Avkorporativisering och lobbyism konturerna till en ny politisk modell : en bok från PISA-projektet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMDKRATI

lpredningen

Jörgen Hermansson Anna Lund Torsten Svensson PerOla Öberg

Avkorporativisering

och Iobbyism

AAAI

STATENSOFFENTLIGA

UTREDNINGAR

ReaFkB

SOU

Dcc

Avkorporativisering

ooh

Iobbyism

- konturerna till en politisk modell

ny

En bok från PISA-projektet

Jörgen Hermansson Anna Lund Torsten

Svensson

PerOIa Oberg

Demokratiutredningens forskaruolym XIII

E5084

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 OO, Fax: 08-587 671 71

E-post: 0rder@faktainf0.se

Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-755-8 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN O375-250X

Förord

Ett Demokratiutredningens uppdrag och värdera

av är att summera

de årens demokratiutredningar och demokratiforskning, ett

senaste

stimulera det offentliga samtalet demokratin. Av de skäannat att om len har redan åtskilliga demokratiforskare medverkat

våra temaseminarier i landet liksom i flera våra debattorienterade små-

runtom av skrifter. Av de skälen också den här boken

ges ut.

Det här är böcker där drygt hundra forskare

en av tretton ett

inom samhällsvetenskap och humaniora belyser olika aspekter den

av svenska folkstyrelsens utveckling. Författarna är verksamma inom

drygt tio vetenskapliga ämnesområden. Artiklarnas vetenskapliga

kvalitet har vanligtvis säkerställts att författarnas kollegor

genom granskat dem inom för institutionernas forskarseminarier.

ramen

Forskarvolymerna har tillkommit efter genomgång den

en av demokratirelevanta forskning pågår universitet och högsko-

som lor. En del forskare har ombetts att redovisa forskningsläget jämte

pågående eller nyligen avslutade studier. Andra har fått sina egna,

uppdraget att genomföra studier inom områden forskningen

som

eftersatt Demokratiutredningen behöver kunskap Tack

men som om.

nästan alla blivit ombedda också lämnat bidrag har vare att som ett

denna breda, än långt ifrån fullständiga exponering våra kun-

om av skaper demokratin blivit möjlig. Att forskarna det del

om ser som en

sin yrkesroll att leverera underlag för det offentliga samtalet är av

med tillfredsställelse. Inte för forskarna skulle sitta värt att notera att inne med alla Men för att deras olika teoretiska infallsvinklar

svaren. och verklighetsbilder kanske kan göra det politiska samtalet

mer

insiktsfullt. mångfald komplicerar.

Det är en som

Avkorporativisering och lobbyism

Att analysera lobbningens demokratiska för- och nackdelar

är en av

Demokratiutredningens uppgifter. Hur går det t.ex. med pluralisoffentligheten och den politiska jämlikheten I småskriften

men, Lobbning SOU 1998:146 för några olika erfarenhe-

gav utrymme

och principiella perspektiv.

ter

I den här boken redovisas resultaten från såväl teoretiskt

ett som

FÖRORD

empiriskt ovanligt omfattande statsvetenskapligt forskningsprojekt. Som brukligt i våra skrifter har Demokratiutredningens ledamöter

inte tagit ställning till bokens innehåll. När det gäller författarnas

arbetsfördelningen har kapitel 3 och 5 författats jörgen

av Hermansson, Torsten Svensson och PerOla Öberg tillsammans. Anna Lund för kapitel Det allra sista kapitlet är forskar-

ansvarar ensam

nas gemensamma sammanfattning.

Erik Amnå Huvudsekreterare

1. Att

påverka

demokratiska beslut

Folkstyrelsen bygger tanken medborgarnas önskemål ska väg-

att leda de politiska besluten. demokrati behövs därför fungerande I en

metoder för medborgarna förmedla sina åsikter till beslutsfatatt De allmänna valen är naturligtvis de viktigaste instrutarna. ett av för detta. Det är också anledningen till det minskade valmenten att

deltagandet måste betraktas ett allvarligt problem.

som Alldeles bortsett från hur väl de allmänna valen fungerar, fordras

emellertid ytterligare kanaler för medborgarnas åsikter ska nå att fram till de valda politikerna. Inte de utpräglade elitdemoens mest kraterna de inte det är viktigt många deltar i politisom anser att att ken och inte heller elitens åsikter i varje läge behöver avspegla folatt kets de valda ska isoleras från det övriga menar att representanterna samhället. Politikerna bör informera sig de åsikter finns om som

bland medborgarna, och medborgarna har i sin framföra

tur rätt att

sina önskemål till dem är utsedda fatta besluten. som att Hur sådan kontaktverksamhet mellan politiker och väljare i en realiteten går till kan emellertid variera i betydande grad. Vissa med-

borgare kontaktar personligen sina valda företrädare. Andra väljer att

ingå i medborgarsammanslutning aktivt försöker påverka

en som

politikerna. Andra åter arbetar arbetsplats ett privat företag

en -

eller myndighet sig ha anledning framföra

en som anser att syn- punkter till dem beslutar angelägenheter berör verksom om som

samheten. Organisationer, företag och myndigheter sköter i viss sitt politiska deltagande själva, ibland också utsträckning men tar hjälp professionella rådgivare. Utgångspunkten för våra

av egna

undersökningar inom för forskningsprojektet Politiska institu-

ramen tioner ocb strategiskt agerande PISA dessa verksamheter utgör är att

den vardagliga sidan vår representativa demokrati, och

mer av att mer kunskap detta nyckeln till ökad förståelse det om ger oss en av

levande styrelseskicket.

Det övergripande syftet med denna skrift är således beskriva att och från demokratisk synpunkt karakterisera den styrelsemodell som

präglar svensk politik tröskeln till 2000-talet. Framställningen

ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT

inleds i detta första kapitel med preciserar de begreppsliga verkatt

nyttjas i de följande kapitlen. Den empiriska analysen består

tyg som två typer studier. I kapitel 2 och 3 tecknas de generella mönstav av i det svenska styrelseskicket. Kapitel 4 och 5 ägnas däremot ren ett specifika och moderna inslag i denna modell. I det avslutande par mer sjätte kapitlet sammanfattas resultaten.

Påverkan inifrån: demokrati och

korporativism

Oavsett i vilken egenskap medborgarna försöker påverka politiken

kan de utnyttja olika metoder eller vägar för nå fram till beslutsatt fattarna. Den grundläggande skiljelinjen går här mellan vad skulle kunna kalla för institutionaliserat och icke-institutionaliserat deltagande. För att precisera denna distinktion måste kunna klargöra innebörden begreppet institution. Hur det ska till förefaller av emellertid allt än självklart döma de olika definitionsvariannat att av

anter samhällsvetenskapen kan uppvisa. Vi institu-

som anser att en tion ska förstås mekanism vilar på regel eller bel som en som en en

uppsättning regler som uppfattas, åberopas och erkänns aktörerna

av I det här fallet handlar det således bestämt regler mer om som avgränsat vilka får delta i offentligt beslutsfattande. Dessa

som regler

behöver inte formellt beslutade och nedtecknade, ska de vara men av centrala aktörerna legitimt kunna åberopas "något

som som gäller. Det innebär att vallagarna och den parlamentariska styrelseformen är exempel sådana regelsystem. Och den enligt vår defini-

senare var tion institution långt innan den 1974 kodifierades i skriven en en

grundlag.

Inom för institutionaliserat deltagande går rågången ramen ett mellan demokratiskt och icke-demokratiskt grundade institutioner. Det institutionaliserade deltagande baseras demokratiska som

principer innebär givetvis medborgarnas deltagande i det parlamenta-

riska systemet. Den enskilde medborgarens traditionella deltagande går då via partiarbete och valsedel, och därmed genom det representativa systemet. En central möjlighet utöva inflytande är annan att att

själv ledamot i fullmäktige eller riksdag. Men också organisatio-

vara och företag kan inom för demokratiskt arbeta ner ramen ett systern för deras kandidater får plats i dessa att organ genom att engagera sig i de politiska partierna. Det innebär med hjälp sina att man av

anställda eller organisationsmedlemmar utnyttjar det parlamentariska

systemet. Detta ligger i huvudsak vid sidan det uppmärksamav som

ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT

i den här skriften. Det berörs i förbifarten och mas mest som ett specialfall i kapitel Institutionaliserat deltagande behöver dock inte nödvändigtvis

vila demokratiska principer. Tidigare fanns regelrätt korporativ

en

representation i den politiska församlingen genom ståndsriksdagen, något försvann i och med representationsreformen 1866. En

som eller mindre institutionaliserad representation för korporationer mer förekommer emellertid fortfarande, fast i andra än i parlanu organ

mentet och i mindre omfattning än tidigare. Medborgarsammanslutningar och organiserade intressen har nämligen kunnat påverka politiken inte minst direkt representation i statliga utredningar

genom

och andra förvaltningsorgan såsom statliga verksty-

mer permanenta

relser. Denna inflytandeväg, när medborgarsammanslutningar ges en direkt möjlighet delta i utformningen offentlig politik, brukar

att av

benämnas korporativism.

Med det språkbruk förordar innebär således korporativism att vissa organiserade intressen särställning att staten instiges en genom tutionaliserar sin kontakt med just dessa och därmed upphöjer dem

till legitima deltagare i den offentliga beslutsprocessen. Vissa parts-

intressen kommer med andra ord ingå erkända inslag i det att som beslutsfattandet. Om detta skulle den dominerande

offentliga vara

deltagandeformen skulle ha att göra med ett rent korporativt sysän demokrati. Rör det sig i stället korporativa tem snarare en om

inom för i övrigt fungerande parlamentarisk

arrangemang ramen en demokrati har göra med demokratiskt med snarare att ett system vissa I forskningen området har Sverige vanligen fått

orena inslag.

utgöra det typiska exemplet sådan demokrati med starka inslag en av korporativa arrangemang. I detta avseende har det dock tid skett rad viktiga försenare en

ändringar. Utredningsväsendet används idag annorlunda än tidigare: Under lång period utredningar med representation från

en var stora

partier och intresseorganisationer mycket viktig del den

en av svenska modellen, tillsätts i allt större utsträckning men numera enmansutredningar och alla kommittéer i uppdrag att arbeta ges betydligt snabbare än förr. Sedan sju år tillbaka har dessutom

intresseorganisationernas formella representation i förvaltningsmyndigheters styrelser upphört. Frågan vad i realiteten åter-

om som

står medborgarnas inflytande inom för det korporativa

av ramen systemet är ämnet för kapitel Det går givetvis också tänka sig andra institutionella former att av icke-demokratiskt deltagande än det korporativistiska, även det om är det vanligen förekommande, åtminstone inom för de senare ramen

ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT

västliga demokratierna. I nepotistiskt är det släktskap ett systern som utgör den erkända grunden för politiskt deltagande medan det i ett klientelistiskt är etnisk och kulturell identitet eller stamtillsystem tillhörighet avgör får audiens hos makthavaren. som om man

Påverkan utifrån: aktioner, kontakter och

opinionsbildning

Mot dessa institutioner står de andra formerna påverkan där inte av tillträdet till beslutsfattaren är begränsat till några erkända och till beslutsstatus upphöjda Deltagandet innebär i detta fall påverparter. kan utifrån och partsintressets initiativ. De icke-institutioeget naliserade inflytandevägarna är många, har funnit det

men lämpligt att dela dem i huvudkategorier, uppdelning grundar sig

tre en som deras olika närhet till besluten: direkt påverkan besluten,

påverkan direkt beslutsfattarna påverkan den allmänna mot samt av

opinionen.

Försök direkt påverka politiska beslut vid sidan de instituatt av tionaliserade inflytandevägarna innebär medverkar i någon att man direkta aktioner. Här aktörerna handgripligen del i beslutet typ av tar blockader och olika varianter civil olydnad och försöker genom av därmed påverka beslutssituationen eller förhindra vad redan har som blivit bestämt. Syftet kan visserligen i första hand väcka opivara att nion; aktörerna kanske inte direkt ska kunna förens tror att man ändra något. Det handlar ändå de ingriper i beslutsom att man facto

processen. En andra påverkansmetod icke-institutionaliserad av art som är central i vår framställning är de direkta eller riktade kontakterna med politiker och tjänstemän. Här handlar det aktören i

om att personliga

möten, via telefon, brevledes eller något medium kongenom annat taktar och direkt inriktar sig någon eller några utvalda offentliga företrädare, vilka i sin kan påverka enskilda beslut. Även den tur om

här personkontakter kan ske väl så regelbundet och kanske

typen av

också reglerat i korporativt är det inte givet

som ett system, vem som "dyker upp". Det icke-institutionaliserade ligger i det inte finns att

någon begränsning eller reglering chansen tala för

av vem som ges att sin sak.

Detta sätt direktkontakter utöva politiskt inflytande att genom bör i sin tur särskiljas från sådan verksamhet indirekt som avser att påverka beslutsfattarna riktas den allmänna opinionen genom att mot eller andra för beslutsfattarna viktiga Detta betecknar grupper. senare

ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT

opinionsbildning.

ytterligare bort från själva beslutet

Det är möjligt att ta ett steg

så vill i tidigare skede. Normalt föreställer eller om man påverka ett

opinionsbildning innebär aktörerna själva öppet deltar i

oss att att den allmänna debatten. En indirekt variant opinionspåver-

annan av kan är kontakt med media för sin ståndpunkt belyst utan

att ta att

själv behöva uppträda öppet debattör. att som

En över olika former av politiskt

typologi denagande

De distinktioner och begreppspreciseringar gjort ger som

som

resultat typologi över olika former politiskt deltagande. Den

en av kunde ha annorlunda I forskningen medborgarnas indivi-

sett ut. om duella agerande brukar således långa listor

politiska man presentera

olika sätt delta Den bakomliggande tanken är att säröver att man skiljer de aktiviteter individerna själva åtskillnad mellan.

som gör en

Därmed blir det normalt också viktigt beakta innehållet i

sett att en kontakt. Skillnaden mellan skriva namnlista och skänka

att en att

till stöd för politiska ändamål beror skillnad i pengar samma en vad faktiskt gör. I vår föreställningsvärld är det däremot skill-

man en nad mellan olika endast det riktar sig olika håll.

sätt att agera om mot

Vår bakomliggande tanke är försöka fånga demokratiskt relevanta

skiljelinjer. Från demokratisk synpunkt återkommer till detta

-

är det inte bara viktigt skilja mellan att direkt resonemang senare att

och öppet delta i opinionsbildningen och göra det att

att genom

och redaktörer. Även de övriga distinktionerna i

påverka journalister

nedanstående relevanta i just demokratiskt hänseende.

figur är

ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT

Figur Det politiska deltagandets former

Är deltagandet institutionaliserat

Ja Nej

Demokratiska p lrnc p er Direkt relation Ja Nej till besluten

Parlamentarisk Ja Nej ex. demokrati korporativism Direkt relation till beslutsfattare Direkta aktioner Ja Nej

Direkt relation till Direkta kontakter °Pi"i°"°"7 Lobbying Ja Nej

Opinions- Media bildning kontakter

Som redan påpekat går den avgörande tudelningen i figuren mellan

ett institutionaliserat deltagande aktörerna uppfattar, åberopar och erkänner regelverk för det politiska och ett gemensamt deltagandet ett deltagande inte är institutionaliserat. Man kan förvisso tänka som sig att även de formerna deltagande blir institutionaliserade, senare av endera praxis eller formella beslutä Om genom genom man avgränsar

möjligheterna till personliga kontakter med offentliga företrädare till

bestämd krets aktörer har lobbyismen förvandlats till

en korporati-

vism eller någon form för icke-demokratisk representation. annan Till exempel kan det praxis utvecklas genom ett system där det är kontakterna med de branschorganisationerna och endast med stora

dessa giltiga för kommunikationsdepartementet. Och

som anses när arrangemang av typen Hagaöverenskommelser eller kontakter med Direktörsklubben blir allmänt vedertagna idéer för hur den ekonomiska politiken ska förankras har också till

man övergivit pluralismen förmån för korporativa

arrangemang. Om de direkta aktionernas politik i sin institutionaliserades tur skulle det innebära vissa aktörer de tilläts i besluts-

att facto ingripa

processen genom att genomföra direkta och formellt olagliga sett

ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT

aktioner utdelade några påföljder. Man kan exempelvis utan att man

tänka sig Greenpeace-anhängare stoppar kärnkraftstransporter

som eller aktivister från Plogbillsrörelsen avrustar kärnvapen utan att som

bestraffas; Eller fackföreningsrörelsen genomför vilda strejker

att

och bojkottar skatter de ogillar med politikernas goda storföretag

minne. Dessbättre har inget vedertaget begrepp för sådant tillett stånd än då skulle hamna i form rättslöshet satt i annat att en av Det ordning där lagtrots i vissa fall godtas. system. vore en Vad det fria ordet den demokratiska

gäller opinionsbildning är

Alla har i säga vad de så önskar och ingens normen. princip rätt att

får begränsas. Det är emellertid fullt rimligt att

uttrycksmöjligheter

det skulle kunna uppstå institutionalisering också opinionsbild-

en av så med avseende till-

ningen att deltagandet regleras vem som ges

träde till mediearenan. Om med hänvisning till är man vem man -

är regeringsföreträdare, industri- eller organisaexempelvis att man

tionsledare också skulle ha given plats DN-debatt eller i - anses TV-soffan har således fått odemokratiskt opinionsbildningsett Om tillåter dra slutsatser utifrån fåtal och till system. oss att ett

omfånget begränsade studier förefaller tämligen nära en

vara

sådan situation.

Alla aktörer såväl individuella kollektiva kan

politiska som -

eller flera dessa aktiviteter. En sådan aktör kan alltså ägna sig en av hand eller med hjälp konsulter, antingen välja att agera egen av

eller företag specialiserat sig denna professionella personer som

verksamhet. Man kan även bygga allianser med andra aktörer typ av delar intressen med. Det är de varianterna deltagande som man av ska undersökas i denna skrift. som Efter i huvudsak behandlar det korporativa systemet

kapitel 2 som

kommer i och ordning att koncentrera oss några viktiga tur aktörer detta sätt försöker utöva inflytande över politiken. som direkta aktionerna lämnas i därhän därför den for- De stort sett att

i praktiken är tämligen obetydlig del vårt men av deltagande en av

nuvarande Kapitel 3 utgörs undersökning de

styrelseskickf av en av

200 i Sverige de 500 största företagen

1 största organisationerna samt

med avseende direkta kontakter och opinionsbildning i dess olika

former. I kapitel 4 undersöks de företag specialiserat sig poli-

som tisk konsultverksamhet de så kallade lobbyingkonsulterna. Här berörs flertalet icke-institutionaliserade påverkansformer dessa som

professionella påverkare kombinerar i olika politiska kampanjer. I

5 koncentreras uppmärksamheten till mycket speciell typ kapitel en

allianser mellan olika aktörer. Inom kommunikaav stora typer av tionssektorn har det blivit särskilt vanligt sådant samarbete instiatt

ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT

tutionaliseras i speciella organisationer.

Vägföreningen, Rail Forum

Sweden, Svenskt Flyg och Sjöfartsforum är sådana

exempel vars

verksamhet ägnas uppmärksamhet i det

kapitlet.

Lobbying -innebörd och

politisk

betydelse

En utgångspunkt för boken är föreställningen om att korporativismen är nedgång samtidigt lobbyismen alltmer tycks framstå

som

som en viktig politisk deltagandeform. En viktig fråga blir då vad

av det ovanstående bör beskrivas lobbying. Vår

som som uppfattning är

att det inte bör enbart för viss aktörer. Alla kan reserveras en typ av

ägna sig lobbying, och det "lobbyisten gör det själv

oavsett om eller med hjälp någon av annan. I den allmänna debatten finns tendenser till att avgränsa lobbying

till utför aktiviteten än till vad aktiviteten består vem som snarare

Med sådan missriktad begreppsbildning kommer den

en politiska

påverkan utförs professionella och för betalda

som av syftet lobbyis-

ter, informationskonsulter eller "mäklare" det norska så väl- - som funnet kallas för mellomman7 betraktas

en att som lobbying,

medan motsvarande politikerkontakter Volvo, LO och som tas av Industriförbundet faller utanför. Detta förbi-

är en avgränsning som

ser att lobbying är en speciell typ verksamhet är oberoende av som av utför den. Synsättet riskerar leda till vem som samtidigt att att man

idealiserar vissa aktörer. Påverkansförsök de traditionella typer av av

intressegrupperna och idérörelserna betraktas förbehåll utan som tra-

ditionellt folkrörelsearbete, medan de

som påverkar uppdrag lobbykonsulterna ställs vid skampålen de onda säljer sig

som som

till högstbjudande.

Vår linje innebär således såväl enskilda alla

att medborgare som

typer av organiserade intressen alltifrån IOGT, Pingströrelsen, och -

Metallettan till Fondkommissionärerna, Åkarna och KREAB kan

använda sig lobbying för söka uppnå sina mål. Det av att är själva

aktivitetens bestämmer det ska

mer generella egenskaper som om

kallas för lobbying eller inte. Detta handlar inte kon-

givetvis om mer

kreta kännetecken lobbying i amerikaniserad som att någon sorts

variant enbart skulle innefatta det i

personliga mötet "lobbyn,

poängen är snarare att det är frågan icke-institutionaliserad om en

kontakt, sig det sker skriftligt eller i personligt möte.

vare ett Alla aktörer kan således med Av det föl-

typer av syssla lobbying.

jer emellertid inte all verksamhet till ska

att som syftar påverkan

ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT

karaktäriseras lobbying. Det skulle innebära begreppet får

som att en

så urvattnad betydelse det betyder allt och samtidigt ingenting.

att Påverkan i form traditionellt parlamentariskt arbete, partiaktivite-

av

eller inom för korporativt bör inte benämter ramen ett arrangemang

lobbying eftersom dessa deltagandeformer innebär försönas att man ker utöva inflytande inifrån systemet". Inte heller direkta aktioner eller olika varianter opinionspåverkan bör innefattas under

av

begreppet lobbying. I stället vill lobbying för direkta

reservera kontakter med beslutande politiker eller tjänstemän bereder ett

som visst ärende. Endast det i figuren benämns påverkan

som ovan genom direkta kontakter betraktas således lobbying Det innebär

som att med lobbying iclee-institutionaliserade direletleontaleter med

menar

politiker eller tjänstemän i syfte att påverka offentligt beslutsfattande

Därmed inte de andra påverkansmöjligheterna är mindre

sagt att

viktiga. Det kan mycket väl så opinionsbildning där

vara att - man själv deltar eller indirekt påverkar opinionen förmå media

genom att

förmedla sina synpunkter både är vanligare och har större att -

genomslagskraft. politisk påverkanskampanj ingår väldigt ofta

I en både lobbying och opinionsbildning. Det är också skälet till att i den här skriften inte bara koncentrerar den del själva

oss som

bör benämnas lobbying, försöker att med ett bredare anser utan

reda vilka påverkansvägar kollektiva aktörer försöker grepp ut som

utnyttja i dagens Sverige.

Vi vill förstå hur fungerar. Av metodiska

ytterst sett ett system

och forskningspraktiska skäl finns anledning identifiera och

rent att

undersöka former politiskt deltagande, är i grund

separata av men och botten intresserade styrelseskicket i dess helhet. De alternativ

av

i realiteten har någon relevans korporativism, pluralism och som juridisk demokrati kan preciseras kombinationer olika del-

- som av

tagandeformer enligt nedanstående figur:

Figur 1.2. Tre alternativa styrelseskicle

Parlamentarisk demokrati plus

Korporativa arrangemang Lobbying opinionsbildning

Korporativism X X X Pluralism X X Juridisk demokrati X

ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT

De alternativen skiljer sig med avseende hur direkt tre pass som de organiserade intressena är involverade i det offentliga beslutsfat-

tandet. Opinionsbildning del samtliga varianter här

är en av som beaktas. Förekomsten lobbying är enligt detta inte av sätt att se

någon skiljelinje mellan korporativism och pluralism, väl mellan

men pluralism och juridisk demokrati. Den form korporativism känav från våra demokratier -ibland särskiljs den från äldre varianter ner av

korporativism med hjälp tillägg neo eller "fri

av som - rymmer

inte bara korporativa även lobbying och opinions-

arrangemang, utan

bildning.

Den demokratiska utgångspunkten

Det i grund och botten motiverar studium det politiska som ett av deltagandets olika former är deltagandet både utgör centrala delar att och har avgörande effekter demokratin. Hur dessa olika av typer aktiviteter ska värderas utifrån demokratiska principer kommer av att diskuteras utförligt i det avslutande kapitel Redan inledningsmera vis vill dock peka vad från demokratiska utgångspunkter ut som

bör ägnas särskild uppmärksamhet i analys enskilda medborga-

en av

och sammanslutningars politiska deltagande.

res Flertalet framställningar demokratins tillstånd brukar utgå om från Robert Dahls berömda idealtypj preciserar fullkomlig som en demokrati med hjälp fem kriterien av

° politisk jämlikhet präglar beslutsprocessen ° beslutsprocessen ger möjlighet till ett effektivt deltagande ° den politiska beslutsprocessen möjlighet till upplyst kunnande

ger folket eller dess företrädare har kontroll över dagordningen ° ° alla lyder under lagarna tillhör vuxna som permanent folket

I sin avhandling demokratin inom partierna kritiserar Jan Teorell om detta val demokratisk utgångspunkt. Problemet sägs Dahls av vara att kriterier underförstår direktdemokratiskt ideal där är ett normen direkt delaktighet i beslutsfattandet. Det är i förlängningen detta av argument inte heller klart vad utifrån Dahl ska kräva den man av "reellt existerande representativa demokratin, den formen för demokrati äger relevans för vår framställnin Vi är den här som punkten inte med Teorell, utan tror problemet har ense att snarast att göra med hur Dahls kriterier preciseras och operationaliseras. Inget dessa kriterier blir ointressant i representativ demokrati. av en

ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT

Allt lika således de former deltagande föredra annat är av att som

alla lika reella möjlighet utöva inflytande över det offentliga

ger att beslutsfattandet. Givet ceteris paribus-antagande följer också samma

från demokratiska utgångspunkter förordar de deltagandefor-

att

medborgarna för ett politiskt engagemang

mer som ger utrymme i den meningen det kan ha verklig effekt

som är meningsfullt att

de beslut fattas inom för det offentliga. Den politiska som ramen bör för det tredje utformad så att deltagarna

beslutsprocessen vara

har reella bilda sig uppfattning de alternativ

möjligheter att en om

står till buds. Det är sedan folket eller dess representanter som som bör ha kontroll dagordningen. Det är inte bara i själva beslutsfaöver folkmakt och bör råda. Även makten över

politisk jämlikhet

sen som vad bör värderas utifrån slags kriterium. Och

som politiseras samma

sist och hör det till demokratins grundläggande värde att

slutligen

i bör ha allmän karaktär. De politiska delta-

deltagande politiken en

gandeformerna kan därför värderas utifrån ett kriterium som säger

ingen bör utesluten från möjligheten att att mera permanent vara

utöva inflytande.

Det sig självt dessa kriterier inte alls behöver enkla säger att vara

tillämpa i praktiken. En de komplikationer avslutnings-

att av som vis blir hantera är det faktum att ytterst sett egentligen tvungna att inte är intresserade värdera enskilda deltagandeformer, utan ett av att eller kombination deltagandeformer. Svensk politik är i system en av realiteten blandmodell, där den renodlade parlamentariska demoen kratin lever i symbios med andra eller mindre harmonierande mer

former för politiskt deltagande.

En tänkbar svårighet är de fem kriterierna tenderar att annan att glida Det finns risk värderar fenomen samman. en att man samma flera gånger, dvs och förtjänst eller brist blir konterad att en samma än gång. Ett sätt hantera detta problem är givetvis att nogmer en att precisera sitt analysverktyg så de fem kriterierna går hålla grant att att isär. En kommer fasta på, är förannan möjlighet, som att ta att enkla slå några kriterierna. Det fjärde kriteriet, genom att samman av kontroll över dagordningen, bör utgå därför det särskiljer att en bestämd fas beslutsprocessen. De resterande kriterierna bör att av

tillämpa den fasen liksom övriga faser beslutsprocessen. Det

av femte kriteriet, alla skall inkluderade, kan uppfattas som vuxna vara aspekt det första. Det handlar viktig del den politiska en av om en av jämlikheten. Vi således det i grund och botten går att menar att urskilja demokrativärden, bör ligga till grund för slutgiltig tre som en

bedömning svensk demokrati: meningsfullt folkligt deltagande,

av

politisk jämlikhet och öppenhet för insyn.

ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT

Samhället har genomgått omvälvande förändringar, det är

men fortfarande den klassiska demokratins ideal ska

som förverkligas.

Den politiska makten ska kunna återföras folket självt den

- som

svenska grundlagen proklamerar: "All offentlig makt i Sverige utgår

från folket". Folkmakten ska vidare utövas under jämlika former

sinnebilden är givetvis den allmänna och lika rösträtten. Och den

politiska maktutövningen och dess mekanismer ska slutligen ligga i

öppen dager. Den demokratiskt förankrade makten måste alltid tåla

ljuset. Precis den grekiska bör även den moderna

som agoran

demokratins maktutövning synlig och begriplig för och

vara var en

bemödar sig förstå de politiska sammanhangen.

som att

2. Den modellen

gamla

vittrar bort

Det svenska styrelseskicket kunde tidigare lämpligen beskrivas

som

parlamentarism och korporativism. Den sittande ett slags legering av regeringen förankrad i riksdagens partigrupper. Organisatio-

var särskilt de hävdade löntagarnas, arbetsgivarnas och bönnerna, som

dernas intressen, spelade avgörande roll för politikens inriktning

en inom sina respektive områden. Numera det däremot ett anses vara eller mindre allmänt faktum att korporativismen, som mer accepterat del den svenska modellen, har gått i den förr så en av gamla graven;

träffande benämningen förmår inte längre fånga de väsentliga dragen i den svenska styrelseformen. Denna sanning svensk politik

nya om lanserades först den svenska maktutredningen. Tesen har därefter av bland andra Leif Lewin i Samhället och de organiserade upprepats av intressena det lossnande greppet" är där den metafor nyttjas som - och Hermansson i Politik intresse/eamp under rubriken

Jörgen som -

Från ämbetsmannastat via korporativism till partistat.17 en Tesen död liknar emellertid fortfarande

om korporativismens gissning. Dess empiriska underbyggnad är långt ifrån veten-

mest en

skapligt tillfredsställande. Maktutredningens påstående åtföljs av tämligen belägg. Lewin har systematisk ansats, men

magra en mer lider hans data ursprungligen samlades in utifrån helt andra syfav att Hans bevis blir till sist beslutet formellt avskaffa

ten. avgörande att intressegruppsrepresentationen i de statliga verkens styrelser. Vilka

intressen de kvarvarande ledamöterna reellt företräder undersöks sett däremot inte. Om korporativismen institution lever vidare har som

således ingen vetskap Hermanssons undersökning, slutligen,

om. sig till beslutsfattandets beredningsfas det empiriska

begränsar -

materialet hämtas från kommittéväsendet och bygger dessutom urval politiska områden. De drygt hundra beslutspro-

ett speciellt av

tenderar alla höra hemma i kategorin politiska stridsfråcesserna att

Kapitlet är omarbetad och utvidgad version av Hermansson, Svensson 8C en Oberg 1997.

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

med den risk för snedvridning resultatet detta kan tänkas medgor av föra.

Det huvudsakliga syftet med detta kapitel denna bakgrund

är mot

att utsätta tesen om korporativismens död för ordentlig prövning.

en Ambitionen tillhandahålla vetenskapligt nöjaktigt är att ett svar frågan vad det blivit den svenska korporativismen. om av

Korporativismens innebörd

Som frågar får Denna enkla formulering är väl man man svar. snarast uttryck för folklig visdom, kan icke desto mindre en sorts men sägas

fånga kärnan i det vetenskapliga förhållningssätt går under

som benämningen kritisk rationalism och förknippas med filosofen Karl

Popper. En bedömning hur korporativismen har utvecklats beror

av

givetvis ytterst hur samhällsutvecklingen faktiskt har gestaltat sig.

av Men bedömningen är också beroende hur definierar och hur av

mäter fenomenet korporativism.

När det gäller den svenska korporativismen kan emellertid man undra det egentligen spelar så roll hur exakt väljer om stor att pre-

cisera begreppen. Den empiriska forskningen hur korporativis-

om varierar i olika länder har visat Sverige ligger i och men att topp att resultat gäller nästan hur har definierat och mätt korpooavsett man rativism. Förslagen definitioner och mätinstrument år då ändå

ganska många och disparata. I något fall handlar det därtill direkt om olämpliga definitioner; tenderar blanda man att samman korporativism med såväl dess förutsättningar dess effekter. Det faktum som att slutsatsen blir ungefär densamma nästan hur oavsett man mäter, säger hel del hur verkligheten är beskaffad. Flera olika oss en om egenskaper hos västvärldens industriländer har samvarierat under

efterkrigstiden. Men att låta sådana empiriska samband påverka

begreppsbildning och utveckling mätinstrument är inte rekomav att mendera.

Vår utgångspunkt, närmare utvecklades i kapitel är korsom att porativism särskilt sätt det offentliga beslutsavser ett att arrangera

fattandet. Det atthogrganiseradeintressen handlar om nnderginysgtgzgtqgio-

ngliserade former näednerkari den offentliga beslutsprocessen.

Vi anser att-detta någorlunda fasta kärnan iideøt tar annars ganska spretiga

begrepp lanserades Philippe Schmitten den nutida

som av statsvetare som mer än någon annan förknippas med den moderna korporativismforskningen. Det knyter dessutom väl till den innebörd an som Gunnar Heckscher redan i slutet 1930-talet fri

av gav begreppet

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

korporativism. uttrycket för korporativism i vår

Det yttersta

bemärkelse korporationer själva direkt deltar i det parlamenta-

är att riska beslutsfattandet, något lämpligen kan benämnas beslutskorsom porativism. I konsekvens med detta kan dessutom urskilja olika

former berednings/eorporativism respektive genomförandekorpomti-

av vism. Dessa olika korporativism bör rent begreppsligt särtyper av skiljas från sådant intresseorganisationers makt eller förekomsom politiskt samförstånd. Det är däremot möjligt att empiriskt sten av det finns samband mellan korporativism och makt och pröva om ett mellan korporativism och samförstånd.

Förutom dessa påpekanden kan det finnas anledning att upprepa

vad sade i det första kapitlet alternativen till korporativism. Vad om

är styrelseskicket det inte är korporativt Med utgångspunkt

om nu från ovanstående definition är det meningsfullt urskilja två alteratt nativa Vi kan tänka med medverkan från ordninganzl oss ett system de intressena detta regleras formellt eller infor-

organiserade utan att

mellt. Med tanke litteraturen området bör sådan ordning en

benämnas intressegruppspluralism eller enbart pluralism. Den tredje

modellen innebär kort och de organiserade intressena hålls gott att borta från det offentliga beslutsfattandet. Styrelseskicket får då i

huvudsak den karaktär föreskrivs i konstitutionen och doktrinsom

historiskt är juridisk demokrati lämplig benämning.

en

Beslutskorporativism

strikt konstitutionell synpunkt upphörde den svenska kor- Från en

porativismen för än hundra år sedan. Korporativismen en rätts-

mer -

ligt reglerad och systematiskt tillämpad grupprepresentationen i poli-

tiskt beslutande gick i i och med avskaffandet organ graven av - 1866. Någon motsvarande ordning har sedan dess

ståndsriksdagen formellt sett aldrig tillämpats.

Man kan dock idéer konstitutionellt återuppliva notera att om att

beslutskorporativismen länge närdes inom delar den politiska

av Främst kom detta till uttryck vid tiden för det demokra-

högern.

tiska genombrottet, då vissa konservativa lanserade tanken att en korporativt första kammare skulle kunna tjäna en sammansatt som och motvikt till den demokratiskt valda andra kam-

kvalitetsgarant

uppfattades således tänkbart alter-

maren. Korporativismen som ett

nativ till vänsterkrafternas demokrati. Även kunde knyta om man an till den historien, det uppenbart inspirationen i första egna var att hand hämtades från den samtida diskussionen kontinenten." Som

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

ett slags sammanfattande bedömning, bör dock framhållas det i att Sverige aldrig fanns något starkt stöd för dessa idéer, bland inte ens de konservativa.

Bedömningen den svenska beslutskorporativismen blir inte

av

nödvändigtvis lika kategoriskt avvisande i stället anlägger

om ett realistiskt perspektiv. Vi frågar då det i svensk mer oss om politik

regelmässigt, ett slags de facto verkande politisk institution,

som förekommit för organiserade intressen haft att representanter möjlighet att medverka i det parlamentariska beslutsfattandet. Det är främst två välkända omständigheter då kan framhållas. som Inom vissa partier, främst socialdemokraterna men även centerpartiet, har det varit kutym i olika sammanhang att reservera platser för olika delar rörelsen. Fackföreningsrörelsen har således alltid av haft några sina främsta företrädare placerade i det socialdemokraav tiska partiets ledande och i praktiken även haft antal organ, ett platser vikta för sig i riksdagen. Är denna form

av facklig-politisk samver-

kan ett slags korporativism möjligen bör det förstnämnda benäm-

nas korporativism. Det tycks nämligen i stort sett bara for-

vara en malitet att i den socialdemokratiska partistyrelsen byta den

ut avgå-

ende LO-ordföranden den Företeelsen då för mot nye. är uttryck något än enbart empiriskt mönster. Det är sedvana mer ett en som vuxit sig fast och blivit till institution. Så vill däremot inte en karakterisera förekomsten fackföreningsfolk i den socialdemokraav tiska riksdagsgruppen. Att företräda LO är givetvis starkt kort ett inom socialdemokratin lägger fast sina riksdagslistor, när man men

här handlar det mobiliseringsstärkande realitet

snarast om en som en

valstrategiskt bevandrad valberedning beakta. Det

är tvungen att handlar även här empiriskt mönster vissa försö-

om ett som givetvis

ker åberopa det institution, när det kommer till som om vore en men kritan kan LOs dominans ifrågasättas och även motverkas genom

helt andra hänsynstaganden.

typer av Det brukar också ofta framhållas vissa yrkesgrupper eller att intressen tradition haft monopol sin sektor inom riksdagen. av Sinnebilden för den svenska korporativismen är den ordning som

tidigare rått inom jordbrukspolitiken. De föreningsaktiva jordbru-

karna fanns starkt representerade i riksdagen och dominerade full-

ständigt i jordbruksutskottet. När jordbrukspolitiken skulle utredas

hämtades andel kommitténs ledamöter från jordbruksuten stor av skottet och lantbrukets intressesammanslutningar. Efter det riksatt dagen fattat sitt beslut tilldelades jordbrukets organisationer egna en aktiv roll i själva genomförandet och starkt i jord-

var representerade bruksmyndigheternas styrelse. Möjligen jordbrukspolitiken

var

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

i detta avseende, det kan inte uteslutas att mönstret går extrem men igen även flera andra områden.

För i någon mån kunna ställning till detta har gjort

att ta en

fyra riksdagens utskott." En tänkbar indi-

egen undersökning av av

kator förekomsten beslutskorporativism är här utskottsleda-

av

yrkesbakgrund. En indikator är ledamöternas möternas annan organisatoriska särskilt de innehaft förtroendeuppdrag i

bakgrund, om eller klassorganisationer. Nedanstående yrkessammanslutningar

tabell visar sedan början 1970-talet, dvs. sedan Sveri-

utvecklingen av riksdag fick sin nuvarande utskottsindelning.

ges

Tabell 2.1. Andel utskottsledamöter med yrkesbakgrund inom

sektorn med förtroendeuppdrag i klassorganisation inom

samt sektorn

1970- 73- 76- 79- 82- 85- 88- 91- 94-

73 76 79 82 85 88 91 94 98 Tot.

Yrkesbakgrundinomsektorn

Uppdragiklassorganisation

Jordbruksutskottet 37 44 56 50 53 48 36 12 12 36

Arbetsmarknadsutskottet 31 48 48 45 32 44 47 32 40

Utbildningsutskottet 3 15 9 6 15 0 0 0 5 6

Trañkutskottet 17 20 6 1O 6 9 5 0 5 8

Oavsett utskott slås den sektorn är väl representerad

man av att egna inom utskott. jordbrukare och skolfolk har

respektive som synes

särskilt stark ställning inom respektive sakområde. Båda dessa haft en

position har emellertid kraftigt försvagats under

yrkesgruppers

tid och skiljer sig bara marginellt från motsvarande yrkessenare nu

inom arbetsmarknads- och trafikutskottet. grupper

jordbrukets starka politiska ställning framträder i stäl-

även om

let ledamöternas organisatoriska bakgrund. Under uppmärksammar

vissa har än hälften utskottets ledamöter haft

mandatperioder mer av

bakgrund förtroendevald inom böndernas intresseorgaen som egen nisation, LRF. Böndernas position har emellertid försvagats märkbart

under tid. Av tabellen framgår dessutom att jordbruksutskot-

senare

inte unikt. Även arbetsmarknadsutskottet utmärks att dess tet är av ledamöter haft inom olika klassorganisationer, i detta fall i

uppdrag

huvudsak Här har också dessa

någon av löntagarorganisationerna. organisationers försvagning varit mera måttlig.

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

Frågan är detta mönster lämpligen bör uppfattas

nu om som

uttryck för slags beslutskorporativism, informell

ett som en sorts förlängning den gamla ståndsriksdagen i det moderna demokraav tiska parlamentet. Det i så fall jordbrukets bäst

vore ställning som

passade för sådan tolkning. Och då blir slutsatsen också

en att korpo-

rativismen kraftigt har urholkats under tid. Alternativet senare är att tolka detta mönster uttryck för

som en långtgående specialisering

inom riksdagen. Partipolitiken kännetecknas funktionell sektoav en risering. Denna tolkning får tydligt stöd ledamöternas ett om ser olika uppdrag. I nedanstående diagram återges andelen ledamöter med offentliga uppdrag, i kommittéväsendet och i eller

myndigheter,

privata inom respektive sektor.

engagemang

Figur Andel ledamöter med uppdrag inom sektorn

1OO 90

70 -I- UbU 60 Om TU 50 -t- JoU 40 --7-AU 30 20

10 0 70-73 73-76 76-79 79-82 82-85 85-88 88-91 91-94 94-98

Mönstret är mycket tydligt. Utskottsledamöterna är specialiserade inom sitt sakområde. En statistisk kontroll visar ledamöterna eget att skaffar sig fler uppdrag inom den sektorn fler

egna mandatperioder

de tillhör utskottet. Samtidigt finns också tendens till minsken svag ning denna specialisering, vilket kan förklaras ökad av typ av av en

omsättning ledamöterna under mandatperioder.

av senare Slutsatsen denna genomgång blir därmed den svenska riksav att dagen, åtminstone dessa fyra områden, präglas eller av en mer mindre långtgående specialisering. Vissa intressen torde därmed ha

särskilt stort inflytande över den offentliga politikens utformning

inom sitt område. Detta empiriska kan eget mönster även uppfattas indikation förekomsten beslutskorporativism. Den som en av variation förekommer visar i så fall korporativismen märkts som att

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

olika inom olika sektorer dess kärnområden har varit

av mycket

-

jordbruks- och arbetsmarknadspolitiken där respektive klassorgani-

sationer haft synnerligen stark ställning. Utvecklingen över tid en indikerar dessutom korporativismen har avtagit kraftigt inom att

jordbrukspolitiken, måttligt inom arbetsmarknadspoliti-

men mera ken. Frågan är emellertid mönstret kan sådan tolkning. om ges en

Förhåller det sig Verkligen så att klassorganisationernas representa-

tion i vissa utskott kan ett slags defacto institutionalisering ses som

dessa korporationers deltagande. Här är vi, i brist riktigt bra

av

data, ändå aning skeptiska. Vi det är betydligt rimligt

en tror att mera

just detta empiriska mönster bieffekt specialise-

att se som en av vilket i så fall talar för det inte gör skäl för beteckningen

ringen, att

Sammanfattningsvis betyder detta också därmed korporativism. att

kan avföra tanken det i det fördolda skulle finnas liväven om att en

aktig beslutskorporativism.

Beredningskorporativism

Det är i första hand två former för berednin skor orativism g P som

forskare brukar uppmärksamma: de organiserade. delta-

intressenas i kommitté- respektive remissväsendet. Det är således dessa

gande områden har möjlighet utnyttja resultat från tidigare

som att forskning, det är också här funnit anledning men som att genom-

föra vissa egna primärundersökningar.

Om tid, och fantasi funnits i obegränsad omfattning, resurser

skulle vår kartläggning beredningsprocessen även ha innefattat ett

av andra sinsemellan tämligen olikartade företeelser. I så fall borde par undersöka den eventuella förekomsten delnings/eomorøztivism, dvs. av medverkar vid delningen kommande

att intresseorganisationer av en

osition. Men måste konstatera det å också denna p ro p t yv ärr att p unkt saknas stematiskau studier,t varför I entli a cinte har mö u sy vi eg gen J-

p

uttala omfattningen denna verksamhet. lighet att oss om av typ av

Den andra företeelse idealt borde ingå i vår studie typen av som sett är det femtiotalet gick under benämningen Harpsundsdemosom krati, dvs. ordning med regelbundet förekommande uppgörelser en mellan regeringen och arbetsmarknadens rörande den ekonoparter miska olitiken. Vi det finns liknande p vet att exem p även senare:

Haga-uppgörelserna under 1970-talets början Rosenbadsöverens-

kommelsen 1984 följt försök till Ha a-överlä nin samt J av n y a g gg gar Rehnber avtalen under 1990-talet. Problemet är emellertid . g att V1

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

inte kan bedöma förekomsten och omfattningen motsvarande av

överläggningar över tid.

Kommittéväsendet

Den för Sveriges del särpräglade kombinationen små departement av och fristående ämbetsverk har inneburit kommittéväsendet fått att

mycket central roll i den parlamentariska beslutsprocessen. Denna

en

politiska omständighet avspeglar sig även i forskningen; deltagandet inom den offentliga utredningsverksamheten är förhållandevis väl

kartlagt. Förutsättningarna borde således för

vara gynnsamma att

kunna uttala sig utredningskorporativismens utveckling. Så

om enkelt är det dock inte, eftersom den tidigare forskningen

som regel

utgått från helt frågeställning. Man har främst intresserat en annan sig för relationen mellan administration och parlament. Företrädare

för det korporativa Sverige har då tillsammans med alla andra som varken innehar allmän tjänst" eller är Riksdagsledamot ingått i en

slaskhög med benämningen övriga. Efter del pusslande med flera

en olika äldre undersökningar kan emellertid uppskattgöra en grov ning hur korporativismen gestaltar sig inom kommittéväsendet. av

Att döma dessa resultat har utredningskorporativismen aldrig

av varit någon dominerande företeelse inom det svenska kommitté-

väsendet den har för övrigt alltid varit underordnad ämbetsmanna- staten. Data indikerar den nådde sin kulmen i början efterkrigsatt av tiden, också den nedåtgående trenden bröts i mitten 1980men att av talet. Mätt detta således den tidigare forskningen sätt ger oss ingen

anledning dödförklara korporativismen.

att

Om däremot i stället begränsar till de politiskt viktiga

oss mer

beslutsprocesserna, tycks det förändringarna slår igenom

som om både snabbare och starkare. Ämbetsmännens fortsatt starka numerära ställning i det parlamentariska beslutsfattandet kan således för-

klaras den mängden rutinärenden och "tekniska" utredav stora rent

ningsuppdrag. Organisations-Sverige delar emellertid byråkratins

öde. Från 1970-talet och framåt har

intresserepresentanterna trängts ut av partifolket. Samtidigt bör det också framhållas korporativis-

att alltid varit begränsad till vissa sektorer, särskilt jordbruks-, men arbetsmarknads- och socialpolitik. Inte då den svenska

ens korporati-

vismen stod sin höjdpunkt under 1950-talet kom den till uttryck

inom författnings- och utrikespolitiken. Vissa andra politiska sekto-

rer skolpolitiken präglades också snarast den gamla ämbetsmanav nastatens kvardröjande och inte framväxten den korporatiav av nya vismen. 31

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

Det är ovanstående bakgrund har valt att göra

mot som en egen

kompletterande primärundersökning. Den kan inte alls mäta sig med de tidigare undersökningarna vad gäller omfattning granskar

-

ledamöterna 1 901 stycken i samtliga utredningar 509 stycken

blivit tillsatta åren 1960, 1970, 1980, 1985, 1990 och 1995 som - men tack själva har kontroll över begreppsbildning och

vare att opera-

tionaliseringar kan ändå förhoppningsvis förbättra precisionsgra-

den.

En första sådan klargörande åtgärd särskilja enmansutred-

är att ningarna från de egentliga kommittéerna. Det framgår då till bör-

en jan andelen enmansutredningar har ökat markant. De svarade för

att

tredjedel de kommittéer tillsattes 1960. Trettiofem

ungefär en av som

år motsvarande andel två tredjedelar.

senare, 1995, var

Det visar sig dessutom den typiska enmansutredningen hand-

att has dmbetsman. Så har det alltid varit och så är det fortfarande,

av en

även kan registrera tydlig tendens till politisering över

om man en tid. Idag hämtas ungefär fjärdedel enmansutredarna från något

en av

de politiska partierna, vilket kan jämföras med 1960 då partierna

av svarade för mindre tiondel. Intresseorganisationerna och det

än en privata har tillsammans aldrig för fåtal

näringslivet svarat mer än ett

I den mån kan tala någon utveckling, har den emelprocent. man om lertid inneburit ökad andel för de organiserade intressena.

snarast en

Beredningskorporativismen har således i första hand kommit till

i flermannautredningar, i regelrätta kommittéer. Utveckuttryck lingen över tid framgår nedanstående diagram:

av

Figur 2.2. Fördelning /eommittéledamöter I 960-95 förutom

av

enmansutredningar

100%

Organisationsrepr 80%

60%

40%

00/0 I I I I I

I I I

1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

Det mest iögonenfallande är här partiernas framryckning ämbets-

männens bekostnad. Den relativt beskedliga förändringen sett av

enmansutredningarna slår här igenom med full kraft. De politiska

partierna har från mitten åttiotalet kommit dominera utredav att ningsväsendet. Resultatet förväntat. Möjligen fanns skäl var att tro att partiernas dominans skulle ha blivit än förkrossande. Det är mer nämligen den bild förmedlas i Hermanssons tidigare undersöksom ning. Skillnaden är emellertid den här registrerar deltagandet i att

samtliga kommittéer, medan partierna monopol beredningen

tar

de politiskt brännbara och viktigare frågorna.

av mer

En andra iakttagelse för intresseorganisa-

är att representanterna

tioner, näringsliv och fria sammanslutningar den när-

- grupp som mast skulle bära det korporativa Sverige aldrig varit särskilt upp stor. Den svarade 1960 för nästan precis femtedel som mest en av samtliga ledamöter och sjönk gradvis fram till 1990 ända till ner under tio Den sista mätpunkten, 1995, indikerar emellertid procent.

att utredningskorporativismen fortfarande är vid liv och tidigare

att decenniers nedgång inte någon automatik för framtiden. rymmer

Utöver detta finns anledning påtala viktiga

att ett par nyanser.

Helt i linje med tidigare forskning kan registrera mycket tydlig

en sektorsvariation. Korporativismen står hela tiden starkast inom soci-

alpolitiken detta får här även innefatta arbetsmarknads- och

bostadsdepartementet. Iordbruks- och näringspolitik i allmänhet, också brukar förknippas med den korporativa

som staten, svarar för den allra kraftigaste nedgången. Den mottrend kan skönjas i som slutet mätperioden har, visar det sig, sitt i den offentliga av ursprung verksamheten. Förutom de socialpolitiska delarna härrör av staten,

den från utbildnings- och civildepartementet, vilka förr dominerades

ämbetsmännen. De resterande delarna regeringskansliet -justiav av tie-, utrikes-, försvars- och finansdepartementet, vilka kan sägas svara för kärnområden aldrig några större korstatens rymmer inslag av porativism, varför inte heller deras variation över tid har någon större

betydelse.

En mer detaljerad och analys denna sektorsvariation noggrann av bekräftar ovannämnda bild. I nedanstående diagram illustreras andelen företrädare från privata organisationer i samtliga flermannakom-

mittéer tillsätts inom kommunikations-, jordbruks- och arbetssom

marknadsdepartementet åren 1960-95.

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

2.3. Andel organisationsföretrøidare inom kommittéväsendet för-

Figur

utom enmansutredningar

x

V N

-u- Arbetsmarknad

x

20 / -O-Kommunikation

15 -A- Jordbruk 1O

o

O . . . . . - . 60-65 66-70 71-75 76-80 81-85 86-90 91-95

Resultatet är tydligt. Korporativismen kvarstår det hela oförtaget ändrad inom arbetsmarknadspolitiken, medan den drastiskt har minskat inom både kommunikations- och jordbrukspolitiken. Det slutligen intressant närmare skärskåda i vad mån korvore att

porativismens nedgång även dess blygsamma i slutet

men uppgång

drabbar skilda intressen i olika grad. Ar det de klas-

av mätperioden

siska folkrörelserna förlorat mark eller kan här spåra polisom en tisk reträtt från näringslivet Frågor detta slag mycket intresav vore besvara, inte minst för därigenom underlag för slutsanta att att ge

den politiska maktens förskjutning. Här tvingas

satser om emellertid hänsyn till materialets beskaffenhet. Våra slutsatser rista kerar bli skakiga när bryter vårt urval till de under-

att väldigt ner

krävs för besvara frågor ovannämnda slag. Men i grupper som att av den mån kan registrera några tydliga tendenser, framgår nedatt

gången slagit alla "korporationer", även om producent-

mot typer av jordbruks- och bostadsmarknaden kanske drab-

organisationerna

bats allra Det i så fall den planhushållande forna stödmest. är statens än andra har förlorat fotfästet. 35 trupper som mer

Remissväsendet

En remissomgång regel naturlig förlängning utred-

är som en av ett När kommitté överlämnat sitt betänkande till

ningsarbete. en reger-

ingen, är det nämligen brukligt låta ämbetsverk och andra instanatt

sig det framlagda förslaget. Att döma deras

ser yttra över av egna

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

uppfattningar är det viktigt för organisationerna medverka

att även i denna del beslutsprocessen. Därav följer emellertid inte av att remissdeltagande skulle effektivt sätt för organisationerna vara ett att

påverka politiken. Man kan dessutom hävda remissdeltagande är

att

problematisk indikator korporativism. Det rör sig i och för sig

en institutionaliserad form för politiskt deltagande, det för om en men korporativismen utmärkande saknas, det finns formella eller att informella regler för deltar. vem som

Den tidigare forskningen remissväsendet lyfter fram

om ett mycket distinkt utvecklingsmönster. Fram till slutet 1970-talet av därefter finns inga uppgifter pågår tillväxt remissin-

en ständig av

stanser. Det historiska mönstret är remisserna först och främst att gick ut till berörda myndigheter. Att dessutom hämta synpunkter från allehanda privata sammanslutningar företeelse är en som synes förknippad med demokratin och kravet folkligt förankrad vara en stat. Den allmänna slutsatsen tycks också just den, allt fler vara att typer institutioner och organiserade intressen dras in i remissav väsendet. Den enda remissinstans inte breder typen av som ständigt

ut sig är de statliga myndigheterna, det råkar den kategori

men vara redan tidigare alltid finns med. På den privata sidan det som är professionella sammanslutningar hela tiden dominerar, arbetssom men marknadens organisationer och folkrörelser för den starkaste svarar

ökningen.

Frågan är hur detta skall tolkas. Lewin drar egentligen ingen slutsats alls, utom att han intresseorganisationerna inte alls noterar att har dragit sig tillbaka eller försvunnit just denna

arena. Möjligen

låter han därmed antyda resultatet talar att emot tesen om korporativismens död. Även frånsett medverkan i remissväsendet att inte är något särskilt bra mått korporativism, vill hävda just detta att

resultat indikerar slags urholkning korporativismen.

snarast ett av

Mönstret är att de privata intressesammanslutningarna först grad-

vis erövrar remissväsendet, vilket kan tolkas ökning korsom en av

porativismen. De organisationer uppfattas legitima

som vara representanter för skilda och intressen möjlighet offentligt grupper ges att företräda sin korporation. Men när den trenden fortsätter i så måtto

att alla aktörers medverkan tilltar, betyder det deltagandet förändatt innebörd. Att beredas tillfälle remiss blir då inte rar att svara en längre ett tecken är utvald eller erkänd. Vi skulle då att man snarast

ha att göra med tilltagande pluralism inom

en staten. En svaghet med ovanstående det empiriska resonemang är att underlaget enbart omfattar perioden fram till 1978. Oavsett hur väljer att uppfatta utvecklingen från 1922 fram till 1978, innebär det

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

saknar dataunderlag för den period är särskilt intressant att att som

granska i detalj. möjligt råda bot detta har gjort

För att om en

datainsamling. Vårt material är de förteckningar som upprättas egen

över vilka instanser anmodas eller bereds till-

departementet som fälle synpunkter utredning något slag.

att avge en av

Vi har kartlagt samtliga sådana tillgängliga remisslistor hos arbets-

marknads-, jordbruks- och kommunikationsdepartementet från 1971

och framåt, samtliga remisslistor hos alla departement utom

samt

utrikesdepartementet för tioårsperioden 1987-96. Resultatet

av

denna undersökning tämligen tydligt besked vad hänt

ger ett om som med den svenska de decennierna. I den mån de

staten senaste tre

departementen erbjuder representativ bild åren 1971-86, skulle

en slutsatsen bli korporativismen inom remissväsendet har urholkats

att inifrån. Antal remissinstanser har ökat från ungefär 30 till knappt 55, samtidigt andelen organisationer har förblivit i

som stort sett konstant 35 och 40 procent39. Det betyder statsmakten

mellan att

delar sina erkännanden till olika organisationer allt lätt-

ut ett mer vindigt sätt. Det blir således också allt mindre intressant att ett sådant erkännande.

Figur 2.4. Andel organisationer samtliga remissinstanser 1971-1997

av

- -O- Kommunikation

Å

-l- Arbetsmarknad

-0- Jordbruk

- 1A- SamtligautomUD

10 0- -Antal

-

remissinstanser

O v . . v u . v .

71-73 74-76 77-79 80-82 83-85 86-88 89-91 92-94 95-97

En finstilt analys avslöjar givetvis vissa Mest intressant

mer nyanser.

är då tendensen till minskad andel organisationer under att notera en det decenniet. Det offentliga skulle då i färd med att

senaste vara återerövra förlorad mark. En förskjutningar har ägt

annan typ av rum

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

den privata sidan. I nedanstående diagram illustreras hur balansen mellan arbetsmarknadens parter har förändrats sedan början av 1970-talet inom de sektorer valt specialstudera och sedan tre att mitten 1980-talet för hela det politiska spektrat. av

Figur 2.5. Balansen mellan arbete och kapital bland remissinstanserna

Å o Kommunikation 5

;k

xx/

/ / . . . . -4- Arbetsmarknad ,

5 ä / 0J0rdbruk

.m

-10

- -A- Samtligautom 15 3 UD

-20 71-73 74-76 77-79 80-82 83-85 86-88 89-91 92-94 95-97

Bilden uppvisar inget enhetligt mönster. En grovhuggen tolkning

ger

emellertid vid handen löntagarorganisationerna till början

att en stärkte sin ställning inom arbetsmarknads- och kommunikationspoli-

tiken och det rådde tämligen god balans inom alla de sektoatt en tre i mitten 1980-talet. Inom arbetsmarknadspolitiken har detta rerna av förhållande i stått sig, än med vissa tid. stort sett om pendelslag över I de båda andra sektorerna har det däremot skett återgång till en en situation verkar normaltillstånd för politiken i som motsvara ett

där näringslivet har visst än litet överläge.

stort, ett om

Genomförandekorporativism

I svensk politik har organiserade intressen givits mycket möj-

stora

ligheter att påverka den offentliga förvaltningenf Det korporativa

systemet har därmed kommit särskilt tydligt till uttryck just inom

politikens genomförandeled. Representanter för de intresse-

stora

organisationerna har inkorporerats i genomförandet i så hög grad

att de till och med tagit plats fullvärdiga medlemmar centrala som av

myndigheters beslutande styrelsen. Intresseorganisationerna

organ,

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

har dessutom inbjudits delta i mängd delegationer och råd

att en

inom förvaltningsapparaten.

I det här avsnittet redovisar resultatet våra undersök-

av egna

ningar dessa båda former genomförandekorporativism. Ytterli-

av av

område borde inkluderas för fullständig bild gare ett som att ge en av den svenska korporativismen, inte kommer behandlas

men som att

här, är intresserepresentationen i regionala och lokala myndigheter. Vid sidan de förvaltningsorganen brukar

av partssammansatta

även den svenska modellen för lönepolitiska uppgörelser pekas ut

viktig del det korporativa systemet. Som regel är nog som en av detta helt fel tänkt. Den klassiska varianten löneuppgörelser

av starkt centraliserade förhandlingar sköttes nämligen helt utan stat-

-

inblandning. De därför snarast exempel korporativismens

var

En reservation ska då göras för dessa fria uppgörelser motsats. att underförstått kan ha varit del den offentliga politikenf I den

en av mån så fallet kan också här tala slags genomförande-

var man om ett

korporativism.

Annars illustrerar förhållandet arbetsmarknaden behovet att

av

hålla isär det är förutsättningar för korporativa och

som arrangemang

de korporativa lösningarna sådana. Möjligen kan säga att

som man

när förutsättningarna goda för att till stånd fungerande korpo-

var rativa arbetsmarknadens få, starka och

arrangemang - parter var centraliserade fanns inget behov dem. De centrala två- och seder-

- av

trepartsöverenskommelser SAF-LO-TCO förekom

mera som under 1950- och 1960-talen i huvudsak fria förhandlingsöverens-

var kommelser statlig inblandning än maningar till återhåll-

utan annan samhet. När förutsättningarna för samtal mellan

att arrangera par-

och å andra sidan hade försämrats större antal förterna staten - ett

handlingsorganisationer och självständiga förbund och lokala

mer

organisationer ökade behovet statligt ledd samordning.

- av en Under 1970- och 1980-talens ekonomiska kris korn i allt högre

staten

i utbyte offentlig politik skattepolitik etc försöka

grad att mot förmå till återhållsamhet i lönebildningsprocessen.

parterna

Den något röriga situationen svensk arbetsmarknad kan dock

komma stabiliseras inom kort. Det finnas ett intresse hos

att synes både arbetsgivare och löntagare försöka hitta hållbar lös-

att en mer ning de problem funnits. Ett sådant tecken är det sk Industri-

som avtalet slöts 1997 mellan industrisektorns Avtalet,

som parter. som

i bland hotade intervenera med uppkom ett läge när staten annat att

lagstiftning obligatorisk medling, korn utgöra grunden för

om att förhandlingarna arbetsmarknaden i sin helhet. Det är ännu för

uttala sig hur långt detta kommer föra det fanns tidigt att om att men

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

bedömare ganska jämställde händelsen med det klassiska som snart Saltsjöbadsavtaletfé Och de klassiska centrala uppgörelserna även om inte återkommer nationell nivå finns tydliga tendenser till koratt porativa är väg tillbaka EU-nivå där europafacken, arrangemang arbetsgivarna europanivå och kommissionen är i färd gemensamt

med att utforma långtgående europeisk arbetslagstiftning."

en

Verkens styrelser

Den tiden har omfattande förändring ämbetsverkens senare en av styrning ägt I och med riksdagens beslut våren 1992 avskaffades rum.

den formella förvaltningskorporativismen. I vissa myndigheter fick intressegruppsrepresentanterna stanna kvar i särskilda rådgivande

även sedan de lämnat styrelserna. Efter detta, brukar organ, som

betraktas det avgörande avkorporativiseringsbeslutet, sitter såle-

som

des alla styrelseledamöter formellt personliga mandat. Det

ute-

sluter givetvis inte de samtidigt är inflytelserika i de

att personer

stora intresseorganisationerna. Den intressanta frågan här söker

som sitt är därmed hur omvälvande dessa förändringar har varit i svar praktiken. Andelen olika har undersökts av typer av representanter tidigare, dessa undersökningar har använt helt olika urval och men

indelningar vilket gör det omöjligt analysera förändringar över

att tid. Vi har därför genomfört undersökning omfattar en egen som tiden 1960-1997.

Antalet centrala ämbetsverk med styrelser ökade kontinuerligt under lång tid 1960 fanns 34 styrelser med 318 ledamöter och trettio

år 91 styrelser med 825 ledamöter. Men de åren har senare senaste det skett minskning 1997 fanns 75 styrelser med 633 ledamöen

ter.5 Det innebär givetvis förutsättningarna för korporativt

att

inflytande inom statsförvaltningen har minskat under år. För-

senare

ändringen motsvarar den tidigare beskrivits inom utredningsvä-

som sendet där antalet enmansutredningar har blivit vanligare.

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

Figur 2.6. Fördelning ledamöter i statliga verksstyrelser 1960-1997

av

Övriga

80 - Organisationsrepr.

60 - Partiföretrádare

40 -

Änbetsnñn

0 .

. .

1960 1970 1980 1990 1997

I figur 2.6 mönster visat sig tidigare i den här arti-

ser samma som keln. Den förskjutningen ägt de decennierna

stora som rum senaste är ämbetsmännen mark medan andelen partiföreträdare har

att tappat

ökat. Övriga förändringar är i jämförelse med detta enbart krusningar

Inom ämbetsmän har det emellertid pågått

ytan. gruppen en intressant utveckling. I början perioden korn majoritet dessa

av en av

från det berörda verket. Idag utgör den representanter gruppen enbart fjärdedel ämbetsmännen. I stället har de högskoleverk-

en av

andel ämbetsmannarepresentanterna än fördubblats;

sammas av mer

femte ämbetsman hämtas från högskolan. Om var numera så upp-

märksamheten riktas korporativismens utveckling kan kon-

mot

andelen för intresseorganisationerna under

statera att representanter hela perioden har legat tjugo Efter det formella avkor-

runt procent.

porativiseringsbeslutet har det skett mycket liten nedgång med tre

en

procentenheter. betydelsefulla tecknet den pågående

Det mest

avkorporativiseringen registrerades emellertid redan omkring 1980,

då partiernas företrädare blev fler än intresseorganisationernas.

Förändringarna vad gäller den traditionellt korporativa

representationen är alltså inte särskilt Men det kan ändå finnas anled-

stora. ning undersöka vilka eventuellt har vunnit de små föränd-

att som ringar ägt Särskilt intressant är balansen mellan lön-

som rum. att

arbete och företrädare för näringslivet kapital

tagarrepresentanter har förskjutits. De senaste decenniernas reduktion organisationer-

av

ställning har nämligen slagit hårdare löntagarna än det pri-

nas mot

näringslivet. Löntagarnas organisationer har förlorat något

vata mer

än det organiserade näringslivet, samtidigt det icke-organiserade

som näringslivet inte alls har drabbats motsvarande åderlåtning. Det

av

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

handlar inte alls någon dramatisk maktförskjutning, tenden-

om men

är densamma tidigare registrerats inom remissväsendet. sen som

Om myndigheternas verksamheter delas i sektorer återfinns

upp

trender, accentuerat inom Vissa sektorer än i andra. samma men mer Ämbetsmännens minskade inflytande har framför allt skett inom social och infrastruktur. Partierna har flyttat fram sina positio-

omsorg

ordentligt inom alla sektorer. De största omvälvningarna har ner emellertid skett inom arbetsmarknadsse/etom. Där har dessutom för-

ändringarna ägt under de åren. Löntagarorganisationerna

rum senaste hade mest 42 ledamöterna 1980, siffran är i

som procent av nu nere

Även har

20 procent. näringslivsorganisationerna tappat inflytande

rejält inom arbetsmarknadssektorn, från 33 procent 1960 till bara 5 procent 1997. Tillsammans har samtliga organisationer minskat med

38 procentenheter. Samtidigt har partierna + 28 procentenheter och icke-organiserade näringslivsrepresentanter + 13 procentenhe-

gått framåt. Ämbetsmännen har varit särskilt starka inom

ter aldrig

arbetsmarknadssektorn och har heller inte något. Inom denna

tappat sektor kan med andra ord tala reell avkorporativisering.

om en

Vi kan alltså konstatera att det skett viss, ingen dramatisk,

en men

avkorporativisering med undantag från arbetsmarknadssektorn

framför allt innebär partierna har fler än som att nu representanter

intresseorganisationerna. Förändringen inleddes emellertid före det

SAFzs opinionsoffensiv initierades och flera år före det formella att

avkorporativiseringsbeslutet. I relationen arbete och kapital har

arbete förlorat i inflytande i och med avståndet mellan andel

att

näringslivsrepresentanter och representanter för löntagarna har Ökat

sedan 1990. SAF:s strategi tycks därmed ha varit mycket framgångsrik.

Den kraftfullaste förskjutningen över hela tidsperioden är

sett emellertid den från ämbetsmän till partifolk. I jämförelse med den

mest markanta maktförskjutningen inom svensk statsförvaltning de

senaste åren, den från männen till kvinnorna, ter sig emellertid även det mindre omvälvande förändring. I vår undersök-

senare som en

ning utgjorde kvinnorna styrelseledamöterna 1960,

4 procent av en andel 1997 hade ökat till 43 procents

som

Rådgivande organ

Den verksamhet bedrivs och de beslut bereds vid de statliga

som som

myndigheterna försiggår i realiteten till del i mindre delegatio-

stor

arbetsgrupper, råd och permanenta kommittéer. För partsintresner,

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

kan det således väl så viktigt befinna sig i några dessa sena vara att av

mindre glamourösa positioner att sitta i myndighetens ledning.

som Även i kan det också fortfarande

om partsdeltagandet avtar toppen

fullt utbyggt längre i organisationen. Huvudresultatet i vår vara ner

undersökning bekräftar dock i huvudsak mönstret från våra egen

övriga delundersökningar: Deltagandet har minskat påtagligt under

de 15 åren och i synnerhet under 1990-talet. De intres-

senaste stora seorganisationerna ingår emellertid fortfarande mängd olika

i en

underlydande organ.

Studien bygger de uppgifter de fyra stora organisationerna

som

arbetsmarknaden själva lämnat i uppdragsregister LO och kalendrar SAF, verksamhets- och revisionsberättelser SACO

samt respektive TCO. Om med hjälp detta material studerar utveck-

av lingen under åren 1980 till och med 1996 är huvudresultatet att det sker kraftig minskning både antalet partsrepresentanter och

en av av

antalet statliga med partsrepresentation. Följande figur visar

organ förändringen i absoluta tal med avseende antalet

organ som organisationerna de är representerade

uppger att

Figur 2.7. Arbetsmar/enadsorganisationernas representation i statliga

organ 1980-96

500 -o- Lo

LX

å4°° TCO

-u- O b °300

i --I -n- SACO

,,,,,,,

E Å"

. -x- SAF

J

gig.

O

I I I

1980 1985 1990 1996

Vi kan således finna generellt nedåtgående trend där den stora för-

en ändringen sätter in någon gång efter 1990. Detta gäller alla organisationer, även TCO utveckling avviker från de Övrigas med

vars annars

kraftig uppgång under 1980-talet. Den i absoluta tal största neden gången LO, från 541 till 222, medan SAF börjar

görs av organ en

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

låg nivå, 29, och hamnar än lägre, 11 9 kan

en organ varav ses som

arbetsmarknadsorgan.54

Även berör alla organisationer kan

om nedgången utvecklingen

faktiskt tolkas så den SAFts relativa inflytande. Det kor-

att gynnar porativa har åren varit viktigt stödjeben för den

systemet genom ett

fackliga rörelsen in i politiken. Landsorganisationen har ett

genom omfattande deltagande olika delar haft möjligheten

i statens att

påverka besluten i önskad riktning. SAF bygger sin maktställning

finansiella än medlemsresurser och har inte alls haft

resurser snarare

omfattande formella representation Genom minskningen samma

representation i de centrala myndigheterna blir LO likt SAF i av mer sitt förhållande till staten och det socialdemokratiska partiet och förlorar således detta försteg.

Vid sidan huvudresultatet, generell nedgång i organisatio-

av en

deltagande och därmed arbetarrörelsens minskade makt, kan nernas det emellertid sin plats påpeka det kvarstår icke för-

vara att att ett aktfullt deltagande. Hur än väljer mäta antalet i

att - representanter

allmänhet eller inom arbetsmarknadspolitiken, antal organisationer i

allmänhet eller i sektorsorganen finns de arbetsmarknadsor-

- stora ganisationerna trots allt kvar i flera myndigheter. Och det gäller inte

minst inom arbetsmarknadspolitiken. Landsorganisationen hade

1996 fortfarande närmare hundratal och SAF knappt femtiotal

ett ett

i olika myndigheter med anknytning till olika sektorsrepresentanter

Men trots detta påpekande är det svårt att blunda för att det organ.

skett avsevärd och generell bantning organisationernas

en av representationåb

Organisationernas förändrade roll

Under flertal år har samhällsvetare och debattörer, alltför

ett utan

övertygande belägg, nästan mekaniskt upprepat att korporativismen

brutit och styrelseskicket därmed också fått plu-

samman att en mer

ralistisk prägel. I den här undersökningen har med empiriska belägg kunnat bekräfta ryktet korporativismens sammanbrott

att om är kraftigt överdrivet, även det ändå ett korn sanning.

om rymmer av

I den mån korporativa någonsin varit betydelse har

arrangemang av de nämligen delvis trängts undan och fått plats för andra konstel-

ge lationer. Det är dock ingen utveckling kommit plötsligt och i

som ett

enda slag.

Huvudresultatet är emellertid inte partsintressenas ställning

att har reducerats i någon dramatisk mening. Den viktigaste föränd-

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

ringen har i stället varit politikerna under de årtiondena, i

att senaste

långt större utsträckning än tidigare, kommit kraftigt dominera

att både beredning och genomförande besluten. Såväl kommittévä-

av

ämbetsverkens styrelser befolkas således i allt högre grad sende som

politiker. Och det är i första hand ämbetsmännen fått lämna av som

plats för partiföreträdare och departementens politiskt tillsatta tjäns-

temän. Eftersom balansen mellan intresseföreträdare och politiker förändrats till de fördel kan alltså tala avkorporativi-

senares om en

sering.

Vid sidan politikerdominansen präglas kommittéväsendet

av av

den ökande användningen enmansutredningar. Intresseorganisa-

av

tionerna har aldrig spelat någon överväldigande roll inom utrednings-

väsendet. Partsintressenas betydelse i det gångna beredningsarbetet ska således inte överdrivas och inte heller är det tal något

om parter-

definitiva återtåg från kommittéerna. Som sett marginaliseranas des till utgöra cirka tiondel kommittéernas ledamö-

parterna att en av

för sedan öka sin andel något under nittiotalets inledning. Rikter att

blickarna remissväsendet kan också där märkbar tas mot se en tendens. Allt fler deltar i remissarbetet och det är inte längre fåtal

ett privilegierade erhåller remissinstans. Det har blivit

som status som en ökad trängsel utanför beslutsfattarnas dörrar och konkurrensen

om

politikernas uppmärksamhet har ökat. Inom verkstyrelserna kan

utveckling inom kommittéväsendet. Vi liten ana samma som ser en

fullt märkbar tillbakagång för intresseorganisationerna, och

men främst då för löntagarintresset, alls inte så kraftig förväntat.

men som Det viktiga är istället ämbetsmännens reträtt och partiväsendets

ökade inflytande över förvaltningsledningen.

Slutsatsen är således arbetsmarknadens organisationer de

att -

tillsammans med böndernas sammanslutningar främst bar som upp den fria korporativismen bara delvis har trängts undan eller själv-

-

dragit sig tillbaka från det offentliga beslutsfattandet. mant

Det emellertid oklokt utifrån dessa resultat även dra slut-

Vore att

organisationerna i motsvarande mån har förlorat sin roll i satsen att svenskt samhällsliv. Även organisationernas förstelning och då

om nu varit populära debattämnen och tydlig nedgång under det

trots en allra decenniet, är det svenska folkets deltagande i frivilliga

senaste

sammanslutningar olika slag fortfarande imponerande stort.

av Medlemsaktiviteten liten, organisationernas politiska

må vara men betydelse kan mycket väl kvarstå fastän de har relation

nu en annan till den politiska makten.

Att fackföreningsrörelsen marginaliserats från det direkta besluts-

fattandet hänger heller inte med dess betydelse för lönta-

samman att

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

minskat. Enligt Maktutredningen kulminerade organisations-

garna gradens utveckling 1986, för därefter successivt Den svenska

att avta. utvecklingen ansågs densamma i övriga länder i västvärl-

vara som

den. I ljuset längre tidsserie med beräkningar organisa-

av en av

tionsgraden följande figur kan Maktutredningens slutsatser

se

ifrågasättas.

Figur 2.8. Facklig organisationsgrad 1980-1997 procent 50

-o- -1986 -I- 1986

-

90-

88-

86-

84-

80-

82-

78-

76-

74-

72-

. . . . . . . . . . . . . . . . . .

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996

Den tillbakagång kunde förmärkas efter 1986 och fram till 1989

som

fortsatte visserligen ytterligare år för nå bottennotering

ett att en 1990 80,9 procent. Efter det året har emellertid organisationsgraden ökat för i närheten de tal utmärkte 1980-talets

att nu vara av som mitt. Om i stället räknar bort 1986 och det året

snarast ser som ett extremt undantag tycks således den internationella trenden inte slå igenom i Sverige, här råder relativt konstant organisationsgrad

en runt 83 procent. Utvecklingstrenderna blir i stället allt olikartade

mer i stater med olika facklig tradition. Den ökade heterogeniseringen arbetsmarknaden har inte slagit igenom det Maktutred-

sätt som

ningen förutspåddefl Det minskade formella deltagandet i korpora-

tiva har inte lett till de fackliga organisationerna har

arrangemang att övergivits. De står lika starka tidigare med avseende med-

som lemsresurser. De tvingas emellertid använda dem sätt och i

ett nytt konkurrens med allt fler aktörer den politiska marknaden.

Riktar blicken utanför de fackliga organisationerna finns flera motsägelsefulla trender. Även i sammanslut-

om deltagandet frivilliga

ningar är större än någonsin har de traditionella folkrörelserna ham-

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

i nedåtgående spiral med minskande medlemstal och minsnat en kande aktivitet. Det är också dessa organisationer har ingått i

som samtalet med politikens företrädare. Däremot är livaktigheten större bland lösligare former organisationer och i studiecirkelverksamhet

av

olika slag av

Avkorporativiseringens politiska

innebörd

En systematisk genomgång tidigare forskning kompletterad med

av

några primärundersökningar har visat ryktet den svenska

egna att om korporativismens död inte är helt grundlöst. Visst är det överdrivet och visst finns det anledning peka motstridiga tendenser i det

att empiriska materialet. Men trots sådana reservationer återstår det fak-

något mycket påtagligt har hänt med den svenska tum att staten inom loppet de decennierna. Genom lägre grad

av två, tre senaste av

indirekt riksdagsrepresentation för de gängse partsintressena

ser mindre det skulle kunna göra skäl för benämningen besluts-

av som korporativism. De tjugo åren har också inneburit ett

senaste avta-

gande deltagande från intresseorganisationernas sida i kommittéer

och i verksstyrelser. Till det kan lägga remissväsendet har urhol-

att

kats inifrån. Såväl berednings- förvaltningskorporativism har

som således avtagit. Även från gång till önskar

om staten annan par-

för löneramar och inflationsbekämpning finns det terna att ta ansvar fog för påstå här har lämnat det traditionella sammanträdan-

att att

dets styrelseform. Den rimliga tolkningen är således korporativismen i någon

att mån har minskat i betydelse. Hur skall då detta i sin tolkas Utan

tur

här kunna leverera några slutgiltiga vill avslutningsvis peka att svar,

vad det är för slags efterlyser. Vi vill dels vad komut svar veta som

i korporativismens ställe, dels vad denna förändring innebär för mer den politiska maktens förskjutning. Väl medvetna att är

om

det empiriska materialet, drar vissa slutsatser tvungna att pressa

basis de registrerade utecklingstendenserna. Om inte annat tjänar

av detta välgrundade hypoteser åtminstone delvis kan prövas i

som som

de efterföljande kapitlen.

Det nya styrelseskicket

Vi vill här pröva alternativa tolkningar hur det moderna

tre av svenska styrelseskicket bör karaktäriseras och vilken utveckling

som

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

är mest trolig: Den juridiska demokratin, intressegruppspluralism

och, varför inte, korporativism snitt. Den juridiska demo-

en av nytt kratin" kan beskrivas i den nuvarande ordningen lyfta fram

genom att politikens tendens till konstitutionaliseras, det centrala poli-

att att tiska beslutsfattandet alltmer kommit att efterlikna författningens bokstav. Partsintressena hålls "replängds avstånd. Även allt

om fler röster gör sig hörda i allehanda frågor och okonventio-

genom nella medel hörs det ökande larmet" bra bit från det alltmer

en renodlade politiska beslutsfattandet. Helt i enlighet med sådan tolk-

en ning har också det formella politiska beslutsfattandet blivit alltmer dominerat partierna och parlamentarikerna. Detta är ett de

av av mest framträdande resultaten i den här undersökningen. Vi har i så fall fått

tydligare åtskillnad mellan statsmakten och icke-offentliga intresen

i enlighet med den modell Theodore Lowi förespråkade. Vi sen som rör i så fall från den fria korporativismen den renodlade juri-

oss mot diska demokratin.

Men även intresseorganisationerna utestängs från de formali-

om serade uppdragen, eller helt enkelt drar sig undan bevåg, sak-

eget

alls inte kanaler till makthavarna. I den uppgiften ingår att i nas nya konkurrens med allt flera olika och enskilda röster fungera

grupper

påtryckare, informatör och opinionsbildare. Karakteriseringen

som

det styrelseskicket pluralism tycks därför än träf-

av nya som oss mer fande. I fall tycks svensk politik träda in i mindre ordnad och

vart en

överblickbar politisk ordning, präglad lobbyverksamhet och min-

av dre synliga nätverk.

Det finns emellertid ytterligare delvis kompletterande, tolk-

en,

ning innebär visserligen fått ökad intressegruppsplu-

som att en ralism central nivå att korporativismen fortfar frodas

men att andra politiska nivåer. Vi har inte själva undersökt hur relationen

mellan partsintressena och det offentliga inom regionerna,

ser ut kommunerna eller den Europeiska unionen Men arbets-

vet att marknadens parter fortfar i olika arbetsmarknads-

att representeras

länsnivå. Och den politiska utvecklingen har inneburit organ ett kraftigt ökande för de folkvalda kommunala och regionala

ansvar

makthavare och förvaltningen dessa nivåer. Kommunaliseringen och den i internationaliseringens tidevarv ökade betydelse olika regi-

fått, förändrar också den relativa maktfördelningen mellan det oner lokala och det centrala. Att intresseorganisationerna inte längre finns vid köttgrytor kan helt enkelt betyda de är och

statens att tomma bara värda att vända Kanske gör de bedömningen det

ryggen. att finns hämta i de kommunala och regionala

mer att grytorna.

Den preliminära slutsatsen och den hypotes i första hand bör

som

2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

prövas är bakgrund ovanstående svensk poli-

mot av resonamang att tik kännetecknas viss förskjutning från korporativism till

av en

intressegruppspluralism.

Maktens förskjutning och förändrade karaktär

Om sedan tillåter använda deltagande i exempelvis korpora-

oss att tiva indikatorer makt, kan även dra ytterligare

arrangemang som

antal slutsatser. En förändring det svenska styrelseskicket, mot ett av ökad pluralism, har i så fall medfört två väsentliga maktförskjut-

ningar.

Vi har för det första registrerat viss ökning näringslivets

en av

inflytande, bekostnad löntagarorganisationernas. Näringslivet

av påstås dessutom ligga långt framme när det gäller att utnyttja tekniker för vända opinioner med hjälp media och använda sig

att av att av professionell lobbying. Hur det bestämt förhåller sig kommer

mer

framgå i nästa kapitel, Svenska Arbetsgivareföreningens

att men

tidiga omvandling från förhandlingsorgan till lobbyingorganisa-

ren tion kan ett uttryck för detta

ses som

Vi kan för det andra tänka detta innebär förskjutning

oss att en

från de organiserade medborgarna till de icke-organiserades fördel. I renodlat korporativt utövas allt politiskt inflytande med

ett system

hjälp och organisationerna. En större betoning lobbying

av genom av och uppbyggnaden informella kontaktnät kan därför jämförelsevis

av förstärka möjligheterna för enskilda aktörer. Det innebär indivi-

att duella maktresurser och traditionella klasskillnader i ännu högre grad än tidigare kan komma att göra sig gällande.

Avkorporativiseringen kan därmed komma att innebära att ett

av det svenska samhällets särdrag Till skillnad de flesta

tonas ner. mot andra länder har Sverige nämligen utmärkts det funnits två eli-

av att

inte Det beror arbetarrörelsens organisationsnät utgjort ter, en. att

viktig rekryteringsbas för eliten. Politiskt har det inneburit den en att svenska makteliten haft jämförelsevis radikala och liberala

mer upp-

fattningar, bredare social förankring Om förändring-

samt en nu

pluralistiskt samhälle för med sig att organisationer arna mot ett mer

i allmänhet och löntagarorganisationer i synnerhet försvagas, får

alltså traditionell elit även i Sverige. Detta kan uppfattas

en mer som

och naturligt sammanbrott för sedan länge förlegad maktett sunt en struktur. Men det skulle tvivel även innebära försämring för

utan en

de redan politiskt fattiga i Sverige. Det finns givetvis ingen automatik i den politiska utvecklingen.

DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT

Organisationerna behöver inte alls stillasittande och tigande finna

sig i bli politiskt marginaliserade. Det är i själva verket inte alls

att troligt. Hur det faktiskt förhåller sig framgår nästa kapitel där

av

redogör för organisationernas och storföretagens politiska strategier.

3. folk-

Näringsliv,

rörelser och

politisk

makt

Försäkringsväsendet levde under 1930-talet under hotet förstatli-

att

och i branschen fruktade Per-Albins socialdemokratiska gas man att regering skulle initiativ för reformera hela området. För

ta att att

påverka den politiska utvecklingen enades från branschens sida

man

vad de kallade för monopolkommitté kampanjorganisa-

om en - en tion med olika medel skulle försöka vända opinionen och riksda-

som

i riktning. Man utarbetade utifrån tyska förlagor antigen en ny

monopolmaterial och argumentsamlingar. Ett särskilt problem att

var

de borgerliga riksdagsledamöterna uppfattades allt kallsinniga

mer

visavi försäkringsbolagen. Skulle försäkringsbranschen klara att

av hålla socialdemokraterna stången behövde ha deras politiska

man motståndare sin sida. För till stånd detta blev ett att ta

att grepp kontakt med de borgerliga partierna och i och dem utbilda

vart ett av

vad kallade för försäkringssakkunniga. En framgångsrik lobby-

man verksamhet här kunde starkt försvar för de privata försäkrings-

ge ett bolagen bland de folkvalda

Exemplet är valt måfå för illustrera den informella politiken

att

lite äldre årgång. Vi skulle kunnat mycket längre tillbaka i tiden av och ändå hittat likartade exempel, den personliga kontakten mellan parlamentariker och berörda intressen har alltid utnyttjats för

att informera och påverka.

Ett mycket färskare och samtidigt omskrivet exempel kan hämtas

från frågan förmånsbilbeskattningen. Under 1995 hade arbets-

om en

med företrädare för finans-, miljö- och näringsdepartementen grupp slipat förslag gick höja skatten förmånsbilar.

ett som ut att Förslaget hade givetvis också stöd från miljörörelsen och media

speglade företeelsen de välavlönades förmån. Drygt ett år i

som senare, november 1996, klubbade riksdagen igenom förslaget att i stället sänka skatten förmånsbilar. Vad hade hänt däremellan Visserligen hade S drivit och med hjälp lobbykonsultfirma givit besluts-

av en fattarna den information och de för

argument som var gynnsamma

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

skattehöjning. Bilbranschen och metallfacket lyckades emellertid en genom en välplanerad kampanj vända frågan till sin fördel. Genom goda kontakter, påtryckningar, manifestationer och information till beslutsfattare och media professionellt stöd kunde vända

samt man ett hotande nederlag till stor framgång.

en

Händelseförloppet är troligen bara unikt i avseende, det

ett att blev offentligt känt artikelserie i våra dagstidningar.

genom en en av Det är inte heller någon företeelse. Parlamentariker,

som sett ny

regeringsföreträdare och förvaltning har alltid behövt kunskap och utsatts för påtryckningar från de enskilda medborgare, företag och

organisationer ett eller sätt berörts de beslut

som annat av man fattat eller ämnat fatta. Den demokratiska beslutsprocessen har i praktiken således aldrig fungerat oberoende omvärlden.

av

Men något nytt tycks ändå ha kommit i det politiska livet,

nu åtminstone ska vad media påstår och vad hävdas i

om man tro som

riksdagsdebatten. Traditionell verksamhet med syfte påverka poli-

att

tiska beslut tycks ha genomgått professionalisering. Tecken tyder

en också organisationer i ökad omfattning anställer med

att personer

uppdrag att genomföra regelrätta kampanjer och bygga och

att upp utnyttja politiker- och mediakontakter. Och till skillnad från tidigare

uppträder också professionella lobbyister konsul-

numera scenen,

ter som hyr ut sin kompetens i politikerpåverkan till den önskar

som

tjänster utförda. I de debattskrifter har tagit frågan häv-

som upp

das ofta lobbyverksamhet överhuvudtaget ökat i omfattning och

att betydelse, särskilt de gamla formerna för de organiserade intres-

som

senas politiska deltagande inte längre fungerar de gjorde tidi-

som gare.

Frågor om det utomparlamentariska agerandet

I allmänna ordalag syftar det här kapitlet till kartlägga företagens

att och de organiserade intressenas olika samhällskontakter. Vi kan därmed också ett bidrag till den så aktuella frågan lobbyingen i

ge om Sverige. Men samhällskontakterna innefattar än det vanli-

mer man

kallar för lobbying. Vi tänker just den informella gen oss att typen av kontakter kan kompletteras med andra sätt försöka utöva påver-

att kan. Det är troligen så mediakontakter och opinionsbildning är

att väl så viktiga i den mix åtgärder utmärker många de kam-

av som av panjer i dagligt tal kallar lobbying. Den ofta omskrivna lob-

som man bykampanjen från Lärarförbundets sida har till största delen varit

en

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

mediakampanj kopplats med lobbyinsatser för att skapa

som samman

tryck beslutsfattarna. På sätt har polisernas och sjukett samma sköterskornas kampanjer för högre löner och bättre arbetsvillkor

bedrivits via media. Dessa exempel antyder dessutom modern

att

också bedrivs med konsulter. Åtminstone

lobbying hjälp av politiska

resursstarka samhällsaktörerna hit må räkna både storföde mest -

och de större intresseorganisationerna tycks ha utvecklat ett

retag -

professionellt påverka de politiska beslutsfattarna.

mer sätt att

Av de anförda exemplen politiska kampanjer och lobbying

om framgår språkbruket inte är helt entydigt och distinkt. En första

att uppgift för forskare blir därför precisera sina begrepp, de

en att egna

analytiska verktyg med hjälp kan undersöka och

vars man resonera

verklighetens beskaffenhet. I vårt första kapitel har angivit hur om

det politiska deltagandet bör spjälkas i olika underka-

anser att upp

tegorier. Vid sidan korporativa urskiljer här poli-

av arrangemang tiskt deltagande i form direkta aktioner, direkta kontakter lobby-

av

ing, opinionsbildning och mediakontakter figur 1.1 i kapitel 1.

se

Huvudsyftet i detta kapitel med hjälp den typologin beskriva

är att av

storföretagens och organisationernas politiska deltagande.

I det vetenskapliga samtalet finns tendens främst intressera

en att

sig för förklaringsfrågor. Den politiska debatten i sin har

tur som

regel uppmärksamheten riktad värderingsfrågor. Ibland är

mot emellertid i första rummet intresserade att goda beskrivningar

av

visst samhällsfenomen. Följdfrågor rörande orsaksförhållanden av ett och värderande bedömningar kommer i andra hand, och framstår inte

särskilt intressanta innan hur saker och ting förhåller ens som vet sig. Riktigt så enkelt är väl inte fallet när det gäller storföretagens och

organisationernas politiska agerande. Däremot kan hävda

man nog

följdfrågorna infinner sig ganska enkelt så snart har preciserat att den överordnade synpunkt beskrivningen utgår från.

som

Genomgående i denna volym har demokratiteoretisk

är att en

utgångspunkt. Hur det informella deltagandet i politiken och den

professionalisering den här verksamheten genomgått ska värderas

handlar således i grund och botten hur det påverkar demokratin.

om Det är då antal frågor genast anmäler sig: Vem har möjlighet

ett som

delta Vad händer med ma/etutövningens öppenhet Och H föratt m" ändras möjligheterna påverka Inbäddade i dessa frågor finns också

att flera frågor orsak och verkan. Som exempel kan nämnas att vår

om

undersökningsuppläggning tänkes vad slags

ytterst sett ge svar

är avgörande för olika aktörers möjlighet att utöva poliresurser som

tiskt inflytande.

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Vilken kunskap har i dagsläget

Den korporativa staten i svensk tappning tycks väg vara att, om inte vittra sönder så, åtminstone slipas Vi såg i det föregående av. kapitlet de traditionella partsintressena fått mindre inflytande att

flera olika sätt. Intresseorganisationernas representation i

indirekta

riksdagen är idag betydligt än för bara årtionde sedan. svagare ett

Och både berednings- och förvaltningskorporativismen har försva-

gats då parternas såväl formella reella deltagande i kommittéer som och verksstyrelser har avtagit. I formell mening avskaffades den kor-

porativa staten i och med arbetsgivarnas uttåg verksstyrelserna

ur och det därpå följande beslutet inte heller andra partsintressen att skulle finnas kvar. Men även olika särintressen det här sättet om hålls replängds avstånd från den direkta beslutsarenan är vår

tolkning att det är pluralismen och inte Lowis juridiska demokrati" som är väg att förverkligas. Dennes ideal är minimera kontakatt terna mellan de folkvalda och särintressena. Politikerna ska istället endast konstitutionen. Att bort partsintresstyras av man nu motar från de direkta beslutsarenorna betyder dock inte politiken sena att isoleras från omvärlden Lowi skulle önska. Vad tycks är i som se

stället förvandling styrelseskicket i riktning där rösterna blir

en av en fler, konkurrensen politikernas uppmärksamhet ökar och om att personliga kontakter och nätverk fått ökad betydelse till förfång för det

traditionella ordnade sammanträdet.

Ett det svenska samhällets särdrag har också varit den poliav att tiska eliten inte varit elit två. I både Maktutredningen och i en utan Demokratirådets skrifter har bilden två eliter mejslats fram; elit av en folkrörelserna, särskilt den socialdemokratiska arbetarsprungen ur

rörelsen, och traditionell borgerligt präglad näringslivs- och

en mer ämbetsmannaelit. I det föregående kapitlet ställdes därför också frå-

gan om avkorporativiseringen leder till får traditionell att en mer elit även i Sverige. Slutsatsen skulle giltig förskjutningen vara om också snedfördelning avseende dominerar motsvaras av en vem som de informella kanalerna. Hur det förhåller sig med den saken mer återstår undersöka. För besvara frågor makt och inflytande att att om behöver studera den informella politiken. noggrant nya Vad då de centrala utomparlamentariska aktörernas polivet om

tiska agerande och i synnerhet deras agerande i form lobbying,

av mediakontakter och opinionsbildning Som vanligt finns det en benägenhet att dra generella slutsatser grundval enskilda, ofta av

särskilt uppmärksammade och lyckosamma, aktioner. Helt

utan systematiska kunskaper är förvisso inte. Typiskt för den befintliga

NÃRINGSUV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

forskningen är emellertid den försummat aktörerna själva. Den att har i stället främst utgått från de politiska institutioner, de offentliga

maktorgan, varit föremål för företagens och organisationernas

som intresse." i

De återkommande undersökningarna riksdagens ledamöter hör

av

hemma i denna kategori. Huvudintrycket dessa är att riksdagsleda-

av möterna åtminstone sedan 1985 haft relativt omfattande en men

också ganska stabil kontaktverksamhet med organisationsvärlden

se

Tabell 3.1. Med undantag för 1988, tycks uppvisa en tillfällig

som svacka, så har åtminstone hälften de folkvalda regelbundet kontakav med såväl arbetsmarknadens organisationer med någon de ter som av övriga Våra parlamentariker lever förvisso inte,

organisationerna.

kanske kunde förledas i ständig närhet till de som man att tro, en starka svenska intresseorganisationerna. Men med tanke att stora tabellen visar förhållandena för riksdagens samtliga ledamöter är det

ändå noterbart drygt tredjedel säger sig ha regelbundna kon-

att en

takter med LO och fjärdedel med olika företagarorganisationer.

en Men inte någon dramatisk uppgång för lobbyverksamäven om ser

het i form organisationskontakter kan att det för några

av noteras finns klart stigande trend, nämligen för SAF och

organisationer en Näringslivet tycks allt ha fått övriga företagarorganisationer. trots ett något ökat tillträde till parlamentarikerna.

Med institutionella perspektiv kartlade Maktutred-

samma slags

ningen våren 1988 i detalj departementens kontaktmönster, vilket

bland innefattade kontakter med de organiserade intressena annat

och näringslivet." Huvudresultatet departementen och dess

var att

tjänstemän regeringskansliet främst har kontakt med tjänstemän

från statliga myndigheter och andra departement. Kontakten med all-

mänheten också plats för regeringskansliet, liksom med tar stor organisationerna och media. Departementen har däremot inte alls lika

kontakt med företag, kommuner och landsting, de polimycket samt

tiska Bilden i viss mån annorlunda enbart till

partierna. var om ser politiska ledning, statsråden. Något tillspetsat kan departementens

statsråden prioriterar kontakter med olika större väljarman säga att I således allmänheten och media. Det kan grupper. topp ligger senare uppfattas indirekt möta väljarna. Därefter kommer som ett sätt att

kontakterna med partier och organisationer. Ett nästan genomgående

är också statsråden har mycket omvärldskontakter än drag att mera

den departementstjänstemännen. Undantaget är här genomsnittlige

kontakterna med tjänstemän från andra departement och från statliga

myndigheter. Maktutredningens studie medger även jämförelser mellan depar-

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Tabell 3.1. Andel riksdagsledamöter med regelbunden kontakt med olika organisationsföreträdare °/o

1985 1988 1994 1998 Arbetsmarknadsorganisationer

Övriga organisationer

par gånger i månaden. Kommentar: Tabellen bygger de riksdagsenkäter genomförts med samtliga

som riksdagsledamöter 1985, 1988, 1994 respektive 1998 Peter Esaiasson, Sören

av Holmberg och Martin Brothén vid Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet Holmberg 86Esaiasson 1988:65; Esaiasson 8CHolmberg 1996:254; Esaias-

m.fl. 1995; Brothén 1999. son

tementen. Det Visar sig bland organisationerna relativt

annat att sett har starkast ställning i jordbruks-, arbetsmarknads- och kommunika-

tionsdepartementet. Företagen däremot spelar störst roll för indu-

stri-, miljö och energi-, kommunikationsdepartementet.

samt

Om enbart begränsar till de kontakter främst intresse-

oss som

framträder följande bild är konstruerad så värdet rar oss skalan att

100 motsvarar dagliga kontakter:

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Figur 3.1. Departementens kontakter med vissa aktörer

statsråden

l Massmedia

I Allmänhetens uppvaktning

ElOrganisationer

i I Företag Regeringskansliet

o 20 40 60 80 100

Uppgifterna hämtade från Petersson 1989:Maktens Nätverk.

Den genomsnittlige departementstjänstemannen har ganska mycket

kontakt med både allmänheten, organisationer, media och företag. Om allmänheten knackar dörren dag, så handlar det

varannan

ungefär tredje dag för media och organisationer och fjärde

om var var

för Ett statsråd är ännu med kontakter

dag företagen. mer upptagen

med omvärlden. I drag handlar det fördubbling jämfört

grova om en

med departementet i Mönstret ungefär detsamma

gemen. är annars

marginalen kan registrera viss förskjutning mel-

även om man en lan aktörer: statsråden är för eller utnyttjar

typen av mer utsatta

medias bevakning.

En likartad undersökning den politiska elitens kontaktmönster

av

genomfördes några I fokus stod denna gång politiker och

år senare. tjänstemän såväl nationell lokal nivå. Intresset riktades i för-

som

hand de kontakter inom och mellan dessa båda sta mot som tas grup-

studien även viss information de externa kontakper, men ger om

Huvudresultatet härvidlag illustreras i nedanstående figur skaterna. lan är denna gång konstruerad så värdet 200 motsvarar daglig

att kontakt medan ungefär 40 står för Veckovis kontakt:

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Figur 3.2. Politikers och tjänstemäns kontakter externa

Riksdagsledamöter i

Statssekreterare CIJournalister

Generaldirektörer

I Medborgare Departementsråd

Verkstjänstemän Intresseorga nisationer Affärsverkstjmän

I Privata Kommunpolitiker företag

Kommunala tj.män .

0 40 80 120 160

Uppgifterna hämtade från Wallin mfl. 1999.Data insamlades 1990/91.

Mönstret är tydligt. Politikerna, särskilt lokal nivå, lever nära allmänheten och möter ofta även media. Det framgår också de lokala att tjänstemännen sig med tätare nätverk än de nationella. omger ett Intressant att notera är också att företagen spelar relativt en sett större roll för ämbetsverken, särskilt affärsverken, än för övriga maktcentra. Den generella slutsats i övrigt dras från denna elitundersöksom ning är att statssekreterarna tycks det politiska vara systemets nav. Delar olika aktörer verkar företagen rikta man upp externa mest sig till verkens och affärsverkens tjänstemän, intresseorganisatiofokusera kommunpolitiker och statssekreterare medan nerna medborgarna kontaktar de politiska och då i första representanterna

hand kommuners politiska ledningar.

I den mån kan uttala sig förändring över tid utifrån de här man om studierna, de flesta uttalar sig enda tidpunkt, ändå om en tycks utvecklingen fler och tätare kontakter. Detta får visst stöd ockmot så i de delstudier genomförts inom för Vårt projekt. som ramen eget

Flera PISA-projektets handlar kartlägga lob-

av rapporter om att

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

bying och informell politisk påverkan med hjälp lättillgängligt

av material finns arkiverat hos berörda offentliga myndigheter. I

som några studierna har fokuserat skrivelser riktade till depar-

av man

utskott och kommittéer. En undersökning gäller skrivelser tement, ställda till utskott och departement inom sektorerna kommunika-

tion, arbetsmarknad, respektive jordbruk under de senaste tre årtiondena. Huvudresultatet är antalet skrivelser har ökat markant

att men

det inte nödvändigtvis beror lobbyverksamheten skulle ha

att att

ersatt korporativa överläggningar. Det är snarare ärendemängden

ökat vilket givit upphov till fler skrivelser. I den mån som i sin tur skrivelser ska kanal för inflytande och påverkan återspeg-

ses som en lar också undersökningen de traditionella intressemönstren. Flera

splittrade intressen är aktiva inom kommunikationsområdet, arbetsmarknadsområdet präglas två balanserande intressen och jord-

av brukssektorn domineras producentintresset. Samtidigt har dessa

av

andra och intressen och författaren dristar sig till utmanats av nya att

"nya intressen utövandet lobbying vinner terräng tro att genom av bekostnad de gamla

av

I specialstudie arbetslöshetsförsäkringens förändring under-

en av söktes sätt i vad mån lobbyverksamhet i allmänhet och i

samma

synnerhet från de arbetsmarknadsorganisationerna ökade

stora gen-

kommitté, utskott och departement jämförde KAStemot om man reformen 1974 med reformen 1994. Den alldeles tydliga slutsatsen är

undersöker lobbying mäta mängden skrivelser att om man genom att så har lobbyverksamheten ökat över tid. Och det är också klart att LO och TCO då har bidragit till ökningen informell påverkan.

av Man har också i allians med varandra. Arbetsgivarföreningen

agerat tycks däremot inte alls ha varit involverad enligt den här undersökningen, resultat inte verkar rimligt med tanke vad redan

ett som

organisationens agerande och intresse i just dessa frågor.

vet om Det sista antyder problemen med den här typen mätningar,

ett av av

skrivelser ofrånkomligen är trubbigt instrument för att mäta att ett informell påverkan. Det är inte formella inlagor i första hand tänker när talar lobbying. Speciellt arbetsmarknadens och

om

näringslivets och dominerande organisationer har många andra

stora

informella vägar och personliga kontaktnät utnyttja. Så mer att att

kan dra slutsatsen skrivelsemängden ökat och också även om att

de fackliga organisationerna ökat sin Verksamhet härvidlag

att stora så är det inte alldeles säkert därmed uttalat tillta-

att oss om en

gande lobbying.

Ett alternativ eller komplement till den här Översikter är

typen av då i stället studera några fall i detalj eller ställa ingå-

att mer att mer

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

ende frågor till mindre antal offentliga företrädare. I studien ett av

arbetslöshetsförsäkringen kompletteras kvantitativa data med några intervjuer ytterligare stöd till idén ökad lobbyaktivitet

som ger om en och opinionsbildning över tid. Också i studie trafiknätverkens en av påverkansförsök där trafikutskottets ledamöter intervjuats visst ges stöd till tanken ökande lobbyverksamhet. I flertal andra om en ett fallstudier beskrivs hur organisationer, företag och till och med kom-

muner egen hand eller med hjälp lobbyföretag söker vinna av beslutsfattarnas öra." Här är då i stället problemet inget kan att säga omfattningen eller utvecklingen över tid. Risken är om att drar slutsatser det generella utifrån data det specifika. om om

Om kompletterar studier organisationers agerande med

av att

också vad medborgarnas deltagande upptäcker

se vet om att de slutsatser Maktutredningen gång drog ökad medborsom en om garaktivitet faktiskt inte riktigt håller streck. När Demokratirådet tio

år efter Maktutredningens undersökning från 1987 upprepade fråvisade det sig visserligen medborgaren är aktiv vad gäl-

gorna att mer

ler enkla deltagandeformer skriva under namninsamlingar

som att och bojkotta Men deltagande i form kontakter med politivaror. av

ker, tjänstemän, organisationer och media har och i några

stagnerat fall också gått tillbaka. Demokratirådets huvudsynpunkt egen om

utvecklingen av medborgarnas politiska aktivitet är att deltagandet

via de representativa kanalerna och till och med minskar. stagnerar Men deras data pekar således också den enskildes lobbyverkatt samhet, inte minskar så, åtminstone upphört öka i omfattom att

ning.

Utgångspunkten för den tidigare forskningen har

merparten av alltså varit den offentliga maktens institutioner. Med hjälp dessa av

analyser kan uttala det korstryck skilda påverkansförsök

oss om av den offentliga makten ständigt blir för. Men som utsatt som sett har det hitintills i saknats systematiska data fokuserat stort sett som de organiserade intressenas agerande. Det finns här skäl att uppmärksamma norsk och dansk botten nyligen genomförd longien tudinell studie alla riksorganisationers påverkan, har denna av som mer systematiska ansats. Den stöd åt tanken korporativistiska ger att fått vika för informellt agerande från organisaarrangemang ge mer tionernas sida. I likhet med vad hänt i Sverige har deltagande i som myndigheter, kommittéer och andra offentliga avtagit. Samtiorgan

digt har kontakterna med parlamentariker och förvaltning ökat signi-

fikant. Det tycks dock så det framför allt är de traditiovara att stora

nella organisationerna, de arbete och kapital,

som representerar som

kompenserat sina förlorade positioner i korporativa organ.

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Vår undersökning har likartad uppläggning

egen en även om ännu saknar data över tid. Vi riktar med andra ord intresset aktö-

mot

själva och deras val strategier för att påverka politiskt rerna av beslutsfattande. Inom projektets delvis i andra

ram, men samman-

hang, har försökt ringa in de organisationernas och de

stora nya lobbykonsulternas arbete. Det återkommer till i nästa kapi-

senare tel. Undersökningen i det här kapitlet är ett bidrag till systema-

mer

tisk generell kunskap partsintressenas agerande och utgår från de

om

riktigt medborgarsammanslutningarnas, företagens och intres-

stora

seorganisationernas uppfattningar hur de kontaktar de

egna om offentliga företrädarna och media. Däremot underlåter här att studera medborgarnas informella påverkan. Det är eliterna, företrädarna

för storföretag och organisationer, står i centrum.

som

Syftet är således klargöra hur de mest centrala utomparlamen-

att

tariska aktörerna utformar sitt politiska agerande. Vår analys grundar

sig två i det närmaste identiska enkäter riktade till Sveriges 500

största företag och ungefär 1 200 de större organisationerna.

av Enkäterna skickades under våren 1999 och fick in från

ut svar

knappt 70 företagen och knappt 80 procent organisa-

procent av av tionerna.3°

Företagens och organisationernas sam-

hällskontakter

Hur gör då storföretagen och organisationerna för att försöka

påverka det offentliga beslutsfattandet sätt inte är institu-

ett som tionaliserat i form exempelvis korporativa arrangemang Vårt sätt

av

försöka komma detta i två enkäter ställa frågor hur att är att om dessa olika aktörer ordnar sina samhällskontakter. I ett första steg

handlar det vad för slags politiskt deltagande dessa

om att ange samhällskontakter utgör. Här har redan urskiljt fyra olika icke

typer av institutionaliserat politiskt deltagande: direkta aktioner, lobbying, opinionsbildning mediakontakter. Vår avsikt med att fråga

samt om aktörernas samhällskontakter med hjälp det kan ringa

är att av de Även och storföretag eller någon de här

tre senare. om ett annat av

organisationerna skulle kunna tänkas nyttja någon form

stora av

direkt aktion exempelvis Greenpeace har här gjort bedömningen

det allt förekommer så sällan den inte skulle några att trots att ge utslag i enkät just det här slaget. För att undersöka "aktionspo-

en av litik fruktbart sätt behövs helt andra tillvägagångssätt.

ett

Det kan således röra sig olika slag icke-insti-

grovt sett om tre av

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

tutionaliserat deltagande ställer frågor Organisationer som om. och företag kan etablera något slags direkt kontakt med de offentliga företrädarna, vilket i frågebatteriet formuleras Vi kontaktar som att själva". Det motsvarar vad vill benämna lobby/ing. Aktörerna kan också direkt och hand, medverka i media eller egen genom att konferenser eller dylikt, delta offentlig debatt. Detta är i vår ter-

minologi det opinionsbildning. De kan också indi-

samma som mer rekt skapa ett tryck beslutsfattarna eller indirekt söka skapa opimot nion kontakt med mediaföreträdare, vad här kallar för genom att ta mediakonta/eter. Frågan formuleras här: Vi kontaktar media för att deras uppmärksamhet vår sak belyst. Utöver detta kan genom också tänka sig dessa olika påverkansförsök sker man att typer av med hjälp konsulter. Dessa kan bidra med professionell hjälp inom av vart och dessa påverkansområden. De kan bistå med konett av att ta takter med politiker, tjänstemän och media, eller bidra med debattunderlag och information till såväl påtryckare offentliga företräsom dare. Eftersom dessa kommit bli mycket omdebatterad företeatt en else ställer också konkreta frågor dessa konsulters del i om

företagens och organisationernas politiska deltagande.

För de svenska storföretagen bilden följande sätt: ser ut

Tabell 3.2. Företagens samhällskontakter

Enstaka Någon Flera Någon S:a% Harhänt Antal Aldrig gång gång/år ggr/år gång/månN % ggr/år

Kontaktar 3 30 12 29 26 100 97 4,6 beslutsfattare 318 Kontaktar 15 41 13 20 10 100 85 2,7 media 305 Debatterar 15 51 14 15 4 99 85 2,0 själva 306 Anlitar 57 33 4 4 2 100 43 0,8 konsulter 293

Det vanligaste sättet försöka påverka är själv kontaktar att att man en offentlig beslutsfattare. Nästan alla storföretag det har uppger att skett åtminstone någon gång. Det är också relativt vanligt storföatt kontaktar media eller själva deltar i samhällsdebatten, medan retagen mindre än hälften storföretagen de någon gång har anliav uppger att konsult. Om dristar till översätta svarsalternativen tat en oss att

aldrig, enstaka gång, någon gång, flera gånger och någon gång i måna-

den till absoluta tal- 5 och 10 gånger år kan också per -

NÄRINGSUV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

räkna medeltal. Det visar sig då att storföretagen i genomsnitt

ut ett

kontakt med beslutsfattare 4,6 gånger år, dvs ungefär tar en per var-

månad räknar bort semesterperioderna. Direktannan om man nu kontakten med media och det debattdeltagandet förekommer

egna inte alls lika ofta. Det rör sig 2,7 gånger respektive 2,0 gånger

om per år. Ännu sällan anlitas konsult: I genomsnitt sker det 0,8

mera en

gånger år.

per

I korthet betyder det storföretagens politiska agerande i första

att hand består försök till direkt påverkan de offentliga beslutsfat-

av av

Ibland kontaktar media, och då och då deltar själv i tarna. man man den offentliga debatten. Det är däremot inte alls särskilt vanligt att

anlitar konsultfirmor. Men vad gäller det kanske man senare man ändå bör fundera vända ytterligare innan slutsatsen definitivt läggs

en fast. Att kontakta politisk konsult nästan gång år är

en en per måhända inte alls något marginellt. Kanske borde i stället betona

denna samhällskontakt är så annorlunda till sin karaktär, att att typ av det är förvånande storföretagen gör detta så ofta.

snarast att pass

Man skulle kunna tänka sig de olika formerna för politisk

att påverkan delvis fungerar varandras alternativ. En sådan hypotes

som

vägledde länge forskningen medborgarnas individuella politiska

om deltagande. Den skulle det råder kumulativ

motsatta tesen vara att ojämlikhet, det är liten mångsysslande elitmedbor-

att en grupp av

står för deltagandet. Frågan undersöktes gare som merparten av

Demokratirådet fann det visserligen råder viss senast av som att en kumulativitet dessa samband är relativt De framhåller i

men att svaga. stället lågt deltagande i visst avseende ofta kompenseras

att ett av

högre deltagande i medborgarroll.84 När det gäller storfö-

en annan

och organisationernas politiska agerande är den kumulativa retagens ojämlikheten markerad. Det kan nämligen konstateras att det

mer finns mycket starka inbördes sammanhang mellan dessa

typer av påverkansformer. De fungerar således inte varandras substitut.

som De företag anlitar konsultfirmor ägnar sig även de vanliga

som mer

påverkansformerna.

Som kunde förvänta spelar företagets storlek stor roll i detta

man

sammanhang. Det handlar än fördubbling

om mer en av engage-

jämför de små storföretagen med de riktigt stora

manget om man

än 5 OOOanställda. Mätt detta relativa sätt är effekten större

mer

för de mindre vanliga påverkansformerna. Det är således än fyra

mer

gånger så vanligt bland de riktigt stora storföretagen att anlitar

man konsulter. Om i stället effekten i absoluta tal, förhåller det sig

ser precis tvärtom. En ökning företagets storlek med säg 1 OOO

av anställda får störst effekt den kontaktverksamheten då

egna som

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

ökar med knappt halv gång år lutningen linjen är 0,46. en per Motsvarande ökning företagsstorleken får däremot bara halva den av effekten anlitandet politiska konsulter lutningen den linjen av är 0,22. Storlekseffekten mätt i absoluta illustreras i följande termer

figur

Figur 3.3. Antalet samhdlls/eonta/eter beroende på företagets storlek

8 -o- Kontaktar själva 7 -

6 i- Kontaktar 5 media

4 Debatterar v--xm själva 3

2 -xe-Anlitar konsulter A l

O I I I I I 0 2 4 6 8 10 Företagsstorlek anställda i tusental

Organisationernas samhällskontakter följer i allt väsentligt

samma mönster. Precis storföretagen även organisationerna i försom agerar sta hand hand och det vanligaste är själva kontakt egen att man tar med de offentliga beslutsfattarna. Nästan alla organisationer har någon gång tagit kontakt med beslutsfattare och nästan en egen en alla har också någon gång kontaktat media respektive deltagit i den offentliga debatten. Det är däremot ovanligt anlitar konsulatt man

Det är enbart tredjedel organisationerna någon gång

ter. en av som har gjort detta.

Organisationerna är med ett undantag engagerade än storfö-

mer retagen. En närmare jämförelse nämligen vid handen storföreger att tagen i något större utsträckning anlitar konsulter. Detta framgår av

följande figur:

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Figur 3.4. Företagens och organisationernas sam/øällskonta/eter ggr/år

Anlitarkonsult

Debatterarsjälva

E Företag

Kontaktarmedia

I Organisationer

Kontaktarsjälva

Det alldeles dominerande sättet komma till tals med offentliga

att företrädare är således själva kontakt med dem. Per år handlar

att ta

det drygt 6 gånger för organisationerna och knappt 5 gånger för

om företagen. Därnäst kommer kontakten med media drygt 4 respek-

tive knappt 3 ggr/år, följt det debattdeltagandet drygt 3

av egna respektive knappt 2 ggr/ år i medeltal. Att kontakt med informa-

ta en

tionskonsult, lobbyist eller liknande professionell "påtryckare" är fortfarande mycket ovanlig form agerande. Som tidigare påta-

en av lats kan emellertid undra vad här kan förvänta Att de

man oss.

större organisationerna och storföretagen i genomsnitt anlitar

en konsult nästan gång år kan samtidigt betraktas förvå-

en per som nande mycket. Det är dyra tjänster och det är först när något

mer

komplicerat ska göras det skulle kunna uppfattas rimligt att

som som söka hjälp utanför den kompetens själva besitter.

som man

I vårt urval ingår vitt skilda organisationer vilka har i

grupperat

några olika kategorier: Branschorganisationer, fackföreningar, arbetsgivareorganisationer, yrkesorganisationer yrkessammanslutningar exempelvis Advokatsamfundet, hantverkarföreningar eller olika

som läkaresällskap inte är fackliga organisationer, idéburna och reli-

som

giösa organisationer med undantag för de politiska partierna, aktivitetsorganisationer sport och fritidsorganisationer övriga

samt

intresseorganisationer. Att beteckna dem övriga intresseorgani-

som sationer betyder inte att de består obetydlig restpost. De här

av en organisationerna representerar visserligen mängd skilda

en sammanslutningar, det är tydliga intressen. Och det är då de intresseor-

men

ganisationer grundar sig andra intressen än just arbetsplats

som och yrke. Här samlas de intressen de olika medborgar-

man runt som rollerna uttryck för, boende, patient eller elev; intressen

ger som som

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

knutna till ålder eller tillhör minoritet med vissa intressen

att man en

alltifrån handikapp till etniskt grundade intressen. Hit har räknats

också del trafikrelaterade organisationer och folkrörelser

en som

exempelvis nykterhetsorganisationerna och Folkets Husrörelsen.

En intressant fråga är mönster fann vad gäl-

nu om samma som ler företagen också framträder för olika organisationer eller

typer av

valet påverkansformer skiljer sig mellan dem något

om av mer avgörande sätt. I följande tabell återges medelvärden för och

var en av

de olika typerna organisationer:

av

Den generella rangordning mellan påverkansformerna råder

som

också inom samtliga organisationstyper. Men det står samtidigt

ser klart aktivitetsgraden varierar märkbart mellan olika slags

att orga-

nisationer. Det betyder de organisationstyper ligger högt vad

att som

gäller kanal också ligger högt andra och de

en att som tar egna

kontakter också sällan debatterar eller tar kontakter via

mer pro-

fessionella lobbyister. Genomgående mest aktiva är exempelvis de

traditionella intresseorganisationerna dessa kontaktar beslutsfat-

-

och media sig in i debatten än andra, medan de ligtare samt ger mer

efter täten vad gäller kontakter med informationskonsulger strax

terna. Genomgående lågt ligger däremot idérörelser, religiösa

sam-

fund olika slag aktivitetsorganisationer.

samt av

Förutom detta allmänna mönster kan det intressant att i

vara mer

. detalj studera anlitandet konsulter. Vi då för det första att detta

av ser

generellt sker sällan vilket inte ska sammanblandas med det

sett - att

är marginell betydelse och för det andra variationen mellan

av - att

olika organisationer allt är märkbar mellan 0,2 och 0,9 gånger

trots

år. Vi kunde tidigare konstatera att just denna form påverkan per av

utmärkte storföretagen. Detta förhållande går igen även här. Det

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

tycks således näringslivet branschorganisationer och arbetsgi-

vara varorganisationer framför allt gör bruk de politiska konsulsom av En tankegång ofta förs fram informationskonsulterna terna. som av själva är att deras verksamhet skulle komplettera de och stora resursstarka företagens och organisationernas verksamhet rörande egen

lobbying och opinionsbildning. Redan här kan konstatera

nog att denna föreställning är felaktig. Det är i första hand de allra största och mest framträdande företagen och organisationerna både är som aktiva hand och dessutom anlitar professionella konsulmest egen ter.

En helt djupdykning i materialet är att specialstudera de

annan företag och organisationer de mycket ofta har kontakt som anger att med beslutsfattare. Här kan det intressant faktiskt de vara att veta absoluta siffrorna. Förvånande många organisationerna har kontakter av egna

åtminstone någon gång i månaden, hela 375 organisationer 42

procent är så aktiva cirka 55 procent branschorganen och 45 pass av

de övriga intresseorganisationerna. Det är betydligt

procent av en exklusiv skara regelbundet vänder sig till konsultbranschen, mer som i enkäten rör det sig 43 stycken gör så flera gånger år om som per

eller knappt 6 procent. Och här är det arbetstagarorganisatio-

mer

dominerar 15 st tätt följda övriga intresseorganisatio-

nerna som av

12 och näringslivsorganisationer bransch och arbetsgivare

ner - tillsammans är lika många. Dessa siffror är dock relativt svårsom tolkade. Att ha enda kontakt med informationskonsulter eller loben

byister kan å sidan betyda mycket åtagande och

ena ett stort att man flera sådana möten är å andra sidan inte nödvändigtvis anger ett

tecken att lägger många jobb entreprenad. Men

man ut stora det tycks ändå så att det är de starka organisationerna arbetsvara marknaden ofta utnyttjar dessa så omskrivna konsultföretag. som

Generellt sett är det övriga intresseorganisatio-

annars gruppen ner är mest aktiv. Det är företrädare för den här som gruppen som själv ofta kontakt, i den mån organisationerna överhuvudtatar som get gör det regelbundet och ofta har kontakter via lobbyister, mycket ofta har kontakter med media deltar frekvent i den samt offentliga debatten. Genomgående aktiva, fast något mindre, är också

branschorganisationerna, arbetsgivare och arbetstagare. Det är bland de här olika finner de professionella lobbyisterna.

grupperna

Övriga organisationstyper ligger lågt. Studerar intresse-

gruppen organisationer närmare kan vi, för den skull peka de utan att ut

enskilda organisationerna, göra ytterligare uppdelning för

en att karakterisera vilka är de mest aktiva. Av de åtminstone som som en

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

gång i månaden kontakter med någon offentlig företrädare

tar egna

så många 19 olika patient- och handikappgrup-

representerar som st

här finns 16 boenderelaterade organisationer, 14 studentorganiper,

sationer och lika många utbildnings- och kulturorganisationer. Av de

återstående sysslar 8 med olika internationellt arbete

st typer av medan de övriga 30 utgör sorts regnbågskoalition skilda intres-

en av

flera har sina rötter i de gamla folkrörelserna. sen, varav

Också bland företagen är det relativt många tillhör

som gruppen

riktigt politiskt aktiva, det är dryg fjärdedel företagen 86 st

av en av

åtminstone någon gång i månaden själva kontakt med offentsom tar liga företrädare. Och det har ett mycket tydligt samband med storlek. I företag med till 1 OOOanställda är det cirka 20 °/o

gruppen upp

tillhör de mest aktiva. Bland de företag med mellan 5 OOOoch som 10 OOOanställda stiger andelen till 46 % och bland de allra största över 10 OOOanställda är över 85 °/o mycket aktiva. Precis bland

som

organisationerna anlitar lobbykonsulter mycket

är gruppen som exklusiv. Det är totalt 29 företag i vårt urval gör så några gånger

som eller fler under år.

ett

Professionaliseringen av samhälls-

kontakter

Vi har redan stött professionalisering företagens och

en sorts av organisationernas samhällskontakter, nämligen framväxten sär-

av en skild konsultverksamhet. yttring denna professionalise-

En annan av

ring företagen och organisationerna själva anställer sådana kon-

är att sulter, dvs bygger särskild enhet eller avdelning med

att man upp en uppgift för samhällskontakterna.

att svara

Tabell 3.4. Företag med avdelning för samhällskontakter

procent

500anst 500-1 000 1 000-5 000 5 000 anst Samtliga

speciell avdelning 15 23 35 65 30 Ja -

Om Ja eller annan avd

- Antal anställda medel 1,7 2,0 2,2 3,9 2,3

N 3 58 53 14 128

3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Av vår undersökning framgår tio storföretag har speciell

att tre av en

avdelning för företagets samhällskontakter. Ungefär

som ansvarar lika många storföretag låter avdelning för detta. Näs-

en annan svara

sextio procent storföretagen identifierar således detta tan av som en speciell uppgift. Här finns tydlig skillnad mellan de över

en stora 1 000 och de inte fullt så företagen. Skillnaden förstärks ännu

stora

skiljer ut de riktigt stora storföretagen än 5 000

mer om man mer

anställda. Här är det ungefär två tredjedelar företagen har

av som en

speciell avdelning inom företaget med för samhällskontak-

ansvar terna.

Det är sammanlagt 128 företag att de har

som uppger personer anställda för för dessa kontakter och 96 dessa har

att ansvara av en särskild avdelning för samhällskontakter. Precis kan för-

som man moda är storleken den avdelningen beroende företagets storlek.

av Det är dock ingen stor skillnad, både de små och stora företagen har

avdelning för samhällskontakter med i medeltal cirka 2 anställda. I en de allra största företagen är emellertid avdelningen dubbelt så stor, nästan 4 anställda.

Som kunde misstänka har även många organisationer rela-

man en tivt väl utbyggd funktion för samhällskontakter. Så många

pass som

310 organisationer har avdelningar för sådana syften och ytterli-

egna

239 har personal med sådana uppgifter sammanlagt närmare 62

gare procent. Det vanligaste är har är anställd för

att man en person som

sköta dessa uppgifter. Men 153 organisationer har mellan 2 och 5 att anställda och så många 30 organisationer har än fem

som mer anställda ska syssla med samhällskontakterna. Lägger

som samman antalet anställda storföretagens avdelningar för samhällskontakter med motsvarande inom organisationerna skulle således

personer

professionella lobbyister och opinionsbildare åtmins-

en grupp som tone uppgår till mellan 1 250 och 1 300 personer.

Till del kan mönstret ha göra med vilken organisa-

en att typ av tioner dessa är. I vårt urval ingår såväl riksorganisationer lokala

som föreningar. Om därför skiljer olika nivåer framträder följande samband:

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT Tabell 3.5. Kontaktavdelningar i organisationer på skilda nivåer

°/o

är förbehållet riksorganisationerna. Här har över 70

procent av organisationerna åtminstone någon är anställd eller för

som ansvarar att sköta organisationens samhällskontakter, vilket kan jämföras med 54

procent de lokala organisationerna.

av

Inte alls oväntat visar det sig att även de olika typerna organisa-

av

tioner skiljer sig åt.

Tabell 3.6. Kontaktavdelningar i olika typer organisationer °/o

av

Arbets- Idé Övriga

Bransch givare Yrke Facklig Religion Aktivitet intressenSamtliga

Ja 37 42 30 34 23 30 44 36 Annan avd. 22 23 21 28 33 25 29 27 Nej 42 35 48 38 44 45 28 38 SzaN 100 100 100 100 100 100 100 100

74 57 56 292 86 142 182 889 Om antal 3,3 3,8 1,8 3,0 1,9 2,2 3,0 2,8

anställda 32 23 20 100 30 54 103 362

Det finns tydliga skillnader mellan de olika organisations-

som ser

Yrkesorganisationer, omfattar idérörelser och typerna. gruppen som

religiösa organisationer samt i viss mån aktivitetsorganisationer lig-

lågt i förhållande till de övriga. Av dessa "mer alerta är det ger grup-

övriga intresseorganisationer och arbetsgivarorganisationer

pen som ligger i topp, förekomst särskilda avdelningar. Ser

om man avser av

till antalet anställda med uppgift sköta samhällskontakterna så

att

är det bransch- och arbetsgivarorganisationerna utgör

som en grupp för sig. Här finns i medeltal 3-4 anställda. Mönstret där yrkessam-

manslutningar, idé- och religiösa organisationer ligger lågt vad gäller

professionaliseringen samhållskontakterna är således tydlig. Och

av

det är framför allt arbetsgivarorganisationerna har

som gott om egna

"lobbyister. Gör direkt jämförelse mellan näringslivets elit och

en

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

den för svenska förhållanden förekommande löntagareliten har här

näringslivet ett visst försteg.

Är det då nivå eller organisation bäst förklarar den

typ av som variation kan observeras Tittar närmare näringslivets och

som

arbetets organisationer, arbetsgivare och branschorganisationer

res-

pektive arbetstagare, de stora intresseorganisationerna och

samt samtidigt kontrollerar för organisationsnivå sambandet i

ser att stort

håller för branschorganisationerna dock är väldigt få,

sett som

arbetstagarna och intresseorganisationerna medan det motsatta gäller

för arbetsgivarna. Det betyder att arbetsgivarorganisationerna tycks

bättre utrustade, och kanske aktiva, lokalt, medan intressevara mer

organisationerna fokuserade rikspolitiken.

är mer

Att har särskild avdelning med för samhällskontak-

man en ansvar

är betydelse. Det kommer framgå längre fram.

ter av stor att

Kontaktavdelningarnas historia

De särskilda avdelningarna för samhällskontakter är i likhet med den politiska konsultverksamheten fenomen tillväxt. Vi kan kon-

ett statera att dessa avdelningar är ett relativt nytt fenomen i företagsvärlden. Det är endast företag tio hade sådan avdelning

ett av som en före 1980-talet den undre kurvan i nedanstående figur. företag

I tre

etablerades avdelningen under 1980-talet den vänstra stapeln

av tio

når till 30 och i hela företag tio har avdelningen tillkom-

upp sex av

under 1990-talet. mit så sent som

Figur 3.5. Tidpunkt för inrättande särskilda kontaktavdelningar.

av

90 80 70 :Andel 60

ZAndel org. 50

-O- Kumulativtföretag 40 30 -x- Kumulativorg 20 10

50-talet 60-talet 70-talet 80-talet 90-talet

Bilden något annorlunda i stället granskar organisatio-

ser ut om

De flesta kontaktavdelningarna har tillkommit sent även här. nerna. Hälften är så unga de tillkommit under det allra decen-

att senaste

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

niet den högra stapeln når till 50. Men redan 1950-talet före-

upp kom ett betydande antal sådana avdelningar särskilt inom vissa

typer

organisationer den övre kurvan nivå

startar en som motsvarar ungefär 15 procent. I nedanstående tabell kan urskilja ytterligare detaljer i detta mönster.

Tabell 3.7. Inrättande kontaktavdelningar i olika typer

av av organisationer

Arbets- Idé Intressen

Bransch givare Yrke Fackliga Religion övrigt Aktivitet Samtliga

50-tal 29 5 20 14 15 18 8 15 - 60-tal 6 5 0 3 0 4 0 3 70-tal 6 20 O 10 8 18 8 12 80-tal 6 35 10 21 31 16 20 20 90-tal 53 35 70 52 46 45 64 51

100 100 100 100 100 101 100 101

17 20 10 63 13 51 25 199 Samtliga 9 10 5 32 7 26 13 100

Vissa de gamla folkrörelserna tidigt med professionali-

av var ute att

sitt politiska I det gamla organisations- och folksera engagemang. rörelse-Sverige förekom således avdelningar för samhällskontakter redan 1950-talet och i vissa fall också långt före dess. Förvisso

bland de fåtaliga branschorganisationerna, även fackföreningar

men och andra intresseorganisationer, och faktiskt del också hos

till en

religiösa sammanslutningar, förekom sådana avdelningar

ett par decennier före det samhällskontaktverksamhet fick

att ett mer generellt och rejält uppsving. Men när den utvecklingen fart

nya tog

1970-talet det arbetsgivarorganisationerna tog ledningen tätt

var som

följda Övriga intresseorganisationer. Kulmen i deras uppbyggnad

av

avdelningar för samhällskontakter låg under 1970- och 80-talen. av

För återstoden organisationsvärlden vi, i likhet med företags-

av ser världen, rejäl tillväxt först under det innevarande decenniet. På det

en här viset kan näringslivet och dess organisationer har

man säga att stärkt sin ställning tid.

senare

Kontaktavdelningarnas betydelse

Det är tydligt organisationerna generellt har samhälls-

att sett mer kontakter än vad företagen har organisationerna kontaktar oftare

beslutsfattare och media respektive deltar i den politiska debatten. Undantaget är emellertid kontakterna med informations- och lobby-

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

konsulter där företagen genomgående har sådana än vad

mer av organisationerna har, något gäller hur de själva har organise-

som oavsett rat sig. Det är också så att den organisation eller det företag har

som

avdelning för samhällskontakter påverkar än de inte en egen mer som har någon sådan de tar själva kontakt med politiska företrädare och

media i högre grad, deltar livligare i debatten och är också de

som

använder sig professionella informatörer och lobbykonsulter.

mest av

Det här illustreras tydligt i följande figur:

Figur 3.6. Sam/ødlls/eonta/eternas omfattning och professionalisering

-âé- Organisationmed

avdelning

-I- Organisationutan

avdelning

-il- Företagmedavdelning

-O- Företagutanavdelning

För både organisationerna och företagen gäller således det främsta

att medlet för politisk påverkan är de kontakterna följda och

egna av,

med avtagande betydelse, mediakontakt, debattdeltagande och lob-

bykontakter. Men det är också uppenbart det finns samband

att ett mellan de olika aktörernas förmåga eller vilja att ta kontakt med det offentliga livet och har avdelningar för samhällskontak-

om man egna

eller inte. Det här kan antingen tolkas att de företag och ter som organisationer har sådan avdelning helt enkelt kan öka

som en egen insatsen rejält alla områden eller att de är aktiva påverkare

som också skaffar sig avdelningar. Oavsett vad leder till vad

egna som finns tydliga skillnader. Allra skillnaderna när det gäller

mest syns företagens förmåga mediakontakter, det är skillnad

att ta men en som också gäller alla andra sätt att påverka. Det gäller också huruvida

man anlitar konsulter eller inte. Det är således inte alls den svage

som

hjälp utifrån, det är den redan professionelle har möjlighet

tar som till det "åt den har skall varda givet". Det visar sig också att

- som skillnaden mellan de har och de inte har avdelning är

som som egen

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

något större bland företagen än bland organisationerna, tydligast gäl-

ler det just mediakontakterna.

Vad företagen och

engagerar

organisationerna

Föga överraskande finner storföretagens samhällskontakter i

att första hand syftar till att värna den verksamheten. Sextio

om egna

företagen deras samhällsbevakning hade just

procent av angav att detta syfte. Mer än fyrtio procent pekade också ut miljön. Av de åtta ämnen givna förhand är det tillståndsfrågor, arbetsrätten

som var

och arbetsmiljön storföretagen minst.

som engagerar

Figur 3.7. Innehållet i företagens samlødlls/eonta/eter andel

som svarar

in

Arbetsrätt :-:::::...:v

T|IIståndPatent

Arbetsmiljö

InfraTransp0n

Konkurrens

SkatterSubventioner :.:

Miljö a

Egenverksamhet

0 10 20 30 40 50 60 70

Finns det någon skillnad mellan stora och små storföretag Svaret framgår nedanstående figur. För att bringa ordning i all informa-

av tion har genomfört faktoranalys visar att de sju ämnesom-

en som rådena egen verksamhet har uteslutits kan hänföras till olika

tre

Arbetsrätt och arbetsmiljö hör kallas här för grupper. samman - Arbete och det visar sig dessa frågor främst intresserar de mindre

- att storföretagen, åtminstone är intresset svagt från de riktigt stora före-

över 5 000 anställda. Förhållandet är det för kontagen motsatta kurrensfrågor samt skatter och subventioner, vilka bildar

en egen faktor -Mar/enadsvill/eor. Här finns klart positivt samband mellan

ett företagsstorlek och intresse för frågan. Det är i den här frågan de riktigt koncernerna lägger sin kraft. Utöver detta finns

stora ner tre ämnesområden miljö, transporter och tillstånds 8Cpatentärenden

handlar näringsfrågor allmänt, här kallade för Näringfråsom om mer

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

visar sig intressanta för storföretagen oavsett storlek. gor, som vara Om närmare i figuren effekterna inte ska överdrivas ser ser att det rör sig några tiondelars förändring skala mellan 0 om en och 1 de allt existerar. Storleken spelar roll för vad men att trots man intresserar sig för.

Figur 3.8. Samhállskonta/eternas inriktning på olika ämnesområden

0,6 -o- Marknadsvillkor 0,5 F3

å 0,4

-i-Näring F1 0,3 t E o 2 0 I --- ArbeteF2 0.1

0 . . . . . . 0 2 4 6 8 1O Företagsstorlek anställda i tusental

Frågan vilka ämnen har i undersökningen

om som engagerar en påtaglig slagsida. . ato arbetsmarknad och naringsliv., . . Det finns. ett flertal ämnesområden relevanta för organisationsvärlden som vore men som inte täcks de svarsalternativ i vår enkät. Trots detta av som anges kan det intressant hur svarsmönstret även för vara att se ser ut or ganisationerna åtminstone till vissa delar är tydligt inriktade som just de frågor faktiskt ställs. typer av som

Figur 3.9. Innehållet i organisationerna sam/øâlls/eonta/eter andel

TiIIstándPatent

Konkurrens

lnfraTransport

Miljö

Arbetsmiljö

SkatterSubventioner

Arbetsrätt

Egen verksamhet

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Om bortser från den verksamheten tycks skatter och subven-

egna tioner det enda ämnesområde både företag och organisatio-

vara som

lägger mycket arbete på. I övrigt prioriteringarna ganska

ner ner ser olika För organisationerna är det faktiskt arbetsrättsfrågor

ut. som ligger i topp. Drygt 40 procent organisationerna har kontakter

av

handlar sådana frågor, motsvarande för storföretagen är som om knappt 20 procent. I 30 procent lyfts också arbetsmiljön

av svaren fram. De två frågor tillhör de minst intressanta för företagen är

som således de viktigaste i organisationernas samhällskontakter. Miljön

är viktig fråga för företagen är däremot ingen central fråga för

som en organisationerna. Möjligen avspeglar detta också de olika

gruppernas fokusering den verksamheten. Arbetsmarknadens organisa-

egna tioner är välrepresenterade i urvalet och förklarar rimligen dessa frå-

centrala plats här. Och flertalet företag tillhör tillverkningsgors som

industrin tvingas hantera myndigheternas krav produkterna i mil-

jöhänseende.

På det här sättet kan det tidigare specifikt svenska mönstret med två skilda politiska eliter, traditionell elit nära förbunden med

en mer näringslivet och socialdemokratisk löntagarelit framför allt

en som

baserats fackföreningsrörelsen, reproducerats när de

nya typerna

påverkansformer fått ökad tyngd. En sådan slutsats kräver dock av

närmare studium hur olika organisationer ett av typer av agerar.

En första slutsats sådan ingående analys är det enkla

av en mer konstaterandet organisationerna har lite olika profiler sinsemel-

att lan. Bryter resultatet de olika typerna organisationer

upp av ser

således att de fokuserar olika sakområden. I följande tabell

ser hur Ja-andel" det finns inom respektive För under-

stor grupp att lätta tolkningen har de enskilda värden ligger över medelvärdet

som

markerats med fetlagd stil:

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Tabell 3.8. Inriktningen på olika organisationers samhälls-

kontakter andel ja

Arbets- Idé

Bransch givare Yrke Fack religion Intresse Aktivitet Samtliga

Egen verk- 63 38 51 25 79 70 88 55 samhet Arbetsrätt 16 51 53 85 18 15 7 43 Anställning Skatt 51 45 26 28 33 27 27 31 Subvention

Transport Konkurrens- 41 40 19 18 1 8 6 16 frågor Tillstånd 13 8 4 2 21 10 8 8 Patent

Branschorganisationer, arbetsgivare och fackliga organisationer ligger

över medelvärdet inom flertalet områden, det är således dessa typer

organisationer de tidigare också dominerade det korporativa av - som samtalet dominerar organisationsvärldens samhällskontakter,

- som

åtminstone när det gäller just dessa frågor. Och aktivitetsorganisatio-

yrkessammanslutningar, de idéburna och religiösa organisatio-

ner,

övriga intresseorganisationerna ligger under medelvärdet

nerna samt inom flertalet områden. Men har de också olika profiler

Om undantar det här kallas den verksamheten

som egna som mycket väl kan innefatta några de ämnen räknas upp så foku-

av som

branschorganisationerna skattefrågor följda konkurrens-

serar av

respektive miljöfrågor. Arbetsgivarorganisationerna ligger relativt högt inom flertalet områden pekar speciellt ut arbetsrättsfrågor

men och frågor skatter och subventioner och i viss mån miljö,

om trans-

port och konkurrensfrågor. Däremot ligger man anmärkningsvärt

lågt vad gäller arbetsmiljö. Det är i stället de fackliga organisa-

ett av tionernas mycket starka ämnen, tillsammans med arbetsrätts- och

anställningsfrågor, I övrigt har de fackliga organisationerna rela-

en tivt låg profil även inom flera ämnesområden ligger över

om man medelvärdet för alla organisationerna. I den mån yrkesorganisatio-

så rör det sig arbetsrätts- och anställningsfrågor, de nerna agerar om idéburna och de religiösa organisationernas huvudområden tycks

skatter och subventioner liksom patent- och tillståndsfrågor. vara

Också för aktivitetsorganisationer och de övriga intresseorganisatio-

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

är det fast jämförelsevis låg nivå skatter och subventioner nerna är huvudämnet. De starka intresseorganisationerna är nästan som uteslutande inriktade den egna verksamheten" och dominerar

denna ämnen innehållsmässigt kan betyda det mesta

typ av som

tillsammans med religiösa organisationer och branschorgan. Frågan

tillstånd och patent är framför allt fråga för de religiösa organiom en sationerna och har troligen göra med kontakter inför olika att arrangemang o dyl. Med hjälp faktoranalys kan urskilja hur de olika ämnesomav man rådena hör Även här får då fram distinkta samman. man tre fråge-

komplex -Arbete arbetsrätt 8C anställning och arbetsmiljöfrågor,

Näringspolitik skatter 8C subventioner, infrastruktur 8C transport,

konkurrensfrågor samt miljö och Tiliståndsfrågor tillstånd 8C

patent.93 Om också de olika organisationerna i några

grupperar

större huvudtyper löntagarelit fack- och yrkesorganisationer,

- en

näringslivselit bransch och arbetsgivare övriga erhåller

en samt -

följande ganska tydliga resultat:

Figur J 0 Elitemas sakfrågeprojfiler indexmedeivárde 0 100

-

80 70 60 50 I Löntagareliten 40 I Näringslivspolitik 30 E1Övriga

20 10

7:.:

0 Arbete Näringspolitik Tillstånd

Det är alldeles tydligt de två traditionella arbetsmarknadseliterna att

har distinkt olika fokusering i sitt politiska påverkansarbete. Löntagareliten är inriktad påverka de offentliga företrädarna i frågor

att rör just arbetsmarknadssektorn. Skillnaden mellan de fackliga som

organisationerna och de övriga är mycket markant härvidlag.

Näringslivets elit å andra sidan, dvs arbetsgivare och branschorgani-

sationer, fokuserar i första hand näringslivfrågorna. Skillnaden är dock i detta fall mindre markerad de andra eliterna. Här gentemot

bör emellertid denna inriktning från näringslivselitens

noteras att sida förstärks de företagen också är inriktade just dessa av att stora

frågor. Intresset för tillståndsfrågor är genomgående det rör

svagt -

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

frågeställningar allt ganska organisationerna priorite-

som trots av

och också har marginell politisk betydelse. Kontakterna

rar som handlar troligen främst att legalisera den verksamheten och

om egna

de Löntagarorganisationerna och näringslivets

egna arrangemangen.

intressesammanslutningar fokuserar således sin lobbyverksamhet det offentliga livet helt olikartade frågor problemom-

gentemot råden är direkt knutna till deras centrala intresseområden.

som

Den svenska modellen med två distinkta makteliter tycks bestå. Att övergivit korporativa tycks inte förändra detta

man arrangemang grundläggande förhållande. De två elitgrupperna fokuserar två

skilda frågekomplex arbetsmarknadsfrågor respektive näringslivs-

frågor och bildar i sitt lobbyarbete det viset två olika politiska

kontaktnät. Den slutsatsen leder naturligen över till frågan

oss om

vilka beslutsfattare företagen och organisationerna försöker påverka.

Vilka offentliga företrädare kontaktar

man

Nästa är fråga efter vilka offentliga beslutsfattare företagen

steg att och organisationerna vänder sig till. Låt börja med att hur

oss se

företagen riktar sina påverkansförsök.

Vilka vänder sig företagen till

Resultatet för storföretagens del framgår nedanstående tabell:

av

NÄR|NGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Tabell 3.9. Företagens kontakt med olika offentliga beslutsfattare

Enstaka Ganska Mycket Före- Antal

Aldrig tillfällen ofta ofta 3:a kommer ggr/år

Lokala tjm 7 39 39 15 100 93 2,9

305 Lokala politiker 9 45 37 9 100 91 2,7

317 Ämbetsmän 22 52 22 4 100 78 2,1

305 RD-Iedamot 28 59 12 2 100 72 1,7

313 statsrådl-sekr. 45 43 10 3 100 55 1,5

302 Regeringstjm. 46 38 11 5 100 54 1,7

300 RD-tjm 53 41 6 0 100 47 1,1

295 Rikspolitiker 56 38 6 1 100 44 1,1

298 EU-tjm 64 30 6 1 100 36 0,9

304 EU-politiker 70 27 3 1 100 30 0,7

Mönstret är tydligt. Storföretagens politiska agerande är främst riktat

mot det lokala planet. Därnäst kommer de centrala ämbetsmännen

och riksdagsledamöterna. Regeringen, både politiker och tjänstemän

i kanslihuset, bildar tredje Det är slutligen ganska liten

en grupp. en

uppmärksamhet riktas den europeiska Ett

som mot scenen. annat generellt drag är att det inom alla förutom riksdagen är så

arenor att

tjänstemännen har ett något större påverkanstryck sig än vad poli-

tikerna har. Vänder sig till departementet är det departements-

man tjänstemannen vänder sig till, lokal nivå och EU-nivå är

man det också tjänstemännen är första prioritet. Vänder sig till

som man riksdagen är det däremot i första hand de folkvalda vill påverka.

man

De olika mönstren framträder ännu tydligare lyfter fram

när man antal kontakter år.

per

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Figur 3.11. Företagens kontakter med offentliga beslutsfattare

ggr/år

Lokalatjm

Lokalapolitiker

,

Ämbetsmän

RD-ledamot

Reg-tjänstemän

Statsråd/sekr

Partiföreträdare

RD-tjänstemän

EU-tjänstemän r

EU-politiker

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5

Innan några långtgående slutsatser dras utifrån detta bör konsta-

resultatet till del är helt självklart. Det förhåller sig tera att en det sättet antalet lokala beslutsfattare är betydligt större än antalet

att aktörer den högre nivån. Och tvärtom finns det mycket EUföreträdare. Av det skälet det anmärkningsvärt om mönstret

vore hade varit det motsatta Men därav följer inte att figurens mönster

inte skulle säga något väsentligt hur den politiska verkligheten är

om beskaffad. Det framförs ofta politikens internationalisering

teser om och bedrivs allt från dem berörs. Även

att politiken längre som om

data här avspeglar elitens agerande så framgår det emellertid att politiken till mycket del fortfarande är lokal och nationell. Och

stor samtidigt bör också inför det faktum resultatet

stanna upp att avspeglar antalet möjliga företrädare olika nivåer. Givet de fåtal företrädare för EU företagen kan rikta sig till är det ändå

som

anmärkningsvärt i genomsnitt ändå sådana kontakter näs-

att man tar

gång år. Om dessa kontakter blir allt viktigare i framtiden tan en per

det demokratisk synvinkel viktigt de här kontakär ur att veta om

också varierar med vilka har. Är detta de riktigt terna resurser man

aktörernas tummelplats Hur då motsvarande mönster ut stora ser

jämför företag inom olika storleksklasser om man

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT Tabell 3.10. Företagens kontakt med olika offentliga beslutsfattare

ggr/år

Anmärkning: Koncernmödrar är formellt sett om mäter storlek med hjälp

man av antal anställda ganska småföretag har tagits med i analysen då de de facto är

men moderföretag till de storföretag finns i urvalet.

som

Det finns ganska starkt samband mellan storlek och

som synes ett agerande. Ju större företag desto oftare kontaktar de offentliga

man företrädarna. Undantaget här är koncernmödrarna formellt

som sett är små företag mätt i antalet anställda företräder mycket

men som

koncerner. De tycks koncentrera sitt agerande visavi riksdag stora och regering och har relativt de andra företagen ganska omfat-

en

tande EU-påverkan. I övrigt gäller genomgående. Företag med

tesen

till 1 OOOanställda långt sällan än de riktigt föreupp agerar mer stora tagen oavsett vilka offentliga företrädare det rör sig

om.

Storlek har med andra ord genomgående betydelse,

men det är

samtidigt så effekten i relativa är olika för olika

att termer stor typer

beslutsfattare. Den största effekten har företagens storlek då av ser till den sortens kontakter är minst vanliga, dvs kontakten med

som

Europaparlamentarikerna i Bryssel. De allra största företagen har här

än fem gånger så många kontakter de små storföretagen, mer som

till gånger år jämfört med knappt halv gång år för upp tre per en per de mindre. Minst effekt har storleken då de vanliga kon-

ser mest takterna, de riktas lokala politiker och tjänstemän.

som mot Det år

dock viktigt skilja mellan relativ och absolut effekt, det: relativa

att måttet är direkt avhängigt varierande storlek basen för beräk-

ningen. En ökning från exempelvis 1 till 2 är således relativt större än

ökning från 5 till 9 ökning med 50 % jämfört med 44 °/o en en trots

att det innebär mycket starkare utveckling i absoluta tal

senare en

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

åskådliggöras jämföra lutningen mellan regressions-

kan genom att

linjerna. I följande figur koncernmödrarna uteslutna kan de

se reella effekterna storlek för vilka kontakt med: av man tar

Figur 3.12. Samband mellan företagsstorlek och graden påverkan av

av

politiker och tjänsteman pa°olika ostandardiserad regressions-

arenor

koejjficient.

6 7 -ø-Kommunpol.

5 -I-RD-Iedamot omL. t 4 å -- EU-parlament.

3 ä -xeK-tjm x å 2 -o-Depijm

1 -+-EU-tjm

0 I I I I I 0 2 4 6 8 10 Företagsstoriek anställda i tusental

Här visar det sig företagsstorlek betyder för kontaktatt snarast mer frekvensen med departementstjänstemännen än för andra kontakter,

i övrigt utvecklingen ganska likartad Och storlekseffekten är i ser ut. realiteten mindre när det gäller kontakterna med EU-nivån. Om

studerar förändringarna i detalj går det också att upptäcka att man effekterna är något större längre storleksskalan när det gäller upp

kontakter med riksdagsledamöter och EU-tjänstemän. Företag

som har än 5 000 anställda tycks ha större försteg här före det mer ett medelstora företaget än vad det medelstora har visavi litet storföett Dessa variationer är dock marginella i förhållande till det retag. huvudresultat gäller Vilka offentliga företrädare som oavsett man önskar påverka större företag desto fler kontakter. - Både det generella resultatet och vissa kontakter dessutom har att starkare storleksvillkor gränsar till generellt demokratiskt ett problem. Vi från nyligen utkommen från Demokratirådet vet en rapport det individnivå finns klart samband mellan

att fortfarande ett

socioekonomiska och medborgarnas politiska deltagande. I

resurser

synnerhet gäller det svårare deltagandeformer exempelvis

som kontakter med offentliga företrädare. Med låg utbildning följer syste-

matiskt mycket lägre grad politiskt deltagande i form kontakter.

av av

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Om det i framtiden kommer krävas kontakter finns det att mer av risk klyftan vidgar sig. Resultatet här pekar det här att ovan att sambandet även återfinns kollektiv nivå. Med ökade resurser följer ökad grad kontakter och sambandet är dessutom starkare i vissa av svårare kontakter dock ännu EU-nivå.93 Nu är inte några av företagen i undersökningen direkt och inte heller kan de resurssvaga ses som medborgarnas representanter. Så kan däremot betrakta man

del de organisationer ingår i undersökningen.

en av som

Vilka vänder sig organisationerna till

I jämförelse med företagen har organisationerna genomgående fler

kontakter. Huvudmönstret detsamma för föreär annars som sett tagen: Den lokala politiken är i fokus medan det europeiska mest

intresset är ganska svagt. Organisationerna, tillsammans, riktar

tagna främst sitt intresse de lokala politikerna och tjänstemännen mot över 3,5 kontakter år visavi riksdagsledamöterna och den per samt centrala förvaltningen drygt 3 kontakter år. På distinkt lägre per en nivå kommer de kontakter med tjänstemän i man tar regering, reger-

ing och riksdag kontakter med partiföreträdarna knappt 2,5

samt kontakter/ år. En alldeles bildar EU-politikerna och egen grupp

tjänstemännen vilka organisationerna tycks ha ringa intresse för

ett drygt 1 kontakt år. Detta huvudresultat illustreras också i fölper

jande figur:

Fig.3. 13. Organisationernas kontakter med olika offentliga besluts-

fattare ggr/år.

Lokalapolitiker Lokalatjm RD-ledamöter Centralförvaltn.

Regenngs-tjm Statsrád/sekr. Partiföreträdare Fiiksdags-tjm

EU-tjm EU-poiitiker

NÄRINGSUV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Vi kan här det bildas fem olika politiska företrädare se att grupper av med lite olika betydelse för aktörerna. Den här skillnaden avspeglar givetvis också organisationerna befinner sig olika nivåer och att att flertal organisationer i urvalet just har lokal förankring över ett en 60 %. Kontakterna med kommunala politiker och tjänstemän domisåledes iviss de direkt lokalt förankrade och i synnerhet neras mån av

distriktsorganisationer olika slag. Grundmönstret är sedan

av av att kontakterna ökar markant går från lokal- och distriktsnivå till om riksnivå. Följande figur illustrerar detta väl där de olika beslutsfatefter politisk nivå och då bildar kommutarna grupperats tre arenor -

rikspolitiken och EU-nivån.

nen,

Figur 3.14. Organisationsnivå och kontakter på den kommunala, nationella och eiska antal kontakter åri enomsnitt euro arenan Per g

6 /° 5

4 0/ : + Kommun 3 -r- Nation g/ -t- EU 2 4 fø ...i 1 gir-

O . . . Lokal- Distrikis- Riksorganisation

Här bekräftas först grundmönstren lokala kontakter är viktiga - att för organisationer alla nivåer och det samtidigt finns grundatt ett läggande samband mellan kontaktnivå och organisationsnivå. Vissa

detaljer bör uppmärksammas. Det är tydligt den kommunala

att areframför allt befolkas distriktsorganisationer. Vid sidan den nan av av lokala dominansen kan emellertid också att riksorganisatiose är nästan lika aktiva här de lokala organisationerna är. nerna som Agerandet nationell nivå och EU-arenan överensstämmer med det förväntade sambandet kan också kontakter den men se att nationella är något förbehållet riksorganisationer än vad arenan mer kontakter med EU-företrädare är vilket illustreras den något av

kraftigare lutningen "rikskurvan. De politiska arenor som anses

växa i betydelse de lokala och den europeiska är relativt sett min- - -

dre dominerad riksorganisationerna den

av som agerar arena som under efter EU-inträdet. Ser lite närmare EU-konär satt press

takterna är kanske det iögonenfallande inte att riksorganisatio-

mest

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

har fler kontakter än andra de lokala och distriktsorganerna utan att nisationerna har så omfattande kontakter de ändå tycks ha. pass som

En del förklaringen till riksorganisationer har kontakter

av att mer med de offentliga företrädarna nationell och internationell nivå

handlar givetvis arbetsfördelning mellan lokalorganisation och

om

riksorgan. Men det handlar säkerligen också professionell organi-

om

sation. I följande figur vilken betydelse det har för hur mycket

ser kontaktar olika företrädare har avdelning för man om man en egen samhällskontakter jämfört med inte har någon sådan. För om man att bättre helhetsbild redovisar data från både företags- och en organisationsenkäten. Betydelsen särintressenas professionalisering av

framgår tydligt:

Figur I 5 Betydelsen av lobbyavdelning för företagens och organisatioagerande på olika

nernas arenor

-O- Organisationavdelning ni- Organisation-avdelning -x- Företag avdelning- -6- Företagavdelning-

Det sker inga egentliga avvikelser från den prioritering som ser av redan tidigare redovisats. Det lokala spelar roll, det arenor som mest europeiska minst. Men också tydligt vilken betydelse för konser

taktfrekvensen uppbyggnaden lobbyavdelning tycks

som av en egen

ha, såväl för företag för organisationer. Företag har

som som egna avdelningar för samhällskontakter har genomgående fler kontakter

också än de organisationer ingen avdelning har. Företag med

som sådan avdelning kontaktar EU-företrädare nästan lika ofta de som oorganiserade träffar sina lokala företrädare. Nästan effekt samma

kan också avläsas för organisationerna EU-tjänstemän och parla-

mentariker kontaktas lika ofta eller de professionella mer av som

riksdagsledamöter, den centrala förvaltningen eller departementsföreträdarna får möta organisationerna lobbyavdelningar.

utan

NÄRINGSLlV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Vare sig organisationer intressen lokal- eller

nu representerar riksnivå eller har avdelningar för samhällskontakter är det emel-

egna lertid troligt de här mönstren lite olika för olika organisa-

att ser ut

olika intressen riktar sig till skilda offentliga företrädare.

tionstyper,

Om studerar de olika organisationer för sig och

typerna av var kombinerar hur ofta de själva kontakt med frågan hur

frågan om tar

ofta det i så fall sker med de olika företrädare får föl-

typerna av

jande tabell för hur många gånger organisationstypen i genomsnitt

kontaktar dessa år:

per

Tabell 3.11. Organisationernas offentliga kontakter organisa-

-

och kontakt med olika beslutsfattare kontakter i

tionstyp antal

medeltal/ år

Arb.- Yrkes- Arbets- Idé lntresse-Akrivitets

Bransch givare org. tagare Re/ig. org. org. Samtliga

Lokala 3,4 4,1 2,5 4,5 1,7 4,3 3,2 3,9 politiker Lokala tjm 3.8 4,3 2,9 3,9 2,2 4,6 3,5 3,8 RD-ledamot 3,8 3,0 1,6 3,9 1,2 3,8 2,2 3,4 Central- 4,8 3,4 2,7 3,1 1,4 3,9 2,2 3,3 förvaltning Regerings- 4,3 2,8 1,8 2,3 0,8 3,2 1,6 2,6 tjm Statsråd/ 3,5 2,6 1,5 2,8 0,7 3,0 1,5 2,6 statssekr. Partiföre- 2,5 2,0 1,0 2,8 0,8 2,5 1,3 2,3 trädare RD-tjm 2,8 2,5 1,2 2,2 0,7 2,5 1,4 2,2 EU-tjm 3,0 2,4 0,7 1,2 0,3 1,4 0,7 1,4 EU-politiker 2,0 1,9 0,4 1,5 0,3 1,4 0,6 1,4 Kontakt ngn 7,1 6,1 4,7 6,2 4,3 7,1 5,1 6,3 beslutsf.

Här kan dras två slutsatser. Läser tabellen kolumn för

typer av kolumn vilka offentliga företrädare de olika organisationerna

ser fokuserar och vilka de bryr sig mindre här får reda

om, orga-

nisationernas kontaktprofiler. Men det går också att jämföra organi-

sationerna med varandra för vilka mycket respek-

att se som agerar tive lite de olika beslutsfattarna. För underlätta den

gentemot att ana-

lysen rekapituleras i den sista raden respektive organisations

medelaktivitet där värdena genomgående är högre än

oavsett arena när de anmodas precisera vilka de kontaktar.

att

När det gäller den frågan överensstämmer i sett det

senare stort

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

generella resultatet med aktiviteten visavi de olika Branscharenorna.

organisationerna är tillsammans med övriga intresseorganisationer de

aktiva och ligger förutom den kommunala nivå klart mest arenans

över de genomsnittliga nivåerna för respektive Den här

arena. gruppen av organisationer är framför allt inriktade förvaltningen, i första hand centralt central förvaltning 4,8 och departement 4,3 kontakter/ år, är varje nivå fokuserad förvaltningen. Därnäst men

kontaktar riksdagsledamöterna. Branschsidan har jämfört med

man de andra organisationstyperna relativt omfattande kontakter med

EU-företrädarna.

Arbetsgivarna har sina flesta kontakter visavi kommuntjänstemän och politiker 4,3 respektive 4,1 kontakter/år, därefter följer den centrala förvaltningen och riksdagsledamöterna 3,3 respektive 3,0.

De fackliga organisationerna tillhör också de aktiva och har vid mest sidan fokuseringen kommunföreträdare i allmänhet långt av en

tydligare politisk inriktning än andra kommunpolitiker och

grupper, RD-ledamöter tillhör de primära målgrupperna 4,5

respektive 3,9. Facken tycks härigenom lägga vikt vid kontakterna med partiföreträdarna. De övriga intresseorganisationerna tillhör de genomgående

mest aktiva, är också de fokuserade kommunerna, följda men mest

den centrala förvaltningen, riksdagsledamöterna av samt departe-

mentstjänstemännen och deras ledningar.

De här nämnda organisationstyperna är de ofta som genomgående kontaktar de olika Yrkesorganisationer, idé- och religiösa

arenorna.

grupper samt aktivitetsorganisationer ligger under den genomsnitt-

liga kontaktfrekvensen vilken studerar. Vid sidan oavsett arena man

kommunala kontakter profilerar yrkesorganisationer

av gruppen

den centrala förvaltningen 2,7. I ligger övrigt man jämförelsevis lågt. De idéburna och religiöst präglade organisationerna

är nästan uteslutande inriktade det kommunala, företrädesvis tjänstemänmedan aktivitetsorganisationerna också har viss kontaktverknen en

samhet med riksdagsledamöter och central förvaltning för 2,2 båda.

Pluralism skulle idealt kunna innebära de olika organisasett att tionerna kompletterar varandra. En översiktsbild tycks dock vid ge handen det inte sker någon tydlig och riktigt markerad arbetsföratt

delning av mer jämlikt slag, så att alla de olika organisationstyperna

har kontakt med och tillgång till makten distinkt olika men sätt. Även har sina olika det

om man profiler så är genomgående draget i

stället möjligt tolka "ojämlik tillgång till makten det finns att som en grupp av organisationer utmärks ha låg kontaktfreksom av att en alla medan andra är aktiva flertalet Vi har vens arenor arenor. redan sett att de två makteliter löntagare i som representerar som

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

vårt material utgörs de fackliga organisationerna och näringsliv av bransch och arbetsgivare fokuserar olika

sammanslagning av ämnesområden. Jämför löntagar- och näringslivseliten med de

övriga så har de två traditionella eliterna genomgående fler kontakter än de andra organisationerna. Om här koncentrerar de två oss traditionella maktblocken kan peka tydliga skillnader mellan hur ut dessa eliter också koncentrerar sig olika variation arenor, en som

framgår följande figur där först urskiljer hur uppmärksam-

av man kommunens beslutsfattare, den nationella består av mar arenan offentliga företrädare nationell nivå EU-företrä-

samtliga samt

darna i sina kontakter.

Figur 3.16. Löntagar- och naringslivs/eonta/eter gentemot leommanaL, nationell- och E U-arena kontakter/år i genomsnitt. Additiva

Antal

index mäter kontakter på

arenorna

5 4,5 4 3,5 3 I Näringslivselit 2,5 E|Löntagarelit 2 1,5 1 0,5 0 Kommun Nation EU

Vi här återigen EU-kontakterna ligger lägst medan de kommuser att nala är frekventa, något alltså gäller Vilken de tramest som oavsett av ditionella eliterna studerar. Men det väsentliga resultatet här är att

de två eliterna samtidigt har olika inriktningar. Det är uppenbart att

lokalt inriktade än vad näringslivets

löntagarorganisationerna är mer

är differens 0,5. Den svenska kommunen

organisationer en ca

har alltmer uppgifter och blivit den svenska modeltagit över statens lens välfärdsproducent. Detta är också den politiska nivå löntasom i grad riktar in sig på. Näringslivet i sin har än

gareliten högre tur en

markerad fokusering den nationella och framför allt EUmer här är 0,5 1. De här olikartade profilerna

arenan differenserna resp.

kan i sin kopplas med den moderna statens förändring. tur samman Den nationella nivån ibland förlora i betydelse gentemot den anses

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

lokala politiken och den europeiska framstår allt viktiarenan som en gare politisk spelplan. Här lägger de två eliterna olika vikt vid dessa två arenor. Men bör uppmärksamma de två eliterna, vilken man att oavsett nivå befinner sig på, också riktar sina påverkansförsök olika man mot typer beslutsfattare. I följande figur kan hur de två maktav se blocken har helt olika profil vad gäller kontakterna visavi

politiker

respektive tjänstemän:

Figur 3.17. Löntagar- och näringslivs/eontakter politiker och

gentemot

tjänstemän samt gentemot parlamentariker och partiföretrádare

Antal

kontakter/år i genomsnitt. Addition index mäter kontakter på

arenorna

3,5

2,5 I Politiker 2 E Tjänstemän 1,5

0,5

0 Nåringslivseliten Löntagareliten

Löntagareliten riktar i första hand sina kontakter politigentemot

kerna, näringslivseliten fokuserar tjänstemännen.

Resultaten är stabila. Studerar saken närmare

ser att löntagar-

inriktningen blir i det närmaste identisk väljer oavsett om man att

urskilja politiker alla nivåer eller bara rikspoliti-

om man ser

kerna riksdagsledamöter, partiföreträdare, statsråd 8C statssekrete-

rare. Och skillnaden i fokus mellan elitgrupperna blir ännu mer markerad avgränsar politikerarenan till om att utgöras av parlamentari-

ker och partiföreträdare, de två har den tydligaste

grupper som formellt representativa rollen nationell nivå. Det inte helt orimär ligt att tänka sig detta också till viss del avspeglar den traditionella att socialdemokratiska alliansen mellan parti och klassorganisationerna

och då företrädesvis fackföreningsrörelsen. Denna löntagarelitens tonvikt vid politikerkontakter och också

större kontaktfrekvens än näringslivets gäller således också den nationella näringslivet lägger krut kontakter arenan trots att mer med den nationella i sin helhet än andra nivåer. Detta arenan

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

hänger bland med branschorgan och arbetsgivare

annat samman att inriktade den statliga förvaltningen och inte alla offentliga är mot företrädare den nationella Näringslivets kontakter är nämarenan. och redan konstaterat, generellt starkt fokuserade

ligen, som

tjänstemännen och även här olika sätt avgränsa tjänstemannager att nivå, delar förvaltningen etc i det närmaste identiska arenan av

resultat. Om till näringslivets organisationer också lägger till

agerandet direkt från företagens sida förstärker det bilden näringsav att livseliten kraftigt tycks rikta sina kontakter mot den statliga byråkratin, tjänstemän i allmänhet också den framväxande maktfaktor men EU utgör. Näringslivet kan tänkas försöka stärka sitt som grepp om framtidens beslutscentra. De två traditionella eliterna tycks således leva vidare i lobbyismens samhälle, åtminstone i så de även motto att ingår i relativt olikartade nätverk och söker påverka olika typer av beslutsfattare. En återblick de undersökningar kontakter av arenornas externa beskrevs inledningsvis också stöd till de slutsatser dragit som ger här. Där företagen i första hand kontaktar tjänstemännen ser att olika nivåer och fackföreningsrörelsen i form LO har

fig.3.2 att av

gånger fler kontakter med riksdagsledamöterna än vad SAF har tre

och nästan dubbelt så många företagarorganisationer i

som gemen

tab.3. 1

En invändning de här skulle kunna att det mot resonemangen vara

egentligen är helt andra bakomliggande egenskaper hos organisatio-

roll för vilken inriktning deras kontakter har. Det nerna som spelar

faktum organisationerna näringslivet eller löntagarna

att representerar skulle då i realiteten inte ha någon betydelse, utan bara avspegla att

dessa organisationstyper är olika i andra och grundläggande

mer avseenden. Vi bör då istället lyfta fram faktorer lobby/avdelningsom

betydelse, organisationsnivå och organisationernas faktiska närhet

ars till beslutsfattarna, dvs det helt enkelt är stockholmsbaserade att organisationer står för agerandet. För pröva sådan invändning som att en har därför i och analys prövat alla de enskilda faktoreren samma effekter hänsyn till alla andras betydelse för vilken nas med tagen inriktning kontakterna har. Ett första generellt resultat alla dessa fyra variabler är att som kursiverats här har självständig betydelse vilken ovan en oavsett studerar. En organisation tillhör den närings- eller arena man som

arbetsmarknadspolitiska eliten fack, arbetsgivare och bransch,

som i någon form har speciella anställda sköter samhällskontakterna som och är riksorganisation med säte i Stockholm är således med stor en

sannolikhet organisation med stark lobbyprofil. Undantaget är

en

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

den kommunala där inte organisationsnivå har någon effekt

arenan

och stockholmsbaseringen tycks till direkt nackdel med

vara det är andra 0rd inte alls lika självklart för stockholmsbaserad lokal- eller

en distriktsorganisation vända sig till kommunföreträdare

att som det är

i stads- och landsbygdskommuner. En organisation med svag lobbyprofil har generellt de egenskaperna det är ingen

sett motsatta

-

arbetsmarknadsorganisation, det lokal- eller distriktsorganisa-

är en tion saknar professionella påtryckare och har sin bas utanför

som Stockholm. Men också bilden den dubbla eliten får stöd, vilket kan

av visas i följande tabell där arbetsmarknadseliten delats ytterligare

upp

och består näringslivselit och löntagarelit övriga organisa-

av en en

tioner tagits med.

Tabell 3.12. Sambandet mellan

organisationsegenskaper och anta-

let kontakter med olika offentliga regression,

arenor multivariat

ostandardiserade regressionskoefficienter

Mode/lens för- Vad förklaras Förklaringsfaktorer klaringskraft Arena- Näringsliv Avdelning, Annanort el.

- Kontaktmed: Låntagare/it anställdel.ingetOrganisations-Stockholm

Värden som inte är signifikanta 95 %-nivån har inom

satts parentes. R anger förklarad variansdvs hur del variationen i kontakter för respektive

stor av arena som förklaras just dessavariabler. Den är genomgående rela-

sammantaget av tivt liten.

En mer fullständig tabell återfinns i Bilaga 2 Tab.3.12b där olika resultat

tre anges för varje det första effekten vad kontakterna rör sig

arena- anger oavsett om samma som ovan, de andra två måtten effekterna när begränsat analysen

anger till samhällskontakter rör arbetsmarknadsfrågor respektive kontakter i närings-

som livsfrågor.

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Konkret talar siffrorna i de fyra första kolumnerna hur

uttryckt om

positiv eller negativ förändring antalet kontakter stor av som uppkommer förändrar värdet respektive variabel och

om man ett steg med hänsyn till vilken effekt de andra samtidigt har.1°° Ser

taget exempelvis den andra kolumnen längst upp ser att agerandet

visavi kommunarenan ökar med lite drygt kontakt år 1,1

en per om

jämför de inte har någon avdelning eller några organisationer som

anställda värde 1 med de överhuvudtaget har någon anställd

som

sysslar med samhällskontakter värde 2.1°1 Huvudresultaten som kan illustreras grafiskt med följande cirkeldiagram. En större cirkel

förklarar mer än mindre och varje tårtbit respektive

en anger orga-

nisationsegenskaps betydelse för inriktningen kontakter just

av den angivna arenan:

3.18. Organisationen egenskaper dess betydelse för vilka

Figur arenor

-

i samballs/eønta/eterna

som fokuseras

E Näring/Löntagare E Avdelning I Nivå Stockholm

Riket

Förvaltning

Politiker

Kommunen

Först några huvudresultat kan lägga märke till effekterna

att av

-

de variabler rör professionalism respektive organisationsnivå i

som

kvarstår Huruvida organisationen tillhör stort sett oavsett arena. löntagar- eller näringslivseliten spelar framför allt roll för kontak-

med och nästan inte alls för kontakterna med för-

terna politikerna

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

valtningen. Huruvida organisationen är baserad i Stockholm eller har främst betydelse för kommunarenan negativ sådan. Det

och en

här bör utvecklas.

Att organisationsnivå och professionalism har betydelse för

stor kontaktnivå och inriktning är helt naturligt aktörer organiserat - som sig för effektivt kunna handha kontakter med det offentliga livet att och gör det central nivå för tillvarata sina

som att medlemsorgani-

sationers intressen, är givetvis offensiva i sina kontakter än mer

andra. Organisationsnivå slår igenom kraftigast när det gäller kontak-

ter med statsförvaltning och regering, i tabellen rör det sig ser om

ökning med cirka 1 kontakt. Fördjupas analysen bilaga 2 och

en se

också avgränsar kontakterna till röra arbetsmarknadsfrågor slår att

organisationsnivå igenom än kraftigare kommunal nivå. Minst betydelse har organisationsnivå när det gäller kontakter i närings-

frågor med politiker i kommunala näringsfrågor. Men effek-

samt terna är också vad gäller EU, något också gäller grad svagare som av professionalism. Att ha särskilt anställda eller ha avdelatt en egen ning för samhällskontakter har genomgående relativt annars stor betydelse stabil ökning med cirka 1 kontakt år arena. en per oavsett

Betydelsen stockholmslokalisering är, utifrån vad skulle

av man kunna förvänta sig, genomgående förvånande liten. Det dock

spelar

stor roll omvänt den kommunala där stockholms- - men - arenan baserade organisationer i långt mindre grad än andra kontakter tar

märk väl det gäller det rör sig lokala organisatio-

att oavsett om om

eller inte också genomgående i näringsfrågor ner samt exempelvis

ökning nästan 2 kontakter år i kontakterna med regeringen en per

se bilaga 2.

- Den viktiga slutsatsen är emellertid organisationernas tillhöatt righet till någon de två sfärerna eller eliterna fortfar ha betyav att delse för kontakternas inriktning olika även när arenor, man tar

hänsyn till grad professionalism, organisationsnivå och stock-

av holmsnärhet. Här bekräftas således löntagareliten fokuserar att kontakterna med politikerna Vilka kombinationer politiska oavsett av företrädare studerar här har effekten faktiskt förstärkts

och om

jämför med resultatet i fig.3.17. På den kommunala nivån gäller det

speciellt i kontakter rör sakfrågor med arbetsmarknadspolitisk

som

inriktning 1,3 kontakter och de politiska slår det ige-

arenorna

nom oavsett inriktning från 0,8 till 1,5 kontakter. Det

upp motsatta gäller i viss mån EU-kontakterna, åtminstone i den generella mät-

ningen. Tillhör organisationen näringslivet ökar sannolikheten att den också kontakt med EU-fÖreträdareJOZ Däremot gäller inte tar

längre att näringslivseliten riktar sig de offentliga företrä-

mer

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

darna också riksnivå. jämfört med tidigare mätningen fig.3.16

kontakterna ökar signifikant organisationen tillser snarare att om

hör löntagareliten. Tidigare resultat har göra med

snarast att att

näringslivseliten i långt större utsträckning än löntagarna består

av

centralorganisationer och professionaliserat. När det gäller

är mer kontakterna med förvaltningen finns ingen större skillnad mellan de två eliterna, får här inte blanda ihop nivå med skilda inrikt-

men ningar. Vi sedan tidigare de båda lägger mycket krut den

vet att ner

arenan.

Vad är syftet med kontakterna

Ett företag eller organisation kan givetvis ha olika syften med sina

en samhällskontakter. Med hjälp batteri frågor har för det första

av ett försökt utröna i vad mån dessa organiserade intressen i sina kontak-

med politiker eller tjänstemän försöker initiera förslag är ter nya

proaktiva, gällande förhållanden eller andras förslag är

reagerar

reaktiva, eller syftet i första hand långsiktigt bygga

om är att upp kontakter med dessa offentliga företrädare. För det andra har ställt

frågor i kontakterna med media främst syftar till att dessa

om man

behandla verksamheter eller enskilda sakfrågor ett visst sätt, att

kontakterna handlar bygga långsiktiga relationer eller om om att upp

det helt enkelt handlar själva träda fram i media om om att genom att skriva artiklar.

egna

Det huvudsakliga resultatet är här varken företag eller organi-

att sationer i någon nämnvärd utsträckning skiljer mellan dessa syften. Ligger högt i fråga tenderar markera högt också i de

man en man att andra. När kontakter har i viss, än bemärkelse alla

tas man en om vag dessa syften i åtanke. Alternativt har helt enkelt svårt i efter-

man att hand diskriminera mellan dessa olika syften. De mönster kan

som urskiljas utöver den här generella tendensen handlar således

om

nyanser.

Vi redan såväl företag organisationer oftare vänder sig

vet att som direkt till de offentliga företrädarna än vägen via media. Ser

att ta

syftena bakom kan några urskiljas. Bland företagen verkar

nyanser aktiviteterna rangordnas så att man prioriterar att bygga upp långsiktiga kontakter med de offentliga företrädarna, före

att proagera respektive Också i förhållande till media är det de långsiktiga

reagera. kontakterna prioriteras följt kontakter i enskilda frågor.

som av Däremot mediakontakter långt sällan för att skriva

tas mer egna

artiklar. Organisationerna gör avvägning mellan direkt

samma att

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

de offentliga företrädarna och arbeta via media, den första att typen kontakter är genomgående frekvent förekommande. av mer

Det går däremot inte urskilja någon syfte priori-

att typ av som man terar i kontakterna med politiker och tjänstemän. I den mån det går att diskriminera mellan olika syften bakom mediakontakterna är fak-

tiskt det mest vanliga syftet bilda opinion själv skriva att genom att artiklar. Förhållandet är alltså det det råder bland föremotsatta som

tagen. Ett annat genomgående drag är att organisationerna genomgå-

ende fler kontakter. De här övergripande resultaten sammanfattas tar

i följande figur:

Figur 3.19. Syftet bakom företagens och organisationernas kontakter

4,5

4 ..

3,5 - I Proagera 3 Reagera Kontakter215 lLångspolitikerkontakt / å 2 - E1Media sakfrága - 1 5 lLángsmediakorrtakt Skrivaartikel

Företag Organisationer

Det generella mönstret det är relativt små skillnader mellan - att

olika syften gäller också jämför företag med olika storlek

- om man

eller företag skiljer sig med avseende professionalitet. Vi

som

vet redan att större företag respektive företag med lobbyavdel-

egna ningar fler kontakter än de små respektive än de inga kontar som taktavdelningar har. Den slutsatsen bekräftas också här -ju större och professionelk desto fler kontakter. En skillnad mellan små mer och stora företag är dock större när det handlar via om att agera

media i sakfrågor eller bygga långsiktiga relationer med

att upp mediaföreträdare än vad gäller när kontakter med andra som man tar syften. Huvudresultatet gäller också för organisationerna byter om

ut storlek mot organisationsnivå organisationer med hög grad

- av

professionalitet och något mindre utsträckning riksorganisationer

i

i alla avseenden än lokala organisationer och än sådana agerar mer inte har några anställda för samhällskontakter. som En intressant nyansering det generella mönstret framträder av dock när studerar det finns något samband mellan syftet med om

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

samhällskontakten och med vilken beslutsfattare företagen

typ av kontaktar. I nedanstående tabell är dessa samband angivna med hjälp

ett rangordningsmått kan variera mellan O och 1:

av som

Tabell 3.13. Samband mellan syfte och beslutsfattare

typ av

Spearmans rbo

initiera förslag till Upplysa om andras

förändringar förslag el. beslut Bygga upp lång-

Proagera Reagera siktiga kontakter

- -

Organisa- Organisa- Organisa-

Företag tioner Företag tioner Företag tioner

statsråd eller stats- 0,40 0,73 0,45 0,73 0,39 0,67 sekreterare Regeringstjänstemän 0,42 0,65 0,49 0,63 0,38 0,61

Vilka slutsatser kan då dras dessa samband Först och främst bör

av det konstateras det generellt finns ett förhållandevis starkt

att sett samband mellan samtliga frågor initiativ och frågorna Vilka

om om

vänder sig till. Det finns mycket klar tendens till att arenor man en

det är företag respektive organisation engagerar sig

samma som mycket, vilken beslutsfattare det gäller och vad

oavsett typ av oavsett

syftet är.

Men det finns ändå vissa Studerar företagen att

nyanser. ser den har för avsikt initiera fråga, i första hand vänder sig

som att en ny

till regeringskansliet och dess politiska ledning fetlagt i tabellen.

Däremot vänder sig inte till det lokala planet eller till EU kursi-

man verat. Samma slutsats kan dras när syftet upplysa redan

är att om lagda förslag. Detta ombesörjs främst kontakter med

genom regeringen och dess tjänstemän och även här kommer det lokala planet och i viss mån EU undantag. Mönstret är annorlunda när det gäller

företagens ambition bygga långsiktiga kontakter. Här är det i

att upp stället den lokala nivåns beslutsfattare står i förgrunden. Riksdag

som och regering är också förhållandevis viktiga, medan Europa inte hel-

ler här spelar någon stor roll, åtminstone inte EU-parlamentarikerna.

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Bland organisationerna gäller dessa när de initierar och

att reagerar

främst kontaktar parlamentarikerna och departementsledningarna.

Mönstret när det gäller bygga långsiktiga kontakter är något

att upp annorlunda. Även här de folkvalda också de

är en viktig grupp men lokala politikerna och tjänstemännen tillhör dem i hög grad

som man vänder sig till. I likhet med organisationerna är Europa-kontakterna

lågt prioriterade oavsett vilken syfte ligger bakom kon-

typ av som takterna.

Man skulle kunna tänka sig olika organisationer

nu att typer av ändå syftar till lite olika saker med sina kontakter, vissa är

att snarast ute efter att medan andra inriktar sig föregripa för-

reagera mer att

ändringar att bygga långsiktiga kontakter eller

genom upp att pro-

En uppdelning mellan olika organisationstyper dock inga

agera. ger

skillnader går utöver vad redan redovisats när det gälstora som som ler kontaktfrekvens i allmänhet. Följande tabell visar medelvärden

av antal kontakter år för de olika organisationerna där den högsta

per frekvensen markerats:

Tabell 3.14. Organisationstyp, syfte med kontakt med offentliga företrädare och kontaktfrekvens genomsnittligt antal kontakter/

år

Arbets- Idé

Bransch givare Yrke Fack Aktivitet religion Intresse Företag Samtliga

initiera 4,8 4,3 3,3 4,2 2,4 2,9 5,3 2,5 4,1 Reagera 4,7 4,4 3,1 4,4 2,3 2,5 5,0 2,3 4,0 Långsikt. 5,2 4,2 3,6 4,1 2,7 3,3 5,0 2,8 4,1 relationer

Skillnaderna är inte mellan olika organisa-

som synes stora typer av tioner. Det finns dock tendens till lite olika betoningar, även

en om

inte ska överdriva detta. Det dominerande motivet bakom man

arbetsgivarorganisationerna och de fackliga organisationerna tycks

vara att idéburna och religiösa organisationer markerar

man reagerar,

främst initieringen medan övriga organisationstyper framhåller lång-

siktiga relationer motiv bakom kontakterna. Till den sista

som ett

hör också företagen.

gruppen

En likartad analys organisationernas mediakontakter

av visar att facket liksom övriga intresseorganisationer tenderar betona det

att

långsiktiga arbetet, aktivitetsorganisationer och arbetsgivare sätter

den sakliga behandlingen något före övriga motiv medan bransch,

yrkessammanslutningar och de idéburna och religiösa organisatio-

NÄRlNGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

i likhet med företagen artikelskrivandet ett visst försteg i nerna ger

opinionsarbetet.

Det är också så de är intresserade arbetsmarknadsfrå-

att som av

har markerat starkare inriktning lagda förslag

gor en att reagera

och beslut, medan inriktning näringslivsfrågor ger en generellt

en högre kontaktfrekvens inom alla områden. Det finns däremot inga

helst skillnader mellan löntagareliten och näringslivseliten i det

som här avseendet, att det är deras frågor resulterar i lite olika

trots som profiler. En motsvarande analys mediakontakterna visar

av att

näringslivets organisationer eller löntagareliten inte heller här är inriktade något specifikt syfte intresse för näringslivsfrå-

även om

generellt högre kontaktfrekvenser inom alla områden. gor ger

Frågan vilket syfte företagen och organisationerna har när de

om kontaktar konsulter dras med svårighet när det gäller att

samma som skilja syftet med den kontakten med media och offentliga

ut egna företrädare. De diskriminerar inte nåmvärt mellan olika syften lig-

-

högt i avseende ligger regelmässigt också högt i

ger man ett man ett

och vice Om rangordnar tycks dock det i första hand annat versa. handla hjälp med initiera frågor, lagda för-

om att att att reagera slag och beslut hjälp med att skriva artiklar i media. När

samt att det gäller just dessa olika motiv till konsultkontakter finns också

tre

tydligt försteg för näringslivets organisationer gentemot löntaga-

ett reliten. I Övriga avseenden, där intresset generellt är också

är svagt, skillnaderna mellan eliterna i det närmaste obefintliga.

Sker det någon samordning

De politiska aktörerna kan ofta öka sina möjligheter utöva infly-

att tande ingå allianser och samarbeta med andra. När de poli-

genom att tiska partierna gör så sker det inför öppen ridå och får väljare i

som något skede ställning till samarbetet bör belönas eller ska

ta om om dra undan vårt stöd. Men möjligheten att samarbeta med andra står givetvis öppen i större eller mindre utsträckning även för de

utom-

parlamentariska aktörerna, även medborgare knappast

om som ser vilka allianserna är eller hur detta påverkar de folkvalda. Det ligger här nära till hands att tänka sig att företagens och organisationernas storlek och har betydelse för mäktar med

resurser stor om man att

också med andra. Det skulle då förstärka de redan mäktigas agera inflytande. Vår enkät några inblickar i hur samarbetsmönst-

ger oss

faktiskt gestaltar sig. Låt börja med företagens nätverk.

ren oss

När storföretag finner anledning ingå allianser i syfte för-

att att

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

stärka sin politiska slagkraft är det först och främst inom den

egna koncernen söker stöd. Därnäst kommer branschorganisationer.

man

Andra företag och arbetsgivarorganisationer bildar tredje

en grupp och de fackliga organisationerna kommer inte långt därefter. Politikerna hamnar tillsammans med övriga organisationer tydligt i botten.

Figur 3.20. Företagens samordning sina samballs/eonta/eter

av

EiAldrig I Någongång

Koncernledning

Branschorg.

Annatföretag

Arbetsgivarorg.

Fackligaorg

Myndigheter

Organisationer

Politiker

I I i i I i v I I 1

-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Ett generellt drag tycks förekomsten allianser ökar med

vara att av

företagsstorlek, det inte är frågan några riktigt skill-

men att om stora nader. Inte heller spelar förekomst avdelning för samhälls-

av en egen kontakter någon avgörande roll för alliansviljan. Det finns visst

ett positivt samband mellan utnyttja informationskonsulter och

att att ingå i allianser med andra, för in det förklaringsfak-

men man som en tor tillsammans med andra tänkbara orsaker försvinner detta i det närmaste helt. Det tycks så olika allianskonstellatio-

snarare vara att

uppstår beroende vilka sakfrågor är intresserad Om ner av man av. tillsammans med de återkommande frågorna företagsstorlek och

om grad av professionalism har någon anställd eller har

om man en egen

lobbyavdelning eller inte också för de tre sakfrågor är viktiga

som för företagens samhällskontakter arbete, marknadsvillkor och

-

näring uppstår följande mönster:

-

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Tabell 3.15. Sambandet mellan företagens val av allianspartners

och företagens storlek, professionalisering respektive kontakter-

innehåll nas

Modellens för- Vad förklaras Förklaringsfaktorer klaringskraft Typavallians- Sakfrâga: Samarbetemed: Företags- Avdelning Marknads- Sakfrága: Sakfrága:

Multivariat regression, ostand.b-koefficient där graden samarbete varierar mellan

av O- Värden som inte är signifikanta 95 °/o-nivån har satts inom parentes.

Modellerna förklarar genomgående lite alliansmönstret. Det visar

av sig också att de institutionella faktorerna företagens storlek

mer som och de har professionaliserat sina samhällskontakter inverkar i

om Överraskande liten grad samarbetar och med vilka i så

om man man fall samarbetar. Mönstret är här de större företagen i högre grad

att samarbetar med de stora koncernerna och med övriga organisationer

än vad de mindre företagen gör. De företag med professionellt

mer organiserad kontaktverksamhet har mycket svag tendens till

en något ökad samordning med koncerner och politiker. I övrigt finns inga märkbara effekter. Det tycks sakfrågans karaktär avgör

vara som

ska sig samarbete med andra aktörer eller inte, om man ge i ett sna-

än företagens storlek eller professionella uppbyggnad.

rare

Det tydligaste resultatet de företag är inriktade

är att som

näringsfrågor har långt större benägenhet än övriga att söka allian-

en

med alla andra aktörer. Det mest omfattande samarbetet tycks ske ser

med andra företag, branschorgan, fackliga organisationer med

samt myndigheter. Det är också bara de företag är inriktade

som

näringsfrågorna överhuvudtaget har samarbete med politiker

som

och myndigheter. Infrastrukturprojekt rör miljö och transporter

som

är mycket ofta sammankopplade med politiska beslut och involverar

också olika myndigheters aktiva medverkan Man kan också

uppmärksamma de fackliga organisationerna är Väsentliga samarbets-

att

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

partners för dessa. Undantaget från den här företagsgruppens intresse för allianser samarbetet med koncerner ligger lågt och är att där är sambandet inte heller signifikant. Företag kontakter med offentliga företrädare i frågor som tar som rör marknadsvillkor har benägenhet att samverka med koncerner, en

branschorgan, arbetsgivare och i viss mån de fackliga organisatio- Här håller tydligt sig borta från politiker och myndighe-

nerna. man ter i dessa frågor är Kontakter i arbetsmarksom mer av motparten nads- och arbetsmiljöfrågor leder generellt inte till några allianser sett med andra aktörer förutom arbetsgivarorganisationerna här framatt står företagets stöd. Det finns också ett svagt negativt samband som med politiker intresse för frågan leder till lägre grad - ett snarare en samarbete. Här finns tydligen rågång mellan företags- och av en ett

arbetsgivarintresse beslutsfattarna.

gentemot Går över till organisationernas samarbetsmönster kan utgå nu

från följande figur:

Figur 3.21. Organisationernas allianspartners

D Aldrig I Förekommer Andra m. formell koppling Centralorg. Riksorganisation Övriga org.

Politiker Myndigheter Fackliga org. Företag

-100 -50 0 50 100

För organisationernas del är således mönstret ett helt Vi annat. ser

här tydlig gruppering de central- och riksorganisatio-

en runt stora

speciellt den allianspartners hamnar främst

nerna, som grupp av som

är dessas kopplingar till sina medlemsorganisationer, det inne-

som fattas i kategorin Andra organisationer till vilka ni har formaliserad koppling". Här uppstår i det närmaste självklart alliansmönster ett

ligger i den organisatoriska uppbyggnaden. Man utnyttjar sin

som

större organisationstillhörighet i central- eller riksorganisation eller

mobiliserar sina medlemsorganisationer. Den formella organisatiostyrka. Skillnaderna är relativt små med avseende vilka nen ger väljer att samarbeta med, även det tycks minst vanligt man om vara

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

organisationerna samordnar sig med myndigheter, fackliga

att orga-

nisationer och företagen. Organisationsvärlden tycks relativt fri-

vara stående från företagssfären, det sker sådana allianser också.

även om

Om Vänder analysen och istället studerar vilka organisationer

samverkar och vilka hand kan som mer som agerar mer egen först studera samarbetet sker spontant eller formaliserad väg

om två dimensioner framkommer vid faktoranalys. Här är det

som en tydligt det är de traditionella organisationerna, och då främst

att

arbetsgivarna och de fackliga organisationerna, främst använder

som sig de formella strukturerna i sina alliansbyggen. Skillnaderna är

av dock inte så mellan de olika organisationstyperna. Men det är

stora också organisationer, med de fackliga klar ledning före

samma i en arbetsgivarna, söker samarbete utanför den formella

som mest egna

organisationen. Övriga organisationer har relativt likartade

samarbetsambitioner, förutom de idéburna och religiösa organisatio-

ligger i särklass lägst med avseende den här nerna som typen av allianser. I den mån dessa organisationer samverkar med andra rör det

sig den riksorganisationen. Det övergripande mönstret

om egna

framgår av följande figur:

Figur 3.22. Eliternas och samarbete från aldrig till

formella informella

mycket ofta: O 3

-

B Löntagare

0,8

I Näringsliv

Q6 Övriga

E

0,4

0,2

Formellsamordning Informellsamordning

Vid sidan stark organisering utvecklar samarbete

av att man genom inom de organisationerna så är det således de två traditionella

egna

maktblocken tycks alliansbyggande också

som vara de som genererar

informell väg. Genom det här viset skaffa sig länkar till

att andra sfärer i samhället skaffar de sig starkare maktposition

en än om de bara skulle umgås i den kretsen.1° I synnerhet tycks lönta-

egna gareliten aktiv i det här avseendet. Frågan är då de olika eli-

vara om

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

har olika samarbetsmönster koncentrerar till det här terna om oss spontana samarbetet. Vi i det följande att så är fallet.

ser

Figur 3.23. Löntagarelitens och Náringslivselitens ølliansprofiler från aldrig till mycket ofta: 0 3

-

Företag

Övr.org.

I Näringslivselit

My d. hteer

lLöntagarelit

Politiker

Fack

Den fackliga organisationselitens spontana samarbete utanför den

organisationen är konsistent med vad tidigare pekat egna ut, man vänder sig i första hand till andra fackliga organisationer och till politiker. Näringslivseliten med samarbete med just dessa, här

är sparsam är istället samarbetet med företagsvärlden det primära. Man tycks helt enkelt bilda näringslivets maktblock. Om utgår från den

ett

här uppdelningen mellan löntagarelit och näringslivselit och i likhet

med i analysen företagens alliansmönster för dels andra institu-

av tionella förhållanden och dels de innehållsliga aspekterna kontak-

av terna finner att sakfrågorna också här är betydelse.

av stor

Tabell 3.16. Organisationernas egenskaper och valet allians-

av partners

Modellens för- Vad förklaras Förklaringsfaktorer klaringskraft

Näringsliv- Avdelning Sakfråga: Sakfråga: Typavallians samarbete löntagare förkontakt Arbete Näring

-

Multivariat regression, ostandb-koefficient där graden av samarbete varierar mellan O-3. Värden som inte är signifikanta 95 °/o-nivån har satts inom parentes.

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Vi här vilket kan framstå ganska naturligt, det är löntaga-

ser att, som reliten och samtidigt intresse för sakfrågor berör arbetsmark-

ett som nad, arbetsrätt och arbetsmiljö i lika hög grad också intresse för

men

näringsfrågor, samarbete med de fackliga organisatio-

som genererar

Och samordnat agerande med företagsvärlden är tydligt

nerna. ett

förbehållet organisationsvärldens näringslivselit. Om kontakterna

med de offentliga företrädarna berör näringsfrågor är detta också något ökar sannolikheten att samordnar sina kontaktförsök

som man

med företagen. Vi kan också uppmärksamma att de olika förklarings-

faktorerna spelar större roll för förklara variatio-

sammantaget en att

samarbete när det gäller de två sfärer fack och företag nen av - - som de här maktblocken redan definition är relaterade till. Fackliga

per organisationer samarbetar med andra fack medan bransch- och

arbetsgivarorganisationer söker samarbete med företagen. I övrigt är förklaringskraften mycket låg. Vi också fokusering näringsfrågor kan kataly-

ser att en vara en sator för att organisationer ska samordna sitt agerande nästan oavsett vilka allianspartners det gäller. Samma faktor såg också

var som viktig för företagens samordning samhällskontakterna. Det finns

av också tendenser till allianserna med politikerna ökar kontak-

att om

handlar arbetsmarknadsfrågor och i någon mån det är

terna om om den fackliga eliten står bakom. Organisationernas grad

som av pro-

fessionalisering tycks bara spela viktig roll för samarbetet med

en andra när det rör sig allianser med offentliga myndigheter.

om

Sammantaget kan framhållas de två eliterna fortfar struktu-

att att

den svenska politiska kartan. Här att det skapas samarbetsrera ser mönster i två olika sfärer med avseende vilka samarbetar och

som

vad kontakterna faktiskt handlar. Vi kan också att professionaom se

liseringen samhällskontakterna spelar ganska marginell roll för

av en

alliansbildningarna förutom när det gäller till stånd ett

att samarbete med myndigheter och sänker säkerhetsnivån, också

om man samarbetet med politiker. Det framhålls ibland från konsultbranschens sida fyller behov i dagens samhälle därför klyf-

att man ett att

mellan näringsliv och politik har vidgats, har helt enkelt tan man

förstå varandra. Möjligen data här stöd för närbesläksvårt att ger en

tad tanke, ökad professionalisering ökar förutsättningarna för

att en

samarbete ska uppstå mellan organisationerna och just dessa poli-

att tiska aktörer.

NÄR|NGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Företagens och organisationernas politiska kontakter

I vår undersökning lobbying i Sverige står de största företagen och

av

organisationerna i fokus. Av tidigare undersökningar visserli-

vet

att det är enskilda medborgare står för de flesta de folkgen som av valdas och departementens kontakter med omvärlden. Men

vet också att de organiserade intressena traditionellt har haft

sett ett mycket starkt inflytande svensk politik. Frågan är således i vilken

omfattning den svenska företags- och organisationseliten kontaktar

våra politiska företrädare och hur de gör för påverka det offentliga

att beslutsfattandet. Om mycket kort ska sammanfatta några de

av

centrala slutsatserna innebär det följande: Att företagens och mer organisationernas samhällskontakter är omfattande och har

genom-

gått ökad professionalisering, lobbying de redan

en att ger stora ökade förutsättningar till inflytande och de traditionella eliterna

att

arbetsmarknaden, näringslivseliten och den elit formeras

som runt löntagarnas organisationer, fortfar att utgöra två stora maktblock i svensk politik även när formerna för politisk påverkan förändras. Det

går dock spåra viss förskjutning till näringslivets fördel.

att en

Vår undersökning bekräftar vad tidigare studier de offentliga före-

av trädarnas kontaktnät också observerat organisationerna har

- generellt sett fler kontakter med offentliga företrädare än vad företagen har. Detta gäller sig det rör sig direkt kontakt, via

vare om att ta att media eller sig i den offentliga debatten. Det är väl också

att ge

fullt begripligt. Organisationer är skapade i syfte främja något

att intresse eller någon idé flera har och därmed

som gemensamt som

underlättar agerande medan företagets främsta syfte

ett gemensamt alltid är att producera eller sälja något det är möjligen förvånande

att inte skillnaderna allt är större. Av skäl är det också lika

trots samma rimligt att företagen oftare än organisationerna anlitar konsulter för

påverka någon offentlig företrädare. Eftersom det ligger utanför att

kärnan i företagets verksamhet tvingas söka professionell hjälp,

man medan organisationerna klarar detta hand.

mer egen

Vi har också sett att det är långt vanligare såväl företag

att som organisationer i första hand kontakterna hand. Minst

tar egen förekommande är anlita konsulter. Det är emellertid i det här

att sammanhanget viktigt lyfta fram kontaktverksamheten i sin

att att

helhet otvivelaktigt blivit allt professionaliserad. Vid sidan

mer av att

köper tjänster för utöva påtryckningar, än i ganska blyg-

man att om

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

skala, så växer det också fram kår anställda och sam en egen av egna avdelningar för samhällskontakter företagen och i organisatio-

Även det i åtminstone organisationsvärlden länge funnits nerna. om

ombudsmän och andra organisationsföreträdare i praktiken

som sysslat kallas för samhällskontakter och lobby-

med vad som numera ing så är detta allt företeelse vuxit dramatiskt under de

trots en som

två decennierna. Ungefär 70 % företagens respektive

senaste av organisationernas kontaktavdelningar har inrättats under 1980- och 90talet och hälften organisationernas avdelningar för samhällskon-

av takter har tillkommit under det decenniet.

senaste

När informationskonsulter och professionella lobbyister dök

upp

blev också lobbying fråga den politiska dagord-

arenan en ningen. För kritikerna symboliserade de utveckling där beslut

en kunde köpas för eftersom vålpaketerad information och

pengar

påtryckning blev plånboksfråga. Konsultföretagen har å andra

nu en sidan hävdat de fungerar mellanhand och förmedlare

att snarare som till de företag och organisationer i samhället inte skulle

som annars komma till tals. De ha ökat antalet röster riktas mot

anses som beslutsfattarnas öra. Som redan påtalat är det trots allt ganska

nu sällan företagen och organisationerna använder sig dessa företag.

av Frågan är dock hur det ska tolkas. Vi vill paradoxalt framhålla

nog att det är förvånansvärt ofta allt hjälp professionella

som man trots tar av lobbyister, med tanke vad enda kontakt kan innebära i så väl

en insatser kostnader. Och här kan annat centralt tema lyftas

som ett fram större desto eller Åt den har skall varda givet.

- mer som

Det är således i första hand de riktigt stora företagen liksom de

företag och organisationer redan har avdelningar för

som egna samhällskontakter också vänder sig till dessa påtryckare. Över-

som nya huvudtaget finns ett samband mellan graden professionalism i

av form eller utnyttjande konsulter och mängden

av egna resurser av politiska kontakter, liksom att de stora företagen eller organisationer

också är centralorganisationer har fler kontakter än de inte som som är det. Bland organisationerna kan också tydlig och ganska

man se en självklar tudelning mellan sidan de direkt organiserats för

å ena som

tillvarata vissa specifika intressen visavi det omgivande samhället att och beslutsfattarna arbetsmarknadens och näringslivets organisa-

-

tioner och i synnerhet övriga intresseorganisationer och å andra

sidan de organisationer har sammansatta syften och där

som mer aktiviteter och gemenskap framträdande drag, alltifrån religi-

är mer

ösa samfund till idrottsföreningar. En organisation med stark lobby-

profil är således riks- och Centralorganisation tillhör den

en som

närings- eller arbetsmarknadspolitiska eliten fack, arbetsgivare och

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

bransch eller typisk intresseorganisation, har i någon form

är en speciellt anställda för sköta samhällskontakterna och är baserad i

att Stockholm. En organisation med lobbyprofil allt detta

svag negerar den har ingen koppling till arbetsmarknaden, lokalt förankrad

är en organisation utanför Stockholm, har ingen professionell

man påtryckare i sina led och är inriktad de medlemsaktivite-

man egna terna.

Det finns skäl här fundera över här utifrån kvantitativa

att om data drar för långtgående slutsatser skillnader mellan olika

om orga-

nisationers och företags påverkansförsök Ja, sätt spelar data

ett

här Men det troliga är faktiskt systematiskt

oss ett spratt. att underskattar skillnaderna mellan relativt opolitiska organisationer

idrottsklubbar och gemenskapsrörelser och de politiskt

som mer fokuserade aktörerna inte hänsyn till kvalitativa skillna-

genom att ta der mellan olika kontakter. Om gör tankeexperimentet

typer av att varje kontakt också får avsedd effekt så jämställer de facto mel-

en

lansvensk pingstförsamlings påverkan kommunal tjänsteman

en för att tillstånd torgmöte med Telias inflytande

att arrangera ett

över Post- och Telestyrelsens marknadsanpassning teletrafiken.

av Om till sådana kvalitativa skillnader med avseende den politiska

betydelsen påverkansförsöken också fogar att de stora elefan-

av terna genomgående så har således byggt systema-

agerar mer en tisk underskattning skillnaderna mellan de politiskt aktiva och de

av mindre aktiva.

Mot vilka riktas då försöken att påverka Trots det här rör sig

att

de största företagen och organisationerna i Sverige så emeller-

om tas tid de flesta kontakterna med lokala politiker och tjänstemän. Minst kontaktförsök görs med EU-företrädare. Detta gäller såväl företag

organisationer. Det finns flera resultat i likhet med detta är som som likartade för flertalet företag och organisationer och därmed

som

pekar i och riktning. Samtidigt tycks de för den svenska

en samma modellen två särpräglade eliterna med sin bas arbetsmarknaden,

det här kallats för löntagareliten respektive näringslivseliten,

som fortsätta att sätta tydlig prägel svensk politik ha olika

en genom att

inriktningar i sitt påverkansarbete. Näringslivet, företagen tillsammed arbetsgivare och branschorganisationer, har tydligare

mans en fokusering EU-företrädare och i kraft består

- av att man av

många centralorganisationer markerat nationell inriktning. Man

- en vänder sig först och främst till tjänstemännen, de bereder och

som implementerar besluten och i många fall också initierar frågorna,

sna-

än till de folkvalda formella beslutsfattarna. De frågor fokurare man

är marknadsvillkor och näringspolitik. Löntagareliten, här

serar

NÄR|NGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

representerad fackföreningsrörelsen, har tydlig lokal, i viss

av en men mån också nationell inriktning. Och framför allt vänder sig till

man

de politiska företrädarna i frågor rör arbete och näringspolitiska

som frågor. I den mån söker allianser utanför den formella

man egna strukturen så formas å sidan näringslivskoalition och å den

ena en andra sidan fackligt-politisk koalition. De traditionella dragen i

en svensk politik tycks det här sättet också införlivas i och överföras

till det politiska landskap präglas lobbyism och medialise-

nya som av ring.

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Büagor

Urval och bortfall

Vår uppgift har varit karakterisera de företagens och organi-

att stora sationernas samhällskontakter, något innefattar både traditionell

som mötesverksamhet och det i dagligt tal kallas för lobbyverksam-

som het. Detta har gjorts låta dessa aktörers ledningar de

genom att eller

dessa utsett besvara relativt kortfattad enkät bilaga som en se nedan. Urvalet är därför inte slumpmässigt eliturval där det

utan ett är de allra största vill kunna fånga in. Vad ska ligga i

som anses begreppet stor" har både för företagen och för organisationerna definierats utifrån antalet anställda. För företagens del är detta

ett

både rimligt och lättåtkomligt storleksmått årsomsättning

vore ett annat alternativ, medan det för organisationernas del är proble-

mer matiskt.

Med hjälp SCBzs företagsregister valdes inledningsvis

av ut samtliga privata företag i Sverige med minst 500 anställda. Dessa

457 storföretag kompletterades sedan med de 31 koncerner inte hörde

som

till den ursprungliga moderbolag något eller

gruppen men som var

några de ursprungliga storföretagen. Av dessa koncerner hade 29

av färre än 500 anställda vilket förklarar i urvalet faktiskt har med

att storföretag med relativt anställda. Enkäten skickades i

ut per post mitten januari 1999 till 488 företag. Till dags dato urvalet

av vet att

har minskat med 2 företag företag har lagts ned eller slagits

samman

med företag Efter påminnelser har 335 företag

annat tre nu svarat,

. vilket innebär svarsfrekvens under 70

en strax procent.

Organisationsurvalet är lite komplicerat. Det egentli-

mer som

när talar stor organisation har väl inte göra gen menar om en att med antalet anställda har göra med antalet medlem-

utan snarare att

många organisationer driver sin verksamhet i ideell mar, stort sett basis. Vi har dock grundprincip valt hålla till och

som att oss ett

urvalskriterium, i första hand praktiska skäl. Vi har för samma men av

att kunna genomföra analysen utnyttjat SCBs företagsregister och därmed begränsat till det där tillgängliga anställningskriteriet. För

oss att inte missa organisationer har anställda med stor

som men en medlemskader har lagt gränserna för sådana organisatio-

typer av

relativt låg nivå. Vi har därför med samtliga arbetsgivarorganer en nisationer samt yrkesorganisationer med minst 1 anställd. För

bransch- och fackliga organisationer religiösa samfund ligger

samt gränsen minst 5 anställda, övriga intresseorganisationer minst 10 och för idérörelser och aktivitetsorganisationer minst 20 anställda.

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Sammanlagt blev det 935 organisationer. För ändå inte

att tappa

någon de organisationerna har sedan kompletterat med de

av stora

saknades i urvalet fanns med i Folkrörelse- och Organisom men som sationsguiden för året 1998 och hade än 25 OOOmedlemmar.

som mer Här tillkom ytterligare 268 organisationer. Som uppfattar det har inga de som bör med" hamnat utanför vårt slutliga urval. Det

av vara slutliga urvalet omfattar 1 203 organisationer, då det försvunnit några

naturlig avgång", dvs de har upphört eller visat sig föregenom komma flera gånger under olika Efter påminnelser har

men namn. tre

917 organisationer vilket innebär svarsfrekvens 76,2 nu svarat en procent.

Företagsurvalet och det bortfall har där framgår följande

av tabell:

Tabell B.1. Företagsenkäten urval och

- svar

Andel av de Andel av de Antal anställda Har svarat Har svarat som svarat somsvarat Urval %

31,1 151 68,9 335 100 °/o151100 °/o335100 % 486

Av tabellen framgår bortfallet är tämligen normalt fördelat vad

att

gäller den grundläggande variabeln företagsstorlek. Jämför

man andelen för varje kategori i urvalet med hur stor andel svarat

som respektive inte det överhuvudtaget är relativt små diffe-

svarat ser att

De fördelningarna är mycket lika varandra. Den största renser. tre avvikelsen är således fortfarande relativt marginell och rör just den speciella i urvalet utgörs koncerner. Knappt hälften

grupp som av av dessa har vilket kan jämföras med samtliga övriga svarsfrek-

svarat att

ligger uppåt 70 procent. Eftersom den här delkategorin är venser liten 6 urvalet påverkar det resultatet i mycket liten

procent av grad. Tendensen är rimligen att kommer att kunna underskatta

man företagens politiska aktivitet något eftersom kan det är

man anta att

just den här företagsgruppen politisk aktiv. Det bekräf-

som är mest

dock knappt exempelvis i vilken grad bland

tas om man ser man

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

dessa hand i kontakter med offentliga företrädare jäm-

agerar egen

fört med övriga. Här framgår i den här speciella koncerngruppen

att inte finns någon aldrig tagit sådana kontakter. aktiva

som De mest finns dock i den andra Skillnaderna är således mycket små.

gruppen.

I följande översikt kan hur urvalet respektive bortfallsgrup-

se

ut med avseende olika organisationstyper:

pen ser

Tabell B.2. Organisationsenkäten Urval och

- svar

Andel av de Andel av de

Har svarat Har svarat som svarat som svarat Urval

organisationer Arbetstagarorg. 19,6 80,4 25,5 32,7 31,0 373 Idé och 35,3 64,7 16,8 9,6 11,3 136 religiösa org. Övriga 17,0 83,0 13,3 20,2 18,5 223 intresseorg. Aktivitetsorg. 36,2 63,8 28,3 15,6 18,6 224 Samtliga 23,8 286 76,2 917 100 286 100 917 1001203

I den mån det uppstår någon snedfördelning tala är det de reli-

att om giösa och idéburna organisationerna respektive de så kallade aktivi-

tetsorganisationerna och i viss mån yrkesorganisationerna är

som

underepresenterade och har lägre svarsfrekvens än genomsnittet

en

samtidigt de övriga intresseorganisationerna och arbetsgivar-

som organisationerna är överrepresenterade. Det är å andra sidan rela-

en tivt liten skevhet och inte finner särskilt störande.

av en art som När talar de stora organisationerna i politiken är det inte lokala

om frikyrkoförsamlingar, idrottsklubbar eller skråliknande yrkes-

mer

och kamratföreningar i första hand Möjligen problem

avser. är ett att i bortfallet kan ha överrepresentation de idérörelser

en av som tillhör kärnan i Organisations-Sverige. Dessa är dock så i vårt urval att den lilla skevhet finns knappast kan påverka resultatet. Hade

som

däremot fackföreningsrörelsen eller branschorganisationerna under-

hade haft allvarliga problem med vårt bortfall. Så är representerats

inte fallet. nu

Ser variabler storlek, geografisk spridning liksom

som organisationsnivå så karakteriseras bortfallet smärre överrepresenta-

av en

tion organisationer landsbygd 64 56 procent

av mot samt att lokala organisationer förekommer oftare 52 42 procent än

mot

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

bland de Däremot är det faktiskt något färre små 0 till 9

som svarat. anställda organisationer i bortfallet, skillnaderna härvidlag

- även om är marginella 27 30 procent. Således är storstadens riksorgani-

mot sationer överrepresenterade bland de besvarat enkäten. Då vill

som

uttala just de största och betydelsefulla organisationerna

oss om mest är det allt inget problem det är de ligger vid den

trots stort att som

nedre gränsen är underrepresenterade i vår undersökning.

som

Konsekvensen svarsbilden är att riskerar att i någon mån

av överrepresentera organisationernas politiska aktivitet. Det är rimligt

de är underrepresenterade i vår undersökning

att tro att grupper som

aktivitetsgrupper idéburna och religiösa organisationer har

samt -

politisk aktivitet än andra, sätt lokala organisalägre samma som

tioner är mindre aktiva än riksorganisationer. De sambandsanalyser gör i kapitlet styrker också sådan tolkning. Vi kan att 56

en t ex se

övriga intresseorganisationer själva kontaktar offentliga

procent av företrädare ofta l/mån medan bara de idéburna och

27 procent av

religiösa gör så och lite drygt 30 procent aktivitetsorga-

grupperna av nisationerna; de lokala organisationerna har sådana

av 33 procent kontakter i jämförelse med riksorganisationernas 49 procent; jämför

landsbygden med storstaden är skillnaden lite mindre ändå

men

tydlig, 40 mot 46 procent.

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Tabellbilaga

Tabell 3.12b. Sambandet mellan organisationsegenskaper och antalet kontakter med olika offentliga

arenor multivariat regres-

sion, ostandmegnkoeff.

Arena Näringsliv Avdelning, Organisations-Annanonel.

- - Kontaktmed: Låntagare/it anställdel. ingetnivå Stockholm o-10 0-1 1-2-3 1-2-3 1-2 Adj.R2

Kommunen 0,64 1,05* 0,82* -2,24* 0,10 Arbetsmarknad 1,30" 1,22* 1,39* -2,64" 0,15 Näringsfrågor 0,89 1,26 0,46 -1,15 0.10 Riket 0,54 0,90* 0,929* 0,47 0,23 Arbetsmarknad 0,71 0,98" 0,843* 0,36 0,22 Näringsfrågor 0,58 0,86* 0.752" 1,27 0,24 EU -0,42 0.72* 0,63* 0,01 0,18 Arbetsmarknad -0,18 0,75* 0,64* -0,01 0,21 Näringsfrågor -0,07 0,78* 0,56" 0,70 0,20 Politik 0,77* 0,92* 0,61* -0,26 0.14 Arbetsmarknad 1,01 0,99 0,70" -0,35 0,16 Näringsfrågor 1,07* 0,99" 0.47 0.66 0,18 Rikspolitiker 1,02* 0,90* 0,80* 0,11 0.17 Arbetsmarknad 1,12" 0,94* 0,78 0.04 0,15 Näringsfrågor 1,21" 0,89* 0,71" 0,91 0,19 RD-Iedparti 1,22* 0.95* 0,78* -0,20 0,15 Arbetsmarknad 1,44* O,98" 0,78* -0,16 0,13 Näringsfrågor 1,47* O,90* 0,76" 0,59 0,16 Förvaltning -0,15 0,91* 0,935 -0,103 0.23 Arbetsmarknad 0,23 1,03* 0,960" -0,202 0,26 Näringsfrågor -0,01 0,95" 0,677" 0,834 0,24 Statsförvaltn. 0,11 0,90" 1,10* 0,63 0.28 Arbetsmarknad 0,35 1,00* 0,94 0.53 0,27 Näringsfrågor 0,12 0,86" 0,83" 1,35" 0,27 Regering 0,30 0.84* 1,03* 1,07 0,28 Arbetsmarknad 0.39 O,85* 0,99* 0,93 0,26 Näringsfrágor 0,35 0.89" 0,77" 1,87* 0,20

ii sig. 90 %; M sig. 95 °/o; °°'sig. 99 °/o Inriktning mot arbetsmarknadsfrågor innebär kontakter i åtminstone de

att tas en av två arbetsmarknadsrelaterade ämnena. Inriktning mot näringsfrågor innebär kon-

att takter tasi åtminstone de fyra näringspolitiska ämnena.

ett av

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

Enkätens utformning

FÖRETAGENS SAMHÄLLSKONTAKTER

skickades ut till organisationerna

Motsvarande

FÖRETAGENS SAMHÄLLSKONTAKTER undersökning

är en

inom forskningsprojekten P1SA Institutioner ocb Strategiskt

Politiska

Agerande och MIISA Ma/et, Idéer, Intressen på Svens/eArbetsmar/e-

nad, två projekt bedrivs vid den Statsvetenskapliga institutio-

som

Uppsala Universitet. Huvudsyftet kartlägga hur medbor-

nen, är att

intresseorganisationer, företag och andra tillfälliga opinio-

garna, mer

kan komma till tals inom för den svenska demokratin. ner ramen

Den enkät ni har framför är ställd till de 500 största företagen i

er Sverige. En snarlik enkät går samtidigt ut till de drygt 900 största

Efter ni besvarat enkäten skickas formuläret

organisationerna. att

tillbaka till Ett portofritt svarskuvert bifogas för detta ändamål.

oss. ju förr ni har möjlighet skicka det ifyllda formuläret desto bättre.

att

Vi mycket tacksamma ni skulle vilja ägna liten stund

är nu om en

hjälpa i denna forskningsuppgift. Vi har utgått från tid är

att oss att er knapp och vi har därför hållit antalet frågor. Enkäten är alltså

ner ganska kort, knappt 3 sidor, och inte än 10 15 minuter att

tar nog mer besvara.

Skriv vid behov kommentar i marginalen ni finner det svårt

en om att besvara någon fråga, försök så långt möjligt ändå markera något

men

de givna svarsalternativen. av

Vi vill understryka det inte är de enskilda utan det övergri-

att svaren pande mönstret är intresse för Vad något enskilt företag

som av oss. eller enskild organisation kommer aldrig framgå resultat-

svarat att av

redovisningen.

Om ni har frågor undersöknin gärna kontakt med någon

om ta av oss.

Vänliga hälsningar,

Professor jörgen Hermansson Fil Dr Torsten Svensson Fil Dr PerOla Öberg 018-471 34 58 018-471 13 13 018-471 33 34

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

1 a Finns i ert företag speciell avdelning eller personal med för en ansvar att kontakta offentliga företrädare politiker/ tjänstemän och media Ja Nej Nej, men annan avd. el. person med andra uppgifter har ansvaret D D

b Hur många är anställda för sådan verksamhet

c Om du 1a När organiserades denna avdelning svarat -

När ert företag ledningen, avdelning för samhällskontakter eller er annan informationspersonal eller att ni anlita någon samgenom att annan hällsinformatör, lobbykonsult, informationskonsult eller form PRannan av bolag haft kontakt med offentliga företrädare politiker, tjänstemän har det enligt din uppfattning oftast rört följande frågor kryssa i eller flera ett alternativ: Konkurrensfrågor Skatter och subventioner Infrastruktur och transporter Miljö Arbetsmiljö Arbetsrätt och anställning Den egnaverksamheten, produkteneIIer tjänsten Tillstånd och patent Övrigt ange vilket nedan

Vad är din uppfattning hur ofta företag gör bruk följande om ert av typer samhällskontakter för komma till tals/ kontakt med offentliga föreav att trädare: NågongångFlereggr 1-2ggr EnstakaAldrig imånadenvarjeår varjeår tillfälle inträffat 1 2 3 4 5 a Vi kontaktar själva offentliga företrädare politiker tjänstemän D D D D D b Vi anlitar lobbyföretag. informationskonsult, samhällsinformatör el.dyl. D D D D D c Vi kontaktar media för att genom deras uppmärksamhet få vår sak belyst D D D D D d Vi deltar i offentlig debatt TV, radio, press, seminarier, utfrágningar etc D D D D D

När ert företag har kontakter med olika offentliga företrädare för disatt kutera politiska beslut eller frågor berör företaget, hur ofta enligt din som uppfattning sker detta med följande offentliga företrädare DelhänderDethänderDethänderDethänder mycketganskavidenstakaaldrig ofta ofta tillfällen 1 2 3 4 a Riksdagsledamöter D D D D b Tjänstemän i riksdagen D D D D

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

c Statsråd/Statssekreterare D D D D d Tjänstemän iregeringskansliet D D D D e Företrädareför centralförvaltning D D D D f Partiföreträdare på riksnivåsom inte D D D D är riksdagsledamot eller statsråd g Politiker i kommun landsting D D D D h Tjänstemän i kommun landsting D D D D i EU-parlamentetsledamöter D D D D j Företrädare, EU-organ ex.kommission D D D D

företag kontaktar offentliga företrädare, hur ofta är då enligt din När ert

uppfattning syftet att:

MycketGanskaVidenstakaAldrig lillfäallen 4 a initiera förslag till förändringar D D D D eller beslut b Upplysa om för- eller nackdelar med D D D D redan lagda förslag ellerfattade beslut c Bygga upp långsiktigakontakter bland D D D D politiker eller tjänstemän

företag kontaktar media, hur ofta är då enligt din uppfattning När ert syftet att: MycketGanskaVidenstakaAldrig ofta ofta tillfällen 1 2 3 4 a Få kontakter medjournalister och D D D D mediaför att verksamhet eller förslag ska behandlas på ett sakligt sätt b Bygga upp långsiktiga kontakter med D D D D journalister och media c Framställa en ståndpunkt/bilda D D D D opinion genom att få en artikel skriven

När företag anlitar lobbykonsultföretag, informationskonsult, ert samhällsinformatör eller någon form PR-bolag i kontakter med annan av era offentliga företrädare, hur ofta är enligt din uppfattning syftet att: MycketGanskaVidenstakaAldrig tillfâallen 4 a initiera förslag till förändringar D D D D eller beslut b Upplysa om för- eller nackdelar med D D D D redan lagda förslag ellerfattade beslut c Bygga upp långsiktiga kontakter bland D D D D politiker eller tjänstemän d Få kontakter med journalister och D D D D mediaför att verksamhet ellerförslag ska behandlas på ett sakligt sätt e Bygga upp långsiktiga kontakter med D D D D journalister och media f Framställaen ståndpunkt/bilda D D D D opinion genom att få en artikel skriven

NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH POLITISK MAKT

När ert företag kontaktar offentliga företrädare på hand eller med egen hjälp lobbykonsultföretag, informationskonsult eller liknande, enligt av din uppfattning, hur ofta händer det ni samordnar detta med följande: att MycketGanskaVidenstakaAldrig ofta ofta tillfällen Moderföretag/Koncernledning Annat företag Branschorganisationer Fackliga organisationer Arbetsgivarorganisationer Övriga organisationer Politiker Kommunala el. statliga myndigheter

FRÅGA s och 9 den ställdes till ORGANISATIONERNA: som När organisation kontaktar offentliga företrädare på hand eller er egen med hjälp lobbykonsultföretag, informationskonsult eller liknande, av enligt din uppfattning, hur ofta händer det samordnar detta med fölatt jande:

MycketGanskaVidenstakaAldrig tillfällen 4 a Centralorganisation D D D D b Riksorganisation D D D D c Andra organisationer till vilken D D D D har formaliserad koppling d Fackliga organisationer D D D D e Övriga organisationer D D D D f Företag D D D D g Politiker D D D D h Kommunala el. statliga myndigheter D D D D

Om ni själva central- eller riksorganisation, stryk det alternativet. är en

Hur många medlemmar har organisation er - Antal individer Antal medlemsorganisationer Annan enhet för medlemskap

Stryk alternativ inte är tillämpligt som

9 resp. 10. Egna kommentarer företagets/organisationens samhällskonom takter och kommentarer till frågorna:

10 resp. 11. Om ni har möjlighet tacksamma ni kan skicka vore om oss er senaste verksamhetsberättelse eller årsredovisning.

Stort tack för medverkan er

4. Politisk

påverkan på

konsultbasis

Möjligheten påverka och delta i politiken demokratins

att är ett av fundament. När förutsättningarna och formerna för politiskt delta-

förändras väcker detta frågor effekterna den demokra-

gande om

tiska och maktförhållandena. En sådan föränd-

beslutsprocessen

ring, många påstår är de politiska konsulternas eller som äger rum, -

lobbyingfirmorna de ibland lite oegentligt kallas allt Viktigare

som roll i det politiska livet. Såväl i massmedia i politiska debatter som detta fenomen. Men dessvärre saknas i utsträckning kun-

påtalas stor

denna eventuella förändring och i vad mån den har effekter

skap om

demokratin. Det här kapitlet syftar till avhjälpa denna kunatt skapsbrist. Det handlar i två steg; att på ett systematiskt om en process och välmotiverat söka empiriska data och sedan dra slutsatsätt efter att på maktsituationen och den demokratiska beslutsproces-

ser om effekter

sen.

Det föregående kapitlet inblick i hur företag och organisa-

gav en tioner för påverka beslutsfattarna. De oftast går tillväga att agerar hand det händer också utomstående konsulter hyrs egen men att för öka till politiskt inflytande. Det är framför allt

att möjligheterna

hos allra aktörer detta tycks ha blivit del

näringslivets största som en strategi för effektiv politisk påverkan.

av en Trots verksamhetens till knappa utbredning riktas synes uppmärksamhet allt oftare mot PR-byråer som erbjuder tjänster som syf-

till åren har denna konsultmarknad

tar politisk påverkan. De senaste

debatterats vid upprepade tillfällen. Kritikerna betraktar verksamhe-

närmast hot demokratin. Korridormaffia", Sveriten som ett mot dolda makthavare, "professionella smusslare och "åsiktsbranges schens legoknektar"°° är några mindre smickrande benämningar som förekommit. Man bland konsultbyråerna bidrar till menar annat att beslut fattas i skymundan där möjlighet till insyn saknas och att att

politiska aktörer möjlighet påverka utan att själva synas. Att

ges att påverkan dessutom strida demodetta sätt köpa politisk anses mot kratiska Förespråkarna däremot, konsultverksamheten

principer. ser bidrag till kommunikationsproblem kan överbryggas; att

som ett att

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

klyftan mellan politiken och näringslivet blir mindre, informatioatt till både beslutsfattare och organiserade intressen blir bättre och nen besluten därmed välgrundade. mer Att politisk konsultmarknad växt fram aktualiserar i en statsve-

tenskapligt perspektiv flera principiellt viktiga frågor. Hur

utomparlamentariska aktörer går tillväga för komma till tals och vilka att kanaler till beslutsfattarna står till buds handlar hur styrelsesom om

skicket fungerar i praktiken. Frågan formerna för politiskt delta-

om gande sedan förverkligar det ideal där så långt det är möjligt får demokratiskt fattade beslut handlar styrelseskickets demokraom tiska förankring och hur styrelseskicket i detta avseende bör fungera. Denna fråga är särskilt motiverad i det här fallet eftersom åsikterna den politiska konsultverksamhetens effekter demokratin

om går

isar. Det här kapitlet är därför ämnar systematiskt och att ett nyanserat sätt kartlägga och diskutera den politiska konsultverksamheten.

Uppgiften blir sedan diskutera vad den kan tänkas innebära för att maktförhållanden och demokratiskt beslutsfattande. Som en utgångspunkt för diskussionen tjänar demokratisk idealsituation en för hur demokratin skall förverkligas. Idealsituationen, har sitt som

i den deliberativa demokratisynen, är vidareutveckling

ursprung en av de kriterier identifierades i det första kapitlet. som

Utvecklingen i dag: Informell påverkan och intressegrupps-

pluralism

Det svenska styrelseskicket är väg i skede där formaliserat ett

deltagande minskar i betydelse och påverkan i allt större omfattning

sker längs informella kanaler. Så kan formulera den här skriftens man

övergripande synpunkt. Detta betyder nödvändigtvis inte de kor-

att porativa beslutsformerna helt och hållet avvecklats eller försvunnit, eller medborgarna för den skull helt

att upphört att bry sig om partipolitiken eller de allmänna valen. Men medborgarsammanslutningarnas deltagande genom partsrepresentation i offentliga beslutsfattande församlingar med förhandlingar och traditionella

sammanträden har gått tillbaka. Att Valdeltagandet och intresset för de

politiska

partierna har sjunkit är också faktum

ett Kanaler till makthavarna saknas dock inte de tycks men ha ett annat utseende och fungera andra sätt. Ett kännetecken är emellertid att de saknar den grund regelverk så säga, formaliseav som, att

rade deltagandet via de parlamentariska och korporativa systemen.

POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBAS|S

Nu har det deltagandet istället fått informell karaktär.

politiska en

Grovt innebär detta det står till buds för våra med-

uttryckt att som och andra utomparlamentariska aktörer är borgarsammanslutningar

efter hitta fram till beslutsfattarna längs informella

att egen förmåga

Vad står då det deltagandet för och hur ska dessa

vägar. informella

vågar till inflytande lämpligen förstås

Med återblick figur 1.1 i det första kapitlet det vill säga den en del rör icke-institutionaliserat deltagande kan närma som - oss svar

frågan. Där spjälkas politiskt deltagande olika varianter;

upp direkta kontakter med beslutsfattare eller tjänstemän lobbying och

i debatten opinionsbildning eller kondeltagande genom egen genom takter med media.1°8 En sådan uppdelning är givetvis enbart ett analytiskt eftersom alla tillvägagångssätten kan användas

verktyg tre samoch för påverka och fråga. Enligt detta

tidigt att en samma resonebör undersökningen i det här kapitlet hållas öppen för alla de mang påverka eftersom det inte kan uteslutas att konsulter tre sätten att

anlitas för påverkansmetoder. Av föregående kapitel framsamtliga

dessutom konsulter anlitas för varierande arbetsuppgifter.

gick att

Parallellt med informellt politiskt deltagande fått framatt en mer

skjuten plats har de inflytelserika aktörerna den politiska

arenan blivit fler liksom strategierna för påverka.° I kapitel två konstateatt

rades det utmärker dagens styrelseskick är tilltagande intres-

att som segruppspluralism. I tidskriften Malet och Media karaktäriserar Jan

Sundling situationen följande sätt:

I det gamla Ombuds-Sverige det organisationernas och företagens var formella styrka och förmåga omvandla denna i väloljad representaatt en tiv styrka och makt. I det Opinions-Sverige är det apparat som gav nya istället organisationernas och företagens förmåga till lobbying och opinionsbildning styrka och makt. som ger

Då lobbying och opinionsbildning har fått utgångspunkten är att

Ökad är det med empiriska data kring dessa sätt att delta i

betydelse,

kan öka förståelsen för det styrelseskick med vilket

politiken som

Sverige styrs idag.

Vad vet vi om informell påverkan

Till skillnad från den detaljerade forskningen om korporativismenl kunskapsluckorna fortfarande många vad gäller politiskt delta-

är gande via informella kanaler. Att frågorna kring de varianter påverav kan omfattas detta begrepp allt fler är emellertid som av engagerar

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

tydligt. Forskning och rad inslag i olika medier uppmärksammar

en direkta kontakter lobbying, opinionsbildning och mediakontakter.

Ett antal riksdagsmotioner syftar till någon form kontroll som av av lobbyister har dessutom gjort området till politiskt

ett spörsmål

Inom forskningen har exempelvis undersökt direkta kontakman ter försöka uppfattning politiska nätverk och genom att en om

genom att titta uppvaktningar utvalda myndigheter, departe-

av

ment, riksdagsutskott och fackliga organisationer. Opinionsbild-

ning har undersökts hur organisationer och företag för genom att se ut sina idéer bredare träffyta.6 En studie SvD Brännpunkt mot en av och DN-debatt inblick i omfattning och betydelse mediakonger av takter.7 En fallstudie politiskt ärende för-

av ett beskattning av

månsbilar förståelse för hur alla varianterna - ger en tre av påverkan

kan användas i och kampanj.8 Dessa forskningsarbeten

en samma tar emellertid politisk påverkan sker konsultuppdrag upp som endast i några enstaka fall. Av särskilt intresse därför två stort är

undersökningar, från 1984 respektive 1989, fokuserar just

som denna verksamhet. typ av I media har PR-byråer arbetar med lobbying och opinionssom bildning främst uppmärksammats i samband med artikelserier i Aftonbladet och Dagens Nyheter.

Vilken bild frammanar debatten

Majoriteten de artiklar skrivits lobbying och opinionsav som om bildning intar eller sätt kritisk hållning till dessa ett annat en sätt

att påverka. Själva syftet är ofta avslöja hur företag eller organisa-

att tioner direkt eller via opinion gått tillväga för påverka - - att ett beslut med resultatet demokratiska principer åsidosatts. Det att är främst fråga fall där företagens eller organisationernas om egna representanter kontaktar tjänstemän och förtroendevalda eller i sätter gång mediakarusell. I enstaka artiklar fall där detta en presenteras skett via konsultfirma. Sammantaget visas bild där en en upp personliga kontakter och nätverk inom det politiska etablissemanget, jour-

nalistisk kompetens och kunskap den politiska om beslutsprocessen ger utdelning.

Ett flertal artiklar återknyter till diskussionen hur formellt om inflytande gått tillbaka. Ett sådant exempel är Sundlings artikel från 1993 iMa/et och media ingående beskriver svensk

som en politisk utveckling där lobbying och opinionsbildning blir allt Viktigare för

att nå framgång hos beslutsfattarna. I artikeln hävdas, liksom att

l

l

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

förändrats från industrisamhälle till informationssamhälle, är

Sverige

det svenska styrelseskicket väg från representationsmakt till påtryckarmakt.°

Det finns rad fall där lobbyinsatser varit tydliga och där en man kan de också haft inverkan de beslut fattats. Några se att som märks särskilt tydligt. Här framträder givetvis LO

påtryckargrupper och andra fackliga organisationer. Olika yrkesgrupper drar periodvis uppmärksamheten till sig. Vi har exempelvis hur polis-, sjukskö-

sett terske- och lärarfacken bearbetat opinion och beslutsfattare. En stark är näringslivet. Här märks kanske framför allt bilannan grupp industrin, miljöfarlig och energiintensiv industri. De stora intresseor-

ganisationerna har också framskjuten plats bland dem lyckas

en som sig hörda, exempelvis LRF, SAF och Skattebetalarnas förening göra för endast nämna några få. I konkurrensen uppmärksamheten att om märks också statliga verk har och delvis skattefinanett par som egna sierade lobby/organisationer. Det är våra verk kommunikations-

området, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och det statliga affärsverket S det fråga Åt dessa ägnas bokens nästa kapitel. är om. Hur det gick till när riksdagen skulle fatta beslut i PVC-frågan är

exempel lobbying i beslutsprocessens slutskede. jordbruksut-

ett skottet hade i november 1995 antagit lagtextförslag förbud ett om

Över helg lyckades PVCns lobbyister mot PVC-produktion. en

idogt telefonerande och faxande till utskottets ledamöter genom ändra i På måndagen innehöll lagförslaget till bland texten. - annat Daléus några meningar innebar öppningar för

förvåning nya som

-

PVC-produktionJzl

beskattning förmånsbilar är förmodligen de Frågan om av ett av väldokumenterade fallen har lobbying och opinionsbildmest av Genom intensiva insatser lyckades bilindustrin inte bara vända

ning.

hela förslaget från ha inneburit skattehöjning till i slutänden att en att resultera skattesänkningm Lobbyisterna fick också förmånsbili en

beskattningen Växa till politisk fråga enligt DN korn

att en tung som i oväntade sammanhang diskussionsämne i korridoupp även som ett

och under sammanträdespauser. En av finansdepartementets

rer han fick frågor förmånsbilar han än representanter tyckte att om var

befann sig"3.

I samband med diskussionerna kring kärnkraftsavvecklingen

märks den industrins lobbyister mål för-

energikrävande vars är att hindra kärnkraftsavvecklingen. Dessa i första hand

representerar Industriförbundets branschorganisationer från elintensiv industri

driver informationskampanjer bred front.124

som

En mängd andra intresseorganisationer utmärker sig periodvis i

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

och med målmedveten opinionsbildning och bearbetning beslutsav fattare i samband med specifika frågor blir aktuella. Ett sådant att exempel är Skattebetalarnas förening frekvent i media som syntes och, enligt Göteborgsposten, arbetade nära i samband

politikerna med att debatten fastighetsskatten nådde sin höjdpunkt.

om Frågan

visar hur beslutsfattare vänt sig direkt till lobbyisterna för att information. Det riksdagsledamoten Michael Stjernström var kd

engagerade sig i fastighetsskattefrågan och arbetade för mild-

som ett rande förslag för de värst drabbade. Men då ingen varken finansutskottet eller finansdepartementet hade tid till med

att hjälpa att

fram något underlag vände sig istället Stjernström direkt till Skatte-

betalarnas föreningl Att hålla sig framme och visa beslutsfattarna finns till hands med information och faktamaterial kan alltså att man

ge stor utdelning. En uppsjö organiserade intressen utmärker sig periodvis i och

av med målmedveten opinionsbildning och bearbetning beslutsfatav tare. De fall tagits här utgör givetvis liten del som upp en ytterst av

den myriad påverkansförsök beslutsfattare och opinion

av som ständigt Även inte kan dra slutsatser äger rum. om långtgående av dessa, är de exempel hur informell kan till och vilka

påverkan

aktörer det kan röra sig Vi kan exempelvis lobbying och om. se att

opinionsbildning kan avgörande för påverka beslut i

vara att ett en

viss riktning och det med genomtänkta strategier och

att ansträngningar är möjligt att till och med ändra besluts ursprungliga riktett

ning och näst intill förmå politikerna till kovändningar. Av

att exem-

plen från energiområdet och i fastighetskattefrågan dessutom

anar att implementeringen redan fattade beslut kan försvåras. av Genom att finnas till hands med information och material är det

möjligt att politikernas uppmärksamhet. Men att finnas till hands och skapa opinion kräver naturligtvis

att resurser. Föga över-

raskande visar fallen näringslivets kapitalstarka

ovan att representan-

ter år inflytelserika samt att det förekommer koalitionsbildningar

mellan olika intressen och dessa kan vikt för att vara av stor utgången beslut Där subventioner är också av ett statens stora är lobbyverksamheten intensiv, det vill säga kommunikationsområdet. Att man även vid statliga verk det nödvändigt arbeta via

anser att lobbyorgani-

sationer visar betydelsen kunna nå beslutsfattarna

av att längs

informella vägar och politiskt deltagande går ökad att mot en profes-

sionalisering.

I Aftonbladets artikelserie beskrivs lobbying direkt hot som ett

mot att politiska beslut fattas i demokratisk ordning. Lobbyisterna

anklagas för bort de politiska besluten från debatt

att styra offentlig

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBAS|S

med resultatet får beslut tillkommer i det fördolda"

att som bakom lyckta dörrar. Man också att även det pågår

menar om en öppen diskussion finns det bakom alla viktiga politiska beslut lobbyister dolda makthavare och skapar inofficiell politisk

som agerar en

är skyddad insyn och dit andra saknar tillträde. I artiarena som mot kelserien framställs lobbying eller mindre professionellt

som mer

hemlighetsmakeri och allra värst i sammanhanget tycks den lobbyverksamhet och opinionsbildning företag bedriver

vara som en grupp

uppdrag andra intressen. Storföretagen anlitar PR-bolag, eller

av har anställda, uppgift bevaka den politiska beslutspro-

egna vars är att

Mot betalning de för just de fakta och uppgifter

cessen. propagerar

deras uppdragsgivare vill ska komma fram, skriver Aftonblasom det.27

En påtryckarbransch på frammarsch

utför lobbyuppdrag andra företag eller organisationer kal-

De som lar sig sällan lobbyister föredrar titulera sig informations-

utan att eller PR-konsulterJzs Det är inte helt lätt att avgöra exakt hur stor denna verksamhet är det är uppenbart lobbying och opini-

men att onsbildning bedrivs konsultuppdrag sker i liten skala i jämfö-

som relse med den verksamhet organiserade intressen driver med

som

I dagsläget är det emellertid näst intill omöjligt egna representanter.

uppfattning konsultverksamhetens egentliga betydelse

att en om för påverkan i olika frågor och för beslutens utfall.

I samband med DN följde kring förmånsbilbe-

att upp turerna skattningen och upptäckte S konsultfirman JKL för att

att engagerat

i frågan, ägnades seriens artiklar delvis intervjuer med agera en av konsulter från några olika PR-företag. Hur de tar sig uppgift

an en beror hur ärendet strategierna är lika många beslu-

ser ut, som

ten, följer vanligtvis huvudlinje. Till börja med

men man en att

ägnar de mycket tid analysera frågan och ringa in viktiga

att beslutsfattare. De funderar också vilka åsiktsfränder kunden

som eller den organisationen har i frågan. Lobbyisten söker gärna

egna

sådana borde ha intressen för inspirera dem att upp som samma att göra något. Ibland kanske lobbyistens organisation inte vill

egen

synas.129

Skribenterna bakom Aftonbladets artikelserie har vänt sig till flera

PR-företag erbjuder lobbying och opinionsbildning och kartlagt

som deras politiska kopplingar. Det är framför allt anknytning till mode-

socialdemokraterna och folkpartiet märks. Aftonbladet raterna, som

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

att resultatet de starka politiska kopplingarna blir gränmenar av att mellan folkvalda politiker och lobbyister luckras och serna upp att lobbying i sig inte är något nytt i samband med men att pengar att en konsultverksamhet växt fram spelar mycket större roll i lobbyen

sammanhang än tidigare

Aftonbladet är inte de partipolitiska relatioensam om att ta upp i PR-konsultbranschen. Det finns efterfrågan nerna en avsuttna riksdagsledamöter, skriver Moderna Tider, det dubbelsom tar upp bottnade faktum det någon anledning inte är någon att av som reagenämnvärt då toppolitiker efter sitt mandat går över till organisarar tioner eller näringsliv. Ett exempel är Anne Wibbles övergång till par posten chefsekonom Industriförbundet och nyligen tillträdda som Annika Åhnberg ansvarig för Alfa Lavals samhällskontakter. som När politiker söker sig till PR-branschen hörs däremot upprörda rös- Detta fallet då norska toppolitiker gick över till PR-firman ter. var

Geelmyuden Kiese, något utmynnade i skarp kritik i media och

som

bland deras partikollegonm

I tidigare artikel i Aftonbladet kritiseras konsultverksamheten en Jan Sherman. Han beskriver PR-konsulter sysslar med poliav som

tisk påverkan skrämmande yrkeskår intrycket

som en som ger av det de sysslar med är vilken affärsmässig verksamhet att som som helst. Men skillnaden är Sherman det här är bransch - menar - att en där har uppgift teknik och kunnande påverka man som att genom politiska beslut och verksamheten därmed är nära förbunden med att demokratins innersta väsen, nämligen hur makten utövas i samhället och bestämmer". Han konsultverkvem som ytterst anser att samheten bidrar till politiken kommersialiseras och framatt att gångar för konsulterna i det politiska beslutsfattandet likställs med

god cash-flow" för PR-företagenl Sherman skriver då PRatt branschen ägnar sig politisk påverkan sker det i tysthet, det vill

säga att offentlig insyn saknas liksom påverkansförsökens avsän-

att dare är osynliga och detta utgör hot demokratin. att ett mot Ett liknande för professor Bo Rothstein. En anledresonemang av ningarna till att har avlönade parlamentsledamöter är den att demokratiska dialogen skulle allmänt tillgänglig och kostnavara att derna för detta skulle delas alla medborgare, han. av menar Rothstein dialogen håller kommersialiseras bli anser att att att en -

"fråga pengar. En negativ effekt är samhälleligt pris för

om annan ett PR-branschen då denna drar till sig politiska talanger och den allatt männa, för alla tillgängliga politiska debatten därför går miste om

begåvnin De flesta politiker tycks överens lobbyisterna tjänar

vara om att

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

viktigt informationssyfte, informationen är nödvändig. Men

ett att

uttalanden visar samtidigt det råder delade meningar. Det ett par att finns ingen anledning till sig information saknar avsändare

att ta som eftersom måste kunna värdera informationen, riksdags-

man säger en ledamot till DN. Andra upprörs över att det inte ställs några formella krav lobbyister och förespråkar registrering liknande det

tillämpas iWashington DC Karin Pilsäter fp däre-

system som

säger till Göteborgsposten det inte är särskilt ofta mot, att som man möter lobbyfirmorna och organisationer kanske köper deras

att tjänster själva står avsändare. Pilsäter påpekar vidare

men som att "påverkan är ofta informell, goda vänner emellan. Såväl seniorkonsul-

de PR- och reklambyråerna topparna i intresseorterna stora som

ganisationerna är många gånger rekryterade från partierna." Gräns-

dragningsproblem det egentligen är ska registreras

om vem som skulle därför kunna uppstå i samband med sådant kontrollsys-

att ett

införs. Uttalandet väcker också frågan interna nätverks och tem om

personliga kontakters betydelse i politiken. Pilsäter hävdar slutligen lobbyisterna inte utgör något problem, utan att det verkliga

att pro-

blemet är alltför snålt tilltagna utredningsresursenm

Författarna till Aftonbladets artikelserie skyller politikerna för

att

ha naiv inställning till lobbying, att ifrågasätter lobbyister-

en ens

upplysningar. De betraktar dem viktig informationskälla nas som en

de inte påverkas informationen. Enligt Aftonbladet men anser att av använder riksdagsledamot till och med uttrycket vi när hon

en beskriver sina kontakter med socialdemokratisk PR-byrå. Men

en Aftonbladet pekar också det politiska blivit snabbare,

att tempot

beslutsunderlagen därmed skulle ha blivit sämre vilket ökar behoatt

den information lobbyister kan bistå med.7 vet av som

Det är tvetydig bild politisk konsultverksam-

en som ges ovan av het. Den säger emellertid det finns inslag i detta sätt delta i

oss att att politiken står i konflikt med demokratiska värderingar. Frågor

som

framställningen främst anledning fundera över är

som ovan ger att

verksamheten bidrar för allmänheten mindre synlig poliom till en

tisk beslutsprocess och till resursstarka påtryckare flyttar fram

att sina positioner bekostnad andra och de folkvaldas kon-

av grupper troll.

Vikten av genomslag i media

Gemensamt för de artiklar hänvisas till är att de bild

som ovan ger en

politisk påverkan där media har framskjuten roll. IMa/et och av en

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

Media diskuterar Jan Sundling mediernas utveckling och deras för-

stärkta maktposition. Då förmågan till lobbying och opinionsbild-

ning blivit i allt större utsträckning avgörande faktor för

en att komma till tals är den massmediala uppmärksamheten viktig för

att nå framgångsrika resultat beslutsfattare Mediarollen

gentemot debatteras också i Moderna Tider; utvecklingen innebär journalis-

att

fått starkare vad debatten ska handla Det är terna ett grepp om om.

inte längre fråga tidigare återge politikers åsikter.

om - som - att Samtidigt har nyhetsmedierna ökat markant i antal, vilket bidrar till

splittring journalistiken kollektiv där ingen enskild kanal en av som eller journalist kan bestämma dagordningen Den massmediala utvecklingen har så sätt fått två huvudsakliga effekter förutsättningarna för media vinna gehör hos opinion och besluts-

att genom fattare; den pluralistiska mediemarknaden har ökat olika intressens manöverutrymme samtidigt det ökade mediautbudet gör det

som svårare att dra uppmärksamheten till sig.

Svårigheten att genomslag i media kommer fram i DNs inter-

vjuer med för PR-företagen Idétorget och Gullers

representanter Grupp. De är att konkurrensen utrymme i medierna har

ense om om hårdnat och att det blivit nödvändigt ha mycket bättre

att en "nyhetsvinkel" än för bara några år sedan för komma in i radio,

nu att

TV och tidningar. De det är vanligt med spökskrivare

menar att och detta är för dem vanligt förekommande arbetsuppgift. Ett

att en

knep för nå framgång i media är opinionsundersök-

att att presentera

ningar och utredningar. Lobbying bygger på, Leif Johansson

menar

Idétorget, "att först intressera någon för ämne, fråga

ett en men

det inte behöver betyda "vederbörande själv skriver artiklarna, att att remisserna eller vad det kan vara.° Sherman hävdar i Aftonbla-

nu det media utnyttjas icke önskvärt sätt; PR-konsulterna

att ett att

planterar nyheter och journalisterna blir lobbyisternas okri-

ut att tiska "budbärare".1 Enligt hans förefaller PR-byrås

resonemang en

agerande uppdrag Redareföreningen exempel detta.

av vara ett

Att uppmärksamhet i media anledningarna till att

var en av Redareföreningen anlitade PR-konsultfirma Rikta Kommunika-

en

tion. Redareföreningen ansåg att oroväckande många medlemsbolag

lämnade Sverige och den svenska rederinäringen hotad. Bland

att var

fanns behov skapa bättre anställningsvillkor för branannat ett av att schen. Rikta skötte kontakterna med media, bjöd utvalda

man

journalister till pressmöten fick god uppslutning från dagstid-

som ningar, fackpress, radio och TV Föreningens tränades

representanter

konfrontera media. Rikta skrev och distribuerade pressmeddelanatt

den till berörda departement, regeringskansliet och partierna och

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

bevakade Socialdemokraternas partikongress å Redarefören-

senare

ingens vägnar. I meddelande från Kommunikationsdepartementet

ett tillstår Uusmann bibehållen svensk handelsflotta kräver

snart att en

mycket speciella lösningar och svensk lagstiftning måste

att anpassas.

Det visade sig alltså att det hela handlade att Redareföreningen

om

med sitt budskap. Detta ställde krav kompetens måste nå ut en

föreningen saknade. Rikta hyrdes då in och utarbetade strasom en

tegi lyfte fram Redareföreningens fråga och den nyhets-

som gav ett värde. I efterhand möttes Rikta kritik för att inte ha stått

av som avsändare i utskicken till journalister istället kallat sig

utan press-

jour

Kanske exemplifierar detta fall vad Sherman är

ett av anser att

plantera nyheter. Rikta höll först allmän presskonferens.

ut en mer

Sjöfartens analysinstitut konkurrensvillkor i frågan

En rapport av om sändes sedan till nyckeljournalister.3 Här kan journa-

ut ana att listernas inställning hade kartlagts innan de fick Kanske

rapporten. medförde detta kritisk debatt förhindrades.

att en

Några inledande exempel och kortfattad diskussion lobby-

en om

ing och opinionsbildning något hur organiserade intres-

säger oss om

kan tillväga för påverka beslutsprocessen. Vi har tagit del

sen att av

till del kritisk bild i några tidningsartiklar politisk

en stor som ges av konsultverksamhet. Några intervjuer med politiker och PR-konsul-

samt fallet Redareföreningen bidrar dock till ett breddat perspekter tiv.

Framställningen inblick i medias utveckling och roll

ovan ger en

exempel hur media kan användas. Här får liksom i föresamt gående avsnitt tvetydig bild den politiska konsultverksamhe-

- en av

Att media är viktig kanal kan indikation ten. en ses som en att

beslutsprocessen öppenhet och att debatten är tillgänglig

omges av för allmänhet. Samtidigt ställs krav kompetens. Höga

en stor nyhetskrav är ett tecken att de saknar resurskrävande kompe-

som

däremot får komma till tals och löper risk ställas tens svårt att att utanför debatten.

Vad visar tidigare forskning om informellt politiskt

deltagande

Politisk konsultverksamhet har kartlagts tidigare, dels i Ingrid Carl-

bergs undersökning Svenska företag politiska påtryckare från

som 1989, och dels i från 1984 Bengt Månström Om lob-

en uppsats av -

byist-konsulter i Sverige är pionjärstudie området.

som en sann

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBAS|S

Månströms studie syftar till att kartlägga politisk konsultverksam-

het och ett tjugotal riksdagsledamöters inställning till denna. Under-

sökningen den tidigaste versionen verksamheten, resulta-

ger oss av ten är följaktligen intressanta för jämförelser över tid hur konsult-

av verksamheten utvecklats. I intervjuundersökningen deltar fyra konsulter från fyra olika företag, både konsulter och företag

är ano-

Månström får i de fyra fallen till del likartade vilket nyma. stor svar gör ganska tydlig bild verksamheten växer fram. Intervjufrå-

att en av

handlar vilka faktorer åtagandet uppdrag, hur gorna om som styr av vanliga kontakter är med riksdag, departement och media och vad

bestämmer valet arbetsmetoder. konsult skall åta som av För att en sig uppdrag måste kundens och konsultens åsikter stämma över-

ett

i frågan. Konsulterna hjälper sina kunder att skapa opinion via ens media eller påverka beslutsfattare direkt göra

att mer genom att upp

själva planen för hur kunden bör tillväga. Det kan exempelvis

handla försöka avvärja lagförslag försämrar förutsätt-

om att som ningarna för företags verksamhet. Månström drar slutsatsen

ett att det är mycket ovanligt konsulterna personligen kontaktar besluts-

att fattare för sina kunders räkning. Det är framför allt företag och

branschorganisationer vänder sig till konsultföretagen. Politisk

som

påverkan är långt ifrån den huvudsakliga sysselsättningen den utgör

- 5-20 företagens totala verksamhetJ44

procent av

Riksdagsledamöterna deltog i undersökningen ombads att ta

som

ställning till några påståenden lobbykonsulternas verksamhet.

om Bland dessa moderaterna minst negativa medan vänsterpartist-

var

visade sig motståndare till verksamheten.5 erna vara

Ett projekt inom Maktutredningen 1989 fokuserade politiska

aktiviteter i några större svenska företag. Undersökningen

som utfördes Ingrid Carlberg uppvisade både ökad medvetenhet hos

av en

näringslivet i fråga politikens betydelse för hur företagsklimatet

om

och företagen blivit alltmer angelägna försöka ser ut att om att påverka politiska beslut. Det är dels framväxten konsultmark-

av en nad och dels det skett "uppvärdering PR och samhällskon-

att en av takter i företagen.6 belägg för detta hänvisar Carlberg till

Som ett

sammanställd för Sveriges Public Relations Förenings räken rapport ning noterar att PR i allt större utsträckning blivit lednings-

som en

funktion i företagen och företagen PR

att satsar stora summor

och informationsåtgärder.47 Av undersökningen framgår att det i början 1970-talet

var som konsulter vanligen med erfarenhet från riksdagen eller kanslihuset

-

började åta sig lobbyuppdrag. Carlberg klargör svårigheten med

- att

fram absoluta tal för PR-branschens storlek, också att den

men

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

ökat mellan 1976 och 1988 och det är här växande andel

att som en av medlemmarna i Sveriges Public Relations Förening återfinnsl

Ett problem med kartlägga och mäta omfattningen det verk-

att av samhetsområde syftar till politisk påverkan, denna verk-

som är att samhet är svår att avgränsa från konsultfirmornas övriga områden. De sysslar sällan endast med detta och ett och uppdrag kan

samma omfatta olika PR-moment med andra syften påverka besluts-

än att

fattare, Carlberg. I undersökningen telefonenkät ingår

uppger en

12 byråer, 10 dessa har politisk påverkan löpande inslag i

av som verksamheten Månström lyckades för sin undersökning 1984,

försök, endast hitta fyra konsulter. Detta kan indikatrots ses som en tion att antalet konsulter ökat och att de 1989 hunnit ett starkare fäste och tydligare profil och därför också är lättare lokali-

att

Carlberg skattar antalet heltidstjänster inom konsultbranschen sera. till 15-20 stycken år och cirka 60 konsulter från tid till

per att

annan arbetar med politisk påverkan. Uppdrag syftar till poli-

som

tisk påverkan utgör varierande del informationsföretagens

en av totala verksamhet; från mindre än 10 till 70

procent som mest pro-

Det är dessutom ovanligt konsulterna är specialiserade cent. att politisk påverkan. Men i jämförelse med Månströms resultat 5-20

-

ändå ökning verksamhetens andel. De 12 konprocent - ser en av

sultbyråer ingick i Carlbergs undersökning utförde uppdrag

som som

helt eller delvis inbegrep politisk påverkan sammanlagt 130-150

klienter år. Av dessa ungefär 100 privata företag. De domine-

per var rades stora och medelstora företag de flesta tillhörde skiktet

av varav under de 20 allra största svenska företagen. Konsulterna tyckte sig

se

ett ökat intresse hos organisationer och myndigheter för uppdrag syftar till politisk påverkan.15°

som

Av undersökningen framgår att opinionsbildning och uppmärk-

samhet i media blivit allt viktigare, samtidigt har antalet aktörer blivit fler konkurrerar uppmärksamheten. Detta kräver i sin

som om tur att aktörerna utvecklar alltmer sofistikerade metoder för göra sig

att hörda. Inom vilka politiska områden uppdragen ligger hänger

sam-

med vilka frågor är aktuella och inom vilka områden viktiga man som beslut kommer fattas. Miljö- och energifrågors ökade aktualitet

att under 1980-talet och deras direkta anknytning till industrin kan sägas

orsak till ökat behov påverka beslut under just den vara en ett av att tidsperioden En Carlbergs centrala slutsatser är, i likhet med

av Månströms, konsulterna själva normalt inte framför sina kunders

att synpunkter till beslutsfattarna detta görs kunden själv.

utan att av Verksamheten kan beskrivas rådgivning. Trots detta

snarare som

konsulternas personliga kontakter avgörande för uppges vara upp-

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

dragens utgång Exakt hur viktiga eller vilket slag dessa kontak-

av ter är framgår inte undersökningen, då konsulterna ha

av men uppges

förflutet i riksdagen eller kanslihuset tyder detta kontakter ett att

med politiker och tjänstemän är viktiga. Carlberg hävdar att det är kommunikationsproblemen skillnader i beslutskulturer, språk-

-

bruk och kunskaper" mellan näringsliv och politiker är den

- som grundläggande orsaken till det finns marknad för politiska

att en

påtryckarkonsultenm Månströms och Carlbergs undersökningar bild konsult-

ger en av verksamheten och dess utveckling sedan 1980-talets början. Branschen tycks ha växt, det är ovanligt konsulterna bedriver

men att direkt lobbying mot beslutsfattarna, det rör sig rådgi-

snarare om vande insatser. Månström kunde konstatera moderata riksdags-

att män vid 1980-talets början förhållandevis positiva till politisk

var konsultverksamhet medan det fanns skepticism verksamhe-

en mot

tydligare längre till vänster den politiska skalan

ten som var

riksdagsledamöterna stod. Anledningen till detta rädslan för

var att

konsultmarknaden näringslivet ökade möjligheter till inflytande,

ger

tillgången ekonomiska i större grad blir avgörande för att resurser att komma till tals och att den politiska konsultverksamheten därmed knappast kan stärka samhällets demokratiska principer.55

anses Utöver detta utvecklar inte Månström någon diskussion i demokra-

tiskt perspektiv. Informellt politiskt deltagande har tidigare undersökts inom

för PISA-projektet flertal Utifrån diskussionen ramen i ett uppsatser.

avkorporativiseringen och den ökade betydelsen informella

om av

sätt att påverka har undersökt omfattningen lobbying

man av genom

kartlägga inkomna skrivelser och uppvaktningar statsråd till att av

vissa politiska sektorer.156 Mer specifika påverkansförsök har också

undersökts; påtryckningar Arbetslivsfonden och turerna kring beskattning förmånsbilanl Dessa undersökningar nämner endast

av i några enskilda fall politiska konsulter, de god bild den

men ger en av miljö i vilken konsulterna verkar.

I från 1995 jämför Joakim Vaverka lobbying den

en uppsats mot amerikanska kongressen och mot riksdagens trafikutskott. Undersökningen visade påverkansförsök trafikutskottet i form

att av skrivelser inkomna till utskottet 1971-1995 ökade under två perioder, 1983-91 och 1992-93. Vaverka vikten lobbying ökar

menar att av även i Sverige trots de många olikheterna mellan det svenska och det

amerikanska politiska Han förutspår möjligheten det i

systemet. att Sverige, liksom i USA under 80-talet, inom år kan bli vanligt

ett par med guns-for-hire"-lobbyister. Denna trend har redan inletts i

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

Sverige, omfattningen är fortfarande förhållandevis liten". Men

men Vaverka tydlig skillnad medan koalitioner mellan

anser en vara att intressen är vanliga i USA förekommer de i Sverige nästan uteslutande mellan kommuner, landsting och länsstyrelser. Han hävdar emellertid omfattningen koalitioner mellan intressen troligen

att av kommer att öka även i Sverige.53

En undersökning Katja Marcusson har genomfört

som av uppvaktningar och förfrågningar till Kommunikations- och Utbildningsdepartementen 1993-95 visar däremot försöken lobba

att att mot

dessa departement inte ökat under tidsperioden. Andelen uppvakt-

ningar skett via konsulter dessutom låg. Av 79 svaranden

som var använde aktör konsulter flera gånger månad. En aktör valde

en per alternativet gång månad, 6 stycken valde alternativet eller

en per en

gånger år, 17 stycken valde alternativet sällan och övriga ett par per alternativet aldrig. Med andra ord säger resultatet 90

oss att procent

de svarande aktörerna aldrig eller sällan vänt sig till konsulter för av

att påverka vid Kommunikations- och Utbildningsdepartementet

1993-95. Man bör dock inte utesluta risken med att Marcussons undersökning sträcker sig kanske alltför kort tidsperiod för

över en

det ska möjligt dra några betydande slutsatser i fråga att vara att om

förändringar över tid.°

PerOla Öberg undersökte 1997 omfattningen lobbying mot

av Arbetslivsfonden och kom fram fondens chefer aldrig eller

till att

nästan aldrig har stött professionella lobbyister. Öberg konstatebakgrund sin och Marcussons undersökning att

rar mot av egen makthavarna vill inte träffa ombud de berörda själva. Däremot

utan

finns det växande antal företag erbjuder informationstjäns-

ett som ter. Deras huvudsakliga arbete går dock förse

ut att representan-

med och taktiken.1 Även

terna faktauppgifter hjälp att lägga upp professionella lobbyister mycket sällan försökt påverka Arbets-

om livsfonden är Öberg samtidigt försiktig i slutsatserna då han framhåller påverkansmetoder "med säkerhet varierar beroende vilken

att

myndighet det gäller. Han förutspår emellertid ökad bety-

typ av en

delse "inhyrda professionella lobbyister eftersom organiserade

av intressen har allt genomtänkta mediastrategier och avsätter

mer mer

för genomföra sådana

resurser att

Mot bakgrundsresonemanget konsultbransch sysslar

att en som

med politisk påverkan expanderar i samband med betydelsen

att av lobbying ökar totalt kunde kanske förväntat sig resultat i

sett, man Marcussons och Öbergs undersökningar direkt talar för

som mer att

sådan utveckling skett. Men Månströms och Carlbergs en som undersökningar visar, och också Öberg antyder, så innebär konsult-

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

verksamheten sällan konsulterna kontaktar beslutsfattare å sina att kunders vägnar. I och med detta är det troligt verksamhetens att egentliga omfattning inte kan mätas till beslutsfattarna. genom att Det måste istället ske sätt. annat

Beskattning förmånsbilar tidigare exempel

av togs upp som ett

fråga där lobbying och opinionsbildning omfattande och

en var spelade stor roll för beslutets utfall. Hur de olika aktörerna försökte påverka skattebeslutet har studerats inom PISA-projektet i en uppsats Henrik Lundin. I sin analys kommer Lundin fram till av att påverkan i demokratiskt hänseende skedde i både negativ och positiv

riktning. Beslutsprocessen "öppenhet" då det svårt för

omgavs av var

aktörerna skapa politik i tysthet, det vill säga upprätthålla

att en att

diskreta kontakter med departement och politiker. Men öppenhetens

baksida, Lundin, är budskapen i allt större grad når beslutsmenar att fattarna via media och därför måste ha "massmedial bäring". Den en presentation görs i media är ofta ensidig; källor och avsändare som saknas och skribenten/ tidningen har redan tagit ställning i frågan. Detta tror Lundin är den huvudsakliga orsaken bakom växande en konsultbransch; "För nå redaktionerna krävs medvetenatt en

het journalistiska krav nyhetsvärde och snabba analyser. Orga-

om nisationer vill påverka gör alltså säkrast i hyra denna komsom att eller anställa den själva." Lundin skriver vidare S valde petens att att att inte delta offentligt i diskussionerna bilskatten och detta om att var möjligt att hyra in konsultfirman JKL. JKL ha genom uppges age-

för SJs räkning i riksdagskorridorerna någon varken

rat utan att

kände till syfte eller uppdragsgivare. slaget skatten

Vi vet att om bilindustrin koalitionen SJ, miljö- och kollektivtrafikvanns av men rörelsen med IKLS hjälp ha lyckats bättre än de skulle uppges annars

ha gjort.3

En studie belägg för det varit inne tidigare; annan ger att media har inflytande över samhällsdebatten. Av de artiklar stort som publicerades DN-debatt under viss tidsperiod skribenten en var och redaktören i ungefär hälften fallen i kontakt med varandra av innan artikeln publicerades. "Istället för vänta och vilka inlägg att se trillar in under dagen har redaktörerna själva till del tagit som stor initiativet. De kontaktar aktuella debattörer och efterfrågar artiklar ämnen ligger i tiden. Vi kan alltså konstatera redakom som att en tion kan ha stort inflytande över möjlighet komma vem som ges att till tals och de själva kan kontakta potentiella skribenter. Genom att initiativ och urval kan redaktörer delvis och förstärka uppmärkstyra samheten", skriver Wahlgren. Studien omfattar DN och SvD - två av

våra mest inflytelserika dagstidningar kan resultatet

- men se som

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

indikation det kan underlätta för opinionsbildare att ha goda en att kontakter bland journalister och redaktörerJ64

Vi har fått Veta att det i opinionsbildande syfte är viktigt att synas i media. Ökad konkurrens uppmärksamheten det är vik-

om gör att

tigt kunna skapa nyhetsvärde fråga. Men det är samtidigt

att ett av en

splittrad bild framträder. Kontakter och nätverk används en som men

konsulter påverkar beslutsfattare personligen ändå att uppges vara ovanligt. Att hjälpa kunder andra sätt nå beslutsfattare tycks

att däremot vanligare. I riksdagen är inte vissa kräver

vara man ense,

registrering lobbyister, andra tycker sådan diskussion är

av att en överdriven. De undersökningar gjorts visar också att det inte är

som särskilt ofta beslutsfattare kontaktas lobbykonsulter. Samti-

som av

digt förutspås lobbyutveckling i amerikansk anda.

en

En demokratisk idealsituation

Den moderna demokratiteorin har allt kommit att kretsa kring

mer idén den deliberativa demokratins ideal. Det deliberativa synsättet

om

utgår från det är medborgarnas

att genom noggranna gemensamma

överväganden når lösningen demokratins problem. Att

som

sträva efter situation främjar meningsutbytet medborgarna

en som emellan är därför likställt med skapa förutsättningar för demokra-

att tins förverkligande. Ytterst handlar det därför att föra samtal

om ett

myndiga medborgare emellan sådana angelägenheter där stän-

om

digt är finna praktiska lösningar.5 Dialogen eller samta-

tvungna att let bör således den absoluta grunden i ett demokratiskt styrelse-

vara skick. Tanken är dialogen skall hjälpa eller tvinga att frågor i

att oss se

större perspektiv där intressen inte blir allenarådande, och ett egna så sätt göra toleranta och upplysta". Resultaten blir poli-

oss mer en tisk debatt och politiska beslut präglas större allmänoriente-

som av

ring

Att betrakta demokratin denna synvinkel är emellertid knap-

ur

förutsättningslöst koncept. Frågan är vilka krav måste

past ett som

uppfyllda för skall kunna forma styrelseskick där medvara att ett

borgarstyrelsen förankras dialog medborgare emellan. I

genom Sverige är det Demokratirådet tidigare har uppmärksammat tan-

som ken demokrati dialog. Fokus har då främst riktats mot den

om som

politiska opinionsbildningen och mot fastställandet den politiska

av

dagordningen. demokratin skall förverkligas krav

För att reses offentlighet och krav demokratisk, eller i praktiken, de folkvaldas

kontroll över

dagordningenN

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

Det "offentliga rummet"

Demokratin det vill säga dialogen kräver något kan kallas - - som

debattens och beslutsprocessens offentlighet; offentligt rum,

ett skall vara öppet för alla och alla "samma möjlighet göra som ge att sig hörda". Alltså skall alla likställda inför möjligheten framvara att

föra sina argument och påverka den politiska dagordningen. Det

att skall utslagsgivande är i sig och inget annat som vara argumenten

Offentligheten fungerar så sätt ett självcensurerande filter

som

tvingar fram debatt där dåliga förankring

som en argument utan sorteras bort. Systemet bör därför så når Övervara arrangerat att man enskommelser de privata, själviska och egendomliga önsgenom att kemålen förändras offentlig debatt och offentlig konfron-

genom

ration, grund just offentlighetens ljus blir förnuftig

som av en diskussion med samhällets bästa för ögonen.

Kontroll över dagordningen

En demokrati där valt förverkliga medborgarstyret via

man att ett representativt förutsätter de folkvalda konsystem representanternas troll över den politiska dagordningen. För det svenska styrelse-

skicket betyder det riksdagen skall ha kontroll över vilka frågor att kommer till behandling i den beslutsfattande församsom upp

lingen.17° Idealet är aktiv riksdag sin uppgift

en som ser som att både fatta de avgörande samhällsbesluten och tidigt stadium ett förutse kommande samhällsproblem. Initiativen till dagordningen

måste komma bred öppen debatt och inte förstatligade eller ur en ur privata intressen där insyn för allmänheten saknas. Idén den om breda debatten och kravet insyn är nära förbunden med det nöd-

vändiga i politikens offentlighet.

Dessa båda krav, kraven offentlighet och de folkvaldas kontroll

över dagordningen, kan kriterier måste eftersträvas för ses som som hur kan förverkliga demokratin. Det är lätt inse de båda kraatt att inte fungerar skilda de förutsätter ven som moment, utan att snarare varandra. Än i detta de kan återföras

viktigare sammanhang är att

två de demokratikriterier formulerades i bokens första kapiav som tel. De krav här kommer uppmärksammas förenas således som att av

de fokuserar genomskinlighet i beslutsprocessens alla faser och

att

det demokratiska styrelseskickets grundläggande begrepp,

mest

jámli/ebetstan/een. Beslutsprocessen skall så långt det är möjligt

vara

öppen och tillgänglig för granskning. Dagordningen skall växa fram

öppen debatt dit alla tillträde på lika villkor. Jämlikhetsperur en ges

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

spektivet alltså både öppenhet och tillträde det vill säga lika

avser

berättigande både granska och delta.

att att

Idealmodellen sätter vår förmåga att konkretisera abstrakta begrepp så här långt blir knappast klokare att

prov, men av bättre försöka förstå vad den egentligen innebär att gräva dju-

genom

i de olika begreppens betydelse Vi bör istället fokusera den pare politiska konsultverksamheten och förklara hur den kan relateras till

demokratiidealet. Därför är det lämpligt inledningsvis hur den

att se bild hittills fått verksamheten sig i ljuset idealmodellens

av ter av kriterier. Därmed också första från idéplanet till den

tar ett steg

handfasta verkligheten.

mer

En preliminär tillämpning av idealsituationen

Vi har fått förmågan till informellt deltagande i politiken

veta att -

lobbying och opinionsbildning förutspås bli viktigare och att allt

fler intressen konkurrerar beslutsfattarnas uppmärksamhet. Det

om är hur i syfte påverka i den konkurrenssituationen

man agerar att nya

är centralt i det här sammanhanget. Tesen säger att kampen som som

makten ar likstalid med kampen uppmärksamheten, leder om om oss

fundera över ökat politiskt deltagande i form lobbying och

att om av

opinionsbildning medför maktförskjutningar och effekter det

demokratiska beslutsfattandet. Här är riksdagsdebatten med de folkvaldas iakttagelser och synpunkter användbar infallsvinkel. I

egna en

några motioner pekas lobbyingens och opinionsbildningens grund-

läggande för- och nackdelar lobbyister är å sidan oumbärlig

ut; ena en källa till information. Å andra sidan det de resursstarka intresse-

är

har möjlighet komma till tals lobbying och grupperna som att genom

opinionsbildning. De påstås ha direkt inflytande över beslutsproces-

och debatt i media. Genom sitt agerande påstås de också bidra till sen beslutsprocessens slutenhet. Det för de folkvalda går dessa

varnas att

ärenden. Detta väcker frågor både det offentliga rammets gruppers om

och de kontroll över dagordningen. Vi kan där-

funktioner folkvaldas

med tydligt det är just dessa två kriterier är relevanta för

se att som

skall undersökas det som

Då syftet demokratisk synvinkel beskriva den verksam-

är att iir en

het hos PR-företag syftar till politisk påverkan är det direkt uti-

som från modellens kriterier möjligt att formulera tre grundläggande

-

frågeställningar får vägleda den förestående undersökningen och

som den diskussion kommer föras:

som att

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

J H påverkas heslatsprocessenstillgänglighet och öppenhet verk-

ar av samheten 2 Vilka effekterhar verksamheten på de folkvaldas kontroll över dag-

ordningen

3 Kan konsultverksamheten sammantaget betraktas bidrag till som ett samtalet medborgare emellan

De artiklar tagits varierar i fråga djup och analys, som upp om men den i Aftonbladets fall braskande kvällstidningsjournalisom man tar tiken med salt, jag ändå artiklarna kan tjäna en nypa tror att som en god grund för fortsatt diskussion. Flera artiklarna av och ett par av

riksdagsmotionerna visar bild verksamhet är viktig

upp en av en som i informationssyfte. Den vidgar beslutsfattarnas kunnande och leder så vis till bättre grundade beslut. Artiklarna uppvisar icke desto mindre bild förmågan till effektiv lobbying och opinionsen av att

bildning kräver kompetens och kontakter fråga

och är en om resur-

Kritiken är särskilt skarp lobbying och opinionsbildning

ser. mot

konsultuppdrag och den bottnar främst i betydelsen tillgången

av ekonomiska politisk påverkan kan köpas för och resurser - att pengar

att denna påverkan sker i skymundan från offentlig insyn. För ideal-

modellens del innebär kritiken det offentliga skall att rummet som tillgängligt lika villkor för alla, riskerar sättas spel. Inom vara att ur

det politiska etablissemanget finns betydelsefulla nätverk

som används lobbyister, de har via dessa möjlighet arbeta nära" av att

beslutsprocessen, detta gäller även dem konsultuppdrag ägnar

som sig politisk påverkan. Då kan nå beslutsfattarna argumenten utan förankring, genväg förbi den offentliga diskussiogenom att ta en filter, är det förmågan nå fram till beslutsfattarna avgör nens att som och inte argumenten i sig. Att lobbyister använder nätverkens direkta kanaler till beslutsfattarna väcker därför frågor både allmänhetens om

möjlighet till insyn och kritisk granskning och

om argumentens egentliga förankring. Direkta kanaler till beslutsfattarna ställer även frågan de folkvaldas kontroll över dagordningen sin De om spets. två tidigare undersökningarna konsultbranschen tyder däremot av

att man genom rådgivande verksamhet hjälper uppdragsgivare att nå

fram till beslutsfattare och konsulterna inte ägnar sig direkt att

påverkan beslutsfattare sina uppdragsgivare.

av Att skapa genomslag i media är vanligt sätt och ofta förutett en sättning för att nå fram till opinion och beslutsfattare. Att köpa in

kompetens från PR-byrå kan lösning för möta de jour-

en vara en att nalistiska kraven detta kräver givetvis ekonomiska Här men resurser. kan konsultverksamheten bidrag till komses som ett att argument

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

fram i offentlighetens ljus och kan utsättas för allmänhetens mer granskning. Trots den ljusa sidan är det emellertid tveksamt kra-

om

nyhetsvärde, kompetens och bidrar till att medierna ven resurser utgör det offentliga forum kanske föreställer Alla har inte

som oss.

möjligheter göra sig hörda och media riskerar därför att samma att

förlora i värde även sjalvcensarerande filter. Samtidigt anli-

som som tandet konsulter kan hjälpa viktiga att bli synliga är det

av argument möjligt verksamheten detta bidrar till likriktning

att trots en av en debatt dominerad resursstarka intressen och färdiga slutsatser. Det

av är intressenas partiska budskap är det centrala och det är just

som att föra fram dessa PR-bolagens kunder betalar för. Detta medför

som

risken frågor belyses otillräckligt och det inte skapas bred

att att en öppen debatt vilken initiativen till den politiska dagordningen tas.

ur

Detta väcker frågor hur opinionsbildning påverkar förutsättning-

om

för de folkvaldas kontroll över dagordningen. Det är exempelvis arna ingen självklarhet dylik debatt bidrar till de folkvaldas möjlig-

att en heter aktivt sätt förutse kommande samhällsproblem inom

att ett samhällets vida spektrum områden. endast

av I resonemang som

består ställningstaganden och där alla inte möjlighet

av argument ges

konfronteras löper samtalet medborgare emellan risk att inskränatt kas.

För klarhet är det vikt undersöka konsulternas arbets-

att av att metoder närmare försöka reda betydelsen personliga

samt att ta av kontakter i arbetet. bättre inblick i vilka kontakter det

För att en kan röra sig innehåller undersökningen frågor konsulternas

om, om tidigare erfarenheter från politik och förvaltning hur frekvent

samt

i sitt arbete är i kontakt med departement, riksdagsutskott och man journalister. Att undersöka konsultfirmornas kundprofil sätt

är ett

vilka väljer detta sätt att delta i politiken. Något att se grupper som av kritikens kärna konsultverksamheten handlar det oetiska i

mot om

för kunna köpa politisk påverkan. Det är därför

att pengar även av intresse reda ensamt styr åtagandet av uppdrag

att ta om pengar eller det finns andra premisser att ta fasta på.

om

PR-företagens politiska verksamhet

Vi skall i det här avsnittet ta del undersökning av politisk påver-

av en kan sker konsultuppdrag. Resultaten kommer här också att

som diskuteras med den demokratiska idealmodellen utgångspunkt.

som Konsulter arbetar med lobbying och opinionsbildning har inter-

som vjuats och besvarat enkätl Majoriteten företagen där konsul-

en av

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

terna är verksamma återfinns i PR-branschen. Hur PR-byråernas verksamhet är emellertid inte givet. Som upptakt till det här

ser ut en avsnittet är det därför lämpligt först inblick i PR-branschens

att olika arbetsområden.

Vad gör ett PR-företag

I Sverige finns två branschorganisationer för verksamma inom PR; PRECIS Public Relations Consultants är före-

on Sweden som en

tagsorganisation och Sveriges informationsförening vänder sig

som till enskilda Det råder inte något nära förhållande förening-

personer.

emellan,175 Sveriges informationsförening defi-

arna men presenterar nitioner förklarar vad PR-verksamheten går på. Föreningen

som ut

väljer i sin branschbeskrivning låta public relations, public

att affairs

och andra begrepp används organisations kunskapsöver-

som om en föring och attitydpåverkan internt och externt ingå i informationsbegreppet. Föreningens beskrivning informationsverksamhe-

egen av tens innehåll och syfte kan sammanfattas i följande fyra punkter:

1 Informationsverksamhet bygger planerad kommunikation och

fyller viktig funktion i varje företag, verk, institution, organisa-

en

tion och förening.

2 Informationsverksamheten förvaltar och utvecklar organisatio-

förtroendekapital och skapar därmed handlingsutrymme för

nens

pågående och planerad verksamhet.

3 Informationsverksamheten tjänar olika intressen i organisa-

en

tion. För ledningen är den strategiskt och operativt instrument

ett

när det gäller utveckla intressenternas kunskap, inställning och

att

engagemang. 4 För medarbetare är informationsverksamheten medel

ett att

uppnå delaktighet. Information förutsättning för demo-

är en en

kratisk beslutsprocessm

PR-branschens grundläggande affärsidé är alltså för

att en annan

organisations räkning ett verktyg i olika avseenden syftar

vara som till förbättra organisationens verksamhet och förutsättningar. Det

att handlar att uppdragsgivaren utarbeta formerna för hur budskap

om

tillkännagörs gentemot uppdragsgivarens intressenter:

° Ägare/ finansiärer ° Marknad/kunder/leverantörer

Anställda/medlemmar

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

° Samhälle/opinionsbildare.

Föreningen informationsarbetets olika områden:

presenterar

Intern information

Samhällskontakt

Samhällsinformation

Massmedierelationer

Ekonomisk information

Marknadskommunikation.

PR tillhör alltså mångfasetterad och komplex bransch där verk-

en

samhet syftar till politisk påverkan många uppgifter. Av

som är en av arbetsområdena är det främst sambälls/eonta/et, samhällsinforma-

ovan tion och massmedierelationer kan kopplas till politisk påverkan.

som

En politisk konsultmarknad

Vilka är då de företag konsultuppdrag arbetar med lobbying

som

och opinionsbildning Tidigare artiklar och undersökningar

ger en första fingervisning vilka företag det rör sig Men det är

om om. främst organisation PRECISW urvalet för den förestå-

genom som

ende undersökningen har gjorts.173 Sammanlagt 14 företag ombads delta i undersökningen.

att

Konsulterna tillfrågades först delta i intervjuundersökning

att en med öppna och sedan att besvara enkät med fasta svarsalter-

svar en nativ. Av de 14 företagen intervjuades konsulter från 10 olika före-

9 företag besvarade enkäten och 7 deltog i båda undersökning-

tag,

Två företag deltog inte i någon undersökningarna

arna. av

Tabellen nedan är översikt över de företag ingått i under-

en som sökningen. Kreab, Wildellgruppen, Burson-Masteller, JKL och ISAK

i 1989. Även Carta och Jerry Berg-

ingick Carlbergs undersökning

ström ingick då Relationskonsult AB respektive BNL. Av

men som övriga företag fanns med 1989 har ASKUS gått mot

som en mer

finansiell inriktning, Speech Dynamics enmansföretag med

är ett varierande och periodvis verksamhet och Strategy ABs verksamhet är

liten i med 1989. Åkerblom 8C Partners finns

nu mycket jämförelse

inte kvar självständig PR-byrå verksamheten har delvis

som men uppgått i Burson-Marstellenm Några företag har alltså försvunnit sedan 1989, eller minskat sin verksamhet. Med detta i åtanke tycks branschen vid första anblick inte ha ökat i den omfattning

en som debatten intryck Men kan tabellen nedan att det är

ger av. av se nu

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

fråga något större företag och att några de företagen, de

om av nyare med startår 1989 eller har relativt andel eller flertal

senare, en stor ett anställda arbetar med lobbying och opinionsbildning. Det måste

som därmed finnas marknad för denna verksamhet. Att några

en typ av av

företagen i Carlbergs undersökning försvunnit eller gått

mot en

verksamhet kan rimligen inte bero brist den här annan typ av typen arbetsuppgifter utan måste ha andra orsaker.

av

Tabell 4.1. PR-företag ombads att delta i undersökningen

som

Andel /obbying

och opinions- Konsulter

Antal bildningav inom /obbying

intäkts- företagens och opinions- Deltagiti: Företag Startår personer verksamhet bildning Intervju Enkät

Kreab 1970 40 Vet Vet X

- WiIdeII Gruppen 1970 50 Vet 1 X

- Burson-Marsteller 1981 20 40 % Vet X X JKL 1985 22 30 % Vet X X CARTA 1969 17 Vet 2-3 X X Jerry Bergström AB 1990 28 10-20 % 4-5 X X Rikta Kommunikation 1990 19 Vet 5 X X AB

- Andréasson PR AB 1982 18

- - Svenska PR-byrån AB 1957 5

- - ISAK Information 3 80 % 3

- - -

Samhällskontakt

Källor: Kolumn 2 och 3 förutom ISAK inte är med i PRECIS: http://

som wwwprecis.se/stat97.htm december 98, övriga kolumner: egenintervju- och

enkätundersökning se bilaga

Av tabellen framgår, nämndes politisk påverkan i de

som ovan, att flesta fall endast utgör viss del företagens totala verksamhet. I

en av flera fall det inte helt lätt för de tillfrågade exakt i vilken

var att ange

utsträckning arbetar med politisk påverkan. Det tydligaste

man exemplet är Kreab där olika slags verksamhet inte betraktas från

som varandra avskilda sektorer. Istället har valt rubricera verk-

man att samheten integrerad kommunikation. Vid företagen kunde

som sex av

ungefärliga siffror för i vilken utsträckning uppdragen syf-

man ange

till politisk påverkan antingen antalet anställda tar genom att uppge

för denna uppgifter eller ungefärlig procentuell andel före-

typ av av

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

totala verksamhet. Vid de övriga fem företagen däretagets uppgavs

exakta uppgifter.

mot mer

Det är således svårt här fram medeltal för andelen poli-

att ett tisk påverkan för branschens verksamhet totalt sett Det däre-

kan är skillnaderna är stora mellan företagen och att några mot se att

jämförelsevis tydlig inriktning politiskt anknutna uppdrag.

har en Utmärker sig gör Idétorget, Burson-Marsteller och ISAK samt Sagt 8CGjort verksamhet till hela 100 procent utgörs av opinionsbild-

vars

ning.

Det är också vanligt med uppdrag där politisk påverkan förekom-

delmoment i kombination med andra syften; nio mer som ett av

enkätsvar rent" politiska uppdrag mycket vanliga, tre

uppgav en som valde alternativet vanliga, alternativet ovanliga och två alternativet

tre

ejföre/eommandw Detta bidrar naturligtvis till svårigheten i

att

undersökningssyfte avgränsa politisk påverkan från andra arbetsområden. Problemet också tydligt i Carlbergs undersökning.

var

Den politiska konsultverksamhetens utveckling och

omfattning

Att avgöra i vilken utsträckning PR-företagens konsultverksamhet har effekt den politiska debatten och de beslut fattas sig

som ter näst intill omöjligt. Vad däremot kan är att PR-branschen

se expanderat och således rimligen den politiska verksamheten med denna. Av

de 14 företag ombetts delta i undersökningen startade 6 stycken

som sin verksamhet 1989-94 vilket talar för ökning under 90-talets

en början. Nyanställningar skett under året talar också för

som en

branschökning.4 Branschorganisationen PRECIS start 1990 talar

också för tydligare profilering PR-branschen.

en av

Även det kraftigt stigande medlemsantalet i Sveriges informationsförening användbar måttstock i sammanhanget. Tabellen

är en nedan visar medlemsantalet än fördubblats mellan 1988 och

att mer 1998 från 1 250 till 3 000 Andelen konsulter ökade med

personer. hela mellan 1976 och 1988. Konsulterna minskade under

27 procent nästa tioårsperiod från 33 till 20 i och med ök-

procent procent, men ningen till 3 000 medlemmar 1998 medförde detta samtidigt att antalet konsulter från drygt 400 till 600. De här siffrorna säger inget

steg

hur många dessa sysslar med politisk påverkan, de

om av som men

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

speglar tydlig branschökning och kontinuerligt ökande antal

en ett konsulter under de 20 åren.

senaste

Tabell 4.2. Medlemmar i Sveriges informationsförening

Källa: För 1976och 1988: Carlberg 1989. För 1998: Telefonupplysning, Sverigesinformationsförening 980511.

Vid Affärsvärldens konsultguide har ökat intresse för

man noterat ett

uppdrag inbegriper lobbying och opinionsbildning.35 Inter-

som

vjusvaren ett liknande intryck; efterfrågan ökat något

gav att denna uppdrag, det däremot inte skett någon markant

typ av men att ökning under de senaste åren eller vid PR-byråerna inte sät-

att man ter in några särskilda åtgärder i syfte inför framtiden specialisera

att

sig politisk påverkan. Hos samtliga företag ingått i intervjuundersökningen även

som -

vid de företag i liten utsträckning sysslar med politisk påverkan

som

har den politiska aspekten funnits med företagsidé redan vid

- som firmans Lobbying och opinionsbildning kan därför inte betrak-

start. tas ett arbetsområde växt fram helt plötsligt del

som som som en ny

företagens verksamhet. Med andra ord har de äldre byråerna av - CARTA, Kreab och Wildell Gruppen alltså tagit uppdrag syf-

- som

till politisk påverkan ända sedan de startade 1969 och 1970. tar

En jämförelse över tid andelen företagens verksamhet

av av som syftar till politisk påverkan indikerar att verksamheten ökat. 1984 intervjuade Bengt Månström inom för i statskun-

ramen en c-uppsats

skap fyra PR-konsulter. Vid det företag sysslade minst med poli-

som tisk påverkan motsvarade denna andel företagets totala

5 procent av verksamhet. Den högsta andelen förekom Av

som var 20 procent. undersökningen framgår inte vilka de fyra konsulterna är eller vilka företag de Tabell 1 visar emellertid 6 PR-byrå-

representerar. att av

verksamma vid tidpunkten för Månströms undersökerna som var ning. Risken är därför andelen 5-20 inte stämmer

stor att procent

helt för i vilken utsträckning företagen arbetade med politisk påver-

kan vid 1980-talets mitt. Carlbergs undersökning i samband med

maktutredningen 1989 omfattade 12 företag vilka 10 hade politisk

av

påverkan löpande inslag i verksamheten. Här andelen poli-

som var

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

tisk påverkan minst 10 och 70 Som såg i

som som mest procent. tabell 1 ligger de aktuella siffrorna 5-80 procent och 5 till

nu

Sagt 8C Gjort uteslutande arbetar med opinions- 100 procent om som bildning in i beräkningen. Förutom branschen blivit större kan

tas att

med det tillgängliga materialet urskilja viss ökning andelen

en av politisk påverkan hos de enskilda företagen under 1984-1998.

Tabell 4.3 Politisk påverkan vid PR-företagen

År Andel politisk påverkan vid PR-företagen

1984 5-20 °/o 1988 10-70 °/o 1998 5-80 °/o1 OO%

Källor: Månström 1984, Carlberg 1989, 1998: Enkät och intervjuer, även Tabell

se 100 °/ogäller för Sagt 8CGjort endast arbetar med opinionsbildning

som

Utöver detta kan ökat intresse från före detta riksdagsle-

notera ett

damöter enmansföretagare ta lobbyliknande uppdrag. Det är

att som framför allt Kurt-Ove Johansson och Bengt Harding Olsson fp

s

uppmärksammats. I nuläget är det dock bara Johansson dri-

som som

ver ett eget konsultföretag. Carlberg uppskattade den sammanlagda omfattningen politisk

av påverkan vid PR-byråerna till motsvarande 15-20 heltidstjänster

men

verksamheten från tid till sysselsätter Av de att annan ca 60 personer.

14 aktuella PR-byråerna det endast möjligt att uppgift

nu var antalet konsulter verksamma inom lobbying och opinionsbildning

vid 9 byråer. Av tabell 1 framgår att det vid dessa företag rör sig

om sammanlagt 32-35 Låter sedan den procentuella andelen

personer.

lobbying och opinionsbildning vid de två företag denna

som angett

40 °/o och JKL 30 °/o andel

Burson-Marsteller motsvara samma av

antalet intäktspersoner vid de två företagen kommer i knappt

upp

50 Medan jämförelsen i tabell 3 visar att politisk påverkan

personer. utgör ökande del PR-branschen visar inte den mätning anta-

en av let konsulter gjorts här verksamheten ökar. Men fattas gör

som att

arbetar med politisk påverkan vid Kreab, Andréasson PR och de som

Svenska PR-byrån, vilka sammanlagt har 48 intäktspersoner. Dessär det i och med det gångna årets många nyanställningar troligt

utom

de siffror här inte stämmer exakt med nuläget. Det är att som anges sammanfattningsvis rimligt anta att antalet konsulter åtmins-

att som

tidvis arbetar med politisk påverkan är större än 50 och möjligen tone också större än Carlbergs skattning från 1989 60 konsulter Till

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

detta kommer också egenföretagare den före detta riksdagsleda-

som moten Kurt-Ove Johansson, advokater och konsulter vid företag

inte tillhör PRECISJ som

Vi har inte lyckats komma fram till den politiska konsultverksamhetens exakta omfattning kan konstatera den har ökat och

men att

att några av PR-byråerna utmärker sig med tydligare inriktning

en

tjänster syftar till politisk påverkan.

som

Vem arbetar med politisk påverkan

Att de sysslar med lobbying och opinionsbildning ofta har

som en politisk bakgrund bekräftas både intervju- och enkätundersök-

av ningen. Flera har ett partipolitiskt med erfarenhet från

engagemang uppdrag olika nivåer. I några fall är konsulternas partipolitiska

anknytning mycket tydlig och några PR-byråerna har också fått

av en

partipolitisk stämpel till följd detta. Det är framför allt anknytning

av till Moderaterna, Socialdemokraterna och Folkpartiet märks.

som Flera har också erfarenhet från tjänster i regeringskansliet och riksda-

konsulterna har därmed bredare förankring inom politiken än gen, en

ett partipolitiskt engagemang.

Tabell 4.4. Antal anställda vid PR-företagen har/har haft

som politiskt förtroendeuppdrag eller viss tjänst

Sammanlagt antal Andel av antal

med erfarenhet från intäktspersoner

Källa: Enkätfråga 4 se bilaga Siffrorna gäller endast de nio företag deltagit i

som enkätundersökningen. De har sammanlagt 185intäktspersoner vilka långt ifrån

av alla sysslar med politisk påverkan jfr med kolumn 3 och 4 i tabell

Med enkätens utfall grund kan påstå det finns generellt

som att ett samband mellan PR-konsulter och partipolitiskt Av de

engagemang.

totalt 185 intäktspersonerna vid tiden för undersökningen vid de

företag svarat enkäten har 48-49 erfarenhet från

som personer

politiska förtroendeuppdrag och 12 har varit anställda hos poli-

ett tiskt parti. Det sammanlagda antalet konsulter arbeta

som uppges

med politisk påverkan vid de företag enkäten kan

som svarat upp-

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBAS|S

skattas till 32-42 kolumn 4 och 5. I runda tal

personer tabell sammanfaller detta med det antal har partipolitisk bakgrund.

som Det är å andra sidan inget det rör sig exakt

som garanterar att om

Generellt är 27 andel med erfasamma personer. sett procent en stor

renhet från politiska förtroendeuppdrag inom och yrkes-

en samma

Men långt ifrån alla de 185 intäktspersonerna sysslar med lobgrupp.

och opinionsbildning. Det är framför allt två företag Lexivi-

bying sion ins och Wildell utslag i beräkningen.

gruppen - som ger ett stort Företaget har 59 respektive 50 intäktspersoner endast 5 procent

men

Verksamheten utgörs politisk påverkan vid Lexivision ins och av av endast arbetar med detta vid Wildell Gruppen. Sambandet

en person kan därför mycket väl starkare mellan dem arbetar med

vara som

politisk påverkan och har erfarenhet från parti eller förvaltning än

vad siffrorna visar. Intervjusvaren belyser dessutom frågan.

ovan

De intervjuats poängterar goda kunskaper hur det

som att om

politiska etablissemanget fungerar är förutsättning för

en att vara

konsult i politiska sammanhang. Ett helhetsin-

framgångsrik som tryck intervjuerna politiska kunskaper omfattar många olika

av är att

insikt de förtroendevaldas situation, hur denna formar

aspekter; om

deras tänkande, handlingsutrymme, och förhållningssätt gentemot

dels det partiet och dels andra opposition, opinion

egna parter som och väljare. Absolut nödvändigt ha kunskap rutinerna kring

är att om

leder fram till de politiska besluten. Förståelse för,

ärendegången som och helst vid det politiska språket och det politiska

vana resone-

är viktigt. Erfarenhet från riksdagens och regeringskansliets

manget

är sammanfattningsvis fråga ha för tjänstemannakårer en om att ändamålet rätt kunskaper partipolitisk erfarenhet tycks det

men vara

och effektiva uppnå detta. I fråga utbildvanligaste mest sätt att om

ningsbakgrund framträder samhällsvetenskaplig och journalistisk

här finns också jurister, ekonomer, socionomer och

inriktning men informatörer representerade.

Resultaten bekräftar alltså artiklarnas påståenden nära relatio-

om

mellan PR-företagen och politiken. Frågan är sedan politik

ner om

och tjänstemannabakgrund betyder något för hur nära besluts-

pass

arbetar. Den kritik förts fram ligger bland annat i processen man som

kontakter mellan lobbyister och politiker bidrar till att får att nära

beslutsprocess ligger räckhåll för insyn och offentlig-

en som utom het. Följden påstås bli gränserna mellan de folkvalda och de

att som försöker besluten blir otydliga. Här kommer tillbaka till

påverka själva forskningsuppgiften hur den politiska konsultverksam-

- att se heten i ljuset krav politikernas kontroll över dagord-

ser ut av

ningen och beslutsprocessens öppenhet och offentlighet. För att

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

kunna ställning till detta krävs tittar närmare hur verksamta att

heten fungerar.

Hur går PR-företagen tillväga

Att hur PR-konsulterna går till väga i sitt arbete syftar till se som politisk påverkan led i hitta några verksamhetens karaktärisär ett att av tiska drag. Av intresse reda initierar är att ta vem som uppdragen. Är det PR-företagen aktivt initierar ärenden och

som profilerar sig

mot vissa kundkategorier eller är det kunden söker PR-föresom upp tagen Det är angeläget att fundera över uppdragens inom ursprung verkar kontrollen över den politiska dagordningen vissa samt om intressen framför andra. Frågor vikten personliga kongynnas om av

takter och i Vilken utsträckning politiker, tjänstemän och journalister

kontaktas PR-företagen har också central roll. Slutligen skall av en också något i övrigt deras åtagande och se om styr av uppdrag Vilka grunder detta i så fall sker. Kapitlet avslutas med diskussion en

vad rimligen inverkar omfattningen lobbying och opi-

om som av nionsbildning; under Vilka förutsättningar bedöms det informella

deltagandet lobbying och opinionsbildning i politiken öka

- -

Konsult eller uppdragsgivare varifrån kommer frågan -

Enligt intervjuresultaten marknadsför sig inte PR-firmorna nämnvärt hos potentiella kunder. De flesta kontakter med uppdragsgivare

knyts via nätverk och rekommendationer tidigare kunder. Till av övervägande del är det uppdragsgivarna den inledande konsom tar takten med PR-företagen här finns några I fall där

men undantag. ett

det är vanligare företaget initierar den inledande kontakten att än att kunden gör det, förklarar konsulten i fråga anledningen till detta.

Företaget har särskilt profilområde miljö där besitter ett man spetskompetens. Detta valet erbjuder sina tjänster. Konstyr av vem man

sulten i fråga inom profilområdet har

menar att man möjlighet att bedöma vad kommer hända. Man hur

som att vet beslutsutgången

troligen kommer för ärenden inom just det området, och att se ut vilka besluten skulle kunna till nackdel för och grupper vara följaktlivilka behöver hjälp föra fram sina budskap. Anledningen gen som att till eventuella kunder kontaktas är att att man tycker sig se en växande fråga, till exempel företag grund sin verksamhet risatt ett av kerar komma möta negativt inställd opinion. Konsulten att att en

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASlS

det händer utveckling och att vet att menar att att man ser en man

kund borde ha intresse viss fråga." en av en

I två andra fall uppdrag initieras från båda hållen och i

uppges att

fall är precis; 80 procent företagets uppdrag initieras

ett man mer av

kunden. Vid företag de tio ingick i intervjuundersök-

av sex av som ningen är det i huvudsak eller uteslutande kunden står för den

som inledande kontakten. När det ändå sker tycks det främst

motsatta

fråga tidigare kunder och röra frågor ligger särskilt i

vara om som tiden. Orsak till kontakt tas med kunden kan exempelvis vara att

att

något kommer hända inom ett visst område, att man vet att att man

utveckling fråga eller opinion borde

ser en av en en som vara av intresse för kund eller det finns personligt hos

en att ett engagemang konsulten. I två fall skulle vilja arbeta detta

uppges att man mer sätt.

Utifrån intervjusvaren kan alltså konstatera det i de flesta

man att fall är uppdragsgivaren initierar ärenden att det motsatta

som men förekommer och det finns flertal anledningar till detta. Det

att ett tycks också finnas skönjbar önskan arbeta det sättet.

en att mer

Frågan belyses ytterligare i enkätundersökningen ur en annor-

men lunda frågeställning. Företagen ombads bedöma i vilken utsträckning

uppdragen innebär

att:

driva ärende från grunden, det vill säga att placera ett ° att ett

ärende den politiska agendan tidigare inte varit aktuellt

som

eller vid tillfället legat nere/ inte varit ämne för diskussion

påverka/ytterligare lyfta fram ärende något sätt

° att ett som

redan befinner sig den politiska agendan i och med pågående

debatt, utredning eller remissförfarande.

Tabell 4.5. Nya eller gamla frågor

Ganska Mycket

Aldrig Ovanligt Vanligt vanligt vanligt

Lyfta fram en ny fråga 1 3 2 2 1 Lyfta fram en redan aktuell fråga 2 4 3

- -

Källa: Enkätfråga 5aoch b se bilaga

Att driva ärende helt från grunden tycks ganska vanligt men

ett nytt

det förekommer i mindre utsträckning än ytterligare lyfta fram

att ett

redan befintligt ärende. Vid företag är det dock mycket vanligt

ett

och vid två företag ganska vanligt. Här finns risk att den politiska

en agendan inte växer fram hos dem frågan berör direkt. Istället

som

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

styrs och formas den initiativ någon offentligt inte av som representerar den berörda intressegruppen. Initiativen till dagordningen

skall komma bred öppen debatt och inte privata intressen där ur en ur insyn för allmänheten saknas. Här ligger med andra ord fara en i att

frågor skapas PR-företagens premisser och enligt deras förut-

sättningar. Det är rimligt att anta att dessa är kombination föreen av tagens kompetens, preferenser, och ekonomiska intressen, men

också konsulternas personliga politiska Att frågor ini-

engagemang.

tieras PR-företagens villkor minskar representationsmaktens möj-

ligheter forma och kontrollera den politiska dagordningen. Att

att lyfta fram fråga från grunden kan också innebära PR-företagen en att har ökad frihet hur kring ärendet kommer att styra turerna att se ut. Effekten blir PR-företagen kan bestämma att vem som ges möjlighet att komma till tals i frågan och när; det vill säga vilka argument som kommer fram och därmed hur eventuell debatt kommer en att se ut.

För uppdragsgivarnas del kan möjligen företagens preferenser samti-

digt betyda att en fråga måste ut ett visst sätt eller ha särskild se en anknytning för intressera PR-företagen. Nackdelen blir då att att intressen och frågor eller anledning inte är intressom av en annan santa för PR-företagen eller frågor vilka kompetens saknas, riskeom att sämre utgångspunkt redan från början. Att komma till rar en tals och fram budskap med hjälp konsult behöver således inte av en

bara bero uppdragsgivarens betalningsförmåga, också vilka

utan frågor som PR-byråer/konsulter andra skäl intresse i driva. av ser att Men dessa risker bör inte överdrivas majoriteten uppdragen - av initieras ändå från uppdragsgivarna själva. I de flesta fall arbetar PRföretagen med frågor redan innan de nått deras bord varit aktusom ella vilket rimligtvis innebär de inte har möjlighet att samma att styra

argumenteringen. Under intervjuerna påpekade dessutom två kon-

sulter att kunderna ofta är för när PR-företagen kontaktas sent ute; är den politiska ofta för långt gången för det skall processen att vara

möjligt att åstadkomma verkliga förändringar i besluten. Men det är också möjligt sida PR-företagen

att se en annan av att eget initiativ kan skapa politiska ärenden eller frågor. styra upp nya För de folkvalda skall ha kontroll över dagordningen kräver idealatt modellen att de -förutom de fattar de avgörande besluten att ett tidigt stadium skall förutse kommande samhällsproblem. Eftersom

saknar garantier för att de folkvalda uppfyller detta ideal kan frågor, hur de lyfts fram, bottna i brett intresse och vikoavsett ett vara ett

tigt komplement till den politiska agendans sammansättning. Trots att PR-företagens verksamhet syftar till politisk påverkan i vissa

som infallsvinklar inte är helt i linje med det här arbetets demokratiska

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

kriterier, andra orsaker till den demokratiska beslutspro-

skymtar att

i kanten och inte har sitt i PR-företagens cessen naggas som ursprung Orsakerna har göra med beslutsprocessens utvecksätt att agera. att och har berörts i tidigare stycken. Det år företrädesvis ling i stort

uppskruvat politiskt brist utredningsresurser,

fråga om ett tempo, och medias allt starkare förankrade maktposition.

Arbetsmetoder

Som nämnts ligger uppdragen inom många olika ämnesområovan

den. Av intervjuerna framgår del uppdrag är gigantiska och

att en sträcker över lång tid medan andra är kortare och kanske intenmer siva. Med bland detta i åtanke faller det sig tämligen naturligt annat arbetsinsatserna varierar från uppdrag till uppdrag vilket medför att arbetsmetoderna är svårundersökta. Här kan inledande distinkatt en tion arbetsinsatser syftar till direkt och indirekt vara att skilja som beslutsfattare. Av artiklarna framgick media är påverkan gentemot att kanal för nå fram till beslutsfattarna och PR-företaen viktig att att ofta handlar hantera medias krav nyhetsvärde gens uppgift om att

och att skapa opinion. Riksdagsdebatten om registrering av lobbyis-

fokuserar till viss del medias roll också politiskt delter men att

lobbyistisk utveckling liknar den ameri-

tagande går mot en mer som kanska med intensifierad påverkan direkt beslutsfattarna. Tidigare visar emellertid direkt påverkan konsult och

undersökningar att

beslutsfattare emellan ovanligt. För PR-företagens del är ytterst handla bistå kunden med någon form tycks det närmast om att av Vi skall närmare försöka reda hur PR-företagen

handlingsplan. ta

går till väga i det arbete syftar till att påverka politiken. som

Ett samlat intryck från intervjuundersökningen är att PR-företa-

utvecklar metoder och modeller för hur uppdragen utförs. gen egna Generellt det emellertid inledningsvis föra diskussion

är viktigt att en med uppdraget, analysera och klaruppdragsgivaren om att noggrant

mål och målgrupper. Sedan utvecklas strategin för

göra uppdragets

vilka kommunikativa insatser krävs och hur

uppdraget; som argu-

skall formuleras. Målet hitta det för situationen optimenten är att

mala verktyget", påpekar konsulterna

en av

Sammanfattningsvis har diskussion och utbyte synpunkter

av sakinnehåll framskjuten plats i kontakten mellan kon-

uppdragens en

sulter och Syftet är hitta de rätta och effek-

uppdragsgivare. att mest

tiva formerna för hur budskapen skall förmedlas för skall nå att man

den aktuella målgruppen.

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

Formulering av argument

På grund att varje uppdrag kräver sin specifika lösning det i

av var intervjuerna svårt att detaljerade uppgifter i vilken utsträckmer ning olika arbetsmetoder används. I enkätundersökningen däremot

ombads de svarande bedöma i vilken utsträckning skala aldatt en rig-alltid de använder utvalda arbetsmetoder.

I intervjuerna antyddes bistår uppdragsgivaren med

att man att formulera för de frågor vill driva.

argument som uppdragsgivaren

Enkäten tog två sätt göra detta, dels bedriva efterupp att att egna forskningar fakta i ärenden med syfte befästa/ formulera om att argument, dels utomstående med expertinflytande för de att engagera att skall ställning i fråga. Vi såg i fallet med

ta en Redareföreningen att

Rikta distribuerade från I för-

en rapport Sjöfartens analysinstitut. månsbilsfrågan såg att S och Naturskyddsföreningen hjälpta

- av JKL också använde expertutlåtandenl för driva debatten och - att för förankra och budskap att argument Båda metoderna är vanliga och PR-företagen efterforskatt gör ningar i syfte att formulera kunden är argument mer regel än

undantag. Att göra och opinionsundersökningar används

presentera förmodligen också i delvis syfte fanns inte med samma men som svarsalternativ i enkäten.

Tabell 4.6. Koalitioner och formulering

av uppdragens argument

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

Engagerat experter att ta ställning 1 5 3 - i en fråga

Research i syfte att befästa 2 4 2 - argument Sammanfört/försökt sammanföra 1 1 3 4 - Koalitioner

Källa: Enkätfråga 3a se bilaga. Ett bortfall frågan "research syftei befästa att argument".

Att leta samarbetspartners till kunden föra - att samman grupper som kan ha intresse driva och fråga -förekommer av att en samma vid flera företagen. Detta sätt arbeta också i inter-

av att poängterades vjuundersökningen. I artiklarna jag tidigare hänvisade till

en av som framhölls vissa vänner är särskilt bra ha framför allt inom att att miljörörelsen. Detta tycks exempelvis ha varit fallet i förmånsbilsfrå-

då S valde samverka med Naturskyddsföreningen. Att intresgan att

4. POL|TISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

sammanförs för i fråga framstår i segrupper att agera gemensamt en demokratisk bemärkelse främst något positivt. En fråga som som drivs samverkande är rimligen bredare förankrad än ett av grupper litet avgränsat privat intresse. Vi drar till minnes att argumenten oss till för beslut inte skall komma privata enskilda

som ligger grund ur

intressen bred öppen debatt. Inom för att koalitioutan ur en ramen bildas kan flera möjlighet komma till tals och besluten ner att som fattas kan således formas flera intressen än de kanske skulle av annars ha En tänkbar risk är dock olika bra gjort. att svagare grupper passar samarbeta med vid olika tillfällen, det vill säga att det är intresset att

hos starka och inflytelserika är avgörande för

några grupper som om kommer till tals eller ställs utanför de politiska koalitiode svagare Då blir också effekten det är förmågan bilda koalitioner nerna. att att istället för det bred front förankrade argumentet är avgörande som för hur den politiska dagordningen kommer att se ut.

"Indirekt" påverkan

innebörd preciserades i det inledande kapitlet

Opinionsbildningens

deltagande i den offentliga debatten. Insatserna görs i syfte som eget via den allmänna opinionen eller utvald påverka beslutsatt en grupp fattarna. Att kontakter med media låta någon föra fram genom annan betraktas i vår definition från opinionsbild-

en ståndpunkt som en

påverkansform. Gemensamt för dem båda är att det

ning avgränsad

handlar påverka direkta relationer till beslutsfattarna. om att utan Men kontakter med media innebär enligt definitio-

påverkan genom

den vill nå fram till beslutsfattarna själv inte är tvungen nen att som framträda aktör och därmed kan längre bort ifrån det att som agera beslut har för avsikt påverka. man att Det finns alltså olika använda media kanal till beslutssätt att som fattarna. det Rikta använde uppdrag Redarefören- Ett är som

ingen; bistå uppdragsgivaren med journalistkontakter genom att

att

ordna eller presseminarier dit journalister bjuds in. presskonferenser alternativ är uppdragsgivaren får

Av intervjuerna framgick att ett att

med research, artiklar, och faktaunderlag till artiklar. Det kan

hjälp också fråga om att presentera opinionsundersökningar, annonser

vara och informationsmaterial. Att opinionsbildning kan allt från vara kampanjer till debattartiklar, vägen till politiken går via opinioatt och denna kommer spela allt viktigare roll i framtiden nen att att en centrala påståenden framkom under intervjuerna. är ett par som Enkätsvaren bekräftar överlag ofta skriver artiklar eller att man

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

alternativt till de blir skrivna bjuda in utvalda jourser att genom att nalister eller andra sätt informerar journalister. Men tabellen

nedan visar också undantag; i några fall sällan eller aldrig att man arbetar det sättet.

Tabell 4.7. "Indirekt påverkan sätt att nå via media ut -

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

Författat artiklar/Utkast till artiklar 1 1 1 6 - Ordnat pressmöte/Bjudit 1 2 2 5 journalister På annat sätt försett journalister 2 2 3 2 med material

Källa: Enkätfråga 3a se bilaga

Ett mönster framträder emellertid visar samband mellan som ett frekvensen de olika sätten använda media. Det i

av att är nämligen

stort sett samma företag exempelvis ofta skriver artiklar för som en kunds räkning använder andra nå i media. som sätt att ut Mediepro-

fessionaliseringen är därmed tydligare hos några företagen då de

av konsekvent än andra arbetar det sättet. mer Fallet Redareföreningen är också samverkan mel-

ett exempel

lan några olika sätt tillväga. Rikta skötte kontakter med

att journa-

lister, ordnade pressträffar och skickade pressmeddelanden, i ut uppdraget ingick också förse utvalda journalister med från att en rapport

Sjöfartens analysinstitut konkurrensvillkor och kartlägga

om att mediernas hållning i frågan Vi sedan tidigare det bland PRvet att företagens anställda finns många med journalistisk bakgrund. Men

Riktas agerande i rederifrågan, liksom medias inflytande och roll som opinionsbildare i stort, föranleder reda betydeloss att ta mera om kontakter mellan PR-företag och journalister. sen av I tabellerna nedan ofta är i kontakt med journalister ser att man i sju de nio fallen minst gång vecka. Dessutom bedöms - av en per personliga kontakter med journalister eller mindre

överlag som mer

viktiga för lyckas bra med och inte i fallen att ett uppdrag något av som oviktiga. Att dessa kontakter i fyra fall närmast anses vara en

förutsättning för lyckas bra med uppdrag och i fall bedöms

att ett tre

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

i

indikation samverkan mellan PR-konsul-

som viktiga är en tydlig och journalister.

ter

Tabell 4.8. Bedömning hur ofta företaget har kontakt med av

Någon gång per Någon gång/vecka, Flera gånger Kontakt med: Aldrig månad/sällan flera gånger/månad per vecka

Journalister/ 2 3 4 - Skribenter

Källa: Enkätfråga 7 se bilaga

Om drar till minnes PR-branschens grundläggande oss en av affärsidéer utarbeta formerna för hur budskap tillkännagörs att ett olika verkar det rimligt med den informagentemot målgrupper att tion vi har fått, det är viktigt känna till skribenters åsikter anta att att och kunskap i olika frågor. Vet det inte tar man förmodligen man reda det, kartlägga vilka åsikter förs exempelvis genom att som

fram och i vilka medier. Överlag förenklar samarbete och av vem kontakter med journalister tvekan arbetet med det goda utan att ut avsedda med de rätta ståndpunkterna i de rätta medierna. I

budskapet

enkätsvaren emellertid även personliga kontakett av påpekas att om

bra ha det ändå nyhetsvärdet är avgörande för jour-

ter är att är som

nalisten.

sedan följer är hur detta i ljuset Frågan som resonemang ser ut av det ideal. Att nå via media är ofta avgörande i

offentliga rummets ut kampen uppmärksamheten och att inflytande i politiken.

om

Medias politisk påtryckare ha ökat under

betydelse som anses senare också PR-företagen använder media kanal år. Det är vanligt att som

för väcka beslutsfattarnas uppmärksamhet och nå dem via att att en bidrar företagens verksamhet i det här

skapad opinion. Rimligen

avseendet till frågor och görs tillgängliga för större att argument en allmänhet och därmed kommer i offentlighetens blickfång. I ut en debatt kan då vägas mot varandra. lättillgänglig öppen argumenten

grundade kan bort de inte "tål Dåligt argument sorteras - som och de är i linje med samhällets

offentlighetens ljus argument som

-

bästa möjlighet att prägla samhällsutvecklingen. Argument som

ges dessutom underbyggs bevis och fakta i och med PR-byråernas av och bidrar till får efterforskningar engagemang av experter, att

bättre möjlighet ställning till välgrundade och verklighetsbase-

att ta rade argument.

Mot förmågan väcka uppmärksamhet i media bakgrunden att att

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

spelar stor roll för att komma till tals visar sig ytterligare ljus sida en av PR-företagens verksamhet. De intressen saknar den nödvänsom diga kompetensen eller kontakterna har svårt göra sig hörda. att Deras frågor och kanske riskerar inte argument som annars att

komma fram tillträde till större offentlighet. Därmed blir de ges en

tillgängliga för bredare allmänhet kan till disen som ta upp frågan

kussion. Ur sådant perspektiv bidrar konsultverksamheten till ett

förutsättningarna för får bred debatt där den diskusatt en öppna

sionens självcensurerade filter kan ställa i och argumenten centrum därmed till upplysta beslut med bred front.

förankring en

Negativa aspekter saknas dock inte. Vi såg det är

att vanligt att

PR-företagen arbetar med formulera de skall att argument som hjälpa

kunderna driva sina frågor. Att sedan förs fram med att argumenten

ett tydligt bakomliggande syfte att övertyga, kan samtidigt utgöra

en risk för de så säga diskuterar och drar slutsatserna att att oss. Då

materialet främst består ställningstaganden och den objektiva av upp-

lysningen är bristfällig löper risk styrd och likriktad

att en debatt. För de enskilda medborgarna krymper därmed

tillgången

objektiv information och frågor belyses flertalet

att ur perspektiv.

Det är med andra ord inte säkert iordningställda och att argument budskap skapar den vitala breda debatt är önskvärd för den som att skall kunna betraktas fullgott till den demokratiska

som ett bidrag beslutsprocess enligt de kriterier ställt

upp. Att PR-konsulterna kan erbjuda kompetens och kontakter inom

media öppnar också sannolikt möjligheterna för

uppdragsgivare att

utan att behöva framträda öppet. En rimlig följd informaagera är att

tionen då inte kommer värderas utifrån den källan,

att egentliga utan

från till neutral avsändare journalist fått i en synes mer en som upp- drag eller tillfrågats skriva viss fråga. Genom den att om en resurs

som PR-byråernas mediakunnande och kontakter med skribenter

utgör, aktören beroende frågans karaktär och situation ges - en -

större möjlighet att välja i vilken utsträckning vill kopplas

man sammed Viss ståndpunkt i fråga. Därmed det till man en en är synes möj-

ligt, liksom också definitionen detta

av sätt att påverka förespråkar,

att ett större avstånd från beslutsfattarna inflytande över

utvecklingen i fråga själv behöva träda fram och en utan att argumen-

tera öppet.

När överväger den negativa aspekten kan inte bortse från hur

media utvecklats. Det är tänkbart konkurrensen uppmärkatt om samhet i media och ökade krav nyhetsvinkling gör att argumen-

tens formulering prioriteras framför deras egentliga innehåll för att kunna möta de journalistiska kraven. Det också till hands

ligger nära

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

kritisk utveckling där måste ha experthjälp för

att vara mot en man

kunna göra sig hörd något inte minst kräver att - som resurser.

Att diskutera just resursfrågan är viktigt i det här sammanhanget. En demokrati bygger medborgarnas deltagande och att deltagandet sker enligt jämlikhetsprinciper. Den offentliga diskussionen skall

tillgänglig för alla och endast hållbarhet och förvara argumentens ankring är utslagsgivande. Idealmodellens grundsten innebär således

krav jämlikhet. I grunden är det fråga jämlikhet individnivå.

om Men med den representativa demokratiska tradition har, finns det

anledning använda jämlikhetstanken i Överförd betydelse de

att

många organiserade intressen företräder medborgarna. Ur

som

demokratisk synvinkel med avseende just jämlikhetstanken

- kan den massmediala utvecklingen ifrågasättas. Med de krav

som

ställs nyhetsvinkling har alla medborgare varken i egenskap

- av enskild medborgare eller sina företrädare knappast

genom - samma möjlighet komma till tals och påverka media. I slutänden

att genom blir det fråga och möjligen också tillgång till kontakt-

en om resurser nät. Detta är i sig inget Men det skall ägna tanke är

nytt. som en

i Å sidan

vilken roll PR-företagen spelar sammanhanget. ena ser en

positiv utveckling. Den kompetens inte har råd anställa finns

man att

då inför visst Å andra sidan det att hyra in man står ett problem. är

tänkbart PR-företagens verksamhet syftar till politisk påver-

att som kan bidrar till utveckling där det blir alltmer vedertaget för

en att

köpa politiskt inflytande. Med kan hjälp med

pengar resurser man

lägga hel mediestrategi. I sådan utveckling försämras de

att upp en en

förutsättningar att komma till tals. resurssvaga gruppernas

Den demokratiska idealmodellen ställer också krav de folkval-

das kontroll över dagordningen. I förmånsbilsfrågan såg det

att med uttänkta strategier och medias hjälp är möjligt "blåsa upp

att en

fråga till oanade dimensioner. Förmånsbilsbeskattningen givet-

var

viktigt spörsmål förtjänade uppmärksamhet. Men frågan

vis ett som

inte de resursstarka aktörerna företrädesvis bilindustrin och är om -

S fick oproportionellt uppmärksamhet. Om denna typ

- stor av agerande är något alltmer kommer prägla den framtida politiska

som att utvecklingen kommer vissa frågor och intressen rimligtvis att komma i skymundan till förmån för de har kompetens och att

som resurser

ett sådant sätt. agera

Det är med andra ord både positiva och något tveksamma

mer sidor framträder då de i ljuset idealmodellens kriterier. I

som ses av avsnitten där del den bild media lobbying och

tog av som ger av opinionsbildning konsultbasis och de motioner lagts fram i

som frågan, ligger kritiken delvis i PR-företagen media. Att defi-

att styr

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

niera det att styra är kanske aningen starkt uttryck, visst som ett men har de möjlighet påverka det skrivs och därmed hur debatten att som ser ut. Men än påtagligare kritik riktas mot att konsulterna påstås utföra

uppdrag i beslutsprocessens absoluta närhet, de därmed får infly-

att tande över de beslut fattas och gränserna mellan dem och de som att

folkvalda blir grumliga. Lobbyföretagen tränger in i förvaltning och

beslutsprocess och ägnar sig dold styrning, hävdar Jörn Svensson vpk ien motion redan 1982.1 Bertil Persson i m argumenterar en

senare motion att lobbyverksamheten florerar ymnigt i riksdagen

och inte skiljer sig från lobbying amerikanskt snittl Det påstås av

också det händer riksdagsledamöter färdigskrivna

att att tar emot

motioner från intressegrupper och PR-företagen bistår uppdrags-

att givare i samband med remissrundor. Tidigare undersökningar hävdar dock att PR-företagen inte arbetar det sättet. För bättre klaratt

het i hur nära beslutsprocessen PR-företagen befinner sig och det

om

skett några förändringar sedan tidigare undersökningar, ställdes frå-

i avsikt reda i vilken utsträckning insatserna syftar till gor att ta direkt påverkan; direkta relationer till beslutsfattarna att genom försöka påverka besluten.

"Direkt" påverkan

Att konsulterna representerar uppdragsgivare beslutsfatgentemot tare eller andra kan tänkas ha inflytande över beslutsprocessen är som inte särskilt vanligt. Sju dem intervjuats av som uppger att man personligen inte uppsöker beslutsfattare eller andra med inflytande över

beslutsprocessen för att påverka för uppdragsgivarens räkning. Att försöka påverka personligen är därmed något uppdragsgivaren

som

vanligtvis får stå för själv. De övriga respondenterna svävar däre-

tre något målet och inte tydliga En dessa mot ger svar. av menar att rör sig i politiska kretsar och det händer försöker man att att man

göra riksdagsledamöter uppmärksamma fråga och att det då

en handlar redan känner. En också om personer som man annan uppger att han känner dem han vill påverka och de är hans att vet vem som uppdragsgivare. Samma konsult är också den ende de tio av som intervjuats som uppger att det i arbetet är praktiskt ha möjlighet att röra sig fritt i riksdagshuset. Av intervjusvaren döma sker att att personlig påverkan -i den mån de förekommer via redan etablerade nätverk. Här kommer sannolikt den politiska och yrkesmässiga bak-

grunden inom parti, riksdag eller departement

väl till pass.

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

I enkäten ombads konsulterna bedöma i vilken utsträckning de

att använder arbetsmetoder innebär att de arbetar nära beslutspro-

som

och därmed kan betyda påverkan direkt slag

cessen som att av mer sker. På frågan i vilken utsträckning konsulterna diskuterar kunders ärenden direkt med beslutsfattare bedömdes detta ske aldrig i två och sällan i fall. I fall sker det och i fall alltid. Att ingen Valt

tre tre ofta ett svarsalternativet ibland skulle kunna betyda några företagen

att av generellt arbetar närmare beslutsfattarna och beslutsprocessen. Att diskutera med beslutsfattare behöver nödvändigtvis inte betyda att det sker i direkt syfte påverka, gränsen mellan att påverka

att men och informera eller diskutera å andra sidan hårfin. Även det

är om direkta syftet inte påverka görs beslutsfattaren medveten

är att om en

fråga vilket möjligen kan leda till öppningar för uppdragsgivaren. Att

diskutera ärende med beslutsfattare eller har god

ett annan som

insikt i beslutsprocessen kan rimligen också ske med syftet att bevaka den politiska utvecklingen i någon fråga uppdragsgivare.

en I tabellen företagen ibland, ofta eller alltid politiska

ser att agerar utkikstorn sina kunder.

Enkätsvaren visar också det är vanligt att PR-företagen

att arrang-

möten mellan uppdragsgivare och beslutsfattare. I fem fall sker erar det och är något alla i eller mindre utsträckning ägnar

ofta som mer sig åt. Relationsbyggande insatser betonades i fall i enkäten

ett par

särskilt viktiga. Politikerna är stressade och hinner inte med som att upprätthålla kontakten med näringslivet; tid måste för att tala

ges till punkt, framkom under intervjuerna.

var ett av argumenten som Att bygga långsiktiga relationer framträder ett de vanligaste

som av syftena med konsulter anlitas. I och med uppdragsgivaren ofta

att att sammanförs med beslutsfattare bidrar konsultverksamheten så

sätt till direkt påverkan lobbying rimligtvis förekommer.

att - -

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

Tabell 4.9. Metoder att nå fram direkt till beslutsfattarna

Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid

Diskuterat kunds ärende med politi- 2 3 3 1

ker/annan nära beslutsprocessen Arrangerat möte mellan kund och 1 3 5

- beslutsfattare Bevakat den politiska utvecklingen 3 3 3

- åt kund Författat remissvar/Förslag till 2 3 remissvar Författat motioner underlag/Förslag 3 2 4

- till motioner

Källa: Enkätfråga 3a se bilaga

Av enkätundersökningen framgår andra sätt

att att agera gentemot beslutsfattare också förekommer än i mindre omfattning. Det

om händer att kunden får hjälp med remissinstans eller för-

att agera att fatta motioner även det inte år särskilt vanligt.

om

Intervju- och enkätundersökningen har erfarenhet från

visat att

beslutsprocessen, och framför allt från partipolitiken, är vanligt bland

PR-företagens anställda. Intervjuerna visade kontakter inom poli-

att tiken spelar roll för diskuterar kunders frågor med i den

vem man mån det förekommer. De arbetsmetoder tagits också

som upp ger en fingervisning kontakter är betydelse för PR-konsulternas

om att av arbete. Att möten mellan kund och beslutsfattare och

arrangera att

bevaka den politiska utvecklingen förenklas rimligen nära kontak-

av

och förtroendefulla relationer till dem har inflytande över ter som beslutsprocessen. Mycket nära kontakter med beslutsfattare kan väl

snarast betraktas förutsättning för skriva motioner/

som en att underlag till motioner. Troligen rör det sig då inom för

om att ramen någon form samarbete eller samförstånd mellan riksdagsledamot,

av uppdragsgivare och konsult emellan i fråga skriva motion.

en att en Men tyvärr visar inte undersökningen initiativ motioner

vems skrivs då konsult anlitas för detta.

en

Vi har exempel arbetsmetoder konsultföretagen

ovan sett som

använder när de utför uppdrag syftar till politisk påverkan. Hur

som

de går tillväga konsulternas politiska och yrkes-

samt engagemang

mässiga bakgrund väcker frågor frekvensen och betydelsen

om av direkta kontakter med politik och förvaltning. I de båda tabellerna

nedan får tydligare betydelsen detta. Det är knap-

ett grepp om av past någon överdrift att påstå att resultaten är i linje med

tesen om

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

nätverkens betydelse i politiken. Personliga kontakter bedöms

vara absolut nödvändiga eller viktiga i de flesta fall. Alla står dessutom i

eller mindre utsträckning i förbindelse med departement och mer riksdagsutskott. En dem svarat enkäten noterar i margina-

av som len han ofta kontakt med enskilda riksdagsledamöter att

att tar men formella kontakter med utskott sällan förekommer.

Tabell 4.10. Bedömning hur ofta företaget/ företaget har

av ngn

kontakt med departement riksdagsutskott

resp.

Någon gång per Någon gång/vecka, Flera gånger Kontakt med: Aldrig månad/sällan flera gånger/månad per vecka

Departement 2 6 1

- Riksdagsutskott 5 3 1

-

Källa: Enkätfråga 7 se bilaga

Vid första anblicken resultaten i tabell 11 är det lätt hänt att lik-

av ställa de i några fall täta kontakterna med riksdag och departement

med direkt påverkan å kunds vägnar är betydligt vanligare än

att en vad tidigare påståtts. Men det behöver vid närmare eftertanke

som

inte så. Vi såg att bevakning den politiska utvecklingen

vara ovan av

uppdragsgivare och möten med beslutsfattare är

att arrangera van-

ligt. Troligen är detta den främsta anledningen till de tämligen frek-

kontakterna med i första hand departement också med venta men riksdagsutskott. I enkätsvaren framhålls att kontakterna är vik-

ett av

tiga för snabb situationsbeskrivning och faktaunderlag. Det är

också helhetsintrycket från intervjuerna att de direkta kontakterna ofta går reda fakta visst ärende, exempelvis

ut att ta om ett att information exakt i beslutsprocessen ett ärende befinner sig.

om var En konsulterna de rings är bekanta sedan tidi-

av menar att som upp

känner till dennes arbete och vet uppdragsgivaren är, gare som vem och syftet främst är information ärenden och inte att

att att om

påverka.

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

Tabell 4.11. En bedömning vikten personliga kontakter för

av av

att lyckas bra med ett uppdrag

-

Källa: Enkätfråga 6 se bilaga

Till skillnad från opinionsbildning och nå via media, innebär

att ut arbetsmetoderna just diskuterat, påverkan direkt slag.

som av mer

Att PR-företagen uppvaktar beslutsfattare för påverka å kunds

att en vägnar är ovanligt enstaka undantag kan tänkas förekomma.

även om Vad gäller direkt påverkan är det främst fråga att sammanföra

om

uppdragsgivare med beslutsfattare. Men PR-företagens arbete tycks

till del bestå olika sätt samla fakta och upplysningar.

stor av att Dessa utgör sedan grunden för hur uppdraget utförs vilka

- argu-

skall föras fram och vilket sätt hur uppdragsgivament som samt

bör Sammanfattningsvis växer också någorlunda tydlig

ren agera. en bild fram vikten kontakter och hur de används. Personliga kon-

av av takter tycks viktiga främst därför de förenklar arbetet med

att att fram information och möten mellan uppdragsgivare och

att arrangera beslutsfattare. Vid närmare granskning enkäterna visar sig

en av också visst samband än mellan de företag i

ett - om svagt - som större utsträckning arbetar ett sådant sätt kan tänkas under-

som lättas förbindelser inom politiken, och de företag värderar

av som

betydelsen personliga kontakter mycket högt. Men jämförelse

av en

enkätsvaren personliga kontakter med journalister av visar att

bedöms viktigare än kontakter inom politik och förvaltning.

som Betydelsen personliga kontakter leder också tillbaka till

av oss resonemanget förs i bokens andra kapitel att den politiska ord-

som om ningen tycks ha fått nätverksliknande prägel.

en mer

Vi har så här långt kommit till klarhet några viktiga punkter. Det är således dags återknyta till den demokratiska ideal-

att nytt modellen och ta ställning till hur arbetssätten kan tänkas för-

ovan hålla sig till de kriterier har krav offentlighet och de

satt upp; folkvaldas kontroll över dagordningen.

Att information når beslutsfattarna är viktigt för de skall ha

att möjlighet att förutse framtida frågor och problem. Därmed kan de råda över den politiska dagordningen det vill säga vad skall

som tas

till beslut. I detta avseende är det värdefullt beslutsfattare upp att

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

sammanförs med intressegrupper och de får information de

att om

problem och frågor är aktuella. Att politiker och intressegrupper

som

möjlighet mötas ökar chansen för politik och verklighet

ges att att kommer närmare varandra att intressen kan komma till tals och att

de får beslutsfattarnas uppmärksamhet. Utgångspunkten i diskussio-

lobbying och opinionsbildning togs i schematisk figur

nen om en

visar det är fråga informella sätt delta i och påverka som att om att politiken. Men den politiska konsultverksamheten

ser att genom

i viss mån arbeta med remisser också deltar i politiken formell att väg. Om det handlar skriva remisser tillfrågade instanser

om att eller att eget initiativ till att uppdragsgivare agerar remissin-

se en

visar inte undersökningen. Men förmågan att presentera välforstans mulerad och faktamässig information gärna ett "politiskt språk"

-

är betydelsefullt för ståndpunkt skall bli uppmärksammad.

- att en Värdet ett informationsflöde i omvänd riktning, det vill säga att

av

bevakar beslutsprocessen i syfte informera kunden, skall helman att ler inte underskattas. Det medför insynen i politiken ökar

att - att

beslutsprocessens innehåll blir offentlig. Att den politiska

mer utvecklingen bevakas och intressegrupper och företag därmed får

att bättre kännedom hur politiken ut och utvecklas inom deras

om ser intresseområde är viktigt. Detta bidrar till större den

ett gensvar politik förs vilket rimligen ökar möjligheterna till att debatten

som drivs vidare med vidgade perspektiv. De framtida besluten blir således

upplysta och bättre förankrade. Att det politiska tempot ska ha mer blivit snabbare och det finns brister i kommunikationen mellan

att politiker och intressegrupper bidrar till det inte är alldeles enkelt

att

göra sig hörd beslutsfattare. Mot denna bakgrund spriatt gentemot der sig positivt ljus över de olika kan ingå i PR-före-

ett moment som

arbete eftersom de syftar till överbrygga dessa problem. tagens att

Men liksom i avsnittet indirekt påverkan finns det även här

om mindre positiva infallsvinklar. Vi kan närma dessa dels att

oss genom titta vikten tillgång till ekonomiska och personliga

av resurser kontakter, dels fundera över effekterna de olika sätten

genom att av

tillväga redovisades i tabellen Båda angreppssätten att som ovan. ställer kraven offentlighet och de folkvaldas kontroll över dagord

ningen sin spets.

Beslut skall enligt vår idealmodell fattas grundval offentlig

av debatt där kan mötas i offentlig konfrontation. Med

argumenten andra ord måste också sakfrågornas ha likställd möjlighet

argument

komma fram i offentlighetens ljus. Hur då de arbetsmetoatt passar der just har exempel ihop med denna idé hur de

som sett om politiska besluten bör fattas Att försöka ett helt entydigt

ge svar

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

frågan är förenat med problem eftersom inte kan helt säkra

vara syftet med konsulter exempelvis kunders ärenden med

att tar upp beslutsfattare och andra befinner sig nära beslutsprocessen. Vi

som har det kan finnas flera anledningar till beslutsfattare kon-

sett att att taktas. Syftena med möten mellan uppdragsgivare och

att arrangera beslutsfattare är däremot tydligare. Här är inslaget påverkan

av mer uppenbart. Genom att uppdragsgivare sammanförs med beslutsfattare eller andra det offentliga, är risken de

som representerar att argu-

ment framförs i sammanhanget inte kommer i offentligløetens

som ut ljus. Därmed behöver de inte den offentliga debattens sjdlvcen-

passera suremndejrzlter. Det är då förmågan till möten med beslutsfattare istället för förankring och relevans får avgörande

argumentens som betydelse för vad ligger till grund för de beslut fattas.

som som Vi vet inte hur frekventa dessa möten är, exakt deltar, hur de går

vem som till eller vad i övrigt karakteriserar dem. Kanske är det både fråga

som

stora sammankomster är föremål för journalisters bevakning om som och informella möten i ett enskilt arbetsrum med endast några deltagare. Troligen är variationerna stora, den undersökning

men som ligger till grund för den här diskussionen ingen information

ger oss

fasta i frågan. Vad däremot kan säkra är här att ta vara att finns inga garantier för offentlighet och insyn. Risken är därmed

stor

konsultverksamheten i det här avseendet bidrar till minskade möjatt

ligheter att granska politiken och beslutsprocessen utifrån

Vad också har fått är det troligen inte bara rör sig

veta att om

möten engångsföreteelse syftet kan skapa rela-

som utan att vara att tioner lång sikt. Goda kontakter mellan intressen och beslutsfattare är otvivelaktligen fruktbart för de inblandade. Men Bertil

som

Persson skriver i motion registrering lobbyister; politikerna

en om av får inte låta sig köpas den och så sätt riskera

av ena parten att bli politiska springpojkar till fördel för vissa intressenJ Vi kan med andra ord skymta ännu baksida. Risken problemet för-

en är att stärks att det aktivt jobbas för skapa långsiktiga relationer. Den

av att information når beslutsfattarna riskerar bli ensidig och till

som att fördel för vissa intressen vilket också ställer krav de folkvaldas förmåga att vidmakthålla kontrollen över den politiska dagordningen.

Att skapa kontakter och bygga nätverk framträder

som ett av konsultverksamhetens framträdande drag. Konsulter

och deras uppdragsgivare kan här komma närmare beslutsprocessen med risk för

beslutsfattarnas information och kunskap i sakfrågor hämtas att endast från några dominerade intressen och deras ståndpunkter. Med

långsiktiga relationer och nätverk i politiken finns det anledning

att

fundera utveckling där redan gynnade intressen möjlighet

över en ges

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

till allt större inflytande över beslutsprocessen både i fråga

ett - om vilka spörsmål kommer agendan och de fakta

som upp som pre-

i samband med dessa. Kanske är det också i dylika senteras sammanhang det kan förekomma motioner skrivs andra än de

som att av folkvalda. Situationen är knappast förenlig med de ideal satts

som

för hur den politiska dagordningen bör formas. Det här är upp ser varken det är de folkvalda förutser kommande samhällspro-

att som blem eller dagordningen kommer öppen debatt. Ett sådant

att ur en

för också tanken tillbaka till den fara varnades för i resonemang som Aftonbladet; gränserna mellan de folkvalda och dem arbetar

att som

för påverka blir grumliga.

att

Diskussionen har underliggande fokus vikten kon-

ovan ett av takter, personliga kontakter och nätverk är något strävar

att man

efter. Personliga kontakter inom politik och förvaltning med

reservation för enskilda undantag är viktigt för den politiska konsultverk-

samheten. PR-företagen står också i flera fall tämligen ofta i förbin-

delse med riksdag och departement. Det troliga är med bakgrund

- av både intervju- och enkätsvar dessa kontakter främst används till

- att

reda fakta ärenden åt uppdragsgivare. I fall där det kan att ta om

fråga direkt göra beslutsfattare uppmärksamma vara om att mer en

uppdragsgivares fråga, informera eller möjligen försöka

att att påverka beslutsfattare, är det med all förmodan fråga redan

om en etablerad relation. En sådan situation har förmodligen karaktären

av

diskussion bekanta emellan än försök att övertyga. Men en mer ett

behovet relationsbyggande insatser förutsättning för

av som en effektivt politiskt deltagande och vikten personliga kontakter för

av

komma till tals, kan också i ett övergripande perspektiv att ses som talar för politiska nätverk genomgående fått allt större betydelse

att

och politiken informaliserats. I sådan utveckling kan tillgången

att en till politiska nätverk avgörande för tillträde till

vara vem som ges

politiken och möjlighet påverka. För beslutsprocessens del inne-

att

bär det den blir allt svåröverskådlig och svårgranskad. Vi får

att mer

påpekas i bokens andra kapitel styrelseskick till präglat

som ett synes

en mindre ordnad och överblickbar politisk ordning. av

För påverka indirekt är det främst fråga hyra in journa-

att om att

listisk kompetens. Vad gäller påverkan direkt karaktär tycks

av mer

det främst fråga med konsulthjälp bevaka beslutsproces-

vara om att

och skaffa sig politiskt nätverk. I demokratiskt hänseende blir sen ett dessa insatser i jämförelse med indirekt påverkan känsligare eftersom det handlar förmåga och möjligheter till direkta förbindelser

om mer med våra folkvalda de medborgarna och fattar

- som representerar besluten.

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

Etiska och moraliska riktlinjer

Kritiken PR-verksamhet syftar till politisk påverkan mot som ger intrycket att i branschen råder djungelns lag där det saknas av en riktlinjer för vad gör och inte gör, och konsultbyråerna är man att beredda driva vilka frågor helst bara uppdragsgivaren har råd. att som

Finns det följaktligen något utöver betalningsförmågan hos kunden som påverkar åtagandet av uppdrag Av naturliga skål måste konsultbyråerna givetvis åta sig uppdrag

betalar sig. Branschorganisationer internationell nivå har som emellertid lagt riktlinjer för PR-verksamhetens yrkesnormer. upp

Branschorganisationen PRECIS finns i ICO

representerat The International Committee of Public Relations Consultancies Associa tions Ltd. den internationella branschorganisationen för PR-före- tag. Medlemskap i PRECIS medför därför skyldighet för medlemsföretagen att följa ICOs branschetiska stadgar. Medlemskapet innebär också företagens medarbetare skall följa de IPRA Internatioatt av nal Public Relations och CERP PR-fede-

Associations Europeiska

rationen antagna stadgarna för verksamma inom PR-branschenJ Det handlar tre huvudsakliga dokument: om

° The Code of Venice 1961 uppförande regler för utövare - av

public relations-yrket

° The Code of Athens 1965 etikregler för public relations yrket -

° Rome Charter 1991 etikregler för PR-företagm

-

Rome Charter 1991 ICO den internationella branschorantogs av ganisationen för PR-företag och är modernt dokument - ett som är bäst de är till dagens informationsmetoder och teknik. av tre anpassat Dess aktualitet och PRECIS direkta anknytning till ICO gör att Rome Charter är det de dokumenten har störst betydelse av tre som för PRECIS medlemsföretag. Rome Charter utgör riktlinjer för hur PR-företaget skall uppträda främst allmänhet, media och mot

uppdragsgivare. Här gäller bland

annat att:

utöva sitt yrke med vederbörlig hänsyn till det allmännas intresse ° ialla sammanhang respektera sanningen och inte medvetet eller av oaktsamhet sprida falsk eller Vilseledande information

° alltid lämpligt sätt klargöra vilka intressen dess uppdragsgivare

företräder ° respektera förtroenden mottagits eller givits i samband med som

uppdrag

° varken föreslå eller genomföra aktiviteter otillbörligt kan som

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

innebära olämplig påverkan offentliga lagstiftning eller

organ, massmedia

Detta är i och för sig självreglerande regelverk brott mot

ett men stadgarna kan teoretiskt leda till företaget utestängs från sett att PRECIS. Detta har dock aldrig hänt. I intervjuerna framkommer

bland eftersträvar konsekvens; undviker att arbeta annat att man man med konkurrerande företag, olika budskap till olika målgrupatt ge eller göra något står i konflikt med kundens intressen. per som

Flera de företag ingått i undersökningen har principer

av som som

utesluter vissa kategorier uppdragsgivare och uppdrag med ett

av visst sakinnehåll. På det här området är Rome Charter opreciserat

och säger endast medlemsföretag skall inte åta sig något uppatt ett drag eller uppträda sätt kan till skada för ICO, förenett som vara ingen eller PR-yrkets anseende eller intressen.2°3 Vad Rome Charter

i detta avseende i praktiken innebär är således till företagen att upp bestämma. Flera de byråer ingått i undersökningen har uttaav som lade för vilka uppdrag inte bör åta sig dessa policies typer av man men gäller alltså inte konsekvent för alla företag. Det är därför tänkbart

och uppdrag tveksamt några företagen

att ett samma anses av av men bemöts positivt andra. Några distinktioner är emellertid att inte av

driva partipolitiska frågor, uppdrag från religösa organisationer

ta eller utländska regeringar. Uppdragets och innehåll kan ursprung med andra ord anledning att tacka nej. vara en Uppdrag ligger utanför gränsen för vad är möjligt att som som utföra eller bedöms sakna verklighetsförankring undviks. En som av dem intervjuades menade kunden ofta har överdrivna försom att

väntningar uppdragets utgång och förväntningarna måste

tas ner till nivå bättre överensstämmer med verkligheten för en som att upp-

draget ska genomförbart. Under intervjuerna framgick i flera fall

vara är med kräva öppenhet och ärlighet kunden. Det att man noga att av

har exempelvis hänt avstått från uppdrag grund kun-

att man av att

den bedömts oseriös exempelvis oärlighet. Policyn vid

som genom

företaget i fråga är uppdragsgivare står inför problem

att en som ett måste berätta allt eller hoppa av. Intervjuerna visade också företagspolicy där konsultföreupp en anställda har möjlighet ställning till ärende enligt tagens att ta ett per-

sonliga värderingar, Här kommer rimligen politisk övertygelse och

etiska värderingar in i bilden för vilka uppdrag väljer att arbeta man med och inte. Ett exempel kan inte åta sig ärenden för alkovara att hol eller tobak. Ett ärende kan helt enkelt kännas fel. Utgångs-

punkten kan också jobbar inte emot sin övertygelse vara att man

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

och att ärendet måste ligga inom etiska och demokratiska ramar". I

fråga vad här ligger utanför vad bedöms etiskt och om som som som inte, blir förstås subjektivt ställningstagande hos och ett var en. Undersökningen preciserar inte med exakthet i vilken mån den per-

sonliga politiska linjen styr valet vilka uppdrag åtar sig och

av man inte. En dem intervjuades är dock tydlig den och

av som punkten

kan inte tänka sig arbeta med uppdrag går den att som emot egna

politiska linjen. Här kan det ändå spekulera generellt i

vara värt att

den politiska övertygelsens betydelse i valet vad inte väljer

av man att arbeta med eftersom det är mycket vanligt med partipolitisk baken grund i branschen.

Det är alltså möjligt konstatera regel har möjligatt att man som

het tacka nej till uppdrag grund personliga värderingar.

att ett av Dessutom kan det väl ändå ligga i sakens natur att man som en av konsulterna påpekar; jobbar bäst med det även man man tror ideologiskt sett. Att gärna jobbar med vad f-n helst man som som konsult än i skämtsam med visst bakomen annan - om ton men ett liggande allvar säger, kan knappast kännetecknande eller - anses som karakteristiskt för branschen undantag. utan snarare som ett Liksom vilket företag helst är det givetvis förutsättning som en att PR-byråerna tjänar sin verksamhet. Men bilden dessa pengar av

företag som urskiljningslösa politiska strateger styrda endast

av upp-

dragsgivarens betalningsförmåga framstår sammanfattningsvis inte

helt Tillämpar dessutom den demokratiska idealmodelsom sann.

len i sammanhanget kan företagens krav både uppdragsgi-

se att och uppdragen utgör något kan liknas vid censurerande varna som ett filter. Idén det självcensurerande filtret med

om tas utgångspunkt

från den roll offentligheten förutsätts spela. Jag emellertid som tror ändå att effekten här kan bli något densamma då PR-företagens av krav i praktiken medför bygger tveksamma att argument som

grunder trots uppdragsgivarens goda betalningsförmåga inte

- -

kommer i dagen med hjälp politiska konsulttjänster. Samtidigt kan

av också skönja tendens uppdragen helst ska i linje med en att vara den hållning gäller hos företaget. För kundens del kan det alltså som ha viss betydelse ärende helst skall även konsultens en att ens passa

ståndpunkter i frågan.

Vilka kundgrupper efterfrågar PR-företagens tjänster

Diskussionen har hittills kretsat kring PR-byråerna och hur de går till

väga. Betydelsefullt är också klarhet i vilka kundgrupatt typer av

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

hittar företagens uppdragsgivare. I analyserna diskuteras

per ovan vikten Vi har tidigare också tagit del påståenden

av resurser. av som

konsultföretagen bidrar till större inflytande för de

säger att resurs-

starka och då framför allt för näringslivets kapitalstarka grupper I

Carlbergs undersökning framkom dock att ett ökat intresse för PR-

företagens tjänster troligen vänta från myndigheter och

var att organisati0ner3°6

I enkätundersökningen ombads konsulterna rangordna de

att kundgrupper deras kunder med etta för den

som representerar en

frekventa kundgruppen, med tvåa för den näst vanligaste mest osv.

En sammanställning vilka kunder efterfrågar poli-

av typer av som tiskt anknutna uppdrag kunde sedan göras Sammanställningen brottas emellertid med flera problem och bör endast rikt-

ses som en

linje för i vilka kundgrupper PR-företagens uppdragsgivare åter-

finns

Bland företagens uppdragsgivare är de privata svenska företag och internationella/ utländska företag de vanligaste kundgrupperna

som

efterfrågar politiskt anknutna uppdrag. Det är dessutom de enda kundgrupper förekommer hos samtliga 8 företag svarat

som som frågan. Privata svenska företag hamnade första plats hos alla PRföretag Detta kan knappast betraktas ett överraskande

utom ett. som resultat. Det bekräftar det i första hand är näringslivet efter-

att som

frågar PR-företagens kompetens. Relevant i sammanhanget är att näringslivet regleras rigorös lagstiftning och därför berörs

av en av

många beslut. Att arbetsgivarorganisationerna hamnar fjärde plats

förtydligar resultatet. Vi kan också konstatera de internationella/

att

utländska företagens andra plats i rangordningen de utnyttjar

visar att

den möjlighet att närma sig svensk politik och opinion PR-byrå-

som

utgör. En dem intervjuades påpekade att utländska föreerna av som

oftast multinationella giganter är intresserade den tag - - som av svenska marknaden blivit allt vanligare kunder

Kategorin intresseorganisationer/ idérörelser har sedan länge omfat-

starka påtryckargrupper. Här finns möjligen organisationer

tats av

tidigare, i och med de korporativa kunde delta

som arrangemangen, formellt i beslutsprocessen företrädesvis i kommittéväsende och

förvaltning Det är tänkbart korporatismens beslutstraditioner

att och kontakter då knöts ännu banar organisationernas väg fram

som till politik och förvaltning. Men de inarbetade kanalerna kan också ha försvunnit med resultatet att behovet utomstående ökar

av resurser för nå fram till beslutsfattarna. Intresseorganisationer/ idérörelser är

att

samtidigt vid kategori. Mot bakgrund det

en av resonemang som

säger att utvecklingen går mot en tydligare intressegruppspluralism

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

är det möjligt påtryckarorganisationer växer sig starka samti-

att nya digt ett ökat antal konkurrenter gör det svårare komma till som att

tals. I högre grad än de traditionellt inflytelserika organisationerna

företrädesvis arbetsgivarorganisationer och fackförbund saknar de -

rimligen politiska nätverk och informationsavdelningar med

egna

följden att det skapas marknad för PR-byråernas kompetens och

en kontaktnät

Arbetsgivarorganisationer; fackförbund och statliga företag har tidi-

haft givna platser i det korporativa beslutsfattandet. De är enligt gare traditionen starka påtryckargrupper med erfarenhet från polistor

tiskt deltagande. Troligen har de i jämförelse med de flesta övriga organisationer genomgående specialiserade informationsavdel-

mer ningar och upparbetade nätverk, vilket kan bidra till de hamnar att snäppet under organisationer/ idérörelser i rangordningen

Myndigheter/verk hamnar sjunde plats förekommer i fyra

men fall. Vi såg tidigare några statliga verk kommunikationsområdet att

det nödvändigt med lobbyorganisationer för profilera sig

anser att gentemot beslutsfattare. Också landsting, kommuner och kommunala

företag hamnar långt rangordningen, de överhuvudta-

ner men att get förekommer i PR-företagens kundkrets visar de professionaliatt serade villkoren kan gälla även för dem. Förutom krav professionalisering allmänt tyder detta politisk situation där till viss sett en del skattefinansierad verksamhet, förväntas i allmänintressom agera sets sak konkurrerar med andra opinionen och beslutsgrupper om

fattarnas uppmärksamhet

I likhet med både Månström, Carlberg och den undersökning som

presenterades i föregående kapitel får ett resultat visar det

som att

främst är näringslivet nyttjar den öppning den politiska

som mot beslutsprocessen konsultverksamheten utgör Detta väcker som frågan vilken storlek företag det rör sig Konsulterna om av om. ombads därför placera in sina svenska företagskunder i fyra olika att storlekskategorier; bland de 20 största, stora 500 anställda eller fler, medelstora 50-500 anställda, och mindre/små till 50

upp

anställda 21 Enligt denna indelning hör de flesta företagskunderna

hemma i kategorin stora företag, med knapp skillnad hamnar meden elstora företag andra plats och de tjugo största tredje plats. Mindre/små företag förekommer i liten utsträckning i jämförelse med de övriga tre kategorierna. Detta också resultatet i Carlbergs undervar sökning. Därmed tycks inga större förändringar ha skett i det här avseendet under de 10 åren. Det framgår däremot inte senaste av

Carlbergs undersökning i vilken utsträckning utländska/ internatio-

nella företag förekommer. Kanske kundgruppen försumbar eller var

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

så liten att den inte uppmärksammades i undersökningen.

pass

Resultatet anledning att tro att de allra största företagen i

ger oss

utsträckning har informationsavdelningar som även tar

stor egna hand relationer opinion och beslutsfattare. De

om externa gentemot

rimligen lobbyister och opinionsbildare medan de

agerar via egna medelstora företagen saknar spetskompetens och nätverk och

egna därför har större behov konsulttjänster. Troligen är det

ett av mer kostsamt för dem anställa denna kompetens hyra in den vid

att än att behov. Utifrån dessa resultat framträder därmed ljus sida verk-

en av samheten i och med den öppning för företag och andra

att ger en intressegrupper kanske inte hade haft möjlighet att ett

som annars effektivt sätt sina budskap.

ut

I föregående kapitel framträdde emellertid samband

ett motsatt mellan företagsstorlek och konsulter anlitas. Bland de största

att företagen de med minst 5 000 anställda är det än tre gånger

- - mer vanligare än bland företag med 1 000-5 000 anställda att köpa kon-

sulttjänster. Undersökningen visar dessutom de företag har

att som

informationsavdelningar är de allra flitigast anlitar konsul-

egna som

Resultatet aktualiserar frågan konsultverksamheten egentliter. om

fungerar alternativ för de intressen inte själva har gen som ett som råd anställa spetskompetens PR-området. Kanske är det så att

att anlitandet konsulter också ställer krav uppdragsgivarens

av egna kunskaper i fråga känna till vad PR-byråerna kan åstadkomma

om att

och vad är politiskt och mediemässigt genomförbart. Resultatet för-

stärker än konsultbyråerna är till de resursstarkas fördel, att

mer att de i tidsmässigt pressad situation eller vid behov utomståen-

en av en des åsikter och kompetens utöver den området hyr PR-

egna en konsult. Här blir den mörka sidan konsultverksamheten tydligare

av

då det är näringslivets kapitalstarka med eko-

ser att grupper som

nomiska kan anlita PR-företagen för ytterligare flytta

resurser att fram sina positioner i konkurrensen opinion och beslutsfattare.

om

Vi har så här långt kunnat konstatera PR-branschen expanderat

att

och näringslivet är den dominerande kundgruppen. Står näringsli-

att

därmed för hela den ökade efterfrågan Carlbergs vets grupper Ett av resultat tendenser till ökat intresse hos organisationer och

var myndigheter I tabellen nedan hur efterfrågan från några olika

ser

kundgrupper bedöms vid 9 företag. Alla är överens att företagens

om efterfrågan ökat de åren och i fem fall gäller detta även

senaste organisationer. Myndigheter och kommuner bedöms endast ha ökat i två

fall. Utvecklingstendensen från Carlbergs undersökning har alltså

stämt tämligen väl i fråga organisationer. Den är däremot inte lika

om

tydlig vad gäller myndigheter. Men det ändå viss ökad

att noteras en

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

efterfrå från både ndi heter och kommuner bekräftar krav

gan m y g att

professionaliseringu n n gäller även för dessa Iinstanser.

Tabell 4.12. Har efterfrågan ökat politiskt anknutna uppdrag de senaste åren

Tendenserna förutspås gälla också för de närmaste åren och ingen

av de enkäten har iakttagit minskat intresse från någon

som svarat

kundgrupp. Sammantaget betyder detta efterfrågan politiskt

att anknutna uppdrag totalt ökat under de åren, det

sett senaste att främst är företag och organisationer står för ökningen och

som att detta bedöms gälla även för den närmaste framtiden

Portarna öppnas för Iobbyister

I och med avkorporativiseringen har formell påverkan till stått

synes tillbaka. Politiskt deltagande bär informell prägel med ökad

en mer tyngdpunkt försök till direktkontakter med beslutsfattare och

genomslag i media där nyhetsvärdet är avgörande. En utveckling med pluralistiska tendenser organisationer och intressegrupper,

av en

klyfta mellan politik och näringsliv snabbare politiskt

samt ett tempo med ökade krav politiker och tjänstemän är också viktiga håll-

punkter i sammanhanget. Den sammanlagda effekten för dem

som arbetar för att påverka politiken är de möter ökad konkurrens

att en

beslutsfattarnas uppmärksamhet och krav professiona-

om ett mer

liserat politiskt deltagande.

Detta må förenklad sammanfattning den utgör bak-

vara en men grunden till varför den politiska konsultmarknaden undersöks. Även

syftet med den här undersökningen inte är belägga orsakerna

om att till den Ökade betydelsen informell påverkan är det intresse

av av att ytterligare klarlägga vad har effekt konsultmarknadens

som utveckling och därmed kunna säga något framtiden. Här möj-

om ges ligheten detta utifrån konsulternas perspektiv

att se

Många argumenten framkom under intervjuerna till varför

av som

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

informellt politiskt deltagande blir allt viktigare, hänger med

samman

generellt gamla politiska strukturer är

ett resonemang som säger att under förändring och samhället blivit allt komplicerat. Dis-

att mer kussionen ökat politiskt med fler beslut skall fat-

om ett tempo som

och krav ökad snabbhet hos utredningsväsendet bidrar till tas att konsultbranschen expanderar. Politiken har komplicerats med

mer svårlösta frågor. I jämförelse med solid och lugn politisk

en mer situation ökar behovet effektiva och kunniga lobbyister. Framtida

av

ärendens opinionskänslighet spelar också roll; opinionskänslig

mer

fråga är desto större är behovet kommunikativa insatser. En en av

politisk sfär med många aktörer och ökat antal starka stor ett

branschorganisationer bidrar till större behov PR-kunskaper då

ett av massinformation och propaganda inte är lika genomslagskraftigt

som förr. Istället har individens ställningstagande, direkta väljarkontakter, kontaktnät och långsiktiga relationer fått ökad betydelse.

Betydelsen informellt politiskt deltagande speglas också den

av av

partipolitiska utvecklingen. Den svenska blockpolitiken och partibundenheten ett hinder i lobbysammanhang. En fragmente-

ses som

rad partipolitik däremot med partiernas förankring och fly-

- svagare tande gränser dem emellan istället öka möjligheterna för lob-

- tros byister, liksom ett parti med inflytande åsikter. Vad

stort men utan gäller förhållandet mellan den politiska situationen och förutsättningarna för ökad efterfrågan lobbyuppdrag under den närmaste framtiden, påpekas valutgången 1998 har viss effekt. En social-

att en demokratisk regering medför nämligen fler uppdrag för PR-byråerna

grund den för mindre företagsvänlig politik än vad det

av att en borgerliga blocket skulle ha gjort.

Den kategori politiska beslut påverkar företagen påstås

av som också öka och samtidigt finns uppfattning avståndet mellan

en om att

politiker och företagare växer. Men företagen upptäcker det är

att

möjligt påverka gör det rätt, exempelvis remiss-

att om man att agera instans tillfrågad. Påverkar gör också perioder då företa-

utan att vara

sina interna minska. De har då inte råd att hålla sig gen ser resurser med informationsenhet köper in sådana tjänster vid

en egen utan behov.

Internationalisering och Sveriges EU-inträde tycks också bidra till

större PR-marknad. Svenskt deltagande i EU-politiken ses som en en potentiell marknad. PR-byråerna har haft EU-relaterade

Flera av

uppdrag endast ett fåtal PR-byråerna har representation

men av egen i Bryssel. Detta är emellertid inget måste för att arbeta med EUanknutna uppdrag eftersom uppdragen likväl kan innebära att han-

den svenska opinionen i EU-frågor eller informera sådant tera att om

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

har sitt i den europeiska lagstiftningen

som ursprung Det finns således många infallsvinklar till vad påverkar som

omfattningen lobbying och opinionsbildning. Flera de

av av argument kommer fram här i tidigare stycken och bekräftas som togs upp

således dem deltagit i intervjuundersökningen.

av som

Det informella politiska deltagandets roll speglas alltså det

även av politiska läget. Hur då detta ut och hur kan det tänkas inverka ser

betydelsen och behovet lobbying och opinionsbildning Med

av resultatet 1998-års valutgång; socialdemokratisk regering av en -

beroende Vänsterpartiets framflyttade positioner och högljutt

av ett

miljöparti sannolikt näringslivet det angeläget försöka driva

- ser att

politiken mot företagsvänlig utveckling. Regeringsbild-

en mer ningen förutspåddes strax efter valet bli och instabil från att svag oppositionen hördes varningar för omval. Den politiska situationen är med andra ord inte given sätt tidigare när väljarnas samma som

agerande var mer förutsägbart och blockgränserna tydligare. En

var större osäkerhet har kommit att prägla politiken. Partierna framstår idag också splittrade än förr. Under det gångna året har som mer exempelvis intern splittring märkts tydligt hos socialdemokraen terna och i EMU-frågan, också i hållningen till EU övercentern men

huvudtaget hos vänstern och miljöpartiet. Det tidigare samarbetet

mellan socialdemokraterna och avslöjade också oenigheter centern inom centerpartiet. Samarbetet kan också indikation ses som en

att partiprofilerna fragmentiserats liksom flexibiliteten i partiernas

ståndpunkter tycks ha blivit större. Kanske kan också vända man resonemanget och säga det skett likriktning partipolitiken att en av

där kan skymta traditionell ideologisk förankring i

en svagare var-

dagspolitiken till förmån för politik lösning

en mer gemensam som

dagens problem. Med den rådande politiska utvecklingen kan lobbying mycket väl

ökat genomslag i de politiska besluten. Med kombinationen antas

otydligare partilinjer eller så vill likriktning partipo-

av om man en av

litiken och komplicerade frågor, ökar rimligen chanserna för

mer att lyckas med lobbying mot enskilda ledamöter. Att etablera långsiktiga relationer med ledamöter och förse dem med information kan tänkas slå mycket väl När politikerna är är de lättare byten för ut. svaga

påtryckningar från utomparlamentariska aktörer. Om väljer

att se den politiska situationen i kollektivistiskt perspektiv bidrar ett mer den till sannolikheten påverkan via media och opinioner får att

genomslag det politiska kollektivet. Många aktörer är troligen inte de möjligheter dagens

sena att se

politiska situation medför. Men är uppskruvat och påtryckar-

tempot

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

många. Att effektiv påverkan kräver kunskap politiken

grupperna om och underlättas politiska nätverk framgick i tidigare avsnitt. Chan-

av

är därför störst påtryckningarna är välplanerade och sker

serna om

rätt sätt. Sammantaget tyder utvecklingen mängd förutsätt-

en

ningar innebär fortsatt god marknad för PR-företagens politiska

som verksamhet.

Sammanfattning verksamhetens karakteristiska drag

av

Teoretiskt gör åtskillnad mellan olika informella vägar till infly-

en tande; direkta kontakter lobbying och indirekt påverkan opini-

- - onsbildning deltagande i debatten eller via kontakter med

via eget

-

media. Indelningen är inte lika lätthanterlig empiriskt i teorin,

som

i analytiskt syfte är den användbar utgångspunkt och ett sätt

men en

göra informell påverkan lättöverskådlig. Men att ett bra att mer sätt sammanfatta PR-företagens arbetssätt är ändå inte helt lätt.

Konsulternas arbetsmetoder beror hur ärendet är beskaffat och

av

vilken eller vilka målgrupper är betydelsefulla i sammanhanget.

som

Även förmånsbilsfrågan och fallet med Redareföreningen är

om exempel hur den politiska konsultverksamheten kan fungera tycks

det inte finnas några särskilda standard- eller typuppdrag kan

som utgå ifrån. Istället är uppdragens Variation stor i fråga om exempelvis

sakinnehåll, målgrupp, tidsperspektiv och arbetsinsatser. Företagen utvecklar dessutom modeller för hur uppdragen utförs vilket

egna

generellt rimligen variation mellan hur PR-företagen går till-

sett ger

väga. Med bakgrund från artiklar, riksdagsdebatt och tidigare

en undersökningar har jag undersökt valda arbetsmetoder. Utifrån dessa

kan emellertid hitta vissa karaktäristiska drag för verksamheten.

De ärenden drivs med hjälp PR-företagen kan både

som av vara

gamla" frågor är aktuella och redan står den politiska dag-

som ordningen, och ärenden tidigare inte tagits till debatt eller

som upp för tillfället legat För uppdragsgivarnas del kan det alltså handla

nere. både behov att dra uppmärksamheten till sig i frågor som är

om ett av

för debatten och den politiska agendan, och att göra inlägg i nya en redan pågående debatt och påverka beslut i viss riktning. Till

att en

del arbetar PR-företagen med frågor redan är aktuella och stor som initiativen till uppdragen kommer företrädesvis från kunden. Det

sker emellertid i enstaka fall konsultföretagen kontaktar

att en potentiell kund de borde ha intresse den politiska

som anser av

utvecklingen i någon speciell fråga.

I det inledande skedet uppdragen sker analys.

av en noggrann

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

Uppdragens innehåll och möjligheter sätts i perspektiv till det poli-

tiska och opinionsmässiga läget. Centralt definiera ärendets mål är att och precisera de budskap skall framföras. Kunden kan i detta att som skede hjälp med forskning efter fakta i ärendet. De argument som skall driva ärendet framåt kan så vis formuleras. Vanligt är också

att försöka hitta delar intresse för frågan det vill säga grupper som försöka sammanföra koalitioner. Något förenklat är det resultatet att dessa insatser sedan avgör hur uppdraget utförs. av som Att opinionen är viktig för att nå beslutsfattarna framgår tydligt av undersökningen. I avsnitten där utgick från några artiklar om ämnet fick inblick i utvecklingen media. Vi fick också av veta att media särskilt i opinionsbildande syfte viktig kanal. De två falär en len tagit del lite närmare förmånsbilsfrågan och Redaresom av -

föreningen är exempel frågor där media betydelsefulla kana-

- var ler. I fallet Redareföreningen skötte Rikta kontakterna med media

och arrangerade pressmöten. Från politiskt håll fick det man gensvar strategin avsett och uppdraget föll väl Detta är några som ut. ett av olika sätt att tillväga det sker enligt enkätsvaren tämligen men

ofta. Det vanligaste journalister förses med faktaunderlag

är att men artiklar skrivs också direkt vid PR-företagen. Kontakterna mellan journalister och PR-företag är täta och bedöms, bortsett från ett par fall, viktiga för uppdragets utgång. I enkäten bedömdes vikten vara av kontakter med media ha ökat de åren. Detta är också i linje senaste

med resultaten i Wahlgrens undersökning visade goda kon-

som att takter med redaktioner är något kan ha betydelse för som att man

skall bli publicerad.

Hur de arbetsmetoder kan tänkas syfta till direkt påverkan som skulle preciseras i enkäten inte lika självklart metoderna var som som syftar till indirekt påverkan. Av de arbetssätt konsulterna fick som ta

ställning till framträder bevakning beslutsprocessen och

av att möten mellan uppdragsgivare och beslutsfattare allra arrangera som

vanligast. I enkäten "relationsbyggande insatser kun-

uppgavs - att den får möjlighet träffa beslutsfattare särskilt betydelsefulla. att vara Att skriva underlag till eller färdiga motioner och remisser förekom-

är inte särskilt vanligt. Att personligen diskutera kunders mer men

ärenden med har inflytande över beslutsprocessen sker

personer som ofta i fyra de nio fallen Samtidigt visar enkätsvaren PR-föreav att tagens kontakter med departement och riksdagsutskott inte är lika frekventa med journalister. Men tyder ändå på konsom svaren att takterna i några fall är rutiniserade. Med undantag för två fall bedöms

de dessutom nödvändiga/viktiga för skall lyckas bra med vara att man ett uppdrag. I enkäten bedömdes i fall vikten personliga ett att av

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

kontakter har ökat de senaste åren

Centralt för den politiska konsultverksamheten är att via opinion

eller direkt hjälpa uppdragsgivare nå fram till och påverka

mer att beslutsfattare eller andra kan tänkas ha inflytande över besluts-

som

Personliga kontakter frekventa och viktiga i processen. uppges vara arbetet och det framgår konsulterna i viss mån diskuterar kunders

att ärenden med beslutsfattare. Det första intryck konsul-

ger ett av att

söker beslutsfattare och tjänstemän för att å uppdragsgiterna upp

vägnar påverka dem direkt. Intervjuerna visar emellertid att varnas detta är ovanligt. I de fall diskussion äger mellan konsult och

en rum beslutsfattare uppdragsgivares ärende tycks det ske inom

om en

för redan etablerad relation. Detta behöver emellertid inte ramen en ske i syfte påverka, å andra sidan gränsen går mellan

att var att

påverka och informera är oklart. Liksom tidigare undersökningar

visat kan jag konstatera det i första hand handlar skapa för-

att om att utsättningar för uppdragsgivare nå fram till beslutsfattarna. Detta

att kan redan ske konsulten sammanför kunderna

som sett genom att med dem. Däremot framför uppdragsgivarna i huvudsak själva sina

budskap till beslutsfattarna.

Generellt uppdragets natur valet strategi och arbetsinsat-

styr av

Men det tycks också finnas del skillnader mellan hur de olika ser. en

PR-företagen går tillväga. företag tycks arbeta närmare

Ett par

beslutsprocessen med något tydligare inriktning insatser som

en syftar till påverkan direkt slag. Andra väljer insatser

av mer av mer opinionsbildande karaktär. Uppdragens beskaffenhet och skillna-

derna mellan hur PR-företagen väljer att arbeta gör att variationerna för hur uppdragen utförs därmed Det kan fråga

är stora. vara om mindre insatser; skriva enstaka artikel eller undersöka det poli-

att en tiska läget i någon viss fråga. Det kan också fråga att lägga

vara om

hel handlingsplan förebereds från grunden och

upp en som noggrant

kan omfatta både opinionsbildande insatser och inslag som av mer direkt påverkan. Förmånsbilsfrågan och även fallet med Redarefören-

ingen utgör exempel större insatser innehöll flera olika

ett som

med både indirekt och direkt påverkan. moment

Det spekuleras ofta Sverige går mot politisk utveckling i

att en amerikansk anda. Möjligen går det i vissa fall konsultföre-

att genom

eller bevaka politik och beslutsprocess utan att uppdrags-

tagen agera givaren i fråga behöver skylta med sin närvaro. Men skulle

att nu ha kommit till det stadium Vaverka förutspår med så kallade

som

guns-for-hire-lobbyister urskillnad säljer sina tjänster till

som utan dem kan betala framstår något överdriven. Det finns vid

som som flera PR-företag områden inte arbetar med

man samt att man

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

grund principiella skäl eller personliga åsikter inte åtar sig Vissa

av typer uppdrag. Det har också hänt att tackat nej till

av man att ta uppdrag då kunden inte varit Öppen med information eller

att upp-

draget bedömts sakna politisk och opinionsmässig bärin Vaverka

hävdade också att koalitioner mellan intressen i svensk politik är närmast obefintlig detta sätt liksom i amerikansk poli-

men att att agera, tik, troligen kommer bli vanligare. En slutsats är därmed PR-

att att byråerna bidrar till detta eftersom det är vanligt konsulterna

att

sina uppdragsgivare att med andra för manar samman grupper att

öka möjligheterna till effektiv påverkan. Avgörande för vilka uppdrag PR-byråerna arbetar med är givetvis

den kompetensen och expertisen. En Månströms slutsatser

egna av

att konsulterna helst åtar sig uppdrag inom för den var ramen egna politiska linjen. Detta framträder i viss mån även här. Men utifrån det

faktum just partipolitisk bakgrund är mycket

att sett att vanli kunde också här ha förväntat sig mycket tydligare samband.

man ett

Möjligen är det så att de efterfrågar PR-företagens tjänster redan

som via kontakter eller rekommendationer är medvetna konsulternas

om

partipolitiska kopplingar och vilken kompetens de besitter. Därmed

finns linje och utgångspunkt redan från början. Skillna-

en gemensam

der mellan den politiska linjen och höger-vänsterskalan

egna var uppdraget hör hemma, blir således inte något konsult behö-

som en

ställas inför i det dagliga arbetet och är därför inget generellt ver man funderar över. En möjlig anledning till varför resultatet inte

annan

blir lika tydligt i Månströms undersökning den ideologiska

som är att

förankringen hos uppdragsgivarnas frågor kan ha minskat. Nu kan det i större utsträckning än tidigare fråga specifika bransch-

vara om intressen och problem saknar given partipolitisk hemvist och

som en

det därför är svårt gehör för via de traditionella partipolisom att tiska kanalerna.

l

Politisk konsultverksamhet ur demokratisk synvinkel

Inledningsvis presenterades idealmodell för vad bör karakte-

en som risera ett demokratiskt styrelseskick. Demokratin bör fungera

som

dialog ett samtal medborgare emellan skall förverkliga med-

en - som borgarszyrelsen. Synsättet ställer flertal krav hur sådan dialog

ett en bör utformas. Under diskussionens gång har återkommit till

två av dessa; de folkvaldas kontroll över den politiska dagordningen och

att samtalet offentlig/vet. De utgör tillsammans den demokra-

omges av

4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBASIS

tiska "synvinkel" vilken konsultverksamheten har belysts. Det är

ur

dags knyta ihop säcken med sammanfattning de effekter

nu att en av den politiska konsultverksamheten har samtalet medborgare emel-

lan och därmed medborgarstyrelsen.

Effekter på det offentliga rummet tillgänglighet och

-

öppenhet

Demokrati dialog ställer krav offentlighet. Inledningsvis

som beskrevs detta offentligt dit alla skall ha tillträde och

som ett rum

möjlighet göra sig hörda. Offentligheten fungerar ett

samma att som filter för de ligger till grund för politiska beslut. Filtret

argument som släpper inte igenom förankring och hållbarhet. Det är

argument utan alltså innehåll skall avgörande och inget annat.

argumentens som vara Frågan den politiska konsultverksamheten verkar i linje

är nu om med detta ideal.

Vi har den politiska konsultverksamheten främst går ut

sett att

med olika handlingsplaner bistå företag och organisationer med

att

flera påverka opinion och politiska beslut. Det kan fråga

att vara om

allt från små punktinsatser till mastodontprojekt. I som

processen syftar till slå fast hur skall till väga har diskussion och

att man ana lys ärendet mellan konsult och uppdragsgivare framskjuten

av en

här saknas insyn för allmänheten. Vi har när handplats men sett att lingsplanen utformas är det frågans beskaffenhet, budskap och mål-

står i De för situationen optimala verktygen grupp som centrum.

intet sätt att frågans argument kommer ut i offentlighe garanterar

ljus och därmed kan stötas och blötas det vill säga tens - passera

offentlighetens självcensurerande filter.

genom

Men samtidigt framträder konsultbyråernas policy kräver att

som de frågor de får i uppdrag driva inte får vila tveksamma

som att

grunder. De måste ha verklighetsförankring. Uppdragsgivarnas för-

väntningar kan också och bearbetas till nivå är gång-

tas ner en som bar. Hår får den politiska konsultverksamheten något filterlik-

av en nande funktion eftersom bedöms dåligt förank-

argument som vara rade eller inte ha någon framtid bort. Att sammanföra

sorteras intressegrupper i koalitioner är vanligt. Detta bidrar till att de

argu-