Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting : rapport

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

SM] 197533

Statens offentliga utredningar W@

1975:1§_Mg

w

Kommundepartementet

Förtroendevalda

och

partier

i kommuner

och

landsting

Rapport

Utredningen om den kommunala demokratin

Stockholm 1975

Omslag Jan Boman ISBN 91-38-02316-4 Göteborgs Offsettryckeri AB Stockholm 1975

Förord

Utredningen om den kommunala demokratin Kungl Maj :t bemyndigade den 20 mars 1970 chefen för civildepartementet att tillkalla sakkunniga och experter för att göra en översyn av den kommunala demokratin (utredningen om den kommunala demokratin). Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga riksdagsledamoten Anna Lisa Lewén-Eliasson, ordförande, förbundsordföranden Bengt Blomdahl, riksdagsledamöterna Karl Boo och Claes Elmstedt, universitetslektorn Agne Gustafsson, riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund, Hilding Johansson och Sigvard Larsson samt kommunalkonsulenten Göran Åstrand. Fr o m den l januari 1972 förordnades riksdagsledamoten Nils Hörberg som sakkunnig i utredningen sedan riksdagsledamoten Sigvard Larsson på egen begäran blivit entledigad från utredningsuppdraget. Som experter åt utredningen har förordnats informationschefen i Svenska kommunförbundet Lennart Edström (fro m den 13 september 1971) och statssekreteraren i kommundepartementet Lars Eric Ericsson (huvudsekreterare t o m den 30 november 1971). Kanslirådet Sven-Runo Bergqvist är huvudsekreterare i utredningen sedan den l december 1971. Som sekreterare tjänstgör kommunalsekreteraren Lars Högdahl, utredningsmannen Bertil Albertson och planeringssekreteraren i Malmöhus läns landsting Anders Ek.

Utredningsuppdraget I direktiven till utredningen framhålls inledningsvis att den djupgående omvandlingen som kommunerna varit föremål för motiverar en översyn av formerna för medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten. Även införandet av en gemensam valdag för de kommunala valen och riksdagsvalet ger anledning till överväganden i detta sammanhang. Riksdagen begärde år 1968 i samband med beslutet om den partiella författningsreformen att förberedelser skulle vidtas för en samlad översyn av den kommunala demokratin. I enlighet med denna riksdagens önskan hölls överläggningar mellan företrädare för de stora politiska partierna, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet samt för den forskning om den kommunala demokratin som bedrivs med stöd av medel från riksbankens jubileumsfond.

Av direktiven framgår vidare att partiernas och kommunförbundens representanter vid dessa överläggningar varit överens om ett par väsentliga utgångspunkter för översynen av den kommunala demokratin. En sådan utgångspunkt är de politiska partiernas centrala roll, när det gäller att vidga medborgarinflytandet över de kommunala frågorna. Det understryks i direktiven att den svenska demokratin är en representativ demokrati där medborgarnas inflytande utövas genom de politiska partierna. Effektiviteten i systemet beror ytterst på partiernas förmåga att forma och genomföra en politik som överensstämmer med medborgarnas önskningar. De grundläggande principerna för detta system skall givetvis inte rubbas. De åtgärder som de sakkunniga söker sig fram till bör syfta till att skapa förbättrade förutsättningar för systemet att verka. En annan utgångspunkt för utredningsarbetet, som det rått enighet om, är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt skall ges frihet att själva bestämma om formerna för sin verksamhet. I direktiven sägs att tillkomsten av större och bättre rustade kommunala enheter talar för att man strävar efter att öka kommunernas frihet i detta avseende. De sakkunniga bör därför i första hand överväga ändringar som gör det möjligt för kommunerna att vidta åtgärder men inte tvingar dem att göra det. Mot denna bakgrund har utredningen haft att behandla åtgärder för att förstärka den kommunala s/älvstyrelsens lokala förankring. I detta sammanhang har det gällt sådana frågor som inrättande av kommundelsråd, sockenråd e d eller utvidgning av rätten till delegation av den kommunala förvaltningen. Andra åtgärder som utredningen enligt sina direkt haft att överväga, är sådana som syftar till att förbättra förutsättningarna för information till förtroendevalda och medborgare om den kommunala verksamheten under olika skeden av beslutsprocessen. Även åtgärder för att vidga och fördjupa kontakterna med föreningar och organisationer inom kommunen har omnämnts i direktiven. Hit hör också frågan om vidgad information och fördjupad debatt i planfrâgor. En särskild fråga i detta sammanhang, som också ingått i utredningsuppdraget, år formen för insyn och inflytande i kommunala bolag och andra särskilda rättssubjekt. Utredningen har vidare från länsdemokratiutredningen fått övertaga uppdraget att pröva frågorna om minoritetsrepresentation z kommuner- nas styrelser dvs det som ibland i debatten har kallats kommunal parlamentarism” eller majoritetsstyre » och kommunal- och landstingsrådens kommunalrättsliga ställning. Vidare har det gällt att kartlägga erfarenheterna från tillämpningen av de nya bestämmelserna om suppleanter för fullmäktige samt överväga frågan om en förläggning av mandattidens bör/an för de representativa organen i nära anslutning till valen. Dessutom erhöll utredningen på våren 1972 genom tilläggsdirektiv i uppdrag att utreda frågan om närvarorätt för de anställdas representanter i kommunala nämnder samt överförande av beslutanderätt i frågor av intresse för personalen till s k partsammansatta organ. Samma år erhölls uppdraget att kartlägga småpartiernas roll i den kommunala demokratin.

Slutligen har utredningen varit oförhindrad att ta upp även andra frågor av väsentlig betydelse för formerna för medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten.

Avlämnade betänkanden och publikationer

Utredningen har hittills tillsammans med kommunallagsutredningen avgivit delbetänkandet Nya bestämmelser för utseende av suppleanter för kommunfullmäktige” Stencil C 1971 :4. Utredningen har vidare samlat in ett omfattande material till underlag för sin bedömning av lämpliga åtgärder för att förbättra medborgarinflytandet i kommunerna. Sådant material har tidigare vid flera tillfällen offentliggjorts för att tillföra den allmänna debatten ett aktuellt underlag. Det gäller diskussionspromemorian Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre SOU 1972:32, undersökningsrapporten Rapport ang., kommunal information m m SOU 1972:52 samt rapporten Information och medverkan i kommunal planering SOU 1974:50. Utredningen har även publicerat underlagsmaterial rörande Småpartier i den kommunala demokratin Stencil Kn 1975:2.

Rapportens innehåll och syfte Föreliggande rapport har utarbetats av docent Harry Forsell vid statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet. De undersökningar som rapporten grundar sig på har utförts i samarbete med fil. kand. Janeric Gidlund. Arbetet ingår som ett led iutredningens arbete på att kartlägga förhållanden som har betydelse för den kommunala demokratin. Resultaten ingår som underlag för utredningens huvudbetäknande. l betänkandet kan undersökningsresultaten redovisas endast i begränsad omfattning. Avsikten med denna rapport är därför att göra det fullständiga materialet tillgängligt för en större allmänhet. Författaren har samrått med utredningen i fråga om de allmänna riktlinjerna för undersökningen. Under arbetets gång har utredningen informerats om de preliminära resultaten. Vissa önskemål har därvid uttalats. Författaren har emellertid själv svarat för arbetets genomförande, för redovisningen av undersökningsresultaten och för de i rapporten lämnade kommentarerna. Stockholm i april 1974 Utredningen om den kommunala demokratin

Innehåü

Urval av ledamöter i kommuner och landsting . . . . . . . . . . . . . . 17

Kapitel l Partiverksamhet på lokal nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 1.1 Partiernas organisationsstruktur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 1.1.1 Riks- och regional nivå 19 1.1.2 Lokal nivå 19 1.1.3 Antal partimedlemmar 21 1.1.4 Mötesverksamhet 22 1.1.5 Partiorganisationernas kärngrupper . . . . . . . . . . . . . 23 1.2 Aktiviteten inom den kommunala partiverksamheten i kommunala frågor 25 1.2.1 Kurser och konferenser för förtroendevalda 25 1.2.2 Kurser och konferenser för blivande förtroendevalda 26 1.2.3 Intern mötesverksamhet i kommunala frågor 26 1.2.4 Service till fullmäktigegruppen . . . . . . . . . . . . . . . . 26 1.2.5 Utåtriktad mötesverksamhet 27 1.2.6 Framställning av trycksaker med lokalkommunalt innehåll 28 1.2.7 Annonsering i kommunala frågor 28 1.2.8 Kommunal information genom de politiska partierna 28 1.2.9 Kommunens budget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 1.2.1O Det kommunala bostadsbyggnadsprogrammet . . . . . . 32 1.2.1 1 KELP 32 l.2.12 Aktiviteter i planfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 1.3 Partiernas ekonomiska och personella resurser 33 1.3.1 Förvaltning och fördelning av KPS 37 1.3.2 Ekonomiska förändringar i samband med införandet av partistödet 39 1.3.3 Verksamhetskostnader 42 1.4 Lokal dagspress och partipolitisk verksamhet 50

1.4.1 Partiföreträdarnas inställning till pressituationen i den egna kommunen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 1.4.2 Den lokala dagspressens bevakning av partiernas verksamhet på lokal nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52 1.4.3 Partipressens betydelse för det närstående partiets lokala verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 1.5 Partiorganisationer och utomparlamentariska grupper . . . . . 56 1.6 Förekomst av partiexpeditioner i kommunerna . . . . . . . . . 57 1.7 Enighet och konflikt på lokal nivå inom partiorganisationerna 58 1.7.1 Enighet och konflikt i samband med kommunsammanläggningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58

Kapitel 2 Förtroendevalda på lokal nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 2.1 Fullmäktigegruppernas arbetsformer . . . . . . . . . . . . . . . . 61 2.1.1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 2.1.2 Arbetsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70 2.1.3 Nämndgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 2.1.4 Administrativa resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 2.2 Fullmäktigeledamöternas arbetssituation . . . . . . . . . . . . . . 74 2.2.1 Aktivitet i fullmäktigegrupperna . . . . . . . . . . . . . . 75 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 2.2.2 Kommunala kärnfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 2.2.3 Särskilda talesmän för gruppen i fullmäktige . . . . . . . 85 2.2.4 Diskussionens spridning i fullmäktige . . . . . . . . . . . 86 2.2.5 Informationsnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 2.2.6 Personlig arbetssituation för förtroendevalda . . . . . . 89 2.2.7 Önskemål beträffande primärkommunala åtgärder för att förbättra fullmäktigeledamöternas arbetssituation . 91 2.2.8 Önskemål beträffande respektive partis åtgärder för att förbättra fullmäktigeledamöternas arbetssituation 91 2.2.9 Aktivitet ilokal partiverksamhet . . . . . . . . . . . . . . 92 2.3 Förhållandet förtroendevalda - . . . . . . . . . . . . 94 tjänstemän 2.3.1 Allmänt om de förtroendevaldas möjligheter att hävda sig bland experter och tjänstemän . . . . . . . . . . . . . . 94 2.3.2 I vilka nämnder dominerar förtroendemanna- respektive tjänstemannainflytandet? . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99 2.4 Allmänt om de förtroendevaldas arbetssituation . . . . . . . . . 99 2.5 Kommunpolitik och partipolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 2.5.1 Partipolitiska skillnader i primärkommunerna under mandatperioden 1971-1973 . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 2.5.2 Inriktning på kommunal information . . . . . . . . . . . 104 2.5.3 Kommunala handlingsprogram . . . . . . . . . . . . . . . . 106 2.5.4 Tilltron till partierna som kanal för medborgarinflytande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

Kapitel 3 Partiverksamhet på regional nivå . . . . . . . . . . . . . . . . l 1 1 3.1 Aktiviteten inom den regionala partiverksamheten . . . . . . . 11 1

3.1.2 Material . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 3.1.3 Styrelsemöten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112 3.1.4 Konferensverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 112 3.2 Partiernas ekonomiska och personella resurser . . . . . . . . . . 1 l 7 3.2.1 Administrativa resurser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 3.2.2 Likviditet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 119 3.2.3 Verksamhetskostnader . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127

Kapitel 4 Förtroendevalda på regional nivå . . . . . . . . . . . . . . . . 129 4.1 Landstingsgruppernas arbetsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 4.1.1 Organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134 4.1.2 Arbetsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 135 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 4.1.3 Nämndgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143 4.2 Landstingsledamöternas arbetssituation . . . . . . . . . . . . . . 144 4.2.1 Aktivitet i landstingsgrupperna . . . . . . . . . . . . . . . 144 4.3 Landstingskommunala kärnfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 4.4 Särskilda talesmän för gruppen i landstinget . . . . . . . . . . . . 151 4.5 Diskussionens spridning i landstinget . . . . . . . . . . . . . . . . 151 4.6 lnformationsnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 152 4.7 Allmänt om de förtroendevaldas arbetssituation . . . . . . . . . 155 4.8 Förhållandet förtroendevalda - . . . . . . . . . . . . 155 tjänstemän 4.8.1 Allmänt om de förtroendevaldas möjligheter att hävda sig bland experter och tjänstemän . . . . . . . . . . . . . . 155 4.8.2 I vilka nämnder och styrelser dominerar förtroendemanna- respektive tjänstemannainflytandet? . . . . . . . 157 4.9 Landstingsrâdens roll och väsentligaste insatser . . . . . . . . . . 160 4.10 Landstingspolitik och partipolitik . . . . . . . . . . . . . . . . . . 166 4.10.1 Partipolitiskt och regionalt agerande vid gruppmötcn . . 169 4.l0.2 inflytandet i landstingspolitiken . . . . . . . . . . . . . . . 171 4.11 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 174

Kapitel 5 Jämförelse mellan förtroendevalda på lokal och regional nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 5.1 Partigruppernas arbetsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 5.2 Aktivitet ipartigrupperna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 177 5 3 Gruppdiskussionernas innehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 178 5.4 Diskussionsdeltagande i de beslutande församlingarna . . . . . 179 5.5 Arbetssituation som förtroendevald . . . . . . . . . . . . . . . . . 179

Kapitel 6 Kommunalt partistöd 1970-1974 . . . . . . . . . . . . . 183 6.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 6.2 Totala förändringar under perioden 1970-73 . . . . . . . . . . 184

6.2.1 Kommunsammanläggningar som förändringsfaktor . . 186 6.2.2 Mandatförändringar som förändringsfaktor . . . . . . . 187 6.2.3 Majoritetsförhållanden som förändringsfaktor . . . . . . 187 6.2.4 Sammanfattande bild av förändringarna . . . . . . . . . . 190 6.2.5 Landstingens partistöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 6.3 Partistödet 1974 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 6.3.1 Kommunerna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 6.3.2 Landstingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 193

Kapitel 7 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195

TabeIIbiIaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201

Förtroendevalda och

partier

i kommuner och landsting

En undersökning utförd vid Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet Av docent Harry Forsell

sou 1975:18

Inledning

En ny illustration Att studera och beskriva den kommunala demokratin kan ske utifrån många aspekter: det kan gälla de enskilda människornas medverkan i beslutsprocessen (participation), det kan gälla kommunikationen mellan beslutsfattare och väljare (information), det kan gälla de politiska partiernas förmåga att på lokal nivå leva upp till förväntningar att vara effektiva kanaler in i den politiska beslutsprocessen för krav på förändringar som väcks av deras sympatisörer.

Listan kan göras lång och speglar den kommunala självstyrelsens

svårfångade värden. Inte desto mindre utgör svårigheterna en utmaning till fortsatt och fördjupat studium. Denna framställning är främst beskrivande, men ges av och till en framåtsyftande prägel. Den resonerar sig fram från detaljer på ett konkret plan till reflexioner över större problem på ett abstrakt plan. Hittills har framställningar om kommunaldemokratiska problem i stor utsträckning varit uppbyggda kring en nivågrupperad föreställning. Pyramider har ritats upp där basen skulle motsvara väljarna och toppen skulle motsvara de valda. Däremellan befinner sig i olika ordningsföljder partimedlemmar, partiaktiva och partiorganisatoriskt förtroendevalda. Sådana nivågrupperade föreställningar kan i och för sig vara fruktbara ur forskningssynpunkt i olika avseenden. Emellertid behäftas nivågrupperingar av svagheten att läsaren som en bieffekt kan bibringas ”halvfeodala felaktiga föreställningar om den kommunala beslutsprocessen. Som inledning är det därför lämpligt att lansera en ny illustration som utgångspunkt för ett studium av den kommunala demokratin. Denna illustration är horisontellt uppbyggd och anger den befolkningsfördelning som kan urskiljas med avyseende på roller i det kommunalpolitiska systemet. Fördelen med illustrationen är dels den verklighetsnära problematik vad gäller informationsförutsättningar mellan olika aktörer som åskådliggöres tex mellan förtroendevalda och den stora invånarmassan. Dels den demokratiska medverkan-problematiken som åskådliggöres genom de givna storleksrelationerna mellan aktörerna.

14 Inledning

1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% 1% Ej partianslutna kommunlnvånare 1%

1%

1%

1%

1% Partianslutna kommuninvånare 1% IVigur I Illustration för studium av den kommu- 1% nala denrokratin. Varje rulenhet IHOISVüFIII en 1% procent av kommunens invånarantal. Partierna: kärngrupper 1% Anm. l-igurcns uppgifter bygger på kommuner i storleksklassen Varav 60 000 invånare. förtroendevalda

Anm. Figurens uppgifter bygger på kommuner i storleksklassen 60 000 invånare.

Under undersökningens gång har ett stort antal nya frågbr uppkommit kring den kommunala demokratin, vilka fortfarande återstår att besvara. Dessa frågor finns inbyggda i de olika avsnitten, varför det ej är nödvändigt att särskilt rekapitulera dem här. Emellertid speglar detta förhållande en egenskapsrymd i frågekomplexen, där besvarandet av vissa frågor omedelbart ger upphov till fler nya frågor. Komplexiteten i ämnet och den därav följande svårigheten att på en och samma gång belysa företeelserna ur alla perspektiv som är tänkbara, får emellertid inte leda till avskräckning inför problematiken, utan snarare bilda ram till de reservationer som kan fästas till materialets relevans och bärighet iolika i avseenden.

Presentation av undersökningen

Uppläggning

Undersökningen ”Förtroendevalda i kommuner och landsting är uppdelad i fyra moment enligt följande: l Partiverksamhetens omfång och inriktning på det primär- och sekundärkommunala fältet. Metod: Intervju med kommunorganisationens ordf (85) för de olika partierna representerade i fullmäktige i 16 primärkommuner. Intervju med kommunorganisationens kassör (80) i dessa primärkommuner. Partidistriktens verksamhetsberättelser för åren 1969-1972 (ca 2/3 insamlade). 2 Partigruppverksamhet i primärkommuner och landsting. Metod: Intervju med fullmäktigegruppernas ordf (83) i 16 primärkommuner enligt urvalet. / Telefonintervju med landstingsgruppernas ordf (100) i samtliga landstingsgrupper i riket. 3 Arbetssituation som förtroendevald för fullmäktigeledamöter och landstingsledamöter. Metod: Telefonintervju med fullmäktigeledamöter (209). Enkät till landstingsledamöter (250). 4 Det kommunala partistödets storlek och förekomst 1972, 1973 och 1974. Metod: Enkät till rikets dåvarande 464 kommuner och 23 landsting jämte insamlat material från nuvarande kommuner och landsting. Eftersom undersökningen genomförts på uppdrag av kommunaldemokratiutrcdningen har stor vikt fästs vid att inrikta undersökningen på utredningens frågeställningar. En speciell tonvikt har lagts vid studiet av partiernas Verksamhetsförmer utifrån aspekter på resurstillgång. Tillkomsten av det primärkommunala och det landstingskommunala partistödet har i grunden ändrat de ekonomiska betingelserna för det lokala och det regionala partipolitiska arbetet. Därför är det av värde att utvecklingstendenser analyseras, utan att därvid grannlagenhetsmässiga hänsyn åsidosätts. De förtroendevaldas arbetssituation och partigruppernas arbetsformer utgör andra hörnstenar i denna undersökning. Dessa faktorer är minst

16 Presentation av undersökningen

sagt avgörande för den framtida kommunala självstyrelsens fortlevnad. Kommunsammanläggningar och den växande kommunala kansliorganisationen är härvid faktorer, som ägnas särskild uppmärksamhet. Informationsproblematiken i samspelet mellan lokala partiorganisationer och medlemmar/sympatisörer studeras utifrån olika aspekter. Bl a behandlas hur de kommunala kärnfrågorna förs ut.

Kommunurval Eftersom en stor del av de kommuner som fanns våren 1973 skulle bli föremål för indelningsändring vid årsskiftet 73/74 måste urvalet av undersökningspraktiska skäl begränsas till de färdigindelade 188 primärkommunerna. Vid diskussionen av urvalsdesign uppkom önskemål att dels erhålla en fördelning av primärkommunerna i en storleksskala och dels inrymma aspekten befokningsförändring och slutligen få med aspekten indelningsförändring. Följande principer för urvalet fastlades: D Färdigindelade kommuner med en tätortsgrad större än 50 % utgjorde huvudpopulation, tillsammans 155 kommuner, varav 10 %, dvs 16 kommuner, ingår i urvalet. D Kommunernas befolkningsutveckling 1965/1971 studerades, liksom befolkningsprojektionen. Urvalet av kommuner skedde bland utpräglade befolkningsexpanderande, stabila och minskande enheter.

D Följande storleksklasser fastställdes:

Under - 15 000inv - Små kommuner (57) ” 15 001 - 49 000 - Medelstora kommuner” (84) ” 49 001 - 100 000 - ”Stora kommuner” ( 8.) 100 001 - över - stora kommuner” Mycket ( 6) D Vid urvalet skulle i möjligaste mån kommunernas storlek vara jämförbara inom storleksklasserna, med följande riktmärken: Små kommuner ca 10 000 inv ” Medelstora ca 30 000 Stora ca 60 000 Mycket stora ca 100 000 D Inom varje storleksklass och kategori av befolkningsutveckling skulle i möjligaste mån ingå såväl indelningsförändrade kommuner efter år 1963 (unga) som ej indelningsförändrade kommuner (gamla). D Politiska balanslägen i fullmäktige skulle i möjligaste mån vara genomgående i urvalet. Slutresultat av urvalet och den slutliga designen lokalt blev:

SOU l95::l8 Presentation av undersökningen 17

BEFOLKNINGSUTVECKLING

L Komnnunstorlek Ökande Stabil Minskande

I I

U Stenungssund Vaggeryd Heby Små G Lomma Hammarö Rättvik

U Sigtuna Nässjö Ljusdal Medel_ stora G Tyresö Gällivare

U Karlstad Örnsköldsvik Stora G Järfälla

U Linköping Mycket u u . stora figur 2 Undersokntngens U Västerås design och urvalet av kommuner. U = Unga sammanlagda kommuner efter 1963 G - Gamla ej sammanlagda kommuner efter 1963

Urval av ledamöter i kommuner och landsting

För att belysa de förtroendevaldas informations- och arbetssituation i kommuner och landsting gjordes en nivågruppering av ledamöterna i följande tre grupper: El Kommunstyrelse- resp förvaltningsutskottsledamöter

D ”Tunga ledamöter”

El Övriga ledamöter Den första kategorin utgöres således av kommunstyrelse- respektive förvaltningsutskottsledamöter som tillika är fullmäktige- respektive landstingsledamöter. Den andra kategorin tunga ledamöter avser fullmäktige- respektive landstingsledamöter med ordinarie ledamotskap i centrala styrelser och nämnder. Kommunalt avsågs med centrala styrelser och nämnder: Byggnadsnämnd Social centralnämnd (eller Socialnämnd) Skolstyrelse Fritidsnämnd (eller motsvarande) Motsvarande avgränsning i landsting var: Sjukvårdsstyrelse Byggnadsnämnd Omsorgsstyrelse Kulturnämnd Socialnämnd och Lasarettsdirektion

18 Presentation av undersökningen SOU |975:I8

Den tredje kategorin övriga ledamöter avser fullmäktige- respektive landstingsledamöter utan ordinarie uppdrag i centrala styrelser och nämnder. Vidare uteslöts följande ur denna kategori: Riksdagsledamöter Kommunalråd/landstingsråd Länsstyrelseledamöter Suppleanter i kommunstyrelse (KS) resp förvaltningsutskott (FU). Vidare valdes i mån av tillgång högst fyra ledamöter per parti i de lokala och regionala enheterna, varav högst två övriga och högst två tunga. .

Genomgående tillämpades ett slumpförfarande vid urvalet av ledamö-

ter i de fall flera alternativa kandidater fanns tillgängliga. Landstingsledamöter som i någon egenskap deltagit i den primärkommunala undersökningen ingick ej i urvalet på landstingsnivå.

1 Partiverksamhet på lokal nivå

1.1 Partiernas organisationsstruktur

1.1.1 Riks- och regional nivå I olika sammanhang har lämnats initierade beskrivningar för partiernas organisatoriska uppbyggnad, från kommunnivå och uppåt till regional och riksnivå Därför anses partiernas organisationsstruktur på regional och riksnivå fullödigt belysta. Den finstruktur som återfinnes i partiernas organisatoriska uppbyggnad på lokal nivå finns emellertid anledning att redovisa, då tillgänglig information om dessa förhållanden inte kan anses uppfylla kraven på aktuell och tillförlitlig information.

1.1.2 Lokal nivå Partiernas kommunala organisation är i princip uppbyggd enligt följande:

Kommunorganisationens styrelse

Kommunorganlsationens möten

Lokalavd Lo kalavd Lo kalavd Loka lavd Lokalavd

Från detta mönster finns ett betydelsefullt undantag. Centerpartiets sidoorganisationer CUF och CKF representeras vid kommunorganisationens möten på samma sätt som lokalavdelningarna. Ofta förekommer att partierna vart och ett för sig lokalt endast har en 1 En sådan redovisning enda avdelning, vilken har hela primärkommunen som verksamhetsområ- återfinnes t ex i Dan de. l sådana fall fungerar Brändströms avhandling lokalavdelningens styrelse som kommunorgani- Nomineringsförfarande sationsstyrelse och lokalavdelningens medlemsmöte som kommunorgani- vid riksdagsval”, Umeå

sationsmöte, enligt detta betraktelsesätt. 1971.

20 Partiverksamhet pâ lokal nivå SOU l975zl8

Den förgrening i lokalavdelningar som respektive parti har i primärkommunerna uppvisar betydande variationer. En variation avser partimässiga skillnader. Partierna kan grupperas i tre väl åtskilda förgreningskategorier enligt nedanstående redovisning:

Strukturgrupp Parti Totalantal lokalavdelningar i de 16 undersökta kommunerna Kategori 1 Socialdemokraterna 112 Centerpartiet 105 Kategori ll Moderata samlingspartiet 37 Folkpartiet 36 Kategori lll Vänsterpartiet kommunisterna

20)?

Kristen demokratisk samling ll a VPK år ej representerat i fullmäktige i två små kommuner, varför dessa informationer om ev partiorganisation saknas. KDS är ej representerad i fullmäktige i 11 av kommunerna, och dessutom saknas informationer från en kommun. 1 de fall partier har endast en lokalavdelning, vilken täcker in kommunen som verksamhetsområde, har denna medräknats, fastän kommunorganisationen för övriga fall ej ingår. I övrigt kan konstateras beträffande förgreningen i lokalavdelningar: E] Antalet lokalavdelningar ökar i allmänhet med ökande kommunstor-

lek. Medelvärde på totalantalet i kommunerna :

Små kommuner 10 lokalavdelningar Medelstora ll Stora 22 Mycket stora 43 EJ Antalet lokalavdelningar är inom samma storleksklass av kommuner betydligt högre i unga sammanlagda kommuner, än i gamla ej sammanlagda kommuner. Om medelvärdet på totalantalet lokalavdelningar i gamla kommuner ges index 100 inom var och en kommunstorlek, gäller följande

index för unga” :

Små kommuner 162 Medelstora 242 Stora 481 Observera att skillnaden i förgrening i lokalavdelningar tenderar att stiga med ökande kommunstorlek. El Antalet lokalavdelningar stiger allmänt med ökande ytareal i kommunen. Vi finner ett mer förgrenat partiväsen i de ytmässigt stora och befolkningsmässigt minskande enheterna. Denna tendens kommer starkast till uttryck inom den första förgreningskategorin enligt ovan. I de ytmässigt små urbaniserade kommunerna är partierna i relativt liten omfattning förgrenade i lokalavdelningar. Denna tendens slår absolut sett starkast för centerpartiets vidkommande, vilket i och för sig kan sägas vara ett uttryck för detta partis traditionellt svaga & ställning i starkt urbaniserade områden.

Parriverlcsamher lokal nivå 21

pâ

E! Inom den andra förgreningskategorin (M och F) är det slående hur partierna i så gott som samtliga fall har en enda lokalavdelning i de gamla ej indelningsändrade kommunerna oavsett kommunstorlek. Samtidigt synes det inom denna kategori finnas en strävan att minska antalet lokalavdelningar inom de nybildade då främst kommunerna, till en enda stor lokalavdelning för partiet i kommunen. l 7 av de 20 kommunorganisationerna (M och F) i unga kommuner har denna process redan genomförts. Det finns anledning att antaga att antalet lokalavdelningar inom den närmaste framtiden ytterligare kommer att inskränkas.

l. 1.3 A mal partimedlemmar

Medlemsantalet är ett ur många synpunkter osäkert mått på ett partis reella storlek, styrka och förankring. Ofta förekommer dubbelregistreringar tex i den egentliga partiorganisationen och sidoorganisationer av enskilt anslutna och kollektivt anslutna medlemmar inom det socialdemokratiska partiet. En annan svårighet är den inaktuella dvs medlemsredovisningen, förekomsten av s k pappersmedlemmar. Denna typ av svårighet är omöjlig att överblicka, men erfarenheten pekar på att denna faktor

kan

vara betydelsefull. Den tredje svårigheten är kollektivanslutningen, främst inom socialdemokratin. Det är ett i det närmaste olösligt metodproblem att ge medlemssiffror som grundas på kollektivanslutning en jämförbarhet med siffror som helt grundas på enskild anslutning. Totalt sett är den partianslutna invånarandelen i procent störst i de minsta och i de största kommunerna som ingår i urvalet. Detta resultat är rimligt med hänsyn till att i de små kommunerna intar de areella näringarna en framträdande plats i sysselsättningsavseende - vilket medför att centerpartiet traditionsenligt i dessa kommuner ofta har högre medlemsantal än socialdemokraterna. l de största kommunerna finns markerade inslag av storindustri, vilket medför att socialdemokraterna ofta har en medlemsmässigt mycket stark ställning. Följande medelvärden gäller inom kommunstorleksklasserna för andelen partianslutna invånare (även anslutning till sidoorganisationer är inräknad) räknat iprocent:

Totalt sett dominerar socialdemokraterna medlemsstatistiken. Om urvalskommunernas medlemssiffror summeras för respektive parti erhålles följande fördelning:

Medlemsuppgifterna

l övrigt kan noteras beträffande det totala partimedlemsantalet i kommunerna: El Medlemsantalet i partierna i kommunerna är betydligt högre i unga sammanlagda kommuner i urvalet, än vad som är fallet för de gamla sammanlagda enheterna, ijämförbara storleksklasser. D Medlemsantalet i partierna i expanderande kommuner är påfallande i kommuner med stabil eller minskande belägre än medlemsantalet l de expanderande kommunerna är en stor del av folkningsutveckling. befolkningen tämligen nyinflyttad och bosatt inom nya bostadsområden utan och föreningstradition, vilket inverkar grannkännedom negativt på benägenheten att söka medlemskap i de politiska partierna

1.1.4 Mötesverksamhet Ett bättre mått på partiernas styrka än medlemsantalet är den mötesaktivitet Det bör observeras att beräkningarna av aktivitet i de genomför. 1 Harry Forsell: Struktur- studie dels inte inkluderar sidoorganisationers mötesverkföreliggande omvandling och kom- i samhet och dels utgörs av uppskattningar från respektive partiledning munala beslut. Doktorsavhandling, Umeå 1972. kommunerna.

Tabell l Mötesaktivitet i urvalskommunerna för respektive parti. Antal kommunorganisationer.

C F 3 10 2 1 - - 16 M 7 5 2 - 1 - 15° 1 9 1 _ _ _ 1 id Vpk 1 4 - - - - 5 KDS

Totalt 12 27 12 5 6 3 75 Procent 16,0 49,4 16,0 6,6 8,0 4.0 100,0

Anm: Bortfall: a 1 medelstor kommun, 1 stor. 1 medelstor, 1 mycket stor. C 1 medelstor. dl liten, 1 medelstor, l stor.

SOU 1975: 18 Part/verksamhet lokal niva 23

på

Måtten ovan avser såväl kommunorganisationens mötesverksamhet, som i förekommande fall lokalavdelningarnas. De högre mötesfrekvenserna för respektive parti återfinnes i regel i de stora kommunerna och de lägsta mötesfrekvenserna i de små kommunerna. Det är alldeles påtagligt hur mötesaktiviteten uppvisar analoga drag med antalet lokalavdelningar för respektive parti i kommunerna. Följaktligen är det överflödigt att rekapitulera ytterligare de tendenser som kan utläsas av mötesaktivitetens fördelning. Däremot är det av stort intresse att notera att besöksfrekvensens utveckling under den senaste 5-årsperioden varit sådan att kommunorganisationer med hög mötesfrekvens haft den gynnsammaste utvecklingen, enligt partiledningens bedömning.

Antal möten/år Positiv besöksutvecküng/ andeliprocent

Mötesverksamheten bör således som partimässigt styrkemått tillmätas betydande vikt. Genom att hålla en hög mötesfrekvens skapar man iett parti förutsättningar för ett högre mötesdeltagande.

1.1 .5 Partiorganisationemas kämgrupper

Inom en partiorganisation i en kommun kan man avgränsa ”kärngruppen” i partiet till att gälla de partimedlemmar som normalt besöker partiorganisationens möten. Genom att summera de normala besökstalen för de lokala inom avdelningarna partiet kan man få fram ett mått på kärngruppens storlek, enligt denna arbetsdefinition. Självfallet inräknas ej de olika representantskapen vid denna beräkning, då detta i stort sett skulle medföra dubbelräkning. l föreliggande redovisning har denna storlek ställts i kärngrupps relation till partiernas medlemskader i vid mening, dvs att såväl kvinnosom ungdomsorganisationernas medlemmar i kommunen ingår. Ett sådant tillvägagångssätt motiveras bla av det kända förhållandet att sidoorganisationerna., aktiva medlemmar ofta deltar vid huvudorganisationens olika möten. Kärngruppens andel av totalantalet partianslutna ikommunerna minskar med ökande kommunstorlek. I de undersökta kommunerna framkom följande genomsnittsvärden inom varje kommunstorlek. Om man jämför kärngruppens storlek mot respektive partiorganisations storlek finner man att dess andel minskar successivt. För de större

24 Partiverksamhet på lokal nivå

Tabell 2 Kämgruppens andel av totalantalet partianslutna. Genomsnittsvärden inom varje kommunstorlek.

partiorganisationerna är alltså kärngruppens andel minst (se figur 3). Vad gäller skillnaderna mellan partierna grupperar de sig i två skilda grupper. I den ena ingår centerpartiet och socialdemokratiska partiet, främst kännetecknade av höga medlemsantal och rikt förgrenad organisation i kommunerna. Kärngruppens andel av medlemskadern är betydligt lägre för socialdemokraterna jämfört med centerpartiet, vilket har sin motsvarighet i ett betydligt högre medlemsantal för socialdemokraterna. Absolut sett finns stora överensstämmelser mellan kärngruppernas storlek, en överensstämmelse som ökar med ökande kommunstorlek. I den andra gruppen ingår moderata samlingspartiet, folkpartiet, Vpk och KDS, vilka främst kännetecknas av relativt låga medlemsantal och i regel obetydligt förgrenade kommunorganisationer. Ofta finns bara en avdelning i kommunen och kärngruppen är koncentrerad till centralorten. Det relativt låga medlemsantalet medför emellertid att kärngruppens andel av medlemskadern når relativt sett höga värden.

Antal i kärngruppen

200 Figur 3 Kärngruppens storlek i förhållande till kommunorganisationernas storlek. 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 Antal parti medlemmar

SOU 1975: I 8 Partiverksamher på lokal nivå 25

1.2 Aktivitet inom den kommunala partiverksamheten i kommunala frågor

l avsikt att beskriva förekomsten och inriktningen av partiorganisationernas behandling av kommunala frågor presenteras nedanstående resultat. Materialet har strukturerats genomgående på ett likartat sätt för att underlätta förståelsen. I den första kolumnen redovisas ej förekomst” av respektive aktivitet. Därefter redovisas förekomst uppdelat på tre särskilda kategorier med avseende på vilken organisationsnivå, som anordnat (svarat för) aktiviteten ifråga. Lokalt betyder således att aktiviteten anordnats lokalt, dvs genom kommunorganisationen. På samma sätt betyder Lokalt/centralt att aktiviteten är ett samarrangemang mellan kommunorganisation och länsorganisation, medan ”centralt betyder att endast länsorganisationen ansvarat för aktivitetens tillkomst och genomförande. Observera dock att aktiviteten ifråga är avsedd för det lokala planet. Genom att tillämpa denna uppdelning av presentationen erbjudes en möjlighet att få en nyanserad uppfattning om partiorganisationernas egeninsats av resurser och organisationsstyrka på kommunnivå. Uppgifterna refererar till 1972 års verksamhet, där inte annat angives. För kompletterande redovisning av fördelningen på partier hänvisas även till särskild tabellbilaga (tabell B4-B7).

1.2.1 Kurser och konferenser för de kommunalt förtroendevalda

l samband med frågor kring användningen av det kommunala partistödet anföres vanligen skolningen av de förtroendevalda som det mest väsentliga användninesområdet. Partiorganisationerna i de små kommunerna avviker markant från de övriga. I nära hälften av fallen förekommer ej anordnandet av aktiviteten ifråga. l den återstående hälften står länsorganisationerna ihuvudsak för anordnade arrangemang. l de medelstora och stora kommunerna står länsorganisationerna för mer än hälften av arrangemangen. I de mycket stora kommunerna svarar kommunorganisationerna själva för 70% av kurs- och konferensverksamheten Socialdemokraterna på kommunnivå synes i större utsträckning än de övriga partierna vara självförsörjande när det gäller ifrågavarande arrangemang.

Tabell 3 Arrangemang av kurser och konferenser för de kommunalt förtroendevalda. Antal kommunorganisationer i procent (Absolut antal) Kommunstorlek Förekom- Arrangeras mer ej Lokalt Lokalt/ Centralt N Centralt Små kommuner 48,3 (14) 13,3 ( 2) 6,7 ( l) 80,0 (12) 29 Medelstora 4,2 ( 1) 43,5 (10) 21,7( S) 34,8 ( 8) 24 Stora - 14 35,7( 5) 21,4( 3) 42,9( 6) - 70,0( 7) 10 Mycket stora 10,0( 1) 20,0( 2) Totalt 19,4 (15) 38,3 (24) 16,2 (10) 45,0 (28) 77

26 Part/verksamhet på lokal nivå sou 1975:18

Tabell 4 Arrangemang av kurser och konferenser för ”blivande” förtroendevalda. Andel kommunorganisationer i procent (Absolut antal) Kommunstorlek Förekom- Arrangeras mer ej Lokalt Lokalt/ Centralt N Centralt Små kommuner - 29 62,1 (18) 18,2 ( 2) 91,8 ( 9) Medelstora 20,8 ( 5) 55,0 (11) 10,0 (2) 35,0 ( 7) 25 Stora 35,7 ( 5) 44,4( 4) 1l,l (l) 44,4 ( 4) 14 Mycket stora 20,0( 2) 75,0( 6) 12,5 (1) 12,5 ( 1) 10 Totalt 38,5 (30) 47,9 (23) 8,5 (4) 43,6 (21) 78

1.2.2 Kurser och konferenser för blivande förtroendevalda

Kurs- och konferensverksamhet speciellt anordnad för dem partierna ämnar satsa på som förtroendevalda förekommer, men i väsentligt mindre omfattning än för dem som redan innehar uppdrag. Tendensen är ifråga om de blivande förtroendevaldas kurs- och konferensverksamhet densamma som för de redan valda. Inga partiskillnader föreligger (se tabell 4).

1.2.3 Intern mötesverksamhet i kommunala frågor Med denna fråga i intervjun avsågs att mäta förekomsten av medlemsmöten särskilt rubricerade att enbart behandla kommunala frågor. Det kan synas vara en märklig fråga, eftersom det knappast borde förekomma annat än sådan aktivitet till 100 %. Ändå anger 6,4 % (5 av 78) att sådan verksamhet inte förekommit under 1972. Detta var fallet i vardera 2 partiorganisationer av F och Vpk jämte i en socialdemokratisk organisation.

1.2.4 Service till fidlmäktigegruppen Samtidigt som partiorganisationen självfallet utgör den förmedlande länken mellan partimedlemmarna och de förtroendevalda är det rimligt att partiorganisationen fungerar som organisatoriskt serviceorgan för vissa aktiviteter särskilt avsedda för fullmäktigegruppen och övriga nämndledamöter. Servicen exemplifierades vid intervjun såsom exempelvis någon av följande aktiviteter: Cl Anordnande av temakonferenser E] Nämndvisa sammandragningar E! Faktainsamling och utskrift av underlag för tex motioner, interpellationer m m. En jämförelse med förekomst av partiexpedition (se tabell 32 sid 57) bekräftar en samvariation med förekomst av service. Sådan förekommer mycket sparsamt i de små kommunerna. l övriga kommuntyper ges service i 40-60 % av det totala antalet fall.

sou 1975:18 Parriverksamhet pâ lokal nivå 27

Tabell5 Förekomst av service till fullmäktigegruppen. Andel kommunorganisationer i procent (Absolut antal) Kommunstorlek Förekom- Arrangeras mer ej

1.2.5 Utâtriktad mötesverksamhet I vissa avseenden tenderar partiernas verksamhet att bli mycket intern till sin karaktär, dvs angelägenheter för medlemmarna. Nomineringarna är

bara ett exempel härpå. I vilken utsträckning och på vilka sätt söker då

- nå ut till allmänheten? Ett sätt är att partierna exponera sig för anordna offentliga möten tex i kommunala frågor. Förekomsten av sådana framgår bl a av materialet i nedanstående tabell. I nära hälften av de små kommunernas partiorganisationer förekommer ej arrangemang av offentliga möten i kommunala frågor. Aktiviteten ökar med ökande kommunstorlek till 80---90 % i de större kommunerna. Det bör noteras att partiorganisationerna i de två minsta storleksklasserna av kommuner får hjälp från länsorganisationen med sina arrangemang. Detta förhållande, som kan konstateras i en mängd olika avseenden, tyder på bristande resurser och bristande organisationsstyrka i de mindre kommunernas partiorganisationer. Socialdemokraterna och centern anl J Konlmunalforsk_ ordnar i större utsträckning offentliga möten i kommunala frågor än ningsgruppcns resultat övriga partier. bl a Brändström a a.

Tabell6 Förekomst av utåtriktad mötesverksamhet i kommunala frågor. Andel kommunorganisationer i procent (Absolut antal)

a Måste enligt tidigare gjord definition arrangeras med bistånd av lokala krafter.

28 Parriverksamhet på lokal nivå sou 1975:13

1.2.6 Framställning av trycksaker med lokalkommunalt innehåll Bilden av aktivitetsutövningen i det hänseende den beskrivits ovan stämmer väl överens med den när det gäller framställning och spridning av foldrar, tidningar m m. Två nyanser kan tillföras beskrivningen av organisationsstyrkan eller avsaknad av sådan. Trycksakerna uppträder redan i stor utsträckning i de medelstora kommunerna. Den centrala nivån, länsorganisationen, ansvarar i betydande grad för trycksakerna i de små, medelstora och stora kommunerna (se tabell 7).

1.2.7 Annonsering om kommunala frågor l valrörelsen annonseras det relativt flitigt, men hur omfattande är denna aktivitet under mellanvalsår? Den förekommer i ca 35 % av partiorganisationerna. Omfattningen är minst i de små kommunerna och störst i de stora och mycket stora.

1.2.8 Kommunal information genom de politiska partierna

Den kommunala informationen genom de politiska partierna på lokal nivå förs ut till partimedlemmar och väljare på olika sätt. Den dominerande och mest förekommande kanalen för information är mötet, antingen det inriktas externt eller internt. Vid information till väljarna kommer trycksakerna som den näst vanligaste informationsformen, medan motsvarande form i ordningen för information till partimedlemmarna är studier, kurser och konferenser (se figur 4). Det är anmärkningsvärt vilken betydelse kommunstorleken synes ha för förekomsten av olika informationsformer. Generellt sett ökar det differentierade utbudet av informationsformer mycket kraftigt med ökande kommunstorlek. l avsnittet om partiernas ekonomiska resurser kommer dessa aspekter ytterligare att belysas. Vid intervjuerna med partiorganisationernas ordförande fick dessa ange vilka informationsformer man tänkte satsa speciellt på inför framtiden. Frågan riktades för varje informationsform till partiföreträdaren, i

Tabell 7 Framställning av trycksaker med lokalkommunalt innehåll. Andel kommunorganisationer i procent (Absolut antal) Kommunstorlek Förekom- l-“ör aktiviteten ansvaras mer ej Lokalt Lokalt/ Centralt N Centralt Små kommuner - 29 44,8 (13) 68,9 (ll) 31,1 ( 5) Medelstora 8,0( 2) 73.9 (17) 8,7 (2) 17,4 ( 4) 25 Stora 28,6( 4) 70,0( 7) 10,0 (1) 20,0( 2) 14 Mycket stora 10,0 ( 1) 100,0 ( 9) - - 10 Totalt 25,6 (20) 76,0 (44) 5,2 (3) 18,8 (l l) 78

SOU l975zl8 Part/verksamhet pâ lokal nivâ 29

de fall informationsformen redan praktiserades och man alltså hade konkreta erfarenheter därav. Följande fördelning beträffande de utåtriktade informationsformerna framkommer sammanfattningsvis:

Procent

De tre första informationsformerna ökar påtagligt för samtliga partier med ökande kommunstorlek. Satsningen på annonsering om kommunala frågor kommer däremot främst att äga rum i medelstora och stora kommuner, enligt dessa resultat. Tilltron till denna informationsform synes även vara störst bland de borgerliga partierna. Viljan att inför framtiden satsa ytterligare på öppna rådslag eller samråd om kommunala frågor är ;törre i de största kommunerna än i övriga. Denna viljeyttring

% Utåtriktad kommunal information A

100-

90- utåtriktade inf. möten

80-

Hushållskorsband med trycksaker

Annonsering om kommunala frågor

,I

40- ,/ / I / 30-

,l

I / ,u I ,0

20_/z 0... [Figur 4a Utåtriktade in-

formationsfonners före- .. kom-sl i kommunala frå-

10-1 ...o gor under år 1972, för-

delade efter kommunstorlek. Andel kommun- L I V organisationer i procent. Små kommmer Medelstora kommuner Större kommuner (M, C. I, S, Vpk, KDS.)

30 Part/verksamhet lokal nivå

på

% A Intern kommunal information mo_ Studier/kurser/konferenser v u n_ I Ff.

-131-1-1-1 .u.

90-

ø/ ”u-

Informations ;brosehyren brev

/ø/ 80 _. o _.°

_/ Kommunala rådslag eller samråd

70_ ø/ 0 “o” f

O]

_0°. fiir??

0/ .-°. 1111;

50-/

,z

o.. z .- l _. ,I 50... Selektiv intern information

_.- ,z

40- .-° /

.Vi

30-.

20- Figur 4b Interna informationsformers före- Utställningar för partimedlemmar komst i kommunala frå-

.unul delade cfter konznzunstorlek. Andel kommun- 5 organisationer i procent. V (M, C, F, S, Vpk, KDS.) Små kommuner Medelstora kommuner Större kommuner

får ses som ett led i försöken att komma tillrätta med kommunikations-

problemen i urbaniserade samhällen, där anonymiteten mellan män-

niskorna kan skapa avstånd till beslutsfattarna som gör att kommuninvå-

narna upplever det såsom svårt att komma till tals.

De interna informationsformernas fortsatta fördelning, vad gäller

partiföreträdarnas bedömning om framtida satsningar, är:

Procent

Studier/kurser/konferenser samt trycksaker är informationsformer där partiernas vilja att satsa ökar markant med ökande kommunstorlek. Däremot avtar medlemsmöten något i prioritet inför framtida satsningar med ökande kommunstorlek.

sou 1975:18 Partiverksamher på lokal nivå 31

Partimässigt önskar folkpartiet i högre utsträckning än andra partier en satsning på trycksaker för intern information, medan moderata samlingspartiet i högre utsträckning än andra partier vill satsa på medlemsmöten. Rådslagssatsningen kommer i huvudsak att utövas av socialdemokra- terna och folkpartiet och den selektiva informationen, som förutsätter ett stort medlemsantal, av socialdemokraterna och centerpartiet.

1.2.9 Kommunens budget Beträffande behandlingen av kommunens budget på medlemsmöte ställdes i undersökningen tre frågor. De gällde om budgeten behandlas, huruvida den erhåller ett eget möte eller spränges in som en del samt när den behandlas i förhållande till kommunstyrelse- och/eller fullmäktigesammanträdet. Dessutom fick intervjupersonerna ange förekomsten av ändringsinitiativ föranledda av medlemsmötet.

Tabell 8 Behandling av kommunens budget vid medlemsmöte i partiorganisationerna 1972. Andel kommunorganisationer i procent (Absolut antal). Kommunstorlek Speciellt Mindre del Behandlades N medl.möte av medLmöte ej Små kommuner 30,0 ( 9) 43,4 (13) 26,6 ( 8) 30 Medelstora 70,8 (17) 16,7 ( 4) 12,5 ( 3) 24 Stora 71,4 (10) 21.5 ( 3) 7,1 ( l) 14 Mycket stora 70,0( 7) 20,0 ( 2) 10,0 ( l) 10 Totalt 55,1 (43) 28,2 (22) 16,7 (13) 78

Budgeten erhåller i de medelstora och större kommunerna ett väsentligt större utrymme på partiorganisationernas medlemsmöten än i de små kommunerna, där mer än å aldrig behandlar budgeten. Det kan särskilt noteras att i de medelstora och större kommunerna anordnas speciella budgetmöten i dubbelt så stor omfattning jämfört med i de små kommunerna. Den andra frågan angående budgetbchandlingen gav följande resultat: nära 60 % diskuterar budgeten före kommunstyrelsebehandlingen och ca 25 % efter kommunstyrelsens men före fullmäktiges behandling.

Tabell 9 Förekomst av ändringsinitiativ i budgetsammanhang pga att medlemsmötet krävt förändringar av mera betydande slag, Andel kommunorganisationer i procent (Aboslut antal)

Kommunstorlek Förekomst Ej förekomst Vet ej N

Små kommuner 13,3 ( 4) 83,3 (25) 3,3 (l) 30 Medelstora 41,7 (10) - 24 58,3 (14) Stora 14,3 ( 2) 85,7 (12) - 14 Mycket stora 60,0 ( 6) 40,0 ( 4) - 10

Totalt 28,2 (22) aims (ss) 1,3 (1) 78

32 Partiverksamhet pa° lokal nivå

Som framgår av tabellen föranleder medlemsmötena ändringsinitiativi

drygt å av fallen. Någon helt entydig storlekseffekt föreligger knappast. Något vanligare synes förekomsten av ändringsinitiativ vara i de större kom- , munerna.

12.10 Det kommunala bostadsbyggnadspragrammet En relativt entydig storlekseffekt kan avläsas i resultaten av frågan om partiorganisationernas behandling av det kommunala bostadsbyggnads» programmet. Denna effekt är ganska självfallen, då byggaktiviteten har större omfattning i de större kommunerna.

Tabell 10 Förekomst och omfattning av behandling av det kommunala bostadsbyggnadsprogrammet i partiorganisationerna under perioden 1970-1973. Andel kommunorganisationeri procent (Absolut antal) Kommunstorlek Speciellt Mindre Större Behandlas N medLmöte del av del av ej medLmöte medl.möte

Små kommuner 6,7 ( 2) 56,7 (17) 3,3 (1) 33,3 (10) 30 Medelstora 50,0 (12) - 12,5 ( 3) 24 37,4 ( 9) Stora l4,3( 2) 57,1 ( 8) - 28,6( 4) 14 Mycket stora 20,0 ( 2) 40,0 ( 4) 30,0 (3) 10,0 ( 1) 10 Totalt 19,2 (15) 52,6 (41) 5,1 (4) 23,1 (18) 78

Jämfört med den behandling som ges kommunens budget behandlas bostadsbyggnadsprogrammet i mindre omfattning vid partiorganisationernas medlemsmöten.

1.2.1 l KELP Behandlingen av den kommunalekonomiska långtidsplaneringen är väsentligt mera sparsamt förekommande än de två tidigare genomgångna kommunala kårnfrågorna.

Tabell ll Förekomst och omfattning av behandling av KELP-frågorna under perioden 1970-73. Andel kommunorganisationer i procent (Absolut antal). Kommunstorlek Speciellt Mind re Större Behandlas N medl.möte del av del av ej medl.möte medLmöte

Små kommuner 43,3 (13) 3,3 (1) 53,3 (16) 30

Medelstora 20,1! (5) 41,7 (10) 37,5 ( 9) 24

Stora 21,4 (3) 35,7 ( 5) - 42,9 ( 6) 14 - 10,0 ( 1) - 90,0 ( 9) 10 Mycket stora Totalt 10,3 (8) 37,2 (29) 1,2 (1) 51,3 (40) 78

De mycket stora .kommunerna avviker från de övriga. Från de små kommunerna, vilka i partiorganisationerna behandlar KELP i ca 47 % av fallen, ökar omfattningen till ca 63 % i de stora kommunerna. l de mycket stora kommunerna är KELP nästan helt avförd från dagordningen. Frågan behandlas endast i 1 av l0 partiorganisationer.

Partiverksamhet lokal nivâ

på , 33

1.2.12 Aktiviteter i planfrágor

För att ytterligare försöka mäta partiorganisationernas aktivitet i centrala kommunala frågor ställdes följande fråga till kommunorganisationernas företrädare: - Har någon av de lokala partiavdelningarna i Er kommun genomfört någon aktivitet i någon planfråga under år 1972? Svaren redovisas nedan. Tabell 12 Antal aktiviteter i planfrågor bland partiernas lokalavd. och kommunorganisationer under år 1972. Andel kommunorganisationer i procent (Absolut antal) Kommunstorlek Ingen aktivitet 1-5 aktiviteter Mer än 5 N

Små kommuner 72,0 (20) 28,0 ( 6) - 26 Medelstora. 68,0 (15) 32,0 ( 7) - 22 Stora 33,3 ( 4) 58,3 ( 7) 8,3 (1) 12 Mycket stora 30,0 ( 3) 70,0( 7) - 10 Totalt 60,0 (42) 38,6 (27) 1,4 (l) 70

Det är ostridigt att aktiviteterna är flera ju större kommunen är.

1.3 Partiernas ekonomiska och personella resurser

För att få en bedömning av partiorganisationernas subjektivt upplevda resurssituation konstruerades en indelning av resurser: ekonomiska och personella resurser. Till viss del kan denna indelning sägas vara överlappande eftersom ekonomiska svårigheter för partierna kan kompenseras genom frivilliga arbetsinsatser från medlemmarnas sida och vice versa. Samtidigt utgör samspelet mellan ekonomiska och personella resurser en betydelsefull kvalitativ skillnad mellan de olika partiorganisationernas verksamhetsformer. l undersökningen intervjuades partiorganisationernas kassörer på kommunnivå och de ombads göra en samlad bedömning av det egna partiets resurser i kommunen. Resultatet utvisar att resursbrister större upplevs med ökande kommunstorlek. Omkring 2/3 av partiorganisationerna upplever resursbrister. Centerpartiet, speciellt i små kommuner, redovisar färre antal enheter med resursbrister än övriga. För fördelningen på partier hänvisas även till särskild tabellbilaga (tabell B8).

Tabell 13 Partikassörernas bedömning av det egna partiets resurser i kommunen och fördelat på kommunstorlek (M, C, F, S, Vpk, KDS) Andel partiorganisationer i procent (Absolut antal)

Kommunstorlek Resursbrister Ej resursbrister N

Små kommuner 58,6 (17) 41,4 (12) 29 Medelstora 66,7 (16) 33,3 ( 8) 24 Stora 71,4 (10) 28,6 ( 4) 14 Mycket stora 70,0 ( 7) 30,0 ( 3) 10 Totalt 64,9 (50) 35,1 (27) 77

34 Part/verksamhet på lokal nivå

Tabell 14 Upplevda resursbrister fördelat på kommunstatus (M, C, F, S, Vpk, KDS) Andel partiorganisationer i procent (Absolut antal) Kommunstorlek Unga kommuner Gamla kommuner N sammanlagda Ej sammanlagda Små kommuner 77,8 (14) 30,8 ( 4) 31 Medelstora 56,3 ( 9) 88,9 ( 8) 25 Stora 55,6( 5) 100,0( 5) 14 Totalt 65,0 (28 av 43) 63,0 (17 av 27) 70

Resursbristerna upplevs vara störst i de minskande kommunenheterna och minst i de expanderande. Denna iakttagelse ligger väl i linje med de

erfarenheter som vanns inom det sk strukturprojekteL Minskande

kommuner med areell näringsstruktur och stora geografiska områden har betydligt lägre partiaktivitet, högre verksamhetskostnader och större brist på personella resurser än expansiva tätortskommuner. En intressant infallsvinkel på partiernas resursläge i kommunerna är hur de genomförda kommunindelningsförändringarna har påverkat partiernas resurser. Jämförelsen mellan partiorganisationer i unga (sammanlagda) kommuner och motsvarande gamla (icke sammanlagda) kommuner måste sägas utgöra ett bättre mått på sammanläggningseffekterna i partihänseende än en jämförelse mellan partiverksamheten i kommuner före samt efter en sammanläggning. Bortsett från de rent praktiska svårigheterna att utföra undersökningar sammanhängande över en lång tidsperiod, utgör ett sådant förfarande ett stort risktagande, då tidsfaktorn genom de stora tidsavstånden mellan partiverksamheten före och efter sammanläggning, blir en svårkontrollerad variabel i sammanhanget. Ovanstående tabell visar att resursbristen upplevs störst i stora ej sammanlagda kommuner, samt att den avtar med minskande kommunstorlek. För sammanlagda kommuner är förhållandet det omvända, där de små sammanlagda kommunerna redovisar stora resursbrister, vilka avtar med ökande kommunstorlek. Förklaringen till detta förhållande torde vara att de resurssvaga partiorganisationerna i de gamla kommundelarna - med relativt liten verksamhet och informell struktur - efter en sammanläggning tvingas till en betydligt högre aktivitets- och ambitionsnivå. Ambitionen påverkas samtidigt av att partierna måste genomföra organisatoriska anpassningar till de nya kommungränserna. För de större kommunernas vidkommande torde de mindre ofta förekommande resursbristerna i sammanlagda kommuner, jämfört med ej sammanlagda, förklaras av den relativt höga ambitionsnivån för partiverksamheten som finns i dessa kommuner. Vid en sammanläggning tillföres moderkommunens redan aktiva partiorganisationer ytterligare förstärkningar från delkommunerna, vilket resulterar i en (i regel) fortsatt 1 Se Harry Forsell: Struk- partiverksamhet i kommundelarna med relativt hög ambitionsnivå. turomvandling och kom- större kommunerna I de icke-sammanlagda är partiorganisationerna munala beslut. Doktors» mindre förgrenade i lokalavdelningar över kommunens olika delar, avhandling, Umeå 1972. Stencil. samtidigt som partiverksamheten koncenteras till centralorten, varför

Partiverksamhet på lokal nivå 35

man upplever sig behöva större resurser för att föra ut information till medlemmar och väljare. En varierande del av det kommunala resurstillskottet i form av partistöd stannar ej inom den kommunala partiorganisationen, utan föres vidare till högre partinivåer ofta genom en direkt procentmässig taxering. Detta gäller främst för de borgerliga partierna, samt småpartierna. Intressant nog, med undantag för folkpartiet, tycks regeln vara att med ökad uttaxering från högre partinivåer, följer ökade ekonomiska svårigheter för partiorganisationerna i kommunerna. Förenklat uttryckt antyder materialet att partierna egentligen ej har råd att vidarebefordra partistödet, helt eller delvis, med hänsyn till den egna verksamhetsvolymen. Främst för folkpartiets del kompenseras personella behov på kommunnivå med administrativa insatser från regional nivå, då de dominerande behoven är personella. Däremot föreligger ej något entydigt samband mellan det kommunala partistödets storlek per mandat och upplevelsen av resursbrister i den egna partiorganisationen. Vad gäller resursbehovens natur fördelar de sig totalt enligt följande: D Personella behov 42,0 % (21) D Ekonomiska behov 36,0 % (18) D Personella + ekonomiska behov _ 22,0 % (l l) Fördelningen mellan de olika behovstyperna uppvisar inget bestämt samband med kommunstorleken. Däremot är partivariabeln urskiljbar. Ett par tydliga resultat faller omedelbart ut av tabellen; l)att resursbehoven ökar med minskande partistorlek, såväl på det personella som på det ekonomiska planet, 2) att ett parti på tillbakagång (som folkpartiet) arbetar med stora personella resursbrister. Åderlåtningen i ett parti tränger över tiden även in på partiets kärngrupp och resulterar i direkta svårigheter att bedriva verksamhet. Sammanläggningarnas effekt kan sägas vara att i små kommuner skapas främst ekonomiska problem för partiorganisationerna, av orsaker som tidigare berörts. Dessa effekter avtar med stigande kommunstorlek och förbyts från resurssynpunkt till en resursmässig fördel såväl ekonomiskt som personellt.

Tabell 15 Resursbehoven fördelade på partier Andel partiorganisationer i procent (Absolut antal) Behovstyp Parti M C F S Vpk

Personella 18,7 (3) 25,0 (4) 47,2 (8) 33,3 (5) 7,7 (1) Ekonomiska 25,0 (4) 18,7 (3) 11,8 (2) 20,0 (3) 46,1 (6) Ekonomiska + personella 18,7 (3) 6,3 (1) 5,9 (1) 13,3 (2) 30,7 (4) N 16 16 17 15 13

36 Partiverksamhet på lokal nivå

Tabell 16 Upplevda personella resursbehov fördelat på kommunstatus (alla partier) Andel partiorganisationer i procent (Absolut antal) Kommunstorlek Unga kommuner Gamla kommuner N sammanlagda Ej sammanlagda Små kommuner 22,2 (4) 15,4 (2) 31 Medelstora 18,8 (3) 55,6 (5) 25 Stora 22,2 (2) 20,0 (1) 14 Totalt 20,9 (9) 29,7 (8) 70

Tabell17 Upplevda ekonomiska resursbehov fördelat på kommunstatus (alla partier) Andel partiorganisationer i procent (Absoluta antal) Kommunstorlek Unga kommuner- Gamla kommuner N sammanlagda Ej sammanlagda Små kommuner 38,9 ( 7) 7,7 (1) 31 Medelstora 25,0( 4) 22,2 (2) 25 Stora 22,2 ( 2) 40,0 (2) 14 Totalt 30,2 (13) 18,5 (5) 70

Tabell 18 Upplevda såväl personella som ekonomiska resursbehov fördelat på kommunstatus (alla partier) Andel partiorganisationer i procent (Absolut antal) Kommunstorlek Unga kommuner Gamla kommuner N sammanlagda Ej sammanlagda Små kommuner 16,7 (3) 7,7 (l) 31 Medelstora 12,5 (2) 11,1 (1) 25 Stora 11,1 (1) 40,0 (2) 14 Totalt 14,0 (6) 14,8 (4) 70

l minskande kommuner upplevs de personella resurserna vara mest bristfälliga, medan materialet antyder att behoven i större utsträckning är ekonomiska i de expanderande kommunenheterna. Med ökat partistöd per mandat i de olika kommunstorlekarna minskar påtagligt partiernas ekonomiska behov. Effekterna minskar dock med ökande kommunstorlek.

Tabell 19 Upplevda ekonomiska resursbehov (inkl uppgifter om såväl personella som ekonomiska resursbehov) fördelat på KPS/mandat och kommunstorlek Andel partiorganrsationeri procent (Absolut antal) Kommunstorlek KPS per mandat år 1973 N -999 kr l 000- 2 000- 3 000- 4 000- 1 999 kr 2 999 kr 3 999 kr kr

SOU 1975: 18 Part/verksamhet 37 pâ lokal nivå

1.3.1 Förvaltning och fördelning av KPS

Partistödet förvaltas och fördelas av de olika partiorganisationernas kommunorganisationer. l de fall en partiorganisation inte nått en sådan organisatorisk nivå, att kommunorganisation organiserats, och det finns flera lokala partiavdelningar i kommunen synes bilden vara att den största lokalavdelningen, förvaltar och fördelar KPS. I något fall adjungeras regelmässigt de mindre lokalavdelningarnas ordförande till den större lokalavdelningens styrelse, varför en typ av kommunorganisationsstyrelse existerar. l andra fall finns ett slags styrelse för kommunorganisationen, sammansatt av representanter från lokalavdelningarnas men styrelser, utan representantskap. Dessa nämnda avvikelser gäller mindre partier i kommunerna, innefattande de s k småpartierna och ibland folkpartiet

respektive moderata samlingspartiet. l de fall de nämnda partierna har

endast en lokalavdelning uppstår självklart inte något organisatoriskt problem, då denna avdelning kan sägas utgöra kommunorganisation, komplett med styrelse och även representantskap (=medlemsmötet). Rent allmänt följer med ökande kommunstorlek en högre grad av organisatorisk styrka och fasthet i arbetet inom de kommunala partiorganisationerna. En intressant aspekt är frågan: Hur stor del av det kommunala partistödet slussas vidare uppåt i de olika partiorganisationerna? Totalt sett ger de företagna mätningarna besked om att ca 55 % av partiorganisationerna förmedlar mer än 25 % av sitt erhållna i sina partistöd uppåt partier. Av dem är det en femtedel som förmedlar mer än hälften. Partimässigt är det huvudsakligen moderata samlingspartiet, folkpartiet, KDS och Vpk som förmedlar någon större del av KPS uppåt. En genomförd beräkning av andelen av det totala partistödet i de olika kommunerna, som överförs uppåt inom partierna, visar en siffra på i genomsnitt ca l5 %. Kommunstorleken förändrar inte den siffrani någon väsentlig grad. Det bör uppmärksammas att andelen kommunorganisationer som transfererar mer än 25 % av sitt erhållna partistöd ökar med ökande befolkningsmässig minskning i kommunerna. Detta förhållande åter-

Tabell 20 Förmedling av partistödet till högre partiniväer mer än 25 % av det erhållna partistödet Andel partiorganisationer i procent (Absolut antal)

Kommun- M C l* S Vpk KDS storlek

Små kommuner 42,9 (4) 33,3 (2) 100 (7) - 33,3 (1) Uppg. Medelstorai 50,0 (2) - 100 - (5) 80,0 (4) saknas Stora 50,0 (l) - - 33,3 (l) 100 (2) Mycket stora 50,0 (l) - 100 - 100 (2) (2) Anm: Frågeställningen upplevdes tydligen som känslig av partiorganisationerna, vilket avspeglar sig i ett högre internt bortfall än som gäller för de flesta övriga frågorna.

38 Partiverksamhet pä lokal nivå SOU 1975: 18

Tabell 21 Förmedling av partistödet till högre partinivâer (mer än 25 % av det erhållna partistödet) fördelat på kommunernas befolkningsutveckling. Andel partiorganisationer i procent (Absolut antal) Kommunstorlek Befolkningsutveckling Ökande Stabil Minskande

Små kommuner 20,0 (2) 50,0 (6) 62,5 (5) Medelstora 40,4 (4) 50,0 (3) 55,5 (5) Stora 25,0 (2) 50,0 (2) (tom cell)

speglar den diskussion som fördes i avsnittet om partiernas resurssituation. Med andra 0rd köper partierna i minskande kommuner regionala tjänster inom partiet för att tillgodose tekniska och personella behov på lokalplanet. En del av det överförda stödet till högre partinivåer” återföres till partiorganisationerna i form av tjänster. I en rangordning som de olika kommunorganisationernas ordförande utförde, beträffande de tre viktigaste serviceinslagen, visade det sig att å av partiorganisationerna placede kallelser till medlemsmöten” bland de tre viktigaste. För talarförmedling och verksamhetsplanering var motsvarande siffra ungefär En annan och mera indirekt form för transferering av KPS till ”högre partinivåer är införande och/eller höjning av avgifter för varor och tjänster. Omkring å av partiorganisationerna redovisar en sådan förändring, i samband med införandet av det kommunala partistödet. Vpk framstår här i stort sett som ett undantag, då endast ett fall av avgiftshöjning registrerats. Detta ökade avgiftsuttag samvarierar ej med kommunstorlek eller andra strukturella kommunvariabler. inte heller synes ett större kommunalt partistöd öka frekvensen av registrerade avgiftshöji samband med införandet av KPS. l så gott som samtliga av ningar dessa fall nyinfördes avgifter på service som tidigare var kostnadsfri för de lokala partiorganisationerna. De principer som gäller för fördelningen av partistödet till lägre partinivåer dvs lokalavdelningar av partierna inom kommunen, visar föga partiskiljande mönster. Härvid bortses från det faktum att de mindre partierna i små och medelstora kommuner ofta har enbart en partiavdelning som har hela kommunen som verksamhetsområde, eftersom någon fördelning nedåt i de fallen knappast är aktuell. (l några fall förekommer emellertid stöd till sidoorganisationer.) En annan insikt är att partiorganisationerna är mer förgrenade i betydelsefull lokalavdelningar i de sammanlagda kommunerna, än i de ej sammanlagda. I de sammanlagda kommunerna finns dubbelt (och därutöver) fler partiorganisationer med rikare förgrening än i ej sammanlagda kommuner (jfr sid 20). Principerna för fördelning av KPS till lägre partinivåer” är följande:

sou 1975:18 Part/verksamhet på lokal nivâ 39

Procent D Efter medlemsantal i lokalavdelningarna 31,3 (15) D Efter antalet mandat i fullmäktige som lokalavdelningarna representeras av 20,8 (10) D Efter gjorda framställningar 18,8 ( 9) D Ingen fördelning till lokalavdelningarna 14,6 ( 7) D Efter verksamhetsvolym (aktivitet) 10,8 ( 5) D l form av service från partiexpeditionen i kommunen, samt ett mindre ekonomiskt stöd 4,2 ( 2)

Av dessa principer torde den andra i ordningen närmast vara att betrakta som en tillfälligt kvardröjande rest av kommunsammanläggningarna. Efter sammanläggningen fördelas i dessa fall KPS efter samma kriterier som rådde före sammanläggningen. De olika kommundelsorganisationerna får en andel av KPS som svarar mot det antal mandat i kommunfullmäktige som de är representerade med. Hur stor del av partistödet som på detta sätt fördelas till lokalavdelningarna är omöjligt att presentera i form av några siffror, på grund av den blandade organisationsstrukturen. 1 den ena ytterligheten finns kommunorganisationer som bildats huvudsakligen för att administrera partistödet och nomineringarna, men utan någon egentlig egen utåtriktad verksamhet. I den andra ytterligheten finns komplicerade organisatoriska konstruktioner med representantskap, olika utskott och styrelser, som i hög grad driver en egen verksamhet. Till detta kommer dessutom anslag till sidoorganisationer och andra partierna närstående organisationer.

1.3.2 Ekonomiska förändringar i samband med införandet av KPS Vid tiden för införandet av det kommunala partistödet diskuterades vilka effekter som partistödet skulle få på Övriga finansieringsformer av r partiverksamheten. Den mest spridda åsikten syntes vara att partistödet skulle slå ut” övriga finansieringsformer av typen frivilliga, mindre bidrag etc. En sådan åsikt stöds av slutsatser från undersökningar i valrörelserna åren 1966 och 1970. Föreliggande studie, som avser mellanvalsår, nyanserar bilden av det förväntade förhållandet. Drygt hälften av de tillfrågade partikassörerna menar sig inte ha märkt någon skillnad överhuvud, sedan partistödet infördes, vad gäller möjligheterna att genom anslag, insamlingar etc få in pengar till partiverksamheten. De resterande partikassörerna fördelar sig jämnt mellan bedömningen att det blivit svårare respektive att det blivit lättare att få in pengar till partiverksamheten genom insamlingar etc. l de minsta kommunerna har drygt å av kassörerna angivit oförändrade möjligheter, medan siffran är lägre i de större kommunerna. Vad gäller de reella ansträngningarna från partiorganisationerneras sida, att på frivillig väg sedan KPS infördes få in pengar till verksamheten är bilden något annorlunda. Drygt hälften av de socialdemokratiska uppger minskade ansträngningar att insamla

kommunorganisationerna iJt-,SoUA197252

medel till partiverksamheten, vilken frekvens är tre gånger så stor som s. 63-64.

40 Partiverksamhet på lokal nivå

den för de övriga partierna. Totalt sett är resultatet följande: Procent D Oförändrade åtgärder 41,7 (33) D Minskade åtgärder 24,1 (19) D Ökade åtgärder 18,9 (15) D Ingen åtgärd, varken före eller efter KPS 15,2 (12) Sammanfattningsvis skulle det kommunala partistödet kunna sägas ha haft stor effekt på möjligheterna för partiorganisationerna att upprätthålla de gamla finansieringsformernas betydelse, ijämförelse med förhållanden som rådde innan partistödet infördes. Från ett partis sida socialdemokraternas w har ansträngningarna minskat påtagligt att insamla medel på frivilllghetens väg till partiverksamheten. För de övriga partiernas vidkommande gäller inte entydigt den slutsatsen. Däremot gäller den alla partier under valår. Totalt sett kan det sägas, med tanke på det socialdemokratiska partiets storlek, att partistödets införande medförde en sänkt självfinansieringsgrad, i förhållande till tiden före partistödets införande. Partiernas likviditet förbättrades avsevärt. Det bör dock noteras att det i partiorganisationerna förs en debatt kring frågan om fondering för kommande valrörelse kontra att driva en hög aktivitet kontinuerligt. Detta har kommit fram vid intervjuerna. Härigenom har den bedömning valledarna orde i intervjun i 1970 års valrörelse blivit styrkt. Trots dokumenterade resursbrister, särskilt ekonomiska, fonderas en betydande mängd KPS under mellanvalsår för kommande val. En möjlig väg att gå för partiorganisationer för att skapa intäkter är att i någon form uttaxera av det arvode som de kommunalt förtroendevalda erhåller för sina uppdrag. I de undersökta kommunerna praktiseras metoden av 30% av partiorganisationerna. Siffran är lägre i de små kommunerna och högre i de större. Socialdemokraterna och Vpk praktiserat metoden i ca å av kommunerna, medan moderata samlingspartiet som den andra ytterligheten taxerar

Tabell 22 Partiorganisationernas inkomster från kommunala uppdragsarvoden under mellanvalsår Andel partiorganisationer i procent (Absolut antal) Alternativ M C F S“ Vpk Totalt

Frivilligt - 38,5 (5) l2,0( 9) belopp 6,2 ( 1) 12,5 ( 2) 6,3 ( 1) l-in viss andel - 6,3( 1) l8,8( 3) 40,0 (6) 7,7 (l) 14,7 (11) Ej inkomster av uppdragsarvoden 93,8 (15) 81,3 (13) 75,0 (12) 53,3 (8) 53,8 (7) 73,3 (55) a I ytterligare ett fall förekom ett system med fixerade belopp av arvodena.

Parriverksamhet pâ lokal nivå 41

Tabell 23 Förekomst av reseersättning vid olika sammanträden inom partiorganisationer Andel paitiorganisationeri procent (Absolut antal) Aktivitet Centerpartiet Socialdemokraterna

Partiorgarisationens styrelsemöten 18,8 (3) 53,3 (8) Fullmäktgegruppens sammanträden 6,3 (l) 6,7 (l) Nämndgnppernas sammanträden - 13,3 (2)

de förtroendevaldas arvoden i endast en kommun. Vanligen sker uttaget genom att en viss procentandel av arvodena inbetalas till partierna eller genom att de förtroendevalda sänder in frivilliga belopp till sina respektive partier. Båda sätten är ungefär lika vanliga totalt sett. Socialdemokraterna tilämpar vanligen den förra metoden, de övriga partierna den senare. Reseesättningar och arvoden förekommer överhuvud mycket sparsamt vil partiorganisationernas styrelsemöten, fullmäktigegruppernas samman räden och nämndgruppernas sammanträden. och Folkpartiet Vpk betilar genomgående ej ut vare sig arvoden eller reseersättningar vid dessa tilfällen. Moderata samlingspartiet medger arvode vid styrelsesammanräden för kommunorganisationen i endast en kommun. Någon mera allmän princip om reseersättningar har ej registrerats i någon av undersöiningskommunerna. Återsår således centerpartiet och socialdemokraterna, av vilka det senare pirtiet har det mest utbredda ersättningssystemet. Reseersättning utbetala: i samband med kommunorganisationens styrelsemöten i drygt hälften lV kommunerna, arvoden i en femtedel av dem. (Den senare ersättnirgsformen förekommer enbart i stora och mycket stora kommuner.) För canterpartiets del infördes reseersättningama före huvudsakligen lillkoms en av KPS och för socialdemokraterna efter tillkomsten av KPS. De arvoden som utbetalas avser i samtliga fall partiorganisationens styrelsei medelstora och större kommuner. Arvodena infördes i regel efter tilkomsten av partistödet.

Tabell 24 Förekomst av arvoden vid olika sammanträden inom partiorganisationen. Andel pariorganisationer i procent (Absolut antal) Aktivitet Centerpartiet Socialdemokraterna

Partiorgaiisationens styrelsemöten 12,5 (2) 20,0 (3)

a Dessuton - som tidigare nämnts - registrerades ett fall där moderata samlingspartiet utnetalade sammanträdesarvoden vid partiorganisationens styrelsemöten.

42 Part/verksamhet på lokal nivå

1.3.3 Verksamhetskostnader De lokala partiorganisationernas nettokostnader för verksamheten stiger med ökande kommunstorlek påfallande markerat, särskilt för socialdemokraternas vidkommande. (Se figur S.) Medan skillnaden i förbrukningen av ekonomiska resurser är mycket måttlig mellan de olika partiorganisationerna i små kommuner, växer skillnaden med ökande kommunstorlek. I de mycket stora kommunerna förbrukar socialdemokraterna i medeltal fyra gånger så mycket pengar som i medeltal något av partierna M, C eller F. Resursförbrukningen med ökande kommunstorlek är inte lika framträdande för Vpkzs vidkommande, som för övrigt genomgående har mycket begränsade ekonomiska resurser i kommunerna.

1000-taI kr A

250-

200-

150-

125-

100-

10- Figur 5 Nettokostnader- å

Små kommuner Medelstora Stora Mycket stora inv

na i medeltal för parti- (ca 10 000 inv) (30 000) (60 000) (100 000) verksamhet på lokal nivå år 1972, ide olika kommunstorlekarna. Socialdemokraterna Uppgifterna avser kom- Il Borgerliga partier (M, C, F) munorganisatiønernas

SOU 1975: 18 Partiverksamher pâ lokal nivå 43

Eftersom föreliggande uppgifter enbart avser verksamhetsåret 1972 och undersökningen genomfördes våren 1973 sökte vi även erhålla en uppskattning av tillgängliga ekonomiska resurser för valåret 1973. l de större kommunerna hamnade uppskattningarna genomgående på inemot en fördubbling av verksamhetskostnaderna om året 1972 jämförs med år 1973. l princip fördubblas således kostnaderna under valår. Det bör dock beaktas att håri ligger också de ökade priserna på trycksaker, annonser, porton och frakter, vilka var de poster som speciellt avsågs öka i förhållande till valrörelsen 1970. Dessa poster utgör även de kostnadsposter som ökat mest för partiorganisationerna på lokal nivå sedan år 1971. Resultatet bör även ges nyansen att moderata samlingspartiet redovisade genomgående lägre verksamhetskostnader i kommunerna, än centern och folkpartiet, men att skillnaderna blir minimala i de största kommunerna. Analogt hade centerpartiet, främst ide mindre kommunerna, högre verksamhetskostnader. Detta resultat avspeglar naturligtvis partistödsflödet till de olika partierna, ett flöde som är proportionellt mot antal mandat i kommunfullmäktige. I princip innebär detta att partier med stora röstunderlag erhåller betydligt större ekonomiska resurser än mindre partier.

Val foridering och anslagsgivning

Eftersom det kommunala partistödet infördes under ett valår (1970) är det av intresse att studera i vad mån stödet kom att fungera mera som valstöd i motsats till verksamhetsstöd. En sådan studie förutsätter en längre tidsserie där ett flertal valår ingår. Den korta tid som förflutit sedan partistödet infördes erbjuder endast begränsade undersökningsmöjligheter. De genomförda undersökningarna visar en påfallande hög nivå på valfonderingen. Totalt sett kan emellertid sägas att den avtar med stigande kommunstorlek. Den socialdemokratiska valfonderingen är störst i de mindre kommunerna, medan de borgerliga partierna i högre

1000-ta| r A Socialdemokraterna 1 1 0 - Borgerliga partier

90-

70-

50-

30-

10_ ___,___________ figur 6 Val fondering i - _ - - - _ _ I_ , I ä v* medeltal på lokal ni vä år Små Ikonmuner Medelstora Stora Mycket stora 1972.

44 Partiverksamhet på lokal nivå

1000-ta| kr A

“O” e- = Socialdemokraterna ---- = Borgerliga partier 90-

70-

50-

30-

10- _ Figur 7Anslagi medeltal - g , --_--,______ 1 från lokal niva år 1 972. Små kommuner Medelstora Stora Mycket stora

utsträckning fonderar för valrörelsen i de större kommunerna. Eftersom vi inte genomfört någon studie av partiorganisationernas likviditet på lokal nivå är det omöjligt att uttala sig om i vad mån det förekommer annan form av kapitalavsättning, som inte är speciellt destinerad till valrörelseaktiviteter. De anslag till sidoorganisationer och lokalavdelningar och högre partinivåer som förmedlas från lokal nivå avtar med ökande kommunstorlek, relativt verksamhetskostnaderna, även om beloppen absolut sett växer.

Administrativa kostnader För de socialdemokratiska kommunorganisationerna växer kostnaderna brant för tjänster och resor med ökande kommunstorlek. Tendensen är

Tabell 25 Kostnadsändring för partiverksamheten inom olika områden under 1971/1972 respektive valåren 1970 och 1973. Antal kommunorganisationer (+ = största ökning, - = största minskning)

Varor och tjänster från

Transfereringar till högre partinivåer 4 l 0 0 Totalantal undersökta partiorganisationer 78 st.

Part/verksamhet pá lokal nivå 45

Socialdemokraterna 1000-1al kr Borgerliga partier

Figur 8 Kostnader för tjänster och resor i mep l l I y deltal pa lokal nivå år Små kommuner Medelsto ra MYCket 51073 1 972.

mycket obetydlig för de borgerliga partiernas vidkommande. (Se figur 9.) Anledningarna till denna utveckling kan främst sökas i den personella ansvällning som äger rum på lokal nivå inom det socialdemokratiska partiet, vad gäller anställandet av ombudsmän och kontorspersonal. Tendensen är densamma i bilden som visar den övriga administrativa kostnadsutvecklingen på lokal nivå. l de större kommunerna inrättas expeditionslokaler med hel- eller deltidsanställd personal. Ofta utökas kontorspersonal med s k arkivarbetartjänster. Kostnaderna för resor till en liten del uppgår av kostnadslaget ”tjänster och resor”, ofta omkring tio procent. Den administrativa expansionen för partier på lokal nivå torde vara den mest anmärkningsvärda partiorganisationsutvecklingen av idag. Självklart bygger denna utveckling på kommunalt partistöd som både nödvändigt och tillräckligt villkor.

1000-tal kr A Socialdemokraterna 110- Borgerliga partier Vpk 90-

70-

50-

30-

_ _ _ _.- Figur 9 Administrations- I I kostnader i medeltal på Små kommuner Medelstora Stora Mycket stora lokal nivå âr 1 972.

46 Partiverksamhet pâ lokal nivå SOU l975zl8

?- = Socialdemokraterna AL ---- = Borgerliga partier

70-

50-

30e Figur 10 Kostnader för mötesverksamhet, kurser, 10- ____...-___.._..____ konferenser, studier etc i . . . . . . . . . . . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . u J_ ...gg-_n-n-uøäf.: , l V V medeltal pa lokal nivå âr Små kommuner Medelstora Stora Mycket stora 1 972

Kostnader för mötesverksamhet, kurser, konferenser, studier etc Vad gäller verksamheten på lokal nivå växer allmänt kostnaderna med ökande kommunstorlek. Emellertid är problematiken med studiet av året före ett valår i mångt och mycket att försöka avgöra i vad mån de lokala partiorganisationerna söker hålla en så anpassad ambitionsnivå på verksamheten under mellanvalsår att de ekonomiska tillgångarna tillåter en större resursmobilisering under det kommande valåret. Denna problematik torde speciellt inverka på t ex ett sådant kostnadskrävande inslag i verksamheten som trycksaker och annonsering. Skillnaderna mellan partierna på verksamhetssidan är inte så stora som man skulle kunna föreställa sig utifrån studiet av totalkostnaderna för partierna på lokal nivå. l anslutning till vad som tidigare understrukits kan man här slå fast en resurseffekt:

1000-taI kr A Socialdemokraterna 110- Borgerliga partier Vpk 90-

70-

30 Figur 11 Kostnader för 10trycksaker, annonser etc i medeltal på lokal nivå år I 972 Små kommuner Medelstora Mycket stora

Parriverksamher på lokal nivá 47

ElMed ökat ekonomiskt resursflöde ökar partiorganisationernas benägenhet till institutionaliserande åtgärder mest påtagligt, medan partiverksamheten i övrigt i långt mindre grad ökar. ElPartistorleken spelar en avgörande roll i denna partiernas organisationsutveckling.

De totala verksamhetskostnadema för partiverksamheten i kommunerna Om man summerar de olika partiernas genomsnittliga verksamhetskostnader per kommunorganisation i olika kommunstorlekar erhåller man ett slags genomsnittligt värde för verksamhetskostnaderna totalt sett. Därvid bör uppmärksammas att ytterligare poster tillkommer i kalkylen på grund av lokalavdelningarnas verksamhetskostnader, i den mån lokalavdelningar utöver kommunorganisationen överhuvud förekommer. Med ökande kommunstorlek ökar lokalavdelningarnas antal. Emellertid finns det i de minsta kommunerna ofta bara en lokalavdelning inom vart och ett parti, som då samtidigt innehar rollen av kommunorganisation. De verksamhetskostnader som genomsnittligt framräknats bör med fördel relateras till det kommunala partistödets genomsnittliga storlek i de undersökta kommunstorlekarna, för att ge en bild av partistödets ekonomiska andel av den bedrivna verksamheten på kommunorganisationsnivå. Det visar sig att överensstämmelsen mellan partistöd och verksamhetskostnader är mycket stor, i synnerhet i de mindre kommunerna. I större kommuner överstiger verksamhetskostnaderna emellertid det erhållna - sett. partistödet genomsnittligt överensstämmelsen är partimässigt sett störst för centerpartiet mellan verksamhetskostnader och erhållet l 13 av de 16

kommunalt partistöd.

undersökta (C) - kommunorganisationerna är KPS den enda inkomstkällan av betydelse, dvs upptar över 90 % av erhållna inkomster. Främst i större kommuners kommunorganisationer baseras centerpartiets verksamhet även på andra inkomstkällor. Något av samma bild, men med ett par tiotal procent lägre nivå, gäller för de socialdemokratiska kommunorganisationerna. För de övriga partierna är bilden splittrad. KPS andel varierar från l00 till 30 % av budgeten.

Tabell 26 Genomsnittliga totalkostnader för partiverksamhet i kommunorganisaticr nerna. Samtliga partier ingår. Kommunstorlek KPS i medeltal Verksamhetskost- KPS andel i procent (kr) nader i medeltal av verksamhetskostför partiverksam- naderna heten (kr)

48 Parriverksamhet på lokal nivå

Tabell 27 Kostnadsfördelning i procent av de genomsnittliga totalkostnaderna för partiverksamhet i kommunorganisationerna. Samtliga partier ingår.

Kommunstorlek Tjänster Admini- Möten och lnforma- Anslag Fondeoch resor stration studier tion” ring

Små kommuner 2,8 12,6 16,1 10,5 22,0 31,0 Mcdelstorzi 13,6 15,6 16,5 12,6 23,0 17,3 Stora 18,8 20,1 11,7 12,8 14,0 20,9 Mycket stora 31,6 19,8 14,7 11,6 11,8 10,1

a Till denna post tillkommer varor och tjänster frän högre partinivåer”, vilket har följande storlek: Små kommuner 5,0 %, Medelstora 1,5 %, Stora 1,6 % och Mycket stora 0,5 %.

-

Den logiska slutsatsen blir att med ökande partistorlek och därmed

ökande KPS - följer en sjunkande självfinansieringsgrad av verksamheten på kommunorganisationsnivå. Slutsatsen gäller partiorganisationerna i små, medelstora och stora kommuner. Vad gäller fördelningen av verksamhetskostnaderna utifrån det totala perspektiv som här anlagts, där partiernas genomsnittliga verksamhetskostnader i de olika kommunstorlekarna summerats till ett totalgenomsnitt, framkommer följande resultat (se tabell 27). D Posten tjänster och resor” ökar markant med ökande kommunstorlek, liksom övriga administrationskostnader. D Verksamhetskostnader av typen mötesverksamhet och informationskostnader av typen trycksaker och annonser håller en relativt sett konstant nivå i de olika kommunstorlekarna. D Anslagsverksamheten (till lokalavdelningar och sidoorganisationer) liksom valfonderingen avtar relativt sett med ökande kommunstor-lek.

Användning av KPS - allmänt

Erfarenhetsmässigt är det känt att KPS på samma sätt som övriga

partiintäkter går in i budgeten utan speciell destinering.

Från tidigare undersökningar har bl a följande resultat framkommit:

D Att KPS utgör partiorganisationernas största inkomst D Att KPS ökat över tiden D Att KPS i åtskilliga kommuner varit högre under valår än mellanvalsår D Att en betydande del av kommunernas partiorganisationer fonderar en stor del av KPS under mellanvalsår för kommande valrörelse. Med dessa fakta som utgångspunkt ansågs det rimligt att i föreliggande undersökning göra en jämförelse av partiernas användning av KPS under hittillsvarande mellanvalsår och kommande. Ett av de främsta skälen härför utgår från det faktum att KPS infördes ett va1år(1970), vilken omständighet med största sannolikhet kom att påverka användningen. Det kan hållas för troligt att en större andel av KPS gick in i valrörelsen l SOU 1972:52. under det första skedet efter tillkomsten, än vad fallet kan komma att

SOU 1975: 18 Partiverksamher på lokal nivâ 49

blir när förhållandena föranledda av detta penningtillflöde efter hand stabiliserats.

Hittillsvararzde användning av KPS under mellanvalsâr Resultaten beträffande den hittillsvarande användningen av KPS bekräftar vad som kommit fram i tidigare undersökningar. Användningsområdena grupperar sig enligt följande:

Andel kommunorg. i procent (Absolut antal) l Fondering av valrörelsen 24,0 (19) Skolning av förtroendevalda 21,4 (17) ll Framställning av trycksaker m m 12,6 (10) Mötcsverksamhet 11,3 ( 9) Inrättande av ombudsmannatjänster eller del i sådana 8,8 ( 7) lll Kurser och konferenser 6,4 ( 5) Anslag till sidoorganisationer 5,1 ( 4) Anställning av kontorspersonal 2,5 ( 2) Annonsering 2,5 ( 2) Lokalhyror 1,3( 1)

Vissa kommunskillnader framträder. De mest avgörande skillnaderna består i att ju större kommunen är desto större är benägenheten att satsa på skolningen av de förtroendevalda och framställningen av trycksaker medan fonderingen för valrörelsen, som tidigare noterats, avtar med ökande kommunstorlek. Givetvis ökar också benägenheten att anställa ombudsmän och annan personal i de större kommunerna. Moderata samlingspartiet är det parti som i väsentligt större omfattning än andra anger att partistödet fonderas för kommande valrörelse. Användningsområdet skolning av förtroendevalda” anges i större omfattning av centerpartiet och socialdemokraterna än av de övriga partierna. Folkpartiet säger sigi betydligt större omfattning än de andra partierna ha använt KPS för inrättande av ombudsmannatjänster. Framställning av trycksaker synes ha tagit en större andel av KPS i moderata samlingspartiet, folkpartiet och Vpk jämfört med centerpartiet och socialdemokraterna.

Användningen av KPS kommande mellanvalsâr Vissa förändringar av användningen av KPS under de närmaste mellanvalsåren är tydligt markerade. Således anger flera kommunorganisationer än tidigare att de i första hand kommer att satsa på skolning av de förtroendevalda. De användningsområden vilka anges komma att minska är i storleksordning inrättande av ombudsmannatjänster respektive fondering för valrörelsen.

50 Partiverksamhet lokal nivå

på

Tabell 28 Partiorganisationernas attityd till en förändring av KPS Andel kommunorganisationer i procent (Absolut antal). Vill ha oförändrat KPS 45,5 (35) Vill höja KPS 36,4 (28) Vill sänka KPS 1,2 ( 1) Vill avskaffa KPS 3,9 ( 3) Vill ändra fördelningsgrunderna men ej totalbeloppet 7,8 ( 6) Vill ändra såväl fördelningsgrunderna som totalbeloppet 5,2 ( 4) Summa 100,0 (77)

Attityden till en förändring av KPS

På annan plats i föreliggande redovisning (s 184) framgår att under 1970 -1973 har KPS förändrats i mer än hälften av kommunerperioden na. Av tabell 28 framgår partiorganisationernas attityd till KPS de närmaste åren, sådan den ter sig utifrån en bedömning av kommunorganisationernas ordförande. Så långt dessa resultat avspeglar verkligheten kan följande sägas beträffande troliga förändringar av KPS under de närmaste åren:

D Nära hälften av kommunerna kommer att behålla KPS oförändrat D En större andel av kommunerna än tidigare kommer att företaga en justering av KPS storlek - de flesta av dessa kommuner kommer att höja KPS D Höjningarna av KPS kommer företrädesvis att inträffa i kommuner med mer än 15 000 inv - de flesta av höjningarna kommer att ske i de stora och mycket stora kommunerna.

Övriga kommunala stöd former till partierna

l 4 av de 16 undersökta kommunerna utgår annan stödform till de politiska partierna förutom det kommunala partistödet. Tre av fallen avser hyressubventioner av grupplokaler, och förekommer i medelstora kommuner och uppåt. l det fjärde fallet i en liten kommun förekommer utbildningsbidrag, som beviljas efter ansökan. Totalsumman för bidragen är partierna fastställd till 10 000 kr.

1.4 Lokal dagspress och partipolitisk verksamhet

Den lokala dagspressens partipolitiska betydelse är en mycket omdebatterad fråga. Det har ofta framförts att ett parti, som har en närstående med kommunen som spridningsområde, drar stor fördel av dagspress opinionsbildning framför andra partier. Dels tidningarnas partipolitiska skulle ett sådant parti härigenom ha större möjligheter att nå medborgar-

Part/verksamhet på lokal niva 51

grupper, som annars inte nås av politisk propaganda, och dels skulle partiet i långt mindre utsträckning än andra partier behöva förlita sig på särskilda trycksaker eller särskild annonsering. Mot detta har framförts bl a den låga samvariationen mellan dagspressens politiska anknytning och de allmänna valens partimässiga röstutfall, som kan konstateras i riket. En kartläggning som utredningen om den kommunala demokratin tidigare genomfört av dagspressläget i Sverige visar påfallande skillnader mellan de borgerliga partiernas (främst F) goda tillgång till närstående dagspress i kommunerna och framförallt socialdemokraternas dåliga tillgång till dagspress. l betänkandets sammanfattning konkluderasz ”« Det kan konstateras att pressläget i kommunerna i många fall synes ge dåliga förutsättningar för den politiska oppositionen att på ett effektivt sitt kunna fullgöra sin funktion. Sammanställningen av tidningsdata och röstsiffror visar att oppositionen - om man tillämpat kommunalt majoritetsstyre vid 1970 års val i kommunblocken - skulle saknat egen lokaltidning i l0l kommunblock. I nästan samtliga fall, eller i 94 av blocken skulle det ha varit den socialdemokratiska oppositionen som fått klara sig utan ett eget språkrör. Den centrala frågeställningen blir utifrån denna redovisning ivad mån den lokala dagspressen, objektivt eller subjektivt värderat, agerar instrumentellt utifrån sin värdemässiga profil. Kan men t ex visa att lokaltidningar av en viss politisk tendens på ett medvetet JCh konsekvent sätt framhäver vissa företeelser i samhället och en viss partipolitisk verksamhet utanför det traditionella politiska utrymmet på ledarsidan, dvs i nyhetsbevakningen, har man därmed påvisat incitament till allvarlig obalans i partiorganisationernas möjligheter att få ut sin information till kommuninvånarna.

1.4.1 Parnföreträdarnas inställning till pressituationen i den egna kommunen För att få en översiktlig uppfattning om hur de olika partiföreträdarna på lokalplane: upplever sin pressituation, tillfrågades såväl kommunorganisationernas ordförande som fullmäktigegruppernas ordförande angående följande: - Hur upalever Ni som företrädare för Ert parti pressituationen i Er kommui? De givna förväntningar som ställdes infriades tämligen entydigt. Partiföreträdana blir alltmer positiva till den aktuella dagspressituationen ju närmare den dominerande lokaltidningens politiska tendens står det egna partiet. I de uidersökta kommunerna gäller att socialdemokratiska tidningar på ett undantag när täcker mindre än å av hushållen. Tidningar 1 ”Kommunalt samlingsmed borgerlig tendens (främst liberal) i 12 av de 16 kommunerna styre eller majoritetstäcker md än å av hushållen. I de återstående 3 kommunerna domi- styre?, SOU 1972:32.

52 Parriverksamher lokal nivå SOU 1975: 18

pâ

Tabell 29 Inställningen till dagspressituationen i den egna kommunen fördelat på partitillhörighet. Andel av population av kommunorg ordf och fullmäktigegruppordf i procent (Absolut antal) Parti Inställning Mycket positiv Ganska positiv Negativ N

M 23,5( 8) 47,1 (16) 26,4( 9) 34 C 21,9 ( 7) 62,5 (20) 12,5 ( 4) 32 F 33,3 (ll) 45,5(l5) 21,3( 7) 33 S 3,1 ( l) 31,3 (10) 65,7 (21) 32 Vpk 8,0( 2) 28,0( 7) 52,0 (13) 25 KDS 37,5 ( 3) 50,0( 4) 12,5 ( 1) 8 Totalt 19,5 (32) 43,9 (72) 33,5 (S5) 164

Anm. 5 partiföreträdare hade ingen åsikt, därav 3 från Vpk.

nerar neutrala tidningar, av vilka två längre bakåt i tiden haft en uttalad borgerlig politisk tendens. Partiföreträdarna för M, C och F visade sig i högre grad vara positiva till pressituationen jämfört med de socialistiska. Utöver vad som framgår av denna allmänna översikt» gör sig ett flertal faktorer gällande. De viktigaste av dessa är: U Med ökande partipolitiska skillnader i kommunalpolitiken stiger ”missnöjct” med den lokala pressituationen påfallande. (Se figur 12.) El Med ökande kommunstorlek avtar tillfredsställelsen med pressituationen. Det är dubbelt så stor andel partiföreträdare som är negativa till den rådande i de största kommunerna som ide små. pressituationen E11 expansiva kommuner upplevs pressituationen mer negativ än i de minskande kommunerna. Resultaten innebär att den lokala dagspressen av de lokala partiföretrådarna som en partipolitisk faktor i i betydande utsträckning uppfattas kommunalpolitiken. Slutsatsen stärks om man beaktar de samvariationer som påvisar att den partipolitiska relevansen för dagspressen tillväxeri takt med de partipolitiska skillnaderna i kommunalpolitiken; det kan ett stressande expansionsskede i kommunens utveckling eller den gälla fördelningspolitiska diskussion som väcks när ekonomiska resurser ackumulerats till hög nivå, vilket främst inträffar i större kommunala enheter.

1.4.2 Den lokala dagspressens bevakning av partiernas verksamhet på lokal nivå För att ytterligare ”ringa in de lokala partiorganisationernas erfarenheter och den lokala ställdes ytterligare en syn på pressituationen följdfråga till samma population som ovan:

-I vilken utsträckning uppmärksammar den lokala dagspressen i Er kommun, Ert partis kommunala verksamhet enligt Er åsikt?

- Partiverksamhet pâ lokal nivâ 53

%

Inga parti- Vissa parti- Stora parti› politiska politiska politiska skillnader skillnader skillnader

Figur 12 Inställning till = den lokala pressituatio

C

Mycket positiv inställning till pressituationen nen fördelat på partipolitisk situation i kommu- = Ganska ” nen. Population bestående av partiorg ordf = Ne ativnstâllnn g l till ressituationen och fullmâktigegruppens g p ordf

l de fall flera konkurrerande dagstidningar fanns i kommunen ombads intervjupersonerna att söka göra en allmänbedömning av situationen. Resultatet är ur många synpunkter Överraskande:

EJ Synen på pressituationen i kommunen har ingen påtaglig korrelation till utvärderingen av pressens bevakning av partiaktiviteterna. Partimässigt framtonar tre grupperingar. I den första S gruppen ingår och F där närmare av. företrädarna anger att det egna partiets aktiviteter uppmärksammas i stor eller mycket stor utsträckning”. l den andra gruppen ingår M och Cidär omkring å av företrädarna anger motsvarande uppgifter. I den tredje gruppen finns Vpk med enbart å av företrädarna som i motsvarande grad är tillfredsställda med dagspressens bevakning av partiets aktiviteter.

lokal nivå

54 Partiverksamher pâ

Tabell 30 Dagspressens bevakning av partiaktiviteter fördelat på kommunernas status i indelningshänseende. Population: kommunorg ordf och fullmäktigegruppsordf. Andel av population i procent (Absolut antal)

Kommunstatus Pressbevakning av partiaktiviteter

Stor ut- Viss ut- Ringa ut- N Mycket stor utsträckning sträckning sträckning sträckning

Unga kommuner (lndelningsändra- 34,6 (37) 23,4 (25) 15,9 (17) 107 de efter år 1963) 26,2 (28) Gamla kommuner (Ej indelnings- 14,5 ( 8) 23,6 (13) 30,9 (17) 30,9 (17) 55 ändrade) 30,9 (50) 25,9 (42) 21,0 (34) 162 Totalt 22,2 (36)

E] Ju större som de olika lokala partiorganisapressuppmärksamhet tionerna upplever desto större benägenhet finns det att göra ytterligare satsningar på informationsmöten och på annonsering i dagspressen. ElJu större mötesaktivitet som bedriver på kommunal nivå partierna desto större uppmärksamhet erhålles i lokaltidningarna. bedöms allmänt vara större i unga kommuner El Pressuppmärksamheten än i gamla kommuner.

Det tänkta normalfallet med neutral press skulle vara en nyhetsbevakskulle det största partiet, med hänsyn till ning som volymmässigt gynna relationerna mellan beträffande deras verksamhetsvolym. Likapartierna ledes skulle ett tänkt fall med hårt uppbunden partipolitiskt inriktad en selektiv som gynnade det närstående press utgöra nyhetsbevakning, partiet i pressuppmärksamhet. Det fallet illustreras i nedanstående schematiska framställning.

senare

Uppmärksammande av partiaktivitet

*L Folkpartiet

Socialdemokraterna

l I Figur 13 Uppmärksamhet l ä av partiaktiviteter i tänkt a b Respektive partis folkpartistisk lokal dagsverksamhetsvolym press.

SOU l975:l8 Part/verksamhet på lokal nivå 55

Figuren har byggts upp utifrån den utgångspunkten att tidningar med viss politisk tendens uppmärksammar ideologiskt närstående partiers verksamhet utifrån främst denna politiska viljeyttring, medan den volymmässiga aktiviteten hos det närstående partiet är av mindre eller underordnad betydelse. För partier som företräder markerat avvikande ideologiska värdesystem ställs i hög utsträckning ett större kvantitativt krav på viss verksamhetsvolym för att partiet skall uppmärksammas. Eftersom tidningarna är ekonomiskt beroende av sin läsekrets tvingas de att i viss utsträckning uppmärksamma partiorganisationer som är politiska motståndare. Detta gäller i den mån dessa partier tänkes ha ett sådant medlems- och väljarunderlag att detta har ekonomisk relevans. Följaktligen bör (enligt figuren) i detta tänkta fall folkpartiet uppnå en viss aktivitet a, för att få den kvantitativa uppmärksamheten U i lokalpressen. För den politiske motståndaren socialdemokraterna bör den avsevärt högre verksamhetsvolymen b uppnås för att ge samma kvantitetsmässiga uppmärksamhet U i pressen. Det är mot denna bakgrund en slående iakttagelse att grupperingen av de mest uppmärksammade partierna i lokalpressen ärjust S och F. Vidare torde Vpkzs bedömning av sin erhållna uppmärksamhet vara minst lika intressant sett ur detta perspektiv. Det faktum att den politiska informationen uppskattas ha större mått av täckning av samtliga partiers verksamhet i de ”unga” kommunerna, än vad som gäller i de ej indelningsförändrade gamla kommunerna, är en hitintills obekräftad erfarenhet. Den demokratidiskussion som fördes i samband med kommunsammanläggningarna handlade till stor del om informationsproblematiken och partiernas ökade ansvar för den kommunala informationen i de olika kommundelarna. Föreliggande resultat bör (jfr tabell 30) sannolikt kunna tas till intäkt för en viljeyttring från den lokala dagspressens sida, att sträva för en allsidig kommunal information - även om det handlar om politiska motståndares partiverksamhet. En sådan strävan måste sägas vara vällovlig och antyda ett ökat ansvarstagande för den kommunala politiska informationen från dagspressens sida.

1.4.3 Partipressens betydelse för det närstående partiets lokala verksamhet Den betydelse som partipressen på lokal nivå kan tillmätas det närstående partiet har ovan berörts ur ett flertal aspekter. Populationen som bestod av kommunorganisationsordförandena och fullmäktigegruppernas ordförande fick slutligen ta ställning till följande fråga: -- Om Ni tänker Er en kommun, där det finns en lokal dagstidning, som företräder ett visst parti, eller kan räknas som en partiet närstående tidning, vad anser Ni att detta förhållande har för betydelse för detta partis kommunala verksamhet? Frågan formulerades hypotetiskt för att intervjupersonerna skulle få

möjlighet att avge ett generellt svar, som inte enbart avsåg den egna

situationen.

56 Part/verksamhet pâ lokal nivå

Svaren på frågan visade inga partipolitiska skillnader av betydelse. Sammanfattningsvis kan konstateras att å av intervjupersonerna bedömde den partipolitiskt anknutna lokala dagstidningen som varande av ”mycket stor” eller stor betydelse för det tänkta aktuella partiet. Av dessa angav merparten alternativet ”mycket stor betydelse. Partiföreträdarna i större kommuner tillerkände den partianknutna lokala dagstidningen större betydelse för det närstående partiet, än partiföreträdarna i mindre kommuner. I kommuner med borgerlig majoritet fanns större tendens att betona den tänkta partianknutna tidningens betydelse än vad som var fallet i kommuner med socialdemokratisk majoritet.

1.5 Partiorganisationer och utomparlamentariska grupper

Under senare år har i kommunerna uppstått s k utomparlamentariska grupper. Dessa grupper är grovt räknat av tre olika typer: E] Grupper av varaktigt slag med allmänorienterad inriktning på kommunala frågor i närperspektivet; typ byalag EI Grupper av varaktigt slag med inriktning på speciella intresseområden; typ mil/ö- och ulandsgrupper EI Grupper av tillfälligt slag med inriktning för eller emot en speciell kommunal fråga såsom: ”Mot Kyrkbron”, ”Rädda Ljusnan etc; typ aktionsgrupper Dessutom förekommer särskilda kvinnoaktionsgrupper och grupper som Alternativ stad och liknande. Åtskilliga föreställningar har föresvävat dem som undersökt förekomsten av/och aktiviteten hos sådana grupper beträffande orsakerna till att grupper uppstått. En gängse och ofta spridd föreställning om deras förekomst är att denna kraftigt ökar med ökande kommunstorlek. Många har vidare förklarat att dessa grupper uppstått i kommunsammanläggningarnas spår som länkar mellan medborgarna och kommunen eller apparaten. Främst har förklaringen varit att partierna icke förmått attrahera människornas aktivitetsbehov eller på annat sätt visat sig vara otillräckliga instrument för att föra fram krav och önskemål. Kanske finns det skäl att ytterligare fördjupa studiet av dessa grupper inte minst då det finns anledning tro att de ofta förekommande generaliseringarna torde väsentligt kunna revideras. l tabell 31 redovisas såväl förekomst av grupper som organiserat samarbete mellan dessa och partiorganisationerna. U-landsgrupper och alternativ stad förekommer enbart i de mycket stora av våra urvalskommuner. Byalagen är företrädda jämnt över samtliga kommuntyper. Miljögrupperna finns i större omfattning i de små och medelstora kommunerna. - 70% av dem - är Aktionsgrupperna lokaliserade till de små kommunerna. I föreliggande material finns ett visst stöd för hypotesen att de utomparlamentariska grupperna förekommer flitigast i stora kommuner.

SOU 197 5:18 Parriverksamhet på lokal nivå 57

Tabell 31 Förekomst av grupper jämte organiserat samarbete mellan dessa och de lokala partiorganisationerna

Anm: Antal möjliga fall av samarbete har räknats fram på följande sätt: 1 en kommun med 5 partiorganisationer och l grupp finns enligt metoden ett rn-värde = 5.

Däremot styrkes inte uppfattningen att de utomparlamentariska gruppernas uppkomst skulle ha ett direkt samband med kommunsammanläggningarna. Mera tyder på att gruppernas förekomst bör ses som allmänna påtryckningsinstrument vid sidan av de etablerade partierna, och som protester mot deras ”tråkiga och tröga mötesformer och arbetssätt. Beträffande partiernas benägenhet att etablera samarbete med de utomparlamentariska grupperna kan följande sägas: El Omfattningen av förekomst av samarbete är ytterst marginell Cl Varken antalet grupper eller antalet lokala partiorganisationer synes på något entydigt sätt påverka samarbetsfrekvensen Cl Ingen entydig storlekseffekt synes kunna iakttagas

1.6 Förekomst av partiexpeditioner i kommunerna

För att erhålla en uppfattning om de olika partiernas organisationsresurser på kommunnivå ställdes en fråga angående förekomsten av särskild partiexpedition och vilken personalbemanning, som förekommer. Partiorganisationerna i de små kommunerna har endast undantagsvis inrättat särskild expedition för sitt arbete. I de övriga kommuntyperna förekommer partiexpeditioner i betydande omfattning. Socialdemokraterna och folkpartiet i nu nämnd ordning har i flera fall än andra partier en egen expedition.

Tabell 32 Förekomst av partiexpedition och typ av personal Andel kommunorganisationeri procent (Absolut antal) Kommunstorlek Expedition finnes Expedition N *ä* finnes ej Anställd Frivillig personal personal Små kommuner 3,4 ( l) - 96,6 (28) 100 (29) Medelstora 25,0 ( 6) 20,8 (5) 54,1 (13) 100 (24) Stora 35,8 ( 5) -á 64,3 ( 9) 100 (14) MYCket “Om 40,0 ( 4) 60,0 ( 6) 100 (10) Totalt 20,8 (16) 6,5 (5) 72,7 (56) 100 (77)

58 Part/verksamhet lokal nivå SOU |975:18

på

1.7 Enighet och konflikt på lokal nivå inom partiorganisationema

Beslutsprocessen inom den kommunala verksamhetens ram rymmer en mängd aspekter. En väsentlig aspekt är den grad av enighet som präglar partiernas kommunala ställningstaganden. Visserligen kan tillförlitlig information aldrig erhållas i detta avseende utan en omfattande undersökning bland sympatisörer och partimedlemmar beträffande deras stöd eller missnöje med det egna partiets kommunalpolitiska ställningstaganden i olika hänseenden. l detta sammanhang kommer därför intresset mer att ägnas graden av enighet och konflikt inom partiets politiska representation och organisatoriska ledning. Materialet behäftas visserligen med den skevheten att de tillfrågade partiföreträdarna samtidigt kan sägas vara parter i målet”, vilket torde kunna ge ogynnsamma effekter, men dessa bör inte överdrivas. Vi tänker oss i huvudsak tre konfliktnivåer inom beslutsprocessen: D För lite informationsutbyte och kommunikation D Delade meningar i väsentliga kommunala frågor D Kontliktbetonat förhållande De svar som avgivits avser till å den första konfliktnivån och till f; den andra konfliktnivån. Den tredje konfliktnivån är enbart sporadiskt förekommande i materialet. Den tillfrågade populationen bestod av 248 intervjupersoner, däribland fullmäktigegruppens ordförande, koinmunorganisationens ordförande och kommunorganisationens kassör. Ca 45 % anger någon konfliktmarkering. Partimässigt föreligger små differenser. I den mån de förekommer har folkpartiet den högsta konfliktnivån. De relationer som angivits för någon av konfliktnivåerna är:

D Partiledning på lokal nivå kontra partimedlemmarna (33) D Kommunstyrelserepresentanter kontra övriga fullmäktigeledamöter (30) D Nämndrepresentanter kontra övriga fullmäktigeledamöter (26) D Kommunstyrelserepresentanter kontra partiledning på lokal nivå (13) D Fullmäktigegrupp kontra partiledning på lokal nivå (9) Som synes är konfliktmarkeringarna få i förhållande till populationens storlek. Resultatet är på intet sätt anmärkningsvärt. Interna politiska spänningar av denna karaktär är synnerligen jämnt fördelade på olika kommunstorlekar, med undantag för storleksklassen medelstora kom-

muner vilken endast har gav övriga kommuners konfliktmarkerings-

andel.

1.7.1 Enighet och konflikt i samband med konzmunsammanlággningar

Vid kommunindelningsreformens genomförande befarades det ofta att tvångsmomentet i sammanläggningen av kommunerna skulle innebära ett besvärligt samarbetsklimat i de nybildade primärkommunerna. Man tänkte sig att många ledamöter i fullmäktige och i nämnder och styrelser

Partiverksamhet pa° lokal nivå 59

skulle agera utifrån sin kommundels ensidiga intresse, snarare än utifrån en mer simmanvägd partipolitisk ram. Eftersom 10 kommunblock i olika storleksklasser ingick i denna undersötning fanns möjligheter att ta del av de erfarenheter som vunnits i detta avseende bland fullmäktigeledamöterna. Merparten av dessa kcmmuner indelningsändrades 1.1.1971 och i något fall föregicks denna szmmanläggning av en tidigare partiell sammanläggning. 1 popxlationen ingick totalt 134 fullmäktigeledamöter, jämnt fördelade på de olika storleksklasserna för kommunblocken. Resulaten visar:

Små Medel- Stora Mycket stora stora

Kommunens storlek

= Obetydliga motsättningar

M

Figur 14 l-örlzållandet mellan de olika konzmun- Vissa motsättningar delarnas fullmäktige/eda- :nörer efter kommunsam- Stora motsättningar ma n Iäggn ing.

60 Parriverksamhet pâ lokal nivå

1:1 Kontliktnivån bland fullmäktigeledamöterna från de olika kommundelarna var störst i de små kommunerna efter sammanläggningen, för att nästan linjärt avtaga med ökande kommunstorlek. (Se figur 14.) U Inga partimässiga skillnader av betydelse kan påvisas i detta avseende. D Totalt sett uppger 52,2 % (70) av fullmäktigeledamöterna att endast obetydliga motsättningar uppstått, 35,1 % (47) att vissa motsättningar uppstått och 12,7 % (17) att stora eller mycket stora motsättningar uppstått efter kommunsammanläggningen mellan de olika kommundelarnas fullmäktigeledamöter. UI de fall kommunsammanläggningen ägde rum före år 1971 talas genomgående om minskade motsättningar” mellan fullmäktigeledamöterna över tiden. Den förklaringsmodell som anlägges på konfliktläget isärskilt mindre, sammanlagda kommuner, där motsättningarna är störst, har diskuterats utförligt i samband med intervjuerna i dessa kommuner och genomgående givits hög grad av verifikation av intervjupersonerna: l små landskommuner präglades den kommunalpolitiska verksamheten av ett stort mått av samarbete över partigränserna och informell beslutsatmosfär. Sammanträden tog liten tid i anspråk då enigheten i regel var stor och partigruppernas verksamhet var utpräglat inriktad på en låg ambitionsnivå. De kommunala beslutsfattarna identifierade sig i stor utsträckning som ett avgränsat kollektiv, ett arbetsgäng. Följaktligen kom de konflikter som av och till ändå fanns vid beslutsfattandet att i hög grad präglas av individuella motsättningar och mindre ofta kollektiva motsättningar i form av partipolitiska skillnader av betydelse. Så äger en kommunindelningsreform rum. Det forna kollektivet ”arbetsgänget slås sönder. En stor del av förtroendemännen rationaliseras bort och andra fördelas till de nya kollektiven_ i centralorten, partigrupperna. l denna situation fortsätter resterna av det gamla kollektivet att fungera som mindre kollektiv. Man förenas genom de gemensamma ortsintressena, som skall bevakas i den nybildade primärkommunen. (l någon av de studerade kommunerna förekommer såsom reguljärt inslag att kommundelens samtliga kommunala förtroendevalda och lokalavdelningarnas styrelser sammanträffar och diskuterar kommunalpolitiska frågor och det gemensamma agerandet.) Efterhand minskar emellertid kontakttillfällena för kommundelsledamöterna. Man träffas i allt större omfattning enbart vid béslutstillfällen i fullmäktige eller styrelser och nämnder. Samtidigt sker över tiden en nyrekrytering av förtroendemän, som inte har förankring i de gamla kommunernas kommunalpolitik. Dessa faktorer underlättar identifikationsprocessen med de nya kollektiven, partigrupperna, och skapar även förutsättningar för ett större mått av partipolitiskt agerande och partipolitiska skillnader i synen på hur den kommunala politiken skall drivas. Runt om i kommunerna berättade ledamöterna om vad mycket partipolitik och blocktänkande” som kommit till i den nybildade kommunen. Följaktligen avtar kommundelsagerandet över tiden samtidigt som den partipolitiska aspekten blir alltmer framträdande.

SOU l975zl8 61

2 Förtroendevalda nivå

på lokal

2.1 Fullmäktigegruppernas arbetsformer

I följande avsnitt avses med fullmäktigegrupp den grupp som utgöres av de olika partiernas fullmäktigerepresentanter, antingen de sammanträder

partivis eller har för två eller flera partier gemensamma gruppmöten. Vid

beskrivningen av fullmäktigegruppernas organisation, arbetsformer och aktivitet indelas grupperna i socialdemokratiska fullmäktigegrupper, borgerliga fullmäktigegrupper och småpartiers fullmäktigegrupper. Inom centern, folkpartiet och moderaterna är det ett utbrett förfarande att fullmäktigeledamöterna sammanträder gemensamt. Denna omständighet motiverar en för dessa partier sammanslagen redovisning. Under beteckningen småpartiers fullmäktigegrupper redovisas Vpk och KDS. En partivis redogörelse för dessa partier, även om de i något fall kan ha större representation än övriga, skulle skymma en bred överblick.

2 .l .l Organisation

Socialdemokratiska fullmáktigegrupper De socialdemokratiska fullmäktigegrupperna håller uteslutande egna

gruppmöten. Enligt partiets normalstadgar gäller att arbetarekommu-

nens styrelse och ev förekommande ombudsman äger, förutom rätt att

närvara vid gruppens möte, även yttrande- och förslagsrätt. En styrelse väljes av gruppens årsmöte. Styrelsen skall bestå av minst tre personer: ordförande, sekreterare och kassör. I ett par av urvalets kommuner - en liten och en medelstor äger samtliga partimedlemmar rätt att närvara vid gruppmötena. Nämndledamöter, som ej tillika är ledamöter av fullmäktige, skall enligt normalstadgarna kallas till gruppens möten, då ärenden av större ekonomisk eller principiell betydelse inom de.as ärendeområde behandlas. Sådana ledamöter skall åtnjuta yttrande- och förslagsrätt, men ej rösträtt vid ev förekommande votering. Det synes emellertid i praktiken vara brukligt, företrädesvis i de medelstora kommunerna, att nämndledamöter tillerkännes en allmän rättighet att närvara vid gruppmötena. I de stora kommunerna, med hänvisning till det stora antalet fullmäktigeledamöter, deltar nämndleda- 1 Regler, stadgar utgivmöterna i stadgeenlig ordning. na 1969.

62 Förtroendevalda på lokal nivå

Fullmäktigesuppleanterna tillâtes i stor utsträckning delta i gruppmötena. I några av de små kommunerna innehar suppleanterna huvudsakligen rollen som ersättare i gruppmötet vid frånvaro av ordinarie ledamot. I en av dessa kommuner inkallades suppleanterna till gruppmötet vid förekommande frånvaro. I ett par andra småkommuner hade denna praxis uppkommit p ga det bristande intresset från suppleanternas egen sida. I de stora kommunerna fungerar suppleanterna likvärdigt med de ordinarie fullmäktigeledamöterna vid gruppmötet. De deltar regelbundet. Emellertid har de i regel ej rösträtt vid förekommande omröstningar. Orsakerna till de redovisade skillnaderna beträffande suppleanternas ställning i gruppen kan vara många. Det är ostridigt att kommunstorleken har en avgörande betydelse. I de större kommunerna betraktas suppleanterna som ”påläggskalvar”, dvs användes med avsikt som rekryteringsbas i kommande nominering. I de mindre kommunerna har suppleanterna en helt annan ställning. I några av de större kommunerna har registrerats närvaro vid gruppmötena av representanter från SSU och från landstingsgruppen. Representanter från A-pressen deltar endast i gruppmötena i de mycket stora kommunerna.

Borgerliga fidlmäktigegrupper Centern, folkpartiet och moderaterna har ett väl utvecklat samarbete i partigrupperna. I 13 av de 16 undersökta kommunerna förekommer ett etablerat samarbete. Gemensamma gruppmöten förekommer alltid i 4 av de undersökta 6 små kommunerna, medan i de återstående 2 såväl egna som gemensamma gruppmöten förekommer. I en av dessa kommuner finns en samarbetsgrupp bestående av respektive partiers presidier i fullmäktigegruppen. Denna grupp sammanträder regelbundet. I två små kommuner deltar i regel dessutom KDS-ledamöterna i de gemensamma gruppmötena. I de undersökta 5 medelstora kommunerna uppvisas ett mera oregelbundet mönster. Gemensamma gruppmöten förekommer alltid i 2 kommuner och egna gruppmöten i 2 kommuner. Dessa senare har ofta karaktären av vanliga medlemsmöten, där fullmäktigegruppen är med. I en kommun har man egna gruppmöten, som kompletteras med en samarbetsgrupp bestående av 2 representanter per parti. l samtliga undersökta större kommuner förekommer gemensamma gruppmöten, kombinerade med egna gruppmöten. I den ena av gruppen mycket stora kommuner har det utvecklade samarbetet givits ett speciellt namn - samverkande Opposition. I den andra kan det noteras att KDS deltar i gruppmötena. Vid beskrivningen av de socialdemokratiska fullmäktigegruppernas organisation framhölls betydelsen av inverkan av kommunstorleken. En annan faktor av betydelse är den partipolitiska strukturen, dvs respektive partiers antal fullmäktigerepresentanter. Om representationen är liten, deltar i gruppmötena en stor andel vanliga partimedlemmar. Med minskande gruppstorlek följer således en ökande andel informella

sou 1975:18 Förtroendevalda pa° lokal niva 63

sammankomster och kontakter. I de fall fullmäktigegrupperna sammanträder partivis är det vanligt att man antingen till sina gruppmöten inbjuder intresserade partimedlemmar eller att man förlägger gruppmötena till partiets medlemsmöte. Det finns emellertid en klar tendens till ett fördjupat samarbete med gemensamma gruppsammanträden i kommuner där de borgerliga partierna tillsammans innehar majoritet i fullmäktige. l 3 av de kommuner, där enbart gemensamma gruppmöten förekommer - 2 små och en medelstor - är samtliga partimedlemmar välkomna att delta i gruppmötena. l ett fall annonseras i dagspressen om gruppmötet, varvid intresserade partimedlemmar inbjuds. I de andra fallen sker inbjudan via partiorganisationen. Det kan noteras att inslagen av andra än fullmäktige och suppleanter dock icke i något av fallen är särskilt stort. De kombinerade grupp- och medlemsmötena är speciellt ofta förekommande i små och medelstora kommuner. Av 15 egna gruppmöten var 13 kombinerade med medlemsmöten. Mest vanligt förekommer detta hos moderaterna och centern. Nämndledamöter som ej tillika är fullmäktigeledamöter kallas i regel ej till de gemensamma gruppmötena. Undantagen är en medelstor kommun, med få borgerliga fullmäktigeledamöter, och en liten kommun, där centerpartiet kallar ordförande i nämnd som ej är representerad i gruppen. Vid de egna gruppmötena kallas nämndledamöterna i större utsträckning. Ibland vid speciella tillfällen då frågor inom det aktuella nämndområdet behandlas och ibland, särskilt i större kommuner, förväntas de deltaga aktivt i gruppen. Fullmäktigesuppleanterna har i regel möjlighet att deltaga såväl vid gemensamma gruppmöten som vid förekommande egna gruppmöten. Undantagen är ett par medelstora kommuner där centerpartiet respektive folkpartiet betraktar suppleanterna enbart som ersättare vid förfall för ordinarie ledamöter. I praktiken deltar suppleanterna i varierande utsträckning. Speciellt flera små och medelstora kommuner redovisar

fullständig passivitet från suppleanternas sida. Med ökande kommunstor-

lek synes suppleanterna fungera allt jämbördigare vid gruppmötena, jämfört med de ordinarie ledamöterna, i den mån de deltar. En väsentlig anmärkning i detta sammanhang är att de borgerliga partierna i större omfattning än socialdemokraterna går fram med flera olika listor vid kommunalvalen, vilket får till följd att dessa partier får ett större antal suppleanter i förhållande till antal erövrade mandat. Vid gruppmöten, antingen de hålls gemensamt eller partivis, deltari

regel ej pressrepresentanter. I endast ett fall, en medelstor kommun, har

Tabell 32a Pmcentandel i fullmäktigegrupper där suppleanterna fungerar likvärdigt med ordinarie fullmäktigeledamöter (M, C, F) (Absolut antal)

Små kommuner 36,8 (l 9) Medelstora 64,3 (14) Stora 66,7 ( 9) Mycket stora 80,0 ( 5)

64 Förtroendevalda pâ lokal nivå

en tidningsredaktör (M) möjlighet att regelbundet deltaga vid gemensamma gruppmöten.

Smâpartiers fullmáktigegrupper Vpk har, med undantag för ett par medelstora kommuner, mycket liten i representation kommunfullmäktige i regel en till tre ordinarie ledamöter. Dessutom är partiet mer sällan företrätt i nämnder och styrelser. Gruppmöten” blir därför av varierande sammansättning, även om regeln synes vara att partiorganisationens möten får utgöra referens för fullmäktigeledamöterna. I en liten och en medelstor kommun förekommer överhuvud ingen aktivitet som kan betecknas som gruppmöten. l stället finns informella kontakter via telefon och sporadiska diskussioner när ledamöterna träffas i olika sammanhang. I den mån nämndledamöter förekommer deltar de vid aktiviteter som kan betecknas som gruppmöten. Suppleanterna är likaledes självskrivna som deltagare. I en liten och en medelstor kommun fungerar de dock huvudsakligen som ersättare vid förfall för ordinarie ledamöter. Eftersom KDS är representerat i bara 5 av 16 undersökta kommuner, är det svårt att dra allmänna slutsatser om fullmäktigegruppens sammansättning. Representationen varierar från en till tre ledamöter, och ofta finns ingen nämndrepresentation. I ett par kommuner har KDS deltagit vid gemensamma borgerliga gruppmöten, och i en kommun vid något tillfälle vid socialdemokratiska gruppmöten. l en kommun har ledamöterna en referensgrupp på ett tjugotal partimedlemmar, som samtidigt fungerar som kretsstyrelse för kommunens avdelningar. Gruppmötena är genomgående öppna för samtliga partimedlemmar. Suppleanter liksom nämndledamöter fungerar i arbetet likvärdigt med ordinarie fullmäktigeledamöter.

Sammanfattning S-grupper B-grupper

D Endast egna gruppmöten före- D Förutom arbete i speciella samkommer. arbetsorgan förekommer såväl egna som gemensamma gruppmöten. D Närvaro av enskilda partimed- D Gruppmötena organiseras ofta i .lemmar förekommer endast anslutning till partiorganisatioundantagsvis. nens reguljära medlemsmöten eller på så sätt att de enskilda partimedlemmarna inbjudes att närvara. DNämndledamöter, vilka icke DSamma gäller som för S-gruptillika är fullmäktigeledamöter, per. l praktiken synes utnyttäger rätt att närvara och inbju- jandet av denna organisation

Förtroendevalda pâ lokal nivå 65

des också i praktiken att vara förekomma i mindre omfattmed vid gruppmötena. . ning. D Fullmäktigesuppleanternas när- D I huvudsak gäller samma förhål-

varo och ställning i gruppen är lande som för S-grupper.

olika i små resp. stora kommuner. l små kommuner lägre närvarofrekvens och lägre status i funktionerna i gruppen jämfört med stora kommuner. D Sporadisk förekomst av närvaro D lngen närvaro noterad. från sidoorganisationer. D A-pressrepresentant närvarande D Närvaro av pressrepresentant i de stora kommunerna. noterad i ett fall.

Småpartigrupper lnformella gruppmöten i direkt anslutning till medlemsmöten vanligast. Ev nämndledamöter och suppleanter fungerar i gruppen likvärdigt med ordinarie fullmäktigeledamöter.

2.1.2 Arbetsformer

Socialdemokratiska fullmáktigegrupper

Gruppmötena hålles i regel före varje kommunfullmäktigesammanträde, ibland redan före kommunstyrelsesammanträdena. Dessutom inlägges extra gruppmöten vid behov. Gruppmötena äger rum i lokaler som tillhandahålls av kommunen. l något fall äger sammanträdena rum i partiorganisationens lokaliteter. Sammanträdestiden är normalt 2-3 timmar, i någon liten kommun mindre än en timme och i några medelstora kommuner 3-4 timmar och däröver. Gruppmötena hålls i regel 2-3 dagar före kommunfullmäktigesammanträdena. l så gott som alla kommuner med stor areal (över l 000 kmz) förläggs sammanträdena till någon eller några timmar före kommunfullmäktige. Anledningen är bla svårigheterna att samla ledamöter med lång resväg till sammanträden på kvällstid. l de mycket stora kommunerna hålles gruppmötena en eller två dagar före kommunfullmäktige. Vid gruppmötena förs i regel protokoll. finns i ett par små Undantag och en medelstor kommun. Vid mötena diskuteras alla ärenden på föredragningslistan inför kommunfullmäktige. Undantag finns i en liten och en medelstor kommun, där man för diskussion ut ett fåtal väljer ärenden ur kungörelsen. Kraven från fullmäktigegrupperna på den enskilde gruppmedlemmen att företräda en konsekvent handlingslinje är genomgående höga. l ll av de 16 undersökta grupperna räknas ledamöterna vara av bundna ställningstaganden på gruppmöten, inför beslut i kommunfullmäktige. 5

66 Förtroendevalda lokal nivå SOU l975:l8

på

Hälften av de små kommunernas grupper tillämpar dock inte denna praxis. Däremot tillämpas den praxisen i samtliga undersökta grupper att den enskilde gruppmedlemmen har skyldighet anmäla avvikande röstning i kommunfullmäktige än gruppflertalet, före ärendets avgörande. I kontroversiella kommunala frågor är det rimligt tänka sig att grupper med utpräglat formella arbetsformer, med regelbundna, protokollförda gruppmöten och fungerande gruppstyrelser, tillämpar ett voteringsförfarande för att få en uppfattning om gruppmajoritetens ståndpunkter. Under 1972 och första halvåret 1973 förekom i stort sett inte voteringar i små kommuners grupper. Däremot var voteringar regeln i medelstora kommuner. l detta sammanhang kan noteras att dessa också uppvisar de största kommunalpolitiska skillnaderna mellan partierna. l de mycket stora kommunerna både förekom och icke förekom voteringar. l detta avseende framkom ingen differens mellan gamla och unga kommuner. föreligger, vad gäller förekomst av voteringar, mellan Inga skillnader kommuner med borgerlig eller socialistisk majoritet i fullmäktige. av beslut från sida hur leda- När det gäller förekomsten gruppens möterna skall ställa sig i någon viss fråga i fullmäktige är det förfarandet mest i de små och i de stora kommunerna. l de medelstora vanligt kommunerna förekommer visserligen detta men är inte så vanligt. Vad gäller medverkan av kommunala chefstjänstcmän vid gruppeller erhållande av särskilt material utöver vad gruppen normalt möten, får som beslutsunderlag, ökar detta förfarande, med ökande kommunstorlek. I små kommuner redovisar bara en grupp sådan medverkan eller särskilt material i någon omfattning. Detta torde hänga samman med förhållandet att antalet tjänstemän ökar med ökande kommunstorlek. skillnad registreras i detta avseende mellan kommuner med Ingen borgerlig och socialistisk majoritet.

Borgerliga fullmäktigegrupper antingen de är egna eller gemensamma, förekommer alltid Gruppmöten, före kommunfullmäktigesammanträdena i de borgerliga partierna. Därvilket berördes i det tidigare avsnittet, är inte alltid de egna emot, till sin utformning och sammansättning direkt jämförbara gruppmötena med de socialdemokratiska. finns för moderata samlingspartiet och folkpartiet i en Undantagen medelstor respektive liten kommun. Utöver sammanträdena i anslutning till kommunstyrelse- eller kommunfullmäktigesammanträde, inlägges extra gruppmöten vid behov som t ex ofta vid budgetbehandlingen. De äger i regel rum i lokaler som gemensamma gruppmötena tillhandahålls av kommunen, medan de egna partigruppmötena i större i partiorganisationens lokaliteter eller i olika utsträckning äger rum lokaler. Till en del torde detta förhållande kunna sättas i samband med att de i stor utsträckning kan betecknas som egna gruppmötena medlemsmöten inom partiorganisationen.

Förtroendevalda lokal nivå 67

på

Vad gäller sammanträdestidens längd har centerpartiet längre egna sammanträden än folkpartiet och moderata samlingspartiet. l de små kommunerna är sammanträdestiden kortast och i de medelstora kommunerna är den längst. Från den bilden avviker ej de gemensamma sammanträdena. Översiktligt sett tar ett normalgruppmöte 2-3 timmar i anspråk. Gruppmötena hålls 2-3 dagar eller ännu längre före kommunfullmäktige i de allra flesta kommuner. Undantagen är två kommuner med stor landareal, där gruppmötena är förlagda till några timmar före kommunfullmäktige. Vad gäller upprättande av protokoll är bilden blandad. l hälften av de kommuner där uteslutande gemensamma gruppmöten anordnas, förekommer protokoll, medan vid de egna gruppmötena moderata samlingspartiet och centerpartiet i ungefär hälften av kommunerna upprättar protokoll och folkpartiet i enbart en kommun. Totalt sett föres protokoll

ien tredjedel av grupperna.

Vid de gemensamma sammanträdena diskuteras i regel samtliga ärenden på kommunfullmäktiges kungörelser, med undantag för en liten kommun, medan vid de egna sammanträdena i stor utsträckning diskuteras ett fåtal ärenden i kungörelserna. Det senare förhållandet hänger intimt samman med gruppmötenas ofta förekommande karaktär av medlemsmöte inom partiorganisationen. I de mycket stora kommunerna väljs ett fåtal ärenden ut för diskussion inom fullmäktigegrupperna för centerpartiet och folkpartiet, medan moderata samlingspartiets grupper behandlar samtliga ärenden. Man kan märka en tendens till större benägenhet att behandla alla ärenden i kommuner med borgerlig majoritet.

Tabell 33 Behandling av ärenden på fullmäktiges föredragningslista vid gruppmöten (M. C. F)

Kommunstorlek Antal Egen Egen Egen Gemen- Totalt behandl grupp grupp grupp sam

Totalt (Alla) = 68 % av grupperna.

68 Förtroendevalda på lokal nivå

Ett genomgående drag för de borgerliga fullmäktigegrupperna, vare sig de sammanträder gemensamt eller partivis, är hur få grupper som räknar sina ledamöter vara bundna av sina ställningstaganden på gruppmöten, inför omröstningar i fullmäktige. Moderata samlingspartiet har fler grupper med sådana krav än centerpartiet och folkpartiet. Med ökande kommunstorlek synes dock kraven på att företräda en konsekvent handlingslinje öka. Omkring hälften av de borgerliga fullmäktigegrupperna redovisar en praxis, att den som avser att rösta annorlunda än gruppflertalet, inför en omröstning i fullmäktige, har skyldighet att anmäla detta igruppen före ärendets avgörande. Härigenom ges ett tillfälle för gruppen att i kontroversiella partipolitiska frågor kunna få kontroll över hur de enskilda ledamöterna avser att agera, och ev kunna få till stånd ett gemensamt uppträdande genom att resonera ihop sig” före avgörandet i fullmäktige. Denna praxis blir » översiktligt sett - mer utbildad med ökande kommunstorlek. l de kommuner där det råder borgerlig majoritet i fullmäktige blir naturligtvis det gemensamma uppträdandet i viktiga frågor av avgörande betydelse. l konsekvens härmed kan även noteras en mer utbildad praxis i detta avseende i sådana kommuner. Att man tillgriper ett voteringsförfarande vid gruppmöten blir också vanligare med ökande kommunstorlek. Dessutom är voteringsförfarande vanligare i unga kommuner än i gamla. En rimlig tolkning av detta förhållande kan vara, att de nya fullmäktigegrupper som konstituerats vid kommunsammanläggningarna i högre utsträckning agerar regionalt”, samt att de personliga kontaktmönstren som vanligen återfinnes i de ”gamla” kommunerna inte finns i samma utsträckning i de unga”. En sannolik slutsats bör vara att kommunsammanläggningarna medfört en ökad formalitetsgrad vad gäller såväl arbetsformer som beslutsfattande inom fullmäktigegrupperna. Totalt sett tillgreps voteringsförfarande under 1972-73 i inte mer än 30 % av de borgerliga fullmäktigegrupperna, där folkpartiet hade något större andel än de två andra partierna. När det gäller konkreta beslut från gruppens sida om de enskilda ledamöternas agerande - bundna mandat” - följer förfarandet ej någon kommunstorleksvariabel. Möjligen kan man peka på att förfarandet är vanligt i de mycket stora kommunerna. _ Mellan finns däremot skillnader, där moderata sampartigrupperna och folkpartiet genomgående praktiserar förfarandet i större lingspartiet utsträckning än centerpartiet. I de kommuner där enbart gemensamma gruppmöten förekommer, redovisas tillämpandet av sådant kollektivt agerande, som genomgående ett bundet mandat innebär. Totalt sett använder sig inemot 90% av de borgerliga fullmäktigegrupperna av bundna mandat i varierande omfattning. Vad gäller medverkan eller förmedling av särskilt material från de kommunala chefstjänstemännens sida, blir förfarandet vanligare med ökande kommunstorlek. Tendensen är förväntad med hänsyn till den

Förtroendevalda lokal nivâ 69

pá

ökning av tjänstemannakåren och de olika kommunala frågornas komplexitet som följer med ökande kommunstorlek. Mellan de borgerliga fullmäktigegrupperna kan vissa skillnader iakttas vad gäller särskilt material eller medverkan från chefstjänstemän. Folkpartiet och moderata samlingspartiet har tolv resp elva fullmäktigegrupper där sådant förfarande är vanligt, medan motsvarande notering för Centerpartiets fullmäktigegrupper är åtta. Detta styrker slutsatsen att med ökande storlek på fullmäktigegrupperna minskar behovet av tjänstemannamedverkan. En annan faktor som påverkar detta behov är självfallet ett partis innehav av centrala förtroendeposter, såsom tex kommunalråd.

Snzâpartiers fullmäktigegrupper Vpk har i de undersökta små kommunerna en eller två fullmäktigeledamöter, vilket naturligtvis avspeglas även i deras arbetsformer. De informella kontakterna dominerar. Man brukar vanligtvis räkna med att en ”grupp” består av minst tre ledamöter. Tillämpas detta betraktelsesätt finns inga kommunistiska grupperi undersökta små kommunerna.

de

l de större kommunerna där Vpk har tre eller fler representanter förekommer synnerligen varierande arbetsformer. l en medelstor kommun träffas Vpk-ledamöterna två gånger per månad inför kommunstyrelse- respektive fullmäktigesammanträdena, medan i andra medelstora kommuner ”gruppmötef” helt kombineras med partiorganisationens månatliga medlemsmöten. Mötesaktiviteterna, antingen man betecknar dem som gruppmöten eller partimöten, äger i regel rum några dagar före kommunfullmäktige. I två ytmässigt stora kommuner (där Vpk fö har sin största representation) äger gruppmötet rum några timmar före kommunfullmäktige. Om framställningen fortsättningsvis koncentreras till att avse endast arbetsformerna i de två medelstora kommuner där Vpk har relativt stor representation (5 resp 9 ledamöter) i fullmäktige framkommer att gruppmötena pågår 2-3 timmar och däröver, samt äger rum ilokal som tillhandahålls av kommunen. Det formella beslutsfattandet är inskränkt till upprättande av gruppmötesprotokoll, däremot voterar man ej. Man räknar ej ledamöterna som bundna av ett eventuellt vid ställningstagande gruppmötet inför omröstningar i fullmäktige, anmälej heller föreligger ningsplikt till gruppen för de enskilda ledamöter som avser att rösta annorlunda än gruppflertalet. Till bilden hör att det ej finns enkel socialdemokratisk majoritet i dessa

kommuner.

Vid mötena behandlas i regel alla punkter på fullmäktiges dagordning. Medverkan eller särskilt material från kommunala chefstjänstemän förekommer mera sporadiskt. Inför val av ledamöter i styrelser och nämnder har man i en av kommunerna haft gemensamma överläggningar med den socialdemokratiska fullmäktigegruppen. Vad gäller KDS gruppmöten” är informationen begränsad till en liten och en mycket stor kommun där KDS uppnår antalet tre ledamöter.

70 Förtroendevalda lokal nivå

på

I båda kommunerna har gemensamma sammanträden med de borgerliga hållits. Det är en påtaglig skillnad vad gäller formaliteten i partigrupperna beslutsfattandet mellan de båda grupperna, antingen det nu beror på skillnaden i kommunstorlek eller på KDS-gruppens ”vågmästarrolr” i den större kommunen. I den större kommunen förekommer såväl protokoll som voteringsförfarande, i motsats till i den mindre. Däremot finns likheter vad gäller praxisen att anmäla avvikande röstning i förväg till gruppen, ett utbrett kollektivt beslutsfattande där de enskilda ledamöterna ges bundna mandat inför omröstningar. Däremot räknas, motsägelsefullt nog, en ledamot som obunden av ett eventuellt tidigare ställningstagande vid Förmodligen är motsägelsen skenbar, i den meningen att gruppmötet. ledamöterna är bundna av de kollektiva besluten, men ej bundna av eventuella ståndpunkter de personligen framfört i övriga frågor. Tjänstemannamedverkan är vidare betydligt vanligare i den mycket stora kommunen än i den lilla, vilket följer det allmänna mönstret. som äger rum före varje fullmäktigesammanträde - tre Gruppmötena - har eller flera dagar före i den lilla och en dag före i den mycket stora stora inslag av partimedlemmar utanför fullmäktige och nämnder. I den lilla kommunen behandlas ett fåtal av ärendena på dagordningen, medan man behandlar samtliga ärenden i den mycket stora kommunen.

Sammanfattning S-grupper B-grupper D Samma som för S- DDet är regel att gruppmöten gäller hålles före varje fullmäktige. grupper. hålles i av kom- D Gemensamma hål- D Gruppmötena gruppmöten munen tillhandahållna lokaler les i av kommunen tillhandanär. hållna lokaler. Egna grupppå något undantag möten oftast i mdra lokaler pga anknytningen till medlemsmöten. D Gruppmötena förlägges i regel D Samma gäller sorn för S-gruptill 2-3 dagar före fullmäktige. per. I kommuner med långa reseavstånd hålles gruppmötet samma dag som fullmäktige. D Sammanträdestiden är normalt D Samma gäller son för S-grup- 2-3 tim. I stora kommuner per. 3-4 tim och mer. föres D Protokoll föres i ca av D Beslutsprotokoll i regel. l/3 grupperna. D Huvudregeln är att alla ärenden D I regel diskuteras alla ärenden i fullmäktiges föredragnings- vid gemensamma gruppsamlista diskuteras. manträden. Vid egna gruppsammanträden göres ett urval av ärenden.

Förtroendevalda lokal nivå 71

pâ

D Kontinuitet i handlandet krävs D Kontinuiteten kontrolleras i av enskilda fullmäktigeleda- mindre utsträckning. Kontrolmöter beträffande ståndpunkt len ökar markant ikommuner intagen i gruppen och ageran- med borgerlig majoritet. det i fullmäktige kontrolleras. D Pruxisen att binda agerandet i Praxis är något mindre utbredd fullrräktige genom gruppbeslut än i S-grupper. Förekommer är utaredd. oftare i kommuner med borgerlig majoritet och där gemensamma gruppmöten regelmässigt hålles. D BCSlLf i gruppen genom om- D Förekommer i ca l/3 av grupröstrtngsförfarande är relativt Förekommer oftare i perna. sett utbrett. I de medelstora större än i mindre kommuner kommunerna är detta regel. samt i kommuner med socialistisk majoritet. D Medverkan i gruppen av kom- D Samma gäller som för Smuntns chefstjänstemän lik- grupper. Det kan noteras att som förmedling av material ut- förfarandet är betydligt vanliöver vad fullmäktigeledamö- gare i de egna gruppmötena för tema erhåller i normala fall MochFänfÖrC. förekommer ytterst sparsamt i små kommuner. I medelstora kommuner förekommer detta och förfarandet ökar med ökanle kommunstorlek.

Smårartiers grupper Graden av formalitet synes vara betydligt mera påtaglig hos KDS än v hos \pk.

2.1 .3 Nimndgrupper Socialdenokratiska nämndgrupper Den allnänna regeln kan sägas vara att nämndgrupper förekommer, såväl för kommunstyrelsens socialdemokratiska ledamöter som för de centrala

Tabell 34 Nämndgruppsammanträden fördelade på nämndkategori, soc dem. Andel nämndreprcsentanteri procent (Absolut antal)

Kategori Egna nämnd- Gemensamma Förekommer gruppmöten nämndgrupp- i regel ej möten Kommuntyr ledamöter 87,5 (14) -- 12,5 (2) Ledamötxr i centrala nämnder 76,5 (13) -- 23,4 (4) Totalt 81,8 (27) -- 18,2 (6)

72 Förtroendevalda på lokal nivå sou 197518

Tabell 35 Förekomst av nämndgruppsammanträden. Procentandel nämndrepr fördelade på kommunstorlek (Absolut antal)

Kommunstorlek Egna nämnd- Gemensamma Förekommer gruppmöten nämndgrupp- i regel ej möten

Smâkommuner 8) «- 38,5 (5) 61,5 (

Mycketstora Totalt 81,1 (30) -- 18,9 (7)

Anm: Den differens i antal individer som finns mellan denna tabell och tabell 34 härrör från arbetsdefinitionen av centrala nämnder vilken inte innefattar tex kulturnämnden. I denna tabell ingår all registrerad nämndgruppsverksamhet, medan den tidigare tabellen enbart avser kommunstyrclser och övriga centrala nämnder. Samma förhållande gäller för tabell 37.

nämndernas. 87,5 % av kommunstyrelseledamöterna anger att nämndhålles i anslutning till kommunstyrelsens sammanträden. För gruppmöte de övriga centrala nämnderna är siffran något lägre, där hålles i regel nämndgruppmöten i ca 3/4 av fallen. I återstående fjärdedel förekommer gruppmöten någon gång eller inte alls. Genomgående praktiseras ej gemensamma nämndgruppsammanträden med något annat parti. Orsakerna ligger till stor del däri att socialdemokraterna i regel har tillräckligt stor representation i de centrala kommunala nämnderna för att kunna bilda egna nämndgrupper. I tabell 35 redovisas resultaten per storleksklass. Det är ostridigt att kommunstorleken har en avgörande betydelse för partiets benägenhet att hålla gruppmöten för sina nämndledamöter. Det är även här angeläget att understryka att antalet ledamöter i partigruppen sannolikt är av mycket stor betydelse för förekomsten av gruppmöten för nämndledamöterna.

Borgerliga nämndgrupper Den allmänna regeln kan sägas vara att de borgerliga kommunstyrelseledamöterna har gruppmöten, ibland egna och ibland gemensamma. För

Tabell 36 Nämndgruppsammanträden fördelade på nämndkategori, för de borgerliga partierna Andel nämndledamöteri procent (Absolut antal)

Kategori Egna nämnd- Gemensamma Förekommer gruppsamman- nämndgrupp- l regel e] träden sammanträden

Ko mmunsty relseledamöter 38,0 ( 8) 47,6 (10) 14,3 ( 3) Ledamöter i centrala nämnder 32,6 (14) 34,9 (15) 32,5 (14) Totalt 34,4 (22) 39,1 (25) 26,5 (17)

SOU 1975218 Förtroendevalda pâ lokal nivå 73

Tabell 37 Förekomst av nämndgruppsammanträden fördelade på kommunstorlek för de borgerliga partierna Andel nämndledamöter i procent (Absolut antal)

Kommunstorlek Egna nämnd- Gemensamma Förekommer gruppsamman- nämndgrupp- i regel ej träden sammanträden Små kommuner 33,8 ( 8) 21,8 (5) 44,4 (10) Mcdclstoru 23,5 ( 4) 35,2 (6) 41,3 ( 7) Stora 58,9 (11) 41,1 (8) - Mycket stora 8,3 ( l) 75,0 (9) 16,7 ( 2) Totalt (24) (28) (19)

de övriga centrala nämnderna är förekomsten av nämndgrupper betydligt mindre. 85,7 % av de borgerliga kommunstyrelseledamöterna anger att gruppmöten hålles i anslutning till kommunstyrelsens sammanträden varav ca hälften avser gemensamma gruppmöten. Vad gäller de egna gruppmötena för kommunstyrelseledamöter är de absolut vanligast för det största borgerliga partiet, centerpartiet. För de övriga centrala nämndernas vidkommande är tendensen vad gäller proportionen mellan egna och gemensamma möten liksom fördelmöten likartad - med den skillnaden att ett ningen egna på partierna, mindre antal ledamöter redovisar förekomst av gruppmöten, nämligen ca 2/3 av ledam_ö_te.rna. I likhet med de socialdemokratiska nämndgrupperna ökar förekomsten av borgerliga nämndgrupper med kommunstorleken. Rent metodiskt förtjänar avsnittet om de borgerliga nämndgrupperna en kommentar. I redovisningen ges individrelaterade uppgifter beträffande förekomst av nämndgrupper, vilket kan innebära att uppgifterna lappar över varandra mellan de olika partiföreträdarna i de fall gemensamma gruppmöten förekommer. Denna störning har dock ingen avgörande betydelse. I vid bemärkelse anger resultaten förekomst av nämndgruppsammanträden. På grund av fåtalet ledamöter för småpartierna förekommer ej nämndgrupper i dessa.

2.1.4 Administrativa resurser För närvarande synes fullmäktigegrupperna i allmänhet ej disponera några administrativa resurser i form av särskild personal, anställd för att på olika sätt ge service åt fullmäktigegruppen. I små kommuner förekommer sådan service inte överhuvud, medan den är sporadiskt förekommande i de större kommunerna. Totalt i urvalet har inte mer än 1/9 av fullmäktigegrupperna tillgång till särskild personal, av vilka l/3 hade mer eller mindre tillfällig och obetydlig hjälp. De grupper som har tillgång till administrativ personal önskar förstärkningi detta avseende. Fördelar mellan partierna är särskild personal vanligast för socialde-

74 Förtroendevalda på lokal nivå

mokratiska fullmäktigegrupper, samt förekommer inte alls - av naturliga skäl - hos småpartierna. Vad gäller behovet av särskild personal för grupperna växer detta brant med ökande kommunstorlek. Om fullmäktigegrupperna jämföres synes behoven av ytterligare personal vara störst för Centerpartiets grupper och minst för moderata samlingspartiets och KDS (se tabell 38 och 39). Sammanfattningsvis kan konstateras att fullmäktigegrupperna idag i regel har mycket små administrativa resurser vad gäller skrivhjälp och assistans för utredningsarbete, utkast till motioner, interpellationer etc. Mera sällan finns egen personal anställd. Tjänsterna utföres, iden mån de förekommer, av partiets ombudsman på orten vid sidan av dennes övriga uppgifter i det partiorganisatoriska arbetet. I medelstora och större kommuner redovisas ett påfallande stort behov av administrativ förstärkning för fullmäktigegrupperna.

2.2 Fullmäktigeledamöternas arbetssituation

Med deltagande kommer fortsättningsvis att avses den kommunikationsprocess vari fullmäktigeledamöterna under varierande former för fram sina kommunalpolitiska krav. På det formella planet finns dels det system som representeras av partiorganisation och fullmäktigegrupp/ nämndgrupper, dels det system som representeras av de olika kommunala församlingarna som fullmäktige, nämnder och styrelser.

svårigheterna att mäta deltagande - med en redan begränsad kunskap

om deltagandet på det formella planet - är uppenbara, då det informella planet aldrig kan ges särskilda gränser, eller kompetensområden. Följaktligen återstår med detta konstaterande i minnet att studera det rent fysiska deltagandet på det formella planet utifrån enkla frekvensmått, samt genom subjektiva utsagor från målgruppen -- i detta fall fullmäktigeledamöterna -- söka få total bild av den faktiska verkligheten.

2.2.1 Aktivitet i fullmäktigegrupperna Socialdemokratiska fidlmäktigegrupper En naturlig utgångspunkt vid studiet av deltagandet blir att söka kartlägga de ordinarie fullmäktigeledamöternas närvaro vid gruppmötena.

Tabell 38 Fullmäktigegruppernas behov av administrativ personal. (Grupper som f n ej har särskild personal) Andel fullmäktigegrupper i procent (Absolut antal) Kommunstorlck Stort behov Visst behov Ej behov N

Små kommuner 3,7 ( l) 22,2 ( 6) 74,1 (20) 27 Medclstora 33,3 ( 7) 38,2 ( 8) 28,5 ( 6) 21 Stora 41,7 ( 5) 25,0 ( 3) 33.3 ( 4) 12 Mycket stora 44,5 ( 4) 33,3 ( 3) 22,2 ( 2) 9 Totalt 24,7 (17) 29,1 (20) 46,2 (42) 69

SOU l975:l8 Förtroendevalda pâ lokal nivå 75

Tabell 39 Fullmäktigegruppemas behov av administrativ personal fördelat på de olika partiernas fullmäktigegmpper. (Av de grupper som t n ej har särskild personal.) Andel fullmäktigegrupperi procent (Absolut antal)

Behovsgrad M C F S Vpk KDS

Stort behov l3,7 (2) 40,0 (6) 23,1 (3) 23,1 (3) 23,1 (3) Visst behov 26,7 (4) 26,7 (4) 30,7 (4) 15,3 (2) 30,7 (4) 50,0 (2 lij behov 59,6 (9) 33,3 (5) 56,2 (6) 61,6 (7) 56,2 (6) 50,0 (2)

Tabc|l40 Uppskattning av andelen ordinarie fullmäktigeledamöter som regelbundet är närvarande vid de socialdemokratiska gruppmötena. (Grupprelaterad bedömning) Antal fullmäktigegrupper

Mycket stora

Vid undersökningen fick ledamöter ur de olika grupperna göra en grov uppskattning av andelen fullmäktigeledamöter som regelbundet är närvarande vid gruppmötena. Eftersom deras svar var grupp-relaterade, klassades de olika grupperna efter det alternativ som en majoritet av den aktuella gruppens ledamöter markerat. För socialdemokraternas del är gruppmötena väl besökta av de ordinarie ledamöterna. l en majoritet av kommunerna redovisas att 3/4 eller fler av ledamöterna regelbundet är närvarande vid gruppmötena. I de större kommunerna blir besöksfrekvensen utpräglat högre än i de små och medelstora (se tabell 40).

Tabell 41 Förekomst av kategoriidentifikation för dem som i regel diskuterar vid fullmäktigegruppens möten Antal fullmäktigegrupper

Anm. 41,8 % (23) av ledamöterna angav ”ingen spec kategori”. Siffra inom parentes betecknar antal grupper där identitikationen ”nämndledamöter överlappar ”tunga ledamöter

76 Förtroendevalda pâ lokal nivå

n Tabell 42 Förekomst av kategoriidentifikation för dem som i regel sitter tysta vid fullmäktigegruppens möten Antal fullmäktigegrupper

Kommunstorlek Övriga Kvinnor Yngre Su ppi Lands- Lågut-

Mycket stora Totalt 7 7 (2) 4 2 l 1 Anm. 51,8 % (29) av ledamöterna angav ingen spec kategori. Siffra inom parentes betecknar antal grupper där identifikationen övriga Överlappar identifikationen kvinnor.

Vid gruppmötena måste framförandet av krav huvudsakligen ske genom ett aktivt deltagande i diskussionen. En summering av ledamöternas subjektiva identifikation visar ett genomgående drag vid de socialdemokratiska gruppmötena. Diskussionen domineras i stor utsträckning av de deltagare som har uppdrag i kommunala nämnder, i synnerhet de s k tunga ledamöterna. Med tunga ledamöter avses här de som sitter i kommunstyrelse och/eller i någon av följande: skolstyrelse, byggnadsnämnd, social centralnämnd och fritidsnämnd. Å andra sidan utgörs den tysta delen av gruppdeltagarna i stor utsträckning av övriga ledamöter och kvinnliga fullmäktigeledamöter. Med övriga ledamöter” avses sådana som icke innehar ordinarie styrelseoch/eller nämnduppdrag i någon central nämnd. De äldre och erfarna ledamöterna identifieras i småkommunerna som tongivande vid diskussionerna, medan yngre ledamöter, i den mån de identifieras som diskussionskategori, uteslutande hänförs till den tysta” delen av deltagarna (se tabell 4l och 42). Bristande möjligheter (eller motivation) att närvara vid gruppsammanträdena kan naturligtvis av och till gälla alla tänkbara kategorier av ledamöter. Emellertid är det av intresse att söka identifiera systematiska inslag i den grupp av fullmäktigeledamöter som inte regelbundet är närvarande vid gruppmöten. För socialdemokraternas del identifierades

Tabell 43 Förekomst av kategoriidentifikation för icke regelbundet närvarande” vid fullmäktigegruppens möten Antal fullmäktigegrupper

Anm. 81.5 % (44) av Iedamötcmai angav ingen .spec kategori.

Förtroendevalda på lokal nivå 77

Tabell 44 Deltagande vid diskussioneri fullmäktigegruppen Andel individeri procent (Absolut antal)

Kategori Som regel Ganska Ganska Endast N vanligt sällan undantagsvis Kommunstyrelseledamöter 75,0 (12) 25,0 ( 4) a - 16 Tunga lcdam” 64,7 (ll) 23,5 ( 4) 11,8 ( 2) ø 17 Övriga ledam” 37,5 ( 9) 20,8 ( 5) 37,5 ( 9) 4,2 (l) 24 Totalt 56,1 (32) 22,8 (13) 19,3 (ll) 1,8 (1) 57 (Brukar Ni yttra Er vid gruppmötena?) Tabell 45 Deltagande vid diskussioner i fullmäktigegruppen Andel individeri procent (Absolut antal)

Kommunstorlek Som regel Ganska Ganska Endast N vanligt sällan undantagsvis Små kommuner 68,4 (13) 15,8 ( 3) 15,8 ( 3) - 19 Medelstora 63,2 (12) 26,3 ( 5) 5,3 ( l) 5,3 (1) 19 Stora 45,5 ( 5) 18,1 ( 2) - 11 36,4 ( 4) Mycket stora 37,5 ( 3) - 62,5 ( 5) - 8 Totalt 56,1 (32) 22,8 (13) 19,3 (11) 1,8 (1) 57

två kategorier, nämligen i tre respektive fyra kommuner landsbygdsledamöter och skiftarbetare. Varierande orsakssammanhang är tänkbara. En tolkning kan vara att landsbygdsledamöterna dels har längre resväg till sammanträden och dels att de kan ha sin sysselsättning inom areella näringar med därtill sammanhängande säsongintensiv verksamhet. Skiftarbetarna å sin sida kan på grund av sin arbetstid ha svårigheter att komma ifrån arbetet vid gruppsammanträden. Den senare kategorin återfinns just i kommuner med markerade inslag av storindustrier. Vad gäller deltagandet vid diskussionerna i fullmäktigegruppen bekräftas den iakttagelse av tysta” övriga ledamöter som fullmäktigeledamöterna själva gjort, av den uppdelning i grupperna tunga och övriga som utförts beträffande svaret som givits på den individrelaterande frågan om deltagande i gruppmötesdiskussioner. Resultaten ger vid handen att kommunstyrelseledamöter främst, men även andra ledamöter i tunga nämnder, har ett i det närmaste fullständigt deltagande i diskussionerna regelmässigt, medan av de övriga ledamöterna omkring 40 % ganska sällan yttrar sig. Dessa tendenser synes ytterligare renodlas i de allra största av de undersökta kommunernas fullmäktigegrupper. Vad gäller själva ärendebehandlingens karaktär i fullmäktigegrupperna utgör ledamöternas utsagor den enda rimliga kunskapsgrunden, då

grupperna i stor utsträckning för beslutsprot0koll. Omkring 2/3 av

ledamöterna anser att detaljeringsgraden är lämplig vid behandlingen av 1 A (Sunnmo. Huvudorgakommunala frågor i den lokala partiorganisationen i fullmäktigegruppen nisation - partigrupp V» fullmäktige. l.ic.avoch i fullmäktige. De tunga ledamöterna i nämnder och styrelser upplever handling, [Jmcái 1968. r i högre grad än såväl kommunstyrelseledamöter som övriga, att man på Stencil.

78 Förtroendevalda på lokal nivå sou 197543

Tabell 46 Detaljeringsgraden vid behandlingen av kommunala fragor i olika sammanhang fördelat på kategori av fullmäktigeledamöter (s) Andel individer i procent (Absolut antal)

Lokala Fullmäktige- Kommunfull- N Kategori partiorg gruppen mäktige

KS-lcdamötcr D 18,8 ( 3) 12,5 (2) 18,8 ( 3) 16 P 12,5 ( 2) 12,5 (2) 12,5 ( 2) D 41,2 ( 7) 23,5 (4) 29,4 ( 5) 17 Tunga ledamöter” P 5,9 ( 1) 5,9 (1) 11,8 ( 2) D 13,0 ( 3) 8,3 (2) a 17,4 ( 4) 23 Övriga ledamöter” P 8,7 ( 2) 16.7 (4) a 26,1 ( 6) (F24) D 23,2 (13) 14,0 (8) b 21,4 (12) 56 Totalt P 8,9 ( 5) 12,3 (7) b 17,9 (10) (b=57)

D = l-ör mycket detalj frågor. P = För mycket principfrågor.

de olika nivåerna sysslar för mycket med detaljfrågor på principdiskussionens bekostnad. Å andra sidan redovisar de övriga ledamöterna i högre grad än andra kategorier önskemål om mera inträngande detaljdiskussioner och mindre utpräglade principdiskussioner. Nämnas bör även att önskemålen om mindre andel principdiskussioner i stort sett förekommer i de små och de medelstora kommunerna. En sannolik förklaring till de tunga nämndledamöternas upplevelser av för stora inslag av detaljdiskussioner torde torde vara att de inom sina - varför nämndområden deltagit i ärendeberedningsdiskussionerna gruppmötets diskussioner i långa stycken blir upprepningar. De tunga nämndledamöterna har också i större utsträckning än andra specialiserat sig på bestämda sektorer i kommunalpolitiken. Fullmäktigesuppleanterna är närvarande i stor utsträckning vid gruppmöten i stora och mycket stora kommuner. I de mindre kommunerna är närvaron relativt låg delvis beroende på en tidigare omnämnd praxis att enbart fungerar som ersättare även vid gruppmöten, och suppleanterna

Tabell 47 Detaljeringsgraden vid behandling av kommunala frågor i olika sammanhang fördelat på kommunstorlek Andel individeri procent (Absolut antal)

Kommunstorlek Lokala Fullmäktige- Kommunfull- N partiorg gruppen mäktige

Små kommuner D 10,5 (2) 5,3 (1) 19 21,1_ (4) P 10,5 (2) 15,8 (3) 26,3 (5) Medelstora D 21,1 (4) 21,1 (4) 38,9 (7) a 19 a=18 P 15,8 (3) 15,8 (3) 22,2 (4) a Stora D 27,3 (3) 9,1 (l) 18,2 (2) 11 P - N 9,1 (1) Mycket stora D 28,6 (2) 12,5 (1) 25,0 (2) 7 P - - 12,5 (l)

D = l-ör mycket detaljfrågor. P = För mycket principfrågor.

Förtroendevalda på lokal nivå 79 Tabell 48 Supplcantemas närvaro vid fullmäktigegruppernas möten Antal gru pper

a l-Lller fungerar enbart som ersättare vid förfall för ordinarie ledamot. En uppgift saknas.

delvis beroende på lågt personligt intresse att delta. Den ovannämnda praxisen fungerar i enbart små kommuners fullmäktigegrupper av de undersökta. Se tabell 48. Genomgående redovisas emellertid en synnerligen positiv inställning till suppleantinstitutionen som sådan. Endast i ett par små kommuner betecknas suppleantsystemet som ganska bra”, medan de övriga kommunernas fullmäktigegrupper står för mycket bra”.

Borgerliga fullmäktigegrupper

De ordinarie ledamöterna besöker regelbundet Huvudingruppmötena. trycket är detsamma som för de socialdemokratiska fullmäktigegrup- - i de mindre perna kommunerna en väsentligt lägre närvaro än i de större. Folkpartiet har en genomsnittligt högre närvarofrekvens än såväl centerpartiet som moderata samlingspartiet. Det förhåller sig på samma sätt i de borgerliga fullmäktigegrupperna som i de socialdemokratiska, vad avser diskussionsintensiteten. Denna domineras av nämndledamöterna, främst dem itunga nämnder. Samma grupper identifieras som tysta” vid de borgerligas gruppsammanträden jämfört med förhållandet hos socialdemokraterna, de utgörs

Tabell 49 Uppskattning av andelen ordinarie fullmäktigeledamöter som regelbundet är närvarande vid de borgerliga gruppmötena (Grupprelaterad bedömning) Antal fullmäktigegrupper

i 80 Förtroendevalda lokal nivâ

på

Tabell 50 Förekomst av kategoriidentifikation för dem som i regel diskuterar vid fullmäktigegruppemas möten (M, C, F, gemensamma grupper) Antal grupper

Kommunstorlek Tunga” Allmänt Äldre 0 Tunga i FÖTUFHB*

Anm. 63,2 % (79) av ledamöterna angav “ingen spec kategori”. Siffra inom parentes betecknar antal grupper där identifrkationen ”nämndledamöter överlappar tunga ledamöter.

av övriga ledamöter, kvinnor, yngre ledamöter, suppleanter och landsbygdsledamöter. Även en och annan äldre och erfaren ledamot sitter tyst. Det kan noteras att en väsentligt mindre andel av de borgerliga ledamöterna denna identifikation än de socialdemokratiska. laktgör tagelsen kan tolkas så att gruppstorleken spelar stor roll. I en större grupp förekommer flera tysta än i en mindre grupp. Stöd för denna tolkning finns i materialet i andra hänseenden. Skiktningen i fullmäktigegrupperna kan ytterligare dokumenteras. Flera av de grupper, vilka identifieras som ”tysta” återfinnes också bland dem som icke regelbundet är närvarande på gruppsammanträdena. Detta gäller bl a landsbygdsledamöter och kvinnor. Lite tillspetsat skulle man kunna säga: - En del av dem kommer inte på gruppmötet och kommer de så sitter de i regel tysta. ett antal kategorier ha

Ytterligare identifieras

svårigheter att regelbundet närvara: centralortsledamöter, ledamöter med andra samhällsuppdrag, företagare och högre tjänstemän. Exempel finns också på sådana som är hårt engagerade i föreningar och samfund och därför har vissa svårigheter att ägna sig åt gruppsammanträdena. Tidigare i detta avsnitt har det påvisats, hur diskussionsbenägenheten skiktar sig. Den domineras klart av dem som tillika sitter i nämnder och styrelser. Förhållandet dokumenteras ytterligare i tabellerna 53 och 54.

Tabell S1 Förekomst av kategoriidentitikation för dem som i regel sitter tysta vid fullmäktigegruppemas möten (M, C, F, gemensamma grupper) Antal fullmäktigegrupper

Kommunstorlek Övriga Kvinnor Yngre Suppl Lands- Erfarna

Stora

Anm. 77,1 % (l0l) av ledamöterna angav ”ingen spec kategori”.

Förtroendevalda pâ lokal nivå 81

Tabell52 Förekomst av kategoriidentiñkation för icke närvarande” regelbundet vid fullmiktigegruppernas möten (M, C, F, gemensamma grupper) Antal fullmäktigegrupper

Kommunstorlek Landsb Centr Ledam Kvinnor Föret. Nämnd- Andra

Anm. 79 7 70 (98) av ledamöterna angav ingen spec kategori.

Emellertd föreligger en väsentlig skillnad mellan de borgerliga och de socialdenokratiska fullmäktigegrupperna. En större andel av de övriga ledamöterna deltar i diskussionen i de borgerliga partigruppernas möten. Om kategoriidentifikationen konstanthålles och jämförelsen göres utifrån variabeln kommunstorlek blir jämförelsen särskilt intressant. I små och medelstora kommuner är skillnaderna inte stora. 55-70% av ledamöterna deltar som regel i överläggningarna. 15-35 % anger att det är ganska vmligt att de deltar, 0-15 % deltar endast sällan eller undantagsvis. l urvalets stora och mycket stora kommuner kan följande noteras: i borgerligt grupper deltar som regel 70-75 % och i socialdemokratiska grupper 35-40 %. Det framlagda materialet stöder bl a antagandet att skiktningen i fullmäktigegruppen accentueras i den grad gruppens storlek tilltar.

Tabell 53 Deltagande vid diskussioner i fullmäktigegrupperna (M, C, F, gemensamma grupper) Andel indvider i procent (Absolut antal)

Kategori Som regel Ganska Ganska Endast un- N

Tabell 54 Deltagande vid diskussioner i fullmäktigegruppema (M, C, F, gemensamma gnpper) Andel i procent (Absolut antal)

indvider

Kommumtorlek Som regel Ganska Ganska Endast un- N vanligt sällan dantagsvis

Små komnuner 55,3 (26) 34,0 (16) 6,4 (3) 4,3 (2) 47

82 Förtroendevalda på lokal nivå

Tabell 55 Detaljeringsgraden vid behandlingen av kommunala frågor i olika sammanhang fördelat på kategori av fullmäktigeledamöter (M, C, F, gemensamma grupper) Andel individeri procent (Absolut antal)

Lokala Fullmäktige Kommun- N Kategori partiorg gruppen fullmäktige

KS-ledamöter D 16,0 ( 4) 16,0 ( 4) 12,( ( 3) 25 P 12,0 ( 3) 4,0 ( 1) 16,( ( 4) D 22,2 (10) 15,6 ( 7) 26,7 (12) 45 Tungaledam P 2,2 ( 1) 4,4 ( 2) 4,4 ( 2) D 16,9 (11) 15,4 (10) 24,6 (16) 65 ”Övriga ledam P 4,6 ( 3) 7,7 ( 5) 20,0 (13) Totalt D 18,5 (25) 15,6 (21) 23,0 (31) 135 P 5,2 ( 7) 5,9 ( 8) 14,1 (19)

D = För mycket detaljfrågor. P = För mycket principfrägor.

Den bedömning de borgerliga gruppernas ledamöter gör beträffande vid behandlingen av kommunala frågor i olika samdetaljeringsgraden manhang är skarpare konturerad än de socialdemokratiska ledamöternas. En mycket kraftig majoritet anser visserligen detaljeringsgraden såsom lämplig. Av dem som uttalar sig (ca 30 %) anser mer än 2/3 att såväl den lokala partiorganisationen som fullmäktigegruppen sysslar för mycket med detaljfrågor på bekostnad av principfrågor. Mönstret är detsamma oavsett kommunstorlek. Liksom socialdemokraternas gruppordförande intar de borgerligas en inställning till suppleantinstitutionen. Som tidigare har anförts är positiv dock antalet suppleanter väsentligt större i de borgerliga grupperna p g a det flitigt använda flerlistsystemet i kommunalvalen.

I ett jämförelsevis stort antal grupper i urvalets små, medelstora och

även stora kommuner är suppleanterna icke närvarande vid gruppmötena. För de små, medelstora och stora kommunerna gäller dessutom att mindre än hälften av suppleanterna är närvarande i ganska många grupper.

Tabell 56 Detaljeringsgraden vid behandling av kommunala frågor i olika sammanhang i förhållande till kommunstorlek Andel individer i procent (Absolut antal)

Kommunstorlck Lokala Fullmäktige- Kommun- N partiorg gruppen fullmäktige

Små kommuner D 19,5 (9) 13,0 (6) 19,5 ( 9) 46 P 4,3 (2) 8,7 (4) 8,7 ( 4) _ Medelstora D 18,4 (7) 18,4 (7) 29,0 (11) 38 P 7,7 (3) 5.3 (2) 21,0 ( 8) Stora D 17,2 (5) 17,2 (5) 20,7 ( 6) 29 P 3,5 (l) 3,5 (l) 17,2 ( 5) Mycket stora D 20,0 (4) 15,0 (3) 25,0 ( 5) 20 P 5,0 (1) 5,0 (l) 10,0 ( 2)

D = För mycket detaljfrågor. P = För mycket principfrågor.

Förtroendevalda pâ lokal nivå 83

Tabell57 Suppleanternas närvaro vid fullmäktigegruppernas möten (M, C, F, gemensamma gru pper) Antal grupper

Mycket stora Totalt 8 7 11 5 31 a liller fungerar enbart som ersättare vid förfall för ordinarie ledamot.

Sammanfattning

S-grupper B-grupper D I små kommuner lägre närvaro- D Samma gäller som för S-gmpfrekvens än i stora kommuner. per. Förhållandet gäller såväl ord led som suppleanter. D Nämndledamöter tillika full- D I princip gäller samma som för mäktige har väsentligt högre S-grupper. Emellertid synes diskussionsbenägenhet än öv- skiktningen i vissa avseenden riga. Främst dominerar leda- vara mindre markerad än i Smöter i tunga nämnder”. Tys- grupper. ta sitter: övriga ledamöter, kvinnor, yngre ledamöter, suppleanter och landsbygdsledamöter. D Upplevelsen av att såväl den D Samma gäller som för S-gruplokala partiorganisationens per. Förhållandet markeras diskussioner som fullmäktige- kraftigare. gruppens och fullmäktiges präglas av för mycket detaljfrågor markeras av ca 1/3 av ledamöterna. D Suppleanternas närvaro är vä- D Samma gäller som för S-grupsentligt lägre i små än i stora per. kommuner.

2.2.2 Kommunala kärnfrâgor Budget - bostäder -KELP

I utredningens önskemål ingick bl a att få en överblick av hur fullmäktigegrupperna behandlar ett antal för den kommunala utvecklingen centrala frågor.

84 F örrroendevalda pá lokal nivå SOU 1975: |8

Tabell 58 Fullmäktigeledamöternas bedömning av hur fullmäktigegruppen behandlat kommunens budget, bostadsbyggnadsprogrammet och KELP Andel ledamöter i procent i hela materialet (Absolut antal)

Kommunal Mycket Ganska l-lndast N fråga detaljerat detaljerat översiktligt Kommunens 48.0 38,5 13,5 budget (100) (80) (28) 208 Bostadsb. 31,3 45,2 23,5 programmet (65) (94) (49) 208 KELP 30,9 47,3 21,8 (64) (98) (45) 207

Fullmäktigeledamöterna fick i intervjuerna svara på följande fråga: - Hur detaljerat anser Ni att Ert partis fullmäktigegrupp under den senaste mandatperioden har behandlat följande frågor: kommunens budget, bostadsbyggnadsprogrammet och KELP (kommunalekonomisk långtidsplanering). Kommunens budget sättes främst. Detta markeras mycket klart. Bostadsfrågan och KELP behandlas med ungefär lika stor intensitet inbördes, men distansen till budgeten framgår mycket tydligt. Ett detaljstudium av hur de olika kommuntyperna förhåller sig till varandra ger följande resultat beträffande behandlingen av kommunens budget. El Sambandet mellan kommunstorlek och en ingående budgetbchandling i fullmäktigegruppen är starkt och entydigt; med ökande kommunstorlek ökar detaljeringsgraden i behandlingen. El Sambandet mellan kommunens utvecklingssituation och en ingående budgetbehandling i fullmäktigegruppen är klart markerat; de expanderande och minskande kommunerna behandlar budgeten mera detaljerat än de befolkningsmässigt stabila kommunerna.

Behandlingen av bostadsbyggnadsprogrammet avviker från det mönster som gäller för budgeten. D Sambandet mellan kommunstorlek och en ingående behandling av bostadsbyggnadsprogrammet påvisas enligt följande: från små till stora kommuner fördubblas detaljeringsgraden och i stora och mycket stora kommuner ligger detaljeringsgraden på samma nivå som i små kommuner. E] Sambandet mellan kommunens utvecklingssituation och en ingående behandling av bostadsbyggnadsprogrammet påvisas enligt följande: den största detaljeringsgraden återfinna-s i de expanderande kommunerna, den sjunker i de befolkningsmässigt stabila och är minst i de minskande.

En detaljgranskning av materialet beträffande KELP bekräftar att denna kommunala kärnfråga behandlas efter samma mönster i de olika kommuntyperna som bostadsbyggnadsprogrammet.

SOU 1975: 18 Förtroendevalda på lokal nivå 85

Tabell 59 Fullmäktigeledamöternas bedömning av vilka sektorer som behandlas för lite i fullmäktigegruppen Antal markeringar redovisade i procent l Sysselsättnings- och

Övriga sektorer

Endast 5,3 % av hela undersökningspopulationen fullmäktigeledamöter anger exempel på vissa sektorer, som behandlas för mycket vid gruppa mötena. Dessa exempel är strödda över hela det kommunala fältet och föranleder ingen närmare kommentar. 42,3 % anser att avvägningen i behandlingen sektorer emellan är lämplig, medan däremot 52,4 % anger ett eller flera exempel på sektorer som behandlas för lite vid gruppmötena. Dessa (109) fördelas 1 sektor - 2 enligt följande: 46,8 % (51), sektorer - 3-4 sektorer - och flera än 4 31,2 % (34), 16,5 % (18) sektorer - 5,5 % (6). I analysen grupperar sig de sektorer som anses bli diskuterade i för liten omfattning i fyra klart markerade skikt. Överst på listan står sysselsättnings- och lokaliseringssektorn jämte plansektorn, vilka sektorer på ett tydligt sätt markeras i angelägenhetsgrad (se tabell 59). En närmare analys av hur bedömningarna faller ut med hänsyn till de olika kommuntyperna ger följande resultat: D Kommunstorlekens betydelse bekräftas än en gång; med ökande storlek ökar frekvensen ”behandlas för lite. Detta gäller samtliga sektorer. Särskilt framträder detta när det gäller plansektorn, sysselsättning och lokalisering, sociala sektorn och skolsektorn. El Kommunens utvecklingssituation avspeglar sig synnerligen markant. Det är genomgående så att fullmäktigeledamöterna i de expanderande och de minskande kommunerna i mycket högre grad än i de oförändrade anger att ett antal sektorer diskuteras för lite. På några undantag när återfinnes markeringarna för kommuntypen stabil på plansektorn och sysselsättnings- och lokaliseringssektorn.

2.2.3 Särskilda talesmán för gruppen i fizllmäktige

Erfarenhetsmässigt är det känt att gruppordföranden (därest denne inte sitter i presidiet) eller någon annan tung ledamot för gruppens talani fullmäktige. Resultaten av en direkt fråga till gruppordförandena beträffande denna praxis bekräftar detta förhållande.. Praxisen är dock mindre utvecklad i de små kommunerna än i de medelstora och större. Den är vanligare i socialdemokratiska grupper än i borgerliga.

lokal niva

86 Förtroendevalda pâ

Tabell 60 Deltagande vid diskussioner i kommunfullmäktige fördelat på kategori (soc dem) Andel individer i procent (Absolut antal)

Som Ganska Ganska Endast N Kategori regel vanligt sällan undantagsvis

KS-ledamöter 43,8 (7) 37,5 (6) 6,3 (1) 12,5 (2) 16 ledamöter 5,9 (1) 35,3 (6) 29,4 (5) 29,4 (5) 17 Tunga ledamöter” 4,2 (1) 8,3 (2) 37,5 (9) 50,0 (12) 24 Övriga Totalt 15,8 (9) 24,6 (14) 26,3 (15) 33,3 (19) 57

2.2.4 Diskussionens spridning i _fidlmäktige

Det förhåller i huvudsak på samma sätt i fullmäktige som vid sig vad avser ledamöternas direkta deltagande i diskussiogruppmötena, nerna. En viss del av kommunstyrelsens ledamöter jämte en viss del av ledamöter för huvudsakligen den debatt som förekomövriga tunga mer (se tabell 60). är likartade i såväl socialdemokratiska grupper som i Förhållandena som väcker intresse, föreligger dock vid en borgerliga. En skillnad, De sk ledamöterna synes vara mera

gruppjämförelse. övriga väsentligt

än i de socialdemokratiska. Ju aktiva i de borgerliga fullmäktigegrupperna är desto större av antalet som större kommunen synes begränsningen yttrar sig i fullmäktige vara - relativt sett (se tabell 61-63).

fördelat på kategori Tabell 61 Deltagande vid diskussioner i kommunfullmäktige (M, C, F -ledamöten Andel individeri procent (Absolut antal)

Som Ganska Ganska Endast N Kategori regel vanligt sällan undantagsvis

- (0) 25 KS-ledamöter 32,0 (8) 24,0 (6) 44,0 (11) 8,9 (4) 35,6 (16) 33,3 (15) 22,2 (10) 45 ”Tunga ledamöter ledamöter” 6,1 (4) 21,5 (14) 46,1 (30) 26,1 (17) 65 Övriga Totalt 11,9 (16) 26,7 (36) 41,5 (56) 20,0 (27) 135

Tabell 62 Deltagande vid diskussioner i kommunfullmäktige fördelat på kommunstorlek (soc dem) Andel individer i procent (Absolut antal)

Som Ganska Ganska Endast N Kommunstorlek regel vanligt sällan undantagsvis

31,6 (6) 31,6 (6) 21,1 (4) 19 Små kommuner 15,8 (3) Medelstora 15,8 (3) 31,6 (6) 26,3 (5) 26,3 (5) 19 Stora 9,1 (1) 27,3 (3) 54,5 (6) 11 9,1 (1) 25,0 (2) 12,5 (1) 12,5 (l) 50,0 (4) 8 Mycket stora

Förtroendevalda på lokal nivå 87

Tabell 63 Deltagande vid diskussioner i kommunfullmäktige fördelat på kommunstorlek (M, C, F) Andel individer i procent (Absolut antal)

Kommunstorlek Som Ganska Ganska Endast N regel vanligt sällan undantagsvis

Små kommuner 6,4 (3) 34,0 (16) 38,3 (18) 21,3 (10) 47 Medelstora 20,5 (8) 15,4 (6) 46,2 (18) 18,0 (7) 39 Stora 13,8 (4) 31,0 (9) 44,8 (13) 10,3 (3) 29 Mycket stora 5,0 (1) 25,0 (5) 35,0 (7) 35,0 (7) 20

2.2.5 In formationsnivá

svårigheterna att erhålla någon absolut uppfattning om hur effektivt arbetet i fullmäktigegrupperna bedrivs och hur välinformerade ledamöterna är i de olika sakfrågorna är uppenbara. I undersökningen har gjorts ett försök att låta ledamöterna själva skatta informationsnivån. Materialet beskriver i detta avseende inga större olikheter i partierna och de olika kommuntyperna. Möjligen synes en viss inverkan av storleksvariabeln kunna skönjas. Således kommer den tidigare påvisade skiktningen fram, även om den är mycket obetydlig. Den yttrar sig så att med ökad kommunstorlek följer dels ett ökat antal ledamöter med mycket låg informationsnivå och dels ett ökat antal ledamöter med mycket hög informationsnivå. Det torde få betecknas som anmärkningsvärt att ca 30 % av ledamöterna bedömer att endast hälften av fullmäktigeledamöterna är välinformeradei de frågor de har att fatta beslut i. Lika svårt som det är att mäta fullmäktigeledamöternas informationsnivå är det att söka fastställa orsakerna till att de är otillräckligt informerade. Det är rimligt tänka sig att informationsutbudet är för litet eller att tillgängligheten begränsas av ett antal såväl rationella som

Tabell 64 Uppskattning av andelen fullmäktigeledamöter som kommer välinformerade till kommunfullmäktige (Hela materialet)

Procentandel Omkr 1/4 av Omkr 1/2 av Omkr 3/4 av Så gott som Samtliga tillfrågade som gruppen är gruppen är gruppen är hela gruppen tillfrågade bedömer sin välinformerad välinformerad välinformerad är välinforfullmäktigegrupp merad i olika kommunstorlekar

Små kommuner 6.3 23,4 43.8 26,6 (4) (15) (28) (17) 64 Medelstora (5,6 18,8 45.3 20,3 (10) (12) (29) (13) 64 Stora 10,0 20,0 40,0 30,0 (4) (8) (16) (12) 40 Mycket stora 10,3 13,8 44,8 31,0 ( 3) (4) (13) (9) 29 Totalt 10,7 19,8 43,7 25,9 (21) (39) (86) (51) 197

88 Förtroendevalda pâ lokal nivå

irrationella faktorer, att ett antal barriärer hindrar informationen att tränga igenom. I tabell 65 redovisas resultaten av fullmäktigeledamöternas syn på sin arbetssituation. De har fått ta del av en rad påståenden angående sin arbetssituation. De har ombetts nyansera svaren så att dessa motsvarat deras egen uppfattning. Påståendena har i formuläret haft en annan inbördes ordning än i redovisningen, där de har ordnats i stigande skala med avseende på andelen som instämt helt eller i stort sett. Personmotsättningar, styrningen från det egna partiet eller den egna fullmäktigegruppen upplevs icke i någon större utsträckning. Däremot synes fullmäktigeledamöterna benägna påstå att utbudet av information för beslutsfattarna i betydande grad är otillräckligt. Tendensen blir starkare med ökande kommunstorlek. Den är starkare i unga än i gamla kommuner. Den kommer tydligare till uttryck i befolkningsmässigt expanderande och minskande enheter är i stabila. Folkpartiet är det mest ”nöjda” partiet och moderata samlingspartiet det minst nöjda. Upplevelsen av för lite egna kunskaper gör sig starkt påmind bland ledamöterna i alla kommuntyper. Denna upplevelse uttalas starkast av fiillmäktigeledamöterna i följande kommuntyper: mycket stora, stora och medelstora unga kommuner samt befolkningsmässigt minskande kommuner. Tiden mellan informationstillfället och beslutstillfället bedömes av många vara alltför kort. Upplevelsen härav ökar med ökande kommunstorlek. I den minsta kommuntypen expanderande kommuner instämmer endast en ledamot i detta påstående. För övrigt synes tidsmarginalen mest pressad i expanderande och minskande kommuner. Kommuner med stor landareal bidrar mest till de höga värdena i denna mätning. Detta bör sannolikt sättas i samband med att det är just i dessa kommuner som fullmäktigegruppernas möten p ga de långa reseavstånden förlägges till samma dag som fullmäktige sammanträder. Cirka 28 % av totalpopulationen instämmer helt eller i stort sett i påståendet att tiden mellan infon-nation och beslut är otillräcklig. I en fallande skala ordnar sig partierna från M (39 %), S (28 %), C (23 %) till F (9,5 %). Den enskilde ledamotens tillgång till tid för att tränga in i frågorna är svårt att särskilja från det förhållandet att informationsutbudet sker för sent. Dock synes resultaten av de två måtten skilja sig från varandra. Upplevelsen av att man själv har för lite tid anges av 30-45 % av alla ledamöter oavsett kommuntyp. l de mycket stora kommunerna ökar procentandelen till över 50 %. Över 40% av de fullmäktigeledamöter vilka icke tillika tillhör kommunstyrelsen känner sig ofta överspelade av densamma. De förmedlade kringkommentarerna verifierar vad som redan erfarenhetsmässigt är bekant, nämligen att sedan kommunstyrelsen tagit ställning är de tunga ledamöterna bundna därav. Dessa driver sedan hårt sin uppfattning i gruppen. Det övertag i informationsnivå m m sådana ledamöter besitter upplevs i mycket hög grad i alla kommuntyper oavsett storlek och utvecklingssituation.

Förtroendevalda pâ lokal nivå 89

Tabell 65 Fullmäktigeledamöternas bedömning av sin arbetssituation Andel ledamöter i procent (Absolut antal) Hela populationen

Påståenden Stämmer Stämmer Stämmer N helt eller delvis ej i stort sett

Det är för mycket inslag av rena 4,8 20,3 74,9 personmotsättningar, vilka på- (10) (42) (155) 207 verkar besluten i fullmäktigegruppen. Som fullmäktigeledamot upp- 8,7 20,3 71,0 lever man sig alltför styrd (18) (42) (147) 207 av sitt eget parti. Som fullmäktigeledamot upp- 12,6 21,3 66,1 lever man sig alltför styrd (26) (44) (137) 207 av sin egen fullmäktigegrupp. Som fullmäktigeledamot får 14,5 39,6 45,9 man otillräcklig beslutsin- (30) (82) (95) 207 formation. Som fullmäktigeledamot har 20,4 55,3 24,3 man för lite egna kunskaper (42) (114) (S0) 206 för att kunna tillgodogöra sig beslutsunderlaget och informationen. l)et är otillräcklig tid mellan 28,0 36,7 35,3 det att man får informationen (58) (76) (73) 207 och beslut skall fattas. Man har för lite tid för att 40,4 42,8 16,8 kunna sätta sig in i besluts- (84) (89) (35) 208 underlag och information. Man upplever sig ofta som 43,4 33,1 23,5 a överspelad genom kommun- (72) (S5) (39) 166 styrelsens agerande och överenskommelser.

a Kommunstyrelseledamöter ingår ej.

2.2.6 Personlig arbetssituation för förtroendevalda

En många gånger bortglömd faktor är den personliga arbetssituation de aktiva förtroendevalda i kommunerna har att verka i. Därför har denna aspekt något berörts vid de intervjuer som genomförts med fullmäktigegruppernas ordförande respektive kommunorganisationernas ordförande. Som utgångspunkt för frågekonstruktionen sattes den prioritering mellan olika aktiviteter som de förtroendevalda ständigt måste göra. I en sådan situation kan en sysselsättningskonflikt uppkomma, där den förtroendevalde tvingas att prioritera en aktivitet framför en annan - fastän han helst velat hinna med båda aktiviteterna. För att få ett så brett register som möjligt på denna bad vi kartläggning intervjupersonerna att göra en allmän bedömning i sin egen kommun av de aktiva förtroendevaldas personliga arbetssituation. De fick försöka

90 Förtroendevalda pa lokal niva SOU l975zl8

ange vilken typ av sysselsättningskonflikt (om överhuvud sådan fanns), som var ett genomgående drag. Resultaten visar med önskvärd tydlighet den slitning som finns mellan önskemålen att få tillbringa mer av sin tid tillsammans med familjen eller i olika fritidsaktiviteter, och att fullgöra de kommunala förtroendeuppdragen, vilka oftast är förlagda till de förtroendevaldas fritid. Enligt de gjorda mätningarna uppskattar ca 2/3 av bedömarna denna sysselsättningskonflikt som primär. Ytterligare 1/3 ser sysselsättningskonflikten mellan partiarbetet och hem och fritid som en av de två viktigaste konflikterna. En tredje central sysselsättningskonflikt framstår, nämligen mellan samhällsuppdragen och det egna förvärvsarbetet. Cirka 40 % har markerat denna konflikttyp, vilket förhållande har flera orsaker. De viktigaste är dels de problem som uppstår i samband med kommunala sammanträden på dagtid och därmed sammanhängande svårigheter att fullgöra förvärvsarbetet och dels de problem som finns för förtroendevalda med andra arbetstider än dagtid tex skiftande arbetsplats, egna företagare, skiftarbetare och anställda inom servicesektorn. Dessa tre konflikter svarar för ca 85 % av bedömarnas markeringar. Till denna bild kommer att enbart ca 7 % anger att inga sysselsättningskonflikter finns överhuvud i deras kommun för de aktiva förtroendevalda. När det gäller den egna arbetssituationen visar det sig att fullmäktigeordförande i högre grad betonar problemen att förena gruppernas förtroendeuppdrag med hem och fritid än kommunorganisationernas ordförande, vilka i ungefär motsvarande grad betonar konflikten mellan partiarbetet och hem och fritid.

Hem och fritid Procentandel (antal) bedömare som placerat respektive konflikt bland de två primära.

.. .. _ F -+

fi?

Samhälls- 40.1 Samhällsuppdr39 (6) uppdrag

parti. 36,5 11,2 4,0 _ _› (17) (6) arbete (55)

Figur 15 Sysselsätt- :såg-e

ningskonflikter för de förtroendevalda enligt allmän bedömning. Procentandel (antal) Övrigt 0,7 _ 4,3 3,2 _› engagemang (1) (5) (5) bedömare som placerat respektive konflikt bland de två primära.

Förtroendevalda på lokal niva° 91

2.2.7 Önskemål beträffande kommunala åtgärder för att förbättra fullmäktigeledamöternas arbetssituation Efter att ha besvarat intervjufrågorna gavs fullmäktigeledamöterna möjlighet att ge förslag till kommunala förändringar, som skulle kunna förbättra deras arbetssituation som förtroendevalda. 41 % (87) av ledamöterna hade inga förslag till förändringar och bland de förslagsställande dominerande delförslag till lösningar på informations» problematiken. 15,8 % (33) av ledamöterna önskade en kvantitativt utökad information men även sådana inslag som temakvällar i fullmäktige. Vidare föreslogs att i högre utsträckning än som gäller för närvarande låta kommunala tjänstemän fungera som föredragande vid partigruppernas sammanträden. Kvalitativt förbättrad information fördes fram som krav från 6,7 % (14) av ledamöterna, varibland ingick förslag om att de beredande organen skulle företaga utredningar utifrån alternativutgångspunkter i högre utsträckning än för närvarande. Att den kommunala informationen skulle utgå snabbare och tidigare än för närvarande fördes fram av 10,5 % (22) av ledamöterna. Ökade administrativa resurser för fullmäktigegrupperna fördes fram av 7,7 % (16) av ledamöterna. Det gällde förslag om anställande av fullmäktigesekreterare som skulle disponeras av partierna, särskild tjänsteman på kommunkansliet som skulle disponeras viss tid av partierna, möjligheter för fullmäktigegrupperna att få disponera kommunens tekniska apparatur och lokaliteter i högre utsträckning än fn.

6,2 % (13) ansåg att fullmäktigeverkvsamheten borde ges förbättrade

ekonomiska villkor i form av högre partistöd, högre ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Några ledamöter (7) krävde bättre insyn i beslutsprocessen, t ex genom representation av alla partier oavsett storlek i alla nämnder, att stora och viktiga frågor som budgeten skulle delas upp på ett sammanträde för föredragning och ett för beslut. Sammanträdenas tidmässiga förläggning var föremål för krav från 12 ledamöter. Dessa önskade dagtidssammanträden, bättre samordning mellan sammanträdestid och normala arbetstider för förtroendevalda, anordnande av barntillsyn uñder sammanträdestid för de förtroendevaldas barn.

2.2.8 Önskemål beträffande respektive partis åtgärder för att förbättra fullmäktigeledamötemas arbetssituation Fullmäktigeledamölerna (209) fick även möjligheter att uttrycka önskemål som partiorganisationerna skulle kunna förverkliga för att förbättra de förtroendevaldas arbetssituation. Andelen av ledamöterna som inte hade några förslag var aningen högre idetta fall 48,9 % ( 102) än som var fallet i förra avsnittet 41 %.

92 Förtroendevalda pâ lokal nivå

Liksom tidigare dominerade informationsproblematiken. Av ledamöterna underströk 18,2 % (38) behovet av informationsutbyte mellan partimedlemmar och den politiska representationen. De lösningar som anvisades handlade om brett rekryterade kurser och konferenser med inslag av såväl förtroendevalda som vanliga partimedlemmar. 1 övrigt spreds kraven efter en vidsträckt skala, t ex:

D Bättre fördelning av de kommunala uppdragen (8) D Bättre samordning mellan fullmäktigegruppsammanträden och kommunfullmäktige (7) D Större informationsutbyte mellan fullmäktige och styrelser/nämnder (7) D Fler gruppsammanträden (7) D Ökad administrativ service från partiorganisationen till de förtroendevalda, t ex kommunal sekreterare, tillhandahållandet av lokaliteter för gruppmöten, bättre utnyttjande av de tekniska resurserna (6) D Utarbetande av kommunala handlingsprogram (3) D Frikoppla fullmäktigeledamöter från alltför mycket organisatoriskt

arbete i partiet_(l)

2.2.9 Aktivitet i lokal partiverksamhet Av fullmäktigeledamöterna har 97,5 % under 1972 besökt 2 eller flera medlemsmöten. Fullmäktigeledamöternas subjektivt skattade aktivitet i den lokala partiverksamheten visar att knappt l/3 betecknar sig som mycket aktiva, drygt hälften som ganska aktiva och återstoden ganska eller mycket passiva. En ganska begränsad, men fullt märkbar effekt synes kommunstorleken ha på ledamöternas upplevelse av sin egen aktivitet. Med avseende på fullmäktigeledamöternas aktivitet bildar de små kommunerna en grupp, de medelstora en och de större kommunerna en grupp. En skiktning, som tidigare påvisats vad avser de mycket stora kommunerna, framträder även här: i mycket stora kommuner bildas dels en ganska stor grupp aktiva och dels en ganska stor grupp passiva jämfört

Tabell 66 Fullmäktigeledamöternas aktivitet i lokala partiverksamhcten fördelat på kategori (Hela materialet i procent) Kategori Mycket Ganska Ganska Mycket N aktiv aktiv passiv passiv

KS-ledamöter 26,8 63,4 4,8 41 (11) (26) (4) - ”Tunga ledamöter 25,8 57,6 16.7 66 (17) (38) (11) - ”Övriga ledamöter” 31 .3 48.5 19.2 1 0 99

(31) (48) (19). (i)

SOU 1975: l 8 Förtroendevalda pâ lokal nivå 93

Tabell 67 Fullmäktigeledamöternas aktivitet (subjektiv) i den lokala partiverksamheten fördelat på kommunstorlek (Hela materialet i procent) Kommunstorlek Mycket Ganska Ganska Mycket N

Tabell 68 Fullmäktigeledamöternas aktivitet som talare vid partiarrangemang under 1972 fördelat på kategori (Hela materialet i procent)

Kategori Fler än 5 Färre än 5 lij med- N tillfällen tillfällen verkat

KS-ledamöter 15,4 51,3 33.3 39 (6) (20) (13) Tunga ledamöter 6,2 44,6 49,2 65

med övriga kommuner. l den egna skattningen framträder en klar tendens att andelen ganska eller mycket passiva är störst bland övriga ledamöter och minst bland kommunstyrelsens. Vid val av ett annat och mera bestämt mått «- medverkan som talare erhålles mycket tydliga skillnader. En jämförelse mellan de olika kategorierna ledamöterna utfaller till klar förde] för kommunstyrelseledamöterna, varefter kommer dc övriga tunga ledamöterna”. Av kategorin övriga ledamöter har endast 1/4

Tabell 69 Fullmäktigeledamöternas aktivitet som talare vid partiarrangemang, under 1972 fördelat på kommunstorlek (Hela materialet i procent)

Kommunstorlek Iler än 5 l-ärre än 5 lij med- , N tillfällen tillfällen verkat

Små kommuner 4,3 19.9 75,8 66 (3) (13) (50) Medelstora 6,1 35.4 58,5 65 (4) (23) (38) Stora 6,8 50.0 43,2 44 (3) (22) (19) Mycket stora 16,2 41,9 41.1 31

94 Förtroendevalda på lokal nivå

tagits i anspråk som talare vid olika partiarrangemang. Kommunstorleken ha en avgörande betydelse med avseende på ledamöternas aktivitet tycks som talare. Av tabell 69 framgår att kommunerna grupperar sig som vi tidigare lagt märke till. Nu är det angeläget understryka att förekomsten av partiarrangemang också samvarierar med storleken på kommunen. I en liten kommun förekommer således väsentligt färre sammankoms-

ter än i en stor kommun.

Förhållandet förtroendevalda -

2.3 tjänstemän

2.3.1 Allmänt om de förtroendevaldas möjligheter att hävda sig bland experter och tjänstemän

En av de klassiska frågorna i demokratidebatten rör förhållandet för- För att utröna de förtroendevaldas egen betroendevalda-tjänstemän. dömning av detta förhållande ställdes följande fråga: - blir alltmer med kommunala Det vanligt tjänstemän och experter. Vilka möjligheter bedömer Ni att de förtroendevalda i Er kommun har att hävda sig som lekmän bland tjänstemän och experter i kommunala styrelser och nämnder? I figur 16 redovisas översiktligt resultaten av denna fråga. Cirka 40 % av de övriga ledamöterna anser att möjligheterna att hävda eller stora, medan cirka 15 % anser att det sig är stora mycket endast föreligger obetydliga möjligheter. Motsvarande tal bland de ”tunga ledamöterna ökar till nära 60 % respektive minskar till cirka 5 %. De största för förtroendemännen att hävda sig anges av möjligheterna kommunstyrelseledamöterna. Det föreligger i detta avseende skillnader mellan kommunstorlekarna. Skillnaderna är dock små och icke helt entydiga. I de små kommunerna anger 52,4 % att möjligheterna för de förtroendevalda att hävda sig är eller mycket stora. Motsvarande andel är för de medelstora

Stora

20 30 40 50 60 70 80 90 100%

lf)

“de

2.222,9?

;men /////////////////////,

Mycket stora eller Figur 16 [Möjligheter för stora möjligheter de förtroendevalda 1 Vissa möjligheter kommunerna att Irävda sig som lekman bland Obetydliga möjligheter experter och tjänstemän.

Förtroendevalda lokal nivå 95

pâ

Obetydliga eller vissa möjligheter

Stora eller mycket stora möjligheter / Figur I 7 Möjligheter för Små kommuner: 52,4 % anger stora eller mycket stora möjligheter de förtroendevalda att att hävda sig hävda sig bland experter Medelstora: 47,0 % och tjänstemän i kommu- Stora: 59,0 % nala styrelser och nämn- Mycket stora: 41,9 % der.

kommunerna 47 %, för de stora 59 % och för de mycket stora 42 %. l de expanderande och minskande enheterna synes det enligt de förtroendevalda vara större möjligheter för dem att hävda sig än i de befolkningsmässigt stabila enheterna. l figur 17 redovisas resultaten partivis. Skillnaderna i bedömningen partierna emellan är små. Centerpartiets ledamöter anger i större utsträckning än andra endast vissa eller obetydliga möjligheter att hävda sig. Moderaterna och socialdemokraterna anger i större utsträckning än andra att möjligheterna är stora eller mycket stora. /

2.3.2 I vilka nämnder och styrelser dominerar förtroendemanna- respektive tjänstemannainflytandet? När resultaten av en fråga som denna skall tolkas får man hålla i minnet att ett antal felkällor inverkar. Detta gäller överhuvud denna typ av undersökningar, men i särskilt hög grad just ifrågavarande problemställning. En av dessa felkällor är svårigheten att vid besvarandet av frågan hålla isär tex vad som är betingai av tjänstemannaintlytande i sig från vad som är betingat av specialreglering via lagar och förordningar. Med andra ord: förhållandet att utrymmet för kommunal självstyrelse är olika stort i olika slag av nämnder och styrelser torde i viss mån ha påverkat svaren på frågorna.

96 Förtroendevalda på lokal nivå

= dominerande förtroendemannainflytande

dominerande tjänstemannainflytande

Små kommuner: 19,4% anger dominerande tjänstem. infIytande Medelstora 0,0% Figur 18 Inflytande i stora; 7,3% konzmunstyrelsen. Mycket stora: 10,3%

% 1

00]

= dominerande förtroendemannainflytande

dominerande tjänstemannainflytande

Små kommuner: 6,5% anger dominerande tjänstemannainflytande Medelstora: 8,1% Figur 19 lnf7ytande i Stora: 7,3% fritidsnämnden, Mycket stora: 3,4%

Förtroendevalda på lokal niva° 97

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen är den styrelse som anges ha det största inslaget av

förtroendemannainflytande. l denna styrelse synes de förtroendevalda i de små kommunerna i större utsträckning än i de övriga ange förekomst av ett dominerande

tjänstemannainflytande.

Fritidsnämnden

Den nämnd som näst efter kommunstyrelsen mest domineras av de förtroendevalda är fritidsnämnden. _ Partiskillnaderna, liksom skillnaderna mellan olika är kommuntyper, obetydliga.

Skolstyrelsen

[Skolstyrelsen avspeglas en helt annan inflytandefördelning. Jämfört med de två tidigare redovisade organen är förtroendemannainflytandet mycket starkt begränsat och tjänstemannainflytandet är högst avsevärt. Cirka 1/3 anger att Skolstyrelsen domineras av tjänstemän.

Tjänstemannainflytandet anges av l/4 dominera i de små kommunerna och av hälften i de mycket stora kommunerna.

I __] __1 T I | | i l

_____..__l

______l

: |

i

u | . r I

I I

| l |

dominerande förtroendemannainflytande

dominerande tjänstemannainflytande

Små kommuner: 24,2% anger dominerande tjänstemannainflytande Medelstora: 29,0% u _ stora; 31,7% Figur 20 Inflytande i Mycket stora: 51,7% skolstyrelsen.

Förtroendevalda lokal nivå

98 på

C

dominerande förtroendemannainflytande

dominerande tjänstemannainflytande

Små kommuner: 21,0 % anger dominerande tjänstemannainflytande Medelstora: 38,7% Figur 21 Inflytande i Stora: 36,6% sociala Centralnämnden. MVCket Stora: 24.1%

Sociala Centralnämnden Sociala centralnämndens inflytandestruktur är ungefär densamma som skolstyrelsens. Observera dock skillnaden i kommuntypen ”mycket stora” kommuner.

Byggnadsnämnden Om kan den ena polen med ett kommunstyrelsen sägas representera starkt kan byggnadsnämnden utan tvivel förtroendemannainflytande, sägas representera den andra polen med ett starkt expert- och tjänstemannaintlytande. Avsevärt mera än hälften av ledamöterna bedömer byggnadsnämnden vara dominerad av inflytande från andra än förtroendemännen. Här är såväl parti- som kommunskillnaderna av betydande intresse. Socialdemokraterna anger i minst utsträckning ett dominerande tjänstemannainflytande varefter värdet successivt ökar inom folkpartiet, centerpartiet och moderata I de små kommunerna begränsas andelen som samlingspartiet. tjänstemannainflytande till drygt 1/3, medan mer anger ett dominerande än hälften och upp till 3/4anger detta i de övriga kommunerna.

SOU l975:I8 Förtroendevalda

på lokal nivå 99

% 100- u--- |---| ›----|

l

_ I l .. 1 l l 80 I |

l l

_ l ] 60-

40._

20«

O-

dominerande förtroendemannainflytande

dominerande tjänstemannainflytande

Små kommuner: 33,9% anger dominerande tjänstemannainflytande › Medelstora: 75,8% stora; _ 53,5% Figur 22 Inflytande i Mycket stora: 55,2% byggnadsnämnden.

Sammanfattning Ett huvudresultat av den frågeställning som belysts i avsnitt 2.3 är att ungefär hälften av de förtroendevalda i kommunala och nämnstyrelser der upplever sig endast ha obetydliga eller vissa möjligheter att hävda sig bland experter och tjänstemän. Den andra hälften anser sig ha stora eller mycket stora möjligheter. Kommunstyrelseledamöterna anser sig ha de största möjligheterna, därefter följer de s k tunga ledamöterna och sist övriga ledamöter. Dominerande tjänstemannainflytande anges av de förtroendevalda vara mest utbrett i byggnadsnämnden och minst i kommunstyrelsen. Däremellan ligger i storleksordning, näst efter sociala byggnadsnämnden, Centralnämnden, Skolstyrelsen och fritidsnämnden. Såväl i Skolstyrelsen som i byggnadsnämnden synes en påtaglig storlekseffekt göra sig gällande. I mycket stora kommuner anges ett större mått av dominerande tjänstemannainflytande än i små kommuner.

2.4 Allmänt om de förtroendevaldas arbetssituation

Tidigare har i denna framställning lämnats redogörelser över fullmäktigegruppernas organisation, arbetssätt och aktivitet. Dessutom har en översikt givits av förekomsten av nämndgruppsammanträden, de förtroende-

Förtroendevalda lokal nivå

100 pâ

valdas bedömning av sin informationsnivå och möjlighet till inflytande m m. Det förtjänar, bl a när det gäller de förtroendevaldas informationssituation, framhållas följande: D Att ca 30 % känner sig otillräckligt informerade D Att 30-45 % anser sig ha för lite egen tid för att sätta sig in i frågorna D Att informationsutbudet bedöms vara otillräckligt, vilket ökar med ökad kommunstorlek D Att tiden mellan informations- och beslutstillfället är för knapp D Att de egna kunskaperna av de förtroendevalda själva anges vara otillräckliga. att avslutningsvis i detta kapitel redogöra för resultaten Det är lämpligt av en direkt de förtroendevalda om deras uppfattning av sin fråga till arbetssituation. 1/3 av hela fullmäktigepopulationen som tillfrågats bedömer Ungefär som ej tillfredsställande. I procent fördelar sig sin egen arbetssituation dessa relativt sett till tillfredsställande enligt följande: smågruppen kommuner 20 %, medelstora 35 %, stora 19 % och mycket stora 50 %. l och minskande enheterna finns en de befolkningsmässigt expanderande större andel som bedömer arbetssituationen ej tillfredsställande än i stabila enheter. Det förefaller rimligt, utifrån vad som tidigare är känt att sätta i viss mening graden av otillfredsfrån andra undersökningar, ställelse med arbetssituationen i samband med graden av föränderligheti den dagliga problemstrukturen i kommunen. En kommun som ständigt växer eller ständigt går tillbaka befolkningsmässigt sett erbjuder ständigt nya problem, varom ytterst få kan säga sig vara välinformerade. materialet parti erhålles följande resultat: ej Om analyseras per tillfredsställande arbetssituation Vpk 43 %, M 40 %, F 30 %, C 25 % och S 21 %. Det finns således fog för att också sätta graden av tillfredsställelse i samband I ett större parti arbetar grupperna i såväl med partistorleken. som i nämnder och med ett större mått av fullmäktige styrelser organisationsstyrka än i ett mindre parti, vilket kan inverka på upplevelsen av den enskilde ledamotens informationsnivå och tillfredsställelse.

2.5 Kommunalpolitik och partipolitik

Den kommunalpolitiska verksamhetens förankring bland kommunmedlemmarna är på ett väsentligt sätt avhängig de politiska partiorganisationernas förmåga att föra ut kommunal information samt att formulera olika politiska målsättningar för kommunen. Då dessa förutsättningar är tänkes kommunmedlemmarna ha goda förutsättningar att i de uppfyllda allmänna kommunala valen genom att rösta på något speciellt parti markera en kommunalpolitisk viljeyttring. Eftersom de politiska partierna grundar sin verksamhet på skilda värdesystem är det naturligt att partiernas kommunala målformuleringar Dessa målformuleringar återfinnes ofta i kommuges skilda inriktningar.

Förtroendevalda på lokal nivå l01

nala handlingsprogram, vilka distribueras till kommunmedlemmarna vid allmänna val. På grund av den kommunala verksamhetens många gånger praktiska och tekniska framtoning är det av stort intresse att samla information om de partipolitiska skillnaderna i realpolitiken under en mandatperiod.

2.5.1 Partipolitiska skillnader i primärkommunerna under mandatperioden 1971-1973

I de sexton primärkommuner, som denna undersökning omfattar, fick hela populationen av fullmäktigeledamöter och partiorganisatoriska företrädare bedöma den partipolitiska situationen i den egna kommunen. Totalt sett angav knappt 1/4 ”inga skillnader, drygt 1/2 vissa samt den resterande knappa fjärdedelen av ledamöterna ”stora” eller mycket stora partipolitiska skillnader. (Se figur 23.)

Totalt i de 16 kommunerna

Inga partipolitiska skillnader 22,0% (85) Vissa 55,4% =250l Stora 22,5 (93)

BEFOLKNINGSUTVECKLING

Ökande Stabil Minskande

Små K O M M U N 3 Medelstora T 0 R L E K Stora

9° 5k°d° Figur 23 Partipolitiska skillnader i primär/conz- Mvcket munerna. Hela primärstora kommunala populatio- .. nen. Totalt: 433 observationer.

102 Förtroendevalda lokal nivå

på

Då man, som i figuren, placerar in resultaten efter de olika cellerna i undersökningens design framträder de små kommunernas små partipolitiska skillnader. De expansiva större kommunerna uppvisar större partipolitiska skillnader än kommuner med stabil eller minskande befolkningsutveckling. Den genomgående höga partipolitiska nivån i de större expanderande kommunerna rimmar väl med de resultat som kom fram inom det s k

1 Harry Forsell: strukturprojektetl

Strukturomvandling och - eller

Kommuner med snabba befolkningsförändringar expansiva

kommunala beslut. minskande utsätts i högre grad än kommuner med lugnare befolknings- Doktorsavh. Stencil. Umeå 1972. utveckling för påfrestningar inom olika områden, stress. Vid sådana

-100 100-110 110-120 120- Kommunernas skatteunderlag i antal skattekronor/inv

Inga partipolitiska skillnader (1971-1973) n Figur 24 Partipolitiska Vissa ,, ,,

V \ á

skillnader och kommunernas skatteunderlag. u n u Stora Totalt 446 observationer.

Förtroendevalda på lokal nivå 103

stresstillstånd är kraven och förväntningarna från kommunmedlemmarna vida större än vad det kommunalpolitiska systemet klarar att omvandla till åtgärder för anpassning respektive motåtgärder för att bryta en negativ trend. Det är rimligt att sådana kommunala stresstillstånd tar sig uttryck i partipolitiska spänningar, vilket även återspeglas i föreliggande resultat. Man finner även att de partipolitiska skillnaderna i hög grad samvarierar med kommunernas ekonomiska underlag. Med ökande skattekraft per invånare stiger de partipolitiska spänningarna. (Se figur 24.) Nu bör på en gång tilläggas att det politiska reformutrymmet inom det kommunala området obönhörligen beror på kommunens ekonomi, trots de statliga skatteutjämningsbidragen och andra statsbidrag. Därför indikerar låg skattekraft ett relativt litet reformutrymme och hög skattekraft ett relativt stort reformutrymme. Följaktligen talar mycket för att den partipolitiska realpolitiken kommer att innebära förhållandevis små skillnader i kommuner med låg skattekraft och stora skillnader i kommuner med hög skattekraft. Varseblivningen av partipolitiska skillnader samvarierar i påfallande hög grad med den tid som politikerna bott ikommunerna. Våra resultat visar att ungefär dubbelt så stor upplevelse av partipolitiska skillnader anges av politiker som bott kortare tid än sex år i kommunen än av dem som alltid varit bosatta i kommunen. En annan utvärdering av resultatet säger att ju längre tid man bott i en kommun desto mer komplicerade personliga relationer mellan partiföreträdarna uppstår. Den partipolitiska aspekten ges också en mer underordnad roll i förhållande till den personliga dimensionen. En naturlig inriktning på studien av de partipolitiska skillnaderna är att relatera bedömningarna till intervjupersonernas partipolitiska preferenser. De borgerliga partiföreträdarna upplever totalt sett betydligt mindre partipolitiska skillnader än de socialistiska.

Tabell 70 Bedömningar av den partipolitiska situationen i den egna kommunen, fördelat på partltillhörighet 433 observationer. Andel partiföreträdare i procent (Absolut antal)

Parti Partipolitiska skillnader Inga Vissa Stora N M 24,1 (21) 56,4 (49) 19,5 (17) 87 C 20,4 (20) 58,6 (57) 21,4 (21) 98 l 25,3 (23) 54,9 (50) 19,8 (18) 91 S 11,4 (11) 58,4 (56) 30,2 (29) 96 Vpk 16,7 ( 8) 58,3 (28) 25,0 (12) 48 KDS 15,4 ( 2) 76,9 (10) 7,7 ( 1) 13 Totalt 22,0 (85) 55,4 (250) 22,6 (98) 433

104 Förtroendevalda lokal nivå

pâ

2.5.2 Inriktning pâ kommunal information

För att belysa den inriktning av den kommunala informationen, som de partipolitiska företrädarna i ledande ställning prioriterade, ställdes följande fråga: - Vilken informationsinriktning upplever Ni som mest angelägen i Er kommun för Ert parti? Ange högst tre alternativ i angelägenhetsgrad. Resultatet blev en påtaglig prioritering av information om planfrågorna och sysselsättningsfrågorna. l figur 25 redovisas totalresultatet för olika informationsinriktningar, relaterade till en ärendestudie som genomförts för samtliga undersökta kommuner, för ärenden i kommunfullmäktige under år 1972. Planfrågorna utgjorde den största ärendegruppen i fullmäktige. De prioriterades i störst omfattning som centrala i den kommunala informationen. Däremot föreligger påfallande stora differenser emellan sysselsättningsfrågornas frekvens i fullmäktige, och betoningen för information till kommunmedlemmarna. Förklaringen till detta förhållande är dock skäligen enkel. Medan planfrågorna har sin motsvarighet i form av en stor mängd kompakt och svårförståelig information för kommunmedlemmarna och därför behöver ”avtekn0logiseras och föras ut till en allmän debatt i kommunen via partierna, handlar sysselsättningsproblematiken i betydligt större utsträckning om förhållanden utom den kommunala kompetensen. Lokaliseringspolitik är huvudsakligen en statlig uppgift, åtminstone i teorin. I det senare fallet, om sysselsättningsfrågorna, gäller därför mer manifesterandet av viljeyttringar och ett understrykande av kommunens vaksamhet och beredskap inför en illavarslande utveckling inom arbetsmarknaden i kommunen. De strukturella skillnaderna med hänsyn till prioriteringarna av informationsinriktningar kan kortfattat beskrivas som:

Cl I kommuner med negativ befolkningsutveckling dominerar sysselsättnings- och lokaliseringsfrågorna helt som informationsinriktning. av samma förhållande gäller beträffande planfrågorna i de Något befolkningsexpansiva kommunerna. förändras ej nämnvärt med Cl lnformationsinriktningarnas fördelning däremot prioriteras sysselsättningsfrågorna och de kommunstorlek, frågorna i (sammanlagda) unga kommuner. Planmiljöpolitiska ges större utrymme i de (ej sammanlagda) gamla kommufrågorna nerna. Detta förhållande sammanhänger naturligtvis intimt med kriterierna för indelningsreformen.

Partimässigt föreligger även betydande skillnader. Härvid kan noteras den påtagliga samstämmighet som föreligger inom olika politiska partioch de stora skillnader i informationsprioritering som grupperingar föreligger mellan partigrupperingarna. (Se figur 26.) De borgerliga partierna prioriterar i hög grad planfrågorna som väsentpå den kommunala informationen, medan de socialisligaste inriktning

Förtroendevalda lokal nivå 105

pâ

% %

80- 80- A q 3:e hand 60« -- 60-

.. 2:a hand _ i 40- 40- -4 1 a hand ._ 3:e m 20«------- 20- 2:a _ _ 1 :a o 0 Mark-, plan- och Sociala frågor bostadsfrågor

0/0 %

80- 80-

60- 60- 3:e _ _ 40* 2 a 40 _ F_ 1 a 3:e 20a 20- 2:a _ ___ _ m _ 0 0 Sysselsättnings- o Skolfrågor Iokaliseringsfrågor

% %

80- 80-

60- 60-

40- 40- -4 _ 3: e 204 3:e 20- - 2:a - 23 ”_* ““ 0____*__ G Gatu-, väg- oc h Miliöpolitiska trafikfrågor frågor

Genomsnittlig ärendefördelning vid de figur 25 Informationsundersökta kommunernas fullmäktigesamman- inriktning efter angeläträden under år 1972 genhetsgrad för partierna i de undersökta kommu- Procenttalen anger andelen intervjupersoner. nerna. Population: 161,

106 Förtroendevalda pâ lokal niva° SOU 1975: 18

%Åk

100- i I

-7

___J 90-

________I

80-

f?

60- _______._____.| \ \ 50-

40-

30-4

20-

10-

B B S B S VS Mark- plan- och Sysselsättnings- Sociala frågor bostadsfrågor o Iokaliseringsfr.

= informationsinriktning i 1:a hand Figur 26 Informationsinriktning efter angelä- .. .. 2:a hand genhetsgrad för parti-

D7/

blocken. = 3:e hand Population: Fullmäktigegruppens ordf och kommunorg ordf medelvärde borgerliga partier

Totalt 161 observationer. mm medelvärde socialistiska partier

tiska partierna i betydligt högre grad prioriterar sysselsättnings- och Iokaliseringsfrâgorna liksom de sociala frågorna.

2.5.3 Kommunala handlingsprogram Förekomsten av kommunala handlingsprogram är mycket utbredd bland partierna, i synnerhet de ”etableradd” partierna. Dock bör observeras att i begreppet kommunala handlingsprogram inrymmes varierande ambi-

sou 1975:18 Förtroendevalda på lokal nivå 107

Tabell 71 Förekomst av kommunala handlingsprogram i de 16 undersökta kommunerna

“Uppgift från en kommun saknas.

tionsnivåer; i vissa kommuner utgörs handlingsprogrammen av en eller flera stencilsidor, eller av någon hel- eller halvsida i en regional valtidning, medan i andra kommuner handlingsprogrammen utgörs av ambitiösa skrifter med intäckning av såväl de olika kommunala sektorerna som långsiktiga ideologiskt förankrade målformuleringar för den kommunala verksamheten. Rent generellt kan sägas att handlingsprogrammens utformning är mera påkostad i de större kommunerna. De är i dessa kommuner också mera ambitiöst utformade till sitt innehåll. Merparten av de handlingsprogram som tillkom valåret 1973 i förhållande till valåret 1970 återfinns i de kommuner som var föremål för sammanläggning 1.1.1971 och som 1970 ej hade handlingsprogram i centralortskommunen”. De kommuner där partierna saknar handlingsprogram är nästan uteslutande i storleksklassen små kommuner, dvs under 15 000 inv. Tillkomsten av handlingsprogrammen följer ett i stort sett likformigt schema för samtliga partiorganisationer. Initieringsskedets aktörer är kommunorganisationens medlemsmöte (56 %) och kommunorganisationens styrelse eller motsvarande (28 %). I några fall förekommer det att partigruppen i fullmäktige tar initiativ till upprättandet av ett kommunalt handlingsprogram.

Dessa aktörer tillsätter antingen en speciell arbetsgrupp för utarbetan-

de av förslag till kommunalt handlingsprogram (80 %) eller uppdrar åt ett antal studiecirklar att framlägga förslag inom olika områden (7 %) eller upprättar själva ett utkast till handlingsprogram (5 %). I enstaka fall förekommer att en enskild person, i ledande kommunalpolitisk ställning, ges uppdraget att upprätta ett utkast till handlingsprogram. Ibland förekommer det att de olika nämndrepresentanterna utarbetat förslag till krav inom sina speciella sektorer, vilket material sedan sammanställs och bearbetas av en arbetsgrupp eller av kommunorganisationens styrelse. Sedan programutkastet föreligger i färdigt skick efter dessa turer vidtar ett remissmoment. För främst socialdemokraterna och centerpartiet innebär detta moment i stor utsträckning ett remissförfarande till samtliga lokalavdelningar i kommunen. Dessa avger antingen genom styrelsemöte eller medlemsmöte yttrande över programutkastet. Totalt sett används ett sådant förfarande i 34 % av kommunorganisationerna som upprättat handlingsprogram. Inom folkpartiet och moderata samlingspartiet samt inom Vpk och KDS synes det däremot vara möjligt att i

108 Förtroendevalda pâ lokal nivå

större utsträckning genomföra ett skriftligt remissförfarande till samtliga partimedlemmar i kommunen, vilka sedan på olika sätt bereds yttra sig över förslaget. Totalt sett används detta förfarande i 31 % av kommunorganisationerna. I ytterligare en hel del kommunorganisationer (18 %) arrangeras enbart ett möte, varvid intresserade medlemmar ges en presentation av programförslaget. Dessa får då tillfälle att anlägga synpunkter på programmet. Denna typ av remiss används företrädesvis inom folkpartiet och moderata samlingspartiet. En mer sluten behandling av programförslaget sker i 15 % av kommunorganisationerna, varvid enbart förtroendevalda och kommunorganisationens styrelse deltar i diskussionen. Denna handläggning är partimässigt jämnt fördelad och uppträder företrädesvis i de små kommunerna. Vad gäller själva det formella fastställandet av programförslaget i sin slutgiltiga form, återkommer en analog aktörstruktur som vid initieringsskedet. Till sitt omfång har de kommunala handlingsprogrammen undergått en förändring mellan år 1970 och 1973 i den meningen att foldrarna och skrifterna allmänt ökat i volym. För 7 socialdemokratiska handlingsprogram för de båda åren avseende samma kommuner har den ytmässiga ökningen varit hela 145 %, och samma tendenser går igen för övriga l vissa kommuner har programytan (i cm:) utökats tiofalt mellan partier. valåren. Vad gäller innehållsmässiga förändringar kan noteras:

El Samtidigt som foldrarna och skrifterna blivit ytmässigt mer omfattan-

allmänt sett ökat påtagligt. Den de har textytans del av programmen information som finns i programmen har med andra ord gjorts har illustrationernas del av programmen skurits ”tyngre”, samtidigt ned. Denna förändring innebär att handlingsprogrammen fått en mera kvalificerad informationsnivå i det senaste valet jämfört med det förra. El Ovanstående slutsats underbyggs ytterligare av det faktum att en betydande del av programmens utökning åstadkommits genom riksoch ideologiskt betingade avsnitt. Däremot har de lokala politiskt redogörelserna och de lokalpolitiska ståndpunkterna och kraven ej ökat sin andel påtagligt sätt, här finns emellertid vissa på något partimâissigu variationer. De kommunala lokala krav kan indelas efter handlingsprogrammens olika ämnesområden. Därvid blir det möjligt att dels studera den absoluta fördelningen av kraven och dels förändringarna mellan valåren. Ett påfallande drag i de lokala kravens förändring mellan valtillfällena är framtoningen av sysselsättnings- och lokaliseringsfrågorna. l takt med inom industrisektorn ökar också miljöpolitiska och socialexpansionen politiska problemställningar. Självklart måste denna utveckling skärskådas mot den konjunkturpolitiska och med tanke på den rikspolitiska centreringen i bakgrunden valrörelsedebatten på sysselsättningsfrågorna vid 1973 års val.

Förtroendevalda pa lokal nivá 109

Tabell 72 De lokala kravens i kommunala handlingsprogrammen fördelning mellan olika ämnesområden, grundad på den förekommande absoluta frekvensen. Alla partier utom KDS Medelvärde för partierna i procent

2.5.4 Tilltron till partierna som kanal för medborgarinflytande För att få ett mått på det förtroende hos kommuninvånarna som partierna upplever sig ha, tillfrågades fullmäktigcgruppernas ordförande samt partiorganisationens ordförande: - Om Ni tänker på partierna i Er kommun, tror Ni att kommuninvånarnas allmänna tilltro till partierna som kanal för medborgarinflytande har ökat, minskat eller förblivit oförändrad under den senaste S-års» perioden? Det visade sig att 43,5 70 av populationen inte märkt någon förändring i tilltro, 25,8 % tyckte att tilltron hade ökat och 30,7 % att tilltron hade minskat under 5-årsperioden. El I sammanlagda kommuner angavs i högre grad än för ej sammanlagda att tilltron till partierna hade minskat. I ej sammanlagda kommuner angavs i högre grad än för sammanlagda att tilltron till partierna hade Ökat. El l expanderande kommuner upplevde38 % av populationen en ökning i allmän tilltro, medan motsvarande siffror för befolkningsstabila och minskande kommuner var 23,2 % respektive 5,7 %. E] Ju mindre som bedömarna tillhörde parti isynnerhct småpartierna - desto mer pessimistisk bedömning anlades om tilltrons utveckling. (Här kan måhända det ständiga spelet mellan etablissemanget och de utanförstående vara den grundläggande faktorn.) El Vad gäller förändringar i tilltron bedömdes stabiliteten som högst i de medelstora kommunerna och minst i de större kommunerna.

sou 1975:18

3 Partiverksamhet på regional nivå

3.1 Aktiviteten inom den regionala partiverksamheten

3.1.1 Indelning Partiernas regionala indelning följer i regel landstingsgränserna. Några betydelsefulla undantag finns, främst kring storstadsområdena, men även tex Kalmar, Västernorrlands och Älvsborgs län har undantag från denna regel. Det finns föga anledning att i detta sammanhang i detalj redogöra för de regionala organisationernas inom partierna administrativa indelning. Begreppen skiftar från parti till parti vad gäller den regionala partiorganisationen. Medan S, C, Vpk och KDS använder ”partidistrikf” är motsvarande begrepp för M ”förbund” och för F ”valkretsförbund”. l denna redovisning kommer genomgående samlingstermen regional nivå att användas synonymt med respektive partis organisatoriska begrepp.

3.1 .2 Material Detta avsnitt om partiverksamhet på regional nivå bygger helt på ett studium av verksamhetsberättelser från åren 1969-1972. Materialet har ej varit möjligt att insamla fullständigt. Tillgången på material har följande fördelning med avseende på hela riket: S 95 %, C och F 70 %, M 45 % samt Vpk och KDS 30 %. Anledningen till ofullständigheterna är av varierande natur. l en hel del fall fanns ej överexemplar av tidigare års verksamhetsberättelser och i andra fall var regionala organisationer inte villiga att lämna ut sitt material. r Motiven för att välja denna typ av materialinsamling var väsentligen ekonomiskt betingade, men även tidsaspekten var av betydelse. Det var omöjligt med hänsyn till de Övriga arbetsuppgifterna att hinna med en stor intervjuserie på regional nivå, utan att väsentligt utvidga undersökningens tidsram. De insamlade verksamhetsberättelserna är av skiftande karaktär och kvalitet. Kvantitativt växlar berättelserna från några maskinskrivna sidor till formliga böcker. På grund därav blir det interna bortfallet förhållandevis stort; i vissa verksamhetsberättelser finns alla sökta uppgifter, medan det iandra finns endast en del.

112 Parriverksamher på regional nivå

Bärigheten beträffande studierna av det ekonomiska utfallet för den regionala nivån blir därför skiftande, i den meningen att bärigheten får anses utomordentligt hög för socialdemokraternas del, medan den är lägre för övriga partier. För att inte bygga framställningen på alltför små populationer har därför de borgerliga partierna förts till en kategori liksom Vpk och KDS förts till kategorin ”småpartier”; däremot redovisas de socialdemokratiska partidistrikten för sig. Den tolkningsmässiga följden av ovan angivna förhållanden blir att medan man för de socialdemokratiska partidistriktens del med fördel kan studera såväl absoluta värden som relativa förändringar gäller för de övriga partierna att man i första hand studerar de relativa förändringarna över tiden. Vid förekomst av mycket stora skillnader t ex mellan socialdemokratiska och borgerliga regionala partiorganisationer bör självklart detta förhållande kunna tas till intäkt för absoluta skillnader. Observera att dessa reservationer avser de ekonomiska redogörelserna för de olika verksamhetsåren, däremot gäller de inte för redovisningen av övriga aspekter på partiernas regionala verksamhet. Med andra ord skiljer sig materialets kvalitet beroende på om det gäller frågor om verksamhet eller om ekonomi.

3.1.3 Styrelsemöten Ett naturligt aktivitetscentrum på regional nivå är partiets styrelse och verkställande utskott. Dessutom finns andra utskott av och till av typen arbetsgrupper, delegationer etc. l detta sammanhang redovisas emellertid enbart styrelse och verkställande utskott eller arbetsutskott. Aktivitetsmåttet utgörs av antalet sammanträden per år under den undersökta perioden. Resultaten visar att valåret 1970 mot förmodan inte medförde någon påtaglig ökning av sammanträdesaktiviteten på regional nivå. De olika partierna är väl samlade kring ett medeltal på ett styrelsemöte per månad för styrelse eller arbetsutskott. (Se figur 30 sid 116). Ett påfallande drag är minskningen i sammanträdesaktivitet för småpartier” efter valåret 1970, vilken faller helt på Vpk, vars sammanträdesaktivitet i de tre undersökta partidistrikten minskat med över hälften. Eftersom partierna får anses ha ett visst tidsmässigt rum att disponera för sina organisatoriskt förtroendevalda bör resultaten antyda att något av en optimal aktivitetsnivå i detta avseende är uppnådd. Aktiviteten kunde inte ytterligare utökas under valåret; snarare är tendensen den motsatta, nämligen att det är svårare att upprätthålla sammanträdesfrekvensen under ett valår eftersom styrelseledamöterna har en mängd aktiviteter på olika nivåer att ta hänsyn till och försöka inplacera i ett tidsschema.

3.1.4 Konferensverksamhet

Vid bearbetningen av verksamhetsberättelserna gjordes följande tredelning av konferensämnen:

SOU 1975: I 8 Partiverksamhet på regional nivå l 13

D Internationella och rikspolitiska frågor El Landstings- och primärkommunala frågor El Partiorganisatoriska, fackliga samt övriga frågor

Konferenserna sorterades utifrån sin uppenbara hemvist i dessa kategorier. I de fall där tveksamhet kunde uppstå hänfördes materialet till den tredje kategorin. Vad beträffar definitionen av egen konferensverksamhet tillämpades följande principer: El Konferensen är förlagd till den egna regionen samt initierad av den regionala nivån inom partiet. El Vad som är konferenser och vad som är tex vanliga mötesarrangemang bestämmes med hänsyn dels till vedertaget språkbruk och dels_ till konferensens allmänna karaktär. Allmänt sett kan vi med konferens avse en överläggning om olika frågor, där deltagarna rekryterats utifrån bestämda villkor. Konferenser brukar dessutom vanligtvis pågå under en längre sammanhängande tid än t ex vanliga medlemssammankomster inom partier.

Eftersom partierna brukar anlita studieförbunden för arrangemangen med konferenserna, vilka senare ofta tar större delen av kostnaderna, är ett viktigt villkor att konferensverksamheten initierats av partierna. Detta innebär även att konferenser med andra huvudmän som arbetar inom partiets ram av typen sidoorganisationer inte medräknats. Givetvis inte heller andra organisationers arrangemang även om partiet deltar med representanter vid arrangemangen, t ex fackliga arrangemang. Partiernas årliga årskonferenser/kongresser nivån är på den regionala inte medräknade då dessa inte på något sätt skiljer partierna emellan. Dessa årskonferenser/kongresser är dessutom stadgemässigt tvingande för de regionala partinivåerna, varför dessa konferenser inte anger någon ambitionsnivå för konferensverksamheten.

Internationella och rikspolitiska frågor som

konferenstema

Det förefaller vara något av en total dominans för socialdemokraterna vad gäller arrangerandet av internationellt eller rikspolitiskt inriktade konferenser. Inbördes lika fördelar sig de borgerliga partierna på en allmänt mycket låg regional aktivitetsnivå i detta avseende, liksom småpartierna. De socialdemokratiska partidistrikten synes ha använt de överlag internationella och rikspolitiska frågorna som aktivt då valrörelseinslag, en tredubbling genomsnittligt sett skedde av denna verksamhet mellan år 1969 och 1970. Under de efterföljande mellanvalsåren sjunker antalet av denna typ av konferenser. (Se figur 27.) Observeras bör att den interna arbetsfördelningens struktur inverkar påtagligt i dessa avseenden. Om riksorganisationen sköter i huvudsak all rikspolitisk och internationell konferensverksamhet, till vilka arrangemang de regionala organisationerna sedan kan sända representanter, avtar denna aktivitetsform regionalt. Mot detta kan anföras den ökade bredd 8

114 Part/verksamhet nivå

pá regional

Antal

--- = Borgerliga (58) 6u--u- = Småpartiernö)

5_

4_

3_

2_

Figur 27 Medelantal 1._ konferenser arrangerade av regionala partiorganisationer betr in ternatio-

nella och rikspolitiska t Iillilllllllnl? IIIIIIIlIIIIIIII I ;D

frågor. 1969 1970 1971 1972 År

vad deltagarvolym och rekrytering som regionalt arrangerade gäller konferenser erbjuder.

Landstings- och primärkommunala frågor som konferenstema

Konferensaktiviteter beträffande den kommunala sektorn företer en mot konferenstema helt avvikande struktur fördelnings- och utföregående vecklingsmässigt. Bilden år 1969 som valåret 1970 är generellt sett en viss aktivitetsnivå minskar, för att åter öka till minst sin tidigare nivå år 1971, kraftigt varefter förändringarna är mer måttliga. (Se figur 28.)

Antal

___ = Borgerliga(581 -I---I- = Småpartier (16) 5._

4_

3_

2_

Figur 28 Medelantal konferenser arrangerade av regionala partiorganisationer betr landstings- I A› och kommunalpolitiska 1972 År frågor.

Parriverksamhet

pa regional nivå 115

Utvecklingen är intresseväckande av två skäl: l) att konferensfrekvensen i medeltal kraftigt minskade valåret 1970, då samtidiga val till riksdag och kommuner infördes, samtidigt som ett mycket stort antal indelningsförändringar genomfördes årsskiftet 70/71, 2) att konferensfrekvensen kraftigt ökar under det första mellanvalsåret, vilket torde avspegla en utbildningsaktivitet med inriktning på nyvalda förtroendemän i kommunala beslutande organ. Frågan är om en given konferensämnesfördelning kan tas till intäkt för en mer generell politisk prioritering. Inför genomförandet av den gemensamma valdagen fördes en intensiv debatt huruvida rikspolitikens frågor skulle tränga ut de kommunala frågorna iden allmänna valrörelsen. Som ett resultat av föreliggande studie framgår att de primär- och sekundärkommunalt inriktade konferenserna kraftigt minskade mellan år 1969 och år 1970. Huruvida detta faktum kan tas till intäkt för att man på regional nivå i högre omfattning prioriterade riksfrågorna framför de regionala och lokala vid 1970 års val faller dock utanför ramen av vad denna undersökning kan påvisa.

Partiorganisatoriska, fackliga samt övriga konferenser

Inom kategorin partiorganisatoriska, fackliga samt övriga konferenser ryms naturligtvis många inriktningar och ämnen. Denna kategori är frekvensmässigt den absolut tyngsta konferensaktiviteten inom den regionala nivån. Den är dessutom den konferenstyp som mest utpräglat tillgrips inför allmänna val, härav de stora skillnaderna mellan aktiviteter under valår och mellanvalsår.

_-I- = Borgerliga (58) Anta Småpartier (16) Å

6...

5_

4..

3_ 1111111111*

Ãtååii

2- ?§11

1._ Figur 29 Medelantal konferenser arrangerade av regionala partiorga-

III-Ii|III.""'IIIIIUIIilnnnnlniuiunnninllIi p nisationer betr parti-

| | I I 7 organisaroriska, fackliga 1969 1970 1971 1972 Ål samt övriga frågor.

116 Parriverksamhet nivå SOU l975zl8

på regional

H S (20) Borgerliga (53) Småpartier (14)

Antal

12n ;f 1__§_

...u 1--n-_l§_._.___§ê

10_ 0”. 0. o

6_

4_

2_ Figur 30 Medelantal st yrelsesammanträderz på regional nivå. summera! l › I l I för styrelse och arbets- 1971 1972 År 1969 1970 utskott.

Under valår tillkommer den typ av konferenser som med ett sammanfattande begrepp skulle kunna benämnas valkonferenser och som till sin inriktning inte har ett avgränsat ämnesområde, utan ger ett svep av hela den allmänpolitiska och partipolitiska sektorn. Följaktligen inrymmes härvid en hel del rikspolitiska frågeställningar, liksom kommunalpolitiska och Den senare aspekten torde vara den mest partiorganisatoriska. centrala, då en valrörelse fordrar en omfattande organisatorisk uppbyggnad och reaktivering framför allt på det lokala och det regionala planet. finns vissa skillnader, framför allt mellan Bland de borgerliga partierna C och F å den ena sidan, med relativt hög konferensaktivitet och M å den andra sidan med en genomsnittlig konferensaktivitet i detta avseende på omkring en konferens per länsförbund. Liksom är fallet för övriga konferensaktiviteter uppvisar den regionala nivån för socialdemokraterna en påfallande högre verksamhetsnivå än för konferensaktivitet är de borgerliga partierna. Småpartiernas regionala Konferenserna torde i stor utgenomgående av blygsam omfattning. sträckning vara centraliserade till riksnivån i den mån de förekommer.

Part/verksamhet på regional nivå 117

3.2 Partiernas ekonomiska och personella resurser

3.2.1 Administrativa resurser När det offentliga partistödet infördes förväntades en snabb utbyggnad av ombudsmannakåren på olika partinivåer. Den genomförda materialbearbetningen ger vid handen att någon sådan tendens inte förekommer på regional nivå Det finns för socialdemokraternas vidkommande en svag uppgång i ombudsmannakåren mellan år 1969 och valåret 1970. Denna uppgång avtar året därefter, varför den snarast torde kunna betraktas som ett normalt inslag i partiverksamheten; en viss personell förstärkning av ombudsmannakåren under valåret, som därefter upphör. Samma tendens gäller för den regionala nivån inom centerpartiet. För folkpartiets och moderata samlingspartiets vidkommande kan noteras en viss minskning av ombudsmannakåren, som gäller från 1969 och i stort sett perioden igenom. För småpartiernas vidkommande kan uppmärksammas att det är något vanligare att den regionala nivån disponerar en ombudsman inom Vpk än inom KDS. Tendensen är att medan socialdemokraterna i medeltal har två ombudsmän på sina expeditioner, har de borgerliga partierna en ombudsman. Observera härvid att eventuella ombudsmän anställda genom tex ungdomsförbund inte är medräknade i det angivna antalet. Om antalet ombudsmän inte nämnvärt förändrats under den underl Jfr däremot utveck-

sökta perioden så har den övriga kontorspersonalens antal kraftigt vuxit,

lingen på lokal nivå för socialdemokraternas del med i genomsnitt en anställd per expedition. s 44-45.

Ama --- = Borgerliga (53) Å nnnnnnn = Smâpartier

3_

1_

figur 31 Medelanral om- I I I I P budsmän på regional 1969 1970 1971 1972 År nivå.

118 Partiverksamhet niva

på regional

-I-- = Borgerliga (40) Ama| " = Småpartier (9) A

3_

2..

un?”

11111-111111111

Figur 32 Medelantal c I TIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII? › kontorspersonal på regional nivå. 1969 1970 1971 1972 År

Tendensen slår igenom för alla tre partigrupperingarna och synes vinna insteg även hos småpartierna, även om det för närvarande är i obetydlig omfattning. Bland de borgerliga partierna uppvisar Centerpartiets regionala nivå den kraftigaste tillväxten av administrativ personal under perioden. Antalet har mer än fördubblats. För folkpartiet och moderata samlingspartiet är uppgången visserligen kontinuerlig, men den är mycket måttlig. Vi kan alltså summera: under den undersökta perioden (1969-1972) har partiernas administrativa resurser på den regionala nivån främst tillvuxit genom förstärkning av kontorspersonal. Därtill kommer den som AMS i relativt stor omfattning ställt till de

arkivarbetarpersonal

regionala partinivåernas disposition. Storleken härav finns det fn inga offentliga uppgifter om, men en förfrågan till länsarbetsnämnden i Norrbotten visar tex att partierna lokalt och regionalt i Norrbotten disponerar totalt 9 årsarbetare i arkivtjänst. Vad gäller expeditionslokaler och byte av sådana under den undersökta perioden har socialdemokraterna och moderata samlingspartiet haft den minsta flyttningsaktiviteten. Däremot flyttade närmare hälften av Centerpartiets och folkpartiets regionala expeditioner in i nya lokaler under perioden, framförallt efter år 1969. Vi har inga informationer om lokalytor och lokalstandard, men om vi antar att expeditionerna knaptill mindre lokaliteter eller lägre standard, kan past är benägna att flytta vi utgå ifrån att denna administrativa upprustning är en påtaglig effekt av partistödet. Partierna har av tradition byggtupp en organisationsstruktur med

Part/verksamhet pa° regional nivå 119

starka regionala enheter från administrativ synpunkt. Detta gäller samtliga partier, även ett sådant nytillskott som KDS. Följaktligen är det inte förvånande att partierna inte i första hand satsar på en utbyggnad av den regionala ombudsmannakåren utan dels bygger ut den regionala administrativa personalkåren och dels bygger ut den lokala ambudrmannakåren. Man kan även iaktta hur respektive partiers riksorganisation gör försök till regionala inbrytningar genom att i svaga regioner bygga ut en stark administrativ apparat, på riksorganisationens bekostnad. På lång sikt tänkes denna inbrytning bli självbärande genom mandatvinster lokalt och regionalt. Ett känt sådant exempel på regional satsning är centerpartiets inbrytning i Göteborgsregionen, vilket torde vara en delförklaring till partiets goda resultat i denna region vid 1973 års val. För småpartiernas vidkommande är det i många fall nödvändigt att bedriva inter-regionalt samarbete för att kunna tillgodose behovet av dels en expedition och dels särskild personal som på hel- eller deltid administrerar partiets ärenden. Detta förhållande bekräftas i denna undersökning.

3.2.2 Likviditct När det kommunala partistödet infördes år 1970 fick den regionala nivån ekonomiska resurser av helt annan storlek än tidigare. I en sådan situation och med någorlunda bibehållen inkomststruktur i övrigt kan man förvänta dels en ökad avsättning, sparande, och dels en ökad verksamhet, som ekonomiskt innebär högre verksamhetskostnader. Eftersom partistödet på regional nivå är avhängigt av antalet mandat i landstinget utgår stödet i stort sett proportionellt mot partiernas röstandel. Följaktligen tillförs de största partierna de största ekonomiska resurserna enligt denna princip. Det är därför ytterst intressant att ta del av den faktiska utvecklingen av de regionala partiorganisationernas tillgångar under perioden. Vi är av grannlagenhetsskäl förhindrade att närmare redovisa inkomststrukturen på regional nivå, varför vi ej har möjlighet att mäta förändringar i inkomststruktur. l och med att partistödet infördes under ett valår kom merparten av stödet att sättas in i valrörelsen. l synnerhet gäller detta för de borgerliga partiernas vidkommande, vilka i betydande utsträckning därutöver skuldsatte sig för att klara finansieringen. Under de följande mellanvalsåren ökade sparandet” kraftigt såväl för socialdemokraterna som för de borgerliga partiernas vidkommande, l en del fall användes de på så sätt sparade medlen till att täcka valrörelseunderskotten. (Se figur 33.) De tendenser som kan utläsas är främst följande: Cl Allt större ekonomiska resurser hopas på regional nivå över tiden, och skillnaderna växer mellan respektive partier.

E] Det föreligger betydande resursmässiga skillnader mellan socialdemokraterna och övriga partier. Inte minst manifesteras detta förhållande i socialdemokraternas ”nettosparande” under ett valår, samtidigt

120 Part/verksamhet på regional nivå

1 000-tal /

160-A ø/

140- /

120- /

100- /

80 .l / 0 /// -/V Z 60-* /// _//

40- Nettoöverskott / 20.1

0- .\. .JL

1969 1970 /Å 1971 1972 \_ Netto- 20 __ \ underskott \ 40- \.

--- = Medelvärde socialdemokraterna v -›--- = Medelvärde borgerliga

_ = P75 = Socialdemokratiska (25)

I

I l _ - . Borgerliga (10)

Figur 33 Likviditetsut- = P50 (median) :II

f veckling för partiorga- I nisationer på regional =

_ = p25 :UI Smâpartier (8)

nivå.

som de övriga partierna satsade allt och ibland mer än de resurser som fanns tillgängliga.

Om man så önskar kan man relatera avsättning till fonder och/eller täckande av kapitalunderskott till det erhållna landstingskommunala partistödet. Härvid ser man hur kraftigt sparande de borgerliga partierna (främst M) genomförde under år 1971, vilket även har en viss motsvarighet hos övriga partier. För småpartiernas vidkommande noteras ett medianvärde på sparandet av storleksordningen 100% av partistödet. Uppmärksammas bör att medianvärdet år 1970 var 0 % i ”sparande av partistödet för samtliga partier. För de borgerliga partierna har vissa kända förändringar i inkomststrukturen ägt rum, främst år det folkpartiet som offentligt avsagt sig ekonomiskt stöd från näringslivet från och med år 1971. Av tidigare undersökningar har även framkommit hur inkomsterna från företag och 1 SOU 1972:52 s 63. organisationer minskat

Parriverksamher nivá 121

pâ regional

3.2.3 Verksamherskostnader På basis av tillgängligt material har genomförts en omsorgsfull beräkning av den sannolika nettokostnaden för de olika verksamhetsåren. Därvid har försök gjorts att rensa bort kostnadsfaktorer dels av typen transfereringar till andra partinivåer av medlemsavgifter och dels av sådana kostnader som ådragits vid inkomsts förvärvande, t ex inköp av vinster till ett lotteri. Naturligtvis har ej rena bokföringsmässiga poster av karaktären behållning medtagits. Resultatet visar en mycket betydande kostnadsutveckling. Främst gäller detta mellan år 1969 och valåret 1970. Allmänt sett torde en fördubbling av verksamhetskostnaderna vara en hållbar beskrivning av utvecklingen. Efter valåret ägde en viss avmattning naturligtvis rum, men fortfarande låg verksamhetskostnaderna år 1971 en halv gång högre än 1969 allmänt sett. Efter år 1971 steg nettokostnaderna åter, även om det i regel var en bra bit kvar till valårets siffror. Den resursfördelning mellan partierna som tidigare iakttagits återspeglas mycket klart. Den socialdemokratiska dominansen är påfallande och småpartierna ligger ett gott stycke under de borgerliga partiernas kostnadsnivåer. En annan iakttagelse är den skillnad i verksamhetskostnader som uppstod efter år 1969, då de regionala partiorganisationerna låg ganska väl samlade, till år 1972, då avståndet var mycket långt partierna emellan mätt i ekonomiska termer. Dessa förstärkta ekonomiska resursskillnader återspeglar sannolikt en effekt av partistödet och dess proportionella konstruktion. Vi kan även notera hur det tidigare omnämnda höga ”sparandet år 1971 har sin motsvarighet i minskade verksamhetskostnader och hur verksamhetskostnaderna ökar år 1972 samtidigt som sparandet minskar.

Anslag från regionala partinivâer Före partistödets tillkomst fungerade den regionala nivån endast i mycket begränsad omfattning som anslagsgivare till andra partiorgan, t ex sidoorganisationer och lägre partinivåer. Sedan partistödet tillkommit har anslagsgivandet i stort sett fördubblats. En markant uppgång inträffade valåret 1970, vilket emellertid skulle kunna betraktas som en viss delegation av aktivitetsuppdrag som ett led i valrörelsen. Det faktum att medelvärdet därefter inte minskat i storlek, utan t o m för de borgerliga partiernas vidkommande vuxit i storlek ger belägg för tesen att införandet av partistödet medfört ett ökat stöd främst till partiorganisationernas sidoorganisationer, t ex ungdoms- och kvinnodistrikt. (Se figur 35.) l detta avseende tenderar emellertid de absoluta stora skillnaderna från åren 1969 och 1970 att utjämnas under periodens senare del. För småpartiernas vidkommande gäller att anslag ges i mycket begränsad omfattning från den regionala nivån. I detta fall går resursflödet, som tidigare påpekats, från lokal nivå och uppåt till central nivå.

122 Parriverksamhet nivå

pa regional

1000-taI kr V l

440- /

400 - /

360- ,

320- /

280 J_

-- 240-

200- ./ \ 180- \4 /- 160- _/ x /,/- \ z/ ./ 140- / 120- Å/ (borg) 100- ,- 4 so-

so- .. ..

(smâpart) M

20-

M

BI

1969 1970 1971 1972 År

= P25 = Socialdemokratiska (25)

I

ll P 50 (median)

Iil

Borgerliga (9) IvYgur34 Totala netto- _._..._._ kosmader på regional Medelvärde socia_[demokraterna _ P 25 nivå. Medewärde borgerliga

Partiverksamhet på regional nivå 123

1000-taI kr Ål

100*

80*

G0-

40- , ------ ---- - - Ã Ä Z Ä

I

Z 20 F. 1ø - _ i - - - - :L- - EE : 1969 1970 1971 1972 År

= P 75 = Socialdemokratiska (25)

| I

| = . _ _ Borgerliga (9)

H

l

åüan)

figur .35 Anslag till sida l - - - = Medelvärde .socialdemokraterna °g“.”“9"”, en ”å”

= P 25 _ __ partiorgantsattoner på ret = Medewärde borgerliga gzonal mvâ.

Fördelning av kostnader pa° olika kostnadsslag Vid det efterföljande studiet av verksamhetskostnadernas interna fördelning på olika kostnadsslag är det nödvändigt att understryka det faktum att uppgifterna är hämtade från de olika kassörernas redogörelser, varför principerna för såväl detaljeringsgraden i redovisningen som kostnadsslagens innebörd varierar. De detaljrikaste och därför säkraste informationerna härrör från de socialdemokratiska partidistrikten samt från småpartierna. För de borgerliga partierna gäller en allmänt sett mera översiktlig kostnadsslagredovisning med relativt få poster upptagna. Därför bör jämförelsen mellan partierna i första hand utgå från förändringarnas riktning. Ett allmänt undantag i detta sammanhang kan posten tjänster och resor utgöra, då denna genomgående återfinnes redovisad på samma sätt.

Administrativa kostnader För socialdemokraternas del har kostnadsstegringen på tjänstesidan varit brant under den undersökta perioden. För de borgerliga partierna gäller visserligen en genomgående kostnadsökning; men denna är måttlig jämförd med kostnadsökningen för socialdemokraterna. Utifrån- tidigare informationer vet vi att kostnaderna för ombudsmännen i stort sett bör ha en ökning betingad enbart av löneökningar, då antalet inte nämnvärt förändrats. Däremot vet vi att antalet övrig

124 Parriverksamhet på regional nivå SOU l975:l8

kontorspersonal har stigit, vilket torde vara en delförklaring till kostnadsstegringen på regional nivå för socialdemokraterna. En annan delförklaring är det alltmer utbyggda arvodes- och reseersättningssystem, som vunnit insteg framförallt under den undersökta perioden. Detta innebär att utskott, styrelsemedlemmar och revisorer arvoderas, och dessutom medges reseersättning. För småpartiernas del speglar kostnadsvariationerna den personella resursförstärkning, som insättes under valåret, för att sedan upphöra under mellanvalstiden. ”Övriga administrationskostnader på regional nivå utgör en samlingsrubrik för lokalhyror, porton, telefon, frakter, försäkringar, städning, inredningskostnader av expeditionen, arbetsmaterial till expeditionen, böcker och tidskrifter till expeditionen m m. Detta kostnadsslag uppvisar en allmän tillväxt under perioden för samtliga partier. Utvecklingen är kraftigast markerad för socialdemokraterna och småpartierna. Det förtjänar påpekas att valrörelserna allmänt sett har en kostnadshöjande effekt. Med undantag av småpartierna synes det vara svårt för partierna att avveckla den tillfälliga förstärkning, som tillkommer under valåren. Det tillfälliga tenderar att bli permanent.

S (25) Borgerliga (9) Småpartier (8)

1000-tal kr Å

210-

180-

150-*

120-

90- 11111111 ---__-_ 60- _--_

30-

Ivigur 36 (Ierlomsnittliga nnnnlllIlluuuuulll-Innnnunnn-nn n|-u|u|uI-.

kostnader för tjänster och resor på regional I I I | nivå. 1969 1970 1971 1972 ål

Part/verksamhet på regional niva° 125

1000-taI kr

--- = Borgerliga (7) " = Småpartier (8) 150--

120-

90-

60-

1111:7_- 30

11111111111111 Figur 3 7 (lienomsnittliga kostnader för Övrig ad- I T I I ministration på regional 1969 1970 1971 1972 år nivå.

Vid debatten i riksdagen om partistödets effekter innan partistödct infördes påtalades från många håll riskerna för en byråkratiscring av partiväsendet. Om man med byråkratisering avser en svällande administrativ partiapparat, kan föreliggande resultat på regional nivå ses som en bekräftelse på hållbarheten i dessa farhågor.

Kostnader för mötesverksamlzet, kurser, konferenser, studier etc. För att minska felslutsrisken skapades samlingsrubrikcn Möten, kurser, konferenser, studier etc för: möten, konferenser, kurser, studier, agitation. Kostnaderna är nettokostnader då studieförbundens bidrag till

kr = 8(25)

1000:31 --- =

Borgerliga (8) _ ------- = Småpartier (6)

120-

90-

60_ å

z, “s

30- ,“ *s*

f å Ivigur 38 (ienomsniltliga

Zz kostnader for »lötesverk-

SÃjZÃT--j

sam/let, kurser, konferen- L l I l I V ser, surdiør etc på regio- 1969 1970 1971 1972 år nal nivå.

126 Partiverksamher på regional nivå

1000ta| kr

--I- = Borgerliga) " = Småpartier

150-

120-

* 90-

60-

30- Figur 39 Genomsnittliga kostnader för trycksaker,

1445-1111; .IIIIIIIIIIIIIIIIIII i

annonser etc på regional 1969 1970 1971 1972 år nivå.

konferenskostnader har subtraherats från redovisningen. Denna aktivitetspost har ett par speciella drag. För det första den måttliga tillväxt som gäller för socialdemokraterna och för det andra den valrörelsekaraktär som kostnadstypen synes ha för de borgerliga partierna. (Se figur 38.) Vad gäller kostnader för trycksaker och annonser på regional nivå utgör kostnadsutvecklingen en illustration till ett partiväsendets förändrade kommunikationssystem för socialdemokraternas vidkommande. Valårets stora trycksaks- och annonsilöde utgör markerade steg i en upptrappning av kostnadsutvecklingen. För de borgerliga partierna kan kurvan förefalla besynnerlig, och är det även då den i stort sett visar endast kostnadsutveckling på annonssidan, men inte trycksakssidan. Den senare posten liksom en stor del av 1970 års annonskostnader återfinnes år 1970 under rubriken ”valkostnader” vilket förklarar kurvans allmänna utseende. En annan viktig faktor är den borgerliga pressdominansen, vilket minskar behovet av speciella trycksaker.

Valrörelsekostnader För att ge en uppfattning om de regionala satsningarna i valrörelsen år 1970 redovisas i en figur (se figur 40) åskådligt material om satsningen i medeltal. Siffrorna är helt partiorganisationernas egna och summerade i verksamhetsberättelser under rubriken ”valk0stnader”, med eller utan ytterligare specifikationer.

Partiverksamher pâ regional nivå 127

1000ta| kr

i

330-

300-

270-

240*

210-

180-

150-

120%

90- .Vigur 40 nittli “ kostnader a r rel 19 70 på regional nivå. Anm. Resultatet är svagt ” 30- undcrhyg . ncrhet för borger rtier-

7/

nu och smâp ierna. l / det förra fallet är 3 - Borgerliga Smâpartier av de 4 regionala orga- (4) (3) tionerna som ingår ti örigu C.

Sammanfattning

C! :s o. CD H n. (D :S s: :s o. CD -1 (I) o 7: ... a perioden 19692-1972 har partiernas administrativa

rser på den regionala n främst tillvuxit genom förstärkning av torspersonal. Detta fö ande gäller för samtliga er. Däremot har ombudsmannakåren med små variationer hålht sig vt konstant. D r tillväxten skett på den lokala nivån. ch med att partistödet infördes under ett valår kom merparten av stödet att s in i valrörelsen. Under de följande mellanvalsåren ökade ”sparandet” tigt för alla partier. l en de] fall, särskilt för de borgerliga partierna, användes de sparade medlen till att täcka uppkomna valrörelseunder . . litt genom nde drag för alla partier är en, efter partistödets genom-

128 Parriverksamher på regional nivå sou 1975:18

förande, mycket betydande kostnadsutveckling. Allmänt sett har det skett en fördubbling av nettokostnaderna. En viss avmattning i kostnadstillväxten skedde efter valåret 1970, vilket förklaras av motsvarande minskning i verksamheten. Därefter steg nettokostnaderna igen. Valrörelserna har således en kostnadshöjande effekt, som också dröjer sig kvar efter valen och permanentar en högre kostnadsnivå. En analys av olika kostnadsslag visar samma mönster i utvecklingen som på lokal nivå. Främst stiger kostnaderna för tjänster och resor samt övriga administrationskostnader. Vad gäller kostnader för trycksaker och annonser på regional nivå utgör kostnadsutvecklingen en bekräftelse på ett förändrat kontakt- och kommunikationssystem framför allt för socialdemokraterna. Valårets stora trycksaks- och annonsflöde utgör markerade steg i en upptrappning av kostnadsutvecklingen. Satsningen på mötesverksamhet, kurser och konferenser visar däremot i alla partier en mycket liten eller måttlig tillväxt. l partistödsdebatten fördes ofta på tal riskerna för att partistödet skulle få en byråkratiseringseffekt på partiarbetet. Om man med byråkratisering avser en svällande administrativ partiapparat, kan föreliggande resultat på regional nivå (gäller även lokal) ses som en bekräftelse på hållbarheten i dessa farhågor.

4 Förtroendevalda nivå

på regional

4.1 Landstingsgruppernas arbetsformer

I det följande avses med Iandstingsgrupp den grupp som utgöres av de olika partiernas landstingsrepresentanter samt i den mån det förekommer gruppdeltagare som ej är landstings- eller landstingsnämndsledamöter, men som ändå av olika skäl utgör inslag i gruppmötena. Analogt med förfarandet vid beskrivningen av fullmäktigegruppernas arbetsformer görs en gruppindelning i. socialdemokratiska landstingsgrupper, borgerliga landstingsgrupper och småpartiers landstingsgrupper. Framställningen genomföres även i övrigt i möjligaste mån på samma sätt som beskrivningen av fullmäktigegruppernas arbetsformer.

4.1.1 Organisation Socialdemokratiska landstingsgrupper Enligt de socialdemokratiska normalstadgarna för landstingsgruppernas verksamhet äger partidistriktets verkställande utskott och partidistriktets ombudsmän rätt att närvara vid gruppens möten. Samma förhållande gäller för de socialdemokratiska ledamöterna i landstingets nämnder, i de fall då ärenden av större ekonomisk eller skall principiell betydelse behandlas i landstingsgruppen och som har beretts eller kommer att beredas i den aktuella nämnden. I praktiken förekommer ytterligare deltagare vid gruppmötena. Representanter från A-pressen deltar alltid i 3/4 av de socialdemokratiska landstingsgrupperna. Vidare är det vanligt med representanter från SSU-distriktet och kvinnodistriktet. Däremot deltar nämndledamöterna mera sällan vid landstingsgruppernas sammankomster, endast ca 1/4 av grupperna redovisar att nämndledamöter ibland deltar vid gruppmöten. Orsakerna härtill finns i det förhållandet att de socialdemokratiska landstingsgrupperna är förhållandevis stora och ”täcker in de flesta centrala nämnderna med landstingsledamöter, vilka då kan svara för nämndkontakterna visavi landstingsgrupperna. De socialdemokratiska landstingsgrupperna håller uteslutande egna gruppmöten, däremot förekommer på det informella planet gruppledar- 9

130 Förrroendevalda pâ regional nivå

Tabell 73 Deltagare vid grüppmöten, förutom landstingsledamöter Socialdemokratiska landstingsgrupper Antal grupper

Kategori Mötesdeltagande Alltid Ibland Ej N

Representant från SAPdistriktet 20 2 l 23 . Representant från dags- 17 1 5 23 pressen Representant från SSU» distriktet 14 2 7 23 . Representant från kvinnodistriktet 11 2 10 23 Nämndledamöter i lands- 2 6 - 15 23 tinget

träffar i 12 landsting vid vilka de flesta partierna i regel är representerade. Som socialdemokraternas representanter vid dessa gruppledarträffar, rum främst inför val av till nämnder och vilka äger representanter styrelser, fungerar gruppstyrelsen. Sådana gruppstyrelser förekommer i samtliga 23 landstingsgrupper och skall enligt normalstadgarna bestå av minst 3 ledamöter: ordförande, sekreterare och kassör. I praktiken varierar antalet styrelseledamöter mellan 3 och 9 ledamöter:

3 ledamöter förekommer i 5 grupper 5 ledamöter förekommer i 9 grupper 6 eller fler ledamöter förekommer i 9 grupper

Heltidsanställda förtroendevalda fungerar i regel som gruppordförande. I 6 grupper är ett landstingsråd gruppordförande, i 5 ett kommunalråd och i ytterligare 5 en riksdagsman. Dessutom fungerar landstingets ordförande samtidigt som socialdemokratisk gruppordförande i 5 landsting. Partidistriktets ombudsman fungerar ofta som sekreterare för grupperna, nämligen i 14 landstingsgrupper. Landstingsgruppen förfogar i regel ej över egna ekonomiska resurser av betydenhet, även om penningförvaltning förekommer i de flesta någon grupper. Endast en grupp disponerade mer än 10 000 kronor under 1973, som ändå var ett valår. Pengarna används för täckande av vissa direkta servicekostnader i anslutning till gruppmöten. Mera sällan torde medlen användas för utåtriktad aktivitet som t ex annonsering i dagspress. Gruppmedlemmarna har att årligen till gruppkassören inbetala en medlemsavgift, vars storlek fastställes vid landstingsgruppernas årsmöten.

Borgerliga landstingsgrupper De borgerliga landstingsgrupperna har ett utvecklat samarbete i de flesta landsting. I endast 3 landsting förekommer inte gemensamma grupp-

Förtroendevalda pâ regional nivå 131

Tabell 74 Mötestyp för de borgerliga landstingsgrupperna Antal landstingsgrupper

Mötestyp M C I* Totalt Andel N i procent Enbart egna gruppmöten 2 3 3 12,3 65 Såväl egna som gemensamma gruppmöten 17 20 20 87,7 65 =

möten och i de övriga landstingen deltar i regel samtligatre borgerliga partiers landstingsgrupper vid gemensamma möten. I ett landsting sammanträder endast centerpartiets och folkpartiets landstingsgrupper gemensamt och i fem landsting förekommer centerpartiet och folkpartiet, såväl som de tre borgerliga partierna tillsammans. I de senare fallen förekommer den högsta sammanträdesaktiviteten de två mittenpartierna emellan, varför man kan anta att de gemensamma möten där samtliga borgerliga partier ingår, i sådana fall till stor del föranleds av valförberedelser till landstingets styrelser och nämnder. Moderata samlingspartiet kan för övrigt sägas ha landstingsgrupp i 19 landsting, dvs där antalet ledamöter överstiger 2. På det informella planet förekommer som tidigare nämnts gruppledarträffar i 12 landsting, vartill kommer informella borgerliga gruppledarträffar i 3 landsting. Dessa gruppledarträffar har till att huvuduppgift förbereda valfrågorna för landstingets styrelser och nämnder. Vid landstingsgruppernas egna såväl som gemensamma är gruppmöten det inte så vanligt med närvaro av pressrepresentanter utanför kretsen av landstingsledamöter. Däremot förekommer det att redaktörer eller journalister är landstingsledamöter i 3 landsting för moderata samlingspartiet, i 5 landsting för centerpartiet och i 6 landsting för folkpartiet. Motsvarande siffra för socialdemokraterna är 7 landsting. Det är emellertid inte på förhand givet att närvaron av landstingsledamöter som arbetar inom dagspressen innebär att de kan betraktas som respektive tidningars observatörer i dessa sammanhang, bl a med tanke på den kontrovers som kan uppstå om någon landstingsledamot använder sin tidning för att driva en egen linje i någon fråga. Representanter från partiernas länsorganisationer deltar regelbundet i inemot hälften av de borgerliga landstingsgrupperna vid egna möten. Vid gemensamma gruppmöten minskar denna representation påtagligt, i synnerhet för de mindre partierna (M) och (F). När det gäller deltagande av representanter från ungdomsorganisationernas länsavdelningar är det i huvudsak CUF som deltar vid gemensamma gruppmöten, vid egna gruppmöten fördubblas antalet centerpartistiska landstingsgrupper där ungdomsorganisationen representeras. MUF deltar regelbundet vid 4 landstingsgruppers egna möten medan endast ett fall där FPU regelbundet deltar har registrerats. Från kvinnodistrikten deltar representanter i ungefär samma omfatt-

132 Förtroendevalda på regional nivå

Tabell 75 Deltagare vid egna gruppmöten förutom landstingsledamöter Borgerliga Iandstingsgrupper med fler än 2 ledamöter Antal landstingsgrupper Kategori Parti Mötesdeltagande Alltid Ibland Ej N Representanter från partiets

i Representanter från ungdoms-

Representanter från kvinno-

a En moderat landstingsgrupp saknas.

Tabell 76 Deltagare vid gemensamma gruppmöten förutom landstingsledamöter Borgerliga Iandstingsgrupper med fler än 2 ledamöter Antal Iandstingsgrupper Kategori Parti Mötesdeltagande Alltid Ibland lüj N Representant från det egna

Representant från det egna

Representant från egna partiets M - - 17 17 ungdomsorganisation 5 3 12 20 l 1 19 20

Representant från det egna M - - 17 17 partiets kvinnoorganisation C 5 3 12 20 l - - 20 20

Det egna partiets nämndleda- M 2 - 15 17 möter i landstinget C 2 2 16 20 F 1 2 17 20

Förtroendevalda pâ regional nivå 133

ning som från ungdomsorganisationen. Deltagande av nämndledamöter vid de egna gruppmötena är förhållandevis vanligt, medan motsatsen gäller för de gemensamma gruppmötena. När det gäller nämndledamöternas deltagande vid landstingsgruppernas sammankomster gäller att det är vanligt att de deltar vid ca hälften av de egna gruppmötena. När det gäller de gemensamma gruppmötena sjunker denna andel väsentligt till att ungefär motsvara förhållandet vid de socialdemokratiska gruppmötena. Sammanhanget är helt klartz. med ökande gruppstorlek följer ökad ”intäckning av de centrala nämnderna, samt svårigheter att effektivt kunna genomföra gruppmöten med den utökning av deltagarantalet som en allmän närvaro av nämndledamöter skulle medföra. Gruppstyrelser förekommer allmänt sett i regel då landstingsgruppens storlek överstiger 20 ledamöter. Redan vid en gruppstorlek varierande mellan 10 och 19 ledamöter har en majoritet av grupperna valt styrelser. Under l0 ledamöter förekommer styrelse endast i 1/3 av grupperna. Eftersom många av de borgerliga grupperna är jämförelsevis små, leder det ovan nämnda förhållandet till att ungefär hälften av grupperna saknar gruppstyrelse för den egna gruppen. För den gemensamma gruppens vidkommande väljs i regel ej styrelse, endast ett sådant fall förekommer där styrelse .har valts. I detta fall utgörs styrelsen av tre representanter från vart och ett av de tre borgerliga partierna. Antalet styrelseledamöter för de egna grupperna ökar med ökande gruppstorlek och varierar mellan 2 och 9 ledamöter: 2w3 ledamöter förekommer i 22 grupper 4«5 ledamöter förekommer i 6 grupper 6 eller fler ledamöter förekommer i 4 grupper

Som synes utgörs gruppstyrelsen i flertalet fall av 2 á 3 ledamöter, vilket som tidigare nämnts speglar landstingsgruppernas storlek. Liksom var fallet för de socialdemokratiska grupperna är det vanligt att heltidsanställda förtroendevalda fungerar som gruppordförande. I l7 borgerliga landstingsgrupper fungerar riksdagsmän på denna post, medan motsvarande siffra för landstingsråd och landstingets ordförande är 8 respektive 3. Kommunalråd har för närvarande inte något uppdrag av denna art. Dessutom förekommer ordförande i central nämnd i landstinget som gruppordförande i 13 landstingsgrupper. Partiombudsmän är valda som sekreterare i ungefär hälften av landstingsgrupperna, med något högre antal för (M) nämligen 17 grupper och lägre för (C) och (F) nämligen ll resp. lO grupper. Penningförvaltning förekommer ej i 2/3 av grupperna och endast 6 grupper disponerade mer än l 000 kronor under år 1973, varav endast en förfogade över lO 000 kronor. Medlen har ungefär samma användningsområde som är fallet för de socialdemokratiska landstingsgruppernas vidkommande.

134 Förtroendevalda nivå

pa° regional

Smâpartiers landstingsrepresentation Av de 13 landstingsgrupperna” för småpartier är endast 4 att hänföra till landstingsgrupper, enligt den tidigare angivna avgränsningen. Dvs grupper som har fler än 2 ledamöter i landstinget. Eftersom de arbetsformer som karakteriserar enstaka representation i landstinget till stor del byggs upp kring tillfälliga arrangemang och informella kontakter har det inte varit möjligt att med tillgängliga instrument fånga in någon kunskap om denna struktur. De fyra landstingsgrupper som återstår tillhör samtliga vänsterpartiet kommunisterna. Dessa gruppmöten hålls uteslutande för det egna partiet. Vid gruppmöten förekommer närvaro av länsorganisationsrepresentanter ibland. I ett enstaka fall var dessutom en representant från kommunistisk press närvarande, liksom nämndledamöter. Till bilden hör att Vpk pga sin storlek inte har så omfattande representation i landstingets styrelser och nämnder. Eftersom partiet inte har så stor partiorganisation är det förklarligt att inga representanter från någon ungdoms- eller kvinnoorganisation deltar. I två landsting har grupper från Vpk deltagit vid informella gruppledarträffar, gällande i huvudsak valfrågor. Styrelse för gruppen förekommer i tre av de fyra grupperna, varav två har 3 ledamöter och en 2 ledamöter. Som ordförande fungerar i ett fall en ordförande i central nämnd i landstinget, medan i övrigt andra ledamöter har den posten. I ett fall har partiombudsmannen valts som sekreterare, medan andra ledamöter har den posten i de övriga. Egen penningförvaltning i grupperna förekommer överhuvud inte.

Sammanfattning S-grupper B-grupper U Endast egna gruppmöten före- U De borgerliga partierna har ett kommer. väl utvecklat samarbete i dc flesta landsting. I 20 av 23 landsting förekommer gemensamma gruppmöten. UNärvaro av enskilda partimed- USamma gäller som för S-gruplemmar förekommer ej. pen. U Endast l/4 av grupperna redo- U Närvaro av nämndledamöter visar att nämndledamöter, vilka vanligare än i S-grupperna. Mer icke tillika är ledamöter av än hälften anger närvaro alltid landstinget, brukar vara närva- eller ibland. rande. I förekommande fall sker också detta endast ibland. U Särskild från SAP- U Närvaron av motsvarande delrepresentant

distriktet deltar regelmässigt i tagare (som i S-grupper) är vä-

20 landstingsgrupper. Något sentligt lägre i de olika partier-

Förtroendevalda på regional nivå 135

lägre deltagandefrekvens note- nas gruppmöten (egna). Grovt ras för partipressen och SSU. I räknat uppgår den till ca hälfelva grupper deltar särskild ten jämfört med närvaron i representant från kvinnoorga- S-grupper. nisationen i länet. UI drygt hälften av antalet grup- D1 huvudsak gäller samma som per fungerar distriktsombuds- för S-grupper. mannen som sekreterare.

Småpartigrupper Gruppmötenas organisation och omfattning synes vara informellt ordnad från fall till fall.

4.1.2 Arbetsformer Socialdemokratiska landstingsgrupper Man kan indela gruppmötena efter deras i tidsmässiga förläggning förhållande till landstingsmötena. Den ena typen blir då gruppmöten som hålls i direkt anslutning till landstingsmöten och den andra blir typen gruppmöten som hålls mellan landstingsmöten. Totalt hölls 148 gruppmöten år 1972 för de socialdemokratiska landstingsgrupperna i landet, varav 56% hölls i direkt anslutning till landstingsmöten. Motsvarande siffror för år 1973 var 176 gruppmöten respektive 53 %. Differensen torde till stor del förklaras av de vallandsting som tillkom för år 1973 i förhållande till år 1972. En vanlig fördelning av mötesaktiviteten är 2 á 3 sammanträden i direkt anslutning till landstingsmöten, samt lika många mellan landstingsmötena. Eftersom förvaltningsutskottet (FU) utövar ett reellt ställföreträdarskap för landstinget mellan landstingsmötena, är en viktig aspekt på

Tabell 77 Gruppmötesaktivitet för landstingsgrupperna Socialdemokratiska grupper Antal grupper

Tid för möten Antal gruppmöten 012345678--2021 l direkt anslutning till landstingsmöten1972 l - 10 5 3 2 1 - - l - Mcllanlandstingsmöten1972 2 4 5 5 3 2 1 - 1 - - Totalt 1972 148 möten l direkt anslutning till landstingsmötcn 1973 1 - 6 5 8 - r-I I i- l i- Mellan landstingsmöten 1973 2 2 2 7 3 2 2 3 - - - Totalt 1973 176 möten

136 Förtroendevalda på regional niva°

landstingsgruppernas verksamhet huruvida de kallas till sammanträden för att behandla frågor som skall beslutas i FU, och som ej tidsmässigt ligger i anknytning till landstingsmöten. För de socialdemokratiska landstingsgruppernas vidkommande förekom sålunda initierade sammankomster i 2/3 av grupperna (16), medan de övriga (7) ej hade haft sådan verksamhet. Det finns en tendens att gruppmötenas Sammanträdestid ökar med ökande gruppstorlek till viss nivå för att sedan avta. Medeltiden för gruppmöten fördelar sig jämnt mellan 2-3 timmar, 3-4 timmar och mer än 4 timmar. Samtliga socialdemokratiska landstingsgrupper har sådan formaliseringsgrad vid sina gruppmöten att protokoll föres. I 3/4 av grupperna föres beslutsprotokoll och i 1/4 diskussionsprotokoll. V En betydelsefull aspekt på landstingsgruppernas verksamhet är den partipolitiska kontaktytan och samordningen. Självfallet är det omöjligt att registrera sådan aktivitet annat än i förekommande institutionaliserade former. Lämpligtvis bör den institutionaliserade kontaktytan gentemot partiets länsorganisation, vilken täcker landstingsgruppens geografiska rekrytering och verksamhetsområde, göras till huvudföremål för mätningar. Två huvudtyper av institutionaliserade kontaktformer kan urskiljas. Den ena typen utgöres av sammanträden mellan partidistriktets styrelse och ett mindre antal representanter för landstingsgruppen, vanligtvis gruppstyrelsen. Den andra typen utgöres av sammanträden mellan partidistriktets styrelse och landstingsgruppen i sin helhet. För socialdemokraternas landstingsgrupper gäller att den förra typen av sammanträden, dvs mellan partiets distriktsstyrelse och landstingsgruppens styrelse, förekom år 1972 i ungefär hälften av grupperna. Valåret 1973 utökades såväl antalet grupper som totalantalet genomförda sammanträden betydligt.

Tabell 78 Omfattning av gemensam sammanträdesaktivitet mellan socialdemokratiska distriktsstyrelser och landstingsgruppernas styrelser Antal landstingsgrupper

Tabell 79 Omfattning av sammanträdesaktivitet mellan socialdemokratiska distriktsstyrelser och hela landstingsgrupperna iAntal landstingsgrupper

Förtroendevalda på regional nivå 137

Sammanträden mellan partidistriktets styrelse och hela landstingsgruppen förekommer i stort sett i samma omfattning, även om totalantalet sammanträden är väsentligt lägre än vad som gällde för den förra typen av sammanträden. Det är vanligt att båda sammanträdestyperna förekommer samtidigt. Rent allmänt gäller att med stigande gruppstorlek minskar båda typerna av kontaktformer med partiets distriktsstyrelser, för att helt upphöra för de största gruppernas vidkommande. En orsak till detta förhållande torde vara att möjligheterna till personunion mellan distriktsstyrelseledamöter och gruppstyrelseledamöter respektiva landstingsledamöter ökar i motsvarande mån. Den aktivitetsökning som inträder mellan år 1972 och valåret l973,i detta avseende, är ett uttryck för den utvidgade partipolitiska betydelse som landstingspolitiken kommit att få. Kraven på att den enskilde landstingsledamoten håller en konsekvent handlingslinje är i regel ej stora. l 14 av de 23 grupperna räknas ledamöterna som ej bundna av ställningstaganden vid gruppmöten inför beslut i landstinget. Däremot föreligger i 19 grupper en skyldighet att anmäla avvikande röstning, i förhållande till gruppflertalet, före ärendets avgörande. l 17 grupper förekommer voteringsförfarande vid gruppmöten, varav det förekommer ofta i 2 landstingsgrupper. Det finns inga påtagliga samvariationer mellan förekomsten av voteringar vid gruppmöten och majoritetssituation i landstingen rent allmänt. Däremot finns ett klart (och nästan givet) samband mellan landstingsgruppernas storlek och förekomst av voteringar. Voteringarnas funktion i interna gruppmöten kan anses vara att främst ge en bild av fördelningen inom gruppen mellan olika ståndpunkter i en sakfråga. För mindre grupper finns andra möjligheter att effektivt få fram ledamöternas ståndpunkter då tex diskussionsdeltagandet blir mer allomfattande. Tvingande beslut av gruppen hur gruppmedlemmarna skall ställa sig i någon fråga inför avgörande i landstingsmötct, har under den undersökta perioden förekommit i 5 socialdemokratiska landstingsgrupper av de 23 i riket. Det innebär att detta ej är särskilt utbrett inom de socialdemokratiska landstingsgrupperna. l motsats till förhållandet för voteringar finns ett möjligt samband mellan majoritetsläge och förekomst av sådana beslut, men materialet är på den punkten för tidsmässigt avgränsat för att ge underlag för en allmän slutsats. Det förefaller emellertid troligt att, om det politiska läget i landstinget karakteriseras av en balanssituation i mandat mellan blocken, kraven är jämförelsevis större på cnigt uppträdande än vid klara majoriteter. Vid arbetet inom landstingsgrupperna möter naturligtvis svårigheter av olika karaktär. Det kan vara praktiska svårigheter, tex långa resvägar till sammanträden, och det kan vara svårigheter av annan art, t ex när det gäller informationen inom landstingsgrupperna. I de geografiskt stora landstingen redovisas främst svårigheter att genomföra sammanträden, då många ledamöter har långa resvägar (5 grupper).

138 Förtroendevalda på regional nivå -

Tabell 80 Förslag till åtgärder från socialdemokratiska gruppordförande

l-örbättrade ekonomiska villkor 8 gruppordförande Kvantitativt utökad information 8 gruppordförande Ökade administrativa resurser för landstingsgruppen 4 gruppordförande Kvalitativt förbättrad information - 2 gruppordförande Utökad utskottsaktivitet och/eller fler landstingsmöten 2 gruppordförande

Två grupper understryker svårigheterna för sina medlemmar att kombinera sin yrkesverksamhet med landstingsuppdragen och gruppierksamheten. En grupp betonar problemen att få en tidpunkt för gruppmötet som passar alla gruppmedlemmarna. Vad gäller informationen till gruppens medlemmar mellan gruppens sammankomster redovisar två landstingsgrupper svårigheter att klara denna. De förslag till åtgärder som landstinget kan vidtaga för att förbättra landstingsledamöternas arbetssituation centreras för gruppordförandes vidkommande till: förbättrade ekonomiska villkor för ledamöterna vad gäller ersättningar för resor och inkomstbortfall, utökat antal betalda gruppmöten, ökade administrativa resurser för landstingsgruppen och kvantitativt utökad information från landstinget till de förtroendevalda.

Borgerliga Iandstingsgrupper Totalt hölls 461 gruppmöten år 1972 för de borgerliga landstinggrupperna i landet, varav 62 % hölls i direkt anslutning till landstingsmöten. Motsvarande siffror för år 1973 var 540 gruppmöten respektive 60%.

Tabell 81 Gruppmötesaktivitet för Iandstingsgrupperna Borgerliga grupper med flera än två ledamöter Tid för möten Aktivitet 012345678--2021

l direkt anslutning till

1972 1 l 16 14 10 9 6 1 6 1 landstingsmöten Mellan landstingsmöten 8916l0124312 -- 1972 Totalt 1972 461 gruppmöten I direkt anslutning till 1 1 12 10 18 6 6 - 8 3 landstingsmötcn1973 Mellan landstingsmöten 8517896534 -- 1973 Totalt 1973 540 gruppmöten

Förtroendevalda pá regional nivå 139

Uppgifterna om totalantalet möten innehåller emellertid överlappande uppgifter, eftersom varje landstingsgrupp även inräknat de gemensamma gruppmöten som förekommit. För att korrigera totaluppgifterna bör konstateras att ca 40 gemensamma gruppmöten förekom 1972 och 60 gruppmöten 1973, vilket medför att totalantalet möten för de borgerliga landstingsgrupperna är 1972 uppgick till ca 400 gruppmöten, och för år 1973 till ca 440 gruppmöten. Fördelningen mellan de borgerliga partierna visar att ca 2/3 av gruppmötena för M och C förläggs i anslutning till landstingsmöten, medan motsvarande andel är ca 10 % lägre för F. Vad gäller sammankomster i anslutning till FU-sammanträden redovisas förekomst av sådana i ca 60 % av grupperna (39). För C och F förekom detta i 2/3 av grupperna, medan under hälften av Mzs grupper praktiserade denna typ av gruppmöten. Vad gäller sammanträdestidens längd koncentreras den till tidsintervallet 2-4 timmar, därutöver har i huvudsak endast Centerpartiets landstingsgrupper sammanträden, och då i ungefär motsvarande mån som gäller för de socialdemokratiska landstingsgrupperna dvs l/3. De gemensamma sammanträden som förekommer tar i huvudsak ungefär lika lång tid i anspråk, som gällde för de fall där de egna landstingsgrupperna sammanträdde var för sig, dvs 2-4 timmar. Formaliseringsgraden vid de egna gruppsammanträdena är sådan att protokoll föres i 86 % av landstingsgrupperna. De 9 landstingsgrupper som ej för protokoll är till största delen (7) bestående av grupper med färre än 10 ledamöter, tillhörande moderata samlingspartiet och folkpartiet. Den typ av protokoll som förs är till 90 % beslutsprotokoll och till 10% diskussionsprotokoll, dvs något högre andel beslutsprotokoll än som var fallet för de socialdemokratiska landstingsgrupperna. Kontaktformerna som institutionaliserats mellan de borgerliga landstingsgrupperna och respektive länsorganisationer inom partiet koncentreras till sammanträden mellan landstingsgrupperna och länsorganisationernas styrelser inom partierna. Centerpartiets landstingsgrupper har den största utbredningen av denna kontaktyta mot partiet, då 2/3 av grupperna har sådana sammanträden, vilket motsvarar det dubbla antalet i förhållande till moderata samlingspartiet och folkpartiet. Av naturliga skäl är sammanträden mellan partiernas länsorganisationers styrelser och landstingsgruppernas styrelser ovanliga, med hänsyn till den låga förekomsten av gruppstyrelser för de borgerliga landstingsgrupperna. Liksom var fallet för socialdemokraterna ökar antalet sammanträden mellan landstingsgrupperna och partiorganisationernas styrelser mellan år 1972 och valåret 1973. Kraven på att de enskilda landstingsledamöterna skall hålla en konsekvent handlingslinje förekommer i betydligt lägre omfattning hos M och F, än hos C. Totalt sett förekommer krav om bundenhet, av ställningstaganden vid gruppmöten inför beslut i landstinget, i ca 1/4 av grupperna. Emellertid förekommer det i ungefär motsvarande omfattning i center-

140 Förtroendevalda på regional nivå

Tabell82 Omfattning av sammanträdesaktivitet mellan styrelser för borgerliga landstingsgrupper och länsorganisationers styrelser inom respektive partier Antal landstingsgrupper

partiets landstingsgrupper som i de socialdemokratiska, dvs drygt 1/3 av grupperna, medan endast några få av de andra borgerliga partiernas landstingsgrupper har sådana krav. Om kraven på kontinuitet inte är så utbredda bland de borgerliga landstingsgrupperna, så är det desto vanligare att praxis utbildats, att ledamöter som avser att agera annorlunda än gruppflertalet, vid ärendets behandling i landstingsmötet, har skyldighet att anmäla detta till gruppen före landstingsmötets ärendebehandling. Denna praxis är mest utbredd inom de moderata landstingsgrupperna (15 grupper av 18) och minst utbredd inom Centerpartiets (l7 grupper av 23). Emellertid förekommer denna praxis totalt sett i ca 80 % av de borgerliga landstingsgrupperna. Förekomsten av voteringsförfarande vid de egna gruppmötena ökar med ökande gruppstorlek allmänt. Därför är det förklarligt att endast 1/3 av de borgerliga landstingsgrupperna ibland tillgriper Voteringar, för att klargöra gruppflertalets ståndpunkt i någon fråga, med hänsyn till att de borgerliga grupperna i regel är betydligt mindre, var för sig, än de socialdemokratiska. Voteringar är dubbeltiså vanliga i de socialdemokratiska landstingsgrupperna som i de borgerliga, dessutom finns ingen borgerlig landstingsgrupp där Voteringar enligt uppgift skulle förekomma ofta”. Vid de gemensamma borgerliga gruppmötena tillgripes voteringsförfarande endast undantagsvis. Endast 2 gemensamma grupper (av 20) genomför ibland Voteringar. l likhet med förhållandet för de socialdemokratiska grupperna är bundna mandat inget reguljärt inslag i den borgerliga gruppverksamheten, endast en grupp (av 65) fattar tvingande beslut om hur de enskilda ledamöterna skall ställa sig vid en frågas behandling i landstinget. Vid gemensamma gruppmöten förekommer självfallet inte bundna mandat. De svårigheter av skiftande karaktär som grupperna redovisar för den senaste mandatperioden koncentreras på praktiska frågor av typen ”samordningsproblem mellan landstingsledamöterna för sammanträdestider” (16 grupper, varav folkpartiet 8) och problem med långa resvägar till sammanträden” (10 grupper, varav C 4 och F 5). Den senare problemgruppen med långa resvägar till sammanträden förekommer främst i norrlandslandstingen. Dessutom redovisar mittenpartiema i några fall svårigheter att ge information till landstingsledamöterna mellan sammanträden (5 grupper) och svårigheter att kombinera yrkesverksamhet med landstingsuppdragen

Förtroendevalda

pa regional nivå 141

Tabell 83 Förslag till åtgärder från borgerliga gruppordförande

Högre utskottsaktivitet och/eller fler landstingsmöten 1 3 4 8 65 Förbättrad insyn och utökat inflytande - 4 1 5 65 Ökade administrativa resurser för landstingsgruppen 2 l l 4 65 Bättre tidsmässig samordning mellan sammanträden och ledamöternas möjligheter att närvara 1 - l 2 65

för landstingsledamöterna i gruppen (6 grupper). De förslag till åtgärder som landstinget kan vidtaga för att förbättra landstingsledamöternas arbetssituation som förtroendevalda, har en kraftig övervikt för krav om: kvantitativ: och kvalitativt ökad information till landstingsledamöterna från landstingets sida. Vidare finns en opinion för: utökad aktivitet för Iandstingsmöten och/eller deras utskott vad gäller antal sammanträden liksom önskemål om förbättrade ekonomiska villkor för de enskilda landstingsledamöterna för deras uppdrag.

Smâpartiers lattdstitzgsgrupper [nom de fyra landstingsgruppema för Vpk hölls 33 gruppmöten år 1972, varav 64 % hölls i direkt anslutning till landstingsmöten. Motsvarande siffror för år 1973 är 39 gruppmöten respektive 59 %. Sammanträden för grupperna sker 2 á 3 gångefi direkt till anslutning landstingsmöten, samt ungefär motsvarande mellan landstingsmöten, per år räknat. Eftersom Vpk sällan har representanter i FU är det förklarligt att bara en grupp sammanträtt under perioden i direkt anslutning till FU-sammanträde, för att diskutera ärenden som skall beslutas. De kommunistiska gruppsammanträdena på landstingssidan är mycket långvariga. Tre av grupperna redovisar en medeltid för sammanträden på ”över fyra timmar, medan en grupp normalt nöjer sig med 1-2 timmar. Vid dessa sammanträden föres genomgående protokoll, varav 3 grupper för beslutsprotokoll och en grupp diskussionsprotokoll. Vad gäller kontakter mellan partidistriktens styrelser och de kommunistiska landstingsgruppema förekommer sådana institutionaliserade enbart i ett landsting, där såväl möten mellan distriktsstyrelse och gruppstyrelse som möten mellan distriktsstyrelse och landstingsgrupp reguljärt ingår i bilden. Då är emellertid att märka att åtminstone samtliga

142 Förtroendevalda pa° regional nivå

för dessa fyra landstingsgrupper samtidigt är ledamöter gruppordförande i distriktsstyrelsen. Kraven är stora, vilket framgår av att i på gruppsammanhållning samtliga fyra landstingsgrupper räknas ledamöterna som bundna av eget Det har vidare utbildats en praxis att ställningstagande i gruppmötet. avvikande i landstinget i förhållande till gruppflertalet skall röstning anmälas till i förväg. Däremot förekommer ej i någon grupp att gruppen gruppen fattar tvingande beslut hur de enskilda ledamöterna skall ställa sig i någon fråga i landstinget. förekommer ibland i två grupper och aldrig i de Voteringsförfarande två övriga. De svårigheter som möter i gruppverksamheten i landstinget anges av en grupp vara långa resvägar till sammanträden och av en annan

svårigheter att kombinera sin yrkesverksamhet med landstingsuppdragen.

De förslag till förbättringar som anges är främst: kvantitativt utökad information från landstingets sida (3 grupper) samt ökade administrativa resurser för landstingsgruppen (3 grupper).

Sammanfattning S-grupper B-grupper D Den vanligaste gruppmötesfre- D Mängden möten är ungefär lika kvensen är att 2 á 3 gruppmöten stor som för S-grupper. Fler hålles i direkt anslutning till möten ligger dock i direkt anlandstingsmötena och ungefär slutning till landstingsmötena lika många mellan landstings- än mellan dessa. mötena.

D I .Z/å av grupperna har särskilda D Samma gäller för C och F, me-

gruppmöten hållits med hela dan M håller betydligt färre sågruppen för att behandla frå- dana möten för hela landsgor, som avgöres av FU. tingsgruppen. D Medeltiden för gruppmöten för- D Gruppmötenas längd varierar delar sig jämt mellån 2-3 tim- från 2-4 timmar. C har längre mar, 3-4 och mer än 4 timmar. gruppmöten än övriga. D Beslutsprotokoll föres i regel. D Samma som för S-grupper. DI ungefär hälften av grupperna D2/3 av centerpartiets grupper förekommer gemensamma sam- håller sådana möten, vilket manträden med landstingsgrupp motsvarar det dubbla antalet och partiorganisationens di- jämfört med F och M. striktsstyrelse. D Kraven på den enskilde ledamo- D Kravet är hos centerpartiet ten att företräda en konsekvent ungefär som hos soc dem. Det handlingslinje är regeli mindre är väsentligt mindre utbrett hos än hälften av grupperna. F och M. Dl nästan alla grupper föreligger D Denna skyldighet tillämpas i skyldighet att anmäla avvikande 80% av grupperna. Mest föremening före ärendets avgörande kommer den hos M och minst i tinget. hos C.

Förtroendevalda pa° regional nivå 143

DI 17 grupper avgörs beslut ge. DI endast 1/3 av grupperna tillnom voteringsförfarande. lämpas voteringsförfarande.

Småpartiers grupper. På grund av det ringa antalet kan inga generella mönster anges.

4.1 .3 Nämndgrupper Socialdemokratiska ndmndgrupper Den allmänna principen för nämndgruppsammanträden för socialdemokraterna är att de i regel förekommer vid de centrala nämnderna och styrelserna i landstinget och att de aldrig hålles gemensamt med andra partiers nämndrepresentanter. Totalt sett deltar 7l % av ledamöterna i landstingets och styrelser nämnder i särskilda nämndgrupper. Betydligt högre andel noteras för FU-ledamöter (87 %) än för ledamöter i övriga centrala nämnder (61 %). Denna tendens påminner i hög grad om resultaten nivå för på lokal socialdemokraterna. Skillnaden ligger däri att nämndgruppsammanträden regionalt har ca 10 % lägre förekomst än på lokal nivå. Det bör noteras att nåmndgruppsammanträden förekommer även i revisionsnämnder och lasarettsdirektioner.

Tabell 84 Nämndgruppsammanträden (soc.dem.) fördelade på nämndkategori. Andel nâmndrepresentanter i procent (Absolut antal)

Kategori Egna nämnd- Gemensamma Förekommer N gruppmöten nämndgrupp- i regel ej möten FU-ledamöter 86,5 (13) - 15 13,5 ( 2) Ledamöter i övriga centrala nämnder 60,9 (14) - 39,1 ( 9) 23 Totalt 71,0 (27) - 29,0 (ll) 38

Borgerliga nämndgrupper Generellt sett förekommer nämndgruppsammanträden ibetydligt mindre omfattning hos de borgerliga partierna i landstingssammanhang. Inte mer än 45 % av de borgerliga nämndledamöterna i urvalet deltar vid särskilda nämndgruppsammanträden. I den mån nämndgruppsammanträden förekommer är det totalt sett ungefär lika vanligt med gemensamma nämndgruppsammanträden med flera borgerliga partirepresentanter som med speciella sammanträden för de egna partirepresentanterna. Här spelar naturligtvis partirepresentationens storlek in, då de borgerliga partierna var för sig ofta har enstaka eller några få ledamöter i de olika nämnderna. l förvaltningsutskottet är det regel att samtliga borgerliga partier deltar

144 Förtroendevalda pâ regional nivå

Tabell 85 Nämndgruppsammanträden (borgerliga partier) fördelade på nämndkategori. Andel nämndwpresentanteri procent (Absolut antal) Kategori Egna nämnd- Gemensamma Förekommer N gruppmöten nämndgrupp- i regel ej möten FU-ledamöter 23,7( 9) 21,1 ( 8)” 55,2 (21) 38 Ledamöter i övriga centrala nämnder 19,4 (12) 25,8 (l6)b 44,8 (34) 62 Totalt 21,0 (21) 24,0 (24) 55,0 (55) 100

a M + C + F. Samtliga i kombination b Varav 13 i kombination M + C + F.

vid gemensamma nämndgruppsammanträden, en regel som ej är lika påtaglig för övriga centrala nämnder. Skillnaden i förekomst av nämndgruppsammanträden mellan socialdemokraterna å ena sidan och de borgerliga partierna å den andra sidan är hög. Någon rimlig förklaring till detta förhållande finns anmärkningsvärt inte, såframt man ej vågar ta för givet att de borgerliga FU-ledamöternas partipolitiska överläggningar är av övervägande informell natur. l motsats till vad som gäller för socialdemokraterna förekommer sällan nämndgruppsammanträden för borgerliga ledamöter i revisionsnämnder och lasarettsdirektioner. De borgerliga nämndgruppsammanträdena är vanligtvis främst knutna till förvaltningsutskott och sjukvårdsstyrelser.

4.2 Landstingsledamöternas arbetssituation

4.2.1 Aktivitet i landstingsgruppema

Socialdemokratiska landstingsgrupper Det är av betydande intresse att söka registrera det framförande av krav som en landstingsledamots deltagande i landstingsgruppens diskussioner kan anses innebära. Utifrån vår föreställningsram med en tredelning av ledamöterna efter uppdragsinnehav kan vi förvänta oss att diskussionsdeltagandet ökar med respektive Iedamots politiska tyngd. Naturligtvis finns här avsevärda komplikationer; landstingsledamöter har ofta uppdrag i andra sammanhang, tex primärkommunala, vilka upptar så stor del av den tillgängliga tiden att de helt enkelt inte hinner med tunga och tidskrävande även i landstingssammanhang. En annan faktor är poster den rent personliga; en ledamot kan trots sin brist på ”tunga uppdrag” ha stort inflytande på beslutens utformning, genom sin personliga kompetens och förmåga eller genom att anses vara språkrör för någon speciell grupp. lnte desto mindre kan tredelningen anses fruktbar, dels utifrån brister på reella alternativ och dels utifrân vetskapen om svårigheternas normal-

Förtroendevalda

pa regional nivå 145

Tabell 86 Deltagande vid diskussioner i landstingsgruppen (soc dem) Andel individer i procent (Absolut antal) (Brukar Ni yttra Er vid Ert partis landstingsgrupps sammanträden?)

Kategori Som Ganska Ganska Endast N regel vanligt sällan undantagsvis FU-ledamöter 64,7 (ll) 29,4 ( 5) 5,9 ( 1) - 17 ”Tunga ledamöter 43,5 (10) 47,8 (l 1) 8,7 ( 2) - 23 ”Övriga ledamöter 22,9 ( 8) 28,6 (10) 28,6 (10) 20,0 (7) 35 Totalt 38,7 (29) 34,7 (26) 17,3 (13) 75 9,3 (7)

fördelning inom var och en av de tre ingående uppdragsnivåerna. Därför bör huvudtendenser kunna även om den absoluta spåras, fördelningen inte bör tolkas för hårdraget. Den genomförda undersökningen bekräftar ovanstående entydigt hypotes för de socialdemokratiska landstingsledamöternas vidkommande. Medan 2/3 av FU-ledamöterna regelbundet deltar vid diskussionerna i landstingsgruppernas sammanträden, är motsvarande siffra för de tunga ledamöterna” mindre än 1/2 och för de övriga ledamöterna mindre än 1/4. Att observera är dessutom att närmare hälften av de ledamöter som saknar tunga” uppdrag ganska sällan” eller endast undantagsvis yttrar sig vid gruppsammanträden. Den faktiska bakgrunden till aktivitetsskillnaderna kan även skisseras utifrån de olika ledamöternas aktivitet tidsmässiga för sina landstingsuppdrag under en normalmånad utan landstingsmöte. Härvid visar det sig att en majoritet av de tunga ledamöterna” använder mer än 20 timmar för uppdragen, medan motsvarande uppgift för ledamöter utan tunga uppdrag är mindre än 20 timmar. (En fjärdedel av de övriga ledamöterna använder mindre än fem timmari månaden för sina uppdrag, varvid är att märka att gruppmötestid etc inräknats.)

% 1

00W

80-

60-

40- _ Figur 41 Talaraktivitet 20vid Iandsringsmöten för Iandstingsledamöter b0› ende i primära centra och o_ Iänsdelscentra. Hela po- Hög Ganska Ganska Låg ledamöter i pulationen hög 59 procent.

nivå

146 Förrroendevalda pa° regional

%

80-

_._______i

“_“___“1

____._____.__J Figur 42 Talaraktivitet vid landstingsmöten för landstingsledamöter boende utom primära centra och länsdelscentra. Hela populationen leda- Ganska Ganska Låg möter i procent. hög låg

i landstingsgrupperna är En intressant aspekt på diskussionsaktiviteten av diskussionsaktiviteten, med i vad mån det förekommer en skiktning ledamöternas bostadsorter (se figur 41 och 42). hänsyn till av bostadsorterna är boende inom respek- En lämplig indelningsgrund tive utom primära centra och länsdelscentra. Resultatet utvisar en högre

aktivitet för ledamöter boende inom primära centra och länsdelscentra, vid diskussioner vid landstingsmöten. Däremot vad gäller deltagande inte något klart samband vad avser diskussioner i landstingsföreligger Den konstaterade skillnaden i aktivitetsstruktur i de olika grupperna. får tas till intäkt för att den interna arenan (landstingsgrupgrupperna till en bredare debatt, medan det på den offentliga arenan pen) stimulerar (landstingsmötet) sker ett urval av företrädare. Det är ganska självfallet att aktiviteten blir större i gruppen än i tinget eftersom arbetet igruppen en del av vad man brukar kalla aggregering, det skede då olika utgör alternativ arbetas samman. intar de heltidsengagerade förtroendemännen en framträ- Helt naturligt dande vid landstingsgruppernas sammanträden. Detta måste ses mot plats av att centrala består i att bakgrund en av landstingsrådens uppgifter kunna ge landstingsgrupperna en bred information om landstingsverksam-

heten. I samtliga socialdemokratiska landstingsgrupper som har landstingsråd

(18) intar dessa en framträdande plats vid gruppdiskussionerna. i landstingsgrupperna, landstingsmöten samt Vid ärendebehandling partiorganisationen i länet, kan behandlingen ges varierande detaljerings- Vilken den enskilde förtroendevalde bedömer som grad. detaljeringsgrad intimt med hans informationsnivå i lämplig sammanhänger naturligtvis det aktuella ärendet. Har den förtroendevalde gått igenom ärendet i andra sammanhang, tex det nära till hands att förmoda att denne i någon nämnd, ligger i landstingsgruppen som alltför upplever en ingående ärendebehandling detaljrik, samt att gruppens uppgift mera vore att klargöra den principiel-

Förtroendevalda nivå 147

pâ regional

Tabell 87 Detaljeringsgraden vid behandling av landstingsfrågor i olika sammanhang fördelat på kategori av landstingsledamöter (1971-1973) Andel individer i procent. Socialdemokratiska landstingsledamöter (Absolut antal)

Kategori Länets Landstings- Landstings- N partiorg. gruppen möten FU-ledamöter D 12,5 (2) 18,8 (3) 18,8 ( 3) 16 p _ __ _ Tunga ledamöter D 8,3 (2) 8,7 (2) 17,4 ( 4) 23 P 4,2 (l) 4,2 (l) - ”Övriga ledam. D 5,9 (2) 11,4 (3) 11,8 ( 4) 35 P 11,8 (4) 14,3 (5) 17,6 ( 6) Totalt D 8,1 (6) 12,2 (9) 15,1 (11) 74 P 6.8 (5) 8,1 (6) 8,1 ( 6) D = För mycket detaljfrågor. P = För mycket principfrågor.

la hållningen i ärendet än att granska och diskutera enskildheter. Å andra sidan kan ledamöter som ej innehar ”tunga diskussiouppdrag uppleva nen i landstingsgruppen som alltför principiell med hänsyn till den egna informationsnivån i ärendet. Möjligheterna att deltaga i diskussionen hänger givetvis samman med insikten i såväl den enskilda frågan som den principiella föreställningen som kan anläggas på frågeställningen. Därför är det naturligt att vänta sig att landstingsledamöterna, beroende på vilka uppdrag de innehar, kommer att ge olika svar i en intervju som försöker mäta ärendebehandlingens intensitet. Resultaten bekräftar denna hypotes, vad gäller de socialdemokratiska landstingsledamöterna, även om det bör observeras att en majoritet av ledamöterna upplever ärendebehandlingens under den detaljeringsgrad senaste perioden i de olika sammanhangen som lämplig”. Huvudresultatet är dock att ju mer välinforrnerad en ledamot är desto är kraftigare upplevelsen av att det i olika sammanhang diskuteras för mycket detaljfrågor. Det omvända gäller jämväl, nämligen att ju mindre välinformerad en ledamot är desto kraftigare är upplevelsen av att det iolika sammanhang diskuteras för mycket principfrågor.

Från många synpunkter kan det vara av intresse att i Stockholms

landsting 3/4 av de tillfrågade ledamöterna (såväl socialdemokratiska som borgerliga) upplevde att ärendebehandlingen fick för stort inslag av detaljfrågor vid landstingsmötena. Resultatet måste som bakgrund kontrasteras mot att över 3/4 i de andra regionerna upplevt Iandstingsmötenas detaljeringsgrad som lämpligt avvägd.

Borgerliga Iandstingsgrupper De enskilda borgerliga landstingsledamöternas deltagande vid gruppdiskussioner är avsevärt högre än motsvarande socialdemokratiska. Härvid torde gruppstorleken vara av avgörande betydelse, eftersom fler ledamöter har möjlighet att diskutera i en grupp på 10-20 ledamöter än i en grupp på 30-40 ledamöter. Emellertid framgår även här skillnader

148 Förtroendevalda på regional nivå

Tabell 88 Deltagande vid diskussioner i landstingsgruppen (borgerliga) Andel individer i procent (Absolut antal) Kategori Som Ganska Ganska Endast N regel vanligt sällan undantagsvis FU-ledamöter - - 40 87,5 ( 35) 12,5 ( 5) 80,0( 52) 15,4 (10) 3,1 (2) 1,5 (l) 65 ”Tunga ledamöter” ledamöter - 58 Ovriga 65,6( 38) 25,8 (15) 8,7 (5) Totalt 76,6 (125) 18,5 (30) 4,3 (7) 0,6 (l) 163

mellan ledamöternas diskussionsdeltagande med hänsyn till deras landstingsuppdrag, i likhet med förhållandet i de socialdemokratiska landstingsgrupperna. Skillnaderna är dock i detta fall betydligt mindre. Medan bortåt 90 % av FU-ledamöterna i regel är diskussionsaktiva vid gruppsammanträden är motsvarande siffra för ledamöter utan tunga uppdrag ca 65 %. En viktig skillnad är emellertid att knappast någon ledamot sitter tyst i sammanträde efter sammanträde, vilket var fallet för en betydande del av de socialdemokratiska landstingsledamötema utan tunga uppdrag. Mellan borgerliga finns skillnader i detta avseende, vilka

de partierna

kan antas bero på bla de varierande gruppstorlekarna. Så har tex centerpartiets landstingsledamöter en betydligt högre andel ledamöter som ganska sällan yttrar sig i landstingsgrupperna än de båda övriga partierna. De borgerliga ledamöterna ser på ärendenas detaljeringsgrad på ungefär samma sätt som de socialdemokratiska ledamöterna. De tyngre ledamöterna upplever i högre grad än andra att alltför mycken tid ägnas åt detaljfrågor. Kategorin övriga ledamöter” i de borgerliga grupperna skiljer sig markant från motsvarande kategori i de socialdemokratiska Medan de borgerliga övrigkategori upplever för grupperna. gruppernas hög detaljeringsgrad, upplever motsvarande kategori hos socialdemokra-

Tabell 89 Detaljeringsgrad vid behandling av landstingsfrågor i olika sammanhang fördelat på kategori av landstingsledamöter (1971-1973) Andel individeri procent. Borgerliga landstingsledamöter (Absolut antal) Länets Landstin s- Landstings- N Kategori partiorg.” gruppen mötenc

FU- D 16,2 ( 6) 15,0 ( 6) 30,0 (12) “=37, b*C=40 ledamöter P - - 5,0( 2) Tunga D 10,9 ( 7) 10,8 ( 7) 20,0 (13) ledamöter” P 1,6 ( 1) 3,1 ( 2) 3,1 ( 2) ”=64, bC=65 Övriga D 3,7 ( 2) 15,6 ( 9) 19,6 (11) a=54, b=58 ledamöter P 1,9 ( 1) 1,7 ( 1) 5,4 ( 3) °=56

Totalt D 9,7 (15) 13,5 (22) 22,4 (36) “=155, b=163 P l,3( 2) 1,8( 3) 4,3( 7) C=l6l

D = För mycket detaljfrågor. P = För mycket principfrågor.

SOU l975zl8 Förtroendevalda nivå 149

pâ regional

terna för hög principnivå. En bred majoritet upplever landstingsfrågornas behandling på alla nivåer under den senaste mandatperioden som lämpligt avvägd.

Smâpartiers landstingsgrupper Av tidigare redovisade skäl är det föga meningsfullt att genomföra en motsvarande analys av småpartiers landstingsgrupper. l de 4 fall man kan tala om landstingsgrupper finns alltför litet material, tex vad gäller representation i FU och ”tunga nämnder för att underbygga allmänna slutsatser i samma avseenden som för de stora partigrupperna. Vad gäller bedömningen av detaljeringsgradens avpassning vid landstingsmötet menar ett flertal Vpk-ledamöter att behandlingen går in på för mycket detaljfrågor.

Sammanfattning

S-grupper B-grupper

D Ca 2/3 av FU-ledamöterna del- DSkiktningen är mindre marketar regelbundet i diskussioner- rad i de borgerliga landstingsna, därefter sjunker aktiviteten. grupperna p g a bl a gruppstor- Av ”tyngre ledamöter deltar lekens inverkan. C har dock ca l/2 och av ”övriga” ca l/4. ungefär samma aktivitetsstruktur som S. D De välinformerade anser att de- D Samma gäller som för S-gruptaljeringsgraden i behandling av per. Likväl gäller det undanfrågorna är för omfattande. Om- taget att även gruppens övriga vänt anser de mindre välinfor- ledamöter anser att det ägnas merade ledamöterna att man för tid mycket åt detaljfrågor sysslar för mycket med princip- på principfrågornas bekostnad. frågor. D För båda grupperna gäller att landstingsråden dominerar ta- Iaraktiviteten såväl i gruppen som i landstingsmötet. Det kan noteras en högre aktivitetsnivå (som talare) för dem som är boende i primära centra än för övriga.

Förtroendevalda nivå

150 pá regional

4.3 Landstingskommunala kärnfrågor

För att landstingsgruppernas behandling av olika översiktligt belysa kärnfrågor fick landstingsledamöterna i enkäten landstingskommunala svara på följande fråga: e l-lur detaljerat anser Ni att Ert partis landstingsgrupp under den senaste mandatperioden har behandlat följande landstingsfrågor: landsbudget, landstingets byggnadsprojekt, ekonomisk långtidsplan, tingets sjukvårdsfrågor? Av resultatet framgår att de ekonomiska frågorna liksom sjukvårdsfrågorna av ungefär motsvarande andel ledamöter upplevs som detaljstuderade vid landstingsgruppernas sammanträden. Däremot synes landstingens byggnadsprojekt inte erhålla samma detaljerade behandling. Dessa frågors behandling skiljer sig tydligt i förhållande till de övriga kärnfrågorna. Den allmänna trenden gruppstorlek ökar synes vara att med ökande vid behandlingen av de ovan refererade kärnfrågorna. l detaljeringsgraden större grupper finns de centrala nämnderna representerade genom partiledamöter och därmed följer ökade möjligheter att detaljerat och ingående behandla olika sakfrågor. Om landstingsgruppernas representanter i förvaltningsutskottet ges så stark ställning att många landstingsledamöter upplever sig som överspelade inträffar även andra följdverkningar. Framförallt finns uppenbarligen stora Överensstämmelser mellan vid behandlingen av låg detaljeringsgrad byggnadsprojekt i landstingsgruppen och den redovisade landstingets subjektiva upplevelsen av att vara överspelad av förvaltningsutskottsrepresentanternas agerande och överenskommelser. Denna tendens finns även beträffande den ekonomiska och sjukvårdsfrågorna, men långtidsplanen är i de två senare fallen mindre utpräglad. - är En annan intresseväckande och på sitt sätt given - samvariation den emellan landstingsledamöternas personliga tidsbrist och upplevelsen har behandlat olika kärnfrågor. Även om av hur pass detaljerat gruppen tendensen är förhållandevis måttlig, synes med ökande personlig tidsbrist att läsa in beslutsinformationen från landstinget följa minskad upplevelse behandlat landstingskommunala kärnav att landstingsgruppen detaljerat frågor, då främst budget- och byggnadsfrågor.

behandlat Tabell 90 Landstingsledamöternas bedömning av hur landstingsgruppen landstingets budget, landstingets byggnadsprojekt, den ekonomiska långtidsplanen och sj ukvårdsfrågoma Andel ledamöter i procent. Hela populationen (Absolut antal) Ganska Endast N Landstingsf råga Mycket detaljerat detaljerat översiktl

38,1 50,3 11,6 100,0 Landstingets (125) (29) 249

byggnadsprojekt Ekonomisk 37,1 45,5 17,4 100,0

(89)

Förtroendevalda på regional nivå 151

Kortfattat kan iakttagelserna beträffande sjukvårdsfrågornas behandling i landstingsgrupperna redovisas i punktform enligt följande:

ElCerterpartiets och moderata samlingspartiets landstingsgrupper behandlar sjukvårdsfrågor i grupperna med betydligt lägre detaljeringsgrad än vad som gäller för folkpartiets och socialdemokraternas landstingsgrupper. För landstingets budget och ekonomiska Iångtidsplan gäller analogt: El Dctaljeringsgraden är allmänt högre i befolkningsexpanderande regioners landstingsgrupper än i de minskande regionernas. Ell de landsting där partipolitiska skillnader i byggnads- och fastighetsfrågor utkristalliserat sig under den senaste mandatperioden, har detaljeringsgraden varit högre vid behandlingen av den ekonomiska långtidsplaneringen i landstingsgrupperna. Slutligen gäller för landstingets byggnadsprojekt: El Detaljeringsgraden vid behandlingen av landstingets byggnadsprojekt synes vara högre i landsting med socialistisk majoritet än i landsting med borgerlig majoritet.

Cl Ju mindre de förtroendevalda upplever att de kan hävda sig gentemot

experter och tjänstemän desto mindre detaljerat behandlar landstingsgrupperna byggnadsprojektfrågor och den ekonomiska långtidsplanen. El Moderata samlingspartiets och folkpartiets landstingsgrupper behandlar landstingens byggnadsprojekt betydligt mindre detaljerat än centerpartiets och socialdemokraternas landstingsgrupper.

4.4 Särskilda talesmän för gruppen i landstinget Ett utbrett förfaringssätt vid diskussionerna är att landstingsgrupperna utser representanter som driver frågan i landstingsmötet. Speciellt vanligt är att gruppordföranden eller annan tung” ledamot får sådana

uppdrag, eller utövar uppdraget med sådan självklarhet att det överhuvud

inte kommer ifråga vem som annars skulle kunna göra det. Praxisen förekommer i motsvarande omfattning hos samtliga partier. Den är mer accentuerad i storstadsregioner och större landsting invånarmässigt och ekonomiskt än i de mindre och skattesvaga landstingen.

4.5 Diskussionens spridning i landstinget

Tendenserna från förhållanden vid gruppmöten står sig även för landstingsmöten, vad gäller det skiktade debattdeltagandets förekomst. Naturligtvis är svängningarna mindre påfallande, men fortfarande föreligger stora skillnader mellan kategorierna. Medan 3/4 av FU-ledamöterna i regel” yttrar sig vid landstingsmöten, deltar 2/3 av ledamöterna som ej har tunga uppdrag endast ”ganska sällan eller ”endast undantagsvis” i debatten. De ”tunga” ledamöterna intar en position mellan dessa ytterligheter.

152 Förtroendevalda pâ regional niva°

Tabell 91 Deltagande vid diskussioner i landstingsgrupperna fördelat på kategori av ledamöter Andel individeri procent. Hela populationen (Absolut antal) Som Ganska Ganska Endast N Kategori regel vanligt sällan undantagsvis l-U-ledamöter 17,5 (10) 1,8 ( 1) « 57 80,7 ( 46) ledamöter 71,1 ( 64) 23,3 (21) 4,4( 4) 1,1 (l) 90 Tunga ledamöter 5 1,9 ( 54) 25,0 (26) 14,5 (15) 6,7 (7) 102 Övriga Totalt 65,3 (164) 22,7 (57) 8,0 (20) 3,2 (8) 249

Tabell 92 Deltagande vid diskussioner i landstinget fördelat på kategori ledamöter. Andel individer i procent. Hela populationen (Absolut antal)

Kategori Som Ganska Ganska Endast N regel vanligt sällan undantagsvis FU-ledamöter 42,9 (24) 30,4 (17) 23,2 (13) 3,6 ( 2) 56 ”Tunga ledamöter 28,1 (25) 24,7 (22) 32,6 (29) 14,6 (13) 89 Övriga ledamöter 17,5 (18) 15,5 (16) 37,9 (39) 29,1 (30) 103 Totalt 27,0 (67) 22,2 (55) 32,7 (81) 18,1 (45) 248

Det synes finnas ett mycket klart samband mellan deltagandet i landstingsmötets debatt och den egna kunskapsgrunden. Med ökande att tillgodogöra sig information och beslutsunderlag följer _ möjligheter ökande aktivitet i landstingsmötets debatt. Ledamöter utan tunga uppdrag är betydligt aktivare i de mindre partierna än vad som är fallet för socialdemokraterna och centerpartiet.

4.6 Informationsnivå För att försöka fånga in en del av den problematik som finns i de landstingskommunala förtroendevaldas arbetssituation fick de i populationen ingående ledamöterna ta del av ett antal negativt formulerade påståenden om sin situation. De ombads ange i vad mån dessa påståenden ägde tillämpning i deras fall. De aspekter som berördes avsåg främst information, styrning, kunskapskapacitet och tidsmässig disposition. 1 korthet kan konstateras att resultaten utvisar hög prioritet för problematiken tidsmässig disposition och den typ av styrning gentemot övriga landstingsledamöter som existerar genom FU-ledamöternas agerande och överenskommelser. Låg prioritet ges övriga styrningstyper och faktorn personmotsättningar. Resultatet återfinns i tabell 93 där påståendena har ordnats i en fallande skala, från hög till låg prioritet. (Ett undantag är de två sista påståendena. Ordningsföljden har där kastats om för att underlätta jämförelsen med det primärkommunala materialet.) Styrning: Som nämnts utgör F-U-Eiñöternas överenskommelser, som i sin tur binder upp övriga gruppmedlemmar, den dominerande styrnings-

Förtroendevalda nivå pâ regional 153

typen. l/3 av ledamöterna (utanför FU) upplever denna styrning påfallande och det är bara drygt en fjärdedel av ledamöterna som inte alls upplever denna typ av styrning. Det finns en svag tendens att denna styrningstyp upplevs starkare bland ledamöter utan tunga uppdrag än bland tunga ledamöter. Partimässigt är upplevelsen av denna styrningstyp mest utpräglad inom folkpartiet, medan den är minst utpräglad inom det socialdemokratiska partiet. Styrningen från den egna landstingsgruppen upplevs av l/4 av ledamöterna. Denna styrningstyp förefaller öka något med ökande gruppstorlek och upplevs i minst omfattning inom folkpartiet, medan fördelningen bland de övriga partierna sinsemellan är lika. Det finns för övrigt klara samvariationer som säger att ju mindre man yttrar sig i landstingsgruppcn (och även landstingsmötet) desto mer upplever man en styrning från gruppen. Här finns med andra 0rd indicier på att den relativa tystnad som vissa ledamöter iakttar i såväl grupparbetet som vid landstingsmötet inte får tas till intäkt för att dessa ledamöter skulle sakna behov av att yttra sig. Ingenting tyder heller på att de skulle sakna bärande motivation att yttra sig eller för att det skulle existera total överensstämmelse mellan gruppens beslut och de egna ståndpunkterna. Styrningen från den egna partiorganisationen upplevs helt eller delvis av enbart l/7 av ledamöterna. Som kan förväntas avtar upplevelsen av denna styrningstyp med stigande uppdragsnivå inom den egna partiorganisationen. av denna karaktär Styrning upplevs mer sällan inom folkpartiet och Vpk än inom övriga partier. Information: Drygt hälften av ledamöterna anger att de erhåller otillräcklig information inför beslutsfattandet i landstinget. Denna upplevelse av informationsbrister avtar med ökande gruppstorlek. Självklart

finns helt andra informationsförutsättningar i stora där ett

grupper, flertal nämnder finns representerade och man har tillgång till heltidsanställda förtroendevalda. Tidsdisposition: Den största problematiken för de landstingskommunalt förtroendevalda synes vara bristen på tillräcklig tid att ägna åt uppdragen. Endast en liten minoritet (10 (b) upplever inga sådana problem. En faktor i detta sammanhang är landstingsledamöternas ofta förekommande primärkommunala engagemang. Centerpartiets ledamöter redovisar denna problematik i större utsträckning än de övriga partiernas. En bestående samvariation förekommer mellan upplevelsen av tjänstemannastyre och för lite tid att ägna åt uppdragen. Med andra ord skulle resultatet kunna tolkas så att den bristande förberedelsen inför sammanträden, vad gäller tid för inläsning av beslutsunderlag och information, i viss utsträckning svarar mot svårigheter att redovisa alternativa beslutslinjer vid överläggningar, beredningar och övriga sammanträden, i förhållande till de föredragande tjänstemännen. Det föreligger stora överensstämmelser mellan angivande av bristande tid för uppdragen och upplevelsen av för lite kunskaper för att kunna tillgodogöra sig beslutsinformationen. Den tidsproblematik som ligger i sen information för beslutsunderlag är en annan utbredd störning i arbetssituationen för den förtroendevalde även om störningen har mindre spridning än den tidigare problem-

154 Förtroendevalda på regional nivâ

strukturen. Denna aspekt kommer till starkare uttryck bland folkpartiets

ledamöter än bland övriga partiers. En tungt vägande faktor för en fungerande för- Kunskapskapacitet: är att ledamöterna har den bakgrund och den troendemannastyrelse kunskapsmässiga kompetens som erfordras för att tränga in i beslutsoch fatta rationella och adekvata beslut. Över hälften av underlag ledamöterna anser sig till en del ha för lite egna kunskaper för att kunna tillgodogöra sig beslutsunderlaget och 1/6 av ledamöterna anser sig helt eller i stort sett ha för lite egna kunskaper. En förväntad och konstaterad samvariation finns mellan benägenheten att deltaga i landstingsgruppernas diskussioner (även landstingsmötens) och den subjektivt uppskattade egna kunskapsgrunden. Med ökad skattning av den egna kunskapen följer ökat diskussionsdeltagande. Någon partimässig differentiering finns inte i

detta hänseende.

Tabell 93 Landstingsledamöternas bedömning av sin arbetssituation Andel ledamöter i procent. Hela populationen (Absolut antal)

Påståenden Stämmer Stämmer Stämmer N helt eller delvis ej i stort sett

Det är för mycket inslag av rena personmotsättningar, vilka påverkar besluten i 2,4 13,4 84,2 (6) (33) (208) 247 landstingsgruppen Som landstingsledamot upplever man sig alltför styrd 4,4 15,0 80,5 (l l) (37) (199) 247 av sitt eget parti

Som landstingsledamot upplever man sig alltför styrd 6,5 19,8 73,7 (16) (49) (182) 247 av sin egen Iandstingsgrupp Som landstingsledamot får man otillräcklig besluts- 14,1 40,7 45,2 information (35) (101) (l 12) 248

Som landstingsledamot har man för lite egna kunskaper för att kunna tillgodogöra sig beslutsunderlaget och 16,6 56,3 27,1 informationen (41) (l 39) (67) 247

Det är otillräcklig tid mellan det att man får information och beslut 27,2 45,9 26,9 skall fattas (67) (l 13) (66) 246

Man har för lite tid för att kunna sätta sig in i beslutsunderlag och infor- 35,2 54,6 9,9 mation (87) (129) (30) 246

Man upplever sig ofta som överspelad genom FU-ledamöternas agerande och 30,4 41,4 28,2 överenskommelser (5 8) (79) (54) 191”

a l-U-ledamöter ingår ej.

Förtroendevalda pâ regional nivâ 155

4.7 Allmänt: De förtroendevaldas arbetssituation Tidigare har lämnats en redogörelse för landstingsledamöternas arbetssituation som förtroendevalda ur ett antal olika aspekter. För att översiktligt sammanfatta resultaten erhöll landstingsledamöterna följande översiktliga fråga att besvara: - Ni Er arbetssituation som förtroendevald Upplever vara någorlunda tillfredsställande? Ungefär 15 % av den tillfrågade landstingspopulationen bedömer sin situation som förtroendevald vara ej tillfredsställande. Av dessa anger inemot hälften svårigheter att förena sin yrkesverksamhet med landstingsuppdragen. Andelen ledamöter som ej är tillfredsställda med sin arbetssituation ökar med ökande storlek på landstingen med avseende på invånarantal. Partimässigt fördelas resultaten enligt följande: Ej tillfredsställande arbetssituation: Vpk 36%, F 21%, M 15%, S 13 % och C 10 %. l motsats till resultatet på primärkommunal nivå följer graden av tillfredsställelse med arbetssituationen ej entydigt partistorleken. Förklaringen till detta förhållande torde vara landstingens regionala rekrytering av förtroendevalda. Ett boende långt från sammanträdesorten medför stora tidsmässiga förluster för resor och övrig kommunikation. Ovan angavs att inemot hälften av de ledamöter vilka upplevde sin arbetssituation som otillfredsställande främst betonat svårigheterna att förena sin förvärvsverksamhet med arbetet som förtroendevald. Sådana störningar är till sin natur naturligtvis föga partirelaterade, varför resultaten ovan bl a förklaras härav. Däremot föreligger relativt klara samvariationer mellan graden av tillfredsställelse med arbetssituationen och politisk tyngd i landstinget”. Ledamöter utan ”Tunga” uppdrag är genomgående mindre tillfredsställda än andra ledamöter. 1 konsekvens härmed anges de flesta av de insynsproblem” som redovisas just vara av denna kategori. Så tillhör t ex 5 av de 6 ledamöter som särskilt framhållit svårigheterna att få insyn i landstingsverksamheten denna kategori. Eftersom kraven för att rätta till förhållandet är vitt skilda och i mindre grad överensstämmande är det i detta sammanhang inte möjligt att med någon allmängiltighet beskriva dessa.

4.8 Förhållandet förtroendevalda tjänstemän

4.8.1 Allmänt om de förtroendevaldas möjligheter att hävda sig bland experter och tjänstemän En väsentlig aspekt på den kommunala självstyrelsen är de förtroendevaldas möjligheter att kunna föra en aktiv policy-skapande verksamhet. Särskilt gäller detta i ett läge då den tillämpande förvaltningens dimensioner, personellt och ekonomiskt, antar alltmer specialiserade strukturer. Experter och tjänstemän utgör från många synpunkter, tex vad gäller kraven på ärendeberedning, en värdefull, ja nästan omistlig tillgång,

156 Förtroendevalda niva SOU l975zl8

pâ regional

medan de från andra synpunkter kan förväntas få stor inverkan inte enbart på tillämparfunktionen utan även på utformarfunktionen. Speciellt intressant är denna aspekt med hänsyn till den instiftade landstingsrådsinstitutionen, vilken då bland annat tänkes få pendeln att slå tillbaka till förmån för de förtroendevaldas inflytande. Mätproblemen i detta avseende skall inte förringas, då tillgängligt material knappast kan omfatta annat än parternas egna utsagor. Att som kunskapsgrund hänvisa till skriftligt material duger knappast, då möjligheterna att utläsa information av denna karaktär är försvinnande små.

100-

90-

80-

50-

40-

30-

20-

FU-Iedamöter Tunga leda- Övriga ledamöter möter

Mycket stora eller stora möjligheter

Figur 43 Möjligheterna för de förtroendevalda i Vissa möjligheter “// landstingen att ltävda sig som lekmän bland experter oeh tjänstemän. Hela Obetydliga möjligheter populationen iprocent.

Förtroendevalda pâ regional nivå 157

Ca 40 % av landstingsledamöterna anser att möjligheterna att hävda sig i detta avseende är ”obetydligt” eller vissa”. Här finns dock en skiktning såtillvida att FU-ledamöterna i högre grad än andra kategorier anger stora eller ”mycket stora möjligheter att hävda sig som lekmän bland experter och tjänstemän. Mellan kategorin tunga ledamöter” och övriga ledamöter” finns inga påtagliga skillnader i bedömningarna. Vid analysen kan inga påtagliga skillnader i synen på tjänstemännens inflytande skönjas om hänsyn tas till det antal tjänstemän är som anställda inom respektive centrala förvaltningar. En partispecificerad analys av bedömningarna uppvisar inga systematiska inslag. Däremot förekommer vissa regionala avvikelser. l landsting med expanderande befolkningsutveckling upplevs tjänstemannainflytandet mindre markerat än i landsting med stabil eller minskande befolkningsutveckling.

4.8.2 1 vilka nämnder och styrelser dominerar förtroendemanna- respektive tjänstemannainflytandet? När man detaljstuderar ”tjänstemannainflytandet” i olika nämnder och styrelser är det vissa bestämda resultat som omedelbart faller ut. El Ju mer specialreglerad en nämnd eller styrelse är, desto större inflytande bedöms tjänstemännen få. Alternativt anger man att nämnden eller styrelsen varken karakteriseras av dominerande förtroendemannainilytande eller av dominerande tjänstemannainflytande. Uppenbarligen är här två faktorer av särskild vikt: dels fungerar tjänstemännen som uttolkare av speciallagstiftning, vilket ger en särskild auktoritet, dels kan det utbredda delegationsförfarandet av rutinärenden och andra ärenden tolkas som en tjänstemännens relativa makt i förhållande till de förtroendevalda.

I

-7

___.l

S Vpk

ll Dominerande förtroendemannainflytande Figur 44 Inflytande i Dominerande tjänstemannainflytande förvaltningsutskottet. a

158 Förtroendevalda nivå

på regional

% - ---|

80-

60-

40- ____._________J 20-

O_ Vpk

Dominerande förtroendemannainflyta nde

Figur 45 Inflytande i U

omsorgsstyrelsen eller m0 ts varande. Dominerande tjänstemannainflytande

DJu mer tekniska uppgifter” en nämnd eller styrelse handhar, desto svagare upplever förtroendemannen sin ställning. Det kan hållas för troligt att det tekniska kunnandet hos tjänstemannen härvid ofta förväxlas med auktoritativ överlägsenhet, vilket ur många aspekter inte behöver vara fallet.

Förvaltningsutskottet (F U) Förvaltningsutskottet är den nämnd som tillerkänns det största inslaget av förtroendemannadominans. De partimässiga skillnaderna är inte stora och ej heller skillnaderna i bedömningen med hänsyn till ledamötemas uppdragsinnehav.

Övriga centrala nämnder och styrelser

Gemensamt för omsorgsstyrelsen och kulturnämnden är den stora ande-

len förtroendevalda som inte markeratvare sig förtroendemanna= eller tjäns-

temannainflytande. Merparten av dem som gjorde markering ansåg förtroendemannens inflytande som dominerande. Hur man skall tolka frånvaron av markeringar kan vara en öppen fråga. Det ligger emellertid nära till hands att tänka sig att en ökad frånvaro av markeringar i detta avseende speglar en minskande förankring av dessa nämnders arbete bland landstingsledamöterna. Man upplever med den tolkningen dessa nämnder som indifferenta och svårkategoriserade utifrån den egna kunskapen om dem. En annan grupp utkristalliseras bestående av .sjukvårdsqtyrelse och

Förtroendevalda pâ regional nivå 159

byggnadsnämnd. Här anges i den mån man upplever dominans av någon part att tjänstemännen har den starkare ställningen. Bärkraften i mätningarna stärkes genomgående av att trenderna i allt väsentligt står sig även fördelade med hänsyn till partitillhörighet. Vore materialet i någon allvarlig utsträckning behäftat med någon snedhet skulle detta rimligtvis skina igenom vid redovisningen partivis.

% 100 - --» 7 l_ -1 I_ “ | |

a

g

E

| ,

e0« I | l

I -

i

| | , 40- | | |

l

20-

0_ M Vpk

= Dominerande förtroendemannainflytande Figur 46 Inflytande i = k“h“ämde" elle mo Dominerande tiänstemannainflytande svarande.

% - 1007 [- -1 _ | l l

80_ I

_ 1 I 60*

40- -J

o... Vpk

= Dominerande förtroendemannainflytande › F_ zgur 47] f] n ytan er d = sjukvårdsstyrelsen eller Dominerande tjänstemannainflytande nzotsvarande.

160 Förtroendevalda pa regional nivå

% I

1007 r

_4 |

80- l

__._____.._I

l

| |

Vpk

dominerande förtroendemannainflytande Figur 48 Inflytande i byggnadsnämnden eller motsvarande. dominerande tjänstemannainflytande

4.9 roll och väsentligaste insatser

Landstingsrådens

Samtidigt som den administrativa personalen kraftigt vuxit i antal, har motsvarande utveckling på senare tid ägt rum beträffande antalet heltidsengagerade förtroendevalda i landstingen. Vid den debatt som behandlat de heltidsengagerade landstingskommunalt förtroendevaldas funktion har det utkristalliserats i huvudsak två läger. I det ena lägret har man ställt sig positiv till landstingsrådsinstitutionen - främst mot bakgrund av landstekniska och administrativa nivå. l det andra lägret har tingens stigande man ställt sig negativ till institutionen utifrån ett principiellt synsätt på den kommunala självstyrelsen. Denna skulle baseras på frivilliga insatser, i huvudsak förlagda till de förtroendevaldas fritid Mot denna bakgrund är det av betydande intresse att ta del av de erfarenheter som de enskilda landstingskommunala förtroendevalda vunnit. Resultatet utvisar att ca 3/4 av ledamöterna är positiva till landstingsrådsinstitutionen, medan endast l/6 är negativa. Övriga ledamöter redovisar ej någon åsikt. Följande slutsatser kan i övrigt dragas: El Partimässigt är socialdemokratiska ledamöter mest positiva, medan moderata samlingspartiets och Vpk:s ledamöter är mest negativa. (Observera att antalet observationer för Vpk:s del är endast 10.) (Se figur 49.) 1 mera till Petersson, Harry: E! Ledamöter utan ”tunga” uppdrag är betydligt positiva

l1_a“d“i_8°“5 Cemral* landstingsrådsinstitutionen än ledamöter med tunga uppdrag.

forvaltnmgsorgamsation. , ,, , _ DJu fler landstmgsrad den egna landstingsgruppen disponerar, desto Liaavhandling, Lund 1971. stencn_ positivare till institutionen är ledamöterna. För landstingsgrupper utan

Förtroendevalda nivå 161 pâ regional

egna landstingsråd gäller en mera avvaktande och negativ linje i detta avseende. (Se figur 50.) DDet finns en markerad tendens till att inställningen till landstingsrådsinstitutionen blir mera positiv med ökande antal anställda i den centrala administrationen i respektive landsting. D Ju mera detaljerat landstingsgrupperna kunnat behandla de landstingskommunala kärnfrâgorna, speciellt de ekonomiska planeringsfrågorna, desto positivare inställning till landstingsråden redovisas. Med andra 0rd ger tillgången till ökade att initierat landstingsråd möjligheter bereda ärendena i landstingsgruppen. För att pejla orsakerna till ledamöternas inställning till landstingsrådsinstitutionen fick de även avge svar på frågan: i fördelar Vilken/vilka ser Ni främst med landstingsrådsinstitutionen? Frågan ställdes enbart till ledamöter som tidigare redovisat en positiv inställning till institutionen. För dem som redovisat en negativ inställning ställdes den motsvarande frågan om nackdelarna med landstingsrådsinstitutionen. Resultatet visar att landstingsråden i stor utsträckning betraktas som ”förtroendemannamotvikt” till tjänstemännen i landstingsförvaltningen. 61 % angav ”motverkar tjänstemannavälde som en av de främsta fördelarna. Partimässigt var det på denna punkt något lägre värden för M-ledamöter. Däremot förekom inga påtagliga skillnader med hänsyn till ledamöternas olika uppdrag i landstinget. Detta senare resultat gäller även fortsättningsvis. Insynsfrågan kommer därnäst i ordningen. 58 % angav att landstingsråden ”håller landstingsgruppen bättre informerad om vad som händer”, som en av de främsta fördelarna. Partimässigt var F-ledamöter mindre företrädda med denna bedömning än övriga partiers ledamöter. Att landstingsråden skulle ge möjligheter till en vidgad ärendeberedning var ett starkt argument i debatten om de heltidsengagerade förtroendevalda. Att den aspekten är framträdande i bedömningen av landstingsrâdens insatser omvittnades av 50 % av ledamöterna, varibland M-ledamöterna i högre grad än andra betonade detta. En annan uppgift för landstingsråden angavs i synnerhet bland de socialdemokratiska ledamöterna. Deras uppgift var att hålla kontakten mellan partiorganisationen och landstingsgruppen. Totalt sett betonades dock denna aspekt inte av fler än ca 30 %. Slutligen angav 23 % av ledamöterna som en av de främsta fördelarna de förbättrade tjänstemannakontakter som landstingsråden kunde förmedla. Främst betonade M-ledamöterna denna fördel, vilket bör ses i samband med att de i mindre utsträckning än övriga ledamöter såg landstingsråden som motvikt mot ett tjänstemannavälde. Bland de ledamöter som ställde sig negativa till landstingsrådsinstitutionen dominerade farhågorna för att de heltidsengagerade förtroendemännen skulle komma att bli en maktfaktor på de övriga förtroendevaldas bekostnad. Hela 82 % av de negativa till institutionen såg dessa risker som en av de främsta nackdelarna. Dessutom kan nämnas att ca l/3 av dessa som var negativa till för institutionen, såg risker ovillkorlig ll

nivå

162 Förtroendevalda på regional

succession” att landstingsråden ägnar för på rådposterna respektive tid åt och sina politiska

mycket tfänstemannauppgifter försummar

uppgifter. Med succession” avsågs förhållandet att ”ovillkorlig på rådsposterna inom ett som har en av rådsposterna och förlorar ett betydande parti, antal röster i ett allmänt val, avgår inte detta partis landstingsråd efter valet. I stället inrättas ytterligare rådstjänster för det vinnande partiets

räkning. När man debatterade de heltidsengagerade förtroendemännens uppgifter och förväntade rollstruktur, underströks ofta det övertag de heltidsengagerade förtroendevalda hade mot övriga förtroendevalda, i synnerhet utan skulle verifieras om man sådana ”tunga” uppdrag. Argumentet kunde visa att just ledamöter utan ?tunga uppdrag vore mest negativa till Emellertid paradoxalt nog nästan det omvända landstingsråden. gäller ledamöter utan uppvisar en betydligt förhållandet: tunga uppdrag” till landstingsrådsinstitutionen än andra ledamöter. positivare inställning Den grupp ledamöter som är mest negativ återfinns anmärkningsvärt i de centrala nämnderna utom förvaltningsutskottet. Här kan nog en viss konkurrenssituation in. Dessutom torde det möjligtvis spela förhålla ledamöterna inom de centrala nämnderna - med ty sig så att kunskaps- och informationsnivâ - har större förutsättåtföljande högre ningar att ange kritiska synpunkter. Vad roll i landstingsgruppernas sammanträden gäller landstingsrådens är det inte ägnat att förvåna att de intar en framträdande naturligtvis plats.

I l I J I l J l 1001 l .J I

l ...I __J

80-

7///%

Vpk

Mycket positiv inställning

Figur 49 Landstingsleda- Ganska positiv inställning mörernas inställning till landstingsrådsirzstitutio- Negativ inställning nen efter partitillhörighet.

Förtroendevalda

pa° regional nivâ 163

% 100- l | l .l I J I _

= Mycket positiv inställning Figur 50 Landstingsledamöternas inställning till = Ganska positiv inställning landstingsrådsinstitutionen efter det antal lands- = tingsråd som tillhör den Negativ inställning egna Iandstingsgruppen.

100*

Figur 51 Främsta fördelarna med landstingsrådsinstitutionen, efter landstingsledamöternas bedömningar och fördelat på partitillhörighet. Motverkar tjänsteman- Vpk navälde.

Förtroendevalda nivå

164 pâ regional

% 100-1 I 1 F“__l I I l I | I

__""l

a--1

I l I | I I |

________J

Figur 52 Främsta fördelarna med Iandstingsrådsinstitutionen efter Iands tingsledamöternas bedömningar och fördelat på partitillhörighet. Hål- M C F Ier Iandstingsgruppen bättre informerad. Anm. Vpkzs värde angivet 0

I

_____7

Figur 53 Främsta fördelarna med Iandstingsrådsinstitutionen efter landstingsledamöternas bedömningar och fördelat på partitillhörighet. Vid- Vpk gad ärendeberedning.

r” I

I

_____W

I

________1

I _________J I

Figur 54 Främsta förde- l

larna med Iandstingsråds- I __________J

tingsledamöternas bedömningar och fördelat på partitiilhörighet. Bättre och mer regelbunden kontakt med Iandstingsgruppen. Vpk

Förtroendevalda på regional nivå 165

% 100

30_

so.

40- _ Figur 55 Främsta förde- 20- [arna med landstingsråd.:- “ institutionen efter landstingsledamöternas be- 04 z- ›- :lämningar och fördelat M c F S Vpk på partitillhörighet, Bättre tjánstemanna- Anm. Vpkzs värde angivet 0 kontakter.

Tabell 94 Främsta fördelarna med landstingsrådsinstitutionen efter landstingsledamöternas bedömningar Procentandel och antal ledamöter. Population bestående av ledamöter som är positiva till landstingsrådsinstitutionen

Fördel Andel Antal N i procent

Motverkar tjänstemannavälde 61,0 119 195 Håller landstingsgruppen bättre informerad om vad som händer 58,0 113 195 Vidgad ärcndeberedning 50,3 98 195 Bättre och mer regelbunden kontakt mellan parti och landstingsgrupp 28,7 56 195 Bättre tjänstemannakontakt 22,6 44 195

TabeIl95 Främsta nackdelarna med landstingsrådsinstitutionen efter landstings- Iedamöternas bedömningar Procentandel och antal ledamöter. Population bestående av ledamöter som är negativa till landstingsrådsinstitutionen

Nackdcl Andel Antal N i procent

Maktkoncentration till enstaka förtroendemän 81,5 31 38 Risker för ”ovillkorlig succession” på rådspostema 31,6 . 12 38 Landstingsráden ägnar för mycket tid åt tjänstemannauppgifter och försummar sina politiska uppgifter 29,0 11 38

166 Förtroendevalda nivå

på regional

4.10 Landstingspolitik och partipolitik

frågorna är huruvida den En viktig aspekt på de landstingsdemokratiska nuvarande sammansättningen av de beslutande försampartipolitiska i landstingen partipolitiska reella skillnalingarna grundas på motsvarande huruvida maktstrukturen ilandstinget stämmer överens med der, samt de formellt uppdragna riktlinjerna. är det omöjligt att på ett entydigt sätt mäta partipolitiska Naturligtvis skillnader för hela landet adekvat sätt, särskilt med hänsyn till de på ett olika förhållanden som gäller för de olika landstingen. Däremot är det fullt att direkt av landstingsledamöter dels hur möjligt fråga populationen stora de partipolitiska skillnaderna varit under den senaste mandatperioden och dels vilka frågor som gett upphov till dessa skillnader. Resultaten av sådana direkta frågor utvisar att bortåt 2/3 av ledamöterna endast upplever vissa skillnader” mellan partierna ilandstingssamt att de resterande fördelar sig ungefärjämnt mellan politiska frågor, bedömningen stora partipolitiska skillnader och inga partipolitiska skillnader”. Resultaten bör naturligtvis ses mot bakgrund av de stora regionala variationer som förekommer. (Se figur 56.) De landstingsfrågor som under den senaste mandatperioden (1971- I973) gett upphov till dessa partipolitiska skillnader fördelar sig enligt nedanstående tablå:

Procent Kategori landstingsfrågor l Hälso- och sjukvårdsfrågor 34,4 2 24,0 Utdebiteringsfrågor 3 Övriga ñnansfrågor 16,4 4 14,4 Planerings-, trañkfrågor

Inga partipolitiska

Anm: intervjupersonerna hade möjlighet att ange flera alternativ samtidigt.

Det finns all anledning att anta att det intensiva arbete med sjukvårdssom genomförts ilandstingen under den senaste mandatperioden, planer, har medfört att fått denna dominans av de partipolitiska brytningarna hälso- och sjukvårdsfrågor. I ett arbete med sjukvårdens långsiktiga och principiella resoneinriktning, med vidhängande fördelningspolitiska bör det finnas ett förhållandevis stort utrymme för partipolitisk mang, profilering. kan naturligtvis aldrig frånskiljas sitt samman- Utdebiteringsfrågorna ses som fristående frågor i förhållande till landstingsverksamhang och heten. Detta hindrar i och för sig inte att utdebiteringsfrågorna erbjuder en möjlighet att på ett lättfattligt, utåtriktat sätt ange den politiska man inom det egna partiet har för landstingets verksamhet ambitionsnivå och fortsatta expansion.

Förtroendevalda nivá 167

pa° regional

= Inga skillnader

= Vissaskillnader

Stora eller mycket stora skillnader

Figur 56 Partipoliriska skillnader i landstingspo- Iitiken. A ndelen landstingsledamöter. Hela populationen (349) fördelad på landsting.

168 Förtroendevalda pâ regional nivå

Emellertid får det anses överraskande att näringslivs- och sysselsättningsfrågorna, liksom byggnadsfrågorna erhållit en jämförelsevis undanskymd plats i förhållande till utdebiteringsfrågorna. Detta är överraskande särskilt med tanke på den lågkonjunktur som rått under mandatperioden. Det är emellertid sannolikt att åtskilliga betingade problem som sammanhänger med växlingen i konjunkturen återföres på plan- och planeringsfrågorna. Möjligheterna att driva en framgångsrik partimässig aktivitet kring landstingsfrågor hänger intimt samman med den förankring som landstingspolitiken har för de olika partiernas vidkommande. Landstingsledamöterna fick i enkäten ange vilken förankring landstingspolitiken hade för närvarande i den egna valkretsen bland det egna partiets medlemmar - samt dessutom försöka ange hurdan utvecklingen i detta avseende varit under den senaste S-årsperioden. En sammanställning av bedömningarna regionvis ger inga systematiska variationer av betydenhet. Däremot föreligger klara partimässiga skillnader i bedömningarna. Drygt 2/3 av folkpartiets ledamöter talar om mindre god alternativt ”dålig förankring av landstingspolitiken hos det egna partiets medlemmar. För moderata samlingspartiet är motsvarande siffra likaledes hög, nämligen 60 %. Centerpartiet intar ett mellan- - eller 41%. Socialdemokraternas ledamöter motsvarande läge gör bedömningar i 30 % av fallen. Totalt i riket ges följande bild:

Tabell 96 Förankring av landstingspolitiken hos partimedlemmarna i den egna valkretsen Andel ledamöter i procent. Hela populationen (Absolut antal)

Mycket god God Mindre god Dålig N Totalt 12,6 (31) 57,3 (141) 24,8 (61) 5,3 (13) 246

70% av ledamöterna upplever alltså att landstingspolitiken har en god eller ”mycket god” förankring bland de egna partimedlemmarna. Ser man dessutom till den förevarande utvecklingen i detta avseende förstärks detta positiva intryck. Medan 62,6% (154) av ledamöterna anser att förankringen av landstingspolitiken bland de egna partimedlemmarna har ökat, är det bara 1,2 % (3 socialdemokrater), som pekar på att en minskning av förankringen ägt rum. Dessutom uppger 36,2 % (89) att förankringen varit oförändrad under dessa 5 år. För att i första hand ge partierna resurser att på regional nivå kunna föra ut landstingskommunal information infördes genom lag år 1969 det landstingskommunala partistödet. Stödets användning kommer i detalj att behandlas i ett annat avsnitt varför vi endast uppehåller oss i detta sammanhang vid en bedömning som ledamöterna gjorde av partistödets betydelse för att föra ut landstingsfrågorna till partiorganisationen i det egna länet. Ca 2/3 av ledamöterna värdesatte partistödets betydelse som stor eller mycket stor i detta avseende. Partimässigt fördelade sig

Förtroendevalda nivå 169

på regional

Tabell 97 Det landstingskommunala partistödets betydelse för partiorganisationens i det egna länet möjligheter att behandla lantlstingsfrâgor under perioden 1971-1973 fördelat partivis. Andel ledamöter i procent. Hela populationen (Absolut antal)

Bctydelse M C F S Vpk Totalt

Mycket stor l4.0( 7) 33,9 (20) 34,5 (19) 53,3 (40) - 34,8 ( 87) Stor 24,0 (12) 39,0 (23)- 21,8 (12) 36,0 (27) 80,0 ( 8) 32,8 ( 82) Viss 40,0 (20) 25,4 (15) 30,9 (17) 9,3( 7) 10,0( l) 24,0( 60) Ringa 22,0(ll) l,7( 1) l2,7( 7) 1,3( 3) 10,0( l) 8,4( 21) N 100,0 (50) 100,0 (59) 100,0 (55) 100,0 (75) 100,0 (10) 100,0 (249)

Tabell 98 Det Iandstingskommunala partistödets betydelse för partiorganisationens i det egna länet möjligheter att behandla under landstingskommunala frågor perioden l97l -l973 fördelat på gruppstorlek. Andel ledamöter i procent. Hela populationen (Absolut antal)

Betydelse Antal ledamöter i den egna gruppen »2 3-9 10-19 20429 30« Mycket stor 12,5 (1) 19,6 (ll) 32,7( 34) 42,4 (14) 55,0 (27) Stor 25,0 (2) 41,0 (23) 26,9 ( 28) 45,5 (15) 28,6 (14) Viss 37,5 (3) 26,8 (15) 30,8 ( 32) 9,1 ( 3) l4,4( 7) Ringa 25,0 (2) 12,5 ( 7) 9,6 ( 10) 3,0 ( 1) 2,0( l) N 100,0 (8) 100,0 (56) 100,0 (104) 100,0 (33) 100,0 (49)

Synpunkterna i en höger-vänster-skala där högersynpunkten inte tillmätte partistödet någon större effekt medan vänstersynpunkten var betydligt positivare och tillmätte partistödet stor betydelse. Naturligtvis bör resursernas effekter sättas i samband med storleken av de resurser som erhållits. Eftersom partistödet är proportionellt mot antalet landstingsmandat, kan man indela materialet efter igrupper storlek. Därvid framkommer vad som kan förväntas, nämligen att den betydelse som partistödet tillmätes ökar nästan linjärt mot partistödets storlek för den egna partiorganisationen i länet.

4.l0.l Partipolitiskt och regionalt agerande vid gruppmöten Utifrån den redovisning som nu gjorts kan konkluderas den avgörande betydelse som det partipolitiska inslaget har för den landstingskommunala självstyrelsens fortsatta förankring och fortväxt. Hypotesen är i all sin enkelhet att med ökade partipolitiska skillnader växer lekmannainflytandet parallellt med att en maktförskjutning äger rum främst från förvaltningsutskottet till landstingsmötet. lin sådan partipolitisk skiljelinje måste i princip anses stå i motsatsställning till ett specifikt regionalt agerande, grundat på ”ortstänkande”. För ett parti gäller att kunna programmatiskt föra landstingspolitiken utifrån en helhetssyn för hela regionen.

170 Förtroendevalda på regional nivå

Vid intervjuerna med landets alla ordförande för landstingsgrupperna fick de bl a följande fråga att besvara: - De meningsskiljaktigheter och diskussioner som förekommer vid Ert partis egna och gemensamma gruppmöten, kan i grova drag sägas ha sin grund i ledamöters agerande utifrån partipolitiska eller regionala eller övriga hänsyn. Med partipolitiskt agerande avses agerande som Ni själv upplever

som ideologiskt betingat; Med ”regionalt agerande” avses agerande

som Ni själv upplever som betingat av ortsintressen och lokala hänsyn. Vi vill att Ni ska försöka uppskatta fördelningen mellan dessa kategorier för Ert partis landstingsledamöters agerande i diskussioner vid gruppmöten. Rent praktiskt ska Ni tilldela nedan angivna kategorier av agerande olika poäng av en summa på 10 poäng, antingen genom att sprida ut dessa på flera instanser eller genom att koncentrera poängen till någon enstaka kategori. Om man gör den matematiska operationen att man summerar de poängtal, som de olika agerandekategorierna erhöll, framkommer en beskrivning där det partipolitiska agerandet svarar för drygt hälften av poängsumman, det regionala agerandet för l/3 och övrigt agerande för resterande poäng. Den använda frågetekniken ger kortfattat följande informationer: E3 Det partipolitiska agerandet vid gruppmöten ökar med ökande invånarmässig storlek på landstingen samtidigt som det regionala agerandet ökar med minskande storlek på landstingen. Följaktligen synes det partipolitiska inslaget vid gruppmöten vara störst i de stora, skattestarka landstingen, medan det regionala inslaget är störst i de små, skattesvaga landstingen. DPartimässigt uppträder inga märkbara skillnader i detta avseende, däremot är det partipolitiska agerandet enligt dessa bedömningar, högre i landsting med socialistisk majoritet. Föreliggande resultat måste betraktas som en god uppskattning av den rådande situationen i dessa avseenden. Landstingsgruppernas ordförande bör vara de personer vilka har den bästa överblicken och följaktligen är lämpade att göra bedömningarna.

Figur 5 7 Landstingsledamöternas agerande i gruppsammanlzang. Bedömningar av samtliga Iandstingsgruppers ord f

Förtroendevalda på regional nivå 171

4.l0.2 In flytandet i landstingspolitiken l ett tidigare avsnitt (4.8) har förhållandet förtroendevalda-tjänstemän beskrivits. Där ställdes förtroendemannainflytande mot tjänstemannainflytande. Inflytande hör till de politiska variabler som är svåra att definiera och entydigt mäta. l medvetande härom återkommer vi ändå till inflytandeaspekten i föreliggande avsnitt, detta av två skäl: D För att komplettera resultaten, som redovisats i avsnittet 4.8. D För att beskriva inflytandet över landstingspolitiken i ett mera övergripande perspektiv. Utifrån vissa aspekter kan makt och inflytande i korthet karakteriseras som en process, där den ene rollutövarens förstärkning av sitt inflytande har sin motsvarighet i den andres försvagning av sitt inflytande. Mot denna bakgrund används här en speciell teknik för att åskådliggöra beskrivningen och underlätta förståelsen av denna studies försök att mäta inflytanderelationerna inom landstingspolitiken som helhet. Tekniken beskrives i korthet enligt följande: D Samtliga landstingsgruppers ordförande i riket intervjuades (en deltagaruppsättning, som borde göra tekniken baserad i mindre utsträckning på godtycke och slump och i större utsträckning på realpolitiskt kunnande). D Var och av intervjupersonerna ombads att fördela l0 poäng alltefter den skattning de gjorde av olika instansers relativa inflytande. D Bedömningen genomfördes i två omgångar; dels avseende rena partiinstanser och dels avseende beredande och beslutande landstingsinstanser. Som exempel på hur bedömningen av inflytandet i landstingspolitiken kan tillgå antar vi följande: D En gruppordförande upplever - vad gäller landstingsinstanser - dels att FUzs inflytande är mycket stort liksom den centrala kansliorganisationens och dels att landstingsmötet samt övriga nämnder och styrelser har jämförelsevis obetydligt inflytande. Dl exemplet önskar bedömaren ge FU 6 poäng, vilket innebär att han endast har 4 poäng kvar att fördela. l det läget väljer bedömaren att ge den centrala kansliorganisationen de återstående 4 poängen, då erhåller övriga instanser O poäng. Denna teknik innebär bl a att det finns möjligheter att se vad som händer när t ex FUzs inflytande minskar, vilken instans som då förstärker sin ställning. Vid resultatredovisningen har för enkelhetens skull den summerade poängfördelningen redovisats i procent.

In flytandefördelning mellan partiinstanser Den kommunala självstyrelsen på regional nivå karakteriseras bland annat av de olika förekommande ”partiinstanserna. Vid behandlingen av olika

172 Förtroendevalda på regional niva°

landstingsfrågor passerar dessa genom en rad instanser inom partiet såsom partiorganisation, landstingsgrupp, nämndgrupper, etc. Denna ärendegång kan ges en geometrisk framställning där instanserna förbinds med linjer efter den turordning de deltar i beredningen av ärenden. Naturligtvis måste här tagas hänsyn till de uppenbara skillnader i behandlingsgång som tillämpas beträffande olika ärendetyper. Medan rutinärendena ges en mer utpräglad intern fåinstansberedning gäller motsatsen för de uppenbart partipolitiska ärendena. En sådan framställning av ärendenas gång ger emellertid föga besked om de inbördes maktförhållanden” som råder. Utifrån en bedömning av var de politiska ståndspunktstagandena reellt sett tages, vore det möjligt att få en indikation av var den politiska tyngdpunkten befinner sig bland de olika instanserna i de olika regionerna. Ett tillämpande av den tidigare beskrivna tekniken är ett försök i den riktningen. Föreliggande redovisning har dock begränsats att gälla vissa huvudtendenser i riket som helhet. Summerat över riket erhålls följande inflytandefördelning: landstingsgruppen 53%, samt partiets representanter i förvaltningsutskottet respektive länsorganisationens styrelse vardera omkring 15 % av de avgivna poängen. Övriga instanser erhöll en underordnad ställning i inflytandefördelningen. (Se figur 58.) för slutsatser som kortfattat kan En djupare analys ger underlag framställas enligt följande: 1:1 Med ökande gruppstorlek ökar FU-representanternas inflytande. Des-

sas inflytande ökar även med ökande antal tjänstemän iirespektive

Landstingsgruppen

/w

FU-representationen

Länsorganisationens styrelse

/ Gruppstyrelsen 5,3 %

Gemensamma (borgerliga) öro % Iandstingsgruppen

Figur 58 Inflytandeför- Representationen i 5 9 % delning mellan olika par- övr. centrala nämnder tiinstanser.

Förtroendevalda niva 173 på regional

landstings centrala administration. Slutsatsen gäller även övriga centrala representanter i nämnder och styrelser. Dvs ju högre beredningsnivå” desto större inflytande ges såväl förvaltningsutskottet som facknämnderna. Det finns även tendenser till att inflytande FU-representanternas (utifrån den använda tekniken) minskar med ökande partipolitiska skillnader i landstingspolitiken. Omvänt erhåller partigrupperna som enheter en starkare ställning i landsting med högre partipolitiska skillnader. DMed ökande gruppstorlek, liksom landstingsstorlek invånarmässigt, ökar gruppstyrelsens inflytande, i synnerhet i storstadsregioner. En

annan tendens är att grupper som disponerar landstingsråd har svagare

gruppstyrelser än grupper utan landstingsråd. DPartiernas länsorganisationers styrelser har allmänt sett en starkare ställning i landsting med socialistisk majoritet. Partimässigt har de socialdemokratiska distriktstyrelserna den starkaste ställningen av samtliga partiers styrelser på länsplanet. Dessutom finns tendenser till att detta inflytande manifesteras i ett högre antal gemensamma möten mellan landstingsgruppen och styrelsen för partiets länsorganisation. Här finns även betydande inslag av personunion, vars betydelse dock undandrar sig denna undersöknings bedömande. Den tillämpade tekniken ger möjligheter att söka maktpolerna” i systemet. Teorin är då att man studerar vad som händer om man förändrar en enskild instans inflytande, dvs ser efter vilka instanser som iden givna situationen balanserar” poängsumman. El Det som klart kan uppmärksammas är ”maktbalansen” mellan landstingsgrupperna i sin helhet och partiernas respektive representation i förvaltningsutskotten, styrelserna och nämnderna. Minskar landstingsgruppens inflytande så tillväxer den speciella representationens och omvänt. E] En annan ”balanstyp kan noteras, nämligen mellan länsorganisationens styrelse inom partiet och partiets representation i förvaltningsutskottet, styrelser och nämnder. Ökar länsorganisationens styrelses inflytande, så avtar den speciella representationens inflytande och omvänt. Däremot tillväxer länsorganisationens styrelses i inflytande betydligt mindre grad på bekostnad av landstingsgruppens inflytande.

In flytandefördelning mellan olika landstingsinstanser Med hjälp av den beskrivna tekniken studerade.. även inflytandefördelningen” mellan landstingsinstanserna enligt ordförandenas i landstingsgrupperna bedömningar. Med landstingsinstanser avses* främst förvaltingsutskottet, landstingsmötet, övriga centrala styrelser och nämnder samt landstingets kansliorganisation. Inte oväntat erhöll FU med denna teknik en mycket stark ställning gentemot landstingsmötet. Medan FU tilldelades nära hälften av poängsumman erhöll landstingsmötet bara en fjärdedel. För centrala övriga

174 Förtroendevalda pá regional nivå

styrelser och nämnder var siffran något lägre, medan kansliorganisationen tillmättes ett ringa inflytande. Se figur 59. Den vidare analysen ger ytterligare iakttagelser, som kortfattat kan noteras enligt följande: L] Förvaltningsutskottets inflytande är större i stora, skattestarka landsting än i små och skattesvaga landsting. Dess inflytande tenderar att minska med ökande partipolitiska skillnader i landstingspolitiken. D En personalmässigt stor kansliorganisation tar sig i första hand uttryck i en förstärkt ställning för de centrala styrelserna och nämnderna i landstingen. Däremot tillerkänns kansliorganisationen ingen egen makt i takt med sin tillväxt. E] De ”maktpoler” som framkommer w analogt med förfarandet i det förra avsnittet -- visar att då förvaltningsutskottets inflytande ökar avtar främst landstingsmötets, men även centrala kansliorganisationens. Även det omvända förhållandet gäller. CJ Den andra balanstypen är den mellan övriga centrala nämnder och styrelser, och landstingsmötet. Ökar inflytandet för de centrala nämnderna och styrelserna så avtar landstingsmötets inflytande och omvänt. Däremot förekommer överhuvud ingen maktförskjutning mellan förvaltnirvgsutskottet och de centrala nämnderna och styrelserna, enligt den använda tekniken.

4.11 Sammanfattning

Av den redovisningen framgår att det aktiva deltagandet i föregående landstingsarbetet är starkt skiktat. Dvs att landstingsråden och ledamöterna i förvaltningsutskottet dominerar aktiviteten i såväl partigruppsarbetet som i själva landstingsmötet. Därnäst kommer de s k tunga ledamöterna.

Förvaltningsutskottet 45,7 % ”

Landstingsmötet

Övriga centrala nämnder 0 styrelser

// Kansliorganisationen 8,2 % Figur 59 Inflytandefördelning mellan olika landstingsinstanser.

Förtroendevalda på regional nivå 175

”Övriga ledamöter” är minst aktiva. Med ökande möjligheter att tillgodogöra sig information och beslutsunderlag följer ökande aktivitet i landstingets debatt. Som tidigare understrukits utgör landstingsrådens och FU-ledamöternas överenskommelser, som i sin tur binder upp övriga gruppmedlemmar, en mycket dominerande styrning. Ca 40% av landstingsledamöterna anser att de förtroendevaldas möjligheter att hävda sig bland experter och tjänstemän är obetydliga eller ”vissa. I ett par av de viktiga centrala nämnderna - och -

sjukvårdsstyrelsen byggnadsnämnden anges en

betydande dominans av tjänstemannainflytande. Förvisso synes undersökningens resultat bekräfta riktigheten av de motiv som låg bakom inrättandet av landstingsrådsinstitutionen. Landstingsråden skulle bla motverka tjänstemannavälde, ge möjligheter till en vidgad ärendeberedning, förmedla aktuell sakinformation till den egna partigruppen samt hålla god kontakt mellan partiorganisationen och landstingsgruppen. Emellertid är beslutsprocessen i landstingen sådan att landstingsrådsinstitutionen i sig blivit en maktfaktor. Bättre och mer regelbunden kontakt mellan parti och landstingsgrupp synes vara den förutsatta fördel som i minst utsträckning blivit infriad. Förvaltningsutskottet utövar ett reellt ställföreträdarskap för det samlade landstinget mellan dess möten. Av hävd erhåller ofta förvaltningsutskottet mycket långtgående bemyndiganden i de flesta frågor. Ofta tillämpas i praktiken stora åtaganden för presidierna att fatta beslut, vilket ytterligare minskar ”de mångas” direkta deltagande i vardagsarbetet. Söker man efter ”maktpolerna” i det landstingspolitiska systemet råder det inte tvivel om förvaltningsutskottets och fåtalets starka ställning. En betydelsefull aspekt på demokratin i landstingspolitiken är den partipolitiska kontaktytan och samordningen av landstingsfrågorna med annan politisk verksamhet. Bland de förslag till åtgärder från de intervjuade, för att förbättra arbetssituationen och demokratin, står inte åtgärden om flera landstingsmöten högst på listan, däremot bättre information.

5 Jämförelse mellan förtroendevalda

på lokal och regional nivå

5.1 Partigruppernas arbetsformer

En jämförelse mellan partigruppernas arbetsformer i kommuner och landsting måste självklart bygga på insikten om de faktiska skillnaderna i betingelserna för partigruppverksamheten. Två faktorer torde vara särskilt framträdande: dels skillnaderna i mötesordning och frekvens mellan fullmäktigesammanträden och landstingsmöten, dels den geografiska faktorn. Landstingsledamöterna är spridda över en hel region, medan samtliga fullmäktigeledamöter återfinns inom den i regel mera begränsade areal som primärkommunen omfattar. Framträdande generella skillnader mellan partigruppernas arbetsformer på lokal och regional nivå kan karakteriseras bland annat utifrån o gruppmötenas formaliseringsgrad. Resultatet visar att formaliseringsgraden ökar vid gruppmöten på regional nivå jämfört med den lokala. Detta tar sig olika uttryck: Det blir mycket vanligare med regelbunden närvaro av sidoorganisations- och vid pressrepresentanter gruppmöten i landstingssammanhang. Gruppmötena tar längre tid, de protokollförs i betydligt högre grad än på lokal nivå och kraven växer tex beträffande den enskilde ledamotens skyldighet att anmäla avvikande röstningi förväg. Det faktum att gruppledamöterna på regional nivå har rekryterats från en stor region, med dess olika ortsintressen, kan ses som en förklaring till den mjukare attityd som partigruppen intar i fråga om den enskilde ledamotens agerande i förhållande till gruppen jämfört med förhållandet på lokal nivå. Från att ha varit mycket framträdande på lokal nivå, reduceras detta till enstaka företeelser nivå. Vidare på regional minskar totalt sett kraven på den enskilde ledamoten att företräda en konsekvent handlingslinje, även om i detta fall två färdriktningar kan skönjas. Medan sådana krav minskar för dc socialdemokratiska partigrupperna, jämfört med de höga kraven i så ökar

primärkommunerna, kraven bland de

borgerliga partigrupperna på regional nivå, från att ha varit i det närmaste obefintliga lokalt.

5.2 Aktivitet i

partigrupperna

Det råder stora överensstämmelser i ”diskussionsstrukturen mellan lokal och regional nivå. 12

178 Jämförelse mellanförtrøendevalda

”Skiktningen i strukturen framträder med jämförbar fördelning på de Den tendens som därutöver kan noteras är att andelen olika nivåerna. ledamöter som ”endast undantagsvis” yttrar sig i gruppsammanhang nivå. stiger, från lokal till regional Vi torde kunna fastslå att partigrupperna i kommunala följaktligen sammanhang inom sig uppvisar en klar skiktning, vilken tex tar sig uti ledamöternas olika diskussionsaktivitet. Denna skiktning tenderar tryck innehaven av förtroendeuppdrag istyrelser och nämnder. Ju att följa en nämnd agerar respektive nämndledatyngre” räknas, desto aktivare möter Lika gärna kan satsen tolkas omväntzju aktivare vid gruppmöten. desto tyngre uppdrag anförtros en ledamot agerar vid gruppmöten, honom/henne. När vid behandlingen av kommunala det gäller detaljeringsgraden kärnfrågor vid partigruppernas sammanträden, kommunfullmäktige respektive landstingsmötet samt partiorganisationen på de olika nivåerna, nivå över kan man urskilja en högre grad av tillfredsställelse på regional framkommer här att frågornas behandling än på lokal nivå. Speciellt medan den lokala partiorganisationen i alltför stor utsträckning, enligt en betydande del av ledamöterna, sysslar med kommunala frågor i detalj, så ges partiernas länsorganisationer ett betydligt bättre betyg i avvägning av

detaljeringsgrad. Man kan i detta sammanhang även skönja en skiktning mellan tunga ledamöter och ledamöter utan tunga uppdrag. De tunga” ledamöterna betonar i större utsträckning de olika instansernas alltför detaljinriktade behandling, medan ledamöterna utan tunga uppdrag i större utsträckning Om vi betonar den alltför generella och principinriktade behandlingen. till tidigare synsätt bör detta tolkas utifrån de bakgrundskunanknyter kan förväntas ärendena. Har man skaper ledamöterna äga i de aktuella berett ärendet i andra sammanhang är man mindre benägen att igruppen, in i detaljer, som man partiet och landstingsmötet gå alltför mycket redan har ventilerat. Analogt gäller det omvända.

5.3 Gruppdiskussionernas innehåll

Det finns väsentliga komplikationer vid jämförelser mellan handläggav ärendekategorier och på regional nivå. Inte desto ningen på lokal mindre torde det vara möjligt att lyfta fram några få centrala, liknande för de olika nivåerna och studera deras handläggning, då kärnfrågor främst i samband med partigruppernas verksamhet. i minnet kan vi studera kärnfrågor som: Med dessa reservationer budgeten, den ekonomiska långtidsplanen och byggnadsverksamheten. De slutsatser som kan dras är kortfattat:

finns en klar tendens till en perspektivskillnad mellan de två D Det nivåerna. Medan partigrupperna i primärkommunerna i högre grad finns en jämförelsevis stor skillnad vad detaljgranskar årsbudgeten, av den ekonomiska långtidsplanen. På regional nivå gäller behandlingen

Jämförelse mellan _förrroendevalda l79

detaljstuderas i högre utsträckning den ekonomiska långtidsplanen än på lokal nivå. I det politiska perspektivet kan betoningen av den ekonomiska långtidsplanen på den regionala nivån jämfört med den lokala nivån ange ett större mått av långsiktig policy-skapande aktivitet. Betoningen av årsbudgeten på den lokala nivån indikerar ett större mått av kortsiktig verksamhet. E avser för den lokala nivån främst de bostads- Byggnadsverksamhet byggnadsprogram som upprättats, medan för den regionala nivån den avser andra byggnadsprojekt som är aktuella. Även om här finns inbyggda skillnader torde även stora likheter vara för handen, inte minst med hänsyn till att denna kategori täcker in ett stort mått av tekniska frågor. Inte desto mindre kan man förvänta stora skillnader i detta avseende, vad gäller partigruppernas detaljbehandling av frågorna. Av hävd har tekniska frågor undanskjutits till en opolitisk skymningszon, en tradition som kanske är ännu mer rotad på regional nivå än på lokal. Resultatet visar hur en stor del av partigrupperna på regional nivå mycket översiktligt har behandlat byggnadsfrågorna under den senaste mandatperioden. Det är påfallande högre aktiviteti detta avseende på lokal nivå.

5.4 Diskussionsdeltagande i de beslutande församlingarna

Vad gäller ledamöters diskussionsdeltagande i de beslutande församlingarna är aktiviteten allmänt högre på regional än på lokal nivå. Däremot återfinns den tidigare dryftade ”skiktningen av ledamöterna efter uppdragsinnehav. Bortsett från de skilda verksamhetsformer, som gäller för kommunfullmäktige och för landstingsmöten, kan den högre aktiviteten på regional nivå till en del förklaras av det urvalsförfarande, som reglerar rekryteringen av ledamöter till den regionala nivån. Där finns ett betydligt större antal kandidater med i processen. Detta borde i sin tur kunna indikera större möjligheter att få fram en mera kompetent och erfaren förtroendemannakår på den regionala nivån än på den lokala. Följaktligen kan man anta att ledamöter utan tunga uppdrag på regional nivå tenderar att vara politiskt tyngre” än motsvarande kategori på lokal nivå. Detta kan vara en delförklaring till den högre och mer spridda aktivitetsfördelningen på den regionala nivån, jämfört med den lokala. Ett betydelsefullt observandum är att fördelningen i hög grad påminner om den fördelning vi finner i de större kommunernas fullmäktigesammanträden, vad gäller diskussionsaktivitet. Att landstingets institutioner och funktioner är fördelade över en större yta spelar sannolikt en viss roll.

5.5 Arbetssituation som förtroendevald

Arbetssituationen som förtroendevald har i tidigare avsnitt karakteriserats utifrån ett antal infallsvinklar, speciellt med betoning på informa-

l 80 Jämförelse mel/an _färrroendevalda

tion, styrning, kunskapskapacitet och tidsmässig disposition. Det är slående vilken grad av överensstämmelse som framkommer vid jämförelsen av de två nivåerna. På punkt efter punkt kopierar resultaten varandra i det närmaste fullständigt. En avvikelse förekommer dock: U På regional nivå upplevs tiden mellan beslutsinformationen och själva beslutstillfället såsom alltför kort av en större andel av ledamöterna på den regionala nivån, än på den lokala. Medan 3/4 av landstingsledamöterna intar en sådan ståndpunkt, är motsvarande andel för kommunfullmäktigeledamöterna 2/3. Detta torde kunna ses som ett mått på att ett större system är mera trögrörligt än ett mindre. I övrigt hänvisas till tabellerna 99--104. Den allmänna slutsatsen blir att arbetssituationen ur den enskilde förtroendevaldes perspektiv inte skiljer sig nämnvärt mellan lokal och regional nivå. Tabell 99 För litet tid för att hinna sätta sig in i beslutsinformationen. Andel i procent.

Tabell 100 Överspelad av partirepresentantema i kommunstyrelse respektive för» valtningsutskott. Andel i procent.

Tabell 101 Alltför styrd av den egna partigruppen. Andel i procent.

Tabell 102 Otillräcklig information inför beslut i kommun respektive landsting. Andel i procent.

SOU 1975:l 8 Jämförelse mellan _ förtroendevalda l 8 l

Tabell 103 Otillräcklig tid mellan beslutsinformation och beslutstillfälle. Andel i procent.

100,0 Tabell 104 För lite egna kunskaper för att kunna tillgodogöra sig beslutsunderlaget och informationen. Andel i procent.

100,0

SOU l975zl8

6 Kommunalt 1970-1974

partistöd

6.1 Bakgrund

Alltsedan mitten av 1930-talet har partiernas ekonomi och finansiering med jämna mellanrum aktualiserats i riksdagen. Från början rörde sig förslagen om bokföringsplikt, redovisningsskyldighet och offentlig kontroll. Den problematiken lämnades därhän på 1950-talet, sedan partifinansieringssakkunnigas insats resulterat i att partierna frivilligt under några år lämnat en allmän redovisning. I en motion 1959 hemställdes om en förutsättningslös utredning rörande möjligheterna att i demokratins intresse åstadkomma en bättre balans mellan de olika partiernas ekonomiska resurser i valrörelserna. Riksdagen avvisade kraven. Det var först på 1960-talet som egentligt initiativ togs i frågan om samhällsstöd för politisk verksamhet. Ett allmänt statligt partistöd infördes 1965. Aktörerna i partistödsdebatten uppehöll sig huvudsakligen vid en motivkrets där nyttan av en vital demokrati och vådan av partiers finansiella beroende utgjorde kärnan. Den kommunala självstyrelsens villkor förändrades särskilt starkt under 1960-talet. Kommunernas uppgifter ökade. För att stärka bärkraften minskades antalet enheter genom omfattande kommunsammanläggningar. Genom bl a denna process kom jämväl de lokala partiorganisationerna i en ny situation. Behovet av en breddning och fördjupning av den kommunala demokratin tedde sig angelägnare än någonsin. En bred diskussion om den kommunala demokratins situation och villkor fördes under åren 1968-69. Detta avspeglades bl a i 1968 års riksdagsmotioner om kommunalt partistöd, i konstitutionsutskottets utlåtande över dessa samt i en departementspromemoria (K 1969:7) jämte remissutlåtanden. Ett dominerande inslag i den debatten är den kommunala självstyrelsens situation visavi kommunindelningsreformen, de växande kommunala uppgifterna och medborgarnas krav på information. Med större kommunala enheter minskar direktkontakterna mellan kommunmedlemmarna och de förtroendevalda. Samtidigt med denna utveckling blir innehållet i den kommunala självstyrelsen av allt större betydelse för medborgarna. En breddning och fördjupning av den kommunala demokratin förutsätter goda kontakter med medborgaropinionen. Förutom det all-

184 Kommunalt partistöd 1970-1974

männa demokratimotivet, framhävs bl a partiernas ekonomiska resursläge och den gemensamma valdagens effekt. I departementspromemorian, remissvaren och departementschefens anförande framhålls det som angeläget att de politiska partierna inte av brist på ekonomiska resurser hindras att fullgöra sina uppgifter.” Övervägandena ledde fram till en kompetensändring, vilken innebar att kommunerna från och med år 1970 medgavs rätt att införa kommunalt partistöd (KPS).W Reformen på det kommunala planet var väntad. Under stor enighet och karakteriserad av samlade lösningar slog reformen igenom mycket snabbt över hela riket. Redan första året beslöt 88 procent av kommunerna att till de i fullmäktige representerade partierna skulle utgå 28,4 milj. kronor. Det får anses klarlagt att två faktorer spelade en avgörande roll för benägenheten att dels införa KPS och dels göra det snarast möjligt. Den ena faktorn var egenskapen att vara medelstor eller stor kommun, den andra var om kommunen hade socialdemokratisk majoritetl. De lokala partiorganisationerna hade när partistödet infördes ett uppdämt behov av penningresurser. Ca 750 av de år 1970 befintliga kommunerna införde KPS första året. Omkring 100 avstod. 1 det följande redovisas en analys av de totala förändringar KPS undergått under perioden 1970-1973. Ett särskilt avsnitt beskriver partistödets förekomst och storlek i kommuner och landsting år 1974.

6.2 Totala förändringar under perioden 1970-73

År 1973 uppgick KPS totalt i riket till ca 30,8 milj kronor, vilket utgör en höjning på 8,2% sedan partistödet infördes år 1970. Vad gäller fördelningen mellan de olika partierna avspeglas valresultaten vid 1970 års val, med påföljd att moderata samlingspartiet, folkpartiet och Vpk fick betydligt lägre tilldelning, medan främst centerpartiet kraftigt ökade sin andel. Av de 87% av kommunerna som har haft partistöd under hela perioden 1970-73, har 48 % haft oförändrat partistöd under hela perioden, 16 % sänkt partistödet och 35 % höjft partistödet. Förändring- 1 För ett vidare studium arna har varit minst i de små kommunerna, och ökat med kommunstorlese SOU 1972:52 S 37 ff. ken. (Se figur 60.)

Tabell 105 Fördelning av KPS 1970-73. Kronor per parti

År M C F S Vpk KDS Övr Totalt

1970 4 762139 3181068 5 400 068 12 845 985 1824 275 231543 173 495 28 418 573 1971 3 322157 5187 583 4 596 781 13 458182 1245 686 279 238 339 600a 28 429 227 1972 3 450 275 5 545 194 4 799 521 13 967 668 1286 840 287 641 185 750 29 522 889 1973 3 584160 5 831014 4 983 306 14 532 348 1331980 298 961 197 000 30 758 769 a Av vilket den center-folkpartistiska valsamverkan på Gotland erhöll 138 600 kronor.

SOU l975il8 Kommunalt 1970-1974 185 partistöd

%

50-*

. ITQ

KPS har ej i Höjt i en Höjt i flera Varit lägre än Varit högre än

förekommit | etapp etapper för 1970 under för 1973 under under hela | perioden perioden perioden 70-73 | I Kommuner med högre kommunalt partistöd år 1973 än år 1970, vad gäller totalbeloppen

= 15.001-50.000 inv § E] = över 50.000 inv

:man ...KT 1 Oförändrat under Sänkt i en Sänkt i flera Varit högre än Varit lägre än hela perioden* etapper för 1970 under för 1973 under l etapp perioden perioden l l Kommuner med lägre kommunalt partistöd år 1973 än 1970, vad gäller totalbeloppen Figur 60 K PS föränd- * lngen förändring av partistödet eller endast justering till följd av ändrat ringar under perioden antal mandat. Kommuner som ej infört KPS är ej inräknade. I 9 70- 1 9 73.

186 Kommunalt partistöd 1970-1974 sou 1975:18

6.2.1 Kommunsammanläggningar som förändringsfaktor

I en tidigare rapport (SOU 1972:52 Rapport angående kommunal information m m) underströks kommunsammanläggningarnas betydelse som förändringsfaktor för partistödet, främst avseende förändringar mellan valåret 1970 och mellanvalsåret 1971. Denna slutsats står sig fortfarande och det kan dessutom sägas att sammanläggningarna innebar en reell sänkning av partistödet. Mest påfallande var tendensen i de små kommunerna för att sedan avta med ökande kommunstorlek. Totalt sänktes partistödet med ca 0,5 milj kronor som en följd av kommunsammanläggningarna i riket under perioden.

Tabell l06 Förändring av KPS 1973 i förhållande till 1970, l 000-tal kronor

Invånare Majoritet Minsta P 25 P 50 P 75 Största N värde värde

- 15 000 -32 - 0 02 + 3,0 + 25 209 Borgerlig Socialistisk v29 « 0 05 + 8,9 + 60 125 15 001- 50000 Borgerlig -75 - 8. 1,2 +20,6 +101 51 Socialistisk -56 - l 33 +20,2 + 90 5 2 50 001-100 000 + 5 + 5 60 +20,3 + 58 5 Borgerlig Socialistisk -20 - 2 6,5 +55,5 +123 12 100001-300000 Borgerlig -13 -l2,8 +34,0 +84,8 + 85 3 Socialistisk -43 - 8,3 +5,0 +18,3 +62 5

Tabell 107 Förändring 1970/71 isammanlagda kommuner, l 000-tal kronor

Kommunstorlek Antal Oför- Högre Lägre ändr KPS KPS

- 15 000 51 (3) + 67 (19) - 475 (29) 15 001- 50 000 65 +668 (30) - 779 (35) (O) 10 + 92 - 98 ( 5) 50 001-100 000 (l) (4) 100 001-300 000 7 +l2l ( 4) - 64 ( 3) (O) Totalt 133 (4) +948 (57) -l 416 (72)

Tabell 108 Förändring av KPS i förhållande till 1970, 1 000-tal kronor

Kommunstorlck Majoritet Minsta P 25 P 50 P 75 Största N värde värde

- - 15 000 Borgerlig -41 0,5 + 0,0 + 0,4 +25 209 Socialistisk -33 - 0,4 + 0,1 + 1,1 +60 125 15 001- 50000 Borgerlig -75 - 8,6 + 0,6 + 8,8 +93 51 Socialistisk -59 - 2,5 + 2,3 +11,5 +90 52 50 001-100 000 Borgerlig -28 + 4,6 + 5,3 + 6,3 +58 5 Socialistisk -33 - 8,5 + 2,0 + 6,5 +36 12 100 001-300 000 Borgerlig -13 -12,8 +33,8 +34 3 +20,0 Socialistisk -43 - 8,3 + 5,0 +18,3 +62 5

sou 1975:18 Kommunalt partistöd 1970-1974 187

6.2.2 /llandatförándringar som färándringsfaktor Om kommunsammanläggningarna verkade negativt på KPS vad avser totalbeloppen utgjorde mandatförändringarna som ägde rum 70/71 en positiv förändringsfaktor. Denna faktors inverkan ökade med ökande kommunstorlek.

Tabell 109 Mandatförändringarna som förändringsfaktor 1970/71

Kornmunstorlek Antal Högre KPS Lägre KPS - 15 000 62 (14) 77,4 % (48) 22,6 % 15 001- 50 000 30 76,7 % (23) 23,3 % ( 7) 50 001-100 000 7 - - 100,0 % ( 7) 100 0014300 000 2 100.070 ( 2) -- Totalt 101 79,2 % (80) 20,8 % (21)

6.2.3 Majoritetsförhâllandetz som förändringsfaktor

I den tidigare rapporten fastslogs majoritetsförhållandets utomordentliga betydelse för partistödets storlek och förändringar. Den då utförda undersökningen hade gett upphov till följande hypotes: D Att partistödet är högre i socialdemokratiska kommuner och lägre i jämförbara borgerliga. Föreliggande material verifierar mycket starkt giltigheten härav. Det ger dessutom underlag för bedömningen att majoritetsförhållandet som förändringsfaktor är betydelsefullare än sammanläggningssituationen, och kommunens tätortsgrad. Slutsatsen gäller även om man studerar storlek och förändringar av KPS/invånare i de olika kommunerna. Emellertid förekommer ett undantag. I gruppen av kommuner med högre invånarantal än 50 000 gäller inte dessa slutsatser. l dessa kommuner är partistödsnivån till och med en aning högre i de borgerliga kommunerna än i de socialistiska. En samlad bedömning innebär likväl att hypotesen står sig, då den senare storleksklassen av kommuner omfattar mindre än 1/4 av samtliga kommuner.

Tabell Il0 KPS 1970-1973 i små kommuner (mindre än 15 000 inv), 1 000-tal kronor

188 Kommunalt partistöd 1970-1974

Tabell lll KPS 1970-1973 i medelstora kommuner (15 001-50 000). l 000-tal kronor

År Majoritet Minsta P 25 P 50 P 75 Största N värde värde

1970 Borgerlig 0 59,9 88,0 134,8 217 51 Socialistisk 40 84,5 112,0 160,5 260 52 1971 Borgerlig 10 51,3 77,0 148,1 308 51 Socialistisk 21 81,9 111,5 168,0 305 52 1972 Borgerlig 21 59,4 83,0 147,8 308 51 Socialistisk 41 82,1 118,0 179,8 305 52 1973 Borgerlig 21 62,3 92,0 147,8 308 51 Socialistisk 41 82,3 118,0 180,2 305 52

Tabell Il2 KPS 1970-1973 i stora kommuner (50 001-100 000 inv), l 000-tal kronor

År Majoritet Minsta P 25 P 50 P 75 Största N värde värde

1970 Borgerlig 181 239,8 249,8 250,4 300 5 Socialistisk 130 191,5 240,0 298,0 371 12 1971 Borgerlig 153 254,6 255,3 298,3 306 5 Socialistisk 122 183,0 244,0 305,0 395 12 1972 Borgerlig 201 254,6 255,3 298,3 306 5 Socialistisk 122 199,5 244,2 305,0 395 12 1973 Borgerlig 201 254,6 255,3 298,3 306 5 Socialistisk 122 199,5 244,2 340,5 427 12

Tabell ll3 KPS 1970-1973 i mycket stora kommuner (100 001-300 000 inv), l 000-tal kronor.

År Majoritet Minsta P 25 P 50 P 75 Största N värde värde

1970 Borgerlig 320 320,3 371,0 407,8 408 3 Socialistisk 210 342,8 368,0 390,3 618 5 1971 Borgerlig 340 340,3 395,0 404,8 405 3 Socialistisk 228 324,8 395,0 405,3 610 5 1972 Borgerlig 395 395,3 404,8 405,1 405 3 Socialistisk 228 324,8 395,0 405,3 610 5 1973 Borgerlig 395 395,3 404,8 405,1 405 3 Socialistisk 228 324,8 395,0 405,3 610 5

Resultatet kan naturligtvis ges varierande tolkningar. En tolkning kan vara att den borgerliga låga ”partistödsviljan” slår igenom i de små och medelstora kommunerna, medan de faktiska svårigheterna att bedriva resurskrävande verksamhet i de större kommunerna till större delen med enskilda medel har pressat fram ett högre_ partistöd. 1 bilden kan även ingå sådana faktorer som att socialdemokraterna av hävd har sina starkaste fästen i de större kommunerna. Däremot har de borgerliga partierna många gånger en jämförelsevis svag partiorganisa-

mmunalr partistöd 1970-1974 189

Kommuner mindre

i

tion i dessa kommuner. l ett sådant läge kan det bedömas som väsentligare att anslå medel för en upprustning och förstärkning av partiets resurser för att bryta en socialdemokratisk överlägsenhet i resurser, än att agera utifrån en principiellt negativ linje eeeeee ot partistödet. l detta sammanhang bör tilläggas att det finns stora faktiska skillnader i principiell syn på partistödet mellan de borgerliga partierna.

avläsas i tabell 114 där en percentilindclning redovisas. KPS anges i kronor från det minsta värdet till det största. P 25 innebär

medianvärde, innebär att 50 % av kommunerna ligger Linder detta värde

sou 1975:18 Kommunalt partistöd 1970-1974 191 Tabell 114 KPS utveckling i riket perioden 1970-1973 med hänsyn till totalbelopp/kommun

Tabell 115 lnvånarantal i kommunerna, jämförbar indelning lnvånarantal Minsta P 25 P 50 P 75 P 90 Största värde värde l.1.7l 177 3481 7621 16 898 36 405 740486 Tabell 116 KPS utveckling i riket perioden 1970-1973 med hänsyn till KPS/kommuninvånare

Tabell 117 KPS förändring totalt i riket mellan 1970-71 samt 1970-73, l 000-tal kronor.

Minsta P 25 P 50 P 75 P 90 Största värde värde

Förändring av totalbelopp 1970-1971 -75,0 -0.8 +0,1 +1,7 +122 + 93.0 Förändring av totalbelopp 1970-1973 -75,0 43.3 *(3,4 +7,4 +203 +123,0

Anm. Med (-) avses en minskning för år 1971 respektive år 197.3 i förhållande till storleken år 1970. På samma sätt avses med (+) en höjning.

Det finns skillnader mellan denna redovisning för åren 1970--1971, vad gäller totalbeloppen, och den redovisning som förekom i en tidigare

rapport Skillnaden förklaras av att ovanstående redovisning avser

samtliga kommuner, medan den tidigare redovisningen endast avsåg kommuner som infört partistöd. Det finns goda skäl att göra en redovisningsförändring, bl a med hänsyn till att kommuner som ej infört partistödet kan sägas ha ett partistöd motsvarande O kr. Förändringarna för åren 1970-1972 är synnerligen blygsamma. Däremot uppvisar år 1973 en påfallande allmän höjning av partistödsnivån. Eftersom KPS infördes ett valår och har hållits i det närmaste konstant under de följande mellanvalsåren, samt höjts betydande under det valåret själva valrörelse- 1 SOU 1972:52. nästföljande ligger det nära till hands att betrakta

192 Kommunal! partistöd 1970-1974

kostnaderna som betydelsefulla höjningsinitierande faktorer av KPS. Emellertid torde det vara nödvändigt att reservera sig för bärigheten i denna hypotes, med tanke på att den tillgängliga undersökningsperioden för KPS” fluktuationer ännu är för kort för att ge upphov till allmänna slutsatser i detta avseende.

6.2.5 Landstingens partistöd Möjligheten att införa partistöd omfattade även landstingen. Samtliga landsting nyttjade också denna möjlighet redan första året 1970. Totalt i riket utgick 9,3 miljoner kronor i landstingskommunalt stöd till partierna. Då liksom i fortsättningen utbetalades stödet till partiernas länsorganisationer. Stödet grundades på antalet mandat för respektive parti. Till år 1973 hade det ökat till 12,9 milj. kronor. För ett detaljerat studium hänvisas till särskild tabellbilaga (tabell B 3). Vid den nya mandatperiodens ingång 1971 skedde följande förändringar: 15 landsting behöll stödet oförändrat, 6 landsting höjde och 2 landsting sänkte stödet. De största höjningarna förekom i Stockholms län, där stödet fördubblades. I Göteborgs- och Bohus samt i Västernorrlands län skedde en mycket kraftig höjning. Kristianstads och Norrbottens län sänkte partistödet. Under mandatperioden höjdes stödet i 8 landsting. Övriga behöll stödet på oförändrad nivå. Höjningarna företogs i följande län: Kalmar, Värmlands, Blekinge, Älvsborgs, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Norrbottens län. De två förstnämnda företog höjningen 1972 och de övriga sex valåret 1973.

6.3 Partistödet 1974

Mot bakgrund av den analys som tidigare redovisats beträffande partiernas ekonomi och finansiering har det sitt särskilda intresse att studera den aktuella partistödssituationen. Avsikten är inte att för 1974 göra motsvarande analys angående förändringarna av KPS som gjorts för perioden 1970-1973. Likväl syftar de två avslutande översikterna till att fullständiga bilden av den utveckling som partistödet på lokal och regional nivå beskrivit sedan det kom till.

6.3.1 Kommunerna Av avsnitt 6.2 framgår att under perioden 1970-1973 förändrades KPSi mer än hälften av kommunerna. Partiorganisationernas ordförande gjorde vid intervjun en bedömning av vad som närmast var att vänta angående partistödets förändring (jfr tabell 23 s 50). Av deras bedömning framgick: D Att nära hälften av kommunerna (45,5 procent) skulle komma att behålla KPS oförändrat.

sou 1975:18 Kommunalt partistöd 1970-1974 193

El Att en större andel av kommunerna än tidigare (54,5 procent) skulle komma att företa en justering av KPS storlek - de flesta av dessa (41 ,6 procent) skulle komma att höja stödet, endast någon ville sänka stödet (1,2 procent). ElHöjningarna av KPS skulle företrädesvis komma att inträffa i kommuner med mer än 15 000 invånare - de flesta höjningarna skulle komma att ske i de stora och mycket stora kommunerna. En analys av de i verkligheten inträffade förändringarna från 1973 till 1974 visar en utomordentligt stor överensstämmelse med förtroendemännens bedömningar. Det kan med andra 0rd hävdas att undersökningen mycket väl representerar utfallet av förändringarna i riket som helhet. Av de 278 kommunerna behöll 157 KPS oförändrat (56,5 procent), 116 höjde stödet (4l,7 och endast 5 sänkte procent) stödet (1,8 procent). De flesta och de största höjningarna inträffade i de större kommunerna. Om materialet tudelas i kommuner under och över 15 000 invånare framkommer följande: Av 134 kommuner under 15 000 invånare bibehölls stödet oförändrat i 84 (62,7 procent), höjdes i 45 (33,6 procent) och sänktes i 5 kommuner (3,7 procent). Av de 144 kommunerna över 15 000 invånare var stödet oförändrat i 73 (50,7 procent) och i 71 kommuner höjdes (49,5 procent). Ingen av kommunerna i denna storleksklass sänkte KPS. I motsats till vad som tidigare varit fallet är det flera kommuner med borgerlig majoritet som höjt partistödet än kommuner med socialistisk majoritet. (Relationerna 65 mot 5 l.) Av de tidigare jämförande analyserna har framgått att kommuner med socialistisk majoritet tom 1973 huvudsakligen haft ett högre partistöd. Det totala partistödsbeloppet i kommunerna år 1974 till ca uppgick 38,4 milj. kronor, vilket betyder en höjning från år 1973 på 7,6 milj. kronor. Detta är den största som inträffat höjning sedan partistödet infördes. Några detaljer kan vara värda att noteras. Stockholm och Göteborg har

det högsta KPS per mandat i landet, 35 000 kronor respektive 30 000

kronor. Därefter blir det en betydande distans till nästa beloppsgräns 10 000 kronor. I den gruppen återfinns Västerås Helsingborg, Malmö, och Örebro. Det lägsta beloppet 100 kronor per mandat noteras för Ödeshög. Endast två kommuner i riket saknar för närvarande kommunalt partistöd, nämligen ökommunerna Orust och Öckerö. För ett studium partivis och fördelat till på län hänvisas särskild tabellbilaga (tabell B 2).

6.3.2 Landstingen

Även i landstingen förekom den största höjningen av partistödet från år 1973 till år 1974, nämligen från 12,9 milj. kronor till 16,1 milj. kronor. Spännvidden mellan det högsta mandatbeloppet och det lägsta är självfallet mindre än i primärkommunerna.

Stockholms läns landsting har det

högsta beloppet per mandat 35 000 kronor och Kronobergs jämte 13

1970-1974

194 Kommunalt partistöd

Hallands läns landsting det lägsta, nämligen 5 000 kronor. Nio landsting höjde sitt partistöd från år 1973 till år 1974. Övriga landsting bibehöll stödet oförändrat. Höjningarna företags i följande Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Götelandsting: Skaraborgs, Örebro, Västmanlands och Västerbottens borgs- och Bohus, läns landsting. För ett studium partivis och fördelat på landsting hänvisas till särskild tabellbilaga (tabell B 3).

sou 1975:18

7 Sammanfattning

Det har varit en strävan i den givna redovisningen att åstadkomma jämförande sammanställningar av resultat. Vissa avsnitt har försetts med särskilda sammanfattningar. I den slutliga summeringen koncentreras därför uppmärksamheten på ett begränsat antal utvecklingstendenser av mera övergripande karaktär och av betydelse för att förstå och partiernas de förtroendevaldas situation. Därvid tas i första hand fasta på ett antal resultat från den

primärkommunala delen av undersökningen. Den landstingskommunala

delen behandlas företrädesvis i några speciella hänseenden. Det kan konstateras att partiernas organisationsstruktur starkt förändrats i samband med kommunsammanläggningarna. I viss utsträckning har nya förutsättningar inträtt i kontakten mellan väljare och valda. Införandet av kommunalt partistöd har i hög grad förändrat partiernas ekonomiska situation med en stark kostnadstillväxt som följd på såväl lokal som regional nivå. Sedan partistödet infördes har enligt intervjupersonerna betydelsen av andra medel minskat. Detta gäller alla partier under valår. Det är vanligt att en betydande del av medlen reserveras för kommande valrörelser. En del av partistödet - ivissa fall en stor del - förmedlas till överliggande partinivåer, varifrån den lokala nivån köper material, tjänster och annan service. Likväl har den administrativa tillväxten för partier på lokal nivå utvecklats. Sådana kostnadsslag som tjänster, resor och övrig administration har ökat markant. Mindre synes satsningen på mötesverksamhet avspeglas i kostnadsutvecklingen. Den administrativa tillväxten för partierna på såväl lokal som regional nivå är en tydlig utveckling i dag när det gäller partiorganisationerna. Ett väsentligt problem i den lokala partiverksamheten är informationsutbytet och kommunikationen mellan förtroendevalda och partimedlemmar. Kvardröjande motsättningar mellan olika kommundelar är mest utbredda i de små kommunerna. Kommundelsagerandet avtar över tiden, samtidigt som den partipolitiska aspekten blir alltmer framträdande. Fullmäktigegrupperna har små administrativa resurser. I medelstora och större kommuner lider fullmäktigegruppen brist på service för sitt arbete. Samtidigt kan det noteras att s k uttaxeringar till partiet sker på den förtroendevaldes arvoden. Detta förfarande är relativt vanligt.

Sammanfattning

Reseersättningar eller arvoden för möten och sammanträden förekommer i viss om än begränsad omfattning. Suppleantinstitutet i partigrupparbetet fungerar olika i de små och i de stora kommunerna. I små kommuner kan noteras en betydligt lägre närvaro av suppleanter. Där har ej heller suppleanterna samma ställningi gruppen som övriga. Det är ett problem att fullmäktigegruppens sammanträden i kommuner med långa reseavstånd måste hållas samma dag som fullmäktige. En tredjedel av de intervjuade fullmäktigeledamöterna bedömer att endast hälften är välinformerade i de frågor de har att fatta beslut i. Aktiviteten i fullmäktigegrupperna är starkt skiktad. Debatten domineras såväl i partigruppen som i fullmäktige av kommunstyrelsens ledamöter och ledamöterna i s k tunga nämnder (se fig 63 och 64). % 100-]

80-

60-

20a

0 . Kommun- Förvalt- Tunga Tunga Övriga Övriga styrelse- ningsut- i i i i ledamöter skotts- kommun landsting kommun landsting ledamöter = Endast undantagsvis

WQD

Figur 63 Diskussions- Ganska sällan deltagande vid partigruppernas sammanträ- = Ganska vanligt den i kommuner respektive landsting. Som regel

sou 1975:18 197

Sammanfattning

-\“\

m§\\\ _\

\\

mi\

\§\

s

-

40- x

ä i

Kommun- Förvalt- Tu nga Övriga Övriga Övriga styrelse- ningsut- i | i i ledamöter skotts- kommun landsting kommun landsting ledamöter

Endast undantagsvis

Ganska sällan [Vigur 64 Diskussions- Gamka Va“9t deltagande i kommunfullmäktige respektive 30m Yegel landsting.

Fullmäktigeledamöternas upplevelse och bedömning av sin arbetssituation är ett huvudmoment i den företagna Resultaten undersökningen. visar att ledamöterna i stor utsträckning anser sig lida brist på informationsunderlag för sitt beslutsfattande. De anser sig även ha för lite egna kunskaper för att på ett tillfredsställande sätt kunna tränga in i beslutsunderlaget. Informationen kommer för sent, tiden blir för knapp och man känner sig ofta överspelad av dem som sitter i kommunstyrelsen. En ofta bortglömd faktor i demokratidiskussionen är den personliga arbetssituation som de aktiva förtroendevalda har. Därför har

SOTU 1975:18 198 Sammanfattning

denna aspekt i undersökningen gjorts till föremål för deras egen bedömning. De förtroendevalda har skattat sin personliga sysselsättningskonflikt mellan olika slag av aktiviteter. Dessutom har de ombctts göra en allmän bedömning av de aktiva förtroendevaldas situation i den egna kommunen. Tre konfliktdimensioner dominerar. Den som gör sig starkast gällande är den mellan hem_/fritid och samhällsuppdrag. Den andra i ordningen är den mellan förvärvsarbete och samhällsuppdrag. Den tredje är den mellan hem/fritid och partiarbete i övrigt. i undersökningen bedömer sin egen Ungefär 1/3 av dem som deltagit arbetssituation som ej tillfredsställande. I de befolkningsmässigt expanderande och minskande kommunerna är denna andel större än i befolkningsmässigt stabila kommuner. Det förefaller rimligt att sätta graden av tillfredsställelse i samband med graden av föränderlighet i de dagliga i kommunen. En kommun som ständigt växer eller problemen ständigt går tillbaka befolkningsmässigt sett erbjuder alltid nya problem. Graden av tillfredsställelse synes dessutom påverkas av partistorleken. Stimulansen och tillfredsställelsen tycks vara väsentligt större i ett stort i än i ett litet parti. Ju större kommunen är (inom ramen för denna studie) desto större är också den grupp av de förtroendevalda som är aktiva i partiarbetet, ehuru det absolut sett är en liten grupp som är mycket aktiv. Så t ex domineras talarmedverkan av kommunstyrelseledamöter och ledamöter i på möten tunga” nämnder. hälften av de tillfrågade förtroendevalda anger att arbetet i Omkring styrelser och nämnder domineras av tjänstemannainflytande. Skiktningen framträder starkt. är enligt intervjupersonerna den Byggnadsnämnden mest tjänstemannadominerande. Kommunstyrelsen den mest förtroendemannadominerande. De partipolitiska skillnaderna är enligt undersökningen minst i de små kommunerna. Kommuner med snabba befolkningsändringar - expande- - ett större mått av partipolitiska

rande eller minskande uppvisar

skillnader i det kommunala arbetet än kommuner med stabilt befolk-

ningstal. De förtroendevaldas föreställning om medborgarnas tilltro till partierna som kanal för medborgarinflytandet i kommunen gav följande resultat:

E] Drygt 40 % hade inte märkt någon förändring. U Omkring 25 % ansåg att tilltron ökat och drygt 30 % att tilltron minskat. _ El l de ”unga” kommunerna (sammanlagda efter 1963) angavs i högre kommunerna (ej sammanlagda efter 1963) att grad än i de ”gamla tilltron till partierna minskat. DI kommuner upplevde nära 40% av bedömarna en expanderande i allmän tilltro, medan motsvarande andel för befolkningsstaökning bila och minskande kommuner var 23 % respektive 5 %. - - D Ju mindre parti bedömarna tillhörde i synnerhet småpartierna desto mer pessimistisk syn anlade de på frågan om tilltrons utveckling.

Sammanfattning 199

När det gäller landstingsledamöternas arbetssituation uppvisar resultaten i stort sett samma mönster som för de primärkommunala företrädarna. Det finns en klar skiktning i aktiviteten. Ledamöterna i förvaltningsutskott och övriga ”tunga” nämnder dominerar aktiviteten såväl i grupperna som i landstingsmötet. Landstingsgrupperna behandlar årsbudgeten, sjukvårdsfrågorna och den ekonomiska långtidsplanen förhållandevis ingående. Byggnadsprojekten behandlas i större utsträckning översiktligt. (Se fig 65.) Det föreligger klara samband mellan graden av tillfredsställelse med den egna arbetssituationen och vederbörandes politiska tyngd i landstinget. Ledamöter utan ”tunga” uppdrag är genomgående mindre tillfredsställda än andra. Informationsnivân och de allmänna insynsmöjligheterna beträffande landstingsverksamheten uppvisar samma typ av problem som för de förtroendevalda i primärkommunerna. Informationen upplevs som otillräcklig liksom de egna kunskaperna. Tidsintervallet mellan informationstillfälle och beslutstillfälle är för kort. Man anser sig ha för lite egen tid för att sätta sig in i beslutsunderlaget och man upplever sig i stor utsträckning bli överspelad av FU-ledamöternas agerande och överenskommelser. Bedömningen av förhållandet mellan förtroendemanna- och tjänstemannainflytandet överensstämmer med den bedömning som redovisats

% 100-

80-

60-

40-

20-

0-« L K L K L K Årsbudget Ekonomisk Byggnads- Iångtidsplan verksamhet Figur 65 Detaljeringsgrad = lnte särskilt detaljerat eller L = Landsting endast översiktligt vid behandling av olika K = Kommuner Icärnfrågor i partigTup- Ganska detaljerat perna i kommuner respektive landsting. Mycket detaljerat Hela populationen.

200 Sammanfattning

för de förtroendevalda i primärkommunerna. I byggnadsfrågor och sjukvårdsfrågor anges tjänstemannainflytandet vara mest framträdande. l förvaltningsutskottet dominerar förtroendemannainflytandet. Dessa huvudresultat kan sägas styrka problemens allmängiltighet eftersom de bekräftas i två av varandra oberoende system. Den andel landstingsledamöter, som är positiv till landstingsrådsinstitutionen, anger i nu nämnd ordning följande fördelar med att ha landstingsråd: D Motverkar tjänstemannavälde D Håller landstingsgruppen bättre informerad om vad som händer D Ger vidgad ärendeberedning D Skapar bättre och mera regelbunden kontakt mellan parti och landstingsgrupp D Förmedlar och stärker tjänstemannakontakter Av dem som är negativa till landstingsrådsinstitutionen anges på motsvarande sätt följande nackdelar: D Koncentrerar makten till enstaka förtroendemän D Skapar risker för ovillkorlig succession på rådsposterna D Landstingsråden ägnar för mycket tid åt tjänstemannauppgifter och försummar sina politiska uppgifter. Med tanke på bl a förslag som framförts om att vidga landstingens arbetsuppgifter i framtiden har ett relativt stort utrymme i undersökningen ägnats åt bl a följande frågeställningar: D Vilka partipolitiska skillnader råder i landstingen? U Hur är inflytandefördelningen i landstingsfrågor mellan olika partiinstanser respektive olika landstingsinstanser?

Ungefär 2/3 av ledamöterna upplever vissa skillnader” medan övriga fördelar sig jämnt mellan bedömningen stora och inga partipolitiska skillnader. Det partipolitiska agerandet anges av en majoritet dominera över det regionala. Stockholms läns landsting skiljer ut sig mycket markant från övriga. Där anges råda mycket stora partipolitiska skillnader. Norrland och Mellansverige ligger på en mellannivå medan Syd- och Sydöstsverige och speciellt Västsverige redovisar de minsta partipolitiska skillnaderna. Inflytandefördelningen mellan olika partiinstanser ges följande rangordning från det största till det minsta inflytandet: landstingsgruppen, länsorganisationens styrelse (t ex distriktsstyrelse eller FU-gruppen, länsförbundets styrelse) och sist gruppstyrelsen. Motsvarande resultat för förhållandet mellan olika landstingsinstanser är följande: förvaltningsutskottet, landstingsmötet, övriga centrala nämnder och kansliorganisationen.

Tabellbilaga

Tabellbilaga

_anås 000 000 00m 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 80 000 000 000

5._ m m 00m_ 0 0 m m m v e v m m mm m m 0 v m

000 000 00m 00m 000 000 08 000 000 000 000 000 000 000 000 000 08 000 000

om

mmm mom mmm mmm mmm mmm Em

G

mmm 00m

:så

m8 mmm 00m 00m 8_ m0_ 80 mm..

m

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

000 000 000 000

amcö

m m

vm mm

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

m5_ v

m.__5_›00..:

000 000 000 00m 000 000 80 8.. 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

m 0 0 0

ä 0m 0_ mm em m_ m_ mm m_ m_ v_ mm mm mm mm

m_m

mämcm..

.EE 000 000 000 00m 80 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 08

m.. _m em m0 m0 8 v0 om

m mm_ m0_ 0m_ m0_ m__ 0: mm_ 03 03 00_ ä_

äucwê

_

:oo

000 000 00m 00m 000 08 000 00m 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 08

_E2_ m m

.._ 0.. mm m.. mm mm em om 0m 0_ em m.. mm mm mm mm mm

0mv

.cziEox

_om_ 000 000 00m 000 000 000 000 8.. 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

mm m_ å 0m 0m 0m ä E. 3 E v0 0.. om E. o_

mmm

u 0m m__ v0_

vøätän

000 000 00m 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

zmcaEEox

s_ 0m m_ mm mv 0m å mm m_ mm om 8 mv mm om mm 0_

0__ m0_ m8

_ämhåb

o

an_

._

oålâaawa:

m

_sssoåzm_ ceswwmmm_ mnxämnmwcmM

.Sam

mzâoäxuemm ammwm 2=:m.wo___._x.m. :zmvmüwmm

mäwwmmm 0bwwwmmm_ mwmww omhmmm owwwüm “Mmmm mwmsmm åüwøwm

Emm_

:aaah oomwmuü mamxmämvm_ wmømä åøm

:_

204 Tabellbi/aga

8388:82.:

u u

888 888 888 888 888 88v 888 888 888 888 888 80m 80m 888 88

8 8 8 8 8 8 8 v 8

80m v 8 8 v 8

888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 88 888 888 08m

88 8v v8 88 88 8v

88.30k.

v88 8v8 888 888 8v8 888 8v v88 888 vv8

8 8

8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8

888 888 888 888

MMCC

8 8 8 88

8 8 8 8 8 8 8 8 8 8

888 888 888 888 888 80m 88

MSM v v 8 8 8 8

888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 88 08m 888

v 8 8 v 8 8 8 8 8 v

å 88 88 mv 88

888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 88

8 88 88 88 88 v8 88 v8 88 88 88 88

888 888 888 888

w 8vv

888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 88 888 888 888 888

v 8 8 8 8 8 .m 88 88 88 88 88 88 88 88 88

888 v88

888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888

8 v v 8 88 v8 88 v8 88 88 88 88 88

U 888

888 8v8 888

888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888 888

8 8 8 8 8 8 v E v8 v8 88 v8 88 88 88 88

8v8 888

§8

o

:S

zzEEoåsmA mummmwmwm sehmmmwm nävmwwüwmmww E_o88...8=8w8.a8888

88:8

åawwsw» åmmwü ?mmmwü

88288.

Emüww» wavwwmmm.

v88

:§88

88.8.8883 Eâáüb mmm vwmoä 8888M88” ända.

E: v8

SOU l975zl8 TabeIIbi/aga 205

I i

00m 000 00m 000 00m 00m 00m 000 000 00m 00m 00m 000 00A o? o? 00_ 00m

_ m m m m m N. _ _ m

00m 000 000 00m 000 00v 00m 00m 000 000 00m 00m 000 000 00_ 000

0mm 00m 00m 00m

n v

2 05 0m mm mm vm mv

i; Bm mmm mmm

03 m: mä om mm 2

m0_

H _

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

000 000 00m

2 m_ m

0 0

00m 000 00m 00m 000 00m 00m 00m 00m 00m 00v 000 00m 00m 0mm 00m 00m 00m

. m n m _ m m m _

2 om o v

0 0 0 0 0 0 0 0 0

000 000 00m 00m 000 00m 000 000 00m 00m 00_

m m _ m N. m S. 2 _m _m

00m 000 00m 00m 000 00m 00m 000 000 000 00m 00m 000 000 00m 00m 00m 00m 00m 00m

m m _ n m

ä mm 0_ oo 0_ vm I mm

mom

0: än mm :H

SN :m

00m 000 000 000 000 00m 000 00m 000 000 00m 000 000 000 00m 00_ 000 00m 00m 00m

_ e _ g m _ m m H

0_ 0_ mm 0_ mm mv m

mm_ m:

00m 000 00m 00m 000 000 000 00m 000 000 00m 00m 00m 000 00m 00m o? 00m 00m 00m

m m n m _ m m

3 m_ vm 2 mm E Z

mmm

m: mm mm

S_ 0mv

00m 000 000 00m 000 00m 000 000 000 000 00m 00m 00m 000 00m 000 o! 00m 00» 00v

w _ v m m v m o m

0_ 0a 2 ä 0v mm v*

mm_

vmm

:S

:s

muxutmmgwgab wimnxboz mimoäovom åäaaåuuzg

m8

magic: muonanäå wasmono

:SoH

azmamvêms

m :ä

mmcmâwbm

Sw

:Sch

Eösxom måaâi

mm0 m8 omm

uoxwwc;

m5. :m mv0 Em

voâEO

»v0 omm mmm mmm

Bmw.: 2802

a:

Sw mmm

owocü

mm

›no:

_

m m o mm SEC_ 0a m0_ mm mv om_ m m 23» v 2 m m 0.55 m_ om N.

206 Tabellbilaga

:W955

I I

000 00m 00m 00m o.: 000 000 Em m? 0mm 00m 00m 00m mmm 00m 00m o?

:i n m H m m H H m H

000 00.. 00m 00m 00» 000 000 0mm mm0 mmH 0mH 00m 00m 000 mmm 00m m0m 00m 0mm

m

mm 3 mm mm m0 om

mmm

mm vm om

oem

om

2300.

ä mm 2

Sw mmH m0m

H

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

00m 00m 000

.min 00m0H

m H 0

0 0 0

000 000 000 00m 00m 000 000 0mm Em o.: 00e mmm 00m 00v o!

mnHvH

mHmHH

m m v m o m H m. H m H

mv om

000 00m 000 00.. 000 000 00» 8 m0m o? 00v 000 00» 0mm 00m mmm 00v 00m

xm

H. m m H m v m m m m H m o H H

mm mm

000 000 000 000 00H 000 000 00m 0mm m0m 0m0 000 00m 00m 00m 00m 00v 00m

:få

w m H. m

om vm X mm mm mH om oH 2 o» mm mH

m mä Sw

.

000 00m 00m 000 00m 000 000 000 :a 05 0mm o? 000 00h 00m 000 :m 00v 00m

m m m m H H. m H m m H m 8 2 0H 0H mH mm

S;

000 00m 00m 00m o? 000 000 0mm 0mm mHo ovm 00m 00m 00» 00m 00m S... 00m 00m

m m 0 0 v

Hm 2 ...m om mm mm mH HH 2 0H

mHH mmm

U o...

vmH

000 00m 00m 00m 00m 000 000 0m0 0mm oä om: 000 000 00m 0mm 00m o? 000 000

m n v m m v v m H m

SH 5 2 mH vH 2 mm 0H om

m:

o

FS

csêEoåzmuH

:E

wamwwxmmw wmämozoüm muonmeew

H85

muwmmomxm omswmmün_

:Sch :SoH

Espmwmm..

mmm

moHHWwMM ...wwmm mmmøm umøøwü» ozwwmäm wwwww ...Mmmm umwwvwu» §53»

E HH

Tabellbilaga 207

I I l

00m ooo omm 00m ooo oo.v 00m oom ooo 000 000 000 ooo 00_

82 m _ m 83 0 00m_ v m m 0 m m _

00m 00m ooo ca 2: ooo oom oov 00m 00m 00v 00m 00m ooo ooo 000 000 ooo 000 000

2 2 8 v_ ä E 2 mm mv

ao

å

mmm

s. ä ä

m2 u: m: m: 00m

0 0 o 0 0 0 0 0 0 o 0 0 o 0 0 o

00m 00m 00m 00m

m: m:

0 0 0 0 0 o

ooo OS 000 o.: ooo 00m oom 00m 000 omo ooo ooo ooo ooo

m v m v v _ m m H m m

vm

0 0 0

000 ooo ooo omo oom ooo 000 00m 00m omm 000 ooo ooo 000 000 ooo 00m

m v v v m 0 p o m m v v m

mm 2

ooo 2: ooo omo 00m 000 ooo 00m 00v 00m omm 000 ooo ooo ooo ooo ooo ooo 000 00m

m v m

om om .m vv mm om mm mm om

mom

ä 3

omm

R

02 02 o:

0 o

00m 000 000 o? 00m ooo 00m 00m oov ooo 00m ooo 000 000 ooo 000 ooo 00m

v m m v n m o m v m m

mm mm o_ m0

0 0

00m ooo ooo omm 00v ooo 00m 000 00m 00m o: 000 000 ooo ooo ooo 000 o.:

m m 0 m

mm om E om 2 mm mm om 3 2 om mm

å_ ä_

00m 00m ooo E: oov ooo ooo 00m oov 000 ooo 000 000 ooo ooo ooo 000 000 ooo 00m

_ w m 0 m w m m

00 mm 2 2 å mv mv o_ Z o_ E vw

:S

:S :E

u_

umåâtoz :Ewzwäxmo .AnuoEES »wånzwâøzk

0 5 m

:Emârmm asoüêäv_ mänmozom

o_

:SoH

mom

wmäomzoå E9505

m

mmm mao mom mvm

m

mom mmm wmw

00.033: 0300:23

230...

än m2

âzâzøb ?#00200

mo..

.aEäM 0:280 »Mräåm

_

mmm

m :ä o

3%:

vvm

05x2 §20... 230m. E05

m m u

2 n mm 2 00 Hm »m o. 3 G m mm mm 5 om 0 _

208 Tabellbilaga

uaHuEwE

I

00m ooo o0o 000 mao o0o o? 00m 000 00m oom 00m 00m 00m 00m 0o0 000 o0o

m H m H H H m m H H m H

.om 0H

00m o0o 000 o0o mmm 0o0 o! 00m 000 00m oom oom mvv 00m 00m 00m 0o0 000 0o0

vH mv om 2 oH H0 Hm

omm

Hv

:Sch

vv mm mm

mom mmm

Hv

mmH m0H mmH S_

H

0 o 0 0 0 0 o o 0 0 o 0 0 0

mmm 00m 000 00m mmm

mmFÖ

m H m m mH

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

00m 000 mao 0o0 oom 00m oom 00m m2

max H H m m

0H mH

o 0 0 0 0 o 0 0 0

0o0 000 omH 000 o? 00m o: 00m 00m o0o

m m m H m H H

ä 2 om

oom 000 000 0o0 mHm o0o omm o0o o0o 00m 80 o0o m2 00m 00m 0o0 o0o 000 000

m p m v

Hm mH vH vH Hm mv mm 2 mm ae mH

m oHH o: Sw 0Hm

oom o0o 000 o0o om_ o0o omm 0o0 000 oom oom 00m ovm 00m oom 00m 000 000 000

H v m v m m m m H H. v v v n_ 0m mm mH E

m0H

oom 0o0 0o0 000 0vH 000 omm 0o0 o0o 00m oom o0o omm 00m 00m oom 000 000 0o0

o m v m m

H.H mm mH 0H HH HH S mm mH mH Hm

U oHH mmm 0mH

000 0o0 0o0 o0o omm 000 omm 0o0 000 0o0 000 ooo omm o0m 00m o0o 000 000 ooo

m p v m m m v m H v m

ov om mm oH mH oH

H2 moH 0mH

o

:E

csåEoåznq êogmømwmm nsâmwmzøm :ESHmWWHVEHoHM EHomWHmHwü awâpmømxmw wm:5Hum»H.w\H.Hwv% MHoAMHWmHHHmHmHHnHmHHH

12:a

enwmwow äeoswå

HmH

aHHHHHWWamHH.

:sea

wmmk :MSW anamma mWHmLHv mmwøw_ mHäzwmmH wwâwom

E.: om

SOU l975zl8

Tabellbilaga 209

I I

80 om_ 000 000 000 000 000 00m 000 000 000 000

000 00m

00m_

_ 000 000 000 00m 000 000

v m N _ _. _ m N N N _ _ _ 0_ m. N

mNm o? 000 000 00m 000 000 000 00m 000 000 000 000 000 00m m2 000

000 000 00m 000 000 00m

mN 0m mv S ä 0N _v mm

om_ mNm 03 _v mm_ ä v00 ä mv 2 mv wNv

NN_ N0_ S»

N

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

o: 000 000 o!

000 000 000 000

N N v m

0_ 0_ mN

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0mN o? 000 000 000 000

_ v _ N m

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

000 000 000 000

000 00m 00m

v _ 0N 0N S m_ 2

0mN 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

000 0mm 000 000 000 000 000 000 000

o m m

mN om Nm 2 2 0_

o: mm_ 0_m 5 Nm 00 w_

En

0m _N v_ Nm

ä_ m_m

_

om» .E 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 00m 00m m m v u _ 000 000 000 00m 000 000 00m

N_ m m N N m 0 N m 0

0m om N_ N_ mm 0_

mmN

m2_ 000 000 000 00m 000 000 000 000 000 000 000 000 000 00m m5. 000

000 000 00m 000 000 00m

__ N_ m_ m

Nm 2 2. e.. N_ 2 0_ om 3 Nm

0__ m8 0v v__ 0N mN om 0v

mwN

00m 00m 000 000 000 000 000 000 00m 000 000 000 000 000 00m 00m 000 N 000 000 000 000 000 000

v m _ m m

wN m_ 3 0_ 0_ m_ om : m. o

0N_ m0m N_ 00 m_ N_

E_

:S

ucoimvca_

_m

auoumcâmuum

2= n

axownmwcsv_

v oN

9.50.12... mänâåwu_

m2 v0_ 00m Nm E.

:Ses

Nm0 m0N

omzzâv_

ä_ m00

msbim

n_ _mm

E5222_

En moN 0_N

N m0v m: N

§53

N

“asså

_ _vm mm_

man:

0v0

w$nuu

..._23

.00m 25a

n

E01_ _En_ 25,

m m

33:

__ a _ Nm m_ v» N _ __ v_ N_ N mm 0_ mN Nm Nu __ vm m_ Nv

l 4

210 Tabellbilaga

.vuâs

0 0 a

000 000 00m 80 02. 00m 00m 00m 00m 0mN 000 00m 000 000 000 00m

_ 0 N m N _ v N _ .ä 0m

0 0

000 000 00m 000 00m 00m 00m 00m 0mN 000 00m 000 00m 000 000 00m

mv Nm 0N av m_

0Nm

2 0m 0N 0N _v 00

vvN

:så

0mv SN N0_

N m

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0mN 00m 000 0mN

§06

_ m m

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

0mN 00m 0mN 000 000 00m

me_ N N

0 0 0 0 0 0 0

000 000 000 000 000 00m 00m 000 000 000 000 00m

N m v N v . v0 3

ä SN mmN

0 0

000 000 000 000 000 000 00m 00m 000 0mN 000 000 000 0mN 000 000 000

N. N v v m

2 NN Nv N_ v0 Nm : Nv 2

m 000 m0_ _Nm

_

0 0

000 000 000 000 0mN 000 000 00m 000 0mN 000 000 000 00m 000 000 00N

m m v m _ N m 0 _ N_ v_ Nv mN Nm 0_

0Nm mNN

r..

0 0

000 000 00m 000 00m 00m 00m 00m 000 000 000 000 000 00m 000 000 00m

v m m v v

0_ 2 N_ 0_ mv S 2 00 vN N_

0mm mmm

u

0 0

000 000 000 000 0mN 000 000 000 00m 000 000 000 000 0mN 000 000 00N

m m N N . m m m › _ N_ 0_

omm

2 mN m_ Nm

;v

:S

.

o mvåom

:.00 :E

êsaoäamg 00305502

0:.

:sånna

13:a

0300200 Eäemzm

ms mmm vmm

åwävu:

:som

050060 Nvm

“Pass _vmsäsz mmzeom mwgoamaäv

_mm 0B 5.0 08 _00 05 m8 mm0

zmmsa. :v.33 ._8502 0.830 “masa

Em

NmmN_

NmN

Essä

20:3_

mä

›E mvv 2 NN 3 0_ mv :ao 0 mN 0 m_ 0 0_ E0? 0_ S. m . 2 0N mN

21 1

Tabe/lbilaga

000 00v 00m 00m 000 000 00m 00m 00w 00m 000 000 00m 000 000 00m 00N 00m 00m 00m

m N H N v H H H N

000 00v 00m 00m 000 000 00m 00m 00w 00m 000 000 00m 000 000 00m 00m 00w 00m 00m 00m

H.

0H »H NH av 0N av NH 0N HH

mmm

Nw Hv 0N Nm NN Hv

NNH v0N En NNH

H

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

00m 000 00m 00N

H vH vH

0 0 0 0 0 0 0

00N 000 00m 00m 00w 000 00m 000 000 00w 000 00m 000 00m

000 00v 000 00m 000 000 00m 000 00v 00m 000 000 00m 000 000 00m 00m 00v 00H 000 00m

v 0 m. n w v H m H4 m

wN 0N 0H 2 2 2 hm

0wH

Nm

v0H mvm

000 000 000 00w 000 000 000 00m 00v 000 000 000 00m 000 000 000 00m 000 00m 00m 00m

H H H v m H N N w m w v w N N

mm NH vN NH

NmH

000 000 000 00w 000 000 00m 000 00w 00m 000 000 000 000 000 00H 00m 000 00m 000 00m

w w v m w w m v 0 m

vH 2 NH vv wH mH mH

00H

S H.v

Nmm

000 00N 000 00v 000 000 000 00m 00v 00m 000 000 000 000 000 00N 00m 00v 00m 000 00m

H N N m N 0 m v 0 v H H m N

0H. NH 0N 0N 0H NH

mwH

:E

:EmHHuoED

så

H

uHEaHomHwnH

En

uwcsniom :utwszohh 9003053

:Sch

umczøcoå mHzmwbm 9.300585 måoäü

m

OEoGSF mcmnmzzü

wwN 000 m2 Nmv 0vo wNv än 0wN 00H

senap.: 05350

NHL.

omáå

Hv m

wHH mNw vNm So

EEoH

Nvo

0:200

m; N m8

2.300 00H m w w NN SHS 0H va: mN 0H m HH mv HN w mm så 2 Nm m n NH 02mm 0

2 l 2 SOU 1975 :I8 Tabellbilaga

0505::

I

00N. 00m 00m 000 00m 00m 000 000 00N. 00m 00N 000 000 000 000 000 000 000

N N 0 m _ _ N _ N _ 0 N _

.om

00_ 00m 00m 000 00m 00m 000 000 00N. 00m 00m 000 000 000 000 000 000 000 000

Z mm 0_ mm mN Nm mm mv mm _m

mmm

ä s. Nm S.

:Sch

mN 2

NNm E;

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

00N

umeå

_

0 0 0 0 0 0 0

00v 00m 00m 000 00m 00m .000 000 00N. 00m 00N 00m

wav_ 0 N v _ 0 N _ mN

0 0 0 0

00m 000 00m 000 000 00v 00m 000. 000 000 000 000 000 000 000

› 0 w _ H o _ m N m m N

xm

v mN

000 00m 00m 000 00m 000 000 000 000 00v 00N 000 000 000 000 000 000 000 000

m m m 2

5. 0v mN $ v0 2 0_ 2 vv .N 0m vN mN 00

m N_m

000 00m 00m 000 00m 00m 000 000 o.: 00N 000 000 000 000 000 000 000 000 000

N 0 _ n m N m o m o m N v m n_ S 0_ _N ä v_

00m 000 00m 000 000 00m 000 000 00_ 00m 000 00m 000 000 000 000 000 000 000

o m m m m o

Nm om NN 2 2 N_ vN om N_ N_ N. 0N

U 00N

00N 000 000 000 00N 000 000 000 00m 00m 00v 00m 000 000 000 000 000 000 000

v N _ m N v m v m m N 0 N 2 v_ N_ vN v_

2 m2

o :S

zzåEoåcmq

_Sca

wsprmwm umåsztw;

:Sch

å_ emma wswwmuwm_ owwwüm_ owman”. owwpü Eäwzmwvi. aommoøm» NmvmäNä mwwm uahmwzmm ämmwmü.. mwmwmm oáämüm

Tabellbilaga 213

I I

000 00m 000 00h 0NH. 00m 000 00m 00m 000 00m 00m 000 000 000 00m 000 000 o! 000

v N N H H H H H v N N H

0H

000 00m 000 00m 00N 00m 000 00m 00m 00m 000 00m 00m 000 000 000 00m 000 000 0mN 000 0m0

0v mm »N mN 0N ä HH. NH mv mm

vvN

Hm S mm

v0N

Nm Nm mm

m8 mN omm Hvm

H H

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

00m 00m 00H 000 00m 00m 00m

m N m o v H

NH

0 0 0 0 0 0 0 0 0

000 000 00m 00m 000 00m 00m 000 00m 000 000 0mH. omm

N N v N H H v H N H

vH

0 0 0 0

000 00m 000 00v 000 00m 00m 000 000 00m 000 000 000 00m

000 000 00m 00m

m o H v o H m H v v H v m H

vm NH mm

000 00m 000 00v ovm 00m 000 00m 00m ovH 000 000 000 000 000 000 00m 000 000 0mN 000 0m0

› m

mH mv mH mH mm Nm 2 mm om

mHH mmm mN mHH 0v mH vv 0N HH .Eb

0Hm

000 00H 000 00m 0vv 000 000 000 00m 0v0 000 000 000 000 000 000 00m 000 000 000 H 000 00m

m N N m m H m m o N m H m N m vN NH â 2

om

NvH

000 00h 000 00m 00h 00m 000 00m 00m 00m 000 000 000 000 000 000 00m 000 000 000

000 00m

N m m v o m n 0

00 HH 0N om 2 HH NH mH 0N

mmN

o.. Nm

0mH :m

000 00m 000 00v 0mH 00m 000 00m 00m 00m 000 000 00m 000 000 000

00m 000 000 0mN 000 0mm

v H N N m H m m v N o m N N

mm NH 0H 0N

m0H om HvH

:Easocsmix

muunwoHuEH muonmänmsmq

:Sch

mmm

muOwMCZE uczäoxøø.

vmN mNm NmN

mgofomon

mmH mmm

amoxmiwv_

HHSPH.

:m

asså_ 93232

HS m:

seem:

Hmv Hmm mNm

E855

o: mHm

vara

.ä

o: omm

320% aHEzvH

mom

mswå

w!

0:56 033.0 0505

NS

§3 Scz

N» HC_ m »N m m mH 2 2 m HH HH mH HH mm mH

m vN n m :H

1 5

2 l 4 Tabellbilaga

_vasa_

u

aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa amN aam aam aaa aaa aaa aaa _ N

_ _ _ _ N _ _ _ _ v v N _ N

s.. _ a_

aaa aaa aaa aaa amN aaa aaa aaa aam aaa amN aaa aaa aaa aaa aaa aaa 8a a8

aa a av am am _v Na mN

_N _a NN _v mv am... NaN vvN Nm_ Nm_

:så

å_

_

a a a a a a a a a a a a a a a a a

aaa aaa

v N

§50

a a a a a a a a a a a a

8a aaa aan aaa aaa aaa aaa

me_

v m v _ N N _

a

aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aan aaa aaa aaa aaa _

N N a N _ N N m v m_

N v a am 8 N_ N_

ä

aaa aaa aaa aaa aaa aaa aam aaa aaa aaa aaa aaa aaa aam aaa aaa aaa aaa 8a

N_ Nm NN aN mN aN G 8 N_ av NN va

NN am Nv NN a: va_ om_

m

aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aan aaa aaa aaa aaa aaa aaa a8 N a

N a a N m N N N a

N a a aa N_ N_ m_

,_ NN_

aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aaa aam aaa amN aan aaa aaa aaa aaa amN 8a

a N a NN

a_ N_ N_ __ NN a_ am va Nv N_ vN NN

aaN

o m_ av_

a

aaa aaa aaa aaa aam aaa aaa aaa aan aaa aaa 8a aaa aaa aaa aaa aaa a8

N N N v N N a a N N v a v a_ aN N_

2 aa NN_

o §3 2.3

assvåaav: aaaozvxmaazm

âesoäav_ wmêztazânwx_ _vsevasam uubvfamnok

v

:SoH

a:

vaaoav:

wav a? _Na

.SEN aa_ Nva a:

2N§vN vaavzå

__v

vxwmñ

Nseoz avsåg

aNa v: mmN av_ NN_

_vavao

ñâuwøm _aasá_ N88_

as

v.32

NS

vmoaå

ma... NNN

32_ .så

mm

E v_ a_ a_ N_ N aN a så aN m __ N__ NN mv av a a_

2 l 5

Tabellbilaga

I I

00m 00m 00m o: 000 000 000 000 00m 000 000 000 000 000 000 000 000 000

H N H H H m m N m m N H H m m

00m 00m 00m o? 000 000 000 000 0mN 00m 000 000 000 000 .000 000 000 000 000 00m

vN 2 mH å mm mv mv Nm Nw Hv Hv

omm

Hv m:

mNm H: S_ t; mmN mmN

H H

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

000 00m 000 00m 000 000

m m m m mN

. 0 0 0 0 0 0 0 0

00m 00m 000 000 000 000 00m 000 000 000 000 00m

H N N H m m m N H »H NH

0 0 0 0 0

000 00m 000 000 00m 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

m H 0 m 0 H

No vH mN NH mH wH mN om

mvH

000 000 000 00m 000 000 000 000 00m 00m 000 000 000 000 000 000 000 000 000 00m

o

NH NN 2 00 »H NH mv mH

m0N

NN 2 00 00 Nm mN

S» mvH mmH 00m

00m 000 000 000 000 000 000 000 000 00m 000 000 000 000 000 000 000 000 000 00m

N o H m o m N v v o 0 N m

Hm NH mm NH mH 0H

NHH

00m 00m 00m 0mN 000 000 000 000 o? 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

H. e

vH 0N mH 2 vH vm 2

omm

NN m: om 2 Hm 2 mH 0m 00

HHv

000 000 00m 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

N m H m o m N N n v m m N m N

mm mm 0N 0N HHH

:S

cuxomnoqvoEm :Emiowom

»Mxoamämb 2:52:02 H®MWCwO

om

:nåns: :signum

mm0 HHm v8 o: Hvn mHv vNm 00m.

:SoH

soHmHiHø..

N: NON

wøzHwHz 05223 oeoäo

ZMHOH

mWcHHOMH

H H. Nm

mackor

mmm

åäåm

»Nm

.umeå

0mm o! Hmm

oHâU

m m

NH E o 0H 2 m w m m vw vH 2 NN HH w n mv Hm

216 Tabellbilaga

.ungas

I I

00m 000 00m 000 000 000 000 00m 000 000 000 000 00m 000 000 00m 000

m m m o m m m _ m m m m m m o _ _

s..

00» 000 00m 000 000 000 000 00m 00m 000 000 000 000 00m 000 000 0.00 00m 000

mm ä om ä

mom

To.

mmm

S

omv

:Sek

_m_ m: m2 å.. S. m: S_ E; E_

M m

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

000 000 000 000 000 000 000

wwiö

m m o o v 2 S

0 0 0 0 0

00m 000 000 000 000 00m 00m 000 00m 000 000 000 000 000

me_ m m m m m om _ m m m o 3 0 m

0 0

000 000 000 000 000 000 000 00m 000 000 000 000 000 00m 000 000 00m

o u m o m 0 o m 0 m

å 2 om m_ om 0. m_ vm

000 000 000 000 000 000 000 00m 000 000 000 000 000 000 000 00m 00m 000 000

m

vw mv om mm vm mv vm I

mmm

2 ä mm n S Hm 0v

m v2 v0m 000

00a 000 00m 000 000 000 000 00v 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

m m m o v m m o m m v m. v

om _ E 2 mv mm m_

n_

00m 000 000 000 000 000 00m 00m 000 000 000 000 000 000 000 00m 00m 000 00m

w

mm ä. om vm _m mm ...m mm mv vm mv vm 0_

U mv m2 âm mm_ :m

00m 000 00m 000 000 000 000 000 000 000 000 000 00m 000 000 00m 00m 000

m w m o m m v 0 v m

2 m. mv 2 2 mv vm

2 00_

:å o :S

:S

åseoåsm.. ...måstoEånug xåuzmmm=mw mummmwm uswwzmw äutofåøax_ msacxzoz.

momvmzmw _ämmåwmM :eawwwwm øcawøwhwumm

:SoH

_åsu

vsaømçwmm

:Sch

eowwmawvm_ »Eâtzâs swwwmu_ usmwxwm*

0mommu=wøm

m8

›=_ »hmwm mmnmaøm n

SOU l975zl8

TabeIlb//aga 2 l 7

i

00m 00m 000 00w 00w 00m 000 00m 00m 00H 00m 000 000 000

H 00m 000 00m 000 000 00m 000

m o H H H H N m v H H N H v v v

00m 00m 000 00w 00w 00m 000 00m 00m 00H 00m 00m 000 000 000 00m 000 00m 000 000 00m 000

H0 0N vN Nm mm NH mm mv wv

mNm

Nw

NNv

mm

H.vH

om_ H0 mm

vwH NOH owH vvN v0N

H

0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

00m 00v 00w o.: 000 000 000 H N 00m

v v m m H

0 0 0 0

000 000 000 00v 00v 000 000 000 000 00H

H 00m 00m 000 000 000 000 00m 000

m N N N H N H H N mH 2 w v w H Hm NH

0 0 0 0 0

00m 00w 00m 000 00H 00m 00m

000 000 000 000 000 000 000 000 o.: 000

v H H 0 H.

2 om 0H vH mH om 0H om wN HH 0N

000 00m 000 00e 000 000 000 00m 00H 00H 00m 000 000 000 000 000

0 000 00m 000 000 00v 000

m w NN wH wH

moH NwH N.N mN HN Nv 2 0w NN wH No ww

HNm

mN

vNH w0H

00m 00m 000 000 000 000 000 000 00w 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 N v m 000 000 000

0H om m m 5 e m o m w m H m N w

Nm

mvH

2 0N

00m 00m 000 00w 00v 00m 000 000 00e 000 00w 000 000 000 000 000 H. 000 00m 000 000 00H 000

2 v 0 n m m m m

mw mH HH

0HH

vH sN 0N mH »H

vwN

vN vv vv

000 00m 000 00w 000 00m 000 000 00N 00N 00h

H 00m 000 000 000 00m 000 00m 000 000 00m 000

m v N N m N H v n N

om mv mH 2 n m

m0H

NH 0N NH

.GH

Eâmtunoz

323352.

mozuáoxm :aEESm §E§a

0Hv En

Håkan?? aucwänam xxoaåo.

:Sch

om 00m HNo mNm mNm

oHaoz

woHauHå »szäo

Nmo

E0025

vm N00 o: v00

Nov

:v SH.

288m

»v0 »NN ewN

wEEvH

H NNO

...sea

H m8 m2

23% :onom xHHÖH ,.33 .glam

0H

m2:

s HH. v w N» w n ä=§ HH m v w »N mN w u wH

Hm Nw 0H vn

218 TabelIbi/aga

:§52:

u u

So ooo 08

m _ M

.om

ooo 08 ooo som m8

:Sch

S om

Sv

MK

S..

M

mm

o o o

oem må

§25

S

m?

o o

ooo 03 Sw me_ v

mm

ox.

ooo ooo 80 com m2

m o I

å mä m8

N

ooo 08 08 com En

3 m: 2

m s? »I

S

08 So 08 oc... 5.

v H g

as

n_ S v

8a ooo 08 oc... 8...

e E 2

mmm

u

Sw

w

.

So So ooo oc.. ms

m _ v

2 ä_ mmm

m

o .

E.:

zssEoxämq

.SE

maaozêo

_356

ésäzo

23a...

E322

3% ns oc...

2..._ w m o so:

Tabel/bi/aga 219

o o oom oom oom mmm oom omm mom mmo omm omm ooo mmm ooo oom oom mom omm mmm mmm mmm mom

.ammo

mmm omm oom omm mmm

view

m m m mm om mm mmm mmm mmm mm mm mm mm mmm mmm mmm mmm mm mm mm mm mom mm mm mm mm

_som mmmom m+ + + + + a + + + + + s + + + + + m. m + +

a u u + + + +

ooo oom oom oom mmm ooo oom omm mmm mmm ooo omm oom oom mmm ooo ooo oom ooo mmo omm oom oom oom mmm mom mmm mmm mmm mmm oom omm omm oom mmm

mmm mmm mmm mmm mmm moo mmm mmm mmm mom mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmo mmo mmo mmm mmm mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm mom mmm

:som

m m m m m m m m m m m m m m m m m

mvmmøêxømanu

o o o o o o ooo oom oom oom oom ooo oom oom oom omm ooo ooo ooo ooo oom oom oom oom mmm oom ooo ooo ooo mmm oom oom oom oom omm

mmmäo

m m m m m m m m m m m m m m m m m mm mm mm mm mm mm om m :m mm mm mm

o o o ooo oom ooo omo omo mmm omo oom oom oom oom mmm oom omm hm

oom oom oom mmm ooo ooo ooo mmm mmm mmm mmm omm mmm omm oom oom oom mom

.Ru m m m m m m m m m m m m m m m m9_ mm mm om mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm

mmmmmozmaa oom oom oom oom mmm oom omm omm mmm mmm oom omm ooo ooo mmm oom ooo ooo ooo mmm oom oom oom oom omm mmm mmm mmo oom mmm

omm omm oom oom mmm

m m m

:u-_OE

mm mm mm mm mm mm mm omm mmm mmm mmm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm mm om mmm ä mm mm mm mm om mm

oom oom oom oom mmm ooo omm omm mmm mmm oom omm oom oom mom oom oom ooo oom mmm oom oom oom oom mmm mmm

:owimmmmvmamv

mmm mmo mmm mmm omm oom oom oom mmm

mmm mmo mmm oom mmm mmm mmm mmm mmm mmm mom mmm mmm mom mmm mmm mmm mmm mmm oom mom mmm mmm mmm omm mmm mmm mmm mom mmm mom mmm mmm omm mmm

m m m m m m

än_

oom oom oom oom mmo oom mom mmm mmm mmm ooo oom oom oom mmm oom oom oom ooo mmo ooo oom oom oom mmm mmm omm mmm mmm mmm oom omo ooo :U0 ooo mmm

mm mmo mmm mmm mmm mmm mom mmm mmm mom mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm omm mmm mmm mm mm mm mm mm mom mmm mom mmm mmm mm mm mm mm mm

,m m m m m m

._09

oom oom oom oom ooo

:Som

mmm mom mmm mmm mmm oom ooo ooo oom .mmm oom omm omm omm mmo omm oom oom oom mmm mmm mmm mmm mmm mmm omm omm

omm oom mmo

mmm omm mmm mmm mm mm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm omm mom mmm mmm mmm mmm mm

m

.mommomx

o

_Nu=

oom oom ooo oom omm oom omm omm omm omm ooo omm ooo oom mmm ooo omo omo omm mmm omo oom oom oom mmm mmm mom mmm omm mmm oom oom oom

oom mmo

mm mm om mm omm mmm mm mm mm om mmm mmo mmo mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mm mm mmm mmm mmm mmm mmm mom mm mmm mm mm mm mm mom

.åhirOñöa

2 m m m m m

:Ohm

.mm mm mm mm mm om mm mm mm mm om mm mm mm mm om mm mm mm mm om mm mm mm mm om mm mm mm mm om mm mm mm mm om

N

måmmgb

.N

mmäscmsmmomm mmammmmmmmmmo

m

ssmmmømm mmmäm: mmsmmmømm mmmmmåommm

:ODNF

mms:

.mmm

220 Tabellbilaga

o o o oom mom ooo oom mom mmm ooo omm mvm oom omm vmm ooH oom oom omm oom ooo omm mom oom oom 00m mvm omm ooo

-oxå

vm\om

m om mm om mH mH om mH Hm mH mv HH mm Hv Hm Hm mm mm vm mmH mmm vHH mov HmH mmH

H33. man.. + H H + + + H + + + + I + I + + + + 1 H+ + + + + + + 1 + +

oom oom oom 00m mmv ooo ooo oom oom mmm mvv omm omm ooo mvm mmm mmm mmm mmm Hmm oom oov oom oom omm oom oom oom omm mvm oom 00m ooo 00m mvm ooo omv

mmm mmo mmm mmm

:Som

mHm mmm mmm mmm mmm omm oHm mmv mmv mmv mmH mvo mmm mmm mmo vmm mom Hmv mmv mvv mmm mmm mmm mvv mmv mmm vmm mmm Hmm oHm mHm Hmo mmH

H H H m m m m m m H H H H H H H H H

0 o o o o o o m o 0 oom oom mmm oom oom omv ooH omm omm ooo omm mmo ooo ooo ooo ooo mmv omm ooH ooH ooH mmo oom oom oom oom oom

v m m m m v H m mH vH vH mH vm mH vH mH mm mm mH mH mH mH vH mvH mmH

o o o o o 0

ooo ooo oom oom oom mmm oom oov oom omo ooo oom omm oom mmm ooH ooH ooH ooH omm omm omm omm omv oom ooH oom oom mmv oom ooH

m m m me_ m m m m m m m m m m v mH 0H mm mH mH mH vH mH

o o 0 o o ooo ooo ooo ooo mmm ovm oom omm oom ooo ooo ooo ooo ooo mom oom ooo ooo ooo Hmm ooo ooo oom omm vmm oom oom omm omv mmo oom omm

m m m m mm om mm mH mH mH vm mH oH oH HH mm vm mm mm mm Hm mmm ä mH mH mH mH mH oH mHH vHH HHH vmH

ooo oom oom oom mmv ooo oom oom oom omm mmm omm ooo omm Hmv omm mmo mmm mmm mmH ooo omm omm omH vHm omm omm omm ooH Hmm oom oom omm omm Hmm oom omo

m mmH HmH HmH HmH moH omm mmm omm omm mHm mom mmv mvv mvv mmv vmm Hmm mmm mmm mvm mHm mmm omm omH mom Hmm mmm omm mvm mHm mvm mmm mmv mmv oHm mHm mmm

H H H H H H

o 0 oom ooo ooo ooo ooo oom ovm oom omm mmm oom mmm mmm mmm omm oom ooH oom oom oHm oom omm omH omm mmm ooo 000 oom oom vmm oom oov oom mmo omH

mm mm vm mm mm vvm mvm mom mmm mmH mm mm mm mm mm mmm mmm mmm mmH mmH mmH mm mm mm mmm mmm mmm mmm Hv u_ moH mmH mvH vvH mmH Hmm

o o

oom oom vHm ooo oom oom oom mmH omm oom oom oov mmo mmv oom omv omm mmm oom omH omm omm Hmm oom oom oom ooo mom ooH oov omm omm mvm oom omv

vm mmm Hm mmm mmm mmm mmm om mmm mmm mmm mmm omH mHm vm mm vm vm 0 ooH ooH mmH mmm mmm mHm mom mmH mmm mvv mmv mmv mmm mmm mmH mmH mmH

ooo ooo ooo oom ooo oom oom mmv omm omm omm ooH mmm oom oov omm omm mvm oom oom ooo oom oom oom mvm ooo mHv omm oov omm omm mmm mmm mmH mmm mmm ooH

mm mm mm mom mmm mom mmH om mm Hm mm mom mmH ovH mmH mm mm mm vm vm om mmm mmm mmm omm Hmv mmH mmH mv Hm E mmH ovH HmH mmH vmH mom HHH

vm mm mm Hm om vm mm mm Hm om vm mm mm Hm om vm mm mm Hm om vm mm mm Hm om vm mm mm Hm om vm mm mm Hm om vm mm å.

:oo

äsêwsaa_

owaxem Szasz: mmönmxoo meoeåxm

?som

musâoo §53: êonäo...

.

E3

Tabellbilaga 221

o o omm oom oom ooo oom oom . moo oom mmm oom ooo omm moo oom omm oom mom

-maa

mmmom

ooo ooo mm_ oom mmm mmm omm ooo ooo omm mmm

m m mm mm mm mm omm mm om om omm mm om mo_ mmm mmm mmm mm mm mm o: m: mm_ mm mom _m_ mm _m

38m m5. + | + + + n + u + u + + + + + + + m

u + + n + + + u + + + u

omm oom omm oom ooo oo_ ooo moo omo omm omm omm mmo omm omm omm mom omm omm oom oom mo_ oom

oom oom oom oom mmm ooo mmm ooo omm ooo ooo ooo omm mom

:som oomm:

mmm mmm m: mmo mmm omo mmm mmo mom omm mmm mmm omm ooo mmo mmo

moom

:o .om mom omm omm mom mmm omm mmm mmm omm oom

omo_ so_ moo_

:m om_ m: om_

mmm_

m m m m m m m m m _ m m m m m m _

o o o o o o o o oom oom oom oom oom ooo oom oom omm omm omm omm oom oom oom oom ooo

ooo oom oom oom ooo ooo ooo ooo ooo

mmEo

oom_ omo mmo

m m m m m_ m m_ m m m m S: m m m m m m

mm : : mm : om mm mm mm m_

oo_ omm oom oom oom oom oo_ mmm omm omm omm omm mmm oom ooo oom ooo omm oom

oomm

oo. oom oom oom oom oom ooo oom

mmmm

mm_ mmm omm ooo omm oom oom

oomm

mm_ m9. m m m m m m m m m m m m o m m m_ m_ m_ m_ m_ mm m. mm m m m m m m_ om om m_ m_ mm o_

om_ omm mmm oom ooo oom oom mom oom omm omm omo mmm ooo oom ooo oom mmm oom oom oo_ oom mmm ooo omm omm omm mm_ oom ooo oom oom omm oom omm oom omm oo_

ä om m_ mm mm om mm mm mm mm mm mm mm m mm mm mm mm mm mm mm mm om mm mm oo mm mm om mo mm om m_ m_ mm_ mo_ mo_ mom mm_

omm m; omm om_ omo oom oom mmm omo oom oom oom mmm oom omm omm oom moo oom ooo oom oom omo

oom omm omm omm mmm oom ooo omo oom mom oom omo omm mom o:

m mmm mmm mmm mmm mmm mmm mom mmm mmm mmm mmm mmm mom o_m mom omm mmm mmm mmm mom omm mmm _mm oom mom mmm mmm mmm mmm _mm omm mom omm mom mom mmm mmm omm

ooo mmm omm omo omm oom oom mmm oom omo omo omm mom ooo ooo ooo oom mmm ooo omo ooo ooo mmm

oom omo omo omo omm oom oom oom oom mmm ooo oom oom omm mmm

oo mo mmm _ m: mo_ mm_ mm_ om_ mm_ .o mm_ mm_ mm_ oo_ mm_ mo_ mo_ oo_ m: mm_ m: om mo mm mmm .m mm mo mo_ mm_ m: om_ mm_ mo_ o: oo_ mo_ om_

omm mmo ooo omm omm oo_ oo. omm oom oom oom oo_ omm omm omm omm ooo mmm omm omo omm ooo ooo oom oom oom

mm_ oom mmm ooo mmm ooo moo oom oom oom mom mmm

oom mmm mom mm u mm_ om_ mo_ mm_ mo_ :m _om _om _om mm_ mmm mm_ mm_ mm_ oom mom mmm mmm mm_ :m omm omm omm om_ mmm omm mmm mmm om_ .mm mm_ mm_ om_ mo_

oo_ mmm omm omm omm oom ooo mmm omm omm omm omm mmm oom omm omm oom moo ooo oom omm ooo oom ooo omm omm omm ooo oom oom .om mm_ mm_ oom omo omo mmo mm_

mo mm mo mm mm mm mm mm mm mm om mo mm 2 mm_ oo_ oo_ om_ mmm m: mm_ mm om mo z_ mm mm mm _m_ oo. mm mm om mm_ mo om mm mm mm

:m mm .m om mm mm mm mm om mm mm mm mm om mm mm mm mm om mm mm mm om om mm mm mm _m om mm mm mm om om .m mm mm mm .m

mmEmEmEomm mmamzmooom_ moâioeommmmø

mmosozä ...man mmsoosmø mosäemm

E3

222 Tabellbilaga

omm oom omm mvo oom oom oom oom vmm omm mmm vmm

man.

vhxoh

m o_ m_ m_ mm m_ m_ o_ omm mvm mmm moo

_som man» + + + + + + + + m+ _+ _+ +

oom om_ omm omm mmm oom oom ooo oom oom mmm omm omm mmm mmm vmm omm mmm vmm _mm

o_ o.oo_

mm_ mmm _vm mmm omm mmv omv mov mmm mmm mov mmm mmm omv m_v mvm mmm moo mmm

:som

_ _ _ _ _ _ mm om om mm mm m+ _+ _+ + mm_

oo

oom oom oom .oom mmm oom ooo oom oom ooo mmm ooo omm oom mov mmm omm omm mo_ om_

mmEo

v v v v m __ __ v_ omm m_ m_ __ mmv mo_ mm_ omm mm_

mmm+ + mmT mm? _

mmm mvm mvm omm mov mom o_ oom oom oom mmm mmm oom ooo ooo oom o_m mom _mo _vm oo_

m m5_ mm mm mm _m mm vm vm mm mm __ mv

ovv mom mmm omm

_m _mm

_v_+ + + + mmm_

ooo mmo mmo mov omv oom oom ooo ooo omv om_ omo ovm mmm mmm om_ ov_ vm_ omm ovo o.m

m m m mv _v mvm mm m_ ä o_m _om mo_ mo_ _mm omo

m _mm_ mmm_ mvm_ vmm_ mmm+ + + mmm: m

ooo ooo oom mmm mvm mmm mmo mmo omm mmv omv omm omm omm mmm ooo mo_ ooo om_ mm_ m.mv

_mm mom _om vmm omm mmm vmm mmm m_m mmm mv_ mmm mmo mmv mvm m_m vmm oom m_m mmo

m m_ m_ m_ m_ m+ + + + _m v_.

ooo mm_ mmm _mm _m_ oom oom ooo oom omv _mv mom _mm _mm mmo mmm mmm ovm ,mmm .mm_ m.m_

mm

.m mv_ mm_ mm_ om_ _m_ mm_ vm_ mm_ mm_ omo mmo oom mom oov mvo mm_ mom mom o_m

v v v v m u + + u mm

.

oom mmm mmm mmv mmm oom ooo oom ooo oo_ mmm v_o vo_ mmm mmo mmm omm :m m_m mmm vm_

o vmm mm_ _m_ om_ mv_ mmm mom mom mom mv_ _om _mm mvm mm_ _m_ omo mmm mmm moo mmm

m m m m m m+ + + m+ mm

oom o_o o_v vmo mmm oov oom ooo oom omm omm om_ mmm mm_ om_ o_m mmm m: mmo o_v m.m_

mom vmm omv mmm mmm oom omv mm mm mm vo mm_ mm_ mo_ mo_ mo_ mo_ vo_ mm_ m_m s_ m m m m v _+ + + T om

:m vm mm mm _m om vm mm mm _m om vm mm mm _m om vtmm mmmmm mm:m _mmom

ämoeo

“wwwømmmw

_

mcmzonömmm 20:02:02

.Emm

om.. momsmmå _moå

Tabellbilaga 223 Tabell B 3. Översikt över landstingskommunalt paxtistöd 1970-1974 i 1 OOO-tal kr

224 Tabel/bilaga

Län År F Vpk KDS Övr Totalt

25 90 25 90 m - 5 235 73 74 40 100 15 95 - - 5 255 70 40 35 80 110 5 - - 270 Göteborgs och

Gävleborg 10 85 30 185 30 - - 340 71

Västerbotten 28 84 70 182 - 7 - 371 71

Tabellbilaga 225

Län År M C F S Vpk KDS Övr Totalt

72 28 84 70 182 - 7 - 371

73 28 84 70 182 _ 7 _ 371 74 50 140 70 250 - 20 - 530

Norrbotten 70 46,9 70,3 - - 46,9 242,1 93,8 500 71 24 54 24 228 60 - - 390

8 462,5

Tâfgfgfm”

13 559,2 8 759,9 29 443,1 1 970,6 139 20 62 354,3 Andel i procent 13,6 21,7 14,0 47,2 3,2 - - 99,7

m U w .m oo 226 Tabellbilaga

os.: os.: oä_

E m: E. Z ex. z m. Z g

ansa ...så

e» ä e.: g ä En x u u

m N u

m m n

5 o z

2.95.80 :§50 :_2200

h e u

a...

o.:

v “s _ m;

.s S ek.

.â_âmmo:ss>mmo2ä>mmuz§>mmoz

295.50 :§28 :S300

+ + +

25x0..-

mmozåmmozå>mmozê>mmoz mmuzâmmoz§>mmuz§>mmo2

:§04 .§3

.ömma

2.255802 S

uuzgovcooutn..

N. 2

_ o w 2

nvøgøucoouüøu

v m

2.834 :§3 :§04

:oaociäxüztøa

o m :

25:55:28

.Samah

s 2 n.: å om 3a e» m 3

N

åwdäeeOv_

m n

s-MGSEEOV_

ovcøån

28.0_

.au .o .nu m o _

_ N

:ou .En n e

öEEoxoucm

5._

uoEêoxoumm .useoxeom

N m u

E9:

.omcououcox nomzouøuzov_

N w u

uonEamx-oåoå.:

3:231.. S00 S00

.v

a==ssoå= .oâesoxaäx .åsssogsøx

m

›3uEo:

Småv- ._023- :.82:

:aaah :så ägna? 3:a.. ›$n=._u:

á .N .m :å:

Tabellbilaga

Q8_

man 06A:

Z “OH wh

uoH

å Z ä... å E. Z å

“oh å N å .OH å I | wok å Z 1.:

_ I l m

m a m I m M

L _ m I m m

U n U l U m

:_2250 :abcoo :S250

2 z 5 l 2 m

“oh å _ m.. “OH å m mä »OH å m .Hm

u I u

:u:

:ubcoo

m u

:S250

m l m I

um u :oo

+ m u n_ N + + U _ U _ U I

28.04 :§04 28.04

Z u _ 2 I E

ns .Tow

3h å ...N ?N “OH å m? uoH å 3.

_ v o

m w m v_ m 3

u_ e .m 2 n_ w

U o U Z U m

:axon E N 230._ S_ m :§04 E o_

8a m8 oem .Mmm

å mn øoh å R .os å ON

So

S w m nu _.o n»

annica.:

m w m N m v

n_ 2 um c m v

uoEEoxEmm uoêEoxuuøm .öiEoxouom

commsawowixmE=å :EEåfoåoXME

U m U v U w

2 2 Z N. ,...228 E v

å

E.

.oâssox _oâase_

wEEEaEaun_

.osseeoxsax

ooäuum uauäâw.:

›:n:._o: 3:5_ ›:u:._o: .ozäm ›:m_:o: .oêâ

.v 22 .w a= .o

228 S w W m Tabellbilaga

os.: od.:

en n»

Z ox» o» mä Z S... s Z S.. ng

o» g m; “oh g I n aoH m. _ m;

ma_ ma mm

I I I

Ȥ55 0.558 0.656

I m I m l

H m l m a

333 I §33 U l 823 U I

.om I .Em 2 I .Bm 2 |

a» Nm S.. “OH g 2 1: “OH ax. 2 ma_

wa v I .mm a mm

_oa.â.mmozäe>mmuzse>mmuzäs>mmuz

m v

uuuE

m m N

nä.: Se.:

o m v um m

§33 m 388 U m 23mm U N

gem v öm 2 .v .öm E m

axe m_ å_ .oh g 2 wa .oh g o_ o.:

å ...m um _ H o

“oc än .ou

.v m m m N

E8 Eom n_ . Eon n_ N

v w

En.. N nu? U m 8.2 U N

.o__E8._..o›m:c=nE_o..:_

.Bm v ...mm 2 _ .Em 2 m

cs wN m.: .oh .s m.. Q8 8h .s mm mä

m 2 Nu .a .a .ao N m o_ m m

_asznEox

o n_ m m z

uoêEoxouwm _oEEoxoanm 5853:29_

:

aGoEäuE

v m U

vmuEaiwåmuma

U

mn w E 3 E o_

_

3:a

:ounêâotuêuøuå

_=›

uoâêiox

.xmcsEEom

.m

uE§=o==

.u==EEox«= .oäesovzâax

m

:up:

:aaah vu 323.333.. EE.. ›:u=._o= 3:5_ 322.532 83.33*

.g n= .m .m

TabeIlbi/aga

Q8_ §2 os?

2 Z E E Z NN» x Z .N

m» x x a» x x & x x

mm ma mm

x x x

oåEE v.65.: ?EEE

x x x

x x x

33mm x 838 x 838 x

.Bm x .En x Gm x

En

w

N vN QNN .x NN å E:

mn o ma m mn m

.ohssxzmmuz.oammu2.ca>mmoz..oa>mh_uz .oa.oemmo28e>mmu2zä>mmoz_åxømmoz .oe.ohmmuz.oe>mmozas>mmuz.oa>mmoz

N

EoE

o

_üoE

N

e w x

33mm N mamäm N mnâam _

.om m ...um m .Bm _

.s o q» ex. z Nä NN. v nn

um um .R x e x

Su .ou »nu

_ v _

Eom N E3 N E3

N

n...? _ u...? . a...? H .Bm N 30 .om m .öm x

awäxäo

.x n.. Q8 .s ...N Ni. a. ä Nå

N v o_ .a .o .a N

.uoäzunoua

w o_

m N 2

_umcohdcox uoEEoxoumm .oEEoxo-.um .öEEoxoåm

: w E

v2:

: 2 2

43:5_

0592055215:

_a»=.=.=_u2:

êsssogsz.. .2=_EEoxw__ .oåssaxaäx

...oååm

PzmEozc. _oxå_ ›UuEu: _oxå_ 332.524 ...fam

.v .w .o

230 S w W m Tabellbilaga

100_ 103 od.:

E. F 2

Z .oh av Z .oh .v Z EH v.

.oh av _ n_ .oh v. I | .oh s I u

mm mm 3

I I I

aäEE 0.055 0.655

m I m | m 1

m H m I m |

§38 U I §23 U I 33mm U I

.om 2 I Bm 2 I öm E |

.oh av wm w.wv .oh e» vn N10. å. .s 2 mä

mm w ma. w mm N

m 2 w w

EoE

m w

ago.: ...EVE

n_ m n_ N. n_ ›

§28 U Z §33 U N 338 U m.

“om E 0_ öm 2 w uwm 2 v

.oh v. 0v a.: .oh av wn Q2 .os .s 9 0.3

å um um n m m

.ou »ou Hou

m 0a m k. m w

E8 n_ NH E8 n_ m E8 m m S? U w E? U 0 åns U v

Gm 2 w .Bm 2 w .mm E w

uosåñguoâizäåuowc_

SH .a R 12 .oh v. wm E...

w m S» .a F m v m v

§05 m w n_ w

35.889_ uoEEoxouwm .BEEoxoBm

U w U m

vmgêaåmaavm.

wa 2 w 2 u

.8.:Eomounm:o$nE._o..=_

8.3 E2:-

CMwOEmEO-Uoz

.oaäâsx .oczssox .oaøesox

.w _=›

ÃNCSEEOM

m_

:NE

:aaah vu ›EmEo: .ansa 30x58? autumn_ :a:.5: :§5

.m u= .m u= .m u=

Tabellbilaga 231

od.: 0.3. 100.

E F 8

Z .oh å Z 8... å Z .oh å

.oh å I I 8... å . m.. S... å | |

wa ma. a.. I I I

»GSE v.05.: 0.552.

m I m . m 1 n_ I n. | n_ I

328 U I §23 U | ...§2 U |

.om E I .am 2 I .am 2 l

.oh å m 3 .oh å m. m.: .oh å m.. ...m

m.. | m.. 1 m.. m. m m m w m w

Se.: En... ...BE

n_ . n. m n. m

mwmäm U . muâum o v 33mm U m

.om 2 I ...mm E . .Bm 2 w

man

w

.oh å m än S... å to. ao... å mm

.R .n am I I .

.om .av .av

m m m N m n

...om n_ I ...om n. . Som n_ v

...g U l E? U . n...? U å

.om 2 I .om 2 e .öm 2 o

.oh å E Q8 S... å 2 v.: .oh å m. Em.

m. m. w nu .a mo m Z m w m . .m m. n. u. n_ m

.oEEoxoäMm .oEEOxoSm .omcüøwccx .oEêoxuåm

U m. U Z U . E o. 2 Z E v

:owaøioâ:

.

G025_

_25558_ .oøasscx ...zsseog

.uw=.=_..§:

:Cwåom 0.0.9.5

.v a= .w u= .o a=

232 Tabellbilaga

m» i MK

z S... eQ 8. Z “oh E. 8_ z .oh “a 8_

.oh .s 2 3_ .oh m» o.. En

m m ä

.a m . m äwE m o

...Eoeowczn

_voE

n_ m n_ m

»EE

movåuånom

U m _ ä U e

:öE 2 v :om z Z

aamørvcm

NQwOEmEEUOE

.oh mm m m4 .ch .s u m; .oh .a _ 3

»BE I _ I

uzzuåouäon

_uoE

m I m | m J

wcozåsaäccuum

ä m | u I ä n_ I

äwE

HGWEZN

E. ...å U _ U I nu U |

.50 .Em 2 1 nanm: ao S I :am _UQE E |

1. .m :z _

.oh E. 2 då .oh E. mm WS. .oh g 2 NF.

»sikt

:o

äåøääz»

w _ m v

EOm

m m m Z w m å

:ozozøaåwwuotän

.-020

äuozåo..

§16

m 0 n_ Z _ou n_ w

735:

uñE v_ »BE U o

U v U

Ȥ52 ?SEZ

0552:23.:

:öE E v ?Z 2 2 :.05 E m

uoøoEmEmzuoE

5.8.0_

mziozâmmuümzm.

m

S:

E... .s 2 .än .oh E. NN S .oh ä.

:av

...Sanna

o n I

ma

:oo

oåE oöE

m Z m w m N

:o

wtoáuøc

m _

.omge

n_ w n_ o

axåEosoxo

_uoE

mm

:BE o_ U m

U U m

00mm EOm 00mm

w

:nämnas

E w _. 2 N 2 m

mzuczEEou_

Eoåczmnäø. åoczEEcx

.n

mouåucnsom

EEEES_

m

›:n:..o: ›:a.:o: ›_§:.s:

ä:

H55.. _oxå_

ä:

:aaah a= 3:a..

.N .m

SOU l975zl8 233 Tabellbilaga Tabell B 8. De lokala partiorganisationernas resurser Har den lokala parliorganisationen resursbrister? Alternativ Resursbrist N Ej resursbrist Partier M C F s v Tot M C F S v Tot Tot % % % Alla kommuner 10 8 11 10 11 50 s s 6 5 2 27 77 64,9 100 35,1

Statens offentliga utredningar 1975

Kronologisk förteckning

. Demokrati på arbetsplatsen. A. Psalmer och visor. Del 1:1: U. . Psalmer och visor. Del 1:2. U. . Psalmer och visor. Del 1:3: U.

mmummowp-a

. Bättre bosättning för flera. S. . Huvudmannaskapet för specialskolan och Särskolan: U. . Framtida studarandehålsovlrd: U. . Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. . individen och skolan: U. 10. Rörlig pensionsåider. S. 11. Svensk press Tidningar i samverkan. Fi. 12. Totalfinansiering. B. 13. Vagtrafikoiyckor och sjukvbrdskostnader. S. 14. Konstnårerna i samhallet: U. i 15. Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. 16. Kriminaivårdens nämnder. Ju. 17. Markanvändning och byggande. Remissammanstñllning utgiven av bostadadepartamentet. B. 18. Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. Kn.

n.

- 2 JUNiG75

STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1975

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utlandssvenskarnas rösträtt, [81 Kriminalvårdens nämnder. [16]

Socialdepartementet Bättre bosättning för flera. [51 Rörlig pensionsålder. [10] Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader. [13]

Finansdepartementet Svensk press. Tidningar i samverkan. [11]

Utbildningsdepartementet 1969 ars psalmkommitte. 1. Psalmer och visor. Del 1:1.[212. Psalmer och visor. Del 1:2. [31 3. Psalmer och visor. Del 1:3. [41 Huvudmannaskapet för specialskolan och sårskolan. [61 Framtida studerandehälsovård. [7] Individen och skolan. [9] Konstnårerna i samhället. [M1

Arbetsmarknadsdepartementet Demokrati på arbetsplatsen. [11

Bostadsdepartementet Totalfinansiering. [121 Markanvändning och byggande. Remissammanstållning utgiven av bostadsdepartementet. [ l 71

Kommundepartementet Kommunal röströstrått lör invandrare. [15] Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. [18]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningamas nummer i den kronologiska förteckningen