Rapport angående kommunal information m. m

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Utredningen om den lwwwnmnaia demokratin

Rapport angående kommunal information

Statens offentliga utredningar 1972:52 Civildepartementet

Rapport angående kommunal information m.m.

Utredningen om den kommunala demokratin Stockholm 1972

ISBN 91-38-00275-2

Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 72.960 S

Innehåll

Förord

5 DEL I Informationsverksamheten i kommunerna och landstingen Inledning Allmän bakgrund Olika informationsåtgärder Informationstidning Informationsbroschyrer, brev, cirkulär etc Regelbunden annonsering Massmedia Utställningar, informationsmöten och kampanjer Information till nyinflyttade och invandrare Information till näringslivet Information under kvällstid m. m Informationstjänstemän och ekonomi Uppgiftslimnarnas uppfattning Lokala kommunala organ m . m Sammanfattning

9 11 13 15 15 16 18 19 20 22 23 25 27 29 31 35

D E L II

Det kommunala partistödet (av t f docent Harry Forsell) Allmän bakgrund Tillkomsten av kommunalt partistöd (KPS) Besluten om KPS - dess förekomst och storlek KPS och dess förändringar Valrörelsekostnader och partistöd Andra effekter av KPS Sammanfattning

37 39 41 43 50 54 57 66

BILAGOR 1. Informationsverksamheten i kommunerna (tabeller) 2. Informationsverksamheten i landstingen (tabeller) SOU 197252

69 109 3

3. Kommunalt partistöd (tabeller) 131 4. Enkätformulär angående kommunal information (kommunenkäten) 167 5. Enkätformulär angående kommunal information (landstingsenkäten) 177 6. Enkätformulär angående kommunalt partistöd (kommunenkäten) 187

4 SOU 1972:52

Förord

Utredningen om den kommunala demokratin Kungl. Maj :t bemyndigade den 20 mars 1970 chefen för civildepartementet, statsrådet Svante Lundkvist, att tillkalla sakkunniga och experter för att göra en översyn av den kommunala demokratin (utredningen om den kommunala demokratin). Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom sakkunniga riksdagsledamoten Anna Lisa Lewén-Eliasson, ordförande, andre förbundsordföranden Bengt Blomdahl, riksdagsledamöterna Karl Boo och Claes Llmstedt, universitetslektorn Agne Gustafsson, riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund, Hilding Johansson och Sigvard Larsson samt kommunalkonsulenten Göran Åstrand. Fr. o. m. den 1 januari 1972 förordnades riksdagsledamoten Nils Hörberg som sakkunnig i utredningen sedan riksdagsledamoten Sigvard Larsson pä egen begäran blivit entledigad från utredningsuppdraget. Som experter åt utredningen har förordnats informationschefen i Svenska kommunförbundet Lennart Edström (fr. o. m. den 13 september 1971) och kanslirådet i civildepartementet Lars Eric Ericsson (huvudsekreterare t. o. m. den 30 november 1971). Fil lic Sven-Runo Bergqvist är huvudsekreterare i utredningen (sedan den 1 december 1971) och socionom Lars Högdahl och fil kand Bertil Albertson tjänstgör som biträdande sekreterare. Utredningsuppdraget I direktiven till utredningen framhålls att den djupgående omvandling som kommunerna varit föremål för motiverar en översyn av formerna för medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten. Det framgår vidare att representanter för partierna och de båda kommunförbunden vid förberedande överläggningar varit överens om ett par väsentliga utgångspunkter för utredningsarbetet. En sådan utgångspunkt är de politiska partiernas centrala roll när det gäller att vidga medborgarinflytandet över de kommunala frågorna. Det understryks i direktiven att den svenska demokratin är en representativ SOU 1972:52

demokrati där effektiviteten i systemet ytterst beror på partiernas förmåga att forma en politik som överensstämmer med medborgarnas önskningar. En annan utgångspunkt för utredningsarbetet, som det rått enighet om, är att kommunerna i så stor utsträckning som möjlig skall ges frihet att själva bestämma om formerna för sin verksamhet. Mot denna bakgrund har utredningen att bl. a. pröva frågan om minoritetsrepresentation i kommunernas styrelser dvs. det som ibland i debatten har kallats "kommunal parlametarism" eller majoritetsstyre, samt frågan om kommunal- och landstingsrådens kommunalrättsliga ställning. Vidare skall utredningen kartlägga erfarenheterna från tillämpningen av de nya bestämmelserna om suppleanter för fullmäktige samt överväga frågan om en förläggning av mandattidernas början för de representativa organen i nära anslutning till valen. Andra åtgärder som utredningen enligt sina direktiv skall överväga är sådana som syftar till att förstärka den kommunala självstyrelsens lokala förankring. I detta sammanhang skall övervägas t. ex. inrättande av kommundelsråd och utvidgning av rätten till delegation av den kommunala förvaltningen. En omfattande arbetsuppgift för utredningen är att överväga sådana åtgärder som syftar till att förbättra förutsättningarna för information till förtroendemännen och medborgarna om den kommunala verksamheten under olika skeden av beslutsprocessen. Även åtgärder för att vidga och fördjupa kontakterna med föreningar och organisationer inom kommunen bör övervägas. Hit hör även frågan om vidgad information och fördjupad debatt i planfrågor. En särskild fråga i detta sammanhang, som också skall behandlas av utredningen, är formerna för insyn och inflytande i kommunala bolag och andra rättssubjekt. Slutligen är utredningen oförhindrad att ta upp även andra frågor av väsentlig betydelse för formerna för medborgarinflytandet över den kommunala verksamheten. Utredningen har tillsammans med kommunallagsutredningen avgivit delbetänkandet "Nya bestämmelser för utseende av suppleanter för kommunfullmäktige" (Stencil C 1971:4). Vidare har utredningen publicerat en diskussionspromemoria "Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre?" (SOU 1972:32).

Rapport frän undersökningar rörande kommunal information och kommunalt partistöd Utredningen om den kommunala demokratin har i samarbete med Svenska kommunförbundet genomfört en enkätundersökning avseende landets samtliga kommuner, i vilken bl. a. uppgifter om den kommunala informationen har insamlats. I detta sammanhang har uppgifter som rör den kommunala självstyrelsens lokala förankring, kommundelsråd etc. ingått som en särskild del. Vidare har en parallell undersökning rörande informationsfrågorna riktats till landstingen. 6

SOU 1972:52

Under tiden som materialet har bearbetats har det visat sig att intresset för resultatet från undersökningarna varit stort. Utredningen har därför bestämt sig för att publicera en kortfattad rapport som belyser några av de viktigaste fakta som framkommit. Den innehåller inte några ställningstaganden av utredningen, utan endast en redovisning av utfallet pade genomförda undersökningarna. Kommentarerna i anslutning till tabellerna har utarbetats av sekretariatet tillsammans med experterna, informationschefen Lennart Edström och kanslirådet Lars Eric Ericsson. Rörande undersökningens uppläggning har samråd skett med sektionschef Arne Myrbeck och aktuarie Annakarin Bergström vid Svenska kommunförbundets statistiksektion. Synpunkter på landstingsundersökningens uppläggning har givits av redaktör Henry Berglind vid Svenska landstingsförbundet. Skriften innehåller förutom en redovisning av informationsundersökningarna även en rapport från undersökningar rörande det kommunala partistödet. Dessa har genomförts av t f docent Harry Forsell, som även ansvarar för slutsatserna i rapporten. Materialet bygger dels på uppgifter som insamlats i samband med den av utredningen om den kommunala demokratin och Svenska kommunförbundet genomförda enkätundersökningen, dels på en undersökning som genomförts inom ramen för forskningsprogrammet "Kommunal självstyrelse - kommunal indelning". Undersökningen rörande det kommunala partistödet startade under våren 1971. Den 4 juni samma är bemyndigade Kungl. Maj:t statsrådet Carl Lidbom att tillkalla ett antal sakkunniga för att se över reglerna om statligt och kommunalt partistöd. I denna kommitté, som antagit namnet 1971 års partistödsutredning, ingår representanter för samtliga partier vilka är företrädda i riksdagen. Den 7 april 1972 beslöt partistödsutredningen enhälligt att lägga fram ett principförslag om den statliga och kommunala bidragsgivningen till partierna. Förslaget innefattar betydelsefulla ändringar i den statliga bidragsgivningens såväl konstruktion som omfattning. Det kommunala partistödets konstruktion föreslås däremot oförändrat. Förslaget härom utgör en integrerad del av den överenskommelse som partierna träffat på ifrågavarande område inom partistödsutredningens ram. Överenskommelsen gäller både nu löpande och nästkommande mandatperiod, oberoende av utgången i 1973 års val. Hur mycket pengar som anslås till kommunalt partistöd i varje kommun är alltså en fråga som ligger utanför den nyss nämnda överenskommelsen eftersom införandet och omfattningen av detta stöd bestämmes av kommunerna själva. Överenskommelsen har redovisats i konstitutionsutskottets enhälliga betänkande (KU 1972:27) i anledning av dels förslag i statsverkspropositionen för budgetåret 1972/73 (prop. 1972:1 bil 4) om oförändrat anslag till statligt partistöd, dels vissa motioner om det statliga och det kommunala partistödet. Proposition på grundval av partistödsutredningens förslag kommer att föreläggas 1972 års höstriksdag. Utredningen om den kommunala demokratin har efter samråd med partistödsutredningen beslutat att publicera den föreliggande rapporten om kommunalt partistöd pä grund av dess intresse för de kommunaldemokratiska frågor som utredningen enligt sina direktiv har att pröva. SOU 1972:52

Till sist riktas ett varmt tack till kommuner och landsting som ställt sig välvilliga till undersökningarna och därigenom möjliggjort deras genomförande. Stockholm i maj 1972 Utredningen om den kommunala demokratin

8 SOU 1972:52

DELI

Informationsverksamheten i kommunerna och landstingen

Inledning

Kraven på en bättre och mera omfattande samhällsinformation har vuxit i styrka under det senaste årtiondet. Detta är en naturlig följd av den expansion som skett inom den offentliga sektorn. Kommunerna och landstingen har fått utökade uppgifter, som i hög grad berör den enskilda människan. Samtidigt har urbaniseringsprocessen och framväxten av helt nya samhällen med nya relationer och referensramar förändrat förutsättningarna för umgänget mellan allmänheten och myndigheterna. I detta läge har det för såväl stat, som kommun och landsting framstått som angeläget att ge informationen en framträdande plats. Detta kan innebära både en förstärkning av demokratin och en direkt hjälp till medborgarna i deras snart sagt dagliga kontakt - direkt och indirekt med myndigheterna. Samhällets information inskränkte sig tidigare i stor utsträckning till påminnelser om vilka skyldigheter som medborgarna hade. Detta anses nu otillräckligt. En vidgad information som omfattar såväl rättigheter som skyldigheter har kommit i stället. Vidare har det framstått som alltmer önskvärt att informationen i möjligaste mån skall gå i båda riktningarna mellan myndigheterna och medborgarna. Under 1960-talet började kommunerna och landstingen att mera målmedvetet satsa resurser på informationsåtgärder. I kommunerna tog sig detta först uttryck i satsningar på information till näringslivet; och på landstingssidan förbättrades informationen till de anställda och de förtroendevalda. De första heltidsengagerade informationstjänstemännen anställdes i början på 60-talet, vilket innebar ökade förutsättningar för en större planmässighet i informationsarbetet. Den statliga informationsutredningen, vars resultat redovisades i betänkandet, "Vidgad samhällsinformation" (SOU 1969:48) innebar en pådrivande faktor i informationsfrågorna över hela det offentliga fältet. Det blev allt vanligare med lokalkommunala utredningar och diskussioner i informationsspörsmål, varvid både informationens mål och medel aktualiserades och diskuterades. De båda kommunförbunden startade en informationsutbildning av förtroendevalda och tjänstemän. Svenska kommunförbundet har vidare utarbetat tvä skrifter: Kommunal Information och InformationsfunktioSOU 1972:52

nen i kommunerna. En särskild statlig nämnd för samhällsinformation inrättades under 1971. I dess styrelse finns kommunerna och landstingen representerade. Kommunal information i vid bemärkelse har förekommit sedan lång tid tillbaka. Den har i första hand förmedlats av pressen. Det torde inte heller råda någon tvekan om att massmedia - därmed menas också radio och TV - även framdeles kommer att ha en betydelsefull roll pä detta område. En utbyggd kommunal information inom landsting och kommuner bör således inte betraktas som en konkurrerande insats vid sidan av pressens. Pressens bevakning av det kommunala fältet begränsas i första hand till aktualiteter, kritisk granskning och material av mera allmänt intresse. Detta innebär att relativt stora områden av den kommunala verksamheten återstår, som pressen sannolikt inte har intresse av eller möjlighet att informera om, och där det är naturligt att kommunerna och landstingen vidtar egna åtgärder. En svårighet i dagens offentliga informationsverksamhet är att man inte har tillräckliga kunskaper om effekten av insatta informationsåtgärder. Vissa mätningar har gjorts, men några generella omdömen utifrån dessa är vanskliga att ge. Detta kommer sig av att informationsmätningar är både svåra och kostnadskrävande att genomföra. Det är emellertid väsentligt att klarhet bringas i denna fråga, eftersom man kan märka en viss informationströtthet hos många människor vad gäller vissa former av information. I detta sammanhang har den offentliga informationen stark konkurrens från olika typer av kommersiella budskap. En alltmera uppmärksammad sida är nödvändigheten av att ge likvärdig information till alla medborgare. Människorna uppfattar informationen olika och har skilda förutsättningar att tillgodogöra sig informationsbudskapet. Det är inte minst de som i ekonomiska, sociala och utbildningsmässiga hänseenden är sämst lottade i samhället, som är svåra att nå med information och som har de sämsta förutsättningarna att göra sig hörda hos myndigheterna. Samtidigt är det dessa som är i störst behov av information. I detta sammanhang har också den språkliga aspekten pä informationen diskuterats. Språkliga barriärer finns t. ex. mellan olika yrkesgrupper och mellan medborgare med olika utbildningsbakgrund. Kommunal information har således betydande svårigheter att brottas med och någon gyllene regel för den kommunala informationen torde inte finnas. De aktningsvärda försök som nu påbörjats i kommuner och landsting bör emellertid kunna ge medborgarna bättre förutsättningar i framtiden att påverka det kommunala skeendet och göra dem mera medvetna om sina skyldigheter och rättigheter. Mot bakgrund av den beskrivna utvecklingen pä informationsområdet och de problem som skisserats ovan är det av betydande intresse att studera det aktuella informationsläget i kommunerna och landstingen. Av den anledningen har utredningen om den kommunala demokratin genomfört några undersökningar som belyser hur kommunerna och landstingen bedriver sin informationsverksamhet. 12

SOU 1972:52

Allmän bakgrund

I denna del av skriften presenteras ett material som bygger på två enkätundersökningar som genomfördes under hösten 1971. Den ena riktades till kommunerna och den andra till landstingen. I båda fallen rör det sig om totalundersökningar, vilket innebär att landets samtliga 464 kommuner och 23 landsting ingår. Syftet med undersökningarna, som till stora delar innehåller identiska frågeställningar, har huvudsakligen varit att skapa en bild av hur kommunerna och landstingen väljer att lägga upp sin information. Avsikten har inte varit att försöka göra någon utvärdering av olika informationsåtgärders betydelse utan endast att skapa ett underlag som visar vilka informationsvägar som används idag. Den kommunala informationen omfattar många olika aspekter. Informationsutbytet kan gälla anställda, förtroendemän, allmänhet, näringsliv etc. I de här undersökningarna har intresset koncentrerats kring informationsåtgärder som gäller medborgarna, men frågeställningar som berör andra aspekter finns också med i bilden. En medveten begränsning har gjorts genom att den information som vänder sig enbart till de anställda har undantagits. Det bör vidare påpekas att den roll som partier, organisationer och intressegrupper etc spelar i informationsprocessen inte belyses i den här skriften. Dessa frågeställningar och även andra som berör den kommunala informationen är aktuella för utredningen, men i detta sammanhang presenteras endast en rapport frän de ovannämnda undersökningarna. Undersökningsperioden för landstingen omfattar hela året 1970. För kommunernas del, där detta inte var möjligt eftersom flera kommuner berördes av kommunsammanläggningar vid årsskiftet 1970/71, avspeglar enkätfrågorna förhållandena under 1971. Detta bör finnas med i bilden när man uttolkar resultatet av undersökningen. Inte minst bör uppmärksammas att det i vissa kommuner kan ha varit svårt att besvara frågorna eftersom erfarenheterna från den nya kommunen varit begränsade. I undersökningarna förekommer inte något bortfall. Samtliga enkätformulär som utsänts har inkommit besvarade. I vissa fall har någon fråga inte varit fullständigt ifylld, men detta har följts upp telefonledes. Vid SOU 1972:52

bearbetningen har därför praktiskt taget varje fråga varit nöjaktigt besvarad av samtliga kommuner och landsting. Enkätundersökningar kan emellertid ha andra begränsningar. De som har besvarat enkäten kan ha uppfattat innebörden av frågorna olika, och tidsnöd vid ifyllandet kan ha medfört att man avgivit svar som inte är helt korrekta. Genom att jämföra svaren på olika frågor med varandra är det i viss utsträckning möjligt att upptäcka felaktigheter, men det ligger ändå i sakens natur att enkätundersökningar är ett trubbigt mätinstrument. För att läsaren själv skall kunna bilda sig en uppfattning om innebörden av de presenterade resultaten redovisas enkätformulären som använts.1 I den följande framställningen ges några kortfattade kommentarer i anslutning till huvudresultaten av undersökningarna. Vidare redovisas svaren på de öppna frågor som finns i enkäterna. Med öppna frågor avses sådana som inte har några bestämda svarsalternativ angivna. I övrigt hänvisas till tabellerna i bilagedelen där en mera omfattande resultatredovisning återfinns. Av utrymmesskäl redovisas för kommunernas del endast sammanfattande tabeller. I anslutning till vissa av frågorna anges emellertid även vilka kommuner som vidtagit informationsåtgärden ifråga. I de sammanfattande tabellerna har kommunerna uppdelats efter kommunstorlek och efter om de är färdigsammanlagda eller ej.2 Den sistnämnda uppdelningen har gjorts eftersom det kan vara av intresse att särredovisa de kommuner som kommer att finnas kvar efter 1974 års sammanläggningar. Dessa kommuner kan ju sägas ge en bättre uppfattning om förutsättningarna i framtiden för den kommunala informationen, än de kommuner som snart kommer att försvinna genom sammanläggningar. När det gäller redovisningen bör även nämnas att det för vissa beräkningar är befogat att ta hänsyn till de avvikande förhållanden som råder i de tre storstäderna. Detta gäller främst i de fall där det gällt att redovisa ett medelvärde t. ex. för kostnaden för informationsinsatser eller för upplagans storlek av kommunala publikationer. Samtliga tabeller har körts fram även utan de tre storstäderna. I den här framställningen kommer emellertid endast att göras påpekanden i de fall där värdena för storstäderna väger så tungt att bilden blir väsentligt annorlunda om man undantar dem i redovisningen.

1 Se bilagorna 4,5 och 6. När det gäller gränsdragningen mellan färdigsammanlagda kommuner och de övriga har den principen tillämpats att sådana kommuner där endast en befolkningsmässigt mycket liten del återstår att sammanlägga - t. ex. en liten församling - har betraktats som färdigsammanlagda. Till färdigsammanlagda kommuner har även förts sådana kommuner som vare sig har berörts tidigare av kommunsammanläggningar eller kommer att beröras 1 januari 1974. 2

14 SOU 1972:52

Olika informationsåtgärder

Informationstidning' En egen informationstidning har i flera kommuner varit den första mera organiserade informationsinsatsen. Motiveringarna för denna åtgärd har varit varierande. En del kommuner har ansett att pressbevakningen inte varit tillfredsställande, andra har sett den egna tidningen som ett medel att skapa PR för kommunen. Andra åter har menat att det är en effektiv form att samla en bred information inom en given ram. Därigenom har man kunnat avstå från en, som man menar, mera splittrad informationsaktivitet. Det råder delade meningar om dessa tidningars värde. Några mera omfattande undersökningar som kan ge belägg för den ena eller den andra åsikten finns emellertid inte. Ett par undersökningar i några av de största kommunerna har inte gett något entydigt svar. Tidningarnas omfång varierar kraftigt och den journalistiska kvaliteten får nog i flera fall anses vara tämligen medelmåttig. I kommuner där man använt sig av professionella tidningsmedarbetare eller informatörer har man emellertid fått fram produkter som är av god kvalitet. Kommunenkäten visar att 88 kommuner utger en egen tidning, varav 78 distribuerar dem till hushållen. De övriga begränsar sig till förtroendemän och tjänstemän. Det är överraskande att så många små kommuner utger en egen tidning; 33 med invånarantalet under 10 000. Dessa utgåvor är mycket opretentiösa, vilket också framgår av medelkostnaden som ligger på under 9 000 kronor. En siffra som naturligtvis också påverkas av upplagan. I de största kommunerna ligger medelkostnaden på drygt 75 000 kronor om samtliga kommuner medräknas som har tidning och på något under 50 000 kronor om de tre storstäderna undantas.2 Det bör för övrigt noteras att nära 50 procent av kommunerna med över 30 000 invånare har egen tidning. Informationstidningarna kommer i genomsnitt ut med tre nummer per år i de minsta kommunerna, medan de största är uppe i sex nummer. Medelupplagan ligger på drygt 3 000 i kommuner under 10 000 invånare 'Se bilaga 1 tabellerna 1-6 och 43 samt bilaga 2 tabell 1. Siffrorna i bilaga 1, som redovisas inramade anger att storstäderna undantagits vid beräkningarna. Se t. ex. tabell 4. 2

SOU 1972:52

och på omkring 45 000 i de största (25 000 om storstäderna undantas).1 Det föreligger en klar skillnad mellan kommunernas och landstingens informationstidningar. De senare är till övervägande delen att betrakta som personaltidningar, som dock i de flesta fall sprids till förtroendemän och intresserade. Endast tre landsting sprider sin tidning till samtliga hushåll i länet. Motiveringen för att begränsa spridningen till personal och förtroendemän torde i första hand vara att kostnaderna kan bli mycket höga om man skall nå alla hushåll inom landstingens områden. Upplagorna varierar mellan 7 000 och 20 000 exemplar. Framställningskostnaden varierar beroende på omfattning, inriktning och utbredning mellan 30 000 och 120 000 kronor. Rent allmänt tillmäter landstingen den egna tidningen ganska stort informationsvärde. Informationsbroschyrer, brev, cirkulär etc.2 Både kommunerna och landstingen använder sig i sin informationsverksamhet av olika former av broschyrer. Dessa kan vara av olika karaktär. Det kan röra sig om mycket påkostade produkter som avses att användas vid flera tillfällen och kanske under flera är. Men det kan även vara fråga om enklare utgåvor som kommer att vara aktuella under relativt kort tid. I föreliggande undersökning har det inte varit möjligt att skilja mellan informationsbroschyrer av olika utförande. Däremot har frågorna i enkäterna ställts så att det framgår av svaren om brochyrerna är avsedda att nå i princip alla hushåll eller om avsikten är att rikta informationen till vissa medborgargrupper i form av brev, cirkulär eller på annat sätt. Dessa båda informationsåtgärder kan användas var för sig, men de kan även komplettera varandra. För vissa typer av informationsuppgifter kan det framstå som mera lämpligt att satsa på en brett upplagd informationsbroschyr som i princip vänder sig till alla medborgare. För andra kan det vara bättre att rikta informationen till en viss målgrupp. Mot den generella informationsbroschyren har ibland rests den invändningen att den läses i allt för liten utsträckning för att ge någon reell effekt. Fördelen med den riktade informationen är, menar man, att den har större förutsättningar att komma till mottagare som är positivt inställda till att ta del av den information som ges. Vissa praktiska problem reser sig emellertid även vad avser "den riktade informationen". Det gäller framför allt möjligheterna att avgränsa målgrupperna. I vissa situationer kan det vara tämligen enkelt, t. ex. dä det gäller att informera invånare i en viss stadsdel eller i ett visst kvarter om åtgärder som kommunen kommer att vidtaga inom området. I andra fall, t. ex. när det är fråga om att informera socialt hjälpbehövande om kommunens möjligheter att gå in och hjälpa, eller dä det gäller sådan information från landstingen som i första hand berör medborgare tillhörande en viss sjukdomskategori, kan det emellertid vara svårare att veta vilka som skall informeras. Den riktade informationen förutsätter med andra 1 2

16 De inramade siffrorna i tabell 6 anger att storstäderna undantagits. Se bilaga 1, tabellerna 7 - 10 och 13 samt bilaga 2, tabellerna 2 och 3. SOU 1972:52

ord att det finns tillgång till någon form av register över de medborgare som man vill nå med informationen. Ungefär 50 procent av primärkommunerna uppger att man använder sig av informationsbroschyrer som distribueras till samtliga hushåll. I de små kommunerna uppgår procentandelen till knappt 40 procent och i kommuner med över 30 000 invånare är motsvarande siffra drygt 75 procent. Användandet av broschyrer till hushållen inskränker sig i allmänhet till omkring två gånger per år. I regel gäller det allmän information om kommunens verksamhet, organisation, förvaltning och service. Vidare rör det sig om information om kommunens förtroendemän t. ex adressförteckningar och telefonförteckningar. När kommunerna har informerat om olika kommunala ämnesområden har det i allmänhet gällt "idrott, fritid och turism", "vatten, avlopp, el och gas", "sociala frågor" samt "kommunal ekonomi". Den riktade informationen i form av brev, cirkulär o. dyl. till en viss medborgargrupp används av omkring 40 procent av kommunerna (30 procent av de små och 60 procent av de största kommunerna). Den riktade formen av information används således av något färre kommuner än de mera generella informationsbroschyrerna. De kommuner som uppgivit förekomst av riktad information har emellertid använt denna oftare. Genomsnittet för samtliga kommuner ligger på 3,4 ggr för 1971. Oftast riktar sig den här formen av information till barnfamiljer och pensionärer. Men även olika typer av föreningar, liksom fastighetsägare och handikappade finns med bland de uppräknade målgrupperna. Innehållet i den riktade informationen har oftast gällt upplysningar om bidrags- och lånemöjligheter (t. ex. bostadstillägg), information om barntillsyn och lekskolor, samt pensionärs- och handikappservice. Sex landsting utger någon informationsbroschyr till hushållen. I några fall utformas dessa som en katalog med uppgifter om landstingens allmänna verksamhet, hälso- och sjukvård samt sociala verksamhet. De sex landstingen har endast utgivit en informationsbroschyr vardera under undersökningsåret. Framställningskostnaden varierar mellan 42 000 och 1 500 000 kronor beroende på broschyrens utformning och på upplagans storlek. Det sistnämnda beloppet gäller Stockholms läns landsting, som inför övergången till storlandstinget satsat stora resurser på detta område. Av de landsting som utger informationsbroschyrer har fem dessutom en egen informationstidning. Mera pengar satsades emellertid på informationsbroschyren än på den egna tidningen. Riktad information till en viss målgrupp är något vanligare än generella informationsbroschyrer. Sådan information ges av tio landsting. Landstingen använder dock mindre pengar på den riktade informationen än på informationstidningar och informationsbroschyrer. Kostnaden för denna form av information varierar mellan 750 kronor och 70 000 kronor. I flertalet landsting uppgår den emellertid till mellan 10 000 och 30 000 kronor. I allmänhet används den riktade informationen 2-3 ggr per år, men i ett av landstingen har man uppgivit att den använts 15-20 ggr under undersökningsåret. SOU 1972:52 2

Den riktade formen av information har bl. a. använts för att informera målsmännen till alla 4-åringar om den obligatoriska hälsokontrollen, kvinnor i en viss åldersgrupp rörande gynekologisk hälsoundersökning samt handikappade och hörselskadade om landstingens rådgivningsverksamhet. Regelbunden annonsering1 Viss kommunal annonsering är reglerad i kommunal- och landstingslagen. Kommunerna och landstingen är t. ex. skyldiga att meddela tid och plats för de representativa organens sammanträden genom annons i minst en inom orten spridd tidning. Vid sidan om denna obligatoriska annonsering annonseras om den kommunala servicen, om gällande bestämmelser på olika områden etc. Den sistnämnda formen för information är naturligtvis mera betydelsefull för allmänheten än meddelanden om när och var fullmäktige resp. landstinget sammanträder. I dessa undersökningar har den s. k. kungörelseannonseringen undantagits och även den sedvanliga platsannonseringen. Frågorna har koncentrerats kring den "regelbundna" annonseringen. För att få ett begrepp om frekvensen av annonseringen frågades om den regelbundet återkom någon gång i veckan, någon gång i månaden eller någon gång per år. Av tabellbilagan framgår att 146 kommuner eller omkring 30 procent uppger att man har regelbunden annonsering. Om man inskränker sig till annonsering som förekommer någon gång i månaden eller oftare upgår procentandelen till 13 procent. I 25 av de 147 kommuner som uppger sig ha regelbunden annonsering sker annonseringen någon gång i veckan. Det är vanligast med kommunal annonsering inom området "fritid och turism" samt inom "sociala frågor". Ungefär 70 procent av de kommuner som har använt sig av annonsering har gjort det bl. a. inom dessa områden. Därnäst har man uppgivit kulturfrågor (52 procent).2 I genomsnitt använder sig kommunerna av tre tidningar av dagspresskaraktär för sin regelbundna annonsering. Denna siffra gäller såväl de stora som de små kommunerna. Antalet tidningar kan däremot variera kraftigt mellan olika delar av landet beroende på lokala förekomsten av tidningar. Av utrymmesskäl finns emellertid inte denna aspekt beskriven i den här redovisningen. Karaktären på annonseringen kan skilja sig ganska mycket mellan olika kommuner. I en kommun har det framkommit att man satsar praktiskt taget hela sin centrala informationsbudget på den regelbundna annonseringen. I andra kommuner tillmäter man annonseringen så liten betydelse att man endast annonserar om sådant som man är skyldig att annonsera om. I en kommun använder man dagstidningarna som en form av "kommunal anslagstavla" där man under en återkommande rubrik en gång i veckan kortfattat redogör för den senaste tidens kommunala nyheter. Tretton landsting uppger att man har annonserat regelbundet i dagspressen. I de flesta av dem sker sådan annonsering endast någon gång per 1

Se bilaga 1, tabellerna 1 1 - 1 4 samt bilaga 2, tabell 4. Observera att en kommun kan ha uppgivit annonsering inom flera olika områden. 2

18 SOU 1972:52

år. Fem landsting annonserar någon gång per månad, medan annonsering så ofta som någon gång per vecka inte förekommer på något håll. Annonseringen rör sig vanligtvis om hälso- och sjukvårdsfrågor. Vidare gäller det frågor rörande undervisning och kultur, samt social omsorg. Åtta av landstingen annonserar inom alla av de ovannämnda verksamhetsområdena. Två landsting redovisar att de därutöver informerar allmänheten om den landstingskommunala budgeten via annonser i dagspressen. Landstingens annonser införs som regel i flera tidningar än kommunernas. Genomsnittsvärdet för landstingens del ligger på sju tidningar, men fyra landsting har uppgivit tio tidningar eller flera. Massmedia1 Dagspressens och radions betydelse för den kommunala informationen dokumenteras klart i undersökningen. Såväl kommunerna som landstingen har ofta kontakter med pressen på olika vägar. Föredragningslistor, protokoll o. dyl. går upprepade gånger till pressen från 432 av landets samtliga 464 kommuner. Det är endast 15 kommuner som knappast alls lämnar dylika handlingar. De större kommunerna, dvs. de med över 30 000 invånare lämnar samtliga nämnda handlingar. Direkta kontakter mellan förtroendemän och tjänstemän å ena sidan och pressen å den andra är uppenbarligen livliga. 351 kommuner uppger att dessa kontakter sker upprepade gånger och i 100 kommuner sker det enstaka gånger. Presskonferenser hålls upprepade gånger i 88 kommuner och 124 kommuner har enstaka presskonferenser. Flera kommuner har presskonferenser efter kommunstyrelsesammanträdena. Faktasammanställningar tillställs pressen upprepade gånger av 137 kommuner och enstaka gånger av 172. Vad gäller kontakten med Sveriges Radio kan man konstatera att siffrorna ligger något lägre. Radion kallas t. ex. inte lika ofta som dagspressen till presskonferenser. Anledningen till detta torde vara att en del kommuner - särskilt de mindre - inte anser sig ha någon möjlighet att få med något i radion på grund av den tidsbegränsning som radion har. Det är emellertid anmärkningsvärt att inte de större kommunerna etablerat lika omfattande kontakter med radion som med pressen. Det gäller t. ex. utsändande av föredragningslistor. Landstingens kontakter med pressen är mycket täta och samtliga landsting informerar pressen upprepade gånger genom direkta kontakter av förtroendemän eller tjänstemän. Ungefär lika vanligt är det att landstingen tillsställer pressen arbetsmaterial i form av föredragningslistor, protokoll o. dyl. Det är endast ett landsting som avviker från detta mönster. Presskonferenser anordnas upprepade gånger i samtliga landsting utom fyra och i ett tiotal landsting får pressen regelbundet någon form av faktasammanställning. Det kan noteras att ett landsting under år 1970 varken haft presskonferens eller lämnat faktasammanställningar. Landstingens kontakter med Sveriges Radio är uppenbart livliga. Fjorton landsting noterar att man haft kontakt någon gång per vecka och åtta någon 1

Se bilaga 1, tabellerna 1 6 - 2 0 samt bilaga 2, tabellerna 6 - 8 .

SOU 1972:52

gång per månad under undersökningsperioden. I likhet med kommunerna har landstingen inte riktigt lika livliga kontakter med radion som med pressen. Den tendensen gäller även inbjudan till presskonferenser. Sammantaget kan således sägas att såväl kommunerna som landstingen förlitar sig mera pä dagspressen än på radion, men den senares tidsbegränsning torde utgöra den huvudsakliga förklaringen. Här kan påpekas att radioutredningen överväger införande av någon form av lokalradio. Detta skulle kunna innebära utökad sändningstid och därmed ökade möjligheter för samtliga kommuner och landsting till information via radion. Radioutredningens uppgift är nämligen bl. a. att närmare kartlägga de programbehov som avser opartisk och saklig samhällsinformation och som kan föreligga på olika håll, i första hand inom den statliga och kommunala sektorn.

Utställningar, informationsmöten

och kampanjer^

I den allmänna debatten har informationsåtgärder i planfrågor fått ett särskilt stort utrymme. I flera kommuner har man gjort försök att nå ut till medborgarna pä ett tidigt stadium med information samtidigt som man haft ambitionen att få en reaktion tillbaka. 1 dessa fall har man offentliggjort handlingar tidigare än man behövt göra enligt gällande lag. Det finns således inte något hinder för en byggnadsnämnd att besluta om ett offentliggörande när den så finner lämpligt. I några kommuner har man lagt upp stora projekt som syftar till att skapa nya former för medborgarinflytandet i planfrågor. Här kan som exempel nämnas Fyllingeprojektet i Halmstad och Bristaprojektet i Sigtuna. Gemensamt för de kommuner där en försöksverksamhet av det här slaget pågår är att man går längre i informationshänseende än vad lagen kräver. Informationsutbytet med allmänheten påbörjas tidigt i planeringsprocessen , pågår lång tid och inbegriper i princip alla intresserade. Vid sidan om dessa mera omfattande försök pågår även andra former för information i syfte att öka allmänhetens intresse för utställningar av planer. Den allra vanligaste metoden är att ha längre utställningstid än tre veckor som är den lagstadgade tiden i fråga om generalplaner och detaljplaner. Detta tillämpas i 110 kommuner. Därnäst följer information genom pressen i samband med planutställningar vilket har uppgivits av 60 kommuner. Även utsändande av broschyrer till allmänheten bör nämnas liksom särskilda informationsmöten vilka anordnas i anslutning till en planutställning. Sammantaget uppger omkring 40 procent av kommunerna att man vidtar särskilda åtgärder i syfte att intressera allmänheten för utställningar av det här slaget. Många kommuner uppger flera olika åtgärder. Pä landstingssidan regleras inte utställningar av planer i lagen, men det förekommer ändå att man ställer ut för visning t. ex. översiktliga sjukvårdsplaner och planer för sjukhusbyggnader. En annan form av information som dock kommer in på ett senare stadium är att inbjuda 1

20 Se bilaga 1, tabellerna 15 och 21-23 samt bilaga 2, tabellerna 5 och 9- 10. SOU 1972:52

Ämnen som behandlats vid informationsmöten

Antal kommuner

1 Planfrågor 2 Allmän information om kommunen 3 Nya projekt, nybyggnad, bostäder 4 Skolfrågor 5 Trafikfrågor 5 Idrott, fritid, turism 7 Sociala frågor 8 Miljöfrågor 8 Kommunalekonomi 10 Lokaliserings- och sysselsättningsfrågor 11 Kulturfrågor

91 51 20 17 16 16 15 8 8 6 5

allmänheten till visning av nya byggnader. Tolv landsting använder den här typen av informationsåtgärder. Visning av nya byggnader är något vanligare än utställningar av planer. Kommunala informationsmöten där kommunen eller landstinget står för värdskapet förekommer som nämnts ovan då det gälleratt intressera allmänheten för utställningen av planer. Informationsmöten kan emellertid även användas i andra sammanhang. Sammantaget anordnar drygt hälften av kommunerna informationsmöten. Två tredjedelar av de största kommunerna har uppgivit detta. Under det första halvåret 1971 hade 188 kommuner inbjudit till informationsmöten. I genomsnitt hade tvä informationsmöten anordnads. (1,4 möten i kommuner med mindre än 10 000 invånare och 4,7 möten i de största kommunerna.) Av sammanställningen ovan framgår att informationsmötena oftast har gällt planfrågor. Det kan då antingen ha varit i anslutning till en utställning eller på ett tidigare stadium i planeringsprocessen. Drygt 90 kommuner har uppgivit detta i sina svar. Om man till denna grupp även förde kommuner som har uppgivit t. ex. nya projekt eller nybyggnad av bostäder uppgår antalet kommuner till 111. Utöver detta har informationsmötena mest gällt allmän information. Kommunal ekonomi har behandlats endast i sex kommuner. Detta får ses mot bakgrund av att frågan i enkäten endast avsåg första halvåret 1971. Om frågan hade gällt hela aret hade information om den kommunala ekonomin sannolikt uppgivits av flera kommuner. I landstingen förekommer informationsmöten sparsamt. I regel endast någon enstaka gång per är i de sju landsting där de förekom. Pä dessa möten behandlas frågor rörande landstingens sjukhusinrättningar eller frågor som pä annat sätt har med sjukvärden att göra t. ex. planeringen av värdcentraler. I ett fall har förekommit informationsmöten med anledning av nedläggningen av en skola driven i landstingets regi. När man använder sig av flera informationsåtgärder och kanske gör en särskild satsning på ett begränsat område brukar man tala om informationskampanjer. Naturligtvis går det inte att ge nägon entydig definition av begreppet kampanj och det har heller inte varit avsikten i den här undersökningen. I en fråga om detta som ställdes till såväl kommunerna som landstingen fick den som besvarat enkäten själv avgöra vad som skulle räknas in under detta begrepp. Pa den frågan uppger 119 kommuner eller ca 25 procent att man satsat på någon form av informationskampanj. I de minsta kommunerna uppges SOU 1972:52

Grupper som oftast berörs av informationskampanjer Målgrupp

Antal kommuner

Samtliga invånare i kommunen, allmänheten, hushållen Företagare och näringslivsrepresentanter Föreningar Turister Skolor, elever och lärare Fastighetsägare Nyinflyttade Bostadssökande, intresserade av egnahemsbebyggelse Pensionärer

85 13 6 5 5 4 3 3 3

detta av drygt en sjättedel och i de största kommunerna är andelen drygt hälften. I allmänhet vänder man sig till samtliga kommuninnevånare, allmänheten eller hushållen, men även företagare och näringslivsrepresentanter berörs (se sammanställningen ovan). Oftast rör det sig om allmän information om kommunen t. ex. i samband med kommunsammanläggningar. Men även mark-, plan- och bostadsfrågor har uppgivits som ett ämnesområde som är aktuellt i informationskampanjer. Informationskampanjer av olika slag genomförs i något fler än hälften av landets landsting. Kampanjerna innehåller oftast upplysningar om det egna landstingets verksamhet i vid mening. I vissa fall har dock kampanjerna ett speciellt syfte t. ex. att rekrytera personal till något av landstingets sjukhus, att informera om 7-kronors-reformen, att förmå fler människor att bli blodgivare eller att informera om produkter från skyddade verkstäder m. m. Kampanjerna är i de flesta fallen riktade till allmänheten i stort eller till alla hushåll i landstingsområdet och i vissa fall till hushållen inom en viss del av landstingsområdet, exempelvis upptagningsområdet för ett sjukhus. Information till nyinflyttade och invandrare1 Den som nyligen flyttat till en ort är naturligtvis i särskilt stort behov av att få information rörande kommunen och landstinget. Inte minst gäller detta invandrare som förutom andra svårigheter i samband med en flyttning i allmänhet även har svårigheter med språket. Många kommuner och landsting vidtar särskilda informationsåtgärder som riktar sig till dessa grupper. Åtgärder för att informera nyinflyttade vidtas av 98 kommuner eller omkring 21 procent. I huvudsak används två tillvägagångssätt: 1 Utsändande av skriftlig information av typen broschyrer, foldrar, gruppkorsband, kartor, välkomstbrev, välkomstböcker, informationstidningar, adressförteckningar etc. De nyinflyttade informeras på detta sätt i 66 kommuner. I 41 svarar kommunen ensam för informationen; i 20 sker det i samarbete med företag och i fem i samarbete med svenska kyrkan. 1

22 Se bilaga 1 tabellerna 32 och 44 samt bilaga 2, tabellerna 14 och 15. SOU 1972:52

2 Informationsmöten för de nyinflyttade anordnas i 32 kommuner. I 13 av dessa svarar kommunen ensam för värdskapet. I fem kommuner samarbetar man med företag och i tio finns svenska kyrkan med i bilden. Hembygdsföreningen och folkhögskola uppges i svaret av vardera två kommuner. Tre landsting ger information till de nyinflyttade. I två av dessa rör det information till hushållen i en nyligen inkorporerad del av landstingskommunen. Särskilda åtgärder i syfte att informera invandrarna förekommer i ungefär lika stor omfattning som information till nyinflyttade, dvs. i ca 20 procent av kommunerna. Detta sker i nio procent av de små kommunerna och i omkring hälften av de större. I 31 kommuner har uppgivits att man inrättat särskilda institutioner som har till uppgift att syssla med invandrarinformation. Invandrarbyråer har inrättats i 20 kommuner, varav sex kommuner har en gemensam byrå för hela kommunblocket. Informationsbyråer som handhar invandrarfrågor finns i fem kommuner. Invandrarkonsulter, kontaktmän etc. finns också i fem kommuner. Dessutom har åtta kommuner särskilda samarbetskommittéer, arbetsgrupper etc. som tillsatts för utredningar och förslag i ärenden av det här slaget. I Stockholm finns t. ex. en särskild invandrarnämnd.1 Bland övriga åtgärder som vidtagits för att informera invandrare märks främst: Översättning av diverse informationsmaterial Informationsmöten Tolkservice

30 kommuner 21 12

Dessutom har flera kommuner uppgivit att informationen till invandrare sker via olika förvaltningar eller institutioner, som t. ex. fritidsförvaltning, skolförvaltning och bibliotek. För landstingens del är den här typen av information vanligare än information till nyinflyttade. Nästan en tredjedel tillhandahåller service t. ex. i form av språknycklar till landstingskatalog, eller genom anordnande av tolkservice. I vissa fall även genom upplysningstjänst per telefon. En jämförelse ger vid handen att en något större andel av landstingen satsar pä information till invandrare, men att kommunerna vidtar mera omfattade åtgärder genom att inrätta invandrarbyråer etc. Information till näringslivet2 Sedan lång tid tillbaka har kommunerna vidtagit särskilda åtgärder i syfte att informera näringslivet och efter hand har även flera av landstingen börjat med denna verksamhet. I dessa undersökningar görs en åtskillnad mellan insatser som främst syftar till att informera det egna näringslivet och åtgärder som görs för att få nya lokaliseringsobjekt. 1 2

Se bilaga 1, tabell 44. Se bilaga 1, tabellerna 33, 34, 45 och 46 samt bilaga 2, tabellerna 16 och 17.

SOU 1972:52

Åtgärder som syftar till att informera om kommunen och dess verksamhet, men som inte görs i lokaliseringspolitiskt syfte, har vidtagits av 178 kommuner dvs. av omkring 40 procent. Motsvarande siffra för de minsta kommunerna är ca 25 procent och för de största kommunerna drygt 70 procent. Av förekommande åtgärder kan nämnas: 1 Deltagande i konferenser, debatter, informationsmöten 2 Inrättande av speciella samarbetsorgan, som t. ex. samarbetskommitté, kontaktman, näringslivskonsult 3 Utsändande av skriftligt material 4 Annonsering 5 Samarbete med handelskammare

Antal kommuner

90 32 24 14 6

Hälften av kommunerna som uppgivit att man vidtagit särskilda åtgärder i detta avseende har som framgår ovan deltagit i konferenser, debatter och eller informationsmöten med företrädare för näringslivet. Några kommuner har inrättat speciella samarbetsorgan eller engagerat en kontaktman mellan kommunen och näringslivet. Åtgärder i lokaliseringspolitiskt syfte dvs. angående nya etableringsobjekt, har uppgivits av 258 kommuner (55,6 procent). De vanligaste åtgärderna redovisas nedan: Åtgärder

Antal kommuner

1 Annonsering 2 Utsändande av skriftligt material 3 Direkta personliga kontakter genom besök etc. 4 Inrättande av särskilda organ och kontaktmän 5 Konferenser, informationsmöten (t. ex. i samarbete med företagar- och hantverksföreningar) 6 Deltagande i utställningar

120 93 52 32 20 10

I detta sammanhang bör särskilt observeras den höga frekvensen av annonsering. Detta är i viss mån anmärkningsvärt mot bakgrund av att undersökningar visat att effekten av annonsering i lokaliseringspolitiskt syfte i fackpress och rikspress inte så ofta ger det utslag som man förväntar sig. Skriftligt material har utsänts av omkring 20 procent av landets samtliga kommuner. Personliga kontakter med företrädare för näringslivet har förekommit i sammanlagt 76 kommuner. Det bör påpekas att vissa kommuner har vidtagit fler än en av dessa åtgärder. Drygt en tredjedel av landstingen uppger, att de har någon form av information riktad till det egna näringslivet. Denna information utgörs ofta av gemensamma konferenser eller utställningar. Några landsting delger handelskammare eller företagareförening allt allmänt informationsmaterial. Informationsverksamhet riktad till näringslivet stöds även indirekt ge24

SOU 1972:52

nom anslag till företagareföreningar. Informationsåtgärder i rent lokaliseringspolitiskt syfte förekommer däremot i betydligt fler landsting och då framför allt i samtliga landsting i Norrland. Informationen bedrivs bl. a. genom detagande i diverse utställningar och mässor samt genom anordnande av konferenser. Några landsting sprider också lokaliseringspolitisk information genom folders och stillfilmer. Genom annonser i dagspressen söker några landsting nå direkt kontakt med företagare för att på så sätt söka åstadkomma nyetableringar inom landstingsområdet. Sex landsting har även ett permanent organ för bl. a. informationsåtgärder i lokaliseringspolitiskt syfte kallat näringsråd/nämnd. Information under kvällstid m.m} Vid sidan om de informationsåtgärder som behandlats i det föregående använder sig somliga kommuner och landsting av andra informationsformer som också bör uppmärksammas i detta sammanhang. I undersökningarna har kartlagts i vilken utsträckning som allmänheten kan erhålla information under kvällstid t. ex. genom telefonpassning eller vissa öppettider av den kommunala förvaltningen under kvällstid. Här avses således inte jourtjänst av olika slag som kan förekomma inom socialvården och på olika sjukvårdsinrättningar. Av kommunerna har 207 kommuner eller ca 45 procent uppgivit att man har den formen av serviceverksamhet för allmänheten. Öppethållande viss eller vissa kvällar i veckan är den åtgärd som dominerar. 196 kommuner har denna service. 12 kommuner har telefonjour på tider dä den kommunala förvaltningen håller stängt. I några kommuner har man kombinerat telefonjouren med kvällsöppet. Båda dessa åtgärder gäller som regel den centrala förvaltningen. Inte något av landstingen har uppgivit att den här formen av information används. En annan informationsåtgärd är att tillställa biblioteken material såsom handlingar, protokoll o. dyl. Denna möjlighet utnyttjas endast av omkring hälften av kommunerna. En fjärdedel av de minsta kommunerna och drygt 90 procent av de större kommunerna uppger detta i sina svar. I ungefär en femtedel av kommunerna kan allmänheten abonnera på sammanträdesprotokoll. Endast ett fåtal av medborgarna utnyttjar emellertid denna möjlighet. Landstingen tillställer regelmässigt biblioteken handlingar, protokoll etc. Endast tre landsting uppger att man inte gör detta. Ett landsting uppger att det kan förekomma att allmänheten tecknar abonnemang på sammanträdesprotokoll m. m. Vid besvarandet av frågan om abonnemang pä protokoll har flera kommuner och landsting uppgivit att frågan aldrig varit aktuell, eftersom inte någon har visat intresse för detta. Om det skulle uppstå ett önskemål, menar man, skulle det dock inte möta något hinder. Statistiska sammanställningar utges framför allt av de större kommunerna. Av kommuner med över 30 000 invånare har 25 eller ca 40 1

Se bilaga 1, tabellerna 2 4 - 3 1 samt bilaga 2, tabellerna 1 1 - 1 3 .

SOU 1972:52

procent uppgivit att man ger ut en sådan sammanställning. I frågan har ställts kravet att det inte enbart skall gälla en presentation av den kommunala budgeten och inte heller en mindre folder. Sammantaget har 39 kommuner dvs. knappt 10 procent uppgivit sig ha en sådan sammanställning. Innehållet i publikationerna berör flertalet av de kommunala verksamhetsområdena. Vanligast är emellertid att man publicerar uppgifter om kommunens bostadsproduktion, ekonomi och befolkningsutveckling. Upplagans storlek uppgår i genomsnitt till omkring 6 000 exemplar. Statistiska sammanställningar publiceras i drygt hälften av landstingen. Sammanställningarna är oftast årsberättelser eller sammanställningar av vårduppgifter och ekonomiska fakta. I något fall redovisas att bokslutet årligen presenteras i ett nummer av tidskriften Landstingsnytt. Statistik i form av framtidsprognoser, som exempelvis investeringsprognoser och personalprognoser m. m., publiceras av ett landsting.

26 SOU 1972:52

Informationstjänstemän och ekonomi1

När kommuner och landsting började med en mera planerad och målmedveten information fick någon därtill lämpad tjänsteman med hjälp av utomstående expertis lösa frågorna. Under 1960-talet började emellertid de största kommunerna och åtskilliga landsting att anställa informationstjänstemän pä heltid för att samordna och effektivisera informationsarbetet. I allmänhet har dessa tjänstemän placerats centralt i anknytning till kommunstyrelse resp. förvaltningsutskott. Bakom denna centrala placering ligger tanken om en sammanhållande information och om en överblick, som är nödvändig vid en prioritering av informationsåtgärderna. Därtill är närheten till kommunstyrelse/förvaltningsutskott en förutsättning för informationstjänstemannen att själv få snabb och direkt information från centralt håll. I 45 kommuner har man centralt placerade informationstjänstemän, varav 30 kommuner har en. I 15 kommuner har man flera än två informationstjänstemän. Sammanlagt finns i kommunerna 70 centralt placerade informationstjänstemän varav 56 finns i kommuner med mer än 30 000 invånare. Men därutöver har de största kommunerna informationstjänstemän även på sina stora förvaltningar. Totalt är det sju kommuner med över 30 000 invånare som har sådana informatörer. I Stockholm fanns det t. ex. tio informationssekreterare på olika förvaltningarvid undersökningstillfället. Av landstingen har 15 heltidsanställda informationstjänstemän. När det gäller informationskostnaderna har det visat sig vara utomordentligt svårt att få fram någon rättvisande siffra för kommunerna. Det går i och för sig att summera den centrala informationsbudgeten, men det säger inte på långa vägar allt. Tvärtom visar det sig i de största kommunerna att den centrala informationsbudgeten utgör bara hälften av den beräknade totalsumman. Den dominerande finansieringen sker alltså via förvaltningarnas budget. Denna fördelning stämmer för övrigt med vad informationsexpertisen numera anser vara riktigt. Man menar nämligen att informationen skall integreras med förvaltningarnas övriga verksamhet. 1

Se bilaga 1, tabellerna 3 5 - 4 0 samt bilaga 2, tabell 18.

SOU 1972:52

Redan när ett projekt börjar diskuteras skall informationsaspekten vara med och när man begär pengar för projektets förverkligande skall i den summan finnas täckning för informationsinsatsen. Om kommunen sedan har en central informationsfunktion skall informationstjänsten för projektet i fråga "köpas" där. Detta enligt den rekommendation Svenska kommunförbundet gett kommunerna. Den centrala informationsbudgeten låg under 1971 på i genomsnitt 34 000 kr i kommuner med mellan 10 000 och 30 000 invånare. De största kommunernas centrala informationsbudget uppgick till i runt tal 220 000 kr. (Om de tre storstäderna undantas ca 150 000 kr.) Det är lättare att ge en bild av landstingsinformationens finansiering. Det blir visserligen även där en uppskattning, men det totala kostnaden varierar mellan 50 000 kr och 2 400 000 kr. Det största informationsanslaget redovisar inte oväntat Stockholms läns landsting, som vid undersökningstillfället var under omvandling till sin nuvarande omfattning inneslutande även Stockholms kommun. Tio landsting redovisar kostnader mellan 50 000 och 10 000 kr, sju mellan 100 000 och 250 000 kr och fem mellan 250 000 och 500 000 kr. Det visar sig vidare att de landsting som under 1970 hade både informationstidning och utgav informationsbroschyrer satsade relativit sett mera pengar på de senare. De landsting som utgav informationsbroschyrer hade också en mera omfattande riktad information. Man kan också genom att se hur kostnaderna fördelar sig urskilja två olika uppfattningar hos landstingen när det gäller informationsverksamheten. Många landsting koncentrerar sig på att producera en egen tidning trots att de i relativt ringa utsträckning sprider den till hushällen i landstingsområdet. Dessutom torde kunna konstateras att landstingen med hänsyn bl. a. till folkmängd totalt sett satsar relativt begränsade summor på information.

28 SOU 1972:52

Uppgiftslämnarnas uppfattning'

I enkäterna har även ställts en fråga om uppgiftslämnarens personliga bedömning av olika informationsmetoders användbarhet (effektivitet). Det har gällt att peka på vilken form man bör använda för att med begränsade resurser nå största möjliga effekt på allmänhetens kunskaper om kommunen/landstinget och dess verksamhet. Uppgiftslämnare har varit den tjänsteman i kommunen eller landstinget som mest sysslar med informationsarbetet. Där det finns en särskild informationstjänsteman har svaren avgivits av denne, i andra fall har det som regel varit kanslichef, kommunalkamrer eller någon utredningssekreterare som varit uppgiftslämnare. Det bör understrykas att man inte får dra några långtgående slutsatser av dessa personliga synpunkter. Frågans karaktär är dessutom sådan att det finns risk för att den kan ha uppfattats olika av uppgiftslämnarna. Svaren har dock befunnits sä pass intressanta att resultaten ändå redovisas med de nämnda reservationerna. I kommunernas och landstingens informationsarbete kan man klart urskilja tre dominerande vägar, på vilka informationen går fram. Det är egen tidning, informationsbroschyrer och annonsering. Följaktligen läggs också de största summorna ned pä dessa åtgärder, dock utan att man klart vet om de är de effektivaste. Men som tidigare antytts finns så få effektmätningar att man är osäker om vilken informationsväg som är den effektivaste. Arbetet bygger alltså på personlig erfarenhet och erfarenheter från mera kommersiellt inriktat informationsarbete. Informationstidningarna och broschyrerna sätts av kommunernas uppgiftslämnare i mitten, dvs. närmare 50 procent tror att dessa vägar är ganska effektiva, men närmare en tredjedel menar att effektiviteten inte är särskilt stor. Förtroendet för den egna tidningen och broschyren är större ju större kommunen är. Det läggs ned betydande summor pä dagspressannonsering, men 46,5 procent av svararna anser att den formen av information ej är sä effektiv 1

Se bilaga 1, tabellerna 41 och 42 samt bilaga 2, tabell 19.

SOU 1972:52

medan drygt tio procent menar att den är mycket effektiv. Här skiljer sig också de små kommunerna från de stora. De senare är inte på långa vägar så negativa till annonsering som de minsta kommunernas företrädare. Det kan väl till viss del bero på att man i de stora kommunerna har arbetat mera med annonsernas språk, utformning m. m. och därvid har ansett sig kunna konstatera att uppmärksamhetsvärdet stigit väsentligt. Det finns en informationsform som man hyser klart förtroende för och det är den som går från förtroendemän och tjänstemän direkt till massmedia. Där är siffran för "ej så effektiv" endast 8,4 procent, medan "mycket effektiv" når upp till nära 35 procent. Man kan slutligen konstatera att uppgiftslämnarna tydligen varit ganska ovissa själva eftersom man i nästan alla frågor har lagt tyngdpunkten i sina svar på "ganska effektiv", alltså mellanalternativet. Detta är ganska vanligt vid den här typen av enkätfrågor. Även landstingens uppgiftslämnare menar att direktinformation från förtroendemän och tjänstemän till pressen samt pressmeddelanden är den effektivaste vägen. Därefter följer information via en egen informationstidning. Information genom särskilda arrangemang som utställningar, informationsmöten och visningar av byggnadsprojekt m.m. har bedömts som ganska effektivt. Annonsering i dagspressen samt brev eller cirkulär kom därmot längre ned på skalan och minst tilltro satte man även här till dagspressannonsering.

30 SOU 1972:52

Lokala kommunala organ m. m.1

I kommunenkäten har även insamlats uppgifter som sammanhänger med den kommunala självstyrelsens lokala förankring, bl. a. i vilken utsträckning som kommunerna har inrättat eller utreder frågan om att inrätta s. k. kommundelsråd. Dessa frågor sammanhänger med informationsfrågorna i den meningen att syftet för tillskapandet av lokala organ av den här typen ofta är att förbättra förutsättningarna för information mellan de kommunala organen och allmänheten. Syftet med denna kartläggning har varit att utröna vilka åtgärder som kommunerna vidtager inom ramen för gällande kommunallagar vad avser t. ex. kommundelsråd, lokala kontaktmän och adjungering. Efter hand kommer sedan utredningen att insamla ytterligare material som belyser vilka erfarenheterna är av dessa åtgärder i kommunerna. Vidare har utredningen att överväga sådana åtgärder som kan leda till en ändring av lagstiftningen bl. a. vad gäller möjligheterna att delgera förvaltande uppgifter till lokala kommunala organ. I denna skrift presenteras emellertid endast svaren på den genomförda enkätundersökningen. Pä en fråga om lokala kommunala organ för en viss kommundel har inrättats i kommunen - s. k. kommundelsråd - uppger sju kommuner att de inrättat sådana organ. Vidare framgår att ett tjugotal kommuner hade kommundelsrådsfrågan under utredning vid undersökningstillfället. Dessutom uppger cirka trettio kommuner att frågan om lokala kommunala organ har väckts i fullmäktige. Samtliga uppgifter avser läget den 1.7.1971.2 I det följande presenteras, med utgångspunkt från de reglementen och annat skriftligt material, som tillhandahållits av kommunerna i samband med kommunenkäten, ett antal uppgifter rörande kommundelsråd som inrättats. I Luleå inrättades tre kommundelsråd i samband med kommunsammanläggningen. Råden påbörjade sin verksamhet den 1 januari 1969. 1

Se bilaga 1, tabellerna 4 7 - 4 9 . I utredningens fortsatta kartläggning av kommundelsrådsfrågan avses även en uppföljning av enkätsvaren ske så att även de råd som inrättats senare än den 1.7.1971 kommer med i kartläggningsarbetet. 2

SOU 1972:52

Kommundelsrådens verksamhet regleras av ett av sammanläggningsdelegerade fastställt reglemente. Av detta framgår bl. a. att kommundelsråden har ett bestämt geografiskt verksamhetsområde. I varje råd ingår 21 av fullmäktige valda ledamöter. Kommundelsråden i Luleå är i första hand initiativ- och remissorgan för sin kommundel. Sammanläggningsdelegerade i Sigtuna kommun beslöt vid sammanträde i juni månad 1970 att kommundelsråd skulle inrättas i den sammanlagda kommunen fr. o. m. den 1 januari 1971. Reglemente för kommundelsråden antogs i maj samma år. I Sigtuna kommun finns sammanlagt fem kommundelsråd. Varje råd har ett geografiskt begränsat verksamhetsområde. I råden finns fem ledamöter och lika många suppleanter valda av kommunfullmäktige. Rådens huvudsakliga uppgifter är dels att vara remissorgan i lokala frågor dels att informera invånarna i kommunala frågor som berör den egna kommundelen Reglementet för kommundelsråden uppvisar stora likheter med Luleås reglemente. Dock är ledamöterna färre i Sigtuna. Dessutom stadgas i Sigtunas reglemente att kommundelsråden skall på lämpligt sätt minst en gång per år kalla invånarna inom resp. råds geografiska verksamhetsområde till offentliga överläggningar i frågor av gemensamt intresse. Efter kommunsammanläggningen beslöt fullmäktige i Skövde i juni 1971 att antaga ett reglemente för kommundelsråd i kommunen. I Skövde finns sammanlagt fem kommundelsråd utsedda för var och en av de gamla delkommunerna utom för själva Skövde stad. Varje råd har fem ledamöter, valda av kommunstyrelsen. Ordföranden i resp. kommundelsråd skall enligt reglementet vara ledamot eller suppleant i kommunstyrelsen. Kommundelsråden avses vara kontaktorgan mellan kommunens förvaltning och utanför centralorten belägna delar. Råden har dessutom i uppgift att anföra lokala synpunkter och önskemål i yttranden över ärenden som hänskjutits till rådet av annat kommunalt organ. Kommundelsråden har rådgivande funktioner. Samarbetsnämnden för Vetlanda kommunblock antog den 24 februari 1970 ett reglemente för inrättande av kommundelsråd i den nybildade kommunen. Kommundelsråden i Vetlanda har fem ledamöter och två suppleanter valda av kommunfullmäktige. Totalt finns åtta kommundelsråd vart och ett med sitt bestämda geografiska verksamhetsområde. Råden är enbart remissorgan och har inga förvaltande uppgifter. I övrigt skall råden följa utvecklingen i sin kommundel och göra de framställningar som kan befinnas påkallade. Kommunfullmäktige i Täby beslöt vid sammanträdeden 15 juni 1967 att i första hand fram till utgången av år 1971 tillsätta ett rådgivande organ (stadsdelsräd)med uppgift att fungera som informationskanal mellan berörda invånare och kommunens planeringsorgan under planläggningen och utbyggnaden av Täby kyrkby. Till ledamöter i detta rådgivande organ skulle utses, dels en representant från vardera kommunalnämnden, byggnadsnämnden och gatunämnden, dels två representanter frän fastighetsägareföreningen. Sedermera har även en representant från fastighetsnämnden tillkommit. Enligt uppgift fungerar ovanstående rådgivande organ även 32

SOU 1972:52

under innevarande år. Det i Täby kommun inrättade organet som benämns "stadsdelsråd" är inte helt jämförbart med de övriga, eftersom det här gäller endast ett råd i kommunen. En annan skillnad är att organet har representation från olika kommunala nämnder och att det gäller ett särskilt projekt. Det bör påpekas att även frågan om att inrätta kommundelsråd för andra kommundelar har väckts i Täby. Eksjö kommun inrättade - enligt beslut av sammanläggningsdelegerade i oktober 1970 - kommundelsråd för de tre förutvarande landskommunerna som numera ingår i den nya kommunen men däremot inte för centralorten. Något reglemente för råden finns enligt uppgift inte antaget i avvaktan på vad utredningen om den kommunala demokratin kommer till för resultat i kommundelsrådsfrågan. Råden har enbart en rådgivande och informerande funktion. Skepplanda kommun uppger i sitt enkätsvar att man sedan tio år tillbaka har s. k. planeringskommittéer. Dessa består av vardera fem ledamöter samt suppleanter. Kommittéerna har ett geografiskt avgränsat verksamhetsområde. Enligt uppgift skall råden främst framföra lokala krav i planerings- och servicefrågor.

Kommun

Inrättades år

Antal råd

Antal ledamöter

Ledamöterna väljs av

Rådens främsta uppgifter

Skepplanda

5 KF

Remiss- och informationsorgan

Täby Luleå Vetlanda F,ksjö Skövde Sigtuna

1967 1969 1971 1971 1971 1971

1 3 8 3 5 5

5 21 5 5 5 5

KS KF KF KF KS KF

Av sammanställningen ovan kan konstateras att samtliga redovisade kommundelsråd utses genom indirekta val av fullmäktige eller kommunstyrelsen. Antalet råd per kommun varierar mellan 1 och 8. Råden har fem ledamöter med undantag för kommundelsräden i Luleå som har 21 ledamöter vardera. Samtliga råd har endast uppgifter av rådgivande och informerande karaktär. I en annan av enkätfrågorna ombads kommunerna uppge om särskilda lokala kontaktmän placerade i olika kommundelar hade inrättats. I frågan angavs att kontaktmännen som avsågs t. ex. kan ha till uppgift att vara en kontaktlänk mellan befolkningen i en viss kommundel och den kommunala förvaltningen i centralorten. På frågan har tjugo kommuner svarat att någon form av lokala kontaktmän inrättats. Den minsta kommunen uppger sig ha en kontaktman och den största kommunen har sex. Antalet kontaktmän varierar emellertid inte systematiskt med kommunstorlek. Kontaktmännens uppgifter uppges främst vara att lämna information till och från allmänheten. Dessutom sköter de om vissa andra uppgifter som SOU 1972:52 3

t. ex. frågor i samband med uppbörden av hundskatt, snöröjning, renhållning och viss fastighetsförvaltning. I några kommuner omhänderhar kontaktmännen även vissa hälsovårds-och sociala frågor. Slutligen har frågan ställts om kommunen vid något tillfälle knutit en representant för en viss del av kommunen till ett ordinarie beredningsorgan när ett ärende som berör denna del av kommunen behandlats. Tretton kommuner har uppgivit att en sådan adjungering förekommer. Av enkätsvaren framgår att denna form av adjungering är vanligare i mindre kommuner än i större. Adjungering av ledamöter förekommer oftast i kommunstyrelsen eller dess arbetsutskott och i byggnadsnämnden. 1

34 Se bilaga 1, tabell 49. SOU 1972:52

Sammanfattning

Syftet med de undersökningar som här har redovisats har varit att göra en kartläggning av den kommunala informationsverksamhetens inriktning och omfattning. Informationsverksamheten i kommunerna och landstingen är emellertid föremål för en betydande expansion där innovationer ständigt tränger fram. Detta innebär att undersökningar som berör detta fält snart blir inaktuella. Av undersökningarna har framgått att såväl kommuner som landsting använder sig av ett tämligen brett register av åtgärder i sitt informationsarbete. De lokala förhållandenas skiftande karaktär och det faktum att kunskapen om informationsproblematiken ännu är begränsad gör att man prövar sig fram på olika vägar. I inledningen till denna framställning skisserades några av de svårigheter som möter den kommunala informationsverksamheten. En sådan svårighet är att man inte har tillräcklig kunskap om effekterna av olika informationsinsatser. Detta bidrar till att verksamhetens inriktning varierar relativt mycket mellan olika kommuner och landsting. Av resultaten framgår att de större kommunerna använder sig av flera informationsåtgärder än de mindre kommunerna. Detta bör inte tolkas så att stora kommuner genomgående lyckas bättre med informationen. Förklaringen torde till stor del vara att de små kommunerna har mindre informationsbehov att tillfredsställa, eftersom där fattas färre beslut och i genom att informationen i större utsträckning kan ske informellt genom personkontakter. Resultatredovisningen har huvudsakligen syftat till att ge en allmän och sammanfattande bild av informationsläget i kommunerna och landstingen. Det har således inte varit syftet att ge en ingående beskrivning av situationen i olika kommuntyper. Detta innebär att framställningen inte ger en riktig bild av den mångfacetterade verksamhet, som bedrivs i storstäderna. Inte heller kan utläsas de speciella förutsättningar och villkor, som kan finnas för informationsverksamheten t. ex. i glesbygdskommunerna. Det framgår klart av undersökningarna att massmedia - i första hand pressen - spelar en dominerande roll i den kommunala informationsverksamheten. Massmedias ställning i detta sammanhang är så stark att det SOU 1972:52

finns anledning att förmoda, att den kommer att bestå även vid en fortsatt utbyggnad av kommunernas och landstingens egen information. De frekventa kontakterna mellan kommunerna och pressen framgår av att 75 procent av kommunerna har direkta kontakter med pressen "upprepade gånger" och att 93 procent av kommunerna sänder sina föredragningslistor etc. lika ofta. Jämförbara resultat har framkommit pä landstingssidan. Kommunerna och landstingen utnyttjar även tidningspressen genom en regelbunden annonsering i relativt stor utsträckning. Detta är i viss mån anmärkningsvärt, eftersom uppgiftslämnarna i sin subjektiva bedömning har tillmätt annonseringen ganska lågt värde. När det sedan gäller kommunens och landstingets egna direkta insatser kan konstateras att relativt många valt att ge ut en egen informationstidning. Det gäller 88 kommuner och 15 landsting. De senares utgåvor kan i allmänhet karaktäriseras som personaltidningar. Över hälften av kommunerna och sex landsting gav under undersökningsperioden ut någon form av informationsbroschyr. Framställningskostnaderna varierar betydligt beroende på utseende och upplaga. Man arbetar också med mera målinriktad information i form av brev, cirkulär o.d. och där kan konstateras att drygt hälften av de största kommunerna använder denna form av information. Det gäller information till barnfamiljer, pensionärer, bidrags- och lånemöjligheter m. m. Landstingen använder mindre pengar på den riktade informationen än på informationstidningar och informationsbroschyrer. I omkring en fjärdedel av kommunerna har man använt sig av längre utställningstid av planförslag än vad som föreskrivits och i några kommuner har man försökt skapa intresse för planfrågorna genom informationsåtgärder på ett tidigt stadium. Många andra åtgärder vidtas också i informationshänseende t. ex. informationsmöten, kvällstidsöppet, tillhandahållande av fullmäktigehandlingar, statistiska sammanställningar etc. Till sist kan nämnas att 15 landsting har heltidsanställda informationstjänstemän medan 45 kommuner har sådana tjänstemän centralt placerade. Vad slutligen ekonomin beträffar har det inte varit möjligt att få fram en rättvisande bild av utgifterna. Det enda som kan anges är de särskilda informationsbudgeternas storlek och dessa utgör i allmänhet endast en mindre del av de resurser som satsas totalt på informationsverksamheten.

36 SOU 1972:52

DEL II

Det kommunala partistödet av t f docent Harry Forsell

Allmän bakgrund

Föreliggande arbete har utförts på uppdrag av utredningen om den kommunala demokratin. Framställningen bygger på material, som insamlats vid tre olika tidpunkter: - enkät till rikets samtliga kommuner enligt indelningen 1.1.1971 avseende det kommunala partistödet (KPS) vid denna tidpunkt och tidigare - valledarintervju utförd 1966 i Kommunalforskningsgruppens urval om 36 kommuner i 6 storleksklass-/tätortsklassceller - valledarintervju utförd 1970 med i stort sett samma formulär som 1966 och i samma kommunurval. Kommunenkäten har konstruerats i samråd med utredningen och Svenska kommunförbundet. Materialets distribution och insamlande har ombesörjts av kommunförbundet. För kompletteringar, bearbetning och manuskript ansvarar författaren. Huvuduppgiften med kommunenkäten var: - att kartlägga tillkomsten av KPS dess förekomst och omfattning - att kartlägga förändringar av KPS oavsett kommunsammanläggningar - att kartlägga förändringar av KPS som inträffat i samband med kommunsammanläggningar. Kommunenkäten konstruerades så att den skulle ge information om såväl beslutsprocessen när KPS infördes som förekomst och storlek av KPS i centralortskommunerna för åren 1970 och 1971. Dessutom skulle enkäten ge besked om förekomst och storlek av KPS 1970 i de kommuner (blockdelar), vilka genom kommunsammanläggning upphörde årsskiftet 1970/71. Undersökningen av beslutsprocessen vid införandet av KPS omfattar något mer än hälften av de 1970 existerande kommunerna, medan undersökningen av förekomst och storlek av KPS utgör en totalundersökning för de båda åren. Beträffande redovisningen av utgående kommunalt partistöd har avstämning skett med det material 1971 års partistödsutredning insamlat och lagt till grund för sina överväganden. Den information, som kommunenkäten gav, redovisas översiktligt i SOU 1972:52

kapitel 2 och 3, vilka föregås av en summarisk tillbakablick byggd på andra källor. I denna framställning redovisas endast det kommunala partistödet i primärkommunerna. Uppgifter om det landstingskommunala partistödet kommer inom kort att publiceras i ett betänkande av 1971 års partistödsutredning. Syftet med valledarintervjun 1966 var att undersöka vilka resurser partierna satsade och vilka aktiviteter de utvecklade för att nå ut till väljarna i kommunalvalet detta år. 1970 års undersökning hade samma grundläggande syfte, ehuru ett antal nya villkor för valrörelsen i detta val tillkommit. Bl. a. inriktades därigenom den senare undersökningen mera intensivt på att söka studera vissa effekter av det kommunala partistödet. Dessa båda undersökningar skedde inom ramen för Kommunalforskningsgruppens arbete, vilket stöds av medel ur Riksbankens Jubileumsfond. De fullständiga resultaten av de nu berörda undersökningarna kommer att redovisas senare i annat sammanhang. Likväl föreföll det rimligt att i den här framlagda studien söka förena material från kommunenkäten om KPS med tillämpliga delar från valledarintervjuerna. Syftet med en sådan uppläggning är att belysa de lokala partiorganisationernas situation i en tid av väsentligt ändrade resursförhållanden. Resultatet av det försök som gjorts att förena material från de olika tidpunkterna redovisas i kapitel 4 och 5. Huvudmotivet att i denna framställning ta med materialet från valrörelserna kan uttryckas på följande sätt: Den informationsmängd, som förekommer i valrörelsen, karakteriseras framförallt av en genomgång av den förda politiken under den gångna valperioden och den politik som ställs i utsikt för den kommande. Den aktivitet, som kommer till uttryck, de kanaler och den organisation, vilka används för kampanjen, grundlägger i allt väsentligt förutsättningarna för informationen även under tiden mellan valen. Det material, som således tagits med från valrörelserna 1966 och 1970, skall enligt författarens mening ses som exempel på förändrade möjligheter för partierna på kommunal nivå att förmedla kunskaper, dels om ståndpunkter i frågor som under den gångna mandatperioden diskuterats i fullmäktige, nämnder och styrelser, dels om program för den kommande perioden.

40 SOU 1972:52

Tillkomsten av kommunalt partistöd (KPS)

Tillbakablick Alltsedan mitten av 1930-talet har partiernas ekonomi och finansiering med jämna mellanrum aktualiserats i riksdagen. Förslagen om åtgärder rörde sig från början om bokföringsplikt, redovisningsskyldighet och offentlig kontroll. Den problematiken lämnades därhän på 1950-talet, sedan partifmansieringssakkunnigas insats resulterat i att partierna frivilligt under några år lämnat en allmän redovisning. I en motion 1959 hemställdes om en förutsättningslös utredning rörande möjligheterna att i demokratins intresse åstadkomma en bättre balans mellan de olika partiernas ekonomiska resurser i valrörelserna. Riksdagen avvisade kraven genom att instämma i Statsutskottets motivering vari åberopades såväl statsfinansiella hänsyn som lämplighetsskäl för att idéerna i motionen inte skulle föranleda någon åtgärd. Det är på 1960-talet som initiativ i egentlig mening tagits till samhällsstöd för politisk verksamhet. Statsbidragssystemet för ungdomsorganisationer ändrades så att pengarna får användas efter eget gottfinnande. Kostnaden för tryckning av valsedlar vid riksdagsval och sedermera även i kommunalval togs över av det allmänna och ett allmänt statligt partistöd infördes 1965. Tanken på att inrätta ett partistöd föddes bl. a. ur pressutredningens diskussion om strukturella och ekonomiska förändringar för den svenska dagspressen. I anslutning till ett särskilt yttrande förordade bl. a. ett par av remissinstanserna — LO och TCO — ett allmänt partistöd. Det skulle föra alldeles för långt att här redovisa en analys av argumenten i partistödsdebatten. Aktörerna i debatten upphöll sig från början vid nyttan av en vital demokrati och vådan av partiers finansiella beroende. Förändringar i partiers och partiföreträdares attityder och ståndpunktstaganden har förekommit. Redan från början fanns en skiljelinje mellan å ena sidan dem som ville fördela stödet proportionellt per mandat och å andra sidan dem som ville ha ett grundbidrag kompletterat med ett mandatgrundat belopp. Principerna om fördelningsgrunderna aktualiserades gång efter annan under senare hälften av sextiotalet. Även om tvistefrågan angående den tekniska konstruktionen SOU 1972:52

ännu vid KPS:s införande icke var slutgiltigt avgjord, var principen om partistöd allmänt accepterad när sjuttiotalet inleddes. I 1968 års motioner och i KU:s utlåtande över dessa samt i en departementspromemoria 1969 och i remissyttrandena över denna förs en bred diskussion om den kommunala demokratins situation och villkor. För sammanhagets skull skall några huvuddrag i debatten återges. Ett dominerande inslag i denna debatt är den kommunala självstyrelsens situation visavi kommunindelningsreformen, de växande kommunala uppgifterna och medborgarnas krav på information. Med större kommunala enheter minskar direktkontakterna mellan kommunmedlemmarna och de förtroendevalda. Samtidigt med denna utveckling har innehållet i den kommunala självstyrelsen blivit av allt vitalare intresse för medborgarna. En breddning och fördjupning av den kommunala demokratin förutsätter goda kontakter med medborgaropinionen. Vidare understryker man från olika håll vikten av den verksamhet partierna bedriver mellan valrörelserna och hävdar att denna verksamhet motiverar att kommunerna ges befogenhet att lämna ekonomiskt bidrag till partierna. Förutom den allmänna demokratimotiveringen, framhävs bl. a. partiernas ekonomiska resursläge och den gemensamma valdagens effekter. Partiernas roll som förmedlare av politisk information betonas särskilt. Det politiska livets behov av såväl vitalitet som stabilitet i en tid som kännetecknas av kärva ekonomiska villkor för organisationsvärlden, framhävs med skärpa. I departementspromemorian, med instämmanden från remissinstanserna och i vad departementschefen anför, framhålls det som angeläget att "de politiska partierna inte av brist på ekonomiska resurser hindras att fullgöra sina nu ifrågavarande uppgifter". Kommunerna och ett antal övriga remissinstanser betonar det förhållandet att de kommunala valen och riksdagsvalen i fortsättningen skall äga rum samtidigt. Åtskilliga farhågor kommer till uttryck för att rikspolitiska frågor kan komma att dominera: "Det bör vara en angelägen uppgift för partierna att verka för att de kommunala frågorna blir tillräckligt belysta och uppmärksammade i valrörelserna". Två principiella vägar anvisas för att nå det mål som åsyftas, nämligen; stöd inom ramen för det statliga partistödet, eller alternativt en vidgning av den kommunala kompetensen för att medge kommunerna rätt att införa KPS. I samband med spörsmålet om utformningen av ett kommunalt partistöd aktualiserades bl. a. frågan om begreppet parti, proportionella fördelningsgrunder (grundbidrag och/eller bidrag per mandat). Argumenten och argumenteringen var i allt väsentligt av samma slag som i debatten om det allmänna statliga partistödet. Lag om kommunalt partistöd utkom från trycket den 9 december 1969 (SFS 1969:596).

42 SOU 1972:52

Besluten om KPS - dess förekomst och storlek

En väntad reform Redan första året den nya lagen gällde - 1970 - utgick i primärkommunerna 28,4 milj. kr i KPS. Kommunalmännen var säkra på att reformen skulle komma. Motioner och skrivelser i ärendet duggade tätt i kommunerna. Före 1969 hade tiotalet kommuner i riket initiativ liggande på sina bord om införande av KPS.1 En del framställningar avslogs och andra bordlades i avvaktan på statsmakternas åtgärder. Det var i norr som reformen i praktiken trängde fram efter det att principen om det allmänna statliga stödet slagits fast. I inte mindre än fem kommuner i Västerbotten anhängiggjordes initiativ om KPS åren 1967-68. Dåvarande Skellefteå stad, som vid årsskiftet 1966/67 lagts samman med Bureå, Byske, Jörn och Skellefteå lk, synes ha varit den första kommun i riket där beslut fattats om ett reguljärt mandatgrundat partistöd. Beslutet, som tillkom efter en motion från samtliga partier, blev föremål för besvär och upphävdes. Så tidigt som 1966 hade en jämtlandskommun beslutat om ett mandatgrundat valanslag på 85 kr per mandat avsett som en engångsföreteelse. Viljan ute i kommunerna att genomföra reformen med kommunalt partistöd var påtaglig. Redan när beslutet om kompetensförändringen skedde var vissa kommuner i full färd med att förverkliga reformen. I åtta % av de undersökta kommunerna initierades KPS under första halvåret 1969 och i 50% under andra halvåret. En tredjedel av kommunerna aktualiserade frågan först en bit in på året 1970. Kommuner med socialdemokratisk majoritet initierade frågan om införande av KPS i genomsnitt något tidigare än övriga kommuner (tabell 1). Samlade lösningar Samrådsförfarande synes ha präglat processen då KPS aktualiserades i kommunerna. Detta kommer till uttryck i den höga procentandelen 1

Observera att data angående beslutsprocessen vid införandet av KPS endast hänför sig till uppgifter från de enligt indelningen 1.1.1971 existerande 464 kommunerna. (Se vidare under avsnittet A llmän bakgrund). SOU 1972:52

Tabell 1 Tidpunkt för initiativ till KPS. Procentandel kommuner enligt indelningen 1.1.1971. Majoritetsläge

Ej tilllämplig

Före 1969

Andra halv 1970 året 1969

1971 Totalt

Soc.dem. Borgerlig Balans el. övr. läge

0,9 6,9

2,7 2,6

6,9 9,9

57,5 42,5

29,2 36,5

0,9 1,7

100,0 100,0

3,4

1,7

5,1

55,9

33,1

0,9

Totalt

4,5

100,0

2,4

8,4

49,6

33,8

1,3

100,0

Första halvåret 1969

Anm. Med borgerlig majoritet avses M, C och Fp sammanräknade. Med balans avses att soc.dem. och borgerliga har lika antal mandat. Övr. läge är lika med varje annat läge.

kommuner, där initiativen tagits gemensamt av de fyra stora partierna t. ex. i en gemensam motion eller i plenum med kommunens styrelse. Klarast markeras förhållandet i kommuner, där de borgerliga partierna om de räknas samman har majoritet och i kommuner med balanslägen. Det får anses klarlagt att två faktorer spelat en avgörande roll för benägenheten att dels införa KPS och dels göra det så snart som möjligt. Den ena faktorn är egenskapen att vara medelstor eller stor kommun, den andra är om kommunen haft socialdemokratisk majoritet. Av utrymmesskäl tas i denna redovisning inte hänsyn till underliggande faktorer, såsom befolkningsstruktur, näringsgrenskaraktär osv. som skulle kunna lämna ytterligare förklaring. I åtskilliga fall synes också mera näraliggande orsaker ha förmått vissa kommuner att avstå från införandet av KPS eller åtminstone dröja med beslutet. Ett sådant exempel är en nära förestående kommunsammanläggning. Reformen slår snabbt igenom De lokala partiorganisationerna hade ett uppdämt behov av penningresurser. 750 av de år 1970 befintliga kommunerna införde KPS första året medan ca 100-talet avstod. I tre län, nämligen Uppsala, Gotlands och Örebro, genomfördes den nya reformen till 100 %. I följande län infördes stödet i 90 % och mer av kommunerna: Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Värmlands, Västmanlands, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens. Något under riksgenomsnittet för reformens framträngande låg följande län:ÖsTabell 2 Förekomst av KPS och tidpunkt för beslut. Majoritetsläge 1970. Procentandel kommuner enligt indelning 1.1.1971. Majoritetsläge

19661968 Soc.dem. 1,8 0,4 Borgerlig Balans eller övrigt läge 0,9 Totalt

0,9

1971 Frågan Ärendet KPS infört Totalt aldrig har av- men senare väckt slagits borttaget

39,8 26,6

57,5 56,7

0 2,6

0,9 6,0

0 4,3

0 3,4

100,0 100,0

35,6

55,1

2,5

2,5

0,9

2,5

100,0

3,9

2,4

2,4

100,0

32,1

56,5

1,9

SOU 1972:52

tergötlands, Hallands, Skaraborgs och Gävleborgs. De län där mer än 20 % av kommunerna avstod från att införa KPS var: Kalmar, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Kopparbergs och Norrbottens. Det är de småjordbrukskommunerna och ökommunerna, som skarpast framträder som exempel på områden, där partistödet upplevdes som mindre angeläget. Med största sannolikhet kan benägenheten att avstå från KPS eller hålla stödet lågt sättas i samband med låg politiseringsnivå. Förekomsten av ett hävdvunnet "lokalpolitiskt klimat" med starkt inslag av lokala samlingar s. k. övriga partier och en övergripande intressegemenskap har med säkerhet spelat en roll i sammanhanget. Åtskilliga tecken i den här studerade beslutsprocessen tyder på att "det gamla beslutsfattandet" i anda av ett allomfattande samråd fortfarande fungerar på sina ställen. I sådana områden är partiapparaterna — i den mån de finns - svagt utvecklade och behovet av penningresurser saknar aktualitet, framför allt mellan valen. Under stor enighet beslöt 88 % av Sveriges kommuner att ge de i fullmäktige representerade partierna 28,4 milj. kr år 1970. En tillvaro under ekonomisk knapphet, där de lokala partiorganisationerna ägnat mycket av sin tid och kraft åt insamlingar, lottförsäljning etc. förbyttes i en ny situation. Det blev ett betydande tillflöde av resurser. Partikanslier och ombudsmän hade i god tid gjort överslagsberäkningar och utfärdat rekommendationer till stöd för fullmäktigegruppernas handlande. Det är sådana åtgärder som bl. a. gett upphov till att mandatbeloppen avpassats på ett sådant sätt att stödet redan från början blivit relativt likartat. I vissa län blev frågan föremål för samordningsförslag från kommunförbundets länsavdelningar. Samarbetsnämnderna respektive sammanläggningsdelegerade i många kommunblock fungerade som samordningsorgan i KPS-frågan.

En beräkningsteknisk kommentar Det föreligger vissa svårigheter att med utgångspunkt från ett så omfattande material som detta ge en lättöverskådlig framställning utan att förlora i exakthet och nyansering. Frågorna ställdes så att materialet från de 1971 existerande kommunerna omfattar dels uppgifter om stödets förekomst och storlek från samtliga "gamla" enheter för de sammanlagda — och utöver detta uppgifter om beslutsprocessen från centralortsenheterna, i enkäten kallade "moderkommuner". Det ansågs föra förlängt att undersöka hela beslutsprocessen i de kommuner som upphörde vid kommunsammanläggningen 1.1.1971. Däremot har samordningen i de nybildade kommunerna tagits med liksom att hela KPS-förloppet finns med i de kommuner som ännu vid undersökningstillfället icke lagts samman med annan enhet. Av stor betydelse är några särskilda förändringsfaktorer, vilka försvårar möjligheterna att åstadkomma direkta jämförelser mellan åren 1970 och 1971. En sådan omständighet är givetvis de inträffade kommunsammanläggningarna. En annan är den genom lagändring uppkomna möjligheten att SOU 1972:52

utöka antalet mandat i fullmäktige. För att dels förenkla beräkningen av hur KPS fördelade sig mellan partierna och dels åstadkomma en något så när rimlig jämförelse mellan de båda årens KPS har följande beräkningsgrund tillämpats för KPS år 1970 i de kommuner som lagts samman 1.1.1971 -1 Antalet mandat 1970 för ett visst parti i centralortskommunen

x

KPS totalt i sammanläggningsdelarna (blocket) 1970

Totala antalet mandat i centralortskommunen 1970 = partiets skattade KPS-belopp 1970 iden kommun som bildades 1.1.1971.

Mera praktiskt uttryckt har centralortskommunen antagits som en medelproportional av den blivande enheten. Totalsumman för 1970 påverkas givetvis ej av konstruktionen. Fördelningen av KPS Nedanstående tabell visar hur KPS fördelades på partier i hela landet 1970 och 1971. Observera att för år 1970 har den i föregående avsnitt beskrivna beräkningsmetoden använts. I övrigt hänvisas till bilaga 3, tabell 1, där bl. a. fördelningen redovisas per län. Det mest iögonfallande är att ingen förändring skett i totalsumman från 1970 till 1971, trots förändringen av antalet mandat och förekomsten av kommunsammanläggningar. Att sedan den inbördes förändringen mellan partierna ser ut som den gör är en automatisk följd av valutgången. Den kraftigaste åderlåtningen av KPS har drabbat moderaterna medan centerpartiet erhållit den ojämförligt största ökningen. Vid en jämförelse mellan åren 1970 och 1971 har totalsumman av KPS ökat i 11 län och minskat i 13. Den största ökningen har inträffat i Stockholms län (9,5 %) och Gotlands län (24,5 %). En betydande minskning har skett i Värmlands län (20,5 %) och i Kronobergs län (12 %).MinskTabell 3 Översikt av KPS:s fördelning i kronor totalt per parti för åren 1970 och 1971. Parti

1971 Differens

M C Fp S Vpk KDS Ovr

4 762 139 3 181 068 5 400 068 12 845 985 1 824 275 231 543 173 495

3 322 157 5 187 583 4 596 781 13 458 182 1 245 686 279 238 339 600*

-1 439 982 +2 006 515 -803 287 +612 197 -578 589 +47 695 +166 105

Totalt

28 429 227

+ 10 654

* Varav mittensamverkan på Gotland 138 600. 1 Den använda tekniken ger något för höga värden åt moderata samlingspartiet och för låga åt centerpartiet. Det gäller endast för de sammanlagda kommunerna dvs. för mindre än 1/3 av det totala antalet och rubbar därför inte den åsyftade jämförelsen nämnvärt.

46 SOU 1972:52

ningar på 4-9 % noteras för: Kalmar, Jönköpings, Hallands, Älvsborgs, Skaraborgs, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län. Huvudsakligen kan någon av följande omständigheter ha föranlett förändringarna: — att kommunsammanläggningar inträffat — att antalet mandat kraftigt ändrats — att partistödsviljan ökat eller minskat Förändringarna kommenteras närmare i ett senare avsnitt. I bilaga 3, tabell 2, redovisas en totalöversikt av KPS för hela riket, kommun för kommun. Där tas upp för åren 1970 och 1971: mandatbelopp, totalsumma och belopp per parti. Dessutom har stödet per bostadshushåll räknats fram.1 (Se översiktskarta.2) Emellertid finns det anledning att peka på några företeelser av intresse i anslutning till tabellbilagans material. Mandatfördelningsprincipen synes ha följts utom i fyra fall. I ett par kommuner förekommer grundbelopp och i ett par utgår stödet per röst.3 Medianen, dvs. genomsnittsvärdet, för år 1970 låg på 500 kr per mandat dvs. att 50 % av kommunerna hade mer än 500 kr per mandat och 50 % mindre än 500 kr per mandat. Minsta mandatbeloppet utgjorde 45 kr och högsta 25 000 kr per mandat. Motsvarande värden för totalbeloppen var: medianvärde 20 000 kr, minsta totalbelopp 1 575 kr och högsta 2 500 000 kr. Tidigare i denna framställning har det påvisats att kommunstorleken hade en avgörande betydelse i ett antal hänseenden för införandet av KPS. Den tycks i mycket stor utsträckning ha bestämt mandatbeloppen, vilket bl. a. torde vara effekter av olika samordningssträvanden, inte minst från partiombudsmännen. En analys av KPS:s totalbelopp i förhållande till invånarantal, antal röstberättigade och bostadshushåll i riket som helhet bekräftar att det föreligger starka samband. Däremot ger exempelvis en test mot sammanräknad nettoinkomst inte något samband.4 Detta innebär dock inte att lokala variationer saknas. Om exempelvis stödet relateras till bostadshushåll och studeras kommunvis kommer väsentliga skillnader fram även mellan kommuner av samma typ och storlek i samma län.

1 För tabellbilagans material har uppgifter om antalet bostadshushåll den 1.1.1971 hämtats ur AB Tidningsstatistiks publikation "Kommuner och postanstalter". Till grund för beräkningen av antalet bostadshushåll ligger hushållskvoten från 1965 års folk- och bostadsräkning. Hushållen har därefter framräknats med ledning av folkmängden. 2 För översiktskartans material har antalet bostadshushåll hämtats ur Poststyrelsens publikation "Gruppkorsband". Postens antalsuppgift ligger för hela riket ca 16 % över TS. Riksgenomsnittet enligt översiktskartan ligger på 8:54 och enligt tabellbilagan på ca 9:90 kr. 3 Avvikelserna har för jämförelsens skull räknats om till mandatbelopp. 4 Med sammanräknad nettoinkomst avses inkomsttagarnas inkomster av olika förvärvskällor sedan avdrag gjorts för underskott.

SOU 1972:52

Beslutsprocessen När det gäller beslutsprocessen vid stödets införande kan följande noteras: - "KPS ej väckt" eller "KPS har avslagits" förekom mest i kommuner upp till 2 000 inv. Dessa karakteristika sjunker kraftigt vid en storlek på 6 000 inv. och försvinner i storleksklassen 30 000 inv. - Antalet kommuner, där det förekom flest förslag på högre belopp än det som antogs vid fullmäktiges beslut, var störst i storleksklassen 6 00030 000 inv. Benägenheten att vilja ha ett högre stöd kom till uttryck nästan enbart i kommuner med ett mandatbelopp under 1 000 kr. I genomsnitt var det i omkring 9 % av dessa kommuner, som högre yrkanden avgavs. - Förslagsställande med lägre belopp än det som antogs vid fullmäktiges beslut förekom i rätt stor utsträckning. 1 genomsnitt var det i 22 % av kommunerna man ville ha ett lägre belopp i förhållande till det antagna. Denna viljeyttring var störst i kommuner upp till 30 000 inv. i beloppsklassen under 1 000 kr per mandat och i kommuner över 30 000 inv med mer än 3 000 kr per mandat. - Avslagsyrkanden förekom i omkring 16 % av kommunerna i beloppsklasserna mindre än 1 000 kr och mer än 3 000 kr. I klassen 1 000-3 000 kr yrkades avslag endast i 7 % av kommunerna. Moderaterna svarade för ca 1/3 av avslagsyrkandena och KDS för ca 1/6. - Voteringsbenägenheten var högre i KPS-frågan än vad som enligt andra undersökningar är vanligt i kommunala sammanhang. Sju % av kommunerna upp till 2 000 inv. voterade, andelen steg i storleksklassen 2 000-3 000 inv. till omkr. 17 % och planade sedan ut till 11-12%. - Reservationer avgavs i ca åtta % av kommunerna. Det mest vanliga var att en enskild ledamot eller några ledamöter reserverade sig. Särskilda gruppreservationer förekom i några enstaka fall (i ca 10 kommuner). - I beslutsprocessen fanns det vidare ett visst samband mellan partiernas tidigare ståndpunkter i principdebatten på riksplanet och beteendena vid reformens genomförande på kommunplanet.

48 SOU 1972:52

Figur 1 Översikt av KPS:s totala storlek 1971 per bostadshushåll och län

Teckenförklaring |

l 5—7

kr per bostadshushåll

8-10

-"-

bmm

11-13

14-

KPS och dess förändringar

Kommunsammanläggningarna som förändrings fak tor I de kommuner, vilka sammanlades 1.1.1971, blev samordningen av KPS tämligen okomplicerad. Redan då stödet infördes hade 1/5 av dem som stod inför kommunsammanläggning gått in för belopp med tanke på 1971 års situation. Bara i 10 kommuner betecknas samordningen ha varit "konfliktladdad" och i sju kommuner "stridig" (se enkätformuläret i bilaga 6, fråga 11). Som framgått av kapitel 1 anfördes såsom det mest framträdande motivet för KPS kommunernas nya situation, de stora enheterna och behovet av ökade resurser för information. Mot en sådan bakgrund är det välmotiverat att ställa frågan hur det gick, dvs. om det blev mera resurser vid kommunsammanläggningen. Det har tidigare i denna framställning sagts att exakta jämförelser är behäftade med ett antal komplikationer. Dessa omständigheter får dock inte hindra försök att studera vad som inträffade 1.1.1971. Ännu kvarstår ju åtskilliga kommuner ej färdigbildade. Med det sammanläggningsbegrepp som använts i denna delstudie har som sammanlagd avsetts varje kommun som 1.1.1971 var föremål för någon form av sammanläggning. Enligt här använt begrepp var antalet kommuner som sammanlades (1.1.1971) 133. Av dessa saknar 3 KPS, de 42 övriga utan KPS återfinnes bland dem som icke var föremål för sammanläggning 1.1.1971. Det kan således sägas att genom sammanläggningen kom många fler kommuner relativt sett att ha partistöd. Tabell 4 Översikt av KPS:s förändring i antal kronor per bostadshushåll år 1971 i förhållande till år 1970. Procentandel kommuner. Anm. Sänkning resp. höjning inom 1 kr har klassats "lika". Kommunkategori

KPSär lika

KPSär höjt

KPSär sänkt

Totalt

Ej sammanlagda kommuner

77,3

11,5

11,2

100,0

Sammanlagda kommuner

44,5

17,9

37,6

100,0

50 SOU 1972:52

Här redovisade förändringar för kategorin "sammanlagda" har inträffat samtidigt med en kommunsammanläggning. Därav följer inte att förändringarna är effekter enbart av denna process. Obestridligt har relativt sett flera kommuner infört partistöd härigenom. Initiativen att ändra KPS oavsett kommunsammanläggningen begränsar sig till ett antal under fem. Den omständigheten att 1971 var ett icke-valår jämte andra svårisolerade komponenter i sammanhanget skapar hinder för en djupare analys. Ytterligare några faktorer av intresse finns det dock skäl att påvisa. Utdebitering och majoritetsförhållanden som förändringsfaktor Det föreföll rimligt att något närmare studera förekomsten av ändringsinitiativ gällande KPS i sådana kommuner, vilka icke sammanlagts 1.1.1971. Sammanlagt har spårats 80 kommuner, där sådana initiativ tagits. Mer än hälften återfinnes i storleksklassen upp till 8 000 inv. Bara sex av initiativen har tagits i kommuner över 30 000 inv. Med tanke på kommunernas höga kostnadsläge och åtföljande hårda budgetmanglingar fanns det anledning fråga sig följande: - Förekommer det i kommuner som står i begrepp att vidtaga en skattehöjning, initiativ om att vidta förändringar i KPS? - Finns det något samband mellan en höjning av utdebiteringen och förslag om att slopa eller sänka KPS? Med antagandet att överväganden av den art som skisserats kan förekomma och leda till ändringsinitiativ i KPS-frågan företogs den jämförelse, som redovisas i tabell 5. Så långt denna analys är förd bekräftas det gjorda antagandet att partistödsviljan påverkas av en utdebiteringsförändring. Det bör även påpekas att valledarna under den intervju som företogs inte sällan refererade till att man hade dels slopat eller sänkt, dels avvarit en höjning av stödet till partierna, till förmån för t. ex. byggande av barndaghem. Mot bakgrund av de tidigare redovisade sambanden mellan partistödsvilja och majoritetsförhållanden och för att ytterligare testa frågan om sambandet mellan attityd och handling prövades förändringsinitiativen också mot majoritetsläget. Resultatet redovisas i tabell 6.

Tabell 5 Översikt av sambandet mellan förändring av utdebitering från 1970 till 1971 och ändring av KPS. Procentandel kommuner. (Absoluta tal inom parentes.) Förändring

Initiativ att förändra KPS

av utdeb.

Slopa eller sänka

Höja eller återinföra

Flera ändr. initiativ eller ändring av fördelningsprincip

Oförändrad

37,5 (12)

59,4 (19)

Höjd

56,3 (27)

35,4 (17)

3,1 (1) 8,3 (4)

SOU 1972:52

Totalt

100,0 (32) 100,0 (48)

Tabell 6 Översikt av sambandet mellan majoritetsläge och initiativ att ändra KPS. Procentandel kommuner. (Absoluta tal inom parentes.) Majoritetsläge

Initiativ att förändra KPS Slopa eller sänka

Höja eller återinföra

Flera ändr. initiativ eller ändring av fördelningsprincip

Soc. dem

33,3 (10) 56,3 (27) 100,0 (2)

66,7 (20) 33,2 (16) 0

0 Borgerlig Balans el. övrigt läge

Totalt

10,4 (5) 0

100,0 (30) 100,0 (48) 100,0 (2)

Tidigare påvisade samband erhåller ytterligare stöd i materialet. KPS storlek förhåller sig till majoritetsförhållandena på det sätt som nedanstående illustration visar: KPS är högt

^

Socialdemokratisk majoritet i fullmäktige

KPS intar ett mellanläge Balansläge eller övrigt läge

KPS är lågt Borgerlig majoritet i fullmäktige

Övriga iakttagelser Initiativ att KPS skulle utgå med annan konstruktion har förekommit i nio kommuner; fem ej sammanlagda och fyra sammanlagda 1.1.1971. I ett par fall har förekommit förslag att användningen av KPS skulle redovisas och i ett fall har försök gjorts att knyta användningen till utbildning av förtroendevalda. Principbeslut synes föreligga i några kommuner att stödet skall vara högre under valår eller utgå endast valår. Antalet som slopat KPS begränsar sig till 16 kommuner. Av kommentarer i enkäten och på annat sätt har framkommit att i de kommuner som slopat eller sänkt KPS har samtidigt i stor omfattning överläggningarna vittnat om att man är beredd att höja eller återinföra stödet under valår. Sammanfattande bild av förändringarna Översiktligt kan förändringarna av KPS från 1970 till 1971 tydligast avläsas i tabell 7, där en s. k. percentilindelning redovisas. KPS anges i kronor från det minsta värdet till det största. P5 betyder att fem % av kommunerna ligger under detta värde. P25 betyder att 25 % av kommunerna har värden under detta värde. P50 betyder att hälften av kommunerna ligger under detta värde, som också kallas median, genomsnittvärde, osv. Av tabellen framgår t. ex. att fem % av kommunerna hade 170 kr per mandat eller mindre 1970, och att 25 % hade 425 kr per mandat eller därunder samma år. 52

SLU 1972:52

Tabell 7 Översikt av KPS:s förändring mellan 1970 och 1971. Minsta P5 värde

P25

P50

P75

KPS/mandat 1970 1971

45 100

170 200

425 400

500 500

1500 1500

KPS totalsumma 1970 1971

1575 2 400

4 500 4 800

12 500 12 500

20 000 20 500

51000 73 500

P95

4 000 4 200

Största värde

25 000 25 000

200 000 2 500 000 244 000 2 525 000

Det kan således ytterligare en gång slås fast att förändringarna från 1970 till 1971 är relativt små. De kommuner som hade minsta partistödet 1970 höjde 1971 liksom dem som låg i topp. Lägg märke till att medianvärdet (P50) för totalsumman steg från 20 000 kr till 20 500 kr, dvs. motsvarande vad ett mandat å 500 kr ger Iakttagelsen bekräftar att denna förändring i stort hänför sig till den tidigare omnämnda mandatförändring som skett i kommunerna från den ena valperioden (1967-70) till den andra (1971-73).

SOU 1972:52

Valrörelsekostnader och partistöd

1966 års undersökning Inom Kommunalforskningsgruppen utfördes 1966 bl. a. en undersökning av partiernas personella och ekonomiska resurser i valrörelsen.1 Huvudfrågeställningen i undersökningen 1966 angavs vara: - Vilka resurser sätter partierna in och vilka vägar begagnar de sig av för att nu ut till väljarna för att påverka deras handlande? 1970 års undersökning Med hänsyn tagen till främst införandet av den gemensamma valdagen och tillkomsten av det kommunala partistödet föreföll det vara av största intresse att upprepa vissa delar av 1966 års undersökning i anslutning till 1970 års val. Huvudfrågeställningen i 1970 års undersökning formulerades så här: - Vilka skillnader i tillämpad valorganisation, resursmobilisering och insatta resurser kan noteras i partiernas arbete inför 1970 års val jämfört med 1966 års val? Materialet, som ligger till grund för redovisade resultat i denna framställning, består av intervjuer med samtliga partiers kommunvalledare i forskningsgruppens kommunurval om 36 enheter. Urvalets konstruktion återges i tabell 8. Jämförelsen 1966 med 1970 - en svårighet Det är självfallet förenat med svårigheter att jämföra partiernas "satsning" i de två valen. Kommunsammanläggningar inträffade på en del håll under perioden. Med anledning härav, liksom för att förbereda sammanläggningarna 1.1.1971, men också som en genomgående 1 För den som är intresserad av några centrala resultat i den nämnda studien hänvisas till Den kommunala självstyrelsen 2 s. 8 7 - 1 2 7 och 193-194 (Almqvist & Wiksell 1971) och till opublicerad avh. Forsell, Harry, Valrörelsens omfång och organisation! 1966 års kommunalval. (Stencilerad upplaga Umeå 1969).

54 SOU 1972:52

Tabell 8 Kommunalforskningsgruppens kommunurval — det s. k. A-urvalet. Kommunstorlek Tätortsgrad

I Mindre än 8 000 inv.

II 8 00030 000 inv.

III Mer än 30 000 inv.

6 kommuner

A

Mer än 90 % boende i tätort

6 kommuner

6 kommuner

B

3 0 - 9 0 % boende i tätort

6 kommuner

6 kommuner

Mindre än 30 % boende i tätort

6 kommuner

C

Anm. Urvalet omfattar således 36 kommuner. För att konkretisera begreppet kommuntyper användes i denna framställning ibland följande beteckningar: IC = Små glesbygdskommuner, IA = Små tätortskommuner och IIIA = Stora tätortskommuner.

företeelse ändras partiernas organisationsstruktur. Antalet enheter blir färre och vissa funktioner kan flyttas från en nivå till en annan. Det har heller inte varit möjligt att isolera vad som i 1970 års valrörelse var kommunalt till skillnad från rikspolitiskt. Strävan har ändå varit att i alla avseenden försöka få jämförbarheten så god som möjligt. KPS innebar en väsentlig resursökning 1966 års undersökning gav besked om ett mycket starkt samband mellan tillgången på resurser och kommunstorlek/tätortsgrad. Ju tätare

Tabell 9 Summa valrörelsekostnader i antal kronor per kommun. Medeltal i absoluta fall. Alla partier. I

A B C

II

III

5 992 2 669 2 092

20 800 8 200 5 500

23 464 18 854

46 800 56 200

125 233

215 000

Tabell 10 Summa valrörelsekostnader i antal kronor per bostadshushåll för M (H), C, Fp och S i medeltal per kommun. Anm. 1970 års siffror innehåller här även förekommande Vpk och KDS. I

A B C

III

II

3:73 2:22 2:;6

12:90 6:90 5:70

4:02 4:26

8:00 12:70

5:00

8:60

SOU 1972:52

Tabell 11 Ekonomiska resurser

Små glesbygdskommuner IC

Små tätortskommuner IA

Stora tätortskommuner III A

1966 1970

100 100

175 226

231 151

befolkade och ju större kommuner, desto mindre personella och desto större ekonomiska resurser — relativt sett — satte partierna in i valkampanjen. I tabellerna 9 och 10 har valrörelsekostnaderna för 1966 och 1970 års val angivits.1 (Se urvalskonstruktion ovan). Talen för 1970 har avrundats. Tabell 10 för 1970 innehåller även förekommande Vpk och KDS. Egentligen är det överflödigt att ställa frågan om kostnaderna ökar vid en ökad resurstillgång. För att svara på den frågan behövs heller inga vetenskapliga undersökningar. Betydligt intressantare är formuleringen "hur mycket ökade resurserna och för vilka kommuntyper". Ett grovt index på 1966 års siffror kan jämföras med ett index på 1970 års material för de tre ytterenheterna IC, IA och IIIA, där IC utgör bastal. En jämförelse mellan dels partiernas valrörelsekostnader 1970 och dels partiernas KPS ger belägg för att det finns ett starkt samband mellan storleken av KPS och storleken av utgifter i valrörelsen (tabell 12). Även med iakttagande av en viss försiktighet vid tolkningen av de nu presenterade jämförelserna mellan de två tidpunkterna är det ställt utom allt tvivel att KPS ökat partiernas satsning i valrörelsen väsentligt. Den största förändringen har inträffat i de små tätortskommunerna (IA), därnäst följer IB, IIB och IC - de små glesbygdskommunerna. I medelstora tätortskommuner (IIA) har valrörelsen krävt dubbelt så mycket pengar 1970. Den minsta ökningen har skett i de stora tätortskommunerna. Effekterna är visserligen överraskande, men vid närmare eftertanke ter de sig helt följdriktiga. I de stora tätortskommunerna var tidigare resurstillgången spänd till det yttersta och tillgängliga personella resurser hårt ansträngda. Vidare påvisades i 1966 års undersökning klara uttryck för att bristen på pengar hämmade aktiviteten. Tabell 12 Summa KPS i medeltal per bostadshushåll och kommun. A B C

I

II

III

12:12 12:49 12:12

11:27 16:61

8:86

1 Materialet från 1966 års undersökning har tidigare redovisats i Den kommunala självstyrelsen 2 s. 105 ff. (Almqvist & Wiksell 1971).

56 SOU 1972:52

Andra effekter av KPS

Hembesöken avtar I den allmänna debatten, då striden stod om partistödsprincipen, anfördes farhågor för att en effekt av stödet kunde bli att partierna gjordes mindre beroende av sina medlemmar. I ett senare avsnitt ska detta spörsmål beröras. Det som emellertid var ett av huvudresultaten av 1966 års undersökning - nämligen att ekonomiska och personella resurser tycktes ersätta varandra - om detta finns det vissa möjligheter att med hjälp av 1970 års resultat säga något. Det vanskliga i att utifrån endast ett valår med KPS dra långtgående slutsatser om utvecklingen bör dock starkt understrykas. Valrörelser genomgår självfallet förändringar över tiden under inverkan av faktorer helt åtskilda från tillgången på pengar. Alltnog kan det konstateras att en minskning i procentandelen "med valarbetare besatta funktioner" har skett i alla i kommunurvalet förekommande kommuntyper utom i IIA och IIIA, dvs. där KPS åstadkom den minsta resursökningen - relativt sett. I IIB minskade den materialdistribution som valarbetarna tidigare klarade av genom utbärning med 1/3 till förmån för postdistribution. Den ökade postdistributionen kan sättas i samband med ökade ekonomiska resurser. De s. k. hembesöken, eller husagitationen, uppvisar en kraftig tillbakagång i 1970 års valrörelse (sefigur2). En mycket stor del av valledarkåren tillerkände i 1966 års intervju metoden med hembesök stor effektivitet. Orsaken till att man inte uteslutande använde sig av den angavs vara bristen på personella resurser. Bristen upplevdes vara av såväl kvantitativ som kvalitativ art Några uttryckte sig så här: - Valarbetarna saknar mod och kraft för denna form av agitation. Andra sa: - Man klampar inte in till vem som helst och pratar politik. När man studerar utfallet av jämförelserna 1966 och 1970 bör man ha i åtanke att 1970 års valrörelse för många av de kommuner, som här redovisas i storleksklasserna I och II, organiserats på "storkommunnivå" på grund av kommunsammanläggning. En rimlig tolkning av nedgången, utan att därför vara invändningsfri, är dock att valarbetarna varit mindre motiverade att verkställa hembesök. Tolkningen kan ges olika innebörd t. ex.: SOU 1972:52

Figur 2. Procentandelen lokala partiorganisationer vilka genomfört hembesök i 1966 och 1970 års valrörelser.

80-

60-

40-

20-

- att den gemensamma valdagen sänkt motivationen - att "storkommunsituationen" förtagit intresset för lokala frågor - att KPS möjliggjort postdistribution i större utsträckning - att en kombination av dessa skäl ryckt undan förutsättningarna för hembesök. Ökad annonsering och mer trycksaker Det fanns goda skäl anta att den gemensamma valdagen och för många kommuner "sammanläggningsproblematiken" skulle skapa speciellt stor efterfrågan på information. Den omständigheten att KPS infördes första gången just ett valår, var ävenledes ägnat att förstärka dess effekt på vissa kampanjinstrument. Dels för att förbereda intervjupersonerna pä en senare direkt ställd fråga om användningen av KPS, men också för att verkligen utröna orsakerna till aktivitetsförändringar, ställdes en öppen fråga om varför vissa aktiviteter ökat i 1970 års valrörelse. Tillkomsten av KPS var den 58

SOU 1972:52

vanligaste förklaringen till aktivitetsökning i följande avseenden: ökat spridningen av trycksaker, haft flera anställda, köpt mer varor och tjänster från partiets länsexpedition. Den direkta frågan om användningen av KPS (tabell 13) ger en god överblick av partiernas instrumentval i kampanjen. Kostnadsökningen för trycksaker förklaras främst av ökningen av partiernas lokalt producerade kommunala handlingsprogram. En bidragande orsak är också det förhållandet att trycksaker, som de lokala partiorganisationerna tidigare erhållit kostnadsfritt nu fick betalas. I 1966 års valrörelse var det i de stora och medelstora tätortskommunerna som partierna hade anställda. I 1970 års valrörelse förekom detta i alla kommuntyper och i större omfattning. Svarsalternativen var givna i frågan och intervjupersonerna hade att välja ut de tre viktigaste. Rangordningen är gjord vid bearbetningen. Det användningsområde, som vid rangordningen fått flest antal markeringar har placerats först etc. Kommentarerna har begränsats till två användningsområden, nämligen annonsering och tryckkostnader. Nedanstående index har beräknats på utgifter i kronor och med 1966 som basår:

Tabell 13 Intervjupersonernas bedömning av de viktigaste användningsområdena för KPS i valrörelsen 1970. I

II

III

A 1. Trycksaker 2. Annonsering 3. Andra ändamål 4. Anställn.omb.man 5. Valmöten 6. Anställn. övr. pers.

1. Trycksaker 2. Andra ändamål 3. Annonsering 4. Valmöten 5. Anställ, övr. pers. 6. Anställn.omb.man

1. Trycksaker 2. Annonsering 3. Valmöten 4. Andra ändamål 5. Anställn.omb.man 6. Anställn. övr. pers.

B 1. Trycksaker 2. Andra ändamål 3. Annonsering 4. Valmöten 5. Anställn.omb.man 6. Anställn. övr. pers.

1. Annonsering 2. Trycksaker 3. Andra ändamål 4. Valmöten 5. Anställn.omb.man 6. Anställn. övr. pers.

C 1. Annonsering 2. Andra ändamål 3. Trycksaker 4. Anställn. övr. pers. 5. Valmöten (6. Anställn.omb.man förekom ej)

Användningsområdena rangordnades efter en poängskala, där första plats erhållit 6 p, andra plats 5 p osv. Kommuntyperna sammanslagna Trycksaker Annonsering Andra ändamål Valmöten Anställn.omb.man Anställn. övr. pers.

33 poäng 30 " 26" 17" 10" 9"

Anm. Andra ändamål avser: porton, frakter, affischeringsmaterial, administration, hyror och övriga ej spec, kostnader. SOU 1972:52

Tabell 14 Kostnadsindex för annonsering och trycksaker 1966-1970.

Annonsering Tryckkostnader

Små glesbygdskommuner IC

Små tätortskommuner IA

Små tätortskommuner IIIA

981 188

1 622 207

211 162

Genom valledarnas medverkan, antingen direkt vid intervjun eller senare, har det varit möjligt att göra en förteckning över hur den lokala partiorganisationens valrörelsekostnader fördelar sig. Underlaget för sammanställningen är synnerligen gediget, vilket är valledarnas förtjänst. Specifikationen presenteras i sin helhet i tabell 15. Tabell 15 Valrörelsekostnader 1970 fördelade på olika konton i medeltal procent av totala kostnaden per kommun. I A Annonsering Tryckkostnader Distribution Möten Löner o. arvoden Administration Hyror Resor o. trakt. Val skjutsar Övrigt

29,4 27,0 10,7 9,4 6,8 5,2 3,9 1,7 0,1 5,6

II Annonsering Tryckkostnader Distribution Möten Löner o. arvoden Administration Hyror Resor o. trakt. Valskjutsar Övrigt

100,0 B Tryckkostnader Annonsering Distribution Möten Hyror Administration Löner o. arvoden Resor o. trakt. Val skjutsar Övrigt

31,5 15,4 15,3 12,3 4,8 2,5 1,9 1,7 1,5 13,1 100,0

C

Tryckkostnader Annonsering Distribution Möten Löner o. arvoden Administration Hyror Resor o. trakt. Valskjutsar Övrigt

31,9 29,1 15,0 5,2 4,5 3,6 2,3 1,4 0,9 6,0 100,0

28,4 24,1 18,6 9,2 5,5 3,7 2,4 1,6 0,5 6,1

III Tryckkostnader Annonsering Distribution Löner o. arvoden Möten Administration Hyror Resor o. trakt. Valskjutsar Övrigt

100,0

100,0 Annonsering Tryckkostnader Distribution Löner o. arvoden Möten Administration Hyror Resor o. trakt. Val skjutsar Övrigt

23,9 22,1 13,8 11,0 8,0 4,3 3,1 3,0 0,6 10,2 100,0

Kontona ordnade efter sin andel av totala valrörelsekostnaden. Kommuntyperna sammanslagna Tryckkostnader 27,2 Annonsering 23,9 Distribution 15,1 Möten 9,0 Löner 6,8 Administration 4,0 3,3 Hyror 1,7 Resor o. trakt. 0,6 Valskjutsar 8,2 Övrigt 100,0

26,4 17,2 17,2 11,1 9,8 5,9 3,0 0,9 0,2 8,2

SOU 1972:52

Distributionskostnaderna, som består av porton och frakter, är en stor utgiftspost i all partiverksamhet och särskilt i valrörelsen. Möten, löner, hyror och administration tar var för sig större andel av totalkostnaderna ju större kommunerna blir. Däremot minskar resor, traktamenten och valskjutsar sin andel med större kommunstorlek och tätortsgrad. Det ur informationssynpunkt mest intressanta materialet är dock den andel som annonsering respektive tryckkostnader tar av den totala valrörelsebudgeten. Det är ställt utom allt tvivel att den stora ökningen av dessa konton från 1966 till 1970 är en effekt av KPS. Lägg särskilt märke till att dessa utgiftsposter - grovt räknat - tar en större andel i de minsta kommunerna i urvalet jämfört med de största. En blick tillbaka på index ovan ger än en gång belägg för att ökningen är störst i de små kommunerna, dvs. under 8 000 invånare. Med erinran om vad som i kapitel 1 anfördes beträffande partistödets koppling till pressens strukturella och ekonomiska situation, kan det konstateras, att partierna på kommunplanet i stor utsträckning köper tjänster av dagspressen. M.a. o. tillgodogör sig pressen i icke ringa omfattning en viss del av det kommunala partistödet. Frivilligt penningstöd sjunker Vid 1966 års undersökning ställdes följande fråga: - När det gäller finansieringen av den lokala valrörelsen, skulle man kunna skilja mellan följande fyra finansieringsformer: 1. kvarvarande del av medlemsavgifter 2. smärre bidrag genom insamlingar, lotterier, försäljningar 3. kontanta bidrag från partiets riks- eller länsorganisation 4. större kontantbidrag (100 kr eller mera) från organisationer, företag och enskilda. - Skulle Ni vilja rangordna de här inkomstkällorna efter den andel med vilka de bidrar till den lokala valrörelsen? Varifrån får Ni den största andelen etc?

Tabell 15 Rangordning av finansieringsformer förekommande i valrörelsen 1966. I

II

III

A 1. Insamlingar 2. Medlemsavgifter 3. Större kontantbidrag 4. Partianslag

1. Större kontantbidrag 2. Insamlingar 3. Medlemsavgifter 4. Partianslag

1. Större kontantbidrag 2. Insamlingar 3. Medlemsavgifter 4. Partianslag

B 1. Insamlingar 2. Medlemsavgifter 3. Partianslag 4. Större kontantbidrag

1. Insamlingar 2. Större kontantbidrag 3. Medlemsavgifter 4. Partianslag

C

1. Medlemsavgifter 2. Insamlingar 3. Partianslag 4. Större kontantbidrag

SOU 1972:52

1966 dominerade i de stora kommunerna "Större kontantbidrag" och "Insamlingar" medan "Medlemsavgifter" och "Insamlingar" var viktigast i de små kommunerna. "Insamlingar" spelade överhuvud mycket stor roll över hela fältet. "Partianslag" från riks- och länsnivå hade den omfattningen att 15 % av de lokala partiorganisationerna erhöll sådant stöd i IA, 46 % i IC och 45 % i IIIA. Tillkomsten av KPS kunde antagas åstadkomma många olika effekter på partierna och framförallt de lokala partiorganisationerna. I den debatt som föregick besluten om partistödet användes argument vilka sökte påvisa att stödet bl. a. skulle komma att inverka på partimoralen och partisammanhållningen. Det anfördes att partierna skulle komma att bli mindre beroende av sina medlemmar p. g. a. en sådan stadigvarande inkomst som partistödet. Två tänkbara fall har skisserats i figur 3. Det första fallet illustrerar en situation, där tidigare finansieringsformer upprätthålles och ger samma ekonomiska resursmängd trots tillkomsten av KPS. Om KPS höjs ökar resurserna i motsvarande omfattning, dvs. att KPS varje gång ger en nettoökning som svarar mot höjningarna. Det andra fallet illustrerar en situation, där tidigare finansieringsformer icke håller sin nivå vid KPS tillkomst. Om KPS höjs ökar inte resurserna i motsvarande omfattning

Figur 3. Tänkbara effekter av KPS såväl på partiernas totala ekonomiska resursmängd som på tidigare finansieringsformer i valrörelsen.

Teckenförklaring: KPS tillkomst Tidigare finansieringsformer

62 SOU 1972:52

eftersom de tidigare finansieringsformerna sänker sin andel. I detta fall tenderar situationen bli den att KPS får svara för totalresurserna, vilka i illustrationen framställts som mindre än i fall 1. Denna framställning visar i ett tidigare avsnitt exempel på att det i 1970 års valrörelse fanns tecken, vilka kan tydas så att vissa personella resursinsatser minskat. Erfarenheterna från KPS:s effekter är i detta avseende ännu helt otillräckliga för att av sådana iakttagelser dra några långtgående slutsatser, särskilt när det gäller att bedöma effekterna i vidare mening. Däremot erbjuder materialet från de båda valrörelsestudierna vissa möjligheter att - så långt denna analys bär - säga något om vad KPS fick för effekt på finansieringsformerna i valrörelsen 1970. De resultat, som presenteras, belyser således förhållandena under första året med KPS, vilket råkade vara valår och därför lämpar sig väl att ställa mot valåret 1966. Det föreföll troligt att det skulle bli svårigheter för de lokala partiorganisationerna att, när KPS tillkom, hålla nivån uppe på intäkterna från tidigare finansieringsformer. Antagandet får stöd i en rad olika mätningar, som företogs i 1970 års undersökning. Samma fråga, som redovisas i tabell 16 rörande finansieringsformer i 1966 års val, ställdes i 1970 års undersökning med ett femte alternativ tillfogat, nämligen partistödet. I tabell 17 återfinnes dels en kolumn 1966 och dels en kolumn 1970 med poäng. Kolumnen 1966 är identisk med rangordningen i tabell 16. Poängkolumnen redovisar den poängsumma de olika finansieringsformerna fått i 1970 års valrörelse, där alla alternativ placerade som nr 1 fått 5 poäng, alla som nr 2 fått 4 poäng etc.

Tabell 17 Finansieringsformer förekommande i valrörelsen. En jämförelse mellan 1966 och 1970. I

II 1970 1966

A

B

1. Partistöd 109 2. Medlemsavg. 52 3. Insamlingar 44 4. Större kont. bidr. 25 (5. Partianslag förek. ej)

(2) (1) (3)

(-)

1. Medlemsavg. 2. Partistöd 3. Insamlingar 4. Större kont. bidr. 5. Partianslag

76 70 39

(2)

15 4

(4) (3)

1. Partistöd 2. Medlemsavg. 3. Insamlingar 4. Större kont. bidr. 5. Partianslag

75 71 30

(1) (2)

18 4

(4) (3)

SOU 1972:52

(1)

III 1970 1966

1. Partistöd 115 2. Medlemsavg. 62 3. Insamlingar 46 4. Större kont. bidr. 22 (5. Partianslag förek. ej) 1. Partistöd 119 2. Medlemsavg. 59 3. Insamlingar 49 4. Större kont. 42 bidr. 5. Partianslag 2

(3) (2) (1)

(-)

1970 1966 1. Partistöd 107 2. Insamlingar 62 3. Medlemsavg. 55 4. Större kont. bidr. 40 1 (5. Partianslag

(2) (3) (1) (4)

(3) (1) (2) (4)

Anm. I kommuntyperna IC och IB saknar en del av de lokala partiorganisationerna partistöd.

Om man vid studiet av tabellen utgår från medlemsavgifterna såsom kontanta, framstår skillnaderna mellan de olika finansieringsformerna klart. Det kan särskilt omnämnas att formen "Större kontantbidrag" i de stora kommunerna (II och III) beskrivit en mycket stor nedgång. Partianslagen från riks- och länsnivå har praktiskt taget försvunnit. Insamlingarna har minskat i alla kommuntyper. Om man gör experimentet att ta bort de i 1970 års rangordning två sist placerade finansieringsformerna, blir det i alla kommuntyper "Större kontantbidrag" och "Partianslag" som försvinner. Fortfarande spelar "Insamlingar" en viss roll. Det står dock fullt klart att denna finansieringsform minskat i betydelse i alla kommuntyper. Valledarna bekräftade dels att insamlingar gjorts i mindre omfattning än förr och dels att det varit svårare att få pengar. KPS:s framtida användning - valledarnas bedömning Vi har redan sett i den givna redovisningen att KPS spelade en framträdande roll i den nya situation i vilken 1970 års val hölls. I tabell 18 åskådliggöres till sist valledarnas bedömning av vad KPS kommer att användas till. Det finns skäl erinra om att KPS infördes ett valår. Därför är det förståeligt att pengarna snabbt omsattes i valaktiviteter. Eftersom det spekuleras av och till kring frågan om KPS:s framtida användning fanns det anledning att låta valledarna avge en bedömning. En stor del av intervjupersonerna var valledare såväl 1966 som 1970. Data om intervjupersonernas ställning i respektive partier ger beskedet att de kan förutsättas vara mycket välinformerade bedömare.

Tabell 18 KPS:s framtida användning I

II

III

1. Fondering för valet 2. Kommunal information 3. Skolning förtr.valda 4. Upprustn.partiapp. 5. Anställn.ombudsman 6. Anställn. övr. pers.

1. Kommunal information 2. Skolning förtr.valda 3. Fondering för valet 4. Upprustn.partiapp. 5. Anställn.ombudsman 6. Anställn. övr. pers.

1. 2. 3. 4. 5. 6.

1. Kommunal information 2. Pondering för valet 3. Skolning förtr.valda 4. Anställn.ombudsman 5. Upprustn.partiapp. 6. Anställn. övr. pers.

1. Kommunal information 2. Skolning förtr.valda 3. Upprustn.partiapp. 4. Fondering för valet 5. Anställn.ombudsman 6. Anställn. övr. pers

1. Kommunal information 2. Skolning förtr.valda 3. Fondering för valet 4. Upprustn.partiapp. 5. Anställn. övr. pers. 6. (Anställn.ombudsman)

Användningsområdena rangordnade efter en poängskala, där första plats erhållit 6 p, andra plats 5 p o. s. v. Kommuntyperna sammanslagna.

64 Kommunal information Skolning förtr.valda Fondering för valet Upprustn.partiapp. Anställn.ombudsman Anställn. övr. pers.

Kommunal information Skolning förtr.valda Upprustn.partiapp. Fondering för valet Anställn.ombudsman Anställn. övr. pers.

35 poäng 30 " 25 " 18 " 11 " 7 "

SOU 1972:52

Kommunal information och skolning av förtroendevalda bedöms vara det mest angelägna. Lägg märke till att valledarna i sitt svar endast hade att ange de tre viktigaste användningsområdena. Mot bakgrund härav är det anmärkningsvärt att fondering av KPS för kommande val får en så framskjuten placering i graderingen av de olika alternativen. Många lokala partiorganisationer räknar med en årlig avsättning på 30 %. En del har bestämt sig för att om möjligt inrikta sig på fondering av belopp upp till 50 %. Partiernas behov av att anställa ombudsmän och övrig personal kommer till uttryck även i de små kommunerna. Kommentarerna i anslutning till intervjun ger belägg för att de lokala partiorganisationerna i samarbete över länsdelsregioner redan 1970 skaffat sig särskilda lokaler och personal för att bättre kunna möta ökade behov av kommunal information. Av undersökningsresultaten att döma synes dock de ibland framförda farhågorna för att partistödet i första hand skulle komma att satsas på ett ökat antal ombudsmän vara överdrivna. Det bör slutligen understrykas än en gång att just den omständigheten att KPS infördes ett valår kan ha bidragit till att användningen av de tillkomna resurserna fått en inriktning, som efter en tid av erfarenhet förändras. Hittills iakttagna effekter av både praktiskt och principiellt intresse kan med fördel utgöra stoff i diskussionen om den kommunala demokratins situation hellre än att läggas till grund för generella bevisföringar.

SOU 1972:52 5

Sammanfattning

Under 1960-talet förändrades villkoren för den kommunala självstyrelsen i vårt land. Kommunernas uppgifter ökade. För att stärka bärkraften minskades antalet enheter genom omfattande kommunsammanläggningar. Genom bl. a. denna process kom jämväl de lokala partiorganisationerna i en ny situation. Behovet av en breddning och fördjupning av den kommunala demokratin tedde sig allt mera påtagligt utifrån medborgarnas ökade krav på information. Sedan ett allmänt statligt partistöd införts 1965 framfördes i olika sammanhang tanken på att det allmänna borde stödja partiernas verksamhet också på kommunplanet. Dessa överväganden ledde fram till en kompetensändring, vilken innebar att kommunerna från och med år 1970 medgavs rätten att införa kommunalt partistöd. Debatten i samband med tillkomsten av det kommunala partistödet kom huvudsakligen att gälla grunderna för stödets fördelning. Reformen på det kommunala planet var väntad. Under stor enighet och karakteriserad av samlade lösningar slog reformen igenom mycket snabbt över hela riket. Redan första året - 1970 - beslöt 88% av Sveriges kommuner att till de i fullmäktige representerade partierna skulle utgå 28,4 milj. kronor. Stödet skulle utgå per mandat. Relaterat till den distributionsenhet, vilken är den vanligast förekommande för kommunal information nämligen bostadshushåll, blev stödet större norrut i landet. Däremot har totalbeloppet för riket som helhet, trots inverkan av kommunsammanläggningar och andra förändringsfaktorer, hållit samma nivå under de två första åren. Det kommunala partistödet har existerat under en kort tidrymd. De förändringar av stödet som inträffat bör därför bedömas med försiktighet. Ett av skälen härför är den omständigheten att reformen trädde i kraft under ett valår. Emellertid synes kommunsammanläggningarna medföra att andelen kommuner med partistöd ökar, medan partistödets storlek visar tendenser att minska. Efter ett års erfarenhet förekom i ett 80-tal kommuner initiativ om att partistödet skulle ändras. I den ena hälften av dessa kommuner framfördes initiativ om att stödet borde slopas eller sänkas och i den 66

SOU 1972:52

andra hälften att stödet borde höjas, återinföras eller ändras på annat sätt, dvs. att fördelningsprincipen borde ändras eller att flera olika initiativ avgavs. Denna yttring av partistödsviljan är en avspegling av olika majoritetsförhållanden. Benägenheten att vilja slopa eller sänka stödet är väsentligt större i kommuner med s. k. borgerlig majoritet än i kommuner med annat majoritetsläge. På samma sätt synes det föreligga ett samband mellan kommuner med förekomst av initiativ om att slopa eller sänka partistödet och höjd utdebitering. Det kan klart påvisas att stödet sänkts eller slopats under motivering att behovet av resurser är mindre under icke-valår. Översiktligt kan förändringarna mellan 1970 och 1971 sägas vara: - att de kommuner, vilka hade det allra minsta partistödet per mandat under 1970 höjde stödet 1971, detsamma gäller de kommuner, vilka hade det största partistödet per mandat. Av det som nu sagts framgår att inträffade förändringar skett inom ramen för 1970 års totalbelopp. Med utgångspunkt från tillgången på ekonomiska resurser i valrörelserna 1966 och 1970 och de lokala partiorganisationernas satsning på information och andra därmed sammanhängande aktiviteter har vissa effekter av KPS kunnat studeras. I små kommuner upp till 8 000 inv. har tillgången på de ekonomiska resurserna flerdubblats. Detsamma gäller för kommuner upp till 30 000 inv. med en tätortsgrad av 30-90 %. Resursökningen har varit minst — relativt sett — i de medelstora och större tätortskommunerna med över 90%tätortsboende. Sambandet mellan ökade resurser genom KPS och ökade satsningar i valrörelsen dokumenteras i de genomförda undersökningarna. På grund av det ändrade resursläget ändras strukturen i partiernas aktiviteter. En jämförelse av valrörelseundersökningarna 1966 och 1970 har gett resultat, vilka bl. a. visar att de lokala partiorganisationerna 1970 i större utsträckning än 1966 köpt varor och tjänster. Den mest påtagliga förändringen från 1966 till 1970 är den mycket kraftiga ökningen av annonsering och tryckkostnader. Partiernas annonsering har i de små kommunerna mångdubblats och lokalt producerade kommunala handlingsprogram förekom 1970 i mycket större utsträckning i små och medelstora kommuner än 1966. En icke oväsentlig del av KPS överfördes således i 1970 års valrörelse till dagspressen. Så långt de här gjorda jämförelserna av valrörelserna 1966 och 1970 beskriver verkliga förändringar, kan det hävdas att det kommunala partistödet hittills betytt mest för kommuner i storlek upp till 30 000 inv. En mera djupgående analys av det kommunala partistödets effekter i vidare mening bör anstå till dess erforderligt underlag och erfarenhet kan läggas till grund för bedömningarna. Det står dock klart att tidigare finansieringsformer för partiernas verksamhet i mycket stor utsträckning påverkas av partistödet. Partianslagen från riks- och länsnivå har, vad valrörelsen beträffar, i stort sett upphört. Det frivilliga penningstödet sjönk 1970 i förhällande till 1966. Insamlingar och andra aktiviteter för att SOU 1972:52

få in pengar till partifinansieringen, sedan partistödet tillkom, har beskrivit motsvarande utveckling. Under mellanvalsåren beräknas fondering av KPS ske i rätt stor omfattning för att användas vid kommande valrörelse. Intervjupersonerna har dock hållit för troligt att det vid första tillfället användes en större andel av partistödet i valrörelsen än vad som senare kan komma att bli förhållandet. Jämsides med en ännu pågående diskussion ute i de lokala partiorganisationerna, om principer angående fördelning och förvaltning av det kommunala partistödet, bedöms kommunal information och skolning av förtroendevalda som de mest angelägna användningsområdena.

68 SOU 1972:52

Bilaga 1 Informationsverksamheten i kommunerna (tabeller)

t X I- O —I LU

^

O cc LU UJ

c O z er UJ z Q. <t

<_>

X C

*: < CC O Ui i— z —1 3 t - 2: X X

« to c *t

rz

<

ar. <c X z: 0 to

^-

c

•"

ro fO

rv

LP OJ

» —

1—

2: tz c c •— «r

> — :*

r a

• • — * — *

-C 00 CNJ

<C T—

o tu

2; •o

•-< Z

—I —•

Z

-3

•— x X X <T C

I - ro Z I

*

-

*

•

<

*

»<

X

—1

^

1- c

UJ o cc

a.

1 —i r- Ui z Q UJ Z 0 «£

X O ^

ar. « :c Z X O C to

r^ INJ

P».

tZ <

•0 t-

>— 2 : z O «£

ro ro r\j

-JOO

1 O Q:

<o

• T—

*~

(M B

O f\J

*-» •"

^

UJ LU X Q.

z < ar. X LU X z «c 3 to X X -> 0 UJ ^

J J r>X X -O =1 1 z ^?-

tz <

ro 1 T-

<C X t- o —I .>£ UJ _J L^ 1 O O z cc UJ z CL <c

o ar

x>

«-

o»

o

ro

ro

u->

^t

o

tn

O

,-

O

»

»

%*

O

O

ro

—

—•

-1

(—

z

(_>

*-

o

X

•X 0 0

cc O <c x: X t—

< "^ < < _J LU z Z 3 2: 2: X s <r 0 to v:

3 < 2: I X Z O <

SOU 1972:52

z

X 0 to

z 0

—<

- 1 tu

X

O

r-

r - h» 21 z 3 0 t— • t

*:

z: i S! Z O <

C •

«-

T-

OJ <-J

o. c

O

UJ

"- z

)_) - — 2: 5: «t 1/7

2: c ^

Kl r^ cc

r»-

0 CC 0 Li_ h- 0 _ 1 T— CL UJ c ; CC X UJ UJ 2 : Q- 0

K> in in

r>-

» —

(\1

K cc

K> CO

<

1 - cc —1 c UJ z c c 2T UJ 0 : C v; X

T—

in (V

f\l 0 m rv.

> cc 0 z 0 et

z

<

2: 1— O 1 a.

_l

<

<

0 r>z 1 0 0 Qt u~l

z

O -J - * < 1 » - LTl 1 fM O 0 in O (NJ «V

o o «c —1

< cc 2: tu 2: z

< r>

CO

X 2: -> 0 LU ^

«c 0

••* 1—

00 Kl

^

<_>

^

2:

as

<s 3

to

X 2T —5 C

^

_i UJ O UJ

T

c

2: 0

r>-

— , f* n —

(\i t>n

««ro

2:

cc 0

C£ 0

O

t~

T-

0 cc

—1 0 0 0

* — —1

T—

_i 0 UJ

Z

I

CC \U

2: 0 iC J-l

^ r-

O A

0 X UJ

r>o

IV.

CL

T—

T—

-.

-1

>

-zz

<_>

T. a. c

o o cc in

z z

t— i n 1 nj

2: 2: 2: 2: < 0

<t o

Q C SI

0 un :\j

JJ CC

O

O

2: *: ^

—

—i

-.

2: Z O < v: ^

72 SOU 1972:52

i-i

o

o -o «-

v uLL

a.

C <

X

I T ULU C • ce <. C J t— or Z LL — er.

Q

CO Ct

Z

<

U.

X

co

—1

X C f.

C co or. z en

:o :< u. s:

(— « t

CO _ J

z

z <

r: cc x x

t— t cr z 1 - <t

2: <r en

21 c *

2: c it

C

:c :<

<

or

— cc

C

X

5: C

CO UJ LU O t cc <

£

1— co

X

t o OJ I1—

CC • t-

< ce

> u z ui H - CO

•-1

T-

• •— <

z

«~

<\J

c z <

I -1 CO —I

r; ar <

H- I O Z I— <

X O ^

CO LL' 1C •z >—

u. O < et

•• 1— •-• • > • <_> •->

s

o: o -i-

z < X

Z>

-u

2.

C

<C CO —I

i^

O.

X

X

<

I co

tu

UJ

CO

a •^ <

vi

co i_> t— ce. X • >O S X CO C u-

< -K —1 -Ll

<t 2 2: X s: x -T o co ^

SOU 1972:52

1—

X

-.

V5

o z

m <x o

z <

Z < 21

z <

r> -1 3 J3.

t—

h- X

a:

<

u- ~

3 O ~> y< *:

,-

*-

—i o tu < O Qr- O J r » UJ • C cc > UJ UJ z

O Z O et UJ z a CJ «t

rr^ IT

ICN

(\j

vO

oc K>

T—

>c

«*

o

-o

-J

X

ex

> >^< 0

x o. »-

z

X

tz <t

3: 0 0 et 00 cc

h0 1-

tz <t

X

c iÉ

o z o CC Ul z Q. O «£

x > o z it <

«c cc X u. x z < 3 w r x -»O

er >x o r- X O z O OC < C/5 OC

—i < c t - UJ - i Q. UJ

o UJ

• x X O

o z o

I -*. —I O UJ

a a

«s o o.

x

er > jj z a. —

<

ce

Q UJ

—1 UJ

<t C •J3 < ce —1 JJ z z <: ra x x X X

<c o

M

Mt

M

UJ Z <_> <t

x •>• er o z >X. < X (_> 1— X o z o a: <: CO 23 r- r- X

o z

o

ro < x t-

74 SOU 1972:52

ro

O

O

T-

T-

O

c a. UJ

u_

r c

I C Q. a.

i tz U. CJ

-i LL o Z <

21 i £ u . C •— 2 i £ OC <— O *•

Z

—i LO

X

«-

I

- i >r

IM

IM

O

»M

IM

IM

IM

fM

ro

c

c.

K\

c

c

o

c

OC

IV

o

o

z: SL <r c

i— •- z: er z c

>o oc

-o «-

m ^

t— <t ^

(\j

r-

o z c a. u < i . ^ LLCS ~ Z * : or —

Z O < «E C/1 » s:

r-

!S-

O

f\l

«—

N">

O

O

T-

O

o

<\j

-o

•>-

oo

i-

t-

s:

O

Z

O

—i - j Z SL

er I Z f-

T-

< 3 z z: LO

i/5 }<:

z

z

z

^

«

es ex Z

O. ro

LU L9 < t cc O LU

•z - i => t-

Z

z x <t o C/3 i i

O 1

z r^-

-i

i «»

<

r«-i

t-

z< 1 T"

- » « LU o a: LU LU 3: a

> z

< O •_1 tX < C/i

« e> -o

cc LU O.

o

IX LU z =J z Z O ii

> z <C

hz <

Z o 4/1

tO t—

Hz «

1-

T-

M

tl rsj

oCC UJ z

Kl

UJ O O I z r-

-• <

X o ii

i-

Q.

O

Z

>•

O

• ^-

in f\j

•

p*

«

o z ii <

Z

« t =>

v) z

«£ - I Z UJ

en o

O LU u. z:

LO

<

z UJ UJ Z Q.

ii Z -• Z

I I Ho z CC LU CL (->

a o

ae L U UJ —i z < 3 tZ Z z <

o ii

cc UJ

et. o UJ Z L3 «* Z as L9

UJ

O

o I

Z Ivar L3 -O < z z <s co

3 z z o ^

z <

> z <.

•o

tz

• - «E

«* Z

Mt

z O

z o

CO i i

z o ii

M

M

z «*

SOU 1972:52

0 O

L9 Z <->ca 0 2 LU 19

z

•*

(M

CL

Z t—. t u O z N-t 0 O <C Z ( 9 cc 0 Z 03 a r CG Z z in 2:

ir

3E O vi u

T-

— *

X

•-

•-• >

<

HM

2:

O

< 19 •-i -i tSL

CL LU Z =5 2: 2T

<r. c en

*:

z

z

< </> z OJ^ _> TL < <a 05 < O z O > *: •h>- 02 : O z z < 1- « ^ 0 0

O

z c U

U

O

«*

a

Z

19 C

LU O O 03 O

< a

z <

19 LU •— z —I 3 H- X 2: 2: <r O CO i ^

I— z LU «J O < ec CL

O Z

< Z

OCK

n 1

•Z O U o z oc oc Z U

z <C X u

z u

LU

>

:

LU

IDo.

o o <-> o z as oa

< Z

cc ar oa

<

o t s CO 19

Z

Z

Z

(9

SI

•1

<

z z < o o n ; 19 Z «-) 0 3 OX LU z a >

o o CJ 19 Z OC « 33 LU Z O CL

X o

ae

Z

03 0 0

w u u z »— O S C9 CO 19 Z Z 03 03

•-

(\J

< O 19

o o ^ < 1 3 Z C J 0 3 0 3 LU

<

—•

—

M

LU

LU O O O CO ( 9 Z Z 03 03

< Z 03

<.

z o a

z o z

< 3 2: 2: ST 2 : < O

Hi Z <t <J o u x O «£ O Z <_> OC '*« UJ

00 **

a

z o

>

^

x o

SOU 1972:52

i

a;

03 03

2:

t Z 03

<\J

T"

oc

O-

«-

LA

oc D

« o o O CD O Z

Z

c

>c

in

C5 z

is Z

oa a x

Z

m

Z O o

z <

< a ( S O

I O Ct a

IZ UJ <_>

Ki • >T «-

< a

o z cc cu

O

O

O.

O

C t Off

(-

X

(\J

o: Off > Ct

|z

X o

I K c z

ro

K

>» «-

> ec :o u.

Z LU

z o < ii

O. a

CL

»- O

UJ <_>

< > t- z o > < UJ < »i

•

•

r^-

«c

10 Z

O.

Ct

UJ

-J-

<\l

CO

Kl

OJ

CL

o z CL

CJ

-J-

o »-

PU

r^

«-

t-

O

«-

«-

Kl

t- —i o K sr «s > »- z o > < i u < k:

c

i-

OJ

I

o z

•

•

vj-O

~j r-

«ec

UK x O O I - Z O

o>

OJ Kl

cc ac Q : UJ C L CJ zs 0 t0 —1 Off 3: 1 3 Ct K Z 0 i i CL. LU ii

en Kl

r-

p• un Kl

0 2 : « CO

cc

UJ

CL

(_>

<_>><

cc 1 0 - 1 19 O off ii K CO LL LU

O cc CL

z UJ CJ

lz

X 0

<_> >- < i i

o z:

CO r-

Kl

K-

01 Z cc UJ —1 c t CL CJ) < O i-> C B <-> o s O t - SE O o: • - Z O CO LL LU ii

<

t-

r-

K UJ CL CJ

I

p-

11— z CO CO U i

>- .<<_>

SE

<

0 1 ii Ct < SE

X O

> —

<<

78 OJ

ii 0

LU CJ

CL 1 z h< 00 t— SE z -J 0 0 a CO • t i i

•

•

rKl

O T—

0 LO

PT—

^

~*

>o

Kl

LO

•

•

•

en LTV

Kl CO

pK

SE C ii

LO CM

LO

Kl

1 0 ct

1-

r-

0-

0 CL

<_>

>o

0 l»

1 —i UJ

z

ct O I-

i i C t LU ac >— C L C J < LL. CO <C t - SE

LU

sr

-3T—

M

M

_l ^

o

3t >

«—

O z i— —

v

SE SE

HZ

o

<

M

LO

O ii

I

t-

o ct J J I < C L CJ Z h< co r - SE -I O Z O 3 . CO < ii

rro

I ii zc <. 2:

NO

• TT-

< < Ct Z ^13 •> I— <

o z

0 ii

Z SE 3 O SE i i

- I SE -I < LU CO

tz LU CJ

o z

T—

<\J <r

<

•

SE C ii

1 0 —1 e t CC o. <t 0 I-. 0 CJ os CJ h O cc K z CO u . LU

Kl • ^J

1 rO Z

z

Z LU CJ

f—

at

<

O CC Ct O1 0 —1 0 CJ O os 1i i et t - z CO u . LU <c

I O ii

1 0 z CL UJ C L CJ

se. ac H-» O < LU 10 <c cc Z 0 > H

Z UJ CJ

-O O f\J

ii

>-

ii

O CC Ct Ct 3 O CL I - C3 - I K U h 3 OC t- Z i i u - L U <r

<.

• r>LO

<

_l UJ z CO h CO K-

•»

• ^r

n l / 1 C L CJ H- « É-H Ct <_> I 21 OC => t - Z O U . I— LU <C i £

to

«-

1-

o z ct UJ

3 LU —I <-> ct > CD Z l - H-

•

«-

Kl

Kl

ot-

T-

W1

T-

M

M

•*

• o »V

SOU 1972:52

< K

o z KUJ

o o i - 15 oe 06 > a :o u.

tz «

T. c it

i c

tz

Z Q. m a •- o

a u

o: u. a «_>

< >• t- z

C

> <

Ii

O 3C •-• </}

C CL Ul LU

x UJ <

o z

•

•

Ql LU C <_>

>» ^

l/"l fs.

• N. er

• «m

a

O

i-

«-

V

V

*• Q£ U t- T. 0C 3 t- Z O U- h- LU <

a a 3 o

i*

C Z a u a u

t- K z: z « o

- i 0C u t- 3" 3 OC »- Z C ^

U- LU < t

^

<X

O K U h

S

^ a K z </i U. LU <.

o i£

<* _i a < o »-• o

o

<

—1

z (X < r LU 2: z

o Ä o >— 3 : C a t- z o O U.UU < ^

3 CO 2T SI -3 O

<:

LU

CK

O 1< O

00 • <\J

et o-

0 A < 0

« o

I to z o: LU a u

t- 0 _1 M LU a CE LU LU ST a

^

O z ^ or LU ac —1 a u <t u . o < t - 2: <t a: z o •> K- < ^

z 1—1 O t z 0 r*1—1 t- vo _1

O

t>

<r «* t- P^ z T1-

VO »0

<

0 K LU LU

X c ac 0 < A

a x ui 1 I < a u x z 19C < CO 1— X < -< O Z O r l a 4 ^

o p<i

cs z

-1 0 z 1 Q r«-

<s

Q

O

*0 f\J

2: _l _J

< 2

3E

O

É—»

1-

O 1

—> -J<:2:Z) < 21 21 2: t— «o 1 < 3 z< »:*: CO

—1

o

M

—

z

1— M

V 3 ST s: o

SOU 1972:52

>* tz <

I

_J

r-

-c

ir»

>o

SOU 1972:52

C

^

• to

z <

-i

ti-

• -

ts 2 er ts

IT

X ~ z : H-

Z

«

a

UJ

U-

<: V£< m

v

a u.

r~

Z

_J

mj

J*

<r

»-

to Z <

—1 -j

IJ-

OC

LS

O

•

z

UJ

z < t o• o.

U-

LL,

a

«

CO

— T: t-

Cc

i£

»- z

r

Z

•

«r

w-

_i

<

:«c

K

«C

_l

en

l _J

a

a: cs tr

tn

UJ

UJ

ir.

Q-

C

C

Z

a.

LLI

C

< M» U. Z

z

Q.

a 2

• - i s en id. z u.

is:

z

<fc

<t U-

Q.

a

03.

Q.

e;

*£

Qi

•-

C

<. <

i r

Q. c co

LA rv-

<:

—i

T-

z

—

K~

I/-

•Z

r^ r^-

«-

K>

r-

M

«M

<; UJ

O

t— cr en z z or UJ is a. ex.

a 3. UJ UJ

UJ LU CC IS

a it c z c

as

c «s z

—i

_i QC i— C •l -

t-

O

co —

«-

o o

-J _l

Z OS UJ u>

< c z a: * UJ a c to J J fc- co j£ o

u.

o c a : J-

i.

a.

o.

a

U J

^

IL

Q.

o CO

C

O

• -

— * to

K

r^.

to

z

K

t—

z

UJ

tr

< < •— ^ -> a ^a ^ zz o'-> 5 o •X

C

2:

1—

LL.

Q!

13 3

CL

X

X

-U

— o z

OJ t -

o z

o <

—

^3T—

co z z CC UJ o

a; <s> c z a oc ;s a

LU

t -

-1

ct

JJ

LU

o:

o

T

UJ

MC

UJ UJ

«~

O

^

<o

Z

«-

—I

«s

b—

_ J

Z J

CO _J

QE

o-

UJ

OJ

to

o:

C3

LO

a: C LL. c cs a: u . a. a.

CL

z

rvi

G.

T :

~

'O

3: z UJ < i - z;

<

-i

< ss «r t - z z: Z 'JJ JJ o o — ^ a: to t- z

M <

a: OJ

i - o -> v: u- t— UJ ~c o ^ « u u a z o

a. s£ LU UJ

o

a to

»-

z -i ^ <t »O

< -c «

et o a. s a. att Z) LS

M

— -.

s: o

SOU 1972:52 6

V

z <

O . V/ <c —i Z —I * : «t 1C Of

<: LU t-

O

v: z Z CC LU O CC LLi < (/) LS «/5 Z UJ «-> CL Z O.

Ui V) CO LL, Q.

O. (X UJ UJ cc e . c. z O. K __> O

a

O. cc UJ UJ

cc <J; CL Z

a (c r; is

Q.

CL V)

i*

<

i* < v; or

LU

ee

CL cc

CO LU l/> U_

LU LL c t LE CL z

I

uznr KOUJ a *c to

o

a. ca 3

I f/1 t/5 LU CC

CC LU U. Z CC O LU C L s£ t o

C

• r^T-

L3

CL CC LU LU Ct C CL z CL CC 3 O

t- L3 to Z

z ca

_J

_) *: C

LU

O

o z UJ

LO

1— CO C UJ CC CC CL

—

CL CC UJ LU CC L9 C L SC C L CC — O

CC UJ t—

z •a

< z

s;

iC

LU å£

^ < oz < Z t-

z UJ -U o o 1— «-

r\j

«-

QC CO

--*;>— Z < fo ^ 3 ** OO • ^

_l —I

< ^ u_ < </)z ^O CC

1—

J3

CX

u.1

<t

t—

UJ

T-

UL

O

LU DC

UJ

O

o

co a : < LU z z CC 3 LU s : z z o o

_l *-. CC >

o z t— —1 CO Z

-I

r> < 5. t-

S Z O <

*— 82

-i

M

o

o

«— *"> v

M

l—

LL cc LU LU CC L9

-c

0. Z

-5

LL K Z3 kS

M

g

_) CC /-» >

o1» Ml Z

o o o

LO Z 3 IZ

a O T-

-.

o t—

v

—1 < >-

X z o <c *c v-'

SOU 1972:52

—

O. v~. « -J Z —i v: «

v: or

z ax o c a-

UJ

C z

UJ LU Q;

a a 3

u.

c

Ct UJ Z

o. o

2 K

«

UB

<C —I

2: z

19 UJ •-i z -I 3 I - T.

»-

o o en * :

z: z: «r o SS V. UJ t/5 u . UJ z a:

a: c UJ D. * : CO

r-

Kl

UJ UJ ex O Q. Z

a ee — <j? o z o a: UJ z a. o <t i£

z: u. »-

et

o < i* : * X «C tf - S" z

•c u . ;j;

— (CO z

z -c UJ o a Ct

00 00

z o o «t

I / ! JC

•-

i-

3:

^

UJ o: O a. 2T CL CC "D O LU

:*: et co

z :c

r*.

r-

>o

*#

i©

i-

O O < oe - i JU Z Z

i* < >— t - z: z Z O O

z: s: •* o

h- t- s: o z o

«t o z: z;

—

- I '-v

a: ;>

o z

z: z o <

SOU 1972:52

—

—

3 O < iC X

<m^

-i

-.

O

r-

3T 3

O <

o u & 13 z «

O

Z

O

C

Z

C

< z

t_> O 15 1^ O < O Z <_> CrK K LJ C Z 15 >

r-

S-

Z

«-

-J-

«-

M

o o o co o cs z a: CC K »i

O

C

u c u

z

z

•—

z «t

O Z K K Z O

u U >

o c <

LU

s:

z o o.

LU

C

IS

<.

c; cc o z z Z » H M < Z O S

^

t- »- s: o z o

>- < *:

LU <_> O <

Z C O

O Z

«S ^ <->

ec a

a a z o

tu >

z 01 o o u u z a: It

Cli LU

z

o G. O O J CO (_> O Z a:

-H O U3 23 ( J

z <c

O Z ca Ä

< Z Ä

CC K Z O

-U Q.

z o s: Z

—• Z <

«S L3 Z Ä M Z IS

U il >

o J <; o OJ o z z z <s ca s LU

K> *-

T-

f l

«:

o

z: s: 2: 2: < o co * :

LU

z

<.

<-> o < o: o.

o o -a z

o *: z <-> Ä

JJ

o

->

—•

84 SOU 1972:52

—.

-«

o

T—

Q. m

Q.

i

• t

_1

Z

—'

i t

<r

C

— * -*

—i

<£

LU

C\J

Z —1 < —1 X H3: »-

h-

I I

— * — *

a «t is

z

>c i t

M

^

to < t-

L O

—;

to

t—

^T T—

cc

lO

z

z

u.

O

LU

a

ct

to

t u

LU

LO

et

t ;

t—

•c

C\j

c;

t/7

«\J

t r

Z «t

—i —1

s: t00

0C

T—

N

T -

w

ro

<

tr •t Hit «t u.

ct

<:

LU

LO

O

Ou

t -

z: •—

<:

i t

co

z

z

(C

LU

e>

?

o: Lu «r t o 15 t o Z LL ••« I X Z o.

O.

a:

LU

LU

Ct

c

c; z

CL

Cfc

=)

^ < t-

ct Lu O

o.

ct

cc

0C »-

to z Z cc Lu tr

a ct

Ct IS CL CL

-T

ct

. - t

C 1—

— (

to •—

Jt

ct c

L_

<:

w ^ L-

a O

h-

<

—i

Z IS O

to

Z

z

M

z

_l

z

0=

_u

O

is

_l

LU

13 CL.

Ct

LU

_u

ct

(0

«• o 2 ^ > — ct

c ^r a c' o

o

M

LU

CL

CC

C

lO

OJ

UJ

OJ

CO

QC

ct

O

U-

CL

c

ct

ct

l~

a 3.

Z a. C t i

-D

O

a. to -*L-

—J

*r

O

< < ^ -_--; v. *o < ^ ^ rs ~X O :L

y-

O

^ «I

-L-

cT

LU

h-

<:z=, < s:

-U

JJ

O

O

t—

< —z

:t

to

.3

- j j

XI

f —

J>

t—

i t

(/>

ir

CT

X.

L:

L—

o

~3

CL

<LL

t—

,-

it

2: L^J

L 3

LO

K

~J:

r—

LL.

H*

UJ

t_)

L—J

TC

O

_:

LU

u_-

er

o

CL CL

z

34 o

i— n

z o

r- - •

SOU 1972:52

i—

j-

yi

r>-

—

—.

V

—

-3

O "2 — -•

V

i£ tx <

—1

X —"

z: »<

CO

z

z

ax

LU

u

< z v i a in

z

CO CC LU < < CO

t - is co ^ Z L I < . I - . Ot U . Z 1

a . oc UJ UJ

< « co

a- o a z a. ax =3 O

H-

IS CO

«t H- a;

u. z

a.

a. co <

—i

z

-i

»-

in

KI

oc

m

*-

M

M

a

^< X CE «£ LU

y1 z I

a

a:

cc

z

z

ax

UJ c s

CO UJ CO Li.

LU LU <X O

UJ z cc a o u i a ^ co

o. z a . ax

1 ce CO LU CO UUJ Z ce £X C U J

a

o

CO

^ to

a.

a.

LU LU

a. i s a. z LX ax 3 is

a. co

a. co

< z

«c —I

-i —I

^<

hco

o

-H

O

* : ct < LU • - CD CO z

—I

z ax UJ cs

Z —1 IS - I

<

o z

a:

it

UJ

a . tx

o

o CO

LU LU

LU t— OT O

CO LU

: o a. •£ u. a. a

a. ac

z

LU < t • - s: J ^ LlJ < Q «x hZ 3: Z UJ L U

^

or: Z

_1

UJ < •- 2: J<: - U < Q >— Z Z UJ

•x

JJ

to

o o

t—

CO

z

*Z CC

to

z

OS

t—

z

UJ

to

LU

ex to a z c as 3 to

< z ^< :*: or < IS _J

X

< X UJ

O o 1— * : o: t o hz

UJ

i—

z Z ax to

UJ

to

~D

a.

.X

•^ u. 1 —

< CX 1— O

< a. or —> — (

a ac UJ

a _t ol

CO - J

< z ^< :*: < r—

< CX tO ^ u.

ex -x. LU c O CO LU H - to or O UJ :o ce ex u. a. Q .

ex O a. z a . ax =3 ts

<

uj

LU

(X.

to

LU

a:

to

CX Q -r: — LU t j

a.

3:

X

Q.

OS

X O X •"-• UJ

o

r>

to

ra 2: o

<

^

LU

s: o

LU

UJ

<_)

Z a. O S 3 LP

r-

<x a: M

M

M

3 M

_l ^ or > o z

o r-

I— - H

V

to

ST Z

o <

86 SOU 1972:52

x IX «r Lih - es co z z cs UJ o

1-

co z <£

s: X.

« co a

«c <

1-

a.

OL

UJ

tu

a.

C5

z a. a . cc

:* z

< t •— Uz

o

C . CO < —1 z -i

>» oc•

t>

r\j

Kl

•

oc

>» o • oc• — * IT.

<\j

< — — * oc « — m

O

f i

i-

a

oc

ro

UJ

LU

^T

a_ o G. Z C OC

— *

n to

^r • K-. T-

Is• *f\i

• oc i*-

^ or <: LU

t- to l

Z

CO z Z K UJ u>

UJ

1 or

a a:

UJ UJ

CO UJ CO u .

u z x ar c UJ G. :* co

or o o. z c oc 3 o

1 or co u. co u. UJ z o: oc o LU a v: CO

T—

• t—

_! or t—

* : or

co o

< i—

-H Q _J Z —1 o —1

c. (-

to z

t— LO Q -H O _J Z —1 CD - J < O z

a. or

or ^ U J n c CO

UJ

e>

Z OS UJ o

«r o z or *i UJ

Q O CO uJ h - CO er C j -

a: o o. z

U . CL X

o a: rr

—1 i-«

LU LU

UJ H - CO

or c UJ o or c: u. a. a.

3 - OC

o

2: z u j «s H - 3E <1z o

3 z u O a

< 2: JJ tJ; in Z < a: -c 1 — 0 - 5 i £ u . t— UJ

O

or O X M

^

Li s:

or u a. z o. <a ^ o

D. CO «£ —1 Z -1 •XL <C i<: o r < LU 1— O CO z Z 31 UJ O

a. or

LU LJ

or co c z c « 3

O

Z

—I

Z O ^ Lu

JJ JJ O t0 : co iZ < • -JC < f - O -» >£ u . »— u. oc a c M U U o 2: o

a. or

LU U -

U o

—

-J ~ o

-t

M

LU LU

t-

f*-

o

T-

-O

—I

•*

O

o z

3 ST

SOU 1972:52

tn

M

ta. M

3: o

T-

V

~ t-

z <

O 2 C e IL z c i_: <r

»-2

«C CO

Z

C Z

I

I - OJ

*-

—I Z5 I - 3"

s; s:

>-

t-

i >— LC c z c or ui z CL <_> 4

C Z G a: LL; z C o < z IL, s: c i c cc : o

C, H" h" :*: > oc

* o z

< s:

a:

>- s: u.

x o *:

t- i - 3: o z o t— "t ^

z

<^

C2

*>

<O z O a; JJ 5E a «_> <t

s: Q 'jj O — h*i > K IS < as -J u z z < r> s: s:

>— s: -.a z o «t <t -y> t—

E X

=t o

<- >- s: o z o

I/IK:

i— <

*:

—

M

-i

< o a •ca: - I UI Z Z

X o >— c o; o ^ o s: c "— X a. z o z < CO —

s : k: s: s: < 3 CO iÉ

>- • - s: C Z "3 I— < X

—

SOU 1972:52

~t

• - ct _ i <t

u. c or u. UJ 5

0 LL A K O 2 : C> C 1 u. f^

< ce

r^

T-

•

T-

,_

C

O

C

•

C-

z

o UJ ** Z _ i UV <— T. X X <- C tT i t

~r

X 0

t or

z -C *— 1 _^ 1< - r^ 1

u-

LT>

in O

— * -^

O LL. •— Z —J 13

vj-

z

<: «-

•- x x x < c CO ^£

^ KZ «t

tC

_ i 1— 1—< 1— —1

r*-

x z

0 «t V) X

t- x z c

»- «r a I

r^

f^-

>o or (V

<>

r— W

O

«-

O

r-

»-

*-

X

M

-.

3 I -> t— LL.

c z o O. LL, O . <_)

«i -< z

x r> o 1 u. r*.

x UJ x z

— -C 1

< 13 00 S"

-1 «* <

X

< o: x uu 5: z

t~ X z z O CO Z

<

<

< t => CO X X -5 O i_l *L

K H O z t—

—I UJ Z Z

Z «

x

< *:

CL

0 13

O 1

- i X. -1 -1

~z — 0

u. r^-

.:: z « 3 x 2: X X •t 0

CO i £

r-

1 —1 - j -

< h- «0

•>

z< 11 -

—

—

"3 X

Z <

«-•

M

3 O < CO JT

H

* 1-

x z

SOU 1972:52

^

«»

«-

z < z: <: a

C Si u < ££ u u *« z I - z: z: sc <t c I/IV:

< an O UJ •— z

h J O z _i a <r «t <• t - 1o z t— <

z: c it

O Z Q ££ LU Z a . <_> <c

I K UJ O Z O

o: u ^ a O <

t-

ro

T-

z: ui z: z

TT-

2 >

«-

O •

r«r-

z <: X <. -x. O - : JJ

< a:

>— —1 -a

SOU 1972:52

O Z O

1 c to z LU CG et or <c 2:

< >-^

K-

H U J Z

a u

<

«

2: 10 V)

1 c 10 Z CO UJ 1£ 5: 0 t- to ce < LU ~ _J S 0

Z

1— 5: 5;

z:

*: to »-cc —• 0 1— < z

UJ

•- 1-

2:

0 2 c n u z C-

<_> < .

2 CC O U.

2: z 2: o O "t-

CC U1

«c o t—

c

z o

*-

rst JJ z c <-J <

s: zr

1-2; Z O

t— t_ 2;

—•

—

-.

x 2: -U 3 z ^

<

• _!

X3 z >J 4

•^

-J X -1 < LU tO D

<• l- <

»-

M

3 _) > Z >—*-• V iO —N

rx

T—

O z 3 X X O •

^

—1

•* t— Z

* ^-»

w

»

—i d >— O «-> DL O 00 »O >

IS

O

_1

f^

«*

o

Ki

<.

•-• o c- a O oa to >

ts

o

«*

>T

o

(M

CC ' •— c >

K

>

:o

I c to < •z UJ * : CD (X cc « t «t X

(\J

c

K-I

U"l

o

Kl

>T

1 o t o «c tz UJ * c CD CC O. « t «c X

<\J

(VI

,_

o

_J

< >

> « r-

~*

o

— *

>»

o

r>-

UJ

to z «£ Z

cc UJ to z

— *

u.

(V'

o

NI

in

Z O :o K - J UJ

1 to o Z K —. UJ cc > < 1-1 Z -1 z (O

Kl

o

>*•

r^

ro

o

~*

r^

oo

-*

,_

< »-*

Kl

Z (J :o t—1 UJ

Kl

o

Kl

Kl

-o

o

Kl

o

1 to C3 i; —i cc .<t Z

t> ,_

-* CSJ

o Kl

Kl

IA

r\)

Ki

Kl

•"

O r-

•UJ > »"H —'

z to •H

>

N

T

~

r^

v»

r^

^r

(\J (\i

r^.

KI

T—

f\J

t(NI

(N) Kl

>

cc UJ o z -3

1 *£ Z —1 UJ o o u. z UJ —t CD Z

t— X z o

-Ö

00 T-

1 •*£ z —1 UJ o e> u. z JJ —< CO z

K) t-

H z

u-\

o

u"i

o

^_

tn

o

O Kl

LA

O

r\i

Kl

o t—

o

> o o »c UJ -1 /^ CC > o z 1 - •-. in z _1 3 < 5: i X z o < iC —'

X o

u-> f\l

<^ > —

• *

o • 3 «-

:» z

UJ z

o o o

o o o

i. X o Irf

o

o K»

o

• >

z

co

cc

z cc 3 u. X z X o o *ic h-

ce UJ o z 3

•JJ

>»

hC

z CC =3 UJ x z X o O l-H »c t -

_ ,

CO

1 < K ^1

<

o f\J

z < — •u . '

»B|

co

>c «-

>-

CE

X X

* "

to o cc

to o CD

^ <

<\J

•"

cc UJ o <t

»-

_l z

O *"•

<

or uj O :<t

<

tK".

X —1 —1

51 _l _J

Ct UJ z •o x X o hg

K~. f\i

Kl

<

l-H

v

1 o o o

A

_l x

< to

cc UJ z 3 x o XC

<

o ••* _i

X «t Cd

o o

•

z

> z -H

o o o

o o 3

O o O

UJ z o X X o i^

o

o K>

o Kl

< C5

1 A

*-"J*

> •

a( UJ _ l ~v cc > O z t - —. CO Z -1 o < X tX z o <

*: -^

:>

z

*~ v

3 o o 3

X

•^ to

o m m zr. m !_> i—I •—i UJ h Z C <t - J I CL UJ 2" w

O

>—

T-

IT) IT C _ « -2:

•— j a

E

h

—3

CO

Z

I

-

~

S.

—

a: >

r-

l— —

V

SOU 1972:52

-.

O

•_•

ta co

ID CO

co z l_> ~i

co

CO Z

«C - i CC LU

CO

CJ >-• •H LU

•— LU

h z a

1- z a: «t -J tcc LU z

tZ

o o —.

o o •—

1 I-I LU t- 1— Q -O Z 19 LU CO Z C

| « LU t- t- Q

- i :< M t•-H

> •-< «—« 15

I-I

tH 3 z > Odl i— CO z O is —• —< a: a . a t— z (— a <c -< ac 3 a: LU :o O O a.

ct

a. m h- Z t-

a. 3

«t -1 QC (X LU O <J3 O U.

< < I-

1/1 J Z QC - J _ l

z

:o « _i

<

U. H-

< <

tf)

J Z

<

o 2: o h- < ȃ

M

94 M

M

3 SOU 1972:52

c z c C

l_> <

O o ii

ii

«r o:

< H er

t-

o

o

O LU •-i Z —i 3

z

•—1

T—

>- 3:

s: s: < c CO i i

«>

oc MC en

t— s: c z c

»-

K <r

ii

O Z K U J Q. O

Cl Z <

•-ea

<\J

Z «

O

oc rj

I -J I t - LU O z O Q£ LU Z

tv «_> <

o < —i Z < oc s: ui X Z < 3 CO X s: -I o ui ^

s : — os o o

i i «t

ii

< o tp t oc J di Z Z

2 : -H » 0 0 i i <t i i t- co i - a a: z « « < > CO

2: 2: < co

1—1-2: o z o 1— < : i i

2: 2: o XL

•-" Ä > co

«: o cs

M

•*

1-1

s: o ii

<-> « o < ii K CO t - o o: z •— :<: «C > • CO

t - »o z t— < :

s: o ii

O

Z

Q

ac a.

Lu CJ

z <

2: o ^

—• e>

O T-

r-i (NJ

«

^ »—co

<L

< oc

1— a .x

_ l LU Z Z <C 3 X SI

Z <

5: SI <. O

t- >- T. O z O

CO i i

t-

-H < > CO

<

ii

5: Z O < i i —'

SOU 1972:52

o z o te tu z C

<

c_>

x • - os o 15 K z

< o: o u.z •-

c a: i— :•<

«r :> v>

O z

c

«-

a

ro

LJ

5: • -

c o ^

<r

Z

—

I

t-

O

z

— • :<

<:

Ct

»- t- x c z c

>o oc

<c «-

t-

<i K:

»\J

«-

tO

O

•* «-

k

X • - <H C « X < M

os ^ ac

t— _u

*-

»— co O QC

|<" O

z <

• - :<: :> to

*-

tO t-

tZ <

X O •*

I _) I t-ui

r^ •

«•

O

— r»-

»T O

Z

Q LU z <J> <

DC

en

O I-

to

?: «-• T I

X

—

*

<. v:

<

o

o LD < :e J u l z z

^

0»

o

O

< ^ >- to <— o t z —• < « :> t o

o

<

z

to 5*

_r

«-•

<

<

> to

X

PO

—

V)

k- o o:

•z. z. < z>

—

«

h

-x

—I OJ

X ^— *— X

T—

V)

o z o <x UJ z a. •_> <

t-

— *<t

>

x x <r e

<. 5 . UJ

^< * t- V.

o

z o

h-

<

to

:*:

-i

3 M

!/»

O < X tX z o •* \e ^

x z o «c

SOU 1972:52

M

*C

O

C

r-

«-

i^

o

c

c

c

x >r

o

o

»-

«-

2 W

t-

O

Kl

»»

<M

T-

«-

r^-

o

t-

T-

>0

Kl CO

O Kl

x s: «rc

i- »- x c z o

K-

r-

m

u->

«

h

Kl

«*

a U_ Z a «_> < z K >- x —i - »

x hoen «. ar C

K U. X z z O a i »ii

ar

< "->zr> >- X5. X < cK tr o

UJ

_J

>^

=> Z x uj ID ca «t > t"-• z z «t o -1 z « O as

ej

o: <C

»< X Q. t - 3: o»- z o 1« *: z < —i

X C

<

^ <_)u

or u_ z 13 t/5 y

1z <t

Q:

T.

ho

>Z

X X

-J o OJ

<

i£

o

o

o

o

o

1/1

o

o

o

o

X >J

O

O

t-

«-

T-

O

T-

(M

,-

O

Kl

>»

Kl

O

IA

•C

O

O

«-

«-

ui

o

o

o

©

>*•

-3

O

O

O

O

O

(M

(NI

<\J

o

»-

r-^

co

*•

O

»O

O

o

r>w

o

ts-

Kl

Kl

M

z z UJ •—i

_i z

< <

k

< «t _ i X Q.

X O

f\l

»—

h-

:*: >— <^

< cc XU) X z < D Cl X

hZ »<

X - » O UJ v

•- •X O Z O

t - «r v;

ax or Q . UJ

a.

CC <j-> UJ or

O

(\J

T-

r^

r-

c

z O o 1— </i z a; o UJ

i-

- » ->

^

a w ex • -

<£ UJ X re 3:

<

< 00 ^ or ar UJ UJ oo z >

c o < -x - 1 UJ z z < Z) X X 3: x < o

—1

</> *:

T. O m

3 X 2: o

xO I—

X o < i— c/1 o : o > - LL. X z z o UJ i » 5* u t— o : < Z < -i x a.

<_>

< 3T —I UJ

z z <t o

< to

tz «c

» —

X o ^

X 2-

X X

«

o

( O K

I-

t-

X

o z o h

<

X

*: <X —I nr

<O

•->

—

•at

X z o ><

SOU 1972:52 7

z LU c a1 Kz •

</•. c r 0 it

«C £E I T UJ f 2 - J => •x 2: x

«. c

CO -XL

< < 0 0

_l z < et X tu x z «s => co x

LL. z

_J

t-

K1

< > a:

'-* : c »- < < »-• cc

u.

O

Z

»-

«~

X

tO K-

»^

C co

a z l »0 -1 u. «T z > —• o : :o Ct LL. <£ X "H

X 0 xz hZ

<

«t

T. O

!«:

O oc rv

x x « c CO i t

O «r-

t- t-

X

•- «

it

z

»-

c z o

o

LLI

o ttO LU

1 t - UJ 0 z 0 o : UJ z Q.

tx. X

OJ X a. <

CO X 0 v

t-

o

O >-

X 0 it

<

0 e>

cc _ i LL) z z 0 X 2: T. X 0 1/5

<

<

<

^

JJ • a z 1 >0 -1 LL. < z > —• Q£ O X U-

» — < < X

—i

tO h-

tz <

2: 0 it

z

< O X X X X < o to i t

h- I - X O Z O • - <* *

•> -t

Z -I 3 < 2: t x z o < i t >-»

—

—

3 X o

z

z

z

•>

LU

—

I-

>

—

O 0 o

O

O

3 X X

0 o

V

I

Z <

SOU 1972:52

z

0 o

A

it

Z iÉ t UJ CO U .

I

t-

-j a

C

z

z

o

<

i^

«

u. x c a. u. c </> r> c <->

Z) —i o

Q

C t - CL <_)

> 2 1

< C t - 2: — 2 z c > I <s i i

T-

z * : 1— u. on 'JJ I >— - I CL' O o z a; < Q a 111

c

WD

1 u

3 QC Z

Z

O

-J C C Z —I *— CC LL! •-• 1/5 • • O. l_) 1— Q:

•I

<

C i^ - 1 t - 1: Z —< OJ Z O J3 -J O < X.

Q

o

1—

a

•>

<

Q

l—

X

:> X

<

o -• r> z

—.

SOU 1972:52

M

—1

N.

T-

i-

—

—.

rj

r

3 <t C3

o* ro

to et et 00

*: <: l«

i->

> eto

>

LU

M

Kl

«*

O

T-

o ro

o «-

roc

• - LU

•—

«_> > >

CD O LU

fv-

~ < 13 V V! K et co < .-

o

»—i

_t _1

O

tS

et

c

—I CO

z

u.

< LU C5 LL,

ce cc ( -3L »—1

O

«*

f\J

LTl

t-

z :o < < at O 5C O J U ; ii i- o z

.-

*£

i t z —' 00 < et et •

Z

-H

O

LU

t-

LU

ro

r*-

CO

:<oc x

CO <

LU

LO

<\j

JJ C3 Ct CJ> z >OJ

Z CJ

< «o cto > »- ao -M

Z < O

LU LU LU

it

LU

TT-

o »»

ro «-

oo r>-

«-

O

1-

fS»

*-

z LU

< LU

19 LU

hU. •- Lw

LO

^ u_ LU 3:

r-

«£ 3 O >-• « JC > I— O

Z o. < LU CS LU t— LU

Q. O CL i t

«

O

M

M

et s:

—

s: X

o

-3

O

O

o

I- I 3u -I < LU CO

—

V

o

o

^

<: 2: c z o: u. z c z

<

O

^

T-

Co

ro

o

ro

O

«

-*

r-

o

Oro

o m

u-\ ro

•* «-

«\l r»

00 cg

<\l cu

<\J f\i

O ©

LO to

^» ro

00 O

U. M

oc

a <

O </•: or a: t/5 < •—i •-i ts o > a. O

:*:

T-

:*:

C/>

z

u-

u< u>

> —1 o

cc i—i UJ Q. t - X

IT

r-

« o ir c c/> < _ o > CE

>

—I CC

LLI

h- U .

^ r

LL. UJ

LL. LL,

UJ z Q —i z CC 2 L. cc t o LU

r>rvi

O

<\i T-

OLO

O

C£

-# ro

C

—1 ( C

LU

=> « et _ <_)

1-

© «-

>J ro

ro

O

o-^

OC

*-

.#

T-

O <M

fM r-

00 t-

O *-

LO

ro

LO

O O

»-

——

r^

T-

ro

iNi

ro

«-

-.

-H

o I-

LL.

fO

—i —i SC

z — <

-i

—

—

V

M

—•

3 LL.

-o 2 : Q. O CL * :

-4

i

:>

«-

—

-t

v

—>

LL.

r*-

'< =.

r> « e;

r « ir n 1/ a c » ) < *- — to <-i > cz

*: cr a a: to < CJ >

o:

2 LL.

•-

LL.

|S-

> _J ec LLi _ I

C

> —i c o Lu —I o CE «— LLi CC K J

O

a: >— LU LT

O

LT,

«-

*-

O

LU

Z CI LU Z

a <-> z a. — LU

C CO

_J z

- 5 LL.

f\J

J"

LL

-C

-ju.

f\l

z

CC

LL. LL.

^

CO Z LL Z < LL O LU

O

LU

LU O

o z

UJ Z

a: <

K Ll. ^ LL r: UJ

Z ZIL

O

-u

CO 'j

•"£

;•? I

— =: z <_) < O O —• — ^i

'j i

o z >-

LU

<

O O

U-

> h- :o

•-u

—

LU

-^

1- - .

V

h-

I I

—

^D

t>

-S

M a r 2: o -5

—

t- i J^

- J LU

r\j

Z h-

<

uv:

M

-.

—

Tabell 43 Sammanställning över 1.7.1971.

ner som hade kommunal tidning Län Kommun

invånare

z zp AC L L M M M AC M L AC H X S

sAC L S C L P H F P AB BD BD F T M S L S 0 AB F M 0 M M M AB K AB T S X K N X M Y AB AB U K

Frostviken Fors Skepplanda Nysätra Glimåkra Hjärsås Skanör-Falsterbo Löddeköpinge Sävar Bjurholm Vellinge Kivik Dorotea Torslunda Harmänger Ullerud Forshaga Bygdeå Knislinge Munkfors Håbo Mönsterås Sandhult Borgholm Gnosjö Tranemo Gustavsberg Arvidsjaur Haparanda Gislaved Laxå Hörby Eda Båstad Hammarö Tanum Upplands-Bro Vaggeryd Staffanstorp Askim Burlöv Svalöv Lomma Vallentuna Sölvesborg Österåker Kumla Filipstad Bollnäs Olofström Kungsbacka Ljusdal Ystad Härnösand Danderyd Sundbyberg Köping Ronneby

SOU 1972:52

1 810 2 442 2 539 2 576 2717 2 803 3 229 3 245 3 801 3911 4 035 4 061 4 098 4 234 4 503 4 624 4 884 4 995 5 032 5 726 6 149 6 603 6 810 6 839 7 671 8 222 8 417 8 399 8 888 8 947 9 552 9 740 9 998 10 476 10 728 10851 11 044 11 046 11 241 11 473 11 889 12 065 12 342 12 738 15 220 15 560 16 270 16 279 17 359 17 671 19 127 22 523 24 091 27 056 27 704 28 177 29 671 29 711

K C W M M AB K E AB AB AB S X AB P AB L BD Y S AB M E F T E C M O AB

Karlshamn Enköping Ludvika Landskrona Trelleborg Lidingö Karlskrona Motala Sollentuna Norrtälje Täby Karlskoga Sandviken Haninge Trollhättan Järfälla Kristianstad Luleå Örnsköldsvik Karlstad Södertälje Helsingborg Linköping Jönköping Örebro Norrköping Uppsala Malmö Göteborg Stockholm

Antal invånare 31 914 31 918 33 488 34 590 36 166 36 308 36 405 37 841 38 004 38 348 38 892 39 507 43 663 46 098 48 156 49 396 55 402 58 946 60 520 72 467 75 979 100 559 104 642 107 767 115 694 115 765 127 447 265 505 451 805 740 486

Tabell 44 Sammanställning över kommuner som vidtagit några särskilda åtgärder för att informera invandrare. 1.7.1971. Län

Kommun

Vidtagna åtgärder

AB AB C C D D D D F F F F F F G P R U

Södertälje Gustavsberg Enköping Uppsala Eskilstuna Katrineholm Nyköping Oxelösund Burseryd "j Gislaved Reftele Södra Mo Villstad J Jönköping Växjö Trollhättan Skövde Västerås

Invandrarbyrå

E M P T X

Norrköping Malmö Borås Karlskoga Gävle

Informationscentral, informationstjänst

AB E H K X

Upplands-Väsby Motala Oskarshamn Karlskrona Alfta

Invandrarkonsulent, kontaktmän

AB AB M M M N P U

Huddinge Solna Helsingborg Landskrona Lund Halmstad Mark Hallstahamm;if

Samarbetskommitté, arbetsgrupp, invandrarkommitté

O

Göteborg

Immigrantservice på socialförvaltningen

AB

Stockholm

Invandrarnämnd

•

Gemensam för hela kommunblocket

SOU 1972:52

Tabell 45 Sammanställning över kommuner som vidtagit speciella åtgärder för att informera näringslivet om kommunen och dess verksamhet 1.7.1971. Län

Kommun

Vidtagna åtgärder

L N 0 T

Kristianstad Halmstad Göteborg Hällefors

Samarbetskommitté eller liknande

W W X X

Falun Orsa Alfta Gävle

Kontaktman

M W AC

Malmö Ludvika Norsjö

Näringslivskonsult, företagskonsult

C L BD

Uppsala Örkelljunga Boden

Näringsråd

0 P

Stenungsund Borås

Informationskommitté

AB R

Österåker

Industrinämnd

0 Z

Partilie Rödön

Industrikommitté

F AC

Jönköping Skellefteå

Näringslivsekreterare

W

Mora

Kontaktkommitté

D

Katrineholm

Utredningssekreterare

M

Lslöv

Industriråd

F

lik sjö

Näringslivsnämnd

Falköping

SOU 1972:52

Tabell 46 Sammanställning över kommuner som vidtagit särskilda åtgärder för att informera näringslivet i lokaliseringspolitiskt syfte. 1.7. 1971. Län

Kommun

Vidtagna åtgärder

E E F H M S AC

Motala Norrköping Sävsjö Torsås Malmö Storfors Norsjö

Lokaliserings-, industrikonsult

U W X AC BD BD

Köping Falun Gävle Storuman Arvidsjaur Jokkmokk

Kontaktman, tjänsteman

AB D P R Z

Norrtälje Eskilstuna Värnersborg Vilske Rödön

Industrikommitté, industriråd

F W

Jönköping Borlänge

Näringslivssekreterare, ombudsman

F N

Unnaryd Halmstad

PR-kommitté, PR-sekreterare

T T

Lindesberg Örebro

Samarbetsorgan

C

Älvkarleby

Länsarbetsgrupp

P

Borås

Lokaliseringssektion inom kommunstyrelsen

106 SOU 1972:52

Tabell 47 Sammanställning över kommuner där frågan om kommundelsråd aktualiserats. 1.7.1971. A. I följande kommuner har kommundelsråd inrättats: Län AB AB F F P R BD

Kommun Sigtuna Täby Eksjö Vetlanda Skepplanda (kallas planeringskommittéer) Skövde Luleå

B. I följande kommuner har utredningar i kommundelsrådsfrågan tillsatts: Län AB AB AB AB AB AB AB AB C C D D

Kommun Danderyd Lidingö Norrtälje Sollentuna Stockholm Nacka Tyresö Österåker Enköping Uppsala Nyköping Strängnäs

Län F F G H M 0 0

s s w X

Kommun Jönköping Nässjö Ljungby Kalmar Landskrona Göteborg Uddevalla Karlstad Kristinehamn Falun Hudiksvall

C. I följande kommuner har frågan om kommundelsråd väckts i fullmäktige: Län AB AB AB AB AB AB D E E E F F G H H

Kommun

Län

Kommun

Botkyka Haninge Huddinge Järfälla Solna Södertälje Eskilstund Linköping Mjölby Motala Sävsjö Värnamo Växjö Hultsfred Vimmerby

H N P R S

Västervik Falkenberg Mark Mariestad Arvika Filipstad Kil Hällefors Köping Västerås Bollnäs Gävle Sandviken Skellefteå Umeå Kiruna

SOU 1972:52

s sT U U X X X AC AC BD

Tabell 48 Sammanställning över kommuner som inrättat särskilda lokala kontaktmän. 1.7.1971. Län

Kommun

Antal invånare

Antal kontaktmän

BD M G W X T 0 F X D W G M N X AB AC S X T

Arjeplog Svalöv Tingsryd Mora Ljusdal Lindesberg Kungälv Vetlanda Söderhamn Katrineholm Ludvika Nässjö Landskrona Varberg Sandviken Haninge Skellefteå Karlstad Gävle Örebro

4 435 12 065 15 030 17 131 22 524 24 205 24 869 28 842 31 896 32 796 33 489 33 586 34 590 39 037 43 663 46 098 61 912 72 467 84 625 115 695

1 4 3 3 4 3 5 4 2 2 1 5 1 2 5 1 2 2 3 6

Tabell 49 Sammanställning över kommuner som 1.7.71 enligt gällande regler knutit (adjungerat) representanter för viss del av kommunen till ordinarie beredningsorgan när ärenden som berör denna del av kommunen behandlas. Län

Kommun

Antal invånare

s z zp

Gustav Adolf Hallen Tännäs Skepplanda Reftele Hjälmseryd Vaxholm Nordmaling Öekero Strömstad Mora Ludvika Haninge

1 025 1 437 2 113 2 5 39 3 149 3 839 4 829 8 159 8513 9 568 17 131 33 489 46 098

F F AB AC 0 0 W W AB

108 SOU 1972:52

Bilaga 2 Informationsverksamheten i landstingen (tabeller)

Tabell 1 Landstingens utgivning av informationstidningar 1970. Landsting

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa Medelvärde Median

Informationstidning

Antal nr/år

Kostnad 1970

Spridning till Hushållen

Förtroendemän

X

60 000

X

60 000

X

52 000

X

X

40 000 50 000 80 000

X

X

4 4 8

X

35 000

X

X

120 000

X

6 4 4 4 4 4 3

120 000 81 500 30 000 47 000 82 000 60 000 44 000

4 5

64 000 51 000

X

X X X X X X

15 X

Upplagans storlek Intresserade

Annat svar

X

X

x'

10 000

X

X

X2

10 000

X3

10 000

x4

X

X6

7 000 8 000 20 000

X?

7 000

X»

10 000

X9

23 000 81 500 7 000 8 500 14 000 5 500 8 000

X5

X

X

X

X

X

X10

X X

x"

X

3 X

X12

X

X»3 X14

X X

X

X'5

15 15 300 9 250

1 Samtliga anställda, kommunala myndigheter och pressen. Anställda och kommunernas förtroendemän. 3 Anställda, förtroendemän, skolor, offentliga lokaler och kommunfullmäktigeledamöter. 4 Anställda, myndigheter, föreningar, opinionsbildare m. fl. s Samtliga landstingsanställda och vissa kommunala myndigheter. 6 Personalen. 7 Samtliga anställda. 8 Tre nummer till egen personal, förtroendemän och intresserade (upplaga ca 10 000) samt ett nummer som skickades till alla hushåll i länet (upplaga ca 100 000). Utgivning till alla hushåll i länet sker sporadiskt. 9 Av upplagan går 13 000 till anställda, 8 000 till opinionsförmedlare i länet och 2 000 till opinionsbildare utanför länets gränser. 1 ° Anställda, personalorganisationer, länets kommuner samt vissa myndigheter och företag. Ett nummer som distribuerats till länets samtliga hushåll hade en upplaga av 110 000 ex. 2

' Anställda. Massmedia, läns- och tillsynsmyndigheter, skolor, politiska och fackliga organisationer i länet, primärkommunerna, de största industrierna, nyckelpersoner i länet samt opinionsbildare. 13 Till anställda ca 9 000 ex., i övrigt till skolor, bibliotek, länsorgan och politiska föreningar 14 Samtliga anställda. 15 Alla landstingsanställda och diverse länsinstitutioner. 12

SOU 1972:52

Tabell 2 Informationsbroschyrer till samtliga hushåll 1970. Landsting

Förekomst av informationsbroschyrer

Antal ggr

Kostnad 1970

Exempel på broschyrernas innehåll

Stockholms

x

1 500 000

Annonskampanj, landstingskatalog m. m. inför nya landstingets start

Uppsala Södermanlands Östergötlands

x

241000 Annonskampanj, landstingskatalog m. m.

Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads

x

42 000

x

130 000

Informationsbroschyr ang. landstingets bidragsverksamhet Ungefär som socialkatalogen

x

48 000

Vårdkatalog med uppgifter om lands-^ tingets hälso- och sjukvård samt dess övriga sociala verksamhet

65 000

Upplysningar om landstingets allmänna verksamhet

Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs

Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa Medelvärde Median

6 337 721 97 500

SOU 1972:52

Tabell 3 Information om landstingens service riktad till viss medborgargrupp genom brev, cirkulär el. dyl. Landsting

Riktad information

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

X

2- 3

30 -40 000

i

i

X

1 6 - 20

60 -70 000

2 X

15 000

3 X

20 000

4 X X

4 400 25 000 15 000

5 6

5 6

X

2 5 1

7 X

8 X

4 2

30 000 10 000

9 10

4 3

23 000 20 000

Medelvärde Median

X

Antal ggr

Kostnad 1970

Målgrupp

Exempel på innehåll

10 Målgrupper 1 Befolkningen i vissa kommuner. 2 Företagare, kvinnor, 4-åringar, blivande mödrar, ungdomar, ägare av enskilda vägar, barn m. fl. 3 Skolornas yrkesvalslärare. 4 Hushållen i inkorporerad församling, kvinnor inom vissa områden och åldersgrupper samt vissa föräldragrupper. 5 Alla hushåll i två kommuner inom landstingsområdet. 6 Kvinnor i vissa åldersgrupper, föräldrar till 4-åringar, elever i årskurs 8, invånare i viss kommun. 7 Avgångsklasserna i gymnasieskolan och grundskolan. 8

Vissa åldersgrupper av kvinnor födda 1 9 2 2 - 4 1 . Handikappade, hörselskadade och personer i behov av rådgivning. 1 ° Utbildningsbroschyr till grundskoleelever, arbetssökande m. fl. samt särtryck av tematidning till föräldrar, vårdnadshavare, förmyndare m. fl. inom omsorgsverksamheten. 9

Exempel på innehåll 1 Angående rekrytering av personal till sjukhus samt allmän information om sjukhusens uppgifter. 2 Bullerprofylax, gynekologisk hälsokontroll, hälsokontroll, annonser om mödravårdscentraler, bidrag, vaccinering etc. 3 Ekonomisk information och information om yrken inom landstingets verksamhetsfält. 4 Allmän information om landstingets verksamhet samt information om hälsokontroll. 5 Information om jourcentral m. m. 6 Upplysningar m. m. om hälsokontroller, allmänt om landstinget, sjukvårdsservice i Skaraborg för invånare i församling som överflyttas från annat län. 7 Elementära upplysningar om landstingets organisation och verksamhet. 8 Riktad gynekologisk hälsoundersökning, turistinformation. 9 Information om sjukgymnastik, behandling och hjälpmedel, information om hörcentraler och rådgivningsbyråer. 10 Utbildningsbroschyrer.

Tabell 4 Regelbunden annonsering av landstingen 1970 för att informera allmänheten om service. Landsting

Antal Regel- Frekvens Område tidn. bunden annon- N 8 n gång Ngn gång Ngn gång Hälso- Social Under- Annat område sjuk- omsorg visn. sering P e r vecka per månad per år kultur vård

Stockholms x Uppsala Södermanlands x Östergötlands x Jönköpings x Kronobergs Kalmar x Blekinge Kristianstads Malmöhus x Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs x Skaraborgs x Värmlands Örebro x Västmanlands Kopparbergs x Gävleborgs Västernorrlands x Jämtlands x Västerbottens Norrbottens x Summa 13

10 6 6 5

x

14 10

x

x

x x

5 3

11 Medelvärde Median

114 SOU 1972:52

Tabell 5 Landsting som genomfört annonskampanj under 1970. Landsting

Informationskampanj under 1970

Stockholm

X

Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborg Skaraborgs Värmlands

Fråga

Målgrupper

Information om nya Stockho landsting (Storlandstinget)

holms län.

X

Information om landstingets verksamhet

Allmänheten

X

l

Allmänheten

X

2 X

3 Hushållen inom lasarettets upptagningsområde samt vissa arbetsförmedlingar Ingen speciell målgrupp

X

Hela landstingets verksamhet Plan för hälsovård

X X

4 Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs

Hur skattepengarna används 6

Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

Byggandet av Sundsvalls nya sjukhus x x x

Summa

7 8

Allmänheten Alla hushåll i länet I första hand samtliga röstberättigade Opinionsförmedlare utanför länet Allmänheten Alla hushåll i Söderhamn och samtliga elever i grundskolans årskurs åtta Invånarna i Medelpad Allmänheten Alla som besöker läkare Allmänhet och inköpare

1 Informerade i annonskampanj (8 tillfällen) om aktuella projekt och planer för landstingets olika verksamhetsgrenar. Affischkampanj inom länskommittén för information om alkohol, narkotika och tobak i G-län. 2 Kampanj för rekrytering av personal till lasarettet i Ängelholm. 3 Blodgivningskampanj samt kampanj i anslutning till landstingskatalogen. 4 Uppmaning att delta i landstingsvalet och i samband därmed allmän information om landstinget. 5 Informationskampanj för att få opinionsförmedlare utanför länets gränser att intressera sig för Örebro län. 6 Rekrytering av personal till nytt sjukhem. Information om landstingets verksamhet och ekonomiska förhållanden. 7 Allmän informationskampanj om landstingets verksamhet (12 annonser utspridda under året i lokalpressen) samt informationskampanj om jourcentral och blodgivning. 8 Information i samarbete med försäkringskassan om genomförandet av 7-kronorsreformen. 9 Försäljning av produkter från skyddade verkstäder.

SOU 1972:52

Tabell 6 Landstingens åtgärder för att informera pressen 1970. Landsting

Direkta kontakter

Arbetsmaterial

Presskonferenser

Faktasammanställningar

Upp- EnKnap- Upp- EnKnap- Upp- EnKnap- Upp- EnKnaprep. staka past rep. staka past rep. staka past rep. staka past ggr ggr alls ggr ggr alls ggr ggr alls ggr ggr alls Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

116 X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X

X X X

X

X

X

X

X

X

X X

X

X

X

X

X

X

X

X

19 X

11 SOU 1972:52

Tabell 7 Landstingens kontakter med Sveriges Radio under 1970. Landsting

Kontakter med SR

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x

X X X X

Summa

14 SOU 1972:52

Någon gång/vecka

Någon gång/månad

x x

117 Någon gång/år

Tabell 8 Landstingens åtgärder för att informera Sveriges Radio under 1970. Landsting

Direkta kontakter

Arbetsmaterial

Presskonferenser

Faktasammanställningar

Upp- EnKnap- Upp- EnKnap- Upp- EnKnap- Upp- EnKnaprep. staka past rep. staka past rep. staka past rep. staka past ggr ggr alls ggr ggr alls ggr ggr alls ggr ggr alls Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Alvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

118 X X X X X X X X

X X X X X X X X

X X X X X X X

19 X

X X X X

X X X X X

X X

X X

X X

X X

X

X

X X X

X

X

X X X X

X

X

X

X X

X

X X X X X X X X X X

X

X X

X

X

X

X

X

X X

X X

X X

X X X

X X

X X

11 SOU 1972:52

Tabell 9 Visningar av nya byggnader och utställning av planer 1970. Landsting

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa Medelvärde Median

SOU 1972:52

Visning av byggnåder eller planer ior allmanneten

Visning av byggnadsprojekt

Utställning av planer

Antal gånger

Antal gånger

X

-

X

3 1 5 11 5 2

X

—

X X X

3 2 10

-

X X

2 2

— -

4 4

2 2

X X X X

-

-

-

Tabell 10 Informationsmöten för allmänheten anordnade av landstingen under 1970. Landsting

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs SKaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

Informationsmöte Antal för allmänheten ggr

Fråga

x

Omdisposition av lasarett

x

Utbyggnad av centrallasarettet

x

Visning av sjukhus

x

Nedläggning av lanthushålsskolor, planering för vårdcentraler

x

x

2-3

Omstrukturering i sjukvård Framtida sjukvårdsplan

Summa Medelvärde Median

120 SOU 1972:52

Tabell 11 Landsting som under 1970 tillställt biblioteken handlingar och protokoll. Möjligheterna för allmänheten att prenumerera på protokoll från landstingens organ. Landsting

Lands ting som 1970 tillställde biblio teken protokoll o. d.

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

SOU 1972:52

Möjlighet för allmänheten att prenumerera på protokoll från landstingets organ

Antal prenumeranter

X

Förekommer sporadiskt, gratis

X

_

X

_

X

_

X

X

-

X X X

X X X X X X X X X X X X X X X X

Tabell 12 Landstingens utvidgning av statistiska sammanställningar 1970. Landsting

Statistiska sammanställningar under 1970

Typ av statistik

Statistiska sammanställningar i samarbete med Stockholms stad om beläggning på sjukhus, vårdkostnader, bostadsbyggande, inflyttning etc.

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

x x

Årsberättelser från centrala nämnder och direktioner Statistik över befolkning, vårdplatser, skatteförhållanden, driftskostnader, elevplatser etc.

Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborg

x

Årsberättelse från de centrala nämnderna

x x

Årsberättelse Länsläkarens årsberättelse och ekonomisk statistik över hälso- och sjukvården

Skaraborgs Värmlands Örebro

x

I ett nr av tidskriften Landstingsnytt presenteras bokslutet

Västmanlands Kopparbergs

x

Sammanställning av uppgifter om färdigställda vårdplatser Statistik om landstingets institutioner och ekonomi Investeringsprogram, personalbehovsprognos m. m.

Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

x 12

Ekonomiska översikter för sjukvård, skolor och social verksamhet Faktasamlingar om landstingets olika verksamhetsområden

SOU 1972:52

Tabell 13 Statistiska sammanställningars upplaga och spridning 1970. Landsting

Upplaga

Spridning Försäljning till allmänheten

Annat svar Gratis till intresserade

Gratis till förtroendemän

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro

23 000

Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs

2 000 15 200

X X

X

Västernorrlands Jämtlands Västerbottens

500 X

X

Norrbottens

500 500 10 000

SOU 1972:52

X X

X

X

X

X

-

— _ 6 000 600

X

X X

-

Till anställda och opinionsbildare

-

Till åttonde årskursen i grundskolan

-

850 Summa Medelvärde Median

X

-

Ingår i landstingstrycket 0

X

X

4 977 1 425

Tabell 14 Landstingens åtgärder för att informera invandrare 1970. Landsting

Åtgärder för att informera invandrare

Vidtagna åtgärder

Stockholms

X

Uppsala Södermanlands Östergötlands

X X X

Språknyckel på sex språk om landstinget och landstingskatalogen Tolkservice genom invandrarbyråer Tolkhjälp Vidarebefordrat vissa skrifter från landstingförbundet att distribueras genom direktionerna

Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs

X

Sammandrag av vårdkatalog på finska. Upplysningstjänst på finska per telefon

X

Indirekt via anslag till ABF Tolkhjälp

Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

124 X

7 SOU 1972:52

Tabell 15 Landstingens åtgärder för att informera nyinflyttade 1970. Landsting

Åtgärder för ny nflyttade

Vidtagna åtgärder

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs

X

Kalmar

X

Information åt personal från AMS Information till viss inkorporerad del

X

Information till viss inkorporerad del

X

Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

SOU 1972:52

X

1 egen regi

X

Tabell 16 Landstingens information till näringslivet 1970. Landsting

Information till näringslivet om landstinget

Vidtagna åtgärder

Stockholms

x

Handelskammare m. fl. får del av landstingets informationsmaterial

Uppsala Södermanlands

x

Information i samråd med företagareföreningen

Östergötlands Jönköpings

x

Kronobergs

x

Främst kontakter via företagareföreningen Företagsdagar anordnas för information

Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs

x

Skaraborgs

x

Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs

x

Diskussioner mellan förtroendevalda och näringslivsföreträdare

Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands

x

Västerbottens

x

Anslag dels till en näringslivsavdelning och dels till företagareförening Ekonomiskt stöd till företagareföreningen i länet m. fl. institutioner

Summa

126 Näringslivskonferens i samarbete med företagareföreningen och representanter för näringslivet Genom landstingets informationstidning och monter på hantverksoch industriexpo

9 SOU 1972:52

Tabell 17 Landstingsinformation i lokaliseringspolitiskt syfte 1970. Landsting

Särskilda informationsåtgärder

Vidtagna åtgärder

Stockholms Uppsala

x

Indirekt genom anslag till länets företagareförening

Södermanlands Östergötlands Jönköpings

x x

Kronobergs

x

Utställning på mässa Stiftelsen Jönköpings näringslivsråd bildades Annonser, konferenser och direkt kontakt med företagare

Kalmar Blekinge Kristianstads

x

Utställning på mässa, tryckt folder, informationsskrift till länets företag

Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs

x

Annonskampanj via landstingets organ näringsrådet, utställningsverksamhet

Värmlands Örebro

x

Inbjudan till 250 beslutsfattare och opinionsbildare från hela landet som bl. a. bjöds på flygresa; stillfilm utsändes i förväg

Västmanlands Kopparbergs

x

Gävleborgs

x

Västernorrlands

x

Jämtlands

x

Västerbottens

x

Norrbottens

x

Anslag till företagreföreningen, annonsering, utställningar, uppvaktningar Samarbetsorgan mellan landsting, länsstyrelse och näringsliv Medverkat i utställningar Näringskampanj samt näringsrådets regelbundna aktivitet Representanter för Statsföretag AB besökte länet på inbjudan Särskild näringsnämnd med 4 heltidsanställda

Summa

SOU 1972:52

Tabell 18 Finansiering av landstingens informationsverksamhet 1970. Via förvalt- Från förvaltningarnas budningarnas getår och från särskild budgetar informationsbudget

Landsting

Från särskild informationsbudget

300 000 500 000 40 000 100 000 50 000 100 000 285 000 100 000 200 000 200 000 220 000 475 000 100 000 260 000 358 000 125 000 100 000

14 248 000 210 000

Medelvärde Median

128 Belopp 1 200 000

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristanstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

Om särskild informationsbudget redovisas

SOU 1972:52

Tabell 19 Landsting som 1967-70 utfört eller tillsatt utredning om sin informationsverksamhet. Landsting Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

x x1 x

x

x x x x x 9

1 Vid landstingets möte i juni 1971 uppdrogs åt förvaltningsutskottet att utarbeta förslag till riktlinjer för en utbyggd informationsverksamhet inom landskansliet.

SOU 1972:52 9

Tabell 20 Landstingens bedömning av olika informationsmetoders effektivitet. Förkortningar: ME=Mycket effektiv, GE=Ganska effektiv, ISE=Inte så effektiv. Landsting

Från förtroen- Via egen den! än direkt tidning till massmedia o. dyl.

Genom regelGenom sär- Genorr brev bunden annon- skilda arran- o. dyl. till sering gemang vissa grupper

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Summa

GE ME GE ME GE ME ME GE ME ME ME GE GE GE ME ISE GE GE GE GE ME ME ME ME= 11, GE= 11 ISE= 1

GE ME ISE GE GE GE ISE GE GE ISE ISE

ISE GE ME GE GE GE GE ISE ISE GE GE

ME ISE ISE ME ME ISE GE ME GE ISE ISE

-

-

-

GE ISE ME GE GE GE GE ME GE GE GE GE ISE GE GE GE GE GE GE ISE GE GE GE ME=2, GE=18 ISE=3

ME ME ISE ISE ISE ME ISE GE GE GE ISE ME=4, GE=9 ISE=9

GE GE GE GE ISE GE GE ME GE GE GE ME=2, GE=16 ISE=4

ME ME GE GE ISE GE ME GE ISE ISE ME ME=8, GE=6 ISE=8

Annan form ME1 ME 2

GE 3 ME 4 GES

ME 6 GE 7 ME 8 ME=5, GE=3 ISE=0

1 Nyttoinformation av typen Landstingskatalog till hushållen samt telefonservice av typ Fröken Landsting. 2 Bildband och overheadbilder. 3 Studiematerial till skolor och folkbildningsarbete. 4 Upplysningstjänst i vart och ett av landstingets fyra sjukvårdsdistrikt. 5 Föredrag och diskussioner. 6 Information till skolorna genom lektioner med skrifter och annat material. 7 Information i skolor. 8 Information riktad till motiverade grupper.

130 SOU 1972:52

Bilaga 3 Kommunalt partistöd (tabeller)

C—

-H

H 00 o rN O LO NO O NO O OO o 00 o NT O* r—. oo Tf rf LO ON c Tf ON Tf ON ON _> ON oN oo 00 o o 00 o O <S1 Tf pO NO rNO 00 fN TT o LO ON o " * in r- ro LO ro rN r» OO ON r- ON NO 00 ON ro O ON — < L O oo rN LO fN LO ON ro ON rr- ro LO LrO» ONO LO o ro L O LO L O ON ON ON Tf Tf fN oi Tf Tf o •—'

O

o LO O o o o o o OO NNOO OO ON o o 00 —i O ON NO LO p- fN

rN ro

Tf

if)

ON f N

o o O 00 fN ro

O O

P-

rf

o

o Tf o rN ro rN

NO rN ON O

LO

,_, oo or- O

<N P»

NO NO rN OO ON T* t Tf

O ON o o

o ro

r-> Tf "» oo r-

ON p»

f- ON rN LO Tf NO Tf

ro 00 00

o LO O 00 O Tip- p-

ON

O O o o *-* —I

O O L O »o fN T}-

*fr

_O

i-i oo p» NO O

o PO ro —< O Tt

O r O O

O O0 O Tf Tf ON

—I

—I

P-

O

O r - ~ O r o LOOO

O f N O f N --i «

O r o

O L O

O L O

fN Tf rovo

O L O —< r o LO f N

NO fN

O 00 O NO 00 fN

o o o o o o LO o O LO O fN NO O fN NO

o p-

o o

ON oo LO ON

O O

-H ro ro

ro~H ONON Tf 00

O r o O ^ H O Tf

O 0 0 O * O — I

O O O N O 0000

fNON —i

ON PfN TJ-

Tf ON rf ON

Tf 00

NOOO ONLO l o i o

O - H O O LOON

o o o O N O N OO

o r o O N O fNNO

»oro OOro roON

o o o O f N NOLO

o i o O 0 0 OOTI-

O ON O fN ON ro

00 PIf) (N f N f N

pO if)

O N O N O P- P-

O N O OO P Tf Tf

Tf ON O f N f N f N

O r o 00 If) f N f N

- H O N f N O - H —<

O OO O —I NO O ON ON NO NO ro Tf

00--H ON00 r o f N

O L O

O T } -

O f N L O I O

O N O O O

O —H O L O P - L O

iO if) NO - H rP-

O O O

ONNO O O O *H

rN ON T f OO <-i »-H

TtoN O N O -H fN

p- i o NOrO r-{ f N

oo r LOGO

If) P - 0 0 o ON NO—l o r- ON i f i O N

O Tf O N O if) m

O r o LOIO —i o

O O O O P LofN

LOCO 0 0 ON —(00

r o r o rt IO

ONON LOP-

H I O f— 0 O

PN

N O P NOLO f N —I

O <—i » O O —< - *

O —i NO T I ON 0^1

PN. ON

Tf fO 00 CO

—< -^ if)

H

LO

LO LO N O fN

ro p-

O O O

o o o o O NO O —I O Tf oo o o o o r - to ro

NO NO

NO

00 ON

O 00 NO Tf LO

o o O L O i o r -

o if) p-

ior-f N i o t - - —i

O O N L O >—< CNfN

f N f N

M

o o o o

ON PP—«

O

r- Tf

O

LO

»H

P-

ON

Tf -H 0N

O NO O NO 10—1

-H

—i NO Tf

o < o r~ oo » r t rt if <-H NO

-H

Tf

fONO <f> T f ONON

O P- i

O «f> LO ON p- p-

LO o P- 00 P- 00

O O

O ro o oo NO Tf P- NO

O LO io N O TI- o fN ffN LO

ON

NO

oo

ro

ro

O

O (N

p-

r—

Tf

LO

O —i P-

O Pio ro I O O )

O Tf O ON NO N O

NO >f) >f) P -

Tf Tf f>

ON Tf LO

I O NO 0 0 ON —< f N

O ro LO CNl ON i f )

O —1 LO ON ON OO

O O O

oo O 00

O 00 LO T f LO LO

p- NO r - p -

P- Tf 00 p—I

0 0 —< ON ON ON

00 ro ON

O oo O ON —i O N

O ON LO T f p- oo

p-

ON ro -H

T ] - I O

Tf

Tl- ON Ti" P -

O O Tf

LO LO O

ro ON

LO

O io ON —H

ro Tf

O LO ON

p00 p-

LO P ON ON ON I f )

O O r-

ON T f ON ON —i - H

NO O P - ON r o LO

LO ON i o P-

O vo —l

u o o o0 O Oo 0 O

Tf

>f) T i ro LO O

SOU 1972:52

Tf Tf ro

0 O ON T}-0N LO00

ONO

OOO

O L O f ) T l -

LOOO LOrO

O PNONO

0 0 0 0 000N —<

OON

ON0O if)lf) H O I

l/)(N O N O rt ON

O

3 O

If)

o —< Ti" O

O <N O OO

Tf P-

O O O

NO —i Tt

ON ON Tf

ON

—i

VO oo ON

O aa :<

133 I o fN

vt in NO

>*

m

+

1 O O ON 00 OO vt tN VD m •—i NO r-

O ro O ON ON ON ro O NO NO t-» O N

o vt i/O oo O ro O O O

O ro O ON in O ) Ol

O O O O

o o o o O O « 10 o i o NO rvt r- 00 ro

CN NO I-I

o o

O

J oc ON

O ON O CN in NO ON tN

C-

ro ro CN oo

NO

ON ON

ro m rN ro

rN —< ro

O O O o NO O r- r—

O O O O »O O -o .—i

^H

+

1 O ON O in O ro o o O >n ro C) CN r— o o ON vt M u-| ro ro in rN vt O ON C) OO O -nr-- NO o\ CN rN — I .-H

1/0 in

00 00

O in O CN "O 00 O 00 ON ON lO NO vt ro vt NO

O o o o in o HTt

C— ro

C N rC N in ON 00 CN -H vt Vt 00 00 CN CN

O in O ON NO Vt

ON ro ro t— CO i—1

o o

m ON (NI Tf NO ro

O < N

O -H

o LO

rvt CN ro oo Hlfl

O ro O ro UN 00 O O —< ro C— *£> r- vt oo vt H(N ro r-

O m

o in o CN O o O o CN o NO o o O 'O NO

Ol

O

ON Vt N O ro

rs N O O N

00 O ro in in ro CN ro in

O o O ro in ro oo ro ro in

o 00 io m r- rN 00 00

O

in

o ro CN

in rN in N O

r- r-

~H CN

NO ^H rN CN

O NO in in in -H ro CN

O O O O O Ti- m O ro in in ON NO ro N O

ON CN vt vt in N O

O ro

C- ON

NO 00

ro o

oo ro ro vt

O O O -H in rN ro NO ro rN

O N in ON -H

O o o c— Vt o

N O in oo r—

in ON CN

r- co CN CN

NO CN in vt vt CN CN 00 •~H

O ! ON in vt r—

"*0r-0

vt oi

CN

O

NO

O

© ro o O ) '-a o OO NN O NO in

O in ro o

O N wo CO in

ON NO NO NO

ro ro

*

*f ro IO C O in

*t o i ro

ON

Cl CJ

» in IO vt ro r

O r- O ro o oo in O oo t- NO r-

O O

•*

O ro O in O vt o rin vt o rr— ro vt

00 o o O l v t O N ON O NN OO O o in m o o ro NO CN C O o vt O l o r- i n or- ir-n —mi Ol NO ro o in 00 NO NO

O N rin in

o

in 0 0 oo Ol 04

vt 00 NO C O ro

p» N O

~*

C N in 00 00 -H ON oo in in vt vt 00

ro CN

O ON in —'

O rO

t-

O vt 00 00 r- oo in O ro ON O NO

o oo Tl- NO NO ro TI- in in ^O ON

O NO r-

O O O rin vt Ol

o) ro

i—( 00 00 NO

r» o NO O ON O in vt

vt m ol in

O

O O ON -t o

O o

o r— 1

r~ rO

OO CO

vt

1—1

1—1

i—1

in

—

i

o o o vt •—1 ro 1—1 oo

o Ol

CN i—1

ro fo in T? O l ro rO

i — i

O «* O oo O r- o 0 0 c_> — 1 0 O C O ON ON i n ro ro 0 0 >n oo o j i—l

O l 1—1

o o

ON

vt ON

O

r- O N vi- O O o l *H

Ol

^o

O

ro Vt 0 0 O N vt

r» o OO N o o ON 00 ro t» O-

r- C O vt r-

rN o

r- vt

i — i

i—i

< — i

l—1

— 1

O ol

vt 1—1

ro oo 00 NO in O

r- rt 00 00

in ro

o vfON oo oo inoo NO CN OOCN

o v ) O r ONvt NOO NOvt

o r O N O m r o o o vtNO i n O r o —< N O r— —H i n f —

O O O O o r ONO NOON

o —< O N O i n o O N O oooo vt^n CN >—I O i n r-ro r-cN

vt CN oo NO O i—i oo in

vt in r- CN ON oo n ) *

o o o ro m r— vt NO

v t oo

NO ON

O

ro

r— O N in ro CN CN CN NO CO cro vt

—i

o

t-- rp

_2

o O

134 O

SOU 1972:52

#

*

-H » i t— T t T t NO^ 0__ CN O " O " NO* CN CN CN

o o O^ 0 _ o " O " ON oo

O O

O I

CN CN

o o 2 I o o o o

r» in

o H

o o

o o o

O

o

lO »o CN ON CN - H

o o

o o

r-' NO" i—i -H

r f Tt" r o CN

•

Cl) -O

in

o o»

^H - H

rt

r-H

CN

o o o o in m CN CN

o o o

2 I

o O o o o o o »O O

o o o CN CN

o o o o o o

O o o oo O O o o o O ON o o o o o o T t O CN o

o o o o o o

O r-

in

in

o o

CO CN

rO

o o

o o

CN

o

O

o

CN <-H

CN CN

o o

oo

00 O

Tt -H

ro CN

H O t— O N

oo o

oo o

NO

O

o o

o o

io

CN NO NO T t

r-(

io ro

^H

f-

in ON

oo

—

>

o o

o to

o

p T3 cd i d .*-i

oo' oT *

•H Tt

o o

o o

o o

o o

o o

o o

i-. o &> £ E OJ)

lO

oo m Tf rON 0__ CN CN

rrt c/i

O -a

:C7i

ON ro^

o o o

o o

o o oo O O O O o O ON o o O o o O ON o o o o NO o i n Tt * o ro ro O - H o r- O 0 0

l o in

oCL te O

*

\O<N

o o o o o o 2 I o o o o o o o o o o o o NO NO Tt Tt

o o o o o o in o o

o o

"fr, °\ T "^

CN CN

2 I

o i o

TT.

in

O

o

O CN o NO c— i-H

O O o in i n NO

o o o in o r rf ON

o o o o o o IOOI

oo NO

m

o o OO o o

o o

o o o o o o o m ooo o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o O O o O r o O N O O i n O

O O

o o

O O

o o

O O O O

O 00 O CN

CN

Tt

ro ro

i n oo

o o o o o o

o o o o o o

o o o o o o o o o o o o o o o o O O

o t

o o

O m v o o o v o r - i n r - c N

o o

o o o

o r»

00 C

'5

o in OtN

i-

5 , o o "53 <U -—i

o o O O

i n vo oo CN co T t

o o O r ) in in

o o O in or-

o o o o o o O ro

»-< r rN

O

CN CN ON r -

in

O O O

O O O

O

O

ON

Ti-

r f NO

o o o o

O o o o o o o o o o o O

oo rN

o o

in oo

O CN

o o o o o o o o o o o o 00 00 Ti" T t

O

-H

o ro wo

Tt ro

o o o o o o 00 T t Ti- CN

rN

o o o o

o o o o

O 00 O 00 O NO

o o o o

o o o o

o o o o

O O in O in in

00 00 oo i n CN oo

O in i n CN Tt Tt

O O Tt o

CN CN

O CN r- TIr- r o

o o o o o o in o TI- in

o oo o o o o

o o o o

o o o o

o o o o o o oo NO

O o o o o o

CN - H

CN

o

O CN NO O H O \ NO Tt

O Tt

O 00 O CN NO »H

O O O

o o

Tt CN 00

m

o o m

O CN i n

O O TJ- o

O CN oo i n

H r i

*-i

—<

CN .-<

O o in r-

o o o O

o o o

o o o o O Tt i n -H

O o o in

TJ-

—*

ro -^

C3 O N O o o

6 ~

O in CN

o O o

o O »n

o o o o o o t— NO

o o o o o o r o CN

:0 O

M 0O

o Tt o —i o r-

o o o o o o or- o o in O TJo o o o o o ONO -H O o o o o o o o

O o O

00 00 C ON

.S oo

• 3 00

-C ON

T3 00

ä co

c -1

Z ro

z~

O o O

O o O

O o O

o o o o O CN

<u O N -H

2P,

o b -a E CTi

>-. 03

-C C

x/i lf>

00 et!

3 E E o E 1/5

0 v

03 c/)

•—i

a> C

3 E -o E o 03 > M

SOU 1972:52

o u c <^>

JS,

2 O vo cn CQ CN Q CN

i :0 Ti-

IS w -H a oo c=2 o -a >n NO

Z Tt

-C m 135

•5

3 43

r~ CO

f~ Os

CN

Tf

CO in

Tf in

O lO

<N CO

00 CN

vo f-

r~ CN »-H

Tf

Tf

c-

f-

00 OS

VO

C c3

O

E

o o

o o

o o o

o o o

o

•o

in

v©

so

o o o

o o o

o o o

o o o

o o VO

lO

13 o H

lO O in o CN CN

v©

o

p-

r-

o

o

cfl

O

>-i

1) PH

^H

Tf ^H

in

oq CN CN

OS CO CO o

r~ o\

.-H O CN CN

CN

o"co"

O -H CN CN

O

O

O

o

o o

o o

o

O

o o

o

O

o o

O O

OV CN

o o

o o

Tf

Tf

CO CO

CN

o o o o

o o o o

o o o

o o o

o o O

CO O i n CN i—i i—i

os os

oo in

O

r-^

~H

CN

CO <?\ rco

*

—i -H

o^ C-^

VO CT\

CN OO"

""t00. oCoo"

o o

o o

|

i

|

m

co

f~-"o"

i-T i-H

o o

o

o

o in

CN

~H

i-H

O o in

O o o

o VO Tf o CN

00 in

o wo

in m i/l

00 Os

vo

in

O

o

o o

p-

CN

o

O

in

o

i

OV CN Tf O^

f-^O^

VO CN ffo " ^H

13 o

o o o o CO CO

OH

o o

CO CO

o o o

o o o

O O O

O O o

o o o

m in CN CN

in

in

in

o o o

o o o

o o o

o o o

o o o

IT) O CN O i n KO

in in O pCN —4

o o o 5t

in O O CO CO

00 vo 1—4 i-H

CN

CO CO

--

o in ^H

o o o

CN

o

o

p"

^^

CO O CN CN i-H ^ H

o o o

o o

o o

in F-H

in

o o

vo

O

o

in

o

o

in

o o

o o in

o o o

o o o

o o o

o o

0 > CO T}" f -

in

in

CN CN

o

in

o

IO

in

CN CN

o

o

o

o

o

o

o

O

O

O

o

o

o

O

o

o

o

O

o

o

o

o

o

O

o

ap C

o

>

CN CN

in

o GO

Q

>

o

CO

o o o

o

o

o

o

o

o

O

O

o

O

o

o

o

o

o

o

o

lO

o o o o

o o o o

o o o o

o o o o

o f•""1

o o o o o o oo o

o o

co

o o

v©

^ H CO

o o o

o o o

CN T f CO —4 ~H i—1

o o o in

o o o o

o o o

o o o

in

m

r-~ i o — i CN

o o

o o

CO

O

co

co

o o o o

o o o o

in ^H

in 0\

o o o o

CN CN O

o o o

o o o

tCN

CN CN

o o o

o o o

CO CO

o o o oo O

in

Tt

o o o

o

o

o

o o

o

CO

CN

o o o

VO CT\

o o

o o

o

o

o

o

o

o

o

o

in

o o

o

o

o

o

o o o

o o o

o o o

in VD

m lO

v© v©

00 c-~

o o VD

o o

Os

o o o

o o in

O

CN

VO Tf

o

o

o

o

CN CN -H Tt

o o o vo

o o

o o

in

in

fH

CN

m vo

o o o

o o o

o o o

in -H

in 00

i n 1—I Tf m •—i — 4

«—l

r^ vo oo

o o o o

o o o o

vo

o o o

o o o

o

o

O

o

O O

T* VO

o o

o o

Tf in

CN Tf

T f T}CO

CO vo

Tf wo

o o

o o

o o

O

in

o o

O O

vo

o o

O O

in

Tf

o

m

O fCN CN

f-

VO

m

Tf

in

Tf CN

f~ rt

T i " CO

o o

o o

o

o o o in

o o o

o o o

o o r-

o o

Tf

^H

v © CN CO 1-4

CN CN

Tf

o o o

o o o

o o o

o o o

o o o o vo vo

O Tf

in Tf

Tf in

VO VD

•H

O

-4

O

rH

'T

T

T

T

T

o o o o

in CN

U

o o o in CO

o o o in Tf

o o o o

>n

o o

o o o

o o o

o o o

o o o

o

o

O

Tf

o

r-

o

Tf Tf

00 Tf

VO O CO CO

O

-H

CO VO

o o o

o o o

o o o o vo r-

o o m

CN

o o

o o in

Tf Tf CN CN

C?\ T l -

CO

Tf

>-< CN

o o o

o o

o

00 ,—1

O

o

r—

1 r~00

o o

"*

m Tf co

o o

CT\ CN C7N CO

o

O

o

o >o o

CN CN

Ov OS VO VO ro Tf

O

in

o o o in P~

o o o o o Tf

o o o o o VD

O

—i

o

T

T

T

O

o

o o o

CN

O

CN

o o o

o o o

o o o

o

rs o

o o o

o

o o o

o o

in n-

o o o

o o o

oo

in

o o

O o

in

CN

o o

o o o

o o m

o o

r~ CN]

T j - CN CN - H

TI-

os

Tt

-H

00 CN

o

o

CN

-H

CO »H

CN

CN

os CO

o o o

o Tl-

r*

o o o

o o o

CN

f-

o o

O

o o

o

o

o o vo

C"» Tf

O 00 CN CN

o o o o o o vo vo

O O

ts

1-H

CN

f-

Tj-

CN CO

O

*-< o

-H

o

T

pp

<-H fp

O r-

—t fp

o fp

in

O

o

o o o

o o o

•H pp

O pp

CN CO

o o o o

Tf

o o o

o o

o o

o o

O

o o o

o

o

,_<

CO CO

O o in

CN

O in

O

VO

CN Os - f CO CO CO

O o m

O in

o o

CN

in

O Tf Tf

O

-H

co lO O

Tf Tf CO

r-i fp

O fp

S

O

in

o Os c~ OS

"* "-* C

^H o

H

r-p p p

T

r

Pp

SJ

6 "3 vo

c

cd

3 00 cd p _c m

c

" 3 00 C/3 CO

o GO

io m

•a C

\©

5 "~> G0 CO

JS .*

SS

oo

00 Tt

p~

•a o

00 Ov 3 00 G0 CN

:0 00

in

r~

:0 vi i>

^ xr—i

>>pH CN

CN

£ oo :nj

00 H co

O fp

O fp

_4 fp

O fp

> ,

s *

42 TIa. o Q- — 3 —i

c

M

S

•o C

IT)

Q.

O

ä ** 1? ^ S °-o> 0

D

o fp

13 o H

:c<J

öp

ID

i-i fp

—4 fp

X) V5

o

00 Tf Os

-1 ^ o o o o

:c3 J

TF

CN CN

Lu

<<:

o o

ro T f

in

a,

o

in

~

o o o

_,

VO i n

T <

GO

-H

i >

8 CN -H

SOU

A.

C3 0 0 > Tf

••o T3

-^

E° •.a >

1972:52

r-» CN

O

CO

S S 55 os O co

-H

°2 vo « in

2 m

o -3

fp

mo

o rf

o\o

is in

r-H C<^

O N 00^

> O O r

ON SO

v i 10

co co

co r f

t--r~

o

O

o

o

O

in

m o

<->

00 O O r- r .-i

~H

fN fN

O ) ON CN

O O

O

O

<_> O oo

d

CN rf

o o

O

m m

CN CN

O rN * •

OO

o

o o

CO c o CN CN

r- r^

rf

oo

rf

r-» r-^ N f H

ifl i o rN rf

O O O O <o >n

o o o o o o o o lO in

rf

o o <«r o r» P »

O o o o in m

o o o o o o m in

o o o Q

CN

rf

in CN

,H •"*

oo

CN CN

^* rt

O O rfrf T—i i—i rfrf

O

CN CN

oo

vo co rt st corONCO - i CM

oo

O O O O OOCN coco

O O r~CO oo»n —i —<

mo

O lO mcN vo CN r~ r~

oo

o o O O O O ONON

c~>

oo

o o O O m m ONOO

O

m in

r » t--

O

o o

O

<~>Om o o oo ^ rt •"^

CO 0 0

in

ON

CN CN •"<

ON

ro

oo

p-

o o o o o o o CN

in in

o o o o

o o o o o o

rf

oo

o o O O vo oo >nrf

OCN

o o O 00 vo r-^ Ovri n CN

I

I

I

I

cn m

CN O m in

CN CN

o oo o o o

o o o o in o

r - t—

rf

00 ON

O

rf rf

o oo o o o o o

»no o o

vo^ r f vo" vo

O o o o o o o o

ON

oo

CN 0 0

o o oo oo

o n o

ON

O ON

rf

O

rf

co r~; ©^ q u-T <n o" r-"

VO vo

CN CN

rf

"* *"" "* '-' "" rr of

CN CN

O O

ON lO

CN

o o o o o o oo o o

oo

ocn cno ooo o o

r f vo o> r-" vo*

00 r-^ «0 lO

o o o o o o o o

o o

o o

O O

O O

O

o o O CN CN VO

i n >n

o o

CN r f CO O

in »n

O O

o o o o in o r» r-

O O

o o o i n >n

CO ^ H ON ON T f CO

o o o o

ON

in O oo oo

vo in

vo 00 m i n >n oo c-CN CN

O O VO VO ON ON

00 rf O O VO I—I O O CN ON O CN i n r-~

o o

cNoo

rf.-<

ONCO

oo vo I N vo rtrtCNCNrtrtrtrt

O O CN ON

O in O CN r- —i

O o O O in in

O o o o OO OO m in 00 CN ^

>-< •—i .—i

O CN O O o o o o O vo CN O o o o o rf 00 H ^ Om rf rt —< ON ^H rt rt ^ rt CN

o o o o o >n

oo —< ON oo CO CN

oo oo in O

t - oo NO ^ i n ON

o o

o o

inin

o o

o o

o o

oin

o o

o o

o o

O O

ONVO

CNCN

O

O O

O O

O r f

CNrf

O O

O O

vorf

rtco

inin m m

>n rt

O in oo oo C N O N incN i n ö <-< r-~ C O C N r f r f C - r t C N C N C O C O C N

oo

O m O O CN O r~- rt m

O O O

O o o o oo o o o o O o o o o o O VO rf o o O m m oo

rt

CN

r->

^

—'O r » c--

rtO r~r~

O

oo

om

rfrf

com rf VO

vo

vo

ONON

O r~-

o ra £

=Jj

c "i Q. 3 <N D Q rf

'•O

•A

SOU

1972:52

oo

O

O

VOO r-t

rtO r— r~-

t~

r»

~* <-t

rtO r-~r-

~4

rtO r-~r~

—<0 r~-r~

rtO r~r~-

rtO r~-r~

rtO r~- t-~

—< © r~ r-~

T3 C

V "C vo ra c~

•o ra oo

Q..vTv J4

9\

U

-H

ujco

a-*

T 3 OO

"

»«

-> 'H

33 vo

3 CN W VO

_,

33 ^

Ooo

ä

. C/3 CO

uTvo 0> 00 H rf

o o o o o oo o o o oo 00 ON

00 00 O ON O oo CN CO rf vo

CT r f •v —< H co

SS r f

- g r-~

s*^

rt

c

>

rf

J2 CN

J < CN

:ra m > CN

is 137

—< O r~ p-

—< r-

5; :0

e E

~ ON 4> VO 1^ ON

g 00 -CO •£ m

O—!

O oo

0 0 0 0 O 00 ^H rf VO r~ rN \OfO H vo t-~ rf o os 00 10 0 0 r-^o, 0 ^ 0 ^ rf o r» oo_ r-^ vo ^H vo 00 vo vo ro os r~- © vo o ' o" ^H T-H vo" ro <N" rN O O Os Os CO OS oCo"

0 0 0

O O O I

O O

0 0 O | 0 0 0 in vo »o

0 0

O O

O O

O O

O rN O rf

0 Os

(N rN m

0 O t"» 0 0 O O 00 rf vo r-~ <-l O OJ rf rN rN Os

0 0 O VO 0 rN O rf

vo Os

O O O O VOO 0 0 c—

O rf 0 0 0 —* 0 0 0 00 0 0 VO VO rN ro

O o o 00 vo O O vo ro ro 1—1 —t

2vo

<« r f Ii) Os

O O

O vo O vo vo 00

o O O o o o o o

0 0

0 0 vo rf

O VO

O O O O Ovo Ovo r o rN

O v o O v o 0 ( N ro rroro

0 O 00 O O O O O rN O O 0 0 vo 00 0 rs O VO C- ro vo r» •-< rN rs ro

O ro O ro

0 0 0 0 ( N VO r f r~-ov v o r-~

C ro C rf

O ro

O O O O Ovo iorO CA

O O

ro CN

o o OO ro ro o o o o o o

vo Os

O vo

rN t-~ rN

O o o O

10 o rf ro

o r» vo vo

vo o o O o O o 00 o o o o o o 00 O rN O vo O rN 10 ro rr Os r~

-C

C 'ftM

• —c Os

: 0 r~ >> vo Z r f

| 0 vn

5b 2 £ O {A r s

o o

O O vo vo r~- r~ 00 00

O O O O vo o O rN rN - H

O

O O

0 0

o r-~ O ro vo 0 0

O 0 O 0 vo 10

0 0 O vo O i-H CN VO

0 0 0 0 p-

O O O vo Os p» O

O 0

O 0 O 0 O 0

O vo 0 r~ O ro vo rf vo vo

VO 0

r~ vo ro ro

O O O O O O O O O O O O O ^H VO VO 0 0

O rf O vo 1/0 r o

O O O ro

0 0 0

O CN O vo vo r f

0 0

O O VO O r~ O

B3 O rN

> rs

10 rvo

O 0

O O O O VO O VO O IN ( N N O

H

O O

O ro O O rf Os f» OJ rf

O VO O rN vo u->

2«

O O O O 0 0 ro o

o ^

O o o

O O O O vo O -H rN

0 0 0 rs

§ ' o

O rN O OS 10 r f r o <—< ro vo Os os

O

rN rN

0 0 0 0

0 0 0 0 vo O 00 00

00 vo

"""*r»

VO VO

vo Os

O rN O rf

E "o

c

<N

O O

I

o

VO VO

O O

o o o o

10 Os

O 10 O rs O O O rN O rf O O O -H O 10 vo O vo c-~ vo O <—1 rN ro ro T-H

2°

O O

I ^H

I

VO VO

vo O

O r- O O o o

O rf O O o OO vo t- o -< o O rN vo CN vo rN

0 0 0 0 10 10 0

0 0

O

VO

O 00 O o o o o o o Os o o O o Ovo Os o o o o o

ro 10 00 r-

0 0 O 0 0 O r~0 1— 0

0 0 0

0 O O O O O vo

vo vo .-H .-i rN ro

0 0

r-l 1—I r—l

O O O O 10 O

O vo O Os 1 0 Os CN 00

0 0 O | 0 0 0 10 vo vo

Cn

O 00 o rf O M 1/1 (N rf o \

O .H

on Q

|

O O O 10 O rN VO 1—< Os fco ro

o o o o o o o o

U

O O O

I

>

OS

SOU 1972:52

Ö

~H

»H

O O O O O ro rN O

O vo rs ro

O O O O 0 0 vo rN

O vo O rN o r00 r »

O O 0 0 0 0 _H _

O O 0 0 vo o _ ^_

O o o o

a

^

<

CN

O O O O O vo

CQ v o

vo r00 rN

00 rt ro os o o

rt rt CN c» r- —<

V) «—i en I-H rt rt

CN Os <» vo vo so

VO 00 os o\ oo oo

O rt «o CN o" o '

VO CO \OU\ o^ <3 o^ oo^ r-' so' o" oT

o o O | o o <=> 1 o o o o o o <N <N m o

2 12 1

o rO Os o^t vi t— Os O en ^-

oro os O Os O Os o os m rt co co CN rVI O Os 00 rt ,—i >—i ,—I

O O O

O O

o o

o o

o o o

o o

o o

O O O O O

O o

o O

O o

o o o o

H ifl O O rt co q o os" os' o" o '

I

I

o o O o O o o | o o o o o o O 1 o o io vi o o o co o o o o o ' o o ro rt rt CN CN <-> <o

o o o o o o o o o vi vi o o ro o o rr-r-

oo oo

o o

o o

o o

o o

o o o o

o o o o

VI V)

o o o o o o 1/0 V) rt CN Cl Cl

o o

o o

o o

o o o o o o lO N r-l 0 0 <N ^

O o o o 00 00 <—i .—i

o o V)

o o O

o o 00

o o O

o o »o

o o o o VO VO

o o o

o o o

o o o o rN tN

o o O o o o o o rt o o o

o o o o o

rN rN

vi SO 'O rN

O O o o o o o o o o

o o

(NO VO v> H 3\ rt V) os os r- so rt ro os MD r- r-" V rt" ** r-" ~ ^

CN CN

VO VI Os VO

vi o Os Os co ro

00 VO O O rf v> o o r-~ vo" o" o"

o o

o o VI

o o o

o o o o o o

o o O

o

vovo

o o o o r-r-

or-

o o o o ^H V) rt co

o o

o o

o o

o o

o o o o O vo o o o o o oo T rt

O O o o CN CN

rt o

o o

O ^H O Os o o VO 0 0 CN ^ rt rt

O ro V) m vi rt

O O

o o o o

00 V)

rt

rt

O

CN OJ

oo oo v> CN

rt

rt

O

V)

ro ro

O 00 O vi O O r o ro

O ro O ro O 00 O- o

O

O 00 O V ) O O

O ro O ro v i 00

O O O O vo vo

O —i O Os O r t v i VI vo vo

O O O vi -i

O ro O O O ro o o v i r o 00 00 r—i ro ro ro

O ro O 00 O ro V ) vo r - co

O vi O ro O <N Os rN r o -H

O O O O V) V) —i tN ro —H

O t O r t O O wo O r t 00

O r f O Os O <N V) V) ~H -H

O O O O O O r t V)

rtO T T

rtO 'TT

rtO T ^

o o O

o o i/o

o o

o o

O O

O O

O O

O O

o o

o o o o oo o vovo

O O O O o o rNrN

O Cl o <^ o r r- —i

o o o o vo <N •—1<—i

O oo O SO CN 0 0 Os O (N O rr-

o o o o O vo rN vo

o o o o rN VO

O O O O CN CN •—i •—i

O VO O r t o ro vi O

O O rt

O O vo

O rt O vo O O r t OS Os O ^-i CN

O o o o o o o o o o o o V) O

o o o o o o

O O O O VO r t CN CN

o o O VO O r or-

o o o o rf- O • - « —<

O ro V) V) i—( O

ro ro

o rt r- rt

o o o o

V) O VI ro

o O o o O

O o o o o o o o o o o o V) V) o o vo 00 o o

O O O o 00 O

O co o r O *-'

O O o o V I V)

O so v i ro V ) co OS CO V> V ) ^-i CN

—< O r-r-

rtO r-r-

—< O rr-

- ^ VI 8 Ö

60 :0 -C r goo -o o O vo

o O O

oo rt ^

> O O O O oo

Os -H Os -H oo

•O vo • | a •S o —1 rt

rt Os CN vi -H

£ CN -vo j r t 2 <N

SOU 1972:52

00 rN

rt V) —1

H ( N

—, r t iSoo o ^ 2 CO

rtO c— c--

rtO r-r-

—1

BO

S

rt

rt rt rt

:0 VO - ^ r-

o oo Z <N

o Z

^ rt

o oo

rt co

o X) o »o ÄOrt o os

rtO c— r-

o o I/O HO 00 00

o v> ro

o

o

o O r-

^H oo ro CN

i-H ~H

rt CO rt

rtO r-r-

73 •O

o o o

rtO r— r-

—< O r-r-

^ O r-r-

o o o

o o o

o

o

CN 00 V) rt

o o o o o o

o o o o

V) 00 CN 00

00 (N CN CO

—< O r- r-

rtO r-r-

rtO r-r-

n) T3 C

2 ra co oo

r-

00 —«

O S oo S VO :rt (N

ti

E 0) VO

ca O > r-

> • Os

Ä >

rV)

vi

>

V)

T3 r o > rt

ON CO oo'oT

O o o o m »o

0000 IO00

CO CN

o o o o o o o o in i n

*t m

H <N

lOlO

ON ON NO 00 O ON

r—i

*—<

— H

O O o o — -H

o o o o NO NO

o o o o »om COCO

o o o o ^ o o TT t CNCN

O00 OON co ^ cor00r-

o o o o o o in m CO CO

o o o o c o o CNCN —H i-H

O O

OND

o o

o o

O O

ro O NO *t CN CN

o o oo o o °o 2 o c o CO

O O O O O O O O O O O O m m ifl wi O K I CNCN r - r - 'fr r _I ,—Ii—1>—Ii—I - H

O O

p» rr NO N O CN CN

o o o

o

O N rON ON CN CN »-H .—<

i—1

—

o oo r- NO i—t

i — 1

•* O r- o Tf CO O ON •<*• 0 0 o> r00 00 ^H V£> oo oo i-H —H

o s I oo o o oVO m m>

o o o o o o o o o o o o CN CO m CO m CO

o o o o o o o o »o m i n m r- r— —H

o o o o CN O

i n i-i o r. ^ ro

o ON o ON ON T ^ m Tt in m rt ^H

O o o O in o —i O NO NO

o o

o o

o o

o o

o o

o o o o o o

o o

O o o O co in

i-H

o o o o o o o

o o

o

o

o

o o o o in O

o o o

o o o

o o o o CN i n

o

o

in in m in co co

O co O 00 - H KTl lO CN

O O o o o o ~« r*

o

o o o

o

O NO O —i CO rjCN 0 0 CO CN

o o o o ON ON

o

o

o

O i* O <fr O CN lO 0 0

o o o o o o o o o o o o

O ON O 00 O oo

V£> CO

o

NO NO

o

NO NO

o o o o oo oo oo o o o o o o o in o r- m oo

o o o o in in CN CN

o o o o in in CO CO

o o o o o o N O in CN CO co in

O o o CN

O o o CN

o o o o m in m id-

O O o NO

o o o o min CNCN

o o o o min CNCO

o o o o oom CNCO

— ( O r—r—

O O in r~

O o O

ON oo NO

o o

o o o o CNin O m

o o o o o o COCO

O O o o r* ~* CNCN

— O — O —< O r-r— r— c— r— r-

—< O r—r—

— O — O —1 O r—rr-rr-r—

O O

oo

O CN O Tj,-H ON

o o o o o o o o in o

O in O CN TT 0 0

o m r-

o o o o O O o o O in o o o o O CN c N i n

r-r-

-rf ^a-

O CO O co CO CO

oo o o o o co o NO o o oo o o o oo o oo o in in in in oo r- in o

rf ro —< —

NO TT ON 0 0

0 0\ O CN 00 r o

O O o o CN NO

O O o o -rf O

0 00 oo o o 0 in

>> u ON

s> °° £ o> U CN C co < NO

3 00 OQ CN

CO :0 O •^CN

<D > 00 J2 • *

O co C 00

JSoo - 2 ^ O co (ii

-H

O 00

E ON -2 ro :2,00 33 co

r-cN

O CN CN Tf in 13- vo —< -fr r- —1 CN

r- oo

CO rf

—< » H

-H CN

O O

O

o o r - -fr CN CN

i n i—< o o c o I H (N o> O -H

O O 0 0

o o o o o m

O CN

o o o o o o o o o o o o o o om o o o o o o o m

O O o s ON

incNCNco i n «n CN c o

o m CN r -

O O O O 0 O CN fS

0 O O 0 0 m O 0 m r- 00 m

0 0

ro ro

~

ON TT c o m

0 0 0

m m0

r- 0

CONO M3m

0 0

CN CN

— O — O —1 o r—r— r-r— r-r—

•- 00

>,m X m

o o o

O O O in i n CN

O O O O O00 o m o o o o o r - oooro -o

co r CO CN

OV

^H

CN

O CO O O O CO O O —co o o CN o NO NO CN -H

o o O m r- CN

o o o

o o o

o

CN CN IT)

o o o

o o o o O O O ON CN i—i

o o o o

T3

140 ON ON r- m CN o oo NO NO O r- ri-i CN

C r:0 O

o

*£>

^5 co

"3 3 & o "03 C \ b.

<U

•a °

Oj co

5*» K/i —1

0 0 t—

SOU 1972:52

I- ON

C NO

>> i-, v o bog

~ —

in«

O O

O

-H

o 9 l o o o 2 I

I

I

O

Os

p

I

Os Os

O

Os

ro O i/o r o Os' O

SO. - H r f ro'

•—i s o 0\ t \ t— o

Ö ro r f O^ r— o s

o

i

o

o

o

o

i

i

i

KO KO

<3 SO^ rf' csf

O

O

KO KO

i

KO KO

o ON o o

o oo

O Os 00 ON

I O vi

O OS O rf

O O

o o

o

O SO O SO SO rf ro rf

O O O O in in

O N O -H O rN SO 00

O O

O ro O ro rN Os

O KO O ro rf

O KO t— s o

O O o O rN oc t— s o

o o o

o o o o O

o o o o

rf so O ro N i o

o o in

(N N

o o o o

rf rf O ro rN

KO KO i/i i/)

O O O O o oo SO SO

O O O O in in rN rN

o o

rf

Os r o t— r o O ,-H

o

> o o o o

O

o o

O 00 rf ro ro rf

O

KO

O O oo rf <—i

O so 00 oo ro

O ro O so rN s o Os O r o t— "* r f

O rN O SO O -H rf os

o ro oo

O so 00 ro

O rN O so o —i TJ- Os

O ro O tKO rN so t— SO 1/0 rN _ H

O oo o tSO so

>

rN

c^ t—

2 K0

7Z1 t— > rf

g ro

J2 os

>

SOU 1972:52

rN

-H

O r t O rN 0 0 OS rN r f ro rf

o o O O KO r f rN —i KO 00

o o O KO KO •-( ro s o t— s o

O KO Os Os

O

O

O 00 SO l— SO KO KO O s s o KO

KO 0 0 O r f O r f ro rf M (N O r <—I KO - H O s rN r o O t— rN t— r o rN Os 0 0

OO

o o

o o

o o o o o

OO

o o

o o

o o

o o

o o

O 00 0 0 SO SO r f

O -H r f Os Os KO

o -H 0 0 SO 00 00

O O

O

<Nrf

rN rf

-H uo

O rN O ro rf so rNrO

O rN rNrf

K O O

O r o

O O SO P^

O O O so

o rN

*—i r o

OSKO

Os

O

rfrN rN<N

so so -H —

H in roro

s o 00 - H i—i

O t— Orrf rf rf ro

o t— KO KO O rf O KO r- rf rN rsOl- rN rN

o KO so oo ^< KO ro t—

O rN o t— O ro o t— oo so O Os rf ro N I-

--i

-H

O 00 O Os KO t-»

o

O rf O Os

O

-H t—I

o o

o

o

O so O rf KO SO

O so rN r f ro so

o o

o

o

O O O so O r - O rf O O KO vO K0 Os ^ < S

O 00 O so 0 0 (N

O O K0

O O O

O O O so

KO r o 00 ro r o Os r f Os O rN rN rN

o o o o o o o oo

KO KO s o —i r - t—

o o

o o

KO

o

o o

o o

KO KO

rN rN so t—

O O O KO O Os O rf rf os O t— rN KO O *-i rN ro

O rN

O KO KO t— -H *H ro ro

O rf O 00 KO KO

t— O —i

O KO O 00 O t— O r - O rf O r rf rf KO Os r f r f O 00 M r - O r o —< -H <-< —i

O KO o r O so O rN r f rN

O oo o ro O Os i—i t— rN

o so o so O rf rf rN rf ro 00 KO O rf Os 00 rN so O0 O rN -H

O KO O C— O rf

O -H O ro O Os

O O O KO O ro

KO KO

r f 00

rf ro

O KO O 00 rN o s ro oo

—< O r-r-

<—I O t—t—

-HO t—t—

-HO t—t—

-HO t—t—

-HO t—t—

: 0 rN

3 Os SZ 0 0 E r N

-HO t—t—

-"HO t—t—

O £ u r * so

>> XI r f

e> u <

MKO

C O

T3 >• fc; r f 0 -H tS 00

bo "> " ' M O

O O

rf 00

KO KO

o o

O —i SO r f Os rN

oi "* -S,so ,2 -H -S KO D £2 J o o _lrN S -H H —

o o

O KO

•a

o

c ' > rN Q.O

o o

KO O

O KO O Os O Os

o o

O

o o

KO SO Os rf so O Os —t i— K0 KO -H

O

O KO KO so O rf OO Os rf ro so KO t— oo -i oo Os SO H rf ro —i

O en r f -= oo

rN

'>?<=>

j * Os ?* KO

Jx:o

"Ss;

M £?-* E£ B! O ° ° ^

CQ SO

E_

UJ - H

(*» C» VD

-fr rN

o o o o o o O

o O o O o o o o o o o o o o o o o o o o o VO -fr

rN <N

m in

o o o o o O o O O O o o o o o o o o o o o o o o o m o ro o O —i o o o o o o ro o <N 00 rN O — 1 -fr r-~ t-- OV O rN ro

t-~ -fr

o H O O

m io m vo rN ov O> O rN m .—I ro o o -fr^ ^t 00_ Ov <-H -fr_ rN o ro in Ov ro^ O O I O " OV* r~' r-~ vo* vo" o o*

I O | O O O

O

ro rN

o

ro .—i (N m ro ov rN i-H io -fr^ rN ro

O O O oo

ro ro

ro ro

oo o o o o oo oo oo oo

o o oO 00o

in in

•—t

T—1

•t r-

O o o in o o

o

<N

O vo

o O O o o o o o o Oo VO o o o o m o vo -fr O 00

o o o o o o o o O O O in

-H -H

ro -fr

o o o o

O CT\ vo in

Ov VO

ro ro

O00 —i •rf ro

O O O O o o o .-H rN

O O O O oooo

o o o o

O O

O

O

O

O o

o

o o o o o o o o m O VD -fr rvi

O

O O o o o o

ro

rN -fr -fr rN

>-H

o o o o oo o

O O O O rN

rN rN vo 00 rN

O o o o O -fr ro rN

O O O

o in o O rN O m vo O

O rN O -H in ro Tf 00 oo rN O rN rN rN io in

O O O O O O in ro ^ r*

O O OVO vo - H m fl-

O O O O o o N W

rN ro

O O O O o o o -rf -fr

O O O O o m Ov O -H

O O O O vovo

O —< O r voro

O O

O O

O O O O O o O O O O o oo in rN rN oo O -fr -fr rN ro -fr"fr "fr

rN rN

O O

O O

o, rN

O O o 00 o o O ro rN Ov

"fr

O O O

o o O

- —*vo CO

H

O O o

rN ro

rN rN

O

OV 00 i n ov

-fr -*

vo

CM

o o

ro rN -H

rN rN

O 00 rN rf

o o O OV

o o o o O vo o o o o o o o o o o o in o o o o o o o -fr o o o o o o o o o o o oo O 00 m o i—i o o oo VO O o o o o in O -fr -fr vo O

VO VO

<N -H

O O O r o inin O Tf -H —i

o 1/1 O o rN O IT) O VD

rN rN

-

O ro O O o o O o O -fr O O O in o o -fr -frH r-~ -fr -fr m rN o o

O ro

-fr in rN "-'rN *" ts oo o ro ro

CO

O O

r~- vo

O O O o

•o bvo \Ä VO •S rH oo i i in W>ro •—' i n

= ov X —<

:0 ro

n oo

»oj

00 C cC3

T—1

1S1 T

C o : 0 VO

•O vo

S vo S m

E ca £> rN >>rN 2 rN

•4 ^ v. 00

ca T3 C

= -fr

-

52 r o

o H r-

I"- o 63

«N

tm

Eo

c -i =

>rN <U r N i ? rN

> -fr

P c rN^ ^ rN °< in

"O r N

i° co vo O ro

SOU 1972:52

»H ro ro

O ro O in v£> rN O ro oo >n rN rN

O O O

O O O o

IT) ir>

O O m

C

•o

I

rN r o

vo rN O VO

O O

I

o o o in 00 00 rN ov o «n vo m

O rN o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o in in

o o o o

O O O

o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o O in o o o o 00 o ir> O m io VO m o o oo rN 00 rN rN VD ^ o r-~ r-~

oo oo oo

-fr

O O

I

so vo* ov vo" ro ro* vo* vo* oo" oo* vo" vo" ro -fr

KO 00 O O r o fN^ O O^ o o o o

i—i vo »O T t , ^ vo

o o o o

o o

tO

lO

ON KO "l00* oooo

o o o o o

KO KO

o o o o o o

fN fN

o 00 o oTt fN 00 O N ON CO fN fN

O o o vo

O

o o

00 O ON

fN Tt 00 ON O N ro fN CN

o o o

KO l O

o o o o

r— ON ^\. ° i r » r-~

T f 00 ^ "1 i—i I-H

Tt ro '"H. ^ r-~r~-

o o o o o o o o o o o KO KO o o

(N (N

o o o O O o o o o o o o o o o o o o o KO KO oo o

,-H —( oo T t "•> vo VO ON ON ON" ON*

r o

N O 00 O oo" KO'

fN

o o O O O O M O

O O O O KO KO M I N

O O0 O ON O Tt oo r-~

»

H

ON

H

r-~

O

o o

o o

o o

o o

o o o o

o o

o o

o o

o o

o o o o

00 O ON KO O N

o o

o o

o o

O

O

r- ON ON rTt

O o o

O o

o o

o o o

O

O 00 ro Tt

Tt Tt

fN fN

ON O

KO <N -H

o o o o o o o o o o O O KO KO o

••H •-<

o o o

o

O O

Tt

o o

O O O O VO VO

•O

o o

o o o o

KO KO

o o o o o

KO KO

o o o o o

o o o o o

o o o o o o

VO

o KO O 00 0 0 Tfr - H ON

fN o

o KO

O O O O KO O VO VO

O 00 oo Tt •H ON fN O

o o o

O

O O O O O O O o O O o o o o O O o o o o ON 00

o o o o o

fN VO KO Tt

fN fN KO Tt

o

o o o o

O O O o

O

o vo o —

O O O

o o O KO o uo o r-~

o

o

o o

O

KO

O

VO KO

o o o o o o

o o o o o o

fN r o

r f vo

VO

o o o o o o o o o o o o o o OOOO O KO VO VO

i-l ON fN -H

KO

00 Tt

00 00 r t ro

O o o o o o o o O O oo O o o o oo oo o o o o o o o oo o o o o oo oo o o o KO KO O O KO KO o o O O O KO O KO O KO ro ro

o o o o

fN Tt

O o o o o o KO KO o

KO KO

KO KO

fN ro

o o o o o o

VO T t

KO VO

o o o o o o o o o KO O o

( N 00

rorN

o o o

00 vo

f N T t

O O O Tt

fN fN

T t KO

O O O O O O O O O O fO r o

O NO O vo O -H VD KO

KO KO

O o

NO VO VO

o o

KO r~

O ON KO - H fN fN

o o

o o

O

KO

o o

o o o o

KO

VO

fN

-H fN

O

o O rN O Tt 00 rf» Tt ro K O

—i

O

o o o o o o

o fN Tt O p» 00 Tt ro K O

r»

O

—"O r~ p»

—* o r-r~-

O o o o o o O KO o

o o o o o o

f N f N

\ t

O

I - H O -* O r~r— r— r—

o o o o o o o o o O KO o

OOTt

o O O O O OvO o o o o o o -< o O O O KO O O N

i-C ~ H

T t VO

00 (N

-H -H

T t f N

I - H O —< O r~r~ r~- c~~

-* O p - r~

. ^ O - ^ O r^r-~r--r~

I—i O p~ p -

O O O

o o

VO ^H Tt

o o o o

O

fN fN

ro

- H —I

C

:ca X! -O T3 C C vo ca ca r o S S o o O O cr>

c

h

<u •£

£P > .E <u vo M

-3 fN

M -C t03 U. Tt

ca •C o v. Tt

X —<

:0 —I C 1 KO C fN :ca —> ON

JS eg

U

K", "v.

ca

o

2 ON o ^ :t5 -a- 2.

00 t-i O

äJ fN C —' D T t C r- T3 KO O o, 06 f N

•So

:0 O 06 T t

ca

_> f N •O KO

M 0?Tt

o o —«

SOU 1972:52

c E - v,

t fN C :« KO

>>o -° 2 or02 T t

rN M rf

O

rN ON

Os SO 00 rf (N 0 0

O O

as

r-' o

os

<-* -H

oo oo

oo oo

—H r~

<N rf^

rN 00_ m rf

o'oo'

O o O 1 O o o o o o O O o o O o o o o o © o o o rN o ' ^H o roo •sr o •*o ro o ro o o o o rfo o o o o o o o rN m mo o o o o in o o o o o o r-~ o

o o o o oo in ON rf

o o o o m in ro o

ro rf

ro

.—i

oo

oo

oo

oo

oo

oo

Oo o o

o o o o o o o o

o o oo oo rf

•*

O o o O o o o o Oo oO OO OO O o o o rN Os rN VO 00 rf O

O O o

oo

O O

o <n o ro

o o O o o in o o NO rf -H ro

OO o o o o om O O rf ro

O rf rf ro

SD

O O O O rN O rxi -H rN

o o o o

O —H r o

r s rN

r-

- * •—i

rf

o o o o o o

O o

o o o o in in

ro rN

o o o o o oo o o o

o o

o o in o

o o

r-

oo

oo

oo

oo

oo

o o

o o oo o o

oo

oo

oo

oo

oo

oo

o o o o rf vo

o o

O O o o rf rN (N rN

O

O o o o O o o o O O o o© O O o o o o o o O rf o o o o o o o rN O in o o O rf o oo O rrN

in ^-< in rf

ro rN

O O O O O O O O o o o o O —i o in o o o o o o ro ro ro rf rN rN m in m NO

o o

SO IT)

in m

"H 00

o o oO O o o Orf o O O o o O

- rN rN

O o in rs

o o o o o o o o o o in o o o

,-i r-t

r - rN

rf rf

ro

O

O

o o

i n uo rN rN

o o

o o o oO in in in rf

r-~ rN

TH

00 so

O O O O in so

O o o in

I-H

o o o o o SD

o o o o o o o o o o O C- o o o o O ro O -H SD i n

o o in m t-~ t—

O ON

oo

Os rN

O

O O

VHO

o o o o o ^Ho in lO *H

oo

O

O

rN

<—i O

ro ro

rf rf

o o oo o o o o

(O m rN \© —1 ro T* rf SO SO O "t rN rN so m

O O

r-» r--

r-C-~

o o O o o o o o o rNo rN

O

f—i .-i

O O

ro ro

O o o o o o o o o o o o o o o o o i/1 o o io

o o o o o o o o o o o o o o o o o O

i—< Os

O O o o

o o

rN ^ —i ,-<

r o rN

O rN

o o

O o

o in

r00

U

o o o o o o o o O

O

00 Os

in

O o o o o o o O o o o o o o oO oo rN o in o o m so

o o o o o o

o o O o o o o o rf

00 00

rf rf

r f NO

-H ^

O rf

O O

o o

o

o o

o

O O

in rN

rrf

J3 o o o iO

144 X) tu

c

c ca • •

co

-c „

•> — • J - H

K m

M m

Ä rN

o * -s^

- 0 f~ bflN° sb^0

% ° > o Äyj rN ^2a rr-- .22— roro •—te rfo •"ÖS rrfo •5o -*© £ rN a. c "J "SS os © c -* •ä .a©

OQoo

Qro

O M

-

oa—

_.rt oo 32 rN

C/5

^ H

:c3

Q

33 rN

•s

O-rf

NO

:ea oo 32 rN

NO

.ä

©

^

rf

ä ON

SOU 1972:52

:c« ON

O >

rs

,-i ro ro

vo v©

O

ro" O

C» 00 IO »o CN rN

IO -H

Tt <N

ro O VO r o •<* VO^ 00 Ov r- r (N I N

O o o o O o o o oio oo o | o o o o o o ro o o o o fN lO o o o -oH i—1 o IO IO IO IO o o o ro 1—1

£ o

o o OO OO O o o o o IO io io o —1 o ~4o ro io

o

.—<

o o o o

o o

io in

o o o o

o o o o

o o o o

in

i/) v)

io o

i/o i o

r—4

o oo (N V )

ON

O —< fN

fN rN

oo

oo