Garantipension och bosättningstillägg för personer födda år 1937 eller tidigare betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Garantipension

och

Bosättningstillägg

fÖf DGFSOHGF födda år1937 eller tidigare

Lag

SOU

Öcc

min

um Statens offentligautredningar

BMW 1999:17

W Socialdepartementet

Garantipension

och

Bosättningstillägg

för födda år 1937 eller

personer tidigare

Betänkande Q-Jgarpsutredningen

av

Stockholm 1999

SOU ingår i 1999 års nurnmerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. och Ds som För remissutsändningar SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar av Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets törvaltningsavdelning. av

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-921-6 ISSN °375-25°X Elanders Gotab, Stockholm 1999

SOU 1999: 17

Till statsrådet

Maj-Inger Klingvall

Genom beslut den 18 december 1997 bemyndigade regeringen statsrådet Maj-Inger Klingvall att utse en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till konstruktion av övergångsvis garantipension för de ålderspensionärer som inte kommer att omfattas av regelsystemet för garantipension inom den reformerade ålderspensioneringen; Utredningen S 1997:24 om utformningen av garantipension för ålderspensionärer födda år 1937 eller tidigare. Med stöd regeringens bemyn-

av digande förordnades den 9 februari 1998 f.d. kanslichefen Siv Helmer till särskild utredare.

Den 26 februari 1998 förordnades som sakkunniga i utredningen dåvarande departementssekreteraren i Socialdepartementet,

numera avdelningsdirektören Gudrun Ehnsson, Riksförsäkringsverket, hovrättsassessom, numera kanslirådet Marianne Jenryd, Socialdepartementet, kammarrättsassessom Ulf Rehnberg, Finansdepartementet, dåvarande kanslirådet departementsrådet Urban Hansson-Brusewitz,

numera

Finansdepartementet och departementssekreteraren Joakim Sonnegård,

Statsrådsberedningen. Genom beslut den 26 augusti 1998 entledigades Urban Hansson-Brusewitz.

Som experter förordnades den 26 februari 1998 f.d. byråchefen Einar Edvardsson, Pensionäremas Riksorganisation, fil.mag. Maj Sparrman, Sveriges Pensionärsförbund, departementssekreteraren Bo Torpare, Socialdepartementet, byrådirektören Beryl Lindroth, Riksförsäkringsverket, avdelningsdirektören Leif Larsson, Riksskatteverket och avdelningsdirektören Ingemar Svensson, Riksförsäkringsverket.

Som sekreterare förordnades den 19 mars 1998 hovrättsassessom Kristina Andersson och ekonomen Eeva Seppälä.

Utredningen, har antagit namnet Ö-garpsutredningen, får här-

som med överlämna betänkandet SOU 1999:17, Garantipension och bosättningstillägg för födda år 1937 eller tidigare.

personer

Utredningsuppdraget är i och med detta avslutat.

Stockholm i februari 1999

Siv Helmer

/Kristina Andersson

Eeva Seppälä

8 Innehållsförteckning SOU 1999: 17

16.7 Förslaget till lag ändring i lagen 1998:703 om

om

handikappersättning och Vårdbidrag ..247

16.8 Förslaget till lag ändring i lagen 1998:678 om

om

ändring i lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring,...248

om

Bilaga Kommittédirektiv 249

Sammanfattning

Uppdraget

Grundskyddet i det reformerade ålderspensionssystemet består av en beskattad garantipension. Garantipensionen är en utfyllnadspension som endast utges till pensionärer med de lägsta inkomstgrundade ålderspensionema. Vårt uppdrag har varit att utifrån samma principer konstruera ett grundskydd, s.k. övergångsvis garantipension, för de pensionärer som är födda år 1937 eller tidigare och som således inte omfattas av de reformerade reglerna. Den övergångsvisa garantipensionen skall ersätta dagens grundskydd i form av folkpensionen, pensionstillskottet och det särskilda grundavdraget för folkpensionärer SGA och skall beskattas enligt samma regler som gäller för löntagare och för födda år 1938 eller senare som får sin pension enligt

personer det reformerade pensionssystemet.

År 2001 avskaffas den ATP-baserade delen folkpensionen. Den

av kommer i stället att utges som en del av tilläggspensionen. Bestämmelserna är utformade så att pensionärer vars ATP-baserade folkpension är lägre än den bosättningsbaserade folkpensionen kan få ålderspensionen sänkt i samband med ornläggningen. I vårt uppdrag ingår även att föreslå åtgärder hindrar sådana oönskade konsekvenser. Till denna del

som innefattar vårt uppdrag även de personer som har så hög ålderspension att de inte kommer att omfattas av den övergångsvisa garantipensionen.

Principerna för övergångsvis garantipension

Centralt i våra direktiv är att den övergångsvisa garantipensionen skall beräknas på ett sådant sätt att i princip ingen skall få en lägre nettopension sedan skatten är avdragen jämfört med nettopensionen i det nuvarande systemet. Vi har kunnat konstatera att detta uppnås om den övergångsvisa garantipensionen helt ersätter

folkpensionen för den som saknar ATP, den folkpension som inte tillgodoräknas i tilläggspensionen,

10 Sammanfattning SOU 1999: 17

pensionstillskottet i den omfattning respektive pensionär har rätt till

det i dag och det särskilda grundavdraget för folkpensionärer SGA.

Med detta utgångspunkt har konstruerat den övergångsvisa ga-

som rantipensionen så att sättet att beräkna de nuvarande förmånema och rätten till dessa bibehålls så långt möjligt. Det med vårt för-

som nya slag är att omvandlar SGA till en pensionsförmån. Den övergångsvisa garantipensionen utgörs denna "SGA-förmån" och av de belopp

av

den pensionsberättigades bosättningsbaserade folkpen-

som motsvarar

sion och pensionstillskott.

Beräkning den övergångsvisa garantipensionen

av

Vårt förslag innebär att den övergångsvisa garantipensionen beräknas

grundval de inkomster har betydelse för rätten till och stor-

av som leken SGA. Detta görs att ett beräkningsunderlag fastställs

genom för varje ålderspensionär. I underlaget skall ingå den folkpension, det pensionstillskott, den ATP och den änke-ATP som årligen utges till den pensionsberättigade enligt dagens regler. I underlaget skall även in-

viss utländsk socialförsäkringspension, svensk och utländsk tjänste-

pension samt viss yrkesskadelivränta avsnitt 7.

Därefter skall beräkningsunderlaget räknas till ny högre årlig

upp en

bruttopension. Därigenom får den pensionsberättigade en pensionshöj-

ning motsvarar värdet hans eller hennes SGA. Den övergångs-

som av visa garantipensionen är det belopp kvarstår när de inkomstrelate-

som rade pensionsinkomstema samt utländsk pension och yrkes-

annan skadelivränta dras från det uppräknade underlaget avsnitt 8. SGA för

de beräkningsunderlag inte överstiger 0,24 prisbasbelopp

personer vars för närvarande 8 700 kr ersätts helt med det vanliga grundavdraget. Deras beräkningsunderlag räknas därför inte upp.

I likhet med SGA påverkas den övergångsvisa garantipensionen endast storleken på den pensionsberättigades samlade pensionsin-

av komster. Således saknar det betydelse den pensionsberättigade har

om exempelvis gjort förtida uttag av sin ålderspension eller om han eller hon inte kan tillgodoräknas 40 bosättningsår i Sverige.

Den högsta möjliga övergångsvisa garantipensionen föreslås till

2,15 prisbasbelopp för ensamstående och 1,915 prisbasbelopp för en

en gift ålderspensionär. Dessa nivåer gäller för en pensionär som helt saknar ATP.

Vi föreslår att den övergångsvisa garantipensionen skall beräknas

för alla de ålderspensionärer vars beräkningsunderlag inte överstiger

Sammanfattning 11

3,0867 prisbasbelopp för en ensamstående och 2,709 prisbasbelopp för den pensionär som är gift. Vi föreslår också att rätt till övergångsvis garantipension endast skall föreligga om det i beräkningsunderlaget ingår ett belopp som motsvarar den folkpension som skulle ha utgetts i form av ålderspension om bestämmelserna i lagen om allmän försäkring AFL alltjämt gällde.

Beräkningsunderlaget och den övergångsvisa garantipensionen skall räknas om årligen. Nytt beräkningsunderlag skall fastställas när storleken på ett eller flera av de belopp som ingått i beräkningsunderlaget ändras.

Samordning med andra förmåner

Den tjänstepension som en pensionsberättigad uppbär kan i det nuva-

rande systemet i vissa fall höja SGA. I andra fall har tjänstepensionen

negativ påverkan på SGA. Om tjänstepensionen tillåts påverka storleken på den övergångsvisa garantipensionen samma sätt som gäller

i dag, garanteras att ingen pensionsberättigad till följd av samordningsbestämmelserna får en sänkt nettopension. Det är också logiskt att tjänstepensionen i likhet med dagens system skall kunna minska den

övergångsvisa garantipensionen. Vi föreslår därför att den övergångsvisa garantipensionen samordnas med tjänstepensionen. Detta sker genom att tjänstepensionen ingår i beräkningsunderlaget avsnitt 7. Många ålderspensionärer uppbär i dag sådan tjänstepension enligt

kommunalt eller statligt tjänsteavtal som är samordnad med den allmänna ålderspensionen. Bruttosamordningen innebär att tjänstepensionen beräknas som ett bruttobelopp som sedan minskas med den all-

männa ålderspensionen. Den pensionsberättigade får ut mellanskillna-

den som tjänstepension. Bruttosamordningen innebär att om den allmänna pensionen höjs tjänstepensionen minskar i motsvarande grad. En sådan sänkning undviks i samband med övergången till övergångsvis garantipension eftersom samtliga belopp i beräkningsunderlaget är i princip fastställda enligt dagens regler, och detta gäller även för

tjänstepensionen avsnitt 7. Under förutsättning att de berörda avtals-

parterna inte ändrar avtalsvillkoren, kommer således inte någon reducering av den bruttosamordnade pensionen att ske.

I det nuvarande systemet påverkas SGA förutom av den allmänna pensionen och tjänstepensionen även av änke-ATP och av utländska pensionsfönnåner beskattas i Sverige. Vårt förslag är att också den

som

övergångsvisa garantipensionen samordnas med de nämnda pensions-

förrnånema. Detta skall ske ett sådant sätt att effekten för den pensionsberättigade blir i princip densamma som i dag avsnitt 7. Dock

12 Sammanfattning SOU 1999: 17

avviker vårt förslag från de nuvarande bestämmelserna genom att övergångsvis garantipension inte skall kunna utges till personer som helt saknar svensk folkpension. I det nuvarande systemet kan SGA utges även till personer som enbart uppbär utländsk ålderspension om denna pension kan likställas med svensk folkpension och beskattas i Sverige

avsnitt 8.

Enligt nuvarande bestämmelser samordnas ålderspensionen med

yrkesskadelivränta att ålderspensionen minskas med 3/4 av

genom yrkesskadelivräntan. Livräntan utges ograverad. SGA beräknas grundval den samordnade pensionen. Vi föreslår att samordningen

av alltjämt skall ske sätt avsnitt 7. Vid beräkningen av den

samma övergångsvisa garantipensionen skall, i likhet med dagens system, den samordnade ålderspensionen beaktas. Därvid skall hänsyn tas till att SGA i vissa fall kan medges med ett större belopp än den samordnade pensionen. I dessa fall skall därför viss del av yrkesskadelivräntan ingå i beräkningsunderlaget.

Vi behåller även de nuvarande bestämmelserna om samordning mellan ålderspensionen och arbetsskadelivräntan. Detta innebär att den

jämte ålderspensionen i dag är berättigad till viss arbetsperson som skadelivränta, i fortsättningen kommer att uppbära livräntan med ett lika stort belopp avsnitt 10.

Värdesäkring

Den övergångsvisa garantipensionen är värdesäkrad genom att be-

stämmelserna uppräkning beräkningsunderlaget anges i prisbas-

om av belopp. Beräkningsunderlaget är värdesäkrat till den del som motsvarar

den 40-dels beräknade folkpensionen och pensionstillskottet. Tilläggs-

pensionen kommer däremot inte, i dagens system, att följa prisut-

som vecklingen utan kommer att vara knuten till den allmänna inkomstutvecklingen. Detta innebär att det reala värdet av beräkningsunderlaget och därigenom värdet den övergångsvisa garantipensionen kan för-

av ändras mellan åren.

Våra förslag innebär att pensionär med stöd av dagens regler

en som skulle ha rätt till pensionstillskott inte påverkas av följsamhetsindexeringen. Minskar det reala värdet av hennes eller hans tilläggspension så ökar den övergångsvisa garantipensionen i motsvarande omfattning och vice Den pensionär har något högre pension påverkas

versa. som en delvis avsnitt 8.

SOU 1999: 17 Sammanfattning 13

Tilläggspensionen år 2001

Den del folkpensionen som baseras antal intjänade ATP-år s.k.

av folkpensionstillägg kommer fr.0.m. år 2001 att utges i form av tilläggspension. Vi har observerat att bestämmelserna om folkpensionstillägg inte tar hänsyn till att vissa år i det nuvarande systemet likställs med ATP-år, varför de pensionärer som år 2001 berörs av dessa bestämmelser kan få sänkning sin nettopension. Vi föreslår därför

en av att de år i 5 kap. 4 § AFL likställs med ATP-år vid beräk-

som anges ningen folkpensionstillägget för är födda år 1937 eller

av personer som tidigare. Vidare föreslår för de pensionärer som får tilläggspension i form änkepension att folkpensionstillägget skall kunna beräknas på

av grundval den avlidne makens ATP-år avsnitt 5.

av

Bosättningstillägg

De bestämmelserna tilläggspension innebär att de personer vars

nya om bosättningsbaserade folkpension är högre än den ATP-baserade inte tillgodoräknas hela folkpensionen i tilläggspensionen. Våra förslag innebär att den resterande delen folkpensionen ersätt med övergångs-

av vis garantipension. För de pensionärer som har så höga pensionsinkomster att de inte får övergångsvis garantipension föreslår att skillnaden mellan den folkpension som skulle ha utgetts med stöd av dagens regler och det folkpensionstillägg som ingår i tilläggspensionen utges i form bosättningstillägg. Bosättningstillägget skall också er-

av sätta pensionstillskottet för dessa personer, om det senare skulle ha utgetts med stöd av dagens regler avsnitt 7 och 8.

Bosättningstillägget följer prisindexets utveckling samma sätt

gäller för folkpensionen och pensionstillskottet i det nuvarande som systemet.

Utbetalning

Vi föreslår att övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg skall utges utan ansökan till de som redan vid ikraftträdandet

personer uppbär ålderspension. Om pensionsuttaget påbörjas senare skall dock förmånema utges först efter ansökan avsnitt 9.

För rätt till övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg krävs att person är född före år 1938. Samtliga i dessa åldersklasser

en har fyllt 63 år vid ett ikraftträdande år 2001. Någon undre åldersgräns för uttag föreslår därför inte, utan samtliga pensionsberättigade som omfattas av bestämmelserna skall kunna göra uttag av övergångsvis ga-

14 Sammanfattning SOU 1999: 17

rantipension eller bosättningstillägg redan vid ett ikraftträdande den l januari 2001. Uttag skall kunna göras av hel, halv, tre fjärdedels eller en fjärdedels förmån avsnitt 9.

Huvudregeln är att övergångsvis garantipension och bosättningstillägg betalas ut till den är bosatt i Sverige. Vår bedömning är

som dock att förmånema även skall betalas ut till sådana personer som är berättigade till svensk folkpension och som är bosatta inom EU/EESområdet. Enligt vår bedömning är det förenligt med EG-rättsliga regler att den övergångsvisa garantipensionen påverkas av utländsk pension. Den andelsberäkning som i dag kan ske av pensionstillskottet och folkpensionsbeloppet kommer alltjämt att tillämpas när beräkningsunderlaget fastställs avsnitt 14.

Finansiering

Övergången till ett system med helt beskattat grundskydd medför initialt ökade utgifter för ålderspensioner. Samtidigt ökar även skatteinkomstema. Det kvarstår dock en nettokostnad. I vårt uppdrag ingår att lämna förslag till finansiering, om kostnaderna för genomförandet skulle bli högre än vad som skulle vara fallet om princippropositionens förslag till övergångsvis garantipension genomfördes. Emellertid har konstruerat den övergångsvisa garantipensionen ett sådant sätt att nettokostnaden för genomförandet blir den samma, 0,9 mdkr, som med princippropositionens förslag avsnitt 13.

Lagreglering

Bestämmelserna om övergångsvis garantipension och bosättnings-

tillägg förs in i lagen om garantipension. De regler som i övrigt gäller för garantipension såsom uttagsregler och processregler skall också gälla för övergångsvis garantipension och för bosättningstillägg.

Bestämmelser om beräkning av folkpensionstillägg för personer födda år 1937 eller tidigare skall enligt vårt förslag regleras att

genom en övergångsbestämmelse till LIP förs i lagen om införande av nämnda lag.

Genom våra förslag kan bestämmelserna om folkpension, pensionstillskottet och SGA för ålderspensionärer avskaffas.

SOU 1999: 17 Sammanfattning 15

Ikraftträdande

I vårt utredningsuppdrag har också ingått att diskutera tidpunkten för införandet den övergångsvisa garantipensionen. De två alternativ

av

har framförts i utredningsdirektiven är år 2001 och år 2003. Vi har som därvid konstaterat att eftersom den ATP-baserade folkpensionen fr.o.m. år 2001 kommer att ingå i tilläggspensionen ett flertal ändringar måste göras i den gällande lagstiftningen, om genomförandet av den övergångsvisa garantipensionen skjuts fram till år 2003. Dessa ändringar skulle endast gälla under tvåårsperiod. Vi ser en risk att allmän-

en hetens och då i synnerhet de pensionsberättigades förtroende för pensionssystemet minskar, omfattande förändringar som endast gäller

om

kort period och därtill är svåra att förstå genomförs i pensionsen som systemet.

Vi också att utbetalning övergångsvis garantipension och

anser av bosättningstillägg bör påbörjas samtidigt som den lag som reglerar dessa förmåner, dvs. lagen garantipension, träder i kraft. Detta sker

om den 1 januari 2001. Vi föreslår således att den övergångsvisa garantipensionen införs vid denna tidpunkt avsnitt 13.

SOU 1999: 17 17

Författningsförslag

1 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1998:702 om garantipension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1998:702 om garantipension

dels att i nuvarande 3 kap. skall 8 § betecknas 3 § och 3-7 §§ betecknas 12-16 §§ och att nuvarande 4 kap. 5 § skall betecknas 4 kap. 6§,

dels att 1 kap. 1-2 §§, 2 kap. 1-4 §§ och 6-7 §§, 3 kap. 1-2 §§, nya 3§ och nya 12-15 §§, 4kap. 1-4 §§ och nya 6 § och 5 kap. 1-3 samt punkten 2 i övergångsbestämmelsema skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas elva nya paragrafer 3 kap. 4-11 §§ och 17 4 kap. 5 § samt 5 kap. 4 § av följande lydelse,

dels att det närmast före 3 kap. 4 12 § och 17 § skall införas nya rubriker med följande lydelse,

dels att det i övergångsbestämmelsema skall införas sex nya punkter, 5-10, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Allmänna bestämmelser

1§

Garantipension utges till den Garantipension för personer som saknar inkornstgrundad ålders- födda år 1937 eller tidigare utpension eller inkomst- till den beräknings-

vars ges vars grundade ålderspension inte över- underlag enligt 3 kap. 4 § inte stiger ett visst högsta belopp. överstiger ett visst högsta be- Garantipensionen är beroende lopp. Är beräkningsunderlaget av försäkringstid. högre kan bosättningstillägg ut-

ges.

Bestämmelserna i lagen Garantipension för personer gäller dem som är födda år 1938 födda år 1938 eller senare utges eller senare. till den som saknar inkomstgrundad ålderspension eller vars inkomstgrundade ålderspension

inte överstiger ett visst högsta

belopp. Rätten till garantipension

och bosättningstillägg är bero-

ende av försäkringstid.

2§

Garantipension och kostna- Garantipension och bosätt-

dema för administrationen av ningstillägg samt kostnaderna sådan pension skall finansieras för administration av sådana av statsmedel. pensioner skall finansieras av statsmedel.

2 kap. Försäkringstid 1§ Som försäkringstid för ga- Som försäkringstid för ga-

rantipension skall tillgodoräknas rantipension och bosättnings-

tid under vilken en person har tillägg skall tillgodoräknas tid varit folkbokförd i Sverige enligt under vilken en person har varit folkbokföringslagen 1991:481. folkbokförd i Sverige enligt Vid flyttning till utlandet skall folkbokföringslagen 1991:481. hänsyn dock inte tas till tid efter Vid flyttning till utlandet skall utresan om personen enligt hänsyn dock inte tas till tid efter nämnda lag då skall avregistre- utresan om personen enligt ras som utflyttad. nämnda lag då skall avregistreras som utflyttad.

2§ Den som före tidpunkten för Den som före tidpunkten för

folkbokföringen oavbrutet har folkbokföringen oavbrutet har

vistats i Sverige efter att ha an- vistats i Sverige efter att ha an-

sökt om uppehållstillstånd, skall sökt uppehållstillstånd, skall

om

som försäkringstid för garanti- som försäkringstid för garanti-

pension även tillgodoräknas pension och bosättningstillägg tiden från ansökan om uppe- även tillgodoräknas tiden från

hållstillstånd till tidpunkten för ansökan uppehållstillstånd

om folkbokföringen. till tidpunkten för folkbokföringen.

3§

Den har beviljats uppe- Den har beviljats uppehålls-

som hållstillstånd med stöd 3 kap. tillstånd med stöd av 3 kap. 2

av 2 eller 3 § utlänningslagen eller 3 § utlänningslagen 1989:529 skall försäk- 1989:529 skall som försäk-

som

ringstid för garantipension även ringstid för garantipension och

tillgodoräknas tid under vilken bosättningstillägg även tillgodohan eller hon har varit bosatt i räknas tid under vilken han eller sitt tidigare hemland från och hon har varit bosatt i sitt tidigare med det kalenderår då den hemland från och med det ka-

pensionssökande fyllde 25 år till tid- lenderår då den pensionssökande punkten då han eller hon först fyllde 25 år till tidpunkten då ankom till Sverige. Därvid skall han eller hon först ankom till

så andel tiden i hem- Sverige. Därvid skall så stor en stor av en landet tillgodoräknas andel tiden i hemlandet till-

som svarar av mot förhållandet mellan den tid godoräknas som svarar mot förunder vilken den pensions- hållandet mellan den tid under sökande har varit bosatt i vilken den pensionssökande har Sverige från den första ankoms- varit bosatt i Sverige från den ten till landet till och med det första ankomsten till landet till kalenderår då han eller hon och med det kalenderår då han fyllde 64 och hela tidsrymden eller hon fyllde 64 år och hela från det att den pensionssökande tidsrymden från det att den penförsta gången kom till landet till sionssökande första gången kom och med det kalenderår då han till landet till och med det kaleneller hon fyllde 64 år. Vid be- derår då han eller hon fyllde 64 räkningen skall bortses från tid år. Vid beräkningen skall bortses för vilken vid bosätt- från tid för vilken personen, vid

personen, ning i Sverige, har rätt till bosättning i Sverige, har rätt till

pension från hemlandet. pension från hemlandet.

Med tid i hemlandet skall likställas tid då den pensionssökande före den första ankomsten till Sverige har befunnit sig i ett annat land där han eller hon har beretts tillfällig fristad.

en

4§

En svensk medborgare som En svensk medborgare som

Svenska kyrkan har varit sänd av Svenska kyrkan har varit sänd av till ett annat land för arbete för till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning skall arbetsgivarens räkning skall som

som försäkringstid för garantipension försäkringstid för garantipension

även tillgodoräknas denna tid, och bosättningstillägg även till-

dock längst tre år i följd. Det- godoräknas denna tid, dock

samma gäller för en svensk med- längst tre år i följd. Detsamma borgare som har varit utsänd av gäller för en svensk medborgare ett annat svenskt trossamfund, som har varit utsänd av ett annat ett organ som är knutet till ett svenskt trossarnfund, ett organ sådant samfund eller en svensk som är knutet till ett sådant samideell organisation som bedriver fund eller svensk ideell

en orgabiståndsverksamhet. Vid beräk- nisation som bedriver biståndsningen skall bortses från tid för verksamhet. Vid beräkningen vilken den utsände, vid bosätt- skall bortses från tid för vilken ning i Sverige, har rätt till sådan den utsände, vid bosättning i pension från det andra landet Sverige, har rätt till sådan

pensom inte enligt 3 kap. 3 § skall sion från det andra landet som ligga till grund för beräkning av inte enligt 3 kap. 4 § eller 12 § garantipension. skall ligga till grund för beräk-

ning av garantipension.

Bestämmelsen i första stycket gäller även medföljande make och den som enligt 1 kap. 4 § under utsändningstiden var att likställa med make.

6§

Den som omedelbart före den Den som omedelbart före den kalendermånad då han eller hon kalendermånad då han eller hon fyllde 65 år uppbar hel förtids- fyllde 65 år uppbar hel förtidspension eller hel särskild efter- pension eller hel särskild efterlevandepension enligt lagen levandepension enligt lagen 1962:381 om allmän försäk- 1962:381 om allmän försäkring skall, om det är förmån- ring skall, om det är förmån-

ligare än en beräkning enligt ligare än en beräkning enligt

1-5 §§, som försäkringstid för 1-5 §§, som försäkringstid för garantipension tillgodoräknas garantipension och bosättningsden bosättningstid som legat till tillägg tillgodoräknas den bogrund för beräkning av förtids- sättningstid som legat till grund pensionen eller den särskilda för beräkning av förtidspensioefterlevandepensionen. nen eller den särskilda efter-

levandepensionen.

7§

Den sammanlagda försäk- Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension ringstiden för garantipension skall sättas ned till närmaste hela och bosättningstillägg skall antal år. sättas ned till närmaste hela

an-

tal år.

3 kap. Uttag och beräkning 3 kap. Uttag och beräkning av av garantipension garantipension och bosättningstillägg

1§

Garantipension utges endast Garantipension och bosätt-

till den kan tillgodoräknas ningstillägg utges endast till den som

försäkringstid minst tre år. kan tillgodoräknas försäk-

om som Garantipension får tas ut tidigast ringstid minst tre år. Garanom från och med den månad då den tipension för personer födda år pensionsberättigade fyller 65 år. 1938 eller får tas ut tidisenare gast från och med den månad då

den pensionsberättigade fyller

65 år.

2§ Garantipension till den Den är född år 1937 som som har rätt till inkomstpension eller eller tidigare får begränsa sitt tilläggspension enligt lagen uttag garantipension och boav

1998:674 inkomstgrundad sättningstillägg till att avse tre

om ålderspension utges endast fjärdedelar, hälften eller en om och till den del han eller hon gör fjärdedel pensionen. Om den av sådan pension för pensionsberättigade också har uttag av tid. I annat fall får rätt till tilläggspension enligt samma garantipension inte tas ut i andelar. lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension utges garantipension eller bosättningstillägg endast och till om den del han eller hon gör uttag sådan pension för samma tid. av

Garantipension till den som

är född år 1938 eller senare och som har rätt till inkomstpension eller tilläggspension enligt lagen

1998:674 om inkomstgrundad ålderspension utges endast om

och till den del han eller hon gör uttag av sådan pension för tid. I annat fall får gasamma rantipension inte tas ut i andelar.

3 § Till grund för beräkning Partiell garantipension skall av garantipension enligt 4-6 §§ utgöra så stor andel en av gaskall, om inte annat anges i 7 rantipension beräknad för den

ligga den inkomstgrundade som är född år 193 7 eller tidiga-

ålderspension som den pen- re enligt 8-11 §§ och för den sionssökande har rätt till för är född år 1938 eller som senare samma år. Med inkomstgrundad enligt 13-16 §§ vid helt uttag ålderspension avses ålderspen- som svarar mot den andel med sion enligt lagen 1998:674 om vilken uttag görs. Motsvarande

inkomstgrundad ålderspension skall gälla för bosätmingstillägg

före reducering enligt 12 kap. enligt 17 9 § samma lag, och allmän obli-

gatorisk ålderspension enligt

utländsk lagstiftning inte är som att likställa med garantipension

enligt denna lag. Inkomstpen-

sion och premiepension skall därvid beräknas den som om pensionssökande endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för

inkomstpension och som om

denna pensionsrätt, före reducering enligt 4 kap. 6 § lagen om

inkomstgrundad ålderspension,

hade utgjort 18,5 procent av

pensionsunderlaget. Vid tillämpning av första

stycket skall, då pensionsrätt eller pensionspoäng till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats eller har reducerats för den pensionssökande, hänsyn tas

till den inkomstpension eller tilläggspension som skulle ha

utgetts om full avgift hade er-

lagts.

Vid beräkning av garantipension enligt 4-6 §§ skall med in-

komstgrundad ålderspension lik-

ställas tilläggspension i form av änkepension som uppbärs med

stöd av Övergångsbestämmel-

serna till lagen 1988:881 om ändring i lagen 1962:381 om allmän försäkring samt efter-

levandepension och förtidspension enligt utländsk lagstiftning.

Beräkning av garantipensiøn

för den är född år 1937

som

eller tidigare

4§

För den är ogift och helt Som underlag för beräkning

som

saknar inkomstgrundad ålders- den pensionsberättigades år-

av pension enligt 3 § eller år- liga garantipensiøn enligt 7-11 §§

vars liga inkomstgrundade ålders- skall ett beräkningsunderlag

pension inte överstiger 1,26 fastställas. 1 beräkningsunder-

gånger prisbasbeloppet, skall laget skall ingå den tilläggsden årliga garantipensionen pension enligt 6 kap. lagen motsvara 2,13 gånger prisbas- 1998:674 om inkomstgrundad beloppet basnivån för ogifta ålderspension utges till den

som minskat med ett belopp som pensionsberättigade för samma motsvarar den inkomstgrundade år. Tilläggspensionen skall dock ålderspensionen enligt 3 alltid uppgå till minst ett belopp

För den är gift och helt motsvarande den pensionsbe-

som saknar inkomstgrundad ålders- rättigades tilläggspension enligt pension enligt 3 § eller år- 6 kap. 2 § 2 nämnda lag. Vidare

vars liga inkomstgrundade ålders- skall ingå den tjänstepension pension inte överstiger 1,14 utges till den pensionsbe-

som

gånger prisbasbeloppet, skall rättigade för samma år.

den årliga garantipensionen 1 beräkningsunderlaget skall motsvara 1,9 gånger prisbasbe- också ingå ett belopp motsva-

loppet basnivån för gifta rande den folkpension som

minskat med ett belopp skulle ha utgetts till den pen-

som

motsvarar den inkomstgrundade sionsberättigade enligt 5-6 kap.

ålderspensionen enligt 3 lagen 1962:381 om allmän

försäkring i kapitlens lydelse

före den 1 januari 2001, till den

del detta belopp inte från

nämnda tidpunkt utges i form av

tilläggspension. Vidare skall in-

gå ett belopp motsvarande det

pensionstillskott skulle ha

som

24 Författningsförslag SOU 1999: 17

utgetts till den pensionsberättigade enligt lagen 1969:205 om pensionstillskott i lagens lydelse före den 1 januari 2001.

Om den pensionsberättigade

uppbär sådan yrkesskadelivränta som anges i 4 kap. 4 §

skall i beräkningsunderlaget

dessutom ingå livräntan för samma år till så stor del att be-

räkningsunderlaget uppgår till

vad han eller hon, med bortseen-

de från samordningen enligt

4 kap. 5 skulle haft rätt till i

form av folkpension enligt lagen

om allmän försäkring och pensionstillskott enligt lagen om pensionstillskott i dessa lagars lydelser före den 1januari 2001

samt tilläggspension enligt

6 kap. 2 § 1 lagen om inkomstgrundad ålderspension till den del denna har föranlett minskning av pensionstillskottet. Livräntan får dock inte ingå i be-

räkningsunderlaget med högre

belopp än att underlaget uppgår till högst 1,515 gånger prisbas-

beloppet för den som är ogift

eller 1,34 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.

5§ För den som är ogift och vars Vid fastställande av beräk-

årliga inkomstgrundade ålders- ningsunderlaget enligt 4 § skall

pension enligt 3 § överstiger med tilläggspension likställas

1,26 gånger prisbasbeloppet, tilläggspension i form av änke-

skall den årliga garantipensio- pension uppbärs med stöd som nen motsvara skillnaden mellan av övergångsbestämmelserna till 0,87 gånger prisbasbeloppet och lagen 1988:881 ändring i om ett belopp som motsvarar lagen 1962:381 om allmän 48 procent av den del av den in- försäkring samt ålders-, efterkomstgrundade ålderspensionen levande- och förtidspension en-

F örfattningwrslag 25

enligt 3 § som överstiger 1,26 ligt utländsk lagstiftning, det

om gånger prisbasbeloppet. föreligger skattskyldighet för

För den som är gift och vars pensionen i Sverige.

årliga inkomstgrundade ålders-

pension enligt 3 § överstiger

1,14 gånger prisbasbeloppet,

skall den årliga garantipensionen motsvara skillnaden mellan

76 gånger prisbasbeloppet och ett belopp som motsvarar 48 procent av den del av den inkomstgrundade ålderspensionen enligt 3 § som överstiger 1,14

gånger prisbasbeloppet.

6 §

För den som inte kan tillgo- Med tjänstepension enligt 4 § doräknas 40 års försäkringstid första stycket förstås sådan penför garantipension skall garanti- sion som utges till följd före-

av pensionens basnivåer avkortas gående tjänsteförhållande samt till så stor andel 2,13 gånger utländsk sådan likställd pension,

av

prisbasbeloppet för den som är om det föreligger skattskyldighet

ogift och 1,9 gånger prisbasbe- för pensionen i Sverige. loppet för den är gift, som

som

mot förhållandet mellan svarar det antal år för vilka försäk-

ringstid kan tillgodoräknas den pensionsberättigade och talet

40. Nivåerna 1,26 respektive

1,14 gånger prisbasbeloppet samt beloppen 0,87 respektive

76 gånger prisbasbeloppet, för beräkning av garantipension enligt 4 och 5 §§, skall avkortas på motsvarande sätt.

7§

Har den garantipensionsbe- Garantipension skall beräkrättigade rätt till inkomstpension nas enligt 8-11 §§ om det i be-

eller tilläggspension enligt lagen räkningsunderlaget enligt 4 §

1998:674 om inkomstgrundad ingår ett belopp motsvarande ålderspension skall garantipen- folkpension enligt 5 kap. lagen sionen alltid beräknas som om 1962:381 om allmän försäk-

26 F örfattningsförslag

inkomstpensionen och tilläggs- ring i dess lydelse före den pensionen hade börjat lyftas den 1januari 2001 och beräkningskalendermånad då den underlaget enligt 4 § inte över-

pensionsberättigade fyller 65 år. stiger för den som är ogift

3,0867 gånger prisbasbeloppet

och för den som är gift 2,709

gånger prisbasbeloppet.

Om sådant tillägg utges som avses i 6 kap. 9 § lagen om inkomstgrundad ålderspension och om inkomstpension eller

tilläggspension har tagits ut före

den kalendermånad då den

pensionssökande Åzllde 65 år skall, vid beräkning av garantipension, detta tillägg ökas på motsvarande sätt som hel årlig tilläggspension har minskats enligt 6 kap. 10 § samma lag.

8§

Partiell garantipension skall Om beräkningsunderlaget utgöra en så stor andel av ga- enligt 4 § överstiger 0,24 gånger rantipension beräknad enligt prisbasbeloppet men inte uppgår 4-7 §§ vid helt uttag som svarar till 1,3 gånger prisbasbeloppet, mot den andel med vilken uttag skall beräkningsunderlaget mulgörs. tipliceras med 1,513 och där-

efter minskas med 0,112 gånger

prisbasbeloppet.

Uppgår beräkningsunder-

laget enligt 4 § till minst 1,3

gånger prisbasbeloppet men inte

till 1,507 gånger prisbasbe-

loppet för den som är ogift och

1,34 gånger prisbasbeloppet för

den är gift skall beräk-

som

ningsunderlaget multipliceras

med 1,42

9§

För den som är ogift och vars

beräkningsunderlag enligt 4 §

uppgår till minst 1,507 gånger

SOU 1999: 17 Författningsförslag 27

prisbasbeloppet men inte över-

stiger 1,515 gånger prisbasbe-

loppet skall beräkningsunder-

laget räknas till 2,15 gånger

upp

prisbasbeloppet.

För den som är gift och

vars

beräkningsunderlag enligt 4 § är

lika med 1,34 gånger prisbas-

beloppet skall beräkningsunder-

laget räknas upp till 1,915

gånger prisbasbeloppet.

10 §

För den är ogift och

som vars

beräkningsunderlag enligt 4 §

överstiger 1,515 gånger pris-

basbeloppet skall beräknings-

underlaget intill 1,515 gånger

prisbasbeloppet räknas upp till 2,15 gånger prisbasbeloppet. Den del av beräkningsunder-

laget som överstiger 1,515

gånger prisbasbeloppet skall multipliceras med 0,596.

För den som är gift och

vars

beräkningsunderlag enligt 4 §

överstiger 1,34 gånger prisbasbeloppet skall beräkningsunderlaget intill 1,34 gånger

prisbasbeloppet räknas upp till

915 gånger prisbasbeloppet.

Den del av beräkningsunderlaget som överstiger 1,34

gånger prisbasbeloppet skall

multipliceras med 0,58.

11 §

Den årliga garantipensionen utgörs av det belopp åter-

som

står sedan beräkningsunderlaget

enligt 4 § har räknats upp enligt 8-10 §§ och därefter minskats

med den tilläggspension, tjänste-

28 Författningsförslag SOU 1999: 17

pension och yrkesskadelivränta

som har ingått i beräkningsunderlaget enligt 4 och 5 §§.

För den vars beräknings-

underlag enligt 4 § inte överstiger 0,24 gånger prisbasbeloppet skall den årliga garantipensionen utgöra beräkningsunderlaget sedan detta minskats

med den tilläggspension, tjänstepension och yrkesskadelivränta

har ingått i beräkningssom underlaget.

Beräkning av garantipension för den är född år 1938

som eller senare

12§

Till grund för beräkning av garantipension enligt 13-14 §§ skall, om inte annat anges i 16 ligga den inkomstgrundade ålderspension som den pensionssökande har rätt till för samma år. Med inkomstgrundad

ålderspension avses ålderspen-

sion enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension

före reducering enligt 12 kap.

9 § samma lag, och allmän obligatorisk ålderspension enligt utländsk lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt denna lag. Inkomstpension och premiepension skall därvid beräknas som om den

pensionssökande endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och om

som denna pensionsrätt, före reducering enligt 4 kap. 6 § lagen om

inkomstgrundad ålderspension,

SOU 1999: 17 Författningvörslag 29

hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

Vid tillämpning första

av stycket skall, då pensionsrätt eller pensionspoäng till följd av bristande eller underlåten av-

giftsbetalning inte har tillgodo-

räknats eller har reducerats för

den pensionssökande, hänsyn tas till den inkomstpension eller

tilläggspension som skulle ha utgetts full avgift hade

om er-

lagts.

Vid beräkning av garantipension enligt 13-15 §§ skall med

inkomstgrundad ålderspension likställas tilläggspension i form av änkepension som uppbärs med stöd Övergångsbestäm-

av melserna till lagen 1988:881 om ändring i lagen 1962:381 om allmän försäkring samt

efterlevandepension och förtids-

pension enligt utländsk lagstiftning.

13 §

För den som är ogift och helt

saknar inkomstgrundad ålders-

pension enligt 12 § eller vars år-

liga inkomstgrundade ålders-

pension inte överstiger 1,26

gånger prisbasbeloppet, skall

den årliga garantipensionen motsvara 2,13 gånger prisbasbeloppet basnivån för ogifta minskat med ett belopp som

motsvarar den inkomstgrundade ålderspensionen enligt 12

För den som är gift och helt

saknar inkomstgrundad ålders-

pension enligt 12 § eller år-

vars liga inkomstgrundade ålders-

30 Föifattningsförslag

pension inte överstiger 1,14 gånger prisbasbeloppet, skall den årliga garantipensionen motsvara 1,9 gånger prisbasbeloppet basnivån för gifta minskat med ett belopp som motsvarar den inkomstgrundade

ålderspensionen enligt 12

14 §

För den som är ogift och vars

årliga inkomstgrundade ålders-

pension enligt 12 § överstiger

1,26 gånger prisbasbeloppet,

skall den årliga garantipensionen motsvara skillnaden mellan 0,87 gånger prisbasbeloppet och ett belopp som motsvarar 48 procent av den del av den inkomstgrundade ålderspensionen enligt 12 § som överstiger 1,26 gånger prisbasbeloppet.

För den som är gift och vars

årliga inkomstgrundade ålders-

pension enligt 12 § överstiger

1,14 gånger prisbasbeloppet,

skall den årliga garantipensionen motsvara skillnaden mellan

76 gånger prisbasbeloppet och ett belopp som motsvarar 48 procent den del den in-

av av

komstgrundade ålderspensionen

enligt 12 § som överstiger 1,14 gånger prisbasbeloppet.

15 §

För den som inte kan tillgo-

doräknas 40 års försäkringstid

för garantipension skall garantipensionens basnivåer avkortas till så stor andel av 2,13 gånger prisbasbeloppet för den som är ogift och 1,9 gånger prisbasbe-

loppet för den som är gift, som

mot förhållandet mellan svarar det antal år för vilka försäk-

ringstid kan tillgodoräknas den pensionsberättigade och talet

40. Nivåerna 1,26 respektive

1,14 gånger prisbasbeloppet samt beloppen 0,87 respektive

76 gånger prisbasbeloppet, för

beräkning av garantipension enligt 13 och 14 §§, skall avkortas på motsvarande sätt.

Beräkning av bosättningstillägg

17 §

Bosättningstillägg utges till den beräkningsunderlag

vars enligt 4 § överstiger 3,0867

gånger prisbasbeloppet för den

som är ogift och 2,709 gånger

prisbasbeloppet för den som är

gift.

Bosättningstillägg utgör den folkpension som den pensionsberättigade skulle haft rätt till

enligt 5-6 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring i kapitlens

lydelse före den 1 januari 2001 till den del detta belopp från nämnda tidpunkt inte utges i

form av tilläggspension enligt

6kap. 2 § 2 lagen 1998:674

om inkomstgrundad ålderspen-

sion.

4 kap. Utbetalning av pension m.m. 1§ För garantipension gäller i För garantipension och bo-

tillämpliga delar följande be- sättningstillägg gäller i tillämp-

stämmelser i lagen 1998:674 liga delar följande bestämmelser i om inkomstgrundad ålderspen- lagen 1998:674 om inkomst-

sion: grundad ålderspension:

12 kap. 1 och 2 §§ om ansökan, - 12 kap. 3 § första stycket samt andra stycket första och andra me- ningen om återkallelse och minskning, 12 kap. 5 § första och andra styckena samt 6-8 om utbetalning, - 14 kap. 1 § första och tredje styckena återbetalning, och - om 14 kap. 7 och 8 §§ om avdrag pension. -

Vid samtidig utbetalning av Vid samtidig utbetalning av garantipension och pension garantipension, bosättningstillägg enligt lagen om inkomstgrundad och pension enligt lagen om ålderspension skall avrundning inkomstgrundad ålderspension enligt 12 kap. 5 § andra stycket skall avrundning enligt 12 kap. lagen inkomstgrundad ålders- 5§ andra stycket lagen om om pension ske garantipensionen. inkomstgrundad ålderspension

ske garantipensionen eller om

rätt till sådan pension inte före-

ligger på bosättningstillägget.

2§ Garantipension skall betalas Garantipension och bosättut endast till den är bosatt i ningstillägg skall betalas ut ensom Sverige. Vid flyttning till utlan- dast till den som är bosatt i det skall garantipension betalas Sverige. Vid flyttning till utlanut till och med den månad då det skall garantipension och boden pensionsberättigade enligt sättningstillägg betalas ut till folkbokföringslagen 1991 :481 och med den månad då den penskall avregistreras som utflyttad. sionsberättigade enligt folkbokföringslagen 1991:481 skall avregistreras som utflyttad.

3§ Den som har börjat uppbära Den som har börjat uppbära garantipension men till garantipension eller bosättsom följd av bosättning utomlands ningstillägg men som till följd inte längre har rätt att få garanti- av bosättning utomlands inte pension utbetald till sig, kan längre har rätt att garantipenäven i fortsättningen få garanti- sion eller bosättningstillägg utpension om det med hänsyn till betald till sig, kan även i fortomständigheterna är uppenbart sättningen få garantipension oskäligt att inte betala ut garan- eller bosättningstillägg om det

tipensionen. med hänsyn till omständigheterna är uppenbart oskäligt att inte

betala ut garantipensionen eller bosättningstillägget.

4§

För en pensionsberättigad För pensionsberättigad

en som har rätt till livränta grund som är född år 1938 eller senare av obligatorisk försäkring enligt och som har rätt till livränta på lagen 1916:235 om försäkring grund obligatorisk försäkring av för olycksfall i arbete, lagen enligt lagen 1916:235 förom 1929:131 om försäkring för säkring för olycksfall i arbete, vissa yrkessjukdomar eller lagen lagen 1929:131 om försäkring 1954:243 om yrkesskadeför- för vissa yrkessjukdomar eller säkring eller som enligt annan lagen 1954:243 om yrkesska-

lag eller särskild författning eller deförsälcring eller enligt

som anenligt regeringens förordnande nan lag eller särskild författning har rätt till annan livränta, eller enligt regeringens förordsom bestäms av eller betalas ut av nande har rätt till annan livränta, Riksförsäkringsverket, skall ga- som bestäms av eller betalas ut

rantipensionen minskas enligt av Riksförsäkringsverket, skall

vad som sägs i andra stycket. garantipensionen minskas enligt Motsvarande skall gälla i fall då vad som sägs i andra stycket. livränta utges enligt utländsk Motsvarande skall gälla i fall då lagstiftning om yrkesskadeför- livränta utges enligt utländsk säkring. Minskning skäll där- lagstiftning yrkesskadeförom

emot inte ske på grund liv- säkring. Minskning skall där-

av ränta enligt lagen 1976:380 om emot inte ske grund livav

arbetsskadeförsäkring eller an- ränta enligt lagen 1976:380 om

livränta bestäms med eller

nan som arbetsskadeförsäkring an-

tillämpning av nämnda lag. nan livränta som bestäms med Medför en skada för vilken liv- tillämpning nämnda lag. av ränta har börjat utges återigen Medför en skada för vilken livsjukdom som berättigar till sjuk- ränta har börjat utges återigen penning, skall det anses som om sjukdom berättigar till sjuksom livränta utgavs under sjukdoms- penning, skall det anses som om tiden. Har livränta eller del livränta utgavs under sjukdomsdärav eller livränta för viss tid tiden. Har livränta eller del bytts ut mot ett engångsbelopp, därav eller livränta för viss tid

skall det vid beräkning enligt bytts ut mot ett engångsbelopp,

andra stycket liv- skall det vid beräkning enligt anses som om ränta utges eller som om den liv- andra stycket livanses som om ränta som utges har höjts med ett ränta utges eller som om den liv-

34 Författningvörslag

belopp som svarar mot engångs- ränta som utges har höjts med ett beloppet enligt de vid utbytet belopp som svarar mot engångstillämpade försäkringstekniska beloppet enligt de vid utbytet grunderna. tillämpade försäkringstekniska

grunderna.

Summan garantipension, inkomstpension enligt lagen 1998:674

av om inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension enligt samma lag skall minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade uppbär skadad. Minskning skall därvid i första hand göras på garanti-

som pensionen och därefter tilläggspensionen. Garantipension skall motsvarande sätt minskas med den livränta som den pensionsberättiga-

efterlevande. de uppbär som

Garantipension skall dock aldrig, grund av bestämmelserna i denna paragraf, tillsammans med utgiven pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension, för månad räknat understiga 13 procent av prisbasbeloppet för den som är ogift och 11,5 procent av prisbasbeloppet för den som är gift.

5§

Om en pensionsberättigad För en pensionsberättigad

sedan minst trettio dagar i följd som är född år 193 7 eller tidigaär intagen i kriminalvårdsan- re och som har rätt till sådan stalt eller är häktad skall, från livränta som anges i 4 § första och med den trettioförsta dagen, stycket första och andra megarantipension utges med högst ningarna skall 17 kap. 2 § lagen ett belopp innebär att 1962:381 allmän försäk-

som ga- om rantipensionen tillsammans med ring i paragrafens lydelse före utgiven pension enligt lagen den 1 januari 2001 alltjämt till- 1998:674 inkomstgrundad lämpas. Samordning enligt

om ålderspension uppgår till för nämnda bestämmelse skall därmånad räknat 4,5 procent vid ske med den tilläggspension

av

prisbasbeloppet. Såsom intagen som den pensionsberättigade

skall räknas även den som olov- har rätt till enligt 6 kap. 2 § 1 ligen avvikit från anstalt eller lagen 1998:674 om inkomstvistas utom anstalt med anled- grundad ålderspension och den ning permission. Skall folkpension han eller hon

av garan- som tipensionen dras in för del en skulle haft rätt till enligt lagen

av kalendermånad, beräknas ga- 1962:381 om allmän försäkrantipensionen för varje dag till ring i dess lydelse före den en trettiondel av månads- 1januari 2001. beloppet och avrundas till

SOU 1999: 17 F örfattningyörslag 35

närmaste krontal.

Den allmänna försäkrings-

kassan får medge en nära anhörig, som för sitt uppehälle är beroende den pensionsberätav tigade, rätt att helt eller delvis uppbära sådan del av garantipensionen, som enligt vad som sägs i första stycket annars inte skall utges.

6 §

Om en pensionsberättigad sedan minst trettio dagar i följd är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad skall, från och med den trettioförsta dagen, garantipension utges med högst ett belopp som innebär att garantipensionen eller bosätt-

ningstillägget tillsammans med

utgiven pension enligt lagen

1998:674 om inkomstgrundad ålderspension uppgår till för

månad räknat 4,5 procent

av prisbasbeloppet. Såsom intagen skall räknas även den olov-

som ligen avvikit från anstalt eller vistas utom anstalt med anledning av permission. Skall garantipensionen eller bosätt-

ningstillägget dras in för del av

kalendermånad, beräknas en garantipensionen eller bosättningstillägget för varje dag till en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.

Den allmänna försäkringskassan får medge en nära an-

hörig, som för sitt uppehälle är

beroende av den pensionsberättigade, rätt att helt eller delvis

36 F örfattningsförslag SOU 1999: 17

uppbära sådan del av garantipensionen eller av bosättningstillägget, som enligt vad som sägs i första stycket annars inte skall utges.

5 kap. Övriga bestämmelser 1§ För beslut om garantipension För beslut om garantipension gäller i tillämpliga delar följande och bosättningstillägg gäller i bestämmelser om beslut om pen- tillämpliga delar följande besion i lagen 1998:6740m in- stämmelser om beslut om pension komstgrundad ålderspension: i lagen 1998:674 om inkomst-

grundad ålderspension:

13 kap. 4-6 §§ om beslut, - 13 kap. 9 § första stycket, 11 § första stycket, 12 13 § första och andra styckena samt 15 och 16 §§ om omprövning, och 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och - 21 §§, 22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande.

2§ Ett beslut om garantipension Ett beslut om garantipension för viss tid skall ändras av all- eller bosättningstillägg för viss män försäkringskassa, det tid för den är född år 1937 om som föranleds ändring som eller tidigare skall ändras av av en gjorts beträffande den ålderspen- allmän försäkringskassa, det

om sion, efterlevandepension eller föranleds av en ändring som förtidspension för samma tid gjorts beträffande den pension legat till grund för beräk- eller de belopp för samma tid som ning av garantipensionen. som ingått i beräkningsunderlaget enligt 3 kap. 4 och 5 §§.

Ett beslut om garantipension för viss tid för den som är född år 1938 eller senare skall ändras av allmän försäkringskassa, om det föranleds av en ändring som gjorts beträffande den ålderspension, efterlevandepension eller förtidspension för samma tid som legat till grund för beräkning av garantipensionen.

3§ För garantipension gäller i För garantipension och botillämpliga delar följande be- sättningstillägg gäller i tillämpstämmelser i lagen 1998:674 liga delar följande bestämmelser om inkomstgrundad ålderspen- i lagen 1998:674 om inkomst-

sion: grundad ålderspension:

15 kap. 1 § om Riksförsäkringsverkets åliggande,

-

15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket om underrättelse till en enskild,

15 kap. 10, 11, 13 och 14 om anmälan och om uppgiftsskyldig- het,

15 kap. 15 § om undantag från sekretess, -

15 kap. 16 § första stycket andra meningen om förbud mot pant- sättning och överlåtelse, och

15 kap. 17 § om preskription.

-

4§

Den som har rätt till pension

enligt denna lag är skyldig att

lämna uppgifter som är av bety-

delse för tillämpningen av lagen.

Den som uppbär garantipen-

sion eller bosättningstillägg är

utan oskäligt dröjsmål skyldig

att anmäla till den allmänna för-

säkringskassan de

om pen-

sionsinkomster eller belopp som

legat till grund för beräkningen

garantipensionen eller bo-

av

sättningstillägget upphört, på

annat sätt ändrats eller om så-

dan pensionsinkomst som skall ligga till grund för beräkningen

av garantipension eller bosätt-

ningstillägg har tillkommit.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den l januari 2001.

Med försäkringstid för ga- För personer födda år rantipension skall för tid före år 1937 eller tidigare skall som 2001 avses bosättningstid enligt försäkringstid för rätten till och 5 kap. lagen 1962:381 om all- beräkningen av garantipension

män försäkring i kapitlets ly- och bosättningstillägg avses bo-

delse före den 1 januari 2001. sättningstid och intjänandetid för tilläggspension vid beräkning av folkpension enligt 5 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring i kapitlets lydelse före den 1 januari 2001. För personer födda år 1938 eller senare skall vad avser bosättningstid motsvarande gälla för tid före den 1 januari 2001.

Den som vid utgången av år 2000 får ålderspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring och som har rätt till garantzpension eller bosättningstillägg har rätt till utbetalning av sådan förmån utan ansökan.

Om det vid ikraftträdandet

av denna lag inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om eller till vilket belopp en pen-

sionsberättigad som är född år

1937 eller tidigare har rätt till garantipension eller bosättningstillägg, men det finns sannolika skäl för att sådan rätt föreligger, får försäkringskassan besluta att ersättning skall betalas ut med ett preliminärt be-

räknat belopp.

Beloppet skall beräknas enligt 3 kap. 3-11 §§ eller 17 § denna lag på grundval de för

av

den allmänna försäkringskassan

kända uppgifterna om den

pen-

sionsberättigades pensionsin-

SOU 1999: 17 Författningsförslag 39

komster och andra faktiska förhållanden betydelse för till-

av lämpningen av denna lag.

Om det bestäms att

senare garantipension eller bosättningstillägg inte skall utges eller skall utges med ett lägre belopp kan den som uppburit pensionen enligt 4 kap. 1 § skyldig att

vara betala tillbaka för mycket utbetald pension. Finns det sannolika skäl för att dra in eller minska ersättningen, kan försäkringskassan besluta att pensionen skall hållas inne eller utges med ett lägre belopp till dess slutligt beslut fattas.

När garantipension eller

bosättningstillägg har betalats

ut efter beslut enligt punkt 6

skall försäkringskassans i

12 kap. 1 § lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension angivna utredningsskydlighet

äga motsvarande tillämplighet.

Beslut om utbetalning av

ålderspension till annan, som

fattats med stöd bestämmel-

av sen i 16 kap. 12 § lagen 1962:381 allmän försäk-

om ring före utgången av år 2000, skall fortsätta att tillämpas för utbetalning av garantipension eller bosättningstillägg.

En pensionsberättigad som

vid utgången av år 2000 får sin folkpension utbetalad till utlandet enligt lagen 1962:831 om allmän försäkring skall trots vad som anges i 4 kap. 2 § ha rätt att få utbetalningen av garantipen-

sionen eller bosättningstillägget

gjord till utlandet och beräknad

på samma sätt som skulle ha gjorts vid bosättning i Sverige.

10. Bosättningstillägg enligt

3 kap. 17 § skall också utges till den i vars beräkningsunderlag enligt 3 kap. 4 § ingår ett belopp motsvarande pensionstillskott enligt lagen 1969:205 om pen-

sionstillskott. Bosättningstillägget

skall utges med ett belopp motsvarande det pensionstillskott som den enskilde skulle haft rätt till enligt lagen pensions-

om tillskott i lagens lydelse för den januari 2001.

2 Förslag till Lag om ändring i lagen 1998:704 om ändring i

1962:381 om allmän

lagen försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1998:704 om ändring i lagen 1967:381 om allmän försäkring

dels att punkten 11 i övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att punkten 8 i övergångsbestämmelsema till lagen 1992: 1277 om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Övergångsbestämmelser till lagen 1988:881 om ändring i lagen om allmän försäkring

11. I fall då rätt till barn- ll. I fall då rätt till barntillägg föreligger för december tillägg föreligger för december månad 1989 gäller fortfarande månad 1989 gäller fortfarande äldre bestämmelser om denna äldre bestämmelser om denna förmån. Vad som därvid före- fönnån. Vad som därvid före-

skrivits om ålderspension och skrivits om ålderspension och

tilläggspension i form av ålders- tilläggspension i form av ålderspension skall i stället gälla in- pension skall i stället gälla inkomstpension eller tilläggspen- komstpension eller tilläggspension enligt lagen 1998:674 sion enligt lagen 1998:674 om

om inkomstgrundad ålderspension inkomstgrundad ålderspension eller garantipension enligt lagen eller garantipension eller bosätt- 1998:702 om garantipension. ningstillägg enligt lagen Minskning av bamtillägget till 1998:702 om garantipension. den som uppbär ålderspension Minskning av bamtillägget till skall ske endast i den utsträck- den som uppbär ålderspension ning summan av hel pension en- skall ske endast i den utsträckligt lagen om inkomstgrundad ning summan av hel pension enålderspension och hel garanti- ligt lagen om inkomstgrundad pension enligt lagen om garanti- ålderspension och hel garanti-

pension överstiger 2,13 gånger pension eller bosättningstillägg

prisbasbeloppet. Bamtillägg som enligt lagen om garantipension utges till pension som tagits ut överstiger för den är född

som till viss andel skall utgöra mot- år 1937 eller tidigare 2,15

42 F örfattningsförslag SOU 1999: 17

svarande andel bamtillägg till gånger prisbasbeloppet och för

av hel pension. Därvid skall vad den är född år 1938 eller

som

föreskrivs i tredje meningen senare 2,13 gånger prisbasbesom

minskning gälla motsvarande loppet. Bamtillägg som utges till om andel 2,13 gånger prisbasbe- pension tagits ut till viss

av som loppet. andel skall utgöra motsvarande

andel av bamtillägg till hel pen-

sion. Därvid skall vad som före-

skrivs i tredje och fjärde me-

ningarna om minskning gälla

motsvarande andel av 2,15

gånger prisbasbeloppet respek-

tive 2,13 gånger prisbasbe-

loppet.

Övergångsbestämmelser till lagen 1992: 1277 ändring i lagen om

om allmän försäkring

8 Rätt till bamtillägg som utges med stöd av Övergångsbestämmel-

till lagen 1988:881 ändring i lagen 1962:381 om allmän sema om försäkring tillkommer försäkrad som är bosatt i Sverige. I fråga om en svensk medborgare, hade rätt till bamtillägg för december 1989

som och är bosatt utomlands, gäller fortfarande äldre bestämmelser i

som

5 kap. 2 i detta lagrums lydelse vid utgången år 1989.

av

Bamtillägg till förtidspension Bamtillägg till förtidspension utges grundval samma an- utges grundval av samma an-

av tal år med pensionspoäng eller tal år med pensionspoäng eller

bosättningstid ligger samma bosättningstid som ligger samma som till grund för beräkningen till grund för beräkningen av

av folkpensionen. folkpensionen. Motsvarande

Bamtillägg till ålderspension skall gälla för bamtillägg till utges grundval av samma an- ålderspension för personer tal försäkringsår ligger till födda år 1937 eller tidigare,

som grund för beräkningen av garanti- varvid med beräkningen av folkpension enligt lagen 1998:702 pension skall förstås beräkning

om garantipension, eller skulle ha folkpension i form av ålders-

av legat till grund för beräkning pension enligt 5 kap. lagen

av garantipension rätt till sådan 1962:381 om allmän försäk-

om pension förelegat. ring i kapitlets lydelse före den

1 januari 2001. Bamtillägg till

ålderspension för personer

födda år 1938 eller senare utges

grundval av samma antal försäkringsår som ligger till grund för beräkningen av garantipension enligt lagen 1998:702 om

garantipension, eller skulle ha

legat till grund för beräkning av garantipension om rätt till sådan pension förelegat.

Om bamtillägg med tillämpning av andra stycket skall utges med viss andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till tilläggspension som den försäkrade uppbär beräknas ett oavkortat bamtillägg och andelsberäkning enligt andra stycket göras det belopp som framkommer efter denna minskning.

3 till

Förslag

om i 1998:675 om införande

Lag ändring lagen av lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1998:675 om införande av lagen 1998:674 om inkomstgrundade ålderspension att 15 § och 26 § skall ha följande lydelse.

15 § För den som är född år 1937 eller tidigare skall, i stället för bestämmel-

tillgodoräknande och fastställande pensionspoäng i 4 kap. serna om av lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension, gälla vad som föreskrivs tillgodoräknande sådan pensionspoäng i ll kap. 6 §

om av lagen 1962:381 allmän försäkring i paragrafens lydelse före den

om l januari 1999. Därvid skall

vad som sägs om tilläggspensionsavgift i stället avse ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift,

vad sägs inkomst avses i 11 kap. 3 § första stycket d

som om som lagen om allmän försäkring i stället gälla inkomst som avses i 2 kap. 6 § första stycket 4 lagen om inkomstgrundad ålderspension, och

med basbelopp avses det förhöjda prisbasbeloppet enligt l kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

För den som har beviljats förtidspension för tid med början efter utgången av år 1998 och som inte har uppburit sådan pension till någon del omedelbart före ingången av 1999 skall dock för tillgodoräknande av pensionspoäng med anledning av förtidspension gälla de nya bestämmelserna i 4 kap. 9 § lagen om inkomstgrundad ålderspension. Vidare skall vad som sägs i 11 kap. 6 § första stycket lagen om allmän försäkring i styckets lydelse före den l januari 1999 om inkomster som avses i punkt 2 i första stycket i denna paragraf tillämpas endast beträffande inkomster som, med tillämpning av bestämmelserna i

13 § denna lag, skall anses hänförliga till tiden före utgången av är 1998.

Pensionspoäng skall inte tillgodoräknas enligt första och andra styckena för det år under vilket den försäkrade har avlidit.

För den som är född år 193 7

eller tidigare skall vid beräk-

ningen av tilläggspension enligt

6 kap. 2 § 2 lagen om inkomst-

grundad ålderspension även

tillämpas 5 kap. 4 § lagen

om

allmän försäkring och punkt 6 i

övergångsbestämmelserna till

lagen 1992:1277 om ändring i

nämnda lag i bestämmelsernas

lydelse före den 1 januari 2001.

26 §

Inkomstpension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspen-

sion skall betalas ut utan ansökan från och med januari år 2001 till den

vid utgången år 2000 uppbär ålderspension enligt lagen som av 1962:381 om allmän försäkring.

Beslut om utbetalning av

tilläggspension till annan som

fattats med stöd bestämmel-

av

i 16 kap. 12 § lagen om all-

sen

män försäkring före utgången av

år 2000 skall fortsätta att till-

lämpas för utbetalning av

tilläggspension enligt lagen om

inkomstgrundad ålderspension.

Denna lag träder i kraft den 1januari 2001.

4 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1998:705 om ändring i lagen 1969:205 om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs i fråga lagen 1969:205 pensionstill-

att om skott att punkten 2 i övergångsbestämmelsema till lagen 1998:705 om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Äldre bestämmelser skall Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för tid före fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet. För tid därefter ikraftträdandet. skall äldre bestämmelser fortsätta att gälla för personer som är födda år 193 7 eller tidigare.

sou 1999:17 Författningsfdrslag 47

5 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen

1928:370

Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergângsbestämmelsema till

lagen 1998:682 ändring i kommunalskattelagen 1928:370 skall

om upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för personer

är födda år 1937 eller tidisom gare.

Denna lag träder i kraft den l januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.

48 F öifattningjörslag SOU 1999: 17

6 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1998:707 om i ändring

lagen 1990:773 om särskilt till

pensionstillägg

för vård av eller

ålderspension långvarig sjukt handikappat barn

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1998:707 ändring i om nämnda lag att 5 och 6 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § För sex tillgodoräknade vårdår är det särskilda pensionstillägget per kalenderår fem procent prisbasbeloppet enligt l kap. 6 § lagen av 1962:381 om allmän försäkring. För varje vårdår som tillgodoräknas därutöver ökar tillägget med fem procent av prisbasbeloppet. För den som har börjat uppbära särskilt pensionstillägg före den månad då han eller hon fyller 65 år minskas tillägget med 0,5 procent för varje månad då tillägget börjar utges, återstår till den månad som, då han eller hon fyller 65 år. För den som har börjat att uppbära särskilt pensionstillägg efter den månad då han eller hon har fyllt 65 år ökas tillägget med 0,7 procent för varje månad som, då tillägget börjar utges, förflutit från den månad när han eller hon fyllt 65 år, dock längst till och med den månad när han eller hon fyllt 70 år.

För den som inte kan tillgo- För den är född år 1937 som doräknas 40 års försäkringstid eller tidigare och som inte kan för garantipension enligt lagen tillgodoräknas full försäkrings- 1998:702 om garantipension tid för folkpension enligt beutgör särskilt pensionstillägg till stämmelserna i 5 kap. 1 § lagen ålderspension samma andel av om allmän försäkring i paradet särskilda pensionstillägget, grafens lydelse före den beräknat enligt första-tredje 1januari 2001 utgör särskilt styckena, som garantipension pensionstillägg till ålderspenenligt 3 kap. 6 § lagen sion andel det särom ga- samma av rantipension utgör eller, om för- skilda pensionstillägget, beräkutsättningarna för rätt till garan- nat efter första-treaje styckena, tipension förelegat, skulle utgöra som skulle ha utgetts med viss av oavkortad sådan pension. andel oavkortad sådan folkav pension. För den som är född

SOU 1999: 17 F örfattningsförslag 49

år1938 eller senare och som inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension enligt lagen 1998:702 om

garantipension utgör särskilt pensionstillägg till ålderspension

samma andel av det särskilda

pensionstillägget, beräknat en-

ligt första-tredje styckena, som

garantipension enligt 3 kap.15 § lagen om garantipension utgör

eller, förutsättningarna för

om rätt till garantipension förelegat, skulle utgöra oavkortad sådan

av

pension.

6§ Om inte annat följer denna Om inte annat följer av denna av lag skall vad föreskrivs lag skall vad som föreskrivs om som om garantipension i lagen 1998:702 garantipension i lagen 1998:702

garantipension eller i garantipension eller i annan

om annan om författning tillämpas särskilt författning tillämpas särskilt

pensionstillägg. Detta skall dock pensionstillägg. Detta skall dock

inte gälla i fråga samordning inte gälla i fråga om samordning om med sådan livränta i med sådan livränta som avses i som avses 4 kap. 4 § lagen garanti- 4 kap. 4 och 5 §§ lagen om gaom pension. rantipension.

I fråga inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter. om

7 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1998:703 om handikappersättning och Vårdbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1998:703 handikapper-

om sättning och Vårdbidrag att 17 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l7§

Handikappersättning och Handikappersättning och vårdbidrag skall betalas ut må- Vårdbidrag skall betalas ut månadsvis. När ersättningsbeloppet nadsvis. När ersättningsbeloppet beräknas för månad skall den er- beräknas för månad skall den

ersättning för år räknat från vilken sättning för år räknat från vilken beräkningen utgår avrundas till beräkningen utgår avrundas till närmaste krontal som är järrmt närmaste krontal som är jämnt delbart med tolv. Om den ersätt- delbart med tolv. Om den ersättningsberättigade förutom handi- ningsberättigade förutom handikappersättningen eller vårdbi- kappersättningen eller vårdbidraget även uppbär förtidspen- draget även uppbär förtidspension eller efterlevandepension sion eller efterlevandepension enligt lagen 1962:381 om all- enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, ålderspension män försäkring, ålderspension enligt lagen 1998:674 om in- enligt lagen 1998:674 in-

om

komstgrundad ålderspension komstgrundad ålderspension,

eller garantipension enligt lagen garantipension eller bosättnings-

1998:702 om garantipension tillägg enligt lagen 1998:702

skall samtliga dessa ersättningar garantipension skall samtliga

om anses som en ersättning vid av- dessa ersättningar

anses som en rundningen. Avrundning skall i ersättning vid avrundningen. första hand göras på garantipen- Avrundning skall i första hand sionen, därefter folkpensio- göras garantipensionen eller, nen och sedan handikapper- om rätt till sådan pension inte

sättningen eller vårdbidraget. föreligger, på bosättnings-

tillägget, därefter folkpensio-

nen och sedan på handikapper-

sättningen eller vårdbidraget.

Författningqförslag 51

8 Förslag till i 1998:678 om ändring i Lag om ändring lagen lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att övergångsbestämmelsen till lagen 1998:678 ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse. om

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag träder i kraft den Denna lag träder i kraft den Äldre bestäm- 1januari 1999. Äldre bestäm-

l januari 1999.

melser i 4 kap. 4 § gäller fort- melser i 4 kap. 4 § gäller fortfarande för är farande för personer som är personer som födda år 1937 eller tidigare. födda år 1937 eller tidigare. Vid tillämpning av denna bestämmelse skall med ålderspension enligt lagen 1962:381 all-

om

män försäkring förstås de be-

lopp i form av tilläggs-

som pension enligt lagen 1998:674

om inkomstgrundad ålderspen-

sion samt i form av folkpension

och pensionstillskott ingår i den pensionsberättigades beräknings-

underlag enligt 3 kap. 4 § lagen 1998:702 om garantipension.

-

1 Inledning

1.1 Utredningens uppdrag

allmänna är obligatoriska och omfattar i princip alla

De pensionema

bor eller arbetar i Sverige. Folk- och tilläggspensioneringen har i som helhet fram till och med år 1999 reglerats bestämmelser i sin genom lagen 1962:381 allmän försäkring AFL. Huvudförmånema utges om i form ålders-, förtids- och efterlevandepension. Särskilda lagar vid av sidan AFL innehåller bl.a. bestämmelser om pensionstillskott som om kan till pensionsberättigad helt saknar eller som har tjänat utges en som låg ATP och bestämmelser bostadsstöd till pensionärer. Vidaen om gäller särskilda Skatteregler för pensionärer det särskilda grundre -

avdraget SGA gör att grundtryggheten i form av folkpension

- som

och pensionstillskott i praktiken är skattefri. Genom folkpensioneringen ett grundskydd vid ålderdom m.m.

ges Folkpensionsförmånema utges med i princip enhetliga belopp.

Tilläggspensioneringen är däremot uppbyggd enligt den s.k. inkomstbortfallsprincipen. Detta innebär att ATP-förmånema i princip bestäms

de inkomster den försäkrade haft under den yrkesverksamma av som delen livet och det antal år under vilka han eller hon har förav av värvsarbetat. Under 1980-talet påbörjades ett arbete med att reformera pensions-

Detta reformarbete har resulterat i ett reformerat ålderspensystemet. sionssystem med ett nytt system för inkomstgrundad ålderspension,

reglerat i lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension LIP

om

och garantipensionssystem, reglerat i lagen 1998:702 om garanti-

ett Det reformerade ålderspensionssystemet har arbetats fram

pension.

grundval de riksdagen antagna riktlinjerna för ett nytt pensionsav av Prop. 1993/942250, nedan kallad princippropositionen, bet. system - 1993/94:SfU24, rskr. 1993/942439. Till största delen trädde LIP i kraft den 1 januari 1999. Lagen garantipension träder i kraft den om januari 2001. Den inkomstgrundade ålderspensionen är uppbyggd livsinkomstprincipen, dvs. varje intjänad krona ger i princip pensions-

rätt. Den inkomstgrundade ålderspensionen är uppdelad i två delar, en

inkomstpension och prerniepension. Garantipensionen är att se som en

54 Inledning SOU 1999: 17

en utfyllnadspension och är en förmån som inte utges till samtliga pen-

sionsberättigade utan endast till dem helt saknar inkomstgrundad

som ålderspension eller har tjänat endast låg sådan pension. Garantien

pensionen är också fullt beskattningsbar pensionsförmån. I och

ut en med att garantipensionen införs avskaffas också det SGA är som kopplat till ålderspensionen. Det är emellertid endast är personer som födda år 1938 eller omfattas det reformerade ålderspensenare som av sionssystemet. Personer födda år 1937 eller tidigare kommer insom komstgrundad ålderspension även framöver att endast erhålla tilläggspension. Enligt bestämmelserna i LIP kommer tilläggspensionen också att omfatta den ATP-baserade folkpensionen.

Enligt de i princippropositionen antagna riktlinjerna skall även

dagens grundskydd för personer födda år 1937 eller tidigare, vilka inte omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet, ersättas ett av fullt ut beskattningsbart grundskydd, särskild övergångsvis garantien

pension. Syftet med den övergångsvisa garantipensionen är att alla

pensionärer skall likabehandlas med löntagare. I princippropositionen har modellen för övergångsvis garantipension konstruerats efter den modell som gäller för garantipension till födda 1938 eller personer senare. I direktiven Dir. 1997:149 inledningsvis allmän bakgrund ges en

till grundskyddet enligt AFL och till det reformerade ålderspensions-

systemet. Huvudsyftet med uppdraget är att för personer födda år 1937 eller tidigare ersätta dagens grundskydd för ålderspensionärer i form av folkpension, pensionstillskott och SGA för folkpensionärer vid beskattningen med en övergångsvis garantipension. Denna skall beskattas enligt samma regler som gäller för löntagare och som kommer att gälla för pensionärer födda år 1938 eller senare. I direktiven att huvudprincipen för vårt arbete skall i anges vara att princip ingen pensionär skall få en lägre disponibel inkomst efter om-

läggningen från folkpension till övergångsvis garantipension. Denna

huvudprincip skall inte bara gälla för dem som får del den överav gångsvisa garantipension utan även för dem endast påverkas som av

omvandlingen av den inkomstgrundade ålderspensionen.

Enligt direktiven bör reglerna för övergångsvis garantipension vara så generella som möjligt och individuella beräkningar den av nya grundtryggheten bör undvikas. Vidare att vid konstruktionen anges av

den övergångsvisa garantipensionen skall beaktas utformningen

av ga-

rantipensionen för den s.k. mellangenerationen personer födda mellan

åren 1938 och 1953 så att de två grundskyddssystemen inte kommer att ge väsentligt skilda förmånsnivåer. Vidare har det varit vårt uppdrag att undersöka med vilka förmåner, förutom den allmänna pensionen, den över-

inkomstgrundade som

l l

SOU 1999: 17 Inledning 55

gångsvisa garantipensionen skall samordnas. Direktiven anger att särskilt skall undersöka den grundtryggheten skall, såsom anom nya i princippropositionen, samordnas med sådan pension som den ges

pensionsberättigade får grund av tjänstepensionsavtal.

Vi har också fått i uppdrag närmare analysera bestämmelatt om

den övergångsvisa garantipensionen skall träda i kraft vid in-

serna om år 2001 då lagen garantipension träder i kraft, eller först

gången av om

år 2003 då garantipension till födda år 1938 vid ingången av personer eller senare kan betalas ut.

I direktiven den övergångsvisa garantipensionen skall fi-

anges att nansieras med allmänna skattemedel. De förslag till modifieringar av konstruktionen för övergångsvis garantipension lägger fram får som inte innebära de totala kostnaderna för grundskyddet ökar jämfört att förslag. Om förslaget medför en sådan

med princippropositionens

kostnadsökning skall söka finansiering inom andra delar av grund-

skyddet.

Vi har också haft göra bedömning hur vårt förslag till konatt en av struktion den övergångsvisa garantipensionen ställer sig i ett interav

nationellt perspektiv.

1.2 Uppläggning av arbetet

Tyngdpunkten i detta betänkande ligger överväganden att i princip ingen pensionär skall få sämre nettoutfall ekonomiskt sett än före ett ornläggningen, om han eller hon vid ikraftträdandet av våra föroavsett uppbär eller inte. Med hänsyn till att denna effekt

slag ålderspension

endast den pensionsberättigade skall få ersättkan uppnås genom att ning för det slopade särskilda grundavdraget, har vårt arbete huvudsakvarit översätta denna skatteförrnån till pensionsförmån. I

ligen att en

princip har vi inte ändrat beräkningen av de pensionsförmåner som utföre omläggningen eller skulle ha

ges till den pensionsberättigade som

till honom eller henne, bestämmelserna om dagens grundutgetts om skydd alltjämt hade gällt. Under utredningsarbetet har elva sammanträden hållits. I direktiven anvisade samråd med Genomförandegruppen S 1994:G och med Utredningen S 1997:150 översyn systemet för inkomstprövning om av bostadstillägg för pensionärer har genomförts. Under hela utav m.m. redningsarbetet har utredningen haft löpande kontakter med Riksförsäkringsverket och Riksskatteverket. Under arbetets gång har olika beräkningar gjorts för att finna konstruktion för övergångsvis garantien

pension den pensionsberättigade en nettopension som stämmer

som ger med den nettopension han eller hon får vid ornläggningen. Till överens

56 Inledning SOU 1999: 17

viss del har underlaget för beräkningarna tillhandahållits Riksför-

av säkringsverket. Underlag för beräkningarna har också tagits fram

av Kommunsektoms Pension AB och Statens pensionsverk. Kostnadsberäkningarna har gjorts av kanslirådet Bengt Eklind Finansdeparte-

mentet. Underlaget om tjänstepensioner har tagits fram departe-

av mentssekreteraren Lars Erik Lindholm, Finansdepartementet.

Utredningen har även haft vissa kontakter med såväl statliga och

kommunala privata avtalspensionsorgan försäkringsbolag

som samt som administrerar och betalar ut pensioner grund tjänstepension-

av avtal.

Utredningens direktiv återfinns bilaga till betänkandet.

som

2 och

Tidigare riksdagsbeslut utredningsförslag m.m.

Regeringen överlämnade den 28 april 1994 proposition 1993/94:250 Reformeringen det allmänna pensionssystemet till riksdagen. Propo-

av sitionen innehöll förslag till riktlinjer för reformering av det all-

en männa ålderspensionssystemet och hur ett reformerat pensionssystem och övergångsregleringen skulle utformas. De föreslagna riktlinjerna byggde överenskommelse som träffats mellan företrädarna för de

en fyra regeringspartiema och socialdemokraterna i Pensionsarbets-

redovisats i betänkandet Reformerat pensionssystem gruppen och som SOU 1994:20. Förslagen i propositionen i vissa delar reviderade

var med hänsyn till de synpunkter framförts under rernissbehandlingen

som

betänkandet. I beredningen av propositionen deltog Pensionsav arbetsgruppens företrädare. Samtliga ställde sig bakom propositionen och därmed också de revideringar som gjorts i förhållande till betänkandet. Propositionen, som i den fortsatta framställningen kommer att benämnas princippropositionen, innebar att vissa frågor lämnades öppna för att lösas under det fortsatta beredningsarbetet. Propositionen innehöll inte några författningsförslag.

Riksdagen godkände beslut den 8 juni 1994 de i princippro-

genom positionen föreslagna riktlinjerna för en reformering av ålderspensionssystemet i enlighet med det betänkande som lagts fram av socialförsäkringsutskottet bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439. I betänkandet tillstyrktes med vissa förtydliganden regeringens proposition, samtidigt som utskottet ett par punkter föreslog vissa tillkännagivanden.

Den 23 juni 1994 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp inom Socialdepartementet, benämnd Genornförandegruppen, med företrädare för partierna som ställt sig bakom princippropositionen. Genornförandegruppen fick i uppdrag att medverka vid det fortsatta beredningsarbetet och att vårda överenskommelsen. Den fortsatta beredningen har därefter huvudsakligen skett inom Socialdepartementet i nära samarbete med Genomförandegruppen som kontinuerligt inforrnerats och tagit ställning till olika frågor uppkommit. En viss del

om som

58 Tidigare riksdagsbeslut och utredningsförslag SOU 1999: 17

m. m.

av det fortsatta arbetet med ett reformerat pensionssystem har lämnats till särskilda utredare.

Vissa resultat av det fortsatta arbetet presenterades i departementspromemorian Reformerat pensionssystem lag om inkomstgrun-

dad ålderspension, m.m. Ds 1995:41. I promemorian föreslogs att bestämmelser om intjänande och beräkning av inkomstrelaterad ålderspension skulle tas in i en ny lag om inkomstgrundad ålderspension. Övergångsbestämmelser till denna lag föreslogs bli upptagna i sär-

en skild lag om införande av den lagen. Vidare redovisades i promemorian förslag om att vissa bestämmelser som för närvarande ingår i lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL skulle föras över till den särskilda införandelagen samt förslag till vissa ändringar i AFL och andra lagar.

Departementspromemorian innehöll emellertid inte förslag till lösningar av samtliga frågor som lämnats öppna i princippropositionen. I det fortsatta arbetet beträffande huvudsakligen finansiella frågor lämnades i departementspromemorian Lag om inkomstgrundad ålderspension vissa finansiella frågor m.m. Ds 1997:67 förslag till lösningar

av vissa av dessa frågor. I departementspromemorian behandlades även frågor som uppkommit till följd av rernissbehandlingen av Ds 1995:41. Frågor om grundtrygghet i det reformerade ålderspensionssystemet behandlades särskilt och förslag i denna del redovisades i departe-

mentspromemorian Garantipension och samordningsfrågor, m.m.

Ds 1997:66. I denna lämnades förslag till garantipension för dem som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet, dvs. en garantipension för dem som är födda år 1938 eller senare.

Vad beträffar det s.k. premiepensionssystemet uppdrog regeringen i mars 1997 en särskild utredare att lägga fram förslag om teknisk utformning av systemet dir 1997:46. I uppdraget ingick att presentera lagförslag rörande det nya premiepensionssystemet och föreslå de ändringar som var nödvändiga i då gällande lagar. Utredningen överlämnade i oktober 1997 betänkandet Lag om premiepension SOU 1997: 131. Tidigare förslag till ett premiereservsystem har lämnats i betänkandet Allmänt pensionssparande SOU 1996:83.

Regeringen lade den 2 april 1998 fram propositionema 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension m.m. och 1997/982152 Garantipension m.m. för riksdagen. Förslagen som utarbetats i samråd med Genomförandegruppen baserades bl.a. de ovan nämnda departementspromemorioma Ds 1997:66 och Ds 1997:67 samt även Ds 1995:29 Vissa frågor avseende allmänna egenavgifter, Ds 1995:55 Utvidgad avgiftsskyldighet vad avser ålderspension m.m., Ds 1998:7 AP-fonden och det reformerade ålderspensionssystemet samt utredningsbetänkandet Lag om Premiepension SOU 1997:131.

SOU 1999: 17 Tidigare riksdagsbeslut och utredningsfárslag m. m. 59

På grundval av de av regeringen framlagda propositionema antog riksdagen den 8 juni 1998 bl.a. förslagen till lag 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension LIP och lag 1998:675 om införande av lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension samt lagen 1998:702 om garantipension. Lagen om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension trädde i kraft den 1 januari 1999. Även vissa delar av LIP såsom bestämmelserna om intjänande och fastställande av pensionsrätt trädde i kraft vid samma tidpunkt. Bestämmelserna uttag och utbetalning av ålderspension träder i kraft först

om den 1 januari 2001. Även lagen garantipension träder i kraft den

om 1 januari 2001. Utbetalning av sådan pension kommer i praktiken inte att ske förrän under år 2003, då de äldsta pensionsberättigade som omfattas av lagen fyller 65 år.

I juni 1996 uppdrog regeringen en särskild utredare att göra en översyn av systemet för efterlevandepension och att lämna förslag till ny konstruktion av efterlevandepensioneringen dir. 1996:51. Vägledande skulle vara bl.a. att de nya reglerna harmonierar med reglerna för det reformerade ålderspensionssystemet. Utredarens förslag Efter-

levandepension En anpassning till det reformerade ålderspensions-

systemet SOU 1998:120 överlämnades till regeringen den 1 oktober 1998.

Regeringen lämnade i januari 1997 uppdrag en särskild utredare att utforma förslag till ett system för ekonomisk ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga dir 1997:9. Utredaren har överlämnat betänkandena Ohälsoförsälcringen Trygghet och aktivitet SOU

- 1997:166 och Ohälsoförsäkringen Övergångsbestämmelser SOU

- 1997:189. Regeringen lämnade i mars 1998 en proposition till riksdagen med förslag till vilka principer och riktlinjer som bör ligga till

grund för reformering dagens system med förtidspension och

en av sjukbidrag och hur pensionsrätt för ålderspension framöver skall beräknas för förtidspensionärer. Den 15 maj 1998 godkände riksdagen de i propositionen föreslagna riktlinjerna i enlighet med det betänkande som lagts fram av socialförsäkringsutskottet bet. 1997/98:Sfu1l, rskr. 1997/98:237.

3 om

Grundskyddet enligt lagen

allmän

försäkring

3.1 Ålderspension i form av folkpension

och pensionstillskott

Grundskyddet i dagens ålderspensionssystem enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring AFL utgörs av folkpension och pensionstillskott. Detta grundskydd kompletteras av vissa särskilda folkpensionsförmåner och det särskilda grundavdraget SGA. Grundskyddet garanterar den person som har haft inga eller låga inkomster en skälig ekonomisk standard som pensionär. Folkpensionen är en grundförrnån som oberoende av tidigare avgiftsbetalning eller arbetsinkomster utges till samtliga pensionärer med ett i princip enhetligt belopp. Folkpensionsbeloppet är dock högre för ensamstående än för gifta pensionärer. Med gift pensionsberättigad likställs en pensionsberättigad som stadigvarande sammanbor med annan som den pensionsberättigade varit gift med eller har eller har haft barn med. Med ensamstående pensionsberättigad likställs en pensionsberättigad som stadigvarande lever åtskild från sin make eller maka, om särskilda skäl föranleder annat.

I december 1997 uppgick antalet ålderspensionärer med folkpension till cirka 1 590 000.

De särskilda folkpensionsförmånema utgörs, förutom av pensionstillskott, av särskilt pensionstillägg, hustrutillägg, bamtillägg, handikappersättning, Vårdbidrag, bostadstillägg för pensionärer BTP och särskilt bostadstillägg för pensionärer SBTP. Nedan kommer att endast redogöra för ålderspension i form av folkpension och pensionstillskott. Övriga folkpensionsfönnåner, utom BTP och SBTP, redovisar

i avsnitt

En grundläggande förutsättning för att en person skall ha rätt till folkpension är att han eller hon är försäkrad och bosatt i Sverige när förmånen börjar uppbäras. En svensk medborgare som är bosatt utomlands har även rätt till folkpension som grundas antal år med tillgodoräknade pensionspoäng.

62 Grundskyddet enligt lagen allmän försäkring SOU 1999: 17

om

Försäkrade för folkpension är dels svenska medborgare, oberoende av var de är bosatta, dels utländska medborgare och statslösa som är bosatta i Sverige. En försäkrad som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning anses vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden oberoende av dennas längd. Detta gäller även medföljande make/maka eller därmed jämställd samt barn under 18 år.

- -

En försäkrad person som är bosatt i Sverige skall fr.o.m. den månad då han eller hon fyller 16 år vara inskriven hos allmän försäkringskassa.

Begreppet försäkrad har varit föremål för översyn i särskild ordning dir. 1995:106. Översynen omfattade bl.a. förmåner enligt AFL, och utredningsuppdraget innefattade även att överväga om inskrivning hos

försäkringskassan skall vara en förutsättning för att någon skall rätt

till en förmån. Utredningen överlänmade i maj 1997 betänkandet En lag om socialförsäkringar SOU 1997:72. Betänkandet har varit föremål för remissbehandling och bereds för närvarande inom Socialdepartementet.

Någon närmare bestämning av de förutsättningar som konstituerar

bosättning finns inte i AFL frånsett statsanställda, utan det är försäkringskassan som bedömer om en person är att anse som bosatt i Sverige och således skall vara inskriven hos kassan. Vissa föreskrifter har dock meddelats av Riksförsäkringsverket. Som huvudregel gäller att en person anses vara bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga hemvist här, eller om han eller hon kommer hit med avsikt att vistas här stadigvarande. Detsamma gäller den som avser att vistas här mer än ett år för förvärvsarbete eller studier, dennes medföljande make/maka eller

därmed jämställd och barn under 18 år. För att en inflyttad person

skall bosatt här redan från det att han eller hon anländer till

anses Sverige, skall det således föreligga vissa avsikter beträffande vistelsen här.

För att den försäkrade skall ha rätt till folkpension krävs vidare att han eller hon antingen varit bosatt i Sverige i minst tre år eller tillgodoräknats pensionspoäng för allmän tilläggspension ATP för minst tre år. Med år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng likställs vissa år,

se nedan. Kravet kvalifikationstid gäller för både svenska och utländska medborgare.

Folkpension beräknas enligt två alternativa regler, antingen i förhållande till det antal år under vilken den försäkrade har varit bosatt i Sverige bosättningsregeln eller i förhållande till det antal år för vilka den försäkrade har tillgodoräknats ATP-poäng ATP-regeln. För att den försäkrade skall ha rätt till oavkortad folkpension måste han eller

SOU 1999: 17 Grundskyddet enligt lagen allmän försäkring 63

om

hon ha tillgodoräknats antingen 40 bosättningsår eller 30 år med ATPpoäng. För personer som är födda mellan åren 1896 och 1914 skall talet trettio bytas ut mot talet tjugo. En pensionsberättigad som är född under något av åren 1915-1923 och som är svensk medborgare skall talet trettio bytas ut mot talet tjugo ökat med ett år för varje år som den pensionsberättigade är född än år 1914. Om antalet är färre

senare reduceras folkpensionen med 1/40 respektive 1/30, eller med relevant tjugondel, för varje år somsaknas. Pensionen skall betalas ut enligt det alternativ som ger det för den pensionsberättigade mest förmånliga resultatet.

Vad beträffar bosättningsregeln gäller att bosättningstid i Sverige kan tillgodoräknas fr.o.m. det år då fyller 16 år t.o.m. det år

en person då han eller hon fyller 64 år.

Vid beräkning folkpension tillgodoräknas bosättningstid i

av som Sverige tid, under vilken har varit folkbokförd i Sverige en-

en person ligt folkbokföringslagen 1991:481. Vid flyttning till utlandet skall hänsyn dock inte tas till tid efter utresan, om personen enligt nämnda lag skall avregistreras som utflyttad.

Vid sidan huvudregeln finns kompletterande regler för vad som

om skall tillgodoräknas bosättningstid i Sverige. Vilka dessa är anges i

som dag i 5 kap. 6-9 AFL. Dessa kan i korthet beskrivas enligt följande.

Den som sökt uppehållstillstånd enligt 1 kap. 4 § utlänningslagen

1989:529 eller motsvarande föreskrifter enligt äldre lag skall som

bosättningstid i Sverige tillgodoräknas även tid före folkbokföring,

han eller hon före folkbokföring oavbrutet har vistats i Sverige. om En svensk medborgare har arbetat utomlands för Svenska

som kyrkan, annat svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund, eller svensk biståndsorganisation tillgodo-

en räknas också bosättningstid, utöver vad som följer av huvudregeln

folkbokföring, för den tid han eller hon har varit utsänd. För tid

om

efter år 1992 gäller bestämmelsen endast om utlandsvistelsen varat

under högst tre år i följd.

Tid under vilken försäkrad haft inkomst av anställning eller in-

en komst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. AFL skall tillgodoräknas bosättningstid i Sverige. Denna bestämmelse förut-

som sätter inte att pensionspoäng tillgodoräknats.

4. Tid före 1993 svensk medborgare haft anställning i annat land

som

som grundat rätt till svensk statligt reglerad pension räknas som bo-

sättningstid i Sverige. Den tid, för vilken rätt till pension grundad bosättning i det andra landet föreligger och för vilken sådan pension

kan utbetalas till den är bosatt i Sverige, skall dock inte lik-

som

ställas med bosättningstid.

64 Grundskyddet enligt lagen allmän försäkring SOU 1999: 17

om

Om regeringen så förordnar, skall tid under vilken en försäkrad under 26 års ålder bedriver studier i annat land räknas bosätt-

som ningstid i Sverige. Den som beviljats uppehållstillstånd med stöd 3 kap. 2 eller 3 §§

av utlänningslagen får tillgodoräkna sig bosättningstid i sitt hemland eller i land där han eller hon beretts tillfällig fristad i förhållande till bosättningstid i Sverige.

I 5 kap. 8 § finns de s.k. överledandereglema innebärande för-

att en tidspensionär vid beräkning av folkpension i form av ålderspension får tillgodoräkna sig den bosättningstid legat till grund för beräk-

som ningen av förtidspensionen. Motsvarande gäller för

en person som uppburit särskild efterlevandepension, varvid det är den avlidnes bosättningstid som beaktas. 5 kap. 9 § AFL reglerar tillgodoräknande av bosättningstid för folkpension i form av förtidspension. För rätt till folkpension grundval av antal år med tillgodoräknade pensionspoäng följer av dagens regler att vissa år för vilka pensionspoäng inte tillgodoräknats skall likställas med sådana år. Enligt 5 kap. 4 § AFL likställs år för vilka tillgodoräknas pensionspoäng:

med

År för vilket pensionspoäng inte tillgodoräknats grund av bristande avgiftsbetalning för inkomster från annat förvärvsarbete eller

grund av begäran om undantagande från ATP. Bestämmelserna om undantagande från försäkringen upphörde att gälla vid utgången av år 1981, men med hänsyn till Övergångsbestämmelser har de alltjämt betydelse för vissa försäkrade. År före år 1960 för vilket beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst. År för vilket erlagts sjömansskatt; för svenska medborgare år före år 1960 och för utländska medborgare år före år 1974. Inkomst som en försäkrad har uppburit före år 1963 från ambassad eller konsulat och för vilken han eller hon varit frikallad från skattskyldighet i Sverige, under förutsättning att det skulle ha beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst skattskyldighet hade

om

förelegat för ersättningen.

De i dag gällande reglerna rätt till folkpension i förhållande

om antingen till antalet bosättningsår eller till antalet med intjänade

pensionspoäng trädde i kraft den l januari 1993. Dessförinnan hade svenska medborgare som var bosatta i Sverige rätt till folkpensionsförmånema, utan att det ställdes något krav bosättnings- eller försäk-

SOU 1999: 17 Grundskyddet enligt lagen om allmän försäkring 65

ringstid. För utländska medborgare ställdes dock krav att viss kvalifikationstid var fullgjord.

Genom övergångsbestämmelsema till denna förändring har samtliga personer som i december 1992 uppbar pension som utgavs oreducerad fått sin pension omräknad till 40-delar. Till dessa personer utges alltså en oreducerad folkpension som anses grundad 40 års bosättningstid. Detta gäller också i fråga den ålderspension vid ikraftträdandet

om som utgjordes förtida Det gäller för dem inte uppbar

av uttag. samma som pension i december 1992 men vid denna tidpunkt hade rätt därtill.

Vidare innebär övergångsbestämmelsema att personer födda år 1937 eller tidigare i princip får tillgodoräkna sig tid utomlands såsom bosättningstid i Sverige, dvs. särskilda regler om beräkning av bosättningstid gäller för dem som är födda år 1937 eller tidigare. För oreducerad folkpension i form av ålderspension grundad 40 års bosättning, krävs att före ansökan om ålderspension skall den som är född mellan åren 1933 och 1937 ha varit bosatt i Sverige under minst fem år, den som är född år 1932 minst fyra år, den som är född år 1931 minst tre år och den som är född år 1930 eller tidigare minst två år. Något krav på att kvalifikationstiden är fullgjord vid fyllda 65 år ställs inte, utan det avgörande är att bosättningskravet är uppfyllt vid ansökan om ålderspension. Detta innebär att en person som är född år 1937 eller

tidigare och uppfyller bosättningskravet vid ansökningstillfället alltid

är berättigad till en oreducerad folkpension grundad bosättning. Om

en pensionsberättigad tjänat rätt till ålderspension som grundats

bosättning i det andra landet och pensionen betalas ut vid bosättning i Sverige, tillgodoräknas dock inte den i utlandet intjänade tiden som bosättningstid i Sverige. Dessa regler gäller samma villkor för svenska och utländska medborgare. För samtliga åldersklasser krävs dessutom att de efter fyllda 16 år varit bosatta i Sverige under sammanlagt minst

tio år. Denna övergångsbestämmelse innebär att en pensionsberättigad

först kan uppbära en reducerad ålderspension under förutsättning att han eller hon vid ansökan uppfyller det först angivna tidskravet och sedan, när kvalifikationstiden fullt ut är uppfylld, få rätt till oreducerad folkpension.

Rätt till folkpension i form av ålderspension tillkommer en försäkrad fr.o.m. den månad han eller hon fyller 65 år. Sådan pension kan dock utges även före denna tidpunkt efter särskild framställan därom men aldrig för tid före den månad då den försäkrade fyller 60 år. Fr.o.m den 1 januari 1998 är den undre pensionsåldersgränsen för personer födda år 1938 eller 61 år. Om rätt till ATP föreligger måste det

senare s.k. förtida uttaget omfatta såväl denna pension folkpensionen. Vid

som pensionsuttag före den månad då den försäkrade fyller 65 år minskas pensionen med 0,5 % per månad som återstår till 65-års månaden. Om

66 Grundskyddet enligt lagen om allmän försäkring SOU 1999: 17

den försäkrade skjuter upp pensionsuttaget ökas pensionen med 0,7 % per månad efter den månad då den försäkrade fyllt 65 år, dock längst t.0.m. den månad då han eller hon fyller 70 år.

Vid beräkningen av bl.a. folkpensionen, pensionstillskottet och

SGA har under ett antal år pensionsförmåner beräknats efter basbeloppet enligt 1 kap. 6 § AFL, sedan det minskats med två procent. Detta basbelopp kallas prisbasbelopp. Sedan ingången av år

numera 1999 skall prisbasbeloppet inte längre minskas vid beräkningen av pensionsförrnåner. Vid uttag vid 65 års ålder utges hel folkpension i form

ålderspension till ogift försäkrad med 96 % prisbasbeloppet. År av av 1999 motsvarar detta 34 944 kr år, eller 2 912 kr per månad. En gift

per person får folkpension i form av ålderspension med 78,5 % av prisbasbeloppet, vilket år 1999 motsvarar 28 574 kr år eller 2 381 kr

per per månad.

Folkpension i form av ålderspension kan tas ut som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels av pension. Vid förtida eller uppskjutet uttag avser minskning eller ökning den del som tas ut i det enskilda fallet.

Ett uttag av pension kan också återkallas. En förutsättning för detta är dock, på motsvarande sätt gäller vid uttag före 65 års ålder, att

som återkallelse samtidigt sker också av utgående ATP. När pensionen ånyo börjar lyftas beräknas dess storlek med beaktande av de beräkningsregler som gäller för förtida eller uppskjutet uttag. En återkallelse av ålderspensionsuttag är sedan den 1januari 1999 begränsad i tid genom att sådan återkallelse endast får göras en gång var sjätte månad.

Till ålderspensionärer som helt saknar eller har låg ATP utges för-

utom folkpension även ett pensionstillskott om maximalt 55,5 % av

prisbasbeloppet 1 684 kr per månad 1999 enligt lagen 1969:205 om pensionstillskott. Tillskottet har tillkommit för att minska de ekonomiska skillnaderna mellan dem som har ATP och dem som inte har sådan pension. I december 1997 uppbar 350 000 eller ca 22 % av

ålderspensionärema pensionstillskott. En majoritet av dessa var kvin-

nor. Av de kvinnliga ålderspensionärema uppbar 33 % pensionstillskott jämfört med sju procent av de manliga.

Pensionstillskottet är inkomstprövat mot ATP i form av såväl

ålderspension som .änkepension, omställningspension, särskild efter-

levandepension och förtidspension samt mot pension enligt utländsk lagstiftning. Avrälmingen mot ATP är konstruerad så sätt att den

som uppbär ATP som överstiger pensionstillskottets nivå inte får något

sådant tillskott. Till den uppbär ATP med lägre belopp

som utges pensionstillskott i den mån de sammanlagda förmånema från ATP inte överstiger nivån för oreducerat pensionstillskott. Pensionstillskottet avräknas krona för krona. Pension enligt utländsk lagstiftning minskar

SOU 1999: 17 Grundskyddet enligt lagen om allmän försäkring 67

pensionstillskottet samma sätt som ATP. För personer som haft inkomst av annat förvärvsarbete och inte betalat tilläggspensionsavgift minskas pensionstillskottet med hänsyn till den ATP som skulle ha utgetts om avgifter hade erlagts till fullo. Fram till den 1juli 1990 gällde motsvarande då den försäkrade, enligt äldre regler, valt att stå utanför försäkringen för ATP genom att begära s.k. undantagande. I sådana fall avräknades pensionstillskottet således mot den ATP skulle utgetts

som om undantagande inte hade skett. Från och med den 1 juli 1990 skall emellertid, vid avräkning av pensionstillskott mot ATP till pensionärer som varit undantagna från försäkringen, endast faktiskt utgående ATP beaktas.

Vid förtida respektive uppskjutet uttag av folkpensionen minskas

respektive ökas pensionstillskottet motsvarande sätt som gäller för

folkpensionen. Vid partiellt uttag av folkpension utges pensionstillskott

med motsvarande andel av fullt pensionstillskott. Pensionstillskottet efter avräkning för eventuell utgående ATP utges med samma antal 40delar eller 30-delar som ålderspensionen i övrigt. Pensionstillskott utges till den som är bosatt i Sverige.

3.2 av ålderspension Inkomstbeskattning

3.2. 1 B akgrund

En viktig del i det nuvarande systemet för grundtrygghet för personer med låg pension är att den som uppbär folkpension har rätt till SGA. Detta är utformat så att pensionärer med enbart folkpension och pensionstillskott inte beskattas.

Redan vid tillkomsten av lagen 1946:431 om folkpensionering år 1948 ansågs att om pensionsfönnånema skulle beskattas fullt ut skulle huvudsyftet med folkpensionsrefonnen, att även de ekonomiskt sämst ställda pensionärerna skulle få en godtagbar levnadsstandard, förlorat. Det då gällande extra avdraget vid beskattningen kom därigenom att tilllämpas även för folkpensionärer.

Det kunde därvid konstateras att ett avdrag om högst 700 kr inte var tillräckligt för att tillsammans med det då gällande ortsavdraget åstadkomma den önskade effekten, nämligen att den som uppbar endast folkpension skulle bli befriad från kommunal skatt. Därför höjdes avdraget för skattskyldiga med folkpension till högst 2 000 kr. Den prövning av

nedsatt skatteförmåga som gällde för övriga skattskyldiga vid beviljandet

av extra avdrag gjordes inte. En person vars inkomst helt eller till huvudsaklig del utgjordes av folkpension ansågs regelmässigt ha en sådan ned-

68 Grundskyddet enligt lagen om allmän försäkring SOU 1999: 17

satt skatteförmåga som var en förutsättning för tillämpning av bestämmelsen.

När en skattskyldig till huvudsaklig del var beroende av folkpensionen för sin försörjning men hade vissa andra inkomster jämkades avdraget. Några mer i detalj angivna regler för hur avdraget skulle jämkas i dessa situationer fanns inte, utan det ankom beskattningsnämndema att bestämma avdragets storlek. Det angavs dock att om folkpensionen inte hade uppgått till hälften av den sammanlagda inkomsten avdrag borde endast medges då särskilda skäl förelåg.

Bestämmelserna .om extra avdrag har därefter ändrats åtskilliga gånger. Flera av dessa ändringar har gjorts i syfte att minska marginaleffekterna av beskattningen.

I anslutning till skattereformen år 1991 ersattes det extra avdraget av SGA. Departementschefen anförde i proposition 1989/90:11O att även med de förändringar som skett tidigare år gav pensionärsbeskattningen inte önskvärda marginaleffekter. Han anförde vidare att det var av betydande intresse att pensionärer skulle beskattas samma sätt som övriga skattskyldiga. En sådan lösning skulle dock, enligt departementschefen, inte vara problemfri. Dels skulle vissa pensionärsgrupper, t.ex. många statspensionärer, få försärnringar, dels skulle det statsfinansiella läget påverkas negativt. Regeringen var således utan ytterligare överväganden inte beredd att lägga fram något förslag om lika beskattningsregler för pensionärer som för övriga skattskyldiga.

3.2.2 vid

Huvudregler inkomstbeskattning

Beskattningen av pensionärerna sker enligt bestämmelser om inkomstskatt för fysiska personer. Dessa finns i kommunalskattelagen 1928:370 och lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt. Inkomstskatt tas ut för

inkomst av tjänst, -

inkomst av näringsverksamhet och -

inkomst av kapital. -

För inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet förvärvsinkomster tas ut såväl kommunal som statlig inkomstskatt. I fråga

om inkomst av kapital tas däremot ut endast statlig inkomstskatt. Pensioner beskattas som inkomst av tjänst. Det gäller såväl allmän pension och pension från tidigare arbetsgivare pension utgår grund

som som av pensionsförsäkring.

SOU 1999: 17 Grundskyddet enligt lagen allmän försäkring 69

om

Vid beräkning av skatten sammanräknas inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst. Efter eventuella allmänna avdrag fastställs den taxerade förvärvsinkomsten. Den taxerade förvärvsinkomsten minskas med allmän pensionsavgift för året. Den allmänna pensionsavgiften betalas inte pensioner. Efter avdrag för pensionsavgifter minskas inkomsten med grundavdrag eller, om det skulle var mer fördelaktigt, för folkpensionärer med SGA. Det som återstår efter avdrag för pensionsavgiften för förvärsverksamma och efter grundavdrag utgör den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Det är denna inkomst som läggs till grund för beräkning av skatten.

För beskattningsbar förvärvsinkomst skall, nämnts, betalas

en som både kommunal och statlig inkomstskatt. Den kommunala inkomstskatten bestäms av respektive kommun och varierar i landet. För inkomståret 1999 har Danderyds kommun den lägsta kommunalskatten, 27,01% den beskattningsbara inkomsten. Den högsta skatten är

av 34,75 %. Denna skattesats gäller i Stigsjö församling i Härnösands kommun.

Den statliga inkomstskatten förvärvsinkomster är ett fast belopp plus 20 % inkomsten överstiger en viss nivå. För inkomståret

av som 1999 uppgår denna nivå till 219 300 kr. Det fasta beloppet är 200 kr. För beskattningsbara förvärvsinkomster som överstiger 360 000 kr är skattesatsen för den statliga inkomstskatten 5 procentenheter högre, dvs. 25 %.

Grundavdraget bestäms utifrån den taxerade förvärvsinkomsten och tillgodoräknas vid såväl den kommunala den statliga taxeringen.

som

Som framgår tablå3.1 är grundavdraget i princip lägst 0,24 pris-

av basbelopp, vilket för inkomståret 1999 är 8 700 kr. Vid taxerad inkomst

uppgår till högst 0,24 prisbasbelopp är grundavdraget lika stort som

den taxerade förvärvsinkomsten. Avdraget stiger med ökande insom komster inom inkomstintervallet 1,86 2,89 prisbasbelopp; dvs.

- 68 000 105 100 kr år 1999. Vid inkomster från 105 200 till 110 700

kr är avdraget högst. Därefter reduceras avdraget i takt med

som stigande inkomster.

Om den skattskyldige varit bosatt i Sverige endast under en del av beskattningsåret uppgår grundavdraget till en tolftedel av 0,24 prisbasbelopp för varje kalendermånad eller del därav som den skattskyldige har bott i landet.

70 Grundskyddet enligt lagen allmän försäkring om

Tablå 3.1 Grundavdraget vid olika inkomstnivåer. Inkomståret 1999. Taxeringsåret 2000. Det fastställda prisbasbeloppet 36 400 kr år 1999.

Taxerad inkomst Taxerad inkomst Grundavdrag Grundavdrag Prisbasbelopp Kronor Prisbasbelopp Kronor

Under 0,24 Under 8 700 taxerad inkomst taxerad inkomst

0,24 upp till 1,86 8 700 till 67 900 0,24 8 700

Över 1,86 Från 68 000 till 0,24 25% Från 8 800 till upp + av till 2,89 105 100 taxerad inkomst 18 000 som överstiger 1,86 men inte 2,89

Över 2,89 Från 105 200 till 0,24 0,25 2,89 18 100 upp + till 3,04 110 700 1,86 :0,4975 - Över 3,04 Från 110 800 0,4975 10 % av Från 18 000 till taxerad inkomst 8 700 vid en som överstiger taxerad inkomst 3,04 dock alltid 203 800 och minst 0,24 högre

3.2.3 SGA

Som tidigare nämnts är en viktig del i det nuvarande systemet för grundtrygghet att den som uppbär folkpension har rätt till SGA. Rätten till SGA gäller såväl ålderspensionärer förtidspensionärer och som vuxna personer med efterlevandepension. De pensionsförmåner som ger mottagaren rätt till SGA är folkpension i form av ålderspension,

förtidspension/sjukbidrag, omställningspension, särskild efterlevande-

pension, änkepension, bamtillägg och hustrutillägg. Enbart delpension, barnpension eller enbart skattefria folkpensionsförmåner ger inte rätt till SGA. För att rätt till SGA skall föreligga skall folkpensionen, pensionstillskottet och den ATP föranlett avräkning pensionstillskottet som av sammantaget uppgå till minst 6 000 kr eller minst till en femtedel av den sammanräknade inkomsten. Med folkpension likställs därvid den ålders-, efterlevande- och förtidspension utges enligt utländsk lagsom stiftning om social trygghet, när den utges efter grunder är jämförsom

SOU 1999: 17 Grundskyddet enligt lagen om allmän försäkring 71

bara med vad som gäller för folkpension. Detta gäller under förutsättning att pensionen beskattas i Sverige.

För de ålderspensionärer vars ålderspension uppgår till 1,515 pris-

basbelopp för ensamstående och 1,34 prisbasbelopp för gifta är avdraget det samma som pensionen, dvs. 1,515 respektive 1,34 prisbas-

belopp.

SGA minskar med 65 procent av de pensioner folkpension, ATP,

änkepension, tjänstepension och viss utländsk pension som överstiger grundnivån 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp. I detta samman-

hang skall arbetsskadelivränta enligt 4 kap. lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring pension och således påverka storleken

anses vara på SGA, om sådan livränta uppbärs tillsammans med förtidspension. Den utländska pension reducerar SGA beskrivs närmare nedan.

som

Avtrappningsreglema framgår tablåema 3.2 respektive 3.3.

även av

Avtrappningen är utformad ett sådant sätt att SGA vid tillräckligt höga pensionsinkomster blir lägre än det vanliga grundavdraget. Pensionären har alltid rätt till det vanliga grundavdraget om det är mer fördelaktigt. Av tablåema framgår att vid taxerad inkomst om 112 300 kr för ensamstående och 98 500 kr för gift ålderspensionär är SGA lika

en stort eller lägre än det vanliga grundavdraget.

SGA får inte överstiga den pension som reducerar avdraget. Undantaget från denna bestämmelse är om personen samtidigt med pensionen uppbär yrkesskadelivränta. Om den utbetalda pensionen efter samordningen är lägre än folkpension och PTS före samordning kan SGA medges med högre belopp än den utbetalda pensionen. En redogörelse för SGA-bestämmelsema för pensionärer med yrkesskadelivränta finns i avsnitt 7.7.

Vid förtidspensionering och partiella uttag liksom för de personer

inte uppburit pension hela beskattningsåret eller för de personer

som

inte har varit bosatta i Sverige under hela beskattningsåret gäller som

särskild spärregel. Den innebär att SGA inte får bli större än sumen man av den pension personen uppbär i form av folkpension, pensionstillskott och ATP som reducerat pensionstillskottet.

72 Grundskyddet enligt lagen om allmän försäkring SOU 1999: 17

Tablå 3.2 SGA för ensamstående ålderspensionär för inkomståret 1999. Taxerad inkomst ålderspension. Det fastställda prisbasbeloppet 1999 är 36 400 kr.

Taxerad inkomst Taxerad inkomst SGA Grundavdrag Prisbasbelopp Kronor Kronor Kronor

Under 1,515 Under 55 100 taxerad inkomst 8 700

1,515 55100 55 100 8700

Över 1,515 till Över 55 100 Från 55 100 till Från minst 8 700

upp men max 3,085 nivå där lägre än 112 300 minst 18 000 till 17 9002 grundavdraget blir lika bra eller bättre l Till följd av avrundningsbestämmelserna vid beräkning av grundavdrag, SGA och taxerad inkomst kan den exakta nivån variera från år till år. I tabellen anger

1999 års nivå. Den extra skärningspunkten mellan SGA och grundavdrag är 3,0877 prisbasbelopp. 2Grundavdrag kan uppgå vid taxerad inkomst

till högst 18 100 kr, men en som

rätt till detta grundavdrag är SGA högre. ger

Tablå 3.3 SGA för gift ålderspensionär för inkomståret 1999 Taxerad inkomst ålderspension. Det fastställda prisbasbeloppet 1999 är 36 400 kr.

Taxerad inkomst Taxerad inkomst SGA Grundavdrag Prisbasbelopp Kronor Kronor Kronor

Under 1,34 Under 48 700 taxerad inkomst 8 700

1,34 48 700 48 700 8 700

Över 1,34 till Över 48 700 Från 48 700 till Från minst 8 700

upp men max 2,706 nivå där lägre än 98 500 minst 16 500 till 16 400 grundavdraget blir lika bra eller bättre I Till följd av avrundningsbestämmelserna vid beräkning av grundavdrag, SGA och taxerad inkomst kan den exakta nivån variera från till år. I tabellen anger

1999 års nivå. Den extra skärningspunkten mellan SGA och grundavdrag är 2,7067 prisbasbelopp.

SOU 1999: 17 Grundskyddet enligt lagen om allmän försäkring 73

Utländsk pension och SGA

Utländsk ålders-, efterlevande- eller sjuk/förtidspension, som betalas ut enligt utländsk lagstiftning om social trygghet och som utges enligt grunder som är jämförbara med svensk folkpension, skall vid taxeringen behandlas som svensk folkpension. En förutsättning är att den utländska pensionen beskattas i Sverige. Detta innebär att sådan pension ger rätt till SGA om den enbart eller tillsammans med svensk folkpension är minst 6 000 kr.

Den utländska pensionen medför också, liksom svensk pension, att SGA reduceras med 65 % av den del av den samlade pensionen som överstiger 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp. För den vars svenska folkpension är tillräcklig för att ge SGA blir således den utländska motsvarigheten till folkpension en pension bland de andra, dvs. den dels ger utrymme för SGA, dels minskar SGA.

Folkpension finns i Norden, i Nederländerna och i Kanada. I Sverige beskattas här bosatta för deras norska pensioner. För de personer som skulle ha varit berättigade till ett särskilt avdrag för ålder och invaliditet om de hade varit bosatt i Norge gäller därvid särskilda bestämmelser enligt det nordiska dubbelbeskattningsavtalet SFS 1996:1512. Enligt detta skall ett särskilt avdrag medges som tillsammans med SGA skall vara minst 20 000 kr, dock högst hela den norska pensionen.

Enligt skatteavtalet med Tyskland skall tysk grundpension vid beskattning i Sverige behandlas som svensk folkpension och vice versa.

-

För de personer som-har svensk folkpension och samtidigt har utländsk socialförsäkringspension gäller att, om den utländska pensionen inte är skattepliktig i Sverige, den inte heller påverkar SGA. Är pensionen skattepliktig i Sverige påverkar den SGA samma sätt som ATP och svensk tjänstepension gör.

Statistik

År 1998 SGA enligt preliminära uppgifter från taxeringen detta år

var ett bättre alternativ än det vanliga grundavdraget för ca 810 462 hu-

vudsakligen kvinnliga ålderspensionärer. Detta framgår av tabell 3.1. Det genomsnittliga avdraget uppgick till 39 900 kr. Kvinnor

hade i regel högre avdrag än män. Avdraget var också högre för de äldre pensionärerna jämfört med de yngre.

Genom den skattesubvention som SGA innebär kan de allmänna pensionerna utges med ett lägre belopp än vad som skulle vara fallet om samma Skatteregler gällde för pensionärer som för övriga inkomst-

74 Grundskyddet enligt lagen om allmän försäkring

tagare. Kostnaden för SGA kan därför anses motsvarar kostnaden för den höjning av pensionerna som behövs, om pensionsinkomstema skall beskattas fullt ut. Kostnaderna för SGA vad gäller ålderspensioner beräknas för år 1998 ha uppgått till 10,8 miljarder kronor.

Tabell 3.1 Antalet ålderspensionärer med SGA samt storleken på avdragen. Fördelning efter ålder och kön. December 1998.

Män Kvinnor Samtliga

Genom- Genom- Genom-

snittligt snittligt snittligt

tidigare Totalt 134 736 36 900 675 726 40 400 810 462 39 900 Källa: RFV, SPV och KPA

3.2.4 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Den som är bosatt utomlands och har svensk ålderspension är skattskyldig i Sverige för viss del av pensionen enligt lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta SINK-lagen. Utomlands bosatta är också skattskyldiga för pension som utges grund

personer av pensionsförsäkring när försäkringsgivaren är en svensk försäkringsrörelse och för tjänstepension som utgår grund av arbete utfört i Sverige. skattskyldighet föreligger också för ersättning i form av arbetsskade- och yrkesskadelivränta samt andra därmed jämställda ersättningar.

Särskild inkomstskatt tas ut med 25 % av den skattepliktiga inkomsten.

Ett belopp som motsvarar uppburen folkpension och pensionstillskott är inte skattepliktigt enligt SINK-lagen. Skatt tas inte ut dessa pensionsförmåner. Som folkpension jämställs även ATP i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskottet. Bampension och Vårdbidrag däremot räknas inte i detta sammanhang som folkpension. Detta kan beskrivas med följande exempel.

SOU 1999: 17 Grundskyddet enligt lagen om allmän försäkring 75

En i utlandet bosatt ogift ålderspensionär har en årlig ålderspension om 54 272 kr i princip motsvarande en oreducerad folkpension och pensionstillskott. Pensionen består av folkpension och tilläggspension som är reducerad med 15/30 bosättningsbaserad folkpension betalas i princip inte ut till annan än den som är bosatt i Sverige. Tilläggspensionen utgör 36 800 kr och folkpensionen 17 472 kr 0,9636 40015/30. Pensionstillskott utges inte, eftersom tilläggspensionen reducerat detta. Om pensionstillskott hade utgått hade det utgjort ett belopp om 10 101 kr 0,55536 40015/30. Det skattefria beloppet utgörs således av uppburen folkpension och den del av tilläggspensio-

som föranlett avräkning av pensionstillskottet, eller 27 573 kr. nen

Av exemplet ovan framgår att den pensionsberättigade är skattepliktig för 26 699 kr av sin pension. I vårt exempel blir skatten 6 675 kr och nettopensionen således 47 597 kr. Något grundavdrag finns inte vid beräkning särskild inkomstskatt. Det saknar vidare betydelse för

av skattefriheten för folkpension vilka övriga pensioner den pensionsberättigade uppbär.

4 Det reformerade

ålderspensionssystemet

4.1 Inkomstgrundad ålderspension

Huvuddragen iden inkomstgrundade ålderspensionen

Folkpension, ATP, delpension och pensionstillskott skall ersättas av ett

ålderspensionssystem skall utgöra självständig försäkringsgren

som en skild från andra socialförsäkringar. Liksom dagens ålderspensionssystem skall det reformerade pensionssystemet obligatoriskt. Det

vara skall i högre grad än det tidigare ålderspensionssystemet vara försäkringsmässigt uppbyggt i den meningen att förmånema skall motsvara de avgifter betalas in. Systemet skall således vara avgiftsbaserat i

som stället för förmånsbaserat.

Pensionssystemet bygger livsinkomstprincipen, dvs. pensionsrätt

skall kunna tjänas in under i princip hela den försäkrades livstid och baseras inkomster under hela förvärvstiden. Pensionsrätt skall kunna tjänas in från och med 16 års ålder, men någon övre åldersgräns finns inte. Tillgodoräknad pensionsrätt grundar sig huvudsakligen på pensionsgrundande inkomst. Pensionsgrundande inkomst i det reformerade ålderspensionssystemet utgörs förvärvsinkomster och sociala

av samma ersättningar vid sjukdom, arbetslöshet, föräldraledighet m.m. som enligt reglerna i lagen 1962:381 allmän försäkring AFL är pen-

om

sionsgrundande.

Även andra fiktiva inkomster kan enligt särskilda regler vara pensionsgrundande, s.k. pensionsgrundande belopp. Som nämnts i avsnitt 2 pågår inom Socialdepartementet ett arbete med att nämnare utforma regler för ersättning vid långvarig medicinskt grundad arbetsoförmåga. Däri ingår bl.a. frågan hur ålderspensionsrätt skall tillgodoräknas för förtidspensionärer fr.o.m. år 2001. De regler som föreslagits i proposition 1997/982151 Inkomstgrundad ålderspension och antagits

m.m. som

riksdagen gäller för tillgodoräknande av ålderspensionsrätt för förav tidspensionärer till dess att ett reformerat förtidspensionssystem träder i kraft. Fram till dess skall försäkrade enligt reglerna i AFL uppbär

som förtidspension i form av ATP beräknad grundval av antagandepoäng

78 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1999: 17

för varje år tillgodoräknas ett särskilt pensionsgrundande belopp baserat en fiktiv inkomst.

Pensionsgrundande belopp skall också kunna tillgodoräknas förälder till små bam. På motsvarande sätt skall den som genomgår grundutbildning inom totalförsvaret kunna tillgodoräknas pensionsgrundande belopp. Även studier med studiemedel skall kunna medföra tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp. I proposition 1997/98:15l framhöll regeringen att sådan pensionsrätt skall kunna tillgodoräknas inom ramen för det reformerade pensionssystemet fr.o.m. år 1995. Några förslag till hur utformningen av pensionsrätt för studier med studiemedel skall se ut lämnades dock inte, utan regeringen ansåg att denna fråga bör lösas i samband med beredningen av reformeringen av studiestödsystemet.

Pensionsgrundande inkomst skall fastställas för varje år som en försäkrad har haft inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete, om inkomsten före avdrag för allmän pensionsavgift uppgår till minst 24 % av prisbasbeloppet enligt AFL. Någon motsvarande begränsning finns

inte för fastställande av pensionsgrundande belopp.

Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst gäller i det reformerade ålderspensionssystemet liksom vid fastställande av ATP att inkomster över ett visst belopp inte beaktas. Detta s.k. intjänandetak inom ATP-systemet motsvaras av 7,5 prisbasbelopp. Initialt kommer intjänandetaket för fastställande av pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp inom det reformerade ålderspensionssystemet att vara det samma. Från och med år 2001 skall intjänandetaket motsvara 7,5 inkomstbasbelopp, ett basbelopp som inte kommer att följa prisutvecklingen utan i stället den allmänna inkomstutvecklingen.

För varje år som det för en försäkrad skall fastställas pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp skall även pensionsrätten fastställas. Den reformerade ålderspensionen är uppdelad i två slag av pension, inkomstpension och premiepension. Pensionsrätten tillgodoräknas för 18,5 % av de inkomster och belopp som grundar pensionsrätt efter avdrag för allmän pensionsavgift. Därav skall 16 procentenheter tillgodoräknas inom ett fördelningssystem inkomstpension och resterande 2,5 procentenheter inom ett prerniepensionssystem prerniepension. Under åren 1995-1998 tillgodoräknas dock 16,5 procentenheter i fördelningssystemet och 2 procentenheter i premiepen-

sionssystemet.

Som inledningsvis nämnts är det reformerade pensionssystemet avgiftsbaserat. Pensionsrätt som tillgodoräknas för ett år utgör 18,5 % av faktiska och fiktiva inkomster upp till intjänandetaket. Motsvarande belopp skall också betalas in till pensionssystemet. Samtliga inkomstslag som ger pensionsrätt är därför avgiftsgrundande. Den avgift som

SOU 1999: 17 Det reformerade ålderspensionssystemet 79

staten betalar till ålderspensionssystemet för pensionsgrundande socialförsäkrings- och arbetslöshetsersättningar benämns statlig ålderspen-

sionsavgift. Allmän pensionsavgift betalas av den pensionsberättigade

och skall beräknas ett underlag består inkomst av anställning

som av och inkomst annat förvärvsarbete. Arbetsgivare och egenföretagare

av

erlägger socialavgifter i fonn arbetsgivaravgift och egenavgift enligt

av lagen 1981:691 om socialavgifter.

Det totala uttaget avgifter för ålderspension skall uppgå till

av

den pensionsgrundande inkomsten och de pensionsgrundan-

18,5 % av de beloppen. Hur fördelningen skall ske mellan allmän pensionsavgift och arbetsgivaravgift är ännu inte bestämt utan ingår i det fortsatta beredningsarbetet inom regeringskansliet.

Värdet intjänade pensionsförmåner skall inte som i dag vara en-

av bart inflationsskyddade utan skall även kopplade till den allmänna

vara inkomstutvecklingen i samhället. Den ackumulerade pensionsrätten för inkomstpension skall alltså årligen räknas upp med ett inkomstindex, vilket skall fastställas varje år. Den årliga ålderspensionens storlek skall också påverkas förändringar i den genomsnittliga livslängden.

av Vidare skall pensionsbehållningen efter de avlidit, s.k.

personer som arvsvinst, fördelas mellan de kvarlevande i samma ålder som den avlidne, samt ett avdrag göras för förvaltningskostnadema. Den årliga in-

komstpensionen beräknas grundval av summan av tillgodoräknade

pensionsrätter delad med ett delningstal baserat på genomsnittlig återstående livslängd vid pensioneringen. Den inkomstpension som betalas ut skall knuten till den allmänna inkomstutvecklingen.

vara

Beräkningen premiepensionen skall ske med tillämpning av prin-

av ciper är allmänt vedertagna inom privat livförsäkring. Premiepen-

som sionen administreras Premiepensionsmyndigheten. Den fastställda

av pensionsrätten för premiepension skall fonderas. För varje pensions-

sparande skall Premiepensionsmyndigheten föra ett premiepensions-

konto. Den pensionsberättigade skall själv kunna välja den fond som skall förvalta besparingen. För den inte anmäler något val av fond

som kommer sparade medel att föras över till Premiesparfonden inom All-

männa pensionsfonden. Inom premiepensionssystemet finns en möjlig-

het välja ett efterlevandeskydd. En make eller maka skall också

att

till den andre maken. Överkunna överföra intjänad premiepensionsrätt föringen är frivillig och kan ske fortlöpande år för år eller endast avse intjänad pensionsrätt i premiepensionssystemet under ett år.

Såväl inkomstpension premiepension kan tas ut fr.o.m. den

som

månad den pensionsberättigade fyller 61 år. Uttag av ålderspen-

som sion i det reformerade pensionssystemet kan ske fr.o.m 2001.

80 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1999: 17

Införandet av reformerade regler om inkomstgrundad ålderspension

Reglerna för det reformerade ålderspensionssystemet trädde i princip i kraft år 1999. Utbetalning reformerad ålderspension kommer av emellertid inte att kunna ske förrän år 2001. Införandet de reformeav rade reglerna skall ske gradvis genom att vissa åldersgrupper även fortsättningsvis delvis får sin ålderspension beräknad enligt nuvarande regler. Pensionsberättigade som är födda 1954 eller kommer senare att omfattas av det reformerade pensionssystemet fullt ut. Personer som är födda under åren 1938-1953, den s.k. mellangenerationen, skall få sin ålderspension beräknad med successivt ökade antal tjugondelar från det reformerade ålderspensionssystemet. En pensionsberättigad är som född år 1938 kommer med denna metod att tjäna pensionsrätt med 4/20 i det reformerade pensionssystemet och med 16/20 i ATP-systemet. En pensionsberättigad som är född året efter kommer att tjäna 5/20 i det reformerade ålderspensionssystemet, Personer födda år osv. 1937 eller tidigare kommer inte alls att omfattas det reformerade av ålderspensionssystemet, utan de kommer alltjämt att tjäna in inkomstgrundad ålderspension i ATP-systemet. Reglerna fastställande och om beräkning sådan pension har emellertid förts till lagen av över 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension LIP. Övergångsregleringen innebär att för försäkrade som tillhör mellangenerationen kommer parallellt att registeras pensionspoäng för ATP och pensionsrätt inom det reformerade ålderspensionssystemet. Reformerad pensionsrätt kommer endast att fastställas kvotdelsvis, medan kvoteringen avseende ATP-pension kommer att ske först när den årliga

pensionen beräknas vid pensioneringstidpunkten.

I pensionssystemet enligt AFL tillgodoräknas pensionspoäng endast för inkomster överstigande ett förhöjt prisbasbelopp. Lägre inkomster kan sägas ha kompenserats av folkpension. När det gäller i personer mellangenerationen skall, vid beräkningen av den inkomstrelaterade ålderspension som baseras ATP, den försäkrade kompenseras för den folkpension skulle ha utgetts pensionen hade utbetalats som om med stöd av reglerna i det tidigare pensionssystemet. Denna kompensation, det s.k. folkpensionstillägget, följer den högre nivån oreduceav

rat folkpensionsbelopp, dvs. 96 % av prisbasbeloppet för en ensamstå-

ende och 78,5 % av samma basbelopp för är gift. Folkpenen som sionstillägget beräknas endast i förhållande till antal år med tillgodoräknade pensionspoäng.

Pensionsrätt för förfluten tid

För alla omfattas de reformerade reglerna för inkomstgrundad

som av ålderspension skall även förvärvsinkomster före år1999 beaktas vid t beräkning pensionsrätt inom det reformerade systemet. Till grund

av

för beräkningen pensionsgrundande inkomst skall för varje år av

fr.o.m. år 1960 ligga den ATP-poäng som har registrerats för året med tillägg för poäng. Pensionsgrundande belopp för bamår skall tillgo-

en doräknas fr.o.m. år 1960. Andra pensionsgrundande belopp, utom såvitt

avser förtidspension för vilken pensionsrätt grundas registrerade

pensionspoäng, skall dock bara tillgodoräknas fr.o.m. år 1995.

4.2 Garantipensionen i det reformerade ålderspensionssystemet

I det reformerade ålderspensionssystemet ersätts folkpension, pensions-

tillskott och SGA med ett nytt garantipensionssystem vad gäller personer födda år 1938 eller senare.

Rätt till garantipension grundas enbart försäkringstid i Sverige. Vad gäller tid utgör försäkringstid är reglerna i stort sett de samma

som

i dag gäller för bosättningstid enligt AFL.

som

Vid kortare tid än 40 års försäkringstid bosättningstid i Sverige

skall garantipensionen reduceras proportionellt. Någon motsvarighet

till nuvarande 30-dels beräkning i relation till antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats finns inte. Anledningen till detta är, enligt vad framgår förarbeten till lagen 1998:702 om garanti-

som av

pension, dels att inkomstpension i det reformerade ålderspensionssys-

temet skall kunna tjänas in från första kronans inkomst varje år, dels att

pensionsrätten inte sätt som dagens tilläggspension blir

samma knuten till vissa bestämda år. Av förarbetena framgår också att en övergångsregel har övervägts för de i dag har bättre kvot i

personer som en 30-delar än i 40-delar och därför får större avkortning i sitt grund-

en skydd, än vad de skulle ha fått i dagens system. Regeringens bedömning har därvid varit att behovet av en sådan regel inte är så stort att en sådan lösning uppväger de problem den skulle innebära.

Garantipensionen får betalas ut först från 65 års ålder. Om den pen-

sionsberättigade tagit ut inkomstgrundad pension före den tidpunkten, beräknas garantipensionen som om den inkomstgrundade pensionen

hade tagits ut vid 65 års ålder. Analogt gäller att om pensionsuttaget skjuts beräknas garantipensionen med ledning av den inkomst-

upp grundade pension skulle ha betalats ut, om sådan pension hade

som börjat tas ut vid 65 års ålder.

82 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1999: 17

Vid partiella uttag av inkomstgrundad ålderspension medges

garantipension med motsvarande andel. Partiell garantipension beräknas så sätt att först beräknas hur stor garantipensionen skulle bli vid helt ut-

tag av inkomstgrundad ålderspension. Därefter görs andelsberäkningen.

Garantipension betalas ut endast till den som är bosatt i Sverige. I undantagsfall kan dock garantipension betalas ut till är

en person som bosatt utomlands, om det är uppenbart oskäligt att inte betala ut pensionen.

Garantipensionen för en ensamstående pensionär beräknas med utgångspunkt från basnivå 2,13 prisbasbelopp. Basnivån minskas

en om med ett belopp motsvarande 100 % av den inkomstgrundade ålderspensionen till den del denna inte överstiger 1,26 prisbasbelopp. Detta innebär att alla, vars inkomstgrundade pension är 1,26 prisbasbelopp eller lägre eller som- helt saknar inkomstgrundad pension, garanteras en

pension på 2,13 prisbasbelopp.

Om den inkomstgrundade ålderspensionen är högre än 1,26 prisbasbelopp minskas basnivån dels med 1,26 prisbasbelopp, dels med ett belopp motsvarande 48 procent av den del av inkomstgrundad pension som överstiger 1,26 prisbasbelopp.

För en gift pensionär är basnivån 1,90 prisbasbelopp. På motsvarande sätt som för ensamstående reduceras basnivån med ett belopp mot-

svarande hela den inkomstgrundade ålderspensionen till 1,14 pris-

upp basbelopp, och med ett belopp motsvarande 48 procent av den inkomstgrundade pensionen till den del denna pension överstiger 1,14 prisbasbelopp. Med gift likställs den som sammanbor med någon med vilken han eller hon har varit gift eller har eller har haft bam.

I likhet med vad som gäller för SGA i nuvarande regelsystem är

garantipensionen helt bortreducerad vid en pensionsinkomst ca 3 pris-

basbelopp för en ensamstående ålderspensionär och 2,7 prisbasbe-

ca

lopp för en gift ålderspensionär.

I det reformerade pensionssystemet kommer garantipensionen att beskattas som vanlig förvärvsinkomst. Pensionärer med garantipension kommer således inte som nu att särbehandlas i skattehänseende, utan för dem skall gälla inkomstskattebestämmelser för övriga

samma som skattskyldiga. Skattebestämmelsema vad gäller inkomst av tjänst framgår av avsnitt 3.2.2.

Vid garantipensionens utfomming utgick man bl.a. från att pensionema i det nuvarande systemet även i fortsättningen skulle beräknas med prisbasbeloppet efter att det har minskats med två procent. Emellertid har beräkningsreglema i detta avseende ändrats innebärande att prisbasbeloppet från och med år 1999 inte minskas när pensionen och SGA beräknas. Det innebär att basnivåema 2,13 respektive 1,9 prisbasbelopp inte helt ersätter dagens grundtrygghet för dem är

som

SOU 1999: 17 Det reformerade ålderspensionssystemet 83

bosatta i kommuner med kommunalskatt på 33,5 % eller högre.

en Detta framgår även figur 4.1 respektive 4.2. För de pensionärer som

av bor i kommuner med lägre skatt basnivåema netto sedan skatten är

ger avdragen högre grundskydd än dagens folkpension och pensionstillskott. Detta gäller ett normalfall där en pensionsberättigad har tjänat in

inkomstpension och tilläggspension motsvarande den som en penen sionsberättigad i dagens system skulle ha erhållit efter 30 intjänade ATP-år.

I figurerna 4.1 och 4.2 visas skillnaden i pensionsnivå efter skatt mellan reformerat och nuvarande regelsystem för ålderspensionär

en

är berättigad till garantipension. Det förutsätts att tilläggspensiosom

och folkpensionens grundbelopp sammantaget är lika stort som den nen inkomstrelaterade ålderspensionen i det nya systemet. Vidare förutsätts att pensionären inte har några andra inkomster utöver den allmänna pensionen. Figur ensamstående ålderspensionär bosatt i

4.1 avser en kommun med skattesats 34,0 %. Figur 4.2 visar motsvarande för

en en gift pensionär.

Figur 4.1 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan reformerat och nuvarande den inkomstgrundade pensionen är densamma i båda syste-

system om

Kommunalskatt 34,0 %. Ensamstående pensionär. men.

250-

200-

150-

100-

50-

Inkomstgrundadpensionlprlsbasbelop

Figur 4.2 Skillnad ipensionsinkomst efter skatt mellan reformerat

och nuvarande system om den inkomstgrundade pensionen är densamma i båda systemen. Kommunalskatt 34,00 %. Gift pensionär.

inkomstgrundadpension prisbasbeloppl

Garantipensionens basnivåer och avtrappningsintervall prisindexeras,

dvs. de räknas upp år från år med prisindex. Detta innebär att den inkomstgrundade pensionen och garantipensionen kommer att utvecklas

olika sätt. En konsekvens av att uppräkningen av de olika pensionsförmånema sker skilda sätt är att garantipensionsbeloppet vid ingången av ett nytt kalenderår kan förändras. En konsekvens är att

annan det utges ett visst tillskott från garantipensionssystemet, att detta

men vid hög tillväxt faller bort året därpå, därför att den inkomstgrundade pensionen blivit högre och överstiger den nivå, där tillskott i form av garantipension kan utges. Även den omvända situationen kan

naturligtvis inträffa.

Garantipensionen avräknas mot inkomstgrundad ålderspension. Avräkning sker också mot efterlevandepension i form övergångsvis ut-

av given änkepension från ATP och viss utländsk pension. Tjänstepensioner skall inte beaktas vid beräkning av garantipension.

I fall då den inkomstgrundade pensionen utges med lägre belopp grund av att ålderspensionsavgift tidigare tilläggspensionsavgift och allmän pensionsavgift inte fullt ut erlagts för inkomst annat för-

av värvsarbete, avräknas garantipensionen mot den inkomstgrundade

pension som skulle ha utgetts, om samtliga avgifter hade betalats.

SOU 1999: 17 Det reformerade ålderspensionssystemet 85

4.3 Den övergångsvisa garantipensionen

enligt princippropositionen

Det ursprungliga förslaget till övergångsvis garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare presenterades Pensionsarbetsgruppen i av betänkandet Reformerat pensionssystem SOU 1994:20. Därvid var alla pensionärer efter omläggningen skall betala

utgångsläget att

skatt förvärvsarbetande utan att för den skull få sämre pensamma som sion efter avdrag för skatt jämfört med nettopensionen enligt nuvarande bestämmelser. Förslaget i princippropositionen är helt i linje med vad föreslogs i betänkandet. som Förslaget till övergångsvis garantipension liknar i utformningen garantipensionen är inte lika generöst. Förslaget innebär således att men pensionärerna lägsta pension. Den pensionär som helt garanteras en saknar tilläggspension får hela denna garanterade pension i form av

övergångsvis garantipension. För pensionärer med viss tilläggspension den övergångsvisa garantipensionen i förhållande till

reduceras

tilläggspensionen. ogift pensionär innebär princippropositionens förslag att den

För en maximala övergångsvisa garantipensionen basnivån bestäms till 2,1

prisbasbelopp. Basnivån reduceras med 95 % av tilläggspensionen upp till 1,235 prisbasbelopp, med 85 % tilläggspensionen mellan 1,235

av med 40 % tilläggspensionen därutöver".

och 1,725 prisbasbelopp och av

Den övergångsvisa garantipensionen enligt förslaget är helt bortreduce-

rad vid en tilläggspension 3,0 prisbasbelopp.

För gift pensionär föreslås en basnivå 1,87 prisbasbelopp. en Denna basnivå reduceras med 95 % tilläggspensionen upp till 1,0 av

prisbasbelopp, med 85 % tilläggspensionen mellan 1,0 och 1,55

av prisbasbelopp och med 40 % över denna nivå upp till 2,681 prisbasbelopp. Därefter är den övergångsvisa garantipensionen enligt förslaget helt bortreducerad. Vidare innebär förslaget att det vid avräkningen även beaktas viss änkepension, tjänstepension och utländsk inkomstrelaterad pension. Basnivåema och avtrappningsintervallen föreslås vara värdesäkrade de, sätt gäller för garantipensionen, följer genom att samma som

prisindexets utveckling. Redan i princippropositionen uppmärksammade regeringen att den

föreslagna konstruktionen övergångsvis garantipension hade vissa av brister. Bland annat skulle förslaget, det genomfördes, innebära att om tröskeleffekt uppkommer vid övergången från pension bestående en en endast folkpension till pension med krona i ATP. Regeringen av en en tröskeleffekten bör elimineras och att särskilda regler därför uppgav att

86 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1999: 17

kan behöva införas samt att utformningen dessa skall övervägas av under det fortsatta lagstiftningsarbetet. Vidare tog regeringen fasta att SGA inte pensionstillskottet men reduceras med hänsyn till tjänstepensionen. Detta innebär den att om övergångsvisa garantipensionen fullt ut skulle avräknas mot tjänstepensioner skulle några pensionärer få sänkt pension. Regeringen uppgav att detta inte kunde accepteras och att särskilda regler förhindrar som konsekvenser detta slag måste övervägas. Frågan lämnades till den av fortsatta beredningen. Regeringens förslag i princippropositionen gällde endast principerna och huvuddragen för beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen. Också utfominingen av detaljerna lämnades till den fortsatta beredningen i regeringskansliet. Under den nämnda beredningen visade det sig att anpassningen av reglerna till de fall där pensionen tas ut i en annan form än som en oreducerad förmån från 65 års ålder är förenad med betydande svårigheter. Antingen skulle den pensionsberättigade förlora eller bli kraftigt överkompenserad i samband med ornläggningen. Detta konsekvens är en av att princippropositionen förslag till övergångsvis garantipension har utformats med främst två pensionärsgrupper i åtanke. Den ena gruppen är de pensionärer som inte har någon ATP och vars folkpension baseras

40 bosättningsår. Den andra är de pensionärer har låg ATP trots

som 30 ATP-år. Deltidsarbetande torde utgöra en stor del av den senare gruppen. Dessutom framkom att princippropositionens förslag till övergångsvis garantipension i många fall inte skulle ersätta folkpensionen för den pensionär som inte har 30 ATP-år och därför inte i sin tilläggspension kan tillgodoräknas hela den folkpension som i dag betalas ut.

Även förutsättningarna har ändrats sedan förslaget till övergångsvis

garantipension lades fram. I och med att pensionema fr.o.m. år 1999 beräknas med prisbasbelopp utan någon föregående minskning garanteras inte pensionärerna oförändrad levnadsstandard med princippropositionens förslag så som avsikten var när förslaget presenterades. Om förslaget i dess helhet genomfördes skulle således många av pensionärerna få en sänkning av den disponibla pensionsinkomsten. Detta framgår av figurerna 4.3 och 4.4. I figurerna 4.3 och 4.4 visas skillnaden i pensionsnivå sedan skatten är avdragen mellan princippropositionens förslag till övergångsvis garantipension och nuvarande regelsystem för en ålderspensionär som skall vara berättigad till övergångsvis garantipension. Jämförelsen för-

utsätter att tilläggspensionen och folkpensionens grundbelopp

sammantaget i det nuvarande systemet är lika tilläggspensionen i stort som det nya systemet. Vidare förutsätts att pensionären inte har några andra

SOU 1999: 17 Det ålderspensionssystemet 87

reformerade

inkomster utöver den allmänna pensionen. Figur 4.3 avser en ensamstående ålderspensionär bosatt i kommun med en skattesats

en 34,0 %. Figur 4.4 visar motsvarande för en gift pensionär.

Figur 4.3 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan pensionärer med övergångsvis garantipension enligt princippropositionen och pensionärer med ålderspension i det nuvarande systemet. Kommunalskatt 34,0 %. Ensamstående pensionär.

250--

200--

150-

100-

50-

Tilläggspensionlprisbasbelopp

-ATP+Folk,.anslon

88 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1999: 17

Figur 4 Skillnad i pensionsinkømst efter skatt mellan pensionärer med över-

gångsvis garantipension enligt princippropositiønen och pensionärer med ålderspension i det nuvarande systemet. Kommunalskatt 34, 0 %. Gift pensio-

när.

aoo

250-- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

200-- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

g 150 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -- B -N e I- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . -- O a. hO C e x - -----

47.m. m.°. ". N. F

N N N F M F f

-100-- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

-150

Tllläggspensioni prisbasbelopp

ATP+folkpenslon

5 allmänna

Utredningens överväganden och förslag

5.1 Inledning

Enligt princippropositionen skall folkpensionen, pensionstillskottet och

SGA slopas och ersättas ett nytt grundtrygghetssystem för pensionä-

av

Folkpension utges enligt bestämmelserna i AFL antingen i förrer. hållande till tillgodoräknad bosättningstid eller i förhållande till antalet år med tillgodoräknade ATP-poäng.

Enligt LIP skall den del folkpensionen baseras antal år

av som för vilka tillgodoräknats pensionspoäng fr.o.m. år 2001 utges i form av tilläggspension. Den delen tilläggspensionen, som benämner

av pensionstillägg, skall liksom sker i dag beräknas endast grundval av tillgodoräknade ATP-poäng, dvs. beräknas i 30-delar. Denna omvand-

del dagens folkpension till inkomstgrundad ålderspension ling av en av skall gälla även för födda år 1937 eller tidigare. Vi föreslår i

personer princip ingen förändring beräkningen av denna del av tilläggspen-

av sionen.

.

Vårt uppdrag är att konstruera en modell för ett fullt ut beskattningsbart grundskydd för födda år 1937 eller tidigare. I tidiga-

personer

utredningsarbete har denna nya grundtrygghet benämnts övergångsre vis garantipension. Vi har emellertid ansett att benämningen är missvisande, eftersom detta grundskydd kommer att utges under en

nya mycket lång tid efter ikraftträdandet. Därför har ansett att benämningen garantipension skall gälla även för grundskyddet för personer födda år 1937 eller tidigare. I lagtexten görs därför ingen begreppsskillnad mellan den garantipension utges till födda år

som personer 1937 eller tidigare och den som utges till personer som är födda senare. Vi har dock använt övergångsvis garantipension som arbetsnanm, och när fortsättningsvis talar övergångsvis garantipension avses den

om garantipension föreslår skall utges till personer födda år 1937

som eller tidigare.

På grund den modell för beräkning av övergångsvis garantipen-

av sion föreslår, finns det pensionsberättigade som inte kommer att

som

90 Utredningens allmänna överväganden och förslag SOU 1999: 17

erhålla kompensation för den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet som vid omläggningen utges till den pensionsberättigade, eller som han eller hon vid tiden för ansökan ålderspenom sion skulle ha varit berättigad till med stöd av dagens regler. Till dessa pensionsberättigade föreslår att det skall utges ett tillägg till ålderspensionen vilket vi benämner bosättningstillägg. Vi föreslår alltså att även personer födda år 1937 eller tidigare skall genom de nuvarande bestämmelserna i LIP om tilläggspension kompenseras för den ATP-baserade folkpensionen, och att dagens grundskydd i form av bosättningsbaserad folkpension, pensionstillskott och SGA skall ersättas av en övergångsvis garantipension eller i förekommande fall av bosättningstillägg.

5.2 Inkomstbaserad

folkpension

Vårt förslag: Vid beräkning tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 2 av LIP -folkpensionstillägget för personer födda år 1937 eller tidiga- re, skall med år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension likställas de år som anges i 5 kap. 4 § AFL. Till en kvinna, som med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen 1988:881 om ändring i AFL har rätt till tilläggspension i form av änkepension, skall folkpensionstillägget kunna utges på grundval av det antal år med pensionspoäng som tillgodoräknats den avlidne mannen vid tilläggspensionens beräkning, om det är förmånligare för henne.

Grundskyddet i nuvarande ålderspensionssystem utgörs av folkpension

beräknad i 40-delar bosättningsår, pensionstillskott och övriga särskilda folkpensionsförmåner samt SGA. Folkpension utges emellertid i dagens pensionssystem även i förhållande till antal år för vilka pensionspoäng för tilläggspension har tillgodoräknats. Folkpensionen utges efter vad som är mest förmånligt för den pensionsberättigade. I det nuvarande pensionssystemet tillgodoräknas ATP-poäng endast för inkomster som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Lägre inkomster under ett år kan sägas kompenseras folkpensionen. Pensionsrätt genom enligt det reformerade ålderspensionssystemet skall däremot grundas hela inkomsten från första kronan. Till den s.k. mellangenerationen, personer födda mellan åren 1938 och 1953, kommer emellertid i olika kvotdelar att utges såväl tilläggspension inkomstpension och som premiepension. Personer som inte omfattas av det reformerade ålderspen-

SOU 1999: 17 Utredningens allmänna överväganden och förslag 91

sionssystemet, födda år 1937 eller tidigare, kommer att uppbära endast

tilläggspension.

Nuvarande regler om pensionsgrundande inkomster och pensionspoäng m.m. i kapitel ll i AFL skall i princip fortsätta att gälla för beräkning och fastställande av tilläggspension. Reglerna härom har

emellertid flyttats till LIP. Vid beräkning pensionspoäng för

av tilläggspension skall således även fortsättningsvis beaktas endast in-

komster som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Enligt princippropositionen skall såväl garantipensionen den övergångsvisa garantipen-

som sionen avräknas mot bl.a. tilläggspension i form ålderspension. För att

av den inkomstrelaterade ålderspensionen från de olika systemen i detta avseende skall vara jämförbar, måste den försäkrade vid beräkningen av tilläggspensionen kompenseras för den folkpension som skulle ha utgetts om pension hade betalats ut enligt nuvarande regler.

Av bestämmelserna i LIP följer att vid beräkning av tilläggspensionen skall den försäkrades inkomster under det förhöjda prisbasbeloppet kompenseras med den högre nivå som följer av att folkpensionen uppgår till 96 % av prisbasbeloppet för den är ensamstående och 78,5 %

som av samma basbelopp för den som är gift. Denna kompensation kommer alltså att följa den pensionsberättigades civilstånd. Vidare skall den utgöra lika stor del av oavkortad folkpension som motsvarar den andel av oavkortad tilläggspension som skall utges till den pensionsberättigade. Detta innebär att det folkpensionsbelopp som ingår i tilläggspensionen skall räknas i 30-delar efter antalet tillgodoräknade år med pensionspoäng enligt motsvarande regler som gäller för ATP. Talet 30 kan som framgår av avsnitt 3 för personer födda under något av åren 1896-1923 vara ett tal mellan 20 och 30. Vid beräkningen av kompensationen skall hänsyn emellertid inte tas till vissa andra år som enligt nuvarande regler om beräkning av folkpension i 5 kap. 4 § AFL skall likställas med poäng-

år. Den del av tilläggspensionen som utgör kompensation för folkpensionsdelen benämner vifolkpensionstillägg.

Bestämmelserna om folkpensionstillägget enligt 6 kap. 2 3 LIP

skall gälla såväl för mellangenerationen som för personer födda år 1937 eller tidigare. Härigenom kommer även personer som är födda år 1937 eller tidigare i princip att erhålla kompensation för den ATP-baserade

folkpensionen.

Vi har emellertid ställt oss frågan om folkpensionstillägget för pensionsberättigade som är födda år 1937 eller tidigare skall beräknas motsvarande sätt som gäller för mellangenerationen eller om någon änd-

ring i beräkningssättet bör förordas. En koppling till antal år med pensionspoäng förefaller naturlig,

eftersom folkpensionstillägget enbart är en kompensation för det första prisbasbeloppets inkomster och bör betraktas som en del av den in-

92 Utredningens allmänna överväganden och förslag SOU 1999: 17

komstrelaterade ålderspensionen. Genom sådan koppling är kom-

en pensationen också lika för mellangenerationen och för dem som är födda år 1937 eller tidigare. Vidare kommer motsvarande

sätt som

gäller i dagens ålderspensionssystem endast tilläggspensionen inklusive folkpensionstillägget att betalas ut till utomlands bosatta pensionsberättigade.

Vi har ändå under arbetets gång övervägt andra sätt att beräkna folkpensionstillägget för dem som är födda år 1937 eller tidigare. Ett sätt som vi har diskuterat är att folkpensionstillägget skall beräknas enligt de regler som gäller i dag för beräkning av folkpensionen, dvs. i förhållande till antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats

eller till antal bosättningsår. Folkpensionstillägget skulle alltså beräk-

nas i 30-delar eller 40-delar efter vad som är mest förmånligt i det

enskilda fallet. En pensionsberättigad som inte kan tillgodoräkna sig 30 år med pensionspoäng men som har varit bosatt i Sverige under 40 år skulle således erhålla en kompensation i form av tilläggspension motsvarande hela den nuvarande folkpensionen.

En sådan lösning skulle dock medföra vissa problem. Vid en situation när den pensionsberättigade har bättre 40-delar än 30-delar skulle bl.a. även den del av folkpensionen som är en del av grundtryggheten utgöra tilläggspension. Därigenom kommer även denna del att kunna exporteras.

Enligt reglerna i AFL betalas till utomlands bosatta pensionsberättigade

endast ut den del av folkpensionen som beräknats i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng och endast till svenska medborgare. Även folkpensionstillägget skall enligt LIP kunna betalas ut till pensionsberättigade bosatta utomlands. Någon åtskillnad mellan svenska och utländska medborgare görs emellertid inte enligt LIP för ut-

betalning av tilläggspension inklusive folkpensionstillägget.

Som redovisas i avsnitten 7 och 8 föreslår att dagens grundtrygghet i form av bosättningsbaserad folkpension skall ersättas av övergångsvis

garantipension. Med en modell som innebär att folkpensionstillägget

även skulle beräknas grundval av antal bosättningsår som den pensionsberättigade kan tillgodoräknas skulle därmed andra inte önskvärda effekter uppstå. För de personer som inte har tjänat någon tilläggspension skulle den övergångsvisa garantipensionen fullt ut ersätta dagens grundtrygghet i form av 40-dels beräknad folkpension. I situationer med intjänade pensionspoäng skulle denna dagens grundtrygghet däremot ut-

ges i form av tilläggspension. Vidare skulle svårigheter uppstå vid finan-

sieringen av ålderspensionen. Grundtryggheten skall belasta statsbudgeten medan tilläggspensionen skall finansieras via AP-fonden.

Sammantaget har funnit att folkpensionstillägget för personer födda år 1937 eller tidigare i princip skall beräknas och fastställas motsva-

SOU 1999: 17 Utredningens allmänna överväganden och förslag 93

rande sätt gäller för mellangenerationen, varför inte föreslår

som någon förändring i detta avseende.

Härigenom kommer även pensionsberättigad som är född år 1937

en eller tidigare att ersättas för den ATP-baserade folkpensionen genom tilläggspension och för den bosättningsbaserade folkpensionen genom övergångsvis garantipension. De har så hög inkomst-

personer, som en relaterad ålderspension att de inte är berättigade till övergångsvis garantipension, föreslår skall kompenseras för den bosättningsbaserade folkpensionen ett s.k. bosättningstillägg. Detta behandlas i följande

genom avsnitt.

Vi föreslår dock skillnad i hur folkpensionstillägget i vissa situa-

en tioner skall beräknas. Huvudregeln vid beräkning av folkpension som grundas antal år med tillgodoräknade pensionspoäng är att de år för vilka det faktiskt fastställts pensionspoäng skall utgöra grunden för beräkningen. Till huvudregeln finns kompletterande regel innehåller

en som bestämmelser årvilka skall likställas med år för vilka tillgodoräknats

om pensionspoäng. Vilka dessa är redovisas i avsnitt 3.1.

Reglerna innebär kan tillgodoräknas fler pensionspoäng

att en person för folkpension än vad han eller hon tillgodoräknas för tilläggspension, dvs. pensionsberättigad kan erhålla oreducerad 30-delsberäknad

en en folkpension inte en full ATP. Några motsvarande regler gäller inte

men enligt LIP för fastställande tilläggspension och inte heller för fast-

av ställande folkpensionstillägget. Eftersom många personer redan upp-

av

folkpension beräknad efter dessa regler och också får den utbetald bär en till sig vid bosättning utomlands, förhindrade att ändra dessa

anser oss regler utan att också sänka pensionen för dem som redan uppbär ålderspension. Vi föreslår därför att folkpensionstillägget för en pensionsberättigad är född år 1937 eller tidigare skall beräknas även grundval

som

sådana år med pensionspoäng som avses i 5 kap. 4 § AFL. av

Enligt övergångsbestämmelserna till lagen 1992:1277 om ändring i AFL kan kvinna, har rätt till övergångsvis utgiven tilläggspen-

en som sion i form änkepension, vid fastställande av sin folkpension i form

av

ålderspension få tillgodoräkna sig ATP-år, detta är mer av mannens om förmånligt för henne. Av skäl föreslår att år vilka enligt

samma som 5 kap. 4 § AFL likställs med ATP-år skall beaktas vid fastställande av folkpensionstillägget, föreslår vi att änka är född år 1937 eller

en som tidigare skall vid fastställande folkpensionstillägget få tillgodoräkna

av sig ATP-år, det förmånligt för henne. En änka har

mannens om är mer också rätt att tillgodoräkna sig mannens tillgodoräknade bosättningsår vid fastställande av hennes folkpension i form av ålderspension. Denna bestämmelse behandlar i avsnitt

Lagtekniskt bör detta regleras genom att en övergångsbestämmelse till LIP förs i lagen införande av nämnda lag.

om

94 Utredningens allmänna överväganden och förslag SOU 1999: 17

5.3 Den övergångsvisa garantipensionen

och

bosättningstillägget

Vårt förslag: Dagens grundskydd i form av bosättningsbaserad

folkpension, pensionstillskott och SGA ersätts av Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg. De pensionsförrnåner inom grundskyddet, den pensionsberättigade får vid omläggningen

som eller vid tiden för ansökan om ålderspension skulle ha fått med stöd av dagens regler, skall alltjämt beräknas det sätt som sker i dag men utges i form av Övergångsvis garantipension eller bosättnings-

tillägg.

Övergångsvis garantipension

I direktiven framhålls att den övergångsvisa garantipensionen skall konstrueras så att i princip ingen pensionär får ett sämre nettoutfall ekonomiskt sett än före omläggningen från folkpension till övergångsvis garantipension. Det mest framträdande krav som vi har ställt vårt arbete har också varit att konstruera ett nytt grundskydd som inte med-

för försämringar av den pensionsberättigades nettopension. Samtidigt

anges i direktiven att vid konstruktionen av den övergångsvisa garantipensionen skall också beaktas utformningen av garantipensionen för

födda år 1938 eller så att de två grundskyddssystemen personer senare, inte ger väsentligt skilda förmånsnivåen I princippropositionen har för-

slaget till Övergångsvis garantipension konstruerats med garantipen-

sionsmodellen för personer födda efter år 1937 som förebild. Inledningsvis har detta också varit vår utgångspunkt.

Redan i början av vårt arbete kunde konstatera att om vi konstruerade den övergångsvisa garantipensionen efter den modell som anges i princippropositionen skulle den ge inte obetydliga försämringar för många pensionsberättigade. Vi undersökte då närmare om modellen för garantipension som gäller för personer födda år 1938 eller senare skulle kunna tillämpas även för personer födda år 1937 eller tidigare. Vi insåg snabbt att med denna modell skulle kostnaderna för grundskyddet öka markant jämfört med den kostnad som skulle följa om

princippropositionens förslag till Övergångsvis garantipension genom-

fördes. Vi undersökte därför andra snålare modeller men med samma konstruktion som den som skall gälla för personer födda år 1938 eller senare.

De flesta personer som kan få rätt till Övergångsvis garantipension uppbär redan ålderspension. Alla pensionärer har emellertid inte en

SOU 1999: 17 Utredningens allmänna överväganden och förslag 95

beloppsmässigt lika stor pension. Vissa personer kan ha en reducerad folkpension på grund att den pensionsberättigade t.ex. inte kan till-

av godoräknas full bosättningstid i Sverige. Andra kan ha gjort förtida uttag eller skjutit upp sitt pensionsuttag. Några pensionärer har endast gjort partiellt uttag av sin ålderspension. Slutligen varierar storleken den inkomstrelaterade ålderspension som den pensionsberättigade uppbär, varför storleken såväl pensionstillskottet som SGA varierar kraftigt mellan olika pensionärer. Med inkomstrelaterad ålderspension

sådan pension den pensionsberättigade tjänat grund av avses som eget arbete eller pension grund av annans arbete. Om skulle använda en modell för beräkning av övergångsvis garantipension som motsvarar garantipensionsmodellen skulle, om man inte gör individuella beräkningar den pensionen vilket enligt direktiven skall

av nya undvika, många pensionärer förlora på omläggningen. Vi skulle alltså vara tvingade att sänka pensionen för dem som i dag redan uppbär pension. För andra skulle motsatsen gälla, dvs. vissa pensionärer skulle få en omotiverad höjning av sin nettopension.

Svårighetema att finna en lämplig modell för beräkning av övergångsvis garantipension hänger med att de olika delarna av

samman dagens grundskydd verkar i motsatta riktningar. T.ex. minskar SGA när pensionen till följd uppskjutet uttag höjs. Vid förtida uttag minskar

av pensionen. Samtidigt kan SGA bli både högre och lägre. Vidare påverkas SGA ett särskilt sätt när den pensionsberättigade förutom pension uppbär yrkesskadelivränta. Dessutom vållar konstruktionen av det vanliga grundavdraget problem vid sökandet av en lämplig modell för konstruktion av den övergångsvisa garantipensionen.

Vi har därför undersökt andra metoder och funnit skall få

att, om

nettopension ansluter sig till dagens pensionsförmåner och en som SGA, vi måste med bibehållande de pensionsförmåner som utges i

av dag omvandla SGA till en pensionsförmån.

Inledningsvis vår tanke vid konstruktionen av denna modell att

var

dagens grundskydd, dvs. den bosättningsbaserade folkpensioresten av

och pensionstillskottet, skulle utges i form av inkomstgrundad nen ålderspension. Detta skulle emellertid leda till att den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet skulle följa den följsamhetsindexering som gäller för inkomstgrundad ålderspension LIP. Dessutom skulle det uppstå finansiella problem eftersom grundskyddet till skillnad från den inkomstgrundade ålderspensionen skall finansieras endast statsmedel. Utbetalningar av grundskyddet till utlandet skulle

av också öka i inte obetydlig omfattning.

I stället har valt en lösning, där den övergångsvisa garantipensionen inte bara utgör en ersättning för SGA utan också ersätter den pen-

96 Utredningens allmänna överväganden och förslag

sionsberättigade för den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet.

Tanken bakom vår modell är att inte skall ändra de materiella reglerna för beräkning de nuvarande pensionsförmånema och endast

av i undantagsfall ändra effekten av dagens Skatteregler för pensionärer. Härigenom kompliceras inte den för många redan komplicerade om-

läggningen. Konstruktionen av den övergångsvisa garantipensionen in-

nebär att den pension, utges till den pensionsberättigade vid om-

som läggningen eller vid tiden för ansökan om ålderspension skulle ha utgetts till honom eller henne, alltjämt skall utges, och att den pensionsberättigade därutöver skall erhålla en kompensation för det slopade SGA. Någon ändring beräkningssättet för dessa förmåner föreslår

av inte och inte heller av de samordningsregler som i dag gäller för förmånema. Konstruktionen innebär således att den pensionsberättigade skall få pensionshöjning som motsvarar värdet av det SGA som han

en eller hon hade fått grundval av sina pensionsinkomster.

En stor fördel med sådan modell är att det saknar betydelse om

en den pensionsberättigade exempelvis gjort förtida uttag sin ålders-

av pension eller han eller hon inte kan tillgodoräknas 40 bosättningsår

om i Sverige. Det är uteslutande storleken den pensionsberättigades samlade pensionsinkomst avgör hur den övergångsvisa garantipen-

som sionen skall beräknas.

För att räkna SGA till en pensionsförmån behövs ett beräk-

om ningsunderlag som motsvarar de pensionsinkomster som påverkar dagens SGA i höjande eller sänkande riktning. Dessa är folkpension, pensionstillskott, egen ATP och änke-ATP, viss utländsk pension,

svensk och utländsk tjänstepension samt yrkesskadelivränta. Tanken är

att med ett beräkningsunderlag skall fram de koefficienter som behövs för att översätta SGA till en pensionsförmån. För pensionsförmåner till ett belopp motsvarande 1,515 prisbasbelopp för en en-

upp samstående respektive 1,34 prisbasbelopp för den som är gift är koefficienten positiv, dvs. den påverkar SGA i höjande riktning. Vid pensionsförrnåner därutöver är koefficienten negativ.

En stor del vårt arbete har ägnats att undersöka om den över-

av

gångsvisa garantipensionen skall påverkas av den pensionsberättigades

tjänstepension. Vi har konstaterat att den tjänstepension som en pensionsberättigad uppbär i många fall höjer SGA och i andra fall har en negativ påverkan. För att ingen pensionsberättigad skall få en sänkt nettopension efter omläggningen har kunnat konstatera att tjänstepensionen måste ingå i beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen. Det är också logiskt att tjänstepension skall minska den övergångsvisa garantipensionen på motsvarande sätt som den i dag minskar SGA. Vår konstruktion av övergångsvis garantipension är just en över-

SOU 1999: 17 Utredningens allmänna överväganden och förslag 97

sättning av SGA-reglema. Vi föreslår därför att hela tjänstepensionen skall påverka storleken av den övergångsvisa garantipensionen.

Till skillnad från de i princippropositionen föreslagna samordningsreglerna innebär vårt förslag till samordning med tjänstepension att förekomsten av tjänstepension inte kommer att påverka den del av den övergångsvisa garantipensionen som kan sägas utgöra ersättning för

folkpensionens grundförmåner i form av bosättningsbaserad folkpen-

sion och pensionstillskott. I dagens systern är SGA men inte dessa

grundförrnåner samordnade med tjänstepension. För de pensionärer i dagens system har rätt till pensionstillskott skulle princippropo-

som sitionens förslag till samordningsregler alltid medföra försärnringar, eftersom tjänstepensionen skulle minska hela den totala allmänna pensionen inklusive pensionstillskottet. För att undvika försärnringar för den pensionsberättigade har valt en lösning som är analog med dagens system. Detta innebär nämnts att tjänstepensionen både

som höjer och sänker den övergångsvisa garantipensionen, men endast till den del den att ersätta SGA. De ålderspensionärer som i

som avser dagens system har rätt till folkpensionens grundförrnåner kommer således även i fortsättningen att ha rätt till motsvarande belopp i form av

övergångsvis garantipension oavsett tjänstepensionen storlek. Vårt förslag till samordning mellan tjänstepension och övergångsvis

garantipension är samtidigt dyrare än det förslag till samordning som

fanns i princippropositionen. I och med att i övrigt har valt en något snålare modell för övergångsvis garantipension än den som följer av

princippropositionen, kommer utgifterna för grundskyddet inte att bli

högre än vad de hade blivit med princippropositionens förslag.

Även vårt förslag till konstruktion det grundskyddet

om av nya skiljer sig från modellen för garantipension till personer födda år 1938 eller är det endast beräkningssättet av pensionen som skiljer sig

senare åt. Oavsett den pensionsberättigade är född före eller efter år 1937

om kommer ålderspensionen till samtliga personer att bestå av en inkomst-

grundad ålderspension och ett grundskydd, garantipension. För samt-

liga åldersgrupper kommer också den i dag ATP-baserade folkpensio-

att utgöra tilläggspension, och den kommer i princip att beräknas nen lika för samtliga pensionsberättigade. Frånsett bosättningstillägget kommer garantipension oavsett den pensionsberättigades ålder att utges endast till dem med ingen eller endast låg inkomstrelaterad ålders-

en pension. Vidare utgör båda garantipensionssystemen ett fullt ut beskattningsbart grundskydd. Genom våra förslag kan således folkpensionen,

pensionstillskottet och SGA till ålders pensionärer i princip avskaffas.

Vår bedömning är att övergångsvis garantipension bl.a. grund av EG-rättsliga regler kommer att utges även till dem som inte är bosatta i Sverige. Som anges i avsnitt 3 är det emellertid endast pensionärer som

98 Utredningens allmänna överväganden och förslag SOU 1999: 17

är bosatta i Sverige som är berättigade till SGA. Trots detta föreslår att vår modell med en omvandling av SGA till en pensionsförmån skall tillämpas för alla pensionsberättigade som är födda år 1937 eller tidigare. övergångsvis garantipension skall således kunna utges även till pensionärer som är bosatta utomlands och som är skattskyldiga enligt lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Effekten härav redovisar i avsnitt 8.8.

Bosättningstillägg

Vår utgångspunkt vid konstruktionen av den övergångsvisa garantipensionen är att inte skall ändra reglerna för rätten till och beräkningen

de pensionsförmåner den pensionsberättigade vid omläggav som ningen uppbär eller skulle ha uppburit med stöd av dagens regler.

Inom äldregenerationen finns personer som vid omläggningen redan uppbär folkpension som 40-dels beräknats, dvs. som har beräknats i förhållande till den pensionsberättigades bosättningstid. Eftersom den övergångsvisa garantipensionen enligt vårt förslag kommer att utges endast till dem samlade pensionsinkomster uppgår till ett visst

vars högsta belopp, kunde tidigt konstatera att de personer som har en hög inkomstrelaterad pensionsinkomst inte kommer att ersättas för den bosättningsbaserade folkpensionen och i förekommande fall inte heller för pensionstillskottet.

Som nämnts ovan kommer den ATP-baserade folkpensionen fr.o.m. år 2001 att utges i form tilläggspension. Som i föregående avsnitt

av redovisat skulle den pensionsberättigade kunna ersättning för den bosättningsbaserade folkpensionen genom att folkpensionstillägget beräknas såväl i förhållande till antal för vilka pensionspoäng tillgodoräknats i förhållande till antal bosättningsår, sådan lösning

som men en skulle medföra icke önskvärda konsekvenser.

I stället bör en pensionsberättigad annat sätt få ersättning för den del folkpensionen och pensionstillskottet som inte ersätts genom

av tilläggspensionen eller av övergångsvis garantipension. En möjlig väg är att låta även dessa få övergångsvis garantipension, men då

personer endast till den del den avser att ersätta folkpensionen och pensionstillskottet. Huvudprincipen är emellertid att garantipensionen till skillnad från dagens grundtrygghet inte skall utges som en pensionsförmån till samtliga pensionsberättigade utan endast till dem som saknar eller endast har en låg inkomstrelaterad pension. Vi har därför valt att i stället kompensera dessa personer för den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet genom en förmån som benämner bosättningstillägg. Vi har också diskuterat att denna pensionsförmån även skall ut-

SOU 1999: 17 Utredningens allmänna överväganden och förslag 99

ges till dem som har rätt till övergångsvis garantipension och därigenom endast låta den övergångsvisa garantipensionen utgöra en ersättning för SGA. Eftersom de som har rätt till övergångsvis garantipension inte har någon eller endast en låg inkomstrelaterad pension har vi dock stannat för att de fullt ut skall erhålla sitt grundskydd genom övergångsvis garantipension. Storleken bosättningstillägget är dock densamma oavsett det utges som sådan förmån eller i form av över-

om gångsvis garantipension.

Bosättningstillägg kan utges i två situationer. Den ena är när den pensionsberättigade har en bättre folkpension om den beräknas i förhållande till bosättningstid än i förhållande till antalet tillgodoräknade

år med pensionspoäng. Den andra är när den pensionsberättigade, trots

att han eller hon har höga pensionsinkomster, med stöd av dagens regler skulle haft rätt till pensionstillskott. Detta redovisas närmare i avsnitt 8.6.

5.4 med särskilda

Samordning

folkpensionsförmåner

Vårt förslag: Lagen 1998:703 handikappersättning och vård-

om bidrag, lagen 1990:773 särskilt pensionstillägg till ålderspen-

om sion för långvarig vård sjukt eller handikappad barn, med de för-

av ändringar skett genom lag 1998:707 om ändring i nämnda lag,

som samt övergångsreglema till lagen 1998:708 om upphävande av lagen 1994:309 om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär ålderspension till att gälla också för personer födda år 1937

anpassas eller tidigare.

Vid beräkning av bamtillägg enligt nu gällande Övergångsbestämmelser skall bamtillägget inte reduceras av den ålderspension som den försäkrade föräldern uppbär om summan av hel tilläggspension enligt LIP och hel övergångsvis garantipension eller i förekommande fall bosättningstillägg uppgår till högst 2,15 prisbasbelopp.

I dagens grundskyddssystem kompletteras folkpensionen, pensionstillskottet och det särskilda grundavdraget med vissa särskilda folkpensionsförmåner utges som tillägg till folkpensionen. Dessutom in-

som går i regelsystemet för folkpensioneringen några förmåner som utges som självständiga förmåner.

100 Utredningens allmänna överväganden och förslag SOU 1999: 17

De förmåner som vi skall behandla i detta avsnitt är handikappetsättning, Vårdbidrag, särskilt pensionstillägg, hustrutillägg och barn-

tillägg.

Handikappersättning och Vårdbidrag

Handikappersättning utges i dag dels som en självständig förmån, dels som tillägg till pension. Handikappersättning utges till den som för avsevärd tid har fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han eller hon i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan bl.a. för att kunna förvärvsarbeta eller i övrigt har betydande merutgifter grund av sin nedsatta funktionsfömiåga.

I samband med arbetet med garantipensionen konstaterades att dessa nu behandlade behov inte täcks av någon förmån inom det reformerade ålderspensionssystemet Prop. 1997/98:152. Reglerna om

handikappersättning och Vårdbidrag har därför i princip oförändrade

förts över från AFL till fristående lag, lagen 1998:703 om handi-

en kappersättning och Vårdbidrag. Förmåner har därmed lagtekniskt gjorts om från en särskild pensionsförmån till en fristående förmån. Lagen träder i kraft den l januari 2001. Bestämmelserna i den nya lagen är också avsedda att gälla för personer som är födda år 1937 eller tidigare. Vissa följdändringar måste dock ske för att anpassa bestämmelserna till att övergångsvis garantipension och bosättningstillägg införs.

Särskilt pensionstillägg

Särskilt pensionstillägg utges enligt nuvarande regler som ett tillägg till folkpension i form ålderspension till förälder under minst sex år

av som har vårdat sjukt eller handikappat därvid har avstått från

barn och som förvärvsarbete.

I samband med införandet av lagen om garantipension föreskrevs att reglerna om särskilt pensionstillägg skall fortsätta att gälla, men med den begränsningen att lagen endast gäller för dem som är födda år 1953 eller tidigare. Detta och att endast tid före år 1999 kan tillgodoräknas som vårdtid för särskilt pensionstillägg trädde i kraft den 1 januari 1999. I övrigt har lagen, med ikraftträdande den 1 januari 2001, an-

passats till det refonnerade ålderspensionssystemet. Några ändringar i

sak har i princip inte genomförts.

Vissa justeringar måste dock göras för att anpassa bestämmelserna till övergångsvis garantipension och bosättningstillägg. I sak gäller detta att det särskilda pensionstillägget till personer som är födda år

SOU 1999: 17 Utredningens allmänna överväganden och förslag 101

1937 eller tidigare även i framtiden skall utges i förhållande antingen till antal bosättningsår eller till antalet år med tillgodoräknade pensionspoäng enligt 5 kap. AFL.

Hustrutillägg

Hustrutillägg är en inkomstprövad förmån som kan utges till kvinnor

make uppbär folkpension i form av förtidspension eller ålderspenvars sion. Fömiånen under avveckling och sedan den l januari

är numera 1990 nybeviljas hustrutillägg endast till kvinnor är födda år 1934

som eller tidigare och har fyllt 60 år, och längst till dess de har fyllt

som 65 år. Några nybeviljade hustrutillägg kommer inte att utges efter år 1999, eftersom de kvinnor är födda år 1934 eller tidigare då

som kommer att ha fyllt 65 år. De hustrutillägg som utges i dag har fastställts enligt övergångsregler enligt bestämmelserna i den tidigare lagen 1962:392 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg och har beviljats på grund att särskilda skäl för sådant tillägg förelegat.

av

Under 1997 utgavs hustrutillägg till 52 personer och antalet förmånstagare kommer successivt att minska. Till kvinnor som omfattas

den övergångsvisa garantipensionen kommer sådant tillägg endast av att utges t.o.m. år 2002, då samtliga kvinnor fyllt 65 år.

Under arbetet med det reformerade ålderspensionssystemet konstaterades att någon motsvarighet till hustrutillägg inte finns i det nya systemet. Eftersom omedelbar avveckling hustrutillägget skulle

en av medföra att personer uppbär förmånen för framtiden kommer att

som

miste denna, kvarstår rätten till hustrutillägg för vissa kvinnor.

om Nivån för ett oreducerat hustrutillägg har emellertid höjts till 1,67 prisbasbelopp och vid inkomstprövningen skall som inkomst inte räknas ålderspension enligt LIP och lagen garantipension upp till 1,9 pris-

om basbelopp. Denna anpassning träder i kraft den 1januari 2001.

De angivna nivåerna är anpassade även för personer som är

ovan födda år 1937 eller tidigare, varför inte heller föreslår några förändringar i detta avseende.

Bamtillägg

Bamtillägg utges för varje barn under 16 år till en försäkrad förälder

uppbär ålderspension eller förtidspension. Bamtillägget avskaffasom des i princip år 1990. Enligt Övergångsbestämmelser betalas emellertid bamtillägg ut även för tid efter den 1 januari 1990 till dem som hade rätt till bamtillägg i december månad 1989. Detta innebär att tillägget

102 Utredningens allmänna överväganden och förslag SOU 1999: 17

kommer att upphöra vid utgången av år 2005 när de yngsta barnen som tillägget avser har fyllt 16 år. I proposition 19497/98:152 Garantipension m.m. har angivits att någon motsvarighet till bamtillägget inte kommer att finnas i det reformerade ålderspensionssystemet. I samband med arbetet med garantipensionen gjorde regeringen bedömningen att bamtillägget till personer födda år 1938 eller senare bör behållas med i princip oförändrade regler. Vi har inte funnit anledning till annan bedömning vad avser bamtillägg till personer som omfattas av den övergångsvisa garantipensionen. För bamtilläggets del är det dessutom en förhållandevis kort övergångstid det gäller. Vi föreslår därför att bamtillägget bör behållas med i princip oförändrade regler. I dag reduceras bamtillägget med hälften av den försäkrades tilläggspension i den mån denna för år räknat överstiger halva prisbasbeloppet. Fritt från samordning är således folkpensionsbeloppet jämte ett halvt prisbasbelopp. För att anpassa reglerna till ett fullt beskattat system måste detta fribelopp justeras upp och föreslår att det skall motsvara den högsta övergångsvisa garantipension som kan utges till en ensamstående 2,15 prisbasbelopp. Detta stämmer överens person, med det belopp som gäller för personer som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet. Bamtillägget berättigar också tillsammans med annan ålderspension som den pensionsberättigade uppbär till SGA. Med dagens grundnivå bamtillägget kan det för en person som har en reducerad folkpension, dvs. att grundtryggheten inte uppgår till 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp, innebära att han eller hon inte kommer att kompenseras för det SGA han eller hon har rätt till enligt dagens regler. I praktiken kommer detta inte ske. Detta beror att de ålderspensionärer som om-

fattas av den övergångsvisa garantipensionen och som uppbär barntillägg, grund av övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277

om ändring i AFL uppbär en oreducerad folkpension grundad 40 års bosättning. Deras folkpension och pensionstillskott uppgår således till 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp. Om den pensionsberättigades folkpension är lägre än vad som angetts ovan grund förtida uttag av av ålderspensionen, skulle i teorin en minskning av nettopensionen kunna komma att ske. Eftersom de flesta som uppbär bamtillägg uppburit förtidspension före ålderspensioneringen, torde det endast kunna vara ett ytterst fåtal personer som skulle kunna drabbas av en sådan sänkning av nettopension. Detta följer av att det inte är vanligt att en förtidspensionär tar ut sin ålderspension i förtid. Det skall också observeras att år 2001, när dessa regler träda i kraft, kommer antalet avses personer som överhuvudtaget uppbär bamtillägg vara begränsat till ett

SOU 1999: 17 Utredningens allmänna överväganden och förslag 103

mycket litet antal. Mot denna bakgrund föreslår ingen ändring för beräkningen av bamtillägget.

5.5 Övrig samordning

I våra direktiv har angetts att införandet av övergångsvis garantipension, som innebär en höjning av bruttopensionen, kan påverka nivån andra förmåner som en pensionär uppbär ett sätt som inte har varit avsikten. Detta kan t.ex. gälla för bruttosamordnad tjänstepension, men det kan finnas fler förmåner som kan komma att påverkas av en höjning av bruttopensionen. Vi har fått i uppdrag att göra en kartläggning av sådana förmåner och föreslå åtgärder i möjligaste mån undanröjer

som de problem som kan uppstå i samband med höjningen av bruttopensionen.

Genom den modell för beräkning av övergångsvis garantipension

vi föreslår, innebärande bl.a. att inte ändrar reglerna för de pensom sionsförmåner som den pensionsberättigade uppbär, torde några problem inte uppstå vid samordningen mellan den nya pensionen och andra förmåner som den pensionsberättigade har rätt till. Som redovisas i avsnitt 7 förutsätter att bruttosamordnad tjänstepension alltjämt kommer att samordnas med den ålderspension som den pensionsberättigade redan uppbär med stöd av dagens regler. Detsamma bör gälla även för andra förmåner.

Med anledning härav har funnit att någon kartläggning av förmåner som kan påverkas av en höjning av den pensionsberättigades bruttoinkomst inte har behövts.

5.6 Lagreglering

Vårt förslag: Bestämmelserna om övergångsvis garantipension och bosättningstillägg skall tas in i lagen 1998:702 om garantipension.

Garantipension och övergångsvis garantipension har båda till syfte att ersätta dagens grundtrygghet i form av bosättningsbaserad folkpension och pensionstillskott med ett beskattningsbart grundskydd. För båda systemen gäller också att garantipension inte kommer att utges till alla pensionärer utan endast till dem som är i behov av en utfyllnadspension.

Även bosättningstillägget ersättning för dagens

är att se som en grundtrygghet i fonn av bosättningsbaserad folkpension och pensions-

104 Utredningens allmänna överväganden och förslag SOU 1999: 17

tillskott. Det är endast för att särskilja denna del av dagens grundtrygghet från den övergångsvisa garantipensionen som också skall utgöra ersättning för SGA, som benämner denna förmån bosättningstillägg.

Vidare skall såväl garantipensionen som den övergångsvisa garantipensionen och bosättningstillägget och kostnaderna för dessa pensioner finansieras av statsmedel.

Vi föreslår därför att bestämmelserna om övergångsvis garantipension och bosättningstillägg skall regleras i lagen om garantipension, och att de regler som i övrigt gäller för garantipension t.ex. uttagsregler och processregler också skall gälla för övergångsvis garantipension och för bosättningstillägg.

Eftersom lagen om garantipension enligt beslut av riksdagen skall träda i kraft den 1 januari 2001 anser att även bestämmelserna om övergångsvis garantipension och bosättningstillägg skall träda i kraft vid samma tidpunkt se avsnitt 13. Detta innebär att även utbetalning

övergångsvis garantipension och bosättningstillägg skall kunna ske av vid ingången av nämnda år. Vi föreslår inte någon undre åldersgräns för rätt till utbetalning övergångsvis garantipension eller bosätt-

av ningstillägg, utan samtliga pensionsberättigade som omfattas av bestämmelserna skall kunna göra uttag av ålderspension redan den l januari 2001.

För födda år 1938 eller har vissa av bestämmelserna

personer senare

folkpension i form ålderspension fr.o.m. ingången år 1999 om av av tagits bort eller ändrats. Genom Övergångsbestämmelser kvarstår emellertid bestämmelserna i dess äldre lydelse för födda år

personer 1937 eller tidigare. När i detta betänkande talar om bestämmelserna om folkpension enligt AFL avses bestämmelserna i denna äldre lydelse

jämte övriga Övergångsbestämmelser.

Genom vårt förslag till övergångsvis garantipension och bosättningstillägg kan bestämmelserna i AFL om folkpension i form av ålderspension bort. Även andra bestämmelser i AFL ålderspen-

tas om sion bör tas bort eller ändras. Vissa förändringar har redovisats i departementspromemorian Ds 1997:66, vilken också har rernissbehandlats. Mot denna bakgrund och med beaktande av att det inom Socialdepartementet pågår beredningsarbete såväl av förtidspension som av efterlevandepension har valt att i princip inte lämna några förslag till ändringar i AFL.

Även inte föreslår några förändringar i bestämmelserna

om om folkpension i form av ålderspension m.m. enligt AFL, förutsätter vi att i den fortsatta beredningen kommer dessa bestämmelser att tas bort eller ändras. Detta bör ske i samband med att såväl utbetalningsreglerna enligt LIP som lagen om garantipension träder i kraft. Därför har i

SOU 1999: 17 Utredningens allmänna överväganden och förslag 105

vårt förslag till författningstext hänvisat till bestämmelsemas lydelser före år 2001.

I dag finns samordningsbestämmelse mellan yrkesskadelivränta

en och ålderspension i 17 kap. 2 § AFL. Denna bestämmelse gäller även för samordning med förtids- och efterlevandepension. Vad gäller samordning mellan ålderspension och yrkesskadelivränta föreslår vi att för

födda år 1937 eller tidigare skall samordningen även fortsättpersoner ningsvis ske enligt denna bestämmelse. Även i 12 kap. 9 § LIP finns i dag bestämmelse samordning mellan yrkesskadelivränta och

en om ålderspension i form bl.a. tilläggspension. Med vårt förslag till sam-

av ordning skall samordningsregeln enligt LIP emellertid inte gälla för äldregenerationen. I samband med det fortsatta beredningsarbetet inom Socialdepartementet med samordning mellan å ena sidan det refor-

en

merade ålderspensionssystemet och å andra sidan övergångsvis garan-

tipension och ett nytt förtidspensions- och efterlevandepensionssystem måste i LIP eller införandelagen regleras att bestämmelsen i 12 kap. 9 § LIP inte skall gälla för ålderspensionärer födda år 1937 eller tidigare.

6 Rätt till

övergångsvis garantipension och bosättningstillägg

Vårt förslag: Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg skall utges endast till den har tillgodoräknats en försäkringstid

som för övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg om minst tre

ar.

Som försäkringstid för övergångsvis garantipension och bosättningstillägg skall tillgodoräknas sådan försäkringstid som anges i 2 kap. lagen garantipension. Vidare skall försäkringstid så-

om som väl förtid före efter år 2001 tillgodoräknas sådan bosättningstid

som och sådana år under vilka pensionspoäng för ATP har tillgodoräk-

för folkpension enligt 5 kap. AFL i dess lydelse före den nats 1januari 2001.

Som försäkringstid enligt 5 kap. AFL skall även i tillämpliga delar sådan försäkringstid följer av bestämmelserna i

avses som övergångsbestämmelsema till lagen 1979:127 om ändring i AFL

till lagen 1992:1277 ändring i nämnda lag, i bestämmelsamt om

lydelse före den 1 januari 2001. semas

För rätt till bosättningstillägg skall dessutom den pensionsberät-

tigades samlade pensionsinkomster vilka ingår i beräkningsunder-

laget överstiga 3,0867 prisbasbelopp för en ensamstående person och 2,709 prisbasbelopp för är gift. För rätt till bosättnings-

en som tillägg gäller vidare att den pensionsberättigade skall vara berättigad till ett folkpensionsbelopp är bättre det beräknas i för-

som om hållande till tillgodoräknad bosättningstid än i förhållande till tillgodoräknade år med ATP-poäng. En pensionsberättigad kan också ha rätt till bosättningstillägg, han eller hon med stöd av reglerna i

om lagen 1969:205 pensionstillskott skulle haft rätt till pen-

om sionstillskott.

Försäkringsbegreppet i hittillsvarande ålderspensionssystem regleras i 1 kap. 3 § AFL. Försäkrade för folkpension och ATP är dels svenska

108 Rätt till övergångsvis garantipension och bosättningstillägg SOU 1999: 17

medborgare, oberoende av var de är bosatta, dels utländska medborgare och statslösa som är bosatta i Sverige. Dessa regler gäller också för

ålderspension enligt LIP.

I detta sammanhang kan nämnas att försäkringsbegreppet i AFL är föremål för en generell översyn. En översyn har skett inom Utred-

ningen om Socialförsäkringens personkrets och har presenterats i ut-

redningens betänkande En lag om socialförsäkringar SOU 1997:72. I korthet innebär utredningens förslag att socialförsäkringen skall indelas i en bosättningsbaserad försäkring avsedd för olika kostnadsersätt-

ningar och förmåner av garantinivåkaraktär och en arbetsbaserad för-

säkring avsedd att täcka inkomstförluster. Dessa båda delar av socialförsäkringen föreslås vara oavhängiga av medborgarskap. Betänkandet har rernissbehandlats, och avsikten är att efter ytterligare beredning skapa ett enhetligt försäkringsbegrepp för hela socialförsäkringsområdet. Mot denna bakgrund har regeringen ansett att det är lämpligast att nuvarande regler om vilka personer som är att anse som försäkrade tills vidare överförs i princip oförändrade till det reformerade pensionssystemet Prop. 1997/97: 151 och 152.

För rätt till folkpension krävs i dag bosättningstid i Sverige om

en minst tre år, eller att antalet år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats uppgår till minst år. Även för rätt till ATP ställs krav den

tre att pensionsberättigade kan tillgodoräknas minst tre år med pensionspoäng. Pensionspoäng för ATP fastställs dock endast på faktiskt tillgodoräknade pensionspoäng, medan vid fastställande av folkpension likställs vissa är med år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng.

Rätten till garantipension skall grundas enbart bosättning i Sverige. Någon motsvarighet till nuvarande regler om att folkpension kan utges även i förhållande till antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för ATP. finns inte. För rätt till garantipension gäller samma tidsregel i dag, dvs. för rätt till garantipension ställs krav på en

som försäkringstid om minst tre år.

En minirniregel är nödvändig för att inte obetydlig anknytning

en till Sverige skall ge rätt till övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg.

De flesta personer som kommer att omfattas av den övergångsvisa garantipensionen eller bosättningstillägget uppbär redan ålderspension vid omläggningen och har därvid kvalificerat sin rätt till folkpension enligt gällande regler. Det är inte möjligt att ändra dessa regler för de personer som redan uppbär ålderspension, och som grundar sin rätt till folkpension och i förekommande fall pensionstillskott en försäkringstid tre års bosättning eller tre år med tillgodoräknade

om ATP-poäng, utan att riskera att vissa personer då skulle miste om sin rätt till övergångsvis garantipension. Vi föreslår att de pensionsberät-

Rätt till övergångsvis garantipension och bosätmingstillägg 109

tigade redan kvalificerat sig för rätt till folkpension, oavsett om

som rätten grundas tre års bosättningstid eller tre år med tillgodoräknade ATP-år, också skall ha kvalificerat sig för rätt till övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg.

Även vid omläggningen ännu inte uppbär ålders-

de personer som pension har största delen sin förvärvsaktiva tid bakom sig. De sak-

av

i princip möjlighet att kvalificera sig för rätt till övergångsvis ganar

rantipension eller bosättningstillägg annat sätt än som följer av

dagens regler rätt till folkpension. Vi föreslår därför att en pen-

om

sionsberättigad, vid omläggningen ännu inte uppbär ålderspension,

som

försäkringstid för övergångsvis garantipension och bosättnings-

som

tillägg skall tillgodoräknas sådan försäkringstid, han eller hon kan

som

tjäna in bosättningstid eller år med tillgodoräknade ATP-

som som poäng för folkpension enligt 5 kap. AFL.

Som försäkringstid för övergångsvis garantipension och bosätt-

ningstillägg skall således tillgodoräknas dels sådan försäkringstid som i 2 kap. lagen garantipension, dels sådan bosättningstid och

anges om sådana år för vilka tillgodoräknas ATP-poäng för folkpension enligt 5 kap. AFL i kapitlets lydelse före den 1 januari 2001. Vid bedömningen den pensionsberättigade kan tillgodoräknas tre år med pen-

om sionspoäng, skall med ATP-år likställas sådana år som anges i 5 kap.

4 § AFL i paragrafens lydelse före den 1januari 2001.

Till 5 kap. AFL finns i dag vissa Övergångsbestämmelser som regle-

vilken försäkringstid den pensionsberättigade får tillgodoräk-

rar som

Även dessa bestämmelser skall för födda år 1937 eller tinas. personer digare fortsättningsvis tillämpas. Bland annat innebär dessa regler att

kvinna är född år 1944 eller tidigare, och med stöd av en som som övergångsbestämmelserna till lagen 1988:881 om ändring i AFL har rätt till folk- och tilläggspension i form änkepension, vid fastställan-

av de rätten till och storleken sin folkpension i form av ålderspen-

av av sion har rätt att tillgodoräkna sig den avlidne mannens bosättningstid eller antal år med fastställda ATP-poäng.

Ytterligare krav för rätt till bosättningstillägg

Bosättningstillägget skall ersätta den pensionsberättigade för hans eller

hennes bosättningsbaserade folkpension och i vissa fall även för pensionstillskottet. För rätt till bosättningstillägg krävs att den pensionsbe-

rättigade kan tillgodoräknas tre års försäkringstid. Bosättningstillägg

emellertid inte till samtliga pensionsberättigade är födda år utges som

1937 eller tidigare. I princip kommer den pensionsberättigade genom

den övergångsvisa garantipensionen att kompenseras för den bosätt-

110 Rätt till övergångsvis garantipension och bosättningstillägg SOU 1999: 17

ningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet. Endast sådana personer som har en så hög inkomstrelaterad pension att de inte får övergångsvis garantipension har rätt till bosättningstillägg. En förutsättning för att bosättningstillägg skall utges är således att den

pensionsberättigades samlade pensionsinkomster beräkningsunderlag se avsnitt 7 överstiger gränsen för rätt till övergångsvis garantipension, vilken i avsnitt 8 föreslår vara 3,0867 prisbasbelopp för en ensamstående och 2,709 prisbasbelopp för är gift. Dessa tal är

person en som beräknade utifrån den pensionsinkomst där det vanliga grundavdraget är lika förmånligt som eller förmånligare än SGA.

Ytterligare krav för rätt till bosättningstillägg är att den pensionsberättigade med stöd av dagens regler har rätt till en folkpension vilken inte fullt ut ersätts genom tilläggspension. Det vill säga den pensionsberättigade skall ha en bättre folkpension om den beräknas i förhållande till antalet tillgodoräknade bosättningsår än i förhållande till antalet tillgodoräknade år med ATP-poäng.

Även den med stöd lagen pensionstillskott är

som av om berättigad

till pensionstillskott skall kunna få ersättning för detta bosätt-

genom ningstillägget.

7 för

Beräkningsunderlaget övergångsvis garantipension

1 Inledning

För att räkna SGA till pensionsförrnån behövs ett beräknings-

om en

underlag som motsvarar de pensionsinkomster som påverkar dagens SGA i höjande eller sänkande riktning. Dessa är folkpension, pen-

sionstillskott, ATP eller änke-ATP, utländsk socialförsäkrings-

egen

pension, svensk och utländsk tjänstepension samt yrkesskadelivränta.

Tanken är att med ett beräkningsunderlag skall få fram de koefñcienter behövs för att översätta SGA till pensionsförmån. För

som en

pensionsförmåner till ett belopp motsvarande 1,515 prisbasbelopp

upp för ensamstående respektive 1,34 prisbasbelopp för en som är gift är

en

koefficienten positiv, dvs. den påverkar SGA i höjande riktning, och

vid pensionsförmåner därutöver är koefficienten negativ.

Ett beräkningsunderlag behöver fastställas endast för att matematiskt räkna pensionen. Omräkningen av pensionen sker i princip

om bara vid omläggningen. Beräkningsunderlaget kommer dock att behöva räknas årligen. Detta beskrivs närmare i avsnitt 7.8. För en pen-

om sionsberättigad vid omläggningen ännu inte uppbär ålderspension

som skall omräkningen göras först vid tiden för ansökan om ålderspension. I

beräkningsunderlaget skall då ligga de pensionsförmåner som vid det

tillfället utges eller. skulle ha utgetts till den pensionsberättigade om

dagens regler alltjämt gällde.

Tanken bakom vår modell är alltså att inte skall ändra de materiella reglerna för beräkning de nuvarande pensionsförmånerna och

av vid omräkningen utgå från dagens Skatteregler för pensionärer. Häri-

kompliceras inte heller den för många redan komplicerade om-

genom

läggningen.

Folkpension i form ålderspension kommer emellertid inte att fin-

av

efter utgången år 2000. Från och med år 2001 kommer den nas av ATP-baserade folkpensionen att översättas till tilläggspension. Detta gäller för samtliga pensionsberättigade är födda före år 1954, oav-

som sett de omfattas det reformerade ålderspensionssystemet eller

om av

112 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension SOU 1999: 17

inte. Omvandlingen av folkpension till tilläggspension kan ske såväl före som efter omräkningen av pensionen, men eftersom omvandling kommer att gälla för framtiden är det mest praktiskt att omvandlingen görs innan beräkningsunderlaget fastställs. Detta underlättar också när beräkningsunderlaget måste fastställas efter omläggningen, och när det skall räknas om.

Inte heller pensionstillskott till ålderspension kommer att utges efter utgången av år 2000. I beräkningsunderlaget skall därför ingå ett belopp som motsvarar det pensionstillskott som vid omläggningen utges till den pensionsberättigade eller som han eller hon skulle haft rätt till enligt dagens regler.

Eftersom inte avser att ändra beräkningsreglema för dagens pensionsförmåner skall de samordnings- och reduceringsregler som i dag finns för pensionsförmånema alltjämt tillämpas. Samordningen och/ eller reduceringen av respektive pensionsförmån skall göras innan beräkningsunderlagetfastställs. Omräkningen av pensionen kommer således att ske faktiskt utbetald pensionsförmån.

Till skillnad från de i princippropositionen föreslagna samordningsreglema, innebär vårt förslag till samordning med tjänstepension att förekomsten av tjänstepension inte kommer att påverka den del av den övergångsvisa garantipensionen som kan sägas utgöra ersättning för folkpensionens grundförmåner i form av bosättningsbaserad folkpension och pensionstillskott. I dagens system är SGA men inte dessa grundförmåner samordnade med tjänstepension. De ålderspensionärer som i dagens system har rätt till folkpensionens grundförmåner kommer således även i fortsättningen ha rätt till motsvarande belopp i form av övergångsvis garantipension oavsett tjänstepensionens storlek.

I beräkningsunderlaget ingår även viss del av sådan yrkesskadeliv-

ränta pensionsberättigad har rätt till grund av obligatorisk

som en en försäkring jämlikt bland andra lagen 1916:235 om försäkring för olycksfall i arbete, lagen 1929:131 om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen 1954:243 om yrkesskadeförsäkring. Hur denna livränta påverkar den övergängsvisa garantipensionen återkommer vi till i avsnitt 7.7.

Som anges i avsnitt 3 är det endast pensionärer som är bosatta i Sverige som är berättigade till SGA. Trots detta föreslår att vår modell med en omvandling av SGA till en pensionsförmån skall ske för alla pensionsberättigade är födda år 1937 eller tidigare. Beräk-

som ningsunderlag skall således fastställas även för de pensionärer som är bosatta utomlands och som är skattskyldiga enligt lagen 1991:586 om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Effekten härav redovisar vi i avsnitt 8.8.

Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 113

I de följande avsnitten kommer att närmare redogöra för vilka pensionsinkomster skall ingå i beräkningsunderlaget och hur dessa som skall beräknas.

7.2 Fastställande av beräkningsunderlaget

Vårt förslag: För varje pensionsberättigad skall fastställas ett be-

räkningsunderlag.

Den övergångsvisa garantipensionen innebär i princip att den pen-

sionsberättigade skall kompenseras för att SGA slopas. För varje pensionsberättigad måste ett beräkningsunderlag fastställas för att få fram de koefficienter behövs för att översätta SGA till en pensionsförsom mån. Därigenom kan också avgöras han eller hon är berättigad till om övergångsvis garantipension. Enligt dagens SGA-regler är det storleken

den sammanlagda pensionsinkomsten som den pensionsberättigade

uppbär avgör storleken SGA. På grund härav måste i beräksom ningsunderlaget, förutom ett belopp motsvarande den bosättningsbase-

rade folkpensionen och pensionstillskottet, även ingå sådan inkomstrelaterad ålderspension påverkar SGA. Eftersom den pensionsbe-

som rättigade i alla situationer skall ersättas för den bosättningsbaserade till den del den inte utges i form tilläggspension, och

folkpensionen, av

det pensionstillskott han eller hon med stöd dagens regler som av skulle haft rätt till, beräkningsunderlaget även att utgöra grun-

kommer

den för beräkning bosättningstillägget. av I avsnitt 8 föreslår vi att gränsen för rätt till övergångsvis garantipension skall ligga vid samlad pensionsinkomst om högst 3,0867 en prisbasbelopp för ensamstående och 2,709 prisbasbelopp för en som en gift. Dessa tal är beräknade utifrån den pensionsinkomstnivå, där det är vanliga grundavdraget är lika förmånligt eller förmånligare för den

pensionsberättigade än SGA. Om den pensionsberättigades pensionsin-

komster ingår i beräkningsunderlaget överstiger dessa gränser, som skall någon uppräkning uppburen ålderspensionen inte ske. Den av

pensionsberättigade har dock i vissa fall rätt till bosättningstillägg,

beräkningsunderlaget överstiger taket för rätt till övergångsvis även om

garantipension.

Ett beräkningsunderlag skall fastställas för alla vid omläggsom ningen uppbär ålderspension. Detta gäller oavsett om uttaget utgörs av hel 65-års pension, helt eller delvis förtida uttag, partiellt 65-års uttag eller den pensionsberättigade är bosatt utomlands. Dessutom skall om beräkningsunderlag fastställas för de som är födda år 1937 ett personer

114 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension

eller tidigare men som vid omläggningen ännu inte uppbär ålderspension. För de sistnämnda skall beräkningsunderlaget fastställas vid tidpunkten för ansökan ålderspension. om

7.3 i form av

Tilläggspension ålderspension eller änkepension

Vårt förslag: I beräkningsunderlaget skall ingå den tilläggspension

som den pensionsberättigade har rätt till enligt 6 kap. LIP.

I beräkningsunderlaget skall också ingå den tilläggspension i

form av änkepension den pensionsberättigade har rätt till enligt som övergångsbestämmelsematill lagen 1988:881 om ändring i AFL.

Tilläggspension iform av ålderspension

En pensionär vars inkomstrelaterade ålderspension är så hög att det

vanliga grundavdraget är förmånligare än eller lika förmånligt

som SGA föreslås inte vara berättigad till övergångsvis garantipension. Där-

för måste tilläggspensionen ingå i beräkningsunderlaget. Tilläggspen-

sionen måste också ingå i beräkningsunderlaget, för att den pensionsberättigade genom uppräkningen skall kompensation för det SGA ges som han eller hon är eller skulle ha varit berättigad till enligt dagens regler.

Genom detta vårt förslag kommer tilläggspensionen att påverka

storleken av den övergångsvisa garantipensionen motsvarande sätt som den i dag påverkar SGA. Det skall också noteras att ATP alltjämt kommer att påverka rätten till och storleken det belopp att av som avser motsvara pensionstillskottet och också skall ingå i beräkningssom underlaget se avsnitt 7.4.1. Som framgår av avsnitt 5 utges efter den 1 januari 2001 inte bara den tilläggspension fastställs enligt reglerna i AFL tilläggspensom om sion, dvs. 60 % av produkten av det för året gällande prisbasbeloppet och medeltalet de pensionspoäng tjänats in den pensionsbeav som av rättigade. Som tilläggspension kommer även att utges ett folkpensionstillägg. Denna del av tilläggspensionen utges i dag i form 30-dels av beräknad folkpension. Som redovisats i avsnitt 5 beräknas folkpensionstillägget och den 30-dels beräknade folkpensionen delvis olika sätt. Vid fastställande av tilläggspension beaktas endast de år för vilka

pensionspoäng faktisk fastställts, medan vid beräkning folkpen-

av sionen likställs vissa år med år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng.

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 115

För inga pensionsberättigade skall förlora omläggningen, genom att de inte längre kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för de år som de att enligt reglerna för folkpension skulle ha fått tillgodoräkna sig, har vi föreslagit för pensionsberättigad är född år 1937 eller tidigaatt en som skall vid beräkning och fastställande av folkpensionstillägget även re dessa med ATP-år likställda år beaktas.

Tilläggspension iform av änkepension

Den 1 januari 1990 trädde regler efterlevandepension i kraft. nya om Genom den reformen infördes former av efterlevandepensioner nya benämnas omställningspension, förlängd omställningspensom kom att sion, särskild efterlevandepension och barnpension och den tidigare änkepensionen avskaffades. I samband därmed infördes emellertid om-

fattande övergångsbestämmelser för änkepensionen innebär att

som enligt äldre regler kan utges och även nybeviljas under en

änkepension

lång tid framöver. Övergångsbestämmelsema till den del dessa berör personer födda år 1937 eller tidigare innebär i korthet att vissa änkor inte alls omfattas av medan andra i vissa situationer

de nya efterlevandepensionsreglerna,

viss del får änkepensionen beräknad efter äldre regler och en viss till en del efter de bestämmelserna efterlevandepension m.m. För nya om kvinnor födda under åren 1930-1944 samordnas från 65-årssom är månaden ATP i form änkepension med ATP i form åldersav egen av Samordningen går i princip till så att änkepensionen minskas

pension.

beloppet för ålderspensionen, dvs. änkepensionen betalas bara ut i med den mån den överstiger kvinnans ålderspension. Det finns egen emellertid garantiregel innebär att kvinnan alltid har rätt till en en som sammanlagd pension motsvarar viss andel summan av kvinnans som av och mannens beräknade ålderspension. egen

Även änkepension från ATP ingår i de pensionsinkomster som på-

verkar storleken SGA. Därför skall den änkepension som den enav

skilda har rätt till ingå i beräkningsunderlaget.

Den 13 juni 1996 beslöt regeringen .att tillsätta en särskild utredare med uppdrag bl. över reglerna efterlevandepension och anatt a. se om dem till det reformerade ålderspensionssystemet. Efterlevandepassa överlärrmade sitt förslag till regeringen i oktober

pensionsutredningen 1998, SOU 1998:120 Efterlevandepension En anpassning till det re-

-

formerade ålderspensionssystemet.

I sitt förslag till ett till det reformerade ålderspensionssystemet an-

efterlevandeskydd har Efterlevandepensionsutredningen före-

passat slagit den övergångsvis utgivna änkepensionen i form av tilläggsatt

1 16 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension SOU 1999: 17

pension även framöver skall utges. Änkepensionen förslås alltjämt beräknas på grundval av mannens intjänade ATP-poäng. Detta föreslås gälla såväl för de kvinnor vid ikraftträdandet det efter-

som av nya levandepensionssystemet den l januari 2001 redan fått änkepension beviljad som för dem som nybeviljas änkepension från ATP. Om den avlidne är född år 1953 eller tidigare, föreslås änkepensionen beräknas

grundval av den avlidnes ATP-poäng, eftersom dessa alltjämt kommer att registreras. För män som är födda därefter kommer ATP-poäng på grund av det reformerade ålderspensionssystemet bara att registreras t.o.m. år 2000, varför underlaget för beräkningen föreslås de fak-

vara tiskt fastställda pensionspoängen. För tid därefter skall det göras

en antagandeberäkning liknande den som i dag gäller om mannen hade erhållit hel förtidspension. En sådan antagandeberäkning kommer därför att bli aktuell endast i de fall, då mannen varit gift med en kvinna

som är född år 1944 eller tidigare. För kvinnor är födda därefter före-

som slås liksom hittills att endast mannens intjänade ATP-poäng t.o.m. år 1989 skall påverka änkepensionen.

Änkepension från tilläggspensionen beräknas i dag grundval

av inkomster som överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. För inkomster därunder har änkan kompenserats genom änkefolkpension. Änkefolkpensionen utgörs i dag av 90 % av prisbasbeloppet och utges antingen i förhållande till den avlidnes tillgodoräknade bosättningstid eller i förhållande till den avlidnes tillgodoräknade poängår. Eftersom tanken är att folkpension inte längre skall utges, påverkar detta även änkepensionen. För att även änkor skall kompenseras för mannens inkomster under ett prisbasbelopp, föreslår Efterlevandepensionsutredningen att även inom änkepensionssystemet skall denna del av änkepensionen utgöra tilläggspension. Denna kompensation föreslås enligt huvudregeln beräknas i förhållande till den avlidnes tillgodoräknande poängår,

men om den avlidne har en bättre bosättningskvot skall kompensationen i stället utges i 40-delar. Denna del av tilläggspensionen, som kan jämföras med folkpensionstillägget, föreslås utges fram till dess att änkan fyller 65 år.

Folkpension i form av änkepension och pensionstillskott till efterlevandepension föreslås inte utges efter utgången år 2000. Även

av inom änkepensioneringen föreslås därför ett grundskydd. Reglerna för änkegarantipension har konstruerats med garantipensionsmodellen för personer födda år 1938 eller senare som förebild. Änkegarantipensionen föreslås beräknas utifrån en basnivå 2,04 prisbasbelopp

om som minskas med inkomstrelaterad änkepension. Enligt Efterlevandepensionsutredningens förslag skall änkegarantipensionen endast utges till kvinnor födda före år 1945 och fram till dess att de fyller 65 år.

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 117

Det Efterlevandepensionsutredningen lämnade föreslaget är

av föremål för remissbehandling, varefter den fortsatta beredningen kom-

att ske inom Socialdepartementet. mer I vårt betänkande föreslår konsekvent att redan beviljad pensionsförmån inte skall ändras. Vi föreslår inte heller några särregler för de

först efter omläggningen kommer att ansöka om ålderspersoner som pension. Vi föreslår därför att den tilläggspension i form av änkepen-

sion utges till kvinnan enligt de i dag gällande Övergångsbestämsom

melsema skall ingå i hennes beräkningsunderlag. Som nämnts föreslår Efterlevandepensionsutredningen att en

ovan kvinna uppbär tilläggspension i form av änkepension genom ett som tillägg skall kompenseras för den folkpension i form av änkepension enligt i dag gällande regler. Vidare skall kvinna också som utges en

kunna uppbära änkegarantipension. Tillägget för folkpensionen före-

slås beräknas i 30-delar, det är förmånligare för kvinnan kan men om 40-dels beräkning ske. Enligt lämnade förslag skall såväl tillägget en garantipensionen utges t.o.m. det att kvinnan fyller 65 år. Detta som föreslås gälla även kvinnan gör förtida uttag sin ålderspension. om av En anledningarna till att tillägget och änkegarantipensionen utges av förtida ålderspensionen är att kvinna som är född år trots uttag av en 1938 eller inte kan begära uttag garantipension förrän hon senare av 65 år. En kvinna är född år 1937 eller tidigare skall dock fyller som enligt vårt förslag kunna övergångsvis garantipension före 65-års ta ut månaden. Som nämnts i avsnitt 5 skall den övergångsvisa garantipen-

sionen ersätta den pensionsberättigade för den bosättningsbaserade

och den 30-dels beräknade folkpensionen skall utges i

folkpensionen,

form tilläggspension. Enligt de i dag gällande reglerna kan en av kvinna inte samtidigt uppbära både folkpension i form av ålderspension och i form änkepension. Med tillämpning det förslag som av en av

Efterlevandepensionsutredningen lämnat skulle kvinna är född

en som år 1937 eller tidigare vid förtida sin ålderspension få kompenuttag av sation dels för sin folkpension, dels för sin folkpension i form av egna änkepension. Dessutom skulle hon kunna få änkegarantipension. Hon skulle således bli överkompenserad. Hur denna fråga skall lösas lämnar

dock inget förslag till överlämnar det till den fortsatta beredutan ningen. Det skall i detta sammanhang noteras att, kvinna som är född om en före år 1938 blir änka efter är född efter år 1953, reglerna en man som föreslås antagandeberäkning för änkepension måste även gälla som om för beräkningen änkepension enligt de i dag gällande Övergångsbeav stämmelsema. ATP- poäng kommer inte att fastställas för mannen efter

år 2000.

1 18 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension SOU 1999: 17

7.4 i form

Dagens grundtrygghet av folkpension och pensionstillskott

Vårt förslag: I beräkningsunderlaget skall ingå ett belopp motsvarande den folkpension den pensionsberättigade vid ornläggsom ningen uppbär eller vid tidpunkten för ansökan ålderspension om skulle varit berättigad till enligt bestämmelserna i 5 kap. AFL, till den del detta inte utges i form tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 2 av punkt LIP. I beräkningsunderlaget skall också ingå ett belopp motsvarande det pensionstillskott som den pensionsberättigade vid omläggningen uppbär eller vid tidpunkten för ansökan ålderspenom sion skulle varit berättigad till enligt lagen pensionstillskott. om

Bosättningsbaserad folkpension

Den 30-dels beräknade folkpensionen kommer från och med år 2001 att utges i form av tilläggspension. Genom det av oss föreslagna sättet att beräkna detta tillägg, kommer alla pensionsberättigade är födda år som 1937 eller tidigare att i framtiden kompenseras för den ATP-baserade

folkpensionen genom tilläggspension. Tilläggspensionen inklusive folkpensionstillägget skall ingå i beräkningsunderlaget.

I beräkningsunderlaget skall dessutom ingå ett belopp motsvarande den folkpension som beräknas grundval av bosättningstiden, men endast till den del folkpensionsbeloppet inte ingår del i tilläggssom en pensionen. Om den pensionsberättigade tilläggspensionen genom erhåller ett oreducerat folkpensionstillägg, grundat 30 år med tillgodoräknade pensionspoäng eller därmed likställda år, skall något belopp motsvarande den bosättningsbaserade folkpensionen inte ingå i beräk-

ningsunderlaget. För en pensionsberättigad som kan tillgodoräkna sig

15 ATP-år eller därmed likställda år och 40 bosättningsår, skall däremot i hans eller hennes beräkningsunderlag också ligga ett folkpensionsbelopp motsvarande 40/40-15/30 eller 20/40. Som framgår av avsnitt 8 skall, efter det att beräkningsunderlaget räknats upp visst sätt, den inkomstrelaterade pensionen har insom

gått i beräkningsunderlaget dras av. Det återstår är den övergångs-

som visa garantipensionen. Eftersom även folkpensionstillägget motsom svarar dagens ATP-baserade folkpension skall dras kommer endast av,

den bosättningsbaserade folkpensionen att ersättas övergångsvis

av garantipension. Härigenom kan den övergångsvisa garantipensionen sägas vara bosättningsbaserad motsvarande sätt gäller för som garantipensionen.

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlagetjör övergångsvis garantipension 119

Pensionstillskott

Till folkpension i form bl.a. ålderspension utges i dag pensionstill-

av

skott till pensionsberättigade bosatta i Sverige. Hur pensionstillskottet

beräknas redovisar vi i avsnitt 3.1.

Det sammanlagda beloppet oreducerad folkpension och fullt pen-

av sionstillskott om 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp motsvarar storleken på SGA i oreducerat skick.

I princip skall all den pension som den pensionsberättigade uppbär vid omläggningen eller vid tidpunkten för ansökan om ålderspension

skulle haft rätt till med tillämpning dagens regler, och också på-

av som verkar storleken SGA, ingå i beräkningsunderlaget. Den del av

av

dagens grundtrygghet utges i form pensionstillskott skall också

som av

ersättas den övergångsvisa garantipensionen eller av bosättnings-

av

tillägget. För den vid omläggningen till övergångsvis garantipension

som

redan uppbär pensionstillskott skall således i beräkningsunderlaget ingå belopp utgående pensionstillskott. För den som först

ett som motsvarar efter ikraftträdandet ansöker ålderspension och för den som tidigare

om

partiellt ålderspension och ändrar uttaget av sin

gjort uttag av senare

ålderspension skall i beräkningsunderlaget ingå ett belopp som motsva-

det pensionstillskott han eller hon skulle ha fått om dagens rar som regler alltjämt skulle ha tillämpats.

Det belopp att motsvara pensionstillskottet skall alltså be-

som avser

räknas enligt lagen pensionstillskott i dess lydelse före den

om 1 januari 2001, varför storleken av detta belopp kommer att påverkas

den ATP och den utländska pension som den pensionsberättigade av har rätt till. Denna samordning skall göras före det att beloppet som

pensionstillskottet läggs till beräkningsunderlaget. Hur den

skall ersätta utländska pensionen med beaktande av EG-rättsliga regler påverkar pensionstillskottet redovisar vi i avsnitt 14. Som sagts ovan kommer från och med den 1 januari 2001 den inkomstbaserade folkpensionen

i form tilläggspension enligt 6 kap. 2 § LIP. Eftersom penatt utges av sionstillskottet enligt gällande regler endast minskas av den ATP

nu

utges enligt AFL, kommer samordningen även fortsättningsvis att

som ske endast med hänsyn till den ATP skulle ha utgetts enligt

tagen som reglerna i AFL, dvs. pensionstillskottet skall minskas endast med den tilläggspension utges enligt 6 kap. 2 § 1 punkten LIP.

som

120 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension

Särskilt om färsäkringstid för beräkning det bosättningsbaserade

av

folkpensionsbeloppet och beloppet för pensionstillskott

Huvudregeln om vad som vid fastställande av den bosättningsbaserade folkpensionen skall räknas som bosättningstid återfinns i 5 kap. 6§ första stycket a AFL och innebär bosättningstid räknas tid då

att som

en person har varit folkbokförd i Sverige enligt folkbokföringslagen.

Regeln tar sikte dem som faktiskt är bosatta i Sverige. Undantag gäller för diplomatisk personal om de inte är svenska medborgare eller var bosatta i Sverige innan de anställdes vid den utländska beskickningen. Vid sidan om huvudregeln finns kompletterande regler för vad som skall tillgodoräknas bosättningstid i Sverige. Vilka dessa är

som redovisas i avsnitt

I princip all den bosättningstid som de pensionsberättigade som omfattas av den övergångsvisa garantipensionen kan tillgodoräknas är hänförlig till tid före ikraftträdandet. De yngsta som omfattas av den övergångsvisa garantipensionen kommer att vid ett ikraftträdande år 2001 fylla 64 år. Vi har inte sett det möjligt eller önskvärt att ändra dessa regler utan att frångå principen att ingen pensionsberättigad skall få sin nettopension sänkt. Mot denna bakgrund bör den försäkringstid som i dag kan tillgodoräknas som bosättningstid gälla för samtliga personer som är födda år 1937 eller tidigare, vare sig de vid ikraftträdandet redan uppbär ålderspension eller inte. Vi föreslår att nuvarande regler för bosättningstid skall beaktas vid fastställande av det folkpensionsbelopp som skall ingå i beräkningsunderlaget. För ett oreducerat folkpensionsbelopp skall- den pensionsberättigade således kunna tillgodoräkna sig minst 40 bosättningsår. Denna tid skulle kunna tjänas in i fr.o.m. det år den pensionsberättigade fyller 16 år t.o.m. det år han eller hon fyller 64 år, eller t.o.m. året före det år den pensionsberättigade avled. Bosättningstiden skulle sättas ned till hela antal år.

Enligt nuvarande regler för folkpension i form av ålderspension finns vissa särbestämmelser för beräkning av bosättningstid för dem som omedelbart före den månad då de fyllde 65 år har haft hel förtidspension eller hel särskild efterlevandepension AFL 5 kap. 8 §. Folkpension i form av förtidspension och folkpension i form av efterlevandepension beräknas liksom folkpension i form ålderspension i för-

av hållande till antalet tillgodoräknade bosättningsår. Bosättningstid för förtidspension tillgodoräknas dels för tiden från och med det år då den

pensionsberättigade fyllde 16 år till och med året före pensionsfallet,

dels för tiden därefter fram till och med det år då den pensionsberättigade uppnår 64 års ålder. Den senare perioden den framtida bosättningstiden beräknas endast under vissa förutsättningar och då enligt särskilda regler. Motsvarande gäller för efterlevandepension, dock att

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 121

det är den avlidnes bosättningstid beräknas. Särbestämmelsema

som vid tillgodoräknande bosättningstid för den övergår från att

av som uppbära förtidspension eller efterlevandepension till att uppbära ålderspension, innebär att han eller hon som bosättningstid, i stället för den

tid skall tillgodoräknas för ålderspensionsändamål, får tillgodo-

som räkna sig tid legat till grund för beräkning av förtidspen-

samma som sionen, respektive det antal år den avlidne kan tillgodoräknas i bo-

som sättningstid detta är förrnånligare. Syftet med bestämmelserna är att

om den utgående pensionen inte skall minskas grund av ändrad andelsberäkning. Denna s.k. överledanderegeln i 5 kap. 8 § AFL gäller även för kvinnor är födda år 1944 eller tidigare och som uppbär änke-

som

pension med stöd övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881

av

ändring i AFL punkten 7 i övergångsbestämmelsema till lagen om 1992: 1277 om ändring i AFL.

Efterlevandepensionsutredningen har föreslagit att överledandereg-

lema skall upphöra för framtiden. Emellertid föreslår utredningen att reglerna alltjämt skall gälla för efterlevande som är födda år 1937 eller tidigare och den 1 januari 2001 uppbär antingen folkpension i

som form hel särskild efterlevandepension eller i form av änkepension.

av Detsamma föreslås gälla för efterlevande vid ikraftträdandet av

en som

de reformerade efterlevandepensionsreglema uppbär folkpension som

beräknats med stöd av överledanderegeln.

I vårt betänkande föreslår konsekvent att redan beviljad pensionsförmån inte skall ändras. Vi föreslår inte heller några särregler för de

först efter omläggningen kommer att ansöka om ålderspersoner som pension. Vi föreslår därför att även de nämnda överledandereg-

ovan lema i AFL jämte Övergångsbestämmelser fortsättningsvis skall gälla vid fastställande den bosättningsbaserade folkpensionen som skall

av ingå i beräkningsunderlaget. Vårt förslag stämmer i huvudsak överens

med de förslag Efterlevandepensionsutredningen lämnat i detta

som avseende. Skillnaden är dock att föreslår att regeln även skall tilllämpas för är födda år 1937 eller tidigare och som först

personer som efter omläggningen beviljas särskild efterlevandepensionen eller änkepension. Det skall noteras att särskild efterlevandepension inte kan ut-

efter det den pensionsberättigade fyllt 65 år, varför överledandeges att regeln i denna situation endast kan komma att tillämpas under maximalt två år.

I dag finns även särbestämmelse om vad som skall gälla i

en annan fråga bosättningstid för dem är födda år 1937 eller tidigare.

om som Den närrmda bestämmelsen återfinns i punkten 4 i Övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 ändring i AFL. Bestämmelsen, som

om behandlats närmare i avsnitt innebär att en pensionsberättigad som har varit bosatt i Sverige under viss tid minst sammanlagt 10 år

en men

122 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension SOU 1999: 17

får tillgodoräknas en oreducerad folkpension som anses grundad 40 års bosättningstid, även om den pensionsberättigade inte varit bosatt här under hela den tiden. Vi föreslår att även denna bestämmelse alltjämt skall gälla vid beräkning av det bosättningsbaserade folkpensionsbeloppet. I och med denna regel kommer beräkningsunderlaget att behöva ändras även efter ikraftträdandet den övergångsvisa garanti-

av pensionen. Detta återkommer till nedan.

Vad som ovan sagts skall även gälla tillgodoräknande för-

som av säkringstid vid fastställande av det belopp skall ersätta pensions-

som tillskottet. Enligt dagens regler om pensionstillskott utges pensionstillskottet också grundval av antal år med tillgodoräknade ATPpoäng. Om den pensionsberättigade kan tillgodoräknas en bättre folkpension, om den beräknas grundval antalet tillgodoräknade

av poängår, utges alltså pensionstillskottet grundval av samma antal år som folkpensionen har beräknats på. Som nämnts föreslår vi att

ovan det pensionstillskott som utges enligt dagens regler även fortsättningsvis skall utges till den pensionsberättigade då i form över-

men av gångsvis garantipension eller i förekommande fall i form av bosättningstillägg. Beräkningen pensionstillskottet, liksom alla andra

av pensionsförmåner, skall därför beräknas motsvarande sker

sätt som enligt nu gällande bestämmelser. Mot denna bakgrund föreslår att det belopp som skall ersätta pensionstillskottet även fortsättningsvis skall kunna beräknas grundval av antalet år med tillgodoräknade ATPpoäng, om det är förmånligare för den pensionsberättigade. Beräkning och fastställande av pensionspoäng skall ske med tillämpning av bestämmelserna härom enligt LIP och lagen införande nämnda lag.

om av För en kvinna som med stöd av övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 om ändring i AFL har rätt till tilläggspension i form

av änkepension skall i denna situation beloppet för pensionstillskottet,

om det är förmånligare för kvinnan, beräknas grundval av det antal år som tillgodoräknats den avlidne mannen vid tilläggspensionens beräkning.

7.5 Pension utländsk

enligt lagstiftning

Vårt förslag: I beräkningsunderlaget skall ingå utländsk socialförsäkringspension i form ålders-, förtids- eller efterlevandepension

av för vilken det föreligger skattskyldighet i Sverige.

Både storleken pensionstillskottet och SGA påverkas utländska

av av pensioner. Som vi redogjort för i avsnitt 7.4.1 skall i beräkningsunder-

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 123

laget ingå ett belopp som motsvarar det pensionstillskott som den pensionsberättigade har rätt till enligt dagens regler. Detta belopp har redan innan det lagts till beräkningsunderlaget samordnats med bl.a. utländsk pension, sig denna beskattas i Sverige eller

vare

För att överhuvudtaget berättigad till SGA krävs att den pen-

vara sionsberättigade uppbär folkpension med ett visst belopp se avsnitt 3. I detta avseende likställs utländsk obligatorisk ålders-, efterlevandeoch förtidspension är att jämställa med folkpension med sådan

som pension. Om rätt till SGA föreligger, påverkar i dag samtliga utländska pensioner storleken SGA både i positiv och negativ bemärkelse. En

av förutsättning härför är emellertid att skattskyldighet för den utländska pensionen föreligger i Sverige. På grund dubbelbeskattningsavtal

av beskattas dock inte alltid den pensionsberättigade för utländsk pension, trots att den uppbärs i Sverige och han eller hon enligt nationella Skatteregler är skattskyldig för pensionen i Sverige.

Redan i dag kan alltså utländska pension, i likhet med ATP,

samma beaktas vid beräkningen såväl pensionstillskottet som av SGA.

av Eftersom vårt förslag innebär att SGA skall omvandlas till en pensionsförmån och att inte föreslår några skillnader i beräkningsreglema för

dagens pensionsförmåner, bör alltså utländsk pension påverka den

övergångsvisa garantipensionen motsvarande den i dag på-

sätt som verkar den enskildes nettopension.

Vi föreslår därför att all utländsk socialförsäkringspension, för vilken skattskyldighet föreligger i Sverige, skall ingå i beräkningsunderlaget.

Hur vårt förslag i denna del förhåller sig till Förordningen EEG nr 1408/71 tillämpning systemen för social trygghet när anställda,

om av egenföretagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen återkommer vi till i avsnitt 14.

7.6 Tjänstepension

Vårt förslag: I beräkningsunderlaget skall ingå den tjänstepension utges till den pensionsberättigade. Med tjänstepension skall

som

förstås sådan pension utges till följd av föregående tjänsteför-

som

hållande och därmed likställd sådan utländsk tjänstepension. För att

utländsk tjänstepension skall ingå i beräkningsunderlaget måste det

föreligga skattskyldighet för pensionen i Sverige.

I vårt uppdrag ingår att ta ställning till om tjänstepensioner skall på-

verka storleken den övergångsvisa garantipensionen. Denna fråga

av

124 Beräkningsunderlagetfár övergångsvis garantipension SOU 1999: 17

har också upptagit en betydande del av vårt arbete. I dagens grundskyddssystem påverkas inte folkpensionens grundbelopp eller pensionstillskottet av förekomsten av tjänstepension. Någon direkt sam-

ordning mellan dagens pensionsförmåner och tjänstepensioner finns så-

ledes inte. Däremot är storleken av SGA beroende av tjänstepensioner.

Sambandet mellan grundtryggheten och tjänstepension är alltså att

nettopensionen är beroende av storleken av den samlade allmänna pensionen och tjänstepensionen. Vid en låg pensionsinkomst, för en ensamstående understigande 1,515 prisbasbelopp, medför det särskilda grundavdraget att den del av tjänstepensionen, som tillsammans med den allmänna pensionen uppgår till maximala 1,515 prisbasbelopp, i praktiken är befriad från skatt. Det innebär att om man bortser från tjänstepensionen skulle den pensionsberättigade få en sänkt nettopension. Å andra sidan skulle den pensionsberättigade få höjd

en nettopension när pensionen inklusive tjänstepensionen överstiger 1,515 prisbasbelopp. Då reduceras SGA med 65 % av det sammanlagda pensionsbelopp som överstiger det gällande avdraget om 1,515 prisbasbelopp. Motsvarande belopp för en gift är 1,34 prisbasbelopp.

Utifrån dessa förutsättningar har prövat om tjänstepensioner skall påverka storleken av den övergångsvisa garantipensionen eller

År 2001 kommer det finnas cirka 1,5 miljoner ålderspensionärer,

att varav cirka 800 000 personer har rätt till tjänstepension. Av dessa 800 000 personer kommer cirka 360 000 att vara berättigade till övergångsvis garantipension.

I dag kommer de flesta personer med allmän inkomstgrundad ålderspension att få en tjänstepension som motsvarar mellan 10 och 15 % av den samlade pensionsinkomsten. För dem som omfattas av den övergångsvisa garantipensionen varierar dock mönstret avsevärt mellan olika delgrupper. Bland de allra äldsta pensionärerna finns det många personer för vilka tjänstepensionen står för mer än hälften och i vissa fall största delen av de samlade pensionsinkomstema. För dessa äldre personer kan tjänstepensionen anses utgöra deras tilläggspension. Detta beror huvudsakligen på att personer födda före år 1896 inte har kunnat tjäna in ATP och att det är först är födda år 1914 eller

personer som senare som kan ha tjänat full ATP. Pensionen, utöver folkpension och pensionstillskott, har för många av dessa personer i stället tryggats genom tjänstepensioner. Detta gäller främst tjänstemannagrupper inom den privata och offentliga sektorn. I tabellen nedan visas hur tjänstepensionema är fördelade i de olika åldersgruppema och storleken därav.

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för ävergångsvis garantipension 125

Tabell 7.1 a-d Tjänstepensioner, antalet personer samt medelvärden i kronor. Fördelning efter ålder och nivå på den allmänna ålderspensionen. December 1996.

a ensamstående män

Den allmänna ålderspensionen i basbelopp Ålder Mindre 1,515 1,515 Mellan 1,515 3,0

än

-

Medel- antalet Medel- antalet Medel- Antalet

värde, kr personer värde, kr personer värde, kr personer 66 79 19 700 180 9 100 1 000 14 200 24 700

- 80 89 3 300 60 15 300 700 14 300 21 500

- 90 64 300 60 24 800 400 53 800 2 200

- Medelvärde för samtliga 25 300 14 200 16 000

b ensamstående kvinnor

Den allmänna ålderspensionen i basbelopp Ålder Mindre 1,515 1,515 Mellan 1,515 3,0

än

-

Medel- antalet Medel- antalet Medel- Antalet

värde, kr personer värde, kr personer värde, kr personer 66 79 26 100 240 11 900 7 100 14 600 97 400

- 80 89 20 200 450 15 700 15 700 19 900 56 200

- 90 10 300 60 29 100 8 100 46 800 3 500

- Medelvärde för samtliga 21 300 18 300 17 200

c gifta män

Den allmänna ålderspensionen i basbelopp Ålder Mindre än 1,34 1,34 Mellan 1,34 2,7

-

Medel- antalet Medel- antalet Medel- Antalet

värde, kr personer värde, kr personer värde, kr personer 66 79 7 300 30 13 400 370 12 500 5 800

- 80 89 4 700 60 11 500 240 14 300 11 600

- 90 51 000 120 51 500 800

- - Medelvärde för samtliga 24 800 18 900 15 400

1Antalet personer bör beaktas med försiktighet eftersom det rör sig om endast ett fåtal observationer.

126 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension SOU 1999: 17

d gifta kvinnor

Den allmänna ålderspensionen i basbelopp Ålder Mindre än 1,34 1,34 Mellan 1,34 2,7

-

Medel- antalet Medel- antalet Medel- Antalet

värde, kr värde, kr personer värde, kr personer

personer 66 79 32 000 60 7 000 23 500 13 200 74 500

- 80 89 10 300 30 7 800 4 200 14 800 7 800

-

16 500 30 7 200 30 90

- - Medelvärde för samtliga 5 600 7 200 13 400 Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Antalet bör beaktas med försiktighet eftersom det rör sig om endast ett

personer fåtal observationer.

Kommentar till tabellen: Siffrorna i tabellen är hämtade från SCB s storurval. Inkomstgränserna för allmän ålderspension har bestämts efter vad som i dagens system motsvarar grundtryggheten i form av oreducerad folkpension och pensionstillskott. Därför är gränserna olika för gifta och ensamstående pensionsberättigade. Den övre gränsen har satts för att ungefärligen motsvara den högsta pensionsgrundande inkomst som skall ge rätt till övergångsvis garantipension och motsvarar också ungefärligen den gräns där det vanliga grundavdraget blir förmånligare än eller lika förmånligt som det särskilda grundavdraget.

Av tabellen framgår att det stora flertalet de pensionärer som har

av tjänstepension har en allmän ålderspension som är lika hög eller högre än 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp, vilket motsvaras av dagens grundtrygghet i form oreducerad folkpension och pensionstillskott.

av Det är endast ett fåtal pensionärer med en lägre allmän ålderspension som samtidigt har rätt till tjänstepension. För en del av dessa personer

utgör tjänstepensionen emellertid deras huvudsakliga pensionsinkomst.

Vissa av dessa personer kan ha gjort förtida uttag av sin ålderspension varför den allmänna pensionen har minskat. Det kan också finnas personer med en yrkesskadelivränta vilken har minskat den allmänna ålderspensionen. Vidare kan det finnas personer som t.ex. grund av arbetsbrist trätt i pension före 65 års ålder och som kompensation för förlorad möjlighet att tjäna in ytterligare ATP-poäng fått en pensionsersättning i form tjänstepension. De äldsta pensionärerna har inte

av heller haft möjlighet att tjäna full ATP och deras ålderdom kan i stället ha tryggats genom tjänstepension.

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 127

Samordning mellan tjänstepensioner och det särskilda grundavdraget

SGA utgör i dag högst 1,515 prisbasbelopp för en ensamstående person respektive 1,34 prisbasbelopp för gift person, under förutsättning att

en pensionen uppgår till detta belopp. Vid beräkningen av SGA görs ingen skillnad mellan allmän pension och tjänstepension. Om en ensamståendes allmänna pension uppgår till t.ex. ett prisbasbelopp men han eller hon också uppbär en tjänstepension om ett halvt prisbasbelopp, kom-

även tjänstepensionen att vara befriad från skatt. mer

För att en pensionsberättigad som har rätt till tjänstepension men

allmänna pension understiger 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp vars inte skall få en sänkt nettopension efter omläggningen, måste tjänstepensionen beaktas vid beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen och därför ingå i beräkningsunderlaget.

Frågan är då vad bör gälla för dem vars beräkningsunderlag

som exklusive tjänstepensionen överstiger nämnda gränser. Förekomsten av tjänstepensionen i sådan situation medför att SGA minskar med

en 65 % av den pensionsinkomst som överstiger det gällande avdraget om 1,515 prisbasbelopp respektive 1,34 prisbasbelopp. SGA reduceras i takt med att den samlade pensionen ökar, och vid en sammanlagd pension för ensamstående 3,0877 prisbasbelopp respektive för en

en om gift 2,7067 prisbasbelopp blir det vanliga grundavdraget förmån-

om

ligare.

Om tjänstepensionen inte skulle ingå i beräkningsunderlaget i de fall den pensionsberättigade har en allmän pension överstigande

som

nämnda gränser skulle han eller hon kompenseras för slopandet av nyss SGA ett sätt inte följer av dagens SGA-regler. Den pensionsbe-

som rättigade skulle alltså få övergångsvis garantipension som till sin

en storlek överstiger storleken det SGA han eller hon skulle ha fått.

Enligt direktiven bör vid konstruktionen av den övergångsvisa garantipensionen också beaktas utformningen av garantipensionen för mellangenerationen-så att de två grundskyddssystemen inte kommer att

väsentligt skilda förmånsnivåer. Som tidigare nämnts skall garantige pensionen inte minskas med tjänstepension, varför förekomsten av en sådan pension inte påverkar garantipensionens bruttobelopp. Med den metod som valts för garantipension, ett i förväg fastställt belopp som minskas med inkomstrelaterad pension, skulle en minskning till följd av tjänstepensionen medföra att tjänstepensionen skulle minska även den del garantipensionen som kan sägas motsvara grundskyddet bo-

av sättningsbaserad folkpension och pensionstillskott. Med vår metod att inte röra den enskildes nuvarande pensionsförmåner utan endast att omvandla SGA till ytterligare pensionsförmån, kan inte någon ny

en samordning med grundförmånema uppkomma. Den samordning som

128 Beräkningsunderlagetfiörövergångsvis garantipension SOU 1999: 17

föreslår är alltså analog med den samordning som gäller i dag och skiljer sig helt från den samordning som förutsattes när frågan om tjänstepensionema skulle påverka garantipensionssystemet diskuterades.

Många av dem som är födda år 1937 eller tidigare uppbär i dag tjänstepension enligt kommunala eller statliga tjänstepensionsavtal som är bruttosamordnad med den allmänna pensionen. Bruttosamordningen innebär att tjänstepensionen beräknas som bruttobelopp som sedan minskas med den allmänna pensionen. Den pensionsberättigade får ut mellanskillnaden tjänstepension. För de pensionärer som har en

som bruttosamordnad tjänstepension skulle den höjning av den allmänna pensionens belopp, övergången till ett beskattat grundskydd med-

som för, kunna innebära att tjänstepensionen minskar i samma omfattning.

Under vårt arbete har emellertid funnit att denna effekt inte behö-

uppstå med den modell som föreslår för beräkning av övergångsver

vis garantipension. I beräkningsunderlaget skall visserligen tjänstepen-

sionen ingå, denna pension skall till sin storlek vara den samma

men

före omläggningen. Bruttosamordnad tjänstepension bör därför som även framöver fastställas i relation till den pension som den pensionsberättigade har rätt till vid omläggningen, eller som han eller hon skulle haft rätt till dagens regler alltjämt skulle ha gällt. Samtliga belopp

om som ingår i beräkningsunderlaget är i princip fastställda enligt dagens regler, och det skall gälla även för tjänstepensionen vare sig den är brutto- eller nettosamordnad.

Detta gäller dock under förutsättning att berörda avtalsparter inte ändrar samordningsreglema mellan dagens pensionsförmåner och tjänstepensionen. Eftersom sättet att beräkna tjänstepensionen och med vilket belopp denna skall utges beslutas av avtalspartema, saknar staten möjlighet att styra över beräkningen och utbetalningen av framtida tjänstepensioner. Vi förutsätter emellertid att berörda avtalsparter kommer att följa våra förslag och inte ändra sättet att beräkna tjänstepensionen, dvs. att bruttosamordnad tjänstepension även fortsättningsvis skall samordnas med den tilläggspension och folkpension som den pensionsberättigade skulle haft rätt till enligt dagens regler.

Ett annat vägande skäl till att tjänstepensionema bör ingå i beräkningsunderlaget och därmed påverka den övergångsvisa garantipensio-

är att slopad samordning skulle innebära att de totala kostnanen en derna för den övergångsvisa garantipensionen ökar jämfört med den kostnad som angavs-i princippropositionen. De beräkningar som har utfört visar att en slopad samordning skulle öka den totala kostnaden för den övergångsvisa garantipensionen med en miljard kronor i förhållande till kostnaden för den i princippropositionen redovisade konstruktionen. Visserligen skulle utgifterna för bostadsstödet minska om

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 129

den övergångsvisa garantipensionen inte påverkades förekomsten

av av tjänstepension, men även med hänsyn härtill skulle finansieringsbehovet uppgå till 0,6 miljarder kronor.

Enligt direktiven skall en sådan kostnadsökning finansieras inom ramen för det nya grundskyddet för pensionärer och enligt vår uppfattning då närmast inom systemet för bostadsstöd. Det är emellertid endast till en del samma pensionärer som skulle vinna fördelar av den slopade samordningen som skulle drabbas av besparingen inom bostadsstödssystemet.

Utländsk tjänstepension

Även utländsk tjänstepension den pensionsberättigade uppbär i

som Sverige påverkar storleken SGA. Detta gäller under förutsättning att han eller hon också är skattskyldig för inkomsten i Sverige. Om rätt till SGA har konstaterats, påverkar utländska tjänstepensioner SGA såväl i höjande som sänkande riktning samma sätt som gäller för utländsk obligatorisk socialförsäkringspension. Emellertid är inte all utländsk tjänstepension skattepliktig i Sverige. Detta kan bl.a. bero på att utbetalningar från utländsk pensionsförsäkring enligt svensk rätt i de flesta fall anses som utbetalning grund av kapitalförsäkring.

Vi föreslår att utländsk tjänstepension skall ingå i beräknings-

underlaget och därigenom påverka den övergångsvisa garantipensionen

motsvarande sätt som sådan pension i dag påverkar SGA.

Benämningen tjänstepension

Det är den tjänstepension som i dag påverkar SGA som skall ingå i beräkningsunderlaget.

I anvisningarna till 48 § l KL står Pension utgår grund av

som annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring eller från pensionssparkonto reducerar dock inte det särskilda grundavdraget". Vid tillkomsten av SGA har i propositionen 1989/90:110 inte lämnats någon definition av vad som menas med tjänstepension. Iden allmänna motiveringen har departementschefen angett att för att ett sparande i privata pensionsförsäkringar inte skall bli ogynnsamt för pensionärer med låga inkomster, bör avtrappning inte ske mot inkomster från individuella försäkringar. Med detta uttalande torde kunna förstås att SGA minskas med all pension inte utges från enskild/privat pen-

som en sionsförsäkring eller det nyare pensionssparkontot. Vad som menas med pension framgår av anvisningarna 1 st till 31 § KL. I anvisningar-

130 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension SOU 1999: 17

na första stycket anges bl.a. Med pension förestås dels belopp, som annorledes än i följd av försäkring utgår grund av föregående tjänsteförhållande, dels...". Vi erinrar här om att pension grund av

förutvarande tjänsteförhållande kan avse såväl ålderspension sjuk-

som pension och efterlevandepension. Av anvisningarna andra stycket följer att "med tjänstepensionsförsäkring förstås pensionsförsäkring, som har samband med tjänst och för vilken den försäkrades arbetsgivare åtagit sig för betalning hela avgiften". Även sådan pensionsföratt ansvara av säkring som om anställd avlidit- tagits av den anställdes arbetsgivare till förmån för den anställdes efterlevande är att betrakta som tjänstepensionsförsäkring, om arbetsgivaren åtagit sig ansvara för hela avgiften. Utbetalning från tjänstepensionsförsäkring är alltså en pension grund av föregående tjänsteförhållande. För det stora flertalet arbetstagare har och är alltjämt tjänstepensionema reglerade genom ett kollektivavtal eller s.k. hängavtal. De största kollektivavtalen är

pension till statsanställda PA9l och äldre avtal och reglementen, pension till kommunalanställda PFA samt tidigare PA-KL, industrin och handelns tilläggspension för tjänstemän och arbetsledare ITP och särskild tilläggspension för privatanställda arbetare STP och Avtalspension SAF-LO.

Dessa fyra avtalssystem täcker praktiskt taget hela den svenska arbetsmarknaden. Av det totala belopp som år 1989 betalades ut som avtalsenliga pensionsförmåner svarade dessa system för sammantaget cirka 95 %. Denna siffra torde relativt rättvisande för de åldersvara

grupper som kommer ifråga för övergångsvis garantipension.

Utöver dessa stora system finns andra kollektivavtalsreglerade

tjänstepensioner såsom t.ex.

KT P för anställda inom kooperationen, BT P för bankanställda och FTP för försäkringsanställda.

Dessa pensionsplaner är i allt väsentligt överensstämmande med ITP. Vissa anställda företrädesvis inom mindre företag utan kollektiv- avtal erhåller dock sina pensionsförmåner grund av avtal direkt med arbetsgivaren, individuella pensionsavtal.

l Pensionsberedningens huvudbetänkande SOU 1990:76 sid 119

Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 131

Eftersom flertalet de tjänstepensionsförmåner som utges kan av härledas till kollektivavtal skulle möjlig väg vara att samordning enen dast skulle ske med de kollektivavtalsreglerade tjänstepensionema. Detta torde också i linje med Pensionsarbetsgruppens förslag SOU 1994:20. Det skulle emellertid leda till att kollektiva pensionslösningar skulle rnissgynnas mot de individuella pensionsavtal som också är att betrakta tjänstepension enligt kommunalskattelagens besom en stämmelser. För att alla pensionsberättigade skall behandlas lika anser att sådan pension utges till följd av tidigare tjänsteförhållande skall påsom verka den övergångsvisa garantipensionen att pensionen i fråga genom ingår i beräkningsunderlaget. Det är också sådan pension som enligt kommunalskattelagen påverkar storleken SGA. Här avses således av

såväl den tjänstepension den pensionsberättigade erhåller med

som stöd kollektivavtal den tjänstepension som utfästs för den penav som sionsberättigades räkning genom ett individuellt tjänstepensionsavtal. Pension kan tryggad änstepensionsförsäkring eller stiftelvara genom eller konto avsatt till pension. Den kan också vara en direkt utbetald se

otryggad pension.

Hanteringen tjänstepension vid fastställande av den övergångsvisa av garantipensionen

För att försäkringskassan skall kunna fastställa den övergångsvisa garantipensionen till ett korrekt belopp behöver kassan uppgifter om

tjänstepension.

Redan i dag är såväl Riksskatteverket RSV Riksförsäkringssom

verket RFV och försäkringskassan beroende av uppgifter om tjänste-

pension för att kunna fastställa SGA och vissa inkomstrelaterade sociala förmåner. För beräkningen SGA får RSV uppgift om utbetald tjänstepenav

sion att pensionsutbetalaren lämnar kontrolluppgift beloppet.

genom Antingen sker rapporteringen anteckning för ändamålet avgenom sedd blankett RSV 2310, kod 400 eller, vanligen, motsvarande genom ADB-redovisning. Även i de fall utbetalningen inte görs ett försom av säkringsbolag eller pensionsinrättning utan av f.d. arbetsgivaren annan direkt kan blankett användas för redovisning av tjänstepension. samma I dessa fall lämnas dock oftast uppgift om utbetald tjänstepension arbetsgivarkontrolluppgiften RSV 2300, kod 30 vilken upptar bl.a. utbetald lön kod 11; även i dessa fall vanligen genom ADB. De uppgifter lämnats utbetalande försäkringsbolag m.fl. eller av f.d. som av arbetsgivaren maskinellt med allmän pension och redoläggs samman

132 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension SOU 1999: 17

visas den enskildes förenklade självdeklaration. Vid användning av särskild självdeklaration skall den pensionsberättigade själv lämna uppgift om erhållen tjänstepension. Genom maskinell avkänning kontrolleras det i självdeklarationen uppgivna beloppet allmän pension

och tjänstepension mot det försäkringsbolaget eller f.d. arbets-

av av

givaren i kontrolluppgiften lärrmade beloppet och försäkrings-

mot av kassan m.fl. lämnad uppgift om allmän pension. Eftersom SGA beräknas vid taxeringen lämnas kontrolluppgift från tjänstepensionsutbetalaren till RSV först i efterhand, dvs. året efter det att tjänstepensionen betalats ut. När självdeklarationen har registrerats och eventuella felaktigheter rättats till, lämnar RSV vissa uppgifter från beslutad taxering till bl.a. RFV för användning kontroll utbetalda av av inkomstrelaterade förmåner. Vid ansökan hos den allmänna försäkringskassan inkomstpröom vade förmåner såsom t.ex. bostadstillägg till pensionärer, hustrutillägg och änkepension skall den försäkrade själv lämna uppgift föreom komst av tjänstepension och i förekommande fall storleken denna. Dessa uppgifter avser den förväntade tjänstepensionen. ADB-överföring av sådana uppgifter från utbetalanden till försäkringskassan förekommer vid statlig och kommunal tjänstepension. När uppgift ändom rad statlig eller kommunal tjänstepension överförts från Statens pensionsverk SPV eller Kommunsektoms Pension AB KPA till RFV:s pensionssystem uppdateras uppgiften. Samarbete sker också mellan å ena sidan RFV och å andra sidan Försäkringsbolaget SPP ITP-planen och AMF Pension avtalspension SAF-LO, att dessa försäkgenom ringsgivare årligen respektive månatligen levererar magnetband med uppgifter om tjänstepension. På detta material prövar sedan försäkringskassoma ånyo de inkomstprövade förmänema. Som nämnts ovan får RFV även vissa kontrolluppgifter från RSV. Med hjälp dessa av uppgifter och av de uppgifter som RFV får från SPV m.fl. kan RFV kontrollera om den inkomstrelaterade förmånen utgetts med ett korrekt belopp. För en person som vid omläggningen uppbär ålderspension kommer den nya pensionen att omräknas automatiskt. På grund ovanstående av har försäkringskassan goda möjlighet att kontrollera den pensionsom berättigade har rätt till tjänstepension. Emellertid är informationen om den aktuella storleken av tjänstepensionen sämre. Försäkringskassan kommer därför att behöva uppgifter från den pensionsberättigade för att kunna fastställa beräkningsunderlaget och därefter den övergångs-

visa garantipensionen.

Som framgår av avsnitt 9 föreslår att den pensionsberättigade i samband med omläggningen skall skyldig att lämna uppgifter vara som är av betydelse för tillämpningen bestämmelserna övergångsvis av om

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 133

garantipension. Av denna uppgiftsskyldighet följer att information även skall lämnas förekomst tjänstepension, storleken denna samt

om av

andra uppgifter tjänstepensionen som kan vara av betydelse. De

om flesta pensionärer kommer med största sannolikhet att lämna de uppgifter begärs dem. Vad som skall gälla i de situationer när den

som av pensionsberättigade inte lämnar uppgifter, redovisar i samma avsnitt.

7.7 vid förekomst av

Samordning yrkesskadelivräntor

Vårt förslag: Nuvarande regler om samordning mellan ålders- eller änkepension och yrkesskadelivränta skall alltjämt tillämpas. I beräkningsunderlaget för den övergångsvisa garantipensionen skall ingå den ålderspensionoch änkepension som betalas ut efter samordning med yrkesskadelivränta.

Om beräkningsunderlaget är lägre än 1,515 prisbasbelopp för en ensamstående och 1,34 prisbasbelopp för en gift ålderspensionär skall underlaget tillgodoräknas yrkesskadelivränta med ett belopp motsvarande skillnaden mellan tillämpligt nämnt belopp och beräkningsunderlaget. Livränta får dock inte tillgodoräknas med ett större belopp än att beräkningsunderlaget högst uppgår till det belopp som motsvarar den folkpension och pensionstillskott som skulle ha utgetts enligt i dag gällande regler, om ingen samordning med yrkesskadelivräntan hade skett. Vid beräkningen skall den ATP som skulle ha reducerat pensionstillskottet jämställas med pensionstillskott.

Arbetsskador eller därmed jämförliga skador regleras i dag i lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring och i lagen 1977:265 om statlig

om personskadeskydd. Båda dessa trädde i kraft den l juli 1977. Ersättning för skador inträffat under äldre författningamas giltighetstid, dvs.

som under åren 1901-1977, regleras emellertid alltjämt i dessa författningar. Ersättning i form livränta utbetalas således fortfarande eller

av kan komma att utbetalas enligt ett stort antal äldre, i de flesta fall upphävda, författningar om obligatorisk försäkring för yrkesskador. Efter-

huvuddelen dessa livräntor utges enligt 1954 års lag om yrkessom av skadeförsälcring har samlingsbegreppet för dessa kommit att bli yrkesskadelivräntor. Benämningen yrkesskadelivräntor gäller även livräntor

utgör ersättning för skador uppstått i andra sammanhang än som som under yrkesutövning. Som ett exempel detta kan nämnas personer

134 Beräkningsunderlagetför övergångsvis garantipension SOU 1999: 17

som skadats under fullgörande av värnplikt eller i samband med vissa utbildningar.

Förutom ersättning för inkomstbortfall grund bestående för-

av lust eller nedsättning av arbetsförmåga kan yrkesskadelivräntor även innefatta viss ersättning för lyte och men samt för kostnader för vård, hjälpmedel m.m.

Enligt nuvarande bestämmelser uppgår det maximala årsbeloppet för yrkesskadelivränta till 3,78 prisbasbelopp. År

en 1999 motsvarar detta 137 592 kronor. Yrkesskadelivräntan reduceras efter ålderspensioneringen till tre fjärdedelar av det först beviljade beloppet. Beträffande skador som inträffat före den 1 juli 1976 sker detta fr.o.m. den månad den skadade fyller 67 år. Har skadan visat sig först efter den 1juli 1976 reduceras livräntan fr.o.m. den månad då den skadade fyller 65 år. Det maximala livräntebeloppet för de flesta pensionärerna är således 2,84 prisbasbelopp, vilket år 1999 motsvarar 103 376 kronor. Flertalet av de ersättningar som betalas ut idag är docktbetydligt lägre. Av tabell 7.2 framgår att bland de personer som är födda före år 1938 hade 60 928 personer beviljad yrkesskadelivränta i form av egenlivränta i december år 1997. övervägande delen, 53 138 personer, hade ersättningar om högst 15 000 kronor. Samtidigt utbetalades efterlevandelivränta till 4 076 personer. Flertalet av dessa ersättningar var mellan 15 000 och 45 000 kronor. Detta framgår av tabell 7.3.

Tabell 7.2 Antalet personer födda före år 1938 med yrkesskadelivränta i form av egenlivränta med fördelning efter ersättningens storlek. December 1997.

Källa: Riksförsäkringsverket

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garanlipension 135

Tabell 7.3 Antalet personer födda före år 1938 med yrkesskadelivränta i form av efterlevandelivränta med fördelning efter ersättningens storlek. December 1997.

Källa: Riksförsäkringsverket

Samordning med ålderspensionen

Redan vid införandet det offentliga pensionssystemet ansågs det att

av den pensionsberättigade skulle överkompenseras om såväl yrkesskadelivräntan ålderspensionen skulle utges ograverad. Den nu gällande

som regeln samordning mellan yrkesskadelivränta och pension finns i

om 17 kap. 2 § AFL. Vid lagens tillkomst ansågs att reduktion av yrkesskadelivränta, vad gäller äldre skadefall, inte lagligen kunde ske genom retroaktiv ändring den vid skadans inträffande gällande yrkesskade-

av försäkringslagstiftningen. Samordningsbestämmelsema i AFL bygger

därför reduktion folkpension, pensionstillskott och ATP i form

en av

ålderspension. Samordningen sker när ålderspensionen betalas ut. av

Yrkesskadelivräntor utgör inte pensionsgrundande inkomst. Enligt

23 § promulgationslagen till AFL kan ATP i form av förtidspension

inte heller utges i anledning pensionsfall som inträffat före den

av 1 januari 1962. Personer skadats före detta datum har således inte

som kunnat kompenseras i ålderspensionshänseende av en kontinuerlig omvandling antagandepoäng till ATP-poäng. Samordningen mellan

av pensionsutbetalningar och utbetalningen av livräntor har därför utformats på ett sådant sätt att hänsyn har tagits till dels intresset av att undvika överkompensation, dels att de som drabbats av yrkesskador eller motsvarande ofta därigenom helt eller delvis betagits möjligheten att tjäna in ATP.

De gällande samordningsbestämmelsema innebär att avdrag ATP

och folkpension och pensionstillskott skall göras med tre fjärdedelar av

egenlivränta. Minskningen skall i första hand göras på ATP, i andra en hand pensionstillskottet och i sista hand på folkpensionens huvudfönnån. Avdrag ATP får dock inte ske om yrkesskadan inträffat in-

den skadade tillgodoräknat sig pensionspoäng för ett år. nan

136 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension

Efterlevandelivränta samordnas med den folkpensionen och

egna med ATP i form av änkepension.

Alla pensionsberättigade har dock rätt att behålla tre fjärdedelar av folkpensionen och pensionstillskottet, dvs. vid oreducerad pension ett garantibelopp 1,136 prisbasbelopp för ensamstående. Denna be-

en

stämmelse tillämpas i praxis så att pensionstillskottet beräknas utifrån

den ATP som faktiskt betalas ut, dvs. efter att ATP, när så skall ske, samordnats med yrkesskadelivräntan. Är livräntan större än ATP skall det överskjutande beloppet samordnas med det sålunda beräknade pensionstillskottet till dess garantibeloppet träder in. Samordningen blir således i många fall relativ begränsad. Den önskade effekten på ålderspensionen kan även utebli helt. Så är t.ex. fallet för pensionären i typfall A, tablå 7.1 nedan.

Beskattning av ålderspension och livränta

Principema vid beräkningen av SGA vid ålderspensioneringen framgår

av avsnitt 3.2.3. Reglerna är i stora delar desamma även i de fall när den pensionsberättigade har rätt till yrkesskadelivränta. Utgångsläget i beräkningen skall vara den nivå för folkpensionen och pensionstillskottet som gäller för den person som inte har livränta. Detta innebär att det högsta möjliga SGA, även när den pensionsberättigade samtidigt med ålderspensionen uppbär livränta, är 1,515 prisbasbelopp för en en-

samstående och 1,34 prisbasbelopp för en gift ålderspensionär.

Vid reduceringen av SGA gäller att denna skall ske med 65 % av den faktiskt utbetalda pension som överstiger 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp. Avdraget reduceras inte med hänsyn till livräntan.

De gällande bestämmelserna innebär att SGA kan bli större än den sammanlagda utbetalda pensionen efter det att den har reducerats med hänsyn till yrkesskadelivräntan. Detta inträffar om pensionären inte har någon ATP eller om ATP är lägre än yrkesskadelivräntan. I dessa fall gäller att SGA medges med det högre beloppet. I princip blir då även livräntan en skattefri förmån till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan SGA och den utbetalda ålderspensionen. I tablå 7.1 nedan är

typfall sådan ålderspensionär.

B en

För pensionärer med livräntor gäller, som redan nämnts, att SGA avtrappas enbart mot den utbetalda pensionen, vilket kan innebära att rätt till SGA föreligger även vid höga inkomster. SGA-reglema är således extra förmånliga för livräntetagare vars ålderspension överstiger ca 2,7 prisbasbelopp vad gäller en gift och ca 3 prisbasbelopp vad gäller en ensamstående ålderspensionär. Vid motsvarande pensionsinkomster

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 137

utan livränta har SGA reducerats så mycket att det vanliga grundavdraget är mer förmånligt. Typfall D i tablå 7.1 är exempel detta.

I proposition 1990/91:54 Fortsatt reformering av inkomst- och företagsbeskattning uppmärksammades att reglerna för SGA vid förekomst av livränta är generösa. Enligt propositionen det motiverat

var att SGA beräknades med ledning av den pension som skulle ha utgetts om samordning inte hade skett med livränta. Emellertid ansågs det då inte av administrativa skäl möjligt att beräkna SGA detta sätt. Enligt vad som framgår av propositionen skulle frågan dock diskuteras vidare med inriktning att genomföra de nämnda beräkningsändringama.

Det kan härvid nämnas att den del av livräntan som kan anses vara ersättning för annat än förlorad inkomst av skattepliktig natur är skattefri. Således gäller att 50 % av livräntan enligt 1954 års lag om yrkesskadeförsäkring är skattefri, dock får den skattefria delen per år uppgå till högst ett halvt prisbasbelopp. Även livränta enligt äldre lagstiftning är delvis skattefri. Den skattefria delen i sådan livränta ökar allteftersom mottagaren blir äldre.

Samordning efter införandet av den övergångsvisa garantipensionen

Också efter införandet av den övergångsvisa garantipensionen skall det finnas regler för samordning mellan ålderspensionen och yrkesskadelivräntan. En av våra uppgifter har varit att, utifrån ansatsen att den pensionsberättigade i princip garanteras oförändrad nettoinkomst, finna en lämplig metod för detta. Vi har därvid undersökt möjligheterna att samma eller liknande bestämmelser skall gälla för de äldre och de yngre pensionärerna.

För de ålderspensionärer är födda efter år 1937 gäller att

som ålderspensionen skall vid utbetalning minskas med ett belopp som motsvarar tre fjärdedelar av den del av livräntan som överstiger en sjättedels basbelopp. Minskningen skall i första hand göras garantipensionen och därefter inkomstpensionen och tilläggspensionen. En pensionsberättigad som är gift har dock alltid rätt till sammanlagd

en ålderspension inklusive premiepension minst 11,5 % av prisbasbeloppet per månad. Motsvarande belopp för ensamstående ålderspen-

en sionär är 13 % av prisbasbeloppet per månad.

Samordningsbestämmelsema i det reformerade systemet avviker i väsentlig mån från de i dag gällande bestämmelserna, att

genom garantipensionen alltid beräknas före samordning medan SGA-beräkningama baseras den utbetalda pensionen efter samordning. Om samma samordningsbestämmelser som gäller för garantipension skulle gälla för övergångsvis garantipension skulle vissa av de pensionärer som har

138 Beräkningsunderlagetjör övergångsvis garantipension

rätt till SGA i dagens system inte medges övergångsvis garantipension. Dessa pensionärer skulle få en sänkning av nettopensionen efter omläggningen.

Inte heller skulle de pensionärer, vars ATP efter samordningen med

yrkesskadelivräntan berättigar till pensionstillskott, helt ersättas om samordning gäller för garantipensionen skulle gälla för

samma som

övergångsvis garantipension.

Införandet av ett helt nytt ålderspensionssystem ger en möjlighet till justeringar av såväl eventuella orättvisor som förekommande överkompensation. Detta kan göras då endast ett ytterst litet fåtal har börjat uppbära ålderspension före reformens ikraftträdande. Den övergångsvisa garantipensionen skall dock huvudsakligen utbetalas till pensionä-

redan vid införandet uppbär ålderspension. Det är därför svårt rer som att ändra de grunder för samordningen som tillämpades när det utgående pensionsbeloppet bestämdes. Inriktningen i denna fråga liksom i vårt arbete i övrigt har därför varit att finna metoder för att omvandla

SGA till pensionsförmån, medan de grundläggande principerna för

en hur de redan utgående pensionerna skall beräknas har ansetts böra ligga fast.

Vi föreslår därför att beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen för livräntetagare baseras den ålderspension som redan betalas ut eller, för nytillkomna pensionärer, skall betalas ut efter samordningen med livräntan enligt dagens regler. Detta sker genom att det

i beräkningsunderlaget skall ingå ålderspensionen och änkepensionen

efter samordning.

Som ovan redovisats kan SGA i vissa fall bli större än den faktiskt utbetalda pensionen. Vår bedömning är att detta förhållande bör beaktas när beräkningsunderlaget fastställs. Detta görs om det i beräkningsunderlaget även ingår viss livränta. Livräntan skall därvid ingå i sådan

omfattning att den pensionsberättigades beräkningsunderlag inte blir lägre än ett belopp motsvarar den folkpension och det pensionstill-

som skott som skulle ha utgetts enligt i dag gällande regler, om pensionen

inte hade samordnats med yrkesskadelivränta. Som pensionstillskott

skall likställas ATP som skulle ha föranlett avräkning av pensionstillskottet.

Det som sagts gäller inte vid uppskjutet uttag. I dessa fall uppgår folkpensionen och pensionstillskottet normalt till ett högre belopp än 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp. Analogt med de gällande reglerna föreslår vi att livränta högst skall ingå i beräkningsunderlaget med ett belopp motsvarande skillnaden mellan det enskilda beräkningsunderlaget och 1,515 prisbasbelopp ensamstående ålderspensionär och

för en

1,34 prisbasbelopp för den pensionär som är gift.

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 139

I övrigt skall beräkningsunderlaget fastställas enligt samma principer som skall gälla för ålderspensionärer utan yrkesskadelivränta. Förutom den utbetalda allmänna ålderspensionen, änkepensionen och viss livränta skall således i beräkningsunderlaget också ingå tjänstepension och utländsk socialförsäkringspension.

Det detta sätt framtagna beräkningsunderlaget räknas om samma sätt som det underlag som ligger till grund för beräkning av den övergångsvisa garantipensionen för personer utan livränta. Hur detta mer exakt görs framgår av avsnitt 8.4.

Med anledning av vad som anförts i Prop. 1990/91:54 om de adrninistrativa svårigheterna att beräkna SGA utifrån den pension som skulle ha utgetts om samordning inte skett med livräntan, har undersökt om detta skulle vara möjligt att göra i samband med övergången till ett nytt system. Uppgifterna såväl beviljad som utbetald pension

om kommer framöver att finnas hos samma myndighet. Det är därför administrativt fullt möjligt att ta hänsyn till beviljad tilläggspension vid beräkningen av övergångsvis garantipension. Effekterna om man gör detta blir dock att vid samma livränta i båda fallen får den som tjänat ATP över pensionstillskottsnivån ett sämre utfall än den som helt sak-

ATP, trots att ATP reducerats bort helt av livräntan. Orsaken till nar detta är en kombination av att livräntan inte reducerar grundavdraget,

garantinivå finns vid samordningen och att SGA beräknas med att en den beviljade folkpensionen 1,515 prisbasbelopp som bas och alltså mycket väl kan bli högre än den utbetalade folkpensionen.

I tablå 7.1 nedan visas, nämnts, fyra typfall de nuvarande

som samordningsbestämmelsema. Vidare visas beräkningsunderlaget i respektive fall. Exemplen avser en ensamstående ålderspensionär.

Typfall A visar en ålderspensionär vars ålderspension och livränta före samordning sammantaget uppgår till 1,66 prisbasbelopp. Om pensionstillskottet skulle beräknas utifrån beviljad ATP, skulle pensionen och livräntan sammantaget 1,915 prisbasbelopp. Pensionärens liv-

vara ränta uppgår till 0,4 prisbasbelopp. Tre fjärdedelar av livräntan, 0,3 prisbasbelopp, samordnas med ålderspensionen. Samordningen innebär i detta fall att pensionärens ATP bortreduceras helt och att den helt er-

pensionstillskottet. Samordningen har således inte någon effekt sätts av

pensionärens sammantagna inkomster från pension och livränta.

Den utbetalda pensionen som skall ingå i beräkningsunderlaget uppgår till 1,515 prisbasbelopp. Eftersom pensionären inte har några andra pensionsinkomster, t.ex. tjänstepension, än den allmänna pensionen, uppgår även beräkningsunderlaget till 1,515 prisbasbelopp.

I typfall B uppgår ålderspensionen och livräntan sammantaget till 1,56 prisbasbeloppÃOm pensionstillskottet skulle beräknas utifrån be-

140 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension SOU 1999: 17

viljad ATP skulle pensionen och livräntan sammantaget uppgå även i detta exempel till 1,915 prisbasbelopp.

ATP för denna pensionär är lägre än livräntan. Därför reduceras även pensionstillskottet mot livräntan. Ålderspensionen efter samordningen uppgår till 1,415 prisbasbelopp. SGA beräknas dock med den folkpension och det pensionstillskott som skulle ha utgetts om ingen

samordning utgångspunkt. SGA för pensionären i fråga

hade skett som blir därför högre än den utbetalda pensionen, 1,515 prisbasbelopp. Detta tas hänsyn till när beräkningsunderlaget fastställs genom att det i beräkningsunderlaget även ingår livränta. Livräntan ingår med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan beviljad och utbetald pension, dvs. med 0,1 prisbasbelopp.

Av typfall C framgår samordningsbestämmelsema när dessa ger full effekt ålderspensionen. Även här livräntan uppgår till 0,4

antas att prisbasbelopp och att tre fjärdedelar av livräntan, 0,3 prisbasbelopp, samordnas med ålderspensionen. De sammanlagda inkomsterna från ålderspensioneringen och livränteförsäkringen uppgår till 2,4 prisbasbelopp före samordning och till 2,1 prisbasbelopp efter samordningen. Pensionärens inkomster har således minskat med 0,3 prisbasbelopp, vilket var avsikten.

Typfall D visas en pensionär med en beviljad ålderspension på 3,2 prisbasbelopp. Livräntan är 0,93 prisbasbelopp. Tre fjärdedelar av detta belopp, dvs. 0,7 prisbasbelopp, samordnas med ålderspensionen. Således reducerar livräntan pensionen till 2,5 prisbasbelopp.

Totalt uppgår pensionärens inkomster till 3,43 prisbasbelopp. Om dessa inkomster endast bestod av ålderspension skulle det vanliga grundavdraget gälla för honom. Emellertid skall SGA-beräkningen, enligt de gällande bestämmelserna, i första hand baseras den utbetalda ålderspensionen. Därför medges pensionären i exemplet det högre SGA. Också beräkningsunderlaget baseras den utbetalda pensionen och beräknas således till 2,5 prisbasbelopp.

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 141

Tablå 7.1 a-d Samordning mellan yrkesskadelivränta och ålderspension i det nuvarande systemet samt beräkningsunderlaget i det reformerade systemet. Typfall. Ensamstående ålderspensionär.

a Typfall A Pension och livränta före sam- Pension och livränta efter samordning ordning ATP 0,3 ATP 0,0 Folkpension 0,96 Folkpension 0,96 Pensionstillskottl O,255 Pensionstillskott 0,555 Livränta 0,4 Pension totalt 1,515

samordnas 0,3 Livränta 0,4 varav

Pension och livränta, totaltz 1,915 Pension och livränta, totalt 1,915

SGA 1,515

Beräkningsunderlag 1,515

varav yrkesskadelivränta 0

Avser det belopp pensionstillskottet skulle ha uppgått till om det hade

som beräknats före samordningen med yrkesskadelivräntan.

Inklusive det pensionstillskott som skulle ha utgetts om det hade beräknats före samordningen med yrkesskadelivräntan.

b Typfall B Pension och livränta före samord- Utbetald pension och livränta ning efter samordning ATP 0,2 ATP 0,0 Folkpension 0,96 Folkpension 0,96 Pensionstillskottl 0355 Pensionstillskott 0,455 Livränta 0,4 Pension totalt 1,415

samordnas 0,3 Livränta 0,4

varav

Avser det belopp pensionstillskottet skulle ha uppgått till om det hade

som beräknats före samordningen med yrkesskadelivräntan.

Inklusive det pensionstillskott skulle ha utgetts om det hade beräknats

som före samordningen med yrkesskadelivräntan.

142 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension SOU 1999: 17

c Typfall C Pension och livränta före samord- Utbetald pension och Iivränta ning efter samordning ATP 1,04 ATP 0,74 Folkpension 0,96 Folkpension 0,96 Livränta 0,4 Pension totalt 1,7 varav samordnas 0,3 Livränta 0,4

Pension och livränta, totalt 2,4 Pension och livränta, totalt 2,1 SGA 1,395 Beräkningsunderlag 7 varav yrkesskadelivränta 0

d Typfall D Pension och livränta fore samord- Utbetald pension och livränta ning efter samordning ATP 2,24 ATP 1,54 Folkpension 0,96 Folkpension 0,96 Livränta 0,93 Pension totalt 2,5 varav samordnas 0,7 Livränta 0,93

Pension och livränta, totalt 4,13 Pension och livränta, totalt 3,43 SGA 0,875 Beräkningsunderlag 2,5 varav yrkesskadelivränta 0

7.8 av

Ändring beräkningsunderlaget

Vårt förslag: Beräkningsunderlaget skall räknas årligen i

om samband med fastställande den årliga övergångsvisa garantipensioav nen. Nytt beräkningsunderlag skall fastställas när storleken ett eller flera belopp som ingår i beräkningsunderlaget ändras, eller om rätten till sådan förmån upphör eller ny förmån tillkommer. Om den pensionsberättigade ändrar andelen uttagen övergångsvis garantipension skall nytt beräkningsunderlag fastställas.

Det är storleken beräkningsunderlaget bestämmer rätt till som om övergångsvis garantipension föreligger eller inte. Den bestämmer också storleken den övergångsvisa garantipensionen. Även rätten till och av

storleken av bosättningstillägget baseras beräkningsunderlaget.

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 143

I beräkningsunderlaget ingår bl.a. ett belopp motsvarande dagens bosättningsbaserade folkpension. Vare sig detta belopp utges i form av övergångsvis garantipension eller i förekommande fall som bosättningstillägg, fastställs beloppet i förhållande till storleken prisbasbeloppet. Vid förändring detta basbelopp ändras också storleken av folkpensionsbeloppet. Detsamma gäller för det belopp som skall ersätta

pensionstillskottet.

På grund att tilläggspensionen är knuten till den allmänna inav komstutvecklingen, kommer även det belopp som skall ersätta pensionstillskottet att ändras till följd indexeringen av tilläggspensioav

På grund uppräkningen tilläggspensionen kommer även den

nen. av av övergångsvisa garantipensionen och bosättningstillägget att ändras.

Även den tjänstepension ingår i beräkningsunderlaget kan komma

som att ändras genom någon form av uppräkning. Beräkningsunderlaget måste till följd av förändringarna i prisindex respektive inkomstindex räknas årligen för att beräkna den årliga om

övergångsvisa garantipensionen.

Om någon de pensionsförmåner ingår i beräkningsunderav som laget ändras, kan det medföra att även den övergångsvisa garantipensionen för framtiden skall ändras eller upphöra eller att sådan pension skall beviljas. Också i de fall pensionsförmån tillkommer eller som en

försvinner påverkas den övergångsvisa garantipensionen varför ett nytt

beräkningsunderlag skall fastställas. Förutom den årliga beräkningen beräkningsunderlaget kan således ett nytt beräkningsunderlag beav höva fastställas vid ett eller flera tillfällen under året. Andra situationer när ett nytt beräkningsunderlag skall fastställas kan t.ex. föreligga i följande fall.

Den pensionsberättigade ändrar civilstånd, varför såväl folkpen- -

sionstillägget det bosättningsbaserade folkpensionsbeloppet

som ändras.

Den pensionsberättigade kan grund av övergångsbestämmelsema

till lagen 1992:1277 ändring i AFL tillgodoräknas 40 års boom sättning i Sverige. Storleken tilläggspensionen kan komma att ändras, varför också storleken pensionstillskottet ändras. Sådan ändring kan komma att ske, förutom till följd nämnda inkomstutveckling, av ovan grund beslut den pensionsgrundande inkomsten ändras av att om

efter överklagande beslutet till allmän förvaltningsdomstol.

av Storleken tjänstepensionen ändras eller rätt till sådan pension tillkommer eller upphör. Rätt till utländsk pension tillkommer eller upphör. -

Den pensionsberättigade ändrar uttagsgraden av sin ålderspension.

-

144 Beräkningsunderlagetförövergångsvis garantipension

Sammanfattningsvis kan sägas att, förutom den årliga omräkningen av

beräkningsunderlaget, skall ett nytt beräkningsunderlag fastställas så

snart något av de belopp eller de inkomstrelaterade pensionsinkomster som skall ingå i beräkningsunderlaget ändras, upphör eller tillkommer. I praktiken kommer en ändring det först fastställda beräkningsunderav laget främst att ske för de yngre pensionärerna, eftersom dessa under de närmaste åren efter pensioneringen kan komma att ändra uttagsgraden och också få tidigare fastställd tilläggspension ändrad. Dessutom har för den som går i pension vid 65 års ålder ATP-poängen ännu inte fastställts för de inkomster han eller hon har tjänat under det föregående året. Vidare kan den tjänstepension enskild är berättigad till som en upphöra, när han eller hon fyller 70 år. Fastställande av beräkningsunderlag är emellertid inte ett självständigt beslut och den pensionsberättigade kan därför inte begära att endast beräkningsunderlaget skall omprövas, han eller hon inte om samtidigt begär att beslutet om den övergångsvisa garantipensionen skall omprövas. Inte heller skall beräkningsunderlaget kunna överklagas särskilt. Av avsnitt 12 framgår att, om ändringar görs beträffande den inkomstrelaterade ålderspensionen eller av andra belopp ingår i besom räkningsunderlaget som ligger till grund för ett beslut om övergångsvis garantipension, skall detta automatiskt medföra följdändringar beav slutet om detta påverkas ändringen. I dessa situationer skall ett nytt av

beräkningsunderlag fastställas.

7.9 Fastställande av

bosättningstillägg

Vårt förslag: Bosättningstillägg skall beräknas för den vid utsom gången av år 2000 uppbär ålderspension och i annat fall när den pensionsberättigade ansöker om ålderspension. Bosättningstillägg skall också beräknas pensionsberättigad tidigare varit benär en som rättigad till övergångsvis garantipension förlorar denna det i rätt, om hans eller hennes beräkningsunderlag ingår ett belopp motsvarande den bosättningsbaserade folkpensionen och/eller ett belopp motsvarande pensionstillskottet.

I samband med att reglerna om övergångsvis garantipension träder i kraft skall försäkringskassoma fastställa beräkningsunderlaget för den pensionsberättigade och grundval av detta räkna om den pension som varje pensionsberättigad då uppbär samt fastställa den Övergångsvisa garantipensionen. I samband därmed skall också bosättningstillägget fastställas. För den som vid ikraftträdandet ännu inte uppbär

SOU 1999: 17 Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension 145

ålderspension skall försäkringskassan i stället fastställa bosättningsför ansökan ålderspension. Även i de situatillägget vid tidpunkten om tioner pensionsberättigad tidigare varit berättigad till övernär en som gångsvis garantipension förlorar denna rätt, skall ett bosättningstillägg fastställas. En förutsättning är att det i den pensionsberättigades beräk-

ningsunderlag ingår ett belopp motsvarande den bosättningsbaserade

folkpensionen och/eller ett belopp motsvarande pensionstillskottet. Motsatsvis skall bosättningstillägget upphöra att utges i situationer, när tidigare inte varit berättigad till övergångs-

en pensionsberättigad som

vis garantipension ges den rätten. vad skall bosättningstillägget i princip bara fast- Av som ovan sagts ställas vid tillfälle. Emellertid kan vissa omständigheter medföra att ett bosättningstillägget måste räknas På grund att storleken såväl om. av

den bosättningsbaserade folkpensionen pensionstillskottet är knu-

som till prisbasbeloppet, kommer bosättningstillägget att få räknas om ten vid varje förändring nämnda basbelopp. Vidare skall bosättningsav tillägget räknas pensionsberättigad ändrar civilstånd. Det om när en skall också räknas när pensionsberättigad från att inte ha kunnat om en tillgodoräkna sig 40 års bosättning kvalificerar sig till ett oreducerat

folkpensionsbelopp grund punkten 4 i övergångsbestämmelserna

av till lagen 1992:1277 ändring i AFL se avsnitt 7.4. Vidare kan om

bosättningstillägget i den del det ersätter pensionstillskottet komma att ändras, den tilläggspension minskar pensionstillskottet föränd-

om som

ras. Storleken bosättningstillägget är densamma den del av den på som

övergångsvisa garantipensionen ersätter den bosättningsbaserade

som

folkpensionen och pensionstillskottet. Som underlag för beräkning av

bosättningstillägget ligger också det för den pensionsberättigade fastställda beräkningsunderlaget. Enda anledningen till att den pensionsberättigade inte ersätts för den bosättningsbaserade folkpensionen och

övergångsvis garantipension är att han eller pensionstillskottet genom

hon inte är berättigad till ersättning för det slopade SGA.

8 av den Övergångsvisa

Beräkning garantipensionen

8.1 Inledning

Den övergångsvisa garantipensionen ersätter dagens grundskydd

som skall beräknas sådant sätt att i princip ingen skall få en lägre ett sedan skatten är avdragen jämfört med nettopensionen i

nettopension

det nuvarande systemet. Detta uppnås den övergångsvisa garantiom pensionen helt ersätter:

folkpensionen saknar ATP,

för den som

den folkpension inte tillgodoräknas i tilläggspensionen,

som i den omfattning pensionär har rätt till detta i

pensionstillskottet en

dag och det särskilda grundavdraget SGA

Vi har prövat olika modeller bygger principer som den som samma garantipension skall gälla för de åldersgruppema. Vi har som yngre därvid kunnat konstatera det är omöjligt att sådan modell att genom en korrekt sätt ersätta den folkpension inte tillgodoräknas i ett som

Den övergångsvisa garantipensionen skulle helt ertilläggspensionen. denna del folkpensionen för den pensionär till följd av låg

sätta av som

tilläggspension får den lägsta garanterade pensionen. Många pensionä-

med något högre inkomster skulle däremot inte ersättas fullt ut. rer Vi har även prövat ett alternativ skulle innebära att pensionären som dels skulle få övergångsvis garantipension, dels skulle ersättas för den -iO-dels beräknade folkpensionen. En sådan modell kan dock inte utforvissa de pensionärer har färre än 30 ATP-år skulle mas utan att av som omotiverad höjning pensionen. Vi har därför undersökt andra en av

pensionärerna för övergången till ett helt beskattat

sätt att ersätta

grundskydd.

I vårt arbete finna lämplig metod för detta har en utgångsatt en punkt varit det gamla och det systemet skall så lika som att nya vara möjligt. En utgångspunkt har varit att nettopensionen efter skatt annan vid kommunalskattesats 34 % i stort sett skall vara densamma en

148 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen av SOU 1999: 17

både före och efter omläggningen. Vi har därvid kommit fram till en lösning som innebär att pensionären behåller den pensionsnivå som gäller före omläggningen. Till denna pensionsnivå beräknas tillägg ett som ersätter SGA. Denna lösning fyller alla de krav ställs för den som övergångsvisa garantipensionen. Den har också fördelen att den är enkel att förstå.

Innan ersättningen för slopat SGA beräknas skall det för varje pen-

sionär tas fram ett beräkningsunderlag. Beräkningsunderlagets kon-

struktion har beskrivits närmare i avsnitt Vi föreslår där de inatt komster har betydelse för rätten till och storleken på SGA skall som

ingå i beräkningsunderlaget.

Ersättningen för SGA beräknas på grundval beräkningsunderav laget. Det görs genom att beräkningsunderlaget räknas till upp en ny högre bruttopension. Förslag till hur denna uppräkning skall ske redo-

visas nedan. Av avsnitt 8.2 och 8.3 framgår att inte gör någon skill-

nad mellan de pensionärer har oreducerad ålderspension vid 65 års som ålder och de pensionärer som har gjort förtida uttag ålderspensionen

eller skjutit uttaget. Omräkningen är också densamma för de upp pensionärer inte uppfyller bosättningsvillkoret och folkpension som vars därför utges avkortad förmån. Av avsnitt 8.4 framgår som en att uppräkningen sker på samma sätt även för de förutom personer som ålderspension även har viss yrkesskadelivränta. Vad har betydelse som vid omräkningen är nivån beräkningsunderlaget. Den övergångsvisa garantipensionen kan uppbäras hel, halv, som en tre fjärdedels eller en fjärdedels förmån. Vårt förslag i avsnitt 8.5 är att den övergångsvisa garantipensionen vid partiellt beräknas med uttag ledning av den pension som skulle ha utgetts om hel ålderspension hade lyfts. Den därigenom beräknade övergångsvisa garantipensionen

betalas sedan ut med den andel uttaget Om den pensionsbesom avser. rättigade även har tilläggspension betalas den övergångsvisa garanti-

pensionen ut med andel tilläggspensionen. samma som För pensionärer som inte har rätt till övergångsvis garantipension skall, enligt vårt förslag, den folkpension inte tillgodoräknas i som tilläggspensionen, dvs. den 40-dels beräknade folkpensionen, ersättas

av ett bosättningstillägg. Bosättningstillägg utges också ersättning

som för pensionstillskottet för de pensionärer till följd hög tjänstesom av pension eller hög utländsk pension inte är berättigade till övergångsvis garantipension. I avsnitt 8.6 redovisas hur bosättningstillägget skall be-

räknas.

Den övergångsvisa garantipensionen är värdesäkrad genom att upp-

räkningen av beräkningsunderlaget är knuten till prisbasbeloppet.

Emellertid kan det belopp betalas ut i form övergångsvis som av garantipension ändras genom att beräkningsunderlaget ändras. Beräknings-

SOU 1999: 17 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen 149 av

underlaget är värdesäkrat till den del motsvarar den 40-dels beräksom

nade folkpensionen och pensionstillskottet. Tilläggspensionen är inte

knuten till prisutvecklingen utan kommer att följa inkomstutvecklingen

följsamhetsindexeringen. Av avsnitt 8.7 framgår att följsam-

genom hetsindexeringen innebär att det utbetalda garantipensionsbeloppet kan båda minska och öka mellan åren. Vad gäller de pensionärer som med dagens regler skulle ha rätt till pensionstillskott garanterar vi att stöd av

pensionsinkomstema inte påverkas av följsamhetsindexeringen.

Slutligen diskuteras i avsnitt 8.8 de speciella skattebestämmelser gäller vid betalning ålderspension till utlandet. Bedönmingen som av därvid dessa bestämmelser bör ändras. Något konkret förslag till är att sådan ändring lämnas dock inte i detta betänkande. en

8.2 av oreducerad ålderspension vid

Uttag

65 års ålder

Vårt förslag: Övergångsvis garantipension skall beräknas för den ålderspensionär beräkningsunderlag inte överstiger 3,0867 prisvars basbelopp för ensamstående och 2,709 prisbasbelopp för den en

pensionär som är gift. Den övergångsvisa garantipensionen utgör skillnaden mellan å

sidan beräkningsunderlaget efter det har räknats och å ena att upp

andra sidan den tilläggspension, den änkepension från ATP, den

och den utländska pension har ingått i beräk-

tjänstepension som ningsunderlaget.

För ensamstående ålderspensionär beräkningsunderlag är en vars 1,515 prisbasbelopp skall underlaget höjas till 2,15 prisbasbelopp.

Är beräkningsunderlaget högre än 1,515 prisbasbelopp skall undertill 1,515 prisbasbelopp höjas till 2,15 prisbasbelopp och

laget upp underlaget till den del det överstiger 1,515 prisbasbelopp multiplicemed 0,596. ras

För gift ålderspensionär beräkningsunderlag är 1,34 pris-

en vars basbelopp skall underlaget höjas till 1,915 prisbasbelopp. Är beräkhögre än 1,34 prisbasbelopp skall beräknings-

ningsunderlaget

underlaget till 1,34 prisbasbelopp höjas till 1,915 prisbasbelopp upp och till den del det överstiger 1,34 prisbasbelopp multipliceras med

0,58. Beräkningsunderlaget räknas endast det i underlaget inupp om går belopp skall ersätta den folkpension som skulle ha utett som i form ålderspension bestämmelserna i AFL alltjämt getts av om

gällde.

150 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen av SOU 1999: 17

Den övergångsvisa garantipensionen beräknas på grundval beräkav

ningsunderlaget. Det görs att beräkningsunderlaget räknas

genom upp till en ny högre bruttopension enligt vad föreslås nedan. Den som övergångsvisa garantipensionen utgör skillnaden mellan det uppräknade underlaget och den tilläggspension, den änkepension från ATP, den tjänstepension och den utländska pension har ingått i beräkningssom

underlaget.

Det vanliga grundavdraget är större än SGA för de pensionärer vars samlade pensionsinkomster är högre än 3,0877 prisbasbelopp för en ensamstående och 2,7067 prisbasbelopp för gift ålderspensionär. Samen ma Skatteregler kommer således att gälla för dessa pensionärer både före och efter omläggningen. Detta har beaktat när har konstruerat den övergångsvisa garantipensionen. Av beräkningstekniska skäl kan dock slutpunkten för den övergångsvisa garantipensionen inte med exakthet motsvara de ovannämnda skämingspunktema för SGA och det vanliga grundavdraget. Därför föreslår vad gäller ensamstående en ålderspensionär att den övergångsvisa garantipensionen endast beräknas för dem vars beräkningsunderlag inte överstiger 3,0867 prisbas-

belopp. För en gift ålderspensionär föreslår att rätt till övergångsvis

garantipension föreligger beräkningsunderlaget inte överstiger om

2,709 prisbasbelopp.

Vidare föreslår att den övergångsvisa garantipensionen beräknas endast för de personer vars beräkningsunderlag innehåller svensk pension som motsvarar folkpensionen enligt AFL. Detta är från ett avsteg gällande SGA bestämmelser. SGA medges nämligen även för personer som enbart uppbär utländsk pension denna pension kan om anses motsvara svensk folkpension och beskattas i Sverige samt uppgår till lägst 6 000 kronor per år. Enligt vår uppfattning har dock inte med personer enbart utländsk pension tillräcklig anknytning till Sverige för svensk att

pension från grundtryggheten

skall kunna utges. Vårt förslag innebär att vissa pensionärer med enbart utländsk pension inte kommer att ersättas för SGA. Av avsnitt 3.2.3. framgår att denna grupp kan begränsas till de pensionärer enbart har norsk som eller tysk pension. Beskattningen dessa pensioner regleras i dubbelav beskattningsavtalen med de berörda länderna. I och med att SGA avskaffas kommer det särskilda avdrag högst - 20 000 kr enligt avtalet avräknas från norsk pension medges - som att helt, förutom vanligt grundavdrag. Avtalet med Tyskland föreskriver

att beskattning i Sverige av tysk socialförsäkringspension skall ske på

samma villkor som svensk sådan pension artikel 18 5. Avskaffandet av SGA medför att förutsättningarna för avtalen i fråga något förändras. Eventuella ändringar beskattningen i Sverige norsk och av av tysk pension bör ske omförhandling avtalen genom av

SOU 1999: 17 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen 151 av

Det kan nämnas att full ersättning för SGA utges för de pensionärer i sitt beräkningsunderlag förutom utländsk pension också har som svensk pension motsvarande den folkpension skulle ha utgetts i som

form ålderspension nuvarande lagstiftning alltjämt gällde.

av om

Den modell för uppräkning beräkningsunderlaget som föreslås

av nedan utgår från att pensionären även efter omläggningen medges vanligt grundavdrag enligt de för inkomståret 1999 gällande bestämmel- Vi har därvid tagit hänsyn till att grundavdraget ökar med stiganserna. de inkomster till årsinkomst motsvarande 2,89 prisbasbelopp, upp en och att avdraget minskar när inkomsterna överstiger 3,04 prisbasbelopp. Skulle skattebestämmelsema ändras i detta avseende kommer utfallet för den pensionsberättigade att bli ett annat än vad som har varit

vår avsikt. Omräkningsfaktorema och grundnivåema nedan kan dock

lätt justeras ett sådant sätt att det önskade utfallet uppnås. De grundläggande principerna är desamma oavsett skattebestämmelsema. Utfallet för enskild pensionär vid kommunalskattesats 34 % en en redovisas i figurerna 8.1 och 8.2. Utfallet vid genomsnittlig kommuen nalskatt 31,48 % framgår av figurerna 8.3 och 8.4. I utformningen har utgått från att den pensionärsberättigade endast har pensionsinkomster och att han eller hon inte har underskottsavdrag. Det har således inte varit möjligt att beakta andra beskattningsbara s.k. sidoinkomster såsom lön, arvoden eller ersättning från en

privat För de pensionärer vars pension och

pensionsförsäkring.

sidoinkomster sammantaget inte överstiger 2,89 prisbasbelopp kan därför det vanliga grundavdraget bli högre än det som beräkningama nedan är baserade på. Lägre än beräknat kan grundavdraget bli för de pensionärer pensions- och sidoinkomster totalt överstiger 3,04 vars

prisbasbelopp. Grundavdraget för pensionär med sidoinkomster blir

en dock alltid detsamma gäller för har lika stora insom en person som komster enbart i form pension. Enligt vår uppfattning är detta en av önskvärd konsekvens alla inkomster efter omläggningen skall beav att skattas lika. vad framförts föreslår att för ensamstå- Mot bakgrund av som en

ende ålderspensionär beräkningsunderlag är 1,515 prisbasbelopp

vars skall underlaget höjas till 2,15 prisbasbelopp. Är högre än 1,515 prisbasbelopp föreslår vi

beräkningsunderlaget beräkningsunderlaget till 1,515 prisbasbelopp höjs till 2,15

att upp

prisbasbelopp. Beräkningsunderlaget till den del överstiger 1,515

som prisbasbelopp skall multipliceras med 0,596 även tablå 8.2.

se

För gift ålderspensionär beräkningsunderlag är 1,34 prisbas-

en vars belopp föreslår att underlaget höjs till 1,915 prisbasbelopp. Är be-

räkningsunderlaget högre än 1,34 prisbasbelopp föreslår vi att beräk-

ningsunderlaget till 1,34 prisbasbelopp höjs till 1,915 prisbasbe-

upp

152 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen av SOU 1999: 17

lopp. Underlaget till den del som överstiger 1,34 prisbasbelopp multipliceras med 0,58. Detta är en översättning dagens SGA-bestämmelser. I dag gäller av att en ensamstående pensionär pensionsinkomster är högre än vars 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp får sitt fulla SGA avtrappad med 65 % de av pensionsinkomster överstiger de nämnda beloppen. som SGA har beskrivits i detalj i avsnitt 3.2.3. mer Det uppräknade beräkningsunderlaget består pensionärens av pensionsinkomster efter omläggningen. Detta framgår tablå även av 8.1 nedan.

Tablå 8.1 Uppräknat beräkningsunderlag med fördelning efter pensionsslag.

Tilläggspension Övergångsvis garantipension Tjänste- Utländsk ATP inkl. Folkpen- Ersättning Ersättning Ersätt- pension pension änkepen- si0ni30- för folk- för ning för pension delar pension i sionstill- SGA 40-delar skottet

Den övergångsvisa garantipensionen erhålls pensionärens

genom att

tilläggspension enligt LIP dras av från det omräknade beräkningsunderlaget. Har pensionären tjänstepension, änkepension eller utländsk

pension som har ingått i beräkningsunderlaget skall även sådan pension dras av. Det som återstår är övergångsvis garantipension.

Tablå 8.2 Beräkning av övergångsvis garantipension.

Den övergångsvisa garantipensionen för ensamstående pensionär en vars beräkningsunderlag är 1,515 eller större beräknas enligt följande: P.2,15 bb + 0,596 P 1,515 bb - ÖGARP IGP TJP UP - - - Den övergångsvisa garantipensionen för gift pensionär beräkningsen vars underlag är 1,34 eller större beräknas enligt följande: P|1,9l5 bb + 0,58 P -1,34 bb ÖGARP P IGP- TJP ,- UP - Bruttopension efter övergången till beskattad grundpension P Summan av ATP, folkpension, pensionstillskott, änkepension, tjänstepension och utländsk socialförsäkringspension IGP Tilläggspensionen fr.o.m. år 2001 TJ P Tjänstepension UP Utländsk pension OGARP Övergångsvisgarantipension bb Prisbasbelopp

SOU 1999: 17 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen 153

I tablå 8.3 visas omräkningen och beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen för fyra typfall. Det framgår att pensionärer med lika stort beräkningsunderlag ersätts för den höjda skatten med lika stort belopp. Det uppräkriade beräkningsunderlaget och pensionärens bruttopension blir således densamma för dessa pensionärer. Detta är ett resultat av att har följt SGA:s utformning.

Storleken den övergångsvisa garantipensionen kan dock variera från pensionär till pensionär, trots att beräkningsunderlagen både före och efter omräkningen är lika stora. Så är t.ex. fallet vad gäller typfallen A och B. Båda dessa har en pension motsvarande 1,515 prisbasbelopp i det nuvarande systemet. I det nya systemet kommer den omräknade pensionen att bli 2,15 prisbasbelopp för båda. Typfall A sak-

till skillnad från B, helt ATP och kommer därför att få hela sin nar, pension i form av övergångsvis garantipension. Typfall B har viss ATP. B:s pension kommer därför även att innefatta viss tilläggs-

nya pension. Den övergångsvisa garantipensionen blir därför lägre jämfört med A.

Den övergångsvisa garantipensionen som beräknas för typfall B er-

sätter dels de 15/30 delar i folkpension inte tillgodoräknas i B:s

som tilläggspension, dels skattehöjningen till följd av att SGA slopas.

Också typfallen C och D har samma pension i det nuvarande systemet. Därför blir också den nya pensionen samma för båda. Fördelningen mellan tilläggspensionen och den övergångsvisa garantipensio-

kommer dock att annan för C än för D. Eftersom C, till nen vara en skillnad från D, harifulla ATP-år kommer hans eller hennes övergångsvisa garantipension att bli lägre och tilläggspensionen högre jämfört med D. Typfall C ersätts endast för SGA medan D även får ersättning för den folkpension som inte ingår i tilläggspensionen.

154 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen SOU 1999: 17

av

Tablå 8.3 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen ålders-

om pensionen tas ut som hel förmån från 65 års ålder. 40 bosättnings år. Ensamstående ålderspensionär. Prisbasbelopp.

Typfall A Typfall B Typfall C Typfall D

15 ATP- 30 ATP- 15 ATP-

a + b + c d Omräknat beräknings- 2,150 2,150 2,74 2,74 underlag e Tilläggspension 0,000 1,035 2,20 1,72 övergångsvis garantipen- 2,150 1,115 0,24 0,72 sion d e c

- - Nettopension 2000 inkl. 55 146 55 146 70 672 70 672 tjänstepension, krs Nettopension 2001, inkl. 55 314 55 314 71 243 71 243 tjänstepension, kr l Inklusive änkepension. 2Inklusive utländsk pension. 3Nettoberäkningarna för år 2000 och 2001 har gjorts med 34 % kommunalskatt och i 1999 års priser.

Efter övergången till övergångsvis garantipension kommer pensionärerna att få grundavdrag samma villkor som löntagare. Detta innebär att nettopensionen kommer att variera mellan pensionärerna i olika kommuner även vad gäller personer med den lägsta garanterade

pensionen på 2,15 respektive 1,915 prisbasbelopp. Den lägsta disponibla pensionsinkomsten och den minsta höjningen får pensionärer bor i

som kommuner med hög kommunalskattesats. Högst bli den disponibla inkomsten för dem som bor i lågskattekommunema. Pensionärer med låg pension kommer således i skattehänseende att behandlas sätt

samma som redan gäller för förvärvsaktiva och pensionärer har så höga

som inkomster att de haruett vanligt grundavdrag.

I figurerna 8.1 och 8.2 visas skillnaden i pensionsnivåer sedan skatten är avdragen mellan vårt förslag till övergångsvis garantipension och det nuvarande regelsystemet för de ålderspensionärer är berät-

som tigade till övergångsvis garantipension. Figur 8.1 ensamståen-

avser en de ålderspensionär bosatt i kommun med en skattesats 34,0 %. Figur 8.2 visar motsvarande för en gift pensionär. Det framgår att samtliga pensionärer får mindre höjning sin nettopension efter omlägg-

en av ningen. Av figurerna 8.3 och 8.4 framgår utfallet vid genomsnittlig

en kommunalskattesats 31,48 %.

SOU 1999: 17 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen 155

Figur 8.1 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett system med övergångsvis garantipension och det nuvarande systemet. Kommunalskatt 34,0 %. Ensamstående pensionär.

100 90 80- 70- 60- 50- 40- 30-

P nalonslnkomstøuenligtnuvaranderegler

Fberåkningsunderlagl prisbasbelopp Figur 8.2 Skillnad ipensionsinkomst efter skatt mellan ett system med övergångsvis garantipension och det nuvarande systemet. Kommunalskatt 34,0 %. Gift pensionär. 100 90- B0- 701 60- 50- 40m 30 20- 101

1,9 2,1 2,3 2.5 2,7 3,3

nsionslnkomst enligtnuvaranderegler

Fberäknlngsunderlagi prisbasbelopp

156 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen SOU 1999: 17

Figur 8.3 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett system med övergångsvis garantipension och det nuvarande systemet. Kommunalskatt 31,48 %. Ensamstående pensionär. 200

140- 120 -- - - - - - - - - - - - - - - - - - OOi I i I I I I I I I I l l I l i | l | I I I l | | GO

1,5 1,7 1,9 2,1 2,3 2,5 2,7 2,9 3,1 3,3 Pensionsinkomsterenligtnuvaranderegler Fberäkningsunderlagi prisbasbelopp Figur 8.4 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett system med övergångsvis garantipension och det nuvarande systemet. Kommunalskatt 31,48 %. Gift pensionär. 200

1,3 1.5 1,7 1,9 2,1 2,3 2,5 2,7 2,9 3,1 3,3 Pensionsinkomsterenligtnuvaranderegler Fberâkningsunderlagi prisbasbelopp

sou 1999:17 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen 157

8.3 Helt förtida och uppskjutet uttag samt avkortad folkpension

Vårt förslag: Samma bestämmelser skall gälla för uppräkningen av beräkningsunderlaget och för beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen för alla de ålderspensionärer vars beräkningsunderlag före uppräkningen inte är lägre än 1,515 prisbasbelopp för en ensamstående och 1,34 prisbasbelopp för en gift ålderspensionär. Någon skillnad görs inte mellan pensionärer med oreducerat uttag från 65 års ålder och de pensionärer har gjort förtida uttag eller

som skjutit uttaget ålderspension så länge uttaget avser en hel

upp av förmån. Detta gäller även de pensionärer som inte kan tillgodoräk-

nas 40 bosättningsår. Den övergångsvisa garantipensionen för en ålderspensionär vars

beräkningsunderlag före uppräkning inte är högre än 0,24 prisbasbelopp skall beräknas att från beräkningsunderlaget dras av den

genom tilläggspension, den änkepension från ATP, den tjänstepension och den utländska pension ingår i beräkningsunderlaget. För en

som pensionär med högre beräkningsunderlag skall motsvarande beräkning göras efter det att beräkningsunderlaget har räknats upp.

Beräkningsunderlaget för en ålderspensionär vars underlag är högre än 0,24 lägre än 1,3 prisbasbelopp skall omräknas genom

men att hela underlaget multipliceras med 1,513 och därefter minskas med 0,112 prisbasbelopp. Detta skall gälla både för ensamstående

en och för en gift ålderspensionär.

Beräkningsunderlag som är mellan 1,3 och 1,507 prisbasbelopp vad gäller ensamstående och mellan 1,3 och 1,34 prisbasbelopp

en vad gäller gift ålderspensionär skall höjas genom att hela under-

en laget multipliceras med 1,427.

Beräkningsunderlaget för ensamstående ålderspensionär vars

en underlag är lägst 1,507 inte högre än 1,515 prisbasbelopp höjs

men

till 2,15 prisbasbelopp.

Vi har redovisat beräkningen av den övergångsvisa garantipensio-

ovan

när pensionen tas ut oreducerad förmån vid 65 års ålder. I nen som en det nuvarande pensionssystemet kan den pensionsberättigade också vänta med att lyfta hela eller delar pensionen och därigenom bli be-

av rättigad till ett högre belopp. Det är även fullt möjligt att tidigarelägga pensioneringstidpunkten. Uttaget kan även då avse hela eller en del av pensionen. Vid förtida uttag reduceras pensionen. Pensionen kan också utges med ett reducerat belopp till följd av att den pensionsberättigade

158 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen SOU 1999: 17

av

inte uppfyller kravet 40 bosättningsår som gäller för att folkpensionen och pensionstillskottet skall kunna medges ograverade.

Nedan redovisas beräkningen av den övergångsvisa garantipensio-

för de pensionärer som väljer att lyfta hela pensionsförmånen. Benen räkningarna för de ålderspensionärer gör partiella uttag av sin pen-

som sion framgår av avsnitt 8.5.

Enligt gällande regler kan pensionsuttaget skjutas upp fram till 70 års ålder. Folkpensionen, pensionstillskottet och ATP ökar då med 0,7 % för varje månad pensionsuttaget skjuts upp från den månad

som den pensionsberättigade fyller 65 år. I december 1997 hade 36 227 pensionärer fått ålderspensionen höjd till följd av uppskjutet uttag. Merparten av dessa, eller 21 264 personer, var män.

Vid förtida uttag gäller att pensionen reduceras med 0,5 % för varje månad när pensionen börjar utges, återstår till den månad den

som,

pensionsberättigade fyller 65 år. Såväl folkpensionen och pensionstill-

skottet som ATP reduceras i samma omfattning. Detta innebär att alla de pensionärer med förtida uttag antingen helt saknar ATP eller

som

ATP inte överstiger nivån för pensionstillskottet har en lägre vars ålderspension än de grundnivåer 1,515 respektive 1,34 som gäller vid uttag vid 65 års ålder. En är född år 1937 eller tidigare

person som har kunnat lyfta ålderspensionen från den månad han eller hon har fyllt 60 år. Som mest pensionen således reducerad med 30 %. För

kan vara

ensamstående ålderspensionär saknar ATP är den allmänna en som pensionen i ett sådant fall 1,06 prisbasbelopp. För en gift är motsvarande pension 0,938 prisbasbelopp.

I december år 1997 fanns det 117 755 ålderspensionärer som hade fått pensionen i någon omfattning reducerad till följd av förtida uttag. Männen något fler än kvinnorna 64 766 respektive 52 989 personer.

var

Den allmänna ålderspensionen kan också, som närrmts, vara reducerad till följd att bosättningsvillkoret inte är uppfyllt. Detta gäller om

av pensionären varken kan tillgodoräknas 40 bosättningsår eller 30 ATPår. I dessa fall utges folkpensionen och pensionstillskottet till så stor andel oavkortad sådan pension motsvarar förhållandet mellan

av som antalet bosättningsår och talet 40. Pensionen kan också utges, om det skulle ett bättre alternativ, med samma andel som tilläggspensio-

vara nen, dvs. i 30-delar. För rätt till ålderspension krävs minst tre bosättningsår eller tre ATP-år. En ensamstående ålderspensionär med tre bosättningsår är därigenom berättigad till en pension 0,114 prisbasbelopp. För gift är motsvarande pension 0,101 prisbasbelopp. Detta är

en den minsta pensionen som utbetalas.

I december år 1997 fanns ca 8 300 personer vars folkpension utbetalades med färre än 40/40 delar. Betydligt fler, ca 35 900 personer, hade mindre än 30/30 delar i folkpension.

SOU 1999: 17 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen 159

Av direktiven till utredningen framgår att den modell till övergån gsvis garantipension som föreslogs i princippropositionen skulle t.ex.. vid förtida eller uppskjutna uttag ge nettoutfall som alltför kraftigt skiljer sig från vad som gäller före omläggningen. Vi har kunnat konstatera att de oönskade konsekvenser som påpekas i direktiven hänger

med att de olika delarna dagens grundskydd i de berörda samman av fallen verkar i delvis olika riktningar. Vid beräkning av SGA är det nämligen endast nivån pensionsinkomstema som avgör hur stort avdraget skall bli. Således kan förtida uttag innebära att SGA blir större än vad som skulle ha varit fallet om pensionen hade lyfts från 65 års ålder. Vidare gäller att SGA minskar om uttaget skjuts upp. Beräkningarna kompliceras ytterligare av grundavdragets konstruktion.

Vi har funnit att de nämnda problemen att finna lämplig modell

en för övergångsvis garantipension är speciellt stora vad gäller de pensionärer inte uppfyller de krav ställs för rätt till oavkortad folk-

som som pension.

Detta har ytterligare stärkt vår uppfattning att den enskilda pensionären även efter övergången skall behålla pensionen från det nuvarande systemet, och att i första hand skall översätta SGA-bestämmelsema till pensionsförmån. För de pensionärer som har höjd pension till

en följd av uppskjutet uttag har således i avsnitt 7 föreslagit att i beräkningsunderlaget skall ingå den höjda pensionen. De pensionärer som har reducerad pension till följd av förtida uttag skall motsvarande sätt i beräkningsunderlaget tillgodoräknas den reducerade pensionen. Detta skall även gälla för de pensionärer vars folkpension utges med

oavkortad folkpension.

viss andel av

SGA:s grundnivå och avtrappningsbestämmelser är desamma för

dem gjort förtida uttag eller skjutit upp uttaget som för dem som

som tar ut oreducerad ålderspension från 65 års ålder. SGA-bestämmelsema gäller utan begränsning även för dem vars folkpension utges med en viss andel oavkortad sådan pension. Dock gäller alltid ett allmänt

av en förbehåll att SGA inte får utges med större belopp än pension i form av folkpension, pensionstillskott, ATP, änke-ATP, tjänstepension och utländsk socialförsäkringspension. Särskilda regler gäller vid förekomst av yrkesskadelivränta.

Av den nämnda utforrrmingen skattereglema följer beräk-

av att en ningsmodell ersätter SGA för en pensionär som tar ut hel ålders-

som pension vid 65 års ålder också automatiskt ersätter SGA för en pensionär med förtida eller uppskjutna uttag och för en pensionär som inte helt fyller bosättningskravet. Detta gäller så länge beräkningsunderlaget inte är lägre 1,515 prisbasbelopp för ensamstående och 1,34

en prisbasbelopp gift ålderspensionär, dvs. den lägsta möjliga oreduce-

en rade 65 årspensionen. Några speciella modeller krävs inte i dessa fall.

160 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen SOU 1999: 17

Mot bakgrund av vad som sagts föreslår vi att den övergångsvisa garantipensionen för de pensionärer har gjort förtida uttag hel som av ålderspension eller helt har skjutit upp uttaget och för de pensionärer vars folkpension beräknas som en viss andel av en oavkortad sådan pension skall beräknas samma sätt som gäller för dem lyfter som oreducerad pension från 65 års ålder. Detta skall gälla så länge ålderspensionen inte är lägre än 1,515 prisbasbelopp vad gäller en ensamstående och 1,34 prisbasbelopp vad gäller gift ålderspensionär. Hur been räkningsunderlaget därvid skall räknas upp framgår av avsnitt 8.2. Vid förtida uttag eller om folkpensionen utges med viss andel av en oavkortad sådan pension kan dock den pensionsberättigades pensionsinkomster, som redan nämnts, vara lägre än 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp. I dessa fall utges SGA med lika stort belopp som pensionen. Detta har vi tagit hänsyn till i den omräkning av beräkningsunderlaget och den beräkning av den övergångsvisa garantipensionen som redovisas nedan. Principema är därvid desamma som gäller för förslagen i avsnitt 8.2. Pensionären skall efter övergången delvis ersättas genom det vanliga grundavdraget. Bestämmelserna vad gäller grundavdraget har redogjort för i avsnitt 3.2.2. Det framgår att vid tillräckligt låg taxerad inkomst, 0,24 prisbasbelopp eller lägre, är det vanliga grundavdraget detsamma som den taxerade inkomsten. För den pensionär vars pensionsinkomster inte är högre än 0,24 prisbasbelopp innebär ornläggningen således inte i skattehänseende någon förändring. I ett sådant fall behövs inte någon ersättning för slopandet av SGA. Vårt förslag är således att beräkningsunderlag om 0,24 prisbasbelopp eller lägre inte skall höjas. Den övergångsvisa garantipensionen skall dock inte bara ge kompensation för SGA utan även ersätta pensionstillskottet och den 40-dels beräknade folkpensionen. Därför skall den övergångsvisa garantipensionen beräknas även för de pensionärer vars beräkningsunderlag inte överstiger 0,24 prisbasbelopp. Detta skall göras att från det icke genom omräknade beräkningsunderlaget dras av pensionärens tilläggspension. Har det i beräkningsunderlaget ingått änke-ATP, tjänstepension och/ eller utländsk pension så skall även den dras av. Kvar blir då pensionärens övergångsvisa garantipension vilken motsvarar den 40-dels beräknade folkpensionen och pensionstillskottet. Det vanliga grundavdraget på 0,24 prisbasbelopp kommer efter omläggningen att gälla för alla dem vars pensionsinkomster i det nuvaran-

de pensionssystemet uppgår till ca 1,3 prisbasbelopp. Pensionärer med

högre pensionsinkomster kommer att få rätt till ett högre grundavdrag. Det krävs därför att omräkning sker ett sätt för de pensionärer vars

i

i SOU 1999: 17 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen 161

av

l

beräkningsunderlag är lägre än 1,3 prisbasbelopp och ett annat sätt för dem med högre ålderspension.

Vi föreslår att omräkning av beräkningsunderlaget för den ålderspensionär vars underlag är högre än 0,24 lägre än 1,3 prisbasbe-

men lopp skall görs genom att hela underlaget multipliceras med 1,513 och därefter minskas med 0,112 prisbasbelopp. Detta skall gälla både

för en ensamstående och för en gift ålderspensionär

Beräkningsunderlag som är mellan 1,3 och 1,507 prisbasbelopp vad gäller en ensamstående och mellan 1,3 och 1,34 prisbasbelopp vad gäller en gift ålderspensionär skall höjas genom att hela underlaget multipliceras med 1,427.

Beräkningsunderlaget för en ensamstående ålderspensionär vars

hela underlag är lägst 1,507 men inte högre än 1,515 prisbasbelopp höjs till 2,15 prisbasbelopp.

Det enligt ovan omräknade underlaget minskas med den tilläggspension, änkepension, tjänstepension, och utländska pension har in-

som gått i underlaget. Det kvarvarande beloppet är pensionärens övergångsvisa garantipension. I tablå 8.1 har visat att den övergångsvisa

garantipensionen vid helt oreducerat uttag motsvaras av tre delar, nämligen pensionstillskottet, den 40-dels beräknade folkpensionen och SGA. Denna uppdelning gäller även för dem som har annat än en hel

oreducerad ålderspension.

I tablå 8.4 visas hur beräkningsunderlaget och den övergångsvisa garantipensionen beräknas för några av de ensamstående ålderspensionärer som berörs avvåra förslag ovan.

Typfallen A och B visar två pensionärer som har skjutit upp uttaget till 67 års ålder. Det framgår att beräkningsunderlaget för pensionären A är det samma som den allmänna pensionen i det nuvarande systemet. I pensionär Bzs beräkningsunderlag ingår även tjänstepension.

Beräkningsunderlaget både för A och för B höjs enligt den modell som har redovisats i avsnitt 8.2. Den övergångsvisa garantipensionen beräknas genom att det från det uppräknade underlaget dras av tilläggspension och tjänstepension. Eftersom pensionären A saknar sådan pension kommer hela det omräknade underlaget att bli dennes övergångsvisa garantipension.

I Bzs beräkningsunderlag ingår såväl tilläggspension som tjänstepension vilka således dras av från det omräknade beräkningsunderlaget. B har endast 15 år med intjänad ATP-poäng. I den nya tilläggspensionen tillgodoräknas denna pensionär därför endast ett belopp som motsvarar halva folkpensionen i det nuvarande systemet. Den övergångsvisa garantipensionen ger ersättning för den andra halvan av folkpensionsbeloppet. Slutligen ersätts pensionären B också för SGA.

162 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen SOU 1999: 17

Typfallen C och D visar exempel två pensionärer som har gjort förtida uttag sin ålderspension från 60 års ålder. Den allmänna

pensionen har således reducerats med 30 %. I respektive beräkningsunderlag ingår den reducerade pensionen. Pensionären D har även tjänstepension. Den ingår också i beräkningsunderlaget. Beräkningsunderlaget både för C och för D är lägre än 1,515 prisbasbelopp. Omräkning görs därför enligt vad föreslagits i detta avsnitt.

som

Pensionären Czs underlag multiplicerats således med faktorn 1,513 och minskas därefter med 0,112 prisbasbelopp. Eftersom C saknar inkomstrelaterad pension kommer hela det omräknade beloppet att utgöra övergångsvis garantipension. Den ersätter folkpensionen, pensionstillskottet och SGA.

Beräkningsunderlaget för D multipliceras med 1,427. I det nuvarande systemet består Dzs pension av folkpensionen och ATP. Pensionären D har 30 ATP-år och ersätts således endast för SGA.

Typfallen E och F visar hur den övergångsvisa garantipensionen beräknas för två pensionärer båda har 20 bosättningsår. Folkpensio-

som nen och pensionstillskottet, vad gäller pensionären utges därför med halva beloppet. Det framgår att principerna för beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen är desamma som gäller för de föregående typfallen.

Tablå 8.4 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen. Ensamstående ålderspensionär. Prisbasbelopp.

Uttag från 67 års ålder Uttag från 60 års ålder Uttag från 65 års ålder

40 bosättningsår 40 bosättningsår 20 bosättningsår

Typfall A Typfall B Typfall C Typfall D Typfall E Typfall F

a + b + c d Omräknat beräk- 2,30 2,39 1,49 2,1 l 1,03 2,74 ningsunderlag e Tilläggspension 0,00 1,21 0,00 1,37 0,00 2,28 övergångsvis 2,30 1,04 1,49 0,63 1,03 0,24

garp. d e c

- - Nettopension år 59 009 61 274 38 602 54 018 27 573 70 672 2000, kronor Nettopension år 59 441 61 692 38 624 54 443 27 615 71 243 2001, kronor Inklusive tjänstepension. 34 % kommunalskatt. 1999 års priser.

SOU 1999: 17 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen 163

I detta avsnitt har föreslagit att den övergångsvisa garantipensionen skall beräknas samma sätt för alla dem vars ålderspension i det nuvarande systemet är 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp eller högre. Samma beräkningsregler skall således gälla oavsett om ålderspensionären gör uttag en hel eller avkortad folkpension från 65 års ålder eller

pensionen tas ut före eller efter 65 års månaden. På detta sätt är vårt om förslag direkt översättning av de i dag gällande skattereglema. Följ-

en aktligen gäller att nettoutfallet för den pensionsberättigade endast beror på storleken hans eller hennes samlade pensionsinkomster. Huruvida uttaget avser hel eller avkortad pensionsförmån eller om pensionen lyfts före, efter eller vid 65 års månaden påverkar inte nettoutfallet. Utfallet för den enskilda pensionären vid olika pensionsinkomster och vid 34 % kommunalskatt framgår av figurerna 8.1-8.2, föregående avsnitt.

Vad gäller pensionärer med lägre pensionsinkomster är vårt förslag att den övergångsvisa garantipensionen skall beräknas samma sätt för den pensionär som är ensamstående och för den pensionär som är gift så länge pensionsinkomsten är lägre än 1,34 prisbasbelopp. Även detta är direkt översättning av de gällande SGA-bestämmelsema.

en Vårt förslag innebär således att nettoutfallet för en enskild pensionär inte påverkas civilståndet. Detta framgår av figur 8.5. I figuren visas

av dessutom nettoutfallet för en ensamstående ålderspensionär vars inkomster är mellan 1,34 prisbasbelopp och 1,515 prisbasbelopp. Figuren

ålderspensionärer som är bosatta i kommun med en skattesats avser 34,0 %.

164 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen SOU 1999: 17

Figur 8.5 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan reformerat och nuvarande system för pensionärer med övergångsvis garantipension. Kommunalskatt 34,0 %. Ensamstående och gift ålderspensionär.

ao-- - - - - - - - - --, - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - --

-ø-Bâdeensamståendeochgiftpensionat

-I- Endastensamståendepensionär

Pensionsinkomsterenligtnuvaranderegler

FberäkningsunderlagI basbelopp

8.4 garantipension för

Övergångsvis

med yrkesskadelivränta

personer

Förslag: Beräkningsunderlaget för jämte ålderspen-

en person som sion uppbär yrkesskadelivränta skall räknas upp enligt samma regler

skall gälla för övriga pensionärer. som

Den övergångsvisa garantipensionen skall beräknas genom att

från det uppräknade beräkningsunderlaget dras av den tilläggspension, den änkepension från ATP, den yrkesskadelivränta, den tjänstepension och den utländska pension som ingår i beräkningsunderlaget.

I vårt arbete har en utgångspunkt varit att i första hand skall översätta de i dag gällande SGA-bestämmelsema till en pensionsförmån. Detta sker om den pensionsberättigade behåller den pension som utbetalas i dagens system och om ersättning för SGA beräknas grundval av denna pension och andra pensionsinkomster som påverkar SGA. Utgångspunkten har varit densamma även i vårt arbete att konstruera samordningsbestämmelser och beräkningsregler för den övergångsvisa

SOU 1999: 17 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen 165

garantipensionen för de ålderspensionärer som tillsammans med ålders-

pensionen uppbär yrkesskadelivränta.

För pensionärer med yrkesskadelivränta gäller att pensionen minskas med hänsyn till livräntan. Vidare gäller att SGA beräknas grundval av den utbetalda ålderspensionen efter att den har minskats med hänsyn till livräntan. Därför har vi i avsnitt 7.7 föreslagit att i beräkningsunderlaget för pensionärer med yrkesskadelivränta skall ingå ålderspensionen efter att den har samordnats med yrkesskadelivräntan. Samordningen skall därvid ske enligt de i dag gällande bestämmel-

Vidare har vi föreslagit att i beräkningsunderlaget skall ingå serna.

och efterlevandelivränta till den del livräntan kan anses ha påegenverkat SGA i höjande riktning. Förutom den samordnade ålderspensio-

och yrkesskadelivräntan skall det i beräkningsunderlaget, nen

sätt gäller för övriga ålderspensionärer, ingå änkepension, samma som tjänstepension och utländsk socialförsäkringspension.

Beräkningsunderlaget skall sedan räknas upp med hänsyn till SGA. Vad gäller med livränta har det framkommit att SGA fastställs

personer med ledning delvis andra inkomster än vad som gäller för övriga

av ålderspensionär. Avtrappningen och basnivåema är dock desamma oavsett om den pensionsberättigade har livränta eller Vi föreslår därför att beräkningsunderlaget för pensionärer vars ålderspension har samordnats med yrkesskadelivränta skall räknas om samma sätt som skall gälla för ålderspensionärer utan livränta. Hur detta skall ske framgår av avsnitt 8.2 och 8.3.

Den övergångsvisa garantipensionen erhålls genom att från det omräknade beräkningsunderlaget dras av den tilläggspension, yrkesskadelivränta, tjänstepension och utländska pension har ingått i under-

som laget. Vad därvid beaktas som tjänste- respektive utländsk pension

som framgår av avsnitt

Som nämnts har i utfommingen av beräkningsregler för den övergångsvisa garantipensionen utgått från att pensionären endast har pensionsinkomster. Vi har inte beaktat att den pensionsberättigade kan ha andra beskattningsbara s.k. sidoinkomster. Vi har inte heller kunnat ta hänsyn till att yrkesskadelivräntan till den del livräntan är beskattningsbar kan innebära att det vanliga grundavdraget blir ett annat än vad skulle ha gällt för samma pensionär utan livränta. Sådana hän-

som synstaganden skulle oundvikligen leda till individuella bedömningar

vi enligt framgår av våra direktiv skall undvika. som vad som

Nedan i tablå 8.5 redovisas 4 exempel beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen ensamstående ålderspensionär med

för en yrkesskadelivränta. I avsnitt 7.7 har redovisat samordningen i det nuvarande systemet för pensionärer tablå 7.1. Eftersom beräk-

samma

166 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen SOU 1999: 17

av

ningsunderlaget i samtliga exempel uppgår till minst 1,515 prisbasbelopp sker uppräkningen enligt förslagen i avsnitt 8.2.

Beräkningsunderlag om 1,515 prisbasbelopp höjs således till 2,15 prisbasbelopp vad gäller typfallen A och B. Vad gäller typfallen C och D är underlaget högre än 1,515 prisbasbelopp. Beräkningsunderlaget i dessa fall räknas således att underlaget till 1,515 pris-

upp genom upp basbelopp höjs till 2,15 prisbasbelopp och underlaget till den del det överstiger 1,515 prisbasbelopp multipliceras med 0,596.

Den övergångsvisa garantipensionen beräknas genom att det från

underlaget dras av tilläggspension och, vad gäller typfall B, den yrkesskadelivränta som ingår i beräkningsunderlaget.

Av tablån framgår att typfall A och B har 0 kronor i ATP efter att pensionen har samordnats med yrkesskadelivräntan. Dessa personers ATP har således samordnats helt med yrkesskadelivräntan. Eftersom dessa personer har beviljad ATP, kommer dock deras 30-de1s beräknade folkpension i beräkningarna att beaktas som tilläggspension. Den övergångsvisa garantipensionen kommer att ersätta det pensionstillskott och SGA som dessa pensionärer skulle ha rätt till med stöd av den nuvarande lagstiftningen.

Av tablån framgår även respektive pensionärs nettoinkomst både före och efter omläggningen. I samtliga exemplen har antagits att pensionären bor i en kommun med en kommunalskattesats 34 %. Beräkningarna därvid redovisas i 1999 års priser. Det förutsätts att hälften av yrkesskadelivräntan är en skattepliktig förmån.

Tablå 8.5 d Beräkningnav övergångsvis garantipension samt inkomst

a efter avdrag för skatt för personer som jämte ålderspension uppbär yrkesskadelivränta. Kommunalskatt 34 %. Prisbasbelopp respektive kronor i 1999 års priser. Ensamstående ålderspensionär.

a Typfall A. A TPföre samordning 3 prisbasbelopp. 30 ATP-âr. Pension och livränta efter samordning i Den övergångsvisa garantipensionen basbelopp i basbelopp ATP 0,000 Omräknat beräknings-

underlag 2,15 Folkpension 0,960 varav tilläggspension 0,96 Pensionstillskott 0,555 övergångsvis

SOU 1999: 17 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen 167

b Typfall B. A TP före samordning 0,2 prisbasbelopp. 30 ATP-år. Pension och livränta efter samordning i Den övergångsvisa garantipensionen basbelopp i basbelopp ATP 0,000 Omräknat beräknings-

underlag 2,15 Folkpension 0,960 varav tilläggspension 0,96 Pensionstillskott 0,455 övergångsvis

c Typfall C. ATP före samordning 04 prisbasbelopp. 30 ATP-år. Pension och livränta efter samordning i Den övergångsvisa garantipensionen basbelopp i basbelopp ATP 0,74 Omräknat beräknings-

underlag 2,26 Folkpension 0,96 varav tilläggspension 1,70 Pension totalt 1,70 övergångsvis

garantipension 0,56 Livränta 0,40 livränta 0,00 Beräkningsunderlag 1,70 Livränta, totalt 0,40 varav yrkesskadelivränta 0,00 Pension och livränta, Pension och livränta, netto efter skatt, kronor 69 984 netto efter skatt, kronor 70 997

d Typfall D. ATP före samordning 2,24 prisbasbelopp. 30 ATP-år. Pension och livränta efter samordning i Den övergångsvisa garantipensionen basbelopp i basbelopp ATP 1,54 Omräknat beräknings-

underlag 2,74 Folkpension 0,96 varav tilläggspension 2,50 Pension totalt 2,50 övergångsvis

garantipension 0,24 Livränta 0,93 livränta 0,00 Beräkningsunderlag 2,50 Livränta, totalt 0,93 varav yrkesskadelivränta 0,00 Pension och livränta, Pension och livränta, netto efter skatt, kronor 98 778 netto efter skatt, kronor 99 621

168 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen SOU 1999: 17

8.5 Beräkning av den

övergångsvisa garantipensionen vid partiella uttag

Vårt förslag: Om ålderspensionen partiell förmån

tas ut som en skall den övergångsvisa garantipensionen beräknas med ledning av den pension som skulle utges om hel ålderspension hade lyfts. Andelsberäkningen görs därefter.

Uttag av ålderspension före, efter eller fr.0.m. 65 årsmånaden kan göras av hel, halv, tre fjärdedels eller en fjärdedels pension. Därvid gäller samma regler för minskning och ökning som vid uttag av hel ålderspension. Vid förtida partiella uttag skall således uttaget minskas med 0,5 % för varje månad när pensionen börjar utges, återstår till den som, månad den pensionsberättigade fyller 65 år. Om pensionen tas ut partiellt efter 65 årsmånaden skall den innestående delen av pensionen höjas med 0,7 % för varje månad pensionsuttaget skjuts från som upp den månad den pensionsberättigade fyllde 65 år. För en ensamstående ålderspensionär med hel ålderspension är högsta SGA 1,515 prisbasbelopp och för en gift 1,34 prisbasbelopp. Vidare gäller att pensionärer med hel ålderspension får SGA för alla pensionsinkomster, medan de personer som tar ut partiell pension inte kan få högre SGA än uppburen folkpension och pensionstillskott. SGAbestämmelsema för dem med partiella uttag framgår andra stycket, av av tredje stycket punkt 1 och av fjärde stycket av anvisningarna till 48 § kommunalskattelagen 1928:370 KL och 8 § lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt. SGA reduceras med 65 % av den del uppburen pension av som överstiger något av avdragsbeloppen 1,515 eller 1,34 prisbasbelopp. När det gäller personer med partiellt uttag av pension tillämpas denna regel i praktiken så att reduktionen för pensionsinkomster över 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp sker från någon av dessa nivåer och inte från den lägre SGA-nivån för faktiskt uppburen folkpension och pensionstillskott. Det är således först när skillnaden mellan högsta för alla gällande och det för den pensionsberättigade beräknade högsta SGA är bortreducerad som en reell reduktion av hans eller hennes grundavdrag sker. Av figur 8.6 framgår SGA för en ensamstående ålderspensionär om pensionen tas ut från 63 års ålder antingen som en hel eller halv som en förmån. Det framgår att för pensionär med relativt låg pension är en SGA vid ett halvt uttag mindre än hälften det avdrag skulle ha av som utgått om en hel pension hade tagits ut. Vid högre inkomstlägen är

SOU 1999: 17 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen 169

SGA för pensionärer med halvt uttag endast marginellt lägre och i vissa fall högre jämfört med SGA om pensionen i stället tagits ut som en hel förmån. Detta är en effekt av den gällande tillämpningen av SGAbestämmelserna.

Det bör poängteras att sambandet nedan endast gäller de beskrivna förhållandena. Skulle pensionen lyftas tidigare eller utges med mindre eller större andel så skulle relationerna se annorlunda ut. Skulle pensio-

i figur 8.6 tas ut som en tre fjärdedels förmån så skulle beskattnen ningen i samtliga inkomstlägen vara relativt förmånlig jämfört med beskattningen vid helt uttag.

Vidare framgår det av figur 8.6 att även de med höga pensionsinkomster skulle vid halvt uttag medges SGA trots att så inte skulle vara fallet pensionen tagits hel förmån. Även detta är effekt

om ut som en en

den gällande tillämpningen av SGA-bestämmelsema. av

Figur 8.6 SGA om samma person gör helt alternativt halvt uttag av sin ålderspension från 63 års ålder. Kronor i 1999 års priser.

so000

-l-SGAvidheltuttag

40000--

SGA vidhalvtuttag

30000--

K

20000-

10000--

1.4 1,5 1,8 2.0 2.2 2.4 2,6 2.8 3.0 3,2 3.4 3.6 3.8 4,0 4,2 4.4 4,5

ATP.folkpensionochpensionstillskottvidheltuttagiprisbasbelopp

Vi ifrågasätter det sätt att reducera SGA vid partiellt uttag av

om ålderspension tillämpas i praktiken varit avsedd av lagstiftaren. En

som

närliggande tolkning är, att det är det för den pensionsberätannan mer tigade högsta möjliga SGA vid partiellt uttag skall reduceras med

som

pensionsinkomster över 1,515 respektive 1,34 prisbasbelopp. Detta

skulle fördelningspolitiska och andra effekter som bättre stämmer

ge överens med konstruktionen av SGA i övrigt.

Vår uppgift är att ersätta SGA utan att för den skull försämra för den pensionsberättigade. Den fråga som vi har ställt oss är om utgångs-

170 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen SOU 1999: 17

punkten därvid skall vara att också den i dag gällande tillämpningen

av skattebestämmelsema när ålderspensionen tas ut partiellt skall översättas till en övergångsvis garantipension. Vi har således ifrågasatt

om det kan anses som rimligt att överkompensationen skall föras över från skattesystemet till pensionssystemet och funnit att så inte bör ske.

Vi föreslår därför att den övergångsvisa garantipensionen för pen-

sionärer med partiellt uttag beräknas ett sätt som motsvarar avsik-

terna med den gällande lagstiftningen. Detta görs om den övergångs-

visa garantipensionen beräknas grundval av den pension som skulle utges vid helt uttag. Beräkningsunderlaget skall därvid fastställas enligt vad som föreslås i avsnitt Omräkningen av underlaget och beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen skall ske enligt beräkningsreglema i avsnitt 8.2, 8.3 och 8.4. Den därigenom beräknade garantipensionen betalas ut som en fjärdedels, halv eller tre fjärdedels förmån beroende uttaget.

Vi är medvetna om att vårt förslag medför försämringar för många

av de pensionärer som vid övergången lyfter ålderspensionen partiellt.

Vi menar dock att den pensionsberättigade alltid kan undvika en sänkning av nettoinkomsten genom att i stället lyfta hela ålderspensionen.

8.6 av

Beräkning bosättningstillägg

Vårt förslag: Bosättningstillägget skall motsvara den folkpension

som den pensionsberättigade skulle haft rätt till enligt 5-6 kap. AFL till den del den inte utges i form av tilläggspension enligt 6 kap. 2 § LIP. Bosättningstillägget skall beräknas med hänsyn tagen till den

pensionsberättigades civilstånd. Bosättningstillägget till den del det ersätter pensionstillskottet

skall utges med det belopp som den pensionsberättigade skulle haft rätt till enligt lagen om pensionstillskott.

Bosättningsbaserad folkpension

Som redovisas i avsnitt 5 skall den ATP-baserade folkpensionen fr.o.m. ingången av år 2001 utges i form av tilläggspension, det s.k. folkpen-

sionstillägget.

Den övergångsvisa garantipensionen skall ersätta den bosättnings-

baserade folkpensionen, pensionstillskottet och SGA. Detta gäller under förutsättning att den pensionsberättigades beräkningsunderlag

inte överstiger gränsen för rätt till övergångsvis garantipension. Som

Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen 171

redovisas i avsnitt 5 kommer personer som har en så hög inkomstrelaterad ålderspension att de inte är berättigade till övergångsvis garantipension inte utan särskilda åtgärder att ersättas för den bosättningsbaserade folkpension, som de vid omläggningen har eller vid tiden för ansökan om ålderspension skulle haft rätt till. I tabellen 8.1 visas hur många inte kan tillgodoräknas 30 år med tillgodoräknade

personer som ATP-poäng.

Tabell 8.1 Antalet ålderspensionärer med tilläggspension i december 1997 med fördelning efter antalet ATP-år.

Antalet ATP-år Antalet Antalet Kvinnor och

kvinnor män män totalt

30 år 505 010 205 256 710 266 Färre än

högst 2 463 947 130 559 594 506

varav ATP om

basbelopp

ATP högre än 2 bas- 41 063 74 697 115 760

belopp 30 ATP-årz 159 736 454 016 613 752 Samtliga med ATP 664 746 659 272 1324 018 Källa: Riksförsäkringsverket I För ålderspensionärer är födda före år 1923 krävs för rätt till hel ATP

som färre än 30 ATP-år. Här ingår även dessa ålderspensionärer i den mån de inte har tillgodoräknats det antalet ATP-år som krävs för hel ATP. 2Inklusive pensionärer födda före år 1923 med hel ATP.

Vi föreslår att de beräkningsunderlag överstiger nämnda

personer vars gränser skall ersättas för dagens grundtrygghet i form av folkpensionen till den del den inte utges i form tilläggspension. Detta skall ske

av genom att ett bosättningstillägg utges till dem.

Som nämnts är förutsättning för rätt till bosättningstillägg att den

en pensionsberättigade har tjänat in pensionspoäng under färre än 30 år och kan tillgodoräknas högre folkpension denna baseras bo-

en om sättningstid. Detta visas i följande exempel.

En pensionsberättigad har varit bosatt i Sverige under 40

som

endast har 25 år med intjänade pensionspoäng, blir berättigad men som till 25/30 det fulla folkpensionstillägget eller cirka 80 % av folkpen-

av sionstillägget 0,96 prisbasbelopp för en ensamstående. Eftersom

om den pensionsberättigade med dagens regler har rätt till oreducerad

en folkpension skall del folkpensionen, dvs. 20 % av folk-

resterande av

pensionsbeloppet, utges till honom eller henne i form av bosättningstillägg.

172 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen SOU 1999: 17

Såsom gäller enligt dagens regler för beräkning folkpension och

av för beräkning av folkpensionstillägget skall den nu behandlade ersättningen påverkas av om den pensionsberättigade är gift eller ensamstående. Ordningen innebär att ersättningen måste räknas om för det fall pensionären ändrar civilstånd.

Pensionstillskott

Vi föreslår att den övergångsvisa garantipensionen också skall ersätta dagens pensionstillskott. Detta kommer också att ske om den pensionsberättigade har rätt till övergångsvis garantipension, dvs. om hans eller hennes samlade pensionsinkomster inte överstiger 3,0867 prisbasbelopp för en ensamstående eller 2,709 prisbasbelopp för den som är gift. Normalt har personer med så höga pensionsinkomster inte rätt till pensionstillskott, eftersom tilläggspensionen minskar pensionstillskottet krona för krona se avsnitt 3. Härigenom kan det synas som om den pensionsberättigade i alla situationer kommer att ersättas för det slopade pensionstillskottet. Så är emellertid inte alltid fallet.

I två situationer kan pensionsberättigad, vars beräkningsunderlag

en överstiger rätten till övergångsvis garantipension, med stöd av dagens regler för pensionstillskott ändå vara berättigad till denna pensionsförmån. Den ena situationen är när det i den pensionsberättigades beräkningsunderlag ingår en relativt hög tjänstepension, men ingen eller en så låg tilläggspension att denna pension inte har minskat hela pensionstillskottet. Eftersom pensionstillskottet inte minskas av tjänstepension har den pensionsberättigade i denna situation enligt dagens regler rätt till pensionstillskott.

Den andra situationen är när den pensionsberättigade har rätt till utländsk pension. Pensionstillskottet skall i och för sig enligt nationella regler minskas av utländsk pension motsvarande sätt som den minskas av tilläggspension. Minskningen skall, som framgår av avsnitt

ske före det att beräkningsunderlaget fastställs. På grund av EGrättsliga regler i förordningen EEG nr 1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare och deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen samordnas i praktiken pensionstillskottet inte med sådan utländsk pension en pensionsbe-

som rättigad som omfattas eller har omfattats av förordningen uppbär. Om den pensionsberättigade har en låg tilläggspension eller om han eller hon helt saknar rätt till sådan pension, är den pensionsberättigade i

praktiken berättigad till pensionstillskott, oavsett om den pensionsbe-

rättigade uppbär utländsk pension eller inte. Detta visas i följande exempel.

SOU 1999: 17 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen 173

För en ensamstående pensionär, som har en tilläggspension om 0,25 prisbasbelopp, ett folkpensionsbelopp om totalt 0,96 prisbasbelopp som

såväl folkpensionstillägget som den i dag bosättningsbaserade avser folkpensionen och en utländsk pension om 2 prisbasbelopp, kommer hans eller hennes beräkningsunderlag att överstiga gränsen för rätt till

övergångsvis garantipension. Den pensionsberättigade kommer således

inte att erhålla ersättning för pensionstillskottet i form av övergångsvis garantipension. Om pensionären omfattas av förordningen 1408/71 och den utländska pensionen inte minskar pensionstillskottet är han eller hon med stöd dagens regler emellertid berättigad till ett pensionstill-

av skott 0,305 prisbasbelopp. Som redovisas i avsnitt 14 har emellertid

om de flesta de aktuella pensionsberättigade som är födda år 1937

av nu eller tidigare sådan pensionsförmån som har förtecknats i bilaga 4 D

en till förordningen, varför i princip all utländsk pension kan minska pensionstillskottet fullt ut.

För att undvika effekten att pensionsberättigad, som på grund

av en

att hans eller hennes beräkningsunderlag är så högt att det överstiger av rätten till övergångsvis garantipension, går miste det pensionstill-

om skott han eller hon med stöd av dagens regler härom skulle haft

som rätt till, föreslår vi att även i dessa situationer skall bosättningstillägg utges till den pensionsberättigade.

Bosättningstillägget skall i dessa situationer fastställas till ett belopp motsvarande det pensionstillskott som skulle ha utgetts med stöd av dagens regler. Detta innebär bl.a. att bosättningstillägget kan fastställas antingen i förhållande till den bosättningstid som den pensionsberättigade kan tillgodoräknas enligt bestämmelserna i 5 kap. AFL eller till antalet med tillgodoräknade ATP-år eller därmed likställda år enligt samma kapitel.

Reglerna bosättningstillägg medför att registrering av såväl pen-

om sionspoäng för tilläggspension som bosättningsår alltjämt kommer att behöva ske för födda 1937 eller tidigare. Detta medför

personer emellertid inget merarbete. Av de kommer att ha rätt till

personer som bosättningstillägg har i princip alla redan fyllt 64 år, varför antalet pensionspoäng redan har fastställts, och ändring av detta kan komma att göras endast vid ett fåtal tillfällen och då under begränsad tid. Detta

en kan bli fallet antalet pensionspoäng efter det att beslut härom över-

om klagats ändras. Även hur många bosättningsår den pensionsberät-

som tigade kan tillgodoräknas har fastställts vid omläggningen till övergångsvis garantipension. Inte heller sådana år kan enligt huvudregeln tillgodoräknas efter det år den pensionsberättigade fyllt 64 år. Som an-

i avsnitt 7 gäller dock för är födda år 1937 eller tidiges personer som

vissa Övergångsbestämmelser vilka gör det möjligt att kunna tillgare godoräkna bosättningsår även efter fyllda 64 år. Av samma avsnitt

174 Beräkning av den övergångsvisa garantmensionen SOU 1999: 17

framgår att föreslår att denna övergångsbestämmelse skall ha fortsatt giltighet, varför antalet bosättningsår alltjämt kommer att behöva registreras. Vid ikraftträdandet av den övergångsvisa garantipensionen kommer också i huvudsak det pensionstillskott som respektive pensionär är berättigad till att vara fastställt.

8.7 Följsamhetsindexering

Vårt förslag: Den tilläggspension som ingår i beräkningsunderlaget

skall alltid uppgå till minst vad den pensionsberättigade skall ha i

folkpensionstillägg enligt 2 § 2 LIP.

Den övergångsvisa garantipensionen är värdesäkrad genom att bestämmelserna om uppräkning av beräkningsunderlaget anges i prisbasbelopp. Emellertid kan det belopp som betalas ut i form av övergångsvis

garantipension ändras genom att beräkningsunderlaget ändras.

Beräkningsunderlaget är värdesäkrat till den del som motsvarar den

40-dels beräknade folkpensionen och pensionstillskottet. Dessa delar

kommer således även i fortsättningen att följa prisindexets utveckling. Tilläggspensionen kommer däremot inte, som i dagens system, att följa prisutvecklingen utan kommer från och med år 2002 att följa inkomstutvecklingen genom följsamhetsindexeringen. Genom denna s.k. följsamhetsindexering skapas stabilitet i pensionssystemet.

För pensionärer födda än år 1937 gäller vid följsamhets-

senare indexeringen att garantipensionen minskar lika mycket som inkomstpensionen ökar så länge den inkomstgrundade pensionen inte över-

stiger 1,26 prisbasbelopp för en ensamstående och 1,14 prisbasbelopp för en gift ålderspensionär. För en person med högre pension än de nämnda beloppen innebär en höjning av inkomstpensionen att garanti-

pensionen minskar med ett belopp som motsvarar 48% av inkomstpensionens ökning. Pensionären får således behålla en viss del av ökningen. Om inkomstpensionen minskar i stället, vilket kan ske vid låg tillväxt gäller det motsatta. Pensionärema med de lägsta pensionema drabbas inte alls av nedgången medan pensionärer med lite högre pension får känna av en viss inkomstsänkning.

Om följ samhetsindexeringen gällde i dagens ATP-system skulle inte

inkomsterna för pensionärer med rätt till pensionstillskott påverkas alls

av följsamhetsindexeringen. Det skulle endast ske en omfördelning

mellan ATP och pensionstillskottet som idag är prisindexerat. De pen-

sionärer som inte har pensionstillskott får SGA skulle delvis på-

men

i r SOU 1999: 17 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen 175 av

verkas följsamhetsindexeringen att SGA ändrades och däriav genom

också nettopensionen.

genom

Vårt förslag till beräkning den övergångsvisa garantipensionen är

av huvudsakligen översättning dagens pensionsförmåner och de en av gällande SGA-bestämmelsema. Därmed fungerar vårt förslag i princip

sätt dagens system och garantipensionssystemet. För en

samma som

med till övergångsvis garantipension kommer således att pensionär rätt gälla pensionsinkomstema påverkas inte pensionären med stöd

att om dagens regler skulle haft rätt till pensionstillskott. För de pensionäav har högre pensionsinkomster innebär vårt förslag att den överrer som gångsvisa garantipensionen minskar/ökar med 40,4 % av tilläggspen-

sionens ökning/minskning. För gift ålderspension är motsvarande

en procentsats 42.

Av avsnitt 7 framgår att följsamhetsindexeringen av tilläggspensio-

beaktas att beräkningsunderlaget årligen uppdateras. nen genom Pensionsinkomstema för pensionär med så låg ATP att det i hans en

eller hennes beräkningsunderlag ingår ersättning för pensionstillskott skall, närrmts, inte påverkas följsamhetsindexeringen. Detta

som av regleras det belopp i beräkningsunderlaget ersätter den genom som pensionstillskott i det nuvarande systemet. Om

pensionsberättigades

reala värde tilläggspension i basbelopp minskar så

tilläggspensionens

ökar beloppet för pensionstillskottet i motsvarande omfattning. Om i det nuvarande systemet har mycket liten ATP men en person ändå många ATP-år kan det vid låg tillväxt inträffa att denna persons i det minskar så mycket att den blir lägre

tilläggspension nya systemet än det ursprungliga beloppet för folkpensionstillägget i tilläggspensio-

Pensionstillskottet ersätter minskningen den ATP ingår i nen. av som Det finns dock ingen mekanism ersätter minsk-

tilläggspensionen. som

ningen folkpensionstillägget. Det skulle således kunna inträffa att en av

med pensionstillskott till följd följsamhetsindexeringen får

person av real sänkning sina pensionsinkomster. Detta inte skall en av anser inträffa och föreslår därför spärregel hindrar sådan kunna en som en utveckling.

Vi föreslår således tilläggspensionen i beräkningsunderlaget all-

att tid skall till minst vad den pensionsberättigade skulle haft i folk-

uppgå

det hade prisindexerats. I tablå 8.6 visas exempel

pensionstillägg om

hur fungerar vid låg tillväxt. Vi antar att den årliga tillväx-

spärregeln

0,6 %. Detta innebär tilläggspensionen årligen minskar med ten är att 1 %. För förenkla framställningen förutsätter oförändrade priser att mellan åren. Vi förutsätter i exemplet att hela tilläggspensionen är underlag för det är ATP-delen först

följsamhetsindexeringen men att som

sänks/höjs. Först när ATP är helt bortreducerad minskas folkpensions-

176 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen

delen av tilläggspensionen. Personen i fråga har i det nuvarande systemet ATP som uppgår till 0,1 prisbasbelopp. Eftersom den är intjänad

under 30 ingår hela folkpensionen i den tilläggspensionen. Den

nya övergångsvisa garantipensionen ersätter således, förutom SGA, endast det pensionstillskott skulle ha utgetts de nuvarande bestämsom om melserna alltjämt gällde. Efter tre år med en årlig tillväxt kring l % år 4 har tilläggspensionen i exemplet minskat med 695 kr. ATP är helt bortreducerad. Beloppet som utges som ersättning för pensionstillskottet har höjs till det högsta möjliga 20 202 kr. Även folkpensionsdelen i

tilläggspensionen

har minskats. Därför tillämpas spärregeln. Det framgår att den enskilde

ha fått ett tillägg till sin övergångsvisa garantipension. Detta tillägg

jämte höjningen av beloppet för pensionstillskottet ersätter hela den

minskning som skett av tilläggspensionen.

I praktiken kommer de nämnda justeringama att ske automatiskt genom att beräkningsunderlagetföre fastställandet höjs till 1,515 prisbasbelopp och därefter räknas upp till 2,15 prisbasbelopp, vilket ger en total pension om 78 260 kronor.

Tablå 8.6 Följsamhetsindexeringens effekter för ensamstående åldersen pensionär med övergångsvis garantipension vid tillämpning av spärregeln. Årlig tillväxt 1 %. Kronor i 1999 års priser.

År 1 antas ATP uppgå till 1prisbasbelopp. Dessutom antas 30 A TP-år.

Tilläggspension övergångsvis garantipension Pension

ATP Folk- Ersättnings Ersättning Tillägg totalt pension för pensions- för SGA tillskott

mellan åren

I tablån 8.7 visas också effekterna följsamhetsindexeringen för fyra

av pensionärer med övergångsvis garantipension, inkomstindexet ökar

om med 2,6 % mellan åren. Detta innebär att tilläggspensionen samtidigt ökar med l %. Också här förutsätter oförändrade priser mellan de två åren.

Tilläggspensionen för pensionären A följsamhetsindexeras upp med 400 kronor. Den del hans övergångsvisa garantipension motsva-

av som rar pensionstillskottet minskar i omfattning. Pensionär A:s

samma totala pension förändras inte av följ samhetsindexeringen.

SOU 1999: 17 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen 177 av

Tilläggspensionen för pensionären B ökar med 800 kronor. Hela den övergångsvisa garantipensionen avser ersättning för SGA. Denna minskar med 300 kronor. Pensionär B får således behålla 500 kronor av ökningen av tilläggspensionen. Pensionären C har 20 ATP-år. Denna pensionär ersätts således även för den 40-dels beräknade folkpensionen. Det framgår att denna del av

den övergångsvisa garantipensionen inte påverkas av att tilläggspen-

sionen har höjts. Endast den del motsvarar i dag gällande SGA som ändras.

Även i pensionär Dzs övergångsvisa garantipension ingår ett folkpensionsbelopp. Till följd av följsamhetsindexeringen höjs pensionä-

beräkningsunderlag över den gräns skall gälla för att rätt till rens som Övergångsvis garantipension skall föreligga. Ersättningen för SGA 100 kronor är således bortreducerad. Den 40-dels beräknade folkpensionen påverkas däremot inte beloppsmässigt. Förändringen är att den i stället utges som bosättningstillägg.

Tablå 8.6 d Följsamhetsindexeringens effekter för ensamstående a ålderspensionär med Övergångsvis garantipension. Kronor i 1999 års priser.

a Typfall 40 bosättningsår, 20 ATP-år. Tilläggs- Övergångsvis garantipension Pension pension Ersättning för Ersättning för Ersättning totalt folkpension pensionstillskott för SGA År 1 34 200 11 600 9 300 23 100 78 200 År 2 34 600 11 600 8 900 23 100 78 200

b Typfall 40 bosättningsår, 30 ATP-år. Tilläggs- Övergångsvis garantipension Pension pension Ersättning för Ersättning för Ersättning totalt folkpension pensionstillskott för SGA År 1 71 300 0 0 16 600 87 900 År 2 72 100 0 0 16 300 88 400

c Typfall 40 bosättningsår, 20 ATP-år. Tilläggs- Övergångsvis garantipension Pension pension Ersättning för Ersättning för Ersättning totalt folkpension pensionstillskott för SGA År 1 59 700 11 600 0 16 600 87 900 År 2 60 300 11 600 O 16 400 88 300

178 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen SOU 1999: 17 av

d Typfall D, 40 bosättningsår, 20 AT P-år. Tilläggs- Övergångsvis garantipension Bosättnings- Pension pension Ersättning Ersättning för Ersättning tillägg totalt för folk- pensionstill- för SGA pension skott Årl 100500 11600 0 100 0 112 200 År2 101500 0 0 0 11600 113100

8.8 Övergångsvis för

garantipension

utomlands bosatta

Vår bedömning: För att undvika att de i utlandet bosatta folkpensionärema blir överkompenserade i samband med att den övergångsvisa garantipensionen träder i kraft bör ändringar ske i nuvarande bestämmelser beskattningen i utlandet bosatta åldersom av

pensionärer.

Den övergångsvisa garantipensionen kommer att ersätta SGA och beräknas för alla de ålderspensionärer vars beräkningsunderlag inte överstiger 2,709 respektive 3,0867 prisbasbelopp. De ålderspensionärer som är bosatta i utlandet omfattas dock inte av SGA-bestämmelsema. För dessa gäller särskilda Skatteregler enligt vad som framgår av avsnitt -3.2.4. Oftast innebär dessa bestämmelser att

folkpensionen och pensionstillskottet eller motsvarande ATP i form av

ålderspension är befriade från skatt upp till 1,515 prisbasbelopp för en

ensamstående och 1,34 prisbasbelopp för en gift ålderspensionär. Den

del av pensionen överstiger dessa fribelopp beskattas med 25 % som genom en i princip definitiv källskatt. Således påverkas inte nettopensionen för de i utlandet bosatta pensionärerna av att SGA slopas. Införandet den övergångsvisa garantiav pensionen innebär däremot en höjning av pensionsinkomsten för denna grupp av ålderspensionärer. För en pensionär med enbart folkpension och pensionstillskott eller motsvarande ATP blir höjningen, sedan skatten är avdragen, drygt 1400 kr per månad i 1999 års priser. Den nämnda höjningen av nettopensionen gäller även de pensionärer som är födda år 1938 eller senare och som inte har någon eller mycket liten inkomstrelaterad pension och som således uppbär garantipension. Följaktligen har diskuterat olika alternativ att åtgärda den överkompensation som de i utlandet bosatta pensionärerna skulle erhålla i

SOU 1999: 17 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen 179 av

samband med att garantipensionen och den övergångsvisa garantipen-

sionen införs. Vi har därvid kunnat konstatera att det inte är lämpligt att särbehandla denna grupp inom ramen för ålderspensionssystemet. Vår slutsats är att överkompensationen bör elimineras genom ändringar i de befintliga skattebestämmelsema. De alternativ som finns tillgängliga höja skattesatsen för utomlands bosatta eller att ändra är att i bestämmelserna skattefria belopp. Ändringar i de senare bestämom melserna kan föredra eftersom dessa endast berör folkpensiovara att Exempelvis skulle de nämnda fribeloppen 1,515 respektive närema.

1,34 prisbasbelopp kunna avskaffas helt. Därigenom skulle höjningen

efter skatt pensionsinkomsten för de pensionärer vars ATP i det nuav varande systemet inte är högre än det högsta möjliga pensionstillskottet och för motsvarande garantipensionärer begränsas till mindre belopp. Eftersom fribeloppen gäller för samtliga de svenska folkpensionärer är bosatta i utlandet skulle emellertid den nämnda åtgärden, att avsom skaffa fribeloppen, för många medföra sänkning av den disponibla en

gäller alla de pensionärer som grund av

pensionsinkomstemDetta

höga pensionsinkomster inte har rätt till övergångsvis garantipension.

Även många de ålderspensionärer i utlandet kommer att få av som garantipension skulle få sänkt nettoinkomst rätten till

övergångsvis om

fribelopp slopades för dessa. Detta gäller alla de folkpensionärer vars är högre än 1,83 prisbasbelopp för en ensamstående

pensionsinkomster

högre 1,63 prisbasbelopp för är gift. sänkningen i dessa och än en som

fall förklaras med att den övergångsvisa garantipensionen i princip

skall ersätta SGA. Således gäller att den övergångsvisa garantipensioi likhet med SGA, minskar pensionsinkomsten stiger. För de i nen, om utlandet bosatta pensionärerna gäller att fribeloppet är det samma oavdvs. dessa har ofta i dag en högre

sett pensionsinkomsten, personer

efter skatt än i Sverige bosatta folkpensionärer med lika stor

pension

Såvitt vi har förstått är orsaken till att bestämmelserna har fått inkomst. denna utformning i huvudsak administrativ art. av Vidare skulle med de allra lägsta pensionema, ca 0,5

pensionärer

eller lägre, få sänkning pensionsinkomsten från

prisbasbelopp en av

Sverige efter skatten är avdragen de nämnda fribeloppen slopaatt om des. Detta beror att vi, när har konstruerat den övergångsvisa gahar beaktat att pensionärerna i Sverige alltid har rätt till

rantipensionen,

vanliga grundavdraget. Grundavdraget ersätter stor del av SGA det en för de pensionärer har de lägsta inkomsterna. som Ett alternativ för de i utlandet bosatta ålderspensionärerna, som innebär att ett system med fribelopp bibehålls i en mer begränsad omfattning, stämmer bättre överens med konstruktionen av den över-

gångsvisa garantipensionen och kan således vara att föredra. Exempel-

180 Beräkning den övergångsvisa garantipensionen

av SOU 1999: 17

vis skulle fribeloppet kunna bestämmas till nivå motsvarande

en ett

skäligt grundavdrag.

Som nämnts gäller fribeloppen samtliga de folkpensionärer

som är bosatta i utlandet. Således kommer även begränsade ändringar i de

mer gällande skattebestämmelsema att beröra också andra pensionärer än de med rätt till övergångsvis garantipension. Vi har därför

inte ansett det som vår uppgift att utarbeta konkreta förslag i denna fråga

utan menar att frågan ytterst är skattepolitiskt art.

av

soU 1999:17

9 Utbetalning av övergångsvis

och

garantipension

bosättningstillägg

9.1 Uttag av övergångsvis garantipension

och bosättningstillägg

Vårt förslag: Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg skall kunna genast i samband med ikraftträdandet av bestämutges melserna härom. Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg skall betalas endast till den är bosatt i Sverige. Övergångsvis garantipenut som sion och bosättningstillägg skall i undantagsfall kunna betalas ut till bosatt sig utomlands, det med hänsyn till omstänen person som om digheterna är uppenbart oskäligt att inte betala ut pensionen. Utbetalning till utlandet övergångsvis garantipension eller bosättav ningstillägg skall kunna ske utan någon prövning rätt därtill, om av den med stöd 5 kap. 16 § AFL eller med stöd

pensionsberättigade av

övergångsbestämmelsema till lagen 1979:127 om ändring i av nämnda lag uppbär folkpension i form ålderspension vid bosättav ning utomlands. De belopp skall ersätta den bosättningsbasesom rade folkpensionen och pensionstillskottet och som skall ingå i den

pensionsberättigades beräkningsunderlag skall därvid baseras det antal bosättningsår folkpensionen grundats på.

som

Uttag övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg

av skall kunna göras före 65 års ålder. Uttaget skall kunna avse hel, tre

fjärdedels, halv eller fjärdedels förmån. En pensionsberättigad

en har tjänat tilläggspension får dock ta ut övergångsvis garansom tipension eller bosättningstillägg endast och till den del som han om eller hon gör uttag tilläggspension för samma tid. av

Det grundläggande syftet med garantipensionssystemen är att tillför-

säkra äldre bosatta i Sverige viss grundpension, under förpersoner en utsättning de före pensioneringen har haft rimlig anknytning till att en

182 Utbetalning av övergångsvis garantipension... SOU 1999: 17

Sverige. Detta gäller såväl för garantipension för övergångsvis som garantipension. I avsnitt 6 föreslår vi också att för rätt till övergångsvis

garantipension eller bosättningstillägg skall krävas att den pensions-

berättigade har viss anknytning till Sverige. Dagens grundtrygghet i form av folkpension och pensionstillskott betalas enligt huvudregeln ut endast till den är bosatt i Sverige. Även rätten till SGA gäller som endast för pensionärer som är bosatta i Sverige. En har börjat person som uppbära folkpension enligt AFL kan få folkpensionen utbetald till utlandet, om det skulle framstå oskäligt att dra pensionen 5 kap. som 16 § AFL. I lagen om garantipension föreskrivs att också garantipension skall utges endast till personer bosatta i Sverige. I denna lag stadgas vidare att utbetalning av garantipension i särskilt ömmande fall kan ske till personer som är bosatta utanför EU/EES-ornrådet. Vi föreslår att dessa bestämmelser även skall gälla för utbetalning övergångsvis garantiav

pension och bosättningstillägg. En pensionsberättigad vid över-

som

gången till övergångsvis garantipension med stöd reglerna i 5 kap.

av

16 § AFL, uppbär folkpension trots bosättning utomlands bör

utan ny

prövning fortsättningsvis få utbetalningen sin övergångsvisa

av garantipensionen eller sitt bosättningstillägg gjord till utlandet. Enligt övergångsbestämmelsema till lagen 1979:127 ändring i om lagen om allmän försäkring har svensk medborgare, är född år en som 1929 eller tidigare eller som är född den 1 juli 1979 senare men som uppbar folkpension i form ålders-, förtids- eller efterlevandepension, av under vissa förutsättningar rätt att vid bosättning utomlands uppbära en oavkortad folkpension, dvs. med belopp skulle samma som ha utgetts vid bosättning i Sverige. En förutsättning härför den pensionsbeär att rättigade varit mantalsskriven i Sverige det år då han eller hon fyllde 62 år och de fem åren närmast dessförinnan; den s.k. 57-62-årsregeln. Denna övergångsregel gäller alltjämt med vissa justeringar innemen bärande att regeln gäller barnpension och hustrutillägg efter

inte ut-

gången av år 1992. Vidare gäller att bestämmelsen endast är numera tillämplig för de personer som också vid utgången år 1992 alltjämt av uppbar folkpension. Personer med stöd denna bestämmelse som av uppbär ålderspension utomlands är vid omläggningen minst 72 år gamla, och någon nybeviljad ålderspension med stöd denna av övergångsbestämmelse kommer inte att bli aktuell. För de pensionärer som med stöd nämnda övergångsbestämmelse får sin folkpension utbeav tald till utlandet föreslår att nämnda bestämmelse i dess lydelse före den l januari 2001 fortfarande skall tillämpas vid bedörrmingen den av

pensionsberättigades rätt till övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg vid bosättning utomlands.

SOU 1999: 17 Utbetalning övergångsvis garantipension... 183

av

På grund den exporträtt följer förordningen EEG nr

av som av 1408/71 tillämpning för social trygghet när anställda,

om av systemen egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen och konventionsförpliktelser kommer emellertid den över-

av

gångsvisa garantipensionen och bosättningstillägget liksom garantipen-

sionen i stor utsträckning betalas ut även till personer bosatta utan-

att för Sverige se avsnitt 14.

Den del dagens folkpension som baseras tillgodoräknade

av ATP-år kommer fr.o.m år 2001 att utges i form tilläggspension, och

av denna pension skall utbetalas till pensionsberättigad som är bosatt

en utomlands oavsett medborgarskap.

Enligt LIP kan inkomstgrundad ålderspension tas ut fr.o.m. den månad den pensionsberättigade fyller 61 år. För garantipension gäller

denna pension får tas ut först fr.o.m. 65 års ålder. att

Personer födda 1937 eller tidigare har kunnat begära uttag av folkpension från och med den månad de fyller 60 år. Samtliga pensionsberättigade som omfattas av den övergångsvisa garantipensionen är vid år 2001 minst 63 år gamla. Vi föreslår att över-

ett ikraftträdande

gångsvis garantipension eller bosättningstillägg skall kunna utges

i samband med ikraftträdandet vårt förslag, dvs. utbetalning genast av skall kunna ske före 65 årsmånaden.

I det reformerade ålderspensionssystemet får garantipension endast den inkomstgrundade ålderspensionen tas ut samtidigt. Ga-

tas ut om rantipensionen och inkomstgrundad ålderspension kommer då, liksom i dag, kunna tas ut hel eller partiell dvs. tre fjärdedels, halv

att som eller fjärdedels pension. Om partiellt uttag görs från den inkomst-

en -

grundade ålderspensionen skall garantipensionen betalas ut med samma

andel. Vi föreslår att regler skall gälla för uttag av övergångsvis

samma garantipension.

Till skillnad från vad gäller för garantipension föreslår

som emellertid att även den som inte har tjänat in någon tilläggspension

skall ha rätt göra partiellt uttag övergångsvis garantipension eller

att av

bosättningstillägg. Vid omläggningen finns det pensionsberättigade

redan uppbär partiell ålderspension. Vi anser att den möjlighet som

finns i dag att begära partiellt uttag folkpensionen även skall som av finnas vid uttag övergångsvis garantipension och bosättningstillägg,

av oavsett den pensionsberättigade har tjänat in tilläggspension eller

om inte. Partiellt uttag övergångsvis garantipension eller bosättnings-

av tillägg skall kunna ske såväl före efter det att den pensions-

som berättigade fyller 65 år. Som framgår av avsnitt 8.5 kommer emellertid de nuvarande skattemässiga fördelarna med förtida partiella uttag inte att kompenseras fullt ut vid beräkningen av övergångsvis garantipension.

184 Utbetalning övergångsvis garantipension... SOU 1999: av 17

I såväl dagens pensionssystem i det reformerade ålderspensom sionssystemet kan hel eller delvis återkallelse folkpension och inav

komstgrundad ålderspension ske endast gång sexmånaders-

en per period. Detta gäller för utbetalning tilläggspension och folkpension av enligt AFL fr.o.m. den 1 januari 1999 och avseende inkomstpension, premiepension och tilläggspension enligt LIP fr.o.m. den l januari

2001. Någon begränsning för ökning ålderspensionsuttag finns inte.

av

9.2 Ansökan om och

utbetalning av övergångsvis garantipension och bosättningstillägg

Vårt förslag: Den vid utgången år 2000 uppbär ålderspen-

som av sion skall utan ansökan uttag övergångsvis garantipension om av eller bosättningstillägg få utbetalning dessa förmåner gjord. Den av

pensionsberättigade skall vara skyldig att till försäkringskassan

lämna de uppgifter behövs för tillämpning lagen garantisom av om pension. Om den pensionsberättigade inte lämnar sådana uppgifter, och det finns sannolika skäl för att han eller hon har rätt till över-

gångsvis garantipension skall övergångsvis garantipension ändå

kunna betalas ut med ett belopp bestämts i provisoriskt besom ett slut grundval de för försäkringskassan kända uppgifterna. av

Motsvarande skall gälla för utbetalning bosättningstillägg. Om

av

försäkringskassanhar betalat ut övergångsvis garantipension eller

bosättningstillägg med stöd ett provisoriskt beslut, skall försäkav ringskassan utreda vilka pensionsinkomster den pensionsbesom rättigade får och som skall ingå i beräkningsunderlaget. Den pensionsberättigade skall lämna uppgifter heder och samvete. Övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg till den som vid omläggningen inte uppbär ålderspension, skall betalas efter ut ansökan. Utbetalning skall ske tidigast fr.o.m. månaden efter det att ansökan kommit in till den allmänna försäkringskassan, dock tidigast i januari 2001. Om ansökan om ålderspension inte gjorts senast tre månader före den månad då pensionsberättigad fyller 70 år, skall

en försäkrings-

kassan utreda om den pensionsberättigade vill senarelägga sitt pensionsuttag ytterligare.

Försäkringskassans utredningsskyldighet beträffande den till

som

någon del uppbär förtidspension eller särskild efterlevandepension

skall inträda redan ansökan ålderspension inte om om kommit in

SOU 1999: 17 Utbetalning övergångsvis garantipension... 185

av

senast den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år. I dessa fall skall ålderspension kunna beviljas även för tid före det att ansökan kom till försäkringskassan, dock inte för längre tid tillbaka

än tre månader före ansökningsmånaden.

Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg skall enligt huvudregeln betalas ut månadsvis t.o.m. den månad då den pensionsberättigade avlider eller rätten till övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg upphör. För det fall den pensionsbe-

annars rättigade flyttar utomlands och inte har rätt att få pensionen utbetald där, skall den övergångsvisa garantipensionen eller bosättningstillägget betalas ut till och med utflyttningsmånaden. Utbetalning skall enligt huvudregeln ske endast till den pensionsberättigade.

Övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg skall även, oavsett den pensionsberättigades samtycke, kunna betalas ut för

andra perioder än månadsvis. Detta skall gälla såväl utbetalningar i

Sverige som till utomlands boende.

De flesta omfattas av den övergångsvisa garantipensio-

personer som

uppbär vid omläggningen redan ålderspension. Mot denna baknen grund förslår vi att den som vid ikraftträdandet av reglerna om över-

gångsvis garantipension och bosättningstillägg redan uppbär ålders-

pension inte skall behöva ansöka om uttag av övergångsvis garanti-

pension eller bosättningstillägg.

Detta innebär emellertid inte att den övergångsvisa garantipensionen eller bosättningstillägget alltid kan betalas ut till den pensionsberättigade utan att denne själv är aktiv. Som framgår av avsnitt 7 beräknas den övergångsvisa garantipensionen grundval av den folkpension inklusive pensionstillskottet, tilläggspensionen, den övergångsvis utgivna änkepensionen, tjänstepensionen, yrkesskadelivräntan samt viss utländsk pension som utges till den pensionsberättigade vid omläggningen. Dessa uppgifter har försäkringskassan normalt kännedom om. I vissa fall saknas emellertid uppgifter förekomsten eller storleken av den tjänste-

om pension den pensionsberättigade uppbär. För att försäkringskassan

som skall kunna fastställa storleken den pensionsberättigades övergångsvisa garantipension och i förekommande fall bosättningstillägget krävs således uppgifter från den pensionsberättigade, varför någon helt automatisk utbetalning inte kan ske.

Vi föreslår därför att den pensionsberättigade i samband med omläggningen skall vara skyldig att till försäkringskassan lämna sådana uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna om övergångsvis garantipension och bosättningstillägg. Motsvarande uppgifts-

186 Utbetalning av övergångsvis garantipension... SOU 1999: 17

skyldighet finns redan i dagens system och regleras i 20 kap. 8 § AFL. Uppgifterna skall lämnas heder och samvete. Även den pensionsberättigade inte kommer med sådana om uppgifter som försäkringskassan behöver bör övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg ändå kunna utges. Dessa har redan fått personer sin ålderspension beviljad och denna bör inte innehållas. Vi föreslår att försäkringskassan i dessa situationer skall kunna fatta ett provisoriskt beslut om rätten till och storleken av den övergångsvisa garantipensionen eller av bosättningstillägget de för kassan tillgängliga uppgifterna. I avsnitt 12 föreslår också att försäkringskassan, liksom i dag, skall ha möjlighet att begära uppgifter om den pensionsberättigades pensionsinkomster från statliga- och kommunala myndigheter och från andra, t.ex. pensionärens tidigare arbetsgivare och tjänstepensionsutbetalanden. Med hjälp av dessa uppgifter och de uppgifter RFV kan erhålla från RSV genom ett samarbete dem emellan, kan försäkringskassan också söka mycket av den information den pensionsberättigades om

pensionsinkomster som behövs för att fastställa övergångsvis garantipen-

sion eller bosättningstillägg. I princip innebär vårt förslag om möjlighet till provisoriska beslut vid omläggningen av grundskyddet att den pensionsberättigade, efter att försäkringskassan innehållit preliminär skatt, kommer att utbetalt till sig ett belopp som ungefärligen motsvarar den nettopension som han eller hon uppbar vid utgången av år 2000. Så snart de uppgifter som behövs kommit in till försäkringskassan skall ett slutligt beslut om den övergångsvisa garantipensionen eller bo-

sättningstillägget fastställas för den pensionsberättigade. l vissa fall kan

de uppgifter som försäkringskassan har baserat sitt provisoriska beslut vara inaktuella eller helt ha saknats. Detta innebär att den övergångsvisa

garantipensionen eller bosättningstillägget betalats ut med stöd

som av det provisoriskt fattade beslutet kan ha varit såväl för hög för låg. I som dessa fall kan, som framgår nedan, den pensionsberättigade grund av underlåten uppgiftsskyldighet bli återbetalningsskyldig för för mycket utbetald pension. Han eller hon kan också bli berättigad till retroaktiv utbetalning av för lite utbetald övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg. Senast i samband med utbetalning denna provisoriskt beav räknade pension bör försäkringskassan därför meddela den pensionsberättigade om hans eller hennes rättigheter och skyldigheter i detta av-

seende. Försäkringskassan bör även meddela den pensionsberättigade

vilka pensionsinkomster som det provisoriska beslutet fattats. Fördelen med möjligheten att kunna fatta provisoriska beslut, är att försäkringskassan aktivt måste söka uppgifter för att kunna fatta ett slutligt beslut om den pensionsberättigades övergångsvisa garantipension eller bosätt-

SOU 1999: 17 Utbetalning av övergångsvis garantipension... 187

ningstillägg. Som redovisas nedan föreslår att försäkringskassan i dessa situationer skall ha en viss utredningsskyldighet.

Bestämmelser provisoriska beslut och försäkringskassans utred-

om ningsskyldighet när en person vid övergången till ett nytt grundskydd

redan uppbär ålderspension har tagits i övergångsbestämmelsema till

vårt förslag till lag ändring i lagen om garantipension.

om

Enligt reglerna i AFL skall den som önskar pension ansöka om detta hos allmän försäkringskassa. Om pensionsberättigad som är född

en före år 1938 har ansökt ålderspension skall denna utges fr.o.m. den

om månad varunder den pensionsberättigade fyller 65 år eller vid förtida uttag tidigast den månad varunder den pensionsberättigade fyller 60 år,

inget annat anges i ansökan. Den tidigare möjligheten att få pension om för tid före pensionsansökan är borttagen sedan den 1januari 1999.

För personer födda år 1937 eller tidigare kan försäkringskassan utan ansökan från den pensionsberättigade efter avisering härom besluta om hel ålderspension fr.o.m. den månad han eller hon fyller 65 år. En förutsättning härför är att den pensionsberättigade har tillgodoräknats minst

30 år med pensionspoäng för ATP, och att den pensionsberättigade inte

begär annat. Oavkortad folkpension skall även utges om den pensionsberättigade tillgodoräknats bosättningstid i Sverige under minst 40 år. Emellertid har försäkringskassan inte alltid tillgång till de uppgifter som behövs för att kunna bedöma pensionsberättigad har uppfyllt detta

om en bosättningskrav, varför ansökan för utbetalning krävs i dessa situationer.

Såväl inkomstgrundad ålderspension som garantipension kommer att utbetalas först efter ansökan.

Hel förtidspension och hel särskild efterlevandepension grundad 40 års bosättning avlöses enligt reglerna i AFL utan ansökan från den pensionsberättigade ålderspension då hon eller han fyller 65 år.

av Denna utbetalningsfegel har inte överförts till lagen om garantipension.

Inte heller den övergångsvisa garantipensionen eller bosättningstillägget kan fastställas utan uppgifter från den pensionsberättigade. Detta gäller även i de situationer då den pensionsberättigade uppbär förtids- eller efterlevandepension. Detta beror bl.a. att de belopp som skall ersätta den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet och som skall ingå i den pensionsberättigades beräkningsunderlag

är relaterade till hur många bosättningsår den pensionsberättigade kan

tillgodoräknas. Vidare behöver försäkringskassan uppgift om vilka pensionsinkomster, såsom utländsk pension och tjänstepension, som den pensionsberättigade har rätt till. Utbetalning av övergångsvis garantipension och bosättningstillägg till dem som vid omläggningen inte upp-

bär ålderspension kräver således uppgifter från den pensionsberättigade.

Vi föreslår därför att även övergångsvis garantipension och i förekom-

188 Utbetalning av övergångsvis garantipension... SOU 1999: 17

mande fall bosättningstillägg i dessa situationer skall utges först efter ansökan.

Ansökan om övergångsvis garantipension och bosättningstillägg

skall sätt som följer av lagen om garantipension göras hos den försäkringskassa där den pensionsberättigade är inskriven. Ansöknings-

handlingarna när den pensionsberättigade också har rätt till tilläggspension bör vara för övergångsvis garantipension och i

gemensamma förekommande fall bosättningstillägg och tilläggspension. Ökning och -

minskning av övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg

kommer som tidigare anförts normalt att ansluta till motsvarande uttag av tilläggspension. Samma regler om ansökan och anmälan gäller som vid ökning och minskning av tilläggspension bör därför gälla för över-

gångsvis garantipension och bosättningstillägg.

För såväl inkomstgrundad ålderspension för garantipension gäller som att som huvudregel skall pension betalas ut senast fr.o.m. 70 års ålder, om den försäkrade då är inskriven hos försäkringskassa och inte begär annat. Utbetalning av pension skall emellertid som nyss nänmts alltid grundas en ansökan från den pensionsberättigade. Någon form av regel måste dock finnas för att förhindra att den pensionsberättigade på grund av bristande kunskap eller av annan orsak går miste sina om pensionsrättigheter. I de fall en pensionsberättigad som är inskriven hos försäkringskassan tre månader före den månad då han eller hon fyller 70 år inte har ansökt uttag inkomstgrundad pension eller om av garantipension, skall försäkringskassan alltid utreda den pensionsberätom tigade vill senarelägga sitt pensionsuttag ytterligare eller inte. Vi föreslår att regler skall gälla för övergångsvis garantipension och samma

bosättningstillägg. Omfattningen av försäkringskassans utrednings-

skyldighet redovisas i proposition 1997/982151 avsnitt 25.1.

Också i situationer när den pensionsberättigade vid omläggningen

underlåtit att göra sin uppgiftsskyldighet, bör försäkringskassan med stöd av närrmda utredningsskyldighet närmare undersöka orsaken härtill och närmare utreda vilka pensionsinkomster den pensionsberättigade uppbär. Härigenom kan försäkringskassan få uppgifter för att fatta ett slutligt beslut den årliga övergångsvisa garantipensionen. om Den pensionsberättigade kan få den pension han eller hon rättesom ligen skall ha och riskerar härigenom inte i vissa fall betungande en

återbetalningsskyldighet.

När den pensionsberättigade till någon del uppbär förtids- eller efterlevandepension gäller för garantipension en särregel såvitt avser

försäkringskassans utredningsskyldighet i fråga den pensionsberät-

om tigade vill senarelägga sitt pensionsuttag eller inte. Förtidspension och efterlevandepension utges längst t.o.m. den månad föregår den som månad då den pensionsberättigade fyller 65 år och avlöses då normalt

SOU 1999: 17 Utbetalning av övergångsvis garantipension... 189

ålderspension. Med hänsyn härtill skall försäkringskassans utredav ningsskyldighet för den uppbär förtids- eller efterlevandepension

som inträda redan om ansökan om ålderspension inte har kommit senast den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år. Eftersom ålderspension enligt huvudregeln inte utges för tid före det att ansökan kommit in till försäkringskassan, kan det komma att innebära att den pensionsberättigade inte erhåller någon pension alls under ett antal månader. För att undvika detta finns i lagen om garantipension ytterligare en särregel innebärande att garantipension i dessa fall skall kunna beviljas även för tid före det att ansökan kom in till försäkringskassan, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Detta utgör således ett undantag från huvudregeln att pension betalas ut tidigast fr.o.m. månaden efter den månad då ansökan kom in. Vi föreslår att motsvarande undantag skall gälla även för utbetalning av övergångsvis garantipension och av bosättningstillägg.

Enligt nuvarande regler får försäkringskassan betala ut folkpension utan en direkt ansökan från den pensionsberättigade, om ett statligt eller kommunalt personalpensionsorgan begär det efter ansökan till personalorganet från den pensionsberättigade. Sådan ansökan sker i praktiken i princip förtida ålderspension eller efter-

endast vid uttag av levandepension. Utbetalning av allmän pension och statlig eller kom-

munal avtalspension sker då genom samma utbetalningstransaktion.

Före ikraftträdandet det reformerade pensionssystemet gällde detta

av även för tilläggspension. Någon motsvarande regel har emellertid inte förts in i LIP. Eftersom strävat efter att så långt som möjligt åstad-

man komma enhetliga regler för uttag av pension får inte heller garantipension betalas direkt ansökan till försäkringskassan från den

ut utan en pensionsberättigade personligen.

Eftersom de flesta av dem som omfattas av den övergångsvisa garantipensionen redan ansökt om ålderspension kan det synas rimligt att en till AFL motsvarande bestämmelse skall gälla för utbetalning av övergångsvis garantipension och i förekommande fall bosättningstillägg. Bestämmelsen skulle bara tillämpas under något enstaka år. Dessa personalpensionsorgan har också oftast uppgifter om den

pensionsberättigades eventuella tjänstepension som kan komma att

påverka storleken av den övergångsvisa garantipensionen. För att så långt som möjligt åstadkomma enhetliga regler för det nya pensionssystemet och just för att regeln skulle komma att tillämpas under mycket begränsad tid, föreslår emellertid att inte heller övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg skall kunna betalas ut annat än

ansökan av den pensionsberättigade personligen till försäkringskassan. Det kan i detta sammanhang noteras att en bruttosamordnad tjänstepension samordnas med den allmänna pension som den pen-

190 Utbetalning av övergångsvis garantipension... SOU 1999: 17

sionsberättigade skulle haft rätt till vid 65-årsuttag, även om uttag av denna senare pension inte görs vid denna tidpunkt.

Enligt lagen om garantipension betalas enligt huvudregeln garantipension ut genom månadsvisa utbetalningar. Om inte annat är föreskrivet utges pensionen t.o.m. den månad då den pensionsberättigade avlider eller rätten till pension annat sätt upphör. Något skäl att ha annorlunda regler för utbetalning av övergångsvis garantipension och bosättningstillägg föreligger inte. I likhet med vad som gäller för garantipension skall också för det fall den pensionsberättigade flyttar

utomlands övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg betalas

ut till och med utflyttningsmånaden, såvida pensionen inte skall betalas ut utomlands.

Såväl enligt LIP och lagen om garantipension som enligt AFL gäller dock att vid utbetalning av pensioner som uppgår högst till 2 400 kr per år skall utbetalning av pensionen ske i efterskott en eller två gånger per år. Detta gäller oavsett samtycke från den pensionsberättigade. Även i andra situationer kan ålderspension efter samtycke från den pensionsberättigade betalas ut annat sätt än månatligen. Vi föreslår att motsvarande bestämmelse skall gälla för utbetalning övergångsvis

av garantipension och bosättningstillägg. Även bosättningstillägget i

om vissa fall kommer att uppgå till ett relativt sett litet belopp, kommer det i regel att utges varje månad. Det beror att bosättningstillägget kommer att utges i samband med att den pensionsberättigades tilläggspension betalas ut.

Den möjlighet som finns enligt 16 kap. 12 § AFL att betala ut

pension till annan än den pensionsberättigade själv grund att denne

av är ur stånd att själv ta hand om sin pension har inte någon motsvarighet

i det reformerade ålderspensionssystemet.

Någon motsvarighet till den i dag gällande utbetalningsregeln bör inte heller införas i lagen om garantipension för att tillämpas endast vid utbetalning av övergångsvis garantipension. Vi föreslår dock att de vid omläggningen redan fattade besluten om utbetalning av ålderspension till annan även fortsättningsvis skall gälla för utbetalning över-

av gångsvis garantipension och bosättningstillägg. Vi föreslår också att motsvarande regel skall gälla för utbetalning ålderspension enligt

av LIP, när beslut härom fattats enligt AFL före ingången år 2001.

av

SOU 1999: 17 Utbetalning övergångsvis garantipension... 191

av

9.3 Åtgärder grund av felaktig

och ändrad

utbetalning pensionsrätt

Vårt förslag: En skall skyldig att återbetala övergångs-

person vara vis garantipension eller bosättningstillägg, om han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller att inte fullgöra en uppgifts-

genom eller anmälningsskyldighet har förorsakat att pension betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. En skall vidare vara återbe-

person talningsskyldig, pension i annat fall betalats ut felaktigt eller

om med för högt belopp och han eller hon borde ha insett detta. Beslut

återbetalningsskyldighet fattas försäkringskassan. Försäkom av ringskassan skall det finns särskild anledning kunna helt eller

om delvis efterge ett krav sådan återbetalning.

Om pensionsberättigad till följd ändrad taxering retroaktivt

en av erhåller höjd tilläggspension och detta påverkar storleken av den övergångsvisa garantipension eller av det bosättningstillägg som han eller hon har erhållit, skall den pensionsberättigade vara skyldig att återbetala för mycket uppburen övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg. Detta får göras genom avräkning retroaktivt utbetald tilläggspension.

Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg skall beviljas för förfluten tid för pensionsberättigad som retroaktivt fått sin

en tilläggspension sänkt. Detsamma skall gälla om den pensionsberättigade vid omläggningen på grund att han eller hon inte fullgjort

av sin uppgiftsskyldighet fått för låg övergångsvis garantipension eller för lågt bosättningstillägg.

För det fall pensionsberättigad, för samma tid som övergångs-

en vis garantipension beviljats retroaktivt, i väsentlig mån fått sin försörjning ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen

genom 1980:620 utan villkor återbetalning, skall den till motsvarande

om del retroaktivt beviljade övergångsvisa garantipensionen eller bosättningstillägget få betalas ut till socialnämnden.

I 20 kap 4 § AFL finns regler om återbetalningsskyldighet för ersättning någon uppburit obehöri genom att ha lämnat oriktiga upp-

som gen gifter e.d. Dessa regler tar sikte såväl utbetald pension som andra ersättningar inom för AFL. Innebörden reglerna är att återbetal-

ramen av ningsskyldighet för uppburen ersättning föreligger i två fall. I det första krävs att någon oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att

genom fullgöra henne eller honom åvilande uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller annat sätt förorsakat att ersättning har utgetts obe-

192 Utbetalning övergångsvis garantipension... SOU 1999: 17 av

hörigen eller med för högt belopp. I det andra fallet krävs att någon eljest obehörigen eller med för högt belopp har uppburit ersättning, vilket han eller hon skäligen bort inse. I det första fallet krävs således inte att vederbörande varit medveten felaktigheten. I det andra fallet om är han eller hon skyddad god tro. I båda fallen är följden återav betalningsskyldighet av vad som utbetalats för mycket, inte i särom skilt fall anledning föreligger att helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten. I samtliga redovisade fall krävs att försäkringskassan nu meddelat beslut om återbetalning. Reglerna om återbetalningsskyldighet i 20 kap. 4 § AFL har utökats med bestämmelser om återbetalning vid underlåten eller bristfällig be-

talning av tilläggspensionsavgifter.

Motsvarande bestämmelser gäller också för inkomstgrundad ålderspension och garantipension. Dessa bestämmelser finns i huvudsak reglerade i LIP men gäller även för garantipension att det i lagen genom om garantipension hänvisas till dem. Dessa bestämmelserna bör även

gälla för övergångsvis garantipension och bosättningstillägg.

En pensionsberättigad som vid omläggningen inte fullgör sin upp-

giftsskyldighet kan bli återbetalningsskyldig för för mycket eller fel-

aktigt uppburen övergångsvis garantipension. Om frånvaron erforav derliga uppgifter för fastställande av den övergångsvisa garantipensionen i stället medfört att övergångsvis garantipension utgetts med ett för lågt belopp eller inte alls, föreslår att för lite utbetald övergångsvis garantipension betalas ut retroaktivt till den pensionsberättigade. Motsvarande skall gälla i de fall som bosättningstillägg utgetts med ett för lågt belopp. Även i andra situationer då försäkringskassan betalat ut övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg efter ett provisoriskt beslut skall, efter slutligt beslut, för lite erhållen pension utges retroaktivt. I lagen om garantipension finns även bestämmelser med innebörd att, om en ändrad taxering medför att den pensionsberättigade för förfluten tid erhåller en högre inkomstgrundad ålderspension, återbetalningsskyldighet för den för samma tid för mycket utgivna garantipensionen skall föreligga. Återbetalningsskyldighet för mycket erhållen av

inkomstgrundad ålderspension kan i princip endast ske i fall då den

pensionsberättigade lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra sin uppgiftsskyldighet. En retroaktiv sänkning den inkomstav grundade pensionen medför återbetalningsskyldighet för som av mycket erhållen sådan pension skall leda till ett beslut retroaktiv utom betalning av för lite erhållen garantipension. Vi föreslår att reglerna i lagen garantipension ändring beom om av slut om garantipension vid ändrad taxering även skall gälla för över-

gångsvis garantipension och bosättningstillägg. Även i denna situation

SOU 1999: 17 Utbetalning av övergångsvis garantipension... 193

skall den pensionsberättigade sätt som framgår av avsnitt 9.2 vara skyldig att till försäkringskassan lämna de uppgifter som behövs för att fastställa den övergångsvisa garantipensionen till ett korrekt belopp.

Om den pensionsberättigade under samma tid som övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg beviljats retroaktivt i väsentlig mån fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen 1980:620 utan villkor om återbetalning, skall samma

sätt gäller för garantipension retroaktivt beviljad övergångsvis ga-

som rantipension eller bosättningstillägg få betalas ut till socialnämnden.

Som nämnts stämmer de nu föreslagna reglerna om åt-

ovan av oss

gärder vid felaktigt utbetald övergångsvis garantipension överens med

de bestämmelser som gäller för inkomstgrundad ålderspension och garantipension. För ytterligare information hänvisar därför till förarbetena till LIP och lagen garantipension, propositionema

om 1997/98:151 och 1997/98:152.

:if*§s§§T3 f

m..my, . ..

ni.r%m

i

ggüggå när c U:Ä 4,334.J. e2;;,zx;å.r.15371.: 7 ä z-w rzuâaâ. e

i i åigl iii: wöáfälxipü r .r, y

10 med

Samordning

arbetsskadelivränta

Vårt förslag: Vid fastställande hur stor del av en arbetskadeliv-

av ränta enligt 4 kap. 4 § lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring och 10 § lagen 1977:265 statligt personskadeskydd som skall

om utges efter det att den pensionsberättigade fyllt 65 år, skall samordningen ske med den ålderspension som den pensionsberättigade skulle haft rätt till bestämmelserna härom i AFL gällt.

om

Det förhållandet att tar ut ålderspension kan inverka rätten

en person till socialförsäkringsersättningar skilda slag. I vissa fall innebär

av reglerna att rätten till viss ersättning helt upphör eller begränsas då

en

den pensionsberättigade fyller 65 år. I andra fall kan pensioneringen

påverka rätten till ersättning att särskilda regler för samordning

genom

förrnånema blir tillämpliga. Detta gäller i vissa fall rätten till livav ränta enligt lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring LAF och en-

om ligt lagen 1977:265 om statligt personskadeskydd LSP.

Livränta enligt LAF och LSP utges längst till den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år. Till vissa kan arbetsskadeliv-

personer ränta dock utges även efter det att den pensionsberättigade har fyllt 65 år. För personer födda år 1937 eller tidigare gäller grund av övergångsbestämmelsema till LAF dessa regler fullt ut.

Garantiregeln, den sk. 65 %-regeln, innebär att livränta utges för tid efter det att den pensionsberättigade fyllt 65 år om hans eller hennes

ålderspension från folk- och tilläggspensioneringen inte uppgår till

65 % livräntans bruttobelopp. Livräntan betalas då ut med ett belopp

av

motsvarar skillnaden mellan ålderspensionen och 65 % av livränsom tans bruttobelopp. Förtida eller uppskjutet uttag ålderspension inne-

av bär att livräntan betalas ut med ett belopp motsvarande skillnaden mellan livräntan och den ålderspension som skulle ha betalats ut om hel ålderspension hade tagits ut fr.o.m. 65 års ålder.

För födda år 1938 eller avskaffades i samband

personer som senare med införandet det reformerade ålderspensionssystemet denna be-

av stämmelse.

196 Samordning med arbetsskadelivränta SOU 1999: 17

Arbetsskadelivräntan skall vid tillämpning 65 %-regeln samordav

nas med den ålderspension som den pensionsberättigade är berättigad

till enligt bestämmelserna i AFL. Även tilläggspension enligt LIP om alltjämt kommer att utges, så kommer folkpension och pensionstillskott med vårt förslag inte att utges efter utgången år 2000. Att samordna av arbetsskadelivräntan med den övergångsvisa garantipensionen skulle ge ett för den pensionsberättigade sämre resultat eftersom denna pension kommer att utges med ett högre bruttobelopp. Vi föreslår därför att vid tillämpning av 65 %-regeln skall arbetsskadelivräntan samordnas med

den ålderspension den pensionsberättigade skulle haft rätt till

som om reglerna i AFL alltjämt hade gällt. Dessa belopp ingår i den enskildes beräkningsunderlag i form av tilläggspension, inklusive den ATPbaserade folkpensionen, och i form av bosättningsbaserad folkpension och pensionstillskott. Dessa båda sistnämnda belopp skall därför beräknas som om bestämmelserna i AFL fastställande och beom räkning av härav alltjämt gällde se avsnitt 7. Ersättning som utges på grund av LAF och LSP samordnas inte med pensionsförrnånema annat sätt än vid uttag ålderspension. Efterav som arbetsskadelivräntan enligt huvudregeln inte påverkar SGA skall

garantibeloppet inte ingå i beräkningsunderlaget. Den övergångsvisa

garantipensionen påverkas därför inte förekomsten arbetsskadeav av livränta. Arbetsskadelivränta utges även till förtidspensionärer. När fören tidspensionär även uppbär arbetsskadelivränta anses livräntan vid fastställandet av SGA utgöra pension och påverkar således den enskildes nettopension. Detta gäller även i de situationer när den pensionsberättigade till viss del även uppbär ålderspension. Härigenom kan den övergångsvisa garantipensionen påverkas av arbetsskadelivräntan. Vi har emellertid ansett att detta är fråga främst rör förtidspensioen som neringen. Därför lämnar inget förslag i denna del utan överlämnar hur denna fråga skall lösas till den fortsatta beredningen förtidspenav

sioneringen inom Socialdepartementet.

11 Vistelse kriminalvårdsanstalt

m.m.

Vårt förslag: Lagen om garantipension i de delar som avser reduce-

pensionsförmåner för intagna i kriminalvårdsanstalt och för ring av

är häktade anpassas till att gälla för de personer som är personer som födda år 1937 eller tidigare. Bosättningstillägget skall i detta sammanhang beaktas samma sätt som den övergångsvisa garantipensionen.

För intagna i kriminalvårdsanstalt och är häktade gäller i

personer som

dag att avdrag görs den pensionsberättigades folkpension och pen-

sionstillskott. Det finns även regler för reduktion av pensionsförmåner

vistas kommunala eller kommunfinansierade vårdför personer som former så hem för vård eller boende eller familjehem inom social-

som tjänsten. Huvuddelen dessa vårdformer har dock frångått systemet

av med pensionsreduktion. l stället debiteras vårdtagaren en viss ersättning per dag. Avdrag ålderspensionen görs fortfarande för de personer som bor vårdhem som avses i lagen 1967:940 angående omsorger om vissa psykiskt sjuka. Emellertid skall dessa vårdhem vara avvecklade senast den 31 december 1999. Från och med år 2000 kan

således pensionsreduktion ske endast i de fall den pensionsberättigade

är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad.

Den berörs reduceringsbestämmelsema får alltid be-

person som av hålla ett belopp motsvarande 30 % av folkpensionen för en ensamstå-

ende ålderspensionär jämte 30 % sitt pensionstillskott. År 1999 är

av förbehållsbeloppet 1 378 kr per månad. Vidare gäller att Riksförsäkringsverket får sätta ned det nämnda beloppet 1378 kr till lägst 500kr år, den pensionsberättigade grund av sitt tillstånd

per om

uppenbarligen inte kan tillgodogöra sig hela det angivna beloppet. I

praktiken förekommer inte sådan nedsättning.

Pensionen för en intagen person skall även reduceras när den pen-

sionsberättigade vistas utanför anstalten lovligt t.ex. vid permission,

om vistelsen är begränsad till högst 30 dagar samt när vistelsen är olovlig. Permissioner som överstiger 30 dagar kan medges med stöd av

198 Vistelse på kriminalvårdsanstalt SOU 1999: 17 m. m.

reglerna inom ramen för nuvarande regelverk. I praktiken förekommer dock inte så långa permissioner inom kriminalvården. Det indragna beloppet skall utges till den som driver anstalten eller till kommun eller landsting betalar vården. Försäkringskassan får som dock medge nära anhörig som för sitt uppehälle är beroende av den pensionär som är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt att helt eller delvis uppbära den pension hållits inne. som För att ålderspensionen skall kunna reduceras eller uppbäras av någon annan krävs att den pensionsberättigade vistas anstalt eller annan institution under en hel kalendermånad, dvs. från den första till den sista dagen i en kalendennånad. Också i det reformerade ålderspensionssystemet finns bestämmelser om reduktion av ålderspensionen för intagna i kriminalvårdsanstalt och häktade. Det nämnda kravet en kalendermånads sammanhängande anstaltsvistelse har därvid modifierats så sätt att pensionen reduceras efter 30 dagars sammanhängande frihetsberövande. Som tidigare nämnts kommer efter år 1999 inte att finnas behov av några bestämmelser om pensionsreduktion för de personer som vistas kommunala eller kommunñnansierade vårdformer. Följaktligen har sådana bestämmelser slopats vad gäller det reformerade systemet. Endast garantipensionen reduceras i det reformerade systemet. Den pensionsberättigade får alltid behålla hela den inkomstrelaterade ålderspensionen. Detta innebär att den person inte har någon som garantipension också under anstaltsvistelsen kan lyfta oavkortad ålderspension. Idag gäller att folkpensionen reduceras för samtliga. I likhet med de i dag gällande bestämmelserna har den pensionsberättigade i det reformerade systemet alltid rätt att bibehålla ålderspensionen till ett belopp motsvarande 4,5 % prisbasbeloppet månad. av per

I detta förbehållsbelopp skall förutom garantipensionen också den inkomstgrundade ålderspensionen medräknas. Om den inkomstgrundade ålderspensionen överstiger förbehållsbeloppet reduceras garantipensio-

nen till O kr. Förbehållsbeloppet motsvarar l 638 kr månad år 1999. Efter att per skatten är avdragen är detta 1 312 kr kommunalskattesatsen är om 34 %. Detta är sänkning med 66 kr månad jämfört med vad en per en ålderspensionär med enbart folkpension och pensionstillskott får behålla av sin pension det nuvarande systemet. Det kan nämnas att regeringen i förarbetena till de ifrågavarande bestämmelsema har aviserat allmän översyn hur institutionsvistelse en av

bör påverka socialförsäkringsförmåner. I samband med översynen

kommer bestämmelserna pensionsreduktion ånyo att tas om upp. Vi anser att åldern inte har någon avgörande betydelse för den pensionsberättigades behov av att kunna disponera medel under fängelse-

SOU 1999: 17 Vistelse på kriminalvårdsanstalt m. m. 199

vistelse. Därför föreslår reduceringsregler och förbehållsbe-

samma lopp för de är födda år 1937 eller tidigare och som är in-

personer som tagna i kriminalvårdsanstalt eller är häktade som gäller för de pen-

en sionärer som är födda efter år 1937.

Ålderspensionärer till följd hög tilläggspension inte har rätt

som av till övergångsvis garantipension kan i dag vara berättigade till bosättningsbaserad folkpension. I avsnitt 7 har föreslagit att bosättningstillägg utges till dessa pensionärer. Bosättningstillägget är inte en intjänad rättighet såsom tilläggspensionen. Vi anser därför att bosättningstillägget i detta sammanhang bör beaktas samma sätt som den övergångsvisa garantipensionen. Vårt förslag är således att såväl den övergångsvisa garantipensionen bosättningstillägget skall reduce-

som ras i samband med frihetsberövandet.

Vårt förslag innebär att pensionärer med så hög inkomstrelaterad

ålderspension att de inte är berättigade till övergångsvis garantipension

får höjning sin pensionsinkomst om de vistas anstalt vid om-

en av läggningen till övergångsvis garantipension. Höjningen blir mindre för de pensionärer som förutom tilläggspension också har bosättningstillägg jämfört med pensionärer med enbart tilläggspension. En annan konsekvens är att de personer som har rätt till övergångsvis garantipension och fullt ut berörs av reduceringen får lägre pensionsinkomst

som efter att skatten är avdragen jämfört med den inkomst som den pensionsberättigade skulle haft rätt till enligt de nuvarande bestämmelser-

Vi att dessa konsekvenser bör övervägas vid den aviserade na. anser översynen socialförsäkringsförmåner i samband med institutions-

av vistelse.

SOU 1999: 17 201

12 Processregler

12. 1

Inledning

De processuella reglerna i LIP Prop. 1997/98:151 är utformade efter förslagen i Ds 1997:66 och i vissa delar efter de förslag som 1997 års premiereservutredning lämnade i sitt betänkande En lag om premiepension SOU 1997:131. Det processuella förfarandet av beslut enligt LIP följer således i stor omfattning de regler som gäller i det hittillsvarande ålderspensionssystemet. Vissa förändringar har emellertid funnits nödvändiga. Vidare har de nya reglerna ersatt vad som tidigare gällde enligt lagen1959:551 om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring LBP. Denna lag har också vid utgången av år 1998 upphört att gälla. För personer födda år 1937 eller tidigare kommer dock såvitt gäller beräkningen av pensionsgrundande inkomst vissa bestämmelser i LBP grund av

Övergångsbestämmelser att tillämpas.

Förslagen i Ds 1997:66 skulle gälla såväl för inkomstgrundad ålderspension som för garantipension. Avsikten var att de båda systemen skulle kopplas så sätt att processuella regler, så

samman samma långt som möjligt, skulle gälla för såväl den inkomstgrundade ålderspensionen som för garantipensionen. Denna avsikt har också följts, varför de processuella bestämmelserna i lagen om garantipension i huvudsak är de samma som enligt LIP. Lagtekniskt har detta skett genom hänvisningar i lagen om garantipension till LIP.

Även de processuella reglerna såvitt övergångsvis garantipen-

avser sion och bosättningstillägg bör stämma överens med de processuella reglerna som gäller i det reformerade ålderspensionssystemet. Som framgår av avsnitt 5 och som också anges i förarbetena till lagen

om garantipension, m.m. Prop. 1997/98:152 föreslår att lagen

om garantipension även skall innehåller bestämmelserna den övergångs-

om visa garantipensionen och bosättningstillägget. Härigenom synes det än mer erforderligt att samma processuella regler gäller för båda garantipensionssystemen. Vi föreslår därför att reglerna ändring,

om omprövning, överklagande, preskription gäller för garantipen-

m.m. som sion också skall gälla för den övergångsvisa garantipensionen och bo-

202 Processregler

sättningstillägget. Vi har inte funnit några skäl till att lagtekniskt lösa detta annat sätt än som gjorts i fråga om garantipension, dvs. genom hänvisning i lagen om garantipension till LIP. Vi föreslår emellertid att en ny bestämmelse införs, med innebörd att den pensionsberättigade utan begäran från försäkringskassan skall vara skyldig att anmäla förändringar av de pensionsinkomster som påverkar storleken den övergångsvisa garantipensionen, bosättningstillägget eller garantipensionen.

Eftersom vi föreslår att de regler som i dag gäller för garantipension även skall gälla för övergångsvis garantipension och bosättningstillägg hänvisar till förarbetena till LIP och lagen om garantipension Prop. 1997/982151 och Prop.1997/98:l52 för redovisning av bestämmelserna. Vi vill påpeka att eftersom övergångsvis garantipension fastställs grundval av de belopp som ingår i den pensionsberättigades beräkningsunderlag har vissa justeringar i bestämmelsen om ändring av beslut om garantipension varit nödvändiga. Varje ändring av tilläggspensionen, den övergångsvis utgivna änkepensionen från ATP, tjänstepen-

sionen, den utländska socialförsäkringspensionen eller yrkesskade-

livräntan som ingår i beräkningsunderlaget skall automatiskt medföra följdändringar av beslutet om övergångsvis garantipension, om detta påverkas av ändringen. Vidare skall en ändring av det folkpensionsbelopp eller det belopp som skall utgöra ersättning för pensionstillskottet som ingår i beräkningsunderlaget automatiskt medföra följdändringar av beslutet om övergångsvis garantipension eller bosättningstillägget. Om det sedan beslut fattats om övergångsvis garantipension visar sig att pension utgått med felaktigt belopp, eller att den pensionsberättigade inte varit berättigad till övergångsvis garantipension, skall tidigare beslut sådan pension omprövas.

om

Noteras skall att regeringen har den 10 september 1998 beslutat att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en samlad översyn av de processuella reglerna inom socialförsäkringen m.m. Dir 1998:73.

12.2 Den

pensionsberättigades uppgiftsskyldighet

Vårt förslag: Den pensionsberättigade uppbär övergångsvis

som garantipension, garantipension, bosättningstillägg eller som har rätt till sådan förmån skall utan föreläggande lämna uppgifter är

som av

betydelse för tillämpning av denna lag.

SOU 1999: 17 Processregler 203

Vid handläggning av ärenden om övergångsvis garantipension och bosättningstillägg kommer den allmänna försäkringskassan i många fall att vara beroende av uppgifter från den enskilde. En pensionsberättigad är därför efter begäran från försäkringskassan skyldig att lärrma sådana uppgifter behövs för att fastställa övergångsvis garantipension

som

eller bosättningstillägg.

I många fall kan det dock svårt för försäkringskassan att få vet-

vara skap om när det finns anledning att från den pensionsberättigade begära in uppgifter kan betydelse vid handläggningen av ärenden

som vara av

övergångsvis garantipension. Detta gäller främst uppgifter om

om

utländsk pension och tjänstepension. Försäkringskassan har inte i alla

fall tillgång till uppgifter härom genom tillgängliga register. I 20 kap. 8 § AFL föreskrivs i dag att den som har rätt till ersättning enligt AFL också är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpning lagen. En motsvarande bestämmelse bör införas i lagen

av om garantipension.

I situationer när den pensionsberättigade ännu inte börjat uppbära ålderspension torde något problem i detta avseende inte uppstå, efter-

den pensionssökande i ansökan om ålderspension skall uppge alla som de omständigheter som kan påverka rätten till och storleken av den

övergångsvisa garantipensionen. Vi förslår också i avsnitt 9 att den pensionsberättigade vid omläggningen skall till försäkringskassan

lämna de upplysningar som behövs för att fastställa den nya pensionen. Som redovisats i avsnitt 7 föreslår att den övergångsvisa garantipen-

sionen skall fastställas grundval av den pensionsberättigades

tilläggspension, övergångsvis utgiven änkepension, utländsk socialför-

säkringspension och tjänstepension. En ökning eller minskning av

någon nämnda pensionsinkomster medför att den övergångsvisa ga-

av rantipensionen sänks respektive höjs. Försäkringskassan kan av tillgängliga register få besked om tilläggspensionen eller änkepensionen ändras. Vad gäller förändringar av utländsk pension och tjänstepension får försäkringskassan inte automatisk uppgift om detta. Om en sådan pension skulle minska eller öka skall det enligt vårt förslag medföra att den övergångsvisa garantipensionen normalt skall höjas eller sänkas. Eftersom försäkringskassan i många fall inte annat sätt än av den pensionsberättigade själv kan få vetskap om en förändring av tjänstepensionen eller utländsk pension, torde försäkringskassan inte heller

av ha anledning att begära in uppgifter av den pensionsberättigade. Om den pensionsberättigade då underlåter att anmäla t.ex. en förändring av tjänstepensionen till försäkringskassan, skulle det resultera i att han

eller hon får en lägre eller högre övergångsvis garantipension, än vad

han eller hon rätteligen skall ha.

204 Processregler SOU 1999: 17

Ett beslut om övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg kan omprövas försäkringskassans initiativ om detta blivit felaktigt

grund av att den pensionsberättigade lämnat oriktiga uppgifter eller brustit i sin uppgiftsskyldighet. Om det vid omprövningen av beslutet visar sig att den pensionsberättigade erhållit en för hög pension kan han

eller hon åläggas återbetalningsskyldighet för för mycket utbetald över-

gångsvis garantipension eller bosättningstillägg. En förutsättning för

återbetalning är dock att den pensionsberättigade lämnat oriktiga upp-

gifter eller underlåtit att fullfölja sin uppgiftsskyldighet, alternativt att han eller hon har insett att pensionen betalats ut obehörigen eller med ett för högt belopp. Om det inte föreligger någon automatisk skyldighet för den pensionsberättigade att meddela försäkringskassan om ändrade förhållanden, kan återbetalningsskyldighet grund av underlåten uppgiftsskyldighet inte komma ifråga. Detta naturligtvis under förutsättning att den pensionsberättigade i ansökan om ålderspension eller annars efter anmodan lämnat korrekta uppgifter. Visserligen kan den pensionsberättigade bli återbetalningsskyldig för för mycket utbetald pension, om denna har betalats ut med ett för högt eller felaktigt belopp om den pensionsberättigade insett detta. Till skillnad mot vad som gäller i fråga om länmande av oriktiga uppgifter och uppgiftsskyldigheten är emellertid den pensionsberättigade i den situationen skyddad av god tro. Det torde också vara svårt att i samtliga dessa situationer visa att den pensionsberättigade faktiskt insett eller borde ha insett att den övergångsvisa garantipensionen utgetts med ett felaktigt belopp. Skillnaden mellan det felaktiga och det rätta beloppet kan i många fall vara marginell, varför den pensionsberättigade inte alltid kan avgöra om beloppet är felaktigt.

Med en skyldighet för den pensionsberättigade att genast anmäla förändringar av de belopp som ingår i beräkningsunderlaget, torde förutsättningarna för att pensionen beräknas till ett korrekt belopp öka, och för att den pensionsberättigade får den pension som han eller hon är berättigad till. En bestämmelse med nu föreslagen innebörd tillsammans med reglerna om återbetalningsskyldighet verkar för att den pensionsberättigade lämnar korrekta uppgifter.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår att det föreskrivs en generell skyldighet för den pensionsberättigade att genast och utan begäran till försäkringskassan anmäla en förändring av i någon av de pensionsinkomster som ingår i hans eller hennes beräkningsunderlag eller andra faktiska omständigheter kan påverka den övergångsvisa

som

garantipensionen.

Eftersom även storleken garantipension är beroende av andra pensionsinkomster, såsom utländsk pension, än dem försäkrings-

som kassan få kännedom om genom tillgängliga register, föreslår vi att

SOU 1999: 17 Processregler 205

denna skyldighet för den pensionsberättigade att till försäkringskassan lämna uppgifter som är av betydelse för beräkning av pension även skall gälla för ärenden garantipension. Det skall dock poängteras att

om utebliven uppgift inte hindrar att försäkringskassan, den får känne-

om dom inkomsten eller förändringen annat sätt, ändå beaktar

om denna.

A avsnitt 9 har rätt vid

Som redovisar i försäkringskassan att om-

läggningen fatta ett provisoriskt beslut om övergångsvis garantipension och bosättningstillägg, den pensionsberättigade inte länmar upp-

om gifter sina pensionsinkomster han eller hon är skyldig att

om som lämna. I avsnitt redovisas den utredningsskyldighet som i en

samma

sådan situation åligger försäkringskassan.

-:$;.;,%s-.:..:;›

V väser",

:mn 15-9 än::.;2;..J åsináitiü

SOU 1999: 17 207

13 Kostnader och ikraftträdande

13.1 Inledning

Övergången till ett system med helt beskattat grundskydd medför initialt ökade utgifter för ålderspensioner. Samtidigt ökar även skatteinkomstema. Det kvarstår dock en nettokostnad. Av utredningsdirektiven framgår att utredningens förslag skall kompletteras med förslag till finansiering, kostnaderna för genomförandet skulle bli högre än vad

om

skulle fallet om princippropositionens förslag till övergångs-

som vara vis garantipension genomfördes. I avsnitt 13.2 nedan presenterar vi våra kostnadsberäkningar. Vidare redovisas hur har löst finansieringsfrågan.

I vårt utredningsuppdrag ingår också att diskutera tidpunkten för införandet den övergångsvisa garantipensionen. De två alternativ som

av har framförts i utredningsdirektiven är år 2001 och år 2003. Vi föreslår att genomförandet den övergångsvisa garantipensionen sker år 2001.

av I avsnitt 13.3 diskuterar dessa två alternativ.

13.2 Kostnader och finansiering

Övergången till ett system med helt beskattat grundskydd medför initialt ökade utgifter för ålderspensioner. Samtidigt ökar även skatteinkomstema. Den nettokostnad som kvarstår beror till största delen att

den övergångsvisa garantipensionen är anpassad till en kommunal-

skattesats 34 %. Pensionärer bor i kommuner med lägre skatt än

som 34 % kommer således efter övergången att få högre pension sedan skatten är avdragen jämfört med nettopensionen i det nuvarande systemet. Till viss del beror kostnadsökningen även att pensionärer med låg pension i kommuner med 34 % i kommunalskatt erhåller liten

en höjning av pensionen sedan skatt har erlagts.

Det kan i detta sammanhang nämnas att i ett första skede är det kommunerna som får del av de ökade skatteintäkterna, medan den övergångsvisa garantipensionen betalas över statsbudgeten. Detta kan

208 Kostnader och ikraftträdande

dock justeras i annat sammanhang. Vi har inte det vår uppgift sett som att lämna förslag i denna fråga. Av utredningsdirektiven framgår att skall lämna förslag finanom sieringen, i den mån föreslår förändringar innebär kostnasom att dema för grundskyddet för ålderspensionärer ökar jämfört med det för-

slag till övergångsvis garantipension presenterades i princippropo-

som sitionen. Företrädesvis skall finansieringen ske inom andra områden

inom grundskyddet för ålderspensionärer och enligt vår uppfattning då

närmast inom systemet för bostadsstöd. Av avsnitt 8 framgår att höjningen pensionsinkomstema för de av personer som bor i kommuner med kommunalskatt 34 % blir en relativt begränsad och helt uteblir vid partiella uttag. Med hänsyn till de

nämnda kraven finansieringen har frångått tanken

en mer generös utformning av den övergångsvisa garantipensionen. Enligt vår

mening skulle finansieringen besparingar i bostadsstödssyste-

genom met innebära icke önskvärd omdisponering medel. Risken med en av en sådan omdisponering är lägre nivå på bostadsstödet för många att en pensionärer inte skulle kompenseras den höjda pensionen, och att de av därmed skulle få sänkt levnadsstandard. en

Princippropositionens förslag har anpassats till kostnadsökning

en på 0,9 miljarder kronor netto i 1999 års priser. Denna kostnad skulle uppstå om den övergångsvisa garantipensionen reducerades fullt ut med beaktande av tjänstepension. Det skulle innebära en stramare avräkning jämfört med vad som gäller i dag. Dagens grundskydd har utformats ett sådant sätt att SGA, inte pensionstillskottet, reducemen

ras med hänsyn till tjänstepensionen. Med princippropositionens för-

slag skulle avräkningen även den del pensionen ersätter avse av som pensionstillskottet. Följden skulle bli att pensionärer med låg ATP och viss tjänstepension skulle få nettopensionen sänkt efter övergången till övergångsvis garantipension. Under vårt arbete har diskuterat olika möjligheter till samordning vad gäller tjänstepensioner. Detta framgår avsnitt 7.6. Vi konstaterar av där att en slopad samordning skulle medföra vissa pensionärer att skulle få sin disponibla inkomst sänkt. Dessutom skulle det, som nämnts, vara svårt att finna lämplig finansieringsfonn. en Den samordning mellan den övergångsvisa garantipensionen och tjänstepensionen som har föreslagit har, till skillnad från princippropositionens förslag, fått en utformning är jämförbar med de i dag som gällande bestämmelserna. Vårt förslag innebär de pensionärer i att som dag har rätt till pensionstillskott även i fortsättningen kommer beatt hålla motsvarande belopp trots eventuell tjänstepension. Detta

förslag

ökar nettokostnadema för ålderspensioner med 0,2 miljarder kronor jämfört med förslaget i princippropositionen.

Kostnader och ikraftträdande 209

Den nämnda kostnadsökningen kan enligt vår mening inte betraktas

följd att föreslår förbättringar för vissa pensionärer. Den

som en av bör i stället resultatet anpassning av modellen till i dag ses som av en gällande bestämmelser pensionstillskott. Likväl har följt vårt om uppdrag att finna finansiering för de kostnader som därigenom uppkommer. Vi har därvid funnit det möjligt att konstruera den övergångsvisa garantipensionen på ett sådant sätt att den nämnda ökningen 0,2 miljarder kronor elimineras. Detta resultat uppnås att inte genom ändrar den 100 % avräkning ATP idag gäller för inkomster upp av som

till 1,34 prisbasbelopp för gift och 1,515 prisbasbelopp för en en-

en

samstående ålderspensionär.

Det bör poängteras att vårt förslag till 100 % avräkning upp till de nämnda nivåerna även har andra betydande fördelar. Bland annat är det ett led i att lösa flera de problem som skulle uppstå med principproav

positionens förslag till avräkningsregler. Detta gäller anpassningen av

modellen till förtida och uppskjutna uttag och till de situationer när folkpensionen utbetalas avkortad förmån. Vidare undviks tröskelsom effekterna mellan de har krona i ATP och de personer personer som en som helt saknar en sådan pension.

Vi har således konstruerat den övergångsvisa garantipensionen

sådant sätt att kostnaden för genomförandet år 2001 blir den samma ett

gäller för princippropositionens förslag. Samtidigt har uppfyllt

som direktiven att i princip ingen skall få en lägre disponibel inkomst jämfört med de i dag gällande bestämmelserna.

Om vårt förslag till övergångsvis garantipension genomförs år 2001

beräknas utgifterna för ålderspensioner totalt öka med 9,6 miljarder kronor, vilket framgår tabell 13.1. Samtidigt beräknas skatteintäkav öka med 8,7 miljarder kronor. Nettokostnaden beräknas således terna till 0,9 miljarder kronor. Speciella regler gäller vid beskattning av de i utlandet bosatta ålderspensionärema vilket framgår avsnitt 8.8. I allmänhet är av

ålderspensionen skattepliktig endast till den del den överstiger 1,515 prisbasbelopp för ensamstående och 1,34 prisbasbelopp för en gift

en ålderspensionär. Vårt förslag innebär att även pensionen för de utomlands bosatta kommer att räknas år 2001. Om ingen ändring görs i om

beskattningsreglema för utomlands bosatta pensionärer ökar pensions-

utgiftema för dessa utan motsvarande ökning av skatteintäktema. en Merkostnaden för den övergångsvisa garantipensionen blir därmed relativt sett högre för de i utlandet bosatta ålderspensionärema. Något förslag till ändrade Skatteregler lämnas inte i detta betänkande, efter-

frågan berör även andra pensionärer än de med övergångsvis ga-

som rantipension och ytterst är skattepolitisk art. Emellertid förutsätter vi av i kostnadsberäkningama nedan att kostnaden för de pensioner som be-

210 Kostnader och ikraftträdande

talas till utlandet inte ökar i förhållande till utbetalningarna inom Sverige. Tabell 13.1 Nettokostnader för den övergångsvisa garantipensionen år 2001. Förändring i utgifterna efter skatt jämfört med det nuvarande systemet. Miljarder kronor.

Nuvarande Med övergångsvis Förändring

Källa: Finansdepartementet, SCB

I Avser utgifterna för ATP inklusive folkpension och pensionstillskott enligt det nuvarande regelverket och utgifterna för tilläggspension, övergångsvis

garantipension och bosättningstillägg efter övergången till ett helt beskattat

grundskydd.

I skatteintäkter ingår även skatt privata pensioner, löner och kapital. Den förändring som redovisas beror dock enbart införandet den övergångs-

av visa garantipensionen. 3 Kostnadsberäkningarna baseras uppgifter från Storurvalet. Antalet observationer är 34 800. Uppgifterna i urvalet avser december 1996. Framskrivningarna till år 2001 har gjorts av SCB.

13.3 Ikraftträdande

Vårt förslag: Genomförandet den övergångsvisa garantipensio-

av nen skall ske den 1 januari 2001.

I vårt utredningsuppdrag ingår att diskutera tidpunkten för införandet av den övergångsvisa garantipensionen. De två alternativ har fram-

som förts i utredningsdirektiven är år 2001 och år 2003.

Den av riksdagen antagna lagen garantipension träder i kraft år

om 2001, men utbetalning garantipension till födda år 1938

av personer eller senare kommer inte att ske förrän år 2003 grund lagens be-

av stämmelser om rätt till uttag.

Bestämmelserna om övergångsvis garantipension och bosättningstillägg skall enligt vårt förslag tas i lagen garantipension. Efter-

om som flertalet av de omfattas den övergångsvisa

personer som av garan-

tipensionen uppbär ålderspension redan år 2001, är det således logiskt

Kostnader och ikraftträdande 211 SOU 1999: 17

utbetalning övergångsvis garantipension också sker vid tiden för att av ikraftträdandet av lagen. Enligt riksdagsbeslut kommer också andra förändringar som hänger med ålderspensionsreformen att göras redan år 2001. Från och samman med detta kommer folkpensionen för de är födda år personer som 1937 eller tidigare och har tjänat in ATP helt eller delvis att utgöra som

tilläggspensionen. Tilläggspensionen skall följ samhetsindexe-

en del av

övergångsvisa garantipensionen skall ersätta folkpensionen för

ras. Den de inte har ATP. Vidare skall den övergångsvisa garantipersoner som eller i förekommande fall bosättningstillägget ersätta den del

pensionen folkpensionen inte ingår i tilläggspensionen.

av som De nuvarande bestämmelserna 40-dels beräknad folkpension om och SGA borttagna fr.0.m. år 1999. Dessa tillämpas dock tills vidare är

övergångsbestämmelser för de som är födda

grund av personer 1937 eller tidigare.

Skulle genomförandet den övergångsvisa garantipensionen skju-

av fram till år 2003, måste folkpensionsbestämmelsema ändras för tas med ATP på så sätt att den del folkpensionen som är basepersoner av rad antalet bosättningsår, och inte tillgodoräknas i tilläggspensom sionen, även i fortsättningen kan utbetalas i form av folkpension. Enligt nuvarande bestämmelser beräknas folkpensionen både i 40- och i 30-

delar. Pensionen enligt vad är mest förmånligt för den penutges som sionsberättigade.

Vidare måste avtrappningsbestämmelsema vad gäller pensionstill-

ändras med hänsyn till tilläggspensionen fr.0.m. år 2001 helt skottet att eller delvis innefattar den enskildes folkpension och därför utges med

ett högre belopp. Följdändringar måste också ske i flera av paragrafema i den nuva-

rande ålderspensionering. Exempelvis krävs ändlagstiftningen om

ringar i bestämmelserna samordning mellan ålderspension och om

yrkesskadelivränta, i bestämmelserna reduktion av ålderspension

om för den är intagen i krirninalvårdsanstalt m.m. och i beperson som beräkning särskilt bostadstillägg. Även skattelagstämmelserna om av stiftningen berörs eftersom SGA-bestämmelsema måste anpassas till de

reglerna tilläggspension och pensionstillskott.

nya om Det kan också närrmas att vi har föreslagit paragrafer till innya förandelagen för den pensionsberättigade inte skall drabbas av sänkt att pension i samband med att den tilläggspensionen införs. Dessa nya ändringar bör ändå ske. Eventuellt krävs också förändringar i den nya

inkomstgrundad ålderspension främst vad gäller följsamhetslagen om

indexeringen av tilläggspensionen. Om genomförandet den övergångsvisa garantipensionen skjuts

av fram till 2003 krävs således att ändringar i den gällande lagstift-

212 Kostnader och ikraftträdande

ningen görs. Dessa ändringar skulle endast gälla under tvåårsperiod.

en Vi ser en risk att allmänhetens och då i synnerhet de enskilda

pen-

sionsberättigades förtroende för pensionssystemet minskar

om omfattande förändringar endast gäller kort period och därtill

som en som är svåra att förstå genomförs i pensionssystemet. Mot bakgrund

av detta och att lagen garantipension, där också bestämmelserna

om om

den övergångsvisa garantipensionen skall ingå, träder i kraft år 2001, föreslår att genomförandet den övergångsvisa garantipensionen

av skall ske den 1 januari 2001.

14 och

Övergångsvis garantipension

bosättningstillägg i internationella

förhållanden

14.1 Inledning

Vid utfomining såväl nuvarande regelsystem folkpension i form

av om

reglerna garantipension har hänsyn tagits till

av ålderspension som om

den försäkrade kan ha varit bosatt utomlands under den förvärvsatt

tiden eller bor utomlands under tiden pensionär. Både verksamma som enligt nuvarande regelsystem och för garantipensionen föreskrivs en försäkringstid visst antal år för rätt till oavkortat grundskydd.

om ett Vidare finns regler för vad skall gälla för utbetalning av grund-

som

till bosatta utomlands. Vi föreslår i detta betänkande skyddet personer

i vissa delar skall motsvarande regler gälla för den övergångsvisa att

garantipensionen. Bl.a. skall det för rätt till övergångsvis garantipen-

sion och bosättningstillägg krävas att den pensionsberättigade kan tillgodoräknas försäkringstid tre år. Vidare föreslår att den över-

en om

garantipensionen och bosättningstillägget i princip endast gångsvisa

skall utges till den är bosatt i Sverige.

som

Med hänsyn till internationella förpliktelser får emellertid de nationella reglerna inte alltid fullt genomslag. I detta avsnitt behandlas de

från de nationella reglerna EG-rätten kan medföra. Motsvaavsteg som rande avvikelser kan gälla även för medborgare i länder med vilka Sverige har träffat överenskommelse om socialförsäkringskonvention.

214 Övergångsvisgarantipension och bosättningstillägg... SOU 1999: 17

14.2 EEG 1408/71

Förordningen nr om tillämpning av för social

systemen när anställda,

trygghet egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen

Förordning EEG nr 1408/71 innehåller regler syftar till att som genom samordning av medlemsstaternas lagstiftning säkerställa den sociala tryggheten för flyttar inom gemenskapen. Den personer som omfattar i huvudsak socialförsäkringsförmåner och s.k. familjeförmåner.

Förordningen vilar på fem huvudprinciper; principen till-

om en

lämplig lagstiftning, likabehandlingsprincipen, sammanläggningsprincipen, exportabilitetsprincipen och proratatemporis-principen. Principen om en tillämplig lagstiftning innebär att

en person samtidigt endast skall omfattas av lagstiftningen i ett medlemsland och som huvudregel det land där arbete vid en viss tidpunkt utförs.

Likabehandlingsprincipen innebär att en person omfattas som av förordningen och som samtidigt är bosatt i medlemsstats område har en

samma rättigheter och skyldigheter i fråga förmåner för social

om trygghet och avgifter till sådana system enligt medlemsstats lagstiften ning som denna medlemsstats medborgare. egna

Sammanläggningsprinczpen innebär attanställda eller egenföretaga-

re som arbetar i annan medlemsstat har rätt att lägga försäksamman rings- eller bosättningsperioder i syfte att uppfylla nationella krav på minsta tid för rätt till förmåner.

Exportabilitetsprinczpen innebär att kontantförmåner utges vid som bl.a. invaliditet eller ålderdom eller till efterlevande inte får minskas, ändras, innehållas, dras eller konfiskeras med anledning den av att berättigade är bosatt i eller flyttar till ett annat medlemsland än det land

som utger förmånen, om sådan förmån för tid inte från samma utges

bosättningslandet. Proratatemporis-principen innebär att den grund flytt-

som av ning till ett annat land inte har tjänat in rätt till oavkortad förmån i ett visst land skall ha rätt att erhålla så stor andel förmånen en av som svarar mot intjänandetiden.

En grundläggande princip bakom regelsysteineti förordning EEG

nr 1408/71 är att det ankommer den nationella lagstiftningen att uppställa regler om minskning pensionsförmåner med hänsyn till av annan pension ellersocial förmån. I den mån sådana regler medger reduktion nationell pension kan, inom vissa av gränser, motsvarande

SOU 1999: 17 Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg... 215

regler uppställas med avseende förmåner som förvärvats enligt en annan medlemsstats lagstiftning. I förordningens artikel 12.2, under rubriken "förhindrande av sammanträffande förmåner", föreskrivs huvudregel att minskningsav som regler i den nationella lagstiftningen får åberopas även gentemot förmåner har förvärvats enligt medlemsstats lagstiftning som en annan eller eller inkomst. Detta gäller dock

gentemot arbetsinkomst annan

inte är föreskrivet i förordningen. Beträffande pensioner finns om annat det sådana föreskrifter i artiklarna 46 I princip får en pensionsföra-c. mån prorataberäknats inte samordnas med en annan utländsk försom mån slag. Med förmån slag avses förmåner som av samma av samma

på grundval försäkrings- och/eller bosättningsperioder som har

utges av dvs. pensionen härrör från samma person. I fullgjorts av samma person, artiklarna finns också bestämmelser samordning mellan nyss om nämnd förmån och förmån annat slag eller med inkomst. Med av annan förmån slag sådan förmån inte betraktas som förav annat avses som mån slag. Om den pensionsberättigade dels uppbär egen av samma

ålderspension, dels efterlevandepension är dessa förmåner inte att be-

trakta förmåner av samma slag. som bilaga 4 D till förordningen förtecknas vilka förmåner som I en bestämmelserna i förordningen minskning, innehållande och inom eller andra förmåner får tillämpas. För

dragning av pensionsförmåner

Sveriges räkning har sådan förmån i bilagan antecknats "Oavsom

kortad folkpension utges enligt den lagstiftning om folkpension

som

tillämplig före den 1 januari 1993 och oavkortad folkpension

som var

utges enligt övergångsbestämmelserna till denna lagstiftning som

som gäller från detta datum. Dessutom har antecknats " Svenska förtids-

och efterlevandepensioner beräknas grundval av antagna för-

som

säkringsperioder och ålderspensioner som beräknas grundval av

tidigare tillgodoräknade antagna perioder.

14.3 Nuvarande för och

regler folkpension pensionstillskott samt antagna regler i det reformerade ålderspensionssystemet

F olkpension och pensionstillskott

Folkpension och pensionstillskott utges i förhållande antingen till an-

talet bosättningsår i Sverige eller till antalet år med pensionspoäng inom ATP-systemet. För rätt till folkpension krävs enligt nationella regler antingen minst tre bosättningsår eller minst tre år med pensions-

216 Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg... SOU 1999: 17

poäng. Enligt förordningen EEG 1408/71 kan kravet på minsta förnr

säkringstid uppfyllas sammanläggning med försäkringstid här-

genom rörande från annat land inom EU/EES-området. Minst ett år måste dock avse tid i Sverige. Förordningens regler innebär avvikelse även vad gäller en pensionstillskottets avräkning mot utländsk pension, dvs. pensionstillskottet samordnas i praktiken inte med pension från annat EU/EESland om pensionstillskottet har prorataberäknats. Om pensionstillskottet däremot utges oavkortat med stöd reglerna i AFL i dess av lydelse före den 1 januari 1993 eller har beräknats enligt övergångsreglema till lagen 1992:1277 ändring i AFL och därmed utgör om en förmån som är upptagen i nämnda bilaga 4 D till förordningen, får ovan pensionstillskottet minskas fullt ut med pension från annat medlemsland. Enligt den nationella lagstiftningen utges till svensk medborgare en bosatt utomlands endast sådan folkpension beräknats i förhållande som till antal år med tillgodoräknade pensionspoäng för ATP och då endast tillsammans med ATP. Svensk medborgare inte är berättigad till som ålderspension från ATP-systemet eller utländsk medborgare har således inte rätt till svensk folkpension vid utflyttning från Sverige. Även pensionstillskottet utges enligt nationell lagstiftning enbart vid bosättning i Sverige. För personer omfattas förordningen EEG 1408/71 gäller som av nr dock samma regler för rätt till utbetalning folkpension och av pensionstillskott vid bosättning i annat land inom EU/EES-området som vid bosättning i Sverige.

Det reformerade ålderspensionssystemet

Den inkomstgrundade ålderspensionen enligt LIP utges till samtliga pensionsberättigade oavsett bosättningsland och nationalitet. Även den

del av tilläggspensionen skall ersätta den ATP-baserade folkpensom sionen folkpensionstillägget avsnitt 5.2 kommer till se att utges samt-

liga pensionsberättigade oavsett medborgarskap vid bosättning

utomlands. Garantipension till personer födda år 1938 eller kommer senare enligt lagen om garantipension att utges i förhållande till antalet bosättningsår försäkringstid. Rätt till oavkortad garantipension föruten

sätter att den pensionsberättigade kan tillgodoräknas 40 försäkringsår. I

propositionen 1997/98:152 garantipension har regeringen om m.m. gjort bedömningen att garantipensionen är att betrakta som en trygghetsförrnån och faller därmed under förordningens

tillämpningsområde.

För dem som omfattas av förordningen 1408/71 kommer beräkningen av pensionen att ske enligt proratatemporis-principen. För rätt till garantipension krävs att den pensionsberättigade kan tillgodoräkna sig minst tre års försäkringstid. Enligt förordningen EEG nr 1408/71 kan kravet på minsta försäkringstid uppfyllas genom sammanläggning med försäkringstid härrörande från annat land inom EU/EES-området. Minst ett år måste dock tid i Sverige.

avse

Garantipensionen skall utges enbart till den som är bosatt i Sverige, om det inte med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt att inte fortsätta att utge sådan pension vid bosättning utomlands se nuvarande 4 kap. 6 § lagen om garantipension. För personer som omfattas av förordningen kommer emellertid även garantipensionen att utges, oavsett om personen är bosatt i Sverige eller i annat EU/EES-land.

Enligt förordningen skall en förvärvsarbetare ha rätt att uppbära pension från vart och ett av de länder, där han eller hon har tjänat in pension. I sådana fall skall beräkningen av pensionen från varje land ske enligt proratatemporis-principen. Som angetts ovan får enligt bestämmelserna i förordningen 1408/71 en samordning med utländsk pension inte ske, om den svenska pensionen har prorataberäknats. Regeringen gjorde i nämnda proposition dock bedömningen att garantipensionen skall avtrappas inte bara mot svensk inkomstgrundad pension utan även mot inkomstrelaterad pension intjänad enligt lagstiftning i annat land inom EU/EES-området. Grunden till detta ställningstagande var bl.a. att samordningen med utländska förmåner var att se som ett led i beräkningen av garantipensionen. Detta eftersom regeringen ansåg att garantipensionens storlek inte kan beräknas fristående. Samordningen bedömdes således inte utgöra en minskningsregel i förordningens mening.

Genom ett av EG-domstolen nyligen avgjort mål C-143/97 Francesco Conti kan en sådan avtrappning inte ske mot EU/EES-pensioner. EG-domstolen slog i nämnda mål fast att en nationell bestämmelse skall anses vara en bestämmelse om minskning av förmåner, om den beräkningsmetod som den föreskriver innebär att det pensionsbelopp som personen har rätt till minskas för att en person har rätt till en förmån i förrnånsstat.

en annan

218 Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg... SOU 1999: 17

14.4 och

Övergångsvis garantipension

bosättningstillägg i internationella

förhållanden

Vår bedömning: Övergångsvis garantipensionen och bosättnings-

tillägg kommer att betalas ut inom EU/EES-området. För

att upp-

fylla kraven för rätt till Övergångsvis garantipension eller bosätt-

ningstillägg kommer den pensionsberättigade enligt principerna om

sammanläggning i förordningen EEG 1408/71 att ha rätt att med

svensk försäkringstid lägga samman försäkrings- eller bosättnings-

tider som tjänats in i annat EU/EES-land. Den del av den över-

gångsvisa garantipensionen som ersätter den bosättningsbaserade

folkpensionen och pensionstillskottet kommer för en person som

även varit försäkrad i ett annat EU/EES-land att beräknas enligt

principerna om andelsberäkning i förordningen EEG 1408/71. Det

samma gäller vid fastställande av bosättningstillägget. Storleken

den övergångsvisa garantipensionen skall påverkas utländsk

av pen-

Sl0I1.

Övergångsvis garantipensionen skall dels utgöra ett grundskydd för pensionärer som helt saknar rätt till inkomstrelaterad pension, dels

ge en viss utfyllnad till dem med låg inkomstrelaterad pension. Genom bosättningstillägget kommer en pensionsberättigad, i dag inte har

som rätt till SGA och därför inte heller till Övergångsvis garantipension, att kompenseras för den bosättningsbaserade folkpensionen och det pensionstillskott som han eller hon vid omläggningen uppbär eller vid tiden för ansökan om ålderspension skulle haft rätt till enligt dagens regler. Storleken på den övergångsvisa garantipensionen är, när-

som mare beskrivs i avsnitt beroende den tilläggspension och den

av tjänstepension som den pensionsberättigade har rätt till. Vidare föreslår vi att den övergångsvisa garantipensionen skall påverkas utländsk

av

socialförsäkringspension och tjänstepension sätt i dag

samma som sker mot SGA. Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg föreslås kunna betalas ut enbart till är bosatta i Sverige

personer som se avsnitt 9.1.

För pensionärer som är eller tidigare har varit bosatta inom EU/EES-ornrådet och omfattas reglerna i förordningen EEG

av nr 1408/71 kan emellertid komma att gälla andra regler den över-

om

gångsvisa garantipensionen och bosättningstillägget kan falla

anses

inom ramen för förordningens tillämpningsområde.

SOU 1999: 17 Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg... 219

Det torde vara klart att den övergångsvisa garantipensionen och bosättningstillägget liksom garantipensionen skall betraktas som en

trygghetsförmån än socialbidragsförmån och därmed falla

snarare en under förordningens tillämpningsområde, oavsett om den pensionsberättigade har rätt till inkomstrelaterad ålderspension eller inte. Skäl som talar härför är att både den övergångsvisa garantipensionen och bosättningstillägget är lagfästa rättigheter som utges enligt klart avgränsade villkor och som inte är beroende av en uppskattning av individuella behov.

Av det sagda följer enligt exportabilitetsprincipen att den

ovan övergångsvisa garantipensionen och bosättningstillägget kommer att betalas ut vid bosättning inom EU/EES-området.

Vidare kommer pensionsberättigad som tjänat in försäkrings-

en eller bosättningstid i ett annat EU/EES-land att kunna lägga samman denna tid med den i Sverige intjänade tiden för att uppfylla kravet om tre års försäkringstid för rätt till övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg. Ett krav för sådan sammanläggning är dock att den pensionsberättigade kan tillgodoräknas minst ett års försäkringstid i Sverige.

Den övergångsvisa garantipensionen är inte direkt beroende av försäkrings- eller bosättningstid. Den övergångsvisa garantipension som den pensionsberättigade har rätt till grundas i stället de pensionsinkomster som han eller hon uppbär vid omläggningen eller vid ansökan om ålderspension skulle haft rätt till, om dagens regler om ålderspension fortsättningsvis hade gällt. Emellertid innebär vårt förslag till övergångsvis garantipension att den bosättningsbaserade folkpensionen och det pensionstillskott den pensionsberättigade har rätt till även i

som framtiden skall utges till honom eller henne och då i form av övergångsvis garantipension eller bosättningstillägg. Dessa pensions-

som förmåner är i viss mån beroende av den bosättningstid som den pensionsberättigade kan tillgodoräknas. För rätt till en oreducerad folkpension krävs att den pensionsberättigade kan tillgodoräknas en bosättningstid 40 år. Vid kortare bosättningstid utges folkpensionen med

om så stor andel därav mot förhållandet mellan det antal år för

som svarar vilka bosättningstid kan tillgodoräknas och talet 40. Vid fastställande av det belopp som skall ersätta pensionstillskottet skall beräkningen också kunna ske antalet tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension, om en sådan beräkning är förmånligare för den pensionsberättigade. Vid fastställande de belopp, skall ersätta den bosätt-

av som ningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet och som skall ingå

i beräkningsunderlaget för beräkning av den övergångsvisa garantipen-

sionen eller bosättningstillägget, bör en andelsberäkning med tillämpning av förordningens proratatemporis-principen ske. Detta innebär i

220 Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg... SOU 1999: 17

korthet att i den pensionsberättigades beräkningsunderlag, bör dessa belopp motsvara ett proportionellt beräknat pensionsbelopp som den pensionsberättigade har rätt till från vart och ett av de länder som han har tjänat pensionsrätt Eftersom själva den övergångsvisa garantipensionen inte är grundad försäkringstid kommer denna beräkning endast att göras den del beräkningsunderlaget som utgör ersättning

av av

för den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet.

Prorataberäkning skall ske före det att beräkningsunderlaget fastställs, dvs. i beräkningsunderlaget skall ingå det belopp som den pensionsberättigade har rätt att få utbetalt till sig.

Som redovisats i avsnitt 7 föreslår att i beräkningsunderlaget skall ingå utländsk pension som beskattas i Sverige. Härigenom kommer en utländsk pension att påverka storleken av den övergångsvisa garantipensionen. Någon påverkan bosättningstillägget kommer en utländsk pension inte att ha, frånsett att sådan pension sätt som redovisats ovan kan komma att påverka pensionstillskottet. Flertalet av de personer som omfattas av den övergångsvisa garantipensionen uppbär vid omläggningen oavkortad folkpension eller kommer i vart fall

en

med tillämpning av ovan nämnda Övergångsbestämmelser lagen

1992:1277 ändring i AFL inom kort att uppbära en sådan folk-

om pension. I princip samtliga pensionsberättigade som omfattas av bestämmelserna om övergångsvis garantipension och bosättningstillägg kommer således att uppbära sådan förmån som är förtecknad i ovan nämnda bilaga 4 D till förordningen, dvs. förmåner vilka förordningens bestämmelser minskning, innehållande och indragning får

om tillämpas. Detta innebär för de allra flesta pensionsberättigade

att som med stöd gällande regler skulle vara berättigade till pensionstill-

av nu skott kommer sådan utländsk pension att ha minskat det belopp som skall ersätta pensionstillskottet innan beloppet läggs till beräkningsunderlaget.

Den övergångsvisa garantipensionen är, förutom att den är en ersättning för den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet, i princip en direkt översättning av SGA. Genom omläggningen till

övergångsvis garantipension kommer bruttopensionen att höjas för

samtliga pensionsberättigade som är berättigade till övergångsvis garantipension. Om den pensionsberättigade har rätt till SGA eller beror enligt dagens regler storleken av den pensionsberättigades samlade pensionsinkomster. De pensionsinkomster som i dag påverkar rätten till SGA är, förutom svensk ålders- förtids- eller änkepension, svensk och utländsk tjänstepension och viss utländsk obligatorisk ålders- förtids och efterlevandepension, om den pensionsberättigade erlägger skatt för utbetalningen av den utländska pensionen i Sverige. Genom SGA-reglemas konstruktion medför en pensionsinkomst, vare

SOU 1999: 17 Övergångsvis garantipension och bosättningstillägg... 221

sig den är svensk eller utländsk, att den pensionsberättigade faktiskt berättigas till sådant skatteavdrag. SGA utgör i dag högst 1,515 prisbasbelopp för en ensamstående person respektive 1,34 prisbasbelopp för en gift person, under förutsättning att pensionen uppgår till detta belopp. Om den pensionsberättigades pensionsinkomster är lägre blir även SGA lägre och vid högre inkomster reduceras SGA med 65 % av den pensionsinkomst som överstiger högsta SGA. Eftersom även utländsk pensionsinkomst i dag påverkar SGA i positiv riktning, innebär det att om sådan pension inte ingår i beräkningsunderlaget kommer den pensionsberättigade att få en lägre nettopension efter omläggningen. Som en följd av att en utländsk pension berättigar den pensionsberättigade till en skatteförmån, som i framtiden kommer att utges som en pensionsförmån, kommer samma pension också att påverka rätten i sänkande riktning. Den pensionsberättigades bruttopension kommer dock alltjämt att vara högre eller lika hög som den var före omläggningen.

Den övergångsvisa garantipensionen är sålunda en direkt översättning av dagens Skatteregler för pensionärer. Den pensionsberättigade som erhåller övergångsvis garantipension kommer genom omläggningen att få en högre bruttopension för att kunna erlägga skatt

pensionsinkomsten, utan att nettopensionen för den skull blir lägre än vad den var före omläggningen. Mot denna bakgrund är det vår bedömning att den samordning som sker med utländsk pension inte är en sådan minskningsregel som anges i förordningen 1408/71. Det skall också nämnas att reglerna om bl.a. samordning av pensionsförmåner i förordningen endast reglerar att den pensionsberättigades bruttopension inte får minska samordning med förmån från annat medlemsland.

p.g.a av Förordningen reglerar inte något sätt hur den enskilda medlemsstatens Skatteregler är konstruerade. Vår uppfattning är således att det inte strider mot reglerna i förordningen 1408/71 att det i beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension ingår utländsk pension som den pensionsberättigade erlägger skatt för i Sverige. Detta oavsett om det utländsk lagstiftad pension eller pension utbetalas

är en en som

grund av ett utländskt tjänstepensionsavtal.

JÃÃYL{3ÅLIH.$Qru...

. m; aåssgêlâiázsøda ,

" .kgwaszmâ

335g: sziäêäiüåsärä:zöå

. - V

rsisisä :szâwagigâgmxáéáanwrü

1åü§å5§§3üe;af15§;3 iâägzsâüñâii:

A at..Ãfifâffäähñäsmâââásgâüiaüfáwuüâ

.

i x,$$§§ .saiäggäâsztárjfvjáågêåäviäégåmâää;Ågéaif.'âfi*eüåiü

k .

§Ãäñ#f;i2ü%;§å1§ib§{w.i$u .ssaásggráxâ-ân

iâiâzitiâáiâlfâiülgüevåäâiâü .Vasagmrx .:a1t%1:2:§za Láçmga. 7 å

V

g 1ÄA$§5§33f5ñäwfêüâåqfâåiüåâñâküêâñäiñâåüâiüå.Q3

g..

mgámâsmaxaââwhxsaâanmáxsgøgxesámâéâmágøaäxxsâaüs:namn.

{{8ü45{ aravgaxinbwoanöii 5411313522::Nm-å: "

:zgvárexâêâ:aüfi

föåâåv liiagâleøltáåâziüäâiu.ijllfâxäláåG313 .

Va:.issxmazxsamxmçøaxssüáåéVeaáamâmsøzz;m:.rz::%;a

f ...nu d "wa ,,::.:A.v:. r:-

SOU 1999: 17 223

15 Generella kommittédirektiv

15.1 Offentliga åtaganden

Enligt direktiven om offentliga åtaganden dir. 1994:23 skall förutsättningslöst pröva om det offentliga åtagandet är föremål för vårt

som uppdrag bör vara en offentlig angelägenhet. Om prövning av åtagandet leder till bedömningen att det får offentlig angelägenhet

anses vara en skall lämplig nivå för verksamheten anges.

Enligt dessa direktiv skall också, om förslagen innebär utgiftsökning eller inkomstrninskning för staten, visa hur dessa skall finansieras samt analysera möjligheterna till besparingar och effektivisering. Frågor rörande kostnader och finansiering har redan behandlat i avsnitt 13.2.

Ålderspensionssystemethar under de senaste åren varit föremål för en genomgående reformering som har föregåtts av ett grundligt utredningsarbete. Det har därvid rått enighet att det, i likhet med det

om nuvarande systemet, också i fortsättningen skall finnas ett grundskydd som garanterar en rimlig levnadsstandard för samtliga de pensionärer som grund av olika omständigheter inte har tjänat en tillräckligt hög pension. Vidare gäller att detta grundskydd skall finansieras med skattemedel.

För de pensionärer som är födda år 1938 eller senare skall grundskyddet utges som en helt beskattad garantipension. Också det i dag gällande grundskyddet för ålderspensionärer i fonn av folkpension, pensionstillskott och SGA skall omvandlas till ett helt beskattat grundskydd. Detta är vårt uppdrag.

Mot bakgrund av det omfattande fömyelsearbete nyligen har

som skett pensionsornrådet och med hänsyn till den tekniska karaktären av vårt utredningsuppdrag, kan inte det vår uppgift att över-

se som väga någon nyordning av den karaktär som de nämnda direktiven syftar till.

224 Generella kommittédirektiv

15.2 Regionalpolitiska konsekvenser

Enligt direktiven dir. 1994:23 skall redovisa regionalpolitiska konsekvenser våra förslag. Därvid skall beakta hur förslagen påverkar

av sysselsättningen och den offentliga servicen i olika delar av landet.

Våra förslag innebär att ålderspensionen för pensionärer med ingen eller låg ATP höjs i sådan omfattning att den disponibla pensionsin-

en komsten för de pensionärer som bor i kommuner med en kommunalskatt högst 34 % inte sänks. Detta sker genom en generell höjning

de lägsta pensionema. Därför kommer alla de pensionärer med av övergångsvis garantipension som bor i kommuner med lägre skattesats än 34 % att få höjd disponibel inkomst. Ju lägre skattesats desto större blir höjningen.

Vi räknar med att den disponibla inkomsten bland ålderspensionärer ökar med knappt en miljard kronor när den övergångsvisa garantipensionen träder i kraft. Vår bedömning är att ökningen i viss mån kommer att leda till ökad privat konsumtion vilket i sin tur kommer att bidra till

sysselsättningsutvecklingen inom landet.

Vi kan dock konstatera att eventuella bidrag till sysselsättningen kommer att bli ojämnt fördelade mellan kommunerna och regionerna. Detta hänger med att ökningen av den disponibla inkomsten

samman är, redan nämnts, avhängig kommunalskattens storlek. Således

som gäller t.ex. att kommunalskatten genomgående är hög i Norrlands kom-

Gotland, Blekinge och Dalarna är andra regioner med höga muner. kommunalskattesatser. Den lägsta kommunalskatten finner man framför allt i vissa kommuner stockholmsområdet.

15.3 J konsekvenser

ämställdhetspolitiska

Enligt direktiven om jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 skall våra förslag föregås analys av hur förslagen för-

av en väntas påverka kvinnors respektive mäns villkor och därmed förutsättningar för jämställdhet mellan könen.

Det har framgått att merparten av de personer som helt saknar ATP eller har en låg sådan pension och som därför kommer att beröras av våra förslag är kvinnor. Det kan således sägas att den brist jämställdhet som karaktäriserat arbetsmarknaden ger återspeglingar i pensionssystemet.

Dagens grundtrygghet kan anses befrämja jämlikheten mellan män och kvinnor genom att den ger även de kvinnor som har haft liten eller ingen anknytning till arbetsmarknaden en möjlighet till försörjning.

Generella kommittédirektiv 225

Vad har diskuterats är huruvida de grundnivåer som gäller i dag är

som

tillräckligt höga med tanke jämställdhetsperspektivet.

Som redan nämnts har ålderspensionssystemet under de senaste åren varit föremål för en grundlig utredning. De förslag som har presenterats för övergångsvis garantipension har inte inneburit någon generell höjning ersättningsnivåerna. Av detta drar slutsatsen att det grund-

av skydd gäller i det nuvarande systemet har bedömts vara tillfreds-

som ställande. Eftersom våra förslag i princip inte medför någon försämring, och i många fall innebär en förbättring för den pensionsberättigade jämfört med de i dag gällande bestämmelserna, förutsätter att den

övergångsvisa garantipensionen uppfyller de jämställdhetspolitiska

krav som kan ställas för vårt uppdrag.

15.4 Konsekvenser för brottslighet och det brottsförebyggande arbetet

I direktiven dir. 1996:49 om konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet anges att alla förslag som läggs fram av kommittéer eller utredare skall föregås av en analys och innehålla en redovisning effekterna för brottsligheten och för det brottsföre-

av byggande arbetet. Det gäller bl.a. förslag som rör den sociala välfärden. Om kommittén eller utredaren bedömer sådan analys och redo-

att en visning inte kan göras ett meningsfull sätt till följd av utredningsuppdraget eller ämnets karaktär, skall detta anges och särskilt motiveras.

Vi kan konstatera att våra förslag inte innebär någon principiell skillnad för vår målgrupp, huvudsakligen kvinnliga ålderspensionärer, jämfört med det nuvarande systemet med folkpension, pensionstillskott och SGA. Därför är vår uppfattning att de här presenterade utredningsförslagen, inte medför någon förändring vad gäller brottsligheten eller det brottsförebyggande arbetet.

16 Författningskommentar

16.1 Förslaget till lag om ändring i lagen 1998:702 om garantipension

Inledning

I lagen 1998:702 om garantipension, som träder i kraft den 1 januari 2001, finns i dag bestämmelser angående grundskyddet i det reformerade ålderspensionssystemet såvitt gäller personer födda år 1938 eller senare. Detta grundskydd utgörs av garantipension. I denna lag finns också genom vårt förslag, bestämmelser angående grundskyddet för dem som inte omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet, dvs. personer som är födda år 1937 eller tidigare. På grund av att grundtryggheten i form av folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundavdraget SGA skall avskaffas föreslår att grundskyddet för personer födda år 1937 eller tidigare skall utgöras av garantipension och bosättningstillägg. Benämningen garantipension är lika för såväl de personer som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet som för dem står utanför. Flertalet bestämmelserna i lagen är också

som av lika för båda grupperna, men själva beräkningen av garantipensionen är helt olik. Bestämmelserna om bosättningstillägg avser endast personer födda år 1937 eller tidigare. Vi föreslår inte annat än i förekommande fall följdändringar i de bestämmelser som enbart gäller personer födda år 1938 eller Flertalet dessa bestämmelser har emellertid fått

senare. av

beteckningar, eftersom vi föreslår att bestämmelserna som gäller nya för personer födda år 1937 eller tidigare skall finnas före bestämmelserna för de yngre personerna.

Nedan har används begreppet pensionsberättigad även när det inte är klart att den berörda personen faktiskt är berättigade till garantipension eller bosättningstillägg. När begreppet äldregeneration används avses personer som är födda år 1937 eller tidigare.

228 F öifattningskommentar SOU 1999: 17

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § I lagen 1998:702 om garantipension tas även bestämmelserna om rätten till grundskydd för personer är födda år 1937 eller tidigare. som De nya pensionsformema benämns garantipension och bosättnings-

tillägg.

Paragrafens nya första stycke innehåller de allmänna förutsättningarna för rätt till garantipension och bosättningstillägg. Av 3 kap. 4 § framgår att för varje pensionsberättigad skall fastställas ett beräkningsunderlag, som skall uppta hans eller hennes pensionsförmåner. Det är storleken detta beräkningsunderlag som avgör om och med vilket belopp garantipension till personer födda år 1937 eller tidigare skall utges.

2 § I paragrafen anges att även grundtryggheten för födda år 1937 personer eller tidigare skall finansieras av enbart statsmedel.

2 kap Försäkringstid

1-4 §§ och 6-7 §§ I paragrafema har gjorts följdändringar. Garantipensionen för personer födda år 1937 eller tidigare är i princip inte beroende av försäkringstid annat än att det krävs tre års försäkringstid för att kvalificera sig för rätt till sådan pension. Andra kapitlet innehåller bestämmelser vad utgör försäkom som

ringstid för garantipension. Paragrafema i kapitlet har kompletterats så att bestämmelserna om försäkringstid även omfattar äldregenerationen.

Bestämmelserna i andra kapitlet motsvarar i princip bestämmelserna om tillgodoräknande av bosättningstid för folkpension enligt 5 kap. AFL. Någon motsvarighet till ATP-regeln eller att bosättningstid i vissa fall även kan tillgodoräknas grundval inkomster gäller inte av för garantipension för pensionsberättigade är födda år 1938 eller som senare. De flesta personer som omfattas grundtryggheten för äldreav generationen har redan sin möjlighet att tjäna försäkringstid bakom sig. I punkten 2 till övergångsbestämmelsema också att den föranges

säkringstid som den pensionsberättigade tjänat före ikraftträdandet

av denna lag skall tillgodoräknas som försäkringstid för garantipension

och för bosättningstillägg. Detta gäller såväl för äldregenerationen

som för personer födda år 1938 eller Personer är födda år 1937 senare. som eller tidigare och som vid ikraftträdandet denna lag ännu inte uppbär av

SOU 1999: 17 Författningskommentar 229

ålderspension skall dock kunna tjäna försäkringstid för garantipension och bosättningstillägg motsvarande sätt som rätt till folkpension och pensionstillskott har kunnat tjänas in. Även detta regleras i punkten 2 i övergångsbestämmelsema Även de bestämmelser

som finns i de i dag gällande övergångsbestämmelsema till 5 kap. AFL föreslås i tillämpliga delar utgöra försäkringstid.

3 kap. Uttag och beräkning av garantipension och bosättningstillägg

Kapitlet som innehåller bestämmelser om uttag och beräkning av garantipension för personer födda år 1938 eller senare, har kompletterats med bestämmelser om uttag och beräkning av garantipension och bosättningstillägg för äldregenerationen. De inledande bestämmelserna omfattar samtliga pensionsberättigade. Därefter regleras hur garantipensionen för personer födda år 1937 eller tidigare skall beräknas. Bestämmelserna om beräkning av garantipension för personer födda år 1938 eller senare kommer därefter. I dessa föreslår inga andra förändringar än följdändringar. Slutligen innehåller kapitlet bestämmelser om beräkning av bosättningstillägget.

1 § I paragrafen finns en kvalifikationsregel som innebär att en förutsättning för att även en person som är född år 1937 eller tidigare överhuvudtaget skall vara berättigad till garantipension eller bosättningstillägg är att personen i fråga kan tillgodoräkna sig försäkringstid om minst tre år. Som nämnts ovan kan försäkringstid för äldregenerationen i detta avseende tjänas såväl genom bosättning som genom med tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggspension. För personer födda år 1937 eller tidigare finns i motsats till vad gäller

som yngre personer inte någon undre åldersgräns för rätt till uttag av garantipension eller

bosättningstillägg. Garantipension eller bosättningstillägg skall kunna

betalas ut i och med att lagen träder i kraft. Samtliga personer som omfattas av vårt förslag föreslås ha rätt att göra nya eller fortsätta pågående pensionen vid ikraftträdandet våra förslag.

uttag av av

2 § Paragrafens första stycke motsvarar 6 kap. l § andra stycket AFL och paragrafens andra stycke avser uttag av garantipension för

personer födda år 1938 eller senare. För båda åldersgruppema följer att den

person som också har rätt till inkomstgrundad ålderspension enligt LIP kan ta ut garantipension eller i förekommande fall bosättningstillägg

230 F öifattningskømmentar SOU 1999: 17

endast om uttag av inkomstgrundad ålderspension begärs för samma tid. Om den pensionsberättigade gör ett partiellt uttag av den inkomstgrundade ålderspensionen skall garantipensionen eller bosättningstillägget utges med motsvarande andel. Personer ur äldregenerationen kan, till skillnad från personer födda år 1938 eller senare, även göra partiellt garantipension eller bosättningstillägg motsvarande

uttag av sätt gäller för uttag folkpension, även om han eller hon inte har

som av rätt till någon tilläggspension.

3 § I paragrafen anges beräkningsmetoden vid partiellt uttag av garantipension och i förekommande fall av bosättningstillägg. Bestämmelsen är

för båda åldersgruppema. Beräkningen skall ske så att det gemensam först beräknas vad hel garantipension eller helt bosättningstillägg skulle ha blivit vid helt sådan pension. Därefter sker andelsbe-

uttag av räkningen. Som i 4 § skall för beräkningen av garantipensionen

anges

för äldregenerationen i den pensionsberättigades beräkningsunderlag bl.a. ingå ett belopp motsvarande den tilläggspension, folkpension och

pensionstillskott den pensionsberättigade vid tiden för utbetalning

som

av garantipensionen skulle haft rätt till. Om den pensionsberättigade

gör ett förtida partiellt uttag vid t.ex. 63 års ålder skall i beräkningsunderlaget således ingå en hel 63-års pension, som minskats sätt

framgår 6 kap. LIP respektive 6 kap. AFL i detta kapitels lydelsom av

före den 1 januari 2001. Vid ett uppskjutet uttag av ålderspension se skall motsvarande sätt nämnda belopp ha räknats upp före det att de läggs till beräkningsunderlaget. Andelsberäkning sker först efter det att

garantipensionen eller bosättningstillägget beräknats.

Beräkning garantipension för den som är född år 193 7 eller

av tidigare.

4 § I den nya paragrafen anges vilket underlag den årliga garantipensionen för äldregenerationen skall beräknas. Denna garantipensionen är i princip endast en översättning av det särskilda grundavdraget varför de inkomster som påverkar SGA också skall påverka storleken garantipensionen. Reglerna för beräkning av andra pensionsförmåner skall inte ändras. För att beräkna garantipensionen skall därför ett beräkningsunderlag som upptar alla de pensionsinkomster som påverkar storleken på SGA fastställas. Den pensionsberättigades garantipension skall fastställas årligen varför ett beräkningsunderlag skall beräknas varje år. Beräkningsunderlaget kan även behövas räknas om under året

och nytt beräkningsunderlag fastställas. När så skall ske redovisas nedan och i avsnitt 7.8.

I första och andra styckena vilka pensionsinkomster skall

anges som ingå i beräkningsunderlaget. Vid omläggningen till garantipension från folkpension är det de pensionsinkomster som utges till den pensionsberättigade som skall ingå i beräkningsunderlaget. För den pensionsberättigade som viddenna tidpunkt inte uppbär ålderspension skall vid tiden för ansökan om ålderspension beräkningsunderlaget fastställas de pensionsinkomster som skulle ha utgetts till den pensionsberättigade om de tidigare reglerna i AFL folkpension alltjämt hade till-

om m.m. lämpats samt övriga pensionsförmåner som för samma tid utges till den pensionsberättigade. Motsvarande gäller vid den årliga beräkningen

av garantipensionen. Om förmånen har samordnats eller skulle

ha samordnats med annan förmån eller inkomst skall denna samordning ha

skett innan beloppet läggs till beräkningsunderlaget.

När någon av de pensionsinkomster som ingår i beräkningsunderlaget förändras, upphör eller ny sådan förmån tillkommer skall beräk-

ningsunderlaget räknas om.

Den tilläggspension utges till den pensionsberättigade vid in-

som gången av år 2001 skall ingå i beräkningsunderlaget. Den folkpension som utges i förhållande till antalet tillgodoräknade år med pensionspoäng kommer vid tidpunkt att utges i form tilläggspension.

samma av Därför kommer den tilläggspension som skall ingå i beräkningsunderlaget även att omfatta en del av dagens folkpensionen. Den del

av tilläggspensionen som utgörs av folkpension skall beräknas efter de i 6 kap. LIP gällande bestämmelserna. Detta belopp skall alltså fastställas i förhållande till antalet fastställda år med pensionspoäng. Hänsyn skall, med tillämpning av vårt förslag till ändring 15 § lagen

av 1998:675 om införande av LIP införandelagen, även tas till vissa år vilka enligt 5 kap. 4 § AFL i dess lydelse före den l januari 2001 likställs med poängår. Vid fastställande detta belopp föreslår vi i

av samma paragraf att en kvinna är född år 1944 eller tidigare och

som som uppbär änkepension med stöd övergångsreglema till lagen

av 1988:881 om ändring AFL också skall få tillgodoräkna sig

mannens ATP-år. Detta behandlas i författningskommentaren till vårt förslag

om

ändring i införandelagen.

Följsamhetsindexeringen av tilläggspension kan sätt redo-

som visas i avsnitt 8.7 medföra att tilläggspensionen minskar eller ökar i förhållande till vad den ursprungligen fastställd till mätt i kronor.

var Härigenom kommer tilläggspensionens förändring att påverka beräkningsunderlaget. När detta sker kan det också innebära att även den del av tilläggspensionen som avser att ersätta den ATP-baserade folkpensionen sjunker under storleken den grundtrygghet den

av som pen-

232 Författningskommentar

sionsberättigade skulle haft rätt till enligt reglerna i AFL om folkpension. För att pensionsberättigad är född år 1937 eller tidigare

en som inte skall få en lägre grundtrygghet än vad han eller hon skulle haft rätt till före omläggningen finns i paragrafens första stycke en spärregel. Innebörden denna är att i beräkningsunderlaget skall tilläggspensio-

av

alltid uppgå till minst vad den pensionsberättigade skulle haft rätt nen till i form av ATP-baserad folkpension

Folkpension utges också i förhållande till antalet bosättningsår. Om den pensionsberättigade inte har tjänat in någon tilläggspension utges hans eller hennes folkpension enbart i förhållande till antalet bosättningsår. Hela detta folkpensionsbelopp skall då ingå i beräkningsunderlaget. Om den pensionsberättigade kan tillgodoräkna sig en bättre folkpension i förhållande till bosättningstiden än till antalet år med pensionspoäng, skall den del folkpensionsbeloppet för vilket den

av pensionsberättigade inte får kompensation i form av tilläggspension

ingå i beräkningsunderlaget. Kan han eller hon i stället tillgodoräknas ett fullt folkpensionsbelopp i form av tilläggspension, dvs. han eller

hon kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng eller därmed likställda år, skall något bosättningsbaserat folkpensionsbelopp inte ingå i beräkningsunderlaget.

Till vilket belopp denna folkpensionsdel skall fastställas och hur

många bosättningsår som en pensionsberättigad som vid omläggningen

ännu inte uppbär ålderspension kan tillgodoräknas, skall fastställas med tillämpning av bestämmelserna härom enligt 5-6 kap. AFL i dessa kapitels lydelser före den 1 januari 2001. Vid fastställande av intjänad bosättningstid skall hänsyn även tas till därtill hörande övergångsbestämmelser. Vilka dessa bestämmelser är redovisas nedan under författningskommentaren till punkten 2 i övergångsbestämmelsema.

Det folkpensionsbelopp som ingår i beräkningsunderlaget vare sig det utges i fonn tilläggspension eller inte skall vara relaterat till den

av

pensionsberättigades civilstånd. Detta framgår av 6 kap. 2 § AFL i pa-

ragrafens lydelse före den 1 januari 2001 och av 6 kap. 2 § LIP. Vid ändrat civilstånd kommer därför folkpensionsbeloppet att ändras och därför också beräkningsunderlaget att räknas om.

I beräkningsunderlaget skall också ingå det pensionstillskott som vid omläggningen utges till den pensionsberättigade enligt lagen 1969:205 om pensionstillskott. Har pensionstillskottet minskats grund av förekomst av tilläggspension eller utländsk pension skall det belopp som betalas ut efter samordningen ingå i beräkningsunderlaget. Det samma skall gälla för den person som vid omläggningen ännu inte uppbär ålderspension. Vid beräkning av pensionstillskottsbeloppet kan, till skillnad från beräkningen av det bosättningsbaserade folkpensionsbeloppet, hänsyn även tas till det antalet ATP-år som den pensionsbe-

Författningskommentar 233

rättigade kan tillgodoräkna sig, om en sådan beräkning är fönnånligare

för den pensionsberättigade.

Som nämnts är det den pension vid omläggningen eller vid

nyss som tidpunkten för ansökan om ålderspension utges eller skulle ha utgetts enligt tidigare gällande bestämmelser som skall ingå i beräkningsunderlaget. Om ålderspensionen i form av tilläggspension och folkpension ökat på grund av att den pensionsberättigade skjutit upp sitt uttag av ålderspension efter fyllda 65 år, skall den uppräknade tilläggspensionen och folkpensionen ingå i beräkningsunderlaget. Det samma gäller om tilläggspensionen och folkpensionen minskats grund av förtida uttag, dvs. den minskade tilläggspensionen och folkpensionen skall då ingå i beräkningsunderlaget. För den som vid omläggningen ännu inte uppbär ålderspension skall folkpensionen och tilläggspensionen beräknas på motsvarande sätt med stöd av 6 kap. 2 § AFL i paragrafens lydelse före den 1januari 2001 och 6 kap. 5 § LIP.

För dem som tar ut en del av ålderspensionen skall till beräkningsunderlaget läggas den tilläggspension och folkpension som hade utgetts vid helt uttag av ålderspension. Garantipensionen utges därefter med den andel som uttag begärts med.

I första stycket anges att också den tjänstepension som utges till den pensionsberättigade skall ingå i beräkningsunderlaget. Även i denna

situation är det den tjänstepension den pensionsberättigade får ut-

som betald till sig som skall ingå i beräkningsunderlaget. Om tjänstepensionen är bruttosamordnad med den pensionsberättigades allmänna ålderspension skall denna samordning ske med den tilläggspension och folkpension den pensionsberättigade skulle haft rätt till enligt reglerna

som i AFL i dess lydelse före den 1 januari 2001. I 6 § anges vad som avses med tjänstepension.

Yrkesskadelivränta som enligt 4 kap. 5 § har samordnats med tillläggs- och folkpension skall ingå i beräkningsunderlaget under vissa förutsättningar. I paragrafens tredje stycke anges att om den yrkesskadelivränta som den pensionsberättigade har rätt till, har reducerat hans eller hennes tilläggspension, folkpension och pensionstillskott skall yrkesskadelivräntan ingå i beräkningsunderlaget. Yrkesskadelivräntan skall ingå i beräkningsunderlaget med så stor del att detta uppgår till ett belopp motsvarande vad den pensionsberättigade hade haft rätt till i form av folkpension, pensionstillskott och ATP till den del denna har minskat pensionstillskottet. Om beräkningsunderlaget, trots att yrkesskadelivräntan minskat folkpensionsbeloppet, pensionstillskottsbeloppet och tilläggspensionen, överstiger den grundnivå som den pensionsberättigade enligt reglerna i AFL skulle haft rätt till skall inte någon del av livräntan ingå i beräkningsunderlaget. Om den pensionsberättigades grundbelopp grund av uppskjutet uttag, överstiger

234 F örfattningskommentar SOU 1999: 17

1,515 prisbasbelopp för en ensamstående och 1,34 prisbasbelopp för en som är gift, får livräntan dock inte ingå med större del än att beräkningsunderlaget uppgår högst till nämnda belopp. Liksom följer av paragrafens första stycke skall även i denna situation i beräkningsunderlaget ingå den tilläggspension, folkpension och pensionstillskott som den pensionsberättigade faktiskt får eller vid ansökan om ålderspension kommer att få utbetald till sig efter samordningen med yrkesskadelivräntan.

Beräkningsunderlaget skall räknas årligen och under året när

om något av de belopp som ingår i beräkningsunderlaget ökar, minskar eller på annat sätt förändras.

5 § I denna paragraf finns bestämmelser om vilka förmåner som skall anses likställda med tilläggspension. Här anges att övergångsvis änkepension från tilläggspensionen beräknad enligt övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 om ändring i AFL, skall likställas med tilläggspension och ingå i beräkningsunderlaget. Även utländsk socialförsäkringspension skall likställas med tilläggspension och ingå i beräkningsunderlaget. Ett krav för att utländsk pension skall ingå i beräkningsunderlaget är att den pensionsberättigade erlägger skatt i Sverige för pensionen.

6 § I paragrafen vad avses med tjänstepension. Sådan tjänste-

anges som pension som påverkar storleken SGA skall ingå i beräkningsunder-

laget för beräkning garantipension. Detta är sådan pension som ut-

av

ges till följd av föregående tjänsteförhållande. Med tjänstepension av-

ses även pension till anställds efterlevande grund av tidigare tjänsteförhållande. Vad beträffar utländsk tjänstepension ställs samma krav som gäller för annan utländsk pension, dvs. att den pensionsberättigade skall erlägga skatt i Sverige för utbetalning.

7 § I paragrafen anges att för rätt till garantipension krävs att den pensionsberättigade vid omläggningen uppbär folkpension eller vid tidpunkten för ansökan om ålderspension skulle ha varit berättigad till sådan pension enligt 5 kap. AFL i dess lydelse före den 1 januari 2001. Detta motsvarar i princip reglerna för SGA i 48 § kommunalskattelagen jämte anvisningar, till skillnad från

men den regeln har en person som endast uppbär utländsk pension som är likställd med svensk folkpension inte rätt till garantipension. Det saknar betydelse om folkpensionsbeloppet är bosättnings- eller ATP-baserat. Inte heller ställs något

krav på att folkpensionsbeloppet skall uppgå till något visst minsta belopp. Som framgår av 8 och ll §§ kommer emellertid för en pensionsberättigad vars beräkningsunderlag inte överstiger 0,24 prisbasbelopp inte att göras någon beräkning eller utbetalning av ersättning för det slopade särskilda grundavdraget. För en person med så låg pensionsinkomst är det vanliga grundavdraget lika förmånligt som SGA.

Vidare utges garantipension till personer födda år 1937 eller tidiga-

endast den pensionsberättigades samlade pensionsinkomster, i re om

beräkningsunderlaget inte överstiger 3,0867 prisbasbelopp för den som

är ensamstående respektive 2,709 prisbasbelopp för den som är gift. Dessa gränser är beräknade efter en punkt där det vanliga grundavdraget enligt 48 § första stycket kommunalskattelagen är lika förmånligt som eller förmånligare än SGA. Som framgår av 3 kap. 17 § och

punkten 10 i övergångsbestämmelsema kan den pensionsberättigade i

berättigad till bosättningstillägg. dessa fall vara

8 § Om beräkningsunderlaget överstiger 0,24 prisbasbelopp skall den pensionsberättigade ges kompensation för SGA. Det är storleken beräkningsunderlaget avgör hur stor kompensationen skall bli. I denna

som paragrafs första stycke beskrivs hur beräkningsunderlaget skall räknas

den pensionsberättigades beräkningsunderlag överstiger 0,24

upp om prisbasbelopp men inte uppgår till 1,3 prisbasbelopp. Denna bestämmelse är lika för gifta och ensamstående. Avdraget O,112 görs en-

om dast av beräkningstekniska skäl för att garantipensionen i den del den ersätter SGA skall motsvara storleken på det SGA som den pensionsberättigade hade erhållit med stöd av nuvarande skatteregler.

I paragrafens andra stycke beskrivs hur beräkningsunderlaget skall räknas upp när de samlade pensionsinkomstema uppgår till minst 1,3

prisbasbelopp men inte uppgår till 1,507 prisbasbelopp för den som är

ensamstående eller 1,34 prisbasbelopp för den som är gift. För den senare motsvarar 1,34 prisbasbelopp fullt SGA. För en ensamstående ligger emellertid 1,507 prisbasbelopp något under fullt SGA. Att så är fallet beror endast beräkningstekniska skäl. Genom uppräkningen kommer den pensionsberättigade att kompenseras för det SGA som han eller hon skulle ha erhållit med stöd av dagens SGA-regler.

9 § Paragrafens första stycke anger till vilket belopp beräkningsunderlaget skall räknas upp för ensamstående när hans eller hennes samlade

en pensionsinkomster i princip motsvarar dagens grundtrygghet i form av oreducerad folkpension och pensionstillskott. Det saknar betydelse om den pensionsberättigade endast har rätt till folkpension och pen-

236 F örfattningskommentar SOU 1999: 17

sionstillskott eller om det i beräkningsunderlaget även ingår andra pensionsförmåner såsom t.ex. tilläggspension och tjänstepension. Vid beräkning av SGA görs ingen skillnad i vad pensionsinkomstema utgörs av, utan det är uteslutande storleken pensionsinkomstema som avgör storleken skatteavdraget. I andra stycket anges vad som gäller i motsvarande situation för den som är gift.

10 § Vid pensionsinkomster överstigande dagens grundtrygghet minskar storleken SGA. I denna paragraf har denna minskning lagts in i beräkningsmetoden för garantipension till personer vars samlade pensionsinkomster överstiger gränsen för fullt SGA.

11 § Paragrafen innehåller bestämmelser vad utgör den årliga om som garantipensionen för personer födda år 1937 eller tidigare. Sedan pensionsinkomster räknats upp och den inkomstrelaterade pensionen

dragits av återstår garantipensionen.

Tilläggspension i fonn av inkomstgrundad ålderspension och i form av änkepension, tjänstepension, utländsk pension samt livränta skall

inte utges i form av garantipension, varför dessa pensionsfönnåner

skall dras från det uppräknade beräkningsunderlaget. Eftersom föreslår att den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet inte längre skall utges kommer garantipensionen också att ge kompensation för dessa pensionsförmåner. Garantipensionen utgörs således ersättning för SGA och i vissa av fall även för den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet. I paragrafens andra stycke anges att för den har så små som pensionsinkomster att beräkningsunderlaget för ett visst år inte överstiger 0,24 prisbasbelopp ger garantipensionen endast ersättning för den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet. Bestämmelsen är lika för ensamstående och gifta.

Beräkning av garantipension för den är född år 1938 eller som senare 12 § Paragrafen betecknades tidigare 3 I paragrafen har gjorts följdändringar.

SOU 1999: 17 F örfattningskommentar 237

13 § Paragrafen betecknades tidigare 4 I paragrafen har gjorts följdänd-

ringar.

14 § Paragrafen betecknades tidigare 5 I paragrafen har gjorts följdänd-

ringar

15 §

Paragrafen betecknades tidigare 6 I paragrafen har gjorts följdändringar

Beräkning av bosättningstillägg

17 § Denna bestämmelse anger förutsättningarna för rätt till bosättningstillägg och hur detta skall beräknas. Bestämmelsen om bosättningstillägg födda år 1937 eller tidigare.

gäller endast för personer

I paragrafens första stycke att rätt till bosättningstillägg har

anges bara en pensionsberättigad, vars samlade pensionsinkomster överstiger gränsen för rätt till garantipension.

Paragrafens andra stycke innehåller bestämmelser om med vilket

belopp bosättningstillägg skall utges. Om det i den pensionsberättigades beräkningsunderlag ingår ett belopp motsvarande den bosättnings-

baserade folkpension för vilket ersättning inte utges i form av tilläggs-

pension enligt LIP, skall den pensionsberättigade erhålla kompensation

för detta belopp i form av bosättningstillägg. Detta belopp motsvarar det belopp den pensionsberättigade skulle ha erhållit i kompensa-

som tion för denna pensionsförrnån i form av garantipension om hans eller

hennes beräkningsunderlag understigit de i första stycket angivna grän-

serna. Detta belopp skall alltid beräknas enligt bestämmelserna i 5-6 kap. AFL i dess lydelse före den 1 januari 2001. I punkten 10 i

övergångsbestämmelserna framgår att bosättningstillägg i vissa fall även kan ersätta den pensionsberättigade för pensionstill skottet.

4 kap. Utbetalning av pension m.m.

1 §

I paragrafen har gjorts följdändringar. Reglerna om utbetalning m.m. av

garantipension och bosättningstillägg är i huvudsak lika för personer födda år 1937 eller tidigare och för födda år därefter.

personer

2 § I paragrafen har gjorts en följdändring.

3 § Iparagrafen, som motsvarar 5 kap. 16 § AFL, har gjorts följdändringar.

I punkten 9 i övergångsbestämmelsema anges att en pensionsberättigad

som är född år 1937 eller tidigare och som vid utgången år 2000 av uppbär folkpension vid bosättning utomlands med stöd av bl.a. 5 kap. 16 § AFL även skall få garantipensionen eller bosättningstillägget utbetalt till sig utan att någon prövning skall ske. Detta redovisas ny nedan.

4 § I paragrafen har gjorts följdändringar. Denna bestämmelse gäller endast för personer födda år 1938 eller senare.

5§ I denna nya paragraf anges hur samordningen mellan garantipension och yrkesskadelivränta skall ske för en person född år 1937 eller tidigare. Den samordning mellan å ena sidan yrkesskadelivränta och å andra sidan folkpension, pensionstillskott och ATP sker i dag enligt som 17 kap. 2 § AFL skall även fortsättningsvis tillämpas för personer födda år 1937 eller tidigare. Samordningen skall alltså ske med den folkpension och den ATP som den pensionsberättigade skulle haft rätt till enligt bestämmelserna i AFL i dess lydelse före den 1 januari 2001. I korthet innebär det att folkpension i form ålderspension samt av skall minskas j tilläggspensionen med tre fjärdedelar av den pensionsberättigades för samma tid tillkommande livränta för skada. Minskningen 1 skall i första hand göras tilläggspensionen. I praktiken minskas därefter pensionstillskottet och sist folkpensionen. Samordningen skall

också ske med ATP och folkpension enligt AFL, i beräknings-

men underlag skall enligt 3 kap. 4 § ingå den tilläggspension utges till som den pensionsberättigade enligt LIP efter samordningen. Till den pensionsberättigade skall således utges minskad tilläggspension inkluen

sive folkpensionstillägget enligt 6 kap. LIP efter samordningen med

livräntan enligt denna paragraf.

6§ Denna paragraf betecknades tidigare 4 kap. 5 I paragrafen har gjorts

följdändringar.

Författningskommentar 239

5 kap. Övriga bestämmelser

Bestämmelserna i detta kapitel är lika för personer födda år 1938 eller senare och för personer födda år 1937 eller tidigare.

1 § I paragrafen har gjorts en följdändring.

2 § I paragrafens nya första stycke regleras situationer när den pensionsberättigades pensionsinkomster ändras. Eftersom storleken av garantipensionen för äldregenerationen är beroende av de pensionsinkomster som

för samma tid ingår i beräkningsunderlaget skall garantipensionen

också ändras om dessa inkomster i storlek eller annat sätt ändras. Följdändringen skall göras oavsett av vilken anledning pensionsinkomstema i beräkningsunderlaget ändras. Detta kan bl.a. ske p.g.a att den pensionsberättigade ändrar civilstånd, tilläggspensionen höjs eller rätten till tjänstepension upphör. Bestämmelsen motsvarar i sak vad som gäller för ändring garantipension för födda år 1938

av personer eller senare enligt paragrafens andra stycke. Sättet att beräkna deras garantipension skiljer sig dock från sättet att beräkna garantipensionen för äldregenerationen.

3 §

I paragrafen har gjorts en följdändring.

4 § I denna nya paragraf anges att en person som har rätt till eller uppbär garantipension eller bosättningstillägg är skyldig att till försäkringskassan lämna uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av denna lag. Bestämmelsen gäller såväl för de yngre som för de äldre åldersgrupperna.

I paragrafens första stycke finns en allmän regel om den pensionsberättigades skyldighet att till den allmän försäkringskassan lämna de uppgifter som är av betydelse för rätten till och storleken av garantipensionen och bosättningstillägget. Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 20 kap. 8 § AFL.

I paragrafens andra stycke anges att den som uppbär garantipension eller bosättningstillägg är, utan begäran från den allmänna försäkringskassan, skyldig att till försäkringskassan lämna uppgifter om de pensionsinkomster eller belopp som påverkar garantipension eller bosättningstillägget ändras, upphör eller ny sådan förmån tillkommer. Eftersom garantipensionen såväl för äldregenerationen som för de personer

240 Författningskommentar SOU 1999: 17

som är födda år 1938 eller senare och bosättningstillägget är beroende av övriga pensionsinkomster som den pensionsberättigade uppbär måste försäkringskassan, för att beräkna grundtryggheten till ett korrekt belopp, ha uppgifter om aktuell pensionsinkomst och andra för beräkningen av garantipensionen och bosättningstillägget erforderliga uppgifter. Om den pensionsberättigade underlåter att lämna erforderliga uppgifter kan han eller hon med stöd av 4 kap. 1 § lagen om garanti-

pension jämförd med 14 kap. 1 § LIP bli återbetalningsskyldig för för

mycket erhållen garantipension eller bosättningstillägg.

Genom hänvisningama i 5 kap. 3 § denna lag till bestämmelserna i 15 kap. 14 § LIP följer bl.a. att de uppgifter som den pensionsberättigade lämnar skall lämnas heder och samvete.

Övergångsbestämmelser

Bestämmelsen i dess nya lydelse innebär att inte bara den tid som den pensionsberättigade före år 2001 har tillgodoräknats i form av bosättningstid för folkpension enligt 5 kap. AFL i dess lydelse före den 1 januari 2001, utan även de år som han eller hon tjänat pensionspoäng för ATP enligt samma lag, skall tillgodoräknas som försäkringstid för rätt till garantipension och bosättningstillägg. Dessutom skall bestämmelserna i 5 kap. AFL i dess lydelse före den 1januari 2001 om bosättningstid, och i förekommande fall tid under vilken pensionspoäng för ATP tjänats in, utgöra försäkringstid för personer födda år 1937 eller tidigare även efter ikraftträdandet av våra förslag.

Det är emellertid inte bara de bestämmelser som finns i AFL i dess lydelse före den l januari 2001 jämte övergångsbestämmelsema till lagen 1998:704 ändring i AFL utgör försäkringstid. Även de

om som bestämmelser om bosättningstid och intjänandetid av pensionspoäng som finns i övergångsbestämmelserna till lagen 1992:1277 om ändring i AFL och i övergångsbestämmelsema till lagen 1979:127 om ändring i nämnda lag, föreslås i tillämpliga delar utgöra försäkringstid för garantipension. Detta innebär bl.a. att en person som är född år 1937 eller tidigare och som inte varit bosatt i Sverige under minst 40 år kan efter att ha fullgjort den kvalifikationstid som anges i 4 punkten till nämnda Övergångsbestämmelser i dess lydelse före den 1 januari 2001, tillgodoräknas 40 bosättningsår. Därmed skall också i hans eller hennes

beräkningsunderlag ingå ett folkpensionsbelopp som är baserat 40

års bosättning i Sverige. Hela det bosättningsbaserade folkpensionsbeloppet skall dock inte ingå i den pensionsberättigades beräknings-

SOU 1999: 17 Författningskommentar 241

underlag viss del eller hela detta belopp utges i form av tilläggs-

om en pension enligt 6 kap. 2 § 2 LIP.

Först nämnda Övergångsbestämmelser punkterna 6-7 innehåller också bestämmelser att kvinna som uppbär änkepension enligt

om en övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 om ändring i AFL kan,

det är förmånligare för henne, få tillgodoräkna sig mannens bosättom ningstid eller antal år med tillgodoräknade ATP-poäng, vid beräkning

hennes folkpension. Den sk. överledanderegeln reglerar den boav som sättningstid kvinnans folkpension skall grundas föreslår skall

som tillämpas även vid fastställandet det bosättningsbaserade folkpen-

av sionsbeloppet och pensionstillskottsbeloppet som skall ingå i kvinnans beräkningsunderlag och även ligga till grund för beräkningen av beloppet för pensionstillskott. Vid fastställande av om kvinnan har rätt till garantipension eller bosättningstillägg, dvs. om hon kan tillgodoräknas tre års försäkringstid, skall båda de nämnda bestämmelserna vara

nu tillämpliga efter ikraftträdandet våra förslag. Även vid beräk-

även av

pensionstillskottsbeloppet för garantipension eller bosättningsning av tillägg skall denna bestämmelse alltjämt äga tillämplighet.

Därutöver föreslår att punkten 1 i övergångsbestämmelsema till lagen 1979:127 ändring i AFL skall fortsätta att tillämpas även

om för utbetalning garantipension och i förekommande fall bosättnings-

av tillägg. Detta redovisas nedan under punkten

5 I bestämmelsen att utan hinder bestämmelsen i 4 kap. 1 § jäm-

anges av fört med 12 kap. 1 § LIP skall garantipension eller bosättningstillägg betalas ut till pensionsberättigad är född 1937 eller tidigare

en som och vid utgången år 2000 uppbär ålderspension enligt AFL utan

som av krav ansökan sådan pension. Som anges i 5 kap. 4 § är den pen-

om sionsberättigade dock skyldig att till den allmänna försäkringskassan lämna uppgifter är betydelse för att försäkringskassan skall

som av kunna beräkna garantipensionen. En förutsättning för rätt till utbetalning är att den pensionsberättigade vid ingången av år 2001 är berättigad till garantipension eller bosättningstillägg. Om den pensionsberättigades beräkningsunderlag är så högt att han eller hon inte är berättigad till garantipension och det i beräkningsunderlaget inte heller ingår något belopp motsvarande folkpension grundad bosättning eller pensionstillskott, skall garantipension eller bosättningstillägg inte heller utges.

6 Denna bestämmelse innehåller regler om möjlighet för försäkringskassan att vid omläggningen betala ut garantipension eller bosättnings-

242 Författningskommentar SOU 1999: 17

tillägg efter ett provisoriskt fattat beslut. Bestämmelsen har tillämplighet endast vid omläggningen från folkpension till garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare. Som följer av punkten 5 i över-

gångsbestämmelsema föreslår vi att en pensionsberättigad som vid omläggningen uppbär ålderspension enligt AFL skall få garantipension

och i förekommande fall bosättningstillägg utbetalda till sig utan att ny ansökan krävs. Emellertid är han eller hon enligt vårt förslag i 5 kap.

4 § skyldig att lämna uppgifter som är av betydelse för tillämpningen

denna lag och för beräkningen av garantipensionen eller bosättav ningstillägget. Om dessa uppgifter inte inges till försäkringskassan kan en provisoriskt beräknad garantipension eller bosättningstillägg betalas

ut till den pensionsberättigade. Beslutet om garantipension eller bosättningstillägg skall då fattas grundval av de för försäkringskassan eller

annan statlig- eller kommunal myndighet kända uppgifterna. Har garantipensionen eller bosättningstillägget blivit för hög grund av att

den pensionsberättigade inte kommit med uppgifter, kan han eller

hon med stöd av 4 kap. 1 § jämfört med 14 kap. l § LIP bli återbetal-

ningsskyldig för för mycket erhållen garantipension eller bosättnings-

tillägg på grund av underlåtenhet att fullgöra en uppgiftsskyldighet. Om det vid det slutliga beslutet visar sig att pensionen i stället har betalats ut med ett för lågt belopp skall den återstående delen utges till

den pensionsberättigade.

7 Denna bestämmelse innebär att när den pensionsberättigade grund av underlåten uppgiftsskyldighet fått sin garantipension eller bosättningstillägg utbetald efter ett provisoriskt fattat beslut, skall försäkringskassan närmare utreda vilka pensionsinkomster som den pensionsberättigade får. I denna situation skall den i 12 kap. 1 § LIP angivna utredningsskyldigheten tillämpas. Försäkringskassan har därvid en skyldighet att närmare undersöka vilka pensionsinkomster som den

pensionsberättigade får och andra faktiska omständigheter som på-

verkar rätten till och storleken av hans eller hennes garantipension eller

bosättningstillägg. Omfattningen av utredningsskyldigheten är den samma som gäller enligt 12 kap. 1 § LIP. Denna utredningsskyldighet

innebär bl.a. att försäkringskassans personal kan behöva göra hembesök hos den pensionsberättigade.

8 I bestämmelsen anges att, om ålderspension enligt AFL vid utgången av år 2000 utbetalas till annan än den pensionsberättigade personligen, även garantipensionen och bosättningstillägget skall utbetalas till den som vid ikraftträdandet av lagen ta emot ålderspensionen för den pen-

Författningskommentar 243

sionsberättigades och hans eller hennes familjs nytta. Sådan utbetalning till annan skall också kunna ske av den pensionsberättigades tilläggspension. Nya beslut om utbetalning av garantipension eller bosättningstillägg till annan än den pensionsberättigade personligen kan inte fattas med stöd av denna lag.

9 I bestämmelsen anges att en pensionsberättigad som vid utgången av år 2000 får sin bosättningsbaserade folkpension och sitt pensionstillskott utbetalda till sig vid bosättning utomlands även skall få garantipensionen eller bosättningstillägget utbetalda till utlandet. Någon prövning motsvarande den som anges i 5 kap. 3 § skall alltså inte ske. Utbetal-

ning garantipension och bosättningstillägg till utlandet grundas an-

av tingen på att en till bestämmelsen i 5 kap. 3 § motsvarande prövning redan skett enligt bestämmelsen i 5 kap. 16 § AFL i paragrafens lydelse före den 1 januari 2001, eller att utbetalningen sker med stöd av punkt 1 i övergångsbestämmelsema till lagen 1979:127 om ändring i AFL. Vid utbetalning av garantipension eller bosåttningstillägg till en pensionsberättigad som är född år 1937 och är bosatt utomlands skall det bosättningsbaserade folkpensionsbeloppet, som ingår i hans eller hennes beräkningsunderlag, beräknas som om den pensionsberättigade hade varit bosatt i Sverige. Det folkpensionsbelopp som skall ingå i beräkningsunderlaget skall alltså fastställas till det belopp som faktisk utges till den pensionsberättigade. Motsvarande skall gälla vid beräk-

ningen av bosättningstillägget.

10 I bestämmelsen anges att bosättningstillägg skall kunna utges till den vars beräkningsunderlag för en ensamstående överstiger 3,0867 prisbasbelopp respektive 2,709 prisbasbelopp för den som är gift, men i vars beräkningsunderlag ligger ett belopp motsvarande pensionstillskottet. I vissa situationer, som beskrivs närmare i avsnitt 8.6, kan den pensionsberättigade trots att han eller hon har ett högt beräknings-

underlag vara berättigad till pensionstillskott enligt lagen om pensions-

tillskott i dess lydelse före den 1 januari 2001. Bosättningstillägget skall då utges med ett belopp motsvarande det pensionstillskott

som han eller hon skulle ha varit berättigad till enligt nuvarande regler. Att bestämmelsen inte tagits in i lagen har sin förklaring i att bosättningstillägg enligt denna bestämmelse kommer att utges under en kortare tidsperiod och till förhållandevis få pen sionsberättigade.

244 Författningskommentar sou 1999: 17 i

16.2 till om i

Förslaget lag ändring lagen 1998:704 om ändring i lagen

1962:381 om allmän

försäkring

Bestämmelserna i övergångsbestämmelsema punkt 11 till lagen 1988:881 om ändring i AFL och punkten 8 till lagen 1992:1277 om ändring i nämnda lag ändras med anledning av att pensionsberättigade som är födda år 1937 eller tidigare även skall omfattas bestämmelav serna. I punkten 11 föreslår att minskning av bamtillägget skall ske först när den pensionsberättigades samlade pensionsinkomst överstiger gränsen för den högsta garantipensionen som kan utges. Eftersom garantipensionen för de äldre pensionärerna inte är relaterad till antalet bosättningsår såsom gäller för beräkning av garantipension för personer födda år 1938 eller har punkten 8 i Översenare, gångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 om ändring i AFL kompletterats med bestämmelser om beräkning av barntilläggets storlek för äldregenerationen. Bestämmelsen innebär att storleken bamtillägget skall relateras till den andel av folkpensionens grundbelopp som den pensionsberättigade skulle kunnat ha tillgodoräknats bestämmelom serna om folkpension i form av ålderspension i 5 kap. AFL alltjämt gällde.

16.3 till om i

Förslaget lag ändring lagen

1998:675 om införande av

lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension

15 § Personer som är födda år 1937 eller tidigare omfattas inte det reforav

merade ålderspensionssystemet och deras inkomstgrundade ålderspen-

sion består därför endast tilläggspension. Bestämmelserna beav om räkning och utbetalning av tilläggspensionen regleras dock med stöd av bestämmelser i LIP och i lagen 1998:675 införande nämnda om av lag. Tilläggspensionen enligt LIP kommer, till skillnad från den ATP som utges med stöd av bestämmelserna i AFL, även att omfatta den folkpension som baseras antal ATP-år det s.k. folkpensionstillägget. Till skillnad från ATP enligt AFL och tilläggspension enligt LIP fastställs ATP-baserad folkpension enligt AFL inte bara faktiskt

SOU 1999: 17 F örfattningskommentar 245

tillgodoräknade ATP-år, utan även grundval av vissamed ATP-år likställda år.

En kvinna som har rätt till tilläggspension i form av änkepension kan med dagens regler under vissa förutsättningar enligt Övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 ändring i AFL, även få sin

om folkpension i form ålderspension fastställd grundval av det antal

av ATP-år tillgodoräknats den avlidne mannen vid tilläggspensionens

som beräknande.

I paragrafens föreslagna nya sista stycke finns bestämmelser om att vid beräkning den del tilläggspensionen som motsvarar den ATP-

av av baserade folkpensionen enligt AFL skall är födda år 1937

personer som eller tidigare även få tillgodoräkna sig med ATP-år likställda år. Vidare föreslås att änka motsvarande sätt som gäller vid fastställande av

en folkpension i form ålderspension enligt AFL får tillgodoräkna sig

av

ATP-år. Detta föreslås gälla även vid fastställande av om rätt mannens till garantipension eller bosättningstillägg föreligger. Härigenom kom-

samtliga pensionsberättigade inte omfattas det reformerade mer som av ålderspensionssystemet att behandlas lika oavsett om de vid ikraftträdandet det grundtrygghetssystemet och utbetalningsreglema i

av nya LIP, redan uppbär ålderspension eller inte.

26 § Enligt bestämmelserna i AFL kan ålderspensionen under vissa förutsättningar betalas ut till än den pensionsberättigade för hans eller

annan hennes och familjs nytta. Någon motsvarande bestämmelse har

egen inte förts över till LIP eller lagen garantipension. I punkten 8 i

om övergångsbestämmelsema till vårt förslag om ändring i lagen om garantipension föreslår emellertid att garantipension och bosättningstillägg skall betalas ut till annan ålderspension enligt AFL vid ut-

om gången av år 2000 betalas ut till annan än den pensionsberättigade.

I paragrafens andra stycke föreslår att detsamma skall gälla

nya för utbetalning tilläggspension enligt LIP till personer födda år 1937

av eller tidigare. Utbetalning av garantipension eller bosättningstillägg och tilläggspension kommer också i praktiken att ske genom samma utbetalningstransaktion. Härigenom kommer några särregler inte att finnas för utbetalning ålderspension för dem har rätt till såväl

av som garantipension eller bosättningstillägg som tilläggspension.

246 Författningskommentar

16.4 till lag om i

Förslaget ändring lagen

1998:705 om ändring i lagen

1969:205 om pensionstillskott

Punkten 2 i övergångsbestämmelserna.

Bestämmelsen ändras med anledning av att genom vårt förslag kommer från och med ingången av år 2001 pensionstillskott som tillägg till ålderspensionen inte heller att utges till pensionsberättigade som är födda år 1937 eller tidigare. Som framgår av vårt förslag till 3 kap. 4 § lagen om garantipension samt av punkten 10 i nämnda lags övergångsbestämmelser kommer emellertid bestämmelserna i lagen om pensionstillskott att tillämpas för personer som är födda år 1937 eller tidigare. Detta föreslås ske dels vid fastställande av det belopp som kommer att ersätta pensionstillskottet och som skall utges i form av garantipension, dels vid fastställande av bosättningstillägget.

16.5 till om i

Förslaget lag ändring kommunalskattelagen 1928:370

Punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen 1998:682 om ändring i nämnda lag.

Genom vårt förslag skall fr.o.m ingången av år 2001 grundskyddet i form av bosättningsbaserad folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundavdraget tas bort för samtliga ålderspensionärer och er-

sättas av garantipension. Garantipensionen är ett fullt ut beskattnings-

bart grundskydd, innebärande att pensionärer skall erlägga skatt ålderspensionen motsvarande gäller för förvärvsinkomster.

sätt som För personer som är födda år 1938 eller senare har ovan nämnda grundskydd tagits bort fr.o.m. den 1januari 1999. Lagtekniskt har SGA som är kopplat till ålderspension redan tagits bort, men kvarstår genom Övergångsbestämmelser för personer födda år 1937 eller tidigare. Genom vårt förslag till garantipension till födda år 1937 eller

personer tidigare tas denna övergångsbestämmelse bort. Härigenom kommer SGA som är kopplat till ålderspension avskaffas för samtliga pensionsberättigade för pensionsinkomster intjänade efter år 2000, dvs för taxeringsåret 2002. För att eventuella beslut om jämkning av skatt skall kunna fattas för år 2001 skall ändringen i kommunalskattelagen träda i kraft den 1januari 2001.

SOU 1999: 17 F öifattningskommentar 247

16.6 till lag om ändring i lagen Förslaget

1998:707 om ändring i lagen

om särskilt pensionstillägg

1990:773

till för vård av

ålderspension långvarig sjukt eller handikappat barn

5 § Paragrafens fjärde stycke har kompletterats med regler för beräkning av särskilt pensionstillägg till födda år 1937 eller tidigare. Efter-

personer

garantipensionen för som är födda år 1937 eller tidigare som personer inte direkt är beroende försäkringstid, det sätt som gäller för ga-

av rantipension för födda år 1938 eller senare, är storleken av det

personer

särskilda pensionstillägget för äldregenerationen i stället relaterat till

den folkpension de skulle ha fått bestämmelserna i AFL därom

som om

alltjämt hade gällt. Om den pensionsberättigade inte kan tillgodoräknas

oreducerad folkpension enligt bestämmelserna i 5 kap. AFL i dess lydelse före den l januari 2001, utan folkpensionen skulle ha utgetts med viss andel, skall det särskilda pensionstillägget utges med samma andel

folkpensionen skulle ha utgetts med. Om andelsberäkningen av som folkpensionen görs i förhållande till antalet bosättningsår eller till antalet år med tillgodoräknade ATP-år saknar betydelse. Den andelsbe-

räkning förmånlig för den pensionsberättigade skall till-

som är mest lämpas även för beräkningen det särskilda pensionstillägget.

av

6 § I paragrafen har gjorts en följdändring.

16.7 Förslaget till lag om ändring i lagen

1998:703 om handikappersättning och

Vårdbidrag

17 §

Lagen handikappersättning och Vårdbidrag skall även omfatta per-

om

födda år 1937 eller tidigare. I paragrafen har gjorts förtydligansoner

den så att lagen även omfattar garantipension och bosättningstillägg för

personer i äldregenerationen.

16.8 till i

Förslaget lag om ändring lagen 1998:678 om ändring i lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring

Övergångsbestämmelsen till lagen 1998:678 om ändring i nämnda lag.

Tillägget till bestämmelsen är en konsekvens att bestämmelserna av om tilläggspension har flyttats från AFL till LIP och att bestämmelserna om folkpension och pensionstillskott vårt förslag avskaffas. genom Som närmare redovisas i avsnitt 10 skall den arbetsskadelivränta som den pensionsberättigade är berättigad till inte samordnas med garantipensionen eftersom denna utges med ett högre bruttobelopp än vad som gäller för folkpensionen. Samordningen skall i stället ske dels med den tilläggspension som den pensionsberättigade uppbär med stöd av LIP, dels med de belopp som i den pensionsberättigades beräkningsunderlag utgör ersättning för den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet. I tilläggspensionen kommer fr.o.m. år 2001 även utbetalas ett belopp motsvarande den ATP-baserade folkpensionen. Samordningen mellan arbetskadelivränta och allmän ålderspension kommer

därför även fortsättningsvis att ske med den ålderspension den

som

pensionsberättigade skulle haft rätt till reglerna ålderspension i

om om AFL alltjämt hade gällt.

SOU 1999: 17 Bilaga 249

Kommittédirektiv

av för

Utformning garantipension

födda 1937 eller

ålderspensionärer tidigare

Dir 1997: 149

Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 1997.

Sammanfattning av uppdraget

Inom det reformerade ålderspensionssystemet skall garantipension ersätta grundskyddet i dagens ålderspensionssystem. För pensionärer med intjänad tilläggspension ATP skall del av folkpensionen om-

vandlas till inkomstgrundad ålderspension och utgöra en del av ATP. Grundskyddet skall. gälla ålderspensionärer födda år 1937 eller som

tidigare benämns övergångsvis garantipension.

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att lämna förslag till

konstruktion övergångsvis garantipension för de ålderspensionärer

av inte kommer att omfattas regelsystemet för garantipension inom som av

reformerade ålderspensioneringen. Reglerna för övergång från

den en

till övergångsvis garantipension skall utformas så att i folkpension

princip ingen pensionär får ett sämre nettoutfall ekonomiskt sett än före omläggningen. Detta skall gälla för såväl de pensionärer som kommer

få del den övergångsvisa garantipensionen dem som berörs

att av som

omläggningen enbart avseende den inkomstgrundade pensionen.

av

Bakgrund

Grundskyddet inom dagens ålderspensionssystem

Grundskyddet i dagens pensionssystem utgörs folkpension inklusive av de särskilda folkpensionsförmånema, garanterar dem som haft som

250 Bilaga SOU 1999: 17

låga inkomster en skälig ekonomisk standard pensionär. Av besom tydelse för många pensionärer är även skatteförmånen i form särskilt av grundavdrag. Folkpension som tas ut vid 65 års ålder motsvarar för ensamstående 96 % av basbeloppet sedan detta minskats med 2 % det minskade basbeloppet och för gift pensionär 78,5 % av det minskade basbeloppet. Pensionstillskottet, som avräknas krona för krona mot ATP, uppgår till maximalt 55,5 % av nämnda basbelopp. Den garanterade minimipensionen för ensamstående ålderspensionär utgör därmed 151,5 % av basbeloppet och för gift ålderspensionär 134 % av basbeloppet. De särskilda skattereglema för pensionärer innebär att den garanterade minirnipensionen är befriad från inkomstskatt. Det maximala särskilda grundavdraget motsvarar beloppet för folkpension och maximalt pensionstillskott till ålderspensionär och minskas med 65 % inkomst i av form av allmän pension och tjänstepension ligger över denna nivå. som

Allmänt det reformerade ålderspensionssystemet

om

Riksdagen har antagit de regeringen föreslagna riktlinjerna för av reformering av det allmänna pensionssystemet prop. 1993/94:250, här benämnd princippropositionen, bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439. Ålderspensionssystemetskall även fortsättningsvis ett allmänt vara obligatoriskt system omfattande såväl ett grundskydd ersättning som för inkomstbortfall. Hela livsinkomsten skall ligga till grund för den inkomstgrundade pensionen. Tillgodoräknad pensionsrätt för visst år skall motsvara 18,5 % den pensionsgrundande inkomsten. Förtidsav pension, vård av små barn, plikttjänstgöring och studier kan grunda pensionsrätt beräknad enligt särskilda regler. De nya reglerna för beräkning inkomstgrundad ålderspension av skall införas successivt. De årskullar berörs övergångsreglema, som av mellangenerationen, skulle enligt princippropositionen omfatta personer födda åren 1935-1953, har i Ds 1997:67 Inkomstgrundad men

ålderspension finansiella frågor m.m. föreslagits födda

- avse personer åren 1938-1953. Övergångsreglema innebär i princip att den inkomstgrundade pensionen skall beräknas enligt både nuvarande och reformerade regler och individen erhåller ett visst antal 20-delar pensionen av enligt vardera regelsystem. Med inkomstgrundad pension enligt nuva-

rande regler ATP med tillägg för folkpensionens grundbelopp

menas beräknat i 30-delar efter antal tillgodoräknade ATP-år. Därtill kan komma tillägg enligt garantiregeln. Garantiregeln garanterar i personer mellangenerationen inkomstgrundad pension lägst motsvarande den en ATP, inkl. folkpension i 30-delar, intjänats t.o.m. 1994. som

Bilaga 251

Riksdagen beslutade i december 1996 att de reformerade reglerna avseende inkomstgrundad ålderspension skall träda i kraft år 1999, medan beräknade enligt reformerade regler administrativa

pensioner av

skäl skall utbetalas först fr.o.m. år 2001.

Garantipension

I det reformerade ålderspensionssystemet skall finnas garantipension

inte tjänat in rätt till inkomstgrundad pension eller en för personer som låg sådan. Samtidigt skall den nuvarande konstruktionen av grund-

skyddet med pensionstillskott och särskilt grundavdrag för pensionärer

Pensionsinkomster kommer därmed att bli beskattade enligt slopas. förvärvsinkomster. samma regler som Garantipensionssystemet skulle enligt riksdagens beslut börja tillfr.o.m. år 2000 och skulle beröra födda 1935 eller lämpas personer

Vid tidpunkt skulle särskild övergångsvis garanti-

senare. samma en införas för födda före år 1935. Som nämnts skall enpension personer ligt förslag årskullama 1935-1937 inte omfattas det reforrnesenare av regler, vilket innebär att de inte heller bör

rade ålderspensionssystemets

omfattas reglerna för garantipension utan övergångsvis garantiav av pension. princippropositionens förslag skulle ensamstående pen-

Enligt en

lägsta pensionsnivå 2,1 prisbasbelopp. För gift sionär garanteras en om pensionär föreslogs lägstagarantinivån till 1,87 prisbasbelopp. För pen-

sionärer med låg inkomstgrundad pension skulle garantipensionen ge

dvs. garantipensionens basnivå skulle trappas av visst

en utfyllnad,

i förhållande till den inkomstgrundade pensionen. Den basnivå från sätt vilken avräkning skulle ske i detta förslag något lägre än garantivar pensionens maximala belopp dvs. än lägstagarantinivån. För ensamskulle basnivån 2,0 prisbasbelopp reduceras med

stående pensionär

75 % den inkomstgrundade pensionen till 2,0 prisbasbelopp och av upp pensionsdelar överstigande denna nivå. För gift pensionär med 50 % av avräknades motsvarande sätt basnivån 1,77 prisbasbelopp med 75 %

respektive 50 % den inkomstgrundade pensionen upp till respektive

av överstigande nivån 1,77 prisbasbelopp. Garantipensionen skulle därmed helt bortreducerad för ensamstående pensionär vid en invara

pension 3,0 prisbasbelopp och för gift pensionär vid komstgrundad 2,681 prisbasbelopp.

l fastställda basbeloppet Benämningen prisbasbelopp har använts i Det avses. Ds 1997:66 och 67

Garantipensionen skall avräknas mot inkomstgrundad ålderspen-

sion, övergångsvis utgiven änkepension från ATP och viss utländsk pension. I princippropositionen togs ställning för att också tjänstepensioner skulle avtrappa garantipensionen, samtidigt det anfördes att som frågan skulle prövas på nytt.

I departementspromemorian Ds 1997:66 Garantipension

och samordningsfrågor, m.m. föreslås en modifierad konstruktion garantiav pensionen för de pensionärer omfattas det reformerade regelsom av systemet för inkomstgrundad pension, dvs. för födda år 1938 personer eller senare. Motivet till det förslaget är att öka möjligheterna för nya personer med fastare anknytning till arbetsmarknaden att förbättra sin pension ökad livsinkomst. genom Princippropositionens förslag till modell har modifierats både vad gäller maximal garantipensionsnivå och avräkningsprocent. Den basnivå från vilken avräkning av garantipensionen görs motsvarar i det här fallet den maximala garantipensionsnivån fortsättningsvis används uttrycket basnivå. Basnivån föreslås 2,13 prisbasbelopp för vara ensam-

stående och 1,90 prisbasbelopp för gift pensionär. Basnivån

avtrappas med 100 %, dvs. krona för krona, inkomstgrundad pension till av upp 1,45 prisbasbelopp för ensamstående och 1,28 prisbasbelopp för gift pensionär. För inkomstdelar därutöver görs avtrappning med 42 %. I Ds 1997:66 föreslås också att tjänstepensioner inte skall reducera garantipensionen. Den kostnadsökning förslaget medför skall finansieras inom ramen för, den inkomstgrundade ålderspensionen i det reformerade systemet. Reglerna för garantipension föreslås träda i kraft år 2001.

Den övergångsvisa garantipensionen

Vid samma tidpunkt som garantipension införs för mellangenerationen och senare födelseårgångar dvs. för födda 1938 och personer sena-

re skall, enligt princippropositionen, särskild övergångsvis garanti-

en pension införas för äldre årgångar dvs. för födda år 1937 personer eller tidigare. Syftet härmed är att alla pensionärer i beskattningshänseende skall likabehandlas med löntagare. Den övergångsvisa garantipensionen skall konstrueras ett sådant sätt att i princip ingen pensionär får ett lägre nettoutfall än med nuvarande regler. Enligt riktlinjerna i princippropositionen har bl.a. följande slagits

fast beträffande den övergångsvisa garantipensionen. För en ogift ålderspensionär skall den maximala övergångsvisa

garantipensionen basnivån 2,1 prisbasbelopp. Basnivån skall reduvara ceras med 95 % av inkomstrelaterad pension till 1,235 prisbasupp

SOU 1999: 17 Bilaga 253

belopp, med 85 % pensionsdelar mellan 1,235 och 1,725 prisbasbeav lopp och med 40 % pension därutöver. Den övergångsvisa garantiav pensionen är därmed helt bortreducerad vid inkomstrelaterad penen

sion 3,0 prisbasbelopp.

För gift pensionär har föreslagits lägre basnivå, 1,87 prisbasbeen lopp. Denna skall reduceras med 95 % inkomstrelaterad pension upp av till 1,0 prisbasbelopp, med 85 % pensionen mellan 1,0 och 1,55 av prisbasbelopp och med 40 % över denna nivå till 2,681 prisbasbeupp lopp.

Den övergångsvisa garantipensionen har konstruerats med garantipensionsmodellen för pensionärer förebild, men av kost-

yngre som nadsskäl har avräkningen utformats något annorlunda i den övergångs-

visa garantipensionen.

Den övergångsvisa garantipensionen skall avräknas mot inkomstgrundad pension. Pension beräknad efter dagens regler med folkpension och allmän tilläggspension måste därför tekniskt sett omvandlas

till gälla inkomstgrundad pensionsrätt i sin helhet vid omläggningen

att

till övergångsvis garantipension. Omvandlingen av pension beräknad

enligt nuvarande regler har föreslagits ske genom att folkpensionens

grundbelopp plus ATP-pension sätts lika med inkomstgrundad pension

enligt de principerna. Vad gäller pensionärer inte har någon nya som ATP alls dvs. bara har folkpension och pensionstillskott skall den - översatta pensionsrätten beräknas lika med noll. Med detta förslag uppstår dock tröskeleffekt vid övergången från pensionsrätt beståenen en de folkpension plus noll kronor i ATP till pensionsrätt bestående av en folkpension plus krona i ATP vad beträffar utfallet av garantiav en Den har krona i ATP kommer att få ett ornopensionen. person som en tiverat belopp i garantipension jämfört med den som inte har stort någon ATP alls. I princippropositionen fastslogs att denna tröskeleffekt bör elimineras samt anmärktes att för att åstadkomma detta kan särskilda kompletterande regler behöva införas. Det konstaterades att utforrrmingen dessa skulle övervägas under det fortsatta lagstiftningsav arbetet. Enligt de antagna riktlinjerna skall den övergångsvisa garantipensionen, motsvarande sätt garantipensionen inom ramen för den som reformerade ålderspensioneringen, reduceras med hänsyn till inte bara

ålderspension från ATP och för dem med någon tilläggspension

- folkpensioneringen. Avräkning skall enligt riktlinjerna också göras med beaktande änkepension enligt äldre regler, änstepensioner och av utländska inkomstrelaterade pensioner. I princippropositionen framhölls särskilt att förslaget att den övergångsvisa garantipensionen skall fullt ut avräknas med beaktande av tjänstepensioner i vissa situationer skulle kunna få till följd en sänkt

254 Bilaga SOU 1999: 17

disponibel inkomst för några pensionärer och att detta inte kan accepteras. Det föreslogs att det med hänsyn härtill bör övervägas att inom det

övergångsvisa garantipensionssystemets ram införa särskilda regler

som förhindrar konsekvenser detta slag. Om sådana regler enligt av princippropositionens förslag skulle införas och därmed kostnaderna

för den övergångsvisa garantipensionen skulle öka, skall finansiering

härför sökas inom andra delar av grundskyddet. Den fortsatta beredningen ålderspensionsreformen har visat att av den modell för övergångsvis garantipension föreslogs i principsom propositionen i vissa situationer vid t.ex. förtida eller uppskjutet uttag kan ge ett nettoutfall som alltför kraftigt skiljer sig från vad gällde som före omläggningen. Under arbetets gång har tydliggjorts att konstruktionen av en övergångsvis garantipension kräver omfattande uten mer redning än vad som varit praktiskt möjligt att genomföra i samband med fárdigställandet av förslaget till garantipension för pensionärer födda år 1938 eller senare. Huruvida modifierad modell den typ en av som i Ds 1997:66 föreslås för garantipension för pensionärer yngre skulle kunna tillämpas också för den övergångsvisa garantipensionen har därför inte prövats. I promemorian hänvisas till att särskild uten redare skall i uppdrag att lägga fram förslag till närmare utformning ges av de regler som bör gälla för den övergångsvisa garantipensionen.

Uppdraget

För personer födda år 19-37 eller tidigare skall dagens grundskydd för

ålderspensionärer i form av folkpension, pensionstillskott och det sär-

skilda grundavdraget för folkpensionärer vid beskattning ersättas med en särskild övergångsvis garantipension, skall beskattas enligt som samma regler som gäller för löntagare och kommer att gälla för som pensionärer födda år 1938 eller i det reformerade systemet. senare Folkpensionen är emellertid inte enbart del grundskyddet utan en av utgör också en kompensation för första basbeloppet för dem har som tjänat in ATP. Att folkpensionen tas bort kan därför påverka även de pensionärer som inte kommer att berättigade till grundskydd i vara form övergångsvis garantipension. Inom det reformerade ålderspenav sionssystemet kommer mellangenerationen att delvis få sin inkomstgrundade pension enligt nuvarande regelsystem och äldre ålderspensionärer skall efter omläggningen grundskyddet fortfarande få inav komstgrundad pension baserad intjänade ATP-poäng. Ornlägg-

ningen av grundskyddet innebär därför också omläggning den in-

en av komstgrundade pensionen så sätt att del folkpensionen kommer av att betraktas som inkomstgrundad pension och ingå i ATP.

SOU 1999: 17 Bilaga 255

En särskild utredare i uppdrag att utforma regler för en övergång ges

från folkpension till övergångsvis garantipension med målsättningen att

i princip ingen pensionär skall få ett sämre nettoutfall ekonomiskt sett

än före omläggningen. Vid konstruktionen den övergångsvisa garantipensionen skall

av

också beaktas utformningen garantipensionen för mellangeneratio-

av så att de två grundskyddssystemen inte kommer att ge väsentligt nen skilda förrnånsnivåer. Likaså skall beaktas eventuella utredningsförslag

till beskattat grundskydd inom förtids- och efterlevandepensioneringen.

Generella regler

Inriktningen skall så generella regler möjligt utformas för

vara att som omräkningen nuvarande pensioner till ett högre beskattat grundav skydd. Det bidrar till att det blir lättare att överblicka och förstå konsekvenserna omläggningen. I vissa situationer kan dock reglerna beav höva modifieras för att nå till de mål som ställts upp. I praktiken upp skulle det således kunna bli fråga fler än en modell för den överom gångsvisa garantipensionen. Emellertid kan det inte anses nödvändigt utforma särskilda modeller för tillfälliga situationer som t.ex. partiatt

ellt pensionsuttag. Det betyder således att utfommingen av reglerna

om

för den övergångsvisa garantipensionen medför att en pensionär som uppbär partiell ålderspension får sänkt disponibel inkomst efter om-

läggningen får detta accepteras. I möjligaste mån bör undvikas att enskilda fall skall behandlas indi-

viduellt.

Omvandling av inkømstgrundad pension

Enligt princippropositionen skall den övergångsvisa garantipensionen

avräknas mot bl.a. ålderspension i form ATP med tillägg för folkav

pensionens grundbelopp. Detsamma föreslogs gälla för garantipensio-

för de pensionärer omfattas av det reformerade regelsystemet. nen som I den fortsatta beredningen ålderspension för pensionärer födda av 1938 eller har förslaget formulerats så att det folkpensionsbesenare lopp läggs till ATP-pensionen skall räknas i 30-delar efter antal som tillgodoräknade ATP-år enligt motsvarande regler som gäller för ATP-

pensionen.

Det kan naturligt att motsvarande skall gälla även för de äldre vara pensionärerna. Enligt nuvarande regler utbetalas folkpensionen enligt det förmånligaste de två alternativen i förhållande till antal bosättav

256 Bilaga SOU 1999: 17

ningsår respektive i förhållande till antal ATP-år. Det förstnämnda alternativet, folkpension i förhållande till bosättningsår, del ses som en av grundskyddet och utges endast till pensionärer bosatta i Sverige. 30delsberäknad folkpension däremot utges tillsammans med ATP till svensk medborgare utomlands. ATP-pension utbetalas alltid vid bosättning utomlands. Efter omläggningen kommer folkpensionen att utgöra en del av ATP och kommer därmed att utbetalas till utomlands bosatta, som tjänat rätt till ATP. Pensionärer som med nuvarande regelsystem uppbär folkpension i förhållande till bosättning, eller förhållande till antalet ATP-år, skulle således efter omläggningen i stället till sin ATP få ett folkpensionsbelopp med 30-delsberäkning enligt de regler som gäller för ATP-pensionen, dvs. med beaktande av bl.a. eventuella obetalda avgifter. För pensionärer som har en hög inkomstgrundad pension så att de inte är berättigade till övergångsvis garantipension kan detta innebära att pensionen sänks.

Uppdraget att utforma regler för en omläggning från folkpension till övergångsvis garantipension så att i princip ingen pensionär får sänkt

disponibel inkomst omfattar även den pensionärer inte grupp av som kommer att få del av den övergångsvisa garantipensionen. I de förslag som läggs beträffande omvandlingen av den inkomstgrundade pensionen skall således hänsyn tas till eventuella effekter pensionen också för denna grupp.

Avräkning av den övergångsvisa garantipensionen

Enligt princippropositionen skall såväl garantipensionen som den över-

gångsvisa garantipensionen avräknas mot inkomstgrundad ålderspen-

sion, änkepension från ATP, tjänstepension och viss utländsk pension. I den fortsatta beredningen har frågan samordning garantipenom av sion och tjänstepensioner prövats nytt. I Ds 1997:66 föreslås att sådan samordning inte skall ske, dvs. tjänstepensioner skall inte beaktas vid beräkning av garantipension för pensionärer födda 1938 eller senare. Den kostnadsökning den uteblivna samordningen medför skall finansieras inom ramen för den inkomstgrundade ålderspensionen i det reformerade systemet. Vad gäller den övergångsvisa garantipensionen kan konstateras att regelsystemet för garantipensionen respektive den övergångsvisa garantipensionen skall fylla delvis olika funktioner. Garantipensionen är en del i det reformerade livsinkomstbaserade pensionssystemet. Den övergångsvisa garantipensionen däremot skall ersätta grundskyddet inom nuvarande system med i princip så små förändringar möjligt som

SOU 1999: 17 Bilaga 257

den enskildes ekonomiska förhållanden. Utifrån denna målsättning av skall utredaren pröva vilka inkomster som skall reducera den över-

gångsvisa garantipensionen.

Jämförelse nettoutfall före och efter omläggningen

av

Kommunalskattens storlek har stor betydelse för den övergångsvisa garantipensionens konstruktion och omräkningens effekt den enskildes

disponibla inkomst. Om pensionär i högskattekommun i princip

en en skall få oförändrad disponibel inkomst kommer en pensionär med lika stora inkomster bosatt i lågskattekommun att få höjd nettoin-

men en komst i och med omläggningen.

Konstruktionen av de modeller för garantipension och övergångsvis

garantipension presenterades i princippropositionen utgick från en

som kommunalskatt 34 %. En kommunalskatt ca 34 % bör därför vara

lämplig utgångspunkt för jämförelse den enskildes nettoutfall

en av före och efter omläggningen. Men även här skall beaktas att ornläggningen i princip skall medföra så små förändringar som möjligt av den enskildes ekonomiska förhållanden.

För pensionärer har andra inkomster än den allmänna pensio-

som

kan dessa påverka nettoinkomsten olika sätt före och efter omnen räkningen. I nuvarande system påverkas grundskyddets storlek av ATP

och tjänstepension ATP reducerar pensionstillskottet och ATP och

-

tjänstepensionen reducerar det särskilda grundavdraget. För en given

nivå den allmänna pensionens bruttobelopp är nettoutfallet således beroende pensionären uppbär tjänstepension och till vilket be-

av om lopp.

Den övergångsvisa garantipensionen skall avräknas mot den all-

männa pensionen och eventuellt mot tjänstepensionen. Efter ornlägg-

ningen till övergångsvis garantipension gäller det vanliga grundav-

draget vid beskattning även för dessa pensionärer. Storleken på detta grundavdrag är beroende förutom allmän pension och tjänstepen-

av, sion, även andra inkomster t.ex. privata pensionsförsäkringar och

som förvärvsinkomster. Sådana sidoinkomster kommer således att ha en viss betydelse för nettoutfallet. I en generell omräkningsmodell är det emellertid inte möjligt att ta hänsyn till förekomsten av sidoinkomster

t.ex. privat pensionsförsäkring. Dessa torde också i flertalet fall ha som

marginell påverkan jämförelsen nettoutfallet före och

en mer av

efter omräkningen. Tjänstepensionen, som i hög grad påverkar det sär-

skilda grundavdraget, kan däremot ha betydligt större effekt utfallet. Möjligheterna att schablonmässigt eller annat sätt beakta eventuell tjänstepension skall därför prövas.

258 Bilaga SOU 1999: 17

Samordning med andra förmåner

Införande av övergångsvis garantipension innebär höjning

en av bruttopensionen. Den höjda bruttopensionsnivån kan påverka nivån på andra förmåner, pensionären uppbär, ett sätt inte varit

som som avsikten. Det gäller t.ex. för pensionärer med bruttosamordnad kommunal eller statlig tjänstepension. Om en höjning av den allmänna pensionen

skulle medföra att tjänstepensionen sänks och den sammanlagda

bruttopensionen därmed är oförändrad har individen inte kompenserats för borttagandet av det särskilda grundavdraget. omräkningen av pensionen med övergångsvis garantipension har då inte fyllt sitt syfte. Det torde finnas även andra slag av samordningar där motsvarande problem uppkommer. Utredaren skall göra en kartläggning av sådana samordningar och föreslå åtgärder som i möjligaste mån undanröjer de

problem som uppstår i samband därmed.

Internationella förhållanden

Inom det reformerade systemet skall krävas en försäkringstid om 40 år för rätt till oavkortad garantipension. Garantipension utbetalas endast till den som är bosatt i Sverige, om inte annat följer av EG-rätten eller konventionsförpliktelse. Inom nuvarande regelsystem krävs en bosättningstid om 40 år eller 30 ATP-år för rätt till oavkortad folkpension. Svensk medborgare bosatt utomlands har rätt till folkpension i 30-delar i förhållande till antalet tillgodoräknade ATP-år.

För personer födda år 1937 eller tidigare, dvs. de födelseårgångar som kommer att omfattas av den övergångsvisa garantipensionen,

gäller emellertid Övergångsbestämmelser. Dessa innebär i princip att

det krävs sammanlagt tio bosättningsår för oavkortad folkpension varav, beroende födelseår, två-fem bosättningsår i anslutning till pensioneringen. Utredaren skall pröva hur motsvarande Övergångsbestämmelser skall kunna överföras till att avse den övergångsvisa garantipensionen.

Ikrajlträdande

I Ds 1997:66 föreslås att garantipensionssystemet för födda år

personer 1938 eller senare skall träda i kraft år 2001, dvs. samma år som inkomstgrundad pension enligt reformerade regler börjar betalas ut. Lämpligen kan även ikraftträdandet för den övergångsvisa garantipensionen skjutas fram till samma tidpunkt, dvs. till den 1 januari 2001. Eftersom garantipension inte kan uppbäras före 65 års ålder kommer de

första garantipensionsutbetalningama att göras år 2003, då årsklassen 1938 fyller 65 år. Utredaren skall analysera för-och nackdelarna med att utbetalningarna den övergångsvisa garantipensionen påbörjas år

av 2001 alternativt år 2003.

Finansiering

Den övergångsvisa garantipensionen skall finansieras med allmänna skattemedel. De förslag till modifieringar av konstruktionen till övergångsvis garantipension läggs får inte innebära att de totala kost-

som naderna för grundskyddet ökar jämfört med princippropositionens förslag. I den mån förslagen innebär en ökad kostnad för den övergångsvisa garantipensionen skall finansiering sökas inom andra delar av grundskyddet.

Arbetets uppläggning

Utredaren skall bedriva sitt arbete i nära samråd med Genomförande-

S 1994:G och med utredningen Översyn av systemet för ingruppen

komstprövning bostadstillägg för pensionärer m.m.

av

Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa de regionalpolitiska konsekvenserna av framlagda förslag dir. 1992:50, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser

om dir. 1994:124 samt att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir 1996:49.

Utredarens uppdrag skall vara slutfört senast 31 januari 1999.

Socialdepartementet

KLINGL. BIBL. 1999 -052 4

sTc;::.:a;.+uu

l l

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya fömiånsrättsregler+ Bilagor. Ju. . Steriliseringsfrâgani Sverige1935-1975. . Ekonomiskersättning.S. Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo. . Godsedi forskningen.U. . Effektivavärme-ochmiljölösningar. N. . UtredningenomTotalförsvarsstödtill Central-och Östeuropa.Fö. Märk väl Fi. . Invandrarskapochmedborgarskap. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet och demokrati.Demokratiutredningensskriñserie. Ju. 10.Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 11.Bör demokratinavnationaliseras Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 12.Elektroniskdemokrati.Demokratiutxedningens skriftserie.Ju. 13.Etik ochdemokratiskstatskonst. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 14.Den framtidakommersiellalokalradion.Ku. 15.Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål. Ju. 16.Ökadrättssäkerhetasylärenden.i UD. 17.GarantipensionochBosättningstilläggfor personer födda 1937eller tidigare.S.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Nya törmånsrättsregler Bilagor. 1+ lnvandrarskapochmedborgarskap.Demokratiutredningensskriftserie.8 Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 Rasism,nynazismochfrämlingskap. Demokratiutredningensslcriñserie.10 BördemokratinavnationaliserasDemokratiutredningens skiftserie.11 Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningensskriñserie. 12 Etik ochdemokratiskstatskonst.Demokratiutredningens skriftserie.13 Nytt systemfor prövningavhyres-ocharrendemål.15 Utrikesdepartementet Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16 Försvarsdepartementet UtredningenomTotalförsvarsstödtill Central-och Östeuropa.6 Socialdepartementet Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975.Ekonomisk ersättning.2 GarantipensionochBosättningstilläggför personerfödda år 1937eller tidigare.17 Finansdepartementet Märk väl 7 Utbildningsdepartementet Godsedi forskningen.4

Jordbruksdepartementet Yrkesñsketskonkurrenssituation.3 Kulturdepartementet Denframtidakommersiellalokalradion.14 Näringsdepartementet Effektivavärme-ochmiljölösningar.5