SOU 1999:101

Olydiga medborgare? om flyktinggömmare och djurrättsaktivister

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Olydiga

medborgare

Eriqw nämnicx

R NLNEÖE

E611 få 99 1

/Zc-F kB

SOL

Occ

Olyd iga

med

borgare

Om flyktinggömmare och djurrättsa ktivister

Niels Hebert Kerstin Jacobsson

Demokratiutredningens 27

skrift nr

gr:TND

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 OO, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Omslag, foto: Tommy Ohlsson, SCANPIX Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-823-6 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN O375-250X

Förord

Aktiva medborgare är ett demokratiideal. De uppfattas också

som

bristvara i vår samtid. I den här skriften presenteras två en synner-

ligen aktiva medborgare. De kan i de

grupper av ses som grenar s.k. sociala rörelser växt fram under de senaste decennier-

nya som na. I sina vardagsliv visar de solidaritet med människor och djur.

De åberopar grundläggande humanistiska värden respektive svensk djurskyddslagstiftning. Men de använder sig ibland medel

av som är olagliga. I den här boken intervjuas några dem med avseende

såväl deras motiv deras andra, etablerade former

som syn mer

demokratiskt av engagemang.

Den här skriften väcker frågor Demokratiutredningen

som an-

viktiga diskutera för förstå den svenska folkstyrelsens ser att att

utveckling. Ledamöterna har dock inte tagit ställning till sig

vare aktivisternas eller författarnas ståndpunkter.

Erik Amnå Huvudsekreterare

l De sociala rörelserna analyseras Håkan Thörn i

nya närmare av uppsatsen Nya sociala rörelser och politikens globalisering" ivår forskarvolym VIII Civilsambállet SOU 1999:84.

Olydiga medborgare

Om flyktinggömmare och

djurrättsaktivister

Niels Hebert och Kerstin Jacobsson

Inledning

Säg och många blir upprörda. Utsläppta minkar dör i

vegan tusental, lastbilar brinner. I tidningarna ledarskribenter

rasar och debattörer, Säpo aviserar hårdare och pälsfarmarna

tag

träder fram i tidningarna och berättar nattliga veganjakter.

om Forskare hotas och trakasseras. Denna mediabild är svår att frigöra sig från. Visserligen debattartiklarna,

svarar veganerna fler och fler skolor långt ifrån vegankost och

men alla serverar

tidningarna gör lagar och

reportage om veganer som mat förklarar de, liksom massiv majoritet tar avstånd

att en veganer, från våld i djurrättskampen bilden

- men av veganerna som hotfulla eller främmande tycks ändra.

svår att

har hamnat mediernas dagordning mind-

Veganerna - men

så djurens situation. Veganerna sig lika udda i media re ter som

gång miljöaktivister och kärnkraftsmotståndare då det been hövdes och radioaktiva utsläpp för att Öppna miljö-

sälar

debatten Annu är de undersökande reportagen hur djuren

1Vi vill tacka våra intervjupersoner för de låtit sig intervjuas och tacka Eva

att Sandstedt, Mia Thelander och Håkan Thörn för synpunkter analysen. 2Våra kommentarer mediabilden djurrättsaktivism baserar sig primärt

om av

OLYDIGA MEDBORGARE

har det från pålsfarmen och ladugården till slakteriet få. -

Sveriges television undantag. I flera TV-program har

är ett man visat hur djur kan behandlas. Inte minst djurtransporterna har

uppmärksammats och de blev frågorna inför EU-valet

en av 1999. När kosovoalbaner flydde undan etniska förföljelser i Jugoslavien för tio år sedan det inte många trodde var som deras motiv. Invandrarministern talade dem "stöldom som benägna. Ändå fick många dem snabbt fristad. De

av en gick

under jorden med hjälp människor i hela Sverige. Grupper av och nätverk organiserades, precis skett när latinamerikaner, som afrikaner, kurder, libaneser och många andra kommit i vad en kritisk opinion beskrivit flyktingvågor". Grupperna kallas som flyktinggömmare och har ibland fått höra de slåss för att omöjliga fall, förstör människors liv och ägnar sig civil olydnad. De inte ofta i medier, de använder ofta tidningar syns men

och TV framgångsrikt för sina syften. Deras kritik flykting-

av politiken och Invandrarverket är svidande och de ständigt är ett irritationsmoment för myndigheter och politiker. Varför finns det människor inte tycks tveka dra sig som att omgivningens och löje och till och med förakt spott spe, Människor är beredda ändra sina liv utifrån översom att en tygelse, avstå från materiella fördelar och ställa grundläggande moraliska frågor. Ibland organiserar de sig för väcka opinion att

för sin sak. Syftet kan också skapa beredskap för

vara att att

handla, för göra något i vardagen. Organisationen behövs

att även för stöd, gemenskap, måldiskussioner och medel för att påverka samhället. Rörelser detta slag tycks uppstå i av spontant vårt samhälle olika frågor och kontroverser. runt typer av Miljörörelsen, fredsrörelsen, antikärnkraftsrörelsen och kvinnorörelsen är exempel sådana moderna sociala rörelser.

en genomgång av svenska dagstidningar november 1997- oktober 1998, Pressarkivet i Uppsala.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Vår studie är jämförande fallstudie två typer

en av nyare av aktivism båda vuxit sig starkare 1990-talet, nämligen

som

djurrättsaktivism och flyktinggömmande. Syftet är det sociolo-

förstå och tolka dessa rörelser samhälls- och giska att som samtidsfenomen.

Vår är att såväl djurrättsaktivismen som flyktinggömman-

tes det kan förstås sociala rörelser, vår samtids folkrörelser

som om

så vill. Vi beskriver de engagerades arbetsformer och man perspektiv verksamhet. Vi försöker också fånga och

sin egen karakterisera vad deras verksamhet till rörelse I

som gör en studiens syfte ingår undersöka hur aktivisterna för-

även att håller sig till det politiska och diskutera implika-

systemet att tionerna för den politiska demokratin och rättsstaten.

Vi frågar vad denna politiskt innebär för

typ av engagemang det etablerade politiska och den svenska demokratin.

systemet Vår är här rörelserna praktiserar solidaritet i vardagen,

tes att

sätt potentiellt kan stärka än försvaga såväl ett som - snarare välfärdsstat demokrati. De fokuserar också frågor etik

som om och moral och betonar betydelsen omsätta detta i prak-

av att tiken.

Att i studie koppla djurrättsaktivismen med

en samman människorättsaktivismen i form asylrörelsen kan tyckas

av kontroversiellt. Dessa rörelser har ingen särskild koppling till

varandra och den asylrörelsen, tycks ha större samhällelig

ena,

den andra, djurrättsrörelsen. Är inte dessa två

legitimitet än

rörelser helt skilda saker

det inte riktigt så. Visserligen finns det många skillna-

Vi ser der dem emellan, inte minst vad gäller aktivisternas ålder och sociala situation. Medan den i vår studie typiske flykting-

- gömmaren är medelålders och med "ordnade familjeförhållan-

3De intervjuade själva sig dock inte nödvändigtvis sig aktivister

ser vare som eller del rörelse. Detta är istället vårt sätt saken.

som av en att se

OLYDIGA MEDBORGARE

den är den typiske djurrättsaktivisten studerande och

ung, utan

egen familj.

Men frågan är inte de dragen överväger, om gemensamma drag motiverar båda fenomenen förstås sociala som att som rörelser 90-talet, rörelser båda förankrar politisk som en

aktivism med moraliska utgångspunkter i vardagslivet. Vi har intervjuat är engagerade för

sex personer som

utvisningshotade flyktingar och fem djurrättsaktivisterf De

personliga intervjuerna har tagit mellan och två timmar och en några har kompletterats telefon. Resultatet har lästs senare per

och godkänts de intervjuade. Av de fem djurrättsaktivisterna

av är det varit inblandad i "dolda" illegala aktioner och en som som alltså tillhör den kategori aktivister i medier beskrivs som som militanta veganer". Då dessa utgör liten minoritet inom en

djurrättsrörelsen har inte någon anledning specifikt

sett att fokusera denna Tvärtom det missa de drag i grupp. vore att djurrättsrörelsen gör den är värd betrakta som att att som en rörelse i vår tid.

folk

En utesluter alla animalieprodukter i klädsel och i vegan mat,

övrigt. En djurrättsaktivist behöver inte är det

vara vegan, men

Vanligtvis. En behöver inte djurrättsaktivist. Alla

vegan vara djurrättsaktivister i vår studie är dock så ibland veganer, använder termerna synonymt. Av de fem intervjuade djurrättsaktivisterna är två kvinnor och

män, alla under 30 år. Av de intervjuade flyktinggöm-

tre sex är fem kvinnor och alla i SO-årsåldern. De intermarna en man, vjuade kommer från olika delar landet. I framställningen har av

4 Därtill har telefonintervjuat medelålders, kvinnlig djurrättsaktivist. Vad en gäller urvalet aktivister har velat intervjua folk olika i Sverige. Vi orter har gått till väga flera olika sätt: Dels har kontaktat organisationerna NSMPD och FARR för att dels har kontaktat känner namn, personer eller fått tips om. Vi har också kontaktat ett par personer som sett referenser till i dagstidningar. Intervjuerna genomfördes under april-juni 1999.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

anonymiserat dem annat

personerna genom att ge ett namn än det

egna.

Sociala rörelser

Vad är en rörelse

Vi förstår alltså djurrättsaktivismen och flyktinggömmandet

sociala rörelser. I svenskt språkbruk är be-

asylrörelsen som

folkrörelse bekant, den är laddad med greppet mer men termen associationer till äldre generationers rörelser och refererar i dag

till Vi föredrar begreppet social

snarast medlemsorganisationer.

rörelse för också kunna fånga lösare organiserade nätverk

att och väljer därmed ansluta till den internationella diskus-

att sionen sociala rörelser Vi vill med detta även Visa att djur-

om rättsrörelsen och flyktinggömmandet inte är uttryck i ett

aparta

svenskt politiskt landskap. Tvärtom är de annars homogent

mycket tidstypiska företeelser och utgör illustrativa exempel

vad kallats de sociala rörelserna. Men de är också

som nya

företeelser det politiska ibland har exempel som systemet

svårt att hantera.

En rörelse är lösare och heterogen än en organisation,

mer

kan ingå i den vidare rörelsen. Nordiska

även om organisationer Samfundet plågsamma djurförsök NSMPD är en organi-

mot sation inom djurrättsrörelsenf Den grundades 1882 del

som en

internationell rörelse mot de allt vanligare djurförsöken av en

5Det finns olika teoritraditioner inom forskningen sociala rörelser. Dessa

om lägger tonvikten olika vad gäller förhållandet struktur-aktör, dvs. betonar antingen de strukturella förändringar i samhället föranleder framväxten av

som

identiteter och aktiviteter, eller de och strategier rörelsernya resurser som

begagnat sig i sitt arbete. För översiktsartiklar, Cohen 1985, Diani na av se 1992. 6Den 4 oktober 1999 kommer organisationen byta till Förbundet

att namn djurens rätt.

OLYDIGA MEDBORGARE

inom forskningen. Rörelsen hade sitt i England. ursprung NSMPD hade enligt uppgift cirka 10 OOOmedlemmar i början seklet, organisationen förde allt tynande tillvaro av men en mer under 1900-talets första hälft. 1950 antalet medlemmar 650. var Genom bilda lokalorganisationer, driva utåtriktat att

opinionsarbete och försöka påverka riksdagen och myndigheter växte NSMPD i medlemsantal och inflytande. Organisationens krav insyn och lagstifting inom djurförsöksområdet fick stöd

i opinionen. En namninsamling 1964 60 OOOunderskrifter. gav På 70-talet skedde föryngring NSMPD. Medlemsantalet en av

växte och grupperingar uppstod både inom och

nya utom organisationen. 1979 hade NSMPD 22 OOOmedlemmar. När TV visade Djurens film 1984 strömmade medlemmar till. nya Det året växte organisationen med 12 OOO. I samband med debatten lantbrukets djur och djurtransporter fick NSMPD om åter kraftiga medlemstillskott. Som hade organisationen mest 65 OOOmedlemmar, antalet har stabiliserats kring men nu 50 000. Andelen medlemmar under 25 år växer stadigt.7 Men djurrättsrörelsen kan inte reduceras till denna organisa-

tion, utan inbegriper också de många aktionsgrupper och

grupper människor i någon form är engagerade i djurav som

rättsfrågor.

Flyktinggömmandet i Sverige har två organisationer

som verkar det nationella planet: FARR och Fristadsrörelsen.

"Föreningsmänniskorna är med i FARR", de

säger en av

flyktinggömrnare intervjuat. Någon skillnad ideologiskt eller

åsiktsmässigt tycks inte finnas mellan medlemmarna i de båda "Man kan med i båda", säger intervjuperson grupperna. vara en och berättar hjälp varandra i konkreta en annan att man tar av fall. Det finns 20-tal flyktinggrupper anslutna till FARR. Man ett kan också enskild medlem i FARR. Men antalet aktiva vara

7Telefonintervju med Birgitta Carlsson, fd. ordförande i NSMPD, 23/7 1999.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

varierar. Oftast växer fram där det finns grupperna orter en

flyktingförläggning, och när förläggningen flyttas eller läggs

ner försvinner också grupperna. . Fristadsrörelsen bildades nationellt nätverk 1989. Hur som många lokala nätverk den består är svårt att uppskatta. som av Inte aktiva i rörelsen kan något antal grund att ens uppge av storlek växlar i antal efter de aktuella grupperna och gruppernas

behoven. tycks främst något går med i när

Organisationerna vara man

blivit flyktinggömmare. Det finns också de gömmer man som

flyktingar ingå i just dessa nätverk.

utan att Vi ansluter här till Mario Dianis definition social rörelse av en nätverk handlingar utförda mångfald individer, som av av en

och/eller organisationer är engagerade i politisk

grupper som eller kulturell kamp basis identitet Diani av en gemensam 1992. Centralt för förståelsen rörelse är således elemenav en konjqi/et, identitet och kollektivt handlande Kollektivt handten lande avsiktlig samverkan mellan människor för åstadär en att

komma samhällsförändringar. Kampen motiveras social

av en eller kulturell konflikt. Rörelsen innebär ofta utmaning och en vilja till överskridande den rådande sociala eller politiska ordav ningen jfr Melucci 1992. I rörelsen konstrueras kollektiv en identitet: vi-känsla och solidaritet baserar sig en som gemen-

samma övertygelser.

En social rörelse brukar kännetecknas de inblandades av aktiva deltagande; den får sin kraft anhängarnas aktivitet genom och vilja förverkliga mål. Det innebär nämnts att att ett som rörelse och organisation inte alltid sammanfaller. Men också att

rörelser ofta måste institutionaliseras i organisation för en att

sMelucci gör liknande definition. Han förstår social rörelse som ett en en handlingssystem omfattar dimensioner: solidaritet och gemensam visom tre känsla, social konflikt handlandet förhåller sig till, utmaning en som samt en och överskridande gränserna för det sociala system inom vilket den ett av verkar Melucci 1992. Jfr även Eder 1993.

OLYDIGA MEDBORGARE

överleva sikt. Det finns således tendens rörelser efter

en att

hand övergår i rutinmässigt arbetande organisationer, där medlemsaktiviteten och organisationsmänniskorna över.

avtar tar Samtidigt kan rörelsedimensionen finnas

kvar hos grupper inom organisationen. Skotten är sällan i det sociala livet

- som vattentäta.

Rörelser brukar kanaliseras utanför de för tillfället etablerade

kanalerna för politiskt Men politiskt parti kan

engagemang. ett

fånga rörelses opinioner och medlemsmässigt delvis

upp en sammanfalla med den i fallet med arbetarrörelsen och

- som Socialdemokraterna och miljörörelsen och Miljöpartiet de

gröna.

För förstå rörelser bör fråga sig vilken

att man typ av samhälle aktörerna lever Vilka handlingsformer växer fram för

att kunna förändra just detta samhälle Nya konflikter, behov

nya och frågor resulterar i rörelser med aktionsformer.

nya nya nya

Som antytts skiljer ibland mellan "gamla" och "nya"

man sociala rörelser. Det handlar då olika konflikter och frågor,

om olika organisations- och aktionsformer, och olika aktörer

som utgör rörelsens bas. De gamla folkrörelserna växte fram under den andra hälften 1800-talet reaktion industri-

av som en mot samhällets avigsidor och relaterade till den huvudkonflikt

var

brukar kallas "den sociala frågan": fördelnings- och välsom

färdsfrågor också nykterhetsproblematiken. I Sverige fick

men

även frikyrkorörelsen. Dessa rörelser fick efterhand alltmer karaktären formella organisationer.

Medan det konflikten mellan arbete och kapital

var som var den grundläggande sociala konflikten när de "gamla sociala rörelserna växte fram, det sociala konflikter bakom de

var nya "nya sociala rörelsernas framväxt under 1900-talet. Nu stod exempelvis förhållandet mellan könen, förhållandet till

naturen och förhållandet mellan generationer i fokus. Till de sociala

nya rörelserna brukar räknas kvinnorörelsen, miljörörelsen och fredsrörelsen, vilka började växa sig starka 1960-talet. För

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

dessa rörelser gällde konflikterna frågor värderingar

snarare om och identitet jämställdhet och ekologi- än materiella för-

- som delningsfrågor. Nya former solidaritet och kollektivt hand-

av lande började utvecklas, aktionsgrupper och kollektiv-

som boende. Dessa existerar dock parallellt med gamla solidaritets-

och handlingsformer, klasser, intressegrupper, organisa-

som

tioner och partier Melucci 1985

Nya sociala rörelser har ofta ett drag tillfällighet över sig.

av De verkar i särskilt syfte och under period. Engage-

ett en

är ofta koncentrerat runt fråga, även denna fråga manget en om oftast sätts in i ett större samhällsperspektiv. Många är

som med i rörelse deltar också i andra. I vår studie framgår till

exempel kopplingar mellan djurrättsaktivism och antirasism å

sidan och mellan flyktinggömmande och miljö- och fredsena aktivism å den andra. De rörelserna är mindre homogena än

nya de tidigare och inträde och utträde sker snabbare och oftare än förr. Engagerade människor rör sig obehindrat från till

grupp

och kan med i flera samtidigt. Det grupp vara grupper som förenar är aktionsformen och kravet handling NU. Alberto Melucci har talat de rörelserna nomader i nuet".

om nya som Aktörer mobiliseras för bestämd tidsperiod och bara för

en vissa frågor intresse för dem. De deltar samtidigt i flera

av aktiviteter betraktas utbytbara" Melucci 1992: 90.

som som

Rörligheten i hör också med att

engagemanget samman idag rörligt samhälle. Människors livsbanor och

lever i ett mer livssituationer delvis annorlunda ut, t.ex. vad gäller anställ-

ser

ningar, boendeorter och familjebildningar. Kanske idag

anpassas

ännu än tidigare efter den individuella engagemanget mer

livscykeln.

9En invändning indelningen i och gamla rörelser likheterna

mot nya är att med de tidigare rörelserna överväger framför skillnaderna. Vi använder ändå indelningen för att poängtera dels att det är fråga olika typer av konflikter,

om dels att dagens rörelser har del egenskaper skiljer dem från tidigare,

en som helt enkelt därför de verkar samhälle fungerar delvis annorlunda.

i ett som

OLYDIGA MEDBORGARE

Det finns idag mindre förutsättningar för homogena identite-

ter. Samhället är komplext, präglas mångfald, snabb föränd-

av ring, snabba beslut och hög osäkerhet. Melucci skriver: "De

sociala förändringarnas takt, mängden tillhörigheter och det

av övermått möjligheter och budskap strömmar över indi-

av som viden, bidrar alla till försvaga de traditionella referens-

att punkter parti, identiteten baseras på. Behovet

som klass som

bekräfta är blir starkare. En grundläggande av att vem man existentiell hemlöshet ökar behovet bygga och åter-

av att uppbygga sitt hem". 1992: 118. Människor har idag

Melucci

också väl utbredd kunskap och vetskap mångfald, olikhet

och komplexitet.

Vi är idag också medvetna riskerna och problemen i de

om samhällen och den miljö lever i. Denna medvetenhet är

central för framväxten de sociala rörelserna och höja

av nya att den allmänna medvetenheten det aktuella problemområdet

central förändringsstrategi för dem. I denna ingår

är en att skapa och sprida kunskap och idéer. Ron Eyerman och Andrew

Jamison 1991 betonar särskilt sociala rörelsers betydelse för

kognitiv förändring. Rörelserna artikulerar frågor, kommer med

idéer etc.; efterhand kanske dessa övertas samhället och

institutionaliseras. Tydliga exempel kunskapsproducerande

rörelser är människorättsrörelsen Amnesty och miljö-

som

rörelsen. Medierna är därför viktiga för rörelsernas mobilise-

ring, precis som tryckpressarna vari tidigare rörelser. Djur-

rättsrörelsen har internet viktigt redskap för

anammat som ett kommunikation aktivisterna emellan, också för sprida

men att

10Detta har särskilt uppmärksammats den tyske sociologen Ulrich Beck i

av hans tes att lever i ett risksambälle Beck 1992. Detta kännetecknas inte

om bara av reella risker utan om just medvetenheten risk risk. Till skillnad

om som från tidigare faror har vår tids risker sitt upphov i samhällenas beslut,

egna orsakade den ekonomiska och teknologiska utvecklingen. Det kan

a av vara miljöproblem orsakade industrialiseringen, hälsorisker orsakade

av som av befintlig djurhållning och livsmedelsproduktion.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

sitt budskap. Vi ska återkomma till rörelsernas mediaberoende

senare.

Avsaknaden homogenitet i de rörelserna beror också

av nya

den större möjlighet välja livsstil finns i senmoder-

att som

samhällen, där traditionen har minskad betydelse och där na

inte föds i självklara roller." Ett posttraditionellt

man samhälle innebär inte traditioner försvinner de får

att utan att en förändrad De är sätt öppna för tematisering,

status. ett annat reflektion och ifrågasättande Giddens 1994b: 5. Kollektiva

tillhörigheter och sociala identiteter är i högre utsträckning

fråga medvetna överväganden och val. Detta omtalas ibland

identitetskonstruktion. Att välja sitt liv är inte

som en reflexiv

bara valmöjlighet, utan ett imperativ Giddens 1994a. Man

talar ibland gör-det-själv-biografier. Ett posttraditionellt

om samhälle gör detta möjligt i princip. Men i praktiken kvarstår

ojämlikheteri och möjligheter; den sociala strukturen

resurser erbjuder olika möjligheter för olika Att individen

personer. väljer sin livshistoria är således till del fiktion. Men den är

en en

i hög grad verksam i vår tids uppväxtsammanhang.

Livspo/itik

Livsstilspolitik eller livspolitik blir i denna situation viktig:

hur ska leva i värld där är fria välja våra liv

en att Giddens

1994b: 15. De sociala rörelserna är detta och

nya en respons innefattar sökande efter identitet. Peterson och Thörn har

ett talat social laboratories of personal identity

om movements as

1994: 23.

Typiskt för de generationernas rörelser är strävan efter

nyare autonomi och självkontroll. Man vill själv definiera sina behov och är. Frihet är viktigare än frihet ha. Man

vem man att vara att

Livsstil kan definieras meningsfullt och sammanhängande mönster

som ett

värden, attityder och handlingar. av

OLYDIGA MEDBORGARE

kämpar för rätten till meningsfull existens och rätten till mång-

fald. Att leva meningsfullt liv blir viktigare än liv präglat

ett ett

yttre framgångar. Detta innebär ifrågasättande

av ett av

industrikapitalismens värderingar och ideologi, och åbe-

man

istället universella värden. Livsstilspolitiken innebär ropar konkret handling, ofta i vardagslivet, och från moraliska

ut-

gångspunkter -i fallet med asylrörelsen medmänsklighet och i fallet med djurrättsrörelsen medmänsklighet utsträckt till

en omtanke djur.

I postmateriella samhällen där befolkningens behov i hög grad

är tillfredsställda håller friheten från behov ersättas med

att

frihet till behov. Enligt Melucci kan rörelserna sitt en genom

ifrågasättande och handlingsmönster bidra till kulturell

av vanor förnyelse, exempelvis modeller för beteenden och sociala

nya relationer i vardagslivet och marknaden. Den sociala ordningens funktionssätt kan modifieras förändringar i

genom

språk, känslorelationer, kläder och Melucci 1992:

matvanor 87. Rörelserna bidrar så sätt med tematisering

en av vardagliga behov. Medvetenheten ökar behoven är föremål

om att för val och inga nödvändigheter kommer nöd

som av Melucci

1992: 183, även Thörn 1991.

I sin analys sociala rörelser skiljer Melucci mellan rörelsers

av manifesta och latenta nivå och rörelsen inte kan redu-

menar att

till sina offentliga uttryck Melucci 1992: 82 Den maniceras festa nivån aktioner, demonstrationer och offentliga fram-

avser trädanden, medan den latenta nivån de nätverk kom-

avser av munikation och samarbete i vardagen utgör rörelsens

som egentliga bas. Rörelserna lever också i vardagens sociala

nät av relationer och i försöken praktisera alternativa livsstilar.

att Melucci skriver rörelsernas latenta verksamhet: De sociala

om rörelsernas dolda nätverk är forskningslaboratorier. Nya

problem och frågor formuleras. Nya uppfinns och prövas, och

svar

12Inglehart 1977 har talat om detta postmateriella värderingar.

som

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

verkligheten upplevs och olika sätt 1992:

namnges Melucci

210. Han fortsätter: den kollektiva handlingen hämtar näring

den ständiga produktionen alternativa meningsramar

ur av som nätverken bygger och lever från dag till dag motstånds-

eller oppositionspotentialen är inslagen i vardagens

egen varp

1992: 83. Att leva annorlunda och förändra samhället

ses som

komplementärt Melucci 1992: 208. Denna sammanvävning vardagens praktik och de offentliga

protestformerna är tydliga hos såväl djurrättsaktivisterna

som flyktinggömmarna. Rörelsernas arbete för mål är inte

ett yttre längre skilt från deras inre former 1992: 86. Organi-

Melucci

sationen har inte instrumentell självreflexiv karaktär,

en utan

dess form uttrycker meningen och målen hos handlingen

som sådan. Själva rörelsens form är ett budskap, t.ex. ett budskap

mindre hierarkier och ansvarstagande. om mer eget

Djurrättsrörelsen fungerar ett informellt organiserat

som

nätverk och består självständiga ändå sammanhängande

av men aktiviteter. För djurrättsaktivisterna är umgänget och diskussio-

med kompisarna kaféet lika grundläggande del

nerna en av rörelsen demonstrationerna. Andra träffar vid aktio-

som man

ibland andra orter. Ofta deltar i olika slags protestner, man aktioner rasism, vägbyggen och djurförsök. Verksam-

mot porr, heterna och konstellationerna flyter ibland ihop och kan ändra karaktär efter behov. Denna nätverkens amöba-karaktär

samtidigt aktivisterna delar grundläggande

som en gemensam identitet gör tycker det är adekvat tala djur-

- att att att om rättsaktivismen social rörelse. De de intervjua-

som en grupper de ingår i har heller inga uttalade ledare, med undantag

NSMPD fungerar klassisk organisation. Den

som som en spontana och icke-hierarkiska oganiseringen kännetecknar

också flyktinggömmarna. Den självreflexiva handlings- och organisationsformen där

medlet också uttrycker målet hos handlingen är alltså typisk

för de rörelserna 1992: 86. Genom omdefini-

nya Melucci att

OLYDIGA MEDBORGARE

praktiker inom organisationer kan rörelserna också initiera era institutionell förändring Melucci 1992: 87. Rörelserna är både

uttryck för och bidrar till- ökad samhällelig reflexivitet ett och kulturell modernisering. Den ökade reflexiviteten ligger bland annat i att fler element det sociala och kulturella livet

av blir föremål för reflektion. I fallet med Vår studie gäller detta

till exempel matvanor och familjeliv.

symbolisk kamp

Som Melucci påpekat handlar rörelserna i mycket symbolisk

kamp kamp definitioner, kunskap och symboler

- en om

Melucci 1985. Genom sådana symboliska utmaningar och

konfrontationer pekar rörelserna alternativ saker skulle

- att kunna annorlunda. Genom sin existens synliggör de makt-

vara förhållanden kanske är dolda. De ifrågasätter

som annars samhället och etablerade fundamentalt sätt:

normer ett vem etablerar för vad är normalt Kanske är det också

normer som denna fundamentala utmaning ibland gör rörelserna så

som

provocerande i omgivningens ögon. Det självklara enligt

rådande samhällskonsensus ifrågasätts. Eftersom rörelserna

Reflexiviteten kan såväl det självet den och

avse egna som egna gruppen samhället i stort. Peterson och Thörn 1994 tar plogbillsrörelsen som ett exempel en rörelse som präglas av reflexivitet alla dessanivåer. Inte minst den egna gruppens verksamhet är föremål för konstant tematisering. H Också Beck 1995 har konstaterat att vår tids politiska kamp i mycket är en kamp om definitioner. Med en anspelning Marx har han hävdat att det inte längre är såmycket placeringen i produktionsrelationerna utan platsen i definitionsrelationema eller kommunikationsstrukturen avgör graden

- - som

framgång. Slaget står att definiera det "tänkbara" och det möjligsf. av om Kunskap har blivit en allt viktigare produktivfaktor jfr tidigare arbetekapital. Kontrollen över informationsproduktionen och spridningen är då viktiga maktfaktorer. Den politiska kampen i informationssamhället delvis

tar en annan form än i industrisamhället.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

ifrågasätter rådande politisk, ekonomisk och teknisk logik och rationalitet framstår irrationella och obegripliga.

de lätt som

Djurrättsaktivisterna erbjuder exempelvis referensram:

en ny djur individer, kännande varelser vilket förpliktigar till

som rättigheter, djurhållning slaveri och köttkonsumtion

som som

äta lik. Också det kapitalistiska ifrågasätts, och i

att systemet vissa fall även den privata äganderätten. En sådan referensram kan för många sig främmande och stötande. Men själva rörel-

existens innebär något håller ske i rådande sernas att att samhällskonsensus; det tidigare tyckts otänkbart börjar temati-

som seras.

Enligt Melucci 1985 synliggör sociala rörelser samhälleliga

målsättningar sin blotta existens. Den kollektiva mobili-

genom seringen och syftar påvisa icke-förhand-

protesten genom att lingsbara behov till skapa offentlig måldiskussion. Detta

att en är tydligt i de rörelser studerat. Människorätt och djurens

rättigheter kan inte kompromissa med. Rörelserna tvingar

man samhället konfronteras med grundläggande värden. De

att pekar det samhället egentligen står för eller vill stå för

som och praktiken annorlunda ut. såtillvida står de för

att ser ett sökande efter äkthet.

Rörelser på 1990-talet

De så kallade rörelserna miljörörelsen och feminis-

nya som

har i dag än decennier nacken. De har utmen mer tre vecklats olika sätt. Vi kan också skilda rörelser inom

se rörelserna, till exempel i miljörörelsen där olika och

grupper organisationer 90-talet alltmer börjat skilda vägar Qamison 1993, Boström 1999.

15Jfr: A social collective action trying defend intrinsic

movement a to normative standards against their strategic-utilitarian instrumentalization modernizing elites Eder 1993: 114.

OLYDIGA MEDBORGARE

Flyktinggömmandet och djurrättsaktivismen i

representerar våra ögon generations rörelser i Sverige. Kanske ännu

en ny

än de tidigare de sin utgångspunkt i vardagslivet. Den

mer tar etiska kampen förs i de köken och vardagsrummen:

egna flyktingar bjuds in att bo och leva med den familjen.

egna Animaliska produkter ersätts vegetabiliska i hushållen.

Djurrättsrörelsen har dock haft föregångare i tidigare

ungdomsrörelser och ungdomskultur. Ur strävan efter autonomi utvecklades 80- och 90-talen proteströrelser. En dessa

nya av

husockupationerna, där de första ägde i Tyskland

var rum

1979. I husockupanternas självförståelse låg vision

en om autonomi liksom känslan att representera absolut kulturell

en annorlundahet Nielsen 1991: 315.

Detta kan känna igen också hos delar 90-talets svenska

av djurrättsrörelse, där del också räknar sig till den

en autonoma rörelsen. Vi kan också känna igen kopplingen till den

egna Vardagen och viljan att praktisera sina idéer i det dagliga livet

arbeta för idealsamhälle i framtiden. Nielsen snarare än att ett

skriver husockupanterna: Kärnan i denna betoning

om av autonomi, gemenskapen inom rörelsen, mellanmänskliga rela-

tioner i vardagen och därmed kärnan i husockupanternas

kollektiva identitet radikalt Gemeinschaft-tänkande,

- var ett en kritik alla formella och instrumentella sociala relationer

mot

Nielsen 1991: 315.

Djurrättsaktivisterna utsträcker gemenskapstanken och kriti-

ken instrumentalisering till även omfatta djuren. Men

mot att medan det främsta målet för många husockupanter nå

var att en subkulturell autonomi och sprida budskapet till

inte att sam-

hället i är djurrättsaktivisterna i den meningen poli-

stort, mer

tiska. För dem är opinionsbildning och medvetandegörande

centrala.

För analys husockupanterna i Sverige, Thörn 1991.

en av se

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Typiskt för 80- och 90-talens aktionsformer är deras mediastrategi. Rörelserna är beroende medierna och medierna

av använder sig gärna spektakulära aktioner, vilket viss

av ger en

grad ömsesidighet. Det gäller såväl miljöorganisation

av en som

Greenpeace husockupanter, trädkramare och plogbills-

som

aktivister. Det gäller i hög grad också djurrättsrörelsen och del-

vis även asylrörelsen. Massmedierna är idag i slaget makten

om över tanken och kontrollen över informationskanaler mycket

en viktig maktresurs.

TV-mediet är förklaring till aktionsformerna blir till

en att dramaturgi. Men det är inte den enda eller kanske viktigaste

ens

förklaringen. Rörelserna för symbolisk kamp i det att de

etablerade definitioner och tolkningar. Eftersom utmanar

kampen till väsentlig del handlar symboler också

en om tar

aktionerna ofta form symboliska och expressiva handlingar.

För del djurrättsaktivister är teater ett viktigt redskap. I vår

en studie illustreras detta bland Johanna tillsammans

annat av som med några kompisar framträtt höna i bur och räv päls-

som

farm utanför riksdagshuset. Vid andra dramaturgiska aktioner

har demonstranter uppträtt nakna och frågat: "Vad skulle du säga någon ditt skinn och julen 1998 stod djurrätts-

om tog aktivister i Stockholms tunnelbana med grismask och plakat

med uppmaningen "skippa julskinkan. Dessa exempel illustre-

väl de direkta aktionernas ofta symboliska handlande, med rar inslag expressivitet och lekfullhet Thörn 1991: 21. Att an-

av vända de kropparna i aktionerna har dessa djurrättsaktio-

egna

med trädkramare och Greenpeaceaktiviteter

ner gemensamt

kedjat fast sig vid skorstenar och fabriksgrindar. I denna som

"kroppspolitik" Ziehe blir de kropparna ett

Thomas egna

symboliskt motståndsmedel Thörn 1991: 49. Ett annat ut-

tryck för det expressiva i rörelserna är betydelsen viss

av en

musik, även de intervjuat ned den sorts om veganer tonat saken.

OLYDIGA MEDBORGARE

Aktionerna är ofta Väl regisserade föreställningar. Kontakter-

med massmedia är väl utvecklade och möta massmedia är na att något förbereds och tränas t.ex. Peterson och Thörn

som noga 1994. Detta gäller framför allt Greenpeace och

grupper som

Plogbillsrörelsen, också djurrättsrörelsen och asylrörelsen.

men

Särskilt de intervjuade flyktinggömmarna vittnar goda kon-

om takter med massmedia och betydelsen dessa uppmärk-

av att

det enskilda flyktingfallet.

sammar

1980-talets och 90-talets politiska handlande är mindre utopiskt än 60- och 70-talens och i högre grad inriktat

nuet. Håkan Thörn skriver: "Man har i hög grad återknutit till handlingsformer direkt aktion och civil olydnad och den poli-

som tiska traditionen inspirerat är anarkismen än

som snarare

marxismen. Men det Handlingen och Uttrycket

är snarare som står i förgrunden än Teorierna 1991: 23.

Både hos flyktinggömmarna och djurrättsaktivisterna finns

tydliga anarkistiska drag. De betonar den enskildes och

ansvar plikten individ att göra något. De misstror det parlamenta-

som riska möjligheter lösa de konflikter de

systemets att engagerat sig i och illustrerar sina lösligare och icke-hieraiska

genom nätverk anarkismens misstro etablerade organisationer.

mot

Traditionellt har den anarkistiska rörelsen varit splittrad i

våld politiskt Såtillvida ansluter sig de båda synen som vapen.

till den riktning fördömer våld, även grupperna som om en av djurrättsaktivisterna tillhör mycket liten minoritet i rörelsen

godtar skadegörelse för skada eller slå företag i päls-

som att ut och köttbranschen. Två flyktinggömmarna är för övrigt

aktiva syndikalister.

Civil olydnad och direkta aktioner

Trädkramande, djurrättsaktivism och flyktinggömmande är

former kollektivt handlande i vår samtid. En viktig hand-

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

för alla dessa är den civila olydnaden. Vad civil olyd-

lingsform

nad och hur denna kan rättfärdigas är omdiskuterat inom är politisk filosofi. Vi har inte det filosofiska syftet att klargöra vad begreppet civil olydnad eller att besvara frågan om rymmer och hur civil kan råttfärdigas. För översiktens skull

olydnad

refererar ändå kort den filosofiska diskussionen. Men vårt syfte fortsatt primärt förstå de rörelserna och deras är att nya

handlingsformer i ett samhällsperspektiv.

Det råder någorlunda enighet i litteraturen civil olydom att nad förutsätter Ett krav handlingen ska lagbrott. annat är att i den ska rikta sig till individer i

vara politisk meningen att inte Handlingen ska egenskap av medborgare, privatpersoner.

alltså utföras i fråga är kollektiv angelägenhet; en som en andärmed det vill uppnå med handingen ska språken är att man relevant för andra själv. Man vill med handlingen vara än en påverka samhället. Vad krävs ytterligare för ska kalla handling civil att en

olydnad Martin Luther Kings grundhållning kan

sägas vara klassisk: Den orättfärdig lag måste göra det som bryter mot en kärleksfullt och med beredvillighet straffet öppet, att acceptera

1991: 74. King gör detta uttrycker

menar att en person som

högsta respekt för lagen. Öppen/yetoch beredskap att ta sitt straff

kan de två viktigaste kraven för tala civil sågas vara att om

olydnad.

17T.ex.Harris 1989, Cohen 1971, Bedau 1991. För svenska diskussioner, se Hanqvist 1993, Helldén 1996, Thelander 1997. 18Civil betyder här medborgerlig. Men ordet får ibland innebörden ickevåldslig, civiliserad. I Sverige har civil ibland konnotationer till ickesnarast militär. John Rawls det inte går rättfärdiga civil olydnad med hänmenar t.ex. att att visning till religiösa eller privata åsikter, måste istället hänvisa till en utan man allmänt accepterad förståelse av rättvisa Rawls 1991: 105 Henry David Thoreau är klassiker inom litteraturen civil olydnad en om 1991. Straffet är enligt honom lika viktigt själva lagbrottet; straffet är som grunden för civil olydnad Herngren 1990: 15.

OLYDIGA MEDBORGARE

King ställer för sin del även krav icke-våld. Icke-våldsprincipen är något omstridd i litteraturen liksom mer bland aktivister. Exempel invändningar allt motstånd är att är i någon mening våldsamt och måste hänsyn till att man ta hur behärskat våldet är, det kan ifrågasättas samt att om motstånd våld alltid är tillräckligt effektivt i förhålutan lande till det onda våldet är ämnat avhjälpa Hanqvist som att

1993:20

Den vanligaste uppfattningen torde dock civil olyd-

vara att

nad bygger icke-våld. En argumentationslinje för detta är

etisk: människovärdet är okrånkbart. En är praktisk: Om annan aktionerna ska kunna utgöra moralisk utmaning måste en ett förtroende byggas Detta blir omöjligt

upp. om aktionsgruppen

hotar med våld Herngren 1990: 35. När Mia Thelander 1997 i svensk studie civil olydnad definierar detta en polien av som tisk handling öppet och våld medvetet bryter lagen, som utan mot torde detta således fånga det konventionella sättet att se saken jfr t.ex. Rawls 1991, Bedau 1991.

Frågan civil olydnad kan rättfärdigas är analytiskt

om en än den vad civil olydnad är. När är civil olydnad annan om

berättigad En kritiker King frågar sig i Hitlers

av om man

Tyskland verkligen skulle kunna gömma flyktingar öppet och

med kärleksfull inställning till lagen. I stället bör skilja man mellan rättvis regim med vissa orättvisa lagar och en en fundamentalt orättvis och odemokratisk

regim Storing 1991:9395.

Att skilja mellan demokratiska och odemokratiska länder i diskussionen civil olydnad krav ibland hörs i om är ett som debatten. Justitieminister Laila Freivalds har till exempel hävdat att civil olydnad bara är acceptabel i icke-demokrati." Men en detta är inte den vanliga ståndpunkten i den filosofiska diskus-

21Nerikes Allehanda, 30 september 1998.

NIELS HEBEHT OCH KERSTIN JACOBSSON

sionen civil olydnad. Enligt sätt civil

om ett att resonera anses

olydnad i hög grad berättigad i demokrati därför den

en att civilt olydige varken ifrågasätter lagstyret eller den demokratiska tillkomsten lagar bara enskild orättfärdig lag. Att

av utan en vägra lyda orättfärdig lag är istället att värna rättsstaten.

en Detta är till exempel Jürgen Habermas ståndpunkt. Att

resone-

Laila Freivalds enligt Habermas ra som ovan anser vara uttryck för "auktoritär legalism 1985: 106. Rättsstaten kan

en inte reduceras till sina legala uttryck. Den vilar nämligen

ligger till grund för den, och civil olydnad kan

principer som

försvara dessa moraliska principer. Också John vara ett sätt att Rawls den civila olydnaden stärker rättvisa institutio-

menar att

och den därför är moraliskt riktig väg försvara ner, att en att en konstitutionell demokrati 1973: 383. I Sverige har Per

Rawls

Herngren civil olydnad inte är att sätta sig

argumenterat att

Även lagen bryts så ignoreras den inte över lagen. om

Herngren 1990: 30.

Civil olydnad bygger tanken det finns högre rätt än

att en

lagen, och distinktion mellan legalitet och legitimitet

att en

Lagen och moralen två begreppsligt skilda görs. ses som norm-

Att politiskt beslut tillkommit i laga ordning det system. ett ger

för det ska uppfattas legitimt måste det

legalitet, men att som också rådande grundläggande moraliska principer

motsvara

1985, 1992. Dan Hanqvist har formulerat det:

Habermas

Skiljer så rättens och det politiska systemets legalitet

man

sida, sidan, och deras legitimitet moraliskt

formella å ena

materiella sida, å den andra, kan Visa den civila

man att

olydnaden, i händerna ansvarsfulla medborgare, kan fungera försvar för den legala ordningens legitimerande prin-

som ett ciper. Det är vidare moralens legitima krav

genom att motsvara

Däremot bör enligt Habermas 1985 den civila olydnaden inte legaliseras. Då skulle den förlora mycket sin kraft. Den bör istället verka i gränslandet

av mellan legalitet och legitimitet.

OLYDIGA MEDBORGARE

rätten kan göra anspråk medborgarnas frivilliga och

som moraliskt motiverade lojalitet Hanqvist 1993: 17, även

Habermas 1985. Att det finns juridisk skyldighet följa

en att lagen är helt klart. Men den civilt olydige moralisk ser en

skyldighet att bryta den, bör enligt den civila olydnadens

men -

princip då också sin juridiskt sanktionerade påföljd.

- ta John Rawls 1973 undersöker vilken plats civil olydnad har i en nästan rättvis" demokrati. I fundamentalt orättvis en stat han olydnaden inte är svår rättfärdiga. Den civilt menar att att

olydiga handlingen vädjar till majoritetens känsla för rättvisa.

Civil olydnad minoriteten metod majoriteten ger en att att fundera över företeelse verkligen stämmer överens med om en deras uppfattning rättvisa. Rawls också civil olydav menar att nad bara bör användas när andra vägar prövats. Olydnaden får inte heller hota hela det konstitutionella Alltför systemet.

många kan därmed inte civilt olydiga samtidigt.

grupper vara Också Habermas den civila olydnaden minoritets ser som en vädjan till majoritetens rättskänsla och syftar till ompröven

ning majoritetens beslut.

av Dworkin 1985 företräder liknande ståndpunkt när han en hävdar eftersom lagar vilar principer måste de alltid att

tolkas. Denna tolkningsprocess har inte juristerna monopol utan det är också medborgarnas uppgift pröva lagarna

att om överensstämmer med moraliska principer. Den civila olydnaden

fungerar testfall där lagars tolkning och tillämpning

som testas.

23Cohen och Arato menar för sin del att bör skilja mellan när lagar bryts man för att deras giltighet ska prövas inom för konstitutionen och med ramen fortsatt respekt för det konstitutionella systemet och när lagar bryts med hänvisning till högre rätt eller moralisk princip, dvs. legitimiteten prövas en 1992: 580.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Civil olydnad adresseras primärt till den allmänna opinionen.

Per Herngren, själv civilt olydig, skriver: "Själva effektiviteten i

civil olydnad ligger i den fungerar moralisk

om som en utmaning även för andra Herngren: 1990: 31. Dynamiken i

en civil olydnadsaktion är enligt Herngren samtalet, samtalet

som förutsättningen för demokrati 1990: 17. Syftet är att öppna

för dialog, vädjan till majoriteten omprövning åsikter-

en om av

i fråga. Rättegången är i sig tillfälle för dialog med na en ett

Civil olydnad sker enligt den konventionella förmotparten. ståelsen offentligt och deltagarna drar sig inte undan kon-

sekvenserna. Flyktinggömmarna kan naturliga skäl inte

av agera

offentligt i sin roll flyktinggömmare. Men de intervjuade

som

uttrycker villigheten står till till exempel: Om det jag

att svars, håller med är olagligt, så får de gärna sätta mig i fängelse

"Civil olydnad förbättrar demokratin..."

Enligt sätt är den civila olydnaden sätt vidare-

ett att se ett att utveckla rätten i takt med förändrade förhållanden Hanqvist

1993: 18, Habermas 1996: 384. Liberala teoretiker, Rawls

som och Dworkin, tenderar försvara civil olydnad med hänvis-

att ning till den är försvar för individuella rättigheter mot

att ett övergrepp från det politiska/ juridiska Andra,

systemet. som Habermas, tenderar betona den civila olydnadens försvar för

att den demokratiska viljebildningen. Cohen och Arato 1992 tar

fasta båda delarna: individuella rättigheter och demokratisk

legitimitet är två moraliska principer båda kan

som vara

24Cohen och Arato talar två strategier: strategi just går ut

om typer av en som

övertyga majoriteten argument i förhoppning om att de ska

att genom ändra uppfattning. Den andra strategin går öka kostnaderna för att

ut att inte ändra policy i förhoppning det ska bli för kostsamt att fortsätta

om att den inslagna linjen. Övertygandestrategin är moraliskt sett bättre, menar de,

maktstrategin kan ibland krävas den förda politiken är djupt men om orättfärdig 1992: 584. Seäven Dworkin 1985: 109.

OLYDIGA MEDBORGARE

otillfredställande i praktiken också inom den demokraomsatta tiska rättsstaten. Civil olydnad syftar enligt denna tolkning till

att antingen utvidga rättigheter eller till att förbättra demokra-

tin öppna fler möjligheter för medborgarna delta i

genom att att

politiken. Den initierar samhällelig läroprocess kan

en som bidra till den politiska kulturen utvecklas och institutioner att förändras. Habermas skriver: Varje konstitutionell demokrati

är säker sig själv betraktar civil olydnad normalsom som en

och nödvändig komponent i sin politiska kultur

- Habermas

1985: 99. Förståelsen för civil olydnad är enligt honom ett tecken politisk kultur samtidigt det måste en mogen - som krävas aktivisterna att de identifierar sig med de rättsstatliga av

principerna även de bryter mot lagen.

Demokratin ständigt pågående projekt. Eftersom

är ett sociala rörelsers projekt består i försök utvidga rättigheter att och demokratisera institutioner blir också civil olydnad enligt

Cohen och Arato 1992 deras viktigaste handlings-

en av former. Det civila samhällets aktörer dit rörelserna räknas - har enligt dessa författare viktig roll spela i samhällens en att

demokratiseringssträvanden. De bidrar, nämnts, också till

som

samhällens självreflexivitet, initiera offentliga mål-

genom att diskussioner och stimulera till omprövning existerande prakav

tiker i ljuset kunskap och sociala förändringar

av ny Melucci

1992, Thörn 1999. Det innebär också civil olydnad framför att

allt bör förstås symbolisk handling syftande till detta.

som en

En typisk handlingsform för de rörelsernas

annan nya aktivister är direkta aktioner. En direkt aktion kan Vara, men behöver inte olaglig. Karakteristiskt för denna handlingsvara, form är försöket förverkliga sina mål direkt målet blir att medlet Herngren 1990: 25, Melucci 1992, exempelvis att

25Jfr även Rawls: A general disposition in justified civil to engage disobedience introduces stability into well-ordered society, that a or one nearly just" 1973: 383.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

ockupera hus eller släppa minkar. I denna studie använder

ett ut

begreppet direkt aktion för att beteckna handling

en som detta sätt är omedelbar i sina konsekvenser och utförd i poli-

ett tiskt syfte. Som förstår direkt aktion behöver den inte

en heller ansluta till den civila olydnadens krav öppenhet och

beredvillighet sitt straff. Att släppa minkar

att ta ut utan att efteråt sig till känna är således exempel direkt

ge ett en aktion strider den civila olydnadens principer.

som mot

Relevanta frågor för denna studie är: Vad ifrågasätter aktivisterna lagstyret och det politiska systemet eller enskild lag

- en och kanske dess Är det eller

tillämpning politiken i stort ett

visst fatta beslut Hur aktivisterna politik,

sätt att resonerar om lag och demokrati Vad vill de med sina aktioner, såväl de aktivister håller sig inom lagens de begår

som ramar som som

lagbrott

En god medborgare...

Vår studie är kvalitativ och syftar till att fånga typiska synsätt

och arbetssätt hos flyktinggömmarna och djurrättsaktivisterna.

Studien kan inte besvara den kvantitativa frågan hur ut-

om bredd dessa former aktivism är. Men klart undersök-

av är att

ningar medborgarnas politiska deltagande i form medlem-

av av

skap i organisationer jfr Maktutredningens medborgarunder-

sökning och Demokratirådets rapport 1998 inte fångar det

med rörelseengagemang. Organiseringen sker i lösa

avser

nätverk än i formella medlemsorganisationer jfr Thörn

snarare

1999.

Men några relevanta politiska handlingar undersökts

som av Demokratirådet 1997 vid handen att 4% medborgarna

ger av

sig ha arbetat i organisation och 3% i aktionsgrupp

uppger

26 diskussion hur kan studera kollektivt handlande, Diani

För en om man se och Eyerman 1992.

OLYDIGA MEDBORGARE

det året. 18, 6% har kontaktat tjänstemän i stat eller

senaste kommun och 1 °/o har kontaktat massmedia. 16, 5% har kontaktat förening eller organisation medan 10, 3 % kontaktat massmedia. Endast 3 °/o sig ha deltagit i olaglig

uppger

protestaktivitet m.fl. 1998.

Petersson

Vi inte att det är antalet flyktinggömmare eller djur-

anser råttsaktivister i sig gör fenomenen intressanta

som att uppmärksamma. I stället är det de kvalitativa egenskaper skiljer

som detta från det traditionella organisations- eller parti-

Detta hindrar inte vår bedömning ändå är engagemanget. att att

sakfråge- och handlingsinriktat kommer öka

engagemang att

framöver och det är angeläget för det representativa

att systemet att hitta former för att ta det tillvara.

Vad gäller för civil olydnad medborgarunder-

acceptansen ger sökningarna viss ledning Petersson m.fl. 1989, 1998. De har ställt frågan vad kännetecknar god medborgare. De

om som en intervjuade har fått poängsätta egenskaperna i skala från 1-

en 10. Att alltid följa lagar och förordningar får 1987 värdet 2 och 1997 Att beredd bryta lag när

vara att mot en ens

så kräver får både 1987 och 1997 värdet 8 samvete

m.fl. 1998: 130. Värdet 8 är förhållandevis lågt

Petersson

jämfört med uppskattningen andra medborgardygder. Denna

snittpoäng visar dock inte poängsättningens fördelning bland intervjupersonerna. En nedbrytning materialet från 1987

av visar det fanns förhållandevis många intervjupersoner

att som ansåg "att beredd bryta lag när så

vara att mot en ens samvete

kräver mycket viktig egenskap hos god medborgare

var en en

1997. Mia Thelander drar slutsatsen för-

Thelander att en

hållandevis del intervjupersonerna civil olydnad

stor av anser att i vissa fall godo.

är av

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Svenska terrorister

De sociala rörelserna uppenbarligen att politiker inte

nya anser sysslar med rätt frågor och rätt sätt. Hur och ska

var man diskutera de etiskt-moraliska frågor aktualiseras och mani-

som festeras i rörelserna Är de för

politiska partierna öppna en

sådan diskussion i vardagen Finns det debatt djupare

en om

etiskt-moraliska frågor i de politiska församlingarna Eller

uppfattas frågorna omöjliga, eftersom de inte berör anslag i

som nästa års budget eller något annat påtagligt

Kan medierna bättre lära sig förstå sociala rörelser och

att nya vilka frågor de vill föra fram även åsikterna inte stämmer

- om

med tidningens politiska färg eller journalisternas världsbilder Debatten flyktingmottagandet i Sverige har dominerats

om av dem önskat restriktiv svensk politik. I varje fall

som en mer

de intervjuade flyktinggömmarna det. Flyktingdebatten

menar handlade ekonomi än solidaritet. Det utarmade

mer om om debatten och förklarar mycket olusten kring diskussionerna

svensk flyktingpolitik.

Hur då debatten och djurrättsaktivism ut

ser om veganer En del politiker, ledarskribenter och forskare drar paralleller

mellan militanta djurrättsaktivister och terrorister. Det antyds också ibland hotet från veganrörelsen är eftersom det

att stort, finns så många

veganer.

Men det finns också debattörer efterlyser dialog och

som kritiserar samhällets oförmåga förstå Det är

att veganerna. trots allt orimligt att veganrörelsen sikt kommer bestå

att av tusentals bränner bilar och hotar forskare. Den

personer som typen brott är främmande för de flesta svenskar även

av -

ungdomar.

Vi ska några exempel från de årens mediadebatt:

ge senare

Vi politiker måste Visa inte tolererar terroristernas

- att aktiviteter, Eva Eriksson, folkpartist och ordförande i

OLYDIGA MEDBORGARE

Centrala försöksdjursnämnden i Västerbottens-Kuriren 20/3

1998 apropå djurrättsaktivisternas aktioner i Umeå.

Hennes uttalande kommenteras VK:s chefredaktör Olof av Kleberg den 4/4 1998: I VK den 20 säger Eva Eriksson att djurrättsaktivisterna mars universiteten är terrorister och de sysslar med attentatÅ att Terrorister är något mycket irländska IRA, baskiska extremt:

ETA, palestinska organisationer PDFLP, och islamska

som Jihad, kurdiska PKK, peruanska Tupamaros och andra. De mördar massvis. Terrorister i Umeå Ja, här har korvkiosker attackerats och bränts, Scans lokaler har för sabotage och skadegörelse, utsatts hot och trakasserier har förekommit enskilda mot personer. Men terrorism Nej, Eva Erikssons uttalande är ett utslag olycklig av en upptrappning. Om den fortsätter mellan de inblandade kan det illa.

Vidare berör Olof Kleberg det rimliga i omfattningen

av antalet djurförsök i Sverige och det bra med menar att Vore en

"ingående debatt behoven djurförsök". Han påpekar att

om av både Djurrättsalliansen och Nordiska samfundet mot plågdjurförsök arbetar för minska djurens lidande samma att

väsentligt och den ståndpunkten borde allvar.

att tas mer Olof Kleberg kritiserar sedan Djurrättsalliansen för att de hotar och trakasserar forskare och påpekar sådana aktioner att motverkar sitt syfte. Han avslutar artikeln: "Alla borde fundera igenom sin hållning. Glosor parter nu terrorism från hållet, mord och från andra borde som ena tortyr slopas i diskussionen. Det borde till som är gemensamt tas vara i stället för öka konfrontationen det skiljer. att om som Docent Ingemar Nordin, Linköping, skriver i Svenska Dagbladet den 11 1998 "Den ökande djurrättsterrorismen mars att är mycket oroande. Den speglar klar trend bort från tolerans en i betydelse respekt för andra människors rätt till liv och av

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

egendom. Och frågan de inte också därigenom under-

är om blåser ett övermänniskoideal normalt bara brukar

som associeras med rasistiska ideologier.

Lars-Ove Wärnblom vid polisens kriminalunderrättelsetjänst i

Jönköping säger i Aftonbladet den 10 september 1998 akti-

att visternas "verksamhet är klart inspirerad tidigare

av terror-

i Sverige. Av artikeln framgår inte vilka terrorgrupper grupper

han syftar på. I skriftserien Världspolitikens dagsfrågor skriver docent

Gunnar Jervas under rubriken Politisk extremism och terrorism i Sverige både vänster- och högergrupper, liksom

om om mcgäng och antifascistiska AFA Anti-fascistisk

grupper som aktion: Vid sidan AFA återfinns rätt antal

av ett stort grupper

utnyttjar illegala metoder, våldsamma motdemonstrasom typ

tioner, allvarligt sabotage och skadegörelse för främja

annan att sina syften. Till de militanta bland dessa hör

mer grupper

aktivister säger sig kämpa för djurens rättigheter och

som därför vill hindra kött används livsmedel. Själva kallar

att som de sig vanligen vilket inte bara innebär de

veganer, att tar avstånd från vissa födoämnen. De påstår sig också förespråka

en viss livsstil 1997: 30.

I interpellationsdebatt i riksdagen den 27/11 1998 för-

en klarade justitieminister Laila Freivalds hon tänkte polisen

att ge

ökade befogenheter för att bekämpa brott med ideologiska

motiv, däribland djurrättsaktivisternas. Laila Freivalds allt

sa att fler tycks känna de kan sätta sig över lagen, bara de

att anser syftet gott, och hänvisade bland annat till brott mot mink-

vara

farmer, pälsbutiker och djurförsöksanläggningar. Freivalds

också att polisen ska ökade möjligheter att kartlägga och

analysera de står bakom den ofta väl organiserade

grupper som kriminaliteten med ideologiska förtecken.

I säkerhetspolisens Nationell strategi mot olagliga miljö- och

djurrättsaktioner", beskrivs hur Säpo vill samordna underrättelsearbete och operativ verksamhet med den öppna polisen

OLYDIGA MEDBORGARE

landet I strategin skriver Säpo den utomparlamen-

runt. att

tariska miljö- och djurrättsaktivismen ingår del den

som en av s.k. rörelsen, kallar socialistisk

autonoma som man en ungdoms- och proteströrelse och delvis är våldsinriktad

som en subkultur med idéhistoriskt i anarkismen och

ursprung

syndikalismen.

Säpo skriver också detta slags aktivism nått sådana

att proportioner den utgör konkret hot vitala samhälls-

att ett mot intressen och med ledning "det underrättelsematerial

att av som

står till förfogande görs dessutom bedömningen det inte nu att kan uteslutas aktionerna kan komma att öka ytterligare samt

att

förgrovas. I Dagens Nyheter den 15/7 1999 säger kriminalinspektör Nils

Bertil Hansson vid Rikskriminalen:

Med vitala samhällsintressen väl i första hand livs-

menar

medelsförsörjning, infrastruktur och elförsörjning.

I Säpos förslag till nationell strategi sägs också de flesta

att brott begås de utpekade har så lågt straff-

som av grupperna ett värde de sällan sätts in i större sammanhang. Säpo vill

att ett

därför ha huvudansvaret för underrättelseinhämtningen",

som ska ske via den öppna polisen och sedan uppgifterna

som, ana-

lyserats Säpo, ska informera berörda polismyndigheter.

I den nationella strategin föreslås också förebyggade åtgärder. Detta kommenteras Säpochefen Anders Eriksson i Dagens

av Nyheter den 17/7 1999:

Man skulle i samtal med dem kunna berätta vad

- mer om dessa aktioner innebär och vad de kan medföra.

Jesus Alcalá lite annorlunda perspektiv i debatten. Han

ger ett

skriver i Dagens Nyheter den 13 Karlskoga

mars 1998 om

tingsrätts dom mot två plogbillsaktivister planterat ett

som äppelträd Bofors område och också försökt bryta sig i verkstaden. I domen står den kvinnliga prästen vid huvud-

att

förhandlingen lagt i dagern särskild omognad hon

en så att faktiskt sig ha handlat rätt då hon utfört brottslig

ansett en

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

handling. Alcalá kommenterar detta: "Hon skall därför dömas till skyddstillsyn, straff tvingar den dömde genomgå

ett som att olika för att nå fram till laglydnad och anpassning

program

När människor låter före lagen ställs myndigheter

samvetet och alla inför svåra ställningstaganden. Men domstol

när en prövar och dömer sådana lagöverträdelser diskutera

utan att ens

brottslingens moraliska motiv påminns att

om rättsväsendets omognad ibland är oroande än brotts-

mer

lingens.

Finns det terrorister bland djurrättsaktivisterna i Sverige

Terrorism är utomordentligt tungt beväpnad brottslighet

grov

inte väjer för mord och våld och kan ett hot mot som som vara

det demokratiska systemet och elementär rättssäkerhet. stater,

Visserligen kan det finnas motsägelsefulla element och spänningar mellan olika delar social rörelse. Men kan ändå

av en man fråga sig vad är vunnet att använda stämpeln

som genom terrorism djurrättsaktivismen. Riskerar inte detta att bli ett

sätt att onödiggöra och omöjliggöra dialog

Man kan också fråga sig det är i tingsrätter och

om genom Säpo det svenska samhället ska föra dialog med

som en veganrörelsen -i form den lilla minoritet begår brott. Borde

av som inte det demokratiska Sverige hitta andra former för djupare

dialog med veganrörelsen Det kan lätt vid

vara att stanna

bilden utsläppta minkar och stängda pälsaffärer och

av se veganismen udda företeelse och behandla den

som en som sådan. Men den är inte marginell. Den kommer att finnas kvar

social rörelse. Och det är sådan kommer att som en som betrakta aktivismen i den här studien.

OLYDIGA MEDBORGARE

FLYKTINGGÖMMARNA

Vi/kaärde

Vi beskriver nedan flyktinggömmarnas bakgrund, sociala

situation och hur de har organiserat sitt Vi har

engagemang. också ställt frågor deras livssyn liksom deras

om om syn

politiken, myndigheterna och demokratin. Alla flykting-

gömmarna äri 50-årsåldern, deras sociala bakgrund

men varierar.

Barbro bor liten i Norrland. Hon är gift och har

en ort en

dotter och är drygt 50 år. Barbro är aktiv i vänsterpartiet. vuxen Hon är troende och kallar sig bekännande kristen.

-Jag är född och i typiskt arbetarhem i

uppvuxen ett Västerås. Pappa arbetade Metallverken och städade

mamma

kvällarna när min kommit hem. Det precis likadant

pappa var i alla hem där bodde. Båda mina föräldrar engagerade i

var Sveriges kommunistiska parti, SKP.

I Västerås behövde mycket arbetskraft efter kriget. Det

- man fanns barn från nio olika nationer i min klass. De kom från lite

i världen: Finland, Norge, Palestina, Österrike, Italien, varstans Turkiet, Tyskland. Den tyske kompisens hade deserterat

pappa

iNorge under kriget och gått över fjällen till Sverige.

Barbro gick sedan i flickskola och utbildade sig efter det hushållsskola. Hon korn praktik till Stiftsgården i Rättvik och bland dem hon träffade där och tog intryck Alf

av var Ahlberg och Julius Nyerere. Efter skolan skulle Barbro åka till Stockholm och utbilda sig till sjuksköterska. Året 1967.

var

-Jag hade ganska skyddad uppväxt. Mina föräldrar ville till

en exempel inte jag skulle så mycket TV. När jag klev

att se ur bussen Norra Bantorget i Stockholm såg jag Vietnam-

en demonstration för första gången i mitt liv och jag berördes illa

polisens brutalitet. av

Polisens hästar sig bakbenen. Det och blod

- reste var snor och folk kissade sig.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

-Jag ringde hem till och grät. Du ska aldrig bli rädd mamma för polisen, då får dom makt över dig, Hon tyckte sa mamma. också jag skulle reda vad saken gällde. att ta mer om

Erik är drygt 50 år. Han är präst mindre bruksort i Västen sverige. Kommunen har färre än 10 000 invånare. Pappa var också präst och farfar före honom. Erik är född i Boden. Han studerade i Uppsala och har arbetat präst flera håll i som södra och mellersta Sverige. Han är gift och familjen har fem

barn. Han beskriver hur han blivit allt skrifttrogen med åren mer och läran, etiken och moralen har blivit allt centrala för att mer honom. För mig handlar det bevara min frihet, mitt om att samvete och min Man måste kunna handla och göra sådana Val att tro. får människor sig och hamna i minoritet. man emot -Jag har varit i blåsväder när det gäller kvinnliga präster. Det också mitt i abortfrågan. Det stöd för gäller engagemang är ett de ofödda, för de Det är kristens plikt värna livet. svaga. en att

Eva fyller 50. Hon är född liten gård och snart en uppvuxen Västkusten. Hon studerade Göteborgs universitet, gifte blev kvar och arbetade byrådirektör. Men i slutet sig, i stan som 70-talet flyttade hon tillbaka till hembygden. Hon ville bo av landet. Hon blev lärare och är det fortfarande, för det kan man landet. vara Men är inte någon trädgårdsmänniska -jag älskar havet,

jag

de fria vidderna, horisonten... och jag hängiven är en

motorcyklist. Eva engagerade sig i Folkkampanjen kärnkraft 1979 och i

mot

Kynnefjäll, pekats intressant för bevakningen av som ut som slutförvaring kärnbränsle.

av Hon också fackligt aktiv, det skar sig med kollegorna var men i lärarfacket och hon gick till syndikalisterna. Fredsarbetet blev

OLYDIGA MEDBOHGARE

viktigt för henne och hon flyktinggömmandet fort-

ser som en sättning fredsarbetet.

Margareta är 58 år och bor i Dalarna.

-Jag växte i småstad i mellanborgerlig familj. Det

upp en en tryggt, stabilt, väldigt skyddad uppväxt... barnen skulle var en skyddas från livets mörka sidor. Så ansåg den tiden. man Margareta studenten och började läsa teologi vid Uppsala tog universitet, gifte sig och fick två barn parallellt. Innan hon tog någon blev hon prästfru landet, hon säger, och examen som fick barn till. 1967 började hon arbeta församlingsett som

pedagog i Svenska kyrkan.

-Jag har alltid varit väldigt glad i mitt arbete och alltid arbetat heltid. Snart flyttade familjen till ett brukssamhälle. nog

Det väldigt betydelsefullt för mig. Jag hade varit så

- var en

förfärligt aningslös liten människa. I min uppväxtmiljö erkände

inga klasskillnader, bruket mötte jag förakt för man men ett människor.

Det bostadssegregationen, där fanns också pool

- var men en reserverad för tjänstemännen och deras familjer. När som var jag försökte med mig kompis fru till arbetare ta en som var en

sa ingenjörsfruarna nej.

Sådant fick mig tänka igenom mina åsikter. Min - att samhällsbild förändrades. Året 1986. i

var Margareta säger att en viktig förklaring hennes starka upplevelse slags rättfärdighetspatos,

är ett att kämpa för de små och svaga. Det hade min också i vardagslivet. Hennes livslinje - mamma att kämpa mot orättvisor, att ställa för de förtryckta. var upp

Kristina är uppväxt och bosatt Västkusten. Hon kallar sig bonddotter. Hennes föräldrar småbrukare. Hon har fyllt 50 var

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

och har jobbat inom vården sedan hon 16 år biträde,

var - som undersköterska och sjuksköterska.

-Jag blev gift och levde ganska vanligt liv. Jag skilde

ungt ett

mig och gifte mig igen så småningom.

Kristina centerpartist i 14 år och bland annat ledamot

var var

kommunal nämnd i år. av en sex

-Jag aktiv fram till då Fälldin laddade Barsebäck. Jag

var hamnade i livskris när centern svek i kärnkraftsfrågan. Jag

en gick jag har inte mig i något annat

ur centern, men engagerat parti. Jag har inte hittat något alternativ.

Hon röstar för det miljöpartiet och har engagerat sig

mesta

i syndikalisterna, SAC.

De har klar och tydlig ideologi. Det känns också de

- en som gör något. Jag har slags längtan efter tradition då

ett en var och nej nej och allt ondo Jag gläder mig

vara annat var av

det kommer generation inom SAC människor att en ny av som kämpar för fred, kvinnor, miljö...

-Jag tänker inte rösta i EU-valet. Jag ska skicka tillbaka röstkortet. Jag är inte med i den föreningen, ska jag skriva.

På min arbetsplats är vi bara två driver aktiv politisk

- som en debatt. Annars är det politisk diskussion...

tomt

Lena bor i mellansvensk stad. Hon i Ronneby,

en är uppvuxen

flyttade därifrån 60-talet. I Blekinge det men var ont om jobb. I sin hemstad fick hon arbete barnskötare. Hon

nya som

barn och lever har tre vuxna ensam.

Hon har också arbetat med barn har fysiska handikapp

som och med invandrarbarn. Nu arbetar hon i särskolan.

-Jag bodde i Ronneby barn och dit kom många

som

polska flyktingar. Sedan det Ungernrevolten 1956. Mamma

var

med och ordnade klädinsamlingar. Jag hade med mig var nog det hemifrån ställer för varandra. Min

- att man upp pappa brukade säga: En knuten näve kan varken ta emot eller

något.

OLYDIGA MEDBORGARE

Mötet med flyktingar

Mötet med människa eller familj flykt har gjort starkt

en en

och avgörande intryck de flyktinggömmare intervjuat. Det har givetvis funnits psykologisk beredskap

en hos dem att hjälpa medmänniska, deras beslut tycks ha varit

en men spon-

tant. Flyktinggömmare blir i mötet med flyktingar.

man

En del de intervjuade sin handling led

av ser spontana som ett

i livslång ideologisk kamp för värden de uppfattar

en som grundläggande: demokrati, solidaritet och fred.

Margareta säger att det slump gjorde att hon

var en som

engagerade sig för flyktingarna:

En god vän bad mig låta syrian från Turkiet skulle

- en som

psykiatrisk undersökning över hos mig.

en stanna natten Doktorn kunde ingenting göra. Han ansåg inte

att mannen var

psykiskt sjuk eller självmordsbenägen.

Flyktingen berättade sin historia för mig. Det ruskigt

- var att möta hans skräck för bli skickad tillbaka och inte kunna

att

göra någonting.

Kort därefter deltog Margareta i seminarium. En advokat

ett höll ett anförande svensk flyktingpolitik.

Det det värsta jag hade hört. Det fruktansvärt

- var var en stark upplevelse. Man kan likna det vid omvändelse. Hela

en min världsbild rasade...

Kristinas möte med flyktingarna flyktingsluss för drygt

en tio år sedan där hon arbetade blev avgörande för henne:

-Jag blåögd när jag kom dit. Jag trodde Sverige

var att var ett solidariskt land dag kom ett bevakningsföretag från

- men en Göteborg och hämtade tunisisk kvinna med små barn.

en tre Hon sjuk, sattes i buss med galler för fönstren och

var men en kördes till häktet i Göteborg. Sedan förpassades hon.

-Jag visste inget hennes historia eller skäl, jag kunde

om men inte drömma det gick till det sättet. Jag blev inte

om att ens

NIELS HEBEHT OCH KERSTIN JACOBSSON

förbannad jag blev skräckslagen. Jag ringde till Invandrar- verket, de allt i sin ordning och att det inte men sa att var var

min sak lägga mig att Kristina började för bearbeta sina upplevelser hon - att som säger och föreläsa kulturmöten i vården. Så resa runt temat fick hon via Sjömanskyrkan kontakt med kosovoalbansk en familj från Makedonien efter flykt i år fått som en som varat sex

avslag sin ansökan uppehållstillstånd och väg

om som var

landet. ut ur De skulle vecka hos mig, det blev fyra måna- - stanna en men der. Det blev rätt trångt för de hade barn och det hus vår tre

familj bodde litet. i var

Men det kändes revansch för vad jag varit med som en om -

flyktingslussen och det helt självklart för mig att ta emot

var

dem.

Kristina hon knappast mött några hopplösa fall: menar att

På något sätt tycks det alltid finnas någon väg runt proble- fast den kanske annorlunda än tänkt sig från ser ut man men -

början.

Hon berättar också Amadou från Gambia flytt undan om som straffarbete för han valaffischer för ett ett att satt upp socialdemokratiskt parti. Han eller mindre gick till Spanien mer och bodde där i år tillsammans med andra landsmän sex som

hamnat där. När de spanska myndigheterna började visa ut gambianerna tog han sig till Sverige.

Han hade kanske inte några bra skäl för att stanna, men han väldigt rädd för skickas tillbaka. Han levde i skogen var att blåbär och rötter och svalt och for illa. Han hittades och kom av till sjukhus och anade det inte stod rätt till en person som att såg till fick kontakt. Han liten och när han kom att var mager och hade kryckor. Han hette Amadou.

Han fick först bo vinden hos Karin och Sven, sedan kom han till sjukgymnast kunde hjälpa honom med hans ben. en som Han bodde hos prästen och fiolbyggaren och kom så småning-

OLYDIGA MEDBORGARE

till pensionerad lärare lärde honom läsa och skriva om en som svenska.

När han äntligen fick uppehållstillstånd ordnade han fest.

- en Mellan 80 och 100 med. "Det här är min familj,

personer var sa Amadou. Det alla de något sätt hjälpt honom och

var som jag kände kanske bara fjärdel, säger Kristina.

Nu jobbar han och han är väl etablerad och omtyckt. Alla

känner Amadou. Själv skojar han och säger han är "den bästa

att

TanumStrand". negern

Erik blev flyktinggömmare anställd inom kyrkan i

när en

Göteborg dag 1994 ringde till honom och frågade han

en om kunde gömma kosovoalbansk familj. Han samrådde med sin

familj och beslutet blev flyktingarna. De kom egen att ta emot att stanna i åtta månader.

Man kan säga flyktingarna kom i vår väg två sätt.

- att

Invandrarverket startade ungefär samtidigt flyktingförlägg-

en ning för kosovoalbaner i trakten. bodde förlägg-

De som

ningen levde under utvisningshot. Det ökade

pressen omgivningen allt fler ville ha hjälp gömma sig. Fler och fler

- att

i och utanför församlingen drogs in i arbetet. personer

För kyrkans del det naturligt ställde för

- var att upp att främja sociala kontakter. Vi lät folk ringa från pastorsexpeditionen och kunde lite ekonomiskt stöd ibland.

Erik blev än övertygad han gjort rätt:

snart mer om att

Vi fick höra flyktingarnas berättelser livet i

- egna om Kosovo. Det fanns ingen tvekan de levt under starkt

om att förtryck under lång tid. Många rädda för sina liv.

var

Lenas för flyktingar började i slutet 80-talet då

engagemang av hon dem anmälde sig kontaktperson för de

var en av som som

flyktingar då kom till nystartad flyktingförläggning nära

som en hemstaden. Hon med och startade kvinnokafé i förlägg-

var ett

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

ningen och det blev inkörsporten för kontakter och samtal med

flyktingkvinnorna.

-Jag fick arbete mattant förläggningen. Mattanten som viktig för barnen. Sedan fick jag frågan jag var en person om ville städa förläggningen och det gjorde jag och min dåvarande

kvällarna. man om Det kändes betydelsefullt arbeta där. Om jag stannade - att och pratade med någon blev de oerhört glada och tacksamma det märktes de behövde Man kan bara tänka att prata. om själv skulle befinna sig sådan situation. man i en Lena berättar också rumänsk kvinna hon träffade om en som flyktingförläggningen. Kvinnan hade misshandlats sin av i närmare 20 år och Lena såg till hon och hennes barn man att kunde gömma sig i i skogen. När polisen kom klockan en stuga fem kvinnan borta. morgonen var Man misstänkte jag hade varit inblandad och chefen att -

ifrågasatte jag kunde jobba kvar flyktingförläggningen.

om Men dagar kom han med brev och Det är ett par senare ett sa: till den där kvinnan, du har kanske kontakt med hennem.

Eva flyktinggömmandet fortsättning freds-

ser som en arbetet. Hon blev flyktinggömmare när hon arbetade lärare som under andra hälften 80-talet och undervisade flyktingar i av svenska.

Många elever blev mina vänner. Det många chilenare - var åkte Det skulle de inte ha gjort menade vad som ut. om man

man sa om flyktingpolitiken. En de första flyktingarna jag med och gömde

- av var var kosovoalban. Det då 80-talet då inga kosovoalbaner blev var trodda när de berättade förföljelserna i Kosovo. Invandrarom ministern Birgit Friggebo talade dem de stjäl om som att kläder från klädsträcken. Ekrem från Kosovo skulle avvisas. Jag hade en granne som - 70 år. Hon hade just TV avvisningarna till var sett om

OLYDIGA MEDBORGARE

Kosovo och när jag ringde till henne Ekrem berättade hon

om att hon knäppt händerna framför TV:n och frågat Gud Vad kan jag göra för dessa människor. Och så stod jag där trappan med Ekrem...

Ekrem fick först bo hos henne. Han hade albansk bibel

- en och hon hade sin och de och pratade via bibelspråk.

satt

Eva berättar han i dåligt psykiskt skick och han

att var att

kom till kloster. senare ett

Där lärde han sig så vacker svenska. Han år verkligen

- en en språkbegåvning. Han träffade svensk tjej och efter många

fick han uppehållstillstånd.

turer

Intryck från barndomen har spelat in för Evas flykting-

engagemang:

Dörren aldrig stängd för någon. Luffarna fick alltid kaffe

- var och smörgås hur eländiga och lortiga de Det behövdes

än var.

inget familjeråd för det. Dörren aldrig låst...

var

Det finns ytterligare orsak:

Det har med demokratin göra. Det ska till daglig

- att en kamp för att behålla den precis med kärleken.

- som

En amerikansk Vietnamdesertör den första flykting

var som Barbro gömde. Hon hade sig i Vietnamrörelsen i

engagerat mitten 60-talet.

Han i dåligt skick. Han gapade och skrek och hade

- var mardrömmar. Han paranoid. Jag hade bara liten med

var en etta kokskåp, så andra tog över. Nu bor han i Kanada och hans föräldrar är väldigt tacksamma för vad gjorde.

Barbro flyttade sedan till mindre femtontal mil från

en ort ett Stockholm.

Där gömde jag mest latinamerikaner. Det lättare då att

- var gömma folk. Det ingen för dem bli de facto-

var stor apparat att flytingar. Nu vet jag inte Vilka skäl flyktingar ska ha för att stanna annat än att de är döda...

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Organisation: "Det är en salig blandning..."

För flyktinggömmarna betyder organisation skapa nätverk.

att Nätverken uppstår vid behov och formas efter dem och sättet

bistå växlar med behoven. Bara de intervjuade tillhör att en av

formellt organiserad En har tillhört sådan en grupp. annan en

upplösts. Flyktinggömmandet i Sverige har två

grupp som organisationer verkar det nationella planet: FARR och

som Fristadsrörelsen.

Oavsett eller hur den är organiserad arbetar flykting-

grupp gömmarna likartat sätt. Sedan fått kontakt med

ett man en flykting går igenom alla kontakt med advokater

man papper, tar och med Invandrarverket. Beslutet flyktingen fristad

att ge en

grundas regelmässigt flyktinggömmaren eller asylgruppen

att bedömer det finns chans att beslutet omprövat. Det

att en gäller skapa tid och rådrum för fram skäl. Under

att att nya tiden kan flyktingen behöva under jorden.

Eva betonar det är flyktingens beslut att gömma sig.

att eget

När flyktingar kommer till försöker först hitta bra

oss ett

ställe, sedan låter dem dem och sedan går

sova ut, ger mat någon igenom hela deras historia. Vi tar reda vilken

av oss advokat de har eller har haft och någon läser deras

papper.

Sedan igenom det hela för att veta hur de tänkt

- pratar och vad är realistiskt och inte.

pratar om som

Det har hänt Eva avrått familjer att gömma sig särskilt

att -

när det gällt barnfamiljer.

Det kan skadligt leva gömd för barn.

vara att ett

I nätverken och finns det oftast läkare, i del fall

grupperna en också psykologer, tandläkare, lärare och jurister

- personer som gör insatser för flyktingarna vid sidan samhällets institu-

av tioner.

OLYDIGA MEDBORGARE

Även de övriga intervjuade betonar gömmandet ska grundas

att

flyktingens beslut och gömmer bara i de fall då

eget man

det finns chans flyktingen ska kunna man anser att en att

stanna i Sverige.

Kriteriet för ingå i nätverket eller är viljan

att gruppen att hjälpa handling. Genom bistå blir medlem.

genom att man Kristina framtiden:

säger om

Rörelsen kommer bestå så länge det finns behov.

- att ett Man kan aldrig avskaffa människor avskaffas.

att

Flera säger nätverksorganisationen är medvetet val. Eva

att ett

fördel med nätverket den inte många ser som en att som etablerade rörelser stelnar i formerna.

Vi har medvetet sett till att inte organiserat ihjäl Det

- oss. är ingen organiserad rörelse, utan öar människor omkring

flyktingarna söker hjälp. Vi hade kontakt med flykting-

som gömmare i Dalarna och med syster Marianne i Alsike kloster innan gick ihop och utnämnde till nätverk, säger Eva.

oss ett

Hon säger att det finns läkare och tandläkare i och

gruppen

ordnat skola för gömda barn. Man har också förmedlat att man kontakter till kvinnojourer. Det kan hända saker i familjerna,

hon. Männen flyr oftast från politisk verksamhet och i menar Sverige har de ibland svårt finna sig till rätta. Kvinnorna har

att

självklar roll i familjen.

en mer

Vi fick fler och fler kontakter och fick med människor med

specialkunskaper. hade flyktingar i varenda buske.

Ett tag

I nätverket ingår, enligt Eva, alla slags människor.

Även i det fallet har fått ompröva del fördomar. Vid

jag en

tillfälle när jag träffade äldre kyrkligt aktiva ett en grupp kvinnor blev jag kramad och dem Vi älskar

en av sa: er

syndikalisterl. Det skulle jag aldrig kunnat drömma

om att höra, eftersom det alltid funnits motsättningar mellan kyrkan och syndikalisterna i den här trakten.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Kristina säger att det är ett medvetet val inte ha någon

att

styrelse. Många är trötta föreningsmöten. Vi har grundnät och

- ett

och har byggt sina nät. var en upp

Hon berättar hur sjukvården kan fungera parallellt och

underjordiskt. Gruppen har ingen organiserad insamling

Man kan tillfälliga anslag från kyrkan för viss

pengar. en

familj, de flyktingar bekostar det

men som tar emot mesta

själva.

Det är också så landet byter saker och hjälper

- att man varandra.

Erik beskriver också organisationen lös och med otydlig

som struktur. Själv hade han rollen sammankallande,

som men man

hade varken styrelse eller stadgar.

Kanske lite naiva i början. Alla hade inte lika starka

- var skäl för Vi försökte djupet med vad de

att stanna. sa, men till slut fick köpa del deras berättelser... efteråt såg

man en av att skälen i fall inte så starka, säger Erik.

ett par var

De hjälpte till samlades. Det kyrkligt aktiva,

- som var men också andra kristna och människor utanför kyrkan. Det fanns ett slags minsta moralisk nämnare i Man

gemensam gruppen. kände i sitt ville hjälpa...

inre att man

Det blev ideellt arbete. Kyrkan samlade också kollekt

till diakonikassa användes för hjälpa gömda

en som att

flyktingar.

Gruppen hade inre cirkel 15-tal Den knöt i

en ett personer. sin tur andra till sig. I fanns läkare, det

gruppen ett par men var inte lika enkelt hitta tandläkare kunde

att en som ta emot

flyktingar "bakvägen".

För Erik har flyktinggömmandet lett till kontakter med människor i landet.

runt om

Har gång blivit involverad, så sprids i

- man en ens namn flyktingsammanhang. Man ringer varandra och ber råd.

OLYDIGA MEDBORGARE

Margareta säger att hon inte "gömmer flyktingar.

Det är gömmer människor, att säger åt

- en myt att flyktingarna sitta still och de mals grund det

att att ner av gör. Det är ingen katt-och-råtta-lek. Vill flyktingen gömma sig, så händer det bistår olika sätt det är alltid

att - men flyktingens beslut. Vi alltid för konsekvenserna. Det

eget varnar

är sig flyktings sak det är

ett stort ansvar att ta an en - men också inte göra det.

ett stort ansvar att

Vi driver flyktingarnas fall tillsammans med deras advokat

och med hjälp journalister. Medan den juridiska

av processen pågår måste ibland flyktingarna hålla sig undan. Det nöd-

är en

vändighet. På den där Margareta bor är flyktingarbetet organiserat i

ort

träffas gång i månaden. Gruppen har styrelen grupp som en en

traditionellt sätt. Verksamheten omsätter 300 000 kronor se

året och har 200 fasta givare. De flesta är privatpersoom man

det finns också föreningar och organisationer ger

ner, men som

bidrag.

Fram till förra året hade 30-tal ärenden året. Vi har

- ett om inte misslyckats i något ärende.

Innan bestämmer sig för att ta sig ett ärende lyss-

gruppen an

flyktingens berättelse och läser alla Om nar man papper. man finner skälen inte räcker till för asyl, flyk-

att uppmanar man tingen åka hem, samarbeta med myndigheterna och inte

att

under jorden.

Det är vanligt flyktingar kommer till med orealistiska

- att oss

förväntningar vad kan göra.

Att sig fall innebär kostnader för Anser

ta an ett gruppen. Margareta ärende bör drivas hon det nästa

att ett tar upp möte. Bland de saker kan göra är att bekosta

gruppen en tortyrutredning. Den kostar cirka 7 000 kronor.

Vi hittar fruktansvärda saker ibland. Flyktingen har kanske

sökt asyl och fått avslag ingen har kommit att göra

- men en

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

utredning. Jag det är kostnadsfråga för Invandrar-

antar att en verket.

Gruppen har också hjälpt många barn till psykiatrisk

utredning.

Det är viktigt att betona att barn ofta har skäl. En

- egna utredning barn kan Visa det hemska saker.

om ett mest

Vi arbetar alltid nära familjens jurist. Juristen fullföljer

- egen ärendet med bistånd

från oss.

I vår har haft flyktingfamiljer där någon drabbats

- grupp

dödlig sjukdom. Det finns inget skyddsnät för dem ingen

av -

a-kassa, inget socialbidrag eller akutsjukvård.

Hon berättar kosovoalbansk kvinna med utomkveds-

om en

havandeskap blev akutopererad. Det gjordes inofficiellt.

som

Hade inte fixat det där, så hade hon dött ifrån sina fyra

barn i förskoleåldern.

Barbro beskriver flyktinggömmandet nätverk goda

som ett av

vänner och förfärligt oorganiserat.

De flesta mina Vänner har haft flyktingar boende hos sig

- av någon natt. Det är inte konstigare än du missat sista bussen

att från och ringer och ber över soffan...

stan att sova

Under de 30 år hon gömt flyktingar har det aldrig varit något problem för henne i läkare, tandläkare, psykolog eller

att tag

hjälp kan behövas. Barbro gör ingen skillnad mellan annan som flyktinggömmare är med i FARR och andra. Det är ungefär

som

slags folk, säger hon, från Göteborg till samma norr om

polcirkeln.

Om jag ifrån min lekmannaerfarenhet flyktingen inte

- ser att

fått juste handläggning är jag beredd hjälpa. Flyktingen

en att har sista ordet, det är inte jag ska gömd. Det är inte

som vara roligt leva det viset är helt utlämnad till andras

att - man godtycke. Finns barn med är jag väldigt restriktiv. Då vill jag ha

en barnpsykiatrisk bedömning.

OLYDIGA MEDBORGARE

Man måste hela tiden väga för och Flyktingen måste

emot.

alltid ha chans komma tillbaka till verkligheten,

en att annars har gömmandet förfelat sitt syfte. Gömställena kan

vara

konstiga ställen och möjligheterna till sociala små utrymmen kontakter är oftast små.

För det går det ganska fort ett beslut. Ibland ett

mesta att

veckor, ibland månader. Väldigt sällan har beslutet par ett par blivit negativt. Det är bara i två fall jag känner till.

Det händer Barbro säger nej:

att

-Ja, det är viktigt gör det värdigt sätt. Om

men att man ett de absolut inte vill tillbaka till sitt hemland, försöker hitta ett tredje land. Förut det lätt komma till Kanada, det

var att men har blivit himla svårt. Man ska ha yrkesutbildning och

fadderorganisation för uppehållstillstånd i ett år.

att

Om de tvingas tillbaka till hemlandet, så försöker jag

- resa hjälpa till de får värdig hemresa.

så att en

Lena mötte många den flyktingförläggning där hon arbetade

ville ha hjälp. som

På något vis korn det i gång... jag reda vilka de

tog papper

behövde och jag ringde hit och dit. Jag har aldrig varit rädd för

kontakter med folk eller myndigheter. Jag lärde känna att ta advokater i hela landet, berättar Lena.

-Jag arbetade med fram skäl, dem behövde

att nya som till läkare, letade fram bevis för flyktingarnas sak från deras hemländer...

Så småningom startade Lena och några andra asylgrupp

blev medlem i FARR. som

Det första ärendet tog sig gällde en palestinier

som man an

bott i Sverige i fyra uppehållstillstånd och

som år utan som

studerade folkhögskola.

Invandrarverket korn plötsligt han terrorist. Vi

- att var fick aldrig fram några kunde hjälpa honom, utan

papper som han avvisades till Libanon, fast polisen lovat att lämna honom

NIELS HEBEHT OCH KERSTIN JACOBSSON

Cypern. Han polisen i Libanon och torterades. Han

togs av

vände sig till Europadomstolen och bor han i England och

nu han är gift och har barn...

jättejobbigt. Jag kände mig så maktlös. Vi trodde

- Det var honom. Jag har lärt mig märker någon ljuger. Man

att man om får bra bild flyktingens situation när med

en av man pratar advokaten, går igenom och diskuterar med flyktingen.

papperna

Medlemmarna i Lenas asylgrupp fick olika sätt kontakt med flyktingar och träffades regelbundet för diskutera

att

fallen. Gruppen, organiserad sedvanligt föreningsvis,

som var

lärde sig flyktingar och flyktingpolitik ordna

mer om genom att kurser och föreläsningar för medlemmarna. fanns

I gruppen

med kontakter till läkare och BB. Man har haft hjälp personer

kommunal flyktingsekreterare och inom svenska av en personer kyrkan. Tandläkare det svårare med, det brukar alltid

var men ordna sig något sätt. Men med förlossningar är det värre i

dag, säger Lena.

Det är alla slags människor är engagerade i

- som

flyktinggömmandet, det salig blandning... säger Lena.

är en

Flyktinggömmandet en folkrörelse

Vi har frågat de intervjuade de att flyktinggömmandet

om anser kan kallas folkrörelse. Vi ville hur de aktiva själva defini-

en veta

sin verksamhet. Ser de den rörelse erar som en ny typ av som skiljer sig från de äldre folkrörelserna Svaren är inte entydiga.

Den är kanske inte folkrörelse, rörelse

en utan snarare en

växlar efter behov och tidpunkt. Problemen olika ut för som ser

olika flyktinggrupper och ibland upptäcker

man nya grupper

behöver hjälp, Eva. som menar

Barbro tvekar kalla flyktinggömmandet folkrörelse.

att en Hon vill hellre kalla den motrörelse.

OLYDIGA MEDBORGARE

Lena tycker att flyktinggömmandet är något folk-

av en rörelse. Många människor har ringt henne och del kommit en fram till henne för flyktingar. Hon säger gatan att prata om också att hon känt stöd hos sina vänner för sitt De engagemang. har bidragit med husrum, matkasse, bullar och potatis och en ingen har sagt något negativt alla de människor bott om som hemma hos henne. Erik tror inte flyktingengagemanget kan liknas vid att en folkrörelse. Förståelsen bland människor i omgivningen är inte

så stor.

Men många fick personlig kontakt med flyktingarna,

- en eftersom de bodde mitt i samhället och det ganska var en stor Man fick inblick i deras situation och det är ofta grupp. -

inkörsporten till

ett engagemang. Medvetandet vad händer i Kosovo har Ökat i år - om som nog när många fått så klart vad händer därnere. Via TV har se som förföljelserna fått ett ansikte. För fyra-fem år sedan visste de flesta knappt Kosovo låg och vad pågick där. var som Margareta är inte säker flyktingarbetet är rörelse att en

med bred folklig förankring.

Men fallet med flyktingfamiljen i Åsele är intressant. Där misstog sig dåvarande ministern det folkliga stödet.

På frågan om flyktinggömmandet mest kvinnor fick

engagerar

bland följande

annat svar: Nej, jag tror det är livsstil. Om inte höll med det - en man

så skulle ha väldigt mycket flashigare kläder

man mer pengar,

och åka dyra gömma flyktingar är inget

semestrar - att man gör karriär på, säger Barbro.

Lena uppfattar inte flyktinggömmandet något typiskt

som

kvinnligt. I hon tillhörde rådde jämn könsfördelning.

gruppen Det fler kvinnor sig. Jag har inte tänkt - är nog som engagerar varför. Visst handlar det traditionellt kvinnliga uppgifter om

vårda och hand läsa juridska handlingar

som att ta om, men att

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

och bråka med myndigheterna är väl manliga uppgifter,

mer

menar Margareta.

"Vi är alla vanan/ga barn..."

Vi har bett de intervjuade berätta varför de sig för att engagerat

flyktingar, frågat de funnit något förenar flykting-

om som gömmare och hur de begreppet civil olydnad. ser De beskriver sitt grundat i kristna och/eller engagemang som humanistiska värderingar. Solidariteten med flyktingarna som de de behövande i samhället är självklar för

uppfattar som mest

dem. De talar grundsyn i eller nätverket, en gemensam gruppen "en minsta moralisk nämnare. Att flyktinggömmandet kallas

eller är civil olydnad uppfattar de inte problem.

som ett

Människosynen är ödesfråga. Det handlar också

en om dödshjälp, aborter och handikappade. Vad får det kosta att upprätthålla det absoluta människovärdet På 70-talet fanns det framtidstro och åtminstone känsla en saker och gick framåt. Bakslagen kom 80-talet. Då av att ting talade inte längre rättvisa och jämställdhet globalt sett, man om

menar Margareta.

-I dag öppnas möjligheter för krass människosyn. Den

en produktiva människan sätts i Men vad händer med de centrum. handikappade och när börjar tala "svartskallarna man om att kostar för mycket Det Öppnar för påståenden. Det upp nya för redan för långvården har inte råd... För

gäller övrigt flyktingmottagandet är det så uppenbart, säger Margareta.

Det handlar idealitet. Väldigt många är kristna. Det kan - om ihop med den kristna det kan också bero hänga tron - men människor blir kristna. Men det finns också att en viss sorts folk vänsterkanten. Vi är alla vanartiga barn ifrågasätter som makten.

OLYDIGA MEDBORGARE

Det i grunden får människor sig är de ojämsom att engagera

förligt svåra omständigheter många flyktingarna lever

som av under, säger Margareta också.

Förutom den kristna så Lena viktig orsak för tron, menar att en henne sig för asylfrågorna är hon vill fram att engagera att

sanningen.

Det handlar också pliktkänsla. I skolan inte så - om ser man

allvarligt numera plikttrohet. Det gör jag. Det är min plikt

att hjälpa folk. Kallas det civil olydnad och är brott, så får de - ett gärna sätta

mig i fängelse.

Eva säger att hon erfarenhet byråkrat i statligt av egen som ett

verk myndighet "aldrig kan göra fel.

vet att en Vi svenskar är väldigt lydiga, fostrade - av

folkskolepedagogiken lärde läsa och räkna och buga

som oss att för överheten. Man är lydig och nitisk. Ingen ska kunna komma att inte följt reglerna. Så länge inte litar sitt en man man eget omdöme, hänvisar till lagen och överheten, så komutan detta bestå... mer system

Eva flyktinggömmandet civil olydnad och hon defini-

ser som det överträdelse lagar och regler gör erar som en av som man utan vinning, att det många gånger kan obekvämt och egen vara att kan utsättas för och man spott spe.

Vi flyktinggömmare kan uppfattas hotfulla, efter-

- nog som visar att inte behöver samhället, inte behöver den som vanliga strukturen.

Det finns exemplets makt. Det är praktisk pedagogik.

- en Det är med demokratin i skolan är beredda som - ytterst att verkligen tillämpa den, det skulle hotfullt. vara

Bibeln är mycket klar hur ska behandla främlingar. I - man gamla testamentet får Israels folk lära sig hur ska bete sig man

NIELS HEBEHT OCH KERSTIN JACOBSSON

andra folkslag och i testamenetet finns Jesus kärleksmot - nya budskap: Allt vad ni viljen människorna säger Erik.

att

...,

Under andra världskriget det självklarhet både för

- var en många svenskar och för regeringen att ta emot flyktingar. Då fanns det beredskap ställa för andra.

en annan att upp

En orsak till skillnaden blivit rikare och fått det

- är att bättre. Vi har stängt våra hjärtan för människors nöd, har blivit avtrubbade. Jag har tänkt att 60- och 70-talen stod människor utanför Systembolaget och sålde ideella tidningar. I

dag säljer man bingolotter.

Många behöver pröva sig själva den här punkten. Det är

lätt den ökande okänsligheten. Vi så mycket

att sugas upp av ser

våld TV och kan fråga sig inte allt underhållnings-

- man om våld är avtrubbande.

Ibland måste kunna strömmen:

man mot

Tro gärningar är död, heter det iakobs brev. Tro

- utan måste leda vidare.

Att kyrkan inte strid för gärningar beror, enligt

mer tar trons Erik den för mycket är spegel samhället så lik

att en av samhället människor inte någon skillnad.

att ser

Man kan aldrig avhända sig idealiteten, överlåta den till - samhället. Man måste anta de utmaningar möter i vardagen.

man Det finns outtalad anpassning alla ska tycka

en som säger att likadant. Det är likriktning i samhället innebär att vissa

en som åsikter inte är möjliga uttala.

att

Erik inte att det är fel att kalla det han och andra gjorde

anser för civil olydnad. Det är ungefär köra för fort väg till

som att sjukhuset med någon är svårt skadad.

som

Vi kan inte låta lagarna driva hur långt helst. Tänk

- oss som bara vilka lydde order i Nazi-Tyskland. Det finns fall då

som

laglydnad är ett större brott än lagbrott.

OLYDIGA MEDBORGARE

Nöd bryter lag. Jag såg ingen skillnad mellan gömma

- att kosovoalbaner i dag och gömma judar under andra världs-

att

kriget.

På frågan hon grundsyn hos flykting-

om sett en gemensam gömmare Barbro:

svarar

Alla människors lika värde, FN:s deklaration de mänsk-

- om

liga rättigheterna, tio Guds bud, Röda Korsets grundprinciper... Är det civil olydnad gömma flyktingar

att

-Jag kallar det vanlig anständighet. Jag måste kunna mig

se själv i spegeln när jag vaknar Och jag är helt

om mornarna. övertygad att människorna jag hjälper skulle ta hand

om om mina barn och barnbarn det skulle behövas.

Människor har alltid gjort så här. Precis i alla tider

- som man älskat, fött barn och dött, så har människor gömt andra vid behov. Josef och Maria fick plats i stallet och det sak

var samma med gesällerna vandrade ut i världen. Och kan fråga

som man människorna iJämtland och Värmland vad de gjorde under

andra världskriget

Kristina är kritisk till den politik förs i Sverige och

som anser

det är naturligt det uppstår motrörelser när det finns beatt att hov det. Ett aktuellt exempel är debatten nedrustningen

av om

vården basplanet.

Andra motrörelser hon deltagt aktivt i är försöken

att stoppa

motorvägsbygget Bohuslän, SJ:s besprutningar ban-

genom av

vallarna, bevakningen Kynnefjäll i planerna

av protest mot att förvara kärnavfall där, inklusive aktion

vapenexporten en mot Bofors då hon med och spillde blod missil.

var en

Men jag är ingen superaktivist, utan vanlig medelålders

- en

kärring uppfostrar sina barn och är respekterad

som en

sjuksköterska.

På Västkusten är långt ifrån makten. Vi har haft så många

kungar.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Kristina har funderat mycket över hur hon påverkats barn-

av domens och traktens schartauanism och syndikalismens

starka inflytande i Västsverige under tidigt 1900-tal. Hon

menar

den schartauanska kvinnan ovanligt självständig och att var medveten sin ställning hon hade bestämd roll.

om även om en

Läran skulle lyda Gud än människor. Syndi-

- sa att man mer kalisterna och kyrkan har alltid varit bittra fiender, det gick

men bra när syndikalistiska män gifte sig med schartauanska kvinnor. Äktenskapen blev jämlika än många andra. På

mer båda hållen ansåg det viktigaste att lita till sig själv.

man att var Man sträng många sätt för vad

var - men man tog ansvar man

gjorde.

Syndikalisterna betonar ska ha makt över sitt eget

- att man liv och det finns även i schartaunismen de säger att du är

- som själv ansvarig och ska hand varandra.

att man ta om

De tragiska många schartauaner snöpte sig många

- var att av känslor både glädje och och det så mycket

av sorg att var man inte fick... det har jag stritt med hela livet, säger Kristina.

Nu har jag svurit mig fri från den schartuanska kultur jag

växte Som barn jag alltid för högljudd och skuttade

upp var

och för många kakor när det bjöds... runt tog

I Margaretas familj finns två adopterade barn kom hit

- ett som

baby från Sydkorea och kom femårig med

som en som som svåra känslomässiga störningar barnhemsliv i Indien. Båda

av ett är i dag. En familjens döttrar är gift med iransk

vuxna av en

flykting.

Vi har Asien i familjen. Det påverkar förstås min

- syn världen och människorna.

OLYDIGA MEDBORGARE

Politik och opinionsbildning

FIyktingpo/itiken

De intervjuade att svensk flyktingpolitik blivit allt

anser mer restriktiv. Orsakerna, de uppfattar det, är politikernas pri-

som oriteringar med hänvisning till ekonomin och det svenska medlemskapet i EU. Några säger också att svenska politiker fäster mindre vikt vid grundläggande värderingar solidaritet än

tidigare. dem dold flyktingpolitik med

Ett par av anar en större restriktivitet än vad sägs officiellt.

som

Lena att flyktingpolitiken i Sverige dragits åt:

menar

Officiellt säger alltid följer lagen och Pierre

- man att man

Schori säger han ingenting kan göra. Invandrarpolitiken har

att blivit väldigt snäv. Man träffar inte människorna det handlar

utan läser bara om, papper.

Margareta har dragit slutsatsen att Invandrarverket har ett dolt

uppdrag från politikerna, nämligen till Sverige blir

att se att av

med så många flyktingar möjligt. Flyktingpolitiken blir

som ett

spel för galleriet, hon.

menar

-Jag tycker ska lägga spelet och Visa sanningen. De

man ner osynliga reglerna måste redovisas för väljarna. Annars får

en skendemokrati. Människor begriper sådant

- och det kan vara

förklaring till politikerföraktet. Man litar inte vad politi-

en kerna säger.

Margareta också det finns "dolda regler för hur

anser att flyktingar från olika länder

tas emot.

Mycket intressant i det sammanhanget är kurderna. De

- som kommer från Irak får alltid uppehållstillstånd, de

men som kommer från Turkiet aldrig. Ändå finns det FN-protektorat

ett i Irak för kurderna.

Hon tendenser när det gäller EU och Schengen-

ser samma avtalet:

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Man vill skapa den bästa världar för är inne och av oss som lägger sanslösa hålla de andra Pengarna ner summor att ute. skulle i stället kunna användas för flyktingar bra att ge en start. Det är kanske dra parallellen för långt finns att - men nog det inslag "hålla ren i den politiken. Talet av att rasen om globalisering är kanske bara romantik...

Kristina kritisk till svensk flyktingpolitik, även hon är om anser

lagstiftningen är ganska bra. Det är styr.

att pengarna som

Flyktingmottagandet får inte bli för dyrt. Och mycket den

av socialdemokraterna stod för har försvunnit:

ideolgi som

Politikerna har talat vikten att Öppna gränserna, men - om av samtidigt drar ned ridån för flyktingarna. Solidaritet ett man var ord socialdemokraterna verkligen stod för häromkring - men har fler moderater än socialdemokrater ställt för flyktingarupp na. Eva är kritisk till Sveriges medlemsskap i EU. Inte minst

grund av flyktingpolitiken.

-jag med konferens i Frankrike 1989 för var en stor

underjordiska organisationer med deltagare från hela Europa.

En holländsk kille pratade EUzs gemensamma flyktingom

politik Festung Europa. Jag tyckte han såg spöken mitt

som ljusa dan. Jag kanske naiv jag trodde allas innevar -

boende godhet.

Samtidigt skolverket bekymrar sig över rasismen i - som skolorna hämtas barn i klassen. Det blir lättare för kamraterna liera sig med samhället och inte ställning för den att - ta svage. Skolan är spegelbild samhället. en av

I den församling Erik arbetade blev flyktinggömmandet mer

eller mindre officiell politik. Kyrkorådet beslutade att kyrkan

fick upplåtas för skydda flyktingar hotades utvisning.

att som av

OLYDIGA MEDBORGARE

Det ett rätt unikt beslut, ungefär beslutade sig - var som man för i Åsele. Men här behövde använda

aldrig kyrkorummet. Jag tycker att kyrkorådet agerade föredömligt.

Hur kunde regeringen besluta kosovoalbanerna skulle att utvisas

-Jag det berodde brist insikt hur kosovotror att albanerna hade det. Nästan ingen dem fick uppehållstillstånd av humanitära skäl. Men när ställdes inför kött och av man som blod fanns det ingen tvekan.

Barbro flyktingpolitiken påminner gamla tider:

anser att om Det liknar köp och sälj-systemet hade när bönder fick lämna bud fattigauktioner. Den ville ha minst betalt fick som

uppgiften.

Flyktingar får inte kosta någonting. Kostar de något i alla fall, så får det inte lika mycket ärlig svensk... Jag vara som en tänker till exempel hur ruggigt det är i stadsdel inne i en stan. I Västerås fanns när jag växte Alla - samma system upp. invandrare bodde i stadsdel. Mammorna kom nästan aldrig en utanför dörren, kunde inte läsa svensk tidning och inte en ens för sig i affären eller klara Det har inte prata av att posten.

hänt så förfärligt mycket...

Det kanske bättre då. Grannskapet byggdes facket - var upp, ordnade studiecirklar och männen fick lära sig språket också det kodade språket i samhället.

Barbro berättar hon hade flera farbröder utvandrade att som till USA i början 1900-talet. De lärde sig aldrig tala med av amerikansk det gjorde deras barn och de lärde sig accent, men att äta med bara gaffeln.

De blev inlemmade i samhället, vår flyktingpolitik - men tillåter inte det i dagsläget. De får aldrig chans. De fören svenskar sina och har fina utbildningar behövs i namn som Sverige ändå får de inte jobb. -

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Svensk flyktingpolitik är inte ta emot för många. Det har

- att vuxit byråkratisk nomenklatura befäster sitt

upp en som

existensberättigande. jag inte kan jobba i den bran-

tror man schen i för många år, tappar och det blir väldigt,

man nyanserna väldigt stelbent.

-I grunden har det fattats beslut att inte ska ha så många flyktingar. Det är underförstått.

Barbro säger Turkiet är gräns för flyktingpolitiken

att en det vill säga EU. Den gränsen pratar inte så mycket

om,

hon, det finns många flyktingar i Turkiet skulle menar men som behöva fristad och människor iordanien och

en - massor av irakier i Iran, flyktingar i Afrika och andra delar världen...

Men Sverige vill inte ha afrikaner, det är underförstått. Jag

inte hur afrikan ska eller ha varit med för att vet en se ut om

uppehållstillstånd. Hur behandlat flyktingar från

permanent Somalia är hårresande.

Det är svårt flyktingpolitiken. Det finns ingen

- att greppa och den har inte diskuterats heller. Det får inte föras öppen

en debatt. Nu diskuterar kosovoalbanerna samtidigt finns det

människor från andra länder med minst lika behov.

stora

Kosovoalbanerna hade precis skäl när flydde hit förra

samma gången då skickade hem dem för de stöld-

men man att var

benägna och invandrarministern sjöng We shall overcome"...

Kontakt med politiken och politiker

En del intervjupersonerna har haft kontakt med politiker

av både i kommunen och i riksdagen för att påverka enskilda

flyktingfall. Men de har inte försökt påverka Sveriges flykting-

politik i Ett har i det sammanhanget nämnt FARR,

stort. par

i vissa frågor är officiell remissinstans och tycker som som man gör bra arbete. Vår tolkning är att de intervjuades

ett engage-

OLYDIGA MEDBORGARE

koncentrerar sig till enskilda fall, än ändra den mang snarare att

svenska flyktingpolitiken. Margareta och flyktinggruppen har dock haft mycket kon-

takter med riksdagsledamöter från olika partier. Bäst erfarenhet har hon ledamöter från miljöpartiet, kristdemokraterna och

vänsterpartiet. Det är partier driver generös flyktingpolitik.

- som en mer Under några år också folkpartiet ganska militanta för

var att

ändra flyktingpolitiken.

Kontakterna har varit till hjälp i enstaka fall

stor genom att

ledamöterna tagit flyktingens situation i sin riksdagsgrupp

upp eller enkla frågor till ansvarig minister.

som

Vi har försökt med moderaterna, det har inte

- prata men gått. Socialdemokraterna är delade och ganska hopp-

centern lös...

Margareta är själv inte politiskt aktiv, hon är medlem i

men

miljöpartiet.

-Jag har tänkt bli aktiv när jag blir pensionär, de vill ha

att om

mig. Men känner jag jag måste begränsa mig.

nu att

Lena säger att hon inte haft så många kontakter med politiker. Vid tillfälle ställde folkpartist för fall. Hon har

ett en upp ett också vänt sig också till socialdemokrater, de har inte velat

men blanda sig Vid tillfälle ställde lokala politiker från alla

ett

partier och skrev till Utlänningsnämnden från

upp om en man

Kosovo och det bidrog till han fick uppehållstillstånd.

att

Lena är inte med i något politiskt parti, hon har

men engagerat sig i Stoppa Rasismen. En rasistisk organisation fick i

tag medlemslistorna och hennes och andras nätet

ut namn med hot mot antirasisterna och deras barn. Men det ledde inte

till något.

Barbro är aktiv i vänsterpartiet sedan 20-tal år och är

ett ordinarie ledamot i kommunal nämd och ersättare i

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

kommunfullmäktige. Frågor hon sig i är höjda social-

engagerat

bidragsnormer, hemspråksundervisning och skolan.

Erik betraktar sig politiskt obunden.

som

-Jag kan EU, i andra frågor har jag

protestera mot men en

högerlinje.

Kristina centerpartist i 14 år och bland ledamot

var var annat

kommunal nämnd i år. Då Fälldin laddade Barsebäck av en sex gick Kristina och har inte därefter sig i

ur centern, engagerat något parti. Hon röstar för det miljö-

annat numera mesta partiet. Kristina också fackligt aktiv, når det skar sig

var men

med kollegorna i lärarfacket gick hon till syndikalisterna. Hon flyktinggömmandet fortsättning sitt freds-

ser som en engagemang.

Kontakt med medier

Alla utom intervjuad säger sig ha goda kontakter med

en medier och att de i många fall fått hjälp tidningar och TV.

av När medierna tagit enskilda flyktingfall brukar det

upp resultera flyktingen får

i att stanna.

Vi har omfattande och god kontakt med med journa-

- en

lister. Utan journalistkåren skulle det kännas ganska hopplöst. Alla de gånger kopplat massmedia har handläggarna

som ändrat sig och det kommit fakta i målet. Jag

sagt att nya som läser handlingarna att det inte finns enda bokstav,

ser en ny

säger Margareta.

Fortast går det får TV med sig. Då ändrar de sig

- om man fort Därnäst kommer kvällspressen. Det här tycker

som attan. jag inte är rättssäkert.

Lena säger att hon har goda kontakter både med lokaltidningen

och med kvällstidning och exempel att flyktingar

en ger som

uppmärksammats i medierna snabbt fått uppehållstillstånd.

OLYDIGA MEDBORGARE

-Jag blev något och offentlig Jag

sätt mer mer en person. har odlat kontakterna med media och erfarenhet jag gjort är

när skriver något fall backar Invandrarverket. att pressen om

Kristina hon har mycket goda kontakter med media

säger att och många gånger har de skrivit bra artiklar och gjort bra

pro-

kunnat påverka enskilda fall. gram som

Men det är klart de vill alltid ha bild gråtande barn

- - en

tittar fönster... som ut genom ett

Erik har mestadels goda erfarenheter media.

De backade och behandlade frågan positivt. Det

- upp oss

blev också mycket uppmärksamhet i tidningarna när kyrko-

rådet fattade sitt beslut att öppna kyrkan för gömda

flyktingar.

-Jag tycker också media gör bra insatser i den konflikt

som pågår i Kosovo just De driver eller mindre för

nu. mer att öka folks medvetande hur flyktingarnas situation.

Barbro hon aldrig haft kontakt med media ett

säger att om flyktingärende innan det varit avgjort. Hon har kunnat redovisa vad hänt efteråt tidningarna eller radion tryckt på.

som om Orsaken är att hon hon säger slutat tro vad står

- som - som

i tidningen.

Politiken ipraktiken

Invandrarverkets beslut upplevs de intervjuade ologiska

av som och motstridiga. Två flyktingar med snarlika skäl kan bedömas

helt olika sätt. Flyktinggömmarna också Invandrar-

anser att verket och Utlänningsnämnden klart påverkas i sina beslut

om medierna uppmärksammat det aktuella fallet.

Invandrarverket uppfattas stelt och byråkratiskt. Flyk-

som

tinggömmarna säger de mött många okänsliga och inkompe-

att

handläggare. Ett verksamheten präglas

tenta par anser att av att

verket har politikernas uppdrag genomföra den dolda

att

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

flyktingpolitiken, innebär att Sverige ska ta emot så

som

flyktingar möjligt. De flesta tycker inte det är fel

som att

lagen, väl dess tillämpning.

men

Det blir inte bättre har myndigheter aldrig kan

- av att som erkänna att de gör ett fel. Jag kan inte fatta varför det är så

viktigt för myndigheterna att framstå fullkomliga,

som anser Lena.

Lena berättar statslös från Libanon varit i

om en man som Sverige i fem och halvt år och skulle avvisas. Han hade dragit

ett

sig olika sjukdomar bland annat hans tänder i dåligt

- var

skick och handläggaren Utlänningsnämnden ansåg att de

skulle dras i stället för lagas.

ut att

Det är fruktansvärt för människor att behöva vänta så länge

och sedan bli avvisade, det förstår folk i allmänhet. Det gäller inte bara dem lever gömda, andra också.

som utan

Lena säger att hon haft bra kontakter handläggarna

mer Invandrarverket och Utlänningsnämnden, det finns

även om

vissa undantag.

Men flyktingarna är trots allt för de flesta,

- papper ärendenummer. Även det finns sådana "tänker med

om som

hjärtat så måste de följa paragraferna, ha bevisen. Lena asylgruppen har lyckats med många fall.

säger att

Många flyktingar har varit väldigt psykiskt dåliga och

försökt livet sig. Men Invandrarverket har inte

ta av trott dem och nonchalerat läkarintyg.

Lena berättar ett fall hon engagerade sig mycket

Det kvinna från Somalia hade varit här i tre år.

- var en som

Först fick hon tillfälligt uppehållstillstånd, permanent.

senare Hon hade fyra barn i flyktingläger i Kenya, mormodern och

ett

dotter hade dött, liksom fadern dog skador han fått i en som av

kriget. Men handläggaren flyktingförläggningen trodde att hon

hade olika fäder till sina barn och det henne. Det

sa var

OLYDIGA MEDBORGARE

mycket frustrerande för kvinnan att höra något sådant, hon

hade fått fem barn med som samme man.

Invandrarverket levde till Barnkonventionen

- inte upp som

ska medverka till familjer återförenas säger att man att ett

positivt sätt.

Hon berättar också kvinna inte hade

om en som permanent

uppehållstillstånd i Sverige och hade sina åtta barn i ett

som

flyktingläger i Kenya. I det fallet lyckades vi, otroligt Handläggaren

- nog. Invandrarverket tänkte med både hjärnan och hjärtat. På olika vägar kom hennes barn till Sverige, fast det tid och

tog pengar att hitta dem. När Röda Korset fick tag i den sista flickan hade hon och varit åtskilda i år.

mamman sex

Kristina att Invandrarverket skött sina uppgifter klumpigt

anser och har inte klarat de åtaganden haft.

av man

Det finns mycket bland handläggarna och del

- arrogans av juristerna är sådana "hamnat där och inte kommer någon

som annanstans.

-Jag såg också bristerna och det otroliga geschäftet kring flyktingförläggningarna. Det påverkade opinionen i Sverige negativt. Det finns också ett språkbruk bland politiker, tjänste-

män och i media vållat skada. Det är när talar

som man om stora flyktingvågor in över vårt land och liknande.

som sveper

-jag tycker flyktingarna skildrats antingen

att som människor det är väldigt synd eller också djävlar.

om som

Eva att de Invandrarverkets handläggare sätter

anser av som flyktingens behov i centrum inte klarar att stanna i systemet.

Det har human flyktingpolitik. Men med

- sågs att en ett

förflutet byråkrat jag kan följa paragrafer så

som vet att man att det ändå blir fel.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Det har funnits justa handläggare Invandrarverket,

- men de inte. De står inte Andra får sparken. En

stannar ut.

handläggare får dricka kaffe med flyktingarna.

inte ens

Margareta är mycket kritisk till många Invandrarverkets

av utredningar. Kvalitén är låg och handläggarna verkar ha hafsläst

lagen, hon.

menar

De stämplar avslag... och så får flyktingen över-

- man se om

klagar. Det finns mycket godtycklighet, det är lotteri.

som ett Av två identiska fall kan uppehållstillstånd humanitära

en av skäl, medan den andra får avslag.

Margareta är också kritisk till den attityd till utomeuropeiska flyktingar finns Invandrarverket.

som

Vid konferens talade flyktingar med

- en man om arrogans och ett schabloniserat sätt. Man talade Ali från

Långtbortistan. Det finns kall människosyn. Det är klart, det

en finns seriösa och hederliga tjänstmän Invandrarverket,

men det är kanske de andra blir kvar...

som

Det tråkiga är att lagstiftningen utrymme för positiva

- ger

bedömningar skulle kunna bevilja fler uppehållstill-

- man stånd än gör...

man

Margareta är kritisk hur FN:s barnkonvention tillämpas

mot

när det gäller flyktingbarn:

Man talar Sveriges intressen ska sättas före flykting-

- om att barnen. Jag tolkar "svenska intressen" att det blir för dyrt...

som

Erik den svenska flyktingpolitiken är för restriktiv

anser att och han tycker att Sverige till exempel skulle kunna ta emot fler kosovoalbaner än de 5 000 politikerna lovat.

OLYDIGA MEDBORGARE

Erfarenheter av flyktinggömmandet

De intervjuat vittnar att det kan tungt och

personer om vara

besvärligt gömma flyktingar. Man får beredd

att vara upp-

offringar. Men djupare plan är erfarenheterna positiva:

ett

Många gånger har jag känt det finns större skillnader

- att mellan olika svenskars sätt att leva och tänka än det finns mellan mig och muslim, säger Kristina.

Hon säger också hon tänkt den utbredda solidaritet

att att

för flyktingarna hon mött runt omkring sig gör henne hoppfull.

Det visar Sverige skulle klara krissituation bättre än

att en man kanske föreställer sig.

Barbro är inne liknande tankegång:

Min grundövertygelse det blir krig i Sverige så

- är att om skulle Hassan och Jorge och alla andra och deras och

mammor farrnödrar gömma våra det är jag helt övertygad

ungar, om.

Margareta beskriver sin uppgift marken,

som att vara att

hjälpa och kvinnorna. Engagemanget har tagit mycket

ungarna

fritiden med loppmarknader, brevskrivande och att tigga av mediciner och kläder. Tidigare hade hon källare där flykting-

förvarade och kläder. gruppen mat

Det hårt slit och det har inneburit konflikter med våra

- är ett

tonåringar. De tycker inte att jag ställt tillräckligt mycket

upp för dem. På sätt och vis har de rätt jag barn be-

- men tror att höver föräldrar sig i något.

som engagerar

Margareta hör till dem fått pris för sitt

som engagemang.

Pengarna har gått till asylrörelsen. Det så fina ord i prismotiveringen. jag tyckte nästan att

- var det skämt... jag blev väldigt glad. Jag fick frågan

var som ett men

jag kände att jag fått upprättelse. Men jag har aldrig känt

om mig nedtryckt. Arbetet med flyktingar har alltid varit inspirerande och lärorikt. Och tröttsamt...

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Lena tycker det är roligt och intressant att ha fått träffa så

att många människor från andra länder.

Men jag har inte förstår vad jag håller med

- en syster som och hon säger: "Varför ska du slita ut dig med det där. Ha lite roligt i stället".

Det är klart det varit mycket jobb med att gömma

- att flyktingar, det kan fruktansvärt jobbigt ha folk boende

vara att hos sig, det säger sig självt. Bebisar skriker natten, det

som om går bara liten tid blir alldeles slutkörd. Nu gömmer

en - man

jag inte flyktingar hemma hos mig längre.

Men det positiva finns där också. Man får vänner. Förra

jag i Etiopien veckor och hälsade sommaren var i tre en

familj. Tidigare har jag varit i Rumänien hos familj blev

en som avvisad från Sverige. Den här ska jag åka till Libanon

sommaren tillsammans med familj bott hos mig. De har

en annan som en pojke är nio år. Han längtar efter min Spagetti, säger han.

som Jag har lärt känna många barn, jag har haft tid.

En sak lär sig uppskatta hur bra har det i

- annan är att man Sverige. För min del har det också känts ensamt när mina tre

barn flugit Det är oftare lättare umgås med invandegna ut. att

än med svenskar de är väldigt gästvänliga och umgänget rare är inte så strikt uppdelat efter åldersgränser det blivit för

som

svenskar. oss

Man delar med sig vad har. Det har hänt

- av man att startat

insamlingar och uppmanat folk att bidra till familjers försörj-

ning. Ibland är det jättetungt och det kan kännas jobbar

som livet säger Eva.

ur oss,

Kristina säger det är kanske hon själv fått

att som mest ut av

gömmandet.

Vi skojar ofta alla fördomar haft människor

- om om av olika nationaliteter och med olika kommit skam...

tro som

OLYDIGA MEDBORGARE

Eva säger sak hon inte tänkte från början är

att en att hennes lärt sig umgås helt naturligt med barn alla

ungar av sorter...

Efteråt kände också glädje över vad hade gjort och över

att kosovoalbanerna fick stanna, säger Erik.

Barbro säger hon inte haft några större problem med

att omgivningen, fast hon fått enstaka fientliga brev och telefonsamtal.

Jag håller mycket lägre profil än tidigare. Jag är inte fullt

- en lika naiv jag varit och det är inte faut

som Comme att vara gömmare i dag. Man blir varken börsnoterad eller kvalitetssäkrad. Man får lita sitt eget omdöme, bara.

En gång blev jag knuffad nedför rulltrappan Domus och

kallad jävla svartskallehora, då jag min kurd under

men tog

och gick Han väldigt och

armen ett varv runt torget. var stor

stark, nämligen...

Kristina berättar flyktiggömmandets kulturmöten:

Det kan bli verkliga konflikter. makedonsk familj hade

- I en

tankar renlighet inte alls stämde med våra. Det mannen om som

honom ångest och dag kunde han inte hålla sig gav stor - en längre och han "Jag tycka du är idiot till 100 procent".

sa:

-Jag har också varit med muslimsk slakt... och där

om en

ungefär går gränsen för mig.

Och får ompröva sin hur flykting ska

- man syn en vara. En gång skulle jag ta hand bosnisk kvinna med barn. Det

om en

visade sig kedjerökande kvinna i skinnjacka. Så hade jag

vara en inte alls föreställt mig henne...

Hon har också fått kontakter med flyktingarnas familjer i deras gamla hemläder. Det är ha seende ögon andra

som att håll i världen, hon. Kristina brukar ibland fundera över

menar andra skäl till hon gömmer flyktingar:

att

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Kanske handlar det också belöning. Männiom att en skan behöver känna sig god... för min del det det var nog som

gjorde jag började arbeta i vården.

att

En dag läste jag det kris i kvinnolägret kring

- om att var kärnvapenbasen Greenham Common i England. Jag reste dit

det fortaste jag kunde och "Nu är jag här. So what", sa:

svarade de.

Ibland ska jag ordna allting. Jag att jag har sådana menar drivkrafter också, jag försöker mig för de inte ska men passa att

ta over...

Djurrättsaktivisterna

Att bli vegan

Vi har frågat djurrättsaktivisterna deras bakgrund, hur

om man för fram sitt och hur politik, demokrati engagemang man ser och livet i Liksom i fallet med flyktinggömmarna är de stort.

intervjuade djurrättsaktivisterna homogena vad gäller ålder

ingen är över 30 den sociala bakgrunden varierar. - men

Johanna är 17 år och studerande. Hon går första årskursen i

gymnasiet och bor med sin familj i förort en norr om Stockholm. Hon har två bröder, 18 och 12 år gamla.

Johanna blev vegetarian för år sedan och för ett och tre vegan halvt år sedan. Egentligen försökte hon bli vegetarian redan ett mellanstadiet tjat och det faktum hon men mammas att -

inte tyckte bönor omintetgjorde planerna.

om Johannas beskrivning hur beslutet sluta äta kött av att togs

hemma år typiskt för de intervjuade

emot veganerna: Mamma och förbjöd mig under lång tid bli pappa att vegan. -

De rädda. Mamma pratade näringsbrist. Men

var nog mest om det. Mina bröder kallar jag militanta nu har de helt accepterat

köttätare, kommer bli vegetarian... men mamma nog snart att

OLYDIGA MEDBORGARE

På högstadiet möttes Johanna oförstående.

Det jobbigt för alla oliktänkande. Det bidrog till jag

- var att tog ledigt från skolan i ett år. Jag använde tiden till tänka

att och jobbade del i Nordiska samfundet plågsamma

en mot

djurförsök.

Mattias är 21 år och bor i Göteborg. Han studerar matematik och dataprogrammering universitet, han har eller

men mer mindre gjort uppehåll just för arbeta med

ett nu att djurrättsfrågorna. Mattias i Norrlandsstad i

är uppvuxen en en

familj där, han själv säger, hänsyn till andra präglade hans

som uppfostran. Båda hans föräldrar har konstnärliga arbeten. Det är tre år sedan Mattias blev vegetarian. Vegan blev han år

ett

Numera äter hans mycket vegetariskt.

senare. mor

Anna bor i Göteborg, är i Skellefteå. Hon är 21

men uppvuxen år och studerar humanekologi universitet och arbetar

extra

personlig assistent. Hennes är lärare och hennes far som mor metallarbetare.

Jag kommer från riktig jägarsläkt. Hemma hade vi just

- en inga djur. Det viktigt att skulle kunna hand dem

var man ta om

ett riktigt sätt.

Föräldrarna insåg så småningom Annas beslut inte

att var någon fas och accepterade hennes Fast i släkten är

matvanor.

det många betraktar något konstigt.

som veganer som

Kristoffer är 28 år och arbetar i ideell organisation. Han bor i

förort söder Stockholm och har universitetsexamen i en om en

samhällsvetenskapliga ämnen.

Kristoffer säger han har diskuterat djurens rättigheter rätt

att mycket med sina föräldrar och han fått Nu kallar de

att respons. sig fuskvegetarianer de äter fisk. Det är beundransvärt de

- att kunnat förändra de kostvanor de haft i 30 år, Kristoffer.

menar

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Kalle bor i stad i Mellansverige och har år kvar i en ett gymnasiet. Han betecknar sin familj typisk medelklass med bil, som villa och större ekonomiska problem. Han har just inga utan nu planer studera vidare efter gymnasiet, tänker sig att utan något jobb inom handel eller service. Kalle har bror inte Hans föräldrar är en yngre som är vegan.

inte aktiva i föreningslivet eller i politiken, hans

men mamma stöder Greenpeace med regelbundna bidrag. Med tiden har

föräldrarna accepterat att Kalle är vegan. Kalle har nyligen avtjänat straff för aktion mot ett ett en

pälsdjursföretag.

Mina föräldrar inte brott och även de också accepterar om tycker lagen är så vill de inte jag ska begå brott. att rutten, att Det kan väldigt negativt för min framtid ha sådant i vara att sina papper.

Flera de föräldrar har alltså över-

av intervjuade ungdomarnas

gått till vegetarisk kost. Efter första skeptisk reaktion en mer en barnens med förfäran och har de efter

veganism ett

- oro själva börjat ompröva sina Det viss tid tag matvanor. tar att vänja vid tanken och annorlunda Men får sig nya vanor. inte stöd i intervjuerna för veganismen skulle ett slags att vara föräldrauppror; stödet från föräldrarna tycks tvärt om vara

viktigt för de intervjuade

veganerna.

För fyra de fem har upplevelsen det felaktiga i

av veganerna av

äta kött kommit plötsligt. Djur har spelat viktig men

att en

knappast exceptionell roll för dem barn.

som

-Jag har alltid tyckt väldigt mycket djur. Jag hade

om en kanin i nio år och tyckte han min bästa vän. För tre år att att var sedan när min hund sprungit bort kom den tillbaka med hare en

i säger Johanna.

munnen,

OLYDIGA MEDBORGARE

När jag såg haren tänkte jag det lika gärna kunde varit - att min kanin Skutt. Jag hade känt mig länge det fel att var att äta kött, när jag såg haren tänkte jag: Aldrig kött men mera

Mattias berättar att han hade mycket djur när han gick mellanstadiet. Han hand fåglar för de skulle ha det tog om att bättre än ute i och lät dem flyga fritt i sitt Han naturen rum. hade också flera akvarier. Det flickvän i gymnasiet frågade mig mig varför - var en som jag kött och då insåg jag det ganska inkonsekvent - att var eftersom det alltid känts självklart för mig djur är tänkande att och kännande varelser.

Det plötslig upplevelse. För jag ska äta kött måste

- var en att djur dödas och grisar och hönor leva trångt. Man kan inte bara argumentera med siffror. Det handlar känslor, om om att se sambandet mellan det jag gör och djuren.

Anna blev vegetarian för år sedan när kompis frågat tre en henne hon inte såg djuren sina vänner. Vegan blev hon om som ungefär ett och ett halvt år Anna berättar också hur senare. om

hon såg björnjakt TV:

en Björnen hade kommit skogen, den skadade ingen - ut ur men så länge den inte kände sig hotad. Jag kan inte förstå varför man skulle döda den. Det machogrej, det där med jakten. är en Annars beror mitt ställningstagande känslan. Jag kan inte säga att det är någon filosofi eller ideologi påverkat mig. som

För Kristoffer växte för djuren miljö- och engagemanget ur

rättvisefrågorna. Under ett år i början 90-talet arbetade han

av utomlands med hemlösa människor. Erfarenheterna gjorde starkt intryck mig och när jag kom -

tillbaka till Sverige engagerade jag mig politiskt i Ung Vänster.

Kristoffer hade kompis blev vegetarian. Det fick en som honom också försöka. Ett år -för år sedan blev att senare tre -

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Kristoffer i samband med djurrättsdebatt i Ung

vegan en Vänster. Att bli beskriver Kristoffer något

vegan som successivt. Han påverkades i den World Watch Institutes

processen av årsböcker Tillståndet i världen sammanställda Lester Brown.

Han visade sambanden mellan spannmålsodling och

djuruppfödning. Mycket blev klart. mycket kurvor och

Det var

tabeller och jag såg hur absurt det rättvisesynpunkt att

- var ur äta kött kan äta vegetabilier.

när man

En viktig händelse för Kristoffer när till hans

var mamman

bästa kompis då bodde i England engagerade sig i kampen

som

kalvar till kontinenten. Kristoffer besökte mot transporterna av

kompisen.

Den kampen radikaliserade många människor i England.

Djurrättsrörelsen där bärs vad brukar kalla vanliga

upp av hemmafruar...

Kalle han alltid varit antirasist och han engagerade sig i

säger att

12-13-årsåldern mot främlingsfientlighet. Ungefär samtidigt

blev han Han gick med i NSMPD ett år men

vegan. par senare, betecknar sig stödmedlem.

numera som

-Jag läste mycket sajter och beställde broschyrer även

från djurförtryckande företag för att vad de hade att säga.

Kalle åkte också till bondgårdar, slakterier, pälsfjurs-

runt farmer och hönserier för han säger, skaffa sig

att, som ett helhetsintryck. Även han inte kunde komma in de olika

om företagen, så säger han det räckte bara byggnaderna

att att se

för bild hur djuren hade det. och transporterna att en av

Men det först när jag såg dokumentärfilm i Norra

- var en

Magasinet i TV djurtransporter i Europa jag insåg hur

om som det verkligen stod till.

Det 1993. Kalle bestämde sig:

var

-Jag blev vegetarian för jag ansåg det lika fel förtrycket

att att

djur människor till exempel gjorde under jude-

som - som man

förföljelserna. Då såg judarna lägre stående

man som en ras.

OLYDIGA MEDBORGARE

Det är inte anorlunda när det gäller djur tar sig rätten att

- man förtrycka den inte kan försvara sig.

som

Kalle tog intryck radikal engelsk djurrättsorganisation.

en Han kom först i kontakt med deras tidning och läste

om direktaktioner:

De skrev fritagningsaktioner och det viktigt

- om att var att rädda eller tio djur här och kunde. Jag gick och

ett nu om man tänkte vad det innebar och sedan ringde jag för bilda

runt att

för göra saker, helt enkelt. en grupp att

-Jag satte i gång och gjorde flygblad och affischer. Vi blev några stycken ordnade demonstrationer här i stan. Jag lärde

som känna fler människor vid olika och jag lärde mig

arrangemang

mycket om djurförtryck.

"Djur tänker och känner..."

För de intervjuade är det uppenbart att djur är

veganerna tänkande och kännande varelser. Denna övertygelse slags

är ett grund i deras Samtidigt de att det finns

engagemang. anser skillnader mellan människor och djur. Men det innebär

snarast

större för människan i förhållande till djuren fast ett ansvar detta är svårt till sig för de flesta människor, de.

att ta anser

De intervjuade har fått frågan det finns någon särskild

tänkare, ideologi eller inspirerat dem i sin övertygelse.

tro som

En fråga viktiga händelser för djurrättsrörelsen i Sverige har

om också ställts.

Det naivt påstå djur inte är tänkande och

- vore att att kännande varelser. Alla känt hund vet att den kan känna

som en glädje, smärta och Många etologer hävdar vårt sätt

sorg. att att

behandla djuren är katastrofen, säger Johanna.

en rena

Visst finns det skillnader mellan människor och djur. Vi

människor har förmågan tänka moraliskt. Det för med sig

att

för till exempel inte behanda djur illa. ett ansvar att

NIELS HEBEHT OCH KERSTIN JACOBSSON

Att hur djuren verkligen har det är svårt för många,

se anser

johanna:

-Jag många människor inte sambandet mellan vad

tror att ser

äter och hur djuren har det. Det är väl lite med miljöman som frågorna. Många de är lösta därför det etablerade

tror att att samhället tagit hand dem. Många

om tror samma sätt att djuren har det bra för har bra lagstiftning.

- att en

Visst tycker att hundar och katter är söta,

- man men att vara

starkt ifrågasätta mångas livsstil. Många orkar inte vegan är att och har inte tid att ändra sin livsstil. Jobbar åtta-tio timmar

man

dan, så är det inte konstigt inte orkar. Det är om om man lättare att i mönster alltid gjort...

samma som man

Samtidigt så finns det säkert starkt stöd för våra idéer bland

vanliga människor det enda egentligen krävs är informa-

- som

tion. Det finns inga godtagbara skäl för att utnyttja djur.

Johanna anser att djurrättsrörelsen är en tjejrörelse.

I NSNPD är 80 procent medlemmarna tjejer. Det har

- av säkert med de traditionella könsrollerna att göra tjejer ska

- vara

mjuka och milda. Många killar väljer kanske inte varma,

djurrättsrörelsen i första hand.

Att ska visst sätt håller hon inte med

en vegan se ut ett om.

Nej, det handlar så mycket känslor och då är det inte

- om viktigt med det Hur förändrar ingenting.

yttre. man ser ut

Johanna inga kristna inslag i djurrättsrörelsen. Snarare är

ser det tvärt hon, eftersom rörelsen inte

om, menar tror auktoriteter och ledare finns inom många kyrkor och

som som varit källa till mycket lidande.

Hon nämner viktig händelse för veganrörelsen:

Det brann några Scanbilar i Umeå 1994. Det då djur-

- var rättsrörelsen gick in i intensivt skede.

ett mer

Den försvarar köttätandet fokuserar ofta skillnaderna

som mellan människa och djur, Mattias.

menar

OLYDIGA MEDBORGARE

Men människor blir instängda i bur känner smärta

- som en och ångest precis djuren. Allt känner delar med

som djuren. Det räcker med hur hund när någon

att se en reagerar är den. Alla människor har rättigheter oberoende

arg av ras, begåvning och kön. Det jag heltäckande frihetlig

ser som en tanke. Då kan inte utesluta djuren.

man

Man kan förstås bli hälso- eller miljöskäl. Många

- vegan av har börjat den vägen, djurrättsargumenten dominerar bland

men veganerna.

Mattias han ibland får frågan han bryr sig

säger att om om människor eller han bara bryr sig djur.

om om

Då år det bra peka Amnesty-knappen jag har

- att

jackan. Jag är också aktiv i plogbillsrörelsen. Det är ingen

egentlig skillnad att arbeta för djurs eller människors rättigheter.

Mattias berättar han nyligen utbildningshelg med

att var en

plogbillsrörelsen. Av ungefär 20 deltagare åt bara kött.

Det är ganska mycket människor i den här sortens

- samma rörelser, aktiva människor lyssnar varandra.

som

Mattias ingen eller avgörande händelse för djurrätts-

ser stor

rörelsen i Sverige, att TV-program Norra

men tror som

magasinet haft betydelse för många.

att engagera

Mattias uppskattar Peters Singer och hans utilitarism

- om

inte driver den in absurdum. man

Gör det skulle det kunna god gärning och

- man vara en skjuta miljardär... något sådant skulle minska lidandet är

en att

främmande tanke för mig. en

Andra vid sidan Singer han säger sig ha tagit intryck är

av av Albert Einstein och hans idéer krig och orättvisor,

om Leonardo da Vinci och Pytagoras.

Djur har hjärnkapacitet och känslor, fast alla inte vill förstå

det. Man kan inte bara stödja sig fakta när

man argumenterar för inte äta djur. Fakta kan skymma, precis de kan

att som

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

skymma del det hemska med utrotningen judar under

en av av andra världskriget, säger Anna.

-Jag etiska skäl. Jag det hela känslo-

är vegan av ser en

mässig grund, själva känslan äta någon

att upp annan...

-Jag kan inte säga det är någon filosofi eller ideologi

att som

påverkat mig.

Anna tror inte Gud, hon uppskattar vissa tankar inom

men hinduismen talar respekt för djuren.

som om

Det borde enkelt förstå djur känner och de

- vara att att att lider olika sätt när de blir torterade, alltså mycket det

av som Peter Singers djurfrigörelse handlar Kristoffer.

om, menar

Människan borde lämna djuren i fred liksom hela eko-

även del länkar förstört måste åtgärdas systemet - om en -

plantera skog och kalka sjöar.

som att

Kristoffer det kan finnas situationer då djur ställs

menar att mot människa:

Rent generellt jag att människa är värd än ett

- anser en mer

djur. Som jag det är det förenligt med djurrättsbudskapet.

ser Men alla de där situationerna då ska välja djur eller

man människa är svåra. För mig känns det väljer den

som om man

står närmast, alltså människan... som en

Frågan är knappast den intressanta i förhållande till

mest

verkligheten, Kristoffer:

menar

Det problemet är köttindustrin. Det är helt bisarrt

- stora

att den produktionen kan fortgå.

Att inte äta kött mår bättre när det gäller djur-

- av, men

försök kan det finnas människa-mot-djur-situation. Frågan

för vissa svårare Å andra sidan

om djurförsök syften är en fråga.

inte djurförsök tillåtna skulle det säkert finnas - om vore en

mängd andra metoder. Djurförsök är ofta trubbig

en enormt metod, säger Kristoffer.

Ibland används djur inte för de liknar människan

- att - utan för det är lätt dem. Kaniner är exempel. Det

att att testa ett

OLYDIGA MEDBOHGARE

är lätt mäta reaktioner kemiska ämnen i kaninögon

att eftersom kaninens blinkreflex är så dåligt utvecklad.

I ett vidare perspektiv är det inte så lätt att peka några

avgörande händelser för veganrörelsen, Kristoffer. Det

menar

ökade miljöintresset och den ändrade värderingsgrunden

gynnar

djurrättsfrågorna. Detta blev tydligt i Sverige när mjölkbilar brann och

- upp minkar släpptes i någon mån har sådana händelser varit

ut...

positiva för djurrättsfrågorna även diskussionen

- om mer kommit att handla medlen, inte målen.

om om

Kristoffer han påverkats filosofer Peter

säger att av som Singer i första hand och Tom Regan. Han är den ende de

intervjuade djurrättsaktivisterna definierar sig troende

som som och han nämner Apostlagärningarna viktig text i Bibeln.

som en På universitetet skrev han befrielseteologi och

en uppsats om marxism och det plus han hade många kompisar läste

- att som

teologi påverkade honom.

-Jag säger Göran Persson: Jag jag Eller

som tror att tror. som Mats Svegfors i Svenska Dagbladet när han citerade Albert Schweizer: Att är något bestämmer sig för...

tro man

Kristoffer tycker det finns "en typisk djurrättsaktivist":

att

Munkjacka, stora pösiga byxor, basketskor... ingenting

- av läder i kläderna, piercad, gärna svartfärgat hår. När det gäller musiken är det fortfarande mycket hard-core fast jag har

- en

känsla straight-edge-stilen starkare tidigare. Sedan har

av att var

skate-biten. Det finns många bland skatearna.

veganer

Vegetarian blev jag för att jag ansåg det lika fel att förtrycka

djur människor, säger Kalle.

som

Kalle djur kan tänka och känna precis männi-

anser att som skor och han ingen skillnad mellan människor och

ser annan

djur djur inte kan och utföra vissa praktiska sysslor.

än att prata Men i akut valsituation människa-djur han att han skulle

en tror rädda människoliv framför djurliv.

ett ett

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Någon filosofisk förebild eller tankeriktning säger sig Kalle inte ha. Men han nämner Malcolm X och Martin Luther King. Sådana människor beundrar jag, sådana verkligen vågar - som stå för vad de säger. De riskerade och förlorade sina liv. Det beundrar jag verkligen, alla de står för något och gör något som mot förtryck kan bli lika stora de. som Var och kan göra någonting. Ingen är bättre eller sämre, - en bara försöker. Alla kan bättra man oss. Media har vinklat ungdomsrörelse. Folk - veganerna som en med svarta munkjackor, rakade huvudet, punkstil... visst finns det sådana inom rörelsen, det är ofta de skriker men som och vill De vill skaffa kompisar och häftiga, mest synas. vara

för många dem är veganrörelsen något övergående.

men av

De flesta intervjuade inte veganrörelsen "typisk"

ser som en ungdomsrörelse kännetecknas viss klädstil, viss som av en en sorts musik och så vidare.

Organisation: Från förening till nätverk

Alla mina kompisar eller vegetarianer. Det har

- är veganer bara blivit så. Det är påfrestande hela tiden möta så mycket att motstånd. Vissa förstår många känner sig påhoppade - men av jag tänker annorlunda, säger Johanna. att På många skolor i Stockholm de inte De - serverar Veganmat.

skyller de inte kan laga näringsriktig eller för

att Veganmat att det är för dyrt...

Johanna beskriver djurrättsrörelsen nätverk. Hon

som ett träffar sina kompisar NSMPDzs möten eller det djurrättscafé ordnas gång i veckan. Tillsammans med några som en

kompisar har hon djurrättsgrupp.

startat en Vi träffas hela tiden. Går demonstration - man en mot

polisvåld, så kan hälften deltagarna djurrättsaktivister

av vara Johanna säger hon jobbar många olika sätt. att

OLYDlGA MEDBORGAHE

-Jag skriver ganska mycket insändare och artiklar i

- mest

djurrätts- och miljötidningar. I djurrättsgruppen spelar teater.

Jag är med demonstrationer, blockader och flygblads-

utdelningar.

I vintras ordnade rättegång utanför riksdagshuset. Jag

- en hade klätt mig till höna och kompis räv. Vi djur för-

ut en var

klarade hur det hos äggproducenter och pälsdjursfarmer.

var

Representanter för bara partier kom och lyssnade

tre ut moderaterna, miljöpartiet och vänstern.

Vi ska ordna parad för djuren i Stockholm. Det

snart en tar

mycket min tid just säger Johanna.

av nu,

Mattias har deltagit i demonstrationer, flygbladsutdelning och

civil olydnads-aktion. Vid aktionen fritog han och hans kamen

hönor. Planering och genomförande hämtade de från rater sex plogbillsrörelsens arbeta. Det innebär för-

sätt att noggranna beredelser och ansvarsuppdelning före aktionen, att aktionen

primärt är symbolisk och den bygger icke-våld och

att

öppenhet.

Mattias berättar aktionen och de förbere-

om noggranna delserna. Det enkelt komma in i de olåsta lokalerna:

var att

Hönorna blev så rädda de svimmade och det bara

att var att

plocka ned dem i kartong och köra dem till ett ställe där de

en kan fritt.

Sedan ringde till tidningarna mobilen. Vi hade

- runt

skrivit pressmeddelande och talat för polisen vad

ett om tänkte göra. Vi ringde dom också. Mattias berättar hur

om samtalet fortsatte:

Vad bra, vad vill ni att ska gÖraP, polisen.

oss

"Vi har ganska fullt just nu."

upp

Det blev ganska konstig situation. En hade kon-

- en av oss taktat ägaren och radio och TV började ringa honom. Efter

en lång stund kom han. Jag hade uppgiften fredsbevarare",

som

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

bevara lugn och och försöka konstruktiv alltså att ro en debatt.

Ägaren såg jättechockad Vi Visade legitimation och för-

- ut. klarade aktionen inte riktad hans gård eller mot

att var mot honom personligen det faktum 85 alla

- utan mot att procent av höns sitter i trånga burar.

När stod utanför hönsgården kom radioreporter.

- en Ägaren det inte fattades några hönor. Han hade själv varit

sa att inne och räknat, han. Det blev ingen polisanmälan.

Till han sedan kunde göra vad ville med

oss sa att

hönorna. Jag försökte så trevlig möjligt, jag

vara som men uppfattade han hotade mig. Han något han skulle söka

att sa om att

gjorde något liknande igen...

upp oss om

Mattias tycker det det hela taget blev lyckad aktion.

att en

Det blev ganska positiva skriverier journalist till och

- - en

med jublade i telefon. Han jätteglad lyckats. Sedan när

var att

stod Nordstan och delade ut flygblad hade del låst

en om aktionen och kommenterade den. Vi fick 1 600 kronor i bössan,

det Äldre damer hundralappar...

var rent otroligt. gav oss

Kristoffer har sina vänner främst i vänsterrörelsen. De träffar han möten, demonstrationer och föredrag.

-Jag har väldigt lite tid till krogen...

att

Många arbetar ett helt annat sätt än

- unga veganer man gör i folkrörelserna. Internet är tydligt exempel. Men många

ett

de frågor diskuteras nätet har och arbetats av som mognat fram främst i NSMPD, är klassisk folkrörelse med

som en

riksstämma och lokalorganisationer.

På nätet diskuterar allt från äggviteämnen och in-

- man sändare i någon dagstidning borde till de mest

som svara djuplodande filosofiska frågor. Internet är viktigt för rörelsen, det är inget tvivel den saken.

-Jämfört med Ung Vänster har djurrättsrörelsen hunnit mycket längre. I partiet har det hela tiden funnits skeptiskt

ett

OLYDIGA MEDBORGARE

perspektiv där det är "rikemansungar sysslar med data...

som fast den inställningen håller ändras.

att

Djurrättsrörelsens ledare beskrivs ibland liten kärna

som en äldre anarkister håller sig i bakgrunden och liten

som en grupp aktivister åker landet och gör aktioner. Vad

som runt anser Kristoffer den bilden

Det låter stelbent. Ungefär hade lagt

- som om man ett raster

beskriver nazistisk organisation. Men något ligger väl i som en det. Det finns ganska vålskolad kader mycket.

en som reser

På nästan varje finns någon initiativ till

- ort grupp som tar en demonstration eller liknande. De flesta deltar är från

som orten

kanske 20 kommer utifrån. Men det är inte så - procent konstigt ofta ordnar konsert eller fest kvällen innan

- man en och vill precis alla andra träffa likasinnade...

veganer som

Många i djurrättsrörelsen gillar och åker gärna till

- att resa demonstrationer, konserter och Man alla

protester. tar pengar

har och är med... man

Kristoffer tänker fortsätta arbeta politiskt. Han vill Visa

att

kan engagerad i flera saker och både i parti och man vara ett utanför och de olika kan befrukta varandra.

att engagemangen

Han har till exempel varit ansvarig för solidaritetsprojekt i

ett Mellanamerika han besökt flera gånger.

som

-Jag förstår tanken ska sig för enda sak,

att man engagera en för det absolut viktigaste... Men det kan bli sekteristiskt, stel-

bent. De flesta kämpar för djurens rättigheter bekämpar

som också rasism och sexism, det finns exempel särskilt bland

men -

nyligen blivit aktivister allmänt kompromissunga som - en lös attityd i klädsel och jargong. Det kan bra, för det

vara ger folk råg i de kan också bli marginaliserade.

ryggen... men

27T.ex.: "Den aktiva kärnan i veganrörelsen består 10-tal individer, de

av ett flesta mellan 15-20 år. Den spetstruppen rör sig runt i landet och begår brotten Mycket tyder att dessaungdomar äldre slipade

styrs av anarkister inte vill synas" polisen Lars-Ove Wärnblom i Aftonbladet

som 10/9 1998.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Kalle beskriver sina vänner Men alla år inte aktiva.

som veganer.

Det är inget problem, jag kan med folk. jag att

- prata tror även de kan förändras.

Ungefär inställning har han till NSMPD. Visserligen

samma

har organisationens ledning tagit kraftigt avstånd från de

aktioner Kalle har del erfarenhet

som en av:

Men jag har ingenting NSMPD:s arbete och det finns

- emot NSMPD-medlemmar sympatiserar med vad gör. Och jag

som kan alltid försöka påverka dem.

Något organiserat samarbete är det inte fråga Det har

om.

inte heller med övriga radikala grupperingar inom man mer

djurrättsrörelsen. Däremot finns det djurrättsaktivister år

som med i flera radikala organisationer till exempel i antifascistiska

och i Vissa miljögrupper.

grupper

Kalle kopplingar mellan djurrättskampen och den radikala

ser

miljörörelsen.

Det är naturligt att man värnar om djuren om man värnar miljön och tvärtom.

om -

Kalle nämner Sea Shepard, utbrytargrupp Greenpeace,

en ur och deras aktioner för havsmiljön och för valarna. Bland annat

har de sänkt valfångstfartyg.

Kalle tillhör Djurens Befrielsefront, också bedriver olag-

som

liga aktiviteter. Egentligen är det ingen organisation. Kalle be-

skriver den för de aktioner gör. Det

som ett namn man som krävs dem vill göra aktion är att de följer de riktlinjer

av som en

enligt Kalle, tillkommit under de 15 årens praktik. som, senaste

Hur många militanta djurrättsaktivister finns det i Sverige

Det är svårt säga. Nya dyker och försvinner

att grupper upp

kanske efter Men totalt finns det flera aktiva

ett tag. tusen

i Sverige. Kanske är det hundratal gör sådana veganer ett som aktioner. Många aktioner inte.

rapporteras

Kalle de olagliga aktioner förekommit i Sverige

anser att som

varit framgångsrika.

OLYDIGA MEDBORGARE

Även aktionerna ofta blivit smutskastade i medierna, så

- om har de skakat pälsindustrin den har nästan kollapsat. Utan

aktionerna den mycket starkare i dag.

vore

Att pälsindustrin överlevt beror, enligt Kalle, att den exporterar stor andel skinnen. Så ekonomisk synpunkt

en av ur spelar det mindre roll för företagen folk i allmänhet hatar

att

vad försiggår pälsdjursfarmerna, han, och det är

som menar därför aktivister bränner burar vintertid.

upp

Kalle har deltagit i flera olagliga aktioner, vill inte preci-

men

hur många. Men han säger det är lika viktigt insera att att formera allmänheten djurförtrycket och 95

om att procent av det han gör är lagligt. Kalle är inte aktiv i aktioner Det

numera.

inte så smart, han, eftersom han har ögonen sig vore menar efter domen honom.

mot

Men han skriver i olika rörelsetidningar och uttalar sig ibland

i media för sin organisations räkning. Många ringer till honom

aktioner och han får diskutera och försvara dem. om

-Jag har kontakter med andra aktiva i hela landet och också

med folk i England, Norge, USA, Finland... Vi ska ha

ett stort

läger i Norge.

Att bara göra olagliga aktioner skulle inte fungera i längden,

för då når inte folk. Det är inte personligt krig för

man ett

mig mot djurförtryckarna.

Hur går aktion till

Man måste planera Det får inte bara bus-

- noga. se ut som en grej, att slår sönder eller bara fjantar

man en ruta runt.

Kalle jämför tillvägagångssättet vid typisk aktion

en med ett vanligt inbrott. Man bevakar målet för aktionen för

noga att kunna slå till vid rätt tidpunkt, bär särskilda kläder

som man kastar bort efteråt, har huva över ansiktet och bultsax och

en en

andra verktyg.

Man kan frita 15 hundar och tända eld laboratorium,

- ett så att det ett seriöst intryck. Jag gör hellre sak

ger en som ger

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

resultat än många små. Man måste välja mål med Det är omsorg.

ingen lek.

Kalle berättar han också jobbat hand, eftersom det att egen säkrare. Är flera och någon åker fast kan det riskaär man vara belt för de andra är kan bara för sig men man ensam man prata -

själv.

Kalle det är positivt aktioner i hans hemstad lett

tycker att att

till mindre företag fått slå igen. Det är främst den sortens att ett ekonomiska sabotage han och han det är många tror säger att

företag i landet lagts ned grund djurrättsaktioner.

som av Men de företagen Scan går inte komma den stora som att vägen. Då är det information och gräsrotsarbete gäller. som

Kalle tycker vissa djurrättsaktivister gått för långt. Han tar

att avstånd från våld även han säger sig förstå mot personer, om att någon kan vilja uttrycka hot, eftersom det finns djur man vet att inne till exempel Karolinska lider så oerhört. För att som stärka sin ställning i opinionen har forskarna ibland försökt

aktionerna framstå de riktade sig dem att som om mot per-

sonligen, Kalle.

menar Syftet är inte skrämma livet någon. Att djurföratt ur sökarna fått sina hem och bilar sönderslagna beror egentligen

ökat säkerheten laboratorierna. Staten har gett att man bidrag till det. Folk har blivit så frustrerade, så det gått över dem att ut arbetar med hemska ingrepp och försök. Men det kan som vara det enda sättet rädda liv när inte kan bryta sig in ett att man laboratorium.

Politik och opinionsbildning

Hur de intervjuade politik och de politiska

ser veganerna När de de är kritiska, Vad är det de är kri-

partierna säger att

tiska mot Hur de lagbrott, civil olydnad och våld ser som

OLYDIGA MEDBORGARE

politiskt medel Vi har också frågat opinionsbildningens

om betydelse och medierna. synen Mattias betonar han vill seriös alla sätt, det är att vara att

viktigt för djurrättsrörelsen. Men han kan tänka sig spreja

att

djurrättsbudskapet lämpliga platser.

Men det ska inte kladdigt, sprejat med mallar och - vara utan

fina färger.

Mer militanta aktioner och hotfullt uppträdande han inte tror och han citerar Gandhi: På vad sätt är broar OndaP".

-Jag tycker inte det är generellt dåligt släppa minkar

att att ut men man måste kritisk till dem när till medie- - vara man ser effekterna. Det kan regeringen inte sig kunna "ge göra att anser efter för terroristerna, även miljöpartiet och vänstern om trycker för minkfarmerna. att stoppa -Jag i Köpenhamn och såg demonstration de var en av auto-

Det kändes jättekonstigt 15-åringar i huva och med

noma. att se mask för ansiktet. Man ska inte dölja ansiktet stå för det utan gör, blir det väldigt hotfullt. Jag skulle aldrig man annars ta ett flygblad eller möta blick från någon bar mask. en som Mattias är inte medlem i något politiskt parti. -Jag vill inte blanda mig in i något parti. Då måste jag hitta något parti där jag kan godta alla åsikter. Jag vill hellre jobba med den här sakfrågan och andra också. Jag röstade ett par miljöpartiet, för de har tagit det största när det senast steget gäller förstå världen inte bara är skapad för manniskor. att att

Grön Ungdom har ganska djurrättsnätverk och det

ett stort

växer snabbt, speciellt i Göteborg. -Jag jobbar politiskt, inte partipolitiskt och jag

men ser ett stort värde i försöka kontakta politiker och skriva insändare. att Det är viktigt att prata med människor. Jag försöker öppen vara och bjuda in folk till diskussion.

Anna har deltagit i demonstrationer och i flygbladsutdelningar. Så småningom kan det bli någon civil olydnads-aktion,

nog tror

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

hon. Men det kan svårt i bra hem för hönor och vara att tag minkar. I och för sig skulle det kanske inte skada om man mindre antal minkar i skogen, sådan släppte ut ett men när en historia kommer i media blir det alldeles för negativt. ut Situationen är alldeles för låst just - nu. Att dela flygblad är bra sätt kontakt med ut ett att människor. Det märks många inte kopplar ihop hur djuren behandlas att med det finns i deras kylskåp eller i matkassen. Det är som eget just den kopplingen jag försöker fram. -jag tror diskussioner är det bästa sättet att påverka att människor. Då kan försöka dem förstå lite djupare. man att Det också bra stå utanför pälsaffär och Visa det är är att en att fel, säger Anna. En sätt är bjuda folk middag och annat att argumentera att servera god Veganmat: -Jag vill Visa människor Veganmat inte bara är rivna att morötter och inte måste äta kött för att bli mätt. att man Hon avstånd från aktioner släppa minkar. tar som att ut Fast de får leva stund i frihet. De bor otroligt trångt i - en sina burar. Bränna lastbilar lastade med kött ingenting. Det ger gör folk tycker Vi är ännu Värre. Och det kan innebära att att att måste slakta ännu fler djur. Man blandar in Våld i rörelsen... man

tycker hela livsstilen i djurrättsrörelsen bygger ickejag att

våld. Att utsätta någon för mordhot strider mot allt jag tror på. - Och det också för rörelsen. Gör något sådant, då

är negativt en

gör alla det. Det blir lätt den allmänna uppattningen. Det är Väldigt aktivister gör sådana saker, kanske - som bara femtontal i hela landet. Men har det Väl börjat skrivas ett det, så fortsätter tidningarna sätt. Det känns svårt om samma

och konstigt.

Hon tycker rörelsen är väg att lite stadga. att mer

OLYDIGA MEDBORGARE

Vi är många har varit aktiva sedan i mitten tonåren, - som av har väl del. Folk allvar men mognat en tar oss nog mer nu.

Anna är inte med i något politiskt parti.

-Jag har skola och jobb och jag tycker det är bättre lägga att min kraft direkt djurrättsfrågorna. En del aktivister har gått med i partier. Det är bra några gör det. Miljöpartiet arbetar i att

alla fall någonting med djurrättsfrågor, med skulle

men att ta

för mycket energi.

En sak de arbetar bra med är i skolan. Det är bara - Veganmat i 25 procent skolorna kan det. Det är självklart av man att någon med etisk övertygelse ska ha lika rätt den en stor som med religiös äta sin i skolan. tro att mat

"övertyga Svensson och Muhamed..."

Kristoffer han saknar diskussion medel och mål säger att en om

inom djurrättsrörelsen, organisatoriskt-politiskt-strategiskt

ett tänkande. Folk säger: Vi gör nåt i alla fall" eller Det händer nåt. - Men frågar sig inte alltid vad gör eller det leder. man man vart Det det fanns inom LO tände SAFär som om grupper som

borgen och Vi gjorde nåt.

sa: Lagbrott kan motiverade, han. vara anser Det finns historiska exempel visar det är befogat - som att att använda våld för bort större förtryck. Men för djuratt ett rättsrörelsen i Sverige är det inte befogat till våld. Man får att ta göra andra sätt Öppet bryta lagen civil - som att mot genom

olydnad.

Ska övertyga Svensson eller Muhamed jag i första - man tror hand demonstrationer och flygbladsutdelning. -Jag deltar inte i olagliga aktioner särskilt jag är - som anställd i ideell organisation. Fast det har hänt jag affischeen att

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

eller deltagit demonstrationer inte haft tillrat i ett par som

stånd...

Jag inte vilka släpper minkar och hotar vet som ut människor. Det finns några verkligt aktiva i tusen veganer landet, de släpper minkar är inte fler än 50. men som ut nog Det finns sprängkraft i sådana aktioner. Jag väntar bara - en

polisen ska hugga dem...

att Men det skulle svårt låta bli att släppa ut djuren vara att om stod där med bultsaxen... utsläppta minkar skulle man även om

skada många andra djur i omgivningen, så har aktionerna inte

lyckats strategiskt. För vilka är offren jo, de stackars

minkfarmarna.

-Jag har svårt felet med släppa djur det kan att se att ut om

rädda liv. Liv är viktigare än egendom.

Motståndarna har han träffat vid några tillfällen:

Det är skillnad mellan dem är slipade och de stor som som inte är det. De pälsdjursfarmare jag träffat har mest gjort

intryck virrpannor och halvalkoholiserade gubbar,

av att vara

medan företrädarna för Arla och McDonalds är slipade. De vet

hur de ska för att verka folkliga. vara Alldeles enkelt är det inte kritisera McDonalds. De har att -

tagit fram riktigt god vegetarisk burgare. För många barn-

en familjer är besöket McDonald veckans höjden av

punkter... Kristoffer att opinionsbildningen kring djurrätts-

menar

frågorna svår balansgång:

är en

Vi kan inte sväva målet. Vi måste framstå konsom sekventa, står för det säger. Men detta måste kombineatt med rätt ödmjukhet och människor förstå ras stor att att

tycker alla kan förändra sitt sätt. Det är en att matvanorna finna balans så kan kommunicera med

utmaning att en att opinionen bra sätt.

ett

OLYDIGA MEDBORGARE

Vi planerar djurrättsfest Vi ska ha

- en en restaurang. häftig musik och billigt öl. Vi vill visa djurrättsaktivist att en kan ha kul alla andra... som Kristoffer det även finns opinionsmässig sprängmenar att en kraft i djurrättsrörelsen. Bara tanken skulle att man människor bli borde göra Arla och Scan jätterädda. att veganer Svensk köttinformation och andra går till väldig offensiv och lanserar kött smalmat. Man marknadsför kött sak, som som inte något kan kopplas till djuren. Det är den som som Skrattande kon, Pelles och Stinas ägg, Bregottfabriken och så vidare... Kristoffer säger att hot och trakasserier aktiva i djurrättsmot rörelsen är vanliga. En företräder organisation vän som en som våld har blivit hotad flera gånger telefon pälsär emot av farmare.

Johanna säger att hon känner sig i verklig opposition

mot samhället. Ett samhälle där djur förnedras kan inte kallas demokrati, hon. Någon konkret vision hur samhället borde anser av se ut har hon inte. Kanske Christiania i Köpenhamn hon som som besökt fast knark... - utan Det är lättare vad är fel med dagens samhälle och - att se som försöka ändra det. Jag värld där alla lever i solidaritet tror en med varandra. Samhället ska småskaligt människor vara så att kan beslut i smågrupper sina liv. Mötena ska ta om egna vara såna att alla kommer till tals och är medvetna andra slags om

förtryck.

Visst fungerar det bättre i Sverige än många andra ställen jag tycker ändå demokratin i Sverige är låtsasmen att mest en demokrati. Människor borde komma till tals än rösta mer att vart fjärde år delta i de beslut rör - som att som ens egen om-

givning. Jag vill ha livaktig demokrati, själv ska

en mer att man kunna förändra sin situation i stället för be någon att annan att skriva motion eller så... en

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Johanna är ändå medlem i ett politiskt ungdomsförbund. Hon

gick med för år sedan. Orsaken miljöfrågorna hon

tre var som mött i skolan ända sedan mellanstadiet.

-Ja, jag har varit med djurrättsnätverk i

om att starta ett

Grön Ungdom och motioner i riksdagen djurrätts-

- sett om frågor avslås utan debatt...

-Jag inte partiorganisation är rätt forum driva

tror att en att

frågor inte riktigt tror det parlamentariska systemet.

om man Det är människor kan åstadkomma förändring, inte

som

regering och riksdag i första hand.

Hennes politiska har svalnat sistone och

engagemang hennes den parlamentariska vägen sviktar. En orsak är

tro förbudet mot hönor i bur nästan alla får dispens från.

- som

Johanna att djurrättslagstiftningen är bra. Problemet är

anser

den inte följs i praktiken. I lagen står att djur i fångenskap

att ska kunna leva enligt sitt naturliga beteende. Det betyder att

brott begås varenda pälsfarm.

Det är alltså förändringar praktisk nivå måste göras

- som

gräsrotsnivå.

I dag har etablerade politiker och de med ekonomisk makt

för mycket att säga till jag vill ha ett plant samhälle

om. mer med så lite hierarkier möjligt. Som det är fostras

som nu man till att tro auktoriteter, tro att det är andra kan för-

som ändra saker och ting

en...

bestämmer inte till människors och djurs

- De som ser intressen framför allt till ekonomiska intressen. I livs-

- utan medelsindustrin i Sverige dödas 76 miljoner djur varje år. Hur

djuren behandlas hänger ihop med det kapitalistiska systemet

där allt görs till produkter för att någon ska tjäna

pengar.

Man kan inte djurrättsfrågorna isolerat. Det räcker inte

- se med bara bort djurförtrycket. Det är del kampen för

att en av ett bättre samhälle.

Ser du dig anarkist

som

OLYDIGA MEDBORGARE

-Ja, innerst inne är jag väl det... jag är inte aktiv i den

men anarkistiska rörelsen.

Leds djurrättsrörelsen del påstår liten kärna

- som en - av en äldre anarkister i bakgrunden

Det är beskrivning är så fel det kan bli...

- en som

Johanna säger det är mycket aktivister använder

att som skadegörelse och våld i djurrättskampen och att hon inte känner någon. Frågan våld har fått olyckliga följder för rörelsen,

hon. menar

Diskussionen skadegörelse är rätt förs ständigt inom

- om

djurrättsrörelsen. I våra tidningar debatteras den i varje

num-

Det råder verkligen ingen brist självkritik Tyvärr har

mer. det lett till tittar för mycket varandra. Det blir

att som ett hinder. Ibland vågar inte göra någonting för känner så

- oss

granskade.

Vi känner också det är så mycket står spel. En

- att som misslyckad aktion kan konsekvenser för djuren och för

stora människors inställning till Vi måste människorna vår

oss. sida, kommer ingen vart...

annars

Medierna skildrar sällan hur djur har det pälsfarmer och i

djurfabriker. Det är inte konstigt, Johanna, eftersom

menar media i princip styrda dem har makten.

är av som

Väldigt sällan analyserar media orsakerna till djurrätts-

aktioner. De kommer oftast med fördömanden rakt De går

av. aldrig djupet. Vill det måste skriva i våra

man man egna

tidningar, sprida flygblad, prata med folk, ordna möten.

Johanna har känt sig hotad flera gånger.

När delat ut flygblad har folk i päls sagt att de skulle

skjuta ihjäl Det har jägare också Människor har

oss. sagt. kommit fram och skrikit Du ska dö veganjävel. Jag brukar inte bry mig det, ibland blir jag deprimerad över allt

om men motstånd jag möter.

Johanna hon inte kan tänka sig skada någon eller

säger att att

något för djurens sak.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Men det kan begripligt med tanke allt lidande

- vara som finns och ingen tycks allvar...

som ta

Det är väldigt de kanske 100 OOO finns i

- veganer av som Sverige kan tänka sig använda våld i någon form,

som att men jag är övertygad att många kan tänka sig att delta i

om en blockad utanför pälsaffär.

Civil olydnad definierar Johanna fredligt och öppet

som ett sätt att bryta mot lagen. Vissa tar kontakt med polisen i förväg för diskussion. Allt beror hur gör aktion, för

att en man en det kan nödvändigt med sådana.

vara

Kalle tror inte att politikerna kan och vill göra något situtio-

Staten stöder köttindustrin och båda tjänar nen. pengar

djurförtrycket.

Köttindustrin i världen har mycket stor ekonomisk

- en

makt, nästan oljeindutrin.

som

Ta exemplet med burhönsen. Ingvar Carlsson lovade Astrid

- Lindgren höns inte skulle hållas i bur. Men det har inte

att hänt någonting, utan det blir bara fler och fler burhöns. Rävfarmerna skulle avskaffade 1999, det har skjutits

vara men upp till 2002. Det finns exempel politikerna hela

en massa att tiden sviker -inte undra att folk tappar tålamodet och

tar lagen händer.

i egna

Det är inte politikerna styr landet, utan de har

- som som

de äger kapitalet, säger Kalle. pengarna, som

Därför inte Kalle kontakta politiker eller med i

tror att något politiskt parti. Han tänker inte heller rösta i nästa val.

Systemet är så Även skulle kunna

ruttet. om politikerna

göra något, så är det bättre att själv påverka andra gräsrotsnivå och förklara varför ska bojkotta djurförtryckande

man

företag.

Det inte heller lika lång tid det skulle göra

- tar som att den politiska vägen. Vill skaka samhället rejält, så gör

man om

det bäst från gräsrotsnivå.

man

OLYDIGA MEDBORGARE

Kalle är alltså dömd för djurrättsbrott.

Det inte meningen skulle åka fast. Man kan inte

var att

hjälpa djuren sitta i fängelse. Men fick i alla fall

genom att chansen förklara i rättegång. Det positivt, fick

att oss en var

vårt budskap. Tidningarna skrev mycket. Och det visade sig

pälsföretaget hade inte hade några hållbara att emot oss

för sin verksamhet. argument

Kalle tycker mediernas skildringar aktioner och andra

att av aktiviteter ibland är positiva, ibland negativa. En del tidningar är fientliga rakt igenom, Kalle, och nämner Expressen.

menar

seriösa medier så beror det ofta den enskilde

- I mer journalisten. Det finns journalister svartlistats därför

som av oss

de är fientligt inställda till aktioner. att

Kalle det ekonomiska sabotaget del djur-

tror som en av

rättskampen. Han det är betydligt värre att utsätta djur

anser att för lidande slå sönder fönster eller bilar.

än att

Kan samhället fungera olika bryter lagar och

om grupper mot

förordningar för nå sina syften

att

Det år klart att det kunde bli problem, måste se

- men man till syftet. Vi vill rädda liv, medan till exempel fascistiska

vill liv. grupper ta

Kalle känner han har polisens ögon sig. Säkerhets-

att polisen har också aviserat nationell strategi mot djurrätts-

en aktivism. Hur känns det

Det är bara bevis kommit någon vart och att

- ett att om

fortsätter så här hotar deras ekonomiska intressen. Säpo

skyddar dem har de skyddar storföretagen. Men

som pengar, jag tycker det är ganska löjligt de övervakar Det enda

att att oss.

hotar är ekonomiska värden.

Hur du du ibland får opinionen mot dig

ser att

Det kan kännas svårt ibland ha folk sig. När det

- att emot

gäller tidningarna är det inte vanligt folk uttalar sig de

som utan

är involverade i industrin eller de tjänar politiken, som som

djurförtryckarna alltså.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Men det finns bland vanligt folk många stödjer det - som tror på. Folk vill inte att djur ska utsättas för lidande.

Framtiden

Johanna smula kluven inför djurrättsrörelsens framtid.

är en Allt fler människor får säkert ögonen för hur djuren, de upp minsta och de har det... svagaste,

-Jag tror inte att någon djurrättsaktivist sig förrän det

ger blir förändring. Men det kan kännas svårt ibland, för även en fler och fler blir och vegetarianer, så kan undra om veganer man det är någon avgörande skillnad 40 eller 75 miljoner djur om om lider och dör i Sverige varje år... Man får försöka de små se

framstegen.

Framtiden är rätt ljus, Mattias. menar Först har rörelsen börjat det - nu mogna. Ett tag var ett mode och lätt för del ryckas med och bli en att vegan. Det sägs att sån här rörelse har först lyssnar - en tre moment: ingen, sedan blir offentligt hånad och folk skrattar man en och till sist börjar folk det säger. Vi är kanske i acceptera slutet den andra fasen. Jag tycker de är kvar i av att som rörelsen är seriösa. Men det kan lång tid. Jag är intresserad naturvetenskap - av och jag tänker mig när det börjar färjor till Mars ska att man inse att inte kan odla tio fält för försörja djuren man upp att det elfte. Man ska upptäcka inte kan ha traditionell att man köttkonsumtion... Det redan i Thailand där myndigheterna har - vet man nu

reagerat mot hamburgerkedjornas aggressiva marknadsföring.

Man förstår inte kan försörja alla thailändare de att man om skulle äta kött och skulle miljö- och hälsoproblem. att man

OLYDIGA MEDBORGARE

Kristoffer möjligheten och nödvändigheten att

tror - -

arbeta politiskt. Han är glad det i Vänsterpartiets

över att principprogram köttkonsumtionen måste minskas

står att

grund de negativa konsekvenserna för miljön. Ståndpunkten

av är följd motion han och kompis skrev.

en av en som en Diskussionerna i Ung Vänster har varit många:

Det kan trögt och jag kan bli rätt less. Det saknas

- vara flexibilitet ibland. Inom djurrättsrörelsen kan folk ganska

vara insnöade, de saknar demokratiskt tänkande, förstår inte organisationsstrukturer eller hur fattar demokratiskt

man ett beslut. Jag känner jag hamnar mitt emellan.

att

-Jag partiet håller öppnas Man börjar bli

tror att att upp. medveten att alla medlemmar vill göra annat än att

om nya möten. Partiet måste förnya sin organisation.

Vad du anarkismen

anser om

Det är helt OK med direktdemokrati och anarkism,

- men

alltför patronising kan jag väl säga att många är utan att vara lite naiva och inte förstår vilka problem stormöten kan leda

till...

Samtidigt finns det många bra inslag. Inom ett politiskt

parti börjar med förkasta teorier. Det är bättre

man att en massa

börja från scratch och visst det bra även att - vore om man partimöten hade diskussion härskartekniker, hierarkier,

en om förtryckande strukturer och sådant. Vi behöver kanske stämningsunderlättare i alternativrörelsen...

som

Hur ditt idealsamhälle ut

ser

-Jag djurrättsfrågan lättare lösa i samhälle

tror vore att ett

socialistiskt i någon mening... alltför som var utan att vara abstrakt, så jag framför mig samhälle

ser ett utan

animalieproduktion. Det finns kanske boskap, ingen slakt.

men

Boskapen sällskapsdjur. Blir det någon mjölk över

är mer som sedan kalven fått sitt, så visst kan dricka den. En del

man äggkonsumtion förekommer, särskilt landet...

NIELS HEBEHT OCH KERSTIN JACOBSSON

Det räcker med följa djurskyddslagens andra och fjärde

- att paragraf säger att djur ska behandlas väl och att de ska

som kunna leva efter sitt naturliga beteende.

Mitt samhälle bygger rätt mycket de strukturer har i

dag. Det ska finnas folkvalda parlament alla nivåer med inslag

direktdemokrati och ekonomisk demokrati. Arbetarna av mer ska äga sina produktionsmedel... det är i form aktier

egna om av eller något spelar ingen roll, poängen är alla ska äga

annat att

jämlikt. Ägandet ska förvaltas lokala fackföreningar med

av stämmor där diskuterar reella frågor hur

man - som

produktionen ska ordnas.

Idealsamhället handlar människans frigörelse den

- om parollen borde överordnad allt gör. Vi måste bort

vara man det främlingsskap många känner inför sig själva och

produktionen.

Anna är försiktigt optimistisk djurrättsfrågan i framtiden.

Det går sakta säkert framåt. Någon gång i framtiden

- men tror jag att det blir bra värld där ingen behöver lida. Det kan

hela min livstid, det går inte över ta en natt...

Kalle inte någon snabb utveckling de flesta

tror mot att svenskar ska inse inte ska utnyttja djuren för sina

att man egna

syften. Men han hoppas förändring kan ske sikt.

att en

Skulle majoritet börja detta, skulle hela

- en anse systemet

kollapsa. Förhoppningsvis är pälsindustrin utslagen inom tio år

direktaktioner. Men köttindustrin kommer att finnas genom kvar längre än så, den har folkligt stöd.

mer

OLYDIGA MEDBORGARE

och en kort tillbakablick

De intervjuat har alla varit Men äldre djur-

veganer unga. en rättsaktivist och tidigare ordförande i NSMPD talat med

- -

hon känner igen mycket diskussionen och arbetssäger att av sättet bland de inom dagens djurrättsrörelse från 70-talets

unga

början:

Birgitta Carlsson med och bildade ungdomsgruppen

var Djurfront inom NSNPD i början 70-talet. Hon blev sedan

av NSNPDs ordförande 1977-1993. För närvarande skriver hon

organisationens historia.

-Jag hade erfarenhet arbete i FNL-rörelsen. Många hade

av sin skolning i den radikala rörelsen och gick och

ut gator

med flygblad och affischer. torg

Vi diskuterade också olagliga metoder, hade aldrig

- men

tanke göra olagliga aktioner öppet. Det hände också en att en

del saker hund fritogs från Sahlgrenska i Göteborg. Katter

- en

skulle användas i djurförsök fritogs också. som

Men kom fram till sådana metoder inte skulle leda

- att någonstans. Det skulle svårt folks gehör.

vara att

Enligt Birgitta Carlsson ledde amerikansk film

en som

visades TV 1975 till genombrott för djurrättsrörelsen.

ett

NSMPD fick gehör hos riksdagspolitiker till exempel

som Kerstin Anér och den blivande jordbruksministern Anders

Dahlgren. Därmed började, enligt Birgitta Carlsson, NsMPDzs arbete för påverka politikerna frukt. Organisationen har

att ge påverkat lagstiftning och bestämmelser inom sitt område och de djurförsöksetiska nämnderna är delvis följd NSMPD:s

en av insatser.

Birgitta Carlsson känner alltså igen mycket diskussionen

av och arbetssättet bland de inom dagens NSMPD från det

unga tidiga 70-talet.

Då det ännu svårare nå i medierna och därför

- var att ut var

det naturligt och

att ut gator torg.

NIELS HEBEHT OCH KERSTIN JACOBSSON

En förklaring Birgitta Carlsson det till

- som ser - att

NSMPD varit framgångsrik organisationen kunnat

år att behålla sin utåtriktade verksamhet samtidigt lyckats

som man

påverka enskilda politiker och beslutande församlingar.

SI u ts atse r

Djurrättsaktivism och flyktinggömmande en jämförelse

- Vi har förstått social rörelse handlingsnätverk, kan

som ett som

inkludera en myriad organisationer, mobiliseringar och hand-

lingar Peterson och Thörn 1994: 20. Rörelser uppstår runt konflikter människor. Rörelserna växlar,

som engagerar som en

intervjuad uttryckte det, efter behov och tidpunkt. Vi har

argu-

för det är meningsfullt både flyktinggöm-

menterat att att se mandet och djurrättsrörelsen sådana rörelser i vår samtid.

som Men det finns både likheter och skillnader dem emellan, liksom det finns både homo- och heterogenitet inom respektive rörelse. Vi ska här sammanfatta några resultat jämförelsen dem

av emellan.

Även de länge tänkt kring djur och om intervjuade veganerna

människor tycks det finnas utlösande

faktorer som gör att man

bli Det har i flera fall varit starka känslotar steget att vegan.

mässiga upplevelser, vilka övertygelsen det är fel äta

ur att att kött vuxit fram. Man har fått nytt perspektiv saken. I flera

ett fall är det kompisar ställt samvetsfrågor förhållandet

som om till djuren: Varför äter du dina vänner

Utlösande faktor till engagemanget har för flyktinggömmarna varit mötet med flyktingen. De har fått frågan: Kan du hjälpa

till Flyktingarna har också dem perspektiv i olika

gett nya mening. En dem talar till och med omvändelse när

av om en hon fått klart för sig flyktingpolitiken inte alls är hon

att som föreställt sig och talar hur skräckslagen hon blev

en annan om när hon såg flyktingfamilj hämtas i buss.

OLYDIGA MEDBORGARE

Rekryteringen tycks alltså ske när ställs inför

man samvetsfrågan. Det är i konkret situation frågan ställs. Partiers och

organisationers rekrytering ofta annorlunda Däremot

ser ut.

blir kanske organisationsbildning resultatet sådana personliga

av upplevelser känner man måste göra något. Att

- man att prata med människor alltså att ställa samvetsfrågor är

- -

därför naturlig strategi för de intervjuade aktivisterna

en att

rekrytera andra.

Aktionsformerna är i bägge fallen konkreta, sakfråge- och

handlingsinriktade; betoningen ligger det politiska hand-

landets

här och nu.

Båda betonar individens Det

grupperna ansvar. är ett ansvar

blir mycket tydligt i vardagen. Man måste själv inte

som agera, lämna politiken andra. Det finns också kollektiv oriente-

en ring den individualistiska politisk handling. Det

trots synen handlar inte att sätta den framgången i centrum, utan

om egna

strida för dem uppfattar och i störst om att man som svagast

behov hjälp.

Synen politiken och demokratin är likartad i de båda

Många intervjupersoner uttrycker eller mindre

grupperna. mer starka tvivel det representativa politiska systemet och

politikernas förmåga lösa det de uppfattar proble-

att som som

En del uppfattar politikerna maktlösa i förhållande men. som till den ekonomiska makten och/ eller EU. Man kan också spåra

besvikelse hos några politikerna har dold agenda en att en de säger sak, gör något och/ eller inte den

en men annat - tar

fråga själv sig i allvar.

man engagerat

I de intervjuades kritik det representativa demokratiska

finns drag anarkism betonar det personliga systemet av - man

ansvaret, den praktiska handlingen och med skepsis

ser etablissemanget och makten. Anarkistiskt är också viljan

att förändra än bygga helt Man är

systemet - snarare att ett nytt. reformist än revolutionär.

mer

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Några har dock erfarenhet positiva kontakter med politi-

ker, är partipolitiskt aktiv och ytterligare medlemmar

en ett par i parti. Flera är aktiva i andra organisationer och några har

ett erfarenhet arbete i andra sociala rörelser. Även själv

av om man

föredrar jobba sakfrågeinriktat tycker flera det är bra

att att att

andra jobbar partipolitiskt.

Bra lagar, men...

Förhållandet till rättsstaten präglas i båda kritik

grupperna av

hur lagarna inom de båda områdena tillämpas än kritik mot mer

lagstiftningen eller det lagstiftande systemet. De inter-

mot

vjuade den svenska djurskyddslagstiftningen

veganerna anser att är bra, kritiserar bland de många dispenserna från

men annat förbudet burhöns. Undantaget är Kalle att

mot som anser lagstiftningen är rutten och att "systemet är ruttet. Han

politikerna inte bestämmer både de och Säpo menar att utan rättar sig efter den ekonomiska makten och att lagen bara

skyddar dem tjänar djuren och inte djuren. För

som pengar Kalle uppväger syftet rädda liv lagbrott.

att

Flera flyktinggömmarna åsikt majoriteten

av är av samma som

lagstiftningen är bra, praktiken är snäv och

av veganerna - men

slumpartad. Rättssäkerheten brister flyktingområdet. En av de intervjuade att förvaltningslagen tillämpas

anser som

flyktingområdet sina vidare tolkningar mindre

är genom rättssäker än till exempel brottsbalken.

Flyktinggömmarna ifrågasätter alltså legitimiteten i tillämp-

ningen än i lagen eller det politiska systemet

snarare som sådant. Misstron ligger invandrarverket får verkställa

i att en dold agenda istället för den uttalade flyktingpolitiken.

De intervjuade är inte främmande för civil olydnad; det

mora-

liska imperativ till politisk handling aktivisterna

egen som upplever kan ibland leda till direkta civil olydnads-aktioner. Med

OLYDIGA MEDBORGARE

undantag är de i så fall beredda stå för följderna ett Kalle att

sina aktioner. Att bryta lagen ska alltså ske fredligt och av

öppet enligt den civila olydnadens principer.

Den civila olydnaden kan då tolkas främst symbolisk: att

som frita några hönor syftar inte främst till befria dem, till

att utan att väcka debatt djurens levnadsvillkor och djurskydds-

lagens tillämpning. Andra aktioner symbolisk karaktär

av är att klä sig till djur och berätta livet i bur.

ut om en

För att människor ska kunna ta till sig budskapet är det, enligt de intervjuade aktivisterna, viktigt aktionerna inte fungerar

att avskräckande utan inbjuder till konstruktiv diskussion. Som tolkar dem är syftet med aktionerna främst väcka frågor och

att

till stånd dialog. Undantaget är Kalle att syftet

en som anger med aktioner är dels att rädda enskilda djur, dels ekonomiskt sabotage göra det olönsamt hålla djur detta vis. Han

- att att säger dock att 95 procent hans arbete består laglig

av av

verksamhet, främst opinionsbildning.

De intervjuade att det är mycket liten

veganerna menar en

minoritet inom djurrättsrörelsen i Sverige kan tänka sig att

som använda skadegörelse eller våld och i det fördolda. Denna

agera minoritet uppskattas flera intervjuade till 15 100

av - personer. De intervjuade säger också det finns några verkligt

att tusen aktiva veganer inte kan tänka sig att använda skadegörelse

som

eller våld i sin kamp. Själva de sig Kalle undantaget

uppger - inte känna till någon gör det.

ens som

Men även de för del inte kan tänka sig

om egen att agera detta sätt, uttrycker de viss förståelse för dem trots allt

en som gör det. Avståndstagandet bygger främst det är ohåll-

att en bar strategi vill vinna allmänhetens förtroende och

om man stöd. Genom hot övertygar ingen. En intervjuad poängte-

man

dock hela hennes ideologi bygger icke-våld och rar att att användande hot och våld därför är otänkbart för henne.

Däremot flera intervjuade de ibland upplevt

uppger att motstånd och hotfullhet från omgivningen. Ett

par veganer ut-

NIELS HEBEHT OCH KERSTIN JACOBSSON

trycker besvikelse över mediernas rapportering för att sällan

eller aldrig skildra hur djuren har det pälsfarmer och i djur-

fabriker, fokusera vad i media konstrueras

utan mest - som

"militanta veganer. som -

Både flyktinggömmare och organiserar sig både tradi-

veganer tionellt och i lösare nätverk. Nordiska samfundet mot plåg-

djurförsök NSMPD har 50 OOOmedlemmar. Bland samma dessa finns många aktiva de startar också

veganer - men egna föreningar och nätverk. Det är inte kontroversiellt med

att vara

i både och. Detsamma gäller flyktinggömmarna. De har

en mer

traditionell riksorganisation Flykting- och asylgruppernas

riksförbund FARR och lösligare nätverk i form fri-

ett av stadsrörelsen. Man kan medlem både i FARR-grupp och

vara en ingå i lösare nätverk och använder varandras kunskaper.

ett man De informella och kontakterna och nätverken är

spontana viktiga uppmärksamma för förstå hur verksamheten

att att

fungerar.

En skillnad mellan tycks ha tätare

grupperna är att veganerna

kontakter med sina meningsfränder. Stor energi läggs vid

att diskutera och smått -inte minst internet. Man kan

stort ana

har större behov slå fast handlingsprinciper att veganerna av att och sätta mål för framtiden än flyktinggömmarna. Diskussionen

och det vardagliga utbytet tycks vara något av djurrättsrörelsens

livsnerv.

Djurrättsrörelsen har givetvis drag ungdomsrörelse

av som flyktinggömmarna saknar. För vissa är kläder, musik

veganer

och livsstil mycket viktiga, den så kallade straigt edge-

även om varianten tycks tillbakagång nej till alla former

vara absolut

droger. De intervjuade har dock betydelsen den

av tonat ner av ungdomliga livsstilen för rörelsen.

OLYDIGA MEDBORGARE

Möjligheter med medier

Både flyktinggömmare och har insett mediesamhällets

veganer

villkor och möjligheter. För är opinionsbildning

veganerna

flygblad, demonstrationer, aktioner och samtal med genom

människor den viktigaste förändringsstrategin. Den ligger i linje

med den uttalade räsrotsstrate in. Men inionsbildnin

g g 0 P g

media är också viktig för djurrättsrörelsen.

genom

Flyktinggömmarna säger sig ha stor nytta media i enskilda

flyktingfall. Flera de intervjuade kan

av uppger att man vara

säker framgång utvisningsfall kan media

i ett om man att

märksamma det. Däremot använder ktin ömmarna inte u PP y gg

sätt media för föra

samma som veganerna att ut sitt mer

generella budskap och flyktingpolitiken.

krav

Hur ska förstå de häftiga reaktionerna massmedierna

vi i mot

de militanta VeganernaP". En del förklaringen ligger

av naturligtvis i brottet mot lagen. An viktigare är kanske bristen respekt för egendomsrätten och den radikala kritiken det

av kapitalistiska systemet. Men även arbetar enligt

veganer som helt lagliga metoder kan Kanske beror det främst

provocera. att djurens rätti heter inte är terad stånd unkt å

J g en acce P P P

sätt de mänskli rätti heterna. Ve samma som 8 a g anismen inne-

bär ett ifrå. asättande andra människors livsstil och

g av av

rådande produktionssystem och ekonomisk logik.

Livshä/Ining

En likhet mellan är antirasismen centralt ställ-

grupperna som ningtagande, vilket präglar dem båda. Det är också den

som främst får de båda medlemmar likheterna

gruppernas att se

mellan sig. En del flyktinggömmare uttrycker skepsis när

kommer tal inte alla. Ett tycker de är veganer - men par att

mycket intressanta. Veganerna uttrycker sig generellt

mer

positivt flyktinggömmarna de identifierar sig då främst

om -

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

med deras antirasism. Hur de båda varandra är

grupperna ser givetvis beroende mediabilden och diskussionen i samhället

uppfattar positiv vad gäller flyktinggömmarna

som som mer än för

veganerna.

En fråga med anknytning till rasism referenser

är gruppernas till andra världskriget. Man kan de intervjuade i de båda

säga att

gör personliga tolkningar mänsklighetens erfaren-

grupperna av

heter kriget. I båda grupperingarna har dragit slutsatser

av man

vad hände i Tyskland. Flyktinggömmarna pekar att

av som

krigsflyktingar fick fristad i Sverige svenskarna

en utan att ifrågasatte detta, medan ofta hänvisar till värde-

veganerna att

ringarna bakom judeförföljelserna påminner dem gör

om som det möjligt djur i dag lever under sådana förhållanden

att som de gör.

Gemensamt för flyktinggömmarna tycks de barn

vara att som

sina föräldrar bistå flyktingar, luffare och fattiga. I hemmet sett fanns uttalat för de Åtminstone fyra de

ett patos svaga. av sex flyktinggömmarna förbinder sin kristna med sitt

tro engage-

Däremot betecknar bara kristen. Även mang. sig en vegan som

för kan drag vad gäller

veganerna man se gemensamma uppväxtmiljön. Ett säger uttryckligen deras föräldrar betonat

par att

att det är viktigt att ta hänsyn till andra. Socialgrupps-

tillhörigheten varierar dock inom

grupperna.

När det gäller kan erfaren-

veganerna man ana gemensamma heter det ökande miljömedvetandet och skolans samhälls-

undervisning, inte minst när det gäller judeförföljelserna.

Veganerna kan också sägas ha slags media-

ett gemensam erfarenhet flera dem nämner TV-program bland annat

- av om

djurtransporter.

Det finns uppenbara likheter mellan de båda när

grupperna

det gäller livshållning. Solidariteten med den är grunden

svage för både och flyktinggömmares tänka. Den

veganers sätt att

moraliska utgångspunkten för deras ställningstaganden och handlingar är mycket tydlig. Kanske är de frågan

ett svar om

OLYDIGA MEDBORGARE

inte etik och moral blivit Viktigare under 90-talet i

- men dessa fall handlar det praktisk, vardaglig och radikal

om en mer variant kanske inte alla opinionsbildare tänkt sig när

som man

efterfrågat etik och moral. Om och flykting-

mer av veganer gömmare är del svaret finns det då inte anledning att

en av -

lyssna och begrunda deras moraliska budskap

I fallet med flyktinggömmarna är det klart att det

egna

och aktionerna rättfärdigas med hänvisning till

engagemanget

mänskliga rättigheter. Djurrättsaktivisterna motiverar också sina aktioner i rättigheter. De vill utvidga rättig-

termer av heterna till också omfatta djuren. De betraktar sin kamp för

att

detta i ljuset kampen för att utvidga rättigheter i historien,

av och drar gärna paralleller till avskaffandet slaveriet, med-

av borgarrättsrörelsen i USA och kvinnorörelsen. Nu är det

djurens befrias från förtryck.

tur att

Till skillnad från flyktinggömmarna kan djurrättsaktivisterna knappast sägas appellera till allmänt accepterade principer

rättvisa och rättigheter jfr Rawls. Att djuren har sådana

rättigheter är ännu inte så omfattande uppfattning. Men

en aktivisterna vill bidra till sprida denna uppfattning och de

att

tvingar sina ställningstaganden omgivningen i alla

- genom - att fall uppmärksamma frågan och kanske reflektera över den. Att djur ska behandlas väl torde däremot allmänt uppfattad

vara en princip, vilket bland reflekteras i politiska kontroverser

annat

kring djurtransporter och djurhållning tid. För djur-

senare

rättsaktivisterna är viktig strategi att peka att djurskydds-

en lagen faktiskt erhållit brett politiskt stöd inte efterlevs.

- som -

Synen framtiden skiljer sig mellan de båda rörelserna.

Veganerna har ett tydligare framtidsperspektiv. I linje med sin kritik det kapitalistiska efterlyser de ekono-

av systemet mer misk demokrati och direktdemokrati. De vill också ha

ett mindre hierarkiskt samhälle Överlag. Men det är inget totalt annorlunda samhälle skissas: det är lättare stegvis

som att förändra samhället utifrån hur det faktiskt fungerar idag.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Grundinställningen hos tycks att det är

veganerna vara en lång förändra människors värderingar och livsstilar,

process att

att utvecklingen går till det bättre härvidlag. Fler männimen skor kommer avstånd från förtryck djur i framtiden.

att ta av

Flyktinggömmarna uttrycker inte framtids-

samma sätt ett perspektiv. De fokuserar i hög grad här och för lösa

nu att en konkret situation. I det avseendet inte när det gäller

- men metoderna kan de påminna de vill befria de

- om veganer som

djur just befinner sig i burar eller forskningsinstitu-

som nu tioner.

Skillnaden i perspektiv kan kanske förklaras

av att personerna i de båda rörelserna tillhör olika generationer. Det ligger kanske närmare till hands att intressera sig för framtiden när är 20

man år än när är 50. Samtidigt är det slående hur liten vikt

man

majoriteten de intervjuade flyktinggömmarna fäster vid

av tanken att med opinionsbildning och direktkontakt försöka

påverka politiker och andra för förändra Sveriges flykting-

att politik i stort.

Solidaritet i praktiken

Det har år förts diskussion i Sverige det civila

senare en om samhället och betydelsen detta begrepp och detta fenomen.

av En kritisk ståndpunkt är att distinktionen mellan stat och civilt samhälle kommer från tradition där kontrasten mellan dessa

en varit skarpare än vad varit fallet i de nordiska länderna. Stat

som och civilt samhälle har uppfattats stå i motsättning till varandra i

exempelvis Tyskland och USA." Visserligen kan i Sverige inte dra skarp gräns mellan

man en

och civilt samhälle, vilket de gamla folkrörelserna är stat

28En kritisk invändning riktar sig den begreppsliga indelningen

annan mot

sådan. Göran Ahrne 1994, 1999 förespråkar t.ex. istället indelning i som en organisatoriska tillhörigheter och inte i samhällssfärer.

OLYDIGA MEDBORGARE

exempel på. Det har funnits öppenhet från det svenska poli-

en tiska sida inkorporera det civila samhällets aktörer

systemets att och deras ståndpunkter. Men det är ändå relevant tala de

att om

rörelserna primärt det civila samhällets aktörer. nya som

Både flyktinggömmarnas och djurrättsaktivisternas verksamhet är politisk -i meningen orienterad lösningar

mot av samhällsproblem och utförd i rollen med-

av personer som borgare för den skull partipolitisk eller alltid

- utan att vara ens riktad det politiska Värt poängtera är att när

mot systemet. att

civilt samhälle det civila samhällets offentliga

talar om avser

dimension än dess privata, även gränsen mellan

snarare om

familjeliv och politik luckras inte minst hos flykting-

upp, gömmarna och djurrättsaktivisterna. Rörelserna är del det

en av

Habermas 1988 omtalat det civila samhällets som som

politiska offentlighet.

Enligt Habermas bör den politiska offentlighetens aktörer belägm det politiska inta det

systemet utan att Habermas

1994. De ska med andra ord driva opinion, debattera frågor

och sätta politiska partier och makthavare låta

press utan att sig uppgå i dessa. Annars går deras kraft och spontanitet med

- Habermas ord, deras kommunikativa makt förlorad. Offent-

lighetens roll är inte ersätta väcka, tematisera

att staten utan att

och problematisera frågor och problem ett sådant sätt att det

politiska ska kunna lösa dem 1996:359.

systemet Habermas

Den politiska offentligheten är inte sig själv utan riktar sig

nog

den offentliga statliga makten och är beroende dess mot - av beslutsfattande.

Rörelserna kan, i vår tolkning, spela reflexiv funktion i det

de pekar värden samhället i grunden står för där att som men

Kritiken försvaret civilt samhälle syftar avpolitisera samhället

att av till att och låta familj och marknad lösa samhällsfrågorna träffar såledesinte denna

civilsamhället. Den Habermas den politiska offentligsyn senare syn heten autonoma kommunikationsnäwerk 1996:360 överensstämmer

som också väl med hur sociala rörelser.

ser

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

praktiken inte fungerar. De pekar saker kan och borde

- göra något och till offentlig måldiskussion jfr

uppmanar en Melucci 1985.

Man kan också de undersökta rörelserna försöker

säga att omsätta traditionella värden frihet, jämlikhet, broderskap,

rättvisa, demokrati -i tid. Detta innebär också be-

en ny att

breddas, till människor flykt från andra länder greppen som och till djurens rättigheter. I denna värdebaserade kamp

genere-

solidaritet. ras

Någon kanske skulle beteckna solidaritet kamp för

som en traditionella värden och hävda de båda rörelserna är be-

att varande än framåtblickande. Veganerna är dock radi-

snarare

kala. De vill utvidga grundläggande rättigheter till gälla även

att

djuren. De sin kamp naturlig fortsättning be-

ser som en frielsen slaven, kvinnan och den etniskt förtryckte. Man kan

av säga att de aktualiserar begreppet solidaritet samtidigt de

- som praktiserar det. Formerna för arbetet och värderingarna

anknyter tydligt till kvinnorörelsen och antirasismen.

Flyktinggömmarna bygger kanske i ännu högre grad än

personliga erfarenheter och direkta möten med veganerna individer de uppfattar behöva hjälp. De talar plikt-

som om känsla, alla människors lika värde och alltid tagit parti

att man för den makten. Ofta är detta något de lärt sig hem-

svage mot ifrån. "Dörren stod alltid öppen. Flera uttrycker de haft

att en tro att "Sverige är solidariskt land, de blivit

ett men att brutalt väckta den Men de efterlyser inte gammal

ur tron. en eller traditionell solidaritet de önskar solidaritet

- en som om-

fattar fler. De vill både vidga solidaritetsbegreppet till

att omfatta fler Sverige borde kunna fler flyktingar och

ta emot fördjupa det att avlägsna sig från retoriken och stärka

genom praktiken: "Det är klart det kostar", Det kan väldigt

att vara jobbigt ibland att ha folk boende hemma hos sig".

Flera deras föräldrar brukade betona

av veganerna säger att respekten för allt levande hänsyn till andra präglade min

OLYDIGA MEDBORGARE

uppfostran och uttrycker de redan tidigt kände

ett par att stark empati för djur for illa. som

Flyktinggömmarna och vill bägge fast olika

veganerna sätt fördjupa och vidga begreppet solidaritet. Det finns således hos alla mött stark solidariteten en tro som grund. Det är solidaritet, inte i första hand ska uppfattas en som som

ett politiskt slagord, utan som uttrycks i handling. Intervjupersonerna tror inte politikernas förmåga och/eller vilja

att utmana andra maktcentrum den ekonomiska makten och som EU.

Att solidaritet fortfarande politiskt honnörsord tillär ett fredsställer inte intervjupersonerna, eftersom bakom den

politik

förs saker de inte känner Talet som ryms som igen". om solidaritet klingar falskt. Kritiken riktar främst

sig mot

socialdemokratin. "Jag trodde solidariskt att Sverige var ett

land, säger Jag saknar de gamla socialdemokraterna,

en. säger Men det finns också svepande kritik en annan. en mer mot politikernas maktlöshet och undfallenhet inför den ekonomiska

makten.

Ur ett nyliberalt perspektiv kan traditionell solidaritet en ses

som något förlegat. När även politiska partier vill för-

som knippas med solidaritet i dag alltmer närmar sig

en nyliberal praktik, tolkar intervjupersonernas solidaritet bör mening att

vara något som existerar i vardagen, är praktiskt resultat som ett av en handling sig det är politiskt beslut eller - vare ett ett beslut inte äta kött eller människa att gömma en flykt. Frågan kan Sverige närmar sig kontinental resas om en

situation där politik uppfattas

snarare som en maktkamp än i nordisk tradition medel för praktisk solidaritet. som - - ett

30Politikens karaktär är inte bara empirisk också teoretisk fråga. en utan en Inom sociologin finns skilda teoritraditioner. Medan Luhmanns t ex systemteori betraktar politik med regeringsmakt, betraktar som synonymt Habermas politik som en kollektiv viljebildningsprocess, vilken sker såväl inom stat som civilt samhälle.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Detta innebär i så fall situation där klyftan mellan politiken en och medborgarna/ civilsamhället ökar. Civilsamhällets rörelser utgör potentiellt reservoir - - en av

solidaritet. En flyktinggömmare påpekar själv det är hopp-

att fullt för i eventuell framtida krigssituation det

Sverige en att

finns så solidaritet i samhället, vilken kan aktiveras

mycket om

situationen kräver det. Hon pekar också sjukvårdsdebatten

blommar när människor att omsorgen om som upp reagerar och sjuka urholkats för mycket folklig, solidarisk

gamla - en

reaktion från människor kanske inte annars är politiskt som

engagerade.

Robert Putnam har uppmärksammat den tillit socialt

1996 -

människors sociala aktiviteter och dess kapital- som växer ur för såväl ekonomisk demokratisk utveckling.

betydelse som

Solidaritets- och tillitsskapande aktiviteter tillgång för är en såväl samhälle; starkt civilt samhälle stärker stat som ett

såtillvida Även djurrättsaktivisterna och flykting-

staten. om kritiserar politiska beslut och besluts-

gömmarna uttryckligen

fattare och ibland tvärs med beslut och lagar agerar - menar deras verksamhet kan bidra till stärka såväl att att välfärdsstaten demokratin. De slår vakt grundläggande som om värden och sin verksamhet solidaritet, vilket kan

skapar genom

stärka välfärdsstaten. De bidrar till den kollektiva åsikts- och och reflexiviteten, vilket kan stärka demokratin.

viljebildningen

Kommunikation och reflexion

rörelseaktiva har svårt helt identifiera sig med Många att ett

Men den institutionaliserade politiken är inte oviktig för

parti.

de studerade aktivisterna. Som Melucci påpekat, har dagens

politiska institutioner och procedurer ibland förmågan att skapa

beslut och regler, och är därför oundgängliga för aktivisterna

1992:85. Att kontakta politiker och bearbeta politiska partier

OLYDIGA MEDBORGARE

ingår ibland i strategierna handlingarna inte

även om stannar

vid detta. Men rörelsernas handlingsformer ligger enligt

Melucci gång före och bortom politiken: samma "de är

förpolitis/ea därför de är rotade i vardagslivets erfarenheter,

att

metapolitis/ea därför de politiska krafterna aldrig helt kan

att

dem" 1992:84.

representera Det politiska har ibland svårt hantera den systemet att typ av

politiskt i enskilda frågor och med begränsad

engagemang Varaktighet dessa rörelser står för. Enligt Melucci 1992:85 som har de traditionella politiska strukturerna svårigheter tolka att

uppkommande konflikter och lättrörliga,

att representera nätartade och synbart atomiserade krav. De

politiska represen-

tanterna kan inte hoppas kunna de mobiliatt representera serande krafterna längre än till förverkligandet det aktuella av målet. Rörelserna kräver långt flexibla och provisoriska mer former för representation än vad det

politiska systemet idag erbjuder.

De rörelserna, kan spela viktig funktion när det nya som en

gäller att peka problem och möjligheter, är inte självklart de

lämpligaste när det gäller omsätta dem samhällslösatt som ningar jfr Habermas 1996: 362 vilket inte heller är deras syfte. Därtill är de ibland för kompromisslösa. Det finns heller

ingen mekanism för politiskt ansvarsställande det civila av samhällets aktörer. Det innebär rörelser och det traditionella att politiska systemet fyller olika viktiga roller i samhället. men Men någonstans och något sätt borde kommunikationen

och reflexion kunna upprättas och stärkas. en gemensam Melucci det finns behov publika menar att ett av representationssfärer där kan uttryck de krav och konflikter man ge utvecklas i civila samhället. Han nämner massmedier och som kunskapsproducerande institutioner universitet. Dessa som offentliga kan rörelsernas aktörer möjlighet framrum ge att träda och göra sig hörda förlora sin specialla autonomi. utan att

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Genom sådana kanaler skulle frågorna kunna bli föremål för

politikformulerande uppgörelser utan att rörelsens aktörer

institutionaliseras. Rörelserna och de traditionella politiska

representationsformerna, partier och fackföreningar, skulle

som

så vis samverka spela olika roller i formuleringen

men av politik. Detta kräver beredskap hos de etablerade institu-

tionerna möta samhällsengagemang sig andra

att ett som tar uttryck och former.

Frågan människor i takt med ökade kunskaper, för-

är om svagade traditioner, bristande tilltro till samhälleliga institutioner, avsaknad övergripande konsensus i samhället allt

av mer kommer utanför traditionella folkrörelser och partier

att - formulera etiska och politiska kamp.

sin egen

Men det förhastat att dra slutsatsen att något har gått

vore

när sociala rörelser organiserar sig och tar till snett autonomt icke-traditionella medel. Tvärtom måste kanske protester

av detta slag organiseras detta sätt och deras funktion är

att med Habermas ord "belägra" det politiska systemet utan att

inta det. Rörelserna kan då vitaliserande faktor i det

vara en

demokratiska Om de politiska partierna exempelvis

systemet. -

lokal nivå har beredskap för bjuda för

att representanter

denna rörelser och lyssna till dem kan det öka förståelsen

typ av för vad händer i samhället. mån borde rörelsernas

som I samma

kunna initiativ till dialog med partierna för att representanter ta

bättre förståelse för hur det politiska systemet fungerar

och vilka möjligheter till påverkan det erbjuder.

Samhället etablissemanget såväl den passiva eller tysta

- som majoriteten möter i dessa rörelser med beredskap till civil

olydnad grundläggande i praktiken ofta undanskjutna

men

värden frihet, jämlikhet och broderskap krävande

som i en ny, form. Plötsligt krävs uppfattningar och bevis och att

det står i grundlagen, i partiprogrammet, i tio Guds

tror som bud, FN:s deklaration de mänskliga rättigheterna, FN:s

OLYD|GA MEDBORGARE

Barnkonvention och i Röda korsets grundprinciper

- men som

sällan sig behöva strid för eller pröva allvar. man anser ta

Någon håller fram spegeln. Vad du

ser

Författarpresentation

Niels Hebert är frilansjournalist med inriktning kultur och

mot samhälle.

Kerstin Jacobsson är fil. dr i sociologi och verksam vid SCORE

Stockholms för forskning offentlig sektor,

centrum om Stockholms universitet.

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Referenser Ahrne, Göran 1994 "Organiseringen det civila samhället",

Sociologisle forskning, nr 2

Ahrne, Göran 1999 Organisationslandskapets

metamorfoser, Stockholms universitet: Score och

Sociologiska institutionen Beck, Ulrich 1992 1986 Ris/e Society. Towards New

Modernity, Cambridge: Sage

Beck, Ulrich 1995 1988 Ecological Politics in Age ofRis/e,

Cambridge: Polity Press

Beclau, Hugo Adam Civil Disobedience and Personal

Responsibility for Injustice, Civil Disobedience in Focus,

London: Routledge.

Boström, Magnus 1999 "Miljöorganisationer, manus,

Stockholms universitet: Score. Cohen, Carl 1971 Civil Disobedience. Conscience, Tactics and

tbe Law, New York: Columbia University Press Cohen, Jean 1985 Strategy Identity: New Theoretical

Paradigms and Contemporary Social Movements, Social

Research, 52 4 Cohen, Jean och Andrew Arato 1992 Civil Society and

Political Theory, Cambridge, Massachusetts: MIT Press Diani, Mario 1992 The Concept of Social Movement", Tbe

Sociological Review, 401

Diani, Mario och Ron Eyerman red. 1992 Studying

Collective Action, London: Sage Dworkin, Ronald 1985 A Matter Principle, Cambridge,

Massachusetts: Harvard University Press Eder, Klaus 1993 The New Politics ofClass. Social Movements

and Cultural Dynamics in Advanced Societies, London: Sage

OLYDIGA MEDBORGARE

Eyerman, Ron och Andrew Jamison 1991 Social Movements.

A Cognitive Approach, Cambridge: Polity Press

Giddens, Anthony 199421 Living Post-Traditional

a Society" Ulrich Beck, Anthony Giddens och Scott Lash

red. ReflexiveModernization, Cambridge: Polity Press

Giddens, Anthony 1994b Beyond and Right, Cambridge:

Left

Polity Press

HabermasJürgen 1985 Civil Disobedience: Litmus Test for the Democratic Constitutional State, Ber/eelyjournal

Sociology

Habermas, Jürgen 1988 1962 Borgerlig offentlighet, Lund:

Arkiv Habermas, Jürgen 1994 "En förtvivlan född förhoppning",

ur Res Puhlica, 27

nr Habermas, Jürgen 1996 1992 Between Facts and Norms. Contrihations Discourse Theory Law and Democracy,

to a Cambridge, Massachusetts: MIT Press

Hanqvist, Dan 1993 Civil olydnad. Om staten, lagen och moralen, Lund: Juristförlaget.

Harris, Paul 1989 Civil Disohedience, Lanham: University Press of America Helldén, Daniel 1996 Civil olydnad i samtida politisk teori",

Bo Lindensjö, Ulf Mörkenstam och Jouni Reinikeinen red. Liberalismen och den moderna demokratin, Lund: Studentlitteratur

Herngren, Per 1990 Handbok i civil olydnad, Stockholm: Bonniers

Herngren, Per 1999 Civil olydnad, Göteborg: Lindelöws

Inglehart, Ronald 1977 The Silent Revolution: Changing Valnes and Political Styles Western Pnblics, Princeton:

among Princeton University Press

NIELS HEBERT OCH KERSTIN JACOBSSON

Jamison, Andrew 1993 Miljörörelsens upplösning och skapandet den globala miljödebatten, VEST, 3

av nr Jervas, Gunnar 1997 "Terrorismen hot i tiden,

- ett

Politikens dagsfrågor, Stockholm: Utrikespolitiska

nr institutet King Martin Luther 1991 1963 Letter from Birmingham City ail, Hugo Adam Bedau red. Civil Disohedience in Focus, London: Routledge Melucci, Alberto 1985 The Symbolic Challenge of Contemporary Movements", Social Research, 52 4 Melucci, Alberto 1992 1989 Nomader i nuet. Sociala rörelser och individuella hehov i dagens samhälle, Göteborg: Daidalos Nielsen, Henrik K. 1991 Demokrati i heviegelse, Aarhus:

Aarhus Universitetsforlag

Olofsson, Gunnar 1988 After the Working-class Movement An Essay Whats New and Whats Social in the New

on Social M0vements, Acta Sociologica, 31

nr Peterson, Abby och Håkan Thörn 1994 Social Movements

as Communicative Praxis A Case Study of the Plowshares

- Movement, YO UNG, Nordic journal Youth Research,

22 Petersson, Olof, Anders Westholm och Göran Blomberg 1989 Medborgarnas makt. Stockholm: Carlssons Petersson, Olof m.fl. 1998 Demo/eratirådets rapport 1998. Demokrati och medborgarskap. Stockholm: SNS Putnam, Robert 1996 1993 Den fungerande demokratin: Medhorgarandans rötter i Italien, Stockholm: SNS

Rawls, John 1973 A Theory ofjustice, Oxford: Oxford

University Press

OLYDIGA MEDBORGARE

Rawls, John 1991 1971 Definition and Justification of Civil

Disobedience, Hugo Adam Bedau red. Civil

Disobedience in Focus, London: Routledge

Storing, Herbert 1991 "The Case Against Civil Disobedience" Hugo Adam Bedau red. Civil Disoløedience in Focus, London: Routledge Thelander, Mia 1997 Demokrati och olydnad. En studie

ideer och handlingar i Plogbillsrörelsen, Uppsala:

manus,

Statsvetenskapliga institutionen

Thoreau, Henry David 1991 1849 Civil Disobedience", Hugo Adam Bedau red. Civil Disobedience in Focus,

London: Routledge

Thörn, Håkan 1991 Rörelser i det senmoderna", Jan Carle och Hans-Erik Hermansson red. Ungdom i rörelse. En

antologi ungdomars levnadsvillkor, Göteborg: Daidalos

om Thörn, Håkan 1999 Nya sociala rörelser och politikens

globalisering demokrati utanför parIamentetP", Erik

- Amnå red. Civilsamlødllet SOU 1999:84

KUNGL BlBL.

1999 -10- 1

STCC gl-iOif/l

v a

Därför anordnar offentliga seminarier i landet.

runt om

Till seminarierna bjuder in forskare och idédebattörer att bidra med

sin kunskap och sina värderingar kring

de frågor tycker är värdefulla

att sam-

tala kring.

Varje seminarium dokumenteras i form av en skrift.

WWW.

g o v s e

är adressen till Demokratiutredningens Webbplats. Här finns möjlighet att föra

fri debatt kring demokratin demoen kratitorget är öppet för alla.

Ett antal krönikörer kommer att

kommentera demokratiproblem och

andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

och föra dialog kring utredningen. om Direktiv fulltext, arbetsplan och utredningens protokoll är dokument

Demokratiutredningen kommer kan hämta hem.

man fortlöpande under arbetets gång att Här informerar också fortlöpanpublicera en skriftserie med essäer, de om aktuella skrifter och seminarier. debattartiklar, seminarieirtlägg och Man kan dessutom ta del debatt-

av forskarantologier. inlägg vid seminarier samt beställa Den omfattande demokratiforsk- utredningens skrifter. ning som bedrivs vid våra universitet Länkar finns till andra delar nätet

av och högskolor ställs detta Vis till for- där demokratifrågor dryftas olika fogande för alla är intresserade satt. som av

demoldatifrågor.

Information om titlar, utgivnings-

dag,priser m.m. finns utredningens

Vi svarar gärna frågor och lämnar

Webbplats. ytterligare information om utredning-

ens arbete. Adress och telefonnummer till utredningens kansli finns nästa

En avutredningens uppgifter är att sti- sida.

mulera det offentliga samtalet;

Ordförande Britt Bohlin Eva Marcusdotter s

Bengt Göransson ledamot av rikrdagen fi/dnssleøilzent

fd. statsråd tel: 08-786 47 80 tel: 0:936

tel: 08453 4x 04

Pet Gustafsson Olle Schmidt fp

Kommittétedamöter umdrzingwekreterare

tel: e8787 tel: Elisa Ahascal Reyes mp 40 040-34 10

tel: o8w88 29 Jeanette Hiilding Familia Zethraeus

m v

firetagare Ieøørmøømüâd Stefan Attefall kd

tel: 0431-88 300 tel: 02647 8x 2:

Zedamotav riksdagen tel: 08-786 54

Gunnar Larssun s

Nils Fredrik Aurelius klubbørêffiø-ande

m tel 703

ledamotav riksdagen 03 r- /

tel: 084786

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser SOU 1998:155 10. På Marginalen. En intervjubok från Socialtjänstutredningen SOU 1998:161 11. Allas frihet. Demokratin möter marknaden. Tre ronder SOU 1998:164

DEMOKRATIUTREDNINGENS SKFllFTSEFlIE

12. EU ett demokratiprojekt Dokumentation från

ett seminarium SOU 1998:145 13. Invandrarskap och medborgarskap.

Dokumentation från ett seminarium SOU 1999:8 14. Att slakta ett får i Guds namn. Om religionsfrihet

och demokrati SOU 1999:9 15. Etik och demokratisk statskonst.

SOU 1999:13 16. Elektronisk demokrati. SOU 1999:12 17. Den skyddade provinsen. En essä om demokratins

värde och värdighet SOU 1999:22 18. Lobbning sou 1998:146 19. Demokratin i den offentliga sektorns

förändring. Dokumentation från ett seminarium SOU 1999:40

20. Bemäktiga individerna. Om domstolarna, lagen och

de individuella rättigheterna i Sverige SOU 1998:103 21. Bör demokratin avnationaliseras

SOU 1999:11 22. Globaliseringen och demokratin. Dokumentation

från ett seminarium SOU 1999:56 23. Löser juridiken demokratins problem

SOU 1999:58 24. Representativ demokrati. SOU 1999:64 25. Demokratin och det gemensamma bästa.

SOU 1999:74 26. Demokratiopinioner SOU 1999:80 27. Olydiga medborgare

USMnsiiråeiineniansklsanimzsiisailyaDeniokratiutrsüririingeii

.rar len siie:nskeilelkslyrrélsensilörutszittningeir ll r LTOOiTJialel. löel sker ljusetl av bla. globaliseringen. it%,iiii.i mi, iciráandniHm.. w,llltklltilillldSiHJpCt,uvwrrul dun

w lggaliiul nxyái wekiiikeeiaiwiijielseaibelel inom lølliênliliglorvaltning, lolkiJrelserniaâilerandriiigar och det sjunkande,Valdeltagandet. vid :girl sskieiunerlriingeii presentera en saminanvagd

i l Eililll. ikandrz.

jfâll till reader:under znbelels gäng bidra till

Öiilfijllf/Eilesnnkralineballeii genom

Ta Sülilliláiilel riirl om l landel

sera ,il./l.i/ll/.däfilrliâi'IlOl'gEi.güi/,SGmed ina

igliabulici och möjligheter att inlormeral sig om CJCll

lera çlieakagkring Deniokraiiiilrediiiiigeii

till :kriilserire med rásszéier,Jebaltartikliar, seminarie- C

inlagggoch forskaranlelogier.

Samhället etablissemanget såväl som den passiva eller tysta

majoriteten möter i dessa rörelser med beredskap till civil

olydnad grundläggande men i praktiken ofta undanskjutna värden som frihet, jämlikhet och broderskap i en ny, krävande form.

Plötsligt krävs på uppfattningar och bevis på att tror på det som står i grundlagen, i partiprogrammet, i tio Guds bud, FNzsdeklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s Barnkonvention och i Röda korsets grundprinciper men som

man sällan anser sig behöva ta strid för eller pröva pâ allvar.

De nya sociala rörelserna utmanar demokratiidealen. Kan-

är det inte så mycket deras idéer som deras metoder som provocerar våra föreställningar om hur ett aktivt medborgarskap skall se ut.

I den här skriften intervjuas medborgare som gömmer flyktingar och medborgare som kämpar för djurens rätt. Vad är det som driver dem till aktionerna Och vad är det som driver dem bort från de etablerade formerna för ett aktivt medborgarskap

, ÖJsgoo

fakta9 . u . c

V 7 E

e i

l.l sm i.l i\iwl' S:

lim iäj, S Tlukliiili. Z 2

l -.

i"l.:l-:1.iii:m0a\x\l.i"1iil.lli\\x m r

mf L g