Efterlevandepension

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Efterlevandepension

En till det

anpassning

reformerade ålderspensionssystemet

Betänkande av 7

Utredningen om efterlevandepension

i v

min

w Statens offentligautredningar WW 1998:120

w Socialdepartementet

Efterlevandepension

En till det reformerade

anpassning

ålderspensionssystemet

Betänkande Utredningen efterlevandepension av om Malmö 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds swarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@liber.se Internet: www. fritzes .se

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 lO 25

Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISBN 91-38-21119-3 ISSN O375-25OX

Till statsrådet

Maj-Inger Klingvall

Genom beslut den 13 juni 1996 bemyndigade

regeringen det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden rörande allmän

försäkring med

vissa undantag att tillkalla särskild utredare en med uppdrag att göra

en översyn av systemet för efterlevandepension och lämna att förslag

till ny konstruktion efterlevandepensioneringen. Med

av stöd av detta bemyndigande förordnade statsrådet Maj-Inger Klingvall den 21 au-

gusti l996 hovrättslagmannen Lars Göran Abelson

som särskild utredare.

Utredningen har antagit namnet utredningen S 1996:04 efter-

om

levandepension. Som sakkunniga har fr.o.m. den 1 oktober 1996 medverkat

depar-

tementssekreteraren Gudrun Ehnsson, Socialdepartementet,

numera

hovrättsrådet Cecilia Gilljam, avdelningsdirektören

Cecilia Johans-

son, Riksförsäkringsverket, departementsrådet Håkan Martin Rahm, Socialdepartementet och dåvarande departementsrådet i Socialdepar-

tementet, numera hovrättsrådet Mona Wildig. Som expert har fr.o.m. den 24 februari 1997 medverkat utredningssekreteraren Olof Johansson, Sveriges Pensionärsförbund. Sekreterare har fr.o.m. den l september 1996 varit hovrättsassessorema Karin Mårtensson och Ingela Sundin. Utredningen har under arbetet biträtts med

kostnadsberäkningar av byrådirektören Hans Karlsson, Riksförsäkringsverket.

Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Efterlevandepension en anpassning till det reforrnerade

- ålderspensionssystemet

. I betänkandet läggs förslag till en anpassning av

systemet för efterlevandepension till det reformerade ålderspensionssystemet. De nya reglerna redovisas i förslag till lag

ett om efterlevandepension som träda i kraft den 1 januari 2001. avses

Formellt är utredningen uppdrag för Lars

ett Göran Abelson som särskild utredare. Arbetet har emellertid utförts i nära samråd med de sakkunniga och med också till experten, som alla delar ställt sig bak-

om de redovisade förslagen och övervägandena.

Detta har markerats genom att betänkandet avfattats med användning av vi-form.

Utredningens arbete är härmed avslutat. Malmö i september 1998 Lars Göran Abelson /Karin Mårtensson Ingela Sundin

SOU 1998: 120 Sammanfattning l l

Sammanfattning

Uppdraget

Riksdagen har fattat beslut för ålderspensione-

om att ett nytt system

ring skall införas i Sverige. Ett syfte med ålderspensionsreforrnen har varit att skapa ett från andra socialförsäkringsgrenar avskilt ålderspensionssystem. Reformen innebär grundläggande förändringar

av

den inkomstgrundade ålderspensionen och grundskyddet. Vår hu-

av

vuduppgift har varit att systemet för efterlevandepension till

anpassa

det reformerade ålderspensionssystemet.

Vi har enligt direktiven även haft till uppgift göra utvärdeatt en ring av de nuvarande reglemas funktion. Den bedömning vi har kun-

nat göra grundval av bl.a. rapporter från Riksförsäkringsverket är

att de nuvarande reglerna, däri inkluderat änkepension enligt över-

gångsregler, fungerartillfredsställande. I vårt uppdrag har även ingått att analysera det nuvarande efterlevandepensionssystemet i syfte

att bedöma om det finns skäl att förändra villkoren för till efterlerätt

vandepension eller för beräkning sådan pension. Mot denna bak-

av grund har vi övervägt och kommit fram till förslag till vissa förändringar gällande regler inte är direkt betingade

av som av ålderspen-

sionsreformen.

Principiella utgångspunkter

Efterlevandepension utges enligt nuvarande regler i form barnpen-

av

sion, omställningspension, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt övergångsregler. Våra

förslag innebär att rätten till samtliga dessa fönnånsformer skall fin-

nas kvar även inom en efterlevandepensionering har

som anpassats

till det reformerade ålderspensionssystemet. Vi har emellertid

i sam-

band med att vi övervägt utformningen den särskilda efterlevande-

av

pensionen ifrågasatt denna förmånsform bör finnas inom

om ramen

för den allmänna efterlevandepensioneringen. Vi har dock med hän-

syn till direktivens utformningen funnit det ligger utanför vårt

att

uppdrag att lämna något konkret förslag avskaffande den

om ett av

12 Sammanfattning SOU 1998: 120

särskilda efterlevandepensionen, vi framhåller särskilt vikten

men av

att frågan om att avskaffa denna pensionsform blir föremål för fortsatt

utredning.

Såväl efterlevandepension ålderspension och förtidspension

som består enligt nuvarande regler folkpension och viss del den av en av

ATP som den avlidne tjänat in. Genom ålderspensionsreformen kommer den nuvarande konstruktionen med ålderspension i form

av

folk- och tilläggspension inte längre att finnas kvar. Ålderspensione-

ringen kommer att bli ett självständigt system kommer att bestå

som

av en inkomstgrundad ålderspension och garantipension. Den in-

en

komstrelaterade pensionen kommer att beräknas på grundval hela

av

livsinkomsten och inte som enligt ATP-systemet på grundval in-

av

komster under de 15 bästa åren och där det är tillräckligt med 30 års pensionsrätt för oavkortad ålderspension. Vidare kommer ålderspen-

sionen att beräknas inkomsterna från den första kronan och inte som enligt nuvarande regler enbart de inkomster överstiger ett som basbelopp.

Förtidspension skall enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna för en reforrnerad förtidspensionering beräknas enligt andra principer än

vad som gäller enligt nuvarande regler. Avgörande för beräkningen av förtidspension kommer inte längre att ett pensionsunderlag utan i vara stället den försäkrades genomsnittliga inkomster under begränsad en tid före dödsfallet. Enligt nuvarande regler beräknas de inkomstgrundade förmånerna

inom efterlevandepensioneringen viss andel den avlidnes

som en av

på visst sätt beräknade förtidspension eller ålderspension. Inkomstgrundad ålderspension och förtidspension kommer emellertid i fram-

tiden sannolikt att beräknas enligt helt olika principer. En grundläg-

gande fråga som vi mot denna bakgrund haft att ta ställning till är

vilka principer bör ligga till grund för beräkningen inkomstsom av grundade efterlevandeförrnåner efter anpassning till de beskriven nu na förändringarna.

Det främsta syftet med efterlevandepensionering är enligt vår

en

uppfattning att i någon utsträckning ersätta det inkomstbortfall

som

kan uppstå då make eller förälder dör. Vid bedömningen hur

en av ett

sådant inkomstbortfall skall mätas har vår utgångspunkt varit

att

samtliga former av efterlevandepension, förutom änkepension enligt Övergångsbestämmelser, skall kunna beräknas utifrån under-

samma lag. Vi har övervägt flera olika möjligheter, t.ex. att grunda beräkningen den avlidnes faktiska förvärvsinkomst omedelbart eller under viss kortare tid före dödsfallet. Vi har även övervägt en att ta

hänsyn till en förväntad inkomst enligt vad gäller för beräkning

som

av sjukpenninggrundande inkomst. Vi har emellertid funnit att en beräkning som grundar sig på den avlidnes inkomster i nära anslut-

ning till dödsfallet inte i alla situationer är ett lämpligt mått på det

Sammanfattning 13

inkomstbortfall som dödsfallet inneburit. Beräkningen bör i stället grundas inkomsterna under längre tid före dödsfallet. Valet har en

därmed enligt vår uppfattning stått mellan å sidan det underlag

ena

som föreslagits av Förtidspensionsutredningen Ohälsoförsäkringen

- Trygghet och aktivitet, SOU 1997:166, vilket innebär efterlevanatt depension skulle beräknas grundval medeltalet inkomsterna av av under de fyra bästa av de sex åren närmast före dödsfallsåret, och å

andra sidan ett pensionsunderlag, varvid den avlidnes livsinkomst skulle komma att ligga till grund för beräkningen efterlevandepen-

av S10I1.

Vi har funnit att efterlevandepensioneringen har olika

sätt sam-

band med både förtidspensioneringen och ålderspensioneringen

men

att sambandet med ålderspensioneringen och den livsinkomstprincip

som ligger till grund för denna väger över. En beräkning på grundval

av ett förtidspensionsunderlag skulle vidare inom efterlevandepensio-

neringen få mindre lämpliga konsekvenser principiell synvinkel ur och i internationella förhållanden och skulle också tekniska och av

administrativa skäl svårhanterlig och kräva särlösningar bl.a.

vara mer

såvitt gäller beräkningen efterlevandepension efter ålderspen-

av en

sionär. Vår bedömning är därför att den avlidnes livsinkomst och inte

enbart inkomstema under ett visst antal år före dödsfallet, bör ligga

till grund för beräkning inkomstgrundade efterlevandeförmåner

av kapitel 8.

Enligt nuvarande regler utges efterlevandepension även i form

av

folkpension. Härigenom inom efterlevandepensioneringen,

ges

samma sätt som inom ålderspensioneringen, ett grundskydd för efterlevande till avlidna som har tjänat in ingen eller endast låg ATP.

Det reformerade ålderspensionssystemet kommer emellertid inte

att innefatta folkpension, utan grundskyddet kommer i stället att ges genom en garantipension som avräknas visst sätt mot den in-

komstgrundade ålderspensionen. Denna garantipension kommer vida-

re att beskattas samma sätt gäller för förvärvsinkomster och som reglerna om särskilt grundavdrag för pensionärer kommer således inte

att finnas kvar här fortsättningsvis. Vi har mot denna bakgrund övervägt om det inom ramen för en anpassad efterlevandepensionering

alltjämt skall finnas ett grundskydd och hur ett sådant i så fall skall vara konstruerat kapitel 7.

Vår grundläggande uppfattning efterlevandepensioner

är att för vuxna efterlevande med hänsyn till dagens förvärvsmönster i huvud-

sak bör ses som en kompletterande inkomst. Efterlevandeskyddet bör

därför inte sätt i dag konstruerat för kunna samma som vara att

utgöra en grundläggande försörjning för den efterlevande. Vi

anser

emellertid att det inte är rimligt att efterlevande till avlidna bi-

som

dragit till familjens försörjning på sätt än förvärvsarbete

annat genom

skall kunna ställas helt utan efterlevandeskydd. Det bör därför finnas

14 Sammanfattning

ett grundläggande skydd för efterlevande i fall då den avlidne vuxna haft ingen eller endast mycket låg förvärvsinkomst. Detta grundskydd

bör emellertid såvitt gäller omställningspension och särskild efterle-

vandepension bestämmas med beaktande dessa pensionsfonner av att har till syfte att under begränsad tid kompletterande en utgöra en inkomst för den efterlevande.

På motsvarande sett bör det även inom änkepensioneringen finnas

ett grundläggande skydd för efterlevande i de diskuterade situationu nema. Den politiska överenskommelse ligger bakom de som nuvarande Övergångsbestämmelsema ställer emellertid krav andra

överväganden när det gäller frågan hur detta grundskydd skall utfor-

mas. Efterlevande barn skall på sätt enligt samma som nuvarande regler

vara garanterade en viss försörjningsnivå vid den eller båda

ena av

föräldrarnas död. Enligt vår uppfattning det emellertid

är viktigt att barn som lever med bara eller med ingen sina föräldrar en av av är

garanterade samma försörjning från samhället situationen

oavsett om har sin grund i ett dödsfall eller skilsmässa. Grundskyddet inom en

barnpensioneringen skall därför enligt våra förslag samordnas med

stödet för barn till särlevande föräldrar och regleras inom ramen för en ny lag om underhållsstöd.

Lagstiftningsfrågor

Rätten till efterlevandepension i form

av barnpension, omställ-

ningspension och särskild efterlevandepension regleras

i dag i 8 och

14 kap. lagen 1962:381 allmän försäkring AFL.

om Rätten till

änkepension regleras Övergångsbestämmelser till

genom ändringar i

nämnda kapitel. Dessa Övergångsbestämmelser är omfattande och

innefattar olika bestämmelser beroende både på när änkepension har beviljats och änkans ålder. Reglerna beräkning om av efterlevandepension är således redan enligt nuvarande regler mycket komplice-

rade. Ett inarbetande av våra förslag i dessa skulle kräva övergångsregler till de nuvarande övergångsreglema änkepension. Eftersom

om

regler om folkpension och pensionstillskott, enligt

vad vi föreslår i detta betänkande, inte längre skall finnas kvar inom

efterlevandepensioneringen, skulle en sådan lösning också kräva omfattande

en omarbetning bestämmelserna i AFL. Mot denna av bakgrund har vi haft ambitionen att samla samtliga bestämmelser

om efterlevandepension, såväl reformerad efterlevandepension änkepension enligt de

som nu-

varande övergångsbestämmelserna, i särskild lag:

en en lag om efterlevandepension.

Mot denna bakgrund lägger vi i detta betänkande fram förslag till

en anpassning efterlevandepensioneringen inom

av den allmänna

Sammanfattning 15

försäkringen till det reformerade ålderspensionssystemet. Vi lägger också fram förslag innebär att arbetsskadeförsäkringens efterle-

som

vandeförmåner anpassas på motsvarande sätt.

De reformerade efterevandepensionsförmånerna

Underlag för inkomstgrundad efterlevandepension

Det skall även i det anpassade systemet finnas efterlevandepension i form av barnpension, omställningspension och särskild efterlevande-

pension reformerad efterlevandepension. Pensionen skall i likhet

med i dag vara beroende av den avlidnes inkomster. Till grund för

beräkning av inkomstgrundad efterlevandepension skall enligt vårt förslag läggas den avlidnes visst sätt beräknade pensionsbehållning i det refonnerade ålderspensionssystemet. Pensionsbehållningen bör härvid beräknas som hela pensionsrätten för ålderspension,

om

18,5 %, hade tillgodoräknats i det reformerade ålderspensionsyste-

mets fördelningssystem. Om dödsfallet inträffar i förvärvsaktiv ålder

bör i vissa fall även pensionsbehållning beräknad på grundval

en av en framtida antagen inkomst läggas till grund för beräkningen. En förutsättning för en sådan beräkning antagandeinkomstberäkning skall vara att den avlidne kunnat tillgodoräknas pensionsrätt för minst tre av de fem åren närmast före det år då dödsfallet inträffar. Antagandeinkomsten beräknas i sådant fall medeltalet inkomsterna som av under dessa fem år, varvid bortses från de år då den avlidne haft lägst respektive högst inkomst. Den sålunda framräknade faktiska och an-

tagna pensionsbehållningen skall därefter divideras med ett särskilt

delningstal. Kvoten härav har vi benämnt efterlevandepensionsunderlag. Vi föreslår att detta underlag läggs till grund för beräkningen

av årlig inkomstgrundad efterlevandepension i form barnpension,

av omställningspension och särskild efterlevandepension kapitel 8.

Vi föreslår vidare att den årliga efterlevandepension sålunda

som beräknats skall fr.o.m. årsskiftet 2001/2002 räknas vid ingången om av varje år med inkomstindexets procentuella förändring reducerad

med normen 1,6 följsamhetsindexering. Förslaget om beräkning efterlevandepensionsunderlag bygger på

av

att den avlidne tillhör en ålderskategori får eller kommer få

som att

sin ålderspensionsrätt beräknad helt enligt det reformerade ålderspensionsystemets regler. Det kommer emellertid under lång tid fram-

en över att inträffa att en person avlider helt eller delvis kommer som att

få sin ålderspension beräknad enligt det nuvarande ATP-systemet, dvs. personer som är födda år 1953 eller tidigare. Vår utgångspunkt har beträffande beräkningen efterlevandepensionsunderlaget för

av

dessa ålderskategorier varit att underlaget i så utsträckning

stor som möjligt skall motsvara det skall ligga till grund för beräkningen som

16 Sammanfattning SOU 1998:120

av efterlevandepension efter är födda år 1954 eller

personer som se-

nare. Vi föreslår mot denna bakgrund att inkomstgrundad efterlevan-

depension efter är född år 1937 eller tidigare en person som beräknas

på grundval av personens ATP-poäng sedan tillägg gjorts med

en

ATP-poäng. Om den avlidne i stället född under något åren

var av 1938-1953, och alltså till viss del får sin pensionsrätt beräknad enligt det reformerade systemets regler, skall underlaget för efterlevandepension beräknas hela pensionsrätten hade tillgodoräknats som om

enligt det reformerade ålderspensionssystemets regler.

Barnpension

Vi föreslår inte några förändringar beträffande den pensionsberättigade personkretsen barn och inte heller beträffande de åldersgränser som gäller inom bampensioneringen. Bampension således till

utges bam vars biologiska far eller eller båda föräldrar har avlidit och mor utges generellt till dess barnet fyller 18 år. Barnpension vidare utges

under vissa förutsättningar för förlängd tid till barn studerar,

som dock längst t.o.m. juni månad det år då barnet fyller 20 år.

Vårt förslag kapitel 9 innebär inkomstgrundad barnpension

att skall beräknas viss andel

som en av efterlevandepensionsunderlaget.

Bampensionen skall utges med 30 % detta

av efterlevandepensionsunderlag under förutsättning att den avlidne efterlämnar enbart

ett

pensionsberättigat bam. Finns fler sådana barn ökas procenttalet med

20 för varje barn utöver det första och fördelas därefter lika summan

mellan barnen. Förslaget innebär således barnpension beräknas

att enligt samma procentsatser gäller inom den nuvarande tilläggssom

pensioneringen. Hur stor årlig barnpension detta kommer innebära

att

för den enskilde är emellertid beroende kompensationsgraden i det

av

reformerade ålderspensionssystemet, vilken i sin beroende

tur är bl.a.

av den allmänna inkomstutvecklingen. Härtill kommer efterlevan-

att

depensionsunderlaget är beräknat från första kronan, medan tilläggs-

pension tillgodoräknas enbart för inkomster överstiger bassom ett

belopp; inkomster under ett basbelopp kompenseras enligt

nuvarande

regler genom folkpensioneringen. Vi lämnar vidare förslag till anpassning

en av de särregler för beräkning av barnpension i vissa situationer gäller då det samtidigt som med barnpension föreligger rätt till tilläggspension i form av änkepension efter den avlidne.

Vi föreslår viss förändring den s.k. begränsningsregeln,

en av som

enligt nuvarande regler innebär efterlevandepension i form

att av

omställningspension, särskild efterlevandepension och barnpension

från tilläggspensioneringen inte

sammantagna får överstiga den av-

lidnes egenpension. Vårt förslag innebär barnpension skall, i de

att

fall då rätt till barnpension och omställningspension

eller särskild

SOU 1998: 120 Sammanfattning 17

efterlevandepension samtidigt föreligger efter avliden, kunna en utges med ett sammanlagt belopp högst 80 % den avlidnes inkomstom av

relaterade efterlevandepensionsunderlag.

Vi föreslår vidare att ett efterlevande barn skall berättigat till vara

ett grundläggande försörjningsskydd i form underhållsstöd i

av samma omfattning som gäller för barn till särlevande föräldrar. Detta underhållsstöd skall uppgå till l 173 kr i månaden och skall utges oberoende av den avlidne förälderns anknytning till Sverige. Rätt till underhållsstöd skall emellertid föreligga enbart så länge barnet är bosatt i Sverige. Bampension, såväl svensk utländsk, barnet som som uppbär efter den avlidne föräldern skall reducera underhållsstödet krona för krona. För det fall båda föräldrarna har avlidit skall utges ett dubbelt så högt underhållsstöd i sin tur avräknas mot den som sammanlagda barnpension som barnet uppbär efter föräldrarna. Enligt nuvarande regler är ett belopp motsvarar garantibelopsom

pet inom folkpensioneringen 40 % basbeloppet eller 80 % därav

av

om båda föräldrarna har avlidit inte skattepliktig in-

att anse som komst. Vi föreslår att motsvarande bestämmelser bör gälla även med den omläggning av grundskyddskonstruktionen vårt förslag insom nebär. Ett belopp om 1 173 kr 2 346 kr om båda föräldrarna har avli-

dit skall således alltid undantaget från beskattning oberoende

vara av om detta belopp består enbart underhållsstöd eller helt eller delvis av av inkomstgrundad barnpension. Vi föreslår att underhållsstödet till efterlevande barn inkomstprövas mot barnets inkomster enligt regler gäller för underhållssamma som stöd till barn till särlevande föräldrar. Detta innebär att inkomster över 48 000 kr reducerar underhållsstödet med 50 % överskjutande av belopp.

Omställningspension

Vi föreslår kapitel 10 inte någon förändring den personkrets

av som

i och för sig kan bli berättigad till omställningspension och särskild efterlevandepension. Detta innebär att rätten till omställningspension

liksom i dag i första hand bör grundas på äktenskapet rätt till men att sådan pension bör föreligga även för sammanboende har varit som gifta med varandra eller har, har haft eller väntar bam tillsamsom mans. I princip alla efterlevande är i förvärvsaktiv ålder då dödsfallet som inträffade kan antas ha behov ekonomisk kompensation under av en viss tidsperiod efter ett dödsfall. Det bör därför, på sätt samma som enligt nuvarande regler, finnas rätt till omställningspension under en inledande tidsperiod. Enligt nuvarande regler utges inledande omställningspension under månader efter dödsfallet. Vi sex anser att denna tid är för kort och föreslår att den förlängs till ett år.

18 Sammanfattning

Även med förlängning en av den generella omställningstiden

anser vi att det i vissa situationer finns behov

av ett omställningsskydd un-

der en längre tid än ett år. Detta kan generellt fallet då sett anses vara den efterlevande har vårdnaden och stadigvarande sammanbor om med barn i skolåldem. Vi föreslår därför att det skall införas möjen

lighet att uppbära förlängd omställningspension under tid

en av ytter-

ligare ett år efter den inledande omställningsperioden för efterlevande

som har vårdnaden och stadigvarande sammanbor med barn om som inte har fyllt 18 år.

Enligt nuvarande regler föreligger rätt till förlängd omställ-

ningspension så länge den efterlevande har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn inte har fyllt tolv år. Behov som av ett

förlängt omställningsskydd så länge den efterlevande vård

tar om

barn som ännu inte uppnått viss ålder föreligger alltjämt. Vid be-

en

dömningen av vilken åldersgräns bör avgörande för hur

som vara

länge detta behov kan anses föreligga bör enligt vår uppfattning beaktas att den förlängda omställningspensionen kan kom-

ses som ett plement till det regelsystem förälder ekonomisk

som ger en möjlighet

att avstå från förvärvsarbete eller minska sin arbetstid för hand att ta

om bam. Åldersgränsen för hur länge rätt till förlängd omställ-

ningspension alltid skall föreligga bör därför enligt vår uppfattning

anknyta till den rätt föräldern har att förkorta sin arbetstid

på grund av vård om barn. Vi föreslår därför förlängd att omställningspension

skall utges så länge det yngsta hemmavarande barnet inte har fyllt åtta

ar. Inkomstgrundad omställningspension både under den inledande

och den förlängda tiden skall enligt vårt förslag 55 %

utgöra av det

efterlevandepensionsunderlag som har beräknats för den avlidne.

Denna kompensationsnivå skall, till skillnad

från i dag, vara densam-

ma oberoende av barnpension samtidigt efter den avlidne

om utges eller inte.

Den inkomstgrundade omställningspensionen bör kompletteras med ett grundskydd. Detta grundskydd bör under den inledande

om-

ställningsperioden utformas med beaktande den efterlevande

av att under den första tiden efter dödsfallet kan ha antas ett särskilt stort behov av ekonomiskt stöd den avlidnes inkomstförhållanden. oavsett

Vi föreslår mot denna bakgrund den efterlevande under tid

att en av sex månader efter dödsfallet skall

vara berättigad till en garantipension som tillsammans med den inkomstgrundade omställningspensionen uppgår till två prisbasbelopp.

Den efterlevande bör även under den

förlängda omställningstiden vara berättigad till ett grundskydd, detta bör enligt vår uppfatt-

men

ning ligga på en lägre nivå än under den inledande omställningstiden. Vi föreslår att den efterlevande under den förlängda

omställningstiden

SOU 1998: 120 Sammanfattning 19

skall vara berättigad till garantipension skall konstruerad en som vara

enligt samma principer som gäller för ålderspensioneringens garanti-

pension. En efterlevande som inte är berättigad till någon inkomstgrundad omställningspension skall enligt vårt förslag ha rätt till en

garantipension om 1,5 prisbasbelopp basnivån. Denna basnivå skall avräknas krona för krona mot den efterlevandes inkomstgrundade

omställningspension såväl svensk utländsk så länge denna inte som

uppgår till mer än 1,15 prisbasbelopp. Inkomstrelaterad omställ-

ningspension däröver skall till endast 30 % reducera basnivån. Rätten till förlängd omställningspension skall, sätt samma som enligt nuvarande regler, inträda då rätten till inledande omställningspension upphör. Vi föreslår emellertid särskild regel när det en gäller rätten till garantipension till förlängd omställningspension. En efterlevande som efter de inledande månaderna omställningstisex av

den uppfyller villkoren för rätt till förlängd omställningspension eller särskild efterlevandepension skall redan vid denna tidpunkt ha rätt

till den garantipension kommer att utges till omställningspensiosom nen under den förlängda tiden. Vi föreslår att rätten till garantipension, såväl under den inledande

som under den förlängda omställningstiden, skall beroende

vara av den avlidnes faktiska och antagna framtida försäkringstid. För rätt till

oavkortad garantipension skall, sätt inom ålderspen-

samma som sioneringen, krävas att den avlidne kunnat tillgodoräknas 40 års försäkringstid i Sverige. Härvid bortses från tid före det år då den avlidne fyllde 16 år och efter det år den avlidne fyllde eller skulle ha fyllt

64 år. Försäkringstid skall i övrigt tillgodoräknas enligt i princip samma regler som gäller för garantipension inom ålderspensionssys-

temet.

Vi föreslår att efterlevande uppbär omställningspension

en som inte, såsom gäller enligt nuvarande regler, samtidigt skall kunna vara

berättigad till bostadstillägg enligt lagen 1994:308 bostads-

om tillägg till pensionärer. Såväl inkomstgrundad omställningspension garantipension till som sådan pension skall enligt vårt förslag beskattas enligt regler samma som gäller för förvärvsinkomster. Den nuvarande möjligheten till särskilt grundavdrag vid beskattningen skall alltså avskaffas.

Särskild efterlevandepension

Den personkrets som i och för sig skall kunna bli berättigad till särskild efterlevandepension bör på sätt enligt nuvarande samma som regler vara densamma som gäller för rätt till omställningspension. Vi

föreslår inte heller någon förändring beträffande den individuella behovsprövning som enligt nuvarande regler ligger till grund för bedömningen av rätt till särskild efterlevandepension. Vi emeller-

anser

20 Sammanfattning SOU 1998: 120

tid att rätten till särskild efterlevandepension bör begränsad till

vara

en ålderskategori som typiskt sett kan antas ha särskilda svårigheter

arbetsmarknaden. Vi föreslår därför att rätt till särskild efterlevandepension i den mån förmånsfonnen böra finnas kvar fortsätt- - anses ningsvis skall kunna tillkomma enbart efterlevande vid döds- - som fallet har fyllt 55 år.

Vi föreslår att särskild efterlevandepension skall kunna

utges enbart som hel eller halv fömiån beroende i vilken grad den efterleav

vandes förvärvsförrnåga är nedsatt. Den särskilda efterlevandepensionen bör beräknas enligt

samma

principer som föreslagit för förlängd omställningspension. Vi föreslår således att särskild efterlevandepension skall med 55 %

utges av

det efterlevandepensionsunderlag har beräknats för den avlidne.

som Den efterlevande skall vidare berättigad till garantipension vara en

enligt samma principer föreslagits gälla för beräkning garanti-

som av

pension till förlängd omställningspension. Särskild efterlevandepension skall, på sätt enligt

samma som nuvarande regler, minskas med andra sociala förmåner den efterlesom

vande uppbär vid sidan pensionen under förutsättning dessa

av att förmåner utges för tid och för nedsättning förvärvssamma samma av

förmågan som den särskilda efterlevandepensionen. Vi föreslår

att

denna minskning skall göras mot hela den sociala förmån den

som efterlevande uppbär, dvs. utan hänsyn till den avlidne haft endast att ett fåtal år med pensionsgrundande inkomster eller fåtal ett år med

försäkringstid för garantipension. Minskningen skall i första hand göras på garantipensionen.

Änkepension enligt Övergångsbestämmelser

Våra förslag kapitel 11 innebär änka att en som har beviljats änkepension på grund dödsfall inträffat före ikraftträdandet de av som av av oss föreslagna reglerna skall ha rätt till sådan änkepension även efter denna tidpunkt. Vi föreslår vidare änkepension skall kunna att nybeviljas enligt regler överensstämmer med gällande som nu över-

gångsbestämmelser även efter sagda tidpunkt. En utgångspunkt för vårt arbete har varit det inte skall göras någon förändring i sak för de kvinnor i dag uppbär änkepension på

som

grund av dödsfall före år 1990. Vidare har vår målsättning varit

att

skapa en modell för anpassningen de nuvarande övergångsreglema

av som ger kvinnor som är födda år 1944 eller tidigare, de oavsett om redan uppbär änkepension beviljats efter år 1989 eller de som om nybeviljas sådan pension efter ikraftträdandet våra förslag, av ett utfall enligt de reglerna i huvudsak utfallet enligt nya som motsvarar dagens änkepensionsbestämmelser. Beträffande kvinnor, födda yngre år 1945 eller senare, föreslår emellertid delvis andra regler.

Sammanfattning 21

Vi föreslår att inkomstrelaterad änkepension skall, även efter

ikraftträdandet av våra förslag, beräknas grundval den avlidnes

av intjänade ATP-poäng. Med en sådan lösning kommer änkepension som har beviljats grund av ett dödsfall som inträffat före ikraftträ-

dandet och änkepension nybeviljas efter denna tidpunkt alltjämt

som att beräknas samma underlag. Lösningen innebär vidare att storleken den inkomstrelaterade änkepensionen blir oförändrad i förhållande till dagens system. För att en sådan lösning skall kunna tillämpas även i de fall där den avlidne mannen kommer att få sin ålders-

pension beräknad helt eller delvis enligt det reformerade ålderspen-

sionssystemets regler och alltså endast till viss del eller inte alls från ATP-systemet, föreslår vi särskilda regler för att ett tilläggspensionsunderlag skall kunna beräknas även beträffande i dessa ålpersoner

derskategorier. Vi föreslår att änkepension i form folkpension och pensionstill-

av skott inte skall kunna utges efter den 31 december 2000. Vi föreslår också att möjligheterna till särskilt grundavdrag vid beskattningen skall avskaffas fr.0.m. den 1 januari 2001. Folkpensionens huvudförmån utgör i dag kompensation för det första basbeloppets inkomster. Dessa inkomster bör i pensionsrätts-

hänseende kompenseras även sedan möjligheten att utge folkpension

upphört. Detta bör ske genom ett tillägg till den inkomstrelaterade

änkepensionen i form tilläggspension med ett belopp motsva-

av som

rar 90 % av det gällande prisbasbeloppet, dvs. belopp

samma som

folkpensioneringens huvudförmån utgör i dag.

Genom pensionstillskott enligt nuvarande regler utfyllnad ges en

upp till ett visst belopp i de fall den avlidnes tilläggspension understi-

ger en viss nivå. Bl.a. för att motsvarande kompensation då reglerge na om pensionstillskott upphör att gälla föreslår vi att det till den inkomstgrundade änkepensionen änkegarantipension. Vi har i utges en vårt förslag till konstruktion sådan änkegarantipension tagit av en hänsyn till den nettoefffekt som det särskilda grundavdraget i dag kan innebära. Vi föreslår att änkegarantipensionen beräknas utifrån en

basnivå om 2,04 prisbasbelopp, vilket innebär änka efter

att en en man som inte har tjänat in rätt till någon ATP kommer berätatt vara

tigad till en beskattad änkegarantipension 2,04 prisbasbelopp.

om Basnivån avtrappas krona för krona mot den inkomstrelaterade änkepensionen så länge denna inte överstiger 1,49 prisbasbelopp. Inkomstrelaterad änkepension överstiger denna nivå beaktas enbart till som

30 % vid avtrappningen av basnivån.

Förslaget att ersätta de nuvarande reglerna folkpension och om

pensionstillskott med ett tillägg till tilläggspensionen och änkega-

en

rantipension skall enligt vår uppfattning tillämpas även för änkepen-

sion som beviljats på grund dödsfall inträffat före ikraftträav som

dandet av de föreslagna bestämmelserna. En konsekvens härav blir att

22 Sammanfattning SOU 1998: 120

änkepensioner som beviljats före ikraftträdandet måste räknas vid om ikraftträdandet.

Rätten till kompensation för det första basbeloppets inkomster

90 %-tillägget och rätten till änkegarantipension bör samma sätt som nuvarande folkpension och pensionstillskott beroende vara av den avlidnes antal år med intjänade ATP-poäng respektive år med försäkringstid för garantipension i huvudsak bosättningstid. Vi före-

slår att det för rätt till oavkortat 90 %-tillägg skall krävas att den avlidne har tillgodoräknats 30 år med pensionspoäng för ATP och att det för rätt till oavkortad änkegarantipension skall fordras minst 40 års försäkringstid. När det gäller änkepension som har beviljats grund av dödsfall före ikraftträdandet våra förslag föreslår av vi emellertid vissa särregler för att övergången från folkpension till de av oss föreslagna reglerna inte skall kunna leda till sänkning en av den årliga änkepensionen.

Vi föreslår att 90 %-tillägget och änkegarantipensionen skall inkomstprövas mot änkans inkomster enligt motsvarande egna regler som nu gäller för folkpension i form änkepension. Sådan inkomstav prövning skall emellertid inte ske under de första månaderna efter sex dödsfallet och skall inte heller ske under tid då änkan har vårdnaden om och sammanbor med bam under viss ålder.

Vi föreslår att kompensation för det första basbeloppets inkomster

och änkegarantipension skall, på den samma sätt som nuvarande folkpensionen inom änkepensioneringen, fram till dess kvinnan utges

fyller 65 år. Änkepension skall för tiden därefter, på i

samma sätt som dag, utges enbart i form tilläggspension. Denna änkepension av skall under vissa förutsättningar samordnas med änkans egen ålderspension som kan vara beräknad helt eller delvis enligt reformerade regler. Vi lämnar därför förslag till hur de nuvarande samordnings- och garantireglerna skall anpassas till det reformerade ålderspensionssystemet. Vi föreslår att kvinnor är födda år 1945 eller som senare och som nybeviljas änkepension efter år 2000 inte skall berättigade till vara änkegarantipension. Dessa kvinnor skall inte heller vara berättigade till bostadstillägg till pensionärer. Den inkomstrelaterade änkepensionen, dvs. tilläggspension och 90 %-tillägg, skall liksom tilläggspension enligt dagens regler för dessa kvinnor beräknas på grundval av den avlidne mannens intjänade ATP-poäng år 1989. t.o.m.

Övriga frågor

Vi lägger fram förslag anpassning om en av arbetsskadeförsäkringens efterlevandeförrnåner till de förslag vi lämnar som beträffande efter-

levandepensioneringen. Vi lägger vidare fram förslag hur de

om av oss föreslagna efterlevandepensionsförrnånema skall samordnas med

yrkesskadelivränta i form efterlevandelivränta av och hur dessa ef-

SOU 1998: 120 Sammanfattning 23

terlevandefönnåner skall påverkas att den efterlevande är föremål av för vård i kriminalvårdsanstalt kapitel 12. m.m. Vi föreslår också regler för förfarandet vid ansökan och utbeom

talning av efterlevandepension kapitel 13. De kostnadsberäkningar som vi låtit genomföra visar att våra för-

slag kommer att leda till ökade bruttokostnader. Bakgrunden härtill är

att vi föreslagit höjda bruttonivåer vid utfommingen de regler

av som

skall ersätta den nuvarande folkpensioneringen för i viss mån

att ta hänsyn till att möjligheten till särskilt grundavdrag vid beskattningen

inte längre skall finnas kvar för med efterlevandepension.

personer Sett ur ett nettoperspektiv kommer emellertid våra förslag snarare att

leda till minskade kostnader. Kostnadsminskningen kommer

successivt att bli större i takt med att antalet kvinnor nybeviljas änkesom pension minskar kapitel 14.

Vi föreslår att inkomstgrundad efterlevandepension, såväl reforrnerad efterlevandepension änkepension enligt Övergångsbestäm-

som

melser, skall finansieras genom efterlevandepensionsavgift enligt

en lagen 1981:691 om socialavgifter. Garantipension till omställ-

ningspension, särskild efterlevandepension och änkepension

samt underhållsstöd till efterlevande barn enligt lagen underhållsstöd om

skall finansieras med allmänna skattemedel. Vi föreslår inte någon förändring såvitt gäller finansieringen efterlevandeförmånema

av

inom arbetsskadeförsäkringen kapitel 15.

Ikraftträdande och Övergångsbestämmelser

Vi föreslår att lagen efterlevandepension skall träda i kraft den l

om januari 2001. Vid tidpunkt skall bestämmelserna efterlesamma om

vandepension i 8 och 14 kap. lagen 1961:381 allmän försäkring

om upphöra att gälla kapitel 16. Våra förslag såvitt avser änkepension har beviljats grund som av dödsfall före ikraftträdandet har framgått under rubriken Änkeovan

pension enligt övergångsbestämmelser. När det gäller barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension har bevil-

som jats grund dödsfall före ikraftträdandet föreslår vi följande. av Folkpension i form barnpension skall inte kunna efter den av utges

31 december 2000. Tilläggspension i form barnpension har

av som beviljats grund dödsfall inträffat före ikraftträdandet de av som av anpassade reglerna skall vid tidpunkt räknas samma om genom att ett

tillägg görs till tilläggspensionen med 25 % det gällande prisbas-

av beloppet. Härigenom ersätts den kompensation för det första basbeloppets inkomster folkpensionen tidigare för. De som svarat nya reglerna om underhållsstöd till efterlevande barn skall tillämpning ges

även för barn som har beviljats barnpension grund dödsfall före

av ikraftträdandet av våra förslag.

24 Sammanfattning SOU 1998: 120

Rätten till vid ikraftträdandet löpande omställningspensioner och särskilda efterlevandepensioner skall även efter ikraftträdandet bedömas enligt regler som motsvarar de nuvarande. Det innebär t.ex. att inledande omställningspension beviljats på grund dödsfall som av före den l januari 2001 skall utges under månader. En efterlevansex

de som uppfyller förutsättningarna härför är vidare berättigad till för-

längd omställningspension så länge det yngsta hemmavarande barnet inte har fyllt tolv år. En efterlevande uppfyller förutsättningarna som

för rätt till särskild efterlevandepension skall ha rätt till sådan pension

efter ikraftträdandet även inte har fyllt 55 år. om personen Reglerna om folkpension och pensionstillskott skall inte heller när

det gäller löpande efterlevandepensioner till efterlevande fin-

vuxna

nas kvar efter ikraftträdandet. Omställningspension och särskild ef-

terlevandepension skall därför räknas och skall efter ikraftträdanom

det av våra förslag bestå tilläggspension jämte ett tillägg till denna

av

med 90 % av prisbasbeloppet samt garantipension. Denna garanti-

en pension skall vara utformad enligt regler föreslagits för samma som

änkegarantipensionen.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 25

Författningsförslag

1 Förslag till Lag om efterlevandepension

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § I denna lag finns bestämmelser om efterlevandepension i form av barnpension, omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension.

2 § Barnpension utges enligt bestämmelser i 2 kap. till barn vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit. Omställningspension och särskild efterlevandepension utges enligt bestämmelser i 3 och 4 kap. till eller kvinna make har avliman vars dit. En efterlevande kvinna kan, i stället för eller utöver omställningspension och särskild efterlevandepension, ha rätt till änkepension enligt bestämmelser i 6 kap.

3§ Bampension, omställningspension och särskild efterlevande-

pension enligt denna lag utges inkomstgrundad förmån

som en

inkomstgrundad efterlevandepension. Denna beräknas grundval

av ett efterlevandepensionsunderlag enligt bestämmelser i 5 kap.

Som tillägg till eller ersättning för inkomstgrundad omställningspension och särskild efterlevandepension kan under vissa förutsättningar utges garantipension enligt bestämmelser i 3 och 4 kap.

4§ Änkepension enligt denna lag utges inkomstrelaterad

som en

förmån i form av tilläggspension och beräknas på grundval det

av underlag som anges i 6 kap. Som tillägg till eller ersättning för änkepension kan under vissa förutsättningar utges garantipension enligt bestämmelser i samma kapitel.

26 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

5 § En änka, som är född år 1944 eller tidigare och uppfyller som förutsättningarna för rätt till änkepension enligt 6 kap. 1-6 §§, har inte

rätt till efterlevandepension enligt 3 och 4 kap. En änka i 6

som avses

kap. 5 § har dock, om förutsättningarna härför är uppfyllda, rätt till

inkomstgrundad efterlevandepension enligt 3 och 4 kap.

I fråga om rätt till efterlevandepension för änka är född år

en som 1945 eller senare gäller, förutom bestämmelserna omställom

ningspension och särskild efterlevandepension i 3 och 4 kap., även

bestämmelserna i 6 kap. enligt vad där särskilt som anges. Är änka i andra stycket för månad en som avses samma berättigad till såväl änkepension enligt 6 kap. efterlevandepension i form som av

omställningspension eller särskild efterlevandepension, utges endast någon av de sistnämnda förmånerna änkepensionen

samt, om är stör-

re, sådan pension i den mån den överstiger omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.

6 § Rätten till garantipension till omställningspension och särskild

efterlevandepension samt till änkepension är beroende den avlid-

av nes försäkringstid enligt 3 kap. 8-9 §§ respektive 6 kap. 12-13 §§.

Rätt till garantipension föreligger endast försäkringstid

om en om minst tre år kan tillgodoräknas den avlidne.

7 § Garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension betalas ut endast till den är bosatt i som

Sverige. Detta gäller dock inte något annat är särskilt föreskrivet.

om Den som har börjat uppbära garantipension enligt denna lag men som till följd av bosättning utomlands inte längre har rätt att få garantipension utbetald till sig kan även i fortsättningen få garantipension om det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart oskäligt att inte betala ut garantipensionen.

8 § Inkomstgrundade förmåner enligt denna lag samt kostnader för administrationen av sådana förmåner skall finansieras efterlegenom

vandepensionsavgifter enligt lagen 1981:691 socialavgifter.

om

Garantipension till omställningspension, till särskild efterlevandepen-

sion och till änkepension samt kostnader för administrationen såav dana förmåner skall finansieras med allmänna skattemedel.

9 § I denna lag avses med prisbasbelopp det enligt 1 kap. 6 § lagen 1962:381 om allmän försäkring fastställda prisbasbeloppet.

10 § Den inkomstgrundade efterlevandepension eller tilläggspension i form av änkepension efterlevande uppbär skall vid ingången

som en av varje kalenderår räknas i enlighet med bestämmelserna i 5 kap. om

14 § lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 27

2 kap. Barnpension

l § Efterlevandepension i form barnpension utges till barn

av vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit.

Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett ut-

ländskt barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptions-

syfte, skall vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel barnet

anses som barn till denne.

2 § Rätt till barnpension har bam inte har fyllt 18 år. som Om ett barn som har fyllt 18 år bedriver studier rätt till som ger förlängt barnbidrag enligt lagen 1986:378 förlängt barnbidrag om

eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen 1973:349, har det rätt

till barnpension även för sådan tid, dock längst till och med juni må-

nad det år då barnet fyller 20 år. En förutsättning för rätt till barnpen-

sion enligt detta stycke är att barnet bedriver studier här som avses

när det fyller 18 eller återupptar sådana studier innan det fyller 19

ar. Med tid för studier enligt andra stycket skall likställas tid för ferier samt tid då barnet grund sjukdom inte kan bedriva sina studier. av

Ett barn som deltar i undervisning omfattar kortare tid än åtta

som veckor är inte grund bestämmelserna i andra stycket berättigat av till barnpension.

3 § Bampension för ett barn utgör, inte annat sägs i 4 för år om

räknat 30 procent det efterlevandepensionsunderlag i 5

av som anges

kap. Är flera barn berättigade till barnpension efter

den försäkrade, skall det nämnda procenttalet ökas med 20 för varje barn utöver det

första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet skall därefter fördelas

lika mellan barnen.

4 § Föreligger efter den avlidne samtidigt rätt till tilläggspension i form av änkepension för kvinna är född år 1944 eller tidigare, en som utgör barnpension efter den avlidne summan av 15 procent av det underlag i 6 kap. 7 § första stycket som anges och

25 procent av det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet. Är flera barn berättigade till barnpension

efter den avlidne, skall det i första stycket 1 nämnda procenttalet ökas med 10 för varje barn

utöver det första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet skall där-

efter fördelas lika mellan barnen.

Kan pensionspoäng för tilläggspension tillgodoräknas den avlidne för mindre än 30 år, skall vid beräkningen beloppet enligt första

av stycket 2 hänsyn tas endast till så stor del detta belopp av som svarar

28 Författningsförslag SOU 1998: 120

mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng tillgodoräknas honom eller henne och talet 30. Vid denna beräkning skall bestämmelserna i 13 kap. 2 § första stycket första meningen och andra stycket samt 3 § lagen 1962:381 om allmän försäkring tillämpas. Om den avlidne var född år 1927 eller tidigare skall vid beräkningen i stället gälla vad som föreskrivs i 6 kap. 14-16 §§ lagen 1998:674 om

inkomstgrundad ålderspension och 19-21 lagen 1998:675 om

införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Upphör i fall som avses i denna paragraf rätten till tilläggspension i form av änkepension, skall barnpension för tid därefter beräknas enligt 3

5 § Om flera bampensioner skall utges efter avliden och dessa en pensioner beräknade enligt 3§ sammantagna skulle överstiga det

efterlevandepensionsunderlag som anges i 5 kap., skall pensionerna

sättas ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag. Om såväl bampensioner beräknade enligt 3 § som inkomstgrundad omställningspension eller inkomstgrundad särskild efterlevandepension skall utges efter en avliden och dessa pensioner sammantagna

skulle överstiga efterlevandepensionsunderlaget, skall bampensioner-

na sättas ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar 80 procent av detta underlag.

6 § Om rätt för efterlevande barn att erhålla underhållsstöd finns bestämmelser i lagen 1999:000 om underhållsstöd.

3 kap. Omställningspension

Inkomstgrundad omställningspension

1 § Rätt till inkomstgrundad omställningspension har efterleen

vande make, som inte har uppnått 65 års ålder och som stadigvarande

sammanbodde med sin make vid dennes död, den efterlevande om vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under 18 år, som stod under vårdnad makarna eller endera dem, eller av av oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år fram till tidpunkten för dödsfallet. Med efterlevande make likställs den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med en icke gift man eller kvinna vid dennes död och som tidigare varit gift med eller har eller har haft eller då väntade barn med denne.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 29

2 § Rätten till omställningspension enligt 1 § tid tolv avser en av

månader räknat från tidpunkten för dödsfallet inledande omställ-

ningspension.

3 § Rätt till inkomstgrundad omställningspension har vidare, för tid efter det att rätten till inledande omställningspension har upphört,

en efterlevande som uppfyller villkoren i 1 den efterlevande har om vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 18 år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makamas hem förlängd omställningspension. Rätt till förlängd omställningspension tid tolv månader, avser en av dock längst till dess det yngsta bamet fyller 18 år. En efterlevande som avses i första stycket har dock alltid rätt till förlängd omställningspension enligt denna paragraf till dess det barnet fyller yngsta åtta år.

4 § Rätten till förlängd omställningspension upphör den efter-

om levande ingår äktenskap. Detsamma gäller den efterlevande om sta-

digvarande sammanbor med någon han eller hon har varit gift

som

med eller har eller har haft barn med.

5§ Inkomstgrundad omställningspension utgör för år räknat 55

procent av det efterlevandepensionsunderlag i 5 kap.

som anges

Garantipension till omställningspension

6§ En efterlevande make, uppfyller villkoren för rätt till insom komstgrundad omställningspension enligt 1-3 §§, har rätt till garantipension enligt vad som föreskrivs i 7-13 §§ och 1 kap. 6 och 7 §§.

7§ Till grund för beräkning garantipension till omställ-

av

ningspension skall ligga den inkomstgrundade omställningspension

som den efterlevande har rätt till. Med inkomstgrundad omställ-

ningspension härvid även efterlevandepension enligt utländsk

avses

lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt denna

lag.

8 § Garantipension till omställningspension skall beräknas med hänsyn till den försäkringstid kan tillgodoräknas den avlidne till som och med året före dödsfallet. Som försäkringstid skall härvid räknas sådan tid som utgör försäkringstid för garantipension enligt bestämmelserna i 2 kap. 1-4 §§, 5 § första stycket och 7 § lagen 1998:702 om garantipension.

30 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

Vid beräkning av sådan försäkringstid i 2 kap. 3 § lagen som avses om garantipension skall som försäkringstid för garantipension till omställningspension även tillgodoräknas bosättningstid i hemlandet fr.o.m. det år då den avlidne uppnått 16 års ålder till och med det år då han eller hon fyllde 24 år. Vid beräkning av sådan försäkringstid i 2 kap. 4 § lagen som avses om garantipension skall bestämmelsen i den paragrafens första stycket gälla även för medföljande bam när det gäller beräkning av försäkringstid för garantipension till omställningspension.

9 § Som försäkringstid för garantipension skall tillgodoräknas även tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då

den avlidne skulle ha fyllt 64 år framtida försäkringstid. Om den avlidne som försäkringstid inte kan tillgodoräknas minst

fyra femtedelar av tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet, skall framtida försäkringstid som tillgodoräknas så stor andel tiden från och med året för dödsfallet av till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år motsvarar som förhållandet mellan den försäkringstid kan tillgodoräknas från som och med det år då den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod. Vid beräkning enligt denna paragraf sätts försäkringstiden ned till närmaste antal hela månader.

10§ Rätt till garantipension till inledande omställningspension föreligger under en tid av sex månader räknat från tidpunkten för dödsfallet. Garantipension enligt denna paragraf skall, om inte annat anges i

13 för år räknat motsvara 2,0 gånger prisbasbeloppet basnivån.

Om den efterlevande har rätt till inkomstgrundad omställningspension, skall basnivån minskas med beloppet för den pensionen.

11 § Rätt till garantipension till inledande omställningspension föreligger vidare, för tiden efter det att rätten till sådan garantipension enligt 10 § har upphört, om den efterlevande då uppfyller förutsättningarna för rätt till förlängd omställningspension eller till särskild efterlevandepension. Rätt till sådan garantipension föreligger så länge rätt till inkomstgrundad inledande omställningspension enligt l och 2 föreligger, dock längst så länge förutsättningarna i 3 och 4 §§ är uppfyllda. Garantipension enligt denna paragraf utges med belopp som anges i 12 § andra och tredje styckena.

SOU 1998: 120 F örfattningsfärslag 31

12 § Rätt till garantipension till förlängd omställningspension före-

ligger så länge förutsättningarna för rätt till inkomstgrundad sådan

pension är uppfyllda. För en efterlevande i denna paragraf eller i 11 § och som avses som

helt saknar rätt till inkomstgrundad omställningspension eller

vars

inkomstgrundade omställningspension understiger 1,15 gånger pris-

basbeloppet skall, om inte annat i 13 garantipensionen för år anges

räknat motsvara 1,5 gånger prisbasbeloppet basnivån minskat med ett belopp som motsvarar den inkomstgrundade omställningspensio-

nen. För en sådan efterlevande i andra stycket och har som anges som

rätt till inkomstgrundad omställningspension överstiger

som 1,15

gånger prisbasbeloppet skall garantipensionen

för år räknat motsvara

mellanskillnaden mellan 0,35 gånger prisbasbeloppet

och 30 procent

av den inkomstgrundade omställningspension som överstiger 1,15 gånger prisbasbeloppet.

13 § För en avliden inte kan tillgodoräknas 40 års

som försäkringstid

för garantipension enligt 8 och 9 §§ skall basnivån för garantipension enligt 10 § eller 12 § avkortas till så andel 2,0

stor av gånger prisbas-

beloppet i fall i 10 § och 1,50

som avses gånger prisbasbeloppet i fall

som avses i 12 § som mot förhållandet mellan det antal år för svarar

vilka försäkringstid kan tillgodoräknas och talet 40. Nivån 1,15 gånger prisbasbeloppet samt beloppet 0,35 gånger prisbasbeloppet för beräkning av garantipension till omställningspension enligt 12 § skall

avkortas på motsvarande sätt.

Omställningspension efter fiera avlidna

14 § Är någon för månad samma berättigad till omställningspension

efter flera avlidna, utges endast pensionen jämte garantipension till den efter den sist avlidne eller,

om pensionsbeloppen är olika höga,

det högsta av dem.

4 kap. Särskild efterlevandepension

inkomstgrundad särskild efterlevandepension

1 § Rätt till särskild efterlevandepension har efterlevande

en som

uppfyller villkoren för rätt till omställningspension enligt 3 kap.

1 § och som vid dödsfallet uppnått 55 års ålder, den efterlevandes om möjligheter att bereda sig inkomst för honom eller henne genom ett lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften alltsedan makens död

och nedsättningen beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt

hälsa

32 Författningsförslag sou 1998:120

eller annan därmed jämförlig omständighet som kan antas vara inte

endast kortvarig. Rätten till särskild efterlevandepension inträder vid den tidpunkt då rätten till omställningspension upphör.

2§ En efterlevande make, vars möjlighet att bereda sig inkomst

genom arbete är helt nedsatt, skall erhålla hel särskild efterlevande-

pension. Är den efterlevandes möjlighet bereda sig inkomst

att genom arbete inte helt nedsatt men är nedsatt med minst hälften, skall utges halv pension.

3 § I fråga om särskild efterlevandepension skall, vid bedömande i

vad mån förvärvsmöjligheten är nedsatt, beaktas den efterlevandes

möjlighet att bereda sig inkomst genom sådant arbete som motsvarar hans eller hennes krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras med hänsyn till utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra därmed jämförliga omständigheter.

4 § Innan beslut meddelas i fråga rätt till särskild efterlevande-

om

pension skall den allmänna försäkringskassan undersöka det finns

om

skäl att vidta åtgärder för att förbättra den efterlevandes möjlighet att

bereda sig inkomst genom arbete. Finner försäkringskassan att sådan

åtgärd behövs, skall kassan se till att den vidtas. Detta skall gälla även

vid omprövning av rätt till särskild efterlevandepension.

5 § Som villkor för rätt till särskild efterlevandepension får uppställas att den efterlevande skall genomgå yrkesinriktad rehabilitering,

arbetsmarknadsutbildning eller annan utbildning eller medverka vid annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Ett sådant villkor får även avse

skyldighet för den efterlevande att vara anmäld arbetssökande som

hos den offentliga arbetsförmedlingen och att anta erbjudet lämpligt

arbete. Som villkor för rätt till särskild efterlevandepension får vidare föreskrivas att den efterlevande skall under högst 30 dagar vara intagen visst sjukhus eller underkasta sig undersökning viss läkare. För av

kostnader som uppstår med anledning av en sådan föreskrift skall

ersättning lämnas i enlighet med vad regeringen förordnar.

6 § Särskild efterlevandepension utges inte med anledning sådan

av

nedsättning av förvärvsmöjligheten för vilken den efterlevande är berättigad till sjukpenning eller egenlivränta enligt lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utges enligt annan författning eller på grund regeringens förordnande.

av

SOU 1998: 120 F

örfattningsfärslag 33

Om den efterlevande uppbär ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension eller har rätt till omställningspension enligt denna lag, utges inte särskild efterlevandepension.

Vad som föreskrivs i första och andra styckena gäller även beträffande motsvarande förmån utges till den efterlevande

som på grundval av utländsk lagstiftning.

7§ Bestämmelserna i 3 kap. 4§ gäller även i fråga särskild

om

efterlevandepension.

8 § Särskild efterlevandepension kan begränsas till

viss tid. Rätten till sådan pension skall omprövas när det finns skäl till det, dock

minst en gång vart tredje år. Omprövningen får inte medföra höjning av en beviljad särskild efterlevandepension.

9 § Om möjligheten att bereda sig inkomst genom arbete väsentligt förbättras för efterlevande uppbär särskild

en som efterlevandepen-

sion, skall pensionen dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen.

Kan det antas att förbättringen inte kommer

att bestå avsevärd tid,

får förordnas att den särskilda efterlevandepensionen

skall dras in

eller minskas för viss tid. Finns det anledning

att anta detta redan vid

prövning av ansökan särskild efterlevandepension, får förordnas

om att pensionen helt eller delvis skall hållas inne för viss tid. Ett sådant

förordnande får högst tid år.

avse en av ett

10 § Inkomstgrundad särskild efterlevandepension

utgör för år räk-

nat 55 procent av det efterlevandepensionsunderlag i 5

som anges

kap.

Garantipension till särskild efterlevandepension

11 § En efterlevande make, uppfyller villkoren för som rätt till in-

komstgmndad särskild efterlevandepension, har till garantipen-

rätt sion enligt vad som föreskrivs i 12 § och 1 kap. 6 och 7 §§.

12 § Garantipension till särskild efterlevandepension

beräknas enligt

motsvarande regler gäller för beräkning garantipension

som av till

omställningspension enligt 3 kap. 12§ andra och tredje styckena. Bestämmelserna i 3 kap. 7-9 och 13 §§ gäller i även fråga om garantipension till särskild efterlevandepension.

34 Författningsförslag SOU 1998: 120

Minskning av särskild efterlevandepension

13 § Om någon för samma tid och för samma nedsättning av förvärvsmöjligheten har rätt såväl till inkomstgrundad särskild efterle-

vandepension eller garantipension till sådan pension som till någon av

nedan uppräknade förmåner, skall summan av den inkomstgrundade särskilda efterlevandepensionen och garantipensionen minskas med den andra förmånens belopp. Minskning skall göras med förtidspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, dagpenning från arbetslöshetskassa, vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen 1973:349 eller lagen 1983:1030 om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt utbildningsbidrag, samt timersättning vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda Särvux.

Bestämmelserna i första stycket gäller även i fråga om motsvaran-

de förmån utges till den efterlevande grundval utländsk som av lagstiftning.

14 § Minskning enligt 13 § skall i första hand göras på garantipensionen.

5 kap. Underlag för beräkning av inkomstgrundad efterlevandepension

Inledande bestämmelser

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om beräkning av inkomst-

grundad barnpension, omställningspension och särskild efterlevande-

pension inkomstgrundad efterlevandepension. Regler om beräkning av änkepension finns i 6 kap.

2 § Inkomstgrundad efterlevandepension efter avlidna som är födda år 1938 eller senare beräknas grundval av det efterlevandepensionsunderlag som fastställs för den avlidne enligt bestämmelserna i 3-11 §§. Såvitt gäller avlidna som är födda under något av åren 1938- 1953 finns härutöver särskilda bestämmelseri 12 och13 §§. Inkomstgrundad efterlevandepension efter avlidna som är födda år 1937 eller tidigare beräknas enligt de bestämmelser som anges i 14- 16 §§.

SOU 1998: 120

Färfattningsförslag 35

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna är födda år 1938

som eller senare

3 § Till grund för beräkning inkomstgrundad av efterlevandepen-

sion efter avlidna är födda år 1938 eller som senare skall läggas den

avlidnes pensionsbehållning för inkomstpension

enligt lagen

1998:674 om inkomstgrundad ålderspension beräknad enligt

4 och

5 §§ faktisk pensionsbehållning under samt, förutsättningar som anges i 6 även ett belopp som motsvarar summan av de årliga pen-

sionsrätter som enligt bestämmelserna i 7 § kan tillgodoräknas den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år antagen pensionsbe-

hållning.

4 § Faktisk pensionsbehållning enligt

3 § utgörs av summan av de

pensionsrätter för inkomstpension, beräknade enligt

4 kap. 2-4

lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension,

om som kan tillgodoräknas den avlidne till och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade sedan dessa pensionsrätter omräknats enligt bestämmelserna i 5 kap. 7 och 9 §§ lag. Pensionsrättema samma skall därvid beräknas den avlidne tillgodoräknats som om endast pen-

sionsrätt för inkomstpension och denna

som om utgjort 18,5 % av

pensionsunderlaget.

5 § Vid beräkningen faktisk

av pensionsbehållning skall hänsyn tas till pensionsbehållning härrör från pensionsgrundande

som belopp för

plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 § lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension och från pensionsgrundande

belopp för föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 § lag endast under

samma förutsättning

att den avlidne till och med den 31 december året före det år då döds-

fallet inträffade, eller på grund beräkning enligt

av andra stycket, kan tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst som för ettvart av minst

fem år uppgått till lägst två gånger det för

respektive intjänandeår

gällande inkomstbasbeloppet.

Vid tillämpning första stycket skall med

av pensionsgrundande

inkomst likställas pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt

3 kap. 4§ lagen om inkomstgrundad ålderspension. Vid

denna till-

lämpning skall hänsyn tas även till år för vilket

antagen pensionsbe-

hållning skall beräknas, under förutsättning medeltalet

att av de pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande

belopp för förtids-

pensionärer fastställts för den avlidne för de som fem år som enligt

7 § skall läggas till grund för beräkningen

av antagen pensionsbehåll-

ning uppgår till minst två gånger det för året före dödsfallet

gällande

inkomstbasbeloppet.

36 Författningsförslag SOU 1998: 120

6 § Om dödsfallet har inträffat före det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år och pensionsrätt för inkomstpension enligt lagen

1998:674 inkomstgrundad ålderspension har fastställts för den

om avlidne för minst de fem kalenderåren närmast före det år då tre av

dödsfallet inträffat, skall en antagen pensionsbehållning beräknas

enligt bestämmelserna i 7 och 8 §§. Vid tillämpning av första stycket skall hänsyn tas till pensionsrätt

härrör från pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt

som 3 kap. 8§ lagen om inkomstgrundad ålderspension och från pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn enligt 3 kap. 10 § lag endast under förutsättning att det för den avlidne till och samma med den 31 december året för det år då dödsfallet inträffade, eller grund beräkning enligt 5 § andra stycket, kan tillgodoräknas penav sionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp för förtids-

pension för ettvart minst fem år uppgått till lägst två gånger

som av det för respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet.

7 § Antagen pensionsbehållning utgör ett belopp som svarar mot summan av de årliga pensionsrätter som kan tillgodoräknas den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år. Pensionsrätten för vart och ett av dessa år skall beräknas på ett pensionsunderlag som svarar mot medeltalet av de pensionsunderlag enligt 4 kap. 2 § lagen

1998:674 om inkomstgmndad ålderspension som kan tillgodoräknas den avlidne för vart och ett av de fem år som närmast föregått det år

då dödsfallet inträffade. Vid beräkningen av nämnda medeltal bortses från de två år för vilka pensionsunderlaget är högst respektive lägst.

8 § Vid beräkningen av antagen pensionsbehållning skall pensions-

rätter enligt 7 § beräknas som om all pensionsrätt utgör pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt utgjort 18,5 % av pensionsunderlaget. Om inkomstindex enligt 1 kap. 5 § lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension förändrats från ett av de fem åren närmast före dödsfallet som avses i 7 § till ingången av det år då dödsfallet inträffat, skall före beräkningen av det i 7 § nämnda medeltalet pensionsunderlaget för det året räknas om med hänsyn till denna förändring.

9 § Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 65 år skall till grund för beräkning efterlevandepension läggas den avav

lidnes pensionsbehållning, beräknad enligt bestämmelserna i 4 och

5 §§, tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 64 år. som

Denna pensionsbehållning skall räknas med inkomstindex till

om ingången av det då den avlidne fyllde 65 år och skall från och med årsskiftet därefter räknas om i enlighet med bestämmelsen i 5 kap.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 37

14 § lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension till ingång-

en av det år då dödsfallet inträffade.

10 § Om den avlidne har tagit ut inkomstpension före den månad då

han eller hon fyllt eller skulle ha fyllt 65 år, skall till grund för beräk-

ningen av faktisk pensionsbehållning läggas den avlidnes pensionsbehållning beräknad som om något uttag inkomstpension inte hade

av gjorts.

11 § Underlaget för beräkning årlig efterlevandepension

av

efterlevandepensionsunderlaget skall beräknas genom att

summan

av faktisk pensionsbehållning och pensionsbehållning divide-

antagen ras med ett delningstal.

Vid beräkning enligt första stycket skall tillämpas det delningstal för beräkning av inkomstpension det år då dödsfallet inträffade

som gäller enligt bestämmelserna i 5 kap. 12§ lagen 1998:674 inom

komstgrundad ålderspension för försäkrade i januari år

som samma fyllde 65 år.

Särskilda bestämmelser avseende avlidna födda åren 1938-1953

12 § Vid beräkning av faktisk pensionsbehållning och

antagen pen-

sionsbehållning för en avliden född under något åren

som var av 1938-1953 skall hänsyn inte tas till minskning pensionsrätt för av

inkomstpension enligt 4 kap. 6 § lagen 1998:674 inkomstgrun-

om

dad ålderspension.

13 § Underlaget för efterlevandepension efter avlidna födda

som är

under något av åren 1938-1953 skall beräknas hänsyn till tillägg

utan

enligt 6 kap. 9 § lagen 1998:674 inkomstgrundad om ålderspension.

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som är födda år 1937

eller tidigare

14 § I fråga om efterlevandepensionsunderlag för avlidna

som är födda år 1937 eller tidigare skall, i stället för vad som anges i 3-13 §§, gälla vad som föreskrivs i 15-16 §§.

15 § Efterlevandepensionsunderlag skall i fall

som avses i 14 § utgöra, om inte annat följer bestämmelserna i 16 60 av procent av produkten av det för dödsfallsåret gällande

prisbasbeloppet och medeltalet av de pensionspoäng för tilläggspension tillgodoräknats

som den avlidne sedan tillägg till denna medelpoäng gjorts med pensionsen

poäng. Om pensionspoäng tillgodoräknats för än 15 år, beaktas

mer vid beräkningen närrmda medeltal enbart de 15 år för vilka de högav

38 Författningsförslag SOU 1998: 120

sta poängtalen tillgodoräknats. Härvid tillämpas bestämmelsen i 22 § lagen 1998:675 om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension. I fall då dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllt 65 år skall beräkningen av efterlevandepensionsunderlaget ske, i stället för grundval av prisbasbeloppet för dödsfallsåret, med tilllämpning av reglerna i 6 kap. 4 och 12 §§ lagen 1998:674 om in-

komstgrundad ålderspension.

16 § Om den avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension för färre än 30 år, skall vid beräkningen enligt 15 § hänsyn tas endast till så stor del av den där angivna produkten som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats och talet 30. Om den avlidne var född år 1927 eller tidigare skall vid beräkning enligt första stycket även tillämpas bestämmelserna i 6 kap. 14-16

lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension och 19-21 §§

lagen 1998:675 om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension.

6 kap. Änkepension

Rätt till tilläggspension i form änkepension

av

1 § Är avliden vid sitt frånfälle berättigad till tilläggspension i en form av förtidspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring

eller till inkomstgrundad ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension eller skulle han, fall som avses i 13

om kap. 1 § förstnämnda lag varit för handen vid tidpunkten för dödsfal-

let, ha varit berättigad till förtidspension, har hans efterlevande rätt

till tilläggspension i form av änkepension enligt vad som sägs i 2 och 3 samt 7-10 §§. Rätt till tilläggspension i form av änkepension föreligger endast om det för den avlidne kan tillgodoräknas pensionspoäng för tilläggspension för minst tre år.

2 § Rätt till tilläggspension i form änkepension tillkommer, av om

inte annat sägs i andra stycket, en änka som vid utgången av år 1989

samt även vid tidpunkten för dödsfallet var gift med den avlidne, om äktenskapet vid tidpunkten för dödsfallet hade varat minst fem år och ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år, eller den avlidne efterlämnar barn som också är barn till änkan. Änkor är födda år 1945 eller har rätt till tilläggspension som senare i form av änkepension endast under förutsättning att villkoren enligt

SOU 1998: 120

F örfattningsförslag 39

första stycket var uppfyllda vid utgången år 1989 och har varit

av det oförändrade fram till tidpunkten för dödsfallet.

3 § Tilläggspension i form änkepension skall dras in, av om den

pensionsberättigade ingår äktenskap. Upplöses äktenskapet innan

det bestått i fem år, skall pensionen börja betalas ut på nytt.

Rätt till garantipension till änkepension

4 § Rätt till garantipension enligt 11-16 §§ tillkommer en änka som är född år 1944 eller tidigare, för tid före den månad då hon fyller 65

år, om hon vid utgången år 1989 och vid tidpunkten

av även för dödsfallet var gift med den avlidne vid sistnämnda samt tidpunkt har vårdnaden och stadigvarande sammanbor om med barn under 16 år, vid makens död stadigvarande som vistades i makamas hem eller hos änkan, eller

har fyllt 36 och varit gift med den avlidne i minst fem år.

Upphör rätt till änkepension på grund bestämmelserna

av att i första stycket l inte längre är uppfyllda,

skall vid bedömningen rätt

av till pension enligt 2 avlidit anses som om mannen då rätten till pen-

sion enligt 1 upphörde samt äktenskapet

varat till nämnda tidpunkt.

5§ Med en änka likställs i fråga till

om rätt garantipension en kvinna som, utan att gift, stadigvarande vara sammanbodde med en icke gift man vid dennes död och tidigare varit gift som med honom eller har eller har haft bam med honom.

Den tid under vilken kvinnan oavbrutet sammanbott med mannen fram till tidpunkten för dennes död skall vid

tillämpningen av 4§

första stycket 2 likställas med tid varunder

äktenskap bestått.

6 § En änka har inte rätt till garantipension efter en man från vilken hon vid dennes död levde åtskild, kvinnan efter det sammanlevom naden med mannen upphörde stadigvarande sammanbott med en annan man med vilken hon varit gift eller har eller har haft bam.

Rätt till garantipension upphör den

om pensionsberättigade ingår äktenskap eller stadigvarande sammanbor med med vilken

en man

hon varit gift eller har eller har haft bam. Upplöses äktenskapet innan

det bestått i fem år eller upphör samboendet inom samma tid, skall garantipensionen börja betalas på

ut nytt, om förutsättningarna i öv-

rigt för rätt till sådan pension alltjämt för handen. är

40 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

Beräkning tilläggspension i form änkepension till kvinnor som

av av

inte har hllt 65 år

7 § Tilläggspension i form av änkepension till en änka som är född år 1944 eller tidigare utgör, för tid före det änkan har fyllt 65 år, om inte annat följer av 9 och 10 samt 19-22 §§, för år räknat summan av 40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension enligt 2 kap. efter honom, 35 procent av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2§ första stycket första meningen och andra stycket samt 3§ lagen 1962:381 om allmän försäkring den avlidne berättigad till eller skulle ha varit berättigad till som var rätt till sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet om eller, den avlidne uppbar eller hade fyllt 65 år och var berättigad om

till inkomstgrundad ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension, av sådan pension beräknad enligt 6 kap.

2 § 12 och 14-16 inkomstgrundad ålderspension §§ lagen om och 19-22 lagen 1998:675 om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension, och 90 procent av det för dödsfallsåret gällande prisbasbeloppet. För rätt till tilläggspension i form änkepension enligt första av stycket 2 krävs, utöver vad som anges i l och 2 §§, att förutsättningarna i 4 § är uppfyllda för änkan. Om den avlidne mannen född år 1954 eller senare beräknas var tilläggspensionen enligt första stycket 1 mannen erhållit hel som om

förtidspension vid ingången av år 2001. Därvid skall bestämmelserna

i 13 kap. 2 § första stycket första meningen och andra stycket samt 3 § lagen om allmän försäkring tillämpas.

8 § Tilläggspension i form änkepension till änka som är född

av en år 1945 eller senare utgör, för tid före det änkan har fyllt 65 år, ett belopp som motsvarar vad som skulle ha utgetts till kvinnan om manhade avlidit vid utgången år 1989. Vid beräkningen av sådan nen av änkepension tillämpas, vid den angivna tidpunkten inte om mannen

var berättigad till ålderspension enligt 12 kap. lagen 1962:381 om

allmän försäkring i det kapitlets dåvarande lydelse, 7 § första stycket. Härvid skall dock beloppet enligt 7 § första stycket 1 alltid beräknas grundval av den förtidspension som skulle ha utgetts till mannen

denne blivit berättigad till hel sådan pension vid utgången av

om 1989 och pensionen då hade beräknats med tillämpning av 13 kap. 3 § lagen om allmän försäkring. Om mannen vid den angivna tidpunkten var berättigad till tilläggspension i form av ålderspension, skall beloppet enligt 7 § första stycket 1 beräknas med tillämpning av 12 kap. 2 § första och andra styckena lagen om allmän försäkring i dessa lag-

rums lydelse vid utgången av år 1989.

SOU 1998: 120 Färfattningsförslag 41

Rätt till tilläggspension enligt 7 § första stycket 2 föreligger för en änka som avses i första stycket endast under förutsättning att villko-

ren enligt 4 § första stycket var uppfyllda vid utgången år 1989 och

av har varit det oförändrade fram till tidpunkten för dödsfallet. Beloppet enligt 7 § första stycket 2 beräknas för sådan änka med tillämpning en av 9 § och 10 § första stycket första meningen samt andra och tredje styckena. Vid beräkningen enligt 10 § skall därvid hänsyn tas endast

till det antal år med pensionspoäng tillgodoräknats den avlidne

som mannen till och med år 1989.

9 § Föreligger rätt till tilläggspension i form änkepension enligt av 7 § första stycket 2 med tillämpning 4 § första stycket 2 och hade av den pensionsberâttigade inte fyllt 50 år vid död eller vid den mannens tidpunkt som avses i 4 § andra stycket, skall beloppet enligt 7 § första stycket 2 minskas med femtondel för varje år varmed antalet år en som den pensionsberättigade fyllt vid död eller vid den tidmannens punkt som avses i 4 § andra stycket understiger 50.

10§ För en avliden som inte kan tillgodoräknas pensionspoäng för

tilläggspension för minst 30 år, skall vid beräkningen enligt 7 § första stycket 2 hänsyn tas endast till så stor del där nämnda belopp av som svarar mot förhållandet mellan det antal för vilka pensionspoäng tillgodoräknas honom och talet 30. Vid denna beräkning skall bestämmelserna i 13 kap. 2 § första stycket första meningen och andra stycket samt 3 § lagen 1962:381 allmän försäkring tillämpas. om Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall gälla vad som föreskrivs i 6 kap. 14-16 §§ lagen 1998:674 inkomstgrunom

dad ålderspension och 19-21 §§ lagen 1998:675 införande

om av

lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som avses i 9

Beräkning av garantipension, m.m.

11§ Till grund för beräkning garantipension skall ligga den

av tilläggspension i form änkepension tillkommer änkan. Med av som tilläggspension i form av änkepension härvid även efterlevanavses depension enligt utländsk lagstiftning inte är att likställa med som garantipension enligt denna lag. Har en änka, som är berättigad till garantipension till änkepension

rätt till inkomstgrundad omställningspension eller inkomstgrundad särskild efterlevandepension men däremot inte till tilläggspension i form av änkepension, skall den inkomstgrundade omställningspensio-

nen eller den inkomstgrundade särskilda efterlevandepensionen ligga

till grund för beräkning garantipensionen till änkepension.

av

42 Författningsförslag SOU 1998: 120

Om en änka för tid före den månad då hon fyller 65 år uppbär ål-

derspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension som skall samordnas med tilläggspension i form av änkepension enligt bestämmelserna i 20 och 21 §§, skall beräkningen av garanti-

pension göras med hänsyn till änkepensionen före nämnda samordning.

12 § Garantipension till änkepension skall beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas den avlidne till och med

året före dödsfallet. Som försäkringstid skall härvid räknas sådan tid som utgör försäkringstid enligt bestämmelserna i 2 kap. l-4 §§, 5 §

första stycket och 7 § lagen 1998:702 garantipension. om

Vid beräkning av sådan försäkringstid som avses i 2 kap. 3 § lagen om garantipension skall som försäkringstid för garantipension till

änkepension även tillgodoräknas bosättningstid i hemlandet från och

med det år då den avlidne uppnått 16 års ålder till och med det år då

han fyllde 24 år. Vid beräkning av sådan försäkringstid i 2 kap. 4 § lagen som avses om garantipension skall bestämmelsen i den paragrafens första stycke gälla även medföljande barn när det gäller beräkning försäkringstid av för garantipension till änkepension.

13 § Som försäkringstid tillgodoräknas även tid från och med det år

då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha

fyllt 64 år framtida försäkringstid. Om den avlidne inte kan tillgodoräknas minst fyra femtedelar

av

tiden från och med det år då han fyllde 16 år till och med året före dödsfallet som försäkringstid, skall framtida försäkringstid till-

som godoräknas så stor andel tiden från och med året för dödsfallet till av och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år motsvarar som

förhållandet mellan den försäkringstid kan tillgodoräknas från

som och med det år då den avlidne fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod. Vid beräkning enligt denna paragraf sätts försäkringstiden ned till närmaste antal hela månader.

14 § För en änka som helt saknar rätt till tilläggspension i form av änkepension eller vars tilläggspension i form änkepension underav

stiger 1,49 gånger prisbasbeloppet skall, inte annat i 15 och

om anges

16 §§, garantipensionen per år räknat motsvara 2,04 gånger prisbas-

beloppet basnivån minskat med den nämnda tilläggspensionen. För en änka, som har rätt till tilläggspension i form änkepension av

som överstiger 1,49 gånger prisbasbeloppet, skall garantipensionen per år räknat motsvara mellanskillnaden mellan 0,55 gånger prisbas-

SOU 1998: 120 Författningsförslag 43

beloppet och 30 procent den del tilläggspensionen överstiav av som

ger 1,49 gånger prisbasbeloppet.

15 § Utges garantipension med tillämpning 4 § första stycket 2

av

och hade den pensionsberättigade inte fyllt 50 år vid död

mannens eller vid den tidpunkt i 4 § andra stycket, skall garantipensom avses

sionens basnivå 2,04 gånger prisbasbeloppet minskas med

om en femtondel för varje år varmed antalet år änkan fyllt vid som mannens död eller vid nämnda tidpunkt understiger 50. Motsvarande avkort-

ning skall göras beloppen 1,49 respektive 0,55 gånger prisbasbe-

av loppet.

16 § För en avliden inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid som för garantipension skall garantipensionens basnivå avkortas till så stor

andel av 2,04 gånger prisbasbeloppet förhållandet

som svarar mot

mellan det antal år för vilka försäkringstid kan tillgodoräknas den

avlidne och talet 40. Motsvarande avkortning skall beloppen göras av

1,49 respektive 0,55 gånger prisbasbeloppet.

Avkortning enligt denna paragraf skall ske efter sådan minskning som avses i 15

Inkomstprövning

17 § Tilläggspension i form änkepension enligt 7 § första stycket

av 2 samt garantipension till änkepension skall minskas med...

18 § Minskning änkepension enligt 17 § skall inte göras för tid

av en av sex månader räknat från tidpunkten för dödsfallet.

Sådan minskning skall inte heller göras för ytterligare 18 månader

räknat från dödsfallet, änkan har vårdnaden och stadigvarande om om sammanbor med barn under 18 år, vid dödsfallet stadigvarande som vistades i makarnas hem.

Minskning enligt 17 § skall inte heller göras för tid då änkan har

vårdnaden och stadigvarande sammanbor med barn under åtta år, om som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem.

Beräkning av tilläggspension i form änkepension till kvinnor

av som fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära inkomstgrundad ålderspension

19 § För änkor har fyllt 65 år eller dessförinnan börjat uppbära som

ålderspension enligt lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspen-

om

sion skall tilläggspension i form änkepension beräknas enligt

av

44 Föifattningsförslag SOU 1998: 120

7 § första stycket om änkan är född år 1929 eller tidigare,

7 § första stycket 1 och 20-21 §§, änkan är född under något

om av åren 1930-1944, eller 8 § första stycket och 20-22 §§, dock utan sådant belopp som avses i 7 § första stycket om änkan är född år 1945 eller senare.

20 § Om en änka, som är född under något åren 1930-1953, har

av rätt till tilläggspension i form av änkepension och för månad samma

får inkomstgrundad ålderspension enligt 6 kap. lagen 1998:674

om

inkomstgrundad ålderspension, skall tilläggspension i form änke-

av

pension utges endast i den mån den överstiger ålderspensionen. Vid beräkning av änkans inkomstgrundade ålderspension skall bestäm-

melserna i 6 kap. 2 § första stycket 3 och 4 §§, 5 § första stycket, 12 § och 14-16 nämnda lag tillämpas.

En änka som avses i första stycket och som är född under något

av åren 1930-1944 har dock, oavsett vad som anges i första stycket, rätt till tilläggspension i form av änkepension med sådant belopp att den-

na, tillsammans med änkans inkomstgrundade ålderspension, motsvarar en viss andel av summan kvinnans inkomstgrundade ålderspen-

av sion beräknad enligt första stycket och den tilläggspension för den avlidne mannen som avses i 7 § första stycket Denna andel utgör 60 procent om kvinnan är född år 1930, 58 procent kvinnan är om född år 1931, 56 procent om kvinnan är född år 1932, 54 procent om kvinnan är född år 1933, 52 procent kvinnan är född år 1934 och om 50 procent om kvinnan är född under något åren 1935-1944. av Tilläggspension i form änkepension får emellertid inte med stöd av av denna regel utbetalas med högre belopp än vad följer 7§ som av första stycket

21 § Vid tillämpning bestämmelserna i 20 § skall, änkan tar

av om

ut inkomstgrundad ålderspension där vid tid-

som avses en senare punkt än från och med den månad då hon fyllt 65 år, hänsyn tas till

den inkomstgrundade ålderspension, beräknad enligt bestämmelserna

i 20 § första stycket, skulle ha utbetalats rätt därtill hade insom om trätt från och med nämnda månad. Vidare skall, då kvinnan gjort un-

dantagande från försäkringen för tilläggspension, hänsyn tas till den tilläggspension i form ålderspension skulle ha utgetts

av som om undantagande inte skett. Motsvarande skall gälla pensionpoäng om grund av underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats eller har minskats.

22§ Om änka år född år 1954 eller har rätt till en som senare tilläggspension i form änkepension och för månad får inav samma

komstgrundad ålderspension enligt lagen 1998:674 inkomst-

om

SOU 1998: 120 Författningsförslag 45

grundad ålderspension, utges änkepensionen endast i den mån den överstiger ålderspensionen. Härvid tillämpas bestämmelserna i 21

Vid beräkningen enligt första stycket skall ett tillägg om en pensionspoäng enligt 4 kap. 8 § lagen om inkomstgrundad ålderspension göras till det underlag vilket tilläggspensionen i form av änkepension skall beräknas innan samordning sker med kvinnans inkomstgrundade ålderspension. På detta tillägg tillämpas bestämmelserna i 8

7 kap. Utbetalning av efterlevandepension, m.m.

Ansökan om efierlevandepension, m.m.

1 § Efterlevandepension enligt denna lag betalas ut efter ansökan. Sådan ansökan skall göras skriftligen hos den allmänna försäkringskassa som anges i 8 kap. 1 Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas heder och samvete om inte särskilda skäl talar emot det. Uppbär en efterlevande särskild efterlevandepension som beviljats den efterlevande för begränsad tid, får den tid för vilken pensionen skall utges förlängas utan att ansökan har gjorts. För kostnader för läkarundersökning och läkaxutlåtande vid ansö-

kan om särskild efterlevandepension skall ersättning lämnas i enlighet

med vad regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsverket föreskriver.

2§ Efterlevandepension utges från och med den månad då döds-

fallet inträffat eller, om den avlidne vid sin död uppbar ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension eller för-

tidspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, från och med månaden efter den då dödsfallet inträffade. Inträder rätt till efterlevandepension vid annan tidpunkt än som avses i första stycket, skall pensionen betalas ut från och med den månad då rätten har inträtt. Efterlevandepension får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre

månader eller, i fråga om barnpension, två år före ansökningsmåna-

den. Det belopp som först förfaller till betalning efter beslut om efterlevandepension till en efterlevande skall minskas med vad som utbetalats i sådan pension till annan eller andra efterlevande för den tid som det förstnämnda efterlevandepensionsbeloppet avser utöver vad som skulle ha utgetts om beslutet om den förstnämnda efterlevandepensionen förelegat vid utbetalningen av den eller de andra efterlevandepensionema.

46 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

3 § Återkallelse av uttag av efterlevandepension enligt denna lag

får göras genom skriftlig anmälan till den allmänna försäkringskassan. Sådan anmälan skall ha kommit in till den allmänna försäkringskassan senast månaden före den månad ändringen som avser.

4 § Efterlevandepension utges till och med den månad då rätten till förmånen har upphört. Omställningspension, särskild efterlevandepension samt tilläggspension i form änkepension enligt 6 kap. 7 §

av första stycket 2 och garantipension till änkepension dock längst utges till och med månaden före den då den efterlevande fyller 65 år.

Ändring av efterlevandepension skall gälla fr.o.m. månaden efter

den varunder anledning till ändringen uppkommit.

5 § Har allmän försäkringskassa enligt 8 kap. 5 § beslutat åter-

om

betalning av inkomstgrundad efterlevandepension eller tilläggspen-

sion i form av änkepension och beviljas till följd härav garantipension enligt 3 kap. 6 4 kap. ll § eller 6 kap. 11 § retroaktivt för samma tid, skall avdrag för den återkrävda pensionen göras på den retroaktivt utbetalda garantipensionen.

Om allmän försäkringskassa enligt 8 kap. 5 § beslutat återbe-

om talning av garantipension till omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepension, skall avdrag för den återkrävda ga-

rantipensionen göras på retroaktivt utbetald inkomstgrundad efterlevandepension eller tilläggspension i form änkepension

av som avser samma tid som garantipensionen.

6 § Har någon under eller eljest blivit borta och kan det

resa antas att han eller hon har avlidit, har efterlevande till honom eller henne

rätt till efterlevandepension enligt denna lag. Såsom villkor för utbetalning av pension får dock krävas förklaring heder och

samvete av den efterlevande att denne saknar varje underrättelse den bortavaom

rande. I fråga omyndig får sådan förklaring infordras från hans

om förmyndare. Förklaring kan också infordras god eller förav en man valtare som har förordnats enligt föräldrabalken. Visar det sig sedermera att den bortavarande är vid liv, skall pension vidare utges.

7 § Den brottslig gärning uppsåtligen har berövat nåsom genom gon annan livet eller medverkat till brottet enligt 23 kap. 4 § eller 5 §

brottsbalken har inte rätt till efterlevandepension efter den avlidne. Efterlevandepension får dras in eller skäligen sättas ned, den

om efterlevande annat sätt än vad sägs i första stycket har vållat som

dödsfallet genom handling för vilken ådömts honom eller hen-

ansvar ne genom dom som vunnit laga kraft.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 47

Utbetalning pension av

8 § Pension enligt denna lag skall betalas ut månadsvis. Årspension

som beräknas komma att uppgå till högst 2 400 kr skall dock, om det

inte finns särskilda skäl, betalas ut i efterskott en eller två gånger

per år. Efter överenskommelse med den efterlevande får utbetalning även

i annat fall ske en eller två gånger år.

per

Vid beräkning av efterlevandepension skall den årspension från

vilken beräkningen utgår avrundas till närmaste hela krontal är som delbart med tolv. Vid samtidig utbetalning garantipension och inkomstgrundad av efterlevandepension eller tilläggspension i form änkepension skall av avrundning enligt andra stycket ske garantipensionen.

9 § För utbetalning av pension enligt denna lag till någon är

som bosatt utomlands får krävas bevis för att rätt till pensionen fortfarande föreligger.

lO § Om en person som är berättigad till efterlevandepension enligt denna lag i väsentlig omfattning har fått sin försörjning ekogenom

nomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen 1980:620 utan villkor

om

återbetalning, får retroaktivt beviljad sådan pension betalas ut till

socialnämnden till den del den motsvarar vad socialnämnden sam-

manlagt har betalat ut till den pensionsberättigades och dennes familjs

försörjning för den tid som den retroaktiva pensionen avser.

Särskilda bestämmelser särskild efterlevandepension om

11 § Den som uppbär särskild efterlevandepension är skyldig att, om hans eller hennes arbetsförmåga väsentligt förbättras eller andra förhållanden ändras så att förmånen påverkas, utan oskäligt dröjsmål

göra anmälan om det hos den allmänna försäkringskassan. Om den efterlevande har en god man eller förvaltare enligt föräldrabalken, har denne motsvarande skyldighet att göra anmälan, det kan om anses

ingå i uppdraget.

Underlåts anmälan i första stycket utan giltigt skäl, får som avses pensionen dras för viss tid eller tills vidare.

12 § Om en efterlevande utan giltig anledning vägrar att genomgå

läkarundersökning eller behandling föreskrivits villkor för som som rätten till särskild efterlevandepension enligt 4 kap. 5§ eller följa annat sådant villkor som uppställts med stöd av nämnda paragraf, får

särskild efterlevandepension helt eller delvis hållas inne, under förutsättning att den efterlevande erinras om denna påföljd.

48 Författningsförslag SOU 1998: 120

Samordning med livränta m.m.

13 § För en efterlevande har rätt till livränta på grund oblisom av gatorisk försäkring enligt lagen 1916:235 försäkring för olycksom

fall i arbete, lagen 1929:131 om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen 1954:243 yrkesskadeförsäkring eller enligt

om som an-

nan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande

har rätt till annan livränta, som bestäms eller betalas ut Riksförav av

säkringsverket, skall efterlevandepensionen minskas enligt

vad som sägs i 14-16 §§. Motsvarande skall gälla i fall då livränta utges enligt

utländsk lagstiftning yrkesskadeförsälcring. Minskning skall där-

om emot inte ske grund av livränta enligt lagen 1976:380 arbetsom

skadeförsäkring eller annan livränta bestäms med tillämpning

som av nämnda lag. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid bytts

ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt 14-16 §§

anses som om livränta utges eller den livränta utges har som om som

höjts med ett belopp mot engångsbeloppet enligt de vid

som svarar

utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna.

14§ Vid en beräkning enligt 13§ skall barnpension summan av enligt 2 kap. denna lag och underhållsstöd grund som utges av bestämmelserna i 3 kap. lagen 1999:000 underhållsstöd minskas om med tre fjärdedelar den livränta barnet för tid har rätt av som samma

till såsom efterlevande. Minskningen skall därvid i första hand göras

på underhållsstödet och därefter barnpension enligt 2 kap. 4§ första stycket Barnpension skall dock, på grund bestämmelserna i denna av paragraf, aldrig utges med ett belopp tillsammans med underhållssom stöd enligt 3 kap. lagen underhållsstöd för månad räknat understiom ger en fjärdedel av det 3 kap. 3§ lagen underhållsstöd genom om garanterade beloppet.

15 § Vid en beräkning enligt 13 § skall inkomstgrundad

summan av

omställningspension enligt 3 kap. respektive inkomstgrundad särskild efterlevandepension enligt 4 kap. och garantipension till sådan

pension minskas med tre fjärdedelar den livränta den pensionsbeav som rättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall därvid i första hand göras garantipensionen.

16 § Vid beräkning enligt 13 § skall tilläggspension i

en summan av fonn av änkepension och garantipension till sådan pension minskas med tre fjärdedelar den livränta den pensionsberättigade för av som samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minskningen skall därvid i första hand göras garantipensionen och därefter på tilläggspension i form av änkepension enligt 6 kap. 7 § första stycket

SOU 1998: 120 Författningsförslag 49

Tilläggspension i form änkepension skall dock aldrig, grund av av bestämmelserna i denna paragraf, tillsammans med utgiven garantipension till sådan pension, för månad räknat understiga 8,5 procent

av prisbasbeloppet.

17 § Om en pensionsberättigad i 4 eller 6 kap. sedan

som avses minst trettio dagar i följd är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad skall, från och med den trettioförsta dagen, garantipension

enligt denna lag utges med högst ett belopp innebär att garantisom

pensionen tillsammans med inkomstgrundad efterlevandepension

eller änkepension enligt denna lag uppgår till för månad räknat 4,5

procent av prisbasbeloppet. Såsom intagen räknas även den

som olovligen avvikit från anstalt eller vistas utom anstalt med anledning

av permission. Skall garantipensionen dras in för del kalenderav en

månad, beräknas garantipensionen för varje dag till trettiondel

en av

månadsbeloppet och avrundas till närmaste krontal.

8 kap. Överklagande m.m.

Beslut om efterlevandepension

l § Ett beslut i ett ärende enligt denna lag skall, inte är om annat särskilt föreskrivet, fattas av den allmänna försäkringskassa där den efterlevande är eller skall inskriven enligt lagen 1962:381 vara om allmän försäkring vid tidpunkten för beslutet. För inte personer som

är eller skall vara inskrivna vid någon försäkringskassa skall sådana

beslut fattas av Stockholms läns allmänna försäkringskassa.

Bestämmelser om allmänna försäkringskassor finns i 18 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring.

2 § För ett beslut efterlevandepension gäller i tillämpliga delar

om

13 kap. 5 § lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension

om

beslut genom automatisk databehandling samt ändring och ompröv-

ning av sådana beslut.

Ändring av beslut

3 § Ett beslut om efterlevandepension skall ändras det föran-

om

leds av en ändring gjorts beträffande den pensionsbehållning

som

enligt lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension för den

om avlidne som legat till grund för beräkning efterlevandepensionen. av Ett beslut om garantipension enligt denna lag skall ändras om storleken av garantipensionen påverkas ändring gjorts beav en som

träffande den inkomstgrundade efterlevandepension eller tilläggspen-

50 F örfattningsfärslag SOU 1998: 120

sion i form av änkepension som legat till grund för beräkning av garantipensionen.

4 § För omprövning och överklagande av ett beslut om efterlevandepension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser om pension i lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension: 13 kap. 9§ första stycket samt 11-13, 15 och 16 §§ om ompröv- ning, och 13 kap. 17 och 18 §§, 19 § andra och tredje styckena, 20 och - 21 §§, 22 § andra och tredje styckena samt 23 § om överklagande. Bestämmelsen i 13 kap. 13 § andra stycket lagen inkomstgrunom dad ålderspension skall gälla även i fall då den avlidne har lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra uppgifts- eller anmälen ningsskyldighet.

Åtgärder på grund av felaktig utbetalning efterlevandepension

av

5 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta återbetalning

om

av inkomstgrundad efterlevandepension, tilläggspension i form

av änkepension och garantipension till sådan pension, den efterleom vande eller den avlidne genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra uppgifts- eller anmälningsskyldighet en har orsakat att pensionen har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Detsamma gäller om inkomstgrundad efterlevandepension, tilläggspension i form av änkepension eller garantipension till sådan pension i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som uppburit pensionen har insett eller skäligen bort inse detta.

Har efterlevandepension betalats ut enligt denna lag och minskas

därefter pensionsrätt eller pensionspoäng enligt lagen 1998:674 om

inkomstgrundad ålderspension grund av bristande eller underlåten

avgiftsbetalning, skall försäkringskassan besluta återbetalning om av för mycket utbetald pension. Den som uppburit för mycket efterlevandepension enligt denna lag är skyldig att betala tillbaka sådan pension endast beslut återom om betalning meddelats enligt första eller andra stycket. Om det finns särskilda skäl, får försäkringskassan helt eller delvis efterge krav

återbetalning.

6 § Avdrag pension enligt denna lag får göras med skäligt be-

lopp om den pensionsberättigade enligt beslut allmän försäk-

av en

ringskassa är återbetalningsskyldig för ersättning har utgetts

en som på grund av denna lag eller annan författning.

Föifattningsförslag 51

9 kap. Övriga bestämmelser

1 § För efterlevandepension gäller i tillämpliga delar följande bestämmelser i lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension:

om

15 kap l § om Riksförsäkringsverkets åligganden

- 15 kap. 3 § första stycket första meningen och andra stycket - om underrättelse till enskild

15 kap. 11, 13 och 14 om anmälan och uppgiftsskyldighet

- 15 kap. 15 § om undantag från sekretess - 15 kap. 16 § första stycket första och andra meningen och andra stycket om utmätning och överlåtelse

15 kap. 17 § om preskription. -

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

De nya bestämmelserna gäller också i fall då rätten till efterlevan-

depension grundas dödsfall inträffat före ikraftträdandet. som

Efterlevandepension enligt denna lag skall betalas ut utan ansökan fr.0.m. januari 2001 till den vid utgången år 2000 uppbär ef-

som av terlevandepension enligt lagen 1962:381 allmän

om försäkring, under förutsättning att fortsatt rätt till pension föreligger enligt denna

lag.

4. Med försäkringstid för garantipension enligt denna lag

skall för tid före den 1 januari 2001 avses bosättningstid enligt 5 kap. lagen 1962:381 om allmän försäkring i kapitlets lydelse före den 1

januari 2001.

I fråga om efterlevande bam vid utgången år 2000 har

som av rätt

till tilläggspension i form barnpension enligt bestämmelserna i 14

av

kap. 2 och 3 lagen 1962:381 allmän försäkring på grund

om av dödsfall som inträffat före ikraftträdandet skall, i stället för vad som föreskrivs i 2 kap. 3 gälla följande.

Bampension skall för tid efter ikraftträdandet i form utges av tilläggspension beräknas som som summan av

30 procent av hel förtidspension beräknad enligt 13 kap. 2 och

3 lagen om allmän försäkring den avlidne berättigad till

som var när han eller hon avled eller skulle ha varit berättigad till rätt till om sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet eller, den om

avlidne vid dödsfallet berättigad till tilläggspension i form ål-

var av

derspension enligt lagen allmän försäkring, sådan pension be-

om av

52 Fötfattningsförslag

räknad enligt 6 kap. 2 § 1 samt 3 och 14-16 §§ lagen 1998:674 om

inkomstgrundad ålderspension och 19-22 §§ lagen 1998:675 om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension, och

25 procent av det för året gällande prisbasbeloppet. Är flera barn berättigade till barnpension efter den försäkrade, skall det i andra stycket 1 nämnda procenttalet ökas med 20 för varje bam utöver det första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter delas lika mellan barnen. Vid beräkning av beloppet enligt andra stycket 2 skall bestämmelserna i 5 kap. 3-7 och 11 §§ lagen allmän försäkring och punkt om

3 i övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 om ändring i lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den l

januari 2001, tillämpas.

I fråga om efterlevande barn vid utgången år 2000 har rätt

som av till tilläggspension i form av bampension enligt punkterna 2 och 4 i övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 ändring i lagen om om allmän försäkring grund av dödsfall som inträffat före den 1 januari 1990 skall, i stället för vad som sägs i 2 kap. 4 bestämmelsen i punkt 5 gälla, dock med följande undantag. I stället för vad som anges i punkt 5 andra och tredje styckena om tilläggspensionens storlek skall barnpensionen utges med, för år räknat, om efter den avlidne finns någon enligt denna lag är berättisom gad till änkepension efter honom, 15 och i annat fall 40 procent av

den förtidspension eller ålderspension som anges i punkt 5 andra

stycket Är i sådant fall flera barn berättigade till barnpension efter den avlidne ökas de nämnda procenttalen med tio för varje barn utöver det första. Det sammanlagda bampensionsbeloppet skall därefter delas lika mellan barnen. Vad som föreskrivs i första och andra styckena skall gälla även i

fråga om tilläggspension i form av barnpension vartill rätt föreligger vid ikraftträdandet enligt punkt 4 tredje stycket i Övergångsbestäm-

melsema till lagen 1988:881 allmän försäkring på grund om av dödsfall som inträffat efter den 31 december 1989 under förutsättning att det samtidigt föreligger rätt efter den avlidne till tilläggspension i form av änkepension. Upphör i sådant fall rätten till tilläggspension i

form av änkepension skall i fråga om barnpension fortsättningsvis

tillämpas bestämmelserna i punkt 5 andra och tredje styckena.

I fråga om efterlevande som vid utgången år 2000 har rätt till av tilläggspension i form av omställningspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring på grund av dödsfall inträffat före ikraftsom trädandet skall, i stället för vad som föreskrivs i 3 kap. 1-3 och 5 §§, gälla följande.

SOU 1998: 120 F örfattningsförslag 53

I fråga om rätten till omställningspension skall 14 kap. 4§ första stycket lagen om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari

2001 ha fortsatt tillämpning. Inkomstgmndad omställningspension skall för tid efter ikraftträ-

dandet utges i form av tilläggspension och beräknas som summan av 40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn har som rätt till barnpension enligt punkt 5 efter honom eller henne, 20 procent

av den förtidspension eller ålderspension i punkt 5 andra

som anges stycket och

90 procent det för året gällande prisbasbeloppet.

av

Vid beräkning av beloppet enligt tredje stycket 2 skall bestämmelserna i 5 kap. 3-7 och ll §§ lagen allmän försäkring punkt

om samt

3 i övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 ändring i

om

lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2001, tillämpas.

I fråga om efterlevande vid utgången år 2000 har rätt till

som av folkpension i form ornställningspension enligt lagen 1962:381 av

om allmän försäkring grund dödsfall inträffat före ikraft-

av som trädandet skall, i stället för vad sägs i 3 kap. 6-13 §§, gälla fölsom jande. Den efterlevande skall, om villkoren i 8 kap. 4 och 5 §§ lagen om

allmän försäkring i dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari

2001 är uppfyllda, ha rätt till garantipension beräknas enligt besom stämmelserna i 6 kap. ll § första stycket och 14 Därvid skall vad

som där sägs om tilläggspension i form änkepension tilläggs-

av avse

pension i form av omställningspension. Vid beräkning av garantipension enligt andra stycket skall bestäm-

melserna i 5 kap. 3-7 och ll §§ lagen allmän försäkring och om

punkt 3 i övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 ändring

om

i lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den l januari 2001, tillämpas. Vid avkortning garantipensionen skall

en av

6 kap. 16 § gälla i tillämpliga delar och även fall då garantipen-

avse

sionen beräknas enligt 5 kap. l § första stycket lagen allmän

a om försäkring.

En efterlevande vid utgången år 2000 har rätt till folkpen-

som av

sion eller tilläggspension i form särskild efterlevandepension enligt

av

lagen 1962:381 om allmän försäkring har fortsatt rätt till sådan

pension enligt bestämmelserna i denna lag, oavsett att åldersvillkoret i 4 kap. l § inte är uppfyllt. Detsamma gäller i fall då rätt uppkommer till

särskild efterlevandepension efter ikraftträdandet på grund dödsfall

av

som inträffat dessförinnan. I fråga efterlevande i

om en som avses denna punkt skall pensionen för januari 2001 beräknas med tillämp-

ningen av 8 kap. 7 § lagen allmän försäkring, i dess lydelse före

om

54 Färfattningsförslag SOU 1998: 120

den 1 januari 2001, i stället för 4 kap. 2 Vid omprövning

en senare

av rätten till särskild efterlevandepension gäller dock 4 kap. 2 § även i

fall som nu sagts.

I fråga om en efterlevande som avses i första stycket skall vid beräkningen av inkomstgrundad särskild efterlevandepension, i stället

för bestämmelserna i 4 kap. 10 gälla vad föreskrivs i punkt 7 som tredje och fjärde styckena. En sådan efterlevande skall vidare ha rätt till garantipension som beräknas enligt bestämmelserna i 6 kap. 11 § första stycket och 14 i stället för enligt 4 kap. 12 Därvid skall vad som i 6 kap. 11 § första stycket och l4§ sägs om tilläggspension i

form av änkepension tilläggspension i form särskild efterle-

avse av

vandepension. Vid denna beräkning skall tillämpas bestämmelserna i

punkt 8 tredje stycket.

Vid tillämpningen 4 kap. 13 § beträffande efterlevande

av en som

avses i första stycket skall med inkomstgrundad särskild efterlevandepension likställas tilläggspension i form särskild efterlevandepen-

av

sion beräknad enligt punkt 7 tredje stycket. Minskning skall därvid göras på beloppet enligt punkt 7 tredje stycket 2 före minskning

av annan tilläggspension.

10. I fråga om en avliden är född år 1937 skall, dödsfallet

som om

inträffar år 2001, vid beräkning efterlevandepensionsunderlag

av en-

ligt 5 kap. 15 § gälla följande. Om pensionspoäng för tilläggspension

har tillgodoräknats den avlidne för minst åren 1996-2000 skall tre av

efterlevandepensionsunderlaget beräknas under antagande att den

avlidne för år 2001 hade tillgodoräknats pensionspoäng motsvarande

medeltalet av de poängtal vilka tillgodoräknats honom för åren 1996- 2000, varvid skall bortses från de två år för vilka poängtalen är högst respektive lägst.

11. Vid tillämpning av 7 kap. 14 eller 15 § skall, i fall i som avses

punkterna 5-7 och minskning där sägs göras det belopp

som som anges i punkt 5 andra stycket 2 respektive punkt 7 tredje stycket 2

före minskning av annan tilläggspension.

12. En efterlevande vid utgången år 2000 har rätt till folkpen-

som av

sion eller tilläggspension i form änkepension enligt Övergångsbe-

av

stämmelsema till lagen 1988:881 ändring i lagen 1962:381

om om

allmän försäkring har fortsatt rätt till sådan pension enligt bestämmel-

serna i denna lag och enligt vad föreskrivs i punkterna 13-23.

som Detsamma skall gälla om rätten till sådan änkepension uppkommer

först efter ikraftträdandet grundar sig på dödsfall inträffat

men som dessförinnan.

Föifattningsförslag 55

13. Har rätt till tilläggspension i form änkepension uppkommit

av grund av ett dödsfall som inträffat före år 1990 skall, när änoavsett kan är född, änkepensionen för tid efter ikraftträdandet, inte om annat

sägs i andra stycket, beräknas med tillämpning bestämmelserna i 6

av kap. 3 7 § första och andra styckena 9 och 17 §§. Detsamma samt skall gälla för änkor som är födda år 1929 eller tidigare och rätt vars till tilläggspension i form änkepension uppkommit grund av av dödsfall som inträffat under något åren 1990-2000. av För en änka som avses i första stycket och har fyllt 65 år besom räknas tilläggspension i form änkepension med

av tillämpning av en-

dast 6 kap. 3 § och 7 § första stycket

14. Har rätt till tilläggspension i form änkepension uppkommit för

av en änka som är född år 1944 eller tidigare grund dödsfall av ett som inträffat under något åren 1990-2000 skall änkepensionen för av

tid efter ikraftträdandet beräknas med tillämpning bestämmelserna

av i 1 kap. 5 6 kap. 3 7 § första och andra styckena 17 och samt 19-21 §§.

15. Har rätt till tilläggspension i form änkepension uppkommit för

av en änka som är född år 1945 eller på grund dödsfall senare av ett som inträffat under något åren 1990-2000 skall änkepensionen av för tid

efter ikraftträdandet beräknas med tillämpning bestämmelserna i 1

av kap. 5 6 kap. 8-10, 17 och 19-22 §§.

16. För änkor som avses i punkterna 13 och 14 skall tilläggspension i

form av änkepension enligt 6 kap. 7 § första stycket 1 beräknas med

tillämpning även av 13 kap. 2 § första stycket andra meningen lagen 1962:381 allmän försäkring.

om

17. I fall som avses i punkterna 13, 14 och 15 skall beräkningen ske

på grundval av prisbasbeloppet för år 2001 i stället för prisbasbelop-

pet för dödsfallsåret.

18. Har rätt till folkpension i form änkepension uppkommit

av grund av ett dödsfall inträffat före år 1990 eller, såvitt gäller som en änka som är född 1944 eller tidigare, grund dödsfall av ett som

inträffat under något åren 1990-2000, skall änkan för tid efter

av

ikraftträdandet ha rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den utsträckning följer bestämmelserna i

som av l kap. 5 6 kap. 4-6, 11, 14, 15 och 17 §§.

19. Har rätt till folkpension i form änkepension uppkommit för

av en änka som är född år 1945 eller på grund dödsfall senare av ett som inträffat under något åren 1990-2000, skall änkan för tid efter av

56 Föifattningsförslag

ikraftträdandet, utan hinder av åldersvillkoret i 6 kap. 4 § första stycket, ha rätt till garantipension till änkepension under de förutsättningar och i den utsträckning som följer av bestämmelserna i l kap. 5 6 kap. 4-6, 11, 14, 15 och 17 §§. För änka avses i denna punkt en som utges garantipensionen i förhållande till det antal år för vilka den av-

lidne maken vid utgången av år 1989 tillgodoräknats pensionspoäng

för tilläggspension. För en avliden som inte kan tillgodoräknas 30 år med intjänade pensionspoäng, skall garantipensionens basnivå av-

kortas till så stor andel av 2,04 gånger prisbasbeloppet som svarar mot

förhållandet mellan det antal år för vilka pensionspoäng kan tillgodoräknas den avlidne och talet 30. Motsvarande avkortning skall göras av beloppen 1,49 respektive 0,55 gånger prisbasbeloppet. Avkortning enligt denna punkt skall ske efter sådan minskning avses i 6 kap. som 15

20. Vid beräkning av tilläggspension i form av änkepension enligt 6 kap. 7 § första stycket 2 samt av garantipension enligt 6 kap. 14 § till

en änka som avses i någon av punkterna 13, 14 och 18 skall bestäm-

melserna i 5 kap. 3-7 och 11 lagen 1962:381 om allmän för-

säkring samt punkterna 3 och 5 i övergångsbestämmelserna till lagen

1992:1277 om ändring i lagen om allmän försäkring, i dessa bestämmelsers lydelse före den l januari 2001, tillämpas. Vid en avkortning av garantipensionen skall 6 kap. 16 § gälla i tillämpliga delar och även fall då garantipensionen beräknas enligt 5 kap. 1 § avse första stycket a lagen om allmän försäkring, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 2001. Avkortning enligt denna punkt skall ske efter sådan minskning som avses i 6 kap. 9 och 15 §§.

21. Såvitt gäller en änka vid utgången år 2000 uppbär folkpen-

som av sion i form av änkepension vid bosättning utomlands med stöd av bestämmelsen i punkt 1 i övergångsbestämmelserna till lagen 1979: 127 om ändring i lagen om allmän försäkring skall vid bedömningen av änkans rätt att uppbära tilläggspension i fonn av änkepension enligt 6 kap. 7 § första stycket 2 och av garantipension till änkepension vid bosättning utanför Sverige nämnda bestämmelse i dess lydelse före den l januari 2001 fortfarande tillämpas.

22. För en änka som avses i punkt 12 skall minskning av änkepension enligt 6 kap. 17 § inte göras för tid månader räknat från en av sex tidpunkten för dödsfallet. Sådan minskning skall inte heller göras för en sådan änka som har vårdnaden och stadigvarande sammanbor om med barn under tolv år, som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makamas hem.

SOU 1998: 120 F ötfattningsförslag 57

23. Om en änka som avses i punkt 13 har beviljats tilläggspension i form av änkepension före den 1 januari 1990 och denna dragits in före denna tidpunkt till följd av att hon ingått äktenskap, skall vid tillämpningen av 6 kap. 3 § gälla att änkepensionen skall börja betalas ut nytt även i fall då det nya äktenskapet upplöses efter att ha bestått i

fem år eller mer, dock under förutsättning att detta äktenskap ingåtts

efter den dag då mannen fyllde 60 år.

58 F örfattningsförslag

Förslag till Lag om underhållsstöd

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna bestämmelser

l § Underhållsstöd lämnas till barn enligt bestämmelserna i denna lag. Underhållsstöd betalas till barn i förhållande till särlevande föräldrar enligt reglerna i 2 kap. Ett barn, förälder eller båda vars ena vars föräldrar har avlidit, har rätt till underhållsstöd i förhållande till den föräldern eller de föräldrarna enligt reglerna i 3 kap.

2 § I denna lag med bidragsskyldig den enligt 7 kap. 2 §

avses som

första stycket föräldrabalken skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet.

Med förälder som har vårdnaden ett barn likställs vid tillämpom ning av 2 kap. den som med socialnämndens medgivande har tagit emot ett utländskt barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det.

Har någon med socialnämndens medgivande tagit emot ett

utländskt barn i sitt hem här i landet för vård och fostran i adoptions-

syfte, skall vid tillämpning av 3 kap. barnet barn till denne.

anses som

3 § Rätt till underhållsstöd har barn inte har fyllt 18 år. som

4§ Ett barn har rätt till förlängt underhållsstöd, barnet går i

om

skolan när det fyller 18 år eller återupptar skolgången innan det fyller

19 år. Förlängt underhållsstöd länmas för tid då barnet bedriver studi-

er som ger rätt till förlängt barnbidrag enligt lagen 1986:378

om

förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 3 kap. studiestödslagen

1973:349, dock längst till och med juni månad det år då bamet fyller 20 år. Med tid för sådana studier likställs tid för ferier samt tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier. Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.

Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd enligt 2 kap. i fall

som avses i 2 kap. 3 Härvid skall vad sägs boföräldem i 2 som om kap. 3 § l och 4 gälla den studerande. Rätt till förlängt underhållsstöd enligt 2 eller 3 kap. föreligger inte, om den studerande har ingått äktenskap.

Författningsförslag 59

2 kap. Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar

Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas

1 § Om ett barns föräldrar inte bor tillsammans, har barnet rätt till

underhållsstöd enligt detta kapitel i förhållande till den förälder

som inte bor tillsammans med bamet.

2 § Det krävs för rätt till underhållsstöd barnet varaktigt bor och att är folkbokfört hos en av föräldrarna boföräldem boförälsamt att

dem bor här i landet och, om barnet är underårigt, är vårdnadshavare

för barnet. Ett barn har också rätt till underhållsstöd, det varaktigt bor och om är folkbokfört hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som

bor här i landet eller hos någon eller några bor här i landet och

som som var särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet när det fyllde

18 år. Vad i lagen sägs boförälder gäller

som om då den eller de särskilt förordnade vårdnadshavama. Bestämmelserna i 3§ 1 och 4§ tillämpas inte i dessa fall. Är barnet inte svensk medborgare, krävs för rätt till underhållsstöd,

utöver vad som anges i första och andra styckena, boföräldem eller att barnet vistas här sedan minst månader. Ett barn lämnar Svesex som rige skall fortfarande anses vara bosatt här, den begär underom som hållsstöd eller stöd betalas till visar utlandsvistelsen som ut att är avsedd att vara längst månader. Om boföräldem sänds sex av en stat-

lig arbetsgivare till ett annat land för att arbeta för arbetsgivarens

räkning, skall barnet och boföräldem under utsändningstiden anses bosatta i Sverige. Vad som sägs i tredje stycket krav vistelse här i landet sedan om

minst sex månader gäller inte, något är särskilt föreskrivet.

om annat

3 § Ett barn har inte rätt till underhållsstöd, om barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen giltigt utan skäl låter bli vidta

att ellermedverka till åtgärder för att få faderska-

pet till barnet fastställt,

det finns anledning anta det finns bidragsskyldig

att, om en förälder, denne i rätt ordning betalar underhåll inte

som är lägre än det belopp som enligt denna lag skulle betalas ut i underhållsstöd till

barnet,

det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något

annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll, eller

boföräldem trots föreläggande enligt 5 kap.1l § första stycket utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder

som begärs.

60 Fötfattningsförslag

4 § När barnets föräldrar är folkbokförda samma adress anses de bo tillsammans, om inte den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar annat. Föräldrar som är gifta med varandra anses bo tillsammans även om de inte är folkbokförda samma adress, om inte den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar annat. Om det kommer fram andra omständigheter som gör det sannolikt att föräldrarna bor tillsammans måste den begär underhållsstöd som eller som stöd betalas ut till visa att de inte gör det.

Underhållsstödets storlek

5 § Underhållsstöd till ett barn lämnas med l 173 kronor måper nad. Om det finns anledning bidragsskyldig förälder i att anta att en rätt ordning betalar ett underhåll till barnet som motsvarar lägst det belopp som skulle ha fastställts enligt 5 kap. 4-8 §§, avräknas detta belopp från underhållsstödet. Om barnet växelvis bor varaktigt hos båda föräldrarna eller om sökanden i annat fall begär det, lämnas underhållsstöd med 1 173 kronor per månad med avräkning för det belopp som skulle ha fastställts, om 5 kap. 4-8 §§ hade tillämpats inkomsten hos den av föräldrarna som inte är boförälder. Om ett barn bor hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare

eller hos någon eller några som var särskilt förordnade vårdnadshava-

re när barnet fyllde 18 år, lämnas dubbla underhållsstöd enligt första stycket.

6 § Om underhållsbidrag har fastställts enligt föräldrabalken i form

av ett engångsbelopp, skall avräkning från underhållsstödet ske med vad det fastställda underhållsbidraget skäligen kan anses motsvara i

underhåll per månad. Om den bidragsskyldige bor utomlands och det finns anledning att anta att han eller hon i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag, skall detta belopp räknas av från underhållsstödet i stället för vad som sägs i 5 § första stycket andra meningen.

7 § Om barnet har sådan inkomst framkommer vid en tillen som lämpning av 5 kap. 5-7 §§, skall underhållsstödet minskas med ett belopp som motsvarar hälften av inkomsten. I stället för den minskning av framräknat belopp som anges i 5 kap. 6 § andra stycket skall beloppet minskas med 48 000 kronor. Om den bidragsskyldige enligt 5 kap. 3 § andra stycket har medgetts avdrag med ett visst belopp vid fullgörande sin återbetalav ningsskyldighet, skall kommande underhållsstöd minskas med motsvarande belopp.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 61

3 kap. Underhållsstöd till efterlevande barn

Förutsättningar för att underhållsstöd skall lämnas

l § Ett barn, vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit, har rätt till underhållsstöd i förhållande till avliden förälder enligt de en förutsättningar som anges i detta kapitel.

2§ För rätt till underhållsstöd krävs att det efterlevande barnet är bosatt i Sverige. Är barnet inte svensk medborgare, krävs för rätt till underhållsstöd, utöver vad som anges i första stycket, att barnet eller den avlidne föräldern vistats här sedan minst månader. Ett barn lämnar sex som Sverige skall fortfarande bosatt här det visas anses vara om att utlandsvistelsen är avsedd längst månader. Ett barn att vara sex som inte har fyllt 18 år och som följer med förälder statlig en som av en arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning anses bosatt här i landet under hela utsändningstiden även om denna är avsedd att vara längre än månader. sex Vad som sägs i andra stycket krav på vistelse här i landet sedan om minst sex månader gäller inte något annat är särskilt föreskrivet. om

Underhållsstödets storlek

3§ Underhållsstöd till ett efterlevande barn lämnas med högst 1 173 kronor per månad. Om barnets båda föräldrar har avlidit, utges underhållsstöd enligt första stycket efter vardera föräldern.

4§ Ett efterlevande barn har inkomstgrundad barnpension som

enligt 2 kap. lagen 1999:000 efterlevandepension efter den

om avlidne föräldern har rätt till underhållsstöd endast i den mån den in-

komstgrundade bampensionen inte uppgår till belopp följer

som av 3 § första stycket. Till barn vars båda föräldrar har avlidit utges underhållsstöd endast

i den mån barnet har inkomstgrundad barnpension enligt 2 kap. lagen

om efterlevandepension efter föräldrarna sammanlagt inte som uppgår till belopp som följer av 3 § andra stycket. Med inkomstgrundad barnpension enligt 2 kap. lagen efterleom vandepension likställs vid tillämpning denna paragraf efterlevanav depension som barnet har rätt till enligt bestämmelser i utländsk lag-

stiftning om sådan efterlevandepension inte är att likställa med

underhållsstöd enligt denna lag.

62 F författningsförslag SOU 1998: 120

5§ Har barnet rätt till livränta såsom efterlevande på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen 1916:235 försäkring för om olycksfall i arbetet, lagen 1929:131 om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen 1954:243 yrkesskadeförsäkring eller har om barnet enligt annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande rätt till livränta, bestäms eller utbetalas som av av Riksförsäkringsverket, skall det barnet tillkommande underhållsstödet enligt detta kapitel minskas enligt vad som föreskrivs i andra stycket. Detsamma gäller i de fall sådan livränta utges enligt utländsk lagstift-

ning om yrkesskadeförsäkring. Minskning skall däremot inte ske

grund av efterlevandelivränta enligt lagen 1976:380 arbetsskaom deförsäkring eller livränta bestäms med tillämpning annan som av nämnda lag. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid ut-

bytts mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt andra

stycket anses som om livränta utbetalades eller den utgående livräntan var förhöjd med belopp som enligt de vid utbytet tillämpade för-

säkringstekniska grunderna svarar mot engångsbeloppet.

Summan av underhållsstöd utges på grund bestämmelser i som av detta kapitel och barnpension enligt lagen 1999:000 efterlevanom depension skall minskas med tre fjärdedelar den livränta barav som net för samma tid har rätt till såsom efterlevande. Minskning skall därvid i första hand göras på underhållsstödet. Underhållsstödet skall dock, grund bestämmelserna i denna av paragraf, aldrig utges med ett belopp tillsammans med utgiven som, barnpension enligt lagen efterlevandepension, för månad räknat om understiger en fjärdedel av det underhållsstödet enligt 3 § genom garanterade beloppet.

6 § Om barnet har en sådan inkomst som framkommer vid tillämp-

ning av 5 kap. 5-7 §§, skall det underhållsstöd som beräknas enligt 3-

5 §§ minskas med ett belopp som motsvarar hälften av den sålunda framräknade inkomsten. I stället för den minskning framräknat av belopp som anges i 5 kap. 6 § andra stycket skall beloppet minskas med 48 000 kronor.

7 § Föreligger för samma månad rätt till såväl underhållsstöd enligt detta kapitel som folkpension i form förtidspension enligt lagen av 1962:381 om allmän försäkring, utges endast den största förmåav nerna.

SOU 1998: 120

Författningsförslag 63

4 kap. Utgivande av underhållsstöd

Ansökan och beslut

1 § Underhållsstöd lämnas efter skriftlig ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar. Ansökan om förlängt underhållsstöd skall göras den studerande. av

Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömningen

av barnets rätt till stöd och försäkran på heder och de en samvete att lämnade uppgifterna är riktiga. Om sökanden inte själv kan lämna en

sådan försäkran, skall riktigheten upplysningama intygas två

av av trovärdiga personer som är förtrogna med förhållandena.

2 § När underhållsstöd enligt 2 kap. sökts skall den allmänna försäkringskassan omedelbart sända meddelande ansökan till den om

bidragsskyldige, under förutsättning att hans eller hennes vistelseort

är känd eller går att ta reda på. Meddelandet skall innehålla en upp-

maning till den bidragsskyldige att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, han eller hon har något invända

om att mot ansökan

eller har något att anföra i fråga

om återbetalningsskyldighet enligt 5

kap. lv§.

I meddelandet skall även underrättelse lämnas innehållet om i 2 kap. 1-3 och 5-7 samt 5 kap. 1-8 §§. Meddelandet skall delges, om

återbetalningsskyldighet enligt 5 kap. 1 § kan komma i fråga.

3 § När den allmänna försäkringskassan har meddelat

beslut i ärendet om underhållsstöd, skall sökanden skriftligen underrättas om beslutet. Har stöd beviljats, skall underrättelse lämnas innehållet om i 11 och 13 §§. Beslut om att bevilja underhållsstöd enligt 2 kap. och fastställa att

återbetalningsskyldighet skall delges den bidragsskyldige. Denne

skall också underrättas innehållet i 5 kap. om 9 och 10 §§ denna lag samt 7 kap. 2 § föräldrabalken. a

4 § Om det inte utan dröjsmål kan

avgöras om någon har rätt till

underhållsstöd det finns sannolika skäl för sådan föreligmen att rätt ger och underhållsstöd är väsentlig betydelse för barnet, skall den av

allmänna försäkringskassan, för tiden till dess slutligt beslut kan fat-

tas, besluta att stöd skall betalas ut med skäligt belopp. ett Om det senare bestäms att underhållsstöd inte skall lämnas eller att stöd skall lämnas med ett lägre belopp än har betalats som ut enligt första stycket, är den stödet har betalats till inte skyldig som ut att betala tillbaka överskjutande belopp i andra fall än när

64 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller annat sätt har förorsakat en felaktig utbetalning, eller han eller hon i annat fall skäligen borde ha insett att utbetalningen var felaktig. Även i fall i andra stycket kan återbetalningsskyldighet som avses efterges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

Utbetalning

5 § Underhållsstöd enligt 2 kap. utbetalas från och med den månad under vilken föräldrarna flyttat isär eller rätt till stöd annars uppkommit. Underhållsstöd enligt 3 kap. utbetalas från och med den månad då dödsfallet inträffade eller, om den avlidne vid sin död uppbar

ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspen-

sion eller förtidspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, från och med månaden näst efter den då dödsfallet inträffade. Inträder rätt till underhållsstöd vid annan tidpunkt än den sålunda angivna, utges stödet från och med den månad då rätten inträtt. Underhållsstöd enligt 2 och 3 kap. utbetalas till och med den månad under vilken barnet fyllt 18 år eller till och med den tidigare månad under vilken rätten till stöd annars upphört. Underhållsstöd enligt 2 och 3 kap. får inte utges för längre tid till-

baka månad före ansökningsmånaden.

än en

6 § Förlängt underhållsstöd enligt 2 och 3 kap. utbetalas från och med månaden efter den då den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången. Om rätt till förlängt underhållsstöd uppkommer vid senare tidpunkt än den sålunda angivna, utbetalas underhållsstöd enligt 2 kap. från och med den månad under vilken föräldrarna flyttat isär och underhållsstöd enligt 3 kap. från och med den månad då dödsfallet inträffade eller, om den avlidne vid sin död uppbar ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension eller förtidspension enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring, från och med månaden näst efter den då dödsfallet inträffade. Förlängt underhållsstöd utbetalas till och med den månad under vilken rätten till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd får inte utges för längre tid tillbaka än en

månad före ansökningsmånaden.

7§ Underhållsstöd skall betalas ut månadsvis i förskott av den allmänna försäkringskassan. Utges förutom underhållsstöd enligt 3 kap. även barnpension enligt 2 kap. lagen 1999:000 efterlevanom depension i förhållande till den avlidne föräldern skall sådant under-

SOU 1998: 120 Författningsförslag 65

hållsstöd betalas ut tillsammans med barnpensionen enligt bestäm-

melser i 7 kap. nämnda lag. Om det belopp som skall betalas ut för ett barn viss månad är

en

lägre än 50 kronor, bortfaller beloppet. I övrigt avrundas belopp

som

slutar på öretal till närmast lägre krontal. Om barnpension betalas

ut

efter en förälder enligt lagen efterlevandepension tillsammans

om med underhållsstöd enligt 3 kap. gäller i stället reglerna i den lagen. Om det underhållsstöd som hänför sig till viss månad inte har en

lyfts inom sex månader efter utgången den månaden, är under-

av hållsstödet preskriberat.

8 § Om en bidragsskyldig förälder, innan han eller hon enligt 3 §

andra stycket har delgetts beslut återbetalningsskyldighet, har

om betalat underhåll till barnet för viss månad, skall motsvarande been lopp dras av från underhållsstödet för den månaden.

9 § Underhållsstöd enligt 2 kap. betalas ut till boföräldem. Under-

hållsstöd enligt 3 kap. betalas ut till barnets förmyndare. . Har två särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdutsetts att

naden gemensamt, utbetalas underhållsstödet till den kvinnliga vård-

nadshavaren eller, vårdnadshavama begär det, till den manlige om vårdnadshavaren.

Förlängt underhållsstöd betalas ut till den studerande.

10 § Underhållsstöd lämnas inte barnet sedan minst trettio dagar om iföljd

på statens bekostnad får vård institution eller kost

annars och logi, bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt lagen 1993:387 stöd och service till vissa om funktionshindrade, eller vårdas i familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten. Skall underhållsstöd dras in för del kalendennånad, beräknas av underhållsstödet för varje dag till trettiondel

en av månadsbeloppet

och avrundas det till närmaste krontal.

Anmälningsskyldighet

ll § Den underhållsstöd betalas till är skyldig anmäla

som ut att

sådant förhållande som kan påverka rätten till och storleken stödet.

av

Anmälan skall göras till den allmänna försäkringskassan så den

snart som stödet betalas ut till får veta att förhållandena har ändrats eller kommer att ändras.

66 Författningsförslag SOU 1998: 120

Indragning och nedsättning

12 § Den allmänna försäkringskassan skall besluta om indragning

eller nedsättning av underhållsstödet, något förhållande har inträf-

om fat som föranleder att underhållsstöd inte skall lämnas eller skall lämnas med ett lägre belopp. Om det finns sannolika skäl för att underhållsstöd skall dras in eller minskas, kan försäkringskassan besluta att stödet inte skall betalas ut eller betalas ut med lägre belopp till dess slutligt beslut meddelats.

Återkrav

13 § Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp, skall den allmänna försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som det har betalats ut till. Om det finns särskilda skäl, får dock försäkringskassan efterge återkravet helt eller delvis. Vid en senare utbetalning av underhållsstöd eller annan ersättning

som skall betalas ut av allmän försäkringskassa till någon som skall

betala tillbaka underhållsstöd enligt första stycket får försäkringskassan hålla inne ett skäligt belopp i avräkning vad som har lämnats för mycket.

5 kap. Återbetalningsskyldighet för bidragsskyldig förälder, m.m.

l § När underhållsstöd enligt 2 kap. lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig förälder, skall denne återbetala ett belopp till helt eller delvis underhållsstödet. Återbetalstaten som motsvarar ningsskyldigheten fastställs av den allmänna försäkringskassan i enlighet med 4-8 samtidigt som eller snarast efter det att beslutet om underhållsstöd meddelas.

Beslut om återbetalningsskyldighet skall inte meddelas, om 2 kap.

5 § första stycket andra meningen eller andra stycket tillämpas eller om underhållsskyldighet enligt föräldrabalken har fastställts i form av

ett engångsbelopp. Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och

en tillämpning av ll § därför övervägs, behöver återbetalningsskyldighet inte fastställas.

Återbetalningsskyldighet får inte beslutas för tid under vilken för-

säkringskassan har trätt i barnets rätt till underhållsbidrag enligt ll § och aldrig för längre tid tillbaka än tre år före den dag då meddelande enligt 4 kap. 2 § sändes till den bidragsskyldige.

2 § Har den allmänna försäkringskassan enligt 4 kap. 4 § beslutat om underhållsstöd för tid till dess slutligt beslut kan fattas, fastställs återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige för motsvarande tid.

Författningsförslag 67

Om underhållsstöd har lämnats till barn och det pågår mål

ett ett

om fastställande faderskap till barnet, får den

av man som är instämd

åläggas återbetalningsskyldighet, det finns sannolika skäl för

om att

han är far till barnet. Beslut återbetalningsskyldighet

om får dock inte meddelas, flera män är instämda i målet. om

Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till

ett lägre belopp än vad som för samma tid har betalats enligt första eller andra stycket,

skall skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slut-

liga återbetalningsskyldigheten till högre belopp,

ett skall den bi-

dragsskyldige betala in skillnaden till försäkringskassan.

Har återbetalningsskyldighet fastställts slutligt för

en man och frias

han senare från faderskapet till barnet, har han få tillbaka

rätt att vad han har betalat jämte ränta enligt 5 § räntelagen 1975:635 från varje

betalningsdag.

3 § Belopp som skall återbetalas till enligt 1 eller staten 2 § skall

erläggas till den allmänna försäkringskassan förskottsvis

för kalendermånad. Underhåll har betalats till barnet innan som den bidrags-

skyldige delgavs beslutet återbetalningsskyldighet får dock, i den

om mån det svarar mot underhållsstödet, avräknas från vad som skall

erläggas till försäkringskassan. Om den bidragsskyldige har haft barnet

hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under kalenderrnånad en haft barnet hos sig i minst sex hela dygn, får han eller hon vid fullgö-

rande av sin återbetalningsskyldighet tillgodoräknas

ett avdrag som föräkringskassan bestämmer enligt vad föreskrivs som om under-

hållsbidrag i 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken. Avdrag medges

endast om anmälan om vistelsen görs till försäkringskassan inom tre

månader från utgången den kalendermånad då barnets

av vistelse hos

den bidragsskyldige upphörde.

4 § Återbetalningsskyldighet enligt l § skall för varje barn har

som

rätt till underhållsstöd bestämmas till visst belopp år.

ett per Beloppet skall motsvara det procenttal den

av bidragsskyldiges inkomst som

anges i det följande. Vid bestämmandet procenttalet skall av hänsyn

tas till samtliga barn för vilka den bidragsskyldige är underhållsskyl-

dig enligt 7 kap. l § föräldrabalken.

Är den bidragsskyldige underhållsskyldig enligt 7 kap. l § föräld-

rabalken för ett, två eller tre barn utgör procenttalet tio, sex och en fjärdedels respektive fem Föreligger

procent. underhållsskyldighet för

fler än tre barn, skall procenttalet det tal erhålls, motsvara som om man dividerar summan femton och antalet barn med det av utöver tre totala antalet bam. Procenttalet bestäms till ett tal med högst två decimaler.

68 Författningsförslag SOU 1998: 120

Återbetalningsskyldigheten för ett barn får aldrig överstiga vad

som lämnas i underhållsstöd till barnet under den tid återbetalnings-

skyldigheten avser. Om det belopp som skall betalas för ett bam under månad slutar en öretal, avrundas beloppet till nännast lägre krontal. Om månadsbeloppet för ett barn blir lägre än 100 kronor, bortfaller återbetalningsskyldigheten.

5§ Den bidragsskyldiges inkomst enligt 4§ beräknas i enlighet med det senast fattade taxeringsbeslutet enligt 4 kap. 2 § taxeringsla-

gen 1990:324 och med utgångspunkt i

inkomst av tjänst enligt 34 § kommunalskattelagen 1928:370, intäkt av kapital enligt 3 § 1 mom. lagen 1947:576 om statlig inkomstsskatt, och inkomst av näringsverksamhet enligt 25 § kommunalskattelagen justerad enligt andra stycket. Inkomsten av näringsverksamhet skall ökas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har minskats genom avdrag för

a underskott från tidigare beskattningsår,

b utgift för egen pension intill ett halvt prisbasbelopp enligt 1

kap. 6 § lagen 1962:381 om allmän försäkring,

c avsättning till periodiseringsfond,

d ökning av expansionsmedel, och

minskas med belopp med vilket inkomst av näringsverksamhet har ökats genom

a återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodi-

seringsfond, och

b minskning av expansionsmedel.

6 § Till beloppen enligt 5 § skall läggas studiemedel i fonn av studiebidrag, en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet som överstiger 900 000 kronor. Det sålunda frarnräknade beloppet skall minskas med 24 000 kronor och utgör därefter den inkomst skall ligga till grund för besom

räkningen av återbetalningsskyldigheten.

7 § När återbetalningsskyldighet fastställs för förfluten tid skall till grund för inkomstberäkningen enligt 5§ läggas det taxeringsbeslut som förelåg den eller de månader återbetalningsskyldigheten härför

sig till.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 69

8§ Återbetalningsskyldighet kan trots vad som sägs i 5-7 be-

stämmas genom en skälighetsbedömning, det är uppenbart att den

om

bidragsskyldige har en förvärvsförrnåga väsentligt överstiger vad

som som motsvarar inkomsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han

eller hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsfönnågan inte

utnyttjas.

9§ Den allmänna försäkringskassan skall utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in fordringen, den bidragsskyldige inte fullgör

om

sin återbetalningsskyldighet.

10 § Återbetalningsskyldighet som fastställts enligt 4-8 §§ skall

omprövas när ett nytt beslut om årlig taxering föreligger och när

grunden för tillämplig procentsats enligt 4 § ändras.

Återbetalningsskyldighet för viss tid kan också, på ansökan den

av

bidragsskyldige eller på initiativ den allmänna försäkringskassan,

av jämkas om det taxeringsbeslut legat till grund för försäkringskassom

sans bedömning ändrats väsentligt. Bestäms återbetalningsskyldigheten till lägre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidiga-

re beslut betalat för tid, skall skillnaden och betald samma ränta som

hänför sig till skillnadsbeloppet betalas ut till den bidragsskyldige.

Bestäms återbetalningsskyldigheten till högre belopp än vad den bi-

dragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för tid, samma

skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till försäkringskassan.

Beslut om återbetalningsskyldighet får upphävas helt eller delvis

om den bidragsskyldige bosatt sig utomlands.

ll § Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och underhållsbidrag är fastställt, inträder den allmänna försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag till den del det utbetalt under-

svarar mot

hållsstöd. Om underhållsbidrag inte är fastställt, kan försäkringskas-

san förelägga boföräldem att vidta eller medverka till åtgärder för att

få underhållsbidrag fastställt. Boföräldem skall till försäkringskassan ge in en skriftlig handling fastställt underhållsbidrag kan

om som

ligga till grund för indrivning bidraget, försäkringskassan be-

av om gär det. Om barnet har fyllt 18 år skall vad som sägs boföräldem i om detta stycke i stället gälla barnet. I fall som avses i första stycket tillämpas även 9 och 12-15 §§

samt 6 kap. l § tredje stycket. Vad där sägs återbetalnings-

som om

skyldighet gäller då skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till försäkringskassan. Betalning till försäkringskassan skall dock ske allteftersom underhållsbidraget förfaller till betalning.

Försäkringskassan bör den får föra barnets talan tillfälle ge som att

i samband med försäkringskassans krav betalning i enlighet med

70 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

denna paragraf utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som

överstiger underhållsstödet.

Anstånd

12 § Den allmänna försäkringskassan får ansökan den bidragsav skyldige helt eller delvis bevilja anstånd med att fullgöra återbetalningsskyldigheten. Anstånd skall medges i den mån det behövs för att den bidragsskyldige skall få behålla vad som behövs för eget och familjens underhåll. Därvid skall bestämmelserna förbehållsbeom lopp i 7 kap. 4 och 5 §§ utsökningsbalken tillämpas. Anstånd får också beviljas om det annars finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden.

13 § Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år. Det belopp som beslutet om anstånd skall betalas före återavser betalning som avser senare tid. Den bidragsskyldige är, sedan an-

ståndsbeslutet upphört, inte skyldig att grund anståndet någon

av månad betala mer till försäkringskassan än det månadsbelopp som

återbetalningsskyldigheten fastställs till eller skulle ha fastställts till, om 4-8 hade tillämpats den bidragsskyldiges inkomst. För över-

stigande belopp skall nytt beslut om anstånd meddelas.

14§ Den allmänna försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett

beslut om anstånd, sådana ändrade förhållanden har inträtt om som medför att anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning. Den som har beviljats anstånd är skyldig att göra anmälan om ändrade förhållanden till försäkringskassan.

Eftergift

15 § Den allmänna försäkringskassan får ansökan den bidragsav skyldige helt eller delvis efterge statens fordran avseende återbetalningsskyldighet och ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden.

Ränta

16§ Om den bidragsskyldige inte betalar fastställt återbetalnings-

belopp i rätt tid eller har beviljats anstånd med återbetalning, skall ränta betalas skulden. Den allmänna försäkringskassan behöver inte kräva betalning för räntebelopp kortare dröjsmål med som avser betalning. Före varje kalenderår fastställer regeringen den ränta som skall gälla.

SOU 1998: 120 F ötjfattningsförslag 71

Av den bidragsskyldige inbetalade belopp skall i första hand

avräknas på upplupen ränta.

6 kap. Övriga bestämmelser

Behörigförsäkringskassa

1 § Ett ärende stöd enligt denna lag den allmänna om prövas av försäkringskassa som barnet är inskrivet hos eller skulle ha varit inskrivet hos, om åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen 1962:381 allom män försäkring varit uppfyllt.

Finns det ingen behörig försäkringskassa enligt första stycket skall ansökan göras hos Stockholms läns allmänna försäkringskassa.

Frågor om återbetalningsskyldighet och minskning under-

om av hållsstöd enligt 2 kap. 7 § andra stycket prövas dock den försäkav

ringskassa den bidragsskyldige är inskriven hos

som eller skulle ha varit inskriven hos, åldersvillkoret i 1

om kap. 4 § lagen om allmän

försäkring varit uppfyllt. Är den

bidragsskyldige inte inskriven och

skulle han eller hon inte heller under angiven

förutsättning ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa, skall Stockholms läns allmänna försäkringskassa pröva dessa frågor.

Överklagande

m.m.

2 § Beslut enligt denna lag gäller omedelbart, inte något

om annat anges i beslutet. Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen 1962:381 allmän om

försäkring om omprövning och ändring försäkringskassas beslut

av en

samt överklagande av försäkringskassans beslut tillämpas också i

ärende enligt denna lag.

I försäkringskassan skall socialförsäkringsnämnden ärenden

pröva om eftergift enligt 5 kap. 15 Detsamma skall gälla omprövning av beslut om återkrav enligt 4 kap. 13 det belopp

om som felaktigt har betalats ut överstiger tio prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6

procent av §

lagen om allmän försäkring.

3 § Rätten till underhållsstöd får inte överlåtas och får inte utmätas.

4 § I ärenden enligt denna lag får delgivning inte ske

genom kun-

görelse enligt 15 § delgivningslagen 1970:428. Meddelande enligt 4 kap. 2 § som skall delges får delges enligt 12 § delgivningslagen

en-

dast om det finns anledning att anta den att bidragsskyldige har avvi-

kit eller på annat sätt håller sig undan.

72 F örfattningsfärslag SOU 1998: 120

5§ Beslut om återbetalningsskyldighet och ränta får verkställas

enligt bestämmelserna i utsökningsbalken.

6 § Vad som i lagen 1962:381 om allmän försäkring är föreskrivet om Riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkrings-

kassoma tillämpas också i fråga försäkringskassomas handlägg-

om ning av underhållsstöd enligt denna lag. Följande bestämmelser i lagen om allmän försäkring tillämpas också i ärenden enligt denna lag: 17 kap. l § om Sammanträffande av förmåner och bistånd enligt socialtjänstlagen,

20 kap. 3 § tredje stycket om indragning eller nedsättning av ersätt-

ning,

20 kap. 8 § första-tredje styckena och 9 § om skyldighet att lämna

uppgifter,

20 kap 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder.

- Bestämmelserna i 20 kap. 8 § första-tredje styckena om skyldighet

att lämna uppgifter och i 20 kap. 8 § fjärde stycket om utredningsåtgärder tillämpas också i fråga den bidragsskyldige.

om

7 § Regeringen får förordna att barn som inte har något medborgar-

skap eller som är politisk flykting skall ha samma rätt till underhållsstöd enligt 2 kap. som svenskt bam.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

Genom lagen upphävs lagen 1996:1030 om underhållsstöd. Be-

stämmelserna i den lagen gäller dock fortfarande i fråga om under-

hållsstöd som avser tid före ikraftträdandet.

Med inkomstgrundad barnpension enligt 2 kap. lagen 1999:000

om efterlevandepension likställs vid tillämpning av denna lag

tilläggspension i form av barnpension som beräknats med tillämpning

av punkt 4 eller 5 i övergångsbestämmelsema till lagen om efterle-

vandepension. Vid den samordning skall ske mellan yrkesskadesom livränta och underhållsstöd enligt 3 kap. 5 § skall minskning enligt

andra stycket nämnda bestämmelse i första hand göras på underhålls-

stödet och därefter beloppet enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 lagen om efterlevandepension.

SOU 1998: 120 F örfattningsförslag 73

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1962:381 om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs fråga lagen 1962:381 allmän försäkom om nng dels att 5 kap. 11 8 kap., 10 kap. 4 14 kap., 16 kap. 7 10 a, och 11 §§, punkterna 2-10, 13-14 och 18-20 i övergångsbestämmelsema till lagen 1988:881 om ändring i nämnda lag samt punkterna 5-7 i övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 ändring i om nämnda lag skall upphöra att gälla, dels att 3 kap. 5 och 7 §§, 5 kap. 5 10 kap. 2 16 kap. 8 och 9 §§, 17 kap. 2 § och 20 kap. 3 § skall ha följande lydelse, dels att 16 kap. 4 § i paragrafens lydelse enligt lagen 1997:1312 om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att 16 kap. 5 § och 20 kap. 2§ i paragrafemas lydelse enligt lagen 1998:677 om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att 5 kap. 4 och 7 §§ i paragrafemas lydelse enligt lagen 1998:704 om ändring i nänmda lag skall ha följande lydelse, dels punkt 1 i övergångsbestämmelsema

att till lagen 1979:127

om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att punkt 3 i övergångsbestämmelsema till lagen 1992:1277 om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 3 §

En försäkrad, som uppbär hel En försäkrad, uppbär hel som förtidspension eller hel särskild förtidspension enligt denna lag efterlevandepension enligt denna eller hel särskild efterlevandelag eller uppburit sådan pension pension enligt lagen 1999:000 under månaden närmast före den efterlevandepension eller har om då han börjat uppbära hel ålders- uppburit sådan pension under pension, har inte rätt till sjukpen- månaden närmast före den då ning. För tid efter ingången av han eller hon börjat uppbära hel den månad då den försäkrade fyllt ålderspension, har inte till rätt 70 år eller dessförinnan börjat sjukpenning. För tid efter inuppbära hel ålderspension enligt gången den månad då den av denna lag får sjukpenning utgå försäkrade fyllt 70 år eller dessför högst 180 dagar. förinnan har börjat uppbära hel

74 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ålderspension enligt denna lag får sjukpenning utges för högst 180 dagar.

5§

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenning-

försäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § första stycket

skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 § andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden

gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpen-

ninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat

förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstför-

hållanden eller andra omständigheter har undergått ändring betyav delse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b när förtidspension eller sär- b när förtidspension enligt

skild efterlevandepension enligt denna lag eller särskild efterledenna lag beviljas den försäkrade vandepension enligt lagen

eller redan utgående sådan pen- 1999:000 om efterlevandepen-

sion ändras med hänsyn till änd- sion beviljas den försäkrade eller

ring i den försäkrades arbetsför- redan utgående sådan pension måga eller, vid särskild efterle- ändras med hänsyn till ändring i vandepension, förmåga eller möj- den försäkrades arbetsförmåga

lighet att bereda sig inkomst ge- eller, vid särskild efterlevandenom arbete, pension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller

redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, samt

d när tjänstepension beviljas den försäkrade.

Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag

då anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som ändrats enligt första stycket får dock läggas till grund a för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att försäkringskassan fått känne-

dom om inkomständringen.

SOU 1998: 120 F

örfattningsförslag 75

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Under tid som anges under 1-6 får, inte första stycket om c eller

d är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande

inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan förom

säkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då

den försäkrade

bedriver studier, för vilka hon eller han

uppbär studiehjälp,

studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt

studiestödslagen 1973:349, studiestöd enligt lagen 1983:1030 särskilt

om vuxen-

studiestöd för arbetslösa, bidrag enligt förordningen 1995:938 om utbildningsbidrag för doktorander eller särskilt utbildningsbidrag, genomgår vuxenutbildning för utvecklingsstörda Särvux och uppbär timersättning för studierna,

är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller

genomgår arbetmarknadsutbildning som beslutats arbetsmarknadsmyndi ghet,

av en är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder

enligt 1 § föräldraledighetslagen 1995:584 och barnet inte har

fyllt

ett år. Motsvarande gäller vid adoption bam fyllt tio år av som eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, mindre om än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

fullgör tjänstgöring enligt lagen 1994:1809 totalför-

om svarsplikt.

För en försäkrad som i tredje stycket l eller 3 skall försäkavses

ringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpen-

ningen en sjukpenninggrundande inkomst har fastställts

som grundval av enbart den inkomst arbete den försäkrade av eget som kan antas få under denna tid. Om därvid den

sjukpenninggrundande

inkomsten helt eller delvis är hänföra till

att anställning, skall årsar-

betstiden beräknas grundval enbart av det antal arbetstimmar som

den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete

under utbildningstiden.

För en försäkrad får sådan behandling eller som rehabilitering som

avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen 1976:380

om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande

ersättning enligt författning skall en annan försäkringskassan, vid

sjukdom under den tid då livränta betalas beräkna

ut, sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst har fastställts som på grundval

av enbart den inkomst eget arbete den försäkrade av som kan antas få under denna tid.

76 Författningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket l eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket sjukpenningen beräknas den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre

än 60 dagar.

7§

Sjukpenning utges vid sjukdom som sätter ned den försäkrades ar-

betsförmåga med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjuk-

dom föreligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden. Med sjukdom jämställs ett

tillstånd av nedsatt arbetsförmåga, orsakats sjukdom för vil-

som av ken sjukpenning utgetts och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.

Saknar den försäkrade arbetsförmåga utges hel sjukpenning. Om arbetsförmågan inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjärde-

delar utges tre fjärdedels sjukpenning. Är arbetsfönnågan nedsatt i mindre grad men med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat

fall utges en fjärdedels sjukpenning. Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall, om den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbe-

te, särskilt beaktas om den försäkrade grund av sjukdomen är ur stånd att utföra sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder den anställde. Om den försäkrade grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel

av sin normala arbetstid en viss dag, skall hans arbetsförmåga anses

nedsatt i minst motsvarande mån den dagen.

Om den försäkrade inte kan antas kunna återgå till sitt vanliga ar-

bete eller till annat arbete hos arbetsgivaren, skall vid bedömningen

av arbetsförmågans nedsättning särskilt beaktas om den försäkrade kan försörja sig genom sådant arbete efter åtgärd som avses i 7 b §

eller 22 kap.

Om det efter prövning enligt fjärde stycket bedöms att den försäk-

rade inte kan återgå till arbete hos arbetsgivaren eller försörja sig

själv genom annat förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, skall vid bedömningen av arbetsförmågans nedsätt-

SOU l998zl2O Författningsförslag 77

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ning särskilt beaktas om den försäkrade efter åtgärd i 7 b §

som avses eller 22 kap. kan försörja sig själv sådant förvärvsarbete genom som är normalt förekommande arbetsmarknaden, eller annat genom lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Om det finns särskilda skäl för det får vid bedömningen arbetsav förmågans nedsättning beaktas den försäkrades ålder den försäksamt rades bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter. Bedömningen arbetsförmågans av nedsättning enligt fjärde och femte styckena skall göras i förhållande till högst ett heltidsarbete.

Vid prövning av den försäkrades rätt till sjukpenning för tid under vilken han annars skulle ha uppburit föräldrapenning, skall arbetsförmågan anses nedsatt endast i den utsträckning den försäkrades

som

förmåga att vårda barnet är nedsatt grund sjukdomen.

av Om den försäkrade uppbär Om den försäkrade uppbär

förtidspension eller särskild ef- förtidspension enligt denna lag

terlevandepension enligt denna eller särskild efterlevandepenlag, skall vid prövning den sion enligt lagen 1999:000 av försäkrades rätt till sjukpenning efterlevandepension, skall om bedömningen av hans arbetsför- vid prövning den försäkraav

måga ske med bortseende från des rätt till sjukpenning beden nedsättning av förmågan eller dörrmingen hans arbetsför-

av

möjligheten att bereda sig in- måga ske med bortseende från komst genom arbete ligger den nedsättning förmågan

som av till grund för utgående pension. eller möjligheten att bereda sig inkomst genom arbete som

ligger till grund för utgående

pension.

5 kap. 1§

En försäkrad som är bosatt i Sve- En försäkrad är bosatt i som

rige har rätt till folkpension i form Sverige har rätt till folkpension i

av förtidspension, efterlevande- form förtidspension och hanav

pension och handikappersättning dikappersättning utgör till-

som som utgör tillägg till pension lägg till pension

a enligt 3 och 4 i förhållande till det antal år för vilka tillgodo-

räknats pensionspoäng för tilläggspension, eller b enligt 5-7 och 9-11 §§ i för- b enligt 5-7 och 9-10 §§ i för-

hållande till det antal år till- hållande till det antal år tillsom som

F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

godoräknats som bosättningstid i godoräknats bosättningstid i

som Sverige. Sverige. En försäkrad som är bosatt i Sverige har rätt till folkpension i form

av ålderspension enligt 3 § i förhållande till det antal år för vilka tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension.

En svensk medborgare är bosatt utomlands har rätt till folksom pension enligt första stycket a.

3§

Folkpension enligt 1 § första Folkpension enligt l § första stycket a eller andra stycket be- stycket eller andra stycket bea räknas i förhållande till det antal räknas i förhållande till det antal år för vilka den pensionsberätti- år för vilka den pensionsberättigade eller, när fråga är efier- gade vid tilläggspensionens beom

levandepension, den avlidne vid räkning tillgodoräknats

pen-

tilläggspensionens beräkning sionspoäng. tillgodoräknats pensionspoäng. Har pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år, folkpen-

utges

sion med oavkortat belopp. I annat fall utges folkpension med så

stor andel därav som svarar mot förhållandet mellan det antal år för vilka

pensionspoäng tillgodoräknats och talet 30. Om rätt till tilläggspension inte föreligger krävs antalet år för

att

vilka pensionspoäng tillgodoräknats uppgår till minst

tre.

4§

Med år för vilket har tillgodoräk- Med år för vilket har tillgodo-

nats pensionspoäng likställs vid räknats pensionspoäng likställs beräkning av förtidspension och vid beräkning förtidspension

av efterlevandepension

år, för vilket pensionspoäng inte har tillgodoräknats till följd

av bestämmelserna i ll kap. 6 § första stycket, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1999, eller 4 kap. 8 § andra stycket lagen

1998:674 inkomstgrundad ålderspension tillgodoräknande

om om

av pensionspoäng vid bristande eller underlåten avgiftsbetalning eller

bestämmelserna i ll kap. 7 § denna lag, i detta lagrums lydelse före den l januari 1982, år före år 1960, för vilket beräknats till statlig inkomstskatt taxerad inkomst,

F ötfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

såvitt gäller svensk medborgare, år före år 1960 eller, såvitt

gäller utländsk medborgare, år före o 1974, för vilket erlagts sjöar mansskatt, samt 4. såvitt gäller uppburit ersättning i 2 kap. person som som avses

12 § lagen 1998:674 inkomstgrundad ålderspension, år före år

om 1963, för vilket skulle ha beräknats till statlig inkomstskatt taxerad

inkomst om skattskyldighet hade förelegat för ersättningen.

5§

Folkpension enligt 1§ första Folkpension enligt 1 § första stycket b beräknas grundval stycket b beräknas grundval av den sammanlagda tid varunder den sammanlagda tid av varun-

den pensionsberättigade eller, der den pensionsberättigade kan såvitt gäller efterlevandepension, tillgodoräknas bosättningstid i

den avlidne kan tillgodoräknas Sverige. bosättningstid i Sverige.

För rätt till folkpension krävs att bosättningstid i Sverige kan till-

godoräknas för minst tre år.

Vid beräkning bosättnings- Vid beräkning av av bosättnings-

tid bortses från tid före det år då tid bortses från tid före det år då

den pensionsberättigade eller, den pensionsberättigade uppnått såvitt gäller efterlevandepension, 16 års ålder och tid efter det år den avlidne uppnått 16 års ålder då han eller hon fyllt eller skulle

och tid efter det då han fyllt fylla 64 år. eller skulle ha fyllt 64 år.

Om bosättningstid kan tillgodoräknas för minst 40 år, folk-

utges

pension med oavkortat belopp. I fall folkpension med så

annat utges stor andel därav förhållandet mellan det antal år för som svarar mot

vilka bosättningstid kan tillgodoräknas och talet 40.

Bosättningstiden sätts ned till närmaste hela antal år.

7§

Om den försäkrade har beviljats Om den försäkrade har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med uppehållstillstånd i Sverige med stöd av 3 kap. 2 eller 3§ utlän- stöd 3 kap. 2 eller 3 § utlänav ningslagen 1989:529 skall ningslagen 1989:529 skall som som

bosättningstid även tillgodoräknas bosättningstid även tillgodoräk-

tid då han eller hon har varit bo- tid då han eller hon har varit nas satt i sitt tidigare hemland från bosatt i sitt tidigare hemland från

80 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och med det år då den försäkrade och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till tidpunkten då han fyllde 16 år till tidpunkten då eller hon först ankom till Sverige. han eller hon först ankom till Därvid skall en så stor andel av Sverige. Därvid skall så stor en tiden i hemlandet tillgodoräknas andel tiden i hemlandet tillav som svarar mot förhållandet mel- godoräknas mot försom svarar lan den tid under vilken den för- hållandet mellan den tid under säkrade har varit bosatt i Sverige vilken den försäkrade har varit från den första ankomsten till bosatt i Sverige från den första landet till och med det år då han ankomsten till landet till och eller hon fyllde 64 år och hela med det då han eller hon fylltidsrymden från det att den för- de 64 år och hela tidsrymden

säkrade första gången kom till från det att den försäkrade första landet till och med det år då han gången kom till landet till och

eller hon fyllde 64 år. I fråga med det år då han eller hon fyllom

förtidspension eller efterlevande- de 64 år. I fråga om förtidspen-

pension skall i stället för året då sion skall i stället för året då den den försäkrade skulle fylla 64 år försäkrade skulle fylla 64 år som

som utgångspunkt tas året före utgångspunkt tas året före

pen-

pensionsfallet. Vid beräkningen sionsfallet. Vid beräkningen

enligt detta stycke bortses från tid enligt detta stycke bortses från för vilken den försäkrade, vid tid för vilken den försäkrade, vid bosättning i Sverige, har rätt till bosättning i Sverige, har rätt till pension från hemlandet. pension från hemlandet.

Med tid för bosättning i hemlandet likställs tid då den försäkrade

före den första ankomsten till Sverige befunnit sig i annat land där

han eller hon beretts en tillfällig fristad. Vad som i första stycket sägs den beviljats uppehållstill-

om som stånd med stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen 1989:529 skall gälla även en försäkrad som

a annars beviljats uppehållstillstånd grund av att han eller hon

ansetts som flykting enligt konventionen 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning, eller

b beviljats uppehållstillstånd med stöd 3 kap. 1 § 2 eller 3

av utlänningslagen i paragrafens lydelse före den 1 januari 1997 eller enligt motsvarande äldre bestämmelser.

F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 2 §

Därest pensionsberättigad under hel månad är intagen i kriminal-

vårdsanstalt eller är häktad eller eljest är på bekostnad intagen statens

i anstalt eller ock tillfälligt vistas utom anstalten, må hans å måna-

av den belöpande folkpension utgå högre belopp än regeringen bestämmer.

Allmän försäkringskassa må medgiva nära anhörig, vilken för sitt uppehälle är beroende den pensionsberättigade, rätt helt eller

av att delvis uppbära sådan del folkpension, enligt vad i första av som stycket sägs icke skall utgivas. Om ett barn under hel måen nad på statens bekostnad erhåller vård på anstalt eller kost annars och bostad, får barnpension inte utges för den månaden. Sådan förmån får dock utges för tid då barnet är inackorderat vid sameskola. I fråga om elev i specialskola må I fråga elev i specialskola om pensionsförmån utgå utan hinder får pensionsförmån utan utges av bestämmelserna i första och hinder bestämmelserna i av tredje styckena för tid då eleven första stycket för tid då eleven vistas utom skolan. För sådan tid vistas utom skolan. För sådan tid äga bestämmelserna om vårdbi- har bestämmelserna vårdbiom drag i 9 kap. 5§ tredje stycket drag i 9 kap. 5§ tredje stycket

motsvarande tillämpning motsvarande tillämpning.

16 kap. 1 §

Den som önskar pension skall göra ansökan hos allmän försäkrings-

kassa i enlighet med vad regeringen förordnar. I fall som närmare anges av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksför-

säkringsverket, skall försäkringskassan dock ansökan besluta

utan om

hel ålderspension till hos kassan inskriven pensionsberättigad från

en och med den månad han fyller 65 år, han inte skriftligen begärt om annat.

Uppbär en försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård eller rehabiliteringspenning enligt denna lag, får försäkringskassan

82 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillerkänna honom förtidspension utan hinder han inte gjort

av att ansökan därom. Detsamma skall gälla då försäkrad uppbär sjuken penning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt lagen

1976:380 arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning

om

som utgår enligt annan författning eller grund regeringens för-

av ordnande.

Uppbär en försäkrad sjukbidrag Uppbär försäkrad sjukbi-

en

eller har handikappersättning eller drag eller har handikappersätt- Vårdbidrag tillerkänts honom för ning eller Vårdbidrag tillerkänts

begränsad tid, får den tid för vil- honom för begränsad tid, får den

ken förmånen skall utgå förlängas tid för Vilken förmånen skall

utan att ansökan har gjorts. Mot- utges förlängas utan ansökan att svarande gäller i fråga sär- har gjorts. om

skild efterlevandepension

som

tillerkänts efterlevande för

en begränsad tid. I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa

tillerkänna den pensionsberättigade pension enligt denna

lag utan hinder av att han icke gjort ansökan därom. För kostnader för läkarunder- För kostnader för läkarunder-

sökning och läkarutlåtande vid sökning och läkarutlåtande vid ansökan om förtidspension, han- ansökan förtidspension, han-

om

dikappersättning, Vårdbidrag eller dikappersättning eller Vårdbidrag särskild efterlevandepension skall skall ersättning lämnas i enlighet

ersättning lämnas i enlighet med med vad regeringen eller, efter vad regering en eller, efter regeringens bemyndigande, rege-

ringens bemyndigande, Riksför- Riksförsäkringsverket föreskri-

säkringsverket föreskriver. Ver.

2§

Som Villkor för rätt till förtids- Som Villkor för till förtidsrätt

pension eller handikappersättning pension eller handikappersätt-

får föreskrivas att den försäkrade ning får föreskrivas att den förskall under högst 30 dagar säkrade skall under högst vara 30

intagen på Visst sjukhus eller dagar un- vara intagen på Visst sjukderkasta sig undersökning Viss hus eller underkasta

av sig under-

läkare. Motsvarande gäller i fråga sökning Viss läkare.

av Motsva-

om rätt till Vårdbidrag och, såvitt rande gäller i fråga rätt till

om

gäller efterlevande, särskild ef- Vårdbidrag. För kostnader

som terlevandepension. För kostnader uppstår med anledning av en

som uppstår med anledning sådan föreskrift skall ersättning

av en

SOU 1998: 120 F örfattningsförslag 83

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan föreskrift skall ersättning lämnas i enlighet med vad regelärrmas i enlighet med vad ringen förordnar. regeringen förordnar.

I fråga om rätt till förtidspension gäller även vissa bestämmelser

om utredning i 7 kap. 3 b

4§

Pension skall betalas ut månadsvis. Om årspensionen uppgår till högst 2 400 kronor skall dock, om det inte finns särskilda skäl, utbetalning ske i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den pensionsberättigade får utbetalning även i annat fall ske eller en två gånger per år. Vid beräkning av pensionsbe- Vid beräkning av pensions-

lopp för månad skall den årspen- belopp för månad skall den sion, från vilken beräkningen årspension, från vilken beräkutgår, avrundas till närmaste hela ningen utgår, avrundas till när-

krontal, som är jämnt delbart med maste hela krontal, är jämnt som

tolv. Är årspensionsbeloppet lägre delbart med tolv. Är årspen-

än tolv kronor, bortfaller pensio- sionsbeloppet lägre än tolv kronen för den månad som beräk- bortfaller pensionen för den nor,

ningen avser. Vid tillämpning månad beräkningen

av som avser. vad nu sagts skola samtliga den Vid tillämpning av vad nu sagts pensionsberättigade tillkomman- skall samtliga den pensionsbe-

de pensionsförrnåner rättigade tillkommande

anses som penen pension. Avrundning skall i sionsförmåner enligt denna lag första hand göras å folkpension pension. Avrundanses som en enligt 7 eller 8 kap. ning skall i första hand göras på folkpension enligt 6 eller 7 kap. 5 §

Älderspension utges från och med den månad varunder den försäkra-

de fyller 65 år eller, han eller hon önskar att pensionen skall börja om utges tidigare eller senare, från och med den månad i som anges pensionsansökningen.

Förtidspension, handikappersättning och Vårdbidrag utgår från och

med den månad då rätt till förmånen inträtt. I fall i 1 § som avses

andra stycket utgår dock förtidspension från och med månaden näst

efter den då beslutet pension meddelats. om Efterlevandepension utges från och med den månad då den försäkrade avlidit eller, han eller om

84 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hon vid sin död uppbar ålderspension eller förtidspension, från

och med månaden näst efter den

då dödsfallet intråjfat.

Inträder rätt till ålderspension Inträdet rätt till ålderspension eller efterlevandepension vid vid tidpunkt än åsyf-

annan som

annan tidpunkt än som åsyftas i tas i första stycket, skall pensio-

första och tredje styckena, skall betalas för tid från och nen ut pensionen betalas ut för tid från med den månad då rätten inträtt. och med den månad då rätten inträtt.

Annan pension än ålderspen- Annan pension än ålderspen-

sion får inte betalas ut för längre sion får inte betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader eller, i tid tillbaka än tre månader eller, i

fråga barnpension eller han- fråga handikappersättning,

om om

dikappersättning, två år före an- två år före ansökningsmånaden.

sökningsmånaden. Ålderspension Ålderspension får betalas ut

får betalas ut tidigast för månaden tidigast för månaden närmast närmast efter ansökningsmåna- efter ansökningsmånaden. Har den. Har den försäkrade uppburit den försäkrade uppburit förtidsförtidspension eller särskild ef- pension enligt denna lag eller

terlevandepension omedelbart särskild efterlevandepension

före 65 års ålder får dock ålders- enligt lagen 1999:000 efom pension betalas ut för högst tre terlevandepension omedelbart månader före ansökningsmåna- före 65 års ålder får dock åldersden. pension betalas för högst ut tre månader före ansökningsmånaden. Det belopp som först förfaller

till betalning efter beslut

om barnpension enligt 14 kap. 2§ skall minskas med vad utbesom talats i omställningspension enligt 14 kap. 4§ eller särskild efterlevandepension enligt 14 kap. 5 § för den tid barnpensionssom beloppet avser utöver vad som skulle ha utgetts beslutet om om barnpension förelegat vid utbetalningen av omställningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen.

sou 1998:120 Författningsförslag 85

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8§

Den som uppbär förtidspension Den som uppbär förtidspension enligt 7 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § enligt 7 kap. 1 § eller 13 kap. 1 § är skyldig att, om hans arbetsför- är skyldig att, om hans arbets-

måga väsentligt förbättras, utan förmåga väsentligt förbättras, oskäligt dröjsmål göra anmälan utan oskäligt dröjsmål göra an-

om det hos allmän försäkrings- mälan om det hos allmän försäkkassa. Motsvarande skall gälla ringskassa. Motsvarande skall den uppbär efterlevandepen- gälla den uppbär förmån som som sion eller förmån enligt 9 kap., enligt 9 kap., förhållandena om förhållandena ändras så att ändras så att rätten till förmånen om

rätten till pensionen eller förmå- påverkas. Är den försäkrade

påverkas. Är den försäkrade omyndig, åvilar anmälningsnen omyndig, åvilar anmälningsskyl- skyldigheten förmyndaren. Om digheten förmyndaren. Om den den försäkrade har en god man försäkrade har en god eller eller förvaltare enligt föräldraman förvaltare enligt föräldrabalken, balken, har denne motsvarande har denne motsvarande skyldighet skyldighet att göra anmälan, om att göra anmälan, det kan det kan anses ingå i uppdraget. om anses ingå i uppdraget. Underlåts anmälan som avses i första stycket utan giltigt skäl, får pensionen eller förmånen dras in för viss tid eller tills vidare.

9§

Pensionsförmån utgår, inte Pensionsförmån utges, inte om om

något annat är särskilt föreskrivet, något annat är särskilt föreskri-

till och med den månad då den vet, till och med den månad då pensionsberättigade avlidit eller den pensionsberättigade avlidit rätten till förmånen eller rätten till förmånen annars annars upphört. Vårdbidrag utgår till och har upphört. Vårdbidrag utges med månaden före den då barnet till och med månaden före den fyller 16 år. Omställningspension då barnet fyller 16 år. och särskild efterlevandepension utgår längst till och med månaden

före den då den efterlevande fyl-

ler 65 år.

86 Författningsförslag SOU

1998:120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

2 §

Äger pensionsberättigad rätt till livränta grund obligatorisk

av

försäkring jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen yrkesskade-

om försäkring eller äger han jämlikt lag eller särskild författning annan eller enligt regeringens förordnande rätt till livränta, bestämmes som

av eller utbetalas från riksförsäkringsverket, minskas honom eljest

tillkommande pension enligt vad nedan stadgas. Motsvarande skall

äga tillämpning i fall då livränta utgår enligt utländsk lagstiftning

om

yrkesskadeförsäkring. Medför skada, för vilken livränta börjat utgivas, återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det

anses som om livränta utginge under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid utbytts

mot ett engångsbelopp, skall anses som om livränta utginge eller den utgående livräntan för-

vore

höjd med belopp som enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna svarar mot engångsbeloppet. Folkpension och tilläggspension i form förtidspension eller ål-

av derspension minskas med tre fjärdedelar den

av pensionsberättigade

för samma tid tillkommande livränta såsom skadad; dock må avdrag å

annan förtidspension än hel sådan ske endast skadan inträffat före

om den tidpunkt från vilken pensionen utgår och avdrag å tilläggspension

göras endast om den pensionsberättigade ägt tillgodoräkna sig

pen-

sionspoäng för minst ett år vid den tidpunkt då skadan inträffat.

Folkpension i form ålders- Folkpension i form åldersav av

pension eller efterlevandepension pension minskas med

tre fjärde-

samt tilläggspension i form delar den livränta den

av av som

efterlevandepension minskas med pensionsberättigade för

samma tre fjärdedelar av den livränta tid har rätt till såsom efterlevan-

som den pensionsberättigade för de.

samma tid har rätt till såsom ef-

terlevande. Avdrag på tilläggs-

pension får dock göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna

sig pensionspoäng för minst ett år vid den tidpunkt då skadan in-

träffat.

Minskning enligt denna Minskning enligt denna para- paragraf skall i första hand göras graf skall i första hand göras

tilläggspension. Utan hinder tilläggspension. Utan hinder

av av vad som föreskrivs i paragrafen vad föreskrivs i paragrafen som

SOU l 998: l 20 F örfattningsförslag 87

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skall folkpension alltid utgå, i skall folkpension alltid utgå, i

form av förtidspension eller form av förtidspension med

barnpension med minst en fjärde- minst en fjärdedel och i form av del och i form av ålderspension ålderspension med minst tre

med minst tre fjärdedelar det fjärdedelar av det belopp som av

belopp som annars skulle ha ut- annars skulle ha utgått. gått. I fråga om samordning av pension med livränta som utgår enligt

eller eljest bestämmes med tillämpning lagen 1976:380 om arav betsskadeförsäkring föreskrives i 4 kap. 4 § och 6 kap. 1 § sagda lag.

20 kap. 2 §

Vid tillämpningen av denna lag skall, inte annat sägs i lagen,

om

vårdår som tillgodoräknats enligt 11 kap. 6 a i detta lagrums lydel-

se före den l januari 1999, eller 4 kap. 12§ lagen 1998:674 om

inkomstgrundad ålderspension likställas med år för vilka pensionspo-

äng tillgodoräknats.

Med förälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 9 kap.

4 § likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft bam, om de stadigvarande sammanbor.

Med förälder skall vid tillämpningen bestämmelserna i 9 kap.

av 4§ också likställas den med socialnämndens tillstånd har tagit som emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att adoptera det.

Har någon med socialnämn-

dens medgivande tagit emot ett utländskt barn i sitt hem här i

landet för vård och fostran i adoptionssyfte, skall vid tillämpning

bestämmelserna i 8 och 14 av

kap. om rätt till barnpension bar-

net anses som barn till denne. I

sådana fall anses barnet bosatt i

Sverige, om den blivande adoptivföräldern bosatt här i lanvar det vid den tidpunkt då han eller hon avled.

Vid tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 2 a§ andra stycket

skall den som lämnat uppgift innehav F-skattsedel i om av en en an-

budshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling,

som

88 Författningsförslag sou 1998:120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

även innehåller uppgifter utbetalarens och betalningsmottagarens

om

namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter samt uppgift om betalningsmottagarens eller organi-

personnummer sationsnummer anses ha en sådan skattsedel. Uppgiften innehav om

av en F- skattsedel gäller även sådant skriftligt åberopande F-

som av skattsedeln som avses i 3 kap. 2 § tredje stycket. Det a som nu sagts gäller dock inte om den betalar ut ersättningen känner till som att uppgiften om innehav F-skattsedel är oriktig. Bestämmelser av en om

påföljd för den som lämnar oriktig uppgift finns i skattebrottslagen

1971:69.

3§

Ersättning enligt denna lag får dras eller sättas ned, den om som är berättigad till ersättningen

a ådragit sig sjukdomen eller skadan vid uppsåtligt brott han

som har dömts för genom dom har vunnit laga kraft; som

b vägrar att genomgå undersökning läkare eller att följa läka-

av res föreskrifter;

c underlåter att in sådant läkarintyg, läkarutlåtande, försäkran

ge eller särskild försäkran skall in till försäkringskassan enligt 3 som ges kap. 8

d medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilsele-

dande uppgift angående förhållande, är betydelse för till som av rätten ersättning.

Vägrar en försäkrad utan giltig Vägrar försäkrad gil-

en utan anledning att genomgå sådan tig anledning att genomgå sådan behandling, utredning eller reha- behandling, utredning eller rehabilitering i 3 kap. 7 b bilitering i 3 kap. 7 b som avses som avses och 8 a §§, 7 kap. 3 b§ eller 22 och 8 §§, 7 kap. 3 b§ eller 22 a

kap. 5 och 7 får sjukpenning kap. 5 och 7 får sjukpen-

eller förtidspension helt eller del- ning eller förtidspension helt vis tills vidare förvägras honom, eller delvis tills vidare förvägras under förutsättning att han erin- honom, under förutsättning att

rats om denna påföljd. Motsva- han erinrats denna påföljd.

om rande skall gälla i fråga särom skild efterlevandepension, den om

efterlevande utan giltig anledning

vägrar att följa ett villkor som uppställts med stöd 16 kap. av 3

SOU 1998: 120 Författningsförslag 89

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om någon som är berättigad till ersättning enligt denna lag i annat

fall underlåter att lämna uppgifter i enlighet med vad i 8 § som anges eller vägrar att ta emot besök där, får ersättningen dras in som anges eller sättas ned om omständigheterna motiverar det.

Svensk medborgare som är Svensk medborgare är som född år 1929 eller tidigare eller född år 1929 eller tidigare eller som är född senare men den 1 juli är född den 1 som senare men 1979 uppbar folkpension i form juli 1979 uppbar folkpension i

av ålderspension, förtidspension form ålderspension eller för-

av eller änkepension samt uppbar tidspension samt uppbar sådan

sådan pension också vid utgången pension också vid utgången år

av år 1992, har, han varit 1992, har, han eller hon varit av om om mantalsskriven i Sverige för det år mantalsskriven i Sverige för det varunder han fyllt sextiotvå år och år varunder han eller hon fyllt 62 för de fem åren närmast dessför- år och för de fem åren närmast innan, rätt att vid bosättning ut- dessförinnan, rätt att vid bosättomlands uppbära folkpension med ning utomlands uppbära folkpensamma belopp som skulle ha ut- sion med belopp samma som

gått vid bosättning i Sverige. skulle ha utgått vid bosättning i

Sverige. Vid tillämpningen Vid tillämpningen av mantalsav mantals-

skrivningskravet i skrivningskravet i föregående föregående

stycke likställs år efter år stycke likställs år efter år 1991 1991 då den försäkrade då den försäkrade varit folkbokvarit folkbokförd i Sverige den l november året förd i Sverige den 1 november inmed år då han varit året innan med år då han eller nan mantalsskriven här. hon varit mantalsskriven här.

Folkpension i form ål- Folkpension i form ålav av derspension, förtidspension eller derspension eller förtidspension efterlevandepension utges för utges för december 1992 som som december 1992 och vartill rätt och vartill rätt föreligger vid föreligger vid ikraftträdandet ikraftträdandet skall utan hinder skall utan hinder av 5 kap. 5 § i av 5 kap. 5 § i dess lydelse nya dess nya lydelse anses grundad på grundad bosättanses en en bosättningstid om 40 år. Det- ningstid om 40 år. Detsamma

90 F örfattningsñrslag SOU l 998: 1 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samma skall gälla folkpension i skall gälla folkpension i form av

form av ålderspension utges ålderspension till den

som som utges till den som senast i december senast i december 1992 som 1992 fyllde 65 år och som då var fyllde 65 år och då besom var

berättigad till ålderspension och i rättigad till ålderspension. Vad fråga om efterlevandepension för nu sagts gäller dock inte i fråga

det fall att dödsfallet har inträffat sådan folkpension

om som utges

i december 1992 efterlevan- med reducerat belopp till följd

men depension utges först för januari 5 kap. 2 § i dess äldre lydelse av 1993 på grund av att den avlidne eller på grund motsvarande av

vid dödsfallet uppbar ålderspen- bestämmelse i sådan överens-

en sion eller förtidspension. Vad kommelse i 20 kap. nu som avses

sagts gäller dock inte i fråga om 15 § första stycket.

sådan folkpension som utges med

reducerat belopp till följd 5

av kap. 2 § i dess äldre lydelse eller på grund motsvarande beav stämmelse i en sådan överenskommelse som avses i 20 kap. 15 § första stycket. Vad som sägs i första stycket om efterlevandepension gäller

också folkpension i form änke-

av pension, som utges med stöd av

övergångsbestämmelserna till lagen 1988:881 ändring i

om

lagen 1962:381 om allmän för-

säkring.

I fall då folkpension i form förtidspension för december

av utges 1992 och det efter ikraftträdandet sker en ändring av den andel enligt

7 kap. 2 § varmed förtidspension utges, skall bestämmelserna i första stycket gälla också i fråga den förtidspension utges efter änd-

om som ringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser

om efterlevandepension skall fortfarande till-

lämpas såvitt gäller sådan pension tid före ikraftträda ndet. som avser Äldre bestämmelser i punkten

7 i övergångsbestämmelserna till

lagen 1992:1277 om ändring i lagen 1962:381 allmän försäkom ring gäller även efter ikraftträdandet för efterlevande är född en som år 1937 eller tidigare och som omedelbart före ikraftträdandet uppbar

Författningsförslag 91

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

folkpension i form ålderspension beräknad grundval nämnda

av av bestämmelse. Äldre bestämmelser i denna punkt gäller vidare för en efterlevande som är född år 1936 eller 1937 och omedelbart som före ikraftträdandet uppbar och vid den tidpunkt då åldersuttag av pension görs uppbär folkpension i form änkepension. av

F örfattningsförslag SOU 1998: 120

4 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1998:704 om ändring i lagen 1962:381 om allmän

försäkring

Härigenom föreskrivs att punkten 2 i övergångsbestämmelsema till

lagen 1998:704 om ändring i lagen 1962:381 allmän försäkom ring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Äldre bestämmelser skall Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla för tid före fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet. För tid därefter ikraftträdandet. För tid därefter skall äldre bestämmelser i 5 kap. skall äldre bestämmelser i 5 kap. 8 och 13 §§ fortsätta att 1 och 3 §§, 8 § första och andra gälla för personer som är födda år styckena samt l3§ fortsätta att 1937 eller tidigare. gälla för är födda personer som år 1937 eller tidigare. Äldre bestämmelser i 5 kap. 8 § tredje stycket skall fortsätta att gälla för personer som är födda år 1937 eller tidigare och som den 1 januari 2001 uppbär

folkpension i form av ålderspen-

sion som har beräknats med stöd av 5 kap. 8 § tredje stycket i dess äldre lydelse eller då som upp-

bär folkpension i form av hel

särskild efterlevandepension.

Denna lag träder i kraft den l januari 2001.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 93

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1962:382 angående införande av lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16, 17 och 32 §§ lagen 1962:382 angående införande av lagen allmän försäkring skall upphöra att gälla.

om

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla i fråga om änkepension tid före ikraftträsom avser dandet.

94 Författningsförslag

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1969:205 om pensionstillskott

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1969:205 om pensionstill-

skott dels att 2 b och 5 §§ skall upphöra att gälla, dels att 2 c och 3 skall ha följande lydelse, dels att 1 § i paragrafens lydelse enligt lagen 1998:705 ändring i om nämnda lag skall ha följande lydelse, dels att 4 § i paragrafens lydelse enligt lagen 1998:690 ändring i om nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Till folkpension i fonn av förtids- Till folkpension i form förav pension, omställningspension tidspension utges pensionstilleller särskild efterlevandepension skott enligt denna lag. utges pensionstillskott enligt denna lag. Sådant tillskott utges ock-

så till folkpension i form änke-

av pension, uppbärs med stöd som av övergångsbestämmelserna till lagen 1988:881 ändring i om lagen 1962:381 om allmän försäkring. Pensionstillskott utges endast till den är bosatt i Sverige. som

2c§

Pensionstillskottet till ålderspen- Pensionstillskottet till ålderspension, omställningspension, sär- sion eller förtidspension

som skild efterlevandepension, änke- enligt bestämmelserna i 5 kap. pension eller förtidspension som lagen 1962:381 om allmän enligt bestämmelserna i 5 kap. försäkring utges med viss andel lagen 1962:381 om allmän för- av oavkortad sådan pension utsäkring utges med viss andel gör motsvarande andel det av av oavkortad sådan pension utgör pensionstillskott anges i 2

som

motsvarande andel av det pen- eller 2 a sionstillskott som anges i 2 a eller 2 b

SOU 1998: 120 Författningsförslag 95

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Den som utöver folkpension har Den utöver folkpension har som tilläggspension i form ålders- tilläggspension i form åldersav av pension, änkepension, omställ- pension eller förtidspension eller ningspension, särskild efterlevan- har inkomstgrundad omställdepension eller förtidspension har ningspension eller särskild efrätt till pensionstillskott endast i terlevandepension eller tilläggs-

den mån tilläggspensionen inte pension i form änkepension

av

uppgår till det belopp följer enligt lagen 1999:000 ef-

som om av2,2a,2beller2c§. terlevandepension har rätt till pensionstillskott endast i den

mån tilläggspensionen och den

inkomstgrundade efterlevandepensionen inte uppgår till det belopp som följer av 2 a eller 2 c Om pensionstillskott till ålders- Om pensionstillskott till ål-

pension, omställningspension, derspension eller förtidspension särskild efterlevandepension, utges med viss andel oavkor-

av änkepension eller förtidspension tat sådant tillskott till följd 2 av utges med viss andel av oavkortat skall avräkning enligt första c sådant tillskott till följd 2 stycket göras oavkortat av c ett skall avräkning enligt första pensionstillskott och andelsbestycket göras ett oavkortat räkning enligt 2 § göras det c pensionstillskott och andelsbe- belopp framkommer efter som räkning enligt 2 c§ göras på det denna avräkning. belopp som framkommer efter denna avräkning.

4§

Vid tillämpning av 3§ skall, då Vid tillämpning 3 § skall, då

av

pensionspoäng enligt 4 kap. 8§ pensionspoäng enligt 4 kap. 8 §

lagen 1998:674 inkomst- lagen 1998:674 inkomstom om

grundad ålderspension på grund grundad ålderspension på grund

av underlåten eller bristande underlåten eller bristande av- av

giftsbetalning inte tillgodoräknats avgiftsbetalning inte tillgodoräk-

den försäkrade till fullo, hänsyn nats den försäkrade till fullo, tas till den tilläggspension, hänsyn till den tilläggspensom tas skulle ha utgetts full avgift sion, skulle ha om som utgetts om

96 F örfattningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

betalats. Därvid skall inte beaktas full avgift betalats. Därvid skall sådan tilläggspension i form av inte beaktas sådan tilläggspenänkepension, omställningspension sion i form av änkepension eller eller särskild efterlevandepension inkomstgrundad omställsom skulle ha utgetts om full ningspension eller särskild efavgift betalats. terlevandepension enligt lagen 1999:000 efterlevandepenom sion som skulle ha utgetts om full avgift betalats.

Denna lag träder i kraft den l januari 2001. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande såvitt pensionstillavser skott för tid före ikraftträdandet.

Bestämmelserna i 4 § skall gälla också i fråga om tilläggspension i

form av omställningspension eller särskild efterlevandepension som med stöd av punkt 7 eller 9 i övergångsbestämmelsema till lagen 1999:000 om efterlevandepension utges för tid efter ikraftträdandet.

Författningsförslag 97

7 till

Förslag

Lag om ändring i lagen 1976:380 om

arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 9 och 11 §§ samt 6 kap. 1 och 7 §§ lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring skall ha följande om lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 4 §

Barn till en avliden försäkrad har Barn till avliden försäkrad har en rätt till livränta för tid till och rätt till livränta för tid till och med den månad då barnet fyller med den månad då barnet fyller 18 år eller, under de förutsätt- 18 år eller, under de förutsätt-

ningar som anges i 8 kap. 2 § ningar i 2 kap. 2 §

som anges

andra och tredje styckena lagen andra-fjärde styckena lagen 1962:381 om allmän försäkring, 1999:000 efterlevandepen-

om längst till och med juni månad det sion, längst till och med juni år då barnet fyller 20 år. månad det år då barnet fyller 20 ar. Bestämmelserna i 20 kap. 2 § Bestämmelserna i 2 kap. 1 § fjärde stycket lagen allmän andra stycket lagen efterleom om försäkring tillämpas även i fråga vandepension tillämpas även i

om rätt till livränta enligt denna fråga rätt till livränta enligt

om paragraf. denna paragraf.

6§

Rätt till omställningslivränta har Rätt till omställningslivränta har efterlevande make under de när- efterlevande make under de närmare förutsättningar och för den förutsättningar och för den mare

tid som anges i fråga om omställ- tid i fråga omställ-

som anges om ningspension i 8 kap. 4 och 5 §§ ningspension i 3 kap. 1-4 §§

lagen 1962:381 om allmän för- lagen 1999:000 efterlevan-

om

säkring. depension.

4 S01/1999:120

98 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Rätt till särskild efterlevandeliv- Rätt till särskild efterlevandelivränta har efterlevande make under ränta har efterlevande make un-

de närmare förutsättningar och för der de närmare förutsättningar den tid som anges i fråga sär- och för den tid i fråga

om som anges skild efterlevandepension i 8 kap. särskild efterlevandepension i om

6-10 §§ lagen 1962:381 4 kap. 1-9 §§ lagen 1999:000

om

allmän försäkring. efterlevandepension.

om Vad som sägs om särskild

efterlevandepension i 16 kap. 3

och 7 a §§ lagen allmän förom

säkring tillämpas även i fråga om

särskild efterlevandelivränta.

9§

Bestämmelserna i 8 kap. 12 § Bestämmelserna i 4 kap. 13 och lagen 1962:381 allmän för- 14 §§ lagen 1999:000 efom om

säkring tillämpas även i fråga om terlevandepension tillämpas även särskild efterlevandelivränta i fråga särskild efterlevande-

en- om

ligt denna lag. Minskning där livränta enligt denna lag. Minsk-

som sägs skall, om den efterlevande ning där sägs skall, den som om samtidigt har rätt till särskild ef- efterlevande samtidigt har rätt

terlevandepension enligt lagen till särskild efterlevandepension

om

allmän försäkring, i första hand enligt lagen efterlevandepen-

om göras den särskilda efterlevan- sion, i första hand göras den delivräntan. särskilda efterlevandelivräntan.

11§

Överstiger livräntoma till de efterlevande efter försäkrad

en sam-

mantagna det ersättningsunderlag som anges i 3 sätts livräntoma

ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag. Bestämmelserna i 16 kap. 1 § Bestämmelserna i 7 kap. 1

första, tredje och femte styckena, 2 § tredje och fjärde styckena

5 § femte och sjunde styckena 4 och 11 §§ lagen

samt

samt 8 och 9 §§ lagen 1962:381 1999:000 efterlevandepen-

om

om allmän försäkring tillämpas sion tillämpas även i fråga

om

även i fråga om livränta enligt livränta enligt detta kapitel.

detta kapitel.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 1§

Är någon har rätt till livränta Är som någon som har rätt till liv-

enligt 4 eller 5 kap. samtidigt ränta enligt 4 eller 5 kap. samtiberättigad till folkpension eller digt berättigad till folkpension tilläggspension i form förtids- eller tilläggspension i form av av

pension eller efterlevandepension förtidspension enligt lagen

enligt lagen 1962:381 all- 1962:381 allmän försäkom om

män försäkring med anledning av ring, efterlevandepension enligt

den inkomstförlust som har för- lagen 1999:000 efterlevanom

anlett livräntan, utgår livräntan depension eller underhållsstöd

endast i den mån den överstiger till efterlevande barn enligt la-

pensionen. 1999:000 underhållsgen om stöd med anledning av den inkomstförlust som har föranlett

livräntan, utgår livräntan endast i

den mån den överstiger pensionen och underhållsstödet.

Har delpension utgått till någon tillerkänns livränta enligt 4

som kap. och avser livräntan inkomstförlust delpensionen, får samma som livränta för förfluten tid utges endast i den mån den överstiger den delpension som utgått för tid. samma

Första stycket gäller även i fråga pension enligt utländskt

om som system för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan. Om bestämmelserna beräkning pensionspoäng vid underlåom av

ten eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 § första stycket lagen om allmän försäkring, i detta lagrums lydelse före den l januari 1999,

eller 4 kap. 8§ andra stycket lagen 1998:674 inkomstgrundad om

ålderspension har tillämpats för år efter det då arbetsskadan har inträffat, skall vid tillämpning denna paragraf hänsyn tas till den

av tilläggspension som skulle ha utgivits full avgift hade erlagts. om

7§

Bestämmelserna i 3 kap. 17 10 Bestämmelserna i 3 kap. 17§

kap. 4 § första stycket, 16 kap. och 20 kap. 3-7 §§ lagen

11 § och 20 kap. 3-7 §§ lagen 1962:381 allmän försäkring

om 1962:381 om allmän försäkring samt 3 kap. 14 7 kap. 7 och om förmåner som sammanträffar, 12 §§, 8 kap. 5§ och 9 kap. 1 § indragning och nedsättning lagen 1999:000 efterlevanav om ersättning i vissa fall, återbetal- depension förmåner om som

100 Författningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningsskyldighet, preskription, sammanträffar, indragning och utmätningsförbud och rätt till nedsättning ersättning i vissa av

skadestånd har motsvarande till- fall, återbetalningsskyldighet,

lämpning i fråga om ersättning preskription, utmätningsförbud från arbetsskadeförsälcringen. och rätt till skadestånd har mot-

svarande tillämpning i fråga om

ersättning från arbetsskadeförsäkringen. Vad som sägs i 17 kap. l § lagen allmän försäkring tillämpas om

även i fråga om ersättning från arbetsskadeförsäkringen

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

I fall då rätt till livränta grundas på dödsfall till följd arbets-

av en skada som har inträffat före ikraftträdandet gäller, annat inte sägs i om punkt fortfarande äldre bestämmelser sådan livränta. om De nya bestämmelserna om omställningslivränta och särskild efterlevandelivränta i 5 kap. 6 och 7 §§ gäller den arbetsskada även om till följd av vilken den försäkrade avlidit har inträffat under något av

åren 1990-2000 under förutsättning att den efterlevande till följd

av dödsfallet inte samtidigt har rätt till änkepension enligt 6 kap. lagen

1999:000 om efterlevandepension.

SOU 1998: 120 Författningsförslag 101

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1994:308 om

bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen 1994:308 bostadstillägg till om pensionärer skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den är bosatt i Sverige som samt uppbär

ålderspension, förtidspen- ålderspension eller förtids-

sion, omställningspension, eller pension enligt lagen 1962:381

särskild efterlevandepension allmän försäkring

en- om ligt lagen 1962:381 allmän om försäkring, 2. hustrutillägg enligt lagen 1994:309 om hustrutillägg, änkepension med stöd änkepension utges av som en-

övergångsbestämmelserna till ligt 6 kap. lagen 1999:000

om lagen 1988:881 om ändring i efterlevandepension till änkor

lagen om allmän försäkring, eller som är födda år 1944 eller tidi-

gare samt änkepension som utges enligt punkt 13, 14, 15, 18 eller 19 i Övergångsbestämmelserna till lagen om efterlevandepension, eller 4. pension enligt lagstiftningen i stat ingår i Europeiska en som unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart uppbär ålderspension förtid före den månad han fyller 65 år. Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 § till pensionär som uppbär bostadstillägg enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Äldre bestämmelser skall fortsätta gälla i

att fråga om bostads-

tillägg som avser tid före ikraftträdandet. Rätt till bostadstillägg enligt denna lag skall för tid efter ikraftträdandet föreligga också för den som är bosatt i Sverige och uppbär omställningspension eller särskild efterlevandepension med stöd av

102 Färfattningsförslag SOU 1998: 120 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

punkterna 7-9 i övergångsbestämmelserna till lagen 1999:000

om

efterlevandepension

F örfattningsförslag 103

9 till

Förslag Lag om ändring i lagen 1998:702 om garantipension

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen 1998:702 garantipension

om

dels att punkten 4 i övergångsbestämmelsema till lagen skall

upphävas, dels att 2 kap. 6 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap 6§

Den som omedelbart före den Den omedelbart före den som kalenderrnånad då han eller hon kalendennånad då han eller hon fyllde 65 år uppbar hel förtids- fyllde 65 år uppbar hel förtidspension eller hel särskild efterle- pension enligt lagen 1962:381 vandepension enligt lagen allmän försäkring skall, om om

1962:381 allmän försäkring det är förmånligare än beräk-

om en

skall, om det är förmånligare än ning enligt 1-5 §§, försäk-

som en beräkning enligt 1-5 §§, ringstid för garantipension tillsom försäkringstid för garantipension godoräknas den bosättningstid

tillgodoräknas den bosättningstid legat till grund för beräk-

som som legat till grund för beräkning ning förtidspensionen. av

av förtidspensionen eller den

särskilda efterlevandepensionen.

104 Författningsförslag SOU 1998: 120

10 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen 1928:370

Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen 1928:370 skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke vad vid som bodelning tillfallit make eller sambo eller vad förvärvats som genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva, vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade prernieobligationer och heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor,

ersättning, som grund försäkring jämlikt lagen l962:3810m

av allmän försäkring, lagen 1954:243 yrkesskadeförsäkring eller om

lagen 1976:380 om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade,

om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt lag eller särskild förannan fattning, som utgått annorledes än på grund sjukförsäkring, av som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under

militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen 1977:265om statligt personskadeskydd eller lagen 1977:267 om krigsskadeersättning till

sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst, ävensom

ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund

av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form pension eller i form av av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § l eller 2 mom., så ock ersättning som utgår grund av trafikförsäkring eller

annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst skattepliktig natur;

av

belopp, som till följd försäkringsfall eller återköp försäkring-

av av

en utgått på grund av kapitalförsäkring, samt belopp arbetsgivare

som utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning betalar och ut som motsvarar ersättning grund av grupplivförsäkring, i den mån beloppet inte väsentligt överstiger vad utgår för befattningshavasom re i statens tjänst;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den månersättningen

avser annan

Författningsförslag 105

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

byggnad än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt näringsav verksamhet och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för näringsverksamhet; ersättning för förlust eller skada på egendom vid fartygs förolyckande som redare utger till sådan arbetstagare i punkt 1 som avses av anvisningarna till 49

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på

grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan

sjuk- eller olycksfallsförsäkring tagits i samband med tjänst, samt

som

vinstandel, som utgått grund skadeförsäkring, och premieåter-

av

betalning grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för

premie icke förelegat; ersättning jämlikt lagen 1956:293 om ersättning smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst; periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring egendom, i den mångivaren enligt av 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp; stipendium för mottagarens utbildning, dock inte sådant stipendium som anges i punkt 12 sjunde stycket anvisav ningarna till 32

stipendium som är avsett för andra ändamål och inte utgår

som periodiskt och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller

skall utföras för utgivarens räkning, dock inte ett sådant stipendium

som anges i punkt 12 sjunde stycket anvisningarna till 32 av studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen 1973:349, internatbidrag, studielån och resekostnadsersättning enligt 60ch 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt regeringen eller av

statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare

i arbetsmarknadsutbildning samt med dem ifråga sådant bidrag likom ställda, och äger i följd härav de bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag förevarande av slag;

introduktionsersättning enligt lagen 1992:1068 om introduktion-

sersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar; allmänt barnbidrag och för- allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag, samt barnpen- längt barnbidrag, samt under-

sion enligt lagen om allmän hållsstöd till efterlevande barn

försäkring till den del pensionen enligt lagen 1999:000 om un-

för varje månad den avser inte derhållsstöd och inkomstgrundad

överstiger en tolftedel av jjørtio barnpension enligt lagen procent eller, vid pension efter 1999:000 efterlevandepen-

om

106 Författningsförslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

båda föräldrarna, åttio procent, sion till den del det sammanlagav basbeloppet den månad da beloppet underhållsstöd

pen- av

sionen avser samt sådan i 17 och barnpension för varje månad kap. 2 § lagen 1962:381 det inte överstiger 1 173

om avser

allmän försäkring angiven liv- kronor eller, båda om föräldrar-

ränta i form av efterlevandeliv- avlidit, 2 346 kronor na samt

ränta till barn enligt lagen sådan i 7 kap. 13 och 14 §§ Ia- 1954:243 om yrkesskadeför- efterlevandepension och

gen om

säkring eller enligt annan i 3 kap. 5 § lagen underhålls-

om nämnda lagrum angiven författ- stöd angiven livränta i form av ning till den del livräntan för- efterlevandelivränta till bam anlett minskning sådan del enligt lagen 1954:243 av av om yr-

barnpension som inte är skatte- kesskadeförsäkring eller enligt

pliktig; i nämnda lagrum angiven annan

författning till den del livräntan föranlett minskning sådan del

av av underhållsstöd eller inkomst-

grundad barnpension som inte är skattepliktig; kontantunderstöd, som utgives arbetslöshetsnämnd med bidrag

av

av statsmedel; handikappersättning enligt 9 kap. 2 och

3 §§ lagen om

allmänförsäkring, Vårdbidrag till den del det utgör ersättning för

mer-

kostnader enligt 9 kap. 4 och 4 §§ lag, ersättning för

a samma merut-

gifter för resor enligt 3 kap. 7 a§ lag, särskilt pensionstillägg

samma

enligt lagen 1990:773 om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn hemsjukvårdsbi-

samt

drag och hemvårdsbidrag, som utges kommunala eller landstings-

av

kommunala medel till den vårdbehövande; assistansersättning enligt lagen 1993:389 assistansersättning och ekonomiskt stöd till

om kostnader för personlig assistans enligt lagen 1993:387 stöd och om service till vissa funktionshindrade;

bostadstillägg enligt lagen 1994:308 bostadstillägg till

om pensionärer;

kommunalt bostadstillägg till handikappade; bostadsbidrag som avses i lagen 1988:786 bostadsbidrag och

om

lagen 1993:737 om bostadsbidrag; bidrag enligt lagen 1988:1463 om bidrag vid adoption av utländska barn; bidrag enligt lagen 1992: 148 om särskilt bidrag till ensamstående

med barn;

ersättning som lämnas av kommunen enligt lagen 1997:1268

om kommuners ansvar för ungdomar mellan 20 och 24 år;

ersättning som fastställts allmän domstol eller utgått allmänna

av av

medel till den utan det skett yrkesmässigt inställt

som - att - sig inför

Författningsförslag 107

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

domstol eller annan myndighet, om ersättningen reseersättning,

avser traktamente eller ersättning för tidsspillan;

förmån av fri resa till eller från anställningsintervju eller kostnad-

sersättning för sådan till den del förmånen eller ersättningen resa avser resa inom eller mellan Europeiska unionens medlemsländer eller EES-ländema och, såvitt gäller ersättningen, till den del den inte överstiger faktiska resekostnader och vid körning med egen bil inte överstiger det avdrag som medges för kostnader för med resor egen bil enligt den schablon i punkt 4 anvisningarna till 33 som anges av hittelön samt ersättning till den i särskilt fall räddat som person eller egendom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av

person som begått brott;

sedvanlig ersättning till den lämnat blod eller moderssom organ, mjölk; tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som utgår i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten avser rninnesföremål eller värdet inte överstiger 0,03 basbelopp avrundat till närmaste hundratal kronor; sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit

från personalstiftelse medel för vilka avdrag icke medgivits vid

ur taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen; gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än

sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen; intäkter av försäljning vilt växande bär och kottar

av svampar samt som den skattskyldige själv plockat till den delintäkterna under ett beskattningsår inte överstiger 5 000kronor och inte kan hänföras till näringsverksamhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förman;

ränta enligt 61 § lagen 1941:416 arvsskatt och gåvoskatt,5

om

kap. 13 § lagen 1984:151 punktskatter och prisregleringsavgif-

om

ter, 40 § lagen 1984:404 stämpelskatt vid inskrivningsmyndig-

om heter, 33 § tullagen 1994:1550 eller 19 kap. 2 och 12-14 §§ skatte-

betalningslagen 1997:483;

ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 3 och 4 1agen1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett

beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor;

ränta enligt 22 § tredje stycket lagen 1993:737 bostadsbidrag, om vad som utgör utgående skatt enligt mervärdesskattelagen 1994:200.

Om mervärdesskatt ändå har räknats med vid inkomstredovisningen

anses skatten, om den betalats till staten, sådan speciell skatt som en

108 Författningsfärslag SOU 1998: 120

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för vilken avdrag medges vid inkomsttaxeringen enligt denna lag. Till

följd av detta utgör belopp som har fallit bort, och för vilket avdrag

medgetts vid inkomsttaxeringen, skattepliktig intäkt vid inkomsttaxe-

ringen. Beträffande ersättning som utfaller grund avtalsgruppsjukförav säkring gäller särskilda bestämmelser i 32 §3 och punkt 12 a mom. av anvisningarna till 22

Denna lag träder i kraft den l januari 2001 och tillämpas första gång-

en vid 2002 års taxering.

SOU 1998: 120 Inledning 109

1 Inledning

Utredningens uppdrag

Utredningens om efterlevandepension direktiv Dir. 1996:51 framgår

av vad statsrådet Maj-Inger Klingvall anförde vid regeringssammanträde den 13 juni 1996 i samband med att hon bemyndigades att tillkalla en särskild utredare för att göra översyn systemet för efen av terlevandepension och att vid behov lämna förslag till förändringar.

I direktiven ges inledningsvis allmän bakgrund till uppdraget.

en

Det erinras om att reglerna för efterlevandepension varit föremål för

en grundläggande översyn inom ramen för Pensionsberedningens arbete och att resultatet härav finns redovisat i betänkandet Efterlevandepension SOU 1987:55 samt att detta arbete föranlett riksdagen

att besluta om omfattande förändringar på området

prop.l987/88:l7l, bet.1987/88:SfU29, rskr.l987/88:401. Huvudsyftet med efterlevandepensionsreformen att få till stånd ett könsvar neutralt efterlevandeskydd och reglerna till de förändringatt anpassa ar som hade inträffat under senare årtionden i fråga kvinnors förom värvsarbete samt familjemönster och samhällsförhållanden i övrigt. Av betydelse för de ändrade reglerna även de kraftigt ökade kostvar nader som skulle ha uppkommit med oförändrade regler. Förändringarna innebar bland annat att den dåvarande livsvariga änkepensionen ersattes av en tidsbegränsad omställningspension utges till såväl som kvinnor som män. Vidare infördes särskild efterlevandepension. en

Samtidigt beslutades om långtgående Övergångsbestämmelser för dem

som redan uppbär änkepension vid ikraftträdandet samt även för andra kvinnor födda före år 1945 och dessutom särskilda Övergångsbestämmelser också för kvinnor. Bampensionen ändrades i vissa yngre delar, och barntillägget liksom hustrutillägget avskaffades.

I direktiven hänvisas vidare till att ålderspensionssystemet, enligt

de riktlinjer som beslutats riksdagen, skall refonneras av prop.1993/94:250, bet.l993/94:SfU24, rskr.l993/94:439. Denna reformering innebär grundläggande förändringar ålderspensionsav

110 Inledning SOU 1998: 120

systemet. I direktiven nämns att den inkomstrelaterade pensionen till skillnad mot vad gäller i ATP-systemet kommer baseras som att hela livsinkomsten, vilket stärker kopplingen mellan avgift och för-

mån. Detta innebär bl.a. att ATP i form ålderspension för vissa

av

personer helt eller delvis ersätts inkomstrelaterad ålderspen-

av en ny sion. Vidare ersätts det nuvarande grundskyddet i form folkpension av och pensionstillskott med garantipension avräknas den en som mot inkomstrelaterade pensionen. Garantipensionsnivån skall vara avpas-

sad så att det särskilda grundavdraget för pensionärer SGA

samtidigt kan avskaffas. Detta innebär att Skatteregler kommer gälla samma att för pensionärer och förvärvsaktiva.

Därefter ger direktiven kortare redogörelse för regler efterleen om

vandepension som finns i dag och denna pensionerings uppbyggnad

samt anger några utgångspunkter för utredningsarbetet. Det framhålls

där bl.a. att de förmåner finns i dagens regelsystem skall som ligga fast, dvs. att det även i det nya systemet skall finnas omställningspen-

sion, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension, barnpension samt änkepension enligt övergångsregler. Därutöver

anges att den samverkan i dag finns beträffande nuvarande ålderssom

och efterlevandepension bör gälla även sedan ålders-

pensionssystemets konstruktion ändrats i enlighet med riktlinjerna för pensionsreformen. Vägledande skall därvid bl.a. efterlevanvara att

depensioneringen skall harmoniera med den reformerade ålders-

pensionen vad gäller den inkomstrelaterade delen efterlevansamt att depensionen även i det systemet skall viss del den avlidnya avse av nes inkomstrelaterade pension.

Vidare erinras i direktiven efterlevandeskyddet i dag

om att som

regel utgör endast en kompletterande inkomst den efterle-

snarare än vandes enda inkomst. Detta medför enligt direktiven det inte finns att lika vägande skäl för ett grundskydd inom för ramen efterlevande-

skyddet som i ålderspensionssystemet. En uppgift för utredaren

är därför att undersöka behovet ett grundskydd och även föreslå av att hur ett sådant eventuellt grundskydd skulle kunna konstrueras. För det

fall utredaren kommer fram till grundskydd bör finnas, bör att ett ut-

gångspunkten vara att detta skall inkomstprövat i likhet med vad

vara

som skulle komma att gälla enligt då föreslagna regler

för den över-

gångsvisa änkepensionen från folkpensioneringen. Utredaren bör dock

enligt direktiven inte utesluta andra former behovsprövning. av Direktiven framhåller vidare anpassning till de att en nya reglerna

för ålderspension innebär det generella grundskyddet

att i form av

folkpension och pensionstillskott försvinner. I efterlevandepen-

en ny

sionering utan dessa delar blir konstruktionen så annorlunda

att utredaren bör pröva huruvida de nuvarande nivåerna för inkomstrelaterad

efterlevandepension behöver

anpassas.

Inledning lll

Ytterligare en fråga som tas är den omständigheten att den upp nya annorlunda konstruktionen efterlevandepensioneringen, till följd av av det reformerade ålderspensionssystemet, kommer att leda till svårigheter att på individnivå åstadkomma ett med dagens regler likvärdigt nettoutfall. En utgångspunkt härvid bör för utredaren att föreslå vara övergångsregler som motverkar alltför stora minskningar för dem som redan uppbär efterlevandepension vid ikraftträdandet de av nya reglerna. För dem som nybeviljas efterlevandepension efter ikraftträdandet skall utgångspunkten vara att de nya principerna skall gälla. Om den avlidne inte uppbar pension vid dödsfallet görs enligt dagens regler en fiktiv beräkning av ATP för den avlidne enligt samma principer som gäller för beräkning förtidspension. Enligt direktiven av kan det vara rimligt att förslagen i detta avseende i möjligaste mån anknyter till reglerna för förtidspension. Utredaren är emellertid oförhindrad att föreslå andra lösningar. Även barnpensioneringen behöver anpassas till det nya ålderspensionssystemet. Genom direktiven åläggs utredningen att utforma den inkomstrelaterade delen av bampensionen så att utfallet så långt möjligt blir likvärdigt med vad reglerna före ikraftträdandet Även det ger. garantibelopp som skall finnas i en reformerad barnpension bör vara likvärdigt med den garantinivån från folkpensioneringen 40 % om av det fastställda basbeloppet som gäller i dag. Vidare framhåller direktiven att den samordning i dag finns som beträffande efterlevandepension och ålderspension från folkpensioneringen bör finnas kvar även i ett nytt efterlevandepensionssystem. Samordningen innebär att folkpension i form efterlevandepension av upphör när folkpension i form ålderspension börjar betalas ut, dock av senast fr.o.m. den månad den efterlevande fyller 65 år. Inte heller

efterlevandepension från tilläggspensioneringen betalas ut efter 65 års

ålder. Undantag gäller emellertid för den övergångsvisa änkepensioneringen, där ATP efter den avlidne maken kan utges livsvarigt. Det är, enligt direktiven, inte rimligt efterlevandepension att annan än änkepension i form av ATP enligt äldre bestämmelser betalas ut efter den tidpunkt då garantipension till ålderspensionärer kan börja utges. Oavsett om ålderspension tas ut vid 65 års ålder eller vid en senare tidpunkt skall därför efterlevandepension kunna betalas ut bara fram till 65 års ålder. Härutöver finns enligt gällande regler andra samordningsbestämmelser som rör efterlevandepension såsom samordning med yrkesskadelivräntor och förtidspension. Motsvarande principer för samordning som gäller i dagens system bör enligt direktiven gälla även i det nya systemet för efterlevandepension. Direktiven dock att utredaren anger är oförhindrad att föreslå andra lösningar. Mot bakgrund av att de nuvarande efterlevandepensionsbestärmnelserna varit i kraft i ett antal år samt med beaktande det pågående av

112 Inledning SOU

1998:120 .

förändringsarbete som sker ålderspensionssystemet är det

av m.m. enligt direktiven lämpligt att utredaren gör utvärdering de en av nuvarande reglemas funktion. En sådan analys skall ha till syfte bedöatt ma om det finns skäl att förändra villkoren för rätt till efterlevande-

pension eller för beräkning sådan pension. Det åläggs utredningen

av

att vid behov lämna förslag till de förändringar befinnes påkalla-

som

de för dem beviljas efterlevandepension efter ikraftträdandet.

som

Dessutom åläggs utredaren direktiven också behov

genom att se över

och möjligheter till förenklingar gällande Övergångsbestämmelser

av

beträffande änkepensioneringen. Utgångspunkten härvid bör dock

vara att de övergångsregler kvinnor födda före år 1945

som avser skall få motsvarighet även med den konstruktionen. en nya I direktiven anförs slutligen den framtida

att efterlevandepensionen

till barn och kommer bestå inkomstrelaterad vuxna att av en del och möjligen ett grundskydd. Även här blir således pensionens storlek beroende den försäkrades inkomst. Det kan därför av vara rimligt att

motsvarande koppling mellan avgift och förmån finns inom efterle-

vandeskyddet så att den inkomstrelaterade delen är avgiftsfinansierad

medan det eventuella grundskyddet finansieras med skattemedel. Utredaren är dock oförhindrad föreslå andra lösningar. att Vad gäller

efterlevandepension enligt äldre bestämmelser kan eventuellt andra överväganden beträffande finansieringen behöva Utredaren

göras.

skall lärrma förslag till vilken finansieringsfonn bör väljas

som för

den övergångsvisa änkepensionen. Utredaren åläggs

att lägga förslag

som inte innebär att de totala kostnaderna för efterlevandepension på kort och lång sikt ökar. Med tanke på de finansieringsbehov

som finns

för ålderspensionsreformen helhet bör särskild

som uppmärksamhet riktas mot de ekonomiska konsekvenserna förslagen. av Utredaren är

därför oförhindrad att lärrma alternativa förslag leder till lägre

som kostnader.

I direktiven anges även att det regelsystemet för efterlevandenya pension bör brytas lagen 1962:381 allmän

ur om försäkring och

regleras i en särskild lag.

1.2 Uppläggningen av arbetet

Tyngdpunkten i detta betänkande ligger på överväganden efterleom

vandepensioneringens utformning vid harmoniering med det

en re-

formerade ålderspensionssystemet förslag till härför

samt ett anpassat

efterlevandepensionssystem. Med hänsyn till den anknytning

som

finns mellan efterlevandepensioner och andra förmåner

såsom underhållsstöd samt yrkes- och arbetsskadelivräntor har även beträffande

dessa förmåner lämnat förslag till vissa förändringar.

Inledning 113

Under utredningsarbetet har 17 sammanträden hållits två varav intematsammanträden under hösten 1997 och våren 1998. I direktiven anvisade samråd med Utredningen S 1995:08 socialförsäkringom

ens personkrets, Prerniereservutredningen S 1994:07 och Genomförandegruppen S 1994:G har genomförts. Dessutom har utredningen haft samråd med Utredningen S 1997:03 ersättning vid långva-

om

rigt nedsatt arbetsförmåga och Utredningen S 1997:149 utform-

om

ning av garantipension för ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare

samt Utredningen S 1997:25 översyn inkomstprövning om av av bostadstillägg till pensionärer. Under hela utredningsarbetet har utredningen haft fortlöpande kontakter med Riksförsäkringsverket

RFV. Under arbetets gång har mängd beräkningsarbeten gjorts

en

för att finna lösningar för harmoniering efterlevandepensione-

en av

ringen till det reformerade ålderspensionssystemet. Underlaget för

dessa beräkningar har tillhandahållits RFV. En del beräkningarav av

na har dessutom gjorts av RFV på utredningens uppdrag. Slutligen har

RFV bistått med beräkningar beträffande kostnadskonsekvenser de av

av utredningen föreslagna förändringarna. Utredningen har till Finansdepartementet den 20 februari 1998 avgett ett remissyttrande över departementspromemorian Ds 199827 AP-fonden och det reformerade ålderspensionssystemet.

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 115 om m. m.

2 Gällande bestämmelser

om pension

m.m

2.1 Inledning

l Den allmänna pensioneringen

Den allmänna pensioneringen enligt lagen 1962:381 allmän förom säkring AFL omfattar folkpension och tilläggspension ATP. Inom

båda dessa system utgår pension ålderspension, förtidspension

som

samt efterlevandepension i form av omställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension enligt övergångsregler och barnpension. Dessutom finns inom folkpensioneringen vissa särskilda förmåner såsom handikappersättning, Vårdbidrag, hustrutillägg och bamtillägg enligt Övergångsbestämmelser. I särskilda lagar finns

reg-

ler om pensionstillskott och bostadstillägg till pensionärer. Såväl folk- som tilläggspensioneringen är obligatorisk och omfattar i princip hela befolkningen. Försäkrad enligt AFL är dels svenska

medborgare, dels personer utan att svenska medborgare är som vara bosatta i riket. En försäkrad lämnar Sverige skall fortfarande som anses vara bosatt i riket, om utlandsvistelsen är avsedd att längst vara

ett år. Försäkrad för tilläggspension är dessutom utländsk sjöman

svenskt handelsfartyg även om han inte är eller bosatt i riket. anses Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning dock regeringen inte föreskriver anses - om

annat vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden, även

- om denna är avsedd att vara längre än ett år. Detta gäller även medföljande make eller därmed jämställd samt barn inte fyllt 18 år. som För att anpassa de allmänna pensionsförrnånemas storlek till pen-

ningvärdesutvecklingen relateras dessa, jämte de särskilda folkpensionsfönnånema, till basbeloppet. För folkpensioneringens del inne-

bär detta att flertalet förmåner utges med viss andel basbeloppet. av

Inom tilläggspensioneringen uppräknas såväl de löpande pensionsför-

månema som den intjänade pensionsrätten grundval basbelopav pet. Detta fastställs av regeringen för varje år och grundas konsu-

mentprisemas förändring. Vid beräkning bl.a. folk- och tilläggs-

av pension minskas emellertid fr.o.m. år 1993 basbeloppet med två pro-

116 Gällande bestämmelser pension SOU om m.m 1998:120

centenheter det s.k. minskade basbeloppet. Enligt riksdagens beslut

den 8 juni 1998 skall emellertid det minskade basbeloppet successivt

avvecklas SFS 1998:677. För beräkning utgående förmåner år

av

1999 skall basbeloppet reduceras med endast Fr.o.m. år

en procent.

2000 skall det fastställda basbeloppet användas vid nämnda beräk-

ning. Även tidigare har

riksdagen fattat beslut om justeringar bas-

av beloppet i syfte att begränsa uppräkningen pensionema, vilket har av haft till effekt att pensionema inte fullt följt

ut konsumentprisökningen. Vid beräkning pensionsgrundande inkomst PGI och pensions-

av poäng för ATP används emellertid ett förhöjt basbelopp. År 1998

är basbeloppet 36 400 kr och det förhöjda basbeloppet

37 100 kr.

2.1.2 Folkpension

Genom folkpensioneringen grundtrygghet vid ålderdom, ges en långvarig sjukdom, gravt handikapp, Ålders- och förtidspensioner

m.m.

utges här med i princip enhetliga belopp är desamma för alla och

som således oberoende av den försäkrades tidigare inkomster eller avgifts-

betalning. För rätt till folkpension krävs enligt AFL antingen minst

tre år med

ATP-poäng eller s.k. jämställda år eller minst bosättningsår. Kra-

tre vet på kvalifikationstid gäller både svenska och utländska medborga-

re. Enligt förordningen EEG 1408/71

nr se kapitel 5 kan även för-

säkringstider som har fullgjorts i andra EU/EES-länder räknas med

vid avgörandet kravet viss minsta tids

av om en bosättning eller

förvärvsverksamhet skall uppfyllt. anses Folkpensionema är fr.o.m. år 1993 avhängiga den berättigades av

eller såvitt avser efterlevandepensioner den

avlidnes försäkringstid i

så måtto att det för rätt till oavkortad

folkpension krävs bosättning i

Sverige under minst 40 år mellan 16 och 64 års ålder eller minst år 30

med intjänade ATP-poäng. Därvid används den anknytningsregel som är mest förmånlig för den försäkrade. Vid kortare tids bosättning

respektive kortare tids förvärvsarbete här i landet reduceras folkpensio-

nen proportionellt. Som bosättningstid i Sverige räknas tid under vil-

ken den försäkrade varit folkbokförd i landet. Härutöver kan även

annan tid beaktas: t.ex. tid under vilken före folkbokföring-

en person en vistats i Sverige efter det att uppehållstillstånd sökts, under förutsättning att sådant tillstånd beviljas 5 kap. 6 § AFL. senare

Inträffar pensionsfallet i förvärvsaktiv ålder folkpensionsför-

utges

månen grundval den bosättningstid kan av som tillgodoräknas den pensionsberättigade eller den avlidne t.o.m. året före pensionsfallet. Därutöver kan under vissa förutsättningar även bosättningstid för tiden därefter t.o.m. det år den pensionsberättigade eller den avlidne

fyller eller skulle ha fyllt 64 år tillgodoräknas vid

pensionsberäkning-

Gällande bestämmelser om pension m. m. 117

en. Om den pensionsberättigade eller den avlidne inte kan tillgodoräknas minst fyra femtedelar av tiden fr.o.m. det år då han fyllde 16 år t.o.m. året före pensionsfallet som bosättningstid, skall som framtida bosättningstid tillgodoräknas så stor andel tiden fr.o.m. pensionsav

fallet t.o.m. det då den pensionsberättigade skulle ha fyllt 64 år

som motsvarar förhållandet mellan den bosättningstid kan tillgodosom räknas fr.o.m. det då den pensionsberättigade fyllde 16 år t.o.m. året före pensionsfallet och fyra femtedelar av hela sistnämnda tidsperiod.

Dessa regler inom folkpensioneringen infördes för att få till stånd

en anpassning till reglerna i förordning EEG 1408/71, bl.a. nr som ställer krav likabehandling av svenska medborgare och medborgare i annat EU-land vid bedömningen rätten till sociala trygghetsförav måner. Förordningen innehåller också regler exporträtt inom EU om för de trygghetsförrnåner som faller under förordningens tillämp-

ningsområde se närmare härom i kapitel 5.

En försäkrad som är bosatt i Sverige har enligt 5 kap. 1 § AFL rätt

till folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efterle-

vandepension. Sådan pension utges, nämnts, i förhållande som ovan till det antal år för vilka tillgodoräknats ATP-poäng eller i förhållande till det antal år som tillgodoräknats bosättningstid i Sverige. som

Rätt till ATP-baserad folkpension tillkommer även svensk medbor-

gare som är bosatt utomlands. Också omfattas förpersoner som av ordningen EEG nr 1408/71 och som således är bosatta i annat EG/EES-land kan få sin folkpension beräknad efter de angivna ovan reglerna. Denna således framräknade pension, oavsett denna är om ATP-baserad eller bosättningsbaserad, får sedan exporteras inom EG/EES i relevanta andelar. Detsamma gäller för medborgare i länder med vilka Sverige har slutit internationella konventioner med liknan-

de innebörd. I övrigt förekommer inte någon export folkpensions-

av förmåner till utländska medborgare.

2.1.3 Försäkringen för tilläggspension

Tilläggspensioneringen innefattar ålderspension, förtidspension och

efterlevandepension. Rätten till tilläggspension är relaterad till de arbetsinkomster som den försäkrade har haft fr.o.m. det år han fyllt 16 år t.o.m. det år han fyller 64 år. Till arbetsinkomster hänförs inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Pensionsgrundan-

de är även olika socialförsäkringsersättningar kan sägas

m.m. som träda i stället för förvärvsinkomster enligt närmare regler i 11 kap. 2 §

AFL. Rätten till tilläggspension är inte beroende svenskt medbor-

av garskap eller bosättning här i landet. Sådan pension utbetalas alltså oavsett om den försäkrade eller dennes efterlevande är bosatt i Sverige eller utomlands.

118 Gällande bestämmelser pension SOU om m.m 1998: 120

Den intjänade pensionsrätten är avgörande för pensionens storlek. Denna fastställs grundval den pensionsgrundande inkomsten av PGI. PGI utgörs av summan inkomst anställning och inkomst av av av annat förvärvsarbete i den mån överstiger det vid årets summan

ingång gällande förhöjda basbeloppet. Vid beräkning PGI bortses

av från inkomster överstiger sju och halvt förhöjt

som ett basbelopp

278 250 kr år 1998. Belopp från vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst annat förvärvsarbete. För varje år för av

vilket pensionsgrundande inkomst fastställts för den försäkrade

skall

pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoäng är den pensionsgrundande inkomsten delad med det vid årets ingång gällande förhöjda basbeloppet. Poängen beräknas med två decimaler. I fråga om försäkrad som uppburit förtidspension från tilläggspensioneringen

gäller

särskilda regler för beräkning pensionspoäng. Med år för

av vilka

pensionspoäng tillgodoräknats en försäkrad jämställs vid beräkningen

av tilläggspension s.k. vårdår. Sådana kan efter

skriftlig ansökan hos den allmänna försäkringskassan tillgodoräknas här i riket

en bosatt förälder under större delen år har vårdat som av ett ett här bosatt barn, som inte har fyllt tre år.

Tilläggspension är, på sätt rätten till folkpension,

samma som av-

hängig den berättigades eller såvitt gäller av efterlevandepensioner den avlidnes antal år med intjänade ATP-poäng eller för framtiden

antagna år. Vid färre än 30 år reduceras tilläggspensionen proportio-

nellt. Sker pensionsfallet under den pensionsberättigades förvärvsaktiva ålder kan under vissa förutsättningar hänsyn

tas även till år fr.o.m. året för pensionsfallet det år den

t.o.m. pensionsberättigade

eller den avlidne uppnår eller skulle ha uppnått 64 år avsnitt

se 2.3.

Ålderspension

2.2 Hel ålderspension från folkpensioneringen från

som tas ut 65 års ål-

der motsvarar för pensionstagare 96 % det

en ensam av minskade

basbeloppet. För en gift pensionär utgör ålderspensionen 78,5 % därav. Möjlighet finns till partiellt pensionsuttag. Pensionstillskott

utges

till ålderspensionär har låg eller som ingen ATP eller därmed jämförbar pension enligt utländsk lagstiftning

med maximalt 55,5 % av

det minskade basbeloppet. Pensionstillskottet minskas krona

för krona med den ATP och utländska pension betalas Likaså minskas som ut. pensionstillskott i motsvarande mån folkpensionens som huvudförmån om den försäkrade inte uppfyller kravet på 40 års bosättning eller

30 år med intjänade ATP-poäng. Den garanterade minimipensionen utgör således för ensamståen-

en de pensionstagare 151,5 % och för gift pensionär 134 % det en av

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 119 om m. m.

minskade basbeloppet för pensionstagare uppfyller kravet 40 som

års bosättning eller 30 års ATP-poäng. Av betydelse för många pensionstagare är även de särskilda skatteförrnånema i form av särskilt grundavdrag vid beskattning SGA. Dessa innebär att en ålderspensionär har enbart folkpension

som jämte pensionstillskott i praktiken är befriad från inkomstskatt. Vid stigande annan inkomst i form pension, t.ex. ATP, avtrappas det av särskilda grundavdraget successivt. Möjlighet finns till förtida respektive uppskjutet pensionsuttag.

Efter framställning från den försäkrade kan ålderspension från folk-

pensioneringen utges tidigast fr.o.m. den månad då den försäkrade fyller 61 år. Förtida uttag kan begränsas till viss del pensionen av men

måste göras samtidigt inom både folk- och tilläggspensioneringen. Vid förtida uttag reduceras den årliga pensionen livsvarigt och vid uppskjutet uttag ökar årspensionen livet ut, allt enligt i huvudsak försäkringsmatematiska beräkningsgrunder.

Rätt till tilläggspension i form ålderspension tillkommer

av en försäkrad fr.o.m. den månad varunder han fyller 65 år, under förut-

sättning att pensionspoäng har tillgodoräknats honom för minst tre år.

Möjlighet föreligger på sätt för folkpension till förtida samma som respektive uppskjutet uttag samt även till partiell pension. uttag av

Storleken av den ålderspension börjar utgå vid 65 års ålder

som

motsvarar 60 % av produkten det basbelopp har fastställts för

av som

året och medeltalet av de pensionspoäng har tillgodoräknats den

som

försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för än 15 år, be-

mer räknas medeltalet de 15 högsta poängtalen. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år, minskas pensionen med 1/30 för

varje felande år. Särskilda beräkningsregler gäller för svenska medborgare som är födda under något åren 1911-1927 även för

av samt utländska medborgare som är födda år 1923 eller tidigare.

2.3 Förtidspension

Förtidspension utges till försäkrad fyllt 16 år för tid före den som

månad då han fyller 65 år, hans arbetsförmåga på grund sjuk-

om av

dom eller annan nedsättning den psykiska eller fysiska prestations-

av

förmågan är nedsatt med minst fjärdedel och nedsättningen kan

en

anses varaktig. Vid nedsättning inte bedöms varaktig

som som men ändock som bestående under avsevärd tid kan sjukbidrag utgå. Sjukbidraget är begränsat till viss tid, i övrigt följer det regler men samma som förtidspension.

Arbetsförmågebedömningen skall göras utifrån i stort sett strikt

en medicinsk bedörrming. Vid denna bedömning skall beaktas den för-

120 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120 om m.m

säkrades förmåga att försörja sig själv sådant förvärvsarbete

genom som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat genom

lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Bedömningen

skall göras efter samma grunder oavsett arten den föreliggande av

nedsättningen av prestationsfönnågan. Med inkomst arbete likställs

av i skälig omfattning värdet hushållsarbete i hemmet. Om det finns av särskilda skäl får vid bedömningen arbetsförrnågans nedsättning av beaktas den försäkrades ålder samt den försäkrades bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter. Folkpension i form av hel förtidspension utgår med 90 % det av minskade basbeloppet för ensamstående försäkrad och med 72,5 % av det minskade basbeloppet för gift försäkrad. Därtill tillkommer i förekommande fall pensionstillskott till förtidspension, uppgår till som

maximalt 111,5 % av det minskade basbeloppet.

En förutsättning för rätt till tilläggspension i form förtidspension

av är att den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid före

det år pensionsfallet inträffar. Storleken hel förtidspension

av motsva-

rar i princip den ålderspension den försäkrade skulle bli berätti-

som gad till om han hade börjat uppbära sådan pension fr.o.m. den månad då han uppnår 65 års ålder. Pensionen beräknas under antagande att den försäkrade för varje år fr.o.m. det år då pensionsfallet inträffar t.o.m. det år då han uppnår 64 års ålder har tillgodoräknats vissa pen-

sionspoäng antagandepoäng. För att pensionsberäkning med

antagandepoäng skall äga fordras att den försäkrade antingen vid rum

tidpunkten för pensionsfallet har haft sjukpenninggrundande in-

en komst som svarar mot en årsinkomst förvärvsarbete lägst lika med av

det vid årets ingång gällande basbeloppet eller också kan tillgodoräk-

na sig pensionspoäng för minst två av de fyra åren närmast före året för pensionsfallet.

Antagandepoäng beräknas enligt den två metoder det av som ger

för den försäkrade förmånligaste resultatet. Den metoden innebär

ena att antagandepoäng beräknas motsvara medeltalet de två högsta av poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas på grundval av poängförvärven under samtliga år t.o.m. året närmast före pensionsfallet.

Antagandepoängen skall därvid motsvara medeltalet för halva antalet

av de år som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn till åren med

tas de högsta poängtalen.

Om förutsättningar inte föreligger för att den försäkrade skall kun-

na få förtidspension med tillgodoräknande antagandepoäng, beräkav

nas förtidspensionen på grundval föreliggande faktiska pensions-

av

poäng enligt samma metod ålderspension vilken utgår fr.o.m. den

som månad den försäkrade uppnår 65 års ålder. Det fordras dock alltid att den försäkrade har tillgodoräknats pensionspoäng för minst år. tre

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 121 om m. m.

2.4 Efterlevandepension

2.4. 1 Inledning

Efterlevandepensioneringen har förändrats vid upprepade tillfällen

under årens lopp. Till barn förlorat eller båda sina föräldrar som en av har alltsedan år 1937 lämnats bidrag i olika former från samhället. En

särskild änkepension tillskapades 1946 års lag folkpensio-

genom om nering. Under 1970- och 1980-talen skedde ett omfattande reformarbete beträffande de då gällande familjepensionsbestämmelsema. Detta arbete resulterade i ändrade regler trädde i kraft den 1 januari som 1990. Huvudsyftet med reformen att stödet till efterlevanvar anpassa

de inom den allmänna pensioneringen till de förändringar hade

som inträffat under de senaste årtiondena i fråga kvinnors förvärvsarom bete samt beträffande familjemönster och samhällsförhållanden i övrigt.

2.4.2 Tidigare bestämmelser området

F amiljepension till efterlevande

vuxna

De före den l januari 1990 gällande reglerna tillkom i sina huvuddrag år 1960. Enligt dessa bestämmelser utgavs änkepension och barnpen-

sion från såväl folk- tilläggspensioneringen. Någon rätt till änk-

som lingspension fanns inte inom något pensionssystemen. av

Rätt till änkepension från folkpensioneringen enligt dessa regler hade en änka, som antingen fyllt 36 år vid bortgång och då

mannens

varit gift med honom i fem år eller hade den rättsliga vårdnaden

om och stadigvarande bodde tillsammans med barn, under 16 år som var och som stadigvarande vistades hos makarna eller hos änkan vid tidpunkten för dödsfallet. Något krav på att det skulle ett biologiskt vara barn till änkan eller den avlidne fanns inte. Om änkan upphörde att ha barn under 16 i hemmet, skulle vid bedömningen hennes rätt till av

änkepension i fortsättningen avlidit då barnet

anses som om mannen upphörde att påverka rätten till pension och äktenskapet varat till nämnda tidpunkt. Med änka likställdes i fråga rätt till änkepension från folkpenom sioneringen ogift eller frånskild kvinna eller änka stadigvarande som sammanbodde med ogift eller frånskild eller änkling vid dennes man död och som hade varit gift med eller hade eller hade haft barn med honom. Därvid jämställdes den tid under vilken kvinnan oavbrutet hade sammanbott med mannen fram till hans död med tid under vilken äktenskap bestått. En kvinna hade däremot inte rätt till änkepen-

122 Gällande bestämmelser pension om m.m

sion efter sin make eller därmed jämställd hon levde åtskild från om

honom vid hans död och efter det sammanlevnaden upphört stadigva-

rande sammanbott med annan med vilken hon hade varit gift man eller hade eller hade haft bam.

Änkepensionen drogs in kvinnan ingick äktenskap eller

om nytt om hon stadigvarande sammanbodde med med vilken hon varit gift man eller hade eller hade haft barn. Om det äktenskapet upplöstes nya inom fem år eller sammanboendet upphörde inom tid, om samma

började änkepensionen ånyo att utgå, övriga förutsättningar för

om rätt till änkepension alltjämt för handen. var En änka fyllt 50 år vid som mannens död eller den därmed jämför-

bara tidpunkten erhöll änkepension från folkpensioneringen med 96 %

av basbeloppet senare sänkt till 90 % basbeloppet. Samma belopp

av utgick till änka rätt till änkepension grundade sig på vars sammanboende med barn under 16 år. För annan änka minskades beloppet med

15 för varje varmed änkans ålder vid död eller den tidmannens punkt då hon upphörde att ha bam under 16 år i hemmet understeg 50 ar. För en kvinna som blivit änka efter den 30 juni 1960 utgick änke-

pension från folkpensioneringen inkomstprövning. För kvinnor

utan

som blivit änkor dessförinnan skedde inkomstprövning pensio-

en av nen enligt särskilda regler.

Om en kvinna för månad ägde rätt till såväl förtidspension

samma som änkepension utgick endast dessa förmåner, varvid änkan en av ägde välja vilken av dem hon önskade. Fr.o.m. den månad änkan fyll-

de 65 år utbyttes till skillnad från vad fallet inom tilläggs- - som var

pensioneringen änkepensionen mot ålderspension.

-

Rätt till änkepension från tilläggspensioneringen förelåg enligt

nämnda före den l januari 1990 gällande bestämmelser den avlidom ne försäkrade vid sin död varit berättigad till tilläggspension i form av

förtidspension eller ålderspension eller den försäkrade skulle ha

om

varit berättigad till förtidspension hans arbetsförmåga vid tiden för

om

dödsfallet varit så nedsatt krävdes för rätt till förtidspension.

som

Änkepension utgick till änka efter försäkrad, äktenskapet hade

om

varat minst fem och hade ingåtts den dag då den försäkrade

senast fyllde 60 år. Även dessa

om förutsättningar inte uppfyllda,

var var änkan likväl berättigad till änkepension den försäkrade efterlämom nade barn som också barn till änkan. Det härvid betydelse var var utan

om barnet minderårigt eller hade uppnått ålder.

var vuxen

Till skillnad från vad gällde inom folkpensioneringen krävdes

som alltid ett äktenskap för rätt till änkepension från

tilläggspensionering-

en. Änkepensionen drogs in änkan ingick äktenskap.

om nytt

Upplöstes detta äktenskap innan det bestått i fem år, skulle änkepensionen emellertid börja utges ånyo.

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 123 om m. m.

Rätten till änkepension från tilläggspensioneringen påverkades inte av att kvinnan samtidigt berättigad till förtids- eller ålderspension.

var

Änkepensionens storlek beroende den försäkrade förut-

var av om om änkan efterlämnade bam berättigat till tilläggspension i som var

form av barnpension efter honom. Om så fallet utgjorde var änkepen-

sionen 35 % den avlidnes egenpension, dvs. i

av princip den förtidseller ålderspension utgick till den avlidne eller sådan

som om pen- sion inte utgick den pension som han skulle ha erhållit rätt till - om

förtidspension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Fanns inte något pensionsberättigat barn, var änkepensionen 40 % denna pension.

av

Bampension.

Bampension från folkpensioneringen utgick till barn under 18 år

vars far eller eller båda föräldrar hade avlidit. mor

Bampensionen från folkpensioneringen utgjorde 26 % basbe-

av loppet. Bampensionen skulle emellertid alltid utgå med sådant belopp

att pensionen i förening med barnet tillkommande tilläggspension i form av barnpension utgjorde 62 % basbeloppet båda för-

av om

äldrarna hade avlidit, 31 % basbeloppet barnet samtidigt

av om upp-

bar bidragsförskott samt 41 % basbeloppet i övriga fall då barnet

av uppbar pension efter föräldrarna. I sistnärrmda fall beaktades en av

även eventuellt utgående änkepension till kvinna barnet stadigva-

som rande sammanbodde med. Om flera barn berättigade till barnpenvar

sion, fördelades vid avräkningen änkepensionen lika mellan barnen. Nivåema om 26 och 41 % inom bampensioneringen tillkom den 1 juli

1986 då nivån höjdes från 25 respektive 40 %. I samband med den

reformering av efterlevandepensioneringen genomfördes den 1

som januari 1990 ändrades nivåerna åter till 25 respektive 40 %.

Rätt till barnpension från tilläggspensioneringen tillkom avliden

försäkrads barn under 19 år. Storleken barnpensionen beroende av var

av om pensionsberättigad änka fanns familjemedlemmarnas

samt av antal. Efterlämnade avliden änka och pensionsberättigat en man en ett barn blev barnets pension 15 % faderns egenpension. Var barn av ett

ensamt pensionsberättigat, blev barnets pension 40 % den avlidnes

av egenpension. Fanns flera barn än ett, ökades de angivna nu procenttalen med 10 för varje barn utöver det första och det sammanlagda

bampensionsbeloppet fördelades lika mellan barnen.

2.4.3 Reforrneringen den allmänna av försäkringens

efterlevandeförmåner

Den 1 januari 1990 trädde det nuvarande systemet för efterlevande-

pensioner i kraft. Enligt uttalanden i förarbetena till dessa bestämmel-

ser skulle tyngdpunkten bl.a. ligga på att garantera efterlevande min-

124 Gällande bestämmelser om pension SOU 1998: 120 m.m

deråriga barn ett tryggat underhåll och en tillfredsställande standard.

Bampensionema skulle därför förstärkas. Dessutom skulle de till

vuxna efterlevande utgående förmånema göras könsjämlika, dvs.

samma regler skulle gälla för kvinnor och män. Fönnånema skulle

även göras mer tidsbegränsade och behovsinriktade än dåvarande

änkepensionsregler. Stödet skulle i första hand bestå aktiverande av åtgärder och inte enbart ta sikte ett ekonomiskt tillskott. Efterlevande i yrkesaktiv ålder som vid dödsfallet saknar arbete eller har

arbete bara i begränsad omfattning skulle i första hand beredas hjälp

att finna en lämplig sysselsättning. Vidare var avsikten att de förmåner utbetalas från efterlevansom depensioneringen till vuxna efterlevande skulle ha till syfte att utgöra ett komplement till de insatser görs andra områden för att som kompensera för de ekonomiska konsekvenserna ett dödsfall. I av första hand skulle de förmåner utbetalas ekonomisk kompensom ge sation för de direkta följderna dödsfallet. Syftet skulle huvudav sakligen vara att ge ekonomiskt stöd till efterlevande under den tid en

som går för att komma över de särskilda svårigheter den för-

som ändrade farniljesituationen medför, dvs. behovsinriktad och tidsbeen gränsad förmån. Ett särskilt stöd, framhölls det, skulle till även ges dem som saknar möjlighet att klara sin försörjning eget förgenom värvsarbete grund av dödsfallet.

2.4.4 Nuvarande regler inom efterlevandepensioneringen

Efterlevandepension utges enligt nuvarande regler inom både folk-

och tilläggspensioneringen i form omställningspension, förlängd

av

omställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension enligt Övergångsbestämmelser och barnpension.

Efterlevandeförmåner till vuxna efterlevande

Inom folk- och tilläggspensioneringen utges till eller kvinna

man vars maka/make har avlidit folkpension i form omställningspension och av särskild efterlevandepension. Med efterlevande make likställs den som, utan att vara gift, stadigvarande sammanbodde med icke gift en man eller kvinna vid dennes död och tidigare varit gift med eller som har eller har haft eller då väntade barn med denne. Med make järn-

ställs inom efterlevandepensioneringen även registrerad partner enligt

lagen 1994:1117 om registrerat partnerskap.

Rätt till förlängd omställningspension har efterlevande make,

en som inte har fyllt 65 år och stadigvarande sammanbodde med sin som make vid dennes död, den efterlevande vid dödsfallet stadigvaranom de sammanbodde med barn under tolv år stod under vårdnad som av makarna eller en av dem eller den efterlevande oavbrutet om sam-

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 125 om m. m.

manbott med maken under tid minst fem år fram till tidpunkten en av för dödsfallet.

Omställningspension utges under månader från dödsfallet. sex

Omställningspensionen kan emellertid utbetalas för längre

tid om den efterlevande har vårdnaden och stadigvarande sammanbor om med barn under tolv år, vid dödsfallet stadigvarande vistades i som makarnas hem. I sådant fall utges omställningspension fram till den tidpunkt då det yngsta barnet fyller 12 år. Rätt till sådan förlängd omställningspension upphör den efterom

levande ingår nytt äktenskap eller stadigvarande sammanbor med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller har haft barn

tillsammans med.

Omställningspension kan aldrig utges efter det att den efterlevande uppnått 65 års ålder.

För tiden efter det att rätten till omställningspension upphört kan

särskild efterlevandepension utges. Rätt till sådan pension har ef-

en terlevande make, som inte fyllt 65 år och uppfyller övriga villkor som för rätt till omställningspension, den efterlevandes möjligom egna

heter att bereda sig inkomst ett för honom eller henne lämpligt

genom arbete är nedsatt med minst fjärdedel alltsedan makens död och en

nedsättningen beror på arbetsmarknadsmässiga skäl, nedsatt hälsa

eller annan därmed jämförlig omständighet samt kan inte antas vara

endast kortvarig. Särskild efterlevandepension kan tills vidare

utges eller för begränsad tid, exempelvis under det den efterlevande att ge-

nomgår utbildning e.d. Vid bedömningen den efterlevandes

av om

förvärvsmöjlighet är nedsatt skall beaktas den efterlevandes möjlighet

att bereda sig inkomst genom sådant arbete motsvarar hans eller som hennes krafter och färdigheter och rimligen kan begäras med som

hänsyn till utbildning och tidigare verksamhet ålder, bosättnings-

samt

förhållanden och andra därmed jämförliga omständigheter. Något

medicinskt kriterium uppställs således inte såsom för rätt till förtidspension.

Särskild efterlevandepension kan utges hel eller partiell för-

som

mån en fjärdedel, halv eller tre fjärdedels. Omprövning pensio-

av

nen skall ske minst en gång vart tredje år. Uppbär den efterlevande omställningspension eller ålderspension kan inte särskild efterlevandepension samtidigt. Särskild efter-

utges levandepension kan inte heller utges med anledning sådan nedsättav ning av förvärvsmöjligheten för vilken den efterlevande är berättigad

till sjukpenning eller egenlivränta enligt lagen 1976:380 arbetsom skadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt som utges annan

författning eller grund av regeringens förordnande. Från särskild efterlevandepension skall enligt minskningsregel

en som finns i 8 kap. 12 § AFL avräkning ske med hänsyn till bl.a. för-

tidspension, arbetslöshetsersättning och vuxenstudiebidrag den

som

126 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120 om m.m

efterlevande har rätt till. Om särskild efterlevandepension till följd

av bestämmelserna om bosättnings- respektive ATP-baserad folkpension utges med endast viss andel av oavkortad sådan pension, skall minskningen av pensionen med ersättningen enligt göras endast med ovan hänsyn till motsvarande andel förmånen. Dessa bestämmelser gälav

ler även i fråga om motsvarande förmåner utges till den efterle-

som

vande på grundval av utländsk lagstiftning. Rätt till särskild efterlevandepension upphör på sätt

samma som förlängd omställningspension den efterlevande ingår äktenom nytt skap eller sammanbor med någon han eller hon har varit gift med som eller har eller har haft barn tillsammans med. Likaså upphör rätten till

särskild efterlevandepension då den efterlevande fyller 65 år.

Omställningspension och hel särskild efterlevandepension från

folkpensioneringen utges med 90 % av det minskade basbeloppet. I

förekommande fall kan jämte omställningspension och särskild efterlevandepension utges pensionstillskott med maximalt 61,5 % det av minskade basbeloppet övriga villkor för rätt till denna förmån om är uppfyllda.

För det fall den avlidne inte uppfyllt kravet 40 bosättningsår eller antagna bosättningsår eller 30 år med intjänade ATP-år eller

motsvarande antagna år sker proportionell reducering pensioen av nen.

Omställningspension och särskild efterlevandepension från tilläggspensioneringen beräknas på den avlidnes ålderspension eller,

om dödsfallet sker i förvärvsaktiv ålder, faktisk eller beräknad en

förtidspension. Härvid beaktas, utöver den avlidnes faktiskt intjänade

pensionspoäng, även i vissa fall framtida antagna pensionspoäng. Sådana antagandepoäng för tiden fr.o.m. året för dödsfallet t.o.m. det

år den avlidne skulle ha fyllt 64 år beaktas under förutsättning den

att avlidne vid tidpunkten för dödsfallet hade sjukpenninggrundande en inkomst som svarar mot årsinkomst förvärvsarbete lägst lika en av

med det vid årets ingång gällande basbeloppet eller också kan tillgodoräknas pensionspoäng för minst två de fyra åren närmast före

av dödsfallet. Om något dessa kvalifikationskrav är uppfyllt, beräknas av

antagandepoäng enligt den av två metoder det förmånligaste

som ger resultatet. Den ena metoden innebär att antagandepoäng beräknas motsvara medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas på grundval poängförvärven under samtliga år av fr.o.m. 16 års ålder t.o.m. året närmast före pensionsfallet. Antagandepoängen skall därvid motsvara medeltalet för halva antalet de år av

som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn till åren med högsta

tas poängtalen.

Storleken av omställningspension och särskild efterlevandepension från tilläggspensioneringen är beroende det samtidigt

av om utges

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser om pension m. m. 127

barnpension eller inte. Finns det efter den avlidne barn

som har rätt

till barnpension, utgör omställningspensionen 20 %

av den avlidnes egenpension. I annat fall uppgår sådan pension till 40 % av den avlidnes egenpension. På sätt inom

samma som folkpensioneringen skall särskild efterlevandepension från ATP minskas med hänsyn till vissa andra förmåner som den efterlevande har rätt till, såsom förtidspension,

arbetslös-

hetsersättning och vuxenstudiebidrag

m.m. En vuxen efterlevande är berättigad till

som efterlevandepension kan också komma i åtnjutande bostadstillägg till pensionärer eller

av

bostadsbidrag till barnfamiljer Även

se avsnitt 2.5. bestämmelserna

om särskilt grundavdrag för folkpensionärer kan skattemässigt leda till en gynnsam behandling efterlevande

av vuxna se avsnitt 2.5.

Bampension

Bampension inom folkpensioneringen till

utges barn under 18 år vars far eller mor eller båda föräldrar har avlidit. Sådan pension utges även till bam har fyllt 18 år och så länge barnet som om därefter bedriver studier på grund- eller gynmasieskolenivå. Rätt till pension föreligger

dock längst t.o.m. juni månad det år då barnet fyller år.

20 En förutsättning för att barnpension skall utbetalas även efter det barnet fyllt 18 år är att barnet då bedriver studier enligt eller

ovan återupptar så-

dana studier innan det fyller 19 år.

Bampension efter avliden förälder en utges för år räknat från folk-

pensioneringen en grundnivå 25 % det minskade om av basbelop-

pet. Pensionen skall dock alltid med sådant utges belopp att den till-

sammans med tilläggspension i form barnpension utbetalas

av som till

barnet utgör 40 % basbeloppet 1 213 kr månad år

av per 1998. Detta utgör således form garantinivå. Har barnets båda en av föräldrar avlidit utgår barnpension med dubbelt så höga

belopp. För det fall den

avlidne föräldern inte uppfyllt kravet på 40

bosättningsår inklusive framtida bosättningsår eller 30 intjänade ATP-år inklusive motsva-

rande antagna år sker proportionell reducering en av pensionen.

Bampension inom tilläggspensioneringen på

utges samma villkor

som inom fokpensioneringen. För barn

ett utgör barnpensionen 30 % av den avlidnes beräknade egenpension beträffande

se motsvarande

underlag under efterlevandeförmåner till efterlevande. vuxna Finns fler barn än ett, ökas detta procenttal med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda

bampensionsbeloppet fördelas därefter lika

mellan barnen.

Om efterlevandepensionerna till barn och efterlevande

vuxna från

tilläggspensioneringen efter försäkrad

en sammantagna överstiger den avlidnes beräknade egenpension, sätts

efterlevandepensionerna ned

128 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120 om m.m

proportionellt så att de tillsammans motsvarar denna förtidspension eller ålderspension.

Änkepension enligt övergångsregler

Vid reformeringen efterlevandepensioneringen konstaterades att

av det var varken möjligt eller önskvärt att fr.0.m. de reglemas nya ikraftträdande den 1 januari 1990 helt upphäva de dåvarande reglerna om änkepension och då låta dessa ersättas fullt ut det systemet av nya

för efterlevandepensionering. När det gällde kvinnor ansågs det att det

nya regelsystemet primärt skulle gälla för de generationer vuxit som upp under den samhällsstruktur och med de familjemönster i sig som var grunden för hela refonnen. Inte heller borde rätten till redan be-

viljade änkepensioner påverkas de bestämmelsernas införande.

av nya Hänsynen till de kvinnor som redan uppbar änkepension enligt det gamla systemet och även till främst äldre och medelålders kvinnor i

övrigt ansågs göra det nödvändigt att under lång övergångstid bi-

en behålla det gamla systemet med änkepension. Till följd härav infördes också omfattande och långtgående Övergångsbestämmelser. Enligt dessa gäller således det äldre regelsystemet, redovisats i som avsnitt 2.4.2, i större eller mindre utsträckning också fortsättningsvis

inom både folk- och tilläggspensioneringen. Övergångsbestämmelser-

na har i huvudsak följande innebörd. Kvinnor som redan före den 1 januari 1990 hade rätt till änkepension har fortsatt rätt till sådan pension. Pensionen utbetalas med tilllämpning fullt ut av dessa tidigare bestämmelser. Detta gäller både folk- och tilläggspension. Sedan april 1997 inkomstprövas folkpen-

sionsdelen se avsnitt 2.5.

Kvinnor som är födda år 1929 eller tidigare och varit gifta med som den sedermera avlidne den 31 december 1989 följer fullt ut de äldre reglerna om änkepension och kan nybeviljas sådan pension i prakti- -

ken numera endast tilläggspension även när dödsfallet inträffar efter

de nya bestämmelsernas ikraftträdande. Denna omfattas inte grupp

alls av det reformerade efterlevandepensionssystemet.

Kvinnor som är födda under något åren 1930-1944 och varit av som

gifta eller i fråga om folkpension därmed likställda med den seder-

mera avlidne den 31 december 1989 kan nybeviljas änkepension också vid dödsfall år 1990 eller För tid före det kvinnan fyller 65 senare. år utbetalas änkepensionen med tillämpning fullt ut av äldre regler. Inkomstprövning sker av folkpensionsdelen sedan den 1 april 1997. Från 65-årsmånaden samordnas ATP i form änkepension med av

den tilläggspension i form av ålderspension kvinnan erhåller.

som Samordningen går i princip till så, att änkepensionen reduceras med

beloppet för ålderspensionen, dvs. änkepensionen utbetalas bara i den mån den överstiger kvinnans egen ålderspension. Det finns emellertid

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 129 om m. m.

en garantiregel som innebär att kvinnan alltid har rätt till en sammanlagd pension som motsvarar viss andel kvinnans av summan av egen

och mannens beräknade ålderspension, dvs. änkepensionen reduceras

enbart ned till denna garantinivå. Denna nivå utgör 60 % för kvinnor födda år 1930, 58 % för födda år 1931, 56 % för födda år 1932, 54 % för födda år 1933, 52 % för födda år 1934 och 50 % för kvinnor födda åren 1935-1944.

Kvinnor i denna kategori liksom kvinnor i kategori 1 och 2

- - omfattas enbart av äldre regler och inte alls det reformerade av systemet

för efterlevandepension. Detta gäller både folk- och tilläggspension.

Kvinnor som är födda 1945 eller omfattas det reforrnesenare av rade regelsystemet och kan beviljas omställningspension och särskild

efterlevandepension från folk- och tilläggspensioneringen. Gifta kvinnor och såvitt gäller folkpension därmed likställda i denna åldersgrupp har dessutom rätt till vad

som kan sägas motsvara

den änkepension intjänats före år 1990. Om sådan kvinna vid

som en

utgången av år 1989 uppfyllde kraven för rätt till änkepension från folkpensioneringen dvs. då fyllt 36 år och varit gift eller därmed lik-

ställd med den avlidne i minst fem år eller då hade vårdnaden mannen om barn under 16 år och uppfyller dessa villkor även vid tidpunkten för dödsfallet, har hon dessutom rätt till änkepension beräknas som enligt särskilda regler. På sätt har hon rätt till änkepension samma från ATP hon såväl den 31 december 1989 vid dödsfallet om som uppfyllde villkoren för rätt till sådan pension dvs. kvinnan varit om gift med den avlidne i minst fem år och äktenskapet ingåtts mannen senast den dag då mannen fyllde 60 år. Från ATP utges änkepension

som beräknas enligt 15/30-årsregeln grundval enbart de

av pen-

sionspoäng som mannen intjänat t.o.m. år 1989 och alltså

utan anta-

gandepoängberäkning. Från folkpensioneringen utges änkepension med lika många 30-delar oavkortad pension ATP--

av en som

pensionen. Denna andel änkepension från folkpensioneringen

utges sedan enligt 5 kap. AFL proportionellt till den avlidnes antal bosätt-

ningsår inklusive framtida bosättningsår eller år med intjänade ATPpoäng inklusive antagna sådana år vid dödsfallet. Reglerna innebär

alltså att, intjänat ATP-poäng för minst 30 år före år om mannen 1990, oavkortad änkepension kan utges. Ju färre år med pensionspoäng som mannen då hade förvärvat, desto lägre blir den änkepension som kan utges. Folkpensionsdelen inkomstprövas sedan den 1 april 1997. För tid då kvinnan kan ha rätt till både sålunda beräknad änkeen

pension och en omställningspension eller särskild efterlevandepension

utbetalas änkepensionen endast i den mån den överstiger omställ-

ningspensionen eller den särskilda efterlevandepensionen. Detta gäller för änkepension från såväl folk- tilläggspensioneringen.

som

130 Gällande bestämmelser pension om m.m

Fr.0.m. den månad då kvinnan fyller 65 år reduceras tilläggspension i form av änkepension beräknad enligt äldre regler fullt

ut

med beloppet för kvinnans egen tilläggspension i form ålderspen-

av

sion. I detta fall gäller ingen garantiregel. Kvinnor i alla åldersklasser inte varit gifta eller därmed lik-

som

ställda den 31 december 1989 eller då gifta eller därmed

som var likställda men inte uppfyllde kraven för rätt till änkepension omfattas

uteslutande av den efterlevandepensioneringen inom folk- och

nya

tilläggspensioneringen.

Övriga Övergångsbestämmelser

För efterlevande män gäller de bestämmelserna enbart män nya vars hustru avlidit efter år 1989. Även beträffande

barnpension gäller de

nya bestämmelserna dödsfallet inträffat efter lagens ikraftträdanom

de. De nya åldersgränsema började dock gälla även för barn be-

som viljats barnpension före år 1990 liksom även de ändrade nivåerna för

folkpension i form barnpension. Utges med stöd Övergångsbe-

av av stämmelsema såväl änkepension enligt äldre bestämmelser grund -

av dödsfall som inträffat före år 1990 eller på grund dödsfall

av som inträffat därefter till kvinnor födda år 1944 eller tidigare barn- - som

pension gäller äldre bestämmelser angående beräkning barnpension

av

från tilläggspensioneringen.

2.5 Särskilda förmåner

inom folkpensioneringen, m.m.

Till folkpension i form ålderspension, förtidspension, omställ-

av

ningspension och särskild efterlevandepension samt även änkepension enligt övergångsbestämmelserna utgår pensionstillskott till försäkrade som har låg eller ingen ATP. Pensionstillskottet till ålderspension uppgår till högst 55,5 % det minskade basbeloppet. Pen-

av

sionstillskott till efterlevandepension uppgår fr.o.m den 1 januari

1997 till maximalt 61,5 % det minskade basbeloppet. Tillskottet

av

till hel förtidspension utgår med 111,5 % det minskade

som mest av

basbeloppet. Pensionstillskottet påverkas inte pensionstagaren

av om är gift eller ogift. Däremot reduceras pensionstillskottet på sätt samma som folkpensionsdelen i de fall den försäkrade inte uppfyllt kravet

40 års bosättning inklusive antagen framtida bosättningstid eller 30 år med intjänade ATP-poäng inklusive motsvarande antagna år. Pensionstillskott till ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension eller förtidspension enligt be-

som stämmelserna i 5 kap. AFL utges med viss andel oavkortad sådan av

Gällande bestämmelser pension 131 om m. m.

pension utgör motsvarande andel pensionstillskottet. Pensionstillav skott till änkepension utges vidare med motsvarande antal 15-delar som folkpensionen i de fall änkan inte har fyllt 50 vid död mannens

och rätten till änkepension inte grundar sig sammanboende med

barn under 16 år.

Pensionstillskott till partiell ålderspension eller förtidspension

utgör motsvarande andel av helt pensionstillskott. Detsamma gäller

beträffande särskild efterlevandepension. Om ålderspension grund

av förtida eller uppskjutet uttag har minskats eller ökats med visst procenttal, minskas eller ökas pensionstillskottet i motsvarande mån.

Pensionstillskottet är inkomstprövat mot tilläggspension i alla for-

mer. Avräkningen är så konstruerad att den uppbär tilläggspensom

sion med belopp överstigande pensionstillskottets nivå inte får något sådant tillskott. Till den som uppbär tilläggspension med lägre belopp

utgår pensionstillskott i den mån de sammanlagda förmånema inte överstiger nivån för oreducerat pensionstillskott. Avräkning mot tilläggspension görs alltså krona mot krona. Bostadstillägg till pensionärer BTP regleras lagen genom

1994:308 om bostadstillägg till pensionärer. Bostadstillägget syftar till att ge förutsättning för pensionärer med ingen eller låg ATP ha

att

tillgång till en bostad av god kvalitet, utan att boendekostnaden mins-

kar möjligheterna att också i övrigt ha tillfredsställande standard. en

De i dag gällande reglerna för bostadstillägg trädde i kraft den 1 janu-

ari 1995. Storleken av tillägget har gjorts beroende såväl den fakav

tiska bostadskostnaden pensionstagarens i form

som egna resurser av

inkomster och tillgångar. BTP utges till den som är bosatt i Sverige och har ålderspension

fr.o.m. 65 års ålder, förtidspension/sjukbidrag, omställningspension

eller särskild efterlevandepension från folk- eller tilläggspensione-

ringen. BTP kan också utges till den har änkepension enligt som Övergångsbestämmelser och till den uppbär pension enligt lagsom stiftning i en stat som ingår i EU/EES och är bosatt i Sverige. som Bostadstillägg lämnas för den bostad i vilken pensionären har sitt

huvudsakliga boende, perrnanentbostaden. Majoriteten dem

av som

beviljats bostadstillägg bor i hyrd bostad, bostad med bostadsrätt eller eget småhus men bostadstillägg lämnas även till i särskilt

personer boende, dock flerbäddsrum.

Som ett komplement till BTP finns särskilt bostadstillägg till

ett pensionärer SBTP. SBPT betalas ut till pensionärer med hög boendekostnad och låg inkomst.

Bostadstillägg liksom änkepension inkomstprövas sedan den l

- april 1997 enligt särskilda regler. Regeringen har den 18 december 1997 lämnat i uppdrag till särskild utredare en att göra en översyn av

systemet för inkomstprövning bostadstillägg till pensionärer

av m.m.

Dir 1997:150.

132 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120 om m.m

Fastställande av BTP sker i fyra delar. Först beräknas den högsta bostadskostnad som ersätts BTP, sedan sker inkomstberäkningen av BTP-inkomst. Därefter reduceras bostadskostnaden utifrån den beräknade inkomsten. Slutligen prövas SBTP. För med änkepersoner pension sker först prövning rätt till BTP. Därefter sker inen av en komstprövning av änkepensionen mot den inkomst inte reducerat som bostadstillägget.

Boendekostnaden i hyreslägenhet är hyran exklusive hushållsel.

Vid boende i bostadsrätt är bostadskostnaden årsavgiften summan av och 70 % av skuldräntor för lån där bostadsrätten lämnats säkersom het. Boendekostnaden för boende i småhus beräknas beträffande driftskostnaderna utifrån en schablon. Till detta läggs 70 % av skuldränta för lån där pantbrev i fastigheten lämnats säkerhet. som Från den sålunda framrälcnade bostadskostnaden avräknas bostadsbidrag till barnfamiljer. Fr.o.m. den 1 januari 1998 är det högsta möjliga bostadstillägget

före inkomstprövningen 85 % bostadskostnaden mellan 100 och

av 4 000 kr per månad, dvs. 3 315 kr.

Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende pensio-

av närens årsinkomst, varmed den inkomst kan avses som en person antas komma att erhålla under den närmaste tiden, andel samt en av dennes förmögenhet. Som inkomst räknas inte folkpension och pensionstillskott. Uppbär pensionären inget pensionstillskott dras friett

belopp motsvarande detta från pensionärens ATP. Övriga inkomster

räknas med i BTP-inkomsten och reducerar BTP. För dem är som gifta räknas de sammanlagda inkomsterna ihop bara den även om ena av makarna har folkpension. När bostadskostnaden och inkomsten enligt BTP är fastställda reduceras bostadskostnaden med 40 % den sålunda beräknade inav komsten. Den del av inkomsten överstiger ett och ett halvt bassom belopp reducerar bostadskostnaden med 45 %. Inkomstprövningen av änkepension sker samordnat med bostadstillägget. Detta görs på så sätt att BTP-inkomsten först reducerar BTP. När BTP är helt bortreducerat sker reducering änkepensionen med av 30 % av den årsinkomst inte beaktats vid prövningen bostadssom av tillägg. Detta innebär att änkan måste ha årsinkomst överstigande en

90 000 kr för att någon reducering änkepensionen från folkpensio-

av

neringen över huvud taget skall komma i fråga. Pensionärer har under vissa förutsättningar rätt till ett särskilt grundavdrag vid beskattningen till sitt belopp betydligt översti-

som ger det grundavdrag som gäller för förvärvsinkomster. De pensionsförmåner som ger mottagaren rätt till särskilt grundavdrag är folkpen-

sion i form av ålderspension, förtidspension, sjukbidrag, omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension enligt

Övergångsbestämmelser 48 § 4 och punkt 1 anvisningarna mom. av

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 133 om m. m.

till 48 § kommunalskattelagen 1928:370. De folkpensionsförrnåner som utgår i form av Vårdbidrag och barnpension är karaktär

av annan och grundar inte rätt till särskilt grundavdrag. Den folkpension som ger rätt till särskilt grundavdrag skall ha upp-

gått till minst 6 000 kr eller minst en femtedel av den sammanlagda

inkomsten. Som folkpension räknas även pensionstillskott samt, vid avdragsberäkningen, tilläggspension med det belopp föranlett som

avräkning av pensionstillskott. Ålders-, förtids- eller efterlevandepen-

sion, som betalas ut enligt utländsk lagstiftning social trygghet om och utges enligt grunder som är jämförbara med vad gäller för som folkpension, skall behandlas som folkpension skattskyldighet för om utbetalningen föreligger i Sverige. På grund av bestämmelserna om särskilt grundavdrag för folkpen-

sionärer blir folkpensionförrnånema i många fall helt eller delvis

undantagna från beskattning. För beskattningsåret 1997 uppgick det högsta särskilda grundavdragettill 53 800 kr pensionären haft om folkpension beräknad för ensamstående under hela eller någon del av året. Motsvarande belopp var för gifta pensionärer 47 600 kr. Vissa begränsningar finns beträffande det särskilda grundavdragets storlek. Oavsett dessa begränsningar har den pensionsberättigade alltid rätt att

få ett särskilt grundavdrag är minst lika stort grundavdraget

som som för taxerad förvärvsinkomst.

Som ovan nämnts grundar inte barnpension rätt till särskilt grundavdrag. Däremot är barnpension, såväl folkpensions- tilläggspen-

som

sionsdelen, delvis skattefri. Beräkning den skattefria delen görs för

av varje månad. Bampension är skattefri till 40 % basbeloppet upp av per år. Uppbär barnet barnpension efter båda föräldrarna är den skat-

tefria årsnivån 80 % av basbeloppet. Annan barnpension än folk- och

tilläggspension beskattas helt. Beskattningen sker i inkomstslaget inkomst av tjänst. Reglerna om folkpension, pensionstillskott och särskilt grund-

avdrag upphävs för ålderspensioneringens del fr.o.m. år 2001 då de första utbetalningarna reformerad ålderspension skall ske. Även

av förtidspensioneringen skall enligt den riksdagen principav antagna propositionen prop. 1997/98:ll1, bet. 1997/97:SfU l rskr. 1997/98:237 för framtiden behandlas i skattehänseende på samma sätt som förvärvsinkomster, dvs. något särskilt grundavdrag skall inte längre finnas kvar för denna förmånsform. Även folkpension i form av förtidspension liksom pensionstillskott härtill skall enligt dessa riktlinjer avskaffas.

134 Gällande bestämmelser pension SOU om m.m 1998: 120

2.6 Arbetsskadeförsäkringens efterlevandeför-

måner

Lagen 1976:380 arbetsskadeförsäkring LAF trädde i kraft

om den 1 juli 1977, samtidigt lagen 1954:243

som om yrkesskadeförsäkring

YFL upphörde att gälla. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande

i fråga skada har inträffat före ikraftträdandet.

om som Den 1 juli 1977 trädde vidare i kraft lagen 1977:265 statligt personskadeom

skydd och lagen 1977:267 om krigsskadeersättning till sjömän. Iden

förra lagen har förts bestämmelser ersättning samman om vid per-

sonskada som har ådragits under bl.a. militärtjänst, civilförsvarstjänst, räddningstjänst eller vistelse krirninalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. Den senare lagen ersätter äldre författningar ersättning till

om sjömän för krigsskador. Ersättning enligt de nämnda lagarna kan utges för skador, såväl olycksfallsskador s.k. yrkessjukdomar som och andra sjukdomar, inträffar under skyddstiden. Också som vid dödsfall kan ersättning utbetalas. Härvid blir ersättningsreglerna i LAF tillämpliga.

Arbetsskadeskyddet i LAF omfattar alla förvärvsarbetande, dvs.

förutom arbetstagare även uppdragstagare och egenföretagare. Försäkringen omfattar dessutom studerande i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada.

Lagen omfattar ersättning vid sjukdom och bestående nedsättning

av arbetsförmågan samt ersättning vid dödsfall. En förutsättning för

att ersättning skall utges oavsett vilken ersättningsforrn det gäller,

att skadan eller dödsfallet har inträffat till följd arbetsskada.

av

Med arbetsskada avses varje hälsostöming har sitt i

som ursprung

arbetsmiljön, dvs. skada till följd olycksfall eller skadlig

av annan inverkan i arbetet. Även olycksfall på väg till eller från arbetet, s.k. färdolycksfall, räknas arbetsskada färden föranleddes som om av och stod i nära samband med arbetet. Om försäkrad en varit utsatt för olycksfall eller skadlig inverkan annan i arbetet, skall skada som han

har ådragit sig orsakad den skadliga inverkan,

anses vara av om övervägande skäl talar för det. Med skada enligt LAF bl.a. avses personskada. Skada till följd annat än olycksfall skall ha inträfav anses fat den dag då skadan visade sig.

Genom en lagändring trädde i kraft den l juli 1993 slopades

som

den särskilda sjukpenningen i LAF. Numera gäller

att ersättning läm-

nas i forrn av sjuklön från arbetsgivaren och sjukpenning från

den allmänna försäkringen. Ersättning för inkomstförlust under tid med

sjukpenning skiljer sig alltså inte från den ersättning lämnas vid

som

nedsättning av arbetsförmågan beror på arbetsskada.

som annat än Även kostnader för sjukvård till följd av arbetsskadan ersätts på samma sätt som vid annan sjukdom.

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 135 om m. m.

En försäkrad som till följd arbetsskada fått bestående nedav en

sättning i sin förmåga att skaffa sig inkomst har rätt till ersättning i

form av livränta för den inkomstförlust uppkommit. Nedsättsom

ningen av arbetsfönnågan måste dock uppgå till minst femtonde

en

och inkomstförlusten för år räknat måste minst fjärdedel

vara en av

basbeloppet.

Livräntans storlek kan kortfattat sägas utgöra skillnaden mellan vad den försäkrade skulle ha haft i inkomst skadan inte inträffat och om den inkomst den försäkrade kan bedömas få trots skadan. Livräntan

knyts till basbeloppet och betalas normalt ut längst till den månad då

den skadade fyller 65 år.

Efter en försäkrad avlidit till följd arbetsskada utbetalas

som av

begravningshjälp med belopp som motsvarar 30 % det fastställda

av

basbeloppet vid tidpunkten för dödsfallet. Om en försäkrad avlidit till följd arbetsskada kan vidare

av en enligt LAF livränta betalas till hans efterlevande bam och make eller

därmed likställd. Livränta betalas i form barnlivränta till efterleav vande barn och i form omställningslivränta och särskild efterleav vandelivränta till efterlevande make eller därmed likställd. Även än-

kelivränta kan enligt Övergångsbestämmelser betalas till änka eller

ut med änka likställd kvinna. De nu gällande reglerna trädde i kraft vid tidpunkt samma som

reformen efterlevandepensioneringens område, dvs. den 1 januari

1990. Dessförinnan gällde således området andra bestämmelser,

som i många avseenden överensstämde med de då gällande farniljepensionsbestämmelserna såvitt både den till livränta berättigade

avser personkretsen och de tider under vilken livränta kunde utbetalas. Utöver detta gällde att även frånskilda kvinnor liksom efterlevande makes bam, dvs. styvbam till den avlidne, i vissa situationer kunde vara

berättigade till efterlevandelivränta. Också föräldrar till den avlidne

kunde enligt äldre bestämmelser erhålla livränta med

skäligt belopp,

om föräldrarna till följd dödsfallet skulle komma sakna av annars att

behövligt underhåll.

Övergångsreglerna inom arbetsskadeförsäkringen motsvarar i stort

sett de som gäller för den reformerade efterlevandepensioneringen. Gränsdragningen mellan de äldre bestämmelserna i LAF

och de nu

gällande bestämmelserna görs emellertid med utgångspunkt från tidpunkten för arbetsskadan och inte, inom efterlevandepensione-

som ringen, tidpunkten för dödsfallet. Detta innebär äldre bestämmelser att

kan bli tillämpliga under lång tid framöver under förutsättning

att -

arbetsskadan inträtt dvs. den s.k. visandedagen för skadan inträffat

- före ikraftträdandet de bestämmelserna samtidigt efterleav nya som vandepension kan utges enligt de reformerade reglerna i AFL grund av att dödsfallet till följd arbetsskadan inträffat efter år av 1989.

136 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120 om m.m

Förutsättningarna för rätt till efterlevandelivränta följer i huvudsak de villkor som uppställs beträffande rätt till motsvarande efterlevan-

depension. Således kan omställningslivränta beviljas efterlevande

en

make eller därmed likställd, som inte har uppnått 65 års ålder och

som stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes död, den om efterlevande antingen vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med

barn under tolv år, som stod under vårdnad makarna eller endera av av dem, eller oavbrutet sammanbott med maken under tid minst en av fem år fram till tidpunkten för dödsfallet. Denna omställningslivränta

utges under sex månader räknat från tidpunkten för dödsfallet. Vidare har en efterlevande make eller därmed likställd rätt till om-

ställningslivränta för förlängd tid, den efterlevande uppfyller de

om ovan angivna villkoren samt dessutom har vårdnaden och stadigom varande sammanbor med barn under 12 år, vid dödsfallet stadigsom varande vistades i makarnas hem. Denna livränta kan till dess utges det yngsta hemmavarande barnet fyller 12 år. Rätt till särskild efterlevandelivränta har efterlevande en som uppfyller villkoren för rätt till omställningslivränta, den efterlevandes om möjligheter att bereda sig inkomst för honom eller henne genom ett lämpligt arbete är nedsatt med minst fjärdedel. en Rätt till barnlivränta har barn, far eller eller båda föräldrar vars mor

har avlidit under förutsättning att barnet inte har fyllt 18 år. Sådan

livränta kan dock utges t.o.m. juni månad det år barnet fyller 20 år om barnet efter fyllda 18 år bedriver studier viss beskaffenhet enligt av

vissa närmare förutsättningar i 8 kap. 2 § AFL.

som anges För alla kvinnor gäller, oavsett när kvinnan är född, äldre regler för

änkelivränta om visandedagen inträffat före den 1 januari 1990 och

detta oavsett när dödsfallet inträffar.

En skillnad i förhållande till efterlevandepensioneringens regler är

att även en frånskild kvinna är född år 1944 eller tidigare kan bli som berättigad till änkelivränta enligt LAF i dess lydelse före den 1 januari

1990 om den före detta maken vid sin död skyldig betala var att ett

lagstadgat periodiskt underhållsbidrag till henne och detta

oavsett när

äktenskapsskillnaden ägt rum. Detta gäller även arbetsskadan

om upptäckts eller upptäcks efter år 1989. Dessutom kan kvinnor födda år 1944 eller tidigare beviljas änkelivränta enligt äldre bestämmelser, oavsett när visandedagen inträffat,

enligt mindre stränga regler än motsvarande bestämmelser för rätt till änkepension; nämligen förutom i fall då kvinnan gift med den var sedermera avlidne mannen den 31 december 1989 eller då stadigvarande sammanbodde med hon tidigare varit gift med en person som eller hade eller hade haft barn tillsammans med även i situationer då

kvinnan senast vid tidpunkt väntade bam tillsammans med

samma mannen eller då hade levt tillsammans med den avlidne sedan avse-

värd tid under äktenskapsliknande förhållanden.

Gällande bestämmelser pension 137 om m.m.

Omställningslivränta eller särskild efterlevandelivränta kan beviljas

kvinnor födda 1945 eller visandedagen inträffar efter

senare om den 31 december 1989 samt även kvinnor födda år 1944 eller tidigare

som inte uppfyller förutsättningarna för rätt till änkelivränta.

De nya åldersgränserna för livränta till efterlevande bam trädsom

de i kraft den l januari 1990 skall enligt Övergångsbestämmelser gälla

även i de fall livräntan grundar sig arbetsskada med visandedag en före denna tidpunkt.

Underlaget för beräkning efterlevandelivränta ersättnings-

av underlaget utgörs av den försäkrades livränta sådan livränta egen om vid tiden för dödsfallet utgick med anledning förlust arbetsförav av mågan till följd skadan. I annat fall grundas efterlevandelivräntan av på vad som skulle ha utgjort livränta till den försäkrade vid förlust av arbetsförrnågan, sådan livränta skulle ha börjat vid tiden för om utges

dödsfallet. Till grund för beräkningen livräntan till efterlevande

av läggs även pension, livränta eller ersättning utgick till den annan som försäkrade med anledning tidigare arbetsskada, i den mån det är av skäligt. Livräntan till efterlevande får emellertid inte grunda sig

högre ersättningsunderlag än motsvarar 7,5 gånger det fastställda

som basbeloppet vid den försäkrades död.

Livränta till ett efterlevande barn utges med belopp för år räksom

nat motsvarar 40 % av ersättningsunderlaget. Är fler barn berättigade

till livränta efter den försäkrade, ökas procenttalet med 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda livräntebeloppet fördelas

därefter lika mellan barnen. Omställningslivränta liksom hel särskild efterlevandelivränta utges med belopp som, när den försäkrade även efterlämnar bam har som rätt till livränta efter honom eller henne, för år räknat motsvarar 20 %

och i annat fall 45 % ersättningsunderlaget.

av Beträffande efterlevandelivräntor finns även motsvarighet till en den begränsningsregel gäller beträffande efterlevandepensioner som

från tilläggspensioneringen i 14 kap. 8 § AFL. Regeln innebär

att efterlevandelivräntoma efter och i fonn omställen samma person av ningslivränta, särskild efterlevandelivränta och bamlivränta sammantagna inte får överstiga det ersättningsunderlag räknats fram. Om som detta skulle bli fallet, sätts livräntoma ned proportionellt så de att tillsammans motsvarar detta underlag. Änkelivränta till änka betalas

en enligt övergångsvis alltjämt gäl-

lande regler i LAF i reglernas lydelse före den 1 januari 1990 med ut

40 % av ersättningsunderlaget det finns barn har rätt till liv-

om som ränta efter den avlidne. I annat fall betalas änkelivränta med 45 % av ersättningsunderlaget. Är någon som har rätt till efterlevandelivränta samtidigt berättigad

till folkpension eller tilläggspension i form efterlevandepension av

138 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120 om m.m

enligt AFL med anledning den inkomstförlust har föranlett av som livräntan, utges livräntan endast i den mån den överstiger pensionen. Efter det att den efterlevande fyllt 65 år utges varken omställnings-

livränta eller särskild efterlevandelivränta, varför någon samordning

med pensionsförmåner då inte blir aktuell. Däremot kan änkelivränta, liksom änkepension, utbetalas även efter det att den efterlevande kvinnan fyllt 65 år. I dessa fall skall livräntan samordnas med pension enligt AFL grund av äldre bestämmelser i LAF. Dessa bestämmelser innebär att sådan livränta utges endast den efterlevande inte om

har rätt till änkepension från tilläggspensioneringen och folkpension i form av ålderspension tillsammans uppgår till 65 % tidigare

som av

beräknad livränta. Vid denna samordning skall enligt Övergångsbe-

stämmelsema till lagen 1988:881 ändring i lagen 1962:381 om om

allmän försäkring hänsyn tas till den tilläggspension i form änke-

av pension som beräknas före det att samordning sker mellan änkepen-

sionen och kvinnans tilläggspension i form ålderspension.

egen av

Om änkan har gjort förtida eller uppskjutet uttag ålderspensionen,

av

skall enligt LAF samordningen göras hel ålderspension hade

som om börjat betalas ut vid 65 års ålder.

I de fall änkelivränta och omställningspension samtidigt

utges samordnas fönnånema med varandra fullt så änkelivräntan utbetalas ut att

endast i den mån den överstiger omställningspensionen. När väl rätten

till omställningspension upphört utbetalas änkelivräntan fullt till ut dess änkan fyller 65 år, då samordning skall ske mellan änkeliven

räntan och änkans ålderspension från folkpensioneringen i viss och mån även mot änkepension från tilläggspensioneringen sådan

om utges. - Om någon efterlevande skulle berättigad till såväl livränta vara

enligt äldre bestämmelser som omställningslivränta eller särskild ef-

terlevandelivränta utbetalas endast den sistnämnda. I de fall livräntan enligt de äldre bestämmelserna överstiger den reformerade efterlevandelivräntan utbetalas emellertid denna överskjutande del till den efterlevande.

De nya reglerna beträffande barnlivränta skall i princip tillämpas

vid alla dödsfall som inträffat efter år 1989, arbetsskadan oavsett om som föranlett dödsfallet inträffat före ikraftträdandet de beav nya stämmelsema.

2.7 Yrkesskadelivränta

I nuvarande pensionssystem är storleken på bl.a. efterlevandepensio-

ner huvudsakligen beroende av intjänandetider och tillgodoräknade

pensionspoäng men även i viss mån andra pensionsförrnåner. Såav lunda är t.ex. pensionstillskott till folkpension i form omställav

Gällande bestämmelser om pension m. m. 139

ningspension beroende av den avlidnes tilläggspension. Därtill kommer den samordning sker mellan allmänna pensionsfönnåner och

som

andra förmåner och som kan innebära antingen att storleken på

pen-

sionsförmånen påverkas eller att storleken den andra förmånen påverkas. I avsnitt 2.6 har redogjorts för arbetsskadelivräntor,

som är en förmån som reduceras pensionsförrnåner. av

Alltsedan införandet ett allmänt pensionssystem i Sverige har

av

det vid sidan detta förekommit författningar obligatorisk för-

av om

säkring för dem som i yrkesutövning riskerar drabbas

m.m. att av olycksfall som leder till bestående förlust eller nedsättning arbetsav

förmågan eller till dödsfall. Ersättning på grund sådan försäkring är

av således avsedd att täcka bl.a. bortfall arbetsinkomst och ersättningav

en utbetalas i sådant fall i form livränta eller engångsbelopp. Det

av

har regelmässigt ansetts överkompensation

att en uppstår om en pen-

sionsberättigad jämte en sådan ersättning får uppbära andra pensionsförmåner ograverade. Av denna anledning har bl.a. efterlevandepensioner, men även ålderspensioner, och livräntor på olika samord-

sätt nats, dvs. förekomsten av en livränta har föranlett minskning av pensionen eller tvärtom.

Utformningen av regleringen samordning mellan pension och

om yrkesskadelivräntor m.m. bestämdes i huvudsak å sidan intresav ena

set av att undvika överkompensation till pensionsberättigade

som

uppbär livräntor och å andra sidan hänsynstagande till de

ett att som

drabbats av yrkesskador eller motsvarande ofta därigenom helt eller delvis betagits möjligheten att tjäna in tilläggspension. Den centrala lagstiftningen vad beträffar ersättning för arbetsskador eller därmed jämförliga skador utgörs i dag lagen 1976:380

av om

arbetsskadeförsäkring och lagen 1977:265 statligt personskade-

om skydd, vilka båda trädde i kraft den 1 juli 1977. Emellertid regleras

ersättning för skador som inträffat under äldre författnings giltighet

en

alltjämt enligt bestämmelserna i denna författning. Till följd härav

utbetalas alltjämt och kan framdeles komma att börja utbetalas ersätt-

ning enligt ett stort antal äldre, i de flesta fall upphävda, författningar om obligatorisk försäkring för yrkesskador eller motsvarande.

Det är i

dessa fall fråga om ersättning för skador inträffat under åren

som 1903-1977. Huvuddelen dessa livräntor utbetalas enligt 1954 års av

lag om yrkesskadeförsäkring. Samlingsbegreppet för dessa livräntor

har därför kommit att bli yrkesskadelivräntor. Även livräntor som utbetalas till personer vilka inte kan sägas ha varit verksamma i yr-

kesutövning då de drabbats skador eller sjukdomar brukar således

av benämnas yrkesskadelivräntor. Som exempel detta kan nämnas personer som skadats under fullgörande värnplikt eller i samband av

med vissa utbildningar. Enligt nuvarande regler uppgår det maximala ârsbeloppet för

en

yrkesskadelivränta till 3,78 gånger basbeloppet enligt 1 kap. 6 § andra

140 Gällande bestämmelser om pension m.m

stycket AFL, dvs. till 137 592 kr för år 1998. Beroende på skadeår reduceras dock yrkesskadelivräntan vid antingen 65 eller 67 års ålder till tre fjärdedelar av tidigare utgående belopp. Maximalbeloppet för

de flesta ålderspensionärer blir alltså i de flesta fall

103 376 kr per år. I 17 kap. 2§ AFL återfinns gällande regler samordning nu om mellan yrkesskadelivräntor och bl.a. efterlevandepension från folk-

och tilläggspensioneringen. Enligt dessa regler minskas efterlevande-

pensionen med yrkesskadelivräntan i viss omfattning. Även yrkesskadelivräntor som utbetalas till efterlevande enligt utländsk lagstiftning påverkar efterlevandepensionens storlek. Efterlevandepension från såväl folk- tilläggspensioneringen som skall enligt bestämmelserna minskas med tre fjärdedelar den yrkesav skadelivränta som den pensionsberättigade har rätt till såsom efterlevande efterlevandelivränta. Med efterlevandepension här avses -

förutom barnpension, omställningspension och särskild efterlevande-

pension även änkepension som utges enligt Övergångsbestämmelser. - Däremot skall änkepension efter avlidit före den 1 juli en man som

1960 inte påverkas av sådan livränta.

Yrkesskadelivräntan efterlevandelivräntan minskar först tilläggspensionen, därefter eventuellt pensionstillskott till efterlevandepensionen och allra sist folkpensionens huvudfönnån. För att livräntan skall reducera tilläggspensionen krävs emellertid att den avlidne tjänat in pensionspoäng inom ATP för minst ett år före det år då skadan inträffade. Kan livräntan inte samordnas med tilläggspension görs

minskningen direkt på folkpensionsförrnånema. En livränta den

som efterlevande har skadad egenlivränta samordnas enligt AFL inte som med efterlevandepension.

Uppbär den efterlevande både omställningspension och ålderspension på grund av förtida uttag rekommenderar Riksförsäkringsverket i Allmänna Råd 1989:9 Efterlevandepension enligt lagen allmän

om

försäkring AFL att efterlevandelivräntan först reducerar

om-

ställningspensionen och därefter ålderspensionen från folkpensio-

neringen. Folkpension i form änkepension betalas ut enligt AFL i av som dess lydelse före den 1 januari 1990 och samordnas med yrkessom skadelivränta skall enligt AFL i dess äldre lydelse minskas endast så mycket att minst hälften återstår det belopp skulle ha av som annars betalats ut. När det gäller barnpension får minskning göras ända ned

till en fjärdedel av folkpensionens årsbelopp.

Dessa garantiregler gäller de folkpensionsfönnåner kan bli som föremål för minskning folkpensionens huvudförmån och pensionstillskott till änkepension. I praxis har denna samordning gått till så att pensionstillskottet beräknas utifrån den tilläggspension faktiskt som betalas ut, dvs. pensionstillskottet beräknas utifrån det belopp

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser om pension m. m. 141

tilläggspensionen uppgår till efter det att den samordnats med yrkes-

skadelivräntan. Vad gäller omställningspension och särskild efterlevandepension och samordning med efterlevandelivränta finns det däremot inget motsvarande garantibelopp som inom barn- och änkepensioneringen. Vid samordningen kan därför dessa pensioner helt falla bort om livräntan överstiger dessa. Yrkesskadelivräntoma är sedan den 1 januari 1969 knutna till basbeloppet och är således värdesäkrade motsvarande de sätt som allmänna pensionerna. Vid inkomstprövning av rätt till bostadstillägg till pensionärer enligt lagen 1994:308 om bostadstillägg till pensionärer och således även vid inkomstprövning av änkepension tas hänsyn till yrkesskadelivränta på så sätt att den del livräntan inte har samordnats av som med pensionen tas upp som inkomst 5 § nämnda lag.

2.8 Efterlevandeskydd inom

änstepensioneringama

I stort sett alla arbetstagare den svenska arbetsmarknaden omfattas i dag av pensionsregler som bygger kollektivavtal mellan arbetsmarknadspartema. Pension enligt dessa system utgör komplettering till det allmänna pensionssystemet. I huvudsak

förekommer fyra sådana former pensioner, nämligen a pension till

av

statsanställda PA-91, b pension till kommunalanställda PA-KL, c

pension till privatanställda tjänstemän och arbetsledare ITP och d

särskild tilläggspension STP för privatanställda arbetare. Denna har fr.o.m. 1996 ersatts med helt premiebestämda pensioner skall nya som ersätta STP-planen och finansieras enligt prerniereservsystem. Utöver de här nämnda finns särskilda pensionsanordningar för exempelvis anställda inom den kooperativa sektorn, för bankanställda

och för försäkringsanställda. Dessa är såväl förmånsmässigt med

som

avseende finansieringen utformade i nära anslutning till ITP-

systemet.

Liksom den allmänna pensioneringen är avtalspensioneringen

obligatorisk i förhållande till den enskilde arbetstagaren och de omfattar alla som är verksamma det aktuella avtalsornrådet. Avtalspensionerna fullgör i huvudsak tre olika funktioner. För det första ger de i regel ett tillägg till de allmänna pensionema som schablonmässigt motsvarar 10-15 % slutlönen. För det andra de av ger ibland rätt till pensionsförrnåner i situationer när sådan rätt inte

föreligger inom den allmänna pensioneringen, t.ex. yrkesornråden

med lägre pensionsålder än 65 år eller i form ett utökat av

142 Gällande bestämmelser pension om m.m SOU 1998: 120

efterlevandeskydd. För det tredje avtalspensioneringama till

ger rätt pension också för inkomstdelar överstiger 7,5

som basbelopp.

Pension till statsanställda PA-9l till kommunalanställda samt PA-

KL ges bl.a. i form ålderspension,

av sjukpension och

efterlevandepension. Detsamma gäller pension till

privatanställda

tjänstemän och arbetsledare ITP. Pensionsvillkoren för särskild

tilläggspension STP eller den prerniebestämda pensionen

nya för privatanställda arbetare innefattar emellertid

endast ålderspension. I det

följande lämnas kortfattad en redogörelse för hur

efterlevandeförmånema är utformade i de nu nämnda

pensionssystemen.

2.8.1 Statlig tjänstepension

Avtalspensioneringen för statligt anställda reformerades i grunden med

verkan fr.o.m. den l januari 1992. Från

att tidigare ha varit uppbyggd

enligt den s.k. bruttosamordningsmetoden

är den statliga

ålderspensionen utformad enligt metoden

numera för nettosamordning.

Bestämmelser statsanställdas pensioner finns om i ett avtal år 1991 om

pensionsplan för arbetstagare hos m.fl.

staten PA 91. Planen gäller i

huvudsak för arbetstagare har sådana

som statliga eller icke-statliga

anställningar för vilka Statens arbetsgivarverk har rätt att sluta kollektivavtal. Administrationen handhas av Statens löne- och

pensionsverk SPV.

För att vara omfattad pensionsplanen krävs av att arbetstagaren har fyllt 18 år, att anställningen

gäller tills vidare eller har varat i minst sex månader samt att anställningen

avser tjänstgöring motsvarande lägst

40 % av heltidstjänstgöring.

Efterlevandeskyddet enligt PA-9l utgörs av efterlevandepension och kompletterande efterlevandepension. Efterlevandepension kan utges efter arbetstagare

en som vid dödsfallet omfattades PA-9l eller av som hade ålders- eller sjukpension

enligt planen. Rätt till efterlevandepension

tillkommer efterlevande

make som stadigvarande sammanbodde med

arbetstagaren vid dennes död samt arvsberättigade

barn. Med make jämställs den som, utan att

vara gift, stadigvarande sarnmanbodde med

en ogift arbetstagare vid

dennes död och som tidigare varit gift med eller som har eller har haft

eller då väntade barn med denne. Rätt till efterlevandepension upphör

för efterlevande make då denne

ingår äktenskap och för barn när barnet

fyller 20 år.

Efterlevandepension utbetalas under tid fem fr.o.m. månaden

en av

efter dödsfallet, dock längst till utgången

av den månad då den avlidne

skulle ha fyllt 70 eller, när det gäller

arbetstagare som avgått efter

fyllda 65 år, längst under fem år

räknat från avgången. För

en

efterlevande utgör den årliga pensionen 1,2 basbelopp. För varje

Gällande bestämmelser pension 143 om m. m.

berättigad därutöver ökas det sammanlagda pensionsbeloppet med 0,5

basbelopp. Beloppet delas mellan vuxen och barn så, att den får l vuxne basbelopp och barnen får dela resten. Om den avlidnes pensionsunderlag överstiger 7,5 basbelopp, kan

också kompletterande efterlevandepension utges. Berättigade härtill är samma kategorier som har rätt till efterlevandepension, dock att kompletterande efterlevandepension kan utges även till barn är

som äldre än 20 år barnet när det fyller 20 år är fullständigt och varaktigt om arbetsoförmöget. Pensionen utbetalas i sådant fall så länge detta förhållande består. Någon maxirnitid under vilken kompletterande efterlevandepension till make/sambo längst kan utbetalas finns inte, utan sådan pension är livsvarig.

Den kompletterande efterlevandepensionen utgör viss andel

en av

den avlidnes pensionsunderlag mellan 7,5 och 30 basbelopp.

Pensionsunderlaget beräknas utifrån den anställdes fasta lön och vissa

andra kontanta avlöningsforrner. Om pensionsunderlaget ligger mellan

7,5 och 20 basbelopp är pensionsnivån 32,5 % detta underlag av

normalbeloppet. Av detta normalbelopp har efterlevande make rätt

en till 100 %. Om det dessutom finns ett efterlevandebarn utgör

efterlevandepensionen 130 % av normalbeloppet. Om det enbart finns

efterlevande barn erhåller ett sådant barn 75 % den pension av en efterlevande make är berättigad till och detta belopp höjs enligt särskilda regler för varje ytterligare bam. Den som slutar sin anställning efter fyllda 31 år och före

pensionsåldem har i princip rätt till egenlivränta från 65 års ålder, under

förutsättning att han har minst tre års pensionsgrundande tjänstetid. Under samma villkor utges även kompletterande efterlevandelivränta

som en viss andel av pensionsunderlaget mellan 7,5 och 30 basbelopp.

2.8.2 Kommunal tjänstepension

Avtalspensioneringen för kommunernas och landstingens anställda var tidigare uppbyggd helt enligt metoden för bruttosamordning men förändrades i vissa avseenden det gällande avtalet: genom nu pensionsavtalet för arbetstagare hos kommuner och landsting, PA-KL

85. Härigenom har bruttosamordningssystemet i princip bibehållits

men har införts regler som får till följd att kompletterande nettopension en normalt alltid utbetalas utöver folkpension och ATP. Pensioneringen administreras av Kommunernas pensionsanstalt KPA.

Omfattade av pensionsplanen är arbetstagare har fyllt 18 år och

som som har en arbetstid om minst 40 % motsvarande heltidsanställning. av

De reforrnerade reglerna för efterlevandepension i AFL föranledde

ändrade bestämmelser också för efterlevandeförmånema inom den

kommunala avtalspensioneringen. De bestämmelserna innebär att

nya

det vid dödsfall fr.o.m. år 1990 utbetalas efterlevandepension till

vuxen

144 Gällande bestämmelser pension SOU om m.m 1998:120

efterlevande under tid fem år efter dödsfallet.

en av Förmånsberättigade

är i huvudsak samma kategorier inom den allmänna som

pensioneringen. Någon begränsning till efterlevande är under 65 år

som finns dock inte. Pensionen utges viss andel den avlidnes som en av

pensionsgrundande lön upp till 30 basbelopp 15 % på visst

av en sätt

beräknad årsmedelpoäng denna ligger mellan O och 20 basbelopp

om

och 7,5 % om den ligger mellan 20 och 30 basbelopp. För hel pension

krävs pensionsgrundande tjänstetid minst år. Är en om 30 anställningstiden kortare reduceras pensionen i motsvarande mån.

På grundval övergångsvis gällande bestämmelser

av kan även

kompletterande änkepension utges. Förutsättningarna för sådan

att pension skall utges är att PA-KL eller motsvarande gällde för arbetstagaren den 31 december 1989 och därefter fram till dödsfallet och att den efterlevande har rätt till tilläggspension i form av

änkepension enligt övergångsbestämmelsema i AFL. Pensionen

utges

vidare enbart lönedelar över 7,5 basbelopp. Beräkningen sker med utgångspunkt från den avlidnes årsmedelpoäng. Om årsmedelpoängen ligger mellan 7,5 och 20 basbelopp är kompensationsgraden 24 % och för årsmedelpoäng mellan 20 och 30 basbelopp

är den 12 %. Pensionen är vidare beroende tidsfaktom. Om den

av förrnånsberättigade är född år 1945 eller senare får pensionsgrundande tid tillgodoräknas endast

t.o.m. år 1989 och pensionen upphör att betalas ut vid 65 års ålder. För äldre efterlevande räknas tiden vanligt sätt och pensionen så utges länge som änkepension från ATP enligt bestämmelserna i AFL utbetalas. För samtliga gäller krav giftermål före 1989 års

utgång för att rätt till kompletterande änkepension skall föreligga.

Barnpension utges till dess barnet fyller 18 år eller i samband med

studier längst till 20 års ålder. En förutsättning för förlängd barnpension är att barnpension enligt AFL utbetalas. Bampensionsbeloppet beräknas enligt samma principer för ålderspension och som efterlevandepension, men beräknas utan hänsyn till tidsfaktom. Detta innebär också

att bampensionen beräknas grundval den avlidnes

av årsmedelpoäng. I skiktet 0-7,5 basbelopp är kompensationsnivån 10 %, i skiktet

7,5-20 basbelopp 28 % och mellan 20 och 30 basbelopp 14 %. Efterlämnar den avlidne flera barn ökas bampensionen enligt vissa regler, varefter pensionen delas lika mellan barnen. Enligt det nya avtalet är pensionsförrnåner för efterlevande nettoförmåner, dvs. de samordnas inte med folkpension och ATP.

2.8.3 Industrins och handelns

tilläggspension för tjänstemän

ITP

Nuvarande avtal beträffande IT P-planen har träffats i september 1976

mellan Svenska Arbetsgivarföreningen SAF

och privattjänstemanna-

Gällande bestämmelser pension 145 om m. m.

kartellen PTK och gäller med vissa förändringar efter förhand- - nya lingar fortfarande. - ITP-planen omfattar bl.a. familjepension. Planen omfattar även en

kompletterande ålderspension ITPK i form egenpension

- av som baseras en inbetald premie. Egenpensionen kan i sin tur kompletteras med ett familjeskydd. Familjepension enligt ITP-planen utges till efterlevande make änka eller änkling och bam. Rätt till denna fönnån består även efter det att tjänstemännen har uppnått pensionsåldem. För full pension krävs att den avlidne haft en tjänstetid 360 månader mellan 28 och 65 års om

ålder. Vid kortare tjänstetid reduceras pensionen med så många 360-

delar som det saknas månader för full tjänstetid. Familjepension utges fr.o.m. månaden efter den under vilken tjänstemännen har avlidit. Pensionen utgår för make livsvarigt och för barn t.0.m. den månad under vilken barnet fyller 20 år. Om barnet vid

denna tidpunkt är fullständigt och varaktigt arbetsoförrnöget har det

dock rätt till familjepension så länge detta förhållande består. Farniljepensionens storlek bestäms med utgångspunkt dels i ett

grundbelopp, dels av antalet förmånstagare. Grundbeloppet för full

familjepension beräknas som en viss andel den del den avlidnes av av lön som översteg 7,5 basbelopp. Familjepension utges till en ensam efterlevande make med 100 % grundbeloppet, till make och ett barn av med 130 % därav, till make och två bam 150 % varefter pensionen ökas med 10 % för varje ytterligare barn.

Enligt regler som gällde fram till utgången år 1989 kunde i vissa

av fall utges särskild änkepension och särskild änklingspension. Dessa regler gav viss kompensation för pensionsmedförande lönedelar till upp 7,5 basbelopp. Reglerna gäller även fortsättningsvis enligt

Övergångsbestämmelser för tjänstemän som avlidit före denna tidpunkt.

Dessutom har maka till tjänsteman avlider därefter rätt till som ersättning enligt de tidigare reglerna äktenskapet ingåtts före år om

1990. Detsamma gäller för efterlevande änkling äktenskapet ingåtts

om före år 1990 och mannen är född år 1929 eller tidigare. Särskild änkeoch änklingspension som utbetalas enligt dessa regler minskas med omställningspension och särskild efterlevandepension från den allmänna försäkringen. I ITP-planen finns fr.o.m. år 1977 också kompletterande en

ålderspension ITP-K. Storleken på ITP-K är beroende de avgifter

- av som löpande tillgodoräknas tjänstemännen. För tjänstemän födda år 1939 eller senare år ITPK-avgiften 2,0 % den pensionsmedförande av lönen. From. den l juli 1990 kan en del IT PK-premien användas till att av teckna en försäkring för familjeskydd eller för kompletterande

ålderspension i form av gruppension. Försäkringen för farniljeskydd

innebär utbetalning under fem år efter dödsfallet, dock längst till dess

146 Gällande bestämmelser pension SOU 1998: 120 om m.m

den avlidne skulle ha fyllt 65 år, ett årligt belopp eller två

av om ett basbelopp.

En ITP-försäkrad som fyllt 28 år och slutar sin anställning som utan att omedelbart bli ITP-försäkrad hos arbetsgivare erhåller annan automatiskt ett s.k. fribrev motsvarande värdet intjänad pensionsrätt av

för ålderspension, ITPK-pension och familjepension.

2.9 Underhållsbidrag till barn enligt

föräldrabalken

Nu gällande bestämmelser underhållsbidrag till barn trädde i kraft

om den 1 juli 1979. Före 1979 års underhållsreform fanns det i praxis inte

några allmänt vedertagna principer för hur skulle beräkna under-

man

hållsbidrag till barn. Ett huvudsyftena med refonnen mildra

av var att

underhållsbördan för bidragsansvariga med ekonomi.

svag Ett annat

mål att få till stånd enhetlig bedömning underhållsbi-

var en mer av

dragsfrågoma. De grundläggande bestämmelserna föräldrars underhållsskyl-

om dighet mot barn finns i 7 kap. föräldrabalken FB. Enligt 7 kap. 1 § FB skall föräldrarna för underhåll barnet svara efter vad är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarsom

nas samlade ekonomiska förmåga. När underhållsskyldigheten bestäms skall hänsyn tas till barnets inkomster och tillgångar

egna samt till vissa av barnets sociala förmåner. Sinsemellan skall föräldrarna ta del i kostnaderna för barnets underhåll och efter sin förmåga. var en

Föräldrarnas underhållsskyldighet är alltså inte ovillkorlig bero-

utan

ende av deras ekonomiska fönnåga och barnets behov. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går emellertid barnet i skola vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången

innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna intill dess barnet fyller 21 år

underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. Till studier räknas

studier i grund- och gynmasieskola därmed jämförlig samt annan utbildning.

Underhållsskyldighet åvilar inte endast de biologiska föräldrarna varmed jämställs adoptivföräldrar, 4 kap. 8 § FB i vissa fall

se utan

även styvföräldrar. En underhållsskyldighet föreligger för den

som varaktigt bor tillsammans med barn och med förälder har annans som vårdnaden barnet, han eller hon gift med föräldern om om är eller har

eget barn tillsammans med föräldern. Underhållsskyldigheten för

styvföräldem är emellertid subsidiär i förhållande till den biologiska

förälderns underhållsskyldighet. Kan således barnet få underhåll

av

den särlevande biologiska föräldern föreligger ingen underhållsskyl-

dighet för styvföräldem.

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser pension 147 om m. m.

En förälder kan uppfylla sin underhållsskyldighet fak-

genom att tiskt ta hand om barnet och försörja det eller att betala undergenom

hållsbidrag till barnet. En förälder som inte har vårdnaden barnet

om och inte heller varaktigt sammanbor med detta skall fullgöra sin un-

derhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. Det-

samma gäller om föräldern har vårdnaden barnet med om gemensamt den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern. Socialstyrelsen har utarbetat detaljerade riktlinjer för beräkning av

underhållsbidrag. Denna beräkningsmetod går ut på först fast-

att man ställer bamets behov underhåll, varefter båda föräldrarnas av nettoöverskott eller nettounderskott räknas fram efter avdrag för skatt samt nedan redovisade förbehåll och bostadskostnad. Därefter görs en pro-

portionell fördelning av underhållsskyldigheten mellan föräldrarna med hänsyn till respektive förälders förmåga. Utgångspunkten när underhållsbidrag bestäms är således barnets

behov. Vid bestämmande barnets behov utgår från barnets av man

ålder och de schablonbelopp fastställts för vad barn i viss

som ett en ålder normalt kostar. För barn i åldern 0-6 år norrnalkostnaden anses vara 65 % av basbeloppet, för barn i åldern 7-12 år är motsvarande

kostnad 80 % av basbeloppet och för barn är 13 år eller äldre

som

utgör normalkostnaden 95 % basbeloppet. Dessa schablonbelopp

av

utgör endast en utgångspunkt vid beräkningen. Barnets behov

av underhåll kan vara lägre eller högre grund individuella förhållanav den hos det aktuella barnet. Barnet kan också göra anspråk på högen re standard och därmed större underhåll bättre föräldrarnas ekonomiska ställning är. Sådana s.k. standardtillägg är dock i praktiken relativt ovanliga. Till denna kostnad läggs faktiska utgifter för barnomsorg. Det allmänna barnbidraget samt vissa andra sociala förmåner och även inkomster som barnet kan ha reducerar det belopp utgör barnets som

behov av underhållsbidrag. Det belopp härefter återstår

som motsvarar barnets behov av underhåll från sina båda föräldrar.

Nästa led är att fastställa föräldrarnas respektive förmåga att betala underhåll till barnet. När underhållsskyldigheten bestäms får den bidragsansvarige förbehålla sig ett belopp för eget eller under-

annans

håll förbehållsbelopp enligt bestämmelserna i 7 kap. 3 § FB. Förbehållsbeloppet för den bidragsansvariges eget underhåll innefattar alla

vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med led-

ning av ett normalbelopp för år räknat utgör 120 % basbelop-

som av pet enligt AFL.

Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll make som den bidragsansvarige varaktigt bor tillsammans med s.k.

hemmamakeförbehåll. Med make likställs även den biannan som

148 Gällande bestämmelser pension 0m m.m

dragsansvarige bor tillsammans med, de har barn gemensamt. om

Detta förbehållsbelopp utgör 60 % av basbeloppet.

Har den bidragsansvarige hemmavarande barn får han eller hon dessutom förbehålla sig ett belopp barn tillsammans med vad per som, som utges av den andra föräldern eller för dennas räkning, för år räknat utgör 40 % av gällande basbelopp. Domstolen kan dock bestämma

ett annat förbehållsbelopp om det föranleds av omständigheterna i det

särskilda fallet. I föräldrabalken har i samband med införandet lagen av 1996:1030 om underhållsstöd den 1 februari 1997 införts been ny

stämmelse som föreskriver att den bidragsskyldige skall ha full-

anses

gjort sin underhållsskyldighet enligt föräldrabalkens regler intill det belopp som lämnas i underhållsstöd till barnet, dvs. för närvarande

l 173 kr i månaden. Detta innebär att det för domstolar endast kom

mer att bli aktuellt att fastställa underhållsbidrag till barnet, beräknat

enligt föräldrabalkens normer, överstiger detta belopp. Det kan som

emellertid också bli aktuellt att fastställa underhållsskyldighet för

förfluten tid, eftersom underhållsstöd endast kan beslutas med en månads retroaktiv verkan. Motsvarande gräns i föräldrabalken är åtta år, eller för längre tid tillbaka den bidragsskyldige så medger. om

2.10 Underhållsstöd till barn till särlevande

föräldrar

Den 1 februari 1997 trädde lagen 1996:1030 underhållsstöd i om kraft. Denna lag reglerar det tidigare återfanns bl.a. i lagen som 1964: 143 om bidragsförskott.

Enligt lagen om bidragsförskott gällde tidigare att ett s.k. bidrags-

förskott utgick från det allmänna till barn är bosatta här i landet. som Förutsättningarna för rätt till bidragsförskott i desamma var stort sett

som förutsättningarna för att underhållsskyldighet enligt FB skulle

föreligga. Om föräldern avled upphörde rätten till bidragsförskott. Bidragsförskottet var, som ordet antyder, från början ett rent förskott från det allmänna. Detta kunde därför aldrig högre än det vara

underhållsbidrag som fastställts avtal eller dom. Efter hand

genom kom emellertid bidragsförskottet att få karaktär på så en annan sätt att

bidragsförskottsbeloppet var detsamma oavsett vilket underhållsbi-

drag som fastställts. Detta skulle ett generellt stöd mer ses som upp till en viss nivå, vid lagens avskaffande 40 % basbeloppet, vilket i av sig korresponderade med den garanterade bampensionen från folk-

pensioneringen. Var det fastställda underhållsbidraget lägre än detta belopp utgick Överskjutande belopp som ett utfyllnadsbidrag för vilket återbetalningsskyldighet för den bidragsansvarige inte förelåg. I övri-

SOU 1998: 120 Gällande bestämmelser om pension m. m. 149

ga delar utgjorde emellertid bidragsförskottet ett förskott det underhåll som rätteligen borde betalas den bidragsansvariga förälav dern. Beträffande denna förskottsdel övertog det allmänna ansvaret

för indrivningen hos den underhållsansvariga föräldern och även ris-

ken för förlust. De sedan den l februari 1997 gällande bestämmelserna om underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar innebär att ett nytt samhällsstöd har ersatt det tidigare gällande bidragsförskottet och det

särskilda bidraget till vissa adoptivbarn. Utgångspunkten har varit

dels att samhällsstödet till barn föräldrar inte bor tillsammans vars skall vara oberoende av föräldrabalkens regler om underhållsbidrag, dels att statens kostnader skall minskas. Det har vidare betonats att det i första hand är föräldrarna som har det ekonomiska ansvaret för barnens försörjning. Besparingen ligger i att man bättre skall utnyttja den bidragsskyldige förälderns försörjningsförmåga än vad tidigare som skett. Ett barn har rätt till underhållsstöd, föräldrarna inte bor tillom sammans eller den ena föräldern är avliden. Därutöver krävs att barnet varaktigt bor och är folkbokförd hos föräldrarna, den s.k. bofören av äldem. Boföräldem skall dessutom bosatt här i landet samt vara vara

vårdnadshavare beträffande underåriga barn för det bidragsberätti-

gade barnet. Är barnet inte svensk medborgare, krävs vidare boföratt äldem eller barnet vistas i Sverige sedan minst månader. sex Rätt till underhållsstöd föreligger emellertid inte barnet har rätt om

till barnpension efter en bidragsskyldig förälder grund bestäm-

av melserna i AFL. Storleken på denna barnpension spelar således ingen roll. Bampension från annat land fråntar emellertid inte barnet rätt till underhållsstöd. Underhållsstöd lämnas med 1 173 kr i månaden barn räknat. per Bor barnet växelvis hos båda föräldrarna skall underhållsstödet utges i

form av ett utfyllnadsbidrag. Detsamma gäller den bidragsskyldige

om

betalar underhållsbidrag direkt till boföräldem och därmed barnet.

Understiger detta utgivna belopp underhållsstödet utbetalas den kvarvarande delen som ett utfyllnadsbidrag. Om barnet har egna inkomster, skall underhållsstödets belopp minskas. Vid inkomster överstiger 48 000 kr år skall undersom per hållsstödet minskas med 50 % av överskjutande belopp. För det underhållsstöd som lämnas till barnet är den förälder som

inte bor tillsammans med barnet återbetalningsskyldig gentemot staten. Någon återbetalningsskyldighet skall emellertid inte fastställas i de fall där den bidragsskyldige i rätt ordning betalar ett underhåll som

motsvarar lägst det belopp som han eller hon skulle bli återbetalningsskyldig för enligt bestämmelserna Återbei lagen om underhållsstöd.

talningsskyldigheten är utformad så att den underhållsskyldige skall betala en viss procent av sin årliga bruttoinkomst efter ett grundav-

150 Gällande bestämmelser pension om m.m SOU 1998: 120

drag på 24 000 kr. Procentsatsen för fastställande

av återbetalnings-

beloppet för ett barn är 10%, för två barn 6,25 % för varje barn och för tre barn 5 % för varje barn. Den totala procentsatsen ökas sedan med 1 % för varje ytterligare barn utöver Alla den

tre. återbetalnings-

skyldiges barn bör ha likaberättigade anspråk hans eller hennes

försörjningsförmåga. Därför skall hänsyn tas även till de den åter-

av betalningsskyldiges bam som han eller hon lever tillsammans med

eller är underhållsskyldig mot i förhållande. Detta innebär

annat bl.a.

att återbetalningsskyldigheten minskar om föräldern skulle få barn i

ett nytt förhållande.

Återbetalningsskyldigheten skall i första hand bestämmas

med ut-

gångspunkt i den återbetalningsskyldiges inkomst tjänst

av samt intäkt av kapital och inkomst näringsverksamhet. Även av studiemedel i form av studiebidrag samt 1 % den av bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet som överstiger 900 000 kr beaktas vid denna inkomstprövning.

Återbetalningsskyldigheten grundas på inkomsten och

förmögenheten vid den senaste taxeringen och omräknas årligen. Även om taxeringen visar viss inkomst kan

en återbetalningsskyldigheten faststäl-

las till ett högre belopp än vad detta taxeringsbeslut ger anledning till, om det är uppenbart att den bidragsskyldige har en förvärvsförmåga som väsentligt överstiger vad inkomsterna som motsvarar enligt nämnda beslut.

En återbetalningsskyldig förälder

kan helt eller delvis medges anstånd försäkringskassan med

av återbetalning till staten. Anstånd kan

medges i den mån det behövs för den att bidragsskyldige skall få behålla vad som behövs för och familjens underhåll. eget Den som således har en skuld för underhållsstöd till skall inte staten vara skyldig att betala ett högre belopp till varje månad staten än vad som motsva-

rar den âterbetalningsskyldighet är fastställd enligt

som procentmetoden. På skulden utgår ränta med belopp regeringen fastställer som för varje kalenderår. En bidragsskyldig kan också medges eftergift av försäkringskassan om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges ekonomiska eller personliga situation.

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter 151

om...

3 Statistiska

uppgifter om pensions-

tagare och kostnader m.m.

Folkpensioneringen

Antalet personer med folkpension i form av efterlevandepension i de-

cember olika år framgår tabell 3.1.

av

Tabell 3.1 Antal pensionstagare med folkpension i form efterlevandepenav sion i december respektive år

Den relativt stora minskningen mellan år 1995 och 1996 beror på en omläggning av statistiken. Tidigare ingick några änkor med formell rätt till änke-

pension men där änkepensionen var 0 kr. Dessa rensades bort år 1996.

Som framgår av tabell 3.1 utbetalades i december 1997 reformerad ef-

terlevandepension till efterlevande dvs. omställningspension och vuxna

särskild efterlevandepension till 4 302 I tabell 3.4-3.6

personer. anges fördelningen av dessa pensioner män och kvinnor samt även efter

ålder för de pensionsberättigade. Av de pensionsberättigade med refor-

merad efterlevandepension till vuxna hade 206 bostadstillägg personer dvs. ca 5 % och 2 431 personer pensionstillskott dvs. 56 % Vid ca . samma tidpunkt uppbar 17 167 änkor änkepension och dessa av var

3 890 berättigade till bostadstillägg dvs. 23 % och 2 617 till

ca pensionstillskott dvs. 15 %. ca

152 Statistiska uppgifter om... SOU 1998: 120

Medelårsbeloppen för utbetald omställningspension, särskild efterle-

vandepension och änkepension inklusive pensionstillskott uppgick i december 1997 till 35 656 kr, 26 167 kr respektive 18 964 kr.

Av samtliga i december 1997 utbetalda änkepensioner 8 283 bevar viljade grund av dödsfall inträffat före år 1990 och 8 884 som

grund av dödsfall som inträffat efter år 1989 se tabell 3.3. Som framgår

av tabell 3.1 minskade antalet änkepensioner från folkpensioneringen

kraftigt mellan december 1996 och december 1997. Detta har sin förkla-

ring i de regler om inkomstprövning folkpension i form änkepen-

av av sion som trädde i kraft den 1 januari 1997 och började tillämpas på som utgående änkepensioner fr.o.m. den 1 april 1997. Dessa regler innebär

bl.a. att sådan inkomstprövning kan bli aktuell att göra redan efter sex månaders uppbärande av änkepension. I 1997 uppbär 49 000 mars ca änkor folkpension i form änkepension. I samband med ikraftträdandet av

av reglerna om inkomstprövning kom 37 500 dessa utbetalda änke-

av

pensioner att påverkas. Ytterligare 8 000 drogs in till följd underlå-

av

tenhet att inkomma med nödvändiga uppgifter inkomstförhållanden

om m.m. Av de 37 500 änkor som fick sin änkepension inkomstprövad för-

lorade 19 800 hela sin folkpension. Detta skedde enligt 1997 års regler

vid en inkomst 199 000 kr år. I 1997 hade 5 000 änkor ca per mars ca pensionstillskott till sin änkepension. Hälften dessa fick detta helt av bortreducerat från april. För detta krävdes inkomst på 272 000 kr en ca per år.

Ytterligare en orsak till denna kraftiga minskning antalet änkepenav

sioner från folkpensioneringen är förmodligen även förtidspensioneringens inverkan i denna del. Många änkor har i dag rätt till både förtidspension och änkepension från folkpensioneringen. Endast pensionsför-

en

mån kan dock utbetalas i taget. Tidigare det oftast förmånligare för

var änkan att uppbära änkepension i stället för partiell förtidspension. Efter

införandet av inkomstprövning inom änkepensioneringen är det i

numera många fall mer förmånligt för änkan att uppbära förtidspension i stället för änkepension. I anledning härav har antalet förtidspensioner till änkor

ökat kraftigt.

Av tabell 3.2 framgår hur många de änkepensioner utbetalades

av som i december 1997 som var reducerade till andelar varierande mellan 1 och 14 femtondelar av hel pension på grund att änkan vid tidpunkten för av dödsfallet eller, vid den tidpunkt då hon inte längre uppfyllde det s.k.

bamvillkoret, inte hade fyllt 50 år. På motsvarande sätt framgår

av ta-

bellerna 3.7 och 3.8 i vilken omfattning efterlevandepensioner i form

av

omställningspension, särskild efterlevandepension samt änkepension är avkortade med tillämpning 40-årsregeln respektive 30-årsregeln

av samt

även i vad mån reducering sker på grund bristande bosättningstid

av

eller bristande år med intjänade eller antagna ATP-poäng.

Statistiska uppgifter 153

om...

Tabell 3.2 Antal änkepensioner i december 1997 fördelade i 15-delar

Antal 15- Man avliden före Man avliden Man avliden efter delar l juli 1960 1/7 1960- 31 december 1989 31/12 1989 15 4 056 7 989 14 635 223 13 663 186 12 589 125 1 1 482 107 10 452 90 9 360 45 8 258 35 7 2 244 32 6 6 187 25 5 3 1 19 13 4 4 87 8 3 5 62 2 2 3 46 4 1 20 Summa 23 8 260 8 884

I december 1997 var det endast 23 änkor alltjämt uppbar änkepensom sion grund av dödsfall inträffat före den 1 juli 1960. Dessa som var

inkomstprövade enligt äldre lagstiftning s.k. övergångsfall. Enligt beräkningar gjorda av Riksförsäkringsverket antas endast två änkor med

denna äldre form änkepension finnas kvar efter år 2000. av Oreducerad folkpension i form änkepension utges till änkor av om rätten därtill grundar sig att hon bor tillsammans med barn är som under 16 år eller om hon vid död eller vid den därmed jämmannens

ställda tidpunkten dvs. när barnet fyllt 16 år har fyllt 50 år. Av antalet

änkepensioner som beviljats efter år 1989 uppbär det övervägande anta-

let änkor änkepension från folkpensioneringen med fulla 15-delar. Såle-

des är det närmare 90 % dessa uppbär oreducerad änkepension av som

från folkpensioneringen.

Av samtliga änkepensioner utbetalas på grund dödsfall som av som inträffat efter den 30 juni 1960 endast 30 % reducerade till följd var ca av 15-delsregeln. Däremot är det ingen de änkor beviljats änkeav som pension grund av dödsfall inträffat före den 1 juli 1960 som som

uppbär oreducerad änkepension från folkpensioneringen. Det kan antas att dessa änkor, som alltså efter 37 år alltjämt uppbär änkepension, vid dödsfallstidpunkten var relativt unga och att de dessutom inte hade barn under 16 år. Därav följer de låga andelarna änkepension.

154 Statistiska uppgifter om...

Tabell 3.3 Folkpensionärer i december 1997 med änkepension fördelade efter ålder samt efter om pensionen beviljats före den 1 januari 1990 respektive efter den 31 december 1989

Ålder Man avliden före Man avliden efter år 1990 år 1989 -24

Som framgått av tabell 3.2 var endast 23 änkor beviljade änkepension grund av dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960. Dessa änkor är berättigade endast till folkpension i form av änkepension enligt särskilda regler se avsnitt 11.13. Enligt gjorda beräkningar kommer endast 2 av dessa änkor att kunna uppbära sådan änkepension efter ikraftträdandet av våra förslag år 2001, men då under endast begränsad tidsperiod. en

Tabell 3.4 Folkpensionärer i december 1997 med inledande omställningspension, förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension fördelade efter ålder kvinnor

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter om... 155

Tabell 3.5 Folkpensionärer i december 1997 med inledande omställningspension, förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension fördelade efter ålder män

6 60-64 193 10 12 Summa 587 914 24

Tabell 3.6 Folkpensionärer i december 1997 med inledande omställningspension, förlängd omställningspension och särskild efterlevandepension fördelade efter ålder kvinnor och män.

Ålder Inledande

Förlängd Särskild efterle-

2 40-44 109 854 7 45-49 208 528 13 50-54 308 194 20 55-59 155 34 8 60-64 201 10 21 Summa 1 114 3 116 72

Av tabell 3.4 kan utläsas att det i december 1997 inte utbetalades för-

längd omställningspension till någon kvinna i åldern 55-64 år. Kvinnor

i dessa åldrar nybeviljas alltjämt i utsträckning änkepension stor enligt de

övergångsvisa bestämmelserna härom. För kvinnor dvs. framför

yngre allt för kvinnor födda år 1945 eller därefter gäller emellertid att dessa i första hand skall nybeviljas reformerad

efterlevandepension, dvs. omställningspension och särskild efterlevandepension.

Endast i den mån

änkepensionen från folk- och tilläggspensioneringen överstiger

den re-

formerade efterlevandepensionen skall därutöver sådan

änkepension

156 Statistiska uppgifter 0m...

utbetalas. Sådan änkepension skall även utges när den tidsbegränsade rätten till reformerad efterlevandepension har upphört. När väl möjlig-

heten att nybevilja änkepension enligt övergångsbestämmelsema avtar kommer emellertid antalet omställningspensioner och sannolikt även

särskilda efterlevandepensioner till kvinnliga efterlevande att öka. Detta kan antas inträffa omkring år 2010 då det reforrnerade efterlevandepensionssystemet är i ett fullfunktionsstadium, eftersom endast kvinnor

födda år 1945 eller senare kan beviljas omställningspension och sär-

skild efterlevandepension från tilläggspensioneringen efter denna tid-

punkt. Äldre kvinnor har då uppnått 65 års ålder varmed också rätten till

reforrnerad efterlevandepension och folkpension i form av änkepension bortfallit.

Tabell 3.7 Antal folkpensionärer i december 1997 med omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension som är 40-delsberäknade

Tabell 3.8 Antal folkpensionärer i december 1997 med omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension som är 30-delsberäknade

-

Som framgår av tabellerna 3.7 och 3.8 är det endast ett fåtal pensionsbe-

rättigade som uppbär avkortad efterlevandepension från folkpensioneringen. Vid en jämförelse det i december 1997 totala antalet av pensionsberättigade framgår att av totalt 4 230 efterlevande med omställ-

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter 157 om...

ningspension endast 189 personer uppbar sådan pension avkortad, dvs. ca 4 %. Av dessa var 56 svenska medborgare. För änkepensioneringens del var det totalt 1 388 änkor som uppbar avkortad änkepension 17 167 av pensionsberättigade, dvs. motsvarande 8 %. Av dessa 204 svenska ca var medborgare. Av de avkortade efterlevandefönnånerna utbetalades

knappt 1 300 till utomlands bosatta eller till sjömän.

Tabell 3.9 Barn med barnpension från folkpensioneringen i december 1997 fördelade efter ålder och kön

Ålder

Antalet barn som i december 1997 uppbar barnpension från folkpensio-

neringen var, som framgår tabell 3.9, 29 769. I 347 fall hade barnets

av båda föräldrar avlidit. Av tabell 3.10 framgår i vad mån de i december

1997 utbetalda bampensionema från folkpensioneringen 40-

var delsberäknade respektive 30-delsberäknade samt även i vilken omfattning reducering av pensionen skedde till följd bristande bosättningsav tid eller bristande med intjänade eller antagna ATP-poäng.

158 Statistiska uppgifter om... SOU 1998: 120

Tabell 3.10. Antal barnpensioner som är 40 dels- respektive 30delsberäknade

Pensions- 40-delsberäkning berättigade 1-4 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39

berättigade 1-4 15- 19 20-24 25-29

3.2 Tilläggspensioneringen

Utbetalning av tilläggspension i form av efterlevandepension till vuxna efterlevande har under 1990-talet fått med åren allt större betydelse. en Däremot har antalet utbetalda barnpensioner från tilläggspensioneringen

minskat något mellan år 1990 och år 1997. Utvecklingen sedan år 1990

framgår av tabell 3.11. Enligt gjorda beräkningar antas antalet änkepensioner från tilläggspensioneringen öka fram till ungefär år 2000 för att därefter minska suc-

cessivt. Till följd av minskningen antalet änkepensioner och då möj-

av ligheten till nybeviljande av denna pensionsfonn så småningom upphör kommer en viss ökning att ske antalet omställningspensioner och av

särskilda efterlevandepensioner. Ökningen kommer emellertid att vara

måttlig till följd av att dessa pensionsformer är tidsbegränsade ett helt

annat sätt än nuvarande änkepensioner.

Av tabell 3.12 framgår hur många änkepensioner från tilläggspensio-

neringen som beviljats på grund dödsfall inträffat före år 1990 av som

respektive efter år 1989. I tabell 3.13 årsbeloppen och medelårs-

anges beloppen för de olika pensionsförrnånema till efterlevande under vuxna åren 1990-1997.

Statistiska uppgifter om... 159

Tabell 3.11 Antal pensionstagare med tilläggspension i form efterlevanav depension i december respektive år

År Änke-

Omställnings- Särskild Bampension

pension efterle- pension Vandepension

Tabell 3.12 Tilläggspensionärer i december 1997 med änkepension fördelade efter ålder samt efter pensionen beviljats före den 1 januari om 1990 respektive efter den 31 december 1989.

Av änkepensioner som i december 1997 utgick från tilläggspensione-

ringen var 237 748 beviljade på grund dödsfall inträffat före år av som

1990. Av dessa pensionstagare det 230 968 kvinnor

var som uppbar

änkepension från endast tilläggspensioneringen. Av de kvinnor

som uppbar änkepension grund dödsfall inträffat av som efter år 1989 var motsvarande siffror 154 599 respektive 146 745.

160 Statistiska uppgifter om...

Tabell 3.13 Tilläggspensioner i form av omställningspension, särskild ef-

terlevandepension samt änkepension år 1990-1997. Årsbelopp och medel-

årsbelopp

vuxna har även en ökning av den genomsnittliga tilläggspensionens storlek skett till följd av de avlidnas allt högre medelpoäng för ATP och större antal år med pensionsgrundande inkomst. Skillnaden är särskilt framträdande beträffande utbetalda änkepensioner, där medelårsbeloppet år 1990 var 20 476 kr medan samma belopp år 1997 uppgick till 29 181 kr.

Ökningen av årsbeloppet kommer att bestå så länge antalet änkepensio-

ner beräknas öka, dvs. fram till år 2000. Därefter sjunker visserligen antalet utbetalda änkepensioner från tilläggspensioneringen men kostna-

den härför beräknas sjunka först efter år 2005 se tabell 3.24. Detta har

sin förklaring i de alltjämt ökande medelpoängen för ATP och det större

antalet år med pensionsgrundande inkomst. Både årsbeloppet

och me-

delårsbeloppet kommer därför att öka fram till år 2005 till följd härav.

Årsbeloppet för omställningspension dvs. både för den inledande och

den förlängda har sjunkit med knappt 27 milj. kr mellan år 1996 och år

1997. Detta har sin förklaring i att den inledande omställningspensionen ändrades från att ha varit ettårig till att utges under endast månader

sex från den 1 januari 1997. Av tabell 3.14 kan utläsas att det i december 1997 inte utbetalades förlängd omställningspension till någon kvinna i åldern 55-64 år. Dessa

kvinnor nybeviljas vanligtvis alltjämt änkepension enligt de övergångs-

visa bestämmelserna härom. När väl möjligheten till nybeviljande av änkepension avtar kommer emellertid att inträffa ökning antalet en av

omställningspensioner och sannolikt även särskilda efterlevandepensio-

ner till kvinnliga efterlevande.

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter om... 161

Tabell 3.14 Tilläggspensionärer i december 1997 med inledande eller förlängd omställningspension eller särskild efterlevandepension fördelade efter ålder kvinnor

Ålder Inledande

12 55-59 26 4 60-64 28 1 1 Summa 556 2 156 47

Tabell 3.15 Tilläggspensionärer i december 1997 inledande med eller förlängd omställningspension eller särskild efterlevandepension fördelade efter ålder män

Ålder

6 55-59 140 33 5 60-64 184 7 10 Summa 569 874 21

Av tabell 3.14 och 3.15 kan utläsas det inte utbetalades att särskild ef-

terlevandepension till någon kvinna år.

som var yngre än 30 Ingen man

med särskild efterlevandepension vid tidpunkt under år.

var samma 50 I juni 1998 uppbar sammanlagt 3 914

personer tilläggspension i form av omställningspension, varav 918 uppbar inledande omställningspension och 2 996 förlängd omställningspension. Av dem berätti-

som var

gade till inledande omställningspension uppbar 621

personer eller ca

68 % omställningspension med kompensationsgrad 40 %. Mot-

en om

svarande siffror var för den förlängda omställningspensionen

22 perso-

6 S01/ 1998:120

162 Statistiska uppgifter om...

ner eller knappt 1 %. Sammanlagt uppbar ca 16 % omställningspension med en kompensationsgrad om 20 %.

Tabell 3.16 Tilläggspensionärer i december 1997 med inledande eller förlängd omstållningspension eller särskild efterlevandepension fördelade efter ålder kvinnor och män

Av tabell 3.17 framgår att det i december 1997 endast var 169 pensionstagare som uppbar reformerad efterlevandepension till vuxna efterlevande från enbart folkpensioneringen. Motsvarande antal uppgick

beträffande tilläggspensioneringen till 90. Vid samma tidpunkt var det sammanlagt 4 133 pensionsberättigade som uppbar reformerad efterlevandepension till vuxna efterlevande från både folk- och tilläggspensioneringen. Beträffande utbetalade änkepensioner i december 1997 bestod den alldeles övervägande delen av änkepension från endast tilläggspensioneringen. Detta har sin förklaring i att tilläggspension i form av änkepension, till skillnad från ornställningspension och särskild efterlevan-

depension i många fall kan utges obegränsat även efter det att änkan fyllt

65 år eller dessförinnan börjat uppbära egen ålderspension. I 14 634 fall uppbar änkan änkepension från såväl folk- som tilläggspensioneringen. Av tabell 3.18 framgår att det i december 1997 utbetalades 28 858 bampensioner från tilläggspensioneringen. I 273 fall hade barnets båda

föräldrar avlidit. Av de utbetalningar som gjordes i december 1997 uppgick medelårsbeloppet till 21 131 kr per år.

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter om... 163

Tabell 3.17 Antal efterlevande i december 1997 som uppbar omställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension och barnpension från folk- respektive tilläggspensioneringen från samt både folk- och tilläggspensioneringen

Omställnings- Särskild Änke- Barn-

pension efterlevande- pension pension pension Endast folk- 160 9 2 533 1 590 pension

Endast ATP 85 5 377 713 679

Både folkpension och 4 070 63 14 634 28 179 ATP

Tabell 3.18 Tilläggspensionärer i december 1997 med barnpension lördelade efter ålder och kön

167 3 150 126 276 4 219 205 424 5 306 274 580 6 376 381 757

164 Statistiska uppgifter om...

Tabell 3.19 Efterlevande per avliden

Efterle- Antal Enbart Enbart OP+ BP Barnens ålder 9704 vande Avlidna OP ÄP ÄP O-8år 8-12år 12-18år 18-år

1 Vuxen 390 858 1 288 389 091 479 l Vuxen 5 543 827 4 204 512 5 543 604 704 2 860 1 357 + 1 barn 1 Vuxen 2 930 712 433 785 5 860 984 1 510 2 756 610 + 2 barn 1 Vuxen 909 252 276 381 2 727 529 790 1 174 234 + 3 barn 1 Vuxen 207 79 37 91 828 214 227 334 53 + 4 barn 1 Vuxen 45 21 7 17 225 63 58 88 16 + 5 barn 1 Vuxen 10 3 3 4 60 20 11 21 8 + 6 barn 1 Vuxen 3 l 1 1 21 4 6 10 1 + 7 barn 1 Vuxen l 1 0 0 8 3 1 4 0 + 8 barn l Vuxen 1 1 0 0 9 0 l 8 0 + 9 barn

Av tabell 3.19 kan utläsas att regeln i 14 kap. 8 § AFL, dvs. den regel som innebär att efterlevandepensionema i form av barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension efter en försäkrad sammantagna inte får överstiga den avlidnes egenpension, tillämpas endast i ett mycket begränsat antal fall. I april 1997 efterlämnade sålunda 314 avlidna eller 0,7 % av samtliga avlidna försäkrade efterlevande till ett

antal som föranledde en tillämpning denna begränsningsregel, dvs. 1

av vuxen och 4 barn eller 5 barn eller fler. Totalt berördes 1 668 eller ca 3,8 % av samtliga efterlevande av denna begränsningsregel.

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter 165

om...

3.3 Kostnader

Av tabell 3.20 kan utläsas att kostnaderna för folkpension i form efav terlevandepension ökade kraftigt under 1980- och 1990-talen. Däremot

näst intill halverades utgifterna från folkpensioneringen från år 1995 till år 1997. Detta har sin förklaring i den inkomstprövning folkpension i

av form av änkepension som trädde i kraft i april 1997 och innebar som att kostnaderna för änkepensioner minskade från 1 440 till 605 milj. kr

se

även kommentaren under tabell 3.1. I tabellerna 3.20-3.22 de avser redovisade beloppen de faktiska kostnaderna för respektive år angivna i det för året gällande basbeloppet.

Tabell 3.20 Folkpensionsutgifternas utveckling beträffande efterlevandeförmåner. Utbetalningar under åren 1965-1997. Milj. kr

Av tabell 3.20 framgår bl.a. att kostnaderna för folkpension i form av änkepension sjunkit kraftigt från år 1995 till år 1997. Detta har, som

tidigare anmärkts, sin förklaring i de reglerna inkomstprövning

nya om av sådan pension som trädde i kraft den 1 januari 1997 och började som tillämpas på utgående pensioner fr.o.m. den 1 april 1997. Drygt hälften

av alla änkor som vid denna tidpunkt uppbar änkepension förlorade hela sin folkpension. Av tabell 3.21 framgår att kostnaderna för tilläggspension i form av efterlevandepension stigit kraftigt under 1990-talet. Den utan jämförelse största ökningen av utgifterna står änkepensionema för, där kostnaderna stigit från 7 196 milj. kr år 1990 till 11 305 milj. kr år 1997, dvs. öken ning med närmare 60 %.

I tabell 3.22 anges utvecklingen de totala kostnaderna för efterleav

vandepensionema inom folk- och tilläggspensioneringen.

166 Statistiska uppgifter om... Tabell 3.21 Tilläggspensionsutgifternas utveckling beträffande efterlevandeförmåner. Utbetalningar under åren 1965-1997. Milj.kr

Tabell 3.22 Folk- och tilläggspensionsutgifternas utveckling beträffande efterlevandeförmåner. Utbetalningar under åren 1965-1997. Milj.kr

År Omställ- Särskild Änke- Barn- Summa

I tabell 3.23 anges beräknat antal omställningspensioner, uppdelade

inledande omställningspension och förlängd omställningspension, sär-

skilda efterlevandepensioner och bampensioner för år 2000 t.o.m. år 2030. I tabell 3.24 finns bl.a. motsvarande uppgifter för änkepensioneringen under 2000-talet. Till grund för de antaganden gjorts beträffande de olika som pen-

sionsforrnemas omfattning framöver har bl.a. Statistiska centralbyråns

befolkningsprognos år 1997 använts. Samtliga beräkningar beträffande framtida utgifter är gjorda i 1998 års basbelopp 36 400 kr.

Statistiska uppgifter 167 om...

Tabell 3.23 Beräknat antal pensionsberättigade med inledande och förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension och barnpension enligt nuvarande regler

för efterlevandepensioner från folk- och tilläggspensioneringen.

Beräk-

ningarna är gjorda utifrån det minskade basbeloppet hänsyn till den

utan

successiva avveckling detta basbelopp skall

av som ske med början år 1999. För beräkning av utbetalade förmåner för år 1999 skall användas

det fastställda basbeloppet minskat med procentenhet. Fr.o.m. år

en

2000 skall det fastställda basbeloppet användas

vid beräkning av utgående förmåner.

Tabell 3.24 Framskrivning totala antalet änkepensioner och bruttoutgifav terna för sådan pension enligt nuvarande regler angivna i 1998 års basbelopp

År Antalet änkepensioner Utgiftsnivå i december vid 1998

med utbetalning års basbelopp 36 400 kr, milj

Av uppgifterna i tabell 3.24 framgår bl.a. antalet änkepensioner från att

folkpensioneringen kommer att minska efterhand för i princip

att vara helt avskaffade efter år 2030. Däremot sker det viss ökning antalet en av

änkepensioner från tilläggspensioneringen fram till ungefär år 2000.

Därefter kommer även dessa att minska i antal. Kostnaden för tilläggspension i form änkepension kommer emellertid öka fram år av att till

168 Statistiska uppgifter om...

2005 bl.a. som en följd av de avlidnas allt högre medelpoäng för ATP och fler antal år med pensionsgrundande inkomst. I tabell 3.25 redovisas beräknade utgifter för änkepension enligt nuvarande regler till kvinnor som ännu inte fyllt 65 år.

Tabell 3.25 Beräknade bruttoutgifter för änkepensioner enligt nuvarande regler för personer som är under 65 år beräknat i 1998 års basbelopp

År Antal änkepensioner Utgiftsnivå i december vid 1998

under 65 med års basbelopp 36 400 kr, rnilj.kr

utbetalning

Tabell 3.26 Uppskattade kostnader för folkpension inklusive pensionstillskott enligt nuvarande regler, milj.kr brutto. Årsnivå i december respektive år beräknat i 1998 års basbelopp

Tabell 3.26 utvisar att de totala folkpensionskostnadema kommer att sjunka kraftigt mellan år 2000 och år 2030. Detta har framför allt sin förklaring i att antalet änkepensioner från folkpensioneringen avtar markant under denna tidsperiod för att efter år 2030 vara helt avskaffade. Efter år 2010 beräknas det reformerade efterlevandepensionssystemet vara i fullfunktion, eftersom endast kvinnor som är födda år 1945 eller senare kan beviljas sådan pension äldre kvinnor har fyllt 65 år och dessa kvinnor i första hand beviljas omställningspension eller särskild efterlevandepension och därutöver änkepension endast i fall då denna överstiger den reformerade efterlevandepensionen och då endast med överskjutande belopp. Det är också minskningen antalet änkepensioav ner som står för den kraftiga sänkningen av folkpensionskostnadema.

Övriga pensionsforrner, med undantag för bampensioner, kommer att

SOU 1998: 120 Statistiska uppgifter 169

om...

öka kostnadsmässigt från år 2000 till år 2030. För den inledande

omställningspensionens del beräknas kostnaden dubbelt så hög år 2030 vara som år 2000.

Tabell 3.27 Uppskattade kostnader för ATP med nuvarande regler, milj.kr brutto. Årsnivå i december respektive år beräknat i 1998 års basbelopp

År Inledande Änke-

Förlängd Särskild Barn- Summa

omställ- omställ- efterlevan- pension pension

nings- nings- depension

pension pension

Även kostnaderna för

tilläggspensioner i form efterlevandepension

av förväntas att kraftigt minska över tiden. Detta har sin huvudsakliga för-

klaring i att antalet änkor med änkepension från tilläggspensioneringen avtar efterhand. Särskilt kraftig är denna minskning från år 2010 och därefter. Kostnaderna för bampensioneringen förväntas däremot

vara

relativt konstant under tidsperioden 2000-2030. På be-

samma sätt som

träffande kostnaderna för folkpensioneringen beräknas kostnaderna för tilläggspension i form inledande omställningspension ha fördubb-

av att

lats år 2030 jämfört med år 2000. Detta har bl.a. sin förklaring i möj-

att

ligheten att bevilja änkepension med stöd övergångsreglema avtagit

av

kraftigt vid förstnämnda tidpunkt. Även kostnaderna för den förlängda omställningspensionen kommer att öka än inte i omfattning

om samma

som kostnaderna för den inledande omställningspensionen. Överlag

beräknas kostnaderna för såväl inledande förlängd omställningspensom sion att vara som högst under åren 2010-2020. Detta har bl.a. sin förklaring i demografiska faktorer även till det reformerade efterlemen att

vandepensionssystemet då beräknas ha kommit i fullfunktion. I tabell 3.28 redovisas de uppskattade sammanlagda folkpensions- och tilläggspensionskostnadema enligt nuvarande regler.

170 Statistiska uppgifter om...

Tabell 3.28 Uppskattade sammanlagda folkpensions- och tilläggspensionskostnader enligt nuvarande regler, milj.kr brutto. Årsnivå i december respektive år beräknat i 1998 års basbelopp

SOU 1998: 120 Det

reformerade ålderspensionssystemet 171

4 Det

reformerade

ålderspensions-

systemet

4. 1

Inledning

Regeringen överlämnade den 28 april 1994 propositionen

1993/94:25O Reformering det allmänna pensionssystemet

av till riks-

dagen. Förslaget innehöll riktlinjer för hur reforrnerat

ett pensions-

system och övergångsregler till ett sådant skulle kunna utfor-

system mas. Förslagen byggde överenskommelse träffats i Penen som

sionsarbetsgruppen och som redovisats i betänkandet Reformerat

pensionssystem SOU 1994:20, samtidigt förslagen som i vissa delar var reviderade med hänsyn till synpunkter framförts som under re-

missbehandlingen av detta betänkande. I beredningen propositio-

av

nen deltog företrädare för de dåvarande regeringspartierna och social-

demokraterna, samtliga ställde sig bakom propositionen. som Prin-

cippropositionen innebar att vissa frågor lämnades för

öppna att lösas

under det fortsatta beredningsarbetet. Propositionen

innehöll inte

heller några författningsförslag.

Riksdagen godkände beslut den 8 juni 1994 genom förslaget om

riktlinjer för en reformerad ålderspensionering i enlighet med social-

försäkringsutskottets betänkande bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439. I utskottsbetänkandet tillstyrktes med vissa förtydli-

ganden regeringens proposition samtidigt utskottet som ett par

punkter föreslog vissa tillkännagivanden. Den 23 juni 1994 tillsattes arbetsgrupp inom Socialdeparte-

en

mentet, benämnd Genomförandegruppen, med företrädare

för de partier som ställt sig bakom de antagna riktlinjerna.

Genomförandegrup-

pen fick i uppdrag att medverka vid den fortsatta beredningen och att vårda överenskommelsen. Den fortsatta

beredningen har därefter i huvudsak skett inom Socialdepartementet och Genomförandegruppen har kontinuerligt informerats och tagit

om ställning till olika frågor som uppkommit. Vissa resultat det fortsatta arbetet av med pensionsreformen redo-

visades i juni 1995 i departementspromemorian

Reformerat pensions-

system lag om inkomstgrundad ålderspension - m.m. Ds 1995:41. Promemorian innehöll konkreta förslag till utformning

av den in-

172 Det reformerade ålderspensionssystemet

komstgrundande ålderspensionen. Reglerna skulle enligt förslaget införas i en ny lag om inkomstgrundad ålderspension. Härutöver läm-

nades förslag till Övergångsbestämmelser och förslag till hur reformerad pensionsrätt skall beräknas och fastställas för tid före den l janua- 1997. Dessa bestämmelser föreslogs bli upptagna i en särskild lag

om införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension.

Ds 1995:41 innehöll emellertid inte förslag till lösningar av samtli-

ga de frågor som tidigare lämnats öppna i princippropositionen. Re-

sultatet av de fortsatta diskussionerna i dessa frågor redovisades i departementspromemorian Lag om inkomstgrundad ålderspension -

vissa finansiella frågor m.m. Ds 1997:67. I promemorian behandlas även frågor som uppkommit till följd av remissbehandlingen av vissa

förslag i Ds 1995:41. Ds 1997:67 har därefter remissbehandlats och har tillsammans med övriga förslag i Ds 1995:41 granskats av lagrådet. Frågor om grundtryggheten i det refomierade pensionssystemet har behandlats särskilt och förslagen i denna del har presenterats i departementspromemorian Garantipension och samordningsfrågor,

m.m. Ds 1997:66. I denna har upptagits förslag om en garantipen-

sion som delvis avviker från de förslag som förelagts riksdagen i princippropositionen år 1994. Även denna promemoria har remissbe-

handlats och granskats av lagrådet.

Regeringen lade den 2 april 1998 fram propositionema 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, samt 1997/982152 m.m. Garantipension, m.m. till riksdagen. Förslagen, som har utarbetats i samråd med Genomförandegruppen, baserades på bl.a. de ovan nämnda departementspromemorioma samt även Ds 1995:29 Vissa frågor avseende allmänna egenavgifter, Ds 1995:55 Utvidgad avgifts-

skyldighet vad avser ålderspension Ds 1998:7 AP-fonden och

m.m.,

det reforrnerade ålderspensionssystemet samt utredningsbetänkandet

Lag om premiepension SOU 1997:131. På grundval av de av regeringen framlagda propositionema antog riksdagen den 8 juni 1998 bl.a. lagen 1998:674 inkomstgrundad om

ålderspension och lagen 1998:675 om införande av lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension samt lagen 1998:702

om garantipension. Lagen införande lagen inkomstgrundad om av om

ålderspension träder i kraft den 1 januari 1999. Detsamma gäller för

vissa bestämmelser i lagen om inkomstgrundad ålderspension, såsom bestämmelserna om intjänande och fastställande pensionsrätt. Beav

stämmelser om uttag av ålderspension och utbetalning av sådan pen-

sion skall emellertid träda i kraft först den 1 januari 2001. Vid samma tidpunkt skall lagen om garantipension träda i kraft.

SOU 1998: 120 Det reformerade ålderspensionssystemet 173

4.2 Huvuddragen i det reformerade ålders-

pensionssystemet

4.2.1 Inkomstrelaterad ålderspension

Grundläggande principer

Ett offentligt och obligatoriskt pensionssystem skall även fortsättningsvis utgöra grunden för den enskildes pensionsskydd. Ett syfte med reformen är att skapa ett från andra socialförsäkringsgrenar av-

skilt inkomstgrundat ålderspensionssystem. Detta skall i högre grad än det nuvarande vara försäkringsmässigt uppbyggt i den meningen

att förmånema skall motsvara de avgifter betalas in. Systemet som skall således vara avgiftsbaserat i stället för förmånsbaserat.

Det reformerade ålderspensionssystemet bygger livsinkomst-

principen, dvs. pensionen baseras på inkomster under hela förvärvslivet. Någon motsvarighet till den övre åldersgräns finns i ATPsom systemet skall således inte finnas. Tillgodoräknad pensionsrätt grundar sig huvudsakligen den pensionsgrundande inkomsten. Förtids-

pension, vård av små barn, plikttjänstgöring och studier med studie-

medel kan emellertid enligt särskilda regler också grunda pensionsrätt. Värdet av pensionsrätten skall överensstämma med den avgift som

tas ut. Tillgodoräknad pensionsrätt och avgiften till ålderspensions-

systemet skall utgöra 18,5 % av de inkomster och belopp grundar som

pensionsrätt, pensionsunderlaget. Därav skall 16 procentenheter tillgodoräknas inom ett fördelningssystem och resterande 2,5 inom ett

premiepensionssystem. Nivån på avgiften till ålderspensioneringen är

fastlagd med utgångspunkt i den kompensationsnivå i förhållande till

den försäkrades förvärvsinkomster under livet systemet är avsett som

att ge tillsammans med den försäkringsmässiga risk beror den

som av förväntade livslängden bland de försäkrade. Genom att pensionsavgiften fastställs dessa grunder får den i ökad utsträckning karaktär av försäkringspremie samtidigt det s.k. skatteinnehållet i avgiften som reduceras. Den avgift som nu lagts fast i samband med beslutet att

reformera pensionssystemet skall gälla även lång sikt och skall inte behöva höjas då de demografiska påfrestningarna ökar i början

av nästa sekel. Den årliga pensionen från fördelningssystemet beräknas grund-

val av summan av tillgodoräknade pensionsrätter, pensionsbehåll-

ningen, delad med ett delningstal. Värdet intjänade pensionsförav måner och utgående pensioner skall inte i dag enbart inflasom vara tionsskyddade utan skall även kopplade till den allmänna inkomvara

stutvecklingen i samhället. Den årliga ålderspensionens storlek skall

174 Det reformerade ålderspensionssystemet

också påverkas förändringar i den genomsnittliga livslängden.

av På detta sätt kommer det framtida pensionssystemet i finansiellt hänse-

ende att vara robust i förhållande till variationer i de samhällsekono-

miska förutsättningarna och till den förväntade fortsatta höjningen

av medellivslängden.

Beräkningen av pensioner från premiepensionssystemet skall ske med tillämpning principer är allmänt vedertagna inom

av som privat

livförsäkring.

Den inkomstgrundade pensionen skall kompletteras med grundett skydd i form av garantipension för dem haft inga eller

en som låga förvärvsinkomster. Grundskyddet skall finansieras

med allmänna

skattemedel och skall skattepliktigt.

vara Det reformerade systemet skall införas successivt. Personer födda

åren 1938-1953 skall få sin ålderspension beräknad med

ett ökat antal tjugondelar enligt reformerade regler och resterande del enligt nuvarande regler. Personer födda år 1954 eller kommer senare att få hela

sin ålderspension enligt reformerade regler.

Pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp

De förvärvsinkomster och sociala ersättningar vid sjukdom, arbets-

löshet, föräldraledighet enligt dagens

m.m. som regler är pensionsgrundande skall vara det också i det reformerade systemet. Därutöver skall i vissa fall fiktiva inkomster pensionsgrundande, vara s.k. pen-

sionsgrundande belopp.

Av de av riksdagen den 8 juni 1994 riktlinjerna för

antagna det

reformerade ålderspensionssystemet framgår

att personer med sjukbi-

drag eller förtidspension skall ålderspensionsrätt inom

ges det refor-

merade ålderspensionssystemet. I den proposition

som låg till grund för detta riksdagsbeslut

prop 1993/942250 gjorde den dåvarande

regeringen bedömningen att förtidspensioneringen måste förändras som en följd av ålderspensionsreformen. Utformningen av det framtida förtidspensionssystemet har behandlats

i propositionen

1997/982111 Reformerad förtidspension,

m.m. som överlämnades till

riksdagen den 12 mars 1998. Förslagen, skall träda i kraft

som den 1

januari 2001, antogs riksdagen beslut

av genom den 15 maj 1998.

Arbetet med den närmare utformningen regler för

av ersättning vid

långvarig medicinskt grundad arbetsoförmåga pågår för

närvarande

inom Socialdepartementet. Däri ingår bl.a. frågan om hur ålderspensionsrätt skall tillgodoräknas för förtidspensionärer fr.o.m.

år 2001.

De regler som föreslagits i propositionen 1997/982151

och som antagits av riksdagen gäller tillgodoräknande

av ålderspensionsrätt för förtidspensionärer för tiden fram till dess refonnerat

att ett förtidspensionssystem träder i kraft. Under denna tid skall försäkrade, som en-

ligt reglerna i lagen 1962:381 allmän försäkring AFL

om uppbär

SOU 1998: 120 Det reformerade ålderspensionssystemet 175

förtidspension i form tilläggspension beräknad på grundval

av av

antagandepoäng, vid beräkningen ålderspension i det reformerade

av pensionssystemet tillgodoräknas för varje år ett särskilt pensionsgrundande belopp baserat fiktiv inkomst antagandeinkomst en fram t.o.m 64 års ålder. Pensionsgrundande belopp skall också beräknas för föräldrar med

små barn. Föräldrapenningen, liksom sjukpenningen, kompenserar

inte hela inkomstbortfallet under den tid föräldern är hemma med barnet. Det kan också tänkas att småbarnsföräldrar under vissa perioder har lägre inkomster bl.a. på grund att de väljer att arbeta deltid av för att få mer tid för barnen. För att kompensera i pensionshänseende för det inkomstbortfall som föräldern därvid får vidkännas skall pensionsrätt för barnår kunna tillgodoräknas. Sådan pensionsrätt skall kunna tillgodoräknas fr.o.m. det år barnet föds t.o.m. året före det år barnet fyller fyra eller, barnet är fött under någon månaderna om av juli december, fr.o.m. det år barnet fyller ett år t.o.m. året före det år barnet fyller fem år. Även den försäkrade om får fler barn under den-

na fyraårsperiod kan pensionsrätt tillgodoräknas endast för ett bam. Det pensionsgrundande beloppet för barnår skall utgöras ett

av

visst sätt beräknat tillägg till förälderns pensionsgrundande inkomst.

Denna s.k. fiktiva inkomst beräknas enligt det tre alternativa beav

räkningssätt som i det enskilda fallet det mest förmånliga utfallet.

ger Enligt de två första sätten beräknas utfyllnad till antingen den en enskildes pensionsgrundande inkomst året före barnets födelse eller till 75 % av den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för alla försäkrade under 65 års ålder. Enligt det tredje beräkningssättet utgörs den fiktiva inkomsten ett för alla försäkrade enhetligt belopp av mot-

svarande ett inkomstbasbelopp. Pensionsgrundande belopp skall också beräknas för dem full-

som gjort grundutbildning inom totalförsvaret. Detta gäller såväl värnplikt

som civilplikt och allmän tjänsteplikt. Det pensionsgrundande belop-

pet skall beräknas per dag och uppgå till 50 procent den av genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten för alla försäkrade under 65 år för vilka det fastställts sådan inkomst, delat med 365. För att pensionsrätt för barnår och plikttjänstgöring de facto skall ge upphov till utbetalning pension måste den försäkrade ha av uppfyllt det s.k. förvärvsvillkoret. För att förvärvsvillkoret skall vara uppfyllt krävs att det för den försäkrade skall ha tillgodoräknats pen-

sionsgrundande inkomster varmed likställs pensionsgrundande be-

lopp för förtidspensionärers antagandeinkomster som för ettvart av

fem år uppgått till minst två gånger ett visst belopp. Beloppet skall för år före år 2001 motsvara det förhöjda prisbasbeloppet. För tid därefter

skall det motsvara inkomstbasbeloppet. Så länge den försäkrade inte

uppfyller förvärvsvillkoret blir pensionsrättigheterna latenta. Vid

176 Det reformerade ålderspensionssystemet

bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt eller inte skall be-

aktas endast sådan pensionsgrundande inkomst fastställts som senast det år då den försäkrade fyller 70 år.

Pensionsarbetsgruppens förslag innebar även att perioder studier

av

skulle ge pensionsrätt. Enligt detta förslag, som även var utgångspunkten för regeringens förslag i princippropositionen, skulle studiebidraget inom studiemedelssystemet göras skattepliktigt

och pen-

sionsgrundande. Den tekniska utformningen ordning för sådan

av en

pensionsrätt borde dock enligt regeringens bedömning beredas vidare. Socialförsäkringsutskottet betonade i sitt betänkande bet.

1993/94:SfU 24, rskr. 1993/94:439 avseende

princippropositionen att

storleken av den pensionsrätt följer

som av Pensionsarbetsgruppens

förslag är väl avvägd och instämde i regeringens bedömning att denna

nivå bör ligga till grund för den närmare utformningen reglerna för

av tillgodoräknande pensionsrätt för studier. av I regeringens proposition 1997/981151 framhålls pensionsrätt att för studier med studiemedel skall kunna tillgodoräknas inom ramen

för det reformerade pensionssystemet fr.o.m. år 1995. Frågan den

om

närmare utformningen av pensionsrätt för studier med studiemedel

bör dock enligt regeringen behandlas i samband med beredningen av

refonneringen av studiestödssystemet.

Årlig pensionsrätt

Pensionsgrundande inkomst skall fastställas endast under förutsättning att den försäkrades inkomster anställning och förvärvs-

av annat

arbete före avdrag för allmän pensionsavgift sammanlagt uppgår till minst 24 % av prisbasbeloppet enligt AFL. Skälet till detta

är att de

som har enbart inkomster understigande denna nivå inte är skyldiga

att avge självdeklaration. Har försäkrad emellertid kommit en upp i en inkomst överstiger 24 %

som av basbeloppet skall pensionsrätt beräknas redan från den första kronan. Någon

motsvarande begränsning skall inte finnas för fastställande pensionsgrundande av belopp. Vid fastställande av pensionsgrundande inkomst skall vidare ett belopp avräknas motsvarar den allmänna pensionsavgiften som som

fastställs med ledning den årliga taxeringen

av till statlig inkomstskatt.

Vid beräkningen pensionsgrundande inkomst gäller av inom ATPsystemet att inkomster överstigande det s.k. förrnånstaket 7,5 om

förhöjda prisbasbelopp enligt lagen 1962:381 allmän om försäkring

inte skall beaktas. Inkomster under som ett år överstiger denna nivå ger således inte något tillskott i pensionsrättshänseende. Det skall

även i det reformerade ålderspensionssystemet finnas tak, ovanför

ett vilket pensionsrätt inte skall kunna tjänas in. Detta tak intjänandetaket kommer initialt sammanfalla med förmånstaket att

SOU 1998: 120 Det reformerade ålderspensionssystemet 177

inom ATP-systemet, dvs. den enskildes pensionsgrunsumman av dande inkomster skall högst kunna uppgå till 7,5 förhöjda prisbasbelopp. Fr.0.m. år 2001 skall taket motsvara 7,5 inkomstbasbelopp, vilket innebär att det inte längre kommer att följa prisutvecklingen utan i stället den allmänna inkomstu tvecklingen. För varje år som det för försäkrad fastställs pensionsgrundande en inkomst eller pensionsgrundande belopp skall också pensionsrätt fast-

ställas. Pensionsrätten skall baseras på pensionsunderlaget, dvs. summan av den fastställda pensionsgrundande inkomsten och de fast-

ställda pensionsgrundande beloppen. Pensionsrätten skall utgöra

18,5 % av pensionsunderlaget och delas mellan fördelningssys-

upp

temet och premiepensionssystemet. Enligt de riktlinjer fastställ-

som des av riksdagen den 8 juni 1994 skulle 16,5 procentenheter tillgodo-

räknas i fördelningssystemet inkomstpension och 2 procentenheter i

premiepensionssystemet premiepension. Detta skall gälla för åren 1995-1998 för vilken tid premiepensionsrätt tillgodoräknas enbart för förvärvsinkomster och inte på pensionsgrundande belopp. Fr.0.m. år 1999 skall emellertid 16 procentenheter i stället för 16,5 utgöra

pensionsrätt för inkomstpension och 2,5 procentenheter pensionsrätt

för premiepension.

F örde lningssystemet

Den ackumulerade pensionsrätten för inkomstpension utgör indivi-

dens pensionsbehållning. I regel förflyter lång tid från det pensio-

att nen har tjänats in till dess pension faller Värdet intjänad ut. av pensionsrätt behöver därför räknas för att hänsyn vid beräkningen om av pensionens storlek skall kunna tas till förändringar i den allmänna

pris- och inkomstnivån. Den för inkomstpension registrerade

pen-

sionsbehållningen skall av denna anledning årligen räknas med

om

den relativa förändringen i ett index följer den årliga inkomstut-

som vecklingen i samhället inkomstindex. Vidare skall pensionsbehåll-

ningen efter de personer som avlidit arvsvinster fördelas bland

kvarlevande i ålder de avlidna avdrag göras för samma som samt

förvaltningskostnader. Den årliga inkomstpensionen inom fördelningssystemet beräknas genom att pensionsbehållningen vid pensioneringstidpunkten divide-

ras med ett visst tal, det s.k. delningstalet. Delningstalet återspeglar

den genomsnittliga återstående livslängden vid den ålder pensionen

börjar lyftas enligt aktuell befolkningsstatistik. Beräkningen delav ningstalet beaktar också viss framtida tillväxt för

en normen följ-

samhetsindexering, vilket innebär att pensionären får högre been gynnelsepension än om pensionen i stället successivt skulle ha räknats om med hänsyn till den totala tillväxten för varje år.

178 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1998: 120

Uttag inkomstpension av

Uttag av ålderspension från fördelningssystemet skall kunna

göras tidigast fr.0.m den månad den försäkrade fyller 61 år och då med hel,

tre fjärdedels, halv eller fjärdedels pension. Vid vid en uttag en senare

tidpunkt växer pensionen enligt försäkringsmässiga principer för

varje månad den lämnas outtagen.

De pensioner som betalas ut från fördelningssystemet skall följsamhetsindexeras. Följsamhetsindexeringen innebär inkomstpen-

att

sionen inte skall räknas med hela förändringen i inkomstindex

om

utan med denna förändring minskad med den uppräkning redan

som

tillgodoräknats i delningstalet. Det innebär den årliga reala

att om tillväxten framöver uppgår till nivå den s.k. skall samma som normen

inkomstpensionen räknas med prisutvecklingen. Om den reala

om tillväxten blir större får pensionären, utöver priskompensation, ett

visst påslag inkomstpensionen. Vid lägre tillväxt

än normen justeras inkomstpensionen ned realt sett, vilket innebär pensionären att

inte kompenseras fullt ut för prisutvecklingen.

Norrnen för följsamhetsindexering inkomstpension har fast-

av ställts till 1,6. Skälen bakom valet har bl.a. varit det, av norm att mot bakgrund av den stora osäkerhet råder den framtida tillväxsom om

ten, är viktigt att pensionssystemet utfonnas så det fungerar även i

att

en situation med långvarigt låg tillväxt. Detta har föranlett

en viss

försiktighet i valet av normhöjd. Följsamhetsindexeringen innebär

att pensionemas reala värde reduceras vid tillväxt lägre en som är än

normen samtidigt som löntagarna erhåller viss standardförbättring.

en En sådan utveckling under längre tidsperiod skulle kunna en väcka kompensationskrav som sikt skulle kunna äventyra pensionssystemets finansiella stabilitet. Med lägre mildras de nämnda effeknorm tema.

Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet innebär att de medel motsvarar fast-

som ställd pensionsrätt för premiepension fonderas. Den enskilde har

möjlighet att själv bestämma förvaltningen de medel fon-

om av som

deras för dennes räkning. Pensionens storlek är beroende värdeut-

av vecklingen på de fonderade medlen.

Försäkringsfunktionen skall handhas statligt bolag: Premieav ett

pensionsmyndigheten. Premiepensionsmyndigheten skall för varje

pensionssparare föra ett premiepensionskonto visar utvecklingen som av pensionsspararens tillgodohavande i

premiepensionssystemet. Myndigheten skall också för den tillfälliga förvaltningen

ansvara av

avgiftsmedel tills de förs över till förvaltning i den fond

som pensionsspararen har valt. Om pensionsspararen inte anmäler något val

SOU 1998: 120 Det reformerade ålderspensionssystemet 179

av fond inom viss tid skall medlen föras över till Premiesparfonden inom Allmänna pensionsfonden. Premiepension får tas ut tidigast fr.o.m. den månad då pensionsspa-

raren fyller 61 år. Pensionen skall utges livsvarigt, pensionsutta-

men get får begränsas till att avse tre fjärdedelar, hälften eller fjärdedel en

av pensionen. Eftersom försäkringen för premiepension skall

vara

uppbyggd som en fondförsäkring gäller grundaltemativ till-

som att godohavandet pensionssparamas premiepensionskonton skall vara placerat i värdepappersfonder även under pensionstiden. Detta inne-

bär emellertid att de månatliga utbetalningarna varierar i storlek med förändringar i fondandelama. Detta kan innebära otrygghet för

en

många försäkrade. Premiepensionsmyndigheten skall därför tillhandahålla traditionell livränteförsäkring pensionsspa-

en som garanterar

raren livslång utbetalning av ett fast månadsbelopp. Vid övergången till en sådan försäkring övertar myndigheten den finansiella risken för de tillgångar som motsvarar tillgodohavandet pensionsspararens

premiepensionskonto.

Inom premiepensionssystemet skall det också finnas möjlighet för den enskilde att välja ett efterlevandeskydd såväl under den för-

värvsaktiva tiden under pensionstiden

som se vidare avsnitt 4.2.4.

Överföring av premiepensionsrätt

En make skall till den andre maken kunna överföra pensionsrätt som

tjänats in i premiepensionssystemet. Endast pensionsrätt för premiepension tjänats in under äktenskapet

som kan överföras. Överföringen

skall vara frivillig och ske fortlöpande år från år och omfatta hela den

pensionsrätt för premiepension har tjänats under året. Översom

föringen av premiepension skall inte påverka rätten till garantipen-

sion. Garantipensionen skall alltså beräknas någon överföring som om inte har skett.

Avgift till ålderspensionssystemet

Den pensionsrätt som för ett år tillgodoräknas i det reformerade pen-

sionssystemet utgör således 18,5 % faktiska och fiktiva inkomster

av

upp till intjänandetaket. Motsvarande belopp skall betalas in till

pen-

sionssystemet. Samtliga inkomstslag pensionsrätt skall också

som ger

vara avgiftsgrundande. Detta innebär att staten fr.o.m. inkomståret

1999 skall betala avgifter till ålderspensionssystemet för samtliga pensionsgrundande socialförsäkrings- och arbetslöshetsersättningar m.m. och pensionsgrundande belopp det kan tillgodoräknas

som pen-

sionsrätt eller pensionspoäng för. Avgiften benämns statlig ålderspen-

sionsavgift.

180 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1998: 120

Allmän pensionsavgift skall betalas av den enskilde och skall beräknas ett underlag som består av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Avgiften tas för närvarande ut de inkomstdelar som inte överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp. Den allmänna pensionsavgiften skall emellertid fr.o.m. år 1999 dras vid av beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten, vilket innebär att en pensionsgrundande inkomst om 7,5 förhöjda prisbasbelopp svarar mot en bruttoinkomst om 8,06 förhöjda prisbasbelopp. Inkomsttaket skall i fortsättningen uttryckas i termer av bruttoinkomst. Socialavgift tas ut enligt lagen 1981:691 socialavgifter om SAL. Avgifterna tas ut i form arbetsgivaravgift eller egenavgift. av Arbetsgivaravgifter beräknas på ett underlag består hela lönesom av summan och andra skattepliktiga fönnåner som arbetsgivaren utger. Egenavgifter betalas främst av den som bedriver näringsverksamhet, dvs. egenföretagare, och beräknas på ett underlag består insom av komst av annat förvärvsarbete.

Det totala uttaget av avgifter för ålderspensioner skall uppgå till

18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten och skall till hälften

utgöras av en allmän pensionsavgift och till hälften ålderspen-

av en

sionsavgift som tas ut som en arbetsgivaravgift eller egenavgift enligt

SAL. Den höjning av den nuvarande allmänna pensionsavgiften som

erfordras skall kompenseras med åtgärder inom skattesystemets

ram.

I avvaktan resultatet av den fortsatta beredningen hur sådan

av en kompensation skall genomföras skall det nuvarande avgiftsuttaget i

form av allmän pensionsavgift 6,95 % och ålderspensionsavgift

om om 6,40 % bibehållas för år 1999.

4.2.2 Garantipensionssystemet

I det reformerade systemet skall finnas ett grundskydd i form av en garantipension. Bestämmelser härom finns i lagen 1998:702 om garantipension. Denna förmån skall ersätta nuvarande folkpension och pensionstillskott. Det särskilda grundavdraget för pensionärer skall slopas och pensionsinkomster kommer därmed att bli beskattade enligt samma regler som gäller för förvärvsinkomster. Garantipension skall utges fr.o.m. 65 års ålder till personer som

inte har tjänat rätt till inkomstgrundad ålderspension eller har

som tjänat in endast låg sådan. Berättigade till garantipension skall vara personer som är födda år 1938 eller tidigare, dvs. de årsklasser som

omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet. Garantipension beräknas utifrån basnivå 2,13 gånger pris-

en om basbeloppet för ensamstående pensionär. Basnivån avräknas krona för

krona mot inkomstgrundad ålderspension till 1,26 gånger pris-

upp

basbeloppet. För inkomstdelar över 1,26 gånger prisbasbeloppet sker

Det reformerade ålderspensionssystemet 181

avräkning med ett belopp motsvarande 48 % av dessa. För en gift pensionär är basnivån 1,90 gånger prisbasbeloppet. För inkomstgrundad pension upp till 1,14 gånger prisbasbeloppet avtrappas basnivån

med 100 %. Inkomstdelar över denna nivå beaktas till 48 % vid avräkningen.

Garantipensionen skall räknas av mot den inkomstgrundade ålderspensionen. Avräkning skall vidare göras mot efterlevandepension i form av övergångsvis utgiven änkepension från ATP och viss ut-

ländsk pension. Tjänstepensioner skall inte beaktas vid beräkning av garantipension. Garantipension skall i princip avräknas mot såväl inkomstpension

som premiepension. Vid beräkningen skall emellertid den faktiska

premiepensionen inte beaktas, utan i stället skall inkomstpensionen räknas så att den motsvarar vad skulle ha utgetts hela upp som om pensionsrätten om 18,5 % av pensionsunderlaget för mellangenerationen aktuellt antal tjugondelar, se avsnitt 4.2.3 hade utgjort grund för denna pension. Rätt till garantipension inträder fr.o.m 65 års ålder. Om den enskil-

de gjort uttag av hel eller delar av inkomstgrundad pension före 65 års ålder skall alltid, vid beräkning av garantipension, utgångspunkten

vara den inkomstgrundade pension som skulle ha betalats om sådan pension hade börjat tas ut vid 65 års ålder. Den enskildes faktiska

pensionsålder är utan betydelse när det gäller behandlingen av inkomstgrundad ålderspension i förhållande till avräkningen av garanti-

pensionen. Garantipensionens storlek skall vara beroende av försäkringstid. Som försäkringstid räknas bl.a. tid under vilken varit folken person bokförd i Sverige. Garantipension skall utges endast till den som har

tillgodoräknats en försäkringstid för garantipension om minst tre år. För rätt till oavkortad garantipension skall krävas 40 års försäkrings-

tid. Försäkringstid kan tillgodoräknas när den försäkrade är i åldern 25-64 år. Som intjänandetid skall dock få tillgodoräknas även tid mellan 16 och 24 års ålder om pensionsgrundande inkomst eller pen-

sionsgrundande belopp för förtidspension då har tillgodoräknats med minst ett inkomstbasbelopp per år.

Garantipension utbetalas endast till den är bosatt i Sverige. som Garantipension kommer emellertid med hänsyn till reglerna i förordningen EEG nr 1408/71 även att betalas ut inom EU/EES.

4.2.3 Införandet av reformerade regler

Införandet av det reformerade pensionssystemet skall ske gradvis

genom att vissa åldersgrupper även fortsättningsvis får sin ålderspen-

sion beräknad helt eller delvis enligt nuvarande regler. Pensionsbe-

182 Det reformerade ålderspensionssystemet

SOU 1998: 120

rättigade är födda år 1954 eller kommer som senare att omfattas fullt

ut av det reformerade pensionssystemet. Personer födda under åren

1935-1953, den s.k. mellangenerationen, skulle enligt de antagna

riktlinjerna få sin ålderspension beräknad med successivt ökande

ett antal tjugondelar enligt det reformerade systemets regler och resterande delar enligt det nuvarande Den systemet. numera beslutade

1997 års budgetproposition, bet. 1996/97:SfU rskr. 1996/972126 ikraftträdandetidpunkten för reformen innebär emellertid det

att refonnerade pensionssystemet kommer att träda i kraft fyra år senare än

vad Pensionsarbetsgruppen föreslog. Lagstiftningen

avseende in-

komstgrundad ålderspension skall träda i kraft den l januari 1999 och de första utbetalningarna skall äga den januari

rum 1 2001. Vid denna tidpunkt skall även lagen garantipension träda i kraft. om

Senareläggningen av ikraftträdandetidpunktema har inneburit för-

ändringar beträffande vilka åldersgrupper skall omfattas

som av det

reformerade pensionssystemets regler. De beslutade

reglerna innebär att personer som är födda åren 1938-1953 skall tillhöra den s.k. mellangenerationen. Det förhållandet födda åren att personer 1935-1937 inte längre skall tillhöra mellangenerationen och således inte skall beröras av det reformerade systemets regler har emellertid inte inne-

burit någon förändring i den metod för infasning som ursprungligen

föreslagits. Personer är födda åren 1938-1953 således som skall alltjämt få sin pension beräknad med successivt ett ökande antal tjugon-

delar enligt det reformerade regler. Årsklassen

systemets 1938 kommer alltså med denna metod att första årsklass tjäna in pensionssom rätt i det reformerade systemet med 4/20. Pensionsrätten tillgodoräknas därvid med 4/20 16 %

av av pensionsunderlaget i fördelningssystemet och med 4/2O av 2,5 % pensionsunderlaget i premiepen-

av

sionssystemet.

Övergångsregleringen innebär att det för försäkrade tillhör

som mellangenerationen även framöver måste parallellt registreras dels

pensionspoäng för ATP enligt nuvarande dels pensionsrätt

system, inom det reformerade pensionssystemet. Reformerad pensionsrätt skall härvid fastställas med beaktande

av kvotdelningen medan pensionspoäng i ATP registreras på vanligt sätt och beaktandet kvot-

av

delningen sker först när den årliga pensionen

beräknas vid pensione-

ringstidpunkten.

För alla som omfattas de reformerade reglerna

av för inkomstgrundad ålderspension skall även förvärvsinkomster

m.m. i förfluten tid, dvs. före år 1999 då de reformerade reglerna träder i kraft, beaktas vid

beräkning av pensionsrätt inom det reformerade

systemet. Till grund för beräkningen av pensionsgrundande inkomst för förfluten tid skall för varje år fr.o.m. år 1960 ligga den

ATP-poäng som har registrerats

för året med tillägg poäng.

av en Förtidspensionärer tillgodoräknas ålderspensionsrätt grundval den registrerade av pensionspoängen.

SOU 1998: 120 Det reformerade ålderspensionssystemet 183

Pensionsgrundande belopp för barnår skall tillgodoräknas fr.o.m. år

1960. Pensionsrätt för studier och plikttjänstgöring skall emellertid

tillgodoräknas först fr.o.m. år 1995. Beräkningen pensionsgrunav

dande belopp för bamår och plikttjänstgöring skall för förfluten tid i princip göras samma sätt i fråga beräkning be-

som om av samma lopp för framtiden.

Personer födda 1937 eller tidigare skall även fortsättningsvis få

sin pension beräknad enligt nuvarande regler. Grundskyddet i det

nuvarande ålderspensionssystemet utgörs folkpension beräknad i

av

40-delar inklusive de särskilda folkpensionsförmånema det sär-

samt skilda grundavdraget för pensionärer. Detta grundskydd skall i det reformerade systemet ersättas med beskattad garantipension. För en personer som är födda år 1937 eller tidigare skall enligt de antagna

riktlinjerna en särskild övergångsvis garantipension införas. Rege-

ringen har utsett en särskild utredare att lämna förslag till konstruk-

tion av en sådan övergångsvis garantipension dir. 1997: 149. I det nuvarande pensionssystemet tillgodoräknas pensionspoäng endast för inkomster överstiger ett förhöjt prisbasbelopp. Lägre

som inkomster under ett år kan sägas kompenseras folkpensionen. genom När det gäller i mellangenerationen skall, vid beräkningen personer av den inkomstrelaterade pensionen baseras ATP, den försäksom

rade kompenseras för den folkpension skulle ha utgetts

som om pen-

sionen hade utbetalats enligt nuvarande ålderspensionssystem, dock att inkomsterna under ett förhöjt prisbasbelopp skall kompenseras med den högre nivå som folkpensionen uppgår till, dvs. 96 % pris-

av

basbeloppet för den som är ogift och 78,5 % av samma belopp för den

är gift. Även när det gäller år som personer som är födda 1937 eller

tidigare bör folkpensionens grundbelopp läggas till del

som en av

tilläggspensionen för att därvid erhålla vad faktiskt är den in-

som

komstgrundade pensionen. De regler skall tillämpas för

som personer

i mellangenerationen skall därför gälla i motsvarande mån även för

personer som inte kommer att beröras det reformerade systemets av regler. Enligt nuvarande regler ingår i grundskyddet för pensionärer med

låg pension rätt till bostadstillägg till pensionärer BTP. Riksdagen har på grundval av princippropositionen förutsatt särskilt till

att ett

pensionärer riktat bostadsstöd kommer erforderligt även i

att vara framtiden. En motsvarighet till BTP skall således finnas även fram-

över. Det nuvarande systemet för inkomstprövning när det gäller BTP

har genom åren varit föremål för mycket kritik på grund reglerav att

na bl.a. upplevs som orättvisa och svårbegripliga. Flera utredningar har i olika sammanhang presenterat förslag till förändringar BTP-

av

systemet. Mot denna bakgrund har regeringen särskild utreda-

gett en re i uppdrag att göra en översyn systemet för beräkning inkomst av av

184 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1998: 120

vid prövning rätt till bostadstillägg för pensionärer Dir.

av 1997:150.

4.2.4 Efterlevandeskyddet i premiepensionssystemet

Inom premiepensionssystemet har pensionsspararen möjlighet

att

välja ett efterlevandeskydd. Det finns två former efterlevande-

av

skydd: ett för aktivtiden dvs. efterlevandeskydd under tid då den försäkrade ännu inte börjat uppbära ålderspension och för

ett pensionstiden. Gemensamt för de båda formerna är att skyddet skall be-

kostas av den försäkrade och alltså inte innebära någon kostnad för de pensionssparare som avstår från skyddet samt att skyddet skall kunna tecknas endast i sådana situationer där det typiskt föreligger be-

sett

hov av ett efterlevandeskydd. Efterlevandeskyddet för aktivtiden innebär temporär efterlevan-

en depension under fem år. Skyddet är utformat riskförsäksom en ren ring utan sparmoment. Bl.a. för att viss hänsyn skall kunna till den tas

enskildes familjesituation har pensionsspararen två försäk-

m.m.,

ringsbelopp att välja mellan: ett basbelopp år under fem år,

per mot-

svarande ca 3 000 kr per månad, och två basbelopp år under

per samma tid, motsvarande 6 000 kr månad. Kostnaden för skyddet ca per

dras fortlöpande från tillgodohavandet på pensionsspararens premie-

pensionskonto. Skyddet skall i första hand kunna tecknas den har barn av som under 20 år och den är gift eller registrerad enligt

som partner lagen

1994:1117 om registrerat partnerskap. När det gäller andra sam-

manlevande än gifta och registrerade partner tillämpas sammanle-

ett vandebegrepp som ansluter till det används inom socialsom annars

försäkringen. Det skall således fråga ogifta

vara om personer som

stadigvarande sammanbor och tidigare har varit gifta med

som var-

andra eller registrerade partner eller har eller har haft eller

som väntar barn tillsammans. Det skall alltså inte kunna förekomma att pensionsspararen har både make och sammanboende båda en en som

är berättigade till efterlevandeskydd.

Efterlevandepension skall kunna betalas ut bara till inom

personer den nu angivna kretsen. Pensionen skall alltså inte kunna bort styras

till någon utomstående. Om det vid pensionsspararens död visar

sig att han eller hon inte längre har någon sådan pensionsberättigad anhö-

rig, skall någon efterlevandepension alltså inte Inom kretsen

utges. av

godtagna mottagare skall emellertid pensionsspararen kunna bestämma fritt om fördelningen försäkringsersättningen.

av

För att motverka riskerna för s.k. moturval med moturval

menas

att efterlevandeskyddet i första hand skulle efterfrågas sådana

av enskilda som löper stor risk att dö i förtid och alltså utlösa efterlevande-

Det reformerade ålderspensionssystemet 185

skyddet skall det huvudregel gälla karenstid år från som en av ett

ansökan innan efterlevandeskyddet börjar gälla. Detta skall alltid

gälla om pensionsspararen är över 60 år vid ansökningstillfället. Om pensionsspararen däremot är under 60 år och ansökan görs inom tre månader från en händelse medförde att pensionsspararen blev som berättigad att ansluta sig till skyddet, inom månader från t.ex. tre ett

barns födelse eller från ett äktenskaps ingående, kan skyddet dock

börja gälla redan vid månadsskiftet efter ansökan.

När det gäller efterlevandeskyddet för aktivtiden

har det inte an-

setts erforderligt att låta försäkringsskyddet förfalla bara för att kret-

sen av anhöriga växlar exempelvis så att pensionsspararen skiljer sig från den make gjorde att skyddet kunde tecknas därsom men som

emot har ett bam under 20 år när han avlider. Detta beror på för-

att

säkringsbeloppet är fast och alltså inte beroende vilken mottagare

av av beloppet som finns.

Pensionsspararen skall fritt kunna avsäga sig efterlevandeskyddet

när han inte längre anser att det behövs. Under alla förhållanden skall

efterlevandeskyddet under aktivtiden upphöra att gälla när pensions-

spararen börjar ta ut sin premiepension. Han skall i detta sammanhang

ha möjlighet att över till det efterlevandeskydd gäller för den-

som na period.

För pensionstiden finns möjlighet teckna efterlevandeskydd

att ett endast för makar, registrerade partner och sammanboende det slag av

som föreslagits avseende aktivtiden och förekommer enligt ef-

som

terlevandepensionsreglema i AFL. Makar eller motsvarande skall således kunna skapa ett efterlevandeskydd för varandra

genom att minska sin egen pension. I detta hänseende har det inte nödansetts

vändigt att ta med även efterlevande barn förmånstagare.

som

Efterlevandeskyddet under pensionstiden innebär att premiepen-

sionen för pensionssparare räknas till gälla både hans en om att

eget och hans makes eller motsvarandes liv. Pensionen skall alltså utges så länge någon dem lever. Omräkningen innebär vidare

av att

pensionsspararens egen ålderspension kommer sänkas så mycket

att som behövs för att tillgodohavandet hans eller hennes premiepenav

sionsbehållning skall räcka under båda makamas livstid. Omräkningen skall göras så att den ålderspensionen och efterlevandepen-

egna sionen blir lika stora.

Kostnaden för efterlevandeskyddet kommer således bero-

att vara ende av den andra makens ålder. Ju den maken är i förhålyngre ena

lande till den andra och därmed längre han eller hon kan förväntas

överleva denne, desto reduceras den första makens åldersmer egen

pension. Efterlevandeskyddet kan denna orsak inte flyttas

av över

en ny make eller motsvarande. Skyddet gäller därför endast

om pensionsspararen vid sin död är gift eller sammanboende med samma

person som när efterlevandeskyddet tecknades. Vid skilsmässa o.d.

186 Det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1998: 120

kan pensionsspararens egen pension nytt räknas till ett högre om

belopp. Vid nytt äktenskap eller motsvarande kan slag

samma av

efterlevandeskydd gälla igen efter ansökan. Detta kräver emellertid

en

ny omräkning. Pensionsspararen kan däremot andra skäl inte

av upp-

höra med efterlevandeskyddet under pensionstiden.

För att minska riskerna för moturval skall efterlevandeskyddet för

pensionstiden i princip kunna tecknas bara i samband med att pen-

sionsspararen för första gången börjar ta ut premiepension. Om äkten-

skapet eller motsvarande inleds senare, skall det visserligen finnas en

möjlighet att då välja efterlevandeskydd, för den situationen

men

gäller en ettårig karenstid.

SOU 1998: 120 EG-rätten 187

5 EG-rätten

1 Inledning

Fr.o.m. den 1 januari 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen EU. Medlemskapet innebär bl.a. Europeiska gemenskapens att EG:s

regler om social trygghet skall tillämpas i Sverige. Sådana bestämmelser

om social trygghet finns framför allt i rådets förordning EEG nr

1408/71 om tillämpningen systemen för social trygghet

av när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Förordningen har antagits med stöd av art. 51 i Romfördraget där

rådet getts mandat att enhälligt besluta åtgärder inom

om den sociala

trygghetens område är nödvändiga för genomföra

som att fri rörlighet

för arbetstagare. Till förordningen finns knuten tillämpningsförord-

en

ning nr 574/72.

De grundläggande reglerna fria rörlighet finns i Romom personers

fördragets art. 48 som gäller arbetstagare och 52 gäller etable-

art. som ring. Personers fria rörlighet berörs också i flertal sekundära rättsakett

ter. Den grundläggande regleringen i fråga arbetstagares

om rätt att flytta mellan medlemsstaterna finns i

förordningen EEG nr 1612/68 av

den 16 oktober 1968 arbetskraftens fria rörlighet inom om gemenskapen.

Förordningarna blev gällande i Sverige redan den 1 januari 1994 då

EES-avtalet trädde i kraft. Detta avtal gäller fortfarande i förhållande till Island, Norge och Liechtenstein. Genom EES-avtalet blev Sverige förpliktigat att införliva bl.a. EG-reglerna social trygghet i svensk lagom stiftning. Det skedde lagen 1992:1776 samordning genom om av systemen för social trygghet när flyttar inom det Europeiska ekopersoner nomiska samarbetsområdet EES. Den lagen upphävdes den 31 de-

cember 1994, då EG-förordningama fr.o.m. den 1 januari

1995 blev direkt tillämpliga här i landet. I det följande lämnas kortfattad

en beskrivning av de grundläggande principerna i förordningen 1408/71 de regler särskilt

samt av som berör förmåner till efterlevande. Vidare lämnas

en beskrivning av förhållandet mellan denna förordning och förordningen 1612/68

och de regler i den-

na sistnämnda förordning rör förmåner till efterlevande

som barn. För

en mer utförlig beskrivning reglerna i dessa förordningar och dess

av

188 EG-rätten

effekter i Sverige kan hänvisas till betänkandet Social trygghet och EES SOU 1993:115.

5.2 Förordning EEG nr 1408/71

Grundprinciper

Förordningen 1408/71 har till syfte att den sociala trygghetens områ-

de säkerställa principen om fri rörlighet för personer. Förordningen

gäller för anställda och egenföretagare är eller har varit omfattade som av lagstiftningen i ett eller flera medlemsländer och som är medborgare i ett av dessa medlemsländer eller är statslösa eller flyktingar och som bosatta i ett medlemsland. Förordningen gäller också för familjemedlemmar och efterlevande till den angivna personkretsen.

De förmånsslag som omfattas av förordningen är i huvudsak socialförsäkringsförmåner och s.k. familjeförmâner.

Reglerna i förordningen kan sägas vila fem huvudprinciper, näm-

ligen principen om endast en tillämplig lagstiftning, likabehandlingsprincipen, sammanläggningsprincipen, exportabilitetsprincipen och

proratatemporis-principen.

Principen om endast en tillämplig lagstiftning innebär att personer

skall omfattas av lagstiftningen i endast ett medlemsland. Som huvudregel gäller att en anställd eller egenföretagare och hans familjemed- lemmar skall omfattas av lagstiftningen för social trygghet i det land där arbetet utförs, oberoende arbetsgivaren bor eller arbetsgiav var var varens företag är beläget. Regelsystemet är obligatoriskt och exklusivt, varför det i princip är otillåtet anställd eller egenföretagare att en om-

fattas av mer än ett lands lagstiftning den sociala trygghetens områ-

de.

Likabehandlingsprincipen innebär att medborgare i en medlemsstat

som är bosatta inom en annan medlemsstats område och omfattas som av förordningen 1408/71 skall ha rättigheter och skyldigheter i samma

fråga om social trygghet och avgifter som bosättningslandets egna med-

borgare. Principen förhindrar t.ex. att det för rätt till en viss förmån ställs upp krav viss tids vistelse i landet för att medborgare i annan medlemsstat skall likställas med landet medborgare. egna

Sammanläggningsprincipen har till syfte att personer, som flyttar till

eller får arbete i en annan medlemsstat, inte på grund därav skall gå miste om rättigheter som de tidigare tjänat in. Den innebär att en viss tids försäkring, arbete eller bosättning i en medlemsstat skall anses som om den hade ägt rum i en annan medlemsstat, sådan kvalifikationsom tid är en förutsättning för att erhålla en viss fönnån i den sistnämnda

staten. En grundläggande förutsättning för sammanläggningsprincipens

SOU 1998: 120 EG-rätten 189

tillämpning är att det finns i vart fall någon försäkringstid e.d. i landet

att lägga samman med.

Exportabilitetsprinczjrøen innebär på området för social trygghet att

förmåner skall kunna betalas inom EU ut oavsett var som den berättigade är bosatt. Principen kommer till uttryck i art. 10 i förordningen och

gäller bl.a. kontantförrnåner som utgår vid invaliditet eller ålderdom eller till efterlevande. Sådana kontantförmåner får inte minskas, ändras, innehållas, dras eller konfiskeras med anledning den berättigaav att de är bosatt i eller flyttar till ett annat medlemsland än det land är som ansvarigt för betalningen.

Proratatemporis-princzpen ger rätt den grund flyttning

som av till ett annat land inte har tjänat rätt till oavkortad förmån en att erhålla så stor del förmånen intjänandetiden. Princiav som svarar mot pens tillämplighet är inskränkt till sådana förmåner bygger insom tjänande, dvs. pensioner och i viss utsträckning ersättning på grund av

arbetssjukdomar och arbetsolycksfall. En pensionstagare har alltså rätt

till en proportionellt beräknad pension från och de länder vart ett av som han tjänat pensionsrätt

F amiljemedlemmar och efterlevande

Omfattade av förordningen 1408/71 är, beskrivits i första

som ovan, hand anställda och egenföretagare. Viss rätt tillkommer dock även familjemedlemmar och efterlevande oberoende de själva medav om är borgare i en medlemsstat inom EU eller inte. Med familjemedlem avses enligt huvudregeln i art. 1 f betraktas familjemeden person som som lem eller som betecknas medlem hushållet i den lagstiftning som av enligt vilken en förmån utges. På sätt avgörs enligt l samma art. g vem

som är efterlevande av lagstiftningen i det land enligt vilken förmånen utges. Den som för sin försörjning huvudsakligen varit ekonomiskt beroende av en avliden anställd eller egenföretagare skall emellertid

anses som efterlevande även det i den nationella lagen ställs krav på om upp

samboende för att någon skall efterlevande.

anses som

1 fråga om familjemedlemmar finns inte något krav de skall

att vara bosatta i samma land den anställde eller egenföretagaren för som

att förordningen skall tillämplig för dem. De måste dock bo inom

vara EU/EES.

Den rätt som tillkommer familjemedlemmar och efterlevande med tillämpning av förordning 1408/71 är begränsad än den rätt

mera som

den anställde eller egenföretagaren själv har. Farniljemedlemmar och efterlevande har i princip inte någon självständig rätt grundval

av

förordningen. Den rätt de har tar i princip endast sikte på förmåner

var-

till de enligt den nationella lagstiftningen kan härleda sin rätt från

en anställd eller egenföretagare, dvs. sådana förmåner kan till som utges dem just i deras egenskap av familjemedlem eller efterlevande. Förrnå-

190 EG-rátten SOU 1998: 120

ner som enligt ett lands nationella lagstiftning självständig utges som en

förmån kan omfattas förordningen 1408/71 enbart

en person som av såsom familjemedlem, och som alltså inte är förvärvsverksam i landet,

inte göra anspråk med stöd av förordningens bestämmelser.

Familjemedlemmar och efterlevande torde emellertid i vissa avseen-

den kunna hävda långtgående rätt till sociala förmåner med stöd

en mer

av förordningen 1612/68 se närmare denna förordning i avsnitt

om

5.3. Den rätt till likabehandling aktualiseras med stöd denna

som av förordning gäller emellertid endast så länge familjemedlemmen befin-

ner sig i samma land som arbetstagaren eller egenföretagaren.

F örmånerna

Enligt art. 4 gäller förordning 1408/71 all lagstiftning vissa angivna

om grenar av systemen för social trygghet, bl.a. förmåner vid ålderdom,

förmåner till efterlevande och farniljeförrnåner. Förmåner för social hjälp omfattas emellertid inte förordningen regleras uteslutande

av utan

av reglerna om sociala förmåner i förordningen 1612/68. Gränsdrag-

ningen mellan social trygghet och social hjälp är emellertid inte klar,

vilket har föranlett problem i rättstillämpningen vad gäller olika icke

avgiftsfinansierade förmåner. Genom ändring förordningen en av 1408/71 förordningen EEG 1247/92 har emellertid i detta hänsenr ende gjorts ett tillägg som, enligt vad närmare kommer utvecksom att las i avsnitt 9.6 om barnpension, har betydelse för konstruktionen av denna förmån. Enligt den nytillkomna 4.2 i förordningen 1408/71 art. a skall särskilda icke avgiftsfinansierade förmåner, enligt som utges annan lagstiftning eller andra system än i art. 4 eller inte som anges som omfattas på grund av bestämmelsen i art 4.4 undantag för social om

eller medicinsk hjälp, omfattas förordningen under vissa villkor. Ett

av sådant villkor är att fönnånen utgör tillägg till eller ersättning för sådana förmåner som omfattas art. 4.1. En förmån skall av som nu avses anmälas och efter prövning och beslut av rådet förtecknas i bilaga 2 till a förordningen. En konsekvens att förmån förtecknas enligt denna av en bilaga är att förmånen enligt art. 10a är undantagen från En förexport. mån som nu avses skall alltså utges uteslutande i bosättningslandet om detta lands lagstiftning inte medger att fönnånen exporteras. Förmåner till efterlevande regleras bl.a. i kapitel 3 i förordningen, art.

44-51. Bestämmelserna gäller dock inte beräkning bampensioner,

av

som i stället regleras i kapitel Grundprincipen vid beräkning

av pen-

sion enligt förordningens regler är att beslut skall fattas med beaktande

av all lagstiftning som den anställde har ornfattats Om lagstiftningen av.

i en medlemsstat kräver att försäkrings- eller bosättningstid viss

av längd har fullgjorts för att rätt till pension skall föreligga, skall i den

utsträckning som behövs beaktas försäkrings- eller bosättningsperioder fullgjorda enligt medlemsstats lagstiftning sammanen annan

SOU 1998: 120 EG-rätten

läggningsprincipen. Det krävs dock att försäkringstiden i det andra

medlemslandet uppgått till minst ett år för att den skall beaktas. I 46 art.

och följande regleras sedan hur beräkningen pension skall ske

av om den anställde har omfattats två eller flera länders

av lagstiftning. Principen är att pensionstagaren eller hans efterlevande har rätt till

en proportionellt beräknad pension från vart och de länder han med ett av som

tillämpning av sammanläggningsregeln har tjänat in pensionsrätt s.k.

prorata-pension. För att beräkna denna beräknas först det teoretiska

belopp som skulle ha utbetalats den avlidne hade fullgjort om samtliga försäkringsperioder i det medlemland för utbetalningen

som svarar av

efterlevandepensionen. Om t.ex. har arbetat 15 år

en person i Tyskland och därefter 20 i Sverige när han avlider skall det alltså beräknas en

efterlevandepension som om han arbetat 35 år i Sverige. Därefter beräknas det faktiska belopp skall utges med hänsyn till hur del

som stor

av den totala försäkringstiden fullgjorts i Sverige,

som dvs. i exemplet

20 av 35 år. Detta är den del Sverige skall för. En som svara viktig regel är emellertid också att den pensionsberättigade alltid berättigad till

är en förmån beräknad helt enligt nationella regler om detta skulle leda till ett

förmånligare resultat än pension beräknad enligt de redovisade

en nu reglerna.

Förordningen 1408/71 innehåller också särskilda regler möjlig-

om

heten att minska förmån enligt kapitel en Tillämpningen av nationella

regler, om att en viss förmån skall minskas med hänsyn till en annan

förmån av samma slag, tillåts enligt förordningen

endast i vissa särskil-

da situationer. Det är enligt förordningen aldrig tillåtet att minska en

förmån är beräknad enligt den redovisade som ovan prorataregeln. Där-

emot kan minskning förmån är beräknad enligt nationella

av en som regler tillåtas i vissa fall för att förhindra

en obefogad överlappning av

pensioner. En sådan situation är pension beräknad med stöd om en av

antagen framtida försäkringstid sammanträffar med förmån

en annan som är beräknad sätt. I denna situation förutsätts medsamma att lernsländema skall kunna ingå bilaterala eller multilaterala avtal för att förhindra att gottskrivna period i beaktande i flera samma tas länder samtidigt.

Förordningen 1408/71 skiljer mellan familjeförmåner i vidsträckt mening och familjebidrag. Familjeförmånema innefattar således farnil-

jebidrag. Båda typerna förmåner är avsedda kompensation för av att ge kostnader som uppkommer för den har barn. Utmärkande som för fa-

rniljebidragen är att de utbetalas kontant och periodiskt samt på grundval av antalet bam och deras ålder. Familjeförrnåner övriga kontant-

är förmåner är avsedda att täcka

som en familjs utgifter. Skillnaden mellan farniljeförrnåner och familjebidrag har inte någon betydelse

numera när

det gäller anställda, egenföretagare och arbetslösa eftersom reglerna

är

gemensamma för dessa förmåner och regleras i kapitel 7 i förordning

1408/71. Annorlunda förhåller det sig det gäller förmåner när till pen-

192 EG-rätten SOU 1998: 120

sionärer eller till bam som har förlorat en av föräldrarna eller båda för-

äldrarna. Det kapitel i förordningen som behandlar förmåner för nu

aktuella grupper kapitel 8 gäller enbart farniljebidrag och inte andra - -

typer av farniljeförmåner.

Förmåner till efterlevande barn regleras i art. 78-79 i kapitel För

dessa personer innehåller förordningen, som nämnts ovan, inte några

regler om andra typer av farniljefönnåner än familjebidrag. Detta inne-

bär att familjeförmåner som inte är farniljebidrag och som utges till efterlevande bam eller pensionärer regleras uteslutande av nationell lagstiftning. Som farniljebidrag t.ex. allmänt barnbidrag och föranses längt barnbidrag samt studiebidrag. Bidragsförskott enligt den numera

upphävda lagen om bidragsförskott har emellertid ansetts falla utanför

tillämpningsområdet för förordningen 1408/71. Detta gäller, enligt vad

som uttalas i förarbetena till den nuvarande lagen 1996:1030 om underhållsstöd även det underhållsstöd fr.o.m. den l februari 1997 som ersatt bidragsförskottet. Dessa förmåner torde i stället omfattas av för-

ordningen 1612/68 se vidare avsnitt 5.3.

Reglerna i art. 78 om farniljebidrag till efterlevande barn gäller inte

bara barnpensioner utan även barnbidrag till barn som nämns i artikeln. Om den avlidne föräldern har omfattats endast ett medlemslands av

lagstiftning, skall förmånen utbetalas enligt det landets lagstiftning oberoende av var barnet eller den person rent faktiskt försörjer barnet

som är bosatt. Om den avlidne i stället hade omfattats av två eller flera medlemsländers lagstiftningar beräknas fönnånen i första hand enligt lagstiftningen i det land där barnet är bosatt och i andra hand enligt lagstiftningen i det land där den avlidne har varit försäkrad längst. I

båda fallen är förutsättningen att barnet enligt det aktuella landets lag-

stiftning har rätt till förmånen, varvid även beaktas sarmnanläggning av

försäkringsperioder enligt art. 79.1. I artikel 79.lb sägs att, om ett lands lagstiftning föreskriver att fönnånsbeloppet skall beräknas med utgångspunkt från pensionsbeloppet eller skall bestämmas utifrån försäkringsperiodens längd, dessa fönnånsbelopp skall bestämmas utifrån det

teoretiska belopp som fastställts enligt art. 46.2. Detta innebär alltså att

fönnånsbeloppet skall fastställas som om alla de försäkringsperioder

som fullgjorts i olika medlemsstater i stället hade fullgjorts enligt den

utpekade statens lagstiftning. Vidare ges i artikeln bestämmelser för det

fall försäkringsperiodema som den anställde eller egenföretagaren haft i

olika länder varit lika långa. Det sägs också att rätten till farniljebidrag

enligt nationell lagstiftning eller enligt reglerna i kapitel 7 skall innehållas om barnet ges rätt till andra familjeförmåner eller farniljebidrag

enligt en medlemsstats lagstiftning grund att den föräldern är

av ena förvärvsverksarn där.

Reglerna om farniljebidrag i kapitel 8 har av flera avgöranden i EGdomstolen getts den tolkningen att tillägg till farniljebidrag skall utges i

vissa andra sammanhang än de i art. 77-79 direkt angivna när familje-

SOU 1998: 120 EG-rätten 193

bidragen är olika stora enligt olika medlemslandets lagstiftning Administrativa kommissionen har i anledning av domarna beslutat om tilllämpning av art 77, 78 och 79 i förordningen och 10.1b i förordart. ning 574/72. Enligt beslut 150 den 26 juni 1992 nr om tillämpning av artiklarna 77, 78 och 79.3 i

förordning 1408/71 och artikel 10.1b i

förordning 574/72 EGT C 229 25.8 1993 skall tillägg utges bl.a. i situationen där förmåner i 78.1, dvs. som avses art. farniljebidrag och pensioner till barn mist eller som en av båda sina föräldrar, och som utges enligt lagstiftningen i medlemsstat en där den avlidne varit förvärvsverksam, oberoende barnet är bosatt inom av var gemenskapen, är högre än det belopp utges enligt som lagstiftningen i den medlemsstat som är behörig enligt bestämmelserna i art. 78.2, dvs. ofta barnets bo-

sättningsland. Tillägget skall den förstnämnda utges av staten oavsett om barnet någonsin varit bosatt där eller inte.

Reglerna innebär alltså att den avlidne omfattats om av försäkringen i flera länder, däribland t.ex. Sverige, och barnet är bosatt här skall barnpension utges från Sverige all som om försäkringstid fullgjorts här, dvs. med det teoretiska beloppet. Den sålunda beräknade får pensionen barnet så länge barnet är bosatt i Sverige. Om barnet därefter flyttar till en annan stat där den avlidne varit försäkrad skall i stället det bosättnya ningslandet utge hela barnpensionen. Om denna pension tillsammans med andra utgivna förmåner är lägre än de svenska fönnånema, är Sverige emellertid skyldigt att betala mellanskillnaden som ett tillägg. Detsamma är fallet den avlidne har omfattats om av försäkringen i ett annat land än det där barnet är bosatt och fönnånerna är högre i detta land än i barnets bosättningsland. Om rätten till förmåner upphör i det land där barnet är bosatt skall det land som tidigare utgett tillägg i stället betala hela beloppet de förmåner av som utges enligt det landets lagstiftning. I detta sammanhang kan nämnas att det sedan en tid pågår diskussio-

ner om förändringar av förordningen 1408/71 såvitt förmåner

avser till efterlevande barn. Förändringen skulle innebära att dessa fönnåner, i stället för vad gäller enligt nuvarande som regler, skulle behandlas på samma sätt som ålderspensioner och förmåner till efterlevande, vuxna dvs. enligt kapitel 3 i förordningen. Något beslut har emellertid ännu inte fattats i denna fråga.

5.3 Förordningen EEG nr 1612/68

I förordningen 1612/68, som grundas artikel 48 i Rornfördraget, finns de grundläggande reglerna om arbetstagares rätt att flytta mellan medlemsländerna. Arbetstagare som är medborgare i ett medlemsland har inom en annan medlernsstats territorium rätt till samma sociala och skattemässiga förmåner medlemslandets som egna medborgare.

194 EG-rätten SOU 1998: 120

Förordningen 1612/68 gäller alltså rätten till likabehandling vid bedömningen av rätten till sociala fönnåner. Detta uttryck täcker enligt vad som kan utläsas ur rättspraxis från EG-domstolen alla sociala förmåner, oberoende av om de har någon anknytning till anställning eller

inte. Det är således fråga om såväl förmåner som utges till den natio-

nella arbetstagaren grund av dennes status såsom arbetstagare som sådana som utbetalas enbart i kraft av det faktum att personen är bosatt i medlemsstaten. Bland fönnånema ingår inte bara socialförsäkringsförmåner som alltså även omfattas förordningen 1408/71 förmånen - av om

är att hänföra till något av de sakområden som anges i förordningen

utan även t.ex. förmåner inom äldre- och handikappomsorg, barnomsorg och socialt bistånd i övrigt, t.ex. socialbidrag. Uttrycket sociala förmåner är alltså betydligt vidare än begreppet social trygghet. Kännetecknande för socialhjälpsreglema är att konkreta behov är avgörande kriterier och att de syftar till att oberoende - av anställning, tillhörighet till försäkring, bosättningstid eller avgiftsbetalning garantera den som är i behov av hjälp minimistandard. Det för - en trygghetsförmånema karakteristiska är i stället att de utgör lagfästa rättigheter anknutna till någon av de grenar för social trygghet som anges i

art. 4.1 samt att de utgår grund av t.ex. anslutning till ett försäkrings-

system och efter klart avgränsade villkor för rätt till förmånen. De ger sålunda den som berörs en rättsligt definierad ställning. Förmånens klassificering enligt den nationella lagstiftningen är enligt domstolen utan betydelse. Inte heller är det betydelse hur fömiån finansieras. av en Att en viss förmån är inkomstprövad utgör inte heller i sig grund för en att anta att det rör sig om en förmån för social hjälp. Förordningen 1612/68 gäller till skillnad från förordnigen 1408/71 endast för anställda och inte för egenföretagare. Familjemedlemmar och

efterlevande har, som nämnts ovan, enligt själva förordningen inte någon uttalad rätt till likabehandling, men EG-domstolen har uttalat att bestämmelsen om likabehandling skall omfatta även dessa

personer. Det skulle vara ett hinder mot den fria rörligheten de inte skulle få om dessa fömiåner. Farniljemedlemmar kan enligt förordningen 1612/68, till skillnad från

vad som gäller enligt förordningen 1408/71, erhålla förmåner enligt

som

den nationella lagstiftningen tillkommer någon självständigt utan an-

knytning till annan person. Det avgörande är att familjemedlemmen

anses beroende av den anställde för sin försörjning och att förmånen

kan ses som en social förmån för den anställde. Enligt förordningen 1408/71 har, som framgått tidigare i detta kapitel, familjemedlemmar

inte någon självständig rätt till förmåner utan endast rätt till sådana

förmåner som enligt nationell lagstiftning är härledda från den anställde och som tillkommer familjemedlemmen i denna egenskap. Enligt förordningen 1612/68 gäller rätt till likabehandling när den anställde och hans farniljemedlemar befinner sig i Sverige. Den anställ-

EG-rätten 195

de behöver inte bosatt i Sverige måste

vara men ha anställning i landet

eller ha behållit sin status anställd.

som Förordningen ger inte någon rätt

för den anställde att uppbära eller ta med sig svenska förmåner utanför

Sverige jfr förordning 1408/71 och exportabilitetsprincipen.

Det anses oförenligt med de aktuella förmånemas natur att exporteras, eftersom den miniminivå de är avsedda som att täcka måste bestämmas efter

sökandens levnadsomständigheter i förhållande

till levnadsstandarden

orten. En person som arbetar i Sverige har t.ex. rätt till bidragsför-

skott enligt de regler gällde före den 1 februari som 1997 på samma villkor svensk medborgare, som en men förmånen kan alltså med stöd

av förordning 1612/68 endast i utges Sverige jfr emellertid målet

C 57/96 H. Meints som avsåg rätt till social förmån en enligt artikel 7.2

i förordningen 1612/68 för

en tysk medborgare som arbetat i Nederländerna men haft hemvist i Tyskland.

Förordningen innehåller inte heller någon rätt till sammanläggning perioder av av bosättning, arbete eller försäkring som fullgjorts i andra länder.

Ett krav för andra än svenska medborgare viss tids vistelse i Sverige kan emellertid med hänsyn till

likabehandlingsprincipen inte upprätthållas.

Tidigare överväganden 197

6 Tidigare överväganden

Inledning

I dag är rätten till efterlevandepension från ATP-systemet avhängig av att den avlidne vid sitt frånfälle berättigad till tilläggspension var i form av förtidspension eller ålderspension eller den avlidne att skulle ha varit berättigad till förtidspension, de om förutsättningar som krävs för rätt till sådan pension hade varit för handen vid tidpunkten för dödsfallet. Förutsättningarna för rätt till och reglerna för beräkning efterlevanav depension är således knutna till den avlidnes beräknade förtidspension eller ålderspension. Även om en sådan lösning för framtiden inte är helt självskriven, har valt att i detta kapitel sammanfattningsvis redogöra för de olika förslag som lämnats beträffande ändrade regler för rätten till och beräkning förtidspension eller av ersättning vid varaktig arbetsoförmåga. Vi har även sammanfattat tankegångar framförts tidigare som beträffande ett till den reformerade

ålderspensioneringen anpassat ef-

terlevandepensionssystem.

6.2 Pensionsarbetsgruppens synpunkter

beträffande

förtidspensioneringen

Pensionsarbetsgruppen PAG föreslog i sitt betänkande Reformerat pensionssystem SOU 1994:20

att förtidspensioneringen i framtiden

skall föras bort såväl administrativt som ñnansieringsmässigt från ålderspensioneringen och antingen sammanföras med sjukförsäkringen eller utgöra en särskild försäkringsgren. Med den utformning av ålderspensioneringen som samtidigt föreslogs, med starkt samband mellan ett avgifter och förmåner, det enligt PAG nödvändigt var att ålderspensionema finansieras fristående och att finansieringen av förtidspensioneringen sker vid sidan härav. PAG lade inte fram några förslag beträffande villkoren för rätt till förtidspension men förutsatte dessa även fortsättningsvis att skulle komma att regleras lagstiftning. Försäkrade genom skulle kunna nybeviljas förtidspension fram till 65 års ålder, och löpande förtidspension skulle avlösas av ålderspension vid fyllda 65 år.

198 Tidigare överväganden

Förtidspensioner skulle enligt den skiss som PAG redovisade även i framtiden utges som inkomstrelaterade förmåner samt kompletteras med en grundtrygghet i form av garantipensioner. Beräkningen av inkomstrelaterade förtidspensioner skulle göras

grundval av den pensionsrätt som registrerats inom ålderspensionering-

ens fördelningssystem och under antagande att också avgifterna till prerniereservsystemet hänförts dit. Från premiereservsystemet skulle ingen förtidspension utges. Storleken av förtidspensionen skulle bli beroende dels de ålderav spensionsavgifter som betalats av eller för den försäkrade fram till för-

tidspensionsfallet, dels under särskilda förutsättningar tillgodo-

- - av räknade avgifter en tänkt förvärvsinkomst antagandeinkomst för tiden fr.o.m. året för pensionsfallet fram t.o.m. det år den försäkrade uppnår 60 års ålder. Förtidspensionen skulle storleksmässigt motsvara

den ålderspension som den försäkrade skulle bli berättigad till han

om hade börjat uppbära sådan pension fr.o.m. viss tidpunkt. Beräkningen av förtidspension borde enligt förslaget i första hand göras utifrån de med

löneindex numera inkomstindex uppräknade ålderspensionsavgifter

som den försäkrade betalat fram till pensionsfallet. Eftersom pensionsfallet oftast inträffar då den försäkrade har tid kvar att arbeta fram

till ålderspensioneringen måste motsvarighet till nuvarande antagan-

en

depoängberäkning finnas så att pensionsnivån inte skulle bli otillfredsställande låg framför allt för dem drabbas arbetsofömiåga i

som av unga år. Den försäkrade skulle därför enligt skissen bli gottskriven även pensionsrätt en förutsatt inkomst under tiden från pensionsfallet till viss högre ålder.

En förutsättning för sådan antagandeinkomstberäkning skulle enligt

PAG:s skiss vara att den försäkrade tillgodoräknats pensionsrätt för minst tre av de fyra åren närmast före pensionsfallet, dvs. att denne haft

en viss aktuell anknytning till arbetsmarknaden här i landet så

att man

med fog kunde utgå från att han eller hon sjukdomen eller skadan för-

utan skulle ha fortsatt att förvärvsarbeta i Sverige. Eftersom perioder

med sjukpenning, arbetslöshetsersättning och föräldrapenning grundar

pensionsrätt skulle således även dessa perioder kvalificera för rätt till

förtidspension med beräkning antagandeinkomst. Även bamår och

av tid för plikttjänstgöring skulle enligt skissen ge rätt till samma kvalifice-

ring. Genom denna föreslagna kvalificeringsmodell skulle antagandein-

komst komma att gottskrivas även varit borta kortare personer som en tid från arbetslivet av skäl som inte grundar pensionsrätt, dvs. systemet skulle innehålla ett visst efterskydd. Samtidigt skulle det krävas viss en starkare anknytning till förvärvslivet än vad är fallet i dagens försom tidspensionssystem. Om den försäkrade kvalificerat sig för beräkning förtidspension av med hjälp av antagandeinkomst skulle denna inkomst beräknas enligt

den av två modeller som ger det för den försäkrade mest förmånliga

Tidigare överväganden 199

resultatet. Den modellen gick ena ut att antagandeinkomsten skulle

motsvara genomsnittet av de pensionsgrundande inkomsterna för de

fyra storleksmässigt mellersta pensionsgrundande

- - inkomsterna och

de pensionsgrundande beloppen under de åren

sex närmast före pen-

sionsfallet. Vid beräkningen skulle pensionsrättema

för de relevanta sex åren räknas med inkornstindex till nivån för upp pensionsfallsåret. Det högsta och det lägsta dessa av sex års inkomster skulle alltså lämnas

utan beaktande, och antagandeinkomsten skulle sedan räknas på medeltalet för de återstående fyra åren.

För att undvika att antagandeinkornsten blir alltför låg för personer som grund av hälsoproblem börjat reducera sin arbetstid eller som fått byta till ett sämre avlönat arbete under åren

närmast före förtidspensioneringen, presenterade PAG alternativ en beräkningsgrund för anta-

gandeinkornstens storlek. Denna skulle, som ovan nämnts, tillämpas i

det fall den blir förmånligare för den försäkrade. Hänsyn skulle

i denna

modell tas till de pensionsrättigheter intjänats

som fr.o.m. 16 års ålder t.o.m. året före pensionsfallet på så sätt att den femtedel åren då av den försäkrade saknat inkomst e.d. eller haft lägst pensionsrätt skulle lämnas

utan beaktande och medeltalet beräknas återstående fyra femtedelar av åren även om vissa dessa skulle år av vara utan pensionsrätt. Detta medeltal skulle utgöra antagandeinkomsten.

Den antagandeinkomst den bästa enligt de två metoderna som räknats fram skulle sedan läggas med lika högt

ut belopp för varje år - från pensionsfallet till uppnådd viss ålder 60 år. Förtidspensionema skulle därefter beräknas på grundval av pensionsrätt för dessa antagandeinkomster och de pensionsrätter den försäkrade som faktiskt tjänat före pensionsfallet. Beroende hur tidigt eller i livet sent som pensionsfallet inträffar skulle därmed antagandeinkomstema komma att

väga mer eller mindre tungt vid beräkningen av förtidspensionen. Antagandeinkomst skulle enligt skissen tillgodoräknas

den försäkrade t.o.m. det år då han fyller 60 år. Pensionsrättema skulle därefter och summeras

delas med ett delningstal. Vid

förtidspensionsberäkning skulle enligt

skissen samma delningstal användas vid som beräkning av ålderspen-

sion som tas ut vid 65 års ålder.

Vid 61 års ålder skulle enligt PAG:s skiss en omräkning av förtidspensionen ske så att den motsvarar den pension som vid 65 års ålder

skulle komma att bli individens ålderspension. Om förutsättningarna för tillgodoräknande

av antagandeinkomster

inte är uppfyllda, skulle förtidspensionen

enligt skissen beräknas uteslutande grundval den pensionsrätt

av för ålderspension intjä-

som nats t.o.m. pensionsfallet.

För personer utan eller med bara

låg inkornstrelaterad förtidspension borde enligt PAG finnas grundtrygghet. Ett sådant

en grundskydd skulle i första hand komma att beröra

personer som fått sin arbetsfönnåga

nedsatt innan de fyllt 16 år eller viss tid därefter men före det att de

200 Tidigare överväganden

hunnit komma i arbetslivet. Men även för dem som haft begränsad anknytning till förvärvslivet skulle ett sådant system komma att bli viktigt. Grundtryggheten skulle ges i form av en garantipension. Det nuvarande grundskyddet för förtidspensionärer i form av folkpension och pensionstillskott skulle enligt PAG ersättas fr.o.m. år 2000

för dem som då har rätt till förtidspension av en övergångsvis gällande garantipension. Samtidigt skulle de särskilda skattereglema för pensio-

närer avvecklas. Garantipensionen skulle beskattas enligt samma regler

som förvärvsinkomster. Denna övergångsvis gällande garantipension skulle konstrueras med utgångspunkt i att summan av folkpension och

ATP-pension definieras som en inkomstberoende pension. Garantipensionens storlek avgörs sedan storleken av den inkomstberoende penav sion som den försäkrade har.

PAG redovisade inte, utöver vad nu angetts angående den över-

gångsvis skisserade garantipensionen, några synpunkter hur en grundtrygghet för framtiden i ett förtidspensionssystem närmare skulle utformas.

Ålderspensionsrätt skulle enligt PAG:s skiss tjänas in av förtidspen-

sionärer grundval av den beräknade antagandeinkomsten, som skulle räknas upp från år med prisindex. Eventuell fortsatt ålderspensionsförsäkrad med partiell förtidspension tjänar in skulle enligt rätt som en PAG inte kunna användas för att höja den utgående förtidspensionen.

Däremot skulle denna pensionsrätt framgent påverka ålderspensionens

storlek.

Ålderspensionsavgiftema antagandeinkomsten skulle betalas av

förtidspensionssystemet. Dessa avgifter skulle därefter fördelas mellan

fördelnings- och premiereservsystemet.

6.3 Sjuk- och arbetsskadekomrnitténs förslag om

månadsersättning

Sjuk- och arbetskommittén SAK presenterade i sitt slutbetänkande, En

allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering SOU 1996:113, en principskiss till ersättningsfonner vid långvarig ohälsa,

dvs. motsvarande dagens förtidspension. Kommitténs grundtanke var att den som för en längre tid får arbetsförmågan nedsatt skulle efter ca ett

år övergå till en annan ersättningsform än sjukpenning. Denna nya ersättningsforrn kom att benämnas månadsersättning.

Månadsersättningen skulle enligt förslaget som huvudalternativ beräknas på medeltalet av förvärvsinkomstema under fyra av de sex seåren före ersättningsfallet. Året med högst och året med lägst innaste komst skulle därvid inte beaktas. Som en alternativ regel föreslogs, för dem som har haft en förvärvsinkomst under minst sex år, en beräkning

Tidigare överväganden 201

på grundval av samtliga inkomster från det den försäkrade fyllde 16 år fram till ersättningsfallet. Från dessa skulle femtedel inkomsterna en av

tas bort och resterande medeltal utgöra beräkningsunderlag. Det alternativ som var fönnånligast för den försäkrade skulle tillämpas. Den

pensionsgrundande inkomsten PGI skulle utgöra grunden för beräk-

ningen av månadsersättningen. Denna skulle emellertid kunna komp-

letteras av den försäkrade med aktuellt underlag. Perioder med mer

sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning liksom

för vård av

barn under två års ålder och vämpliktstjänstgöring skulle över-

vara

hoppningsbara vid beräkningen. Kompensationsnivån i månadsersättningen skulle 65 %. Även partiell ersättning skulle kunna utbetalas.

vara Även i med

ett system månadsersättning skulle det finnas en grund-

trygghet motsvarande dagens folkpension och pensionstillskott, vilken

skulle garantera en skälig ersättningsnivå till dem inte kvalificerat som sig för en inkomstbaserad ersättning rimlig nivå. Denna garantinivå kunde i stort sett likställas med dagens folkpensionsnivå och

föreslogs av kommittén uppgå till 2,1 basbelopp.

6.4 Förtidspensionsutredningens förslag

beträffande en reformerad

förtidspensionering samt av riksdagen

antagna riktlinjer härför

Enligt Förtidspensionsutredningens utgångspunkter, i

som presenterats

betänkandet Ohälsoförsäkringen Trygghet och aktivitet SOU

-

1997: 166, bör det huvudsakliga försäkringsskyddet vid långvarig ohälsa tillhandahållas av en obligatorisk offentlig försäkring. Utredningen har redovisat förslag delar de långvariga sjukfallen i två

som upp grup-

per. Den ena gruppen skall erhålla vad har benämnts långtidssjuk-

som

penning och avse fall arbetsofönnåga är längre

av som än ett men som inte bedöms vara bestående. Den andra skall liksom i dag gruppen erhålla förtidspension och denna skall endast i fall där arbetsförutges

mågan bedöms vara bestående nedsatt.

Det finns enligt utredningens mening ett antal krav bör ställas på som

en allmän och offentlig ohälsoförsäkring, nämligen bl.a. följande.

0 Det bör finnas tydligt definierade medicinska kriterier för rätt till ersättning. 0 Huvudlinjen bör vara att ingen permanent ersättning skall betalas ut

förrän möjligheterna till rehabilitering och omställning uttömda.

är

0 Den som trots rehabiliteringsinsatser inte kan arbeta bör få sin lång-

siktiga ekonomiska och sociala situation tryggad förtidsgenom en

202 Tidigare överväganden

pension som inte förväntas upphöra förrän vid övergången till ålder-

spension vid 65 års ålder. 0 Försäkringen bör tillhandahålla både inkomst- och grundtrygghet.

0 Det som bör försäkras i ohälsoförsäkring är den framtida försörj-

en

ningsförnrågan. Det ekonomiska skyddet bör innefatta också

en

tryggad ålderspension till före detta förtidspensionärer.

Såvitt gäller kriterierna för rätt till ersättning i form långstidssjuk-

av penning och förtidspension har utredningen inte haft någon avvikande mening från de renodlingstankar legat till grund som för den senaste

ändringen av dessa. Personens arbetsförmåga bör alltid, med beaktande av möjligheter till rehabilitering eller andra omställningar

som t.ex.

omskolning eller flyttning till annan ort, fastställas med utgångspunkt i hans eller hennes egna individuella förutsättningar att försörja sig

ge-

nom arbete. Den stegvisa bedömningen rätten till ersättning kvarstår.

av

När ett sjukfall pågått i ett år eller i vissa fall dessförinnan

om man klart kan förutse att sjukfallet kommer att längre än ett år skall vara en

övergång ske från sjukpenning till långtidssjukpenning. Denna ersättningsform skall utges till med långvarig inte bestående

personer men nedsatt arbetsfönnåga. Den som till följd sjukdom eller funktionshinder har fått sin av ar-

betsfönnåga varaktigt nedsatt skall enligt förslaget få förtidspension efter det att en period med långtidssjukpenning gått till ända.

Förtidspensionen skall finansiellt och organisatoriskt frikopplad vara

från ålderspensionssystemet och i stället ingå i sammanhållen ohäl-

en

soförsäkring. En av utredningens utgångspunkter är att ett system för ekonomisk ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga i grunden bör ha karaktären av en riskförsäkring. Rätten till ersättning bör i princip bestämmas

enbart av huruvida en enskild har drabbats ohälsa sätter ned av som

arbetsförmågan och inte ha karaktären intjänad rättighet är kän-

av som

netecknande för ett ålderspensionssystem. Enligt utredningen finns det en avgörande skillnad mellan ett förtids- och ålderspensionssystem.

ett

Ett förtidspensionssystem är primärt riskförsäkring medan ålderspen-

en

sionssystemet bygger på ett stort inslag sparande över livet. Ålder-

av spensionen bör därför enligt utredningen betraktas uppskjuten lön. som

Detta talar även för att inom ålderspensionssystemet använder sig

man av en livsinkomst, dvs. inkomsterna under hela den förvärvsaktiva delen av livet och inte ett begränsat antal år, grund för pensionen. Enligt som

utredningens uppfattning är det emellertid inte lämpligt att ta omvägen över en livsinkomstberäkning för att fastställa storleken försäk-

en ringsersättning vid sjukdom eller funktionshinder i förvärvsaktiv ålder. I stället bör ersättningen här grundas inkomstförhållandena i någor-

lunda nära anslutning till den tidpunkt då nedsättningen arbetsfönnå-

av gan inträder.

SOU 1998: 120 Tidigare överväganden 203

Enligt utredningen bör det principiella skäl den framtida

av vara för-

sörjningsförmågan som skall försäkras i ohälsoförsälcring, dvs. för-

en

säkringen bör ge ersättning för bortfallet de inkomster

av som den sjuke eller funktionshindrade skulle ha haft om han eller hon inte hade drabbats av sjukdom eller funktionshinder. I detta avseende är enligt utredningen den aktuella inkomsten det vanligtvis utgör det bästa måttet som på den förväntade framtida inkomsten. Emellertid blir det allt vanligare med oregelbundna inkornstförhållanden där tider med förvärvsarbete varvas med perioder med studier eller arbetslöshet En m.m. ren aktuell inkomst ökar dessutom risken för tillfälligt att höga eller låga inkomster

blir avgörande för en ersättning skall under lång tid. Till följd

som utges härav föreslår utredningen historisk inkomst att en under en viss tid före

sjukfallet skall läggas till grund för beräkningen såväl av långtidssjukpenningen som förtidspensionen. En allmän ohälsoförsäkring skall omfatta hela som befolkningen bör tillhandahålla både inkomst- och gmndtrygghet. Försäkringsskyddet för långtidssjuka och förtidspensionärer bör således bestå

av två delar. För

det första skall försäkringen för ett standardskydd försäk-

svara som ger

ringsersättningar i förhållande till hur stora förvärvsinkornstema har varit under yrkeslivet. För det andra skall försäkringen tillhandahålla

ett

grundskydd för dem inte har haft några förvärvsinkomster

som alls eller

endast låga sådana. Ett sådant grundskydd fyller

även en avgörande funktion för dem har medfödda funktionshinder som eller som före yrkesverksam ålder drabbas sjukdom eller skada av men även för yngre

personer som drabbas arbetsoförmåga innan de uppnått

av en fast förankring arbetsmarknaden.

Långtidssjukpenningen skall ekonomisk ersättning för den framti-

ge

da försörjningsförmåga går förlorad

som till följd av sjukdom och skall

enligt förslaget utgöra 80 % det frarnräknade inkomstrelaterade

av un-

derlaget. Detta underlag skall genomsnittet

motsvara av de två i inkomsthänseende bästa de tre åren föregått

av som övergången till långtidssjukpenning. För det senaste de år utgör grund för beräk-

av som ningen har dock individ i normalfallet omfattande

en sjukskrivning. Av

denna anledning föreslår utredningen att en särskild regel avseende

inkornstunderlaget för detta år skall införas innebärande den försäk-

att

rade, i stället för pensionsunderlaget

för detta år, kan välja att använda

den sjukpenninggrundande inkomsten SGI såsom denna fastställts

för den sista dag som den försäkrade fått sådan ersättning. Pensionsunder-

laget för samtliga skall därefter räknas till beslutsårets upp prisnivå.

Liksom långtidssjukpenningen skall

förtidspensionen ge ekonomisk

ersättning för den framtida

försörjningsförmåga som gått förlorad. Med

anledning av att förtidspension kan beräknas under

utges längre tid än

både sjukpenning och

långtidssjukpenning bör emellertid underlaget

enligt utredningen basera sig inkomster under längre tid före förtids-

pensionsfallet. Enligt förslaget skall den inkomstrelaterade förtidspen-

204 Tidigare överväganden

sionen utgöra 65 % av en "antagandeinkomst, motsvarar som genomsnittet av de fyra i inkornsthänseende bästa de år föregått av sex som pensionsfallsåret. En alternativ beräkningsregel skall efter ansökan kunna utnyttjas av dem som under minst tre av de sex åren grund av omfattande perioder av sjukfrånvaro, arbetslöshet etc. har haft lägre inkomster än normalt. Denna alternativa beräkningsregel innebär att även inkomsterna för år närmast före närrmda år kan läggas till sex grund för beräkning av antagandeinkomstens storlek. Högst fyra ytterligare sådana kan användas.

Utgående inkomstrelaterad förtidspension skall årligen justeras med

dels förändringen i den allmänna prisnivån KPI, dels halva realinkomstförändringen för de förvärvsarbetande i förvärvsaktiv ålder. Vid fallande realinkomster för befolkningen i yrkesaktiv ålder justeras antagandeinkornsten nedåt med halva förändringen i den allmänna realinkomstnivån. Fr.o.m. det år då den pensionsberättigade fyller 60 år justeras antagandeinkomsted endast i förhållande till förändringen i KPI.

Långtidssjukpenningen och förtidspensionen skall enligt förslaget

kompletteras med ett grundskydd bestående utfyllnad till av en upp en garantinivå. Även det gnindskydd föreslås bör enligt utredningen utformas som

som en försäkringsersättning, dvs. återspegla den inkomst som den en-

skilde skulle ha haft om han eller hon inte blivit sjuk eller funktionshindrad. För att åstadkomma detta har utredningen försökt skapa en koppling mellan grundnivån och den levnadsstandard är typisk som eller genomsnittlig för dem i motsvarande ålder inte har drabbats som av nedsatt arbetsförmåga. Som en följd härav föreslår utredningen att grundskyddet skall vara lägre fram till dess den försäkrade fyller 30 år

för att därefter utges denna konstanta nivå till dess i fråga

personen fyller 65 år. Grundtrygghet skall enligt förslaget utfyllnad utges som en

till den inkomstrelaterade försäkringsersättningen till den sålunda

upp

bestämda garantinivån. Avräkningen skall alltså göras krona för krona,

dvs. med 100 %. Denna grundskyddsmodell föreslås vara densamma för långtidssjuka som för förtidspensionärer. Ersättningsnivån skall enligt förslaget vara

något högre för ogifta än för gifta. För ogifta förtidspensionärer eller

långtidsjuka skall den garanterade nivån motsvara 2,0 minskade bas-

belopp per år för l9-åringar. Denna nivå skall sedan höjas med 0,05

minskade basbelopp per år för att slutligen vid 29 års ålder stanna vid 2,5 minskade basbelopp. Denna nivå skall sedan gälla till dess den försäkrade fyller 65 år. För gifta skall den garanterade nivån 89 % vara av

ovan angivna nivå. Garantibeloppet skall reduceras inte bara inkom-

av strelaterad svensk pension utan även utländsk pension. av

Utredningens utgångspunkt vid utformningen det föreslagna

av

grundskyddet för förtidspensionärer har varit att förtidspensionärer

som

Tidigare överväganden 205

bor i Sverige skall vara garanterade viss minsta inkomst till sin fören sörjning. Den således valda garantinivån har därför enligt förslaget inte

gjorts beroende av den försäkrades försäkringstid på motsvarande sätt som nuvarande regler inom folkpensioneringen. Däremot föreslår utredningen att en förutsättning för att grundskydd över huvud taget skall betalas ut skall vara att den pensionsberättigade är bosatt i Sverige.

Utredningen har som skäl för denna lösning angett att den hälsom av soskäl mer eller mindre helt saknar möjlighet att försörja sig själv måste garanteras ett visst belopp till sin försörjning.

Liksom beträffande ålderspension föreslår utredningen att såväl långtidssjukpenning som förtidspension skall göras skattepliktiga

samma sätt som förvärvsinkomster. Rätten till särskilt grundavdrag för

förtidspensionärer skall således tas bort. Grundskyddsnivåerna har där-

för anpassats härtill. Den enligt de angivna reglerna framrälmade garantinivån skall enligt

förslaget räknas om årligen med hänsyn både till förändringar i det all-

männa prisläget KPI och till halva den reala förändringen i den allmänna inkomstnivån så som den skall mätas med inkomstindex enligt

det reforrnerade ålderspensionssystemet. Vid fallande realinkomster för

befolkningen i yrkesaktiv ålder skall emellertid garantinivån justeras endast i förhållande till den allmänna prisutvecklingen. Även fortsättningsvis skall 65 år den ålder då löpande förvara en tidspension

avlöses av ålderspension. Utgångspunkten för beaktande av uppburen förtidspension vid bestämmande av den pensionsberättigades ålderspensionsrätt har enligt

utredningen varit att en person som drabbats permanent nedsättning av av arbetsförmågan till följd sjukdom inte skall komma i sämre av en

eller bättre situation i ålderspensionshänseende än vad skulle ha

som varit fallet om han eller hon fortsatt att arbeta, eller i förhållande till den förvärvsarbetande befolkningen i övrigt. Därför bör regel hela den som

antagna inkomsten ge ålderspensionsrätt. Utredningen föreslår i denna del att ålderspensionsavgift skall erläg-

gas den utgående förtidspensionen t.o.m. 64 års ålder. Den inte som fyllt 60 år skall, utöver pensionsgrundande inkomst, även tillgodoräknas

ett pensionsgmndande belopp t.o.m. det år fyller 59 år. Det

personen

pensionsgmndande beloppet skall motsvara skillnaden mellan den utgå-

ende förtidspensionen och den "antagandeinkomst utgjort grund som

för beräkning av förtidspensionen. Uttryckt annat sätt innebär detta

att hela den försäkrades "antagandeinkomst fram till 60 års ålder grun-

dar ålderspensionsrätt. Fr.o.m. det år den pensionsberättigade fyller 60

år skall emellertid endast den utgående förtidspensionen grunda rätt till ålderspension. Denna lösning har enligt utredningen valts för att avspegla den genomsnittliga arbetstagarens inkomstutveckling, där förvärvsinkomstema i regel har fallande utveckling under delen en senare eller slutet av den förvärvsaktiva perioden livet. av

206 Tidigare överväganden

Förvärvsinkomster under tid med förtidspension skall i fråga rätt om

till inkomstgrundad ålderspension behandlas andra inkomster och

som

således grunda pensionsrätt för ålderspension i enlighet med gällande

regler.

Långtidssjukpenning och förtidspension skall enligt förslaget finansi-

eras med socialavgifter i form arbetsgivar- och egenföretagaravgifter. av Utfyllnad upp till den garanterade grundnivån föreslås finansierad med allmänna skattemedel. Utredningen föreslår att huvuddelen förslagen skall träda ikraft av

den l januari 2001. En utgångspunkt enligt utredningens i betänkandet

Ohälsoförsäkringen Övergångsbestämmelser SOU 1997:189 före-

-

slagna Övergångsbestämmelser är att ersättningar beviljats före

som ikraftträdandet i möjligaste mån bör utbetalas enligt nuvarande regelsystem och således inte bytas ut mot ersättningar beräknade enligt de

nya reglerna. För ersättningar beviljats efter ikraftträdandet skall

som

emellertid det nya regelsystemet tillämpas fullt ut.

Personer som är födda 1938 eller och år 2001 har senare som er-

sättning i fonn av förtidspension skall få denna pension omvandlad så att folkpension, pensionstillskott och allmän tilläggspension ersätts

av

inkornstrelaterad förtidspension och garantibelopp. Utgångspunkten

ett skall därvid enligt förslaget att individens disponibla inkomst inte vara

skall förändras. Den omräknade förtidspensionen skall därefter behandlas samma sätt som de förtidspensioner beviljas efter

som

ikraftträdandet. Fastställandet ålderspensionsrätt skall således följa

av de föreslagna reglerna. För är födda år 1936 eller 1937 personer som

och som har beviljats förtidspension före ikraftträdandet eller be-

som viljas denna förmån därefter skall i princip nuvarande folkpensions- och

ATP-regler gälla för beräkningen fönnånens storlek.

av Enligt förslagen skall det för de är födda år 1938 eller personer som

senare och som är eller har varit förtidspensionärer eller sjukbidragstagare före ikraftträdandet de föreslagna reglerna fastställas ålder-

av en spensionsrätt för förfluten tid. Sådan pensionsrätt skall emellertid enligt förslaget inte fastställas för haft förtidspension eller sjukpersoner som bidrag i form av enbart folkpension.

Förtidspensionsutredningens betänkanden har varit och är alltjämt föremål för beredning inom Socialdepartementet. Regeringen överläm-

nade den 5 1998 propositionen 1997/98:111

mars Reformerad för-

tidspension, till riksdagen. Förslaget innehåller riktlinjer för hur

m. m.

ett reformerat förtidspensionssystem och övergångsregler till så-

ett

dant system skall utformas. Förslagen bygger i huvudsak på de förslag som Förtidspensionsutredningen redovisat i de beskrivna betän-

ovan kandena SOU 1997:166 och 1997:189. Denna principproposition innebär att vissa frågor lämnats öppna för lösas under det fortsatta att beredningsarbetet. Propositionen innehåller i princip inga författningsförslag.

Tidigare överväganden 207

Riksdagen godkände beslut den 15 maj 1998 förslaget genom om

riktlinjer för en refonnerad förtidspension.

I princippropositionen att det liksom i dag skall finnas anges en särskild fonn av ersättning för dem drabbats medicinskt som av en

orsakad varaktig nedsättning arbetsfönnågan med minst fjärde-

av en del. Ersättningen skall även fortsättningsvis kunna fjärutges som en dedels, halv, tre fjärdedels eller hel förtidspension dock längst till dess den försäkrade fyller 65 år. Det formella kravet på arbetsfönnå-

gans nedsättning för rätt till hel förtidspension föreslås i propositionen ändras från helt nedsatt till helt eller i det närmaste helt ned-

satt. I avvaktan resultatet av den pågående uppföljningen ef-

av

fekterna av de regelförändringar trädde i kraft den 1 januari 1997

som bör i övrigt nuvarande regler kriterier för rätt till ersättning gälla om tills vidare. Enligt riktlinjer i propositionen skall utfommingen reglerna av om

beräkning av ersättning bygga på inkomstbortfallsprincipen. Därtill

skall ersättningen kompletteras med ett garantibelopp skall som utges som utfyllnad till den inkomstbaserade ersättningen till viss upp en garantinivå. Om den försäkrade saknar inkomstrelaterad ersättning skall således förtidspensionen helt utges i form garantibelopp. av ett

Den inkomstrelaterade ersättningen skall baseras på uppskatt-

en ning av den inkomst den försäkrade skulle ha haft inte nedsättom

ningen av arbetsförmågan inträffat. Till grund för denna uppskattning

skall användas inkomsterna åren närmast före pensionsfallet. Den

inkomstrelaterade ersättningen bör vid hel förtidspension utgöra ca 65 % av den uppskattade inkomsten till ett visst tak. Antalet inupp komstår som skall ligga till grund för beräkningen den inkomstreav laterade ersättningen bör vara tillräckligt stort för att ett stabilt ge

inkomstunderlag som speglar den försäkrades förvärvsfönnåga och

uppnådda inkomststandard. I förhållande till dagens regler beräkom ning av antagandepoäng bör antalet årsinkomster beaktas i insom komstunderlaget större. I det fortsatta arbetet bör övervägas på vara

vilket sätt år med tillfälligt låga eller höga inkomster skall hanteras i beräkningsunderlaget samt även på vilket sätt ersättningen skall in-

dexeras. l propositionen anges vidare att förtidspensionen även fortsättningsvis skall omfatta ett ekonomiskt skydd för dem under tiden som före pensionsfallet haft låga eller inga förvärvsinkomster. Detta skydd

skall utformas med utgångspunkt i åldersberoende garantinivå och

en

skall för dem vars inkomstrelaterade förtidspension understiger

garantinivån utges som en utfyllnad till garantinivån. För dem upp som

helt saknar inkomstrelaterad förtidspension skall ersättning

utges en som motsvarar den garanterade nivån. Enligt angivna riktlinjer bör

garantinivån för de yngsta förtidspensionärema bestämmas med hän-

syn till de inkomstnivåer i allmänhet gäller för ungdomar i som mot-

208 Tidigare överväganden

svarande ålder. Från den nivån gäller för dessa åldersgrupper bör

som garantinivån i takt med ökad ålder successivt stiga i anslutning till den

inkomstutveckling som gäller allmänt i samhället för i personer motsvarande ålder till att vid viss ålder i princip överensstämma med en den nivå som uppnås i dagens grundskydd i form folkpension och av

pensionstillskott. I detta hänseende bör hänsyn tas till de föreslagna ändringarna i skattesystemet, dvs. vad ett borttagande det särskilda

av grundavdraget innebär. Även beträffande garantinivån bör vid det fortsatta arbetet övervägas hur denna skall indexeras.

Den förtidspension som täcker inkomstbortfallet vid varaktigt ned-

satt arbetsfönnåga grund av medicinska orsaker skall grunda rätt till ålderspension. Vid den närmare utformningen ålderspensions-

av

rätten för personer med inkomstrelaterad förtidspension skall också frågan om ålderspensionsrätt för förtidspensionärer med garantibe-

lopp behandlas.

Enligt de antagna riktlinjerna bör vidare samordningen mellan för-

tidspension i det reformerade systemet och arbetsskade- respektive yrkesskadelivräntor ske i princip motsvarande i dag. Vid sätt som utformningen de reglerna samordning bör dock beav nya om även aktas de överväganden gjorts beträffande motsvarande frågor som

inom ålderspensioneringen. Frågan om ersättning vid långvarigt inte varaktigt nedsatt

men ar-

betsförmåga bör beredas vidare. Detta beredningsarbete

bör även om-

fatta sjukpenningen. En utgångspunkt för det fortsatta arbetet

bör vara som ett led i betoningen av aktivitet och rehabilitering att det i - - som

dag är sjukbidrag i framtiden skall höra till sjukpenningförsäkringen. Ett reformerat system för ersättning vid långvarigt nedsatt arbets-

förmåga skall kunna träda i kraft den 1 januari 2001. Pensionsfall som inträffar efter år 2000 skall således i princip omfattas de reformeav rade reglerna.

Personer som är födda år 1938 eller och vid ikraftträsenare som

dandet av det nya systemet för ersättning vid långvarigt nedsatt

ar-

betsförmåga har ersättning i form förtidspension skall få denna

av omvandlad till förtidspension i det reformerade Den omräksystemet. nade förtidspensionen skall därefter behandlas sätt de samma som förtidspensioner som beviljas efter ikraftträdandet. För förtidspenen

sionär som har allmän tilläggspension ATP skall folk-

summan av pensionens huvudförmån och ATP omvandlas till inkomstrelaterad en förtidspension. Till den ersättning efter omräkning till inkomvars strelaterad förtidspension inte når till garantinivån skall garantiupp belopp utges motsvarande mellanskillnaden. För kompensera för att ett avskaffande av det särskilda grundavdraget skall vid sidan av ga-

rantibeloppet en särskild övergångsvis ersättning till vissa för-

utges tidspensionärer.

Tidigare överväganden 209

För individer födda åren 1936 och 1937 har beviljats förtidssom pension före ikraftträdandet eller beviljas denna förmån därefter skall

i princip nuvarande folkpensions- och tilläggspensionsregler med

tillhörande skatterättsliga regler särskilt grundavdrag gälla för om beräkningen av förmånens storlek.

Under den fortsatta beredningen bör övervägas i vilken utsträck-

ning kravet bosättning i Sverige för rätt till garantibelopp skall

omfatta även dem som beviljats förtidspension enligt nuvarande

regler.

6.5 Pensionsarbetsgruppens principiella

överväganden beträffande

efterlevandepensioneringen

I betänkandet Reformerat pensionssystem SOU 1994:20 redovisade

pensionsarbetsgruppen PAG förslag till omfattande reformering

en av det allmänna pensionssystemet. Under arbetet med detta betänkande

utarbetade PAG även riktlinjer för hur dels förtidspensioneringen, dels efterlevandepensioneringen skulle kunna efter reformering

anpassas en

av ålderspensionssystemet. I betänkandet PAG vissa utgångs-

angav

punkter för en sådan anpassad efterlevandepensionering lämnade

samt

även en skiss hur efterlevandepensionema i framtiden skulle kunna

beräknas, m.m. Enligt PAG:s skiss borde villkoren för rätt till efterlevandepension,

dvs. vilka som har rätt till omställningspension, förlängd omställningspension, särskild efterlevandepension och barnpension för

samt vilken tid sådan ersättning skall utges, kvarstå oförändrade. Däremot

ansåg PAG att beräkningsgrundema samt även övergångsreglema borde ändras så att dessa till det reformerade ålderspensionssyste-

anpassas met.

Utgångspunkten för beräkning av efterlevandepension borde enligt

arbetsgruppen vara att sådan pension, sätt i nuvarande samma som

regelsystem, skall utges med viss andel den avlidnes ålderspension

av eller förtidspension eller, den avlidne vid dödsfallet inte hade sådan om

pension, den hela förtidspension han eller hon skulle ha fått rätt till

som

om förtidspension hade beviljats vid tidpunkten för dödsfallet.

Det reformerade ålderspensionssystemet innebär emellertid betydan-

de förändringar av reglerna för intjänande och beräkning ålderspen-

av sion. Med hänsyn till att det enligt PAG:s skiss alltjämt bör den vara avlidnes inkomstrelaterade ålders- eller förtidspension skall ligga som till grund för beräkningen av den inkomstrelaterade efterlevandepensio-

nen, måste även reglerna för efterlevandepension till och barn

vuxna ses

210 Tidigare överväganden

Över och ges en annan teknisk utformning än för närvarande. En utgångspunkt bör emellertid enligt PAG alltjämt att efterlevandepenvara sionema skall utges med viss andel den avlidnes beräknade åldersav eller förtidspension. I princip bör, menade PAG, samma procenttal för närvarande som används för beräkning av barnpension och efterlevandepension till vuxna i olika situationer tillämpas även för framtiden. Med hänsyn till att beräkningen av ålderspension i det reformerade systemet kommer att omfatta inkomster från den första intjänade kronan under förutsättning att årsinkomsten överstiger viss lägsta nivå till skillnad från dagens en inkomstrelaterade ATP-system med pensionspoäng endast för inkomster över ett basbelopp, bör emellertid kompensationsgraden för efterlevandepension hållas öppen. Inriktningen bör efterlevandepenvara att sionema i möjligaste mån skall ekonomiska utbyte för efterge samma levande som i dag. Enligt det reformerade ålderspensionssystemet skall dagens folkpensionering ersättas av ett garantipensionssystem. Detta aktualiserar även frågan om hur grundtryggheten i ett framtida efterlevandepensionssystem skall utformas. Enligt arbetsgruppens skiss i denna fråga bör det

även inom efterlevandepensioneringen införas garantipension

en som avräknas mot inkomstrelaterad pension enligt principer samma som

föreslogs för det reformerade ålderspensionssystemet. Här krävs emel-

lertid enligt arbetsgruppen särskilda överväganden, eftersom kompensationsgraden för efterlevandepension är väsentligt lägre än beträffande ålderspension. Det bör eftersträvas teknik där det materiella inneen hållet i dagens folkpensionering översätts till det med nya systemet beaktande av att garantipensionen skall beskattad och det särvara att skilda grundavdraget för folkpensionärer försvinner. PAG tog även upp frågan hur änkepension, med stöd om som av övergångsbestämmelsema till reformen på efterlevandepensioneringens område kan nybeviljas enligt äldre regler, skall beräknas efter ilqaftett

trädande av det reformerade ålderspensionssystemet. Frågan är här,

enligt PAG, om beräkningen skall göras utifrån hittillsvarande regler för ålders- och förtidspension eller den i vissa fall skall kunna göras om grundval av pensionsrätt som den avlidne tjänat in inom för det ramen reformerade ålderspensionssystemet. PAG förespråkade beräkningen att även för framtida nybeviljade änkepensioner görs utifrån hittillsvarande regelsystem för ålders- och förtidspension inom folk- och tilläggspensioneringen. PAG lämnade även vissa synpunkter frågan vilka om principer övergångsregleringen för ett anpassat efterlevandepensionssystem bör byggas upp grundval av. En utgångspunkt i detta avseende angavs vara att alla efterlevandepensioner grundas på dödsfall inträfsom som fat före ikraftträdandet ålderspensionsreformen också av fortsättnings-

SOU 1998: 120 Tidigare överväganden

21 1

vis bör utbetalas med tillämpning hittillsvarande regler inom folk-

av

och tilläggspensioneringen. När det gäller efterlevandepensioner, kommer nybeviljas

som att

efter ålderspensionsreformens ikraftträdande grund

av dödsfall som inträffar därefter, noterade PAG att det måhända skulle ses som önsk-

värt att de förändringar föreslås inom ålderspensionsområdet till-

som lämpas även i dessa fall. Emellertid kan en sådan lösning enligt PAG leda till mindre tillfredsställande konsekvenser och detta företrädesvis

när det gäller nybeviljande änkepensioner. PAG diskuterade därför av

inledningsvis ett beräkningssystem för efterlevandepensionema

enligt

samma principer med ZO-delsberälming föreslagits för som ålderspen-

sioneringen och att härvid antingen låta den avlidnes eller den efterle-

vandes ålder vid ikraftträdandet ålderspensionsrefonnen

av vara avgörande för storleken av de kvotdelar skall utges enligt hittillsvarande som regler respektive enligt reglerna för det reformerade

ålderspensionssystemet. Med denna lösning skulle alltså beräknas ålders- eller förtidspension för den avlidne enligt de särskilda Övergångsbestämmelser till det

reformerade ålderspensionssystemet gäller för honom eller henne.

som PAG ställde sig emellertid avvisande till en sådan lösning, bl.a. efter-

som det inom en efterlevandepensionering inte krävs

samma långa övergångstider och hänsynstaganden till förvärvade rättigheter

som

inom ålderspensionssystemet. PAG menade vidare

att ett system där den efterlevandes ålder får

vara avgörande föruberälmingen av efterle-

vandepensionen förefaller inkonsekvent och det dessutom att innebär en lösning som torde kunna leda till tekniska problem.

I stället förespråkade PAG lösning med skilda en principer för övergångsregleringen beträffande å sidan barnpension och ornställ-

ena

ningspension/särskild efterlevandepension och å andra sidan änkepension enligt äldre regler. Orsaken härtill är enligt PAG

att den år 1990

ikraftträdda efterlevandepensionsreformen innefattar övergångsregler

som garanterar fortsatt rätt till änkepension enligt äldre regler och som

kräver särskilda hänsynstaganden

vid de ändringar som nu görs inom

ålderspensioneringen. I fråga om reformerad efterlevandepension finns

dock inga motsvarande hinder mot ett snabbt ikraftträdande.

Med detta som utgångspunkt förordade PAG all änkepension

att som framöver nybeviljas enligt äldre regler skall beräknas med tillämpning

av enbart nuvarande regler för folk- och tilläggspension, medan nybeviljade bampensioner samt ornställningspensioner och särskilda

efterle-

vandepensioner i princip skall beräknas med tillämpning fullt det

ut av

reformerade regelsystemet för ålderspension. I sistnämnda

hänseende

krävs dock enligt arbetsgruppen vissa ytterligare övergångsregler som

tar i beaktande den avlidnes ålder. Detta skulle kunna lösas så sätt att det bestäms en fix gräns beroende den avlidnes ålder för gränsdrag-

ningen mellan sådana reformerade efterlevandepensioner beräknas

som enligt hittillsvarande regler och sådana beräknas enligt det reformesom

212 Tidigare överväganden

rade regelsystemet. Denna gräns skulle kunna sättas vid dem är som födda år 1935 eller senare dvs. tidigare gränsen mellan den äldre generationen och den s.k. mellangenerationen i ålderspensionshänseende. En sådan lösning skulle innebära att barnpension och omställningspension samt särskild efterlevandepension efter alla är födda som

år 1934 eller tidigare också fortsättningsvis beräknas enligt hittillsvarande regler i folk- och tilläggspensionssystemen medan sådana pensio-

ner efter yngre personer beräknas enligt reglerna för det reformerade pensionssystemet. Detta skulle gälla vid alla dödsfall inträffar efter som ikraftträdandet av det reformerade pensionssystemet.

Beträffande änkepensioner som nybeviljas enligt äldre regler skulle

enligt PAG:s överväganden beräkningen göras utifrån nuvarande regler

inom folk- och tilläggspensioneringen och detta oavsett när den avlidne

mannen var född. Ett skäl för en sådan lösning angavs vara att änkepension utbetalas till änkan även efter det att hon fyllt 65 år medan folkpen-

sion i form av änkepension avlöses ålderspension vid fyllda 65 år.

av Om änkepensionen skulle beräknas med tillämpning det reformerade av regelsystemet, skulle det innebära att änkan också efter fyllda 65 år skulle få kompensation för det första basbeloppets inkomster. En sådan lösning skulle också medföra tekniska problem beträffande bl.a. den samordning som i vissa fall skall ske mellan den utgående inkomstrela-

terade änkepensionen och änkans inkomstrelaterade ålderspension.

egen

Beträffande grundtryggheten inom efterlevandepensioneringen, i

som

dag regleras genom folkpensioneringen, PAG utgångspunkt

angav som att pensionstagare med sådan pension i stället bör erhålla särskild en övergångsvis beskattad garantipension motsvarande sätt som föresla-

gits inom ålderspensioneringen. På detta sätt skulle bestämmelserna

om särskilt gmndavdrag till pensionärer kunna avskaffas, varvid pensionerna kan göras beskattningsbara sätt förvärvsinkomster. samma som PAG redovisade emellertid inte några närmare förslag till nivåer eller

avtrappningsregler för en sådan övergångsvis garantipension. En utgångspunkt angavs dock vara att utformningen skall ske enligt

samma

principer som motsvarande pensionsforrn ålderspensionsområdet

samt att alla berörda bör tillförsäkras samma nettoutfall ekonomiskt sett sorn de garanteras enligt nuvarande regler.

Efterlevandepensionen bör, till den del den beräknas utifrån

det re-

formerade ålderspensionssystemet, beräknas på grundval

av en pensionsrätt för den avlidne utgör avgifterna till fördelsom summan av nings- och premiereservsystemet, dvs. 18,5 procent. Någon motsvarig-

het till uppdelningen inom ålderspensioneringen mellan fördelningssystem och premiereservsystem bör inte finnas. Däremot diskuterade

PAG om det skall finnas möjlighet för den enskilde försäkringstagaen

ren att välja efterlevandeskydd inom prerniereservsystemet. Enligt PAG:s uppfattning bör utgående efterlevandepensioner följsarnhetsindexeras samma sätt ålderspensioner.

som

Tidigare överväganden 213

Finansieringen skall enligt PAG:s skiss ske med allmänna skatteme-

del över statsbudgeten helt skilt från ålderspensionssystemet. PAG

an-

såg däremot att efterlevandepensioneringen administrativt alltjämt bör ligga kvar tillsammans med ålderspensioneringen såvitt gäller både de

inkomstrelaterade förmånema och fönnånema inom för grundramen tryggheten.

Allmänna överväganden 215

7 Allmänna

överväganden

Bakgrund till nuvarande regler och behovet

av en anpassning

En allmän pensionsförsäkring, innefattande invaliditets- och ålderdomsförsäkring, infördes i Sverige år 1913. Någon änke- eller barnpension fanns inte i den lagstiftningen. År 1918 kompletterades

lagen emellertid

med bestämmelser pensionstillägg

om för barn. Enligt dessa regler kun-

de utges särskilt pensionstillägg till änkling, änka, frånskild make eller ogift kvinna som hade att försörja barn under 15 år. Reglerna

som var

ersattes år 1937 av regler behovsprövade barnbidrag. I samband

om

med införandet 1948 de allmänna bambidragen 1937 års

av ersattes

lag med lag särskilt barnbidrag till änkor och änklingars bam.

en om

Också dessa bidrag inkomstprövade och rätten till dem

var var, samma sätt som enligt 1937 års lag, begränsad till föräldralösa och fa-

derlösa barn. Bampension inom för folkpensioneringen tillkom

ramen

år 1960 då inkomstprövningen avskaffades och pensionsrätt

gavs även till moderlösa bam. Genom ikraftträdandet år ATP-systemet samma av infördes också bampensioner relaterades till den avlidne förälderns som tidigare inkomst.

En särskild änkepensionering infördes i Sverige först 1946 års

genom

lag om folkpensionering. Tillskapandet änkepensioner

av var ett sätt att

garantera en viss grundtrygghet för efterlevande kvinnor. Då dessa

regler utarbetades i mitten 1940-talet ägnade sig gifta kvinnor i stor utsträckning arbete enbart i hemmet och svarade för faomsorgen om miljens bam. Det även vanligt kvinnor slutade förvärvsarbeta i var att samband med att de ingick äktenskap. I regel grundades familjens ekonomi enbart mannens inkomster. Om skulle avlida, undanmannen rycktes den grund vilken familjens ekonomi vilat och kvinnan kom att befinna sig i utsatt situation. Under förarbetena

en se t.ex. SOU

1945:46 och prop. 1947:288 uttalades att ett särskilt skyddsintresse hade de kvinnor blivit änkor vid relativt hög ålder. Mot bakgrund som av dessa samhällsförhållanden ansågs det väsentligt änkeatt genom en

pensionering ekonomiskt understödja änkor så att de fick rimlig för-

en

sörjning för framtiden. Det uttalades vidare att förvän/smöjlighetema

för kvinnor och därmed även änkor blivit bättre, detta menade men trots man att det under ännu en tid fanns anledning att ha ett särskilt skydd

216 Allmänna överväganden

för efterlevande kvinnor. Rätten till efterlevandeförmåner i 1946 års var lag begränsad till att omfatta änkor som fyllt 55 år samt änkor och änklingar som tog vård om barn under tio års ålder. Förmånema i sin var helhet inkomstprövade och utbetalades bara fram till dess änkan fick

rätt till ålders- eller invalidpension. Alltsedan änkepensioneringen infördes år 1946 har pensionsformen

varit föremål för ett omfattande utredningsarbete resulterat i ett som

flertal förändringar. Fr.o.m. 1960 gjordes utvidgning folkpen-

en

sioneringens område genom att inkornstprövningen avskaffades och

änkepensionsrätten kom att avse även änkor utan barn. Vidare yngre

infördes tilläggspensioneringen och änkor generell rätt till än-

gavs en kepension som storleksmässigt anknöt till den avlidnes tidigare inkomster. Vid flera tillfällen har frågan även män skall rätt till om ges

motsvarande förmåner inom änkepensioneringen diskuterats

som men detta resulterade före 1988 års reform inte i någon ändring bestämav melserna. Även frågan frånskilda kvinnor skall ha motsvarande om ett skydd som efterlevande makar har änkepensioneringen har varit genom föremål för diskussion. Inte heller detta har dock lett till någon lagstift-

ning. De regler som tillkom år 1960 bestod i sina huvuddrag fram till den 1

januari 1990 då de nuvarande reglerna för efierlevandepension trädde i kraft. Vid det arbete som föregick denna reform SOU 1987:55 och

prop. 1987/882171 kunde konstateras att det under tiden efter till-

komsten av änkepensioneringen hade skett mycket kraftig ökning

en av andelen förvärvsarbetande kvinnor och att utvecklingen inneburit att kvinnorna i allt större utsträckning stannade kvar arbetsmarknaden efter det att de bildat familj. Det förekom knappast längre att kvinnor lämnade arbetslivet enbart därför att de ingått äktenskap. Kvinnor hade dock i allmänhet fortfarande kortare arbetstid samt lägre förvärvsinkomster och därmed lägre intjänad pensionspoäng för ATP än männen.

Mot denna bakgrund ansågs motiven bakom änkepensioneringen i hu-

vudsak ha förlorat sin aktualitet för i vart fall kvinnor berörts yngre som av de förändringar i yrkeslivet skett under tiden efter änkepensiosom neringens tillkomst. Det kunde inte längre motiverat att inom den anses allmänna försäkringen göra skillnad mellan män och kvinnor.

Utgångspunktema för en reformerad familjepensionering borde i

stället såvitt gäller stödet till efterlevande könsjämlika förvuxna vara måner som ges en mer tidsbegränsad och behovsinriktad utformning än

änkepensionen. Behovsprövningen skulle emellertid inte utformad

vara ett sätt som innebär en inkomstprövning efterlevandepensionen av utan skulle i stället grundas generella bedömningar pensionsbeav hov. Vidare beaktades den kraftiga utbyggnad samhällsstöden till av

bl.a. personer med svårigheter arbetsmarknaden hade ägt

som rum under åren före reformen. Sammantaget innebar detta att efterlevandepensioneringen i stället borde ha till syfte att ett komplement till de vara

Allmänna överväganden 217

generellt verkande insatser gjordes andra områden. I första hand som

menade man att förrnånema från efterlevandepensioneringen skulle

ge en kompensation för de direkta följderna dödsfallet. När det gäller av vuxna efterlevande var uppfattningen att stödet särskilt skulle ta sikte

att lämna tillfälligt bistånd för att den efterlevande skulle kunna komma

över de svårigheter som uppkommer under tiden närmast efter ett dödsfall. Omställningspension skulle därför utbetalas under viss tid efter

en dödsfallet. Denna tid skulle densamma för alla i yrkesverksam vara

ålder men oberoende i övrigt den avlidnes eller den efterlevandes

av

ålder vid tidpunkten för dödsfallet. En tid ett år ansågs lämp-

av vara en

lig omställningstid. Emellertid ansågs att det i vissa situationer fanns

skäl att låta den efterlevande uppbära Omställningspension under en

längre tid. Detta gällde sådana fall där den efterlevande tar vård

om

bam som ännu inte uppnått tolv års ålder. l sådana fall kunde omställningsproblemen anses såväl omfattande långvariga än

mer som mer

eljest. Omställningspension skulle inte utges till efterlevande

som uppnått 65 års ålder, eftersom äldre efterlevande kunde ha sin föranses

sörjning tryggad genom ålderspension från folk- och tilläggspensione-

ringen.

En bärande tanke i det reformarbete föregick de gällande som nu bestämmelserna området vidare att tyngdpunkten i det var nya systemet skulle ligga att tillgodose efterlevande barns behov. I detta

ansågs inte bara ligga att tillförsäkra det efterlevande barnet viss en ekonomisk standard utan även den efterlevande föräldern ekonoatt ge miska möjligheter att barnet och omvårdnad det ge samma omsorg som erhöll före dödsfallet och som barnet skulle haft möjlighet att få om dödsfallet inte hade inträffat.

Vidare ansågs att ett skydd borde även till sådana efterlevande

ges

som saknar möjlighet att klara sin försörjning förvärvsarbete

genom

eller annat samhällsstöd. En utgångspunkt för reformen emellertid

var att den efterlevande skulle ha möjlighet att erhålla tryggad ekonoen misk ställning genom inkomsterna eget förvärvsarbete. I de situatioav

nema kunde det inte påkallat med ett fortsatt ekonomiskt stöd

anses efter omställningstiden. Emellertid tvungen att räkna med att var man det i framtiden skulle finnas ett mindre antal kvinnor och män som skulle stå utanför arbetsmarknaden eller ha ställning när annars en svag

maken avlider. I princip borde det alltid för dessa efterlevande

som ett

första försök göras olika insatser inom bl.a. arbetsmarknadspolitikens

ram. Beträffande en liten änkor och änklingar kunde det emellergrupp tid förutsättas att behovet ekonomiskt stöd inte skulle bli tillgodosett av

på denna väg. Möjlighet till förtidspension diskuterades alter-

som ett

nativ, men detta torde då förutsätta någon form medicinsk grund för

av

nedsättning av arbetsförmågan eller att den efterlevande uppfyllde de

särskilda krav som då gällde för rätt till förtidspension arbetsrent marknadsmässiga skäl för äldre förvärvsarbetande. En möjlighet att

2 l 8 Allmänna överväganden SOU 1998: 120

mildra de dåvarande villkoren för rätt till förtidspension övervägdes men avvisades. I stället infördes möjligheten att betala efterlevanut en

defönnån, benämnd särskild efterlevandepension,

till dessa personer.

Ett reformerat efterlevandepensionssystem ansågs emellertid kunna

få genomslag endast för den generation efterlevande vuxit som upp under de samhälls- och förvärvsförhållanden det efterlevandesom nya pensionssystemet arbetats fram utifrån. Av denna anledning fann man det orealistiskt att låta dessa regler direkt ersätta det tidigare änkenya pensionssystemet och dem full verkan från viss tidpunkt. Särskild ge en hänsyn skulle tas till de generationer inrättat sina liv efter de tidigasom re gällande änkepensionsreglema. Till följd härav infördes de övergångsbestämmelser som i dag och framöver möjlighet att nybevilja ger

änkepension i stor utsträckning. Dessa Övergångsbestämmelser tillkom

-

liksom reglerna i övrigt under bred politisk enighet.

-

Efter införandet av de reformerade efterlevandepensionsreglema har

skett vissa förändringar inom den allmänna pensioneringen även som

har haft betydelse för efterlevandepensioneringen. Till dessa hör de

t.ex.

förändringar av förutsättningarna för rätt till oavkortad folkpension

som trädde i kraft 1993 och som bl.a. innebär att folkpensionema stor-

leksmässigt gjorts beroende av bosättningstid i Sverige. En bety-

annan

delsefull förändring är de bestämmelser för inkomstprövning folk-

av pension i form av änkepension infördes med verkan från den l som april 1997. Vid samma tidpunkt förkortades tiden under vilken inledande omställningspension kan utges från ett år till månader. sex Genom beslut den 8 juni 1994 godkände riksdagen de regeringen av

föreslagna riktlinjerna för reformering ålderspensionssystemet.

en av

Huvuddragen i detta system har beskrivits närmare i kapitel Utifrån

dessa riktlinjer fortsatte under de därpå följande åren arbetet med re-

formen och resulterade i att riksdagen den 8 juni 1998 bl.a. lagen

antog

1998:674 om inkomstgrundad ålderspension LIP, och lagen

1998:702 om garantipension. Riksdagen har vidare den 15 maj 1998

antagit riktlinjer för reformerad förtidspensionering prop.

en 1997/98:1l1, bet. 1997/98:SfU1l, rskr. 1997/98:237.

Ett syfte med ålderspensionsreformen är skapa från andra soci-

att ett

alförsäkringsgrenar avskilt inkomstgiundat ålderspensionssystem. Reformen innebär grundläggande förändringar den inkomstgrundade

av

ålderspensionen och av grundskyddet. Den inkomstrelaterade pensionen

kommer till skillnad från vad gäller i ATP-systemet med dess 30- - som

årsregel att baseras på hela livsinkornsten. Refonnen innebär

- också att den inkomstgrundade pensionen kommer att beräknas inkomster från

den första kronan och inte enligt nuvarande regler enbart insom

komster som överstiger ett basbelopp. Det nuvarande grundskyddet i

form av folkpension och pensionstillskott kommer vidare att ersättas med en garantipension avräknas den inkomstrelaterade som mot pensionen. Garantipensionsnivån är avpassad till det särskilda grundavatt

SOU 1998: l 20 Allmänna överväganden 219

draget för pensionärer SGA samtidigt avskaffas. Detta innebär alltså

att samma Skatteregler kommer att gälla för pensionärer och för-

värvsaktiva.

Efterlevandepension till vuxna i form ornställningspension, sär-

av

skild efterlevandepension och änkepension enligt Övergångsbestämmelsema utges enligt nuvarande regler som folkpension samt viss del

en som beräknas grundval den ATP-rätt den avlidne tjänat in. av som

Om den avlidne inte förvärvat rätt till någon tilläggspension eller till

bara låg sådan kompletteras folkpensionen med pensionstillskott. I vissa

fall kan också bostadstillägg till pensionärer till dem

utges som uppbär

efterlevandepension. I princip är konstruktionen och beloppen för

av folkpension till efterlevande desamma inom den hittillsvavuxna som

rande ålderspensioneringen. Även barnpension i form

utges av folkpension och ATP.

Mot bakgrund av den reforrnering ålderspensionssystemet

av som beslutats har fått i uppdrag att göra översyn

en av efterlevandepen-

sionssystemet och att redovisa förslag anpassning om en av reglerna för

detta till det refonnerade ålderspensionssystemet. Vägledande skall

därvid bl.a. att de reglerna skall harmoniera med bestämmelvara nya

serna för det refonnerade ålderspensionssystemet. En utgångspunkt

är också att reglerna i möjligaste mån skall knyta till reglerna an om förtidspension. I uppdraget ingår vidare att göra en analys av nuvarande

regelsystem för efterlevandepension och vid behov lämna förslag till förändringar för personer beviljas efterlevandepension efter år

som 2000.

Utgångspunkter för våra överväganden

Som tidigare nämnts består del vårt uppdrag i en av att göra en utvärde-

ring av de nuvarande reglerna efterlevandepension

om i syfte att bedö-

ma om det finns skäl till förändringar i villkoren för rätt till och beräk-

ning av sådan pension. Vi har emellertid inom för den tid ramen som

haft till vårt förfogande inte haft möjlighet att göra någon mer systematisk utvärdering av hur de nuvarande reglerna efterlevandepension

om fungerat.

Inom Riksförsäkringsverket har dock vid upprepade tillfällen

efter ikraftträdandet det refonnerade regelsystemet den av 1 januari 1990 gjorts uppföljningar i syfte undersöka att bl.a. hur reglerna har tilläm-

pats av försäkringskassoma. En sådan uppföljning redovisas

i rapporten

RFV Redovisar 1993:1 Uppföljningsrapport efterlevandepension. Av

denna rapport framgår att verket redan i samband med ikraftträdandet av de refonnerade reglerna genomförde mindre en uppföljning för att få

en bild av hur försäkringskassorna klarat hanteringen under det första

kvartalet år 1990. Vid denna granskning kunde konstateras att kvaliteten

220 Allmänna överväganden

ärendehandläggningen överlag var mycket bra och att inga felaktigt

handlagda ärenden kunnat upptäckas. Vid uppföljningen år 1993 var ett

av syftena att undersöka hur försäkringskassoma, sedan ytterligare tid förflutit, hade klarat av att hantera regeländringarna. Ett annat syfte var att undersöka fördelningen av antalet ärenden som handlades enligt

reformerade regler respektive enligt övergångsbestämrnelser. Under-

sökningen genomfördes genom att alla försäkringskassor fick besvara en enkät med frågor om hur lagstiftningen fungerat och om försäkringskassan hade uppmärksammat bestämmelser som varit särskilt svåra att tillämpa eller som krävt omfattande utredning.

När det gällde omställningspensionen var handläggarnas uppfattning

att regelsystemet och tillämpningen fungerade utan några större pro-

blem. Prövningen av rätten till änkepension enligt Övergångsbestäm-

melsema uppfattades emellertid som svår och tidskrävande, särskilt såvitt avser kvinnor födda år 1945 eller senare. Beviljande av bampension föranledde försäkringskassoma att anlägga synpunkter när det gäller möjligheten att bevilja sådan pension för ett barn som fyllt 18 år och som gjort ett studieuppehåll. Kassoma reagerade därvid mot att möjligheten att bevilja sådan pension beroende när året barnet var av var fött. Den bedömning som kan göras utifrån de redovisade rapporterna nu

är att efterlevandepensionsreglema, däri inkluderat änkepension enligt övergångsreglema, har, sett ur försäkringskassomas synvinkel, fungerat

tillfredsställande. Dessa uppgifter bekräftas också i huvudsak genom vad som hittills har framkommit vid den utvärdering för närvarande som

pågår inom RFV. Regelsystemet i stort har inte heller föranlett någon offentlig debatt.

Omfattande kritik har emellertid framförts mot det beslut om inkomstprövning av folkpension i form av änkepension trädde i kraft den 1 som april 1997. Denna kritik har också kommit till uttryck i flertalet av de motioner angående efterlevandepension under det senaste året som väckts i riksdagen. Även beslutet förkorta tiden för inledande att omställningspension från ett år till månader har rönt kritik. Själva utsex fommingen av de reformerade reglerna om efterlevandepension har emellertid inte föranlett några motionsyrkanden utom såvitt avser ensta-

ka frågor.

I en analys av det nuvarande regelsystemet ligger enligt direktiven också att se över behovet och möjligheterna till förenkling gällande av

regler om änkepension enligt övergångsbestämmelsema. Utgångspunk-

ten i direktiven är att rätt till änkepension enligt Övergångsbestämmelsema skall finnas även efter en anpassning av reglerna. I direktiven sägs

vidare att de övergångsregler som avser kvinnor födda före år 1945

skall få en motsvarighet även med den konstruktionen. nya Det motiv som ursprungligen låg till grund för införandet av änkepensioneringen, nämligen att ge kvinnor möjlighet till ekonomisk för-

Allmänna överväganden 221

sörjning om mannen avlidit, har med förändringarna samhällsstruk-

av

turen och förvärvsvillkoren i samhället kraftigt försvagats. I dag har

kvinnor som uppbär änkepension i de allra flesta fall fören egen värvsinkomst vid sidan pensionen. Jämfört med andra ensamstående av

kvinnor har många dessa änkor i praktiken dubbel försörjning:

av en

inkomster av heltidsarbete samt folkpension och ATP i form änke-

av

pension. På grund av de förmånliga skatterättsliga bestämmelserna med rätt till särskilt grundavdrag även för änkor kan änkepensionen komma

att ge ett betydande nettotillskott till den förvärvsinkomsten. Det egna

var bl.a. dessa omständigheter ledde fram till riksdagens beslut

som att

sedan april 1997 låta inkomstpröva änkepensionen från folkpensioneringen mot änkans inkomster i viss omfattning.

egna

Änkepensioneringen är tillskapad under period då helt andra för-

en utsättningar förelåg än i dag och då det fanns ett uttalat behov ekoav

nomisk försörjning från ett allmänt system för kvinnor, framför allt äldre kvinnor, som blev änkor efter tids äktenskap. Denna förmån,

en

som således endast kan utgå till efterlevande kvinnor, är dessutom tillskapad grundval av könsbundna uppfattningar inte stämmer

som överens med dagens järnställdhetssträvanden. Det kan vidare konstate-

ras att änkepensioner i ett inte obetydligt antal fall kommer, med de Övergångsbestämmelser som gäller på området, att tillfalla relativt

unga

kvinnor eller kvinnor i ålderspensionshänseende faller in inom

som ramen för den nya generationen, dvs. är födda år 1954 eller som senare.

Följaktligen kommer dessa Övergångsbestämmelser, de bibehålls i

om

nuvarande utfonrming, att berättiga änkor till änkepension under en lång tidsperiod framöver. Det finns även ett internationellt perspektiv

ur en strävan mot att skapa sociala förmåner är könsobundna, dvs. där som

ingen skillnad görs i utfallet av förmånen beroende den förmåns-

av om

berättigade är kvinna eller man. Enligt vår uppfattning täcker den reformerade efterlevandepensioneringen i huvudsak de behov normalt kan uppstå för såväl

som sett

kvinnor som män i händelse levnadsparmers dödsfall. Dessa

av en reg-

ler är betydligt bättre avpassade efter dagens sarnhällsstruktur och de

förvärvsförhållanden för närvarande råder och kan förväntas som som råda framöver. De stämmer dessutom bättre med de jämställdöverens hetssträvanden som finns såväl i Sverige internationellt området. som

Emellertid är de gällande övergångsbestämmelsema tillkonma efter ett omfattande utredningsarbete och under bred politisk enighet i

en

frågan. Mindre än tio år har gått sedan denna uppgörelse träffades. Även ifrågasätter möjligheten

om till nybeviljande av änkepension i den stora omfattning övergångsbestämmelsema medger har vi, som av hänsyn till den breda politiska enighet rådde vid Övergångsbesom stämmelsemas tillkomst och alltjämt råder, även med beaksom men

tande av att vårt uppdrag huvudsakligen varit gällande

att anpassa re-

gelverk till ett reformerat ålderspensionssystem föreslå

snarare än att

222 Allmänna överväganden

egna lösningar och utgångspunkter för ett återigen reformerat efterlevandepensionssystem, stannat för att inte föreslå några ingripande

mer

förändringar av övergångsbestämmelsema. Detta innebär att vi inte lägger förslag om några minskade möjligheter att nybevilja änkepension

efter år 2000.

Vi har sett som vår centrala uppgift att lämna förslag innebär att

som

de nuvarande reglerna för efterlevandepension kan till de för-

anpassas

ändringar som det reformerade ålderspensionssystemet kommer

att innebära. Enligt direktiven har vår uppgift visserligen också varit att

göra en analys av det nuvarande efterlevandepensionssystemet i syfte

att se om det finns skäl att förändra villkoren för bl.a. rätt till de olika

förmånerna i några avseenden. I detta sammanhang bör emellertid beaktas att reforrneringen systemet för änkepension, resulterat i de

av som

regler om efterlevandepension trätt i kraft den 1 januari 1990,

som var

resultatet av ett långvarigt utredningsarbete. Den genomgripande reformen hade sin grund i att det alltsedan tillkomsten änkepensionering-

av en skett en kraftig ökning av andelen förvärvsarbetande kvinnor. I di-

rektiven till den dåvarande utredningen att familjepensionssys-

angavs temet skulle anpassas till rådande samhällsförhållanden och dessutom

göras mer behovsinriktat och könsj ämlikt. Under den tid gått sedan

som de refonnerade reglerna trädde i kraft har inga egentliga samhällsförändringar skett i de avseenden här är intresse. Det antagande som av om en fortsatt ökning av antalet förvärvsaktiva kvinnor den dåvarande som utredningen gjorde har visat sig riktigt. Fortfarande är det emellervara tid så att kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män. Därtill

kommer att kvinnor i genomsnitt har lägre förvärvsinkomster och därmed lägre intjänad pensionspoäng för ATP.

Vi har mot den nu redovisade bakgrunden och med hänsyn till direk-

tivens utformning inte uppfattat det avsikten varit vi skall

som om att

föreslå några större systemförändringar när det gäller de olika förrnåns-

formerna. I direktiven uttalas att rätten till de förmåner finns i dasom

gens regelsystem skall ligga fast. Detta innebär att det även i det

nya

systemet skall finnas barnpension, omställningspension, förlängd

om-

ställningspension, särskild efterlevandepension samt änkepension enligt övergångsregler. Vi har dock i samband med att har analyserat de

nuvarande reglerna för att kunna bestämmelserna för beräkning anpassa

av förmånerna till det reformerade ålderspensionssystemet även övervägt och kommit fram till förslag till vissa förändringar inte är

som

direkt betingade av den bakomliggande ålderspensionsreformen.

Tyngdpunkten i ett system med förmåner till efterlevande bör enligt

vår mening även i framtiden ligga förmånerna till efterlevande barn.

Syftet med bampensioneringen bör alltjämt att trygga efterlevande

vara

barns rätt till en likvärdig standard även efter eller båda föräldrar-

en av nas frånfälle. Ett barn skall således även för det fall förälder avliatt en der kunna få en ekonomisk trygghet motsvarande den standard som

Allmänna överväganden 223

barnet levt före dödsfallet och framöver kunde ha levt antas om

dödsfallet inte hade inträffat. De förutsättningar i dag ställs

som upp för

rätt till barnpension bör enligt vår uppfattning gälla i

även ett system

som är anpassat till den reformerade ålderspensioneringen. När det gäller efterlevandepension till bör till sådan

vuxna rätt pen-

sion även i framtiden föreligga endast i situationer

där det generellt sett kan förutsättas finnas ett särskilt behov stöd. Syftet förmånema av med

bör alltjämt vara att ge ekonomisk kompensation under viss tid efter

en ett dödsfall. Sådant behov ekonomiskt stöd torde finnas för i

av princip

alla efterlevande i yrkesaktiv ålder. Det bör denna

mot bakgrund, såsom också fastslagits i direktiven, även i fortsättningen finnas rätt till omställningspension under en viss tid efter ett dödsfall. Denna tidsperiod bör i princip densamma för alla och således oberoende

vara av den avlidnes eller såvitt gäller i förvärvsaktiv ålder den efterlevan- - personer -

des ålder vid tidpunkten för dödsfallet. Våra förslag i denna del innebär en återgång till en generell omställningstid år om ett avsnitt 10.3.

Den efterlevande bör emellertid härutöver, samma sätt som enligt

nuvarande regler, rätt till omställningspension under ges en förlängd tid. Ornställningsproblemen får enligt vår bedömning anses mer långva-

riga än eljest då den efterlevande lämnas med vårdnaden ensam om ett

eller flera minderåriga barn. Vi har därför för

stannat att föreslå regler

för denna kategori som innebär rätt till omställningspension under

ytterligare ett år efter det att den inledande generella omställningstiden gått till ända. En efterlevande har små barn bör vidare som samma sätt som i dag ges ekonomisk möjlighet barnet den att ge omsorg och omvårdnad den efterlevande hade

som förutsättningar att ge före dödsfallet. Den förlängda ornställningspensionen kan alltså

även betraktas som ett komplement till det regelsystem föräldrarna som avser att ge

praktisk och ekonomisk möjlighet avstå från förvärvsarbete

att eller

minska sin arbetstid för att ta vård barn. De åldersgränser

om som gäller i detta regelsystem bör därför vägledande när det gäller bedöma vara att

hur länge rätt till förlängd omställningspension till efterlevande med små barn bör föreligga. Vårt förslag innebär att rätt till omställningspension skall föreligga så länge den efterlevande har vårdnaden

om och stadigvarande bor tillsammans med barn inte fyllt åtta år som

avsnitt lO.3.2. När det gäller möjligheten att bevilja särskild efterlevandepension

har vi, som närmare kommer utvecklas i avsnitt

att 7.3, ifrågasatt om det

inom ramen för efterlevandepensioneringen

är rimligt med en förrnåns-

form som syftar till att efterlevande

ge en med egna försörjningssvårig-

heter pension i händelse makes dödsfall. en av Vi har emellertid inte

funnit det förenligt med innehållet i vårt uppdrag att lägga fram förslag som innebär ett fullständigt avskaffande denna förmån. Vårt av förslag

innebär därför att särskild

efterlevandepension skall kunna beviljas även

i ett anpassat efterlevandepensionssystem.

Mot bakgrund av att de olika

224 Allmänna överväganden

fönnånsformema inom efterlevandepensioneringen enligt direktiven

skall vara mer behovsinriktade än enligt dagens system har vi funnit

skäl att föreslå en åldersgräns för att särskild efterlevandepension skall kunna beviljas i ett anpassat efterlevandepensionssystem.

Efterlevandepension till vuxna kommer hämtöver, enligt vad som

framgått ovan, att kunna utges i form av änkepension enligt övergångs-

bestämmelser. Dessa regler, som kommer att belysa närmare i avsnitt

7.3 och i kapitel ll, ger ett livslångt efterlevandeskydd för kvinnor som

blivit änkor före ikraftträdandet av nuvarande bestämmelser eller som

vid den tidpunkten uppfyllde vissa villkor i fråga om äktenskap och

sammanboende m.m. Enligt nuvarande regler gäller en övre åldersgräns för efterlevandepension vid 65 år. Om den efterlevande är äldre utges alltså inte om-

ställningspension eller särskild efterlevandepension. Motsvarande bör

gälla i ett anpassat efterlevandepensionssystem. Änkepension enligt

Övergångsbestämmelser kommer emellertid under samma förutsättning-

ar som i dag att utges även sedan änkan fyllt 65 år.

Någon generell nedre åldersgräns för att en efterlevande skall kunna uppbära efterlevandepension finns inte i dag och föreslås inte heller av oss. När det gäller rätten till särskild efterlevandepension föreslår emellertid, som nämnts, att den efterlevande skall ha uppnått viss

en lägsta ålder för att rätt till sådan pension skall kunna bli aktuell.

En av utgångspunktema för ett anpassat efterlevandepensionssystem skall enligt våra direktiv att efterlevandepensionerna även i fort-

vara sättningen skall vara relaterade till den avlidnes inkomster så sätt att

de till sin konstruktion harmonierar med den inkomstgrundade ålderspensionen. Efterlevandepension skall också i det nya systemet

avse

endast en viss andel av den avlidnes inkornstrelaterade ålderspension. Med hänsyn till att inkornstrelaterad ålderspension enligt det reformerade ålderspensionssystemet kommer att beräknas utifrån den avlidnes

hela livsinkornst i stället för i ATP-systemet inkomster över ett som basbelopp finns anledning att särskilt överväga hur detta skall komma att påverka nivåerna för den inkornstrelaterade efterlevandepensionen. I detta sammanhang har emellertid även frågan ett eventuellt grundom skydd inom de olika förmånsforrnema betydelse. Avvägningen mellan en inkornstrelaterad del och ett grundskydd inom efterlevandepensioneringen är, som närmare kommer att utveckla i det följande, betyav delse eftersom strävat efter att skapa ett system där den inkomstrelaterade efterlevandepensionen ger ett reellt utslag i den samlade efterlevandepensionen.

Enligt nuvarande regler utges refonnerad efterlevandepension i form av barnpension, omställningspension och särskild efterlevandepension även inom folkpensioneringen. Det reformerade ålderspensionssystemet kommer inte att innefatta folkpension, utan grundskyddet kommer i

stället att bestå av en garantipension avräknas mot den inkomstresom

Allmänna överväganden 225

laterade pensionen. I våra direktiv sägs efterlevandeskyddet till

att vuxna med dagens förvärvsmönster regel är kompletterande insom en komst snarare än den efterlevandes enda inkomst. Detta medför enligt

direktiven att det inte finns lika vägande skäl för tungt ett grundskydd

inom ramen för efterlevandepensioneringen i ålderspensionssyste-

som

met. När det gäller efterlevandeskyddet till bam uttalas däremot den

att garanti som finns enligt nuvarande regler skall motsvarighet i en även det nya systemet.

En grundläggande fråga som vi övervägt är avvägningen mellan

om den inkomstgmndade delen och grundskyddsdelen inom efterlevande-

pensioneringen är lämplig såsom den är utformad i dag eller den,

om sätt som antytts i direktiven, borde göras annorlunda. Detta skulle kunna

ske genom att efterlevandepensioneringen när det gäller efterle-

- vuxna

vande i fortsättningen görs helt inkornstrelaterad.

- En annan möjlighet är att skapa ett system där det alltjämt finns grundläggande skydd ett