Inkomstprövning av bostadstillägg till pensionärer betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Inkomstprövn i

ng

av

bostadstillägg tili pensionärer

;

Betänkande av BTF-utredningen r ss

i i . . . . . . . . . . . . . . . .

l

Statens offentligautredningar

1999:52

Socialdepartementet

Inkomstprövning av bostadstillägg

till

pensionärer

Betänkande

av BTF-utredningen

Stockholm 1999

SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

Novum Grafiska AB ISBN 91-76 0-975-5l Stockholm 1999 ISSN 0375-25OX

Till statsrådet -Inger Klingvall

Maj

Genom beslut den 18 december 1997 bemyndigade regeringen statsrådet Maj-Inger Klingvall att utse särskild utredare med

en uppdrag att göra översyn av systemet för inkomstprövning av

en

bostadstillägg till pensionärer Med stöd regeringens be-

m.m. av myndigande förordnades den 9 februari 1998 f.d. överdirektören Gustav Jönsson till särskild utredare.

Den 26 februari 1998 förordnades som sakkunniga i utred-

ningen numera avdelningsdirektören Gudrun Ehnsson Riksförsäkringsverket, avdelningsdirektören Elisabeth Lane Socialdepartementet, kammarrättsassessom Ulf Rehnberg Finansdepartementet och departementssekreteraren Joakim Sonnegård

Finansdepartementet. Genom beslut den ll maj 1998 förordnades kanslirådet Stefan Oscarsson Socialdepartementet att som

sakkunnig ingå i utredningen och beslut den 30 november

genom 1998 förordnades kammarrättsassessom Maria Norberg Social-

departementet att sakkunnig ingå i utredningen. Joakim

som

Sonnegård entledigades från uppdraget sakkunnig från den

som

ljanuari 1999.

Som experter förordnades den 26 februari 1998 f.d. byråchefen

Einar Edvardsson Pensionäremas Riksorganisation, förbundsle-

damoten Gunborg Strömdal Svenska KommunalPensionäremas

Förbund, och departementssekreteraren Bo Torpare Social-

departementet. Genom beslut den ll maj 1998 förordnades av-

delningsdirektören Joakim Kellner Riksförsäkringsverket att expert ingå i utredningen.

som

Som sekreterare förordnades den 19 mars 1998 avdelningsdirektören Stig-Åke Petersson och den 7 april 1998 departementssekreteraren Thomas Pettersson.

Utredningen, som har antagit namnet BTF-utredningen, får

härmed överlämna betänkandet Inkomstprövning

av bostadstillägg till pensionärer.

Utredningsuppdraget är i och med detta avslutat.

Stockholm i april 1999

Gustav Jönsson

/Stig-Åke Petersson

Thomas Pettersson

ll

Sammanfattning

Uppdraget

Vi har haft i att över och modernisera systemet för

uppdrag se

beräkning inkomst och inkomstavdrag för bostadstillägg till

av BTP. Vi ska lämna förslag hur inkomst ska

pensionärer om

beräknas samt hur inkomst ska reducera bostadstillägget. Vi ska föreslå ett nytt system för inkomstprövningen av BTP

till det reformerade ålderspensionssystemet med

som är anpassat

det särskilda skattemässiga grundavdraget för pensionärer bortta-

get och där garantipension ersätter dagens grundskydd i form

en

folkpension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag. Direk-

av tiven förutser att det inte är möjligt att uppnå oförändrad fören delningsproñl eftersom flera komponenter förändras i pensions-

systemet. p Vårt förslag ska dock tillsammans med utredningsförslaget om

garantipension till pensionärer födda 1937 eller övergångsvis

innebära att förutsättningarna för pensionärer att ha en

tidigare

tillfredsställande boendestandard i stort blir oförändrade. Vi ska

också föreslå anpassningar BTP-systemet till de förslag som av

lämnas förtidspensionsutredningen och i regeringens proposi-

av

tion med anledning utredningens förslag. Också efterlevande-

av pensionsutredningens förslag ska beaktas och vi ska redoav oss

visa förslag till nya regler för inkomstprövning av änkepension.

I våra direktiv att målet med reformeringen inkomstanges av prövningen, bl.a. ska att pensionären ska kunna förstå den vara inkomst påverkar BTP-nivån och denna inkomst ska så långt som aktuella levnadsförhållanden. Våra förmöjligt spegla personens slag bör innebära att systemen för BTP och bostadsbidrag till

m.fl. BOB så långt möjligt harrnonierar med

barnfamiljer som

varandra. Slutligen får våra förslag inte leda till att statens utgifter för

bostadstillägg ökar.

Våra

utgångspunkter

Bostadstillägg till pensionärer BTP syftar till att göra det möj-

ligt för pensionärer med låga inkomster att ha bostad god en av kvalitet, utan att boendekostnaden minskar möjligheterna att också i övrigt ha tillfredsställande standard. BTP är inen genom komstprövningen inriktat på dem har lägre inkomster än som flertalet. Den anpassning regelsystemet föreslår innebär av som att BTP:s inriktning på komplettering till den allmänna att vara en pensionens grundnivå behålls och i vissa delar förstärks. Vi anser därför att rätten till BTP framdeles bör begränsas till omfatta att enbart personer varaktigt har sin försörjning från allmän som pension. Det innebär i första hand med hel

personer ålderspension

från 65 år. Även med hel

förtidspensionärer eller 5A;pension kan

anses höra till denna kategori.

Däremot är det inte givet att förtidspensionärer med eller

pension eller med tidsbegränsat sjukbidrag ska tillhöra

personer denna grupp. Deras anknytning till pensionssystemet är svagare och mindre varaktig och ekonomiskt sett är de i varierande grad mera jämförbara med andra i samhället. Eftersom hela grupper

frågan om ersättningsreglemas utformning inom sjukförsäkringsoch förtidspensionsområdet utreds i särskild ordning vi att

anser resultatet detta utredningsarbete bör avvaktas innan ställning av tas till bostadsstödets utformning för dessa grupper.

När det gäller uppbär efterlevandepension

personer som an-

sluter vi oss till utredningsförslaget i efterlevandepensionsutred-

ningens betänkande SOU 1998:120 och innebär att endast som

den som beviljats garantipension till änkepension ska ha rätt till

BTP. Personer med omställningspension eller särskild efterlevan-

depension liksom nytillkommande änkepensionärer får därmed

inte rätt till BTP. Vi att det är värdefullt med ett så långt samord-

anser möjligt

nat system för samhällets bostadsstöd till både pensionärer BTP och barnfamiljer och ungdomar BOB. Eftersom båda bostads-

stöden är inkomstprövade och syftar till att möjlighet till ge en

bra boendestandard för pensionärer respektive

bamfamiljer/ung-

domar är det naturligt att också använder regler för man samma den grundläggande beräkningen bostadskostnad och inkomst. av Vi har strävat efter att utforma så

reduceringsreglema att

förändringen av BTP-tagamas disponibla inkomst blir så begrän-

sade som möjligt när hänsyn tas även till de pensions- och nya skattereglema. För dem som har andra inkomster än pension har det inte gått att undvika vissa i den ekonomiska

förändringar

Sammanfattning 13

nettoeffekten. Detta gäller i synnerhet makar där hänsyn ska tas till två inkomstsituation. personers Vi har också försökt att, inom givna kostnadsramar, reducera

marginaleffektema och då särskilt de effekter har betydelse

som för möjlighet att förbättra sin ekonomiska situaion

pensionäremas

via sidoirkomster.

Utformningen av inkomstprövningsreglema

Vi föreslår ett system för inkomstprövningen är uppdelad i

som flera steg.

Beräkning årsinkomst av

Det första steget innebär beräkning av ett inkomstunderlag, en

årsinkomst. Vi föreslår att beräkningen årsinkomsten utgår av från regler för beräkning förvärvs- och

skattelagstiftningens av skattepliktig inkomst med tillägg för vissa kapitalinkomster

andra inkomster. Härigenom blir det enhetlighet med regelsyför bostadsbidrag till barnfamiljer BOB. De tillägg till

stemet den skattepliktiga inkomsten vi föreslår gäller framför allt att all utländsk pension betalas ut till pensionären ska ingå i årsinsom komsten.

När det gäller förmögenhetens påverkan på bostadstillägget föreslår vi att kapitalinkomsterna beräknas enligt skattereglema

med viss avdragsrätten. Det innebär således

men begränsning av

att den faktiska kapitalinkomsten i form av räntor och utdelningar i årsinkomsten. För den har större fönnögenhet föreslår

ingår som

vi ett särskilt förmögenhetstillägg vid inkomstberäkningen. Detta tillägg utgör 15 procent nettoförrnögenhet över 100 000 kr för av ensamstående pensionär och för vardera av två makar. Enligt en vår bedömning finns det skäl att sätta denna förmögenhetsgräns högre, vi har inte funnit detta möjligt inom våra ekonomiska men ramar.

Vid beräkningen förmögenheten ska även s.k. arbetande

av kapital, dvs. tillgångar i rörelse, lantbruk och fastighetsförvaltning till taxeringsvärdet eller marknadsvärdet och även tas upp andra aktier än de är noterade på börsens A-lista tas till som upp 80 procent marknadsvärdet. av

14 Sammanfattning

Privatbostadsfastighet eller bostadsrätt, för vilken bostadsstödet söks, räknas enligt nuvarande regler inte in i fönnögenheten.

För nytillkommande BTP-tagare efter den l januari 2001 föreslår

vi att sådana tillgångar räknas in i förrnögenheten med 50 procent av taxeringsvärdet till den del det överstiger 100 000 kr.

Hemmavarande barns kapitalinkomster och förmögenhet ska läggas till pensionärens förmögenhet och ingå i underlaget

egen för beräkning av årsinkomsten.

Omräkning till reduceringsinkomst

Det andra steget vid inkomstprövningen innebär omräkning av årsinkomsten till särskild reduceringsinkomst ska använen som das vid avräkningen det bostadstillägg bostadskostnaden av som ger rätt till. Omräkningen behöver göras för att kunna efanpassa

fekterna av BTP-avräkningen till de avräkningsregler finns i

som

det nya pensionssystemet. I det nya pensionssystemet avräknas garantipensionen mot den

inkomstgrundade pensionen. Effekten blir att det endast är del en av den totala pensionen som därefter "går vidare" och reducerar BTP. Andra typer av inkomster, t.ex. kapitalinkomster och arbetsinkomster som inte reducerar garantipensionen "går direkt" in

i inkomstberäkningen för reduktion BTP.

av För att neutralisera effekten detta föreslår vi att den årsinav komst, som beräknats i steg ett, omvandlas till reduceringsinen komst där de inkomsttyper inte reducerar garantipensionen som tas upp med endast 80 procent av det belopp ingår i årsinsom

komsten. Reglerna för reduceringsinkomstens beräkning blir där-

vid olika beroende på BTP-tagaren omfattas reglerna för om av

framtida garantipension eller den övergångsvisa garantipensio-

nen. För ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare innebär vårt

förslag till beräkning reduceringsinkomst att samtliga

av pen-

sionsinkomster även änstepensioner med hela beloppet

tas upp liksom inkomsttillägget för förmögenhet. Till detta läggs 80 procent av övriga inkomster exempelvis eller makes arbetsinegen

komst.

För ålderspensionärer födda 1938 eller samt för änkor senare

och personer med hustrutillägg innebär vårt förslag att garantipension och inkomstrelaterad ålderspension eller änkepension

samt inkomsttillägg för förmögenhet upptas till 100 procent.

SOU 1999252 Sammanfattning 15

Tjänstepensioner liksom övriga inkomster tas för denna grupp upp med 80 procent. Det skiljer de båda är alltså viktningen av som grupperna

tjänstepensionema.

Fribelopp

I dagens BTP-system räknas folkpension, pensionstillskott samt

den del ATP reducerar pensionstillskottet inte med i den av som inkomst reducerar bostadstillägget. I den inkomstberäksom nya ningen ingår hela pensionsinkomsten. Neutralitet mot nuvarande

system uppnås att vid beräkningen av reduceringsinkomst

genom avräknas ett fribelopp motsvarande garantipensionsnivån. Detta utgör för den inkomstnivå rätt till fribelopp en norm som ger

bostadstillägg utan inkomstavdrag. För ålderspensionärer sätts fribeloppet till 2,15 prisbasbelopp

för respektive 1,915 prisbasbelopp för gifta. Sistnämnda

ogifta fribelopp gäller även för den som uppbär hustrutillägg.

För änka med rätt till änkegarantipension föreslås fribeloppet

till 2,04 prisbasbelopp.

Principen bör enligt vår mening vara att inkomstprövningen

från faktiska inkomstsituation oberoende av

utgår pensionärens

vilka omständigheter bidragit till den. Någon särskild hän-

som det gäller fribeloppets nivå, bör därför inte tas till syn, t.ex. när den följer förtida eller

påverkan på pensionsinkomsten som av

uppskjutet ålderspension. Detsamma gäller effekten av uttag av

de omdebiteringar görs för egenföretagare inte betalat

som som

sin Någon särskild hänsyn när det gäller

tilläggspensionsavgift.

nivå ska inte heller tas i fråga inte fribeloppets om personer som har fullt antal bosättningsår eller ATP-år. i

Avräkningsprocent

Enligt nuvarande regler minskas bostadstillägget med 40 procent

inkomst till 1,5 prisbasbelopp och med 45 procent av av upp inkomster däröver. För att bostadstillägget ska utgå med i huvudsak oförändrat belopp till nuvarande pensionärer även efter genomförandet de pensions- och skattereglema behöver den av nya nuvarande för BTP höjas. Det gäller i första

avräkningsprocenten

hand i de lägre inkomstskikt där den inkomstbaserade pensionen reducerar Neutralitet mot nuvarande regler skulle

garantipension.

16 Sammanfattning

uppnås med en avräkning med 67 procent i det Vi nya systemet. gör emellertid den avvägningen att det är särskilt angeläget så att

långt möjligt sänka de nuvarande höga totala marginaleffektema i

lägre inkomstintervall. Detta även till priset någon höjning av av marginaleffekter i det högre inkomstintervallet. Vi föreslår därför att BTP avräknas med 60 procent reduceav ringsinkomsten upp till l prisbasbelopp och med 50 procent av inkomsten däröver.

Beräkning av bostadskostnad

Från och med den l januari 1999 kan 90 bostadskostprocent av naden mellan 100 kr och 4 000 kr/mån ersättas med BTP tidigare 85 procent. Vi har inte haft uppdrag att över reglerna för som se

bostadskostnadsberäkningen, men anser att det finns skäl som

talar för att en översyn de nuvarande bostadskostnadsgränsema av inom BTP-systemet borde göras. För sådan översyn talar b1.a. en att närmare 20 procent bland BTP-tagama har bostadskostnad en som överstiger 4 000 kr/mån. Eftersom vi enligt våra direktiv inte får lämna förslag medför som ökade kostnader lämnar vi inget formellt förslag höjning om av

bostadskostnadsgränsen. Vi pekar dock på olika vägar att för-

ändra hyresgräns och kompensationsgrad inom olika kostnadsra-

mar. Vår redovisning får belysning behovet

ses som en av av justering av bostadskostnadsgränsen och alternativa konstruktioner när statens ekonomi ger möjlighet till åtgärder. Vi föreslår dock en ändring de nuvarande reglerna för boav

stadskostnadsberäkningen för gift pensionär make inte är

vars pensionär. Bostadskostnaden bör i dessa fall delas lika mellan makarna. För närvarande beräknas pensionärens bostadstillägg på hela bostadskostnaden.

Särskilt till SBTP

bostadstillägg pensionärer

Det särskilda bostadstilläggets viktigaste funktion ligger i att det

täcker bostadskostnader ligger ovanför maximigränsen för som det vanliga bostadstillägget och till 5 200 kr/mån. Så länge upp BTP inte omfattar bostadskostnader över 4 000 kr/mån fyller SBTP viktig funktion på det sätt avsågs vid införandet, en som nämligen att förhindra att pensionärer med hög bostadskostnad och låg inkomst blir beroende socialbidrag. av

Sammanfattning 17

Vi föreslår därför att SBTP bibehålls med i huvudsak oföränd-

rade regler i avvaktan på en översyn av bostadskostnadsgränsema

för BTP. Reglerna för SBTP behöver dock anpassas till de nya inkomstprövningsregler föreslår för BTP. Det innebär att rätten till SBTP bör bedömas utifrån den inkomstberäkning årsin-

komst vi föreslår ska gälla för BTP. Reduceringsinkomsten

som

har ingen funktion vid SBTP-beräkningen.

För att utjämna de skillnader i disponibel inkomst som uppstår vid olika kommunalskatt föreslår vi att den framräknade årsinkomsten ska minskas med beräknad kommunalskatt och skatt på

kapitalinkomst.

Den nettoinkomst räknats fram enligt minskas med

som ovan den bostadskostnad återstår efter avdrag för BTP-beloppet.

som

Om återstående inkomstbelopp understiger skälig levnadsnivä

beviljas SBTP med belopp upp till den nivån.

Administrativa frågor

Årligt ansökningsforfarande

Det nuvarande BTP-systemet innebär att sedan försäkringskassan

fattat beslut BTP gäller detta i princip till dess en ansökan om

om förhöjning BTP eller anmälan ändrade inkomst- och

av om boendeförhållanden inkommer från pensionären. Vi anser att ett

inkomstprövningssystem utan regelbundna avstämningar har sto-

brister och föreslår därför att BTP ska omprövas årligen. ra

Beslutet BTP bör utgå från beräknad inkomst under det

om kommande kalenderåret. För att minska det administrativa arbetet

vi att uppgiftsinhämtandet så långt möjligt bör göras

anser som

användning modern informationsteknik. Det innebär att genom av

socialförsäkringsadministrationen bör uppgift om BTP-taga-

änstepensioner under det kommande året direkt från försäkrens

ringsinrättningama. Också uppgift ändrad hyra bör kunna

om överföras automatiskt från i vart fall de största bostadsföretagen.

Beloppen för allmän pension och tjänstepension samt övrigt

beslutsunderlag bör sammanställas på en ansökningsblankett som sänds till BTP-tagaren. Denne gör nödvändiga kompletteringar

exempelvis fönnögenhet och sidoinkomster och försäkrar att om uppgifterna är korrekta att underteckna underlaget och

genom återsända det till försäkringskassan för handläggning och beslut.

Tidpunkten för den årliga ansökan och beslut om BTP bör sät-

tas så att pensionärerna har tillgång till de uppgifter som behövs

18 Sammanfattning

för inkomstberäkning. För att få bästa möjliga underlag för ansökan och beslut BTP bör bidragsåret förskjutas med två måna-

om der i förhållande till kalenderåret. Vi föreslår därför att bidragsåret löper under tolv månader från till februari följande år.

mars

Slutligt eller preliminärt beslut

I våra direktiv diskuteras frågan i BTP-systemet ska

om man införa samma regler som i dag gäller för bostadsbidrag till barnfamiljer med preliminära bidrag som stäms av i efterhand på grundval av den inkomst som Skattemyndigheten fastställer vid

taxeringen. Från olika försäkringskassor har framhållits

att pensionäremas ekonomiska situation förändrats under de senaste åren och att det finns växande pensionärer med inkomst-

en grupp en situation som varierar under och mellan åren och som därmed liknar situationen för bl.a. barnfamiljer. Detta förhållande talar för att också i BTP-systemet införa BOB-systemets modell med preliminärt beslut och senare avstämning.

Det finns dock många pensionärer har inkomstsituation

som en som inte uppvisar så stora variationer och är möjlig att be-

som

räkna före bidragsårets början. Det gäller pensionärer med enbart

allmän pension och tjänstepension, mindre sidoinkomster m.m. Uppgifter om tjänstepensionen det kommande året bör kunna fin-

nas tillgängliga för RFV och ingå i de uppgifter som trycks på den ansökningsblankett som sänds ut årligen. För dessa pensionä-

rer finns inte skäl att upprätthålla ett system med preliminärt beslut och senare avstämning.

Vi föreslår därför att BTP ska beräknas slutligt direkt vid be-

viljandet för flertalet pensionärer, nämligen för dem utöver

som sådan pension som är bestämd för året har högst 10 000 kr per år i inkomster från änst och näringsverksamhet och högst 150 000 kr

i nettoförrnögenhet. Enligt vår bedömning kommer 85 procent

ca av samtliga BTP-tagare att få ett slutligt beslut direkt vid bevil-

jandet.

För andra pensionärer föreslår vi att BTP beräknas preliminärt med en slutlig avstämning mot taxerad inkomst. Det finns nämligen BTP-tagare med en ekonomisk situation som kan variera både under året och mellan åren. Det gäller bl.a. pensionärer

som själva eller vars make har inkomst av tjänst eller näringsverksamhet eller har en större förmögenhet. För denna kan det

grupp vara svårt att bedöma inkomstförhållandena under den kommande tolvmånadersperioden. För dessa är det därför motiverat att till-

Sammanfattning 19

lämpa ett system med preliminärt beslut och senare avstämning

för att bostadstilläggets storlek ska bli så riktigt som möjligt.

Förslagens konsekvenser

Konsekvenser för den enskilde

Våra förslag till regler för BTP innebär endast begränsade

nya förändringar för den enskilde BTP-tagaren. De föreslagna änd-

ringarna beträffande inkomstprövningen får i huvudsak betydelse endast när det gäller förmögenhetens påverkan på BTP. Här går

effekterna i både höj ande och minskande riktning.

När det gäller reduceringsreglemas utformning är konsekven-

för de enskilda BTP-tagama beroende inkomstens storserna av

lek och sammansättning. För ålderspensionärer med enbart pen-

sionsinkomster innebär våra förslag tillsammans med förslagen

övergångsvis garantipension ökad disponibel inkomst för i

om en

stort sett samtliga inkomstlägen. För personer med mer kompli-

cerad inkomstsituation kan nettoeffekten variera. För änkor kan

de samlade regeländringama medföra minskning den dispo-

en av nibla inkomsten. Dessa effekter beror dock i första hand på före-

slagna ändringar av pensionsreglema.

Våra förslag till förändrade regler för fördelningen bostads-

av kostnaden mellan makar när endast den maken uppbär pen-

ene sion innebär minskat bostadstillägg.

Fördelnings- och budgeteffekter

Ur fördelningssynpunkt är våra förslag genomsnittligt något

med låga inkomster. gynnsammare för personer

De budgetmässiga effekterna våra förslag beräknas innebära

av

total kostnadsökning på 55 mkr. Vi anser detta ökningsbelopp

en närmast försumbart med hänsyn till den totala kostnaden för BTP och SBTP på 9 900 mkr och osäkerheten i beräkningarna på

grund de stora förändringar hela pensionssystemet det här

av av

är frågan om.

Administrativa konsekvenser

Våra förslag till ändrade administrativa rutiner innebär ett årligt

ansökningsförfarande för BTP. Samtidigt föreslår vi förändringar

20 Sammanfattning

i de administrativa rutinerna och utökad användning ADB.

en av Dessa omständigheter, tillsammans med förenklade regler för inkomstberäkningen medför en förenklad hantering. Sammantaget gör vi därför den bedömningen att administrationen totalt kommer att kräva i stort sett lika stora personalinsatser för

som närvarande krävs för detta förrnånsslag.

Själva omläggningsarbetet och utarbetande ADB-lös-

av nya ningar kommer dock att kräva extra insatser.

Ikraftträdandefrågor

Vårt förslag till regler för inkomstprövningen bo-

nya m.m. av

stadstillägg, hustrutillägg och änkepension avses träda i kraft den

1 januari 2001. Det är dock önskvärt att försäkringskassoma får möjlighet att behandla ansökningar BTP i så god tid att beslut

om kan föreligga före den l januari 2001. Därför föreslår vi att våra lagändringar ska träda i kraft den l oktober 2000 och tillämpas i fråga om beslut som avser tid efter den 31 december 2000.

Författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i lagen 1994:308 om bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1994:308 om bostads-

om

tillägg till pensionärer

dels att 4 a § skall upphöra att gälla, dels att 5 a-b ll och 12 skall ha följande lydelse,

, dels att rubriken närmast före 6 § skall ha följ ande lydelse, dels att det i lagen skall införas tolv nya paragrafer, l a, 5 c-e, 6 a-b, ll och 12 samt rubrik närmast före 6 b

a a-e en ny

och 12 a i§§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Rätten till bostadstillägg

1 § Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den som är bosatt i

Sverige samt uppbär ålderspension, förtids- ålderspension enligt lapension, omställningspension, 1998:674 inkomst-

gen om

eller särskild efterlevande- grundad ålderspension eller pension enligt lagen garantipension enligt lagen 1962:381 allmän för- 1998:702 om garantipen-

om

säkring, sion, hustrutillägg enligt la- hustrutillägg enligt la- 1994s309 hustrutill- 1998: 708 om upphävan-

gen om gen lägg i vissa fall då make de av lagen 1994:309 om

upp-

bär folkpension, hustrutillägg i vissa fall då

make uppbär folkpension,

Senaste lydelse 1995:1486.

änkepension med stöd garantipension till av

övergångsbestämmelserna till änkepension enligt 6 kap. lalagen 1988:881 om ändring 0000s00 efterlevan-

gen om

i lagen om allmän försäkring, depension till änkor är

som eller födda år 1944 eller tidigare

samt änkepension enligt punk-

terna 13,14,15, 18 eller 19i

övergångsbestämmelserna till lagen om efterlevandepen-

sion, eller

pension enligt lagstift- 4. pension enligt lagstiftningen i stat ingår i ningen i stat ingår i

en som en som Europeiska unionen eller Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska sam- Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. arbetsområdet.

Bostadstillägg lämnas inte Bostadstillägg lämnas inte

till pensionär enbart till pensionär som upp- som en-

bär ålderspension för tid före bart uppbär ålderspension för

den månad han fyller 65 är. tid före den månad han fyller 65 år, till pensionär som upp-

bär partiell ålderspension

en-

ligt första stycket eller

till pensionär som uppbär enbart premiepension

enligt första stycket, eller

pensionär eller denom

nes make får bostadsbidrag enligt lagen 1993:737 om

bostadsbidrag

Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 § till pensionär

som

uppbär bostadstillägg enligt denna lag.

la§ Rätten till bostadstillägg

och tilläggets storlek är beroende av pensionärens bostadskostnad och årsinkomst samt de andra faktorer som anges i denna lag.

Bostadstillägget bestäms

enligt vad som anges i 5 §

denna lag på grundval

av en

fastställd årsinkomst per kalenderår. I fall som anges i 12a § betalas bostadstill-

ägget som preliminärt tillägg

under bidragsåret, beräknat

uppskattad årsin

efter en

komst och bestäms i efterhand

på grundval av en fastställd

årsinkomst. i

Bostadstilläggets omfattning

2 § Bostadstillägg skall för del pensionärens bostadssvara av kostnad och lämnas endast för den bostad i vilken pensionären har sitt huvudsakliga boende pennanentbostaden. För bostad i särskild boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för boende i en- och tvåbäddsrum. Pensionär vistas eller bor i särskild boendeforrn eller i som en

liknande inrättning är berättigad till bostadstillägg för sin

en ursprungliga perrnanentbostad under högst månader från det sex att försäkringskassan bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigvarande. Bostadstillägg lämnas för sådan bostadskostnad som fastställts med beaktande av pensionärens inkomst.

Bidragsberättigad är gift och stadigvarande lever

som som åtskild från sin make eller maka, skall likställas med ogift person, inte särskilda skäl talar mot detta. om

Med gift bidragsberättigad likställs den stadigvarande bor

som med någon han eller hon varit gift med eller har eller

ihop som

har haft barn tillsammans med. Om inte skäl visas för annat skall detsamma gälla i fråga och kvinna som utan att vara gifta om man med varandra lever tillsammans och är folkbokförda på samma adress.

3Senaste lydelse 1997:1313.

Bostadstilläggets storlek

4§3

Bostadstillägg lämnas med 90 procent bostadskostnaden av per månad av den del som överstiger 100 kronor inte 4 000 men kronor. För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendefonn lämnas inte bostadstillägg för bostadskostnad överstiger som 2 000 kronor per månad. I fråga makar tillämpas dock Första om

stycket.

4a§

Bostadstillägg lämnas inte

för bostadskostnad till den del bostadskostnaden motsvaras

av bostadsbidrag enligt lagen

1993: 73 7 om bostadsbidrag.

Beräkning årsinkomst av

5§5

Storleken det bostads- Storleken det bostads-

av av

tillägg som lämnas är beroen- tillägg lämnas är beroensom

de pensionärens årsin- de pensionärens årsin-

av av komst. Med årsinkomst komst, beräknad kalenavses per i denna lag den inkomst, för derår enligt 5 §§ och a-c år räknat, någon kan med de tillägg i som som anges antas komma att erhålla 5 d-e §§. under den närmaste tiden. Årsinkomsten beräknas Som årsinkomst räknas med utgångspunkt i resultaten inte i inkomstslagen tjänst, nä-

allmänt barnbidrag, ringsverksamhet och kapital

folkpension, enligt inkomstskattelagen

tilläggspension enligt la- 199900.

gen 1962:381 om allmän Resultaten skall ökas med försäkring till den del inkomst på grund 3 pen- som av sionen föranlett minskning av kap. 9-13 §§ inkomstskatte-

pensionstillskott enligt 3 § la- lagen eller skatteavtal inte

gen 1969:205 om pensions- skall tas intäkt upp som av

3 Senaste lydelse 1998:1769. 4 Senaste lydelse 1996: 1590. 5 Senaste lydelse 1997:1313

tillskott eller barntillägg näringsverksamhet, tjänst av

enligt lagen 9 kap. 1 § sista eller kapital.

lagen allmän för- Som inkomst räknas även

stycket om säkring i detta lagrums lydel- studiemedel i form av vid utgången av år 1989, studiebidrag,

se livränta i 17 stipendier till

som avses skattefria

kap. 2 § lagen allmän för- den del de överstiger 3 000 om säkring i vad den enligt kronor månad, sam- per lagrums avdragits från Ersättning från avtalsma

pension eller understöd gruppsjulqörsäkringar för sjuk-

som

någon på grund släktskap intráijfat före 1991.

av fall som eller svågerskap kan vara För pensionär som är gift beräknas årsinkomsten för

föranlett att utge,

vuxenstudiebidrag enligt och av makarna.

var en

studiestödslagen 1973:349

eller lagen 1989:1030 om

särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen, socialbidrag, bostadsbidrag enligt lagen 1993:737 om bostads-

bidrag,

10. familjebidrag enligt famülebidragsförordningen

1991:1492,

12. ersättning som avses i

lagen 1971:118 skatte-

om för ersättning till neuro-

frihet

sedynskadade.

Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att kostnadsvara en ersättning. Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt i 33 § 1 mom. som anges

Kommunalskattelagen för

kostnader hänför sig till som intäkt tjänst i den mån av sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för underhållsbidrag till före detta make i

26 F örfattningsförslag

den utsträckning i

som anges

46 § lag.

samma För den som uppbär par-

tiell förtidspension skall vid

inkomstberäkningen bortses

från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

a ett för den försäkrade

beräknat belopp hel förav tidspension jämte däremot

svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall

beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 §

lagen om allmän försäkring

och

b den utgående förtids-

pensionen jämte pensionstillskott.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler

som fastställs av regeringen.

Avkastning av förmögenhet

skall anses utgöra fem pro-

cent av förmögenhetsvärdet

för år räknat. Vid beräk-

ningen av förmögenhets av-

kastning skall dock denna höjas med tio procent det av

belopp, varmed förmögen-

heten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och

för annan sjuttiofem tusen kronor. Vid beräkning för-

av mögenhet skall värdet av

sådan privatbostadsfastighet

eller privatbostad i

som avses

5 § kommunalskattelagen och

som utgör pensionärens permanentbostad inte beaktas. För pensionär som har sin bostad i särskild

boendeform

skall detsamma gälla i fråga

värdet av privatbostads-

om

fastighet eller privatbostad som utgör permanentbostad

för pensionärens make. I fråga makar skall om årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften

deras sammanlagda årsin-

av

komst. Vid tillämpning av sjunde stycket skall i sådant

värdet förmögenhet be-

fall av

räknas utgöra hälften av de-

ras sammanlagda förmögen-

het. Årsinkomsten avrundas för pensionsberättigad till envar närmast hela tiotal kronor.

5a§°

Pension enligt utländsk Vid beräkning årsinav lagstiftning skall räknas komsten skall resultatet av som

årsinkomst enligt 5 § första näringsverksamhet enligt in-

stycket endast till de delar komstskattelagen 1 999. 00 i andra stycket. ökas med gjorda avdrag för

som anges

För den uppbär folk- utgift för egen pension

som eller skall den intill ett belopp motsvarande

tilläggspension

utländska pensionen räknas ett halvt prisbasbelopp enligt årsinkomst till den del 1 kap. 6 § lagen 1962:381 som pensionen tillsammans med allmän försäkring, och " om belopp i 5 § underskott som överförts ett som avses -

andra stycket 2 och från tidigare beskattningsår.

överstiger vad summan av sistnämnda belopp skulle ha varit om de beräknats efter

oavkortade pensionförmåner.

För pensionär skall annan den utländska pensionen räkårsinkomst till den nas som del pensionen överstiger ett belopp som motsvarar oav-

kortad folkpension.

6 Senaste lydelse 1995:1486.

5b§7 Vid beräkning årsin- Vid beräkning årsin-

av av komst enligt 5 § första stycket komsten skall resultatet i

för den som är berättigad till inkomstslaget kapital enligt

folkpension i form av änke- inkomstskattelagen 199900

pension skall bortses från liv- o k d gjorda avdrag a s m e

ränta enligt 6 kap. 1 § lagen utom ifråga

om

1976:380 om arbetsskade- avdrag för kapitalförlus-

försäkring eller motsvarande ter till den del de motsvarar livränta bestäms med till- kapitalvinster tagits som som upp lämpning av sagda lag till intäkt, som den del livräntan överstiger uppskovsavdrag vid

- byte

det belopp denna skulle ha bostad, eller av uppgått till om inte änke- avdrag gjorts för - som

pension minskats med hänsyn negativ räntefördelning enligt

till årsinkomsten. Detsamma inkomstskattelagen. skall gälla för tjänstepension Vid beräkningen årsav eller motsvarande ersättning inkomsten skall resultatet som följer av kollektivavtal minskas med belopp och som är samordnad med varmed inkomst kapital av

folkpensoion i form av änke- har ökats på grund statligt

av pension. räntebidrag för den bostad

för vilken bostadstillägg söks.

5c§

Om ett eller flera hemmavarande barn har överskott

av kapital, skall till beloppet enligt 5 § första stycket denna

lag läggas varje barns över-

skott i inkomstslaget kapital

till den del överskottet överstiger 1 000 kronor. Vid beräkning resultatet av

i inkomstslaget kapital tilläm-

pas 5 b Med barn i detta avses sammanhang den som är under 18 år eller får försom

längt barnbidrag eller studiehjälp under gymnasiestudier.

7 Senaste lydelse 1997:253.

5 d §

Tillägg till årsinkomsten

skall göras för förmögenhet

enligt vad i denna

som anges

paragraf och 5 e§.

Som förmögenhet räknas

den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen 1997:323

om statlig förmögenhetskatt,

dock skall samtliga aktier, utom aktier i andra

som avses stycket, upptas till 80 procent

marknadsvärdet. av

Som förmögenhet räknas

också förmögenhet i närings-

verksamhet företagsförmö-

genhet, såsom tillgångar och

skulder i enskild firma, enkelt

bolag, handelsbolag och så-

dant fåmansföretag som avses

i 55 kap. inkomstskattelagen

1999:000. Med förmögenhet

värdet av näringsverk-

avses samhet eller i fråga om delägare de innehavda andelar-

eller aktiernas värde av na

företagets eget kapital enligt

balansräkning vid det räkenskapsår som utgår samtidigt

eller närmast före bisom

dragsåret. Har näringsverk-

samheten inte avslutats med årsbokslut beräknas förmögenheten skillnaden mel-

som lan tillgångarna och skulder-

enligt de värden skall na som

i självdeklaration till

anges ledning för den inkomsttaxering enligt kommunalskatte-

lagen belöper på kalen-

som deråret. Saknas sådana upp-

gifter om förmögenhet på

grund av att skyldighet att

30 F örfattningsjörslag

lämna sådana uppgifter vid

inkomsttaxeringen inte förelegat eller på grund andra

av

omständigheter, får försäkringskassan uppskatta värdet

av företagsförmögenheten

med ledning de uppgifter

av som kan inhämtas från pensionären eller på annat sätt.

Vid beräkning av förmö-

genhet som utgörs av privat

bostadsfastighet eller bo-

stadsrätt för vilken bostads-

tillägg söks skall, efter avdrag

för skulder med säkerhet i denna egendom, 50 procent

av taxeringsvärdet tas upp till

den del det överstiger 100 000 kronor.

Som förmögenhet räknas

även sådan förmögenhet som ägs hemmavarande barn

av

enligt 5 c

5 e §

Tillägg till årsinkomsten skall göras med 15 procent av

den sammanlagda förmögen-

het som överstiger 100 000 kronor för ensamstående pensionär och för vardera av två

makar. Det framräknade förmögenhetsbeloppet avrundas

nedåt till hela tiotusental kronor.

För makar skall värdet av förmögenhet beräknas utgöra

hälften av den sammanlagda förmögenheten.

F örfattningsförslag 31

Minskning av bostadstillägg Beräkning av reduceringsinkomst

6§8

Bostadstillägget minskas Pensionärens årsinkomst med fyrtio den räknas till reduceprocent av om en

fram- ringsinkomst att års-

pensionsberättigades genom

räknade årsinkomst enligt 5 inkomsten enligt 5 § upptas Till den del årsinkomsten och beräknas på sätt som överstiger ett och ett halvt i denna paragraf och anges

basbelopp enligt 1 kap. 6 § enligt 6 a

lagen 1962:381 allmän För pensionär som är född om minskas bostads- får 1937 eller tidigare upptas

försäkring

tillägget dock med jjørtiofem 100 procent den del av av procent inkomsten. årsinkomsten som utgörs av av Bostadstillägg betalas ut pension enligt 1 § denna lag månadsvis, beloppet avrundas och tjänstepension eller mottill närmaste krontal är svarande ersättning som fölsom delbart med tolv. Bostads- jer kollektivavtal samt tillav

tillägg understigande tjugo- lägg för förmögenhet enligt

kronor månad betalas 5 d-e §§ samt 80 procent av

fem per

Ingår särskilt bo- de övriga delar årsininte ut. av

stadstillägg i utbetalningen komsten beräknas enligt

som sker dock utbetalning bo- 5-5 §§. av c stadstillägg oavsett belopp. För pensionär som är född år 1938 eller senare upptas 100 procent den del av av årsinkomsten som utgörs av pension enligt 1 § denna lag

och tillägg för förmögenhet

enligt5 d-e §§ samt 80 procent de övriga delar av av årsinkomsten beräknas som

enligt 5-5 §§.

c 1 fråga makar skall om inkomsten för dem envar av beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda inkomst.

8Senaste lydelse 1995:512.

6 a § Vid beräkning reduceav

ringsinkomsten skall avräknas ett belopp enligt vad som

anges i denna paragraf För den som är berättigad

till pensionsförmån enligt 1 §

2 och 4 denna lag skall

från det framräknade belop-

pet enligt 6 § avräknas 2,15

prisbasbelopp för den som är ogift och 1,915 prisbasbelopp för den som är gift. För den är berättigad

som till garantipension i

form av

änkepension enligt I § 3

denna lag skall från det

framräknade beloppet enligt 6

§ avräknas 2,04 prisbas-

belopp.

Minskning av bostadstillägg

6 b §

Bostadstillägget minskas

med sextio procent av pensionärens framräknade redu-

ceringsinkomst enligt 6-6

a §§ till den del den inte över-

stiger ett prisbasbelopp enligt

1 kap. 6 § lagen 1962:381

om allmän försäkring. Till

den del reduceringsinkomsten

överstiger sådant belopp

minskas bostadstilllägget med

femtio procent av inkomsten.

Bostadstillägget betalas ut

månadsvis, beloppet avrundas till närmaste krontal är som delbart med tolv.

Bostadstillägg understigande tjugofem kronor

per

F örfattnin gsförslag 33

månad betalas inte ut. Ingår

särskilt bostadstillägg i ut-

betalningen sker dock utbetal-

ning av bostadstillägg oavsett belopp.

Beräkning av särskilt bostadstillägg

7§°

Rätten till särskilt bostads- Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. tillägg prövas utan ansökan.

Särskilt bostadstillägg lämnas Särskilt bostadstillägg lämnas

med skillnadsbeloppet, med skillnadsbeloppet, om

om den in- pensionärens årsinkomst efter

pensionsberättigades

komster efter avdrag för skä- avdrag för skälig bostadskostlig bostadskostnad understiger nad bostadskostnad understiskälig levnadsnivå, allt skälig levnadsnivå, allt en ger en räknat månad. räknat per månad. per

Vid tillämpning första Vid tillämpning första

av av stycket beaktas följande in- stycket beräknas pensionäkomster, nämligen årsinkomst enligt vad rens

enligt lagen i 5 § denna lag.

folkpension som anges

1962:381 allmän för- Från den framräknade årsinom dock inte handikapp- komsten görs avdrag för be-

säkring,

ersättning, räknad kommunal inkomst-

pensionstillskott enligt skatt och skatt på kapital-

lagen 1969:205 inkomster.

om pensionstillskott och tillläggs- I fråga makar skall om pension enligt lagen all- årsinkomsten för envar av om män försäkring till den del dem beräknas utgöra hälften pensionen föranleder minsk- deras sammanlagda av ning pensionstillskott, det årsinkonzst. av

sammanlagda beloppet dock Vid beräkning av skälig

minskat med 25 procent bostadskostnad enligt första av basbeloppet när är stycket beaktas bostads-

fråga om en

kostnad uppgår till högst

förtidspension, som

särskilt 5 200 kronor, varefter den del

pensionstillägg

enligt lagen 1990:773 täcks av bostadstillägg

om som

särskilt pensionstilllägg till enligt denna lag frånräknas.

folkpension för långvarig

9Senaste lydelse 1998:550.

vård sjukt eller handikap-

av pat barn,

bostadstillägg enligt

denna lag,

hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av årsinkomst enligt 5

En skälig levnadsnivå En skälig levnadsnivå enligt första stycket skall all- enligt första stycket skall tid anses utgöra lägst 1,22 utgöra 1,22 gånger

anses

gånger basbeloppet för den prisbasbeloppet för den

som

som är ogift och lägst 1,01 är ogift och 1,01 gånger prisgånger basbeloppet för den basbeloppet för den som är

somärgift. gift.

Inkomsterna enligt andra stycket 1 och 2 skall

sammanlagda alltid utgöra "

anses

lägst 1,515 gånger basbe-

loppet för den är ogift

som och lägst 1,34 gånger bas-

beloppet för den som är gift.

Som skälig bostadskostnad

enligt första stycket skall

anses en bostadskostnad som uppgår till högst 5 200 kronor.

Ändrade förhållanden

8 §

Den uppbär bostadstillä enligt denna

som gg lag är skyldig att utan oskäligt dröjsmål anmäla till den allmänna försäkringskassa inom vars verksamhetsområde han är folkbokförd

om hans eller hans makas ekonomiska förhållanden väsentligt förbättrats,

om han byter bostad eller om hans boendeförhållande ändras, eller

om han ingår äktenskap eller upplöser sitt äktenskap.

Uppgiftsskyldigheten åligger i stället förmyndaren, om den bidragsberättigade är omyndig,

gode mannen eller förvaltaren enligt föräldrabalken, om den

Författningsförslag 35

bidragsberättigade har sådan och skyldigheten kan anses

en om ingå i dennes uppdrag, eller

den myndighet eller tar emot bostadstillägget i

person som

stället för den bidragsberättigade, dennes förmyndare, gode man

eller förvaltare.

9 §10

Bostadstillägg skall omprövas när något förhållande som bestämmer tilläggets storlek har ändrats.

Bostadstillägg får räknas Om det är uppenbart att

utan föregående underrät- pensionären på grund av inom telse i de den del komst- eller förmögenhets-

fall av

årsinkomsten ändras ut- förhållanden eller något an-

som görs folkpension, pensions- nat förhållande inte behöver

av

tillskott, tilläggspension, det bostadstillägg kan

pen- som

sion enligt utländsk lagstift- beräknas enligt denna lag, får ning, avtalspension eller mot- försäkringskassan efter sär-

svarande ersättning skild utredning avslå

som en anföljer kollektivavtal, del- sökan, dra in eller sätta ned

av pension eller arbetsskadeer- bostadstillägget. sättning eller motsvarande ersättning.

Bostadstillägg får även

räknas om utan föregående underrättelse när hyra för

hyreslägenhet eller avgift för bostadsrättslägenhet ändras, om den bidragsberättigade har medgett det. En ändring bostadstillägget skall gälla från och med

av månaden efter den månad varunder anledning till ändring

uppkommit. En ändring bostadstillägget skall dock gälla från

av och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit

föranleder ändringen, förhållandena avser hela den som om månaden.

Vid utbetalning bostadstillägg för förfluten tid till

av

pensionär, make uppburit bostadstillägg för tid, skall

vars samma

bostadstillägget minskas på sådant sätt att det sammanlagda

beloppet under denna tid motsvarar de bostadstillägg som skulle

ha lämnats beslut om båda ersättningama förelegat samtidigt.

om

° Senaste lydelse 1995:1486.

36 Författningsförslag

Ansökan m.m.

l0§ Frågor om bostadstillägg enligt denna lag handhas

av

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassoma.

11§ Ansökan bostadstillägg görs skriftligen hos försäkrings-

om kassan. Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömande av den sökandes rätt samt den sökande och, en av om han är gift, hans maka underskriven förklaring på heder och samvete att lämnade upplysningar stämmer överens med sanningen. För en sökande som är omyndig eller har god eller förvaltare man

enligt föräldrabalken skall förklaringen förmyndaren

avges av eller, om det kan anses följa uppdraget, gode eller av av mannen förvaltaren.

Bostadstillägget lämnas Bostadstillägget bestäms

från och med den månad då för perioden mars-februari rätt till förmånen inträtt, dock månad. Inträder rätt till

tidigast tre månader före bostadstillägg vid

an- annan

sökningsmånaden. tidpunkt bestäms tillägget från

och med den månad då rätten till förmånen inträtt. Tillägg får inte bestämmas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden.

ll a§

Är ansökan så

ofullständig

att den inte kan läggas till grund för prövning av bo-

stadstillägget, får försäkringskassan förelägga den

sökande att inom viss tid avhjälpa bristen vid påföljd att ansökningen annars inte tas upp till prövning. Ett

sådant föreläggande får del-

ges. Följs inte föreläggandet

får ansökan avvisas.

F örfattnin gsförslag 37

12§ Bankaktiebolag, sparban- Bank och andra penningin-

ker och andra penningför- rättningar skall på begäran valtandeinrättningar skall på lämna domstol, Riksförsäkbegäran lämna domstol, Riks- ringsverket eller den allmänna

försäkringsverket eller den försäkringskassan uppgift för allmänna försäkringskassan namngiven person rörande

uppgift för namngiven förhållanden som är av betypersonrörande förhållanden som delse för tillämpningen av

är betydelse för tillämp- denna lag.

av

ningen av denna lag.

Preliminärt bostadstillägg och slutlig avräkning m.m.

l2a§ Preliminärt bostadstillägg

bestäms i de fall pensionären

utöver pensionsförmän enligt

1 § denna lag, livränta enligt lag eller särskild förordning eller enligt regeringens

förordnande, tjänstepension

eller motsvarande ersättning följer kollektivavtal, som av vid den tidpunkt från vilken

bostadstillägg skall utges, har

inkomst tjänst och annan av

näringsverksamhet som över-

stiger 10 000 kronor eller för-

mögenhet i 5 d §

som avses denna lag som överstiger 150 000 kronor.

Preliminärt bostadstillägg bestäms för bostadstilläggsberättigade makar även om

endast makarna har en av inkomster anges i första som

stycket.

Pensionären och bostads-

tilläggsberättigad make har

dock under det första bidrags-

året alltid rätt att bo-

stadstillägg på grundval

av en fastställd ärsinkomst, rätom ten för var och en av dem omfattar endast del bien av

dragsåret.

12 b §

Preliminärt bostadstillägg beräknas efter uppskattad

en årsinkomst och skall så nära som möjligt motsvara det

bostadstillägg kan antas

som komma att bestämmas vid

slutlig avräkning enligt denna

lag. För pensionär har som

inkomst näringsverksamhet

av skall denna inkomst antas vara minst lika hög fastsom ställts vid senaste taxeringsbeslutet, inte pensionären om visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till

lägre belopp.

Avräkningsbeslut fattas ef-

ter den tidpunkt då taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxe-

ringslagen 1990:324 senast

skall ha meddelats.

12 c § Bestäms vid slutlig avräk-

ning bostadstillägget till högre belopp än vad för

som

bidragsär betalats ut i preli-

minärt tillägg, skall skillnaden betalas ut. Bestäms vid

slutlig avräkning bostadstillägget till lägre belopp än vad som för bidragsåret har betalats ut i preliminärt tillägg,

skall skillnaden betalas tillba- ka.

Belopp under 100 kronor skall inte betalas ut eller betalas tillbaka. På belopp skall betasom las ut eller betalas tillbaka

enligt första stycket skall

avgift och ränta betalas i enlig-

het med de föreskrifter som

meddelas regeringen eller av efter regeringens bemyndi-

gande av Riksförsäkringsver-

ket. Skall pensionären betala

tillbaka belopp enligt första

stycket får försäkringskassan

vid senare utbetalning av bostadstillägg eller annan

ersättning betalas ut av som

försäkringskassan innehålla

ett skäligt belopp i avräkning

på vad betalats ut för som

mycket.

12 d §

Om pensionärens taxering

ändras efter det att slutlig avräkning bestämts och ändringen innebär att bostadstillägget skulle ha varit högre eller lägre, skall ett nytt

avräkningsbeslut bestämmas,

pensionären begär det

om inom ett år från det att

beslutet om taxeringsändring

meddelades eller om försäk-

ringskassan tar upp frågan

inom tid. samma En fråga om ett nytt

avräkningsbeslut enligt denna

paragraf får inte tas upp sedan än två år har förflutit mer

från den dag den slutliga av-

räkningen bestämdes, om inte

40 Förfatzningsförslag

taxeringsändringen motsvarar en väsentlig höjning eller sänkning av bostadstillägget.

Återbetalning

13 §

Har någon oriktiga uppgifter eller underlåtenhet

genom genom

att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat

sätt förorsakat att bostadstillägg utgått obehörigen eller med för högt belopp, eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp uppburit bostadstillägg och har han skäligen bort

inse detta, skall återbetalning ske vad för mycket av som utbetalats, om inte i särskilt fall anledning föreligger att helt eller

delvis efterge återbetalningsskyldigheten.

Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, får vid utbetalning bostadstillägg eller ersättning

senare av annan

som betalas ut av allmän försäkringskassa ett skäligt belopp innehållas i avräkning på vad som betalats ut for mycket.

Överklagande m.m.

14 Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 lagen 1962:381 allom

män försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt överklagande försäkringskassas beslut och dom-

av

stols beslut skall tillämpas i ärenden bostadstillägg enligt

om denna lag.

Övriga bestämmelser

15 §12 Följande bestämmelser i lagen 1962:381 allmän

om

försäkring skall tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:

16 kap. 12 § utbetalning till

om annan, 17 kap. 1 § om Sammanträffande förmåner, av

18 kap. 46 och 47 om Riksförsäkringsverkets tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

" Senaste lydelse 1998:102 z Senaste lydelse 1998:102

Författningsförslag 41

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av

ersättning,

20 kap. 5 § om preskription av bidrag,

20 kap. 6 § förbud mot utmätning och om överlåtelse av

om

ersättning,

20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder,

20 kap. 9 § uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala

om

myndigheter, arbetsgivare m.fl.

Denna lag träder i kraft den l oktober 2000 och tillämpas forsta

i fråga beslut rätt till bostadstillägg avser tid gången om om som efter den 31 december 2000.

Bostadstillägg lämnas efter ikraftträdandet bestäms för

som perioden januari 2000-februari 2001.

För vid utgången december 2000 uppbär

pensionär som av

bostadstillägg och uppfyller villkoren för bostadstillägg inte

beräknas för eller bostadsrätt i 5 d §

privatfastighet som avses

tredje stycket.

42 F örfattningsförslag

Förslag till

Lag om efterlevandepension

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 17 § i betänkandets SOU

1998:201 föreslagna lag skall ha följande lydelse.

17 §

Tilläggspension i form av änkepension enligt 7 § första stycket

2 samt garantipension till änkepension skall minskas med 20 pro-

cent av den reduceringsinkomst räknats fram enligt 5-5

som e

och 6-6 a lagen 1994:308 bostadstillägg till pensionärer.

om

Om rätt föreligger till såväl änkepension bostadstillägg

som skall änkepensionen minskas först efter minskning bostadstillav

lägget enligt 6 b § lagen om bostadstillägg till pensionärer. Före minskningen av tilläggspension och garantipension till änkepen-

sion skall den del av reduceringsinkomsten inte använts för som

minskning av bostadstillägget minskas med dels pensionärens in-

komst från sådan livränta och tjänstepension i 5 b § som avses lagen om bostadstillägg i dess lydelse före den 1 oktober 2000,

dels pensionärens inkomst från pensionsförsäkring än

annan

tjänstepensionsförsäkring och från pensionssparkonto i

som avses

10 kap. 6 § inkomstskattelagen 1999:000.

Denna lag träder i kraft den l oktober 2000 och tillämpas första

gången i fråga beslut rätt till tilläggspension i form

om om av

änkepension och garantipension till änkor tid efter den

som avser 31 december 2000.

F örfattningsförslag 43

Förslag till Lag om ändring i lagen 1998:708 om upphävande av hustrutillägg i vissa fall då make lagen 1994:309 om

uppbär folkpension

Härigenom föreskrivs att punkt 3 i övergångsbestämmelsema till

lagen 1998:708 om upphävande av lagen 1994:309 om

hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension i stället for

dess lydelse enligt nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillämpning lagen 1962:392 hustrutillägg och

av om

kommunalt bostadstillägg till folkpension för hustrutillägg till

kvinna make uppbär ålderspension skall

vars vad gäller för folk- vad gäller för folka som a som

pension i form ålderspen- pension i forrn av ålderspen-

av

sion enligt 1 § första stycket sion enligt l § första stycket i

och 5 § första stycket femte stället gälla ålderspension en-

meningen i stället gälla ålders- ligt lagen 1998:674 om in-

pension enligt lagen 1998:674 komstgrundad ålderspension inkomstgrundad ålders- eller garantipension enligt

om

pension eller garantipension: lagen 1998:702 om garantienligt lagen 1998:702 om pension,

garantipension, hustrutillägg enligt 1 § b hustrutillägg enligt 1 §

b

andra stycket, för år räknat andra stycket, för år räknat

motsvara 1,67 gånger prisbas- motsvara 1,67 gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § beloppet enligt l kap. 6 § lagen 1962:381 allmän lagen 1962:381 om allmän

om försäkring, inte annat föl- försäkring, inte annat fölom om jer vad föreskrivs i 1 § jer vad föreskrivs i 1 § av som av som

tredje stycket eller 4 tredje stycket eller 4 Vid tillämpningen 4 § första

av

stycket skall hustrutillägget

minskas med sextio procent den del av den pensionsav

berättigades beräknade in-

komst enligt vad som anges i 3 d i den mån inkomsten inte

överstiger ett prisbasbelopp.

Till den del sådan inkomst överstiger detta belopp mins-

kas hustrutillägget med

femtio

procent av inkomsten.

vad som gäller för folkpension i form ålderspension

c av enligt l § tredje stycket i stället skall gälla den andel oavkortad av

garantipension som mannen enligt 3 kap. 6 § lagen 1998:702 om garantipension är berättigad till eller skulle berättigad till

vara

om förutsättningarna för rätt till garantipension hade förelegat. d vad gäller för folk- d vid beräkning

som av pension och tilläggspension hustrutillägg i stället för vad

enligt 5 § första stycket andra årsinkomst i

som anges som meningen i stället gälla 5 § gälla vad föreskrivs i pen- som sion enligt lagen om inkomst- 5-5 §§ och 6-6 §§ lagen e a

grundad ålderspension och 1994:308 om bostadstillägg

garantipension enligt lagen till pensionärer. om garantipension till den del sådan pension sammanlagt

inte uppgår till 1,9 gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap.

6 § lagen om allmän försäkring eller dessa pensionsförmåner utges med viss andel, motsvarande andel av

1,9 gånger basbelopp,

samma

vad som gäller för tilläggspension enligt 6 § andra stycket i

e

stället gälla pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension eller garantipension enligt lagen garantipension, samt

om

f vad som gäller för folkpension i form ålderspension

av

enligt 13 § i stället gälla garantipension enligt lagen garanti-

om

pension.

Förslag till

Förordning om ändring i förordningen 1998:562 med vissa för Riksförsäkringsverket att bemyndiganden

meddela föreskrifter

Regeringen föreskriver att 2 och 3 förordningen 1998:562 med vissa bemyndiganden för Riksförsäkringsverket skall ha

följ ande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Normgivningsbemyndiganden

2 § Riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter

försäkringskassomas redovisning, efter samråd med

om

Ekonomistyrningsverket,

-

försäkringskassornas skyldighet att till Riksförsäkrings-

om verket lämna de uppgifter som behövs för verkets tillsyn över

försäkringskassoma,

skyldighet för den är försäkrad eller i övrigt om som som har rätt till ersättning enligt lagen 1962:381 om allmän försäk-

ring att lämna de uppgifter är betydelse för tillämpningen

som av

av lagen, att uppgifter sjukdomsfall enligt 12 § andra stycket

om om lagen 1991:1047 sjuklön skall lämnas till den allmänna om försäkringskassan samt att uppgifterna får lämnas genom auto-

matiserad behandling.

Riksförsäkringsverket får fastställa de procentsatser skall som

tillämpas vid beräkning sjukförsäkringsavgift och arbetsmark-

av

nadsavgift för sjömän enligt 2 kap. 2 § andra stycket lagen

1981:691 om socialavgifter.

Riksförsäkringsverket f°ar fastställa den procentsats som sjuk-

försäkringsavgiften enligt 3 kap. 2 § lagen socialavgifcer skall

om

uppgå till när sjukpenningförsäkringen, enligt 3 kap. ll § lagen

allmän försäkring, gäller med karenstid. om

Riksförsäkringsverket får fastställa avgift och ränta en-

ligt 12 c § tredje stycket lagen bostadstillägg till pensio-

om närer på belopp betalas som ut eller tillbaka vid slutligt

46 F örfattningsfárslag

avräkning av bostadstillägget.

3 §

Riksförsäkringsverket får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställighet av lagen 1962:381 om allmän försäkring när det gäller 1 kap.,

3-17 kap., 18 kap. 6 20 kap. 8 och 12 samt 22 kap.,

lagen 1988:1465 om ersättning och ledighet för närståen-

devård,

lagen 1989:225 om ersättning till smittbärare, 4. lagen 1993:332 om avgiftsfria sjukvårdsförmåner m.m. för

vissa hivsmittade,

lagen 1994:308 om lagen 1994:308 om bostadstillägg till pensionärer bostadstillägg till pensionärer i fråga om i fråga

om

ansökningsförfarandet, ansökningsförfarandet,

- -

beräkning av bostads- beräkning av bostads-

- kostnad, kostnad,

beräkning av årsinkomst, beräkning årsinkomst,

- - av

beräkning av förmögen- beräkning av förmögen-

- het samt avkastning därav, het samt avkastning därav,

ändrad bokföring, ändrad bokföring,

- -

utbetalning av bostads- utbetalning av bostads-

- -

tillägg. tillägg, anmälningsskyldighet,

-

återbetalning av bidrag.

-

lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension med undantag för 7-11 kap. och 14 kap. 2.6 11 och lagen 1998:675

om införande av lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension med undantag för 25 § och 37-40 §§. Riksförsäkringsverket får dock meddela föreskrifter om det är klart att de

inte kapitalförvaltning eller försäkringsteknisk verksamhet

avser

och om det behövs för att uppnå likforrnig tillämpning be-

av stämmelsen inkomst pension och premiepension. Riksför-

om

säkringsverket skall samråda med Premiepensionsmyndigheten

om föreskrifterna rör premiepension.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2001.

1 Nuvarande bostadsstöd och

- regler

omfattning

1.1 Bostadstillägg till pensionärer BTP

Bostadstillägg till pensionärer BTP infördes år 1995 och ersatte

då det kommunala bostadstillägget KBT. Både BTP och KBT

har i huvudsak likartade regler för inkomstprövningens konstruk-

tion och beräkning bostadskostnaden. Den stora skillnaden av mellan BTP och KBT är reglerna för hur stor del av bostadskost-

naden ska bostadstillägget. I BTP är reglerna lika

som ersättas av för hela landet, medan kommunerna själva beslutade KBTom

ersättningsnivåer. Statsbidragsreglerna hade dock en

systemets styrande inverkan på kommunernas regler. De nuvarande bestämmelserna för BTP återfinns i lagen

1994:308 bostadstillägg till pensionärer, Riksförsäkrings-

om

verkets föreskrifter RFFS 1998:18 inkomstberäkning,

om RFFS 1998:9 beräkning bostadskostnad och RFFS om av 1998:28 uppskattning kostnader för bostads uppvärrnom av en

ning, hushållsel och övrigt drift vid beräkning bostadskostnad

av för år 1999. RFV har också utfärdat Allmänna råd 1995:4 om

BTP.

1.1.1 till stödet

Berättigade

Bostadstillägg till kan utges den sökande uppbär

pensionärer om någon av följ ande pensionsförmåner:

ålderspension fr.o.m. 65 års ålder -

förtidspension/sjukbidrag

-

omställningspension

-

förlängd omställningspension

-

särskild efterlevandepension

-

hustrutillägg

-

48 Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning

-

änkepension enligt Övergångsbestämmelser

-

pension enligt lagstiftningen i en stat ingår i EU eller

- som

EES.

BTP utges bara till den är bosatt i Sverige och kan endast

som avse bostad i Sverige.

För vissa grupper kan folkpension, pensionstillskott och tilläggspension utges med reducerade belopp. Det gäller

exem-

pelvis pensionärer som har gjort förtida uttag, försummat avgiñs-

betalning till tilläggspensionssystemet eller har kvotdels-

som en beräknad folkpension eftersom pensionären inte varit bosatt i Sverige i 40 år eller tillgodoräknats ATP-poäng för 30 år. I dessa fall utges dock BTP utan hänsynstagande till det reducerade

pen-

sionsbeloppet. Andra regler gäller för SBTP.

BTP utges från år 1999 med 90 procent bostadskostnaden

av per månad mellan 100 kr och 4 000 kr. Gränsen för bostadskostnaden är densamma för ensamboende och två makar. Under åren 1995-1998 var ersättningsgraden 85 procent, efter att åren dessförinnan ha varierat mellan 83 och 85 procent. För boende i särskild boendefonn bl.a. sjukhem, ålderdomshem, servicehus och gruppboende kan BTP utges för en- och tvåbäddsrum inte

men för flerbäddsrum. För boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform är BTP begränsat till 90 procent bostadskostnaden

av upp till högst 2 000 kr/mån.

Från den maximala bostadskostnaden kan rätt till BTP

som ge görs avdrag för den som har inkomster utöver folkpension och pensionstillskott. Avdrag görs med 40 procent inkomsten

av upp till 1,5 basbelopp, vilket för år 1999 innebär 54 600 kr. För inkomst däröver minskar BTP med 45 procent inkomsten. För

av makar beräknas inkomsten gemensamt och delas sedan på två. BTP under 25 kr/mån betalas inte ut.

BTP kan under år 1999 maximalt uppgå till 3 510 kr/mån. Det genomsnittliga BTP-beloppet var i januari 1998 1 567 kr/mån.

1.1.2 bostadskostnad

Beräkning av

Bestämmelserna för beräkning den del bostadskostnaden

av av som grundar rätt till BTP ges i Riksförsäkringsverkets föreskrifter RFFS 1998:9. Beräkningsreglema är olika beroende på vilken boendefonn som är aktuell för den sökande.

För hyreslägenhet är bostadskostnaden lika med årshyran, inkl.

uppvärmningskostnaden, samt obligatoriska avgifter i hyran ex-

Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning 49 -

empelvis eller kabel-TV. Om kostnad för uppvärmning för garage

inte ingår i hyran beräknas denna enligt schablonregel för upp-

en värrnningskostnaden för småhus nedan. Kostnad för hushålls-

se

får inte räknas med den ingår i hyran. Denna kostnad schaom blonberäknas liksom kostnader för Vattenförbrukning och sop-

hämtning i de fall dessa inte ingår i hyran.

För den bor i bostadsrättslägenhez är bostadskostnaden som lika med den fastställda årsavgiften inkl. uppvärrnningskostnaden. Dessutom får 70 procent ränta på skuld för inköp av boav stadsrätten tas med under förutsättning att bostadsrätten lämnats pant för lånet. För tillägg och avdrag till bostadskostnaden som gäller vad nämnts beträffande hyreslägenheter. som ovan För den som bor i särskilda boendeformer exempelvis servicebostäder är bostadskostnaden lika med den hyra kommunen

tar ut av pensionären.

För andra boendeformer, exempelvis boende i husvagn, möblerad bostad, andrahandsbostad eller för den har fri bostad som

gäller speciella regler.

När det gäller boende i småhus eget enfamiljshus beräknas bostadskostnaden schablonkostnad för uppvärmning och som en drift fastställs för varje år till ett fast krontal kvadratmesom per bostadsyta. Som bostadsyta räknas den yta fastställts enter som

ligt senaste fastighetstaxeringen.

I bostadskostnaden medräknas dessutom 70 procent av ränta

skuld på fastigheten efter avdrag för räntebidrag. Dessutom får på

70 procent tomträttsavgälden medräknas liksom också 1,7 proav

cent av fastighetens taxeringsvärde motsvarar fastighetsskatten.

Bostadskostnaden i eget tvåfamiüshus beräknas på motsvarande sätt för enfamiljshus, för den sökande tas endast som men så del den totala bostadskostnaden för hela tvåupp stor av familj shuset motsvarar den sökandes bostadsyta i förhållande som till hela shusets bostadsyta. För den bor i eget små-

tvåfamilj som

hus lantbruksenhet beräknas också bostadskostnaden som för

på

enfamiljshus, får bara ta med kostnaderna för boeget men man

stadsfastigheten.

För den bor i flerfamiljsfastighet än två lägen-

som egen mer bestäms bostadskostnaden de för bostads-

heter enligt normer kostnader fastställts Riksförsäkringsverket.

som av Om hyr ut ett eller flera i bostaden till någon annan man rum nära anhörig eller delar bostad med någon reduceras den än en totala bostadskostnaden. För gift pensionär make inte har pension berättien vars som till BTP ska makamas hela bostadskostnad räknas med. gar

50 Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning

-

Om en pensionär med minderåriga barn är berättigad till bostadsbidrag till barnfamiljer mil. minskas bostadskostnaden med

hela bostadsbidraget före inkomstprövningen.

l 1

Inkomstprövningsregler

.

Inkomstprövningsreglema är detaljerade och innebär i princip att

alla inkomster, som inte särskilt nämns undantag i BTP-la-

som

gen, ingår i inkomstunderlaget för BTP. De vanligaste inkomst-

slagen är följande:

allmän pension utöver folkpension och pensionstillskott

-

änstepensioner

-

livräntor -

arbetsinkomster -

utländsk pension inte har påverkat pensionstillskottet

- som

sjukpenning och arbetslöshetsersättning.

-

De undantag som finns inskrivna i BTP-lagen gäller i huvudsak

skattefria inkomster barnbidrag, socialbidrag, ersättning till

som

neurosedynskadade och vissa utländska krigspensioner.

Som inkomst av näringsverksamhet tas den beräknade

upp

nettointäkten näringsverksamheten. Som näringsverksamhet

av räknas bl.a. innehav av lantbruk eller fastighet som inte är privatbostad.

När det gäller förmögenhet beräknas en schablonmässig av-

kastning på fem procent som läggs till övriga inkomster. För den

del tillgångarna efter avdrag för skulder överstiger

av som - - 75 000 kr for ensamstående och 120 000 kr för makar gemensamt räknas ytterligare 10 procent som inkomst. Till fönnögenheten räknas bankmedel, aktier, obligationer, andelar i ekonomiska fö-

reningar, fordringar och övriga tillgångar. Också egendom

av större värde räknas med. Förmögenhet hänförs till närings-

som verksamhet beräknas enligt deklarationsvärdet den 31 december

året före ansökningsåret.

Privatbostadsfastighet som pensionären bebor ska inte med-

räknas i förmögenheten och inte heller ska någon avkastning beräknas vid inkomstprövningen. Samma regler gäller även i de

fall privatbostadsfastigheten bostadsrättslägenhet. Privatbo-

är en

stadsfastighet som pensionären inte bebor exempelvis fritidsfastighet ska tillgång vid förmögenhetsberäkningen

tas upp som

med taxeringsvärdet.

Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning 51

-

1.1.4 Administrativa rutiner

BTP beslutas försäkringskassan efter ansökan från den en-

av skilde. Ansökan ska innehålla nödvändiga upplysningar för be-

dömande rätten till stöd. Sedan försäkringskassan beviljat BTP

av

betalas bostadstillägget ut i samband med utbetalningen den

av allmänna pensionen. BTP betalas ut tills vidare om inga föränd-

ringar inträffar.

BTP-tagaren är skyldig att till försäkringskassan, utan oskäligt

dröjsmål, anmäla de ekonomiska förhållandena väsentligt

om förbättrats, byter bostad eller om boendeförhållandena

om man

ändras eller ingår äktenskap eller äktenskapet upplöses.

om man Enligt rekommendationer i RFV:s allmänna råd 1995:4 om bo-

stadstillägg till pensionärer och hustrutillägg anses anmälningsskyldighet föreligga när ökning förrnögenheten har ägt rum

en av

med ett basbelopp eller eller när en inkomstökning uppgår

mer

till ett belopp överstiger 10 procent av basbeloppet.

som

BTP räknas automatiskt när den allmänna pensionen änd-

om

BTP får även räknas automatiskt när tjänstepensionen ras. om ändras och, BTP-tagaren tidigare godkänt detta, när hyran

om ändras.

52 Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning

v

1.1.5 Utvecklingen antalet och BTPav BTP-tagare

kostnaderna

g Från RFVzs statistik, avseende december månad varje år, framgår

följande antal BTP-tagare avrundade ta1:

Prognos

1Uppgifterna för åren 1990-1994 avser KBT. 2Änkepension, hustrutillägg och efterlevandepension. 3Änkepension, hustrutillägg och efterlevandepension. 4 RFV:s prognos i budgetunderlag för åren 2000-2002. Prognosen utgår från oförändrade BTP-regler.

Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning 53

-

Kostnaderna år för BTP uppgår till följ ande summor mkr5:

per

Prognos7

Det totala antalet BTP-tagare i december 1998 utgjorde 24 procent det totala antalet folkpensionärer

av

1.1.6 Sammansättningen av BTP-tagare

gruppen

1 detta avsnitt redovisas hur pensionärer med BTP för-

gruppen delar sig i fråga ålder, inkomst, förmögenhet, bostadskostnad

om

För att belysa detta används statistik från Riksförsäkringsm.m. verkets administrativa register för BTP-systemet. Ett slumpmässigt urval drygt fem procent de erhållit BTP under ja-

om av som nuari 1998 har dragits.

En närmare statistisk redovisning BTP-tagamas fördelning i

av olika avseende lämnas i bilaga

Under januari 1998 erhöll 504 000 BTP. Av dessa

ca personer

400 000 ålderspensionärer, 100 000 förtidspensionärer

var ca

samt 4 000 efterlevandepensionärerg.

5Uppgifterna för åren 199071994 avser KBT. 6Änkepension, hustnitillägg och efterlevandepension. 7 i budgetunderlag för åren 2000-2002.

RFVzs prognos 8Denna omfattar även pensionärer med omställningspension.

grupp

54 Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning -

Diagram 1 Antal BTP-tagare uppdelat på kön

300000 Efterlévåndepénsionärer

iI Förtndspenslonärer 250000 i Ålderspensionärer ii 200000

Kvinnor Män

Cirka 75 procent av den totala BTP-stocken utgörs av kvinnor.

Den jämnaste könsfördelningen återfinns naturligt nog bland förtidspensionärema där 56 procent är kvinnor, bland ålderspensio-

närema utgör kvinnorna 79 procent och bland efterlevandepensionärema 98 procent,

Diagram 2 Antal BTP-tagare inom olika åldersklasser

180000 160000 140000 12oo00 i Efterlevandepensionäreri I 100000 I -- Förtidspensionärer 80000- ;Ålderspensionärer 60000- 40000 - 1. 20000- i

nH

o i i . , i , 16-25 26-35 36-45 46-55 56-65 66-75 76-85 86-95 96-

Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning 55 -

Cirka 75 procent antalet ålderspensionärer som har BTP är av över 75 år, genomsnittsåldem bland dessa är 81 år. Den genom-

snittlige förtidspensionären är 49 år och efterlevandepensionären

58 år

Diagram 3 Antal BTP-tagare uppdelat efter BTP-belopp/mån

100000 hg W W___4__

- | Efterlevandepension

00000 . Fönmspenmonár 80000 -- Ålderspensuonar. U i I 70000 0"""***"""***"““"“*""" 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0- . 1 1-500 501- 1001- 1501- 2001- 2501- 3001- 1000 1500 2000 2500 3000 3500

BTP kan maximalt uppgå till 3 315 kr/mån. Den totala förmånen, inklusive SBTP och KKB, kan dock vara större. Det genomsnitt-

liga

Diagram 4 Antal BTP-tagare uppdelat efter boendekostnad

180000 150000 j EttTafieT/åfääêpenvsziöärl Förtidspensionär 140000 ;Ålderspensionär 120000 " " 77 100000 80000 60000 40000 20000 . L.. I o 1- 1001- 2001- 3001- 4001- 5001- 6001- 1000 2000 3000 4000 5000 6000

56 Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning -

Drygt 400 000 BTP-tagare har boendekostnader på högst 4 000 kr/mån, 75 000 har boendekostnader på mellan 4 000 och 5 000 kr/mån. Närmare 15 000 har boendekostnader på över 5 000 kr/mån. För hushåll där båda makarna är folkpensionärer är boendekostnaden hälften av hushållets boendekostnad. Folkpen-

sionär som är gift med icke-folkpensionär får dock tillgodoräkna

sig hela boendekostnaden.

Diagram 5 Antal BTP-tagare i olika årsinkomstklasser

140000 120000 100000 n Efterlevandepensionärer; 80000 1 Förtidspensionärer 60000 Ålderspensionärer Ä n 40000 20000 0 O 1-1000010001-20001-30001-40001-50001-60001-70001-80001-90001 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000

Cirka 50 000 BTP-tagare har enbart folkpension, pensionstillskott

och ingen eller så låg ATP att den inte höjer den totala pensionen. Dessa saknar alltså sådana inkomster reducerar BTP. som 130 000 har andra inkomster på högst 10 000 kr/år. BTP är helt bortreducerat vid årsinkomst 94 476 kr. För makar en avses halva den sammanlagda inkomsten.

Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning 57

-

Diagram 6 Antal BTP-tagare i olika förmögenhetsklasser tkr

160000 -

120000 Efterlevandepensioniäreir

3I

100000 Förtidspensionärer

80000 Ålderspensionärer

n

0 1-25 25- 50- 75- 100- 125- 150- 175- 200- 225- 250-275- 300-

50 75 100 125 150 175 200 225 250 275 300

Cirka 160 000 BTP-tagare saknar helt förmögenhet, medan ca 150 000 BTP-tagare har förmögenhet mellan 1 000 och

en 100 000 kr. Med förmögenhet avses för makar den sammanlagda

fönnögenheten. Av bilaga 2 framgår att den genomsnittliga för-

mögenheten har ett starkt samband, dvs. ökar med BTP-tagarens ålder.

1.2 Särskilt bostadstillägg till pensionärer

SBTP

Ett särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension SKBT infördes från den 1 januari 1991. I samband med att KBT år 1995 förändrades till BTP infördes också möjligheterna till ett särskilt bostadstillägg till BTP SBTP. I huvudsak har dock motivet för och reglernas innehåll varit oförändrade sedan 1991.

När det särskilda bostadstillägget infördes var syftet att en

pensionär ska ha pensionsförrnåner räcker till skälig lev-

som en nadsnivå. Man avsåg då nännast pensionärer med låg inkomst och hög bostadskostnad.

Bestämmelserna för SBTP återfinns i lagen 1994:308 om bo-

stadstillägg till pensionärer och förordningen l999:18 om tilllämpningen lagen 1994:308 bostadstillägg till pensio-

av om närer, samt RFV:s Allmänna råd 1995:4 bostadstillägg till

om

pensionärer.

58 Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning

-

1.2.1 Nuvarande SBTP-regler

Vid prövningen rätten till SBTP räknas följ ande som inkomst:

av

folkpension, pensionstillskott och den del av ATP som har

-

minskat pensionstillskottet särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård

- av

sjukt eller handikappat barn

det BTP som utges -

hälften av den årsinkomst försäkringskassan har fastställt - som

för beräkning av BTP.

När det gäller bostadskostnadsberäkningen gäller samma regler

som i BTP, men här beaktas även den del bostadskostnaden

av som ligger över 4 000 kr och upp till 5 200 kr/mån.

För uträkning av SBTP utgår man från inkomsten beräknad enligt ovan och minskar denna med den fastställda bostadskostnaden. Den återstående inkomsten jämförs därefter med

normen

för skälig levnadsnivå 1,22 gånger basbeloppet för ogift och 1,01 gånger basbeloppet för gift. För 1999 är beloppen för skälig lev-

v nadsnivå 3 701 kr respektive 3 064 kr/mån.

Är den återstående inkomsten lägre än beloppet för skälig levnadsnivå utbetalas SBTP upp till denna nivå.

Här kan nämnas att riksnorrnen för kommunernas försörj-

ningsstöd enligt socialtjänstförordningen för år 1999 var 2 900

kr/mån för ensamstående och 4 870 kr för två makar sammanlagt för personliga kostnader och gemensamma hushållskostnader.

Inom SBTP-systemet finns särskild regel med innebörden

en att allmän pension, vid beräkning inkomsterna för SBTP, alltid

av

ska anses utgöra lägst 1,515 gånger basbeloppet för den är

som ogift och 1,34 gånger basbeloppet för den som är gift. Bestämmelsen har betydelse för beräkningen av storleken på allmän

pension i form av folkpension, pensionstillskott och ATP.

Innebörden av bestämmelsen är den att pensionär gjort

en som förtida uttag ålderspension och den anledning får reduce-

av av en rad folkpension, inte därför ska erhålla ett höjt bostadsstöd. Man räknar alltså med en oavkortad folkpension vid inkomstberäk-

ningen i stället för den reducerade folkpension som i verkligheten

betalas ut. Bestämmelsen gäller även när tilläggspensionen

är re- Vducerad på grund av försummad avgiftsbetalning och pensions-

tillskottet därför har reducerats med ett fiktivt ATP-belopp.

I december 1998 var det 21 200 pensionärer hade folk-

som pension i fonn förtida uttag före 65 års ålder. Enligt RFV:s

av

Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning 59

-

budgetunderlag har det under de senaste åren skett en förhållandevis kraftig ökning antalet pensionärer med förtida uttag.

av Antalet pensionärer har fyllt 65 år har reducerad

som men som

pension på grund tidigare gjort förtida uttag i december

av var 1998 ungefär 120 000. Som jämförelse kan nämnas att antalet

ålderspensionärer som har förhöjd pension på grund av ett upp-

skjutet uttag 37 100 i december 1998.

var

Det finns ingen statistik över hur många pensionärer som har

reducerad pensionsformån på grund av bristande avgiftsbetalning.

Av statistik från RFV framgår att i december 1998 hade ca 72 000 pensionärer folkpension beräknades i 30- eller 40-

en som delar, alltså de hade inte rätt till oavkortad folkpension. Denna

fördelar sig pensionsförrnån på följ ande sätt:

grupp per

Pensionsförmån Antal därav svenska

medborgare

Ålderspension 52 400 14 700

Förtidspension/sjukbidrag 17 000 4 900

Efterlevande- och änkepension 2 600 700

Om istället hur denna fördelar sig med hänsyn till

man ser grupp hur stor kvotdel oavkortad pension betalas ut fördelar sig

av som

enligt följ ande:

gruppen

Antal kvotdelar folkpension 30-delar 4 0-delar Totalt

-

60 Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning

-

1.2.2 Utvecklingen antalet och

av SBTP-tagare

SBTP-kostnader

Antalet pensionstagare med SBTP, enligt RFV:s statistik for december månad, är följ ande avrundade tal:

Prognos°

Den av RFV redovisade prognosen bygger på förutsättningen att i januari 1999 gällande regler för BTP och SBTP är oförändrade.

I januari 1998 fanns ca 39 000 SBTP-tagare, vilket utgör

knappt 8 procent BTP-tagarna. Denna siffra har sjunkit i janu-

av ari 1999 beroende på höjningen kompensationsnivån från 85

av procent till 90 procent av bostadskostnaden mellan hyresgränsema. Härigenom ökar storleken på det BTP som utbetalas. Ge-

nomsnittligt SBTP-belopp i januari 1998 var 2 772 kr/mån.

En närmare redovisning och analys inkomst- och förmö-

av

genhetsförhållanden, bostadskostnader m.m. bland SBTP-tagama lämnas i kapitel Det genomsnittliga SBTP-beloppet är ungefär lika inom olika

inkomstgrupper och fönnögenhetsgrupper. BTP-beloppet minskar

däremot med ökande inkomst ökande förmögenhet. Orsaken

resp. till denna skillnad är för närvarande oklar.

9 RFV:s prognos i budgetunderlag för åren 2000-2002.

Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning 61

-

1.3 Kommunala kompletterande

utöver BTP KKB

bostadstillägg

En kommun kan till och med år 2000 medel utge ett

av egna

kompletterande bostadstillägg till det statliga BTP. Detta kompletterande bostadstillägg kan exempelvis avse en högre ersätt-

ningsgrad än vad som gäller för BTP eller en högre bostadskost-

nad än 4 000 kr/mån. Sådant kompletterande bostadstillägg be-

räknas i övrigt på samma sätt som BTP, beräknas av försäkringskassan i samband med dess beslut om BTP och betalas ut tillsammans med BTP.

Möjlighet för en kommun att besluta om det kompletterande bostadstillägget infördes år 1995 i samband med att det dåvarande kommunala bostadstillägget KBT förändrades till det statliga

bostadstillägget BTP. Anledningen till att denna möjlighet in-

fördes var att underlätta övergången från KBT till BTP i de fall de

tidigare kommunala bostadstilläggen högre än BTP. Avsikten

var

från början att denna möjlighet endast skulle finnas under en var

begränsad tidsperiod. Denna har förlängts till utgången av år

nu 2000. Under 1999 är det elva kommuner som utger komplette-

rande bostadstillägg.

1.4 till m. fl.

Bostadsbidrag barnfamiljer

BOB

Bostadsbidrag är ett inkomstprövat bidrag betalas ut till

som

barnfamiljer och ungdomar utan bam. Bidraget har funnits sedan

mitten l930-talet. Målen för den sociala bostadspolitiken har

av

skiftat över tiden. I dag har bostadsbidragen såväl bostadspolitiska som familjepolitiska syften. Bostadsbidragens uppgift är att

ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och ge

tillräckligt rymliga bostäder. Bostadsbidragen ingår också som en

viktig del i det ekonomiska familjestödet, som främst syftar till

att ekonomisk grundtrygghet för barnfamiljer under den

ge en

period de har en stor försörjningsbörda.

Liksom BTP bostadsbidragen tidigare en kommunal verk-

var samhet med statsbidrag och delvis statliga regler. Från och med den l januari 1994 har staten hela kostnadsansvaret för bostads-

bidragen. Från samma tidpunkt handläggs bostadsbidragen på

lokal nivå de allmänna försäkringskassoma.

av

62 Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning

-

Bestämmelserna om bostadsbidrag finns i lagen 1993:737 om bostadsbidrag, bostadsbidragsförordningen 1993:739, RFV:s föreskrifter RFFS 1993:7 bostadsbidrag, RFFS 1996:12

om

om inkomstprövning och avstämning vid beslut om bostads-

bidrag, RFFS 1998:9 om beräkning av bostadskostnad, och RFFS 1998:28 om uppskattning av kostnader för en bostads

uppvännning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bo-

stadskostnad for år 1999 samt RFV:s Allmänna råd 1998:10

om

bostadsbidrag till barnfamilj er och ungdomar.

1.4.1 Berättigade till stödet

BOB lämnas till hushåll. Ett hushåll kan antingen vara en barn-

familj eller ett ungdomshushåll utan barn i åldern 18-28. Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels ett belopp som

av beror uteslutande av antalet barn, dels ett belopp som beror på bostadskostnadens storlek. Når det gäller den bostadsanknutna delen beräknas bostadsbidraget till 75 procent bostadskostna-

av den månad inom följ ande intervall:

per

ett barn 2 000-2 999 kr månad

per två barn 2 000-3 299 kr per månad tre eller fler barn 2 000-3 599 kr per månad.

Om bostadskostnaden överstiger dessa belopp lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till

5 200 kr för familjer med ett barn, 5 900 kr för familjer med två barn, 6 600 kr för familjer med tre eller flera barn.

Högre bostadskostnad får beaktas, om sökanden eller någon medlem av familj en är funktionshindrad.

1.4.2 Beräkning av bostadskostnad

Bestämmelserna för beräkning av den del av bostadskostnaden som kan ligga till grund för BOB är i huvudsak lika med motsvarande regler för BTP. De återfinns i Riksförsäkringsverkets före-

Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning 63

-

skrifter RFFS 1998:9 om beräkning av bostadskostnad. Se av-

snitt 1.1.2

1 .4.3 Inkomstprövningsregler

Till grund för inkomstprövningen för BOB läggs den bidrags-

grundande inkomsten. Denna utgörs inkomst av

av summan av

tjänst och näringsverksamhet enligt kommunalskattelagen

av

1928:370 och inkomst av kapital enligt lagen 1947:577 om

statlig inkomstskatt. Denna inkomst ökas med vissa inkomster som inte omfattas av taxeringsbeslut.

Bostadsbidraget minskas den bidragsgrundande inkomsten

om överstiger ett visst belopp. För makar med barn minskas bidraget med 20 procent av den del av vardera makens årsinkomst som överstiger 58 500 kr. För ensamstående med barn minskas bidraget med 20 procent av den del av inkomsten som överstiger 117 000 kr.

skattepliktig inkomst

Nedan lämnas kort genomgång reglerna för de olika in-

en av

komstslagen.

Inkomst av tjänst

Inkomst tjänst inkomster erhållits för utförd

av avser som en

prestation och inte utgör inkomst näringsverksamhet. Med

som av

tjänst likställs enligt kommunalskattelagen KL vissa andra inkomster, exempelvis pension, livränta, skattepliktigt periodiskt understöd. Vissa periodiska ersättningar är inte skattepliktiga, exempelvis handikappersättning och den del av vårdbidraget som

utgör ersättning för merkostnader.

Från inkomst tjänst får avdrag göras för utgifter som är att

av

kostnader för fullgörande tjänsten. Det återstår anse som av som efter avdrag dessa kostnader är den inkomst utgör bi-

av som

dragsgrundande inkomst i BOB-systemet.

64 Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning

-

Inkomst näringsverksamhet

av

Med inkomst av näringsverksamhet avses enligt KL yrkesmässigt

självständigt bedriven förvärvsverksamhet liksom innehav av nä-

ringsfastighet samt innehav och avyttring av rätt till avverkning

skog. Som exempel på verksamheter som räknas som näringsav verksamhet kan nämnas detaljhandel, industriell tillverkning,

jordbruk, fiske, fastighetsförvaltning och försäljning av fastighe-

ter.

Från intäkt av näringsverksamhet får avdrag göras för kostna-

der i verksamheten exempelvis personalkostnader, lokalhyror och räntekostnader.

Sedan kostnader dragits från intäkter återstår verksamhetens

av resultat före avskrivningar. Avskrivningar får göras för bl.a. ma-

skiner, inventarier, byggnad på näringsfastighet och goodwill.

Från resultatet efter avskrivningar får vissa bokföringsmässiga

avdrag göras, exempelvis avsättning till periodiseringsfond och

expansionsmedel. Det resultat sedan återstår utgör inkomst

som

av näringsverksamhet. Vid beräkning av bidragsgrundande inkomst för bostadsbidrag ska inkomst näringsverksamheten enligt KL ökas med årets

av

avsättning till periodiseringsfond, årets ökning av expansionsme-

del och för intill halvt basbelopp. Även

utgift egen pension ett avdrag för underskott från tidigare beskattningsår ska öka in-

komsten.

Den skattepliktiga inkomsten minskas med årets upplösning av

periodiseringsfonder och minskning av expansionsmedel.

För sökande har inkomst näringsverksamhet ska den

en som av uppskattade inkomsten enligt BOB-lagen antas minst lika

vara hög den inkomst fastställts vid senaste taxeringsbeslut.

som som

Inkomst av kapital

Till bidragsgrundande inkomst för bostadsbidrag räknas också

inkomst kapital enligt lagen statlig inkomstskatt SIL. Till

av om sådan intäkt räknas avkastning och intäkt härrör från

annan som egendom, i den mån intäkten inte hänförs till näringsverksamhet. Till inkomst kapital görs vissa tillägg som avser gjorda avdrag

av

enligt SIL, exempelvis för förvaltningskostnader, räntekostnader

och omkostnader. Från huvudregeln att man ska lägga till gjorda

avdrag finns tre undantag:

Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning 65

-

Realisationsvinst har minskats med realisationsförlust - som

uppkommit under beskattningsåret. Avdrag har gjorts enligt lagen uppskovsavdrag vid byte

- om av

bostad.

Avdrag har gjorts för negativ räntefördelning.

-

När det gäller barns inkomst kapital ska enligt BOB-lagen

av dessa räknas med för sökande har vårdnaden ett barn

en som om och varaktigt bor tillsammans med barnet. Endast kapitalinkomster som överstiger 1 000 kr för varje barn räknas med. Barns kapitalinkomster fördelas lika mellan makar oavsett om endast en av makarna har vårdnaden.

Övriga inkomster

All inkomst inte uttryckligen är undantagen från skatteplikt

som

enligt KL ska i princip räknas till något av inkomstslagen tjänst, näringsverksamhet eller kapital. Enligt BOB-lagen ska även vissa

övriga inkomster ingå i den bidragsgrundande inkomsten, nämligen:

vissa utlandsinkomster som är skattefria eller inkomster som w

på grund av avtal undvikande dubbelbeskattningsavtal

om av

inte ingår

studiemedel i form av studiebidrag

-

skattefria stipendier över 3 000 kr/mån. -

Förmögenhet

Tillägg till den skattepliktiga inkomsten ska i BOB-systemet gö-

ras för förmögenhet. Tillägget ska göras med 15 procent av den

del hushållets sammanlagda skattepliktiga förmögenhet som

av

överstiger 100 000 kr. Som förmögenhet räknas inte privat-

bostadsfastighet och bostadsrätt som den sökande bebor.

Fönnögenheten beräknas med hänsyn till förhållandena vid kalenderårets utgång.

66 Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning

-

1.4.4 Administrativa rutiner

BOB betalas ut efter ansökan som preliminärt bostadsbidrag för längst tolv månader i taget. Det slutliga bidraget bestäms sedan i efterhand för varje kalenderår genom avstämning av det preliminära bidraget mot den taxerade inkomsten. Meningen är att det

preliminära bidraget så nära möjligt ska motsvara det slut-

som

liga.

Bidragstagaren är skyldig att anmäla ändrade förhållanden. Av

24 § BOB-lagen och Riksförsäkringsverkets allmänna råd l998:10 Bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar följer

om att anmälan ska göras

om hushållet flyttar till en annan bostad -

hushållets sammansättning ändras - om

bidragstagarens eller hushållets inkomst eller förmögenhet - om

ökar

den bostad berättigar till bidrag hyrs ut helt eller del- - om som

vis eller om bostadskostnaden i annat fall minskar när ett barn i hushållet fyller 18 år eller när studiehjälp eller

-

förlängt barnbidrag inte längre lämnas till ett äldre bam.

Om en ändring av det preliminära bidraget görs under en löpande

tolvmånadersperiod får kassan besluta bidrag för tolv-

om en ny

månadersperiod.

Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning 67

-

1.4.5 Antalet hushåll med bostadsbidrag samt

kostnadsutveckling

Av budgetpropositionen 1998/99 framgår att bostadsbidraget ut-

betalas till följande hushållstyper situationen i maj månad

avser

respektive år, avrundade siffror:

Hushållstyp 1995 1996 1997 1998

a Hushåll med hemmavarande barn

gifta/samboende 193 000 174 000 106 000 86 000

-

ensamstående 192 000 188 000 175 000 171 000

b Hushåll med enbart umgängesrättsbam 43 000 41 000 29 000 27 000

Hushåll utan barn

c

ungdomar 90 000 68 000 56 000 55 000

-

andra 58 000

- - - - Samtliga 576 000 471 000 366 000 338 000

Den totala kostnaden för bostadsbidrag under dessa år samt prognoser för följande år:

1995 9 221 mkr 1996 8 373 mkr 1997 6 195 mkr 1998 5 749 mkr

1999 5 366 mkr prognos 2000 5 592 mkr prognos 2001 5 690 mkr prognos 2002 5 707 mkr prognos

1.5 Familj ebidrag till totalförsvarspliktiga

Den fullgör värnplikt, oivilplikt eller allmän tjänsteplikt har

som rätt till bl.a. familjebidrag under förutsättning att den totalför-

svarspliktige har grundutbildning är längre än 60 dagar.

en som

Familjebidrag kan lämnas i form familjepenning, bostadsbi-

av

drag, näringsbidrag och begravningshjälp.

68 Nuvarande bostadsstöd regler och omfattning

-

Bostadsbidraget lämnas för kostnaden för den bostad där den

bidragsberättigade bor

tillsammans med make eller barn -

tillsammans med föräldrar endast i vissa fall -

ensam eller tillsammans med den bidragsberätti- - annan, om

gade vid tjänstgöringens början bott på sådant sätt i minst tre

månader och under denna tid haft ekonomisk förmåga att be-

tala och regelbundet betalat för sitt boende eller om det finns

särskilda skäl för det.

Familj ebidrag utges inte för bostadskostnad under 100 kr/mån.

Bostadsbidraget får inte överstiga vad är skälig bostads-

som kostnad. I övrigt tillämpas i stort sett samma regler om hur bostadskostnaden ska beräknas som gäller för BTP och BOB.

Skälig bostadskostnad utges enligt en norm som varierar beroende på var i landet bostaden är belägen och hur stort hushållet är. För exempelvis Stor-Stockholmsområdet är högsta godtagbara bostadskostnad 5 825 kr/mån för 1-2 personer. För en bostad i en kommun med mindre än 75 000 invånare är högsta godtagbara kostnad 5 050 kr/mån hushållet består 1-2 För

om av personer. den som bor hos sina föräldrar varierar den högsta godtagbara kostnaden mellan 925 kr och 1 125 kr/mån.

För alla änstepliktiga, som inte bor hos sina föräldrar, lämnas

ett tillägg till bostadsbidraget, som uppgår till 350 kr/mån.

Antalet änstepliktiga med bostadsbidrag och kostnaderna här-

för inkl. tillägg är följande.

År Antal Kostnad

1995 15 554 185 mkr 1996 14124 177 mkr 1997 161 mkr 1998 126 mkr

2 Problem med nuvarande

regler

Det nuvarande systemet för inkomstprövning av BTP har genom åren utsatts för kritik på grund av att reglerna upplevts som svårbegripliga samt medfört omständlig och tung administration.

en

Det framhålls i utredningsdirektiven. Samtidigt sägs att den kritik

som framförts i huvudsak gäller de bristande möjligheterna att administrera systemet effektivt, medan systemets fördelnings-

effekt uppfattas som god. Mot den här bakgrunden har vi tillskrivit försäkringskassoma

och haft underhandskontakt med Riksförsäkringsverket för att få

bättre bild problemen med de nuvarande reglerna finns. en av var Vi har också mottagit skrivelser från enskilda tagit olika

som upp

problem med nuvarande regelsystem.

I vår skrivelse till försäkringskassoma har vi frågat vilka problem finns med de nuvarande reglerna när det gäller kassor-

som

administration och när det gäller de försäkrades förståelse för nas reglerna och möjligheter att lämna ett korrekt underlag för beräkning av BTP.

Vid genomgång de inkomna kan inledningsvis kon-

av svaren

stateras att försäkringskassoma är samstämmiga i sin bedömning att regelverket är alltför komplicerat och svårförståeligt. Flera

försäkringskassor framför också att det nuvarande detaljrika regelverket medför omständlig och tung administration. Andra

en

framhåller att pensionären, på grund av regelverkets komplexitet,

har nästan ingen möjlighet att kontrollera om han får rätt BTP. Detta innebär samtidigt försämrad rättssäkerhet. Som exempel

en på komplicerade regler nämns att det finns många olika procent-

satser att tillämpa både när det gäller förrnögenhetsavkastningen och vid beräkningen inkomstavdraget beroende på fönnåns-

av slag och inkomst.

Försäkringskassorna pekar allmänt på svårigheter att få tillgång till komplett underlag för beräkningen BTP. Till detta

av

bidrar att pensionärerna ofta tror att försäkringskassan redan har

tillgång till alla uppgifter som behövs.

70 Problem med nuvarande regler

Utöver dessa allmänna synpunkter har försäkringskassorna an-

fört olika exempel där man menar att nuvarande regler bör ändras. Dessa redovisas nedan.

Inkomstbegreppet

Försäkringskassoma framför gällande regelsystem medför

att nu problem både när det gäller tillämpningen och BTP-tagamas förståelse för reglerna.

En vanlig fråga som tas upp av försäkringskassoma gäller önskemål förenklade regler för inkomstberäkning. Många försäk-

om ringskassor förordar att BTP-inkomsten ska beräknas utifrån deklarerade inkomster och kapital.

När det gäller förrnögenhetsberäkningen framför flera kassor

att det blir vanligare att pensionstagama går från traditionellt banksparande till olika typer fond- och aktiesparande. Också

av

sparande i kapital- och pensionsförsäkringar ökar. Det är svårt

och tidskrävande att få fram olika förrnögenhetsvärden i dessa

fall. Andra kassor påpekar också att många BTP-tagare har kopior

sina deklarationer, dessa framgår endast deklarationsav men av värdet, medan RFV:s föreskrifter innebär att värdet dagen for ansökan ska anges.

Värdet på lös egendom exempelvis bilar och båtar är svårt att bedöma, och några kassor anser det otillfredsställande att man endast kan godta det uppgivna värdet utan möjlighet till relevanta kontroller.

Så gott samtliga försäkringskassor framhåller att det finns

som

stora problem vid beräkning av förmögenhet av näringsverksam-

het. Handläggarna har liten kunskap vad ska beaktas i

om som

förmögenhetshänseende. Eftersom belopp under 900 000 kr sakbetydelse för förmögenhetsskatt är inte heller skattemyndig-

nar

hetemas uppgifter till någon hjälp. En försäkringskassa att ett vanligt problem är att fast-

anser ställa en inkomst av arbete ska fastställas till den sjukpen-

om ningsgrundande inkomsten eller till den utbetalda sjukpenningen. Problemet uppstår när pensionstagaren eller dennes make är sjukskriven och sjukskrivningen är eller beräknas bli långvarig. Efter-

sjukpenningen regel är lägre än den aktuella arbetsinsom som komsten är det förmånligare för BTP-tagaren att endast räkna

med utbetald sjukpenning.

Problem med nuvarande regler 71

Beräkningen av hur stor del av yrkesskadelivränta som ska på-

verka BTP är komplicerad och medför att många ärenden måste räknas ut manuellt, vilket är tidskrävande.

Flera försäkringskassor problem med att fastställa hur

tar upp utländska pensioner ska räknas med i årsinkomsten. Riksförsäk-

ringsverket har också i en skrivelse till Socialdepartementet i juni

1997 redovisat dessa problem. 1 korthet innebär dessa att försäk-

ringskassan vid uträkning ett fribelopp ska jämställa vissa ut-

av ländska grundpensioner med svensk allmän pension och sedan

göra jämkningar i beloppen så att fribeloppet högst motsvarar en

svensk folkpension och pensionstillskott.

Många försäkringskassor tar också upp problemet med över-

gången från förtidspension till ålderspension. Förtidspensionären

får undanta belopp motsvarande två pensionstillskott vid beräkningen den del ATP inte ska påverka BTP. När för-

av av som

tidspensionen övergår till ålderspension gäller den regel att endast

belopp motsvarande ett pensionstillskott får undantas, vilket innebär att en större del ATP räknas som inkomst vid årsin-

av

komstens fastställande. BTP minskar därmed vid övergången till

ålderspension. En försäkringskassa tar upp skillnaderna i inkomstprövningsreglerna för BTP respektive änkepensionen. Vid beräkning av

BTP ska sammanboende likställas med makar, vilket påverkar

BTP:s storlek. Däremot påverkas inte inkomstprövad änkepen-

sion den sammanboendes inkomster. De skilda reglerna upp-

av levs som komplicerade och tidskrävande att handlägga.

Bostadskostnadsberäkning

Flera försäkringskassor tar upp frågan om fördelningen av bo-

stadskostnaden mellan makar. Regeln att hela bostadskostnaden påförs den make uppbär pension, den andre maken inte

som om

är pensionär, upplevs som svårförståelig. När sedan den andra

maken får pension händer det att hela BTP dras på grund av inkomstprövningen. Kassoma anser att halva bostadskostnaden ska påföras respektive make oavsett båda har pension eller

om inte.

Ett försäkringskassor att det är svårt att förstå det nu-

par anser varande golvet på 100 kr för bidragsgrundande bostadskostnad och att det är enklare med en procentsats på hela bostadskostnaden upp till 4 000 kr.

72 Problem med nuvarande regler

Administrativa frågor

Många försäkringskassor framhåller vikten av att administrationen underlättas att i större utsträckning än hittills

genom man kan använda sig av ADB-stöd och samköming med andra re-

gister. Som exempel på sådana samkörningar nämns uppgifter från skatteförvaltningen om fastigheter och kapital. Också utökad

samköming med olika pensionsinrättningar och större hyresvär-

dar efterlyses.

En försäkringskassa föreslår att man ska utarbeta ett systern

innebär att kassan tar in alla uppgifter maskinellt från andra som

myndigheter och företag och sedan gör en preliminär uträkning

BTP. Denna preliminära uträkning kan sedan sändas hem till av pensionstagaren får kontrollera, rätta och komplettera upp-

som gifterna, varefter ett definitivt beslut sänds ut.

Det finns också synpunkter på att den nuvarande ansöknings-

blanketten upplevs komplicerad och ofullständig. Flera för-

som

säkringskassor efterlyser också lagstöd för att kunna avvisa en

ansökan pensionstagaren, trots uppmaningar, inte inkommer

om med begärda uppgifter måste finnas för att ansökan ska

som kunna bedömas riktigt.

Övriga frågor

Många försäkringskassor att de försäkrade inte ska ha rätt

anser till både BTP och BOB samtidigt utan endast till ett bostads-

av stöden. Om pensionären har barn ska han hänföras till BOB-systemet. En försäkringskassa föreslår att pensionärer inte ska ha rätt till BOB, i de fall pensionstagaren har barn och uppbär BTP ska istället ett särskilt bamtillägg, lika stort som i BOB-systemet, kunna beviljas till BTP.

Flera försäkringskassor vidare att det särskilda bostads-

anser

tillägget SBTP bör slopas, då det är svårförståeligt och kompli-

cerat att handlägga. I stället borde gränsen för vanligt BTP höjas

så att ingen pensionär kommer under socialbidragsnonnen och

därmed skulle behovet av SBTP bortfalla.

En del försäkringskassor förordar också att reglerna för BTP

på sådant sätt att det kompletterande kommunala boanpassas

stadstillägget KKB kan upphöra att gälla.

3 Tidigare utredningar

l KBT-utredningen

Det kommunala bostadstillägget KBT ersattes från den 1 januari

1995 med ett statligt bostadstillägg till pensionärer BTP. Till

grund för regeringens förslag i detta avseende låg ett betänkande

SOU 1992:21 av KBT-utredningen. I utredningens betänkande finns en genomgång av reglerna för

inkomstprövningen och också förslag till förändring dessa.

av

Inledningsvis diskuterar KBT-utredningen några utgångspunkter

för ett nytt inkomstbegrepp och uppehåller sig därvid också vid frågan möjligheterna att hitta ett alternativ till att beräkna en

om exakt och aktuell inkomst, eftersom det dåvarande regelsystemet

för inkomstprövningen upplevdes som svårförståeligt och orätt-

vist.

Det enda inkomstbegrepp som i så fall skulle finnas för pensionärer var taxerad inkomst, vilket innebar att man skulle använda en inaktuell inkomst. Detta kunde skapa problem vid för-

ändringar. Enligt utredningens uppfattning fanns det för pensio-

närer två vanliga situationer då den ekonomiska situationen påtagligt påverkas pensionsinträdet och makes dödsfall. KBT-ut-

redningen konstaterade därvid: "Att då använda en inaktuell upp-

gift skulle för många vara betungande då många pensionärer är

resurssvaga och därmed beroende av ett aktuellt inkomstbe-

grepp"-

KBT-utredningen stannade därför för att föreslå ett inkomstbegrepp som bygger på att aktuella inkomster används.

Inkomstberäkningen delades in i två delar, periodiska inkoms-

ter och inkomst av kapital.

74 Tidigare utredningar

Periodiska inkomster

Med periodiska inkomster avsåg KBT-utredningen i första hand

inkomst ATP och andra liknande ersättningar enligt AFL, men

av också skattefria inkomster såsom AGS-ersättningar.

För att förenkla hanteringen och göra inkomstberäkningen mer begriplig föreslog KBT-utredningen att den periodiska inkomsten

skulle utgöras all faktisk uppburen inkomst, även skattefria

av

inkomster. Visa undantag gjordes dock för kostnadsersättningar

och vissa andra specifika inkomster som barnbidrag, bostadsbi-

drag, hustrutillägg, handikappersättning, merkostnadsdelen av Vårdbidrag, ferievårdbidrag, återbetalningspliktiga studiemedel, socialbidrag, ersättningar till neurosedynskadade samt krigsskadeersättningar.

Från den uppkomna skulle dras ett fribelopp, lika för

summan alla, motsvarande 1,5 basbelopp för ensamstående och 1,325 bas-

belopp för gift pensionär. Fribeloppen, lika med helt sär-

som var

skilt grundavdrag vid taxeringen, motsvarade folkpension samt ett pensionstillskott för vanlig ålderspensionär.

Inkomst av kapital

KBT-utredningen föreslog att den verkliga avkastningen av ka-

pital skulle användas vid beräkning inkomst kapital. Efter-

av av

verklig avkastning är svårt att beräkna framåt i tiden föreslog som utredningen att taxerad inkomst av kapital skulle vara utgångspunkt för vad är inkomst. Av den taxerade inkomsten av ka-

som pital föreslogs att ränteinkomster, utdelningar och inkomst av uthyrning skulle ingå i årsinkomsten.

Regeringens ställningstagande

I regeringens proposition 1993/94:173 om bostadstillägg till pensionärer genomfördes KBT-utredningens huvudförslag att om-

vandla KBT till BTP. När det gällde inkomstprövningen bibehölls dock de gamla KBT-reglema i huvudsak. Skälet till detta

att ville invänta den parlamentariska pensionsarbets-

var man

gruppens förslag om en genomgripande refonnering av hela pen-

sionssystemet. Det s.k. fribeloppet på 1 000 kronor för ensamstående respektive 1 500 för makar avskaffades dock. Bostadstilllägget skulle minskas med 35 procent av årsinkomsten 40 pro-

Tidigare utredningar 75

cent årsinkomst översteg 1,5 basbelopp. Dessa procentsatser om har ändrats till 40 respektive 45 procent. senare

3.2 Utredningen för översyn av inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemen IBIS

Regeringen beslutade den 27 juni 1996 att tillkalla särskild en utredare för att göra översyn inkomstbegreppen i de författen av

ningar reglerar olika bidrags- och socialförsäkringsförmåner.

som

Enligt utredningens direktiv dir. 1996:52 skulle utredningen

bl.a. redovisa förslag till regler för hur inkomst ska gemensamma

beräknas i bidrags- och socialförsäkringssystemen. En målsätt-

ning borde, enligt direktiven, vara ett system där anställda, egna företagare, ägare till fåmansbolag och de i olika former komsom

binerar anställning med att vara egna företagare på ett likvärdigt

sätt kan åtnjuta förmånema. Utredningen har redovisat sina förslag i SOU 1997:85. Förslaget har remissbehandlats, regeringen har valt att vänta med men att genomföra huvuddelen IBIS förslag, då de problem som av påvisades i IBIS måste lösas med beaktande av de förändringar

kommer att ske i förrnånssystem med nära anknytning till

som BTP. Utredningen ansåg det möjligt att samordna de båda bostadsstödssystemen BOB och BTP och att det också var angeläget - att samordna systemen med hänsyn till att det finns många pensionärshushåll, främst bland förtidspensionärema, är berättisom gade till bostadsstöd från båda systemen. IBIS konstaterade att det är framför allt i tre hänseenden som BOB- och BTP-systemen skiljer sig åt, nämligen

för vilken tidsperiod inkomsterna beräknas, inkomst som beaktas, samt - vems vilka inkomster beaktas. - som

Utredningen föreslog en samordning av de båda regelsystemen,

vilket också skulle medföra att administrationen av förrnånssystemen underlättades.

Nedan lämnas närmare redovisning av utredningens förslag.

en

76 Tidigare utredningar

.

För vilken tidsperiod ska inkomsterna beräknas

IBIS föreslog att inkomstunderlaget för BTP ska tidsmässigt vara detsamma inkomstunderlaget för BOB. Även BTP föreslogs

som bli beräknad kalenderårsvis med slutlig avstämning mot taxe-

en ringen för bidragsåret. Man föreslog dock ett förenklat förfarande för en pensionär som inte har andra inkomster än pension och inga eller relativt små kapitalinkomster. l dessa fall skulle försäkringskassan kunna besluta att bostadstillägget ska betalas ut utan

ett preliminärt och slutligt förfarande.

Till grund för utredningens förslag fanns bl.a. det förhållandet att det är betydligt lättare att komma fram till rätt belopp vid den

preliminära beräkningen av inkomstunderlaget för BTP än i

BOB-systemet. Dessutom talade möjligheterna för en bättre kontroll och en förenklad administration för ett sådan förslag.

En speciell situation inträffar det år man går i pension; den

förvärvsinkomst som upphör vid pensioneringen påverkar det första årets BTP. Utredningen övervägde att föreslå särregler för

denna situation, men valde att inte göra det. Den i sitt

som arbetsliv haft så hög inkomst att denna för del året helt

en en av reducerar bort BTP kan förutsättas ha möjligheter att under resten av året själv klara sin hyra. Omvänt kan den som haft en låg inkomst ändå få BTP, även det för kortare tid kan reduceras

om en

något.

Vems inkomster ska beaktas

Utredningen ansåg att även när det gäller rätten till BTP bör hänsyn tas till den samlade ekonomiska situationen för ett hushåll.

Utredningen föreslog därför att samma sammanboendebegrepp

som i BOB-systemet bör gälla även när det gäller till BTP. Det innebär att man och kvinna likställs mot makar de lever till-

om sammans och är folkbokförda på adress. Också in-

samma barns

komst och förmögenhet föreslogs bli beaktade vid beräkningen av

BTP.

Däremot ansåg utredningen inte att det fanns skäl att samordna de skilda metoder har i de båda bidragsformema för fördel-

man ning av inkomster mellan makarna, utan de sammanlagda inkomsterna borde även fortsättningsvis fördelas lika mellan makarna vid beräkning av BTP.

Tidigare utredningar 77

Vilka inkomster ska beaktas

Inkomst av tjänst

IBIS föreslog att samordning av de båda bostadsstöden sker

en

att inkomster av tjänst, som ska påverka storleken av BTP, genom

beräknas enligt regler som gäller i BOB-systemet. För-

samma

slaget innebär att de skatterättsliga reglerna skulle tillämpas mer

heltäckande än i dag inom BTP-systemet.

Några undantag från det skatterättsliga begreppet vid beräk-

ning inkomst tjänst skulle inte göras. Därmed skulle man

av av förenkla administrationen och slippa olika bestämmelser i BTPsystemet exempelvis vilken del livräntan som enligt 17

om av kapitel 2 § AF L skulle betraktas som inkomst i BTP-systemet.

Näringsidkares inkomster

Förslaget under denna punkt avsåg att överföra BOB-systemets regelverk till BTP-systemet, vilket innebar att skatterättsliga reg-

ler i huvudsak skulle tillämpas på BTP. För att skapa bättre

en och rättvisare mätare på näringsidkares behov bostadsstöd fö-

av

reslog IBIS att näringsidkares företagsförrnögenhet i enskild näringsverksamhet och i fämansaktiebolag, beräknad med utgångspunkt i företagets balansräkning, skulle räknas in i den privata förmögenheten såväl vid beräkningen av BTP som BOB.

Inkomst kapital

av

Utgångspunkten vid beräkning inkomstunderlag för BOB är

av

den taxerade inkomsten kapital enligt lagen om statlig in-

av komstskatt för kalenderår BOB Till den bi-

samma som avser.

dragsgrundande inkomsten av kapital läggs sökandens kapital-

inkomst och hemmavarande barns inkomst kapital översti-

av gande 100 000 kr.

Utredningen föreslog att iBTP-systemet ska kapitalinkomster beräknas enligt regler i BOB-systemet. Det innebär

samma som bl.a. att den schabloniserade beräkningen av avkastningen av förmögenhet under 75 000 kr för ensamstående pensionär och 60 000 kr vardera för makar slopas. Som grund för detta förslag anförde utredningen att BTP-systemet kommer att bättre

en överensstämmelse med skattereglema. Administrationen under-

lättas därmed väsentligt att uppgifter kapital kan in-

genom om

78 Tidigare utredningar

hämtas maskinellt, samtidigt som man får en bättre kontrollmöj-

lighet. En sådan beräkning ger också möjlighet att helt slopa förmögenhetsprövningen för majoriteten av BTP-tagama.

F örmögenhet

IBIS föreslog, som nämnts ovan, att den schabloniserade beräk-

ningen av avkastning av förmögenhet som inte uppgår till 75 000

kr för en ensamstående pensionär och 120 000 kr för två makar

skulle slopas. Däremot föreslog att vid sidan beräkning

man av av faktisk inkomst av kapital ska fortfarande beräknas 15 procent

avkastning av fönnögenhet över 75 000 kr respektive 120 000 kr.

Genom detta förslag kunde den kostnad elimineras som följde av

utredningens förslag om att faktiska kapitalinkomster ska beräk-

nas och dessutom kunde man erhålla en besparing inom BTPsystemet.

Övriga inkomster

Utredningen föreslog införandet s.k. generalklausul i BTP-

av en systemet motsvarande den som i dag finns i BOB-systemet. En sådan bestämmelse innebär att BTP inte ska beviljas den

om enskilde på grund av framför allt ekonomiska resurser uppenbart

inte har något egentligt behov av bidrag.

Något om bostadskostnadsberäkningen

IBIS behandlade också frågeställningar berör beräkningen av

som bostadskostnaden. Dessa frågeställningar berörs primärt- inte av

BTP-utredningen, även om det står utredningen fritt att ta upp frågeställningar som gäller andra frågor än inkomstberäkningen.

En av de frågor behandlades IBIS gällde den gäl-

som av nu

lande fördelningen av bostadskostnaden där BTP-tagaren får till-

godoräkna sig hela bostadskostnaden om maken inte uppbär pension. Utredningen föreslog att denna bestämmelse skulle avskaffas och att fördelningen av bostadskostnaden skulle ske på samma sätt oavsett BTP-tagarens make uppbär pension eller inte, dvs.

om endast den del av bostadskostnaden som hänför sig till pensionären skulle grunda rätt till BTP.

Tidigare utredningar 79

3.3 Andra utredningar

Det finns också andra utredningar har betydelse för vårt som

arbete.

O-garpsutredningen Utredningen S 1997:24 om utformningen garantipension för ålderspensionärer födda år 1937 el-

av ler tidigare har avlämnat sitt betänkande SOU 1999:17 Garan-

tipension och Bosättningstillägg för födda år 193 7 eller

personer

tidigare. Utredningens uppdrag har varit att utifrån de principer gäller i det reformerade ålderspensionssystemet konstruera

som

ett grundskydd, s.k. övergångsvis garantipension, för de pensio-

närer är födda år 1937 eller tidigare och alltså inte omsom som fattas de reforrnerade reglerna. av

Den övergångsvisa garantipensionen ska ersätta dagens grundskydd i form folkpension, pensionstillskott och det särskilda

av

grundavdraget för folkpensionärer. Garantipensionen ska beskattas enligt regler gäller för löntagare och för personer

samma som födda år 1938 eller får sin pension enligt det reforsenare som

merade pensionssystemet. I vårt kapitel 4 görs analys de föreslagna ålderspensions-

en av

reglernas betydelse för inkomstprövade bostadstillägg.

Efterlevandepensionsutredningen S 1996:04 har i sitt betänkande SOU 1998:120 Efterlevandepension. En anpassning

till det ålderspensionssystemet bl.a. lämnat förslag

reformerade

till hur inkomstgrundad efterlevandepension jämte en garanti-

en pension kan utformas. Utredningen lämnar också förslag till nya

Övergångsbestämmelser för änkepension.

I vårt kapitel 5 redovisas en analys av hur inkomstprövnings-

reglerna kan anknytas till de föreslagna pensionsreglema.

Förtidspensionsutredningen S 1997:03 har haft i uppdrag

att utforma förslag till ett nytt system för ekonomisk ersättning

vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga dir. 1997:9. Det nya syska ersätta dagens system med förtidspension och sjuk-

stemet

bidrag.

Utredningen har lämnat betänkandet SOU 1997:166 Ohälsa- Trygghet och aktivitet. I detta betänkande föreslår

försäkringen.

de nuvarande förrnånema sjukbidrag och förtids-

utredningen att

pension ska ersättas förmånema långtidssjukpenning och förav

tidspension.

I ett annat betänkande SOU 1998:106 Unga i ohälsoförsäkringen. Tid aktivitet och utveckling föreslås bl.a. införandet av

för ersättningsform, habiliteringspenning, för svårt funk-

en ny unga tionshindrade personer.

80 Tidigare utredningar

I vårt kapitel 6 behandlas nuvarande läge när det gäller föränd-

ringar av förtidspension och sjukbidrag. Boende och avgiftsutredningen S 1997:18 har överlämnat

sitt betänkande SOU 1999:33 Bo tryggt Betala rätt. I detta

behandlar utredningen också frågan BTP vid boende i sär-

om skilda boendefonner. Enligt dagens regler kan BTP utgå i dessa

fall utom vid boende i flerbäddsrum under förutsättning att hy-

ran inte är inkomstrelaterad. Utredningen föreslår ingen ändring

av BTP-lagen.

Det kan slutligen nämnas att vi också har samrått med Social-

tjänstutredningen S 1997:16 när det gäller den utredningens tilläggsdirektiv dir. 1998:70 hur den ekonomiska tryggheten

om för vissa äldre invandrare ska formas.

4 De

nya ålderspensionsreglema behovet av anpassning av inkomstprövningsreglema

Övergången från det nuvarande pensionssystemet till det reformerade systemet för ålderspension kommer att medföra ett stort an-

tal förändringar i reglerna för hur olika pensioner beräknas. För

att underlätta förståelsen av dessa förändringar och deras bety-

delse för beräkning bostadstillägg beskrivs i det följande de

av olika systemens konstruktion och skatteeffekterna.

4.1 Nuvarande och

pensionssystem Skatteregler

Med nuvarande pensionssystem avses folkpension och det ATP-

baserade pensionssystemet enligt vilket nuvarande pensionsutbetalningar bestäms. En ogift ålderspensionär saknar in-

som

komstgrundad pension ATP erhåller i dagsläget folkpension med 96 procent prisbasbeloppet och pensionstillskott med 55,5

av

procent prisbasbeloppet. Detta kan uttryckas så att folkpension

av

och pensionstillskottet motsvarar 0,96 + 0,555 1,515 prisbas-

belopp. För gifta är motsvarande belopp 0,785 + 0,555 1,34

prisbasbelopp. I 1999 års priser motsvarar detta 55 146 respek-

tive 48 776 kronor år. Om pensionären är berättigad till all-

per män tilläggspension ATP gäller att denna reducerar pensionstillskottet med 100 procent. Detta innebär att ATP ökar

om

krona så minskar pensionstillskottet med en krona. Detta forten går tills pensionstillskottet är helt bortreducerat. Först därefter innebär ökad ATP att också den totala pensionen ökar.

en

Vid inkomstbeskattning finns ett särskilt grundavdrag för dem har folkpension. Det särskilda grundavdragets basnivå är

som

Prisbasbeloppet för 1999 är 36 400 kr.

82 De nya ålderspensionsreglerna behovet...

-

1,515 prisbasbelopp för ogifta och 1,34 prisbasbelopp for gifta, dvs. lika stor som summan folkpension och pensionstillskott.

av Avdraget innebär i praktiken att den som enbart har inkomst i

form av folkpension och pensionstillskott inte betalar någon skatt.

När pensionstillskottet är bortreducerat och den totala pensionen börjar växa så avtrappas det särskilda grundavdraget med 65

procent av pensionsinkomster över nämnda prisbasbeloppsnivåer.

Det särskilda grundavdraget reduceras förutom av egen tilläggs-

pension också efterlevandepension, tjänstepension och viss

av utländsk pension. Detta innebär att om någon av dessa pensioner ökar med krona så sjunker grundavdraget med 65 öre, dvs. den

en beskattningsbara inkomsten ökar med 1,65 kr. För två pensionärer med olika nivåer på ATP innebär detta att skillnaden i beskattningsbar inkomst är 1,65 gånger större än skillnaden i

pension. Om skillnaden i ATP är 1 000 kr kommer skillnaden i beskattningsbar inkomst att vara 1 650, dvs. 650 kr extra tas alltså upp till beskattning. Vid en kommunalskatt på 34 procent betalar pensionären med 1000 kr i ATP 561 kr mer i skatt. Av den

mer ursprungliga skillnaden på 1 000 kr återstår efter skatt alltså 1000-561439kr

Det särskilda grundavdraget reduceras tills det vanliga grundavdraget är mer gynnsamt. För ogifta inträffar detta på det vanliga

grundavdragets nedtrappningsfas och for gifta på upptrappnings-

fasen. I figur 1 och 2 nedan visas de båda grundavdragens storlek

vid olika pensionsnivåer for ogift respektive gift pensionär.

en

Fig Grundavdragets storlek för en ogift pensionär med enbart

pensionsinkomster

Avdrag

kr/mán 5000 7

; 4000 ;éârgttngéuaaâçäårái

- - - - - 3500

VanligtgrundavdragJl 3000 i m V 2500 " 2000 4 1500 1000

W

O 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5,5 6 6.5

4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700

MedelpoängI Nuvarandebruttopension

De nya ålderspensionsreglerna behovet... 83

-

Fig 2. Grundavdragets storlek för en gift pensionär med enbart

pensionsmkomster Avdrag krlmán 4500

L 4000 ---------- --. 3500 x 3000 1

:- - - Särskiltgrundavdrag 2500 "x i Vanligtgrundavdrag 2000 s 1500

x 1000 500

O

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5

4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200

Medelpoängl Nuvarandebruttopension

Med medelpoäng genomsnittet av de 15 bästa årens intjä-

menas

nade ATP-poäng. Nuvarande bruttopension folk-

är summan av pension, pensionstillskott och ATP per månad vid aktuell nivå på

medelpoängen.

Det särskilda grundavdragets konstruktion medför att större pension en pensionär har desto större del av denna beskattas. I figur 3 visas, för ogifta ålderspensionärer utan andra inkomster än pension, hur pensionen växer före och efter skatt i takt med intjänad pensionsrätt. Kommunalskatten antas 34 procent. Bilden

var

blir i huvudsak densamma för gifta ålderspensionårer.

Fig 3. Total pension före och efter skatt för en ogift pensionär i

det nuvarande pensionssystemet Kr/mán 16000 14000 12000 lag

g i I 1 a Nere 8000 6000 4000 2000 ;

o l

.. ..- ,, , ,,, , , ,,,__,,, r...__,___

O 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5

4600 4800 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700

MedelpoängI Nuvarandebruttopensionpermånad

84 De nya ålderspensionsreglerna behovet...

-

4.2 Refonnerat

pensionssystem

4.2.1 Pensionärer födda 1938 eller

senare

Enligt den riksdagen antagna propositionen 1997/981152

av

Garantipension, m.m. ska nuvarande grundskydd, består

som av

folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundavdraget,

ersättas med ett nytt garantipensionssystem som gäller personer födda 1938 eller Den garantipensionen avräknas mot

senare. nya

en ny inkomstgrundad ålderspension som motsvarar nuvarande

ATP + folkpension. Den garantipensionen beräknas för

nya en ensamstående pensionär utifrån basnivå på 2,13 prisbasbelopp.

en Denna basnivå avräknas mot inkomstgrundad pension. För in-

komstgrundad pension under 1,26 prisbasbelopp avräknas 100

procent däröver 48 procent. Vid en inkomstgrundad pension på 3,07 prisbasbelopp är garantipensionen helt bortreducerad. För

gifta är basnivån 1,9 prisbasbelopp, avräkningen 100 procent för inkomstgrundad pension under 1,14 prisbasbelopp och 48 procent

däröver. För gifta är garantipensionen bortreducerad vid en in-

komstgrundad pension på 2,72 prisbasbelopp.

Alla pensioner i det reformerade systemet beskattas van-

som

lig inkomst av tjänst. Det vanliga grundavdraget tillämpas lika för

pensionsinkomster som för andra inkomster.

I figur 4 nedan visas, för ogifta ålderspensionärer utan andra

inkomster än pension, hur pensionen växer före och efter skatt i takt med intjänad pensionsrätt. Kommunalskatten antas 34

vara procent. Bilden blir i stort sett densamma för gifta ålderspensionarer.

De nya âlderspensionsreglerna behovet... 85

-

Pig 4. Total pension före och efter skatt för ogift pensionär

en

född 1938 eller senare i det reformerade pensionssystemet

Kr/mán

16000;

å i

12000i Brutto

10000l .::Ne,"9 1

0000Å

Å

, ,

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 e 6.5

4600 4600 4700 5000 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700

Medelpoäng/ Nuvarandebruttopensionpermånad

4.2.2 för pensionärer födda 1937

övergångsregler

eller tidigare

Även för pensionärer födda 1937 eller ska nuvarande

tidigare

.

grundskydd, som består av folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundavdraget, ersättas garantipension kallad

av en

övergångsvis garantipension. Förslag till utformning av denna

finns redovisad i Ö-garpsutredningens betänkande SOU 1999:17

Garantipension och bosättningstillägg för personer födda år

193 7 eller tidigare. Den övergångsvisa garantipensionen ska en-

ligt förslaget beräknas genom en omräkning den nuvarande

av

pensionen. Beräkningsunderlaget för denna omräkning definieras

som

summan av folkpension, pensionstillskott, ATP, änkepension, tjänstepension samt viss utländsk pension. Detta beräkningsun-

derlag räknas för att kompensera bortfallet det särskilda

upp av grundavdraget. Omräkningen är konstruerad så att den netto-

nya

pensionen inte ska bli lägre i något inkomstskikt. Garantipensio-

nens bruttonivå blir därmed högre än nuvarande folkpension och

pensionstillskott.

När det särskilda grundavdraget avskaffas minskar skattesy-

stemets progressivitet avseende pensionsinkomster. För att behålla nettopensionen på oförändrad nivå reducerar inkomstgrund-

ad pension istället garantipensionen. Detta sker inte, i fallet

som

för pensionärer födda 1938 eller regelrätt

senare, genom en av-

räkningsmodell. För pensionärer som inte gjort förtida eller upp-

86 ålderspensionsreglerna behovet... De nya i

skjutet uttag kan omräkningen dock beskrivas en avräk-

som ningsmodell där den omräknade pensionen avräknas mot ovan nämnda beräkningsunderlag. Garantinivån för ogifta är då 2,15

prisbasbelopp. Den del av nuvarande pension som understiger

1,515 prisbasbelopp avräknas med 100 procent detta motsvarar

dagens avräkning av pensionstillskottet, däröver är avräkningen 40,4 procent. Vid ett beräkningsunderlag på 3,085 prisbasbelopp är den övergångsvisa garantipensionen helt bortreducerad. För gifta är garantinivân 1,915 prisbasbelopp, avräkningen för beräk-

ningsunderlag under 1,34 prisbasbelopp 100 procent och 42 pro-

cent däröver. Vid ett beräkningsunderlag på 2,708 prisbasbelopp är den övergängsvisa garantipensionen helt bortreducerad för gifta.

Även i detta fall gäller att alla pensioner beskattas vanlig

som

inkomst av tjänst och att det vanliga grundavdraget ska tillämpas. I figur 5 nedan visas, för ogifta ålderspensionärer utan andra

inkomster än pension, hur pensionen växer före och efter skatt i takt med intjänad pensionsrätt. Kommunalskatten antas vara 34 procent. Bilden blir i stort sett densamma for gifta ålderspensionarer.

Fig 5. Total pension före och efter skatt för en ogift pensionär

född 1937 eller tidigare i det reformerade pensionssystemet Kr/mán 16000 140001 12000 4 10000-

4000--

2000--

o ...

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5

4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700

MedelpoängI Nuvarandebruttopensionpermånad

4.2.3 Skillnad i

nettopension

Folkpensionen och pensionstillskottet är i dag, genom det sär-

skilda grundavdraget, i praktiken skattebefriade i vissa fall. Dessa

pensionsfönnåner kommer att ersättas garantipension

av en som

De ålderspensionsreglerna behovet... 87 nya -

är högre beskattas enligt regler andra inmen som samma som komster. I ñgur 6 och 7 nedan visas den skillnad i månatlig net-

topension pension efter skatt övergången till det reforme-

som

rade systemet innebär för en ogift respektive gift ålderspensionär

utan andra inkomster än allmän pension. Kommunalskatten antas vara 34 procent.

Fig 6. Skillnad i nettopension för en ogift pensionär vid övergång till det reformerade pensionssystemet Krlmán 300 r l "x 250 - 200. x , l 7x Födda1937eller 150 4 I x - - - Födda1938ellersenare

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700 MedelpoängI Nuvarandebruttopensionpermånad

Fig 7. Skillnad i nettopension för en gift pensionär vid övergång till det reformerade pensionssystemet Kr/mán 300 i 250 200 ; , x , x" xx Födda1937ellertidigare 150 i s - - - Födda1938ellersenare 100 s --ri-Te-T-r ---

50 z , x 0 l ,._ -50 0 045 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200 Medelpoängl Nuvarandebruttopensionpermånad

Ogifta pensionärer med övergångsvis garantipension får en ökad

nettoinkomst med mest 50 kr/mån vid övergången. För som ca pensionärer födda 1938 eller blir nettoinkomsten något senare lägre i det lägsta inkomstskiktet till 300 kr/mån högre än men upp

88 De ålderspensionsreglerna behovet... nya -

enligt nuvarande regler i det inkomstskikt motsvarar 4 700som

9 300 kr/mån i bruttopension. Gifta pensionärer med övergångsvis garantipension får

som mest ca 30 kr/mån i ökad nettoinkomst vid övergången. Motsvarande för pensionärer födda 1938 eller senare är 250 kr/mån. För

ogifta pensionärer med övergångsvis garantipension växer netto-

pensionen mellan 1 och 3 medelpoäng, för gifta däremot minskar den. Detta beror på att garantipensionen avtrappas olika snabbt

för ogifta och gifta.

4.2.4 för gifta pensionärer

Redovisningsprinciper

Nedan beskrivs vilka antaganden gjorts vid beräkningen

som av

marginaleffekter och disponibel inkomst för gifta, samt hur beräkningarna utförts.

Pensioner och skatter redovisas på individnivå, BTP på hushållsnivå. För gifta antas att bägge makarna är folkpensionärer. I

de systematiska typfallen räknas den makens pension

ene upp succesivtz. Make 2 antas sakna sådan inkomst nummer som reducerar BTP. Då hushållets boendekostnad antas 4 000 vara kr/mån blir vardera makes bidragsgrundande boendekostnad 2 00 kr/mån. Vid en inkomstökning ökar bägge makamas inkomst lika mycket, alltså är det bara hälften inkomstökningen går till av som reduktion respektive makes bostadstillägg. BTP-inkomst och av BTP utvecklas identiskt för de båda makarna när inkomsten för make l ökar.

Om en pensionär är gift med icke-pensionär blir situationen

en något annorlunda. Hela boendekostnaden får och maximal tas upp boendekostnad blir 4 000 kr/mån. BTP kommer att reduceras med

halva takten jämfört med övriga En inkomstökning delas

grupper. lika mellan makarna det är endast make l har något men som BTP att reducera, marginaleffekten från BTP halveras. Utfonnningen av reduceringsregler för denna typ blandhushåll beav handlas i avsnitt 4.6. l avsnitt 4.3-4.5 nedan behandlas endast konstruktionen av

BTP för pensionärer med övergångsvis garantipension. Utformningen för pensionärer med framtida garantipension behandlas,

i den mån de avviker från denna konstruktion, i avsnitt 4.7.

2 Samma metod används i kommande avsnitt även for arbetsinkomst.

De ålderspensionsreglerna behovet... 89

nya -

4.3 av till följd Reducering bostadstillägg

av pensionsinkomster

I detta avsnitt behandlas förhållandet för pensionärer födda 1937 eller tidigare och därmed kommer att ha övergångsvis ga-

som

rantipension. I dagens BTP-system räknas folkpension, pensionstillskott

samt den del ATP som reducerar pensionstillskott, inte med i

av den inkomst som reducerar BTP. Med det reformerade pensionssystemet och slopandet det särskilda grundavdraget blir det

av

naturligt att inkomstbegreppet för BTP-beräkningar i första ledet

innefattar alla pensionsinkomster. För att uppnå neutralitet mot nuvarande system kan ett fribelopp införas, motsvarande garanti-

pensionsnivåema 2,15 respektive 1,915 prisbasbelopp.

Av särskild betydelse för konstruktionen BTP-systemets in-

av

komstprövningsregler är övergången från särskilt grundavdrag till inkomstprövad garantipension. I dagens system ligger det särskilda grundavdraget utanför bruttopensionen och har ingen betydelse för BTP. Vid inkomstökning sker parallell reduk-

en en tion av det särskilda grundavdraget och BTP. I det nya pensionssystemet har det särskilda grundavdraget ersatts uppräknad

av en

garantipension som är en del av bruttopensionen Genom avräk-

ningen av garantipensionen kommer bruttoinkomsten att öka

långsammare med ökad inkomstgrundad pension nettoin-

men komsten kommer att öka med i stort sett samma hastighet som i

dag. Den långsammare ökande bruttopensionen medför, vid oförändrade reduceringsregler, att BTP minskar långsammare när pensionen ökar.

I figur 8 och 9 visas den skillnad i månatlig disponibel in-

komst, uppdelad på nettopension pension efter skatt och bo-

stadstillägg, som en övergång till det reformerade systemet med oförändrade BTP-regler skulle innebära för en ogift respektive

gift ålderspensionär. Endast pensionsinkomster ingår i beräk-

ningen. För att få med BTP-systemets totala effekt har boen-

en dekostnad på 4 000 kr/mån använts.

90 De nya ålderspensionsreglerna behovet... 4

Fig 8. Skillnad i nettoinkomst för en ogift pensionär vid övergång till det reformerade pensionssystemet Krlmán 900 Wiriifgigii 800 i i BTP i ijNettopensioni 700 i

O 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5,5 6 6,5 4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700 Medelpoäng/NuvarandeBruttopensionpermånad

Fig 9. Skillnad i nettoinkomst för en gift pensionär vid övergång till det reformerade pensionssystemet Krlmán 900 v 800 i r i i

i iruxNettopension

Total 500 -- ---r--- 400 l

ii i | i 0 0,5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200 MedelpoänglNuvarandeBruttopensionpermånad

Det framgår tydligt av bilderna att en oförändrad BTP-avräkning i det reformerade pensionssystemet skulle medföra betydande ök-

ningar av bostadstilläggen. En sådan utveckling medför kraftigt

ökade kostnader och försämrar systemets fördelningspolitiska träffsäkerhet. För att BTP ska reduceras i samma hastighet idag måste som avräkningstakten höjas i de intervall där garantipension och det nuvarande särskilda grundavdraget inte reducerats bort. Det är på intet sätt uppenbart hur bostadstillägget ska reduceolika inkomster. Beroende på i vilken utsträckning likhet ras av med nuvarande system, sänkta marginaleffekter och enkelhet prioriteras påverkas valet regler. Ett stort antal alternativ har av

ålderspensionsreglerna behovet... 91

De nya -

övervägts och analyserats. I det följande redovisas tre alternativa

konstruktioner reduceringsregler olika anledningar be-

av som av dömts intressanta. Gemensamt för de tre alternativen är att

vara

de inte leder till några oacceptabla kostnadsökningar.

I avsnitt 4.3.1 nedan presenteras en konstruktion av reduceringsreglema leder till i stort sett oförändrad ekonomisk

som en

situation för de ogifta BTP-tagama. För gifta BTP-tagare beror

bostadstilläggets storlek på två inkomster. Att konstru-

personers

ett avräkningssystem medför ett oförändrat ekonomiskt era som utfall för alla tänkbara situationer har visat sig vara ogörligt.

I avsnitt 4.3.2 presenteras något modifierad konstruktion.

en Syftet med denna konstruktion är dels att sänka marginaleffektema för pensionärer med låga inkomster, dels att något förenkla systemet. Konstruktionen förbättrar också utfallet för de gifta BTP-tagare som kommer sämst ut med den konstruktion som presenteras i 4.3.1

I avsnitt 4.3.3 skisseras ett system med betydligt enklare regler och, i vissa avseenden, kraftigt sänkta marginaleffekter. Då detta alternativ leder till sänkta disponibla inkomster för pensionärer med låg pension bedöms det vara något orealistiskt och analyseras inte lika ingående som alternativ 1 och

4.3.1 Alternativ BTP-avräkning med 65/45 % och exakta brytpunkter

Garantipensionen har helt reducerats bort när den inkomstgrundade pensionen uppgår till 3,085 prisbasbelopp för ogifta pensionärer. Om ett fribelopp motsvarande garantinivån 2,15 prisbas-

belopp dras ifrån återstår 0,935 prisbasbelopp av den inkomst

reducerar både garantipensionen och BTP. För gifta kommer som nivån på den BTP-inkomst motsvarar den pensionsnivå vid

som vilken garantipensionen är helt bortreducerad att bero på makens inkomstnivå. Detta beror på att BTP-inkomsten för var och en av de båda makarna definieras som hälften av den sammanlagda inkomsten. Om makarna saknar inkomst över grundpensions-

en av nivån kommer BTP-inkomsten för var och en av makarna att

uppgå till 0,3965 2,708-1,915/2 prisbasbelopp när den andra makens pension precis är så stor att garantipensionen reducerats

bort. Om makarna har lika stora pensioner blir motsvarande inkomstnivå 0,793 2,708-1,915. Det finns alltså ingen gemensam nivå på BTP-inkomsten motsvarar den pensionsnivå som

som krävs för att reducera bort garantipensionen.

92 De ålderspensionsreglerna behovet... nya -

I det följande resonemanget antas för gifta ålderspensionärer

att garantipensionen är bortreducerad vid BTP-inkomst på en 0,793 prisbasbelopp. Om avräkningen sätts till 65 procent under dessa nivåer brytpunkter och 45 procent över blir den totala

marginaleffekten avseende inkomstgrundad pension något lägre än-dagens i det lägre inkomstintervallet. Med lägre marginalef-

fekter avräknas BTP inte lika snabbt, vilket innebär att den formån som ska reduceras bort i det övre inkomstintervallet är något större än i dagsläget. I det övre intervallet är såväl det särskilda

grundavdraget dagens system som garantipensionen refonnerat

system bortreducerade. Marginaleffekten blir därför lika stor i det reformerade i det nuvarande systemet. som Med marginaleffekt menas här den andel den ökning inav av

komstgrundad pension till följd av en marginell ökning

av pensionärens medelpoäng, inte kommer pensionären till del när som hänsyn tagits till den reduktion av andra pensionsslag, den ökade skatten samt reduktionen BTP ökningen inkomstgrunav som av

dad pension ger upphov till. I figur 10 nedan visas de totala marginaleffektema för ogift

en pensionär i det nuvarande respektive det refonnerade systemet

med 65 respektive 45 procent avräkning BTP.

av

Fig 10. Marginaleffekt avseende inkomstgrundad pension för en ogift pensionär med enbart pensionsinkomster

Procent 120 i

80 -- I 60 | l .1 Skmnad .1 , 40 i Nuvarande I . j- Reformeratl - - 20 "" W " "T4' o i l -20 l O 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700 Medelpoäng/Nuvarandebruttopension

3 0,935 prisbasbelopp för ogifta respektive 0,793 for gifta. Dessa nivåer avser bruttoinkomster över fribeloppet, här är garantinivån 2,15 1,915 som resp. prisbasbelopp. Detta motsvarar 9 357 respektive 8 214 kr/mån i bruttopension totalt inkl. fribelopp.

De nya ålderspensionsreglerna behovet... 93

-

Av figuren framgår att det i det nuvarande pensionssystemet fö-

rekommer fem, och i det reformerade olika nivåer på den to-

sex tala marginaleffekten. I tabell 4.1 nedan redovisas de fem/sex segmenten.

Tabell 4.1 Total marginaleffekt vid olika medelpoäng

Segment 1. Marginaleffekten beror i det nuvarande systemet på avtrappningen av pensionstillskottet, i det reformerade beror den

på avtrappningen av garantipensionen.

Segment 2. I det nuvarande systemet samverkar här kommu-

. nalskatten, avtrappningen av det särskilda grundavdraget samt

avtrappningen av bostadstillägget enligt följande: 34l,65 + 40

96,1. I det refonnerade samverkar avtrappningen den över-

av

gångsvisa garantipensionen, kommunalskatten, upptrappningen av grundavdraget samt avtrappningen av bostadstillägget enligt

följande: 40,4 + 0,596340,75 + 0,59665 94,338. Observera

att den 40,4-procentiga avtrappningen av garantipensionen reducerar marginaleffekten av skatte- och BTP-systemen med 40,4

procent, dessa multipliceras därför med l-0,404 0,596.

Segment 3. Inget nytt segment i det nuvarande systemet. I det

refonnerade systemet är här upptrappningen grundavdraget

av klar och följande marginaleffekt erhålls: 40,4 + 0,59634 + 0,59665 99,404.

Segment 4: I det nuvarande systemet har man här nått den

högre avtrappningen av bostadstillägget och marginaleffekten

blir: 34l,65 + 45 101,1. I det reformerade påbörjas här av-

trappningen av grundavdraget. Marginaleffekten blir då: 40,4 +

0,596341,1 + 0,59665 lO1,4304.

Segment 5: Här har, i det nuvarande systemet, det särskilda

grundavdraget upphört och ersatts avtrappningen det all-

av av

männa grundavdraget, marginaleffekten blir då: 34l,l + 45

82,4. I det refonnerade systemet är den övergångsvisa garantipensionen bortreducerad, samtidigt nås det övre intervallet BTP-

av

94 De nya ålderspensionsreglerna behovet...

-

reduceringen. Den totala marginaleffekten blir densamma i

som det nuvarande systemet.

Segment 6. Här har bostadstillägget reducerats bort, återstående marginaleffekt beror på kommunalskatten och avtrapp-

ningen av grundavdraget 341,1 37,4 Ett annat val av kom-

munalskattesats hade, inom båda systemen, påverkat marginaleffekten på alla segment utom det första.

I figur 11 nedan visas de totala marginaleffektema på inkomstgrundad pension för gift pensionär, maka saknar inkomst

en vars över grundpensionsnivå, dels i det nuvarande systemet dels i det reformerade systemet med 65/45 procent avräkning BTP.

av

Fig 11. Marginaleffekt avseende inkomstgrundad pension för

en gift pensionär med enbart pensionsinkomster

Procent 120 100-

40 Skillnad

-

20 Nuvarande

0 - - - Reformerat

.20

40 -

-60

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4,5 5 5.5 6 6.5

4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200

MedelpoängI Nuvarandebruttopension

Av figuren framgår att det i det nuvarande pensionssystemet före-

kommer sex, och i det reformerade sju olika nivåer på den totala marginaleffekten. I tabell 4.2 nedan redovisas de sex/sju segmenten.

l Segment 1. Marginaleffekten beror i det nuvarande systemet på

avtrappningen pensionstillskottet, i det reforrnerade beror den

av

på avtrappningen av garantipensionen.

Segment 2. I det nuvarande systemet samverkar här kommunalskatten, avtrappningen av det särskilda grundavdraget samt

avtrappningen av bostadstillägget enligt följande: 341,65 + 40

96,1. I det refonnerade samverkar avtrappningen av den över-

gångsvisa garantipensionen, kommunalskatten, upptrappningen av grundavdraget samt avtrappningen av bostadstillägget enligt

följande: 42 + 0,58340,75 + 0,58.65 94,49. Observera att

den 42-procentiga avtrappningen av garantipensionen reducerar

marginaleffekten skatte- och BTP-systemen med 42 procent,

av dessa multipliceras därför med 1-0,42 0,58.

Segment 3: Här har, i det nuvarande systemet, det särskilda

grundavdraget upphört och ersatts upptrappningen av det all-

av

männa grundavdraget, marginaleffekten blir då: 340,75 + 40

65,5. I det reformerade systemet är den övergångsvisa garantipensionen bortreducerad. Marginal effekten blir 340,75 + 65 90,5.

Segment 4: Här har det allmänna grundavdragets platå nåtts.

Den totala marginaleffekten blir i det nuvarande systemet 34 + 40

74 och i det reformerade 34 + 65 99.

Segment 5: Här påbörjas, för båda systemen, avtrappningen av grundavdraget marginaleffekten blir i det nuvarande systemet:

341,l + 40 77,4 och i det refonnerade 341,l + 65 102,4.

Segment 6:. Inget nytt segment i det nuvarande systemet. I det refonnerade har här nått den lägre avtrappningen av bo-

man

stadstillägget och marginaleffekten blir: 341,l + 45 82,4.

Segment Här har bostadstillägget reducerats bort, återstående marginaleffekt beror på kommunalskatten och avtrapp-

ningen av grundavdraget 34 1,1 37,4.

96 De nya ålderspensionsreglerna behovet...

-

Ett annat val kommunalskattesats hade, inom båda systemen,

av påverkat marginaleffekten på alla segment utom det första. Ob-

servera att gifta aldrig når den högre avtrappningsnivån i det nu-

varande systemet.

De totala marginaleffektema blir i det långa intervallet

segment 2, där det särskilda grundavdraget och garantipensio-

nen reduceras, något lägre i det reformerade än i det nuvarande systemet. Detta medför att BTP reduceras något långsammare. För att nå samma avtrappningstakt skulle BTP-reduktionen behöva vara ca 69 procent. Detta kommer att generera något högre disponibla inkomster vid låga inkomstnivåer. När garantipensionen är bortreducerad blir dock marginaleffekten i det syste-

nya met betydligt högre. Ett annat antagande om makens inkomst hade förändrat bilden. Generellt kan sägas att makar med lika stora inkomster faller bättre ut i den här beskrivna konstruktionen än makar med olika inkomstnivåer.

I figurerna 12 och 13 nedan visas den skillnad i månatlig dis-

ponibel inkomst, uppdelad på nettopension pension efter skatt

och bostadstillägg, som övergången till det reformerade systemet med denna konstruktion av BTP innebär för ogift respektive

en

gift ålderspensionär med enbart pensionsinkomster. För att få

med BTP-systemets totala effekt har en boendekostnad på 4 000 kr/mån använts.

Fig 12. Skillnad i inkomst för en ogift pensionär vid övergång till

det reformerade pensionssystemet Kr/mán 100

BTP go .

NENODGHSlOH go , 70 Total 60 50 l

40;

i

20 10 0

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5

4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700

MedelpoängINuvarandeBruttopensionpermånad

nya -

Fig 13. Skillnad i inkomst för en gift pensionär vid övergång till det reformerade pensionssystemet Kr/mån 100T i d

-100 li -200 l BTP 300 jNettopension i -Total

-500T l -600i 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3,5 4 4.5 5 5.5 6 6,5 4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200

MedelpoängI NuvarandeBruttopensionpermånad

I figurerna hur BTP, i intervallet l till 3,5/3,2 medelser man poäng, blir allt högre i det reformerade systemet i förhållande till det nuvarande. Över 3,5 medelpoäng reduceras BTP för ogifta lika snabbt och den vinst gjordes i det tidigare intervallet som ligger kvar oförändrad. Den lilla spetsen i slutet beror på att BTP under 25 kr/mån betalas ut. För gifta slår den brantare BTP-

avräkningen igenom fullt ut när garantipensionen är bortredu-

cerad, nettoförlusten uppgår mest till 600 kr/mån. I som ca avsnitt 4.3.4 figur 22 visas effekten när maken har inkomst. egen

4.3.2 Alternativ 60/50%

BTP-avräkning med och brytpunkt på l prisbasbelopp för alla

I alternativ 1 är brytpunkten mellan avräkningsnivåema satt på ett sådant sätt att BTP-avräkningen till garantipensionens

anpassas avräkning. Detta leder fram till olika brytpunkter för gifta och ogifta. För gifta varierar dessutom den nivå på vilken brytpunkten

ska placeras, för att motsvara den pensionsnivå precis redu-

som cerar bort garantipensionen, med makens inkomst. För pensionärer födda 1938 eller blir brytpunkter konsenare

struerade enligt alternativ l 0,94 3,07-2,13 prisbasbelopp

ovan för ogifta och 0,82 2,72-l,9 för gifta. Det kommer alltså att

krävas 4 olika brytpunkter jämfört med 1 i dagsläget.

Då det kan både opraktiskt och förvirrande med brytvara punkter för avräkningsprocent placerad på flera olika nivåer används i detta alternativ ett avrundat värde på ett prisbasbelopp

98 ålderspensionsreglerna behovet... De nya -

lika för alla. För gifta blir brytpunkten exakt endast i en specifik situation, nämligen då båda makar har precis lika stor pension.

Att nivån sätts något högre än nödvändigt frigör, i kombina-

tion med höjning av avräkningen i det övre inkomstskiktet från

en 45 till 50 procent, medel möjliggör avräkningsnivån 60 pro-

som cent i det lägre inkomstskiktet. Neutralitet mot nuvarande situation skulle uppnås i det nedre inkomstskiktet med avtrappning

en på 67/69 procent. På detta sätt kan de kraftiga marginaleffekter som pensionärer med låg inkomst i dag utsätts för minskas något.

I figur 14 nedan visas de totala marginaleffektema för en ogift

pensionär i det nuvarande respektive det reforrnerade systemet

med denna konstruktion. Förutsättningar i samtliga figurer: 1999

års priser basbelopp 36 400, kommunalskatt 34 procent, boendekostnad 4 000 kr/mån.

Fig 14. Marginaleffekt avseende pension för en ogift pensionär

BTP-avräkning 60/50 %, brytpunkt1 prisbasbelopp

Procent 120-- 100

80-

60 "Wyskutnad i

40 Nuvarandeg

,

Reformeratj

- - -

20 -r e-vwvw-e

0 , _4_ . .go

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5

4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700

Medelpoängl Nuvarandebruttopension

Av figuren framgår att det i det nuvarande pensionssystemet fö-

rekommer fem, och i det reformerade sju olika nivåer på den totala marginaleffekten. För ogifta medför konstruktionen en sänk-

ning av marginaleffektema med närmare 5 procentenheter för pensionärer med låg pension l-3 ATP-poäng samt höjda marginaleffekter mellan 3,5 och 5,5 medelpoäng.

I tabell 4.3 nedan redovisas de fem/sju segmenten.

De ålderspensionsreglerna behovet... 99

nya - Tabell 4.3 Total marginaleffekt vid olika medelpoäng

Medelpoäng Marginaleffekt Segment Nuvarande Reformerat Nuvarande Reformerat

Segment Marginaleffekten beror i det nuvarande systemet på

avtrappningen av pensionstillskottet, i det reformerade beror den på avtrappningen av garantipensionen.

Segment 2. I det nuvarande systemet samverkar här kommu-

nalskatten, avtrappningen av det särskilda grundavdraget samt

avtrappningen av bostadstillägget enligt följande: 34l,65 + 40

96,1. I det reformerade samverkar avtrappningen den över-

av

gångsvisa garantipensionen, kommunalskatten, upptrappningen av grundavdraget samt avtrappningen av bostadstillägget enligt

följande: 40,4 + 0,596340,75 + 0,59660 91,358. Observera

att den 40,4-procentiga avtrappningen garantipensionen redu-

av

cerar marginaleffekten av skatte- och BTP-systemen med 40,4

procent, dessa multipliceras därför med 1-0,404 0,596.

Segment 3. Inget nytt segment i det nuvarande systemet. I det

reformerade systemet är här upptrappningen grundavdraget

av klar och följande marginaleffekt erhålls: 40,4 + 0,59634 0,59660 96,424.

-

Segment 4. I det nuvarande systemet har här nått den

man

högre avtrappningen av bostadstillägget och marginaleffekten

blir: 34l,65 + 45 101,1. I det reformerade påbörjas här

av-

trappningen av grundavdraget marginaleffekten blir då: 40,4 +

0,596341,1 + 0,59660 98,4504.

Segment 5: Här har, i det nuvarande systemet, det särskilda

grundavdraget upphört och ersatts av avtrappningen det

av van-

liga grundavdraget, marginaleffekten blir då: 34l,l + 45 82,4.

I det reformerade systemet är den övergångsvisa garantipensionen

bortreducerad, den totala marginaleffekten blir 34l,l + 60

97,4.

Segment 6: Inget nytt segment i det nuvarande systemet. I det reformerade systemet nås det övre intervallet BTP-reduce-

av

ringen. Den totala marginaleffekten blir 34l,l + 50 87,4.

ålderspensionsreglerna behovet... 100 De nya -

Segment Här har bostadstillägget reducerats bort, återstående marginaleffekt beror på kommunalskatten och avtrapp-

ningen grundavdraget 341,1 37,4. Ett annat Val av kom-

av munalskattesats hade, inom båda systemen, påverkat marginaleffekten på alla segment utom det första. 15 nedan visas de totala marginaleffektema för gift v

I figur en

pensionär make saknar inkomst över grundpensionsnivå i det vars nuvarande respektive det reformerade systemet med 60 procent avräkning for "inkomst" under ett prisbasbelopp och 50 procent däröver.

Fig 15. Marginaleffekt avseende pension för en gift pensionär BTP-avräkning 60/50 %, brytpunkt1 prisbasbelopp

Proce 120 r 100.jr ---l ---I | 3° , Skillnad " .a g 50 Nuvarande I " Reformerat L______a__ 40 -- - - i 20 -- 0 .20 -40 -- -60 - 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200 MedelpoängINuvarandebruttopension

Av figuren framgår att det både i det nuvarande och i det reformerade pensionssystemet förekommer olika nivåer på den totala sex

marginaleffekten. Även för gifta sänks marginaleffekten i inter-

vallet 1-3 medelpoäng och höjs i intervallet 3-5 poäng. I tabell 4.4 nedan redovisas de sex segmenten.

âlderspensionsreglerna behovet... 101

De nya -

Tabell 4.4 Total marginaleffekt vid olika medelpoäng

Medelpoäng Marginaleffekt

Segment Nuvarande Reforrnerat Nuvarande Reformerat

Segment 1. Marginaleffekten beror i det nuvarande systemet på

avtrappningen av pensionstillskottet, i det reformerade beror den på avtrappningen av garantipensionen.

Segment 2: I det nuvarande systemet samverkar här kommunalskatten, avtrappningen av det särskilda grundavdraget samt

avtrappningen av bostadstillägget enligt följande: 341,65 + 40

96,1. I det refonnerade samverkar avtrappningen av den över-

gångsvisa garantipensionen, kommunalskatten, upptrappningen av grundavdraget samt avtrappningen av bostadstillägget enligt

följande: 42 + 0,58340,75 + 0,5860 91,59. Observera att

den 42-procentiga avtrappningen av garantipensionen reducerar

marginaleffekten av skatte- och BTP-systemen med 42 procent, dessa multipliceras därför med 1 0,42 0,58.

-

Segment 3: Här har, i det nuvarande systemet, det särskilda

grundavdraget upphört och ersatts av upptrappningen av det vanliga grundavdraget, marginaleffekten blir då: 340,75 + 40

65,5. I det reformerade systemet är den övergångsvisa garantipensionen bortreducerad Marginal effekten blir 340,75 + 60 85,5.

Segment 4 Hår har det vanliga grundavdragets platå nåtts. Den

.

totala marginaleffekten blir 34 + 4074 respektive 34 + 60 94. Segment 5 Här påbörjas, för båda systemen, avtrappningen av

.

grundavdraget marginaleffekten blir då: 34l,l + 40 77,4 re-

spektive 341,1 + 60 97,4.

Segment 6: Här har bostadstillägget reducerats bort, återstående marginaleffekt beror på kommunalskatten och avtrapp-

ningen av grundavdraget 341,l 37,4.

Ett annat val av kommunalskattesats hade, inom båda systemen, påverkat marginaleffekten på alla segment utom det första.

De totala marginaleffekterna blir i det långa intervallet segment 2 lägre i det refonnerade än i det nuvarande systemet, BTP reduceras därför något långsammare. Detta leder till något

högre disponibla inkomster. Vid högre pensionsnivåer, från och

102 De nya ålderspensionsreglerna behovet... -

med segment 5 för ogifta och segment 3 för gifta, är dock marginaleffekten högre i det reformerade systemet och skillnaden i disponibel inkomst minskar. För gifta hade ett annat antagande makens inkomst förändom rat bilden. Generellt kan sägas att makar med lika stora inkomster faller bättre ut i den här beskrivna konstruktionen än makar med olika inkomstnivåer. l figurema 16 och 17 visas den skillnad i

månatlig disponibel inkomst, uppdelad på nettopension pension efter skatt och bostadstillägg, övergången till det reforrne-

som rade systemet med denna konstruktion BTP innebär för av en

ogift respektive gift ålderspensionär med enbart pensionsin-

komster. För att få med BTP-systemets totala effekt har boenen dekostnad på 4 000 kr/mån använts.

Fig 16. Skillnad i disponibel inkomst för en ogift pensionär vid övergång till det reformerade pensionssystemet. BTP-avräkning Krlmán 60/50 %, Brytpunkt1 prisbasbelopp 300 200 - 100 -

100 ;

siê "ii

-200 i ;vi Nettopension -300 Ii

-400 O 0.5 1 1,5 2 2,5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001350014700 Medelpoängl NuvarandeBruttopensionpermånad

I figuren ser man hur BTP, i intervallet 1 till 3 medelpoäng, blir allt högre i det reformerade systemet i förhållande till det nuvarande. Over 3,5 medelpoäng reduceras BTP snabbare och den vinst gjordes i det tidigare intervallet minskar succesivt. För som ogifta utan andra inkomster än pension medför denna konstruktion ökade disponibla inkomster på till 200 kr/mån. upp

De ålderspensionsreglerzza behovet... 103

nya -

Fig 17. Skillnad i disponibel inkomst för en gift pensionär vid

övergång till det reformerade pensionssystemet. BTP-

avräkning 60/50 %, Brytpunkt1 prisbasbelopp Kr/mân

300 v

200 4

100 4

0 -100

BTP -200 4

;jNettopension 300 ,

19Ea.,,._.____. 400 7 -500 -

0 0,5 1 1,5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5

4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200

MedelpoängI NuvarandeBruttopensionpermånad

I figuren hur BTP för gift pensionär i intervallet 1 till 3,2

ser man medelpoäng blir allt högre i det refonnerade systemet i förhållande till det nuvarande. Vid högre pension reduceras BTP snabbare och den vinst gjordes i det tidigare intervallet reduceras

som bort och över 4 medelpoäng blir den disponibla inkomsten lägre än med nuvarande system. Den maximala förlusten är i detta alternativ ca 100 kr/mån lägre än alternativ I avsnitt 4.3.4 figur 23 Visas effekten när maken har egen inkomst.

4.3.3 Alternativ Lägre ersättningsnivå

Det system som beskrivs som alternativ l ovan ger samma kraftiga marginaleffekter som dagens system. Alternativ 2 medför

också kraftiga marginaleffekter.

Ett sätt att minska marginaleffekterna, och på så sätt låta den tydligare koppling mellan livsinkomst och ekonomisk välfärd vid pension som det reformerade systemet innebär kvarstå även efter BTP, är att sänka ersättningsnivån i stället för att höja avräk-

ningstakten. Om ersättningsnivån sänks till 80 procent och av-

trappningen sätts till 45 procent för samtliga inkomstnivåer erhålls, åtminstone för låga pensionsnivåer4, något lägre nivå på de

totala marginaleffekterna.

4Det är framförallt vid dessa nivåer 1-3,5 medelpoäng dagens system ger

som upphov till extremt kraftiga marginaleffekter nära 100 procent.

104 De nya ålderspensionsreglerna behovet... -

En annan fördel med denna konstruktion är att ingen brytpunkt för övre och undre intervall behöver konstrueras.

I figur 18 nedan visas de totala marginaleffekterna ogift

för en pensionär i det nuvarande respektive det reforrnerade systemet

med denna konstruktion. Förutsättningar i samtliga figurer: 1999

års priser basbelopp 36 400, kommunalskatt 34 procent, boendekostnad 4 000 kr/mån.

Fig 18. Marginaleffekt avseende inkomstgrundad pension för en ogift pensionär med enbart pensionsinkomster Procent 120 100 I __ u 80 - 6° " "T

i

40- Nuvarande 1 - - - Reformerat 20V anwa,... 0. ,,,,,,,,,.. , , ,, AM", ø" .20 J O 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 445 5 5.5 6 6.5 4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700 Medelpoäng/ Nuvarandebruttopension

Av figuren framgår att marginaleffektema sjunker kraftigt 8 -14 procentenheter för pensionärer med låg pension 1w3,5 ATP-poäng.

I figur 19 nedan visas de motsvarande marginaleffekterna för en gift pensionär, vars make saknar inkomster över grundpensionsnivå, i det nuvarande respektive det reforrnerade systemet

med 45-procents avräkning.

ålderspensionsreglerna behovet... 105 De nya -

Fig 19. Marginaieffekt avseendeinkomstgrundad pension för en gift pensionär med enbart pensionsinkomster Procent 10044 ao -- .--. : 50 Skillnad -- 40 Nuvarande l - - - Reformerat 20

-40 -i- 50 L 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200 MedelpoängI Nuvarandebruttopension

Även för gifta minskar marginaleffekten för med li-

pensionärer

ten pension.

I figur 20 nedan visas skillnaden i disponibel inkomst vid olika

pensionsnivåer för ogiña.

Fig 20. Skillnad i inkomst för en ogift pensionär vid övergång till det reformerade pensionssystemet Krlmán 300 - 200 r 100- 0 . -100n BTP -200u Iam Nettopension i Total -300- -400 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700 Medelpoäng/ NuvarandeBruttopensionpermånad

Med denna konstruktion drabbas pensionärer med låg inkomstgrundad pension av ett inkomstbortfall på, som mest, 376 kr/mån. Vid ca 2,4 medelpoäng blir situationen den omvända och pensionären erhåller en nettovinst på max 249 kr/mån. I figur 21 nedan redovisas motsvarande diagram för gifta.

106 De nya ålderspensionsreglerna behovet...

-

Fig 21. Skillnad i inkomst för en gift pensionär vid övergång till

det reformerade pensionssystemet

W

-100 -

1 Nettopension -2001- BTP

Total -300e. -400--

O 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4,5 5 5.5 6 6.5

4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200

MedelpoänglNuvarandeBruttopensionpermånad

För gifta blir den maximala förlusten 390 kr/mån, x-axeln bryts vid 2,5 ATP-poäng och maxvinsten blir 180 kr/mån.

ca ca

Alternativ utreds inte mer än vad som gjorts i detta avsnitt.

4.3.4 Makes inkomst

I de hittills redovisade effekterna har det för gifta pensionärer antagits att den maken saknar inkomster reducerar bo-

ena som

stadstillägget. Här analyseras hur situationen påverkas om makan har högre pension än bara grundpension.

en

I ñgurema 22 och 23 nedan visas den skillnad i månatlig disponibel inkomst som övergången till det reformerade systemet

innebär för en gift ålderspensionär med enbart pensionsinkomster

vars make har en pension motsvarande två ATP-poäng. För att få med BTP-systemets totala effekt har boendekostnad på 4 000

en kr/mån använts.

ålderspensionsreglerna behovet... 107 De nya -

Fig 22. Skillnad i inkomst för en gift pensionär vars maka har 2 ATP-poäng vid övergång till det reformerade pensionssystemet vid 65/45 % avtrappning Kr/mân 150 -.- 10O1

i E713 l I i Nettopensionl l ml ,,

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200

MedelpoängI NuvarandeBruttopensionpermånad

Fig 23. Skillnad i inkomst för en gift pensionär vars maka har 2 ATP-poäng vid övergång till det reformerade pensionssystemet vid 60/50 °/o avtrappning i

22:2" 1

l i Nettopensnon. 300 Äâiøeen 250 e 2007 150 å 100 50 - 0 , 50 100 n -150 - -200 L 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 e 645 4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200

Medelpoängl NuvarandeBruttopensionpermånad

Den kraftiga förlust som uppkommer då den ena maken saknar pension över grundnivå och den andra har pension motsvaen

rande ca 5 ATP-poäng figur 13 respektive 17 blir betydligt

se

mindre här.

I verkligheten kommer dessa fall mycket komplicerade

att vara och antalet tänkbara typfall är omfattande och skulle ändå inte kunna täcka alla möjliga kombinationer. Generellt kan sägas att

108 De nya ålderspensionsreglerna behovet...

-

båda alternativen är gynnsamma för makar med lika stor pension och ogynnsamma när stor skillnad råder mellan makamas inkomstnivåer.

4.4 Marginaleffekter av en årlig pensionsuppräkning

De i föregående avsnitt redovisade marginaleffektema visar hur en högre pensionsrätt avräknas i olika led och speglar nyttan, i

pensionshänseende, av att arbeta och tjäna in mer pensionsrätt. De marginaleffekter avseende pensionsökningar pensionären

som

kommer att uppfatta efter sin pensionering uppkommer vid den indexmässiga årliga uppräkningen. I det följande redovisas marginaleffektema vid en basbeloppshöjning dels med nuvarande regler och dels med de nya pensionsregler och BTP-avräkning

enligt alternativen i föregående avsnitt.

4.4.1 Nuvarande systern

I diagram 24 nedan visas hur stor del av en sådan årlig pensionsuppräkning som inte får behållas efter skatt och BTP-avräkning.

Fig 24. Marginaleffekt av en prisbasbeloppshöjning för en ogift

pensionär i det nuvarande systemet Procent 140

F" BTF 120

j: Skatt 100 I

Nuvarande

O

0 :

O 0.5 1 1.5 2 245 3 3.5 4 4.5 5 5,5 6 6.5

4600 4600 4700 5700 6600 7500 8400 9300 102001110012000130001390014800

Medelpoäng/Nuvarandebruttopensionpermånadefter bb-höjning

All allmän pension räknas med prisbasbeloppet. Vid låga

upp

pensionsnivåer, enbart folkpension och pensionstillskott, leder det

särskilda grundavdraget till att pensionen är obeskattad och pen-

De ålderspensionsreglerna behovet... 109

nya -

sionären får behålla hela den nominella ökningen. Inte heller BTP

påverkas, marginaleffekten blir noll.

Ju högre ATP pensionären har desto större del av den totala pensionen, och således indexuppräkning, är beskattad.

av en Marginaleffekten kommer därför att öka i takt med att den beskattade pensionens andel av total pension ökar. Marginaleffektens tillväxttakt avtar efterhand när den obeskattade delen av pensionen utgör allt mindre del av total pension.

en

Då de delar pensionen inte beskattas inte heller påver-

av som kar BTP, tilltar marginaleffekten från BTP-systemet på ett liknande sätt. Spetsen vid 5,5 medelpoäng beror på att BTP under 25 kr/mån inte betalas ut.

4.4.2 Reformerat system

BTP-avräkning med 65/45 % exakta brytpunkter

I diagram 25 nedan visas hur stor del av en årlig pensionsuppräkning efter pensionsrefonnen, får behållas efter skatt och

som,

BTP-avräkning.

Fig 25. Marginaleffekt prisbasbeloppshöjning för en ogift

av en

pensionär i det reformerade systemet

Procent

100 - F" 7

BTP

80 j Skatt

Reformerat

l

0 0.5 1 1,5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6,5

4600 4600 4700 5700 6600 7500 8400 9300102001110012000130001390014800

Medelpoäng/Nuvarandebruttopensionpermånadefter lab-höjning

Efter pensionsrefonnen kommer all pension att beskattas, margi-

naleffekten från skattesystemet blir därför i stort sett lika oavsett inkomstnivå. Marginaleffekten från BTP fungerar dock på samma sätt som i det nuvarande systemet Det är inte avräkningstakten

utan hur stor del pensionen som påverkar bostadstillägget som

av

110 De nya ålderspensionsreglerna behovet... -

är avgörande. I figur 26 nedan visas total marginaleffekt

av en indexuppräkning i det nuvarande och i det refonnerade systemet.

Fig 26. Marginaleffekt av en prisbasbeloppshöjning för en ogift pensionär Procent 140 a, 1 120 g 100 l Nuvarande1 80 l 1 11 1 p- - - Reformerat eo i 40 4 _______________" 203

V-, .. ,. -. 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4600 4600 4700 5700 6600 7500 8400 9300 102001110012000130001390014800 Medelpoängl Nuvarandebruttopensionpermånadefter bb-höjning

Skillnaden i början beror på att garantipensionen är beskattad. Spetsarna vid 5,5 medelpoäng beror att BTP under 25 kr/mån betalas ut.

BTP-avräkning med 60/50 % gemensam brytpunkt

Eftersom avräkningstakten i BTP-systemet inte har någon avgö-

rande betydelse i detta sammanhang blir effekterna i stort sett identiska i de båda alternativen.

4.5 av till

Reducering bostadstillägg följd

av andra inkomster än pension

I redovisningen har hittills antagits att pensionären inte har några

andra inkomster än allmän pension. I dessa fall år det, åtminstone för ogifta, förhållandevis lätt att konstruera ett system i som ger det närmaste oförändrad disponibel inkomst vid olika pensionsnivåer. Om även andra inkomster såsom arbets- eller kapitalinkomster förekommer kompliceras problemet. Den redovisade BTP-avräkningen med 65 alternativt 60 procent i det lägre inkomstskiktet bygger på inkomstgrundad pension först reduatt en cerar garantipensionen, det som därefter blir kvar går vidare

ålderspensionsreglerna behovet... ll l

De nya

och reducerar BTP. Andra typer inkomster, inte reducerar

av som

garantipensionen går direkt" in i BTP-systemet och orsakar en

65/60-procentig reduktion BTP. En sådan inkomst har en mar-

av ginaleffekt i intervallet med 65/60 procents BTP-reduktion,

som,

är 25/20 65-40 respektive 60-40 procentenheter högre med

denna konstruktion än i dagsläget.

4.5. 1 Arbetsinkomst

BTP-avräkning med 65/45 %

Marginaleffekten avseende arbetsinkomster består av en skatteeffekt och BTP-effekt. Storleken på den beror på hur

en senare stor pension ligger i botten på årsinkomsten. För att beräkna

som

sådan marginaleffekt adderas marginalskatten och avräk-

en

ningstakten i BTP-systemet. Om pensionär t.ex. befinner sig

en

på det skattemässiga grundavdragets avtrappningsfas och på den 65-procentiga BTP-avräkningen blir marginaleffekten 341,1 +

65 102,4. Detta är 25 procentenheter högre än i dagsläget 341,1 + 40 77,4.

I figur 27 och 28 visas vad vid pensionsrefonnen och

som BTP-avräkning med 65/45 procent händer med den disponibla inkomsten vid förekomst inkomst, i detta fall en ar-

av en annan betsinkomst.

Fig 27. Skillnad i inkomst för en ogift pensionär med 2000

krlmån i arbetsinkomst vid övergång till det reformerade

K / pensionssystemet-

fÃNTMBeTsIaBT

-100r-

BTP

, -200 J

i:I°"i___t, -300 -400M -500--

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5

4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300102001110012000129001380014700

MedelpoängINuvarandeBruttopensionpermånad

-

Fig 28. Skillnad i inkomst för en gift pensionär med 2000 krlmån i arbetsinkomst vid övergång till det reformerade pensionssystemet Krlmán 300T 200 100 0 -100 2 -200 Nettopension BTP i -300- Total -400- -500 - -600 - 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200

Medelpoäng/NuvarandeBruttopensionpermånad

Pensionärer med låg pension och arbetsinkomst förlorar inte en lika mycket på att det särskilda grundavdraget avskaffas de som med låg pension och ingen arbetsinkomst. I det systemet nya

läggs arbetsinkomsten ovanpå pensionsinkomsten och

genererar på så vis ett högre grundavdrags. Skillnaden mellan särskilt och vanligt grundavdrag är för dessa pensionärer inte lika stor, de

överkompenseras därigenom av den övergångsvisa garantipen-

sionen totalt förlorar de dock med denna BTP-konstruktion. men

BTP-avräkning med 60/50 %

Marginaleffekten avseende arbetsinkomster består, tidigare som nämnts, av en skatteeffekt och BTP-effekt. Skatteeffekten påen verkas inte av BTP-systemets utformning. Skillnaden mellan 65/45- och 60/50- procentsavräkning blir helt enkelt den 5-pr0centiga skillnaden i BTP-avräkning. Om pensionär t.ex. befinen

ner sig på grundavdragets avtrappningsfas och på den 60-procen-

tiga BTP-avtrappningen blir marginaleffekten 341,1 + 60 97,4. Detta är 20 procentenheter högre än i dagsläget 34l,1 + 40 77,4 att jämföra med den 25 procentenheter vid 65/45

procentalternativet. Effekterna inkomst i

på disponibel påminner

stort om motsvarande effekter i 65/45 procentsaltemativet. Skillnaden är att BTP förlusterna inte blir lika stora i detta alternativ.

5De befinner sig grundavdragets upptrappningsfas.

De ålderspensionsreglerna behovet... l 13

nya -

4.5.2 Kapitalinkomster

Marginaleffekten av kapitalinkomster är 30 procent plus BTPavtrappningen. I det skisserade 65/60-procentintervallet

ovan

ökar alltså även denna marginaleffekt med 25/20 procentenheter.

Effekten blir därmed i huvudsak densamma redovisats

som ovan för arbetsinkomster.

4.5.3 Särskild viktning vissa inkomster

av

För att komma till rätta med de problem som uppkommer av att avräkningstakten höjs måste olika typer av inkomst behandlas olika i BTP-systemet. Enklast görs detta att pensionsin-

genom komster till fullt belopp medan andra inkomster bara till

tas upp

viss del räknas med vid BTP-avräkningen. Marginaleffekter

en motsvarande dagens nivå avseende arbetsinkomst erhålls om andra inkomster än pension tas till 61,5 procent i 65/45

upp ca

procentsaltemativet respektive 66,7 procent i 60/50 pocentsalter-

nativetö. I det övre inkomstintervallet blir dock marginaleffekten

betydligt lägre än idag.

Om BTP däremot konstrueras enligt alternativ 3 höjs inte

av-

räkningsfaktorerna i någon större utsträckning. På detta sätt kan

den särskilda viktningen övriga inkomster undvikas. Denna

av förenkling är en av fördelarna med detta alternativ.

I figur 29 illustreras problemet för en ensamstående pensionär med 65/45 procent BTP-avräkning. Sidoinkomsten tas här

upp med 65 procent.

° Om en inkomst som tas med 61,5 procent reducerar BTP med 65 procent

upp blir den effektiva avräkningstakten mot denna inkomst O,6l56540, dvs. densamma som i dagsläget. Om reduktionen istället är 60 procent fås 0,6676040.

-

Fig 29. Skillnad i inkomst för en ogift pensionär med 2000

kr/mån i arbetsinkomst vid övergång till det reformerade

Kr/má pensionssystemet

400 -

350 -

250 -r

200 iáiNettopenlslor-iwl

,.

150 . BTP

, . g é Total

O, . g .

Wii

-so t

-100 A

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 5 6.5

4500 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700

Medelpoäng/NuvarandeBruttopensionpermånad

I det lägre inkomstskiktet blir BTP något lägre, beroende på att 65 procent av arbetsinkomsten tas upp i stället för de 61,5 procent som ger oförändrad BTP. I det övre intervallet blir synes

som BTP betydligt generösare. Resultatet blir likartat med 60/50 procent konstruktionen.

Andra nivåer på sidoinkomsten ger liknande resultat, effekten för gifta är i stort sett likadan. Denna konstruktion medför ökade . kostnader för BTP. För att kostnadsneutralitet ska uppnås måste en större andel än 65 procent övriga inkomster tas upp som

av BTP-inkomst. En nivå i kombination med övriga förslag,

som, ger i stort sett budget belastning dagens system är 80

samma som procent. I figur 30 och 31 nedan visas effekterna på disponibel inkomst sidoinkomsten tas med 80 procent.

om upp

De ålderspensionsreglerna behovet... 1 15 nya -

Fig 30. Skillnad i inkomst för en ogift pensionär med 2000 kr/mån i arbetsinkomst vid övergång till det reformerade pensionssystemet, 65/45 % avtrappning mån 300 n Nettopension 1 BTP 200r 1 Total 1007 i

o,

.100i

-200

-300 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700 MedelpoängI NuvarandeBruttopensionpermånad

Fig 31. Skillnad i inkomst för en ogift pensionär med 2000 kr/mån i arbetsinkomst vid övergång till det reformerade pensionssystemet, 60/50 avtrappning

§33"

7 ..|

250 rjNeüopensnon

BTP 200lYêåäwa 1504 100 50 0, ü .5o.. -100 450,. -2001 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700 Medelpoäng NuvarandeI Bruttopensionpermånad

Marginaleffekter avseende arbetsinkomst

BT P-avräkning med 65/45 %

I ñgur 32-34 nedan visas marginaleffekter avseende arbetsinkomster för en ensamstående pensionär om dessa tas upp till 80 procent och avtrappningen av BTP är 65/45 procent. Det som

skiljer ñgurerna är antagandet om nivå på inkomstgrundad

penslon.

1 16 De nya ålderspensionsreglerna behovet...

-

Fig 32. Marginaleffekt avseende arbetsinkomst för en ogift

pensionär 0 medelpoäng avtrappnin 65/45 % Procent 90

Nuvarande

- - - - - -Reformerat

0 625 12.50 1875 2500 3125 3750 4375 5000 5625 6875 7500 8125

Arbetsinkomstkrlmán

Fig 33. Marginaleffekt avseende arbetsinkomst för en ogift

pensionär 2,5 medelpoäng avtrappnin 65/45% Procent

70 , .

so

50. . 40 i 30 V I Reformerat

- - - - - -

O

0 625 1250 1875 2500 3125 3750 4375 5000 56256250 6875 7500 8125

Arbetsinkomstkrlmán

De nya ålderspensionsreglerna behovet... 117

e

Fig 34. Marginaleffekt avseende arbetsinkomst för en ogift

pensionär 4 medelpoäng avtrappning 65/45% Procent 90

Nuvarandew

;- - - - - -Reformerati

0 625 1250 1875 2500 3125 3750 4375 5000 5625 6250 6875 7500 8125

Arbetsinkomstkrlmán

Nuvarande system

I det nuvarande pensionssystemet förekommer, med de aktuella nivåerna på inkomstgrundad pension, totalt fem olika nivåer på

sammanlagd marginaleffekt på arbetsinkomster t.o.m.

upp 100 000 kr/år. Vid vilken inkomstnivå de fem segmenten åter-

finns på varierar med antagandet om pensionsnivå.

Beroende på konstruktionen på det särskilda grundavdraget

dyker inte alla marginaleffektsnivåer upp vid samtliga nivåer på ATP. För samtliga pensionärer beräknas det särskilda grundavdraget baserat på total pension och det allmänna grundavdraget baserat på samtliga beskattningsbara inkomster. Det avdrag som,

vid aktuella nivåer på pension och beskattningsbar inkomst, är störst används. Om pensionär med ingen eller låg ATP har en

en arbetsinkomst blir det särskilda grundavdraget större än det van-

liga grundavdraget. En marginell ökning av arbetsinkomsten

kommer på grund att arbetsinkomster inte reducerar det sär-

av skilda grundavdraget då att beskattas fullt ut och marginalskatten blir lika med skattesatsen. Om pensionären ifråga har hög ATP

blir det särskilda grundavdraget lägre än det Vanliga grundavdra-

get. Om den beskattningsbara inkomsten då befinner sig i det in-

tervall där Vanliga grundavdraget trappas blir marginalskatten

av 1,1 gånger skattesatsen. En sådan marginalskatt förekommer inte vid någon nivå på arbetsinkomst för pensionär med låg eller

en

ingen ATP.

118 De nya ålderspensionsreglerna behovet...

-

De fem nivåer som kan förekomma är 74, 79, 82,4, 37,4 och 34 procent.

På segment l beror marginaleffekten på kommunalskatten

samt avtrappningen av bostadstillägget enligt följande: 34 + 40

74. På segment 2 har man nått den högre avtrappningen bo-

av

stadstillägget och marginaleffekten blir: 34 + 45 79. På segment

som endast uppkommer det särskilda grundavdraget är

om

lägre än det vanliga grundavdraget, tillkommer effekten

av av-

trappningen av det vanliga grundavdraget, marginaleffekten blir

då: 341,1 + 45 82,4. På segment 4 och 5 har bostadstillägget reducerats bort, återstående marginaleffekt beror kommunalskatten och, eventuellt, avtrappningen grundavdraget 341,1

av

37,4 respektive 34.

Reformerat system

Utformningen av garantipensionen påverkar inte marginaleffekts-

nivåerna. Problematiken med att vissa nivåer endast uppkommer vid vissa kombinationer av pension och arbetsinkomster finns inte här. Däremot reduceras antalet segment med ökande pension.

I det reformerade pensionssystemet förekommer, på arbetsinkomster upp t.o.m. 100 000 kr/år, olika nivåer på den totala

sex marginaleffekten: 77,5 86, 89,4, 73,4, 37,4 och 34 procent.

På segment l beror marginaleffekten på kommunalskatten,

upptrappningen av grundavdraget samt avtrappningen av bostadstillägget enligt följande: 340,75 + 0,8765 77,5. På segment 2 är upptrappningen av grundavdraget klar och följande

marginaleffekt erhålls: 34 + 0,865 86. På segment 3 påbörjas

avtrappningen av grundavdraget, marginaleffekten blir då 341,1

+ 0,865 89,4. På segment 4 har nått den lägre avtrapp-

man

ningen av bostadstillägget och marginaleffekten blir: 341,1 +

0,845 73,4. På segment 5 har bostadstillägget reducerats bort, återstående marginaleffekt beror på kommunalskatten och

av-

trappningen av grundavdraget 341,1 37,4. På segment 6 är avtrappningen av grundavdraget klart och marginaleffekten blir

lika med kommunalskatten.

7 Endast 80 procent av arbetsinkomsten räknas med i BTP-inkomsten.

De ålderspensionsreglerna behovet... 119 nya -

BTP-avräkning med 60/50 %

I figur 35-37 nedan visas marginaleffekter avseende arbetsinkomster för ensamstående pensionär dessa till 80 en om tas upp procent och avtrappningen av BTP är 60/50 procent. Det som

skiljer ñgurema är antagandet om nivå på inkomstgrundad

pension.

Fig 35. Marginaleffekt avseende arbetsinkomst för en ogift pensionär 0 medelpoäng avtrappnin 60/50 % Procent 90 i_____ 80 ä J 70 . so v 50 i i 40 i Nuvarande 30 f:::Re°""eä. 20 . 10 7 o 2,"- ,.__._-_,.___,_.__vv___,_,___,, 0 625 1250 1875 2500 3125 3750 4375 5000 5625 6250 6875 7500 8125 Arbetsinkomstkrlmán

Fig 36. Marginaleffekt avseende arbetsinkomst för en ogift pensionär 2,5 medelpoäng avtrappnin 60l50% Procent 90 i 80 70 60 50 40 Nuvarargejl 1

30 1 :i-i-W-"ieformerat

{ 20 10 0 m a d a 0 625 1250 1875 2500 3125 3750 4375 5000 5625 6250 6875 7500 8125 Arbetsinkomstkr/mán

120 De nya ålderspensionsreglerna behovet...

-

Fig 37. Marginaleffekt avseende arbetsinkomst för en ogift

pensionär 4 medelpoäng avtrappning 60/50%

Procent

90 -

80 ;

70 .

60 v

50 -

Nülárâñáé

30 -

- - - - - -Reformerat

20 -

10 -

0. 7 w -aa---a---u----- -a---ø-w- a

- a

0 525 1250 1875 2500 3125 3750 4375 5000 5525 5250 5375 7500 0125

Arbetsinkomstkrlmán

För en beskrivning av marginaleffektema i det nuvarande syste-

met se avsnitt 4.5.4. l.l.

Reformerat system

Liksom i 65/45 procentsaltemativet förekommer här, arbetsinkomster upp tom 100 000 kr/år, sex olika nivåer på den totala marginaleffekten: 73,5 82, 85,4, 77,4, 37,4 och 34 procent. De tre första blir lägre i detta alternativ medan den fjärde blir högre. På det femte och sjätte segmentet är "BTP bortreducerat varför

marginaleffekten blir oberoende av BTP-konstruktionen.

På segment 1 beror marginaleffekten på kommunalskatten, upptrappningen av grundavdraget samt avtrappningen av bostadstillägget enligt följande: 34O,75 + 0,8860 73,5. På seg-

ment 2 är upptrappningen av grundavdraget klar och följande

marginaleffekt erhålls: 34 + O,860 82. På segment 3 påbörjas

avtrappningen av grundavdraget, marginaleffekten blir då 34l,1

+ O,860 85,4. På segment 4 har nått den lägre avtrapp-

man

ningen av bostadstillägget och marginaleffekten blir: 34l,1 +

O,850 77,4. På segment 5 har bostadstillägget reducerats bort, återstående marginaleffekt beror på kommunalskatten och

av-

trappningen av grundavdraget 34l,1 37,4. På segment 6 är avtrappningen av grundavdraget klart och marginaleffekten blir

lika med kommunalskatten.

8 Endast 80 procent av arbetsinkomsten räknas med i BTP-inkomsten.

ålderspensionsreglema behovet... 121

De nya -

4.6 för

Reduceringsregler gifta pensionärer

vars make inte är pensionär

En särskild situation uppstår pensionär är gift med icke-

om en en

pensionär.

I dagsläget delas boendekostnaden lika mellan makar om båda är pensionärer, de kan få BTP för sin del boendekostnade upp

av till 2000 kr/mån. I de fall BTP-tagaren sammanbor med make som inte är folkpensionär ska hela bostadskostnaden beräknas utgöra BTP-tagarens bostadskostnad, maximal boendekostnad blir 4 000 kr/mån. När det däremot gäller inkomstprövningen i samma situation ska årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften deras sammanlagda årsinkomst. För den make

av som inte är pensionär räknas hela inkomsten med i årsinkomsten,

inget fribelopp förekommer. En inkomstökning delas för denna

grupp liksom för två gifta pensionärer lika mellan makarna, men endast den maken har ett bostadstillägg att reducera. BTP

ena kommer därför att reduceras med halva takten jämfört med övriga grupper. Marginaleffekten från BTP är därför, för denna grupp, hälften så för övriga.

stor som

I det följande analyseras effekterna även bostadskostnaden

om delas lika mellan makarna oavsett endast den eller båda är

om ene pensionärer. Det maximala BTP-beloppet kommer då att halveras när endast en av makarna har pension. Detta kan i viss mån kompenseras av att fribeloppet dras från inkomsten efter att den delats mellan makarna. Hela fribeloppet dras därmed från BTP-tagarens del av inkomsten. I det nuvarande systemet dras fribeloppet först från inkomsten vissa inkomster räknas sedan delas den

inte

mellan makarna, endast halva fribeloppet kommer därmed BTP-

tagaren tillgodo.

I följande figurer visas effekten av en delning mellan makarna av såväl inkomsten som bostadskostnaden dels i det fall den maka som inte är pensionär saknar inkomst ñg. 38, och dels i det fall andra maken har en inkomst på 10 000 kr/mån fig. 39. Vid be-

räkning av BTP har alternativ 2 60/50 procentavräkning an-

vänts, effekterna blir i huvudsak desamma enligt alternativ

122 ålderspensionsreglerna behovet... De nya n

Fig 38. Skillnad i inkomst för en gift pensionär vars maka är

pensionär och saknar inkomst vid övergång till det reformerade

pensionssystemet vi 60/50 % avtrappning

Krlmán

O

l

-200

-400

-600

-800 Nettopensioni

å

.1000

Å BTP

.1200

Total

.1400 ; -1600

i -1800

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 e 6.5

4100 4100 4200 5100 5000 0900 7800 8800 9700 1000011500124001330014200

MedelpoängI NuvarandeBruttopensionper månad

Om pensionären endast har grundpension eller så låg pension att

pensionstillskottet inte helt reducerats bort slår effekten av att endast halva boendekostnaden är BTP-grundande igenom fullt ut.

När pensionen sedan börjar växa så reduceras bostadstillägget i

dagens system. I det reformerade måste pensionärens inkomst bli

dubbelt så stor fribeloppet innan BTP-avräkningen påbörjas.

som

Vid ca 5 medelpoäng börjar BTP att reduceras, garantipensionen

är då bortreducerad och avräkningen något snabbare än i dagsläget.

I figur 39 nedan visas motsvarande effekt om den make som inte är pensionär har en inkomst lO 000 kr/mån, denna inkomst tas här endast med 80 procent.

upp

De nya ålderspensionsreglerna behovet... 123

-

Fig 39. Skillnad i inkomst för en gift pensionär vars maka år

pensionär och har inkomst på 10000 kr/mån vid övergång till det

reformerade pensionssystemet vi 60/50 % avtrappning

Kr/mån

so -

.

-50

. i -100i -150i

r Nettopension

i -200 . BTP -250

Total -300 -350 - -400 -

0 0.5 1 1.5 2 2,5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5

4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200

MedelpoängI NuvarandeBruttopensionpermånad

Den initiala förlusten vid O medelpoäng blir inte lika stor här. Detta beror på att den arbetande makens inkomst reducerar BTP från första kronan i det nuvarande systemet. I det reformerade räknas, då pensionären saknar inkomst över grundnivå, endast

inkomster som överstiger grundpensionsnivån°. Den särskilda

viktningen arbetsinkomsten kan alltså inte motiveras på

av samma grunder för denna grupp som för övriga. I figur 40 nedan visas effekterna makens inkomst räknas med fullt ut.

om

9Pensionärens grundpension och icke-pensionärens Därefter

inkomst summeras. påförs pensionären halva hushållsinkomsten. Endast den del av den halva hushållsinkomsten som överstiger fribeloppet reducerar BTP, icke-pensionärens arbetsinkomst måste alltså vara minst lika stor som fribeloppet för att BTP ska reduceras.

124 De nya ålderspensionsreglerna behovet... -

Fig 40. Skillnad i inkomst för en gift pensionär vars maka är pensionär och har inkomst på 10000 kr/mån vid övergång till det reformerade pensionssystemet vi 60/50 % avtrappning Kdmán 200 v

0 l

-200

mmiieltabeniéaáäø -400 - E BTP " i600 i - Total -800 -

-1000 - O 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4100 4100 4200 5100 6000 6900 7800 8800 9700 1060011500124001330014200

MedelpoängI NuvarandeBruttopensionper månad

4.7 för

Reduceringsregler ålderspensionärer

födda 1938 eller senare

Här behandlas konstruktionen reduceringsregler för pensionäav rer födda 1938 eller senare. Endast de moment i konstruktionen som avviker från den äldre konstruktion behandlas. En gruppens

skillnad mellan den övergångsvisa garantipensionen till ålders-

pensionärer födda 1937 eller tidigare och den framtida garanti-

pensionen för pensionärer födda 1938 eller är att tjänste-

senare

pensioner reducerar garantipensionen för den förra

gruppen men inte för den Tjänstepensioner bör här därför behandlas på senare. samma sätt som arbetsinkomster och endast tas till 80 upp procent.

Då garantipensionsnivåerna för denna är 2,13 prisbas-

grupp belopp för ogifta och 1,9 för gifta kan fribeloppet sättas till dessa nivåer. Garantipensionen är bortreducerad vid BTP-inkomst på en

0,94 3,07-2,13 prisbasbelopp för gifta och 0,82 2,72-,9 för

gifta, brytpunkterna sätts i alternativ 1 därför vid dessa nivåer. I figur 41 nedan visas skillnaden i nettopension och BTP för en ogift pensionär utan andra inkomster än allmän pension i det

nuvarande pensions-, skatte- och BTP-systemet jämfört med

nya regler enligt alternativ 1 65/45 procent. Då dessa personer, som ålderspensionärer, aldrig omfattats av det de nuvarande systemen

ålderspensionsreglerna behovet... 125 De nya -

år det inte relevant att tala om vinst/förlust av de nya reglerna,

jämförelsen är hypotetisk.

Fig 41. Skillnad i inkomst för en ogift pensionär född 1938 eller senare mellan det nuvarande och det reformerade pensionssystemet BTP-avräkning 65/45 °/o

lägga

200 : 100

-100

;Nkeitlöypeiisøionái

.200 BTP l -3004 Ä:Total 1 -400. 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 s 5.5 e 6.5 4000 4600 4700 5000 6600 7500 8400 9300 1020011100120001290013800147OO MedelpoängI NuvarandeBruttopensionpermånad

I figur 42 nedan visas motsvarande effekter enligt alternativ 60

respektive 50 procentsavräkning.

Fig 42. Skillnad i disponibel inkomst för en ogift pensionär född 1938 eller senare mellan det nuvarande och det reformerade Krlmán pensionssystemet. BTP-avräkning 60/50 % 300 vl 200 l 100 i l 1 0 7 1°° l -200 l l BTP

lTma i

-300 l l -400 - 0 0.5 1 1,5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700 MedelpoänglNuvarandeBruttopensionpermånad

Garantipensionen för pensionärer födda 1938 eller är kon-

senare struerad så att de med pensioner motsvarande mellan ca 0,5 till 3

medelpoäng erhåller högre nettopension än de skulle ha fått i

en dagens pensionssystem. I både alternativ l och 2 neutraliseras

126 De nya ålderspensionsreglerna behovet...

-

denna inkomstökning till en viss del. Eftersom garantipensionen

medvetet konstruerades för att gynna pensionärer i dessa inkomstlägen kan det ifrågasättas om denna effekt av BTP-avräkningen är önskvärd. Ett sätt att i viss mån minska neutraliseringseffekten från BTP-systemet är att låta pensionärer födda 1938 eller senare få samma fribelopp som de äldre.

I figur 43 visas effekten, under alternativ att låta pensio-

av närerna födda 1938 eller fribelopp de äldre.

senare samma som

Fig 43. Skillnad i disponibel inkomst för en ogift pensionär född

1938 eller senare mellan det nuvarande och det reformerade

pensionssystemet. BTP-avräkning 60/50 %, fribelopp 2,15

Kr/mán prisbasbelopp

-

i Nietiápehéiøiii

-m0

1 STP I -200 1

i Total

1 .300 """“ ""

i 400 i

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4,5 5 5.5 6 6.5

4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700

Medelpoäng Nuvarande/ Bruttopensionpermånad

om efterlevande-

Utredningsförslag behovet av anpassning av pension inkomstprövningsreglema

5.1 Nuvarande regler

Från den allmänna utges efterlevandepension i

pensioneringen fonn omställningspension, särskild efterlevandepension och

av

barnpension samt änkepension enligt övergångsregler.

Omställningspension utges till efterlevande maka/make under

månader från dödsfallet eller, den efterlevande har barn, sex om fram till dess det yngsta barnet fyller 12 år. Särskild efterlevandepension kan utges efter omställningspension den efterlevan-

om

des möjligheter att försörja sig är nedsatt. Omställningspension

och särskild efterlevandepension kan inte utges till den som fyllt 65 år..

Bampension utges till efterlevande barn under 18 år eller, om barnet därefter bedriver studier på grund- eller gymnasieskolenivå, till dess barnet fyller 20 år.

Änkepension kan fortfarande utges enligt de äldre regler som

gällde före efterlevandepensionsreforrnens genomförande 1990.

Den vid lagändringens ikraftträdande redan änka har

som var oförändrad rätt till änkepension enligt de äldre reglerna. Det-

gäller för den är född 1929 eller tidigare och för samma som

denna kan också änkepension enligt de äldre reglerna ny-

grupp beviljas. För kvinnor är födda åren 1930-1944 och den 31

som december 1989 gift med den avlidne kan också nybe-

var senare

även när dödsfallet inträffar efter de be-

viljas änkepension nya

stämmelsernas ikraftträdande. För kvinnor är födda 1945 el-

som

ler gäller särskilda övergångsregler för änkepensionen.

senare

Omställningspension och hel särskild efterlevandepension ut-

görs av folkpension med 90 procent av prisbasbeloppet samt pensionstillskott med 61,5 procent prisbasbeloppet. Pensionstill-

av skottet avräknas rned 100 procent mot ATP. Omställningspension och hel särskild efterlevandepension från ATP utgör 20 procent

128 Utredningsförslag eferlevandepension... om

av den avlidnes egenpension det även finns pensionsberättigat

om barn. I annat fall utgör dessa pensionsbelopp 40 procent den av

avlidnes egenpension.

Den som uppbär omställningspension eller särskild efterle-

vandepension har rätt till BTP enligt regler övriga

samma som

pensionärer.

Änkepensionens grundnivå består av folkpension med 90 procent av prisbasbeloppet och pensionstillskott med 61,5 procent av prisbasbeloppet. Pensionstillskottet avräknas med 100 procent mot ATP. Änkepension i form av folkpension och pensionstillskott utges inte till den som fyllt 65 år. Den inkomstgrundade ATP-pensionen motsvarar 35 procent den avlidne makens av ATP-pension om det även finns pensionsberättigat barn, i annat fall motsvarar änkepensionen 40 procent makens ATP-penav sion. Änkepensionen blir därmed O,21makens medelpoängpris-

basbeloppet eller 0,24makens medelpoängprisbasbeloppet.

Änkepensionärer har rätt till BTP enligt regler övsamma som

riga pensionärer. Sedan den 1 april 1997 är änkepension från folkpensioneringen, inklusive pensionstillskottet, inkomstprövad. Inkomstberäkningen görs därvid i huvudsak enligt reglerna för BTP. Dock

bortses från inkomst från annan pensionsförsäkring än tjänstepen-

sionsförsäkring och från pensionssparkonton i punk-

som avses

terna 1 och 3 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen.

Sedan inkomsten beräknats på detta sätt minskas änkepensionen med 30 procent årsinkomsten. av Om det föreligger rätt till både BTP och änkepension reduceras först BTP. Den del änkans inkomster, överstiger den av som inkomst vid vilken bostadstillägg inte längre utges, verkar sedan reducerande på änkepensionen. ATP-delen reduceras inte.

5.2 Efterlevandepensionsutredningens

förslag

Efterlevandepensionsutredningen EP-utredningen har avlämnat sitt betäkande SOU 1998:120 Efterlevandepension.

En anpass-

ning till det ålderspensionssystemet. I betänkandet

reformerade

Makes ATP-pension utgör 0,6medelpoängprisbasbeloppet. Änkepensionen blir därmed 40 procent av 0,6 0,24 eller 35 procent av 0,6 0,21.

Utredningsförslag efterlevande pension... 129

om

lämnar EP-utredningen förslag till beräkning änkepensionema

av fr.o.m. år 2001.

Förslaget innebär att änkepension i form folkpension och

av pensionstillskott inte ska utges efter den 31 december 2000. Efter denna tidpunkt ska det första basbeloppets inkomster kom-

penseras genom ett tillägg till tilläggspension i form änkepen-

av sion med ett belopp motsvarar 90 procent prisbasbelop-

som av pet. Härutöver ska utges en änkegarantipension.

Änkegarantipensionen ska beräknas utifrån basnivå 2,04

en om prisbasbelopp. Denna basnivå ska avräknas med 100 procent av den del av inkomstrelaterad änkepension tilläggspension och 90

procenttillägg som ligger under 1,49 prisbasbelopp. För inkomstgrundad änkepension därutöver ska en avräkning göras

med 30 procent.

Vid inkomstgrundad pension på 3,32 prisbasbelopp är

en garantipensionen helt bortreducerad. Eftersom maximal inkomst-

grundad pension är 0,246,5 + 0,9 2,46 prisbasbelopp reduceras

inte hela garantipensionen bort inom systemet.

EP-utredningen föreslår att det s.k. 90 procenttillägget och änkegarantipensionen, utöver avräkningen mot den inkomstrelaterade änkepensionen, ska inkomstprövas enligt motsvarande regler som nu gäller för inkomstprövning folkpension i fonn

av av

änkepension. EP-utredningen lägger dock inte fram något förslag

till inkomstprövningsregler med hänsyn till det arbete

som

bedrivs inom BTP-utredningen. Den som har änkepension enligt de reglerna ska också ha

nya rätt till bostadstillägg. Utredningen föreslår dock att änkor födda 1945 eller senare och nybeviljas änkepension efter år 2000

som

inte ska berättigade till sig änkegarantipension eller

vara vare BTP.

Enligt dagens regler har den som har omställningspension eller särskild efterlevandepension också rätt till BTP. Efterlevandepen-

sionsutredningen föreslår att rätt till BTP inte längre ska föreligga i dessa fall. Utredningen bl.a. att efterlevande, är

anser en som

berättigad till efterlevandepension, inte på sätt

samma som en ålders- eller förtidspensionär är att betrakta icke förvärvsak-

som tiv. I flertalet fall har den efterlevande förvärvsinkomst vid

en sidan pensionen. Bostadstillägg har därför för efterlevande

av vuxna i praktiken en tämligen liten betydelse ekonomiskt sett. Av de som i december 1997 uppbar omställningspension eller särskild efterlevandepension erhöll 206 totalt 4 302 pensionsta-

av gare BTP, dvs. cirka 5 procent. I flertalet fall utgavs BTP med

reducerat belopp på grund reglerna inkomstprövning.

av om

130 Utredningsförslag efterlevandepension...

om

Vid utarbetandet av efterlevandepensionsutredningens förslag

till nivåer för den inkomstgrundade delen och till utformningen

grundskyddet till omställningspension och särskild efterlevan-

av

depension har utredningen tagit hänsyn till detta förslag.

5.3 BTP-avräkning avseende änkepension och annan pensionsinkomst

De föreslagna reglerna for änkepension har en likartad utformning de nya reglerna för ålderspension. Det är därför natur-

som

ligt att anpassningen inkomstprövningsreglema för bostads-

av

tillägg så långt möjligt görs lika för ålderspensionärer och änke-

pensionärer.

Om avräkningsregler för BTP i avsnitt 4.3 skisse-

samma som

rades för ålderspensionssystemet skulle appliceras på de

det nya

föreslagna reglerna för änkepension blir resultatet enligt figur

Ankegarantipensionen och 90-procenttillägget ingår i inkomstbe-

räkningen med beloppet före inkomstprövningen. Fribeloppet har

här satts 2,04 prisbasbelopp dvs. änkegarantipensionens bas-

till

nivå. Vi begränsar här analysen till alternativ 2 avsnitt 4.3.2

se

med 60/50 procent BTP-avräkning. Resultaten blir likartade i båda altemativen. Exemplet änka med 40 procent av ma-

avser en kens ATP. Boendekostnaden i tidigare exempel satt till

är som 4 000 kr/mån och kommunalskattesatsen till 34 procent.

Fig 1. Marginaleffekt avseende pension för en

änkepensionär med enbart pensionsinkomster. BTP-

avräkning 60/50 %, brytpunkt1 prisbasbelopp

Procent

v

mogr..

30 i

l Skillnad i

Å i

60 il

j Nuvarande

40 L l

1- - - Reformeratl

0 i

l

-20

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5

4600 4600 4600 4600 4600 4600 4900 5300 5600 6000 6400 6700 7100 7500

Medelpoäng I Nuvarande bruttopension

Utredningsförslag efterlevande pension... 131

om

Av figuren framgår att det förekommer två nivåer på den totala

marginaleffekten. På det första segmentet avtrappas pensionstill-

skottet respektive garantipensionen med 100 procent. Det andra segmentet börjar vid 2,57 medelpoäng i det nuvarande systemet och 2,46 medelpoäng i det reformerade. I det nuvarande systemet samverkar här kommunalskatten, avtrappningen det särskilda

av

grundavdraget samt avtrappningen av bostadstillägget i det här

redovisade alternativet enligt följande: 341,65 + 40 96,1. I det reformerade systemet samverkar avtrappningen garantipensio-

av

nen, kommunalskatten, upptrappningen det vanliga grundav-

av

draget samt avtrappningen av bostadstillägget enligt följande: 30

+ 0,7340,75 + 0,760 89,853. Enda skillnaden uppkom-

som mer om ersättningen från makens ATP är 35 i stället för 40 procent är att brytpunkten mellan segmenten flyttas upp till 2,93 prisbasbelopp i det nuvarande och 2,81 prisbasbelopp i det reformerade systemet.

I figur 2 visas skillnaden i disponibel inkomst mellan systemen.

Fig 2. Skillnad i disponibel inkomst för en änkepensionär

utan andra inkomster än pension vid övergång till det

reformerade pensionssystemet. BTP-avräkning 60/50 %, Krlmán Brytpunkt1 prisbasbelopp

j Nettopension

l

BTP

å

l Total

:-

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5

4600 4600 4600 4600 4600 4600 4900 5300 5600 6000 6400 6700 7100 7500

Medelpoängl NuvarandeBruttopensionpermånad

Konstruktionen garantipensionen till änkor medför, vid låga

av

pensionsnivåer, en lägre nettopension. Vid 2,5 ATP-poäng

ca minskar reduktionen av garantipensionen från 100 till 30 procent,

samtidigt börjar BTP att reduceras. Progressiviteten i pensions-

2 Observera att den 30-procentiga garantipensionavtrappningen medför att endast 70 procent av en inkomstökning går till beskattning och BTP-reduktion. Dessa komponenter multipliceras därför med 0,7.

132 Utredningsförslag om efterlevandepension...

och skattesystemen är lägre i det reformerade, därför minskar

förlusten i nettopension när pensionsnivån ökar. Inom BTP-sys-

temet är förhållandet det omvända vilket medför att BTP reduceras snabbare i det refonnerade systemet. Sammantaget minskar

förlusten i disponibel inkomst i högre inkomstlägen.

I tabell 5.1 nedan visas samma förändringar tabellfonn.

Tabell 5.1. Skillnad i disponibel inkomst för änkepensionär

en utan andra inkomster än pension vid övergång till det refor-

merade pensionssystemet. Kr/månad

Nuvarande Reformerat Differens ATP- Brutto- Netto- Brutto- Netto- Netto poäng pension pension BTP pension pension BTP pension BTP Total 0 4596 4596 3510 6188 4361 3510 -235 0 -235 0,5 4596 4596 3510 6188 4361 3510 -235 0 -235 1 4596 4596 3510 6188 4361 3510 -235 0 -235 1.5 4596 4596 3510 6188 4361 3510 -235 0 -235 2 4596 4596 3510 6188 4361 3510 -235 0 -235 2.5 4596 4596 3510 6209 4377 3497 -219 -13 -232 3 4914 4719 3383 6464 4567 3344 -152 -39 -191 3,5 5278 4878 3237 6719 4757 3192 -121 -45 -166 4 5642 5038 3091 6974 4947 3039 -91 -52 -143 4.5 6006 5198 2946 7228 5136 2886 -62 -60 -1-22 5 6370 5358 2800 7483 5326 2733 -32 -67 -99 5,5 6734 5518 2655 7738 5516 2580 -2 -75 -77 6 7098 5677 2509 7993 5706 2427 29 -82 -53 6.5 7462 5837 2363 8248 5896 2274 59 -89 -30

BTP börjar att reduceras vid ca 2,5 poäng Detta motsvarar i det nuvarande systemet ca 4 600 kr/mån i bruttopension. BTP-reduktionen är kraftigare i det reformerade systemet, 0,760 42 järn-

fört med dagens 40 procent. Den lägre marginalskatten medför

dock att den totala marginaleffekten blir något lägre i det reformerade systemet. Det innebär att något den minskade netto-

av

pensionen tas igen för de med högre pension.

En tabell liknande tabell 5.1 finns i SOU 1998:120 sid 455. Enligt denna tabell är förlusten i nettopension inte lika i

stor som tabell 5.1. Skillnaden beror dels på att efterlevandepensionsutredningen har räknat i 1998 års priser och låtit nuvarande pensioner bestämmas av det minskade basbeloppet medan de reforrnerade bestäms av prisbasbeloppet. I våra beräkningar, 1999

som avser års priser, är de båda basbeloppen lika varför nuvarande brutto-

Utredningsjbrslag efterlevande pension... 133

om

pension framstår som större. Den största skillnaden beror dock på att räknar med 34 procent kommunalskatt och efterlevande-

pensionsutredningen med 31,66 procent.

Som framgår av tabellen räcker det inte med enbart allmän

pension för att reducera bort bostadstillägget för en änkepensionär

med en bostadskostnad på 4 000 kr/mån. Maximal änkepension reducerar bort ett BTP-belopp på l 147 kr/mån i det nuvarande systemet och 1 236 kr/mån i det reforrnerade. Om boendekostnaden är lägre än 4 000 kr/mån kan bostadstillägget således reduceras bort av enbart allmänna pensionsinkomster. Detta inträffar i det nuvarande systemet vid boendekostnad under

en 1 374 kr/mån3. I det reformerade systemet är motsvarande nivå 1 473 kr/mån4. Marginaleffekten i det nuvarande systemet blir

om detta inträffar 30 + 0,7l,6534 69,27. I det reforrnerade

systemet kommer i denna situation garantipensionen att reduceras i två steg, först direkt 30 procent reduktion, 15 procent reste-

en av rande 70 procent 0,1570 10,5% går vidare till ytterligare

reduktion. Sammantaget blir reduktionen 30 + 10,5 40,5%. Den totala marginaleffekten blir 40,5 + 0,595340,75 55,6725. En-

dast ca 300 efterlevandepensionärer hade i januari 1998 boen-

en dekostnad under 1 500 kr/mån. Effekten för dessa analyseras därför inte närmare.

3 Maximal änkepension är O,246,5 + 0,936 400 89 544. Av dessa räknas inte 0,9 + 0,6l536 40055 146 i BTP-inkomsten. Inkomst kan reducera

som BTP är alltså 89 544 55 146 34 398. Detta är under brytpunkten 1,5 basbelopp

- 56 400 varför all reduktion kommer att ske i det nedre intervallet. Reduktionen blir 34 398O,4 13 759. Om maximalt BTP är 13 759 kan alltså hela BTP reduceras bort av pensionen. Maximalt BTP 13759 motsvarar boendekost-

en nad 13 759/0,9 + 1200 16 488 kr/år eller l 374 kr/mån. i 4 Maximal inkomstgrundad pension är 0,246,5 + O,936400 89 544. Denna medför en direkt reduktion av garantipensionen. Garantipensionen blir efter reduktion: 2,04 1,49 0,30,246,5 + 0,9 1,4936400 0,25936 400

- - - 9 428. Total maxpension blir alltså 89 544 + 9 428 98 972. Av dessa räknas 2,0436 400 74 256 med i BTP-inkomsten. Inkomst kan reducera BTP är

som alltså 98 972 74 256 24 716. Detta är under brytpunkten l basbelopp 36 400

varför all reduktion kommer att ske i det nedre intervallet. Reduktionen blir 24 716O,6 : 14 830. Om maximalt BTP är 14 830 kan alltså hela BTP reduceras bort av pensionen. Maximalt BTP på 14 830 motsvarar boendekostnad på 14

en 830/0,9 + 1 200 17 678 kr/år eller 1 473 kr/mån.

134 Utredningsñrslag om efterlevandepension...

5.4 BTP-avräkning avseende arbetsinkomst

När pensionsinkomsten inte reducerar bort hela bostadstillägget

fortsätter avräkningen mot pensionärens andra inkomster, t.ex.

tjänstepension, arbets- eller kapitalinkomst. I avsnitt 4.5 har vi

analyserat effekterna vid olika alternativ for avräkning av BTP mot andra inkomster än pension. Analysen avser BTP till ålders-

pensionärer, behovet skilda avräkningsregler för pension

men av respektive andra inkomster har giltighet även för änkepensionä-

rer. Av utrymmesskäl begränsas analysen av effekter för änke-

pensionärer till ett alternativ.

I figur 3 nedan visas de totala marginaleffektema avseende ar-

betsinkomst för änkepensionär med nuvarande regler respek-

en tive regler med 60/50 procent BTP-avräkning och inräknat 80

nya procent av arbetsinkomsten jämför avsnitt 4.5.4. Som tidigare visats så reduceras BTP vid en hyra på 4 000 kr/mån inte bort för den endast har pensionsinkomster. För att nå till den

som upp inkomstnivå vid vilken BTP helt reduceras bort har i exemplet valts änkepensionär avlidna make hade full ATP, dvs. 6,5

en vars medelpoäng. För denna änkepensionär krävs en arbetsinkomst på 5 400 kr/mån för att reducera bort återstående BTP 80 procent av arbetsinkomsten beaktas.

Fig 3. Marginaleffekt avseende arbetsinkomst för en

änkepensionär 6,5 medelpoäng

Procent 90 - 80 - 70 60 - 50 40 - Nuvarande 30 - Reformerat

- - - - - - 20 10 0

0 542 1083 1625 2167 2708 3250 3792 4333 4875 5417

Arbetsinkomst krlmån

Av figuren framgår att det i det nuvarande pensionssystemet förekommer tre, och i det reformerade fem olika nivåer på den totala marginaleffekten. I tabell 5.2 nedan redovisas de tre/fem segmenten.

följande 34 + 40 74. På grund av det särskilda grundavdraget påverkas grundavdragsnivån vid ökning av arbetsinkomsten.

en l det reformerade systemet däremot ökar grundavdraget och den totala marginaleffekten blir O,7534 + 0,860 73,5. Segment 2: Inget nytt segment i det nuvarande systemet. I det reformerade systemet har grundavdragets platå nåtts och den totala

marginaleffekten blir 34 + 0,860 82.

Segment 3. Inget nytt segment i det nuvarande systemet. I det re-

formerade påbörjas här avtrappningen av grundavdraget margi-

naleffekten blir då: 341,1 + 0,860 85,4. Segment 4: I det nuvarande systemet har man här nått den högre

avtrappningen bostadstillägget och marginaleffekten blir: 34 +

av 45 79. I det refonnerade systemet har man här nått den lägre

avtrappningen bostadstillägget och marginaleffekten blir:

av 341,1 + O,850 77,4. Segment 5. Här har bostadstillägget reducerats bort, återstående marginaleffekt blir i det nuvarande systemet lika med kommunalskatten. l det reformerade avtrappas fortfarande grundavdraget och marginaleffekten blir. 341,1 37,4. Då BTP är bortreducerat ska reduktionen änkepensionen påbörjas, dock betalas

av BTP under 300 kr/år ut varför ett glapp mellan BTP-reduktion

och änkepensionsreduktion uppstår.

Ett annat val kommunalskattesats hade, inom båda syste-

av

men, påverkat marginaleffekten på alla segment.

Övergångens effekt på den disponibla inkomsten visas i figur

136 Utredningsförslag om efterlevandepension...

Fig 4. Skillnad i inkomst för en änkepensionär vid

övergång till det reformerade pensionssystemet

Kr/mán medeIpoäng6,5

150 -w

åøilettoinkomst i

100 - BTP

50 i Total

O

.50 -

-100 -

-150

-200 -

542 1083 1625 2167 2708 3250 3792 4333 4875 5417

Arbetsinkomst, kr/mán

Man kan säga att figur 4 börjar där figur 2 slutar, med full ATP och ingen annan inkomst. Den initiala vinsten i nettoinkomst och förlusten i BTP ärvs från de pensionseffektema.

rena

I tabell 5.3 nedan redovisas förändringar i tabellform.

samma

Tabell 5.3. Skillnad i disponibel inkomst för änkepensio-

en när, vars makes ATP motsvarade 6,5 ATP-poäng, vid övergång till det reformerade pensionssystemet. Kr/månad

Nuvarande Reformerat Differens Arbets Pen- Netto Pen- Netto Netto ink sion ink BTP sion ink BTP ink BTP Total 0 7462 5837 2363 8248 5896 2274 59 -89 -30 417 7462 6112 2197 8248 6206 2074 94 -123 -29 833 7462 6387 2030 8248 6490 1874 103 -156 -53 1250 7462 6662 1863 8248 6755 1677 93 -186 -93 1667 7462 6937 1697 8248 7016 1510 79 -187 -108 2083 7462 7212 1510 8248 7277 1344 65 -166 -101 2500 7462 7487 1323 8248 7538 1177 51 -146 -95 2917 7462 7762 1135 8248 7799 1010 37 -125 -88 3333 7462 8037 948 8248 8060 844 23 -104 -81 3750 7462 8312 760 8248 8320 677 8 -83 -75 4167 7462 8587 573 8248 8581 510 -6 -63 -69 4583 7462 8862 385 8248 8842 344 -20 -41 -61 5000 7462 9137 198 8248 9103 177 -34 -21 -55 5417 7462 9412 0 8248 9364 0 -48 0 -48

Utredningsförslag efterlevande pension... 137

om

På samma sätt som figur 4 börjar där figur 2 slutar så börjar tabell 5.3 där tabell l slutar.

BTP-reduktionen är, vid arbetsinkomster under 14 000 kr/år,

ca kraftigare i det reforrnerade systemet, 0,860 48 jämfört med

dagens 40 procent. Efter brytpunkten, 1,5 prisbasbelopp respek-

tive 1 prisbasbelopp, så minskar avtrappningen i det reformerade 0,850 40 procent medan den ökar i det nuvarande 45 procent. Här har antagits att den avlidne maken hade full ATP, dvs. motsvarade 6,5 medelpoäng; BTP är då bortreducerat vid en arbetsinkomst om knappt 5 400 kr/mån. Om makens pension var lägre krävs en högre arbetsinkomst för att reducera bort bostadstillägget. Vid en pensionsnivå motsvarande 4 medelpoäng krävs ca 7 000 kr/mån och vid 2 poäng ca 8 000 kr/mån i arbetsinkomst för att helt reducera bort bostadstillägget.

5.5 av och

Reducering änkegarantipension 90-procenttillägget

När bostadstillägget är bortreducerat börjar, i dagens system, änkepensionen i form av folkpension och pensionstillskott att redu-

ceras. Avräkningen görs mot 30 procent återstående inkomst.

av

Marginaleffekten av denna avräkning är något komplicerad. En

ökning arbetsinkomsten medför 30 procentig reduktion

av en av

änkepensionen, detta innebär i sig en marginaleffekt på 30 procent. Eftersom pensionären är berättigad till särskilt grundavdrag innebär pensionsminskningen att grundavdraget ökar, man

backar i avtrappningsfasen. I det refonnerade systemet består

marginaleffekten av den direkta effekten och marginalskatten på nettoökningen, grundavdraget ökar inte. För att kompensera för

avskaffandet det särskilda grundavdraget behöver denna

av av-

trappningstakt minskas till 20 procents.

I figur 5 nedan visas de totala marginaleffektema avseende

arbetsinkomst för änkepensionär i det nuvarande respektive det

en ovan redovisade beräkningsaltemativet för ett reforrnerat system

samt med 20 procent avräkning på änkepensionen. Som tidigare

visats så reduceras BTP vid en hyra på 4 000 kr/mån inte bort för den som endast har pensionsinkomster. För att nå till den

upp inkomstnivå vid vilken änkepensionen reduceras har i exemplet

5 Fullständig neutralitet uppnås vid en avtrappningstakt 19,5 procent. En sänkning till 20 procent medför således att den totala marginaleffekten i detta intervall ökar något.

138 Utredningsförslag om efterlevandepension...

valts en änkepensionär vars avlidna make hade full ATP, dvs. 6,5

medelpoäng. Här börjar analysen vid den nivå på arbetsinkomst

vid vilken bostadstillägget reducerats bort och reduktionen av

änkepensionen ännu inte påbörjats.

Fig 5. Marginaleffekt avseende arbetsinkomst för en

änkepensionär 6,5 medelpoäng

Procent 70 eo ; 50 : 40 30 i Nuvarande 20 -Reformerati

- - - - - 105 0.

a a a a a

5417 8125 10833 13542 15250 18958 21667 24375 27033 29792 32500

Arbetsinkomst krlmån

Det finns i det nuvarande pensionssystemet fem, och i det analyserade alternativet för ett reforrnerat BTP-system, sex olika nivåer

på den totala marginaleffekten vid valda nivåer på pension och

arbetsinkomst. I tabell 5.4 nedan redovisas de fem/sex segmenten.

Tabell 5.4 Total marginaleffekt vid olika inkomster

Segment 1: Här har bostadstillägget precis reducerats bort, åter-

stående marginaleffekt blir i det nuvarande systemet lika med kommunalskatten. I det reformerade avtrappas fortfarande

grun-

davdraget och marginaleffekten blir. 341,l 37,4. Då BTP är

bortreducerat ska reduktionen av änkepensionen påbörjas, dock

Utredningsjörslag efterlevande pension... 139

om

betalas BTP under 300 kr/år ut varför ett glapp mellan BTPreduktion och änkepensionsreduktion uppstår. Detta segment, som motsvarar segment 5 enligt tabell 5.2, inte i figur 5 ovan.

syns

Segment 2. Här har avtrappningen av änkepensionen påbörjats. I det nuvarande systemet blir marginaleffekten något komplicerad.

En ökning arbetsinkomsten medför 30-procentig reduktion

av en

änkepensionen, detta innebär i sig marginaleffekt på 30

av en

procent. Då pensionären är berättigad till särskilt grundavdrag innebär pensionsminskningen att grundavdraget ökar, man backar" i avtrappningsfasen. Av den ursprungliga inkomstökningen

går 30 procent bort i änkepensionsreduktion, dessa 30 procent medför grundavdragsökning på 300,65 19,5 kvar till be-

en skattning blir 100 30 19,5 50,5 procent. Den totala margina-

- leffekten blir alltså 30 + O,50534 47,17. I det reformerade systemet består marginaleffekten direkt 16-procentig° effekt

av en och marginalskatten på de 84 procent som återstår när änkepensionen reducerats, dvs. 16 + 0,8434l,1 47,416. Segment 3: I det nuvarande systemet är folkpensionen och pensionstillskottet bortreducerat. Återstående pension består ATP.

av Det särskilda grundavdraget kommer i fortsättningen, oavsett in-

komstnivå högre än det vanliga grundavdraget. Ju lägre

att vara ATP-pension den avlidne maken hade desto större är det grundavdraget. Marginaleffekten blir lika med skattesatsen, 34 procent. I det reformerade systemet är avtrappningen av grundavdraget klar. Marginaleffekten blir: 16 + 0,84 34 44,56. Segment 4. Här nås gränsen för statlig inkomstskatt, marginaleffekten blir i det nuvamde systemet 34 +20 54. 1 det reformerade: 16 + 0,84 54 61,36. Anledningen till att denna gräns nås tidigare i det reformerade systemet är att det särskilda grundavdraget håller den beskattningsbara inkomsten i det nuvarande

nere systemet, samt att garantipensionen reduceras långsammare i det reformerade. Segment 5: Inget nytt segment i det nuvarande systemet. 1 det reformerade har den högsta skattesatsen för statlig inkomstskatt nåtts marginaleffekten blir 16 + 0,84 59 65,56. Segment 6: Här nås den högsta skattesatsen även i det nuvarande systemet, marginaleffekten blir 34 + 25 59. I det refonnerade

har här garantipension och 90-procenttillägget reducerats bort,

marginaleffekten blir densamma som i det nuvarande systemet.

° Avräkningstakten är 20 eftersom analysen här utgår från att endast

procent men 80 procent av arbetsinkomsten ingår i reduceringsinkomsten reduceras änkepensionen med 0,820l6 procent mot arbetsinkomsten.

140 Utredningsförslag om efterlevandepension...

Ett annat val av kommunalskattesats hade, inom båda syste-

men, påverkat marginaleffekten på alla segment. Overgångens effekt på pensioner och skatt visas i figur 6

nedan.

Fig 6. Skillnad i inkomst för en änkepensionär vid övergång till det reformerade pensionssystemet

Kr/mån medelpoäng6,5

3000 g

2000 w-

T o

läuskan i

i i Pension i -2000 , Total i l 1 -3000 5417 8125 10333 13542 16250 18958 21667 24375 27083 29792 32500 Arbetsinkomst, kr/mán Vid maximal änkepension och arbetsinkomst över en ca

11 500 kr/mån uppstår minskning i den disponibla inkomsten.

en

Minskningen beror på det nuvarande särskilda grundavdraget och

ökar med arbetsinkomsten. Om pensionsnivån är lägre krävs större arbetsinkomster för att denna typ förlust ska uppkomma. av Vid änkepension motsvarande 4 ATP-poäng krävs 17 750 en ca kr/mån i arbetsinkomst för att nå gränsvärdet. Vid 2 poäng

krävs 31 000 kr/mån. Vid dessa lägre pensionsnivåer uppkommer

dessutom ökade disponibla inkomster arbetsinkomsten om

understiger gränsvärdet. Vid en pension motsvarande 2 ATP-

poäng och en arbetsinkomst på drygt 19 000 kr/mån kan vinsten i disponibel inkomst uppgå till 950 kr/mån. Dessa vinster beror på att den totala pensionen, i det nuvarande systemet, understiger 1,515 prisbasbelopp, det särskilda grundavdraget är då lika stort som pensionen. När pensionen reduceras minskas det särskilda

grundavdraget med belopp. Den 20-procentiga avräk-

samma ningen blir i detta läge för flack. I figur 7 nedan visas effekten vid en pension motsvarande 2 ATP-poäng. Observera att skalan, på bägge axlar, avviker från skalan i figur

Utredningsförslag efterlevande pension... 141

om

Fig 7. Skillnad i inkomst för en änkepensionär vid

övergång till det reformerade pensionssystemet

medelpoang 2

äâánâa Pension

ljskakt

i

IPLL J

2000 1

1000 -

l

-500

3333 11533 14333 13033 21333 24533 27333 31033 34333 37533 40333

Arbetsinkomst, kr/mån

Ett problem vid övergången är att i det reformerade systemet är det betydligt mer pension som ska reduceras bort, både garantipension och 90-procentstillägg. Reduktionen behöver dessutom

göras långsammare för att kompensera för den minskning av marginalskatten i dagens system uppstår vid backandet till

som

ökat särskilt grundavdrag. Sammantaget medför detta att margi-

naleffektema blir högre vid höga inkomster.

Ett annat problem är att änkepensionärer i dag har särskilt grundavdrag även folkpension och pensionstillskott reduce-

om rats bort. Då ovan nämnda pensioner reducerats bort reduceras det särskilda grundavdraget endast av ATP som överstiger 1,515 prisbasbelopp. Arbetsinkomst reducerar inte det särskilda grund-

avdraget vilket leder till att det höga grundavdraget följer med

upp i inkomstnivåema. Om bortfallet det särskilda grundav-

av draget skulle kompenseras kunde detta ske genom att 90-pro-

centstilllägget inte inkomstprövas. I figur 8 nedan visas effekten

av detta.

142 Utredningsförslag om efterlevandepension...

Fig 8. Skillnad i inkomst för en änkepensionär vid

övergång till det reformerade pensionssystemet om

90%-tiIIägget inkomstprövas medelpoäng6,5

Krlmån

4000 jskatt

Pension.

3000 i

2500 Total

2000 i

1000 i

O Jm

-500

-1000

-1500 4

5417 8125 10833 13542 16250 18958 21667 24375 27083 29792 32500

Arbetsinkomst, kr/mån

Inkomstprövningen år som synes rätt konstruerad, problemet är

att kompensationen för borttagandet av särskilt grundavdrag inte ges fullt ut i högre inkomstlägen. Samtidigt kan ifrågasättas

om

, ett inkomstprövat stöd ska omfatta personer som har så höga inkomster att de betalar statlig inkomstskatt.

Kostnaden för individen av att förlora rätten till särskilt grundavdrag blir större om makens ATP är lägre än 6,5 poäng. Maximal förlust uppnås om ATP är 1,515 prisbasbelopp, motsvarar 6,3125 poäng7. Förlusten blir, förutsatt att annan inkomst att göra avdrag mot existerar, 1,5l536 400-8 700O,59/ 122 284 kr/mån. Skatteskillnaden i figur 8 är större än så det beror på

men att pensionen, och således även den beskattningsbara inkomsten,

är högre även utan avdragsskillnaden. Om pensionen är lägre än

6,3125 poäng så minskar sga-förlusten återigen, detta beroende på att särskilt grundavdrag inte kan vara större än total pension. För

pensionärer med låg pension och hög arbetsinkomst skulle

en

lösning att inte inkomstpröva 90-procentstillägget medföra ökade

disponibla inkomster. I figur 9 illustreras fenomenet. Om

man blandar in tjänstepensioner i resonemanget blir effekterna ännu

mera komplexa.

7ATP från änkepension beräknas här 0,24medelpoängprisbasbelppet.

som 0,246,31251,515.

Utredningsförslag efterlevande pension... 143

om

Fig 9. Skillnad i inkomst för en änkepensionär vid

övergång till det reformerade pensionssystemet om

90%-tiIIägget inkomstprövas medelpoäng2

K /mån Pension- Skatt

3600 1 Total1

T 2500

l 2000 1500 1000 500

0 -500

8333 11583 14833 18083 21333 24583 27833 31083 34333 37583 40833

Arbetsinkomst, kr/mån

6 av och

Förändringar förtidspension sjukbidrag

En person i åldern l664 år kan få förtidspension hans eller

om

hennes arbetsförmåga på grund sjukdom eller nedsätt-

av annan

ning av den fysiska eller psykiska prestationsfönnågan är nedsatt med minst fjärdedel och nedsättningen arbetsförrnågan kan

en av

anses varaktig. Kan nedsättningen av arbetsfönnågan inte anses

varaktig men kan den antas bli bestående för avsevärd tid har per-

sonen rätt till ett tidsbegränsat sjukbidrag. Förtidspension/sjuk-

bidrag kan utges i nivåerna en fjärdedel, halv, tre fjärdedelar och hel.

Förtidspension och sjukbidrag består folkpension och ATP

av samt pensionstillskott för den som saknar eller har låg ATP. Folkpensionen är 90 procent av prisbasbeloppet för en ensam förtidspensionär och 72,5 procent för gift försäkrad. Pensionstillskottet uppgår till 111,5 procent av prisbasbeloppet 55,5 procent

för den som uppbär ålderspension.

De nuvarande reglerna för BTP till den som har förtidspension

eller sjukbidrag är lika med de regler som gäller för ålderspensio-

närer, men med den skillnad som följer av att den som uppbär

förtidspension har ett högre pensionstillskott. Det innebär att fribeloppet vid inkomstprövningen BTP för förtidspensionärer är

av

lika med folkpension och det högre pensionstillskottet. Förtidspensionsutredningen S 1997:03 har haft i uppdrag att

utforma förslag till ett nytt system för ekonomisk ersättning vid

långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Utredningen har redovisat sina

förslag i huvudsak i två olika betänkanden. I det första betänkan-

det SOU 1997:166 Ohälsoförsäkringen. Trygghet och aktivitet,

föreslår utredningen att de nuvarande förmånema förtidspension

och sjukbidrag ersätts av nya ersättningsformer. Utredningen skiljer därvid på långtidssjukpenning vid långvarigt inte

men var-

aktigt nedsatt arbetsoförmåga och förtidspension vid varaktig nedsatt arbetsförmåga Långtidssjukpenning ska kunna beviljas efter ett års sjukskrivning.

146 Förändringar förtidspension och sjukbidrag

av

I sitt slutbetänkande SOU 1998:106 Unga z ohälsoförsäk-

ringen har förtidspensionsutredningen lagt fram förslag till hur

ohälsoförsäkringens regler kan utformas så att de i större ut-

sträckning än nuvarande regler för förtidspension och sjukbidrag

kan medverka till en positiv utveckling för unga svårt funktionshindrade personer.

Utredningen föreslår att ungdomar, har funktionshinder,

som

ska få ersättningsform kallad habiliteringspenning. Den ska

en ny efter ansökan beviljas personer som har långvarigt nedsatt arbetsförmåga medicinska skäl samt stora och varaktiga funktions-

av

hinder förorsakar betydande svårigheter i livsföringen. Habi-

som

literingspenning ska kunna beviljas tidigast vid halvårsskiftet

under det år fyller 19 år och längst t.o.m. 29 års

personen som ålder. De är långvarigt sjuka inte fullt lika svårt funk-

som men

tionshindrade avses få långtidssjukpenning enligt förslaget i det

första betänkandet. Den ekonomiska ersättningen är densamma

vid habiliteringspenning som för långtidssjukpenning, nämligen

80 procent ersättning för inkomstbortfall och åldersberoende

en

garantinivå på 2,0-2,5 basbelopp. Samtidigt föreslår utredningen

att ingen ska kunna bli förtidspensionerad före 30 års ålder.

Enligt förslag i utredningens första betänkande ska långtids-

sjukskrivna inte berättigade till BTP. Ett särskilt bostadsstöd

vara

till långtidssjukskrivna i form av utfyllnad upp till skälig levnadsnivå bör enligt förtidspensionsutredningens uppfattning utre-

das särskilt.

När det gäller bostadsstöd för personer med habiliteringser-

sättning förtidspensionsutredningen att ett särskilt bostads-

anser

stöd för personer med habiliteringspenning i form av utfyllnad

upp till skälig levnadsnivå bör utredas. Lösningen bör motsvara

den som tidigare har föreslagits för personer med långtidssjukpenning. Regeringen har i proposition 1997/98:111 om reforrnerad förtidspension, utifrån förtidspensionsutredningens första

m.m. betänkande redovisat förslag till riktlinjer för den framtida ut-

fominingen av förtidspensionema. Riksdagen har godkänt de fö-

reslagna riktlinjerna, som bl.a. innebär att det liksom i dag ska finnas särskild form ersättning för dem drabbats av en

en av som

medicinskt orsakad varaktig nedsättning arbetsförmågan med

av

minst fjärdedel. Utformningen beräkningsreglerna för

en av er-

sättning ska bygga på principen om ersättning för inkomstbortfall. Den inkomstrelaterade ersättningen, enligt propositionen bör

som

ligga ungefärligen på nivån 65 procent av det uppskattade inkomstbortfallet, ska kompletteras med åldersberoende ga-

en

Förändringar förtidspension och sjukbidrag 147

av

rantinivå. Ersättningen ska i sin helhet skattepliktig.

vara I pro-

positionen anges inga belopp för garantinivån och inte heller hur

avräkningen mot den inkomstrelaterade delen ska utformas.

I propositionen behandlas också frågan bostadsstödet till

om förtidspensionårer. Därvid framhåller regeringen att bostadsstödet bör ligga utanför förtidspcnsionen eftersom boendekostnadema varierar kraftigt inte bara mellan enskilda hushåll, utan också re-

gionalt. Förtidspensionärema bör garanteras möjlighet att in-

en neha en bra bostad utan att boendekostnaden minskar möjligheterna att också i övrigt ha tillfredsställande standard. Därför

en

bör förtidspensionärer vara berättigade till ett inkomst- och behovsprövat bostadsstöd, med i princip motsvarande utformning

som det som finns i nuvarande system i form av bostadstillägg till pensionärer BTP. Den närmare utformningen detta bostads-

av stöd måste dock övervägas under den fortsatta beredningen.

I propositionen konstateras att det återstår avgörande överväganden innan regeringen kan lämna förslag ett reforrnerat

om

förtidspensionssystem i alla delar. Det fortsatte beredningsarbetet

kommer att inriktas på den nännare regleringen av förtidspension

och ersättning för dem har långvarig inte varaktig

som en men

nedsättning av arbetsförmågan. Detta beredningsarbete kommer också att beröra sjukpenning. Det är regeringens uppfattning att

det reforrnerade systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga ska träda i kraft den l januari 2001.

§4/V

7 Särskilt till

bostadstillägg pensionärer

1 Bakgrund

Det särskilda kommunala bostadstillägget infördes den 1 maj 1991. I regeringens proposition l990/91:119 särskilt kommu-

om nalt bostadstillägg till folkpension konstaterades att den ekonomiska situationen för många de sämst ställda pensionärerna

av försämrats i samband med skattereforrnen bl.a. med hänsyn till ökade boendekostnader. De totala hyreshöjningarna torde i de

flesta fall ha överstigit ökningen KBT och för många pensio-

av närer inneburit en standardsänkning så att dessa inte uppnår

en skälig levnadsnivä. De har därför blivit socialbidragsberoende

och bidragsberättigade enligt tillämplig socialbidragsnorm. Ett rimligt krav borde dock att pensionärer ska ha pensions-

vara förmåner som räcker till att leva pä skälig levnadsnivä. En

pensionär i Sverige bör inte annat än i undantagsfall få bli beroende

av socialbidrag.

Mot denna bakgrund ansåg regeringen det motiverat att pensionärer i en sådan ekonomisk situation att de inte når till

upp so-

cialbidragsnonnen i kommunen erhåller ett tillägg till sin pension som kompletterar pensionsinkomsten till socialbidragsnivån.

upp

Socialförsäkringsutskottet ställde sig i allt väsentligt bakom

regeringens bedömningar sitt betänkande 1990/91:SfU 19, även

om man föreslog vissa förtydliganden och smärre ändringar i

re-

geringens förslag.

I propositionen aviserades att en särskild utredning för översyn av KBT-systemet skulle tillsättas inom kort. Denna utredning

borde överväga frågan om avlösning eller förlängning

en en av

giltigheten av lagen för SKBT. Av detta skäl begränsades lagen

till att gälla utgången år 1991. Lagen förlängdes sedan med ett

av år i taget t.o.m. 1994 års utgång. I samband med införandet

av BTP från år 1995 prop. 1993/942173 blev det särskilda bostadstillägget pennanent.

150 Särskilt bostadstillägg till pensionärer

I samband med att KBT förändrades till BTP konstaterades i proposition 1993/94:l73 att det finns behov ett särskilt bo-

av

stadstillägg förhindrar att pensionärer med låg inkomst och

som hög bostadskostnad hamnar under socialbidragsnormen. För det

särskilda bostadstillägget föreslogs att enhetliga normer ska an-

vändas i stället för kommunens för socialbidrag, varvid man

norm

att Socialstyrelsens för beräkning socialbidrag kan

angav norm av

tjäna vägledning. Vad med skälig bostadskostnad

som som menas

respektive skälig levnadsnivå skulle preciseras regeringen i

av en särskild förordning utgår från enhetliga för hela riket

som normer

i stället för respektive kommuns för socialbidrag och högsta

norm bostadskostnad.

Från den 1 juli 1995 har dock begreppet skälig levnadsnivå reglerats i lag prop. 1994/95:25, s 38, varvid för en ogift pensionär särskilt bostadstillägg kan betalas pensionärens in-

ut om komster efter det skälig bostadskostnad är betald under-

- att en stiger 122 procent basbeloppet. Motsvarande nivå för makar är

av 101 procent för vardera maken. För 1999 är beloppen för skälig levnadsnivå 3 701 kr/mån för ogift och 3 064 kr/mån för gift.

Inom SBTP-systemet finns särskild regel med innebörden

en att allmän pension, vid beräkning inkomsterna för SBTP, alltid

av ska utgöra lägst 1,515 gånger basbeloppet för den som är

anses

ogift och 1,34 gånger basbeloppet för den som är gift. Bestäm-

melsen har betydelse för beräkningen av storleken på allmän pen-

sion i fonn folkpension, pensionstillskott och ATP.

av

Innebörden bestämmelsen är den att en pensionär som gjort

av förtida uttag ålderspension och den anledning får en reduce-

av av rad folkpension, inte därför ska erhålla ett höjt bostadsstöd. Man räknar alltså med oavkortad folkpension vid inkomstberäk-

en ningen i stället för den reducerade folkpension som i verkligheten betalas ut. Bestämmelsen gäller även när tilläggspensionen är re-

ducerad på grund försummad avgiftsbetalning och pen-

av sionstillskottet därför har reducerats med ett fiktivt ATP-belopp.

Bakgrunden till regeln återfinns i proposition 1990/9l:l 19 om

särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, där föredragande statsråd framhåller att utan denna regel skulle särskilt kommunalt bostadstillägg utöver bostadskostnaden komma att

felaktigt kompensera lagenliga reduceringar av folkpensionen. I specialmotiveringen sägs därvid följ ande:

Särskilt bostadstillägg till pensionärer 151

Bestämmelsen har ansetts behövlig med hänsyn till att vissa

pensionsberättigade har reducerad pension å grund av ex.

förtida uttag, försummad avgiftsbetalning ålderskvaliñka-

er

tionsreglema inom änkepensioneringen.

Bestämmelsen är också tillämplig i de fall en pensionär inte har rätt till oavkortad folkpension grund bestämmelserna i 5

av kap. l § AFL. Dessa fall avser pensionärer som inte har varit bo-

satta i Sverige i 40 år eller tillgodoräknats ATP-poäng för 30 år.

Pensionären erhåller i dessa fall en folkpension som utges med l/40 för varje år han eller hon varit bosatt i Sverige eller l/30 för

varje ATP-år som har tillgodoräknats.

Denna bestämmelse, som gäller för såväl svenska som utländska medborgare, tillkom den 1 januari 1993 som ett resultat av

anpassningen av svensk lagstiftning till EG-förordningen nr

1408/71.

Genom att den faktiskt utbetalda pensionen räknas upp till en viss miniminivå innebär det samtidigt att beräkningen in-

av komstema inte alltid avspeglar den faktiska ekonomiska förmågan. Framför allt i de fall där det är stor skillnad mellan den faktiska pensionen och miniminivån kan detta medföra att pensionä-

ren blir beroende av socialbidrag för sin försörjning.

Det sistnämnda förhållandet är särskilt tydligt i de fall en pensionär inte får oavkortad folkpension på grund kort bosätt-

av ningstid och folkpensionen endast utgår med en mindre kvotdel

exempelvis 3/40 eller 1/30.

7.2 Vilka får särskilt

bostadstillägg -

effekter av nuvarande regler

Skillnaden mellan BTP och SBTP är att det särskilda bostadstillägget täcker 100 procent av bostadskostnaden mellan 4 000 och 5 200 kr. Dessutom inräknas de delar av bostadskostnaden upp till 4 000 kr som inte täcks av BTP, dvs. 100 procent hy-

av resgränsen på 100 kr och mellanskillnaden i ersättningsnivån 90 procent och hela bostadskostnaden 10 procent bostadskost-

av naden mellan 100 kr och 4 000 kr. Inkomstprövningen för SBTP

innebär att inkomstökningar ger 100 procent marginaleffekt på

SBTP.

Som framgår av kapitel l Nuvarande bostadsstöd har antalet pensionärer med SBTP varierat under åren. Det finns i huvudsak

fyra omständigheter som påverkar antalet SBTP-tagare, nämligen

152 Särskilt bostadstillägg till pensionärer

storleken på den skäliga levnadsnivån respekive bostadskostnaden samt, inom BTP-systemet, den övre hyresgränsen och vil-

ken kompensationsgrad som BTP uppgår till.

I januari 1998 fanns ca 39 000 SBTP-tagare, vilket utgör

knappt 8 procent av BTP-tagarna. Antalet SBTP-tagare sjönk

kraftigt i januari 1999 och uppgick då till ca 24 000 personer. Orsaken till denna förändring är främst att ersättningsgraden för BTP höjdes från 85 procent till 90 procent och att alltså utbetalt BTP ökade.

Av SBTP-tagama är ca 90 procent kvinnor. Fördelat efter förmånsslag återfinns SBTP-tagama till 90 procent bland ålders-

ca

pensionärerna. Cirka 2 procent bland efterlevandepensionärema och 8 procent bland förtidspensionärema. SBTP-gruppen har

ca

en något högre andel bland äldsta åldergruppen än vad gäller hela BTP-gruppen.

Pensionärema fördelas efter ålder på följ ande sätt:

I bilaga 2 redovisar vi vissa uppgifter för de BTP-tagare som också uppbär SBTP.

Maximalt bostadstillägg 1998 är 3 315 kr/mån 39 780 kr/år. Den genomsnittliga BTP-förrnånen uppgår till 1 570 kr/mån. Om man enbart ser till SBTP-gruppen är den genomsnittliga fönnånen totalt 2 780 kr/mån fördelad så att BTP uppgår till 2 370 kr/mån, SBTP till 380 kr/mån och kompletterande bostadstillägg KKB till 30 kr/mån. Eftersom SBTP ersätter högre bostads-

en kostnad än BTP innebär det att SBTP-pensionären alltid har

en bostadskostnad över 4 000 kr/mån och därför är också det

genom-

snittliga BTP-beloppet högre i denna grupp.

I fråga om fördelningen av deras boendekostnad och inkomstförhållanden kan bl.a. konstateras att två tredjedelar SBTP-ta-

av gama har boendekostnad mellan 4 000 och 5 000 kr/mån,

en medan en tredjedel har en boendekostnad överstiger 5 000

som kr/mån.

När det gäller inkomstfördelningen kan konstateras att den i stort sett är densamma för SBTP-tagare för hela BTP-grup-

som

Särskilt bostadstillägg till pensionärer 153

Det finns dock bland SBTP-tagama något högre andel 15

pen. en procent jämfört med 10 procent för hela gruppen, som utöver folkpension och pensionstillskott, har inkomst över 5 000 kr/mån

60 000 kr/år. Om i stället väljer att utgå från SBTP-tagamas förmögen-

man het kan konstateras att inom denna grupp har ca 20 procent en

nettoförrnögenhet överstiger 100 000 kr. Förekomsten av

som förmögenhet är relativt lika bland SBTP-tagama bland BTP-

som tagarna.

När det gäller SBTP-tagamas inkomster i förhållande till bostadskostnaden framgår denna följande tabell avrundade siff-

av

ror:

Boendekostnad kr/mån BTP-inkomst 4 001-5 000 5 001-6 000 6 001- Totalt 0 3 100 900 200 4 200

1-10 000 8 000 1 400 300 9 700 10 001-20 000 3 800 l 100 100 5 000 20 001-30 000 3 200 1 000 200 4 400 30 00140 000 2 300 800 200 3 300 40 001-50 000 l 600 900 100 2 600 50 001-60 000 l 100 1 200 200 2 500 60 001-70 000 700 1 000 300 2 000 70 001-80 000 800 1 000 100 1 900 80 001-90 000 600 900 200 1 700 90 001- 100 100 0 200 Totalt 25 300 10 200 1 800 38 700

Det finns BTP-tagare med boendekostnad över 4 000

en grupp en kr/mån inte uppbär SBTP. Denna framgår nedanstående

som av

tabell avrundade siffror.

Med BTP-inkomst avses den inkomst som ingår i inkomstprövningen for BTP, dvs. allmän pension dock folkpension och pensionstillskott, tjänstepensioner, arbetsinkomster och övriga inkomster samt inkomst näringsverksamhet och

av kapital.

154 Särskilt bostadstillägg till pensionärer

Boendekostnad kr/mån

som de har en boendekostnad över 4 000 kr/mån och en BTP-inkomst under 10 000 kr/år kan konstateras att gruppen i huvudsak består

av tre kategorier:

makar, -

ensamstående ålderspensionärer med en boendekostnad mellan -

4 000 kr och 4 400 kr per månad,

ensamstående förtidspensionärer.

-

Detta förhållande hänger samman med inkomstprövningens kon-

struktion, där såväl folkpension och pensionstillskott som utgående BTP ingår i inkomstunderlaget för beräkningen av rätten till

SBTP. Annorlunda uttryckt innebär denna regel räknar

att man bort en stor del av hyran upp till 4 000 kr/mån innan inkomst-

prövningen för SBTP börjar. Genom att folkpension och

pensionstillskott räknas som inkomst i SBTP-systemet, men inte i

BTP-systemet skiljer sig också de ekonomiska förutsättningarna mellan BTP- och SBTP-reglerna.

Det sagda kan åskådliggöras några exempel.

av

Särskilt bostadstillägg till pensionärer 155

Exempel 1 makar med ålderspension

Makama har endast folkpension och pensionstillskott BTP-in-

komsten är då noll och hyran uppgår till 5 200 kr/mån

kr

2 600 kr/make och månad eller 31 200 kr per make och år.

l detta exempel överstiger nettoinkomsten normen för skälig levnadsnivå.

En konsekvens SBTP-reglemas utformning är att makar

av

båda har folkpension regel aldrig har rätt till SBTP. som som Detta framgår också det förhållandet att de 39 000 pen-

av av ca sionärer i januari 1998 uppbar SBTP var ca 97 procent en-

som samstående.

Exempel 2 ensamstående ålderspensionär

Vid bostadskostnad på 4 295 kr/mån 51 540 kr/år innebär

en reglerna att BTP beviljas med 42 120 kr/år. Denna summa läggs till vad BTP-tagaren har i folkpension och pensionstillskott 34 944 kr + 20 202 kr. Den totala SBTP-inkomsten blir då 97 266 kr/år från vilken dras den faktiska bostadskostnaden; i detta 51 540 kr. Återstoden blir 45 726 kr, vilket över-

exempel stiger den skäliga levnadsnivån i SBTP-beräkningen 44 408 kr

med 1 318 kr.

Skulle i stället bostadskostnaden i detta exempel uppgå till

4 410 kr/mån 52 920 kr/år blir uträkningen i stället följande:

156 Särskilt bostadstillägg till pensionärer

I detta fall kan SBTP alltså utbetalas med 62 kronor/år. Detta belopp läggs till årsbeloppet för BTP och delas med tolv, varefter en avrundningar till helt krontal sker. Man kan alltså konstatera att för ensamstående BTP-tagare en

som endast har folkpension och pensionstillskott krävs bo-

en stadskostnad över 4 400 kr/mån för att SBTP ska kunna beviljas. Vid lägre bostadskostnad blir SBTP helt bortreducerad på en grund inkomsten. av

Exempel 3 ensamstående förtidspensionär I de fall BTP-tagaren istället uppbär förtidspension gäller att folkpension och pensionstillskott, vid inkomstprövningen

av

SBTP, minskas med 25 procent basbeloppet förtidspensio-

av en

när har i dag rätt till högre pensionstillskott ålderspensio-

än en när. Också i dessa fall medför inkomstprövningsreglema att

SBTP inte kan beviljas. Detta framgår följande exempel för

av en ensamstående pensionär, som har hyra på 5 121 kr/mån. en

Folkpension 32 760 kr

Pensionstillskott 40 586 kr

Avgår 25 % av basbeloppet 9 100 kr

BTP-inkomst 0 kr 64 246 kr Utgående BTP 42 120 kr Total SBTP-inkomst 106 366 kr

Vid prövningen av SBTP utgår från SBTP-inkomsten man 106 366 kr och drar av bostadskostnaden 5 121 12 61 452 x kr/år. Återstoden är 44 914 kr eller 506 kr högre för än normen skälig levnadsnivå för ensamstående 122 procent basbeloppet av 36 400 kr 44 408 kr. Trots att denne förtidspensionär inte har

några andra inkomster än folkpension och pensionstillskott och

en hyra på 5 121 kr/mån kan alltså SBTP inte beviljas. Gällande

regler innebär att ensamstående förtidspensionär i praktiken

en aldrig blir berättigad till SBTP. För att så ska ske måste den övre

hyresgränsen på 5 200 kr/mån höjas.

SBTP beviljas således i huvudsak för ensamstående pensioen när som uppbär ålderspension och som har en hyra över 4 400 kr/mån.

Särskilt bostadstillägg till pensionärer 157

7.3 Individeffekter med nuvarande

respektive refonnerade regler

De analyser av individeffekter som gjorts i tidigare kapitel har,

för att få med alla effekter BTP, utgått från boendekostnad

av en på 4 000 kr/mån. I detta avsnitt antas, för att få med alla effekter av SBTP, en boendekostnad på 5 200 kr/mån. Beräkningarna är som tidigare gjorda i 1999 års ekonomiska miljö.

Av de ca 38 000 pensionärer som i januari 1998 uppbar SBTP

var 97 procent ogifta. Därför analyseras här endast effekterna för

ogifta.

7.3.1 Marginaleffekter avseende pension

Med marginaleffekt här den andel den ökning in-

menas av av

komstgrundad pension, som en marginell ökning av pensionärens

medelpoäng medför, som inte kommer pensionären till del när hänsyn tagits till den reduktion av andra pensionsslag, den ökade skatten samt reduktionen BTP och SBTP ökningen in-

av som av

komstgrundad pension ger upphov till. I figuren nedan visas de totala marginaleffektema för en ogift pensionär dels i det nuva-

rande systemet, dels vid övergång till något av de alternativ som

utredningen i avsnitt 4.3.2 samt om inkomstberäkning för SBTP

som tar hänsyn till kommunalskatt och kapitalskatt. Här har använts alternativ 2 och 34 procent kommunalskatt.

158 Särskilt bostadstillägg till pensionärer

Marginaleffekt avseende pension för en ogift pensionär

avtrappning 60/50 °/o, hyra 5200 kr/mån, kommunalskatt 34 %

Procent

100 1 1

,

m

60 i sikiiiåád

40 Nuvarandei

i-

Reformerati

- -

20 1 -r r -7-

.

0 ç

.20 Ä

O 0.5 1 1,5 2 2,5 3 3.5 4 4,5 5 5.5 6 6.5

4500 4600 4700 5600 6500 7500 8400 9300 10200 11100 12000 1290013800 14700

Medelpoäng / Nuvarande bruttopension

Det framgår av figuren att det i det nuvarande systemet förekom-

fyra olika nivåer på den totala marginaleffekten och två i det mer reformerade. I tabell 7.1 nedan redovisas de fyra/två segmenten.

Observera att avtrappningstakten av BTP saknar betydelse när

SBTP utgår. Vid inkomstnivåer som berättigar till SBTP kommer en förändring av BTP att kompenseras fullt ut av SBTP. De marginaleffektsnivåer avseende det reformerade systemet som presenteras här blir lika stora oavsett reduceringsregler för

om - BTP enligt alternativ 1 65/45 procentavräkning eller alternativ 2

60/50 procentavräkning används avsnitt 4.3.2.

se

Tabell 7.1 Total marginaleffekt vid olika medelpoäng

Segment 1. Marginaleffekten beror i det nuvarande systemet på

avtrappningen av pensionstillskottet, i det reformerade beror den

på avtrappningen av garantipensionen.

Särskilt bostadstilläggtill pensionärer 159

Segment 2: När pensionstillskottet är bortreducerat börjar pensio-

nären betala skatt. Vid boendekostnad på 5 200 kr/mån är han

en även berättigad till särskilt bostadstillägg, detta reduceras på mar-

ginalen av 50 procent av den pension som överstiger folkpension

och den del ATP reducerar pensionstillskottet. På detta

av som segment samverkar i det nuvarande systemet därför kommunal skatten, avtrappningen av det särskilda grundavdraget samt av-

trappningen det särskilda bostadstillägget enligt följande: 34

av 1,65 + 50 106,12. I det reformerade systemet reduceras SBTP med 100 procent inkomst efter skatt. Så länge SBTP betalas ut

av kommer marginaleffekten därför vara 100 procent. Segment 3: Här har, i det nuvarande systemet, det särskilda

grundavdraget upphört och ersatts avtrappningen av det van-

av

liga grundavdraget, marginaleffekten blir då: 34 1,1 + 50

87,4. Inget nytt segment i det reformerade systemet. Segment 4: Här har bostadstillägget reducerats bort, återstående marginaleffekt beror i båda systemen på kommunalskatten och

avtrappningen grundavdraget 34 1,1 37,4

av

Ett annat val kommunalskattesats hade i det nuvarande

av

systemet påverkat marginaleffekten på alla segment utom det

första. I det reformerade systemet påverkas endast det sista segmentet direkt kommunalskatten. En lägre kommunalskatt för-

av ändrar dock den inkomst reducerar SBTP i det reformerade

som . systemet så att SBTP reduceras bort snabbare.

I figuren nedan visas de totala marginaleffektema för en ogift

pensionär i det nuvarande respektive det reformerade systemet med 28 procent kommunalskatt.

3En 100 procentmarginaleffekt på detta segment uppnås om kommunalskatten är 50/1,6530,3 procent.

160 Särskilt bostadstillägg till pensionärer

Marginaleffekt avseende pension för en ogift pensionär avtrappning 60/50 %, hyra 5200 kr/mån, kommunalskatt 28 % Procent 100 ,

l_1-l_l

80 -

60 l wei-fin 77-7 Skillnad 40 i 1 : Nuvarande1

20 j- - - Reformerat

.

-20 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700 Medelpoäng I Nuvarande bruttopension

Det framgår av figuren att det i det nuvarande systemet, som tidigare, förekommer fyra olika nivåer på den totala marginaleffekten. I det reforrnerade uppkommer med denna nivå på kommunalskatten 6 segment. I tabell 7.2 nedan redovisas de fyra/sex segmenten.

Tabell 7.2. Total marginaleffekt vid olika medelpoäng

Segment 1: Marginaleffekten beror i det nuvarande systemet på

avtrappningen av pensionstillskottet. I det reformerade beror den till en början på avtrappningen garantipensionen därefter redu-

av ceras SBTP med 100 procent inkomst efter skatt.

av

Segment 2: När pensionstillskottet är bortreducerat börjar pensio-

nären betala skatt. Vid boendekostnad på 5 200 kr/mån är han

en även berättigad till särskilt bostadstillägg, detta reduceras på

mar-

ginalen av 50 procent av den pension som överstiger folkpension

Särskilt bostadstillägg till pensionärer l6l

och den del av ATP som reducerar pensionstillskottet. På detta segment samverkar i det nuvarande systemet därför kommunal-

skatten, avtrappningen det särskilda grundavdraget samt

av av-

trappningen av det särskilda bostadstillägget enligt följande: 28

1,65 + 50 96,2. I det reformerade systemet medför den låga

skatten att pensionären tjänar så mycket på den övergångsvisa

garantipensionen att SBTP här är bortreducerat. Pensionären be-

finner sig vid denna pensionsnivå på grundavdragets platå, marginaleffekten består då avtrappningen den övergångsvisa

av av

garantipensionen, kommunalskatten samt avtrappningen av bostadstillägget enligt följande: 40,4 + O,59628 + 0,5966O

92,848. Observera att den 40,4-procentiga avtrappningen av ga-

rantipensionen reducerar marginaleffekten skatte- och BTP-

av systemen med 40,4 procent, dessa multipliceras därför med 1

- 0,404 0,596. Segment 3 Inget nytt segment i det nuvarande systemet. I det re-

.

formerade systemet påbörjas här avtrappningen grundavdraget.

av Marginaleffekten blir då: 40,4 + 0,596281,1 + 0,5966O 94,5168. Segment 4: Här har, i det nuvarande systemet, det särskilda

grundavdraget upphört och ersatts av avtrappningen av det vanliga grundavdraget. Marginaleffekten blir då: 28 1,1 + 50

80,8. I det reformerade systemet är den övergångsvisa garantipensionen bortreducerad, den totala marginaleffekten blir 281,1 + 60 90,8. Segment 5. Inget nytt segment i det nuvarande systemet. I det reformerade systemet nås det övre intervallet av BTP-reduceringen. Den totala marginaleffekten blir 281,1 + 50 80,8 Segment 6: Här har bostadstillägget reducerats bort, återstående marginaleffekt beror i båda systemen på kommunalskatten och

avtrappningen av grundavdraget 28 1,1 30,8.

7.3.2 Skillnad i disponibel inkomst

Här nedan visas de skillnader i disponibel inkomst som skulle bli konsekvensen av att använda inkomst efter skatt vid inkomstbe-

räkningen i SBTP-systemet i stället för dagens schabloniserade skatteberäkning. Reduceringsregler enligt alternativ 2 60/50 pro-

cent avräkning har använts för att beräkna BTP i det reformerade systemet. Nettoeffektema blir desamma om alternativ 1 65/45

procent avräkning används, däremot påverkas uppdelningen i

BTP och SBTP-effekter av valet av reduceringsregler för BTP.

162 Särskilt bostadstillägg till pensionärer i

Skillnad i disponibel inkomst för en ogift pensionär vid

övergång till det reformerade pensionssystemet. avtrappning

Kr/mán 60/50 °/o, hyra 5200 krlmån, kommunalskatt 34 %

300 -

|

J

mmttapzsagraa -100 .

BTF -200 -

SBTP 300 g

Tmâlt 400

0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5

4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700

Medelpoäng/ Nuvarande Bruttopension per månad

Vid kommunalskatt på 34 procent erhålls de nettopensions-

en och BTF-effekter som tidigare redovisats i avsnitt 4.3.2. För pensionsnivåer under 0,92 ATP-poäng saknar skattesatsen betydelse, marginaleffekten är 100 procent både i det nuvarande och i det reformerade systemet. Den lilla vinst som görs i nettopension tas helt ut motsvarande sänkning SBTP. När SBTP sedan bör-

av av jar reduceras medför den höga kommunalskatten att den 50-pr0-

centiga SBTP-avtrappningen i dagens system blir för hög, mar-

ginaleffekten blir över 100 procent och den disponibla inkomsten sjunker med ökande pension. I det reformerade systemet sker avtrappningen med 100 procent mot inkomst efter skatt, marginaleffekten blir 100 procent och SBTP blir därför något högre än i dagens system. Vid ca 3,5 ATP-poäng är det särskilda gnindavdraget bortreducerat, den 50 procent SBTP-reduktionen blir då för låg och marginaleffekten sjunker till 87 procent. I det refor-

ca merade systemet förblir marginaleffekten 100 procent så länge SBTP utgår, från och med ca 4,5 ATP-poäng blir SBTP något

lägre än idag.

Särskilt bostadstillägg till pensionärer 163

Skillnad i disponibel inkomst för en ogift pensionär vid

övergång till det reformerade pensionssystemet. avtrappning

Kr/må 60/50 %, hyra 5200 kr/mån, kommunalskatt 28 %

400 3

Nettopension

gng BTP

i

SBTP Total

200 :

0 .100 -200 -300 400

0 0.5 1 1.5 2 2,5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6,5

4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700

Medelpoäng / Nuvarande Bruttopension per månad

Den övergångsvisa garantipensionen överkompenserar kraftigt pensionärer i lågskattekommuner för avskaffandet särskilda

av

grundavdraget. Vid låga pensionsnivåer neutraliseras denna överkompensation helt av motsvarande SBTP-minskning. När SBTP

sedan börjar reduceras medför den låga kommunalskatten att den

50-procentiga SBTP-avtrappningen i dagens system blir för låg,

marginaleffekten blir lägre än 100 procent. I det reformerade

systemet sker avtrappningen med 100 procent mot inkomst efter skatt, marginaleffekten blir 100 procent och SBTP blir därför något lägre än i dagens system.

Sammantaget kan sägas att en konstruktion SBTP tar

av som hänsyn till den faktiska kommunalskatten korrigerar den över-

kompensation till pensionärer i lågskattekommuner den

som

övergångsvisa garantipensionen ger upphov till. Konstruktionen

jämnar dessutom ut de skillnader i disponibel inkomst mellan

SBTP-tagare i låg- respektive högskattekommuner dagens

som system ger upphov till.

8 och

överväganden förslag -

allmänna

utgångspunkter

De två stora systemen för bostadsstöd bostadstillägg till pensio-

närer och bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. har ett gemen-

samt syfte, nämligen att ge ekonomiska möjligheter för vissa

att ha god bostad. grupper en

I KBT-utredningens betänkande SOU 1992:21, som ligger till grund för dagens BTP-system, konstaterades att ett framtida systern för bostadsstöd till pensionärer bör utformat så att det

vara

ger möjligheter för pensionärer att efterfråga och bibehålla en bo-

stad med tillfredsställande standard också i nyproduktionen. Bostadsstödet borde därför i ökad grad inriktas på att vara ett högkostnadsskydd utjämnar boendekostnaderna och underlättar

som flyttning till moderna och lättskötta bostäder.

Bostadstilläggets betydelse som en del av det allmänna pen-

sionssystemet underströks av regeringen i prop. 1993/942173 om

bostadstillägg till pension. I propositionen konstateras att för många pensionärer utgör bostadstillägget ett väsentligt tillskott till pensionen och att folkpension och pensionstillskott inte är till-

räckliga för att täcka levnadsomkostnader och en nonnal hyra.

När det gäller bostadsbidraget till barnfamiljer mfl. BOB är

målet att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig

med goda och tillräckligt rymliga bostäder prop. 1998/99:1. Bi-

draget utgör också en viktig del av det ekonomiska familjestödet. Detta stöd syftar främst till att ge en ekonomisk grundtrygghet för

barnfamiljer under den tid de har en stor försörjningsbörda.

Det kan noteras att målgruppema för de två bostadsstöden till

mindre del sammanfaller, nämligen i de fall förälder uppbär en en

förtidspension.

166 Överväganden och förslag- allmänna utgångspunkter

8.1 Den framtida för BTP

målgruppen

Vårt förslag: Rätten till bostadstillägg till pensionärer bör i

princip endast omfatta personer som varaktigt har sin huvudsakliga försörjning från allmän pension. Det innebär personer

som uppbär hel ålderspension, hel eller 3/4 förtidspension, garantipension till änkepension eller hustrutillägg enligt övergångsbestämmelser.

Båda formerna för bostadsstöd är inkomstprövade och således inriktade på dem som inom respektive grupp har lägre inkomster än flertalet. Reglerna för inkomstprövningen har dock fått

m.m. delvis olika utformning för att passa det syfte stödet har för res-

pektive grupp. För barnfamiljema har bostadsbidraget karaktären av ett hög-

kostnadsskydd täcker viss andel den bostadskostnad

som en av

som överstiger en viss nivå 2 000 kr/mån. Familjen förutsätts

således själv svara för denna grundnivå och därtill 25-50 procent av bostadskostnaden därutöver. Bostadsbidraget är inriktat på de högre bostadskostnader har samband med antalet barn,

som genom att övre kostnadsgränsen för stödet höjs med antalet barn i

familjen. Bostadsbidragets belopp blir sedan beroende av famil-

jens inkomst och minskar med viss andel 20 procent in-

av komsten över vissa nivåer.

Bostadstillägget till pensionärer har inte karaktär

samma av högkostnadsskydd utan täcker i stort sett hela bostadskostnaden 90 procent över 100 kr och till 4 000 kr/mån. Högre bo-

upp stadskostnad beaktas inte. Reduceringen av bostadstillägget mot

pensionärens inkomst är också kraftigare än för barnfamiljer,

nämligen med 40-45 procent av inkomster utöver den allmänna

pensionens grundnivå folkpension + pensionstillskott.

Vi kommer i det följande att peka på vissa delar BTP-reg-

av lema, där vi att översyn bör göras. Det gäller bl.a. hur

anser en

bostadstillägget bidragsgrundande bostadskostnad ska beräknas

i första ledet fore inkomstprövningen. I övrigt vårt utred-

ger

ningsuppdrag inte anledning att överväga BTP:s grundläggande

utfonnning. Det är heller inte möjligt att inom direktivens kostnadsram lämna förslag förändrar de totala marginaleffektema

som

på inkomstökningar för BTP-tagare.

en

Den anpassning av BTP till det nya ålderspensionssystemet

som vi föreslår i det följande kan närmast sägas innebära att bo-

stadstilläggets inriktning att vara en komplettering till den all-

Överväganden och förslag- allmänna utgångspunkter 167

männa pensionens grundnivå behålls och i vissa delar förstärks. Mot denna bakgrund finns det anledning att klargöra vilka grup-

enligt vår mening framdeles bör omfattas av BTP-systeper som met.

Som framgår namnet utgår bostadstillägget idag enbart till

av

uppbär allmän pension i någon form. Denna penpersoner som sion kan dock i vissa fall utgöra endast en mindre del av perso-

inkomst, t.ex. med A förtidspension som därtill nens en person har arbetsinkomst på 3%: normal inkomst. En låginkomstta-

en av

inte har någon fonn pension kan inte få bostadsgare som av tillägg även inkomstnivån skulle medge detta. Vi finner denna

om gränsdragning när det gäller rätten till BTP svår att sakligt moti-

Huvudansvaret för försörjningen ligger i båda dessa exemvera. pel utanför det allmänna pensionssystemet och detta talar för att behovet bostadsstöd för dessa grupper bedöms utan särskilt

av

hänsynstagande till viss mindre del försörjningen korn-

att en av mer från den allmänna pensioneringen.

Detta leder oss till slutsatsen att bostadstilläggets avgränsning till enbart som uppbär allmän pension bör bestå, men

personer göras klarare på så sätt att rätten till BTP begränsas till att omfatta

enbart varaktigt har sin huvudsakliga försörjning

personer som från .allmän pension. Det innebär i första hand med hel

personer

ålderspension från 65 års ålder. Även förtidspensionärer med hel

eller 3/4pension kan anses höra till denna kategori.

Däremot är det inte givet att förtidspensionärer med eller A

pension eller med tidsbegränsat sjukbidrag ska tillhöra

personer

denna Deras anknytning till pensionssystemet är svagare

grupp. och mindre varaktig och ekonomiskt sett är de i varierande grad

jämförbara med andra i samhället. Eftersom hela mera grupper

frågan om ersättningsreglemas utformning inom sjukförsäkringsoch förtidspensionsområdet utreds i särskild ordning anser vi att

resultatet detta utredningsarbete bör avvaktas innan ställning

av tas till bostadsstödets utformning för dessa grupper.

BTP kan idag utgå till med änkepension eller andra

personer former efterlevandepension. Efterlevandestödet har emellertid

av under år allt fått formen komplettering till den

senare mer av en efterlevandes förvärvsinkomst, i första hand under en viss

egen omställningstid efter dödsfallet. Denna utveckling markeras också

utredningen efterlevandepension i betänkandet SOU

av om

1998:120 Efterlevandepension. Utredningen att efterlevan-

anser

depension till och bostadstillägget har syfte nämli-

vuxna samma

att bidra till den efterlevandes ökade merkostnader för boengen det vid makens frånfalle. Den efterlevande är inte samma sätt

168 Överväganden och förslag- allmänna utgångspunkter

som en ålders- eller förtidspensionär att betrakta icke försom värvsarbetande. Därför anser utredningen att möjligheten att BTP vid sidan efterlevandepensionen i form omställav av

ningspension eller särskild efterlevandepension bör helt avskaf-

fas. Detta har beaktats vid utarbetande utredningens förlag till av

pensionsnivåer.

Efterlevandepensionsutredningens förslag innebär att bostads-

tillägg till efterlevande endast ska utges till änkor födda före 1945 som beviljats änkepension före år 2001. Vi ansluter till detta oss förslag som ligger väl i linje med vår nyss nämnda på syn av-

gränsningen av målgruppen för BTP. Visserligen kan sägas att det även inom den föreslagna BTP-berättigade änkor finns

gruppen personer som har en relativt begränsad del sin försörjning från av det allmänna pensionssystemet. Men eftersom denna idag grupp har rätt till BTP och gruppen successivt kommer att upphöra vill

vi inte föreslå ytterligare begränsningar den personkrets

av som har rätt till BTP. BTP bör liksom hittills ett individinriktat stöd utgår vara som från individens och i förekommande fall makes/makas eller motsvarandes ekonomiska förhållanden. Det torde höra till undantagen att det inom den föreslagna framtida BTP-tagare gruppen förekommer minderåriga bam. I ett sådant fall bör hänsyn till att det finns barn tas så tillvida förmögenhetsbeatt en gemensam

räkning görs på det sätt vi föreslår i det följande kapitel 10. I

övrigt bör i princip varje boende över 18 års ålder betraktas annan som inneboende med ekonomi och bostadskostnaden minsegen kas med dennes andel. Enligt nuvarande regler kan både BTP och BOB utgå samtidigt till Flertalet de 13 300 fall där detta skedde i samma person. av ca

januari 1998 gällde förtidspensionärer med bam. Vi att

anser nuvarande förhållande med två parallella bostadsstöd till samma hushåll inte är lämpligt. Bland annat kombination båda ger en av

stödformema högre sammanlagd ersättningsnivå än

en som avsetts med något stöden. En sådan kombination två av av ersättningar har också administrativa nackdelar. BTP bör därför inte kunna utges samtidigt med annat bostadsstöd. Den som uppfyller villkoren för båda stödformema bör bl.a. med stöd av upp-

gifter om ersättningsbeloppen från respektive stödform, välja

en av dessa.

Innan den här föreslagna begränsningen den ska

av grupp som ha rätt till BTP genomförs, bör göras samlad genomgång en av behovet bostadsstöd och lämpliga lösningar för bl.a. de av grup-

per som inte längre ska omfattas BTP-systemet. En anknytning

av

Överväganden och förslag allmänna utgångspunkter 169

till reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. förefaller vara

en närliggande lösning som då bör prövas.

Vid kommande utformning av reglerna för bostadsstöd till personer med hel förtidspension bör prövas om det finns behov av

någon särskild anpassning av reglerna för BTP till pensionärer med minderårigt bam.

8.2 i Samordnade för

regler inkomstberäkning

Vårt förslag: De två bostadsstöden till pensionärer respektive barnfamiljer bör så långt möjligt ha enhetliga regler, framför

allt när det gäller beräkning inkomst och bostadskostnad.

av

Inriktningen på inkomstsvaga grupper är som ovan nämnts ge-

för de båda bostadsstöden, vilket innebär att någon form mensam

inkomstprövning sker. Enligt vår mening talar flera skäl för att av de två bostadsstöden så långt möjligt har enhetliga regler, framför

allt när det gäller inkomstberäkningen och för beräkning av boen-

dekostnad. Allmänhetensliksom de aktuella målgruppemas kunskaper och förståelse för bidragsreglema kan förbättras och

om administrationen kan underlättas om reglerna görs mera enhetliga och de särskilda detaljreglema för olika grupper begränsas. Skillnader mellan systemen bör förekomma endast där skillnad i gmppernas förhållanden eller stödens inriktning gör anpassningar

nödvändiga. Det nuvarande regelsystemet för BTP upplevs som komplice-

rat och svårförståeligt, vilket bl.a. framgår våra direktiv. Det är

av

uppfattning samstämt delas av försäkringskassoma. Från

en som

försäkringskassornas sida påpekas bl.a. att pensionstagama har

svårt att förstå reglerna, särskilt de inte har sin förankring i ett

om regelsystem de känner till från annat håll.

som

Det finns således ett entydigt behov förändring BTP-

av av

reglerna. Förändringen bör inriktas på att de nya reglerna så långt

möjligt blir för samhällets bostadsstöd till olika

gemensamma

Det gäller här i första hand reglerna för beräkning de grupper. av inkomster ska påverka bostadsstödet.

som

Reglerna för inkomstberäkningen inom BOB-systemet, som

utformats för endast några år sedan, bygger i stor utsträckning på

skattelagstiftningens regler för beräkning förvärvs- och kapi-

av

170 Överväganden och förslag- allmänna utgångspunkter

talinkomster. Vi anser det då naturligt att pröva förutsättningarna

för att använda dessa regler även inom BTP-systemet. Visserligen

är ändamålet med skattelagstiftningen att fastställa hur inkomster och förmögenhet ska beskattas och inte att avgöra behovet in-

av

komstprövade förmåner. Men vi menar att inkomstberäkningen i

skattelagstiftningen till sina huvuddrag ändå kan användas för att

fånga in såväl pensionärers barnfamiljers ekonomiska situa-

som tion. Det saknas i vart fall andra regelsystem som är lika heltäckande skattelagstiftningen. En fördel med att använda sig av

som

skattelagstiftningens regelverk är också att det är regler som pen-

sionstagama i stor utsträckning redan är berörda och därför har

av

anledning att känna till huvuddragen Frågor regelsystemet för inkomstprövning bostadsstöd

om av har tidigare behandlats Utredningen för översyn in-

av av

komstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystem

IBIS. Utredningen överlämnade i juni 1997 sitt betänkande SOU 1997:85 Förmån efter inkomst. Förslagen redovisas i

kapitel

En de frågor har övervägts IBIS gäller samord-

av som av ningen de olika inkomstunderlagen för BTP och BOB. Utred-

av

ningen föreslår i det nännaste fullständig samordning av reg-

en lerna för de båda bostadsstöden. Vid remissbehandlingen har flertalet, yttrat sig över detta förslag, ställt sig positiva till

som den utökade samordningen bostadsstöden. Endast ett fåtal re-

av missinstanser har avvisat förslaget. Motivet i dessa fall har främst varit att det inte lämpligt att kort tid innan anpassningama till

var det nya pensionssystemet ändå måste genomföras förändra reg-

lerna för BTP i någon större utsträckning. Vi har gått igenom IBIS olika förslag gäller förändringar

som

av reglerna för BTP-systemet. Enligt vår uppfattning har IBIS gjort en värdefull genomgång såväl gällande regelsystem

av som möjligheterna att samordna befintliga bostadsstöd. Vi ställer

oss också i stora delar bakom IBIS förslag. Vi har därför valt att i ka-

pitel 10 om beräkningen av den inkomst som ska läggas till grund för inkomstprövningen utgå från IBIS förslag, med de modifie-

ringar som föranletts av inkomna remissyttranden eller av genom-

förandet av nya pensions- och skatteregler. Som framgår ka-

av

pitel 4 får förändringen pensionssystemet och skattereglema

av

för pensionärer stor betydelse för bostadstilläggets inkomstprövningsregler.

Överväganden och förslag- allmänna utgångspunkter 171

8.3 Marginaleffekter

Som framgår b1.a. kapitel 4 är de sammanlagda marginal-

av

effekterna av nu gällande pensions-, skatte- och BTP-regler höga.

Med marginaleffekt avses skillnader mellan intjänad pensionsrätt eller inkomst och den rnerinkomst detta slutligen tillför pensionärens disponibla inkomst.

Marginaleffektema inom BTP-systemet är en direkt konsek-

vens av de regler som syftar till att rikta bostadsstödet till grupper med låga inkomster. Ju högre individuellt stöd och

man ger

kraftigare man begränsar stödgruppen till de lägsta inkomstta-

desto kraftigare avräkning måste göras mot inkomster som garna

ligger över den låginkomstgräns man väljer. Om avräkningspro-

centen mot inkomst minskas, blir resultatet att stödet blir högre för dem befinner sig ovanför låginkomstgränsen och att

som

kostnaderna för stödsystemet blir högre.

Enligt direktiven får våra förslag inte leda till att statens utgifter för BTP ökar. Eftersom en minskad avräkning mot inkomst leder till ökade kostnader är möjligheterna att minska marginalef-

fektema i BTP-reglerna starkt begränsade. Som framgår

de nya

kapitel 4 har även förändringar pensionsreglerna och skatte-

av av

reglema för pensionärer betydelse för utformningen av reduceringsreglema för BTP. En överflyttning marginaleffekter från

av

skattesystemet till pensionssystemet att det särskilda

genom

grundavdraget lagts in i garantipensionen behöver t.ex. mötas med högre avräkningsprocent i BTP-reglerna för att uppnå oförändrade BTP-belopp.

Jämfört med andra bidrags- och avgiftssystem är BTP-syste-

mets marginaleffekter enligt vår bedömning mindre problema-

tiska i den meningen att de inte har samma beteendemässigt sty-

rande betydelse gäller för t.ex. marginaleffektema i BOB-

som systemet. Vi har i tidigare avsnitt föreslagit att rätten till BTP ska

begränsas till varaktigt har sin huvudsakliga för-

personer som

sörjning från allmän pension. Bostadstillägget blir därmed mera konsekvent än idag ett komplement till pensionen och med regel-

verket anpassat till pensionsreglerna.

Med inkomster från allmän pension den huvudsakliga för-

som

sörjningen kommer inkomstprövningen av bostadstillägg att i

första hand göras mot inkomster från intjänad allmän pension och

tjänstepension. Här blir den sammanlagda marginaleffekten den intressanta för pensionären, dvs. vilket nettoutbyte en intjänad

av

pensionsrätt pensionären får efter samordning mellan olika pensionsfonner, skatteavdrag och BTP-avräkning. Denna marginal-

172 Överväganden och förslag- allmänna utgångspunkter

effekt är till stora delar resultatet av socialpolitiska inslag som syftar till att garantera den pensionsberättigade viss ekonomisk

en grundnivå och möjlighet att inneha bra bostad utan att boende-

en kostnaden minskar utrymmet för att även i övrigt ha tillfreds-

en ställande standard. Dessa socialpolitiska inslag innebär i vissa lägen 100 procent avräkning mellan olika delar inom systemen. Detta är dock till stora delar förhållanden inte torde ha någon

som inverkan på berörda pensionärers eller blivande pensionärers beteende eftersom det ofta ligger lång tid mellan intjänandet och

pensionsutbetalningen. Man kan nog utgå från att inriktningen

hos befolkningen i förvärvsaktiv ålder är att nå till högre livs-

upp

inkomster än de nivåer de högsta marginaleffekterna i

som ger

pensionssystemet.

Inkomstprövningen av bostadstillägget görs emellertid även mot andra inkomster, främst kapitalinkomster och arbetsinkomster. För dessa inkomster torde marginaleffekterna ha större intresse för pensionärerna eftersom det här gäller inkomster som

fortlöpande påverkas i större eller mindre omfattning pensio-

av

närens åtgärder.

Marginaleffekterna för dessa inkomster beror på skatter och

minskning av BTP. Som framgått av genomgången i kapitel 4 får emellertid de avräkningsreglema för garantipension betydelse

nya

även för utformningen av BTP-avräkningen mot pensionsinkomst

respektive övriga inkomster. Detta leder till modell för in-

en ny

komstprövningen.

8.4 Modell för

inkomstprövningen

Som framgår av kapitel 4 leder det ålderspensionssystemets

nya konstruktion till att pensionsinkomster och andra inkomster behö-

ver olika behandling vid inkomstprövningen bostadstillägget

av om nettoeffektema ska behållas i stort sett oförändrade och BTPsystemet hållas inom oförändrad kostnadsram. Detta leder till en

något mer komplicerad beräkningsprocess än med nuvarande

regler och regelverket blir därmed mindre tillgängligt för den enskilde pensionären än vi har eftersträvat. I praktiken kan dock dessa beräkningar i huvudsak göras maskinellt och behöver inte tynga vare sig BTP-tagaren eller administrationen.

Den uppläggning av bostadstilläggets inkomstprövning som vi

presenterar i det följ ande innebär att inkomstberäkning och beräkning av reduceringsinkomst sker i två steg. Det första steget innebär beräkning av ett inkomstunderlag, en årsinkomst. Vi gör i

Överväganden och förslag- allmänna utgångspunkter 173

följande kapitel 10 genomgång av vilka inkomster som ska

en ingå i den årsinkomst ska utgångspunkt för inkomst-

som vara prövningen. Det inkomstbegrepp som vi föreslår motsvarar i hu-

vudsak skattepliktig inkomst med ett tillägg för förmögenhet

men

I ett andra steg omräknas årsinkomsten till den reduceringsinkomst som ska påverka storleken på BTP. I kapitel 11 redovisar

vi förslag till anpassning av reglerna för BTP-avräkningen till de

avräkningsregler som finns i det nya pensionssystemet. Detta uppnås bl.a. att vissa delar årsinkomsten lägre

genom av ges en

viktning vid omvandlingen till reduceringsinkomst. I avsnittet

lämnas också förslag till procentsatser för BTP-avräkningen.

9 till

Bostadstillägg förtidspensionärer

Vi skall, enligt våra direktiv, anpassa inkomstprövningssystemet för bostadstillägget till det förslag som förtidspensionsutred-

ningen presenterat i sitt betänkande SOU 1997:116 Ohälsaförsäkringen Trygghet och aktivitet. Eftersom betänkandet skall

ligga till grund för proposition skall dock våra forslag, om

en

propositionen avviker från Förtidspensionsutredningens förslag i

stället anpassat till propositionens förslag.

vara

I regeringens proposition 1997/98:111 Reformerad förtids-

pension m.m. anges riktlinjer för den framtida utformningen av

förtidspensionema, föreslås omfatta inkomstrelaterad er-

som en

sättning kompletterad med åldersberoende garantinivå för de

en

under tiden före pensionsfallet haft låga eller inga förvärvssom inkomster. I propositionen inga nivåer och inte heller hur

anges avräkningen garantinivån mot den inkomstrelaterade delen

av skall utformas. Ställning har inte heller tagits till utredningsför-

slagen långtidssjukpenning och habiliteringsersättning.

om

I propositionen att förtidspensionärer även i det framtida

anges systemet bör berättigade till ett inkomst- och behovsprövat

vara bostadsstöd med i princip motsvarande utformning som nuvaran-

de bostadstillägg till pensionärer. I kapitel 8 har vi föreslagit begränsning den framtida

en av målgruppen till att endast omfatta varaktigt har sin

personer som

huvudsakliga försörjning från allmän pension. Förtidspensionärer

med hel eller 3A pension kan anses höra till denna kategori. Däremot vi det inte givet att med eller A för-

anser personer

tidspension eller med tidsbegränsade sjukbidrag skall tillhöra

denna grupp.

I avvaktan på ställningstagande till den närmare utformningen

reglerna för de framtida förtidspensionema vi att det inte av anser är möjligt att lämna ett detaljerat förslag om bostadsstödets ut-

formning. Utifrån princippropositionen om förtidspensionering-

framtida utformning vi att den utformning av inkomstens anser

176 Bostadstillägg till förtidspensionärer

prövningsreglema för BTP till ålderspensionärer vi föreslår

som

bör kunna gälla i sina huvuddrag även för förtidspensionärer. Vi

anser dock att det kan finnas skäl att avvakta med den närmare utformningen bostadsstödet för förtidspensionärer till dess

av klarhet finns om de framtida ersättningsreglema för den grupp som nu erhåller sjukbidrag.

10 för

Inkomstberäkning bostadstillägg

Utredningen för översyn av inkomstbegreppet inom bidrags- och socialförsäkringssystemen IBIS avlämnade i juni 1997 betänkandet SOU 1997:85 Förmån efter inkomst. I nämnda betänkande föreslås bl.a. ett gemensamt regelsystem för inkomstprövningen av både bostadstillägg till pensionärer BTP och bostadsbidrag till barnfamiljer BOB. En nännare redogörelse för IBIS förslag återfinns i kapitel

Som angetts i kapitel 8 ställer vi oss i stora delar bakom IBIS förslag. Vi har därför valt att i följande redovisning våra över-

av väganden och förslag till regler för inkomstberäkning för BTP utgå från IBIS förslag. Till detta har vi gjort modifieringar som föranleds remissyttranden och våra överväganden. När vi

av egna följer IBIS förslag har vi begränsat redovisningen skälen för

av förslagen eftersom dessa finns redovisade i IBIS betänkande. Vi redovisar också de överväganden i dessa frågor tidigare

som gjorts av KBT-utredningen i betänkandet SOU- 1992:21 B0stadsstöd till pensionärer. Dessa förslag genomfördes inte med hänsyn till det pågående arbetet med ett nytt pensionssystem.

10.1 Bestämning av inkomstbegreppet

Vårt förslag: Inkomstprövningen bostadstillägg utgår från

av

förvärvs- och kapitalinkomster enligt skattelagstiftningen.

Till dessa ska läggas även studiemedel i fonn studie-

av

bidrag, skattefria stipendier till den del de överstiger 3 000

kr/mån samt inkomst som undantagits från beskattning på

grund dubbelbeskattningsavtal. Även ersättning från avtals-

av gruppsjukförsäkringar AGS ska ingå i årsinkomsten oavsett när försäkringsfallet inträffat.

För gift pensionär beräknas inkomsten för båda makarna.

178 Inkomstberäkning för bostadstillägg

IBIS:s förslag: överensstämmer i huvudsak med vårt. IBIS

utgick dock från dagens regelsystem där folkpension och pensionstillskott ligger utanför inkomstunderlaget. IBIS föreslog att

denna regel skulle bibehållas, med hänsyn till

men det nya pen-

sionssystemet förändras förutsättningarna för IBIS förslag på denna punkt.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser, yttrat sig i

som

sakfrågan, tillstyrker IBIS förslag om samordnande regler för

BTP och BOB.

RFV tillstyrker de föreslagna regeländringama för ett bostads-

stöd, påpekar att IBIS lägger allmänt stor vikt vid att försöka

men skapa likfonniga regler för de två bostadsstöden och bortser då,

enligt RFV:s mening, från bostadstilläggets koppling till det övriga pensionssystemet.

RR Vzs bedömning är att IBIS i allt väsentligt bör kunna ligga

till grund för fortsatt beredning. Också SPV tillstyrker utredning-

ens förslag liksom Göta hovrätt, Länsrätten i Stockholms län, Domstolsverket, FKF, SAF,LO och Svenska Kommunförbundet.

Två remissinstanser avstyrker helt IBIS förslag, nämligen

Handikappförbundens Samorganisation och PRO. Båda anser att

man bör avvakta de nya reglerna för det blivande âlderspensions-

systemet innan gör några genomgripande förändringar i

man mer

BTP-reglerna. När det gäller vilket inkomstbegrepp ska tillämpas till-

som

styrker Kammarrätten och FKF IBIS förslag att de skatterättsliga reglerna ska tillämpas vid beräkningen av BTP. Synskadades Riksförbund vänder sig mot konsekvensen att

arbetsskadelivräntans storlek kan påverka BTP eftersom livräntan ska vara en ersättning utöver de inkomster man i övrigt har.

KBT-utredningens förslag: KBT-utredningen föreslog att

aktuell inkomst vid prövningstillfället skulle beaktas och att alla former av faktiskt uppburen inkomst skulle tas med. Utredningen

gjorde undantag från denna huvudregel när det gäller ersättningar till neurosedynskadade och krigsskadeersättningar föreslogs

som

bli undantagna från inkomstprövningen.

Skälen för vårt förslag: Vi anser att det finns ett värde i sig att ha ett gemensamt system för samhällets bostadsstöd till olika grupper. Eftersom bostadsstödens syfte är att möjlighet till en

ge

bra boendestandard för både pensionärer och bamfamiljer/ung-

domar är det naturligt att också använda regler för den

samma grundläggande beräkningen bostadskostnad och inkomst.

av Grupperna ser dock olika ut när det gäller behov och ekonomiska

lnkomstberäkning för bostadstillägg 179

förutsättningar och därför behöver vissa anpassningar regel-

av systemen göras för varje grupp.

Genom att i huvudsak samma regelverk tillämpas vid in-

komstberäkning och beräkning bostadskostnad blir kunskapen

av om bidragsreglema mer spridd, vilket i sin tur bidrar till större

en förståelse för gällande regler. Ur administrativ synpunkt under-

lättas också försäkringskassomas hantering av bostadsstöden.

Flertalet remissinstanser har också ställt sig positiva till IBIS förslag om en samordning av de båda bostadsstöden.

De nuvarande reglerna för beräkning inkomstunderlaget vid

av fastställande av BTP innebär att i princip alla inkomster räknas med oavsett de är skattepliktiga eller inte. Från denna grund-

om

princip finns dock ett flertal undantag. Det viktigaste undantaget

är att folkpension och pensionstillskott inte medräknas i inkomstunderlaget. Vidare finns undantag för viss del av den livränta

som avses i 17 kap 2 § AFL. Vuxenstudiebidrag enligt studie-

stödslagen och lagen om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa är skattepliktiga intäkter vid beräkning BTP inte räknas med

som av i årsinkomsten.

Försäkringskassoma, som svarar för administrationen av BTP,

anser samfällt att inkomstprövningsreglema är svåröverskådliga

och komplicerade och är också svåra att förklara för BTP-tagarna. RFV har vidare i en skrivelse den 27 maj 1997 till regeringen påtalat de problem finns vid inkomstberäkningen för utländska

som

pensioner. Det är därför angeläget att finna ett inkomstbegrepp

som underlättar förståelsen för regelverket samtidigt det är

som enkelt att administrera. En naturlig lösning kan då vara att i en-

lighet med IBIS förslag knyta an till det regelsystem redan

som

används vid inkomstberäkningen för BOB, nämligen skattesy-

stemets bestämmelser skattepliktig inkomst.

om

Vid beräkning BOB utgörs den bidragsgrundande inkoms-

av

ten av summan inkomst tjänst respektive näringsverksam-

av av

het enligt kommunalskattelagen samt inkomst kapital enligt

av lagen om statlig inkomstskatt. Den skattepliktiga inkomsten ökas med vissa inkomster exempelvis inkomst på grund av dub-

som

belbeskattningsavtal undantas från beskattning i Sverige. Vidare

görs avdrag från den skattepliktiga inkomsten i vissa fall

exempelvis i de fall inkomst kapital har ökats på grund

av av statligt räntebidrag för den bostad för vilken BOB söks.

Visserligen är syftet med skattereglerna ett annat än att avgöra

behov av en inkomstprövad fönnån, den skattepliktiga in-

men komsten ger ändå en utförligt reglerad information den en-

om skildes inkomster som sedan kan läggas till grund för inkomst-

180 Inkomstberäkningför bostadstillägg

prövningen. Genom att anknyta till reglerna för inkomstbeskattningen uppnås den fördelen att de uppgifter som används vid in-

komstberäkningen är kända pensionären och därigenom blir

av det lättare för honom eller henne att kontrollera och förstå.

Förändringen av skattereglema med slopandet av det särskilda grundavdraget för pensionärer samtidigt med övergången till det nya pensionssystemet gör det naturligt att alla inkomster ingår i inkomstunderlaget för BTP. Därmed uppnås samstämmighet med skattereglema och en övergång till att utgå från skattelagstiftning-

ens bestämmelser vid inkomstberäkningen för BTP underlättas. En sådan övergång innebär en förenkling i den meningen att det då inte behöver upprätthållas ett särskilt regelsystem för BTP-be-

räkningen, även om skattereglema givetvis kan vara komplice-

rade. Det blir då också möjligt att komma ifrån flera av de pro-

blem vid regeltillämpningen, som bl.a. påtalats av RFV och försäkringskassoma.

Mot denna bakgrund föreslår att man vid inkomstpröv-

ningen av BTP ska utgå från skatterättsligt beräknad inkomst.

en

Det innebär att utgångspunkten för inkomstberäkningen blir

pensionärens beräknade inkomst av tjänst, näringsverksamhet och

kapital enligt skattelagstiftningen. Till de skatterättsligt beräknade

inkomsterna bör, liksom i BOB-systemet och i enlighet med IBIS

förslag, läggas följande inkomster:

utlandsinkomst och inkomst som på grund av dubbelbeskatt- -

ningsavtal inte ingår i inkomst näringsverksamhet, tjänst

av

eller kapital avsnitt 10.2,

se

studiemedel i form av studiebidrag, -

icke skattepliktiga stipendier till den del de överstiger 3 000

-

kr/mån.

Sistnämnda två inkomster torde ovanliga bland BTP-tagama,

vara men det kan inte uteslutas att de förekommer bland dem har

som rätt till BTP.

Därutöver bör vid fastställande av den bostadstilläggsgrundande inkomsten av näringsverksamhet och inkomst kapital

av vissa justeringar göras avsnitt 10.3 och 10.5.

se

Därtill bör ytterligare ett inkomsttillägg göras. Enligt över-

gångsbestämmelsema till 19 § och 32 3 kommunal-

mom a

skattelagen 1928:37 är ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar AGS inte skattepliktig sjukdomsfallet, ligger till

om som grund för ersättningen, har inträffat före 1991. Däremot ingår

ersättningen i nuvarande inkomstberäkning för BTP. Vi att

anser

Inkomsytberäkning för bosytaalivtilliigg 181

denna ersättning, i likhet med motsvarande ersättning vid skadefall som inträffat under senare år, är en ersättning för ett inkomstbortfall och föreslår därför att den, liksom hittills, bör betraktas

inkomst vid beräkning av BTP. som

När det gäller vissa ersättningar som i dag genom särskild föreskrift undantas från inkomstunderlaget för BTP följer av skattereglema att dessa inkomstslag är skattefria. Så är fallet med

allmänt barnbidrag, studiehjälp, socialbidrag, bostadsbidrag, familjebidrag och ersättning till neurosedynskadade. Dessa slag av ersättningar kommer därför enligt förslaget inte att ingå i inkomstberäkningen för BTP.

Däremot kommer vissa inkomster, som enligt nuvarande BTPregler inte ska räknas inkomst, att fortsättningsvis ingå i in-

som

komstunderlaget för BTP, eftersom de är skattepliktiga. Det gäller yrkesskadelivränta, vuxenstudiebidrag och särskilt vuxenstu-

diestöd för arbetslösa.

När det gäller yrkesskadelivränta skall, enligt 17 kap. 2 § AFL, folkpension och tilläggspension minskas med tre fjärdedelar av den yrkesskadelivränta som betalas ut. Enligt BTP-lagen ska den del av yrkesskadelivräntan, som avdragits från pensionen, inte ingå i inkomstunderlaget för BTP. Enligt 12 kap. 9 § lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension och 4 kap. 4 § lagen 1998:702 om garantipension bibehålls den sakliga inne-

börden i denna bestämmelse. Bestämmelsen motiveras att en

av

viss överkompensation uppstår pensionsberättigad jämte

om en

yrkesskadelivränta får uppbära pensionen ograverad. Med vårt förslag att lägga den skattepliktiga inkomsten till grund för

beräkningen inkomsten beaktas minskningen den allmänna

av av pensionen och därmed bortfaller behovet särskild regel om

av en

viss reducering den del yrkesskadelivräntan ska ingå i

av av som

inkomstunderlaget.

Vid beräkning av årsinkomsten för gift pensionär bör denna, liksom enligt nuvarande regler, beräknas för båda makarna. Den sammanlagda årsinkomsten fördelas sedan med hälften på envar

av makarna se kapitel 11.

Sammanfattningsvis innebär vårt förslag att inkomstberäkningen för BTP utgår från de skatterättsliga bestämmelserna om inkomstberäkning, vilket innebär att hela den allmänna pensionen ingår i årsinkomsten. I övrigt innebär anknytningen till de skatte-

rättsliga bestämmelserna i sak endast marginella förändringar för

den enskilde.

182 Inkonzstberäkziingför bostadstillägg

10.2 Utlandsinkomster

Vårt Förslag: Utländsk inkomst, intebeskattas i Sverige, som

ska räknas in i inkomstunderlaget för bostadstillägg.

Gällande regler: Enligt 5 a § i BTP-lagen gäller att viss del en av utländsk pension ska räknas in i inkomstunderlaget för BTP. Be-

stämmelsen har sin praktiska betydelse för de pensionärer

som

inte uppbär hel folkpension och pensionstillskott därför att de

en inte varit bosatta i Sverige 40 år inte tillgodoräknats resp. pen-

sionspoäng för 30 år. För dessa pensionärer räknas folkpension

och pensionstillskott i 40- 30-delar i förhållande till det antal resp.

år de varit bosatta i Sverige resp. tillgodoräknats pensionspoäng. Bestämmelsen i 5 § BTP-lagen är tillämplig pensio-

a om en

när, som inte har hel folkpension och pensionstillskott, har ut-

en ländsk pension som är att betrakta grundpension och som som inte är beroende arbetsinkomst i det andra landet. Vid beräkav ningen av inkomstunderlaget för BTP ska i sådana fall bortses från så stor del den utländska grundpensionen motsvarar av som skillnaden mellan dels vad som faktiskt utbetalas i svensk folk-

pension och pensionstillskott, dels summan hel folkpension

av

och pensionstillskott. Inom skattelagstiftningen använder Sverige, i likhet med

många andra länder, hemvistprinicipen som huvudmetod vid beskattningen. Det innebär att den som är bosatt eller stadigvarande

vistas i Sverige är oinskränkt obegränsat skattskyldig här, dvs.

skattskyldighet föreligger för all inkomst oavsett inkomsten om förvärvats inom eller utom Sverige. För att undvika att inkomster beskattas i både utbetalarlandet och hemvistlandet har Sverige tecknat ett stort antal dubbelbeskattningsavtal med andra länder. Dessa avtal kan tilldela Sverige

beskattningsrätt i vissa fall, men beskattning kan aldrig ske på

grund av regler i avtalet utan måste ha sin grund i skatteannan

lag. I de dubbelbeskattningsavtal Sverige ingått kan tre olika

som

principiella lösningar för beskattning pensioner noteras:

av

Alla pensioner, oavsett art, beskattas i det land betalar ut a som

pensionen. Exempel: Om en pensionär, bosatt i Sverige, får

pension från Danmark beskattas den danska pensionen endast i Danmark.

Inkonzstberäkzzingför bostadstillägg 183

b Pensionen beskattas olika beroende på om pensionen grundar

sig på tidigare privat eller offentlig tjänst eller socialförsäkringslagstiftningen. Den pension som grundar sig på privat

tjänst beskattas därvid i hemviststaten och övrig pension endast i utbetalarstaten. Särskilda regler kan dock finnas i de fall pensionären endast är medborgare i hemviststaten. Pensionen beskattas i både hemvist- och utbetalarstaten.

c

Exempel: En pension från Polen som utbetalas till en person

bosatt i Sverige och grundar sig på allmän tjänst beskattas

som både i Polen och Sverige, men hemvistlandet Sverige avräknar vad pensionären betalat i skatt i utbetalarstaten.

När det gäller ersättningar i utbetalarlandet kan vara skattesom fria är det ändock den svenska lagstiftningen avgör om de som ska beskattas i Sverige eller inte för personer bosatta i Sverige. Exempelvis kan krigspension skattefri i utbetalarstaten en vara skattepliktig i Sverige hemviststat. Undantag från denna men som

huvudprincip kan dock göras i dubbelbeskattningsavtalen.

Enligt bedömning RFV fanns det i december 1996 ca en av 20 000 bosatta i Sverige med pension från ett annat land. personer Av dessa uppbar ca 6 000 BTP.

Inom BOB-systemet skall, enligt 4 § bostadsbidragslagen, ut-

landsinkomster är skattefria läggas till den bidragsgrundande som inkomsten. Det gäller inkomster är undantagna från beskattsom

ning på grund dubbelbeskattningsavtal och avlöning m.m. som

av erhållits under vistelse utomlands. För att de sistnämnda fallen

ska skattefria gäller att utlandsanställningen pågår minst sex

vara månader och den försäkrade under denna tid bosatt i anses vara

Sverige. Riksförsäkringsverkets rapport: I regleringsbrevet för budgetåret 1997 ñck RFV i uppdrag att undersöka hur tillämpningen

fungerar när det gäller fastställande inkomst utländsk penav av sion vid beräkning av BTP samt undersöka möjligheten att komma tillrätta med eventuella problem. Detta uppdrag redovisades RFV i skrivelse till regeav en

ringen den 27 maj l997 S97/4906/F.

RFV påpekade i sin rapport till regeringen att det nuvarande beräkningssättet innebär att beräkningen ofta måste utföras i flera led och till sin natur är mycket komplicerat, något både försom

svårar försäkringskassomas handläggning och innebär ett visst rättssäkerhetsproblem, då det ofta är helt omöjligt för pensionären att själv kontrollera riktigheten försäkringskassans beräk-

av

ningar.

184 lnkonzstberäkning för bostadstillägg

I RFVzs redovisning lämnas två alternativa lösningar på pro-

blemet, båda generell regeländring och gäller

som avser en som

samtliga pensionärer. Den ena innebär att pensionärens samtliga inkomster inklusive folkpension och pensionstillskott med

men bortseende från vissa bidrag och kostnadsersättningar, räknas rena i årsinkomsten. Från årsinkomsten ska sedan dras ett individuellt beräknat fribelopp. Det andra alternativet innebär att det från årsinkomsten ska dras ett generell fribelopp, lika för alla.

Enligt RFV:s uppfattning skulle problemen lindras något med en måttlig förändring av regelverket enligt det första alternativet.

Det skulle dock kräva ett stort förändringsarbete, inte som man ansåg motiverat med hänsyn till relativt liten administrativ en vinst i tid då verket redan är hårt belastat befintligt systemen av

förändringsarbete. En större förändring av regelverket, enligt det andra altemati-

vet, skulle visserligen lösa flera administrativa problem bara

inte

när det gäller utländsk pension, skulle samtidigt innebära men

alltför stora omfördelningseffekter mellan olika pensionärsgrupper. Då förtidspensionerna föremål för utredning ansåg

var en RFV att inte heller detta alternativ borde genomföras i nuläget. Eftersom verket ansåg att inget de möjliga alternativen av borde genomföras vid dåvarande tidpunkt lämnade RFV inte nå-

got förslag till lagändring. Skälen för vårt förslag: Vi har i föregående avsnitt föreslagit att inkomstprövningen av BTP ska utgå från den skattepliktiga

inkomsten med vissa tillägg.

Enligt vår uppfattning bör BTP-tagares samlade ekono-

en miska situation vara det avgörande för rätten till BTP. Det är då rimligt att också den utländska pension betalas ut till pensiosom nären ingår i inkomstberäkningen oavsett den beskattas i Sveom rige eller inte. Motsvarande gäller givetvis för andra inkomster från utlandet. Vi föreslår bestämmelse införs med inneböratt en den att inkomstunderlaget för BTP ska innefatta även sådan utländsk inkomst enligt bl.a. avtal undvikande dubbelsom om av

beskattning inte ingår i inkomstslagets resultat.

Eftersom den svenska folkpensionen och pensionstillskottet enligt vårt förslag ska ingå i inkomstunderlaget behövs inte någon

särskild inkomstberäkning för dem inte har hel svensk som folkpension men har utländsk pension motsvarande karaktär. av Det innebär att nuvarande komplicerade regler för inkomstberäkningen i dessa fall försvinner. Härigenom kan stor andel en

manuella uträkningsärenden på försäkringskassoma istället räk-

nas ut maskinellt vilket underlättar administrationen. Det blir

Inkomstberäkning för bostadstillägg 185

också lättare för den enskilde att förstå beslutets innebörd och kunna kontrollera de uppgifter läggs till grund för beslutet.

-som

Härigenom undviks de rättssäkerhetsproblem RFV på-

som av talats i rapporten till regeringen.

Det kan slutligen konstateras att möjligheterna, liksom i dagens regelsystem, att kontrollera förekomsten av utländska inkomster är begränsade och bygger i stort på att den försäkrade

lämnar korrekta uppgifter. När det gäller pensionstagare med utländsk pension kan uppgift utländsk pension även ha bety-

om delse för beräkningen av svensk pension i de fall man inte har rätt till hel folkpension och pensionstillskott eftersom man i vissa fall jämställer år som grundat rätt till utländsk pension med sådana år

som grundar rätt till svensk folkpension.

Inom EU pågår ett arbete med att elektroniskt överföra

uppgifter bl.a. pensionens storlek mellan olika EU-länder det s.k.

om TESS-projektet. En viss försöksverksamhet pågår men det torde dröja bit in på 2000-talet innan projektet kan komma till prak-

en

tisk användning.

10.3 BTP

Förmögenhetens påverkan på

10.3. 1 Inkomst kapital

av

Vårt förslag: Kapitalinkomster beräknas enligt skattereglerna men med viss begränsning av avdragsrätten.

IBIS förslag: överensstämmer med vårt.

Remissinstanserna: Förslaget mötte inga invändningar från remissinstansema

KBT-utredningens förslag: Utredningen föreslog att den verkliga avkastningen kapital används vid beräkning in-

av av komst av kapital. Eftersom verklig avkastning är svår att beräkna framåt i tiden föreslog att taxerad inkomst kapital skulle

man av vara utgångspunkten för vad som är inkomst. Av den taxerade inkomsten kapital föreslog utredningen att ränteinkomster, ut-

av delningar och inkomst av uthyrning skulle ingå i årsinkomsten.

Skälen för vårt förslag: I dagens BTP-system görs en scha-

blonberäkning av inkomst av förmögenhet. Schablonberäkningen

innebär att beräknar 5 procent ränteavkastning på all för-

man mögenhet. Denna schablonberäkning har kritiserats i olika sammanhang eftersom den faktiska ränteavkastningen sällan uppgår

186 Inkomstberäkning för bostadstillägg

till 5 procent på förmögenhet placerad i exempelvis olika bank-

konton. Vi delar denna uppfattning.

Under avsnitt 10.1 har vi föreslagit att inkomstprövningen i

huvudsak ska grundas på de inkomster som tas upp till beskattning. Däri ingår den faktiska kapitalinkomsten i form av bl.a. räntor och utdelningar. Liksom inom BOB-systemet bör vid be-

räkningen av den bidragsgrundande inkomsten återläggas olika

avdrag som minskar inkomst av kapital, med undantag för upp-

skovsavdrag vid byte av bostad eller avdrag för negativ ränteför-

delning. Undantag bör också göras för de fall realisationsvinst har minskats med realisationsförlust uppkommen under beskattningsåret. Därmed slopas nuvarande schablonberäknade kapitalav-

kastning.

För den har större förmögenhet föreslår i nästa avsnitt

som

att denna grundregel kompletteras med ett särskilt fönnögenhetstillägg vid inkomstberäkningen.

lO.3.2 Inkomsttillägg för förmögenhet

Vårt förslag: Vid bestämmande årsinkomsten ska utöver

av

den skattepliktiga kapitalinkomsten inräknas 15 procent

av

nettoförmögenhet över l00 000 kr för ensamstående pen-

en

sionär och för vardera makar. Inkomsttillägget ska beräknas

av

på förmögenhet vid kalenderårsskiftet närmast före bidragsåret.

Vid beräkningen av förmögenheten tillämpas reglerna för

skattepliktig förmögenhet. Dock ska även andra aktier än de

som är noterade på börsens A-lista tas till 80 procent av

upp

marknadsvärdet. För näringsverksamhet eller i fråga om del-

ägare i fåmansföretag upptas värdet innehavda andelar eller

av

aktiemas värde företagets eget kapital enligt balansräkning

av

eller enligt självdeklaration. Vid förrnögenhetsberäkningen bortses liksom nu från pri-

vatbostadsfastighet eller bostadsrätt för vilken bostadsstödet

söks liksom från skulder med säkerhet i denna egendom. Detta

gäller dock endast för de pensionärer redan uppbär bo-

som

stadstillägg när de nya reglerna träder i kraft. För nytillkom-

mande BTP-tagare efter denna tidpunkt ska privat bostadsfas-

tighet eller bostadsrätt, för vilken bostadstillägg söks, tas upp

med 50 procent taxeringsvärdet till den del det överstiger

av

100 000 kr, efter det att skulderna med säkerhet i bostaden har

räknats

av.

lnkomstberäkning för bostadstillägg 187

IBIS förslag: överensstämmer med vårt utom förrnögenhetsgränserna IBIS föreslår till 75 000 kr för ensamstående pen-

som sionär och 60 000 kr för vardera make. IBIS utgår dessutom från

den skattemässiga beräkningen förmögenhetens storlek. Pri-

av vatbostadsfastighet och bostadsrätt lämnas helt utanför förmö-

genhctsbcräkingen.

Remissinstanserna: FKF tillstyrker med viss tvekan IBIS förslag vilka förrnögenheter ska beaktas vid bestämmandet

om som

av inkomstunderlaget. Också Svenska Kommunförbundet tillstyrker förslaget men på-

pekar att förslaget har konsekvenser för den kommunala ekono-

min. LRF att förslaget till schablonberäkning medför att den

anser försäkrades försörjningsförmåga överskattas.

SPF accepterar att kapitalinkomstema beräknas på samma sätt både för BTP och BOB, att fiktiv 15 procent ränte-

men anser en

avkastning inte är rimlig.

Skälen för vårt förslag: De RFV utfärdade föreskrifterna

av innebär att förmögenhetsavkastning på 5 procent beräknas

en

schablonmässigt för all förmögenhet. För förmögenhet över

75 000 kr för ensamstående och 120 000 kr för makar gemensamt beräknas ytterligare 10 procent avkastning. Den beräknade av-

kastningen läggs till årsinkomsten. Av bilaga 2 framgår att bland

nuvarande BTP-tagare är förekomst av förmögenhet över exempelvis 100 000 kr ungefär lika inom alla inkomstskikt om man bortser från BTP-tagare med årsinkomster under 10 000 kr utöver

folkpension och pensionstillskott.

BTP är inkomstprövad förmån är inriktad på att ge per-

en som

med låga inkomster utöver grundpension möjlighet att uppsoner rätthålla rimlig bostadsstandard. Inriktningen på de inkomst-

en

hushållen pensionärs samlade inkomster och tillsvaga gör att en gångar bör beaktas vid bedömingen behovet av bostadsstöd.

av

Det är alltså rimligt att också pensionäremas förmögenhetsinne-

hav ska påverka BTP:s storlek, utöver att den direkta kapital-

avkastningen ingår i inkomstberäkningen.

Inte enbart kapitalavkastningen utan även själva tillgången till

en viss förmögenhet får nämligen anses påverka en pensionärs

behov inkomstprövat bostadsstöd från samhället. Det är rimligt

av att pensionär med låg inkomst men med en större förmögenhet

en hänvisas till att disponera del förmögenheten till att täcka

en av sin bostadskostnad innan samhällets stöd träder in. I annat fall skulle detta samhällsstöd bli ett indirekt stöd till BTP-tagarens eventuella arvingar.

188 Inkomstberäkning för bostadstillägg

Vi anser att detta hänsynstagande till fönnögenhetsinnehav bör

ske genom att ett särskilt tillägg görs vid inkomstberäkningen. Vi ansluter oss till IBIS förslag att ett sådant tillägg ska göras med samma procentsats som nuvarande schablonberäknade kapitalav-

kastning på 15 procent av den förmögenhet överstiger visst

som belopp. Var denna beloppsnivå ska ligga kan diskuteras. IBIS föreslår att den läggs på samma nivå nuvarande gräns för

som

beräkning av den högre schablonavkastningen 15 procent på

fönnögenhet, nämligen 75 000 kr för ensam pensionär och 120 000 kr för makar.

Vi anser dock att starka skäl talar för att beloppsgränsen för

när ett inkomsttillägg ska göras för fönnögenhetsinnehav bör läg-

gas högre än idag. Ett skäl är att dessa beloppsgränser har varit oförändrade sedan mitten l970-talet. Ett annat skäl är att vårt

av

förslag innebär en högre inkomstberäkning jämfört med

nuvarande regler, genom att såväl faktisk kapitalinkomst 15 procent

som

tillägg beräknas på förmögenhet över beloppsgränsema. Ett ytter-

ligare skäl är att motivet bakom ett sådant hänsynstagande till förmögenhet kan förväntas få nödvändig allmän acceptans först

om det gäller förmögenheter överstiger ett rimligt och

som ur allmän synpunkt önskvärt sparkapital för äldre Med

en person. nuvarande beloppsgränser vi det svårt att få sådan

ser en acceptans.

Mot denna bakgrund föreslår vi att det vid inkomstberäkningen görs ett tillägg till den skattepliktiga årsinkomsten med 15 procent av förmögenhet som överstiger 100 000 kr. Enligt vår be-

dömning finns det skäl att höja beloppsgränsen ytterligare, vi

men har inte funnit detta möjligt inom våra ekonomiska Samma

ramar. beloppsgräns bör gälla både för ensam pensionär och för vardera av två makar, dvs. 200 000 kr för pensionärspar. Vi anser att varje pensionär ska ha samma utrymme för ett "fredat" sparkapital oberoende av om hon eller han är ensamboende eller sammanboende och därmed tillhör kategorin ensamstående eller gifta.

Att folkpensionens årsbelopp är något lägre för vardera två

av makar än för ensamstående pensionär är motiverat främst

en av att två makar delar på vissa kostnader för exempel-

gemensamma vis telefon, TV-avgift och dagstidningar och att andra kostnader, exempelvis för kost, kan bli lägre. Detsamma gäller även

om en man och en kvinna lever tillsammans utan att vara gifta. Detta synsätt är mindre adekvat när det gäller behovet ett fredat

av

sparkapital som personlig trygghet inför ålderdomen. Här bör man, enligt vår mening, betrakta varje pensionär enskild

som en individ oberoende civilstånd och boendeförhållanden. v

av

Inkomstberäkning för bostadstillägg 189

De övergripande målen för jämställdhetspolitiken, nämligen att kvinnor och män ska ha rättigheter, skyldigheter och

samma möjligheter inom alla väsentliga områden i livet talar också för ett fribelopp är lika för alla oberoende av boendeförhållanden.

som

Beräkning av förmögenhet

När det gäller reglerna för beräkning förmögenheten vi

av anser att det liksom för inkomstberäkningen i övrigt finns starka

- w

skäl för att anknyta BTP-reglema till befintliga regler tilläm-

som pas inom andra områden. Liksom inom BOB-systemet bör såle-

des beräkningen av förmögenhet utgå från reglerna för beräkning av skattepliktig förmögenhet. Vissa tillägg behöver dock göras till

dessa regler för att fånga in vissa tillgångar inte utgör skatte-

som

pliktig förmögenhet som bör beaktas vid inkomstprövningen

men av BTP.

Enligt reglerna för beräkning av skattepliktig fönnögenhet ska

inte inräknas s.k. arbetande kapital, vilket innebär tillgångar i nä-

ringsverksamhet såsom rörelse och lantbruk samt fastighetsför-

valtning och aktier är noterade på börsens OTC- och O-lis-

som tor. Vidare undantas även huvuddelägares aktier som är inregistrerade på börsens A-lista. Skulder är hänförliga till dessa

som tillgångar ska inte heller beaktas.

De skattepolitiska och näringspolitiska skäl föranlett att

som

dessa tillgångar undantagits vid beräkning av fönnögenhetsskatt

har enligt vår mening inte relevans vid beräkning ett inkomst-

av prövat samhällsstöd, särskilt som huvuddelen av antalet BTP-ta-

är ålderspensionärer. Det är inte rimligt att tillgångar i form

gare av bankmedel och aktier noterade börsens A-lista ska tas upp till aktuellt belopp respektive 80 procent av marknadsvärdet medan t.ex. aktier noterade på andra börslistor inte alls ingår i

förrnögenhetsberäkningen. Därför bör förmögenhetsberäkningen

för BTP innefatta samtliga aktier samt tillgångar i form av kapital i rörelse, lantbruk och fastighetsförvaltning. För aktier bör gälla skattereglema för A-listenoterade aktier, dvs. 80 procent mark-

av

nadsvärdet. För näringsverksamhet eller i fråga om delägare i

bolag bör värdet innehavda andelar eller aktiernas värde av

av

företagets eget kapital tas upp enligt balansräkning. Har närings-

verksamheten inte avslutats med årsbokslut bör förmögenheten beräknas som skillnaden mellan tillgångar och skulder enligt de värden som anges i självdeklarationen till ledning för den in-

komsttaxering enligt lagen som avser samma period som bo-

190 lnkomstberäkningför bostadstillägg

stadstillägget. Saknas sådana uppgifter att det får

anser an-

komma på försäkringskassan att uppskatta värdet med hjälp

av

uppgifter från pensionären eller på annat sätt. Förmögenhetsberäkningen bör med undantag för vad som

nämnts ovan utgå från förhållandet vid utgången kalender- - av året närmast före bidragsåret. Detta bör gälla oavsett när under

bidragsåret inkomstberäkningen görs.

Bostadsfastighet

Enligt reglerna för beräkning av skattepliktig förmögenhet ska

fastighet tas upp till taxeringsvärdet, vilket normalt utgör 75 procent av marknadsvärdet. Frågan är om undantaget i nuvarande beräkningsregler för BTP ska behållas. Enligt dessa ska värdet av privatbostadsfastighet eller bostadsrätt, som utgör den bostad för vilken bostadsstödet söks, inte tas med vid förrnögenhetsberäk-

ningen för BTP. Detta undantag gäller sedan 1991. Tidigare skulle värdet eller tvåfamiljsfastighet eller jordbruksfastig-

av en-

het som ägdes den pensionsberättigade tas med vid förmögen-

av

hetsberäkningen till en fjärdedel av den del taxeringsvärdet

av

som översteg 400 000 kr. Dessa regler föreslogs i proposition

l989/90:l45 bli ersätta med gällande undantagsregel. Som nu motiv anfördes att de fastigheter innehas pensionärer med som av bostadstillägg i flertalet fall ledde till ingen eller endast ringa en

förmögenhet vid inkomstprövningen, medan inkomstprövningen i

detta avseende försäkringskassoma ett merarbete. gav

Det kan enligt vår mening ifrågasättas det är riktig

om en avvägning mellan olika slag av tillgångar att helt bortse från värdet

av privat bostadsfastighet vid beräkning av nettoförmögenhet vid

inkomstprövning av BTP. Nuvarande regler innebär att en bo-

stadsfastighet med ett taxeringsvärde av exempelvis 500 000 kr

och utan låneskulder lämnas helt utanför fönnögenhetsberäkningen. Om fastigheten säljs för 650 000 kr ska däremot detta belopp tas med vid fönnögenhetsberäkningen. Detta förhållande kan bl.a. utgöra ett hinder mot naturlig anpassning boendet en av till åldrandets behov. De ovan nämnda administrativa motiv anfördes för att insom föra nuvarande särregler för bostadsfastighet torde förlora aktua-

litet med vårt förslag till beräkningsregler i övrigt. Ett annat

argument som vanligen anförs mot att bostadsfastighet ska tas med

vid fönnögenhetsberäkningen är att kapital är placerat i den

som egna bostaden är bundet och inte kan lösgöras, t.ex. förgenom

Inkomstberäkning för bostadstillägg 191

säljning. Även detta argument förlorar något i styrka vid konstaterandet att belåning fastighet är allmänt sett ett normalt av förhållande gör det möjligt att äga och bo i en fastighet utan som att hela fastighetens värde behöver satsas och bindas. Här kan

att inkomsttillägget för förmögenhet är motiverat av att

noteras det rimligt att den har förmögenhet över en viss anses som en nivå hänvisas till att disponera del fönnögenheten till att en av täcka bostadskostnaden innan samhällets inkomstprövade stöd träder in. Detta kan ske på olika sätt försäljning eller ex. genom

belåning någon tillgångarna. Att då göra en så markant

av av skillnad mellan tillgångar i form privatbostadsfastighet och av andra tillgångar är sakligt sett svårt att försvara. Effekten av särbehandlingen kan bl.a., ovan nämnts, bli att en naturlig rörsom lighet i boendet motverkas och slutresultatet kan sägas bli ett indirekt samhällsstöd till arvtagarna efter BTP-tagare med bostads-

fastighet. Att omedelbart jämställa värdet bostadsfastighet med övriga

av tillgångar vid förmögenhetsberäkningen skulle emellertid inne-

bära högre inkomstberäkning och därmed ett lägre bostads-

en tillägg för berörda BTP-tagare. Detta vi inte vara en rimlig anser lösning. Vi föreslår därför att värdet privatbostadsfastighet och av bostadsrätt, med avgränsning idag, inte ska tas med samma som vid fönnöghetsberäkningen. Detta bör dock gälla enbart för de

pensionärer redan uppbär bostadstillägg när de nya reglerna

som träder i kraft. Denna regel ska också tillämpas i de fall endast en makarna uppbär BTP och den andre maken blir berättigad till av

bostadstillägg vid en senare tidpunkt.

För BTP-tagare efter detta datum bör särbe-

nytillkommande

handlingen bostadsfastighet och bostadsrätt vid förmögenhets-

av

Att helt tillämpa beräkningsreglema för beräkningen begränsas.

skattepliktig förmögenhet vi dock skulle kunna ett alltför anser ge

kraftigt utslag på den bidragsgrundande inkomsten. En rimlig avvägning mellan bostadsfastighet och andra tillgångar vid förmö-

genhetsberäkningen anser vi vara att sådan privatbostadsfastighet

eller bostadsrätt här tas med 50 procent av det som avses upp värdet till den del det överstiger 100 000 kr. Sist-

skattepliktiga

nämnda "fria" belopp ska gälla utöver den föreslagna nedre be-

100 000 kr vid beräkning inkomsttillägg för loppsgränsen på av förmögenhet.

-

Sammanfattningsvis innebär vårt förslag till regler för förrnögenhetsberäkningen främst formella ändringar genom anknyt-

till de skatterättsliga reglerna. I sak är däremot skillna-

ningen

derna marginella jämfört med nuvarande föreskrifter av RFV. Ut-

192 Inkomstberäkningjör bostadstillägg

över det långsiktiga förslaget beträffande bostadsfastighet gäller

skillnaderna bl.a. beräkningen lösöre, där egendom större av av värde enligt nuvarande allmänna råd från RFV endast tas upp om de sammantaget representerar ett värde överstigande ett basbelopp, för närvarande 36 400 kr. Enligt skattereglerna tas lösöre upp endast i den mån det enskilda föremålets värde överstiger

10 000 kr. Värdering dessa tillgångar blir enligt vårt förslag

av

aktuell först när pensionärens förmögenhet överstiger 100 000 kr. Vidare innebär vårt förslag att de skatterättsliga reglerna för sparande i pensionsförsäkringar kommer att gälla. Det innebär att

sparkapitalet inte ingår i förmögenhetsberäkningen för BTP, me-

dan däremot utbetald pensionsersättning räknas inkomst. som Detta är en förändring jämfört med nuvarande allmänna råd från RFV som anger att pensionsförsäkringar ska tas förmöupp som

genhet till dess försäkringen börjar betalas ut.

Under följande avsnitt föreslår vi att även företagsfönnögenhet

liksom för närvarande ska ingå i förmögenhetsberäkningen

w för BTP.

Effekterna av förslagen att vid inkomstberäkningen räkna in dels skattepliktiga kapitalinkomster och dels ett inkomsttillägg för förmögenhet redovisas i kapitel 15 Förslagens konsekvenser.

10.4 Hemmavarande barns

kapitalinkomster

och förmögenhet

Vårt förslag: Hemmavarande bams kapitalinkomster och förmögenhet beaktas vid inkomstprövningen BTP. Med barn av avses här barn är under 18 år eller har rätt till förlängt som som

barnbidrag eller studiehj älp under gymnasiestudier.

IBIS förslag: Överensstämmer med vårt. Rem-issinstanserna: Kammarrätten och FKF tillstyrker att den samlade ekonomiska situationen för ett hushåll bör beaktas och ligga till grund för bostadsstödet.

Svenska Kommunalarbetareförbundet är tveksam till förslaget

att barnens inkomst och förmögenhet ska ingå i inkomstunderlaget. Med hänsyn till dagens arbetsmarknadssituation är det inte

ovanligt att många ungdomar barn bor hemma betydligt längre än tidigare till följd av svårigheterna att få fast förankring på

en arbetsmarknaden.

Inkonzstberäknizzg för bostadstillägg 193

Också Villaägarnas Riksförbund vänder sig mot förslaget att

barnens inkomster ska medräknas.

Skälen for vårt förslag: IBIS föreslog att samman-

samma boendebegrepp ska gälla både i BOB och BTP. Detta förslag har genomförts från den 1 april 1998. Ändringen innebär att vid beräkningen av BTP ska med gift likställas även den man och kvinna utan att gifta med varandra lever tillsammans

som vara och är folkbokförda på samma adress, om inte skäl visas för annat. Vid inkomstprövningen läggs inkomsterna och för-

samman delas sedan lika mellan makarna/de sammanboende.

Inom BOB-systemet gäller att till den bidragsgrundande in-

komsten läggs barns inkomst kapital över l 000 kr och barns

av förmögenhet. Med barn avses den som är under 18 år eller som

får förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Om barn under 18 år har

förvärvsinkomst påverkar det inte föräldrarnas bostadsbidrag. Om barn över 18 år förvärvsarbetar och bor hemma ingår inte barnet i hushållet och påverkar inte föräldrarnas bidragsgrundande inkomst. Avdrag görs då för barnets boendekostnader betraktas

som inneboende". Inom nuvarande BTP-system påverkar var-

ken bamets eventuella inkomst eller förrnögenheten inkomstunderlaget. Om barnet är under 18 år görs inte heller något avdrag

för barnet vid bostadskostnadsberäkningen.

Vi delar IBIS uppfattning att när det gäller rätten till BTP bör ökad hänsyn tas till den samlade ekonomiska situationen för ett hushåll. Det innebär att också hemmavarande barns förmögenhet och inkomst av kapital över 1 000 kr bör räknas i inkomstun-

derlaget. Liksom vad det gäller förmögenhetsuppgifterna i övrigt bör hänsynstagandet till bams fömiögenhet förhållandet vid

avse utgången av året före bidragsåret. Med hemmavarande barn avser vi barn är under 18 år eller har rätt till förlängt bambi-

som som

drag eller studiehjälp under gymnasiestudiema och som bor till-

sammans med föräldern under de förutsättningar gäller i 10 §

som

BOB-lagen. Genom detta förslag undviker man möjligheten att en

försäkrad erhåller högre bostadstillägg att del för-

genom en av mögenheten överförs till bam. Liksom i BOB-systemet bör däremot bamets eventuella andra inkomster ligga utanför inkomstberäkningen. Likaså bortses från äldre hemmavarande barns inkomster. Hänsyn till sistnämnda hushållsmedlemmar tas i stället

att viss andel bostadskostnaden inte blir bostadstillgenom av

läggsgrundande. Den här föreslagna utvidgade förmögenhetsberäkningen syftar

främst till att uppnå enhetliga regler och beräknas i praktisk till-

l94 Inkomstberäkning för bostadstillägg

lämpning ha betydelse i första hand för förtidspensionärer med bostadstillägg.

10.5 Näringsidkares inkomster

Vårt förslag: Beräkningen inkomst näringsverksamhet

av av

ska utgå från den taxerade inkomsten. Korrigering görs för

av-

drag för tidigare års underskott och avdrag för kostnaderna för

egen pension maximerad till ett halvt basbelopp.

Näringsidkares företagsfönnögenhet i enskild näringsverk-

samhet och i fåmansaktiebolag ska räknas in i den privata för-

mögenheten vid beräkningen av BTP.

IBIS förslag: Överensstämmer med vårt.

Remissinstanserna: Kammarrätten ansluter sig till utredningens bedömningar betonar samtidigt att inte heller den av

men IBIS föreslagna modellen är enkel att tillämpa eller eljest helt invändningsfri. Som exempel nämner den olikhet som finns

man

mellan kapitalintensiva företag exempelvis jordbruk och andra sådana fall där avskrivningsreglerna bringar ner värdena på in-

ventarier.

Företagarnas Riksorganisation avstyrker IBIS förslag om att göra korrigeringar egenföretagares bidragsgrundande inkomst

av för avdrag för tidigare års underskott och avdrag för viss del av kostnaderna för pension. Man framhåller att vissa regler i

egen

skatterätten erbjuder en företagare möjlighet att planera företagets

ekonomi och därmed även möjlighet att i viss mån bestämma

ger vilket resultat som ska redovisas. Det är meningen att det ska vara så. Därför är det viktigt att en företagare kan använda sig av dessa regler drabbas nackdelar i andra Även LRF

utan att av system. framför liknande synpunkter.

Företagarnas Riksorganisation vänder sig vidare mot förslaget att företagsfönnögenhet för enskilda näringsidkare och fåmansaktiebolagsägare ska läggas till den privata fönnögenheten. Företagsförrnögenhet är låst i företaget. Också LRF och SPF avstyrker förslaget i denna del. FKF tillstyrker utredningen förslag. Skälen för vårt förslag: Enligt nuvarande regler utgår in-

komstberäkningen för BTP från den beräknade nettointäkten av

näringsverksamhet. Som underlag för beräkningen nämns i

lnkomstberäkning för bostadstillägg 195

RFV:s allmänna råd underlaget för preliminärskatt eller de in-

komstuppgifter lagts till grund för den senaste taxeringen.

som

Bland de nuvarande BTP-tagama är det endast något hundratal som har inkomst av näringsverksamhet. Vi anser det ändå ända-

målsenligt att reglerna för inkomstberäkningen även för detta in-

komstslag görs enhetlig för de olika bostadsstödcn. Antalet pensionärshushåll som har någon del av inkomsten från näringsverksamhet kan också komma att öka. Vi föreslår därför att de skatte-

rättsliga reglerna läggs till grund för beräkningen av inkomst av näringsverksamhet vid inkomstprövning BTP. Liksom inom

av

BOB-systemet bör dock vid beräkningen av den bostadstilläggsgrundande inkomsten göras korrigering den skatterättsliga in-

av komsten för avdrag som gjorts för tidigare års underskott och av-

drag för pensionsavsättningen. Sistnämnda korrigering maxime-

ras till ett halvt basbelopp.

I likhet med IBIS att nuvarande BOB-regler om korri-

anser

gering den skatterättsliga inkomstberäkningen för effekterna

av

av användning av periodiseringsfonder och expansionsmedel inte

bör föras in i BTP-systemet. I stället bör företagsfönnögenheten tas med mått på näringsidkarens totala ekonomi genom att

som

räknas in i den privata förmögenheten vid beräkning av inkomsttillägg för förmögenhet. Beräkningen företagsförrnögenheten i

av

enskild näringsverksamhet och i fåmansföretag görs då med ledning senaste balansräkning. För handelsbolag och ekonomisk

av förening beräknas värdet utifrån den ägda andelen.

De här föreslagna beräkningsreglema när det gäller inkomsten näringsverksamhet och fönnögenhetsberäkningen avviker ma-

av teriellt inte nämnvärt från vad som gäller i dag. Förslagets fördelar ligger främst i att de nuvarande något oklara reglerna ersätts

med klar anknytning till de skatterättsliga reglerna med klart

en angivna avvikelser.

I de fall BTP-tagaren kommer att omfattas av reglerna om preliminärt och slutligt beslut, vi föreslår i kapitel 14, inne-

som bär användning av taxerad inkomst inga problem. Flertalet BTPpensionärer kommer emellertid att erhålla ett slutligt beslut direkt vid beviljandet av BTP. I de fall en BTP-tagare, utöver pensionsinkomster, har inkomst av näringsverksamhet som inte över-

stiger 10 000 kr per/år kommer en slutlig BTP-beräkning att gö-

direkt vid beviljandet. I dessa fall ska någon formell ras senare avstämning mot taxerad inkomst för det aktuella året inte göras utan i dessa fall får beräkningen av årsinkomstens storlek ske med

ledning av senast tillgängliga taxeringsuppgifter.

l96 Inkonivtberäkning för bostadstillägg

10.6 för

Tidsperiod inkomstberäkningen

10.6.1 Löpande eller kalenderår

Vårt förslag: Inkomstunderlaget för bostadstillägg ska beräk-

nas per kalenderår och omprövas årligen.

IBIS förslag: överensstämmer med vårt.

Remissinstanserna: De fåtal remissinstanser som berör denna

fråga tillstyrker att inkomstberäkningen görs per kalenderår.

Skälen för vårt förslag: Det nuvarande BTP-systemet innebär att pensionären vid valfri tidpunkt under året lämnar in ansö-

en kan om BTP. I ansökan anges de då aktuella uppgifterna beträffande bostadskostnad och inkomster. Sedan försäkringskassan beslutat i ärendet gäller beslutet löpande till ansökan

dess en ny

lämnas in eller försäkringskassan anledning finner att

av annan förhållandena ändrats i något avseende. En automatisk omräkning

BTP görs dock alltid fr.o.m. januari varje år med hänsyn till att av den allmänna pensionen då höjs. Därvid beaktas även ändringar

kommunala och statliga tjänstepensioner inte höjningar

av men

av privata änstepensioner.

RFV har i sina Allmänna råd rekommenderat försäkringskassoma att göra en efterkontroll vartannat år för bedömning av rät-

ten till BTP. Om försäkringskassan, t.ex. till följd den höga

av arbetsbelastning varit under år, inte gör sådan ef-

som senare en terkontroll fortsätter BTP att betalas ut enligt tidigare beslut. BTP kan alltså utbetalas under flera år utan att andra inkomster än

allmän pension och viss tjänstepension justeras till aktuell nivå.

Den BTP-tagare inte meddelar ändring får inte heller sitt

som BTP justerat med hänsyn till ändrade bostadskostnader.

I samband med en utredning som gjordes om hur de tidigare

BOB-reglerna fungerade kunde konstateras att ett inkomstpröv-

ningssystem utan regelbundna avstämningar har stora brister. Vi

anser därför att det finns skäl för att det i ett inkomstprövat sys-

tem som BTP ska ingå en årlig omprövning, även om pensionä-

rernas inkomstsituation är mer stabil än bamfamiljemas. Genom

årlig omprövning fångar systematiskt förändringar i

en man upp såväl inkomstsituationen som i övriga omständigheter som kan ha betydelse för rätten till BTP.

Vi anser också att kalenderåret är en lämplig tidsperiod för be-

räkningen inkomstunderlaget för BTP. Eftersom vi tidigare har

av

föreslagit att de skatterättsliga bestämmelserna om beräkning av

nkoznstberäktzing för bostadstillägg 197

förvärvs- och kapitalinkomst ska ligga till grund för de nya in-

komstprövningsreglema, bör praktiska skäl använda

man av

tidsperiod normalt gäller för taxeringen. Härigenom

samma som underlättas nämligen möjligheterna att finna administrativa för-

enklingar genom olika ADB-lösningar.

l0.6.2 Aktuell eller historisk inkomst

Vårt förslag: Beräknad inkomst för det kommande kalender-

året ska ligga till grund för inkomstprövningen.

Skälen för vårt förslag: När det gäller den i direktiven angivna frågan ska använda sig aktuell eller historisk periodisk

om man av inkomst finns i huvudsak följande alternativ för att anknyta till

den inkomstberäkning görs inom skattesystemet.

som

Historisk periodisk inkomst. -

Här läggs senaste taxerad inkomst, jämte de tillägg som vi föreslår, till grund för inkomstprövningen. Det innebär att bostadsstödet prövas mot inkomsten två år före bidragsåret.

Inkomstberäkningen kan därmed utgå från relativt lättillgängliga

faktiska siffror och såväl administrationens som pensionstagarens uppgiftslämnande kan dänned underlättas. Resultatet återspeglar dock inte den ekonomiska situationen för BTP-tagaren under det

aktuella bidragsåret. Detta system tillämpades tidigare för bo-

stadsstödet till barnfamiljer, ansågs ett alltför inaktuellt

men ge

och slopades därför. Även bland pensionärer inkomstunderlag

finns inkomstvariationer mellan åren, kan innebära att en in-

som komstprövning enligt detta alternativ görs på inkomst som vä-

en sentligt avviker från inkomstsituationen under bidragsåret. Detta gäller i särskilt hög grad under de första åren efter pensionsinträdet och vid inkomstförändringar för förvärvsarbetande make.

Aktuell inkomst under bidragsåret. -

Här görs beräkning vilken skattepliktig inkomst jämte

en av

tillägg pensionären kommer att få under det aktuella bidragsåret. Inkomstprövningen görs här utifrån beräkning och bedömning

en

ekonomin under det kommande året bl.a. med ledning av seav

nast tillgängliga uppgifter faktiska inkomster under tidigare

om år. Efter bidragsåret kan avstämning i olika former göras mot den faktiska taxerade inkomsten jämte tillägg.

198 Inkomstberäkning för bostadstillägg

Det kan noteras att 1992 års utredning bostadsbidragens ad-

om

ministration SOU 1992:89 gjorde grundlig genomgång

en av olika för- och nackdelar med att använda senast skattemyndig-

av heten taxerad inkomst grund för inkomstprövningen, jämfört

som med att använda uppskattad aktuell inkomst. Utredningen kom fram till att användningen aktuella inkomstuppgifter att

av var föredra flera skäl, bl.a. att den fördelningspolitiska träffsäker-

av heten blir betydligt bättre. Bidragets storlek överensstämmer med det behov inkomsttillskott hushållet har vid den tidpunkt

av som då bidraget betalas ut. Även inkomstvariationema mellan åren

om vanligen är något mindre bland pensionärer än bland barnfamiljer vi på i prin-

anser

cip samma grunder som nämnda utredning att övervägande skäl talar för att inkomstprövningen BTP görs utifrån beräkning

av en av inkomsten under det kommande kalenderåret/bidragsåret. I kapitel 14, redovisar förslag om hur sådan teknik för in-

en komstberäkningen närmare ska utformas.

m

-

i

l l Reduceringsregler

l 1.1 överväganden

Principiella

Vårt förslag: Inkomstprövningen bostadstillägget ska utgå

av

från pensionärens faktiska inkomstsituation oberoende av vilka

omständigheter bidragit till den.

som

Vi har i kapitel 8 Allmänna utgångspunkter konstaterat att möj-

ligheterna att minska marginaleffektema i de nya BTP-reglema är

starkt begränsade eftersom minskad avräkning mot inkomst leder till ökade kostnader. Utifrån denna restriktion har en begränsning

de marginaleffekter som har betydelse för pensionäremas

av möjligheter att förbättra sin ekonomiska situation sidoin-

genom komster prioriterats. Vidare har arbetet med att utforma redu-

nya

ceringsregler för bostadstillägget inriktats på att de nya inkomstprövningsreglema tillsammans med den övergångsvisa garantipensionen ska så små förändringar i BTP-hushållens dispo-

ge nibla inkomster möjligt. Särskild vikt har lagts vid att de som

som saknar andra inkomster än allmän pension ska kunna bibehålla sin köpkraft. För dem har andra inkomster än pension har det

som

inte gått att undvika viss omfördelning. Detta gäller i synnerhet

makar där hänsyn ska tas till två personers inkomstsituation.

Ålderspension kan enligt såväl nuvarande som nya pensionsregler hel, 3A, halv eller A pension. I december 1998

tas ut som utbetalades 3/4ålderspension till 359 personer, halv ålderspension till 2 342 och A ålderspension till l 337 personer. Totalt

personer

betalades ålderspension till närmare 1,6 miljoner. När partiell pension tas ut reduceras det utgående pensionsbeloppet i motsva-

rande grad. I viss utsträckning torde dessa på så sätt reducerade pensioner kompenseras med arbetsinkomster eller annat sätt. Man kan dock inte generellt utgå från att så sker. Vi anser inte att det finns anledning för samhället att kompensera en sådan lägre

pensionsinkomst med ett högre bostadstillägg än skulle utges

som vid uttag hel ålderspension. En lösning skulle då kunna vara

av

200 Reduceringsregler

att vid inkomstberäkningen lägga in en fiktiv inkomst mot-

som svarar skillnaden till hel pension. Vi emellertid att så-

upp anser dana specialregler i ett redan komplext system bör undvikas. I stället föreslår vi att bostadstillägg ska utges endast till pensionär som fyllt 65 år och uppbär hel ålderspension. Valet att ta ut hel

eller partiell ålderspension är helt pensionärens eget vid varje tidpunkt.

Här kan noteras att situationen för förtidspensionär med 3/4

en

pension enligt vårt förslag i kapitel 8 kan höra till

- som anses

målgruppen för BTP är annorlunda än ålderspensionärens. För-

-

tidspensionären kan inte själv välja hel pension utan bedöms ha

en återstående arbetsfönnåga som kan inkomst utöver pensio-

ge nen.

Både i nuvarande och i det nya pensionssystemet har det betydelse för pensionens storlek vid vilken ålder den enskilde

som

börjar ta ut sin ålderspension. Enligt nuvarande regler reduceras

pensionen med 0,5 procent för varje månad före 65-årsmånaden som pensionen börjar utges. På motsvarande sätt ökar pensionen när uttaget skjuts upp efter 65-årsmånaden 0,7 procent må-

per

nad. Förändringen av pensionsnivån gäller sedan pensionärens

hela livstid. Den som har lägre ålderspension följd för-

som en av tida uttag kan teoretiskt sett korrigera detta att begära

genom up-

pehåll i pensionsutbetalningama under period. Detta är dock

en

normalt sett inte en praktiskt genomförbar åtgärd. Genomslaget av dessa inkomstförändringar blir något större med de nya BTP-reglema än i nuläget eftersom även pensionens

garantinivå inräknas i årsinkomsten Vi ändå inte att den på-

anser

verkan på pensionsinkomsten följer förtida eller uppskju-

som av tet uttag ger anledning till några särskilda regler vid inkomstbe-

räkningen. Inkomstprövningen av bostadstillägget bör enligt vår

mening utgå från den faktiska inkomstsituationen oberoende

av vilka omständigheter medverkat. Även det fribelopp vi i

som som det följ ande föreslår bör lika, oberoende förtida eller

vara av upp-

skjutet uttag av ålderspensionen.

Vad som här har anförts om effekten av förtida eller uppskjutet uttag bör också gälla effekterna de omdebiteringar görs

av som

för egenföretagare inte betalat sin tilläggspensionsavgift.

som Dessa omdebiteringar leder till att pensionspoäng räknas bort och den framtida tilläggspensionen därmed blir lägre än den skulle ha

blivit avgiftsskyldigheten fullgjorts. Även i dessa fall bör in-

om komstprövningen utgå från den faktiska inkomstsituationen.

i

Reduceringsregler 201

1 1.2

Reduceringsinkomst

Innan den årsinkomst som beräknats enligt kapitel 10 används för att påverka storleken på BTP behöver den räknas om till en redu-

ceringsinkomst enligt förslagen i de två följande avsnitten. Om-

räkningen görs för att anpassa BTP-avräkningen till de nya pen-

sions- och skattereglema. Reduceringsinkomsten används för att reducera bostadstillägget enligt det förslag som lämnas i avsnitt

11.3.

1 1.2.1 Särskild viktning vissa inkomster

av

Vårt förslag: Den beräknade årsinkomsten omräknas före

re-

ducering av bostadstillägget till en reduceringsinkomst, där de

inkomsttyper inte reducerar garantipensionen läggs in med

som

endast 80 procent det belopp ingår i årsinkomsten.

av som

Vid beräkning av reduceringsinkomsten för ålderspensio-

närer födda 1937 eller tidigare tas upp samtliga pensionsin-

komster och inkomsttillägget för förmögenhet samt 80 procent

av övriga inkomster.

För ålderspensionärer födda 1938 eller senare, för änkor och

för den uppbär hustrutillägg tas garantipension och

som upp

inkomstrelaterad ålderspension samt inkomsttillägget för förmögenhet. Tjänstepensioner liksom övriga inkomster räknas

för denna grupp in i reduceringsinkomsten med 80 procent.

Skälen för vårt förslag: I kapitel lO definieras vilka inkomster

ska ingå vid beräkningen årsinkomsten och därmed påsom av verka bostadstilläggets storlek. De typer av inkomst som där tas upp kan grovt delas in i pension från det allmänna pensionssy-

stemet, tjänstepensioner, övriga inkomster samt ett inkomstillägg

för förmögenhet. Som närmare beskrivits i kapitel 4 blir effekten

av att inkomstgrundad pension först reducerar garantipensionen

att det endast är del den totala pensionen som därefter "går

en av vidare och reducerar BTP. Andra typer av inkomster, t.ex. kapitalinkomster och arbetsinkomster som inte reducerar garantipensionen, går direkt in i inkomstberäkningen for reduktion av BTP. Detta leder till att olika slags inkomster får olika margina-

leffekt vid BTP-avräkningen.

För att neutralisera de skillnader i marginaleffekt därmed

som uppstår mellan olika slags inkomster beroende på om de reduce-

202 Reduceringsregler

garantipensionen eller inte behöver olika avräkningsprocent rar användas mot olika inkomstslag. För att lösa detta tekniskt föreslår vi att årsinkomsten räknas om till en särskild reduceringsinkomst sedan användes vid den direkta BTP-avräkningen.

som Med hänvisning till analysen i avsnitt 4.5.3 föreslår vi att de delar av årsinkomsten som inte reducerar garantipensionen endast tas

till 80 procent vid beräkning reduceringsinkomsten. För

upp av

pensionärer som omfattas av den övergångsvisa garantipensionen

innebär detta att inkomster i form allmän pension och tjänste-

av pension med fullt belopp, medan övriga inkomster, dvs.

tas upp

kapitalinkomster, arbetsinkomster och inkomster av näringsverk-

samhet tas med 80 procent. Inkomsttillägget för for-

m.m., upp mögenhet ska tas upp med fullt belopp. l

För ålderspensionärer är födda år 1938 eller senare och

som därmed kommer att få sådan garantipension som inte reduceras av tjänstepensioner ska endast allmänna pensioner, dvs. garantipen-

sion och inkomstgrundad ålderspension, samt inkomsttillägg for

förmögenhet tas upp med 100 procent vid beräkning av reduce-

ringsinkomsten. Övriga inkomster, inklusive tjänstepension ska

tas upp med 80 procent.

.

För gift ålderspensionär ska även makes årsinkomst beräknas oavsett denne är pensionär eller inte. Vid omräkningen till

om reduceringsinkomst ska båda makamas inkomster beräknas var for sig och tas med fullt belopp eller 80 procent beroende på

upp

inkomstslag enligt ovan. Förrnögenhetstillägget ska även för ma-

kar tas med fullt belopp. Dessa regler för beräkning av redu-

upp

ceringsinkomst för makar bör gälla för båda åldersgruppema. För den som uppbär änkepension eller hustrutillägg bör vid omräkningen till reduceringsinkomst gälla regler som för

samma ålderspensionärer födda 1938 eller senare.

1 1.2.2 Fribelopp

Vårt forslag: I samband med omräkningen av årsinkomst till

reduceringsinkomst minskas den sistnämnda med ett fribelopp

som i princip motsvarar nivån på oreducerad garantipension.

För ålderspensionärer uppgår fribeloppet till 2,15 prisbasbelopp för ogifta respektive 1,915 prisbasbelopp för gifta. För änka med rätt till änkegarantipension uppgår fribeloppet till 2,04 prisbasbelopp. För den som uppbär hustrutillägg uppgår fribeloppet till 1,915 prisbasbelopp.

Reduceringsregler 203

Skälen för vårt förslag: I dagens BTP-system räknas folkpension, pensionstillskott samt den del ATP reducerar pen-

av som sionstillskottet inte med i den inkomst som reducerar BTP. Med det refonnerade pensionssystemet och slopandet det särskilda

av

grundavdraget blir det naturligt att beräkningen årsinkomsten i

av första ledet innefattar alla pensionsinkomster så som vi föreslagit i kapitel 10. Neutralitet mot nuvarande system uppnås genom att

det vid beräkningen av reduceringsinkomst avräknas ett fribelopp motsvarar garantipensionsnivån. För sådan lösning talar

som en dels att förändringarna jämfört med nuvarande regler blir minsta

möjliga, dels att det enligt vår mening är en naturlig avvägning att

det endast är inkomster utöver nivån för garanterad minimipen-

sion som ska minska bostadstillägget.

Vi föreslår därför att efter det årsinkomsten omräknats enligt föregående avsnitt görs avdrag med ett belopp som motsvarar oreducerad övergångsvis garantipension. Det innebär att inkoms-

ten motsvarande 2,15 prisbasbelopp för ogift ålderspensionår och

1,91 5 prisbasbelopp för vardera av två makar undantas från BTP-

avräkning. Dessa fribelopp bör enligt vår mening gälla även för

ålderspensionärer födda 1938 eller trots att garantipensio-

senare

för dessa åldersgrupper ligger på något lägre nivå. Den

nen en

högst marginella skillnaden, 0,02 prisbasbelopp för ogift, motiinte skilda fribelopp. Fördelen med enhetliga fribelopp för

verar

båda åldersgruppema bör enligt vår mening avgörande. Som

vara

framgår av analysen i avsnitt 4.7 kan också ett enhetligt fribelopp

sägas kompensera vissa avräkningseffekter i förhållande till ga-

rantipensionen för åldersgruppen 1938 och senare. För den som uppbär änkegarantipension bör fribeloppet mot-

V svara den oreducerade garantipensionen på 2,04 prisbasbelopp.

För den som uppbär hustrutillägg bör gälla samma fribelopp som för gift ålderspensionär, dvs. 1,915 prisbasbelopp. Vi återkommer

till sistnämnda fråga under avsnitt 11.5.

I avsnitt 11.1 har vi generellt uttalat att förtida eller uppskjutet

uttag ålderspension inte bör anledning till några särskilda

av ge

regler vid inkomstberäkningen. Detta bör även gälla fribeloppet.

Förtida uttag enligt nuvarande regler kan innebära upp till 30 procent reduktion pensionsnivån, såväl grundnivå som inkomst-

av

baserad del. I dag ligger grundnivån utanför inkomstberäkningen

för BTP kommer enligt vårt förslag att ingå i denna och i

men stället neutraliseras fribeloppet. Det innebär att ett fribe-

genom lopp motsvarar nivån på oreducerad garantipension översti-

som

den faktiskt utgående garantipensionen för den som gjort för-

ger

204 Reduceringsregler

tida uttag. Fribeloppet täcker alltså i detta fall även in del

en av pensionärens övri ga inkomster.

Denna effekt skulle kunna korrigeras genom att fribeloppet anpassas till den reducerade garantipensionen för den gjort för-

som tida uttag. Flera skäl talar dock emot sådan åtgärd. För det

en

första så skulle den logiska följden sådan reducering

av en vara att en motsvarande uppräkning av fribeloppet görs för den

som

skjutit upp sitt pensionsuttag. Det framstår också ologiskt att

som

göra sådana korrigeringar av fribeloppet utan att korrigera inkomstberäkningen för hela effekten på pensionsinkomsten av för-

tida eller uppskjutet uttag. En sådan åtgärd skulle dock stå i strid

med de föreslagna principerna för inkomstberäkningen. En konse-

kvens att då göra korrigeringar för förtida uttag enbart

av genom

minskning av fribeloppet skulle bli att denna korrigering i första

hand riktas mot de lägre inkomstgruppema eftersom det endast är

garantipensionsnivån som påverkas.

Ett annat skäl mot en korrigering av fribeloppet vid förtida eller uppskjutet uttag är att det därmed blir alltför rörlig och

en

svårbegriplig gräns för när inkomstavdrag börjar göras på bostadstillägget. Enligt vår mening bör den konstruktionen med

nya

ett fribelopp vid beräkningen reduceringsinkomst utformas så

av att fribeloppet ger en enhetlig nonn för den inkomstnivå som ger

rätt till bostadstillägg utan inkomstavdrag. Bostadstilläggets anknytning till pensionsreglema bör inte onödigtvis leda till special-

regler som försvårar förståelsen.

Som anfört under avsnitt 11.1 bör några särskilda korrige-

ringar vid inkomstberäkningen inte heller göras till följd av omdebiteringar och omräknad pensionspoäng.

Sedan 1993 gäller att för rätt till oavkortad folkpension krävs

antingen att pensionären varit bosatt i Sverige i 40 år eller tillgodoräknats ATP-poäng för 30 år. Om antalet bosättningsår respek-

tive ATP-år är mindre betalas folkpensionen ut i kvotdelar mot-

svarande bosättningsåren respektive ATP-åren.

Situationen för de uppbär kvotdelsberäknad pension kan

som skilja sig beroende på förekomsten av andra inkomster än svensk folkpension. Vissa pensionärer med kvotdelsberäknad folkpension har även en utländsk pension. Om denna utbetalas

enligt lagstiftningen i stat ingår i Europeiska unionen eller

en som Europeiska ekonomiska samarbetsområdet pensionen rätt till

ger BTP även om någon svensk pension inte utbetalas. Om pension utbetalas enligt lagstiftningen i stat kvalificerar denna

en annan inte till BTP om inte samtidig svensk pensionsförmån utbeta-

en

Reducerizzgsregler 205

las. I båda fallen räknas dock den utländska pensionen in-

som komst vid beräkning av BTP.

Vi har tidigare framfört vår uppfattning att rätten till bo-

som

stadstillägg ska gälla varaktigt har sin huvudsakliga

personer som

försörjning från allmän pension. Om man tillämpar denna princip

på dem uppbär kvotdelsberäknad folkpension skulle BTP

som endast kunna beviljas dessa pensionärer svenska allmänna

vars pension tillsammans med eventuell utländsk pension utgjorde den

huvudsakliga försörjningen. Det skulle dock i praktiken vara svårt

att fastställa vid vilken pensionsnivå BTP skulle beviljas. Mot denna bakgrund bör alltså alla med kvotdelsberäknad pension vara berättigad till BTP.

När det gäller beräkningen fribeloppet för den som har

av kvotdelsberäknad pension kan först konstateras att den ekonomiska situationen skiljer sig mellan enskilda pensionärer. Vissa pensionärer har endast den låga kvotdelsberäknade pensionen att leva på och blir därför också beroende att socialbidrag betalas

av ut. För andra pensionärer kan gälla att de, utöver den kvotdelsberäknade svenska pensionen har utländsk pension av sådan

en storleksordning att den i praktiken motsvarar oavkortad eller

högre svensk folkpension.

Vi har i våra principiella överväganden anfört att bostadstillägget ska utgå från pensionärens faktiska inkomstsituation

oberoende vilka omständigheter bidragit till den. Enligt

av som vår mening innebär sådan princip att också för den endast

en som har kvotdelsberäknad pension ska avdrag göras med ett helt fri-

belopp på de inkomster påverkar bostadstilläggets storlek.

som

Socialtjänstutredningen har i tilläggsdirektiv l998:70 fått i

uppdrag att lämna förslag till hur den ekonomiska tryggheten för vissa äldre invandrare ska utfomias. Bakgrunden till uppdraget är att vissa äldre invandrare i dag är hänvisade till socialtjänsten an-

tingen på grund att de helt saknar pensionsfönnåner eller att

av

deras sammanlagda pensionsformåner inte räcker till en godtag-

bar försörjning. Den därvid närmast är de in-

grupp som avses vandrare har kvotdelsberäknad pension med endast få bo-

som en

sättnings- eller ATP-år. Av tilläggsdirektiven framgår särskilt att Socialtjänstutredningen bör belysa förändringar inom SBTP

om är lämplig lösning för att åstadkomma ekonomisk trygghet

en en för äldre invandrare.

Det förslag Socialtjänstutredningen kommer fram till kan

som

ha betydelse även för frågan hur BTP-reglema ska utformas

om för dem har kvotdelsberäknad pension. Den fortsatta be-

som

206 Reciuceringsregler

handlingen vårt förslag i detta avseende bör därför samordnas

av

med kommande förslag från Socialtjänstutredningen.

l 1.3

Avräkningsprocent

Vårt förslag: Detbostadstillägg följer bidrags-

som av

grundande bostadskostnad avräknas med 60 procent av reduce-

ringsinkomst till 1 prisbasbelopp och med 50 procent

upp av

reduceringsinkomst över denna nivå.

Skälen för vårt förslag: Enligt nuvarande regler minskas bostadstillägget med 40 procent av inkomsten utöver folkpension

och pensionstillskottet upp till 1,5 prisbasbelopp och med 45

procent inkomster däröver. I avsnitt 4.3 visas att BTP ska

av om utgå med i huvudsak samma belopp till nuvarande pensionärer

även efter genomförande de pensionsreglema måste den

av nya

nuvarande avräkningsprocenten för BTP höjas i de lägre in-

komstintervall där den inkomstbaserade pensionen reducerar ga-

rantipensionen. Detta beror på att den avräkning garantipen-

av sionen som sker inom pensionssystemet minskar den pension som går vidare och reducerar bostadstillägget. Neutralitet mot

nuvarande regler skulle uppnås med en avräkning i det lägre inkomstskiktet med 67 procent för ogifta och 69 procent för gifta i det nya systemet. Vi gör emellertid den avvägningen att det är särskilt angeläget att så långt möjligt sänka de nuvarande höga totala marginaleffektema i lägre inkomstintervall. Detta även till priset av en viss höjning av marginaleffekter i det högre inkomstintervallet. Vid en samlad avvägning finner vi att BTP-avräkning

en med 60 procent i det lägre inkomstintervallet och med 50 procent i det övre intervallet är den lämpliga och möjliga inom tillgänglig kostnadsram.

l

Brytpunkten mellan inkomstintervallen för dessa två procentsatser för BTP-avräkning bör i princip ligga vid den inkomstnivå

där garantipensionen har helt reducerats bort av inkomstgrundad pension. För pensionärer födda 1937 eller tidigare uppgår reduceringsinkomsten vid den nivå på inkomstgrundad pension helt

som re-

ducerar garantipensionen till 0,935 prisbasbelopp 3 404 kr/mån för ogifta. För gifta beror nivån på makamas sammanlagda

inkomst. Om båda makarna har lika stora pensioner är nivån

0,793 prisbasbelopp 2 887 kr/mån. Nivåerna 0,935 respektive

Reduceringsregler 207

0,793 prisbasbelopp avser bruttoinkomster över fribeloppet. Inklusive fribeloppet motsvarar detta 9 357 respektive 8 214 kr/mån i bruttopension totalt.

För pensionärer födda 1938 eller senare uppgår reduceringsinkomsten till 0,94 prisbasbelopp för ensamstående och 0,82 för gifta när garantipensionen är helt bortreducerad.

För att inte i onödan komplicera ett redan detaljerat regelverk

med flera olika nivåer att brytpunkten mellan de två av-

anser

räkningsprocenten bör läggas på enhetlig och avrundad nivå på

en

1 prisbasbelopp gäller lika för alla åldersgrupper och för

som både ogifta och gifta. Samma brytpunkt bör gälla även för änkor

uppbär hustrutillägg. Det innebär för närvarande och för den som

inkomst på 9 555 kr/mån inklusive fribelopp för ogift. För gift en ålderspensionär reduceras maximalt BTP bort innan inkomsten

når upp till brytpunkten.

11.4 Reducering av änkepension

Vårt förslag: Garantipension och 90 %-tillägget till änkepension

reduceras med 20 procent den reduceringsinkomst som inte

av använts för att reducera bostadstillägget. Före denna reducering ska den återstående reduceringsinkomsten minskas med eventuell

inkomst från annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring och från vissa pensionssparkonton.

Vid inkomstberäkning för BTP-prövning ska garantipension och 90 %-tillägg till änkepension ingå med det belopp som gäller

före avräkning mot reduceringsinkomst.

Skälen för vårt förslag: Den del änkepensionen som utgörs

av

folkpension och pensionstillskott avräknas idag med 30 proav

den inkomst återstår efter reducering bostadscent av som av

tillägget. Efterlevandepensionsutredningens förslag innebär att

nuvarande änkepension i form folkpension och pensionstill-

av skott ersätts pensionskonstruktion liknar det nya ål-

av en som

derspensionssystemet. En änkegarantipension på maximalt 2,04 prisbasbelopp införs. Denna avräknas mot inkomstrelaterad

en

nuvarande ATP med tillägg för det änkepension som motsvarar första basbeloppets inkomster. Detta tillägg motsvarar 90 procent

Änkegarantipensionen och det s.k. 90-

av prisbasbeloppet.

procenttillägget kan sägas motsvara nuvarande folkpension och

Efterlevandepensionsutredningen föreslår därför

pensionstillskott.

208 Reduceringsreglei

att dessa delar av den nya änkepensionen inkomstprövas på motsvarande nuvarande inkomstprövning folkpension och

sätt som av

pensionstillskott. Frågan om inkomstprövningens utformning

överlämnas till oss.

Vårt förslag till inkomstprövning utgår från efterlevandepensionsutredningens förslag till ny utformning av änkepensionema och vilka delar av änkepensionen som ska inkomstprövas. Den tekniska utformningen änkepensionens inkomstprövning bör

av enligt vår mening behållas. Det innebär att framräkningen av re-

duceringsinkomsten bör vara gemensam för bostadstilläggets och änkepensionens inkomstprövning. Reduceringsinkomsten används först för minskning av bostadstillägget. Den reduceringsin-

komst som återstår efter det bostadstillägget är helt bortreducerat skall, liksom enligt nuvarande regler, minskas med inkomst från

annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring och in-

komst från vissa pensionssparkonton i de fall sådana inkomster

ingår i beräkningen av pensionärens årsinkomst. Minskningen ska

göras med det belopp sådan inkomst tagits upp i reduceringsinkomsten.

Marginaleffekten av den nuvarande reduceringen av änkepen-

sionen med 30 procent är något komplicerad. En ökning in-

av komsten i form av bl.a. tjänstepension eller arbetsinkomst medför

en 30-procentig reduktion av änkepensionen. Detta innebär i sig en marginaleffekt på 30 procent. Men eftersom pensionären är berättigad till särskilt gmndavdrag innebär pensionsminskningen

att grundavdraget enligt nuvarande regler ökar, man backar i

avtrappningsfasen. I det refonnerade systemet har grundavdraget

ersatts av en uppräknad garantipension som är en del av brutto-

pensionen. Marginaleffekten kommer då att bestå av garantipen-

sionens avräkning mot inkomstrelaterad pension samt marginal-

skatten på nettoökningen, grundavdraget ökar För att neutrali-

sera effekterna att det särskilda grundavdragets marginaleffekt

av

därmed läggs in i pensionssystemet behöver garantipensionens

avräkning mot änkans inkomster minskas från nuvarande 30 till

20 procent.

Här kan. för klarhets skull påpekas att vid beräkningen av den

årsinkomst som ska ligga till grund för inkomstprövningen av såväl bostadstillägget delar änkepensionen ska änkepen-

som av

Fullständig neutralitet uppnås vid en avtrappningstakt 19,5 procent. Den föreslagna sänkningen medför således att den totala marginaleffekten i detta intervall höjs något.

Reduceringsreglez 209

sionen tas upp med de belopp som gäller före avräkningen mot

reduceringsinkomsten.

11.5 Reducering av hustrutillägg

Vårt förslag: Hustrutillägg inkomstprövas enligt de regler som ska gälla för bostadstillägg till ålderspensionärer födda 1938

eller Det innebär att reduceringinkomsten minskas med

senare.

ett fribelopp som utgör 1,915 prisbasbelopp. Vid inkomstpröv-

ningen bortreduceras först bostadstillägget och därefter fort-

sätter reduceringen på hustrutillägget.

Hustrutillägg är inkomstprövad förmån kan utges till

en som kvinnor make uppbär folkpension i form av förtidspension

vars eller ålderspension. Hustrutillägg motsvarar skillnaden mellan å

sidan det sammanlagda beloppet folkpension och pen-

ena av sionstillskott för två makar samt å andra sidan folkpension och

pensionstillskott för ogift ålderspensionär, dvs. 1,167 prisbas-

en

belopp. Hustrutillägget är inkomstprövat och reduceras med 60 procent av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger

750 kr. Regler för inkomstprövningen är i övrigt densamma som

för BTP. Reduktionen görs i första hand på BTP och eventuell återstående inkomst minskar hustrutillägget.

Sedan 1990 nybeviljas hustrutillägg endast till kvinnor som är födda år 1934 eller tidigare och har fyllt 60 år och längst till

som dess de har fyllt 65 år. Det innebär att några hustrutillägg inte

nya kommer att utges efter år 1999. Enligt övergångsregler i lagen

1998:708 om upphävande av lagen 1994:309 om hustrutillägg

i vissa fall då make uppbär folkpension ska emellertid de äldre

bestämmelserna i lagen 1962:392 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension tillämpas för kvinnor som är

födda år 1936 eller och hade rätt till hustrutillägg i

senare som december 1989 och vid utgången av år 1994 alltjämt uppbar

som

sådant tillägg. I praktiken innebär det att den som beviljats

hustrutillägg på särskilda skäl före 60 års ålder och är född år

som 1936 eller får behålla hustrutillägget till 65 års ålder.

senare

I januari 1999 fanns det sammanlagt 1 712 personer som uppbar hustrutillägg. Flertalet dessa kommer att ha uppnått 65 års

av ålder före år 2001. Det finns emellertid 75 kvinnor, födda fr.o.m. år 1936 t.o.m. 1958, har beviljats hustrutillägg på särskilda

som skäl. Hur många dem i dag också uppbär BTP finns inga

av som

2 l 0 Reduceringsregler SOU 999152

statistiska uppgifter om. Av hela beståendet 1 712 med

personer

hustrutillägg uppbär ca 1/3 både hustrutillägg och bostadstillägg. I samband med reforrneringen av ålderspensionssystemet konstaterade regeringen proposition 1997/98:l52 omedelbar

att en avveckling av hustrutillägget skulle medföra att personer som uppbär fönnånen för framtiden .kommer att gå miste denna.

om

En sådan avveckling kunde inte godtas, varför de gällande

nu

övergångsbestämmelsema också kommer att gälla efter den 1 ja-

nuari 2001. Reglerna har därför anpassats till ett fullt beskattat

ålderspensionssystem. Nivån för ett oreducerat hustrutillägg har höjts till 1,67 prisbasbelopp och vid inkomstprövningen

ska som

inkomst inte räknas inkomstgrundad ålderspension eller garantipension upp till 1,9 prisbasbelopp. Ö-garpsutredningen konstate-

rade i sitt betänkande att de ovan angivna nivåerna är anpassade även för personer födda år 1937 eller tidigare, varför de inte före-

slog några förändringar i dessa avseenden.

Eftersom hustrutillägget kommer att finnas kvar under lång tid framöver, än för liten måste också reglerna för in-

om en grupp,

komstprövning av hustrutilläggen anpassas till vårt förslag om

inkomstprövning av BTP. Med hänsyn till att antalet med hustrutillägg kommer att vara relativt litet vi att reglerna för in-

anser komstprövning av dessa bör vara desamma som för BTP. Därmed underlättas det administrativa arbetet.

Den som har rätt till hustrutillägg ska också ha rätt till bo-

stadstillägg. Detta bostadstillägg bör inkomstprövas enligt samma

regler som BTP till ålderspensionärer. Vid fastställandet vilken

av inkomst som ska påverka hustrutilläggets storlek bör också, lik-

som i dag, samma regler tillämpas för både bostadstillägget och hustrutillägget. Även vårt förslag särskild vissa om viktning av inkomster bör gälla för inkomstprövningen hustrutillägg.

av

I den övergångsbestämmelse som finns i punkt 3 d lagen om hustrutillägg 1998:708 gäller att summan av hel garantipension och hel pension enligt lagen inkomstgrundad ålderspension

om upp till 1,9 prisbasbelopp inte ska räknas med vid inkomstpröv-

ningen av hustrutillägget. Vi anser att detta fribelopp med hänsyn

tagen till våra övriga förslag bör detsamma för BTP,

vara som

dvs. 1,915 prisbasbelopp och gälla ett generellt avdrag vid

som

beräkning av reduceringsinkomsten. Nuvarande specialregel att vid inkomstprövningen hustrutillägget bortser från in-

man av komster upp till 750 kr, bör slopas. Genom dessa förslag kan

samma regler för inkomstprövningen tillämpas för både BTP och

hustrutillägg, vilket underlättar beräkningen de båda förmå-

av nerna och reglerna blir enklare att förstå.

Reduceringsregler 21 1

När det sedan gäller hur stor del av den kvarstående inkomsten

ska reducera hustruttillägget kan konstateras att det i dag som

gäller olika regler för bostadstillägget och hustrutillägget. Enligt vår uppfattning bör denna avräkningsprocent i de

vara gemensam

reglerna. Vårt förslag till nya regler för bostadstillägget inne-

nya

bär att 60 procent av reduceringsinkomsten upp till 1 prisbasbe-

lopp och därefter 50 procent reducerar bostadstillägget. I dagens

regelsystem för hustrutillägg är avräkningen 60 procent den

av inkomst som återstår efter BTP-avräkningen. Vi föreslår att av-

räkningen mot inkomst också för hustrutillägget uppgår till 60

procent upp till ett prisbasbelopp och därefter 50 procent.

I dag sker inkomstprövningen av bostadstillägg och hustru-

tillägg så att först bortreduceras hela bostadstillägget och därefter

fortsätter reduceringen på hustrutillägget. Vi föreslår att denna

regel bibehålls.

Det är svårt att bedöma exakt hur de av oss föreslagna reglerna

för inkomstprövning hustrutillägg och BTP kommer att på-

av verka hustrutilläggets storlek. Såvitt framgår nedanstående ex-

av empel kommer hustruttillägget att öka med upp till 500 kr/mån. Eftersom det endast är högst 75 personer som kommer att beröras av denna ändring har dock denna effekt ingen statsfmansiell betydelse. För att åstadkomma en kostnadsneutral utformning av reg-

lema för hustrutillägget skulle krävas ett komplicerat regelsystem,

vi inte motiverat med hänsyn till det ringa antal som som anser berörs.

För att illustrera vad vårt förslag kan komma att innebära re-

. dovisas ett exempel, som enbart visar kvinnas BTP och hustru-

tillägg, både med nuvarande och med föreslagna reglerna för hustrutillägget.

Förutsätningar:

Prisbasbelopp 36 400:-

Bostadskostnad 12 x 4000 48 000:- Max BTP 90% mellan 100 och 4000 kr 42 120:- Vardera makens max BTP 21 060:-

-

V

212 Reduceringsregler

Hustrutillägg beräknat enligt dagens regler

Mannen: Allmän pension 150 000:- varav ATP 121426

Sidoinkomst 30 000:-

Kvinnan: Sidoinkomst 30 000:-

Beräkning årsinkomst

av

ATP efter avdrag för pensionstillskott

121 426-20 202 101 224

Makamas sidoinkomster 60 000 a

Summa årsinkomst 161 224

Årsinkomst för vardera maken 80 610

i

I

Inkomstavdrag B TP

Max BTP kvinnan 21 060

1 Inkomstavdrag 40 % av 52 650 21 060

g

BTP att betala ut 0

i

Inkonzstavdrag hustrulillägg

i

; Kvinnans årsinkomst 80 610 i Den del av årsinkomsten

har reducerat BTP 52.650 i som

g Schablonavdrag 750

; 27 210

.

Beräkning av reduceringsinkomst

Allmän pension 150 000 60 788 80 % av sidoinkomstema 24 000 24 000 Summa årsinkomst 258 788

Reduceringsregler 2 l 3

Inkomstavdrag BT P

Max BTP kvinnan 21 060 Inkomstavdrag 60 % 35 100 21 060

av BTP att betala ut O

inkomsten/drag Hustrutillägg Max hustrutillägg 60 788

Inkomstavdrag för återstående

I detta exempel innebär det således att det hustrutillägg som be-

talas ut är 486 kr/mån högre än med dagens regelsystem.

1 1.6 Förslagens individeffekter

Förslagen i detta kapitel är utfonnade så att den enskilde BTP-

tagarens disponibla inkomst ska påverkas i så liten utsträckning

möjligt. Vissa förändringar har dock inte kunnat undvikas. som

Hur förslagen slår beror på BTP-tagarens inkomstsammansättning

samt civilstånd.

l 1.6.1 Disponibel inkomst

För ogifta ålderspensionärer enda inkomst består av allmän

vars pension medför våra förslag tillsammans med förslagen om

övergångsvis garantipension ökad disponibel inkomst för i

en stort sett samtliga inkomstlägen. Vid kommunalskatt på 34

en

blir 200 kr/mån. Är kommunalprocent ökningen som mest ca skatten lägre blir det större ökning av den disponibla

en inkomsten. Följande figur visar den ökade disponibla inkomsten

för en ogift ålderspensionär vid olika pensionsinkomster.

2 l 4 Reduceringsregler

Krlmån 250 7 BTP 200 Nettopension .i -Total 150 -

100 .

0 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700 Medelpoäng/ NuvarandeBruttopensionpermånad

För pensionärer med mer komplicerad inkomstsituation kan effekten variera. Följande figur visar skillnaden i nettoinkomst för en ogift pensionär med 2000 kr/mån i arbetsinkomst vid olika

pensionsinkomster.

Kr/mán 300 250

i Nettopensioni u BTP l Total

-100 -150 -200 0 0.5 1 1.5 2 2.5 3 3.5 4 4.5 5 5.5 6 6.5 4600 4600 4700 5600 6600 7500 8400 9300 102001110012000129001380014700 Medelpoäng/ NuvarandeBruttopensionpermånad

Pensionärer med låg pension och en arbetsinkomst förlorar inte lika mycket på att det särskilda grundavdraget avskaffas de som med låg pension och ingen arbetsinkomst. I det systemet nya

läggs arbetsinkomsten ovanpå pensionsinkomsten och

genererar

Reduceringsregleø 2 l 5

på så vis ett högre grundavdragz. Skillnaden mellan särskilt och vanligt grundavdrag är för dessa pensionärer inte lika stor, de

överkompenseras därigenom av den övergångsvisa garantipen-

sionen. Bostadstillägget motverkar i viss mån denna effekt men det totala utfallet i disponibel inkomst är posistivt.

För gifta ålderspensionärer med stor skillnad i pension mellan

makarna kan inkomsten minska något.

För änkor kan förändringar pensioner, skatter och BTP

av sammantaget medföra minskning av den disponibla inkoms-

en ten. Dessa effekter beror dock i första hand på de förslag som presenteras i EP-utredningen och kan inte på något enkelt sätt kom-

penseras via BTP-systemet.

l 1.6.2 Marginaleffekter

De totala marginaleffektema avseende pensioner minskar med knappt fem procentenheter för pensionärer med låg pension l-3 ATP-poäng och ökar med fem procentenheter för de med högre pension 3,5-5,5 ATP-poäng.

Marginaleffektema avseende arbetsinkomst kommer för de flesta kombinationer pension och arbetsinkomst att vara i stort

av sett oförändrade. För pensionärer när det särskilda grundav-

som

draget avskaffas hamnar på det vanliga grundavdragets platå eller avtrappningsfas inte når över brytpunkten till den lägre av-

men

räkningsprocentet inom BTP-systemet kommer de totala margi-

.naleffektema att öka något. En redovisning effektiva avräk-

av ningsfaktorer BTP mot olika inkomster lämnas i kapitel 15.

av

3De befinner sig grundavdragets upptrappningsfas.

12 bostadskostnad

Bidrags grundande

Utredningens huvuduppgift är att överväga frågor om inkomst-

beräkning BTP. Vi kan dock, enligt våra direktiv, lämna för-

av slag om andra delar av systemet för bostadstillägg. I detta kapitel

behandlas reglerna om bostadskostnadsberäkning

12.1 av bostadskostnad

Beräkning

Bestämmelserna för beräkning av bostadskostnad återfinns i RFV:s föreskrifter RFFS 1998:9 beräkning av bostadskost-

om nad. Dessa är i allt väsentligt lika för både BTP och BOB. När det gäller bestämmelserna för minskning bostadskostnaden skiljer

av sig dessa mellan BTP och BOB i huvudsak i fråga om hur reduceringen görs när bostaden delas mellan flera personer eller något hyrs ut till inneboende.

rum en

En beskrivning hur beräkning bostadskostnad ska göras

av av lämnas i kapitel 1 Nuvarande bostadsstöd.

Vi föreslår ingen ändring av dessa bestämmelser.

12.2 Gräns för bostadskostnad

Från och med den 1 januari 1999 kan 90 procent bostadskost-

av naden mellan 100 kr och 4 000 kr/mån ersättas med BTP tidigare 85 procent. Både den nedre och den övre gränsen för bidragsberättigad bostadskostnad har varit oförändrad sedan BTP infördes är 1995.

I regeringens proposition l993/94:l73 konstaterades att skillnaderna mellan kommunernas regler för bostadsstöd varit stora.

För att underlätta ett förstatligande med enhetliga regler hade

statsbidragsreglema förändrats i två steg i riktning mot ett bi-

dragssystem som i större utsträckning fungerar som ett högkostnadsskydd. Den övre bostadskostnadsgränsen hade höjts kraftigt,

vilket till del hade finansierats med sänkt ersättningsprocent. I

en

2 l 8 Bidragssgrundande bostadskostnad

samband med övergången till ett statligt system föreslog därför regeringen att ett ytterligare steg i denna riktning skulle tas ge-

att den övre gränsen höjdes från den dåvarande gränsen för nom

statsbidrag 3 500 kr till 4 000 kr/mån samtidigt som ersättningsgraden sänktes till 85 procent. Vid tidpunkten för regeringens

förslag ersatte många kommuner 90 procent av bostadskostnaden mellan 150 kr och 3 500 kr/mån. Den nedre hyresgränsen för statsbidrag, som var 80 kr, hade införts år 1982 och varit oförändrad fram till införandet av BTP, då den höjdes till 100 kr.

Det kan i det här sammanhanget noteras att reglerna för BOB innebär att den bostadsanknutna delen BOB räknas från 2 000

av kr/mån, medan den övre gränsen uppgår till 3 000, 3 300 eller 3 600 kr/mån beroende på familjen har ett, två eller tre bam.

om Inom dessa intervall lämnas bostadsbidrag med 75 procent. Om bostadskostnaden överstiger dessa gränser kan bostadsbidrag lämnas med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden upp till 5 200 kr, 5 900 kr 6 600 kr/mån beroende på antalet barn

resp

i familjen. KBT-utredningen föreslog i sitt betänkande SOU 1992:21

Boszadsstöd till pensionärer, som låg till grund för den tidigare nämnda propositionen, att 95 procent bostadskostnaden mellan

av 300 kr/mån och 4 500 kr/mån skulle läggas till grund för BTPberäkningen. Förslaget motsvarade en oförändrad kostnadsram på 8 miljarder kr för kommunernas kostnader för bostadsstöd till

pensionärer. Enligt KBT-utredningen borde bostadsstödet i ökad grad inriktas på att vara ett högkostnadsskydd som utjämnar bo-

endekostnadema och underlättar flyttning till moderna och lättskötta bostäder. Regeringen behandlade dock inte den frågeställ-

ningen i nyssnämnda proposition.

Det finns enligt vår mening flera skäl som talar för att en över-

de nuvarande bostadskostnadsgränsema inom BTP-systesyn av met borde göras. Som framgår bilaga 2 har 110 000 eller

av ca närmare 20 procent bland BTP-tagama bostadskostnad som

en överstiger 4 000 kr och som man dänned inte får ersatt med BTP,

För BTP-tagama i januari 1998 var bostadskostnadema följan-

de avrundade siffror:

Bidragsgrundande bostadskostnad 219

Sedan nuvarande gräns för bostadskostnaden infördes år 1995 har boendekostnadsindex, enligt budgetpropositionen, utvecklats en-

ligt följande:

År Index Motsvarar bostadskostnad på

en kr

1995 3,0 4 000 1996 3,6 4 120 1997 3,2 4 268 1998 0,9 4 405

Antalet BTP-tagare har bostadskostnad över maximi-

som en gränsen 4 000 kr ökar därmed för varje år. Denna utveckling av boendekostnadema över tiden förutsätter anpassning av den