Bostadsbidrag

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Bostadsbidrag

- enklare - rättvisare - billigare

1 9 9 2 8 9 Betänkande av utredningen om bostadsbidragens administration;

KE Oc.

ä $9

Statens offentliga utredningar

824W 199289

§3 Socialdepartementet

Bostadsbidrag

- enklare

rättvisare

-

- billigare

Betänkande av ggredningen om bostadsbidragens

administration BOAD Stockholm 1992

kan köpas från Allmänna Förlaget, också på uppdrag av regeringskansliets SOU och Ds som förvaltningskontor ombesöxjer remissutsändningar av dessa publikationer.

Adress Allmänna Förlaget Kundtjänst 10647 Stockholm Tel 087 39 96 30 Telefax 08739 95 48

ocksåköpas i Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm. Publikationema kan

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-13153-6 ISSN 0375-250X Stockholm 1992

Till statsrådet och chefen

för Socialdepartementet

Med regeringsbeslut den 16 januari 1992 bemyndigadeschefen för socialdepartementet, statsrådet Bengt Westerberg, att tillkalla en särskild utredare m.fl. för att utreda bostadsbidragensadministration dir. 19925. Med stöd av bemyndigandet har följande personer förordnats, nämligen som

särskild utredare direktören vid SocialstyrelsenCarl-Filip Hammar fr.o.m. den 16januari

sekreterare avdelningsdirektören vid Riksförsäkringsverket Tor-Olov Mellgren fr.o.m. den l februari

sakkunniga förste intendenten vid Stockholms fastighetskontor Anette Ejermark fr.o.m. den l februari, avdelningschefen vid Boverket Agneta Modig Tham fr.o.m. den l februari, avdelningsdirektören vid Riksförsäkringsverket Anders Wicksell fr.o.m. den l februari; samt som

experter avdelningschefenvid Försäkringskassani Jönköpings lån Kurt Eriksson fr.o.m. den 1 maj, utredaren vid Boverket Britta Isén Nordbeck fr.o.m. den l maj. rådmannen i Länsrätten i Malmöhus län Bengt Almebâck fr.o.m. den 1 juli; Almebäck hade dessförinnan biträtt utredningen i sin egenskap av särskilt tillkallad rättssakkunnig i bidragsfrågor inom Socialdepartementet.

Utredningen har arbetat under benämningenBOAD.

Vidare har följande tjänstemän vid Socialdepartementets enhet för barnomsorg och familjeekonomi medverkat med information och synpunkter med anledning annat av pågående beredningsarbeterörande bostadsbidragen,nämligen kansliråden Marie- Louise Ek och Sören Kindlund samt departementssekreteraren Inger Philipson. Philipson har också biträtt utredningen i funktion som biträdande sekretare.

Som Riksskatteverkets kontaktman har avdelningsdirektören vid verket Sven Haglund medverkat med upplysningar i skattefrågor och granskning av textmaterial.

Utredningsuppdragethar gällt två huvudområden,dels prövning av vissa regelfrågor, dels förberedelser för en överföring av administrationen från kommunerna till försâkringskassoma. Med hänsyn till de sakkunnigas intresserepresentativa bakgrund har avsnittet om administrationen skrivmässigt utformats som utredarens eget förslag jag-form. Regelavsnitten år däremot mer uttalat en gemensam produkt viform.

Boverkets representanter, sakkunnigaModig Tham och experten Isén Nordbeck, har gemensamt avgivit ett särskilt yttrande rörande den centrala administrationen m.m. enligt bilaga

Med föreliggande betänkande anser jag uppdragetavslutat.

Stockholm den 18 augusti 1992

C-F Hammar

Tor-Olov Mellgren

INNEHÅLL

Programförklaring och sammanfattning 4

Författningsförslag

l Utredningsuppdraget

1.1 Direktiven m.m. 1.2 Hur har arbetat

Bostadsbidragens regelsystem

Vår målsättning för systemutformningen De bidragsgrundande faktorerna 2.2.1 Inkomstbegreppet 2.2.2 Bostadskostnadm.m. 2.2.3 Familjens sammansättningoch boendeförhállanden 2.3 Ett rullande system för handläggning av bostadsbidrag 2.3.1 Förutsättningar för val av system 2.3.2 De tre systemaltemativen 2.3.3 Val av system 2.4 Regler och rutiner i det valda bidragssystemet 2.4.1 Ansökan om bostadsbidrag 2.4.2 Anmälan om ändrade förhållanden 2.4.3 Försäkringskassansprövning och beslut 2.4.4 Sanktionsmöjlighet, efterkontroll, avstämningoch återkrav m.m. 2.4.5 Överklagande beslut bostadsbidrag av om 2.4.6 Integritets- och sekretessfrågor 2.4.7 EG-frågor

Bostadsbidragens administration

3.1 Den lokala administrationen 3.1.1 Organisation 3.1.2 Resurser 1.3 Kommunal personal till törsäkringskassoma 1.4 Sammanfattning 3.2 Den centrala myndighetsrollen 3.2.1 Nuläget 3.2.2 Utredarensbedömning av uppdraget 3.2.3 överväganden och förslag

3.3 Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen 81 3.3.1 Bakgrund 3.3.2 Innehåll i uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen 82 3.3.3 Vad gör Boverket och RFV i dag i fråga om uppföljning och utvärdering 83 3.3.4 Utredarens förslag 84

4 Genomförande 87

4.1 övergångsregler m.m. 4.2 Myndigheternas förberedelser for förändringen 4.2.1 Våra utgångspunkter 4.2.2 Lägesrapport från RFVzs genomförandeprojekt 4.3 Vad innebär förändringen för den som får bostadsbidrag

5 Specialmotivering till författningsförslaget m.m. 95

5.1 bostadsbidrag 95 Lagen om 5.2 vissa författningar 108 Behov av sakändringari andra

6 Kostnadseffekter 111

6.1 Administrationen av bostadsbidrag 111 6.1.1 Den lokala administrationen 112 6.1.2 Den centrala administrationen m.m. 112 6.2 Regelsystemet 113 6.3 Genomförandet 114 6.4 Vissa budgeteffekter genom ändrad finansiering m.m. 115

Bilagor

Direktiven 117 2. Särskilt yttrande av sakkunnigaModig Tham och experten Isén-Nordbeck 121

PROGRAMFÖRKLARING OCH

SAMMANFATTNING

Eftersom vi använt komparativformen för underrubrikema titelbladet innebär det att vi jämför vårt förslag med något och finner att vån har de angivna fördelarna. Det innebär således att vi anser att vårt förslag till bostadsbidragens regelsystem och administration i dessastycken är bättre än dagens system. Men lika lite som detta innebär någon kritik av det nuvarandetillståndet, lika lite skulle det enbart vår vara förtjänst att det nya förslaget kunnat läggasfram.

För så gott som varje nytt administrativt system eller ny organisation som införs har dess konstruktörer haft sina goda skäl. Det gäller också det nuvarande systemet för bostadsbidrag. Efter hand uppträder emellertid nackdelaroch dessutommåste man, ofta till följd av sidointressen,lappa och laga i systemet vilket skapar problem nya och nya särlösningar. När det gäller bostadsbidragen är de problem sålunda - som vuxit fram väl kändaoch mångagånger diskuterade.

I flera utredningar inom bostads-och bostadsbidragsområdenahar haft anledman ning att ta upp frågor där det så att säga legat i luften att en viss lösning önskvore värd. Men man har varit tvungen att diskutera varje fråga för sig utan möjlighet att av tidsskäl eller grund av uppdragets art behandlakonsekvensernaför hela - regelmassan.

Om vi med vårt nu presenteradeförslag har kunnat bidra med något så är det tack vare att vi faktiskt fått tillfälle att arbeta i ett sammanhängande systemperspektiv. Med system menar vi då sättet att utforma samspeletmellan de bidragsberättigade och den handläggandeorganisationen.Vi har i våra direktiv fått ett par övergripande beställningar på förändring av regelsystemetför bostadsbidragenoch kunnat inrikta vårt arbete på att genomföra detta.

Det nu sagdagäller själva regelsystemet.Vi har ocksåhaft i uppgift att förbereda en överföring av bidragsadministrationen från kommunerna till försäkringskassoma. Där var det grundläggandeställningstagandet redan gjort i direktiven; har haft att utreda hur överföringen skall till, inte om den skall ske. Fördelarna med överföringen var ocksåbeskrivna i direktiven. Vi har endastbidragit med precisering. en Här gäller också samma påpekande som i fråga om bidragsreglema, nämligen att en ny administration inte är bättre än den föregående i annan mening än att den utformats efter nya förutsättningar och med kännedom de tidigare nackdelarna. om

Vad ligger då konkret bakom de tre påståendena titelbladet

Enklare Den som behöver bostadsbidrag ansöker bara en gång mot nu då man ansöker varje år

Handläggningenförenklas i motsvarande mån och den totalavstämning efter varje år som eljest måst tillgripas kan nu undvikas

Rättvisare Bidragen anpassas nu direkt till behoven efter den inkomst man faktiskt har och inte efter en två år gammal inkomst

Genom att mottagarens inkomständringar nu beaktas löpande och successivtpåverkar bidragen undviks t.ex. den situationen att två familjer med identiska inkomst- och bostadsförhållanden ändå får väsentligt olika bidrag, en realitet i dag

Bidragsmottagaren får ett ökat ansvar för att hålla systemet aktuellt. Den sköter detta slipper avstämning av bidragsbeloppet i eftersom hand. Genom systemförändringen skapas förutsättningar att koncentrera kontrollresursema mot dem som inte sköter sig eller eventuellt t.o.m. missbrukar systemet.

Billigare Den lokala administrationen blir enligt vår bedömning ca 30 % billigare genom förenklade regler, enhetligt ADB-stöd och ny organisation

Bidragskostnaden, dvs. summan utbetalade bidrag, ligger utanför vårt område, men redovisar betydligt större bidragssänkande regeländringar än bidragshöjande sådana. Det kan dock förväntas att man centralt som vid andra regeländringar räknar om bl.a. de - inkomstskalor efter vilka det faktiska bidragsbeloppet bestäms, i syfte att säkerställa bidragsnivån. Det är sannolikt att bidragen dessutom av andra skäl behöver höjas i framtiden.

Naturligtvis finns det inslag som verkar i motsatt riktning mot vad här påstått. De är dock inte av den storleksordningen att de skymmer den bild av förbättringar som vi angett. Däremot innebär själva övergångentill det nya bidragssystemet per den l juli 1993 som alltid ett visst merarbete, både för bidragstagarna och för dem som betalar ut bidragen, dvs. i det läget försäkringskassorna. Informationen till allmänheten blir här särskilt viktig.

Sammanfattning av betänkandet

I kapitel 1 beskriver värt uppdrag och den situation i vilken arbetat. Flera olika utredningar eller andra beredningar som berör bostads- eller familjepolitiska områden har pågått eller annat sätt varit aktuella under den korta tid vi arbetat. Kommunalekonomiska utredningens förslag har lagts fram men slutliga ställningstagandenhar ännu inte gjorts. Nya förändringar i skattesystemet har tillkommit. Vårt uppdrag har i den miljön varit starkt avgränsat. Dels har haft i uppdrag att se över

reglerna för bostadsbidrag, med inriktning främst inkomstprövningen, dels var uppgiften att beskriva hur överföringen av administrationenfrån kommun till försäkringskassa bör gå till. Förmånernasmateriella innehåll vilka som skall bidrag och hur mycket- har inte varit vår sak att behandla.

Eftersom ansett att behovet av regelförändringar bör vara klarlagt innan administrationen behandlasså har vårt arbete börjat med regelfrågoma. I kapitel 2 redovisar vi våra förslag till nytt regelsystem.Förslaget har två huvudsakliga beståndsdelar. Den ena utgörs av enskilda regelfrågor, den andra av själva handläggningssystemet stort. i Vi har emellertid lagt stor vikt vid att verkligen se regelverket som system där de olika komponenternasamverkar ett logiskt sätt. Vi har därför inlett vårt arbete med att formulera några mål för regelverketsutformning i stort.

De enskilda regelförslagen avser i enlighet med direktiven främst frågor kring det inkomstbegrepp som bör användas vid prövningen av bostadsbidrag.Vi föreslår att man går över till att använda en beräknad,aktuell inkomst i stället för som nu en taxeringen grundad inkomstbestämning. Dagens system medför i sin tur att den inkomst som används som grund för bidraget är två år äldre än den inkomst som bidragstagaren faktiskt har det år bidraget betalas ut. Detta är en av två särskilt genomgripande förändringar som vi föreslår i betänkandet. Vi har också haft att definiera inkomstbegreppetsinnehåll, dvs. vilka poster som skall ingå. Här har det främst varit fråga om en anpassningtill skattereglema.

En annan regelfråga av vikt är vilken ordning för överklagande av bidragsbeslut som bör gälla. För närvarandeöverklagaskommunala beslut om bostadsbidragtill länsbostadsnämnden och i sista instans till Boverket. Vi föreslår nu domstolsprövning samma sätt som gäller övriga ärendetypervid försäkringskassorna,dvs. via länsrätt till kammarrätt samt med Regeringsrätten enligt föreliggande förslag om domstolsväsendetsorganisation som sista instans.

Handläggningsordningen i stort vill ge formen av ett rullande system i stället för det nu till kalenderåret bundna systemet. I det sistnämnda upprepas ansökan och beslut varje år. Vårt förslag innebär att den som behöver bostadsbidrag och inte redan har det ger en fullständig ansökanendast en gång. Beslutet om bidrag löper sedani normalfallet tills vidare. Det ändrassuccessivttill följd av nya uppgifter som bidragstagaren antingen är skyldig att lämna eller har anledning att lämna i eget intresse. Detta innebär en viss ökning i förhållande till nuvarande regler för upplysningsskyldighet men flera av punkternaförekom tidigare i den årsvisa fullständiga ansökan som således nu avskaffas. vårt I nya system behöver ingen ñnavstämning ske i efterhand för den som skött sitt uppgiftslämnande utan bidraget rullar då hela tiden framåt. För den som lämnar i legal mening oriktig uppgift sker däremot avstämning och återkrav. Om någon, kanske helt korrekt, inte lämnat någon ändringsuppgift under en längre tid kommer kassanändå som ett led i sin efterkontroll att infordra nya uppgifter. För den som inte lämnar begärduppgift skall försäkringskassanha sanktionsmöjlighet.

Vi framhåller att detta system innebär en klar rollfördelning mellan individen och försäkringskassan. Den som får bostadsbidrag har därmed ett ansvar för att ändringsuppgifter lämnas. Kassansroll blir i huvudsak en servicefunktion. De resurser som avsätts för kontroll kan användas ett flexibelt sätt med inriktning svåra fall

och på eventuellt missbruk av systemet. Inte minst kommer liksom i tidigare system problem att finnas kring olika förhållanden med sammanboendeoch separation. Vi anser dock inte att försäkringskassan primärt skall ifrågasätta folkbokföringens uppgifter.

Administrationen av bostadsbidragen behandlasi kapitel Kapitlet är utformat som utredarens eget förslag. Ett särskilt yttrande beträffande den centrala myndighetsrollen avsnitten 3.2 och 3.3 föreligger från Boverkets representanter i utredningen.

Den handläggning som nu görs av kommunerna flyttas över till försäkringskassoma och förändras i sambanddärmed flera sätt 3. l. Handläggningen kommer att ske i organisatorisk miljö där också andra bidrag handläggs inom samma arbetsenhet en och av samma personal. Detta ger stora fördelar i fråga om resursutnyttjande, tillgång till uppgifter och säkerhet i prövning och kontroll. Ett gemensamt ADB-stöd innebär likformighet i uppgiftshanteringenoch ger grunden för ett heltäckande uppföljningssystem. Utbetalningen av bostadsbidragkan olika sätt förenklas. Tillsammans med de administrativa effekterna av det föreslagna regelsystemet beräknar utredaren att förändringarna minskar kostnaderna för den lokala administrationen med ca 30 %, även vid den ökade volym som antagits. I fråga om kontakt- och servicemöjlighet för bidragstagarna bör försäkringskassoma kunna erbjuda minst samma och sannolikt bättre förhållanden. Nätet av lokalkontor är t.ex. betydligt större än antalet kommuner.

Personalåtgångenvid kassoma har i förslaget beräknats till ca 400 årsarbetskrafter. Det är drygt 100 färre än vad kommunerna för närvarande disponerar, enligt en enkät BOAD gjort hos samtliga kommuner. Skillnaden beror emellertid som nämnts de nya förutsättningarna. l-lur resursbehovet kvantitativt skall tillgodoses vid kassoma i förhållande till nuvarande ramar och arbetsuppgifter är en fråga som utredaren hör hemma i budgetprocessen. Kassornas aktuella avvecklingsplaner menar borde kunna dämpas av tillkomsten av denna nya arbetsuppgift men saken torde vara mer komplicerad än så. Det är naturligtvis angeläget att kommunala handläggare av bostadsbidrag kan komma i fråga för anställning vid försäkringskassa där behov finns. Det har dock inte funnits anledning för utredaren att föreslå några generella åtgärder för ett Övertagande av kommunala handläggare. Eventuella behov av förstärkningar i det enskilda fallet bör kunna lösaslokalt.

Den centrala administrationen bör enligt utredaren, i konsekvensmed förändringen lokalt, flyttas över från Boverket till Riksförsäkringsverket avsnitt 3.2. Verket får då ställning i fråga om bostadsbidrag som för andra bidrag och ersättningar samma vid försäkringskassoma. Boverket har ansett att man där bör ha kvar en roll som planerande, föreskrivande och uppföljande myndighet för bostadsbidragen, medan RFVs roll då skulle bli enbart den verkställande. Utredaren avvisar ett sådant delat huvudmannaskapmed hänsyn bl.a. till att oklarhet och orationalitet skulle kunna uppstå vid kassoma och ett minskat incitament till engagemang skulle kunna bli följden för RFV. Boverkets roll inom det bostadspolitiska området och den kompetens man där har föranleder emellertid ett förslag om viss samrådsskyldighet för RFV.

Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragenoch av dess administration bör till stor del kunna grundas data från handläggningenvid försäkringskassoma. RFV

bör såledesha ansvaret för det grundläggandeuppföljningssystemetsutformning och drift. Boverket bör ha en roll som kmvställare och mottagare av uppgifter. Boverket bör enligt utredaren få minst lika goda förutsättningar som nu för de utvärderingar verket vill göra. Boverkets utvärderingsverksamhetpåverkas inte heller organisatoriskt eller resursmässigt av förslaget. Däremot upphör, till följd av förslaget i avsnitt 3.2, uppgifterna för den grupp för bostadsbidragenscentrala administration som nu finns vid Boverket. Det gäller dock endast en mindre grupp. Eftersom uppgifterna förs över till annan myndighet, främst RFV, bör enligt utredaren någon egentlig förändring inte inträffa i fråga om resurserna för bostadsbidragenscentrala administration.

I enlighet med direktiven föreslår vi att förändringen av såväl regelsystem som administration genomförs per den l juli 1993. I kapitel 4 behandlar vi övergångsji-ágoma.

Nuvarande regler gäller tills vidare t.o.m. den 30 juni 1993. Ärenden enligt det nya regelsystemet handläggs av försäkringskassoma.Alla som har bidrag från kommunen måstegöra en ny ansökan som entrébiljett till det nya systemet. Ansökan måste dock kunna göras och kassornashandläggning kunna påbörjas under våren 1993. Handläggningen bör emellertid kunna utsträckasi vissa fall och bör då vara avslutad i och med oktober månad. Anledningen till detta är den stora anhopning som uppstår då drygt 350 000 bidragsbeslut skall fattas med giltighet fr.0.m. den l juli. Den som inte fått sitt nya bidragsbelopp redan i juli får under mellantiden till kassansbeslut ett interimsbelopp som är detsamma som utgavs av kommunen för juni månad.

Kommunerna handläggerbidragsärendenfram t.o.m. den 30juni och enligt nuvarande regler. Vissa restärendenavseendedessaförmånsregler kan dock uppträda efter systembytet. Kommunerna bör handlägga även sådana ärenden. Men vill begränsa de kommunala åliggandenasåmycket som möjligt, även i fråga om tidsutsträckning. Om sådant restärende som nu avses blir anhängiggjort senare än under december 1993 bör det handläggas av Boverket.

Genom dessaförslag vinns betydandepraktiska fördelar utan att någonenskild förlorar sin rätt. Dels behöver kassomas resp. kommunernaspersonal inte lära sig-några andra regler än de som de själva skall tillämpa. Dels onödiggörs ett omfattande Övertagande av kommunernas aktmaterial. Vidare kommer försäkringskassoma att kunna starta det nya systemet med ett likvärdigt och fräscht ansökningsmaterialfrån hela gruppen bidragstagare.

Vi redovisar i detta kapitel också hur förändringen rent praktiskt förbereds. Det sker i RFVs regi genom ett genomförandeprojekt som också står i direktkommunikation med vår utredning. Boverket deltar i projektet. Utgångspunktenför projektarbetet är, i awaktan vederbörliga beslut, de förslag som BOAD arbetat fram.

Vi skisserar också hur förändringen i bidragsregler och administration kommer att kunna te sig för den enskilde bidragsmottagaren.

I kapitel 5 lämnar bl.a. specialmøtiveringarna för vårt författningsförslag. Det sistnämnda omfattar förslag till ändringar av lagen 1988786 om bostadsbidrag. Våra förslag om regeländringar har medfört ett behov av omstrukturering av lagens

disposition. Vi har därför utarbetat ett komplett lagförslag, vars utformning ger förenkling och ökad översiktlighet. Det innebär dock inte att sakbehandlatalla paragrafer i nuvarande lag. Frågor om vilka som får bidrag och hur mycket har inte ingått i vårt uppdrag liksom inte heller statsbidragsfrågoma, som bl.a. påverkar övergångsbestämmelsemai lagförslaget.

Vårt förslag skall sammanläggasmed förslaget om ensamförälderstöd via bostadsbidrag samt med de ändringar av inkomst- och bostadskostnadsgränser m.m. som kan förväntas. Det slutliga lagförslaget blir således en produkt från socialdepartementet, i vilken våra förslag i tillämpliga delar inarbetats.

Till denna beredning inom departementet hör också att behandla konsekvensändringar i vissa andraförfattningar. Vi pekar i ett särskilt avsnitt sådana ändringar som föranleds av våra förslag i övrigt. Bl.a. gäller detta skatteregisterförordningen 1980556.

Kostnadskønsekvenserrta våra förslag har berörts resp. av i avsnitt men sammanfattas i kapitel

Årskostnaden för den lokala administrationen av bostadsbidragenberäknas sänkas med ca 30 % från drygt 165 miljoner kronor hos kommunerna till 110-115 mkr vid försäkringskassoma.Kostnaderna för den centrala administrationen av bostadsbidrag torde inte komma att påverkas av överflyttningen från Boverket till RFV. De är emellertid mycket små lönekostnad för ett fåtal årsarbetskrafter samt vissa omkostnader.

En marginell, rent budgetmässig effekt uppstår genom förslaget att överklagandeärendena flyttas från länsbostadsnämndema och Boverket till de allmänna förvaltningsdømstolama.

Inom regelsystemetuppstår vissa effekter bidragskostnadema, varav de flesta i och för sig är kostnadssänkande. Emellertid är inte avsikten att våra förslag skall påverka bidragsnivån varför motsvarande uppjusteringar av inkomstgränser m.m. torde komma att göras i den departementala beredningen av vårt förslag. Det bör emellertid påpekas att detta närmast gäller i fråga om den engångseffekt som systembytet Även i fortsättningen torde emellertid vårt regelsystemha en kostnadsger. dämpande effekt genom användningen av aktuell inkomst i förening med ett rullande system med upplysningsskyldighetvid inkomstökning.

Själva genomförandet av systembytet per den l juli 1993 kommer att dra vissa engångskostnader för förberedelser men ocksåför den initiala handläggningsomgången. Genomförandeåtgärdema planerasinom det nämnda projektet vid RFV.

Slutligen har vi haft anledning att peka att systembytet i fråga om utbetalning och en förutsatt förändring av kostnadsansvaret medför vissa effekter statsbudgeten.

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

Förslag till Lag om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Enligt denna lag lämnas bostadsbidrag av allmänna medel till hushåll.

2 § I lagen förstås med bidragsgrundandeinkomst summanav en för år beräknadinkomst av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och inkomst av kapital enligt lagen 1947576 om statlig inkomstskatt med de avvikelser som följer av 4 och 5 §§; förvärvsinkomst inkomst av näringsverksamhet och inkomst av tjänst enligt lagen om statlig inkomstskatt; hushåll barnfamiljer och hushåll utan- bam.

3 § Till inkomst av kapital skall inte räknasvinst vid icke yrkesmässigavyttring av fastighet eller bostadsrätt eller annan lös egendom samt inte heller avdrag för kostnader i förvärvskällan. Om bidragssökanden inte visar skäl för en annan beräkning som har väsentlig betydelseför bostadsbidraget, skall inkomsten av kapital beräknas med ledning av uppgift som hämtatsfrån den senaste taxeringen till statlig inkomstskatt.

4 § Om bidragssökandeneller dennesmake får underhållsbidrag eller bidragsforskott för ett eller flera barn son1 berättigar till bostadsbidrag,skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med ett belopp som svarar mot 40 procent av det basbelopp som enligt l kap. 6 § lagen 1962381 om allmän försäkring gäller för året. Detsamma gäller i fråga om bidrag enligt lagen 1984 1096 om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn.

S § Om ett eller flera barn som berättigar till bostadsbidragfår barnpension, skall den bidragsgrundande inkomsten höjas med ett belopp som svarar mot 26 procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen 1962381 om allmän försäkring gäller för året. Om sådana barn som avses i 8 § första stycket l eller andra stycket första meningen har inkomst av kapital skall inkomsten räknasin i den bidragsgmndandeinkomsten.

6 § ifråga om makar skall bidragsgrundandeinkomst beräknasför dem gemensamt.

7 § Om bidragssökanden inte visar skäl för annat jämställs med makar denna i lag man och kvinna som utan att vara gifta med varandra lever tillsammansoch antingen har eller har haft gemensamt bam eller är folkbokförda samma adress.

Bidragsberättigade hushåll

Bamfamiljer

8 § Bostadsbidraglämnas till den som bor och är folkbokförd i Sverige och som har vårdnaden om barn som den varaktigt bor tillsammans med 2. efter myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familjehem eller grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem. Bostadsbidraglämnas även för bam som för vård eller undervisning inte varaktigt bor hemma men vistas i hemmet under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier. Om barnet bor i familjehem eller i hem för vård eller boende, får förälder bidrag även i annat fall, om det finns särskilda skäl att bidrag lämnas.

9 § Om ett barns föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet lämnasbostadsbidrag enligt 8 § första stycket l till den förälder som barnet är folkbokfört hos.

10 § Bostadsbidraglämnas till den som har tagit emot barn för vård i familjehem, om barnet har bott i hemmet sedan minst tre månader.

11 § Bostadsbidrag lämnas till förälder som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende sitt hem, om i barnet bor i hemmet under så lång tid varje år att bostadsutrymme behövs för barnet.

12 § Bostadsbidraglämnas för barn som är under 17 år och för sådanaäldre barn som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp.

Hushåll utan barn

13 § Bostadsbidrag lämnas till den som har fyllt 18 år, är folkbokförd i Sverige och här bor i en bostad som denne äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.

14 § Bostadsbidragenligt 13 § lämnas inte om bidragssökandeneller dennes make har barn som berättigar till bidrag till barnfamiljer eller får kommunalt bostadstilllägg enligt lagen 1962392 om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension eller är utesluten från sådanttillägg endast på grund av bestämmelsernaom inkomstprövning.

Beräkning av bostadsbidrag

Bamfamiljer

15 § Bostadsbidrag bestämstill det bidragsbelopp som följer av 17 och 18 §§, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 91 000 kronor. Om den bidragsgrundandeinkomsten är högre, skall bidragsbeloppetminskas med 20 procent av den Överskjutandeinkomsten.

Hushåll utan barn

16 § Är bidragssökandenoch dennesmake under 29 är bestämsbostadsbidragtill det belopp som följer av 19 § första stycket, om den bidragsgrundandeinkomsten inte överstiger 33 000 kronor för en ensamboende och 47 000 kronor för makar. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med en tredjedel av den Överskjutandeinkomsten. Har bidragssökanden eller dennesmake fyllt 29 år bestämsbostadsbidragtill det belopp som följer av 19 § andra stycket, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 70 000 kronor. Om den bidragsgrundandeinkomsten är högre, skall bidragsbeloppetminskas med 10 procent av den Överskjutandeinkomsten. Om en bidragssökande som avses i första stycket begär det, skall bostadsbidrag bestämmasenligt andra stycket under förutsättning att det är förmånligare för denne. Om en bidragssökande som avses i andra stycket begär det, skall bostadsbidrag bestämmasenligt första stycket under förutsättning att det är förmånligare för den sökandeoch att denne eller dennesmake uppbär studiemedel.

Bostadsbidragets belopp

Bamfamiljer

17 § Bostadsbidrag lämnas månadsvis med l 000 kronor samt med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som för familjer med ett barn över stiger 2 050 kronor men inte 2 400 kronor, familjer med två barn överstiger 1 750 kronor men inte 2 800 kronor, familjer med tre eller flera bam överstiger l 450 kronor men inte 3 200 kronor. Om bostadskostnadenöverstiger de belopp som anges i första stycket lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den Överskjutandebostadskostnaden per månad upp till 4 400 kronor för familjer med ett barn 5 000 kronor för familjer med två barn 5 700 kronor för familjer med tre eller flera bam. Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om bidragssökanden eller någon medlem av dennesfamilj är handikappad.

18 § Bostadsbidragenligt 17 första § stycket 1 lämnas endast till familjer med barn som avses i 8 § första stycket l och Är föräldern under 29 år och får denne inte bidrag enligt första stycket, skall bidrag enligt 17 § första stycket 2 beräknas den del av bostadskostnaden per

månad som överstiger 900 kronor eller för den som får studiemedel l 600 kronor. Bidrag enligt 17 § första stycket 2 och andra stycket får lämnasendast till den som bor i en bostad som han äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.

Hushåll utan barn

19 § Är bidragssökandenoch dennesmake under 29 år, lämnas bostadsbidragmed 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 900 kronor men inte 2 500 kronor för ensamboendeoch 3 100 kronor för makar. För hushåll där någon får studiemedellämnas bostadsbidragdock endast för den del av bostadskostnadenper månad som överstiger l 600 kronor. Har bidragssökandeneller dennesmake fyllt 29 år, lämnas bostadsbidragmed 30 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger l 600 kronor men inte 3 500 kronor. Högre bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket får beaktas, om bidragssökanden eller dennesmake är handikappad.

Gemensamma förfarandebestämmelser m.m.

20 § Frågor om bidrag handhas av Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Beslut i fråga om bidrag fattas av den allmänna försäkringskassa hos vilken bidragssökandenär inskriven eller skulle ha varit inskriven, om denne uppfyllt åldersvillkoret i l kap. 4 § lagen 1962381 om allmän försäkring. Denna kassa får dock uppdra åt en annan kassaatt handläggaärendet. Beslut om bidrag skall innehålla uppgift om den bidragsgrundande inkomstens storlek.

21 § Ansökan om bidrag eller om ändring av bidrag görs skriftligen hos försäkringskassan.Ansökan skall innehålla de uppgifter som behövs för att bedöma sökandens rätt till bidrag. Ansökan som avser makars bostadskall vara gemensam,om det inte finns särskilda skäl att ansökangörs av ena maken. Uppgifter som rör faktiska förhållanden skall lämnaspå heder och samvete.

22 § Är en ansökansåofullständig att den inte kan läggastill grund för prövning av bidraget, får försäkringskassanförelägga sökandenatt inom viss tid avhjälpa bristen. Ett sådantföreläggandefår delges. Följs inte föreläggandetfår ansökan avslås.

23 § Bidrag lämnas tills vidare från och med månaden efter den då rätten till bidrag har uppkommit samt till och med den månaddå rätten till bidrag ändras eller upphör. Om rätten till bidrag uppkommit den första dagen i en månad, skall dock bidraget lämnas från och med den månaden.Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Om det finns särskilda skäl, får bidrag lämnas för en begränsadtid. Ett sådant bidrag får förenas med särskilda villkor.

24 § Bidrag betalas ut månadsvis. Bidrag under 100 kronor i månaden betalas inte ut.

25 § Bidraget betalas ut till sökanden, om denneinte begärt att bidraget skall betalas ut till någon annan. Om det finns synnerliga skäl, får försäkringskassanpå framställning av socialnämnd betala ut bidraget till lämplig person eller till nämnden att användasför hushållets bästa.

26 § Den som får bidrag skall omgåendeupplysa försäkringskassan om hushållet byter bostad, 2. om hushållets sammansättningändras, 3. om hushållets förvärvsinkomster inte obetydligt ökar i förhållande till de förvärvsinkomster som låg till grund för bidragsbeslutetoch det kan antas att inkomstökningen kommer att beståunder de följande sex månaderna, 4. om den bostad som berättigar till bidrag hyrs ut helt eller delvis eller om bostadskostnadeni annat fall minskar, 5. om barn som berättigar till bostadsbidragfår underhållsbidrag, bidragsförskott eller barnpension, om ett äldre barn som avses i 12 § inte längre får förlängt barnbidrag eller studiehjälp, 7. i fråga om den som fått bidrag enligt 18 § andra stycket om denne inte längre uppbär studiemedel, i fråga om hushåll utan barn om denne eller dennesmake beviljats studiemedel eller inte längre uppbär studiemedel.

27 § Beslut om bidrag skall ändras om något sådantförhållande inträffar som avses i 26 om den som får bidrag begär det och bostadskostnadenhar ökat, om den som får bidrag begär det och hushållets inkomster inte obetydligt har minskat i förhållande till de inkomster som låg till grund för bidragsbeslutet och det antas att inkomstminskningen kommer att bestå under de följande sex månaderna, 4. om hushållets inkomster har ökat i förhållande till de inkomster som låg till grund för bidragsbeslutet och det kan antas att inkomstökningen kommer att bestå under de följande sex månaderna, 5. om något annat förhållande inträffat än som avses i 1-4 och som påverkar storleken av bidraget.

28 § För att utreda rätten till och storleken av bidrag, får försäkringskassanförelägga den som uppbär bidraget att inkomma med de uppgifter som har betydelse för bidragsprövningen. Ett sådantföreläggandefår delges. Om föreläggandet inte följs, får försäkringskassandra eller sättaned bidraget.

29 § Om det är uppenbart att bidragssökanden grund av hushålletsinkomst- eller förmögenhetförhållanden eller något annat förhållande inte behöver det bidrag som kan beräknasenligt denna lag, får försäkringskassanefter särskild utredning avslå en ansökan, dra in eller sätta ned bidraget. Beslut enligt första stycket får fattas utan hinder av att inkomst eller förmögenhet inte skall räknas in i den bidragsgrundandeinkomsten. Beslutetskall fattas av socialförsälcringsnämnden.

30 § Vid ändring av bidragsbeslutskall 23 § tillämpas.

31 § l ärenden enligt denna lag får delgivning inte ske med tillämpning av 15 § delgivningslagen 1970428.

32 § Personregister över bidragssökanden och medlemmarnai dennes hushåll enligt denna lag får inrättas och föras utan hinder av att licens eller tillstånd behövs enligt datalagen 1973289. Ett sådantregister skall inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i registrerades personliga integritet uppkommer. Regeringeneller den myndighet regeringen bestämmer meddelar de närmare föreskrifter som behövs för registrets inrättande och förande.

33 § Regeringeneller den myndighet regeringen bestämmer får meddelade närmare föreskrifter som behövs för tillämpningen av denna lag i fråga om ansökningsförfarandet, bidragsgrundande inkomst, beräkningen av bostadskostnadensstorlek, 4. vad som gäller när bostadenutgör del av upplåtarens egen bostad, hyrs ut i andra hand eller är en gruppbostad för flera hushåll, upplysningsskyldighet, utbetalning av bidrag.

34 § Följande bestämmelseri lagen 1962381 om allmän försäkring skall tillämpas bidrag enligt dennalag 18 kap. 2 § om tillsyn, 20 kap. 2 a § om förordnande till dess slutligt beslut kan fattas, 20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet, 20 kap. 5 § om preskription av bidrag, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av bidrag, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndigheter, arbetsgivare m.fl., 20 kap. 10-13 §§ om omprövning och ändring av beslut samt om överklagande.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den januari 1993 och 1 tillämpas första gångeni fråga om bostadsbidragfrån och med juli månad 1993 den nya lagen.

Genom lagen upphävs lagen 1988786 om bostadsbidrag den gamla lagen.

Den som önskar få bostadsbidragenligt den nya lagen skall göra en skriftlig ansökanhos försäkringskassan.

4. Den som vid utgången av juni månad 1993 uppbär bostadsbidrag enligt lagen 1992654 med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993 och som före den l juli 1993 ansökt om bostadsbidrag enligt punkt 3 i dessaÖvergångsbestämmelser, skall av försäkringskassanfå ett tillfälligt bidrag med samma belopp som för juni månad till dess kassan fattat beslut på grund av ansökan enligt punkt I samband med beslutet görs en avstämning mellan det bidragsbelopp som skall lämnas

fr.o.m. juli månad 1993enligt ansökan och det tillfälliga bidragsbeloppet.Sökanden är inte skyldig att betala tillbaka ett för högt utbetalt tillfälligt bidrag.

5. Den upplysningsskyldighet som föreskrivs i 26 § den nya lagen gäller även under den tid bidrag lämnas med juni månadsbidragsbelopp enligt punkt 4 i dessaövergångsbeståmmelser.

I fråga om bidrag för tid före den nya lagenstillämpning samt i fråga om äterkrav och om överklagandeeller ändring av sådantbidrag gäller äldre lagstiftning med de undantag som anges i punkterna 9 och 10 i dessaÖvergångsbestämmelser.

En ansökan om bostadsbidrag som före den 1juli 1993 ges till kommunen och som innebär att bidrag kan lämnas endastenligt den nya lagen skall i fråga säom dant bidrag överlämnas till den försäkringskassa som anges i 20 § denna lag. Bidraget skall prövas med tillämpning av den nya lagen.

En ansökan om bostadsbidragenligt den nya lagen som angår sökandens rätt till bidrag även för tid före den 1 juli 1993 grund bestämmelsernai 23 § den av nya lagen skall prövas med tillämpning av denna lag.

Boverket skall från och med den januari l 1994 pröva frågor om omprövning och återkrav av bidrag eller ändring av sådantbidrag enligt äldre lagstiftning.

10. Beslut som Boverket har meddelat med stöd av punkt 9 i dessaÖvergångsbestämmelser fär överklagas hos kammarrätten.

11. Bestämmelsernai 32 § den gamla lagen i fråga om gottgörelse av statsverket skall fortfarande gälla för bidrag enligt äldre lagstiftning.

12. Kommun skall på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket, försäkringskassaeller Boverket uppgifter om bidragsgivningen.

13. Regeringenfår föreskriva att bestämmelseri äldre lagstiftning som inte omfattas av dessa Övergångsbestämmelserövergängsvis skall fortsätta att gälla även efter utgången av juni månad 1993.

1 UTREDNINGSUPPDRAGET

1.1 Direktiven m.m.

Enligt regeringens direktiv för utredningen se bilaga 1 till detta betänkande är uppdraget föranlett av önskemålet att föra över bostadsbidragensadministration från kommunerna till försäkringskassoma. Direktiven innehåller två huvudområden för vår utredning, dels en översyn av regelsystemet i vissa hänseenden,dels en genomgång av de praktiska frågorna kring en överflyttning av administrationen. Det bör framhållas att uppdraget avser bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. enligt lagen om bostadsbidrag, inte kommunalt bostadstillägg för pensionärer KBT eller för handikappadeKBH.

Vi har inlett vårt arbete med att bearbeta regelfrågoma, eftersom en förändring av regelsystemet också bör påverka den administration vi skall behandla. Direktiven pekar här dels olika frågor i sambandmed främst inkomstprövningen för bostadsbidrag, dels handläggningsordningeni stort.

När det gäller inkomstprövningen har vi haft i uppgift att undersöka om man kan över till att användaaktuell inkomst som bidragsgrundi stället för som nu då senaste taxering och därmed ytterligare ett år äldre inkomst används som grund. Vidare - skall inkomstbegreppetsinnehåll analyseras.

En annan enskild regelfråga som nämns i direktiven och som har betydelse för administrationen är hur överklagandeprocedurenbör ordnas sedanbidragen övertagits av försäkringskassoma.

Den andra huvudpunkten i fråga om regelsystemetgällde själva handläggningsordningen vid prövning av ansökan om bostadsbidrag. Dagens handläggningsordning bygger ett kalenderårsvis förfarande med ansökan och beslut för året, viss omprövning under året och därefter nytt förfarande med ny ansökan etc. för nästa bidragsår. Vår uppgift har varit att söka skapa ett system med rullande prövning av bostadsbidragen.

Det är viktigt att betona att vi vad gäller regelfrågoma inte haft i uppgift att pröva bidragsförmånemas storlek eller vilka som skall få bidrag. Sådanafrågor bereds inom regeringskansliet med utgångspunkt i olika ändrade förhållanden som kan påverka bostadsbidragens storlek. Vår uppgift har varit att ge de administrativa bestämningarna av vissa komponenter i regelverket. Sådanaförändringar kan påverka utgående bidrag vid i övrigt oförändrade förhållanden, vilket såledesfår beaktas i den nyss nämnda beredningen av de materiella förmånema.

Vårt arbete med regelfrågoma har också ramats in av det komplexa utredningsläget inom bostadsstödetsoch familjestödets områden. Förslag har under vår utrednings

gång lagts fram om avveckling av bostadssubventionema samt om KBT. En arbetsgrupp inom socialdepartementethar presenteratett förslag om ensamförälderstöd via bostadsbidrag. Den kommunalekonomiskautredningens förslag har agts fram men ännu inte slutbehandlats. En rad förändringar av skattesystemet har beslutats, före- slagits eller aviserats. En utredning har tillsatts för att se över Boverkets framtida arbetsuppgifter och resursbehov.

I detta perspektiv har det varit viktigt för oss att å ena sidan renodla de avgränsningar som gällt för uppdraget och å andra sidan hålla oss väl orienterade om de aktuella utredningarna. Detta har möjliggjorts genom dels vår utrediings sammansättning, dels en arbetsmässigt nära samordning med socialdepartementets beredningsarbete.

I fråga om den tänkta nya administrationen har vår uppgift varit att föreslå hur förändringen skall till och vad den innebär i fråga om bl.a. resurser. inte att utreda den skall ske. Självfallet har vi ändå ansett det viktigt att kunna sakligt styrka de om antaganden om rationalisering och andra fördelar som legat bakom vårt uppdrag.

Till våra uppgifter i fråga om den lokala administrationen har ocksåhört att pröva resursbehovet vid domstolarna för det fall överklagandena skall handläggasdär. Vidare skulle vi bedöma i vilken mån försäkringskassomakan ta hand om bostadsbidragen med befintlig personal och i vilken omfattning det kan bli aktuellt att nuvarande kommunala handläggare anställsvid kassoma.

Förutom den lokala bidragsadministrationen har vårt uppdrag också gällt den centramyndighetsrollen. Direktiven talar om att analysera konsekvenserna av en överföring av det centrala ansvaret för bostadsbidragen från Boverket till Riksförsäkringsverket. Vårt uppdrag på dennapunkt är såledesinte lika styrt av ett klart ställningstagandei direktiven som vad avser den lokala administrationen.

Slutligen innehåller direktiven ett önskemål om att förändringarna av regelsystem och administration skall äga rum per den 1 juli 1993. Det har betonats för utredaren i samband med planeringen av utredningsarbetet att detta önskemål starkt. Vi har dragit slutsatsenatt detta inte medger några alternativ i form av etappvisavveckling av det kommunala ansvaret eller successivtinförande av de nya reglerna.

1.2 Hur har vi arbetat

Ett viktigt utgångsmaterialför vårt arbete har varit dels Boverkets rapport till regeringen år 1990 om 1992 års bostadsbidrag,dels rapporten från en arbetsgrupp som hösten 1991 såg över bostadsbidragensinkomstbegrepp, närmast Rör en lösning inför 1993 års bidrag. Båda dessa rapporter skulle enligt direktiven analysera. Boverkets rapport har för oss varit en bra sammanfattning av bostadsbidragsreglemas utveckling och av de olika diskussioner om regeländringar som förekommit tidigare. Den andra rapporten har givit oss en värdefull genomgång av hur skattereformen påverkar deñnitionema av olika inkomstposter när de skall användasför prövning av inte lägga tid kartläggningar, historik o.d. bostadsbidrag.- Vi har därför behövt i fråga om regelsystemet.

Däremot har vi i fråga om administrationen ansett det önskvärt med ett fräscht faktamaterial belysandeden nuvarandeadministrationensomfattning. Vi har därför i samråd med SvenskaKommunförbundet gjort en enkät till samtliga kommuner för att uppgifter om personalresurseroch kostnader i administrationen av bostadsbidrag.

Som underlag för bedömning av frågan om det centrala myndighetsansvarets placering har Boverket och RFV utredarens begäranlämnat sina synpunkter i särskilda skrivelser.

Utredningen hari skrivelse den 29 juni 1992 underrättat Domstolsverket och kammarrätten i Jönköping om de förslag beträffande överklagandeordningen som återfinns i kap. 2 och 4.

Utredaren och sekreteraren har haft överläggningar med Försäkringskasseförbundet och Svenska Kommunförbundet. Detsammagäller i fråga om de centrala personalorganisationerna som enligt direktiven skulle information och ges tillfälle att framföra synpunkter. De har låtit sig representerasav

för SACO JUSEK för TCO SKTF, ST för LO FF

Vidare har utredningen eller sekretariatetgjort ett antal studiebesök,nämligen vid

Boverket, Länsbostadsnämndeni Älvsborgs län, Borås kommun Bostad Borås, Stockholms stad Bostadsbidragsbyrån, Försäkringskassani Stockholms län region Stockholm, Kommundata AB

samt inbjudan medverkat vid två konferenser, dels hos Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan, dels hos RFV med försäkringskassomas direktörer.

I samband med utredningens start har utredaren informerat verksledningama vid Boverket och RFV om arbetets uppläggning. Båda myndigheterna har sedan, som framgått av missivet, varit representeradei utredningen.

Slutligen bör nämnas att RFV med anledning av utredningentillsatt ett genomförandeprojekt, i vilket också Boverket deltar. Projektledarenoch Boverkets representant har varit experter i vår utredning. Projektet omfattar delprojekt för tillämpningsbestämmelser, ADB-utveckling, information samt uppföljningssystem.

Utredningen har hållit åtta sammanträden, varav två varit tvådagarsarbetsintemat.

2 BOSTADSBIDRAGENS REGELSYSTEM

Nyheter i stort i BOADs förslag

Inkomstprövning av bostadsbidragenskall i allt väsentligt grundas aktuell inkomst

Inkomstbegreppetsinnehåll anpassas till ändringarnai skattesystemet

Ett system med rullande prövning införs. I det systemet fattas bidragsbesluten successivtefter anmälan om ändrade förhållanden och löper regel tills vidare i

De bidragsgrundande förhållandena uppdateras fortlöpande genom anmälningar från bidragstagamaoch genom efterkontroll från försäkringskassan

Resursema för efterkontroll skall användas flexibelt med koncentration svåra fall och grupper med komplicerade förhållanden

Återkrav bostadsbidragsker i sådanafall där någon lämnat oriktiga uppgiftav er och därigenom fått för mycket bidrag

Instansordningen vid överklagande av beslut om bostadsbidragändras så att prövningen sker vid domstol enligt samma regler som för socialförsäkringsärenden. Domstolen skall kunna inhämta yttrande från Boverket.

De nya reglerna föreslås, i enlighet med direktiven, träda i kraft den l juli 1993. Själva övergångenfrån det tidigare bidragssystemetbehandlarvi i kap. 4.

De flesta argument för och emot olika tänkbara regelförändringar vad gäller inkomstprövning m.m. för bostadsbidragen har diskuterats i flera tidigare utredningssammanhang.Det senaste större förslaget lämnades av Boverket år 1990. Man tog där upp några av de huvudtankar som nu återfinns i våra direktiv och lämnade ett förslag till lösning i en första etapp. Förslaget kom inte att genomföras, bl.a. med hänsyn till den väntade överföringen av bidragsadministrationenfrån kommunerna. Vi har kunnat arbeta vidare i samma riktning. Vi gör således inte anspråk på att komma med några genomgripande nya argument. Vad däremot hoppasbidra med är ett genomarbetat förslag till system där problemen lösts utifrån de huvudönskemål som finns. l ett sådant system gäller det bl.a. att minimera sådana problem rör som de mest frekventa inslagen i hanteringen. Smärre problem och undantagsfallbör inte

få skymma huvuddragen. Med ett sådant synsätt skapas också resursutrymme för att hantera de problem som ändå kan finnas.

Vi har därför inlett vår regeldiskussion med att formulera några mål för utformningen av bostadsbidragensregelsystem.

2.1 Vår målsättning för systemutformningen

Vi erinrar om de avgränsningar för vårt uppdrag som vi redovisat i kap. Vår utredning har såledesfrämst en administrativ och teknisk karaktär. De materiella förmånsfrågoma bereds i Socialdepartementetoch omfattar också andra inslag i bostadsbidragssystemet, t.ex. frågan om ett ensamförälderstöd.

Vi har haft följande målsättningar för vårt arbete med utformning av det administrativa systemet för bostadsbidrag.

Vårt förslag skall ligga inom ramen för gällande bostads- och fördelningspolitiska mål. Det skall inte leda till högre kostnad för bostadsbidragen. De grundläggande principerna för bostadsbidragenskall inte förändras.

Vi kan i enlighet med våra direktiv komma att föreslå regeländringar som i sin tur påverkar bidragens materiella innehåll. Eventuella konsekvenser av sådana förslag, t.ex. ett nytt inkomstbegrepp, får då vid behov pareras med justeringar av inkomstoch bidragsgränser. Vi har att peka på sådana konsekvenser men skall inte själva behandla frågor om bidragens storlek från förmånssynpunkt. Däremot skall vi eftersträva en sådan systemlösning att administrationskosrnaderna blir mindre än för närvarande.

Bidragsgivningen bör för den enskilde alltjämt ha ett visst mått av långsiktighet. Marginalema för att t.ex. en inkomstökning skall lämnas utan åtgärd mästedock bli betydligt mindre i ett system med aktuell inkomst. Detta får dock inte leda till alltför stor exakthet eller bidragsändringar av alltför kort varaktighet.

Systemet skall utformas så att det blir behovsanpassatoch rättvist, enkelt och överskådligt samt lättadministrerat för de stora grupperna bidragsmottagare.

Ett väsentligt ansvar för uppgiftslämnandet bör ligga på individen. Försäkringskassomas uppgift skall främst vara att ge service.

Kontrollresurserna bör i första hand satsas på grupper med särskilda förhållanden och dem som söker utnyttja systemet ett felaktigt sätt. Försäkringskassornabör inte ha till uppgift att rutinmässigt gentemot individen ifrågasättagrundläggandedata som andra myndigheter svarar för, t.ex. skattemyndighetemas folkbokföringsuppgifter. Det är över huvud taget viktigt att bidragstagamas personliga integritet beaktas.

Från såväl kassomas som medborgarnas synpunkt vore det önskvärt med endast ett inkomstbegrepp och en uppgiftslämning. Detta begrepp och denna uppgift skulle då kunna vara en gemensam grund för de olika bidrag och ersättningar som kassorna

handhar, låt vara att vissa tilläggsuppgifter kan behövasför vissa bidrag med hänsyn till deras syfte.

Om detta inte är möjligt bör det ändå eftersträvas att sådanainkomstbegrepp för vilka uppgifterna är lätta att fram, jämföra och kontrollera. En samordnad bedömning av en och samma bidragsmottagaresinkomst måstekunna ske för de olika bidrag han kan ha.

Det är angeläget att vid systemutformningenöver huvud taget beakta den miljö nya för handläggningen som försäkringskassanerbjuder, t.ex. i fråga från andra om vana bidragsformer, tillgång på uppgifter, samordningsmöjligheter, gemensamma ADBrutiner, driftsäkerhet, kontinuitet och inte minst kontakter med de enskilda.

2.2 De bidragsgrundande faktorerna

De viktigaste faktorerna för bestämning av bostadsbidragets storlek är inkomst, bostadskostnad och familjens sammansättning. Av dessa är det inkomstbegreppet som vi genom direktiven närmast fått i uppdrag att se över. Vi kommer emellertid att något beröra även de övriga faktorerna.

2.2.1 Inkomstbegreppet

Huvudsakliga nyheter i BOADs förslag

Iden bidragsgrundandeinkomsten BGI skall, i stället för tidigare be- grepp sammanräknad inkomst enligt taxeringen, nu ingå aktuell inkomst av tjänst och näringsverksamhetsåväl aktiv som passiv samt inkomst av kapital vad gäller inkomstränta, utdelning m.m.

Inkomst av realisationsvinstskall inte längre ingå i BGI -

- Förmögenhet skall inte påverka BGI

- Inkomstprövningen grundas i första hand uppgift om beräknad inkomst från den som ansöker om bidrag resp. den som redan har bidrag men fått förändrade inkomstförhållanden

Våra förslag är anpassadetill de definitioner av inkomstslag som införts för inkomståret 1991 och som användsvid 1992års taxering. Vi har också beaktat slopandetav förmögenhetsbeskattningenefter 1994 års taxering. Vidare utgår vi från att en bidragstagaresinkomst av näringsverksamhetskall kunna beräknasinom för det ramen i prop. 199192 l 13 föreslagna systemet med debiterad A- och F-skatt.

Emellertid är utvecklingen inom skatteområdetturbulent. Ytterligare förändringar kan väntas i fråga om t.ex. förmånsbeskattning,fastighetsskatt, kapitalinkomst och kvittning av underskott. Dessutomförbereds ytterligare ett steg i förenkling deav

klarationsförfarandet. Det är såledesviktigt att tillsynsmyndigheten för bostadsbidragen håller nära kontakt med Riksskatteverket.

Frågan om vilket inkomstbegrepp som skall användas för att fastställa den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidragBGI inrymmer två huvudpunkter

möjligheterna till övergång från tidigare taxeringsuppgift till en aktuell inkomst inkomstbegreppets innehåll, dvs. vilka inkomstslag som skall tas med. - Både aktualitet och innehåll i inkomstbegreppet hadekunnat en enkel lösning om det varit möjligt att som också Boverket tidigare pekat ha samma grundlägg- - ande inkomstuppgift för bostadsbidragen som för sjukpenningenSGI, eller numera den årsinkomst som registrerasi anslutning till SGI. Detta ansesnu med hänsyn till förändringarna i sjukförsäkringssystemetinte möjligt. Ändå bör största möjliga vara samordning eftersträvas i försäkringskassansarbete med att bedöma inkomstuppgifter.

Underhållsbidrag, bidragsförskott och barnpension, som för närvarande påverkar BGI, har inte behandlats av oss. De torde komma att påverkas av det tidigare nämnda arbetet med ett ensamförälderstödvia bostadsbidrag. Däremot menar att det inte finns några svårigheter att infoga dessakomponenter i det systern föreslår.

I fråga om ensamförälderstödhar också väckts förslag om att barns inkomster över ett visst belopp skall inräknas i bostadsbidragensBGI. Om man efter remiss och slutlig beredning stannar för att barns inkomst skall ingå i BGl möter inte heller detta tekniskt sett något hinder sett utifrån vårt föreslagna system. Att barns - ränteinkomster skall tas med är redan föreslaget i annat sammanhang, se vidare i det följande.

Aktuell inkomst

En huvudfråga i direktiven gäller möjligheten att grunda inkomstprövningen på aktuell inkomst. Detta har också föreslagits av Boverket den i nämnda rapporten år 1990.

Med aktuell inkomst menar man i dessa diskussioner vanligtvis en av den sökande själv uppgiven beräkning av inkomsten för en viss tid framåt, oftast uttryckt i årsinkomst. Men man kan också mena den inkomst man har för tillfället. Vi använder begreppet i den först nämndameningen.

Fördelarna med att användaaktuell inkomst är i korthet bl.a. följande jämförelse i med nuvarande system

bidragen blir anpassadetill det aktuella behovet bidragsgrunden blir lättare att förstå för bådeallmänhetenoch handläggarna man eliminerar den orättvisa som består i att hushåll med väsentligt olika in- komster kan ha lika stora bostadsbidragvid i övrigt jämförbara förhållanden

Nackdelar med aktuell inkomst kan vara

inkomstuppgiften blir mindre säker eftersom den bygger en beräkning framåt i tiden det finns grupper av bidragstagare för vilka det kan te sig problematiskt att definiera eller beräkna aktuell inkomst vissa inslag i BGI kan vara svåra att beräkna i förväg, t.ex. räntor -

Andra frågor som måste tas upp vid en tänkt användning av aktuell inkomst för bostadsbidragen är t.ex. den om upplysningsskyldighet vid inkomstökning samt de som gäller efterkontroll, avstämning och återkrav. Dessa utgör, tillsammans med frågan om fast eller rullande bidragsperiod, de viktigaste variablema vid jämförelse av olika systemaltemativ grundade aktuell inkomst. Vi tar därför upp de frågorna i avsnitt 2.3.

Frågan om övergång till aktuell inkomst har diskuterats i flera utredningar m.m. under 1980-talet och framåt. Boverkets rapport år 1990, som bl.a. innehöll ett sådant förslag, remitterades till bl.a. några kommuner. I flertalet fall var man i svaren positiv till själva tanken på aktuell inkomst men sågockså svårigheter.

l de olika kontakter som BOAD nu haft har det framkommit ett klart önskemål om att ett nytt system för bidragen måste till och ett sådant måste grundas aktuell inkomst. Också inom BOAD år eniga om detta.

Vår behandling av inkomstbegreppets innehåll liksom av möjligheten att införa ett rullande prövningssystem utgår såledesfrån huvudprincipen att den som söker bostadsbidrag uppger sin beräknade inkomst för viss tid framåt. Vid ansökan bör beräkningen normalt avse 12 månader framåt.

Inkomstbegreppets innehåll

När det gäller inkomstbegreppets innehåll spelar skattereformen en viktig roll. 1992 års taxering, som således avser inkomståret 1991, är den första enligt det nya skattesystemet. Vid nuvarande regler för bostadsbidragskulle dennataxering vara grunden för att fastställa BGI för 1993 års bidrag. Även om man som kommer att arbeta med aktuell inkomst har taxeringsuppgiftema stor betydelse vid olika kontroller. Dessutom bör den enskilde kunna känna igen sig i terminologin. Inkomstpostema i BGI för bostadsbidrag bör därför återfinnas i det nya skattesystemet och då vara sådana som genom skattemyndighetenskodning blir direkt åtkomliga.

I nuvarande system grundas, som nämnt, bidragsbesluteni regel på taxeringen året före bidragsåret, dvs. på inkomsten ytterligare ett år tidigare. Hittills har BGI grundats Sammanräknad inkomst, dvs. inkomsterna före underskottsavdragoch övriga allmänna avdrag. Uppgiften sammanräknad inkomst har funnits deklarationsblanketten och haft en kod hos Skattemyndigheten,vilket gjort det möjligt för kommunerna att få uppgifterna direkt överförda till sig.

I det nya skattesystemetkommer begreppet Sammanräknad inkomst inte längre att finnas. Detta gäller inte bara den rent tekniska summeringen av deklarationen utan dessutomhar i vissa fall avdragens anknytning till inkomstkälla ändrats.

På grund av behovet att bestämma ett nytt inkomstbegrepp inför prövningen av l993 års bostadsbidrag har en arbetsgrupp som tillsattes inom dåvarandeBostadsdepartementet utarbetat promemorian Inkomstprövning av bostadsbidragen 1993. Rapporten överlämnadestill Socialdepartementetden 19december1991. den I utvecklas närmare de frågor som vi här nedanendastkort berör.

Arbetsgruppen har eftersträvat att få en översättning av det tidigare begreppet Sammanräknad inkomst till termer av de inkomstslag som numera gäller. Dessaär inkomst av Tjänst, Näringsverksamhetoch Kapital. Gruppen har sökt så enkla lösningar som möjligt för tillämpning under år l993 i avvaktan på den då aviseradeöversynenav bostadsbidragens administration, dvs. BOADs arbete.

I fråga om Tjänst är det i stort sett samma uppgifter som de som hittills har funnits i deklarationsblankettema. Dock har förmånsbeskattningenvidgats.

Beträffande Kapital-inkomst föreslår gruppenen förenkling i förhållande till vad en strikt översättning från Sammanräknad inkomst skulle innebära. Villaunderskotten drogs tidigare av efter den sammanräknadeinkomsten. Ränteskuld plus tomträttsavgäld, minskat med eventuella räntebidrag, ingår numera i posten Skuldräntor som dras ifrån inne i inkomstslaget Kapital. Detta skulle kraftigt sänka den bidragsgrundande inkomsten och därmed öka bidragen för berörda grupper. Att eliminera just detta vore administrativt besvärligt och gruppen föreslår i stället en bruttomodell, dvs. man tar bara med de två positiva kapitalinkomstposterna inkomstränta etc. och realisationsvinst. Gruppen anser att man kan bortse från avdragenunder detta inkomstslag. De avdrag som annars skulle ha beaktats anser gruppenvara relativt obetydliga i sammanhanget.De utgörs av ränte- och förvaltningskostnader som var avdragsgilla i det tidigare inkomslaget Kapital. Anm uppstår ett totalt underskott under Inkomst av kapital ger detta vid skatteberäkningenendast en begränsad effekt genom reglerna för skattereduktion.

För inkomst av Näringsverksamherfinner gruppen att det skulle bli än mer komplicerat att göra en översättning från tidigare begrepp, och då med mycket merarbete för både den sökande och myndigheten. Dessutom anser gruppen att hittillsvarande modell för BGl varit ganskaosäker beträffandede berörda företagarnas inkomster och att den är mer lämpad för löneinkomster. Gruppen föreslår en nettomodell som innebär att man tar uppgiften om näringsinkomst från huvuddeklarationenoch såledesbortser från att underskottsavdragen då är gjorda. Dessa avdrag redovisas i sin tur i bilagor, för vilka skattemyndigheternas rutiner inte var helt klara när gruppen arbetade.Eftersom underskottsavdragen i det tidigare skattesystemets sekvens av poster legat efter posten sammanräknad inkomst bidrog de inte till att sänka BGl som fallet blir i gruppens förslag. Gruppen ansåg emellertid att en fullständig överensstämmelsemed det tidigare begreppet skulle bli otympligt och att den förändring i utfall som blir följden torde få accepteras när man vinner en betydande förenkling. Vidare -

innebär gruppens förslag att också passiv näringsverksamhet tas med BGI. I i detta fall blir det således ett tillskott med bidragssänkandeeffekt.

Till sist föreslår gruppen att det bör övervägas att förmögenheten inte längre skall tas med. Förmögenhetsuppgiftema i deklarationen ansesvara otillförlitliga och svåra att kontrollera eftersom skatteplikten inträder först vid en förmögenhet om 800 000 kronor. Gruppen framhåller att ränteinkomstema, som beaktas i BGI ändå kommer att spegla motsvarandeförmögenhet. Gruppen föreslår i detta sammanhang att även barns ränteinkomster, över en viss gräns, bör tas med.

Bostadsbidragen för det första halvåret 1993 har emellertid sedandess kommit att grundas samma BGI-begrepp som gällde för 1992års bidrag. Anledningen var att överföringen av bidragsadministrationen från kommunerna till försäkringskassoma, liksom införandet av ett nytt regelsystem, skulle äga rum per den 1 juli 1993. Vare sig de sökandeeller kommunerna borde behöva tillämpa ett nytt inkomstbegrepp för enbart ett halvår.

Arbetsgruppens förslag var som vi nämnt utarbetat i syfte att inför bidragsåret 1993 få en enkel översättning av det tidigare begreppet sammanrälcnadinkomst. Samma fråga är aktuell även för oss ehuru för en mer permanent lösning. Det har då framstått som ändamålsenligt för vår del att i första hand pröva om arbetsgruppens förslag kan användasi vårt system.

Vi kan då först konstatera att arbetsgruppens sätt att definiera inkomstslagenför BGI i princip är väl awägt. En god överensstämmelsemed tidigare begrepp har kunnat uppnåsi flertalet fall. På ett par punkter har förenklingsskäl talat för ett mer summariskt förfarande.

Även vårt förslag till BGI gäller aktuell inkomst, och inte taxerad, kommer det om att behövas en anpassning av BGI till skatteterminologin.

V1 föreslår således att BGI för bostadsbidragenskall grundaspå de inkomster som i taxeringssammanhangåterfinns under inkomstslagen Tjänst och Näringsverksamhet samt vissa inkomster under Kapital. Beträffande förmögenhet, se separat behandling nedan.

Inkomster av tjänst och näringsverksamhet tillsammans bör vissa i texter o.d. kunna beskrivas som förvärvsinkomst, en term som finns i skattesammanhang men som inte för närvarande kodas.

I det följande gör vi några kommentarer och preciseringar om de olika inkomstslagen.

Inkomst av Tjänst

Numera är i högre grad än tidigare olika ersättningar och förmåner skattepliktiga. De kan vara svåra att beräkna i förväg om de inte är periodiska som t.ex. bilförmån eller i övrigt har en återkommande volym. Våra förslag om inkomstberäkning, om upplysningsskyldighet vid inkomstökning och om efterkontroll är emellertid

utformade så att de nämnda ersättningama och förmånema i normalfallet inte blir något problem. Det kan för övrigt nämnasatt en särskild utredare nyligen tillsatts inom finansdepartementetför att i förenklande syfte se över beskattningen av dessa inkomster.

Den inkomstberäkning som den sökandeskall lämna bör som nämnts omfatta en viss tid framåt. Vi har föreslagit att beräkningarna vid ansökangrundar sig på en bedömning av den närmaste IZ-månadersperiodenför att en viss långsiktighet. Vid senare inträffade förändringar av inkomsten som är av den storlek att de skall anmälas kan man t.ex. ha en sexmånadersperiod som grund för bedömning av inkomstens eller ökningens varaktighet. I avsnitt 2.4 föreslår vi också en sådanperiod.

Försäkringskassansprövning av inkomstuppgiften bör i normalfallet kunnabegränsas till att jämföra med senaste taxering och senaste kontrolluppgift samt med andra inkomstuppgifter kassan kan ha för andra bidrag eller ersättningar, bl.a. i samband med SGI där sådanfinns. Vi föreslår att försäkringskassornagenerellt skall tillgång till kontrolluppgiftema, såledesinte bara vid förfrågan i det enskilda fallet. Detta fordrar en ändring av skatteregisterförordningen.Behovet av kontrolluppgifter gäller alla inkomstslag, inte bara inkomst av tjänst se 5.2.

I övrigt får kassanefter behov arbeta med förfrågningar hos arbetsgivare, kompletteringar från den enskilde eller vidta andra utredningsåtgärder. Kassomas rutiner för andra bidrag och ersättningar bör vara till god nytta också i fråga om bostadsbidragen.

Vi har övervägt om den anmälda inkomstberäkningenredan vid ansökningstillfället borde vara styrkt med ett arbetsgivarintyg men avvisat tanken. Vi har också övervägt om ansökningsblankettenborde innehålla en obligatorisk jämförelse med senaste självdeldaration. Detta skulle dock komma att endastgälla dem som avger Allmän självdeklaration. Dessa deklaranter torde knappast ha särskilt mer komplicerade inkomstförhâllanden under just Tjänst vad de har som lämnar Förenklad självdeklaration. För övrigt är deklarationsförfarandet under översyn i syfte att få ytterligare förenklingar.

Vi vill för tydlighetens skull upprepa att med inkomst av tjänst menar det taxeringsmässiga begreppet med alla skattepliktiga inkomster och avdragsgilla poster beaktade.

Inkomst av Näringsverksamhet

I prop. 199192 1 12 om F-skattebevis m.m. föreslås nya regler för skatteavdrag och socialavgifter. Reglerna föreslåsgälla fr.o.m. den l april 1993. B-skattesystemet avvecklas samtidigt.

Förslaget innebär i korthet följande inom BOADs intresseomrâde, dvs. möjligheterna till inkomstberäkning för egna företagare m.fl.

Den som har fått F-skattesedel vilket sker efter ansökan betalar preliminär - - skatt enligt en särskild debitering. Detta avses dock, enligt uppgift från Riksskatte-

verket, i regel ske genom schablondebiteringliksom i dagens B-skattesystem. Fskatt skall såledespåföras med 110 eller 120 % av slutlig skatt enligt senastetaxering.

Den som fått enbart A-skattsedel och har sådanainkomstförhållanden att prelimi- närskatt inte kan förväntas bli betald genom skatteavdrag blir i stället debiterad en särskild A-skatt. Aven dennadebitering kommer att ske schablonmässigt.

Vissa personer med F-skatt kan också, t.ex. till följd av viss anställning, samtidigt ha A-skatt genom skatteavdragi vanlig ordning. De skall alltså för bostadsbidrag uppgeen sammanlagd beräknad inkomst av förvärvsverksamhet.

Det nya systemet med F-skatt m.m. innebär såledesingen nyhet när det gäller möjlighetema att fastställa en bidragsgrundandeinkomst för egna företagare m.fl. I nuvarande system utgår man från taxeringen. Det är omvittnat att denna modell inte passar särskilt bra för näringsidkare. Vi menar att det måste vara möjligt för försäkringskassan att fastställa BGI för denna kategori bidragstagare bästa sätt i det enskilda fallet och att det därvid bör eftersträvas att nå en mer aktuell inkomst än tidigare. Gången skulle då kunna vara denna -

Den som kan göra sin inkomstberäkning trolig bör kunna få bostadsbidraget fastställt utifrån denna uppgift

I andra hand kan senaste självdeklaration läggas till grund för bidragsbeslutet deklarationen kan naturligtvis också vara ett hjälpmedel för jämförelse vid en självständig aktuell inkomstberäkningenligt ovan

I tredje hand används den grund som består i senaste taxeringsuppgift, med möjlighet till uppräkning av denna till den inkomst som kalkylmässigt svarar mot skattemyndighetensschablondebitering.

Om inkomstberälcningen över huvud taget är osäkereller kräver lång utredning finns utvägar genom de förfaranderegler i lagen om allmän försäkring som kassoma använder för andra bidrag och som annan plats i betänkandetföreslår tillämpas även bostadsbidragen. Just här syftar närmast reglerna om provisoriskt beslut AFL 202a §.

Även med dessa lösningar är det inte osannolikt att en de] av de praktiska svårigheter som funnits när det gäller inkomstberäkning för egenföretagare kommer att finnas kvar. Strävan att långt möjligt införliva egenföretagarnam.fl. i ett systern med aktuell inkomstberäkning kommer emellertid att vara en klar förbättring.

Det kan nämnas att man i fråga om underhållsskyldighet har möjlighet att göra en bedömning av den underhållsskyldiges förvärvsförmåga. Det innebär att den som inte arbetar eller redovisar oförmodat låga inkomster kan bedömas efter vilken inkomst han rimligen borde ha, vilket sker genom jämförelse med en anställd i samma näringsgren. Vi menar att detta mera stränga betraktelsesätt väl kan vara motiverat när det gäller någonsskyldighet mot annan. I fråga om bostadsbidrag är det tveksamt om man bör gå så långt. Kommer man inte fram till en aktuell inkomstberäkning får till sist taxeringen vara grunden. På samma sätt menar i annat sammanhang att

folkbokföringsuppgiftema skall gälla och inte primärt ifrågasättas av kassan för bostadsbidragsändamål se vidare avsnitt 2.2.3. Grava fall där företagare redovisar låg eller ingen inkomst och får bostadsbidrag, trots att man uppenbarligenhar en hög materiell standard, bör kunna inrangeras under generalklausulen. Samtidigt vill vi framhålla att denna klausul inte bör uppfattas som en allmän systemregulator.

En väsentlig fråga är emellertid också vad inkomstslaget innehåller. Arbetsgruppen år 1991 föreslog bl.a. att det borde vara nettoinkomsten av näringsverksamheten som går in i BGI. Vi ansluter oss till arbetsgruppens förslag. Utöver den förenkling som gruppen åberopar verkar det sakligt sett rimligt att det är det inkomstbegrepp som taxeras, dvs. nettoinkomsten, som läggs till grund för bostadsbidragen.Ett av arbetsgruppens argument var att RSVs rutiner beträffandeunderskottsbilagorna då inte var klara. Det är de i och för sig nu. Det ändrar emellertid inte vår bedömning. Om underskottsavdragen skulle läggas till innebär det för både försäkringskassomas personal och för bidragstagama att bostadsbidragengrundades ett annat inkomstbegrepp än det som används vid taxering. Det skulle innebära att kassomas personal vid handläggningen skulle riskera att komma i diskussioner om t.ex. periodiseringar och kvittningar och i vissa fall behöva tränga i årsbokslut. Vi finner inte detta rimligt för ändamålet.

Att underskotten såledesinte läggs till innebär dock en viss bidragshöjning som å andra sidan motverkas av att passiv näringsverksamhet nu tas med. Frågan kan senare tas upp nytt om kvittningsrätten ökas, t.ex. så att kvittning medges mot inkomst av tjänst.

Inkomst av Kapital

De två inkomstposter under Kapital som arbetsgruppen föreslagit för BGI är Inkomstränra, utdelning eller annan inkomst och tillgångar kod 42 i allmän självdeklaration 1992 samt realisationsvinst kod 45.

Vi delar uppfattningen att posten Inkomstränra etc. skall beaktas i BGI. Den kan dock vara svår att beräkna i förväg. Dessutomär det fråga om en i sammanhanget liten post. Administrativ enkelhet talar för att BGI i dennadel normalt grundas taxeringen. Det bör dock finnas en viss möjlighet att en aktuell beräkning godtagen som bidragsgrund.

Arbetsgruppen hade också föreslagit att barns ränteinkomster skulle tas med i bostadsbidragensBGI. Vi ansluter till detta. Vi att detta kan fristående oss anser ses från frågan huruvida barns inkomster i övrigt bör vara med i bidragsunderlaget. Möjligheterna att fördela förmögenheten inom familjen gör det angeläget att alla Vid°gemensam vårdnad läggs avsedd ränta räntor tas med i hushålletsBGI. nu m.m. ihop med inkomsten för den förälder som har barnet folkbokfört hos sig se även 9 § lagförslaget.

Det är naturligt att den ränta man får påverkarbostadsbidragets storlek. Däremot bör inte avdragen beaktas eftersom de ändamål för vilka den enskilde ådragit sig motsvarande skulder e.d. kan betraktas som en ensak. Arbetsgruppen hade också föreslagit att de skulle slopas. Gruppen bedömde att dessa avdrag endast omfattar mind-

re belopp för de aktuella bidragsmottagarna. De avdrag det gäller är Skuldränta etc. kod 46, Førvalmingskøstnad kod 47 och Övriga omkostnaderkod 48. Även föreslår att BGI beräknas utan hänsyn till dessaavdrag. Beträffande realisationsförlust kod 49 se nedanunder Realisationsvinster.

Med skattemyndighetemasnuvaranderutiner kan, enligt RSVs yttrande över KBTutredningen, posten Inkomstränta etc. kod 42 inte fås ut separatutan endast totalsumman under Kapitalinkomst dvs. inkl. avdrag. Vi anser att detta bör göras möjligt så att denna uppgift hör till det som generellt sett skall överlämnas till försäkringskassoma. Även här behövs ändring skatteregisterförordningen. en av

Sammanfattningsvisföreslår såledesföljande i fråga om inkomst av kapital exkl. realisationsvinstl-förlust

BGI omfattar posten lnkomstränta, utdelning eller annan inkomst och tillgångar kod 42, utan hänsyn till avdragenunder inkomstslaget Även barns ränteinkomster etc. enligt ovan tas med hushålletsBGI i - - Taxerings- och kontrolluppgiftema för ifrågavarande post skall ingå i de uppgifter som generellt lämnas av skattemyndighetematill försäkringskassorna.

Realisationsvinst

Boverket föreslog i sin rapport 1990, liksom vid tidigare tillfällen, att realisationsvinst från försäljning av tidigare bostad inte borde vara ett hinder för att få bostadsbidrag om den använts för anskaffning av ny bostad.

Realisationsvinster av olika slag ingår fr.o.m. inkomståret 1991 i inkomstslaget Kapital. Dessutom ingår de, liksom annan kapitalinkomst, i den ackumulerade förmögenheten och påverkar då ocksåinkomsträntan i vissa fall.

Problemet med realisationsvinst i sambandmed bostadsbidragen är för närvarande tvåfaldigt dels utgör vinsten en engångsinkomst, dels påverkar den bidraget ett senare år än när den förvärvades. En realisationsvinst kommer således att tillfälligt eliminera eller starkt reducerabostadsbidragetför ett visst år, ehuru inkomstförhållandena det året borde berättiga till ett normalt bostadsbidrag.

Frågan förändras knappasti ett system med aktuell eller beräknadinkomst eftersom andra inkomster än förvärvsinkomst kan vara svåra att beräkna i förväg. Inte minst realisationsvinst omfattas av denna svårighet. En sådan vinst blir för övrigt knappast administrativt gripbar förrän den redovisats i den särskilda bilaga som skall lämnas vid självdeklarationen.

Den arbetsgrupp som behandlat inkomstbegreppetinför 1993 års bostadsbidraghar behållit realisationsvinsten i BGI-underlaget, dock utan att kommentera Boverkets förslag till ändring.

För oss har det varit angeläget att söka upphäva de nackdelar i nuvarande system som hänsynen till realisationsvinst innebär såledesdels avbrottetreduceringen i bidragsgivningen, dels eftersläpningen i tiden.

Själva avbrottet eller nedgången bostadsbidragetkan i hög grad diskuteras. Den i för berörda grupper mest aktuella realisationsvinsten är den som härrör från försäljning av egen tidigare bostad. Denna försäljning i sin tur torde regel vara ett led i familjens boendeplanering. Denna följs av en ny boendesituation för vilken bostadsbidrag bör prövas efter de nya förutsättningarna och mot relevant inkomst. Boverkets förslag är ägnat att skapa en sådanordning och verket undantar då just de realisationsvinster som härrör från försäljning av tidigare bostad. En förutsättning är enligt förslaget att vinsten används för att finansiera en ny bostad. Enligt Boverkets skrivning skulle det då bli fråga om att visa att förmögenheteni motsvarandedel härrör från en sådan försäljning av bostad.

Vi kan instämma i Boverkets förslag i den delen. Men det krävs ändå en administrativ insats för att kontrollera hur reavinsten använts. Dessutom kan möjligen den inom kort slopadeförmögenhetsbeskattningen innebära svårigheter. Enligt Boverket skall bidragstagaren kunna visa att en del av förmögenheten härrör från en försäljning av den typ Boverket avser.

För bidragstagare med annan realisationsvinst utom sådanvinst av visst slag som ingår i Inkomstränta etc., se nedan kvarstår emellertid problemen med både avbrott eller nedgångi bostadsbidragetoch eftersläpning i tiden. Det torde som nämnts vara svårt att för administrativt bruk i förväg beräkna en realisationsvinst. Inte heller skulle vinsten, när den uppstått, komma att omfattas av den upplysningsskyldighet föreslår vid inkomstökning. Denna skulle endast gälla varaktig förändring.

Det synes finnas två möjligheter att med realisationsvinster BGI det i i fall det inte gäller sådanavinster som undantas i enlighet med Boverkets förslag. Båda bygger en särbehandling av reavinstema.

Det ena är att, när en reavinst konstateras troligen först vid kommande taxering - bostadsbidragetjämkas retroaktivt beträffande de bidragsbelopp som utgått under det kalenderår till vilket reavinsten hör, eller annan lämplig period, eventuellt beroende reavinstens storlek. Detta skulle innebära att bidraget i efterhand reduce- rades, alltså en åtgärd till bidragstagarens nackdel utan att denne gjort något fel. Detta skulle strida mot de förfaranderegler som eljest tillämpas.

Det andra sättet vore att reducera bostadsbidraget för viss tid framåt, antingen genom en särskild upplysningsskyldighet för realisationsvinster omgående när den uppstått, eller en särbestämmelse att en taxerad reavinst genom periodisering skall läggas i BGI för viss tid framåt.

Vi vill emellertid avråda från sådanaalternativ och då också med hänsyn till det merarbete som skulle krävas. Dessutom skulle det med visst fog kunna hävdas att även realisationsförluster skulle beaktas.

Vi föreslår således att varken realisationsvinst kod 45 eller realisationsförlust kod 49 skall ingå i BGI.

Om någon som får bostadsbidraghar så stora realisationsvinster att det reella behovet av bostadsbidragväsentligt påverkasbör tillämpning av generalklausulen 29 § i vårt lagförslag kunna komma i fråga.

Som vi nämnt ingår en typ av realisationsvinsti det som vi ändå tar med som kapitalinkomst. Det gäller realisationsvinst som uppstårvid avyttring av marknadsnoterade fordringar i svenskakronor m.m. Denna post ingår såledesskattemässigti den kapilalinkomst som finns under kod 42 och vi tar med i BGI. När vi nu tar bort som övriga realisationsvinster från BGI skulle en invändning kunna bli att en styreffekt skulle uppstå för den som står i begrepp att placera kapital, dvs. om vederbörande skulle ta hänsyn till frågan huruvida en senare försäljning skulle påverka bostadsbidraget eller inte. Som vi påpekat kommer det att krävas extra åtgärder redan att få fram en totaluppgift under kod 42. Om den däri ingående typen av realisationsvinst skulle jämställas med övriga realisationsvinster när det gäller bostadsbidrag ehuru det inte sker i skattesammanhang skulle det medföra en betydande administrativ svårighet att fram den separata uppgiften i fråga. Några kapitalplaceringar av betydelse tror inte heller är aktuella för de hushåll som får bostadsbidrag.

Förmögenhet

I nuvarande system, dvs. t.o.m. 1992 års bostadsbidrag, ingår en förmögenhetsfaktor i BGI. Denna faktor ligger kvar ocksåi den tillfälliga lösning som nu beslutats för det första halvåret 1993.

Förmögenhetsfaktom består av 20 % av den förmögenhet som överstiger ett visst gränsvärde. Detta värde är för närvarande 360 000 kr sammanlagt för makar och barn, 180 000 kr sammanlagt för ensamförälderoch barn samt 180 000 resp. 90 000 för två-make- resp. en-personhushåll utan bam.

Den arbetsgrupp som föreslog ett provisoriskt ändrat inkomstbegrepp för 1993 föreslog också att man borde överväga att slopa förmögenhetsfaktomi BGI. Ett skäl för detta angavsvara att förmögenhetsuppgifter nivåer under skattepliktsgränsen ofta är otillförlitliga. Räntan som ändåingår i BGI borde enligt gruppen tillräckligt spegla förmögenheten.

Riksdagenhar hösten 1991 beslutat att förmögenhetsbeskattningenskall slopasprop. l9919260, SkUl0, rskr. 97. För avvecklingen tillämpas en särskild lag 19911850. Sista år som taxering till förmögenhetsskatt sker är 1994 inkomståret 1993. I utskottsutlåtandet pekar man den förenkling i fråga om uppgiftslämning som slopandetmedför.

Det är mot den bakgrunden inte rimligt att för bostadsbidragen in uppgifter ta som skattemyndighetemainte längre efterfrågar. Vi har därför diskuterat någraalternativ, dels å ena sidan en avveckling av förmögenhetenspåverkan BGI, dels å andra sidan ett bibehållande via något eller några lättåtkomliga substitut för själva förmögenheten.Det skulle nämligen i sak kunna vara önskvärt att behålla en påverkan av förmögenhetenpå bostadsbidragetsstorlek.

Om man tar bort förmögenhetsfaktom minskar BGI-underlaget för de berörda och utan justering av bidragsskaloma blir deras bidrag för stora. Att göra justeringarna är visserligen enkelt men eftersom de är generella drabbas de som inte haft förmögenheti sitt underlag. Troligen är dock denna effekt liten. Den påverkar emellertid också den totala bidragskostnaden se kap. 6.

Vidare torde det med visst fog kunna uppfattas som stötande eller orättvist att en förmögenhet inte påverkar bidraget. Inte minst gäller detta i det fall när förmögenhetenbyggs upp genom sparande av den inkomst som också används till bostadskostnaden. Att då högre bostadsbidragför att man väljer ett ökat sparandekan te sig egendomligt.

Vi menar således att förmögenheten som sådan med hänsyn till riksdagsbeslutet inte kan behållas men att det är av intresse att se om det finns några alternativ.

Alternativ 1 Fännögenlzetenslopas helt i BGI . l a Slopandetsker direkt inför det nya bidragssystemets start per den l juli 1993.

Fördel Systemet blir rätt redan från början och får största möjliga enkelhet.

Nackdel Effekter i fråga om höjda bidrag för vissa samt ökad anslagsbelastning slår igenom direkt.

l b Förmögenheteni BGI slopas först när förmögenhetsbeskattningen är awecklad. Eftersom förmögenheten rimligen måstebygga taxeringeni stället för att beräknas i förväg innebär detta att förmögenhetsfaktom i BGI skulle kunna vara kvar för bostadsbidrag t.o.m. år 1995. Det sista året grundas då taxeringen 1994 enligt nuvarande modell.

Fördel önskemålet att ta med förmögenheteni bidragsunderlaget tillgodoses i alla fall några år.

Nackdel Det nya systemet får ett påhäng av icke aktuell inkomst som kassorna måste lära sig och därefter tillämpa under bara en kort period. Avvecldingseffekten blir densamma som i alt. 1a. Men den skjuts bortåt i tiden den del som är anslagseffekt fördelas dessutom två budgetår.

1 c l b med avtrappning i t.ex. två år 1996 och 1997. Avtrappningen sker antingen genom ett successivtsänkt procentuttag den överskjutande förmögenheten eller genom höjning i motsvarandetakt av fribeloppsgränsen. 1994 års taxering är alltjämt grunden.

Fördel Dämpning av effekten för såväl bidraget i det enskilda fallet som för statsbudgeten.

Nackdel Det är tveksamt om ett schablonutnyttjande av 1994 års taxering kan ske under flera år; det bör i så fall kunna tydliggöras att det är en schablon för nedtrappning av de bidrag man fick 1995 och den då gällandegrunden för förmögenhetens medtagande.Skulle det i stället en karaktär av faktisk förmögenhet kan vederbörande ha fått andra förmögenhetsförhållanden. Då borde sådanakunna styrkas och vi är tillbaka i utgångspunkten för diskussionen efter det att förmögenhetsbeskattningen slopats skall inte från försäkringskassan ta de uppgifter som skattemyndighetema inte längre behöver.

Alternativ Hänsyn tas till förmögenhet via annan uppgift

Det kan finnas faktorer som skulle kunna användas som mått på förmögenhetenoch som är lätta att få in eller som man redanhar. Vi tar upp två alternativ här. Alternativen utesluter inte varandra.

2 a En räntekoefficient

En sådan koefficient skulle konstruerasså att den kalkylmässigt ger samma resultat i BGI som räntan plus förmögenhetsfaktom gör i nuläget. Den uppgift som behövs är inkomsträntan, en uppgift som redan finns hos kassan enligt vårt förslag.

Eftersom nuvarande förmögenhetstillskott i BGI är sammansattav både belopp i kronor och procent blir koefficientema olika för olika förmögenhetsnivåeroch dessutom olika för olika hushållstyper och make-antal.

Vid fribeloppsgränsema är koefñcienten 1,0 för samtliga, varför man måste komma högre upp i förmögenhet för att koefñcienten skall ge något tillskott utöver räntan som redan ingår i BGI. Detta gäller således om man vill ha en Översättning av vad nuvarande system ger.

Dessutom torde de grupper som har bostadsbidraginte ha bankförmögenheter i den storleksordning att en hederligt vald koefficient skulle ge något meningsfullt tillskott till BGI.

Vidare skulle det bli administrativt otympligt. l lagen om bostadsbidragfick man i inkomstparagrafen skriva att inkomst av kapital är inkomstränta etc. uppräknad med den koefficient som anges i 00 §. Denna senare paragraf skulle komma i samma klass som de paragrafer där inkomstgränseroch bostadskostnadsgränser anges, och liksom dessasäkerligen få ändras då och då för närvarandeårligen.

2 b Fastighetsskatten tas bort ur bostadskostnaden

Detta alternativ skulle i viss mening träffa rätt målgrupp. De förmögenheter som bidragstagarna har bedöms i stor utsträckning ligga i egna hus. En del av dessakan dock vara fritidshus. En del av förmögenheten kan vara bostadsrätter, där någon motsvarandereduktion av bostadskostndeninte torde vara möjlig.

Tidigare diskussioner om att inte ta med eget boende i förmögenheten i BGI talar dock emot detta alternativ. Om väljer det skulle det innebära att behöll just den förmögenhet som man redan tidigare velat slopa. den meningen I skulle vi träffa fel målgrupp.

Alternativet är också osäkert vad avser fastighetsskatten som sådan.

Sammanfattning om förmögenhet

Från systemsynpunkt vore alternativ l a bäst och enklast. Det förutsätter att såväl bidragseffekten för vissa enskilda som belastningen statsbudgetenkan accepteras.

Om inte, kan det från statsmaktemassynpunkt med hänsyn även till turbulensen inom skatteområdet vara bäst att ta en sak i taget. Det skulle innebära att man då väljer alternativ l dvs. behåller förmögenheten t.o.m. år 1995 och i propositionen aviserar ett behov av nytt beslut när läget är närmare känt. Man kan då ta ställning till avtrappning, substitutfaktorer 0.d.

Vi föreslår för vår del att förmögenhetsfaktom inte tas med i BGI i det nya regelsystemet. Liksom i fråga om realisationsvinst vill vi peka på att generalklausulen bör kunna tillämpas om behovet av bostadsbidragi väsentlig grad minskas av stor förmögenhet.

Sammanfattning av inkomstbegreppet

Motsvarigheten till nuvarande 10 § lagen om bostadsbidragskulle enligt våra förslag följande sakinnehåll, förutom vad gäller tillskott till BGI av underhållsbidrag m.m.

Med bidragsgrundandeinkomst avses en för hushållet för viss tid beräknad, varaktig skattepliktig inkomst av tjänst kod 23, aktiv och passiv näringsverksamhet kod 100, 101, 117, 119 och kapital. Som inkomst av kapital medtas dock endast inkomster av det slag som vid taxeringen tas upp under begreppet Inkomstränta, utdelning eller annan inkomst eller tillgångar kod 42.

Inkomst av tjänst och näringsverksamhet tillsammans benämns i denna lag förvärvsinkomst.

Försäkringskassan fastställer hushålletsbidragsgrundande inkomst med utgångspunkt i första hand från en uppgift om beräknad inkomst lämnad av den som söker bostadsbidrag eller av den som enligt 0O§ har att lämna ny inkomstuppgift för bidraget. Kan sådan beräkning inte lämpligen göras får försäkringskassanberäkna inkomsten med stöd av uppgifter som kassanhar tillgång till. l sista hand får den bidragsgrundande inkomsten eller del därav fastställas med ledning av kontrolluppgift eller taxering.

Vårt förslag till inkomstbegrepp överensstämmer därmed med KBT-utredningens vad gäller inkomst av kapital och att förmögenhet inte längre räknas in. Däremot är vårt inkomst tjänst omfattande eftersom KBT-utredningen utifrån sina förslag om av mer utgångspunkterinte tar med arbetsinkomst.

2.2.2 Bostadskostnad m.m.

Vi har inte haft anledning eller möjlighet att i vår utredning bostadskostnadsbegreppet. Vi vill emellertid i detta sammanhang ge några kommentarer och synpunkter inom området bostadskostnaderoch bostadsbidragensroll.

Vi anser för det första, liksom Boverket i sin rapport 1990, att lagen om bostadsbidrag borde förses med en portalparagraf som anger bidragens syfte. Vi tror liksom Boverket att en sådan skrivning i t.ex. informationssammanhangskulle bidra till ökad förståelse för bidragens ändamål hos både bidragstagare och handläggare, en

det sistnämndainte minst viktigt när handläggningengår över till en helt ny tjänstemannagrupp. Vi har inte sett det som vår uppgift att formulera paragrafen, men -

rekommenderar således att så sker itden samladeöversyn av flera lagförslag om

bostadsbidragen som måste till under hösten 1992.

I anslutning härtill vill vi också påpeka vikten av att bidragen behåller sin knytning till bostaden. Inte minst i EG-sammanhang se vidare avsnitt 2.4.7 är det av vikt att inte dessabidrag uppfattas som en förmån som kan exporteras. Vi vill i det sam- manhanget antyda möjligheten att knyta bidraget till bostad här i landet. Även detta skulle kunna ske i den antydda portalparagrafen.

En annan fråga som bör framhållas är den ökade vikt som bostadsbidragenkan som selektivt stöd när generella bostadsstöd trappas av och bostadskostnadema stiger. Det år därvid också angeläget att se till att bostadsbidragenhar ett sådant materiellt innehåll att det inte sker en övervältring till socialbidragen.

Det kan inte uteslutas att själva begreppsbestämningama kring bostadskostnaden i bostadsbidragetkan behöva ses över i det perspektiv visat på. Så t.ex. torde det finnas önskemål om någon form av differentiering av bostadsbidragför nyproducerade bostäder i förhållande till äldre bestånd.

När bostadsbidragenförs över till försäkringskassoma kan det finnas anledning att se över definitionen bostadskostnad de i olika bidrag som innehåller sådan.Därigenom skulle kassanshandläggning kunna bli enklare och mer rationell. Beträffande hantering av ändrad bostadskostnad, se avsnitt 2.4.2.

2.2.3 Familjens sammansättning och boendeförhållanden

Under vårt arbete med regelsystemethar erfarit från handläggarhåll att man ofta finner det otillfredsställande att inte kunna komma tillrätta med uppgivna familjeeller boendesituationer som man vet eller har anledning anta inte stämmer med verkligheten och där bostadsbidragdå kommer att utgå felaktigt eller med för högt belopp. Framför allt gäller det samboförhållanden som inte uppges eller separationer som fingeras. I båda fallen fås då förmånligare bidragsförutsättningar.

Det gäller här problematik som om man skall utreda den kräver en helt annan inriktning än den som gällt för BOAD. Familjerättsliga aspekter skulle då behöva tas upp i vid mening och med sidoblickar olika regler inom olika bidragsområden. Säkerligen kan en sådan särskild utredning och därav följande samordning te sig motiverad, i vart fall om olika regler och definitioner gäller utan påtagliga skäl för olikheten.

Samtidigt syns det oss för bostadsbidrageni huvudsak tillräckligt med den reglering som finns i den nuvarande lagen om bostadsbidrag2 § och motiven bakom den. Vi har dock föreslagit en språklig ändring i förtydligande syfte, se 7 § i vårt lagförslag och specialmotiveringen.

Vi anser det rimligt att försäkringskassoma normalt inte mot den enskilde skall ifrågasätta de folkbokföringsuppgifter som skattemyndigheterna har och för vilkas

riktighet den enskilde svarar gentemot dessa myndigheter. Om kassan genom annan vetskap finner behov av utredning bör den ske via skattemyndigheten. En annan sak är om kontrollen över folkbokföringsuppgiftema generellt sett behöver förbättras hos skattemyndighetema. Vi kan inte bedöma det behovet. En idé som dock framförts i andra sammanhang och som gärna erinrar om är att öka säkerheten i - folkbokföringen genom införande av lägenhetsnummer.

2.3 Ett rullande system för handläggning av bostadsbidrag

Huvudsakliga nyheter i BOADzs förslag i stort

-Efter en första ansökan beslutar försäkringskassan om bostadsbidrag, normalt med giltighet tills vidare

-Nytt beslut fattas basis av anmälan om ändrade förhållanden eller om försäkringskassan finner det motiverat. Det nya beslutetlöper i sin tur i regel tills vidare

-Upplysningsskyldighet vid inkomstökning införs för samtliga bidragstagare

-Efterkontroll sker för alla mottagare men insatsenkan varieras efter behov, t.ex. med särskild inriktning komplicerade fall eller misstänkt missbruk

-Återkrav sker de i fall där ett för högt erhållet bidrag förorsakats av att oriktiga uppgifter lämnats

-Försäkringskassans ansvar innefattar, förutom prövning och kontroll, en servicefunktion gentemot bidragstagaren. Denne ansvarar i sin tur för att lämna riktiga och aktuella uppgifter

-Om bidragstagareninte lämnar begärd uppgift skall kassan ha möjlighet att avslå, dra in eller minska bostadsbidraget

I de följande avsnitten redovisar de överväganden som lett fram till den valda systemmodellen samt en närmare beskrivning av de ingåendereglerna.

2.3.1 Förutsättningar för val av system

Vi har som nämnts enats om att inkomstprövningen för bostadsbidrag normalfallet i skall grundas på aktuell inkomst. Vi har också definierat den bidragsgrundande inkomsten BGI och redovisat prövnings- och kontrollmöjlighetema. Därmed år en av vara huvuduppgifter i direktiven avklarad. Nästa uppgift i sammanhanget är då att undersöka om någon form av s.k. rullande prövning kan åstadkommas, en modell som bl.a. skulle syfta till att motverka ärendeanhopnlngvid årsskiftena.

De komponenter, utöver aktuell inkomst, som då måste sammanfogasi ett logiskt system är framför allt

bidragsbeslutetsgiltighet över tiden bidragsperioden - - upplysningsskyldighet för bidragstagaren,framför allt vid inkomstökning efterkontroll, avstämning och återkrav -

Det kan finnas flera olika modeller som alla innehåller aktuell inkomst. Om man emellertid som nu vill belysa möjligheten till ett rullande system så är ingångsfaktom den typ av tidsperiod som man väljer för beslutets giltighet. Vi har då arbetat med tre renodlade systemaltemativ som bör diskuteras i princip innan några mer detaljerade beskrivningar eller övervägandengörs. Dessa tre alternativ är

- bidrag utgår för kalenderår alt. l bidrag utgår för viss annan, individuellt löpande period om t.ex. 12 eller 15 månader alt. 2 bidrag utgår tills vidare, utan tidsgräns alt. 3 -

Dessaalternativ kan ställa olika krav vad gäller de nämndakomponenternaupplysningsskyldighet, efterkontroll, avstämningoch återkrav.

Vad gäller upplysningsskyldigheten vid inkomstförändring har för vår diskussion haft den förutsättningen att de stora avvikelser som i nuvarande system accepteras upp till nivån väsentlig avvikelse, och i flertalet fall även ovanför denna gräns, inte kan anses förenliga med ett system som bygger aktuell inkomst. Vi tar därför inte upp något alternativ som saknarupplysningsskyldighetvid inkomstökning eller som innehåller nuvarandestorleksordning av väsentlig inkomstförändring.

Det finns anledning att något närmare kommentera de nämnda begreppen upplysà ningsskyldighet etc.

Upplysningsskyldighet

Enligt lagen om bostadsbidrag, sådan den gällt före ändringarna inför 1993 års bidrag, är samtliga bidragstagareupplysningsskyldigai fråga om byte av bostad och ändrad familjesammansättning. Skyldighet att upplysa om ökad inkomst finns i den lagversionen endast för hushåll utan barn.

I den ändring av lagen som föreslogs i prop. 199192 150 finns, med giltighet redan fr.o.m. den 1 juli 1992, den förändringen att även barnfamiljer skall upplysvara ningsskyldiga vid inkomstökning, dock endast det fall ökningen inträffat efter ett i tidigare fattat beslut grundat anmäld inkomstminskning minskningsbeslut. Den lagändringen har sitt särskilda motiv i det längeupplevdabehovet att förhindra att en anmäld inkomstminskning ligger kvar som grund för ett högre bidrag även efter det att inkomsten ånyo ökat.

Den särskilda lagen för 1993 års bidrag som tills vidare avser tiden januari-juni 1993 ökar upplysningsskyldigheten för barnfamiljer. Väsentlig och under året beståendeinkomstökning blir upplysningspliktig över huvud taget, således enbart

när den inträffar efter ett minskningsbeslut. Skälet är att undvika olika bidrag vid lika inkomst.

Eftersom BOADs regelsystemskall gälla fr.o.rm. den l juli 1993, och den särskilda lagen därmed inte förlängs, måstevårt förslag innefatta ett slutligt förslag om barnfamiljemas upplysningsskyldighet. Om inte, kvarstår för dem endast sådan skyldighet efter ett minskningsbeslut.

För oss har det som nämnts varit självklart att ett system som bygger aktuell inkomst också innehåller upplysningsskyldighet vid inkomstökning och att den gäller alla slags bidragshushåll. Emellertid kan denna skyldighet ha något olika funktion beroende på vilket av de tre systemaltemativen som avses

i ett system med fast bidragsperiod kalenderåreller annan period där systema- - - tisk efterkontroll, avstämning och återkrav sker, där behövs det rent tekniskt sett ingen sådan upplysningsskyldighet. Men eftersom det är önskvärt att ta till vara möjligheterna till snabb behovsanpassningunder perioden liksom att undvika allt för stora justeringar vid periodavstämningen med därav följande återkrav resp. utbetali dessa modeller ha upplysningsskyldighetvid inkomstökning. ningar, så bör man

i ett system utan fast bidragsperiod bygger konstruktionen direkt upplysnings- skyldigheten som grund för successivtfattade nya beslut.

Efterkontroll, avstämning, återkrav

Även dessa funktioner måste studeras för resp. systemmodell. I vår text används dessa uttryck i följande betydelse

Efierkontroll är att i efterhand, t.ex. vid ett periodslut, kontrollera de av sökanden tidigare lämnade uppgifterna mot de faktiska förhållandena under den tidrymd som Vad gäller just inkomst är det alltså frågan om att jämföra den ursprungligen avses. beräknade inkomsten med den faktiska. Ett delmoment är att vid behov utröna om lämnade uppgifter varit legalt sett oriktiga när de lämnades.

Avstämning erhållet bidrag innebär att man omsätter efterkontrollens resultat till av termer av för mycket eller för litet erhållet bidrag. Systematisk avstämning innebär att systemmodellenbygger på avstämning som en generell komponent. Det innebär att det för varje bidragstagarefinns ett avstämningsresultat för den period som kontrollen omfattat. I system utan sådan systematisk avstämning bör avstämning ändå alltid ske beträffande dem som lämnat oriktiga uppgifter.

Ãterkrav grundas avstämningensresultat. I ett system som bygger på systematisk avstämning kommer också återkrav eller gottgörelse att utlösas för praktiskt - taget alla bidragstagare.Ett gränsvärdetorde därför behövas. Detta bör stå i relation till gränsvärdet för upplysningsskyldighet se nedan. l en modell där systematisk avstämning inte ingår begränsas återkrav o.d. till de fall där man konstaterat att oriktig uppgift lämnats.

4 5

Gränsvärden

Av det hittills sagda följer att man av åtminstone praktiska skäl bör ha gränsvärden för dels upplysningsskyldighet vid inkomstökning, dels för återkrav. I vart fall bör sådanagränsvärden ñnnas i de bådaalternativen med fast bidragsperiod, dvs. alternativen l och 2.

I alternativ det periodlösa, kan man tänka sig att inte ha gränsvärde annat än för återkrav. Bidragstagaren skulle, med kännedom om gränsvärdet för återkrav, antas anmäla förändringar i tillräcklig omfattning eller vara medveten om att återkrav blir följden. I så fall krävs emellertid också i detta system, efter efterkontrollen, en systematisk avstämning för allabidragstagare. Annars skulle man en situation där den son1 anmäler en inkomstökning får lägre bidrag än den som inte anmäler. Först vid efterkontrollen skulle den sistnämndeupptäckas och då få ett nytt framåtriktat beslut med det råtta, dvs. lägre bidraget. För att ta bort orättvisan skulle denne sismämndebidragstagare behövaklassas som lämnare av oriktig uppgift meddärav följande återkrav. Eftersom detta skulle komma att gälla mångafall och den temporära orättvisan ändå skulle bestå tills dess rättelsen skett, förefaller ett sådant förfarande inte bara opraktiskt utan ocksåorimligt.

Alternativet 3 i dess logiska och renodlade form går ut att systemet primärt underhåller sig självt med uppdatering via anmälningar om förändrade förhållanden. Den bidragstagare som sköter detta skall också veta att han får rätt bidrag och slipper återkrav. För att undvika de negativaeffekter som beskrivits i föregåendestycke bör därför även alternativ 3 ha gränsvärde för upplysningsskyldighet vid inkomstökning.

Inkomstintervall för bidragsbestämning ett alternativ -

I stället för att ha gränsvärde för upplysningsskyldighet skulle man kunna tänka sig att ersätta nuvarande steglösa relation mellan inkomst och bostadsbidrag med en indelning i inkomstintervall med ett fast bidragsbelopp för varje intervall. Upplysningsskyldigheten skulle då kunna knytas till frågan huruvida inkomstökningen är så stor att den medför uppflyttning i inkomstintervall och därmed skulle ge lägre bidrag. Sådana trappstegsmodellerinnehåller marginaleffekter vid gränspasseringar, vilket i princip är mindre önskvärt. Dessa marginaleffekter kan visserligen göras små om man har många intervall. Vi har emellertid inte funnit anledning att gå vidare med detta uppslag.

Konstruktionen av gränsvärden samt den särskilda frågan om inkomstökning som inträffar efter minskningsbeslut tar upp när närmare beskriver reglerna i den systemmodell slutligt har valt. Inför modellvalet finns det emellertid anledning att, mot bakgrund av de nyss behandlade funktionerna, något närmare beskriva de tre modellalternativen.

2.3.2 De tre systemalternativen

De tre modeller som angavs i inledningen till detta avsnitt beskrivs nedan, varvid de ingående komponenterna har sammanfogatsefter den funktion de bör ha enligt den närmare genomgång vi redovisat. Samtliga alternativ grundar sig, enligt den övergripande förutsättningen, användningen av aktuell inkomst.

Alternativ Bidrag lämnas efter ansökan och för ett kalenderår i taget. Upplysningsskyldighet gäller även vid inkomstökning över viss gräns. Omprövningsbeslut gäller längst till periodens slut. Årsvis sker efterkontroll och därefter systematisk avstämning och dito återkrav resp. gottgörelse för i princip alla bidragstagare, med viss minimigräns för beloppen. För nästa period sker ny ansökan osv. Boverket har i sin rapport år 1990 föreslagit en sådan modell.

Alternativ 2. Bidrag lämnas efter ansökan för t.ex. en l2-månadersperiod i taget, varvid perioderna blir utspridda olika bidragstagare emellan, beroende när resp. första beslut fattats. Upplysningsskyldighet gäller även vid inkomstökning över viss gräns. Omprövningsbeslut gäller längst till periodens slut en variant är att det i stället för omprövningsbeslut blir beslut för en ny hel period med ny löptid. Behovet av efterkontroll kommer i regel att gälla delar av två kalenderår, eller flera beroende om man valt periodlängd utöver den nu exempliñerade. Efterkontrollen kan dock bedrivas årsvis. Systematisk avstämning och dito återkrav etc. sker för i princip alla bidragstagare, med viss minimigräns för beloppen, antingen för hela perioden eller årsvis del år. Regeländringar vid t.ex. kalenderärsskifte ger av automatiskt nytt bidragsbelopp.

Alternativ 3. Bidrag lämnas första gången efter ansökan och beslutet gäller tills vidare. Upplysningsskyldighet gäller även vid inkomstökning över viss gräns. Efter anmälan ändrade förhållanden i något avseende ges nytt beslut som gäller tills om vidare. Efterkontrollen kan omfatta flera kalenderår eller delar av dem men kan också bedrivas årsvis. Avstämning och återkrav etc. sker endast vid oriktig uppgift en i och för sig möjlig variant är att ha systematisk avstämning, återkrav etc. även i detta alternativ. Regeländringar vid t.ex. kalenderårsskifte ger automatiskt nytt bidragsbelopp.

2.3.3 Val av system

Vi har diskuterat de tre alternativen bl.a. mot önskemåleni direktiven och mot de mål för regelförändringama som vi redovisat.

Först kan vi konstatera att alternativ 1 inte tillgodoser önskemålet om en rullande prövning bidragen. Detta alternativ bör därför komma i fråga endast om inget av av de två andra alternativen visar sig möjligt att genomföra.

Alternativen 1 och 2 kan karakteriseras som säkra system. De bygger tidsbegränsade bidragsbeslut och ger millimeterrättvisa genom avstämning med återkrav eller gottgörelse för i princip samtliga bidragstagare. Samtidigt som dessa alternativ är säkra är de också stela både i innehåll och form och vad gäller resursdispositionen.

Alternativet 3 ter sig som ett mer radikalt, mer öppet och mer smidigt system. Det bygger genom den löpande uppdateringen ett samspelmellan individen och försäkringskassan och därvid med ett ökat ansvarstagandeför individen. Vi ser detta som en positiv faktor. Vidare får bidragstagaren i detta system en grad högre av visshet om bidragets varaktighet. Dels vet mottagaren att det inte blir någon efterjustering om upplysningsskyldighetenfullgjorts. Dels vet mottagaren att bidraget är oförändrat så länge inte de egna bidragsgrundandeförhållandena ändrats. Systemet har också administrativt sett en nyans större snabbheti behovsanpassningen genom att man direkt ger ett nytt beslut som gäller tills vidare för de nya förhållanden som anmäls. [Övriga alternativ fattas omprövningsbeslut inom perioden och därefter nytt beslut efter ansökan för nästa period.

I alternativ 3 ställs större krav på kassani fråga om initiativ och omdöme liksom på förmåga att göra situationsanpassade kontroller och utredningar. Även detta måste vara positivt. Vidare kan de administrativa resurserna användas mer flexibelt och ge större utbyte inom en given ram.

Vi har påpekat att det egentliga valet står mellan alternativen 2 och Vi finner då att alternativ 3 klart är att föredra. Det är ocksåenligt vår mening ett system som väl passar in i den miljö son1 försäkringskassanerbjuder.

Samtidigt som vi gör detta systemval på principnivå är det viktigt att betona att den närmare utformningen av systemet måstetillgodose rimliga krav på stadga och säkerhet. Risken skulle annars kunna finnas att en modell med tillsvidarebeslut blir ett galopperande system.

Det gäller bl.a. att skapagaranti för att efterkontroll sker i tillräcklig omfattning och med inte allt för stora tidsmellanrum. Vidare måste det finnas möjlighet att hantera vissa specialfall med hjälp av individuellt anpassadevillkor i besluten, t.ex. tidsbegränsning i vissa fall. Försäkringskassanmåste också ha sanktionsmöjlighet mot t.ex. dem som inte fullgör upplysningsskyldigheten. Vidare måste frågan retroom aktiv rätt till bidrag ses över. Vi återkommer till dessa frågor i den närmare be- skrivningen av vilka regler som bör gälla i det således valda alternativet

2.4 Regler och rutiner i det valda bidragssystemet

I detta avsnitt beskriver förloppet i systemet och tar upp dels sådananyheter som kräver lagändring exkl. rena formalia, dels sådanafrågor inom tillsynsmyndighetens förutsätta föreskriftsrätt och andra frågor vi särskilt vill peka på. De som särskilda regler m.m. som skall gälla vid själva övergångentill det nya systemet den l juli 1993 tar upp i kap. 4.

Skrivningarna är gjorda så, att jämförelse fås med nuvarande lag bostadsbidrag, om i syfte att belysa de systemskillnader åsyftar. Samtidigt vill vi framhålla del att en förfarandefrágor lämpligen bör hanterasinom det regelsystem som kassoma redan har genom lagen om allmän försäkring AFL. Vi tänker då i det här sammanhanget främst på 20 kapitlet i lagen där man i 2 a § ger regler för provisoriska beslut vid

oklara förhållanden eller tidsödandeutredningsbehov,4 § om återbetalningsskyldighet inkl. en för oss passandedefinition på oriktig uppgift etc. samt 10 § om omprövning, 10 a § om ändring av beslut och ll § om överklagande.

Vi utgår från att Riksförsäkringsverket i sina tillämpningsföreskrifter till AFL och till den nya lagen om bostadsbidrag kan förena de intressen som utgörs av dels hänsynen till bostadsbidragssystemet som sådant dels önskemålet om en likformig handläggning i bidragsärenden över huvud taget vid kassorna.

Det sagda innebär också att i vårt författningsförslag vissa punkter kommer att hänvisa till AFL i stället för att ge särskilda regler lagen i om bostadsbidrag.

2.4.1 Ansökan om bostadsbidrag

Fullständig ansökan görs av den som inte redan har bostadsbidrag. Sådan ansökan görs hos försäkringskassan, normalt den kassadär vederbörande är inskriven. Ansökningsförfarandet regleras inom den nämnda föreskriftsrätten. Den som redan har bostadsbidragoch vill ha det ändrat gör det genom anmälan av det förhållande som ändratsoch en hemställani anslutning härtill se 2.4.2.

I fråga makar motsv. bör ansökan normalt vara gemensam, dvs. en ändring av om nuvarande modell med sökande och medsökande. Det skall anges i ansökan vem som skall vara betalningsmottagare.

Vi anser att uppgift om arbetsgivare bör lämnas i ansökan. Vidare bör blanketten innehålla erforderlig uppdelning i inkomstslag.

Ansökningsblanketten bör innehålla förtryckt text om medgivande för kassan att kontrollera uppgifterna. l informationsmaterialet bör det anges vilka slagskontroller det kan bli frågan om.

Vi ser det som angeläget att såväl informationsmaterial som ansökningsblankett utformas så att de utgör grunden för ett förtroendefullt samarbete mellan sökanden och kassan. Därvid måste sökandens roll och ansvar betonas. Från kassans sida bör servicefunktionen komma till uttryck.

Beträffande förhandsbesked om vilket bostadsbidrag som kan utgå, se slutet av avsnitt 2.4.3.

2.4.2 Anmälan om ändrade förhållanden

Den som redan har bostadsbidrag skall dels vara skyldig att upplysa försäkringskassan om vissa slags förändringar av de bidragsgrundande förhållandena, dels ha möjlighet att göra anmälan om andra ändringar av dessa förhållanden.

Upplysningsskyldigheten

Upplysningsskyldigheten spelar en viktig roll för den fortlöpande uppdateringen av det system vi föreslagit. Den bör för samtliga bidragstagare omfatta uppgift om följande ändrade förhållanden

byte av bostad ändrad familjesammansättning om förvärvsinkomsten ökat och ökningen inte är obetydlig nytt sänkt bostadskostnadtill följd av uthyrning eller annat förhållande nytt -

Dessutom skall skyldighet föreligga för alla bidragshushåll att lämna ny inkomstberäkning eller bekräfta den tidigare i sambandmedanmälan om byte av bostad, - ändrad bostadskostnad oavsett anledning till ändringen och ändrad familjesammansättning. Detta är den väsentliga grunden för ändring av bidragsbeslut se vidare nedan.

När det gäller byte av bostad och ändrad familjesammansättningfår försäkringskassan normalt kännedom om ändringen via en ADB-avisering från folkbokföringen. I den mån bidragstagaren inte själv anmält ändringen kan kassan då göra en enkel förfrågan för att få bekräftelse de ändrade förhållandena och få uppgifter som kan behövas. Även signal studiemedelerhåller kassan. ADB-avisering om genom från CSN.

För hushåll utan barn bör upplysningsskyldighetdessutomföreligga om studiemedel beviljats eller upphört efter det att beslut om bostadsbidragfattats.

Därutöver bör nuvarande bestämmelse om upplysningsplikt för upphörande studiemedel kvarstå om den berörda bidragstagargruppenäldre hushåll utan bam även framgent kommer att vara bidragsberättigadoch som nu ha möjlighet att välja förmånligaste beräkningsgrund.

Två av nyheterna i vårt förslag är mer automatiska konsekvenser av övergångentill ett system med beslut tills vidare. Det gäller uppgiften om sänktbostadskostnad resp. uppgiften om beviljade studiemedel. Dessa uppgifter lämnades tidigare vid den årliga ansökan. Förändringar mellan två beslut beaktadesinte.

Skyldigheten också för barnfamiljer att upplysa om inkomstökning fastslås slutligt genom vårt förslag. Den har provisoriskt gällt för bidrag under första halvåret 1993.

Genom förslaget nu onödiggörs den per den l juli 1992 införda upplysningsskyldigheten vid inkomstökning efter minskningsbeslut. Den uppmärksamhet som dessa fall ändå kräver tillgodoses av vårt förslag om kassans rätt till tidsbegränsade beslut i vissa fall se 2.4.3.

Gränsvärdeför upplysningsskyldighetvid inkomstökning

I den nya lagen om bostadsbidrag bör som framgått den upplysningspliktiga ökningen anges som inte obetydlig. Precisering sker föreskriftsvägen. Som framgått av

avsnitt 2.3.1 anser att ett gränsvärdebehöver finnas. Frågan om dess storlek bör eventuellt sättas i relation till en gräns för återkrav se vidare 2.4.4.

Vi ger nedan ett exempel hur gränsvärdetvid upplysningsskyldighet för inkomstökning kan konstrueras.

Den största avvikelse utgående i bostadsbidragsbelopp som bör accepteras kan t.ex. vara 200 kronor per månad. Den längsta sammanhängande tid för vilken en sådan avvikelse kan accepteras sätts till exempelvis sex månader. Mot ett bidragsbelopp om 200 kronor marginalen svarar vid nuvarande beräkningsregler en inkomstdifferens om l 000 kronor per månadunder förutsättningen att bidragstagaren ligger ovanför den grundinkomst för vilken ingen reducering av bidraget sker. Upplysiiingsskyldigheten skulle då anges sålundai föreskrifter m.m.

Den som uppbär bostadsbidrag är skyldig att upplysa försäkringskassan om inkomsten av förvärvsverksamhetökar och ökningen inte kan beräknas understiga sammanlagt 6 000 kronor för de närmaste sex månaderna från det att Ökningeninträffat.

Eventuellt kan det vara önskvärt att hålla gränsvärdet en sådannivå att inte generella avtal om lönehöjning utlöser upplysningsskyldigheten.Vi vill betona att exemplet är ett exempel i fråga om belopp. Däremot föreslår som tidigare nämnts att tidsgränsen skall vara just sex månader.

Den som inte fullgör upplysniiigsskyldigliet har lämnat oriktig uppgift och kan bli föremål för återkrav. Definitionen det som med en kortform har benämnt oriktig uppgift finns i nuvarandelag i 31 Eftersom den aktiva uppgiftslåmningen spelar en stor roll i vårt systemförslag anser att uttrycket underlåtenhet att lämna uppgift för tydlighetens skull bör finnas i lagtexten. En väl täckande for- mulering finns i AFL 204

Vidare bör det beträffande upplysiiingsskyldigliet liksom i föregåendestycke bör det gälla all sådan, inte bara vid inkomstökning stå klart att den gäller utan anfordran och att den skall fullgöras skyndsamt, utan dröjsmål, omgående e.d. Det sistnämndakravet bör inarbetasi lagtexten.

Uppgift om inkmiistffirhåIawiden sambandmed andra anmälningar i

När i avsnitt 2.3.1 föreslog att gränsvärde borde finnas för upplysningsskyldigheten vid inkomstökning så var motivet att begränsa anmälningarna och minska risken för orättvisa alternativt förhindra en orimlig situation med ett stort antal återkrav.

Även med ett gränsvärde skulle emellertid viss orättvisa kunna uppstå inga en om andra kontrollpunkter fanns i systemet. En bidragstagare med en inkomstökning under gränsvärdet skulle då lika stort bostadsbidrag som den som går in ny i systemet med en något lägre inkomst. I och för sig torde sådanaföreteelser en kortvarig karaktär men kan andra å sidan uppstå ganska ofta.

Vi är angelägna att ta till vara de i själva verket enkla korrigeringsmöjligheter som vårt system i sig kan erbjuda och som ligger i linje med vår tes om ansvarsfördelningen mellan bidragstagarenoch kassan. I den fördelningen ingår att uppdateringen av systemets uppgifter primärt baseras den enskildesuppgifter.

Vi har därför föreslagit att bidragstagarenskall lämna en förnyad eller bekräftad inkomstberäkning i samband med att vissa andra ändringar ändå anmäls till kassan. Det gäller då den totala inkomsten, inte bara förvärvsinkomsten.

Den viktigaste av de nämnda andra ändringarna är den frivilliga anmälan om höjd bostadskostnad.Denna är sannolikt den mest frekventa anledningentill omprövning i nuvarande system. l vart fall torde det vara en anmälan som bidragstagaren inte försummar. Att koppla en egenkontroll av inkomsten till denna uppgiftslämning bör såledesskapa ett viktigt underlag för underhåll av begreppetaktuell inkomst. Även vid de upplysningspliktiga uppgifterna om byte av bostadoch om ändrad familjesammansättning bör inkomstuppgiften förnyas eller bekräftas. Om inkomsten i dessa fall visar sig ha ändrats fastställs en ny BGl, utan hänsyntill det nämndagränsvärdet.

Vidare anser vi att den regelbundna efterkontroll, som föreslår i ett följande avsnitt, också skall kunna leda till att ny BGI fastställs av kassan.

Vi får således tre sätt att hålla bidragstagarens inkomstutveckling under rimlig kontroll, nämligen genom

a obligatorisk förnyelse av inkomstberäkningen när man söker höjt bidrag på grund av höjd bostadskostnad samt när man anmäler byte av bostadeller ändrad familjesammansättning; dessauppgifter kommer att bidra till en mycket frekvent uppdatering

b upplysningsskyldighet vid fristående ökning av förvärvsinkomsten över viss gräns; detta begränsar uppgiftslämnandetunder mellanperioderna och skapar större säkerhethos bidragstagarna

c kassans regelbundnaefterkontroll somger ett nytt, inkomstaktuellt bidragsbeslut för den bidragstagare som till äventyrs utan att ha förfarit oriktigt inte - kommit att omfattas av vare sig a eller b ovan.

Alla upplysningspliktiga anmälningar bör som vi nämnt göras omgående e.d. Med utgångspunkt i en sådan lagregel bör det finnas en tidsgräns i föreskrifterna. Om anmälan sker först efter denna gräns bör kassani vissa fall ha sanktionsmöjlighet se vidare 2.4.4.

Ändringar utgående bostadsbidragbör normalt gälla fr.o.m. månadenefter den av då den förändring som beslutet grundas inträffade.

Den i lagen meddelade upplysningsskyldigheten begränsarinte kassansallmänna rätt att begära uppgifter, förklaringar o.d.

l lagen om bostadsbidrag bör finnas ett bemyndigande om föreskriftsrätt även när det gäller upplysningsskyldighetensfullgörande. Bl.a. behövs regler för gränsvärden vid inkomstökning. Dessutom behövs över huvud taget närmare preciseringar i samband med utformningen av de rutiner enligt vilka de olika upplysningspliktiga uppgifterna skall lämnas. Vi vill påpeka att den föreslagna obligatoriska inkomstuppgiften i sambandmed annan ändringsuppgift inte skall behöva stå i lagen eftersom det tekniskt sett kan ansesvara en uppgift som kassanbegär samtidigt som det ändrade förhållandet i fråga anmäls. Det är dock viktigt att detta förfarande klargörs och att det kan leda till ett nytt BGI-beslut, innefattande även annan inkomst än förvärvsinkomst.

Som vi tidigare föreslagit hämtas uppgift om inkmnsrrärna från taxeringen och läggs till grund för ny BGl. Dock skall bidragstagarenha rätt att annan, styrkt ränteberäkning godtagen om den har väsentlig betydelse för bostadsbidraget.Informationen bör ha klargjort att bidragstagarenbör ge en sådanberäkning så snart som han fått sin slutskattesedel eventuellt kan det ske tidigare. När sedan kassan genom de generella rutinerna fått tillgång till taxeringsuppgifterna läggsde i BGI om inte en framställning om annan beräkning kommit in. Även därefter bör dock möjlighet finnas att uppgiften ändrad. Vi betonar att annan ränteuppgift än enligt taxeringen endast skall godtas på de nämnda grunderna. l flertalet fall bör det därför bli taxeringen som gäller och som leder till omräkning av bidraget. Någon avisering av bidragsändringen anser inte behövas om man förfar sä som nu beskrivit.

Den enskildes rätt att anmäla ändrade förhållanden och därmed få ändrat bostadsbidrag

Bidragstagarensmöjlighet att själv begära ändring av bostadsbidraget,dvs. annan grund än till följd av upplysningspliktiga förändringar, gäller i nuvarande system beträffande dels väsentlig lllUHIXIHIILY/Iling,dels ändrad lr.IcizI.u.\'{iud.

Vi föreslår att sådan anmälan också bör kunna ske beträffande barn över I 7 år som genom att ha förlängt barnbidrag eller studiehjälp också berättigar hushållet till bostadsbidrag.

Med väsentlig inkomstminskning avses för närvarande ett belopp om minst 25 000 kronor för år. Väsentlig ökning är samtidigt angiven som minst 50 000 kronor per år och är dessutom inte upplysningsskyldig under året. Dessa marginaler är som tidigare påpekat inte relevantai vårt system med aktuell inkomst. Liksom föreslagit beträffande ökning av inkomst bör i fråga om minskning uttrycket som inte är obetydlig användas. Med hänsyn till att bidragsbeloppet relativt sett har större betydelsevid små inkomster bör gränsvärdet för inkomstminskning via föreskrift - v fastställas med ett lägre belopp än det som gäller vid ökning. I anslutning till vårt exempel kan man som gränsvärdetänka sig en varaktig minskning av inkomsten med minst 500 kronor per månad under minst sex månader. Detta motsvarar en höjning av bidraget med 100 kronor för månadförutsatt att bidragstagareninte ligger inom gränsen för grundbelopp.

Beträffande ändrad bostadskostnad är den nuvarande innebörden att bidragstagaren begär omprövning av bidraget till följd av ändrad i praktiken höjd bostadskost- -

nad, t.ex. vid hyreshöjning. Det blir en fråga för tillämpningsföreskriftema att precisera hur anmälan om ändrad bostadskostnad för eget hem eller bostadsrättslagenhet skall gå till. Uppgifterna har tidigare tagits i sambandmed den årliga ansökan. Det kan övervägas om det behövs t.ex. något gränsvärdeför ändrad låneränta alt. fixering till viss räntenivå för viss period eller någon styrning i tiden av sådana anmälningar. Vi har dock inte funnit tillräckliga skäl att föreslå sådanaåtgärder.

Gemensamt om anmälan om ändrade Förhållanden

För såväl upplysningspliktiga anmälningar som frivilliga sådana bör det finnas fastställda blanketter, eventuellt en och samma. Det är för övrigt inte heller otänkbart att den för nyansökananvända blanketten förses med kryssrutor för olika slagsanmälningar förutom nyansökan, och därmed kan användas i tillämpliga delar i samtliga fall av uppgiftslämning.

Blankett som används för ändrad bostadskostnad,byte av bostadeller ändrad familjesammansättningskall enligt värt förslag också innefatta en obligatorisk uppgift om ny inkomstberäkning eller bekräftelse av den tidigare.

Blankett för de frivilligt gjorda anmälningarna bör innefatta en förtryckt möjlighet att begära ändring av bostadsbidraget.

Liksom i fråga om ansökningsblankettemabör ändringsblankettema ha förtryckt text om bidragstagarens medgivandetill kontroll från myndighetenssida. Vilka kontroller det gäller bör framgå av informationsmaterialet.

Sakuppgifter lämnas på heder och samvete, i förekommande fall av båda makarna motsv..

RFV föreslås som tidigare nämnts föreskriftsrätt beträffande bl.a. bidragsgrundande inkomst, bostadskostnadoch upplysningsskyldighet. Vi har lämnat ett exempel där den nya systemutformningen skulle kunna tänkasmedföra behov av styråtgärder med stöd föreskriftsrätten låneränta. Även i övrigt kan det finnas fall där RFV av inom ramen för sin tilldelade föreskriftsrätt vid behov bör kunna styra strömmen av anmälningar i fråga om när de skall ges eller i annat hänseende. Det kan gälla dels generellt, t.ex. om det visar sig att vissa typer av uppgifter tenderar att komma i för stor mängd vid vissa tidpunkter. Det får dock inte bli till den enskildesnackdel. Det kan också gälla det i enskilda fallet, t.ex. om kontakter med en bidragstagare ger vid handen att flera, måhända ännu inte preciseradeförändringar av de bidragsgrundande förhållandena är att vänta inom en inte alltför lång tidsrymd. Det bör då vara möjligt att samla ihop dessa vid en tidpunkt för en gemensam handläggning.

2.4.3 Försäkringskassans prövning och beslut

De uppgifter som lämnats i ansökaneller i anmälan om ändring prövas av kassanså som vi föreslagit i avsnitt 2.2.1 om inkomst samt beträffande bostadskostnadoch familjesammansättning.

Till följd av prövningen fattar kassanbeslut om bostadsbidrag.Beslutet skall i normalfallet gälla tills vidare. Försäkringskassanbör dock ha möjlighet att vid behov tidsbegränsabeslutet. Detta bör gälla bl.a. vid bidragsbeslut till följd av inkomstminskning. I de fallen bör den lägre inkomsten stå under bevakning, t.ex. så att förnyad uppgift skall lämnas efter sex månader jämför vad som exempliñerats beträffande gränsvärden. Vidare bör den som hyr sin bostad i andra hand få bi- dragsbeslutetbegränsat till att omfatta högst den kontraktstid som gäller för förhyrningen. Ett tredje typfall kan gälla barn över l7 år med förlängt barnbidrag eller studiehjälp. Där kan tidsbegränsningen t.ex. sträcka sig till nästa läsårs början.

Lagregleringen jämför nuvarande 23 § första stycket bör enligt ovan med avseende på bidragsbeslutets giltighetstid innefatta att kassansbeslut gäller tills vidare men att kassan av särskilda skäl kan besluta om tidsbegränsad giltighet och i samband därmed ställa andra villkor.

l det rullande system som föreslår finns det inget behov av nuvarande omprövningsbeslut. Detta begrepp bör utgå i hittillsvarande mening det finns däremot i AFL i en särskild innebörd. Försäkringskassanfattar nytt beslut varje gång en anmälan om bidragspåverkande förändring kommer in. Lagtekniskt kan man tala om ändring av beslut. Det nya beslutetgäller då i sin tur tills vidare eller av särskilda skäl kortare tid. Nytt bidragsbeslutkan också föranledas av efterkontroll eller annan uppgift som kommit kassan tillhanda; i båda dessa fall efter kommunikation med bidragstagaren.

Detta innebär att i nuvarande lag avsnittet om omprövning kan utgå.

Försäkringskassanbeslutar således om bostadsbidrag efter ansökan om bostadsbidrag 2. anmälan från bidragstagare om ändrade förhållanden uppgift som framkommit vid kassans kontroll eller på annat sätt. Beslutet gäller tills vidare, dock får kassan av särskilda skäl tidsbegränsabeslutet eller ställa andra villkor. Med den systemutformning vi valt är det viktigt att BGIbeloppet framgår av beslutet se nedan.

Eftersom vårt förslag inte bygger kalenderårsvis avslutade bidragsärenden bör ett register över bostadsbidragsbesluten upprättas, vari bör ingå BGI och övriga uppgifter som grundat beslutet. Ett sådant register torde också komma att behövas för uppföljning och utvärdering.

Det är också viktigt att de uppgifter som kassantotalt sett innehar kan komma till användning i prövning av bostadsbidragsärende. Detta bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet med registerlagstiftning.

l nuvarande system gäller att rätten att utfå bidrag sträcker sig högst tre månader bakåt, ansökningsmånadenoräknad. Detsamma bör gälla i vårt system.

BGI bör framgå av beslutet om bostadsbidrag så att den enskilde vet mot vilken inkomst han sedanär skyldig att anmäla ändringar. BGI bör anges som årsbelopp

med uppdelning på inkomstslag och med tilläggsposter för eventuella underhållsbidrag etc. Vid eventuell diskussion om inkomst under kortare tid används vid behov en tolftedel av årsinkomsten.

Förhandsbesked om bostadsbidrag

Förfrågningar i syfte att någonform av förhandsbesked är vanligt förekommande, såväl från den som nyligen sökt som, framför allt, av den som överväger att göra det.

Det är en viktig serviceuppgift för kassan att upplysa om vilket bostadsbidrag som skulle utgå vid de förhållanden som den frågandeanför.

Vi ser det emellertid som viktigt att inte kassan genom sådanaupplysningar föregriper den prövning som sedankan följa. Besvarandet av frågor av detta slag måste därför ske så att inte den frågande får uppfattningen att han fått ett faktiskt besked om sitt bidrag, utan att det är en upplysning, kalkylmässig, på det underlag han lämnat. Det underlaget kan vid en faktisk prövning visa sig ofullständigt eller felaktigt.

2.4.4 Sanktionsmöjlighet, efterkontroll, avstämning och återkrav, m.m. Sanktioner

Vårt system bygger fortlöpande uppdatering genom anmälan om ändrade förhållanden, till följd av upplysningsplikt eller frivilligt. Systemetbetonar bidragstagarens ansvar för att hålla sina uppgifter hos kassanaktuella. Det är då viktigt att försäkringskassan har lagenlig befogenhet att ingripa mot den som inte fullgör sin upplysningsskyldighet eller som inte besvararförfrågningar från kassan.

Vad gäller den lagstadgadeupplysningspliktenfinns det två nivåer att beröra upplysningen lämnas för sent eller den lämnas inte alls. l det första fallet har kassan anledning att infordra förklaring och bör därefter antingen nöja sig med förklaringen och i och för sig vidta den ändring av bidraget som i sak ändå skall ske eller också, om förklaringen inte är nöjaktig, begära komplettering med föreläggande. Om kompletteringen i sin tur inte är nöjaktig eller uteblir bör kassan kunna dra eller minska bostadsbidraget helt eller delvis.

Om lagstadgad upplysning inte alls lämnatskan detta komma att upptäckas av kassan vid efterkontroll e.d. l det fallet bör föreläggande om förklaring tillgripas direkt. Därefter agerar kassan som ovan. Dessutom kan den som faktiskt underlåtit att lämna uppgift komma att betraktas som om han lämnat oriktig uppgift och därmed också utsättas för återkrav.

Även i samband med första ansökaneller vid annan förfrågan, där uppgift inte lämnas nöjaktigt eller inte lämnas alls, bör kassanha laglig rätt att avslå ansökaneller dra in eller minska bidraget.

En rätt att använda föreläggande bör också tas i lagen om bostadsbidrag.

Efterkontroll

I avsnitt 2.3.1 har närmast för systemvalsdiskussionen definierat begreppen - efterkontroll, avstämning och återkrav. Efterkontroll i den meningen innebär att kassan efter en viss tid kontrollerar om de uppgifter som legat till grund för beslutet om bostadsbidrag alltjämt är tillämpliga, liksom, vid behov, om de över huvud taget var riktiga. Att omsätta efterkontrollens resultat i termer av för mycket eller för litet erhållet bidrag benämnervi här avstämning. Avstämningens resultat leder i sin tur t.ex. till áterkrav.

I vårt system är efterkontrollen viktig. Däremot har vi utformat systemet så att avstämning och återkrav endast skall ske i de fall efterkontrollen visat att uppgifterna varit oriktiga i den mening tidigare beskrivit. Genom villkorade beslut kan man i andra fall förebygga en återkravssituation.

Efterkontrollen har i vårt system till syfte att

ge underlag för bedömning huruvida gällande bidragsbeslut alltjämt kan löpa eller för ett nytt beslut om bidrag

få fram fall där sökandeneller bidragstagarenlämnat oriktig uppgift och ge underlag för avstämningoch återkrav i dessafall

ge underlag för uppföljning och för utveckling av systemet, för nya föreskrifter, utbildning och information.

Efterkontroll i vårt system kommer som den tredje länken i en kontrollkedja där de två första är

a skyldighet att förnya eller bekräfta inkomstberäkningen när man lämnar andra upplysningspliktiga uppgifter, nämligen om byte av bostad eller ändrad familjesammansättning samt här anmäler t.ex. höjd hyra

b upplysningsskyldighet vid separat inkomstökning som inte är obetydlig.

Huvudpanen av uppdateringenkommer enligt vår bedömning att ske enligt a ovan. Momentet b finns främst som en säkerhet både för och gentemot den som under någon tid inte har något att anmäla enligt a; dessutom tjänar regeln som en begränsande faktor mot för många anmälningar som i så fall också skulle förete ojämn frekvens olika bidragstagareemellan.

Det är sannolikt endast bidragstagare som under loppet av ca ett års tid skulle undgå att anmäla enligt a eller b.

Efterkontrollen bör emellertid tidsmässigtkomma in så att den skapar garantier för att systemet inte galopperar. Efterkontroll bör därför normalt göras inom loppet av 15-18 månaderfrån senaste bidragsbesluteller anmälningstillfalle som eventuellt inte lett till nytt beslut. En automatiskt verkande rutin bör finnas som producerar en förfrågan till bidragstagareni sådana fall.

Om det är uppenbart att bidragstagaren har okomplicerade förhållanden och väl fullgör sina skyldigheter blir efterkontrollen i praktiken en enkel avprickning och noteringt I övrigt kommer den att bedrivas med hjälp av de olika uppgifter som kassan har eller kan tillgång till. I flertalet fall gäller det då att få belagt om t.ex. den inkomstuppgift som det senaste beslutet vilar på, är rimlig och inte för tillfället föranleder något nytt beslut. Observera att det i normalfallet inte är meningen att skapa ett sifferunderlag för beloppsmässigavstämningoch återkrav. Vårt förslag om varaktig inkomst innebär för övrigt att hänsyn inte skall tas till smärre fluktuationi inkomstbilden. Även i andra fall än det nämndakan det bli fråga om att er - nyss utsträcka efterkontrollen med en förfrågan till bidragstagaren. Svårarefall kan kräva ytterligare utredning.

Vi vill erinra om att ett av motiven för att välja det rullande systemet var att resurserna för efterkontroll skulle kunna användas flexibelt, med inriktning svåra fall och på bidragstagargrupper med komplicerade förhållanden. Vi erinrar också om att efterkontrollen i vårt system inte skall vara underlag för en ñnutrâlcning för alla bidragstagare med därav åtföljande återkrav, eller gottgörelse, för samtliga. Efterkontrollen i vårt system är ett säkerhetsmoment vägen i en modell byggd kontinuerlig uppdatering genom inkommande uppgifter.

Återkrav

Återkrav skall i vårt system endast ske när oriktig uppgiftslämning konstaterats. I begreppet ingår också underlåtenhet att lämna uppgift resp. att man bort inse.

Såväl reglering av återkrav som definitionen av oriktig uppgift etc. återfinns som nämnts i 204 AFL. I särskilt fall kan återbetalningsskyldigheten helt eller delvis efterges. Emellertid kan det i fråga om bostadsbidrag finnas skäl att i det fall återkravet grundas enbart på inkomstuppgiftema kassanhar generell möjlighet att tillämpa det gränsvärde för återkrav som följer av gränsvärdet för inkomstökning. Om vederbörande hade skött sig skulle inkomstökning under gränsvärdet ha gått fri. Denna möjlighet bör kunna skapas föreskriftsvägen med stöd av bemyndigandena om föreskriftsrätt rörande inkomstbegrepp och uppgiftsskyldighet.

2.4.5 Överklagande

av beslut om bostadsbidrag

Nuvarande regler om överklagande av försäkringskassas beslut

Enligt lagen 1962381 om allmän försäkring och till lagen anslutna författningar skall beslut av försäkringskassa eller Riksförsäkringsverket i socialförsäkringsärenden överklagas till länsrätten. länsrättens avgörandenöverklagas till kammarrätten. Försåkringsöverdomstolen är högsta instans och prövar mål efter prejudikatdispens eller ändringsdispens. Prövningstillstånd skall dock alltid meddelas om det finns anledning att ändra det slut som kammarrättenhar kommit till. Har besvär anförts av Riksförsäkringsverket hos Försäkringsöverdomstolenfordras inte prövningstillstånd. För enskild är besvärstiden två månaderfrån den dag då klaganden fick del av beslutet. För Riksförsäkringsverket räknasbesvärstidenfrån den dag då beslutet meddelades.

Förutom bl.a. sjukpenning, föräldrapenning och olika pensionsförmåner hör till socialförsäkringsområdet allmänna barnbidrag, förlängt barnbidrag, familjebidrag, bidragsförskott, förlängt bidragsförskott för studerande,stöd enligt studiestödslagen, särskilt bidrag till vissa adoptivbarn, arbetsskadeförsäkring,hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

De nuvarande reglerna om överklagande av de allmänna försäkringskassomasbeslut trädde i kraft den l juli 1991 som en följd av den av riksdagen antagna reformen för ny instansordning och organisation för rättskipningen i socialförsäkringsmål prop. 19909180, JuUl8, rskr. 216. Genom reformen integrerades försäkringsrättema med länsrätterna som första och kammarrättema som andra domstolsininstans. Försäkringsöverdomstolenbehålls under en övergångsperiod som högsta instansi socialförsäkringsmålen. Enligt förslag i departementspromemorian Ds 199238 Domstolsväsendet organisation och administration i framtiden skall Regeringsrätten fr.o.m. den l juli 1993 ta över Försäkringsöverdomstolens uppgift att vara högsta domstolsinstansför dessa mål.

Syftet med reformen var bl.a. att sikt ett hållbart system för rättskipningen området. Reformen bedömdesäven vara till fördel för det utvecklings- och förändringsarbete som pågår beträffande de materiella reglerna området.

Ett beslut av en allmän försäkringskassafår inte i alla situationer överklagas till domstol utan att beslutet omprövats. I de fall beslutet har fattats av en tjänsteman skall beslutet omprövas av kassan, om det begärs av en enskild och beslutet inte har meddelats med stöd av 20 kap. 10 a § lagen om allmän försäkring på grund av att det innehåller uppenbar oriktighet, det har fattats uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller det blivit oriktigt grund av uppenbart felaktig rättstillämpning eller annan liknade orsak. En omprövning skall görasav socialförsäkringsnämnden om beslutet gäller fråga om bl.a. befrielse från sjukvårdsavgift, sjukpenning, havandeskapspenning,indragning av ersättning eller återbetalningsskyldighet och det belopp som har utbetalats för mycket överstiger 10 % av basbeloppet. Vid en omprövning får beslutet inte ändras till den enskildesnackdel.

Domstolsverket och Riksförsäkringsverket fick i oktober 1989 regeringens uppdrag att utvärdera de fr.o.m. 1988 gällande reglerna om omprövning av försäkringskassornas beslut. Det övervägdes då att återinföra omprövnning av socialförsäkringsnämnds beslut. Emellertid konstaterades att reformen omwättskipningen i socialförsäkringsmål skulle innebära att en försäkringskassasbeslut skulle komma att överprövas av tre domstolsinstanser. Det saknades därför skäl att återinföra en sådan omprövning Ds 199080 s. 17 Frågan om omprövning togs även upp i prop. l9909180, vari departementschefenuttalade att det saknadesskäl att ändra omprövningsreglema s. 51.

Nuvarande regler om överklagande av beslut om bostadsbidrag

I 33 § lagen 1988786 om bostadsbidrag anges att kommunensbeslut enligt lagen får överklagas hos länsbostadsnämnden och att nämndensbeslut får överklagas vidare hos Boverket. Mot Boverkets beslut får talan inte föras.

Den nuvarande besvärsordningen har gällt sedan 1960-talet. Bestämmelserna om överklagande meddeladesfrån början genom förordning men är numera intagna i ovannämndalag. Före Boverkets tillkomst var det Bostadsstyrelsen som utövade den centrala myndighetsfunktionen.

Förfarandet vid överklagande regleras dels genom de särskilda bestämmelsenai bostadsbidragslagenoch dels genom förvaltningslagen 1986223. Enligt förvaltningslagen FL överklagas ett beslut skriftligt och ges till den myndighet som har medddelat beslutet; i detta fall kommunen. Besvärstiden är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet 23 § FL. Om kommunen inte finner skäl att ompröva beslutet utan att det blir till nackdel för klaganden, skall kommunen överlämna ärendet till länsbostadsnämnden. Överklagas sedan länsbostadsnämndens beslut hos Boverket är förfarandet hos nämnden detsamma som hos kommunen. Muntlig handläggning får ske ärendet, i om klagandenbegär att få lämna uppgifter muntligt och det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång 14 § FL. Genom att fullföljdsförbud gäller mot Boverketsbeslut, är ärenden om bostadsbidragundantagna från domstolsprövning.

Frågan om ordningen för överklagande av bostadsbidragen har behandlats samband i med tidigare överväganden om bostadsbidragensadministration. Boendeutredningen och bostadsñnansieringsutredningenföreslog i ett gemensamt betänkande SOU 197551 och 52 att bostadsbidragensadministration skulle överföras till försäkringskassoma men att den dåvarande bostadsstyrelsen även i fortsättningen skulle vara besvärsinstansmed länsbostadsnämndema som mellaninstans.Frågan togs även upp i prop. l97576145 om ändraderegler för bostadstillägg men ledde inte till något förslag. Frågan behandladesdärefter av utredningen om administration av bostadsbidragen till barnfamiljer m.fl. Ds Bo 19825. Utredningen, som förordade en överflyttning av bostadsbidragentill försäkringskassoma,ansåg att det i och för sig inte fanns hinder mot att behålla den då gällande besvärsordningen med länsbostadsnämnd och bostadsstyrelse i ett system där försäkringskassorna fattade beslut i enskilda ärenden. Utredningen ansåg dock att en sådan ordning skulle innebära att bostadsbidragsärendenafick en annan besvärsordning än övriga ärenden kassan. i Utredningen fann inte några skäl för en särbehandling av bostadsbidragen utan framhöll att den besvärsordning som gällde försäkringskasseärendena även borde gälla bostadsbidragen.

Utredningens förslag innebar att bestämmelsernai 20 kap. 10-13 §§ AFL om ändring av beslut, samt talan mot försäkringskassans eller försäkringsrättens beslut, också borde gälla besvär enskilda bostadsbidragsärenden. i

övervägande besvärsordningen för försäkringskassans beslut av om bostadsbidrag

En överföring av bostadsbidragensadministration från kommunerna till försäkringskassoma kräver att ställning tas till frågan om i vilken ordning kassans beslut i sådanaärenden skall kunna överklagas. Enligt utredningensdirektiv dir. 19925 skall också reglerna om överklagande ses över varvid det bör undersökas om domstolsprövning är nödvändig och om reglerna därför bör anpassas till vad som gäller

för ärenden inom den allmänna försäkringen eller om en annan ordning är motiverad.

Det kan först sägas att Sveriges närmande till EG innebär bl.a. att förvaltningsbeslut i framtiden i ökad utsträckning skall kunna överprövas av domstol. För att möta de ökade krav som kommer att ställas domstolarna genom att de tillförs fler uppgifter, har domstolsutredningen har i sitt betänkandeSOU 1991 106 Domstolarna inför 2000-talet lämnat en rad förslag som syftar till att renodla domstolarnas verksamhet. Bland förslagen ingår att lägga tyngdpunkten i rättskipningen till första instans och att fördela måltypema bättre mellan allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol.

Genom vara förslag med ett rullande system för prövningen av bostadsbidrag kommer ett större ansvar att läggas den enskilde jämfört med det system som gäller i dag. Försäkringskassan som bidragsmyndighet kommer samtidigt att utrustas med fler kontrollmöjligheter som kan bli såväl personligt som ekonomiskt ingripande för bidragstagama. Vi anser därför att enskilda skall ha möjlighet att få försäkringskassans beslut i ärenden om bostadsbidrag överprövade av domstol. Genom domstolsprövningen ges även möjlighet att skapa en enhetlig paxis inom detta bidragsområde.

Som också redovisats har nyligen en omfattande reform genomförts av instansordningen och organisationen för rättskipningen i socialförsäkringsmäl. En bärande tanke bakom reformen är att den nya instansordningenskall innebära en större flexibilitet i organisationen och ge möjligheter att anpassas till det pågående förändringsarbetet på socialförsäkringsomrädetoch vissa angränsande områden. En överföring bostadsbidragentill försäkringskassoma medför att bidragssystemet inordnas i av socialförsäkringens administration. För de ärenden som handläggsinom administrationen gäller en enhetlig besvärsordning, där möjlighet finns till domstolsprövning av alla förekommande ärenden.

Vi föreslår att ärenden om bostadsbidrag anpassas till den besvärsordning som gäller för ärendena inom socialförsäkringen. Vårt förslag innebär således att länsrätt blir första domstolsinstans och kammarrätt andra domstolsinstans.Med det förslag som lagts fram i promemorian om domstolsväsendets organisation Ds 199238 kommer Regeringsrättenatt vid tiden för genomförandet av våra förslag bli högsta instans i dessa mål.

Domstolsverket har skrivelse i till utredningen 1992-07-02 meddelat att man inte har någon erinran mot vårt förslag till instansordning i det nya systemet för bostadsbidrag.

För att tillvarata den kompetens som i dag finns inom Boverket bostadsområdet anser vi att verket som remissorgan bör kunna anlitas av domstolarna i mål om bostadsbidrag. Av 24 § förvaltningsprocesslagen 1971291 framgår att domstol från myndighet får inhämta yttrande över fråga, som kräver särskild sakkunskap. Någon särskild förskrift om domstols begäran om yttrande från Boverket behövs därför inte i förslaget till lag om bostadsbidrag.

Beträffande Övergångsbestämmelser, se kap.

6 1

2.4.6 Integritets- och sekretessfrâgor

All offentlig verksamhet skall enligt Regeringsformen utövas med respekt for enskildas privatliv personlig integritet. Intrång i den personliga integriteten - får ske endast med stöd av lag och när så måste ske, är utgångspunkten att en åtgärd inte får vara mera ingripande än vad som krävs för att uppnåsyftet med intrånget. En myndighet skall således i sin handläggning värna den enskildesintegritet och i övrigt om underlätta för denne att ha med myndigheten att göra.

Den offentliga verksamhetenskall även präglas av öppenhetoch möjlighet till insyn. För ett fritt meningsutbyte i den allmänna debattenhar vem som helst enligt tryckfrihetslagstiftningen rätt att ta del av uppgifter ur allmänna handlingar som förvaras hos myndighet i den mån uppgifterna inte är skyddade av sekretessenligt någon bestämmelsei sekretesslagen 1980 100. Med hänsyntill behovet av skydd för den enskildes integritet och till intresset av insyn i myndigheternas verksamhet, har de awägningar som ansetts behövliga gjorts i sekretesslagenSekrL.

Sekretess handlingssekretess och tystnadsplikt i fråga om bostadsbidragregleras - i 7 kap. 25 § SekrL. Sekretessendär omfattas av ett s.k. rakt skaderekvisit dvs. vid en prövning av om den enskilde kan komma att skadasi fall begärdauppgifter lämnas ut gäller presumtionen för att uppgifterna skall vara offentliga. l 7 kap. 25 § SekrL kan detta utläsas följande sätt sekretessgäller i ärende om bostadsbidrag för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närståendelider betydande men om uppgiften röjs. Under begreppet enskilds personliga förhållanden faller ocksåuppgifter om en persons ekonomr.

Bestämmelser om sekretess i ärenden om bostadsbidrag infördes genom lag 1986976 om ändring i sekretesslagen1980100 och trädde i kraft den l januari 1987. Sekretessregler-ingen som tidigare hade saknats tillkom bl.a. efter fram- - ställning av Stockholms kommunstyrelse.

I en skrivelse till justitiedepartementet ansåg styrelsen att behov fanns att kunna ge sekretess uppgifter i läkarintyg och uppgifter om sociala eller medicinska handikapp. Enligt styrelsen var dessa uppgifter vanliga i ärenden om återkrav av för mycket utbetalt bostadsbidrag. Enligt styrelsen fanns behov av att även hemlighålla uppgifter om adresser personer son1 sökt bostadsbidrag, där man med fog kunde misstänka att utlämnandet leder till personförföljelser i form av hot om frihetsbortrövande, bortrövande av sökandens barn, misshandel m.m.

I prop. 19868713 om ändring i SekrL s. 13 uttalade departementschefenbl.a. följande. Ärenden bostadsbidrag prövas i regel grundval uppgifter om av som från integritetssynpunkt normalt är relativt harmlösa t.ex. om sökandens ekonomi, bostads- och familjeförhållanden m.m. Det är dock viktigt att sökanden i ett bostadsbidragsärende med förtroende kan lämna även känsliga och för ärendets utgång avgörande uppgifter. Enligt departementschefenförelåg visst behov av sekretessi bostadsbidragsärenden men att sekretessskall gälla endasti speciella undantagsfall.

Genom den införda sekretessbestämmelsenkan numera uppgifter av det slag som kommunstyrelsen gett exempel bli föremål för sekretess, om det finns fog för

antagandeatt ett utelämnande av dem skulle medföra betydande men för den enskilde.

Såsom också framhållits i prop. 1986873 s. l5 innebär sekretesseni bostadsbidragsärenden att den inte är lika omfattande som i ärenden enligt AFL 7 kap. 7 § SekrL. l propositionen motiveras denna skillnad med att det var fråga om att sekretessbelägga uppgifter i en verksamhetdär det hade rått offentlighet.

Som nyss nämnts regleras alltså socialförsäkringssekretessen 7 kap. i 7§ SekrL. Förutom att sekretessendär omfattar uppgifter om personliga förhållanden gäller den särskilt sådana uppgifter som rör någons hälsotillstånd. Skaderekvisitet är liksom i ärenden om bostadsbidragrakt, dock utan den inskränkningen för ett utlämnande att de men någon kan antas lita skall vara betydande. Av dessasekretessbestämmelser framgår att sekretessengäller även i ärenden om sådan ekonomisk förmån för enskild som är jämförbar enligt lagstiftningen om allmän försäkring. Därmed omfattas sekretessen detta område uppgifter i ärenden om bl.a. barnbidrag. bidragsförskott, kommunalt bostadstilläggtill folkpension KBT.

En överföring av bostadsbidragen till försäkringskassornainnebär som tidigare sagts att dessaärenden kommer att inordnas i socialförsäkringsadministrationen. En konsekvens av detta blir att bostadsbidrageti likhet med barnbidraget, bidragsförskottet och KBT utgör en ekonomisk förmån jämförbar enligt lagstiftningen om allmän försäkring. Sekretessbestämmelsema i 7 kap. 7 § SekrL blir då tillämpliga uppgifter i dessaärenden. Samtidigt kan bestämmelsernai 7 kap. 25 § bli tillämpliga. SekrL anvisar dock att kollisioner av detta slag, där ett intresse kan bli föremål för olika sekretessbestämmelser,skall lösas så sätt att ett strängare sekretesskydd ges företräde framför ett svagare. Bestämmelsernai 7 kap. 25 § kommer därmed att bli överflödiga. Vi föreslår därför att bestämmelserna om sekretess för uppgifter i ärenden bostadsbidrag enligt 7 kap. 25 § SekrL upphävs till förmån för en enhetlig om reglering av sekretessen inom socialförsäkringsområdet. Vi anser det inte motiverat att föreslå en särskild sekretessregleringför bostadsbidragi syfte att i förhållande till andra bidrag bibehålla ett svagare sekretesskydd.

2.4.7 EG-frågor

Av utredningens direktiv framgår att skall beakta de frågor i utredningsarbetet som har betydelse för Sveriges närmande till Europeiska gemenskapema EG.

Med anledning av det mellan EG och EFTA-ländema ingångna avtalet om ett Europeiskt ekonomiskt samarbetsområdeEES uppkommer frågan i vilken omfattning bostadsbidragetkan komma att gälla även andra personer än svenskamedborgare.

I det följande belyses frågeställningen kortfattat utifrån vad som anförts i prop. 199192 170 om EES, del II, bilaga om social trygghet för personer som flyttar inom EES-området. Det skall först sägas att i propositionen föreslås att EGzs huvudsakliga regelsystem för social trygghet skall inkorporeras genom en särskild lag. Genom EES-avtalet utsträcks EGzs samordningssystem för bl.a. social trygghet för personer som flyttar inom gemenskapen till att gälla inom det samlade EES-området.

På området för social trygghet innebär avtalet främst att reglerna EGs i ministerråds förordning EEG nr 140871 blir bindande för Sverige. Förordningen gäller för anställda och egenföretagare som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i en eller flera EG-stater och är medborgare i en av dessa stater eller som är statslösa eller flyktingar och bosatta i en medlemsstat.Familjemedlemmar till den angivna personkretsen omfattas också av förordningen. Personer som är bosatta utanför medlemsstaternasområde omfattas inte av förordningen. De förmåner som upptas i förordningen är i huvudsak socialförsäkringsförmåner och s.k. familjeförmåner.

Enligt avdelning artikel l u i förordningen innefattar uttrycket familjeförmåner alla vård- eller kontantförmåner som är avsedda att täcka en familjs utgifter enligt lagstiftningen om sådanaförmåner, utom särskilda bidrag vid barns födelse. l förordningens avdelning lll, kapitel artikel 73 föreskrivs att en anställd eller egenföretagare har rätt till familjeförmåner enligt lagstiftningen i det land där han eller hon är försäkrad även om barnen är bosatta i ett annat land. Motsvarande regel gäller för arbetslösa artikel 74. I artikel 76 finns en prioriteringsregel som anger hur man skall förfara när rätt till familjeförmåner samtidigt föreligger enligt två länders lagstiftning. I sådant fall gäller då i första hand lagstiftningen i familjemedlemmamas bosättningsland. Om förmånema i det andra landet är högre än bosättningslandet skall det andra landet betala ut mellanskillnaden.

Det skall här också nämnas att förordningen nr 140871 vilar principerna om likabehandling, sammanläggning,exportabilitet och proratatemporis. För bostadsbidragets del är det de två förstnämnda principerna som kan bli aktuella. Principen om exportabilitet, som regleras i artikel l0 utbetalning av förmån oavsett bosättning inom EG-området gäller i fråga om kontantförmåner vid bl.a. invaliditet, arbets- skada, ålderdom. En sådan familjeförmån som bostadsbidraget kan inte ansesvara omfattad av denna exporträtt. Proratatemporis-principen gäller enbart pensionsområdet.

Likabehandlingsprincipen innebär att villkor i en stats lagstiftning om krav på medborgarskap inte kan göras gällande gentemotpersonersom omfattas av förordningen. Principen är undantagslös,och det får inte uppställas några krav viss tids vistelse i landet innan rätt till förmån inträder.

Sammanläggningsprincipen innebär att om ett lands lagstiftning kräver t.ex. viss tids försäkring, arbete eller bosättning för rått till sociala förmåner man vid till- lämpningen av sådanlagstiftning skall beakta tid för försäkring, arbete eller bosättning i en annan medlemsstat.

Bostadsbidraget är enligt förordningens terminologi en behovsprövadkontantförmån bekostad av allmänna medel och avsedd att täcka bl.a. barnfamiljers utgifter för sitt boende här i landet. Med hänsyn till att förmånen är knuten till utgifter för själva boendet i Sverige och då främst bostaden är förmånen inte att jämställa med ett allmänt konsumtionsstöd som det allmänna barnbidraget. Härav följer, enligt vår uppfattning, att en person från ett EG-land som är anställd eller driver ett eget företag i Sverige och har familjemedlemmar bosatta i ett annat land inom EG-området inte kan anses berättigad till kontantförmån i form av bostadsbidragför att täcka utgifter för familjemedlemmamas boende. Däremot får förordningens principer om likabehandling och sammanläggning anses innebära att personer i fråga har rätt till

bostadsbidrag för sitt boendei Sverige utan krav att personen skall vara folkbokförd i Sverige eller ha vistats här viss tid.

3 BOSTADSBIDRAGENS ADMINISTRATION

I detta kapitel som med hänvisning till missivet utformats som utredarens eget förslag presenteras i huvudsak följande förslag och synpunkter -

Den i direktiven förutsätta överföringen av den lokala administrationen av bostadsbidrag frän kommunerna till försäkringskassoma sker som avsett var den 1juli 1993

Överföringen beräknas stora fördelar i fråga effektiv handläggning - ge om genom förenklade bidragsregler, ett gemensamt ADB-system och en ny organisationsmiljö

Årskostnadenför den lokala administrationen kan förväntas minska med ca - 30 % eller ca 50 mkr

Försäkringskassorna bör personellt kunna klara den nya uppgiften utan generella anordningar för Övertagande av nuvarandekommunala handläggare; det är á andra sidan angeläget att sådana handläggarekan komma i fråga för anställning vid försäkringskassa om behov finns lokalt

Riksförsäkringsverket RFV bör vara central myndighet för bostads- bidragen med ansvar för samtliga berörda funktioner; RFV bör emellertid ha viss samrâdsskyldighetmed Boverket

Grunddata för uppföljning av bostadsbidragen och av deras administration bör produceras via handläggningenvid kassoma. RFV är ansvarigt för detta och Boverket skall tillgång till uppgifterna och vara en av kravställarna på uppföljningssystemet

Utvärdering av bostadsbidragen är en uppgift för såväl RFV som Boverket, i regel dock från olika utgångspunkter

Oavsett formella gränsdragningar och samrådsbestâmmelser betonasvikten av samarbete mellan de båda verken. Samarbete av den typ som nu inletts i projektform bör därför bedrivas i hög grad även sedan reformen genomförts. Inte minst viktigt är det att verken har ett nära samarbetetiden närmast efter den l juli 1993 så att erfarenheter från regeltillämpning och administration snarast kan tas om hand

RFV och Boverket bör avge en gemensam rapport till regeringen om ut- fallet av förändringen; detta bör kunna ske hösten 1996

Nedan behandlasden lokala administrationen 3.l, den centrala 3.2 samt vissa frågor om uppföljning och utvärdering 3.3.

3.1 Den lokala administrationen

3.1.1 Organisation

Nuvarande ordning i kommunerna

Den lokala administrativa handläggningen av bostadsbidragensköts för närvarande av landets drygt 280 kommuner. De har varierande organisation för hanteringen, ofta administrerasbidrageninom kommunens fastighetskontoreller socialförvaltning. I stora kommuner finns en särskild organisation för hanteringen av bostadsbidragen. Ibland är handläggningen av bostadsbidrag integrerad med kommunens övriga bostadsfrågor. De flesta kommuner har en eller tva handläggarepersoner för uppgiften. I mer än hälften av kommunerna är resursåtgångenmindre än en årsarbetslaaft. De stora kommunerna har egna ADB-system och i övrigt är det KommundataAB som i huvudsak svarar för ADB-verksamheten kommunerna.

Försäkringskassoma

Socialförsäkring sjukförsäkring, föräldraförsäkring, arbetsskadeförsäkring,pensio- ner, barnbidrag, bidragsförskott m.fl. förmåner hanteras med beslut, utbetalningar etc. av försäkringskassoma. Kassoma är 25 självständiga regionala organisationer som var och en leds av en styrelse och står under tillsyn av Riksförsäkringsverket. Ãrendehandläggningen sker vid lokalkontoren som är drygt 400 till antalet med minst ett kontor i varje kommun. Administrationen stöds av en central ADB-anläggning hos Riksförsäkringsverket i Sundsvall till vilken alla lokalkontor med sina PCterminaler är anslutna i ett gemensamt datanät.

Bostadsbidragsadministrationen flyttas till försäkringskassorna

Administrationen av bostadsbidragen flyttas från kommunernas förvaltningar till försäkringskassomaslokalkontor. Hela handläggningenav bostadsbidragen föreslås ske pä lokalkontoren i anslutning till annan bidragsverksamhet. Centralkontoren har sedvanligledningsfunktion och RFV föreslås utgöra den centrala förvaltningsmyndigheten se 3.2.

3.1.2 Resurser

Syftet med framställningen i detta avsnitt är att visa dels vilka för hand-

resurser läggning av bostadsbidrag som för närvarande gär vid kommunerna inom ramen för gällande regelsystem, dels vilka resurser som beräknas átgå vid försäkringskassoma efter ett Övertagandeoch med det nya av BOAD föreslagnaregelsystemet.

Kommunerna bekostari dag administrationen av bostadsbidragen.Försäkringskassornas verksamhet bekostas av medel från statsbudgetenoch från socialförsäkringen. Overflyttningen kommer således att innebära en budgeteffekt ömse häll. Den

relativt betydande besparing som kommer att påvisas i det följande gäller därför samhället totalt.

Jag vill framhålla att såväl underlagsmaterialets art som de skilda förutsättningarna i fråga om regelsystem, organisation och sätt för resursberäkningmedför att några värderande slutsatser om produktiviteten i den ena eller andra organisationen inte kan göras utifrån de siffror som nu presenteras. Däremot är slutsatsen om storleksordningen av den samhälleligabesparingenväl underbyggd.

Tidigare beräkningar

Två enkätundersökningarangående resurser för bostadsbidragshanteringeni kommunerna har tidigare gjorts. Den föregåendeutredningen av bostadsbidragensadministration Ds S 19825 genomförde en enkät till 35 kommuner varefter det bedömdes att ca 820 årsarbetare var sysselsattamed administration av bostadsbidrag till en kostnad av 100 mkr. Bidragsbeloppetberäknadesdå till totalt 2 288 mkr fördelat på 470 000 bidragstagare.

Boverket har i en förnyad enkät till 75 kommuner beräknat att för år 1990 behövdes 562 årsarbetare. Härtill beräknadesdatakostnadermed 32 mkr. Den totala administrativa kostnadenår 1990 utgjorde 160 mkr.

Nuvarande resursåtgång i kommunerna för bostadsbidragsadministrationen

BOAD har genomfört en enkätundersökninghos samtliga kommuner under våren 1992 syfte i att få mer exaktaoch aktuella uppgifter om administrationskostnadenför bostadsbidragen. Avsikten har varit att dels fram såväl den sammanlagdakostnaden som olikheter i kostnader mellan kommunerna, dels uppgifter användning av teknikstöd samt kostnaderna för detta.

Liksom i tidigare nämnda undersökningargällde vid undersökningstillfället reglerna om ny ansökan för bostadsbidragmed prövning och nytt beslut vid varje årsskifte.

Enkätundersökningenvisar att den totala kostnadenför kommunernaår 1991 var 167 mkr. Av summan utgör personalkostnader 104 mkr, ADB 47 mkr, porto 12 mkr samt övriga kostnader, främst utbildning och information, 5 mkr. Personalkostnaden avser ca 500 årsarbetskrafter drygt 600 anställda.

En stor kostnadspost utgörs av kostnaderför ADB. Totalt har kommunerna uppgivit att kostnaden för ADB år 1991 utgjorde ca 47 mkr. Flertalet kommuner anlitar Kommundata med varierande kostnader beroendepå ADB-stödets funktioner men också på de priser kommunen lyckats få. En del stora kommuner har egna ADBsystem för stöd av bostadsbidragshanteringen.ADB-kostnaden varierar stort mellan olika kommuner.

Ponokostnadema är avsevärda,totalt omkring 12 mkr år 1991. Även dennakostnad varierar mellan kommunerna, bl.a. torde andelen bidragstagare som har kontoinsättning spela stor roll för den enskilda kommunenskostnader för porto.

Överflyttning famiüebidragens administration till försäkringskassorna av

Från år 1992 har administrationen av familjebidragen flyttats till försäkringskassorna.

I utredningen om administration av familjebidragen m.m. SOU 199026 beräknas resurser för hanteringen hos försäkringskassoma. det alternativ I som slutligen valdes överföres familjebidragsverksamhetentill RFV och försäkringskassoma, dvs. en liknande överföring som nu är fråga om beträffande bostadsbidragen. Alternativet byggde en till lokalkontoren decentraliserad handläggning med ADB-stöd och central utbetalning från RFVs ADB-avdelning i Sundsvall varvid redan etablerade rutiner för månadsutbetalningav bidragpension kan utnyttjas.

I familjebidragen ingår ett bostadsbidrag vars regler till stora delar liknar dem som gäller för bostadstillägg till pensionärerKBT. De liknar också reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer. För att beräkna resursbehovethar därför underlag hämtats just från försäkringskassomas handläggning av KBT.

Med utgångspunkt i det sedan flera år hos försäkringskassoma tillämpade arbetsredovisningssystemethar beräkningar av behovet av resurser gjorts. Handläggningen av de kommunala bostadstilläggen KBT för pensioner överensstämmer i hög grad med familjebidragsärenden varför den ärendetidenhar använts för bedömningen av resursbehovet vid försäkringskassoma även för familjebidragen. Handläggningstiden är 82 minuter van ingår både enkla och mer komplicerade ärenden. Moderna ADBrutiner förutsätts stödja handläggningen.Omräkning av KBT sker utan manuell handläggning på lokalkontoren, dvs. helt ADB-mässigt vid generella förändringar, ändrade familjeförhållanden och när beloppsgränser etc. ändras.

BOADs beräkning av resursbehov i den förändrade administrationen genom överflyttning till försäkringskassorna

De förslag om ändrade regler aktuell inkomst och rullande prövning som nu - föreligger gör det svårt att direkt göra jämförelser med tidigare administration hos kommunerna. Det finns också betydande olikheter i fråga om organisation, arbetsformer och sätt för resursberäkning och -redovisning, såväl mellan kommunerna och försäkringskassoma som olika kommuner emellan. De beräkningar av kassomas resursbehov som jag här för fram syftar såledesinte alls till att påvisa produktivitetsskillnader mellan kommuner och försäkringskassa. De avser endast att beskriva resursåtgångenvid kassoma vid de nya förutsättningar som BOADs förslag innebär. Underlaget är också sådant att uppgifterna behöver följas upp. Samtidigt kan volymberäkningar ge ytterligare utslag. Den sammantagna bedömningen av förändringen i resursbehov kan dock anses som väl styrkt, oavsett inom vilka poster de exakta förändringarna sker.

Personaleffekter

Försäkringskassomas handläggning av kommunala bostadstillägg till pensionärer är det ärendeslag som närmast kan jämföras med handläggning av bostadsbidrag. Nyansökningar och anmälningar om ändrad bostadskostnadinnebär fullständig hand-

läggning och sedvanlig kontroll av lämnade uppgifter. För denna bostadsbidragstyp är handläggningstiden utan påslag för administration satt till i medeltal 82 minu- - ter per beslut.

Med utgångspunkt i dessa ärenden kan antagandet göras att om tidsåtgången för handläggning av bostadsbidrag till barnfamiljer skulle motsvara en tidsåtgång för handläggning av KBT-ärenden, blir personalåtgångenvid 1991 års bidragsvolym 332 årsarbetare. Då är en förutsättning att alla ärenden är nyansökningar. De regeländringar som nu föreslås innebär vissa förenklingar, t.ex. en förenklad anmälan om ändrad inkomst och ändrad bostadskostnad.Detta torde betyda en enklare handläggning än när det gäller att behandla en nyansökan. I dessa fall bör ärendetiden uppskattastill ett lägre tal, förslagsvis till den ärendetid sorti gäller för inkomständringar SGI för sjukpenningföräldrapenning m.tl. ersättningar, 23 minuter.

Min sammanfattandeberäkning av resursbehovetför försäkringskassoma ligger runt 300 årsarbetare ca 67 mkr för en beräknad ärendemängd för drygt 300 000 bidragshushåll. Det finns emellertid skäl att anta att antalet ansökningarbeslut redan innevarandeår har ökat ett antagande om att antal bidragshushåll år 1993 kommer att uppgå till 400 000 skulle betyda att omkring 400 årsarbetare ca 90 mkr skulle behövas för handläggningen hos försäkringskassoma. Beträffande resurser för den första handläggningsomgångenvid systemets införande, se kap. 4.

ADB-kostnader

Utgångspunkten bör vara att ADB-stödet skall bidra till att effektivisera handläggningen och få ner administrationskostnademaför hantering av bostadsbidragen. Med överföring av administrationen till försäkringskassomaoch RFV kommer bostadsbidragssystemet att få ett enhetligt och rikstäckandeADB-stöd. Den gjorda undersökningen visar att det har varit möjligt att få ner kostnadernaför en del kommuner.

Det är rimligt att anta att kostnadernaväsentligt kommer att minska när Riksförsäkringsverket driver ett ADB-system för bostadsbidrageninom den totala ADB-drift verket har och som omfattar ett 40-tal bidrags- och ersättningsformer. Kostnaderna för bostadsbidragensADB-stöd blir då till större delen en andel av befintliga fasta kostnader och till mycket liten del en fråga om rörliga volymkostnader. Den totala kostnadeninom RFVs system kan beräknasbli avsevärt mycket lägre än kommunernas kostnaderför datacentralemasservice, för närvarande47 mlq. Jag bedömer för min del att kostnaden i ADB-driften ligger mellan 10 och 20 % av dessa 47 mkr eller, i belopp, mellan 5 och 10 mkr. Eftersom då sin tur den större delen av denna kostnad inte är någon merkostnad blir den kostnad som tillkommer hos RFVFk genom administrationsförändringen ännu mindre.

I samband med att jag berör ADB-kostnadema vill jag framhålla att utredningens förslag förutsätter tillräcklig terminaltäthetvid försäkringskassoma.Varje handläggare av bostadsbidragbör ha direkt tillgång till terminal vid sin arbetsplats. Det har dock inte funnits anledning att beräkna några ytterligare kostnader för detta. Det är närmast en planeringsfråga vid kassorna. Dels torde det vara möjligt med vissa omdisponeringar av utrustning där så behövs. Dels täcker de totala årskostnadema

även avskrivningskostnader, varför även nyanskaffning i första hand ir en fråga en om planering och prioritering.

Portoutbetalning

Genom att Riksförsäkringsverkets befintliga ADB-system redan har etablerade rutiför utbetalningkontoöverföring blir kostnaderna för utbetalningar väsentligt ner mindre. Genom att i ökad utsträckning göra utbetalningar av bostadsbidragvia kontoöverföring uppståravsevärda minskningar av portokostnadema för närvarande 12 mkr hos kommunerna. Inom socialförsäkringen har mångabidragstagare redan sina utbetalningar styrda till konton vilka nu också bör kunna utnyttjas för ubetalningar bostadsbidragen. En ytterligare vinst uppstår om en tidsmässig samordning av av utbetalningen av bostadsbidragkan göras med utbetalningen av t.ex. banbidrag.

Resurseffekter vid kassoma till följd av ändringar i regelsystemet mm.

Med de regeländringar som BOAD föreslår i fråga om bl.a. inkomstprövning och bidragsperiod kan omfattningen av handläggningen hos försäkringskassoma i viss mån bli lägre. Handläggningenblir också bättre fördelad över året vilket bör leda till ett effektivare resursutnyttjandei den större organisation som kassoma utgör. Svårigheten med att lära sig reglerrutiner gör dock att osäkerheten kan vara stor den första tiden. En uppföljning efter det att kassoma tagit över måste därför komma till snar stånd. Uppföljningen bör röra både regelverk och rutinerresursåtgång.

3.1.3 Kommunal personal till försäkringskassorna

Jag skulle enligt direktiven bedöma dels om försäkringskassoma kan klara den tillkommande bidragsadministrationenmed befintlig personal, dels om nuvarandekommunala handläggarei någon omfattning skulle kunna anställas vid kassoma.

När det gäller försäkringskassoma innebär gällande och hittills planerace verksamhets- och budgetförutsättningar en avveckling av personal i betydande omfattning. Hänsyn har därvid inte tagits till att bostadsbidragens administration skulletillkomma arbetsuppgift. Rimligen borde det då kunna antas att denna ny arbetsuppsom en ny gift skulle inrymmas inom befintlig personaltillgångoch därmed minska avvecklingsbehovet. Emellertid är försäkringskassomas personalramar och ekonomi över huvud taget komplicerad fråga som har mångaolika inslag och som också har karaktären en av budgetdialog mellan RFV och socialdepartementet.

Det kan rimligen inte vara min uppgift att in i den budgetdialogen. Nir det gäller personalåtgångenför att handlägga bostadsbidragenhar jag i det föregående redovisat mina beräkningar. Att bedöma om denna resursåtgång ryms inom gälande ramar eller skulle kräva en totalbedömning av kassornas arbetsuppgifter och resursbehov. RFV torde för sin del komma att redovisa sin bedömning i anslgsframställningen denna höst. Huruvida administrationen av bostadsbidragen skille behöva föranleda ett resurstillskott får sedanprövas i den departementala budgetberedningen.

Dimensioneringsjfrågan kan således bli föremål för fortsatt diskussion, med utgångspunkt också i annat än mina beräkningar. Däremot anser jag det klan att kassoma inte behöver något generellt tillskott av kompetens för handläggningen av bostadsbidragen. Sådan personal vid kassoma som redanarbetar med bidragsförmåner kommer efter sedvanlig utbildning att kunna klara bostadsbidragen på samma sätt som när andra bidrag successivtlagts på kassoma. Vid en kassa där sådan personal inte disponerasi tillräcklig omfattning uppstå behov av kompetensutvecklingeller annan förstärkning.

Det sagda innebär således att en viss kassa för ett visst lokalkontor kan ha behov även av att rekrytera någon ytterligare person för att klara bostadsbidragen,skälet må vara kvantitativt eller kvalitativt. Det är självklart i mångafall en fördel om man i en befintlig grupp som får nya arbetsuppgifter kan ta in en person med färdig kompetens och vana från området. Kommunala handläggarebör såledeskunna komma i fråga när en försäkringskassa rekryterar.

Jag bedömer emellertid att det mot den redovisade bakgrunden inte finns något behov generellt sett för försäkringskassoma att överta nuvarande kommunala handläggare för att sköta bostadsbidragen. Även så hade varit fallet skulle vår utom redning inte ha varit rätt forum för att utreda hur det i så fall skulle till. Jag vill peka på att varje försäkringskassaoch varje kommun är sin egen arbetsgivare. Ingen av dem är statlig. RFV har inget arbetsgivaransvarfor kassomas personal. Det tillvägagångssätt som ibland tillämpas för att möjliggöra smidig överflyttning av personal vid omorganisationer inom staten, dvs. genom särskilt utfärdade regeringsförordningar, torde därmed inte kunna tillämpas. Möjligen skulle liknande arrangemang kunna åstadkommas genom lag eller avtal.

Jag har i det föregående visat på det aktuella personallägeti kommunerna vad gäller handläggare av bostadsbidrag. Däremot har jag inom ramen för min utredning helt naturligt ingen överblick över personallägeti övrigt inom kommunerna. Jag är dock medveten om att många kommuner har omstrukturerings- och avvecklingsproblem.

I större kommuner har man i regel någon form av arbetsenhetför bostadsbidragen, mer eller mindre integrerad i kommunensövriga arbete med bostadsfrågor. sådana I kommuner uppstår naturligtvis ett personalplaneringsproblem för kommunen som arbetsgivare när bostadsbidragens administration flyttas bort. Situationen kan dessutom förvärras om ytterligare uppgifter inom bostadsområdet tas bort från kommunerna. En utredning härom har nyligen inletts.

I det stora flertalet kommuner rör det sig om någonenstakahandläggare som arbetar med bostadsbidrag, ofta dessutomtillsammans med andra uppgifter. Även också om endast en enda övertalig person kvalitativt sett är ett personalplaneringsproblem som kan leda till arbetslöshet så kan problemet i en sådan kommun lika gärna bli att man inte har någon kvar som tiden ut kan fullgöra kommunens uppgifter med bostadsbidragen. I linje med detta har därför i våra förslag om Övergångsbestämmelser till den nya lagen om bostadsbidragsökt begränsa kommunernas kvardröjande uppgifter efter den l juli 1993.

Kvar står ändå betydanderisk för uppsägning av kommunal personal när bostadsbidragen förs över till försäkringskassoma.

Även jag inte mig böra föreslå några generella åtgärder för överföring om nu anser av kommunal personal till kassomaså vill jag betona vikten av att befintlig kommunal kompetens tas till vara där så kan ske. Det är emellertid en fråga om lokala förutsättningar huruvida en försäkringskassabehöver någon förstärkning inom detta område. Om behovet finns är det kassanssak att rekrytera. Jag ser det som naturligt att en kommunal handläggare därvid kan komma i fråga och att detta kan tillgodoses inom ramen för de offentliga anställningsreglema.

Jag har diskuterat dessa frågor med de båda berörda intresseorganisationema, dvs. Försäkringskasseförbundet och SvenskaKommunförbundet. Jag har redovisat min grundsyn att det inte behövs något förslag från utredningen om en generell lösning utan att det är fråga om lokala behov som kan variera från kassatill kassa och från kommun till kommun. Som en följd av våra diskussioner har de båda förbunden genom skrivelser till kassoma resp. kommunerna informerat om vår utredning och uppmanat dem att vid behov söka kontakt lokalt.

Jag har också, i enlighet med direktiven, vid två tillfällen under våren 1992 informerat de centrala personalorganisatiønemas företrädare se kap. l om utredningen och om hur jag sett på den här beskrivna personalfrågan. De har också fått tillfälle att ta del av ett utkast till skrivningar i berörda delar eftersom ingen remiss av betänkandet är planerad samt att avge synpunkter. Min utredning har däremot inte haft någon roll som förhandlingspart.

Försäkringsansrálldas förbund FF tillstyrker förslagen rörande bostadsbidragens administration kap. 3 och genomförandet kap. 4. FF understryker behovet av en totalbedömning av kassomasresurser.

Sveriges Kømmunaltjänstemannaförbund SKTF framhåller att TCO kommer att ta upp BOADs förslag och arbete direkt med statsmakterna.Man är missnöjd med arbetsformen och den korta tid som man menar ställts till förfogande. Det aviseras ett önskemål om att staten anslår medel för stöd till utveckling och utbildning för den personal som blir övertalig när bostadsbidragenflyttas. Vidare finns ett önskemål om att statsmakterna uppmanar Svenska Kommunförbundet och Försäkringskasseförbundet att med personalorganisationerna ta upp frågan om företrädesrätt för övertalig kommunal och statlig personal vid nyrekrytering hos försäkringskassomaoch RFV.

Föreningen Kommunala Fönnedlingsorgan är en yrkesförening för bl.a. dem som inom kommunerna handlägger bostadsbidrag. Jag har vid föreningens årskongressi april i år informerat om BOADs arbete och då särskilt om min inställning i persosedermera 1992-06-05 i skrivelse nalfrågan som ovan redovisats. Föreningen har till finansdepartementet, med anledning av ett tidningsreportage om försäkringskassomas resurser, ansett det skäligt att kassomas personalbehov första i hand täcks genom att kommunernas handläggare av bostadsbidragerbjuds anställning vid kassoma. Skrivelsen har överlämnats från finansdepartementet till socialdepartementet och därifrån för kännedom till BOAD.

Jag vill ge följande sammanfattandekommentarer till de berörda personalfrågoma.

Behovet av personal vid försäkringskassoma för handläggning av bostadsbidrag har beräknats till ca 400 årsarbetare vid den för 1993 antagna ärendevolymen.

Hur detta behov skall tillgodoses i förhållande till gällande budgetram och kas- somas personalplanering är en fråga som berör hela resurssituationen vid kassoma och som är starkt beroende av budgetprocessen.

Icke desto mindre är det angeläget att, där en försäkringskassa behöver en förstärkning med anledning av bostadsbidragen,detta kan ske genom att kommunal bostadsbidragshandläggare anställs. Några nya generella regler härför behövs enligt min mening inte.

Det är uppenbart att en betydandeövertalighet kan uppstå hos kommunerna och att kompetent personal därmed kan bli uppsagd. Det har dock inte varit min uppgift att förhandla eller uttala sig på statens vägnar i den typ av frågor som det aviserats att TCO kommer att ta upp. Det är naturligt att detta sker direkt med statens företrädare.

3. I .4 Sammanfattning

Det finns som jag visat stora möjligheter att förbilliga administrationen av bostadsbidragshanteringeni samband med att administrationen flyttas till försäkringskassoma. Andra regler, ett enhetligt ADB-stöd samtannan organisation och andra arbetsformer är de viktigaste orsakernahärtill.

Kostnademaför bådepersonal, ADB-stöd och porto kommer att bli lägre. En undersökning av kommunernas administrativa kostnader visar stora skillnader mellan kommunerna, bådebeträffande kostnaderför personal och kostnader för ADB-stöd. Det är rimligt att- i den nyordning för hantering av bostadsbidrag som nu föreslås - anta att man kan tillvarata rutinererfarenheter från kommuner där den administrativa kostnaden är låg. Genom den rullande prövningen blir också arbetsbelastningen jämnare fördelad över året varvid de administrativa resurserna bättre kan utnyttjas när man slipper anhopningen vid årsskiften. Handläggning vid försäkringskassomaslokalkontor som har en utbyggd organisation med vana från en omfattande försäkringsverksamhet med prövning, beslutoch utbetalning m.m. kan också leda till ett bättre resursutnyttjande.

De beräkningar i fråga om personal, ADB och porto som jag redovisat medför, inkl. vissa andra omkostnader, en tillkommande kostnadvid kassoma om ca ll0-115 mkr per år. Samtidigt avlastaskommunerna en kostnad som redovisats till 167 mkr per år. Besparingenför samhällets del ligger därmed i storleksordningen 30 %. Beräkningarna avser árskostnad i ordinarie drift och vid en antagen högsta volym vid kassorna om 400 000 bidragshushåll per år bakom den kommunala kostnaden ligger ca 330 000 hushåll.

Beträffande initialkostnader vid reformensgenomförande, se kapitel 4.

Det finns emellertid också andra fördelar än de som är förknippade med resursutnyttjandet. Ett enhetligt system med gemensamma rutiner har ett värde i sig, både för tillämpningen och vid ändringar, utbildning o.d. Vidare får man ett rikstäckande och enhetligt uppföljningsunderlag. Samordningsmöjlighetema inom socialförsäkringssystemet ökar, såväl administrativt som i fråga om regelverken.

Även från servicesynpunkt fås fördelar. Kassoma har redan tand om många andra bidrag och ersättningar som t.ex. en familj far. Närheten ökar genom att antalet lokalkontor är större än antalet kommuner. De föreslagna ändringarna i regelsystemet bidrar också-till ökad service. Försäkringskassans organisation och arbetssätt torde vara en förutsättning för att det nya regelsystemet skall kanna tillämpas fullt ut.

3.2 Den centrala myndighetsrollen, m.m.

3.2.1 Nuläget

BOVERKET OCH LÄNSBOSTADSNÃMNDERNA

Boverket är centrala myndighet för frågor om bl.a. bostadsmarknad, fysisk planering, stadsmiljö, bostadsförsörjning och byggande. Inom Boverlet finns fem sakavdelningar bostadsmarknadsavdelningen, byggavdelningen, plan- och naturresursavdelningen, stadsmiljöavdelningen och typgodkännandekontoret Därutöver finns förutom verkssekretariatet, en juridisk avdelning och en adminiszrativ avdelning.

Boverket utfärdar föreskrifter för bl.a. tillämpning av lagar Odl förordningar om bostadsbidrag, räntebidrag for ny- och ombyggnad, tilläggslån. räntestöd, radonbidrag, investeringsbidrag, bostadsanpassningsbidrag samt räntesatser för beräkning räntebidrag. Vidare utarbetas tillämpningsföreskrifter och allnänna råd till planav och bygglagen PBL samt naturresurslagen NRL. Boverket publicerar också exempel, rekommendationeroch informationsskrifter för en bättre stads-och boendemiljö.

Verkets huvuduppgifter är

att följa utvecklingen inom bostads- och byggsektorn samt fatlöpande utvärdera de bostadspolitiska styrmedlen

att följa hur anspråkpå den byggda miljön förändras och utvecklametoder som underlättar bl.a. förnyelse av denna

att ha uppsikt över den fysiska planeringenoch utveckla metoder för denna -

att ha uppsikt över hushållningen med naturresurser att samordna och förtydliga de krav byggnader som sanhället ställer med stöd av bygglagstiftningen och bestämmelser om statens stöt till bostadsförsörjningen

att informera allmänheten, kommuner och näringsliv m.f1. om de erfarenheter som vinns inom verksamhetsområdet

Arbetet med den fortlöpande uppföljningen och utvärderingen a effekterna av statens bostadsstödbedrivs ofta i samverkansprojektmellan flera zvdelningar. För en stor del av arbetet ansvarar de särskilda ekonom- och statistikgrippema vid verkets bostadsmarknadsavdelning. enlighet med statsmaktemas l riktlinjrr för verksamheten

har uppföljningarna och utvärderingama belyst såväl enskilda bostadsstödsanvändning och effekter som de samlade effekterna av förändringar i flera bostadsstöd t.ex. räntebidrag och bostadsbidrag och bostadsbeskattningen,liksom även samverkande effekter av andra hushållstransfereringar t.ex. barnbidrag, bidragsförskott, pensions- och inkomstbeskattningen. I uppföljnings- och utvärderingsarbetetingår utarbetande av rapporter som Boverket publicerar, såvälperiodiska som andra sådana. Boverkets uppgifter i frågor om uppföljning och utvärdering berörs också i avsnittet 3.3 i det följande.

Inom ramen för sitt uppdrag vid Boverkets bildande har verket, och då bostadsmarknadsavdelningen,också till uppgift att central nivå ansvara för bostadsbidragen. Förutom att avgöra överklaganden i sista instans är bostadsbidragensadministration en av huvuduppgiftema.

En juristgrupp bostadsmarknadsavdelningen svarar därvid för bl.a. föreskrifter, rutiner och blanketter samt för tillsyn, information till allmänheten och utbildning. l samarbetemed statistik- och ekonomgruppemainsamlas och bearbetas statistik baserad uppgifter om bidragstagama som kommunernas samtliga dataoentraler tillhandahåller. Vidare görs uppföljning, utvärdering, anslagsberäkningaroch anslagsframställningar inom bostadsbidragsområdet. Juristgruppenomfattar för närvaran- de ca fem årsarbetskrafter varav ca två beräknasåtgå för överklagandena.

Länsbostadsnämndema har i fråga om bostadsbidrageni huvudsak till uppgift att avgöra överklaganden i första instans samt att medverka i utbildningen av kommunernas handläggare m.fl. Nämnderna svarar dessutom för administrationen av de statsbidrag som kommunerna för närvarande uppbär för att täcka statens andel av bidragskostnadema.Sammanlagt ca 15 årsarbetskrafter bedöms för närvarande åtgå för dessa uppgifter. Härav kan ca 12 årsarbetskrafter bedömas åtgå för överklagandena. Beträffande överklagandeärendena, se avsnitt 2.4.5. -

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Riksförsäkringsverket är central myndighet för socialförsäkringen och anslutande bidragssystem. RFV har tillsynen över försäkringskassorna.

RFV utfärdar föreskrifter för tillämpningen av lagen om allmän försäkring och andra författningar inom socialförsäkrings- och bidragsområdet. vissa fall l har RFV samrådsskyldighet med andra myndigheter. Det kan gälla frågor av generell natur, t.ex. samråd med Posteni fråga om utbetalningar och med RSV i folkbokföringsfrågor. Det kan också gälla enskilda sakområden, t.ex. samrådmed NIA i fråga om internationella adoptioner.

Förutom föreskrifter ger RFV ut en serie Allmänna råd med kommentarer till författningar eller med rekommendationer för försäkringskassomas handlande i visst hänseende.

Vidare arbetar RFV med tillsyn, juridisk information, anslagsberäkningar och framställningar, rutiner, blanketter och ADB-stöd, information till allmänheten, utbildning och konferenserför kassoma samt statistikproduktion, uppföljning och utvärde-

ring. l tillsynsrollen ingår också resurs- och rationaliseringsfrágor vid försäkringskassoma.

Verksamheten inom RFVs ansvarsområde omfattar följande huvudområden

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer, bl.a. barnbidrag, barnpension, föräldraförsäk- ring och bidragsförskott

Ersättning vid sjukdom och handikapp, bl.a. sjukpenning, arbetsskadeersättning och förtidspension

Ersättning vid ålderdom m.m., bl.a. ålderspension och KBT -

Vissa andra utbetalningar, bl.a. kontant arbetsmarknadsstödoch utbildnings- bidrag

Sammanlagtrör det sig om ett drygt fyrtiotal olika bidrag och ersättningar.

RFVs organisation har en uppdelning två försäkringsavdelningar, en juridisk avdelning, en ADB-avdelning, en utvärderingsavdelning samten administrativ avdelning. På försäkringsavdelning I finns den bidragsenhet som kommer att vara sakenhet för bostadsbidragsfrågoma sedan de förts över från kommunerna till försäkringskassoma. ADB-avdelningen svarar för driften av det ADB-system som dels ger kassomaolika former av stöd, bl.a. med beräkningar, dels svarar för merparten av de utbetalningar kassoma beslutar om.

FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDET

Landets 25 försäkringskassor har genom den tidigare folkrörelseanknytningen bibehållit särställning icke-statliga offentligrättsliga Även RFV styr en- som organ. om verksamheten och resurstilldelningen är kassoma självständiga myndigheter i sitt handlande. Varje kassa är också arbetsgivare. RFV har inget personalansvar, annat än i den meningen att verket tillsätter tjänst som direktör vid försäkringskassa.

l kraft av denna sin särställning har kassoma en gemensam intresseorganisation, Försäkringskasseförbundet FKF. Förbundetsverksamhet är inriktad bl.a. socialförsäkringspolitisk bevakning och personalpolitiska frågor. Dessutom har förbundet en förlagsavdelning. RFVs publikationer tillhandahålls kassoma genom den avdelningen. FKF ger också ut tidskriften Socialförsäkring.

3.2.2 Utredarens bedömning av uppdraget

Enligt utredningsdirektiven skall jag analysera konsekvenserna av en överföring av det centrala myndighetsansvaret från Boverket till RFV. Direktiven kan således sägas bygga ett antagande om en sådan överföring. Uppdragsgivaren behöver dock ytterligare underlag för sitt ställningstagande. I fråga om den lokala administra- tionen av bidragen uttrycker direktiven däremot ett klart ställningstagande som grund för en utredning om själva genomförandet.

Eftersom frågan om den centrala myndighetsrollen rymmer vissa motståendeintressen och måste få sin lösning efter övervägandenoch värderingar i lämplighetshänseendehar det för min del framstått som mindre meningsfullt att rent utredningsmässigt och i skrivningarna utgå från en överföring till RFV och sedanbelysa konsekvenserna av detta.

Jag har i stället valt att lägga fram ett motiverat förslag om hur det centrala myndighetsansvaret bör placeras. Frågan skall sedanavgöras av regering och riksdag. Det har emellertid varit nödvändigt för mig att redan under utredningstiden markera min inställning till en lösning. Bl.a. behöver de båda berörda myndigheterna ett underlag för ansvarsfördelningen i det förberedelsearbeteför reformen som man inlett i takt med att BOAD diskuterat olika avsnitt.

Efter en tidig diskussion med de sakkunniga i utredningen om vilka funktioner som det centrala myndighetsansvaretinnehåller har jag begärt in en redogörelse från de båda verken om hur de som myndigheter ser pä ansvaret ett i kommande system för bostadsbidragensadministration. Skrivelsema, som inkommit till utredningen i april, har sedan bildat underlag för det förslag jag redovisar i det följande. Skrivelsema kommer att överlämnas för kännedom till Socialdepartementetsamtidigt med detta betänkande. Jag berör dem därför endast kortfattat och i direkt anslutning till mina överväganden.

3.2.3 överväganden och förslag

Det kan knappast ens i utgångslägetråda någon diskussion om att inte RFV med sin starka ställning gentemot försäkringskassomamåste ha en betydanderoll som central myndighet i det systemet för bostadsbidrag. Överföringen bidragsadminya av nistrationen från kommunerna till kassoma syftar bl.a. till en gemensam modell för handläggning och ADB-stöd till denna. RFV fullgör i dag samtliga centrala myndighetsfunktioner mot kassomaoch i övrigt, vad gäller alla de bidragssystem m.m. som kassoma arbetar med. På några få punkter finns samrådsskyldighet inskriven för RFV med annan myndighet.

Lika uppenbart måstedet vara att Boverket har och alltjämt kommer att ha en viktig roll som sektormyndighet inom bl.a. bostadsförsörjningen. Det gäller t.ex. att följa och påverka utvecklingen inom området och därvid kunna bedöma de sammanlagda effekterna av samhälletsolika stödformer, liksom av varje berörd stödform i sig.

Nyligen har en särskild utredare Dir. 199270 tillsatts för att se över Boverkets framtida uppgifter och resursbehov. För min del är det angeläget att framhålla att mina förslag, helt naturligt, utgår från de uppgifter Boverket har dag. i

RFV anser i sin skrivelse att det centrala ansvaret i sin helhet bör föras över till verket. RFV ser inte någon punkt någon nackdel i detta. Tvärtom finns det fördelar bl.a. genom att verket redan har hand om liknande bidrag, såsom KBT och bostadsbidrag för tjänstepliktiga.

RFV anser dock att det med hänsyn till bostadspolitiskasamband kan finnas skäl - för en föreskrift om samråd med Boverket när det gäller föreskrifter och anslagsbe-

räkning. Vidare anser RFV att Boverkets kompetensbör tas till vara inom området uppföljning och utvärdering.

Boverket hänvisar till sina uppgifter inom det bostadspolitiska området och till bostadsbidragen som bostadspolitiskt styrmedel. Den myndighet som skall ha det centrala ansvaret för bostadsbidragen bör ha kompetensi frågor om bostadsmarknad, bostadsförsörjning och byggande samt god förtrogenhet med utvecklingen inom området. Boverket anser därför att det centrala ansvaret bör åligga verket inom områdena statistik och uppföljning, utvärdering, anslagsberäkning och anslagsframställning samt föreskriftsrätt.

Boverket anser också att verket borde vara överprövandemyndighet i överklaganden av bidragsbeslut alternativt remissorgantill domstolarna. Den frågan är behandlad i avsnittet 2.4.5.

När jag nu lägger fram mitt förslag gör jag det i termer av de funktioner som det centrala myndighetsansvaret kan anses omfatta och som också använts i våra diskussioner och verkens i skrivelser. Sammantaget är det de följande

Tillsyn . Föreskrifter . Statistik, uppföljning och utvärdering . Anslagsberälming och anslagsframställning . Utveckling av system, rutiner och blanketter . Utbildning och information till försäkringskassoma . Information till allmänheten . ADB-drift . Juridisk rådgivning . 10. Revision

RFV fullgör dessafunktioner för alla de bidrag och ersättningar som kassomaarbetar med. Därigenom samt genom ansvaret för kassomas resursdimensioneringhar RFV en stark ställning gentemot kassoma. Det är uppenbart att själva tillsynen 1 och de stödfunktioner som ligger i nära anslutning till denna bör åvila RFV också i fråga om bostadsbidragen. Jag avser då till att börja med utbildning och information till kassoma 6, information till allmänheten7, ADB-drift 8, juridisk rådgivning 9 och revision 10.

När det gäller föreskrifter 2 anser jag att en föreskriftsrätt för Boverket gentemot försäkringskassoma skulle skapa oklarheter och riskera att motverka ett rationellt utnyttjande av kassomas resurser. Det finns inte något exempel på att sådan föreskriftsrätt tilldelats annan myndighet än RFV beträffande bidrag och ersättningar där försäkringskassoma svarar för prövningen. De motiv Boverket åberopar för att ha föreskriftsrätten hänför sig till den roll och den kompetens verket har i fråga om bostadsmarknadoch byggande. Verket har de kunskaper som man anser behövs för att kunna definiera och beräkna boendekostnader, inkomster och hushållssammansättning m.m., som är viktiga faktorer i samband med bostadsbidragen.Boverket exemplifierar med frågor som gäller boendekostnadema. Jag anser att Boverket bör ha ett inflytande och en medverkan vad gäller föreskrifter i just detta hänseende.Jag föreslår därför att RFVs föreskrifter i frågor som gäller bostadskostnadema eller

eljest berör dessa skall utfärdas i samråd med Boverket. Jag vill betona att mitt förslag om samråd utgår från uppfattningen att Boverket för sina övriga uppgifter kommer att ha den komptens som avses. Det är såledesinte frågan om att någon del av Boverkets bostadsbidragsadministration skall ligga kvar för att fullgöra en samrådsfunktion.

Statistik, uppföljning och utvärdering 3 behandlasnärmare ett i särskilt avsnitt i vårt betänkande. Jag anser att det här är frågan om funktioner som i olika mening måstekunna bedrivas av både RFV och Boverket. RFV måstegivetvis svara för att erforderlig statistik produceras i och kring det system man förvaltar. Likaså måste RFV följa upp både systemet och dessadministration samt vid behov göra utvärderingar. Detta är i själva verket en av RFVs huvuduppgifter. Verket har därför särskilt utformade program för dels uppföljning, dels utvärdering. Detta koncept appliceras såledespå de olika förmåns- och ersättningssystem som kassoma handhar och bör enligt min mening omfatta även bostadsbidragen. Också Boverket har uppfölj- ning och utvärdering som en av sina huvuduppgifter. Verket har i sin bostadspolitiskt betingade roll ett behov av att självständigt kunna behandla också bostadsbidragen i berörda delar av sitt uppföljnings- och utvärderingsarbete, liksom att kunna publicera och ge spridning av sina resultat. Boverket blir därmed en kravstållare hos RFV i fråga om de data som kan hämtas från bostadsbidragssystemetoch dessadministration. RFV bör därför ha skyldighet att tillhandagå Boverket med uppgifter om bostadsbidragen.Samtidigt vill jag framhålla att det här som ofta annorstädes handlar om samarbete mer än om formell reglering. En viktig uppgift för verken gemensamt blir att utveckla det uppföljningssystem som skall knytas till det nya bostadsbidragssystemet och dess administration. Det är som RFV självt framhåller viktigt att Boverkets kompetens i sådana hänseenden tas till vara.

Anslagsberâkning och anslagsframställning 4 är en annan funktion där Boverket dels bör ha ett visst inflytande och dels medverka som expertorgan. I båda dessa hänseendengäller det såväl prognosersom anslagsberäkning.Avgivandet av anslagsframställningen till regeringen bör dock vara RFVs sak liksom för övriga bidragsanslag. Det bör emellertid föreskrivas att det sker efter samråd med Boverket.

Utvecklingen av system, rutiner och blanketter 5 är en fortsättning på föreskriftsarbetet och en förutsättning för ADB-stödet. Därmed är det en naturlig uppgift for RFV som också har betydande kompetens och resurser i övrigt för ändamålet. Boverket har inte i sin sammanfattning yrkat att denna funktion skall ligga kvar hos verket men argumenterar för sakeni huvudtexten. Man menar att t.ex. utformningen av blanketter har en praktisk betydelseför uppföljnings- och utvärderingsarbetet.Jag anser att det önskemålet kommer att tillgodoses genom ett par av mina nyss nämnda förslag. Jag tänker då på samrådet om bostadskostnader RFVs i föreskrifter och på Boverkets funktion som kravställare vad gäller uppföljningsdata o.d.

Sammantagetinnebär Boverkets önskemål i själva verket ett arrangemang med delat centralt myndighetsansvar för bostadsbidragen. Boverket skulle vara den planerande, föreskrivande och uppföljande myndigheten. RFV skulle ansvara för verkställigheten. En sådanordning vill jag bestämt avvisa. Förutom att den är orationell både centralt och lokalt skulle den sikt ta bort viktiga incitament för RFVs engagemang i fråga om just dessa bidrag.

Sammanfattningsvis föreslår jag såledesföljande beträffande den centrala myndighetsrollen för bostadsbidragen

RFV skall vara den centrala myndigheten för bostadsbidragensadministration och fullgöra samtliga funktioner inom ramen för detta ansvar

Skyldighet för RFV att samrådamed Boverket bör finnas i fråga om dels före- skrifter som rör bostadskostnademai samråd, dels anslagsframställningen efter samråd

RFV bör ha skyldighet att tillhandagå Boverket med uppgifter om bostadsbi- dragen

Boverket bör ha skyldighet att biträda RFV med sin expertkompetens -

Dessaregler bör tas in i regeringens förordning om bostadsbidrag.

Jag menar att det nu föreslagna innebär en ändamålsenlig rollfördelning efter den ställning resp. myndighet naturligen har inom sitt område. RFV svarar för bostadsbidragssystemet som för varje annat liknande system. Boverket har det inflytande som dess roll som bostadspolitisk sektormyndighet kräver och får den medverkan som verkets expertkompetens motiverar. Självfallet kommer Boverkets intressen för bostadsbidragen att kunna göra sig gällande även i andra sammanhang. Jag tänker på medverkan t.ex. vid större systemförändringar av den typ vår utredning nu representerar, i remissarbete0.d. Vidare kan självfallet Boverket ta egna initiativ till förändringar genom förslag till RFV eller till regeringen.

En kanske viktigare fråga än den formella regleringen är samarbetetmellan verken. Ett sådant har inletts under vår utrednings gång i det att RFV startatett genomförandeprojekt i vilket Boverket deltar. De uppgifter som skall lösaspå myndighetsplanet till systemändringen den 1 juli 1993 har vi berört i kapitel 4 av detta betänkande. Jag anser emellertid att verkens samarbete i systematisk form bör fortsätta och även omfatta en stöd- och uppföljningsfunktion vad gäller konsolideringen av det nya systemet. En sådaninsats bör omfatta minst ett och ett halvt år, gärna två till två och ett halvt.

Jag vill i detta sammanhangocksåföreslå att regeringen ålägger RFV att i samråd med Boverket avrapportera införandet av det nya systemet och den nya administrationen. Detta skulle kunna ske exempelvis till den l september 1996. Därigenom fås ett naturligt tillfälle att på ett samlat sätt bedömasåväl det nya regelsystemet som den nya administrationen.

I fråga om personalresurserinnebär mitt förslag att de nuvarande arbetsuppgifterna för bostadsbidragsgruppen ca 5 årsarbetare inom Boverkets bostadsmarknadsavdelning upphör den l juli 1993. Samtidigt torde en viss resurs med kompetens bo- i stadsbidragsfrågor övergångsvis behöva finnas kvar vid Boverket, dels för medverkan i verkets eget uppföljnings- och utvärderingsarbete, dels för den samverkan med RFV och den handläggning av vissa äldre ärenden som beskrivs i kapitel 4. Det har inte funnits någon anledning för mig att avge några förslag av personalpolitisk natur i detta sammanhang. Det gäller så personer att det måstebli frågan om

speciella övervägandeni varje särskilt fall. Detta är Boverkets uppgift. Det kan för övrigt inte uteslutas att RFV kan behöva ett tillskott av färdig kompetensi bostadsbidragsfrågor.

Sammanlagt torde den centrala myndighetsresursenför administration av bidragen inte behöva bli större än vad Boverket disponerat exkl. den del som gäller handläggning av överklaganden. RFVs centrala kostnader för ADB-driften ingår i den ADB-kostnad som redovisats i avsnitt 3.1. Det bör påpekas att den centrala ADBfunktionen hos RFV är förlagd till Sundsvall.

3.3 Uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen

3.3.1 Bakgrund

Enligt direktiven skall jag lägga fram förslag om ett uppföljningssystem. Därvid skall Boverkets nuvarande system beaktas.

Det har varit nödvändigt att begränsaarbetet till att ange principer och att ställa krav det eller de system som kan bli aktuella. Den närmare utformningen av systemen måste vara en myndighetsfråga. Detta har också uppmärksammats det i genomförandeprojekt som RFV startat och där också Boverket deltar. Ett av delprojekten där gäller just uppföljning och utvärdering.

När man diskuterar uppföljning och utvärdering är det ofta lämpligt att söka klargöra vad som menas med resp. uttryck. Olika meningar härom kan finnas. Jag har emellertid funnit att en grov karakteristik enligt nedan kan vara praktisk.

Uppföljning är till sin natur i huvudsak löpandekortperiodisk och syftar till att fortlöpande notera utvecklingen i förhållande till planer, budgetar, regelsystem o.d. Uppföljningen bygger främst på de data som direkt produceras i den organisation eller det system som man vill följa upp. Vid avvikelser av betydelse görs en viss analys och eventuellt viss korrigering.

Utvärdering har karaktären av särskilda insatserför att djupare belysa en fråga. Efter en reform eller annan viktigare förändring vill man genom en utvärdering ta reda på hur det gått. För utvärderingen användsdels uppföljningsdata, dels uppgifter som tas via särskilda undersökningar eller genom studium av annat håll befintlig statistik. Analysen är ett dominerande inslag. Den skall antingen bekräfta att t.ex. avseddamålsättningar uppnåttseller ge underlag för ett beslut om större eller mindre förändring.

Arbetsmässigt bedrivs uppföljning ofta som ett ordinarie inslag i arbetet. Men även projektform kan ibland behövas, inte minst kanske för uppföljning av regelsystem i vilka ärendenahandläggs många olika ställen.

Utvärdering är ett typiskt fält för projektarbete eller större program med flera projekt, utläggning av uppdrag konsulter eller vetenskapliga institutioner o.d.

Självfallet får man inte hårddra sådana här definitioner. Det kan också finnas andra sådana eller andra tolkningar. Men den här nämnda brukar vara praktisk när man

vill diskutera skall göra vad, Men även då blir det ta av olika skäl viss vem som överlappning mellan de två huvudgrenarna.

3.3.2 Innehåll i uppföljning och utvärdering av bostadbidragen

Det är två huvudområden som bör följas upp och utvärderas, nmligen dels bidragsgivningen, dels bidragsadministrationen.

I fråga om bidragsgivningen är det av intresse att bl.a. kunnzbelysa vilka som får bidrag och hur mycket samt hur denna bild förändras över tien. Hittills har detta primärt skett genom mätning en gång om året inifrån de data om vid tillfället funnits om bidragstagarna. Dessa data har sedan utnyttjats för olik bearbetningar för att få fram de önskade uppgifterna beträffande årets population ller delar av denna. Vidare har under senaste tvâ åren, genom Boverkets metoduteckling, mer detaljerade analyser kunnat göras av de enskilda hushållens bidragnoendekostnader, inkomster m.m. simuleringar har också gjorts för att belysa effkterna av olika alternativa regelutformningar för såväl statens och kommunernas eknotni som för enskilda hushålls ekonomi. Däremot har man inte kunnat över tiden ölja utvecklingen för ett och samma hushåll. Ett exempel där en sådan möjlighet ade varit av intresse finns i BOADs eget arbete för att väl som möjligt kunna btysa bl.a. effekten av en övergång till aktuell inkomst. Det synes önskvärt att sådanaongitudinella studier kan göras i det nya uppföljningssystetnet.

Den bild man får fram av bidragsanvändningenskall också knna sättas i samband med bidragens syfte och i vilken mån detta tillgodoses. Här fins två aspekter. Den första är hur den faktiska bidragsgivningen ter sig i förhållandeill regelsystemet och intentionerna bakom detta. Omvänt kan man fram behov av zgeländringar, annan tillämpningspraxis eller incitament till utvecklingsarbete. Den ndra aspekten är hur bidragsgivningen fyller sitt syfte i ett mer övergripande samianhang. Hur klarar bostadsbidragensin roll i det totala bostads-och fantiljestödet

Vad gäller bidragsadtninistrationen bör man belysa bl.a. lll försäkringskassorna arbetar med bidragsärendenaoch vilka resursersom går åt. lsssa frågor är av intresse såväl för kassornas administrativa planering och utvecklig som för analys och utveckling av regeltiilämpningen.

I bidragsadministrationen, och då även central nivå, är infcmationen till allmänheten ett viktigt inslag. Det är angeläget att inforntationsinatserna även i fortsättningen följs upp och tnvärderas.

För både bidragsgivningen och bidragsadministrationenär kosiadsaspekterna viktiga. Detta gäller för såväl mer löpande budget- och planeringindamål som för bedömningar av kostnadseffektiviteten.

Den av BOAD nu föreslagna övergångentill ett rullande syem för bidragshandläggningen innebär också i att man vid den närmare systemutfcmningenmåsteklara ut relationen mellan grunddata och ytterligare bearbetningar.Vka bearbetningarkan förutses för mer permanent bruk I vilken utsträckning och näd vilken periodicitet skall grunddata tillhandahållas för intressentens egna bearbetnigar Här som i andra

liknande sammanhangär det angeläget att behoven noga prövas innan permanenta åtaganden görs. Samtidigt måste systemet för uppföljning ha ett tillräckligt utrymme och flexibilitet för behov som inte kan förutses från början.

Både Boverket och RFV är viktiga användare av uppföljnings-och utvärderingsresultat. De har också professionella uppföljnings- och utvärderingsenheteri sina organisationer. Det här sagda om innehåll i uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen är därför närmast att se som några reflektioner. Det viktiga är att behovenverkligen penetreras inför systemkonstruktionenoch att dessutom andra intressenters behov av uppgifter i rimlig omfattning kan tillgodoses. Bland intressentemafinns också regeringskansliet som representant för ägarna vilkas uppdrag bidragsgivningen sker. En dialog mellan Socialdepartementetoch de berörda myndigheternahar inletts i anslutning till arbetet med ensamförälderstöd och bostadsbidrag.

Det för mitt uppdrag väsentliga är emellertid att klargöra rollfördelningen mellan Boverket och RFV vid uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen. Den upp- följning som berör själva reformen och dess genomförande behandlas på annan plats.

3.3.3 Vad gör Boverket och RFV i dag inom uppföljning och utvärdering

Båda verken har fått tydliga uppdrag av regeringen att svara för uppföljning och utvärdering inom sina ansvarsområden. De har också utvecklat program eller koncept för dessaverksamheter. Nedan ges en kort beskrivning av inriktningen. Det har inte funnits skäl att här behandlametodik- eller teknikfrågor.

Boverket

l Boverkets ansvarsområde ingår ett stort antal stöd till bostadsbyggandeoch boende. Verket har de senaste åren utvecklat en systematik för löpande uppföljning och utvärdering av bostadsstödens och bostadsbeskattningenseffekter samt hur dessa samverkar med andra statliga transfereringar. Detta omfattar tre olika nivåer.

Kartläggningar av huvudsakligen statistisk natur som visar hur stödet har använts under en viss period, för vilka åtgärder och till vilken typ av bostädereller hushåll. Utifrån kartläggningen kan ett enkelt konstaterande göras om stödet gått till rätt ändamål.

Uppföljningar som görs löpandevarje år och som något mer detaljerat belyser hur stödet utnyttjas, hur användningenförändras över tiden samt hur detta överensstämmer med syftet för stödet.

Utvärderingar som innebär ett större utredningsarbetemed såväl kartläggning av stödetsanvändning som analys av desseffekter samt bedömning av hur dessa effekter förhåller sig till de uttalade syftena med stödet. På det bostadspolitiskaområdet kan ett stöd många gånger ha flera syften och ibland kan dessa vara svåra att uppnå samtidigt. I en utvärdering skall sådana eventuella målkonflikter framgå. En utvärdering bör också analysera stödetseffekter såväl statsfinansema som samhället i stort. I det senare fallet skall då framgå stödetskostnadseffektivitet, dvs. om stödet är utformat så att det uttalade syftet uppnås till lägsta samhällsekonomiskakostnad.

I Boverkets uppföljnings- och utvärderingsarbete ingår utarbetande av rapporter som verket publicerar, såväl periodiska som andra sådana.Några typiska titlar är

Bostadsmarknadsläget 1992 juni 1992 Bostadsmarknadi förändring Boverkets årsbok, mars 1992 Bostadsbidrag 1991 mars 1992 Skattereformens effekter på boendet mars 1991 Hyror i nyproduktionen En jämförande studie av förändringen mellan år 1990 och 1991 i nybyggda lägenheter förmedlade av Stor-Stockholms bostadsförmedling. februari 1991 Ungdomars bostadsbehovfram till år 2010 november 1990

Riksförsäkringsverket

RFV arbetar med ett uppföljnings- och ett utvärderingsprogram.

RFVs uppföljningsprogram syftar till att åstadkomma en mer systematisk uppföljningsverksamhet. De aktiviteter som ingår i programmet avser i första hand att undersöka kassornas administration. Man arbetar med både periodisk uppföljning, fördjupade statistiska analyser och särskilda undersökningar. l programmet ingår bl.a. projekt rörande regelsystemen, t.ex. nya sådana,tillämpning av systemen samt deras måluppfyllelse.

RFVs utvärderingsprogram har som mål bl.a. att ge underlag för beslut om policy, planering och förändring beträffande socialförsäkringen. Utvärderingen bedrivs enligt en modell där man följer och beskriver utvecklingen samt kartlägger kunskapsbehov och pågående forskning i syfte att nå en inriktning mot brist- eller problemområden. Man får till slut ett underlag för att bedöma behovet av fortsatt utredning, omprövning eller förändring. RFV gör också resultatredovisningar för -olika åtgärder. Ett exempel är kravverksamheten mot underhållsskyldiga med anledning av utbetalda bidragsförskott.

3.3.4 Utredarens förslag

Jag har i avsnitt 3.2 föreslagit att RFV skall ha det odelade centrala myndighetsansvaret för bostadsbidragen. Jag har avvisat tanken ett delat ansvar där Boverket skulle vara planerande, föreskrivande och uppföljandeutvärderande myndighet och RFV den verkställande.

RFV bör därför också ha till uppgift att svara för uppföljning och utvärdering av bostadsbidragen liksom för övriga bidrag och ersättningar inom verkets ansvarsområde.

Även Boverket bör, trots att verket då inte längre skulle central myndighet för vara bostadsbidragen, i kraft av sin roll inom det bostadspolitiska området kunna göra framför allt utvärderingar som berör bostadsbidragen.Boverkets behov bör tillgodoses dels genom de data och eventuella uppföljningsrapporter som RFVs system producerar, dels genom tillgång till basdataför egna bearbetningar. Hur denna tillgång skall arrangeras bör närmare studerasi det nämnda genomförandeprojektet. Jag

vill för min del uttala det kravet att Boverkets möjligheter till bearbetningar inte försämras. De data Boverket får från RFVs system bör ha samma skydd vid - Boverket som vid RFV och försäkringskassoma.

Både för bostadsbidragen som regelsystem och för dettas administration bör erforderliga uppföljningsdata, och därmed också ett viktigt utvärderingsunderlag, kunna genereras direkt genom handläggningsproduktionenvid försäkringskassoma. Denna uppföljning bör utformas inom ramen för RFVs uppföljningsprogram. Boverket bör vara en av kravställama och inledningsvis också medverka i uppläggningen, vilket kan förutsättas ske inom det nämnda projektet i RFVs regi.

Jag föreslår såledesföljande

RFV svarar som systemansvarig myndighet för att bostadsbidragssystemet och dessadministration följs upp och för att de data som producerasockså tillgodoser andra intressentersbehov. RFV svarar också för att systemet och administrationen utvärderas samma sätt som gäller för övriga bidrag.

Boverket svarar som bostadspolitisk sektormyndighet för främst sådan utvärde- ring som verket behöver göra inom ramen för sin roll. Boverket måste därvid ha tillgång till RFVs uppföljningsdata.

I avsnitt 3.2 har jag föreslagit att RFV skall vara skyldigt att tillhandagå Boverket med uppgifter samt att Boverket skall biträda RFV med sin kompetens.

Verken bör också hålla varandra underrättade om t.ex. planerade och utförda utvärderingar. Detta tillgodoser ett behov av saklig information och medverkar också till att man undviker dubbelarbete. Jag är för min del övertygad om Boverket inom ramen för mitt forslag och ett samarbetemellan verken kommer att få minst lika goda förutsättningar som nu att för sina behov kunna följa utvecklingen av bostadsbidragen och kunna relatera dem till andra samhällsstödför boende.

4 GENOMFÖRANDE

4.1 övergångsregler

m.m.

Vi föreslår i huvudsak följande

Överföringen bostadsbidragensadministration från kommunernatill förav säkringskassoma och från Boverket till Riksförsäkringsverket sker per den l juli 1993

Det nya regelsystemettillämpas av kassomafr.o.m. den 1juli 1993 varvid dock handläggningenkan behövabörja tidigare

Kommunerna kommer även efter den 1 juli att behöva handlägga vissa resterandeärenden m.m. enligt de tidigare bidragsreglema

Den som genom kommunalt beslut har fått bostadsbidragföre systemskiftet gör en ny ansökan ställd till kassanför bidrag efter den 1 juli; ansökan görs enligt de nya reglerna

För att undvika en engångsvis ärendeanhopningsker försäkringskassans första handläggning fördelad månadernamaj-oktober 1993

Vid behov utbetalar kassan ett interimistiskt bostadsbidrag fr.o.m. juli i avvaktan att handläggningenavslutas

Kommunen skall vara skyldig att lämna över uppgifter om bidragstagarna och bidragen till kassan; i normalfallet gäller det dock endast uppgift om personnummer, utbetalningsadressoch senast utbetaldabelopp.

Vi har som tidigare nämnts haft anledning att utgå ifrån att det i direktiven uttryckta önskemålet om systemskifte för bostadsbidragen per den 1 juli 1993 är mycket starkt. Vi har därför redan från början inriktat vårt arbete att denna tidpunkt skall kunna hållas.

Den valda tidpunkten kan dock allmänt sett te sig något problematisk. Dels är det tidigare regelsystemetkalenderårsbundet,vilket nu innebär två olika handläggningsomgångar för bostadsbidrag under 1993. Dels är den 1 juli en tidig tidpunkt med hänsyn till behovet av förberedelser i form av att utveckla rutiner och ADB-stöd, utbilda personalen, informera allmänheteno.d.

Sådana svårigheter vid en större förändring kan stundom pareras med en glidande övergång i någon form. I vårt fall skulle ett tänkbart sådant alternativ ha varit att kommunerna med tillämpning av det gamla regelsystemet skötte bidragen under hela 1993 för dem som var inne i systemet före den l juli medan kassoma successivt tog in nya bidragstagarei det nya regelsystemet efter dennatidpunkt. Även andra va- rianter av glidande övergång kan ñnnas.

Vi anser emellertid att det behov av förberedelser som RFV och kasoma har kommer att bli tillgodosett inom den uppsatta tidsramen. Ett genomförmdeprojekt har startatsav RFV under våren 1992. Projektet arbetar parallellt med BOAD. Boverket deltar i projektet. Den planering som projektet redovisat se avsnitt 4.2 nedan är väl i linje med våra synpunkter hur övergången bör till. Samtidigt vill vi fram- hålla att förutsättningarna för projektet tills vidare bygger hypotesen att våra förslag genomförs. Slutlig visshet nåsinte förrän efter riksdagensbeslut.

Vidare har anpassat regeltillämpningen så att ett naturligt systemskifte kan äga rum den 1 juli 1993. Huvudregeln är att kassoma beslutar om nya bidrag för samtliga bidragstagarefr.o.m. den l juli och då med tillämpning av de nya reglerna samt att kommunerna beslutar om bidrag fram till denna tidpunkt och efter de gamla reglerna. Kassomas personal behöver inte lära sig de gamla reglerna och kommunernas inte de nya.

På grund av önskvärda retroaktivitetsregler och en viss bedömd förekomst av olika restärenden m.m. måste dock vissa smärre jämkningar ske av förfarandet kring den 1 juli. Vi har därvid strävat efter att i möjligaste mån begränsa kommunernas befattning med bostadsbidrag efter dennatidpunkt.

En ansökan till försäkringskassankan, med den tidigare föreslagna regeln om högst tre månadersretroaktiv rätt till bidrag, innebära att en kassasbeslut kan komma att omfatta även en kortare tid före den l juli. Vi föreslår att de nya reglerna tillämpas i sådantfall.

Det kan även efter den l juli finnas ärenden som något sätt avser förmåner under tiden fram t.o.m. den 30 juni och för vilka det gamla förmånssystemctbör gälla. Det kan t.ex. vara

ärenden hos kommunen som inte avslutats överklaganden av kommunens tidigare bidragsbeslut återkrav nya ärenden som aktualiserasför gamla bidrag, t.ex. efter ändrad taxering -

Vi föreslår därför att kommunerna skall handläggadenna typ av ärenden under en kortare övergångsperiod. Enligtvår mening bör det gälla ärenden som anhängiggjorts senast den 31 december 1993. Under denna tid bör också den gamla lagens regler om överklagande och om statsbidrag gälla för dessa ärenden beträffande statsbidrag se dock avsnitten 5.1 och 6.4. Vidare föreslår vi att Boverket handlägger ärenden av den typ som nämnts om de aktualiserasfr.o.m. den l januari 1994 samt att överklagande av Boverkets beslut sker hos kammarrätten i Jönköping. Vi bedömer att antalet sådana ärenden blir mycket litet. Vi har noterat att en ny instan- sordning för förvaltningsdomstolama år föreslagen. När den genomförs torde över-

klagande av Boverkets här nämnda beslut komma att föras vidare via länsrätten till kammarrätten.

Det är viktigt att försäkringskassoma får en rimlig start av det för dem helt nya systemet. Det gäller både i fråga om en begränsning av påfrestningarna på handläggningsresursema som sådanaoch möjligheten att göra den noggranna prövning som förutsätts i ett system som sedanskall underhållasenbart genom ändringsuppgifter. Vi har också ansett det nödvändigt att det nya bidragssystemet startar med nya ansökningar för samtliga som har bidrag och i den utformning som de nya reglerna förutsätter. Det är nödvändigt att kassoma har ett fullgott och enhetligt utgångsmaterial.

Vi föreslår därför att alla som har bostadsbidragfrån kommunen under det första halvåret 1993 ansöker hos kassan om nytt bidrag fr.o.m. juli månad. Dessa ansökningar bör kunna ges redan under våren, t.ex. fr.o.m. maj månad. De kan därigenom prövas successivt, i många fall redan före sommaren om kassan ges rätt till sådanhandläggning och resurser härför. Totalt sett bör emellertid kassoma ha möjlighet att fördela handläggningen av dessaansökningar så att de sista besluten vid behov kan fattas under hösten, t.ex. senast i oktober.

För de bidragstagare som sökt men inte fått sitt bidragsbeslutförrän någon tid efter den l juli föreslår att kassan under tiden månadsvis utbetalar ett interimistiskt bostadsbidrag tillfälligt bidrag som bör vara samma belopp som kommunen - utgav för juni månad. Vi föreslår också att när kassans beslut om bidrag fr.o.m. den 1 juli väl är fattat en viss avstämning sker så att den som eventuellt fått för litet bidrag under interimstiden får en motsvarande kompletterande utbetalning. Däremot menar vi att den som eventuellt fått för stort tillfälligt bidrag inte skall behöva betala tillbaka. Detta förslag är också ägnat att dämpa de övergångseffekter som de nya reglerna kan medföra i det enskilda fallet, oavsett hur de generella bidragsskaloma utformats. Vi vill framhålla att rätten till tillfälligt bidrag endast till- kommer den som varit bidragstagareföre den l juli 1993 och som lämnat in sin ansökan före den 1 juli. Det är därvid rimligt att den som skall få sitt tillfälliga bidrag utbetalat redan fr.o.m. juli månadhar ansökt om det nya bidraget i god tid, t.ex. före den ljuni.

Förfaringssättet med interimsbelopp förutsätter att kommunentill kassanlämnar över de uppgifter som behövs. l normalfallet behövs endast uppgift om bidragstagarens personnummer, utbetalningssättoch adress samt junibeloppet. Detta bör ske genom att ADB-uppgifter förs över från den av kommunenanlitade datacentralentill RFVzs ADB-avdelning. l gengäldbehöver normalt inget fysiskt aktmaterial hos kommunen lämnas över till kassan. Detta har stora praktiska fördelar, dels i volymhänseende, dels i fråga om arkivansvar 0.d. Kommunensskyldighet att lämna över uppgifter om bidragstagarna bör enligt vår mening för tydlighetens skull skrivas i övergångsbestämmelsema.Vi vill påpeka att uppgifterna om bidragstagarna är kommunens även om de enligt något avtal handhas av en fristående datacentral.

4.2 Myndigheternas förberedelser för förändringen

4.2.1 Våra utgångspunkter

Vi har i föregåendeavsnitt givit vår syn tidsaspektema kring förändringen av bostadsbidragens administration. Vi har därvid förklarat att såväl det nya regelsystemet som den nya administrationen skall kunna införas per den l juli 1993, så som avsetts i våra direktiv.

Utredaren har i avsnitt 3.2 lämnat förslag om att det centrala myndighetsansvaret för bostadsbidragsadministrationenflyttas från Boverket till Riksförsäkringsverket. Den slutliga ställningen till detta förslag, liksom till den förutsätta överföringen av den lokala bidragsadministrationentill försäkringskassoma, tas av riksdagen. Detta beräknas ske i december 1992. Det är emellertid alltför sent att avvakta till dess med den planering och de praktiska förberedelser som behövs för att regeländringar och administrativt Övertagande skall kunna ske vid avsedd tidpunkt.

Rimligen är det den blivande tillsynsmyndigheten som bör ha ansvaret för detta förberedelsearbete. RFV kommer under alla omständigheter att ha ansvaret för kassomas rutiner och teknikstöd, för utbildningen av deras personal och för informationen till allmänheten. RFV har därför med vårt instämmandeunder våren 1992 startat ett särskilt projekt för att förbereda genomförandet av de av oss föreslagna förändringarna. Boverket deltar i projektet. Försäkringskassoma är brett representerade. Bl.a. kommer projektledaren och en av de fyra delprojektledama från försäkringskassa.

Projektledaren och Boverkets huvudrepresentant i projektet har fr.o.m. den 1 maj deltagit i utredningens arbete som förordnade experter. Utredaren har också haft överläggningar med den samlade projektledningen. Genom dessa åtgärder har bästa möjliga garanti skapats för att intentionerna bakom våra förslag skall slå igenom i förberedelsernaoch för att i vår tur fått de upplysningar som vi behövt för den slutliga utformningen av våra förslag.

Projektet omfattar fyra delprojekt tillämpningsbestämmelser, ADB-stöd, information samt uppföljningssystem. Projektet planerar också för den utbildning av kassomas personal som behövs inom de nämnda områdena. En lägesrapport från projektet ges nedan i avsnitt 4.2.2.

Vi har som nämnts ansett att kassorna behöver en tidsfrist hösten 1993 med de första besluten. Skälet härtill var trefaldigt

dels kan inemot 400 000 ärendeninte rimligen handläggas kort tid före första tillämpningsmånaden, framför allt inte om det är ett nytt regelsystem och kvalitetskravet är högt det grundläggande beslutet i ett system som sedan skall rulla

dels måstehänsyn tas till resurstillgångenvid kassorna -

dels ansågssjälva förberedelsetidenför tillämpningsregler, ADB-utveckling, ut- bildning o.d. fram till den l juli 1993 mycket knapp redan i utgångsläget.

Vi har nu i slutfasen erfarit att man inom RFVs projekt har en ambition att i till övervägandedel klara handläggningen av ansökningarna redan före den 1 juli. Vårt system med en interimsperiod höstenskulle i så fall enbart bli en ventil för enstaka fall. Ambitionen att klara viss handläggning före den 1 juli är givetvis god, inte minst med tanke på servicen till de sökandeoch för att över huvud taget ge reformen vind i seglen. Behovet av kvalitet i handläggningen, av utrymme för förberedelser och av hänsynstagandetill disponibla handläggningsresurserkvarstår emellertid. Också budgethänsynkan spelain om någon mer betydandehandläggning sker våren 1993 kan det innebära kostnader under budgetåret 199293 utöver dem som vållas av genomförandeförberedelsema.

Vi vill avslutningsvis peka det nära samband som råder, framför allt i fråga om information till allmänheten, mellan förberedelserna för genomförande av våra förslag resp. förberedelserna för bostadsbidragsgivningendet första halvåret 1993. Detta samband kommer att behöva beaktasredan under hösten 1992. Denna samverkan sker då mellan projektet och Boverket som myndighet. Viss information till allmänheten måste ges i form av upplysningar om vad som planerats, eftersom beslut av riksdagen fattas först senare.

4.2.2 Lägesrapport från RFVs genomförandeprojekt

Lägesrapport från RF Vs genomförandeprojekt

Inom RFV har förberedelsearbetetmed Övertagande bostadsbidragsadministratio- av nen påbörjats under våren 1992 för att fr.o.m. maj 1992 övergå i projektform. Projektet har kallat sig BOB och är uppdelati fyra delområden tillämpning, system, information och uppföljningutvärdering. Vi har fått en lägesrapport från projektet enligt nedan.

Verksamhetsanalys

Med utgångspunkt från gällande lagstiftning, BOADs förslag och det regelförändringsarbete som pågår inom angränsande verksamhetsområdenhar projektet BOB satt i gång en drygt fem veckor lång verksamhetsanalysmed början den 4 augusti 1992. Aktivitetsplanen för de olika delområden läggs då fast för bl.a. kravspecifikation.

Tillämpningsområdet

Föreskrifter och allmänna råd förbereds för att vara klara i mitten av februari 1993. Arbetet kompliceras bl.a. av att riksdagsbehandlingenberäknas ske först i mitten av december 1992. Utbildning av försäkringskassomaspersonal kommer att ske två i steg l och Il veckorna 10-13 resp. 16-18 för att ansökanoch behandling av ärenden enligt den nya lagstiftningen skall kunnaske fr.o.m. maj månad med tillämpning fr.o.m. den ljuli 1993.

ADB-systemet

Förberedelser görs för att nuvarande bestånd av mottagare av bostadsbidrag skall kunna konverteras till en för hela landet gemensam beståndslista. Denna delas upp läns- och kommunnivä lokalkontor.

ADB-systemet byggs upp rikstäckande och skall vara klart för förhandsbeskedoch uppdatering senast den l maj 1993. Direktuppdatering skall gälla. Handläggarstöd förbereds vad gäller tillgång till redan kända förhållanden om SGI, taxerad inkomst och förmögenhetsavkastning.

Hög grad av terminaltäthet erfordras för ett stort flöde av fråge- och uppdateringstransaktioner. Kassoma mäste beaktadetta i sin verksamhetsplanering. Beräkningstransaktioner förutsätts kunna ske utan att uppdatering sker.

Uppföüningutvärdering

Olika intressenterasbehov av uppgifter från bostadsbidragsregistretkartläggs. Specifika krav skall ställas i relation till behov och resursåtgång, samt det integritetsskydd som måsteskapas.Behovet förutsätts vara klart vid registeruppbyggnaden.

Information

Informationsaktivitetema utformas med hänsyn till allmänhetens särskilt stora behov av information vid de regel- som administrationsförändringardet här gäller. Informationsgivningen förbereds i kontakt med Boverket. En interimbroschyr förbereds initialt. Den skall senare i anslutning till ansökningsförfarandet en mer permanent version.

Informationsfrågoma bedöms vara mycket viktiga för ett lyckat genomförande av reformen.

Resursfrågor

Övertagandet av bostadsbidragsadministrationen är resurskrävande dels med hänsyn till den korta genomförandetidenoch dels med hänsyn till att ett nytt regelverk skall tillämpas under en kort tid 400 000 bidragsärenden. Genomförandet i projektform fram t.o.m. steg I uppskattasunder kända förhållanden till ca 25 mkr. På grund av ett flertal osäkra faktorer är beräkningen högst preliminär. Utbildning och genomförandet efter steg Il-utbildning i kassamiljöblir hårt pressad redan under budgetåret 199293, varför resursfrågorna dennadel bör bli i föremål för särskild analys.

4.3 Vad innebär förändringen för den som får bostadsbidrag

I stort blir det tre särskilt påtagliga förändringar. Det blir nya regler som kan ge ett annat belopp än tidigare. Det är försäkringskassan som man nu skall vända sig till och inte kommunen. Efter den ansökan som ges inträde i systemet får man i fortsättningen inte någon ny påminnelsemed ansökningshandlingar inför ett nytt kalen-

derår; man slipper såledessöka nytt men måstei stället själv hålla uppgifterna hos kassanuppdaterade.

En mängd information kommer att ges från myndigheterna. Det kommer att ställas stora anspråk på att denna information är begriplig. Ändå kommer det säkert att bli ett förfrågningstryck hos både kommun och kassa.Troligen är mångaintresserade av förhandsbesked om vad de nya reglerna kommer att ge i bidrag för dem.

Här nedan tecknas ett litet scenario kring förändringen gäller den som redan har bostadsbidrag.

Hösten 1992 får man information, dels om att det vanliga bidraget bara kom- mer att omfatta tiden januari juni 1993, dels om att det för tiden därefter planeras förändringar visst angivet sätt.

Under våren 1993 kommer det mer utförlig och slutgiltig information samt ansök- ningsblanketter för inträde i det nya systemet.

Under våren skall nu ansökan göras for bidrag fr.o.m. juli månadoch den skall göras hos försäkringskassan. Den innehåller bl.a. ett krav inkomstberâkning som dock inte år någon egentlig nyhet i sig, det nya är att den nu skall användas för bidragsbeslutet.

Många kommer under våren att höra av sig till kommunen om de nya bidragen, antingen av rent misstag eller därför att de är tveksamma eller därför att de har ärenden i gråzonen; vissa ärenden skall för övrigt hanteras av kommunen även efter den l juli och enligt de gamla reglerna.

Det nya bidraget gäller fr.o.m. juli månadoch utbetalasockså fr.o.m. den måna- den om inte kassanaviserat att handläggningenkommer att dröja till efter sommaren. I så fall får man besked om att kassanunder tiden interimistiskt betalar ut samma belopp som kommunen gjort. För att det skall kunnautbetalasredan i juli måste man ha sökt bidrag före en viss senaste tidpunkt den l juni enligt vårt förslag.

När det nya bidraget kommer kan det vara högre eller lägre än det man fått av kommunen eller provisoriskt av kassan. Det bör ha varit möjligt för bidragstagaren att själv med stöd av informationsmaterialet räkna ut det nya beloppet tämligen precist.

Om man haft provisoriskt bidrag och det visar sig vara för lågt jämfört med det nya kommer kassan att betala ut skillnaden; om man fått för mycket slipper man betala tillbaka. Dessutom kan de provisoriska bidragen komma att betalas ut olika länge för olika bidragstagare. Detta bör göras förståeligt.

I allmänhet har bidragstagaren nu fått ett beslut tills vidare; i vissa fall är det dock tidsbegränsadebeslut och kanske ytterligare villkor.

Det blir ingen ny ansökan inför 1994. I stället för att lämna kompletta uppgifter varje år skall den som fått bidrag nu löpande bevaka de förändringssituationer som berör boendet, familjen och inkomsten. Sådana ändringar skall anmälaspå grund av

upplysningsplikt eller eljest i eget intresse. I det senare fallet skall man också i anmälan till kassan ange att man begär ändring av bidraget.

I del fall kommer det att bli automatiska ändringar av bidraget grund av - en uppgifter som kassan får från andra källor, t.ex. folkbokföringen.

Den som inte under en längre tid hört av sig till kassan med någon ändring över huvud taget får en påstötning med begäran om aktuella uppgifter.

Den som låter bli att besvara förfrågningar från kassan kan bidraget indraget eller minskat.

lämnat felaktiga uppgifter, underlåtit att lämna uppgift eller bort inse att - Den som han fått för stort bidrag kan råka ut för återkrav.

En sådanhär genomgångkan bra att ha som bakgrund för informationen kring vara de nya bidragsreglema och kanske också för detaljer i regelutformningen.

En effekt för alla bidragstagare blir också förändringen i servicehänseende. Man inte vända sig till särskild instans enbart för bostadsbidrag utan får behöver nu en alla sina bidragskontakter samlade till försäkringskassan.Nätet av lokalkontor innebär också i många fall en ökad närhet.

5 SPECIALMOTIVERING

Vårt arbete med bostadsbidragensregelsystemhar i fråga om författningskonsekvenser främst inriktats på lagen om bostadsbidrag 1988786. Specialmotiveringen lämnas nedan i avsnitt 5.1

I avsnitt 5.2 pekar vi behovet av smärre sakändringari vissa andra författningar. Det har det i utredningslägevi arbetat i inte varit nödvändigt att från vår sida lämna förslag till författningstexter i dessa delar.

5.1 Förslaget till lag om bostadsbidrag

En överföring av bostadsbidragensadministration från kommunerna till försäkringskassoma förutsätter betydande regelförändringar i den nuvarandelagen om bostadsbidrag. Detta gäller såväl bostadsbidragensföreslagna finansiering genom enbart statsmedel det administrativa förfarandet. Även ordningen för överklagande som fordrar regeländringar liksom våra förslag om en övergång till att bostadsbidragen skall prövas mot aktuell inkomst. Till följd av att nya regler för inkomstbeskattningen införts fr.o.m. 1992 års taxering kan tidigare inkomstmått för bidragsprövningen inte användas. I stället har ett nytt inkomstmått tagits fram. Det är anpassat till de nya beskattningsreglerna. Regelförändringama i bostadsbidragslagen har framstått som så omfattande att valt att skriva en ny lag. Den nya lagen bygger dock i stort på den nuvarande lagen. I syfte att göra den nya lagen något lättare att överskåda, har lagens indelning ändrats och vissa språkligajusteringar gjorts.

Det bör påpekas att reglerna i bostadsbidragslagenkan bli föremål för ytterligare ändringar till följd av det nyligen framlagda förslaget om ett nytt ensamförälderstöd Ds 199253. Lagen kan även komma att ändrasmed hänsyn till det inom socialdepartementet pågående beredningsarbetetmed bl.a. bostadsbidragensbelopp. Förmånsfrågoma har inte ingått i BOADs arbete. Dessa frågor har därför inte i sak behandlats vid den gjorda översynen lagreglema. Ännu en fråga som inte nu av behandlats vid regelöversynen, och det av tidsskäl, är utformningen av en portalparagraf till lagen. Under arbetets gång har behovet av en sådanparagraf blivit allt tydligare.

Ett flertal bestämmelser lagen i är till karaktären mer av förordningsnivå än lagnivå. Den valda normgivningsnivån med en förhållandevis hög konkretiseringsgrad är vanlig inom lagstiftningen socialförsäkringsområdet.Skäl kan emellertid finnas att längre fram se över fördelningen av bestämmelsermellan lag och förordning. Ett sådant tillfälle kan vara i anslutning till den uppföljning av reformen som BOAD föreslår skall redovisas av RFV och Boverket år 1996.

Till lagens inledande bestämmelserl-7 §§ har förts definitioner om vad som skall avses med bidragsgrundandeinkomst, förvärvsinkomst och hushåll. Bestämmelserna

upptar även de tillägg som skall göras till den bidragsgrundandeinkomsten och vad som gäller om beräkning av makarsinkomster. Därefter följer i ordning bestämmelser om bidragsberättigade hushåll8-l4 §§, beräkning av bostadsbidrag 15 och 16 §§ och bostadsbidragetsbelopp 17-19 §§. Samtliga förfarandebestämmelser 20-33 §§ har förts till ett avslutandeavsitt. I detta avsnitt finns även olika bemyndigen samladeoch hänvisningar till de bestämmelseri lagen 1962381 om allmän försäkring AFL som skall tillämpas bostadsbidrag. Dessa bestämmelsergäller bl.a. ordningen för överklagande, statliga och kommunala myndigheters uppgiftsskyldighet och när skyldighet föreligger att återbetalabidrag. Efter själva lagen följer ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser punkterna 1-13.

Den nuvarandelagen om bostadsbidragbenämnshär den gamla lagen. Den föreslagna lagen benämns den nya lagen. Aven benämningenden särskilda lagen förekommer och avser lagen 1992654 med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för år 1993.

Inledande bestämmelser

1 § I paragrafen anges att bostadsbidraglämnas av allmänna medel till hushåll. Genom uttrycket allmänna medel slås fast att bidragen skall finansieras av statsmedel, dvs. över statsbudgeten. Detta förutsätter att kommunalekonomiska utredningens förslag i den delen genomförs. Om inte får finansieringen och en eventuell clearing mellan stat och kommun ånyo övervägas.

Vad som avses med hushåll anges i 2

Paragrafen motsvarar i övrigt l § den gamla lagen.

2 § Paragrafen innehåller grundläggandedefinitioner för beräkning av bostadsbidrag.

l punkt 1 anges att med bidragsgrundande inkomst menas summan av en för år beräknad inkomst av näringsverksamhet, inkomst av tjänst och inkomst av kapital enligt lagen 1947576 om statlig inkomstskatt SIL. Från beräkningen enligt SIL skall vissa avsteg göras enligt 3-5 §§. Avstegen innebär bl.a. att tillägg skall göras för vissa andra inkomster samt att vissa kapitalinkomster inte skall ingå i den bidragsgrundandeinkomsten men att de kapitalinkomster som skall tas med inte får minskas med några kostnader. Dessa frågor behandlasnärmare i motiveringen till resp. paragraf.

All inkomst som inte uttryckligen är undantagen från skatteplikt skall i princip hänföras till något av inkomstslagen näringsverksamhet, tjänst eller kapital. I 19 § 1928370 kommunalskattelagen KL finns en uppräkning av sådana inkomster som inte är skattepliktiga. Om en inkomst är undantagen från skatteplikt enligt KL är den också det enligt SIL.

Den beräkningen som skall göras enligt punkt 1 skall avse den sammanlagda summan av de inkomster som bidragstagarenkan förvänta sig att under de närmaste

12 månaderna; se även avsnitt 2.4.3 i den allmänna motiveringen. Genom att varje inkomstslag skall beräknas enligt SIL kommer bestämmelserna den i lagen att bli avgörande för vilka inkomster som skall ingå i den bidragsgrundandeinkomsten. Indelningen av inkomstslag följer SILs lydelse efter skattereformens genomförande fr.o.m. 1992 års taxering.

Att SIL har valts som utgångspunkt för att beräkna inkomstunderlaget för bostadsbidraget beror på att kapitalinkomster beskattas endast enligt SIL medan tjänst och näringsverksamhet för fysiska personer beskattasbåde enligt SIL och KL. Bestämmelserna i SIL och KL är gemensamma för inkomstberäkningen av tjänst och näringsverksamhet. 2 l § SIL hänvisastill KLs bestämmelser om beräkningen av dessa båda inkomstslag.

Lön eller annan gottgörelse för vilken skall betalas sjömansskattomfattas inte av SIL eller KL. Sjömanskatt skall betalas inte bara av sjöman som är anställd i redarens tjänst, utan även av den som är anställd hos någon entreprenör ombord, t.ex. hos någon som självständigt driver restaurang- eller kioskrörelse ombord. Beträffande inkomster som nu avses, liksom vissa andra smärre inkomster m.m. som inte omfattas av SIL eller KL, se vidare avsnitt 5.2.

Enligt 31 § KL räknastill tjänst inkomst av anställning, uppdragoch annan verksamhet av varaktig eller tillfällig natur, om inkomsten inte skall hänföras till näringsverksamhet eller kapital. lnkomstslagetkan bara bestå av en förvärvskällaTill tjänsteintäter räknas bl.a. avlöning, arvode, sjukpenning, studiestöd, föräldrapenning, trygghetsförsäkring vid arbetsskada,avtalsgruppförsäkring, dagpenningoch kontant arbetsmarknadsstöd,pensioner, vissa livräntor, kostnadsersättningar som traktamenten, m.m. samt förmåner i form av bil, bostad, kost, resor, värdepapper. Då det gäller avdrag från intäkt av tjänst gäller fr.o.m. inkomståret 1993vissa nya bestämmelser SFS 1992841. Avdrag får i princip göras för samtliga utgifter, som är att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten. Den begränsningen har emellertid gjorts att avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats får göras endast till den del kostnadernaöverstiger 4 000 kr och för övriga kostnader till den del de överstiger l 000 kr. Vidare slopas det nu förekommande schablonavdraget på 4 000 kr. Avdrag får vidare liksom nu inte göras för bl.a. levnadskostnader,medlemsavgifter eller för värdet av egna arbetsinsatsereller av andre maken eller av barn under 16 år. Det som återstår av tjänsteintâkterna efter avdrag utgör det belopp som skall ingå i den bidragsgrundande inkomsten.

Till kapital räknas enligt 3 § 1 mom SIL löpande avkastning, vinster och annan intäkt som hörrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra till näringsverksamhet. Det är endast fysiska personer och dödsbon som kan beskattas för inkomst av kapital. I detta inkomstslag kan det bara finnas en förvärvskälla. De vanligaste inkomsterna är ränta på tillgodohavanden, obligationer, och andra fordringar, utdelning aktier och andelar, ersättning vid upplåtelse av privatbostad, lotterivinst som inte är frikallad från beskattning jfr 19 § KL. Till de mindre vanliga inkomster i bostadsbidragssammanhangkan räknas bl.a. valutakursvinst fordingar i utländsk valuta och vissa utdelningar vid likvidation eller fusion av bolag. På grund av undantagsregelni 3 § skall dock till inkomst av kapital inte räknasicke yrkesmässig avyttring av sådana tillgångar som fastighet, bostadsrättoch annan lös egendom. l 3 § anges även som undantag att avdrag för kostnader inte får göras i

förvärvskällan. Detta innebär att inkomsterna inte får minskas med bl.a. skuldräntor, förvaltningskostnader, realisationsförluster. Endast summanav de olika inkomsterna ingår i den bidragsgrundande inkomsten. Av 5 § framgår att även barns kapitalinkomster skall räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

Till näringsverksamhet räknas enligt 21 § KL intäkt av yrkesmässigt självständigt bedriven förvärvsverksamhet. Till näringsverksamhet räknas innehav av näringsfastighet samt innehav och avyttring av rätt till avverkning av skog. En privatbostadsfastigheteller en privatbostad kan inte ingå i näringsverksamhet.

Fysiska personer kan ha flera förvärvskällor i inkomstslaget näringsverksamhet. En förvärvskälla kan bestå en eller flera verksamheter som utgör antingen passiv av eller aktiv näringsverksamhet. Varje verksamhet som ugör passiv näringsverksamhet bildar särskild förvärvskälla. Verksamheter som bedrivs aktivt bildar tillsamen förvärvskälla. En verksamhet är passiv om näringsidkaren i normalfallet mans en ägnar verksamheten mindre tid än en tredjedel av den tid son1 åtgår för vanlig anställning heltid. Ägnas verksamheten minst en tredjedel av sådan tid är det fråga om aktiv näringsverksamhet.

Verksamheterna kan exempelvis detaljhandel i viss bransch, industriell tillverkvara ning visst slag, jordbruk, fiske, fastighetsförvaltning, försäljning av fastigheter. av Verksamheter som har naturlig anknytning till varandra slåsihop till en verksamhet, t.ex. aktivt bedrivet jordbruk kombinerat med avverkningsrätt till skog och utarrendering av grustäkt.

i varje förvärvskälla för sig. Under- Inkomstberälcningenav näringsverksamhetsker skott som uppkommit i en förvärvskälla grund av att kostnaderna överstigit intäkterna får inte kvittas mot överskott i annan förvärvskälla i näringsverksamheten. Underskottet får inte heller dras av från inkomst av tjänst eller kapital. Ett underskott får i stället dras av från inkomsterna i förvärvskällan påföljande år 26 § KL. bedriver aktiv litterär, konstnärlig och därmed jämförlig verksamhet får Den som dock vissa villkor dra av ett underskott i verksamhetenvid beräkning av inkomst av tjänst.

Enligt bokföringslagen 1976 125 är varje fysisk person som yrkesmässigt bedriver näringsverksamhet bokföringsskyldig. Bokföringsskyldigheten, som gäller för både aktiv och passiv näringsverksamhet, innebär att löpande bokföra uppkomna affärshändelser både kronologiskt och systematiskt. Vidare skall verifikationer finnas till alla bokföringsposter. Till bokföringen hör även att upprätta årsbokslut och arkivera räkenskapsmaterialet. Enskild näringidkare med en årlig bruttoomsättning som normalt understiger 20 gånger basbeloppet behöver inte upprätta årsbokslut. Enskild näringsidkare skall ha kalenderår som räkenskapsår. Om synnerliga skäl finns kan Riksskatteverket medge dispens för brutet räkenskapsår. Den som driver flera verksamheter skall använda samma räkenskapsårför alla verksamheter.

l inkomstslaget näringsverksamhet kan alltså flera förvärvskällor förekomma. Överskotten från varje förvänskälla skall läggas samman och ingå i den bidragsgrundande inkomsten.

I de fall svårigheter föreligger att göra en godtagbar uppskattning av de förväntade inkomsterna som skall läggas till grund för bidragsberäkningen bör viss ledning kunna erhållas från de inkomstuppgifter som lagts till grund för den senaste taxeringen. Vid behov bör man som beräkning för året kunna använda taxeringsuppgiften uppräknad med ett procenttal som motsvarar det som Skattemyndighetenanvänder vid debitering av skatt. Om uppgifterna ändå är osäkra bör den som söker bidrag upplysa om det och efter en tid ges tillfälle att inkomma med kompletterande uppgifter. Försäkringskassan har även möjlighet att i sådanafall tidsbegränsa ett bidrag enligt 23

I punkt 2 anges att inkomst av näringsverksamhetoch inkomst av tjänst är förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomst räknas alltså inte inkomst av kapital. Definitionen av förvärvsinkomst har bl.a. betydelse för en bidragstagares skyldighet att upplysa försäkringskassan om inkomstökningar enligt 26

I punkt 3 ges definitionen om hushåll. För att ett hushåll skall räknas som en barnfamilj skall förutsättningarna i 8-12 §§ vara uppfylla. En barnfamilj kan bestå av bl.a. två föräldrar med barn eller en ensam förälder medbarn. Som barnfamilj enligt lagen räknasocksåensamboendeeller samboende umgängesrättsförälder samt familjehem. Vad som avses med ett hushåll utan barn framgår av 13 och 14 §§. Ett sådant hushåll kan givetvis bestå av en enda person.

3 § Paragrafeninnehåller bestämmelser om undantagfrån beräkningen av kapitalinkomster enligt SIL. Ett undantag är att realisationsvinstervid försäljning av fastighet, bostadsrätteller annan lös egendom inte skall tas med i den bidragsgrundandeinkomsten. Till annan lös egendomräknasbl.a. aktier, andelaroch fordringar. Ett ytterligare undantag är att avdrag inte får göras för kostnader i förvärvskällan kapital. Avdragsförbudet gäller för alla slags kostnader, såväl räntekostnader och förvaltningskostnader som realisationsförluster. I paragrafens andra mening finns en presumtionsregel att kapitalinkomster skall beräknas med ledning av senaste taxering. En bidragstagare har dock rätt att frångå taxeringen om han eller hon visar skäl för att en annan beräkning har väsentlig betydelse för bostadsbidraget.Sådanaskäl kan vara att vissa tillgångar inte längre finns kvar och därför inte ger någonavkastning i form av kapitalinkomst eller vissa ränteinkomster minskat grund av en räntesänkning. Det skall dock vara fråga om så stora förändringar att de väsentligtpåverkar bostadsbidraget. En i förhållande till taxeringen ändrad kapitalinkomst som endast medför smärre höjning av bostadsbidraget per månadbör inte föranleda att taxeringen frångås. Genom regelns konstruktion åläggs den enskilde att för varje särskilt fall göra troligt att de lämnade uppgifterna är riktiga. Om uppgifterna ifrågasätts skall de kunna styrkas.

4 och 5 Bestämmelserna i paragrafema motsvarar 12 och 13 §§ den gamla i lagen. Det bör uppmärksammas att det endast är bostadsbidragsberättigade barns pension resp. underhållsbidrag och bidragsförskott som här avses. Uppbärs underhållsbidrag eller bidragsförskott för ett äldre barn som inte bor hemma och därför inte berättigar till

bostadsbidragskall underhållsbidrageteller förskottet inte beaktas. 5 l § andra stycket har införts en regel om att barns kapitalinkomster skall räknas in i den bidrags grundande inkomsten.

6 § Enligt paragrafen, som har sin motsvarighet i 10 § andra mening den gamla lagen, skall den bidragsgrundandeinkomsten beräknas gemensamt för makar. Har makarna flyttat isär är inte avsikten att deras inkomster skall läggas sammar.. Enligt den gamla lagen har taxeringen året före bidragsåret betydelse för inkomstberäkningen. För att någon sammanläggninginte skall ske av inkomster för makar som flyttat isär gäller att de taxerats som ensamståendeåret före bidragsåret och att de fortfarande särlever prop. l98788151 s. 13. Eftersom bidragsår inte förekommer i den nya lagen måste en jämförelse göras medden taxering som ligger närmast ansökningstilk fallet. Har makarna efter taxeringen ansökt om äktenskapsskillnadmåste dock detta förhållande beaktasvid bidragsprövningen.

7 § Paragrafen motsvarar 2 § den gamla lagen. Paragrafen har ändratsspråkligt i förtydligande syfte. Motiven till paragrafen har närmare utvecklats i prop. l9868748 s. 56. Med hänvisning till bostadsbidragskommitténsförslag i fråga om dem som saknar gemensamma barn anfördes i prop. att de dåvarande reglerna borde ersättas av ett villkor och en presumtion. Villkoret som anges i paragrafen är att med makar jämställs man och kvinna som utan att vara gifta med varandralever tillsammans och är folkbokförda på adress. Är det villkoret uppfyllt och de bor i samma om samma bostad, bör det vara den sökandessak att visa att hushållsgemenskap inte föreligger. Därmed skall den sökande själv råda över villka uppgifter som tas fram, medan myndighetens uppgift inskränker sig till att värderadet som sökandenredovisar. Det skall tilläggas att ändringen i propositionen inte avsåg dem som har eller har haft gemensamt barn. Om sådan man och kvinna lever tillsammans så gäller presumtionen att de skall betraktas som makar oberoende av om de är folkbokförda samma adress.

Bidragsberättigade hushåll

8 § Paragrafen motsvarar 3 § den gamla lagen. Bestämmelsernahar ändrats språkligt för att anpassas till förslaget att bostadsbidragen endast är en statlig uppgift. Bestämmelserna har även ändrats språkligt för att bättre än tidigare stämma med olika familjebildningar. Som förutsättning för att bidrag skall bidragssökanden bo och vara folkbokförd i Sverige. Beroende var i landet bidragssökanden är folkbokförd anger bestämmelsernai 20 § vilken försäkringskassa som skall handlägga bidragsärendet. I paragrafens första stycke 1 har ordet stadigvarande ersatts av ordet varaktigt. Ändringen är redaktionell och syftar till begrepp skall gälla att samma för bostadsbidrag som för bidragsförskott. Angående innerbörden av begerppet varaktigt kan hänvisas till prop. 197879212 s. 97, där frågan gällde när ett barn kan anses varaktigt bo tillsammans med en förälder. I prop. anfördes att försäkringskassan som regel bör kunna utgä från att barnet är varaktigt bosatt där det är kyrkobokfört. Vid tvist om var barnet är bosattkan dock även andra omständigheter be-

tydelse, t.ex. hur länge barnet faktiskt vistas hos var och en av föräldrarna eller var barnet förvarar sina tillhörigheter. Enligt 9§ har dock barnets folkbokföring avgörande betydelse för vem av föräldrarna som är berättigad till bostadsbidragets grundbelopp vid gemensam vårdnad.

I paragrafensandra stycke har kravet att socialnämndenstillstyrkan som förutsättning för att medge bidrag tagits bort. Det förutsätter dock att försäkringskassan begär in yttrande från nämnden innan beslut fattas i frågan.

9 § Bestämmelseni paragrafen om vem av vårdnadshavarna som är berättigad till bostadsbidrag enligt 8 § första stycket l har brutits ut från 20 § första stycket andra meningen den gamla lagen. Bestämmelsensplacering syftar till att den skall bli tydligare.

10-12 §§ Paragrafema motsvarar 4-6 §§ den gamla lagen. I 12 § andra meningen har föreskriften om när rätten till bidrag upphör på grund av barns ålder tagits bort. Det som avses täcks av reglerna i 23 Därutöver har smärre språkligajusteringar gjorts.

13 och 14 §§ Paragrafema motsvarar 7 och 8 den gamla lagen. 13 § har språkligt ändrats för att anpassas till att bidraget endast är en statlig angelägenhet.

Av 13 § framgår att bostadsbidragetskall avse den bostad som sökandenbor Detta innebär att bidraget upphör när denneinte längre bor i sin bostad, t.ex. på grund av utlandstjänstgöring. För barnfamiljer finns motsvarandebestämmelser i 18 § tredje stycket. Kravet enligt punkt att sökandenskall äga bostadeneller inneha den med hyres- eller bostadsrätt är uppfyllt bl.a. om sökandeni andra hand hyr en lägenhet, möblerad eller omöblerad.

Bemyndigandet i 7 § andra stycket den gamla lagen har flyttats till 32 Enligt de föreskrifter som utfärdats genom bemyndigandekrävs att andrahandsuthymingarhar avtalats skriftligt och att uthymingen är godkänd av hyresvärdenoch hyresnämnden. Korttidsupplâtelser kan berättiga till bidrag om hyrestiden är minst tre månader. Om två eller flera hushåll bor i en bostad, anses kravet egen bostaduppfyllt för vartdera av hushållen, om de var och för sig eller gemensamt har ett hyresförhållande gentemot hyresvärden. Motsvarande gäller om flera hushåll gemensamt äger ett egnahem eller innehar en lägenhetmed bostadsrätt se prop. 198788 151 s. 12.

Beräkning av bostadsbidrag

15 och 16 §§ Paragrafema innehåller i sak samma bestämmelser som 9 och 14 §§ den gamla lagen. De efterföljande bestämmelserna om bidragsgrundandeinkomst saknasi den nya lagen. Dessa bestämmelserhar sammanförts till 2

Bostadsbidragets belopp

17 och 18 I paragrafema ges bestämmelser om bostadsbidragensbelopp för barnfamiljer. Paragrafema motsvarar 19 och 20 §§ iden gamla lagen. Beloppens storlek överensstämmer med de ändringar som trätt i kraft den l juli 1992och son1 skall tillämpas första gången i fråga om bostadsbidrag för år 1993 prop. 1991922150, BoU25, rskr. 344. I 17 § har kravet på socialnämndens tillstyrkan för att medgehögre bidrag till handikappad tagits bort. Nämndens yttrande bör dock vid behov inhämtas innan beslut fattas att medge bidrag med högre belopp. En språklig justering har gjorts om i 18 § andra stycket angåendeålderskravet. För bidrag enligt detta stycke krävs att bidragstagaren skall under 29 år hela bidragsperioden. Även här har bemyndivara gandet att utfärda närmare föreskrifter förts över till 32

19 § Paragrafen innehåller bestämmelser om bidragsbelopp för hushåll utan barn. Bestämmelserna har sin motsvarighet i 21 § den gamla lagen. Bidragsbeloppen är de gäller för år 1992. Föreskriften om socialnämndens tillstyrkan har tagits sammasom bort även här. Dock bör vid behov yttrande inhämtas från nämnden innan beslut fattas om att lämna högre bidrag grund av handikapp.

Gemensamma förfarandebestämmelser m.m.

20 § Av paragrafenförsta stycke framgår att det är Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna som skall handha frågor om bidrag. Riksförsäkringsverkets närmare uppgifter består bl.a. av att utöva tillsyn över kassoma och att utfärda föreskrifter och råd om lagens tillämpning. Av hänvisningen i 34 § till 20 kap. 10-13 §§ AFL följer att Riksförsäkringsverket även har rätt att föra talan hos domstol i mål om bostadsbidrag.

Av paragrafens andra stycke framgår att försäkringskassorna prövar ärenden om bostadsbidrag. Ansökan bidrag skall göras hos den kassa där sökanden skall vara om inskriven. Genom hänvisningen till l kap. 4 § AFL kommer sökandens folkbokföringen den 1 november föregående år att bli bestämmande för vilken kassa som skall handlägga bidraget. För att undvika att denna regel skall leda till praktiska problem i handläggningeni sambandmed flyttningar får den kassahos vilken sökanden skall vara inskriven uppdra en annan kassa att handlägga ärendet. Lämpligt är att kassan den ort där den bostad som berättigar till bidrag är belägen handlägger ärendet. Detta har också betydelse från servicesynpunkt. Förutom bestämmelserna i denna lag gäller bestämmelsernai förvaltningslagen 1986223 för kassans handläggning av ärenden.

Regeln i paragrafens tredje stycke om bidragsgrundande inkomst avser varje beslut som kassan fattar i fråga om bidrag.

21 § I paragrafen ges bestämmelser om vad som gäller för ansökningsförfarandet. Med ansökanjämställs även begäran om ändring av bidrag. Bestämmelsen om att uppgifter som rör faktiska förhållanden skall avges heder och samvete är avsedd att inskärpa vikten av att uppgifterna är riktiga. Vad avser makarsansökanbör blanketten utformas så att där framgår att deras ansökanskall vara gemensam. Av blanketten bör också framgå vem av makarna som skall vara betalningsmottagare. Den närmare regleringen härav kan ges i verkställighetsföreskrifter. En oriktig uppgift kan leda till att bidragstagaren blir återbetalningsskyldig. En osann uppgift kan dessutom medföra påföljd enligt brottsbalken.

22 § Enligt paragrafen ges försäkringskassanmöjlighet att genom föreläggandebegärain kompletterande uppgifter, om ansökan inte kan prövas. Följs inte föreläggandetkan ansökan avslås. föreläggandet I bör sökandenerinras om den påföljden. Bestämmelsenom delgivning är ett komplement till förvaltningslagensbestämmelser om delgivning.

23 § l paragrafen första stycke anges att som huvudregel gäller att bidrag lämnas tills vidare. Ett beslut om bidrag är således enligt denna regel inte tidsbegränsat utan måste ersättas av ett nytt beslut, om bidraget skall upphöra eller ändras. Analogt med bestämmelsenföljer att rätten till bidrag gäller till och med den månaddå rätten till bidrag ändras eller upphör. Skulle rätten upphöra den första dagen i månaden gäller alltså bidraget inte för den månaden.

Enligt paragrafens andra stycke kan försäkringskassantidsbegränsa ett beslut om bidrag och förena bidraget med särskilda villkor. Särskilda skäl skall dock finnas för dessa åtgärder. Sådana skäl kan vara att stor osäkerhet föreligger om sökandens framtida inkomster eller att det finns särskild anledning att bevaka vissa händelser som kommer att inträffa och som har betydelse för bidragsgivningen. Exempelvis kan barns och bidragstagarensålder medföra att bidraget inom en relativt snar framtid skall ändras eller upphöra. Det kan också vara känt för kassan att sökandens hyrestid är tidsbegränsad eller att sökandens bostad är tillfällig. Ytterligare exempel på när tidsbegränsning bör förekomma är när behov finns att bevaka väntade inkomstökningar efter beslut om bidrag grund av inkomstminskning eller att bevaka att en separation fullföljs med ansökan om äktenskapsskillnad.Fall kan även ha inträffat där sökanden upprepade gånger lämnat oriktiga uppgifter och att det därför finns behov att efter viss tid få en ny ansökan. Ett tidsbegränsatbeslut bör skiljas från provisoriskt beslut som kassan kan fatta med stöd av 20 kap. 2 a § AFL, se hänvisningen 34 i

Innehållet i paragrafen i övrigt överensstämmer med 23 § den gamla lagen.

24 § I förhållande till 24 § den gamla lagen har andra meningen om preskription ersatts av hänvisningen i 34 § till preskriptionsbestämmelsemai AFL 205.

25 § Paragrafen motsvarar 25 § den gamla lagen. Utrycket särskilda har ersatts av uttrycket synnerliga skäl i paragrafens andra stycke. Avsikten med ändringen är att likformighet med andra bidragslagar inom socialförsäkringsområdet.

26 § I paragrafen, som motsvarar 27 § den gamla lagen, ges bestämmelser om bidragstagarens skyldighet att upplysa försäkringskassan om att vissa förhållanden inträffat i hushållet som har betydelse för bidraget. Skyldigheten infinner sig så snart förhållandet har inträffat. Upplysningen kan lämnas formlöst till kassan,t.ex. på telefon. En upplysning kan sedan leda till att kassan begär kompletterande uppgifter av bidragstagaren för att kunna ta ställning till om bidraget skall ändras eller upphöra. Ett dröjsmål med att upplysa kassan om ett visst förhållandet kan medföra återbetalningsskyldighet, om upplysningen skulle ha föranlett att bidraget påföljande månad sänktseller upphört. l den allmänna motiveringen avsnitt 2.4.2 har vi exempliñerat vad som kan avses med en inte obetydlig inkomstökning. Vi har där utgått från att upplysningsskyldigheten utlöses av inkomstökningar som inte kan beräknas understiga sammanlagt 6 000 kr för den närmaste sexmånadersperioden,räknat från det att ökningen inträffat. Upplysningsskyldigheten för inkomstökningar omfattar endast förhållandet mellan hushålletsförvärvsinkomster.

27 § Paragrafen, som har sin motsvarighet i 28 och 29 §§ den gamla lagen, anger de förutsättningar under vilka försäkringskassanskall ändra ett beslut om bidrag. Det bör observeras att prövningen av inkomstökningar grundas två slag av uppgifter från bidragstagaren,dels sådana som bidragstagaren är skyldig att anmälaenligt 26 § punkt dels sådana som kassanhar att inhämta från bidragstagarenmed anledning av att ändring av bidraget aktualiserats av andra uppgifter än inkomstförändring. Härtill kommer andra uppgifter som kassan får, t.ex. från taxeringen, och som kan påverka bidraget. I punkt 3 avses med inte obetydlig inkomstminskning en minskning som, enligt vårt exempel, inte understiger3 000 kr för den närmaste sexmånadersperioden, räknat från det minskningen inträffat. När prövning av bidraget skall ske grund av en inkomstökning såhar storleken av ökningen inte någon betydelse förutsatt att den kan antas bestå under de närmaste sex månadernaoch att den påverkar bidragets storlek. l sambandmed ändring av bidraget fastställer kassan en ny bidragsgrundandeinkomst. inkomsterna omfattar här alla inkomster som skall räknas i den bidragsgrundandeinkomsten till skillnad från upplysningsskyldigheten vid inkomstökningar.

I punkt 5 ges en allmän bestämmelse om att ett bidragsbeslutskall ändras om något sådantförhållande inträffar som påverkar storleken av bidraget men som inte passar någon av punkterna 1-4 i paragrafen. Exempel sådana fall kan vara de följande. Om barn över 17 år får studiehjälp lämnas bostadsbidragför barnet. En rätt för bidragstagaren att begäradetta bidrag bör finnas även om man kan förutsätta att det i praktiken ofta är samma bidrag som utgår som när barnet var under 17 år. Ett annat fall gäller fastställande av ny BGI vid sådan inkomstminskning som inte föranlett en separat anmälan och begäran med stöd av p. 3 utan inhämtats i anslutning till annan uppgift som ändrar bidraget, dvs. ändring av bostads-eller familjeförhållandena.

Särskild kommentar av utredaren till 26-27 §§

Det är angeläget att det system som föreslagit för samspelmellan bidragstagaren och försäkringskassan såtydligt som möjligt åskådliggörsi lagtexten. Detta är viktigt inte bara för själva handläggningen utan också som grund för informationen till allmänheten. Vi har därför i utredningensslutskedekommit in på möjligheten att, genom en något annorlunda teknik, ersättade av oss föreslagna, i och för sig helt korrekta paragrafema 26 och 27 med tre paragrafer, nämligen

a en där bidragstagarens upplysningsskyldighetfastslås motsvarar 26§ i förslaget b en där bidragstagarens rätt att få ändring av bidraget anges motsvarar 27 § 2 och 3 samt vissa förhållanden som avses med 27 § 5 c en där samtliga grunder för kassansändring av bidragsbeslut anges

Härigenom skulle man kunna undvika det som eventuellt kan vara svårlästi nuvarande utformning av 27 § genom att den nu innehåller bådevissarättigheter för bidragstagaren och signal till verkställighet för kassan även i andra fall.

Då vi inte hunnit diskutera denna fråga ytterligare är det angeläget för mig att föra idén vidare. Jag tar då tillfället i akt att närmare exempliñera uppbyggnaden av den tredje paragrafen enligt c ovan. Den skulle då i princip bli den att försäkringskassan beslutar om ändring av bostadsbidrageti följande fall

till följd av upplysning enligt a ovan till följd av begäran enligt b ovan 3 om inkomstberäkningen för hushållet ändras till följd av annan uppgift från bidragstagaren eller uppgift som eljest kommit kassantillhanda om annat förhållande än enligt l-3 inträffar och det har betydelse för bidraget

Jag vill framhålla att punkten 3 i en sådanparagraf något tydligare åskådliggör ett väsentligt moment i vårt förslag om aktuell inkomst. Jag avser då förslaget att aktualiteten i BGl till stor del skall bevakas genom den revideradeeller bekräftade totala inkomstuppgift som bidragstagaren, tekniskt sett förfrågan från kassan, skall lämna sambandmed obligatorisk i eller frivillig anmälan om ändradeboende- eller familjeförhållanden. En annan grund för ändrad BGl enligt punkten 3 kan vara uppgift från taxeringen, i den mån BGl grundas sådan. Uttryckligen gäller detta inkomst av kapital men kan också förekomma i andra fall där svårigheter finns att göra en sedvanlig beräkning av aktuell inkomst. Därvid används taxeringen antingen direkt eller som underlag för en beräkning. Det har vid ändringsbeslut enligt punkten 3 ingen betydelse om det gäller ökning eller minskning av inkomsten. Inte heller skall något gränsvärde tillämpas.

Uppsamlingspunkten 4 kan i den nu antydda uppläggningen bli mindre frekvent som beslutsgrund i jämförelse med punkten 5 i vårt lagsförslag, se bl.a. de exempel tillämpning av den senare punkten som lämnat i specialmotiveringentill 27

Eftersom en ytterligare bearbetning av vårt lagförslag ändå kommer att göras, bl.a. på grund av omräkning av de materiella förmånsreglemaoch ett eventuellt införande

av ensamförälderstöd, bör den här ovan antydda omstruktureringen av 26 och 27 §§ kunna studeras närmare i det sammanhanget.

Hr ik år

28 § Genom bestämmelsernai paragrafen ges försäkringskassanbefogenhet att förelägga bidragstagaren att inkomma med uppgifter för att utreda rätten till bidrag. Följs inte föreläggandetkan bidraget dras eller sättas ned. En erinran om dessa påföljder bör tas i föreläggandet. likhet med vad I som angetts i kommentarentill 22 § är bestämmelsen om delgivning att se som ett komplement till förvaltningslagensbestämmelse om delgivning.

29 § Paragrafens bestämmelser motsvara 17 § samt 28 § andra stycket och 29 § andra stycket den gamla lagen. Bestämmelsernahar språkligt justerats och preciserats. Av paragrafens andra stycke framgår att inkomst och förmögenhet får beaktasvid prövningen av bidragsbehovet även om förmögenhet eller vissa inkomster inte skall räknas i den bidragsgrundande inkomsten. Paragrafen bör exempelvis kunna tillämpas när en bidragstagare genom en realisationsvinst kunnat frigöra betydande kapital som gör att det framstår som uppenbart att bidragsbehov inte föreligger eller när det klart framgår att någon har betydande kapital till sitt förfogande eller har mycket hög materiell levnadsstandard, trots låg eller ringa taxerad inkomst. Beslut enligt paragrafen skall i försäkringskassanfattas av socialförsäkringsnämnd.

30 § Paragrafen överensstämmer sak i med 30 § den gamla lagen.

31 § Bestämmelseni paragrafen innebär att delgivning genom kungörelse inte får ske i ärendenenligt den nya lagen.

32 § I paragrafen anges att personregisterenligt datalagen får inrättas och föras utan att tillstånd eller licens behövs enligt datalagen. En bestämmelse om skydd mot intrång i den personliga integriteten vid användningen av ett sådantregister har tagits in i första stycket andra meningen. Innan ett beslut om registrets inrättande fattas i lag skall yttrande inhämtas från Datainspektionen, se 2 a § datalagen.

33 § I paragrafen har samlatsbestämmelser om bemyndiganden olika frågor. Formellt i sett är bemyndiganden av detta slag inte nödvändiga, eftersom regeringen enligt 8 kap. 13 § regeringsformen RF, utan bemyndigande av riksdagen, får besluta föreskrifter om verkställighet av lag och föreskrifter som inte enligt grundlag skall meddelas av riksdagen. Denna fråga kommenterades i prop. 198788 151 s. 12. Föredragande departementchefenansåg dock att det med tanke främst de tillämpande

myndigheterna var lämpligt att det i lagen klargjordes i vilka hänseendenkompletterande föreskrifter kommer att meddelas.

Vad gäller bemyndigandet att utfärda tillämpningsföreskrifter om inrättande och förande av personregister är det nödvändigt med en särskild delegeringsbestämmelse. Enligt RF omfattas detta ämne av det obligatoriska lagstiftningsområdet. Skyddet för personlig integritet i samband med inrättande och förande av datoriserat personregister har numera förts bland de grundläggandefri- och rättigheterna 2 i kap. RF.

34 § Enligt paragrafen blir de angivna bestämmelsernai AFL gällande för bostadsbidrag.

Bestämmelseni 20 kap. 4 § AFL stämmer i stort överens med 31 § den gamla lagen. Till skillnad från bestämmelseni den gamla lagen omfattar den nya lagen även underlåtelse att upplysa om ändrade förhållanden som kan påverka bidraget. Av 20 kap.9 § AFL framgår att statliga och kommunalamyndigheter ävensom arbetsgivare är skyldiga att begäran av Riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa och domstol lämna uppgift för namngiven person rörande förhållande som har betydelse för tillämpningen av lagen. Enligt de nuvarandebestämmelserna om överklagande av försäkringskassansbeslut i 20 kap. 13 § AFL är instansordningen länsrätt, kammarrätt och Försäkringsöverdomstolen. Som vi har redovisat i avsnitt 2.4.5 har förslag nyligen lämnats om att Regeringsrättenskall vara högsta instansför mål inom socialförsäkringsområdet.

Ikraftträdande- och Övergångsbestämmelser

Den nya lagen avses träda i kraft den l januari 1993 men skall tillämpas första gången på bostadsbidrag från och medjuli månad 1993. Genom att lagen kan träda i kraft vid en tidigare tidpunkt än när bidragsgivningen skall börja, ges de allmänna försäkringskassornaoch Riksförsäkringsverket tid att förbereda arbetet med bidragsansökningar för juli månad. Som framgår av punkt 3 fordras att bidragstagarna ansöker om bidrag enligt den nya lagen. Enligt punkt 4 skall en sådan ansökan vara ingiven före den 1 juli för att bidragstagaren skall erhålla det tillfälliga bidrag som utgår otn försäkringskassan inte hunnit göra en fullständig prövning av rätten till bidrag från 1 juli 1993.

Genom den nya lagen upphävs lagen 1988786 om bostadsbidrag som benämnsden gamla lagen. Den upphävdalagen liksom annan äldre lagstiftning om bostadsbidrag, dels den särskilda lagen för 1993 och dels den tidigare särskilda lagen 1989285, omtryckt 1989910 för 1990, kommer alltjämt att gälla i fråga om bidrag före den nya lagens tillämpning. Sådana frågor kan gälla bl.a. återkrav eller överklagande av äldre bidrag. Detta framgår av punkt 6 övergångsbestämmelsema. Vissa undantag har dock gjorts beträffande den gamla och den särskilda lagens tillämpning.

Ansökan som ges till försäkringskassanenligt den nya lagenoch som angår dens rätt till bidrag även före den l juli 1993 skall prövas enligt dennalag punkt 8. Bidrag kan dock retroaktivt längst fr.o.m. april månad 1993. Detta följer ges av 23 § den nya lagen. En sådan så att säga retroaktiv prövning gäller endastdem som

inte beviljats bidrag under samma tid enligt den särskildalagen men som har rätt till bidrag enligt den nya lagen. Om det i sambandmedansökan om bidrag uppkommer fråga om ändring av bidrag som beviljats före den l juli 1993 skall alltså en sådan fråga avgöras av kommunen eller efter den 31 december 1993 av Boverket enligt - äldre lagstiftning.

Från och med den l januari 1994 övertar Boverket handläggningen av frågor om bidrag enligt äldre lagstiftning punkt 9. Boverket kommer då att vara första instans i dessaärenden. Besväröver Boverketsbeslut förs hos kammarrätten punkt 10. Av l § förordningen 1977937 om kammarrätternasdomkretsar framgår att besvären skall prövas av kammarrätten i Jönköping. lnstansordningen kan dock komma att ändras så att länsrätten blir första instans.

Enligt punkt skall kommunen få gottgörelse enligt nuvarande statsbidragsregler för de ärenden kommunen handlägger enligt äldre lagstiftning. Dessa statsbidragsregler kan dock komma att påverkas av ett slutligt ställningstagande till den kommunalekonomiska utredningensförslag.

Av punkt 12 följer att de uppgifter om bidragsgivningen som förvaras hos kommunen och som har betydelse för tillämpningen av den nya lagen begäran skall lämnas till domstol och angivna myndigheter. Dels blir det fråga om en engångsvis överföring från kommun till försäkringskassa av uppgifter om bidragsbestândet. Men det kan också i fortsättningen bli fråga om överföring av en stor mängd uppgifter. Det är därför lämpligt att en samordning sker av överföringen i samarbetemellan Riksförsäkringsverket, Boverket och Domstolsverket.

I punkt 13 har slutligen intagits bestämmelser som ger regeringen bemyndigande att vid behov meddela ytterligare övergångsbestämmelser.Uppkommer en sådan fråga behöver den inte överlämnastill riksdagen för avgörande.

5.2 Behov av sakändringar i vissa andra författningar

Skarrertágixrørffimrdningen1980556 innehåller 4 § i en förteckning över myndigheter som på ADB-medium begäranskall uppgifter ur skatteregistren för vissa angivna ändamål.

I denna förteckning bör kommunalt organ för bostadsbidrag utgå och RFV tillkomma 4 § förordningen är i övriga delar så gjord att RFV står som mottagare av de uppgifter som försäkringskassornabehöver, t.ex. för kontroll av sjukpenninggrundande inkomst.

De kommunala organen kan emellertid, med hänsyntill våra förslag om övergångsbestämmelser, behöva ha kvar rätten till uppgifter enligt förordningen under hela 1993. Se dessutom nedan beträffande Boverkets behov av uppgifter i kommunens ställe för hantering av kvarvarandeäldre ärenden fr.o.m. den l januari 1994.

Även uppgiftsbeskrivningen i 4 § behöver ses över vad gäller behoven för prövning av bostadsbidrag. Vårt förslag till regelsystemmedför behov av två nya uppgifter, dels kontrolluppgifter för alla inkotnstslag, dels uppgift från taxeringen om inkomstränta, utdelning m.m. Även beskrivningen av övriga uppgifter för bostadsbidrag

kan behöva ses över, bl.a. med hänsyn till förändringar inom skattesystemet, t.ex. i fråga om s.k. F-skatt.

Vi föreslår därför att RFV och Boverket gemensamt, i kontakt med RSV, under hösten 1992 lämnar ett slutligt underlag för ändring av skatteregisterförordningen. Redan under våren 1993 behöver kassomaha tillgång till uppgifterna. I samband med detta arbete bör det för Boverkets del klaras ut om verket för handläggning av äldre ärenden kan nöja sig med uppgifter i enskilt fall eller bör omfattas av förordningens 4

[förordningen 1988787 om bostadsbidragbör förutom formella konsekvensan- dringar införas en bestämmelse om RFVs skyldighet att i fråga om föreskrifter samråda med Boverket beträffande bostadskostnader.Samrådsskyldigheten fråga i om anslagsframställningen kan antingen tas i förordningen eller meddelasi budgetanvisningama. I förordningen bör också regleras sättet för utbetalning till ma- kar samt kravet på att försäkringskassanbegär yttrande från socialnämnden i de fall som vi beskrivit.

Vidare bör man i förordningen eller vid behov genom tillägg i lagen ta ställning till frågan hur sjömansskattepliktiga inkomster samt vissa andra smärre inkomster skall kunna tas med i BGI. Vi har inte velat vidare med nuvarande reglering via tilllämpningsföreskrift.

Beträffande viss ändring i sekretesslagen avsnitt 2.4.6 i betänkandet. se

I socialtjänstlagen 1980620 finns i 48 sista stycket, ett förbud att delegera socialnämnds befogenhet att göra framställning som gäller försäkringskassansutbetalning av barnbidrag och bidragsförskott till annanperson i visst fall. När bostadsbidragen nu förs över till försäkringskassorna bör bestämmelseni SoL kompletteras motsvarande sätt, dvs. med angivning också av 25 § lagen om bostadsbidrag.

Vi vill också peka RFVs och Boverkets instruktioner behöver ändras enligt den uppgiftsfördelning mellan myndigheterna som skall gälla.

Slutligen bör i kommunalskattelagen 1928370 hänvisningen i 19 § till lagen om bostadsbidrag ges den nya lagensbeteckning.

4A .m var;

6 KOSTNADSEFFEKTER

Förslagen innebär bl.a. följande

Kostnaderna för den lokala administrationen av bostadsbidragenberäknas sänkas med 30 % från drygt 165 till 110-115 miljoner kronor.

Det nya regelsystemetinnefattar en rad kostnadssänkandeeller -höjande förändringar; de skall dock vägas ihop inom en total bidragsram och torde föranleda justerade skalor för bl.a. inkomstgränser.

Initialkostnader uppstår för en rad förberedandeaktiviteter inför system- skiftet. Dessaplanerasoch kostnadsberäknas av RFV via ett särskilt genomförandeprojekt.

De kostnadseffekter som uppstår kan hänföras till dels administrationen, dels regelsystemet, dels genomförandet. De har olika inbördes karaktär och olika betydelse för utredningsuppdraget. Detta omfattar, när det gäller kostnader, i första hand administrationskostnadema. Utredaren har där belyst det i direktiven gjorda antagandet om rationaliseringsvinster. 1 fråga om effekter genom regeländringar har vi utgått från antagandet att den totala bidragskostnadenskall vara högst den nuvarande. Vi har dock inte haft att syssla med förmånernas storlek. Vad slutligen gäller kostnader för genomförandet är det till stor del en planerings- och budgetfrâga för främst RFV och försäkringskassoma. Våra förslag om övergångentill det nya systemet påverkar dock dessakostnader.

Det tar upp i detta avsnitt är en sammanställning av uppgifter från övriga avsnitt och innehåller således inga självständiga förslag. Hårutöver finns ett påpekande av vissa budgeteffekter vid den förutsatta ändrade finansieringen för bostadsbidragen, frågor som vi inte berört i betänkandeti övrigt.

De kostnader som anges är årskostnader.

6.1 Administrationen av bostadsbidrag

Nedan sammanfattaskostnadskonsekvensema av utredarensförslag i kapitel

1 12

6. 1 l Den lokala administrationen . De besparingar som görs får ses ur samhällssynpunkt eftersom den nuvarande administrationen bekostas av kommunerna och den föreslagna av staten.

Besparingama beror dels förenklingar i regelsystemet, dels på att man får en enhetligare och därmed mer rationell administration. Detta innebär att jämförelsen inte får uppfattas som en värdering av resp. administration, de är med hänsyn till systemförändringeninte jämförbara i den meningen.

Förändringarna gäller

personalåtgång en förändring från ca 500 årsarbetaretill en storleksordning av - 400 siffran 400 står för en högre ärendevolym än den som gäller för de 500

ADB-kostnad utredarenberäknar en kraftig reducering av den nuvarandeårskost- naden om ca 47 mkr OBS dock att ADB-kostnaden egentligen bör betraktas som en central kostnad det i nya systemet eftersom ADB-driften sköts av RFV. Kostnaden inom RFVs ADB-drift beräknastill 5 å 10 mkr. En stor del av denna kostnad är emellertid en andel av befintliga fasta kostnader. Den faktiska merkostnadenvid ett Övertagande blir därför ännu mindre. ADB-kostnaden omfattar total årlig kostnad, personalkostnad och avskrivningar inbegripna. Utredaren har pekat på behovet av en förtätning av terminaltillgången vid kassoma men utgått från att detta är en planeringsfråga vid kassoma

portokostnad nuvarande kostnad om ca 12 mkr bör kunna reduceras avsevärt, dels genom ökad kontoinsättning, dels genom en tänkbar samordning med utbetalning av t.ex. barnbidrag. Det sistnämnda inrymmer dock vissa problem som bör studerasnärmare.

Nuvarande totala lokala administrationskostnad om ca 167 mkr bör kunna nedbringas till 110-115 mkr, dvs. en besparingmed ca 30 %.

6.1.2 Den centrala administrationen m.m.

personalåtgängBoverket RFV av nuvarandefem årsarbetskrafter vid Boverket - åtgår ca två för beredning av överklagandeärenden. Resursbehovet för den centrala administrationen torde inte behöva överstiga de tre räknemässigt resterandeårsarbetskraftema i Boverkets nuvarandebemanning. Observera att personalen vid RFVs ADB-avdelning ingår i den totala ADB-kostnaden enligt ovan.

- ADB-kostnader seovan

kostnader för information m.m. Boverkets kostnader för blanketter, information, utbildning och andra omkostnaderuppskattastill ca 2 mkr. Det finns för nä.rvarande inget underlag som möjliggör någon annorlunda bedömning för RFVs motsvarande kostnad

domstolsvåsendet vid ett övertagande av överklagandenatillkommer arbetsupp- gifter vid domstolarna som med ledning av resursåtgångenvid Boverket och länsbostadsnämndemakan beräknas till ca 14 årsarbetskrafter, eventuella volymförändringar obeaktade. Domstolsverket har sin skrivelse till i BOAD 1992-07-02 beräknat kostnaderna till drygt 3 mkr vid länsrätternaoch ca 2,2 mkr vid kammarrättema; beräknat på de uppgifter om nuvarandeärendevolym haft.

Någon egentlig förändring av den centrala administrationens kostnader bör således inte uppstå.

Slutligen bör det nämnas att personalbehovetvid de 24 länsbostadsnämndemaminskar med sammanlagt ca 15 årsarbetskrafter som åtgått för bostadsbidrag. 12 härav gäller överklagandeärendena.

6.2 Regelsystemet

Våra föreslagna förändringar av reglerna för bostadsbidrag påverkar naturligtvis bidragets storlek i det enskilda fallet liksom den totala bidragskostnaden. Det ingår inte vårt i uppdrag att närmare beräkna dessaeffekter eller att bedöma i vilken mån ett förändrat utfall skall pareras med ändringar av t.ex. inkomst- och bostadskostnadsgränser.

Följande effekter av vara förslag bör beaktasi dessabedömningar.

Övergång till aktuell inkomst

Nuvarande inkomstprövning innebär ett betydande glapp i förhållande till den faktiska inkomsten. Ett byte till aktuell inkomst innebär totalt sett att inkomstunderlaget ökar och bidragskostnadenminskar. När inkomstgränsema i nuvarande system bestäms tar man visserligen hänsyn till den allmänna löneutvecldingen mellan åren. Men i handläggningen beaktas i regel inte faktiska inkomstökningar eller senare inkomständringar. Ett användande av aktuell, ofta uppdateradinkomstuppgift ger en minskningseffekt som kan bedömas som mycket stor.

Nuvarande uppföljningssystem ger dock ingen möjlighet till beräkning av effektens storlek. Olika uppskattningar synes tyda att vår regeländring, utan motsvarande justering av inkomstgränsema, vid själva införandet skulle innebära en minskning av bidragskostnaden med 10 % eller mer. Vi vill emellertid hänvisa till Boverkets anslagsframställning denna höst. Verket beräknas där mer ingående analyseradessa frågor och också ge förslag om de justeringar som behövs om man vill halla bidragen på jämförbar nivâ. Kvar finns emellertid den besparingseffekt som användning- en av ofta uppdateradeaktuella inkomstuppgifter fortlöpande torde ge.

Slopadfönnögenhetgfaktor

Vi har här tagit del av vissa tidigare beräkningar. bl.a. från Boverket. De är dock överslagsmässiga.Antalet hushåll med BGI-páverkandeförmögenhet motsvarar för närvarande ca 1,5 % av samtliga bidragshushåll. Vi kan för närvarandeendastgöra den bedömningen att effekten i ökad bidragskostnad är i storleksordningen 100 mkr,

en bedömning med sannolikt stor felmarginal båda håll. Problemet med denna effekt är att den gynnar en viss, som nämnts dock ytterst liten grupp som får högre bidrag utan att dess ekonomi förändrats. Som vi närmare utvecklat i kap. 2 har dock sett oss tvungna att ta bon förmögenheten ur bidragsunderlaget eftersom förmögenhetsbeskattningenawecklas.

Slopad hänsyn till realisatiønxvinst

Här saknas beräkningsunderlag men vi bedömer att effekten i form av höjd bidragskostnadär betydligt mindre än vad som gäller förmögenhet. Om man ser till bidragstagarna så är det här fråga om att tillfälliga bidragssänkningar inte blir av. Det uppstår såledesinte någon synlig förändring för en enskild bidragstagareeller grupp av sådana.

Bådadessa poster är således mer eller mindre marginella inom systemet.

Några ytterligare, smärre förändringspøster regelsystemet i

Egna företagare kan komma att högre bidrag genom att det taxerade nettoresul- tatet näringsverksamhet föreslås bilda bidragsgrund. Å andra sidan medtas av nu passiv näringsverksamhetvilket verkar motsatt i riktning

Avdrag mot kapitalinkomst skall inte längre reducera den bidragsgrundande in- komsten. Detta ger en viss men troligen liten besparingseffekt

Förslaget att ta med barns ränteinkomster ger en viss besparing, även den dock relativt liten.

Sammanlagt är det således ett flertal regeländringar som påverkar de utgåendebidragen. Det finns såväl plus- som minusposter. De kostnadssänkande överväger dock ldart. Hur dessa effekter skall vägas ihop inom en total bidragsram är en fråga för den nämnda departementalaberedningen av inkomstgränser och andra tillhörande frågor av materiell art.

6.3 Genomförandet

Man bör räkna med en förhållandevis stor resursinsats vid försäkringskassoma för den första handläggningen, dels därför att det är en ny arbetsuppgift, dels därför att det är särskilt viktigt att det grundläggandebeslutet om bostadsbidrag som sedan skall underhållas genom ändringar blir riktigt och ordentligt prövat. Hur stor denna effekt blir beror hur snabbt kassorna kommer att avverka inträdesansökningama. Inom RFVs projekt planerar man för en koncentreradhandläggningsinsats redan före sommaren 1993. Vi har i vårt förslag till övergångsreglergivit utrymme för en handläggningsperiod hösten. Om detta utnyttjas blir arbetsbelastningen mer fördelad.

Vidare kan följande särskilda engångsvisa resursposter i sambandmed övergången framhållas.

Utbildning av kassornas personal - Information till allmänheten - ADB-utveckling - Nya föreskrifter m.m. - Utveckling av system för uppföljning och utvärdering -

Planering och därmed resursberäkning av dessaaktiviteter, inklusive själva projektkostnaden, görs inom det av RFV tillsatta genomförandeprojektet se avsnitt 4.2.2. Av detta arbete följer också vilken omfattning bidragshandläggningenfår för kassor na redan före den l juli 1993 och vilka resursersom då går åt.

Smärre förberedelsekostnaderkan också uppståvid domstolarna när det gäller rutiner, utbildning o.d. för handläggning av överklaganden.

6.4 Vissa budgeteffekter genom ändrad finansiering m.m.

Eftersom vi inte haft att utreda dessa frågor nöjer oss här med några påpekanden och hänvisar i övrigt till Boverkets kommande anslagsframställning och till de slutliga ställningstagandenai den kommunalekonomiskauppgörelsen.

En av utgångspunktema för överföringen av bostadsbidragensadministration till försäkringskassorna har varit kommunalekonomiska kommitténs förslag att staten skall ta hela kostnadsansvaretför bostadsbidragen. Detta är dock ännu inte beslutat men vi har i vårt lagförslag utgått från att så sker och bl.a. tagit bort den nuvarande 32 § som reglerar statsbidraget. Naturligtvis vore det tekniskt möjligt att med en bibehållen fördelning av bidragskostnaden mellan staten och kommun ändå föra över bidragsadministrationen till kassoma.

Den av oss nu förutsatta förändringen innebär bl.a. att statsbudgetenfr.o.m. budgetåret 199394 kommer att direktbelastas av kassornas bidragsutbetalningar.

Under en övergångstid kommer staten dessutom enligt nuvarande efterskottsreglering att ha kostnader för bostadsbidrag som under tidigare år betalats ut av kommunerna. Aven ränteeffekter uppstår.

Likaså under en övergångstid kommer, enligt vån förslag, vissa ärenden att handläggas av kommunerna enligt de äldre, dvs. nuvarande, reglerna. Vi har i vårt förslag till Övergångsbestämmelser utgått från att nuvarande regler för statsbidrag då tillämpas dessaärenden. Denna fråga liksom de övriga ñnansieringsfrågoma - påverkas emellertid av vilken tidpunkt som beslutas för ett ikraftträdande av kommunalekonomiska utredningens förslag om kostnadsansvaret.Vi har som nämnts inte haft anledning att inom ramen för vår utredning närmare detta.

Bilaga l

Kommittédirektiv

Bostadsbidragens administration

Dir 19925

Beslut vid regeringssammanträde1992-01-16

Chefen för Socialdepartementet,statsrådet B. Westerberg anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en särskild utredare tillkallas för att dels förbereda en överföring av bostadsbidragens administration från kommunerna till försäkringskassoma, dels föreslå vissa regeländringar i bostadsbidragssystemet.

Inledning

Den allmänna försäkringen inkl. föräldraförsäkring, barnpensionoch Vårdbidrag för handikappat barn samt vissa andra former av ekonomiskt stöd, såsombarnbidrag och bidragsförskott, handhasav Riksförsäkringsverketoch de allmänna försäkringskassoma. Bostadsbidragen administreras av kommunerna, länsbostadsnämndemaoch Boverket. De kommunala bostadstilläggentill pensionärer KBT sköts av Riksförsäkringsverket och försäkringskassoma.

Bostadsbidragen har alltsedan de infördes skötts av kommunerna. Beslut om bostadsbidrag överklagas till länsbostadsnâmndemaoch Boverket. Enligt gällande regler finansieras bostadsbidragentill lika delar av staten och kommunerna. Utöver det i lag bestämda bidraget kan en kommun också ge extra bidrag. Den familj som vill ha bostadsbidrag måste ansöka om det varje år. Huvuddelen av besluten om bostadsbidragfattas i sambandmed årsskiftena.

Boverket har, efter en undersökning i vissa kommuner, skattat antalet årsarbetare som är sysselsattamed bostadsbidragi kommunerna och berörda datacentraler till ca 540 år 1990. Därtill kommer ADB-kostnader för drygt 30 miljoner kronor. I statlig tjänst arbetar ca 25 årsarbetaremed bostadsbidrag.

Sedan 1970-talet handlägger försäkringskassorna ärenden om barnbidrag och bidragsförskott. Arbetet sker till sin huvuddel lokalkontor medan utbetalningen sker centralt från Riksförsäkringsverket.

Överföring administrationen av

Flera skäl talar för att även bostadsbidragen borde kunna handhas av socialförsäkringsadministrationen. En samordnad hantering av bidragssystemen förutsätts ge administrativa besparingar lokal nivå.

Kommunalekonomiska kommittén har i sitt betänkandeSOU 199198 föreslagit att bostadsbidragen helt finansieras av staten. Detta har akutaliserat frågan om att administrationen bör överföras till försäkringskassoma. Detsamma gäller den samordning mellan bostadsbidragoch ensamförälderstöd som förbereds inom socialdepartementet.

Mot denna bakgrund anser jag att en utredare bör tillkallas för att utarbeta förslag till de åtgärder som behöver vidtas inför en överföring av bostadsbidragens administration från kommunerna till försäkringskassoma.

Behov av regelförändringar

I samband med en överföring av bostadsbidragensadministration till försäkringskassornaär det lämpligt att bygga upp ett rikstäckande system för bostadsbidragen. Ett sådant system innebär att det blir lättare att anpassa administrationen till förändrade bidragsregler.

Förutsättningarna bör vara goda att göra systemet effektivt och resurssnålt. I detta sammanhang kan det finnas behov av att göra regelförändringar som syftar till att förenkla administrationen, men som samtidigt ger största möjliga tillförlitlighet när det gäller bidragen. Jag tänker därvid bl.a. möjligheten att över till att pröva bidragen mot aktuell inkomst och att skapa ett system med rullande prövning av bidrag för att undvika en ärendeanhopningvid årsskiften. Behovet av en ökad efterkontroll bör därvid beaktas. Boverket överlämnade december i 1990 ett principförslag om att pröva bidragen mot aktuell inkomst. Vidare har en arbetsgrupp inom bostadsdepartementetredovisat förslag om inkomstprövning av bostadsbidragen år 1993. Utredaren bör i sitt arbete analyseradessa förslag.

Frågan om vilka inkomstslag och tillgångar som bör beaktasvid inkomstprövningen, t.ex. om det är nödvändigt att ha kvar en prövning mot förmögenhet, bör också analyseras. Även andra regelförändringar kan göra bidragssystemet enklare och som underlätta uppgiftslämnandet bör prövas.

Reglerna om överklagande mäste ses över. Utredaren bör därvid undersöka om domstolsprövning är nödvändig och om reglerna därför bör anpassas till vad som gäller för ärenden inom den allmänna försäkringen eller om en annan ordning är motiverad. Eventuella sekretessproblembör belysas.

Utredningsarbetets närmare inriktning .

Utredningsarbetet bör vara inriktat en anpassning av bidragsreglema och en genomgång av de praktiska frågorna kring en överflyttning av administrationen. Därvid bör utredaren klargöra vilka resurser som behövs för att sköta bostadsbidragen inom försäkringskassoma. Utredarenbör även redovisakonsekvenserna av en överföring det centrala ansvaret från Boverket till Riksförsäkringsverket. Som jag av redan tidigare sagt bedömer jag det som möjligt att i varje fall lokal nivå begränsa resursbehoven i förhållande till nuvarande situation.

Stora förändringar av försäkringskassomas arbetsuppgifter pågår för närvarande. Utredaren bör bedöma i vilken utsträckning befintlig personalhos försäkringskassorna kan ta hand om bostadsbidragenoch i vilken omfattning det kan bli aktuellt att nuvarande handläggare hos kommunerna anställs hos kassoma. Vid förslag om domstolsprövning skall resursbehovet för domstolarna också kartläggas.

Det är angeläget att kunna följa hur behovet av bostadsbidragutvecklar sig över tiden för olika grupper. Utredaren bör därför i samråd med Boverket och Riksförsäkringsverket lämna förslag om system för uppföljning av bidragsgivningen. Utredaren bör därvid beakta det system som byggts upp av Boverket.

Bostadsbidragens administration bör överföras till försäkringskassomaden l juli 1993. För att det skall bli möjligt bör utredaren ha avslutat sitt arbete senast den 15 september 1992.

Utredaren bör knyta de experter till sig som behövs för att bedriva arbetet. Boverket och Riksförsäkringsverket bör delta i arbetet redan från början framför allt för att kunna förbereda de rutiner och datasystemsom behövs.

Utredaren bör under arbetets gång informera berörda huvudorganisationeroch bereda dem tillfälle att framför synpunkter.

För utredningen gäller direktiven till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning dir. 19845 och om beaktande av EGaspekter i utredningsverksamheten dir. 1988.43.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Socialdepartementet

att tillkalla en särskild utredare omfattad av kommittéförordningen 1976 l 19 - med uppdrag att dels förbereda en överföring av bostadsbidragens administration till försäkringskassoma, dels föreslå vissa regeländringar i bostadsbidragssystemet

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterareoch annat biträde utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta femte huvudtitelns anslag Utredningar m.m.

12 0 Beslut Regeringen ansluter sig till föredragandensövervägandenoch bifaller hanshemställan. Socialdepartementet

12 1

Bilaga 2

Särskilt yttrande

Särskilt yttrande av Agneta Modig Tham och Britta lsén-Nordbeck angående den centrala myndighetsrollen

Bostadsbidragenhar stor bostads-och fördelningspolitisk betydelse. Bidragens uppgift är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjlighet att hålla sig med goda och rymliga bostäder. Det mål som riksdagen ställde upp år 1987 prop. l9868748 innebär att bostadsbidragen sikt skall byggas ut så att även de familjer som är beroende av bostadsbidragskall kunna hålla varje barn med ett eget rum. För att detta skall gälla även dem som bor nyare i bostäderhar de kostnadsgränserinom vilka bostadsbidrag lämnas, höjts väsentligt under senare år. Trots höjningama har den målsättningen riksdagen uttalat ännu inte uppnåtts.

Antalet hushåll som får bostadsbidrag har ökat kraftigt sedan år 1989. I år betalar omkring var fjärde barnfamilj i genomsnitt drygt 30 % av sin boendekostnad med hjälp av bostadsbidraget. Totalt 370 000 hushåll i landet, dvs. närmare 15 % av hushållen förvärvsaktiv ålder i får bostadsbidrag.Bostadsbidragenhar således mycket stor betydelse för bostadsefterfråganoch bostadsmarknaden.

Under senare år har bostadsbidragens bostadspolitiskabetydelse alltså kraftigt accentuerats. Detta är en naturlig konsekvens av den allmänna utvecklingenfrån generella till selektiva bostadsstöd,som inleddes i och med 1990-91 års skattereform. Den innebar att de generella bostadsstöd som utgår i form av räntebidrag och egnahemsägares ränteavdrag vid beskattningen kraftigt har begränsats, medan det selektiva bostadsstödeti form av bostadsbidragkraftigt har utökats. l årets kompletteringsproposition understryker regeringen ånyo sambandet mellan de generella och selektiva bostadsstöden. Där påpekas prop. 199192l50, bil. 15, s. 45 att det kan bli nödvändigt att bygga ut bostadsbidragenytterligare som en följd av att räntebidragen trappas ned.

Vid en eventuell EG-anslutning kommer också bostadsbidragens ställning som bostadspolitiskt till skillnad från allmänt socialpolitiskt stöd att behöva stärkas. - - Detta för att undvika EGs s.k. exportkrav, som gäller för förmåner inom den allmänna socialförsäkringen.

Som utgångspunkt för vilken organisatorisk lösning som skall väljas gäller alltså att bostadsbidragens bostadsanknytning skall behållas. Detta har varit en förutsättning för denna utredning och har som nämnts ocksåbekräftatsi de senaste regeringsdokumenten. Det gäller således att från den utgångspunktenfinna den mest rationella

lösningen för den centrala myndighetsrollen.

Boverket är expertmyndighet för bl.a. bostadsförsörjning och byggande. Inom Boverket har under de fyra år som gått sedanverket bildades, en bred kompetens i bygg- och bostadsfrågor byggts upp. Ett stort antal experter har rekryterats som tillsammans besitter en omfattande sakkunskapinom bl.a. bostadsekonomiska, bostadssocialaoch bostadsjuridiskafrågor.

Bostadsbidragensbostadspolitiska roll kommer sannolikt att öka ytterligare i framtiden. Enligt vår mening är det möjligt att skapa en rationell organisation, som beaktar både att försäkringskassoma övertar ansvaret för beviljande och utbetalande av bostadsbidragenoch att bidragens bostadspolitiska roll bibehålls, med följande ansvarsfördelning mellan de centrala myndigheterna.

Boverket, som är expertmyndighet för bl.a. bostadsförsörjning och byggande, behåller ansvaret för

Uppföljning och utvärdering av regelsystemetstillämpning samt bidragens användning och effekter Statistikinsamling- och bearbetning hämtas från RFVs utbetalningsregister Tillämpningsföreskrifter 4 Anslagsberäkning och anslagsframställning

Riksförsäkringsverket RFV, som är administrativ huvudman för försäkringskassorna, bör ansvara för de uppgifter som hör samman med själva beviljandet och utbetalandet av bidragen. Följande funktioner bör då föras över till RFV

ADB-systemet 2. Tillsynen över kassoma främst ur administrativ synvinkel Information och utbildning i samarbetemed Boverket

Den lösning som utredaren föreslår med ett huvudmannaskap som till större del samlas på RFV, kommer att bli mindre rationell och effektiv. Den förutsätter att RFV för att klara ansvaret för tillämpningsföreskrifter, uppföljningar och utvärderingar samt anslagsberäkningar och anslagsframställningar måste bygga upp egen och med Boverket dubblerad kompetensi bostadsfrågor. -

Att överföra handläggningen på lokal nivå från kommunerna till försäkringskassorna kan i och för sig vara en rationell förändring, som kan ge vissa effektivitetsvinster. Även dessa tycks bli relativt marginella och huvudsakligen gäller ADB-systeom met. Den personalbesparing som förutses är en konsekvens av att reglerna för inkomstprövningen ändrasoch att det årliga ansökningsförfarandetupphör.

Det kan då tyckas logiskt att överföra det centrala ansvaret till RFV från Boverket. Utredarens motiv för en sådanförändring är dels att försäkringskassoma inte är vana vid att ha mer än en föreskrivande myndighet, dels att RFV skulle förlora incitament för engagemang i fråga om bostadsbidrag.

Inget av dessamotiv är särskilt bärkraftigt. En lång rad andra lokala och regionala organ arbetar med flera olika regelverk och därmed flera olika centrala myndigheter.

Den ordningen måste fungera för bl.a. länsstyrelseoch kommuner.

Motivet som bygger på RFVs incitament för engagemang har vi svårt att förstå. Utredarens bedömning tycks utgå från att samarbetetmellan, och det gemensamma engagemanget hos, de två myndigheterna inte skulle kunna fungera. En utgångspunkt som förvånar, eftersom utredaren i andra sammanhang understryker att ett gott samarbeteär en nödvändig förutsättning för att den framtida administrationen skall fungera väl, oavsett vilken organisatorisk lösning som väljs. Om man trots allt accepterar argumentet kan vi bara konstatera, att exakt samma argument kunde anföras för Boverkets del.

I förlängningen blir det också en ofrånkomlig konsekvens av förslaget att bostadsanknytningen försvagas och att bostadsbidrageni ökande grad behandlasoch betraktas som en i raden av ett stort antal socialförsäkringsförmåner.

Det som i förstone och i detta sammanhangkan se ut som en harmlös och begränsad administrativ förändring kommer då i sin förlängning att leda till en mycket långtgående politisk kursomläggning, som i praktiken innebär att de bostadssociala hänsynenfår vika och att ett av de viktigaste bostadspolitiska medlen övergår till att bli en del av Socialförsäkringens allmänna inkomstskydd.

Slutligen vill vi också nämna att även regionalpolitiska skäl talar för att Boverket, som omlokaliserades till Karlskrona för tre år sedan, även i fortsättningen behåller de angivna arbetsuppgifternai stället för att utöka verksamhetenvid den del av RFV som ligger i Stockholm.

Sammanfattningsvis avstyrker vi utredarens förslag angående den centrala myndighetsrollen och förordar i stället den lösning vi ovan angett.

KUNGL. arsa..

1992- 10-0 5

...§IS2§3$H.9LM.

...

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

kompetens. Grundutbildningens 37. Psykiatrin ochdess patienter levnadsförhållanden, Frihet ansvar - - villkor i högskolan. U. värdens innehåll och utveckling. Reglerför risker. Ett seminarium varför om vi 38.Fristående skolor. Bidragoch elevavgifter.U. tillåter mer föroreningar inne änute. M. 39.Begreppet arbetsskada Psykisktstördas situationi kommunerna 40.Risk-och skadehantering i statlig verksamhetFr. -en probleminventering ur socialtjänstens 41.Angående vattenskotrar. M. perspektiv. S. 42.Kretslopp Basen för hållbar stadsutveckling. M. - 4. Psykiatrin i Norden -ett jämförande perspektiv. 43.Ecocycles TheBasis of Sustainable Urban - Koncession för försâkñngssammanslutrtingar. Fi. Development. M. Ny mervärdesskattelag. 44.Resurser forhögskolans gnrndutbildning. U. Motiv. Dcl 45. Miljöfarligtavfall ansvar och riktlinjer.M. - - Författningstext ochbilagor. Del Fi. 46.Livskvalitet förpsykiskt långtidssjuka forskning - - 7. Kompetensutveckling nationell en strategi.A. kring service.stöd ochvård. - Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. 47. Avreglerad bostadsmarknad, DelII. Fi. m.m.- Ekonomioch rätt i kyrkan. C. 48. Effektivare statistikstyrningDen statliga - 10.Ettnytt bolag för rundradiosändningar. Ku. statistikens finansiering och samordning. Fr. l lfastighetsskatt. Fi. 49. EES-anpassning av marknadsföringslagstifhringen.

l2. Konstnärlig högskoleutbildning. U. C 13.Bundna aktier.Ju. 50.Avgifteroch hogkostrtadsskydd inom åldre-och

14. Mindre kadmiumihandelsgödsel. Jo. handikappomsorgen. S l5.Ledning ochledarskap i högskolan några 51. Översyn sjöpolisen. av Ju. perspektiv och möjligheter. U. 52.Ettsamhälle för alla. 16.Kroppen efterdöden. S3.Skatt dieseloljaFt. 17.Den sista undersökningenobduktionen i ett 54. Mer för mindre nya styrfonner for barn-och - psykologiskt perspektiv. ungdomspolitiken. C. 18. tvångsvård i socialtjänsten ansvar och innehåll. 55.Rådfor forskning om transporter och - 19. långtidsutredningen 1992.Fi. kommunikation. K. 20. Statens hundskola. ombildningfrån myndighet till Rådfor forskning om transporter och aktiebolag. S. kommunikation. Bilagor.K. 2l.B0stadsstöd till pensionärer. 56.Färjor ochfarleder.K. 22. EES-anpassningkreditupplysningslagen. av Ju. 57. Beskattning av vissa naturafönnåner m.m. Fi. 23. Kontrollfrågoritulldatoriseringen m.m. Fi. 58.Miljöskulden. En rapport om hur rniljöskulden 24. Avreglerad bostadsmarknad. H. utvecklas vi om ingenting gör. M. 25. Utvärdering av försöksverksamheten med 3-årig 59.Läraruppdraget. U. yrkesinriktad utbildningi gymnasieskolan. U. 60.Enklare reglerför statsanställda. Fi. 26.Rätten till folkpension kvalifrkationsregler i 6l.Ett reformerat åklagarväsende. A Del. ochB. Ju. internationella förhållanden. S. 62.Forskning ochutveckling för totalförsvaret förslag - 27. Årsarbetstid. A. till åtgärder. Fo. 28. Kartläggning av kasinospelenligt internationella 63. Regionala roller en perspektivstudie. C. - regler. Fi. 64. Utsikt mot framtidens regioner sju debattinlägg. C. - 29. Smittskyddsinstitutet ny organisation för Sveriges 65.Kartboken. C. nationella smittskyddsfunktioner. 66. Västsverigeregion i utveckling. C. - 30.Kreditförsäkring Någraaktuella problem.Fi. 67.Fortsatt reformering av foretagsbeskattningen. Del - 31.Lagstiftrting om satellitsändningar av Fi. TV-programxu. 68. Långsiktig miljöforskning. M. 32.NyaInlandsbanan. K. 69. Meningsfullvistelse asylmrlággning. Ku.

33. Kasinospelsverksamhet i folkrörelsemas tjänst C. 70.Telelag. K. 34.Fastighetsdatasystemets datorstmktur. M. 71. Bostadsförmedling i nya former. Fi. 35. Kart- och mätningsutbildningar i nya skolformer.M. 72.Det kommunala medlemskapet. C.

36.RadioochTV ett. i Ku.

1992 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

73. Välfärd och valfrihet- service,stödochvård för psykisktstörda. 74.Prova privat Provningoch mätteknikinom SPoch SMP i europaperspektiv. N. 75. Ekonomisk politikunder kriserochi krig. Fi. 76. Skogspolitiken inför2000-talet. Huvudbetänkande. Skogspolitiken inför2000-talet. Bilagor Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor II. Jo. 77. Psykiskt stördai socialförsäkringen ett kunskaps- underlag. 78. Utredningen om vissa internationella insolvensfragor.Ju. 79. Statens fastigheter och lokaler ny organisation. Fr. - 80. Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning. Ju. 81. Trafikpolisen mer än dubbeltbättre.Ju. 82. Genteknik en utmaning. Ju. - 83. Aktiebolagslagen och EG. Ju. 84. Ersättning för kränkning genom brott. Ju. 85. Förvaltning av försvarsfastigheter. Fö. 86.Ettnytt betygssystem. U. 87. Åtgärder för att förbereda sveriges jordbruk och livsmedelsindustri för EG förslag om vegeta- biliesektom, livsmedelsexporten ochden ekologiska produktionen. Jo. 88. Veterinär verksamhet- behov. organisation och finansiering. Jo. 89. Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. - - -

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kommunikationsdepartementet

Bundna aktier. [13] Nya Inlandsbanan. [32]

kreditupplysningslagen. [22] Råd för forskning om transporter och kommunikation. EES-anpassning av Radför forskning om transporter och kommunikation. Översyn sjöpolisen. av [51] Ett reformerat áklagawäsende. A Del ochB. [61] Bilagor. [55]

Utredningen vissa internationella insolvensa Färjoroch farleder. [56] om frågor.[78] Telelag. [70]

Kriminologisk och kriminalpolitisk forskning. [80] Finansdepartementet Trafikpolisen mer än dubbeltbättre. [81]

Koncession för försäkringssammanslutnirtgar. [S] Genteknik en utmaning.[82]

Aktiebolagslagen ochEG. [83] Ny mervärdesskattelag.

Ersättning för kränkning genom brott. [84] Motiv.Del - Författningstext ochbilagor. Del [6] - Försvarsdepartementet Fastighetstaxering Bostadsrätter. [8] m.m.-

Forskningoch utvecklingför totalförsvaret förslag Fastighetsskatt. till åtgärder. [62] Lângtidsutredningen 1992.[19]

försvarsfastigheter. [85] Kontrollfragor i tulldatoriseringen m.m. [23] Förvaltning av Avreglerad bostadsmarknad. [24]

Socialdepartementet Kartläggning av kasinospel enligt internationella regler. [28] Psykiskt stördas situationi kommunerna KreditförsäkringNågra aktuella problem. [30] -en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] - Risk-och skadehantering i statlig verksamhet. [40] Psykiatrin i Norden ett jämförande perspektiv.[4] - Avreglerad bostadsmarknad, DelIl. [47] Kroppen efter döden.[16] Effektivare statistikstymingDen statliga statistikens Den sista undersökningenobduktionen i ett - - finansiering och samordning. [48] psykologiskt perspektiv. [17] innehåll. [18] Skattpå dieselolja. [53] Tvångsvård i socialtjänsten - ansvar och Beskattning av vissa naturaförmaner m.m. [57] Statens hundskola. Ombildning frånmyndighet till Enklareregler för statsanstallda. [60] aktiebolag. [20] Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del Bostadsstöd till pensionärer. [21] folkpension kvalifikationsregler i [67] Rätten till - Bostadsförmedling i nya former. [71] internationella förhållanden. [26] Sveriges Ekonomisk politik under kriser ochi krig.[75] Smittskyddsinstitutet organisation ny för Statens fastigheter ochlokaler ny organisation. [79] nationella smittskyddsfunktioner. [29] -

Psykiatrinochdess patienter levnadsförhållanden, - Utbildningsdepartementet vårdens innehålloch utveckling.[37] arbetsskada. [39] Frihet ansvar kompetens. Gmndutbildningens villkor Begreppet - - Livskvalitet för psykiskt långtidssjuka i högskolan. [l]

forskning kring service,stödochvård. [46] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] - ochledarskap i högskolan några perspektiv Avgifteroch högkostnadsskydd inomäldre-och Ledning -

handikappomsorgen. [50]

Ett samhälle föralla. [52]

Välfärdoch valfrihet service,stödoch vårdför psykisktstörda. [73]

Psykiskt störda i socialförsäkringen ett kunskaps- underlag. [77]

Bostadsbidrag enklare rättvisare billigare. [89] - - -

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Jord bruksdepartementet Miliöfarlistavfall ansvar och [45] - MiljÖSkllldCll. Enrapportom hill utveck Mindre kadmiumi handelsgödscl [14] a ° ViSam 85- [58] Sko litiken inför 2000-talet. Huvudbetankande.

W618 Långsiktigmiljöforskning. [68]

Skogspolitiken inför 2000-talet. Bilagor [76] Skogspoütiken inför 2000-talet. BilagorIl. [76] Åtgärder för att förbereda Sveriges jordbruk och livsmedelsindustri förEG -förslag om vegetabiliesektorn, livsmedelsexporten ochden ekologiska produktionen. [87] Veterinärverksamhet- behov, organisation och finansiering. [88]

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutveckling en nationell strategi. [7] - Årsarbetstid. [27]

Kulturdepartementet Ettnytt bolagför rundradiosändningar. [10] Lagstiftning om satellitsändningarTV-program. av [31] RadioochTV ett. i [36] Meningsfullvistelse påasylförläggning. [69]

Näringsdepartementet Prova privat- Provningoch mätteknikinomSPoch SMPi europaperspektiv. [74]

Civildepartementet Ekonomiochrätt i kyrkan. [9] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst [33] EES-anpassning av marknadstöringslagstiftrtingen.[49] Mer för mindre nya styrfonner förbarn-och ungdomspolitiken. [54] Regionala roller en perspektivstudie. [63] - Utsiktmot framtidens regioner sju debattinlägg. [64] - Kartboken. [65] Västsverigeregioni utveckling. [66] - [Det kommunala medlemskapet. [72]

Miljö- och naturresursdepartementet Regler förrisker.Ett seminarium om varförvi tillåter mer föroreningar inneanute. [2] Fastighetsdatasystemets datorstmktur. [34] Kart- och mätningsutbildningar i nya skolformer. [35] Angående vattenskotrar. [41] Kretslopp Basen för hållbar Stadsutveckling. [42] - Ecocycles TheBasis of Sustainable Urban Develop- ment. [43]