SOU 1997:189

Ohälsoförsäkringen övergångsbestämmelser : betänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Ohälsoförsäkringen

Övergångsbestämmelser

Betänkande av Förtidspensionsutredningen

Stockholm 1997

,. 7

.Ãäg/råg

Du, C;iêl,Ã

Krim l

Statens offentliga utredningar

WW 1997:189

Socialdepartementet

Ohälsoförsäkringen

Övergångsbestämmelser

Betänkande

av Förtidspensionsutredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.order@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. som - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningsavdelning Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

:xv . ISBN 91-38-20811-3 ISSN 0375-25OX gotab Stockholm1997

Till statsrådet

Maj-Inger Klingvall

Vid sammanträde den 16 januari 1997 beslutade regeringen direktiv om dir 1997:9 som gav en särskild utredare i uppdrag att utforma förslag

till ett nytt system för ekonomisk ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsfömiåga. Det nya systemet skall ersätta dagens system med förtids-

pension och sjukbidrag.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 16 januari år 1997 förordnade statsrådet Maj-Inger Klingvall generaldirektören Anna Heborg

att från den dagen särskild utredare i utredningen. Den 5 februari vara 1997 förordnades som sakkunniga att ingå i utredningen departementsrådet Stefan Ackerby, departementssekreteraren Karin Frank, departe-

mentssekreteraren Jonas Iversen, hovrättsassessom Marianne Jenryd, kanslirådet Stefan Oscarson och docenten Joakim Palme. Till att som experter ingå i utredningen förordnades dag förbundsordföransamma den Olof Bergvall, Andrzej Dudzuk, avdelningsprogrammeraren direktören Ann Johansson-Sandén, byrådirektören Hans Karlsson, ut-

redaren Dan Ljungberg, utredaren Karin Lund, avdelningsdirektören

Ingemar Svensson och nationalekonomen Anna Karin Ågren.

Som sekreterare i utredningen har sedan den 12 februari 1997

tjänstgjort försäkringskonsulten Bengt-Olle Andersson, sedan den

1 mars 1997 hovrättsassessom Tomas Forenius och sedan den 12 maj 1997 hovrättsassessom Ove Nilsson. Sedan den 4 augusti 1997 har av-

delningsdirektören Mikael Müller tjänstgjort huvudsekreterare i

som utredningen. Dan Ljungberg och fil dr Irene Wennemo har i viss ut-

sträckning arbetat som sekreterare i utredningen.

Utredningen S 1997:03 om ersättning vid långvarigt nedsatt ar-

betsförmåga har antagit namnet Förtidspensionsutredningen.

Den 13 november 1997 lämnade utredningen betänkandet SOU 1997:166 Ohälsoförsäkringen Trygghet och aktivitet. I betänkandet presenterade utredningen förslag till sammanhållen Ohälsoförsäken

ring. Försäkringen omfattar ersättning vid såväl korta, långvariga

som varaktiga fall av nedsatt arbetsförmåga grund sjukdom. I beav tänkandet lämnades också förslag till hur de ersättningsreglema nya skall anpassas till det reformerade ålderspensionssystemet och vilken

ålderspensionsrätt förtidspensionärer skall tillgodoräknas i detta

som

Utredningen föreslog också förändringar bl.a. i reglerna om arsystem. betslivsinriktad rehabilitering samt förändringar syftar till att i som utsträckning nuvarande regler möjliggöra aktivitet hos den större än

som beviljats förtidspension.

Utredningen framhöll i betänkandet att utredningstiden varit knapp, fått till följd konkreta lagförslag inte upprättats vad avser visvilket att utredningens förslag att inte heller förslag till övergångssa av samt då kunde lärrmas. Utredningen förklarade dock att den bestämmelser avsåg att återkomma med förslag till Övergångsbestämmelser. betänkandet lämnades har arbetet med Övergångsbe- Efter det att stämmelsema fortsatt. Även detta arbete har bedrivits under tidspress. Konstruerandet regler för övergången framför allt mellan det nuav varande förtidspensionssystemet och det utredningen föreslagna av tekniskt komplicerat och kräver omfattande överväganden. systemet är därför i det aktuella betänkandet i dessa delar inte Utredningen har nu kunnat lämna lagförslag har inskränkt sig till att lämna principiella utan

förslag till Övergångsbestämmelser.

värde liknande regler kommer att gälla för hur av- Det är av att

det särskilda grundavdraget för folkpensionärer skall

skaffandet av vid övergången till de reformerade systemen såväl vad avser hanteras ålders- förtidspension. Det är också i flera avseenden principiellt som problem måste lösas i båda fallen. Enligt utredningens likartade som det därför lämpligt att konkreta förslag till övergång

uppfattning är mer

i denna del utreds inom ramen för

till det nya förtidspensionssystemet

den utredning inom kort väntas få i uppdrag att för ålderspensionssom

utforma garantipensionen för ålderspensionärer födda år 1937

reformen eller tidigare. Förtidspensionsutredningen överlämnar härmed betänkandet SOU 189 Ohälsoförsäkringen Övergångsbestämmelser. Utredningens 1997: för i enlighet med direktiven, senast den 1 april arbete fortsätter att, 1998 lämna särskild redovisning i de delar förslagen avser ungen domar.

Stockholm i december 1997

Anna Hedborg

/Mikael Müller

Bengt-Olle Andersson

Tomas F orenius

Dan Ljungberg

Ove Nilsson

SOU 1997: 189

1 för

Utgångspunkter övergångsreglering

1.1 till

Utredningens förslag nytt systern

för vid nedsatt

ersättning långvarigt arbetsförmåga

Förtidspensionsutredningen har i betänkandet SOU 1997:166 Ohälsoförsäkringen Trygghet och aktivitet länmat förslag till ett nytt system för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Förslaget innebär relativt långtgående förändringar i förhållande till nuvarande system. En sammanhållen ohälsoförsäkring föreslås. Försäkringen omfattar ersättning vid såväl korta, långvariga varaktiga fall nedsatt som av arbetsförmåga vid sjukdom.

En ny ersättningsforrn, långtidssjukpenning, föreslås. Långtidssjuk-

penningen är i huvudsak avsedd att ersätta sjukbidraget i nuvarande system. För den som haft sjukpenning under ett år skall ske automaen tisk övergång till långtidssjukpenning, vilken till skillnad från sjukpenningen beräknas på ett historiskt inkomstunderlag. Under vissa förutsättningar skall det även vara möjligt att erhålla långtidssjukpenning efter ansökan. Vidare ges förslag till beräkningssätt för inkomstrelaterad ersättning i form av långtidssjukpenning och förtidspension syftar till som att minska risken för att ersättningen baseras tillfälligt låga eller höga inkomster. En ny utformning av grundskyddet föreslås. Denna utformning innebär att grundskyddet skall utgöra utfyllnadsersättning och en ren dessutom i viss mån anknyta till inkomstutvecklingen i olika åldersgrupper. Vidare föreslås att bosättning i Sverige skall gälla villkor som för rätt till grundskydd. Utredningen föreslår även att huvuddelen ersättningarna vid av

långvarig nedsättning av arbetsförmågan till den allmänna in-

anpassas

komstutvecklingen i samhället.

8 Utgångspunkter för övergångsreglering SOU 1997: 189

När det gäller de olika ersättningsforrnema sjukpenning, långtidssjukpenning och förtidspension förordar utredningen en ny utformning

kriterierna för rätt till ersättning samt vissa ändringar av reglerna om av arbetslivsinriktad rehabilitering.

Beträffande förtidspension föreslås dessutom vissa förändringar

syftar till ökade möjligheter till aktivitet, bl.a. när det gäller försom värvsarbete och studier under tid med förtidspension.

Slutligen lämnas förslag vilken ålderspensionsrätt som skall till-

om komma den uppbär ersättning vid långvarigt nedsatt arbetförmåga.

som

Med vissa undantag föreslår utredningen att förslagen genomförs den 1januari 2001.

I kapitel 17 i betänkandet SOU 1997:166 har utredningen kortfattat

berört frågan om övergångsregler.

1.2¶Bakgrunden till förslagen

Delvis har utredningens förslag till nytt system för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga tillkommit som en följd av den planerade

reformeringen ålderspensionssystemet. Förtidspensionssystemet är i

av dag del ett större system med ersättning i form av folkpension

en av och allmän tilläggspension ATP och bl.a. omfattar förtids- och

som ålderspensioner. Reglerna för beräkning förtidspension är i huvud-

av sak till vad gäller för ålderspensioneringen. Reformeringen

knutna som

ålderspensionssystemet medför att ålderspension kommer att beräk-

enligt principer och att ålderspensionssystemet såväl lagtek-

nas nya niskt finansiellt kommer att utgöra ett från andra socialförsäk-

som ringsgrenar avskilt system. Detta medför med nödvändighet att nya regler för ersättning vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga måste tillskapas för i vart fall förtidspensionärer i de åldersgrupper som kommer att omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet.

En utgångspunkt för arbetet har varit att all ersättning vid

annan långvarigt nedsatt arbetsförmåga skall skattepliktig, vilket innebär

vara att det särskilda grundavdraget för pensionärer skall avskaffas.

Till grund för utredningens förslag ligger emellertid även ett antal

utredningen antagna principiella ståndpunkter för hur ersättningsav systemet bör vara utformat.

Förslagen syftar inte i sig till några generella förändringar av det ekonomiska utfallet för dem kommer att uppbära sådana ersätt-

som ningar omfattas utredningens förslag. Däremot kan ersättnings-

som av nivån för individ i det systemet komma att bli högre eller lägre

en nya än vad skulle ha varit fallet i dagens system beroende på faktorer

som såsom dennes förvärvsmönster, inkomstprofil eller tillväxten i sam-

SOU 1997: 189 Utgångspunkter för övergångsreglering 9

hällsekonomin. Enligt utredningens bedömning medför ett genomförande av förslagen i och för sig sikt samhällsekonomisk bespaen ring. Det förtjänar dock att påpekas att varken det föreslagna systemet i sig eller övergången från det nuvarande systemet till det föreslagna för dem som beviljats ersättning före ikraftträdandet enligt direktiven en får medföra någon ökning utgifterna jämfört med vad gäller av som enligt nuvarande förhållanden. Syftet med ersättningssystemet är att även framgent tillförsäkra människor rätt till ekonomisk trygghet vid förtida förlust eller nedsättning av arbetsförmågan. Ersättningen skall därvid utgöra kompenen sation för inkomstbortfall som har sin grund i sjukdom eller skada i fonn av inkomstrelaterad ersättning och garantibelopp.

1.3¶Allmänt om

övergångsregleringen

Inledningsvis kan konstateras att övergångsregleringen innefattar ett flertal olika faktorer måste balanseras varandra. I grunden som mot gäller naturligtvis att en ny utformning ersättningssystemet i av som såväl principiellt samhällsekonomiskt avseende måste innesom anses i bära en förbättring i förhållande till gällande system i princip bör få i möjliga största genomslag. Mot detta skall dock, särskilt i fråga om långsiktiga ersättningar, vägas intresset att de försäkrade individerna av i inte drabbas av försämrade villkor och intresset motverka av att tröskeleffekter. Dessa intressen står dessutom ofta i motsatsställning till det samhällsekonomiska intresset att hålla utgifterna inom den av givna ramen och adrninistrationens intresse att undvika alltför långav varig tillämpning särskilda övergångsregler för vissa Även av grupper. dessa faktorer måste naturligtvis vägas in.

Ikraftträdande år 2001

Utredningen föreslår att huvuddelen förslagen skall träda i kraft den av 1 januari 2001. Undantag från detta föreslås i fråga de kriteom nya rierna för sjukpenning och förtidspension vissa förslag ändsamt om ringar av reglerna om arbetslivsinriktad rehabilitering. Dessa ändringar föreslås således genomförda den 1januari 1999.

för övergångsreglering SOU 1997: 189

10¶Utgångspunkter

förmåner beviljade Nödvändiga förändringar av enligt nuvarande regler

Ersättningar beviljas efter ansökan görs från och med dagen som som för ikraftträdandet bör genomgående beräknas med tillämpning av de bestämmelserna. Dessförinnan beviljade förmåner bör emellertid nya så långt möjligt bibehållas i princip oförändrade och således inte bytas ersättningar beräknade enligt de reglerna. Som ovan berörts ut mot nya emellertid vissa skäl trots detta relativt omfattande överkrävs av en i fråga ersättningar har beviljats före ikraft-

gångsreglering om som

trädandet enligt nuvarande regler folkpension och ATP. om Reforrneringen ålderspensionssystemet och avskaffandet av det av särskilda för pensionärer innebär i sig krav att i det

grundavdraget

samtliga försäkrade i dag uppbär eller kommer att börja närmaste som förtidspension enligt nuvarande system kommer att sina er-

uppbära

sättningar tekniskt omvandlade till inkomstrelaterad förtidspension sett

och garantibelopp.

Helt allmänt gäller vidare att inte minst administrativa skäl, man, av i möjligaste mån bör undvika att upprätthålla olika ersättningssystem under någon längre tid. Förutom de negativa effekterna i ad-

parallellt

ministrativt hänseende innebär ordning med parallella systern dessen utom att de s.k. tröskeleffektema förstärks. Detta talar för anpassning mellan de ersättningar utgår enligt en som nuvarande regler och de kommer att beviljas från och med den som 1 januari 2001. Det sagda behöver dock i sig inte innebära att indinu vider drabbas några påtagliga nominella förändringar av utgående av ersättningar.

Tröskeleffekter

Såsom tröskeleffekt brukar beskrivas det förhållandet att exempelvis nivån ersättning varierar märkbart beroende marginella skill- i en nader i enskilda faktorer. Exempelvis kan detta gälla om en ansökan ersättning in före eller efter ett visst datum. Tröskeleffekter är om ges generellt sett något bör undvikas. Detta kan dock inte gälla utan som undantag. Flertalet de ändringar föreslås utredningen grundas av som av principiella hur ett system för ersättning vid långvarigt resonemang om nedsatt arbetsförmåga bör utformat. Med hänsyn härtill bör naturvara ligen eftersträvas de reglerna får ett långtgående genomslag. I att nya vissa fall måste det därför accepteras att tröskeleffekter uppstår.

SOU 1997: 189 Utgångspunkter för övergångsreglering 11

Förtidspension en långsiktig ersättning

Särskilt i fråga om en sådan långsiktig ersättning förtidspension som bör de pensionsberättigade inte drabbas annat än marginella förändav ringar av ersättningens nivå följd att det systemet införs. som av nya Förtidspension beviljas i princip för tiden fram till dess den försäkrade går i ålderspension. En individ måste kunna långsiktigt planera och inrätta sin tillvaro även när han eller hon är hänvisad till att försörja sig förtidspension. Detta talar mot att vidta några förgenom en ändringar som innebär försämringar de förtidspensionerades ekoav nomiska standard. En förtidspensionär har dessutom oftast mycket svårt att genom arbete eller på annat sätt kompensera för nedsättning ersättningens en av nivå och är i regel helt beroende av pensionen för sin försörjning, vilket medför ett särskilt krav att de pensionsberättigade måste kunna förlita sig på att ersättningen är stabil över tiden.

I princip bör alltså övergångsreglema för de förtidspensionerades

del syfta till att inga minskningar ersättningen får ske. av Samtidigt blir det orimligt att under lång tid framöver i varje enskilt fall göra individuella jämförande beräkningar och, då det systemet nya resulterar i en högre eller lägre ersättning, genomgående beräkna ersättningen enligt det för individen mest fördelaktiga alternativet. Övergångsbestämmelser med en sådan inriktning skulle kunna bli mycket kostsamma och dessutom innebära stor administrativ uppgift. en Ovan har nämnts utredningens förslag att förtidspensionärer om skall ges ökade möjligheter till ett aktivare liv och således kunna förvärvsarbeta eller studera under tid med förtidspension utan att riskera att förtidspensionen omprövas. Dessa möjligheter föreslås omfatta även i dagens förtidspensionärer från och med ikraftträdandet den 1januari år i 2001.

Sjukbidragen och övergången till långtidssjukpenning

Sjukbidrag enligt dagens regler beviljas för begränsad tid, i regel en högst tre år.

Det framstår rimligt att ingen förändring vidtas i fråga de

som om sjukbidrag som beviljats under tiden fram till dess att de bestämnya melserna om långtidssjukpenning trätt i kraft. Med hänsyn till sjukbidragets temporära karaktär kan det dock inte anses befogat att tillförsäkra sjukbidragstagama långsiktig garanti en mot förändringar av ersättningen samma sätt i fråga förtidssom om pensionärerna.

12 Utgångspunkter för övergångsreglering SOU 1997: 189

bör alltså att sjukbidragstagama övergår till Utgångspunkten vara långtidssjukpenning eller förtidspension enligt regler om de vid ut-

nya

sjukbidragstiden alltjämt helt eller delvis saknar arbetsför-

gången av

måga till följd medicinska eller därmed jämställda orsaker.

Födda år 1937 eller tidigare

och sjukbidragstagare är födda år 1937 eller

Förtidspensionärer som

tidigare kommer i så samtliga fall att i ålderspension senast

gott som under år 2002. Denna kommer i huvudsak inte att omfattas av

grupp det reformerade ålderspensionssystemet utan kommer att få sin ålders-

beräknad med utgångspunkt i nuvarande regler för folkpension

pension

och ATP. Enligt utredningens uppfattning talar övervägande skäl för att inga förändringar vidtas för denna i fråga ersättningens och

grupp om

beräkning. Även de tillhör dessa födelseår-

ålderspensionsrättens som

först efter det föreslagna systemets ikraftträdande begångar och som viljas fönnån bör i huvudsak undantas från att omfattas av nya er-

sättningsregler.

Ålderspensionsrätt

Förutom förslag till ett nytt ersättningssystem har det ankommit

att ge på utredningen att föreslå regler ålderspensionsrätt i det reforrne-

om rade ålderspensionssystemet för dem uppbär ersättning vid lång-

som varigt nedsatt arbetsförmåga. Utredningen föreslår att de som kommer

uppbära förtidspension enligt de föreslagna reglerna skall tillgodo-

att räknas ålderspensionsrätt den s.k. antagandeinkomsten fram till 59 års ålder de har rätt till inkornstrelaterad förtidspension och, då

rätt till grundskydd föreligger, det utgående s.k. garantibeloppet.

Även i detta avseende bör utgångspunkten vad beträffar dem som som

uppbär förtidspension enligt nuvarande regler och tillgodoräknats ATP-

poäng att beräkningen rätt till ålderspension utformas på

vara av motsvarande sätt. För dem i nuvarande system har beviljats för-

som tidspension saknar rätt till ATP bör dock gälla att de skall om-

men fattas grundskyddet i det reformerade ålderspensionssystemet, dvs.

den s.k. garantipensionen, vilken i fråga om ersättningsnivåer motnuvarande grundskydd i form folkpension och pensions-

svarar av tillskott.

SOU 1997: 189 13

2¶Kriterier för rätt till

ersättning

Utredningens forslag: Kravet att arbetsförmågan skall nedvara satt med minst sju åttondelar för rätt till hel förmån skall gälla för

alla ersättningar i ohälsoförsäkringen från och med den 1 januari

1999.

2.1¶Bakgrund

Utredningen har i kapitel 7 i betänkandet SOU 1997:166 föreslagit vissa förändringar vad gäller kriterierna för rätt till sjukpenning och förtidspension. Samma regler som föreslås gälla för rätt till sjukpenning och förtidspension fr.o.m. den l januari 1999 föreslås

gälla även för rätt till långtidssjukpenning när denna ersättningsforrn

införs den 1 januari 2001. Utredningen bedömer att de förändringar föreslås kriterierna som av för rätt till ersättning är nödvändiga förtydliganden de att anse som av regler som gäller för närvarande. Det gäller framför allt dels förtydligandet av vad skall ett arbetsmarknaden nomialt som anses vara förekommande arbete, dels möjligheten att åberopa särskilda skäl för rätt till ersättning. Dessutom föreslås att kravet arbetsfömiågans nedsättning för rätt till hel ersättning sänks från nuvarande krav på hel nedsättning till sju åttondelar hel arbetsförmåga. av När det gäller kravet på arbetsfömiågans nedsättning konstaterar utredningen att det enligt nu gällande regler föreligger rätt till tre fjärdedels ersättning för dem som har en arbetsförmåga åtminstone teosom, retiskt, bedöms uppgå till mellan 1 och 49 Att mycket liten procent. en arbetsfönnåga föreligger torde dock mycket svårt att avgöra och vara

därmed finns risk för olika behandling och olikforrnighet i rättstillämp-

ningen. Utredningen har därför gjort den avvägningen den beatt som döms ha en arbetsförmåga är mindre än hälften 25 som av procents arbetsförmåga skall få rätt till hel ersättning. Även det sedan den om 1 juli 1993 ställs krav att arbetsförmågan skall helt nedsatt för vara rätt till hel förmån, torde det finnas därefter har beviljats personer som hel förmån även om de har mycket liten återstående arbetsförmåga. en

14 Kriterier för rätt till ersättning SOU 1997: 189

Utredningen bedömer därför att förslaget är mera formell än reell

av karaktär. Detta utesluter naturligtvis inte att det finns som har

personer beviljats tre fjärdedels ersättning där arbetsförrnågan är nedsatt

men med minst sju åttondelar. Dessa personer skulle, om de nu föreslagna reglerna varit tillämpliga vid beslutstillfället, ha rätt till hel förmån.

2.2¶Övergångsbestämmelser

Utredningen föreslår att det sänkta kravet arbetsförmågans nedsättning för rätt till hel förmån även skall gälla dem har beviljats för-

som tidspension eller sjukbidrag eller börjar uppbära sjukpenning före den 1januari 1999. Den vid tidpunkten för övergången till de före-

som slagna kriterierna den 1 januari 1999 har tre fjärdedels ersättning kan efter ansökan beviljas hel förmån även arbetsförmågans nedsättning

om inte har förändrats sedan förmånen beviljades. Ansökningsförfarandet

gäller dem har förtidspension eller sjukbidrag. När det gäller sjuk-

som penning behövs naturliga skäl ingen ansökan utan försäkringskassan

av har pröva arbetsförmågans nedsättning utifrån de underlag, bland

att annat läkarutlåtanden, finns tillgängliga i det enskilda fallet.

som

När det gäller sjukbidrag har utredningen inte föreslagit några förändringar kriterierna för rätt till denna förmån eftersom avsikten är

sjukbidrag normalt inte skall kunna beviljas efter införandet av att långtidssjukpenning den 1 januari 2001. Utredningen har emellertid angett i betänkandet SOU 1997:166 att det är olämpligt att ha olika kriterier för sjukpenning, långtidssjukpenning och förtidspension. Till följd härav har utredningen föreslagit en förändring av kriterierna för rätt till sjukpenning. Av orsak utredningen att de kriterier

samma anser

föreslås gälla för rätt till förtidspension även bör gälla vid som prövning rätt till sjukbidrag som beviljas fr.0.m. 1 januari 1999

av t.0.m. det datum då möjligheten att bevilja sjukbidrag upphör, i princip t.0.m. den 31 december 2000.

En förutsättning för att kunna ansöka om hel förmån är att de aktuella skall blir informerade om möjligheten. Utredningen

personerna föreslår därför att de uppbär tre fjärdedels sjukpenning,

personer som förtidspension eller sjukbidrag senast den 30 september 1998 informeras skriftligen ändrade kriterier för rätt till hel förmån och

om därmed möjligheten att, i förekommande fall, ansöka om hel

om förmån fr.0.m. den 1 januari 1999. En förutsättning för att försäkringskassan skall kunna besluta om hel förmån bör vara att det finns underlag stöd för att arbetsförrnågan inte uppgår till mer än en

som ger åttonde hel arbetsförmåga, bland annat läkarutlåtande. Mot

av bakgrund att läkarnas utlåtanden har stor betydelse för möjligheten

SOU 1997: 189 Kriterier för rätt till ersättning 15

att avgöra arbetsförmågans nedsättning är också dessa en viktig mål-

för försäkringskassans information om ändrade kriterier. grupp

Utredningen har diskuterat huruvida försäkringskassans prövning av rätt till hel förmån även skall innefatta en omprövning av redan beviljad förmån, dvs. ansökan om hel förmån skall innebära att även

om tidigare beviljad tre fjärdedels förmån prövas nytt. Utredningen har kommit till slutsatsen att försäkringskassans prövning bör avse rätten till hela förmånen, dvs. inte enbart en förhöjning från tre fjärdedels till hel ersättning. Det bör emellertid uppmärksammas att i de fall som förtidspensionen eller sjukbidraget har beviljats före den 1januari 1997 gäller Övergångsbestämmelser som innebär att de regler som gällde för rätt till förtidspension och sjukbidrag före den 1 januari 1997 skall tillämpas till den del förmånen har beviljats före den l januari 1997 eller beviljats efter en ansökan som har gjorts före den dagen. Dessa Övergångsbestämmelser innebär att den som med stöd av de nu föreslagna övergångsbestämmelsema ansöker hel förmån skall vid

om prövningen av rätt till hel förmån få tre fjärdedels ersättning prövad enligt tidigare regler. Det gäller under förutsättning att förtidspensionen eller sjukbidraget har beviljats före den 1 januari 1997 eller efter

ansökan inkommit före denna dag. Förhöjningen från tre fjären som dedels till hel förmån skall därefter prövas enligt de nu föreslagna kriterierna.

Mot bakgrund av att det torde finnas en viss kvarstående arbetsförmåga bland dem tidigare har hel förmån gör utredningen den be-

som dömningen att det kommer att röra sig om ett begränsat antal personer

som kan ha rätt till höjning av ersättningsnivån med stöd av övergångs-

bestämmelsema. Den 31 december 1996 var det cirka 7 500 personer som hade tre fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag. Den absoluta merparten av dessa torde ha en arbetsförmåga som uppgår till minst en åttonde hel arbetsförmåga och kommer därför inte att ha rätt till hel

av förmån.

3¶Långtidssjukpenning

Utredningens förslag: Långtidssjukpenning införs och sjukbidrag avskaffas den 1 januari 2001. Den vid införandet det föresom av slagna systemet har sjukperioder sådan omfattning han av en att eller hon enligt förslaget skall ha för långtidssjukpenning skall den 1januari 2001 övergå till långtidssjukpenning. Den som har sjukbidrag vid tidpunkten för övergången till det föreslagna systemet skall fortsätta få sjukbidrag längst till det datum då

som sjukbidraget

enligt beslutet skall omprövas. Om det vid omprövningen bedöms att arbetsfönnågan fortfarande är nedsatt skall han eller hon övergå

till långtidssjukpenning eller, arbetsfönnågenedsättningen be-

om är

stående, till förtidspension. Sjukbidrag skall under

år 1999 kunna beviljas för som längst två år och under 2000 för längst som ett år. De som den 1 januari 2001 har sjukbidrag eller dessförinnan har inkommit med ansökan förtidspension Sjukbidrag, inte en om som hunnit prövas före detta datum, och är födda åren 1982-1985 respektive 1937 eller tidigare, kan även efter ikraftträdandet beviljas sjukbidrag i anledning av sin ansökan eller få sitt sjukbidrag förlängt. Ett sådant beslut får dock inte längre tid än fram till dess avse den försäkrade uppnår 19 års respektive 65 års ålder. Möjlighet att ansöka om långtidssjukpenning skall finnas från och med den l januari 2001.

3.1¶Bakgrund

I kapitel 10 i betänkandet SOU 1997:166 har

utredningen föreslagit att

en ny ersättningsform, benämnd långtidssjukpenning, skulle införas. Långtidssjukpenning skall kunna utgå i fonn inkomstrelaterad av ersättning och garantibelopp. Den inkomstrelaterade ersättningen skall baseras på ett historiskt inkomstunderlag och skall utgöra 80 procent av genomsnittet av de två bästa de tre årens inkomster. Garanav senaste tibeloppet skall utges i form utfyllnad till garantinivå, av en upp en som är beroende av den försäkrades ålder och civilstånd.

Långtidssjukpen-

ning är en dag-för-dag beräknad ersättning avsedd som är att utges till

varit sjukskrivna under en längre tid, men vars arbetspersoner som förmåga inte är varaktigt nedsatt. Som följd införandet av lång-

en av tidssjukpenning föreslog utredningen även att sjukbidraget skall avskaffas.

vid övergången till det föreslagna systemet blir aktuella för

De som långtidssjukpenning är således som i dag har antingen sjuk-

personer

penning eller sjukbidrag, dvs. ersättningsfonner som inte är pemia-

till sin karaktär utan i stället avsedda att utges under en begrännenta sad tid. Som framgått kapitel 1 i detta betänkande leder detta till att

av de överväganden här blir aktuella till viss del är annorlunda än vid

som

ersättningsform förtidspension. Utredningen föreslår

en permanent som därför inte några liknande övergångsregler till skydd mot försämringar

i denna ersättningsnivåer vid övergång till långtidssjukpenning

grupps

föreslås för förtidspensionärer.

som de som

3.2¶Övergångsbestämmelser

från sjukpenning till långtidssjukpenning

Övergång

Utredningens förslag till långtidssjukpenning innebär att den som varit sjukskriven 365 dagar i följd eller har haft sjukperioder om sammanlagt 365 dagar under de senaste 450 dagarna automatiskt skall övergå från sjukpenning till att få sin ersättning beräknad enligt reglerna för långtidssjukpenning. Detta innebär att ett historiskt underlag läggs till grund för beräkningen den utgående förmånen. Eftersom det i prin-

av cip endast är fråga ett byte beräkningssätt av en icke permanent

om av ersättning saknas enligt utredningens bedömning skäl att ha några sär-

skilda Övergångsbestämmelser för det fallet att någon övergår från

till långtidssjukpenning. Således skall alla som den

sjukpenning

1januari 2001 uppfyller kvalifikationsvillkoren för långtidssjuk-

penning denna dag övergå från sjukpenning till långtidssjukpenning.

Inte heller behövs några Övergångsbestämmelser när det gäller möjligheten ansöka långtidssjukpenning. Denna möjlighet skall så-

att om ledes stå öppen från och med den 1 januari 2001.

Övergång från sjukbidrag till långtidssjukpenning

För den vid tidpunkten för övergången till det föreslagna

grupp som systemet har sjukbidrag krävs bestämmelser för hur övergången till de ersättningsfonner finns i det föreslagna systemet skall till. Det

som

enligt utredningens mening betydelsefullt att i möjligaste mån undär

SOU 1997: 189 Långtidssjukpenning 19

vika att det nuvarande och det föreslagna ersättningssystemet tillämpas parallellt. Det föreslagna systemet bör därför kunna tillämpas fullt ut så snart som möjligt efter dess ikraftträdande. Detta innebär bland annat att ersättningsforrnen sjukbidrag bör avskaffas redan i samband med införandet.

Eftersom sjukbidrag är en tidsbegränsad förmån kommer det att finnas sjukbidrag som löper ut efter det att långtidssjukpenning införts. Det finns inte tillräckliga skäl för att endast i anledning det före-

av slagna ersättningssystemet ompröva dessa sjukbidragsbeslut förrän den tid som beslutet avser har gått ut. När så har skett och rätten till fortsatt förmån skall bestämmas bör däremot inte sjukbidragsbeslutet kunna förlängas. Den försäkrade som har sjukbidrag bör i stället arbets-

förmågenedsättningen kvarstår antingen övergå till långtidssjukpenning

eller förtidspension beroende av huruvida arbetsförmågenedsättningen kan anses varaktig eller inte. Tid med sjukbidrag skall vid beräkningen av kvalifikationstid för långtidssjukpenning jämställas med sådan sjukperiod som avses i 3 kap. 4 § AFL. För det fall sjukbidragstagaren i stället beviljas förtidspension skall ersättningen vid övergången till

förtidspension omräknas framgår kapitel 6 i detta be-

sätt som av tänkande.

Den som har sjukbidrag och övergår till långtidssjukpenning för-

lorar sin rätt till bostadsstöd i form av bostadstillägg till pensionärer BTP. Det är därför nödvändigt att det av utredningen förordade särskilda bostadstillägget till långtidssjukpenningtagare eller ett motsvarande system för bostadsstöd för denna träder ikraft samtidigt

grupp som långtidssjukpenning införs för att kompensera vissa de sjuk-

av bidragstagare som mister sitt bostadstillägg.

För att göra övergången från sjukbidrag till annan ersättningsfonn så snabb som möjligt bör det inte finnas ett stort antal sjukbidrag

som löper under lång tid efter det att det föreslagna systemet införts den 1januari 2001. Utredningen därför att de sjukbidrag be-

menar som vilj as under åren närmast före ikraftträdandet endast bör kunna gälla

en kort tid. Utredningen föreslår därför att de sjukbidrag beviljas

som under 1999 maximalt skall kunna gälla för tid två år och de

en av som beviljas under år 2000 högst ett år.

Unga sjukbidragstagare

I nuvarande folkpensions- och ATP-system kan sjukbidrag och förtidspension beviljas från 16 års ålder. Ungdomar under 19 år kommer

enligt utredningens förslag inte att kunna få vare sig långtidssjukpenning eller förtidspension. Det skulle därför kunna leda till orimliga konsek-

venser för sjukbidragstagama inom denna deras sjukbidrag grupp om skulle upphöra utan att de kunde komma i åtnjutande någon av annan ersättning. Utredningen därför att ett undantag bör göras för menar denna grupp såtillvida att den har sjukbidrag vid införandet och är som under 19 år då sjukbidraget löper ut skall kunna få detta förlängt om kriterierna därför är uppfyllda. Detsamma bör gälla för den före som den l januari 2001 inkommit med ansökan förtidspensionsfören om mån inte prövats före ikraftträdandet. Storleken på ersättningen som skall beräknas enligt nuvarande regler. En sådan förlängning kan dock aldrig avse längre tid än till dess fyller 19 år. Utredningen personen avser att i sitt fortsatta arbete med frågor rörande ungdomar lägga förslag till ersättningsfonner för denna vilka denna övergångsgrupp, gör att regel kan bli överflödig.

Personer födda år 1937 eller

tidigare

En genomgående utgångspunkt för övergångsbestämmelsema har varit

att de som är födda år 1937 och tidigare så lite möjligt skall

som påverkas av utredningens förslag. Detta eftersom dessa åldersgrupper i

huvudsak inte omfattas det reformerade ålderspensionssystemet. av

Denna utgångspunkt bör gälla också sjukbidraget.

Således bör den som

har sjukbidrag när långtidssjukpenningen införs och född år 1937

är eller tidigare kunna få ett beslut fortsatt sjukbidrag även efter den om 1 januari 2001. Liksom för ungdomarna bör regel gälla för den samma som före den 1 januari 2001 inkommit med ansökan förtidspenen om sionsförmån och som inte prövats före ikraftträdandet. Ett sådant beslut kan dock gälla längst till dess den försäkrade fyller 65 år. På samma sätt som för ungdomarna mellan 16 och 18 år skall ersättningen därvid beräknas enligt nuvarande regler.

För den som skall övergå från sjukpenning till långtidssjukpenning

föreligger inte samma skäl för att ha särskilda regler. Även den är som född år 1937 eller tidigare skall därför på vanligt till

sätt övergå lång-

tidssjukpenning när han eller hon uppfyller kriterierna på sjukperiodens längd.

4¶Aktiv och

rehabilitering uppföljning

Utredningens förslag: Förslaget avskaffande av rehabilite-

om ringspenningen och att sjukpenning i stället skall utgå i samband

om med rehabiliteringsåtgärder skall träda ikraft den l januari 1999. Inga beslut rehabiliteringspenning skall kunna fattas efter

nya om ikraftträdandet. Vid ikraftträdandet gällande beslut om rehabiliteringspenning skall dock kvarstå till dess de löper ut. Den enskildes möjlighet att begära beslut i frågor rörande rehabilitering samt de utökade möjligheterna till rehabilitering genom högre utbildning skall gälla från den 1 januari 1999. Reglerna om rätt till långtidssjukpenning under tid med rehabilitering kan träda ikraft först den l januari 2001. Försäkringskassans utökade skyldighet att upprätta rehabiliteringsplaner skall gälla omedelbart för sjukfall medan

nya det för pågående sjukfall, där någon sådan plan inte redan finns, skall ha upprättats rehabiliteringsplan senast inom ett år från

en ikraftträdandet de föreslagna reglerna. Rehabiliteringsplaner som

av upprättats efter ikraftträdandet skall följas upp så sätt att ingen rehabiliteringsbedömning får bli äldre än sex månader gammal. De planer finns vid ikraftträdandet skall senast inom ett år från

som ikraftträdandet bli föremål för sådan uppföljning.

4.1¶Bakgrund

I kapitel ll i betänkandet 1997:166 har utredningen föreslagit vissa förändringar av reglerna om arbetslivsinriktad rehabilitering. Utredningen föreslog bland annat att ersättning under tid som sådan rehabilitering pågår skall utges i form av sjukpenning. I förekommande fall kan även långtidssjukpenning eller förtidspension utgå under sådan tid. Den särskilda rehabiliteringspenningen föreslås därför tas bort. Vidare föreslog utredningen att rehabiliteringsplaner skall upprättas när det blir aktuellt att klarlägga den enskildes behov av rehabiliteringsåtgärder samt att dessa planer fortlöpande skall följas upp på så sätt att ingen

22 Aktiv rehabilitering och uppföljning SOU 1997: 189

rehabiliteringsbedömning skall få bli äldre än sex månader innan den omprövas. I ovan nämnda betänkande föreslogs också att den enskilde skall ha möjlighet att begära ett formellt beslut i frågor rörande arbetslivsinriktad rehabilitering. Utredningen föreslog också möjlighet för en en försäkrad att, med ersättning från försäkringskassan under det första studieåret, i rehabiliteringssyfte att påbörja högre utbildningar med längre studietid än ett år. I kapitel 17 i samma betänkande föreslog utredningen att ändringarna i rehabiliteringsreglema i lagen om allmän försäkring skall kunna träda ikraft redan den 1 januari 1999. Detta med undantag för de regler som är hänförliga till långtidssjukpenningen, vilka tidigast kan träda ikraft den l januari 2001. Det torde inte krävas några större förändringar av socialförsäkringsadministrationens ADB-system för att genomföra de föreslagna förändringarna. De olika delarna av förslagen kan dock vara betungande för administrationen och kan därför kräva särskilda regler för att övergången skall kunna genomföras så smidigt som möjligt.

4.2¶Övergångsbestämmelser

Avskaffandeav och införande

rehabiliteringspenning av möjlighet att begära beslut i rehabiliteringsfrågor

När det gäller avskaffandet av den särskilda rehabiliteringspenningen menar utredningen att denna ändring kan börja gälla direkt vid ikraftträdandet, i vart fall för sådana situationer där beslut rehabiliteom ringspenning inte föreligger vid ikraftträdandet. De efter ansökan som beviljats rehabiliteringspenning, och till vilka sådan ersättning fortfarande utbetalas vid ikraftträdandet av de föreslagna reglerna, bör dock kvar rehabiliteringspenning så länge beslutet därom som gäller. Eftersom rehabiliteringspenning normalt utgår under högst ett år torde det endast i undantagsfall kunna förekomma uppbär att personer

rehabiliteringspenning efter utgången år 1999.

av Det bör inte finnas några särskilda övergångsregler för hur möjligheten att begära ett beslut från försäkringskassan i frågor rehabiliteom ring skall genomföras. Det saknas anledning att i detta hänseende göra skillnad på sjukfall som börjat före eller efter ikraftträdandet, varför dessa regler bör tillämpas generellt samtliga fall efter den 1 januari 1999.

1997: 189 Aktiv rehabilitering och uppföljning 23 SOU

Rehabiliteringsplaner och uppföljning

fråga förslaget rehabiliteringsplan skall upprättas i samtliga I om om att då finns behov utreda den försäkrades behov rehabilifall det av att av

och rehabiliteringsbedönming inte skall få bli teringsåtgärder att en

äldre månader utan att bli föremål för omprövning finns det utän sex för andra överväganden. Om försäkringskassoma den 1januari rymme skulle bli i antal pågående ärenden omedel- 1999 tvungna att ett stort rehabiliteringsplaner och dessutom direkt ompröva alla bart upprätta rehabiliteringsbedömningar är äldre än månader skulle detta som sex medföra allvarliga administrativa problem i samband med att de före-

reglerna införs. Detta förhållande gör det nödvändigt att se till slagna genomförandet de föreslagna reglerna sker successivt. Det är att av naturligtvis värde de föreslagna förändringarna så snart som av stort att möjligt tillämpas i samtliga fall där det finns anledning att överväga rehabiliteringsåtgärder. Utredningen gör dock den bedömningen att man blir välja mellan att införa reglerna omedelbart för nya tvungen att sjukfall eller med dessa fall och i stället med omedelbar att vänta planer i pågående ärenden. Som anförts i kapitel 10 i verkan upprätta betänkandet 1997:166 utredningen att det är viktigt att rehabiliteanser ringsinsatser sätts in så snart detta, med hänsyn tagen till den försäkrahälsotillstånd, är möjligt. Detta talar för att det finns anledning att des prioritera de fallen vad gäller upprättande en plan. Utredningen nya av därför den bedömningen att det är viktigast att det föreslagna sysgör kommer i gång direkt för de fallen. För redan pågående fall temet nya skall naturligtvis eventuella rehabiliteringsinsatser fortgå som förut

efter införandet de ändrade reglema. Det är dock betydelsefullt även av i pågående sjukfall så småningom, i de fall där sådan plan att det även inte redan föreligger, upprättas rehabiliteringsplan. Det är dock nöden vändigt försäkringskassoma får tid sig att hinna upprätta rehabiatt literingsplaner i dessa fall. Sådana planer skall därför inte behöva vara klara förrän år efter de föreslagna reglerna har trätt ikraft. ett att I frågan omprövning och kravet att den senaste rehabiliteringsom bedömningen inte får bli äldre än månader gör sig samma aspekter sex

gällande i fråga upprättande rehabiliteringsplaner. Utred-

som om av ningen planer upprättats efter den 1 januari 1999 direkt menar att som bör omfattas de föreslagna reglerna uppföljning. När det gäller av om vid ikraftträdandet gällande planer är det utredningens uppfattning att det på grund administrativa skäl inte går att kräva att alla dessa har av blivit föremål för bedömningar förrän tidigast den 31 december nya 1999. Detta hindrar naturligtvis inte att försäkringskassan om den anser att det finns behov förändring av rehabiliteringsplaneringen uppav en rättar rehabiliteringsplan redan vid ett tidigare datum. en ny

24 Aktiv rehabilitering och uppföljning

SOU 1997: 189

Utbildning som rehabiliteringsåtgärd

Det är enligt utredningens mening också betydelsefullt de utökade

att möjligheterna till studier rehabiliteringsåtgärd träder ikraft så fort

som som möjligt. Detta inte minst för att försäkringskassan vid den utökade rehabiliteringsplanering som skall ske efter övergången till de före-

slagna reglerna kan väga in möjligheten att den försäkrade kan på-

börja en högre utbildning är längre än ett år. Förslagen till föränd-

som ringar i detta hänseende bör därför också träda ikraft samtidigt

som övriga ändringar i rehabiliteringsreglema, dvs. den 1 januari 1999.

5¶Särskild inkomstutfyllnad

Utredningens förslag: Rätten att ansöka särskild inkomstutfyll-

nad skall de fr.0.m. den 1 januari 2001 tvingas

avse personer som

lämna anställning till följd sjukdom som bedöms ha

en av men

arbetsförmåga i ett annat arbete där lönen är lägre än vad en

förtidspension skulle innebära.

5.1¶Bakgrund

Enligt de regler gällde för beviljande av förtidspension före den

som 1januari 1997 fanns möjlighet att bevilja partiell förtidspension till

trots att de arbetade heltid. En person som övergick till ett anpersoner nat heltidsarbete kunde, detta arbete lägre betalt än det tidigare

om var arbetet han eller hon grund av sjukdom inte kunde fortsätta

som med, kompenseras förtidspension för det inkomstbortfall som

genom uppstod.

Sedan den 1 januari 1997 gäller att vid bedömning av i vad mån arbetsfönnågan är nedsatt skall beaktas den försäkrades förmåga att försörja sig själv ett arbetsmarknaden normalt förekommande

genom arbete. Med uttrycket "försörja sig själv genom arbete" avses i detta sammanhang att arbeta heltid och få lön överensstämmer med

en som gällande kollektivavtal eller i övrigt är gängse inom det nya arbe-

som tet/yrkesornrådet. I bedömningen skall hänsyn inte tas till tidigare inkomst utan endast till den försäkrades fönnåga att kunna försörja sig själv ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete.

genom

I kapitel 12 i betänkandet SOU 1997:166 har utredningen föreslagit att på grund sjukdom eller därmed jämställt tillstånd

en person som av tvingas lämna sin anställning till följd av försäkringens krav på

men omställning, exempelvis byte yrke, saknar rätt till förtidspension,

av skall kunna få särskild inkomstutfyllnad. En förutsättning för beviljande särskild inkomstutfyllnad är att förvärvsinkomsten i det nya ar-

av betet understiger vad den försäkrade istället skulle ha erhållit i förtidspension.

Den särskilda inkomstutfyllnaden skall beräknas till det belopp som motsvarar den faktiska skillnaden mellan vad förtidspension skulle en uppgå till om han eller hon istället hade beviljats sådan förmån och en den faktiska eller beräknade förvärvsinkomsten i det arbete han som eller hon bedöms ha arbetsförmåga

5.2¶Övergångsbestämmelser

Utredningen anser att möjligheten att ansöka särskild inkomstutom fyllnad skall avse de personer som fr.0.m. den 1 januari 2001 tvingats länma en anställning till följd sjukdom har av men som en

arbetsförmåga i ett lägre betalt arbete.

En förutsättning för att en individ skall beviljas särskild inkomstutfyllnad är att arbetsförrnågan till följd sjukdom varit helt eller delvis av nedsatt i ett högre betalt arbete, men eftersom bedöms ha personen en arbetsförmåga i ett lägre betalt arbete, har han eller hon ingen rätt till förtidspension. För beviljande av särskild inkomstutfyllnad krävs således till stora delar beslutsunderlag vid beslut förtidssamma som om pension, bland annat när det gäller läkarutlåtande. Utredningen har därför också föreslagit att beslut särskild inkomstutfyllnad skall fattas om

av socialförsäkringsnämnd.

Som framgår av ovanstående redovisning fanns det före år 1997 möjlighet att bevilja partiell förtidspension till den grund som av sjukdom tvingats lämna ett högre betalt arbete kunde arbeta men som heltid i ett annat arbete lönenivån i detta arbete betydligt lägre. om var De personer som under åren 1997-2000 bedömts ha varaktig neden sättning av arbetsförmågan i ett högre betalt arbete bedömts men som ha arbetsfönnåga i ett annat lägre betalt arbete och därigenom inte varit berättigade till förtidspension, kommer således inte att omfattas av vare sig tidigare regler kunde rätt till partiell förmån eller utredsom ge

ningens förslag om särskild inkomstutfyllnad.

Även kan komma om personerna som i fråga för ansökan torde ha varit långtidssjukskrivna innan övergången till det lägre betalda arbetet, kan det bli svårt att i efterhand få fram tillförlitliga utredningar och underlag som krävs för beslut särskild inkomstutfyllnad. Utöver de om

underlag som krävs för ställningstagande rätt till förtidspension

om skall försäkringskassan ta ställning till vilken lönenivå gäller inom som de yrkesområden den försäkrade bedöms ha arbetsförmåga Ju som längre tid som har förflutit efter det att den försäkrade övergått till ett lägre betalt arbete desto svårare blir det naturligtvis få fram sådana att underlag. Utredningen har därför valt att inte föreslå några övergångsbestämmelser när det gäller särskild inkomstutfyllnad.

SOU 1997: 189 27

6¶Förtidspension

Utredningens förslag: Individer födda år 1938 eller som vid senare ikraftträdandet nytt system för ersättning vid långvarigt nedav ett arbetsförmåga har ersättning i form förtidspension skall få satt av denna tekniskt sett omvandlade så att folkpension, pensionstillskott och allmän tilläggspension ATP ersätts inkomstrelaterad förav

och garantibelopp. Utgångspunkten skall vara att indivitidspension

dens disponibla inkomst inte skall förändras. Den omräknade förtidspensionen skall därefter behandlas sätt de församma som beviljas efter ikraftträdandet. För individer födda

tidspensioner som

åren 1936 och 1937 har beviljats förtidspension före ikraftsom trädandet eller beviljas denna förmån därefter skall i princip nuvarande folkpensions- och ATP-regler gälla för beräkningen av för-

månens storlek.

l Bakgrund

I kapitel 13 i betänkandet SOU 1997:166 har utredningen förslagit nya regler för beräkning ekonomisk ersättning i form av förtidspension. av Enligt förslaget skall ersättningen från och med den 1 januari 2001 beinkomstrelaterad förtidspension och i förekommande fall talas ut som

garantibelopp till bestämd garantinivå.

som upp en Utredningens förslag till regler för beräkning inkomstrelaterad av förtidspension skiljer sig i flera delar från nuvarande regler. Inom ATPberäknas antagandepoäng utifrån huvudregeln de två systemet en högsta årsinkomstema de fyra senaste åren och förmånen beräknas av 60 procent medelpoängen 15 bästa inkomståren inklusive som av av antagandepoäng alla år mellan 16 och 64 år ålder. I det föreslagna av systemet bestäms ersättningen som 65 procent av en antagandeinkomst beräknad genomsnittet de fyra bästa årsinkomstema under de som av åren. Också grundnivån i försäkringen ändras från nuvasex senaste rande med folkpension i botten för samtliga och pensionstillsystem skott till viss nivå för dem helt saknar ATP eller har en låg upp en som sådan, till utfyllnad den inkomstrelaterade ersättningen upp en ren av

till en viss garantinivå i form ett garantibelopp i det föreslagna av systemet. Även skattereglema för förtidspensionärer ändras från ett systern

med ett särskilt grundavdrag för folkpensionärer SGA

som medger att delar av förmånen är skattefri för förtidspensionärer med låga eller medelhöga pensionsinkomster till ett system där förtidspensioner fullt ut beskattas som förvärvsinkomster. De relativt omfattande regelförändringarna tillsammans med principen att beviljade förmåner långsiktig karaktär inte bör förändras i av alltför stor utsträckning medför att någon beräkning förtidspenny av sionen inte bör göras för dem som har fått den beviljad enligt nuvarande regler. Samtidigt bör inte det nuvarande systemet existera parallellt med det föreslagna systemet längre än nödvändigt. Av detta skäl föreslår utredningen övergångsbestämmelser för födda år 1938 personer eller senare som vid det föreslagna systemets ikraftträdande den 1 januari 2001 har en förtidspension. Dessa bör få sina folkpensionsoch ATP-fönnåner tekniskt sett omvandlade till inkomstrelaterad förtidspension och eventuellt garantibelopp enligt det föreslagna systemets regler. Denna omräkning bör göras så individs disponibla att en inkomst i möjligaste mån behålls oförändrad. Eftersom individer födda år 1937 och tidigare i huvudsak inte kommer att omfattas det av reforrnerade ålderspensionssystemet föreslår utredningen dessa i att

princip lämnas helt utanför det föreslagna förtidspensionssystemet och

även efter den 1 januari 2001 behåller respektive får sin förtidspension beräknad enligt nuvarande regler.

6.2¶Övergångsbestämmelser

Omräkning av förtidspensioner i form av folkpensions-

och ATP-fönnåner

Former för omräkning inkomstrelaterad förtidspension av

Utredningens förslag: För en förtidspensionär har allmän

som tilläggspension ATP skall summan folkpensionen och ATP av om-

vandlas till inkomstrelaterad förtidspension. Antagandeinkomsten

beräknas som kvoten mellan denna och talet 0,65. summa

Utredningens har föreslagit att utgående inkomstrelaterad förtidspension i det föreslagna systemet skall utgöra 65 individs procent av en antagandeinkomst beräknad genomsnittet de fyra högsta de som av av senaste sex årens inkomster. I nuvarande system utgör ATP den del av

Förtidspension 29

pensionen är direkt inkomstrelaterad. Indirekt är dock också

som folkpensionen inkomstrelaterad eftersom den inte bara är en del av grundskyddet utan också utgör en kompensation för det första basbeloppet individs inkomster. För individ med viss ATP är

av en en det således naturligt att såväl utgående ATP som folkpension ersätts av inkomstrelaterad förtidspension. För den saknar ATP ter det sig

som dock naturligt att folkpensionen betraktas som en del av

mer

grundnivån.

Genom att för de förtidspensionärer som vid det föreslagna systemets ikraftträdande har ATP-förmån beräkna kvoten mellan sum-

folkpension och ATP samt talet 0,65 erhålls den antagandeman av inkomst dessa får tillgodoräkna sig efter ikraftträdandet.

som

Denna antagandeinkomst bör sedan fylla samma funktion och fullt ut behandlas sätt som antagandeinkomster för dem som be-

samma viljas förtidspension enligt de i kapitel 13 i betänkandet SOU 1997: 166 föreslagna reglerna. Detta innebär bland annat att den inkomstrelaterade förtidspensionen skall beräknas som 65 procent av denna antagandeinkomst. Vidare skall antagandeinkomsten ligga till grund för beräkningen den ålderspensionsrätt som skall räknas förtidspensionärer

av tillgodo. Antagandeinkomsten skall årligen räknas om dels med hänsyn till förändringen i det allmänna prisläget, dels med halva förändringen i den allmänna inkomstnivån.

Utfyllnad till garantinivån

Utredningens förslag: För den ersättning efter omräkning till

vars

inkomstrelaterad förtidspension inte når upp till gällande garantinivå

skall garantibelopp utgå för mellanskillnaden.

Det föreslagna systemet har en garantinivå till vilken en utfyllnad görs

den inkomstrelaterade förtidspensionen är lägre. Även för den om som har beviljats förtidspension före ikraftträdandet och därmed får sin

som folkpension och ATP omvandlad till inkomstrelaterad förtidspension skall denna utfyllnad göras. Även nuvarande förtidspensionssystem innehåller grundnivå till vilken utfyllnad i form av pensionstillskott

en görs om den inkomstrelaterade pensionen folkpension och ATP är lägre.

Särskilt övergångsvis garantibelopp

Utredningens förslag: För att kompensera för avskaffandet det av särskilda grundavdraget för folkpensionärer SGA skall ett särskilt övergångsvis garantibelopp utgå till vissa förtidspensionärer. Beloppet utgår till dem som genom omvandling från folkpension och ATP till inkomstrelaterad förtidspension får ersättning en en sådan nivå att den disponibla inkomsten försämras. Det särskilda övergångsvisa garantibeloppet bör bestämmas schablon så som en att i princip ingen individ oavsett kommunalskattesats får försämen rad ekonomisk situation. Den närmare utforrrmingen garantibeav loppet bör överensstämma med de regler kommer att gälla i som motsvarande situation vid avskaffandet SGA för andra folkpenav sionärer.

Det särskilda grundavdraget för folkpensionärer SGA utgör del en av det samlade grundskyddet i nuvarande pensionssystem. I och med att SGA skall avskaffas går pensionärer med låga och medelhöga pensionsinkomster miste skattefönnån. För vissa förtidspensionärer om en blir därför den generella omvandlingen folkpension och ATP till inav komstrelaterad förtidspension och garantibelopp otillräcklig för att uppnå oförändrade nettopensioner. Genom att samtidigt införa särett skilt övergångsvis garantibelopp kan dock förlusten skattefönnånen av kompenseras. Som ovan nämnts bör även förtidspensioner beviljade före ikraftträdandet av de föreslagna ersättningsreglerna så snart omräkning gjorts betraktas och behandlas de förtidspensioner beviljas som som efter det föreslagna systemets ikraftträdande. För de individer som tidigare har beviljats förmånen är det dock inte rimligt att den ekonomiska situationen, till exempel mätt disponibel inkomst, försämsom ras. Konstruktionen av SGA gör att förtidspensioner till cirka 3 upp basbelopp per år till viss del kan befriade från beskattning. Genom vara avskaffandet av SGA kommer beskattningen pensionsinkomster av att skärpas i detta inkomstintervall. För att uppnå oförändrad ekonomiska situation för dessa förtidspensionärer bör därför ett särskilt övergångsvis garantibelopp införas. I praktiken innebär dock den föreslagna konstruktionen av och höjda nivån garantinivån att många förtidspensionärer redan med hjälp av denna skyddas från den försämring som avskaffandet av SGA innebär. En rad faktorer påverkar en individs disponibla inkomst. En viktig faktor är i vilken grad inkomsterna är beskattade. SGA innebär att skillnaden i disponibel inkomst mellan pensionär bor i en som en

SOU 1997: 189 F örtidspension 31

kommun med hög kommunalskattesats och en pensionär i en lågskattekommun är mindre större del av pensionsinkomsten

än om en

beskattad. Att kompensera för avskaffandet av SGA så att vore skillnaden mellan dessa båda pensionärer förblir liten är inte önskvärt då det skulle innebära behov av att ta hänsyn till kommunalskattesatsen iden kommun pensionären för tillfället bor Någon ny omräkning

som skulle därefter inte kunna ske om individen flyttar. Allmänt sett bör utfominingen det särskilda övergångsvisa garantibeloppet innehålla

av ett mått schablonisering för att undvika tekniskt komplicerade

av bedömningar i enskilda fall. Naturligtvis bör schablonen ta sikte att skillnaden mellan nettoersättningen före och efter ikraftträdandet skall vara liten.

I den mån schablonen kan komma att innebära påtagliga avvikelser mellan olika nettopension före och efter omräkningen bör ut-

gruppers gångspunkten att det snarare är högre särskilda övergångsvisa ga-

vara rantibelopp bör utgå än lägre. Detta innebär visserligen en ökad

som kostnad för systemet, men ökningen kan sannolikt begränsas dels genom en träffsäker schablon, dels genom en konstruktion där kostnaderna på relativt kort sikt minskar kraftigt och till slut helt fasas ut och försvinner. Ett exempel på konstruktion uppfyller detta sist

en som nämnda kriterium skulle att utge nominellt oförändrade belopp

vara

över tiden reduceras av utvecklingen den underliggande försom tidspensionen.

I Ds 1997:66 Garantipension och samordningsfrågor m.m. anges att

särskild utredare skall i uppdrag att lämna förslag till utformning en ges av en särskild övergångsvis garantipension för ålderspensionärer för att hantera avskaffandet av de särskilda skattereglema för pensionärer. Som tidigare anförts Förtidspensionsutredningen att det är viktigt

anser att den lösning skall gälla för ålderspensioner också bör gälla för

som förtidspensioner har beviljats före ikraftträdandet. Med hänsyn till

som den begränsade tid som utredningen haft till förfogande och med tanke

att särskild utredare skall få i uppdrag att utreda frågan inom

för ålderspensionsreforrnen det lämpligt att överlämna ramen vore frågan till denna utredare.

Förtidspension

Successivt införande av garantinivån

Utredningens förslag: Garantinivån skall för förtidspensioner till ogifta utbetalade under år 2001 uppgå till motsvarande 2,4 minskade omräknade År 2001 skall basbelopp år för alla förtidspensioner. per för förtidspensioner, till ogifta, beviljade enligt de föreslagna reglema gälla garantinivå är 2,0 minskade basbelopp för en som 19-åringar, 2,05 minskade basbelopp för 20-åringar och så vidare till 2,4 minskade basbelopp för 27-åringar och äldre. upp År 2002 skall garantinivån för tidigare omräknade förtidspensioför 28-åringar och äldre höjas till motsvarande 2,425 ner samt minskade basbelopp. År 2003 skall garantinivån för tidigare omräknade förtidspensioner samt för 28-åringar och äldre höjas till motbasbelopp. År 2004 skall garantinivån för svarande 2,45 minskade tidigare omräknade förtidspensioner samt för 29-åringar och äldre minskade basbelopp. År 2005 skall höjas till motsvarande 2,475 garantinivån för tidigare omräknade förtidspensioner samt för 29åringar och äldre höjas till motsvarande 2,5 minskade basbelopp. Från år 2001 till och med år 2005 skall utöver nämnda höjovan ningar endast justering för förändringar i det allmänna prisläget göras. Därefter, med början år 2006, skall garantinivån justeras enligt förslaget i avsnitt 13.6.2 i betänkandet SOU 1997:166. Garantinivån för gifta skall alltid uppgå till 89 procent motsvarande nivå av för ogifta.

I det nuvarande förtidspensionssystemet utgör grundnivån 2,015 minskade basbelopp år i bruttoersättning för ogifta. Till följd av det per

särskilda grundavdraget för folkpensionärer SGA är en stor del av

denna ersättning befriad från inkomstbeskattning. För att i genomsnitt uppnå nettopension i ett system utan SGA skulle denna ersättsamma ning behöva uppgå till 2,39 minskade basbelopp år. Denna nivå avper förmån beskattad med genomsnittlig kommunalskattesats 31,66 ser en procent. Utredningens förslag till garantinivå enligt kapitel 13 i betänkandet SOU 1997:166 uppgår till 2,5 minskade basbelopp per år för ogifta förtidspensionärer i åldrarna 29-64 år. Således innebär utredningens förslag höjning med cirka 0,11 basbelopp år i dessa åldrar. Att en per införa denna högre lägstanivå för redan beviljade förtidspensioner skulle innebära förhållandevis kraftig kostnadsökning. För att hanen detta bör den föreslagna högre garantinivån införas successivt så tera den föreslagna nivån 2,5 basbelopp nås år 2005. Under åren 2001 att till 2005 ersätter denna successiva justering den indexering med halva

SOU 1997: 189

Förtidspension 33

realinkomsten som föreslagits. Under perioden 2001-2005 skall utöver ovan nämnda höjningar endast justering för förändringar i det allmänna

prisläget göras. Justeringen motsvarar för enskilda från 27 år och äldre

en uppräkning realt med drygt procent årligen vilket en motsvarar ut-

fallet vid realinkomstökningar två den

procent om föreslagna realin-

komstindexering använts i stället. Således påbörjas inte justeringen

av garantinivån med realinkomstindex förrän från och med årsskiftet 2005/2006.

Individer födda år 1936 och 1937

undantas

Utredningens förslag: Individer födda åren 1936 och 1937 skall inte beröras de föreslagna reglerna avseende ersättning vid

av lång-

varigt nedsatt arbetsfönnåga. Således skall i dessa åldrar personer som den 1 januari 2001 redan uppbär förtidspension behålla sin ersättning i form folkpension, ATP och pensionstillskott. Också av rätten till särskilt grundavdrag för folkpensionärer SGA kvarstår för denna grupp fram till övergången till ålderspension. Även individer födda åren som är 1936 och 1937 och beviljas förtidspension efter 1januari 2001 skall få sin förtidspension beräk-

nad enligt nuvarande regler.

Enligt förslaget till reformerat ålderspensionssystem skall individer födda år 1937 eller tidigare i princip inte beröras de

av föreslagna reg-

lema. Skälen till detta ligger bland i ikraftträdandet annat att av de föreslagna reglerna kommer att ske så nära inpå denna ordinarie grupps pensionsålder. Att då i begränsad utsträckning låta dessa beröras ens av regler som gällt under så liten del den tid under vilken pensionsav rätten tjänats in vore inte rimligt. I linje med detta införs därefter de föreslagna reglerna successivt att de är födda åren 1938 till genom som

1953 den s.k. mellangenerationen får sin ålderspension beräknad

enligt nuvarande regler till allt mindre del och föreslagna regler till allt större del. De som är födda år 1954 eller får sin ålderspension senare beräknad fullt ut enligt det refonnerade regler. systemets Förtidspension är en försäkringsersättning vid nedsatt arbetsförmåga och inte en intjänad rättighet. Att inte låta dem beröras som endast under kortare tid tjänat in pensionsrätt de

när föreslagna reg-

lema gällt är således inte direkt tillämpligt vad gäller

förtidspension.

Nuvarande regler för ersättning vid långvarigt nedsatt

arbetsförmåga

är starkt kopplade till nuvarande Såväl

ålderspensionsregler. för-

tidspension sjukbidrag beräknas på som samma sätt som ålderspension

34 Förtidspension

gjorts inkomster och bosättning fram till efter att ett antagande om ordinarie Den enda skillnaden är att förtidspen-

ålderspensionsålder.

har högre grundskydd. Detta innebär

sionärer och sjukbidragstagare ett förtidspensionärema och sjukbidragstagama får en oför-

att flertalet av

situation vid övergången till ålderspension. Endast

ändrad ekonomisk åtminstone till viss del får ersättning i form av pensionstillskott de som ersättning. Således bör inte de är födda åren 1936 får en minskad som därmed har kort tid kvar till ordinarie ålderspension, och och 1937, och beviljats förtidspension vid ikraftträdandet alls beröras av som redan föreslagna reglerna för ersättning, eftersom de inte alls kommer att det

beröras det reformerade ålderspensionssystemet.

av skäl bör inte heller de är födda före åren Av huvudsakligen tre som

inte har beviljats förtidspension före ikraft-

1936 och 1937 men som de föreslagna ersättningsreglema. Det första skälet trädandet beröras av

förtidspensionen försäkringsersättning och inte en

är att trots att är en

den många uppfattas intjänad bland annat

intjänad rättighet kan av som den koppling finns till ålderspensionen. Förtidsmed anledning av som möjlighet till förtida uttag ålders-

pensionen kan upplevas som en av

händelse sjukdom och därmed nedsatt arbetsförmåga. Det

pension i av

skälet eventuell beviljad förmån enligt föreslagna regler andra är att en betalas under kort tid före övergången till endast kommer att ut en det därmed skulle kan upplevas naturligt att båda

ålderspension och att

beräknas enligt nuvarande regler. För enskilda individer förrnånema beräkningssättet innebära att den ekonomiska siskulle det föreslagna avviker under denna korta tid från situationen såväl

tuationen påtagligt före efter förtidspensionstiden. Det tredje skälet är att många av

som år 1936 och 1937 antingen redan har beviljats fördem som är födda förtida ålderspension eller annat sätt lämtidspension, gjort uttag av arbetskraften och därmed i enlighet med övriga övergångsregler nat skulle komma beröras de föreslagna reglerna. Det fåtal ändå inte att av individer kvarstår i arbetskraften ändå förtidspensioneras som men som års ålder sannolikt redan vid ikraftträdandet de föreslagna före 65 är av reglerna inte annat rent tidsmässigt, förtidspension. Att nära, om en särbehandla dessa i förhållande till andra i ålder och i övrigt i samma

ungefär samma situation vore olyckligt.

7¶Stimulans till ett aktivt liv under

tid med förtidspension

Utredningens förslag: De föreslagna reglerna syftar till som att stimulera till ett aktivt liv för dem förtidspensionerats skall som omfatta samtliga förtidpensionärer från och med den 1januari 2001.

7.1¶Bakgrund

I kapitel 14 i betänkandet SOU 1997:166 har utredningen lämnat förslag som syftar till Ökade möjligheter till ett aktivt liv för dem har som

förtidspensionerats. En förtidspensionär skall således kunna förvärvs-

arbeta eller på annat sätt utnyttja kvarvarande arbetsförmåga en utan att riskera att förtidspensionen dras in. Arbetsinkomster förtjänas som genom arbete skall dock till skillnad från i dag reducera förtidspensionen. Det nya systemet måste positiv möjlighet för dem ses som en som har förtidspensionerats att i den mån de önskar och kan tillvara ta en faktisk restarbetsfönnåga olika slag aktiviteter. genom av Redan i betänkandet SOU 1997: 166 förordade utredningen att även de som vid övergången till det systemet har förtidspension enligt nya dagens system skall omfattas dessa regler. Utredningen har dock av nya funnit skäl att på några punkter närmare överväga huruvida

några sär-

skilda övergångsregler bör gälla för dem vid har för-

som övergången

tidspension enligt nuvarande regler.

7.2¶Övergångsbestämmelser

För dem som enligt vad i kapitel 6 i detta betänkande får som anges sin folkpension och ATP omvandlad till inkomstrelaterad förtidspension m.m. torde inte uppstå några egentliga komplikationer vid

en tillämp-

ning av samma regler gäller för dem får be-

som som förtidspension

viljad och beräknad enligt de utredningen föreslagna reglerna. av

36 Stimulans till ett aktivt liv under tid med förtidspension SOU 1997: 189

En konsekvens att de har beviljats förtidspension enligt nuav som varande regler skall omfattas de reglerna är dock att försäkav nya ringskassan före ikraftträdandet måste fastställa s.k. inkomstfribelopp

för dem då har partiell förtidspension. Inkomstfribeloppet innebär som gräns för hur förvärvsinkomster förtidspensionär kan tjäna en stora en in förtidspensionen reduceras. Den del av förvärvsinkomsterna utan att överstiger inkomstfribeloppet skall till 80 procent reducera försom

tidspensionen.

är födda år 1937 eller tidigare kommer inte

Förtidspensionärer som

omfattas det reformerade ålderspensionssystemet. Av den anledatt av ningen föreslår utredningen att de inte heller skall beröras av de nya

beräkning förtidspension. Deras förtidspension skall reglerna om av

alltså inte räknas I stället föreslås att de behåller sin folkpension om. och ATP fram till dess de fyller 65 år och övergår i ålderspension. Det

ter sig i och för sig principiellt riktigt att även denna grupp ges samma möjligheter övriga förtidspensionärer att leva ett aktivt liv med som förvärvsarbete Det kan dock konstateras att reducering av förm.m. en med 80 procent förvärvsinkomster kan medföra rela-

tidspensionen av

tivt kraftiga marginaleffekter för det fall att folkpensionen och till följd

därav även det särskilda grundavdraget reduceras av förvärvsinkomst. För den i dag har partiell förtidspension gäller inte någon särsom skild formell gräns för hur stora inkomster får tjänas in med ansom vändande kvarvarande arbetsförmåga utan att det får någon inverkan av Om det skulle visa sig att inkomsterna förvärvats med

pensionen.

användande arbetsförmåga förutsatts inte föreligga vid beslutet av som

partiell förtidspension kan detta dock föranleda att förtidspensionen

om dras in eller minskas. Enligt de reglerna skall dock ovan angetts fastställas ett innya som komstfribelopp innebär formell gräns för hur stora förvärvsinsom en

komster förtidspensionär kan tjäna in utan att förtidspensionen

en reduceras. Inkomstfribeloppet beräknas andel av den s.k. antagandeinsom en komsten, varvid nämnda andel skall motsvara den arbetsförmåga som

inte täcks förtidspension. I regel motsvarar antagandeinkomsten i

av det utredningen föreslagna systemet genomsnittet av förvärvsinav komsterna under de i inkomsthänseende fyra bästa åren de år av sex

närmast föregått pensionsfallet. För det fall att en förtidspensionär

som saknat eller haft endast låga inkomster före pensionsfallet fastställs in-

komstfribeloppet med utgångspunkt i den s.k. garantinivån, som utgör

grundskyddet i det nya ersättningssystemet. För dem har beviljats förtidspension enligt nuvarande regler som måste dock inkomstfribeloppet i regel fastställas med utgångspunkt i de

regler antagandeinkomstberälcning som gäller i dag samt de regler om

Stimulans till aktivt ett liv under tid med förtidspension 37

om omvandling av förtidspension enligt nuvarande regler till förtids-

pension enligt de föreslagna reglerna. Det innebär således att inkomstfribeloppet för dem som har ATP viss omfattning beräknas såsom av en en andel av genomsnittet inkomsterna för de år av som enligt dagens regler skall ligga till grund för antagandeinkomsten. I de fall förtids-

pensionen inte har bestämts med tillämpning reglerna av om antagandeinkomst eller tilläggspensionen i fall så annat är låg att den förtidspensionerade blir berättigad till ett s.k. i det

garantibelopp föreslagna

systemet bör dock inkomstfribeloppet beräknas motsvarande sätt som gäller för andra omfattas grundskyddet i det som av nya systemet.

Om en försäkrad beviljas fjärdedels förtidspension

en kan han eller hon emellertid alltså genom eget arbete i princip förtjäna inkomst en motsvarande tre fjärdedelar inkomsten före pensionsfallet av utan att förtidspensionen reduceras. Detta gäller även långsiktigt eftersom in-

komstfribeloppet skall inkomstindexeras.

Med hänsyn till förtidspensionens karaktär inkomstbortfallsförav säkring kan det hävdas att det i och för sig är principiellt

riktigt att

eventuella överskjutande inkomster reducerar förtidspensionen. Genom den möjlighet som föreslås för förtidspensionär undgå

en att reducering

av förtidspensionen med sådana överskjutande inkomster han eller om hon visar att inkomsterna tjänats in med endast sådan

arbetsförmåga

som förutsätts föreligga vid beslutet

om förtidspension uppnås

emellertid en reglering även anknyter till nuvarande som regler. Mot g denna bakgrund utredningen det vad anser att utöver som nämnts ovan 5 inte behövs

några särskilda Övergångsbestämmelser på detta område.

I nuvarande system tillämpas praxis innebär

en som att försäkringskassan vid bedömning arbetsförmågan hos av en förtidspensionär bort-

ser från arbetsinkomster understiger

som lägsta sjukpenninggrundande

inkomst enligt AFL fr.o.m. den l januari 1998 skall en inkomst uppgå 3 till minst 24 procent basbeloppet för

av att berättiga till sjukpenning.

Detta innebär i praktiken att förtidspensionär kan ha

en möjlighet att

tjäna in vissa arbetsinkomster utan att detta inverkar förtidspensio-

nen. Detta motiveras i princip med

att en förtidspensionär bör kunna

åta sig mindre omfattande sysslor exempelvis vissa arvoderade som politiska uppdrag eller liknande utan att förtidspensionen för den skull skall dras in. En strikt tillämpning av dagens kriterier för rätt till förtidspension skulle nämligen kunna leda till hel

att en förtidspension

minskades även vid sådana relativt begränsade inkomster av arbete. Det är i detta perspektiv nämnda praxis måste som ses. Systemet med reducering förtidspension med förvärvsinkomster av som föreslås utredningen innebär i och för sig av att alla inkomster från en och samma arbetsgivare överstiger 1 000 kronor som per år skall reducera förtidspensionen, vilket enligt det ovan redovisade skulle an-

till aktivt liv under tid med förtidspension 38 Stimulans ett

inskränkning i förhållande till vad gäller i dag. Utses utgöra en som redningens förslag innebär emellertid dessutom i princip obegränsade för den förtidspensionär beviljats förtidspension

möjligheter även som

dagens regler förvärvsarbeta eller annat sätt utnyttja kvarenligt att ideella uppdrag eller liknande. Däri-

varande arbetsförmåga genom

bortfaller det egentliga skälet för bibehållande av den i dag tillgenom Därmed behövs inte heller någon särskild över-

lämpade praxisen.

gångsregel högre fribelopp för dessa förtid spensionärer. om ett Vad gäller övriga delar utredningens förslag i denna del anser utav redningen att bör de kunna omfatta dagens förtidspensionärer utan

närmare överväganden.

till förändringar systemet med indragning eller minsk- Förslagen av vid förbättring arbetsförmåga och de nya

ning av förtidspensioner av

reducering förtidspensionen med inkomster av förvärvsarregler om av tid med förtidspension samt möjlighet till vilandeförklaring bete under för näringsidkare m.fl. förordas av utredav förtidspensionen som föreslås bakgrund vad redovisats ovan införda till ningen mot av som samtliga förtidspensionärer fr.0.m. den 1januari år 2001. för

SOU 1997: 189 39

8¶Rätt att studera under tid med

förtidspension

Utredningens förslag: Även den har beviljats förtidspension som före år 2001 skall möjlighet att bedriva studier under högst 365 ges dagar. Den tid som en person före år 2001 har bedrivit studier under tid med förtidspension skall inte avräknas från det antal dagar högst 365 som han eller hon har rätt till fr.o.m. den 1 januari 2001. -

8.1¶Bakgrund

Enligt nu gällande regler kan även förtidspensionär skyldig att en vara genomgå rehabiliteringsåtgärder enligt 22 kap. lagen allmän försäkom ring AFL. Om den försäkrade utan giltig anledning vägrar att delta i sådana åtgärder kan denne helt eller delvis tills vidare förlora sin rätt till förtidspension. Utredningen föreslår att sådan skyldighet regel som inte längre skall finnas i det nya förtidspensionssystemet. Förtidspensionär skall dock ha möjlighet att med vissa begränsningar ansöka om att få ta del sådana åtgärder. av När det gäller studier på eget initiativ finns det enligt nuvarande regler inga uttryckliga hinder för en förtidspensionär att bedriva dessa under tid med förtidspension. Den påbörjar studier på eget initiativ som kan emellertid bli föremål för utredning enligt 7 kap. 3b § AFL. Framgångsrika studieresultat kan indikation att det också finns ge en om en arbetsförmåga kan tas tillvara arbetsmarknaden. Om utredsom ningen visar att hälsotillståndet eller arbetsförrnågan väsentligt förbättrats kan pensionen minskas eller dras med stöd 16 kap. 7 § AFL. av I kapitel 15 i betänkandet SOU 1997:166 har utredningen föreslagit att en förtidspensionär skall ges möjlighet att med bibehållen förtidspension bedriva studier under högst ett år eller 365 kalenderdagar. Om studierna fortsätter i mer än ett år skall förtidspensionen förklaras vilande fr.o.m. andra studieåret och de fortsatta studierna får finansieras med det studiesociala stödet.

40 Rätt att studera under tid med förtidspension SOU 1997: 189

Utredningens förslag innebär en utökad möjlighet för förtidspensionärer att aktiva. Det kan dock, vid jämförelse med nuvarande

vara en regler, även innebära inskränkning i möjligheterna att bedriva

en studier under tid med förtidspension i de fall studierna inte bedrivs med framgång i enlighet med de kriterier gäller för rätt till studiemedel.

som I den mån förslaget inskränkning i möjligheterna att bedriva

är en studier utredningen denna vara motiverad av att olika studeran-

anser degrupper så långt möjligt skall bedriva studierna under likartade

som ekonomiska förhållanden.

Utredningen föreslår viss begränsning för den under tid med

en som

sjukpenning och långtidssjukpenning genomgått ett års utbildning som rehabiliteringsåtgärd och denna ingår i en sammanhängande längre ut-

bildning enligt rehabiliteringsplanen skall finansieras annat sätt

som fr.o.m. andra studieåret. Om dessa studier avbrutits efter det att ohälsoförsäkringen finansierat det första studieåret, skall inte personen i fråga få behålla förtidspensionen under ytterligare ett år, om han eller hon har för avsikt att fullfölja studierna under tid med förtidspension. I dessa fall bör förtidspensionen förklaras vilande studierna återupp-

om tages under tid med förtidspension.

Den påbörjar studier föreslås skyldig att anmäla detta till

som vara

försäkringskassan. Försäkringskassan skall därefter fatta beslut om

under vilken tid den försäkrade har rätt att bedriva studier med bi-

som behållen förtidspension eller, studier redan har bedrivits under ett

om år, i vilken utsträckning förtidspensionen skall vara vilande under

som tiden för de fortsatta studierna. Omfattningen av studierna påverkar i vilken grad förtidspensionen skall vara vilande, den som exempel-

som vis studerar halvtid, skall få sin förtidspension vilande till hälften. Om någon inte anmäler till försäkringskassan att han eller hon påbörjar studier skall försäkringskassan fatta beslut om under vilken tid som förtidspension skall betalas ut under studietiden. Om studierna redan har pågått än ett år när försäkringskassan får information härom,

mer skall förtidspensionen vilande fr.o.m. andra studieåret även i de

vara fall det innebär beslut med retroaktiv verkan. Däremot bör personen inte bli återbetalningsskyldig för förfluten tid. Försäkringskassan har dock att ta ställning till förtidspensionen skall omprövas med an-

om ledning att studier har bedrivits utan att den försäkrade har fullgjort

av sin skyldighet att anmäla detta till kassan.

SOU 1997: 189 Rätt att studera under tid med förtidspension 41

8.2¶Övergångsbestämmelser

Utredningen det viktigt att även de redan är förtidspenanser vara som sionerade vid övergången till ett nytt system år 2001 skall ökade ges möjligheter till aktivitet, bland annat att bedriva studier. Nugenom varande förtidspensionärer bör därför omfattas regler de av samma som som beviljas förtidspension efter införandet det systemet. av nya En viktig fråga vid ställningstagande till Övergångsbestämmelser är huruvida studier har bedrivits före år 2001 skall ingå i de 365 som dagar som förtidspensionären har rätt att behålla sin pension, eller om 2001 skall det första året då studier skall avräknas från dessa vara dagar. Utredningen har kommit till den slutsatsen att Övergångsbe-

stämmelsema inte bör innehålla någon retroaktivitet så att studier som har bedrivits före år 2001 skall avräknas från de 365 dagar den som förtidspensionerade har rätt till enligt det föreslagna systemet. Utred-

ningen anser inte att det är lämpligt att avräkna tidigare studier då dessa har bedrivits under de förutsättningar gäller enligt nuvarande som regler. Det kan exempelvis innebära att studier kan ha bedrivits enbart i

syfte att vara aktiv utan att ha mål att visa på studieresultat och som personen kan därför ha blivit informerad att "icke framgångsrika om studier inte påverkar hans eller hennes rätt till förtidspension. I detta

ställningstagande har även beaktats att de har förtidspensionerats

som enligt nuvarande regler härigenom kan komma i bättre läge de ett än som förtidspensioneras i framtiden då de kan bedriva studier under tid

med förtidspension ett år längre än vad skulle fallet. som annars vara

Utredningen gör dock den bedömningen att det är få förtidspensionärer

som bedriver sådana studier kommer att omfattas de som av nya reglema.

När det gäller studier återupptas under tid med förtidspension som och som tidigare har ingått i rehabiliteringsplan i vilken det framgår en att det första året skall finansieras med sjukpenning och därefter inav dividen själv, torde sådana fall ovanliga med gällande regler. vara nu Om de skulle förekomma bör gälla att försäkrade skall infonnevara rade om följderna att studierna avbryts redan när överenskommelsen av

i rehabiliteringsplanen träffas mellan försäkringskassan och den försäk-

rade. Utredningen har därför kommit till den slutsatsen heller för att dessa bör det förekomma någon form retroaktivitet. av År 2001 bör således

även för tidigare förtidspensionärer det

vara första år studier avräknas som från de 365 dagar som förtidspensionären maximalt har till förfogande. I likhet med vad bör gälla för övriga förändringar som vid övergång

till ett nytt förtidspensionssystem bör de har som förtidspensionerats

med stöd av nuvarande eller tidigare regler på tydligt och i god ett sätt

studera under tid med förtidspension SOU 1997: 189 42 Rätt att

tid före genomförandet, informeras de regeländringar som kan på-

om verka deras rättigheter. En tydlig information är naturligtvis särskilt viktig i de fall förslagen ställer krav den enskilde. När det gäller

som möjligheten studera under tid med förtidspension skall den försäk-

att rade anmäla till försäkringskassan att han eller hon har för avsikt att bedriva studier. Försäkringskassan skall därefter fatta beslut om för vilken tid har rätt att bedriva studier med bibehållen för-

som personen tidspension och, i förekommande fall, fr.o.m. vilken tidpunkt som för-

tidspensionen skall vara vilande.

9 till det reformerade

Koppling

ålderspensionssystemet

Utredningens förslag: Med anledning av det refonnerade ålders-

pensionssystemet skall det fastställas ålderspensionsrätt för för-

fluten tid för personer födda år 1938 eller senare som är eller har

varit förtidspensionärer eller sjukbidragstagare innan det föreslagna förtidspensionssystemet träder i kraft 1januari 2001.

9.1¶Bakgrund

Det reformerade ålderspensionssystemet bygger livsinkomstprin-

cipen. Ålderspensionenför en viss individ skall i princip bestämmas

av samtliga de inkomster som han eller hon har tjänat in i yrkesaktiv ålder. Under den yrkesaktiva tiden tillgodoräknas den enskilde en ålderspensionsrätt motsvarande 18,5 procent av de intjänade pensionsgrundande inkomsterna.

I kapitel 16 i betänkandet SOU 1997:166 har utredningen föreslagit att förtidspensionärer skall tillgodoräknas ålderspensionsrätt enligt

en ovanstående princip. Personer förtidspensioneras efter det före-

som slagna förtidspensionssystemets ikraftträdande år 2001 skall fortlöpande tillgodoräknas ålderspensionsrätt motsvarande 18,5 procent

av en pensionsgrundande inkomst, motsvarande utgående inkomstrelaterad förtidspension. I åldrarna 19-59 år skall de också tillgodoräknas

en ålderspensionsrätt motsvarande 18,5 procent av ett pensionsgrundande belopp, motsvarande skillnaden mellan å sidan utgående inkomst-

ena relaterad förtidspension och å andra sidan antagandeinkomsten. I förekommande fall skall förtidspensionärer oavsett ålder tillgodoräknas ålderspensionsrätt motsvarande 18,5 procent utgående garantibe-

av lopp.

44 Koppling till det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1997: 189

För dem är födda 1938 eller

som senare

Personer födda år 1937 eller tidigare kommer i princip inte att omfattas

det reformerade ålderspensionssystemet. De kommer att få hela sin av ålderspension beräknad med utgångspunkt i nuvarande regler för folkpension och ATP. Av det skälet finns det inget behov av att fastställa någon ålderspensionsrätt för förfluten tid för i denna ålders-

personer

Däremot kommer födda åren 1938-1953 den s.k. grupp. personer mellangenerationen delvis att omfattas det reformerade ålderspen-

av sionssystemet avseende inkomstrelaterad pension. Personer födda år 1954 eller senare kommer att få hela sin ålderspension beräknad enligt de reformerade systemets regler. För personer födda år 1938 eller sena-

är eller har varit förtidspensionärer eller sjukbidragstagare re som innan det föreslagna förtidspensionssystemet träder i kraft måste det således fastställas ålderspensionsrätt för förfluten tid.

för förfluten tid

Ãlderspensionsrätt

Ålderspensionsreformen innebär att det för förtidspensionärer i de ak-

tuella födelseårgångarna måste fastställas en ålderspensionsrätt också

för år 2000 och tidigare. Således måste det fastställas ålderspensionsrätt för förfluten tid för personer som vid ikraftträdandet av det föreslagna förtidspensionssystemet har eller tidigare har haft förtidspension i form folkpension och ATP. Samma sak gäller för dem som har

av eller tidigare har haft sjukbidrag i form av folkpension och AIP.

för tiden fram till

Ãlderspensionsrätt

ålderspensioneringen

Utredningen att det finns ett intresse av att i möjligaste mån till-

anser lämpa de regler föreslås för det föreslagna systemet också för dem

som som har en förtidspension vid det föreslagna systemets ikraftträdande år 2001. Således krävs bestämmelser som innebär att dessa personer kan tillgodoräknas ålderspensionsrätt också för år 2001 och framåt, så länge de har kvar sin förtidspension.

SOU 1997: 189 Koppling till det ålderspensionssystemet

reformerade 45

9.2¶Övergångsbestämmelser

Ålderspensionsrättför dem har haft

som förtidspension

eller sjukbidrag före år 2001

Utredningens förslag: Personer som har haft ATP-förmån i form en av förtidspension eller sjukbidrag före 1 januari 2001 skall tillgodo-

räknas en pensionsgrundande inkomst motsvarande ATP-poängen

adderad med talet ett och därefter multiplicerad med basbeloppet. Detta skall gälla för varje år före år 2001 dessa varit som personer 59 år eller För sådana år i förfluten tid de aktuella yngre. som personerna varit 60 år eller äldre skall den pensionsgrundande inkomsten uppgå till 65 procent det fulla beloppet. Om förtidspensions- eller av sjukbidragsförmånen varit partiell eller utgått endast under del av året skall justering av ålderspensionsrätten ske i enlighet med detta, på motsvarande sätt i det föreslagna systemet. som Däremot bör inte personer under år 2000 eller dessförinnan som har haft förtidspension eller sjukbidrag i form enbart folkpension av och pensionstillskott få någon ålderspensionsrätt tillgodoräknad.

Bakgrund

För att kunna tillgodoräkna ålderspensionsrätt för visst år i fören ett fluten tid för vid ikraftträdandet det föreslagna förpersoner som av tidspensionssystemet är eller tidigare har varit förtidspensionärer eller sjukbidragstagare och som är födda 1938 eller måste det i - senare ett första steg fastställas pensionsgrundande inkomst eller en ett pensionsgrundande belopp. I nästa steg tillgodoräknas själva ålderspensionsrätten motsvarande 18,5 procent denna inkomst. Den pensionsav grundande inkomsten eller det pensionsgrundande beloppet bör grundas de folkpensions- och ATP-fömiåner faktiskt har besom talats ut de aktuella åren. Beräkningen bör dessutom i möjligaste mån ansluta till den beräkning antagandeinkomsten föreslås för det av som

föreslagna förtidspensionssystemet. Ålderspensionsrätten för ATP-

fömiåner bör ansluta till reglerna för pensionsrätt för inkomstrelaterad förtidspension i det föreslagna systemet, medan pensionsrätten för folkpensionsfönnåner bör ansluta till reglerna för pensionsrätt för

garantibelopp.

Enligt utredningens uppfattning finns det i princip två olika sätt att till väga för att i efterhand bestämma pensionsgrundande inen komsten för den inkomstberoende ATP-fömiånen för förfluten tid. Det

46 till det ålderspensionssystemet SOU 1997: 189

Koppling reformerade

tillvägagångssättet är att för respektive år i förfluten tid först beena räkna den utbetalda folkpensionen och ATP:n och sedan summan av beloppet med 0,65. Genom att detta sätt kombinera den dividera faktiskt utbetalda folkpensions- och ATP-förmånen med den ersätt-

ningsnivå utredningen föreslår för det nya förtidspensionssystemet

som fiktiv antagandeinkomst i nominella termer. Det andra tillbestäms en för respektive år i förfluten tid utgå från den an-

vägagångssättet är att

inom ATP fastställdes vid beviljandet av förtidspentagandepoäng som Genom addera antagandepoängen med sionen eller sjukbidraget. att fångas tidigare förvärvsinkomster motsvarande det första talet ett även basbeloppet in för dem har tjänat ATP. Genom att summan av som och talet multipliceras med basbeloppet för antagandepoängen ett respektive år i förfluten tid får man fram en fiktiv antagandeinkomst

uttryckt i nominella termer. nackdel med det förstnämnda alternativ är att storleken En för viss individ, och därmed också storleken

ålderspensionsrätten en

kommande inkomstrelaterade ålderspensionen, blir beroende av den eller hennes civilstånd under tiden med förtidspension. Orsaken hans civilståndet skulle få betydelse vid i övrigt identiska förhållantill att är och även tidigare har varit högre för

den är att folkpensionsförrnånen

ogifta/ensamstående än för gifta. Det är från principiella utgångspunk-

inte önskvärt civilståndet får genomslag den individuellt beter att räknade inkomstrelaterade ålderspension. Av det skälet föreslår utreddet sistnämnda tillvägagångssättet skall tillämpas vid fastningen att ställandet den pensionsgrundande inkomst. av tidigare har nämnts utredningen att det finns ett intresse Som anser i möjligaste mån tillämpa regler som föreslås för det nya av att samma också för dem redan har förtidspension vid det föresystemet som en slagna ikraftträdande år 2001 eller tidigare har haft försystemets som tidspension eller sjukbidrag och är födda år 1938 eller senare. I som kapitel 16 i betänkandet SOU 1997:166 föreslår utredningen att persoförtidspensioneras efter det systemets ikraftträdande år ner som nya skall tillgodoräknas ålderspensionsrätt utgående inkomstrelate- 2001 rad förtidspension, motsvarande 65 procent antagandeinkomsten. I av

åldrarna 19-59 år skall förtidspensionärer därutöver tillgodoräknas en

ålderspensionsrätt resterande 35 procentenheter antagandeinav komsten. I alla åldrar skall även utgående garantibelopp ålderspenge sionsrätt. Ovanstående regler bör efterliknas i så stor utsträckning som möjligt

också för förfluten tid för innan det föreslagna systemets personer som ikraftträdande har haft förtidspension eller sjukbidrag. Detta föreslås de bland dessa har haft ATP-fönnån ske genom att personer som en tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst motsvarande ATPen

SOU 1997: 189 Koppling till det reformerade ålderspensionssystemet 47

poängen adderad med talet ett och därefter multiplicerad med basbeloppet för varje år till och med år 2000 de varit 59 år eller I som yngre. dessa åldrar blir därmed den pensionsgrundande inkomsten identisk med en tänkt antagandeinkomst. För sådana år i förfluten tid de som aktuella personerna varit 60 år eller äldre skall den pensionsgrundande inkomsten uppgå till 65 procent det fulla beloppet, då således av

pensionsrätten tillgodoräknas på ett belopp motsvarande utgående

förmån. Om förtidspensions- eller sjukbidragsförmånen varit partiell eller utgått endast under del året skall justering ålderspenav av sionsrätten ske i enlighet med detta, på motsvarande i det föresätt som slagna systemet.

Ålderspensionsrätt på inkomstrelaterad förtidspension

Till följd av övergångsbestärnrnelsema inom ålderspensionsrefonnen

får ovanstående förslag till beräkning ålderspensionsrätt för förav fluten tid större betydelse yngre är vid övergången till det personen föreslagna systemet år 2001. Den äldsta födelseårgången som berörs är de som föddes år 1938 och under år 2001 fyller 63 år. Dessa som kommer få fyra tjugondelar sin ålderspension enligt det refonnerade av systemets regler och sexton tjugondelar enligt folkpensions- och ATPsystemet. Andelen reformerad ålderspension ökar med tjugonde för en varje senare födelseår. Exempelvis får de föddes år 1941 och som som år 2001 fyller 60 år sju tjugodelar refonnerad ålderspension och tretton tjugondelar folkpension och ATP.

Ingen ålderspensionsrätt för enbart grundnivå

Utgångspunkten för utredningens förslag till Övergångsbestämmelser är

i denna del att de nuvarande förtidspensionärema i princip skall få oförändrade ekonomiska villkor. I vissa delar föreslås dock positiva att förändringar av systemet även skall omfatta dem redan är förtidssom pensionerade när det föreslagna systemet träder i kraft. Det gäller bland

annat höjningen av nivån på gmndskyddet och att förtidspensionen

skall räknas med den reala inkomstutvecklingen bland de förvärvsupp arbetande. Utredningen gör dock den bedömningen att det inte är möjligt att konstruera övergångsbestämrnelsema på ett sådant sätt alla att förslag som innebär förbättringar systemet också retroaktivt skall av

gynna dem som redan är förtidspensionerade medan förslag kan

som innebära en viss försämring inte skall genomföras retroaktivt.

48 Koppling till det reformerade ålderspensionssystemet SOU 1997: 189

Att retroaktivt tilldela ålderspensionsrätt till dem som har haft förtidspension eller sjukbidrag i form ATP är förutsättning för att

av en livsinkomstprincipen i det reformerade ålderspensionssystemet skall kunna upprätthållas. Även det i sig önskvärt att ålderspen-

om vore ge sionsrätt också till dem är eller har varit förtidspensionerade på

som grundnivå innan det systemet träder ikraft, har utredningen gjort

nya den avvägningen det inte är lika angeläget att ge retroaktiv

att som ålderspensionsrätt till dem uppbär inkomstrelaterad fönnån.

som

Det nuvarande förtidspensionssystemet är konsturerat så att förtidspensionen i princip motsvarar den ålderspension som personen kommer

få när han eller hon går i ålderspension. För den som har låg eller att ingen ATP utgår däremot ett extra pensionstillskott under tid med förtidspension vilket bortfaller vid ålderspensioneringen. Garantipensio-

i det reformerade ålderspensionssystemet motsvarar den ålderspennen sion enligt nuvarande regler utbetalas till dem som har haft för-

som tidspension. Avsaknaden Övergångsbestämmelser ger ålders-

av som pensionsrätt utgående grundskydd kommer därför inte att innebära någon försämring i förhållande till nuvarande regler eller de som gällde vid beviljandet förtidspensionen. Det går inte heller att bortse från

retroaktiv ålderspensionsrätt för förtidspensionärer grundnivå att en också skulle innebära ökade kostnader för förtidspensionssystemet. Utredningens förslag till nytt förtidspensionsystem skall framför allt ses

sammanhållet system för dem förtidspensioneras i framsom ett som tiden och finansieras inom de enligt direktiven finns till

som ramar som förfogande.

Mot bakgrund härav föreslår utredningen att det inte skall ges ålderspensionsrätt utgående förmån för förfluten tid för dem som

har eller har haft förtidspension på grundnivå.

SOU 1997: 189 Koppling till det reformerade ålderspensionssystemet 49

Ålderspensionsrätt för dem har eller

som förtidspension

sjukbidrag den 1 januari 2001

Utredningens förslag: Personer som vid det föreslagna ersättningssystemets ikraftträdandet den 1 januari 2001 har en förtidspension eller ett sjukbidrag skall få sin befintliga förmån omvandlad så att folkpension, pensionstillskott och ATP ersätts av inkomstrelaterad förtidspension och garantibelopp enligt det föreslagna systemets regler. Så länge dessa är förtidspensionärer skall de få

personer räkna sig till godo en ålderspensionsrätt fullt ut enligt samma regler som skall gälla för dem som beviljas förtidspension enligt de föreslagna nya reglerna.

Personer som vid det föreslagna ersättningssystemets ikraftträdandet den 1januari 2001 har en förtidspension eller ett sjukbidrag skall enligt utredningens förslag i kapitel 6 i detta betänkande få sin befintliga förmån omvandlad så att folkpension, pensionstillskott och ATP ersätts av inkomstrelaterad förtidspension och garantibelopp enligt det föreslagna systemets regler.

Så länge dessa personer är förtidspensionärer, normalt fram till

övergången till ålderspension i samband med uppnådda 65 år, föreslås de få räkna sig till godo ålderspensionsrätt med utgångspunkt från

en den inkomstrelaterade förtidspension och eventuella garantibelopp som räknas fram enligt ovan. Ålderspensionsrätten föreslås beräknas fullt ut enligt samma regler som skall gälla för dem som beviljas förtidspension enligt de regler som föreslås i betänkandet SOU 1997:166. Exempelvis bör antagandeinkomsten årligen räknas dels med hänsyn till

om förändringen i det allmänna prisläget, dels med halva förändringen i den allmänna inkomstnivån.

SOU 1997: 189 51

10¶Krav

på bosättning

Enligt reglerna i lagen om allmän försäkring utges sjukbidrag eller förtidspension i form av folkpension till den som är bosatt utomlands endast om denne är svensk medborgare som dessutom är berättigad till allmän tilläggspension. Vidare gäller att folkpensionen i sådant fall utges i förhållande till antalet ATP-år. Till följd reglerna i EG-förord-

av ningen 1408/71 och i den nordiska konventionen den 15 juni

1972 om social trygghet exporteras emellertid i dag såväl 30-delsberäknad som 40-delsberälcnad folkpension och pensionstillskott inom EU/EES till såväl svenska medborgare som medborgare i annat land inom EU/EESornrådet. Export till del andra länder sker vidare grund andra

en av konventionsförpliktelser.

Som redovisats i kapitel 22 i betänkandet SOU 1997:166 har utredningens utgångspunkt vid utformningen ett grundskydd för förtids-

av pensionärer varit att förtidspensionärer som bor i Sverige skall

vara garanterade en viss minsta inkomst för sin försörjning. Rätten till

ersättning i forrn av garantibelopp är därför i princip oberoende av försäkringstid och ersättningen utgår således utan hänsynstagande till bosättningstid till den som är bosatt i Sverige och har beviljats förtidspension. Däremot kommer garantibelopp inte till någon del utges till den som är bosatt utomlands. Detta innebär exempelvis att en förtidspensionär som flyttar till ett annat land och som inte har rätt till någon inkomstrelaterad förtidspension kan komma att stå utan försörjning

om det nya landets lagstiftning inte ger rätt till något grundskydd.

Ersättningen till dem som har beviljats förtidspension enligt

nuvarande regler kommer för de allra flesta att omvandlas till inkomstrelaterad förtidspension och, sådan ersättning saknas eller understiger

om en viss nivå, garantibelopp. Garantibelopp kommer således att utgå även till många dem i dag har förtidspension i form folkpen-

av som av sion. Det förtjänar dock att nämnas att den del folkpensionen ut-

som görs av huvudförrnånen och som utgår till dem i dag har rätt till

som tilläggspension i princip kommer att omvandlas till inkomstrelaterad förtidspension, som i princip är exportabel i alla situationer. Den

som är bosatt utomlands eller kommer att flytta utomlands och får sin folkpension omvandlad till garantibelopp riskerar dock att ställas utan försörjning som följd av införandet de föreslagna reglerna. För dessa

52 Krav på bosättning SOU 1997: 189

fall eller i vart fall för dem som vid ikraftträdandet av de föreslagna reglerna är bosatta utomlands bör övervägas om behov föreligger av regler medger att dessa grupper under en Övergångstid får möjlig-

som het att anpassa sig till de föreslagna reglema.

JBL/gå

gasa

OCKYOV

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Dennyagymnasieskolan stegför steg.U. 32. Följdlagstiñningtill miljöbalken.M. . lnkomstskattelag,dell-llI. Fi. 33.Att läraövergränser.En studie 0ECD:s . av Fastighetsdataregister.Ju. forvaltningspolitiskasamarbete.Fi. . Förbättradmiljöinfonnation. M. 34.Övervakningavmiljön. M. . Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödför 35 Ny kurs i trafikpolitiken bilagor.K.+ . . arbetshandikappade.A. 36. Bekämpande penningtvätt.Fi.av

Länsstyrelsemasroll i trafik- och fordonsfrågor.K. 37. Ett teknisktforskningsinstituti Göteborg.U. . Byråkratini backspegeln.Femtioåravförändring 38. Myndigheteller marknad. . sexförvalmingsområden.Fi. Statsförvaltningensolika verksamhetsformer.Fi.

Rösterombarnsoch ungdomarspsykiskahälsa. 39. Integritet Offentlighet lnfonnationsteknik.Ju. . Flexibelförvaltning. Förändringoch verksam- 40. Ungaocharbete.ln. . hetsanpassning statsförvaltningensav 41. Statenochtrossamfunden

struktur.Fi. Rättslig reglering

l0. Ansvaretför valutapolitiken.Fi. Grundlag ll. Skatter.miljö och sysselsättning.Fi. Lagomtrossamfund - I2. IT-probleminför 2000-skiftet.Referatoch LagomSvenskakyrkan.Ku. slutsatserfrånenhearinganordnadav 42. Statenoch trossamfunden

IT-kommissionenden 18december. Begravningsverksamheten.Ku.

lT-kommissionensrapportl/97. K. 43.Statenoch trossamfunden

13.Regionpolitikför helaSverige.N. Den kulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomen

14.lT i kulturenstjänst.Ku. ochdekyrkliga arkiven.Ku.

15.Det svårasamspelet.Resultatstymingensframväxt 44. Statenochtrossamfunden

ochproblematik.Fi. Svenskakyrkanspersonal.Ku.

16.Att utvecklaindustriforskningsinstituten.N. 45. Statenoch trossamfunden

l7. Skatter.tjänsteroch sysselsättning. Stöd,skatterochfinansiering.Ku.

+ Bilagor.Fi. 46. Statenoch trossamfunden

Granskning granskning.av Statligmedverkanvid avgiftsbetalning.Ku. . Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.Fi. 47. Statenochtrossamfunden

19.Bättreinformationomkonsumentpriser.ln. Denkyrkliga egendomen.Ku.

20. Konkurrenslagen1993-1996.N. 48. Arbetsgivarpolitik i staten.

21.Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch För kompetensoch resultat.Fi.

unga6-l6 år. U. 49. Grundlagsskyddför nyamedier.Ju.

22.Aktiebolagetskapital.Ju. 50 Alternativa utvecklingsvägarför EU:s . 23. Digitaldemokr@ti.EttseminariumomTeknik. gemensammajordbrukspolitik. Jo.

demokratiochdelaktighetden november8 l996 5 Brister . i omsorg

anordnatavFolkomrösmingsutredningen,lT- enfrågaombemötande äldre.av kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Omsorgmedkunskapoch inlevelse . beredningen.lT-kommissionensrapport2/97. K. enfrågaombemötande äldre. - av 24.Välfärd i verkligheten Pengarräckerinte.S. 53 Avskaffa reklamskattenFi. - . 25. Svenskmat- EU-fat.Jo. 54. Ministem ochmakten.

26. EUzsjordbrukspolitik ochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken Fi.

försörjningen.Jo. 55. Statenoch trossamfunden.Sammanfattningama av 27.Kontroll Reavinst Värdepapper.Fi. förslagenfrån de statligautredningarna.Ku.

28.l demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och 56. Folket rådgivareoch beslutsfattare. som värt offentligaetos.Fi. + Bilaga ochl Ju.

29.Barnpomografifrägan. 57. l medborgarnastjänst.

lnnchavskriminaliseringm.m.Ju. En samladforvaltningspolitikförstaten.Fi.

30.Europaochstaten.Europeiseringensbetydelsefor 58 Personaluthyrning.A. . svenskstatsförvaltning.Fi. 59. SvenskhemmetVoksenåsensförvaltningsform.Ku.

3. Kristallkulan trettonrösteromframtiden. 60. Betal-TV inom SverigesTelevision.Ku. . lT-kommissionensrapport3/97.K. 61 Att växablandbetongochkojor. . Ett delbetänkandeombarnsochungdomars

Statens 1997

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

uppväxtvillkor i storstädemasutsattaområdenfrån 90.Ändradorganisationfor det statligaplan-, bygg-

Storstadskommittén. ochbostadsväsendet.ln. 62. Rosoravbetong. 91.Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrågor.

Enantologitill delbetänkandetAtt växabland Jo.

betongochkojor från Storstadskommittén. 92.Medieföretag Sverigei Ägandeoch

- 63.Sverigeinför epokskiftet. strukturforändringari press,radiooch TV. Ku.

lT-kommissionensrapport5/97.K. 93.Hanteringavfel i utjämningssystemetför

Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd kommuneroch landsting.ln.

+ Bilagedel.A 94.Konkurrensneutralttransponbidrag.N. 65. Polisensregister.Ju. 95. Forumför världskultur 66.Statsskuldspolitiken.Fi. enrapportomettrikarekulturliv. Ku.

- 67.Återkallelse uppehållstillstånd.UD. 96.Lokalförsörjningoch fastighetsägande.

Grannlands-TVi kabelnät.Ku. En utvärderingavstatensfastighetsorganisation.

. 69. Besparingar storti ochsmått.U. Fi. 70.Totalförsvaretoch frivilligorganisationema 97 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader.M.

uppdrag,stödochersättning.Fö. 98.Skyddavskogsmark.Behovochkosmader.

- 71.Politik för unga. Bilagor. M.

+2 stbilagor. ln. 99. Ennyvattenadministration.Vattenärlivet. M. 72. Enlagomsocialförsäkringar. l00. Nyasamverkansfonnerinom denSjöhistoriska 73.Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk museiverksamheten.Ku.

kommunikation.Referatfrånett seminarium 10 Behandlingavpersonuppgifterom

. anordnatav lT-kommissionen,Närings-och totalförsvarspliktiga.Fö. handelsdepartementetochSElSden december 102.Mat Miljö. Svenskstrategifor EU:s 1996.lT-kommissionensrapport6/97.K. jordbruk i framtiden.Jo.

74.EU:sjordbrukspolitik,miljön ochregional 103.Rapportmedförslagomsändningsorter.Ku.

utveckling.Jo. l04. Polis i fredenstjänst.UD. 75.Bosättningsbegreppet.Skatterättsligaregler for l05. Agenda21 i Sverige.

fysiskapersoner.Fi. Femår efter Rio resultatoch framtid.M.

- 76.Invandrarei vårdochomsorg 106.Enfond förungakonstnärer.Ku,

enfrågaombemötandeaväldre. l07. Dennyagymnasieskolan

- 77.Uppföljningavinkomstskattelagen.Fi. problemochmöjligheter.U.

- 78.Medelsförvaltningi kommunerochlandsting.ln. 108.Att lämnaskolanmedrak Om rättentill

rygg - 79 Försäkringsmäklare.En lagöversynav skriftspråketochomförskolansoch skolans

Försäkringsmäklarutredningen.Fi. möjligheterattförebyggaochmötaläs-och 80.Reformeradstabsorganisation.Fi. skrivsvårigheter.U. 8l. Allmännyttiga bostadsföretag. 109.Myndighetsansvaretför transportav farligt

+ Bilaga.ln. gods.Fö. 82. Lika möjligheter.ln. ll0. Säkrareobligationer Fi. 83 Om maktochkön i spårenavoffentliga lll Branschsaneringochandrametodermot

. - . -

organisationersomvandling.A. ekobrott.Ju. 84. Enhållbarkemikaliepolitik.M. ll2. Ensamordnadmilitär skolorganisation. 85.Förmånefter inkomst- Samordnatinkomst 113.Mot halvamakten elvahistoriskaessäerom

begreppför bostadsstödenochnya kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.A. kvalifikationsreglerför rätttill ll4. Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri sjukpenninggrundandeinkomst.S. förändringochkönsmaktensframtid.A.

86.Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch ll5. Ljusnandeframtid ellerett långtfarväl

mineralolja,m.m.Fi. Densvenskavälfärdsstateni jämförande 87. Kvinnor, mänoch inkomster. belysning.A.

Jämställdhetochoberoende.A. 116.Barnetsbästai främstarummet.FNzskonvention 88.Upphandlingför utveckling.N. ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige. 89.Handelnmedskrotochbegagnadevaror.N. ll6. Barnetsbästa enantologi.

Statens offentliga 1997 utredningar

Kronologisk förteckning

117.Nobelcenteri Stockholm ett informations-och 152.Uppehållstillstånd grund anknytning.UD.

- av

aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och 153.Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch

samhälle.Ku. jämställdhet Bilagedel.A.+

1l8. Deladestäder. 154.Patientenharrätt.

1l9. En tydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni 155.Miljösamverkani vattenvården.M.

folkhälsoarbetet. 156.Ett störreochbättreEuropa EU:sutvidgning:

120.Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, Samhällsekonomiskaeffekter. Fi.

utveckling. En Kartläggning.U. 157.Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför

l2l. Skolfrågor Om skolai ennytid. U. förskolan.U.

- 122.Rättigheteri luñfartyg. K. 158.Vuxenpedagogiki teori ochpraktik. U.

123.Etteffektivarenäringsförbud.N. l59. Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet,

124.IT-kommissionenshearingomdennyamedie-och säkerhetoch rättvisa.Ju.

programvaruindustrin.Andrakammarsalen, 160.Regionalakonsekvenser EU:söstutvidgning.N.av

Riksdagen,1997-06-16.K. I6l. Stödi föräldraskapet.

125 Ett svensktinvesterarskydd.Fi. 162.Medborgarskapoch identitet.ln.

126.Bilen, miljön och säkerheten.F 163.Översvämningskatastrofen

i Polen- 127.Straffansvarför juridiskapersoner.Del A+B. Ju. stödfrånstatochnäringsliv.N.

128.Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden. 164 Medlingsinstitutoch lönestatistik.

UD. + 5stbilagor. A.

129.Kollektivtrafik i tid + Bilaga.K. 165.Läkemedeli priskonkurrens.

130.Effektivarestatlig inköpssamordning.Fi. l66. Ohälsotörsäkringen.Trygghetoch aktivitet. S.

l3l. Lagompremiepension.Fi. 167.En livsmedelsstrategiför Sverige.

132.Antimicrobial FeedAdditives.Jo. 168 Vinstutdelningi aktiebolag.Ju.

. 133.Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. Jo. I69. Försäkringsmedicinsktcentrum.

l34. Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Enresursför utredningochmetodutveckling.

rättssäkerhet.S. 170.Bemötandet äldre.

av 135 Ledare,maktoch kön.A. 171.Den svenskflaggadehandelsflottans

. 136.Kvinnorsochmänslöner varförsåolika A. konkurrenskraft.K.

- 137.Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade 172.Bidragtill fri svenskTV-produktion.Ku.

arbetsmarknaden.A. 173.Miljöhänsyni standarder.N.

l38. Familj, makt ochjämställdhet.A. 174.Räknamedmångfald.Förslagtill lag

l39. Hemmet,barnenoch makten.Förhandlingarom motetniskdiskrimineringi arbetslivet ln.

m.m.

arbeteochpengari familjen.A. 175.Förbudmotdiskrimineringi arbetslivet grund

140.Fonogramersättning.Ku. sexuellläggning.A.

av 141.Bokeni tiden. Ku. 176.Förbudmotdiskrimineringi arbetslivetav

142.Högkostnadsskyddmotsjuklönekostnader. medfunktionshinder.A.

personer 143.StörreEU säkrareEuropa.UD. l77. Byggkvalitetför framtiden.ln.

- I44. Försvaretsfastigheter. 178.Enskildanäringsidkare.

Formerför enkostnadseffektivoch Översyn skattereglema.Fi.

verksamhetsinriktadförvaltning.Fi. 179.Klara spelregler enförutsättningför samverkan

- 145.Förvaltamedmiljöansvar.Statstörvaltningens mellanoffentlig och privat hälso-och sjukvård.

arbeteför ekologiskhållbarhet.M. 180.Kämavfall och Beslut.Rapportfrånettseminarium

146.Grunddata-i samhälletstjänst.Fi. ombeslutsprocesseni sambandmedlokalisering

l47. Barnsbilderavåldrande ettslutförvar använtkämbränsle.

av av

enfrågaombemötande äldre.av Umeå8-10april 1997.M.

- 148.Utbildningskanalen.U.

l8l. Redovisningoch aktiekapitali euro 149.Miljön i ett utvidgatEU. M. och utländskvaluta.Ju.

annan l50. EU:sjordbrukspolitikochöstutvidgning.Jo. 182.En plan-,bygg- ochbostadsforskning.ln.

ny l5l. Foodandthe environment,Swedishstrategyfor 183.Arbete konstnärer.Ku.

the futureof EU agriculture.Jo. 184.Generellakonstnärsstöd.Ku.

1997 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

185.Nyckelntill MEGA-BYTET. K. 186.Bättreochenklareregler.

Småföretagsdelegationensrapport N. l87. Omsorgomanhöriga

enfrågaombemötandeaväldre.

- 188.Motionochidrott 1997.

ldrottsutredningensintervjuundersökning.In. 189.Ohälsoförsälcringen.Övergångsbestämmelser.

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Förmånefter inkomst- Samordnatinkomstbegrepp

för bostadsstödenochnyakvalifikationsreglerför Fastighetsdataregister.3

ratttill sjukpenninggrundandeinkomst.85 Aktiebolagetskapital.22

Barnetsbästai främstarummet.FN konvention:s Barnpomografifrågan.

ombarnetsrättigheterförverkligasi Sverige.116 lnnehavskriminaliseringm.m.29

Barnetsbästa enantologi.116 IntegritetOffentlighet Informationsteknik.39 -

Deladestäder.1 18 Grundlagsskydd nyaför medier.49

Entydligareroll för hälso-ochsjukvårdeni Folketsområdgivareochbeslutsfattare.

folkhälsoarbetet.119 + Bilaga ochl 56

Förtroendemannainflytandeökadkvalitet och Polisensregister.65 -

rättssäkerhet.134 Branschsaneringochandrametodermotekobrott. ll l

- Högkostnadsskyddmot sjuklönekostnader.142 Straffansvarför juridiskapersoner.Del A+B. 127

Bamsbilderavåldrande Ett utvidgateuropeisktområdemedfrihet,

enfrågaombemötande äldre.147av säkerhetochrättvisa.159 -

Patientenharrätt.154 Vinstutdelningi aktiebolag.168

Stödi föräldraskapet.161 Redovisningochaktiekapitali euro

Läkemedeli priskonkurrens.165 ochannanutländskvaluta.l8l

Ohälsoförsäkringen.Trygghetochaktivitet. 166

Utrikesdepartementet Försäkringsmedicinsktcentrum.

Enresursför utredningochmetodutveckling.169 Återkallelseavuppehållstillstånd.67

Bemötandet äldre.av 170 Polisi fredenstjänst.104

Klaraspelregler enförutsättningför samverkan Verkställighetoch kontroll i utlänningsärenden.128 -

mellanoffentlig ochprivat hälso-ochsjukvård.179 StörreEU säkrareEuropa.143

- Omsorgomanhöriga Uppehållstillståndpå grundavanknytning.152

enfrågaombemötande äldre.187av

Ohälsoförsäkringen.Övergångsbestämmelser.189 Försvarsdepartementet

Totalförsvaretoch frivilligorganisationema Kommunikationsdepartementet

uppdrag,stödochersättning.70 - Länsstyrelsemasroll i trafik- ochfordonsfrågor.6 Behandlingavpersonuppgifterom

lT-probleminför ZOOO-skiñet.Referatochslutsatserfrån totalförsvarspliktiga. 101

enhearinganordnadavlT-kommissionenden Myndighetsansvaretför transportavfarligt gods.109

18december.lT-kommissionensrapport1/97.12 Ensamordnadmilitär skolorganisation.112

Digital demokr@ti.Ett seminariumomTeknik,

demokratiochdelaktighetden november19968

Socialdepartementet

anordnatavFolkomröstningsutredningen,IT- Rösterombamsochungdomarspsykiskahälsa.8

kommissionenoch Kommunikationsforsknings- Välfärd verkligheteni Pengarräckerinte.24

- beredningen.lT-kommissionensrapport2/97.23 Bristeri omsorg Kristallkulan trettonröster framtiden.

- om

enfrågaombemötandeaväldre.51 - lT-kommissionensrapport3/97.31 Omsorgmedkunskapochinlevelse

Ny kurs i trafikpolitiken+ bilagor. 35

enfrågaombemötande äldre.av 52 - Sverigeinför epokskiftet. Att växablandbetongochkojor.

IT-kommissionensrapport5/97.63 Ettdelbetänkande barnsochungdomarsom

Inför ensvenskpolicy omsäkerelektronisk uppväxtvillkori storstädemasutsattaområdenfrån

kommunikation.Referatfrånettseminariumanordnatav

Storstadskommittén.61 Närings-och handelsdepartementet

IT-kommissionen, Rosoravbetong.

ochSElSden11december1996. En antologitill delbetänkandetAtt växabland

lT-kommissionensrapport6/97.73 betongochkojor från Storstadskommittén.62

Rättigheteri luñfartyg. 122 En lagomsocialförsäkringar.72 hearing den medie-och

lT-kommissionens om nya Invandrarei vårdochomsorg

programvaruindusuin.Andrakammarsalen,

enfrågaombemötande äldre.av 76 - Riksdagen,1997-06-16.124

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kollektivtrafik i tid + Bilaga.129 Lagompremiepension.131 Densvenskflaggadehandelsflottans Försvaretsfastigheter. konkurrenskrañ.171 Fonnerför enkostnadseffektivoch Nyckelntill MEGA-BYTET. 185 verksamhetsinriktadförvaltning. 144

Grunddata-i samhälletstjänst.146 Finansdepartementet Ett och bättreEuropa EU:sutvidgning:

större lnkomstskattelag,del 1-111.2 Samhällsekonomiskaeffekter. 156

år förändring Enskildanäringsidkare. Byråkratini backspegeln.Femtio av

förvaltningsområden.7 Översynavskattereglema.178 sex Flexibelförvaltning.Förändringoch verksam-

Utbildningsdepartementet

hetsanpassning statsförvaltningensav struktur. 9 Ansvaretför valutapolitiken.10 Dennyagymnasieskolan stegför steg.l

- Skatter,miljö och sysselsättning.11 Växai lärande.Förslagtill läroplanför barnoch Detsvårasamspelet.Resultatstymingensframväxt unga6-16år. 21 ochproblematik.15 Etttekniskt forskningsinstituti Göteborg.37 Skatter.tjänsteroch sysselsättning. Besparingari stortoch smått.69 + Bilagor.17 Dennyagymnasieskolan Granskningavgranskning. problemochmöjligheter. 107

- Denstatligarevisioneni Sverigeoch Danmark.18 Att lämnaskolanmedrak Omrättentill

rygg - Kontroll ReavinstVärdepapper.27 skriftspråketochomförskolansochskolans 1demokratinstjänst.Statstjänstemannensroll och möjligheterattförebyggaochmötaläs-och vårtoffentligaetos.28 skrivsvårigheter.108 Europaochstaten.Europeiseringensbetydelseför Vuxenpedagogiki Sverige.Forskning,utbildning, svenskstatsförvaltning.30 utveckling.EnKartläggning.120 Att läraövergränser.EnstudieavOECD:s Skolfrågor Omskolai en nytid. 121

förvaltningspolitiskasamarbete.33 Utbildningskanalen.148 Bekämpande penningtvätt.av 36 Att erövraomvärlden.Förslagtill läroplanför Myndigheteller marknad. förskolan.157 Statsförvaltningensolika verksamhetsfonner.38 Vuxenpedagogiki teorioch praktik. 158 Arbetsgivarpolitik staten.i

ochresultat.48 Jordbruksdepartementet För kompetens Avskaffa reklamskatten53 Svenskmat- EU-fat. 25 Ministem ochmakten. EU:sjordbrukspolitikochdenglobalalivsmedels- Hur fungerarministerstyrei praktiken 54 försörjningen.26 I medborgarnastjänst. Alternativautvecklingsvägarför EU:s Ensamladförvaltningspolitikför staten.57 jordbmkspolitik. 50

gemensamma Statsskuldspolitiken.66 EU:sjordbrukspolitik, miljön ochregional Bosätuiingsbegreppet.Skatterattsligaregler för utveckling.74 fysiskapersoner.75 Jaktensvillkor enutredningomvissajaktfrágor. 91

- Uppföljning avinkomstskattelagen.77 Mat Miljö. Svenskstrategiför EU:s Försäkringsmäklare.En lagöversynav jordbruk i framtiden.102 Försäkringsmäklaiutredningen.79 Antimicrobial FeedAdditives. 132 Reformeradstabsorganisation.80 Antimikrobiella fodertillsatsersammandrag. 133 Punktskattekontrollavalkohol,tobakoch EU:sjordbrukspolitik och östutvidgning.150 mineralolja.m.m.86 Foodandthe environment,Swedishstrategyfor the Lokalförsörjningoch fastighetsägande. futureof EUagriculture.151 Enutvärderingavstatensfastighetsorganisation.96 Säkrareobligationer 110 Ettsvensktinvesterarskydd.125 Bilen, miljön ochsäkerheten.126 Effektivarestatlig inköpssamordning.130

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Arbetsmarknadsdepartementet Statenoch trossamfunden

Denkyrkliga egendomen.47 Aktivt lönebidrag.Etteffektivarestödfor Statenoch trossamfunden.Sammanfattningamaav arbetshandikappade.5 förslagenfrån de statligautredningama.55 Personaluthyrning.58 SvenskhemmetVoksenåsensforvaltningsfonn.59 Samhall.Enarbetsmarknadspolitiskåtgärd Betal-TV inom SverigesTelevision. 60 + Bilagedel.64 Grannlands-TVi kabelnät.68 Om makt och kön i spårenavoffentliga - Medieföretagi Sverige Ägandeoch organisationersomvandling.83 strukturförändringaripress,radiooch TV. 92 Kvinnor, manoch inkomster. Forumför världskultur Jämställdhetoch oberoende.87 enrapportomettrikare kulturliv. 95 Mot halvamakten elva historiskaessäerom - - Nyasamverkansformerinom denSjöhistoriska kvinnorsstrategierochmänsmotstånd.1 13 museiverksamheten.100 Styrsystemochjämställdhet.Institutioneri Rapportmedförslagomsåndningsorter.103 förändringoch könsmaktensframtid. 1 14 Enfond för ungakonstnärer.106 Ljusnandeframtid ellerett långtfarväl Nobelcenteri Stockholm ett informations-och Densvenskavälfärdsstatenijämförande aktivitetscentrumkring naturvetenskap,kultur och belysning.115 samhälle.117 Ledare,maktochkön. 135 Fonogramersättning.140 Kvinnorsochmänslöner varför såolika 136 - Bokeni tiden. 141 Glastakoch glasväggar Denkönssegregerade Bidragtill fri svenskTV-produktion. 172 arbetsmarknaden.137 Arbeteåt konstnärer.183 Familj, makt ochjämställdhet.l38 Generellakonstnärsstöd.184 Hemmet,barnenoch makten.Förhandlingarom

arbeteochpengari familjen.139 Närings- och handelsdepartementet Arbetskraftensfria rörlighet trygghetoch jämställdhet Bilagedel.153 Regionpolitikför helaSverige.13 + Medlingsinstitutoch lönestatistik. Att utveckla industriforskningsinstituten.16

164 Konkurrenslagen1993-1996.20 + st5 bilagor. Upphandlingför utveckling.88 Förbudmotdiskrimineringi arbetslivet grund sexuellläggning.175 Handelnmedskrotochbegagnadevaror.89 av Konkurrensneutralttransportbidrag.94 Förbudmotdiskriminering i arbetslivetav Etteffektivarenäringsförbud.123 personermedfunktionshinder.176 Regionalakonsekvenser EU:söstutvidgning.160av

Kulturdepartementet Översvämningskatastrofeni Polen stödfrånstatochnäringsliv. 163 T i kulturenstjänst.14 Enlivsmedelsstrategiför Sverige.167 Statenochtrossamfunden Miljöhänsyni standarder.173 Rättsligreglering Bättreochenklareregler. Grundlag - Småföretagsdelegationens 186 rapport Lagomtrossamfund - LagomSvenskakyrkan. 41 - Statenoch trossamfunden

Begravningsverksamheten.42

Statenoch trossamfunden

Denkulturhistorisktvärdefullakyrkliga egendomenoch

dekyrkliga arkiven. 43

Statenoch trossamfunden

Svenskakyrkanspersonal.44

Statenoch trossamfunden

Stöd,skatteroch finansiering.45

Statenoch trossamfunden

Statligmedverkanvid avgiñsbetalning.46

Statens 1997

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Inrikesdepartementet Bättreinformationomkonsumentpriser.19 Ungaocharbete.40 Politik för unga. +2 stbilagor. 71 Medelsiörvalmingi kommuneroch landsting.78 Allmännyttigabostadstöretag. + Bilaga. 81 Lika möjligheter.82 Ändradorganisationför det statligaplan-,byggochbostadsväsendet.90 Hanteringavfel i utjämningssystemetför kommunerochlandsting.93 Medborgarskapoch identitet.162 Räknamedmångfald.Förslagtill lag motetnisk diskrimineringi arbetslivetm.m.174 Byggkvalitet för framtiden.177 En nyplan-,bygg-ochbostadsforskning.182 Motion ochidrott1997. ldrottsutredningensintervjuundersökning.188

Mil Jodepartementet Förbättradmiljöinfonnation.4 Följdlagstiñningtill miljöbalken.32 Övervakningavmiljön. 34 Enhållbarkemikaliepolitik.84 Skyddavskogsmark.Behovochkosmader.97 Skyddavskogsmark.Behovochkostnader. Bilagor. 98 En ny vattenadministration.Vattenärlivet. 99 Agenda21 i Sverige. Femår eñer Rio resultatochframtid. 105

- Förvaltamedmiljöansvar.Statsförvaltningens arbeteför ekologiskhållbarhet.145 Miljön i ettutvidgatEU.149 Miljösamverkani vattenvárden.155 Kämavfall ochBeslut.Rapportfrånett seminarium ombeslutsprocesseni sambandmedlokalisering avett slutförvaravanväntkämbränsle. Umeå8-10april 1997.180

rI i i ;r

POSTADRESS:106 47 STOCKHOLM FAX08-690 9191,TELEF0N08-690 9190

E-PosTzfritzes.0rder@liber.se

INTERNETwvw/wfritzesse