Staten i geografin : underlagsmaterial från 1987 års regionalpolitiska kommitté

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Staten i rafin

geog

mi;

från 1987 års

underlagsmaterial

kommitté

regionalpolitiska

Statens offentliga utredningar

1 989 :65

g Eg

&

Arbetsmarknadsdepartementet

Staten i

geografin

Underlagsmaterial från 1987 års regionalpolitiska kommitté

Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8 - l2°° (externt och internt) 08/763 10 05 12°° - 16°° (endast internt)

Graphic Systems AB, Göteborg 1989 ISBN 91-38-10396-6 ISSN 0375-250X

FÖRORD

Enligt direktiven till 1987 års kommitté bör kommittén regionalpolitiska analysera hur olika politikområden den påverkar regionala utvecklingen.

Föreliggande studie av

statsbudgetens geografiska fördelning som utarbetats

inom för om

Expertgruppen forskning regional utveckling (ERU) på kommitténs uppdrag, har bildat ett av flera för kommitténs betänkande.

underlag

Bertil Zachrisson Ordförande i REK87

Innehållsförteckning

I INLEDNING 9

GEOGRAFIN I POLITIKEN 9

TOTALA RESURSÖVERFÖRINGAR 13 2.1 13 Geografisk fördelning 2.2 Datamaterialet 15 2.3 och regionalpolitik 19 Resursöverföringar 2.4 22 Rapportens uppläggning

RESURSÖVERFQRINGARNAS

FORDELNING PA SAMHALLEN 23

TRANSFERERINGSSAMHÄLLET 25

SERVICESAMHÄLLET 28 4.1 30 Förvaltning 4.2 32 Omsorg 4.3 33 Företagsutveckling 4.4 Arbetsmarknadsutveckling 35 4.5 Infrastruktur 36

5.1 5.2 Bostad och energi 43 5.3 44 Avslutning KULTUR, UTBILDNING OCH FORSKNING-KOMPETENSSANIIIÃLLET 45 REAKTIONSSAMHÄLLET 51 7.1 Reaktionspolitik för individer 53 7.2 för kommuner 55 Reaktionspolitik 7.3 Reaktionspolitik för företag 56 7.4 Reaktionspolitik för geografisk balans regionalpolitik 58 AVSLUTNING 60

111 RESURSÖVERFÖRINGARNAS

SAMMANSATTNING

QCH

GEOGRAFISKA OMRADEN 63 REGIONER OCH RESURSÖVERFÖRINGAR 64 8.1 Inlandet 65 8.2 Städer 67 8.3 Huvudstadsregionen 68 8.4 69 Göteborg/Malmö-regionen 8.5 Mellan- och Sydostregionen 70 8.6 landet 72

Övriga

8.7 Regionproñlemas

9.2 Länsöverforingama i ett omfördelningsperspektiv 84 RESURSÖVERFÖRINGAR OCH KOMMUNER 85 10. l Kommunstorlek 10.2 En enkel kommunklassificering 90 10.3 Sju regionalpolitiskt intressanta städer

Bilagor

Databasen GEOPOL indelningar, data och definitioner 123 Kartor 165

FÖRORD

tillsatte 1987 en sammansatt kommitté med

Regeringen parlamentariskt

att utreda inriktning m.m. Kommitténs uppgift var

uppgift regionalpolitikens

bl a att värdera vilket sätt en effektiv sektorpolitik som var anpassad till på de målen skall bedrivas. Därvid förväntades kommittén regionalpolitiska värdera om modell, där skall medverka till att dagens varje sektorsorgan en balanserad regional utveckling, kan utvecklas eller om en ny modell skapa bör Detta innebar att utredningen fick i uppdrag att redovisa förslag skapas. till hur och av inom regionalpolitiskt

planeringen genomförandet åtgärder

samhällsektorer bör vara utformade för att på bästa sätt kunna viktiga

tillgodose regionalpolitiska mål.

En för ovanstående arbete i kommittén har varit ERU:s kartutgångspunkt av betydelse för infrastruktur och läggning statliga resursöverföringars sysselsättning. ERU fick i december 1985 regeringens uppdrag att genomföra en sådan En forskargrupp bestående av Björn Beckman, kartläggning. Lunds universitet, Arne Eriksson, ERU, Einar Hohn, Umeå universitet, Bo Lunds universitet samt Hans Tapper, universitet eta-

Lenntorp, Linköpings blerades. I en första omgång en kartläggning av genomförde forskargruppen

till län. Resultatet av detta arbete har redovisats i Ds I överföringen sju 1987:6 Geograñn i politiken. I samband med att ERU fick i uppdrag att ta fram ett underlag till regionalpolitiska kommittén utvidgades kartläggningen till att omfatta hela riket. Resultatet av denna riksomfattande kartläggning av de statliga resursöverföringama redovisas i denna rapport.

Till arbete med att insamla grund för rapporten ligger ett omfattande upp-

gifter om hur olika statliga utgifter fördelar sig geografiskt. Datainsamlingen

har skett i ett samarbete mellan länsstyrelser, myndigheter och ERU:s Utan den arbetsinsats som vid och

forskargrupp. personal länsstyrelser

myndigheter lagt ned hade studien inte varit möjlig att genomföra. ERU

tackar därför dessa personer som möjliggjort kartläggningen.

Denna rapport har utarbetats av forskargruppens två medlemmar från Lunds universitet, Björn Beckman, Statsvetenskapliga institutionen och Bo Lenntorp, Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Studien har fortlöpande diskuterats i ERU:s styrelse.

Stockholm den 4 oktober 1989

Bertil Löfberg Ordförande i ERU

I INLEDNING

l

Kapitel

GEOGRAFIN I POLITIKEN

STATEN I GEOGRAFIN handlar om den geografiska fördelningen av statens resursöverföringar under budgetåret 1985/86. Dessa utgör summan av via det sociala försäkringssystemet och driftskostutgifter statsbudgeten, nader för kommunikationsverken under budgetåret 1985/86. Från denna summa på ca 435 mrd kronor har vi tagit bort kostnaderna för räntan på statsskulden, statens investeringar, belopp som exporteras, som bidrag till

FN, samt statliga utgifter som varit omöjliga att fördela geografiskt. Totalt

omfattar de fördelade medlen 342 mrd kronor. I genomsnitt utgör det 41 000 kr/invånare, men variationema mellan olika områden som län

geografiska

och kommuner är stora. När det gäller kommunerna rör det sig om variationer från 20 OO0 till 100 000 kr/invånare. För länens del är variationen mellan 32 000 till 55 000 kr/invånare. visar att de till Stockhohn

Undersökningen statliga resursöverföringama till ca 58 000 kr/invånare. Samma omfattning har överföringama till uppgår

Storuman. Resursöverföringama till Stockholm och Storuman har emellertid mycket skiftande sammansättning. I Stockholm avser resursöverföringen främst service och transfereringar, medan det för Storumans del offentlig

sysselsättningspolitik och offentlig service. I studien

gäller transfereringar, om de i tar vi upp frågan statliga resursöverföringamas sammansättning samtliga kommuner i landet.

- Vilken är bilden av de när hela landet statliga resursöverföringama studeras? 0 Hur fördelar statens kommunvis? sig resursöverföringar 0 Hur stora är dessa resursöverföringar?

° Hur stora är resursöverföringama inom olika politikområden?

0 Varierar det utfallet över olika geografiska politikområden?

° Vilka politikområden stöder de regionalpolitiska prioriteringarna?

° Vilka utfall som starkt politikområden uppvisar avviker från regio-

nalpolitikens prioriteringar?

Den här undersökningen är en utveckling av en av statens tidigare analys resursöverföringar med syfte att och infrastruktur. påverka sysselsättning Analysema har sitt ursprung i regeringens uppdrag till ERU att genomföra en studie av de statliga insatserna i några delar av stödområdet. Studien skulle för det första avse en av och

kartläggning omfattning användning av sådana statliga resursöverföringarvars syfte är att och

påverka sysselsättning infrastruktur. För det andra skulle studien avse olika slag av

förändringar

och effekter av dessa skulle

förändringar analyseras.

En första kartläggning presenterades våren 1987 (DsI I denna

1987:6). analyserades statliga resursöverföringar till individer, företag, kommuner och inom staten. Omfattningen av till 38

resursöverföringama uppgick

milliarder kronor och de geografiska områdena av län. Diskusutgjordes sju sionen kring resultaten av kartläggningen ledde fram till att en studie borde göras, som omfattade hela landet och hela Det framför statsbudgeten. gällde allt att få belyst om olika effekter.

frågan politikområdens regionala

Under hösten 1987 tillsattes regionalpolitiska kommittén, REK 87. I utredningsdirektiven anges att kommittén i nära samarbete med ERU skall värdera vilket sätt en effektiv och efter mål väl utformad

på regionalpolitiska

sektorpolitik skall bedrivas. Denna rapport ett av för utgör underlagen kommitténs av är den första hel-

bedömning sektorpolitiken. Analysen

täckande och detaljerade studien av politikens geografiska utfall (i kronor) med ambitionen att studera de kommunvis. statliga resursöverföringama Studien utgör ett försök att förklara variationer i det utfallet av geografiska statens resursöverföringar. Dessutom till för ERU:s

ligger analysen grund

fortsatta arbete med att studera och dess olika effekter.

politikförändringar

Resultaten från vår tidigare för

undersökning ger ett antal utgångspunkter analysen. Resursöverföringar i den offentliga sektorn har avgörande

betydelse för den regionala utvecklingen. Frågan är emellertid vilka de regionala

utfallen är när den offentliga sektorn delas upp på olika områden.

0 Vilka delar av den sektorn -

offentliga affarsverken, kultur, försvar,

utbildning, statlig service - har betydelse för vilka geografiska områden?

° Vad innebär till kommuner och i detta avsestatsbidragen landsting ende?

Regionalpolitiken utgör endast en liten del av de totala resursöverföringama. Den regionala utvecklingen påverkas till stor del av resursöverföringar inom andra politikområden. Vi fann i den tidigare att endast

undersökningen några

politikområden hade en s.k regionalpolitisk profil, nämligen arbetsmark-

nads-, jordbruks-, skatteutjärnningsbidrags- och

statlig servicepolitik. 0 Kvarstår detta förhållande när såväl antal kommuner som mängden resursöverföringar utökas? Det regionala utfallet i den tidigare kartläggningen upphov till mönster gav kallade Norrbotteneffekten resp Bergslagseffekten.-

Norrbotteneffekten innebar att kommunerna i Norrbottens län erhöll resursöverförin gar betydligt över förväntade, beräknade värden. Dessa beräknade värden beaktade och

yrkesverksamhetsgrad, arbetslöshet, åldersfördelning

stödområdestillhörighet. Dessutom tolkade vi Norrbotteneffekten som ett resultat av en koncentration av statens resursöverföringar till några få stora kommuner i Norrbottens län.

° Kvarstår Norrbotteneffekten vad de gäller statliga resursöverföringarna? ° Är de

statliga resursöverföringama koncentrerade till stora kommu-

ner?

Bergslagseffekten innebar att geografiska områden, där de regionalpolitiska problem var förhållandevis nya, erhöll lägre resursöverföringar än motsvarande andra områden. Vi tolkade detta som en och ett organisatorisk tröghet

inlämingsproblem. Det behöver tid för anpassoffentliga beslutssystemet ning till nya förhållanden. Det tar därmed ganska lång tid innan nya regio-

nalpolitiska problem kommer till uttryck i en geografiskt prioriterad resursöverföring inom olika politikområden.

-

KvarstårBergslagseffekten?

0 Finns det andra som motsvarande sätt geografiska områden, på uppvisar lägre värden på de statliga resursöverföringama? 0 Finns det områden som värden de

uppvisar högre på statliga resurs-

överföringama?

ll

Innan vi närmare behandlar de redovisade frågorna skall vi emellertid först återvända till den första frågan: hur fördelar sig statens samlade resursöverföringar kommunvis?

2 Kapitel __ u

TOTALA RESURSOVERFORINGAR

2.1 Geografisk fördelning

Hur stora är de totala resursöverföringama? Hur fördelar de sig per invånare och kommun?

Det finns avsevärda variationer mellan kommunerna vad gäller de totala för 1985/86. För att kunna jämföra kommuresursöverföringama budgetåret ner med varierande relateras resursöverföringama till befolkningsstorlek antalet invånare, dvs kronor/invånare. Detta mått är också valt för att det kan vara en av en i den svenska folkstyrelsen, näm-

approximation grundtanke

lika rättigheter att delta i utövandet av politisk maktligen medborgarnas

en individ en röst. Studien är som inriktad på utfallet av politiken framgått

och därmed även en andra nämligen den belyser aspekt på medborgarskapet, sociala sidan. Den sociala sidan av medborgarskapet innebär att medborgaren har rätt till en välfärd för alla på att olika institutioner inrättas uppbyggd för att förse med tex utbildning och sociala förmåner (Pettersmedborgaren son m fl I den här studien den geografiska fördelningen av 1989). belyses statens i men studien är ingen analys av

resursöverföringar välfärdspolitiken välfärdens geografiska fördelning.

Det värdet de totala resursöverföringama, Arbogas 108 000 högsta på kr/invånare, är mer än fem större än det värdet, Salems 20 040 gånger lägsta kr/invånare. I förhållande till riksmedelvärdet, dvs de totalt fördelade resursdividerade med folkmängden i Sverige (41 000 kr/invånare), överföringama det värdet hälften av medelvärdet. Det högsta värdet är ca 2,5 utgör lägsta gånger större än riksmedelvärdet.

Det utfallet av de totalt fördelade resursöverföringama redovisas

geografiska

i 2.1 I har vi utgått från riksmedelvärdet 41 000 figur (se bilaga 2). figuren kr/invånare, definierat ovan, och satt det lika med 100. Kring riksmedelvärdet har vi konstruerat ett intervall, som begränsas till 10% mer respektive mindre än riksmedelvärdet. Medelvärdeskommunema, markerade med gul färg i figuren har alltså indexvärden från 90-109. Det innebär att de statliga varierar mellan 36 700 och 45 000 kr/invånare. Det resursöverföringama finns 61 kommuner i medelvärdesgruppen. Lerum, Mölndal, Ronneby, och Bollnäs är kommuner som återfinns riksmedelvärdet. Andra

Klippan på

kommuner i den här gruppen är Piteå, Berg, Robertsfors och Lindesberg.

Det finns en grupp kommuner som erhåller mer resurser genom statliga överföringar. I denna grupp med högre värden är intervallgränser satta till 1 10-159. Det motsvarar ett intervall 45 000 - 65 000 kr/invånare. på Ifiguren redovisas dessa kommuner med brun färg. Gruppen består av 39 kommuner. Kommunema återfinns främst i Norrland, t ex Vilhelmina, Arjeplog och Gällivare. Några kommuner från södra Sverige ingår i gruppen, t ex Karlskrona, Malmö, Göteborg och Eksjö. Av inledningskapitlet framgår att även Stockholm tillhör denna grupp.

Den mörkröda färgen i 2.1. visar de kommuner figur som mottar stora statliga resursöverföringar. Det är definierat till 60% mer än riksmedelvärdet dvs mer än 65 000 kr/invånare. Det är fråga om 8 Övertorneå kommuner, och Boden i Norrland, Solna och Vaxholm i huvudstadsregionen samt Arboga, Karlsborg, Uddevalla och Linköping.

Det finns också kommuner som erhåller mindre resurser och dessa markeras med ljusgrönt i figur 2. l. Intervallgränsema utgörs av indexvärdena 40-89, vilket motsvarar 20 000 - 36 000 kr/invånare. I den här gruppen förekommer samtliga återstående kommuner (dvs 176). Det är huvudsakligen kommuner i södra Minst

Sverige. per invånare får Ale och Lerum i Älvsborgs län,

Vellinge och i Malmöhus Staffanstorp län, Håbo i Uppsala län samt Tyresö och Salem i Stockholms län.

Några kommuner i den lägsta klassen, dvs mindre än 40% av riksmedelvärdet, finns inte i materialet. I 2.1. figur framgår det genom att inte någon kommun är redovisad med en mörkgrön färg.

Kommunfördelningen över indexklassema en inte alltför tyder på ojämn geografisk fördelning. Det finns inte kommuner i den några lägsta klassen och det är få kommuner (8) i den klassen. högsta

I absoluta tal är de statliga störst till resursöverföringama Stockholm. Resursöverföringama uppgår till ca 38 mrd kr. De två andra storstadskommunerna, Göteborg och Malmö, kommer därefter. Trots jämnstora befolkning erhåller Stockholm 2,6 mrd kronor mer än och Malmö Göteborg tillsammans.

När vi betraktar kommuner, som återfinns kring riksmedelvärdet 41 000 kr/inv (indexvärde 100) varierar dessa kommuner med avseende befolkpå ningsstorlek. Bollnäs, med ca 28 000 invånare och av Kommunförbundet klassificerad som en s.k. får i absoluta norrnalkommun, tal 1,14 mrd kronor i statliga Motsvarande resursöverföringar. värde för en annan norrnalkommun, Klippan med ca 16 000 invånare, uppgår till 0.660 mrd kronor. Det lägsta absoluta värdet på de ca 0.132 statliga resursöverföringama, mrd

kronor återfinns i landsbygdskommunen Ydre. Även landsbygdskommunen Essunga (O. 154), normalkommunen Storfors (O. 166) och glesbygdskommunen Dorotea (O. 188) har låga värden när det gäller den absoluta summan för de statliga resursöverföringama.

Geografin i den statliga politiken visar på ett utfall i riktning med de

auktoriserade regionalpolitiska prioriteringarna enligt stödområdesindelningen. Det finns emellertid även enstaka kommuner i mellersta och södra Sverige i den grupp som erhåller ganska mycket resurser. Bland dessa kommuner återfinns Stockholm.

2.2 Datamaterialet

I detta avsnitt redovisas datamaterialets uppläggning, beräkningar och representativitet.

Utgångspunkten för studien är att staten överför för olika ändamål.

resurser

Det kan vara fråga om ekonomiska resurser för att täcka kostnaden för

riksdagens verksamhet, men det kan också vara frågan om att stödja kultur-

verksamheten i en kommun i Norrlands inland. I undersökningen har strävan varit att fånga upp så stor del av de statliga resursöverföringama som möjligt. Vi har utgått från utgiftssidan i den statliga budgeten för budgetåret 1985/86. Statens budget innehåller emellertid inte samtliga resursöverföringar. En stor del av dessa, framför allt till individer, kommer från socialförsäkringssektom. Vi har därför inkluderat den del av socialförsäkringssektom som inte ingår i den statliga budgetens utgiftssida i vår av resursöver-

redovisning

föringar. Det finns emellertid även annan verksamhet som brukar hänföras

till staten eller statlig verksamhet. I detta sammanhang gäller det de statsan-

ställda. Kostnaderna för dessa redovisas inte i sin helhet budgeten. Hit

på hör kostnader för anställda inom affarsverk och ytterligare en del organisa-

tioner. Vi har inkluderat dessa kostnaderi de totala resursöverföringama.

Studien är avgränsad till statens ekonomiska del av den offentliga sektorns verksamhet. Undersökningen ger därför ingen helhetsbild av de offentliga, dvs stat och kommun, insatserna i samhället. Det som studeras är statens inklusive socialförsäkringssystemets bidrag, i form av ekonomiska resursöverföringar, i försöken att påverka samhällsutvecklingen.

Utgångspunkter för vår analys är alltså utgifterna på den statliga budgeten, resursöverföringar från som inte återfinns i bud-

socialförsäkringssystemet, geten, och resursöverföringar för driftskostnader av affärsverken m.m (imfr

figur 2.2.). Våra resursöverföringar motsvarar med andra ord överföringari

Försäkring

Ofördelat 74

Invest ll

2.2. Från till GEOPOL - från totala Figur statsbudget till i undersökningen kommunförde/ade resursö venföringar.

bruttotenner och utgörs av bidragskronor. Statens inkomster ingår inte i vår analys. Enligt denna beräkningsmetod erhålls en totalsumma på 435 mrd kr. Denna totalsumma har reducerats av tre skäl. För det första inriktar sig undersökningen på geo grañn i politiken i Sverige. Vi har därför tagit bort resursöverföringar till utlandet, internationella organisationer etc, omfattande drygt 8

mrd kr. För det andra är undersökning avgränsad till s.k driftskostnader. Resursöverföringar till investeringar är svåranalyserade när man arbetar med

en kon vilket är fallet i denna

tidsperiod, undersökning (investeringar

studeras i ett annat ERU-projekt). Investeringarna omfattar ca 1 1 mrd kr. För det tredje förekommer resursöverföringar, som är ytterst svåra att fördela per kommun. Ett exempel är statens utgifter för räntan på statsskulden. Ett annat är kostnader för exportkrediter. Omfattningen av sådana anslag uppgår till 74 mrd kr. Därmed återstår 342 122 288 000 kr. Detta är de resursöverföringar, som innefattas i undersökningen, dvs de totalt fördelade statliga resursöverföringama. Om samtliga resursöverföringar, utom exporterade medel, hade varit möjliga att fördela så hade riksmedelvärdet ökat med ca 10 000 kr/invånare.

Källor och datainsamling

I rapporten Geografm i Politiken (DsI 1987:6) konstaterade vi att det var

möjligt att genomföra en analys av från central statliga resursöverföringar (nationell) nivå ända ner till kommunnivå.

Undersökningen bygger på

statsbudgetens utfall, vilket innebär att omfattar förbrukade medel.

analysen

Materialet för studien har samlats in på olika sätt. En del av datamaterialet samlades in via länsstyrelserna. Det som fördelas gäller resursöverföringar på länsnivå. En arman del av datamaterialet har insamlats direkt. Härvid användes material från verksamhetsberättelser och

myndigheters anslags-

framställningar. En annan typ av material har hämtats från SCB, som kommunal och landstingskommunal ñnansstatistik och av statsutbetalning anställdas löner. Statistiskt material från myndighetert ex AMS, SIND, STU har också samlats in. I materialinsamlingen ingår också av redovisningar utbetalningar från riksförsäkringsverket. En fjärde är typ av material grundläggande data om våra kommuner och landsting vad

gäller befolkning,

näringslivstruktur, utbildning. En femte typ av material är och

bearbetningar

sammanställningar kring resursöverföringar t ex Kommunförbundets rapport Lokal och regional näringspolitik. av studier i fem

Sammanfattning

län.

Data som insamlats har inte alltid medgett en exakt

fördelning per kommun.

För vissa anslag har vi tvingats göra olika former av avseende

beräkningar

utfallet per kommun. I många fall har vi från

utgått resursöverföringens

storlek i länet som helhet. Därefter har vi som använt

princip målgruppens

storlek i kommunen som Den valda

fördelningsgrund. beräkningsmetoden

leder till en enhetlig styckkostnad i län. Metoden respektive utjämnar variationema mellan kommunerna inom ett län. En närmare

redovisning

över sammanslagning av anslag och redovisas i

fördelningsnycklar bilaga

l.

Det finns ytterligare påpekanden att göra i detta sammanhang. Analysen omfattar resursöverföringens första steg. Det innebär att vi studerar t ex den

geografiska fördelningen av resurser till företag. skeenden i Ytterligare

senare steg studeras inte som t ex att bidragen används för i andra

inköp företag. Enligt våruppfattning är en analys av resursemas i andra användning och tredje steg en forskningsvärd men komplicerad uppgift. En sådan

uppgift har inte varit möjligt att utföra inom ramen för denna studie. Detta innebär att effekter av resursöverföringar undantas i

analysen. Tillvägagångssättet

har konsekvenser vilka är mest vad stöd till och

tydliga gäller företag

inom försvarsområdet.

resursöverföringar Den här rapporten visar erhållna

resursöverföringar till mottagande vilket innebär att

företag, spridningsef-

fekter etc inte belyses i materialet. Speciellt tydligt blir genom inköp, import detta förhållande inom försvarsområdet där resursöverföringen till FFV, SAAB etc efter fördelningen av anställda inom försvarsindustrin registreras tal i kr/invånare, se ovan). Vi studerar inte heller i detta (jmfr Arbogas höga hur resursöverföringama påverkar verksamheten, t ex om stora sammanhang till kommunerna högre kommunal service. resursöverföringar ger

Ett andra av den statliga verksamheten, som

påpekande gäller redovisningen

i stor på material från den statliga lönestatistiken. utsträckning bygger är att till statlig verksamhet beräknats med

Grundprincipen överföringar

från de anställdas löner. Den totala lönesumman för en myn-

utgångspunkt

har sedan med till övriga omkostnader för driften av dighet justerats hänsyn dvs lokaler och övriga driftskostnader. På så vis har ett driftmyndigheten konstruerats för den statliga verksamheten. Detta varierar

skostnadspålägg

mellan verksamhetsområden. Med utgångspunkt från utbetalda lönerna för statsanställda har ett kommunvärde erhållits genom att multiper kommun lönen med en faktor för Därmed överens-

plicera driftskostnadspåläggen.

stämmer totalvärdet med statsbudgetens uppgifter.

En andra har varit att hålla samman den statliga personalen i

grundprincip

Det att redovisas under statlig

en grupp. betyder myndigheternas personal

och inte under respektive verksamhetsområde. Så t ex återfinns förvaltning resurserna för de anställda inom arbetsmarknadsverket inom området för-

medan resurser som överförs för KAS och beredskapsarbeten

valtning inom området reaktion individers En

återfinns på sysselsättningsproblem.

av dessa är att i denna studie inte är

konsekvens grundprinciper uppgifterna

direkt med t ex budgetens redovisning av resurser för ett visst jämförbara ändamål. I den här studien har vi alltså en mellan förvalt-

gjort uppdelning

och övrig verksamhet inom en sektor.

ning/myndigheter

I studien särredovisas fyra områden av den statliga verksamheten, nämligen försvaret, kommunikationssektom, forskningen och den högre utbildningen samt AMU-verksamheten. Dessutom de statliga resurserna för lärar-

ingår

löner under området utbildning.

på gymnasiet

En är i vilken utsträckning 1985/86, i vissa fall

tredje fråga budgetåret

bild av i Studien

kalenderåret 1986, ger en representativ geografm politiken.

har till ett år framför allt pga av datamaterialets karaktär och begränsats storlek. En studie över en hade varit att föredra. I en sådan

längre period

hade av politiska och införandet av nya undersökning förändringar program kunnat analyseras. Samtidigt gäller emellertid att politiska program

åtgärder förändras förhållandevis långsamt. Resursöverföringar styrs exempelvis av

antal anställda och andra faktorer som förändras marginellt. Jämföregler,

relser över åren 1984-1988 i sju län visar endast mindre förändringar utom i två avseenden. Det ena vilket är ett av motiven för att gäller investeringar, exkludera dessa. Det andra är förekomsten av nya program t ex insatserna i Bergslagen. Denna typ av problem kommer man alltid att möta i undersökningar inriktade mot politikens geografiska utfall. I politiken formas nya program, existerande program förändras kontinuerligt och andra program avslutas. I ett sådant perspektiv blir valet av mätår inte någon större fråga. En motsvarande kontroll i den totala budgeten visar också på en förhållandevis stark kontinuitet i olika anslag. Iden analys som i detta sammangörs hang, där olika anslag aggregeras till breda politikområden får sådana förändringar mindre betydelse. Dock påverkar vissa anslag resultaten och under året 1986 gäller det framför allt stödet till varven. Denna typ av speciella insatser från statens sida är ett ofta återkommande inslag i politiken och ett annat år kan det vara fråga om armat område som erhåller

något

speciellt stora resursöverföringar. Den geografi i politiken som presenteras i denna undersökning är i huvudsak representativ för statliga resursöverföringars mönster under mitten av 1980-talet.

Det omfattande insamlingsarbetet visar att dataunderlaget för kommunvisa studier av statliga resursöverföringar är bristfälligt. Det finns inte heller idag

1989 ett informationssystem som kan vara ett underlag för studier av det

geografiska utfallet av statlig politik. Den här undersökningen är den första samlade studien med syftet att redovisa en heltäckande och detaljerad bild av politikens geografiska utfall i kronor.

2.3 och

Resursöverföringar regionalpolitik

Regionalpolitikens främsta mål brukar betecknas regional balans. Detta mål

är också ett centralt välfärdspolitiskt mål. De målen

välfärdspolitiska uppnås

genom att politik genomförs i många program och sektorer. I dessa behandlas geografiska variationer i välfärden på olika sätt. I vissa politiska program

är den geografiska målsättningen explicit, dvs politiken innehåller

geografiska prioriteringar med syfte att utjämna välfärdsskillnader. I andra program bidrar utfallet av politiken till en sådan utjämning, trots att någon geografisk intention inte förekommer. Med avseende den roll har

på politiska program

i förhållande till de regionalpolitiska målen kan politiska klassifiprogram ceras i fyra grupper (jmfr DsI 1987:6);

(primär) regionalpolitik, sekundär regionalpolitik, program med regionalpolitisk betydelse samt övrig politik eller program med regional betydelse.

I de två förstnämnda grupperna finns det en uttalad geografisk målsättningen

i de I den (primära) regionalpolitiken utgör den politiska programmen. en central del av de politiska I den geografiska målsättningen programmen. sekundära är den underordnad

regionalpolitiken geografiska målsättningen

i förhållande till programmets centrala mål.

I de två sistnämnda är det utfall.

grupperna avgörande politikens geografiska

Vad av varierar utfallet av politi-

gäller program regionalpolitisk betydelse

ken över områden. Denna variation kan antingen vara i enlighet

geografiska

med de målen eller i motsättning till dessa. När det gäller

regionalpolitiska

politik eller program med regional betydelse finns inga systematiska övrig variationer i politikens utfall över geografiska områden.

innehåller dels mål om att skapa förutsättningar för ett i Regionalpolitiken stort sett bibehållet bosättningsmönster, dels mål om välfärdens fördelning. Det förstnämnda kan också kallas för regionalpolitikens servicemål och det innehåller en av målen för välfärdspolitiken. Genom-

geografisk precisering förandet av denna del av regionalpolitiken har i stort sett skett genom en

skatteñnansierad av den sektorn. och

utbyggnad offentliga Lokaliseiings-

har varit En tillväxttakt i ekonomin investeringsbeslut politiskt styrda. hög har varit en nödvändig förutsättning för denna politik. Dänned har resurser för individuella resursöverföringar och utbyggnad av offentlig sekskapats tor. På så sätt har skillnader i välfärden kunnat utjämnas. Tillväxten i ekonomin har varit förenad med en snabb strukturomvandling av näringslivet. Denna har samtidigt varit en viktig faktor bakom uppkomsten av

regionalpolitiska problem.

Den del av re som avser lika tillgång till arbete utgör en

gionalpolitiken av målet om full sysselsättning. Denna kan endast nås geografisk precisering med stöd av näringslivets insatser. Regionalpolitiskt stöd till näringslivet har

tillkommit för att försöka påverka dess lokalisering. Avsikten med politiken har varit att få till stånd en geografisk omfördelning genom att påverka kostnader. Denna lokaliseringspolitik utgör grunden för regionalföretagens politiken.

Med som har regionalpolitiken utvecklokaliseringspolitiken utgångspunkt

lats till att omfatta allt bredare områden (jmfr DsI 1987:6; Ds 1989:28). I direktiven till den senaste svenska har det

regionalpolitiska utredningen

följande vis:

uttryckts på

Åtgärder för att allmänt förbättra näringslivsmiljön i skilda regioner vad gäller

teknisk kompetens, utbildning, kommunikationer m.m har fått en allt större betydelse för att åstadkomma regional utveckling. Därför måste regionalpolitiska hän- /---/ Detta innebär att utredningen bl.a. bör syn vägas in i många politikområden.

Tabell 2. 1. Samband mellan politiska mál, instrument och samhällssektorer.

Dagens Morgondagens Regionalpolitik Reaktionssamhället Sekundär regionalpolitik Kultur, utbildning torskningssamhället Regionalpoiitisk betydelse Servicesamhället Komplexsamhället

Övrig politik Transfereringssamhället

redovisa förslag till hur planeringen och genomförandet av åtgärder inom regionalpolitiskt viktiga samhällssektorer bör vara utfomiade för att bäst kunna tillgodose regionalpolitiska mål./---/. Störst vikt bör dock läggas vid industri-, arbetsmarknads, jord- och skogsbruks-, utbildnings-, kultur-, miljö- och kommunikationsområdena. Möjligheterna att påverka tjänstesektoms, t ex turismens utveckling och lokalisering bör också beaktas

Den breda bild av regionalpolitikens omfattning, som uttrycks i citatet ovan, ligger bakom indelningen i politiska program. I den internationella diskus-

sionen har regionalpolitikens omfattning vidgats på motsvarande sätt som i Sverige. Det framgår t ex i den sammanställning om samband mellan politiska mål, val av politiska instrument och samhällssektorer som gjorts av The Federal - Provincial Task Force on Regional Development Assessment i Kanada 1987 (Ministry of Industry 1987 och som anpassats till svenska förhållanden i tabell 2.1.).

Ytterligare en aspekt på politiska program skall behandlas. Politiska program kan var inriktade på att lösa akuta problem, men också på att skapa bättre förutsättningar för framtiden. I regionalpolitikens blir det

perspektiv fråga

om program som är inriktade att lösa arbetsmarknad

på problem på dagens å ena sidan och program som är inriktade på morgondagens arbetsmarknad

å den andra (jmfr DsI 1987:6). Problem på dagens arbetsmarknad kan exemplifieras med tillfälliga i en bransch, t ex var-

sysselsättningsproblem

ven. Det kan emellertid också så att mer gälla åtgärder varaktig sysselsättning skapas. När det gäller morgondagens arbetsmarknad är det fråga om

program som på lång sikt antas ge positiva effekter på sysselsättningen.

Sådana åtgärderkan exemplifieras med investeringar i dels fysisk infrastruk-

tur, dels investeringar för utveckling av kompetens, t ex och utbildning

forskning.

2.4 uppläggning Rapportens

Rapporten är upplagd i tre avsnitt.

I del II är analysen systematiserad efter politikens innehåll. Politiken har

delats upp i fem samhällen, transfereringssamhället, där pensio-

nämligen

ner, sjukförsäkring, bambidrag och liknande överföringar ingår; reaktionssamhället, dvs överföringar som syftar till att lösa (sysselsättnings-) problem i företag, ikommuner, för individer och påverka den regionala balansen (regionalpolitik); komplexsamhället bestående av försvaret samt bostadsoch energipolitik; servicesamhället, vilket utgörs av förvaltning , omsorg, drift av kommunikationsväsendet mm samt; kompetenssamhället, vilket utgörs av utbildning, kultur och forskning. Del IH handlar om och utfall för olika

resursöverföringama sammansättning

områden. I avsnittet behandlas områden, re-

geografiska regionalpolitiska

län och Dessutom klassificerar vi kommuner efter gioner, kommungrupper. resursöverföringamas sammansättning och gör en närmare analys av vissa kommuner. Den fjärde delen innehåller flera perspektiv på resursöverföringama. I det första studeras i vilken utsträckning resursöverföringama är inriktade på eller morgondagens arbetsmarknad. Det andra perspektivet behanddagens

lar det geografiska utfallet när resursöverföringama uppdelas efter mottaga-

re. diskuteras resultaten av studien med utgångspunkt från

Avslutningsvis regionalpolitiska målsättningar.

11 RESURSÖVERFQRINGABNAS

FÖRDELNING PA SAMHALLEN

Under en individs liv får denne del av olika former av statliga resursöverföringar. Det är t ex fråga om barnbidrag, statens stöd till den obligatoriska skolan och folkpension. Individer kan också få del av offentliga tjänster i

form av daghem, högskoleutbildning, arbetsförmedling, sjukvård, föräldra-

och sjukpenning. Som individer dra vi också nytta av offentliga investeringar

i vår roll som bilist, tågpassagerare eller flygpassagerare. För en del av befolkningen gäller dessutom att de har en funktion i försvaret.

När den offentliga verksamheten delas upp i ett tidsperspektiv kan offentliga tjänster och transfereringar illustreras enligt ñg 3.1.

60 7B 60 5B

IOJO1KOF-'X

4G 38 20 1B B 95 .Försu . Rön .F p RTP ESJukv MBarnb Utbi ld Figur 3. 1. Vissa offentliga tjänster och transfereringar schemat/sk förde/ade ö ver en individs livsperiod (efter SCB 1985).

KUF-SANH I 5.8 Z SERU-SRNH 26.6 /. REAKT-SAMH 19.8 Z KOMPL-SRK!! å l l .O Z TRANSF-SQHH 45.8 Z

Figur 3.2. Uppdelning av de total resursö varför/ngar pá samhällen (se text).

Iden här rapporten behandlas, som tidigare redovisats, endast statens utgiftssida. De kan avse olika ändamål och politiken får därmed skiftande innehåll.

De statliga resursöverföringama har i detta sammanhang delats upp i fem

olika s.k. samhällen; transfereringssamhället, servicesamhället, komplex-

samhället, och reaktionssamhället. I den här delen av

kompetenssamhället rapporten studeras den kommunvisa fördelningen av de statliga resursöverinom samhälle. Utgår man från den totala summan föringama respektive

342 mrd kr fördelas dessa de olika samhällena enligt

resursöverföringar på

figur 3.2.

3 Kapitel __

TRANSFERERINGSSAMHALLET

är det största området av Det

Transfereringssamhället resursöverföringama.

omfattar 156 572 kkr, vilket motsvarar 45,7% av de totala resursöverföringama. Det är med andra 0rd en mycket stor del av statens åtaganden som återfinns inom detta område.

Transfereringama utgör den typ av politiska program som är riktade mot grupper eller individer oberoende av bostadsort. Transfereringar innebär i princip att resursöverföringar sker utan motprestation. Resursöverföringar inom detta område sker med en hög grad av automatik och tillfaller alla inom målgruppen. I transfereringssamhället ingår barnbidrag, sjukpenning, folkoch delpension, ATP, och föräldraförsäkring. Till gruppen hör också ytterligare några program. Det gäller yrkesskadeförsäkringen, sjukvårdsersättningen till landstingen, konsumenternas andel av subventioner på jordbruksprodukter och grundskolan. Motivet för detta är, när det

gäller sjukvårdser-

sättningen och jordbrukssubventionema, att dessa är fördelade efter invånarantal (ang sjukvårdsersätmingen jmfr prop 1987/88:63; bilaga 1). För grundskolans del har vi utgått från att det finns en grundskola i varje kommun. Skolan är på denna nivå obligatorisk och erhåller statsbidrag i princip efter antal elevgrupper. Skillnader i kommunernas struktur är givetvis av betydelse för den enskilda kommunen, elever och föräldrar. Variatio-

nen mellan kommuner vad gäller grundskolan är ringa och därför har

principen om resurser efter elevantalet fått avgöra

resursöverföringens pla-

till trots att den i strikt inte är

cering transfereringssamhället, mening någon transferering. Detta gäller även sjukvårdsersättningen till egentlig landsting-

en. Vad gäller har vi antagit att dessa fördelar efter den

yrkesskador sig

yrkesverksammma befolkningen (se bilaga l). Figur 3.3 (se bilaga 2) är konstruerad på samma sätt som redovisningen av de totala resursöverföringama (se figur 2.1 ovan). Bilden av transfereringssamhället visar att en mycket stor andel av kommunema återfinns i riksmedelvärdes gruppen (gul färg). Ett mindre antal kommuner tillhör gruppen med mer resursöverföringar (brun) och ungefär lika många kommuner ingår

i gruppen med mindre resursöverföringar. Av kartbilden framgår att det inte

finns några kommuner vare sig i klassen med mycket höga eller med mycket låga värden på resursöverföringama, vilket tyder på en jämn fördelning.

Det finns dock ett tydligt mönster kring storstäderna. I de tre fallen visar

centralkommunema Stockholm, Göteborg och Malmö ganska höga värden

25_

2ø__I

15_

IB-

, 1 1 1 l 9XNLRNá STÄDER HUUUDS MQL-GÖT HELLRNR S0-REG ÖUR LAN

Figur 3.4. Transfereringssamhä/Iets utfall pá regioner (kkr/in v).

medan kranskommunema eller förortskommunema visar värganska låga den. Variationema mellan kommunerna är små och uppgår till ca 25% över resp under riksmedelvärdet. Det sistnämnda är 1 8 800 kr/invånare och kommuner som Mark, Helsingborg, Gävle, Degerfors och Skellefteå finns på denna nivå. Det högsta värdet registreras för B jurhohn och Åsele och nivån uppgår där till knappt 24 000 kr/invånare. I gruppen med högre värden finns 50 kommuner. De är av mycket skiftande karaktär allt från storstäderna Stock-

holm, Göteborg och Malmö till glesbygdskommuner som Ragunda, Bräcke

och Pajala. I gruppen med lägre värden finns 44 kommuner. Lägst värden noteras för förortskommuner som Staffanstorp och Håbo (ca 13 000 kr/invånare). I den lägre gruppen återfinns många s.k. förortskommuner men även större och mellanstora städer som Luleå, Kiruna och Mariestad. När det gäller absolutbeloppen dominerar naturligen de stora kommunerna. För Stockholm uppgår värdet till ca 14,5 mrd, Göteborg ca 9 mrd och för Malmö kn 5 mrd kr. För de små kommunerna rör det sig om absolutbe-

lopp på mi än 0.100 mrd kronor. Ydre, Sorsele, Dorotea och Malå utgör

exempel på sådana kommuner. En slutsats som är att dra av de redovisade talen är att en

möjlig gruppering

av kommunerna i olika områden inte bör visa

regionalpolitiska på någon

Tabell 3. 1. Indelning i regionalpolitiskt intressanta regioner.

nämnvärd geografisk variation. De regionalpolitiska områden, som används i den här studien, har satts samman på följande sätt.

Tre regioner är valda efter de regionalpolitiska prioriteringarna. Det gäller Norrlands inland, Bergslagsomrâdet och ett område i sydöstra Sverige. Därutöver har vi valt att särbehandla huvudstadsregionen, medan de två övriga storstadsområdena lagts samman till en region. Vi har valt att sammanföra kommuner som är residensorter och/eller högskoleorter till en grupp, kallad Städer. Till denna grupp har vi också fört kringliggande kranskommuner, eftersom de ingår i städernas lokala arbetsmarknader.

Regionindelningen har även beaktat diskussionen om städerna som innova-

tions- och tillväxtcentra i ett modernt samhälle. blir detta

Speciellt tydlig

hänsynstagande vid bestämningen av Mellanregionen (ett utvidgat Bergslagen) där högskoleortema inkluderats. Men även uppdelningen i Städer och

Övriga landet samt avgränsningen av Huvudstadsregionen har skett med

detta hänsynstagande. I fortsättningen av används denna

framställningen regionindelning.

Det utfallet av med avseende

geografiska transfereringssamhället på regio-

ner en förhållandevis jämn fördelning räknat i kr/invånare.

uppvisar

Den enda större avvikelsen är skillnaden mellan Inlandet och Städer. Denna

uppgår till 2 000 kr/invånare. Det föreligger med andra ord inga systematiska

eller större variationer i transfereringssarnhällets geografiska utfall.

Transfereringssamhället är ett exempel på en politik av regional betydelse i den mening att de politiska programmen tillför ekonomiska resurser till

regionen och att politikens geografiska utfall inte varierar annat än med

avseende på befolkningens sammansättning.

Resursöverföringama ger en ekonomisk grund som i stort är lika över hela landet. Det är det största politikområdet vad gäller resursöverföringar och har därmed stor betydelse för välfärden i samhället.

4 Kapitel n

SERVICESAMHALLET

Servicesarnhället omfattar 26,5% av de totala resursöverföringama, vilket motsvarar ca 91 mrd kr (definition se nedan). I storleksordningen är det den näst största Servicesamhällets utfall

programgruppen. geografiska framgår

av figur 4.1 (se bilaga 2). Servicesamhället uppvisar stora variationer mellan kommunerna. Solna är den kommun som erhåller mest, nämligen ca 48 000 kr/invånare. Riksmedelvärdet uppgår till knappt 11 000 kr/invånare, vilket överförs till t ex

Varberg, Älvdalen och Helsingborg. Lomma, Essunga, Tjörn och Gagnef

hör till de kommuner som får lägst ca 3 000 kr/inv. Detta innebär att värdet för den kommun som erhåller mest är tolv gånger större än för den kommun som erhåller minst. Räknat i relation till riksmedelvärdet är Solnas värde drygt fyra gånger högre, medan Essungas är 1/4-del. Variationen mellan kommunerna är således betydande. kring riksmedelvärdet är liten och omfattar endast 26 Kommungruppen kommuner. Även gruppen med mer resursöverföringar (indexvärden 110- 159) är liten och består av endast 28 kommuner. I den här gruppen

ingår

mycket olika kommuner som Vilhelmina, Haparanda och Göteborg. I gruppen varierar nivån på resursöverföringama från 12 000 i Svedala till knappt 17 000 kr/invånare i Nässjö.

Antalet kommuner som erhåller stora resursöverföringar är endast 16. Det

är kommuner som Ånge, 25 000, Stockholm 24 000, Härnösand 19 000 och

Malmö l7 800 kr/invånare. Det är alltså 70 av landets kommuner som ligger på en nivå kring riksmedelvärdet och högre. En stor majoritet av landets kommuner hamnar med andra ord klart under riksmedelvärdet. Ett sådant resultat har givetvis med lokalisering av offentlig service att göra. Serviceanläggningar utgörs i stor utsträckning av odelbara storheter och anläggningarna betjänar vanligen flera kommuner. Ett exempel är lokaliseringen av den statliga länsförvaltningen. finns I den grupp på 120 kommuner som mottar mindre resursöverföringar kommuner som Trollhättan 9 000, Timrå 7 000 och Töreboda ca 6 000 kr/invånare.

Den grupp som erhåller de lägsta resursöverföringama omfattar 50 kommu-

nertill vilka överföringama är ca 4 000 kr/invånare eller lägre.

18 16 14 12- 10- 8 l 6 4 2 z 0 IN D STÄDER HUUUD§T HAL-GöT MELLRNR SO-REG öUR LÄN TOTñLl

Figur 4.2. Servicesamhällets utfall pá regioner (kkr/inv).

I absoluta tal visar vår analys av servicesamhället att det till Stockholm överförs nästan 16 mrd kronor, medan överföringama till Essunga endast

uppgår ca 0.017 mrd kronor. I genomsnitt överförs ca 320 millioner kronor

till en kommun, vilket ungefärligen motsvaras av överföringama till Sollef-

teâ resp Nacka. mellan områden varierar i ut-

Fördelningen regionalpolitiska betydande

sträckning riksmedelvärdet ca ll 0000 kr/invånare är (imfr figur 4.2). Kring

variationen från 7000 i Övriga landet till ca 15 000 i Huvudstadsregionen.

Resu rsöverföringama är stora till Inlandet. Detta kan tyda på en regionalpo-

litiska ko nsation för stora avstånd och gles bebyggelse. Övriga geogra-

fiska om n, Mellanregionen och Sydostregionen, har betydligt lägre

värden.

Servicesamhället i sin helhet tycks ha en regionalpolitisk i den me-

proñl ningen att kommuner i norra Sverige uppvisar höga värden. I mellersta och

södra Sverige kartbilden närmast om en leopardpäls. De framträ-

påminner

dande fläckarna är residensstäder och/eller kommuner som är knutpunkter i

jämvägsnätet.

Servicesamhället består av fem olika delområden, förvaltning, om , företagsutveckling,arbetsmarknadsutbildningochinfrastruktur,vilkai a

Förvalt 34.7 /. Omsorg 17.6 7. För.utu 1.0 Z I n fras tr 45.8 Z Arbunutu 1.7 z

Figur 4. 3. Servicesamhä/lets delområden.

utsträckning bidrar till den redovisade bilden. Delområdenas storlek och andelar av servicesamhället framgår av figur 4.3.

Förvaltning

Till förvaltning hör till den civila inklusive försäkanslag statsförvaltningen ringskassoma men exklusive kultur, utbildning och forskning. Dessutom ingår anslag till hovstat, riksdag, regering, stöd till politiska partier samt statsbidrag som bokförts under central kommunal och landstingskommunal

administration (jmfr 1). Förvaltning är i stort de driftskostna-

bilaga statliga

dema för landets administration samt vissa bidrag till kommuner och politiska av området är ca 32 mrd kr, vilket är partier. Omfattningen drygt l/3-del av servicesamhällets resursöverföringar 9% av (se figur 4.3) eller drygt totalresursema.

I genomsnitt överförs knappt 4 000 kr/invånare för förvaltning. Som vi

tidigare påpekat har detta resultat erhållits att genom statsförvalmingens

utbetalda lönesummoma perkommun studerats (jmfr avsnitt 2.2. samt bilaga

l). Huvudstadsregionen uppvisar det högsta värdet, nämligen drygt 5 500

kr/invånare. På en andra nivå återfinns Inlandet och Städer, där resursöverföringen uppgår till ca 4 300 kr/invånare. Vad gäller Mellanregionen,

n- G 0 0 4 0 U A U N * . A O D STHDER HUUUDST HRL-G6 HELLRNR SD-REG ÖUR LÄN

Figur 4.4. Förvaltning och regioner. Överföringari kkr/invånare

Sydostregionen och Övriga landet uppvisar dessa regioner värden

betydligt under riksmedelvärdet.

Nationens centrum, Huvudstadsregionen, framträder naturligen med höga värden i regionjämförelsen. Därutöver framträder i viss mån som

förvaltning

regionalpolitiskt anpassad. Inlandet är den region som placera närmast

efter Huvudstadsregionen och på en nivå än Städ . något högre ydostre-

gionen och Övriga landet erhåller minst resurser för

förvaltning.

Riksmedelvärdet på detta anslagsområde uppgår som nämnts till knappt

4 000 kr/invånare. Betraktas detta anslagsområde kommunvis finner vi att

sammanlagt 230 av Sveriges 284 kommuner ligger vid eller under iiksme-

delvärdet. Spännvidden i denna stora grupp är mellan ca 300 i Salem och 4000 i Skara. I den här gruppen finns landsbygdskommuner som Nordmaling (l 500) och bruksorter som Olofström (1 100) och Munkfors (l 000). Där ingår vidare de flesta s.k norinalkommuner som Vimmerby (1 800), Forshaga (1 200) och Kalix (3 100) liksom merparten av förortskommunerna. Däremot uppvisar glesbygdskommuner en skiftande bild. mycket Några återfinns i den stora gruppen, som Berg (1 700) och Åre (2 000) medan andra återfinns bland de återstående 50 kommunerna, som eller uppvisar högre betydligt högre värden. Exempel på sådana är Jokk-

glesbygdskommuner

mokk (12 000), Överkalix (6 500) och Pajala (6 300). Emellertid dominerar storstäderna och de större städema i den här gruppen. Stockholm tex erhåller

knappt 10 000 kr/invånare eller i absoluta tal knappt 7 mrd kr. Solna toppar listan med ett värde på 18 500. I gruppen finns också de flesta residensstäder som Falun, Mariestad och Vänersborg.

Det utfallet av förvaltning uppvisar en koncentration till dels de geografiska orter dit staten lokaliserat sin administration, dels orter inom de glest bebodda områdena i Sverige. Lokalisering av förvaltning har en mycket stor eftersom det är fråga om ett långsiktigt åtagande

regionalpolitisk betydelse,

från statsmaktemas sida. Inte minst framgår detta av den diskussion som förts i samband med omlokalisering av statliga myndigheter. Emellertid beslut sedan lång tid tillbaka i förvaltningens lokaliseringsmönsavspeglas ter. Det är därför inte rimligt att hävda att förvaltningen i sin helhet är ett område som kan klassificeras som sekundär regionalpolitik, när historisk bundenhet härrör sig från en tid då regionalpolitik inte utgjorde ett självstän- Förvaltning klassificeras därför som ett politikområde

digt politikområde. med regionalpolitisk betydelse.

Omsorg

Det andra områdeti servicesamhället är omsorg. Omsorgssamhället omfattar 16 mrd kr. Här ingår anslag till socialtjänst, sjukvård, statshälsan och drygt som rättshjälp och utbildning för handikappade. Det är huvudsakligen poster frågan om statsbidrag till kommuner och landsting (jmfr bilaga l).

Resursöverföring för omsorg fördelar sig förhållandevis jämnt över de Variationen är av mindre omfattning. Dock

regionalpolitiska regionerna. och Göteborg/Malmö-regionen undantag. Dessa utgör Huvudstadsregionen

noteras för klart högre värden än andra regioner. Till stadsområregioner dena, Huvudstadsregionen och Göteborg/Malmö-regionen överförs ca 2500 kr/invånare. För de övri ga fem gäller att det överförs mellan

regionerna

och ca 1 800 På är det med

ca 1 300 (Övriga landet) (Städer). regionnivå

andra ord fråga om en storstadspolitik. Någon systematisk regionalpolitisk

finns inte utan området karakteriseras snarast av en politik med

anpassning regional betydelse.

De kommunvisa skillnaderna är små. Många kommuner ligger runt riksme-

delvärdet l 900 kr/invånare. Det finns mycket få kommuner som starkt avviker uppåt, dvs har mycket högre värden än riksmedelvärdet. De få kommuner som noterar höga värden är de där de stora regionsjukhusen är De kommuner som erhåller mindre resursöverföringar utgör en stor belägna. Variationema ligger här mellan Eskilstunas 1 600 och Vimmerbys majoritet.

1 000. Lägst nivå finner vi i Stenungsund, Gagnef och Orsa där värdet uppgår till drygt 700 kr/invånare.

När det gäller absolutvärdena dominerar åter storstäderna. Värdena uppgår till knappt 2 mrd kr för Stockholm, 1,4 mrd kr för och ca 0.900

Göteborg

mrd kr för Mahnö. Som motsats till storstäderna står Sorsele och Högsby, Ydre för vilka resursöverföringen uppgår till mindre än 0.004 mrd kronor.

Omsorg är ett av de områden därvariationema mellan kommunerna är minst. Emellertid avviker några kommuner framför allt p.g.a av

lokaliseringen

region- och utbildningssjukhus. Fördelningen över och kommuner regioner är förhållandevis jämn. Området bör klassificeras som en med politik regionalpolitisk betydelse, med tanke på dess vikt för sysselsättningen.

Företagsutveckling

Det tredje området kallas Det avser statens service företagsutveckling.

inriktad på utveckling av företag. Området är avgränsat så att resurser

huvudsakligen för den egentliga serviceverksamheten ingår. Resursöverföringar för de statsanställdas löner och kringkosmader (lokaler, materiel etc) återfinns inom området förvaltning.

Företagsutveckling omfattar rationaliseringsverksamheten inom skogs- och jordbruk. Vidare ingår ett antal med till program anknytning jordbruket, vilka återfinns på jorbruksdepartementets budget. Under 1986

gav staten

stöd till några investmentbolag och banker. Även dessa återfinns anslag

under företagsutveckling. Utvecklingsstödet till tekoindustrin samt utvecklingsfondens verksamhet och administration ingår också i omrâdet (jmfr bilaga 1).

Företagsutvecklin g kan betraktas som samhällets friskvård

förnäringslivet

inklusive jordbruks- och

skogsbruksföretag. Syftet med programmen är i

första hand att utveckla företagen för att de bättre skall kunna arbetat en på allt mer intemationaliserad marknad. Vidare syftar mot att programmen

bidraga till att undanröja hinder för vad företagens utveckling gäller riskka-

pital, utbildning, information och service. På så sätt kan politiken stimulera företagens produktion, export, förnyelse och konkurrenskraft (prop 1986/87:74).

Företagsutveckling omfattar 873 millioner kr, dvs 0,25% av de totala resursöverföringama och är det minsta området inom servicesamhället. Tidigare utredningar harvisat på de små resurser som riktas mot av

utveckling företag

(SOU 1984:47), varför det låga värde som erhålls i denna studie inte är överraskande. När vi summerar företagsutvecklingen visar materialet att anslagen endast har någon större omfattning i Inlandet, nämligen ca 600 kr/invånare. I övri ga områden är insatserna mycket små. Så t ex uppgår riksmedelvärdet till 100 re nivåer under riksmedelvärdet.

kr/invånare. Övriga gionerli g ger de facto på

Inriktningen mot Inlandet återspeglas vid en analys av enskilda kommuner. De 29 kommuner som har högst värden är samtliga från Inlandet. Sorsele har högst värde med 2 600 kr/invånare. Efter inlandskommunema kommer

Stockholm, beroende på att kapitaltillskottet till Sveriges Investeringsbank

tekniskt har förts till Stockholm. Den redovisade fördelningen antyder att variationema mellan kommunerna är mycket liten. Resursöverföringen är lika stor (mätt invånare) till större städer, bruksorter och ungefärligen per landsbygdskommuner. Anslagen under företagsutveckling är en liten del av servicesamhället. Service inom detta område ombesörjes huvudsakligen på marknadens villkor. Företagen köper tjänster från olika specialistföretag när det gäller

De små variationema i materialet visar på en företagsutvecklande uppgifter.

till de regionalpolitiska målsättningama. I det stora flertalet anpassning inom området anges att regionalpolitisk hänsyn skall tas ipolitiken. program

I den meningen är politiken inom detta område en sekundär regionalpolitik.

Till jordbruksföretag förekommer stöd i andra former än de resursöverför-

ingar som återfinns på budgetens utgiftssida. Det gäller ett stödsystem som

är utformat annat nämligen gränsskydd och subventioner.

på sätt, genom

Stödet till jordbruksföretagen syns inte på budgetens utgiftssida utan är ett

indirekt stöd via det konsumenterna betalar vid av j ordbruksvaror.

pris köp

Jorbruksnämnden har sin rapport Vart går jordbruksstödet ? beräknat stödet till jordbruket dels storleksmässi gt dels regionalt (Jorbruksnämnden 1988). Enligt rapportens beräkningar uppgick jordbruksstödet till ca 10 mrd kr för budgetåret 1983/84. I jämförelse med vårt material motsvarar det ca 3% av de totala resurserna och är av samma storleksordning som stöden till industriföretagen inom Reaktionssamhället (se nedan). J ordbruksstödet har till resultat att de kommuner som är belägna på slättbygdema i mellersta och södra Sverige erhåller överföringaruppgående till ca 6 mrd kr. För Norrlands del är motsvarande tal ca l mrd kr. För övriga delar av landet rör det sig om ca 3 mrd kr. Vi har i denna rapport inte haft möjlighet att kommunanpassa J ordbruksnämndens geografiska indelning med våra regionalpolitiska om-

råden. För Norrlands del gynnar stödet de större produktionsenhetema i

kustlandet, dvs kommuner som huvudsakligen återfinns i gruppen Städer

eller Övriga landet. Till slättbygdema räknas

Mälardalen, Skaraborgs län,

Malmöhus län och delar av

Östergötlands län. Det innebär att jordbruksfö-

retagen belägna i dessa områden har en betydande resursöverföring genom jordbruksstödet. Området som kallas skogs- och av

mellanbygden utgörs

Småland, delar av och Kristianstad och

Blekinge Älvsborgs län samt det

område vi kallar Mellanregionen.

När vi summerar bilden av den direkta via resursöverföringen utgifter på budgeten och det indirekta stödet via gränsskydd får vi följande bild. Stödet till utveckling av jord- och

skogsbruksföretag ges till de företag som har de bästa förutsättningarna. Det innebär att den historiska av lokaliseringen dessa företag starkt påverkar resursöverföringamas geografiska fördelning,

eftersom naturgivna den

förutsättningar spelat avgörande rollen för dessa företags framväxt. J ordbruksstödet går i störst till utsträckning företag

belägna på de bästa jordbruksmarkema, till där

skogsstödet företag skogen

växer sedan mer än hundra år tillbaka. Däremot är stödet till utvecklingen

av företag på bättre budgetens utgiftssida anpassat till regionalpolitikens

geografiska prioriteringar. Emellertid är storleken av dessa resursöverför-

ingar betydligt mindre och omfattari vår delvis och

analys jord- skogsbruks-

företagen. Därmed är till av industriella resursöverföringama utveckling

företag mycket små i förhållande till stödet av inom de s.k. utvecklingen

primämäringama. Detta förhållande redovisades av 1982 års

regionalpolitiska utredning. Det finns inget i vår data som att bilden vad tyder på gäller

företagsutvecklingens inriktning i någon större förändrats.

utsträckning

Arbetsmarknadsutveckling

Den fjärde gruppen i servicesamhället kallar vi för arbetsmarköverföringar

nadsutveckling. Det är definierat som s.k. utbudspåverkande dvs

åtgärder,

åtgärder som ger den sökande sådan kompetens att hon/han efterfrågas på

arbetsmarknaden. I gruppen AMU-verksamheten ingår och programmet

Starta-eget (jmfr bilaga l). Enligt våra begrepp är dessa verksamheter mer

inriktade samhälle än de

på morgondagens efterfrågeskapande verksarnhe-

terna i

arbetsmarknadspolitiken. Serviceområdet arbetsmarknad har en omfattning på 1,9 milliarder, vilket motsvarar 0,54% av de totala resurserna.

Det är i detta att erinra om

sammanhang viktigt uppdelningen mellan förvaltning och verksamhet, vilket redovisades i avsnitt 2.2.

Variationema är inte mellan de oväsentliga regionalpolitiska områdena. Framför allt framträder Inlandet och i viss mån (670 kr/invånare) Sydostre-

gionen (390). Lokaliseringen av AMU till stora kommuner

ger ett högre värde för Städer. I är de utbudstimulerande övriga regioner åtgärderna

förhållandevis fördelade och nivån på överföringama uppgår till ca jämnt 100 kr/invånare.

I detta fall är det om ett förhållandevis litet område med små variationer fråga när man bortser från de kommunerna. Riksmekommunvis, högst placerade

delvärdet till 200 kr/invånare. Det är tio gånger mer än de 20 uppgår knappt

som tillförs Salem, Ekerö och Hylte. Riksmedelvärdet är Lomma, Heby, mindre än 1/10-de1 av de 2 900 som Gällivare uppvisar. Den stora mängden kommuner återfinns i intervallet 20 -400 kr/invånare. Delvis förklaras (264) dessa variationer av av AMU-anläggningar, delvis av arbetslokaliseringen löshetens Så t ex i Skellefteå till 220, fördelning. uppgår resursöverföringen 150, Tyresö 100 och Smedjebacken 80 kr/invånare. Markaryd

Arbetsmarknad är till sin karaktär nära till regionalpolitiken och kopplad Det finns en anpassning i politi-

dess sysselsättningsmål. regionalpolitiska kområdet och området kan därför klassificeras som sekundär regionalpolitik.

4.5 Infrastruktur

Det femte området är driften av infrastrukturen avseende kommunikationer. har stor för det moderna samhällets funktion. Infrastruk- Anslagen betydelse är en av i det som i debatten kallats K-samhället och turen komponentema

som en strategisk faktor i den regionala utvecklingen. Det geogra-

uppfattas fiska utfallet visar den som över tid p. g.a en mängd beslut

bindning uppstått

om Vi har att resursöverföringar för investeinvesteringar. tidigare påpekat inte ingår i undersökningen. Emellertid måste telenätet skötas, vägar ringar och underhållas, bemannas, konduktörer och lok-

anläggningar flygplatser

finnas etc etc. Serviceområdet infrastruktur avser resurser

förare på tågen

av affärsverken. Därutöver resurser för drift av statliga,

för driften ingår

kommunala och enskilda vägar.

för affärsverkens drift framgår inte av statsbudgetens Resursöverföringar Vi har därför från lönestatistiken för statsanställda där utgiftssida. utgått affärsverken Lönesummoma för affärsverken inom kommunikationsingår. området och har fördelats kommunvis, Därutöver har

vägverkets personal

vi använt en lönesumman för att täcka in omkostnader

omvandlingsfaktor på

i form av fordon, lokaler, datorer, materiel etc (jmfr bilaga l). Enligt detta som avstämts med affärsverkens verksamhetsberättelser, beräkningssätt och andra har vi skattat infrastrukturområdets resursbudgeten beräkningar till 4l mrd kr. Det är en summa som motsvarar 12% av de totala överföringar resursöverföringama

4 STKDER HUUUDST NHL-G I1 “NR SO-REG öUR Lñ TOTAL

Figur 4.5. Infrastruktur och regioner. Överföringari kkrânvánare.

Variationema mellan regionerna är stora. Huvudstadsregionen och Inlandet,

dvs centrum och nordlig periferi, uppvisar ungefárligen samma värde på

resursöverföringama, nämligen ca 6 500 kr/invånare. Däremot tycks den sydöstra periferin, Sydostregionen, vara ett område där driften av infrastruktur kräver föga resurser. Förhållandet är detsamma för det område vi kallar

Övriga landet. Infrastrukturens till större

lokalisering knutpunkter, vanligen orter eller städer, framgår även tydligt i figur 4.1 (se ovan).

De redovisade resultaten är delvis en följd av det mönster för infrastruktur

som råder i landet. I en studie av interregional infrastruktur för transport och

kommunikationer har Sundberg & Carlén gjort regionala analyser (Sundberg & Carlén 1989). Deras analyser visar att i förhållande till

folkmängd

har norra Sverige, Huvudstadsregionen och västkustlänen fått större andelar av satsningama på infrastruktur. Vad gäller sydöstra och södra

Sverige

Sverige har dessa delar av landet fått mindre andelar av

investeringarna.

När vi jämför uppgifterna för driften av infrastruktur med u ftema om investeringar i infrastruktur framträder likheter framför allt tre gäller regioner. Det är Inlandet. och För de

Huvudstadregionen Sydostregionen.

två förstnämnda finner man höga nivåer på de ekonomiska insatserna och för den sistnämnda en låg niv å .

När vi väljer att betrakta infrastrukturen ur ett kommunperspektiv finner vi en betydande variation mellan kommunerna. De kommuner som har infrastrukturanläggningar som flygplatser och erhåller stora

jämvägsknutpunkter

resursöverföringar. Det är med andra ord inte utan orsak som Ånge har ett

värde ca 21 000 kr/invånare. Andra kommuner med höga värden är på Hallsberg, 15 000, Sundbyberg och Stockholm, som båda erhåller ca l l 000 och Arvidsjaur med ca 7 000.

Riksmedelvärdet är ca 4 900 kr/invånare. Kring detta värde ligger kommuner som Falun, Kristianstad, Haparanda och Mora. Totalt finns ca 150 kommuneri den grupp som i anslutning till kartbildema kallas mindre resursöverföringar. För dessa kommuner ligger överföringen på nivåer mellan 2 000- 4 000 kr/invånare. De kommuner som har riktigt låga värden, definierat till under 2 000 kr/invånare uppgår till 70 stycken. Bland dessa återfinns Degerfors, Vallentuna, Essunga, Bromölla och Hammarö. Ljusnarsberg, Den sistnämnda kommunen har det lägsta värdet.

Infrastrukturen är regionalpolitiskt anpassad i den meningen att Inlandet värden på resursöverföringama. Å andra sidan är det fråga uppvisar höga om stora till Städer och Variationen

resursöverföringar Huvudstadsregionen. mellan regioner och kommuner är mycket stor. Det är fråga om en regional-

Det är knappast möjligt att hävda att

politiskt mycket betydelsfull politik.

infrastruktur stöder de målen. Det är emellertid en

entydigt regionalpolitiska

till städer och politik som ger höga nivåer på resursöverföringar knutpunkter i I den meningen tycks det snarare vara fråga om kommunikationssystemen. en som är men i som ur

politik regionalpolitiskt betydelsefull riktning

regionalpolitisk synpunkt kan diskuteras. Det finns nämligen inom detta område uttalade intentioner om att verksamheten skall till de anpassas målsättningama. Infrastrukturområdet betraktas därför regionalpolitiska som sekundär även om utfallet inte helt överensstämmer med

regionalpolitik uttalade regionalpolitiska intentioner.

Avslutning

Servicesamhället är av betydelse för den regionala utveck-

grundläggande

både vad gäller tjänster och Framför allt är sysselsätt-

lingen sysselsättning.

viktig i detta sammanhang. Servicesamhället utgör en långningsaspekten för den regionala Lokalisering av

siktig bindning utvecklingen. statliga myndigheter framstår i ett sådant perspektiv som en central re gionalpolitisk

Det framgår av vår analys att servicesamhället avseende de traditiofråga. nellt områdena har en profil. Denna

regionalpolitiska regionalpolitisk profil

av Inlandets höga värden inom områdena infrastruktur och förvaltskapas

ning. Samma prioritering återfinns för arbetsmarknad och

företagsutveck-

ling, men överföringamas storlek äri dessa två områden så små att de ytterst

marginellt påverkar helhetsbilden. Emellertid återfinns knappast sådan re-

gionalpolitisk anpassning med avseende på de nyare regionalpolitiskt

prioriterade områdena, Mellanregionen och

Sydostregionen.

Samtliga anslag inom servicesamhället utgör instrument för re-

långsiktig gional utveckling. Lokalisering av service innebär ett långsiktigt åtagande

framför allt för organ inom den offentliga sektorn. Därmed är de centrala byggstenar i arbetet med att bygga och upp robusta fungerande regioner.

5 Kapitel _

KOMPLEXSAMHÅLLET

I diskussioner om beslutsfattande talar man ofta om olika av politiskt typer eller President Eisenhower myntade på sin tid begrepbindningar läsningar.

militärindustriella I svensk politik används också detta pet det komplexet.

begrepp. Under de senaste årens diskussion kring nedläggningar av regementen har tennen kommun och I debatten

regementskomplexet myntats.

har även andra komplex diskuterat. Ett sådant är det bostadspolitiska Debattörema syftar i detta sammanhang på den starka koppling komplexet. som finns mellan byggherre, fastighetsförvaltare, intresseorganisationer, och politiker (jmfr t ex Malmsten 1984).

byråkraticr

I vårt har vi anknutit till denna diskussion.

begrepp komplexsamhället

av är vis. Vi har arbetat

Avgränsningen komplexsamhället gjord på följande

Det ena, innefattar försvarets med två typer av komplex. försvarskomplexet, militärförbanden, materielanskaffning och militär forskning. förvaltning,

Det andra bostads- och energikomplexet, omfattar statsbidragen

komplexet, till bostadspolitiska åtgärder, bostadsbidrag, räntebidrag, energibesparingsstöd samt till kämkraftindustrin (jmfr bilaga 1). När vi nedan ersättningar redovisar det utfallet vill vi påpeka att utfallet skall tolkas med

geografiska

viss Kommunvärdena är beräknade och vi redovisar våra beförsiktighet. nedan i till delredovisningen av försvaret och

rälcningsgrunder anslutning bostads- och energipolitiken.

skapas av det militära Sverige (se figur 5.1, bilaga Komplexkartans profil I rött framträder orter som praktiskt taget alla har regementen, flygflot-

2). eller förvarsindustri. När detta skrivs demonstrerar invånare i Växjö, tiljer Karlskrona och Uddevalla för att de militära anläggningarna skall vara kvar tanke storleken av 37 mrd kr är

på orten. Med på komplexsamhället, drygt

detta inte förvånande. Kartan visar att det är ett begränsat antal, nämligen 46 som och ett stort antal kommuner,

kommuner, ligger över riksmedelvärdet

i den klassen. Det innebär att variationema nämligen 163, som ligger lägsta mellan kommunerna är avsevärda.

utfall de områdena

När vi studerar komplexsamhällets på regionalpolitiska

att det är en för Städerna. Denna grupp har det högsta kan man hävda politik värdet ca 7 300 kr/inv (jmfr fig 5.2.). Av figuren på resursöverföringen vidare att även är variationema stora och att det är

framgår på regionnivå

som variationen. Inlandet och Huvudstadsregioförsvarskomplexet skapar

OFNUJUIOQW

i

.

V/

ä .\

Figur 5.2. Förvars- sam? bostads- och energikomplexet uppdelat pá regioner (kkr/invånare). nen har även de höga värden. Men vilken blir bilden när de två delområdena förvaret och bostad- och energi studeras var för sig ?

5.1 Försvaret

Variationema mellan ökar när man enbart studerar försvaret (se

regioner ñg

5.2). Städer erhåller ca 5 400 kr/invånare, vilket i absoluta tal motsvarar 7,6

mrd kr. I Göteborg/Malmö-regionen uppgår resursöverföringen till ca l 000

kr/invånare motsvarande ca 1,4 mrd kr. Vad gäller Övriga landet, Mellanre-

gionen och Sydostregionen i runda tal till

uppgår resursöverföringama drygt

2 000 kr/invånare. Givetvis varierar absolutbeloppen avsevärt, eftersom

befolkningsunderlagct uppvisar stora skillnader mellan regionerna. Huvud-

stadsregionens värde2 700 kr/invånare motsvarar 4,8 mrd kronor, vilket är det näst största absohtvärdet. Inlandets värde är 3 700 kr/invånare.

Utgångspunkten för fördelningen av resurser har varit dels den kommunala fördelningen av löne- till försvarsanställda, dels redovisningar av materielanskaffningens och firsvarsforskningens fördelning i offentligt utredningsmaterial (SOU 198462; SOU 1985:43; SOU 1987:8). Vi har även använt annat material som redovisats i samband med artiklar om svensk förvarsindustri (t ex Affärsvärlden 1988). Fördelningen av försvarsresursema har

skett med vissa skatmingar. För militärförbanden har de utbetalda lönerna multiplicerats med en omräkningsfaktor inom varje försvarsgren så att vi erhållit en avstämning med utfallet på statens budget. Det innebär att varje lönekrona svarar för en enhetskostnad inom försvarsgrenen. Vi har gått tillväga på motsvarande sätt när det gäller fördelningen av materielanskaffning och försvarsforskning. Fördelningen är gjord efter antal anställda i resp företag och anläggning och inom resp försvarsgren. Fördelningsmetoden har den uppenbara bristen att resursströmmama till underleverantörer, för import av materiel o l inte ingår i analysen (se kap 2). Importen uppgår till ca 15% av materielanskaffningsvärdet, varför vissa uppgifter i databasen är något för höga. Våra kontroller med en minskning av 15% av materielanskaffningen förändrar värdena men ej rangordningen mellan kommuner och regioner. Å andra sidan jämnar enhetskostnadprincipen sannolikt ut variationema mellan orter beroende på forskningsintensiva anläggningar sannolikt erhåller mer resurser än produktionsanläggningar.

Med bakgrund av resultaten är det rimligt att kalla försvarspolitiken för den dolda geo grafin i politiken. Detta förhållande blir inte mindre tydligt när vi studerar utfallet kommunvis. Det är rimligt att hävda att vissa kommuner lever på försvaret t ex Karlsborg, där resursöverföringen till 61 000

uppgår

kr/invånare. Beroendet är också stort i kommuner som Sollefteå, Mölndal och Klippan, i vilka värdena är ca 10 500. Motsatsen till Karlsborg utgörs av de drygt 110 kommuner i landet som inte erhåller några resursöverföringar alls inom försvaret. Inte heller i det åttiotal kommuner där resursöverföringen ligger under 100 kr per invånare har försvaret någon större betydelse. Försvaret har delats upp i två delar. Den ena avser militärförbanden dvs regementen, flottil jer, baser etc. Den delen av förvaret har ett utfall på relativt många kommuner. Den andra delen, materielanskaffningen och det militära FoU-arbetet är betydligt mer koncentrerat till ett mindre antal kommuner (med reservation för underleverantörer och import). Den regionalpolitiska anpassningen eller snarare de regionalpolitiska instrumenten för att anpassa försvaret till regionalpolitiska målsättningar bör därför variera inom de två områdena.

Det ligger kanske något i påståendet att när det gäller försvaret är det inte fråga om en dold regionalpolitik utan fråga om en dold ortspolitik för 100 av Sveriges kommuner. Lokaliseringen av förvaret har en avsevärd regionalpolitisk effekt. Området klassificeras därför som en politik med regionalpolitisk betydelse.

5.2 Bostad och energi

Jämfört med försvaret blir bilden helt annorlunda när vi betrakta det geografiska utfallet för bostad och Variationema mellan de energi (imfr fig 5.2.). regionalpolitiska områdena är små kring riksmedelvärdet l 800 kr/invånare. Det innebär att befolkningsstorleken blir för absolutvärdena och avgörande Huvudstadsregionen uppvisar dänned det högsta värdet på 3,7 mrd kr.

Även inom detta område är värdena beräknade. Det har sitt ursprung i att länsbostadsnämndema med aktivt stöd från Bostadsstyrelsen deltavägrade

ga i datainsamlingen. Vi fick därför välja en annan än för insamlingsmetod

övriga områden. Vi har utgått från länsvisa av

fördelningar räntebidrag, energibesparingsbidrag och övriga stöd som utbetalats av Bostadsstyrelsen.

De länsvisa sammanställningama är uppdelade småhus och flerbostadspå hus. Efter intervjuer med handläggare på Bostadsstyrelsen användes antalet flerbostadshus som byggts i kommunerna under de 10 senaste åren som bas för fördelningen av stöd till flerbostadshus. För småhus

utgjorde fördelnings-

grunden de senaste fem årens byggnation. På så sätt kommunvisa skapades

fördelningstal per län, vilka styrt kommunfördelningen av överföringama

inom bostad- och energiområdet.

Variationen mellan kommuner är liten. Det innebär att flertalet kommuner ligger runt riksmedelvärdet 1 500 kr/invånare. kommuner som Några Ljusnarsberg, Avesta och Mellerud värden. Det motsatta uppvisar låga förhållandet gäller Stockholm, Uppsala, Vallentuna och där nivån

Helsingborg, på

resursöverföringen ligger mellan 2 200 och 3 500 kr/invånare. Annorlunda uttryckt ligger värdet i dessa kommuner det dubbla riksmedelpå ungefär värdet. Kommuner med de högsta värdena är kämkraftkommunema Östhammar och Varberg. Det beror på att för av idrift-

ersättningen försening

tagning av kämkraftreaktorema i Forsmark och fördelats till dessa

Ringhals

kommuner.

Variationen mellan regioner och kommuner är av mindre Bo-

omfattning.

stads- och energisektorn är ett av de områden som minst variation uppvisar i Vårt material. Vare sig i bostadssektom eller i finns energisektorn några uttalade regionalpolitiska intentioner. Enligt den vi i indelning presenterade inledningen av rapporten blir det därmed fråga om en politik med regional betydelse eller snarare övrig politik.

5.3 Avslutning

Det inom Komplexsamhället återfinns inom

regionalpolitiska utmaningen

försvarsområdet. Försvaret har idag en resursöverföringsproñl som inriktar de stora kommunerna och framför allt den region som kallas Städer. sig på Det är om där delar av verksamheten sannolikt

fråga långsiktiga åtgärder,

har stora effekter utveckling. Försvarspolitiken har därför på näringslivets

en stor regionalpolitisk betydelse. Vad gäller bostadspolitiken är det uppen-

bart att den har för individemas möjligheter till val av arbete och betydelse bostadsort. Indirekt kan detta vara en faktor i en regions möj-

betydelsfull

ligheter till regional utveckling.

6 Kapitel

KULTUR, OCH FORSKNING-

UTBILDNING

KOMPETENSSAMHALLET

I regionalpolitiken har frågan om kultur, utbildning och forskning varit central under 1980-talet. Ett av regionalpolitikens nya och viktigaste områden har varit utvecklingen av teknisk kompetens. Inom ramen för det regionalpolitiska arbetet har man genomfört regionala program angående industrin, utbildningsplanering och teknikspridning. I anknytning till programmet regionala projektmedel har inte obetydliga resurser satsats på utbildning, utvecklingsarbete och verksamhet. Tekniks-

forskningsinriktad

och FoU-insatser har vidare som i den s.k

pridning ingått viktiga inslag

paketpolitiken. Frågan om regional utveckling inom utbildnings- och forskningsområdet har de senaste åren blivit så tydlig att den numera redovisas under en särskild huvudtitel i budgetpropositionen.

I andra sammanhang har det i diskussionen om nyskapande, kreativitet och ekonomisk tillväxt hävdats att tillgången på kulturinstitutioner, olika utbildningsmöjligheter och forskningskompetens utgör centrala faktorer för utveckling. När det gäller forskning- och utbildning har man i vissa fall talat om kunskapsutvecklingens gravitationsfalt (de Geer m fl 1986) - ett gravitationsfált som av och

bygger på lokalisering högteknologisk kompetens

skillnader i humankapital, dvs kompetens/utbildningsnivå hos befolkningen. Andra har talat om att det framtida samhället är beroende av utvecklingen i K-samhället, dvs kommunikationer, kunskap, konst och kreativitet (An-

dersson-Strömquist 1988). Vi har tidigare i rapporten behandlat kommuni-

kationer under rubriken infrastruktur i servicesamhället. De tre återstående Kzna dvs kunskap, konst och kreativitet studeras här som de statliga resursöverföringama till utbildning, kultur och forskning. Sammanfattningsvis

kallar vi detta i fortsättningen för kompetenssamhället, vars geografiska

utfall framgår av figur 6.1 (se bilaga 2).

Det dominerande intrycket av figur 6.1 är den geografiska koncentrationen av kompetenssamhället till ett mycket litet antal kommuner. Detta återspeglas i att de fargema dominerar Sverigekartan. Det är endast 22 gröna kommuner som ligger ovanför eller nära riksmedelvärdet 2 400 kr/invånare.

På nivån för riksmedelvärdet finns kommuner som Örebro, Trollhättan och

Svalöv. Det är 139 kommuner som erhåller mindre resursöverföringar, vilket markeras med ljusgrönt på kartan. Det motsvarar överföringar på drygt 2 000 till knappt 1 000 kr/invånare. l denna grupp finns glesbygdskommuner som

For-skn I 45.6 /. Utbi ldn 43.6 A Kultur I 10.8 Z

Figur 6.2. Kompetenssamhä//ets delområden

Jokkmokk, Åre och Vilhelmina. Där finns också stora städer som Jönköping, Södertälje och Skellefteå. Det är 123 kommuner som erhåller resursöverföringar under 950 kr/invânare och därmed är markerade med mörkgrön färg i

figur 6.1. Exempel på sådana kommuner är Arboga, Sorsele, Emmaboda,

Berg, Nordanstig och Båstad. Motpolen utgör Lund, Uppsala, Solna, Stockholm och Linköping med de högsta värdena. För Linköpings del är det fråga om det dubbla riksmedelvärdet, dvs knappt 5 000 kr/invånare och för Lunds del mer än sex gånger riksmedelvärdet, vilket motsvarar ca 15 000 kr/invånare. I absoluta tal rör det sig om knappt 1,3 mrd kronor för Lunds del. Stockholm har det högsta absolut värdet på ca 3,6 milliarder kr. Köping och Vetlanda

representerar genomsnittskommuner och resursöverföringens absoluta stor-

lek uppgår i dessa fall till ca 0.035 mrd kronor. Kompetenssamhälle innehåller tre delområden; kultur, utbildning och forskning. Fördelningen mellan de tre områdena framgår av figur 6.2. Delområdet kultur omfattar anslag under huvudtitlama kulturverksamhet

och massmedier mm på utbildningsdepartementets budget. Vårt kulturbe-

grepp är mycket vitt definierat, vilket innebär att huvudtiteln idrott, rekreation och turism under jordbruksdepartementet också ingår. Förutom användningen av det mycket breda kulturbegreppet finns det ytterligare skäl till

denna definition. Under huvudtitel kulturverksamhet återfinns ett till anslag ungdomsorganisationers lokala verksamhet. Enligt SCB 68 millioner går kronor av detta anslag till vilket

idrottsorganisationer, utgör ca 80% av

anslaget (SCB 1989). Det är ytterligare ett skäl att föra hela huvudtiteln till delområdet kultur (jmfr bilaga 1).

Utbildning avser statens bidrag till gymnasieskolan, vuxenutbildningen, folkhögskolor samt bidragsdelama av studiemedelsystemet (imfr bilaga 1).

Forskning utgöres av huvudtiteln högskola och forskning under utbildningsdepartementet, utbildning och forskning under jordbruksdepartementet, tek-

nisk och vid STU,

forskning utveckling bidrag till rymdforskning och Tele-X

under samt

industridepartementet några smärre anslagsposter för forskning

under övriga departement. Vi har dessutom till

tagit hänsyn privatfinansierad

forskning vid universitet och att från högskolor genom anslag övriga svenska och utländska anslagsgivare medräknats (jmfr bilaga 1).

Kompetenssamhällets fördelning över regioner visar att forskning, utbildning och kultur är ett område som gynnar städerna. Huvudstadsregionen, Göteborg/Malrnö-regionen och Städer uppvisar de högsta värdena i nu

nänmd ordning. Det är emellertid om skillnader mellan fråga ca 4 000 i

Huvudstadsregionen och ca 2 500 för Städer. Vad gäller de

övriga regionerna varierar överföringama från ca 1 000 för

Övriga landet till ca l 700 kr/invå-

nare för Mellanregionen.

En närmare analys av de tre delområdena visar att är relativt utbildning jänmt fördelat över de områdena. Det är

regionalpolitiska fråga om mindre varia-

tioner kring värdet l 000 kr/invånare. Materialet visar att

Mellanregionen

och Städer har något högre värden och att

Övriga landet, Göteborg/Malmö-

och Huvudstadsregionen Den något lägre värden. jämna fördelningen tyder på att regionalpolitiska haft i prioriteringar genomslag utbildningssektom.

Även på kommunnivå erhålls bilden av en jämn fördelning. Det är endast

kommuner som hamnar

sju i gruppen med mycket mer resursöverföringar

och i gruppen med mycket mindre resursöverföringar finns 53 kommuner. I det sistnämnda fallet är givetvis av

gymnasieskolans lokalisering betydelse

för utfallet. Gruppen består också av små kommuner som i större ingår kommuners pendlingsomland. Flertalet kommuner återfinns i ett intervall mellan 1 600 till 700 kr/invånare. Den

jämna fördelningen innebär att vi inte

behandlar delområdet vidare.

///\

\

.\s._/ \\\

Figur 6.3. Kultur och forskningsanslag fördelat pá regioner. Höjdaxeln anger ikkr/in vánare. Planets tvâ axlar anger region- och anslagsbeteckning. anslag

Kultur och forskning

Den av resurser för kultur och forskning framgår av geografiska fördelning

figur 6.3.

Huvudstads- och dominerar både forskning och

Göteborg/Malmö-regionen kultur, vilket framgår av den geografiska fördelningen på regioner (se figur

6.3). Kulturen omfattar 2,1 milliarder kr och är därmed av samma storleksdrygt som den Hälften av resursöverföringen

ordning (primära) regionalpolitiken.

inom kulturområdet till Stockholm. Det innebär att värdet för Huvud-

går

är det ca 700 kr/invånare, vilket är avsevärt

stadsregionen högsta, nämligen

högre än riksmedelvärdet 260 kr/invånare. Övriga regioner ligger samtliga under riksmedelvärdet en nivå kring 150 kr/invånare. Endast Övriga

på landet avviker markant med ett lägre värde - ca 100 kr/invånare.

Stockholms kommun har det värdet nämligen 1 600 kr. högsta per invånare, med riksmedelvärdet tillförs Stockholm 6 mer resurser

J ämföit gånger per

invånare. Jämfört med en normalkommun klassificerad i regionen Övriga

landet är Stockholms värde ca 16 gånger högre.

Stockholms unika position inom kulturområdet resulterar i att kommunvariationen blir mycket stor så sätt att kommuner

på några är starka avvikare.

Bortser man från avvikama, Stockholm, Vadstena, Härnösand, Malmö, Kalmar och Gotland blir emellertid bilden armorlunda. Variationen mellan kommunerna blir mindre.

betydligt Materialet visar att 200 kommuner

erhåller 100 kr/invånare eller

lägre. Övertorneå, Gällivare, Vindeln och

Borgholm är exempel på kommuner där nivå

resursöverföringens uppgår till

ca 100 kr/invånare. Riksmedelvärdet uppgår till ca 260 kr/invånare och kan

exemplifieras med Ragunda, Gävle och Katrineholm.

Kultur har en unik profil när det det gäller geografiska utfallet. En kommun, Stockholm, dominerar bilden. kommuner

Övriga har mycket små resurs-

överföringar. Därmed blir inte heller variationema mellan

kommunerna generellt sett särskilt stora. Ur ett regionalpolitiskt perspektiv kan man i resultaten inte finna som

något pekar på anpassning till regionalpolitiska prioriteringar.

Forskningen omfattar 9,1 rnrd kr och har samma karaktär som infrastruktur. Det är ett område som i stor kräver utsträckning geografiskt koncentrerade insatser. Det är som

forskning skapar kompetenssamhällets starkt ortskon-

centrerade bild. Det visar att nära 7 av 9 rnrd kr för

sig drygt forskning

fördelar sig på sex kommuner,

Stockholm, Göteborg, Uppsala, Lund, Umeå

och Vidare är det är 18 kommuner

Linköping. som befinner sig ovanför eller

vid riksmedelvärdet ca 1 000 kr/invånare. Betraktas

forskning ur ett kommunperspektiv framstårnaturligtvis skillnaderna som avsevärda. De tidigare

nämnda kommunerna har även höga per capita värden, vilket också är fallet för Lomma

(lantbruksuniversitetet), Hedemora (lantbruksuniversitetet), Solna (Karolinska institutet) och Luleå

(högskolan).

Sammanlagt 139 kommuner saknar för resursöverföring forskning. Sätts en

gräns vid värdet 100 kr/invånare innebär det att 80 kommuner befinner

sig

i intervallet l-99 kr/invånare. Hit hör bl a Vämamo, Gotland, Sollefteå, Arvidsjaur och Mullsjö. Det innebär att 34 kommuner i

ligger intervallet 100

- 1000 kr/invånare och bland dessa finns Örebro

Norrköping, Borlänge, och

Kalmar.

Betraktas i ett

forskning regionperspektiv uppvisar Huvudstadsregionen ett

värde på ca 2 250 kr/invånare. Motsvarande värde är för

Göteborg/Malmö-

regionen, 2 100, och för Städer l 100. Vad gäller de övriga regionerna uppgår värdena till mellan 30 kr/invånare för

Övriga landet och 320 kr/invånare för

Mellanregionen.

Det geografiska utfallet av visar

forskning tydligt på den historiska bindning

som finns till tidigare

lokaliseringsbeslut. De gamla universitetsortema

dominerar när det fördelning. Det

gäller resursöverföringamas geografiska finns därmed inte större till regionalpolitiska prioriteringnågon anpassning

ar.

Det utfallet för kultur och forskning har stora likheter. Det är

geografiska

om som är koncentrerade till ett fåtal kommuner. fråga resursöverföringar Det stora flertalet kommuner erhåller därmed små resursöverföringar.

7 Kapitel

u

REAKTIONSSAMHALLET

Reaktionssamhället omfattar 37 milliarder knappt kr, vilket utgör 10,8% av de kommunfördelade resurserna. I reaktionssamhället den ingår (primära) regionalpolitiken, den kommunala stöd till skatteutjämningen, företag med svårigheter samt dels den s.k. efterfrågestimulerande delen av arbetsmarknadspolitiken, dels och stöd till arbetsanpassning samhällsföretagsgruppen. När det till gäller överföring företag med svårigheter präglas datamaterialet framför allt av varvspolitiken. Budgetåret 1985/86 tog Uddevalla-paketet statens resurser i anspråk, medan Kockums-paketet (Malmö) ännu inte i någon större belastar utsträckning budgeten. Samtidigt framträder i materialet effekter av beslut vad tidigare statliga gäller varven och stålindustrin. Den bild som erhålls över reaktionssamhället i sin helhet och för reaktionspolitik företag är alltså präglad av 1980-talets situation. Reaktionsamhällets geografiska utfall av 7.1 framgår figur (se bilaga 2).

Figur 7.1 visar en förväntad karta med värden i norra höga Sverige (rött) och låga värden i de södra delarna av landet (grönt). Sydostregionen uppvisar förhållandevis värden med höga jämfört övriga delar av södra Sverige. Man kan notera att och Mellanregionen Sydostregionen tycks ha ungefär samma nivå på Av Norrlandslänen resursöverföringama. uppvisar Västernorrlands och Gävleborgs län avvikande mönster att kommuner genom många inte återfinns i den högsta klassen. Vidare framträder de kommunerna fyra Uddevalla, Göteborg, Malmö och Karlskrona, vilket är ett resultat av stödet till varven.

Det finns 47 kommuner i den grupp som erhåller störst resursöverföringar. Undantaget varvskommunema är det endast i att dessa komundantagsfall muner utanför det ligger regionalpolitiska stödområdet. Högsby med en resursöverföring på ca 7 500 kr/invånare är en sådan kommun. Värdet på resursöverföringama varierar mellan 9 000 och 13 000 kr/invånare för flertalet kommuner i gruppen.

Ungefär lika kommuner finns många i gruppen med högre värden på resursöverföringama. Resursöverföringama uppgår till ca 7 000 för Arvika, Malung, Orsa och vilka är kommuner Ljusnarsberg, med de högsta värdena i gruppen. Filipstad, Färgelanda, Falköping och Fagersta är kommuner med värden lägre i gruppen och resursöverföringens nivå är i dessa kommuner ca 5 000 kr/invånare.

G ÖUR Lñ N

Figu . . Reaktionssamhällets fördelning pá regionalpolitiska regioner (kkrnnvána .

riksmedelvärdet 4 400 kr/invånare finns 51 kommuner. Det är kom- Kring

muner som Örnsköldsvik, Lysekil och Ludvika.

Lindesberg,

Dubbelt så kommuner med lägre resursmånga (dvs 101) ingår ppen utom Sandviken Gävle, li Svealand

övetförin . Samtliga, Falun, ggeri

och Göta . Det är om stora kommuner som Borås (3 100), nonnalfråga kommuner som Boxholm och landsbygdskommuner som Båstad (3 800) (2 400).

finns 34 kommuner varav 29 är I gruppen med lägst resursöverföringar förortskommuner. För dessa varierar överföringens värde mellan 500 och l Dessutom Trollhättan, Västerås, Uppsala och 500 kr/invånare. ingår Arboga, Stockholm i den här gruppen.

Variationen mellan kommunerna är mycket stor. Gällivare där resursövertill 16 000 kr per invånare har ett värde som ligger

föringen uppgår drygt

över riksmedelvärdet. När det gäller kommuner med låga värden fyra gånger kan vara ett Resursöverföringen uppgår här till ca

Nynäshamn exempel.

1 000 kr per invånare vilket är 1/4-del av riksmedelvärdet.

Betraktat i ett till Malmö, i abso-

kommunperspektiv uppgår överföringama

lutvärde till ca 2,5 mrd. Men även Uddevalla och Karlskrona har Göteborg,

absolutvärden, som l mrd kr. För de kommuner som ligger på

överstiger

För-enas - 25.8 /. Kommun 35.8 /. Individ - 32.2 z Rc9.Pol å 6.2 z

Figur 7.3. ReaktionssamhäI/ets delområden.

riksmedelvärdet (per invånare) kan motsvarande tal vara 53 millioner kr (Bengtsfors) eller 136 millioner (Nässjö).

Variationen mellan regionerna är stor (se figur 7.2). Resursöverföringar till Inlandet uppgår till drygt ll 000 kr/invånare. Som en motpol till Inlandet står Huvudstadsregionen, där resursöverföringen uppgår till ca 1 200 kr/invånare. I förhållande till den regionalpolitiska prioriteringen kan man notera Mellanregionens låga värde på ca 3 700 jämfört med Sydostregionens 6 000

kr/invånare. De övriga regionerna Städer, Göteborg/Malrnö och Övriga

landet har värden som inte avviker allt för mycket från riksmedelvärdet.

Reaktionssamhället är uppdelat på fyra områden; reaktionspolitik för indi-

och balans - Fördel-

vider, kommuner, företag geografisk regionalpolitik. ningen mellan de områdena och deras relativa storlek av

fyra framgår figuren

7 .3.

7.1 Reaktionspolitik för individer

Politiska program med inriktning på att lösa individers problem omfattar ca

12 mrd kr. Det är till största delen fråga om arbetsmarknadspolitikens efterfrågeskapande åtgärder, beredskapsarbeten av icke-investeringskaraktär, flyttningsbidrag, lönebidrag, ungdomslag och samhällsföretag. Statens

/ /

% y

//////////////// á /_. \\ á .

Figur 7.4. Fieaktionspolitik för individer och kommuner förde/at pá regioner (kkr/invånare).

bidrag till det kontanta arbetslöshetsunderstödet (KAS) och till arbetslöshetskassoma ingår också i detta område. Det är också fråga om vissa åtgärder

inom invandrarpolitiken, som flyktingmottagning (jmfr bilaga 1).

Det geografiska utfallet överensstämmer med regionalpolitiska

prioritering-

ar, vilket framgår av figur 7.4. Det högsta värdet erhålls i Inlandet med ca 3 500 kr/invånare. Därefter följer Mellanregionen och Sydostregionen. Den sistnämnda regionen har emellertid endast något högre värde än gruppen

Städer och Övriga kommuner. Dessa tre regioner ligger nära riksmedelvär-

det ca 1 400 kr/invånare. Det gäller även för Göteborg/Malmö-regionen. Det

är endast som ett värde som klart under

Huvudstadsregionen uppvisar ligger

riksmedelvärdet. I ett framträder klassiska kommuner

kommunperspektiv regionalpolitiska i Norrlands inland när det gäller de högsta värdena. Övertorneå, Kiruna,

Överkalix och Jokkmokk har värden mellan 5 000 och 6 000 kr/invånare. Det är nära fyra gånger mer än riksmedelvärdet. I den övre delen av rangordningen återfinns också ett flertal kommuner där industrins strukturrationalisering orsakat sysselsättningsproblem, som Munkfors (ca 3 500) och Fagersta (ca 3 000). Göteborg och Växjö är kommuner som exempel på ligger på riksmedelvärdesnivån. I den nedre delen av kommunrangordning-

en är Stockholms, Göteborgs och Malmös kranskommuner rikligt företräd-

till dessa till mellan 200 - 500 kr/invånare

da. Resursöverföringen uppgår

ett och det rör sig om ett 30-tal kommuner. Den stora gruppen kommuner,

hundratal, återfinns i intervallet 700 - l 400 kr/invånare.

Stockholm den största resursöverföringen, vilken I absoluta tal erhåller

kr. För de kommuner som ligger på riksmedel-

uppgår till ca 650 millioner variera från ca 600 millioner kr värdet kan de absoluta resursöverföringen

via 95 millioner (Växjö) till ca 13 millioner (Valdemarsvik).

(Göteborg) i absoluta tal några millioner Förortskommunema runt Stockholm erhåller som har värden i kr/invånare kr perkommun. För de kommuner mycket höga Det kommunerna i Norrbottens och

råder ett annat förhållande. gäller

inland. Här kan överföringamas absolutvärden exemplifieras Västerbottens 15 millioner i Åsele och drygt 60 med ca 45 millioner kr i Pajala, drygt

millioner i Strömsund.

för kommuner

7.2 Reaktionspolitik

i har varit ett viktigt

till kommuner utjämnande syfte länge

Statsbidrag har diskuterats såväl i utredningar om

instrument i regionalpolitiken. Frågan

om Det

statsbidragen till kommuner som i utredningar regionalpolitiken.

kommittén, REK 87. Här

gäller även den nyss avslutade regionalpolitiska kortfattat om det utfallet av politiken redovisas därför endast geografiska som reaktion kommuners (ekonomiska) problem. på

till kommuner och

I detta anslagsområde ingår skatteutjärrmingsbidragen

Bidragen till landstingen

landsting samt de extra skatteutjämningsbidragen.

till i kommuner.

har fördelats i proportion landstingsanställda

omfattar drygt 13 mrd kr. Fördelningen på regionalpolitiska

Anslagsområdet

områden framgår av figur 7.4.

Av 7.4. framgår den regionalpolitiska profilen på skatteutjämningsbi-

figur stärkts av de förändringar som

Det är en profil som ytterligare

dragen.

vidtogs i skatteutjämningssystemet fr o m 1988. Idet nya systemet försköts

resurser från södra till norra Sverige.

samma bild som för överföringar till individer. På kommunnivå framträder områdena har höga värden. Så

Kommuner i de klassiska regionalpolitiska

Åre ca 6 000 och Gällivare ca 5 000 kr/invånare. tex erhållerBoden ca 6 500 , vilket för t ex Flen, Storfors,

Riksmedelvärdet är l 600 kr/invånare, gäller Förortskommunema runt storstäderna har låga

Kumla, Tjörn och Älmhult.

eller mycket låga värden.

Anslagsområdet uppvisar en anpassning till regionalpolitiska prioriteringar och klassificeras som sekundär regionalpolitik.

7.3 för

Reaktionspolitik företag

I detta anslagsområde ingår politiska program, vars syfte är att lösa problem i företag. Det är fråga om insatser som i andra sammanhang kallats defensiv industripolitik. I anslagsområdet ingår stödet till varvsnäringen och stödet till stålindustrin, främst SSAB. Dessutom har vi räknat ersättningen till SJ förköp av vissa tjänster till detta anslagsområde. Det är nämligen ett politiskt program upprättat som en reaktion på ett företags problem. I analogi med

detta ingår bidragen till lokal och regional kollektivtrafik också i anslags-

området. har de område

Slutligen prisreglerande åtgärderna på jordbrukets

räknats hit.

Beräkningarna av kommunvärdet är i princip gjorda efter näringens lokalisering (jmfr bilaga l). När det gäller ersättningen till SJ utgör Transportrådets ersättningsnorrn vår beräknings grund.

Anslagsområdet uppgår till ca 9,5 mrd kr och utgör knappt 3% av de totala resursöverföringama. Varvspolitiken dominerar helt bilden av det geografiska utfallet (jmfr figur

7.5). Göteborg/Malrnö-regionen och Sydostregionen har mycket höga vär-

den. För den förstnämnda regionen är det fråga om ca 3 500 kr/invånare och för den sistnämnda ca 2 000. Vad gäller de regioner som inte direkt är påverkade av Varvspolitiken har Inlandet det högsta värdet ca 900 kr/invå-

nare. För Övriga landet är det ca 400, Mellanregionen ca 250 och för

Huvudstadsregionen drygt 100 kr/invånare. På kommunnivå är det tal om mycket stora variationer. Det är ett förhållande som sannolikt alltid kommer finnas inom detta område. Näringslivets strukturrationalisering kommer att drabba olika typer av industrier. För vår undersökningsperiod är det fråga om varv och stål. Vid ett annat tillfälle kan

det vara om andra branscher. Näringslivets historiska lokaliserings blir fråga

därmed avgörande för politikens geografiska utfall. Det är få kommuner som erhåller stora resursöverföringar. Varvskommuner och stâlkommuner återfinns högt upp i en rangordning, men även andra kommuner ligger högt i rangordningen. Exempel på detta är Dorotea (knappt 3 000 kr/invånare) Kiruna och Åre (ca l 800) och Vilhelmina (1 600), vilka är belägna i det regionalpolitiska stödområdet. Sammanlagt är det 32 kommuner i gruppen mer respektive mycket höga resursöverföringar. Några av

Figur 7.5. Reaktionspolitik för företag och regionalpolitik fördela! pá regioner (kkr/invånare).

dessa som Nässjö, Herrljunga och Gullspång hamnari denna grupp på grund av statens stöd till SJ. Kommuner som Stenungsund, Falköping, Hylte är exempel på kommuner som befinner sig nära riksmedelvärdet 1 100 kr/invånare. Under detta värde befinner sig 240 av landets kommuner. För dessa kommuner utgör överföringama till företag med problem allt från 1 000 till

mindre än 100 kr/invånare. Kring det sistnärrmda värdet finns kommuner som Älvdalen, Filipstad och Gävle. För de kommuner som erhåller minst

resursöverföringar är det om värden 10 kr/invånare. Detta för

fråga på gäller

tex Stockholm, Solna och Partille.

När det gäller i absoluta tal slår

resursöverföringar naturligtvis varvspolitiken genom i materialet. För Göteborgs del rör det sig om ca 425 miljoner

kr. När det gäller kommuner kring riksmedelvärdet uppgår resursöverföringen till ca 12 millioner kr i Hylte och ca 22 i Alvesta.

Den politik som är en reaktion på från kriterier

företags problem utgår på

sysselsättning/arbetslöshet. Politikens syften är oftast att skapa en ny näringslivsstruktur i den drabbade regionen. Det är kriterier och syften som överensstämmer med de som ligger till grund för regionalpolitiken. Vi klassificerar därför reaktionspolitiken för företagen som sekundär regionalpolitik. Företagens historiska är emellertid för

lokalisering avgörande poli-

tikens geografiska utfall. Det är fråga om överföringar som koncentreras till ett mindre antal kommuner.

7.4 för balans -

Reaktionspolitik geografisk regionalpolitik

Regionalpolitiken omfattar ca 2,3 mrd kr vilket ger ett riksmedelvärde på 270 kr/invänare. I anslagsområdet ingår program som traditionellt kallas regionalpolitik. Det är fråga om anslaget regional utveckling under industridepartementet (numera arbetsmarknadsdepartementet). Dessutom ingår transportstödet för Norrland och Gotland. Vidare inkluderas jordbrukets Norrlandsstöd, bidrag till Norrlandsfonden samt samtliga insatser riktade mot vissa geografiska områden dvs Bergslags-, Malmö- och Uddevallapaketet (imfr bilaga 1). Regionalpolitiken är i huvudsak en politik för Inlandet. Resursöverföringar-

na till Inlandet uppgår till ca 2 300 kr/invånare. Det är ett värde som är

ungefär åtta gånger högre än riksmedelvärdet. Den region som kommer närmast är Städer, där bl a Norrlands kuststäder eller stödjepunkter i skogslänen ingår. För denna region uppgår resursöverföringen till ca 600 kr/invånare. och

Övriga regionalpolitiskt prioriterade regioner, Mellanregionen Sydostregionen, har värden på 100 resp 60 kr/invånare. I Övriga landet

uppgår överföringen till knappt 200, Göteborg/Malmö-regionen ca 120 och för Huvudstadsregionen uppgår överföringen till mindre än en krona per invånare.

När re gionalpolitiken betraktas kommunvis blir variationen stor. Kommuner som ligger högt på rangordningen efter resursöverföring per invånare har mycket höga värden. Det är 65 kommuner som har värden i den högsta gruppen. Kiruna med en överföring på ca 7 200 kr/invånare ligger högst. Bland de andra kommunerna i denna grupp är det endast en kommun som är belägen utanför det reguljära regionalpolitiska stödområdet, nämligen Uddevalla. I gruppen finns alltså kommuner som Arjeplog (3 800), Arvidsjaur (l 000), Robertsfors (2 200), Ragunda (l 100) och Östersund (500kr/invånare). I gruppen med högre resursöverföringar finns endast 14 kommuner. För dessa kommuner är resursöverföringen mellan 300 och 450 kr/invånare. I gruppen finns kommuner som den större staden Sundsvall, norrnalkommunen Smedjebacken och den mellanstora staden Söderhamn.

Borlänge och Karlskrona är kommuner som finns nära riksmedelvärdet 270 kr/invånare.

Få kommuner, 16, finns i gruppen med mindre resursöverföringar. Här varierar överföringen från 230 till 120 kr/invånare. Nonnalkommunema Hagfors och Hedemora samt den mellanstora staden Härnösand kan vara exempel på kommuner i gruppen.

I den nedre delen, dvs mycket mindre resursöverföringar, är det ungefär 180

kommuner med lägre värden än 100 kr/invånare. Av dessa är det 49, som i

våra indexberäkningarerhåller indexvärdet 0, vilket innebär att

överföringen är mindre än 10 kr/invånare. De insatserna i dessa kommuregionalpolitiska ner består enbart av insatser inom ramen för regionala utvecklingsinsatser m.m, dvs länsanslaget. Det år om

huvudsakligen fråga glesbygdsstöd och

regionala projektmedel.

I absoluta tal överförs den största summan till Uddevalla, närmare bestämt ca 300 millioner kr. Andra ca 200 millioner höga absolutvärden, kr, hamnar i Kiruna och Luleå. Vad kommuner gäller kring riksmedelvärdet, Borlänge och Karlskrona, till ca 14 millioner uppgår resursöverföringen kr. För kommunermed små är det

regionalpolitiska resursöverföringar många gång-

er tal om belopp under en million kr.

Regionalpolitikens geografiska utfall är starkt sammankopplad med stödområdesindelningen. Den medvetna geografiska i prioriteringen politiken

har betydande genomslagskraft. orter utanför Undantag gäller stödområdet, där regionalpolitiska problem med av i stora

uppstått anledning problem företag.

AVSLUTNING

av de geografiska utfallet av resursöverföringama uppdelade efter Analysen samhällen, dvs i stort efter ändamål, visar på varierande regionalpolitiska anpassning. Geografin i den statliga politiken visar totalt sett på ett utfall i riktning med de auktoriserade regionalpolitiska prioriteringarna enligt stödområdesindelningen. Det finns emellertid även enstaka kommuner i mellersta och södra Sverige som erhåller stora resurser. Bland dessa kommuner återfinns Stockholm och några kommuner med anknytning till försvaret.

är ett exempel på en politik av regional betydelse,

Transfereringssamhället

dels i den mening att de politiska programmen tillför ekonomiska resurser till regionen, dels i den mening att politikens geografiska utfall inte varierar

annat än med avseende på befolkningens sammansättning. Överföringama

grund som i stort är lika över hela landet. Det är det största ger en ekonomisk vad och har därmed stor betydelse

politikområdet gäller resursöverföringar

för välfärden i samhället. Servicesamhället är av grundläggande betydelse för den regionala utveckbåde vad och Framför allt är sysselsätt-

lingen gäller tjänster sysselsättning. ningsaspekten viktig i detta sammanhang. Servicesamhället utgör en lång-

siktig bindning för den regionala utvecklingen. Lokalisering av statliga

myndigheter framstår i ett sådant perspektiv som en central re gionalpolitisk

fråga. Det framgår av vår analys att servicesamhället avseende de traditio-

nellt områdena har en Denna profil regionalpolitiska regionalpolitisk profil.

av Inlandets höga värden inom områdena infrastruktur och förvaltskapas ning. Samma prioritering återfinns för arbetsmarknad och företagsutveckmen storlek äri dessa två områden så små att de ytterst

ling, överföringamas

marginellt påverkar helhetsbilden. Emellertid återfinns knappast sådan re-

med avseende de nyare regionalpolitiskt

gionalpolitisk anpassning på områdena, Mellanregionen och Sydostregionen. prioriterade

Samtliga anslag inom servicesamhället utgör instrument för långsiktig re-

gional utveckling. Lokalisering av service innebär ett långsiktigt åtagande framför allt för organ inom den offentliga sektorn. Därmed är de centrala byggstenar i arbetet med att bygga upp robusta och fungerande regioner. Det utmaningen inom Komplexsamhället återfinns inom regionalpolitiska försvarsområdet. Försvaret har idag en resursöverföringsproñl som inriktar sig på de stora kommunerna och framför allt den region som kallas Städer. Det är om långsiktiga åtgärder, där delar av verksamheten sannolikt fråga

KIF-SNI! - 9.5 x SERU-IAOII 41.6 x RENCf-INCC I 2.1 x KGPL-INIÅ E 8.7 x IRNOSF-SNM nu 36.2 x

KIF-SNI! - 3.4 x gm IERU-SNHC 35.0 x RENGWSNH 24.5 x KGPL-Sâill 4.I x TRNCSF-SNII 33.1 x

KIF-IA!!! . 32.4 x IERU-BMI! 20.2 x REMGGSNM . 4.6 x KGPL-BNIC å 8.5 x m IIINCSF-SNOC 34.3 x

7.6 Fiesursöverföringarnas relativa sammansättning i Stockholm, Figur Jokkmokk och Lund.

har stora effekter för kommunens har därför utveckling. Försvarspolitiken en stor regionalpolitisk Vad betydelse. gäller bostadspolitiken är det uppenbart att den har betydelse för individemas till val av arbete och möjligheter bostadsort. Indirekt kan detta vara en faktor i en betydelsfull regions möjligheter till utveckling.

Det geografiska utfallet av visar den historiska forskning tydligt på bindning som finns till tidigare De

lokaliseringsbeslut. gamla universitetsortema

dominerar när det

gäller resursöverföiingamas geografiska fördelning. Det

finns därmed inte större till

någon anpassning regionalpolitiska prioritering-

ar.

Det geografiska utfallet för kultur och har stora likheter. Det är

forskning

fråga om som är koncentrerade till ett fåtal kommuner.

resursöverföringar

Det stora flertalet kommuner erhåller därmed små

resursöverföringar.

Det är reaktionspolitiken för individer, kommuner och balans geografisk som bildar den regionalpolitiska reaktionssamhället. Framför allt profilen på gäller det reaktionspolitiken för kommuner, vilken tillsammans med förvalt-

ning inom servicesamhället för av de ger förutsättningar utveckling regio-

nalpolitiskt prioriterade regionerna, i synnerhet Inlandet. Här bidrar reaktionspolitiken för individer tillsammans med transfereringssamhället att upprätthålla välfärden.

Det är med andra ord en splittrad bild som erhålls. Det innebär att kommuner med samma nivå från staten trots allt har

på resursöverföiingen mycket

skiftande mönster på överföringama. Detta kan illustreras av de tre kommunema Stockholm, Jokkmokk och Lund. I figur 7.6. visas sammansättningen av resursöverföringama för de tre kommunerna och de olika

förutsättningar

som råder i dessa kommuner.

III

RESURSÖVERFÖRINGARNAS

SAMMANSATTNING

gcH

GEOGRAFISKA OMRADEN

I denna del av rapporten studeras sammansättningen av resursöverföringen med utgångspunkt från olika geografiska områden. I stället för att studera budgetens sektorer betraktas dess utfall territoriellt. I stället för att tala om att utbildningsdepartementets utgifter ligger kring 40 milliarder, beskriver vi i detta avsnitt att Mellanregionen mottar i överföringar lika mycket eller att socialdepartementets utgifter på drygt 80 milliarder i stort motsvarar överföringama till Huvudstadsregionen. När det gäller de territoriella nivåerna behandlas inledningsvis de sju regionalpolitiska regionerna, som presenterades i den förra delen. Varje regions budget studeras och därefter jämförs regionerna med avseende på budgetens sammansättning. Därefter undersöks resursöverföringamas sam-

mansättning på län. I det följande kapitlet studeras utfallet på kommuner.

För det första med avseende på kommunstorlek. För det andra presenteras en klassificering av kommunerna. Klassificeringen bygger på vilken typ av resursöverföringar som dominerar i respektive kommun. För det tredje genomförs en närmare analys av utfallet för sju städer eller stadspar.

8 Kapitel __ __

REGIONER OCH RESURSOVERFORINGAR

I samband med genomgången av de fem samhällena beskrevs hur de sju olika regionerna mottog varierande belopp för olika ändamål. I det följande skall regionala likheter och olikheter närmare granskas, dvs hur de 342 milliarder som är geografiskt fördelade faller ut över regionerna, mot bakgrund av vad som tidigare tagits upp.

Med tanke på regionemas mycket varierande sammansättning och befolkningsunderlag - från knappt en halv miljon i Inlandet till Huvudstadsregionens 1.7 miljoner, är skillnader inte särskilt överraskande. Funktioner som universitet och kan inte förväntas ha samma inom

regering/riksdag spridning

alla regioner. Dessa har sammansatts närmast med tanke på att ta fram regionalpolitiskt intressanta kommungrupperingar. Av detta skäl är ett mått som kronor/invånare ibland missvisande. Trots detta utgör det ett enkelt mått

för att fånga skillnader, när befolkningen varierar kraftigt mellan regionerna.

Om resursöverföringama skulle fördelats jämnt över i

befolkningen varje

region, dvs varje person skulle motta knappt 41 000 kr/inv så hade budgetens medel fördelats enligt kolumn I i tabell 8.1 . Beroende på bl a de ovan närrmda skillnader mellan regioner så motsvarar detta långt ifrån det faktiska utfallet, vilket framgått av framställningen i del II. Från en över befolkningen jämn fördelning måste nännare 31 mrd omfördelas mellan regionerna för att ett resultat som motsvarar den faktiska skall erhållas kol II i

fördelningen (se

tabell 8.1). De är främst tre regioner, Inlandet, Städer och Huvudstadsregio-

nen, som mottar de omfördelade summoma på bekostnad av främst Övriga

landet (1 1 milliarder) samt Mellanregionen och SO-regionen (se tabell 8.1).

Iden fortsatta framställningen talas om omfördelningsvinster och -förluster, plusområden resp minusområden etc. Dessa begrepp skall enbart förstås som tekniska beskrivningar av hur respektive regions resu rsöverföringar faktiskt är sammansatta i förhållande till en och jämn fördelning sammansättning över befolkningen av resursöverföringama. Den faktiska fördelningen av resursöverföringama framgår av kol HI i tabell 8.1. Regionema skiljer sig kraftigt åt vad gäller överföringen mätt som

kr/invånare. Mest överföringar får Inlandet (51 490 kr/invånare); lägst de

kommuner som hamnat i gruppen Övriga landet (34 670 kr/invånare, se

vidare tabell 8.1).

Tabell 8.1 Hesursöverföringarnas regionala fördelning jämnt fördelade efter befolkning (kol l) samt efter den faktiska fördelningen, absolut (kol lll) och i kronorñnvánare (kol IV).

I Il III IV Fiktiv förd Differens Faktisk fördelning Milliarder Kol III-I Milliarder Kr/inv

De stora kommunernas centrala roll som mottagare av statliga överföringar visar sig i att efter Inlandet kommer de tre som är av de regioner hopsatta största kommunerna och deras omland. De ur

regionalpolitisk synvinkel

intressanta delama som och får avsevärt mind-

Mellanregionen SO-regionen

re räknat per invånare.

8.1 Inlandet

Inlandet (omfattande stödområde A och B samt Östersund och har Kiruna)

länge uppfattats som ett re gionalpolitiskt problemområde. Detta är inte minst betingat av liten befolkning som är starkt vilket att avståndsfakspridd, gör

tom utgör ett väsentligt medför också att

handikapp. Befolkningsstorleken

det finns många när staten intervenerar med att förbättra

svårigheter syfte

områdets struktur.

Överförin garna till Inlandet granskas nedan med från avvikel-

utgångspunkt

ser i relation till motsvarande riksmedelvärdet för var och en av de femton anslagsgruppema tillhörande de tidigare presenterade samhällena (jmfr bilaga l).

De stora vinstema för Inlandet ligger inte oväntat inom reaktionssamhällets område (se fig 8. l ). Om vi bortser från ersättning till arbetslösa personer

(där självfallet kr/invånare utgör ett dåligt mått) och från transfereringama

(som är direkt relaterade till åldersstrukturen i så är det tre regionen)

anslagsgrupper som i förhållande till riks genommarkantprofilerar regionen

3 o o o o

Figur 8.1 Omfördelningstal för Inlandet avseende 15 anslagsgrupper.

snittet. Det är inte oväntat regionalpolitiska anslag (838 millioner mer till än om hade fördelats jämnt över Sverige), skatteutjärrm-

regionen anslaget

228 millioner mer) samt anslag till drift av infrastrukturen (672

ingsbidrag (l

millioner mer). Dämäst i ordning kommer anslag till militärförband (412 millioner) följt av mindre omfördelningssummor över nästan alla anslags-

grupperna. Det finns också anslag där Inlandet förlorar i relation till andra regioner och det i Inlandet får här 408 millioner mindre

gäller synnerhet forskningen.

än vad en hade gett. Att inlandet inte skulle stå

genomsnittlig fördelning

starkt för detta anslag var väntat, men storleksordningen är något överraskande med tanke på att både Östersund (med högskola) och Kiruna (med tillhör Dessa tvâ kommuner svarar för närmare

rymdforskning) regionen.

85% av (totalt 32 millioner) till regionen.

forskningsanslagen

(se ñg 8.1) visar att Inlandet får omfördelningsvinster

Diagrammet generellt

nästan över samtliga femton anslag. Även om vissa av dessa är generellt verkande etc) framträder en bild av en regionalt medveten (arbetslöshet inom samtliga sektorer. Det finns med andra ord en glesbygdsanpasspolitik ning i den sektoriella politiken.

._2-

3 o o o o Figur 8.2 Omförde/ningstal för Städerna avseende 15 anslagsgrupper.

8.2 Städer

I denna region ingår residensstäder och större kommuner utanför de

regionalpolitiskt definierade regionerna. Kommuner som Luleå, Umeå,

Linköping, Jönköping och Halmstad in går i regionen. Städer har i absoluta

tal den största omfördelningsvinsten, vilken uppgår till 5,4 mrd (se tabell 8.1

ovan). Fördelningen över alla anslagsområden om den för Inlandet

påminner

med värden över genomsnittsvärdet för nästan hela området. Däremot skiljer sig Städer från Inlandet, genom att vinstema har en utpräglad profil (se ñg 8 .2).

Försvaret och den statliga förvaltningen ger Städer dess karaktäristika. Det totala anslaget till försvaret uppgår till 7.6 mrd , vilket är 3.8 mrd mer än om försvarsanslagen varit fördelade på de sju regionerna efter folkmängd. På samma sätt uppgår anslagen till förvaltning till 5.9 mrd , vilket innebär en

omfördelningsvinst på 0.6 mrd. Regionalpolitiska anslag och skatteutjäm-

ningsbidrag (till och med mer än förvaltning) ger Städer omfördelningsvinster. Det enda område som ger omfördelningsförlust av någon betydelse är transfereringama. Sammantaget är Städer vinnare över hela sektorsfáltet, med få undantag. Förklaringen till detta resultat är flera. För det första inte utgör regionen Städer en sammanhängande geografisk region utan är en typ av kommuner.

3 o o o o Figur 8.3 Omfördelningstal för Huvudstadsregionen avseende 15 anslagsgrupper.

För det andra är försvaret av historiska skäl ofta är lokaliserat till den typ av

kommuner som ingår i gruppen. Detta ligger också bakom förvaltningens

stora betydelse. Residensstädema är centrahnaktens regionala utposter med länsstyrelser, Riksbanksfilialier etc. De därför också viktiga knutar i utgör infrastrukturen (totalt 7.2 mrd), men den låga omfördehiingsvinsten (drygt

3 millioner) visar att kommungruppen inte på något sätt är extremt gynnad.

Huvudstadsregionen

Huvudstadsregionen omfattar 28 kommuner kring Stockholm. Totalt mottar regionen i överföringar 76.8 mrd, vilket innebär 4.7 mrd mer än befolkningsandelen vid jämn fördelning (se tabell 8.1 ovan).

Profilen över omfördelningsvinster respektive omfördelningsförluster skiljer sig drastiskt från de två tidigare studerade regionerna. Huvudstadsregio-

nen har utpräglade plusområden och minusområden. Samtliga anslagsgrup-

per inom Reaktionssarnhället ger klara omfördelningsförluster, vilket inte är

överraskande med tanke på de regionalpolitiska prioriteringarna. Framför allt är skatteutjämningsbidrag och stöd till företag s.k minusområden (se figur 8.3).

Den största omfördelningsvinsten kommer på anslag till förvaltning, vilken inte heller är anmärkningsvärt, eftersom regionen har alla huvudstadens funktioner (hov, regering, riksdag etc). Huvudstadsregionen får 9.8 mrd, vilket är 3 mrd mer än om förvaltningen fördelats efter befolkningen. Detta är i och för sig en närmast orimlig fördelningsprincip, men används här tekniskt för att visa varför Huvudstadsregionen för nännare 3 500 kronor mer per invånare än genomsnittligt för Riket som helhet.

Forskning och kultur ger också stora omfördelningsvinster till regionen. Även om exempelvis vinsten inom kultursektom i absoluta tal inte är så stor

utgör den dock 1/3 av hela kulturanslaget. (Stockholms kommun får hälften

av kulturanslaget i hela landet, se kapitel 6.)

Anslag till drift av infrastruktur, för omsorg (sjuk- & hälsovård) är andra stora plusområden. I mindre utsträckning utgör anslagen till bostads- & energisektorn också ett vinstområde.

Sammanfattningsvis innehåller anslagsfördelningen till

Huvudstadsregio-

nen bilden av regionen som ett förvaltningscentrum till vilken och

forskning

kultur i koncentrerats. karaktär

också storutsträckning Huvudstadsregionens

och dess stora befolkning ger också en viss logik till varför anslagen till infrastrukturens drift också är så stora.

Göteborg/Malmö-regionen

Denna region, som förutom kommunerna Malmö och Göteborg består av 27

kommuner, erhålleri överföringar 59.7 mrd, vilket räknat per invånare ligger

något - 700 kr - över riksmedelvärdet. Detta innebär att regionen i nettotermer inte får någon större omfördelningsvinst. Det visar sig emellertid att är mer intressant än vad detta

anslagsprofilen påpekande egentligen ger vid

handen. I likhet med Huvudstadsregionen är ett minusomskatteutj änmingsbidragen

råde för Göteborg/Malmö-regionen. Den största omfördelningsförlusten

ligger emellertid på försvarsanslagen. Det kan förklaras av att vare sig Göteborg eller Malmö har många militärförband eller centrala militära funktioner. Till viss del ingår emellertid företag i regionen i det militär-industriella komplexet, men inte i sådan omfattning att det kompenserar för avsaknaden av militära förband (se figur 8.4).

De viktiga omfördelningsvinstema ligger inom områden som och

forskning

Dessa kan förmodas vara relativt stabila över tiden. Stöd till

omsorg. företag i kris är ett anslag där Göteborg/Malmö-regionen uppvisar omfördelnings-

3 o o o o

Figur 8.4 Omfördelningsta/ för Malmö-Göteborgregionen avseende 15 anslagsgrupper.

vinster. Detta anslag kan inte antas vara stabilt över tiden. Strukturomvandlingen inom varvsindustrin drabbade regionen hårt bl a det undersökta året 1986. Idag ser bilden sannolikt annorlunda ut och en gissning är att Malmö- Göteborgregionen inte längre ligger över riksmedelvärdet.

8.5 Mellan- och Sydostregionen

Både Mellanregionen och Sydostregionen har under hela 1980-talet uppmärksammats som regioner med en negativ utveckling och en besvärlig strukturell situation (se SOU 1989:12). Regionema har under senare år också utpekats som viktiga områden för regionalpolitiska insatser. Trots detta får båda regionerna mindre än riksmedelvärdet och ungefär lika mycket i överföringar per invånare (se tabell 8.1 ovan). I absoluta tal är störst för Mellanregionen, vilket är

omfördelningsförlusten

en följd av att regionen har nästan dubbelt så många invånare som Sydostrehar i stort inte några utmärkande drag för gionen. Omfördelningsprofilema någon av regionerna (se ñgurema 8.5 och 8.6).

På forskningsområdet förlorar båda regionerna stort. Driften av infrastrukturen regionerna också mindre än riksmedelvärdet. Störst är minusomger

_z_- 3 o o o o Figur 8.5 Omfördelningsta/ för Mellanregionen avseende 15 anslagsgrupper.

3 o o o o Figur 8.6 Omfördelningstal för Sydostregionen avseende 15 ans/agsgrupper.

rådet för Sydostregionen, som skulle behöva kompenseras med nästan en mrd för att komma upp till medelvärdet. Detta förhållande svarar väl mot den föreställning många har om en region som inte är särskilt väl utvecklad vad gäller kommunikationer (jmfr kap 4).

Stöd till företag i strukturomvandling gårhuvudsakligen till Sydostregionen, vilket kan förklaras av stödet till varvsindustrin detta år. Mellanregionen ligger på detta område under medelvärdet trots stödet till stålindustrin.

Skatteutjämningsbidragen ger Sydostregionen en stor omfördelningsvinst, men Mellanregionen får en omfördelningsförlust. Även detta förhållande ser idag annorlunda ut i och med att skatteutjämningsbidragen till kommunerna ändrats.

Sammanfattningsvis så visar omfördelningsprofilema att regionemas pro-

blem inte genomsyrat vare sig regionalpolitiken eller olika sektorers geografiska politik i motsats till vad som gäller för exempelvis Inlandet (se ovan).

Detta visar sig tydligast för Mellanregionen, som bortsett från större anslag

än genomsnittet till arbetslösa individer (vilket innehåller automatik) och på transfereringssidan (också ett område med automatik) inte erhåller större anslag än riksmedelvärdet.

Sydostregionens situation är densamma. Ett tillfälligt anslag till varvsindu-

stri hjälper upp bilden tillsammans med skatteutjärrmingsbidrag. I övrigt antyder profilen inte någon medveten politik för att särskilt stödja utveck-

lingen i regionen.

Övriga

8.6 landet

Den sista regionen är en grupp av kommuner som blivit över när de andra grupperingama har omfattar kommuner med en samman-

gjorts. Gruppen

lagd 1.8 millioner, vilket den störst bland de sju regioner

befolkning på gör

studeras får minst räknat som här. Kommungruppen per invånare drygt 6 000 kr/invånare mindre än riksmedelvärdet. Kommungruppen erhåller 63 mrd, men borde fått 11.4 mrd mer för att nå upp till riksmedelvärdet per invånare. Med andra ord har vi en stor grupp av kommuner som är förlorare i omfördelningshänseende. Detta är i och för sig inte anmärkningsvärt eftersom de andra regionerna har formats ett sådant sätt att de russinen ur kakan. Kvar finns ett

på plockat

antal mindre kommuner utan uttalade problem, men också utan satsningar på forskning och kultur; utan residensstäders regementen och andra funktioner; utan stora kommuners eller områdens basindustrier i kris etc etc.

á ø % á RS urax UL H u INFR REGP FöR Karm INDI öns sr RAM

Figur 8. 7 Omfördelningstal för Övriga landet avseende 15 anslagsgrupper.

Detta avspeglas också tydligt i Omför-

omfördelningsproñlen (se figur 8.7).

delningsvinst av betydelse enbart inom område. Viss

skatteutjämningens

vinst vad gäller vilken står i direkt relation till

transfereringar, befolkningens

struktur. Detta resultat bör tolkas som att har en

kommungruppen gammal befolkning.

Den stora omfördelningsförlusten för denna grupp av kommuner behöver

inte avspegla att invånarna är sämre lottade ur Vår

välfárdssynpunkt. regio-

nindelning har bäddat för förlusten att formera genom övriga kommungrupper på ett speciellt sätt.

8.7 i olika

Regionprofilernas grund Överföringar

Genomgången av de sju regionemas profiler har klart visat att det är vissa på

områden som den statliga politiken eller de har ett

statliga överföringama stort genomslag.

Det är sex anslagsgrupper som i absoluta tal ger de största omfördelningama

(räknat, som tidigare, i relation till ett riksmedelvärde). Grupperna är

Forskning 7.13 milliarder Förvaltning 7.93 milliarder Infrastrukturdrift 7.85 milliarder Företagsstöd 8.19 milliarder Skatteutjämningsbidrag 7.31 milliarder Försvarsanslag 8.58 milliarder som riktar mot

Undantaget skatteutjämningsbidraget utgör de alla anslag sig

lokaliserade enheter. Sådana enheter förutsatt vara av en viss storlek, ha en viss lokalisering och betjäna ett givet omland, vilket gör dem omöjliga att fördela jämnt över en nation efter befolkning. Även om beräkningsgrunden kan ifrågasättas (och dessutom är beroende av regionindelningen) visar tabellen ovan på områden för den statliga politiken som har mycket stor för och regionalpolitik. Det är emellertid betydelse bosättningsmönster också områden sin natur inte kan förändras snabbt i tiden utan som genom kräver en långsiktigt utformad politik. För många kommuner kan dock även mindre förändringar i ett nationellt perspektiv, som indragning av regementen, omlokalisering av statlig förvaltning, strukturomvandling inom industrin etc, snabbt förorsaka akuta problem alternativt en snabb expansion. De ovan utpekade anslagsgruppema är de som undersökningen visat har störst regional betydelse avseende statens överföringar. Det rör sig om som årligen överförs från staten. Trots svårigheter att betydande belopp kortsiktigt förändra dem visar genomgången att staten inte ensidigt behöver hamra på den regionalpolitiska tangenten utan bör utnyttja hela klaviaturen för att uppnå de regionalpolitiska målen.

Regionjämförelser

Ovanstående beskrivning har hanterat region för region. I detta avsnitt skall regionemas anslagsprofiler jämföras med varandra. Detta sker genom att ett mått som blir större desto mer olika proñlema är. Utgångsvärdena är skapas de femton (se ovan). (J ämförelsemåttet mellan två regioanslagsgruppema

ner av avståndet mellan regionerna mätt som skillnader i percapita

utgörs värden i kvadrat och summerat för alla anslagsgruppema. Kvadratroten ur summan måttet. Detta är en funktion av dels anslagens totala storlek, utgör dels fördelningen på olika grupper.) Avståndet mellan två regioner med identiska överföringar räknat per invånare för alla femton grupperna blir lika med noll. Måttet växer med skillnaderna i överföringar och med avseende på hur ojämnt dessa är fördelade.

MalmöGölcb. 4 7 7 7 b Huvudstad Övr.landet4 6 6 Huvudstad 4 6 SO-region › Inlandet 5 b Mellanrcg. 5 b Inlandet 5 släder4 M1 amo ote 23,4 -- .- 4 4 MaJmO-GoicbA 4 › Städer 4 › Sxädu Huvudstad

3 sorcgm 4 3 Mcllanrcg. 4 3 b Övr.landet 2 2 2 b Övr.landet

1 1 1

Inlandet Mellanrcgi SOregionen (SI490kr/inv) (38620kr/inv) (37730kr/inv)

Figur 8.8 Likhet mellan regioner. Skalan anger i avstándstermer (se text) likheten mellan en region och de övriga.

I figur 8.8 redovisas avståndet från Inlandet, Mellanregionen och Sydostregionen till andra regioner. Måttet är konstruerat så att man inte samtidigt kan visa det sammanvägda avståndet från fler än en region.

Mellanregionen och Sydostregionen har i stort samma totala överföringar räknat per invånare. Avståndet är därigenom ett mått på hur olika denna

totalsumma är fördelad över de femton

anslagsgruppema.

Mellanregionen liknar mest den region vi kallat landet

Övriga (undantaget

riks genomsnittet), dämäst kommer Avståndet till de tre

Sydostregionen.

stadsregionema är ungefär detsamma (se figur 8.8). Skillnader i totalvärden är inte amnärkningsvärd och därför består avståndet i olika

sammansättning

av resursöverföringen till regionen s.k anslagsproñler. Det är främst områdena forskning, och arbetslöshet som denna

omsorg, skatteutjämning skapar

skillnad.

På störst avstånd från Mellanregionen ligger Inlandet. Detta beror dels på

betydligt högre totalöverföringar per invånare till Inlandet, dels på mycket

olika profiler. Anslag som arbets-

regionalpolitik, skatteutjämningsbidrag, löshetsersättning, försvar och infrastrukturdrift skapar skillnaden.

Huvudstadsregion

Mellanregion

Övr. landet

--svag likhet betydande likhet Malmö-Göteborgsregion stor likhet

Figur 8.9. Likhet mellan regioner avseende resursö verföringar (se text).

anslagsprofil skiljer sig inte anmärkningsvärt från Mellan-

Sydostregionens

regionens (se figur 8.8). Dock finns en påtaglig skillnad och den berör avståndet till Huvudstadsregionen. Detta är t 0 m större än till Inlandet, trots detta områdes sår-präglade profil. Det stora avståndet till Huvudstadsregionen grundas främst på överföringarna till drift av infrastruktur och förvalt-

ning, där Huvudstadsregionen får ca 3 000 kr mer per invånare än Sydostre-

gionen och på forskning och omsorg, där Sydostregionen också får betydligt

mindre. Sydostregionen får mycket mer än Huvudstadsregionen när det

gäller skatteutjämningsbidrag. Även stödet till varvsindustrin ligger bakom att avståndet mellan regionerna är så stort.

Den säregna profilen över resursöveiföringama till Inlandet visar sig också

i avståndsdiagrammet (se figur 8.8). Exempelvis är avstånden från Mellanregionen till alla andra regioner kortare än det kortaste avståndet från Inlandet till någon annan region. Detta är delvis en följd av totalöverföringamas storlek till respektive region, men är också baserat på skillnader i överföringar till olika ändamål. Det är framför allt inom reaktionspoliti-

kens område som Inlandet får stora överföringar jämfört med andra regio-

ner. Avslutningsvis skall likheter och skillnader mellan regionerna illustreras i

en sammanfattande figur (se figur 8.9). På så sätt återges också det sammantagna avstånden mellan de tre stadsregionema och övriga regioner.

Likheten mellan regionerna, som de framkommer genom de valda av-

ståndsmåtten, karaktäriseras som stor, betydande, svag beroende på avstån-

dets storlek. Tre - och landet

regioner Mellanregionen, Sydostregionen Övriga uppvisar

sinsemellan starka samband och därmed stora likheter. Betydande likheter mellan Huvudstads- och Mellanregionen, samt mellan den senare och gäller Städer (se figur 8.9). Göteborg/Malmöregionen är svagt kopplat till de tre regioner som inbördes stora likheter. till re-

uppvisar Göteborg/Malmöregionens koppling övriga

gioner är på det sätt vi gjort beräkningarna obeñntlig, vilket innebär att det valda måttet uppvisar ett högt värde. Svaga likheter finns mellan Städer och Huvudstadsregionen respektive Sydostregionen. Det är anmärkningsvärt att Malrnö-Göteborgsregionen inte ens uppvisar svag likhet med Huvudstadsregionen eller Städer.

Med de gränser som här gäller uppvisar Inlandet inte någon likhet med någon

annan regionen. Närmast kommer Städer i likhet med Inlandet (se figur 8.8) Även om den använda metoden med en typ av fiktiva avstånd kan diskuteras eftersom den komprimerar skillnaden mellan två regioner i ett enda mått, så sammanfattar den på ett adekvat de likheter och olikheter som uppmärksammades i den tidigare redogörelsen för regionemas anslagsprofileri avsnitten ovan.

9 Kapitel o __

BUDGETENS UTFALL PA LAN

9.1 Resursöverföringarlänsvis

I avsnitten ovan behandlades överföringar till regioner. Dessa var sammansatta av kommuner till geografiska områden större än län eller av kommuner med vissa karaktäristika (exv gruppen Städer). Regionemas avgränsning skär för länen varför det tidigare resultatet

många gånger genom gränserna

inte direkt kan överföras till länen. Vilket är det utfallet när vi

geografiska arbetar med länen som geografiskt område? systematiskt

Länen är i det avseende att staten har vissa funktioner, som måste homogena finnas i varje län. Exempelvis kommer residenskommunema stora överföinte att märkas utan de utj ämnar snarare de geografiska variationema. ringar Den relativt av överförin framjämna fördelningen gar, räknat per invånare, går av figur 9.1. Norrbottens och Jämtlands län får markant mer än övriga län Dessa väl samlade utefter en (55 000 resp 52 500 kr/invånare). ligger sluttande linje från strax under 50 000 till drygt 32 000 kr/invånare svagt

(Hallands län).

De fem länen ligger över med de två ovan nämnda

nordligaste genomsnittet, i topp. I mellansverige ligger Södermanlands, Örebro, Värmlands, Koppar-

och län strax under det värdet. Undantagen

bergs Gävleborgs genomsnittliga

är Stockholms län, vilket över, samt Västmanlands län som ligger klart ligger

(mer än 10%) under genomsnittsvärdet.

De flesta länen i södra befinner sig under de genomsnittliga över-

Sverige föringama. Undantagen härifrån är några län som ligger klart över medelvärdet. Dessa är & Bohus, Gotlands samt

Östergötlands, Göteborgs Blekinge

län.

Denna bild drag samma utfall som beskrivningen av de sju ger i stora i avsnitt. De kraftiga överföringama till Norrland och de regionerna tidigare två storstadsområdena framkommer även på länsnivå. De måttliga överförtill mellansverige och de låga till södra Sverige avspeglas också ingama tydligt på denna nivå.

Bakom de beskrivna skillnaderna ligger variationer inom de fem samhällen som tidigare behandlats.

70_

6D

5B

3 o

3 N 3- 5 5 5 u

2B

U ä U 3 § § 03 ø ° ä : U* °° ” (:

Figur 9.1 Tora/överföring per invånare /änsvis i rangordning. (Sifferkodernas betydelse framgår av bilaga 1, tabell 3.)

Transfereringama är mycket jämnt fördelade över de 24 länen, varför vi inte behandlar dessa i den fortsatta analysen.

De mest proñlgivande är komplex- och reaktionssamhället. De sex länen med mest överföringar (se fig 9.1) ligger nästan samtliga i topp för dessa två samhällen. Även om dessa sammanlagt inte svarar för mer än 10% av samtliga överföringar gör den ojämna fördelningen över länen att de två samhällena ändå ger utslag till förmån för dessa län. För att få en bild av hur

den ojämna fördelningen skapas skall det länsvisa utfallet skall även gran-

skas på den finare anslagsnivån (15 anslag) som använts i samband med jämförelser mellan de Bilden förstärks av att också överfösju regionerna. ringama till servicesarnhället i stor utsträckning går till de sex länen.

Reaktionssamhället nämndes tidigare som en av de mera proñlskapande anslagsgruppema. Mest pengar går till kommuner i form av skatteutjämningsbidrag. Det är några län som erhåller betydligt mer än andra. De är Jämtland, Gotland och Norrbotten och i mindre utsträckning Västerbottens län. Jämtland får mer än tre gånger riksgenomsnittet och Västerbotten mer än 1 000 kr/invånare mer än efterföljande län i rangordning. De tre storstadslänen samt Västmanlands län får mindre än l 000 kr/invånare.

N I

m\\\\\\\\\\\\\

»xxx \\\\\\\\\\ - & \\\\\\\\\§\\\\\ -

Figur 9.2 Reaktionssamhället fördelat efter län (kkr/invånare).

Efter skatteutjärrmingsbidragen svarar ersättningen åt arbetslösa individer för det största beloppet. Det geografiska utfallet följer helt arbetslösheten.

Norrbotten och Jämtland mottar störst överföringar. Dämäst kommer Gäv-

leborgs och Värmlands län.

Stödet till industriföretag i kris gick undersökningsåret huvudsakligen till

varvslänen Göteborgs & Bohus, Malmöhus och Blekinge län. Norrbotten

med bl å stâlindustri också stora överföringar. I var fördel-

mottog övrigt

ningen relativt jämn. Minst belopp i kronor per invånare får Uppsala och Örebro län.

Det regionalpolitiska stödet kommer främst Norrbotten, Jämtland och Västerbotten till del. Dock får också Gotland medel i paritet med norrlandslänen (räknat i kr/invånare).

Den länsvisa fördelningen av reaktionssamhället framgår av figur 9.2.

Den bild som erhålls av reaktionssamhället för året 1986 kan jämföras med den sammanställning av statliga stödinsatser i form av bidrag och motsva-

rande, som finns presenterad i 1981/82 års regionalpolitiska proposition

1981/82;s 22). Datamaterialet innehåller i stort sett liknande

(prop anslag.

Undantaget är det reguljära stödet till industrin, som ingår i 1970-talets material. De värdena erhålls i båda undersökningarna för Norrbotten och högsta Jämtland. Under 1970-talets andra hälft följer Västemorrlands, Västerbotten, Gotland, Göteborg 0 Bohus samt Blekinge län i nu nämnd ordning. Vår undersökning visar att samma län återfinns bland de län som erhåller mest fast ordningen är förändrad. Det finns med andra ord en stark stabilitet

något

i resursöverföringama inom detta område vad gäller 1970-talets slut och 1980-talets mitt.

Det andra profilskapande samhället var Komplexsarnhället. Inom Komplexsamhället är det försvaret som ger profil åt det geografiska utfallet. Detta

förklaras av att det dels är den anslagsgrupp som har störst spridning, dels

att det uppgår till så mycket som ca 2 700 kr/invånare. De fem försvarslänen, vilka minst får 1 000 kr/invånare och högst 5 700 kr/invånare mer än något annat län, är:

Anslagen till bostads- och energisektorn uppvisar knappast någon spridning alls. Mest per invånare får Uppsala län (2 660), vilket är två gånger mer per invånare än för Norrbottens län, som får minst.

I analysen av de fem samhällena diskuterades den stora regionalpolitiska

betydelsen av offentlig service. I servicesamhället är anslagsgruppen förvaltning (som domineras av den statliga förvaltningen) en stor del. Den omfattar i genomsnitt 3 780 kr/invånare. De sex län som ligger över detta värde är:

Östergötlands

& Bohus län 4 100

Göteborgs

Västernorrlands län 4 070

Övriga nitton län hamnar på en nivå motsvarande ca 2 500 kr/invånare.

För anslagsgruppen bam- o äldreomsorg mm) ligger Omsorg (sjukvård,

på strax under 2 000 kr/invånare. Fem län ligger över detta

riksgenomsnittet

värde och det är:

Stockholms län 2 620 kr/invånare

Göteborgs & Bohus län 2 500

Malmöhus län 2 440 Västerbottens län 2 140

Östergötlands län 2 020

Anslagen för infrastrukturens drift utgör en stor del av ca överföringama, 12% vilket motsvarar 4 900 kr/invånare. Det är län som över sju ligger riks genomsnittet, nämligen

Norrbottens län 7 050 kr/invånare Stockholms län 6 940 Jämtlands län 6 880 Västernorrlands län 6 500 Västerbottens län 5 550 Göteborgs & Bohus län 5 290 Örebro län 5 110

De fyra nordligaste länen ingår i listan och indikerar också att det beloppen är om frågan betydande överföringar till dessa län. Så tex utgör anslagen till driften av infrastruktur mer än 13% av Jämtlands läns samtliga överföringar. Det är endast tre län som erhåller mindre än 3 000 kr/invånare för denna anslagsgrupp, och det är Blekinge, Södermanland och Halland.

Övriga anslagsgrupper inom Servicesamhället (företags- och arbetsmark-

nadsutveckling) är mindre betydande räknat i kronor och är dessutom relativt

jämnt fördelade. Nämnvärt är tvâ undantag. Jämtland får mer än

betydligt något annat län för företagsutveckling. Detsamma för Norrbottens län

gäller avseende anslag för

arbetsmarknadsutveckling.

Kompetenssamhället uppvisar inte oväntat en annorlunda spridningsbild. Fem län (Uppsala, Västerbotten, & Bohus, Stockholm och Mal-

Göteborgs

möhus i rangordning) ligger klart över de som inbördes övriga uppvisar en

mycket liten spridning. Överföringama till är inte så

kompetenssamhället stora att de kraftigt inverkar helhetsbilden av det

på geografiska utfallet.

Kompetenssamhället präglas i synnerhet av anslagen till och

forskning högre

utbildning. Tre län ligger här klart i toppen:

Tabell 9.1 Indelning av kommuner /änsvis efter rangordning avseende totala överföringari kr/in vánare. Det intervall resldenskommun tillhör är markerat med min

Därefter följer tre län med värden på mellan l 000 - 2 000 kr/invånare

(Malmöhus, Stockholm och Östergötland). Övriga län ligger runt 250 kr/in-

vånare eller ännu lägre. Undantag är dock Norrbotten med 790 kr/invånare. Utbildningen (gymnasienivå) är den anslagsgrupp som har minst spridning av alla femton anslagsgruppema. Länen ligger nära riksmedelvärdet på drygt 1 000 kr/invånare. Kulturanslagen går främst till Stockholms och Gotlands län. För övriga län rör det sig om små överföringar.

Skillnaderna inom länen kan sannolikt vara stora i flera fall. Det gäller ju som tidigare visats att residenskommunema får större vanligen betydligt överföringar i kronor per invånare än de i länet. övriga

För att belysa den inomregionala redovisas i tabell 9.1 länsvis spridningen hurmån ga kommuner som faller inom kvartiler om kommunerna rangordnas efter totala storlek räknat i kronor överföringamas per invånare (se kap 2). Den första kvartilen innehåller de 7l kommuner som får mest osv. Tabellen utvisar också i vilket intervall residenskommunen i länet hamnar.

Av residenskommunema hamnar i det första dvs bland merparten intervallet, de 7l kommuner som får mest invånare överföringar per (se tab 9.1). Norrlandslänens kommuner ligger med få i de två första kvartilema undantag och tillhör därmed den hälft av kommuner som får mer än den andra

Sveriges

hälften. Förhållandet är det omvända för län i samt Stockholms

Sydsverige

och Västmanlands län. I övriga län är stor mellan spridningen kvartilema, vilket tyder på ganska stora variationer inom länen.

Länsöverföringarna

i ett

omfördelningsperspektiv

Överföringama till de sju regionerna granskades utifrån s.k. omfördelnings-

tal. Dessa hur mer eller mindre angav mycket överföringar som regionen

borde ha för att bli lika med riksgenomsnittet. Det visade att nära 31 mrd

sig kronor måste omfördelas för att skulle få lika samtliga regioner stora

överföringar räknat i kronor per invånare.

Görs samma beräkningar med länen som enhet kan omfördel-

geografisk

ningsbeloppet förväntas växa, eftersom det är fler (och därmed

mindre) geografiska områden. Det visar sig att nännare 37 mrd (nära l 1% av samtliga överföringar) måste byta län. Det är län som förlorar de fjorton gentemot resterande tio för att den faktiska skall från en

fördelning uppstå fullständigt jämn fördelning. Exempelvis får Stockholms län 4.2 mrd mer än om länet fått överföringar motsvarande Samma tal är för Norrbottens

genomsnittet. län 3.7 mrd och för det mest vinnande länet & Bohus 4.6 mrd.

Göteborgs

De fyra länen får 6.6 mrd mer än om de hade

nordligaste överföringar enligt

riksgenomsnittet. Smålandslänen skulle behöva överföringar på sammanlagt 4.6 mrd för att komma i paritet med riksgenomsnittet. Motsvarande belopp för det två länen i

Västergötland/Dalsland är 4.9 mrd.

Kapitel

10_ _

RESURSOVERFÖRINGAR

OCH KOMMUNER

10.1 Kommunstorlek

I detta avsnitt redovisas budgetens utfall för ett antal kommungrupper efter befolkningsstorlek. De 284 kommunerna är indelade i fem storleksklasser. Den första klassen innehåller samtliga kommuner med fler än 60 000 invånare. Tillsammans utgör de 27 stycken, varav 16 är residensstäder. I absoluta tal kronor räknat erhåller de tre storstäderna naturligt mest. Dämäst följer Linköping (8:e kommunen i storleksordning), Uppsala och Norrköping. När vi studerar överföringen som i kr/invånare bland de 27 kommunerna får Linköping mest (68 000) och Huddinge minst (27 000). Den andra klassen omfattar kommuner från 27 000 till 60 000 invånare och den innehåller 59 kommuner, varav sju är residensstäder. Mest per invånare får Solna (83 000) och minst Lerum (nästan 22 000). Den klassen omfattar kommuner mellan 16 000 och 27 000 invånare. tredje Den innehåller 56 kommuner, varav en utgörs av den resterande residensstaden Mariestad. Kiruna har störst i klassen och erhåller också

folkmängd

mest per invånare (drygt 59 000). Staffanstorp får minst inom klassen (drygt 20 000). Tillsammans omfattar de tre klassema hälften av Sveriges kommuner, dvs

medianvärdet för folkmängden ligger på 16 000. (Medelvärdet ligger strax

under 30 000 invånare vid undersökningstillfallet).

Den största klassen omfattar 76 kommuner mellan 10 000 och 16 000 invånare. Den innehåller den största variationen räknat per invånare, eftersom Arboga och Salem ingår. Det är kommunerna som får mest respektive minst per invånare. bildar de 66 minsta - - en klass. Häri

Slutligen upp till 10 000 invånare ingår Karlsborg och Vaxholm som tack vare stora anslag från försvarsdepartemen-

tet erhåller mest percapita. (Anslagen från detta departementet svarar för cirka 65% av de två nämnda kommunernas överföringar.) Gnosjö får minst per invånare.

Tabell 10.1 Tota/överföñngarnas fördelning över kommunklasser efter folkmängd. (kr/invånare)

I tidigare avsnitt har framkommit att de stora kommunerna med många statliga funktioner får mer per invånare än mindre kommuner. Det finns tydligen en tendens till överföringar som stödjer en ortshieraki. Detta bekräftas i viss utsträckning när över redovi-

fördelningen kommungruppema

sas (se tabell 10.1).

Det är enbart klassen med de största kommunerna som ligger över riksmedelvärdet. För att få en används

uppfattning omfördelningens ojämnhet omfördelningstal, som är beräknade på samma sätt som tidigare. Denna gång

skall de emellertid beskriva hur mycket mer eller mindre klasserna får i relation till riksmedelvärdet.

Den största kommunklassen ligger över riksmedelv ärdet och erhåller 21 mrd kronor mer än om överföringama hade motsvarat riksmedelvärdet. Det rör sig med andra ord om drygt 6 000 kr/invånare. Alla andra klasser får skjuta till kronor för denna obalans. Mest räknat totalt och per invånare förlorar klassen 4 (10 000-15 999). För denna kommungrupp rör det sig om mer än 8 mrd och drygt 8 500 kr/invånare. Dämäst kommer klass 3 med över 7 mrd och 6 000 kr/invånare. Klass 2, den med kommuner mellan 27 000 och 59 999, omfördelar 5 mrd och drygt 2 000 kr/invånare. Klassen med de minsta

kommunerna har en mindre omfördelning - under milliarden eller 1 700

kr/invånare.

De redovisade omfördelningstalen rör totalbeloppet. Strömmama plus eller

minus ser annorlunda ut om de olika delsamhällena studeras (se nedan).

Fördelningen inom olika samhällen Inledningsvis skall vi redovisa samma typ av beräkning av

omfördelningar

på kommunnivå, som vi tidigare gjort på region och länsnivå. En sådan

omfördelningsberäkning visar att totalt 81.8 mrd (24% av totala överföring-

ar) måste omfördelas mellan kommunema för att alla skall få lika stora överföringar räknat i kr/invånare i förhållande till den faktiska

fördelningen.

Betraktas de absoluta beloppen så får Stockholms kommun mer än en milliard mer än den skulle fått om riksgenomsnittet Kommuner som gällt. Jokkmokk och Pajala får 131 resp 118 millioner mer än efter genomsnittet. De stora förlorama är Västerås, och Kungsbacka, Botkyrka Huddinge, vilka skulle behöva få mer än 800-900 millioner i tillskott för att få

överföringar i paritet med Riket.

Det visar sig att exakt en fjärdedel av kommunerna får mer än

genomsnittet, dvs dessa kommuner delar på de nära 82 milliardema, medan de resterande 3/4 av landets kommuner tillskjuter denna summa.

Vad gäller omfördelningen mellan kommuner av olika storlek uppvisar överföringama till forskning, utbildning och kultur (kompetenssamhället) nära nog samma fördelningsbild som totalbeloppet. Mest fårhär de tre största kommunklassema, dock är det enbart den största som får mer än genomsnittet. Det är framför allt inom och kultur

forskning som denna grupp dominerar. Genomgående minst per invånare får den den

fjärde kommunklassen,

med folkmängd mellan 10 000 och 15 999.

Det samhälle som mer än något annat den bilden över skapar presenterade

totalfördelningen är inte oväntat servicesamhället.

Överföringama till infra-

struktur och kommunklassen

förvaltning ger den största dess dominerande

ställning. Genomsnittsvärdena per invånare ligger inom dessa områden klart över riksmedelvärdet. Räknat i kronor rör det om en

sig omfördelning från

de andra klasserna på 11.5 och för hela samhället 13.5 mrd. på

Den näst största kommunklassen erhåller näst mest räknat per invånare, vilket också är en av till

följd anslagen förvaltning och infrastruktur och i

viss mån till omsorg.

Det är endast för de mindre anslagspostema till och arbetsmark-

företagsnadsutveckling som ordningen är en annan. För dessa poster att den

gäller minsta

kommungruppen får mest per invånare

Det vi kallar reaktionssamhället det mönster som redovisats bryter ovan. Även detta får sägas vara väntat. Det stora inom samhället är anslaget

skatteutjämningen till kommuner och den en efter kommunernas

uppvisar storlek helt omvänd mot vilket nästan

rangordning befolkningen, också

stämmer för stödet till industrin och det stödet. regionalpolitiska

Detta innebär att den minsta kommunklassen får mest i

överföringar per

invånare (7 000), dämäst kommer de tre mellanklassema med i stort sett lika

(ca 4 500). Minst överförs således till den mycket överföringar per invånare största kommunklassen (3 900) .

De jämna percapita-värden antyder också att det inte rör sig om några större omfördelningar i relation till riksmedelvärdet. Den största klassen har ett minus på ca 1.7 mrd. Den näst minsta kommunklassen (10 000-15 999) har också ett mindre minus, medan de övriga har positiva överföringar, dvs de ligger över riksmedelvärdet. Krafti gast över ligger den minsta kommunklassen, som mottar 1.3 mrd (ca 2 600 kr/invånare) mer än om den legat på riksmedelvärdet för reaktionssamhället. består av två delar - till militära förband och

Komplexsamhället anslag

beställningar samt anslag till bostadssektom. Inbördes uppvisar de något olika fördelningar. Anslagen till bostadssektom följer i stort kommunklassema efter folkmängdsstorlek. De två största klasserna ligger över genomsnittet för sektom. till militärsektom över

Överföringama ligger genomsnit-

tet för de två största kommunklassema (klass l+2). Den minsta kommunklassen - under 10 000 invånare - under men nära ligger genomsnittet. Denna situation framför allt på att både Karlsborg och Vaxholm grundas tillhör denna klass. I likhet med tidigare är det kommunklassen 4 som har störst negativ omfördelning - mer än 2 mrd för komplexsamhället.

Störst omfördelning har - också som vanligt- den största kommun-

positiv klassen (2.6 mrd), därefter följer den näst största klassen med en positiv

på netto 1.7 miljarder. För denna klass gäller dock att bostadsomfördelning sektom har en liten negativ omfördelning, som dock uppvägs av en kraftig positiv omfördelning för militärsektom.

en relativt jämn fördelning över klasserna.

Transfereringssamhället uppvisar

Som väntat erhåller stora kommuner (klass 1) och de mindre kommunerna 3,4 och 5) överföringar över genomsnittet, medan kommunerna i de (klass två mellanstora klasserna får mindre än genomsnittet. Även om fördelningen är rör det om stora i kronor räknat. De minsta kommunerna jämn sig belopp får 0.6 mrd mer än vad som fordrats för komma i paritet med genomsnittet. Den största kommunklassen får grovt räknat dubbelt så mycket.

Sammanfattning Den observerade av överföringar över kommunklassema visade fördelning en viss om att folkmängdsstorleken (se tabell 10.1). Dock antydan följa skjuter den minsta kommunklassen (kommuner under 10 000 i folkmängd) att den hamnar näst efter de största kommunerna räknat i upp så mycket överföringar per invånare (se fig 10.1).

50_

I 40

I 30

10 I

91: søoøe- c -søøa c - 7009 i: -xøøe c - mean

. Totala överföringarikr/in vänare över kommunklasser (indelningen se Figur text o bell 10.1)

Bakom den observerade l er främst överfö arna till serfördelningen v mhället och inom detta till förv och infrastru . Detta sam-

ng h fördelning visar samma vagga som totalfördelningen.

till llet stärker den ortshierakiska profilen

överföringama kompetenss

mindre kommuner, desto m överföringar), men överföringama

(ju detta s älle är mindre betydande. I viss mån kan komplexs ället tanken på en överföringar efter en ortshieraki, me delningen sägas ja är relativt plan, dvs variationen per invånare är liten.

Det är fra allt till reaktionssamhället som bryter onhieöverföringama rakin och er kommunerna i de tre minsta klasserna - främst den minsta. essa lasser är etta samhälle större än till överföringama lexsa let, vilket inte är fallet för å största kommunklassema. Även transfereringssamh motver ortshierakin, även om fördelningen som bekant är gan “mn fö a samhälle.

f kommunstorlek bekräftar tidigare mönster. De stora visningen ma sm blemkommuner får stora överföringar på ad av en m v kommuner - och nai gru leksmässigt regionalt N exv Sydostregio Hallands och v borgs län.

10.2 En enkel

kommunklassificering

I detta avsnitt skall de enskilda kommunernas studeras. En överföringar

enkel klassificering görs med utgångspunkt från

överföringar per invånare till de fem samhällen som tidigare beskrivits.

Klassificeringen

Transfereringama utgör den största överföringsposten. Den svarar för 46%

av samtliga studerade och är därmed dominerande överföringar inom de flesta kommuner. En efter vilket av de fem samhällena

klassificering som

hade högst överföring per invånare hade därför resulterat i att nästan alla kommuner hamnat i samma klass.

Det finns emellertid ett antal kommuner där till andra anöverföringama

slagsgrupper än transfereringama dominerar. Dessa kan därför

sägas ha en mycket särpräglad profil. Ielva kommuner är överförin garna ti ll servicesamhället störst. Dessa elva servicekommuner är

Stockholm, Solna, Sigtuna, Nynäshamn,

Hallsberg, Vännäs, Ånge,

Jokkmokk, Övertorneå, Luleå samt Kiruna.

Det är alla kommuner som återfinns i servicesamhällets I topp. Hallsberg,

Ånge och Vännäs är det driften till infrastrukturen som ger kommunerna

deras serviceproñl. Det är små kommuner men stora Mest

jämvägsknutar.

till drift av infrastruktur får dock Solna; 4 000 kr/invånare mer än

Ånge och

i absoluta tal ca l mrd mer.

Solna, Stockholm, Jokkmokk, Luleå, Övertorneå får stora överföringar till förvaltningsområdet. I viss utsträckning gäller detta även och Kiru- Sigtuna

na, men definitivt inte Nynäshamn, som får 6 000 kr/invânare exempelvis mindre än Luleå.

Sigtuna, Solna och Stockholm får dessutom stora överföringar till omsorgsområdet (mellan 3 000 och 4 000 kr/invånare ett riksmedelvärde gentemot

på drygt l 900). Övertorneås bland servicekommuner

plats är betingat framför allt av anslag för och

arbetsmarknadsutveckling förvaltning.

Andra särpräglade kommuner är de som domineras av försvaret. Det är fråga om kommuner som både har militärförband och som svarar för företag försvarets Hit hör

materielanskaffning. sju kommuner, nämligen

Haninge, Vaxholm, Linköping, Karlsborg, Arboga, Östersund samt Boden.

Som tidigare framgått överförs mest till Arboga räknat per invånare om totalbeloppet betraktas. Mer än hälften av detta går till försvaret. Listan upptar i övrigt välkända försvarskommuner.

Ytterligare en kommun har en särpräglad profil och det gäller Uddevalla som till följd av varvsstödet blir den mesta stödkommunen. Detta förhållande är specifikt för det undersökta året och i dagens läge hade Uddevalla sannolikt inordnat sig i gruppen med vanliga kommuner (se nedan).

Sammanlagt rör det sig om 19 kommuner som inte i likhet med de övriga 265 kommunerna har transfereringama som mest betydande

överföring.

Det andra steget i klassificeringen är att vi studerar vilket samhälle som kommer på andra plats dvs efter transfereringar. Med hänsyn till att servicesamhället är det som efter transfereringama har störst överföringar så kan förväntas att serviceområdet är det som i vanliga kommuner är näst störst (räknat i kr/invånare). Det finns emellertid en räcka kommuner som avviker från detta förväntade mönster. Först är det l5 kommuner för vilka anslagen till försvaret och bostads- & energisektorn (komplexsamhället) är betydande. Det är typiska regementskommuner spridda över hela landet,

nämligen

Upplands Väsby, Lidingö, Enköping, Strängnäs, Eksjö, Ronneby, Klippan,

Ängelholm, Mölndal, Trollhättan, Lidköping, Skövde, Karlskrona, Lindes-

berg och Söderhamn. En andra grupp, omfattande 57 kommuner, karaktäriseras som reaktionskommuner, då överföringama till reaktionssamhället är större än till servicesamhället. Det är 12 kommuneri Inlandet, 9 i Sydostregionen, 7 i Mellanregionen, 4 från gruppen Städer och resterande 25 från gruppen av kommu-

ner som tillhör Övriga landet. Kommuner Huvudstads- eller Götefrån

borg/Malmö-regionen saknas helt.

Ytterligare två kommuner faller ut på denna nivå i klassificeringen och det

är gramikommunema Lund och Lomma, vilka präglas av stora överföringar till forskning. För Lommas del gäller det Lantbruksuniversitet i Alnarp.

Övriga 191 kommuner avviker inte från att få störst överföringar till i första

hand transfereringar och i andra hand servicesamhället. Eftersom överföringama till komplex- och reaktionssamhället är av samma storleksordning så klassificeras återstoden enbart med avseende på av vilken överföring som i tredje hand är störst.

Det är 38 kommuner som i tredje hand har störst överföringar till komplex-

samhället. Gruppen domineras av kommuner från Huvudstads- och Göte-

Tabell 10.3 Typindelning av kommuner utifrån kronomnvánare för fem anslagsgrupper ( samhällen ).

Nivá 1 Kommuner tör vilka transfereringarna inte utgör den största överföringen 11 servicekommuner 7 komplexkommuner 1 reaktionskommun Nivå 2 Kommuner för vilka inte överföringar till servicesamhället är näst störst. 57 reaktionskommuner 15 komplexkommuner 2 kompetenskommuner Nivå 3 Kommuner vars typ beror av största överföringar efter de till transfereringar och servicesamhället 148 reaktionskommuner 38 komplexkommuner 5 kompetenskommuner

borg/Malmö-regionen samt Städer. Tillsammans finns 23 av kommunerna inom dessa regioner.

Huddinge, Danderyd, Uppsala, Vadstena och Umeå har i tredje hand störst

överföringar till forskning, utbildning och kultur.

För de övriga 148 kommunerna gäller att reaktionssamhället dominerar som tredje överföring i ordning. Alla regioner är representerade i denna grupp som är mest frekvent och kan därmed sägas motsvara en svensk typkommun

med från denna

utgångspunkt klassificering.

Typkommunen för mest överföringar via transfereringan; dämäst till servi-

cesamhället och i tredje hand till reaktionssamhället. Försvars- och forsk-

ninganslagen är av blygsam omfattning i dessa kommuner.

En sammanfattning av klassificering görs i tabell 10.3

Trots den aggregerade nivå som klassificering gjorts utifrån framträder många av kommunerna med sina profiler. Mest utpräglat är detta för de 19

som föll ut på den översta nivån och som visade sig kraftigt dominerade av anslag till förvaltning, infrastruktur och försvar.

På den andra nivån (efter transfereringar och service) slår reaktionssamhället igenom i 57 av de totalt 74 kommunerna. Det är först på denna nivå som

typiska forskningskommuner dyker upp, vilket inte är direkt förvånande

eftersom anslagen till detta område enbart utgör 6% av de totala överföring-

arna.

De 24 residensstädema tillhör enligt dessa klassiñceringskriterier olika typer. Den första nivån tillhör Stockholm och Luleå, båda servicekommuner,

samt Linköping och Östersund, där försvaret har en unikt storbetydelse. Den

andra nivån omfattar enbart Karlskrona som karaktäriseras av reaktionsanslag, sannolikt av tillfällig karaktär eftersom merparten är riktade till varvet.

På nivå 3, där prägeln inte är så markant, eftersom både transfereringar och servicesamhället ligger före räknat i överförin gar per invånare, är residensstäderna

Nyköping, Jönköping, Växjö, Kristianstad, Halmstad, Karlstad, Västerås, Falun och Hämösand

komplexkommuner, dvs försvaret har stor betydelse.

En annan stor grupp kan karaktäriseras som reaktionskommuner och de är Kalmar, Gotland, Malmö, Göteborg, Örebro samt

Vänersborg, Mariestad,

Gävle. De resterande två residensstädema, Uppsala och Umeå, är forsknings-, utbildnings- och kulturkommuner.

Bilden av residensstaden som en förvaltnings- och militärort vidimeras av typindelningen. Mönstret bryts dock av överraskande många av orterna som

tillhör reaktionskommuner och få av dem för vilka forskning, utbildning och

kultur spelar dominerande roll.

någon

10.3 intressanta städer

Sju regionalpolitiskt

eller

stadspar

Ett av regionalpolitikens viktigaste mål är att bygga upp en hållfast struktur i kommuner och regioner. Denna undersökning visar att den primära regioär trots att de är starkt Emellertid

nalpolitikens anslag viktiga, begränsade. finns regionalpolitiska överväganden inom stora delar av den statliga poli-

tiken. Kombinationen av primär och sekundär regionalpolitik syns därför vara av vital betydelse, eftersom en sådan inte enbart ger större utrymme i pengar utan också ett vidare spektrum av insatser.

Vissa funktioner, som försvar, högskolor, förvaltning etc kräver dock en viss storlek och kan därför inte fritt fördelas utan måste koncentreras till vissa punkter. Några av dessa stödjeorter med regional betydelse skall närmare

granskas nedan med avseende på deras sammansättning av statliga överföringar. Ur gruppen Städer väljs Luleå, Umeå samt Sundsvall-Hämösand. I

s

i

m

F igur 10.2 Överföringari abso/utbe/opp (mi//iarder)

Mellanregion en Gävle-Sandviken samt Falun-Borlänge; i Sydostregionen

ör ämförelsens skull tas Halmstad med från grup-

Karlskrona-Ronneby.

pen av kommuner som i ör Övriga landet.

Luleå, med minst befolkning bland de valda kommuner, ar älften av G lkning. I övrigt har orterna run 0 å f ru m nd med 120 000 (se tabell .

Trots re a i s ora skillnader i erhåller alla orterna, utom Halm-

befolkning

a - mrd i 1 . . Om

stad, m totalöverföringar (se figur överföringama räkna r n v nare framträder Umeå, Luleå och Kar s rona-Ronneby som

ommunbefolkning i de sju stödjepunkterna. (Uppgiften avser be-

10.

Im

I m m

enVmnl åáwmnüm

ummem

.LUSGFKH mssmm

Hduä.

uäaaa Fwiüwd

_ o w Y

7B

69_

4B

a ul-Bo Gäu-Sand Sun-Hörna Unea Lu l ed

Figur 10.3 De totala överföringarna i kr/invánare. Den hon nte/Ia linjen i diagr mer vi riksmede/värdet för kr/invánare. ma rade

(Den delen av

stap för Ka ana-Ronneby utgör varvsstöd.)

de stör o ma.

Karlskrona-Ronneby spelar va ödet en stor

roll, uta t öve

ngama strax under Umeå figur 10.3).

lmstad Gävle-Sandviken få mindre än riksmedelvärdet

st, även = 900 er invånare.

Under år har Umeå stått i centrum

många för statliga satsningar fö

utveckla orten till ett region lt centrum. tyde Umeå ar oc

anföras ckat exem å en . En snabb

p lknings-

ökni ng på en ut Um

positiv ling. också mer överförin gar

e invånare till al la s amhälle utom som transfereringar, ju s är

tna till framför allt en lkni ruktur med m äldre. A sa kall de andra orterna eras u Umeå. Det sker

spunk

sätt att teras till

överföringam s situatio . dex 100 visar

samma anslagsstorlek som eå; över ktive under ta värde på mer

eller mindre än Um .

anslag per invånare

De kanske två viktigaste samhällena från är Servicesamframtidssynpunkt

hället och

kompetenssamhället (forskning, utbi g ultur). Framför allt för det senare framgår Umeås särs tällning ig .4). Luleå, som

lig å andra plats, får mindre än hälften av Umeå räknat och

per invånare de a orterna en femtedel eller ännu

ligger på lägre. I kronor räknat rör

180-

1690_

øKonpe tens S eru i ce

10.4 Service- och kompetenssamhället. Umeå=100. Figur

det om skillnader mellan knappt l0 000 till drygt l 000 kr/invånare. Umeå sig får 40% av för alla orterna inom detta område. drygt anslagen

Servicesamhället visar en Luleå erhåller här högsta värdet

jämnare profil.

och Umeå hamnar först Minst anslag får Karlskrona-R0npå fjärde plats. Halmstad Luleås betingas främst av

neby och (se ñgur 10.4). topplacering

och drift av infrastruktur, vilka

anslagen till områdena statlig förvaltning på

områden även Sundsvall-Hämösand är starkt. Halmstad och Karlskronaunder riksmedelvärdet inom samtliga servicesamhällets Ronneby ligger delområden utom det mindre området utveckling av arbetsmarknad.

till reaktions- och visar båda i stort sett

Överföringama komplexsamhället

samma mönster för orterna i relation till Umeå, men av olika skäl (se figur till Karlskrona och Luleå (varvs- och stålindu- 10.5). Reaktionspengar går

Luleå får sexfalt mer än Umeå av regionalpolitiskt stöd och ännu mer

stri).

jämfört med de andra städerna.

av försvarsverksamhet. Det är dock mind-

Komplexsamhällets profil skapas

till bostadsre utpräglat för Umeå, som får mer i överföringar per invånare & Försvarets stora framträder klarast för Karlskro-

energisektorn. betydelse na-Ronneby, Halmstad och Luleå (se figur 10.5).

har av de städerna visat på att de är

Samrnfattningsvis genomgången sju

olika i sina vad gäller statliga överföringar.

mycket profiler

Komp l ex Figur 10.5 Heaktions- och komp/exsamhä/Iei. Umeá=100.

Umeå intar en särställning genom tyngdpunkten framför allt på forskningsoch men även till servicesamhället. Nära hälften av

utbildningsanslag,

överföringama går till dessa områden.

Nära en tredjedel av överföringama till Luleå faller inom servicesamhällets område. I likhet med får staden stora till

Karlskrona-Ronneby överföringar

reaktions- och komplexsamhället. Den stora skillnaden mellan dessa städer är att Luleå får regionalpolitiska anslag, som dels är mera stadigvarande, dels framtidsinriktade än det varvsstödet till

mer tillfälliga Karlskrona-Ronneby.

De andra städerna bärs upp av anslagen till servicesamhället, dock inte i

större omfattning än att de riksmedelvärdet för ligger kring totalöverföringar

(se figur 10.3). För Halmstads del tillkommer till försvaret, betydande anslag trots det får staden inte oväntat minst i totala överföringar per invånare av de sju här studerade städerna.

Bilden av anslagsfördelningen att det är innan tyder på lång väg att gå

stadsparen Karlskrona-Ronneby, Falun-Borlänge, Gävle-Sandviken och

Sundsvall-Hämösand när likhet med Umeås överföringar i storlek och profil. Sannolikt utgör värden i närheten av Umeås ett måste för att dessa orter skall kunna utvecklas till centra för och därmed få regional utveckling en stor regionalpolitisk betydelse.

IV ANALYS AV ANSLAGENS

INRIKTNING OCH

MOTTAGARE

11 Kapitel

REGIONER OCH ANSLAGENS

INRIKTNING MOT DAGENS ELLER

MORGONDAGENS ARBETSMARKNAD

I inledningskapitlet definierades fyra olika av med

typer politik utgångspunkt från regionalpolitiskt perspektiv. hänförde till att Indelningen sig geografin behandlas på skilda sätt inom olika politikområden. De fyra typerna av politik är

° re

gionalpolitik

° sekundär regionalpolitik

0 med program regionalpolitisk betydelse

0 med eller program regional betydelse övrig politik

Den första gruppen omfattar motiverade Huvudregionalpolitisk program. sakligen återfinns dessa program under anslaget regional utveckling på

industridepartementets huvudtitel (numera arbetsmarkandsdepartementet).

Till detta brukar läggas ytterligare program, nämligen transportstödet till Norrland och Gotland, regionalt prisstöd till jordbruket i norra samt Sverige vissa I den här kallas

skogsvårdspolitiska åtgärder. undersökningen dessa

program reaktion mot geografisk obalans och ingår som en del i reaktionssarnhället (se kap 7 och bilaga 1).

Tabell av politiska efter tänkt effekti tiden och efter 1 1. 1. Klassificering program regionalpolitisk indelning

Programgrupp Inriktning mot: Dagens Morgondagens arbetsmarknad arbetsmarknad

Regionalpolitik Sekundär reg.pol Regpolitisk betydelse

Övrig politik

Den andra sekundär regionalpolitik, omfattar program där regiogruppen, motiv är inbyggda i de politiska mål. Dessa motiv nalpolitiska programmens

är dock sekundära, medan prioriteringar med hänsyn till programspeciñka

mål är primära.

Den tredje gruppen, program med regionalpolitisk betydelse, avser program

som inte har motiv utan enbart mål.

regionalpolitiska programspeciñka

Emellertid varierar geografiska utfall i sådan omfattning att programmens det faktiskt blir om Dessa kan bero på

frågan geografiska prioriteringar.

av viss service etc. Vis-

sysselsättning, befolkningskoncentration, prestation

sa områden erhåller stora överföringar inom ett program men lite från ett annat. I andra områden är förhållandena annorlunda. Variationen i det utfallet innebär att stöds av

geografiska regioners utvecklingsbetingelser

olika politiska Det geografiska utfallet kan vara dels i överenstämprogram. melse med, dels i annan riktning än intentioner.

gå regionalpolitiska

Sekundär och med regionalpolitisk betydelse motsvaregionalpolitik politik

rar det som i andra sammanhang kallas regionalpolitisk anpassning i sektor-

politiken.

Vad gäller den fjärde gruppen, övrig politik, har de olika programmen inga intentioner. Dessutom är det utfallet av politi-

regionalpolitiska geografiska

ken sådant att det inte förekommer några skillnader mellan olika regioner. Som av kapitel 3 uppvisar summan av anslagen i Transfereringsframgår

samhället dessa egenskaper.

kan även indelas efter politikens tänkta effekt i tiden. Resursöverföringama Vissa har som tänkt effekt att rätta till problem i dagens politiska program samhälle. Andra har som tänkt effekt att ge förutsättningar för morgondagens andra har vi kallat inriktade mot samhälle. I sammanhang detta för program arbetsmarknad eller morgondagens arbetsmarknad (imfr Ds I

dagens

1 987 :6).

När man kombinerar den innehållsmässiga och tidsmässiga indelningen av politiska program erhålls en egenskapsrymd (se tabell 11.1).

I rapporten har resursöverföringar analyserats med avseende på anslag och samhällen. Tidigare har också sammansättningen av anslagen för olika regioner behandlats. I detta avsnitt analyseras först anslagens fördelning med avseende på dess effekt i tiden och dess regionalpolitiska klassificering, dvs anslagen skall placeras in i matrisen i tabell 11.1. Därefter studeras fördelningen över regioner. Därmed besvaras frågan i vilken utsträckning resursöverföringama till en viss region är inriktade mot morgondagens eller dagens arbetsmarknad.

Anslag tillhörande transfereringssamhället har klassificerats som övrig po-

litik (imfr kap 3.). Den tänkta effekten i tiden avser dagens arbetsmarknad. Det gäller huvudsakligen att ge människor i samhället goda levnadsvillkor, t ex när de inte har möjlighet att arbeta vid sjukdom eller yrkesskada. Det gäller också levnadsvillkoren efter arbetslivet som pensioner och ATP. Dänned berörs indirekt många andra delar av samhället genom att individers köpkraft tryggas genom transfereringar. I mycket liten utsträckning berörs däremot direkt villkoren för näringslivet och olika förutsättningar för morgondagens arbetsmarknad. Det är endast subventioner av läkemedel och delar av prisstödet till jordbruket som är inriktade på företagen. I förhållande till transfereringamas storlek är det fråga om några få procent av anslagen.

Anslagen till bostäder och energi inom komplexsamhället har också klassificerats som övrig politik (imfr kap 5). Fördelningen över regioner är relativt sett jämn, vilket varit det avgörande kriteriet i detta sammanhang. Emellertid

är det svårt att finna en klassificering med avseende på dagens eller morgondagens arbetsmarknad. Bostäder är investeringar och har därmed en långsiktig effekt i tiden. Bostadsstrukturens roll i regionalpolitiken har varit stor

under slutet av 1960-talet och är inte oväsentlig i dagens situation med

bostadsbrist på många orter. Karaktären av investeringar är tydlig i bostads-

byggandet, vilket innebär en lång tidshorisont. Samtidigt innebär bostadsbyggandet sysselsättning på dagens arbetsmarknad. har

Bostadsbyggandet

under en följd av år styrts av den aktuella efterfrågan på bostäder och av kommunala beslutsaktörers uppfattning av bostadsmarknadens kortsiktiga utveckling (se tex B Johannesson; Kommunal Bostadspolitik. 1989). En del av överföringama inom bostadsområdet avser energibesparande åtgärder varförbostad och energi bör studeras samtidigt. Utan att underskatta bostadsinvesteringamas betydelse för regional utveckling har vi med hänsyn till de

kortsiktiga sysselsättningseffektema av bostadsbyggandet valt att klassifi-

cera bostad och energi som en politik för dagens arbetsmarknad.

Anslagen under Omsorg inom servicesamhället består till stora delar av överföringar till kommuner och landsting för verksamheter inom socialtjänst och sjukvård. Det är fråga om viktiga delar av välfärdssamhället, där lokaliseringen av anläggningarna t ex sjukhusen är av regionalpolitisk betydelse. Det geografiska utfallet påvisar vissa variationer över

regionerna.

Det är fråga om program med regionalpolitisk betydelse. När det gäller inriktning är det fråga om en politik för dagens arbetsmarknad.

Reaktion på individers problem är program inriktade på att lösa dagens

problem, framför allt arbetslöshet. Det är fråga om sekundär regionalpolitik.

Vad gäller förvaltning har statsmakterna i olika beslut hävdat den regional-

politiska betydelsen vid lokalisering av statliga myndigheter. Förvaltningens

lokalisering har i den här studien visat sig vara en viktig faktor för att förklara skillnader i resursöverföringar mellan regioner och kommuner. Särskilt betydelsfullt har det visat sig vara i Inlandet och Städer (jmfr kap 4.). Förvaltningens verksamhet har ett mycket varierande innehåll. Det gäller länsförvaltningar med planeringsuppgifter men också arbetsförmedlingar, domstolar, skattemyndigheter, polis med mer kortsiktiga uppgifter. Det är svårt att bestämma vilken inriktning dessa program har med avseende på effekt i tiden. Det finns både kortsiktiga och långsiktiga effekter. Med tanke på denna svårighet har en mellanklass tillskapats. I mellanklassen är pro-

grammens tänkta effekt i tiden inriktade såväl på dagens som på morgonda-

gens arbetsmarknad. Program som reaktion på företags och kommuners problem behandlas på samma sätt. Anslagen är exempel på sekundär regionalpolitik, dvs det finns regionalpolitiska intentioner och sysselsättningen är oftast en indika-

viktig

tor i inriktar att lösa akuta i

problembilden. Programmen sig på problem

företag, t ex stödet till varvsindustrin. Samtidigt förekommer det emellertid intentioner, som syftar mot en effektivare företagsstruktur i framtiden. Exempel på sådana program är stöden till stålindustrin. På motsvarande sätt har skatteutjämningsbidragen till kommuner och landsting både kortsiktiga

och långsiktiga effekter. Anslagen placeras därför in i den tillskapade

mellanklassen. I samband med genomgången av Komplexsamhället (se kapitel 5) talade vi om den dolda regionalpolitiken i försvarspolitiken. Lokalisering av regementen och det geografiska utfallet av försvarets materielanskaffning har

uppenbarligen regionalpolitisk betydelse. Lokalisering av fredsförband på-

verkar främst dagens arbetsmarknad medan materielanskaffningen har effekter på morgondagens arbetsmarknad. Inte minst borde uppbyggnaden av teknisk kompetens i samband med utveckling av modema vapensystem

kunna ses som en fråga för morgondagens arbetsmarknad. Försvar placeras

därför in i den tillskapade mellanklassen.

I 1980-talets regionalpolitiska diskussion har teknisk varit ett kompetens centralt inslag. FoU-verksamhet och spridning av FoU-verksamhet har varit viktiga frågor i näringslivets förnyelse. FoU-politik ses som en

viktig

beståndsdel i de åtgärder som skall påverka utvecklingen mot ett s.k.

informationssamhälle. Forskningens och utbildningens lokalisering uppfat-

tas som instrument i uppbyggnaden av en stabil och fungerande regional struktur. När det gäller dessa anslag är det fråga om sekundär

regionalpolitik med inriktning på morgondagens arbetsmarknad.

Kultur bedöms vara en viktig faktor i näringslivets lokaliseringsbeslut.

Dessutom kan kulturutbud ge möjligheter till att rekrytera och bibehålla kvalificerad personal såväl i näringsliv som i Kulturen har

förvaltning.

dänned en indirekt påverkan på den regionala utvecklingen.

Infrastruktur har en liknande indirekt påverkan. I detta sammanhang gäller det driften av de olika i landet. Kultur och infra-

kommunikationssystemen

struktur har klassificerats som sekundär inriktad

regionalpolitik på morgon-

dagens arbetsmarknad.

Anslagen företags- och arbetsmarknadsutveckling har också förts till denna

grupp. När det gäller dessa program är det fråga om åtgärder som skall förbättra företagens konkurrensmöjligheter respektive individens möjligheter att få mer kvalificerade arbeten genom utbildning.

Regionalpolitiken syftar till att lösa strukturella Dess långsiktigt, problem. långsiktiga karaktär har alltid betonats, men blivit allt tydligare det

genom

ökade inslaget av kompetensutveckling och teknikspridning.

Regionalpolitiken klassificeras i linje härmed som en politik för arbetsmorgondagens marknad.

Den förda diskussionen sammanfattas i tabell l 1.2.

I fortsättningen av detta kapitel studeras resursöverföringamas fördelning på regioner enligt uppdelningen i tabell 11.2. Beräkningen den bygger på procentuella fördelningen av regionens budget (jmfr tabell 8.1.) för respektive anslagsgrupp. I detta avsnitt innefattar en uppregionindelningen

delning på städer och kommuner i Inlandet, Mellanregionen och Sydostregionen. Utöver dessa finns, som tidigare Huvudstadsregionen, Göte-

borg/Malmö-regionen, Städer och Övriga landet. Analysen visar regioners

beroende av en (relativa) viss grupp anslag.

Tabell 11.2. Anslag efter regionalpolitisk indelning och tänkt effekt i tiden

Programgrupp- Inriktning mot Dagens Morgondagens arbetsmarknad arbetsmarknad

Regionalpolitik regionalpolitik Sekundär reg.po| individer kommuner forskning utbildning kuhur företag företagsutveckl. arbetsmutveckl infrastruktur

Reg.pol betydelse omsorg förvaltning försvar

Övrig politik bostad/enar.

transferer.

Transfereringar det största delområdet av samtliga. Vissa regioner är utgör starkt beroende av transfereringar (och bostad & energi). Gränsen för beroende av transfereringar och bostad/energi har satts till mer än 50% av överföringama till regionen.

När det och reaktion på problem hos individer gäller anslags gruppen omsorg varierar andel förhållandevis lite mellan regionerna. I detta anslagsgruppen fall har stor andel av resursöverföringar definierats till 9% av regionens

budget.

städer, Mellanregionens kommuner och Sydostregionens Mellanregionens

kommuner är beroende av de inriktade på

mycket politiska programmen

arbetsmarknad. Mycket stora andelar av resursöverförin gar till dessa dagens

återfinns här. Detta förhållande gäller även Övriga landet. I mate-

regioner rialet âldersstruktur, men även insatser inom arbetsåterspeglas regionemas område. Imindre grad påverkas resultatet av delanslaget marknadspolitikens Det kan på marginalen bidraga till Göteborg/Mahnöregionens omsorg. placering (imfr kapitel 4)

Vad de där den tänkta effekten i tiden är såväl kort-

gäller anslagsgrupper

som mellangruppen, framgår de som har höga andelar

långsiktig, regioner

av tabell 11.4. I detta fall har andelar deñnierats till 10% och mer av höga regionens budget vad gäller reaktion mot kommuners resp företags problem. För förvaltning och försvar är motsvarande värde 19% och högre.

Tabell 1 1.3. Dagens arbetsmarknad och regioner med höga ande/ar. (Procent av regionens budget).

Anslagsgrupp:

Individer/Omsorg Transfereringar/Bostad & Energi

Göteborg/Malmö (9) Sydostregionens kom. (64)

Mellanregionens städ (9) Övriga kommuner (59)

Mellanregionens kom. (9) Mellanregionens kom. (59) Sydostregionens kom. (9) Mellanregionens städer (52) Inlandets städer (9)

Tidigare i rapporten har städernas roll som knutpunkter för olika anslag framhävts b1.a. vad gäller försvar och förvaltning. Inlandets städer, Sydostregionens städer och Städer äri stor utsträckning beroende av resursöverföringar inom försvars- och förvalmingsområdet. Det gäller till viss del också Huvudstadsregionen. Även med denna något annorlunda beräknings-

grund framträder bilden av städernas starka beroende av förvaltning och

försvar. Vad gäller reaktion mot kommuners och företags problem slår stödet till varven igenom i vårt material. Det gäller såväl Göteborg/Malrnö-regionen som Sydostregionens städer. För Inlandets och Sydostregionens kommuner är det fråga om skatteutjämningsbidragen till kommuner och landsting.

Programmen inriktade mot morgondagens arbetsmarknad innefattar regio-

Andelsmässigt den en mycket liten del av regionens nalpolitiken. utgör

budget och det är endast i Inlandet, för både städer och kommuner, som

regionalpolitiken kommer över 1% av resursöverföringen. Regionalpolitiken uppgår i dessa två områden till 4 resp 5% av regionens budget. För

Städer, Mellanregionens kommuner och Övriga kommuner är andelen ca

1 %. Morgondagens arbetsmarknad skapas även av anslagsgruppen forskningutbildning-kultur (Kompetenssamhället) och infrastruktur-företagsutveck- Tabell 11.4 Me/Iangruppen och regioner med höga andelar. (Procent av regionens budget.)

Anslagsgrupp: Kommuner/Företag Förvaltning/Försvar Sydostregionen städer (14) Inlandets städer (28) Inlandets kommuner (11) Sydostregionen städer (22) Sydostregionen kommuner (10) Städer (21) Göteborg/Malmö (10) Huvudstadsregionen (19)

Tabell 1 1.5 Program för morgondagens arbetsmarknad och regioner med höga

andelar. (Procent av regionens budget.)

Anslagsgrupper: forskning/utbildning och företags-/arbetsm.utveckling och kultur infrastrukturdrift Huvudstadsregionen (9) Huvudstadsregionen (16) Göteborg/Malmö (8) Inlandets städer (16) Städer (6) Inlandet kommuner (15) Mellanregionen städer (5) Mellanregionen städer (15)

ling-arbetsmarknad (utbudspåverkande medel). De regioner som är beroende av dessa anslagsgrupper redovisas i tabell 11.5. För forskning etc är gränsen satt till minst 5% av regi0nbudgeten och för infrastruktur minst

15%.

På forskningens, utbildningens och kulturens område återfinns en rangord-

ning där stora kommuner, städer, dominerar. Det är på detta område som storstädemas och framför allt Huvudstadsregionens särprägel markeras.

När det gäller infrastruktur återfinns inte detta stadsmönster. Huvudstads-

regionen harhögst andel och är därmed infrastrukturberoende, men det gäller

även Inlandets städer och kommuner. I viss utsträckning gäller samma för

Mellanregionens städer. Materialet måste tolkas som att regionalpolitisk anpassning råder inom anslagsgruppen infrastruktur, företagsutveckling och

arbetsmarknad.

Resursöverföringamas inriktning mot morgondagens arbetsmarknad har

sammanfattats att de tre förts samman. På så sätt

genom anslagsgruppema

Tabell 1 1.6 Andel av regionbudget inriktad arbetsmarknad pá morgondagens

Huvudstadsregionen 25 (O) Inlandet städer 23 (4) Inlandet kommuner 23 (5)

Göteborg/Malmö 20 (0)

Mellanregionen städer 20 (O) Städer 19 (1 ) städer 15

_Sydostregionen (O) Övriga kommuner 14 (1)

Mellanregionenkommuner 14 (1) kommuner 12

Sydostregionen (O)

erhålls den andel av som är framtidsinriktad.

regionbudgeten I tabellen

11.6 anges regionalpolitikens andel inom parentes.

Analysen av regionbudgetens visar sammansättning på betydelsefulla skillnader. Vissa regioner är beroende av inriktade mot anslagsgrupper dagens arbetsmarknad, framför allt som

transfereringar. Några regioner,

Inlandets, Sydostregionens och Övriga städer är beroende av och

förvaltning

försvar. Den regionalpolitiska av infrastrukturen och

anpassningen regional-

politiken innebär att andelen av de program som är inriktade på morgonda-

gens arbetsmarknad är hög för Inlandets städer och kommuner. Tar man

enbart hänsyn till och kultur framträder

forskning, utbildning ett tydligt

storstadsmönster som följer stadsområdenas

befolkningsstorlek.

Kapitel __

RESURSOVERFORINGAR OCH

MOTTAGARE

I detta studeras resursöverföringama utfall med avseende på mottakapitel Kommun är t ex mottagare av statsbidrag för bamomsorgen och gare. skatteutjänmingbidrag. Företag är mottagare av olika former av stöd, individema av sjukpenning etc. Vår indelning av mottagare och exempel på anslag redovisas i figur 12.1.

I denna studie definierats i första ledet. Vad har mottagare som mottagare statsbidrag innebär det att producenten av service eller den som är

gäller

ansvarig gentemot staten för resursemas användning är mottagare. I pro-

gram, där det förekommer överföring i flera led t ex regionala projektmedel,

har följts till den ansvarige Det innebär att resursöverföringen mottagaren.

enskilda projekt har studerats t ex stöd till fiskeprodukter i Gislaved/Gnosjö, Riksteaterns föreställningar kartlagts per kommun osv. Det är på detta

område som varit en viktig länk i datainsamlingen. Av figur

länsstyrelserna 12.1. framgår att driften av statlig verksamhet uppfattas som en resursöver-

från stat till stat. bygger på samma teknik som föring Följande redovisning tidigare användes vid beskrivningen av de fem samhällena.

12.1 Individer som mottagare

I absoluta tal är det fråga om 136 mrd kr i överföringar till individer, vilket motsvarar ca 16 200 kr/invånare. detta medelvärde är det ganska stora

Kring

variationer. I är värdet knappt 10 000, medan motsvarande Staffanstorp värde i Övertorneå är 23 000 kr/invånare. Uttryckt i indexvärden visar knappt det emellertid att det inte finns några kommuner i den högsta eller den sig vilket att spridningen mellan kommunerna är relativt lägsta klassen, tyder på liten (se figur 12.2, bilaga 2).

Kommuner med låga värden är förortskommuner, som Sollentuna, Häryda och Svedala. Vidare återfinns ett antal kommuner i västra Småland och i län i den här gruppen. Dessa kommuner kännetecknas av att Skaraborgs en stor andel av kommunens näringsliv. Exempel är småföretag utgör Gislaved, Tibro och Götene. Umeå är den enda kommun i Norrland Gnosjö, som har värden (dvs under indexvärdet 90). En mycket stor del av lägre kommunerna, ca 160, återfinns i mellanklassen. Eftersom en stor del av

Mottagare Anslag (exempel)

Individer KAS Företag varvstöd Kommun skatteutjämningsbidrag Stat anställda vid högskolan Organisationer räntebidrag

Figur 12.1. Mottagare och ans/ag

överföringar till individer utgörs av transfereringar är det ett utfall, som i linje med den jämna fördelningen av transfereringssamhället (jmfr ligger kapitel 3). Utfallet för individer som anslagsmottagare, har därmed stora likheter med det utfallet för transfereringssamhället. Det rör sig delvis om

geografiska

samma anslag, som folkpensioner, sjukförsäkring, läkemedelssubventioner, Inom är det också fråga om vissa åtgärder inom barnbidrag. anslagsområdet arbetsmarknads- och t ex studiebidrag. Emellertid slår utbildningspolitiken kommuners åldersstruktur i materialet. På så vis förekommeri viss igenom

mån en regionalpolitisk anpassning, en anpassning som förklaras av kommuners skiftande befolkningssammansätming.

I absoluta tal är det fråga om avsevärda belopp. Individer i storstäderna mottar de största summoma: Stockholm 13, Göteborg 8 och Malmö 4.3 mrd kr . Absolutvärdena för kommuner kring riksmedelvärdet varierar från 1,7 mrd kr (Helsingborg), till 0.130 i Laxå och Osby. De lägsta absolutvärdena och Vaxholm erhålls naturli gen i små förortskommuner som Mullsjö (0.085) (0.095).

Variationema mellan de är obetydliga och

regionalpolitiska regionerna

inte heller då man tar till av regionerna i

påverkas hänsyn uppdelning

städer och kommuner. Den enda grupp som klart avviker från riksmedelvärdet är Inlandets kommuner. Värdet resu till individer är

på rsöverföringar

här 19 500 kr/invånare. återfinns i närheten av riksmedel-

Övriga regioner

värdet. Den avvikelsen uppvisar Mellanregionen med ca l 500 högsta kr/invånare över medelvärdet.

12.2. som

Företag mottagare

till företag till ca 26 mrd kr. I genomsnitt rör Resursöverföringama uppgår

det om 3 100 kr/invånare. Variationen mellan kommuner är mycket stor. sig

Huddinge erhåller 60 jämfört med Arboga (försvarl) 60 000 kr/invånare. I den högsta indexklassen återfinns varvskommuner som Uddevalla, Malmö,

Göteborg och Karlskrona, orter med försvarsindustri som Karl-

Linköping, skoga, Mölndal, Lidingö och Ömsköldsvik och orter inom det regionalpolitiska stödområdet som Gällivare, Dorotea, Storuman och Pajala. Iden högsta klassen ingår 35 kommuner och för 25 av dem är överföring per invånare mellan 5 000 och 10 000 kr.

Det stora antalet kommuner, 124, återfinns i den lägsta med ett gruppen indexvärde under 40, vilket motsvarar l 200 kr/invånare.

Åtvidaberg, Ljung-

by, Landskrona, Västerås, Skinnskatteberg och Lilla Edet är valda exempel

på kommuner i den lägsta indexklassen.

I den lägre klassen (index 40-89) återfinns ca 80 kommuner. Inom gruppen varierar värdet från Arvikas 2 700 kr/invånare till 1 300 i Hällefors. Igruppen finns flera av kommunerna i Mellanregionen som Borlänge, Avesta, Ljusnarsberg och Munkfors. Samma förhållande gäller flera kommuner i Sydostregionen, som Hultsfred, Högsby, Emmaboda, Kalmar och Ronneby. De två resterande index grupperna (markerade med gul och brun färg i figur 12.3, se bilaga 2) omfattar få kommuner.

I absoluta tal innebär Piteås överföring på 3 100 kr/invånare (= riksmedelvärdet) totalt 120 millioner kr. I absoluta tal har det värdet Göteborg högsta med 3.2 mrd kr. Enligt den använda beräkningsmetoden överförs nära 3 mrd kr till I Mahnö, Stockholm och Karlskrona mottar

Linköping. Uddevalla, företagen i resp kommun mer än l mrd kronor. För kommunerna med låga

värden rör det sig om någon eller millioner kronor i till

några överföring företagen. Upplands-Bro, 1.3 millioner kr, Kungsör, 2.4, Ockelbo, 4.3, och Norberg, 6.6, är exempel på sådana kommuner.

Företagen mottar resurser på olika sätt från staten. Ett viktigt program är det regionalpolitiska stödet med dess indelning i stödområde. Denna indelning

har uppenbarligen en styrande effekt på resursöverföringen (imfr ñg l2.3.). Denna effekt framträder vad stödområde A. finns

tydligast gäller Undantag

inom stödområdet och längs Norrlandskusten, där dock Umeå inte i

ingår

stödområdet. Dessutom visar materialet på att i Västernorrlands

företagen län, med undantag för Örnsköldsvik, mottar resurser i mindre omfattning.

Värdena för kommunerna i detta län återfinns i den lägre - och den lägsta klassen.

Det finns emellertid andra program än det regionalpolitiska stödet som påverkar bilden. Det är fråga om branschstöd, t ex för TEKO-industrin, stöden till företagen inom verksamhet och STU:s före-

utvecklingsfondens

tagsstöd till industriell och teknisk FoU, stödet till stål- och varvsindustri.

Ytterligare ett politikområde är av stor betydelse, nämligen försvarsindustrin. Linköping, Trollhättan, Arboga, Karlskoga och Örnsköldsvik återfinns som tidigare redovisats iden högsta indexklassen. För Östhammari Uppsala län är det fråga om ersättning till Forsmark AB för försenat igångssättningstillstånd av kämkraftsanläggningen.

Resursöverföringar till företagen visar en bild av förhållandevis god överensstämmelse med re gionalpolitikens stödgeografiska prioriteringar enligt områdesindelningen. Det gäller framför allt prioritet-ingen av stödområde A. Däremot framträder inte andra områden i ma-

regionalpolitiskt prioriterade

terialet. Vare sig Mellanregionen eller Sydostregionen noteras för några systematiskt högre värden.

12.3 Kommunen som mottagare

Kommunerna och landsting är stora mottagare av statliga resursöverföringar. I den här undersökningen rör det sig om ca 71 mrd kr, vilket motsvarar ett riksmedelvärde på ca 8 400 kr/invånare. Statsbidragen till kommuner och landsting är de stora programmen inom området. Därutöver förekommer mindre anslag för turism, regionalpolitik etc. I undersökningen har överföringar till landstingen fördelats per kommun i landstingsområdet i relation till antalet landstingsanställda i kommunen.

Vad som huvudsakligen återspeglas i figur 12.4 (se bilaga 2) är det samman-

lagda resultatet av de specialdestinerade stats- och skatteutjämningsbidragen så som bilden såg ut 1986. Skillnaden kommunema emellan är förhållandevis liten och indexberäkningen resulterar i att kommunerna återfinns endast i de tre mellanklassema. Emellertid förekommer en

tydlig regionalpolitisk

i den att kommunerna i stödområdet i allmänhet

anpassning meningen

återfinns i den högre indexklassen. Det finns en viss tendens till regionalpolitisk anpassning i sådan för Mellanre-

Sydostregionen. Någon anpassning

gionens del kan man emellertid inte finna. Det kan noteras att någon skillnad mellan städer och kommuner inte finns i materialet. Reformeringen av skatteutjärrmingsbidragen som träder i kraft 1989 har i viss utsträckning förstärkt den regionalpolitiska profilen till kommunerna. på överföringen Partille, som erhåller 5 630 kr/invånare intar den sista platsen om kommunerna rangordnas från högsta till lägsta värde. I andra delen av rangskalan

återfinns Pajala med 13 370 kr/invånare. Övriga kommuner i den högre

har värden som varierar från ca 9 400, Norsjö, till l 3 000 kr/invånare

gkuppen i sele.

lll

Kommuner som ligger nära medelvärdet är Upplands-Väsby, Jönköping, Ljungby, Alingsås, Vansbro och Örnsköldsvik.

I den lägre gruppen ingår kommuner i Huvudstadsregionen, västra och sydvästra Sverige. Surahammar, 7 300 kr/invånare, Trelleborg 7 000 och Värmdö 6 500 är exempel på kommuner i denna indexklass. I absoluta tal blir variationema naturli gen mer omfattande. Om man studerar kommuner riksmedelvärdet (8 450 kr/invånare) är skillnaden mellan kring

Jönköping 900 millioner kr och Vansbro 67 betydande. För en stor kommun

som Skellefteå rör sig om 750 millioner kr. Det är

överföringen ungefär

samma absolutbelopp som för Västerås. För en mellanstor kommun som Ljungby uppgår överföringens storlek till ca 230 millioner kr. Den svenska mediankommunen med ca 17 000 invånare kan exempliñeras av Hallsberg, där överföringen är ca 145 millioner kr. Stenungsund är ett annat exempel på en mediankommun och i det fallet är överföringens storlek 120 millioner kr. Ett sista exempel gäller den lilla kommunen. Det är då fråga om kommuner med mindre än 10 000 invånare. Perstorp erhåller ca 45 millioner

kr, Älvkarleby 60, Robertsfors 73 och Arvidsjaur 87. Som framgått är

befolkningsstorleken betydelsefull för absolutbeloppets värde. Därför ligger Stockholm, Göteborg och Malmö överst om man rangordnar kommunerna efter storlek. I övrigt är det endast Uppsala och Örebro som absolutbeloppets mottar mer än 1 mrd kr.

12.4 Staten som mottagare

Totalt sett uppgår överföringen till staten till 94 mrd kronor. Staten som mottagare avser stora delar av det som tidigare kallats servicesamhället, där framför allt förvaltning och infrastruktur utgör viktiga delområden. Emellertid är staten mottagare av överföringar till andra ändamål. De gäller forskning, kultur och försvar. Ur regionalpolitisk synvinkel är det fråga om statliga åtaganden som dels ger upphov till sysselsättning på dagens arbetsmarknad dels till sin karaktär utgör infrastruktur dvs förutsättningar för morgondagens arbetsmarknad. Statens åtaganden är långsiktiga vilket också är betydelsfullt för den regionala utvecklingen. Sammantaget är det fråga om instrument med långsiktig verkan på den regionala utvecklingen. Det är ett instrument där staten har osedvanligt goda möjligheter att styra verksamheternas lokalisering, inriktning och omfattning. Statens resursöverföringar till verksamhet varierar kraftigt. Den kom-

statlig

mun som kommer ned på en rangordning är Hammarö med en längst överföring på drygt 1000 kr/invånare, medan Solna är den kommun som

återfinns överst i rangordningen med drygt 54 000. Riksmedelvärdet för den statliga verksamheten är ca ll 190 kr/invånare (se figur 12.5, bilaga 2). Vänersborg är en kommun som ligger på riksmedelvärdet. Den statliga verksamheten är koncentrerad till ett mindre antal orter. Det återspeglar sig i materialet på så sätt att endast 23 kommuner återfinns i den högsta klassen. Det är fråga om försvarskommuner som Karlsborg 42 000 kr/invånare, Sollefteå 21 000 och Eksjö 19 000. Det är också fråga om universitetsorter som Umeå och Lund, ca 21 000 kr/invånare vardera och Uppsala med ca

20 000. I gruppen finns också ett antal jämvägsknutpunkter som Ånge

24 000 kr/invånare, Vännäs 20 000 och Hallsberg 18 000. I gruppen finns också olika förvalmingscentra. Det gäller den nationella förvaltningen som är koncentrerad till Solna, 54 000 kr/invånare och Stockholm 25 000. Det

gäller också den regionala förvaltningen, tydligast exemplifierad av Hämö-

sand där överföringen uppgår till ca 22 000 kr/invånare. Emellertid är Härnösand också ett exempel på en kommun till vilken staten överför resurser för flera ändamål. Förutom den regionala förvaltningen avser överoch i viss utsträckning utbildning. I den högsta föringama högskola gruppen finns flera städer av motsvarande karaktär, där Luleå och Östersund med ca 26 000 vardera och Karlstad med ca 19 000 kr/invånare får utgöra exempel.

l den högre gruppen, där 33 kommuner ingår, återfinns såväl högskole-,

försvars- som förvalmingskommuner. Men även kommuner där anslag till flera ändamål kombineras är vanligen förekommande. I gruppen återfinns

Karlskrona, Linköping, Kiruna, Klippan, Örebro, Borlänge och Åsele.

Det stora antalet kommuner finns i den lägre och den lägsta gruppen. I den lägre gruppen varierar resursöverföringens storlek från ca 9 700 kr/invånare i Jönköping, över 6 600 i Kramfors till 4 800 i Ludvika. I den lägsta gruppen är det fråga om värden under 4 500 kr/invånare.

I absoluta tal överförin det största värdet uppgående

utgör gen till Stockholm till 16,5 mrd kr. De två övriga storstäderna mottar mycket mindre resurser

än Stockholm. För Göteborgs och Malmös del rör det sig om 6 respektive 3

mrd kr. Därutöver är det 17 kommuner till vilka statens överföringar till staten uppgår till mer än 1 mrd kronor. När det gäller en liten kommun kan den exemplifieras av Tanum, där uppgår till 53 millioner kr. Statens verksamhet i en medelstor överföringen kommun som behöver ca 75 millioner kr. För en större kommun i Hagfors norra Sverige som Skellefteå är motsvarande belopp 45 l.

/Å r//Ã//W//x

t\\\\

Figur 12.6 Staten som mottagare pá regionnivá (kkr/invånare)

I den tidigare framställningen (kap 4) visades på den regionalpolitiska anpassningen av förvaltning och infastruktur. Någon sådan tendens fanns inte i försvaret (kap 5) eller inom kulturen och forskningen Gap 6). När man

väljer att se på den regionalpolitiska anpassningen för de anslag där staten

är mottagare belyses i vilken utsträckning statens egen verksamhet är regio-

nalpolitiskt anpassad.

I den regionalpolitiska diskussionen har frågan ofta formulerats som vilka

möjligheter det finns till utlokalisering av myndigheter från Stockholmsområdet. Frågan har även under de senaste åren varit aktuell t ex vad gäller lokaliseringen av Boverket och delar av Riksskatteverket. Sett i ett regionalpolitiskt perspektiv är det emellertid en fråga som diskuterats sedan mitten av 1960-talet. Under regionalpolitikens planeringsskede var frågan om

uppbyggnaden av ett ortssystem en viktig del av politiken. Ett centralt inslag

hur man skulle kunna alternativ till storstaden, framför allt till

gällde skapa Stockholm. Utgångspunkten för diskussionen om stortstadsaltemativ var att

orterna skulle kunna erbjuda en god arbetsmarknad och ett gott service och kulturutbud. För att detta syfte skulle kunna förverkligas valde man att koncentrera insatser för olika ändamål till vissa orter, storstadsaltemativen. Det blev därmed fråga om att förlägga alla typer av statlig verksamhet till en och samma ort. I ett län var det inte sällan residensstaden som var den naturliga orten. I området staten som anslagsmottagare framträder därför det svenska stadslandskapet. Ett landskap som visar på ett utfall som förhållandevis väl stämmer med intentionerna att skapa storstadsaltemativ.

Dessutom framträder konsekvenserna av historiska infrastrukturbeslut. Det gäller besluten om det svenska jämvägsnätets Kommuner som uppbyggnad. Ån g e, Vännäs, HaHsber framträder med hö a värden i materialet. 8 8 Den regionalpolitiska anpassningen kan också studeras med avseende på regioner.

Det finns en regionalpolitisk anpassning av statens Anegen verksamhet. passningen består i att staten koncentrerat sina insatser till Inlandets städer, där värdet är 23 300 kr/invånare. Vidare består i att kommuanpassningen nerna i Inlandet mottar mer resurser än

Övriga kommuner eller kommunerna

i Mellanregionen och Emellertid det av kartbilden

Sydostregionen. framgår

(figur 12.5) att denna anpassning framför allt Inlandskommunema i gäller Västerbottens och Norrbottens län. Städer, och Mellanregionens Sydostregionens städer återfinns på ungefär samma nivå. Registrerade skillnader beror till stor del av försvaret. Statens för på lokaliseringen politik den egna verksamheten är en stadspolitik. De regioner som består av kommuner,

Övriga landet, Mellanregionens och Sydostregionens kommuner mottar lite överföringar. Så t ex är värdet för Övriga landet 6 530 kr/invånare.

I absoluta tal blir det om att relationerna mellan naturligtvis fråga regionerna förändras. Till överförs ca 29 mrd kr, till Städer ca 18

Huvudstadsregionen

mrd kr och ca 15 mrd kr.

Göteborg/Malmö-regionen Överföringen till

Inlandet uppgår till ca 6 mrd kr, varav ca en till Inlandets städer tredjedel går

(Kiruna och Östersund).

Organisationer

som

mottagare

För vissa är klassificerade

överföringar organisationer som mottagare. Det gäller främst bostadspolitiska som och till åtgärder, räntebidrag bidrag förbättring av boendemiljö. I kapitel 5 redovisades för

beräkningsgrunder dessa program, och slutsatsen där var att materialet skulle tolkas med

försiktighet. Organisationer är även mottagare för anslag till turism och

stödet till ungdoms- och idrottsorganisationer. Storleken på överföringar med organisationer som mottagare uppgår till drygt 16 mrd kr. Riksmedelvärdet uppgår till 2 000 kr/invånare. Upplands-Bro, Tanum, Askersund och Höör är kommuner som riksmedelvärdet.

ligger på Sundbyberg, Linköping, Upplands-Väsby, Helsingborg och Stockholm återfinns bland de kommuner

som har högst värden, dvs mellan 5 500 och 3 500 kr/invånare. Motsatsen

gäller för Salem, Ljusnarsberg, Hagfors och Norberg där värdet är mellan

200 och 370 kr/invånare. Mer än hälften av kommunerna återfinns i de lägre klassen, vilket betyder att storlek varierar mellan 800 och

överföringamas

1 800 kr/invånare. Södertälje, Arvika, Dorotea, Lindesberg, Ludvika och Markaryd är exempel på kommuner i denna klass. Det är få kommuner som återfinns i den högre och den högsta klassen (se ñgur 12.7, bilaga 2). Stödet till bostadsbyggandet utgör den ojämförligt största delen av de resurser som har organisationer som mottagare. I figur 12.7. framträder ett mönster, där ortermed ett högt bostadsbyggande under 1980-talet framträder i ett i övrigt Sverige. Undantag är några kommuner i norra Sverige

grönt

där stödet till turismen varit omfattande. Utfallet på städerna framträder vid en uppdelning på regioner och städer resp kommuner. Inlandets, Mellanregionens, Sydostregionens städer, Städer, Göteborg/Malmö och Huvudstadsregionen ligger samtliga över 2 000 kr/invånare. De övriga regionerna och kommuner

Övriga landet, Inlandets, Mellanregionens Sydostregionens

har värden som är betydligt lägre. Det är med andra ord fråga om en överföring riktad mot städerna. I materialet framträder inte någon tydlig regionalpolitisk anpassning.

Sammanfattning

Den bild som erhålls vid en analys av resursöverföringama uppdelade efter är dominans. Det gäller bostadspolitiken, där mottagare stadslandskapets klassificerats som mottagare. Det framför allt i statens

organisationer gäller

politik för den egna verksamheten. I övriga grupper som studerats är stadslandskapet mindre tydligt. Det finns en koncentration till ett fåtal städer när det gäller överföringar till företagen, medan överförin gar till kommuner och individer inte har ett sådant mönster. Den märks i viss i de fall

regionalpolitiska anpassningen utsträckning individer, kommuner och stat är mottagare. Anpassningen är än tydligare

när företag är mottagare.

V SUMMERING

Regionalpolitikens målsättning har varit att ge alla människor oavsett var de bor tillgång till arbete, service och har emelgod miljö. Regionalpolitiken lertid inte endast haft fördelningspolitiska I har

syfte. målsättningen ingått

att främja tillväxten i ekonomin och ta tillvara regioners resurser. Det sistnämnda har förverkligats till infragenom statliga resursöverföringar struktur, utbildning, forskning m.m.

Inledningsvis hävdade vi att endast utgör en liten del av de

regionalpolitiken

samlade statliga resursöverföringama. Vår studie visar att

regionalpolitiken

omfattar mindre än 1% av de

kartlagda statliga resursöverföringama. Regio-

nalpolitiken spelar därför totalt sett en marginell roll när det att direkt gäller påverka den regionala utvecklingen. Emellertid är de marginella regionalpolitiska resurserna förhållandevis fria att använda till olika ändamål, vilket skiljer regionalpolitiken från den mer bundna sektorspolitiken.

Den i stor

regionala utvecklingen påverkas mycket utsträckning av resurs-

överförin gar i andra politikområden. har emellertid indi-

Regionalpolitiken

rekt påverkat dessa politikområden .

För det första ingår regionalpolitiska i prioriteringar (sekundärt) sektorpolitikens målsättning. I den sekundära är regionalpolitiken anpassningen tydlig

inom det vi kallat men även vad

reaktionspolitik, gäller infrastruktur, arbetsmarknads- och företagsutveckling. Den regionalpolitiska sak-

anpassningen nas däremot inom och framträder mindre i

kulturpolitiken tydligt forsknings-

politiken.

För det andra kan indirekt att det faktiska

regionalpolitiken påverka genom

beslutsfattandet i sektorspolitiken leder till ett utfall som står i geografiskt överensstämmelse med regionalpolitiska Bortsett från de

prioriteringar.

stora resursöverföringama till fann vi en viss

Huvudstadsregionen, regionalpolitisk anpassning i resursöverföringama till När det förvaltning. gäller

försvar och omsorg var emellertid den mindregionalpolitiska anpassningen re tydlig.

I vårt material finns resultat som visar på regionalpolitikens och annan

stora Det t ex av att Uddevalla i vår reaktionspolitiks betydelse. framgår kan som en reaktionskommun. Med detta kommunklassificering placeras menas att till Uddevalla överförs mest resurser (i kr/invånare) från de anslag som bildar reaktionssamhället. Resultatet förklaras naturligt av varvskrisen iUddevalla.

Vi fann även andra kommuner där resursöverföringamas sammansättnågra hade karaktär. Det gällde sju kommuner som är s.k komplexning specifik kommuner. De är med andra ord beroende av resursöverföringar inom försvaret och befinner sig i en annan situation än Uddevalla. Komplexkommunemas situation har av årtiondens beslut inom försvarssektom.

präglats

inom denna sektor får ett utfall som är koncentrerat till

Åtgärder geografiskt

ett mindre antal kommuner. Det gäller inte enbart de sju komplexkommu-

nema utan även de 15 kommuner där komplexsamhället utgör den näst

största resursöverföringen.

Det finns av kommuner där servicesamhället dvs service i den offentnågra är störst. Historiska beslut även här några kommuner.

liga sektorn, påverkar

Helt i materialet den historiska lokaliseringen av naturligt återspeglar sig

rikets huvudstad, men det gäller också jämvägsnätets utbyggnad.

dominerar transfereringssamhället resursöver-

I mer parten av kommunema av servicesamhället. Dessa kommuner är mindre beroende föringama följt av inom sektor. I få fall kan beroenden till politiken någon specifik några enskilda konstateras. Exempel på detta är kompetenskom-

politikområden

munema, dvs de kommuner där universiteten är belägna.

Det är en varierad bild som framträder när de statliga resursöverfömycket

utfall studeras. Kommuner med samma nivå på reringama kommunvisa

sursöverföringama erhåller dem i olika politikområden. Resursöverföring-

amas nivå åt mellan kommunema. Detta faktum framstår klart när

skiljer sig

vi att diskutera s.k Väljer vi att jämföra de 27 största

väljer omfördelningstal.

kommunema med alla andra kommuner blir omfördelningen 21 mrd kr till fördel för de stora kommunema. Detta innebär ett tillskott på 6 120 kr/inv i de stora kommunema och en betalning på 4 325 kr/inv i de övriga På kommunnivâ de de

kommunema. gynnar statliga resursöverföringama

största kommunema.

Vi har i studien andra sätt kunnat konstatera de stora kommunernas eller

på

städernas starka Inte minst framgår detta när man beaktar resursställning.

karaktär av insatser riktade mot dagens eller morgondagens

överföringamas arbetsmarknad.

Vi fann då att har andelar

stadsregionema höga av sin regionbudget

inriktade arbetsmarknad. på morgondagens Speciellt märkbart är detta förhållande när man enbart tar hänsyn till kompetenssamhället, dvs kultur, utbildning och Den

forskning. regionalpolitiska anpassningen av infrastruk-

tur och innebär emellertid att även

regionalpolitik Inlandets städer och

kommuner erhåller höga andelar av inriktad

regionbudgeten mot morgon-

dagens arbetsmarknad. Det motsatta förhållandet för

gäller Övriga landet,

Mellan- och Sydostregionens kommuner.

Av särskilt intresse i

regionalpolitiska sammanhang är statens egen regio-

nalpolitik dvs de där staten politikområden är mottagare av resursöverföringar. Iden tidigare visades den

framställningen (kap 4) på regionalpolitiska

anpassningen av och infrastruktur.

förvaltning Någon tydlig regionalpolitisk

anpassning fanns inte i försvaret (kap 5) eller inom kulturen och

forskningen

(kap 6). När man väljer att se på den för de

regionalpolitiska anpassningen

anslag där staten är mottagare avslöjas i vilken statens utsträckning egen verksamhet är regionalpolitiskt anpassad.

Vi har analyserat detta att närmare problem genom analysera det geografiska utfallet

för staten som mottagare av resursöverföringar. Man finner då att det

finns ett relativt samband mellan kommunernas

tydligt befolkningstorlek

och storlek. Vid en med resursöverföringens jämförelse övriga mottagarkategorier är det endast för staten detta samband kan noteras.

Speciellt tydligt

blir sambandet när det gäller residensstädema. Allt annat lika innebär det för en kommun mer än 5 000 kr/invånare att vara residensstad (tekniskt är analysen genomförd som en partiell Resultatet kan ses

regressionsanalys).

som en konsekvens av 1960-talets diskussion om att alternativ till skapa storstaden, framför allt till Stockholm. Utgångspunkten för diskussionen om stortstadsaltemativ var att orterna skulle kunna en arbetsmarkerbjuda god nad och ett gott service- och kulturutbud. För att detta syfte skulle kunna

förverkligas att koncentrerades insatser för olika ändamål till vissa orter,

storstadsaltemativen. Det blev därmed om att

fråga förlägga alla typer av

statlig verksamhet till en och samma ort. I ett län var det inte sällan residensstaden som var den orten. I området staten som

naturliga anslags-

mottagare framträder därför det svenska Ett

stadslandskapet. landskap

som visar på ett utfall som förhållandevis väl stämmer med intentionerna att skapa stortadsaltemativ.

Ur regionalpolitisk synvinkel är en

statliga åtaganden fråga om framför allt

förutsättningar för morgondagens arbetsmarknad. Det om instrument

fråga med verkan den

långsiktig på regionala utvecklingen. Det är ett instrument,

där staten har

osedvanligt goda möjligheter att styra lokalisering, inriktning och omfattning. I vår kan vi också finna analys att staten i sin egen politik

har en avsevärd som visar på samband mellan

regionalpolitisk anpassning,

statens och stödområdesindelningen. I sin verksamhet, resursöverföringar framför allt vad och driften av infrastruktur, har staten gäller förvaltning in de kostnader som en servicenivå leder till vid hänsynstagande byggt rimlig

till Inlandets specifika glesbygdsproblem.

I den beskrivande har vi konstanthållit för kommunernas skiftande analysen Trots detta har vi funnit ett stadsmönster för många

befolkningsstorlek.

Det kan då vara att ställa frågan huruvida

betydelsefulla anslag. befogat

resursöverföringar, dvs finns det starka

befolkningsfördelningen styr statens

samband med i kommunerna och resursöverföringar-

befolkningsstorleken

na. Vi har en sådan de 15 anslagsområden som resursövergjort analys på delats in i. är detsamma som i kapitel 9 där föringama Tillvägagångssättet vi studerade likheter och olikheter mellan resursöverföringamas sammani avståndet mellan befolkning och sättning regionema. Analysen bygger på relativa fördelning på kommunnivå.

respektive anslagsområdes

Det finns som starka samband med befolk-

fyra anslagsområden uppvisar

Det är bostad & energi, utbildning och

ningsfördelningen. transfereringar,

för individer. Dessa är centrala när det gäller fördelningsreaktionspolitik i den svenska välfardsstaten. Det är också områden inom vilka vi politiken funnit att variationema är små. tidigare

starkt samband mellan och

Det finns ett ganska befolkningsfördelning

detta område en ganska stor likhet i området Omsorg. Samtidigt uppvisar med infrastruktur och förvaltning. De två sistnämnda

geografisk fördelning områdena har emellertid endast svagt samband med befolkningsfördelning-

en.

Ytterligare två områden har svaga samband med befolkningsfördelningen.

Det är arbetsmarknadsutveckling och reaktionspolitik för kommuner.

som inte direkt samband med

Det är sex anslagsområden, uppvisar något kultur, reaktionspolitik för företag, befolkningsfördelningen, nämligen företagsutveckling och försvar, där försvar ligforskning, regionalpolitik,

ifrån För dessa

ger närmast och kultur längst befolkningsfördelningen.

om en som är geo grafiskt men

områden är det alltså fråga politik prioriterad, som inte samband med regionalpolitik. Samtliga områden, uppvisar något

och stora skillnader i förhållande till framför allt kultur forskning, uppvisar

Detta resultat kan tolkas på två sätt. Det ena är att regioregionalpolitiken. uppenbarligen är en kompenserande politik. Regionalpolitiken nalpolitiken

Det andra är att

används när den traditionella sektorspolitiken misslyckas.

för arbetsmarknad behandlas inom flera anslags-

politiken morgondagens

som av det utfallet att döma, är dåligt koordinerade.

områden, geografiska

De totalt fördelade uppvisar den s.k Norrbotstatliga resursöverföringama tens effekten. års regionalpolitik med inlandets och Norrbottens Tjugo i centrum har inneburit en re gionalpolitisk anpassning i sektorerna. problem Norbotteneffekten är dels en effekt av den stödområdesin-

regionalpolitiska delningen, dels en effekt av statens egen politik, dvs de områden där staten

Stora delar av den konstaterade Norrbotteneffekten återfinns är mottagare. i den del av resursöverföringama där staten är mottagare. Ett marginellt bidrag lärrmas där kommunen är mottagare av resursöverföringar.

Norrbotteneffekten kan även i form av de vi

uttryckas omfördelningstal

diskuterade i samband med resursöverföringamas sammansättning på olika nivåer Norrbotten får mest i resursöverföringar, geografiska (kap 8-10).

räknat i kr/invånare, bland alla län. Ställs Norrbotten mot övriga län visar

det att Norrbotten får 3 720 millioner mer än vad som hade krävts för att sig harrma riksmedelvärdet. För Norrbottens län betyder det att länet erhåller på drygt 14 000 kr/invånare medan övri ga län betalar knappt 500 kr/invånare.

Stockholrnsområdets tillväxt har varit särskilt uppmärksammad i den regio-

debatten. Utvecklingen i huvudstadsområdet och de övriga nalpolitiska storstäderna har för hela landet. I denna undersökningen kallas betydelse Stockholmsområdet för Huvudstadsregionen och sträcker sig från Uppsala till Södertälje. I analysen kan vi endast finna svaga samband mellan resursoch en kommuns befolkningsstorlek. I den meningen framöverföringama träder direkt huvudstadseffekt i materialet. Däremot har vi på flera ingen områden funnit att får stora i

Huvudstadsregionen resursöverföringar järn-

förelse med andra regioner. Det gäller framfört allt anslagen inom kompetenssamhället samt förvaltning, omsorg och infrastruktur. Vi fann att Hu-

erhöll 4,7 mrd kr mer än vad befolkningsandelen skulle

vudstadsregionen

en jämn fördelning. Den stora omfördelningsvinsten återfinns

ge vid

inom området När betraktas på naturligen förvaltning. resursöverföringama detta sätt framträder därför en viss huvudstadseffekt, vilken även är tydlig

om man studerar enbart för Stockholm. Om vi ställer

omfördelningstal

Stockholm mot kommuner visar det sig att Stockholms omfördelövriga vilket betyder ca 16 500 kr/invånare. Till ningsvinst utgör 10 904 millioner, detta resultat bidrar invånarna i andra kommuner med knappt l 500 kr/invånare.

Däremot kan vi inte finna samma positiva särbehandling för de två övriga

definierade och Sydöstra

regionalpolitiskt problemområdena Bergslagen Sverige. Detta särskilt tydligt i analysen av resursöverföringamas framgick

i 8 och våra statistiska analyser bekräftar detta

sammansättning kapitel

resultat. dessa områdes regionalpolitiska problem har Uppmärksamheten på ännu inte omvandlats till en positiv särbehandling i den sektoriella politiken.

I den här utredningen har ERU:s en beskrivande forskargrupp presenterat analys av de I

statliga resursöverföringama. forskargruppens fortsatta arbete

följer studier kring dels resursemas effekter och effektivitet i olika geografiska områden, dels förändringar i som till att politiken syftar påverka regional utveckling.

BILAGA 1

Databasen GEOPOL -

data och definitioner

indelningar,

Tabellförteckning:

Tabell 1 Fördelning av fält samhällen och på anslagsgrupper Tabell 2 av Fördelning anslag (i kkr) på kommuner, totalt och på fem samhällen Tabell 3 Fördelning av anslag (i kkr) och för fem på län, totalt samhällen Tabell 4 Fördelning av inom KUF- och anslag (i kkr) Servicesamhället på kommuner Tabell 5 Fördelning av anslag (i kkr) inom Reaktions- och Komplexsamhället på kommuner Tabell 6 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och servicesamhället på län Tabell 7 av inom Fördelning anslag (i kkr) reaktions- och komplexsamhället på län Tabell 8 av datafâlt Beskrivning Anm.: Alla uppgifter avser 1985/86 eller budgetåret kalenderåret 1986

Tabell 1 Fördelning av fält på samhällen och anslagsgrupper Tabellen innehåller uppgifter om: Samhällsbeteckning, uppgifter om ant poster, belopp i kkr, andel av totalbe-

lopp. Data se tab 2 och 3.

Anslagsgruppens beteckning med uppgifter om ant poster, belopp i kkr,

andel av totalbelopp. Data se tab 4-7. Fältnamn (beskrivning se tab 8)

KULTUR-UTBILDNINGS-FORSK- NINGS-SAMHÃLLET (5 203, 19 948 196, 5.83%)

Forskning FIN.TV (295, 9 106 095, 266%) FONOGRAM IVAFORSK FORSKNUTV SIPRI FÖRFATTARE STUFORSK HEMSLÖJDST TELE-X HIST.MUS. UNIVFOU IDROTT UTRPOLINST IDROTTSTÖD VETAKAD INFOSVEUT VÄXTFÖRÃDL INKGARANTI KASSETTAX Utbildning KOMBIBLIO (1 749, 8 693 151, 254%) KOMKULTUR FOLKHÖGSK KOMMUNDIV GYMNSKOLA KONST ALLA LAUTBILD KONSTAKADE LUVA M M KONSTMUS. PRIVGYMN KONSTNÄRSN SKÖNDAL KULTURIORG STUDFÖRB KULTURMINN STUDMEDEL KULTURRÅD VUXENUTB KULTURTIDS LITIISTÖD Kultur LIUDOBILDI (3 159, 2 148 950, 0.63%) LIVSKOHALL ARKITEKTUR MERKOST.OP BILDKONST MUSIKAKADE BIOGRAFLEX MUSIKSAM BOKHANDELS NATURHIST DAGSPRESS NORD.MUS. DOVA o SVA NUNSKU DRAMATEN OPERAN EJ SWE TID ORGTIDSKRI ETNOGRAF R.KONSERT

FILMsTÖD REG MUSEER

REGIONMUS HKAPPUTB RIKSTEATER LASJUKVÅRD RIKSUTSTÄL NTF ROL-ARKIV PEDHKAPP SAMEFONDEN RÄTTHJÄLP SJÖHISTF. SAMESKOLA SKANSEN SOCTJÄNST SPRÅKNÄMND SPRI SRUTLAND STATSHÄLSA ST.MUSEER ÄLDROMSORG STAT.ARKIV SÄR KULTUR

Företagsutveckling

TALTIDNING (826, 872 205, 0.25%) TDM-GRUPP ABSVINVEST TEK.MUS. HORNBORGST TURISMSTD JORDRAT UNGDOMSORG NORRVIKEN UNGORFERIE PKBANKAB UNGORGCENT SIFU UNGORGLOK SKOGSVÅRD UTBRADIO TEKOIND VBIDRAGTDM UTVFOND VIS MUSEER UTVFONDADM VISSAARKIV Arbetsmarknadsutveckling SERVICESAMHÄLLET (801, 1 582 367, 046%) (5 417, 91 004 286, 26.60%) AMUFÖRETAG AMUSTUDBDR Förvaltning AMUVERKSAM (1 462, 31 581 389, 923%) ARBSTARTEG ADMREST ALLMVAL Infrastruktursdrift HOVET (784, 40 953 957, 11.97%) KOMMUNADM KOMSEKLÖN LACENTRAL KOMVÄGHÅLL OFFBESÖK STATVÄGDR PARTIGRUPP PARTISTÖD REAKTIONSSAMHÄLLET RIKSDAGLED (4 942, 36 964 573, 10.80%) SFSTRYCK STANDKOMM Till företag STATSFÖRV (676, 9 528 061, 278%) STHKONFER KAVARV KOLLBILI Omsorg LOKREGTRAF (1 544, 16 014 368, 4.68%) PRISREGLJO BARNOMSORG SSAB HKAPPSKOL SSABNJA

VARVSSTÖD ZENITH KOMPLEXSAMHÄLLET (1 292, 37 633 015, 11.00%) Till kommuner (799, 13 235 806, 387%) Försvar EXTRSKUTIKN (324, 22 391 590, 654%) SKATTUTJKN DEFENSE SKATIUTJLAT FFVUTRUST IDBRICK Till individer MILFÖRB (2 548, 11 905 025, 348%) MILOADM AMUFLYKT BEREDÖVR Bostad och energi FLYTTBIDR (968, 15 241 425, 445%) INDBESTÃLL BOSTADSBDR INVANDÅTG BOSTADSPOL KAS BOSTADSÅTG KASSA KÄRNKRAFT LÖNEBIDRAG RANSTAD REKRYTSTD RÄNTEBDR SAMHALL STUDSVIK STUDINVAND TEKOSTÖD TRANSFERERINGSSAMHÄLLET UNGDOMSLAG (2 556, 156 572 218, 45.76%)

Regionalpolitik ARBYRK (919, 2 295 681, 067%) BARNBDRMM BDARBAVG DAGSJUKP BERGSLPKT DELPENSION LINJEFLYG FOLKATP MALMFÄLT FÖRÃLDFÖRS MALMÖPAKET GRUNDSKOLA NORRFOND PRISREGLJO NORRSTÖD SJUKVÅRD RUGLESBYGD RULOKSTÖD RUREGPROJ SYSSTÖD TRANSPSTD TOTALSAMHÄLLET TRANSPSTDG (19 410, 342 122 288, 100%) UDDEPKT UDDEVSTUD Antal fältnamn 188

Tabell 2 av

Fördelning anslag (i kkr) på kommuner, totalt och på fem

samhällen

Kom.

kod Namn Totalbel. KUF Service Reaktion u Komplex Transfer. 114 UPPL.VASBY 871950 40135 174328 31084 123730 502673 115 VALLENTUNA 484820 9105 78040 19947 59695 318033 117 ÖSTERÅKER 669842 37368 147928 33457 47868 403221 120 VÄRMDÖ 475756 14962 96893 11826 31555 320520 123 JÄRFÄLLA 1499100 64643 312326 36481 260059 825591

184465 136 HANINGE 2402456 70869 401523 61138 964237 904689 138 TYRESÖ 713068 24645 143507 16573 69521 458822 139 UPPLBRO 685753 17957 97540 28197 249971 292088 160 TÄBY 1434328 56298 283290 32347 188385 874008 162 DANDERYD 822477 59414 147194 11423 36774 567672 163 SOLLENTUNA 1308072 49377 347473 25515 90869 794838 180 STOCKHOLM 37878105 3586353 15754782 783806 3298199 14454965 181 SÖDERTÄLJE 2672949 121976 786246 1 105 86 254709 1399432

182 NACKA 1697325 61881 318700 183046 91387 1042311 183 SUNDBYBERG .1301901 24854 454999 41106 204181 576761 184 SOLNA 4114215 476845 2372483 56741 189177 1018969 186 LIDINGÖ 1241660 47888 157747 29376 258399 748250 187 VAXHOLM 447542 2317 58332 4397 265147 117349

188 NORRTÄLJE 1613871 44571 353599 86394 214823 914484 191 SIGTUNA 1186547 49501 577124 31645 68144 460133 192 NYNÄSHAMN 901920 21506 391851 20851 79640 388072 305 HÅBO 295751 7296 46085 27847 24725 189798 319 ÄLVKARLEBY 281636 2860 54301 21410 10065 193000 360 TIERP 685480 19841 133084 77553 19471 435531 380 UPPSALA 7050882 1639724 1731076 252466 703563 2724053 381 ENKÖPING 1160025 37609 181558 76027 239789 625042

382 ÖSTHAMMAR 944559 11221 282897 71518 166176 412747 428 VINGÅKER 318416 11109 46131 38243 6737 216196 480 NYKÖPING 2367482 84911 557604 156009 198654 1370304 481 OXELÖSUND 443208 12403 85359 77325 20309 247812

482 FLEN 607149 11684 110107 78284 23816 383258 483 KATRINEHOLM 1236545 64662 249539 145096 57635 719613 484 ESKILSTUNA 3358166 133794 693220 251432 392836 1886884 486 STRÄNGNÄS 1117345 32146 152024 65709 326505 540961

207737 560 BOXHOLM 171651 2426 31146 21548 4065 112466 561 ÅTVIDABERG 364408 6676 56073 43408 20734 237517 562 FINSPÅNG 644659 26789 115235 59429 22806 420400 563 VALDEMARSVIK 285786 5117 43718 47442 12268 177241

580 LINKÖPING 7991761 575082 1295555 257904 3868056 1995164 581 NORRKÖPING 4915127 174711 1790035 314184 471739 2164458 582 SÖDERKÖPING 352628 8879 55033 38158 34648 215910

av kkr) kommuner, totalt och på fem Tabell 2 Fördelning anslag (i på samhällen (forts)

Kom. Totalbel. KUF Service Reaktion Komplex Transfer. kod Namn 1529848 46076 331050 135656 243575 773491 583 MOTALA 218791 20943 28014 18275 4297 147262 584 VADSTENA 830485 30744 208431 78907 39689 472714 586 MJÖLBY 197091 2920 27319 28747 9735 128370 604 ANEBY 222250 3715 30642 27434 15447 145012 617 GNOSJÖ 739387 25848 125726 77277 40302 470234 662 GISLAVED 340808 4314 50731 51575 16225 217963 665 VAGGERYD 4075365 206495 1226482 333223 425281 1883884 680 JÖNKÖPING 1304733 41678 521812 136347 33844 571052 682 NÄSSJÖ 943494 43181 225160 118320 37171 519662 683 VÄRNAMO 376034 6892 91057 44888 15220 217977 684 SÄVSJÖ 816024 36350 135954 98108 31429 514183 685 VETLANDA 864787 27135 138252 96616 266911 335873 686 EKSJÖ 542236 20346 85321 71039 26349 339181 687 TRANÅS 323551 5568 52622 45899 7808 211654 760 UPPVIDINGE 274470 4207 46240 50013 9502 164508 761 LESSEBO 440067 8310 67584 65202 13255 285716 763 TINGSRYD 681466 20072 206346 82032 22486 350530 764 ALVESTA 437386 18127 86824 39855 17033 275547 765 ÄLMHULT 322930 8956 57218 45017 7596 204143 767 MARKARYD 2682780 180281 747519 275701 409153 1070126 780 VÄXJÖ 815856 28784 174871 105414 31846 474941 781 LJUNGBY 272407 4964 48483 55258 8287 155415 821 HÖGSBY 250596 5290 32237 43215 11119 158735 834 TORSÅS 362242 10108 50899 53665 16366 231204 840 MÖRBYLÅNGA 555513 21703 89580 104221 16130 323879 860 HULTSFRED 353150 7179 57582 48649 6146 233594 861 MÖNSTERÅS 325059 6733 58241 50960 10220 198905 862 EMMABODA 2332594 148643 832705 259675 139187 952384 880 KALMAR 618768 25338 90270 90478 25551 387131 881 NYBRO 902751 36303 216589 131395 28310 490154 882 OSKARSHAMN 1329186 46850 265535 211919 53176 751706 883 VÄSTERVIK 493126 14687 81965 84087 25394 286993 884 VIMMERBY 392002 7613 60109 63063 31070 230147 885 BORGHOLM 2638498 95994 586272 489662 489214 977356 980 GOTLAND 412254 23081 71686 41599 12334 263554 1060 OLOFSTRÖM 3754722 80414 530759 1066445 939077 1138027 1080 KARLSKRONA 1205055 30269 238278 132717 248070 555721 1081 RONNEBY 1009544 32997 210042 139607 48038 578860 1082 KARLSHAMN 492302 17673 94724 62859 28451 288595 1083 SÖLVESBORG 441734 13565 103580 54038 7901 262650 1121 ÖSTRA GÖINGE 254218 6260 32966 29373 13692 171927 1137 ÖRKELLJUNGA 377809 . 12010 51363 53178 19339 241919 1160 TOMELILLA 303238 4976 38249 41001 16459 202553 1162 BROMÖLLA 383081 6735 61013 44884 13861 256588 1163 OSBY 190308 3770 36679 25836 3249 120774 1165 PERSTORP 659596 26400 83588 51859 204806 292943 1166 KLIPPAN

Tabell 2 Fördelning av anslag (i kkr) på kommuner, totalt och fem på samhällen (forts)

Kom. kod Namn Totalbel. KUF Service Reaktion Transfer. Komplex 1167 ÅSTORP 312881 6845 53494 36246 13732 202564 1168 BÅSTAD 358348 3238 41620 29940 29636 253914 1180 KRISTIANSTAD 3013781 128253 794335 353011 484458 1253724 1181 SIMRISHAMN 626351 18326 94696 89972 28767 394590 1182 ÄNGELHOLM 1279086 42400 226571 149635 282379 578101 1183 HÄSSLEHOLM 1855649 61341 364875 209992 342024 877417 1214 SVALÖV 353212 31858 45610 40999 4417 230328 1230 STAFFANSTORP 349550 5062 61955 24125 22612 235796

LANDSKRONA 1079102 49349 225070 95664 28026 680993 HELSINGBORG 3792238 114815 1128944 197147 379616 1971716

TRELLEBORG 1097348 38354 330957 81924 25395 620718

FALKENBERG 1029651 38142 160433 118094 59074 653908 VARBERG 1729037 41294 506145 174409 194261 812928 KUNGSBACKA 1152684 62682 196067 73047 97639 723249

STENUNGSUND 518013 24440 139374 54913 35950 263336

GÖTEBORG 2271 1570 2045832 6661902 3621683 1394546 8987607

Tabell 2 av kommuner, totalt och på fem Fördelning anslag (i kkr) på samhällen (forts)

Kom. kod Nämn TmMbd.KUF Service Reaktion Komplex Transfer. 1504 DALS-ED 1981 16 3607 34232 36640 12021 111616 1507 FÄRGELANDA 223508 5694 37622 36660 7746 135786

1560 BENGTSFORS 383790 4953 62736 53338 17798 244965 1561 MELLERUD 342051 4359 79569 41314 6625 210184 1562 LILLA EDET 313640 5129 51146 33616 18100 205649 1563 MARK 973756 32388 157968 125517 61374 596509 1565 SVENLJUNGA 325919 3284 58165 36595 15581 212294 1566 HERRLJUNGA 306812 3556 57024 46929 19230 180073 1580 VÄNERSBORG 1390916 44133 495805 126309 87140 637529 1581 TROLLHÄTTAN 2175876 117298 454446 81154 672800 850178 1582 ALINGSÅS 971462 45936 188053 92677 62717 582079 1583 BORÅS 3605150 171496 1026144 318547 252393 1836570 1584 ULRICEHAMN 707893 20649 134556 90785 33678 428225

KRISTINEHAMN 1019550 34662 210617 113659 175349 485263

Tabell 2 Fördelning av anslag (i totalt och kkr) på kommuner, på fem samhällen (forts) Kom.

LJUSNARSBERG 226377 4193 33415 44336 2100 142333

KARLSKOGA 1692430 53216 205174 91843 661222 680975 NORA 316300 6312 59620 41293 13772 195303 LINDESBERG 1053453 36077 182715 98369 253789 482503 SKINNSKATIEB. 182941 10152 41021 17379 6919 107470 SURAHAMMAR 306579 6179 54324 36253 9862 199961 HEBY 377808 5006 60336 36438 10297 265731 KUNGSÖR 221454 4228 29212 20781 9108 158125 HALLSTAHAM. 473570 23398 95163 44196 8124 302689

SMEDJEBACKEN 395462 6654 63168 68436 14342 242862

2132 NORDANSTIG 404694 5095 60942 71182 14371 253104 2161 LJUSDAL 859676 20526 173676 171947 28797 464730 2180 GÄVLE 3858921 151277 1456096 310719 303056 1637773

Tabell 2 av kkr) kommuner, totalt och på fem Fördelning anslag (i på

“

samhällen (forts)

Kom. kod Namn Totalbel. KUF Service Reaktion Komplex Transfer. 2181 SANDVIKEN 1250856 53885 210538 139250 46208 800975 2182 SÖDERHAMN 1217371 31627 198674 164539 212349 610182 2183 BOLLNÄS 1140990 36505 313794 191838 37890 560963 2184 HUDIKSVALL 1369205 43091 3012 l 2 206197 75431 743274 2260 ÅNGE 722193 16572 332511 69352 25657 278101 2262 TIMRÅ 597074 16304 125749 100156 23964 330901 2280 HÄRNÖSAND 1487795 86481 528168 161024 183925 528197

2284 ÖRNSKÖLDSVIK 2202941 78504 389122 255486 347746 1 132083

HÃRJEDALEN

2380 ÖSTERSUND 3558250 105451 986012 447995 1053680 965112 2401 NORDMALING 297791 45 85 54669 63396 6394 168747 2403 BJURHOLM 137188 2236 28439 31460 1652 73401 2404 VINDELN 285256 10628 54363 66842 6695 146728 2409 ROBERTSFORS 294601 5713 51735 67412 8168 161573

2482 SKELLEFTEÅ 2753514 110623 624879 476463 145763 1395786

2518 ÖVERTORNEÅ 432899 6292 184334 90831 11748 139694

Tabell 2 Fördelning av totalt och fem

anslag (i kkr) på kommuner, på samhällen (forts) Kom.

Tabell 3 Fördelning av anslag (i kkr) på län, totalt och för fem

samhällen Län.

4 SÖDERMANLAND 9448311 350709 1893984 812098 1026492 5365028 5 ÖSTERGÖTLAND 17956164 911741 4059992 1103960 4743130 7137341

14 GÖTEB.o BOH 33914623 2476969 8620567 5987448 2700738 14128901

22 VÄSTERNORRL 11074738 395723 3297015 1291443 1079178 5011379

Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och

Servicesamhället på kommuner

Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr

126 183645 69746 1178 99005 185048 246 4391 95154 127 2340 76191 2706 136596 159050 186 7327 149949 128 0 4486 708 3563 24277 33 208 10345 136 2858 66550 1461 145978 130226 1172 4963 119184 138 282 23681 682 26417 70261 85 3325 43419 139 35 17440 482 11919 53397 53 1337 30834 160 1214 52445 2639 91260 116210 144 2465 73211 162 25333 28908 5173 33111 75853 76 785 37369 163 2965 43780 2632 80642 112719 128 3142 150842 180 1882493 634636 1069224 6488752 1949647 204753 55989 7055641 181 12689 98784 10503 307296 163257 355 6886 308452 182 1482 58395 2004 78029 136326 172 3947 100226 183 2808 19720 2326 51286 74738 76 2418 326481 184 418466 43121 15258 916218 172371 132 4365 1279397 186 2771 37436 7681 31971 71475 102 1182 53017

380 1423268 178529 37927 739149 341881 6546 17068 626432

480 11008 62769 11134 265748 94507 5210 4310 187829

484 4832 105606 23356 340175 143408 4216 20129 185292 486 1671 28770 1705 70189 32293 1084 2110 46348 -

562 2642 23348 799 21529 40964 1319 2176 49247 563 0 4666 451 9632 8579 310 872 24325 580 416820 142669 15593 624534 289633 5156 15464 360768 581 13735 133880 27096 524819 271081 2962 19025 972148 582 0 8085 794 8147 20597 333 570 25386

Tabell 4 Fördehüng av anslag (i kkr) inom KUF- och Servicesamhällct på kommuner (forts) Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv InmLdr

680 293 82 147908 29205 532363 176754 6754 38725 471886 682 767 37 861 3050 34592 62992 714 4216 419298 683 2578 38562 2041 63899 54354 1016 2296 103595

780 62874 93896 23511 324592 113607 4891 13730 290699

880 44778 78874 24991 293319 103079 838 38543 396926

885 1360 5075 1178 16965 10631 1488 1520 29505 980 3139 70256 22599 27741 1 88660 7131 10646 202424 1060 0 22601 480 16855 23351 1 179 4016 26285 1080 1228 60621 18565 203737 103944 5329 9264 208485

Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och Servicesamhället på kommuner (forts)

Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr

1167 381 6161 303 6625 17043 278 1094 28454 1168 0 2958 280 8843 10544 1808 690 19735 1180 30596 86221 11436 316572 111600 6888 8424 350851

1214 22889 8700 269 8774 13939 845 537 21515

1280 246731 246218 114288 1426627 889852 7830 22705 1754179 1281 1124415 105226 16426 299360 250291 886 7165 220752 1282 11345 34804 3200 75675 56156 2761 4447 86031

1380 13475 73722 9778 291393 118084 5354 33152 325571

1384 10542 47347 4793 41361 51225 918 1772 100791

1480 1453525 506685 85622 2440081 1401233 7888 47862 2764838 1481 123401 45706 2601 100090 88304 1109 3619 77282

Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och Servicesamhället på kommuner (forts) Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr

1581 59456 55074 2768 182761 89429 3053 7394 171809 1582 664 43223 2049 62622 32067 907 3783 88674 1583 31326 118628 21542 361685 151990 23332 20748 468389

1682 24986 29186 2521 71318 29266 5112 1294 50900

1780 73614 112201 23702 437324 136409 7488 17838 497121 1781 0 33670 992 54156 30197 689 12523 113052

Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och Servicesarrmället på kommuner (forts) Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr

1880 87993 152539 32345 586689 272522 5615 16692 832081

1980 29022 126159 15836 443620 220593 4250 12451 570163

2080 18996 56320 18201 348056 79784 7051 5001 268903 2081 12950 65941 15089 86348 72979 3147 5976 539062 2082 0 7110 1330 5384 15838 531 898 18905 2083 42791 18566 1046 42444 19888 1779 4299 39013

2180 28813 100334 22130 568207 184145 5819 10141 687784

Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och Servicesanxhället på kommuner (forts) Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr

2280 24474 48106 13901 280908 68995 4801 8111 165353 2281 23789 99335 15354 438350 198559 6167 17038 730507 2282 95 26706 2231 82055 31694 4603 7343 83215 2283 1057 25943 3352 106623 38671 9623 5001 162016 2284 3309 70848 4347 96677 66885 7960 8303 209297 2303 3060 3183 1914 29469 8963 3430 1602 43957

2380 22286 72077 11088 310841 113560 12230 12695 536686

2480 669885 115574 23392 458554 248580 8152 20702 475863 2481 0 25044 991 95460 29978 7523 3025 89124 2482 9281 96314 5028 140735 148022 10155 16539 309428 2505 121 9710 1541 46333 10123 6113 3583 57009 2506 0 2026 645 23420 5549 6375 882 27834 2510 2732 9880 1391 87917 14841 8904 1486 31378

2521 2691 9820 594 54717 10296 16051 4839 45555 2523 0 27432 2604 106219 45181 10025 69073 146339 2560 0 9136 789 51892 12496 2030 3080 40489 2580 195043 76836 13569 466108 120818 8637 49406 709644 2581 3455 51046 2110 105806 61799 8208 53573 105970 2582 50 29478 4240 71347 54497 4972 5886 254818

Tabell 4 Fördelning av anslag (i kkr) inom KUF- och Servicesarrmället

på kommuner (forts)

Kom. KUF-samhället Service-samhället kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr

2583 73 19315 2446 67739 15234 2309 3934 48743 2584 3800 42947 2284 138246 46689 11346 17097 257984

RIKET 9106095 8693151 2148950 31581389 16014368 872205 1582367 40953957

Tabell 5 Fördelning av anslag (i kkr) inom reaktions- och

komplexsamhället Kom. Reaktionssamhället Komplexsamhället kod Föret Kommun Individ Reg.p0l Försv Bostad

Tabell 5 Fördelning av anslag (i kkr) inom reaktions- och komplexsamhället (forts) Kom. Reaktionssamhället Komplexsamhället kod Föret Kommun Individ Reg.pol Försv Bostad

Tabell 5 av anslag (i kkr) inom reaktions- och Fördelning

komplexsanxhället (forts)

Konn Reaktionssamhâllet Komplexsamhället kod Föret Kommun Individ Reg.po| Försv Bostad

1083 9835 31027 21947 50 413 28038 1121 2465 30707 20806 60 421 7480 1137 1307 23124 4828 114 26 13666 1160 7997 30359 14700 122 22 19317 1162 9661 14660 16680 0 76 16383 1163 1171 26566 17097 50 99 13762 1165 910 6725 18121 80 0 3249 1166 2843 26980 22036 0 184589 20217 1167 970 24986 10290 0 23 13709 1168 4063 19617 6235 25 53 29583 1180 33685 200262 118614 ä 355681 128777

1181 5691 56615 27606 So 426 28341

1182 3318 93054 53263 208845 73534 1183 25053 111482 73451 298248 43776 1214 3350 27395 10254 37 4380 1230 2270 14524 7331 34 22578 1231 1142 3677 17301 0 29140

ONOOOOOLOÅOCOC

1233 3155 14815 11528 0 30395 1260 1521 24942 12595 6 9280 1261 2475 30932 16402 0 23236 1262 2222 4742 9007 0 22164 1263 6421 27808 12204 14 20988 1264 6557 31348 12332 11 6558 1265 8955 30556 17102 482 12659 1266 8239 28137 17859 893 21973 1267 2671 23868 15960 65 22408 1280 1995371 58396 399119 104592 411186 1281 4222 72193 99927 96164 230730 1282 2509 36117 56963 12 28014 1283 4004 57119 135953 5087 374529 1284 2563 26251 25156 0 21716 1285 4485 31749 36151 0 40826 1286 9736 29467 44155 111572 41917

Tabell 5 Fördelning av anslag (i kkr) inom reaktions- och

komplexsamhället (forts)

Konm Reaktionssamhället Komplexsamhället kod Föret Kommun Individ Försv Bostad Reg.pol

48065 1681 12314 70547 45749 98 212331 50900 1682 2992 36651 21572 121 769 28819 1683 7564 78664 61846 537 423823 68452

Tabell 5 av inom reaktions- och

Fördelning anslag (i kkr)

komplexsamhället (forts)

Kom. Reaktionssamhället Komplexsamhället kod Föret Kommun Individ Regpol Försv Bostad

1684 2860 21627 7971 17 0 20820 3253 26888 17616 24 0 24388 1685 36690 75082 43264 111 366 44809 1686 30555 26525 16366 1359 395 13166 1715

1766 5416 138507 152700 4037 632068 149298 1780 1781 2437 61501 46925 2796 136682 38667 1782 744 32171 28247 5564 5712 12241 1312 30890 50040 3316 0 8230 1783 1784 23461 72615 77904 11194 340 40781 4038 53652 37474 6549 0 8996 1785

1980 4783 24587 29058 43 4476 28029 1981 7030 8884 40568 13158 0 21321 1982 1983 3234 13473 40816 120 291 34740 1984 1092 9533 13392 25 933788 22521

Tabell 5 Fördelning av (i kkr) inom reaktions- och anslag

komplexsamhället (forts)

Konm Reaktionssamhället Komplexsamhället kod Föret Kommun Individ Reg.pol Försv Bostad

Tabell 5 av reaktions- och

Fördelning anslag (i kkr) inom komplex samhället (forts)

Kom. Reaktionssamhället Komplexsamhället kod Föret Kommun Individ Reg.p0l Försv Bostad

2418 26623 39658 28661 12777 9220 12195 2421

2462 2463 2006 27378 18477 6608 36 8337 2480 12452 296438 126078 40155 226532 186081 10378 71054 44218 17824 496 20164 2481

2521 2523 34488 116718 116963 121424 705 41955 3056 45538 49719 19369 52420 8467 2560 109645 207151 185227 195899 360804 78165 2580 2581 7155 187479 110121 80173 1572 36629 47600 188747 61617 20093 674820 35021 2582 10419 52155 47599 26618 66 25168 2583 2584 48894 97567 154423 193952 111513 36314

RJFKET 9528061 13235806 11905025 2295681 22391590 15241425

Tabell 6 av anslag (i kkr) inom KUF- och Fördelning

Servicesamhället på län

Län. KUF-samhället Servicesamhället

kod Forskn Utbild Kultur Förvalt Omsorg Förutv Arbmutv Infra.dr

1 2543893 1558339 1141028 9001735 4127875 211161 123241 10952507 3 1423756 253865 40930 1035653 464905 10994 25292 892157 4 18179 280526 52004 816724 372331 13024 72470 619435 5 435503 414584 61654 1433728 796760 14867 51510 1763127

12 1479249 680680 154575 2471508 1831809 21102 69584 3512894 13 24474 212658 26999 728663 298846 11561 43206 684876 14 1583914 781267 111788 2932688 1788005 20575 92830 3786469

24 683105 301881 37322 945036 524700 82872 54876 1360895 25 208037 325101 35786 1368091 447131 100580 326145 1848893 RIKET 9106095 8693151 2148950 31581389 16014368 872205 1582367 40953957

Tabell 7 Fördelning av anslag (i kkr) inom reaktions- och

komplexsamhället Län. Reaktionssamhället Komplexsamhället kod Föret Kommun Individ Reg.p0I Försv Bostad

Tabell 8 Beskrivning av datafält

Beskrivning omfattar uppgifter om faltnamn (i versaler och i b0kstavsordning); departement; budgetkod (sexsiffrig där de två sista siffrorna anger anslagsnummer: de två därpå följande budgetens litterabeteckning i siffror och den första (eller två) anger dep). Koden överensstämmer med den i RRV: Statsbudgetens utfall, Budgetåret 1985/86. I några fall är den hämtad från Budgeten 1986/87. Efter koden följer anslagsbenämning och under den en anmärkning om exv varifrån underlaget är hämtat och hur den geografiska fördelningen är gjord. Anmärkningen står vanligen endast första gången under ett nytt faltnamn.

Vanliga anmärkningar:

Via SCB drift - från SCB över anger att belopp och fördelning bygger på uppgifter statsbidragen till kommuner och landstings drift av verksamheten. Svårigheter har funnits att koppla kommunernas budgetuppdelning till statsbudgeten. I flera fall har budgetkoder måst komponeras. Dessa slutar på tal 60 eller större

Via SCB löner - av stora delar av statens verksamhet Fördelningen bygger på uppgifter från SCB om statsanställdas geografiska fördelning och deras löner. Utifrån denna databas har vissa sektorer utskiljts och särbehandlats (exv UNIVFOU, MILO- ADM, KOMSEKLÖN). Beloppen har hämtats från budgeten och fördelats proportionellt mot löneutbetalningar/kommun. STATSFÖRV är en sammanslagning av ett stort antal poster (se nedan).

Via RFV - enl uppgifter (för landsting) från riksförsäkringsverket. Fördelningen på kommuner vanligen efter olika ålders grupper inom befolkningen.

Via LSt - baserat på uppgifter från länsstyrelser

Uppgifter som samlats in på landstingsnivå har vanligen fördelats efter landstingsanställda/kommun.

Efter den generella beskrivningen av fälten följer anmärkningar om skattningar som gjorts olika i skilda län.

ABSVINVESTIndustridepartementet ALLMVAL Justitiedepartementet 120210 Kosm Sveriges lnv.bank AB 20805 Allmärma val Fört till Sthlm (0180) Fördelat efter folkmängd ADMREST Försvarsdepartementetmm. AMUFLYKTArbetsmarknadsdepartementet 40702 Civil ledn o samordning 100201 Adm av tlyktverks Via SCB driftanslag till kommuner Via LSt 40801 Befolknskydd o räddntjänst AMUFÖRETAG Arbetsmarknadsdep. Civildepartementet 100203 Arbetsmarknadsutbildning 130960 Kommuners o landstings administr Förd eñ ant pers i företagsutb. Sammanslagn av adm fr SCB drift AMUSTUDBDR Arbetsmarknadsdep. 130960 Driftbidrag till kommuners adm. 100204 Bidr t arb.lösh.ers. m m Via RFV, förd eft arbetslösa/kommun

AMUVERKSAM Arbetsmarknadsdep. BOSTADSÅTG Bostadsdepartementet

100203 Arbetsmarknadsutbildning 110205 Åtg i b0st.0mr rn outh.1ägh.mm

Elevsocial verksamhet Förd efter bestånd Via LSt 110208 Bostadsförbâttringsverlcsamhet ARBSTARTEG Arbetsmarknadsdep. 110209 Bostadsförbättr boendemiljö 100205 Syssels.skapande åtgärder 110210 Bidrag allmän samling Via LSt 110211 Upprust.bdr till allm samlings ARBYRK Socialdepartementetm.m. 110221 Bidrag till bost i BD-län 50404 Vissa yrkesskersätmingar mm Efter bestånd i BD Via RFV, Förd eft 16-64 âr/kom DAGSJUKP S0cialdepartementetm.m. ARKITEKTUR Utbildningsdepartementet 50401 Bidrag till sjukförsäkringen 80642 Arkitekturmuseet RFV, sjuk-o dagpen till vpl Engl reglbrev. tfnkontakt Arbetsmarknadsdepartementet BARNBDRMM Socialdepartementet m.m. 100215 Vapenfria tjänstepliktiga 50301 Allmänna barnbidrag RFV Via RFV, Förd eft 0-18 ar/kom DAGSPRESS Utbildningsdepartementet 50303 Vardbidr f handikappade barn 80706 Stöd till dagspressen 50304 Bidragsförskott Dagspressrapport 1987:2 50305 Bampensioner DEFENSE Försvarsdepartementet m.m. 50306 Särsk bidr f vissa adoptivbarn 40202 Materialanskaffning BARNOMSORG Socialdepartementet Förd efter indbeställningar 50601 Bdr till kommunal barnomsorg 40204 Forskning och utveckling Via SCB drift 40302 Materielanskaffning BDARBAVGlndustridepartementet 40304 Forskning och utveckling 120306 Ers f nedsättn av socialavgift 40402 Forskning och utveckling Inkl Svappavaara. Förd enl tiddatabas 40404 Forskning och utveckling för 85/86 DELPENSION Socia1departementetm.m. BEREDÖVR Arbetsmarknadsdep. 50460 Bidrag till delpension 100205 Sysse1s.skapande åtgärder Via RFV, Förd eft 60-65 âr/kom Lista frán UMDAC. förd eft ant pers i DOVA o SVA Utbildningsdepartementet beredskapsarbeten 80627 Dialekt- och ortsnamnsarkiv 100222 Särskild sysselsättning Norrbotten Eft protokoll, förteckningar BERGSLPKT Industridepartementet DRAMATEN Utbildningsdepartementet 120311 Stöd till Bergslagen 80614 Bidrt Dramatiska teatern Enl lista fran Bergslagsdelegation EJ SWE TID Utbildningsdepartementet BILDKONST Utbildningsdepartementet 80710 Stöd t tidningar på andra spr. 80625 Vissa bidrag till bildkonst Inv andrarverkets beslutsprotokoll Enl fört kulturrådet ETNOGRAF Utbildningsdepartementet BIOGRAFLEX Utbildningsdepartementet 80641 Etnografiska museet 80628 Svenskt biografiskt lexikon Enl reglbrev, tfnkontakt Regl.brev , Telefonkontakt EXIRSKUTJKN Finansdepartementet BOKHANDELS Utbildningsdepartementet 70501 Extra skatteutjämningsbidrag 80715 Stöd till bokhandel Årsbok för Sveriges kommuner Utbet-lista fr Bokbran. Finansinst AB FFVUTRUST lndustridepartementet BOSTADSBDR Socialdepartementet m.m. 120702 Affärsv. FFV: Byggn o utrustn 50403 Bidr t kom bostadst t folkpen. Efter FFV-orter SCB drift FILMSTÖD Utbildningsdepartementet Bostadsdepartementet 80702 Statens biografbyrå 110207 Bostadsbidrag Avser fraktstöd, ej ñlminstitut BOSTADSPOL Bostadsdepartementet FIN.TV Utbildningsdepartementet 110260 Div anslag till bostäder 80725 Sändn av fin] televisionsprogr Div ansl till bost från SCB drift Lagt till 0180 1 10260 Bidrag till kom bostadspolitik

FLYTTB IDR Arbetsmarknadsdepartementet IDBRICK Försvarsdepartementet 100202 Arbetsmarknadssen/ice 40905 ldentitetsbrickor Enl LST Förd till 1180 FOLKATPSocialdepartementet m .m. IDROTT Jordbruksdepanementet 50402 Folkpensioner och ATP 90901 Anslag till rfs verksamhet Via RFV, förd eft 65-W ar/kom Enl riksidrottsfverksamhetsber. efter uppg på försäknkasseomr. IDROTTSTÖD Jordbruksdepartementet FOLKHÖGSK Utbildningsdepartementet 90901 Stöd till specialförbund 80306 Bidr t drift av folkhögsk mm Enl riksidrottsf verksamhetsber Via SCB löner INDBESTÄLL Arbetsmarknadsdep. FONOGRAM Utbildningsdepartementet 100205 Syssels.skapande åtgärder 80621 Stöd till fonogramverksamheten INFOSVEUT Utrikesdepartementet Kont med utb.dep 30403 Övrinfonn om Sverige i utl. FORSKNUTV Utbildningsdepartementet Förd till 0180 80652 FoU-insatser inom kulturområdet INKGARANTI Utbildningsdepartementet Kont RAÄ, kulturrådet 80607 Ink.garantier för konstnärer FÖRFATTARE Utbildningsdepartementet Enl fört fr kammarkollegiet 80608 Ers ät förf m fl f utlåning mm INVANDÅTG Arbetsmarknadsdep.

Enl författarfondens listor 100403 Åtgärder för invandrare

FÖRÄLDFÖRS Socialdepartementet m.m. Bdr till invandrartidningen 4 640 Kkr 50302 Bidrt föräldraförsäkringen IVAFORSK lndustridepartementet RFV. förd eft 0-6 ar/kom 120613 Bidrag till IVA GRUNDSKOLA Utbildningsdepartementet Fört till 180 80211 Ansl till gnrndskola o dyl JORDRATJordbruksdepartementet m m Sum 80211,80212,80221, SCB drift 90203 Bidr t jordbr rationalisering 80211 Bidr t drift av grundskolor mm Via LSt GYMNSKOLA Utbildningsdepartementet 90205 Täckande av förluster m m 80217 Bidr t drift av gymnasieskolor 90206 Bidrt trädgârdsnäringens rat. Via SCB löner 90208 Stöd t innelt av fjällägenhmm 80221 Särsk. átgärderi gymnasiesk. 90211 Främjande av rennäringen Sarnmanslaget med grundsk 84/85/86 KAS Arbetsmarknadsdepartementet Via SCB drift 100204 Bidrt arb.lösh.ers. m rn 80223 Bidr t utrustn f gymnasiesk mm RFV, förd efter arbetslösa/kom 80224 Undervisrringsmtrl till gymnasiesk. KASSA Arbetsmarknadsdepartementet HEMSLÖJDST Industridepartementet 100204 Bidrt arb.lösh.ers. m m 120205 Främjande av hemslöjden RFV, förd efter arbetslösa/kom HIST.MUS. Utbildningsdepartementet KASSETTAX Utbildningsdepartementet 80634 Statens historiska museer 80609 Ers t rättighhav på musikomr. Enl reglbrev, tfnkontakter Enl STIM, IFPI, NIFF, SAMI HKAPPSKOL Utbildningsdepartementet KAVARV lndustridepartementet 80215 Spec.sk: Utbildningskostnader 120717 Tillskott till Karlskronavarvet Förd på 9 skolori 8 kommuner EGET, 80/81 G10 + G20 HKAPPUTB Socialdepartementetm.m. KOLLBILJ Kommunikationsdepartementet 50704 Kostn f viss utb av handik mm 60403 Ers t SJ f köp av vissa tjänst Skärholmens gymn Förd enl transportrådets underlag HORNBORGST Jordbruksdepartementet KOMBIBLIO Utbildningsdepartementet 90810 Rest. av Homborgasjön 80717 Bidrag till folkbibliotek Förd på 2 kommuner SCB drift HOVET Kungl hov- och slottsstatema 80718 Bidrag till regional bibliteksverks 10101 Hovhâllning KOMKULTUR Utbildningsdepartementet Förd pá 0180 80660 Sarnmansl div anslag till kultur 10201 Kungliga slott i kom. 10202 Kungl husgerádskammaren Via SCB drift

KOMMUNADM Arbetsmarknadsdep. KULTURTIDS Utbildningsdepartementet 100406 Ers t kommuner f åtg. f flykt. 80709 Stöd till kulturtidskrifter SCB DRIFT Kulturrádets förteckning KÄRNKRAFI Industridepartementet Civildepartementet 130860 Kommunernas förvaltning 120506 Ers f försenad idriftt. av kär KOMMUNDIV Diverse departement Förd till 382 (3 DEL) o 1383 (2 DEL) 80663 Park,fritid, frigard m.m LACENTRAL Civildepartementet Via SCB drift 130861 Landstingens centralförvalming KOMSEKLÖN Socialdepartementetmm. SCB drift förd efter anst 50705 Ers t telev f texttelefoner LASJUKVÅRD Socialdepartementet m.m. Via SCB löner 50516 Hälsoupplysning 50706 Ers t postv f bef av blindskr SCB Kommunikationsdepartementet 50517 Epidemiberedskap m.m.

60201 VägverketzÄmbetsverksuppgifter SCB, förd efter anst Lting

60301 TSV: Trafik och administration 50519 Bidrt allmän sjukvård m.m. 60501 Farledsverks exkl isbrytning 50520 Vidareutb av läkare m.m. 60503 Fartygsverksamhet 50521 Ber.1agr. m.m. f hälso-osjukv 60505 Övrig verksamhet 50522 Driftskostn. f ber.skaps1agr. 60602 Beredsk för civil luftfart 50523 Bidr. tundervisn.sjukhus m m 60701 Ers t postv f befordr av tj.f. 50703 Kostn f viss oms om handik. mm 60702 Ers t postv f tidn.distr. Via SCB DRIFI. Förd efter ltinganst 60901 Transportrádet 80217 Bidr t drift av särskolorm m 61002 Bidr t statens väg- o tr. inst Utbildningsdepartementet 61004 Transpforsknberedningen 80406 Vissa tandvârdskostnader 61260 Anst inom k0m.sektom Till Huddinge, Malmö-Lund via SCB-dat LAUTBILD Utbildningsdepartementet Finansdepartementet 70206 Ers. t postverket mm 80415 Bidr t kommunal högsk.utb. mm KOMVÄGHÅLL Kommunikationsdep. SCB drift. förd efter anst lting 60204 Bidr t drift av kom vägar m m LINJEFLYG Kommunikationsdepartementet SCB drift 60603 Ers till Linjetlyg AB osv KONST ALLA Utbildningsdepartementet Fört till Gotland 80623 Förvärv av konst f st byggn. LITPSTÖD Utbildningsdepartementet Enl Statens konstråd 80712 Litteratu rstöd KONSTAKADE Utbildningsdepartementet En bok för alla. 5.7 milj ofördelat 80624 Bidrt Akademien f de fria kon LIVSKOHALL Utbildningsdepartementet Förd enl konstakademin 80637 Livrustkammaren m m KONSTMUS. Utbildningsdepartementet Enkl reglbrev, tfnkontakt 80635 Statens konstmuseer LJUDOBILD1 Utbildningsdepartementet Enl reglbrev, tfnkontakt 80704 Arkivet ljud o bildzinsamlingsverks KONSTNÄRSNUtbildningsdepartementet Enl uppg allt till 0180 80605 Visn.ers. åt bild- 0 fonnkonst LOKREGTRAF Kommunikationsdep. enl utbetalningsprotokoll 60905 Ers t lokal och reg koll p.tr. 80606 Bidrag till konstnärer Skärgårdstrflgfjälltlygers nedl jvg Via LSt Enl bidragsprotokoll KULTURIORG Utbildningsdepartementet LUVA M M Utbildningsdepartementet 80602 Bidr t kulturverks i org mm 80203 Länsskoln. utvecklingsstöd Info kulturrádet. tfnkat LUVA, SÅS. Uppföljnansvar KULTURMINNUtbildningsdepartementet Via LSt 80632 Kulturminnesvård 80209 Reg. âtg. f elever m handikapp Enl bla kontakter med RÃ 80220 Bidrt âtg i komm. uppföljn mm KULTURRÅD Utbildningsdepartementet LÖNEBIDRAG Arbetsmarknadsdep. 80601 Kulturrådet 100303 Yrkesinr. rehabilitering Bdrdel från kulturrådet Via LSt

100304 Särsk åtg. f arbetsanpassn mm MUSIKSAM Utbildningsdepartementet 100306 Statsbidr t skyddad arb off ar 80643 Statens musiksarnlingar

MALMFÄLTArbetsmaricnadsdepartementet Enl reglbrev, tfnkontakt

100219 Malmfältsinsatser NATURHIST Utbildningsdepartementet 104 938 Kkr 80638 Naturhistoriska riksmuseet MALMÖPAKET Arbetsmarknadsdep. Enl reglbrev. tfnkontakt 100221 Malrnöpaketet NORD.MUS. Utbildningsdepartementet MERKOSTDP Utbildningsdepartementet 80645 Bidr till Nordiska museet 80613 Merkosmad för operan Enl reglbrev. tfnkontakt Förd på 0180 N ORRFOND Industridepartementet MILFÖRB Försvarsdepartementet 120260 Norrlandsfonden 40201 Förbandsverksamhet Fört till 2580 All förb.verks enl SCB löner+påslag N ORRSTÖD Jordbruksdepartementet 40201 Ledn o förbandsverksamhet 90306 Prisstöd t jordbr. i n Sverige 40301 Ledn och förbandsverksamhet Efter fettprod; områdestaxor 40401 Ledn och förbandsverksamhet NORRVIKEN MILOADM Försvarsdepartementetmm. 91004 Bidrt Nonvikens trädgårdar 40101 Försvarsdepartementet Fört till Båstad kommun Via SCB löner NTF Kommunikationsdepartementet 40102 Vissa nämnd m.m. inom totförsv 60304 Bidrag till NTF 40103 Utredningar m.m. Fört till 0180 40260 Administration m.m NUNSKU Utbildningsdepartementet Saml av administr. SCB lönen-påslag 80636 Utst. av sv. konst i utlandet 40501 Ledn och förbandsverksamhet Enl telefonkontakter 40601 Försvarets civilförvaltning OFFBESÖK Utrikesdepartementet 40602 Försvarets sjukvårdsstyrelse 30112 Officiella besök m m 40603 Fortifikationsförvalmingen Fört till 0180 40604 Försvarets materielverk OPERAN Utbildningsdepartementet 40605 Gemensam försvarsforskning 80612 Bidrag till Operan Går till FORTF Förd på 0180 40607 Försvarets radioanstalt ORGTIDSKRI Utbildningsdepartementet 40608 Vämpliktsverket 80708 Stöd till organisationstidskrifter 40609 Försv rationaliseringsinst Kulturrådets förteckning 40610 Försvarshögskolan PARTIGRUPP Riksdagen och dess mynd. 40611 Militärhögskolan 140105 Bidrag till partignrpper 40612 Försvarets förvalmingsskola PARTISTÖD Justitiedepartementet 40614 Krigsarkivet 20804 Stöd till pol partier 40615 Statens försvarshist museer Fört till 0180 40617 Försvarets datacentral PEDHKAPP Utbildningsdepartementet 40618 Vissa nämnd m.m. inom mil förs 80206 Rikscentr. f ped. hjälpm. m m 40701 Överst r civil beredskap Fört till Umeå, Örebro, Göteborg, 40703 Civilbefälhavaren Solna 40801 Befo1kn.skydd o räddntjånst PKB ANKAB Finansdepartementet 40802 Anl för fredsorganisationen 70615 Täckning av aktieri PK-banken 40807 Ber f olje-o kembekämp t sjös Fört till 0180 40901 Styr f psykologiskt försvar PRISREGLJO Jordbruksdepartementet 41102 Flygtekn. försöksanstalten 90303 Prisregl. åtg. på jordbr. omr. Socialdepartementet Förd eft antal producenter, hänfört 50514 SBL: Försv.med. verksamhet till företagsutveckl (se tab l) MUSlKAKADEUtbildningsdepartementet PRISREGLJO Jordbruksdepartementet 80619 Bidrt Musikaliska akademien 90303 Prisregl. åtg. på jordbr. omr. Enl tfrrkontakt Förd efter befolkning, hänfört till transfereringar (se tab 1)

PRIVGYMN Utbildningsdepartementet RÄTTHJÄLPJustitiedepartementet 80218 Bidr t drift av frist gymn 20601 Rättshjälpskosmader Fördelat efter fm Privata gymnasieskolor. Fört till 8 kommuner SAMEFONDEN Utbildningsdepartementet R.KONSERT Utbildningsdepartementet 80604 Bidr till samisk kultur 80615 Rikskonsertverksamhet Uppg fr sarnefondens protokoll Enl spelplatser SAMESKOLA Utbildningsdepartementet RANSTAD Industridepartementet 80214 Sameskolor, utb kostnader 120516 Verksamheten i Ranstad Förd på fem kommuner Fört till Falköping SAMHALL Arbetsmarknadsdepartementet REG MUSEER Utbildningsdepartementet 100305 Bidr t Stiftelsen Samhällsför. 80649 Bidrag till regionala museer Förd efter anst/anläggning Enl kulturrådets förteckning SFSTRYCK Justitiedepartementet REGIONMUS Utbildningsdepartementet 20801 Svensk författningssamling 80616 Regionmusiken Avser tryckning, fört till 0180 Efter anställda enl SCB SIFUIndustridepartementet REKRYTSTD Arbetsmarknadsdep. 120204 Bidr t Stift. Inst. f Företags Fört till Borås, Stockholm delat 50/50 100205 Sysse1s.skapande åtgärder Via LSt SIPRI Utrikesdepartementet RIKSDAGLED Riksdagen och dess mynd. 30604 Bidrt Sthlms int fredsforskn. 140101 Ers t riksdagens ledamöter mm Fört till 0180 Förd eft riksled manta1sskr.ort SJUKVÅRD Socialdepartementet RIKSTEATER Utbildningsdepartementet 50560 Div ansl till sjukvård 8061 1 Bidrt Svenska riksteatem Fyra första anslag i SCB drift Efter spelplatser Förd eft ltinganställda RIKSUTSTÄL Utbildningsdepartementet SJÖHISTF. Utbildningsdepartementet 80650 Riksutställningar 80639 Statens Sjöhistoriska museum Förd kom.vis efter besök o lånsuppg Enl reglbrev, tfnkontakt ROL-ARKIV Utbildningsdepartementet SKANSEN Utbildningsdepartementet 80626 Riksarkivet o landsarkivet 80647 Bidrag till Skansen Eft lokalis.orter Enl reg1.brev RUGLESBYGDIndustridepartementet SKATTUTJKN Finansdepartementet 70501 Skatteutjämningsbidrag m m 120304 Regionala utveck1.insatser mm Via LSt Årsbok för Sveriges kommuner RULOKSTÖD Industridepanementet 70502 Bidr m anledn av avskaff. m m 120301 Visst regpolitiskt stöd SKATTUTJLAT Finansdepartementet m m 70501 Skatteutjämningsbidrag m m 120302 Lokaliseringsbidrag Via LSt Årsbok för Sveriges kommuner SKOGSVÄRD Jordbruksdepartementet 120304 Regionala utveckl.insatser mm Enl SIND-data 90406 Bidr t skogsvård m m RUREGPROJ Industridepartementet Via LSt 120304 Regionala utveckl.insatser mm 90408 Främjande av skogsvård mm Avser teknikspridning SKÖNDAL Utbildningsdepartementet Via LSt 80461 Till stiftelsen Stora Sköndal 120314 Reg pol BD-län Fört till 0180 83/84 C6 SOCTJÄNSTSocia1departementet 120315 Reg pol BD-län 50800 Försk, hemvård, farniljebidr. m.m. 82/83 C5 samt 79/80 C5 SCB drift RÄNTEB DR Bostadsdepartementet 50802 Bidr t missbrukarvård rn m 110204 Räntebidrag rn m SPRI Socialdepartementet Enl list fr bost.styr 50518 Bdr till SPRI l 10217 Energibidrag Fört till 0180 Efter bestånd

SPRÅKNÄMND Utbildningsdepartementet 20701 Justitiekansler 80721 Bidr till svenska spraknämnden 20702 Datainspektionen Regl.brev samt telefonkontakt 20703 Brottsf rådet förvaltning SRUTLAND Utrikesdepartementet 20704 Brottsf rådet utvecklingskosst 30402 Sveriges rr prognverks för utland 20705 Bokföringsnämnden Fört till 0180 20706 Brottsskadendnzförvalming SSAB Industridepartementet 30101 Utrikesförvalming 120707 Ränta o amort pa sk t SSAB Utrikesdepartementet Förd eft SSAB lokalisering 30110 Utredningar m.m. 120715 Lan till SSAB 30304 Styr f intem. utv. (SIDA) Eget ansl. 82/83 G18 30305 Nämnden f u-landsutbildn. SSA BNJ A Industridepartementet 30306 Styr. f u-landsforskning 120708 Ränta pá skuld t NJA 30307 Nordiska afrikainstitutet Fört till 2580 30401 Svenska institutet ST.MUSEER Utbildningsdepartementet 30501 Kommerskollegium 80644 Statliga museer: Vissa kostrr 30502 Exportfräm j verksamhet Enl reglbrev, tfnkontakt 50101 Socialdepartementet STANDKOMM Industridepartementet 50102 Utredningar m.m. 120614 Bidr t Standardiseringskomm. 50104 Extra utgifter Fört till 0180 50201 Försäkringsöverdomstolen STATARKIV Utbildningsdepartementet 50202 Försäkringsrätter 80629 Statl arkiv: Vissa kostn samlingar 50203 Riksförsäkringsverket Enl bla protokoll Riksarkivet 50204 Allm. försäkringskassor STATSFÖRV Justitiedepartementet 50501 Socialstyrelsen 20101 Statsrådsberedningen 50503 Statens rättskemiska lab. Via SCB löner 50504 Statens rättsläkarstationer 20102 Justitiedepartementet 50505 Rättspsyk stationer 0 kliniker 20103 Utredningarm.m. 50506 Statens miljömed. laboratorium 20104 Extra utgifter 50507 Statens giftinforrn. central 20105 Infonnation om lagstiftning 50508 Hälso- o sjukv ansvarsnämnd 20201 Rikspolisstyrelsen 50510 Statens inst f psykosoc miljöm 20202 Polisverksamhet rikets säkerhet 50513 SBL: Centrallabuppgifter 20203 Statens kriminaltekniska lab 50518 Bidr t Sjukv o socialv plan mm 20204 Lokala polisorganisationer 50603 Bammiljörädet 20205 Utrustning m.m polisväsendet 50604 Statens nämnd f int. adopfrág 20206 UnderhálLdrift motorfordon mm 50604 Statens nämnd f int. adopfråg 20208 Diverse utgifter 50708 Statens hundskola 20301 Riksåklagaren 50709 Statens handikapprad

20302 Åklagarrnyndighetema 60101

Kommunikationsdepartementet 20401 Domstolsverket 60102 Utredningar m.m. 20402 Allmänna domstolarna 61102 Bidrag tSMH1 20403 Allm förvaltningsdomstolama 61105 Bidrag till SGI 20404 Bostadsdomst o hyresnämndema 70101 Finansdepartementet 20405 Utrustning till domstolarna 70103 Utredningar m.m. 20501 Kriminalvärdsstyrelsen 70104 Extra utgifter 20502 Kriminalvârdsanstaltema 70201 Riksskatteverket 20503 Frivården 70202 Lokala skattemyndighetema 20504 Maskin- och vertygsutrustning 70203 Kronofogdemyndighetema 20505 Engångsanskaff av inventarier 70204 Stärnpelomkostnader 20506 Utbildning av personal 70205 Kosm. för årlig taxering mm 20602 Rättshjälpsnämndema 70301 Marknadsdomstolen 20605 Vissa domstolskosmader 70302 Näringsfrihetsombudsmannen 20606 Div kostn för rättsväsendet 70303 Statens pris-o kartellnämnd

70304 Konsumentverket 90607 Bidrt statens utsädeskontroll 70305 Allm reklamationsnämnden 90609 Lantbrukskem.1ab.verksamhet 70404 TV: Förvaltningskostnader 90611 Bidrt statens maskinprovninga 70405 Drift 0 underh av tekn mat mm 90705 Skogs- o jordbr. forsknräd 70407 90705 Skogs- o jordbr. forsknxåd Myntverket 70408 90801 Statens naturvärdsverk Konjunkturinstitutet 70409 Statens förhandlingsnämnd 90802 Koncessionsnämnden f miljösk. 70413 Statens arbetsgivarverk 90803 Miljövårdsinformation 70609 90812 Bidr t statens strálskyddsinst Täckning av merkkostn. f löner 80101 Utbildningsdepartementet 100101 Arbetsmarknadsdepartementet 80102 Utredningar m m 100102 Utredningar m m 100106 Jämställdhetsombudsmannen m m 80201 Skolöverstyrelsen 80202 Lärtsskolnämndema 100201 Arb.markn.verk. förvaltnkosm 80204 Statens inst f läromedelsinfor 100202 Arbetsmarknadsservice 80205 100208 Arb.markn.v: Anskaffn av utr. Stöd f prod. av läromedel 80401 Universitets- 0 högskoleämbete 100211 AMU: Bidr. t vissa driftutgift 80402 Regionstyr. för högskolan 100213 Arbetsdomstolen 80426 100214 Statens för1ikn.mannaexpeditio Kungliga biblioteket 80427 Statens psyk-ped. bibliotek 100216 Nämnden för vapenfriutbildning 80429 Forskningsradsnämnden 100301 Arbetsmiljö - Tills o forskn. 80430 Hum-samhyet. forsknrádet 100301 Arbetsmiljö - Tills o forskn. 80431 Medicinska forskningsrådet 100302 Arbetarskyddstyr: Anskaffn. mm 80432 100401 Statens invandrarverk _Naturvetensk. forsknxâdet mm 80436 Förvaltningskostnader 100402 lnforrnationsverksamhet

80501 Centrala studiestödsnämnden mm 100403 Åtgärder för invandrare,

80502 Ers t vissa myndigh m m informverksamhet 80601 Statens kulturråd 100405 Överför. o mottagn av tlyktmm 80610 Lotterinämnden 110101 Bostadsdepartementet 80622 Statens konstråd 110102 Utredningar m m 80631 RiksantikvarieämbetetzFörv. mm 110201 Bostadsstyrelsen 80653 110202 Länsbostadsnämndema Statens ungdomsråd 80701 Statens biografbyrå 110218 lnfomt. o utbildning m m 80703 Förvaltningskostrtader 1 10301 Statens planverk 80705 Presstödsnämnden 1 10402 Plangenomförande 80719 Bidr t talboks- o punktskriftbilbio 110403 Landskapsinfonnation 80722 Kabeln: Förvaltningskostnader 110404 Försvarsberedskap 80724 Närradionämnden 110405 Utrustning m m 80901 Utrustnnämnd f univ o högsk. 1 10501 Centralnämnden f fastighetsdat 90101 Jordbruksdepartementet 120101 lndustridepartementet 90102 Lantbruksråd 120103 Utredningar m m 90103 120201 Förvaltningskostnader SIND Utredningar m m 90201 Lantbruksstyrelsen 120202 Utredningsverksamhet SIND 90202 Lantbruksnämndema 120308 Expertgr. f forskn om reg utv. 90301 Statens jordbruksnämnd 120401 SGU: Geologisk kartering m m 90302 Lantbruksek. samarbetsnämnden 120403 Bergsstaten 90308 Adm av penn. skördeskadeskydd 120404 St. gruveg: Prospektering mm 90401 Skogsstyrelsen 120405 St. gruveg: Egendomsförv. mm 90403 120406 Del f samordn av havsresursv. Myndighetsuppgifter 90501 Fiskeristyrelsen 120501 Statens energiv: Förvalm.kost 90502 Fiskenämndema 120502 Statens energiv: Utredn. mm 90601 Statens livsmedelsverk 120503 Statens elektriska inspektion 90604 Bidrt statens vet. med. anst. 120504 Utbildn o rådgivn m m spara en 90605 Bekämp. av smittsamma sjukd.mm 120521 omställning av energisystem

120601 STU: Tekn forskn 0 utveckL-INFO STUDSVIK lndustridepartementet 120602 STU: Förvaltningskosmader 120513 Bidr t verks vid Studsvik Ener 120606 Patent- 0 registreringsverket Avser 80 435 kkr 120609 Bidrt statens provningsanstal 120514 Avveckl av forsknxeaktorer mm 120610 St. provn.ansta1t: Utrusming 120515 Rad avfall i Studsvik 12061 1 Statens mät- och provrád STUFORSK Industridepartementet 120703 Nämnden f fartygskreditgaranti 120601 STU: Tekn forskn o utveckling 130101 Civildepartementet Data från STU 86/87 130102 Utredningar m m STU: Tekn forskn o utveckling-RYMD 130104 Regkansliets förvaltningskont Fört till 580,2584,1480.180.1481 130203 Riksrevisionsverket 120616 F0rskn.bidrt tekn.bas. smâför 130204 Kammarkollegiet Via STU 130206 SCB: Statistik, reg, 0 progn SYSSTÖD Industridepartementet 130208 Folk- 0 bostadsräkningar 120307 Sysselsätmingsstöd 130401 Statens löne- o pensionsverk Via LSt 130403 Statens arbetsmarknadsnämnd SÄR KULTUR Utbildningsdepartementet 130406 St inst fpersutv: Bidr t m 80603 Bidrt särsk kulturella ändam. 130408 Bidrt särsk pers.utb.átgärder Info kulturråd, RÄ, karnmarkoll 130409 Statens arbetsmiljönämnd TALTIDNING Utbildningsdepartementet 130501 Länsstyrelsema m m 8071 1 Stöd t radio- o kassettidn. 130601 Domkapitlen m m Presstödsnärnnden protokoll 130602 Vissa ersättn till kyrkofonden TDM-GRUPP Utbildningsdepartementet 130862 Statlig förv. utom FoU, milförb 80618 Bidrt fria teater-, dans-,mm Riksdagen och dess myndigheter Enl fört kulturråd. tfnkat 140106 Förvaltningskostnader TEK.MUS. Utbildningsdepartementet 140201 Riksgäldskont: Förvalm.k0stn. 80646 Bidrt Sveriges Tekniska museu 140202 Riksgä1dskont:Vissa kosm. mm Enl reglbrev. tfnkontakt 140203 Riksd. ombudsmän. justitieomb. TEKOIND Industridepartementet 140204 Riksdagens rev. o deras kansli 120211 Ind.pol åtg. f tekoindustrin STATSHÄLSA Civildepartementet Ofördelat av ansl. ca 31 438 kkr 130414 Bidr t Stiftelsen Statshälsan Övr enl uppg fr SIND Förd efter statshälsans verksamhet Ind.pol átg. f tekoindustrin STATVÄGDR Kommunikationsdep. FoU-Centrum 0 högskolani Borås 60202 Drift av statliga vägar 120212 Branschfrämjande atgärder Via LSt TEKOSTÖD Arbetsmarknadsdepartementet 60206 Bidr t drift av ensk vägar m.m 100216 Tillf. sysselsättningsbidr mm 60208 Tjänster till utomstående Via LSt STHKONF Utrikesdepartementet 100226 Tillf bidrag till TEKO 30607 Sthlmskonf. förv kostnader Gammalt anslag, ny beteckning Fört till 0180 TELE-X Industridepartementet STUDFÖRB Utbildningsdepartementet 120605 Bidr t Tele-X-projektet 80304 Bidrt studieförbunden mm 20% oförd. 43363 kkr, 80% förd. 173453 Uppg fr SÖ, förd efter bidragstim. kkr enl uppg rymddelegation STUDINVAN D Utbildningsdepartementet TRANSPSTD Kommunikationsdep. 80305 Undervisn f invandrare i sv mm 60902 Transportstöd f Norrland m m Uppg fr SÖ, förd efter bidragstim. Data från transponrådet STUDMEDEL Utbildningsdepartementet TRANSPSTDG Kommunikationsdep. 80503 Studiehjälp m m 60903 Transportstöd f Gotland Via RFV, förd efter fm Fört till 0980 80505 Vuxenstudiestöd m m TURISMSTD Jordbruksdepartementet Förd efter folkmängd (869 829 kkr) 90902 Försöksverk. inom turism 80506 Timers vid vissa vuxenutbildn Fön till 7 kommuner 55 063 kkr efter folkmängd Stöd till turism o rekreation

15 540 kkr till 0180 för adm. enl 80424 Tekniska fakultetema Turistrådet 80425 Temaorienterad forskning UDDEPKT Arbetsmarknadsdepartementet 80428 Vissa särk utg f forsknändam. 100227 Stöd till Uddevalla 80432 Naturvetensk. forsknrådet mm lndustridepartementet 80433 Nationell halvledarforskning Via LSt Fört till Linköping, Lund 0 Göteborg 120309 Lokstöd Uddevalla regionen 80434 Del f vetensk o tekn infförs. Inkl 84/85 C11, Inkl 84/85 B18 80437 Materiel m m UDDEVSTUD Utbildningsdepartementet 80438 Kiruna geofysiska institut 80310 Studiecirkelverks. i Uddevalla 80439 Inst f internationell ekonomi Fört till 1485 80460 FoU-anslaget UNGDOMSLAG Arbetsmarknadsdep. 80903 Inr o utr av lokaler vid högsk 100217 Statsbidr. f ungdomslag Jordbruksdepartementet Via LSt 90701 Sverigeslantbruksuniversitet UNGDOMSORG Utbildningsdepartementet 90702 Lokalkosmader m m 80655 Bdr till ungdoms.org lokala verk- 90704 Inredn och utrustn av lokal mm samhet 90806 Miljövârdsforskning Via LSt 90807 Övervakn av miljöförändr m m UNGORFERIE Utbildningsdepartementet Bostadsdepartementet 80656 Bidr t ungdomsorg ferieverksamh 110212 Byggnadsforskning Enl föret utbetalningar 110215 Bidr t statens inst f byggfors UNGORGCENT Utbildningsdepartementet 110216 slBzutmstning 80654 Bidr t ungdomsorg centr verks. lndustridepartementet Enl fört utbetalningar 120512 Energiforskning UNGORGLOK Utbildningsdepartementet Medel till ST U,TFB ,BFRNFRJ-ZFN 80655 Bidr t ungdomsorg lokala verks. UTBRADIO Utbildningsdepartementet Enl företagna utbetalningar 80309 Utbildningsradion UNlVFOUUtrikesdepartementet Äldre anslag C1, fört till 0180 UTRPOLINST Utrikesdepartementet 30306 Styr. f u-landsforskning Forskning via SCB löner 30606 Forskningsverks vid utrpolinst Socialdepartementetm.m. Förd på 0180 50103 Forskn.- o utveckl.arb m.m. UTVFOND lndustridepartementet 50513 SBL: Centrallabuppgifter 120212 Småföretagsutveckling 50805 Utvecklings-o försöksverksamh 120213 Småföretagsutveckling Via LSt eller efter folkmängd, se län Utbildningsdepartementet 80207 Forskn. o centr. utveck1.arb m UTVFONDADM Industridepanementet 80405 Lokalkostnader m m vid högsk 120213 Smaföretagsutveckling 80407 Vissa särsk utg inom högsk mm Förd efter huvudort. Avser administr 80408 Utb. för tekniska yrken VARVSSTÖD lndustridepartementet 80409 Utbildn f adm. ek o soc yrken 120704 Räntestöd mm tvarvsindustrin 80410 Utbildning för vårdyrken Fört till 1485,1480,1280,1080,182 8041 1 Utb f undervisningsyrken Förd efter varvsanställda 80412 Utb f kultur- 0 inforrn.yrken 120705 Förlusttäckn t följd av m m 80413 Lok o individuella linjer mm 120706 Ränta o amort. på skuldebrev m 80415 Forskningsankn av gnlägg. mm 120709 Kapiteltillsk Svenska Varv AB 80416 Humanistiska fakultetema 1207101nlösen skuld till Svenska Varv AB 80417 Teologiska fakultetema 12071 1 Avskrivningslân till varvsindustri 80418 Juridiska fakultetema 120716 Kap tillskott Svenska Varv 80419 Sarnh.vetensk.fakultetema VBIDRAGTDM Utbildningsdepartementet 80420 Medicinska fakultetema 80620 Vissa bidr t teater-, dans-,mm 80421 Odontologiska fakultetema Enl reglbrev, fört kulturråd 80422 Fannaceutiska fakulteten 80423 Mat-naturvetensk.fakultetem

VETAKAD Utbildningsdepartementet VÄXTFÖRÄDL Jordbruksdepartementet 80444 Vissa bdr till forskningsverksamhet 90707 Bidr t växtförädling Fört till 0180 Fört till 1214 (60%) o 1282 (40%) VIS MUSEER Utbildningsdepartementet ZENITH lndustridepartementet 80648 Bidrag till vissa museer 120219 Zenith täckande av förlust Enl fört kultunådet 120712 Förlustgaranti Zenith AB VISSAARKIV Utbildningsdepartementet G21 Eget anslag 83/84 Gl0+82/83 80630 Bidrag till vissa arkiv Förd lika på 1280,1480,l485 Enl reglbrev. kont Kulturrådet ÄLDROMSORG Socialdepartementet VUXENUTB Utbildningsdepartementet 50701 Omsorg om äldre 0 handikappade 80301 Bidrt kommunal utb. för vuxna Omfattar 50701-50703, SCB drift Via SCB drift 50701 Bidrt social hemhjälp 80302 Utbildningskosmader Via SCB drift 80303 Undervisningsmateriel mm 50702 Bidrag till färdtjänst

Kommentarer om län:

Enbart uppgifter om avvikelser från av LSt lämnade uppgifter eller då uppgifter saknats. I vissa fall har dock generella justeringar eller sammanslagningar gjorts (se ovan under fält).

01 UTVFOND skattat, se anm under fältet Merparten av uppgifter inom arbetsmarknadsområdet fördelat på kommuner efter folkmängd baserat på uppgifter för arbetsmarknadsdistrikt. ARBSTARTEG skattat - förd efter samma percap-tilldelning som län 03 (0.0031 kkr/inv) UNGDOMSORG skattat utifrån percap-tilldelningen baserat på uppg från 15 län.

03 UI VFOND skattat, se anm under fältet UNGDOMSORG sannolikt underskattat

UNGDOlvlsLAG förd efter folkmängd från länsuppg Tl_-3_KOSTOD förd efter tekosyssels. från länsuppg

LONEBIDRAG förd efter folkmängd från länsuppg

05 UI VFOND, UI VFONDADM skattat, se anm under fältet REKRYTSTD, FLYTTBDR skattat baserat på medelvärden från andra län. UNGDOMSORG skattat utifrån percap-tilldelningen baserat på uppg från 15 län.

06 UTVFONDADM skattat, se anm under fältet AMUFLYKT fört till 0680 FLYTFBDR, REKRYTSTD, ARBSTARTEG, UN GDOMSLAG, LÖNEBIDRAG förd efter folkmängd TEKOSTÖD förd efter syssels. inom teko AMUVERKSAM delat lika på 0680, 0684

07 UI VFONDADM förd helt till 0780

08 AMUVERKSAM delat mellan 0880 och 0882 __ FLYTFBIDRAG, AMUVERKSAM, UNGDOMSLAG, LÖNEBIDRAG fördefter folkmängd från länsuppg.

09 UI VFOND skattat, se anm under fältet

10 U I VFOND skattat, se anm under fältet

1 1 LÖNEBIDRAG avser 1985 års uppgifter

12 UNGDOMSLAG förd efter folkmängd baserat på uppgifter om kom- REKRYTSTD, mungrupper LÖNEBIDRAG uppgifter från 1985 TEKOSTÖD förd efter tekosyssels. baserat på uppgifter om kommun grupper

13 UI VFONDADM skattat, se anm under fältet VFOND anv LSts uppgifter under förvaltn.

U1_

LÖNEBIDRAG förd efter folkmängd baserat på uppgifter för enbart 1380

14 UI VFOND skattat, se anm under fältet UI VFONDADM förd på 1480,1485

15 UI VFOND, UI VFONDADM, se anm under fältet

UNGDOMSLAG skattat baserat på uppgifter från motsvarande länstyp

LÖNEBIDRAG fär uppg länssumma på kommun efter folkmängd FLYTTBIDR skattat, baserat på uppgifter från andra län

17 UNGDOMSORG skattat, baserat på uppg från 15 län

18 UI VFOND, U l VFONDADM se anm under fältet LUVA o förd efter M M förd på kommuner skattat, baserat på uppgifter på länsnivå befolkning 7-16 år.

19 UI VFOND, U I VFONDADM se anm under fältet UNGDOMSORG skattanbaserat på uppg från 15 län

20 UTVFONDADM se anm under fältet UNGDOMSORG skattat,baserat på uppg från 15 län LÖNEBIDRAG enl uppg från databasen för 1985 FLYTTBIDR, AMUVERKSAM, REKRYTSTÖD, ARBSTARTEG samt UNGDOMS- LAG förd på kommuner efter folkmängd baserat på länsuppg. RUREGPROJ skattat

21 UTVFOND, Ul VFONDADM se anm under fältet UNGDOMSORG skattanbaserat på uppg från 15 län

22 UTVFOND, Ul VFONDADM se anm under fältet UNGDOMSLAG uppg från databasen för 1985 UNGDOMSORG skattat, baserat på uppg från 15 län

23 UTVFONDADM, se anm under fältet AMUFLYKT, FLYTFBHDR, ARBSTARTEG, UNGDOMSLAG samt LÖNEBIDRAG kommunförd efter folkmängd baserat på uppg om länet. RUGLESBYGD kommunförd efter folkmängd, dock 50% av teknikspridning till 2380.

24 UTVFOND, UTVFONDADM se anm under fältet ARBSTARTEG skattat efter s:a percap som län 22 UNGDOMSLAG förd efter folkmängd STATVÄGDR, AMUFLYKT baserat på uppg från 1985

BILAGA2

Kartor

Figurerna 2.1, 3.3, 4.1, 5.1, 6.1, 7.1, 12.2, 12.3, 12.4, 12.5 och 12.7. Anm: Kartorna är producerade vid Lunds universitets datacentral.

E R U Beckman/Lenntorp Figur 2.1. Geografin i politiken - de totalt kommunvis fördelade resursöverföringarna 1985/86. Kartan anger indexvärden baserade pá kr/in vánare. Riksmede/värdet (40 930 kr/invánare)=100.

E R U Beckman/Lenntorp

Figur 3.3. Transfereringssamhället. Fördelningen baserad pá kr/in vánare. Riks-

medelvärdet (18 730 kr/invánare)=100.

E R U Beckman/Lenntorp Figur 4.1. Servicesamhä/lets geografiska utfall baserat pá kr/invánare. Fiiksme-

delvärdet (1 0 890 kr/invånare)= 100

E R u Beckman/ L ennt orp

Figur 5. 1. Komplexsamhällets geografiska utfall baserat pá krânvánare. Riksmedelvärdet (4 500 kr/invånare)=100.

-

.mo

Ino

I oo I 40

E R U Beckman/ Lenntorp utfall baserat på kr/invánare. Riks- Figur 6. 1. Kompetenssamhällets geografiska medelövärdet (2 390 kr/invånare)=100.

E R U Beckman/Lenntorp Figur 7.1. Reaktionssamhällets geografiska utfall baserat kr/in vánare. Rikspå mede/värdet (4 420 kr/invánare)=100.

ERU Beckman/ Lenntorp

till individer baserat pá krñnvánare. Riksmedel-

Figur 12.2. Hesursöverföringar värdet (16 210 kr/invánare)=100.

E R u Beckman/ L enntorp

Figur 12. 3. Resursö verföringar till företag baserat pá kr/in vánare. Hiksmedelvär-

det (3 100 kr/invánare)=100.

ERU Beckman/ L enntorp Figur 12.4. Kommuner som mottagare baserat pá kr/in vánare. Hiksmedelvärdet (8 450 kr/invánare)=100.

ERU Beckman/ L enntorp Figur 12.5. Staten som mottagare baserat kr/invánare. Riksmede/värdet pá (1 1 190 kr/invánare)=100.

ERU Beckman/Lenntorp

12.7. som baserat pá kr/invánare. Fliksmedel- Figur Organisationer mottagare

värdet (1 990 kr/invánare): 100.

Statens

offentliga utredningar 1989

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv. Del 1. minister Olof Palme. C. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi. 2. Beskattning av fámansföretag. Fi. 36. Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi. 3. Integriteten vid statistikproduktion. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av 4. Fasta Öresundsförbindelser. K. utvecklingen. I. 5. Samordnad länsförvaltning. Del l: Förslag. C. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- 6. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. utredningamas betankanden. Fi. 7. Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägg- 8. UD:s presstjänst. UD. ning och bedömning. S. 9. Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. 40. Datorisering av tullmtinema - slutrapport. Fi. 10. Två nya treåriga linjer. U. 41. Samerätt och sameting. Ju. 1 1. Hushållssparandet - Huvudrapport från Spardelega- 42. Det civila försvaret. Del 1. tionens sparundersökning. Fi. Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. Fö. 12. Den regionala problembilden. A. 43. Storstadstrañk 3 - Bilavgifter. K. 13. Mångfald mot enfald. Del l. A. 44. Översyn av vapenlagstiftningen. Ju. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och 45. Standardiseringens roll i BETA/EG - samarbetet. I. rättsfrågor. A. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. 15. Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. K. Fö. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektom. 47. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. Fi. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 50. Stiftelser för samverkan. U. 19.Regionalpolitikens förutsättningar. A. 51. Den gravida kvinnan och fostret- två individer. Om 20.Tullregisterlag m.m. Fi. fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. 21.Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer klor. ME. inom energisektorn. ME. 22. Censurlagen - en modernisering av biografförord- 53. Arbetstid och välfärd. ningen. U. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 23.Parkeringsköp. Bo. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade 25.Rapporter till finansieringsuuedningen. I. ungdomar. S. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- 55.Fungerande regioner i samspel. A. vakningen. Fi. 56. Fiskprisregleringen och ñskeriadministrationen. JO. 27.F0rskning vid de mindre och medelstora högskolor- 57. DO och Nämnden mot etnisk diskriminering na. U. - de tre första åren. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 58.Undantagandepensionäremas ekonomi. S. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 59.Nominering av redovisningskonsulter. C. inför 90-talet. U. 60.Huvudbetänkande från 30. Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid altemativmedicinkommittén. S. tillsättning av professorstjänster. U. öLHälsohem. S. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 62.Alternativa terapier i Sverige. S. 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. 63.Värdering av altemativmedicinska teknologier. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning 64.K0mmuna1bot. C. - Skattereformens huvudlinjer. Del I. 65. Staten i geograñn. A. - Inkomst av kapital. Del 2. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. - Bilagor, expertrapporter. Del 4. Fi. 34. Reformerad företagsbeskattning - Motiv och lagförslag. Del 1. - Expertrapporter. Del 2. Fi.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Reformerad inkomstbeskattning

Samerätt och sameting. [41] - Skattereformens huvudlinjer. Del 1. [33] Översyn av vapenlagstiftningen. [44] - Inkomst av kapital. Del 2. [33] Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3.

fosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] [33] - Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33]

Reformerad företagsbeskattning

Utrikesdepartementet

- Motiv och lagförslag. Del 1. [34] UD:s presstjänst. [8] - Expertrapporter. Del 2. [34]

Reformerad mervärdeskatt m.m. - Motiv. Del l. [35]

Försvarsdepartementet

- Lagtext och bilagor. Del 2. [35] Risker och skydd för befolkningen. [17] Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36] Det civila försvaret. Del 1. [42] Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. [42] utredningamas betänkanden. [38] Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. - slutrapport. [40] Datorisering av tullrutinema [46]

Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] och bedömning. [39] Två nya treåriga linjer. [10] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. [47] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen.

Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade [22] ungdomar. [54] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Undantagandepensionäremas ekonomi. [58] [27] Huvudbetänkande från altemativmedicinkommittén. Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför [60] Hälsohem. [61] 90-talet. [29]

Alternativa terapier i Sverige. [62] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63] tillsättning av professorstjänst. [30] Stiftelser för samverkan. [50]

Kommunikationsdepartementet Jordbruksdepartementet

Fasta Öresundsförbindelser. [4] Fiskprisregleringen och fiskeriadministrationen. [56] Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. [43]

Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problembilden. [12]

Finansdepartementet Mångfald mot enfald. Del 1. [13]

Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Beskattning av fåmansföretag. [2] råttsfrågor. [14] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. [9] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Hushållsparandet - Huvudrapport från Spardelega- Arbetstid och välfärd. tionens sparundersökning. [11] Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Kostnadsutvecklin g och konkurrens i banksektorn. [16] Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Tullregisterlag m.m. [20] Fungerande regioner i samspel. [55] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakning- DO och Nämnden mot etnisk diskriminering en. [26] de tre första åren. [57]

Staten i geografin. [65]

Statens

offentliga utredningar 1989

Systematisk förteckning

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll i EFTA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilda utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [1] Integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvalming. Del I: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsultcr. [59] Kommunalbot. [64]

Bostadsdepartementet

Parkeringsköp. [23]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter pá svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Encrgiforskning för framtiden. [48] Energiforskning för framtiden. Bilagor. [49] Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer inom energisektorn. [52]

KUNGL. BIBL.

1989 -12-2 1

STOCKHOLM