet. Här samverkar ett antal olika krafter

sammantagna gjort de amerikanska domstolarna till som en potent

och vital politisk-juridisk och

arena, gott ont.

Sålunda arbetar de amerikanska domarna inom för

ramen en praxis kombinerar "common law" med skrivna, konstitutio-

som

nella och naturrättsliga grundsatser. Det oklara komplex preju-

av dikat och principer utmärker denna juridiska tradition

som ger domarna helt roll än vad är möjligt i Kontinental-

en annan som

med dess kodifierade lagstiftning. För det andra innebär europa systemet med jury att rättskipningen demokratisk och

ges en mer mindre elitär anstrykning, vilket skapar för

i sin tur utrymme "politiska" än rent sakliga beslut. Och för det tredje har

snarare skadeståndsrätten utvecklats på ett sätt gör det möjligt

som att kännbart straffa individer, företag, institutioner och myndigheter

åsamkat skada. För det fjärde kan individer slå sig i så som samman kallade class action suits gentemot starka intressegrupper

som till exempel tobaksindustrin.

Men Epp noterar så det inte förrän efter 1917 den

som var som amerikanska högsta domstolen började fall rörde

att ta upp som individuella rättigheter. Innan dess hade domstolen sysslat framför allt med mål drevs företag ville utvecklingen

som av som styra av lagar och regler påverkade deras verksamheter. De framväxan-

som

de moderna storföretagen byggde juridisk och politisk

upp en stor expertis de använde strategiskt för skjuta fram sina posi-

som att tioner. Detta inte oväntat tuff tid för inte bara fackföre-

var en

ningsrörelsen, för medborgerliga fri- och rättigheter i all-

men mänhet.

Efter det första världskriget kom sedan organisationer

som ACLU American Civil Liberties Union, NAACP National Association for the Advancement of Coloured People och American Jewish Congress att inleda den utveckling långt

som

8 Epp 1998.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

kom i den så kallade "rättighetsrevolutionen."

senare att mynna ut

Speciellt ACLU spelade en avgörande roll ett föredöme för

som

andra organisationer sin framgångsrika strategi byggde

genom som att skapa ett nätverk duktiga advokater utveckla av samt en stabil finansiell bas för att kunna lotsa viktiga testfall hela genom den långa och dyra juridiska från lokala domstolar fram till resan högsta domstolen. De allra flesta civil rights"-fall nådde fram som till högsta domstolen under tjugo- och trettiotalen också var sponsrade ACLU, ofta i samarbete med NAACP, The av American Jewish Congress och ILD International Labor

Defense, med ytterligare hjälp från organisationer syfte

vars var

att ekonomiskt stödja progressiva organisationer i deras

processande: The American Fund for Public Service och Legal Defense and Educational Fund LDF.

En viktig aspekt denna utveckling även den juridiska

var professionens omvandling. Från under decennierna kring sekelatt skiftet ha varit nära knuten till de företagen epitetet stora - "company-lawyer florerade då värst växte det fram som - nya generationer advokater allierade sig med de framväxande av som

medborgarrörelserna. Förknippad med denna förändring även

var

en pluralism vad det gällde rekryteringen. Från att ha varit

ny ett skrå dominerat vita män kom det efterhand bli allt av att mer öppet, först för minoriteter och för kvinnor. I samband med senare Roosevelts presidentskap och hans kamp med den konservativa högsta domstolen kom förutsättningarna ytterligare ändras. att Från 1937 kom domstolen sitt motstånd the New att ge upp mot Deal, och efter hand kom den i stället att spendera allt tid mer mål hade med "civil rights" göra. som att De stora genombrotten kom dock inte förrän med det berömda Brown Board of Education 1954, följt under sextiotalet v. av en

rad lagar skapade ytterligare möjligheter för såväl myndig-

nya som heter folkrörelser att stämningsvägen föra kampen diskrisom mot

minering vidare, till exempel Civil Rights Act 1964, Voting

Rights Act 1965, Rehabilitation Act 1973, Education for All handicapped Children Act 1975 och Age Discrimination Act 1976. Vad är intressant med denna våg lagstiftning är som av att

den skapade uppsättning rättigheter inte finns med i kon-

en som

LARS TRÄGÅRDH

stitutionen eller i den ursprungliga rättighetskatalogen. Samtidigt har dessa lagar ändå ställning än Vanliga lagar. Som en

en annan amerikansk rättighetslagstiftning, Shep Melnick, noterar expert är dessa lagars syfte definiera, utvidga och skydda konstitutioatt

nellt garanterade rättigheter. Sålunda kunde John F. Kennedy

beskriva the Civil Rights "sound constitutional policy," Act som

uttryck fångar den fusionen vad tidigare hållits

ett som nya av som konstitutionell lag domstolarnas domän och public separat:

policy kongressen och presidentens område.83 Denna vändning öppnade dörren för komplex strategi

en som

kombinerade lobbying bland kongressens medlemmar, processande

via domstolarna, vädjande till sympatiskt inställda exekutiva samt myndigheter. Till hjälp hade dessa aktivister även förändringar i tillämpning skadeståndsrätten vilken större för av gav utrymme att kunna vinna skadestånd; tendens hos domarna att inte stora en ny bara uttala sig negativt vad myndighet inte kan göra i

om en

relation till en individ men även positivt vad en myndighet

måste göra för eliminera diskriminering; samt rättigheter

att nya för individer inte bara myndigheter stämma de bryoch att som federala lagar. ter mot Resultatet vad Melnick beskriver den viktigaste förär att som ändringen amerikansk politisk kultur under det kvartav senaste seklet, kännetecknad två relaterade fenomen: judicial activism av och the rights revolution." Detta har lett till att i dagens USA är de federala domstolarna intimt inblandade i spörsmål som tidigare reserverade för kongressen och vita huset: utbildning, välfärd, var

sjukvård, miljö och arbetsskyddslagstiftning, med Och dessa

mera. fall behandlas allt oftast rättigheter tillskrivs som i termer av som arbetare, studenter, etniska och sexuella minoriteter, handikappade, kvinnor, konsumenter, etc. Denna juridiskt-politiska kultur är ofta kritiserad dyrbar, som tidskrävande och ojämlik i sina effekter. Icke desto mindre erbju-

der den juridiska sfären "vanligt folk möjligheter direkt samla

att och utöva makt stämma myndigheter och företag och genom att

82Melnick 1989: 189. 83Kennedy citerad i Melnick 1989: 189.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

detta sätt tvinga fram förändringar ofta har ett kollektivt och

som

socialt värde. Genom att ifrågasätta specifika tolkningar av lagar, eller åberopa lagar för kräva i praktiken det ut-

genom att att som lovats i teorin, kan individer och föra fram frågor

grupper nya

den politiska agendan och mäktiga eliter.

utmana

Det är heller ingen tillfällighet de lidelsefulla motstån-

att mest

darna till Rättigheter i USA kommer från det politiska spektru-

högra sida. Så är det till exempel den mäktiga hälso- och sjukmets vårdsindustrin motsätter sig patienternas rättighet driva

som att sina krav via domstolar. Och det är omöjligt förstå varför USA

att

föregångsland vad det gäller konsumenträttigheter, miljö-

varit ett lagstiftning eller tillgänglighet för funktionshindrade först

utan att förstå domstolarna och lagen i dess politiska kapacitet.

Det är därför inte förvånande aktivister inom den svenska

att handikapprörelsen ADA, Americans With Disabilities Act,

ser som

inspirationskälla. Historien ADA är i vårt perspektiv en stor om mycket instruktiv.84 ADA inte bara ett resultat många års

var av kamp ledd Center for Independent Living och

av grupper som ADAPT Disabled for Accessable Public Transit, förd

America

via massmedia, civil olydnad, lobbing i kongressen och vita huset. ADA utformades dessutom så den funktionshindrade

att gav

till själva använda lagen för tvinga myndigheter och

rätten att att

privata företag bland förbättra tillgänglighet till byggna-

att annat der och transportmedel. Snarare än det naturliga i

som vore

Sverige, skapa myndighet med ansvar gentemot mål-

att en ett

skapades rättigheter realisering både medger och

gruppen, vars kräver ständig medverkan och övervakning från de funktionshindrades sida. Sålunda fungerar DREDF

egen grupper som

Disability Rights Education 8CDefense Fund explicit vakt-

som

hundsorganisationer, ständigt jakt efter förbrytare mot ADAs

lagar vilka de kan hota med stämning och kännbara straff. Som både "Rights Educational 8CDefense Fund och taktiken

namnet antyder, de funktionshindrades rörelse direkt till

är en arvtagare ACLU, NAACP och LDF.

84För ADA:s historia, Shapiro 1993 även Berkowitz 1987 och

se samt Mayerson 1994.

LARS TRÄGÅRDH

Detta strategi svenska Independent Living-

är en som en av rörelsens ledare, Adolf Ratzka, gärna skulle vilja överföra till Sverige. Han att Sverige behöver ADA-lik lag

menar en som omfattar sanktioner och sanktionsmekanismer så de som

att bryter mot lagen döms till mycket kännbara böter En lag, med andra 0rd, makten direkt till de funktionshindrade

som ger snarare

än till myndigheter Socialstyrelsen.

som

Den mobiliserande effekt dylika rättsliga instrument kan

som bör inte underskattas. Det är betecknande att Lars Lindberg,

en ledande gestalt inom svensk handikapprörelse, trots att han betraktar sig själv hemmahörande i socialdemokratins vänster-

som flygel, och trots att han tar avstånd ifrån tanken att införa ett amerikanskt skadeståndstänkandef efter ett studiebesök i USA kom till slutsatsen att: Ser till agerande och så

man engagemang

överstiger den amerikanska handikapprörelsen vida den

svenska. Gräsrötterna är involverade ett helt sätt i det

annat

politiska påtryckningsarbetet. Jag kan garantera funk-

att man som tionshindrad känner bra mycket större jävlar-anamma efter att ha deltagit i ett möte i USA än i Sverige." Men, tillägger han, så är

också det politiska klimatet generellt livaktigt i USA. 86

mer

Samtidigt har kritiska röster höjts mot just denna utvidgning

av rättighetsidén. I Sverige har till exempel tidskriften Moderna Tider

publicerat antal artiklar fäst uppmärksamheten faran i

ett som

fundamentala rättigheter hävdar individens frihetfrån staten att som blandas ihop med strid ström krav rättigheter

en nya som ytterst ställer anspråk på staten, och detta dessutom sätt

ett som underminerar den medborgerliga diskussionen hur olika poli-

av tiska krav kan jämkas. Sålunda har både amerikanen Alan Wolfe och Maciej Zaremba kritiserat ADA i dessa både

termer, som j godtyckligt, odemokratiskt och irrationellt i sina konsekvenser."

85Ratzka 1998. i 86Lindberg 1996: 54. 87Se speciellt Göran Rosenbergs ledare och Maciej Zarembas artikel i Moderna Tider, oktober 1998, samt Wolfe 1997 och även Wolfes

svaren artikel från Lindberg och andra representanter för svensk handikapprörelse i Moderna Tider, 1997.

mars

MLXQH OOR-ID

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

Ändå är det svårt komma ifrån tanken funktionshindrade att att och andra diskriminerade har goda skäl till att inte lita grupper den sedvanliga demokratiska Så kunde exempelvis processen. man den 15 februari 1999 läsa i Dagens Nyheter att Kommuner trotsar FN: Handikappade kränks. Vad rubriken syftade att fem år var efter det FN införde standardregler för hur funktionshindrade att

tillgång till transportmedel, byggnader, arbetsplatser och

ska ges affärslokaler, så är det bara kommun i Sverige som uppfyller en dessa villkor. Till detta kan tillägga svenska kommuner man att

även systematiskt bryter gällande svensk lag vad det gäller

mot assistans till funktionshindrade. Här har det kommunala självstyret redan ställts de funktionshindrades lagfästa och formellt mot utkrävbara rättigheter. Att den så omhuldade lokala demokraannars tin här framträder med helt mycket mindre sympatiskt annat, ansikte antyder behovet robusta lagar kan skydda minoatt av som riteter och enskilda individer folkstyrets är fortsatt mot avarter Vi har fått tandlösa lagarf ledande stort. nog av som represenför funktionshindrade, etniska minoriteter och homo- och tanter bisexuella uttryckte det i DN-Debatt artikel från december en 1997.

Kritiken rättighetsrevolutionen är inte orimlig. Ett rättig-

av hetsbaserat kommer aldrig lyckas med finna den system att att rätta" balansen mellan de många konkurrerande intressen som slåss makten och i ett komplext och pluralistiskt om resurserna samhälle. Systemet är stökigt och kaotiskt, det erbjuder inget hopp

söker totala eller slutgiltiga lösningar. Inte minst kan för de som det tyckas till konflikt där det skulle kunna tänkas att uppmana kompromisser och samförstånd föredra. Men det politiska vore att spelet i den moderna demokratin är till sitt väsen stökigt och

kaotiskt, och klarar handskas frågan är om ett systern som av att med konflikter mellan lång rad olika och individer inte en grupper är realistiskt än ett som bygger en flyende utopi om mer konsensus. Kanske finns det här något lära även för ett land att som Sverige, med rätta stolt över sina meriter vad det gäller demoen kratisk politisk kultur med rötter i folkrörelsetradition. Med en tanke maktutredningen pekade att vanmakten störst att var

LARS TRÄGÅRDH

just på de områden där den starka dominerade

staten som mest

skola, dagis, sjukvård, finns det anledning återvända till

att ett

ord yttrade gammal socialdemokrat från tiden innan par av en Rörelsen stannade och förstelnade i statlig myndighetsut-

av övning. Om ersätter ordet socialism med "demokrati är följande kommentar från Richard Sandler fortsatt aktuell: Det

ödesdiger villfarelse fatta parlamentarismen

vore en att som en metod att överföra allt arbete för socialismen fåtal befull-

ett

mäktigade ombud. Så länge det med fog kan talas valboskap, så

om länge ska det samhället låta vänta sig.

nya

Vilka är då tidens tecken Som Nils Elvander noterade i

en spännande artikel i vilken han rörde vid flera de jag

av teman som har diskuterat i denna essä, så beror mycket hur EU-projektet utvecklas och de val Sverige gör vad det gäller landets integrering i EU. Det finns här två perspektiv. Man kan det EG-

se som att rätten kan hota Europas demokrati,88 eller kan, med

man

Elvander, uppfatta det EU-integrationen kommer

som att sannolikt att stärka den svenska rättskulturen i rättsstatlig riktning Vid närmare åsyn visar sig dock dessa synpunkter identiska,

vara ty som Elvander skriver, så är poäng med stärkt rättskultur just

en en

"det finns rättsligt grundat skydd majoritetsbeslut."

att ett mot Demokratin mår bäst den skyddas och förstärks domstols-

om av

prövning, alternativet med obegränsad politikermakt innebär i

slutändan makt är rätt.9° Svenska politiker har ännu så länge

att visat tecken frivilligt vilja begränsa sin makt till medbor-

att

fördel. Kommer det bli så allians mellan svenska garnas att en nya individualister och EU:s rättskultur kommer fungera

att som

spjutspets i stället

88Rubrik till kort notis i Dagens Nyheter 9-2-99 i samband med

en presskonferens anordnad demokratiutredningen.

av 89Elvander 1998. 9°Ibid.

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

Författarpresentation

Lars Trägårdh är Assistant Professor i Europeisk historia vid Barnard College, Columbia University i New York.

Referenser Anell, Anders 1996 "Makten över vården i Valfrihet och jamli/e-

het i vården, redigerad Anders Anell 8CPer Rosén.

av

Stockholm: SNS. Anell, Anders 8CPer Rosén 1996 Valfrihet och jämlikhet i vården.

Stockholm: SNS. Antman, Peter 1994 "Inte jämlikhet i Peter Antman och

utan

Karl-Petter Thorwaldsson, Har förena jamlikhet med individens

frihet. Stockholm: Utbildningsförlaget Brevskolan.

Berkowitz, Edward 1987 Disahled Policy: Americas Program for

the Handicapped. Cambridge: Cambridge University Press.

Carroll, Eero, Torkel Kjellman 8CSvante Skoglund red. 1995 In

Search New Social Democracy. Stockholm: SSU

ofa

Child, Marquis 1936 Sweden: The Middle Way. New Haven: Yale

University Press.

Eckerdal, Gunnar 1998 Patientinflytande läkarens synvinkel

ur

inte alltid så lättf Sprida 463.

- Elvander, Nils 1998 "Domstolsprövning förstärker demokratin i

Svenska Dagbladet Brännpunkt, 22/5.

Eneroth, Tomas 8CJan Olsson 1993 Egenma/et och social ekonomi.

Stockholm: SSU och KOOPI. Epp, Charles R. 1998 The Rights Revolution. Chicago: The

University of Chicago Press.

Greider, Göran 8CTor Wennerberg 1995 Förnyarna inom i

s

otakt med opinionen, Svenska Dagbladet "Brännpunkt,

25/11.

LARS TRÄGÅRDH

Kelley, Donald 1978 The Metaphysics of Law: An Essay the on Very Young Marx" in The American Historical Review, vol 83, no Klemme Nielsen, Morten 1995 Lagskyddad rätt till patientstatus iLakartidningen 94, no 34: 2799-2801. Koblik, Steven 1973 Från fattigdom till överflöd. Stockholm: Wahlström 8CWidstrand. Leenen, Henk 1995 "The Study of the Principles of Patients

Rights Europe i The Promotion ofthe Rights ofpatients in

Europe published WHO. Lindberg, Lars 1996 Den amerikanska lösningen. Stockholm: HSO. Linde, Leif 1995 Offentliga sektorn är för stark, Dagens

Nyheter DN Debatt, 08/11.

Mayerson, Arlene B. 1994 The History ofthe ADA: "Ofthe

People, the People, for the People." Berkeley: Disability Rights

Education 8CDefense Fund. Melnick, R. Shep 1989 The Courts, Congress, and

Programmatic Rights" Richard Harris 8CSidney Milkis

eds., Remaking American Politics. Boulder: Westview Press. Nordström, Niklas 1995 Egenmakt är ett Vänsterprojektf

Dagens Nyheter DN Debatt, 13/7.

Nycander, Svante 1998 Kafkalikt domstolsvasen skapade

Clintons sexaffan i Dagens Nyheter Tredje sidan, 29/9.

Nycander, Svante 1999 Juridik till dödsf i Dagens Nyheter

Kultur/debatt, 2/2.

Petersson, Olof 8CAnders Westholm 8CGöran Blomberg 1989 Medborgarnas makt. Stockholm: Carlsson. Petersson, Olof 8CJörgen Hermansson, Michele Micheletti, jan Teorell 8CAnders Westholm 1998 Demokrati och medborgarskap. Stockholm: SNS. Ratzka, Adolf 1998 "I kläm mellan laissez faire och den sociala

ingenjörskonsten i Socialpolitik, 2.

no

BEMÄKTIGA INDIVIDERNA

Rosén, Per 1996 "Frihet, jämlikhet, kunskap patientinflytandets

-

villkor i Valfrihet och jämlikhet i värden, redigerad Anders

av

Anell 8CPer Rosén. Stockholm: SNS. Rothstein, Bo 1994 Vad här staten göra Stockholm: SNS. Rueschemeyer, Dietrich 1973 Larwyers and Their Society: A

Comparative Study the Legal Professionin Germany and the

United States. Cambridge: Harvard University Press.

Rynning, Elisabeth 1997 Patientens rättsliga ställning

- en

probleminventering i Patienten har rätt, Delbetänkande

av

HSU 2000. Stockholm: Socialdepartementet.

Saltman, Richard 1992 Patientmakt i värden. Stockholm: SNS. Shapiro, Joseph 1993 No Pity: People with Disahilities Forging

a

New Civil Rights Movement. New York: Times Books.

SSU 1995 När viljan finns: Egenmakt, en exempelsamling.

Stockholm: SSU. Thorwaldsson, Karl-Petter 1994 "Att bryta vanmakten i Peter

Antman och Karl-Petter Thorwaldsson, Hur förena jämlikhet

med individens frihet. Stockholm: Utbildningsförlaget

Brevskolan.

Trägårdh, Lars och Michael X Delli Carpini 1999 "Täpp till

demokratins svarta hål, Dagens Nyheter Kultur/ debatt, 12/2

1999. Trägårdh, Lars och Michael X Delli Carpini 1998 "Med lagen i

ryggen, Dagens Nyheter Tredje sidan, 2/12 1998.

Trägårdh, Lars 1997 Statist Individualism: On the Culturality of

the Nordic Welfare State i øystein Sørensen och Bo Stråth, The Cultural Construction N orden. Oslo: Scandinavian

University Press.

Trägårdh, Lars 1996 "Egenmaktens betingelser i Sverige i

Valfrihet och jämlikhet i värden, redigerad Anders Anell 8C

av

Per Rosén. Stockholm: SNS. Trägårdh, Lars 1995 Civilt samhälle kontra offentlig sektor.

Stockholm: SNS.

LARS TRÄGÅRDH

Trägårdh, Lars 8CHenrik Berggren 1994 "Ge halva papporna

tiden" i Dagens Nyheter DN Debatt, 29/12.

Otter, Casten 8CRichard Saltman 1990, Valfrihet som von styrmedel. Stockholm: Arbetslivscentrum. Westerhäll, Lotta 1994 Patientrâttigbeter. Stockholm: Nerenius 8C Santéns Förlag. i v Wolfe, Alan 1997 Ska handikappade ha särskilda rättigheter" i Moderna Tider, Nr. 76. Zaremba, Maciej 1992 Minken i folkhemmet. Stockholm: Timbro. Zetterberg, Hans 1995 "Civila samhället, demokratin och välfärdsstaten" i Lars Trägårdh, red, Civilt samhälle kontra offentlig sektor. Stockholm: SNS.

Därför anordnar offentliga semi-

narier nmt om i landet.

Till seminarierna bjuder in fors-

kare och idédebartörer att bidra med

sin kunskap och sina värderingar kring

de frågor tycker är värdefulla att sam-

tala kring.

Varje seminarium dokumenteras i

form av en skrift.

w-

.

g o v s e

.

är adressen till Demolcratiutredningens

webbplats. Här finns möjlighet att föra

en fri debatt kring demokratin demo-

-

kratitorget är öppet för alla.

Ett antal krönikörer kommer att

kommentera demokratiproblem och

andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

om och föra dialog kring utredningen.

Direktivi fulltext, arbetsplan och

utredningens protokoll är dokument Demokranutredningen kommer man kan hämta hem. fortlöpande under arbetets Här informerar också fortlöpan-

gång att publicera en skriftserie med essäer, de om aktuella skrifter och seminarier. debattartiklar, seminarieinlägg och Man kan dessutom ta del debatt-

av forskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa

Den omfattande demokratiforsk- utredningens skrifter. ning bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar nätet

som av och högskolor ställs detta vis till för- där demokratifrågor dryftas olika fogande för alla som är intresserade av satt.

demokratifrågor.

Information om titlar, utgivningsdag, priser m.m. finns utredningens

fragor och lämnar

Vi svarar gama pa webbplats.

ytterligare information utredning-

om

arbete. Adress och telefonnummer

ens

till utredningens kansli finns nästa En utredningens uppgifter är att sti- sida.

av mulera det offentliga samtalet.

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn tili medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Alias frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKRIFFSERIE

12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från

-

ett seminarium SOU 1998:145 13. |nvandrarskap och medborgarskap.

Dokumentation från ett seminarium 1999:8 14. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet

och demokrati SOU 1999:9 15. Etik och demokratisk statskonst.

SOU 1999:13 16. Elektronisk demokrati. SOU 1999:12 17. Den skyddade provinsen. En essä om demokratins

värde och värdighet SOU 1999:22 18. Lobbning 1998:146

sou

19. Demokratin i den offentliga sektorns

förändring. Dokumentation från ett seminarium

SOU 1999:40 20. Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och

de individuella rättigheterna i Sverige SOU

åéåâ

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den IT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning, nya folkrörelsernas förändringar och det sjunkande valdel tagandet. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys etti slutbetänkande. Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom offentliga seminarier runt om i landet v webbplatsen wwwdemokratitorgetgovse med fria debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie - en inlägg och forskarantologier.

Iden svenskafolkstyrelsen är medborgarnas autonomi bara den sidan myntet. Den andra består av en utbredd ena av vanmakt. Av drömmen frigörelse från yttre krafter har om förödande statsindividualism. Lösningen är att blivit en poltikerna avstår makt och förstärker individernas rättsliga ställning, hävdar författaren till Demokratiutredningens debattskrift.

FRITZES

Ol-FENll,lGr PLJlSLlK1llNl-1l{

106 STOCKHOLM POSTADRESS: 47 FAX08-690 9191,TELEFON08-690 9190 E-POST:fritzes.order@liber.se INTERNET:wwvinfritzesse