Valdeltagande i förändring

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMUHBATI

Inredningen

Cathrin Andersson Martin Bennulf Anders Bruhn Mats Ekström Per Hedberg Jan Teorell Anders Westholm

Redaktör Erik Amnå

Valdeltagande

iförändring

AAAI

STATENSOFFENTLIGA

UTREDNINGAR

733,4 kB

Öcc SOL

Valdeltagande

i

förändring

Cathr/n Andersson

Mart/n Bennu/f

Anders Bruhn

Mats Ekström

Per Hedberg

Jan Te0re//

Anders Westholm

Redaktör Erik Amnå

Demokratiutredningens forskarzøolym XII

än,

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 OO, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-767-1 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-25OX

Förord

Ett Demokratiutredningens uppdrag och värdera

av är att summera

de årens demokratiutredningar och demokratiforskning,

senaste ett

stimulera det offentliga samtalet demokratin. Av de annat att om skälen har redan åtskilliga demokratiforskare medverkat våra temaseminarier i landet liksom i flera våra debattorien-

runtom av terade småskrifter. Av de skälen har också den här boken kommit till.

Det här är böcker där drygt hundra forskare

en av tretton ett

inom samhällsvetenskap och humaniora belyser olika aspekter

av den svenska folkstyrelsens utveckling. Författarna är verksamma inom drygt tio vetenskapliga ämnesområden. Artiklarnas

vetenskapliga kvalitet har vanligtvis säkerställts att författarnas

genom kollegor granskat dem inom för institutionernas forskar-

ramen seminarier. Författarna till den här boken har dessutom hållit särskilda seminarier där de granskat varandras

texter.

Forskarvolymerna har tillkommit efter genomgång den

en av demokratirelevanta forskning pågår universitet och hög-

som skolor. En del forskare har ombetts redovisa forskningsläget

att jämte pågående eller nyligen avslutade studier. Andra har

sina egna, fått uppdraget genomföra studier inom områden forsk-

att som

ningen eftersatt Demokratiutredningen behöver kunskap

men som

Tack att nästan alla blivit ombedda också lämnat ett om. vare som

bidrag har denna breda, än långt ifrån fullständiga exponering

om av våra kunskaper demokratin blivit möjlig. Att forskarna det

om ser

del sin yrkesroll leverera underlag för det offentliga

som en av att samtalet med tillfredsställelse. Inte för forsk-

är värt att notera att

skulle sitta inne med alla Men för deras olika arna svaren. att teoretiska infallsvinklar och verklighetsbilder kanske kan göra det politiska samtalet insiktsfullt. Det är mångfald kom-

mer en som

plicerar.

Valdeltagande i förändring

När det allmänna valet 1998 över stod det klart att valdeltagan-

var det sjunkit med 5 procentenheter, till 81,4 °/o. Det talades ett

om

FÖRORD

brott i trend hållit i sig i flera årtionden; sedan 1960 hade

en som Valdeltagandet varit mellan 85 % och drygt 90 %.

Demokratiutredningen erhöll tilläggsdirektiv Dir. 1998:100

ett med uppdrag söka klarlägga vad det hade hänt. Genom

att var som

offentlig upphandling inbjöd ett tiotal vetenskapliga institu-

en tioner i landet inkomma med förslag. Kommittén ville försöka

att förstå 1998 års val dels belysa både valrörelse och

genom att

valdeltagande, dels jämföra med tidigare val dels hjälp

samt ta av flera olika metoder och ämnesteoretiska perspektiv. Tre anbud

valdes Den representerade lång serie Statsvetenskapliga

ut. ena en av

valundersökningar, den andra utgick från Maktutredningens

stats-

vetenskapliga intervjuundersökningar och den tredje företrädde

en

sociologiskt orienterad media- och kommunikationsvetenmer skaplig I fyra olika kapitel redovisas här dessa studier. För

ansats. sammanfattningar dem hänvisas läsaren till:

av

sidorna 65-68 för Mats Ekströms och Cat/Win Anderssons studie

av

hur medialiserad valrörelsen i jämförelse med

1998 var

valrörelserna 1960 och 1979; sidorna 117-123 för Martin och Per Hedbergs härledning

Bennulfs av

valdeltagandets sociala och politiska rötter;

sidorna 186-187 för Anders Westbolms och jan Teorells analys

av

väljarnas bevekelsegrunder; respektive till

sidorna 259-261 för Anders Brit/ans undersökning ungdomars

om

valet.

syn

I fem olika bidrag redovisas här studierna. Sist i varje kapitel sammanfattar författarna sina huvudresultat.

I samarbete med Justitiedepartementet och Rådet för utvärdering

1998 års Val har också hållit ett särskilt symposium 1999 års av om

EU-val. Syftet några internationella forskarperspektiv

var att ge hur svenskarnas valdeltagande utvecklas. De utländska föreläsarna

professorna Cees deer Eijk från Amsterdam, Brigid Laffan var van från Dublin, Pippa Norris från Harvard, Herman Schmitt från Mannheim och Richard Sinnot från Dublin. Temat Citizen

var Participation in European Politics. Under den titeln publicerar också föreläsningarna i småskrift 32.

nr

Som brukligt i våra skrifter har Demokratiutredningens leda-

möter inte tagit ställning till bokens innehåll. Författarna

ansvarar

själva för sina bidrag.

Erik Amnå Huvudsekreterare

När skall

väljarna

I

mobi ise ras

Valrörelsen 1998 i ett

jämförande perspektiv

Mats Ekström och Cathrin Andersson

Inledning

Politiska system uppslukas strukturell legitimitetskris, skakas

av en av

återkommande skandaler, är fundamentalt beroende mediebevakning

av

och personaliserat ledarskap samt isoleras alltmer från medborgarna

Castells 16.

1998 s.

Så karaktäriserar Manuell Castells politikens nuvarande tillstånd i sitt stora verk samhällets omvandling i det han kallar "Informa-

om tionsåldern". Den bild Castells politiken är inte unik.

som ger av

Många andra har gjort liknande iakttagelser.

I denna studie skall undersöka valrörelsen inför det svenska riksdagsvalet 1998. Det är valrörelsen så den utspelas i och

som formas medierna den medialiserade valrörelsen koncentrerar

av - -

på Vi undersöker valrörelsen ett konkret uttryck för oss som sådana förhållanden Castells pekar på, förhållanden hand-

som som

lar medborgarnas relation till det politiska Medialiseringen

systemet.

har i detta sammanhang grundläggande betydelse. Det politiska

en

systemets legitimitet påverkas självklart också andra, medierna

av av relativt oberoende förhållanden Dessa dock inte i denna

tas upp uppsats.

Når Valdeltagandet i Sverige i det riksdagsvalet gick

senaste ner till 81,4 °/o beskrevs detta trendbrott, detta med tanke

som ett att

i Sverige sedan 1960 haft valdeltagande mellan 85 % och drygt

ett 90 %. Det återstår i vilken mån denna nedgång tillfällig

att se var eller inte. En sak är klar, det finns inte och knappast heller några

en,

enkla förklaringar till minskat valdeltagande. Medborgarnas

ett

benägenhet delta i de politiska valen påverkas rad

att av en samverkande förhållanden, såväl strukturella och långsiktiga trender

som

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

tillfälliga konkreta händelser. Vi gör i denna studie inga mer som helst anspråk kunna enkel förklaring till varför Valdelta-

att ge en

gandet just 1998 gick med så mycket drygt 5 % enheter.

ner som Vår ambition begränsar sig till analysera valrörelsen med

att avseende sådana förhållanden har grundläggande och långsiktig

som en

betydelse för politikens legitimitet, medborgarnas relation till politiken och specifikt deras benägenhet delta i politiska val. Vi

mer att ställer följande frågor: Vad karakteriserade denna valrörelse

så som den utspelade sig i medierna Vilka bilder politiken särskilt

av var framträdande Hur tilltalades medborgarna Vilka relationer etable-

mellan medborgare och politiker På vilka sätt kan valrörelsen ha ras

bidragit till minskat valdeltagande Finns det några viktiga skill-

ett nader mellan denna och tidigare valrörelser skulle kunna för-

som klara ett minskat valdeltagande

Det talar för valrörelser med den omfattande medie-

mesta att -

bevakningen och de politiska partiernas alltmer professionaliserade kampanjarbete viktiga ingredienser starkt bidrar till att mobi-

som -

lisera väljare och öka medborgarnas politiska engagemang jfr

Esaiasson 1990, Isotalus 1998. Men valrörelserna kan samtidigt verka riktning. Under valrörelserna manifesteras och för-

i motsatt

djupas politikens strukturella legitimitetsproblem särskilt

ett tydligt sätt. Här finns således dubbelhet.

en

Vår studie är kritisk studie så till vida försöker identifie-

en att

sådana mekanismer sannolikt bidrar till att minska än ra som snarare öka medborgarnas tilltro till det politiska Vi har således

systemet. inga helst ambitioner göra heltäckande beskrivning

som att en av valrörelsen 1998. Studien skall inte heller tolkas ett argument

som

för politikens medialisering och valkampanjernas professionali-

att

sering generellt lett till minskat valdeltagande. Inget

ett vore mer felaktigt påstå detta. Vi vill betona detta särskilt. Det är tvärt-

än att

faktum den period, 1968-1985, då i Sverige hade det om ett att

högsta Valdeltagandet 90%, sammanfaller med den period då

runt

de mediedominerade valkampanjerna utvecklades Esaiasson 1990. Under denna period flyttar valrörelserna och i medierna,

mer mer

journalistiken blir alltmer aktiv och utnyttjar sin makt att regissera och påverka den politiska debatten. De politiska partiernas kampanjer blir samtidigt allt omfattande och professionaliserade. Det är

mer

också under denna period opinionsinstituten får avgörande

som en roll i valrörelserna och bidrar till att skärpa kampen opinionerna.

om

Antalet tidningsartiklar baserades opinionsmätningar ökade

som starkt under 1960- och 70-talen och ända fram till mitten 80-talet,

av

därefter har ökningen inte fortsatt Holmberg 8C Petersson men

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

1998. Även förhållanden kan sammanfalla

om naturligtvis utan att

det är resultat det andra, talar det mesta för att denna

ena ett av

utveckling är de viktigaste strukturella för-

sammantaget en av klaringarna till Valdeltagandet under 60-talet ökade till närmare

att 90 °/o och sedan låg kvar där fram till valet 1988.

För historiskt perspektiv valrörelsen 1998 har valt

att ett komparativ där jämför 1998 med valrörelserna i medier-

en ansats

1960 och 1979. Vi har inga ambitioner följa utvecklingen över na att tid under flera decennier. Med denna vill emellertid und-

ansats vika risken att lyfter fram vissa aspekter typiska nutida

man som fenomen fast de i själva verket kanske inte alls representerar något

1960 och 1979 är strategiskt valda fall skall fungera nytt. som som kontraster till 1998. 1960 det första s.k. TV-valet och ett val då

var

också Valdeltagandet gick mycket kraftigt från 77,4 °/o till

upp 85,9 °/o. 1979 har valt flera val under 1970-talet då val-

som ett av

deltagandet låg rekordhög nivå över 90 °/o, då politikens media-

lisering nått långt, då valrörelserna, och den allt hårdare kampen

om

opinionerna, i utsträckning utspelade sig i medierna Esaiasson

stor

1990.

Några hypoteser

I vår studie har utgått från fyra hypoteser hur valrörelsernas

om

karaktär och politikens medialisering kan påverka medborgarnas

relation till politiken. Vi kommer dessa hypoteser i

inte att testa strikt mening, de har varit vägledande för våra analyser. Var och

men

dessa hypoteser innehåller två led: dels antaganden en av om valrörelsernas karaktär, dels antaganden hur detta kan påverka

om medborgarna. I denna studie kan dra slutsatser det första ledet

om i varje hypotes, inte det andra. Vi kan dra slutsatser vilka

men om bilder valrörelsen och politiken medborgarna möter i

av som medierna. Massmedierna erbjuder medborgarna olika sätt att förstå politiken, tänka och relatera till politiken. Frågan hur

sätt att om om

människors föreställningar och handlingar konkret påverkats den

av medialiserade valrörelsen 1998 ligger dock utanför denna studie.

Hypotes I valrörelsen 1998 det oklart än tidigare vilka

var mer politiska alternativ fanns att ta ställning till vad egentli-

som som

stod spel. De värderingsmässiga skillnaderna mellan partierna

gen

oklara, liksom skillnaderna mellan partiernas lösningar de var

viktiga samhällsfrågorna. Det saknades också tydliga regeringsalter-

nativ. Detta resultat samspelet mellan politik och journa-

var ett av listik i specifik social och politisk situation. Valrörelsen i medier-

en

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

korn i huvudsak att handla än värderingsskiljande sakna om annat

frågor. Ur medborgarnas perspektiv kan detta ha bidragit till för-

att stärka osäkerheten och upplevelsen det ändå inte gör någon

av att skillnad.

Hypotes Under valrörelsen 1998 fick negativa bilder politi-

av ken ett mycket stort utrymme i medierna, detta berättelser

genom

politiska skandaler, bilder politiken käbbel och uttryckt

om av som misstro politiken. När medborgarna framträdde i medierna fick

mot

de röst missnöje och misstro, samtidigt medborgare

ge som mera sällan framträdde i roller politiskt intresserade och engagerade.

som

Genom mediernas och journalistikens fungera, också

sätt att men

politikernas anpassning till medielogiken, kom dessa bilder poli-

av tiken att stort genomslag. När dessa fungerat modeller för

som medborgarnas förstå politiken kan de ha minskat motivatio-

sätt att

delta i valen och/ eller ökat motivationen i vända nen att att protest

det politiska

systemet ryggen.

Hypotes 3: Politikens medialisering har inneburit att den politiska debatten under valrörelser i allt större utsträckning fått karaktären

eller mindre underhållande attraktioner, iscensatta konav mer

frontationer och personliga uppträdanden. Så kallat politiskt käbbel,

olika typer pseudofrågor, enskilda uttalanden och uppträdanden,

av dominerar bilden politiken. Politiken blir till eller mindre

av ett mer underhållande skådespel. Detta kan för medborgarna bidra till

att det upplevs både svårare och mindre viktigt ställning för

som att ta

bestämt parti och och rösta. ett

Hypotes Under valrörelser kommunicerar politikerna med väljarna delvis inom för det kan kalla den strategiska mark-

ramen nadsföringens kommunikationsform. Det för politiker framstår

som

kortsiktigt rationellt strategier för vinna väljare och

som olika att påverka opinionen bidrar långsiktigt till minska förtroendet för

att

politiken. Medborgarna tilltalas objekt för övertalningskam-

som

panjer och uppfattar politiker strateger. Medborgarna tenderar

som att förhålla sig till politiken med kritisk distans och misstänksamhet. Denna form politisk kommunikation är viktig grund för

av en

politisk cynism.

Hypoteserna riktar uppmärksamheten olika mekanismer,

ovan

hänger med politikens medialisering. Dessa betraktar

som samman

tendenser kommer till olika uttryck i olika sociala och

som som

politiska situationer. Vissa aspekter politikens medialisering kan,

av paradoxalt bidra till ökat valdeltagande i situation, i

nog, ett en ett historiskt skeende, för i situation verka i

att en annan en motsatt riktning och bidra till minskat valdeltagande. Iscensatta dramati-

ett

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

serade debatter mellan partiledare kan i situation bidra till

t.eX. en att öka intresset för politiken, i situation förstärka de

men en annan tilltalade åskådarnas leda och likgiltighet inför politisk debatt

en som upplevs som skådespel och tomt prat.

Metod och material

Denna studie begränsar sig till analyser politiken i medierna, när-

av

bestämt och TV. Vi har studerat de bilder politiken mare press av

medborgarna möter i egenskap mediepublik. Vi har inte haft

som av möjlighet att studera torgmöten, valaffischer, direktreklam etc., vil-

ket naturligtvis i mening kan begränsning. Samtidigt

en ses som en är det i huvudsak TV, tidningar och radio medborgarna mö-

genom ter politiker och tar del den politiska debatten. Av praktiska skäl

av har valt bort radio- och regionala TV-program då materialet

hade blivit för annars stort. Det material studerats omfattar och TV och kan

som press sammanfattas i följande:

Samtliga artiklar knyter till valrörelsen, detta i fem tid-

som an ningar Nerikes Allehanda NA, Svenska Dagbladet SVD, Dagens Nyheter DN, Expressen EXP och Aftonbladet AB de två sista veckorna före respektive val 1960, 1979 och 1998. För 1960 består materialet 56 artiklar, för 1979 385

av av artiklar och för 1998 337 artiklar.

av De artiklar i dessa tidningar faller utanför dessa två veckor

som

handlar något de specialprogram televisiomen som om av som

gjorde under valen partiledarintervjuer, debatter etc..

nen

Nyhetssändningarna i SVT Rapport och TV4

Aktuellt samt

Nyheterna två veckor före valen. 1960 fanns enbart Aktuellt

dessutom hade mycket begränsad valbevakning. 1979

som en fanns Rapport och Aktuellt och 1998 samtliga Vi

tre program. har koncentrerat huvudsändning kväll och

oss en per program. Sammanlagt består materialet för 1979 91 nyhetsinslag och för

av 1998 av 90 inslag.

I stort sett samtliga specialprogram partiledarutfrågningar, de-

batter etc. SVT och TV4 gjort inför valen, dock begränsat

som till rikstelevisionen. Regionalprogram har exkluderats. Anal i detta bokka itel märksammar vissa delar detta

Yserna P u PP av material än andra. TV tas t.eX. än tidnin Studien.

mer uPp mer garna. bygger kombination. . kvalitativa. och kvantitativa. och

en av textprogramanalyser Vi betraktar de studerade resul-

texterna som ett

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

olika val har betydelse för vilka innebörder politiken och tat av som valrörelserna får, vad politiken kommer att handla och vilka

om tolkningar politiken de erbjuder läsaren/tittaren. Texterna är

av som i den meningen resultat skapande verksamhet. När säger

ett av

skapar och skapande naturligtvis inte att journalistiken hit-

menar tar eller fabricerar utan grund. Vad är att journalistiken

menar och medierna generellt inte utgör neutrala institutioner, utan tvärtom institutioner eller mindre invanda arbetssätt, tolk-

vars mer

ningar, dramatiseringar och iscensättningar har betydelse för politi-

kens innebörder i mediesamhället.

I de analyser arbetar med utgår från bl.a. följande frågeställ-

ningar:

Vad handlar texterna/programmen och vad handlar valrörel- 0 om

och politiken om förmedlas i

serna i medierna Vad t.ex. ru-

briker och ingresser och vilken berättelse är det berättas

som

Vilka händelser och vilka händelser får särskilt 0 rapporteras stort

utrymme

Hur iscensätts dessa händelser I vilka roller iscensätts politiker och väljare I vilka roller får de

uttala sig och vilka roller de sig till Hur beskrivs och

anpassar

kommenteras de journalistiken

av

Vilka relationer mellan politiker och väljare skapas tex- 0 genom

ter/program Vad har texterna/programmen för implikationer för dem

0 som

använder dem och förstår politiken och valrörelserna med hjälp

dessa texter 4 av

Vad var det som stod på spel

Allt fler medborgare tycker S och M är två ganska likvärdiga val,

att

ungefär Pampers eller Libero Expressen 11/9 1998.

som

Under valrörelsen 1998 hördes vid upprepade tillfällen röster

som sa

valtemperaturen låg och valrörelsen tråkig. När den

att var att var s.k. affären med Schymans städhjälp kommenterades iTV4:s

ny-

hetsstudio gjorde journalisterna bl.a. följande analys:

Rätt intressant det behövs sån här affär för att höja valtempera-

- att en

turen.

-Jaa det kanske säger något valrörelsen i allmänhet.

om

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

Sådana beskriva valrörelsen kan naturligtvis syfta olika

sätt att

saker det saknades riktigt avgörande valfrågor, parti-

- att stora att

inte gjorde några utspel, debatten mellan partiledarna

erna nya att inte riktigt ville hetta till, eller valresultatet framstod relativt

att som givet förhand och att spänningen därför uteblev. En sak vågar dock påstå. Det höjer valtemperaturen i samtidens valrörelser är

som händelser från början är, eller har förutsättningar bli,

som att mediehändelser.

En tänkbar förklaring till det minskade Valdeltagandet 1998 är att alternativen i politiken framstod mycket otydliga och det

som att

oklart vad egentligen stod spel. En valrörelse med tydliga var som

regeringsalternativ att ta ställning till, med betydelsefulla frågor

som tydligt särskiljer de olika partierna och där det dessutom framstår

jämnt och spännande in i det sista, torde motivera fler som att och rösta än valrörelse där det gäller förutsatt allt

en motsatta att

är lika. En valrörelse det första slaget kan bidra till både annat av osäkerhet alternativen och känsla att det ändå inte gör

om en av någon skillnad.

Det är naturligtvis inget väljare är osäkra och har svårt

nytt att att

skillnader i politiken. Röster uttrycker sådana erfarenheter se som har kommit till uttryck i medierna under alla de tre valrörelser studerat. Mycket tyder dock denna osäkerhet ökat, delvis

att som

konsekvens människors traditionen ärvda tillhörigheter en av att av till större kollektiv och ideologier minskat i betydelse, säkerli-

men

också beroende att skillnaderna i politiken inte är så tydliga gen

de varit. Undersökningar har visat andelen osäkra och rörsom att liga väljare ökat. I situation då många väljare är osäkra när valrö-

en relsen inleds får sannolikt valrörelsens karaktär särskilt betydel-

stor

Valrörelsen kan antingen motverka eller förstärka denna osäkerse. het.

Vi skall här för valrörelsen 1998 präglades

argumentera att av av-

saknaden tydliga regeringsalternativ och frånvaron tydligt vär-

av av

deringsskiljande sakfrågor. Vi baserar detta analys valrörel-

en av

så den utspelades i vissa utvalda medier. Låt påpeka att sen som oss

ställning till denna valrörelsens karaktär främst be-

inte tar om rodde politiken eller medierna. Politiken har förändrats i viktiga avseenden. Blockpolitiken eller mindre borta. Samarbeten i

är mer olika politiska konstellationer har varit ett viktigt inslag i svensk

politik under år jfr Lewin 1998. Det politiska handlingsut-

senare

har Överlag minskat. Det har skett likriktning i politiken

rymmet en och alternativa politiska utopier har förlorat i trovärdighet, Men

osv.

även medialiseringen kan skall i detta och i följande

som se av-

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

snitt delvis bidra till det blir svårare urskilja de sakpolitiska

att att skillnaderna mellan olika partier. Mediernas fungera kan åt-

sätt att

minstone förstärka politisk otydlighet upplevelse alla

en en av att säger sak, skillnaderna är och ingen har något

samma att vaga att nytt att komma med har sina rötter i förändringar inom den

som

politiska sfären.

Om regeringsfrågan i valrörelserna

I detta avsnitt skall undersöka vilka bilder fick regerings-

man av alternativen följde valrörelsen i de medier studerat. Vi

om man

ställer två frågor: I vilken utsträckning fanns någorlunda tydliga

re-

geringsalternativ att ta ställning till I vilken utsträckning framstod

valet ovisst och spännande alternativt redan klart förhand I

som nästa avsnitt undersöker i vilken utsträckning valrörelserna i

me-

dierna erbjöd medborgarna tydliga sakfrågor och tydliga ideologiska eller värderingsmässiga positioner ställning till. För

att ta att ett perspektiv valrörelsen 1998 jämför den med valrörelsen 1979 och delvis även 1960.

Under valrörelsen 1979 präglades den politiska debatten

av blockpolitiken. Inte så enad vänster under hela valrörelsen

att en stod mot enad höger, tvärtom de s.k. sprickorna inom det

en var borgerliga blocket återkommande i medierna. Även då

ett terna sprickorna relaterades dock detta till frågan det skulle

togs upp om bli socialdemokratisk eller borgerlig regering. Under valrörelsens

en

sista dagar gjorde också de borgerliga partierna tydliga markeringar

för visa de representerade alternativ till socialde-

att att ett enat en

mokratisk regering.

När resultaten från opinionsundersökningarna redovisades i

medierna ställdes vänstern och vpk det borgerliga blocket c,

s mot och m. Opinionssiffrorna talade för oviss utgång valet och i

en av medierna blev den jämna slutstriden rubriker. En vecka före

stora valet hade Nerikes Allehanda följande rubrik förstasidan:

t.eX. 16 305 röster så lite skiljer blocken enligt Szfo. I artikeln kunde

- man sedan läsa det hänger 16 305 röster vilka vinner valet.

att som Det då inte frågan vilken partiledare eller vilket parti

var om som skulle vinna utan vilket block. I Expressen dag presenterades

samma opinionssiffrorna kamp mellan blocken. Rubriken 175

som en var: mot 174. I artikel efter artikel, i nyhetssändning efter nyhetssändning, återkom den avgörande frågan: Skulle vänstern eller det borgerliga blocket vinna valet

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

1979 fanns tänkbara alternativ i regeringsfrågan, beroende

tre valresultaten. Det första alternativet socialdemokratisk

var en regering. Opinionssiffrorna visade socialdemokraterna tillsammans

att

med vänsterpartiet mycket väl kunde majoritet i riksdagen. Även

och vpk strävade efter att profilera sig gentemot varandra om s under valrörelsen, talade allt för vpk skulle stödja socialdemo-

att en kratisk regering. I den Slutdebatten ett dagar före valet

stora par framstod de två partierna enade i sin kritik de borgerliga

som mot

partierna. Det andra alternativet borgerlig trepartiregering

var en med stark tyngdpunkt höger. Vem i så fall skulle bli statsmi-

som nister mycket beroende valresultatet. Det tredje alternativet

var

mittenalternativet. Under valrörelsen gjorde de två mittenpartivar

flera utspel. Knappt två veckor före valet erna gemensamma presenterade och folkpartiet fick

centern ett gemensamt program som

uppmärksamhet. Efter valet det tänkbart mittenpartierna

stor var att antingen bildade minoritetsregering eller de blev stark del i

en att en

borgerlig trepartiregering med Ullsten eller Fälldin statsmien som nister.

I valet 1979 erbjöds medborgarna relativt tydliga alternativ

att ta

ställning till, regeringsfrågan stod verkligen spel, och det

var spännande i det sista. Valrörelsen 1998 utgör tydlig kontrast

en

till detta. Det oklart vilka regeringsalternativ medborgarna

var som hade ställning till. Med stöd från resultaten opinionsunder-

att ta av sökningarna publicerades den sista veckan före valet konstate-

som rades det med all sannolikhet skulle bli socialdemokratisk

att en ny

regering utan majoritet i riksdagen. Något gemensamt borger-

egen ligt alternativ presenterades inte och inte heller något mittenalternativ. Jämfört med 1979 präglades valrörelsen över huvud taget i

betydligt mindre utsträckning den traditionella uppdelningen

av mellan block till vänster och till höger. Den fråga lyftes

ett ett som fram i medierna i synnerhet sista veckan före valet inte det

var om skulle bli vänster eller högerregering eller möjligen mittenre-

en en gering, i stället Göran Persson skulle välja samarbeta

utan vem att med efter valet; vänsterpartiet, miljöpartiet, eller kanske

centern kristdemokraterna. En röst socialdemokratin kunde således,

om

tog denna debatt allvar, röst regering man vara en en som samarbetade med alltifrån vänsterpartiet till kristdemokraterna,

två partier många punkter varandras motsatser i

som representerar

svensk politik. Även 1998 presenterade medierna naturligtvis ivissa

fall borgerligt alternativ Expressen 18/9. Men detta al-

ett se t.eX. ternativ framstod oklart och fick över huvud ingen fram-

som taget trädande plats i valrörelsen.

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISEHAS

Frågan Göran Persson skulle samarbeta med efter valet

om vem

vid upprepade tillfällen i nyhetssändningarna under

1998 togs upp valrörelsens slutskede. Journalisterna spekulerade olika håll.

Typiskt för dessa spekulationer att de dels utgångspunkt i

var tog

opinionssiffrorna, dels i partiledarnas uttalanden och uppträdanden i medierna särskilt i TV. Spekulationerna uttryck för politi-

var ett kens personifiering så till vida de ofta handlade samarbete

att om mellan

personer.

Fyra dagar före valdagen arrangerade TV4 debatt mellan

en partiledarna. Debatten blev huvudnyheterna i TV4:s nyhetssänd-

en av

ning kväll. I studion intervjuade programledaren

samma en av redaktionens journalister. Den ägnade stor del sina

egna senare av kommentarer att spekulera kring vilken regering det skulle bli efter valet. Han refererade till opinionsundersökningarna och slog fast Gudrun friade till Göran Persson å sin sida sökte

att som samarbete med både vänstern och de borgerliga. Två dagar

senare

kommenterade journalist partiledardebatten i Sveriges televi-

samma

sion. Han fick då följande fråga sin kollega: Jaa Lasse hur oeniga

av

är dom borgerliga partierna" Hans de

svar var att var oense om mycket och Göran Persson kunde bara luta sig tillbaka

säga, se

Gudrun Schyman, vilket påstås dölja de sprickor finns

nen mot som mellan dem. journalisten konstaterar vidare "vi får den

att svagaste socialdemokratiska minoritetsregeringen i modern tid."

I Aktuellt den detta sändningens huvudrubriker:

13/9 var en av "Vem skall stödja efter valet En central fråga inför valkam-

vem panjernas sista vecka. Något denna fråga kunde emel-

svar man lertid inte för väljarna. Två dagar 15/9 Aktu-

presentera senare tar

ellt frågan igen. I sändningens huvudrubriker antyds

upp en av nu

Alf Svensson och kristdemokraterna kan bli det parti socialatt som demokraterna skall samarbeta med efter valet. I inslaget sägs att Svensson gått framåt så mycket han kan peta undan vänster-

nu att partiet tänkbar samarbetspartner med socialdemokraterna.

som Som påannons till sägs vidare: "Efter valet kan tidigare

ett reportage otänkbara koalitioner bli möjliga. I reportaget påstår sedan journalisten det blir allt tydligare socialdemokraterna "inte vill ha

att att

att av nansminister Åsbrink används för stödja påståendet. När detta

att är

och dessutom slagit fast centerpartiet stängt sagt, reportern att

dörren ordentligt ett påstående verifieras klipp

som genom ett från TV-intervju konstaterar den frågan är

en reportern att stora vart socialdemokraterna skall vända sig. Eftersom även folkpar-

nu

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

tiet markerat de inte vill samarbeta med socialdemokraterna återatt står enligt kristdemokraterna. Allt kan bli möjligt, säger reportern och hänvisar till kd och har mycket gemensamt och reportern, att s Svensson minsann inte stängt några dörrar". Inslaget präglas att

dels journalistens spekulationer fram och tillbaka, dels jour-

av av att nalisten använder enskilda uttalanden från partiledarna, hämtade

från olika sammanhang, för att underbygga sin argumentation. Särskilt sakupplysningar de olika partiernas politik får inte mycket om

tittarna. De bilder regeringsfrågan i medierna inte sällan som gavs av var motsågelsefulla. Ena stunden kunde läsa det inte kunde bli att frågan något samarbete mellan Persson och Schyman, och i nästa om stund kunde läsa Persson satsade allians med vänstern att en jfr Expressen 17/9 och 18/9. Denna motsägelsefulla bild bet.eX. rodde sannolikt åtminstone saker: För det första socialtre att demokraterna valde inte tydliga besked och att blockpolitiken att ge

inte längre självklar utgångspunkt För det andra

var en att man kunde tolka Perssons uttalanden olika sätt eftersom lade man olika innebörder i begreppet samarbete detta klargjordes i utan att Ibland handlade det regeringssamarbete och

rapporteringen. om

ibland samarbete vänstern i regeringen. För det om ett utan att satt

tredje, och inte minst viktigt, präglades journalistiken av ett speku-

lerande fram och tillbaka jfr Isotalus 1998. I ett sådant spekule-

rande, där journalisterna själva tolkar möjligheterna samarbete,

av och tolkar innebörderna i politikernas uttalanden, är det naturligtvis

möjligt komma till helt olika slutsatser. att

Sammanfattningsvis kan konstatera det mycket oklart

att var

vilka regeringsalternativ väljarna egentligen hade att ta ställning

som till. En röst socialdemokraterna kunde också röst vara en en regering orienterade sig så radikalt olika partier vänstersom som och kristdemokraterna. I medierna helt olika bilder

partiet gavs av

Perssons förhållande till de olika partier nämndes i dessa dissom kussioner. Samtidigt kan säga utgången valet i stor utman att av sträckning framställdes klar förhand. Det knappast som var en

spännande kamp mellan olika politiska riktningar. Inför valdagen

var

inte frågan skulle höger- eller vänsterregering. Frågan

om en

kd skulle framåt så mycket opinionsmätning-

var snarare om som visade, skulle bakåt så mycket mätningarna visade arna om som

osv. I dessa två olika politiska situationer, 1979 och 1998, opinivar viktig del. Men de kan mycket väl ha haft

onsundersökningarna en helt effekter medborgarnas och benägenhet

motsatta engagemang

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

att och rösta. 1979 förstärkte sannolikt opinionsundersökningspänningen inför valet. Det dessa kunde arna var genom se att blocken stod varandra i jämn kamp. 1998 visade opinionsmot en siffrorna något De blev del i valrörelse där det annat. en en var

oklart vilka regeringsalternativ egentligen stod spel. De i

som

medierna ständigt återkommande opinionsundersökningarna

var också del i förhållande präglade valrörelsen 1998: en ett annat som

Fokuseringen partiledarnas framträdanden i TV. I tabloidpressen

korades vinnare och förlorare, med rubriker, utifrån resultat stora av

opinionsundersökningar där människor fått ställning till hur

ta

partiledarna klarade sig i TV-utfrågningar och TV-debatter. I dessa

reportage fokuserades partiledarnas framträdanden i medierna samtidigt sakfrågorna sköts sidan. Kanske det många som var som tyckte att reportagen intressanta och underhållande läsa. var att

Sannolikt hade de, de opinionsspiraler skapades,

genom som en stor

betydelse för valutgången jfr JMG granskaren 3:98. Men lika

troligt är det de bidrog till förstärka redan tveksamma och att att osäkra människors upplevelse valet inte handlade av att om ett viktigt vägval mellan olika politiska alternativ Inforutan om annat. mationen att Alf Svensson och Lars Leijonborg var en segrare en förlorare i de TV-sända valdebatterna bidrog knappast till de att

politiska alternativen blev tydligare.

Om ideologiska och sakpolitiska skiljelinjer i vairörelserna

En de tydliga skillnaderna mellan de valrörelser studeav mest tre

är förekomsten värderingsskiljande sakfrågor i debatten.

rat av Esaiasson 1990: 276 beskriver valrörelsen betydligt lug- 1979 som än det föregående valet 1976 och förklarar detta med avsaknanare

den riktigt gnisttändande ideologiska stridsfrågor. Denna slut-

av sats är väl underbyggd. Desto intressant blir det konstatera mer att att valrörelsen 1979 jämfört med 1998 tvärtom framstår starkt som

präglad ideologiska och sakpolitiska skiljelinjer. Det är uppenbart

av att valrörelsen 1998 denna punkt skiljer sig väsentligt från inte bara 1979 års val även från andra valrörelser under 1960- och utan 70-talen, även Brandorf, Esaiasson, Håkansson 1996, men senare Esaiasson 1990.

En vanlig kritisk iakttagelse politiken valrörelsen i

är att och

medierna handlar mycket än politiska sakfrågor. Detta

om annat är inget fenomen Brandorf, Esaiasson, Håkansson 1996, Hvitfelt nytt 1996. Våra analyser de fem tidningarna visar också andelen av att

artiklar handlar politiska ståndpunkter i sakfrågor inte skil-

som om

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

mellan valrörelserna 1960, 1979 och 1998.6 Det rör jer sig avsevärt mellan fjärde och femte artikel. Övriga artiklar sig om var var handlar händelser i medierna, opinionsundersökningar, om om om själva valrörelsen, kampanjer och politikernas framträ-

partiernas

danden i olika sammanhang etc. Däremot har det blivit ovanligare med artiklar relaterar sakfrågorna till någon form ideologiskt som av

sammanhang.

Tabell Andelen artiklar i fem tidningar handlar saksom om frågor i valrörelserna 1960, 1979 och 1998

Politiken som stånd- sakfrågor i ett ideologiskt punkter i sakfrågor sammanhang

1998 69 av 322 21 ,4°/o 55 av 322 17,1°/o

1979 86 av 373 23,1% 73 av 373 19,6°/o

1960 13 av 51 25,5°/o 13 av 51 25,5°/o

Dessa siffror säger inte så mycket det specifika med valrörelsen om 1998. Låt kort två andra analyser fångar detta oss presentera som bättre. För det första analys valrörelsernas händelser. För en av stora det andra analys valdebatternas brännande frågor och partieren av

argumentation i dessa frågor.

nas Med händelser de händelser får stort utrymstora menar som i medierna, återkommer i olika medier och ofta me som som tas upp flera dagar utifrån olika perspektiv. De enskilda nyhetsinslagen blir

därigenom delar i större händelse och berättelse. Det finns sären skild undersöka valrörelsernas händelser. Hän-

anledning att stora

delserna sätter stark prägel valrörelse. De har sannolikt stor en

betydelse för våra föreställningar politiken under valrörelse.

om en Händelserna är lätta komma ihåg och de kan fungera att som modeller och sinnebilder. journalistiken är i utsträckning händelsefokuserad. Stommen stor i händelse. För något skall bli till

inslagen är vanligtvis en att en

krävs det något aktuellt inträffat. I vissa fall är innyhet att är som slagen från händelser inträffar utan journalistikens en rapport som direkta från torgmöten är exempel detta.

inblandning. Rapporter

Inte minst under valrörelse är dock journalistiken i många fall en inblandad i händelsernas uppkomst. Ett exempel detta är när politikers uttalande i intervju och låter

journalister tar en en en

politiker bemöta detta uttalande i intervju. Iscenannan en annan

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

satta meningsmotsättningar kan bli händelser med nyhets-

stort värde. Ett exempel är de händelser sker i medierna delvis annat som mediernas villkor. Debatter i TV är exempel detta. De är ett

förberedda, planerade och organiserade redaktionerna.

av Till valrörelsens händelser 1960 kan räknas politikernas stora framträdanden i televisionen, medium i valrörelsernal En en nytt stor händelse också den sk "mittendeklarationen". Folkpartiet var och centerpartiet presenterade kort före valet antal

ett ståndpunkter

vilka deklarerade grunderna för regering baserad genom man en mittenpartierna. Detta har beskrivits de första "valutspesom ett av len 1990, 224.

Esaiasson s.

1979 blev Gösta Bohmans s.k. skärgårdsbjudning vad kan som beskrivas de svenska valrörelsernas första mediesom en av stora händelser i den meningen den för medierna och

att var arrangerad

fick genomslag 1990. En sak under valrörel-

stort Esaiasson som

slutskede ägnades uppmärksamhet i medierna också sens stor var frågan Palmes debattmotståndare i TV-sänd valdebatt. Efter om en många turer slutade det med det inte blev någon debatt. I

att övrigt

präglades valrörelsen flertal händelser med tydliga ideoav ett stora

logiska och sakpolitiska innebörder. Det Palmes valprogram "de

var första hundra dagarna, det s.k. mittenutspelet, debatterna kring

villakostnaderna igång efter utfrågning med Palme i som satte en TV, debatt mellan Bohman och Sträng regeringens lån samt en om från Iran fick uppmärksamhet i medierna. som stor De mediehändelserna i valrörelsen 1998 hade relativt lite stora att

göra med ideologiska eller sätt tydligt särskiljande partipo-

annat litiska frågor. De händelserna handlade och då inte stora om annat minst politikernas framträdanden i TV. I valrörelsens slutskede om blev Schymans städhjälp hon betalat lämna

som utan att uppgifter till Skattemyndigheten sådan händelse. Själva dramaturgin i

en

denna händelse byggdes uppgifterna

upp genom att om Schymans

städhjälp ställdes uttalande hon gjort i TV4:s partiledarde-

mot ett batt. Händelsen hade förutsättningar bli s.k. skandal eller affär att en Lull och Hinerman 1997. De andra partiledarna inte var sena att fördöma Schyman. Händelsen fick i

mycket stort genomslag

medierna, med rubriker. Den kommenterades journalister stora av och andra i radio, TV och Andra händelser press. stora var t.ex.

TV4:s partiledarintervjuer med Loket utfrågare och den

som stora duellen mellan Bildt och Persson i SVT. Liksom partiledardebat-

terna i TV fick dessa mediehändelser uppmärksamhet såväl före stor efter själva Socialdemokraternas som programmen. förslag om en

maxtaxa dagis blev mycket sakfrågor fick något

en av som

MATS EKSTHÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

större genomslag under valrörelsens del, detta blev senare men en mediehändelse inte minst uttalande i TV-sänd stor genom ett en partiledarintervju där Persson försökte förklara tanken bakom

förslaget, uppenbarligen misslyckades i sina formuleringar.

men Åtminstone iscensattes omfattande kritik Persson efter en mot

denna utfrågning.

går det urskilja eller några frågor eller sakom-

Vanligtvis att en

råden debatten handlat särskilt mycket under valrörelse som om en Brandorf, Esaiasson, Håkansson 1996, Dannert 1979, Esaiasson Under 1970- och 1980-talen har debatterna kring dessa hu-

1990.

vudfrågor ofta haft tydlig ideologisk och värderingsskiljande

en grund. Debatterna kring kärnkraften 1976, löntagarfonderna 1982, och de återkommande ideologiskt orienterade debatterna om samhällsekonomin, skatterna, välfärden, systemskiften etc. är exempel detta. I valrörelsen 1998 stod knappast några sådana värderings-

skiljande sakfrågor i brännpunkten för debatten. Däremot erbjöd tidningarna artiklar presenterade partiernas inställning i olika

som

specifika sakfrågor.

Som Asp 1998 visar det vården, skolan och var omsorgen som stod dagordningen 1998. Dessa frågor fick störst överst uppmärksamhet i medierna och de stod också högst partiernas och väljarnas dagordning. Kännetecknande för debatten kring dessa frå-

den knappast tydligt värderingsskiljande. Tar t.ex.

gor var att var

partiledardebatterna iTV utgångspunkt kan hävda det

som att tvärtom mycket svårt över huvud några skiljelinjer i var att taget se debatten. Hvitfelt och Nord 1998:273 sammanfattar valdebatten

följande sätt:

Valdebatten dominerades i medierna upprepat mantra: vård, av ett

skola och Mantrat upprepades såväl politiker alla politiska

omsorg. av ur läger och journalister från olika medier de skilda representanter av som för allmänheten fick komma till tals. /.../ Valet 1998 utmärktes som

dock inte några partiskiljande konfliktfrågor. I utsträck-

av stora stor ning gällde debatten ville och bäst tre vem som satsa mest samma saker: vård, skola och omsorg.

illustrera detta med några korta iakttagelser från partiledar- Låt oss debatterna i TV. Givetvis kom det fram vissa skillnader mellan de

olika partierna i partiledardebatterna. Partiledarna profilerade

olika sitt parti. Men frågan är de osäkra tittarna blev så sätt om mycket klarare över alternativen i svensk politik. En del destor av batten kretsade kring vård, skola och Gemensamt för alla omsorg. partierna de ville göra förbättringar dessa områden. Oavvar att

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

sett partitillhörighet och politisk färg talade partiledarna

om ett rättvisare samhälle, samhälle och mänskligare om ett varmare om ett samhälle. I enstaka fall framkom sakpolitiska skillnader. Främst

gällde det vårdnadsbidraget. Men det präglade debatten

nog som om vård, skola och 0rd stod ord i debatt omsorg vara snarare att mot en där partiledarna hävdade just deras parti skulle till det blev att se att bättre. Partiledare efter partiledare framhöll vikten ökade av

satsningar, lyfte fram de förbättringar de föreslagit och

som anklagade motståndarna för föra politik inte leder till att en som förbättringar. De var oense om vilka i realiteten föreslår som mer till dessa områden. Lars Leijonborg hävdade de pengar t.ex. att skulle lägga kursen och skolan. Han fick kritik från om satsa mer Göran Persson och Gudrun Schyman framhöll folkpartiet i som att

själva verket föreslog nedskärningar anslagen till kommunerna

av

och skattesänkningar för ökade

som gav utrymme satsningar. Leijonborg dementerade och hävdade de visst skulle att satsa mer. Ord stod ord. Partiledarna anklagade varandra för komma mot att

med floskler, låta raspiga grammofonskivor, ägna sig

att som att

dubbelspel osv.

I debatt detta slag är det inte lätt bilda sig uppfatten av att en ning de faktiska skillnaderna mellan de olika partiernas politik. om

Däremot kan naturligtvis partiledarna framstå olika trovärdiga i

som sina framträdanden. Partiledarna försökte övertyga väljarna genom att bygga trovärdighet och t.ex. hänvisa till den konkreta upp en

vardagen. Gudrun Schyman började med tala vänsterpar-

att om att

tiet är det enda partiet har kvinnlig partiledare

som en som är nykter alkoholist. Göran Persson presenterade sig den vuxit i som som upp ett klassamhälle och orättvisorna. Alf Svensson exempel sett gav

från den familjens vardag. Lars Leijonborg hänvisade till

egna ett brev han fått från heter Sverker är 74 år och som en man som som har grå Daleus talade sina barn och sin när han starr. om mamma argumenterade för bra skola och en omsorg.

ITV4zs partiledardebatt hade redaktionen och programledarna

den uttalade ambitionen tydliggöra skillnaderna i politiken. Proatt grammet inleddes med bl.a. följande ord: Ikväll skall försöka

tydliggöra olika politiska alternativ, vägvalen för framtiden det som brukar heta ...". Genom partiledarnas

ansträngningar och program-

ledarnas struktureradebatten, sammanfatta och ställa raka sätt att frågor kan säga de lyckades i sina intentioner. Det man att gavs mer raka besked, tydliga frågor och information skillnaderna svar om mellan partierna. Liksom debatten i SVT fick denna debatt stor uppmärksamhet i I ett flertal tidningar framhölls depressen. att

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

batten klargjorde viktiga skillnader i politiken. Men de artiklar som skrevs utifrån debatten handlade mycket än de sakfrågor om annat

Det handlade programformen, om Schymans

som togs upp. om

städhjälp och hennes uttalanden i partiledardebatten,

om vem som respektive förlorade debatten och partiledarnas framträvann om danden. I de i medierna iscensatta debatterna tenderar partiledarnas per-

sonlighet bli allt avgörande. Politiken personifieras. Politiska

att mer

sympatier blir fråga identifiering med deras

en om personer, personlighet och stil, deras autenticitet och retoriska förmåga, fråga en tycke och smak. Detta är naturligtvis inget nytt i sig. I valrörelom har alltid partiledarnas framträdanden varit viktiga. Men medialiser seringen förstärker personifieringen, TV-mediets visuella genom

genomslagskraft, programformaten och den journalistik

som uppmärksammar partiledarnas framträdanden, kommenterar, som rekorar vinnare och förlorare. Typiskt för de politiska decenserar, batterna är vidare ord ofta står ord. Debatten vård, skola att mot om och i valrörelsen 1998 illustrerar detta. Debatten jobben omsorg om

är ett annat exempel. Samtliga partier var överens om att jobben tillhörde de viktigaste frågorna. Oenigheten handlade hur

en av om skall uppnå fler arbetstillfällen. För TV-tittarna är det inte lätt man avgöra har rätt i sådana frågor. Detta är inte heller att vem som något Valrörelsen 1979 präglades förhållande. Men i nytt. av samma

situation där medborgarnas ideologiska och partipolitiska

en

tillhörigheter blir mindre självklara, där osäkerheten och rörligheten

bland väljarna blivit större får detta sannolikt större betydelse för

väljarnas beteenden. Lite förenklat kan kanske uttrycka det man följande sätt: Om redan från början är socialdemokrat eller man moderat har det inte så betydelse ord står ord i stor om mot debatten, ändå vad på. Om från början inte man vet man tror man känner tillhörighet till något parti är risken debatten bara stor att förstärker osäkerheten.

När valrörelsen in i TV

flyttar

Under den tidsperiod studerat har valrörelsen successivt och som

i allt större utsträckning flyttat in i televisionen. Omfattningen

av televisionens valbevakning har ökat, delvis följd tillsom en av komsten fler TV-kanaler och ökat TV-utbud. Utöver de av ett re-

gelbundna inslagen i nyhetssändningarna, gjordes 1998 partiledarutfrågningar, partiledardebatter, andra debatter och dueller, samt

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

olika specialprogram i såväl Sveriges television iTV4 i som och mer

begränsad omfattning även i TV3. Den grundläggande effekten

av detta är televisionen i väsentlig att numera utsträckning sätter sceför politiken. Det har då inte bara göra med vilka

nen att budskap

får genomslag, vilka blir kända andra och som personer som mer än för vad blir kända att i TV är i dag självklar förpersoner synas en

utsättning för politiska framgångar. Det har också göra med de

att politiska samtalens karaktär, hur politiken kommuniceras

kan

kommuniceras givet TV-mediets specifika egenskaper.

Valrörelserna indragna i den allt hårdare konkurrensen är numera TV-tittarnas tid och uppmärksamhet jfr Ekström 1998. TVom utbudet har ökat kraftigt samtidigt den tid människor

som lägger

ner TV-tittande är relativt konstant Carlsson och Bucht 1997.

TV-bolagens framgångar är starkt kopplade till storleken den publik man lyckas fånga. I utvärderingarna TV-program spelar

av tittarsiffror avgörande roll, detta även inom den icke reklamen finansierade televisionen. På Sveriges Televisions hemsida efter strax valet kunde del tio-i-topp lista över de sedda valman ta av en mest detta under rubriken: SVT kampen tittarprogrammen, vann om na. Av denna topp-lista fick partiledarnas slutdebatt i veta att TV1 och Duellen mellan Persson och Bildt hade de högsta tittarsiffrorna. Programmen sågs 17,2 °/o 16,0 %

av respektive av

befolkningen. Andra lyckades inte lika bra i konkurrensen. program

Särskilt dåligt gick det för Valberedningem i TV3

programmet som avbröts tidigare än planerat följd alltför låga tittarsiffror. som en av Som del i denna konkurrens lanserade TV4 serie partiledaruten en frågningar med Våra största mediekändisar Loket en av som pro-

gramledare. Programmet, och inte minst programledaren, fick

stor

uppmärksamhet i tidningarna.

TV-tittande är i dag den i tid dominerande fritidsaktiviteten för delar befolkningen 1998, Mediebarometern

stora av Castells 1998.

Televisionens karaktär audiovisuellt medium för avkopplande - ett hemmabruk har påverkat medborgarnas relation till Det

politiken.

-

är i stor utsträckning TV-tittare möter politiken.

som

De mest uppmärksammade partiledarutfrågningarna, intervjuerna

och debatterna TV, för TV. De utspelar sig i TV, görs numera av detta mediets speciella villkor. journalistikens roll har så till vida

förskjutits från rollen skildra debatter utspelar sig utanför att som TV-mediet, till roll producent, organisatör och regissör. En en som konsekvens detta är debatterna i allt av att större utsträckning antill det grundläggande kravet det skall bra TV-propassas att vara gram.

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

Vad händer när det politiska samtalet blir samtal inom televi-

ett sionens ramar Vi kan peka åtminstone väsentliga effekter

tre av detta:

Politiska debatter till televisionens krav underhållan-

anpassas

de, spännande och / eller dramatiska TV-program.

Medborgarna blir åskådare och möter politiken flöde

som ett av

bilder och budskap.

Det händer i TV, och då inte minst politikernas agerande i

som

TV, präglar valrörelsen helhet den uppmärksamhet

som genom

dessa TV-program får i andra medier.

som

Som Postman 1986 och andra visat förändrar televisionen kommunikationens så även den politiska kommunikationens karaktär. De punkterna handlar detta. Vi skall här punkt

tre ovan om ta upp två och Exempel punkt återkommer olika ställen i detta

tre. ett kapitel. Vi kan också hänvisa till studie valrörelsen 1998

en annan av Ekström och Eriksson 1999, till litteratur där detta

samt annan beskrivits mycket Väl Altheide och Snow 1991, Postman 1986.

Innan går in dessa två punkter vill tydlig markering.

göra en Analysen skall inte tolkas kritik TV-mediet i sig. TV har

som en mot

andra medier och kommunikationsformer vissa särskiljande som egenskaper både för- och nackdelar, möjligheter och

som ger begränsningar. Däremot kan det finnas skäl kritiskt reflektera

att över vad händer i situation då medborgarna möter politiken

som en främst i egenskap åskådare och mediekonsumenter samtidigt

av som

andra former för politiskt deltagande och politiska samtal marginaliseras.

Politiken som ett flöde av bilder och budskap

I Anders Bruhns studie i denna bok kommer ungdomar till tals

som

beskriver politiken rörig, käbbel och tjafs.

som som en soppa, som De tycker det är svårt de reella politiska alternativen och

att att se tycks missnöjda med den information de får. Trots eller

vara kanske tack tillgången till riklig information tycks osäkerheten

vare

bland ungdomarna även Bergh och Eklund 1998. Vad

vara stor se är dessa upplevelser uttryck för Till del är osäkerheten

ett en kanske typisk för väljare. Säkert kan den också hänga ihop

yngre med de förhållanden beskrivit i avsnittet bristen

som ovan,

tydligt värderingsskiljande sakfrågor i valrörelsen. Men frågan

är om inte ungdomarnas röster också är uttryck för de särskilda relationer

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

etableras mellan medborgare och politik inom för TVsom ramen mediet och den senmoderna mediekulturen generellt.

Hur kan det komma sig politiken inte blir begriplig och tydlig

att

trots journalistikens och de politiska partiernas mycket omfattande

satsningar under valrörelse Det kan naturligtvis bero en att po-

litik är komplicerat och svårt göra begripligt med enkla budskap,

att

eller att partierna strategiska skäl undviker tydligt ställning,

av att ta eller skillnaderna mellan partierna inte är så Men är det att stora. hela sanningen När politiker själva uttalar sig tycks de ofta dra slutde måste bli tydliga. Men partierna har under valrösatsen att mer relse efter valrörelse strävat efter tydliga, de har blivit att vara mer

och professionella i sitt kampanjarbete, och lika fullt tycks

mer många människor otillfredsställda med den information de får. vara

Vi vill föreslå socialpsykologisk förklaring: Medbor

en annan mer

ocb föreställningar politiken hänger intimt

garnas erfarenheter om

med medborgarnas roll i det politiska samtalet.

samman Låt för enkelhetens skull tänka två i grunden olika former oss oss politiska samtal vilka medborgarna olika roller: av ger

Politik meningsfullt socialt handlande; medborgarna deltar som aktivt i det politiska samtalet.

Politik flyktiga bilder och budskap; medborgarna är åskåda-

som re.

Att delta är att handla, aktivt engagerad. Detta kan ske i att vara olika former, i politiska partier, sociala rörelser genom engagemang

och opinionsbildning, delta aktivt i politiska samtal i

genom att hemmet eller i offentliga sammanhang. Att samtala form är en av

handling. Genom deltagandet integreras politiken i den

egna vardagsverkligheten och får innebörd, den blir begriplig. Politiska en uppfattningar blir socialt förankrade. Att åskådare är att titta på. Under valrörelse erbjuds vara en medborgare att ta del ett omfattande flöde informationssom av av

broschyrer, reklamkampanjer, radiodebatter, tidningsartiklar,

nyhetssändningar, TV-debatter Till del kan detta naturligtvis etc. en ge upphov till, och integreras samtal där deltar aktörer. Men som den dominerande rollen för många blir rollen åskådare. Vi konsom flöde bilder och budskap inte gör något med. sumerar ett av som Politiker, reklamkonsulter och medieproducenter riktar indirekt följande uppmaningar till mediekonsumenter och åskådare: oss som Lyssna nu Titta hit Missa inte det här När denna roll åskådasom blir dominerande blir det för den enskilde väldigt mycket budre

MATS EKSTHÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

skap med ganska lite mening. Politiken blir bilder och budskap med

förankring i social verklighet. Politiken blir flyktig.

svag en

Politikerna försöker bryta denna trend formulera sina

genom att budskap med konkreta exempel från enskilda människors liv. journalistiken försöker motverka denna trend att presentera

genom politiken sätt. Partiledarintervjuerna iTV4 med Loket

nya som

programledare kan tolkas försök till förnyelse i syfte

som ett att

göra politiken begriplig och vardagsnära. Intervjuerna med

mer partiledarna hade delvis karaktären avslappnad konversation. Pro-

av

gramledaren partiledarna möjlighet att förklara och försökte

gav

välvilligt sätt bidra till göra partiernas budskap tydliga, detta i

ett att stället för att ställa partiledarna väggen, misstänkliggöra och

mot avbryta med kritiska motfrågor. Ambitionen göra politiken be-

att griplig kom också till uttryck när programledaren hälsade tittarna välkomna till det första

programmet:

jag hoppas ni känner varmt Välkomna till den här intervjuserien

er nu

med partiledarna inför det stundande valet. Och jag skall försöka kläm-

dom här partiledarna ett sånt sätt så att alla begriper vad dom

ma

säger, just dom frågorna som själva vill ha reda på.

Men och detta är viktigt det år inte i första hand retoriska

- - genom konstruktioner och förnyelse språket i TV politiken kan bli

av som

begriplig, meningsfull och förankrad i den enskildes mer

vardagsverklighet. Det är inte ett informationsproblem. Det är inte

ett retoriskt problem. Det är knappast fler TV-program och inte

nya heller och bättre information och marknadsföring kan göra

mer som

politiken mindre flyktig. Det är när använder politiken i handling,

i samtal, den kan bli begriplig i djupare mening. Det är

som en

social handling verkligheten utanför blir meningsfull

genom som och verklig för individen Berger och Luckman 1979.

I boken Borgerlig offentlighet Habermas för att

argumenterar massmedierna och då framför allt televisionen skapat publik

en som dagligen åsikter sällan är med och fram-

mottar massor av men som för åsikter. De förhärskande kommunikationerna är organiserade

ett sådant sätt att det blir svårt eller omöjligt för individen

att replikera genast eller med någon helst verkan.

som Habermas

1984, 317. Det vill framhålla är det inte bara blir svårt

s. att att replikera i rollen mediekonsument och åskådare. Budskapen

som

förblir dessutom budskap utan djupare mening.

Politiken är i dag del det kan kalla för "image culture.

en av en Detta är inget nytt utvecklingen har accelererat med medieut-

men

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

vecklingen jfr Boorstin 1987. Under valrörelserna blir detta

extra

tydligt. Produktionen politiska budskap handlar delvis image-

av om

skapande, inspirerat de strategier används inom reklamens

av som sfär. Reklamaffischerna är bara tydligt exempel detta.

ett extra Till valrörelsens stora händelser hör TV-program produce-

numera rade med stark aptit för estetiskt bildskapande. Publiken tilltalas

en

konsumenter bilder, åskådare förväntas efterfråga som av som este-

tiska upplevelser. Låt konkret exempel, inledningen till

oss ta ett

"Duellen mellan Bildt och Perssons programmet

Programmet inleds med något hetsande musik ligger kvar

en som under hela vinjetten. Vinjetten börjar med extrema närbilder de

av båda partiledarna. Vi bara ögonen eller ögonen och näsan. Ett

ser rött och blått streck ligger elektriskt vibrerande över bilden.

ett Bokstäver tillsammans bildar ordet duellen vandrar mycket

som snabbt över bildrutan mot svart bakgrund, med extremt korta

en inklipp duellanternas ansikten. Sedan Göran Perssons

av ser ansiktshalva till vänster i bild röd bakgrund. Ett flertal slag-

mot en

ordsmässiga politiska budskap flimrar hastigt och knappt läsbart

förbi ökad tillväxt, rättvisa skatter", satsa barnfamiljer

mot den röda bakgrunden. Därefter kommer bokstäver

mot en svart

bakgrund igen, innan Carl Bildt i profil, från höger, givetvis

ser mot blå bakgrund där moderata slagord flimrar förbi avveckla

en vårdköerna, sänkt skatt, "ett öppet samhälle". Några extremt

snabba klipp följer, de röda och blå färgerna pulserar

över rutan, innan Vinjetten avslutas med Perssons och Bildts ansiktshalvor

att kommer från sin sida: Bildt från höger blå bakgrund,

var mot en Persson från vänster röd bakgrund och över deras ansikten

mot en står ordet "duellen i vita, feta versaler. Det potpurri bilder,

är ett av musik och starka färger vill väcka uppmärksamhet och tilltala

som

publiken i egenskap åskådare.

av

TV4:s alternativ till partiledarintervjuerna i SVT är i

stor utsträckning estetiskt alternativ. I stället för låta intervjun

ett att utspela sig i TV-studio har valt att intervjua partiledarna i olika

en man

miljöer, båtar, öar i skärgården, gårdar Söder i Stockholm

etc. Dessa intervjuer är del fullt njutbara bilder,

en av ett program av olika miljöer med musik i bakgrunden. Man har använt TV-mediet

uttrycksmedel för att skapa ett underhållande och njutsom ningsfullt Detta är inget fel i sig. Med detta vill bara

program. ge

exempel hur politiken blivit del det kallat image

en av en culture. Korta inslag där bilder från olika sammanhang tidningsrubriker, fragment från intervjuer, framträdanden i TV, tal vid

torgmöten och i riksdagen, valaffischer etc. klippts ihop till kollage

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

med musik i bakgrunden förekom i flertal olika sammanhang

ett under valrörelsen, t.ex. i Lokets" intervjuprogram.

Dessa enskilda är del i omfattande flöde bilder

program en ett av och budskap. Som mediekonsumenter bombarderas bilder

av och budskap, för använda uttryck från den franske filosofen

att ett Baudrillard 1983. Mediet är snabbt. Budskapen avlöser hela tiden varandra. Vi hinner knappast fundera det och hört förrän

sett

bilder försöker påkalla vår uppmärksamhet. Som

nya ett svar mediets specifika egenskaper utvecklas olika använda mediet.

sätt att En sådan präglar inte minst ungdomars TV-tittande är

vana som att låta TV:n i bakgrunden, pendla mellan koncentrerat

vara att ett och okoncentrerat tittande, och mellan kanalerna så fort

att Zappa det blir tråkigt. bidrar till mediets och politikens

Dessa vanor flyktiga karaktär.

Typiskt för rollen åskådare är de kriterier utifrån vilka

som publiken värderar politiken. Som åskådare förväntar det

oss att ser skall underhållande, spännande, uppiggande, fascinerande

vara etc.

Det blir utmaning för politiker och TV-producenter

en gemensam

till så politiken inte blir tråkig och tröttsam titta och att se att att

lyssna på. Det är ingen enkel utmaning. De flesta ungdomar

som

intervjuades i Bruhns studie i denna volym tyckte valpro-

att

tråkiga. Debatterna uppfattades långa och

grammen var som sega.

Journalister recenserade valprogram i TV ifrågasatte också

som om

verkligen skulle orka lyssna politikernas alla under

argument valrörelsen NA 24/8 1998

se t.eX.

TV-programmens genomslag i pressen

Att valrörelsen i väsentlig utsträckning utspelar sig i TV blir tydligt följer valet i Vissa TV-program fick genomslag i

om pressen. ett pressen knappast några andra händelser fick. Politiska debatter i

som radion fick definitivt ingen motsvarande uppmärksamhet. Genom

sin nyhetsvärdering bekräftar tidningsjournalisterna televisionen

att tillhör politikens centrala kanske den centrala, i

arenor, mest synnerhet under valrörelsens intensiva slutskede. Sista veckan före valet utspelades tre händelser i TV Duellen mellan Bildt och Persson,

partiledardebatterna i TV4 och i SVT fick uppmärksamhet

som stor i samtliga tidningar studerat, ofta med rubriker förstasi-

som dorna.

I kvantitativa kan också uppfattning vilken

termer en om betydelse tillskriver televisionen studera antalet

pressen genom att artiklar i vårt material handlade politiken i TV.

som om

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

Tabell Andel artiklar handlade politiken i TV under

som om tre Valrörelser

1960 13 av 51 25,5°/o

1979 73 av 373 19,6°/o

1998 66 av 322 20,5°/o

Under valrörelsen 1998 handlade således än femte artikel

mer var

politiken i TV. Som är det inget nytt att tidningarna skri-

om ser

ganska mycket detta. Den höga siffran för 1960 speglar

ver om sannolikt det intresse fanns för det mediet, och för den

som nya nya möjligheten de folkvalda, inte bara höra dem. Finns det då

att se några skillnader mellan de olika tidningarna det finns tydliga skillnader. Regionaltidningen Nerikes Allehanda har skrivit betydligt mindre TV-programmen. Expressen avviker andra hållet.

om

Ungefär tredje artikel handlade politiken i TV.

var om

Tabell Andel artiklar i fem olika tidningar under valrörel-

som

1998 handlade politiken i TV sen om

DN 6 av 43 18,6°/o

SVD 9 av 48 18,8%

Aftonbladet 15 av 82 18,3%

- Expressen 33 av 107 30,8%

Nerikes Allehanda 3 av 42 7,1 %

Vilka bilder politiken dominerar då i tidningarnas artiklar

av om televisionen Det tidningarna skriver kan vägledande för publi-

vara

kernas uppfatta TV-programmen. journalistiken förstärker

sätt att

så till vida vissa förstå TV-programmen och marginaliserar

sätt att

andra. Men inriktningen tidningsartiklarna naturligtvis också

ger

uppfattning vilka frågor hamnar i när politiken

en om som centrum

flyttar in i TV. Journalisternas reception TV-programmen säger

av sannolikt mycket vilken reception ligger nära till hands

om som

är journalist eller inte. oavsett om man

Politik som uppträdande

I studie finska Valrörelser konstaterar Isotalus 1998 tid-

en av att

ningarna i sin rapportering TV-debatter koncentrerar sig poli-

av

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

tikernas uppträdanden och journalisterna tycks

att se programmen

primärt ett medel för politikerna påverka sin image. Vår

som att studie bekräftar detta. När politiken flyttar i TV ligger det

uppenbarligen nära till hands betrakta politiken uppträdan-

att som den. I artikel efter artikel har journalisterna i vårt material från 1998 valt partiledarnas framträdanden i debatter och interatt recensera

vjuer, samtidigt de sakpolitiska frågorna inte sällan kommer i

som skymundan Politikernas stil och utseenden kommenteras. Efter partiledarutfrågningarna i SVT beskrevs Svensson emotiot.ex. som nell och Persson pompös i Expressen. Efter intervjun med som Bildt i SVT kunde läsa i Aftonbladet Bildt Kvinnornas att nu var man då han valt stil och profil. Rubriken Var fjärde föll en ny var: för den mjuka stilen" AB, 4/9. nya

Efter partiledarintervjuer och debatter blir politikerna betygsatta i kvällstidningarna, många gånger utifrån hur de lyckades i sina

uppträdanden. Partiledarna kommenterar också TV-framsina egna trädanden, och de "betyg de fått kvällstidningarnas läsare. Denna av

typ av journalistik är inte oväntat vanligare i kvällspressen. Den

tillhör i själva verket tabloidpressen särskild som en genre.

Men även morgontidningarna riktar uppmärksamheten

mot partiledarnas uppträdanden när de skriver TV-programmen. En sak om

ofta uppmärksammas är hur framgångsrika partiledarna

som var att hantera den specifika situationen i debatt eller utfrågning, de en om

framstod trovärdiga eller inte, de tydliga eller otydliga

som om var osv.

Inte sällan finns negativ föreställning politiker

en om som utgångspunkt för journalisternas recensioner. I Nerikes Allehanda

29/ 8 journalist att partiledarna i debatt i Aktuellt

menar en en överraskade samtala i riktigt ödmjuk Några genom att en ton. veckor 15/ 9 karakteriserade tidning huvudpersosenare samma

i TV-debatt "grälsjuka. Bedömningarna partile-

nerna en som av darnas framträdanden kan också uttrycka tydlig misstro en mot politiker. Efter att Daleus intervjuats iTV4 kunde läsa han lärt att sig att säga så lite möjligt med så många ord möjligt och som som att

väja för raka frågor med proffspolitikers envishet Expressen

en 31/8. I såväl TV-recensioner andra artiklar som typer av recenserar

journalisterna politikernas agerande utifrån upplevelser jfr

sina egna Isotalus 1998. Det beskrivit här är inte heller något Redan 1960, det nytt.

första s.k. TV-valet, ägnade journalisterna uppmärksamhet

stor politikernas uppträdanden, stil och utseende när de skrev den om

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

programserie gick under rubriken Detta är vår politik. Dessa som

innehöll dels längre del partierna fått producera

program en som

själva, dels intervju där för partiet utfrågades

en en representant av från vart och ett de fyra övriga partierna, samt en representant av

avslutningsvis kort valtal hölls den aktuelle partiledaren. I

ett som av tidningarna bedömdes politikernas framträdanden, ibland med tydliga inslag misstro. Aftonbladet 25/8 1960 beskrev hur av t.ex. en politiker började brottare i bastun. Kännetecknansvettas som en de för politikens villkor i det senmoderna mediesamhället år att politiker måste vänja sig vid, och sig till, det faktum de anpassa att re-

gelbundet blir bedömda och betygsatta för sina uppträdanden i offentligheten Thompson 1995.

Politiken som spel

Kånnetecknande för den journalistik beskriver politiken med som utgångspunkt i TV-programmen är den återkommande bilden av politiken spel. I valrörelsen 1998 skildrade spelet som ett pressen inför partiledardebatterna och duellerna i TV. Huvudmotde stora ståndarnas kvaliteter karakteriserades och analyserades ett sätt

ivissa fall tydligt påminde det regelbundet kan läsa

som om om idrottsmän inför tävlingar. Programmen beskrevs med metafostora från idrottens vårld. Partiledarnas strategier analyseras ingående. rer Spelreglerna för debatterna diskuteras och kritiseras delvis genom uttalanden från politikerna själva. Vinnare och förlorare utpekades och analyserades. Politiken framställs över huvud taget som en

match, kamp, duell i inte obetydlig utsträckning ut-

en en som en spelar sig i TV. Vi utvecklar inte detta ytterligare här då det år en aspekt den medialiserade politiken kan låsa många av som om andra ställen Ekström och Eriksson 1999, Hvitfelt 1996. Vi se t.ex. återkommer dessutom till vissa aspekter detta längre fram i denna av

då politiken ordkrig och politiken strategi

text tar upp som som och reklam.

Politik eller TV-program

Ett tredje återkommande i det tidningarna skriver polititema om ken i TV är fokuseringen själva Redan 1960 skrevs programmen. hel del vilket inte så konstigt då TV-proen om programmen var inslag i valrörelsen. Programmen, också grammen var ett nytt men programledaren, beskrevs eller mindre underhållande. som mer

MATS EKSTRÖM OCH CATHHIN ANDERSSON

TV4:s satsningar 1998 dels partiledardebatt, dels partile-

en egen

darutfrågningar programform med "Loket programledare,

i ny som

bidrog till tidningarnas intresse för programform och partiledare. Det sakpolitiska innehållet i politiken kom undantag när

journalister valde koncentrera sig hur Loket klarade

att pro-

gramledarrollen och den formen för utfrågningarna. Man

nya satte rubriker "Mysigt med Loket" NA, 17/8, Det är för lite

som

Bingolotto över Lokets partiledarintervjuer" AB, 24/8, "Lyckas

Loket med småputtret blir det perfekt EXP, 26/8. TV

4:5 satsning Loket" i konkurrensen TV-tittarna bidrog till

om att pro-

gramledaren hamnade i fokus för journalistiken sätt

ett som

varit Även SVT:s och

knappast vanligt tidigare. programledare

programform kommenteras, dock inte i omfattning. Här

samma handlade det kommentarer scenografin det fulaste

om som att var

jag sett länge" EXP, 28/8. Tidningarna skrev också mycket

om

det händer själva TV-sändningen, varför partileda-

som runt t.ex. en

har valt viss intervjumiljö, eller hur Bildt programlere en arg var darna och deras räknefel efter sändningen. Stora bilder slås

upp partiledare snubblar, inte kommer från stolen i studion

som som ner mm.

När politiken flyttar in i TV tycks det ligga nära till hands

att

uppmärksamheten förskjuts från det sakpolitiska innehållet till annat har att göra med huvudpersonernas uppträdanden,

som programformen och över huvud det utspelar sig i TV. Denna

taget som tendens utesluter naturligtvis inte tidningarna i vissa fall

att tog upp även sakpolitiska frågor berördes i debatterna.

som

Valet som ceremoni och politikens sekularisering

1960 kunde medborgarna för första gången del valrörelsen

ta av som

TV-tittare. TV-nyheterna hade ingen egentlig valbevakning under

valrörelsen Aktuellt gjorde några i valrörelsens slut-

men reportage skede. I ett inslag informerades väljarna ett pedagogiskt sätt

om poströstning. En välklädd visade hur det i praktiken går till

man att poströsta. När han röstat säger han till postkassörskan: Jaha då har

jag fullgjort mina medborgerliga skyldigheter. I andra

reportage skildras hur människor sjukhus möjlighet rösta och hur

ges att

flyger vallokal till fjällen för skall kunna rösta. man upp en att samer Det får del är bilden väl fungerande demokrati där alla

ta av av en

möjlighet att delta i valet. Ett flertal reportage visar hur partileges darna går och röstar. Alla i vallokalen är finklädda och det är med

vördnad och respekt partiledarna hjälps i vallokalen.

som I ytter-

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISEHAS

ligare skildras feststämningen utanför vallokal i

ett reportage en

Göteborg. Valdagen är i denna rapportering högtidsdag. Inga

en kritiska kommentarer förekommer. Efter valet där

görs reportage bl.a. byggnadsarbetare intervjuas och får kommentera valresultatet och socialdemokraternas framgång. De uttrycker sina sympatier för socialdemokraterna står arbetarnas sida. Även andra väljare

som får uttala sig valresultatet. Valet allvar.

om tas stort

TV-nyheterna från valrörelsen 1960 är bara delvis jämförbara med de två andra valrörelser studerat eftersom materialet för 1960 bara omfattar några dagar kring valet. Men detta begränsade material ändå bild valrörelsen. Det typiska är att politiken

ger en av

och politikerna skildras med respekt, att valhandlingen beskrivs

som

medborgerlig skyldighet och valdagen beskrivs

en att som en

högtidsdag. Att och rösta är inte bara medborgerlig skyldighet

en

och sätt ställning i viktiga samhällsfrågor, det är också ett

ett att ta festligt tillfälle, ceremoni medborgarna i samhället deltar i

en som

med glädje. Det finns naturligtvis även andra bilder politiken i

av medierna under valrörelsen 1960.

Medierna och inte minst televisionen har under andra hälften

av 1900-talet haft betydelse för att göra valrörelsen kampen mel-

stor

lan partierna valhandlingen tillfället då går och röstar

samt man till händelser närmast ceremoniell, rituell karaktär. Känne-

stora av tecknande för ritualer är de är uppbyggda kring händelse

att en som

flertal människor samtidigt riktar sin uppmärksamhet och sina ett

handlingar detta fall valet. Ritualernas handlingar är symbo-

mot i liska, de producerar mening och stärker människors övertygelser

om

det gör och det är riktigt och viktigt. I ritualens att man man tror väsen ligger tendensen dela världen i det är heligt det

att upp som

är närmast okränkbart och har självklart värde i sig och det som ett

är profant världsligt, förgängligt och mindre väsentligt.

som Ceremonier är ritualer karakteriseras icke

en typ av som av att vara vardagliga handlingar och händelser med särskilt stark symbolisk innebörd. Deltagande i sådana kan skapa starka känslor och

upplevelser tillhörighet. De skapar också för vad bör

av normer man göra för tillhöra den sociala gemenskapen Collins 1988.

att se t.ex. Normen bör rösta är sannolikt delvis beroende valets

att man av ceremoniella och rituella karaktär.

Dayan och Katz 1996 har studerat de ceremoniella, rituella

aspekterna medierna utifrån begreppet Media events. Typiskt för

av sådana ceremoniella händelser i medierna vissa idrotts-

som t.ex.

nobelfesten, schlagerfestivalen, eller politiska

evenemang, stora händelser är enligt Dayan och Katz de bryter från det rutin-

att av

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

mässiga det normala medieflödet; att det är händelser händer

som delvis utanför medierna tittare kan följa i live; hän-

men som att

delserna är planerade och uppmärksammade i förväg; dessa hän-

att

delser samtidigt bevittnas publik prioriterar händel-

av en stor som

högt; att händelserna presenteras med respekt och vördnad; att sen medierna i sin presentation bidrar till händelserna

att ge en ceremoniell karaktär; dessa händelser kortsiktigt bidrar till

samt att att

publiken upplever särskild stämning och långsiktigt bidrar till

en att

skapa lojalitet, uppslutning och legitimitet.

Vi vill hävda valvakorna i TV, även andra händelser under

att men valrörelserna de partiledardebatterna, delvis haft

som t.ex. stora denna karaktär ceremoniella mediehändelser. De har sannolikt

av

bidragit till uppslutningen kring valet, till att valet fått ett symbo-

liskt värde i sig. I de presenterade nyheterna från valrörelsen

ovan

också hur själva valet, valdagen, skildras just 1960 ser som en viktig ceremoni, högtidsdag i medierna återges med vördnad

en som

och respekt. Valet i denna nyhetsjournalistik något

representerar närmast heligt i det demokratiska samhället. Valdagen är demokratins högtidsdag och mediernas bevakning inför och efter valet bidrar till göra valet helhet till viktig händelse. Medierna, och

att som en inte minst televisionen, har i den meningen bidragit till att samla nationen kring valet.

För att sammanfatta vårt Televisionen bar bidragit till

argument: att göra ri/esdagsvalen till något heligt, ceremoni med star/e symbo-

en lisk innebörd. Televisionen har bidragit till detta åtminstone

tre sätt: 1 producera ceremoniella mediehändelser t.ex.

genom att

partiledardebatter och valvakor, 2 över huvud

genom att taget bidra till den stora uppmärksamheten inför valet, valdagen

att detta sätt blir något alldeles speciellt, 3 skildra valdagen

genom att

stor högtidsdag medborgarna deltar i och bör delta som en som

Valets ceremoniella karaktär torde flera orsaker till att

vara en av medborgarna motiveras att och rösta. Att rösta blir att delta i

något festligt andra deltar i gång, något bryter

som samma som av

från vardagslivet och något dessutom markerar tillhörighet

som en jfr Westholms och Teorells kapitel i denna bok.

Det paradoxala är dock att politikens medialisering samtidigt bi-

drar till det föredrar kalla för politikens sekularisering. Detta är

att

tendens i förhållande till den beskrivit Televien motsatt ovan. sionen har bidragit till att göra de politiska valen till något heligt,

bidrar också allt tydligare sätt till politiken, och då men ett att inte minst de politiska valen, avheligas, sekulariseras.

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

När politiken flyttar och i TV blir den för medbor-

mer mer

garna/TV-tittarna del kommunikationssystem

en av samma som

allehanda underhållningsprogram, såpoperor, talkshows, magasin-

och serier. Detta innebär dels politiker görs till föremål program att

för redaktionella bearbetningar och iscensättningar vilka

samma som andra mediepersonligheter helst. Politikerna blir bara

som en av

flertalet kategorier spelar huvudpersoner i olika

som typer av mer eller mindre underhållande TV-produktioner. Men det innebär också politiken får karaktären flyktigt flöde bilder, bud-

att av ett av

skap och tillfälliga upplevelser. Vissa politiska händelser kan förvisso

fungera ceremoniella mediehändelser bryter från det

som som av vardagliga och kan stark innebörd för de tittare deltar jfr

en som ovan. Men för TV-tittarna riskerar mycket politiken

av snarare att bli förgängligt flöde djupare mening jfr Bruhns uppsats i

ett utan denna bok.

Inte minst valrörelsen 1998 innehåller vidare flertal exempel

ett

debatter och utfrågningar i TV skapar diskussioner och

att recensioner har det de inte betraktar politiken med

som gemensamt att vördnad och respekt, kritiserar den politiska debattens

utan snarare

karaktär och raljerar över politiken ett mediespektakel. Typiskt

som för de mediahändelser enligt Dayan och Katz 1996 har

som en ceremoniell innebörd är medieproducenterna presenterar dessa

att med aktning och undviker sådan kritik förtar händelsens hög-

som tidliga karaktär. Detta kan i produktionen idrotts-

se t.eX. av stora

Valvakan i TV har fortfarande delvis sådan karaktär. evenemang. en Men till valrörelsens stora debatter, t.ex. Duellen

om ser som mellan Bildt och Persson, kan konstatera att journalistiken knap-

slöt kring denna händelse sådant sätt det blev past upp ett att en ceremoniell mediahändelse. Såväl iTV kritiserades denna

som i press händelse. Direkt efter själva "Duellen, i fick

men samma program,

"expertpanel" analysera "Duellen. "Duellen beskrevs här en som

ohyggligt tjatig, den liknades vid politisk boxningsmatch" och

en

de inbjudna Vi är så dödströtta dom här fören av sa: som, som

varann, kunde också där journalister delvis ironiskt sätt

se reportage ett beskrev spelet inför duellen. Ironiska, raljerande och förlöjligande kommentarer är över huvud taget vanligt förekommande när journalister och andra i medierna kommenterar politikernas uppträdanden

mediernas Detta är särskilt tydligt i tabloidpressen

scen. men förekommer även i andra medier. Vi här inte alls ställning till i

tar

vilken utsträckning dessa analyser är befogade eller är inte heller efter skylla antingen journalisterna eller politikerna,

ute att utan konstaterar bara att de i medierna iscensatta politiska de-

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

batterna skapar metadebatt knappast karakteriseras

en som av celebrerande.

Det ligger naturligtvis i den kritiska journalistikens uppdrag

att

granska och analysera celebrera politikernas agerande.

snarare än att

I takt med journalistiken professionaliserats och flyttat fram sina

att positioner har det också blivit alltmer främmande för politiska journalister bara låta politiker komma till tals sina villkor.

att egna Men den ironiska och delvis raljerande debatten den politiska

om debatten hänger också ihop med att politiken till televi-

anpassats

sionens sätt att fungera, att politikernas uppträdanden och retoriska

strategier hamnat i fokus och debatterna med politikernas hjälp i

att vissa fall får karaktären skådespel.

av

I nästa avsnitt skall ytterligare viktig aspekt det

ta upp en av

kan kalla politikens sekularisering, nämligen den regelbundet före-

kommande misstro under valrörelse riktas politikerna

som en mot

och det politiska

systemet.

När politiker misstros

Arma land. Man undrar Göran Persson har någon skam i kroppen.

om

Man undrar Carl Bildt har några rådgivare, och han i så fall lyss-

om om

dem Expressens ledare 15/9, kommentar till debatt i TV

nar som en

2.

Det finns i Sverige och i många andra länder utbredd misstro

en

riktad mot politiker och det politiska Miller och Listhaug

systemet 1999. Denna misstro är väl dokumenterad attitydundersök-

genom ningar bland medborgarna Möller 1998. De studier

se t.ex. som

genomförs kontinuerligt pekar tydlig tendens. Andelen

en svenskar med förtroende för det politiska riksdagen och parti-

systemet

har minskat Holmberg 1999. I medierna och journalistiken

erna

är misstron politiken vanligt inslag.

mot ett

Men vad betyder egentligen dessa attityder, vad står de för, vilka

mekanismer skapar denna misstro och vilka konsekvenser har den Om detta relativt lite dock Norris 1999. En utbredd

vet se t.ex. misstro mot politiken kan sannolikt bidra till vissa människor

att känner sig likgiltiga och inte tillräckligt motiverade till vallo-

att kalen för stödja något parti. Misstron kan också bidra till vissa

att att

medvetet vald väljer inte och rösta eller som en protest att att rösta blankt jfr Bruhn i denna bok. Det finns emellertid ingen enkel relation mellan uttalad misstro politiker och valdeltagan-

mot de. Politiskt stöd och förtroende är Norris 1999 betonar

som ett

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

mångdimensionellt fenomen. Att i attitydundersökningar uttrycka

misstro politiker är sak, att i praktiken sina hand-

mot en - genom lingar avstånd från det politiska och demokratiska systemet är

- ta något annat.

Det talar misstro, inte ha förtroende för politiker,

om som att kan i praktiken ha helt olika innebörder för olika medborgare. När

någon säger politiker är inte mycket lita på kan det uttryck

att vara

för allmän ytlig attityd, jargong och generalisering utifrån

en en en några enskilda kända fall, större betydelse för individens

utan

handlingar. Men formulering kan också uttryck för

samma vara en djup misstro, förakt påverkar individens motivation delta

ett som att

i de politiska valen. Det är journalistikens uppgifter kritiskt granska politi-

en av att ker och andra makthavare. Förekomsten sådan journalistik är

av en

viktigt inslag i fungerande demokrati. Kritiska medborgare

ett en

inte självklart sätt underkastar sig auktoriteter, som ett utan uttrycker sin misstro makthavare när de finner det befogat, är

mot en

indikator fungerande demokrati. Men frågan annan en är var gränsen går mellan välgörande misstänksamhet, ironi, skeptisism

en

å sidan och onyanserad cynism och populistiskt politikerför-

ena en akt å andra sidan. Vi inte något denna svåra fråga. Vi

avser ge svar aktualiserar den viktig fråga att diskutera.

som en

De frågor ställer är i stället följande: Hur kommer olika

negativa bilder politiken till uttryck i de medialiserade valrörelserna

av

Vilka mekanismer förknippade med just politikens medialisering

bidrar till skapa sådana bilder politiken Vilka motbilder

att av presenteras Finns det några betydande skillnader jämför valrö-

om relsen 1998 med 1979 delvis 1960

och

Resultatet denna studie bekräftar enligt vår mening följande

av

generella slutsats: Misstron mot politiken och politiker, i

mer som vissa fall slår över i cynism och populistiskt förakt, har blivit till

en

samtidens dominerande slags stereotyper reproduav myter, en som

och förstärks delvis konsekvens det politiska systeceras som en av

inneboende dynamik, delvis konsekvens den mediamets som en av liserade politikens fungera. Denna studie fokuserar politi-

sätt att

kens medialisering. Denna avgränsning skall självklart inte tolkas

är efter friskriva politikerna från eller rättsom att ute att ansvar färdiga Vissa politikers oetiska eller skandalösa handlande.

Låt börja med redovisa några kvantitativa data. I studien

oss att

de fem tidningarnas rapportering inför valen undersökte andeav len artiklar där misstro politiken utgjorde antingen den do-

en mot

minerande handlingen eller väsentligt inslag. Resultatet

ett visar att

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

dessa bilder politiken ungefär lika vanligt förekommande 1979

av var och 1998 mindre vanligt 1960.

men

Tabell Misstro mot politiker ett väsentligt inslag i artik-

som larna från fem tidningar under två veckor före riksdagsvalen

Politikerlpolitiken misstros

1998 60 av 322 08,6%

1979 74 av 373 20,1°/o

1960 5 av 51 9,8°/o

Vi kan således konstatera såväl 1979 1998 innehöll cirka

att som var femte artikel tydligt framträdande misstro politiker eller

en mot politiken i allmänhet. Finns det några väsentliga skillnader mellan de olika tidningarna Om nöjer med titta 1998 kan för

oss att det första dra slutsatsen andelen artiklar med uttalad misstro

att mot

politiken är ungefär lika hög bland kvällstidningarna

som morgon-

tidningarna cirka femte artikel. Inom morgontidning-

var gruppen

finns väsentliga skillnader. Regionaltidningen Nerikes Allehanda ar innehöll betydligt färre artiklar med detta innehåll 9,5 %

än t.ex.

Dagens Nyheter hade den högsta andelen samtliga 27,9 °/o.

som av Detta är kanske något förvånande med tanke just misstro,

att respektlös kritik och t.o.m. häcklande med makthavare har beskri-

vits typiskt för tabloidjournalistiken Fiske 1992."

som se t.ex.

Av journalistik med anspråk att kritiskt granskande är

en vara det rimligt att förvänta sig artiklar inte bara granskar politiken

som utan också de bilder politiken dominerar den samtida de-

av som batten. Publicerade de fem tidningarna några artiklar granskade

som föreställningen allmänhetens bristande förtroende för politiken

om eller annat sätt uttryckligen ifrågasatte de negativa bilderna

som

politiken Svaret är att sådana kritiska analyser eller motbilder av var mycket ovanliga. 1998 fanns 3 artiklar med sådant innehåll i vårt

ett material, vilket utgör 0,9 °/o samtliga artiklar. Motsvarande siffra

av för 1979 5 artiklar 1,3 % och för 1960 1 artikel 2 °/o.

var

I den kvantitativa innehållsanalysen TV-nyheter undersökte

av

motsvarande sätt hur vanligt förekommande det

var att reporta-

handlade någon form misstro politiker eller det gen om av mot politiska antingen dominerande handling eller

systemet som som ett

tydligt inslag. Med tanke nyhetssändningarna 1960 innehöll

att

mycket inslag är det inte meningsfullt jämföra än 1979

att annat

och 1998. För möjliggöra jämförelser över tid

att presenterar siffrorna för 1998 både med och TV4:s Nyheterna.

utan

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

Tabell 5 Misstro mot politiker ett väsentligt inslag i TV:s

som ny-

hetsreportage under två veckor före riksdagsvalen

Politiker/politiken

misstros

1998 Aktuellt, Rapport och Nyheterna 28 av 90 31%

1998 Aktuellt och Rapport 19 av 66 29%

1979 Aktuellt och Rapport 13 av 91 14%

Självklart finns del tolkningsproblem i de kodningar ligger

en som bakom dessa analyser. Vi vill dock framhålla bara räknat med

att de där inslaget tydligt handlar någon form

reportage ansett att om

misstro politiker. Som exempel kan nämna inslag där rösav mot

från allmänheten kommer till tals och framhåller det inte går ter att

lita politiker, inslag där politiker anklagar varandra för dub-

att

belspel eller maktfullkomlighet, inslag där politiker anklagas för

att säga sak göra något inslag s.k. politiska skandaler

en men annat, om

där politikers trovärdighet ifrågasätts.

Av tabellen kan konstatera misstron mot politiker och det

att

politiska är vanligt förekommande inslag i nyheterna

systemet ett under valrörelserna. I jämförelse mellan 1979 och 1998

en ser att andelen med sådan handling har ökat och att bilden

reportage en av politiker inte kan lita blivit vanligare. Men

som en grupp man allmänhetens misstro återkommande inslag i valrörelsen även

var ett 1979. I särskilt valextra några veckor före valet diskuterades t.eX.

ett orsakerna till vad beskrevs spridd misstro och t.o.m.

som som en förakt svenska politiker.

mot

Vi ska inte ställning till det är relevant låta nära

ta om att en tredjedel nyhetsinslagen under valrörelsens slutspurt innehålla

av uttalad misstro politiker. Men det är hur helst för enkelt

mot som

säga journalistiken bara speglar verkligheten så den

att att som ser

journalistiken väljer beskriva verkligheten sätt och väl-

ut. att ett jer samtidigt bort andra sätt. Vissa händelser och uttalanden väljs ut och andra väljs bort, byggs ett visst sätt Dessa

texterna upp osv.

val har betydelse då de bidrar till att vissa föreställningar politi-

om ken blir framträdande och att andra marginaliseras. I TV-nyheterna förekom bara några enstaka exempel tydliga motbilder där de

negativa föreställningarna politiken ifrågasattes. Med tanke

om

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

att misstron mot politiken utgör regelbundet återkommande

ett inslag i nyheterna talar denna del vår studie för att medierna

av reproducerar och förstärker misstron politiken, än det

mot snarare motsatta.

Vi skall övergå till att något ingående undersöka hur olika

nu mer negativa bilder politiken kommer till uttryck i ett urval

av av tv-nyheter. Vi har valt fall kan illustrera vanligt förekommande

som tre bilder och berättelser politiken har det de

av om som gemensamt att

olika sätt kan sägas implicera misstro politiken. Dessa bil-

en mot der/ berättelser kan benämnas följande sätt: Politiska skandaler; Löftespoliti/e; Politik leabbel. Vi skall försöka Visa dessa varit

som att

vägledande för journalisternas bygga antal nyhetsin-

sätt att upp ett

slag. Det är troligt de också i utsträckning fungerar

att stor som modeller för tittarnas/ läsarnas reception även det

av reportagen, om naturligtvis är möjligt att tolka reportagen delvis olika sätt. Samtidigt analyserar de utvalda skall också illustrera

som reportagen

ett antal mekanismer förknippade med politikens medialisering.

Dessa mekanismer handlar både journalistikens makt över den i

om

medierna iscensatta politiken och politikernas anpassning till, och

utnyttja, de villkor råder. sätt att som

Politikens villkor i det moderna massmediesamhället har

ett träffande sätt beskrivits Thompson 1995 med begreppet the

av management visibility. Inte minst televisionen har bidragit till att skapa villkor för politik och offentlig debatt. I televisionen

nya syn-

liggörs politikens företrädare regelbundet för masspublik. De kan

en inte heller dra sig undan denna synlighet. Politiska partier ledare

vars

inte regelbundet i medierna når knappast några framgångar.

syns Konstruktionen identiteter och image framträdanden i

av genom

medierna har blivit självklart viktig del den politiska vardagen i

en av allmänhet och arbetet under valrörelser i synnerhet. I denna kamp

av

synlighet och image kan politiker också försöka vinna poäng om

att kritisera eller smutskasta sina konkurrenter. För de genom t.o.m.

politiska aktörerna skapar dessa politikens villkor möjligheter,

men

också risker. För journalister och medieproducenter innebär det

stor makt över politiken. När politiska framträdanden sker i medierna förlorar politikerna kontrollen över sin image och blir delvis

egen

hänvisade till medieproducenternas meningsskapande och deras

intresse dramatiska händelser, konflikter och kritiska avslöjanden.

av Politiker gör mindre lyckade framträdanden i medierna, säger

som ogenomtänkta saker eller gör andra misstag, riskerar vidare

typer av

uppmärksamhet de inte önskar. Enskilda uttalanden kan bli en som upphov till mediehändelser. Politiker i arbetet eller

stora som

privatlivet bryter etablerade eller förväntningar riskerar

mot normer

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISEHAS

också bli huvudpersoner i s.k. skandaler där journalister

att

offentliggör sådant politikerna vill hemlighålla. Dessa skandaler

som har särskild potential bli till sensationella nyheter och

en att dramatiserade berättelser.

De analyser följer nedan illustrerar dessa politikens vill-

som att kor i massmediesamhället skapar risker inte bara för de enskilda

politiska aktörerna också för politiken och det demokratiska

utan sys-

helhet. Risken politikernas, journalisternas och

temet som är att medieproducenternas agerande i denna situation tillsammans bidrar till allt utbredd misstro politiken.

en mer mot

Politiska skandaler

Politiska skandaler under valrörelsen återkommande

var 1998 ett

i mediernas valbevakning. Under 10 dagar precis före valet tema 1998 gjorde Rapport sju eller sätt hand-

reportage som ett annat lade det kan kategorisera politiska skandaler eller affärer.

om som I andel utgjorde dessa cirka 20 °/o de med direkt eller

av reportage

anknytning till valrörelsen Rapport gjorde under

indirekt som

denna period. I tid representerade de dock större andel eftersom

en

flertalet fick i sändningarna. Mycket

av reportagen stort utrymme kortfattat kan de sju sammanfattas följande sätt:

reportagen

7/9: Ett avslöjande att politiker kopplade till landstingstvätten i

om

Alingsås missbrukat sitt förtroende och bl.a. handlat sprit för tvätteriets

pengar.

handlar socialdemokratins påstådda

9/9: I ett reportage som om pro-

blem i valrörelsen lyfter fram affären i Alingsås ett exempel

man som

att denna affärer fortsätter att drabba socialdemokratin.

typ av

13/9: Ett handlar det politiska fifflet i Gävle, den

reportage som om

misstro detta skapat och riskerna för att detta leder till ett omfat-

som

tande valskolk.

15/9: Ett beskriver valrörelsen i Dorotea utifrån de poli-

reportage som

tiska skandaler tidigare drabbat socialdemokratin i denna kommun.

som

16/9: Ett reportage valrörelsen knyter till tidigare skandaler

om som an

och bl.a. följande sätt: Ja valtemperaturen stiger och

som presenteras

är det bara några dagar kvar att övertyga väljarna eller för att reda ut

nu

skandaler . Medborgare gatan i Alingsås uttrycker i reportaget sitt

bristande förtroende för politiken.

16/9: Ett inslag där intervjuar LO-ombudsman skrivit

man en som en

bok där han analyserar och försöker förklara de politiska skandalerna

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

inom socialdemokratin. Reportaget inleds med kollage över väl

ett

kända skandaler med klippta kvitton, närbilder spritklubbar

osv.

17/9: Nyheten Gudrun Schymans städhjälp blir affär får

om en som

stort utrymme i Rapport liksom i andra medier. Reportaget fokuserar

bl.a. politikerförakt och bristande förtroende.

Rapportredaktionen valde således dessa så kallade skandaler

att ge eller affärer i nyhetssändningarna under valrörelsens

stort utrymme mest intensiva slutskede. Väl märka det egentligen bara de

att var första och sista dessa sju presenterade nyhet

av reportage som en om något inträffat eller uppdagats just då. aktuella hän-

nytt som Den

delsen i nyheten Schymans städhjälp uppgifterna

om var att om

städhjälpen, och lönen inte till Skattemyndigheten,

som rapporterats kommit fram och kunde kopplas till uttalande Schyman

ett som

gjorde i den TV-sända partiledardebatten. Därigenom blev städhjälvalrörelsens händelser. De övriga fem inslagen

pen en av stora var

samtliga exempel hur politiska skandaler eller affärer drogs i valrörelsen, och fick prägla Rapportredaktionens beskrivning

av

medborgarnas relation till politiken, något hade in-

utan att nytt träffat. Det skall också nämnas skandaler och politiskt makt-

att missbruk teman återkom även i andra Rap-

var som reportage som

portredaktionen gjorde under dessa tio dagar. flera exempel

Ett av

detta den 8/9 handlade moralfrågornas

är ett reportage som om centrala plats i valrörelsen. Moralfrågornas aktualitet knyts här till de många skandalerna i svensk politik. Redaktionen valde således

gång gång att låta de politiska skandalerna utgångspunkten

vara för rapporteringen valrörelsen.

om

I studie baserad mediematerial omfattande de sista fyra

en ett veckorna inför valet 1998 konstaterar Asp 1998 det finns rela-

att tivt stora skillnader mellan de olika medierna när det gäller deras fokusering politiska "affärer". Asp drar slutsatsen det är

att etermedierna störst uppmärksamhet åt affärerna". Som jämfö-

som gav relse kan nämnas 21 °/o Nyheternas TV 4 och 19 °/ Ekots

att av av politiska inslag fokuserade affärer, medan motsvarande siffra för Expressens och Aftonbladets artiklar är 5 °/o. Rapport och Aktuellt

ägnade 7 °/o respektive 11 % inslagen "affärer.

av

En de mekanismer vilka politikens medialisering fun-

av genom

är just journalistikens makt definiera de händelser skall gerar att som prägla valrörelse. journalistiken väljer Vissa händelser, blir

en ut som

nyheter, väljer också att skapa nyheter utan något har

men att nytt hänt. Ett exempel detta är när skandaler tidigare fått

som stor

uppmärksamhet i medierna igen, i där all

tas upp reportage

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

mänhetens bristande förtroende för politiken och riskerna för valskolk görs till fråga i valrörelsen. Makten att välja är också

en stor en makt välja bort. När Rapportredaktionen valde under tio

att att dagar göra sju politiska skandaler det mycket annat

reportage om var

prioriterades bort. Dessa val är meningsskapande och avgör

som delvis vad valrörelsen kommer att handla

om.

En väsentlig aspekt politikens medialisering är vidare poli-

av att tiken dras i textproduktion å sidan presenterar påstå-

en som ena enden självklara neutrala fakta, å andra sidan i prakti-

som men som ken är förknippad med mycket frihet skapa mediehändel

en stor att

iscensätta och forma bilderna verkligheten. Låt ser, att av oss ge

några exempel detta.

Genom val rubriker, påannonser och ingresser talar journalis-

av

tiken vad nyhet handlar och anlägger samtidigt

om en om, ett perspektiv, tolkningsram bestämd innebörd händelsen.

en som ger en

När Rapport 8/9 gör ett inslag som uppmärksammar moralfrågornas

genomslag i valrörelsen inleds följande sätt:

reportaget

Reportertext: I dom många kommunala skandalernas skugga har den

gamla kristdemokratiska kampanjen bättre moral i samhället fått

om ny

aktualitet.

I bild: Ett antal ord i olika färger läggs i bilden; Skandal, sprit, Motala,

Älvsborg, tvätteri.

resor,

Redaktionen drar här skandalerna i valrörelsen och dessa

anger

självklar utgångspunkt för förståelsen moralfrågornas

som en av aktualitet.

I nyhetstexterna gör journalister påståenden om politiken, påstå-

enden bestämmer vilken innebörd nyheterna får. Genom olika

som

språkliga strategier distanserar sig samtidigt journalisterna från det

uttalade. Påståendena framställs neutrala fakta Nylund

som se 1999 och Potter 1996 för utvecklad analys detta. Detta sker

en av

journalister undviker tala i jag-form. Påståenden t.ex. genom att att förankras i stället hos någon ibland är identifierbar

annan, som men ibland utgör det kallats obestämda röster. Användningen

som av man i stället för jag kan fylla denna funktion. Ibland används också vi inte för hänvisa till "vi" i betydelsen redaktionen,

men att

i betydelsen obestämd allmänhet. Användningen "vi

utan av en av är också flera sätt skapa konsensus, framställa något

ett av att att

självklar sanning. Vi exempel från Rapports

som en ger ett ett av reportage politiska skandaler. Reportertexten säger följande:

om skandalerna har varit många de åren... Vi har slutat förvå-

senaste nas. Användningen "vi" markerar här att det inte är den enskilde

av

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

journalisten slutat förvånas det är många gjort

som att utan att som

det. Citatet är också exempel hur nyhetsjournalistiken

ovan ett regelbundet gör konstateranden får karaktären självklara

som av fakta inte aktualiserar några tolkningsproblem eller

genom att man avvikande uppfattningar. Att skandalerna varit många"

presenteras

som en självklar sanning.

Under valrörelse utgör valmöten, tal och olika fram-

en typer av trädanden vanligt förekommande händelser i medierna. Med dessa

påtagligt aktuella händelser utgångspunkt och inramning kan

som journalistiken skapa nyheter också handlar än dessa

som om annat möten. Den 9/9 gjorde Rapport ett inslag från socialdemokraternas valmöte i Stockholm. I programledarens påannons refererades till

ett uttalande från statsministerns tal. Bilderna hämtades

i reportaget från mötet. Reportaget handlade dock inte vad statsministern

om sa i sitt tal socialdemokratins påstådda problem med de stän-

utan om digt återkommande skandalerna. Stommen i blev de

reportaget uttalanden statsminister Persson och partisekreteraren Thalén

som

gjorde journalisternas frågor affären landstings-

som svar om tvätten i Alingsås. Detta kopplades sedan ihop med ett möte

som

Mona Sahlin haft med ungdomar enligt uppgifter

en grupp som ut-

tryckte misstro politiker. Som journalistens frågor fick

mot svar Sahlin förklara misstron och hon valde att peka olika dåliga

egen-

skaper hos politiker. "Vi är för stela, kantiga, strömlinjeformade och

det känner dom här redan fast dom bara är 16-17 år, intressant. I reportaget fick inte höra journalistens fråga bara Sahlins

utan svar, vilket bidrog till att Sahlins framstod uttalande

svar som ett eget

initiativ. En självklar del den journalistiska produktionsprocessen

av är forma nyheter sätta ihop olika påståenden, bilder,

att genom att uttalanden till helhet. Genom journalistiken lyfts politikers

en utta-

landen ursprungligt sammanhang och placeras in i

ut ur ett ett annat.

Denna grundläggande förutsättning för det politiska samtalet

är en

viktig del politikens medialisering.

av

En medialiserad politik politik där de politiska aktörerna i

är en

väsentlig utsträckning sig till mediernas sätt att fungera.

anpassar Politikerna accepterar de roller de tilldelas och

som accepterar därigenom att de över huvud tilldelas roller journalistiken.

taget av

Ett uttryck för denna anpassning är politikernas benägenhet

annat

formulera sina uttalanden sådant sätt de medieatt ett att passar

logiken och journalistikens dramatiseringar. När Schymans städhjälp

blev nyhet de andra partiledarna inte komma med

en var sena att

slagkraftiga uttalanden. Lars Leijonborg anklagade Schyman för systematiskt dubbelspel, formulering fick genomslag i bl.a.

en som

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

Rapport, Aktuellt, Nyheterna och flertal tidningar i såväl

ett

morgontidningar tabloidpress. Uttalandet slagkraftigt och

som var

passade medielogiken. Ingen ifrågasatte det verkligen frågan

om var

systematiskt dubbelspel. Politikerna och journalisterna bi-

om ett drog tillsammans till göra "Schymans städhjälp till de

att en av stora händelserna under valrörelsens slutskede.

Löftespolitik

Politiker bara lovar att sedan infria sina löften Politiska löften

utan inför valet är bara valfläsk, där politikerna försöker bjuda över

varandra för värva väljare På detta sätt kan sammanfatta

att en

uppfattning politiken tycks ganska vanlig jfr Esaias-

om som vara

1996. Utifrån innehållsanalyser efterkrigstidens valdebatter

son av drar Esaiasson och Naurin slutsatsen att löftesbrytare och besläk-

tade uttryck överbudspolitiker är vanligt förekommande

som t.ex. skällsord i politiska debatter. Efter ha studerat i vilken utsträck-

att ning svenska regeringar faktiskt infriat sina löften under den kommande mandatperioden drar Esaiasson och Naurin slutsatsen de

att negativa bilderna politiker i detta avseende är kraftigt överdrivna.

av Som exempel kan de konstatera den socialdemokratiska

att regeringen eller uppfyllde 85 % de löften inför

helt delvis av som gavs

riksdagsvalet 1994. I debattartikel i Dagens Nyheter 27/6 1999

en skriver forskarna bl.a.: "Det är inte så politiker i vad

att struntar som lovas. Och valdebatten vägledning vad partierna kommer

ger en om att prioritera under den kommande mandatperioden även

se

Esaiasson 1996.

I den kvantitativa innehållsanalysen TV-nyheter undersökte

av

hur andel nyheterna uttryckligen beskrev politiken

stor av som som

löftespolitik. Med detta då nyheter där det explicit talas

en menar

politiska löften och politiker lovar och där nyheten tydligt

om som handlar just detta. I de allra flesta fall kopplas detta till tydlig

om en misstro politiken. Innebörden är ofta politiker bara lovar

mot att

strategi för värva röster, eller politiker inte håller vad som en att att

de lovar. Analyserna TV-nyheterna 1979 och 1998 visar följande.

av

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

Tabell Löftespolitiken ett starkt inslag i TV-nyheterna

som

Rapport 1998 2 av 44 4%

Aktuellt 1998 5 av 21 24%

Nyheterna 1998 4 av 23 17%

Summa 1.998 11 av 88 12%

Rapport 1979 4 av 43 9%

Aktuellt 9av50 18%

Summa 1979 12 av 93 14%

Av detta skulle kunna dra slutsatsen löftespolitiken har varit

man att

viktigt inslag att egentligen dominera valrörelserna i ett men utan medierna. Kvantitativt kan det tyckas relativt nyheter där

sett vara detta utgör ett starkt inslag. Det bör dock betonas att formuleringar

politiska löften finns i betydligt fler nyheter och siffrorna här om att visar enbart de nyheter utsträckning handlar

som i stor om löftespolitik. Dessa siffror visar inga tydliga skillnader mellan valrörelserna 1979 och 1998. En närmare analys visar dock att det finns

betydelsefulla skillnader. Det kan kalla löftespolitikens diskurs

var

framträdande i de mediehändelserna 1979 jämfört med mer stora 1998.

De sista veckorna valrörelsen 1979 präglades några

av av stora

händelser där sakpolitiska frågor och skiljelinjer mellan partierna

lyftes fram. socialdemokraternas 100-dagars

Det var program som Palme presenterade i ett tal i Kolmården, mittenpartiernas

gemen-

där skattepolitiken viktigt inslag, frågan

samma program var ett samt

villakostnaderna och det beskrevs kampen om som som om villaägarna. Samtliga dessa tre politiska händelser beskrevs i Aktu-

ellt och Rapport delvis inom för löftespolitikens perspektiv.

ramen

Låt några exempel visar såväl politikerna journa-

oss ge som att som listerna vid denna tid talade politiken inom för detta

om ramen

perspektiv.

En huvudrubrikerna i Rapport den 2/9 1979 Palmes val-

av var löften. Under denna rubrik sammanfattades först socialdemokraternas s.k. 100-dagars i termer de olika löften"

program av som detta påstods innehålla. En intervju med Palme iscensattes sedan

slags kamp i vilken skulle uppfattas

som en om mån programmet

uttryck för löftespolitik eller inte. Ett klipp gjordes från Pal-

som

tal där han inför åhörarna framhöll detta inte handlade mes att om "löftesp0litik. I intervjun fick Palme bl.a. frågan: "Hur kan du säga

NÄR VÄLJARNA SKALL MOB|LISERAS

att detta inte är löftespolitik Palme dementerade att det frågan

var

löftespolitik. Redaktionen utnyttjade dock sin makt över det om iscensatta samtalet när de Palmes framträdande i inslag

satte ett

dominerande budskap att det självklart frågan löfvars var var om

tespolitik.

Att journalisterna tolkade politikernas uttalanden uttryck

som

för löftespolitik knappast sig märkligt eller orimligt med

var vare tanke politikerna under valrörelsen 1979 regelbundet kritise-

att rade varandra för locka med löften de sedan inte infriar. I

att som sitt tal i Kolmården där Palme presenterade det så kallade 100-

dagarsprogrammet kritiserade han de borgerliga partierna

genom att rada exempel brutna löften. Detta ett vanligt före-

upp var

kommande i den politiska debatten. Samtidigt politikerna

grepp som anklagade varandra försökte de i intervju efter intervju dementera

att de förslagen skulle tolkas valtaktiska utspel och löften.

egna som

Journalisterna utnyttjade sin makt iscensätta intervjuerna ett

att sådant sätt att förslagen framstod valtaktik och löftespolitik

som

partiledarnas dementier. I Rapport 3/9 1979 introducerades trots en

nyhet om mittenpartiernas nya gemensamma förslag följande

sätt: Det här mittenutspelet kommer alltså mindre än två veckor före valet och det kommer efter nedslående opinionssiffror ... I intervjuer dementerade Fälldin och Ullsten det frågan

att var om löften konfronterades med påståenden/frågor förankrades

men som i icke identifierad allmänhet och tydliga signaler hur

en som gav om politiken skulle förstås:

Men vad säger ni då till dem ändå kommer att detta ett tak-

som se som

tiskt utspel till Fälldin, vår kursivering.

Vad säger du till dem det här bara valtaktik till Ullsten,

som ser som

vår kursivering.

Detta bara några exempel hur berättelsen löftespoliti-

var om ken genomsyrade valrörelsen i medierna 1979.

Ivalrörelsen 1998, så den skildrades i medierna, fanns ingen

som

riktig motsvarighet till socialdemokraternas och mittenpartiernas

Det saknades dock inte s.k. utspel kunde beskrivas program. som

uttryck för löftespolitik. I Rapport 16/9 introducerades insom ett slag följande sätt: "Och med bara fyra dagar kvar inför valet så levererar Göran Persson ytterligare vallöfte. Vinner socialdemo-

ett kraterna skall alla barn plats i barnomsorgen. Hittills under

mandatperioden har regeringen inte gjort någonting det här i

men dag, några dagar före valet lovar ...". Redaktionens budskap till tit-

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

är tydligt. Det är frågan taktiska löften för i sista stund tarna om att försöka vinna väljare.

Det under de sista veckorna i TV-nyheterna beskrevs

som som utspel och löften i flera fall uttalanden gjordes iTV. Detta

var som kan uttryck för valrörelsen i allt större utsträckning

ses som ett att

utspelas iTV. När den i TV iscensatta partiledarintervjun med

Göran Persson kommenteras i Rapport 16/9 kritiserades t.eX. Persson för han inne i löfteskarusell". När partiledarde-

att var en batten iTV4 kommenterades Nyheterna 16/9 uppmärksamma-

av des Perssons s.k. vallöfte till barnfamiljerna. Förslaget beskrevs

som "valfläsk och kommenterades Carl Bildt "ett löfte

av som ur tomma luften nervositet.

sprunget ur nattens

En påtaglig skillnad mellan 1979 och politikerna i den

1998 är att

valrörelsen inte i utsträckning anklagade varandra för senare samma

komma med löften de sedan inte håller. Tonen melatt tomma som

lan politikerna i valrörelsen 1998 överlag vänlig. Angrepp

var mer och anklagelser inte lika vanligt förekommande. Kanske kan

var detta uttryck för många politiker tagit kritiken mot

ses som ett att den politiska debatten allvar och försökt göra vad de kan för

att debatten inte skall karaktären munhuggning och anklagelser.

av En debatt där alla anklagar alla för inte hålla sina löften blir

att sikt sannolikt negativ för alla inblandade politiker.

En jämförelse mellan de två valrörelserna tyder också att de

politiska partierna har blivit mycket försiktiga med göra

mer att utspel kan tolkas löften till väljarna. Kanske skall detta

som som ses

anpassning till den medialiserade politikens villkor, ett sätt som en

minska de riskerna politiken är förknippad med. Det finns att som

påtaglig risk utspelen beskrivs valfläsk" och löfen att som tomma

också risk för negativ publicitet löftena inte infrias. ten, men en om Politikerna har hantera särskilt dilemma. I intervjuer och de-

att ett batter, iscensatta i medierna, avkrävs de enkla besked i inte sällan svåra frågor. Om de inte lämnar besked kan det framstå att de

som

slingrar sig och inte har några lösningar de problem tas

som upp. Om de enkla besked kan dessa å andra sidan bli till löften

ger som sedan vänds mot dem själva i nästa skede.

Politiken som käbbel

Att politiker käbblar är inte ovanlig, negativ bild

mest en annan, av

politiker Gilljam och Holmberg 1995. Esaiasson 1996 har

undersökt frågan politiker käbblar att studera före-

om genom komsten skryt, attacker motståndarna samt bortförklaringar.

av

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

Detta är enligt Esaiasson tre olika övertalningsstrategier kan

som framkalla känslan politiker käbblar. Esaiasson undersö-

av att mest

ker hur vanligt förekommande dessa övertalningsstrategier är i

tre efterkrigstidens valdebatter, eller närmare bestämt i 16 partiledardebatter i radio och TV under åren 1948-1994. Han konstaterar

att ungefär hälften alla budskap i de studerade debatterna kan klassi-

av

ficeras tillhörande de övertalningsstrategierna. Den strategi

som tre

benämns attack dominerar. Om utgår från Esaiassons som opera-

tionalisering käbbel kan konstatera politiker käbblat ganska

av att mycket under hela den studerade perioden även andelen bud-

om

skap klassificeras skryt, attacker eller bortförklaringar

som som varierat från cirka 45 °/o till cirka 65 %. Särskilt hög är andelen under

period från 1973 till 1985. Därefter har käbblet med detta mått en snarast minskat. Detta tyder enligt Esaiasson 1996 vi får

att söka orsaken till det växande misstroendet politikerna

mot annat håll än i ändrat politikerbeteende under valrörelserna. Det är också intressant konstatera förekomsten dessa övertalningsstra-

att att av tegier käbbel i denna mening är särskilt vanligt under exakt

samma

period Valdeltagandet i Sverige särskilt högt mellan 90 %

som var och 92 °/o.

Vi skall här undersöka hur bilden politiken käbbel

av som

olika sätt kan förknippad med politikens medialisering. Käbbel

vara är Esaiasson 1996 framhåller ganska oprecist begrepp. Vi

som ett använder det här flera sätt beskriva

som ett av synonyma att ett samtal där människor träter och munhuggs, samtalet leder

utan att till något konstruktivt. Käbbel har negativ innebörd då det

en antyder de inblandade träter något oväsentligt i stället för

att om att prata det är viktigt. Medan Esaiassons definition relaterar

om som till politikernas uttalanden relaterar vår definition till samtalets

mer karaktär.

En de grundläggande implikationerna politikens

av mest av medialisering är att den politiska debatten iscensätts inom för

ramen bestämda programformat och journalistiska konventioner. Dessa format och konventioner tenderar förstärka den politiska debat-

att

karaktär träta, där meningsmotsättningar dominerar. Detens av batterna blir till regisserade sammanstötningar där orden och formuleringarna är det främsta jfr Ekström och Eriksson

vapnet 1999. Under valrörelse kan TV-tittarna del antal

en ta av ett stort iscensatta ordkrig dessutom påminner starkt liknande

som om

ordkrig från tidigare valrörelser. Samtalens karaktär och frekventa förekomst vi, de grundläggande orsakerna till

är, tror en av att politiken också uppfattas käbbel. Även denna

som aspekt av politikens medialisering utvecklas i samspel mellan medieproduktio-

ett

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

konventioner, journalistikens arbetssätt, de politiska debatnens

iscensättning och politikernas agerande.

ternas Politikerna är naturligtvis inte oskyldiga till debatten får ka-

att raktär ordkrig där deltagarna attackerar varandra, försöker vinna

av poäng retoriskt väl valda formuleringar, undviker

genom att svara frågor Vi exempel detta från den avslutande partile-

etc. ger ett dardebatten i SVT. Vi kommer in i slutet längre inlägg Alf

ett av Svensson där han kritiserar socialdemokraternas familjepolitik och

för Vårdnadsbidrag. Ordväxlingen är vald för att den

argumenterar särskilt tydligt illustrerar det brukar karakteriseras käbbel.

som som

kritiska och delvis spydiga tonen, samt partiledarnas kropps-

Den

språk, förstärkte i detta fall debattens karaktär käbbel. Detta

av

fångas naturligtvis inte i citatet följer:

som

AS Alf Svensson: det är alltså och och det

rent nys nonsens tro att är nån partiledare eller nån i socialnämnden eller vad det kan

nu va som är bättre välja, föräldrarna kan, föräldrarna vet, betro dom, gör

att dom till våra bästa bundsförvanter.

GP Göran Persson: får den första repliken: Jag den här

som tror att debatten ikväll kommer visa det finns väldiga spänningar inom

att att det här så kallade borgerliga blocket där Alf Svensson är lierad med Carl Bildt i högerallians. Vi moderaterna vill sänka skat-

en vet nu att

med 80 miljarder kronor, kanske 100 till och med tar in terna om man fastighetsskatten. Tror du Alf Svensson att det går att kombinera med

bibehållen standard i vården och i skolan, är det kristdemokraternas en

uppfattning att det går

AS: jag kan inte precis påstå det inlägget replik mitt

att var en anförande för det

GP: Men du kan frågan

svara AS: faktiskt det det ska jag göra

var men GP: Tack

AS: Men faktiskt så din replik borde handla varför, du borde för-

att om klara för mig varför du inte betror småbarnsföräldrarna att välja barn-

du borde talat för alla sitter och lyssnar ikväll omsorg, om som nu

varför dom har mycket ska låga dagisavgifter för att

som pengar

ännu i förvärvslivet och ännu mindre tid till sina barn för vara ute mer

det är faktiskt så din dagispolitik fungerar...

I bild får Göran Persson skaka huvudet.

se AS: det kan varenda räkna det är dumt att virra

en ut, huvet åt sån självklarhet.

en GP: Jag kommer tillbaka med inlägg familjepolitiken. Nu vill

sen ett om jag ha frågan Alf Svensson. Du kommer med den ställning krist-

svar demokraterna har Carl Bildt statsminister med

att garantera som en

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

högerpolitik. Går det att förena moderaternas skattesänkningar med ansvar för vården, för skolan och för Du får inte både och, du omsorgen. måste välja och du måste tydlig du har några krav bli Vara om att trodd.

AS: Jag fram emot, eftersom du inte bryr dig replikera ser om att mitt anföranden, så jag mig friheten säga jag fram när tar att att ser emot du och Gudrun Schyman här i afton ska bestämma komsenare om er pletta enighet. Vi kommer inte försämra vården, kommer inte att att försämra skolan. Vi kommer aldrig bete så korkat, jag kan nästan att oss repetera vad Carl Bildt du jag är idiot, du jag sa, tror att en tror att skulle sätta mig i regering och försämra vården. Den ska förbättras en annars sätter inte i regering. Du har tagit kommunerna oss en av 80 000 eller vad det är, förfärlig, du har tagit dom än 20 nu en av mer miljarder

I bild får Göran Persson skaka huvudet. se AS: Virrar du huvet åt ni har tagit kommunerna 20 miljarder. att av Programledaren: Jag vill återigen påminna att replikerna är avsedda om eller vad det inlägg talaren just har gjort som svar angrepp avser som

Denna ordväxling illustrerar fyra saker. För det första diskussioatt mycket lite upplysning i sak skillnaderna mellan olika nen ger om politiska alternativ. För det andra partiledarna attackerar varandatt med tittarna någon helst möjlighet ra argument utan att ges som att avgöra rimligheten i argumenten. Ord står ord. För det tredje mot att partiledarna inte bara undviker att frågor också svara utan anklagar varandra för inte göra det. För det fjärde partiledarna är att att indragna i i medierna iscensatt kamp väljarna där och en om var en försöker vinna poäng varandra, där de tillsammans bidrar mot men till att det politiska samtalet får karaktär käbbel. Det för de av som enskilda partiledarna framstår kortsiktigt rationellt i den som specifika situationen bidrar till skapa form sammantaget att en av

politisk debatt knappast ökar medborgarnas förtroende för

som politiken.

I innehållsanalysen TV-nyheter undersökte hur andel

av stor

det nyheterna i betydande utsträckning handlade

var av som en om politiker grälar, skäller varandra och/ eller anklagar varandra. som

Det kunde då antingen nyheter där politiken explicit beskrivs

vara

detta sätt eller nyheter där i iscensättningen lyfter fram

man po-

litikers anklagelser varandra.

mot

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

Tabell "Ordkrig ett starkt inslag i TV-nyheterna

som

Rapport 1998 7 av 44 16%

Aktuellt 1998 5 av 21 24%

Nyheterna 1998 3 av 23 13%

Summa 1998 15 av 88 17%

Rapport 1979 13 av 43 30%

Aktuellt 1979 15 av 50 30%

Summa 1979 28 av 93 30%

Av dessa siffror kan dra slutsatsen politikens karaktär ord-

att av

krig fortfarande utgör ett väsentligt inslag i TV-nyheterna men att detta präglade TV-nyheterna i ännu större utsträckning 1979.

Vad är det då ligger bakom dessa siffror Vad är det i politi-

som

kens, mediernas och journalistikens fungera olika

sätt att som sätt bidrar till den medialiserade politiken karaktären ord-

att ge av krig eller käbbel Vi skall försöka del denna fråga. Det

ge en svar är inte lätt definitivt avgöra vad är käbbel och inte. Kanske

att som är det inte heller så viktigt kunna avgöra detta. Vi uppfattar det

att

väsentligt försöka förstå de grundläggande villkor

som mer att som

det politiska offentliga samtalet karaktär ordkrig. Låt

ger av ett oss peka några olika förhållanden.

Politikerna väljer i olika sammanhang tal torgmöten, de-

i

batter och intervjuer formulera sig sådant sätt att de

att ett re-

producerar bilden politiken ordkrig. När Bohman i valrö-

av som ett relsen 1979 beskrev socialdemokraternas skattepolitik stor

som en bluff och Palme beskrev mittenpartiernas "dubbel-

program som panik är detta bara två många exempel detta. Vad är ännu

av som viktigare är kanske den samtalsform och den argumentation

typ av

politikerna självklart sätt tillämpar under valrörelsernas

som ett debatter. Politikerna kritiserar varandra, undviker frågor

att svara och erkänner sällan eller aldrig de har fel jfr Esaiasson 1996.

att Det tillhör också debatternas form de sällan eller aldrig leder till

att något till några överenskommelser, några lösningar.

nytt, nya nya Tvärtom är det ofta så ord ställs ord. Debatterna får karak-

att mot tären uppvisning i konsten där det

av en att argumentera, egna framträdandet, och inte samtalet, ett påtagligt sätt står i centrum. Om medborgarna gång gång möter liknande i

argument, samma frågor, i debatter där attacker utgör viktigt inslag är det knappast

ett

konstigt politiken uppfattas käbbel.

om som

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

Karakteristiskt för de valrörelser studerat just uttalanden är att från politiker kan genomslag. Vad den och den andra har stort ena och vad den och den andra har säga vad andra har sagt, ena att om blir i sig mediehändelser. Att uttalandena i sig och inte sagt, stora innehållet i politiken hamnar i fokus kan under vissa omständigheter bidra till politikens karaktär käbbel. Detta hänger inte bara av sammed politikernas agerande också mediernas och journalisman utan

tikens fungera. Ett exempel:

sätt att I valrörelsen 1998 gjorde Göran Persson uttalande i partiett en ledarutfrågning i TV blev till händelse i medierna. som en stor Socialdemokraterna hade kommit med förslag ett om maxtaxa

dagis, dvs. subventionerade dagisavgifter. Som fråga

om svar en inte hemarbetande föräldrar behövde motsvarande ekonomiskt om stöd Persson de föredrar hemma med sina barn sa att som att vara har fritt val och inte bör subventioneras. Detta uttalande ett gav stora rubriker. Det blev huvudnyhet både Expressens och t.ex. Aftonbladets förstasidor. I Expressen stod barnfamiljerna att rasar mot Persson han inte ångrar uttalandet. På Aftonbladets men att förstasida stod tvärtom Persson ledsen och ångrade orden. att var Uttalandet kommenterades i flertal artiklar. I Rapport och Aktuett ellt blev reaktionerna uttalandet nyheter. Båda dessa stora ny-

hetsprogram anlade vad kan kallas för metaperspektiv

som ett nyheter nyheter när de kommenterade reaktionerna om uttalandet. Rapport: "Perssons uttalande blev löpsedlar och ursäkt trots ledde detta till hårda ..." Efter detta klipptes från angrepp angrepp flera politiker in. Även i Aktuellt fick tittarna del antal ta av ett angrepp Perssons uttalande. Dessa introducerades följande sätt: Oppositionen missade inte chansen utnyttja blottan att som statsministern lämnat". Typiskt för denna mediehändelse stora var att den handlade vad Persson och inte vad det politiska förslaom sagt get i praktiken innebar. I Rapport framhölls Persson inte backade att

i sakfrågan bad ursäkt för sin formulering. Av nyheterna

men om framstår det också kritiken från oppositionen är kritik som att en huvudsakligen mot Perssons uttalanden. Genom påannonser, reportertext etc. sätter journalistiken ramar för hur politikernas uttalanden och agerande skall tolkas. I Rapport 12/9 1979 introducerades inslag Bohmans synpunkter ett om

mittenpartiernas med följande påannons: Ja de dagar

program tre som ett ut Rapport den 12/9 1998 beskrevs debatt mellan två partiledare en traditionell pajkastning. Vanligt förekommande år också som en

att journalisterna i påannonserna eller talar poli-

reportertext om att

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

tikerna anklagar varandra. Läsarna/ tittarna erbjuds därigenom ett

visst sätt att tolka det politikerna säger i reportagen.

Journalistiken kan bidra till den politiska debattens karaktär

av

Ordkrig konfrontera politikerna med vad andra politiker

genom att har På så sätt kan uttalanden i sammanhang bilda utgångs-

sagt. ett punkten för det kommer framstå pågående gräl. Så-

som att som ett väl 1979 1998 finns exempel detta. Vilka driver grälet

som som framåt varierar. I vissa fall kan det journalisterna ställer

vara som politikerna inför uttalande och ber dem reaktion. I andra

ett om en fall kan reaktionen komma från politikerna initiativ och

eget sedan fångas journalisterna. I båda fallen är det frågan ett

upp av om

samspel mellan journalistik iscensätter ett gräl och politik

en som en

medverkar och bidrar till, detta. I TV kan grälen iscensättas som

de inblandade möter varandra. Uttalanden från utan att parterna olika sammanhang sätts ihop och ställs varandra. I vissa fall blir

mot grälen till berättelse i flera avsnitt löper över flera dar. Dessa

en som iscensatta gräl uppfyller väl televisionens krav dramatik och

underhållning.

När nyheterna återger tal, debatter och intervjuer prioriteras inte sällan sådana framträdanden och formuleringar bidrar till bilden

som

politiken ordkrig. Spektakulära uttalanden ökar dramati-

av som ett ken i inslagen och har därför värde i sig. Under valrörelse

ett en byggs många inslag kring konflikter där det framstår

upp som som påhopp och olika slag är mycket användbara. Ett tydligt

angrepp av uttryck för detta är de nyhetsinslag gör anspråk att rapporte-

som

från partiledarnas framträdanden olika torgmöten och andra ra

platser under valrörelsen. I nyhetssändningarna får ofta

se sekvenser där partiledarna angriper och anklagar varandra. Ett inte

ovanligt journalistiskt klippa ihop korta uttalanden från

grepp är att

olika politiker hämtade från olika sammanhang till ett slags kollage

över politiker kritiserar varandra. I nyhetssändningarna 1998

som

återgavs också partiledardebatterna i TV i form sådana kollage.

av Dessa kollage, där uttalanden från sammanhang sätts in i ett

ett

förstärker bilden det politiska samtalet är serie annat, av att en av attacker samtal i sakfrågor.

snarare än ett

Politikens karaktär ordkrig hänger avslutningsvis nära ihop

av med de villkor gäller för valrörelsernas politiska debatter.

som stora Dessa debatter iscensätts i utsträckning just ordkrig, eller

stor som åtminstone duell, batalj, med orden "Duellen

en en som Vapen. mellan Bildt och Persson kanske det tydligaste exemplet detta

var i valrörelsen 1998 även andra debatter hade liknande karaktär

men

än mindre utpräglat, Ekström och Eriksson 1999. I tidningar om se och TV-nyheter lanserades "Duellen valrörelsens

som en av stora

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

händelser, viktig kamp mellan två huvudmotståndare. På olika en sätt byggdes spänningen inför denna avgörande händelse. upp

Tabloiderna analyserade motståndarnas egenskaper. I TV-nyheterna

fick följa dem väg in i studion, starkt uppmärksammade foav tografer. I studion möttes de sedan vid bord och kampen kunde ett börja. Partiledarna hade avgränsad tid sig vinna detta nu en att slag. Debatten hade knappast karaktär samtal eller dialog av utan kamp med orden, talet och retoriken främsta snarare en som vapen. Atmosfären hela Duellen bidrog till detta. Efteråt analyserarunt des partiledarnas insatser. Den återkommande frågan Vem var:

vann I nyhetssändningarna fick redigerade kollage där väl

se valda delar från Duellen klipptes ihop sätt gjorde ett som att debattens karaktär träta, ordkrig förstärktes ytterligare. av

När medborgarna kommer till tals

Att iscensätta valrörelser i medierna, och det att rapportera om som händer, är samtidigt tilldela aktörer olika roller och identiteter. att Att tilldela är då inte detsamma hitta på. Med tilldela som att menar debatter, nyhetsinslag konstrueras sådant snarare att etc. ett sätt att vissa identiteter prioriteras medan andra marginaliseras. Den

fråga skall ställa är: I vilka egenskaper kommer medborgarna,

nu

väljarna, till tals i nyheterna Vilka roller skapas för medborgarna

Vilka röster får medborgarna Vilka relationer mellan representera

politiker och väljare skapas Ett Vanligt grepp i TV-nyhetsjournalistiken är att låta

personer ur allmänheten komma till tals, röster från Det finns som t.eX. gatan. ett genomgående mönster i TV-nyheterna de två sista veckorna före valet 1998. När allmänheten kommer till tals är det oftast röster som

uttrycker missnöje med politiken partierna och politikerna,

som

inte litar politiker, tycker politikerna käbblar och i vissa

som att fall även medborgare framhåller de inte tänker och rösta. som att Det finns inget i vårt material talar för detta är något som att nytt. Vi kan ett liknande mönster 1979. Mycket sällan möter i TVse

nyheterna vanliga medborgare är aktiva i politiken, är

som som

politiskt intresserade, engagerade i specifika frågor eller deltar

i politiska samtal. I TV-nyheterna återkom berättelsen den missnöjda allmänom heten gång gång fast i olika varianter. I den serie av reportage om

politiska skandaler Rapport gjorde i september 1998 är med-

som borgarna de misstror politiken, de överväger i som som att protest inte och rösta eller rösta blankt. Politikerna framträder antingen i

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

egenskap anklagade och skyldiga, eller de skall förklara

av som som de många skandalerna.

I Aktuellt fem dagar före valet 1998 sändes ett reportage

som illustrerade de ideologiska skillnaderna mellan socialdemokratin och moderaterna med utgångspunkt i Nacka kommun. Skillnaderna mellan olika politiska alternativ tydliggjordes konkret och

ett

pedagogiskt sätt. En implicit innebörd enligt vår tolkning, att

var, det gör skillnad vad röstar och att det finns tydliga alterna-

man tiv. Reportaget avslutades dock följande sätt:

Reportertext: Men del Nackabor vänder båda politikerna ryggen. En

en

är pensionären Folke röstat socialdemokratiskt i hela sitt liv.

som

Intervjuad IP: Jag röstade

person sossarna

Journalist J: Vad kommer du rösta i år då

IP: Inget, det blir blankt.

Varför det

IP: Man kan inte lita nån, det finns inga jag kan lita på, varken kom-

munalt eller rikspolitiskt.

Varför avslutade Aktuellt ideologiska skillnader

ett reportage om mellan två valets huvudmotståndare detta sätt Varför fick just

av Folke avsluta reportaget Vi avslutningen berättelse har

vet att en

betydelse för dess innebörd helhet. Avslutningen kan stor som fungera lösning talar hur skall förhålla till det

som en som om oss

visats. som

I TV-nyheterna de sista veckorna före valet fanns flertal

ett re-

där medborgare kom till tals och uttryckte sitt missnöje portage med politikerna. Dom säger sak och gör sak. Det

en en annan

spelar ingen roll går och röstar är bortglömda ändå.

om "Vem ska jag då lägga rösten på. Jag litar inte nån". "Det är så mycket tjafs fram och tillbaka. Man klankar varandra mest."

ner

Bilden de missnöjda medborgarna skapades inte bara

av genom de fick komma till tals, också nyheternas

personer som utan genom

rubriker och hänvisningar till opinionsundersökningar,

reportertext, och över huvud taget den bild medborgarna inbyggd i

av som var

övergripande handling. Journalisterna gjorde sig inte

reportagens sällan till tals för medborgarnas missnöje. I Nyheterna 15/ 9 kommenterade offentligt samtal mellan Bildt och

reportertexten ett Daleus följande sätt: "Men åhörarna knappast blev klo-

även om kare centerledaren nöjd efter sin kupp.

var

Det fanns även motbilder, medborgare uttryckte sig positivt

som

politiken, eller inslag problematiserade de negativa före-

om som

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

ställningarna politiken. Men dessa motbilder representerade

om undantag och i flera fall integrerades de i inslag i sin helhet som likafullt bekräftade medborgarnas missnöje. Vi exempel. ger ett Cirka vecka före valet 1998 13/9 gjorde Aktuellt en ett reportage där intervjuade forskare framhöll politikerna för det man en som att infriar sina löften. Reportaget byggdes följande sätt. mesta upp Det inleddes med huvudrubrik och underrubrik båda slog en en som

fast medborgarnas generella misstro och samtidigt presenterade

motbilden.

Väljarna tycker att politiker lovar än de kan hålla forskare hålmer men ler inte med det. En sändningens huvudrubriker. om av

Allmänhetens tilltro till politiker är inte den allra bästa. Ofta litar väljarna helt enkelt inte politikernas löften. Men det finns forskare som visar att politiker i de flesta fall faktiskt håller vad dom numera lovar. Introduktionen till reportaget.

Efter detta följde ett kort kollage där klippt ihop korta man snuttar med politiker munhuggs med varandra. Det vill illustrera som man tycks käbblande politiker. Sedan SIFO- undervara presenteras en sökning visar andelen medborgare säger de har lite som att som att eller mycket lite förtroende för politiker har ökat till 87 °/o. Två vanliga medborgare får komma till tals i Den gatan nu reportaget. ena sager:

Vi har sett alla dom här skandalerna. Det är politiker kan nog man lita på.

Den andre får fråga i ljuset reportaget helhet framen som av som står något ledande eller åtminstone förutsägbar. som

Journalist: Tycker du politiker lämnar mycket vallöften att Medborgare: Jaa. Journalist: Tror du dom håller alla löften att Medborgare: Nää det tror jag inte.

Därefter uttalar sig forskaren politiker faktiskt infriar som säger att sina löften i de flesta fall. Han exempel detta. Forskaren säger ger

också politiker delvis får skylla sig själva de har dåligt

att att ett rykte då de ofta ägnar sig att anklaga varandra. Reportaget avslutas sedan med återgång till den negativa bilden politikerna. en av

Återigen får redigerat inslag med politiker ägnar sig

se ett som vad framstår anklagelser och käbbel. som som

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

Vi är här inte ute efter att ifrågasätta opinionsundersökningarna grund för nyhetsinslagen. Det är anmärkningsvärt hög siffra

som en

SIFO-undersökningen visar och den förmedlas sakligt

som ett

Aktuellt. Mot bakgrund dessa siffror kan det också sätt av av vara fullt rimligt Aktuellt valt illustrera undersökningen med två

att att röster stan uttrycker misstro mot politiker. Det är inte heller

som fel påstå och visa politiker munhuggs. Det vill Visa med

att att detta exempel är två saker: För det första är uppbyggt

att reportaget

ett sådant sätt att det i huvudsak negativ bild politiken

ger en av

det innehåller motbild. Inledningen och avslutningen, trots att en

det redigerade politikerkäbblet, journalistens val frågor till män-

av niskorna är uttryck för olika val bidrar till denna bild.

stan, som För det andra och det viktigaste är reportaget del i serie

- - en en av

nyhetsinslag bekräftar medborgarnas missnöje. Frågan är vilka

som

medborgarroller detta sätt inte blir representerade eller

som

underrepresenterade i nyhetsjournalistiken Att människor i attitydundersökningar uttrycker att de inte litar politiker är sak.

en Men finns det inte många olika uttryck för svenska medborgare i

att

praktiken har tilltro till det politiska systemet

Hur skall då förklara journalistiken i så utsträckning

att stor

ägnar sig att ställa medborgarna politikerna; underbygga

mot att

negativa bilder politiker; och iscensätta medborgarna i rollen

av att

dem missnöjda, dem misstro, inte ansvariga eller som som men som

delaktiga En viktig förklaring till detta finner vi, enligt vår uppfatt-

ning, i den särskilda världsbild eller ideologi den

som genomsyrar moderna professionaliserade journalistiken jfr Eide 1998, Ekström och Nohrstedt 1996, Petersson 1994. Petersson 1994 har beskri-

vit denna ideologi med begreppet journalismen. I journalismens för-

ståelse samhället finns Makthavarna politikerna,

av tre grupper:

vanligt folk och journalisterna. Journalisterna står folkets sida

och hjälper dem att ställa makthavarna till Journalisterna är

svars. advokater för allmänhet journalisternas hjälp riskerar

en som utan

bli duperade. Att kritisera, avslöja och ställa makthavarna till att

röst den missnöjda allmänheten, blir enligt svars, samt att ge denna världsbild för journalisterna avgörande uppgift i det de-

en mokratiska samhället.

Även i finns visat hel del

tidningsmaterialet som ovan en artiklar uttrycker misstro mot politiker och det politiska

som syste-

även andelen artiklar med sådant innehåll är mindre än met, om an-

delen inslag i TV-nyheterna. I tidningsmaterialet framträder också

medborgarna i andra roller är så vanliga de är värda

som pass att att

uppmärksamma. Vad syftar är de artiklar där medborgare

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

kommer till tals opinion, tyckare och smakdomare. 1998

som som

detta relativt vanligt i var som ser pressen.

Tabell Allmänheten kommer till tals opinion, tyckare eller

som smakdomare

1998 53 av 322 16,5 %

1979 26 av 373 10%

1960 1 av 51 20%

Det skall framhållas siffrorna i tabellen inte inkluderar alla de

att

artiklar opinionsundersökningar, där i

som presenterar rena man

grafiska figurer beskriver fördelningen mellan partierna. Finns det

då några väsentliga skillnader mellan olika tidningar Vi nöjer

oss här med förhållandena 1998.

att se

Tabell Allmänheten kommer till tals opinion, tyckare eller

som smakdomare i olika tidningar

Nerikes Allehanda 14 av 42 33,3%

SVD 0 av 48 0%

DN 5 av 43 11,6%

Aftonbladet 19 av 82 23,2 %

Expressen 15 av 107 14,0%

Vad är då typiskt för de roller medborgarna har i dessa artiklar

som Siffrorna i tabellerna inkluderar artiklar mycket olika karaktär, där

av medborgarna också har helt olika roller. illustrera detta med

Låt oss några exempel från två så olika tidningar Nerikes Allehanda och

som Aftonbladet. I flera följde Nerikes Allehanda specifik

reportage en

familj. Familjen framträdde politiskt intresserad och engagerad

som i olika frågor låg nära deras vardag. Ett

som egen annat reportage handlar invandrare och politiken. Här framträder medborgare

om

är tveksamma de skall rösta, är besvikna politiken, som om som

också de säger de självklart skall rösta. Personerna i men som att reportaget representerar politiskt intresserad och engagerad

en

opinion. I ytterligare får möta ungdomar är

ett reportage som

politiskt engagerade och särskilt ungdomsparlament.

som startat ett Även i Nerikes Allehanda framträder är missnöjda

personer som

med politiken, de medborgare finns representerade i

men som tidningen under valrörelsens sista veckor är också politiskt

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

engagerade och intresserade. I den regionaltidning studerat får

således delvis bild medborgarens relation till politiken en annan av än den bild dominerade i TV-nyheterna. I vilken mån detta som

gäller även andra regional- och lokaltidningar kan inte uttala

oss om. Även i Aftonbladet kommer till tals med sina

privatpersoner

åsikter i sakpolitiska frågor. Men det typiska för Aftonbladet mer och även Expressen allmänheten träder fram i rollen är att som tyckare eller smakdomare när de får betygsätta de olika partiledarnas

insatser i TV, i partiledarutfrågningar, dueller och partiledardebatter.

Denna roll bedömare partiledarnas TV-framträdanden är den som av

vanligaste. Den överlägset vanligaste rollen allmänheten

som har i rapporte-

ringen valrörelsen är rollen aggregerad opinion. Vi syftar då

om som

alla artiklar opinionsundersökningar. 1960 fanns

som presenterar inga sådana artiklar i vårt tidningsmaterial. 1979 handlade 5,9 °/o av

artiklarna publicerade opinionsundersökningar. 1998

om var motsvarande siffra 20,5 °/o. Det finns skillnader mellan de studerastora de tidningarna. Siffran för Aftonbladet 29,3 °/o och för Nerikes var Allehanda 4,8 °/o.

Det är, sammanfattningsvis, speciella aspekter medborgarska-

av dominerar i den medierade valrörelsen. I opinionsunderpet som

sökningarna är medborgarna en aggregerad opinion som politikerna i

valrörelsens slutspurt kämpar Det är dessa opinioner står om. som spel. Genom att politiken flyttat in och i televisionen mer mer har rollen åskådare blivit allt väsentlig. Som TV-tittare som mer värderar i utsträckning politiken efter smak och underhållstor

ningsvärde. I tabloiderna tycker TV-tittarna till partiledarnas

om insatser i TV. Personer träder också i vissa fall fram som represenför aktivt politiskt engagerad allmänhet, särskilt i den regiotanter en naltidning studerat. I framför allt TV-nyheterna dominerar dock

bild allmänheten, allmänheten misstror politiken en annan av som

politikerna och de politiska partierna. Medborgarna är i denna journalistik inte del politiken avskilda från politiken.

en av utan Politiken politikerna, de kan bra eller dårepresenteras av som vara liga sällan gör det de borde. Det är politikerna ställs men som som till utvärderas och beskrivs skyldiga. Medborgarna svars, som som ställs inte till De har inga politiska skyldigheter. I den mediasvars. liserade valrörelsen förstärks detta sätt vissa föreställningar om medborgarnas roll och relation till, politiken medan andra roller och relationer marginaliseras. I nästa kapitel skall fokusera en

relation mellan politiker och medborgare präglar mycket

annan som den medialiserade valrörelsen: Relationen mellan de strategiska av

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

politikerna jagar väljare och väljarna objekt för övertal-

som som

ningskampanjer.

När väljarna blir objekt för

reklamstrategier

I samband med valrörelsen 1998 satsade de politiska partierna i Sve-

rige många miljoner vardera professionellt genomförda valkam-

panjer de officiella kostnaderna för socialdemokraternas valkam-

panj exempelvis 43 miljoner kronor. Kampanjerna har

var succes-

sivt blivit och specialiserade, professionaliserade och

mer mer me-

dieanpassade. Partierna bygger stora kampanjorgani-

numera upp sationer, de har särskilda kampanjspecialister, de anlitar reklamby-

råer och marknadsföringskonsulter, de utnyttjar vetenskapliga undersökningar, utvärderingar och opinionsundersökningar i strate-

giska beslut 1990, Nyqvist och Resjö 1998, med

Esaiasson t.eX.

Swanson och Mancini 1996.

Politiken har flyttat i reklamens sfär. Vi syftar då inte primärt

förekomsten retoriska knep i politiska tal, eller att politiker

av tillämpar olika kommunikativa strategier för övertyga. Den poli-

att tiska retoriken, agitationen och propagandan är inget nytt, tvärtom. Det syftar är i stället politiken anpassats till det i

att egenskap mediepubliker känner igen reklamens och rekla-

av som genre

språk. Samtidigt har politiken låtit sig influeras de organi-

mens av sationer och aktörer är verksammma inom reklamens sfär.

som

Detta blir naturligtvis särskilt tydligt i den rena" genrespecifika

politiska reklamen form annonskampanjer, bioreklam, radio-

i av reklam, direktreklam till hushållen etc.. Men det handlar också

om

politiken i grundläggande mening över reklamens

att en mer tar språk för skapa image, väcka positiva känslor och förtroende jfr

att

Postman 1986, Kern 1989, Diamond och Bates 1992. Reklat.eX.

språk sprider sig och sätter sin prägel delar den mens stora av medialiserade politiska kommunikationen. Gränserna för vad är

som reklam och inte blir delvis flytande.

Vi har i artikel analyserat denna utveckling utifrån det

en annan

kallat den reklamanpassade politikens paradox Ekström och

Eriksson 1999. Paradoxen kan sammanfattas följande sätt: För

politik flyttat in i reklamens sfär är utnyttjandet reklam-

en som av

strategier kortsiktigt rationellt nå fram med politiska

ett sätt att

budskap och vinna väljare. De långsiktiga konsekvenserna

av en politik i allt större utsträckning utnyttjar reklamens språk och

som strategier kan emellertid bli medborgarna förhåller sig till politi-

att

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

ken de förhåller sig till reklam, dvs. med misstänksamhet,

som annan misstro och utifrån "de skall inte de kan lura mig.

mottot tro att

Paradoxen säger således det handlande för enskilda aktö-

att som

framstår kortsiktigt rationellt, skapar icke avsedda och inte rer som heller önskvärda sociala strukturer. Det kortsiktigt rationella syftar

då politikernas och partiernas strategiska utnyttja reklam

sätt att och marknadsföring. De strukturella konsekvenserna syftar de

grundläggande relationer kommunikationen skapar mellan

som po-

litiker och medborgare.

Politikens villkor har under decennier förändrats

senare successivt sådant sätt politikens karaktär reklam och

ett att av strategiskt handlande förstärkts. Låt peka två sådana förändringar.

oss

Utvecklingen alltmer opinionsleansligpoliti/e: Valrörelser-

av en

och till viss del även politiken mellan valen har under efterna

krigstiden utvecklats till att bli kamp opinionen. De ständigt

en om

återkommande opinionsundersökningarna får genomslag i

stort me-

dierna. Dessa undersökningar del i skapandet kortsiktig

är en av en

politik, känslig för medial exponering. Väljarna har blivit

mer

rörliga. Partiledarna blir ständigt påminda vilken betydelse deras

om framträdanden kan ha. När politik blir fråga vinna rörliga

en om att

opinioner ligger anpassningen till reklamens språk

och ett strategiskt handlande nära till hands.

Politikens allt starkare anpassning till medielogileen: Politikerna

kommunicerar med väljarna i utsträckning mediernas, och

stor inte minst televisionens, villkor. Televisionen snabbt bildme-

är ett

dium lämpar sig dåligt för ingående argumentation och bra för

som presentation starka budskap och bilder. Tillsammans med andra

av audiovisuella medier bidrar TV till premiera språk inriktat

att ett att skapa intryck, upplevelser och känslor. Själva konstruktionen

av

politikerna mediepersonligheter har blivit avgörande för poli-

som

tiska framgångar.

Vi att det finns åtminstone problem förknippade med

menar tre dessa successiva förändringar politikens villkor. För det första

av

bidrar detta till sakfrågorna hamnar undantag i den politiska

att debatten. Inom för valkampanjerna har det under de

ramen senaste två decennierna utvecklats politisk marknadsföring i allt

en som större utsträckning talar till människors känslor. En tydlig

annan

trend är att politikerna försöker nå framgång skapa image.

genom att Diamond och Bates 1992 s.k. "Soft-sell emotional

menar att advertising, litar till vad känner när de och hör

som mottagaren ser politikerna framträda, blivit allt viktigare sedan mitten 60-talet

av och framåt. I takt med de ideologiska skiljelinjerna minskar i

att

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

betydelse blir det allt avgörande vad väljarna känner för de

mer politiska ledarna. Dessa trender är tydliga även i Sverige.

För det andra innebär politikens ökade satsningar reklam,

marknadsföring och andra strategier medborgarna i allt större

att utsträckning tilltalas objekt. En särskild kommunikationsform

som

framför andra former för politiska samtal. Det typiska för

prioriteras

denna kommunikationsform är politikerna intar rollen stra-

att som tegiska marknadsförare och medborgarna tilltalas objekt för

som

dessa strategier. Medborgarna tilltalas inte politiskt engagerade

som

medborgare. Risken medborgare förhåller till poli-

är att som oss tiska budskapen så är förhålla till reklam.

som vana att oss

Den opinionskänsliga och till reklamen anpassade politiken skaför det tredje grunden för politisk misstro och även cynism. Låt

par

konkret exempel. Den 13/9 1998 hade Nyheterna TV4 oss ge ett

nyhet med följande rubrik: "Storleken har betydelse för Nu en skall Sahlin bräda Schyman." Ankaret i studion fortsätter sedan att

introducera reportaget med följande ord:

Vänstern har varit ämnet för dagen i valrörelsen. Både de borgerliga och

socialdemokraterna har utfärdat varningar för populistiska löften.

tunna

Och när allt gått bet Gudrun Schyman dammar socialdemo-

annat nu

kraterna förra valets röstdragare Mona Sahlin.

av stora

Hela handlar socialdemokraterna valt att ta in

reportaget om att nu Sahlin i valrörelsen för locka tillbaka väljarna från vänsterpar-

att tiet. Vi får bilder Sahlin framför valaffischer. Sahlins medver-

se kan ivalrörelsen beskrivs ett resultat "partistrategernas

som av

överväganden, taktik för locka väljare. Vänsterflykten

som ren att sägs ha skakat partiet och det är därför populära profiler

som nu

fram. Sahlins särskilda taktik beskrivs. Göran Persson manas uttalar sig och dementerar det skulle frågan taktik.

att vara om en ny Men i inslaget framställs det taktik och strategi. I studion

som analyserar politisk det socialdemokraternas

en reporter som antas vara taktiska drag.

Liknande inslag finns i andra TV-program och i Ju

pressen. mer

valdagen närmar sig desto tydligare beskrivs politiken taktik

som och strategi. Det talas hur de sista rösterna "skall dras in och

om politikernas budskap beskrivs i "den välbekanta valram-

termer av san".

Den analys journalisterna gör har naturligtvis sin grund i

som

politikens fungera. Att politiken fungerar så den gör i

sätt att som valrörelsens slutskede är kanske inte heller något förvånas över.

att Ett problem blir det emellertid politiken i allt större utsträck-

om

MATS EKSTHÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

ning får karaktär och beskrivs taktik och strategi. Politiken

av, som, befinner sig här i dilemma. De villkor valrörelse in-

ett som styr en bjuder till ett strategiskt handlande. Detta handlande hotar samtidigt förtroendet för politiken och det näring journalistik

ger en präglad misstro och ibland cynism. I denna situation blir det svå-

av

nå fram med ärli budska Politikerna blir de där rare att ett gt menat

p .

försöker1 ° ulera allmänheten och medbor1 blir1- de som mani P g arna som politikerna försöker lura.

Det är emellertid in talar för bilden olitiken

get som att av p som

strategisk kampu väljareo vanligaren avalrörelsen 1998 än n

en om var i ti-

digare. I analysen pressmaterialet räknade antalet artiklar där

av

politiken ett uttryckligt sätt beskrevs sådan

mer som en strategisk kamp. Siffrorna för 1998 överensstämmer nästan helt med siff-

för de två andra valrörelserna. rorna

Tabell 10. Andelen artiklar där politiken beskrivs strate-

som en

gisk kamp om väljare

1998 42 av 322 13%

1979 53 av 373 14,2 °/o

1960 8 av 51 15,7°/o

Att politiken får karaktär strategisk kamp väljarna är och

av en om har varit viktigt inslag i den medialiserade valrörelsen. Denna

ett aspekt valrörelsen 1998 kan inte något sätt förklara det minskade

av

Valdeltagandet. Men detta är i vilket fall helst viktig grund

som en till den misstro cynism kommer till uttryck under val-

och som en rörelse. Denna politikens inriktning bidrar knappast till minska

att

avståndet mellan politiker och medborgare.

Sammanfattande kommentarer

Kan i den medialiserade valrörelsens karaktär finna rimliga förkla-

ringar till det minskade Valdeltagandet i det svenska riksdagsvalet

1998 I valrörelsen olika negativa bilder politiken fram-

1998 var av

trädande. Olika uttryck för misstro politiken regelbundet

mot var återkommande i medierna. De så kallade politiska skandalerna

satte relativt stark prägel valrörelsen i medierna. Politiken fick

till en del karaktär ordkrig knappast gjorde det lättare för väl-

av ett som

jarna att ta ställning. Medborgarna iscensattes regelbundet i rollen

de missnöjda. Men med undantag skandalerna sådana som av var bilder politiken ungefär lika framträdande 1979 1998. 1979

av som

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

valdeltagandet historiskt och internationellt perspektiv var i ett

mycket högt 91 °/o. Kan därigenom avfärda hypotesen att

ca

valrörelsen 1998 bidrog till att förstärka misstro mot politiken

en

också minskade människors motivation delta i valen Nej, som att är inte säkra det.

För det första kan konstatera att valrörelsen 1998 knappast bi-

drog till att öka medborgarnas tilltro till politiken. Det så

var snarare

de negativa bilderna politiken fick ytterligare stöd. Politiken

att av

iscensattes delvis utpräglat ordkrig. När medborgarna kom

som ett

till tals i nyheterna, själva eller företrädda journalisternas

genom formuleringar, det ofta i rollen missnöjda eller för

var som utsatta

politikernas strategier. Medborgarna ställdes politikerna.

mot Uttalade motbilder förekom sällan. Naturligtvis fanns undantag. Det gällde framför allt den regionaltidning studerat där medbor-

även förekom i roller politiskt intresserade och aktiva. gare som

Det är knappast rimligt förvänta sig minskat valdelta-

att att ett gande skall resultat plötsliga förändringar i valrörelsernas

vara ett av karaktär. Det är rimligt att tänka sig ett minskat valdeltagande

mer

effekt såväl långsiktiga trender specifika händelsom en av som mer

I detta perspektiv är kanske det viktigaste resultatet denna ser. av studie valrörelsen 1998 ytterligare fördjupade än motver-

att snarare kade de tendenser beskrivit.

som

För det andra är det väsentligt förstå den politiska debatten i

att sitt sammanhang. Den markanta skillnaden mellan valrörelsen

mest 1998 och de två andra studerat regeringsalternativen, de

som är att

sakpolitiska och ideologiska skiljelinjerna avsevärt mycket

var mer otydliga och mindre framträdande 1998. 1979 präglades den poli-

tiska debatten tydliga ideologiska skiljelinjer, sakpolitiska strids-

av

frågor och kamp regeringsmakten mellan socialdemokratin

en om och det borgerliga blocket. ordkrigen, den ofta uttalade

1998 var misstron politiken, de återkommande skandalerna, del i

mot en en

valrörelse saknade både tydliga regeringsalternativ och tydligt

som

framträdande politiska skiljelinjer. För många medborgare

som redan innan valrörelsen osäkra riskerade debatten att bli käbbel

var och inget De sätt vilka politiken flyttat och meri

annat. mer TV, och till TV-mediets sätt fungera, har bidra-

anpassats att snarast git till förstärka politikens karaktär Ordkrig, eller mindre

att av mer

underhållande uppträdanden och skådespel.

En viktig skillnad mellan de valrörelserna studerat de

tre är att

händelserna 1998, fick i medierna under stora som stort utrymme valrörelsens slutskede, handlade än sakpolitiska och ideo-

om annat logiska skillnader. Det handlade Schymans städhjälp och hennes

om uttalanden iTV. Det handlade Perssons uttalande hemarbe-

om om

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

tande småbarnsföräldrar i partiledarutfrågning. Det handlade

en om Loket programledare och den bataljen i TV mellan

som om stora Persson och Bildt. Det handlade lyckades bäst iTV.

om vem som 1998 hade politiken flyttat i TV helt sätt än i de tidi-

ett annat

valrörelserna. TV-programmen kunde eller mindre gare vara mer underhållande i jämförelse med valrörelsen 1979 erbjöd de

men knappast väljarna lika tydliga alternativ ställning till. Detta kan

att ta

mycket väl ha bidragit till många väljare upplevde det det

att som att inte gjorde någon större skillnad vilka de röstade på.

I denna har för politikens medialise-

uppsats argumenterat att ring också bidrar till politikens sekularisering. Politiken, valrörelsen och själva valet, avheligas när valrörelsen blir del kom-

en av samma munikationssystem såpoperor, pratprogram och underhåll-

som ningsprogram allehanda slag. Valrörelsen blir del flyktigt

av en av ett

flöde budskap, bildkollage, skådespel och tillfälliga upplevelser.

av Med sekulariseringen följer att valrörelsen och valet successivt

tenderar förlora sin ceremoniella och rituella karaktär; sin karaktär

att

särskilt viktig och från vardagen avvikande händelse högtid av som samlar befolkningen självklart sätt. Tillsammans med

ett normförändringar i samhället, minskad tilltro till auktoriteter, kan

en detta bidra till det blir mindre självklart och rösta jfr

att att Westholms och Teorells i denna bok.

uppsats

Den valrörelse publik kan del i medierna är

som ta av natur-

ligtvis ett resultat såväl politikernas medieproducenternas

av som och journalisternas agerande i specifik historisk situation. Det

en faktum att lagt tyngdpunkten mediernas och journalistikens sätt att fungera skall inte tolkas att politikerna bara

som menar att är marionetter i spel de inte har något för, tvärtom. En

ett ansvar

viktig aspekt av politikens medialisering är just politikernas anpass-

ning till, och sätt att utnyttja, massmedierna. Detta kommer bl.a. till

uttryck i partiernas allt professionaliserade kampanjstrategier.

mer Politikernas dilemma är dock, enligt vår uppfattning, det för

att som de enskilda aktörerna framstår kortsiktigt rationellt,

som att t.ex.

hårt kampanjer och massmediala uppträdanden, lång sikt

satsa bidrar till underminera medborgarnas förtroende för politiken.

att Det kort sikt rationella lång sikt icke önskvärda effekter.

ger Detta har kallat för den medialiserade politikens paradox Ekström och Eriksson 1999.

Vi har i denna diskuterat tänkbara förklaringar till

uppsats ett minskat valdeltagande. Men låt inte glömma också kan

oss att ställa frågan ett annat sätt: Vad kommer det sig i Sverige

att sedan 1960-talet och under flera decennier haft så högt valdelta-

ett

gande under lång tid kring 90°/o. Inglehart 1999 dem

är en av

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

för det senmoderna samhället präglas som argumenterat att av en minskad tilltro till och respekt för auktoriteter bl.a. politiker

men

fortsatt stöd för demokratin. Ett uttryck för detta är, ett menar

Ingelhart, de politiska partierna förlorat sitt över medbor-

att grepp

det inte längre är självklart och rösta och mängarna, att att att niskor kanaliserar sitt politiska i andra former än

engagemang ge-

partier och etablerade politiska institutioner. Forskningen talar nom också för det funnits ganska utbredd misstro riktad

att en mot partierna och de politiska institutionerna i Sverige och i andra länder under flera decennier Holmberg 1999, Miller och Listhaug 1999. Utifrån detta förefaller det rimligt ställa sig frågan: Hur kommer

att det sig att Valdeltagandet trots detta varit så högt i Sverige

Det faktum Valdeltagandet minskade relativt kraftigt i valet

att 1998 innebär inte heller valdeltagandet nödvändigtvis skall be-

att

traktas lågt. I internationellt perspektiv är Valdeltagandet i

som ett

Över 80 de

Sverige knappast lågt utan snarare högt. procent av röstberättigade medborgarna valde allt och rösta. Hur många

trots att andra enskilda händelser eller samhällsinstitutioner kan räkna med

sådan uppslutning från medborgarna Inte de allra mest populä-

ens

TV-programmen, biofilmerna, festivalerna eller vilka urbana ra attraktioner helst kan komma i närheten sådan uppslut-

som av en ning. Ett valdeltagande över 80 % kan mycket väl tolkas ett

som tecken det demokratiska politiska i Sverige har för-

att systemet

hållandevis hög legitimitet.

Men detta innebär inte det saknas problem. Politikernas

nu att

och de politiska partiernas legitimitet är ifrågasatt. Medborgarnas

relation till politiken präglas delvis misstro och avskildhet. Politi-

av kerna blir de där inte gör det de borde, säger sak

uppe som som en

och gör något strategiskt för vinna väljare.

annat, som agerar att Politiken blir ett skådespel. Vi har i detta kapitel försökt Visa att

politikens medialisering är förknippad med flertal strukturella

ett förhållanden förstärker dessa relationer mellan medborgare och

som det politiska företrädare. Medborgarnas relationer till

systemets politiken är delvis uttryck för hur de politiska samtalen, den poli-

ett tiska kommunikationen, fungerar. Olika kommunikationsformer erbjuder deltagarna olika roller. Det särskild utmaning inför

är en framtiden utveckla de former för politiska samtal kan bidrar

att som till motverka de tendenser pekat på. Politiker och med-

att som borgare har här ett gemensamt ansvar.

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

Noter

Angående begreppet medialisering Asp 1990.

se 2Se Norris 1999 och skrifterna 1 och 24 från Demokratiutredningen.

t.ex. nr

3Detta görs inom för diskursanalysens teoretiska och metodologiska

ramen perspektiv, t.ex. Dijk 1988, Fairclough 1995, Fairclough och Wodak 1997.

se van Texterna analyseras dels med avseende det Dijk kallar semantiska

van macrostrukturer, dvs. den övergripande handlingen. Denna kommer vanligen till uttryck

i rubriker och ingresser, också i den berättelse utifrån vilken är

men texten organiserad. Texterna analyseras också med avseende specifika ordval,

mer formuleringar, bilder och de implicita föreställningar politiken dessa

etc. om som uttrycker. En viktig sak är också studera de roller och identiteter

att som reproduceras de sätt vilka politiska samtal, intervjuer och debatter iscensätts i

genom medierna. Här är det viktigt att studera både journalistikens och politikens makt

över, och anpassning till, de medialiserade politiska samtalens strukturer.

4För de kvantitativa analyserna utgår från strukturerat kodschema. Detta

ett kodschema innefattar analyser rubriker tidningarnas förstasidor, rubriker

av inne i tidningen samt artikeltexterna. Vi urskiljer här det är den huvudsakliga

som handlingen samt starka inslag i Samma kodschema används vid analyserna

texterna.

tv-nyheterna. Kodschemat innehåller mängd variabler politiken av en om t.ex.

ståndpunkt i sakfrågor n uopinionsundersökning 27 personporträtt", allmänsom

, , heten kommer till tals opinion, "politiker eller politiken misstros" En

som etc. rubrik eller artikel kan värdet starkt inslag i texten flera variabler, kan

t.ex. en artikel om en partiledare i politisk tv-debatt fokusera såväl politikern:

en ñamträdande, där kan finnas inslag misstro samtidigt sakpoliti/een återges.

av som 5I debattartikel i Dagens Nyheter 14 juli 1998 kritiserade professorn i

en statsvetenskap Leif Lewin både socialdemokratin och för de inte tydliga

centern att gav besked i regeringsfrågan och i frågan ett eventuellt framtida samarbete. När

om partierna undviker att väljarna tydliga alternativ att ta ställning till, för sedan

ge att göra uppgörelser inom slutna ökar detta enligt Lewin misstroendet poli-

rum, mot tikerna.

6Det finns naturligtvis tolkningsproblem då skall avgöra handlar

man om en text om sakfrågor eller inte. Vi dock att varit tillräckligt konsekventa i våra

menar bedömningar för att det skall meningsfullt att jämföra över tid. Däremot bör

vara

försiktig med jämföra siffror från olika studier. man vara att 7Definitionen valrörelsens händelser bygger samlad bedömning

av stora en av hela det material studerat dvs. både TV-nyheter, och tabloidpress.

morgon- 8Just denna beskrivning är hämtad från utförlig analys denna duell i

en mer av Ekström och Eriksson 1999.

9Men likafullt hade många valprogram relativt höga tittarsiffror. Och skall inte

glömma att televisionen också har potential skapa och inlevelse

en att engagemang som knappast några andra medier har Ekström 1999.

° Det finns skillnader mellan tidningarna. En tidning SVD väljer inte

som t.ex. oväntat att göra sakpolitiska analyser utifrån TV-programmen i större utsträckning

än kvällstidningarna. Analysen följer här inkluderar även artiklar inte

som som ingår i tabell 3 vilken enbart baseras artiklar publicerades de två sista

som veckorna före valet, metodavsnittet

se ovan.

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

l Bakom dessa kvantifieringar kan dock finnas betydande skillnader bara blir

som tydliga vid kvalitativa textanalyser.

mer z Observera med detta inte har något hur objektiv, saklig, allsidig

att sagt om

journalistiken i realiteten är. Detta är empirisk fråga i denna studie etc. en som inte gör några anspråk att besvara.

13Även den vetenskapliga tillämpar sådana språkliga strategier det är

genren men inte ämnet för denna uppsats.

HDetta avsnitt bygger delvis Ekström och Eriksson 1999.

15Det är viktigt att komma ihåg att det är begränsad del av valrörelsen i me-

en dierna undersökt i denna studie. Bilden skulle sannolikt ha blivit delvis

som annorlunda i stället lagt större vikt vid de lokala och regionala medierna.

om

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

Referenser

Altheide, 8C Snow, R.P. 1991 Media Worlds in the Postjoiirnalism Era. New York: Aldine De Gruyter

Asp, K. 1998 iJMG Granskaren, 3 -98, Göteborg

nr

Asp, K. 1990 Medialisering, medielogik, mediekrati", Nordicom-

Information

Baudrillard, 1983 In the Shadow the Silent Majorities, New

York Columbia University

:

Berger, P. 8C Luckman, T. 1979 Kunskapssociologi. Hur individen

uppfattar och formar sin sociala verklighet. Helsingborg: Schmidts Boktryckeri AB

Bergh, G. 8CEklund, F. 1998 I valet studie första-

ochn/evalet. av

gångsvahares osäkerhet vid valet 1998. Orebro: Orebro universitet Boorstin, DJ. 1987 The Image. A guide to Pseiido-Events in America. New York: Atheneum Brandorf, M., Esaiasson, P. och Håkansson, N. 1996 Svenska

valfrågor: partiernas valdebatt 1902-1994", Statsvetenskaplig tidskrift, 99:1-36

Carlsson, U 8CBucht, C. 1997 red. Mediesverige 1997.

Nordicom, Göteborg

Castells, M. 1998 Ndtver/essamhällets framvaxt. Göteborg:

Bokförlaget Daidalos AB

Collins, R. 1988 Theoretical Sociology. New York: Harcourt Brace

Jovanovich

Diamond, E. 8C Bates, 1992 The Spot. The Rise Political Adverising Television. Cambridge: The MIT Press

on Dannert, L. 1979 "Partiledardebatterna i radio och TV inför valen 1964-1976" i H istorieldrarnas förenings årss/erift Dayan, D. och Katz, E. 1996 Media Cambridge: Harvard

events.

University Press

Eide, M. 1998 Det journalistiske mistaket" i SociologiskaFors/ening. 35: 123-142

Ekström, M. 1998 När verkligheten inte duger den är. En

som studie TV-journalistikens praktik. Nordicorn 20: 3-20

av

NÄR VÄLJARNA SKALL MOBILISERAS

Ekström, M. 8C Eriksson, G. 1999 Den medialiserade politikens paradox, till den 14:e nordiska konferensen i Kungälv, 14-

paper

17 augusti 1999

Ekström, M. 1999 "TV-tittarna och demokratin", Politikens mediali-

sering. Demokratiutredningens forskarvolym III. SOU 1999:126

Ekström, M. och Nohrstedt, S-A. 1996 j ournalistikens etiska problem. Stockholm: Rabén Prisma Esaiasson, P. 1990 Svenska valkampanjer 1866-1988. Stockholm:

Allmänna förlaget

Esaiasson, P. 1996 "Käbblar politikerna Om skryt, attacker och

bortförklaringar i partiernas valbudskap, i Rothstein, B. 8C Särlvik, B. red., Vetenskapen politik. till professor

om Festskrzft

emeritus jörgen Westerståhl. Kungälv: Grafikerna Fairclough, N. 1995 Media Discourse. London: Edward Arnold Fairclough, N. 8CWodak, R. 1997 Critical Discourse Analysis, i T.A. Dijk red., Discourse Social Interaction. London:

van as

Sage

Fiske, 1992 "Popularity and the Politics of Information", i

Dahlgren, P. 8CSparks, C. red. journalism and Popular Culture.

London: Sage

Gilljam, M. 8C Holmberg, 1995 Valjarnas val. Stockholm:

Norstedts

Habermas, 1984 Borgerlig ofentlighet, Lund: Arkiv Förlag

Holmberg, 1999 Down and Down We Go: Political Trust in Sweden", iNorris, P. red. Critical Citizens. Global Support for Democratic Government. New York: Oxford University Press

Holmberg, 8C Petersson, O. 1998 Opinionsmätningarna och

demokratin. Stockholm: SNS Förlag Hvitfelt, H. 1996 Skurkar, kapplöpningar och sensationer. Om

marknadsstyrd journalistik och politisk populism, i Carlsson, U.

m.fl. red. Medierna i samhallet. Igår, i dag imorgon. Nordicom-

Sverige, Göteborg

Hvitfelt, H. 8C Nord, L. 1998 Popularitet och populism, i Holmberg, 8CWeibull, L. red. Opinionssamhallet. Göteborg:

SOM-institutet, rapport 20 Inglehart, R. 1999 Postmodernization Erodes Respect for Authority, but Increases Support for Democracy i Norris, P.

MATS EKSTRÖM OCH CATHRIN ANDERSSON

red. Critical Citizens. Global Support Democratic Govern-

for

ment. New York: Oxford University Press Isotalus, P. 1998 Election Debate Always News. The Reports

of Political Television Programs in Finnish newspapers,

Nordicorn-Information, 20: 49-56

Kern, M. 1989 30-sec0nd Politics. PoliticalAdvertising in the

Eighties. Westport: Praeger Publishers

Lewin, L. 1998 Bråka inte. OM vår tids demokratisyn. Stockholm:

SNS Förlag.

Lull, 8C Hinerman, 1997 Media Scandals. New York:

Columbia University Press Mediebarometern 1998 Stockholm: Sveriges radio, Publik och

programforskning

Miller, A. 8C Listhaug, O. 1999 Political Performance and

Institutional Trust i Norris, P. red. Critical Citizens. Global Support for Democratic Government. New York: Oxford

University Press

Möller, T. 1998 Politikerförakt eller misstro Misstron mot

mogen

politiker och politiska institutioner. Stockholm: Svenska

Kommunförbundet och Kommentus Förlag Norris, P. ed. 1999 Critical Citizens. Global Support Demo-

cratic Government. New York: Oxford University Press Nylund, M. 1999 Iscensatt interaktion. Strukturer och strategieri

politiska mediasarntal. Helsingfors: Helsingfors universitet

kommande

Nyqvist, 8C Resjö, A. 1998 Taktik och studie avfj/ra

politik - en

svenska valkampanjer, Orebro Universitet, Orebro. Petersson, O. 1994 Yrkeskår, profession, samhällsklass, Svenska

Dagbladet 94-05-06.

Postman, N. 1986 Underhållning till döds, Prisma, Stockholm. Potter, 1996 Representing Reality. Discourse, Rhetoric, and Social

Construction, Sage Publications, London. Swanson, D.L. 8C Mancini, P 1996 red, Politics, Media and

Modern Democracy. Praeger Publishers, Westport.

Thompson, .B. 1995 The Media and Modernity, Polity Press, Cambridge.

Dijk, T.A. 1988 News Discourse Hillsdale, NJ. van as

Utanför demokratin

Om det minskade valdeltagandets

sociala och politiska rötter

Martin Bennulf och Per Hedberg

Andelen röstande i svenska riksdagsval högst 1976. Då rös-

var som tade valmanskåren. Allt sedan 1920-talet hade valdel-

91,8 procent av

tagandet ökat. I och med 1970-talets höga Valdeltagande placerade sig

Sverige ett länderna med det högsta Valdeltagandet i hela Värl-

som av den.

Sedan 1976 har Valdeltagandet sjunkit. Nedgången har fortgått i

två etapper. Den första nedgången skedde mellan 1985 och

stora 1988 års val; minskning från 89,9 till 86,0 Nedgången

en procent. återhämtades aldrig. Den späddes ytterligare mellan 1994 och 1998, då enbart 81,4 Väljarna valde rösta i riksdagsvalet.

procent av att Det är den kraftigaste nedgången i modern svensk politisk historia. Valresultatet 1998 innebar 1 228 541 röstberättigade svenska

att

medborgare avstod sin rättighet rösta i riksdagsvalet, och sof-

att att

fan blev det tredje största partiet i Sverige. Sverige har vid ingången

till 2000-talet valdeltagande får tillbaka till 1950-talet

ett som för att finna motsvarighet till. Men det tillhör Sverige fortfa-

trots rande de demokratier i världen har relativt högt Valdel-

en av som ett tagande. Valdeltagande över 80 procent är endast förunnat ett knappt

40-tal länder. Räknar det genomsnittliga Valdeltagandet under

hela efterkrigstiden återfinns Sverige bland de tjugo länder har

som

det allra högsta Valdeltagandet I den politiska debatten i Sverige har det lägre Valdeltagandet 1998

diskuterats i katastrof. Allvaret i debatten kan sökas i minst

termer av fyra skäl För det första finns det trend sjunkande valdel-

en svag av tagande i de etablerade västerländska demokratiernaå För det andra

har Valdeltagandet i de två svenska val genomförts till EU-parla-

som mentet 1995 och 1999 inte lyckats locka hälften de röstberätti-

ens av gade till valurnorna 41,6 respektive 38,8 pr0cent.4 För det tredje

var

UTANFÖR DEMOKRATIN

minskningen Valdeltagandet mellan 1994 och 1998 den största

av

någonsin i svenskt riksdagsval. För det fjärde har i Sverige

ett sedan länge haft trend förändrat Väljarbeteende oroat.

en av som Andelen medlemmar i de politiska partierna minskar, förtroendet för

politiker sjunker och partiernas väljarna minskar. Partiby-

grepp om

och röstsplittring har ökat.5

ten

Oron för demokratins framtid är inget unikt svenskt fenomen. Hösten 1999 hölls seminarium vid Uppsala universitet där fem

ett ledande demokratiforskare presenterade sin demokratins till-

syn stånd i Världen. Seminariet benämnt The Future of Democracy".

var

Forskarna i fråga de fem skytteanska pristagarna i statsvetenskap,

var världens största pris inom samhällsvetenskapen, Robert A Dahl, Juan

Linz, Arend Lijphart, Alexander George och Elinor Ostrom

som talade olika aspekter demokratin. Vad förenade dem

om av som var

samtliga oroade sig för demokratins framtid; kanske särskilt dess att framtid i de relativt demokratierna. Sett detta perspektiv

sett unga ur är också det sjunkande Valdeltagandet i de etablerade demokra-

mer tierna oroande. Pristagarnas budskap alla måste hjälpa till

var att och kämpa för demokratins fortlevnad.

Innebär det lägre Valdeltagandet den svenska demokratin håller

att

urholkas Sker nedgången i lika utsträckning i olika sociala

att stor

eller är det i särskilda befolkningen kan grupper grupper av som finna särskilt markanta nedgångar I eftervalsdebatten argumenterades såväl för det ökande icke-röstandet handlade aktiv

att om en pro-

det politiska det effekt apati eller test mot systemet som att var en av uppgivenhet i vissa Väljargrupper. Är det så att resurssvaga

en grupp medborgare aktivt väljer ställa sig utanför den demokratiska

att beslutsprocessen eller är det så känslan utanför arbets-

att av att vara marknaden, samhällsgemenskapen eller liknande medför att röst-

handlingen uppfattas meningslös för allt fler medborgare Så

som här motiverade några icke-röstare talat med Varför de inte rös-

som tade i riksdagsvalet 1998: "Jag tänkte jag i det där. Har

att ger tusan

förtroendet. Det blir inte bättre. De bara lovar och håller inte tappat löftena 7Jag röstade dålig solidaritet, broderskap och jäm-

p.g.a.

. likhet.7

Vilka faktorer styr Valdeltagandet

Tidigare forskning Valdeltagande har bl.a. lyft fram olika

om tre typer

faktorer Viktiga förklaringar till Väljarens beslut att rösta vid av som respektive valtillfälle. Den första Väljarens Med

avser egna resurser.

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

t.ex. kunskap, utbildning och inkomstnivå. För det resurser avses

andra handlar det väljarens mobilisering i betydelsen

om egen att ta till sig budskap förmedlade partier och massmedier i valrörel-

av t.ex.

Den tredje typen faktorer behandlar olika politiska faktorer, serna. av

väljarnas uppfattningar den rösthandlingens betydelse.

t.ex. av egna

Uppfattar väljaren sin oväsentlig för valutgången eller poli-

röst som

tikens utformning tenderar han avstå rösthandlingen i högre

att

utsträckning än väljare uppfattar den rösten bety-

en som egna som

delsefull för valutgången eller politikens utformning Denna faktor

analyseras i bokens nästa kapitel Jan Teorell och Anders West-

av holm. Vi skall istället koncentrera delmängd de

oss en annan av politiska faktorerna har att göra med väljarnas intresse för poli-

som tik och deras för de politiska partierna. Kan det

engagemang t.ex.

så att det är politiskt medveten handling avstå från vara en att att rösta Väljare inte röstar misstro mot politiker och partier

som p.g.a

uttryck för åsikt välja inte rösta i allmänna Val. ger en genom att att

Mark N Franklin har analyserat Valdeltagandet i 37 demokratier Han kommer fram till att individuella faktorer sociala

som resurser

och politiskt du är rik eller fattig, politiskt intresse-

engagemang, om rad eller ointresserad, spelar roll för huruvida enskild väljare deltar

en i nationellt val eller inte. Men andra faktorer, kulturella skillna-

ett att der mellan länder, skillnader mellan politiska och valsystem,

system är viktigare faktorer för förklara graden variation i valdelta-

att av gande mellan olika länder. Huruvida du svensk eller ameri-

är, t.ex., kan förklarar i länderkomperativ analys i statistisk mening

en mer om du röstar eller inte röstar, väljarens intresse eller ointresse för

än t.ex.

politik. Valdeltagande är högre i länder med proportionellt valsystem och med röstplikt. Det är också för Valdeltagandet valet

gynnsamt om hålls söndagar och det finns möjlighet till poströstning. När

om jämför valdeltagande mellan olika länder är också faktor

en som Franklin benämner "electoral saliency, valets betydelse, viktig. I länder där utgången valet spelar roll för hur landet kommer

av en stor att styras kan räkna med ett högre valdeltagande. Schweiz och USA brukar framhållas exempel länder där parlamentsvalen

som

väljarperspektiv är mindre betydelsefulla salient. Utgången

ur av

folkomröstningar och presidentval har större inverkan hur de t.ex. politiska besluten i Schweiz och USA kommer att formas. Därför är

parlamentsvalen mindre betydelsefulla och väljarna stimuleras i min-

dre grad att delta i dessa val.

Det sjunkande Valdeltagandet i Sverige kan knappast förklaras

av de faktorer Franklin visat de viktiga. De förklarar

som vara mest sna-

UTANFÖR DEMOKRATIN

varför Valdeltagandet, jämfört med många andra länder, fortfarare rande är relativt högt i Sverige. Vi röstar söndagar, har möjlighet

till poströstning, har proportionellt valsystem och har, åtmins-

ett

i formell mening, betydelsefulla val. I denna mening har i det tone

närmaste maximerat möjligheten till högt valdeltagande i Sverige.

ett I Sverige saknar faktor Franklin lyfter fram betydelse-

en som som

full för högt valdeltagande, nämligen röstplikt. I länder med röst-

ett

plikt ligger Valdeltagandet cirka 7 procentenheter högre än i jämför-

bara länder röstplikt. Vi har alltså förklaringen till

utan svårt att se att nedgången i Valdeltagandet mellan 1994 och 1998 skulle stå finna i

att denna faktorer eftersom inte ändrat vårt Valsätt i några

typ av av dessa avseenden under Valperioden.

Två förändringar har ändå skett i det svenska valsystemet mellan valen 1994 och 1998. För det första innebar Valet 1998 introduk-

en tion personvalsinslag vid svenska riksdagsval och för det andra

av

skedde förändring i Valperiodernas längd. Kan dessa förändringar

en ha inneburit lägre valdeltagande Om introduktionen

ett av person-

valsinslag i valsättet exempelvis innebar att väljarna upplevde valet krångligare eller enskilda personvalskampanjer komplicerade

som att

partivalet för väljarna kan det negativ effekt Valdeltagandet.

en Det finns koppling mellan människors åsikt personvalet och

en om valdeltagande, den En analys data från valundersök-

men är svag. av ningen 1998 vid handen bland väljare positiva till

ger att som var per-

sonvalssystemet var Valdeltagandet något högre 85 procent jämfört

med de negativt inställda till personvalssystemet 75

som var procent. En utökning valperiodens längd mellan valen skulle, för

av det andra, kunna diskuteras förklaring till lägre valdeltagande

som ett

utökning valperiodens längd innebar att partiernas

om en av grepp

väljarna i mellanvalsperioden minskade än än vad är

om mer som brukligt under kortare period mellan valen. Vi vet nämligen att

en valrörelser har mobiliserande kraft väljarna. I samband med ett

en riksdagsval ökar t.ex. andelen väljare känner sig anhängare

som som till parti jämfört med tiden mellan valen. När sådan partimobi-

ett en lisering inte återkommer lika ofta kan det möjligt fler väljare

vara att hinner det politiska fotfästet och därför har svårare hitta

tappa att tillbaks till sitt" parti och kanske överhuvudtaget till de röstandes skara. Enligt denna tanke skulle täta val utgöra faktor

en gynnsam för bibehålla ett högt valdeltagande. Men resonemanget kan

att mycket väl vändas på. Alltför täta val skulle kunna bidra till trött-

en hetsfaktor innebär Valdeltagandet sjunker. Mellan 1994 och

som att 1998 gick till val i Sverige vid fyra tillfällen; allmänna valen 1994,

folkomröstningen om EU-medlemskap 1994, Europaparlementsvalet

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

1995 och de allmänna valen 1998. Men huruvida sådan trötthets-

en faktor existerar och har påverkat Valdeltagandet 1998 tillåter dessvärre våra data att undersöka.

oss

Valdeltagandet är alltså tillbaka nivå närmast återfin-

en som

vid ordinarie riksdagsval så långt tillbaka 1956, alltså vid ner som en tid då TVzn ännu inte haft sitt genombrott och då del

t.ex. en stor bland de svenska kvinnorna ännu inte etablerat sig arbetsmarknaden. Vi hade då ett samhälle och valrörelser helt än

av annan art idag. Och liknande strukturella förändringar landet genomgått

som sedan 1950-talet har naturligtvis inte inträffat mellan valen 1994 och

1998. Samhällsomdaning eller förändringar i vårt valsystem kan knappast förklara det lägre Valdeltagandet 1998. Förklaringen måste

således sökas annat håll. Sådana förklaringar kan eftersökas längs två huvudlinjer. För det första hos partierna och i valrörelserna. Var valrörelsen 1998 mindre spännande och mindre engagerande än tidigare Var partierna sämre nå med sina budskap till väljarna,

att ut

därför hade finna skillnader mellan partierna och därsom svårare att för bedömde det mindre Viktigt rösta För det andra kan

som att förklaringar sökas individnivå bland väljarna själva. Är

det så att en allt högre andel svenskar upplever de står utanför samhället,

att

att de t.ex. är arbetslösa eller andra skäl, och därför finner genom av det meningslöst rösta. Vi väljarnas i socioekono-

att vet att resurser miska termer och deras politiska är kopplat till benägen-

engagemang heten rösta.

att

Innan det är dags att ta itu med systematiska analyser sådana

av möjliga påverkansfaktorer skall kortfattat redogöra för valet 1998 och väljarströmmarna i samband med det. Vi skall i viss mån jämföra med andra val och beskriva väljarnas politiska och hur

engagemang de uppfattade valrörelsen 1998. Därefter behandlar frågan soci-

om ala faktorers betydelse för Valdeltagandet hur icke-röstarna

samt själva förklarar sitt val inte rösta. Nästa blir studera kopp-

att steg att

lingen mellan politiska faktorer och valdeltagande. Därefter analyse-

hur sociala faktorer och politiska faktorer sammantaget påverrar kar Valdeltagandet samlad modell, och diskuterar vad

i en som var

speciellt med Valdeltagandet 1998 jämfört med tidigare val. Avslut-

ningsvis skall något begrunda vilka konsekvenser det sjunkande Valdeltagandet kan tänkas ha för det svenska demokratiska systemet.

UTANFÖR DEMOKRATIN

Material

De här redovisade analyserna Valdeltagandet i svenska riksdagsval

av

bygger de valundersökningar genomförts Statistiska

som av centralbyrån och forskare från Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Allt sedan riksdagsvalet 1956 har intervjuun-

dersökningar med omfattande urval röstberättigade svenskar

av

genomförts vid varje ordinarie riksdagsval, vid folkomröstningarna

ATP, kärnkraft EU och vid de två valen till Europaparlamenom samt tet. Tillsammans med motsvarande studier i USA och i Norge utgör de svenska valundersökningarna de bästa och omfattande mate-

mest rialen i världen för analyser val och väljarbeteende. Valforsk-

av ningsprogrammet vid Göteborgs universitet kompletterar sina stu-

dier väljarna med analyser partierna, kandidaterna, riksdagsleda-

av av möterna och massmedia för nå helhetsgrepp opinions-

att ett om bildningen i den representativa demokratin. Vi har alltså möjlighet

spåra förändringar i olika samhällsgruppers valdeltagande ända

att tillbaka till 1956. I de flesta kommande analyserna emellertid

avser

vår startpunkt för tidsserierna i det val då Valdeltagandet stod att ta som högst, 1976.

Analyser väljarbeteende stöter, de flesta andra samhällsve-

av som

tenskapliga forskningsproblem, ett antal besvärliga metodpro-

blem. Ett första gäller det bortfall ställs inför

genom att personer

inkluderats i våra slumpmässiga urval avstår från att ställa som upp

för intervju. Bortfallet i intervjuundersökningar har ökat sett över

en längre tidsperiod. På femtiotalet ställde de allra flesta tillfrågades

som

SCB intervjuas. Numera måste räkna med att minst av upp att

dryg femtedel de tilltänkta intervjupersonerna avböjer ställa en av att

för intervju. Om avhoppen från urvalet skedde helt slumpmäsupp sigt skulle inte problemen med representativitet bli så stora. Men

de ställer för intervju inte är fullt jämförbara med de vet att som upp

inte ställer Bortfallet snedvrider i vissa avseenden våra som upp. resultat. Det medför Valdeltagandet överskattas i och med att

t.ex. att svarsvägran är större bland politiskt oengagerade Ett andra

personer. problem är att tenderar beteenden de uppfat-

personer att rapportera

politiskt korrekta även de inte utfört dem, rösttar som om t.ex.

ning.

Vid analys andelen väljare svarade rätt frågan huru-

en av som vida de röstade eller inte jämfört med uppgiften i vallängden för valundersökningarna 1956-1988 kan Donald Granberg och Sören

Holmberg visa mellan 96 och 98 samtliga tillfrågade

att procent av har korrekt. Motsvarande siffra för 1998 års undersökning

svarat var

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

97 Andelen felsvar är störst bland inte röstat. procent. personer som

Enligt Granberg och Holmberg cirka fjärdedel icke-rös-

svarar en av

felaktigt att de röstat i intervjuerna.

tarna

Båda dessa problem är möjliga kontrollera med valforskning-

att väljardata. SCB genomför vid varje val särskild studie valens en av

deltagandet innebär går till vallängderna och samlar in

som att man ut

uppgifter det faktiska Valdeltagandet. Valundersökningens inter-

om

vjupersoner ingår i denna studie; därför vet varje intervjuad

om faktiskt har röstat eller Redan i urvalsförfarandet överskatperson emellertid röstningen något. En aning fler röstande kommer med tas i valundersökningarnas urval än de faktiskt röstar i befolkningen som helhet. Sedan förvärras problemet ytterligare bortfalsom genom att let är högre bland icke-röstare än bland deltagande väljare. Om

publicerade valundersökningarnas resultat okorrigerade skulle alltså

Valdeltagandet framstå högre än vad det faktiskt Också detta som var.

problem går åtgärda. Det gör applicera s.k. vikter för

att genom att alla statistiska analyser genomförs. Svaret från som en person som viktas ned eftersom röstning överskattats, medan från röstat svaren icke-röstare viktas eftersom underskattat dem. upp Skevheten i valdeltagande är olika bland intervjuade och ickestor

intervjuade i de olika undersökningarna. Eftersom i vissa analyser,

där har registeruppgifter även för icke- intervjuade t.ex. kön, kan inkludera samtliga urvalspersoner i analyserna använder olika Vik-

för dem intervjuats och dem avböjt intervju. De viktfak-

ter som som använts redovisas i appendix. torer som

Riksdagsvalet

Riksdagsvalet 1998 har redan klassificerats katastrofvalet som

den kraftiga nedgången i Valdeltagandet. Inte sällan utpekas

p.g.a. valet till EU-parlamentet 1995 till det onda. Då gick inte som roten hälften de röstberättigade till vallokalen. Hypotesen är att ens av beslutet inte rösta 1995 har smittat sig även riksdagsvalet. att av Väljare smakat den förbjudna frukten kände de med som nu att kunde hemma ännu gång. Isen så att säga gott samvete stanna en var bruten." Denna tänkbara smittoeffekt kommer inte att analyseras

närmare i detta kapitel. Den kommer istället att analyseras annan plats i denna bok Jan Teorell och Anders Westholm. av

Är verkligen Valdeltagandet 1998 betrakta så lågt den

att som att katastrofstämning råder i debatten kan betraktas berättisom som gad Nedan skall undersöka huruvida väljarnas politiska engage-

UTANFÖR DEMOKRATIN

har förändrats något drastiskt sätt mellan 1994 och 1998. mang Frågan är helt enkelt det finns någon uppenbar orsak till det om minskade valdeltagande 1998 i ljuset långsiktiga trender från tidiav val. gare Huruvida det lägre Valdeltagandet skall bedömas oroväcksom ande lågt, eller inte, beror delvis vilka väljare hemma. som stannat Forskningen svenska väljare har visat flera betydande skillnaom

der i väljarnas beteende anlägger lite längre tidsperspektiv.

om ett

Flera trender pekar partiernas väljarna

sammantaget att grepp om har minskat kraftigt sedan 1950-talet. Graden partiidentifikation av 1956-1998 visar t.ex. sådan trend. en

Allt färre svenskar uppfattar sig själva anhängare poli-

som av ett tiskt parti. Andelen svenska väljare betraktar sig

som som anhäng-

are av ett politiskt parti har minskat från 65 1968 till 42 procent pro-

cent 30 år 1998. Tillbakagången från valdeltagandets toppår

senare

1976 är hela 19 procentenheter.

En andra trend visar partiernas väljarna har som att grepp om minskat är väljarna bestämmer sig mycket för vilket parti att senare de skall rösta än vad de gjorde 1960-talet. Partierna har alltmer

blivit utlämnade händelser i valrörelserna eftersom väljarna bestämmer sig allt Valrörelserna har blivit Det finns

senare. viktigare.

större vinster och förluster för partierna göra i valspurten. Andeatt len väljare bestämmer sitt partival under valrörelserna har ökat som från 18 1964 till hela 58 1998. Sören Holmbergs procent procent analyser visar också andelen väljare byter parti mellan två val har att som ökat liksom andelen väljare byter parti under valrörelsen. Röstsom splittring, att rösta olika partier i riksdagsval och kommunalt.ex. val, är också ett fenomen frammarsch.

Det är inte uteslutet del det sjunkande Valdeltagandet att en av står att finna i partiernas minskade väljarna. mindre välgrepp om jarna känner sig anhängare till särskilda partier desto

som rimligare

förefaller det inte välja något valdagen. Man sviker då partisysatt temet helhet, inte kär gammal vän. som en Misstroende partier och politiker har ökat i Sverige och mot något trendbrott 1998 inte till i data. En ökad misstro syns mot politiker är inte unikt svenskt fenomen. Det har även i ett noterats andra länder under 1970-talet. Men vad till del är

som en speciellt

svenskt är politikermisstron har fortsatt öka även under 1980att att och 199O-talen.26 Alla s.k. politiska affärer tycks ha sina spår i satt

väljarnas förtroende för partier och politiker."

Det självrapporterade politiska intresset har sedan 1976 legat

förhållandevis stabil nivå i samband med valrörelserna. Man kan en

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

dock skönja avtagande politiskt intresse 1988 och 1998 jämett svagt fört med respektive föregående val, vilket skulle kunna antyda en

mellan valdeltagandets omfattning och det politiska intreskoppling

i valmanskåren. Den minimala tillbakagången för det politiska set intresset i samband med valet 1998 innebar nivån den i att motsvarar samband med valet 1976. Det betyder nivån för det politiska att intresset identisk i det riksdagsval där svenskt rekord i är noterat valdeltagande 1976 och i det val där den största tillbakanoterat någonsin i valdeltagandet 1998. Det innebär det är svårt

gången att

finna klar koppling mellan politiskt intresse och valdeltagande

att en kollektiv nivå. På individnivå räknar med finna ganska starka att samband mellan politiskt intresse och valdeltagande. När det det sjunkande Valdeltagandet mellan 1994 och 1998

gäller

det naturligtvis intressant fråga sig huruvida det är fråga är att om en svacka eller stadigvarande utveckling lägre Valdel-

tillfällig en mot ett

tagande i Sverige. Det är viss skillnad väljare Valt att en om grupper av ställa utanför den demokratiska valprocessen för alltid eller

sig om

icke-röstandet 1998 hade med specifika förhållanden vid just det

valet göra. Hur icke-röstarna 1998 kommer år 2002 är att att agera

omöjligt förutspå med någon säkerhet,

naturligtvis att men genom

i detalj väljarströmmarna mellan 1994 och 1998 kan

att mer analysera ändå fingervisning hur stor väljare som aldrig

ge en om gruppen deltar i är. I figur 2.1 redovisas hur andel väljare

riksdagsvalen stor

röstade eller inte ivalen 1994 och 1998. som fem röstberättigade röstade vid båda valen och medför

Fyra av

alltså inte något demokratiskt problem. Det gäller också de 3 procent

avstod från rösta 1994 röstade 1998. De avstod som att men som som sin rösträtt i både 1994 års val och 1998 års val utgjorde 7 procent av de Hur andel stabila icke-röstare demokrati

röstberättigade. stor en

kan tillåta normativ fråga. Utan ställning i fråsig är ytterst en att ta kan konstatera denna svenska väljarkåren har gan att grupp av ökat. Olof Petersson visar i analys panelundersökningen mellan en av

1973 och 1976, under valdeltagandets guldålder, stabila

att gruppen icke-röstare över två varandra följande val 4 procent. Denna var har nästan fördubblats. Analyser motsvarande grupp nu av grupp bland icke-röstare varandra följande val enligt Olof över tre var, Peterssons resultat för valen 1970-1976, 3 jämföra med 5 procent att för valen 1991-1998. Gruppen mycket stabila icke-röstare är procent således fortfarande relativt liten i Sverige. Den riktigt intressanta också den såg till Valdeltagandet 1998 blev gruppen, som var som att så lågt, de tio väljarkåren lämnade de röstandes är procent av som skara mellan 1994 och 1998. Det är här finner basen för ytterlien

UTANFÖR DEMOKRATIN

Figur 2.1. Andelen röstande i valen 1994 och I 998 i Sverige procent

icke-röstare 1994, röstare 1998 3% lcke-röstare 1994 och 1998 7%

röstare 1994, ickeröstare 1998 10%

röstare 1994 och 1998 80%

Kommentar: Analysen bygger valundersökningens panel 1994-1998. Resultaten har viktats efter valdeltagandet 1998. De röstat blankt räknas här till de röstansom des skara. Enbart röstberättigade vid båda valtillfällena ingår analysen.i Förstagångsväljare 1998har alltså inte tagits med beräkningarna.i

ökning andelen stabila icke-röstare. För demokratin inte gare av att skall hotas ytterligare är det således viktigt partiernas arbete under att mellanvalsperioderna och inför nästa val särskilt riktas denna mot förhållandevis icke-röstare. stora grupp av nya Vi vet att Valrörelserna är viktiga för mobilisera väljarnas att intresse och och de i samband med partiernas minsengagemang att

kade väljarna ökat i betydelse. Det finns mätningar

grepp om som

visar s.k. valårscykler när det gäller graden Lex. av partianhängarskap, dvs. effekter partiernas mobiliseringsarbete i samband med

av

valen. I figur 2.2 åskådliggörs graden partianhängarskap bland

av

medborgarna åren 1986-1998. Här har alltså möjlighet analy-

att huruvida den ökade tidsperioden mellan valen kan tänkas ha sera ett

finger med i spelet kring det sjunkande Valdeltagandet.

Partianhängarskapet varierar mellan de år håller val. Vi kan som konstatera i perioden mellan valen är andelen väljare att som anger sig

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

figur 2.2. Medborgarnas grad av partian/øangars/eap 1986-1998 pro-

cent

Fråga: appgivet sig sympatisera med något politiskt

till personer som

parti: Anser Da Dig övertygad anhängare detta parti

vara av

procent 807

70-

60-

50- 43 40 -

30 -

20-

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Q

Källa: Holmberg 8CWeibull 1998, s. 12.

anhängare parti något lägre än de år då val hålls; då lyckas som av ett partierna mobilisera väljarna. Men tidigare kunde konstatera som går graden partianhängarskap bland väljarna tillbaka under valåren av och är 1998 lägre än 1988, 1991 och 1994, nämligen 62 procent. Hur avståndet mellan två varandra följande val är kan tänkas stort

påverka Valdeltagandet indirekt. Väljarnas känsla partianhängars-

av

kap minskar i mellanvalsperioden. Partianhängarskap är i sin tur

till Valdeltagandet vilket kommer kunna konstatera

kopplat att

i Om partiernas mobiliserande kraftinsatser återkom-

senare kapitlet. allt sällan är det inte omöjligt att partianhängarskapet sjun-

mer mer ker än skulle fallet och därmed minskar valdeltaganmer annars vara det något. Huruvida det faktiskt finns orsak-verkan relation melen lan längd och Valdeltagandet i Sverige kan inte uttala

valperiodens med någon vetenskaplig ackuratess, vill peka möjlighe-

oss men ten. Hur svenska väljare valrörelsen 1998 jämfört med val-

uppfattade

rörelserna 1985-1994 I valundersökningarna har väljarna fått ta ställning till antal påståenden den aktuella valrörelsen och i ett om tabell 2.1 redovisas andelen väljare instämmer i respektive påståsom ende.

UTANFÖR DEMOKRATIN

Tabell 2.1 Väljarnas bedömning valrörelserna 1985-1998. Andel

av personer som instämde i respektive påstående procent. Fråga: Har skalle Du vilja beteckna årets valrörelse Kryssa de

för

beteckningar bast stammer överens med Din uppfattning. Fler

svårbegriplig valdebatt i press, radio och TV 15 18 13 15 17 uppvisade klara skillnader mellan partierna 13 18 14 14 12 var saklig och informativ 3 3 6 5 2

Kommentar: Personer som intervjuades före valet har efter valet tillsänts en postenkät de sänt till Vi har data från cirka hälften de ingår i som oss. av personer som respektive års undersökning eftersom ungefär halva urvalet intervjuas i besök först efter valet, och denna fråga inte ställdes till dem.

Uppfattningen att 1998 års valrörelse får visst stöd i var tam ett data. Vi kan konstatera endast fåtal väljare ansåg valrörelsen att ett 1998 intressant och spännande. Endast 8 väljarna vara procent av instämde i detta påstående. Valrörelsen bedömdes inte heller uppvisa

några klara skillnader mellan partierna. Bland väljarna det bara 12 var procent som rapporterade att de uppfattat tydliga skillnader mellan partierna. Om valrörelse bedöms konfliktfylld och en som vara aggressiv likställs med intensiv valrörelse är väljarnas bedömning en av 1998 års valrörelse den En dryg tiondel väljarkåren motsatta. av 12 procent bedömde valrörelsen intensiv i den meningen. Det som är i samtliga tre fall de lägsta siffror uppmätts, även skillnasom om derna inte är stora i jämförelse med tidigare val. Sammantaget för-

medlar resultaten alltså bild valrörelse knappast tillhört en av en som

de engagerande väljarperspektiv.

mer ur ett Vi har också frågat väljarna huruvida valrörelsen gjort dem mer eller mindre positiva till de politiska partierna. I tabell 2.2 redovisas

denna fråga.

svaren

För fem sju partier bedömde väljarna de blivit negativa.

av att mer Undantagen kristdemokraterna och vänsterpartiet stärkte var som sina aktier under valrörelsen enligt väljarnas bedömning. Även dessa resultat kan tolkas missnöje med valrörelsen sammantaget som ett 1998 och partiernas driva den. sätt att Frågan är om Valdeltagandet 1998 är att betrakta så lågt som att

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

Tabell 2.2 Valrörelsens betydelse för sympatin för partierna.

Andel blivit mer positiva respektive mer negativa

personer som till de olika partierna under valrörelsen 1998 procent och balans-

mått.

Fråga: Har Din inställning till partierna förändrats under årets valrörelse

varken mer

positiv eller mer summa balans- antal

mer

v

21 52 27 100 -6 795 m mp 19 53 28 100 -9 799

11 58 31 100 -20 798 c

11 56 33 100 -22 794

15 46 39 100 -24 815 s

Kommentar: Balansmåttet har beräknats andelen positiva minus

som som svarat mer andelen negativa. Frågan ställdes i postenkät efter valet, tillsänd personer som

mer en intervjuades före valet.

den katastrofstämning råder i debatten skall betraktas

som som

berättigad. Om lågt valdeltagande är resultatet tillfälligheter

ett av kan kanske bedöma det mindre oroande. Vi har emellertid

man som

några trender vilka i de flesta fall visar ökande avstånd

pekat

mellan partier och väljare. Trots den ökande klyftan mellan väljare och valda har Sverige hittills haft ett relativt högt valdeltagande. Var-

ningssignalerna för lägre valdeltagande har dock sett länge. Frå-

ett

borde ställas är kanske hur Valdeltagandet tidigare under gan som 1990-talet kunde upprätthållas så hög nivå det trots

en pass som

allt befunnit sig på. Ur det längre tidsperspektivet är 1998 års låga

valdeltagande knappast överraskande och måste tas allvar.

Tecknen minskat valdeltagande har funnits länge och med

ett tiden förstärkts. Vid valet 1998 slog det igenom. Om inte partiernas attraktionskraft hos väljarna ökar igen och misstroendet mot det svenska bryts får sannolikt även i framtiden finna

partisystemet oss

i valdeltagande kring 90-procent förblir utopi. Klarar sedan

att en

inte uppgiften väljarna i intensiva och för välpartierna att engagera

jarna betydelsefulla valrörelser kan Valdeltagandet sannolikt nå än

lägre siffror. Det är, när spårar väljarnas attityder bakåt i tiden, inte

nedgången 1998 är överraskning nedgångar i valdel-

som en utan att tagandet uteblev mellan 1988 och 1994.

UTANFÖR DEMOKRATIN

Men vad fick fördämningen brista just 1998 En del föratt av en

klaring kan engagerande valrörelser kan kompensera partier-

vara att minskade väljarna och det ökade misstroendet nas grepp om mot partier och politiker. Av många bedömare, och väljarna, karaktäriseav rades valrörelsen 1998 Ett flertal faktorer gjorde den som tam.

mindre intressant i väljarnas ögon. Exempelvis regeringsfrågan i

var praktiken avgjord innan valdagen och det hävdades från en del håll att det svårt urskilja klara skillnader mellan partierna. Kombinavar att tionen allt större avstånd mellan partier och väljare och välav en ur jarnas ögon oengagerande valrörelse skulle kunna del vara en av en

förklaring till det låga Valdeltagandet 1998.

Valdeltagandets sociala baser

Sociala faktorers betydelse för valdeltagande är förhållandevis väl

kartlagda både i internationell och svensk forskning. Resultaten är

samstämmiga från de flesta västerländska demokratier såtillvida att de kan kalla lågresursgrupper tenderar rösta i mindre att utsträckning än människor har det socialt bättre förspänt. I som samband med valet 1976 noterades det högsta Valdeltagandet i Sverige, vid valen 1988 och 1998 gick Valdeltagandet tillbaka. För är

oss frågan

hur Valdeltagandets sociala bas har och förändrats under om sett ut tid med högt deltagande och under tider där deltagandet är tillen

bakagång. Har det sjunkande Valdeltagandet 1998 slagit igenom

jämnt i samtliga sociala grupperingar eller finns det tydliga skillnader i människors icke-röstande i olika sociala I tabell 2.3 redovi-

grupper

Valdeltagandet i några sociala vid valen 1976 till 1998. sas grupper Innan fortsätter måste påpeka viss försiktighet är att en påkallad när resultaten skall tolkas. Trots icke-röstare att gruppen ökade 1998 är det förhållandevis har lyckats inkludera i personer våra intervjudata. I hela urvalet ingår 469 icke-röstare. För dessa perfår uppgift vissa bakgrundsdata, ålder och kön, soner om som t.ex. från SCB. Intervjuade icke-röstare för vilka frågar ytterligare om

bakgrundsdata uppgår till 239 Vid nedbrytning i flera kate-

personer. gorier reduceras antalet icke-röstare snabbt och osäkerheten i termer statistiska felmarginaler vid tolkningen resultaten ökar. Antalet av av förstagångsväljare 1998 i tabell 2.3 utgörs endast 36 t.ex. av personer. Vi har emellertid ändå valt nästan uteslutande luta valunatt oss mot

dersökningens data. Förutom Valdeltagandets geografiska spridning

finns det inte än intervjudata tillgå. I vissa fall t.ex. kvinnor annat att

och mäns röstning finns det undersökningar från bygger

SCB som

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

större urval än arbetar med och därför har mindre statistisk

en osäkerhet, flertal de egenskaper är intresserade att

men ett av undersöka finns endast tillgängliga i våra studier. På några punkter

våra resultat med SCBzs studier, för kunna värdera

jämför men att

resultaten för olika variabler rättvisande sätt har det

ett ansett

viktigt genomgående stödja undersökningar. Det är

att oss samma också sin plats de samband gäller bivariat, i våra

att notera att som undersökningar, redovisas vägen till den multivariata

som steg modell våra analyser skall Den slutliga modell

som utmynna som

fram inte möjlig pröva i de data SCB har för tar vore att som t.ex. handen.

Tabell 2.3. Valdeltagande bland män och kvinnor, i olika ålders-

bland boende olika bostadsorter och bland gifta grupper, respektive ensamstående 1976-1998 procent

Valår Differens

1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 94/98 76/98

kön

man 92,3 91,1 90,1 89,3 83,5 85,3 85,9 80,1 -5,8 -12,1

kvinna 91,4 90,4 92,2 90,4 88,4 88,2 87,8 82,7 -5,1 - 8,7 ålder

bostadsort

-

Stockholm,Gbg,Malmö 87,0 90,3 91,4 88,6 87,6 88,3 87,7 85,0 -2,7 - 2,0 civilstánd

gift/sambo 95,0 93,4 92,8 93.0 90,0 91,1 89,8 86,8 -3,0 - 8,2

ensam:änka/änkllng 83,4 83,5 87,5 87,7 93,2 85,0 86,4 83,8 -2,6 + 0,4

ensam:fránskiId/ogift 88,8 89,4 90,7 82,5 75,5 77,0 80,8 72,2 -8,6 -16,6 samtliga 91,8 90,7 91,4 89,9 86,0 86,7 86,8 81,4 -5,4 -10,4

Skillnaden i valdeltagande mellan män och kvinnor är inte stor. I riks-

dagsvalet 1998 visar valundersökningens data Valdeltagandet bland

att kvinnor 82,7 procent och bland män 80,1 procent. Tillbakagången

var 1994 till 1998 år i det närmaste lika bland män bland kvin-

stor som

Medan männens tillbakagång sedan 1976 är något större än nor. bland kvinnor. Förhållandet män röstar i mindre utsträckning än

att kvinnor har varit bestående sedan 1976, är noterbart i valunder-

men sökningarnas data först 1982.35

UTANFÖR DEMOKRATIN

Mellan 1976 och 1998 har Valdeltagandet gått tillbaka i samtliga åldersgrupper. Minst har nedgången Varit i åldrarna över 51 år. Det är

också denna åldersgrupp bäst upprätthåller Valdeltagandet mel-

som lan de två Valen. Valdeltagandet har Varit något lägre bland de senaste äldsta väljarna och bland de Väljarna. Mellan 1994 och 1998 yngsta

sjönk förstagångsväljarnas Valdeltagande med 11,9 procentenheter;

dvs. än dubbelt så mycket i hela Valmanskåren tillbakamer som gången bland äldre väljare betydligt mindre. Endast 71,8 var procent

bland förstagångsväljarna röstade 1998 enligt Valundersökningens

data. Men med visshet antalet intervjupersoner resultaten om som vilar ökar misstänksamheten förändringar från Val mot stora ett till Jämför Valundersökningens resultat med Statistiska ett annat.

centralbyråns Valdeltagandeundersökningar har ett urval cirka

som 36 000 1998 finner även där kraftig tillbakagång bland personer en

förstagångsväljarna, inte lika stor i Valundersökningens

men som

data. SCB Visar Valdeltagandet bland förstagångsväljare sjönk med

att

7,7 procentenheter Vid Valet 1998. Den kraftigare tillbakagången för förstagångsväljarna i Valundersökningens data jämfört med SCB:s Valdeltagandestudie beror andelen röstande förstagångsväljare

att

var något överrepresenterad i Valundersökningen 1994 och något

underrepresenterad i Valundersökningen 1998. Andelen förstagångsväljare i SCB:s Valdeltagandeundersökningar 87,8

var procent 1979, 88,0 procent 1982, 88,5 procent 1985, 75,6 procent 1988, 80,4 procent 1991, 81,7 procent 1994 och 74,0 1998. 36 procent

jämförs manliga och kvinnliga förstagångsväljare finner

att

betydligt färre kvinnliga förstagångsväljare mobiliserades vid Valet

1998 än vid valet 1994, minskning med hela 14,0 procentenheter. en Motsvarande minskning bland männen 8,7 procentenheter vilket var

också är högre än nedgången i Väljarkåren helhet. Samma

som ten-

dens återfinns i SCBzs Valdeltagandeundersökning där tillbakagången för de kvinnliga förstagångsväljarna 12,2 procentenheter,

Var men

endast 3,6 procentenheter bland de manliga förstagångsväljarna. Både

Valundersökningens och SCB:s data för Valet 1998 visar de att man-

liga förstagångsväljarna gått förbi de kvinnliga och röstar i större utsträckning än vad de gör. Vid den kraftiga nedgången i Valdeltagan-

det mellan Valet 1985 och valet förhållandet det omvända 1988 var såtillvida att det då de manliga förstagångsväljarna stod för var som

den största minskningen i Valdeltagande.

Skillnaderna i Valdeltagande mellan invånare i olika typer av bostadsorter är Överlag små. Mellan 1976 och 1998 har skillnaderna i Valdeltagande mellan olika bostadsorter varierat mellan 1,6 typer av

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

Figur 2.3. Valdeltagande bland manliga och kvinnligaförstagångsvaüare

1976-1998 procent

95-

85-

å

å so -

:u - --I - - män

g

-O-- kvinnor

g 75-

E

70-

65-

. . . . . . . .

1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998

valár

Differens kvinnor-män -6,0 +6,7 +8,7 +0,1 +10,7 +6,1 +5,3 -5,2

och 6,6 procentenheter. Valundersökningarnas data Visar Valdelta-

att gandet i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö endast sjunkit med 2 procentenheter mellan 1976-1998. Detta beror att Valdeltagandet i storstäderna 1976 är underskattat i Valundersökningen,

I SCB:s data finner Valdeltagandet 1976 i Stock- 87,0 procent. att holms kommun 90,3 i Göteborgs kommun 90,1

Var procent, procent och i Malmö Data från SCB:s Valdeltagandeundersök-

91,5 procent. ningar Visar också Valdeltagandet i de storstäderna

att tre sammanta-

har legat något lägre än riksgenomsnittet 1976-1994. Betraktar

get enbart nedgången mellan 1994 och 1998 finner att väljarnas bostadsort inte förmår förklara nedgången. Det är endast i mindre

tätorter Valdeltagandet minskat något jämfört med riksge-

som mer

nomsnittet 9,2 procentenheter.

Studerar Valdeltagandet bland män och kvinnor med olika bostadsorter finner i Valundersökningens data överraskande resul-

I Valen under slutet 1970-talet Valdeltagandet högre bland tat. av Var storstadsmän än bland storstadskvinnor. Sedan Valet 1988 är förhållandet det omvända och förstärkt vid de Valen. Mellan

två senaste Valen 1985 och 1994 har Valdeltagandet bland storstadskvinnor ökat från 86,4 procent till 92,0 procent. I Valet 1998 låg Valdeltagandet kVar över 90 nivån 91,9 procent, medan det bland stor-

procents

UTANFÖR DEMOKRATIN

stadmännen gått ned till Skillnaden i valdeltagande mel-

78,3 procent. lan män och kvinnor har i valundersökningarnas data ökat från 3,4 procentenheter 1988 till 13,6 procentenheter 1998. Här är det åter sin plats att påminna det bräckliga statistiska underlaget för våra

om analyser. Med tanke de väljare har intervjuats i storstäder

som skall ha i åtanke vad skillnader i valdelta-

att som ser ut som stora gande inte alltid håller sträck. På denna punkt har dessvärre inte

möjlighet hitta några säkra jämförelsepunkter i data med större

att urval. Resultaten behöver ytterligare verifiering för bekräftas. Vi

att vill emellertid påpeka de skillnaderna återfinns mellan

att stora som storstadskvinnor och män 1998 enligt gängse statistiskt X2

ett test

är signifikant med hög säkerhet 99,9 procent och troligtvis inte

beror slumpens skördar.

Civilstånd de sociala faktorer uppvisar starkast

är en av som samband med valdeltagande. Gifta eller sammanboende röstar i högre utsträckning än ensamstående. Tillsammans kan motivera

man varandra att rösta, det kan roligare tillsammans till vallokalen än

vara att

och det sociala trycket rösta är kanske större ensam att om ens part-

röstar, vilket troligen gör att del tveksamma allt ner en personer trots röstar. Resultaten i tabell 2.3 visar att så även fallet 1998. Valdelta-

var gandet bland gifta eller sammanboende jämfört med

var 86,8 procent 72,2 procent bland ogifta eller frånskilda. Jämför med valdeltagandet 1994 finner att nedgången kraftigare i den

var senare gruppen

8,6 procentenheter. Sedan 1976 har förändringar i valdeltagande när

det gäller civilstånd framförallt skett i frånskilda eller ogifta

gruppen

där kan minskning hela 16,6 procentenheter. I

notera en grup-

gifta eller sammanboende har minskningen varit pen 8,2 procentenheter.

Ställer det kraftigt minskade Valdeltagandet mellan riksdagsva-

len 1994-1998 i blickpunkten kan dra två slutsatser resultaten i

av tabell 2.3. För det första slår tillbakagången igenom bland i

stort sett

samtliga väljargrupper. Vi finner minskat valdeltagande bland män

ett och kvinnor, bland boende i samtliga typer bostadsorter, bland

av såväl gifta ensamstående och i bland samtliga ålders-

som stort sett

För det andra visar resultaten det lägre Valdeltagandet är grupper. att

i vissa sociala Valdeltagandets fall mellan mer accentuerat grupper. 1994 och 1998 har varit störst bland förstagångsväljare, bland boende i mindre tätorter och bland ogifta eller frånskilda

personer.

De bakgrundsfaktorer hittills analyserat har varit kopplade till

den näraliggande personliga sfären individens ålder, kön

som t.ex.

och familjekonstellation. Nästa är söka förklaringar till varia-

steg att

tionen i valdeltagandet i bakgrundsfaktorer inbegriper ekono-

som

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

misk situation och social Vi sedan tidigare denna

status. vet att typ av

socioekonomiska egenskaper har betydelse för Valdeltagandet. Vår

utgångspunkt är dels undersöka vilken betydelse socioekono-

att miska faktorer har för att förklara successiv nedgång i valdeltagan-

en det under lång tid, dels att undersöka i vilken mån de bidrar till att

förklara den kraftiga nedgången i Valdeltagandet mellan 1994 och

När Valdeltagandet sjunker är det önskvärda föränd-

mest att ringen sker jämnt fördelad inom olika socioekonomiska

grupperingar. En sned fördelning, sociala skillnader i valdel-

m.a.o. om stora tagande uppstår, innebär att vissa sociala grupperingar ställer sig utanför demokratin. Är sådan sned fördelning dessutom

en systematisk kan konsekvenserna bli allvarliga. Överlåts demokratin till

samhällets resursstarka medborgare kan det medföra ökad polarisering och svårlösta konflikter. Inom demokratisk teori framställs ofta

social representativitet, inte endast åsiktsrepresentativitet,

som ett viktigt kriterium för att riksdagens roll för folket

som representant skall fungera. Om andelen kvinnor i parlamenten är lägre än i

t.ex. befolkningen kan misstänka att den faktiskt förda politiken tar sig andra banor än den skulle göra. Om de väljare faktiskt

annars som går och röstar är snedrekryterade ett socialt perspektiv, underre-

ur

erfarenheter från vissa sfärer samhället valdagen. Ju presenteras av fler väljare ställer sig utanför den demokratiska Val-

grupper av som

och skevare fördelning vad gäller sociala egenskaper och

processen politiska erfarenheter är mellan de deltar och de ställer sig

som som utanför, desto större problem för den sociala representativiteten. I tabell 2.4 redovisas Valdeltagandet bland olika socioekonomiska

i samhället. grupper

Svensk arbetarklass har historiskt röstat i mindre utsträck-

sett ning än väljare från medelklassen. Går tillbaka till 1976 då Sverige

rekord i valdeltagande visar resultaten i figur 2.4 övervikten i satte att röstande för medelklassen 4,6 procentenheter 94,2-89,6. Vid

var

tillbakagången i Valdeltagandet 1988 skillnaden så stor 9,6

var som procentenheter. finna motsvarande siffror får tillbaka till

För att 1920-talet då skillnaden i valdeltagande mellan arbetarklass och medelklass 7-9 procentenheterf Skillnaden vid det valet

var senaste 1998 innebar historiskt intressanta siffror. Valdeltagandet för medelklassen blev 87,6 och för arbetarklassen 75,5 Det

procent procent. innebär övervikt för medelklassen 12,1 procentenheter, vilket

en är nivåskillnad tidigare inte noterat i Sverige.

en som

Fingranskas väljarnas yrkesgrupp visar resultaten i tabell 2.4 att

UTANFÖR DEMOKRATIN

Tabell 2.4 Valdeltagande bland väljare i olika socioekonomiska

grupperi Sverige 1976-1998 procent

valår Differens

1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 94/98 76/98 yrke

tjänsteman,mellan 94,4 95,1 96,4 95,8 90,4 92,1 91,6 88,2 -3,4 -6,2

klass

arbetarklass 89,6 87,8 89,1 85,2 82,4 82,7 82,6 75,5 -7,1 -14,1

medelklass 94,2 93,6 93,7 94,8 89,3 90,8 89,9 87,6 -2,3 -6,6 arbete

förvärvsarbetar 90,1 86,5 88,2 87,7 84,2 -3,5 -5,6

arbetslös/iatgärder 77,8 58,0 69,2 78,9 60,3 -18,6 -17,5 privatjoffentligtjänst

statlig 93,0 91,8 94,7 89,3 88,7 90,1 88,9 88,1 -0,8 -3,7

kommunal 93,7 94,0 91,1 91,2 88,4 88,6 84,4 -4,2 -9,3

privat 91,0 93,0 90,3 89,6 84,2 86,4 86,0 81,1 -5,5 -11,9 inkomst

utbildning

Kommentar: I medelklass ingår tjänstemän och företagare. jordbrukare och studerande ingår i klassbasen. I arbetslösa ingår även personer verksamma i

gruppen olika åtgärds- eller studieprogram. Inkomstvariabeln har vid varje mättillfälle konstruerats såatt fördelningen är 10, 20, 40, 20, 10procent från de med mycket låg till de med mycket hög inkomst. Bland lågutbildade ingår personer med obligatorisk utbildning och yrkesskola. Som medelutbildade har med gymnasial utbild-

personer ning definierats och till högutbildade har de med högskole- eller universitetsutbildning förts. I de fall värden saknasär orsaken att data inte är helt jämförbara. Differensen i kolumnen längst till höger avser då startpunkten för dataserien och data från 1998 årsvalundersökning.

det är i övriga arbetare Valdeltagandet gått tillbaka mest

gruppen som mellan 1994 och 1998, minus 9,2 procentenheter och minus hela 17,6 procentenheter sedan 1976. Bland industriarbetare har Valdeltagandet inte minskat i lika hög grad, i jämförelse med tjänstemannagrup-

men

är nedgången större. Under hela perioden har Valdeltagandet

perna bland industriarbetare gått tillbaka med 11,3 procentenheter och

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

Figur 2.4. Valdeltagande i arbetar- och medel/elass 1976-1998 procent

100-

942 94-3

95 -

% 90-

- --I - -arbetarklass

85-

s5.2"n O medelklass

---- --I-----|

so- 314 82,7 e2,s

75- i

1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998

valár Differens arbetarklass medelklass -4,6 5,8 -4,6 -9,6 -6,9 -8,1 -7,3 12,1

mellan 1994 och 1998 med 5,5 procentenheter. Vi finner även skillnader i valdeltagande mellan olika tjänstemannagrupper. Skillnaden

mellan högre tjänstemän och lägre tjänstemän vid de

var två senaste

valen 7,7 respektive 7,5 procentenheter, vilket är betydligt högre än

under valen 1979-1991 då skillnaden varierade mellan 1,1 och 3,8

procentenheter.

Sverige har under år haft hög arbetslöshet och högre

senare en en andel långtidsarbetslösa än tidigare. I datamaterialet har arbetslösa sammanförts med antingen är sysselsatta i någon form

personer som

åtgärdsprogram eller genomgår olika arbetsmarknadsutav typer av bildning. Resultaten i tabell 2.4 visar att Valdeltagandet är klart lägre bland arbetslösa än bland förvärvsarbetande vid samtliga mättillfällen. Men andelen röstande bland arbetslösa har varierat kraftigt under åren. Detta behöver ingalunda korrekt iakttagelse. Våra resul-

vara en tat kan variera att inkluderat så arbetslösa i våra intervjuer

p.g.a. och därför slumpen erhållit större varians i Valdeltagandet

p.g.a. en bland arbetslösa. Riktas blickarna mot 1998 års låga valdeltagande finner det gick tillbaka något mindre än i riksgenomsnittet

att bland förvärvsarbetande, minus 3,5 procentenheter. Bland arbetslösa finner emellertid kraftig tillbakagång, minus 18,6

en extra procentenheter. Valdeltagandet bland arbetslösa 1998 endast 60,3

var pro-

Två fem arbetslösa ställde sig alltså, enligt valundersökningcent. av

data, utanför den demokratiska beslutsprocessen 1998. ens

UTANFÖR DEMOKRATIN

Tidigare forskning svenskt valdeltagande har anställda

om visat att

i privat sektor brukar ha ett något lägre valdeltagande jämfört med väljare anställda i offentlig sektor. Tidigare kunskap står sig även

1998. Data från val visar att Valdeltagandet är lägre bland privat senare anställda än bland offentligt anställda. Resultaten i tabell 2.5 visar

också de stora nedgångarna i Valdeltagande 1988 respektive 1998

att framförallt slår igenom bland privat anställda. Det är också då skillna-

den ivaldeltagande jämfört med de offentligt anställda är

grupperna störst. Gapet i valdeltagande mellan statligt anställda och privat som anställda 1998 så 7,0 procentenheter. Motsvarande var stort som

siffra 3,9 procentenheter. Skillnaden i valdeltagande mellan

1994 var

anställda i statlig och anställda i kommunal/landstingskommunal

tjänst har varit små. Den största skillnaden återfinns 1998 med 3,7 procentenheter. Vid valet 1994 skillnaden så liten 0,3 var som procentenheter.

Valdeltagandet bland höginkomsttagare är högre än bland låginkomsttagare. Så har varit fallet under hela undersökningsperioden. Jämför Valdeltagandet bland människor med mycket höga inkom-

Figur Valdeltagande bland 143g-och höginkomsttagare 1982-1998

procent

100-

95-

90. $ 0 E 85 g mycket InkonstIág. % O- ganska inkomstIág 80 å -r- ganskahöginkorrst 4 77,4 ---I- -- nyckelhöginkomst 75 768

70- i 68,9 65 . . r . . 1982 1985 1988 1991 1994 1998 valár

Differensmycket hög mycketlåg inkomst +6,6 +11.5 +14.2 +13.6 +10,7 +23,2

Kommentar: Inkomstuppgifterna för 1976 och 1979årsundersökningar ärinte fullt jämförbara med undersökningarna från och med 1982 och ingår därför inte i analy- För definition inkomstkategorierna, kommentar till tabell 2.4. sen. av se

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

med de har mycket låga inkomster visar resultaten i figur 2.6 ster som

skillnaderna förhållandevis små i början 1980-talet, endast att var av

6,6 procentenheter. I samband med det låga Valdeltagandet 1988 ökade klyftan i Valdeltagandet till 14,2 procentenheter. Det lägre Val-

deltagandet 1998 jämfört med 1994 innebar att skillnaden i Valdeltagande mellan de lägst betalda medborgarna och de med högst inkom-

ökat till hela 23,2 procentenheter. Tillbakagången i valdeltagande

ster

starkast i med de allra lägsta inkomsterna, där det 1998 var gruppen gick tillbaka från till 68,9 procent. Men Valdeltagandet

82,2 procent gick även tillbaka i andra inkomstgrupper, även i med ganska

gruppen hög inkomst, än inte lika kraftigt. Det endast bland de med

om var allra högst inkomster Valdeltagandet bibehöll nivån från 1994 års

som

Val. Tillbakagången i valdeltagande 1998 bland människor med

mycket höga inkomster 0,8 procentenheter. Vår definition de

var av med allra lägsta respektive allra högsta inkomsterna omfattar cirka 20 procent urValen.

av

Högre utbildade väljare tenderar att rösta i något högre utsträck-

ning än väljare med endast obligatorisk eller gymnasial utbildning.

Det är ett förhållande gällt sedan 1982 och sambandet lika-

som ser dant 1998 både vad gäller riktning och styrka. Resultaten i figur

ut 2.6 visar att vid Valet 1982 röstade 89,1 procent bland lågutbildade väljare, siffra vid 1998 års Val motsvarades

en som av 79,9 procent

minus 9,2 procentenheter. Motsvarande siffror för högutbildade

Figur Valdeltagande bland lägg medel och högutbildade väljare

1976-1998 procent

100- 963

A-----A

95 s 92,4

93,4 91,5 91

"+ --L

x 884

9° 87.2 xg

a9,1.._ 542

% 85.6

"-

85-

---O---lågutbildade

80- -ø- n-edelutbildade

79,9

- + - högutbildade

75-

70-

1982 1985 1988 1991 1994 1998

valár

differenshög- låg utbildning +7,0 +9,2 +5,9 +7,3 +5,8 +8,5

UTANFÖR DEMOKRATIN

96,1 procent 1982 och 88,4 procent 1998, minskning med 7,7 var en

procentenheter. Valdeltagande bland lågutbildade gick mellan 1994

och 1998 tillbaka med 4,3 procentenheter och bland högutbildade

med 4,0 procentenheter. När det gäller utbildning således ned-

var

gången i valdeltagande så gott lika stor bland högutbildade

som som

bland lågutbildade väljare. Skillnaderna mellan hög- och lågutbildade

ökar inte under perioden helhet och enbart med knappt 3

som procentenheter mellan 1994 och 1998. Utbildning bidrar alltså inte till

förklara det ökande icke-röstandet 1998. att

Vi har tydligt kunnat konstatera nivån Valdeltagandet varie-

att

mellan olika sociala skikt i landet. Och de gamla sanningarna rar består. Medborgare är socialt starka röstar i högre grad än

som sett vad andra gör. När det gäller Valdeltagandet 1998 kan dock notera två smärre nyheter. För det första har Valdeltagandet sjunkit så

gott

samtliga sociala skikt. Det är inte bara socialt människor som, svaga

har hemma valdagen; minskningen i valdeltagande

som stannat återfinns också bland t.ex. välutbildade väljare. För det andra har sambanden mellan social position och valdeltagande förstärkts mellan valen 1994 och 1998. Även Valdeltagandet har minskat i soci-

om alt starka väljargrupper har det minskat ännu i socialt

sett mer sett

Valdeltagande kan betraktas klasssvagare grupper. numera som en fråga; arbetarklassen röstar i lägre grad än vad medelklassen gör. Skillnaderna mellan arbetarklassens och medelklassens valdeltagande är större vid valet 1998 än vad den någonsin varit.

I de hittills presenterade analyserna har behandlat effekten

av en oberoende variabel t.ex. kön Valdeltagandet beroende variabel

Men sådant enkelt analysförfarande kanske inte separat. ett rymmer hela sanningen. Vi har konstaterat arbetarklass och lågin-

t.ex. att komsttagare röstar i lägre grad än vad andra gör. En del

grupper av

den bivariata effekt finner klasstillhörighet valdeltagande kan

av

emellertid återspegling den lägre röstbenägenheten bland

vara en av låginkomsttagare än att tillhör arbetarklassen. För

snarare man att kunna isolera effekten speciell variabel måste genomföra s.k.

av en multivariata analyser där hänsyn till effekten flera oberoende

tar av variabler den beroende i samlad modell. På så sätt kan räkna

en fram effekten specifik variabel den beroende variabeln under

av en kontroll för övriga faktorer inkluderats i analysen. Eftersom

som flera de sociala faktorer analyserats i detta avsnitt till dels

av som

verkligen överlappar varandra är det sin plats föra analysen

att vidare till sådan multivariat modell.

en

Det skulle dock allt för våghalsigt inkludera samtliga vari-

vara att abler prövats i denna modell. Då skulle också problem

som ovan

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

att särskilja effekten specifik variabel, den överlappning

av en p.g.a. talat när det gäller sociala egenskaper. Mer tekniskt uttryckt

om skulle ha problem med multikollinearitetñ Därför har valt att analysera ganska enkel modell innehåller fyra sociala faktorer;

en som huruvida är arbetslös eller inte, arbetarklass, civilstånd och

man

utbildningsnivå. Fyra faktorer och redan påvisat, påver-

som tror, kar Valdeltagandet. De faktorer exkluderats från de fortsatta

som

analyserna har utgått två skäl. Antingen är det ganska oklart de

av om har tydlig linjär effekt Valdeltagandet t.ex. ålder eller så Över-

en lappar de något fenomen ingår i modellen allt för mycket t.ex.

som har arbetslösa normalt låg inkomst. Vi är efter fånga

sett en ute att två extremgrupper: Den socialt star/ce operationaliserat att

som som

välutbildad, ha sysselsättning, tillhöra medelklassen och vara en vara gift eller sammanboende och den socialt har definierat

svage som

ha låg utbildning, arbetslös, tillhöra arbetarklassen och att vara vara ensamstående.

De multivariata analyserna våra data sker med hjälp s.k.

av av logistisk regressionsanalys. Vår beroende variabel är ett fenomen

antingen kan hända röstar eller inte hända röstar

som man man

inte. Sådana dikotoma fenomen modelleras lämpligen med att försöka skatta sannolikheten för given individ kan tänkas utföra

att en

handlingen i fråga. Vi kommer effektmått för respektive

att ange variabel i vår modell och sedan beräkna sannolikheten respektive

att extremgrupp, den socialt starke eller socialt skulle avgivit

svage en röst vid tillfällen.

tre

Vi har valt ut tre tidpunkter för analys. Det förändrade valdeltagandet mellan 1994 och 1998 står fortfarande i för vårt

centrum

intresse. Därför ingår självklart dessa tidpunkter i analyserna. Vi har

dessutom valt 1985 jämförelsepunkt eftersom det valet hölls

ut som före det att Valdeltagandet började sjunka 1988. I tabell 2.5 redovisas

resultaten multivariata logistiska regressionsanalyser med fyra

av tre sociala faktorer oberoende variabler och valdeltagande

som som beroende 1985, 1994 och 1998.

I 1985 års undersökning går det inte särskilja effekten

att av att

arbetslös jämfört med övriga variabler. Vi har arbetslösa inkluvara derade i denna studie och kan inte med säkerhet skilja dem från

ut andra sociala med låg status s.k. multikollinearitet. Men

grupper 1998, när arbetslösheten är högre, finns signifikant effekt

en av att

arbetslös. Arbetslösa röstar i lägre grad än vad andra gör vara grupper även under kontroll för andra sociala faktorer. Utbildning har effekt

undersökta år. Även klasstillhörighet röstbenägenheten samtliga

UTANFÖR DEMOKRATIN

Tabell 2.5. Valdeltagande i Sverige förklaras sociala faktorer.

av

Logistisk regression 1985, 1994 och 1998 års valundersökningar

av

1985 1994 1998 variabe/ Effekt Standardfe/ Effekt Standardfel Effekt Standardfel

antal svarspersoner 2 576 2 482 3 057

Kommentar: De logististiska regressionerna är inte viktade mot Valdeltagandet utan bygger data från individer behandlas likvärdigt. Effekter markerats med

som som i indikerar att respektive effekt är statistiskt signifikant skild från noll minst 0,05nivån. Samtliga variabler har kodats med värden går från noll socialt

som svag grupp; t.ex. ensamstående till ett socialt stark grupp; t.ex. gift/sammanboende. Övriga tillämpliga skalsteg har siffervärden däremellan, eftersom samtliga variabler i analyserna har presenterats tidigare i kapitlet framgår skalsteg respektivei tillämplig tabell eller figur. markerar att effekten för denna variabel är omöjlig att

----- -beräkna detta massiv multikollinearitet.

år p.g.a.

och civilstånd har individuella effekter inte bara är återspeglingar

som

andra fenomen samtliga undersökta år. av

Betydelsen de utvalda faktorerna kvarstår alltså även i analyser

av

hänsyn till dem i multivariat modell. Än intressantare som tar en att fundera kring är därför den samlade betydelsen att socialt

av vara

respektive stark. Med hjälp den logistiska regressionsanalysen

svag av kan räkna fram det förväntade Valdeltagandet i de

två extremgrup-

definierade ovan. I figur 2.7 redovisas det förväntade valper som deltagandet i den socialt starkaste respektive väl-

svagaste gruppen av jarkåren 1985, 1994 och 1998.

Det förväntade Valdeltagandet är, naturligt lägre i den

nog, svaga

väljare. Men 1985 och 1994 skillnaden till den starka gruppen av var

inte särskilt År 1985 förväntades 99 de gruppen stor. procent av socialt starka väljarna rösta, medan motsvarande siffra för de

svaga

83 procent. Båda siffrorna hade minskat med respektive två var en

procentenheter till valet 1994. I denna analys framstår tillbakagången ivaldeltagandet 1998 tydligare än i tidigare analyser. Det är de socialt hemma. Enbart röstberättigad i

resurssvaga som stannat varannan den extremt socialt sett förväntas då ha röstat.

svaga gruppen Medan minskningen i den extremt socialt starka är

sett gruppen mycket liten. Det är alltså så att det är de socialt

resurssvaga grup-

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

Figar F örvantat valdeltagande bland socialt respektive starka

svaga väljare 1985, 1994 oclø 1998 procent

.99. . . . """" å -.ç

97 - - -- - - - - - 8 90

E 95

g I-el

80 s å 83 82

70 - --O-- - stark å -r-

60 svag E KB E 50

40 . . . . .

1985 1994 1998

Valár differensstark +16 +15 +41 minussvag

Kommentar: De förväntade värdena Valdeltagandet är beräknat med utgångspunkt i de logistiska regressioner som presenterades tabelli 2.5. Starka väljare är väljare

har värde ett samtliga oberoende variabler, dvs. de är socialt starka, medan som svagaväljare är de som har värde noll samtliga oberoende variabler, dvs. de är socialt svaga se även texten.

i samhället främst valt ställa sig utanför den demokraperna som att tiska 1998. Detta resultat, inte framstår lika tydligt i

processen som

de bivariata analyserna är naturligtvis ett allvarligt bekymmer

ovan, för det svenska demokratiska

systemet.

Frågan är deltagande i svenska val håller väg att bli klass-

om en fråga. I vårt material finns förhållande indikerar utveckling i

som en dylik riktning. Skillnaden i valdeltagande mellan vissa socioekonomiska ökar. Resultaten för 1998 års val visar att skillnaden i

grupper valdeltagande mellan arbetarklass och medelklass samt mellan lågin-

komsttagare och höginkomsttagare är de största någonsin

upp-

mätt. Frågan är är väg mot ett tvåtredjedelssamhälle vad gäl-

om

ler politiskt deltagande, där del befolkningen väljer

en stor av att ställa sig utanför den demokratiska processen Eller är det, ännu

värre, så väljare har eller uppfattar sig ha skuffats

att en grupp av - -

från den demokratiska spelplanen ut

Valdeltagandets politiska rötter

Att inte rösta behöver inte ett tecken å socialt utanförska

vara p ett

p . Det kan fråga medvetet val efter överväganden utifrån

vara om ett

UTANFÖR DEMOKRATIN

intresse för politiken eller förtroende för politiker eller partisyst.ex.

Uppfattar inte några större skillnader mellan partierna tem. man t.ex.

ställer i riksdagsvalen kan det förefalla meningslöst rösta som upp att

något dem. Utan intresse för politiken eller förtroende för poli-

av tiker är det inte heller mödan värt att informera sig de politiska

om alternativen. Därför är det inte förvånande att politiska faktorer också har stark förklaringskraft när det gäller att förstå männis-

en kors beslut rösta eller inte. Sambanden för sådana politiska fakto-

att

är normalt statistiskt starkare än för de sociala faktorer rer sett

hittills analyserat. Det låga Valdeltagandet 1998 kan ha vuxit fram

ur politiska faktorer, vilka i sin tur, eventuellt kan föras tillbaka till de ökande sociala klyftor i Valdeltagandet redan konstaterat. Tan-

som kegången är enkel. Människor i utsatta sociala situationer tenderar att

politiskt engagerade i lägre grad än andra. Något har gjort

vara att detta lägre i Valet i icke-röstande i högre

engagemang 1998 omsattes

grad än tidigare. Innan kan analysera tankegången i sin helhet är

det dock sin plats att följa de politiska faktorernas påverkan valdeltagandet mellan 1976 och 1998 motsvarande för de

sätt som sociala faktorerna. Kan större minskning i Valdeltagandet

notera en bland oengagerade Väljargrupper eller återfinns det minskade valdeltagandet även bland engagerade väljare Efter det att denna typ

av faktorer behandlats skall återkomma fullständig modell

till en mer

för analysera Valdeltagandet där samspelet mellan sociala och poli-

att tiska faktorer behandlas. Vi med i figur 2.8 analysera

startar att sambandet mellan väljarnas exponering för politiska nyheter i massmedia och Även det faktorer lider vissa

Valdeltagandet. när gäller politiska

Våra analyser bristen att del de analyseras av av en av grupper som

baseras ytterligt intervjupersoner. Det gäller främst ytterpunk-

terna några Våra skalor t.ex. de aldrig läser något om poli-

av som

tik i dagstidningar. Väljarnas exponering för politiska nyheter är kopplad till benä-

genheten rösta. Skillnaden mellan de och minst medieexpo-

att mest nerade väljarna har ökat påtagligt i samband med valet 1998. Därmed har sambandet mellan denna variabel och Valdeltagandet blivit

starkare än de för samtliga de sociala faktorer analyserat i föregå-

ser ende avsnitt. Bland människor har för att ofta eller alltid

som vana

läsa politik i tidningar är Valdeltagandet högt under hela den

om undersökta perioden, omkring 90 procent eller däröver. Bland röst-

berättigade medborgare i mindre utsträckning del det poli-

som tar av tiska materialet i massmedierna är Valdeltagandet lägre. Skillnaderna i Valdeltagande har varit särskilt stora i den medborgare

grupp av som

aldrig läser politik i tidningarna jämfört med övriga. I samband

om

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

Figur 2.8. Valdeltagande och medieexponering 1976-1998 procent

Fråga: Har mycket brakar Du lasa nyheter och artiklar politik i

av om

tlagstidirzgarna

100- 96 95,3

95- .,

90-

85å -O- alltvarjedag

go - - U --L--- 0113 g 75. g % någongáng å 7°

I-- aldrig

65-

GO-

55-

54,5

1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1995

valár differens allt- aldrig 16,9 10,9 7,8 22,8 21,0 22,7 23,3 34,4

med 1998 års val stannade nästan väljare i denna

varannan grupp hemma. Till valurnorna gick endast dem. Jämför

54,5 procent av med de har för alltid läsa det finns i tidningarna

som vana att som av

politik skillnaden i valdeltagande 1998 hela 34,4 procentenheter.

var Det är den största skillnaden mellan dessa uppmätts

grupper som sedan undersökningsperiodens början 1976 och den beror kraf-

en

tig tillbakagång i valdeltagande bland de inte läser politik i

som om

tidningarna. Sedan valet 1976 har tillbakagången varit

23,0 procentenheter och bara mellan valen 1994 och 1998 gick Valdeltagandet ned med 13,5 procentenheter i denna Bakom människors medie-

grupp.

exponering för politiska spörsmål ligger naturligtvis del

till en intresse för politik i allmänhet. I figur 2.9 redovisas Valdeltagande

bland röstberättigade med olika grad subjektivt politiskt intresse.

av

Kurvorna när det gäller valdeltagande bland människor med olika grad av politiskt intresse är påfallande väl överensstämmande med motsvarande kurvor för medieexponering. Men sambanden

som noterar är ännu starkare. Ser först till politiskt intresserade medborgare finner för hela perioden 1976 till nedgång i valdel-

1998 en

tagande med 2,7 procentenheter i mycket intresserade och

gruppen

6,6 procentenheter bland de ganska intresserade. Bland mycket poli-

tiskt intresserade Valdeltagandet högst 1991. Det då 97,3

var som var procent. I samband med 1998 års val har motsvarande siffra sjunkit

UTANFÖR DEMOKRATIN

Figur 2.9. Valdeltagande och politiskt intresse 1976-1998 procent

Fråga: Har intresserad ar Du i allmänhet politik

pass av

100 98,3 97.3

. 94,6 95,5 943 95,9

948 936

Ina 7 l

95 -...-..-_7:+- --r - e

-.

95.7 Il-gg 89.7

94.1 egg 93:5

91,6

85-

å 50- - -O-- mycketintresserad å - -A--- ganskaintresserad

75 ä O intesärskiltintresserad E I inteallsintresserad

70-

60-

55-

50 . . . . v . .

1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998

valár

differens mycketintealls 21 17.4 8,2 26,9 31,1 26,9 28,7 41

tillbaka till alltså minskning med 3,7 procentenheter.

93,6 procent, en Bland de ganska intresserade medborgarna har Valdeltagandet under

1990-talet sjunkit med 0,6 procentenheter. Kraftigare är tillbakagång-

bland de politiskt ointresserade och särskilt bland arna gruppen som säger sig inte alls intresserade politik. Under hela perioden har

vara av

Valdeltagandet sjunkit med 11,9 procentenheter bland inte särskilt

politiskt intresserade och med 23,4 procentenheter bland inte alls intresserade politik. Mellan valen 1994 och 1998 har Valdeltagandet

av sjunkit drastiskt bland de inte alls är intresserade politik, från

som av 67,2 procent till 51,7 procent. Sambandet mellan politiskt intresse och valdeltagande vid valet 1982. Det berodde fram-

var som svagast

förallt löntagarfondsvalet 1982 mobiliserade medborgare

att att

inte politiskt intresserade. Skillnaden i valdeltagande rösta som var mellan mycket intresserade och inte alls intresserade då endast 8,2

var procentenheter 1982. Därefter Ökade åter skillnaderna och i samband

med tillbakagången i Valdeltagandet skillnaden mellan dessa

1988 var

väljare hela 31,1 procentenheter. Men i samband med 1998 grupper av års val är skillnaderna i valdeltagande mellan mycket politiskt intresserade och inte alls intresserade än större, 41,9 procentenheter. Vi kan också konstatera inte särskilt intresserade medbor-

att gruppen

i och med 1998 års val för första gången sedan 1976 är i ett gare nere

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

valdeltagande under 77,7 procent. Valet 1998 innebar

80 procent också skillnaden i valdeltagande mellan inte särskilt intresserade

att ökade både till mycket intresserade och till ganska intresserade. Politiskt intresse förklarar i statistisk mening än någonsin i valet

mer 1998 när det gäller frågan huruvida människor röstar eller inte. Väljare med politiskt intresse stannade i 1998 års val hemma i

ett svagt betydligt större utsträckning än de politiskt intresserade väljarna.

Både mediaexponering och politiskt intresse är närliggande fakto-

i den Även människors politiska

rer politiska kunskapsbildningen. kunskaper samvarierar med graden valdeltagande, människor med

av

hög politisk kunskap tenderar rösta i högre utsträckning än män-

att niskor med låg politisk kunskap. Vi har konstruerat ett index gällande antal frågor mäter väljarnas kunskap olika sakför-

ett som om hållanden i samhälle och politik och har sedan kodat antal I

rätt svar. samband med valet 1994 Valdeltagandet i med hög poli-

var grupper tisk kunskap 95,4 jämföra med 74,9 procent bland röstbe-

procent att

rättigade med låg politisk kunskap. Valet 1998 innebar tillbaka-

en

gång i valdeltagande bland väljare med låg politisk kunskap. I denna

väljare röstade endast 53,7 procent 1998. Kunskapssiffrorna grupp av indikerar motsvarande resultat noterat för medieexpone-

ett som ring och politiskt intresse. Den inte till sig politisk informa-

som tar tion, är intresserad eller kunnig i politiska frågor röstar i lägre grad än andra väljare, och sambanden mellan sådana politiska faktorer och valdeltagande är starkare 1998 än vad de varit tidigare.

Politiskt intresse sammanfattande mått hur väljarna

är ett ser

politiken. Är istället intresserade undersöka väljarnas

av att koppling till partierna och hur den inverkar Valdeltagandet är graden partiidentifikation ett bättre mått. I figur 2.10 redovisas val-

av

deltagandet i med olika grad partiidentifikation, dvs. hur

grupper av nära knuten väljare känner sig till visst parti. Partiidenti-

man som ett

fikation väljarnas känsla anhängarskap med något poli-

mäts som av tiskt parti. En väljare betraktar visst parti sitt" parti har

som ett som större anledning att och rösta valdagen än väljare utan en

en sådan känsla.

Resultaten i figuren 2.10 visar att röstberättigade medborgare med enbart partipreferens eller partipreferens röstar i mindre

utan utsträckning än identifierar sig med ett parti. Det är ett

personer som samband gällt vid samtliga val sedan 1976, återigen noterar

som men

det aldrig varit så starkt det är 1998. Tillbakagången i val-

att som deltagandet 1998 märks framförallt i och med att utan parti-

personer

preferens röstade i betydligt mindre utsträckning än 1994. I denna sjönk Valdeltagandet från 72,2 1994 till

grupp procent 61,6 procent

UTANFÖR DEMOKRATIN

Figur 2.10. Valdeltagande oc/øgrad partiidentzlzfi/eation 1976-1998

av

procent

97.5 100- 952 95,6 957 954 g 947 95. --7j-ç_-o. 92,2 92,8 A---..___. 96.5 m ----- --A.. r .,- 936 "" 895 934 886 saa 90 919 92.7

85-

å 30- -O- mycketstark - - 3 -A- ganskastark g -- -- 75ä enbart panipreferens 5 70 - :I- utanpartipreferens

65-

60-

55-

50 . . . . . . . 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 valår differens mycketstark -ingen +19,6 +21,7 +15,1 +18,1 +21,0 +23,8 +232 +33,1

1998. Även bland med enbart minskade val-

personer partipreferens

deltagandet, från 85,9 1994 till 81,6 1998. Däremot procent procent

förändringarna små bland mycket och ganska starkt partiidenti-

var

fierade medborgare.

I figur 2.11 visar även att politiskt misstroende är kopplat till

Valdeltagande och vilka förändringar skett i detta avseende sedan som 1976. Kurvorna i figur 2.11 bygger sammanvägning två fråen av formulerade påstående vilka intervjupersonerna fått ställgor som ta ning till. De båda frågorna har slagits till index sedan samman ett som fördelats i kategorier, utgör med förtre en som svarspersoner stort troende för politiker, där förtroendet varken är stort eller litet och en där förtroendet är litet. De båda frågorna fyrställiga med en var svarsalternativen instämmer helt, instämmer i i stort sett, stort sett motsatt åsikt och helt åsikt. Den första frågan löd: Partierna är motsatt bara intresserade folks röster inte deras åsikter och den av men av andra De sitter i riksdagen och beslutar inte mycket hänsyn som tar till vad vanligt folk tycker och tänker. I figur 2.11 redovisas valdelta-

gandet bland medborgare med respektive litet förtroende för

stort partier och politiker enligt det redovisade indexet.

Resultaten visar Valdeltagandet är lägre bland med att personer ett litet förtroende jämfört med människor besitter förtrosom stort

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

Figur I Valdeltagande och politis/et förtroende 1976-1998 procent

100-

95-

90d OC 3 O stonförtroende S 85-

" v --A---litetförtroende

. g mA,- 84.7 822g

80 81,8

n

75-

70 . . . . . . .

1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998

valár differens stort- litet förtroende8,5 6,0 4.3 7,1 9,4 5.3 9.0 15,3

Kommentar: Resultaten i figuren bygger två frågor ställda valundersökningensi förvalsintervjuer. Frågorna löd: "Partierna är bara intresserade folks röster

av men inte av derasåsikter" och den andra "De som sitter i riksdagen och beslutar tar inte mycket hänsyn till vad vanligt folk tycker och tänker". Svarsalternativen var: instämmer helt, instämmer i stort sett, stort sett motsatti åsikt och helt motsatt åsikt.

ende för partier och politiker. Nedgången i Valdeltagande 1988 kan

spåras i båda tillbakagången större bland de med

grupperna, men var

lågt politikerförtroende. Bilden något annorlunda vid den

ett var

kraftiga nedgången i Valdeltagandet 1998. Den har inte satt några spår

bland den allt mindre väljargrupp med förtroende för politiker.

stort Snarare är det så att Valdeltagandet ökat något i denna under

grupp 1990-talet. Bland väljare med lågt förtroende för politiker innebar 1998 års val däremot bottennotering. Liksom i så många andra

en faktorer finner polariseringen är störst 1998. Skillnaden i

att som valdeltagande mellan dem med ett stort förtroende jämfört med dem med litet förtroende vid det valtillfället 15,3

ett var senaste procentenheter, jämfört med 9,0 och 5,5 procentenheter vid två närmast

föregående valen.

Det är främst sociala och politiska lågresursgrupper inte rös-

som tade i lika utsträckning 1998 1994. Hur det 1998,

stor som var representerade de inte valde att rösta helt andra partipreferenser, åsik-

som

UTANFÖR DEMOKRATIN

och ideologiska ställningstaganden i jämförelse med de rös-

ter som tade

Vi kan konstatera icke-röstarnas partisympatier normalt

att sett brukar ungefär likadana ut bland röstare. Det är ett resultat

se som

står sig också 1998.48 Det tycks mandatställningen i

som som om

Sveriges riksdag skulle blivit ungefär densamma samtliga

även om icke-röstare skulle valt rösta. Om det är så olika partier

att att vore olika bra att mobilisera sina respektive icke-röstare kan det

vara fråga sanning med modifikation. En intressant fråga i

om en annan

sammanhanget är att studera partifördelningen bland de tillkom

som till väljarkåren mellan 1994 och de hoppade mellan

1998 samt som av

1994 och 1998. Mobiliseringen och demobiliseringen väljare mel-

av lan 1994 och 1998 deras partival redovisas i tabell 2.6.

samt

Tabell 2.6. Partival och individuella förändringar i Valdeltagandet mellan 1994 och 1998 procent

Partivali riksdagsvalet1994resp1998

Summa Antal

v s c m kd mp övr procent personer

Demobiliseradeväljare: Röstade1994,men 1998 9 51 11 6 10 2 7 4 100 154 Mobiliseradeväljare: Röstade1998,men 1994 14 34 5 5 18 10 9 5 100 74

Kommentar: Analysen omfattar enbart personer som var röstberättigade i riksdagsvalen både 1994 och 1998. Uppgifterna valdeltagande har kontrollerats mot den

om officiella röstlängden. Analyserna omfattar, förutom intervjuade personer 1998, också ett antal från panelurvalet 1994-1998 enbart intervjuades

svarspersoner som 1994.Siffrorna i tabellen är inte viktade mot Valdeltagandet.

I den demobiliserade väljare, kommer ihåg står för

gruppen av som

tio samtliga väljare varit röstberättigade i båda de

procent av som aktuella valen, finner vissa skillnader jämfört med valresultatet. Bland väljare röstade 1994 inte 1998 finner drygt hälf-

som men att

51 procent utgörs 1994 röstade socialdemoten av personer som kraterna. Besvikelse eller missnöje mot den förda s-politiken skulle alltså kunna faktor diskutera i samband med det låga val-

vara en att

deltagandet 1998. I valundersökningarna har frågor ställts hur bra

om man anser att den sittande regeringen skött sig under den gångna mandatperioden samt hur väl socialdemokratisk respektive borgerlig

man anser en en regering kommer att sköta sig under den kommande mandatperioden. Svarsalternativen är formulerade elvagradig skala från -5,

som en

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

för mycket dåligt till +5 för mycket bra. I tabell 2.7 redovisas medelvärden skalan.

Tabell 2.7. Bedömning sittande regering 1991-1994 och 1994-

av 1998 samt förväntning s-regering 1994-1998 medeltal

Röstare Icke-röstare

VU94 Sittande regeringen 1991-1994 -O,6 -0,7 VU98 Sittande regeringen 1994-1998 +0,9 +0,3 VU94 Eventuell s-regering 1994-1998 +1,2 +1,6

Resultaten visar visst stöd för ett dylikt I

ett resonemang. samband med valet 1994 bedömde icke-röstare och röstare hur den bor-

gerliga regeringen skött sig i genomsnitt likvärdigt sätt, -O,7

ett respektive -O,6. När det gäller bedömningen den socialdemokra-

av tiska regeringen 1998 finns dock liten skillnad mellan icke-röstare

en och röstare, vilken visar att icke-röstarna +0,3 inte lika nöjda

var med den socialdemokratiska regeringen 1994-1998 röstarna

som +0,9. Skillnaderna är sagt små går i hypotesens riktning.

som men Betraktar vidare de förväntningar socialdemokratisk

som en regering tillskrevs 1994 och jämför med det betyg dess

som sattes arbete 1998 finner att skillnaderna mellan förväntning och resultat

större bland icke-röstarna 1,3 enheter än bland röstarna 0,3 var enheter. De icke-röstare 1994 gick in med högre förväntan

som var

s-regering än röstare, icke-röstarna s-regeringen ett

en men gav sämre betyg 1998 än röstarna.

Om lägre valdeltagande också innebär vissa åsikter blir

ett att

underrepresenterade eller överrepresenterade i riksdagen kan det

vara tecken ökade i samhället. Är det inte finner

klyftor så att att röstande och icke-röstande skiljer sig nämnvärt vad gäller politiska spörsmål är faran i det här avseendet mindre.

Görs distinktion mellan åsiktsförekomst respektive åsiktsrikt-

en ning kan för det första konstatera icke-röstare uppvisar poli-

att tiska åsikter i nästan lika stor omfattning röstare. Av 23 frågor

som

politiska attityder i valundersökningen 1998 hade icke-röstare i

om genomsnitt uttalad åsikt i 17,0 medan motsvarande siffra för röst-

en

endast obetydligt högre, 17,5 frågor.

are var

I tabell 2.8 redovisas röstares respektive icke-röstares uppfattning i politiska sakfrågor i samband med valet 1998. Frågorna ingår i

en

UTANFÖR DEMOKRATIN

svit där de intervjuade ombads respektive förslag bra

svara om var

eller dåligt.

Tabell 2.8. Andel röstare respektiv icke-röstare 21 olika

- som politiska förslag svarat att de dem mycket bra eller

anser vara gan-

ska bra, samt inställning i kärnkraftsfrågan och EU-frågan procent

icke- ski/lnad röstare

röstare röstare -icke-röstare

i den svenska berggrunden

äldreomsorgen

de kan bevara sin egen kultur

förvärvsarbetande Sverige bör utträda ur EU 37 49 -12

Kommentar: I valundersökningen ställdes ett antal förslag som de svarande fick bedöma som bra eller dåliga. Svarsalternativen mycket bra förslag, ganska bra

var förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag och mycket dåligt förslag. Siffrorna som redovisas för icke-röstare respektive röstare är sammanslag-

en ning av alternativen mycket bra och ganskabra förslag.

Resultaten i tabell 2.8 visar sambandet mellan uppfattning i olika

att

sakfrågor och valdeltagande är svagt. I många sakfrågorna finns

av det ingen skillnad mellan röstare och icke-röstare tala Men i

att om. några frågor finns det tydliga skillnader. En sådan fråga handlar

om

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

det svenska EU-medlemskapet och EMU där icke-röstarna inte är lika positiva röstare. En gäller kärnkraften där också de

som annan

går och röstar är positiva än de låter bli. De sociala som mer som bidragen är populärare bland icke-röstare än bland röstare.

Även när frågar efter väljarnas åsikter ideologiskt

ett mer plan frågor vilken samhälle vill är skill-

genom om typ av man satsa naderna mellan de röstat och de avstått små. Samhällsfrå-

som som

är utformade skala med värden från O till 10 där O står gorna som en

för mycket dåligt förslag och 10 för mycket bra förslag. Jämför

ett medelvärdena mellan röstare och icke-röstare gällande de olika

samhällena är det endast i ett förslagen skillnaden överstiger

av som en enhet. Den frågan handlar det är bra eller dåligt förslag

om ett att

samhälle med avancerad teknik för att produktionen skall bli satsa effektivare. Röstare är positiva till samhälle utnyttjar

mer ett som avancerad teknik än icke-röstare 5,9 respektive 4,8. De är också något positiva till samhälle där kristna värden spelar större

mer ett en roll och där ett mångkulturellt samhälle med tolerans

man satsar

människor från andra länder. Icke-röstare är däremot något mot t.ex.

positiva än röstare till samhälle slår vakt traditionella mer ett som om svenska värden. För dessa frågor emellertid skillnader endast

tre var 0,5 enheter mellan röstare och icke-röstare. Huvudresultatet våra

av

efterforskningar denna punkt inte finner några större

är att åsiktsskillnader mellan röstare och icke-röstare.

Fortfarande är vänster-höger ideologi stark kraft när det gäller

en

förklara svenska folkets politiska beteende. Vi har sett att rösta att eller inte kan bli fråga handlar social hem-

vara väg att en som om vist i samhället och hur starka medborgarna är resursmässigt.

om

Frågan är röstning även är väg bli ideologisk fråga.

om att en Enligt resultaten i figur 2.12 är så emellertid inte fallet. Sedan 1976 har skillnaderna mellan icke-röstares och röstares placering

egen

vänster-högerskalan varit mycket små. Det sjunkande Valdeltagandet

med nedgångarna 1988 och 1998 har inte förändrat detta förhållande.

Den genomsnittliga placeringen vänster-högerskalan är ungefär

densamma för röstare för de inte röstat.

som som

Om fortfarande utgår från väljarens placering vänster-

egen

höger finner Valdeltagandet är högre bland place-

att personer som

sig till vänster eller till höger i politiken jämfört med rar personer

placerar sig i mitten. Resultaten i figur 2.13 Visar att så varit fallet som ända sedan 1976. I samband med valet 1998 sjönk Valdeltagandet med

9,1 procentenheter bland de placerade sig i mittzonen

som av

vänsterhöger-skalan, medan tillbakagången endast 2,7 procenten-

var

heter bland placerade sig till höger respektive

personer som 2,0 pro-

UTANFÖR DEMOKRATIN

Figur 2.12. Röstares och icke-röstares placering på vänster-höger

egen

skalan medeltal

g .

8 ..

7 .

-Oröstare

å -A- ickewöstare

-- vv

E 4

2 .

1.

o . . . . .

1975 1979 1982 1985 1999 1991 1994 1993

valár

differens röstareicke-röstare0,1 0,1 0,2 0,3 -0,2 0,1 -0,2 -0,1 Kommentar: Skalan går från Otill 10 där Ostår för långt till vänster och 10 står för långt till höger.

centenheter bland dem placerade sig till vänster. Valet 1998 inne-

som bar att skillnaden i valdeltagande ökade markant mellan väljare

som

själva placerade sig till höger respektive vänster i politiken i jämfö-

relse med de väljare placerade sig i politikens mittfält.

som

För att kunna göra val i politiken är det nödvändigt att kunna urskilja politiska alternativ. Saknar väljarna alternativ blir valen svåra och risken för låta bli större. För väljare inte uppfattar några

att som skillnader mellan de alternativ står till buds blir valet ovidkom-

som mande, medan handlingen avstå förefaller rationell. Var det i

att samband med valet 1998 svårare än tidigare för väljarna uppfatta tyd-

att

liga alternativ i politiken Resultaten från valundersökningarna

om hur väljarna bedömde valrörelsen återfanns tidigare kan tyda

som det. En möjlighet huruvida det svårt uppfatta alterna-

att testa var att tiv i politiken är jämföra röstares och icke-röstares bedömning

att av

var vänster-högerskalan de placerar partierna dvs. hur de uppfattar

de ideologiska avstånden mellan partierna. Ju större avstånd

man ser mellan partierna desto tydligare alternativ i politiken och omvänt kortare avstånd mellan partierna desto alternativ i poli-

svårare att se tiken. I figur 2.14 redovisas genomsnittsvärdet för de summerade

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

Figur 2.13. Valdeltagande och ideologisk placering på vänster-höger

egen skalan 1976-1998 procent

100-

95-

80-

i 75.

1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998

differens valár vänstermitten 3,9 6,1 3,5 5,7 7.5 5,8 9,5 16,6 Kommentar: Skalan går från 0 till 10,där 0 står för långt till vänster och 10står för långt till höger. I figuren har angivit värden från Otill 3placerats till

personer som vänster, angivit värden från 4 till 6har förts till mitten och personer

personer som

angivit värden från 7till 10 ingår bland dem som placerar sig till höger. som

avstånden mellan partierna vänster-högerskalan så som väljarna uppfattar dem.

För det första visar resultaten det finns samband mellan

att ett

huruvida väljarna uppfattar graden ideologiska skillnader mellan

av

partierna och valdeltagande. Personer inte uppfattar ideo-

som stora logiska skillnader mellan partierna röstar i mindre utsträckning än

gör så. För det andra innebar valet 1998 denna personer som att effekt förstärktes. Resultaten i figur 2.14 visar bland de inte

att som

uppfattar några klara skillnader mellan partierna sjönk Valdeltagandet med hela 14 procentenheter, medan Valdeltagandet låg kvar hög

en

nivå bland uppfattat tydliga ideologiska skillnader mel-

personer som

lan partierna. Skillnaden i valdeltagande mellan de tydliga

som ser skillnader mellan partierna och de inte gör det Ökade från 18 till

som

32 procentenheter.

Hittills har lutat traditionella objektiva förklaringar till

oss väljarnas beslut rösta eller inte. Men hur förklarar icke-röstarna

att

de valt hemma Vi har ställt helt öppen fråga själva att att stanna en

varför röstade valdagen. Resultatet redovisas i tabell 2.9. om man

Vi har kodat de öppna i fem huvudkategorier. De öppna

svaren

UTANFÖR DEMOKRATIN

Figur 2.14. Valdeltagande oc/ø grad uppfattade skillnader mellan par-

av

tierna procent

100- 93 94 93 95 91 ,,----------A93 - 90 mami-r 91 1 -------- --I - ---- 85 88 88 u 85 - O litetavstånd 80 g 80 75 --I --varkenlitet, ellerstort g 76 avstånd eu 7 70. 73 -A- stortavstånd - -

65-

60 61

55-

50 . . . . a 1985 1988 1991 1994 1998 valár Differensstortlitetavstånd +13 +18 +18 +18 +32

Kommentar: De summerade avstånden bland väljarnas placering vänsterhögerskalan går mellan lägst Ooch högst 120.Avstånd från 0-40 har kategoriserats som som som ett litet avstånd, 41-80 som varken litet eller stort avstånd och över 80 som stort avstånd.

Tabell 2.9. Skäl till icke-röstning. Svar öppen fråga en om varför inte röstade i riksdagsvalet 1998 procent man

vera detta.

bekräftar den bild icke-röstandet de objektiva svaren av som mer analyserna givit. När icke-röstarna själva får förklara sig har de främst stannat hemma för att de inte är intresserade eller har någon kunskap om politik. Ett annat vanligt är att de inte kan finna något alter-

svar

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

nativ bland partierna för dem rösta eller de saknar förtroatt att ende för politikerna och partierna. Några sjuka eller bortresta. En ç var f mindre andel formerna kring valet, de kunde inte hitta

än pekade

sitt röstkort eller vallokalen. En de tillfrågade hade s.k. fotboja och av hade inte tillstånd sig till den plats där vallokalen låg. Men det att ta bara liten andel de tillfrågade 5 procent anförde skäl var en av som

detta slag.

av

Många politiska faktorer tycks alltså ha finger med i spelet

ett

bakom det sjunkande Valdeltagandet. De i olika hög grad. En

oroar ökande misstro partier och politiker och densamma är mot att en av

orsakerna till det sjunkande Valdeltagandet väcker frågor hur det

om står till med den svenska demokratin. Men förhållandet ingjuter trots

allt lite mod inför framtiden. Om förtroendet för det politiska syste-

j eller sätt kan återvinnas finns det hopp ett met ett annat om ökat Av skäl redogjordes för i samband

valdeltagande. samma som

l

med summerade betydelsen de sociala faktorerna tar l att upp av i vidare till analysera multivariat modell för betydelsen nu steget att en faktorer för Valdeltagandet. Vi har återigen definierat två

av politiska Den politiskt starka som är: partiidentifie-

extremgrupper. gruppen

rad, mycket intresserad politik, läser allt politik i dagstidningar

av om

uppfattar klara skillnader mellan partierna vänster-höger-

och som skalan. Medan följande gäller för den politiskt inte svaga gruppen:

partiidentifierad, inte alls intresserad politik, aldrig läser poli-

av om tik i dagstidningar och inte uppfattar några skillnader mellan parti-

vänster-högerskalan. Några de redovisade politiska

erna av ovan faktorerna har utgått eftersom vill hålla modellen enkel och und-

vika multikollinearitetsproblemet. Någon variabel täcker in de

som

viktigaste aspekterna politiskt utanförskap har dock tagits med i

av modellen. Det kallat politiskt förtroende fångas i praktiken ovan,

partiidentifikationen i den kommande analysen. Liksom i den

upp av tidigare multivariata modellen använder logistisk regresoss av sionsanalys, och analyserar data från 1985, 1994 och 1998.

Dagstidningsläsningen politik har inte någon självständig

om effekt något de undersökta åren under kontroll

Valdeltagandet av

för övriga faktorer. Det är helt enkelt så politiskt intresserade att t.ex.

läser politik i tidningarna och röstar i högre grad än vad

mer om andra gör. Det samband tidigare kunnat konstateras grupper som mellan och politik måste tolkas indi-

valdeltagande läsning om som

j rekt. Politiskt intresse och partiidentifikation har stark effekt l en Valdeltagandet samtliga undersökta år även under kontroll för de tre i oberoende variablerna. Det gäller även för den faktor

övriga som

l

UTANFÖR DEMOKRATIN

Tabell 2.10. Valdeltagande i Sverige förklaras faktorer.

av politiska Logistisk regression av 1985, 1994 och 1998 års Valundersökningar

1985 1994 1998 variabel Effekt Standardfe/ Effekt Standardfe/ Effekt Standardfel

intresse för politik 12484 0,4709 1,4954 03998 1,5774 0,4058 dagstidningsläsning 07965 0,4472 0,4588 0,3907 03503 0,3712 om politik partiidentifikation 15988 0,2991 1,3887 02899 17036 0,3179 vänster-högeravstånd 1,6133 0,7432 1,664 O,6959 3,8869 0,6574 konstant 07436 02481 0,5605 02231 -0,4285 02255 x 89,1 91,9 153,9 antal svarspersoner 2576 2296 1792

Kommentar: De logistiska regressionerna är inte viktade Valdeltagandet mot utan bygger data från individer behandlas likvärdigt. Effekter markerats med som som i indikerar att den är statistiskt signifikant skild från noll minst 0,05-nivån. Samtliga variabler har kodats med Värden går från noll politiskt inte som svaggrupp; t.ex. alls intresserad av politik till ett politiskt stark t.eX. mycket intresserad grupp; av politik. Övriga tillämpliga skalsteg har värden däremellan, eftersom samtliga variabler i analyserna har presenterats tidigare i kapitlet framgår skalsteg i respektive tilllämplig tabell eller figur.

kallat vänster-högeravstånd. Människor inte uppfattar några

som stora skillnader mellan partierna Vänster-högerskalan röstar i mindre grad än vad andra gör även under kontroll för de övriga politiska faktorerna. Det är också intressant konstatera dess effekt har att att ökat kraftigt i samband med 1998 års Val. Som sedan

vet tidigare

stannade högre andel dem endast uppfattade små partien av som skillnader hemma 1998 än i tidigare Val. Detta resultat kvarstår i även Vår multivariata analys. Liksom gjorde när analyserade de sociala faktorernas betydelse i multivariat modell kan det sin en vara plats att räkna fram det förväntade Valdeltagandet i de två extremgrupperna av politiskt och starka väljare definierat. Den försvaga som väntade nivån Valdeltagandet i dessa två i Valen 1985, 1994 grupper och 1998 återinns i figur 2.15.

I den politiskt starka förväntar sett extremt gruppen oss att alla väljare går och röstar. I den den förväntade svagare gruppen var nivån Valdeltagandet ganska låg 68 procent redan 1985. Den statistiska förklaringskraften för variationer i i den

Valdeltagandet poli-

tiska modellen är alltså klart starkare än för den sociala modell pro- Vat tidigare. På motsvarande sätt gällde för den sociala modellen som minskar det förväntade Valdeltagandet i den svaga gruppen kraftigt 1998. Och i detta fall räknar endast med två fem de poliatt av av tiskt väljarna gick och röstade 1998. Detta sett resurssvaga är ur

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

Figur I F örvantat valdeltagande bland politiskt respektive

svaga starka väljare 1985, I 994 och I 998 procent

O 4 ° 100 90 100 E g 80

70 I . . . . l. g n-o---stark 60 ä 68 64 u-I---svag 50 . 40 i 39 30 . . . . . 1985 1994 1998

Valár

differensstark +32 +36 +61 minussvag

Kommentar: De förväntade värdena Valdeltagandet är beräknade med utgångspunkt i de logistiska regressioner presenterades i tabell 2.10. Starka väljare är som väljare har värde samtliga oberoende variabler, dvs. de är politiskt starka, som ett medan väljare är de har värde noll samtliga oberoende variabler, dvs. de svaga som är politiskt svagase äventexten.

demokratisk synvinkel i och för sig inte lika bekymmersamt ett resultat föregående. Den är ointresserad och inte stödjer som som något bestämt parti, och till yttermera visso inte uppfattar några

skillnader mellan partierna har också större anledning att inte stora rösta än vad andra människor har. Det kan tyckas rationellt att inte

för denna politiskt Om det poli-

rösta extremt resurssvaga grupp.

tiska intresset och kunskap partialternativen kan ökas kan hopom

högre valdeltagande. Det riktigt intressanta finner

pas ett är om någon samverkan mellan dessa två faktorer. Är det så att typer av socialt också tenderar de politiskt resurssvaga resurssvaga att vara och därför inte rösta i lika hög grad andra Och varför som satte denna effekt i så fall in i just 1998 års val En intressant fråga är var-

för kunnat förvänta relativt högt valdeltagande i den politiskt oss svaga gruppen 1985 och 1994.

Valdeltagandet inför 2000-talet

Demokrati folkstyrelse. I praktiken innebär det medbor-

betyder att

i fria val till parlament, får till garna utser representanter ett som uppnationen. För folkviljan överhuvudtaget skall ha gift att styra att en

UTANFÖR DEMOKRATIN

möjlighet att förverkligas krävs därför bl.a. medborgarna deltar

att valdagen. Om inte folket går till val med sina åsikter kan väl

mycket

politiken ta sig en annan inriktning än vad skulle fallet. annars vara Ett sjunkande valdeltagande är därför, Henrik Oscarsson, redan som

påpekat i Demokratiutredningen alltid dåligt för demokrati Frå-

en är dock hur dåligt det är. gan Svaret frågan huruvida det sjunkande Valdeltagandet sätter demokratin i gungning är delvis avhängigt vilka

av medborgare som

avstår från rösta. Vi kan tänka två huvudtyper icke-röstare; att oss av den medvetne och den oengagerade. Den medvetne icke-röstaren träffar politiskt val inte rösta. Hon helt enkelt ett genom att anser att inget politiskt parti kan företräda henne och väljer inte rösta, att medan den oengagerade icke-röstaren inte röstar för han inte vill att eller inte orkar. Om så är fallet kan misstänka att resurssvaga grup-

per av väljarkåren är representerade valdagen i mindre grad än vad

starkare är. Detta kan medföra skevhet i valprocessen grupper en som

återverkar menligt såväl folkviljans förverkligande riksdagens

som

legitimitet.

De analyser hittills i detta kapitel skvallrar som presenterat om att två väljare har avstått från rösta i högre grad än grupper av att andra väljare, vilket är oroande. Vad benämnt socialt och politiskt

resurssvaga röstar inte i lika hög grad andra grupper som grupper av väljare. Det är i och för sig inte någon nyhet för 1998 års val. Tidigare

forskning svenskt valdeltagande har pekat samband mellan å

om sidan sociala faktorer politiska faktorer och å andra sidan ena samt Valdeltagandet. Politiska faktorer påverkar, också från tidigare vet studier, Valdeltagandet i något högre grad än vad sociala faktorer gör. Det är större sannolikhet politiskt ointresserad medborgare att en avstår från rösta än arbetslös gör det. att att en Våra analyser valdeltagandet 1998 visar dessa välkända av att samband kvarstår och de i flera fall har förstärkts. Trots det kan att också visa Valdeltagandet även sjunker i flera resursstarka att grupper medborgare. Vi har också, begrunda trender i de av genom att svenska väljarnas beteende, kunnat konstatera det sedan

att länge

varit bäddat för sjunkande valdeltagande. Vi tänker då

ett exempelvis

den ökande misstron politiker, den ökade väljarrörligheten mot

och den sjunkande partiidentifikationen. Det förvånansvärda,

när

studerar väljardata, är inte Valdeltagandet sjunker det

man att utan att inte har sjunkit tidigare. Det är alltså inte svårt förstå Varför mer att

det svenska Valdeltagandet sjunker. Frågan är varför det sjunker just

1998. Vi har alltså påvisat samband mellan Valdeltagandet och olika ett

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

sociala politiska faktorer. Frågan är det är så att vissa av samt nu om dessa resultat i själva verket är avspeglingar varandra och egentliav inte bidrar så värst mycket till att förklara nivån valdeltagangen det. Det kan så det är de arbetslösa och lågt utbildade t.ex. vara att också är de politiskt ointresserade och därför inte röstar. En som

möjlighet sociala och politiska faktorer samspelar så

annan är att vis socialt medborgare också är politiskt resursatt en resurssvag som uppvisar förstärkt tendens inte rösta går utöver de svag en att som enskilda bidrag till icke-röstande de två faktorer som typerna av ger hand. De två faktorer uppvisar i så fall vad egen typerna av samhällsvetare kallar interaktionseffekt. För kunna ställning till en att ta de måste analysera multivariat modell för förresta frågorna en att

klara valdeltagande inkludera båda förklaringsfakto-

som typerna av med samlat Vi har analyserat sådan modell vid tre rer ett grepp. en tidpunkter: 1985, 1994 och 1998. Den första tidpunkten representefortfarande i År alltså den tid då Valdeltagandet var högt Sverige. rar 1994 hade det sjunkit aning, denna mätpunkt är med för en men att bilda vinjett inför 1998 års modell när Valdeltagandet år klart lägre.

Med tanke har dikotom beroende variabel har vi, att en som

genomfört logistiska regressionsanalyser. Resultatet dem tidigare, av

redovisas i tabell 2.11. Det finns viss överlappning mellan några variablerna i en av modellerna. Variabeln för huruvida medborgare är arbetslös eller en inte för 1985 års valundersökning överlappar de övriga variablerna

år så det är omöjligt isolera dess effekt från övriga samma att att variabler i den multivariata modellen. Klass- och arbetslöshetsvariab-

lerna är inte signifikanta i modellen för 1994, medan utbildning inte

har signifikant effekt 1998. När det gäller de politiska faktorerna en är vissa dem återspegling andra variabler. Enbart grad av parav en av tiidentifikation uppvisar statistiskt signifikant effekt bland de en politiska faktorerna 1985. Under 1990-talet dock också noteras

intresse för politik och uppfattat vänster-högeravstånd statis-

som

tiskt signifikanta. Medieexponering för politik har inte självstän-

en

digt identifierbar effekt Valdeltagandet i någon de analyserade

av modellerna. Den kanske intressantaste skillnaden när jämför de tre

modellerna är uppfattat vänster-högersavstånd, har signi-

att som en fikant och identifierbar effekt redan 1985, kliver fram allt viksom en tigare faktor bakom beslutet rösta eller inte. Medborgare inte att som

uppfattar att partierna skiljer sig så mycket längs vänster-högerdi-

mensionen röstar 1994, och än 1998, i allt mindre utsträckning. mer Det är fullt logiskt. Om inte identifierar skillnader mellan de man

UTANFÖR DEMOKRATIN

Tabell 2.11. Valdeltagande i Sverige förklaras sociala och poliav tiska faktorer. Logistisk regression 1985, 1994 och 1998 års valav

undersökningar

1985 1994 1998 variabel Effekt Standardfel Effekt Standardfel Effekt Standardfel

civilstånd 0,9737 0,2306 0,6721 0,1846 0,8358 0,1852 klass 0,5392 02499 0,2809 0,1869 0,3629 0,1953 arbetslöshet -0,066 0,1794 0,8224 O,2590 -------------- -utbildning O.7951 0,3823 0,8165 0,2800 0,2290 0,2789

intresse för politik 1,0261 0,6117 12873 0,4146 1,3748 0,4257 dagstidningsläsning 0,2724 0,5876 0,1312 0,3925 0,1126 O.3800 om politik partiidentitikation 1,6557 0,3848 15093 0,2996 115996 0,3272 vänster-högeravstånd 0,4515 1,0020 1,4325 O,7205 3,4509 0,6976 konstant 0,3571 0,3675 -0,0299 0,2724 -1.6576 0,3301 76,3 115,0 184,2 antal svarspersoner 1900 2245 1755

Kommentar: De logistiska regressionerna är inte viktade Valdeltagandet mot utan bygger data från individer behandlas likvärdigt. Effekter markerats med som som indikerar att den är statistiskt säkerställt skild från noll minst 0,05-nivån. Samtliga variabler har kodats med värden som går från noll socialt politiskt/svag grupp; t.ex. ensamstående-inte alls intresserad politik till socialt/ politiskt stark av ett grupp; t.ex. gifta/ sammanboende mycket intresserad politik. Övriga tillämpliga - av skalsteg har värden däremellan, eftersom samtliga variabler analyserna hari presenterats tidigare i kapitlet framgår skalsteg respektive tillämpligi tabell eller figur. ----- -markerar att effekten för denna variabel är omöjlig beräkna detta år massiv att p.g.a. multikollinearitet.

politiska partierna, varför då föredra framför de andra ett

För att fånga modellernas förklaringskraft kan återigen defi-

niera två extremgrupper väljare; de varje i modellen inkluav som derad variabel återfinns i den ändan. Vi får således fram ena en

extremt röstningsbenägen grupp värde 1 samtliga oberoende vari-

abler är sammanboende, från medelklassen, har arbete, är väl som utbildad samt dessutom mycket intresserad politik, läser allt av om

politik i dagstidningarna, är starkt identifierad med politiskt parti

ett

och uppfattar klara skillnader mellan partierna vänster-högerdimensionen. Motpolen är den icke röstningsbenägna

extremt gruppen värde noll samtliga oberoende är ensamstående,

variabler som

med arbetarklassbakgrund, arbetslös och har låg utbildning inte

samt

alls intresserad politik, aldrig låser politik i dagstidningar, inte

av om alls är identifierad med något parti och inte uppfattar några skillnader

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

Figur 2.16. F örvantat valdeltagande bland socialt och politiskt svaga respektive starka väljare I 985, 1994 och 1998 procent

100 100 100 100 å é v oo o E 80 å 58 ä 60 I 49 -4- stark E - - - . . . -- i. 9 "u, ---I---svag 40 a x E 16 t ., 20 . i E 0 1985 1994 1998

Valår

differensstark +42 +51 +84 minussvag

Kommentar: De förväntade värdena Valdeltagandet är framräknade med hjälp av de logistiska regressioner presenterades tabelli 2.11. Starka väljare är väljare som har värde samtliga oberoende variabler, dvs. de är socialt och politiskt som ett starka, medan väljare är de har värde noll samtliga oberoende variabler, svaga som dvs. de är socialt och politiskt svagase även texten.

mellan partierna vänster-högerdimensionen. Dessa väljargrupper

de alls existerar i sina renodlade former, mycket små. Men de är, om

är ändå lämpliga för illustrera förändringarna i Valdeltagandet

att bland svenska folket. I figur 2.16 redovisas det förväntade valdelta-

gandet i dess de och de starka väljarna 1985, två extremgrupper; svaga

1994 och 1998. Det är det valdeltagande som respektive logistisk regressionsanalys förutspår. De bygger alltså analys data angående

av

de åtta oberoende variablernas passning till Valdeltagandet respektive

ar.

Ãr 1985 nådde slutet det svenska valdeltagandets guldålder.

Samtliga i starka väljare förväntas, enligt vår modell, ha rösgruppen i detta val. Också i den definierats förväntas tat grupp som som svag hög andel väljare ha röstat, nämligen 58 Efteren tämligen procent. har definierat denna kraftigt utanförstående både i som grupp som sociala och politiska kan egentligen förvänta sig ett lågt termer man

valdeltagande i Rimligtvis det så, det fanns

gruppen. var 1985, att en starkt utvecklad samhällsnorm för deltaga vid valen. Därför rösatt tade också den väljare, hade minst anledning därtill, i grupp av som

ganska hög grad. Vid valet 1988 hade sedan Valdeltagandet minskat

UTANFÖR DEMOKRATIN

något för att hålla sig någorlunda stabil nivå 1994. Detta en t.o.m. har inte satt några spår i starka väljare då fortfarande gruppen som hade ett förväntat valdeltagande 100 I procent. gruppen resursväljare hade det förväntade Valdeltagandet minskat något, svaga men inte särskilt mycket. Varannan väljare i den mycket väljarresurssvaga gruppen 49 procent gick, enligt modellen, och röstade. Men 1998 förändrades läget dramatiskt sätt. Valdeltagandet sjönk alltså ett med den högsta siffran i modern tid. Och det den var resurssvaga stannade hemma i tidigare inte skådad utsträckning. I gruppen som förväntas enligt modellen endast 16 väljarna ha gruppen procent av röstat 1998, medan den starka siffra fortfarande finns kvar gruppens 100 procent. Minskningen mellan 1994 och 1998 framstår i än

värre dager, än vad hittills presenterade figurer skvallrat enligt

om, denna analys. Det har kallat det demokratiskt värsta som sett scenariot är också det antyds. Det år i samhälsom resurssvaga grupper let har hemma. Människor står socialt och politiskt som stannat som

utanför avstår från välja riksdagsledamöter. Polariseringen ökade

att

kraftigt vid 1998 års val och frågor riksdagens legitimitet aktuali-

om seras. Fyra påpekanden kan omedelbart formuleras. För det första tyder det sist presenterade resultatet normupplösning har skett. att en Väljare känner inte längre det är plikt rösta, och de har att en att som de minsta incitamenten att göra så avstår därför. För det andra indikerar resultaten det finns interaktionseffekt mellan stå sociatt en att alt respektive politiskt utanför. Om har låga värden båda man dessa faktorer så minskar sannolikheten för röst än typer av en mer vad respektive faktorer enskilt pekar på. Och denna interaktyp av tionseffekt är unik för valet 1998. Troligtvis hänger den med samman

den normupplösning har skett gällande

som tror synen att

rösta. För det tredje kan Valdeltagandet mycket väl sjunka

än mer. Misstron mot politiker i Sverige har återigen slagit rekord bland

svenska väljare, medan partiidentifikationen dvs. väljarnas grad

av

känsla anhängarskap med något politiskt parti slog bottenrekord i

av samband med 1998 års val. Redan långt tidigare hade känslan av anhängarskap med något politiskt parti minskat och banat väg för det minskade Valdeltagandet. Det kan marken har förbevara så att nu

för ytterligare minskningar Valdeltagandet. Därför kan vi, för

retts av det fjärde, konstatera den allvarsamma i debatten det att tonen om

sjunkande Valdeltagandet har varit sin plats. Det är fråga

om ett allvarligt problem för den svenska demokratin.

Våra analyser har gällt den något längre tidshorisonten. Begrundar

svenskt väljarbeteende tjugoårigt perspektiv är det inget

ur ett

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

mysterium valdeltagandet har sjunkit. Mysteriet är istället varför

att det har sjunkit så kraftigt just 1998. Det förmår inte våra data för-

klara. Den normupplösning talat tycks ha slagit till just

om ovan 1998. Varför Trenden med minskat valdeltagande startade redan 1988. Kanske det valrörelserna 1991 och 1994 trots

var som, en

normupplösning, lyckades hålla kvar väljarna. Många partiers ovissa kamp med fyraprocentspärren kan ha varit bidragande faktor. Par-

en tiernas mobiliserande kraft behövs. Spännande valrörelser där de olika partiernas alternativ framstår i tydlig dager och där väljarna kan uppleva deras röst har betydelse för den framtida utformningen

att av politiken i landet kan locka tillbaka förlorade Väljargrupper eller åtminstone inte skrämma bort fler. Det visar såväl våra andra

som genomförda studier. Men med ointressanta framtida valrörelser riskerar valdeltagandet att fortsätta sjunka.

j

UTANFÖR DEMOKRATIN

APPENDIX:

VIKTKOEFFICIENTER FOR

VALDELTAGANDE I vu 1976-1998

I valundersökningarna är icke-röstarna underrepresenterade och rös-

tarna överrepresenterade bland de intervjuade. För korrigera val-

att deltagandet i valundersökningen så att det överensstämmer med det faktiska Valdeltagandet har olika viktfaktorer använts. Bland intervjuade har icke-röstare viktats och röstare viktats ned. I bortfallet

upp där röstare är underrepresenterade och icke-röstare överrepresenterade har röstarna viktats medan icke-röstarna viktats ned.

upp

Viktfaktorena har tagits fram andelen röstare i det fak-

genom att tiska valdeltagandet divideras med andelen röstare i valundersökning-

och motsvarande för icke-röstarna. Detta har genomförts i bortarna fallet, intervjuerna före valet och i intervjuerna efter valet varför sig.

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

1976 1979 1982

faktisktvaldeltagande

röstare 91,760086 90723638 91,447794

icke-röstare 8,2399134 9.2763615 8,5531843

intervjuadintförval intefterval intervjuadintförval intefterval intervjuadintförval intefterval valdeltagandei vu

röstare x 9651162794529085788915099572580694,114114821200519443573692605633

icke-röstare x 348837205470914121,1084904274193558858858178799485.564263373943661 vlktfaktor

röstare x 0950767109707074114997970,9477448096397481.11358660968360009874970

icke-röstare 2,362108515061310043946112,17029511576034904783674153716381,1567163

: 1985 1988 1991

5 faktisktvaldeltagande i röstare 89851850 85,956243 86,73892

icke-röstare 10,148149 14,04376 1326108

intervjuadintförval intefterval intervjuadintförval intefterval intervjuadintförval intefterval valdeltagandei vu

röstare 83,14977995,652173935746267452914791,70896789597113755676559170230991,108247

ickeröstare 16,8502204347826 59253731254708528,2910321104028862433234491,10824798917525 viktfaktor

röstare 158060230.93936020,96537421,15332380,9372719095936391,14631430945874909520424

ickexröstare 060225612334073 1.46535770.55136591,6938494134998690,54499801,59816521,4913910

1994 1998

faktisktvaldeltagande

röstare 85827100 81.390000

icke-röstare 13172800 18510000

intervjuad förvalint inteflerval intervjuadimförval inteflerval valdeltagandei vu

röstare 74,3375179460400309011280667,70000089.96579 86725000

icke-röstare 25,662482539599659.887193 3230000010,03420 13275000 viktfaktor

röstare 1,168011809177952096353781.202200 0,904300 0938800

icke-röstare 0513313524412358133231940.576160 1860000 1.399250

x uppgiftsaknas

UTANFÖR DEMOKRATIN

Noter

1 IDEA 1997 Voter Tarnoat from 1945-1997: Global Report Political Par-

a on ticipation. Stockholm IDEA. En klassisk studie valdeltagande återfinns i Ray-

av mond Wolfinger 8CSteven Rosenstone 1980 Who Votes New Haven: Yale University Press. 2 Den allvarsamma tonen i debatten gör sig bl.a. påmind i de tilläggsdirektiv till Demokratiutredningen som utmynnat i de tre forskningsprojekt som rapporteras i denna bok, DIR 1998:100. 3 IDEA 1997; Richard Topf 1995 Electoral Participation". 27-51 In

pp. Hans-Dieter Klingemann 8CDieter Fuchs Eds. Citizens and the State. Oxford: Oxford University Press, 4 Det låga Valdeltagandet i EU-parlamentsvalet 1995 finns analyserat Mikael

av Gilljam och Sören Holmberg 1996 Sverigesförsta Earopaparlamentsval. Stockholm: Norstedts Juridik, kapitel Det är i allmänhet så Valdeltagandet till

att Europaparlamentet är lägre än deltagandet i nationella val, Kees der Eijk

se van 8CMark Franklin et 1996 Cboosing Europe Tbe European Electorate and National Politics in the Face the Union. Ann Arbor: University of Michigan Press. 5 De långsiktiga trenderna i svenskt väljarbeteende analyseras bl.a. Mikael

av Gilljam och Sören Holmberg 1993 Väljarna inför 90-talet. Stockholm: Norstedts Juridik. 6 Medborgare som upplever sig stå utanför samhället kommer till tals i en rapport från Demokratiutredningen kallad Pa marginalen. En intervjubokfrån Socialtjanstatredningen SOU 1998:161. 7 Citaten är hämtade från en öppen intervjufråga om skäl till varför man inte röstade i valundersökningen 1998 vid Göteborgs universitet. För exempel hur ungdomar i olika sociala situationer politik och valdeltagande

resonerar om seAnders Bruhns kapitel i denna bok. 3 Set.ex. Herbert Tingsten 1937 Political Behavior. London: King; Sidney Verba 8CNorman Nie 1972 Participation in America and Political Eqaality. Cambridge: Cambridge University Press; Iwor Crewe 1981 "Electoral Participation In David Butler, Howard Penniman 8CAustin Ranney Eds Democracy at the Polls. Washington DC: American Enterprise Institute; Steven Rosenstone 8CJohn Marh Hansen 1993 Mobilization, Participation, and Democracy in America. New York: McMillan; Sidney Verba, Kay Schlossman 8CHenry Brady 1995 Voice and Equality: Civic Voluntarism ana American Politics. Cambridge, Ma: Harvard University Press; Mark N Franklin 1996 Electoral Participation In Lawrence LeDuc, Richard G. Niemi 8CPippa Norris Eds Comparing Democracies. Election: and Voting in Global Perspective. Thousand Oaks: Sage Publications, 215-235; Att svenska väljare bedömer rösta i valen"

pp. som en mindre effektiv handling för påverkan politik 1997 än vad de gjorde 1979

av framgår Demokratirådets rapport Olof Petersson m.fl. 1998 Demokrati ocb

av medborgarskap. Demo/eratirådets rapport 1998. Stockholm: SNS förlag. 9 Franklin 1996.

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

O Franklin 1996 sid. 226-228.

Det premiär för personvalet 1998. Därför år det svårt att uttala sig

var om dess eventuella effekter redan Huruvida personvalet har några effekter

nu. Valdeltagandet i negativ, eller positiv, riktning lämnar framtiden att utvisa. För analyser om personvalsinslaget i valet 1998 se Sören Holmberg 8CTommy Möller 1999 Premiär SOU 1999:92. Rådet för utvärdering

av 1998 års val. Stockholm: Elanders Gotab. 1 Denna teori är svår, nästan omöjlig, att pröva empiriskt inte kan backa

om tiden och återinföra tre års perioden under historiska betingelser

samma som rått under tid. Vi har dock lite underlag för att bättre spekulera kring

senare denna hypotes i olika undersökningar, vilket återkommer till lite längre fram i detta kapitel. 13 Se Peter Esaiasson 1990 Svenska valkampanjer 1866-1988. Stockholm: Akademilitteratur för analys svenska valkampanjer under olikartade

en av samhällsbetingelser. Förändringen det svenska samhället från 1960-talet till nutid

av beskrivs också ijonas Hinnfors 1992 Familjepolitik. Sambdllsförándring och partistrategier 1960-1990. Stockholm: Almqvist 8CWiksell International. 4 Hur valrörelsen 1998 presenterades för väljarna genom det uttryck den tog massmedia undersöks Cathrin Andersson och Mats Ekström plats i

av annan denna bok. 5 I vilken utsträckning svenskar i olika sociala grupper röstar och deltar i det politiska livet är relativt väl undersökt, t.ex. Herbert Tingsten 1937; Walter

se Korpi 1981 Den demokratiska klasskampen. Stockholm: Tidens förlag; Olof Petersson, Anders Westholm 8CGöran Blomberg 1989 Medborgarnas makt. Stockholm: Carlssons; Mikael Gilljam 8CSören Holmberg m.fl. 1990 Rött Blått Grönt. En bok 1988 års riksdagsval. Stockholm: Bonniers, kapitel

om Martin Bennulf 8CPer Hedberg 1995 "Aktiva eller passiva väljare I Mikael Gilljam 8CSören Holmberg red Ett knappt till EU. Väljarna ocbfolkomröstning 1994. Stockholm: Norstedts Juridik, sid. 75-111. 16 Urvalets storlek varierar mellan de olika undersökningarna. Urvalet 1998 omfattade 2 900 personer. Sedan 1973 är väljarstudierna upplagda som rullande tvåstegspaneler. Hälften urvalet intervjuas återigen vid nästa val samtidigt

av

en panel startar för att åter intervjuas nästa val Intervjustudierna som ny osv. med svenska väljare finns samlade Svensk Sambdllsvetenskaplig Datatjdnst SSD vid Göteborgs universitet. Primärforskare för de svenska valundersökningarna har varit: Jörgen Westerståhl 1956, Bo Särlvik 1956-1973, Olof Petersson 1973-1976, Sören Holmberg 1979-1999 samt Mikael Gilljam 1985-1995. 7 Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet presenteras t.ex. i Sören Holmberg 1981 Svenska väljare. Stockholm: Liberförlag, sid. 11-25; Mikael Gilljam 8CSören Holmberg 1995 Valjarnas val. Stockholm: Norstedts juridik, sid 11-12; Mikael Gilljam 8CSören Holmberg m.fl. 1990 Rött Blått Grönt. En bok 1988 års riksdagsval. Stockholm: Bonniers, sid 12-16; Information

om om den svenska valforskningen återfinns också internetadress http://gordon.pol.gu.se/sve/vod/vustart.htm. Konsultera även European jour-

UTANFÖR DEMOKRATIN

nal Political Research 1994 252239-385. Special Issue: The Intellectual History of Election Studies. Den är intresserad amerikanska valundersök-

som av ningar kan t.ex. starta med Warren E. Miller 8C Merrill Shanks 1996 The New American Voter. Cambridge: Harvard University Press. introduktion till

För en de norska studierna kan man t.ex. starta med Henry Valen 8CBernt Aardal 1998 Det norske valgforskningsprogrammet. Puhlikasjonsliste 1956-1998. Oslo: ISF, Rapport 98:15. 13 Se t.ex. Kent Asp 1986 Mäktiga massmedier Studier i politisk opinionsbildning. Stockholm: Akademilitteratur; Esaiasson 1990; Peter Esaiasson 8CSören Holmberg 1995 Representation From Above. Members Parliament and Representative Democracy. Aldershot: Dartmouth. Esaiasson, Peter 8CHeidar, Knut, eds 2000. Beyond Westminister and Congress. The Nordic Experience. Columbus: Ohio State Press. inblick i valforskningsprogrammets olika förgre-

För en ningar. 9 Människor deltar i valundersökningens intervjuer före valet stimuleras

som

sedermera rösta i valet. En sådan systematisk effekt har påvisats Donald att av Granberg 8CSören Holmberg 1992 The Hawthorne Effect in Election Studies: The Impact of Survey Participation Voting British journal Political

on Science 22: 240-247. Z° Donald Granberg 8CSören Holmberg 1991 "Self-Reported Turnout and Voter Validation. American journal Political Science 35: 448-459. 21 Set.ex. Mikael Gilljam 8CTommy Möller 1996 "Från medlemsparti till väljarparti". I På medborgarnas villkor En demokratisk infrastruktur Bilaga till

betänkande av Demokratiutvecklingskommittén. SOU 1996:162; Gilljam 8C Holmberg 1998 sid 26-28. 22 SeMikael Gilljam 8CSören Holmberg 1995 Väljarnas val. Stockholm: Norstedts juridik; Sören Holmberg 1999 Partiröstning och personröstning. Allmänna valen 1998. Del Stockholm: SCB. 23 Den fackterm som brukar användas kallas partiidentifikation och avser graden och riktningen iväljarnas känsla anhängarskap med ett särskilt politiskt

av parti. Se Angus Campbell et.al. 1960 The American Voter. New York: John Wiley and Sons; Hermann Schmitt 8CSören Holmberg 1995 "Political Parties in Decline In Hans-Dieter Klingemann 8CDieter Fuchs Eds. Citizens and the State. Oxford: Oxford University Press, 95-133.

pp. 2 Se Gilljam 8CHolmberg 1995 och Holmberg 1999 för analyser

t.ex. av trenderna i svenska väljarbeteenden inte kunnat behandlas här.

som 25 Holmberg 1999. 26 SeMikael Gilljam 8CSören Holmberg m.fl. 1990, sid 113-117. 27 Se Pippa, Norris Ed. 1999 Critical Citizens -Glohal Support for Democratic Government. Oxford: Oxford University Press; I Demokratiutredning-

en av

analyseras händelseförloppet i sådan politisk affär. Se En god ens rapporter en affär i Motala. journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63. 23 Holmberg 1999. 29 Såväl valdeltagande som politiskt intresse är fortfarande ganska höga i

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

Sverige. Intresset för politik kanaliseras inte partisystemet i lika hög grad

genom

tidigare har funnit sig andra vägar deltagande i s.k. som utan genom t.ex. nya sociala rörelser. Sevidare Petersson, Westholm 8C Blomberg 1989; Petersson m.fl. 1998.

3° Olof Petersson 1977 Väljarna och valet 1976. Valundersökningar rapport Stockholm: Liber förlag, sid 155-161.

31 Tilläggas bör att förstagångsväljarna 1998 inte har inkluderats i den presenterade analysen. Och dessvärre vet att Valdeltagandet tradition brukar vara

av lägre i denna grupp än i hela väljarkåren.

32 SeSören Holmberg 8CLennart Weibull 1998 Ljusnande framtid" I Sören Holmberg 8CLennart Weibull red Ljasnandeframtid. SOM-rapport 22, Göteborgs universitet: SOM-institutet, sid 7-29.

33 Redan vid analys 1988 års val tillät sig väljarforskarna Mikael Gilljam

en av och Sören Holmberg använda valundersökningens data för att sia framti-

att om den. De påpekade då: Valdeltagandet minskade både 1985 och 1988 och många tecken tyder att det kommer att fortsätta att sjunka under nittiotalet Gilljam 8CHolmberg m.fl. 1990, sid. 316. Det visade sig slog

vara en prognos som in även fick vänta till slutet nittiotalet för den besannas. Andra

om av att se

i bok har varit mindre framgångsrika. Det är svårt att använda prognoser samma samhällsvetenskapliga data för att sia framtiden. Men det varnande finger

om

väljarforskarna höll i samband med 1988 års val förtjänar att lyftas fram som upp igen. Valdeltagandet kan mycket väl tänkas sjunka även under ZOOO-talet.

34 Valdeltagandet i olika sociala i Sverige är ganska väl studerat, t.ex.

grupper se Tingsten 1937; Vilgot Oscarsson 1974 Politiskt deltagande. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen; Korpi 1981; Gilljam 8CHolmberg m.fl. 1990; Bennulf 8CHedberg 1995; SCB undersöker Valdeltagandet i olika sociala grup-

i samband med varje riksdagsval sedan början 1960-talet, t.ex. Olle per av se Johansson 1999 Ökad polarisering i Valdeltagandet 1998" Välfärdsbulletinen,

sid 17-19; Martin Bennulf, Per Hedberg, Per Arnt Petersen 8CPertti Pesonr

1998 "Political Participation In Anders Todal Jenssen, Pertti Pesonen 8C nen Mikael Gilljam Eds Tojoin not to oin. Three Nordic Referendamson Mem-

or bership in the European Union. Oslo: Scandinavian University Press, pp. 102-

Lise Togeby 1989 Ens ogfors/eellig. Århus: Politica; Petersson, Westholm 126; 8CBlomberg 1989; Petersson m.fl. 1998.

35 I undersökningar bygger större urval och därför har mindre statis-

som tisk felmarginal än de valundersökningarna arbetar med högre

som noteras en andel avgivna röster bland kvinnor än bland män redan 1976 Johansson 1999; Allmänna valen 1976 del III. Stockholm: SCB; Gilljam 8CHolmberg m.fl. 1990, sid. 193. Med tanke de små könsskillnader noteras för valdelta-

som gande är det inte förundras över slumpen har spelat ett spratt och

att att oss resulterat i något snedvridna resultat för 1976 och 1979 när det gäller kvinnors och mäns valdeltagande. Seäven Maria Oskarson 8CLena Wängnerud 1995 Kvinnor väljare och valda. Lund: Studentlitteratur, sid. 53.

som 36 Statistiskt Meddelande 1999 Valdeltagandet vid valet 1998. SM serie Me13 SM9901. Allmänna valen 1979. Del Sveriges officiella statistik. Stockholm:

UTANFÖR DEMOKRATIN

SCB. Allmänna valen 1982. Del Sveriges officiella statistik. Stockholm: SCB. Allmänna valen 1988. Del Sveriges officiella statistik. Stockholm: SCB. Allmänna valen 1991. Del Sveriges officiella statistik. Stockholm: SCB. Allmänna valen 1994. Del Sveriges officiella statistik. Stockholm: SCB. 37 I SCB:s valdeltagandedata gick männen tillbaka med 14,1 procentenheter och kvinnorna med 11,7 procentenheter 1988. Valundersökningens data visar

en tillbakagång med 10,7 procentenheter för de manliga förstagångsväljarna medan kvinnorna inte gick tillbaka alls vid den tidpunkten. 33 SCB:s valdeltagandestudie för 1998 erbjuder inte möjligheten att undersöka könsskillnader i valdeltagande mellan olika kommuntyper. Vi är där hänvisade till data uppdelade län. Undersöker skillnader i valdeltagande mellan män och kvinnor i Stockholms län finner inte att skillnaden ökat mellan de två senaste valen. 39 Inom amerikansk forskning politiskt deltagande nämns ofta tillgång

om tia som en ytterligare viktig grundresurs vilken möjliggör politiskt deltagande Verba, Schlossman 8CBrady 1995. I Sverige tycks inte så fallet. Vi har

vara studerat sambandet mellan vilken tid personer anser sig ha till sitt förfogande när arbete och hushållsgöromål har fått sitt och Valdeltagandet. Oavsett uppskattad tillgång tid Valdeltagandet ungefär lika högt enligt data från SOM-under-

var sökningen 1998 vid Göteborgs universitet. De röstade i riksdagsvalet 1998

som rapporterade i genomsnitt ha 4,0 timmars fritid dygn, medan motsvarande

per siffra för icke-röstare lite högre 4,2 timmar.

var ° Se Sören Holmberg 8CPeter Esaiasson 1988 Defolkvalda. Stockholm: Bonniers, kap Lena Wängnerud 1998 Politikens andra sida. Om kvinnorepresenration i Sveriges riksdag. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen det

visar att spelar roll parlamentarikern är eller kvinna. Kvinnorepresentationen är i

om man allmänhet högre i länder med proportionellt valsätt, Pia Nyman 1999

se "Kvinnors representation i parlament en studie i 151 länder". Uppsala univer-

sitet: Statsvetenskapliga institutionen D-uppsats. 41 Sambandet mellan klass och valdeltagande analyseras bl.a. av Korpi 1981; Gilljam 8CHolmberg m.fl. 1990, kap. Gilljam 8CHolmberg 1993, kap. 10. Klassröstningen i Sverige, dvs. vilka partier människor från olika klasser tende-

att stödja i val, analyseras Oskarsson 1994. rar av 43 Den sjunkande klassröstningen i Sverige Oskarsson 1994 visade valeti 1994 tecken att återhämta sig Gilljam 8CHolmberg 1995, sid 100. 43 Siffrorna är beräknade enbart för förvärvsarbetande. Studerande och pensionärer är således inte inkluderade. 44 I en klassisk studie avvaldeltagandets sociala baser Wolfinger 8CRosenstone 1980 försöker komma runt det informationsproblem starka samband

man som mellan de oberoende variablerna utgör analysera mycket urval

genom att stora av väljare. 45 Den logistiska regressionsanalysen beskrivs utförligare ijan Teorells och Anders Westholms kapitel i denna bok. Den riktigt intresserade kan även konsultera någon statistisk handbok i ämnet t.ex. Tim Liao 1994 Interpreting Probabilitj/ Models. Logit, Probit, and Other Generalized Linear Models. Quatita-

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

tive Applications in the Social Sciences 101, Thousand Oaks: Sage.

46 En beskrivning hur detta går till återfinns i flera statistikböcker, se t.ex.

av Liao 1994, sid. 10-21.

47 Det politiska valskolket har, Sören Holmberg påpekat, ofta förbigåtts

som eller behandlats styvmoderligt i den tidigare valdeltagandeforskningen Gilljam 8CHolmberg m.fl. 1990, sid. 196. Och det är naturligtvis problematiskt efter-

Valdeltagandet visar sig variera systematiskt med mängd politiska faktosom en

Enligt Holmbergs analyser bör de politiska faktorerna framföras som rer. nog viktigare förklaringar till Valdeltagandet än de sociala faktorerna.

43 SeHolmberg 1999.

49 För varje parti har väljarna ombetts placera ut det skala från noll långt

en

vänster till tio långt höger. Vi har sedan gjort parvisa jämförelser

av samtliga partiplaceringar och summerat samtliga absoluta avstånd mellan parti-

erna. 5° Subjektiva respektive objektiva förklaringar till väljarnas partival inom valforskningen Mikael Gilljam. SeMikael Gilljam 8CSören

presenteras t.ex av Holmberg m.fl. 1990 Rött Blått Grönt. En bok 1988 år: ri/esdagsval. Stock-

om holm: Bonniers, kapitel 11 och 12. Subjektiva förklaringar till icke-röstning har analyserats i samband med EU-parlamentsvalet 1995 i Mikael Gilljam 8CSören Holmberg 1996 Sveriges Europaparlamentsval. Stockholm: Norstedts juridik, sid 24-26.

5 Henrik Oscarsson 1999 Demokratiopinionex Demokratiutredningen SOU 1999:80. Stockholm: Fritzes.

52 Jan Teorell och Anders Westholm analyserar att rösta och dess kopp-

normen ling till det sjunkande Valdeltagandet plats i denna bok.

annan 53 Förekomsten sådana interaktionseffekter kan backas statistiska

av upp av analyser, har avstått från att publicera dem. Två statistiskt signifikanta

men interaktionseffekter återfinns i data från 1998. Dels finns internt mellan de

en politiska faktorerna vänster-högeravstånd och intresse/partiidentifikation. För den inte uppfattar någon skillnad mellan partierna och inte är t.ex. intresse-

som rad politik minskar sannolikheten för röst i extra hög grad. Dessutom

av en finns det motsvarande interaktionseffekt mellan politiskt utanförskap

en intresse/partiidentifikation och socialt utanförskap. Dessa interaktionseffekter är statistiskt säkerställda hög signifikansnivå när 1998 års data analyseras med traditionell OLS-regression.

UTANFÖR DEMOKRATIN

Referenser

Allmänna valen 1979 Del Sveriges officiella statistik. Stockholm: SCB Allmänna valen 1982. Del 3. Sveriges officiella statistik. Stockholm: SCB Allmänna valen 1985. Del 3. Sveriges officiella statistik. Stockholm: SCB Allmänna valen 1988. Del 3. Sveriges officiella statistik. Stockholm: SCB Allmänna valen 1991. Del 3. Sveriges officiella statistik. Stockholm: SCB Allmänna valen 1994. Del 3. Sveriges officiella statistik. Stockholm: SCB Andersson, Cathrin 8C Ekström, Mats 1999 När väljarna skall mobilieras. Valrörelsen 1998 i jämförande perspektiv, i denna ett

volym

Asp, Kent 1986 Mäktiga massmedier Studier ipolitis/e opinionsbild-

ning. Stockholm: Akademilitteratur Bennulf, Martin 8C Hedberg, Per 1995 "Aktiva eller passiva väljare" I Mikael Gilljam 8CSören Holmberg red Ett /enapptja till

EU. Väljarna ochfol/eomröstning 1994. Stockholm: Norstedts

Juridik

Bennulf, Martin, Hedberg, Per, Petersen, Per Arnt 8C Pesonen, Pertti 1998 Political Participation In Anders Todal Jenssen, Pertti Pesonen 8CMikael Gilljam Eds. T0 join not to join. Three or Nordic Referendams Membership in the European Union. Oslo: on Scandinavian University Press Bruhn, Anders 1999 Ungdomarna politiken och valet", i denna

volym

Campbell, Angus al. 1960 The American Voter. New York: John et Wiley and Sons Crewe, Iwor 1981 Electoral Participation In David Butler, Howard Penniman 8C Austin Ranney Eds. Democracy at the Polls. Washington DC: American Enterprise Institute

Demokratiutredningen 1998, tilläggsdirektixr, dir. 1998:100

Esaiasson, Peter 1990 Svenska val/eampanjer 1866-1988. Stockholm: Allmänna Förlaget

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

Esaiasson, Peter 8CHolmberg, Sören 1995 Representation From

Above. Members Parliament and Representative Democracy.

Aldershot: Dartmouth Esaiasson, Peter 8CHeidar, Knut, Eds. 2000. Beyond Westminister

ana Congress. The Nordic Experience. Columbus: Ohio State Press European journal Research 1994 1994:25. Special Issue:

ofPolitical

The Intellectual History of Election Studies Franklin, Mark N. 1996 "Electoral Participation" In Lawrence

LeDuc, Richard G. Niemi 8CPippa Norris Eds. Comparing Democracies. Elections and Voting in Global Perspective. Thousand Oaks: Sage Publications

Gilljam, Mikael och Holmberg, Sören 1993 Väljarna inför 90-talet.

Stockholm: Norstedts Juridik Gilljam, Mikael 8C Holmberg, Sören 1995 Valjarnas val. Stock-

holm: Norstedts Juridik

Gilljam, Mikael 8CHolmberg, Sören 1996 Sveriges första Europapar-

lamentsval. Stockholm: Norstedts Juridik Gilljam, Mikael 8CHolmberg, Sören m.fl. 1990 Rött Blått Grönt. En

bok 1988 års riksdagsval. Stockholm: Bonniers

om Gilljam, Mikael 8CMöller, Tommy 1996 Från medlemsparti till

väljarparti". I Pa medborgarnas villkor En demokratisk infra-

-

struktur Bilaga till betänkande Demokratiutvecklingskommit-

av

tén. SOU 1996:162

Granberg, Donald 8C Holmberg, Sören 1991 "Self-Reported Turn-

and Voter Validation". American journal Political Science out 35: 448-459

Granberg, Donald 8C Holmberg, Sören 1992 "The Hawthorne

Effect in Election Studies: The Impact of Survey Participation

on

Voting British journal Political Science 22: 240-247

Hinnfors, Jonas 1992 Familjepolitik. Samhallsförandring och parti-

strategier 1960-1990. Stockholm: Almqvist 8CWiksell Internatio-

nal Holmberg, Sören 1981, Svenska väljare. Stockholm: Liber

Holmberg, Sören 1999 Partiröstning och personröstning. Allmänna

valen 1998. Del Stockholm: Statistiska centralbyrån manu-

Skript

Holmberg, Sören 8C Esaiasson, Peter 1988 De folkvalda. Stock-

holm: Bonniers

UTANFÖR DEMOKRATIN

Holmberg, Sören 8CWeibull, Lennart 1998 Ljusnande framtid I

Sören Holmberg 8C Lennart Weibull red. Ljnsnandeframtid.

SOM-rapport 22, Göteborgs universitet: SOM-institutet

Holmberg, Sören 8CMöller, Tommy 1999 Premiárförpersonval.

SOU 1999:92. Rådet för utvärdering 1998 års val. Stockholm:

av Elanders Gotab

IDEA 1997 Voter Tiirnoiitfrom 1945-1997: Global Report Poli-

a on

tical Participation. Stockholm: IDEA

Johansson, Olle 1999 Ökad polarisering i Valdeltagandet 1998 Valfardsballetinen, 1999:3

Kees der Eijk 8CMark Franklin al. 1996 Choosing Europe

van et The European Electorate and National Politics in the Face the Union. Ann Arbor: University of Michigan Press

Korpi, Walter 1981 Den demokratiska klasskampen. Stockholm:

Tidens förlag

Liao, Tim 1994 Interpreting Prohahility Models. Logit, Prohit, and

Other Generalized Linear Models. Quantitative Applications the Social Sciences 101. Thousand Oaks: Sage

Miller, Warren E. 8C Shanks, Merrill 1996 The New American

Voter. Cambridge: Harvard University Press Norris, Pippa 1999 Critical Citizens Global Supportfor

-

Democratic Government. Oxford: Oxford University Press

Nyman, Pia 1999 Kvinnors representation i parlament studie

- en i 151 länder. Uppsala universitet: Statsvetenskapliga institutio-

nen D-uppsats

Oscarsson, Vilgot 1974 Politiskt deltagande. Göteborg: Statsveten-

skapliga institutionen Oscarsson, Henrik 1999 Demokratiopinioner Demokratiutred-

ningen SOU 1999:80. Stockholm: Fritzes Oskarson, Maria 1994 Klassröstning i Sverige. Stockholm: Nerenius

och Santérus Oskarson, Maria 8CWängnerud, Lena 1995 Kvinnor väljare och

som

valda. Lund: Studentlitteratur Petersson, Olof 1977 Väljarna och valet 1976. Valundersökningar

rapport Stockholm: Liber förlag Petersson, Olof, Westholm, Anders 8CBlomberg, Göran 1989 Med-

borgarnas makt. Stockholm: Carlssons Petersson, Olof mfl. 1998 Demokrati och medborgarskap. Demo-

MARTIN BENNULF OCH PER HEDBERG

/eratirådets rapport 1998. Stockholm: SNS förlag

På marginalen. En intervjaho/e från Socialtjanstatredningen. Demokratiutredningen. SOU 1998:161

Rosenstone, Steven 8C Hansen, John Marh 1993 Mohilization, Par-

ticipation, and Democracy in America. New York: McMillan Schmitt, Hermann 8C Holmberg, Sören 1995 "Political Parties in

Decline In Hans-Dieter Klingemann 8CDieter Fuchs Eds. Citizens and the State. Oxford: Oxford University Press

SOU 1998:63 Se En god affär i Motala. foiirnalisternas avslöjanden

och läsarnas etik Demokratiutredningen

Statistiskt Meddelande, SM 1999 Valdeltagande vid valet 1998. serie

Me13 SM9901 Tingsten, Herbert 1937 Political Behavior. London: King

Togeby, Lise 1989 Ens ogfors/eellig. Århus: Politica

Topf, Richard 1995 Electoral Participation 27-51, In Klin-

pp.

Hans-Dieter 8CDieter Fuchs Eds. Citizens and the

gemann,

State. Oxford: Oxford University Press Valen, Henry 8CAardal, Bernt 1998 Det norske valgfors/eningspro-

grammet. Piihli/easjonsliste 1956-1998. Oslo: ISF, Rapport 98:15 Verba, Sidney 8C Nie, Norman 1972 Participation in America and

Political Eqaality. Cambridge: Cambridge University Press

Verba, Sidney, Schlossman, Kay 8CBrady, Henry 1995 Voice and

Eqaality: Civic Volantarism and American Politics. Cambridge, Ma: Harvard University Press

Wolfinger, Raymond 8C Rosenstone, Steven 1980 Who Votes New

Haven: Yale University Press Wängnerud, Lena 1998 Politikens andra sida. Om /evinnorepresenta-

tion i Sveriges riksdag. Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen

bestämma för att

Att sig

med och bestämma

vara

Om varför vi röstar allt mindre

-

Jan Teorell och Anders Westholm

Folkstyrets signum världen över är hållandet fria och regelbundna

av val, Vilka medborgarna möjlighet att bestämma vilka

genom ges som skall förtroendet över dem. Valdagen är demokratins hög-

att styra tidsdag. Endast vid valet utgår all makt från folket.

Samtidigt valdagen paradox. Huruvida enskild väl-

rymmer en en jare röstar eller inte är nämligen nästintill betydelselöst för valresultatet. Sannolikheten för enskild individs röst skall den

att en vara

fäller avgörandet är så försvinnande liten den näppeligen kan som att uppväga de insatser krävs för sig till vallokalen samt fatta

som att ta

välgrundat beslut hur rösten bör läggas. Enligt snäv nyttoett om en kalkyl skulle det således rationellt hemma. Demo-

vara mer att stanna kratins högtidsdag borde, med sådan utgångspunkt, i själva verket

en

dess vilodag.

vara

Mot denna bakgrund är det faktum att vissa medborgare väljer att avstå från rösta inte något behöver förklaras. Den centrala

att som frågan är varför så många allt röstar. Hur de bevekel-

snarast trots ser segrunder får väljarna bestämma sig för att med och

ut som att vara bestämma Hur varierar de mellan olika befolkningsgrupper På vilket sätt har de förändrats Och kan dessa förändringar i sin tur bidra till förståelsen varför Valdeltagandet i Sverige tenderat minska

av att Dessa är de frågor här skall söka besvara.

I den återstående delen detta inledande avsnitt beskriver

av först det material och de metoder vilka vår analys vilar. I analysens första del undersöker därefter vilka motiv vägleder medbor-

som

beslut delta eller inte delta. I anslutning därtill söker garnas att

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

också fastställa i vilken utsträckning variationer i dessa bevekelsegrunder kan förklara valdeltagandets sociala skiljelinjer. I den andra delen undersöker vilka förändringar i väljarkåren ägt som rum sedan mitten 1980-talet i vilken utsträckning dessa förändsamt ringar gör det möjligt förklara det minskade Valdeltagandet. I den att tredje och avslutande delen sammanfattar våra slutsatser.

Undersökningsmaterial

Till grund för våra analyser ligger de båda medborgarundersökningar

hösten 1987 hösten 1997 genomförts under ledning som samt av forskare verksamma vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Den dessa båda undersökningar innefattar även senare av

en kompletterade datainsamling genomförd under våren 1999.2 Såväl den äldre den medborgarundersökningen är

som nyare baserad representativa urval alla i Sverige bosatta i av personer åldern 16-80 år. Datainsamlingen genomfördes i båda fallen med hjälp intervjuer, i det flertalet fall utförda vid besök i den av stora

intervjuades hem. En mindre del urvalet intervjuades

av annan plats eller telefon. Den genomsnittliga intervjutiden uppgår till per ca

75 minuter såväl 1987 1997. Den kompletterande datainsamling

som genomfördes våren 1999 riktade sig till urval 1997 som samma som

års medborgarundersökning och tog formen postenkät. Vid

av en detta tillfälle insamlades även uppgifter från vallängden de underom sökta deltagande i 1998 års val. Fältarbetet utfördes i personernas

samtliga fall Statistiska centralbyrån.

av Vid den första medborgarundersökningen omfattade urvalet 2 658 2 071 intervjuades. Svarsfrekvensen uppgår därmed personer varav till 77,9 Motsvarande siffror för 1997 års undersökning är procent. 1 964 respektive 1 460, vilket motsvarar svarsfrekvens 74,3 en pro- Postenkäten 1999 besvarades 1 209 de 1 954 i cent. av av personer

1997 års urval vid undersökningstillfället fortfarande ingick i

som populationen. Svarsfrekvensen blir i detta fall När 61,9 procent. ana-

lysen fordrar uppgifter från 1997 och 1999 års undersökningar

att kombineras grundar sig resultaten de 1 030 individer svarade i som båda undersökningarna. Dessa utgör 52,7 de 1 954 procent av perso- 1999 kvarstod i populationen. Någon förkortat forner som typ av

mulär användes inte i någon undersökningarna, varför uppgifterna

av det externa bortfallets storlek samtliga frågor i respektive om avser

undersökning.

Såväl 1987 1997 års medborgarundersökningar, och därmed som

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

även 1999 års postenkät, inrymmer särskilt delurval bestående

ett av gifta där både och hustru ingår i undersökningen. Dessa par-

par man urval gör det möjligt analysera de inbördes sambanden mellan

att makarna, möjlighet i viss utsträckning utnyttjas i denna fram-

en som

ställningÃ

I likhet med alla andra surveyundersökningar baserade slumpmässiga urval vårt material såväl osystematiska syste-

rymmer som matiska fel. De osystematiska kommer till uttryck de

genom att resultat redovisar kringgärdas statistisk felmarginal. Siffrorna

av en bör därför närmevärden, inte exakta observationer. Att

ses som som

trots det dem med relativt stor siffermässig noggrannhet

anger beror vill intresserade läsare bästa möjliga information

att ge om hur våra uppskattningar Hur den statistiska precisionen

ser ut. stor egentligen är redovisas löpande i såväl tabeller.

text som

Systematiska fel kan bland uppstå till följd de

annat av att som

tenderar avvika från dem inte gjort det. I likhet med svarat att som flertalet andra undersökningar innehåller de här grundar ett

oss något för litet inslag bland annat låginkomsttagare, invandrare och

av storstadsbor. Dessa avvikelser är i flertalet fall så små de inte

att något avgörande sätt torde påverka resultaten. I ett avseende gäller det dock särskilt uppmärksam: även den sällan

att vara grupp som deltar i de allmänna valen är nämligen mindre bland de svarande än i

befolkningen. Detta specifika fel och dess implikationer för resulta-

behöver därför särskilt diskuteras. ten

Att mäta valdeltagande

Som framgår tabell 1 överensstämmer Valdeltagandet bland de

av sva-

rande i våra stickprovsundersökningar inte helt med deltagandet i

befolkningen helhet. Vid sidan de slumpmässiga skillnader

som av

följer stickprovstekniken finns det huvudsakligen två förkla-

som av ringar till dessa avvikelser. För det första är de uppgifter de svarande själva lämnat sitt valdeltagande de första fem raderna i tabel-

om se

len ibland felaktiga. När sådana uppgifter ställs mot uppgifter

erhållna vallängden de sista raderna i tabellen Visar det sig

ur se tre normalt felen går i båda riktningarna Abelson, Loftus 8C Green-

att wald 1992, 138. Men de inte röstat tenderar lämna felaktiga

som att

upplysningar i väsentligt större utsträckning än de röstat

som Holmberg 1990, 189. De förra tenderar således överskatta sitt

att deltagande i högre grad än de underskattar det.

senare

Det ligger därmed nära till hands de uppgifter de

att tro att sva-

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

rande själva lämnat leder till nettoöverskattning valdeltagandets

en av nivå. Så behöver dock inte alls fallet. Som framgår vid jämfö-

vara en

relse mellan de uppgifter 1998 års kommunfullmäktigeval

om som grundas enkätsvaren med dem grundas vallängden

som se tabell 1 kan resultatet mycket väl bli det Paradoxen upplö-

motsatta.

när i beaktande de de facto avstått från rösta ses man tar att som att

är väsentligt färre än de deltagit. Även

som om en väsentligt större andel den förstnämnda lämnar felaktiga uppgifter kan det

av gruppen sammanlagda antalet fel i den sistnämnda ändå bli större.

Den andra felkällan är bortfallet. De röstat tenderar i

som att svara större omfattning än de inte gjort det. I till den första

som motsats av de två felkällorna medför den andra således Valdeltagandet i vårt

att

undersökningsmaterial blir systematiskt högre än i väljarkåren

som helhet.

När konsekvenserna de båda felkällorna vägs kvarstår

av samman

obefintlig till överskattning i de fall analysen baseras de

en svag

svarandes uppgifter och något kraftigare överskattning när

egna en den baseras uppgifter vallängden. Vi föredrar inte desto mindre

ur att använda de så långt möjligt. Skälen är i huvudsak två. För

senare det första kan de fel beror de svarande lämnat felaktiga

som att upplysningar i någon mån påverka inte bara den uppmätta andelen röstande också sambanden med de förklaringsfaktorer stude-

utan

För det andra är inte primärt intresserade fastställa valrar. av att deltagandets absoluta nivå vid viss tidpunkt; dessa nivåer är redan

en kända. Vad i stället vill undersöka är skillnader i valdeltagande mel-

lan olika väljargrupper och tidpunkter. För detta syfte är den något för höga andelen röstande i undersökningsmaterialet mindre bety-

av delse.

En konsekvens förtjänar dock att nämnas, nämligen att de effekt-

skattningar i form procentdifferenser fortsättningsvis

av som redovisar generellt blir något mindre än de skulle ha varit.

sett annars Varför det förhåller sig så förklaras i det följande avsnittet statis-

om tisk metod. Det alternativa effektmått där introduceras, det vill

som

säga den logistiska regressionskoefficienten, påverkas däremot inte systematiskt av nivåöverskattningen.

De analyser nedan fokuserar i första hand val-

som presenteras

deltagandet i kommunfullmäktigevalenx Skälen till detta är två. För

det första vill i många analyser relatera tidigare och val till

senare

varandra. Våra data innehåller uppgift kommunfullmäktigevalet

om

1985, 1994 och 1998 medan uppgift landstings- och riksdagsvalet

om bara finns för 1998. För det andra innebär vårt fokus kommunfull-

mäktigevalet även de icke-naturaliserade invandrarna kan inklude-

att

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Tabell Valdeltagande enligt medborgarundersökningarna och

den offentliga statistiken

Bland de

Bland de som svarade

som svarade i medb.und. Enligt

i medb. und. 1997 och i offentlig Val 1987/97 enkäten 1999 va/statistik

K0mmunfuI|mäktigeva|et 1985 90,2 87,8

intervjua K0mmunfuI|mäktigeva|et 1994 84,3 87,1 84,4 intervjua Folkomröstningen om EU 1994 88,9 90,5 83,4 intervjua Europaparlamentsvalet 1995 39,8 43,0 41,6 intervjua K0mmunfuI|mäktigeva|et 1998 84,4 78,6

enkäta K0mmunfuI|mäktigeva|et 1998 83,1 86,6 78,6 vallängd + enkät° K0mmunfuI|mäktigeva|et 1998 83,3 87,1 78,6 vaIIängd° Landstingsvalet 1998 vaIIängd° 82,6 86,4 78,1 Riksdagsvalet 1998 vaIIängd° 85,8 88,9 81,4

Anmärkning: Antalet observationer är 1 868 för 1987års medborgarundersökning, mellan 1 132och 1405 för 1997 årsmedborgarundersökning och mellan 951 och 1017 för de svarade såväli medborgarundersökningen 1997 som enkäten 1999.

som Variationerna i antalet observationer 1997och 1997-99 beror främst att uppgift inhämtats flera olika val och att den andel de svarande som är röstberättigade

om av skiljer sig från ett val till ett annat.

De uppgifter redovisas dei två första kolumnerna grundar sig en intervju-/

som enkätfråga med lydelsen Röstade Du i eller det något gjorde att Du inte

var som hade möjlighet eller lust rösta" I 1997 årsundersökning, då uppgift inhämtades

att

flera olika val, löd frågan: Vi har haft flera olika val i Sverige under desenaste om åren. Skulle du för vart och ett följande val vilja sägamig om Du röstade eller om

av det något gjorde att Du inte hade möjlighet eller lust att rösta."

var som i De uppgifter redovisas i de två första kolumnerna grundar sig i det stora fler-

som talet fall vallängden. där uppgift från vallängden kunnat erhål-

För 36 personer, las, baserar sig uppgiften postenkäten 1999.

De uppgifter redovisas dei två första kolumnerna grundar sig vallängden.

som För mindre del de röstberättigade i urvalet 3,4 procent har uppgift från röst-

en av längden kunnat inhämtas.

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

i analysen vilket inte hade varit fallet i stället valt ras om att koncentrera riksdagsvalet. Eftersom den valdaoss gemensamma

innebär att deltagandet i kommunfullmäktige-, landstings- och

gen riksdagsval är mycket starkt knutna till varandra är det, sånär som invandraraspekten, mindre betydelse vilket studeras. Slutsatav som blir ändå väsentligen desamma. serna För att inte i onödan framställningen kommer därför i tynga många fall tala valet 1985, 1994 eller 1998 närmare preciatt om utan sering. Som framgår våra tabeller är det dock hela tiden kommunav

fullmäktigevalen undersöker.

noga taget

Statistisk metod

De flesta de resultat fortsättningsvis redovisar bygger och av en

samma statistiska analysteknik, nämligen så kallad logistisk

regres-

sion, även kallad logit.5 Det finns därför anledning inledningsvis

att säga några ord varför valt denna teknik och hur de siffermäsom siga resultat den producerar bör tolkas.

Det söker förklara är tvådelat dikotomt beslut: röstar ett man eller röstar inte. Något mellanting existerar inte. Det faktum den att beroende variabeln dikotomi innebär det antagande ligär en att som till grund för vanlig regressionsanalys, det vill säga den beroger att ende variabeln linjär funktion den oberoende, normalt är en av sett inte utgör god approximation det verkliga förhållandet. När en av sannolikheten för att rösta är mycket hög eller mycket låg är effekten enhets förändring i den oberoende variabeln t.ex. års längre av en ett utbildningstid normalt sett mindre än när sannolikheten ligger nära

mitten sannolikhetsskalan 50 procent. Relationen liknar därför S-formad logistisk funktion det slag visas kurva A i en av som av

figur

Det finns flera förstå det faktum denna kurva sätt att att typ av utgör bättre approximation än rät linje när det skall förklaen en som är dikotomi. En tanke utgår från de logiska begränsningras en rent Låt för enkelhetens skull befolkningen kan indelas i arna. oss anta att

två likstora hög- och lågutbildade. Om Valdeltagandet är

grupper, mycket högt eller mycket lågt kan skillnaderna mellan dessa båda

gruppers röstningsbenägenhet omöjligen bli särskilt Ligger val-

stor. deltagandet exempelvis 90 procent blir den maximala skillnaden

mellan de båda 20 procentenheter 100 respektive 80

grupperna procents deltagande. Om den allmänna nivån ligger nära mitten skalan, 50 kan däremot skillnaden maximalt uppgå till 100 procent, pro-

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Figur Den logistiska modellen

100 100 Skillnadi j valdel- f geo 80 tagande k ,. 1 60 60 Skillnadi j valdel- 40 40 tagande j 7720 20-

0 0

Skillnadi den oberoende variabeln

centenheter 100 respektive deltagande. I enlighet med S-

O procents kurvan i figur 1 blir således den tänkbara skillnaden mindre när nivån

är mycket hög eller mycket låg än när den ligger nära mitten.

Ett sätt förstå förhållande är utgå från de annat att samma att

tänkbara marginaleffekterna enskild faktor t.ex. utbildnings-

av en nivå givet alla andra faktorer. Om omständigheterna för delta att

generellt är spelar varje enskild omständighet

sett gynnsamma mindre roll. Det faktum specifik betingelse t.ex. hög utbildatt en ningsnivå saknas tämligen liten betydelse därför dess frånär av att kompenseras närvaron rad andra, gynnsamma betingvaro av av en elser. vågskål väger stabilt över det positiva hål-

Röstningsbeslutets

let någon vikterna plockas bort. Om däremot även om av generellt är sig särskilt eller omständigheterna sett vare gynnsamma särskilt blir varje enskild betingelse större betydelse. ogynnsamma av Varje vikt kan här den tyngd får vågskålen att väga ny ge extra som över i den eller andra riktningenf ena Det förhållande just beskrivit illustreras jämförelsen mellan av kurvorna A och B i figur Båda kurvorna är logistiska funktioner

kurva B är fasförskjuten något uppåt i jämförelse med A, det vill

men

säga exemplifierar situation där omständigheterna för deltagande

en generellt sett är mer gynnsamma. Låt för enkelhetens skull huvuddelen befolkningen oss anta att av befinner sig inom det intervall den oberoende variabeln som utmärks de båda streckade vertikala linjerna. I fall B är då valdeltaav och den skillnad i utbildningsnivå markeras de

gandet högt som av

båda vertikala linjerna upphov till relativt liten skillnad i valger en

deltagande. I fall A är Valdeltagandet lägre och skillnad i den

samma oberoende variabeln innebär väsentligt större skillnad i den nu en beroende. Den samvariation mellan klyftornas storlek och val-

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

deltagandets nivå påvisas såväl i denna bok7 i tidigare som som

forskning ingår således generellt grundantagande i den

som ett statistiska teknik förlitar på. oss Av bland de skäl redovisat utgör logit, tillsammans annat ovan

med sin nära släkting probit, den vedertagna tekniken för

numera

multivariat orsaksanalys dvs. samtidig analys flera tänkbara

av orsaker så den beroende variabeln är dikotom I den analys här snart

företar är dess fördelar i jämförelse med vanlig regressionsanalys

dessutom särskilt påtagliga. Eftersom deltagandet i kommunal- och

riksdagsval fortfarande ligger ganska nära den övre gränsen 100 procent rör ständigt inom det intervall där kurvans lutning föross ändras det vill säga är minst lik rät linje. En linjär som mest, en

modell skulle därför ständigt riskera felaktiga skattningar

att ge oss eller tvinga kompensera för dess svagheter med andra och oss att mer

komplicerade redskap än dem den generella logistiska modellen

som tillhandahåller. I de tabeller fortsättningsvis redovisas fem olika presenterar mått alla hänför sig till denna modell. För det första redovisar som

de ostandardiserade logistiska regressions/eoejâficienterna i tabel-

vilka

lerna betecknas ostandardiseraa effekt. I anslutning därtill redovisar vi, för det andra, i vilken utsträckning dessa koefficienter statistiskt är säkerstdllda signifikant skilda från O och/ eller de med

standardfel

vars hjälp statistiskt initierade läsare själva kan skapa sig exakt en

uppfattning om precisionen i våra skattningar.

I likhet med andra ostandardiserade mått kan de ostandardiserade koefficienter redovisar inte tolkas kännedom den utan om numeriska skala längs vilken de oberoende variablerna varierar. För att underlätta tolkningen har genomgående utformat variablerna så att de sträcker sig mellan O och oberoende vilken skala av som ursprungligen använts i de intervju- och enkätfrågor förlitar på. oss Aven med kännedom de oberoende variablernas numeriska om utformning är de ostandardiserade effekterna dessvärre inte särskilt lättolkade. Häri ligger den logistiska metodens främsta nacken av delar. Det koefficienterna närmare bestämt uttrycker den förär väntade förändringen i den logaritmerade oddskvoten mellan

kvoten

sannolikheten för rösta och sannolikheten för inte rösta när att att rör sig från O till 1 den oberoende variabeln. Vad i slutänden vill är emellertid något nämligen hur den förväntade veta annat, stor skillnaden i sannolikheten för rösta är när motsvarande att rör oss sträcka. Vi har därför räknat fram vad kallar procentdzferensen, det

vill säga den förväntade skillnaden i procentenheter räknat när rör från O till 1 den oberoende variabeln. oss

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Vid betraktandet procentdifferenserna bör ha i åtanke att av man den andel de svarande faktiskt befinner sig i närheten av som av någon den oberoende variabelns båda ändpunkter kan variera av avsevärt från fall till I vissa fall är spridningen stor, i ett ett annat. andra relativt liten. För den önskar jämföra effekten olika som av variabler med hänsyn inte bara till procentdifferensen mellan tagen

skalans teoretiska ändpunkter också till befolkningens spridning

utan däremellan redovisar även de standardiserade logistis/ea regressions- /eoeficienterna i tabellerna betecknas Standardiserad effekty

vilka

Slutligen redovisar också mått modellens samlade förett klaringskraft, R2. Det bör observeras detta mått inte är direkt jämatt förbart med det mått förklarad Varians används vid vanlig som regressionsanalys och det finns flera olika beräkna någon att sätt att form analogt mått vid logistisk regression. Det RZ-mått tillhanav dahåller är i första hand möjliggöra inbördes jämförelser avsett att mellan de olika analyser presenterar snarare än en värdering av modellens förklaringskraft i absolut bemärkelse. mer

1. Varför går folk och röstar

Det faktum det sig instrumentellt irrationellt för den enskilde att ter och rösta flertalet ändå gör det hari den Statsvetenskapliga att men

litteraturen fått beteckningen röstningsparadoxen Downs 1957;

Riker 8COrdeshook 1968; Ferejohn 8CFiorina 1974; Aldrich 1993. Den slutsats låter sig dras grundval denna paradox är emelsom av lertid varken väljarna är irrationella eller deras beslut saknar att att

bevekelsegrunder. Lärdomen är individens verklighets-

snarare att uppfattningar och motiv måste omvandlas från teoretiska postulat till

undersökningsobjekt. I den enkät genomfördes under empiriska som

våren 1999 har därför systematiskt sökt mäta rad tänkbara överen väganden bakom medborgarnas beslut delta eller inte delta. att

Att undersöka motiv

För reda vilka verklighetsuppfattningar och värderingar

att ta en har gives i huvudsak bara utväg: att fråga honom annan person en eller henne själv. När det gäller undersöka hur dessa uppfattningar att

och värderingar påverkar beslut finns däremot två möjligheter.

ett Man kan även här välja förlita sig den svarandes bedömatt egen ning. Men kan också välja låta ansvaret för själva förklaringen man att kvarstå hos forskaren.

ATT BESTÄMMA sno FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

Vi har valt det Vår analys grundar sig således inte senare.

enkätfrågor där medborgarna ombetts de subjektiva förkla-

uppge ringarna till sitt beteende. Vi har i stället bett dem besvara frågor

rörande vissa värderingar eller verklighetsuppfattningar har

som skäl kan tjäna motiv för beslutet delta eller avstå. I vilatt tro som att ken utsträckning dessa tänkbara motiv också utgör faktiska motiv avgörs sedan med hjälp statistisk sambandsanalys. av Skälet till valt detta förfarande är inte medborgarnas subatt att jektiva förklaringar helt saknar intresse. De kan tvärtom dels ge en bild röstarnas respektive icke-röstarnas självförståelse, dels bidra av

till hypotesutveckling och därmed komplettera resultaten

från sam-

bandsanalyserna Gilljam 8CHolmberg 1998, 24. Men huvudsyf-

om tet är att pröva de tänkbara bevekelsegrundernas faktiska betydelse vågar dock påstå den metod valt med all sannolikhet att ger mer

tillförlitliga resultat.

Skälen är flera. För det första ställer den subjektiva förklarings-

modellen mycket höga krav inte bara den svarandes minne utan

också den introspektiva och analytiska förmågan. För flertalet väl-

jare ingår beslutet att delta eller inte i allmänt val sannolikt om ett inte bland de centrala avgörandena i livet. Att i detalj rekonstrumest skälen för och i vårt fall tillika omkring halvår i efterera emot, ett skott, torde inte lätt. Detta beror inte enbart svårigheterna vara att minnas. Även rekonstruktion torde

om en fullödig vore möjlig det i

många fall svårt för den svarande avgöra motiv vara att om ett var

betydelsefullare än ett annat.

Till detta kommer den subjektiva förklaringsmetoden normalt att

sett inte några grunder för jämförelser. Varje indi-

ger svarspersonen vids val kontrastpunkt blir därmed eller mindre godtyckligt. av mer Ett motiv för väljare kan framstå så självklart det inte som en som att

behöver nämnas, exempelvis röstning är medborgerlig

ens att en plikt, kan för väljare lyftas fram den absolut avgörande en annan som bevekelsegrunden trots att detta motiv egentligen är vad för- - som dessa båda väljare i jämförelser med andra. enar Slutligen ökar den subjektiva frågemetoden risken för efter-

handsrationaliseringar. Vissa bevekelsegrunder torde sociala skål

av upplevas nästintill omöjliga framföra i intervjusituation. som att en Exempelvis torde det i många fall svårt för den svarande vara att erkänna han eller hon röstat främst därför den äkta maken eller att att makan skulle negativt. Att enbart fråga hur annars reagera om partkan förmodas eller, ännu hellre, fråga själv nern reagera partnern om

saken, torde väsentligt problemfritt.

vara mer

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Vanans makt

Beslutet delta eller inte delta är knappast något alla med-

att som

underkastar helt förutsättningslös prövning vid varje val-

borgare en tillfälle. Som framgår föregående kapitel finns också ett inslag av

av

makt. För vår motivanalys skall rättvisande bild bör Vanans att ge en vår statistiska modell detta grundläggande faktum i beaktande.

ta

Under år har dessutom misstankar börjat uttalas före-

senare om komsten smittoeffekter mellan olika val. I debatten efter

av typer av

1995, där endast 41,6 väljarna del-

Europaparlamentsvalet procent av

framfördes farhågor beslutet hemma skulle ha tog, om att att stanna inneburit första för många väljare. Nu skulle det framstå

en sup

inte heller och rösta i kommunal- och rikssom mer legitimt att

Gilljam 8C Holmberg 1998, 27. Eftersom har uppgifter dagsvalen

individers deltagande vid samtliga valtillfällen mellan 1994 om samma och 1998 har möjlighet undersöka förekomsten dylika

att av smittoeffekter.

Resultaten redovisas i tabell Procentdifferenserna visar hur

mycket sannolikheten för individ skall ha röstat i valet 1998

att en

deltagandet i och de tidigare valen efter konpåverkas av vart ett av troll för i de båda Övriga. Den differens återfinns

deltagandet som

den andra raden i tabellen innebär således sannolikheten för de

i Statistiskt säkerställd effekt; 90 procents säkerhet, tvåsidig test. å Statistiskt säkerställd effekt; 95 procents säkerhet, tvåsidig test. Anmärkning: Antalet observationer är 1066; R2 0,131.

Motsvarande siffra för Europaparlamentsvalet fjärde raden visar att sannolikheten för rösta 1998 steg med cirka 4 procentenheter om

att

avstod 1995. Detta är tämligen effekt, man deltog snarare än en svag

heller statistiskt säkerställd. Om utgår från att skattsom inte är

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

ningarna i tabellen är korrekta, Valdeltagandet i 1995 års men att Europaparlamentsval legat i nivå med de nationella valen, det vill säga

ca 40 procentenheter högre, hade Valdeltagandet 1998 därigenom

endast stigit någon procentenhet eller två. Även den smittoefom fekt redovisas i tabellen realitet blir följderna sålesom antas vara en

des ganska blygsamma.

Däremot finns det tydligare samband mellan deltagande i folkett omröstningen 1994 och valet 1998. Sannolikheten för delta 1998 att ökade med 11 procentenheter för dem med och röstade som var om

EU-medlemskapet. Folkomröstningens effekt är dock fortfarande avsevärt än det föregående kommunfullmäktigevalets. Trots

svagare

att det är det tidsmässigt avlägsna de här

senare mest av tre som undersöks har det störst effekt. Vanans makt beror således inte bara

hur länge sedan deltagande i val praktiserades också

senast utan är knuten till valtyp.

Att rösta för att påverka

Det låter sig samtidigt konstateras inte härskar oinskränkt. att vanan Många väljare förändrar allt sitt beteende från val till trots ett ett annat. Frågan är vad motiverar dessa förändringar. En del nu som stor

av teoriutvecklingen valdeltagande har i decennier vägletts den

om av

så kallade röstningskalkyl ursprungligen formulerades

som av Anthony Downs 1957. Stommen i denna kalkyl, utgår från som ett strikt individualistiskt och instrumentellt synsätt, innebär besluatt tet att och rösta baseras två uppfattningar: å sidan värdeena en

ring hur betydelsefull valutgången är, å den andra föreställning

av en hur sannolikheten är för just den rösten skall om stor att egna bestämma utfallet. Medborgarnas primära motiv för rösta är att enligt detta synsätt att de söker fälla avgörandet i för dem betyett delsefullt kollektivt beslut. Vi har prövat båda dessa motivkomponenters betydelse för väl-

jarnas beslut och rösta. På skala från O ingen till 10 att en alls mycket stor har de svarande fått vilken betydelse det har för ange

dem personligen hur det går i de svenska valen kommunfullmäktige-, landstings- och riksdagsval, vilken möjlighet de sig

samt anser ha rösta påverka utfallet i dessa val. Svaren indiatt genom att ensam

kerar valutgången alls inte uppfattas oväsentlig för den

att som enskilde väljaren; det genomsnittliga värdet skalan är 5,8. Samtidigt tillmäter många väljare sin röst viss betydelse för utfallet egen en

det genomsnittliga värdet skalan är 3,2 det vanligaste

- - även om svaret är ingen alls dvs. O.

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Tabell 3 visar vilka effekter röstningskalkylens två grundmotiv har valdeltagandet. Procentdifferenserna här skillnaden i röstavser ningssannolikhet 1998 mellan dem O och dem svarat som svarat som 10 respektive skala. Samtidigt analysen hänsyn till huruvida de tar svarande röstade ivalet 1994 eller inte. Därigenom kontrollerar för det vanemässiga i väljarnas beteende och får klarare bild hur de en av olika motivfaktorerna påverkar beslutet och rösta just 1998. att För inte förlora förstagångsväljarna införs dessutom särskild att en kategori för dem inte röstberättigade 1994. Koefficienterna som var

för deltog respektive ej röstberättigad skillnakategorierna avser

den i med den fungerar referenskategori, det vill

jämförelse som som

säga avstod. Som framgår får båda motivfaktorerna stöd i materialet, än i om olika utsträckning. Personer det har mycket stor som anser att betydelse för dem själva hur det går i de svenska valen har omkring 12 procentenheters högre sannolikhet delta än dem anser att att som valen inte betyder något alls. Effekten den subjektivt upplevda av möjligheten påverka utfallet är och dessutom bara staatt svagare, tistiskt säkerställd lägre säkerhetsnivå. Likväl kan basis en man dessa resultat inte tillbakavisa möjligheten bedömningen den av att av

röstens betydelse för valutgången inverkar benägenheten att

egna delta. dock hur skall tolka detta resultat. Den teoretiskt

Frågan är man

korrekta formen för de två komponenternas inverkan är i själva sett verket kombination. det skall instrumentellt rationellt en För att vara måste både ha föreställning röst kan att rösta man en om att ens

Tabell Individuella påverkansmotiv för deltagande i kommun-

fullmäktigevalet 1998 logistisk regression

Ostand. Standard- Procent- Stand. Oberoende variabel effekt fel differens effekt

Konstant 0,15 0,26 - - Valdeltagande 1994 Avstod - - - - Deltog 1,47" 0,25 18,8 0,32 röstberättigad -O,48 0,32 -9,8 -0,07 Valutfallets betydelse för en själv 1,15 0,39 11,9 0,18 påverka utfallet 0,73 0,43 6,6 0,12 Möjlighet att ensam

Statistiskt säkerställd effekt; 90 procents säkerhet, tvåsidig test. i Statistiskt säkerställd effekt; 95 procents säkerhet, tvåsidig test. Anmärkning: Antalet observationer är 979; R2 0,131.

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

påverka och valutfallet är betydelsefullt 8C Ordeshook

att Riker

1968. I våra data kan någon sådan så kallad interaktionseffekf emellertid inte skönjas. Det innebär i sin även de inte tur att som anser sig ha någon helst möjlighet med sin enskilda röst som att

påverka valutgången 23 procent de svarande ändå tycks låta val-

av resultatets betydelse motivera sitt handlande. Eftersom

valutgången

med all sannolikhet skulle blivit densamma hur och oavsett var en av dessa väljare enskilt agerade, tycks det vid första anblicken svårt att förstå hur de resonerar.

Det skulle kunna framhållas väljarnas värdering valrenu att av sultatets betydelse inte nödvändigtvis enbart dess konsestyrs av kvenser för dem själva personligen. Det är fullt tänkbart

att många

medborgare även vägleds sin uppfattning hur roll valut-

av om stor gången spelar för andra Lewin 1988, kap. 2. För pröva styrkan se att i denna tanke ställde fråga vilken betydelse även en om man anser det harför Sveriges invånare hur det går i de nationella valen. Detta

altruistiska perspektiv utfallet visar sig emellertid inte ha mer

någon direkt effekt Valdeltagandet, sedan hänsyn tagits till

egen

uppfattningen valets betydelse för själv personligen. Därtill

om en kvarstår det faktum valutgången, och därmed utfallet för att även Sveriges befolkning, normalt inte påverkas enskild röst sett av en mer eller mindre. Inte heller för väljare utfallet i altruistiska en som ser termer är det instrumentellt rationellt och rösta Nagel 1987, att

32.

En annan möjlighet är att medborgarna inte utvärderar sina möjligheter att påverka utfallet snävt individualistiskt perspektiv. ur ett De kanske tänker sig själva kollektiv bestående snarare som ett av den människor tycker likadant de själva 8C grupp som som Muller Opp 1986; Finkel, Muller 8C Opp 1989; Uhlaner 1989a. I synnerhet skulle kunna tänka sig det utslagsgivande för många väljare man att är

föreställning de hemma valdagen svi-

en om att genom att stanna ker denna För pröva bärigheten i detta ställde grupp. att resonemang fråga hur stor möjlighet ansåg sig ha "tillsammans en om man att med likasinnade påverka utfallet i valet.

Resultatet i tabell Bedömningen de kollektiva presenteras av

påverkansmöjligheterna visar sig ha tämligen stark effekt. Upp-

en fattningen de individuella möjligheterna förlorar all sin om rent av

förklaringskraft sedan hänsyn tagits till uppfattningen de kol-

om lektiva." Detta är första indikation beslutet och en att att rösta inte primärt de strikt individualistiska och instrumentella styrs av överväganden ofta förutsätts i den teoretiska litteraturen. Vi som skall återkomma med precisering detta resultat, först en av men

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM Tabell 4. Individuella och kollektiva påverkansmotiv för delta-

Valdeltagande 1994

Avstod - - - -

Möjlighet att ensam Möjlighet påverka tillsammans med 1,00" 0,45 10,1 0,15 likasinnade

Statistiskt säkerställd effekt; 90 procents säkerhet, tvåsidig test. Statistiskt säkerställd effekt; 95 procents säkerhet, tvåsidig test.

Anmärkning: Antalet observationer är 971; R2 0,135.

måste sida röstningskalkylen belysas, nämligen dess

en annan av kostnadssida.

Valhandlingens pris: informationskostnader

Redan i den ursprungliga formuleringen av röstningskalkylen ingick valhandlingen har pris: rösta tid.

en föreställning om att ett att tar Valhandlingen förutsätter beslut där information skall samlas in,

ett bearbetas och användas i vallokal eller postkontor dit

en ett man

1957, 265 Niemi 1976. Ländermåste transporteras Downs

forskning visar också betydelsen dylika kostnadskomparativ av aspekter. I exempelvis USA är reglerna för röstregistrering kompli-

cerade och innebär avgörande hinder för många människors val-

ett deltagande 1992, kap. dock Franklin 1996, 227 f..

Teixeira

Forskning från andra länder visar positiva effekter förlägga

av att valdagen söndag, då folk inte behöver göra sig besväret att ta

en

från jobbet, tillåta poströstning, vilket också sänker ledigt samt av att

kostnader. Likaså stiger Valdeltagandet beslutet

Valhandlingens om

hemma kan tänkas medföra kostnader, såsom i länder med att stanna

1996; Lijphart 1997. Trots dessa empiriska resul-

röstplikt Franklin

makronivå lyser emellertid prövningar mekanismerna tat av individnivå i allt väsentligt med sin frånvaro Green 8CShapiro 1994,

dock Dennis 1991. 66; se

Vår undersökning innehåller olika mått röstningens

egen tre

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

informationskostnader. En grundläggande fråga är hur mycket den enskilde väljaren sig vilken politik partierna vill föra. anser veta om Sedan blir kostnaden dels fråga hur lätt sådan information är en om införskaffa, dels hur intresserad är följa den poliatt om man av att

tiska händelseutvecklingen till börja med. En samtidig prövning

att dessa kostnadsfaktorer pekar emellertid eller obefintav tre svaga liga samband. Ingen de effekterna är statistiskt säkerställd. av tre Detta resultat beror till viss del de kostnadsmåtten har att tre starka inbördes samband. Medborgare sig mycket som anser veta om politik är också de är intresserade och tycker det är lätt som som att informera sig. Om de måtten slås till index visar de tre samman ett sig också ha samlad effekt Valdeltagandet går i förväntad en som riktning: med låga informationskostnader har klart personer en högre sannolikhet delta. Men denna kostnadsvariabel återinatt om

förs i den ursprungliga röstningskalkylen visar den sig åter sakna

direkt effekt. Med hänsyn till valets betydelse och de

tagen upplevda

möjligheterna att påverka tycks således inte hindren för informera att

sig marginalen spela någon roll för Valdeltagandet." Valhand-

lingens kostnader spelar således inte någon större roll för medborgarnas beslut och rösta. om att

Selektiva incitament

Men att avge sin röst är inte nödvändigtvis något endast nu som upplevs börda. Valhandlingen kan även inge känsla tillfredssom en en av ställelse i sig. I till de positiva aspekterna valresultatet, motsats av som även kommer dem hemma till del, tillfaller dessa valsom stannar bandlingens fördelar endast dem faktiskt är med och De som röstar. kan därtill åtnjutas oberoende utfallet och möjligheterna av att påverka detsamma Riker 8C Ordeshook 1968, 27 Fiorina 1976. I den rationalistiska teoribildningen brukar sådana skäl för delta i att kollektivt handlande benämnas selektiva incitament Olson, 1965, 51. Med avseende just valdeltagande skulle de också kunna ges

beteckningen processincitament.

Det finns olika föreställningar vad sådana incitament i detta om fall skulle kunna bestå En idé utgår från röstning tillfredsställer att människors behov vädra sina åsikter. På sätt av att samma som man kan värdesätta i diskussioner med andra uttryck för sin att ge mening oberoende vad detta leder till för konsekvenser, av kan röst-

ning fungera ventil för känslomässigt Sna-

som en ett engagemang. rare än att instrumentella i sitt röstande skulle medborgarna vara

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

enligt detta synsätt expressiva de gillar att uttrycka sin mening

vara oberoende Valresultatet 8CBuchanan 1984; Brennan 8C

av Brennan

Lomasky 1985. En möjlighet är valhandlingen förknippas med ett visst

annan att

underhållningsvärde jfr Tullock 1971. Valdagen är för vissa väljare

spännande och lite högtidlig händelse. till valloen Det promeneras kalen i finkostym, prasslar med bakom skärmen, man papperen slickar igen kuverten och lämnar med hemlighetsfull min över sina en röstsedlar till valförrättaren. Det hålls valvaka, vinnare och förlorare koras och media förstår krydda händelseförloppet med sin att egen

dramaturgi. Denna spänning och underhållning hade inte varit den-

inte tidigare dagen själv stått där med röstsedeln i samma om man handen. Man röstar för förströelsen i att ta del i ett samhälleligt

skådespel.

En tredje form selektiva incitament är förekomsten sociala av av

Sett kollektivets perspektiv är ett högt valdeltagande att

normer. ur föredra framför lågt; ingen gick och röstade skulle demoett om kratin i mångas ögon förlora sin mening. Därmed blir röstning ett socialt önskvärt beteende. Den stannar hemma valdagen svisom förväntan från omgivningen och riskerar sociala

ker en medborgerlig

sanktioner för sitt handlande. Viljan undvika negativa reaktioner att från den umgängeskretsen kan således de faktonärmaste vara en av håller Valdeltagandet 1990, 289 ff.; Knack rer som uppe Coleman

1992. En behöver dock inte nödvändigtvis upprätthållas av

norm sociala sanktioner från omgivningen. kan också fungera En norm känsla dåligt då den inte respekteras, eller genom en av samvete och välbefinnande då den efterlevs. I så fall är

genom självbekräftelse

det väljarens inre sanktionssystem lockar till vallokalen. egna som Normen har då internaliserats och blivit till känsla medborgeren av

plikt eller skyldighet.

Betydelsen dessa olika selektiva incitament för medav typer av benägenhet och i tabell De borgarnas att rösta presenteras incitamenten har här försökt fånga rakt

expressiva genom att

sak fråga: Alldeles bortsett från vilken betydelse det har för utfallet, hur viktigt känns det för dig med din röst uttryck för din att ge uppfattning i de svenska valen De svarandes uppfattning valom

handlingens underhållningsvärde år i sin baserad fråga

tur en om hur roligt eller spännande tycker det känns med och man att vara rösta, och förekomsten internaliserade röstningsnormer frågan av

i vilken utsträckning den är röstberättigad har

om man anser att som

medborgerlig skyldighet rösta. Skalans ändpunkter löper i

en att samtliga dessa fall mellan inte alls ||0, O och mycket ..." 10.

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

Huruvida den närmaste omgivningens sociala sanktioner har betydelse har undersökt fråga: Hur du dina närmaste

genom att tror släktingar och vänner skulle de fick du inte röstat

reagera om veta att i de svenska valen Skalan löper i detta fall mellan alternativen ingen skulle ha minsta invändning" O och många skulle

reagera

mycket negativt 1O.25

Tabell Selektiva incitament för deltagande i kommun-

fullmäktigevalet 1998 logistisk regression

Ostand. Standard- Procent- Stand. Oberoende variabel effekt fel differens effekt

Konstant -0,61 0,28

- - Valdeltagande 1994

Avstod

deltagande

Statistiskt säkerställd effekt; 90 procents säkerhet, tvåsidig test. L Statistiskt säkerställd effekt; säkerhet, tvåsidig

95 procents test. Anmärkning: Antalet observationer är 975; R 0,192.

Som framgår är det i första hand de expressiva incitamenten och den internaliserade röstningsnormen har effekt. Medborgare

som som

det Viktigt med röstens hjälp uttryck för sin uppfatt-

anser att ge ning oberoende vilken betydelse det har för utfallet eller

- av - som helt enkelt det är medborgerlig skyldighet rösta, är

anser att en att betydligt benägna delta. Detta resultat gäller även med hän-

mer att

tagen till tidigare Valdeltagandet underhållningsvärde och

syn samt sociala sanktioner. Ingen de båda sistnämnda faktorerna har där-

av

någon statistiskt säkerställd direkt effekt. Även det föremot om är hållandevis många det är roligt eller spännande

som anser att att och rösta har denna upplevelse ingen synbar inverkan när i synnerhet den expressiva komponenten konstanthålls. Det interna normtrycket

visar sig också slå det givet viss grad medborgerlig

ut externa: en av pliktkänsla gör det varken från eller till hur den närmaste omgivningen bedöms reagera.

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Att gå och rösta: en samlad motivbild

Vi är därmed redo bilden väljarnas bevekelsegrunder.

att summera av Tabell 6 sammanfattar betydelsen de motivfaktorer hittills

av som visat sig viktigast. Effekten de expressiva motiven och den interna-

av liserade röstningsnormen står sig. Röstningskalkylens instrumentella

grundkomponenter förlorar däremot all sin förklaringskraft. Samma

sak gäller känslan kunna påverka tillsammans med likasinnade.

av att De selektiva incitamenten utkonkurrerar således fullständigt såväl

valutgångens betydelse möjligheten eller tillsammans

som att ensam med andra påverka utfallet.

Den närmast till hands liggande tolkningen detta är att de

av

instrumentella påverkansmotivens koppling till Valdeltagandet utgör

skensamband Grofman 1995, 100 f.. De är produkt ett en av samma

bakomliggande faktorer själva valhandlingen i sig, nämligen

som en stark och förkärlek för med sin röst uttrycka sin

norm en att

mening.

Folk röstar således inte primärt för de därmed sig kunna

att tror vinna individuellt inflytande, för de stimuleras uttrycka

utan att av att

sin åsikt eller valhandlingen fullgöra sin medborgerliga

genom plikt. Ungefär när svenska folket samlas vid TV-apparaterna för

som

följa landslagets möten med främmande fotbollsnationer är att uppslutningen kring valurnan fenomen kollektiv Brennan 8C

ett av natur

Tabell En samlad motivbild för deltagande i kommunfullmäk-

tigevalet 1998 logistisk regression

Ostand. Standard- Procent- Stand. Oberoende variabel effekt fel differens effekt

Konstant -0,62 0,31

- - Valdeltagande 1994

Avstod

- - - -

likasinnade Viktigt få ge uttryck för sin uppfattning 1,49 0,48 16,0 0,25 Medborgerlig skyldighet att rösta 1,21" 0,40 13,3 0,19

statistiskt säkerställd effekt; 90 procents säkerhet, tvåsidig test. i Statistiskt säkerställd effekt; 95 procents säkerhet, tvåsidig test. Anmärkning: Antalet observationer är 963; R2 0,179.

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

Buchanan 1984, 186 Brennan 8C Lomasky 1985, 206. Man skriker inte framför TV:n när Sverige spelar därför där-

att man tror att man

igenom kan påverka de spelande planen. Man hejar TV-

genom

för vill sluta bakom något sympatiserar med, rutan att man upp man och för att det tillfredsställelse att med eftertryck

ger en engagera sig känslomässigt i något de tävlande lagen. Att och rösta är,

av

med ekonomiskt språkbruk, inget investeringsbeslut från väljarens

sida konsumtionshandling Ferejohn 8C Fiorina 1974, 526.

utan en Man går inte till vallokalen främst för att därigenom

man ensam tror sig kunna avgöra valet utan för den tillfredsställelse det i sig. Val-

ger handlingens frukter konsumeras den utförs.

genom att

Kan gruppskillnaderna förklaras

Att Valdeltagandet i Sverige varierar mellan olika är ett väl-

grupper

känt faktum Holmberg 1990; även föregående kapitel. Vi

se vet också många dessa sociala klyftor blev än markerade i 1998

att av mer

års val Johansson 1999. Betydligt är emellertid kunskapen

tunnare

varför gruppskillnaderna existerar. Det faktum att vissa om grupper är benägna att rösta än andra utgör betydelsefull del vår

mer en av beskrivande kartbild över valdeltagandets skiftningar. Men dessa mönster tarvar i sin förklaring Dennis 1991, 30 ff.. Ett alter-

tur en nativ har möjlighet pröva är olika sociala

som nu att att grupper

kan ha olika bevekelsegrunder för sitt agerande. Den fråga därmed är i vad mån de sociala klyftorna i röstningsbenägenhet kvarstår

reser eller försvinner då hänsyn till motivbilden. Detta blir samtidigt

tas en kontroll för de samband mellan motivfaktorer och valdeltagande

att

hittills kunnat konstatera inte bara skenprodukt underlig-

är en av

gande sociala skiljelinjer.

I tabell dels effekten några de viktigaste sociala

7 presenteras av av faktorerna, dels i vad mån dessa kan förklaras röstningsnormens

av styrka och de expressiva motiven. De demografiska mönstren är redan välkända: lågutbildade, arbetslösa, invandrade och

unga, ensamstående röstar i mindre utsträckning än äldre, högutbildade, förvärvsarbetande, infödda och gifta/ sammanboende. Men motivbilden kan åtminstone delvis kasta ljus över varför det förhåller sig

nu så. I synnerhet effekten ålder och utbildning förmedlas delvis de

av av motivfaktorer här undersöker. Med utgångspunkt från procentdifferenserna före och efter kontroll kan drygt åldersskill-

30 procent av naderna hänföras till skillnader i motiv. För utbildning är effekten ännu kraftigare: omkring två tredjedelar sambandet försvinner när

av

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

kontrollerar för motivfaktorerna. man

En närmare analys visar att det i huvudsak är skillnaden i

synen de expressiva incitamenten ligger bakom dessa resultat. Äldre

som

och högutbildade i större utsträckning än och lågutbil-

anser yngre dade det är viktigt med sin röst uttryck för sin uppfatt-

att att ge ning dess betydelse för resultatet. Därför går de också i större

oavsett

utsträckning och röstar.

Motivfaktorerna visar sig även ligga bakom väsentlig del

en av

effekten tidigare valdeltagande. Uttryckt i procentdifferenser

av minskar denna från 17,6 till 10,3 då de expressiva incitamenten och röstningsnormen i beaktande. Detta innebär vad vid för-

tas att som sta anblicken framstod resultatet "vanans makt i själva

som av en verket till viss del kan substantiell förklaring. Att vissa

ges en perso-

ständigt går och röstar eller konsekvent väljer att stanna hemma ner beror inte enbart i sig. Förklaringen ligger också

vanan i att samma

Tabell Sociala gruppskillnader och motiv för deltagande i kommunfullmäktigevalet 1998 logistisk regression

Utan motivfaktorer Med motivfaktorer

Ostand. Procent- Stand. Ostand. Procent- Stand. Oberoende variabel effekt diff. effekt effekt diff. effekt

Konstant 0,63 -0,69

- - - - Valdeltagande 1994

Avstod

- - - - - -

Deltog 1,42 17,6 0,31 1,02" 10,3 0,22

röstberättigad 0,34 5,6 0,05 0,19 2,3 0,02 Ålder vid valtillfället

18-40 -0,93 -13,6 -0,25 -0,71 -8,4 -0,19

41-60 -0,67 -9,5 -0,18 -0,50 -5,7 -0,13

61-81

- - - - - -

Gift eller sammanboende 0,81" 8,1 0,21 0,94" 8,5 0,24 Viktigt få ge uttryck för 1,73 17,6 0,30

- - sin uppfattning Medborgerlig skyldighet 1,16 11,6 0,19

- - att rösta

° Statistiskt säkerställd effekt; 90 procents säkerhet, tvåsidig test. i Statistiskt säkerställd effekt; 95 procents säkerhet, tvåsidig test. Anmärkning: Antalet observationer är 986; R2 0,162 utan motivfaktorer och 0,243 med motivfaktorer.

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

bakomliggande motivfaktorer föranleder likartade beslut

vid upprepade valtillfällen.

I övriga avseenden bidrar emellertid inte de två motivfaktorerna med någon ökad förståelse. Skillnaden mellan arbetslösa och förvärvsarbetande blir än markerad, och invandrarnas och de

rent av mer ensamståendes avvikelse nedåt tämligen oförändrad. Samma resultat kvarstår i allt väsentligt även då andra motivfaktorer förs in i analy-

Dessa sociala skillnader låter sig således inte förklaras olikhesen. av

ter i valhandlingens underhållningsvärde eller i bedöm-

synen ningen omgivningens reaktioner. Inte heller skillnader i

av av synen

valutgångens betydelse, möjligheten påverka utfallet eller

att informationskostnadernas storlek.

Att såväl röstningsnormen de expressiva incitamenten fort-

som farande slår igenom så kraftigt stärker samtidigt slutsatsen rörande dessa båda motivfaktorers betydelse. Att de betraktar röstning

som

medborgerlig plikt eller tillfälle för åsiktsvädring

som en som ett också i större utsträckning går och röstar beror inte bakomliggande sociala faktorer. Motivbilden har förklaringsvärde obe-

ett eget

roende de sociala grupptillhörigheterna.

av

Röstning som familjeangelägenhet

På punkt tillåter vårt material än ingående analys vad

en en mer av

kan tänkas förklara skillnaderna i valdeltagande mellan olika som

medborgargrupper. Som tidigare nämnts innefattar medborgarundersökningarna ett representativt urval gifta Därmed möjlig-

av par.

prövning några de mekanismer kan tänkas ligga görs en av av som

bakom det faktum gifta uppvisar högre valdeltagande än

att ett ensamstående.

Hur starkt valdeltagandet faktiskt samvarierar mellan äkta makar

framgår tabell Uppgifterna valdeltagande är här liksom tidi-

av om

hämtade från vallängden; risken för de gifta tagit hängare att paren

till varandras har således eliminerats. Det visar sig att både syn svar maka och make går till vallokalen i över 80 fallen. Och när

procent av så inte sker väljer i de allra flesta fall båda att stanna hemma 10,2 procent. Det är mycket ovanligt bara den maken sin

att ena avger

röst valdagen 6,6 procent.

Frågan vad detta samband beror på. Att gifta och samboende

är nu röstar i större utsträckning än andra är inte bara ett svenskt fenomen,

har även belagts i exempelvis USA. Kunskapen vad kan

utan om som förklara det är emellertid påfallande 1992, 38 f.. En

mager Knack

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Tabell Gifta makars valdeltagande i kommunfullmäktigevalet

1998 procent

Kvinnan

Anmärkning: Siffrorna inom parentes anger antalet par i respektive kategori.

möjlig förklaring utgår från att äktenskapet innebär skalfördel

en

framför allt reducerar informationskostnaderna inför valhandsom

lingen Teixeira 1987, 23. Om den sig i kunskaps-

ene engagerar inhämtning och samlar underlag för beslutet hur skall rösta,

om man kan den andre dra information. Därmed ökar

nytta av samma sannolikheten för båda skall och rösta. Denna hypotes kan emellertid

att avfärdas redan med utgångspunkt från de prövningar företogs i

som anslutning till tabell 7 Effekten civilstånd kvarstår även vid

ovan. av

kontroll för uppfattningarna valhandlingens pris.

om

tänkbar förklaring handlar i stället socialt tryck

En annan om makarna emellan Wolfinger 8C Rosenstone 1980, 44 f.. Att rösta

tenderar familjeangelägenhet, exempelvis Sören

att vara en menar Holmberg. "Det är psykologiskt svårt att till vallokalen.

ensam Och är tveksam kan han eller hon rösta

om en uppmuntras att av partnern. Holmberg 1990, 190. I den mån sådan mekanism

en verkligen föreligger borde den sig uttryck i samband mellan

ta ett benägenheten att och rösta och att ha make eller maka är

en som beredd klandra gör försök hemma. För

att en om man ett att stanna

undersöka detta ställde följande fråga: Hur skulle du att reagera

någon dina närmaste släktingar eller vänner berättade han om av att eller hon inte tänkte rösta i de svenska valen. De svarsalternativ

"Jag skulle inte bry mig det, Jag skulle ogilla det som gavs var om

inte säga något, samt "Jag skulle ogilla det och säga min men

mening. Drygt tredjedel de gifta säger sig beredda uttryck-

en av vara att ligen uttala sitt missnöje någon de närstående tänker sig

om av att

hemma valdagen. Det visar sig därtill finnas statistiskt stanna en säkerställd effekt den benägenheten att och rösta att ha

egna av

sådan sanktionerande make eller maka. De äkta hälft är en vars beredd uttala sitt ogillande då någon närstående visar

att person

benägenhet avstå från utnyttja sin röst har 7 procentenheter

att att ca

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

större sannolikhet att delta. I allt väsentligt gäller detta även sedan

hänsyn tagits till ålder, utbildning och den uppfattningen

egna om huruvida det är medborgerlig skyldighet att och rösta. Hypo-

en

de giftas högre valdeltagande åtminstone delvis hänger

tesen om att

med sanktionstryck inom familjen får således stöd. samman ett

2. Varför går färre och röstar

I den första delen detta kapitel har sökt förklara skillnader mel-

av lan väljare: Varför bestämmer sig somliga för rösta medan andra

att väljer hemma I denna andra del skall i stället söka för-

att stanna klara skillnader mellan valtillfällen: Varför har Valdeltagandet under

år tenderat bli lägre än det tidigare varit senare att

De båda frågeställningarna har självfallet ett samband med

varandra. Närmare bestämt utgör den första frågan

svaret en betingelse för den andra. Om viss företeelse inte förmår

svaret en förklara de individuella skillnaderna kan den heller inte förklara

varför Valdeltagandet förändras i valmanskåren helhet. Att för-

som en

klaringsfaktor har betydelse individnivå är således nödvändig

en betingelse för den skall kunna bidra till förståelsen de för-

att av

ändringar kan urskilja aggregatnivå.

Denna betingelse är dock inte tillräcklig. För skall kunna

att hävda något bidrar till förklara valdeltagandets nedgång måste

att att

ytterligare villkor uppfyllt, nämligen företeelsen ifråga

ett vara att ändrar omfattning. Även låt människors intresse för

om, oss säga, politik skulle visa sig ha positiv inverkan deras benägenhet att

en

och rösta kan detta inte förklara varför Valdeltagandet sjunker

om det inte samtidigt kan beläggas intresset för politik utvecklas i

att

negativ riktning.

Att förklara förändringar

Hur de båda villkoren närmare bestämt samverkar framgår figur

av

För huvudprinciperna skall framgå så klart möjligt är illustra-

att som tionerna utformade sambanden linjära än logis-

som om vore snarare

tiskt kurvlinjära.

Figuren exempel hur relationen mellan det vill för-

visar tre klara, och det söker förklara med, kan ut vid två olika tid-

x, se

punkter, t 1 och I diagram A är båda villkoren fullständigt

- uppfyllda. Det finns positivt samband mellan och individnivå

ett x y och medelvärdet den oberoende variabeln, M är lägre vid tid-

x,

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

punkten än det vid t- Dessutom är produkten mellan individt var nivåsambandets styrka linjens riktningskoefficient och nivåförändringen i den oberoende variabeln 1 så den exakt Mn - Mn stor att minskningen i den beroende variabeln motsvarar Myt - Myt Nedgången förklaras därmed helt nedgången ix. statistisk av I en analys baserad data från båda tidpunkterna kommer detta till

uttryck det samband mellan observationstidpunkt ochy

genom att erhålls vid bivariat analys försvinner efter kontroll för som en x. Förändringsanalysens utmaning kan således sägas bestå i förklara att bort den direkta tidseffekten, det vill säga finna de substantiella

mekanismer givit upphov till den. som

Figur Att förklara nivåförändringar

Mxf Mxf MX Mxt Mn-1 -1 Mn-1 A.Sambandpáindividnivá B.Sambandpáindividnivá C.Nivånhosxsjunkermen föreliggerochnivånhosx föreliggermennivånhosx sambandpåindividnivá sjunker:Nedgångeniy förändrasej:Nedgångeniy saknas:Nedgångeniy förklarasavx., kaninteförklarasavx. kaninteförklarasavx.

De båda övriga diagrammen i figur 2 visar hur situationen gestaltar sig när det de båda villkoren är uppfyllt. I diagram B föreena av ligger fortfarande samband individnivå ingen nivåförändett men ring i den oberoende variabeln. I diagram C finns nivåförändring en inget samband individnivå. I båda fallen kvarstår den direkta men effekten tid och lämnar inget bidrag till förståelsen nedgången av x av

1 Om vill finna den eller de faktorer förklarar nedgången i som valdeltagande bör således vårt sökarljus i första hand riktas de mot egenskaper kan tänkas uppfylla båda villkoren. Vår jakt dessa som egenskaper sker i fem Vi börjar med det villkor är enklast steg. som

empiriskt tillämpa, nämligen det andra: Vilka de tänkbara

att av orsaker till valdeltagandets variationer vårt material möjligsom ger oss het studera har under år förändrats sådant de att senare ett sätt att kan tänkas förklara nedgången Vi återkommer därefter till det första villkoret, inte är fullt som lika enkelt pröva. Noga fordras här att det finns ett staatt taget a

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

tistiskt samband individnivå mellan den oberoende och den beroende variabeln efter kontroll för de andra faktorer kan b som tänkas förstora eller dölja sådant samband när observaupp ett c tionen orsak föregår observationen verkan. Vår prövning sker av av därför i tre olika I det första dessa undersöker det bivariata steg. av

sambandet mellan Valdeltagandet och de potentiella förklaringar

identifierat. I det andra undersöker dessa sambands motståndskraft vid multivariat prövning. I det tredje kontrollerar huruvida en de kvarstår vid dynamisk analys, det vill säga när orsak observeras en före verkan. I det avslutande söker till sist fastställa nettoeffekten steget av de faktorer i någon mån visar sig uppfylla båda villkoren. I figur som 2A tänker det finns enda faktor förklarar hela nedoss att en som

gången. Det är självfallet förenkling. I praktiken kan det handla

en flera faktorer tillsammans bidrar till förklara del, om som att en men kanske inte hela, förändringen. Det sista ledet i vår analys syftar till att bestämma hur del nedgången lyckas förklara. stor av

Förändringar i väljarkåren

Den analys här skall företa bygger arbetshypotesen den ned-

att gång i Valdeltagandet kan iaktta från mitten 1980-talet och som av framåt föregående kapitel inte bara betrakta resulse är att som ett

tat tillfälliga fluktuationer är uttryck för långsik-

av utan ett en mera tig trend. Mot bakgrund det mönster kan observera av synes en

sådan utgångspunkt inte helt orimlig. Deltagandet i riksdags-

vara

valen har sjunkit med sammanlagt 10 procentenheter mellan 1982

och 1998. Ingen tidsperiod från den allmänna rösträttens inföannan rande 1921 och framåt kan uppvisa tillnärmelsevis lika minsken stor

ning. Vidare föll Valdeltagandet under denna period vid två riksdags-

val i följd 1985 och 1988, vilket aldrig tidigare inträffat. Den åter-

hämtning noterades i de därpå följande valen också

som var av

ovanligt blygsam omfattning 0,7 procentenheter 1988-1991, 0,1

procentenheter 1991-1994. Ingen de totalt 13 uppgångar

av som noterats sedan 1921 och framåt är än någon dessa båda; svagare av bara två är lika den starkare dem 1952-1956 och 1979svaga som av

1982. Slutligen är nedgången 1994-1998 5,4 procentenheter den

största observerats mellan två varandra följande riksdagsval som sedan den allmänna rösträttens införande.

Att fortsättningsvis vår utgångspunkt i tanken

tar om en mera långsiktig trend bör inte uppfattas förnekande de kortsom ett av

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

siktiga faktorernas betydelse. Vi bedömer det tvärtom ytterst

som sannolikt betingelser knutna till det dagspolitiska skeendet och de

att enskilda valrörelserna också inverkar och därmed stundom under-

trycker, stundom förstärker den långsiktiga tendensen. Det

mera enda med någon bestämdhet vill hävda är således tanken

som att

långsiktigt verkande mekanismer är värd att närmare pröva. om mera

Vilka skulle då dessa mekanismer kunna tänkas vara Tabell

9 ger överblick över de faktorer de båda medborgarunder-

en som sökningarna möjlighet mäta och teoretiska och/

ger oss att som eller empiriska grunder finner särskild anledning att i detta

sammanhang beakta. Det kan vid första påseende berättigat att

synas begränsa uppmärksamheten till de företeelser vet förändrats

som

sådant de skulle kunna tänkas förklara varför valdelta-

ett sätt att gandet minskat än stått stilla eller ökat. En dylik förenkling är

snarare dessvärre inte motiverad. Det finns för det första anledning att även beakta faktorer inte förändrats något påtagligt har

som sätt men

statistiskt samband med såväl Valdeltagandet de egenskaper ett som

har skäl förmoda för dess fall. Om inte dessa faktorer

att svarar

förs in i analysen riskerar nämligen att en felaktig uppfattning

effekten de orsaksmekanismer primärt är intresserade om av av. Det finns för det andra även anledning uppmärksamma de fakto-

att

förändrats sådant sätt de skäl att förvänta rer som ett att ger oss

uppgång än nedgång i Valdeltagandet. Den minsk-

oss en snarare en ning vi kan observera skulle kanske i själva verket ha varit ännu

nu större det inte funnits mekanismer också verkade i motsatt

om som riktning. Tabell liksom den fortsatta analysen, inrymmer därför

även faktorer tillkommit dessa båda skäl.

som av

För varje mått redovisar tabellen medelvärdet för 1987, medel-

värdet för 1997, skillnaden mellan de båda åren ivilken

samt utsträckning skillnaden är statistiskt säkerställd. För att underlätta tolkningen de resultat redovisas i sambandsanalyser är

av som senare samtliga variabler, här liksom tidigare, utformade så att de varierar

mellan 0 och

Från tekniska utgångspunkter kan variablerna indelas i

rent tre

Den första utgörs tvådelade variabler, t.ex. grupper. av dikotoma invandrarskap. Medelvärdet är i detta fall identiskt med andelen

per-

i den kategori kodats Siffran 0,086 i den första kolumsoner som

betyder således det bland de svarande i 1987 års undersökning nen att finns invandrare. Den andra består flerdelade

8,6 procent gruppen av

polykotoma egenskaper, yrke. i den fort-

t.ex. Dessa representeras

analysen uppsättning dikotoma variabler, för varje katesatta av en en

den första vilken tjänar referenspunkt. Även i detta gori utom som

øi i

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

Tabell Tänkbara orsaker till variationer i valdeltagande: Medelvärden 1987 och 1997 Egenskap 198 7 1997 Skillnad Kön: 1 man, kvinna 0,482 0,510 +0,028 Ålder

Civilstånd

-

18 år eller mer Yrke

Förvärvssituation

Arbetsgivare

mycket sällan mycket ofta

- Gudstjänstbesök: 1 sällan/aldrig, 0,115 0,083 -0,032

en gång/månad eller oftare

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Tabell 9 forts. Tänkbara orsaker till variationer i valdeltagande:

Medelvärden 1987 och 1997

Egenskap 1987 1997 Skil/nad

Missnöje med egen situation: 0-1 inget 0,240 0,266 +0,026

-

mycket stort Föreningsmedlemskap: 0-1 inga 0,319 0,303 -0,016

-

10 eller fler Föreningsaktivitet: 0,165 0,130 -0,035

0-1 ingen -

aktiv i 7 eller fler föreningar Horisontellt förtroende: 0-1 mycket litet 0,620

- - -

mycket stort Systemtilltro: 0-1 ingen mycket stor 0,375 0,396 +0,021

- Självtilltro: 0-1 mycket mindre än andras 0,441 0,458 +0,017

-

mycket större än andras Valhandlingens effektivitet: 0-1 ingen 0,626

- - -

mycket stor Förtroende för partier/riksdag: 0-1 inget 0,519

- - -

mycket stort Intresse för politik: 0-1 inget alls 0,510 0,524 +0,014

-

mycket ston Partiidentiñkation: 0-1 ingen 0,594 0,470 -0,124

-

mycket stark Partimedlemskap: 1 ej medlem, medlem 0,149 0,075 -0,074 Partiaktivitet: 0-1 ingen mycket stor 0,052 0,034 -0,018

- Röstning som medborgerlig dygd: 0-1 0,867 0,803 -0,064 inte alls viktig mycket viktig

-

Statistiskt säkerställd skillnad 1987-97; säkerhetsnivå 95 procent, tvåsidig test. i Statistiskt säkerställd skillnad 1987-97; säkerhetsnivå 99 procent, tvåsidig test. Anmärkning: Asteriskmarkeringarna för flerdelade, kategoriska variabler i sin helhet,

markeringen för ålder precisering ålderskategori, ett xZ-test för t.ex. utan av avser hela fördelningen. Antalet observationer uppgår till mellan 1998 och 2 073 för 1987 och mellan 1 420 och 1 460 för 1997.

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

fall är de redovisade medelvärdena identiska med andelar. Siffran 0,163 i den första kolumnen för industriarbetare innebär således

att 16,3 procent de svarande i 1987 års undersökning återfinns i denna

av yrkeskategori. Den tredje och sista består de variabler

gruppen av behandlar kontinuerliga, utbildning. Siffran 0,387 i den för-

som t.ex.

kolumnen för denna variabel är således genuint medelvärde sta ett

skala från O till där O 6 års heltidsutbildning eller minen motsvarar dre och 1 motsvarar 18 års heltidsutbildning eller mer.

Den sociala grundmodellen

Tabellens vänstra sida beskriver uppsättning egenskaper i

en som flertalet fall redan stiftat bekantskap med tabell 7 och

se t.ex. som

kan sägas utgöra slags social grundmodell för Valdeltagandet. Här

en återfinns välbekanta mått socioekonomisk eller resursnivå,

status

såsom utbildning och yrke, också egenskaper främst tänks

men som inverka Valdeltagandet i kraft vad i den anglosaxiska littera-

av som

benämns "social connectedness Knack 1992. Bland turen se t.ex. de märks exempelvis civilstånd och umgänge med släkt och

senare vänner. Exakt varför ett välutvecklat och stabilt socialt nätverk hänger med högt valdeltagande är ännu inte särskilt väl

samman

utrett empiriskt. Den vanligaste hypotesen är emellertid sådana

att nätverk höjer sannolikheten för sanktioneras

att normer se t.ex.

Coleman 1990. Sammanfattningsvis pekar tidigare forskning

att de sociala faktorer i första hand Valdeltagandet har göra

som styr att med hur väl etablerad och integrerad i det omgivande samhället med-

borgaren är.

Vilka förändringar har då inträffat under den lO-årsperiod med-

borgarundersökningarna tillfälle belysa och vilka impli-

ger oss att kationer kan dessa förändringar tänkas ha för valdeltagandets

utveckling

Den förändring fördelningen mellan kvinnor och män

av som tabellen indikerar är i allt väsentligt resultat slumpens skördar. I

ett av befolkningen, än inte bland de svarande i våra båda medborgar-

om undersökningar, fanns det något fler kvinnor än män såväl 1987

som

1997. Enligt SCB:s valdeltagandeundersökningar har kvinnor sedan

1976 ett något högre valdeltagande än män Johansson 1999. Skill-

naden är dock mycket liten. I valet 1998 uppgick den till

ca en procentenhet. Även den faktiska förändrats det

om könsfördelningen

sätt tabellen indikerar skulle således konsekvenserna för valdeltagandet Varit minimala.

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Åldersstrukturen har förskjutits uppåt. Denna förändring kan

om

något förväntas påverka Valdeltagandet i positiv än negativ

snarare riktning eftersom äldre väljare tenderar att rösta i högre grad än yngre.

Andelen invandrare har blivit något större. Skillnaden är visserli-

inte statistiskt säkerställd i vårt urval kan enkelt beläggas gen men grundval andra källor. Denna förändring i valmanskårens

av sam-

mansättning kan förväntas påverka Valdeltagandet negativt eftersom

invandrare deltar i väsentligt mindre utsträckning än infödda. I

synnerhet gäller detta de kommunala valen där flertalet invandrare är

röstberättigade.

Andelen gifta har minskat något. Skillnaden är inte statistiskt

säkerställd i vårt undersökningsmaterial kan beläggas med hjälp

men

den offentliga statistiken. Samtidigt tyder våra data att av andelen sammanboende stigit i ungefär omfattning ande-

samma som len äkta makar sjunkit. Det är således ungefär lika vanligt tidi-

som

leva i någon form parförhållande. Eftersom det primärt är gare att av

parrelationen än äktenskapet kan förmodas bety-

snarare som vara av delse för röstningsbenägenheten finns det sannolikt ingen starkare

koppling mellan den fallande giftermålsfrekvensen och det sjunkande Valdeltagandet. Utbildningsnivån har höjts. Det handlar i detta fall påtaglig

om en

förändring. Den genomsnittliga utbildningstiden har ökat med

ungefär år mellan 1987 och 1997.42 Den andel befolkningen

ett av som

genomgått treårig teoretisk gymnasieutbildning eller avlagt högsko-

leexamen har stigit med 10 procentenheter och den andel bara

ca som

har obligatorisk utbildning har sjunkit i ungefär omfattning.

samma

Eftersom Valdeltagandet är större bland hög- än bland lågutbildade

borde denna förändring verka till förmån för ökat valdelta-

snarast

gande.

Andelen industriarbetare och lantbrukare har sjunkit. Flertalet andra yrkeskategorier har i stället vuxit, liksom den andel

av

befolkningen aldrig varit yrkesverksam. Implikationerna för

som valdeltagandets utveckling är i detta fall något oklara. Arbetare tenderar delta i mindre utsträckning än flertalet andra yrkesgrupper.

att Detsamma kan dock inte lantbrukare. Vidare är det inte

sägas om

bara tjänstemannagrupperna vuxit även den

som utan grupp som ännu inte etablerat sig arbetsmarknaden.

Andelen förvärvsarbetande har sjunkit markant och andelen arbetslösa blivit större. Denna förändring kan förmodas inverka

negativt snarare än positivt Valdeltagandet.

Bland de förvärvsarbetande har andelen anställda i offentlig tjänst

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

minskat kraftigare än andelen privatanställda. De förra tenderar

att ha högre valdeltagande än de Skälet kan tänkas de

ett senare. vara att

arbetar i offentlig tjänst vanligen är direkt beroende polisom mer av tiska beslut än de privatanställda. Det kan också tänkas handla

om selektionsmekanismer. arbetar i den offentliga sektorn kan

De som

tänkas ha sökt sig dit delvis grundval sitt samhällsengagemang.

av Om sambandet över huvud taget är kausalt kan de förändrade

pro-

portionerna mellan offentlig- och privatanställda tänkas medföra

ett

minskat valdeltagande.

Trots många Spådomar först det industriella Korn-

om att se t.ex. hauser 1959 och sedan det postindustriella samhället Put-

se t.ex.

1995, 1997 tenderar försvaga de direkta och stabila sociala nam att relationerna mellan människorna inga spår därav i de mätningar

syns

det sociala umgänget medborgarundersökningarna tillhandaav som håller. Att besöka släktingar och vänner eller ha släktingar och vänner

besök har tvärtom blivit vanligare än ovanligare. Måttet är

snarare i detta fall ett additivt index baserat fyra intervjufrågor: besöka

respektive ha besök och släktingar respektive vänner. Samtliga fyra

ökar än minskar. Noteras bör att frågeformuleringarna,

snarare som

ursprungligen härstammar från levnadsnivåundersökningarna, förut-

sätter att umgänget sker i hemmet än annorstädes. I det

snarare sammanhang här är aktuellt är detta fördel än

som en snarare en nackdel eftersom det i första hand är de intima och stabila rela-

mer tionerna än de och flyktiga kan förmodas

snarare mer anonyma som

betydelse för benägenheten rösta. Den ökning här

vara av att som

skett kan till än förfång för Valdeltagandet.

antas vara gagn snarare

Sverige fortsätter sekulariseras. Andelen regelbundna guds-

att

tjänstbesökare har kontinuerligt minskat under lång följd år jfr

en av

Westholm 1991, kapitel 5. Den lO-årsperioden utgör inget

senaste

undantag. I amerikansk valdeltagandeforskning intar gudstjänst-

besök central roll indikator social connectedness eller

en som social involvement Teixeira 1992, 37; Rosenstone 8CHansen 1993,

157 har inte uppmärksammats i utsträckning i Sverige.

men samma Sannolikt har de svenska kyrkosamfunden också mindre betydelse

en för de sociala nätverken och därmed Valdeltagandet än vad är fal-

som let i USA. Men detta återstår att pröva. Det är också tänkbart det

att finns mekanismer andra än de sociala nätverken förbinder regel-

som

bundna gudstjänstbesök med högt valdeltagande. I den mån denna

faktor över huvud visar sig ha betydelse verkar den fortgående

taget

sekulariseringen sannolikt negativt än positivt valdeltagan-

snarare det.

Sammanfattningsvis kan konstateras det under det

att senaste

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

decenniet skett sociala och demografiska förändringar kan tänsom

kas påverka valdeltagandets utveckling. Förändringarna pekar dock

och håll. Utvecklingen arbetsmarknaden, den inte åt ett samma ökande andelen invandrare och möjligen den sjunkande giftermåls-

frekvensen kan tänkas bidra till Valdeltagandet sjunker. Den stiatt gande utbildningsnivån, den förändrade åldersstrukturen och det

tätare umgänget med släktingar och vänner kan förväntas verka i

motsatt riktning.

Det faktum den förväntade effekten inte är riktningsmässigt att entydig i kombination med vad förändringarnas storleksvet om styrkan i sambanden mellan sociala egenskaper och

ordning samt om valdeltagande gör det föga troligt här har nyckeln till för-

att ståelsen valdeltagandets nedgång. Med all sannolikhet måste av

huvudförklaringen sökas annorstädes.

Välfärdsstaten och det sociala kapitalet

De potentiella kandidater till sådan huvudförklaring kunnat en

identifiera grundval medborgarundersökningarnas data åter-

av finns i den högra delen tabell De fyra måtten överst till höger av kan alla sägas befinna sig i skärningspunkten mellan det politiska och det sociala. Det allra första, i tabellen betecknas missnöje med som

situation, medborgarnas uppfattningar sina för-

egen avser om egna hållanden inom antal centrala områden: boendet, sjukvården, ett

barnomsorgen, skolan och arbetslivet. Varje medborgare tillfrågades

de områden han eller hon haft praktisk erfarenhet under om som av

det året: samtliga sitt boende, patienter och patientanhö-

senaste om riga sjukvården, småbarnsföräldrar barnomsorgen, skolbarnsom om föräldrar skolan och förvärvsarbetande arbetslivet. Det mått om om här används utgör medelvärdet för de områden aktuella som som var

för respektive medborgare.

decenniet har varit prövningens tid för den svenska Det senaste en välfärdsstaten. Det kommer därför knappast någon överrasksom ning missnöjet ökat. Främst gäller detta skola och barnomsorg att se Petersson m.fl. 1998, 36 f.. I övrigt är ökningarna små. Det kan också missnöjet inte är särskilt utbrett. Det flertalet noteras att stora inget eller ringa missnöje med sin situation vid

medborgare uttrycker

båda mättillfällena. Den ökning allt ägt skulle för Valdeltagandet kunna som trots rum tänkas två helt olika konsekvenser. Den ena möjligheten är att

missnöjet fungerar drivkraft till ökat engagemang. Att så är som en

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

fallet när det gäller de sammanhang missnöjet direkt berör som vet

redan. Medborgarnas benägenhet initiativ för påverka sin

att ta att situation i rollen förvärvsarbetande eller förälder ökar i takt som t.ex. med hur missnöjda de är Petersson, Westholm 8CBlomberg 1989, kapitel Petersson m.fl-. 1998, kapitel 2. Huruvida denna mekanism kan utsträckas till även gälla Valdeltagandet är däremot öppen att en fråga. Kanske är det i stället så medborgarna i sin besvikelse vänatt der sig bort från politiken och nöjer sig med och sin kant att var en försöka göra det bästa möjliga situationen. av De båda följande måtten i tabell 9 har nära inbördes samband. ett Det ena avser medlemskap och det andra aktivitet i frivilliga organisationer olika slag. Föreningslivets betydelse har inte blivit föremål av för särskilt mycket uppmärksamhet i den empiriskt inriktade forsk-

ningen om valdeltagande. Detta är smula märkligt eftersom de en teoretiska bryggorna är många. I resursbaserade teorier politiskt om

deltagande ses organisationerna ett viktigt exempel kollek-

som en tiv Verba, Nie 8C Kim 1978; Petersson, Westholm 8CBlomresurs

berg 1989 och skola i medborgerliga färdigheter Verba,

som en

Schlozman 8CBrady 1995. Inom den teoribildning bygger

som tanken rationellt handlande återfinns modeller för gruppbaserad om

mobilisering väljare Morton 1987, 1991; Uhlaner 1989a, 1989b. I

av teorier socialt kapital föreningslivet central källa till de om ses som en och det horisontella förtroende befordra väl normer som antas en

fungerande demokrati, inklusive högt valdeltagande

ett Putnam

1996, 1997.

Förklaringen till att organisationsväsendet detta spelat

trots en

tämligen undanskymd roll i empiriska studier valdeltagande kan

av

tänkas de undersökningsmaterial nyttjats i många fall

vara att som innehållit skrala eller obefintliga mått medlemskap och aktivitet i

frivilliga organisationer. Dessbättre behöver några sådana problem

inte bekymra i detta fall. De båda medborgarundersökningarna

oss

rymmer veterligen de grundligaste mätningar föreningslivets

oss om vitalitet gjorts i någon för den svenska befolkningen som representativ intervjuundersökning. De svarande erhöll lista med en sammanlagt 30 olika typer föreningar inklusive den obestämda kateav gorin annan förening. och ombads de de För var en uppge om var medlemmar eller inte. Om jakande tillfrågades de också svaret var om de under det året varit aktiva eller innehaft förtroendesenaste

uppdrag i föreningen. Jämfört med enda allmän fråga fören-

en om ingsmedlemskap och aktivitet minskar detta förfarande risken för att

den svarande i hastigheten glömmer bort del föreningarna och

en av

därmed underrapporterar sitt föreningsengagemang. Jämfört

med ett

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

fåtal frågor specifika föreningstyper minskar det risken för att i

om

sammanhanget viktiga slag organisationer förbises.

av

Som framgår tabell 9 har såväl medlemskap aktivitet mins-

av som kat mellan 1987 och 1997 Petersson m.fl. 1998, 62-69, 82 ff. för

se

en mer detaljerad redovisning. Ifråga om medlemskap är nedgången ganska blygsam omfattning. När det gäller aktivitet handlar det

av

däremot påtaglig förändring, i synnerhet när den

om en mer uppmätta skillnaden sätts i relation till den tidigare nivån. Vad siffrorna i

detta fall säger är aktiviteten 1997 sjunkit till 80 procent vad

att ca av den 1987. I den mån föreningsengagemanget visar sig knutet

var vara

till benägenheten rösta det sätt teorierna förutspår är implika-

att

tionen således nedgången i föreningsengagemang bidrar till det

att

sjunkande Valdeltagandet.

Även det fjärde måttet i den högra delen tabell 9 är starkt knu-

av tet till teorier socialt kapital. I den Putnam 1996 inspirerade

om av forskningen horisontellt förtroende det vill säga förtroende för

ses andra människor tillsammans med föreningsengagemang och soci-

ala nätverk de viktigaste indikatorerna det inte alldeles glas-

som klara kapitalbegreppet. Eftersom de sociala nätverken finns

representerade redan i den vänstra delen tabell 9 inbegriper vår analys såle-

av

des alla tre aspekterna.

Tanken det horisontella förtroendet skulle kunna

om att vara av betydelse för valdeltagande återfinns emellertid i litteraturen redan

före publiceringen Putnams 1996; engelska 1993 redan klas-

av siska verk. Som Knack 1992, 145 påpekar, kan valdeltagande

ses

form villkorligt samarbete till stöd för demokratin. Vi delsom en av

i valen, avstår från skräpa ned och betalar vår skatt bara i den tar att

utsträckning tillräckligt många andra ställer och sin

tror att upp tar del Det förtroende hyser för andra blir därmed

av ansvaret. av cen-

tral betydelse.

I USA indikerar mätserierna det mellanmänskliga förtroendet

att

sjunker Putnam 1995, 666. För Sveriges del kan någon långsiktig

trend ännu inte beläggas. Den mätserie tillhandahålls World

som av Value Survey pekar uppgång mellan 1981 och 1990 och

snarast en

ungefärligen lika nedgång mellan 1990 och 1996 Rothstein en stor 1997, 318 ff.. Eftersom det mått horisontellt förtroende

som

ingick i medborgarundersökningen 1997 inte fanns med i 1987 års undersökning kan inte något bidrag när det gäller fast-

ge eget att ställa förändringstendensen. Vad däremot kan pröva denna

är om

aspekt det sociala kapitalet har den inverkan Valdeltagandet

av som

teorierna förutspår.

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

Påverkansmöjligheter, intresse, partiengagemang och

normer

De resterande måtten i den högra delen tabell 9 har i flertalet fall av stark koppling till dem kom till användning i del detta en som ett av kapitel. Att de inte är exakt desamma beror bland sakannat att

möjligheter till jämförelser över tid för de röstningsmotiv

nar som studeras i kapitlets första del.

De mått systemtilltro och självtilltro redovisas i tabell som

liksom det medborgarnas bedömning valhandlingens

som avser av effektivitet, är starkt förknippade med de instrumentella motiven för

delta. Det självuppskattade intresset för politik betingar infor-

att mationskostnaderna. Graden partiidentifikation, det vill säga i hur av

hög grad väljaren uppfattar sig anhängare bestämt parti,

som av ett har teoretiskt nära knuten till de expressiva och underhållsetts som ningsrelaterade motiven för delta 1976; Aldrich 1993.

att Fiorina

Vikten valdeltagande medborgerlig dygd är alternativt sätt

av som ett

att mäta väljarnas uppfattning sin skyldighet att rösta.

om De mått i tabell 9 benämns systemtilltro och självtilltro syftar som till fånga det begrepp i den anglosaxiska litteraturen benämns att som sense of political efficacy" och alltsedan det först introducesom rades Campbell, Gurin 8CMiller 1954 spelat central roll i av en

forskningen om politiskt deltagande. Båda måtten syftar till att fastställa väljarnas bedömning sin förmåga påverka. Det första

av att

bedömningen det politiska mottaglighet för krav

avser av systemets och önskemål från medborgarna det andra bedömningen i gemen, av

den förmågan att påverka i jämförelse med andra medborgares.

egna I motsats till vissa andra mått medborgarnas förtroende för det politiska funktionssätt visar dessa båda ingen vikande systemets tendens Petersson m.fl. 1998, 49 Även tilltron till det

se ff..51 om poli-

tiska responsivitet inte är särskilt hög har den ökat systemets snarare än minskat mellan 1987 och 1997. Även tilltron till den förmåegna i jämförelse med andras har förstärkts något. Om människors gan

bedömning sin förmåga påverka har den inverkan benägen-

av att heten rösta teorierna förutspår borde utvecklingen således ha att som verkat till förmån för ökat än minskat valdeltagande. snarare

Bedömningen möjligheterna att utöva inflytande kan emeller-

av tid tänkas variera inte bara mellan medborgare och över tid utan också mellan olika påverka. Därför innehöll medborgarunsätt att

dersökningen antal frågor olika deltagandeformers

1997 ett om effektivitet. Någon motsvarande mätning ingick inte i medborgar-

undersökningen 1987. Vi har däremot möjligheter jämföra med

att

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

uppgifter från 1979 års valundersökning, från vilken mätinstrumentet i huvudsak hämtat. Det visar sig då den deltagandeform här är att främst intresserar för, det vill rösta i valen, tillsammans oss säga att med arbete i politiska partier och fackliga organisationer tillhör dem

främst mark i väljarnas effektivitetsbedömningar. Detta

som tappat gäller såväl i absolut bemärkelse i jämförelse med andra deltasom

År 1979 ansåg väljarna fortfarande röstning det

gandeformer. att var effektiva påverka. I dag uppfattas det effek-

mest sättet att som mest tivt arbeta för uppmärksamhet i radio och TV7531 att att press,

valdeltagandets effektivitet visar sig påverka benä-

den mån synen rösta skulle denna förändring således kunna bidra till

genheten att förståelsen det sjunkande Valdeltagandet.

av De medborgarnas vertikala förtroende hitintills

aspekter av som diskuterats rör i samtliga fall deras möjligheterna att påverka.

syn Det finns emellertid aspekter det mångfacetterade förtroendeav begreppet därmed riskerar att förbises. De tre mått tidigare som

kompletteras därför fjärde och mindre specifikt. I

presenterat av ett

1987 års medborgarundersökning ställdes antal frågor vilket

ett om allmänt förtroende medborgarna ansåg sig ha för olika slag maktav havare, däribland centrala politiska institutioner de politiska som partierna och "riksdagen.55 Eftersom dessa båda frågor inte upprepades i 1997 års undersökning kan inte uttala utveckoss om tid. Vi kan däremot, precis för horisontellt förtrolingen över som ende, pröva de bidrar till förståelsen valdeltagandets variatioom av individnivå. ner

Det subjektivt uppskattade intresset för politik har i tidigare

svensk forskning framhållits primär förklaring till valdeltasom en individuella variationer 1990. Även

gandets Holmberg när man

betraktar utvecklingen över tid visar sig intresset för politik samvariera tämligen väl med Valdeltagandet, åtminstone fram till slutet

1980-talet. Enligt valundersökningarnas långa mätserie Gilljam 8C

1995, figur 31.1 ökade intresset från 1960 och framåt för

Holmberg

nå 1976, det vill säga samtidigt Valdeltagandet kulmiatt en topp som nerade. Det sjönk därefter gradvis fram till 1988 samtidigt valsom deltagandet tenderade falla. Efter 1988 skedde emellertid rask att en återhämtning innebar 1994 års notering faktiskt något översom att träffade den från 1976. Valdeltagandet emellertid i mycket ringa steg utsträckning under motsvarande period.

Även rnedborgarundersökningarnas mätningar indikerar att det

subjektivt uppskattade intresset för politik tenderat att öka snarare minska från 1980- till 1990-tal, även skillnaden inte än sent sent om är tillräckligt för statistiskt säkerställd Andra och stor att vara mer

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

beteendemässiga uttryck för medborgarnas vilja följa det politiska

att

skeendet pekar i riktning. Benägenheten diskutera politik

samma att med familj, vänner och arbetskamrater liksom läsa i

att om politik

dagstidningarna visar uppåtgående trend från mitten 1980-talet en av och framåt Gilljam 8C Holmberg 1995, figur 33.1 och Med

333. utgångspunkt från den uppmärksamhet väljarna är villiga det

att ge politiska skeendet skulle således ha anledning vänta att oss en

ökning snarare än en minskning valdeltagandet.

av De tre mått redovisas näst längst ned i den högra delen som av tabell 9 har nära inbördes samband. Det handlar i samtliga fall ett om

i och för de politiska partierna. Vad främst skiljer

engagemang som dem är det sätt vilket kommer till Partiengagemanget uttryck.

identifikation är psykologiskt mått partianhängarskap. Parti-

ett medlemskap och partiaktivitet innebär däremot att engagemanget tar sig handlingsmässiga uttryck. Partiidentifikation har också väleen

tablerad ställning i tidigare valdeltagandeforskning medan partimed-

lemskap och partiaktivitet intar undanskymd position i för-

en mera söken förklara människors benägenhet rösta. att att Vid sidan det faktum de alla utgör mått partiengagemang av att

har partiidentifikation, partimedlemskap och partiaktivitet ytterligare

sak De faller. Beträffande partiidentifikation kan en gemensam. en nedåtgående tendens noteras från det måttet introducerades i att

1968 års valundersökning Gilljam 8CHolmberg 1995, figur 12.1.

se

Från tidigt 1970-tal till tidigt 1980-tal står det dock väsentligen och stampar fläck medan utvecklingen därefter varit kontinusamma

erligt avtagande. När det gäller partimedlemskap och partiaktivitet

kan fallande trend från mitten 1980-talet och framåt en noteras av se Petersson m.fl. 1998, tabell 3.2 och figur 3.4; SCB 1997, 331 ff.

I samtliga tre fall handlar det påtagliga förändringar. När det

om gäller medlemskap och aktivitet är nedgången närmast betrakta att dramatisk. Det svenska partiväsendet som har med dessa mått mätt nästintill halverats under de femton åren. I den mån det visar senaste sig dessa faktorer också är central betydelse för benäatt tre av genheten att rösta är det tänkbart att här har huvudförklaen av ringarna till det fallande Valdeltagandet. Det allra sista måttet i tabell röstning medborgardygd, har som blivit föremål för väsentligt mindre uppmärksamhet i den svenska

samhällsforskningen än de tre just behandlat. Oss veterligen tillhandahåller de båda medborgarundersökningarna samt replikationer

dessa, exempelvis i den svenska delen World Value Survey de av av

enda mätningar medborgarnas sin skyldighet

av syn att rösta som finns tillgå, åtminstone under år. Även i den amerikanska att senare

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

valforskningen har det ursprungligen intresset för väljarnas

stora syn

det demokratiska medborgarskapets förpliktelser citizen duty

avtagit med tiden Teixeira 1992, 55.

Medborgarundersökningarnas mätningar visar att uppslutningen

kring röstningsnormen fortfarande är stor. Att rösta i de allmänna valen flertalet medborgare central vikt vill anses av vara av om man

till idealet för den gode medborgaren. Men jämförelsen mel-

leva upp lan 1987 och 1997 års undersökningar visar icke obetydlig neden

gång. En nedåtgående än uppåtgående tendens noteras även

snarare

för flertalet de andra potentiella medborgardygder ingick i

av som

medborgarundersökningarnas frågebatteri. Men den största enskilda minskningen gäller just Valdeltagandet Det faktum att

synen

medborgarna i mindre grad än tidigare upplever sig ha skyldighet

en rösta utgör således ytterligare tänkbar huvudförklaring till det att en

fallande Valdeltagandet.

Valdeltagandets korrelat

Vår inventering de tänkbara förklaringar till det sjunkande valav

deltagandet medborgarundersökningarna låter uppmärk-

som oss är därmed avslutad. Vi har redan i samband med denna samma inventering sökt fastställa i vilken utsträckning de potentiella förkla-

ringarna tillgodoser det andra de två villkor måste uppfyllas av som för de i praktiken skall kunna förklara nedgången, nämligen att att

det skett förändring aggregatnivå står i samklang med den

en som kan för Valdeltagandets vidkommande. Vad ännu åternotera som står det första villkoret, det vill säga det också finns är att pröva om direkt orsakssamband individnivå. ett Det första ledet i denna prövning består i undersöka det att om över huvud finns något statistiskt samband mellan de många taget faktorer räknat för sig och benägenheten att rösta upp tagna var vid de båda mättillfällen har tillgå. Liksom i kapitlets första del att sker denna prövning med hjälp logistisk regression. Som beroende av

variabel fungerar de mätningar Valdeltagandet har högst

av som

jämförbarhet mellan de båda undersökningstillfällena, det vill säga det självrapporterade deltagandet i 1985 respektive 1994 års kommunfullmäktigeval.

Resultaten alla dessa bivariata sambandsanalyser redovisas i av tabell 10. Redan hastig inspektion de många koefficienterna en av ger vid handen det i de allra flesta fall finns statistiskt säkerställt att ett samband i förväntad riktning. De främsta undantagen är kön, där den

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

Tabell 10. Valdeltagande i kommunfullmäktigevalen 1985 och

1994 bivariat logistisk regression

1985 1994

Ostand. Procent- Stand. Ostand. Procent- Stand. Oberoende variabel effekt diff. effekt effekt diff. effekt

Kön -0,01 -0,1 -0,00 0,00 0,1 0,00 Ålder vid intervjutiiifället 20-30

- - - - - - 31-40 0,91" 9,9 0,20 1,10 18,1 0,24 41-50 0,87" 9,6 0,19 1,03" 17,2 0,22 51-60 1,55" 13,6 0,30 1,51 22,1 0,32 61-70 1,05" 10,9 0,21 1,23 19,5 0,24 71-80 0,89" 9,8 0,14 1,07 17,7 0,19 Invandrarskap -1,02 -12,2 -0,15 -1,22 -21,6 -0,18 Civilstånd Gift

- - - - - - Sammanboende -0,85 -7,2 -0,17 -1,14 -15,4 -0,24 Ogift -1,07 -9,9 -0,22 -0,80 -9,5 -0,17 frånskild -O,93 -8,1 -0,12 -1,03 -13,4 -0,14 Änka/änkling -0,66 -5,2 -0,09 -0,67 -7,6

-0,09 Utbildning 0,59 5,0 0,09 0,85" 11,0 0,14

t i industriarbetare

- - - - - - Arbetare, industri 0,03 0,3 0,01 0,01 0,2 0,00

Förvärvssituation

Förvärvsarbetande

- - - - - -

Arbetslös -1,23 -17,2 -0,08 -1,01 -16,8 -0,13

i arbetskraften 0,08 0,6 0,02 -0,21 -2,7 -0,05 Arbetsgivare

Privatanställd

- - - - - -

Offentligt anställd 0,47 4,1 0,12 0,46 5,3 0,11

Varken eller 0,27 2,6 0,07 -0,13 -1,9 -0,04 Besöka/få besök av släkt 0,58 5,6 0,07 0,63 9,1 0,07 vänner Gudstjänstbesök 0,15 1,3 0,03 0,42 4,9 0,06

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

Tabell 10 forts. Valdeltagande i kommunfullmäktigevalen 1985 och 1994 bivariat logistisk regression

1985 1994

Ostand. Procent- Stand. Ostand. Procent- Stand. Oberoende variabel effekt diff. effekt effekt diff. effekt Missnöje med 0,24 2,1 0,03 -0,20 -2,8 -0,02

egen

situation

effektivitet Förtroende för partier/ 2,26 20,5 0,25 -

- -

riksdag Intresse för politik 2,43 21,5 0,38 2,46 32,6 0,38 Partiidentifikation 2,15 20,1 0,42 1,54" 19,0 0,29 Partimedlemskap 1,99 9,6 0,40 3,10" 16,2 0,48 Partiaktivitet 2,75 9,8 0,27 3,17" 15,7 0,25

4,02 67,2 0,49 2,91" 54,3 0,37 Röstning som

medborgardygd

Anmärkning: Antalet observationer uppgår till mellan 1 811 och 1868 för 1985års val och mellan 1274 och 1297 för 1994årsval.

Statistiskt säkerställd effekt; 95 säkerhet, tvåsidig test.

procents i Statistiskt säkerställd effekt; 99 procents säkerhet, tvåsidig test.

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

lilla skillnad till kvinnornas fördel andra under-

som grundval av

sökningar vet existerar knappast kommer till uttryck i tabellen, samt missnöje med situation, där tendensen inte är enhetlig och däregen till så den inte uppnår statistisk signifikans. I två andra fall, svag att umgänge med släkt och vänner gudstjänstbesök, går sambandet samt

i förväntad riktning vid båda undersökningstillfällena inte

men är statistiskt säkerställt vid någondera.

Den vänstra delen tabellen bekräftar i övrigt antal tendenser av ett i flertalet fall är väl kända från tidigare forskning. Äldre och som medelålders väljare röstar i högre utsträckning infödda i än unga, högre grad än invandrare, gifta i högre grad än de har civilsom annat

stånd, högutbildade i högre grad än lågutbildade, tjänstemän i högre

grad än arbetare, förvärvsarbetande i högre grad än arbetslösa och

offentliganställda i högre grad än privatanställda.

De samband redovisas i den högra delen tabellen inte i som av är alla stycken lika välbekanta.

Föreningsmedlemskap, föreningsakti-

vitet och horisontellt förtroende visar sig i samtliga fall

vara tämligen

starkt knutna till Valdeltagandet. Samma sak

gäller röstning som

medborgardygd. Som framgår de procentdifferenser redovisar

av är skillnaderna mellan de sig ha liten

som anser stor respektive skyl-

dighet att rösta avsevärda.

De övriga resultaten i tabellens högra del bekräftar i hög vad

grad

redan visste eller hade starka skäl förmoda. Personer med hög att tilltro till det politiska responsivitet, sin systemets egen förmåga att påverka i jämförelse med andras, valhandlingens effektivitet eller de

politiska institutionerna i allmänhet röstar i högre grad än de som inte har det. De som är starkt intresserade politik har högre valdelav

tagande än de hyser ringa intresse. partimedlem-

som Partianhängare,

och partiaktivister går i större till valurnorna

mar utsträckning än

dem saknar dessa uttryck för

som partiengagemang.

Jämför i stället de båda undersökningsåren finner allnu en män tendens slår igenom i tabellen blickar. som snart sagt var än De procentdifferenser redovisas är nästan undantagslöst

som högre

för 1994 än för 1985. I takt med minskat har också

att Valdeltagandet klyftorna Ökat.

Detta resultat är dessvärre precis vad har

anledning att vänta

med utgångspunkt från det den modellen resonemang om logistiska

förde i kapitlets inledning. Vartefter betingelserna för delta

som att generellt sett försvagas ökar effekten varje betingelse för sig. av tagen Vi kan samtidigt skillnaderna mellan 1985 och 1994 inte notera att alls är lika starkt markerade för de logistiska regressionskoeffi-

cienterna för procentdifferenserna. Detta det i

som gör berättigat att

JAN TEORELL OCH ANDERS WESTHOLM

de där fortsättningsvis sammanför data från de båda

analyser

använda statistisk modell trots att

undersökningsåren en gemensam

de procentuella skillnaderna är starkt beroende undersökningsår. av den modellen hade och väsentligt kom- Utan logistiska en annan mer

plicerad lösning måst tillgripas.

Skenet kan bedra

den hitintills har huvudsakligen öppnat dör-

I analys genomfört

Vi har tänkbara förklaringar till valdelta-

rar. pekat mängder av

variationer och avfärdat tämligen få. I fortsättningen handlar

gandets

det främst arbeta i riktning, det vill säga stänga de om att motsatt dörrar vid närmare påseende visar sig leda i återvändsgränd. som en faktum två faktorer uppvisar statistiskt samband med Det att ett varandra inte något slutgiltigt belägg för den orsakar utgör att ena den andra. Sambandet kan i stället tänkas bero de båda faktoatt i sin tredje. Man talar i sådana fall ofta rerna tur påverkas av en om skensamband. Beteckningen är egentligen missvisande. Själva sambandet så reellt. Det är däremot inte uttryck för något är nog orsaksförhållande mellan de två företeelserna. Även i de fall orsaksrelation föreligger kan sambandet visa sig en indirekt direkt. Effekten den beroende variabeln vara snarare än förmedlas via eller flera andra de faktorer undersöks. en av som Att mellan de samband är uttryck för orsaksför-

skilja som ett

hållande och de inte det liksom skilja mellan indirekta och som är att direkta orsaker i detta sammanhang vikt. För kunna är av stor att i vilken utsträckning och vilket sätt nedgången låter sig föravgöra klaras måste i första hand fastställa de direkta orsaksmekanismerna. dit via multivariat där ställer samtliga de

Vägen går en prövning

tänkbara förklaringsfaktorer redovisat i tabell 9 och 10 mot varandra. Den sociala grundmodellen, det vill säga alla de egenskaper som återfinns i den delen respektive tabell, ingår i samtliga de vänstra av nedan detaljredovisas inte. Grundmoanalyser som presenteras men dellens främsta roll fortsättningsvis tillse de återstående är att att

effektskattningarna inte blir felaktiga till följd av att någon viktig

social utelämnats. De faktorer återfinns i den högra

betingelse som

delen tabell 9 och 10 skall däremot utsätta för närgången av en mer Som påpekat är det i första hand bland dessa

granskning. tidigare

kan förhoppningar återfinna de primära förklasom hysa om att ringarna till det fallande Valdeltagandet. vilken motståndskraft dessa faktorer visar sig ha när

Frågan är nu

ATT BESTÄMMA SIG FÖR ATT VARA MED OCH BESTÄMMA

de utsätts för multivariat prövning. Tabell 11 redovisar de statis-

en tiskt säkerställda effekter kvarstår sedan de

som som tillgodoser signifikanskravet avlägsnatsf Noteras bör att med tanke det

kumulativa förhållande råder mellan och

som föreningsmedlemskap

föreningsaktivitet valt att behandla dem de utgjorde olika

som om steg en trappa av föreningsengagemang än två dis-

snarare som tinkta faktorer. Så länge båda uppvisar positiva effekter

och den sam-

effekten är statistiskt säkerställd har båda behållits. mantagna Ett analogt förfarande har skäl tillämpats för

av samma partiengagemang,

det vill säga, partiidentifikation, och

partimedlemskap partiaktivitet.

Resultaten visar missnöjet med den situationen inom

att egna olika sociala sfärer boende, sjukvård, skola och arbets-