Demokratiopinioner

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

o L ska V paâléz.

. av

am z

emokfati

opinioner

srAñNs orrTriñncA UTREDN|NGAR

RaP/q

SOä

Om

Demokratiopinioner

Henrik Oscarsson _

Demokratiutredningmas 26

skrift nr

änHM STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 OO, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Omslag, foto: Chad Ehlers, Tiofoto Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-874-0 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-25OX

Förord

Den svenska demokratin befinnersig inte i akut kris sa lange vi

ser

till medborgarnas delta och sig i det politiska

resurser att engagera

livet. // Den svenska partidemokratins kris är emellertid mycket

väldokumenterad.

Så sammanfattade författaren till den här småskriften semina-

ett

rium Demokratiutredningen höll Det med-

som temat unga borgarskapet SOU 1998:202, s. 27 f..

I den här småskriften går han vidare och undersöker vad medborgarna del de förslag har lanserats för att

anser om en av som

fördjupa den svenska folkstyrelsen.

Ledamöterna i kommittén har inte tagit ställning till för-

fattarens bedömningar.

Erik Amnå Huvudsekreterare

Demokratiopinioner

Henrik Oscarsson, Göteborg

1¶Elitdemokrati eller folkdemokrati

Under den svenska demokratins förhistoria fanns utbredd en oro för effekterna lämna över politisk makt och inflytande till av att den oberäkneliga Att det lättmanipulerade och okunstora massan. niga folket skulle direkt inflytande över rikets styrelse ges mer var de konservativas skräckscenario. Massdemokratins fasor omhulda-

des uttalade motståndare till allmän rösträtt och sedermera av också motståndare till den kvinnliga rösträtten. Ett alltför stort av folkinflytande skulle leda till instabilitet i det politiska systestor och social i samhället. met oro I dag är hotbilder det slaget främmande fåglar. Demokratiav debatten förs i andra ordalag i seklets slut än i dess början. Men

debatten folkstyrets utvidgning och utformning är alltjämt

om levande, även den förs kring frågor i historiskt ljus om numera som måste betraktas ett slags demokratins lyx°-frågor. Frågorna som faller många gånger tillbaka den klassiska motsättningen mellan

folkligt förankrad deltagardemokrati och effektiv representaen en tionsdemokrati. Den moderna svenska demokratin vill förbättra sig själv, dels

stärka medborgarnas direkta inflytande det demo-

genom att kratiska beslutsfattandet, dels åstadkomma ett genom att mer effektivt och upplyst beslutsfattande. För att garantera systemets

fortsatta legitimitet är det nödvändigt de alltmer kunniga och

att

självständiga medborgarna känner större delaktighet i politiken,

särskilt tid då traditionella band mellan partier och väljare i en eroderar. Samtidigt behöver beslutsprocesser effektiviseras för att

högre förändringstakt, framför allt det ekonomiska möta en

DEMOKRATIOPINIONER

området. Europeisk integration och Överstatligt

nya typer av samarbete nödvändiggör snabbare och responsiva demokratiska mer

beslutsformer. Skilda prioriteringar när det gäller tillgodose

att båda typerna demokratiförbättringar synliggör från tid till av annan

ideologiska och partipolitiska skillnader folkstyret.

i synen Syftet med den här studien undersöka medborgarnas är att åsikter ett antal aktuella frågor rör den svenska demoom som

kratins framtida utformning. Vilka förslag till förändringar den

av svenska demokratin är populära och impopulära bland svenska folket Formar medborgarnas åsikter sådana

om demokratiförslag

till exempel sänka rösträttsåldern, anordna fler folk- - som att att

omröstningar och minska antalet riksdagsledamöter någon

att sammanhållen underliggande ideologisk konfliktdimension

1.1 Förändrade spelregler

Flera omfattande förändringar spelreglerna i den svenska demoav kratin har ägt under den tioårsperioden. Efter 1994 års rum senaste

val förlängdes mandatperioderna från till fyra år. Vårt EU-med-

tre

lemskap gav nya möjligheter till medborgerligt politiskt deltagande genom Europaparlamentsvalen. Efter provomgång i samband

en

med 1994 års riksdagsval sjösattes det personvalssystemet i full

nya skala i samband med Europaparlamentsvalet 1995 och begick riks-

dagsvalspremiär 1998.

Som om inte detta har ytterligare förslag förändvar nog ringar vallagar och spelregler ventilerats i debatter, motioner, av yrkanden och utredningar under 1990-talet. Hit hör förslag om att förändra folkomröstningsinstitutet, sänka rösträttsåldern till 16 år,

flytta valdagen till våren, minska antalet riksdagsledamöter och

förstärka medborgarnas möjligheter delta aktivt i lokalt beslutsatt fattande motions- och remissrätt. Det förändringsförslag genom hittills har vunnit störst parlamentariskt stöd och som som sannolikt ligger närmast avgörande är förslaget införa skilda valett att

dagar i Sverige.

Floran förändringsförslag finner allt döma sin näring i av av att en genuin omsorg om det svenska folkstyret. I samtliga stort sett

HENRIK OSCARSSON

förslag förs fram botemedel mot försvagade band mellan välja-

som

och partier, mot minskande intresse för partipolitiskt arbete och re

växande misstro politiska institutioner och representanmot mot

Personvalsreformen och förslagen rösträttens utvidgande ter. om och större inslag lokal- och direktdemokrati syftar till att flytta

av politiken och dess representanter närmare medborgarna. Därmed kan ansvarsutkrävandet bli tydligt och förtroendeband

mer nya skapas mellan väljare och valda. De svenska medborgarna

- som sannolikt är intresserade och välinformerade poli-

mer av mer om tiska frågor än någonsin behöver former och kanaler för sitt

- nya politiska engagemang.

Demokratiförändringsförslagen leder utvecklingen i två rikt-

ningar samtidigt. För den lokala demokratin gäller önskemålen ett ökat medborgarinflytande till exempel fler kommunala

genom

folkomröstningar, införande medborgarremisser, sänkt röst-

av rättsålder i kommunvalen och inrättande ungdomsråd. Förslaget

av

skilda valdagar motiveras ofta med ett önskemål att rikta om om

uppmärksamhet till kommunpolitiken för därigenom

mer att stärka den lokala demokratin.

Besluten förlänga mandatperioden till fyra år och riks-

att att ge

banken oberoende ställning expertinstans är exempel

en som förändringar leder till mindre direkt folkligt inflytande. I det

som förstnämnda fallet inskränks medborgarnas möjligheter utkräva

att

från sina valda helt enkelt eftersom tiden ansvar representanter, mellan valen utsträcks. I det sistnämnda fallet handlar det

om ett totalt avhändande demokratiskt inflytande över viktiga delar

av av ränte- och valutapolitiken; politikerna önskar i stället oberoen-

att de utformar denna politik. Det svenska EU-medlem-

experter skapet har också, åtminstone när det gäller vissa politikområden,

inneburit utveckling mot mindre folkligt inflytande poli-

en tiken.

Debatten graden folkligt inflytande demokratiskt be-

om av slutsfattande pågår framför allt elitnivå bland engagerad

- en allmänhet, bland politiker i riksdagen och i det offentliga samtalet. Frågorna den framtida utvecklingen demokratin i Sverige

om av befinner sig inte särskilt högt medias dagordning och har

upp

ännu inte blivit föremål för partikonkurrens väljararenan. Med

DEMOKHATIOPINIONER

den här rapporten hoppas jag kunna Öka uppmärksamheten för och

initiera fördjupad debatt kring framtida förändringar spel-

en av reglerna i den svenska demokratin.

1 .2 Demokratiutredningens frågeserie

I juni 1998 fick jag Demokratiutredningens uppdrag att utveckla

en

frågeserie syftade till att fånga medborgarnas åsikter de

som om föråndringsförslag för närvarande har aktualitet i offent-

som stor

liga debatter och utredningar. Bakgrunden till uppdraget är att det tidigare har genomförts

mycket undersökningar hur starkt folkligt stöd olika för-

av

ändringsförslag egentligen har. En studie svenska folkets attity-

av der till de olika förslagen bedömdes ha stor samhällsrelevans och kunde också tjäna underlag för framtida utredningar, debatter

som och beslutsfattande. Den här skriften utgör huvudrapporten från

denna undersökning.

Frågeserien består i första hand aktuella förslag berör

av som

konflikten storleken och omfattningen folkopinionens

om av direkta inflytande på demokratiskt beslutsfattande figur

se

förslagen innebär utvidgningen det folkliga inflytandet,

Några av av

sänka fyraprocentspärren, införa medborgarremisser,

såsom att anordna fler folkomröstningar och sänka rösträttsåldern till 16 år.

Andra förslag innebär i stället begränsningar det folkliga in-

av flytandet över beslutsfattandet, såsom överlåta viktiga beslut till

att

experter, förbjuda opinionsundersökningar i samband med valen och minska antalet riksdagsledamöter.

Vi ville också använda frågeinstrument använts tidigare för

som

att kunna följa utvecklingen i folkopinionen över tid. Frågorna

om att anordna fler kommunala folkomröstningar, "sänka fyraprocentspärren till riksdagen" och införa könskvotering till styrelser och nämnder har förekommit i flera tidigare undersök-

ningar. Vid sidan frågeserien förekommer i resultatredovisningarna

av två ytterligare enkätfrågor ställdes inom för

som ramen samma undersökning. Hit hör förslagen "minska löner och ersätt-

om att

HENRIK OSCARSSON

ningar för heltidspolitiker" och begränsa riksdagsledamöternas

mandatperiod till maximalt åtta år". Det är frågor från början

som ställdes i syfte ändå berör vårt övergripande tema

annat men som

om demokratiförändringar.

Figur Demokratiutredningens frågeserie i 1998 års SOMundersökning

l debatten om demokratin i Sverige diskuteras olika förslag till förändringar. Vad tycker Du om följande förslag

Mycket Ganska Varkenbra Ganska Mycket

bra bra ellerdåligt dåligt dåligt

förslag förslag förslag förslag förslag Sänkarösträttsálderntill16ár Krävaattpartierochkandidaterredovisarvarifrån deerhållerkampanjbidrag Minskaantaletriksdagsledamöter Alltidöverlåtabesluti viktigafrågortillexperter sänkafyraprocentspärrentill riksdagen Genomföraflerkommunalafolkomröstningar införakönskvoteringtilloffentligastyrelseroch nämnder Geallamedborgaremöjlighet skriftligenatt reagera D D D D D pápolitikernasförslaginnanbeslutfattas s.k. medborgarremiss Förbjudapublicerandet opinionsundersökningarav D D D D D underveckanförevalet Anordnakommun-ochriksdagsvalvidolika D D D D D tidpunkter

Kommentar.FigurenvisarhurDemokratiutredningensfrágeseriepresenteradesförsvarspersonernai 1998års SOM-undersökning.

DEMOKRATIOPINIONER

Frågeserien ställdes inom för SOM-institutets årliga riks-

ramen

representativa postenkätundersökningar. Huvuddelen under-

av sökningsmaterialet samlades in i oktober och november 1998. I jämförelse med andra alternativ är ett deltagande i SOM-institutets

undersökningar ett billigt och snabbt sätt genomföra opinions-

att undersökningar. Beställaren har tillgång till SOM-institutets

sam-

lade erfarenhet när det gäller utforma frågetexter, frågeformule-

att ringar och svarsalternativ. 1998 års SOM-undersökning hade i internationell jämförelse hög svarsfrekvens 68 procent.

1 .3 Svåra frågor

Hur fruktbart är det egentligen att ställa medborgare inför spörsmål konstitutionell natur Förändringsförslagen berör kom-

av

plicerade och mångdimensionella problematiker. Konsekvenserna

faktiskt genomföra dem är svåra överblicka också för de av att att mest insatta politikerna och experterna. Flera förslagen har ännu

av inte blivit föremål för någon grundlig utredning och heller inte nått

sin slutliga konkreta utformning.

Vi har således att göra med opinionsyttringar i relativt komplicerade frågor medborgarna sannolikt inte går omkring och

som funderar över varje dag. Vi kan därför det för demokrati-

anta att

förändringsförslagen inte sker ständig uppdatering med-

en av

borgerliga preferenser, såsom är fallet för andra politiska

tror

objekt exempelvis partier eller partiledare. Även med-

som om

l SOM-institutet Samhälle, Opinion, Massmedia samarbete mellan

är ett Institutionen för journalistik och masskommunikation, Statsvetenskapliga institutionen och Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. SOMinstitutet startades 1986 och leds Sören Holmberg, Lennart Nilsson och

av Lennart Weibull. 1998 års SOM-undersökning genomfördes i samarbete med Sifo, ombesörjde urvalsdragning, utskick formulär och

som av påminnelser, telefonuppföljning samt datauppläggning. Undersökningen gick i fält 13 oktober och stängde 28 januari 1999. Internetadressen till SOM-institutet är http://www.som.gu.se. Samtliga SOM-undersökningar finns arkiverade och dokumenterade Svensk Samhällsvetenskaplig Datatjänst SSD: http://www.ssd.gu.se.

HENRIK OSCARSSON

borgarna begriper vad förslagen handlar kan utgå ifrån

om att

medborgarnas sakkunskaper är små. Det finns skäl

att tro att

medborgarnas åsikter demokratiförslagen i hög utsträckning

om

i det ögonblick konfronteras med de genereras svarspersonerna

olika förslagen.

Situationen år förstås inte unik. Merparten de opinionsytt-

av

ringar samlas med hjälp opinionsundersökningar är

som av av

karaktär. Det kan inte understrykas att resultat från samma nog enstaka mätningar opinioner i enstaka frågor alltid bör tolkas

av

med stor försiktighet. Det vetenskapliga värdet undersök-

av ningarna ökar först då lämpliga jåmförelsepunkter presenteras, såsom opinionsförändringar över tid eller skillnader mellan olika

grupper.

Och människors åsikter produceras i ögonblick

även om samma

de konfronteras med frågorna ligger opinionsforskarens

som intresse i att söka rekonstruera de i så fall produce-

processer som

dessa Då studeras i allmänhet många samtidigt rar responser. svar för utreda huruvida frågorna kan ha producerats

att svaren

under ledning någon generell princip eller ideologi.

av

Trots att frågeställningarna är svåra är det ändå rimligt att

genomföra opinionsundersökningar det här slaget. Svarsmönst-

av

karaktär brukar kunna avslöja hur utvecklade medborgarrets pass

åsikter är i frågor det här slaget. Och med tanke nas av att

många de förändringsförslag i dag växer sig populära bland

av som

politikerna faktiskt innebär rejält ökade krav medborgarna

såsom till exempel fler folkomröstningar, införande medborgar-

av remisser och skilda valdagar förefaller det ändå inte helt orimligt

att anförtro medborgarna att säga sin mening också föränd-

om

demokratins spelregler.

ringar av

1.4¶Disposition

Den här rapporten är organiserad i enlighet med studiens två

huvudfrågeställningar. Den första frågeställningen det be-

är av skrivande slaget och gäller svenskarnas åsikter de olika för-

om slagen förändringar i demokratin: Vilka förslagen är mest

av

DEMOKRATIOPINIONER

populära bland medborgarna Vilka befolkningsgrupper är positiva

till förslag innebär större inslag direktdemokrati Och vilka

som av

gillar förslagen effektivisera beslutsfattandet att grupper att genom

överlåta viktiga frågor till och minska folkopinionens

experter direkta påverkan politiken I den här delen har även möjlighet

göra jämförelse medborgarnas och riksdagskandidaternas

att en av

åsikter i demokratifrågor.

Den andra frågeställningen analytisk och gäller hur och i

är mer

vilken utsträckning medborgarnas åsikter i demokratifrågor hänger

Kan åsikterna de olika förändringsförslagen ha forsamman: om

och underliggande konfliktdimension Finns det mats av en samma någon sammanhållen demokratiideologisk konfliktdimension bland

medborgarna

2¶Svenska folkets åsikter om

förändringar av demokratin

Konflikten mellan ett effektivt och direktdemokratiskt beslutsfattande är lika gammal demokratin själv. Konflikten initiera-

som

des i det ögonblick upptäckte att den direkta torgdemokratin

man inte skulle kunna fungera effektivt inte demos valde represen-

om

Om alla deltog i varje beslut skulle beslutsprocessen för tanter. ta lång tid demokratins medborgare skulle inte hinna med något

-

än informera sig politiska frågor och utöva handannat att om

uppräckning. Deltagardemokratin står det här sättet i ständig

konflikt med den representativa demokratin. Hur mycket och vad

allt berör demos bör delegeras till valda representanter av som

Vill svenska folket verkligen ha större inslag direktdemo-

av krati Eller vill de hellre överlämna makt och inflytande till

mer

kunniga experter Vill de utvidga folkopinionens påverkan

genom

sänka rösträttsåldern eller sänka fyraprocentspärren till riksatt dagen Eller de hellre att antalet riksdagsledamöter minskar och

ser

förbjuder publicerande opinionsundersökningar under

att man av veckan före valen Tabell 1 sammanfattar svenska folkets åsikter olika förslag

om om

förändra demokratin. Förslagen har rangordnats efter hur att

HENRIK OSCARSSON

populära de är bland medborgarna. De mest populära förslagen

återfinns överst och de mest impopulära nederst i tabellen

Resultaten visar att finns övervikt för positiva attityder till

en nio de tretton förändringsförslagen tabell 1. De flesta för-

av se

slagen förändringar tycks alltså falla de flesta medborgare i

om smaken.

2Man bör försiktig vid direkta jämförelser populariteten hos de

vara av olika förändringsförslagen. Precis för alla opinionsundersökningar

som beror enskilda nivåskattningar opinioner rad faktorer inte är

av en som möjliga att hålla under kontroll i enstaka undersökningar. Faktorer

som layout, exakt frågeformulering, svarsalternativens utformning och 0rdningsföljd, vilka frågor har ställts tidigare i postenkäten och i

typer av som vilken ordningsföljd de olika demokratiförslagen presenteras kan ha

stora effekter nivåskattningarna se t.ex. Schuman 8CPresser 1996.

DEMOKHATIOPINIONER

Tabell Svenska folkets åsikter förändringar av den svenska

om demokratin, 1998 procent, opinionsbalansmått

summa

++ + o procent balans

- -krävaattpartierochkandidaterredovisarvarifrånde 32 37 24 5 2 100 +62 erhållerkampanjbidrag minskalönerochersättningartill heltidspolitiker 38 26 22 11 3 100 +50 Begränsariksdagsledamöternasmandatperiodtill 27 31 29 10 3 100 +45 maximaltåttaår alltidöverlåtabeslutiviktigafrågortillexperter 20 32 25 15 8 100 +29 minskaantaletriksdagsledamöter 17 24 41 13 5 100 +23 geallamedborgaremöjlighetattskriftligen reagerapápolitikernasförslaginnanbeslutfattas 17 28 31 15 9 100 +21 s.k. medborgarremiss förbjudapublicerandet opinionsundersökningarav 19 21 38 12 10 100 +18 underveckanförevalet

tidpunkter införakönskvoteringtill styrelserochnämnder 6 13 35 23 23 100 -27 sänkafyraprocentspärrentill riksdagen 4 7 29 2B 32 100 -49 sänkarösträtten 16till år 2 7 14 33 44 100 -68

KommentarResultatenärhämtadefrån1998års SOM-undersökningfrán SOM-institutetvid Göteborgsuniversitetochbyggerpåomkring1 700svarspersoner.Förslagenärrangordnade eftergradenavpopularitet.Defemsvarsalternativsomerbjödsvar++ mycket braförslag",+ "ganskabraförslag",o "varkenbraellerdåligtförslag",- "ganskadåligtförslag",- - "mycket dåligtförslag".Opinionsbalansmáttetvisarandelenpositivatillförslagetminusandelennegativa till förslaget.Positivaopinionsbalansmåttvisaröverviktför andelenpositivaochnegativa opinionsbalansmåttvisaröverviktför andelennegativa.

Till de populära förslagen hör förslagen låta partier och

mest att kandidater redovisa varifrån de erhåller kampanjbidrag balansmått +62, minska löner och ersättningar för politiker +50 och att

att

begränsa riksdagsledamöternas mandatperiod till åtta år +45. Samtliga de populära förslagen är frågor där

av tre mest svaren sannolikt är färgade den brist tilltro till politiker och politiska

av institutioner är utbredd bland medborgarna: Medbor-

som vet

saknar förtroende för politiker, kandidater och riksdagsgare som män tycker bra förslag går ut att ställa högre krav

om som

HENRIK OSCAHSSON

eller begränsa förmåner. Analyser längre fram i kommer

rapporten

kunna utreda huruvida det verkligen förhåller sig så. att

Bland svenskarna råder klar Övervikt positiva attityder också

av till förslagen överlåta viktiga beslut till +29 och

om att experter

minska antalet riksdagsledamöter +23 förslag minskar att - som

det folkliga deltagandet och inflytandet i politiken. Färre riksdags-

ledamöter kan visserligen innebära effektivisering innebär

en men framför allt sämre regional representation. Att överlåta makt

mer

och inflytande från folkrepresentanter till olika slag är

experter av

bort från större folkligt deltagande. ett steg

De i särklass minst populära förslagen bland medborgarna är att

sänka fyraprocentspärren till riksdagen och att sänka rösträttsåldern till 16 år balansmått -49 respektive -68. Båda förslagen

innebär utvidgning av folkligt inflytande/ påverkan i politiken.

en

En sänkt riksdagsspärr gör det exempelvis enklare för små partier vinna riksdagsrepresentation och sänkning rösträttsåldern

att en av

innebär utvidgning medborgarnas rösträtt.

en av

Resultaten alltså något överraskande bild svenska

ger en av

folkets demokratiopinioner. Förslag att begränsa folkligt in-

om

flytande och påverkan populära bland medborgarna än för-

är mer slag innebär ett större folkligt direkt deltagande i den demo-

som

kratiska beslutsprocessen.

Noterbart är relativt stor andel

att en av svarspersonerna, omkring fyrtio procent, har valt att använda det neutrala svarsalternativet för förslagen kommunala och nationella folkomröst-

om

ningar, förbjuda publicerande opinionsundersökningar och

av minska antalet riksdagsledamöter. De skulle kunna betyda att många medborgare känner sig osäkra hur de själva ställer sig till

om olika förslag. Det är förstås svårt direkt avgöra huruvida

att en

neutral attityd är utslag villrådighet, bristande kunskaper

ett av stor eller åsikt frågan inte är särskilt viktig. Vi kan dock kon-

en om att

när det gäller andelen neutrala skiljer sig inte demostatera att svar

kratifrågorna mycket från liknande frågor andra politikom-

om råden. Analyser längre fram kommer bättre hur god

att ge svar kvalitén medborgarnas är det vill säga i vilken

responser -

utsträckning demokratiopinionerna bildar tydliga svarsmönster.

DEMOKRATIOPINIONER

2.1¶Åsikter demokratiförslagen bland partiernas

om

sympatisörer

Det partiideologiska landskapet för flera demokratifrågorna har i

av

viss mån följt den etablerade vänster-högerdimensionen under

1990-talet. I riksdagsdebatten olika demokratiförändringar har

om

vänsterpartiet och miljöpartiet exempelvis varit de varmaste

anhängarna ökade inslag direktdemokrati och sänkt rösträtts-

av av

ålder. Förslaget minska antalet riksdagsledamöter i riksdagen

att har gång gång framförts moderata representanter. Frågan är i

av vilken utsträckning det är möjligt att återfinna ett motsvarande partimönster bland medborgarna Hur är i så fall skillnaderna

stora

mellan partierna -finns det någon grogrund för hårdare partimotsättningar i demokratifrågor En undersökning vad de olika partiernas sympatisörer tycker

av

de olika demokratiförslagen visar sambanden mellan partiom att sympati och demokratiåsikter generellt är mycket

sett svaga se tabell 2. Några starka partiideologiska skillnader i demo-

synen krati återfinns alltså inte medborgarnivån. Skillnaderna mellan

partiernas sympatisörer är inte i närheten att så stora

av vara som när det gäller några de etablerade partikonflikterna såsom

av mer vänster-högerdimensionen, EU-dimensionen eller den kristna traditionalismdimensionen jfr Oscarsson 1998.

Det förslag bäst diskriminerar mellan de olika

som grupperna av

partisympatisörer är frågan könskvotering i styrelser och

om nämnder eta.27, inte omedelbart har att göra med kon-

som flikten mellan effektivitet och folklig förankring. Sambandsmåtten i tabell 2 kan jämföras med den i särklass starkaste förklarings-

faktorn partisympati nämligen medborgarnas subjektiva

-

vänster-högerplaceringar i motsvarande analyser brukar

- som

sambandsmått i storleksordningen eta.70. generera

De skillnader finns mellan olika partisympatisö-

som grupper av

följer i vissa fall ett vänster-högermönster. Förslagen ökad

rer om direktdemokrati vinner starkast stöd bland Vänsterpartiets och

miljöpartiets sympatisörer. De är mest positiva till att

grupperna

genomföra fler folkomröstningar och medborgare möjlighet

ge att

inkomma med medborgarremisser. Även när det gäller förslaget

HENRIK OSCARSSON

sänka rösträttsåldern skiljer och mp-sympatisörerna ut om att v-

sig de minst negativa 14 respektive 15 procent.

som

Förslagen att alltid överlåta beslut i viktiga frågor till

om experter och att minska antalet riksdagsledamöter två förslag i

- som olika avseenden leder till minskat folkligt deltagande är mest

populära bland kristdemokraternas och moderaternas sympatisö-

Förslaget att överlåta beslut till experter mycket rer. anses som eller ganska bra bland 59 respektive 60 procent kd- och

av m-sym-

patisörerna. Knappt hälften och kd-sympatisörerna ställer sig

av mpositiva till förslaget att minska antalet riksdagsledamöter.

Flera förslagen följer dock ingen självklar ideologisk kon-

av fliktdimension och uppvisar mycket samband med parti-

svaga sympati. Kravet partier och kandidater skall redovisa varifrån de

att erhåller kampanjbidrag vinner störst stöd bland Vänsterpartiets,

miljöpartiets och folkpartiets sympatisörer 78, 76 respektive 75

procent. Förslaget sänka fyraprocentspärren upplevs

att som

minst negativ sympatisörerna till de två partier kristdemokra-

av -

och miljöpartiet under lång tid hade brottas med terna - som att

just denna riksdagsspärr positiva. Centerpartiets

16 procent

sympatisörer ställer sig positiva till förslaget förbjuda

mest att opinionsundersökningar under veckan före valet 54 procent.

Även partiskillnaderna små infrias ändå flera de för-

om är av väntningar hade förhand med ledning 1990-talets riks-

som av

dagsdebatter. Enkelt uttryckt gillas deltagardemokratiska förslag folkomröstningar, sänkt rösträttsålder i något större utsträckning

medborgare sympatiserar med partier till vänster, medan av som

elit- och representationsdemokratiska förslag färre riks-

dagsledamöter, expertöverlåtelse gillas av medborgare som hyser

sympatier för högerpartier.

Enligt sätt saken finns alltså fortfarande

ett att se svaga av-

tryck kvar från den partipolitiska konflikt kring demokratifrågorna

rasade i seklets början. Här får emellertid försiktig som man vara med dra analogin för långt. Den liberal-konservativa skiljelinje

att

strukturerade konflikterna under demokratins tillblivande kan som

vidare jämföras med den klasskiljelinje format

inte utan som

dagens ideologiska vänster-högerlandskap. Under 1900-talets gång

har demokratin blivit överideologi för alla partier.

E W W W W W R

.A

F E S v o 8 8 m å n

v H

ä o m 8

g

i n 8 m 8 w S u

g

8 m 8 m m 8 G S m

g

H E S m S N

i

w m

E a ø a. m u .N m ä .F o u . o . . . . o . o 3

2 O

M W W

HENRIK OSCAHSSON

Men det finns alltså alltjämt små skillnader mellan vänster- och

högersympatisörer när det när det gäller folkinflytandets storlek

och utformning. Kristdemokraternas och moderaternas sympatisö-

är förtjusta i förslag innebär effektivisering och

rer mer som professionalisering det demokratiska beslutsfattandet än vad av

vänsterpartiets och miljöpartiets sympatisörer är. På motsvarande är och mp-sympatisörerna förtjusta i tanken fler

sätt v- mer inslag direktdemokrati och sänkt rösträttsålder än vad kd- och av

m-sympatisörer är.

2.2¶Åsiktsrepresentativitet

I vilken utsträckning är den politiska elitens åsikter demokratiom frågor representativa för svenska folkets åsikter Tycker medborgarna och partieliterna likadant i frågor rör den svenska som demokratins framtid Råder större eller mindre åsiktsöverensstämmelse mellan medborgare och elit när det gäller demokratifrågor jämfört med andra typer av frågor För några demokratifrågorna har unik möjlighet att av en jämföra medborgarna och de kandidater ställde i 1998 års som upp riksdagsval. Ett antal de frågor ingår i demokratiutredav som

ningens frågeserie ställdes också i riksdagskandidatundersök-

en

ning genomfördes efter 1998 års val. Kandidatundersökningen

som finansierades Valrådet J 1997:13 och syftar främst till av u att utvärdera personvalet i samband med 1998 års riksdagsval. Undersökningen genomfördes forskare verksamma inom det svenska av

Valforskningsprogrammet vid Statsvetenskapliga institutionen i

Göteborg. Martin Brothén och Sören Holmberg hade det veten-

skapliga för Valrådets kandidatundersökning. Fler resultat

ansvaret från kandidatundersökningen kommer redovisas iValrådets att

kommande publikationer.

I tabell 3 redovisas resultaten jämförelsen mellan medborgarav

och partieliten i frågor demokratiförändringar. Som

na om kunde ha förväntat är sakfrågeåsikter utkristalliserade oss mer bland partieliter än bland medborgare; andelen ett som anger neutralt svarsalternativ är klart mindre bland riksdagskandidaterna

DEMOKRATIOPINIONER

än bland medborgarna. Därför har jag mig två olika

använt av sätt

att urskilja skillnader mellan riksdagskandidater och medborgare.

Opinionsbalansmåtten visar det råder övervikt för positiva eller

om

negativa åsikter de olika förslagen. Opinionsbalanserna kan

om

olika storlek och ha olika tecken för kandidater och medvara av borgare. Skillnaderna mellan redovisas dessutom

grupperna som differenser andelen positiva åsikter mycket eller ganska bra

av

förslag.

HENRIK OSCARSSON

Tabell Medborgarnas och riksdagskandidaternas åsikter förslag att om förändra demokratin procent, opinionsbalansmått, skillnad andel bra

förslag

skillnad varkenbra opinions andel mkt/ganskaellerdåligt mkt/ganskasumma balans- bra braförslag förslag dåligtförslag procent mått förslag

Avskaffadengemensammavaldagenrdkand / anordnakommun-ochriksdagsvalvidolikatidpunkterSOM riksdagskandidater 56 9 35 100 +21 medborgare 28 34 38 100 0 +28

Krävaattpartierochkandidaterredovisarvarifråndeerhållerkampanjbidrag riksdagskandidater 87 10 3 100 +84 medborgare 69 24 7 100 +62 +18

Förbjudapublicerandetavopinionsundersökningarunderveckanförevalet riksdagskandidater 53 18 29 100 +24 medborgare 40 38 12 100 +28 +13

Genomföraflerkommunalafolkomröstningar riksdagskandidater 53 21 26 100 +27 medborgare 40 35 25 100 +15 +13

Sänkarösträttsáldemtill 16är riksdagskandidater 20 8 72 100 -52 medborgare 9 14 77 100 -68 +11

Sänkafyraprocentspärrentillriksdagen riksdagskandidater 21 10 69 100 -48 medborgare 11 29 60 100 -49 +10

Genomföraflernationellafolkomröstningar riksdagskandidater 42 24 34 100 +8 medborgare 39 38 23 100 +16 +3

Minskaantaletriksdagsledamöter riksdagskandidater 25 12 63 100 -38 medborgare 41 41 18 100 +23 -16

Kommentar:Resultatenför riksdagskandidaternaärhämtadfrånValrádetsstorakandidatundersökning frånhösten1998n-QOO. Resultatenförmedborgareärhämtadefrån1998årsSOM-undersökning,SOMinstitutetvidGöteborgsuniversitet.Förslagenharitabellenrangordnatsefterskillnadeni andelpositiva mellanriksdagskandidaterochmedborgare.Högstuppitabellenåterfinnsförslagsomvar meromtyckta blandriksdagskandidaternaänblandväljarna.Längstneditabellenåterfinnsförslagsomvarmer omtycktablandväljarnaänblandriksdagskandidaterna.

Våra analyser visar det inte existerar några avgrundsskillnader att

mellan riksdagsledamöter och medborgare i någon demokrati-

av frågorna. Åsikterna går isär när det gäller minska antalet mest att Bland riksdagskandidaterna råder klar övervikt

riksdagsledamöter.

DEMOKRATIOPINIONER

av negativa attityder opinionsbalans -38. Bland medborgarna är

det lika klar övervikt för positiva åsikter förslaget minska om att antalet ledamöter i riksdagen +23. Att riksdagskandidaterna ställer sig tveksamma till förslaget är kanske inte eftersom

konstigt

färre antal platser i parlamentet innebär

ett sämre möjligheter att

lyckas med kandidatur. en Den näst största åsiktsskillnaden gäller förslaget avskaffa om att

den valdagen. Här är riksdagskandidaterm

gemensamma betydligt mer positiva 56 procent än medborgarna 28 procent. Bland kandidaterna råder opinionsmässig övervikt för

positiva attityder

+21 medan det bland väljarna finns övervikt för negativa en svag attityder till förslaget anordna kommun- och riksdagsval vid att

olika tidpunkter -10.

Riksdagskandidaterna själva ställer sig mycket positiva till för-

slaget att avkräva kandidater redovisa varifrån de erhåller kamatt

panjbidrag. Förslaget om större öppenhet i det personvals-

nya systemet är till och med mer omtyckt bland riksdagskardidaterna 87 procent än bland medborgarna 69 procent. Förslaget att sänka rösträttsåldern till 16 år faller emellertid varken medborgare eller kandidater i smaken. Förslaget är något mindre illa

omtyckt

bland rikdagskandidaterna 20 positiva blancl med-

procent än

borgarna 9 procent positiva.

I fortsättningen kapitlet tänker jag närmare presentation av ge en och bakgrundsbeskrivning de aktuella och intressanta av mest

demokratiförslagen. I avsnitten 2.3-2.6 genomförs detaljerade

mer

analyser av folkopinionen när det gäller skilda valdagar, 16-årig

rösträtt, expertstyre och folkomröstningar.

Genomgången grundar sig analyser hur medborgarnas

av

attityder i demokratifrågor är fördelade i olika undergrupper.

Huvudfrågeställningen är det förekommer variationer i om stora åsikter demokrati bland medborgarna. Varierar

om medborgarnas

åsikter demokrati efter social eller

om status klasstillhörighet Finns det någon stark ideologisk komponent i medborgarnas demokratiopinioner Och skiljer sig de kunniga och politiskt

mer

HENRIK OSCARSSON

intresserade medborgarnas åsikter demokrati från mindre

om

kunniga och intresserade medborgare

I analyserna förekommer således olika undersök-

tre grupper av

ningsvariabler: uppsättning traditionella bakgrmzdsvariabler

a en såsom kön, ålder, sektor, bostadsort, yrkesgrupp och klasstill-

hörighet, b medborgarnas självuppskattade ideologiska vänsterbögerpositioner, och uppgifter politisk sofistikering, såsom

c om utbildning, politiskt intresse och hur ofta de brukar diskutera

politik.

2.3¶Åsikter skilda valdagar

om

Den valdagen infördes 1970. Alltsedan dess har åter-

gemensamma införandet skilda valdagar i Sverige debattämne. Folk-

av varit ett

styrelsekommittén utredde den valdagen 1987 och

gemensamma fann då inga skäl förändra gällande valordning. Under 1990-talet

att har debatten accelererat ytterligare och förslaget har successivt vunnit allt starkare stöd bland de svenska riksdagspartierna.

Moderaterna, miljöpartiet och centerpartiet har varit de

varmas-

förespråkarna för skilda valdagar. Vänsterpartiet länge råd-

te var villa, har helt nyligen anslutit sig till förespråkarna. Social-

men demokraterna, länge varit de starkaste motståndarna till skilda

som

valdagar, tycks omvärdera sina ståndpunkter.

nu

Förslaget skilda valdagar betyder i praktiken att införa ett

om nytt valsystem med växelvis kommunval och riksdagsval den tredje söndagen i september vart annat år. De mest konkreta planerna har varit anordna de första kommunvalen den 17

att separata september år 2000. Tidpunkten för nästa ordinarie riksdagsval skulle alltså inte förändras hållas i september 2002.

utan

Ett annat alternativ figurerat i debatten är att hålla kom-

som

munval i tredjedel kommunerna gången enligt ett slags

en av brittiskt rullande schema. Enligt sådant skulle det

ett system hållas allmänna val i Sverige varje år till exempel ordinarie

- ett riksdagsval år 2002 och därefter val i tredjedel kommunerna

en av år 2003, 2004 och 2005.

DEMOKRATIOPINIONER

Statsrådet Britta Lejon planerar att tillsätta större utredning

en

den svenska grundlagen och Valsystemet. skilda om Frågan om valdagar kommer allt att döma bli de viktigaste frågorna

av en av

för utredningen att ta ställning till. Trots stor enighet i riksdagen

det förträffliga i skilda valdagar krävs ändå grundlig

om en genomgång för- och motargument. En snabb genomgång riksdags-

av av trycket under år visar det finns båda.

senare att gott om

Det vanligaste för anordna kommun- och riks-

argumentet att dagsval vid olika tillfällen har varit måste söka bryta riks-

att man politikens dominans i de lokala valen. Med skilda valdagar skulle de

kommunala frågorna inte längre hamna i skuggan av rikspolitiken.

Den lokala demokratin kommer vitaliseras. Kommunala

att per-

sonvalskampanjer skulle ha bättre förutsättningar eftersom kommunpolitikerna inte behöver konkurrera med rikspolitikerna

om uppmärksamhet. Det politiska ansvarsutkrävandet skulle också bli tydligare eftersom väljarna lättare kan skilja mellan den kommu-

nala och nationella nivån. Inte oviktigt i sammanhanget är att

Sveriges kommuner hanterar två tredjedelar de offentliga ut-

av

gifterna och är arbetsgivare för fjärdedelar alla offentligt

tre av anställda.

Förlängningen mandatperioderna från till fyra år har

av tre an-

vänts ytterligare för skilda valdagar. Med fyra-

som ett argument

åriga mandatperioder skiljer Sverige sig demokratiskt

ut som ett

med unikt långt tidsavstånd mellan väljarnas tillfällen system att utkräva sina valda Genom att anordna

ansvar av representanter. kommunval vid separat tidpunkt skulle tiden mellan folkstyrets

en verkställanden kunna kortas. Den enklaste lösningen är att hålla val

år, växlande mellan riksdagsval och kommun/regionval.

vartannat

Förespråkarna för fortsatt valdag fäster stor vikt

en gemensam vid behålla helhetssyn politiken i samband med de all-

att en

männa valen. Utformningen rikspolitiken och kommunpoliti-

av ken bör diskuteras och avgöras samtidigt. Centralt i

argumentationen är de oönskade konsekvenserna av att skilja valdagarna åt

--

Valdeltagandet riskerar sjunka rikspolitiken och de kända

att att om

rikspolitikerna inte längre är motor för medborgarnas politiska

deltagande. Erfarenheter från andra länder Valdeltagandet

visar att

är generellt lägre i lokalval än i nationella val. Lågt valdeltagan-

sett

HENRIK OSCARSSON

de innebär under alla omständigheter försvagning demokra-

en av tin. I Norge spelar rikspolitiken stor roll i kommunvalen, trots

en

kommunvalen skilts från stortingsvalen. att

Ett ytterligare skilda valdagar är de svenska

argument emot att väljarna faktiskt, och i ökande grad, förmår skilja mellan kom-

att

och rikspolitik Det vittnar inte minst väljarnas förändrade munröstningsbeteende Allt fler väljer rösta olika partier i

om. att kommun- och riksdagsval röstsplittrarna har ökat från 6 procent

- 1970, när den valdagen till 21 1994

gemensamma var ny, procent

Gilljam 8C Holmberg 1995. Även väljarnas kunskaper

om om

kommunpolitik och kännedom kommunpolitiker lämnar

om mycket övrigt att önska Esaiasson 1996, vittnar det

se t.ex. stora antalet partibildningar kommunal nivå under 1990-talet

nya också att det kommunala sambandet sakta eroderar. Också i

om media sker generell utveckling allt större för

en mot ett utrymme

lokala frågor.

Trots den valdagen genomgår allt fler svenska väl-

gemensamma jare separata beslutsprocesser för sitt partival i kommun- och riks-

dagsval. I viss utsträckning har i så fall mycket den önskade

av effekten att införa skilda valdagar redan infunnit sig. Det är helt

av

enkelt onödigt att genomföra någon förändring.

Den successivt växande andelen röstsplittrare kan betraktas

som

uttryck för hur lång tid det faktiskt för aktörer i politiskt ett tar ett

sig till förutsättningar. Det har tagit trettio system att anpassa nya

år för svenska väljare nå till röstsplittringsnivåer åt-

att upp som

minstone antyder att väljarna gör olika röstningskalkyler för kommun- och riksdagsval.

Eftersom det lång tid för aktörerna i

tar ett system att anpassa

sig till spelregler och det gäller kanske särskilt för vallagar

nya av det här slaget eftersom aktörernas försök är tidsenhet bör

per regelförändringar undvikas det inte finns mycket goda skäl

om att

genomföra dem. Framför allt bör inte många regelförändringar

3 Statsvetardebatten huruvida det egentligen finns några kommunala

om väljare han varit livlig under den senaste tioårsperioden, till exempel

se Johansson 1987, 1996; Gilljam 8COscarsson 1996; Holmberg 1993; Westerstålhl 1993.

DEMOKRATIOPINIONER

genomföras samtidigt. Många förändringar demokratins

stora av spelregler är fortfarande så färska först bör låta aktörerna

att man

sig till dem innan allvarligt funderar reformer. anpassa man nya

Med tanke att det ännu behövs flera ytterligare val innan demokratin kan skörda de positiva effekterna den

av nya personvalsreformen bör reformtakten låg i den närmaste framtiden,

vara utan att debatten demokratiförändringar för den skull

om av-

stannar. En mycket grundlig utredning förslaget att överge den

av

valdagen bör äga Annars riskerar den gemensamma nu rum. nuvarande entusiasmen leda till alltför hastigt beslut särskilt

att ett eftersom det inte behövs någon grundlagsändring för att införa

skilda valdagar. Riksdagen rör sig mot enighet i frågan skilda valdagar. Men

om hur folkopinionen ut De resultat presenterades i inled-

ser som ningen kapitlet visade att förslaget skilda valdagar tillhör de

av om

demokratifrågor där folkopinionen är mest delad. Vi kan kon-

som statera övervikt andelen negativa: 28 procent positiva

en svag av

38 negativa tabell 4. mot procent se

HENRIK OSCAHSSON

Tabell 4. Svenska folkets åsikter skilda valdagar, 1998 procent,

om

opinionsbalansmått

åsikt

mkt/ganska varkenbra mkt/ganska summa antal opinions-

braförslag ellerdåligt dåligtförslag procent svarande balans Samtliga 28 35 38 100 1 558 -10 socioekonomi

ideol i politisksofistikering

Kommentar:Denexaktaförslagsformulerinen var:"anordakommun-ochriksda svalvid olikatid unkter" se figur1. Opinionsbalansmáttetvisaran elenpositivatill förslagetminusandeen ne ativatill f rslaget. Positivaoplnionsbalansmáttvisaröverviktförandelenpositivaochnegativaopinionsbaansmåttvisar överviktför andelennegativa.Till kategorinarbetare harförtsegenanstâlldaarbetareocharbetaremed+ arbetsledandefunktion.Tillgruppenlágutbildaderäknasfolkskola,grundskola,folkhögskolaochtvåárigt g nasium.Till de medelutbildadeharförtstlickskola,realexamenochtreårigtgymnasium.Tillgruppen

högutbildade

förspersonersomharstuderatellertagitexamenvid högskolaelleruniversitet.

DEMOKRATIOPINIONER

Resultaten visar ganska små skillnader mellan olika vad

grupper gäller åsikter att anordna riks- och kommunval vid olika till-

om

fällen. uppvisar övervikt positiva attityder. Mest

Få grupper en av positiva är de mest politiskt intresserade balansmått +17, ickesvenskar +9 och boende landsbygden +4.

Det är intressant skilda valdagar uppfattas relativt posi-

att som tivt bland högutbildade och mycket intresserade, bland äldre och bland högre tjänstemän mellan 34 och positiva. Resul-

48 procent

indikerar i vilka reformering valsystemet skulle

tatet grupper en av

uppfattas meningsfull, nämligen bland relativt

som mest resursstarka och politiskt erfarna Det handlar alltså sofisti-

grupper. om kerade medborgare redan i dag kan skilja kommun-

grupper av som

från rikspolitik i utsträckning. De behöver inte ha rikspoliti-

stor ken motor för sitt politiska deltagande. För dessa

som grupper skulle övergång till valsystem med skilda valdagar antagligen

en ett

smidigt och kanske till och med leda till ökat intresse för

ett

kommunal politik.

Baksidan medaljen de resursstarka och intresserade

av är att sannolikt också skulle att säga till i kommunpolitiken

mer om bekostnad väljare inte skulle klara övergången lika bra.

av som Enligt resultaten är endast omkring 20 procent de lågutbildade,

av arbetare, politiskt ointresserade och ungdomar positiva till för-

slaget skilda valdagar. i allt väsentligt de risk-

om De representerar

grupper i vilka kan förvänta ett sjunkande valdeltagande

oss om valdagarna skiljs åt. Dessa är i behov rikstäckande

grupper av

mediabevakning och rikspartiernas och rikspolitikernas valkampanjer för sitt politiska deltagande. En genomgripande undersökning vilka väljargrupper

mer av

riskerar komma i kläm den valdagen som att om gemensamma överges är nödvändig. Sådana studier bör i så fall koncentreras

frågan hur olika skiljer sig när det gäller inhämtning

om grupper

politisk information under valkampanjer. Är det överhuvudtaget

av

möjligt kommunala valkampanjer liknande förutsättningar

att ge

de traditionella rikskampanjerna när det gäller medial som upp-

märksamhet och granskning tillgång till relevant politisk

samt

information deltagande partier

om

HENRIK OSCARSSON

Även riksdagen rör sig enighet i frågan skilda val-

om mot om

dagar är folkopinionen ännu långt ifrån övertygad

- snarare svagt

negativt inställd. Färska undersökningar Visar opinionen är lika

att

splittrad också bland kommunstyrelseordföranden i

runt om

landet Det ytterligare stöd för riksdagsledamöternas håll-

ger att

ning i frågan inte är särskilt representativ. Att i nuläget fatta

ett

riksdagsbeslut att överge den valdagen

om gemensamma vore därför förhastat.

2.4¶Åsikter expertöverlåtelse

om

Förslaget att alltid överlåta beslut i viktiga frågor till experter

om

är kanske det kontroversiella i demokratiutredningens fråge-

mest serie. Positiva attityder till ett sådant förslag implicerar

att svars-

önskar sig utveckling demokrati där många personerna en mot en beslut överlåts åt expertelit, det vill säga något liknar

en som en elitdemokrati. Här skulle medborgaropinionen i så fall stick i stäv med de många förändringar direktdemokrati elit-

mot som debattörerna själva har önskat sig under 1990-talet.

Tolkningen resultaten blir ännu besvärlig eftersom

av mer expertöverlåtelse har något överraskande visat sig de

- - vara ett av

mest populära förslagen bland medborgarna jfr tabell 1. Här

måste emellertid smula försiktig med göra allt för

man vara en att

långtgående tolkningar. Så som frågan är ställd är det viktigaste

stimulit Experter, vilket sannolikt framkallar positiva attityder hos många människor. Det kan förklara varför nivåskattningen 52 procent positiva blir relativt hög. Som vanligt bör inte fästa

man någon som helst vikt vid nivåskattning bygger

en som svar en

enda enkätfråga från enda tillfälle. Det forskningsmässigt

ett

4 tidningen KommunaktuelltI tillfrågades 215 ordföranden i landets kommunstyrelser vad de tyckte att skilja valdagarna åt. De flesta hade

om om en mycket bestämd åsikt, åsikterna samtidigt mycket delade 44

men var procent ville ha skilda valdagar och 46 ville behålla den

procent gemensamma valdagen. Motståndet till skilda valdagar störst bland social-

var demokratiska och bland moderata kommunstyrelseordföranden

svagast TT 19994242.

DEMOKHATIOPINIONER

intressanta studera skillnader mellan olika inställ-

är att gruppers

ning till expertöverlåtelse.

I tabell 5 redovisas svenska folkets åsikter om expertöverlåtelse

efter socioekonomisk grupptillhörighet, vänster-högerideologi och politisk sofistikering.

Tabell 5. Svenska folkets åsikter att överlåta beslut i viktiga frågor

om till experter, 1998 procent, opinionsbalansmått

åsikt

mkt/ganska varken mkt/ganska summa antal opinions-

braförslag braeller dåligt procent svarande balans

dåligt förslag

samtliga 52 25 23 100 1669 +29

socioekonomi män 49 24 27 100 833 r +22 kvinnor 55 26 19 100 B36 +36 15-19år 49 35 16 100 115 +33 20-29år 46 33 21 100 250 +25 30-39år 51 26 23 100 306 +28 40-49år 53 16 31 100 307 +22 50-59år 48 27 25 100 314 +23 60-69år 60 22 18 100 227 +42 70-80år 61 22 17 100 150 +44 Sthlm.Gbg.Malmö 56 24 20 100 349 +36 stad 54 26 A 20 100 256 l ,+34 mindretätort 51 26 23 100 i 786 +28 landsbygd 48 22. i 30 100 249 i +18

, ; tjänstemän 48 25 27 100 406 +21 högretjänstemän 43 24 33 100 221 +10 arbetare 55 27 18 100 560 +37 arbetare+ 62 25 13 100 87 +49 egenföretagare 63 14 23 100 56 +40 företagaremedanställda 68 12 20 100 60 +48 arbetarfamilj 55 29 16 100 671 +39

i tjánstemannafamlllV 49 24 27 100 419 +22

. 100 , 240 +5 högretjänstemannafamllj 42 21 37 företagarfamilj 61 20 19 100 150 +42

i svenskamedborgare 52 25 23 100 1582 +29 ickesvenskamedborgare 41 34 25 100 73 +16 statligtanställd 47 30 23 100 177 +24

r i . . , kommunaltanställd , 50 26 " i j24 100 398 +26

i i , V . 23 i 23 100 V892 +32 privatanstålld 55 e

. . i

HENRIK OSCARSSON

Tabell 5. forts. Svenska folkets åsikter att överlåta beslut i

om

viktiga frågor till experter, 1998 procent, opinionsbalansmått

åsikt

mkt/ganska varken mkt/ganska summa antal opinions-

braförslag braeller dåligt procent svarande balans

dåligt förslag

ideologi

olitsk sots erin

Kommentar:Opinionsbalansmáttetvisarandelenpositivatill förslagetminusandelennegativatill förslaget.Positivaopinionsbalansmåttvisaröverviktför andelenpositivaochnegativa opinionsbalansmáttvisaröverviktför andelennegativa.Till kategorinarbetare+ harförts egenanställdaarbetareocharbetaremedarbetsledandefunktion.

Man skulle kunna förslaget överlåta viktiga beslut till

tro att att

skulle med positiva attityder framför allt från högexperter mottas utbildade och resursstarka det vill säga från

grupper, personer som själva kanske betraktar sig kompetenta experter. Men resulta-

som

Visar så inte är fallet. Det är i stället de resursstarka och ten att politiskt sofistikerade tveksamma till expertöver-

som är mest låtelse. Det finns emellertid ingen där det råder Övervikt

grupp av

negativa attityder den positiva är de mycket poli-

- mest gruppen tiskt intresserade balansmått +2.

Till de positiva hör de lågutbildade 60 pro-

mest grupperna cent, saknar politiskt intresse 54 procent och

personer som

aldrig ägnar sig åt diskutera politik 60 procent. personer som att

DEMOKRATIOPINIONER

Arbetare och företagare är positiva till överlåta beslut till mer att experter än vad olika tjänstemannagrupper är. Stadsbor är mer positiva till förslaget än landsbygdsbor. Det finns också liten en statistiskt signifikant könsskillnad: kvinnor är positiva till men mer att överlåta beslut till än vad män är 55 49 experter procent m0: procent.

Åsikter expertöverlåtelse har tydligt samband med

om även ett

svenska folkets självuppskattade vänster-högerpositioner. Personer

själva betraktar sig stående långt till höger i politiken är

som som mest positiva till förslaget överlåta beslut till 65 att experter procent. Bland vänstergrupper är motsvarande andel tjugo procenten-

heter lägre omkring 45 procent. Ideologiskt tycks alltså

förslaget

att överlåta beslut i viktiga frågor till höra hemrr.a till om experter

höger längs den politiska vänster-högerskalan. Det bekräftar de åsiktsskillnader mellan höger- och vänsterpartiernas sympatisörer

som noterade tidigare jfr tabell 2. Variation i medborgarnas vilja överlämna politisk maki och att demokratisk kontroll över viktiga sakfrågor till ekonomiska, politiska eller tekniska eliter har tidigare härletts tillbaka till den

kallade antonomi-delegeringsdimensionen.5 Till åsiktsdimensicnen

räknas bland de två frågor givit upphov till folkorrröstannat som

ningar i modern tid, nämligen kärnkraftsfrågan och frågan

on svenskt EU-medlemskap. Väljarnas åsikter kärnkraftsavvcckom ling och EU-medlemskap, liksom frågor alliansfrihet och om NATO-medlemskap, uppvisar stabil inbördes samvariation över tid. Även alla dessa samvarierar med

om frågor vänster-höger-

dimensionen kan de ändå sägas utgöra oberoende sammamållen en åsiktsdimension. Teoretiskt skulle alltså kunna för medman argumentera att

borgarnas åsikter expertöverlåtelse kan föras tillbaka

om till axto-

nomi-delegeringsdimensionen Preliminära analyser visar emelertid

att medborgarnas åsikter i frågan att överlåta beslut i vikt om ga

5Vid sidan vänster-högerdimensionen, alltjämt behåller sin om som styrka, används autonomi-delegeringsdimensionen och den kristna traditionalismdimensionen för beskriva konfliktstrukturen i det att svenska partisystemet se Oscarsson 1998.

HENRIK OSCARSSON

frågor till inte samvarierar särskilt starkt med de andra

experter komponenterna i åsiktsdimensionen. Betraktat teoritest

som en bekräftar resultaten alltså inte förekomsten autonomi-dele-

av en

geringsdimension.

2.5 Åsiker att sänka rösträttsåldern

om

Rösträttsåldern har sänkts vid två tillfällen under den senaste trettioårsperioden. Det första tillfället 1969, då såväl rösträttsåldern

var

myndighetsåldern sänktes från 21 till 20 år. Det andra tillfället som vari samband med övergången till 1974 års regeringsform, då

rösträttsåldern sänktes till nuvarande 18 år. Effekten den senare

av sänkningen två årskullar tillfördes

var att nya gruppen röstberättigade medborgare i samband med maktskiftesvalet 1976.

Utvidgningen demos kan ha haft inte obetydlig påverkan

av en

valutgången: Centerpartiet hade mycket stora framgångar i de

ungdomsgrupperna vid mitten 1970-talet. I samband med yngsta av

1976 års val röstade dryg tredjedel av förstagångsväljarna

en

centerpartiet.

Förslag ytterligare sänkningar rösträttsåldern har fram-

om av förts från flera utredningar och kommittéer under 1990-talet.

Åldersgränsutredningens från juni 1996 är sannolikt den

rapport

debatt SOU 1996:111. Utredningen tillsattes som genererat mest

för utreda och föreslå harmonisering och förenkling samtliga

att av

åldersgränser i samhället. Den föreslagna principen för alla ålders-

gränser blev fyra så kallade nyckelövergångañ 12, 15, 18 och 21 år,

bland grundades i tillgänglig forskning om mognads-

som annat

grad. Mot bakgrund detta förslag föreföll åldersgränsutred-

av ningens idé sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunvalen något

om motsägelsefull. Sextonårsgränsen valdes för harmoniera med

att

den civilrättsliga myndighetsåldern.

En klar majoritet remissinstanserna gjorde ned för

av tummen förslaget sänkt rösträttsålder Ds 1997:33. Många kommenta-

om

gällde de uppenbara inkonsistenserna i utredningens förslag. De rer

vanligaste invändningarna att förslaget bryter mot principen

var

rösträtts-, myndighets- och valbarhetsålder. En om gemensam

invändning utredningens förslag alls inte förenklade i

annan var att

DEMOKHATIOPINIONER

åldersgränsdjungeln så tänkt från början. Och sänk-

som var om en ning rösträttsåldern någon gång skulle bli aktuell, varför i så fall av begränsa den till enbart kommunvalen

Till del har debatten sänkt rösträttsålder gällt huruvida en om

sextonåringar är fatta röstningsbeslut. Å sidan

mogna att ett ena har studier i väljarbeteende fastställt de allra väljarna är att yngsta

trendkänsliga och rörliga när det gäller politiska åsikter och

mer beteenden än äldre. Drygt fyrtio de förstagångsprocent av unga väljarna väljer att byta parti när de röstar för andra gången. Förstagångsväljare bestämmer sitt partival än andra, många under senare den sista veckan före valen Gilljam 8C 1995. Å

se t.ex. Holmberg

andra sidan har det politiska intresset bland de väljarna varit yngsta återväxt under 1990-talet. Det är heller inte omöjligt att en sänkning av rösträttsåldern sikt skulle kunna positiva generera effekter i form större deltagande och bland 16- och av engagemang

17-åringarna. Med tiden skulle sextonåringar bli minst lika kunniga och intresserade dagens artonåringar.

som En annan oro med sänkt rösträttsålder hänger som samman med ungdomars större trendkänslighet har varit den destabilise-

ringseffekt sänkning skulle kunna medföra första gången som en den tillämpades. Om sextonårig rösträtt införs vid nästa ordinarie

riksdagsval 2002 skulle förstagångsväljarna utgöra inte mindre än

årskullar eller omkring halv miljon röstberättigade. Framsex en

gångar bland förstagångsväljarna skulle kunna avgörande för

vara

partiers överlevnad och för majoritetsläget i riksdagen. För partierdel skulle fler förstagångsväljare ytterligare öka inslaget

nas av osäkerhet och oberäknelighet i valrörelserna.

Sextonårsgränsen har dominerat debatten sänkt rösträttsom ålder under de åren. När funderade över frågeformulesenaste

ringar till demokratifrågeserien föll det naturligt välja kon-

att ett kret aktuellt förslag debatterats flitigt i media och i riksdagen som och många medborgare sannolikt hört talas Svarspersosom om.

nerna i SOM-undersökningen 1998 fick ställning till förslaget

ta att sänka rösträttsåldern till 16 år. Vi valde inte ha med att

tillägget i kommunvalen i frågeformuleringen eftersom

det antagligen komplicerar frågeställningen. Svenska folkets åsikter förom slaget finns redovisat i tabell

HENRIK OSCARSSON

Tabell Svenska folkets åsikter att sänka rösträttsåldern till 16 år, om

1998 procent, opinionsbalansmått

åsikt mkt/ganskavarkenbra mkt/ganska summa antal opinionsbraförslag ellerdåligt dåligt procent svarande balans förslag

samtliga 9 14 77 100 1688 -68 ocioekonomi

DEMOKRATIOPINIONER

Tabell forts. Svenska folkets åsikter att sänka rösträtts-

om åldern till 16 år 1998 procent, opinionsbalansmått

åsikt

mkt/ganska varkenbra mkt/ganskasumma antal opinions-

braförslag ellerdåligt dåligt procent svarande balans

förslag

ideologi

litisksofistikerin

KommentarFörslagsfonnuleringeniydde:"sänkarösträttsálderntill 16år".Opinionsbalansmáttetvisar andelenpositivatill förslagetminusandelennegativatill förslaget.Positivaopinionsbalansmáttvisar överviktör andelenpositivaochnegativaopinionsbalansmáttvisaröverviktförandelenne ativa.Till kategorinarbetare+ harförtsegenanställdaarbetareocharbetaremedarbetsledandefun ion.

Som tidigare har redovisats ställer sig svenska folket mycket

negativa till att sänka rösträttsåldern. Det är bara knappt tio

procent av

medborgarna som tycker att förslaget är ganska eller mycket bra.

En närmare analys avslöjar tydligt i vilka befolkningsgrupper

som

förslaget har vunnit flest anhängare.

Eftersom förslaget direkt berör viss åldersgrupp faller det sig

en naturligt att först rikta uppmärksamheten eventuella åldersskill-

nader. Unikt med SOM-undersökningarna är nämligen

att ungdomar är än den nuvarande rösträttsåldern också till-

som yngre frågas. Sänkt rösträttsålder är i särklass populärt i ålders-

mest grupperna 15-19 år 27 procent positiva. Medborgare berörs

som

HENRIK OSCARSSON

förslaget och befinner sig i lé-årsåldern är alltså själva av som mycket positiva till möjlighet delta i de allmänna valen. att ges att Också bland något äldre ungdomar är förslaget populärt 13 mer procent än bland över 30 år. De kritiska ålderspersoner mest är de två äldsta. Det finns alltså tydligt ålderssamgrupperna ett

band i frågan.

Inga andra socioekonomiska egenskaper än ålder tycks ha särskild effekt medborgarnas åsikter sänkt rösträttsålder. stor om Arbetare och företagare tycks något litet positiva till vara mer

förslaget än tjänstemannagrupperna, skillnaderna är mycket

men små.

Ideologiskt är rösträttsutvidgningen ett vänsterförslag. För-

slaget sänka rösträttsåldern har fler anhängare till vänster än till att höger. Personer själva betraktar sig klart till vänster längs som som

den ideologiska vänster-högerskalan tenderar positiva

att vara mer

till ytterligare rösträttsutvidgning 12 procent än personer som

en står klart till höger 3 procent. Det finns inget solklart samband mellan politisk sofistikering och åsikter sänkt rösträtt. Medelutbildade är exempelvis om mer

positiva till förslaget 14 procent än låg- och högutbildade 6 respektive 7 procent. När det gäller hur ofta diskuterar poli-

man tik finns inget samband alls. Personer är helt ointresserade som av politik är positiva till att utvidga rösträtten 14 procent än mer

är mycket intresserade politik 5 procent.

personer som av Sammanfattningsvis är motståndet sänkt rösträttsålder mot mycket bland svenska folket. Det finns ideologisk kompostort en innebär förslaget har större stöd till vänster än till nent som att

höger. Här ligger sannolikt olika bedömningar sextonåringars

om politiska mognadsgrad till grund för de åsiktsskillnader finns. som Resultatet kan tolkas det ännu finns residual från seklets som att en

tidigare debatter rösträttsutvidgning kvar i dagens debatt:

om

står till höger är negativa till utvidgning av röst-

personer som en rätten eftersom inflytande till inte är tillmer ges personer som räckligt kunniga eller intresserade politik och detta skulle av att kunna orsaka destabilisering det politiska systemet. Här en av skulle uppföljning hur svenska folket kring forten av resonerar en

rösträttsutvidgning stort intresse.

satt vara av

DEMOKRATIOPINIONER

2.6 Åsikter nationella och kommunala om

folkomröstningar

Detaljgranskningen av medborgarnas demokratiopinioner avslutas

med undersökning åsikter nationella och kommunala en av om

folkomröstningar. Folkomröstningar är ett viktigt inslag i debatten

ökad lokal- och direktdemokrati. Folkomröstningar betraktas om av anhängarna den framtida demokratins kanske viktigaste som

instrument för medborgerligt och deltagande. Mot-

engagemang

ståndarna ventilerar farhågor folkomröstningsinstitutet kan

om att bli missbrukat och innebära engagerade minoriteternas tyranni. ett Svenska folkets åsikter nationella och kommunala folkomom

röstningar hänger intimt ihop Pearsons r.68. Det generella

sambandet de medborgare gillar idén anordna fler är att som om att folkomröstningar i kommunerna gillar också idén anordna fler att

folkomröstningar nationellt

I tabell 7 redovisas svenska folkets åsikter anordna fler om att nationella och kommunala folkomröstningar. Förutom andelen positiva till de två förslagen redovisas dessutom differensmått ett visar hur starkt stöd de båda förslagen har i förhållande till som varandra. Negativa mått innebär är positiv till att en grupp mer kommunala än nationella folkomröstningar. Positiva mått betyder är positiv till nationella än kommunala folkomatt gruppen mer

röstningar.

6 Folkomröstningsinstitutet har hittills använts vid fem tillfällen nationellt 1922, 1955, 1957, 1980 och 1994. 1922 års folkomröstning gällde rusdrycksförbud. 1955 års folkomröstning gällde högertrafikomläggningen. Valforskningsprogrammet i Göteborg har genomfört intervjustudier stora i samband de nationella folkomröstningarna ATP 1957, tre senaste om kärnkraft 1980 och EU-medlemskap 1994 Särlvik 1959; Holmberg

se

8CAsp 1984; Gilljam 8CHolmberg 1996. Läs folkomröstningar i mer om Demokratiutredningens skrift 3 "Att rösta med händerna" Björn nr av Jerkert SOU 1998:85.

HENRIK OSCARSSON

Tabell Andel positiva till förslagen att anordna fler nationella och kommunala folkomröstningar 1998 procent, skillnad i andel positiva

åsikt skillnadi

anordnafler nationella anordnafler andelpositiva

folkomröstningar kommunala

folkomröstningar samtliga 39 40 socioekonomi

DEMOKRATIOPINIONEH

Tabell forts. Svenska folkets åsikter att anordna fler nationella om och kommunala folkomröstningar 1998 procent

åsikt skillnadi anordnafler nationella anordnafler andelpositiva folkomröstningar kommunala folkomröstningar

ideologi

politisksofistikering

Kommentar:Siffrornai tabellenär procenttalochangerandelenpositivatill förslagenatt anordnaflernationellafolkomröstningarochanordnaflerkommunalafolkomröstningar. Resultatenär hämtadefrån1998årsSOM-undersökning.Till kategorinarbetare+ harförts egenanställdaarbetareocharbetaremedarbetsledandefunktion.

Den folkomröstningsvänligaste är ungdomar i ålders-

gruppen

15-19 år 52 positiva. Attityderna till folkomgruppen procent röstning negativa hos äldre medborgare. Åldersgruppen 60-

är mer 69 år är de minst positiva till anordna fler nationella och kom-

att

munala folkomröstningar 32 respektive 31 procent. I övriga

socioekonomiska förekommer endast små skillnader när

grupper

det gäller åsikter fler folkomröstningar. Gruppen högre

om

tjänstemän skiljer ut sig mindre positiva till folkomröstningar

som än andra klass- och yrkesgrupper omkring 30 positiva.

procent

Vi förväntar förslag leder till ökad direktdemokrati

oss att som

har tydligt samband med medborgarnas Vänster-högerideo-

ett

HENRIK OSCARSSON

logier. Personer står långt till vänster är också de

som varmaste

anhängarna folkomröstningsinstitutet 48 procent positiva. För

av

varje högerut den politiska vänster-högerskalan blir andelen

steg

positiva färre. Den minst positiva är de själva placerar

gruppen som

sig något höger 32 respektive 35 procent positiva. Men ännu längre högerut, bland medborgare själva definierar sig

som som klart till höger, är andelen positiva till fler folkomröstningar klart större igen 41 respektive 42 procent.

Politiskt intresserade och debattglada medborgare är något

mer positiva till anordna fler nationella och kommunala folkom-

att röstningar än politiskt ointresserade och mindre diskussionsbe-

nägna medborgare. Bland aldrig diskuterar politik är

personer som andelen positiva till kommunala och nationella folkomröstningar

Motsvarande andel bland de sig diskutera 30 procent. som uppger politik flera gånger i veckan är 43 respektive 47 procent. Däremot

är det inte de högutbildade medborgarna positiva till

som är mest

folkomröstningar de medelutbildade medborgarna.

utan

Riksdagskandidaterna visade sig tidigare positiva till

vara mer

kommunala folkomröstningar än till nationella folkomröstningar.

En orsak kan anordnanden nationella folkomröstningar

vara att av ofta förekommer tillsammans med stridigheter och stora oenig-

heter såväl internt i partierna i riksdagen. Bland medborgarna

som finns emellertid inte motsvarande attitydskillnad svenska folket

är lika positivt inställda till folkomröstningar oavsett de är

om nationella eller kommunala 39 respektive positiva.

40 procent Inte i någon de undersökta finns någon nämnvärd

av grupperna övervikt för positiva attityder till nationella eller kommunala

folkomröstningar.

3¶Svenska folkets demokratiideologier

Det inomvetenskapliga syftet med föreliggande studie vinna

är att

systematisk kunskap svenska medborgares demokratiideony om logier. Finns det fortfarande, precis i demokratiernas barn-

som dom, systematiska skillnader i hur demokratin bör

synen vara förskaffad och hur demokratiska beslut bör fattas Och formar

DEMOKHATIOPINIONER

dessa skilda uppfattningar överhuvudtaget någon tydlig identifier-

bar demokratiideologisk dimension

Demokratiutredningens frågeserie i 1998 års SOM-undersök-

ning syftade ytterst till fånga in variation i medborgarnas åsikter

att

graden folkligt eller opinionsmässigt inflytande i politiken.

om av Ett antal förslag syftade till att öka det folkliga inflytandet eller

folkopinionens inflytande i politiken. Hit hör förslagen att

om genomföra fler folkomröstningar, sänka rösträttsåldern, införa

medborgarremisser och sänka fyraprocentspärren till riksdagen.

Ett antal förslag syftar i stället till att genomföra förändringar

som

minskar folkopinionens inflytande och påverkan. Hit hör förslagen

om att överlåta viktiga beslut till experter, minska antalet riksdags-

ledamöter och förbjuda publicerandet opinionsundersök-

att av ningar under veckan före valen. Hypotesen helt enkelt

var att

personer gillar förslagen ökat direkt folkligt deltagande

som om

skulle tycka mindre bra förslagen minskar folkligt

om som deltagande i det demokratiska beslutsfattandet, och tvärtom.

En analys hur de olika attityderna samvarierar visar dock

av att det råder positiva korrelationer mellan nästan alla åsikter för-

om

slag i frågeserien tabell 8. Dessa iakttagelser

som presenteras se gör att direkt måste skriva ned våra förväntningar finna någon

att stark utvecklad demokratiideologisk dimension bland medborgarna. Förekomsten negativa korrelationer är sannolikt

av en effekt att många medborgare de gillar nästan alla för-

av svarar att slag presenterats. Sådana effekter kan uppträda i frågeserier

som

berör teman respondenterna inte vet särskilt mycket som som om eller inte tycker är viktigt.

HENRIK OSCARSSON

Tabell Samvariation mellan åsikter demokratiförslag bland om

samtliga under diagonalen och bland är mycket

personer som

intresserade av politik över diagonalen 1998 korrelations-

koefficienter

A B C D E F G H

A.genomförflerkommunalafolkomröstningarL1 B.genomförflernationellafolkomröstningar .68 C.geallamöjlighettill medborgarremiss D.minskaantaletriksdagsledamöter E.överlátbeslutiviktigafrågortillexperter begränsaledamötemasmandatperioder G.sänkarösträttsálderntill 16år . . . . H.sänkafyraprooentspärrentill riksdagen .18 . . . .

KommentanSiffrornai tabellenär produktmomentkorrelationskoefficienterPeersons Sambandsmáttenår symmetriskaochkanvarieramellan-1 fullständi negativtsambandtill +1 fullständigtpositivtsamband.Värdennäranollskvallraromavsa nadavsambandmellantvå sikteromdemokratiförslag.l den nedrevänstradelenavtabellenredovisasresultatenför samtligamedborare.l den övrehögradelenavtabellenskuggadefält redovisassamvariationenblan personersomuppgersigvaramycketintresserade politik.av

Enligt våra förväntningar borde exempelvis åsikter deltagar-

om

demokratiska förslag så genomföra fler folkomröstningar

som att negativt korrelerade med elit- och vara mer representationsdemokratiskt orienterade förslag såsom minska antalet

riksdagsledamöter. Så är dock inte fallet. Den enda korrelationskoefficient är negativ är den visar sambandet mellan som som åsikter sänkt rösträttsålder och minska antalet riksdagsledaom

möter r-.04.

Bristen tydliga svarsmönster kan helt enkelt bero det att inte finns några särskilt utvecklade demokratiideologier bland svenska folket. Detta resultat behöver i och för sig inte betyda att

våra teoretiska utgångspunkter fel. En rimlig förklaring kan

var att vår demokratiideologiska dimension är levande endast hos vara mindre del de svenska medborgarna. Vi medborgare en av vet att skiljer sig mycket åt när det gäller kunskaper och intresse och om för politik. Det kanske bara är de allra politiskt engagemang mest intresserade medborgarna förmår producera väl övervägda som

åsikter olika förändringsförslag.

om Om detta är riktigt borde finna tydligare svarsmönster ett bland politiskt sofistikerade medborgare än vad hittills har

DEMOKHATIOPINIONER

funnit i analyser där samtliga medborgare ingått. Ibland kan åsikts-

dimensioner något bättre sammanhållna elitnivå än bland

vara medborgarna generellt jfr Bennulf 1994. undersöka

Ett sätt att

så är fallet är genomföra korrelationsanalys för

om att en separat

själva de är mycket intresserade politik. personer som uppger att av I den övre högra delen tabell 8 redovisas korrelationsmatrisen

av för den intresserade medborgar-elitenÄ

Bland de politiskt intresserade medborgarna år korrela-

mest tionskoefficienterna genomgående något större än bland samtliga medborgare. Något starkare internkorrelationer tyder något

en större åsiktssammanhållning bland de politiskt intresserade. Framför allt förekommer fler negativa korrelationer mellan effektivi-

tetsförslagen färre riksdagsledamöter och expertöverlåtelse och

om

förslaget rösträttsutvidgning r-.15 respektive -.14. Trots

om större samvariation är det ändå svårt att urskilja

en gemensam

underliggande demokratiideologi kan ha producerat korrela-

som tionsmatrisen i tabell

Frågeställningen huruvida svenska folket härlett sina åsikter

om

demokratiförändringarna från och underliggande

om en samma dimension är lämplig besvara med hjälp skalnings- och

att av

dimensionsanalystekniker. Jag valde analysera mönstret i hur

att olika åsikter samvarierar med varandra med hjälp serie faktor-

av en

analyser. Faktoranalys är vanlig teknik för söka beskriva

en att variationen i datamaterial skapa så faktorer

ett genom att nya eller dimensioner möjligt. Analysen söka efter

som går ut att regelbundenheter och mönster i korrelationsmatriser den i

som tabell

Inledningsvis genomfördes faktoranalys inte mindre än 37

en av

olika åsiktsfrågor ställdes i 1998 års SOM-undersökning. I

som detta block åsiktsfrågor återfanns frågeserien demokrati-

av om förändringar. Syftet undersöka hur och i vilken

var att om, ut-

sträckning demokratifrågorna skilde ut sig från sakfrågor rör

som

andra politikområden, såsom vänster-högerrelaterade frågor, miljöfrågor, jämställdhetsfrågor, flyktingfrågor, utrikespolitiska frågor

och så vidare.

I den inledande faktoranalysen begränsades lösningen såsmå-

ningom till faktorer. Den först erhållna och i särklass starkaste

tre

HENRIK OSCARSSON

faktorn uppbyggd kring traditionella vänster-högerfrågor var om privatisering, löneskillnader, skatter och arbetsmarknad 17 procent förklarad varians. Till den första faktorn fördes också ut-

rikespolitiska frågor om t.ex. NATO-medlemskap. Demokratiförslagen om att anordna fler folkomröstningar och sänka fyra-

procentspärren och rösträttsåldern hade starkast korrelationer med

den andra faktorn 9 förklarad och hit fördes

procent varians

också frågor timmars arbetsdag, kärnkraftsavveckling och

om sex miljövänligt samhälle. I den tredje faktorn återfanns demokratiför-

slagen att minska antalet riksdagsledamöter, minska löner och om

ersättningar till heltidspolitiker, kräva redovisning kampanj-

av

bidrag, överlåta beslut till och begränsa riksdagsleda-

experter möternas mandatperioder till åtta år 7 förklarad varians. procent

Hit fördes också förslaget färre flyktingar.7

att ta emot Resultaten visar medborgarnas åsikter i demokratifrågor inte att utan vidare kan inordnas i den traditionella vänster-högerdimen-

sionen. Svarsmönstren föreslår variationen i demokratisnarare att åsikterna faktiskt är möjliga föra tillbaka till eller två bakomatt en

liggande ideologiska dimensioner. Demokratiförslagen Ökad

om direktdemokrati och rösträttsutvidgning samvarierar med antal ett

nyare vänsterförslag såsom sextimmars arbetsdag, miljövänligt samhälle och kärnkraftsavveckling. Andra demokratiförslag

som

rör politikers förmåner förs till någon form missnöjesdimension

av tillsammans med sakfrågor utträde EU och färre om ur ta emot flyktingar. Preliminärt tycks det alltså finnas både ideologisk en

komponent och missnöjeskomponent i väljarnas åsikter

en om demokratins framtida utformning.

I nästa steg genomfördes ytterligare faktoranalys med de åtta

en

demokratiförslag där det förekom tillräcklig variation i medborgar-

åsikter och där förhand hade vissa förväntningar resulnas taten, nämligen åsikterna skulle möjliga föra tillbaka till att vara att

7 Förslagen om att förbjuda publicering opinionsresultat under veckan av före valen och att införa skilda valdagar kunde inte föras till någon av faktorerna. De variablerna hade så låga kommunalitetsvärden jag att uteslutit dem i de följande faktoranalyserna.

DEMOKRATlOPlNlONER

enda underliggande demokratiideologisk dimens Men så är

en on. inte fallet.

Den aptitliga faktorlösningen består Faktorer

mest av tre som tillsammans förklarar drygt variationen i materialet

60 procent av

tabell 9. Den första faktorn beskriver variationen i svenska

se

folkets åsikter direktdemokrati och handlar folkomröst-

om on ningar och medborgarremisser F1. Den andra faktorn beskriver variationen i medborgarnas åsikter vad skule kunna kalla

om man

effektiv elitdemokrati och samvarierar starkast ned åsikter en om

minska antalet riksdagsledamöter och överlåta btslut till att exper-

F2. Den tredje faktorn beskriver variationen i nedborgarnas ter

åsikter öka folkopinionens inflytande och berör förslagen

om att

sänka fyraprocentspärren och rösträttsålderr F3. om att

Tabell 9. Resultat från faktoranalys åsikter olikademokrati-

av om förslag, 1998 kommunaliteter, andel förklarad varians

Pearsons

faktorer kommuförslag F1 F2 F3 nalitet

direktdemokrati genomföraflerkommunalafolkomröstningar .09 .63 genomföraflernationellafolkomröstningar .07 .47 allamedborgaremöjlighetattskrift.reagerapápolitikernasförslag .26 .51 ge

effektivelitdemokrati

begränsariksdagsledamöternasmandatperiodertillmaximaltåttaår

ökafolkopinionensinflytande sänkarösträttsálderntill 16år .10 .83 sänkafyraprocentspärrentill riksdagen .21 .81

andelförklaradvarians 25 2 15

Kommentar:Resultatenärhämtadefrånenprincipalkomponentanalysavkorelationermellan åsikterna de olikademokratiförslagen.Lösningenharbegränsatstilltrefaktorerenligt detså

om kalladearmbágskriteriet.Floteringsmetodenär orthomax,vilketinnebärattfrimtagningenav faktorernaharskettutankravpá nollkorrelationmellandetrefaktorerna.KoreIationskoefficienterna faktorladdningarnaangerkorrelationenmellanfaktorernaochde olikafrágona,Faktorladdningar störreän.50harförsettsmedram.Kommunaliteternakanvarieramellan0 och1ochvisarhurstor andelavvariationenirespektiveförslagsomkanförklarasavdetrefaktorernatillsammans.

HENRIK OSCARSSON

Även åsiktsmönstren är mycket otydliga kan faktor-

om genom

analysen ändå urskilja olika teman eller aspekter medborgar-

tre av

demokratiopinioner. Men hur del variationerna i mednas stor av

borgarnas åsikter demokratiförändringsförslagen kan föras

om

tillbaka till ideologiska meningsskiljaktigheter och hur mycket

av variationen resultat allmänt missnöje

är ett av

Den ideologiska komponenten väljarnas demokratiåsikter

av kan undersökas studera hur de olika partiernas sympati-

genom att sörer positionerar sig längs de demokratidimensioner

tre som erhållit faktoranalysen figur 2. Här bekräftas de små

genom se åsiktsskillnader mellan partiernas sympatisörer har kunnat

som

konstatera i tidigare analyser.

När det gäller den direkta deltagardemo/eratin är det miljö-

partiets, Vänsterpartiets och Centerpartiets sympatisörer är

som

avgjort positiva än andra partiers sympatisörer. Moderaternas

mer och kristdemokraternas sympatisörer är de varmaste anhängarna

av vad jag valt att kalla effektiv elitdemokrati. När det gäller åsikter

öka fol/eopinionens inflytande rösträttsutvidgning och

om att -

sänkt fyraprocentspärr är miljöpartiets sympatisörer de mest

-

positiva.

DEMOKRATIOPINIONER

Figur Partisympatisörernas genomsnittliga positioner längs

tre

demo/eratiideologzis/eadimensioner

medeltal

deltagardemokrati

s m kd c mp v Ä+ i l: 3 G 3 l lf -jle--á-O-Q-á-lj -05 0,0 +0,5

effektiv elitdemokrati

c v s mp kd m fê+"i e c l e l l . Y a -0.5 0.0 +0,5

öka folkopinionens inflytande

m ckd s v mp 4 l + l :c l e: ac :i e: 1 l i -0.5 0.0 +0,5

Kommentar.Detredemokratiideologidimensionernaärhämtadefrándenlaktoranalyssom rapporteradesitabell Dimensionernaharnormeratssaatt de har medelvärdet0 och standardawikelse Skalornamätsi standardawikelseenheterochgersåledesenuppfattning omhurstoraskillnadernamellanolikagrupperavpartisympatisöreregentligenär.

Än bör framhållas

en gång att partiernas sympatisörer inte skiljer

sig särskilt mycket när det gäller åsikter demokratilrågor. om Den diskriminerande kraften hos de erhållna dimensionerna tre är blygsam etaF1.24; etaFZ ,19; etaF3.l4. Även det finns om återkommande tendenser i materialet visar serie variansen envägs

analyser det är partisympatisörer skiljer

att grupper av som sig signifikant åt längs de tre demokratidimensionerna.

Resultaten från de föregående analyserna betyder det inte att

finns stark demokratiideologisk dimension

en som formar med-

borgarnas åsikter olika förändringsförslag. En misstanke

om som burit med ända sedan inledningen oss av rapporten är att det finns tydlig skiljelinje mellan nöjda och missnöjda snarare en personer eller mellan förändringsbenägna och medbor-

mer försiktiga

gare. Idén är inte så konstig egentligen: nöjda inte personer är

HENRIK OSCARSSON

lika angelägna att det behöver genomföras föränd-

om en massa

ringar som missnöjda personer.

Men finns det tydlig missnöjeskomponent i svenska folkets

en åsikter förändringar demokratin I 1998 års SOM-undersök-

om av ning fick tala hur nöjda de känner sig med hur

svarspersonerna om

demokratin i Sverige fungerar. Vi har möjlighet undersöka

att om

nöjda är mindre positiva till demokratiförändringar än vad

personer missnöjda är tabell 10.

personer se

Tabell 10. Andel positiva till förslag förändringar demokratin bland

om av

är olika nöjda med demokratin, 1998 procent, tau-c personer som

nöjdmed

demokratiniSverige förändringslörslag ++ + - - tau-c

-

minskaantaletriksdagsledamöter 22 33 55 67 +.25 minskalönerochersättningartill heltidspolitiker 41 57 77 81 +22 geallamedborgaremöjlighetattskriftligenreagerapápolitikernas förslaginnanbeslutfattas k medborgarremisss

40 39 52 74 +16

kräva partieratt ochkandidaterredovisarvarifrån erhållerde kampanjbidrag63 66 73 84 +.09

förbjudapublicerandetavopinionsundersökningarunderveckanförevalet 44 40 40 41 -.01

Kommentar:Resultatenbyggerpåomkring1650svarspersoner.Fråganomdemokratilyder:"Pådet helataget,hurnöjdärDumeddetsättpávilketdemokratinfungerari Sverige svarsalternativenvar "mycketnöjd",ganska nöjd","intesärskiltnöjd"och"intealls nöjd".Sompositivaräknasdesomsvarat "mycketbraförslag"eller"ganskabraförslag"omde olikaförslagen.Tau-c ärettsambandsmáttför ordinalskalevariableroch kanvarieramellan-1 och+1. Värdennäranollbetyderavsaknad samband.av markering betyderattsambandetmellangradenavnöjdhetochåsiktomdemokratiförändringarinteär statistisktsignifikantskildfrån noll95 procentssignifikansnivá.

Det finns tydlig skiljelinje när det gäller inställningen till olika

en

förändringsförslag mellan uttrycker allmänt missnöje

personer som

med demokratin och de är nöjda tabell 10. Missnöjda

som se

DEMOKRATIOPINIONER

medborgare tycker att alla förslag till förändringar är bra

oavsett

de leder till större folkligt deltagande eller elitdemoom ett mer kratiskt system. Personer uttrycker större tillfredsställelse

som med demokratin i Sverige tycker generellt sett sämre de olika

om

förändringarna. När det gäller exempelvis frågan minska

om att

antalet riksdagsledamöter är 22 procent de nöjda medborgarna

av positiva till förslaget. Motsvarande andel bland de medborgare

som är missnöjda med hur demokratin i Sverige fungerar är 67 procent.

En iakttagelse stöder att det finns missnöjeskomponent

som en i medborgarnas demokratiåsikter år att sambandet mellan demokratimissnöje och åsikter förändringar i demokratin är starkast

om

för frågorna minska löner och ersättningar för politiker,

om att minska antalet riksdagsledamöter och begränsa ledamöternas tid

att

i riksdagen. För förslag att skilja valdagarna åt, sänka rösträtten

om

och förbjuda publicerande opinionsundersökningar är

av sambandet nästan obefintligt. Medborgaropinionen de olika

om

förslagen liknar primitiva utslag missnöje än informerade

mer av

åsiktsyttringar de olika förslagen.

om

Medborgarnas allmänna missnöje med demokratin är allt

av att döma resultat det låga förtroendet för politiker och politiska

ett av institutioner. En undersökning sambandet mellan medborgarnas

av

politikermisstro och demokratiopinioner ytterligare stöd för

ger

missnöjes och misstroendeeffekt existerar tabell 11. att en se

HENRIK OSCARSSON

Tabell 11. Andel positiva till förslag förändringar demokratin

om av bland med olika grad förtroende för politiker, 1998

personer av procent, tau-c

förtroendeför

politiker

geallamedborgaremöjlighetattskriftligenreagerapåpolitikernas förslaginnanbeslutfattass.k. medborgarremiss

62 46 34 16 alltidöverlåtabesluti viktigafrågortill experter 61 55 42 -.13 begränsariksdagsledamöternasmandatperiodtill maximaltåttaår 66 60 50 -.10 genomförafler nationellafolkomröstningar 50 39 32 -.09 krävaattpartierochkandidaterredovisarvarifråndeerhåller 78 69 63 -.07 kampanjbidrag

förbjudapublicerandetavopinionsundersökningarunderveckan 39 41 40 -.01 förevalet

Kommentar:Resultaten hämtadeär från1998års SOM-undersökningochbyggerpåomkring1 700 enkätsvar.Fråganlyder:"Allmäntsett.hurstortförtroendeharDuförsvenskapolitiker". Svarsalternativensomgavsvarmycket stortförtroende",ganskastortförtroende".ganska litetförtroende"och"mycketlitetförtroende".I analysenhardebådaförtroendefullasvarenslagitsihop eftersomdetvarså få personersomsvaradeattdehademycketstortförtroendeför svenska politiker.Tau-c är ettsambandsmåttför ordinalskalevariablerochkanvarieramellan-1 och+1. Värdennäranollbetyderavsaknad samband."markeringav betyderattsambandetmellangraden avnöjdhetochåsiktomdemokratiförändringarinteärstatistisktsignifikantskildfrånnoll95 procentssignifikansnivå.

Personer med lågt förtroende för politiker är genomgående mer

positiva till förslag till förändringar den svenska demokratin än

av

har förtroende för politiker. Det negativa sambandet personer som

mellan politikerförtroende och generell förändringsbenägenhet är

starkast för de frågor där riksdagsledamöter och heltidssom politiker fungerar stimuli. Bland de mest misstroende med-

som borgarna är det till exempel hela 82 procent ställer sig positiva

som

till förslaget minska löner och ersättningar till heltidspolitiker.

att

Frågan inställer sig de missnöjda och misstroende

som är om

medborgarna skulle bli mindre missnöjda och misstroende flera

om

DEMOKRATIOPINIONER

av förändringarna demokratin verkligen genomfördes. Med led-

av ning svarsmönstren är det knappast sannolikt. Missnöjet och av

misstron har visat sig generell förklaring till medborgarnas

vara en

allmänna förändringsbenägenhet. Oavsett vad demokratiförslagen

handlar är misstroende medborgare positivt inställda än om mer icke misstroende. Det är därför sannolikt denna generella missatt

nöjeseffekt skulle kvarstå antalet riksdagsledamöter halve-

även om rades, fler beslut i viktiga frågor överlåts till eller det experter om

anordnades fler folkomröstningar.

4¶Avslutande diskussion

De flesta demokratiförslagen åtnjuter övervikt positiva av en av attityder bland svenska folket. Förslag leder till mindre direkt som

folkligt inflytande över politiken expertöverlåtelse och minskat

-

antal riksdagsledamöter är populära bland medborgarna än

- mer förslag leder till direkt folkligt inflytande såsom som mer - att anordna fler folkomröstningar och sänka rösträttsåldern till 16 år. När det gäller frågan hur svenska folket själva vill den framom att tida demokratin skall utformas blir slutsatsen således smula en överraskande. Att överlåta makt till och minska mer experter an-

talet riksdagsledamöter är populära åtgärder anordna

mer än att

folkomröstningar och införa medborgarremisser.

Medborgarnas åsikter demokratiförändringar formar ingen

om stark sammanhållen åsiktsdimension. De otydliga svarsmönstren

visar snarare att medborgaropinionen är mycket svagt utvecklad i

frågor rör demokratins spelregler. Några partiideo-

som stora logiska skillnader medborgarnivån kan heller inte återfinnas.

Demokratifrågorna befinner sig fortfarande i skuggan många

av

andra politiska sakfrågor och det verkar i nuläget finnas litet

ut-

för politisering och uppflyttning den politiska dag-

rymme en

ordningen.

De ideologiska skillnader ändå framträder materialet bär som ur endast spår de ideologiska konflikter rasade kring svaga av som rösträttsutvidgning under den svenska demokratins förhistoria. Medborgare själva betraktar sig stående till vänster är till som som

exempel positiva till fortsatt rösträttsutvidgning 16-årig röst-

mer

HENRIK OSCARSSON

rätt och större inslag direktdemokrati än vad medborgare

av som står till höger är.

Den rika förekomsten idéer och förslag till förändringar

av av spelreglerna i den svenska demokratin elitnivån tycks inte stå i proportion till kvalitén i medborgarnas åtminstone inte

responser -

önskar medborgarna är kunniga och delaktiga och

om man att om engagerade i debatten demokratins framtida utformning.

om Många medborgare år sannolikt mycket osäkra vad de olika förändringsförslagen innebär. Ett allmänt missnöje med den svenska demokratin och bristande förtroende för politiker är styrande för

många medborgares åsikter demokratiförändringar. Populari-

om

för många demokratiförslagen måste därför tillskrivas teten av

missnöjeskontot missnöjda medborgare gillar demokratiföränd-

ringar vad de innebär och särskilt mycket de innebär

oavsett om att gruppen politiker sätts åt.

Medborgarna och partieliten uppvisar hög åsiktsöverenstämmelse när det gäller de flesta demokratiförändringar. Det råder

stor

enighet det förträffliga i förslaget låta partier och kandidater

om att redovisa varifrån de erhåller kampanjbidrag. På motsvarande sätt är partielit och medborgare eniga sänkt rösträttsålder till 16 år

om att

mycket dåligt förslag. Medborgaropinionen befinner sig dock

är ett

i otakt med den svenska riksdagen när det gäller förslaget att skilja valdagarna åt. Medan riksdagen rör sig mot enighet i frågan är medborgaropinionen fortfarande mycket splittrad.

Ämnet för denna publikation medborgares demokratiideo-

logier kan förstås inte uttömmas i det här slaget

- en rapport av

är ämne för avhandlingsprojekt eller större utan snarare ett ett forskningsprogram. Jag vill avsluta med att peka behovet

av mer

forskning hur medborgare hanterar och kring

om resonerar klassiska motsättningar i den moderna demokratin. Fortsatta studier bör grundas djupare i normativ demokratiteori. Fortsatta mätningar svenska folkets demokratiopinioner bör kombineras

av

med intervjustudier, fokusgrupper och medborgarpaneler.

DEMOKRATIOPINIONEH

Författarpresentation

Fil. dr Henrik Oscarsson är verksam forskare och lärare vid

som Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Han

disputerade i maj 1998 med avhandlingen Den svenska partirym-

den. Väljarnas uppfattningar konfliktstrukturen i partisystemet

av 1956-1996. För närvarande bedriver han forskning svensk

om militär underrättelse- och säkerhetstjänst under det kalla kriget

inom för HSFR:s forskningsprojekt Övervaknings-

ramen om

sverige.

HENRIK OSCARSSON

Referenser

Esaiasson, Peter 8CSören Holmberg. 1996. Representation from Above. Members Parliament and Representative Democracy in Sweden. Aldershot: Dartmouth. Esaiasson, Peter. 1996. Vilka är dom I Västsvenska perspektiv. SOMrapport 1.7. red. Lennart Nilsson. Göteborgs universitet: SOMinstitutet Gilljam, Mikael 8CHenrik Oscarsson. 1996. Västsvenskarna tycker

sina kommunpartier. I Västsvenska perspektiv. SOM-rapport

om 17. red. Lennart Nilsson. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Gilljam, Mikael 8CSören Holmberg. 1995. Väljarnas val. Stockholm: Norstedts. Gilljam, Mikael 8CSören Holmberg. red. 1996. Ett knappt till EU. Väljarna och folkomröstningen 1994. Stockholm: Norstedts.

Holmberg, Sören 8CKent Asp. 1984. Kampen om /earn/erañen.

Stockholm: Liber. Holmberg, Sören. 1993. Kommunala väljare finns dom I

- Vastsvens/e opinion. SOM-rapport 10. red. Lennart Nilsson. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Johansson, Folke. 1987. Delad röstning. I Fol/estyrelsens villkor.

Betänkande folkstyrelsekommittén. red. SOU 1987:6.

av

Stockholm: Justitiedepartementet.

Johansson, Folke. 1996. Röstdelning kommunal fråga I

- en Västsvenska perspektiv. SOM-rapport 17. red. Lennart Nilsson. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Oscarsson, Henrik. 1998. Den svenska partirymden. Väljarnas

uppfattningar av konfli/etstrukturen i partisystemet 1956-1996.

Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen. Schuman, Howard 8CStanley Presser. 1996. Questions and Answers

in Attitude Surveys: Experiments Question Form, Wording and

on Context. Thousand Oaks: SAGE. SOU 1998:85. Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz. Demokratiutredningens skrift Stockholm: Fritzes.

nr

DEMOKRATIOPINIONER

SOU 1996:111. Bevakad övergång. Åldersgränserför upp till 30

unga

år. Rapport fån åldersgränsutredningen. Stockholm: Civildepartementet.

Särlvik, Bo. 1959. Opinionsbildningen vid folkomröstningen 1957.

Stockholm: SOU 1959:10. Westerståhl, Jörgen. 1993. Person och parti. Studier i anslutning till

Personvalskommitténs betänkande Ökat personval., SOU

1993:63. Stockholm: Justitiedepartementet.

KLJNGL. BIBL.

1999 -07"3 O

STOCKHOLM

Därför anordnar offentliga seminarier runt om i landet.

Till seminariema bjuder in forskare och idédebattörer att bidra med sin kunskap och sina värderingar kring de frågor tycker är värdefulla att sam-

tala kring.

Varje seminarium dokumenteras i form av en skrift

WWW

.

gov s e

. är adressen till Demokratiutredningens

webbplats. Här finns möjlighet att föra

fri debatt kring demokratin demoen kratitorget är öppet för alla.

Ett antal krönikörer kommer att kommentera demokratiproblem och andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

och föra dialog kring utredningen. om Direktiv i fulltext, arbetsplan och

utredningens protokoll är dokument

Demokratiutredningen kommer kan hämta hem. man fortlöpande under arbetets gång att Här informerar också fortlöpanpublicera skriftserie med essäer, de aktuella skrifter och seminarier. en om debattartiklar, seminarieinlägg och Man kan dessutom ta del av debattforskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa Den omfattande demokratiforsk- utredningens skrifter. ning bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar av nätet som och högskolor ställs detta vis till för- där demolqatifrågor dryftas olika fogande för alla som är intresserade av sätt

demokratifrågor.

Information om titlar, utgivningsdag, priser m.m. finns utredningens V1 svarar gärna frågor och lämnar

webbplats.

ytterligare infonnation om utredningens arbete. Adress och telefonnummer till utredningens kansli finns nästa

En utredningens uppgifter är att sti- sida.

av mulera det offentliga samtalet.

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKRlFFSERIE

12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från

-

ett seminarium SOU 1998:145 13. Invandrarskap och medborgarskap.

Dokumentation från ett seminarium SOU 1999:8 14. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet

och demokrati SOU 1999:9 15. Etik och demokratisk statskonst.

SOU 1999:13 16. Elektronisk demokrati. SOU 1999:12 17. Den skyddade provinsen. En essä om demokratins

värde och värdighet SOU 1999:22 18. Lobbning SOU 1998:146 19. Demokratin i den offentliga sektorns

förändring. Dokumentation från ett seminarium

SOU 1999:40 20. Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och

de individuella rättigheterna i Sverige SOU 1998:103 21. Bör demokratin avnationaliseras

SOU 1999:11 22. Globaliseringen och demokratin. Dokumentation

från ett seminarium SOU 1999:56 23. Löser juridiken demokratins problem

SOU 1999:58 24. Representativ demokrati. SOU 1999:64 25. Demokratin och det gemensamma bästa.

SOU 1999:74 26. Demokratiopinioner

s Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bl.a. globaliseringen, EUmedlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den

IT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning, nya folkrörelsernas förändringar och det sjunkande valdeltagandet. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom 0 offentliga seminarier runt om i landet v webbplatsen wwwdemokratitorgetgovse med fria

debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen

- en skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie-

inlägg och forskarantologier.

Opinionsbildare och politiska ledare diskuterar olika lösningar på den politiska demokratins problem. Utredningar tillsätts. Experiment sätts igång.

då medborgarna själva l den här skriften Vad anser redovisas deras uppfattningar om några av de förslag .som påstås kunna lösaderas gemensamma problem.

.

©t

fakta info direkt

Tel 08-587671oo. Fax08-587671

Box 6430.11382Stockholm

0rder@faktainf0.sewww.faktainfo.se