Med sikte på nedrustning : omställning från militär till civil produktion i Sverige

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

MED SIKTE

PÅ

NEDRUSTNING

från miiiför

Omsföiining

riii civi|

produktion

i

Sverige

Dei 2

Betänkande av utredningen om samband mellan nedrustning och utveckling Dei 2= Särskilda rapporter

åüüüå

Statens offentliga utredningar

ww 1985:43

Utrikesdepartementet

Med sikte

på nedrustning

från

Omställning

militär

till civil i

produktion Sverige

Betänkande av om samband mellan Qtredningen nedrustning och Del 2. Särskilda utveckling. rapporter. Stockholm 1985

Omslag Johan Ogden ISBN 91-38-08971-8 ISSN 0375-25OX gotab Stockholm 1985 81882

Till statsrådet och chefen för

utrikesdepartementet

Regeringen bemyndigade den 14 juli 1983 chefen för

utrikesdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda

vissa nationella av samband aspekter mellan nedrustning och

utveckling (Dir 1983:50). Med stöd av bemyndigandet förordnades

Thorsson Inga den 15 september 1983 till särskild utredare.

I sitt arbete har den särskilda utredaren biträtts av en grupp

sakkunniga (se SOU 1984:62) samt av ett sekretariat bestående av

ambassadör Gunnar Hultner o m 85 05 (t 31), civilekonom Hjalmar

Brundin (t o m 85 02 fil kand 03), Svante Iger, Nicole Ball, M.A.

(t o m 85 03 10), och assistenten Gunilla Lundberg.

Den 20 augusti 1984 överlämnades till chefen för utrikesdepartementet utredarens huvudbetänkande (SOU Med 1984:62) sikte på

nedrustning. Omställning militär

från till civil produktion i Sverige.

Del 1. I detta betänkande, som också blivit föremål för sedvanlig

remissbehandling, redovisades bland annat utredarens till

förslag åtgärder som Sverige borde vidta för att planera för från omställning militär till civil produktion.

Huvudbetänkandet publicerades under på engelska hösten 1984 i två

volymer. Den ena av dessa

(Volume 1A: Background, Facts and

Analyses) överlämnades i enlighet med direktiven till Förenta

Nationerna i samband med 1984 års

generalförsamling. Den andra

(Volume 2: Summary and

Conclusions) presenterades av utredaren

vid ett NGO-seminarium i Förenta Nationerna i november 1984.

Bägge volymerna har sedan fått en vid internationell bland spridning forskare, politiker, journalister och andra som är engagerade i frågor

rörande och

nedrustning utveckling.

Huvudbetänkandet har även fått en stor spridning inom landet, inte minst bland studieförbund och folkrörelser. I samarbete med

Svenska FN-förbundet har utredningen dessutom producerat ett

mötesmaterial med texthäfte stordiabilder, och en särskild folder

med fakta- och debattmaterial. Detta material används bl a av många

studiecirklar runt om i landet. Det har också reproducerats som

kapitel l i Del 2 av betänkandet.

I samband med har sekretariatet tagit fram ett utredningsarbetet omfattande som endast till viss del redovisats i bakgrundsmaterial, huvudbetänkandet. Såväl inom som internationellt har det Sverige visats ett stort intresse för dessa mer detaljerade analyser, som legat till för utredarens och slutsatser i del 1. I kapitel 2 grund bedömningar - 5 av del 2 redovisas därför särskilda rapporter som utarbetats av enskilda medlemmar inom utredningens sekretariat.

I kapitel 2 presenterar Nicole Ball sin sammanställning och analys av hittillsvarande erfarenheter från andra länder av omställning från

militär till civil produktion.

Två fallstudier av för en sådan omställning inom förutsättningarna svensk försvarsindustri av Svante Iger i kapitel 3. Dessa presenteras tar upp omställningsproblem vid Bofors och FFV, de två företag som utredarens bedömningar i del 1 skulle vidkännas de största enligt svårigheterna vid minskade försvarsbeställningar.

I de två redovisar Hjalmar Brundin två undersökföljande kapitlen som kommit till stånd i samarbete mellan utredningen och ningar andra I 4 presenteras sålunda en statistisk myndigheter. kapitel av förhållandena i försvarsindustrin, som gjordes i undersökning samarbete med statistiska och i kapitel 5 en centralbyrån (SCB) av de samhällsekonomiska effekterna av en nedrustundersökning som med medverkan från finansdepartementet. ning gjordes - I 6 redovisas slutligen - med texter och bilder några kapitel samband mellan militära och u-ländernas resursmässiga rustningar situation. Materialet är hämtat från den amerikanska forskaren Ruth Sivards utkommande ”World Military and Social Leger årligen (Världens militära och sociala utgifter). Expenditures”

Från sekretariatets sida har Gunnar Hultner svarat för manus och urval av material till 1 och kapitel 6, medan informationskapitel konsulten Madeleine Infokontakten, stått för den Engfeldt-Julin, och av materialet. Illustrationergrafiska pedagogiska bearbetningen na i 1 och 6 har av Barry Crussell. Staffan Frostell, kapitel gjorts Frostell Studio AB, har svarat för original och montage och har dessutom diagrammen i kapitel 3, 4 och 5. Svante Iger har producerat från sekretariatets sida haft det redaktionella ansvaret för betänkandet och Gunilla har svarat för ordbehandling och Lundberg produktion av slutmanus.

I enlighet med direktiven har även del 2 översatts till för att engelska kunna göras tillgänglig för en internationell och tillställas publik Förenta Nationerna.

Jag överlämnar härmed betänkandet ( ) Med sikte på nedrustning. Omställning från militär till civil produktion. Del 2: Särskilda fortsätter - beslut av chefen rapporter. Utredningen enligt för utrikesdepartementet - sitt arbete fram till årsskiftet 1985/86 med att ta fram ytterligare för beslutet om formerna för den underlag svenska uppföljningen av om och frågan nedrustning, omställning utveckling.

Stockholm den 30 september 1985

Inga Thorsson

Svante Iger

Innehåü

Förord 17

Med sikte på Illustrationer och nedrustning. texter för presentation av betänkandets del 1 25

Utländska erfarenheter av 71

omställning 2.1 efter andra Omställning världskriget . . . . 71 2.2 Lärdomar från efter andra omställningen världskriget 75 - Varför är svårare omställning idag 75 - Omställning är möjlig . 80 2.3 Delat ansvar och behovet av

-

Försvarssysselsatta 94

- Lokala

omställningsprojekt 98

Noter . . 104

Möjligheter till inom svensk omställning försvarsindustri

två fallstudier 115

3.1 Inledning

115 3.2 Bofors 118

3.2.1 Inledning .

3.2.2 Militär produktion 122

3.2.3 Civil produktion 125

3.2.4 Försvarsberoende 130

3.2.5 Exportberoende

145 3.2.6 FoU-intensitet . . 148 3.2.7 Graden av militär 153

specialisering

3.2.8 Lönsamhet och soliditet 157 3.3 FFV 164

Inledning

3.3.1 . . 164 3.3.2 Militär

produktion 171

3.3.3 Civil produktion 177

3.3.4 Försvarsberoende . . . . . . . . . . . 180 3.3.5 . . . . . . . . . . . . 187

Exportberoende

3.3.6 FoU-intensitet . . . . . . . . . . . . . 192 3.3.7 Graden av militär . . . . . . 195

specialisering

3.3.8 Lönsamhet . . . . . . . . . . . . . . 197 3.4 och slutsatser . . . . . . . . . 200

Sammanfattning

4 Försvarsindustrin i statistik . . . . . . . 209

offentlig

4.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . 209

Inledning

4.2 Urvalsmetoder och definitioner . . . . . . . . . 210 - 1 . . . . . . . . . . . . . . . . . 210

Grupp

- 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . 212

Grupp

- 3 . . . . . . . . . . . . . . . . . 212

Grupp

- 4 . . . . . . . . . . . . . . . . . 213

Grupp

4.3 Resultaten . . . . . . . . . . . . . . . . . 213 - . . . . . . . . . . . . . 213

Omvandlingstakten

- . . . . . . . . . . . . . . 214

Sysselsättningen

- . . . . . . . . . . . . . 217

Löneutvecklingen

- Saluvärde . . . . . . . . . . . . . . . . 219 - FoU-intensiteten . . . . . . . . . . . . . . 220 - Produktivitet och vinst . . . . . . . . . . . 222 4.4 Slutsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . 225 Noter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 226

5 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustnirtg - en

presentation av några beräkningar av finansdepartemen-

5.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . 227

5.2 Beräkningarnas förutsättningar . . . . . . . . . 229

- . . . . . . . . . . . . 229

Lângtidsutredningen

- Den använda modellen . . . . . . . . . . . 231 - Försvarssektorn i modellen . . . . . . . . . . 235

5.3 Den antagna nedrustningen . . . . . . . . . . 238

5.4 Resultaten . . . . . . . . . . . . . . . . . 239 - Nr OO - Noll-alternativet . . . . . . . . . . . 240

- Nr 02 - Oförändrad total offentlig konsumtion . . 242

- Nr 05 = 2 ggr Nr 02 . . . . . . . . . . . . 243 - Nr 06 - Ökad export . . . . . . . . . . . . 243

- Nr 07 - Ökad privat konsumtion . . . . . . . . 244 - Nr 08 - Ökad export och privat konsumtion . . . 246

5.5 Sammanfattning och slutord . . . . . . . . . . 246

Noter . . . . . . . . . . . . . 247

Appendix: Tabell 5.3-5..25.

6 Världens militära och sociala Illustrationer baseutgifter.

rade på Ruth Leger Sivards . . . . 265 årliga publikation

Tabellförteckning

2.1 Försvarsberoende regioneriolika länder . . . . . . . 88 2.2 Industrisektorers beroende av försvarsbeställningar, USA och Frankrike 1979 . . . . . . . . . . . . . . 91 3.1 Bofors: fakturering per resultatenhet/division 1972-1984, miljoner kr . . . . . . . . . . . . . . . 120 3.2 Försäljning och inom Nobelkoncernen sysselsättning 1984, uppdelad på Bofors respektive KemaNobel . . . 121 3.3 Antal sysselsatta med försvarsmateriel vid olika enheter inom Bofors-koncernen, 1980 och 1983 . . . . . . . . 131 3.4 Bofors: antal anställda inom koncernen förrespektive svarsmaterieldivisionen, 1972-1984 . . . . . . . . . 132 3.5 Bofors: fakturerad för koncernen försäljning respektive försvarsmaterieldivisonen 1970-1984 . . . . . . . . 135 3.6 Bofors-koncernens beroende av försvarsmateriel 1983 samt 1984, (a) före respektive (b) efter sammanslagningen med KemaNobel . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 3.7 Nobel-koncernen: arbetsställen med av förproduktion svarsmateriel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.8 Andel sysselsatta med försvarsmateriel vid olika arbetsställen inom Bofors-koncernen, 1980 och 1983 3.9 Bofors-Försvarsmateriel: antal anställda på olika orter 1976-1984 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.10 Bofors: antal sysselsatta med försvarsmateriel vid olika arbetsställen, totalt respektive för export, 1980 och 1983 3.11 Bofors: rörelseresultat efter planmässiga avskrivningar per resultatenhet/division, 1973-1984, miljoner kr. . . 3.12 Bofors: vinstmarginal per resultatenhet/division, 1973-1984 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.13 FFV-koncernen: fakturerad försäljning 1973/74-1984, fördelad på olika sektorer och dotterbolag, miljoner kr 3.14 FFV-koncernen: antal anställda 1975/76-1984, fördelat på olika sektorer och dotterbolag . . . . . . . . . . 3.15 FFV-koncernen: antal sysselsatta med försvarsmateriel vid olika arbetsställen 1980 och 1983, . . . . personår

3.16 FFV-koncernen: antal anställda, totalt respektive med försvarsmateriel, inom koncernen som helhet samt i Sverige, 1980 och 1983, personår/heltidsanställda . . . . . 182 3.17 FFV-koncernen: fakturerad försäljning, totalt respektive försvarsmateriel, 1980-1984, miljoner kr samt andel i procent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 182 3.18 FFV-koncernen: arbetsställen i Sverige med utveckling, produktion och underhåll av försvarsmateriel 1983. . . 185 3.19 FFV-koncernen: andel sysselsatta med försvarsmateriel vid arbetsställen med över 50 anställda, 1980 och 1983 185 3.20 FFV-koncernen: sysselsatta med försvarsmateriel för export vid olika inhemska arbetsställen 1980 och 1983, antal personår respektive andel i procent av totalt antal sysselsatta med försvarsmateriel . . . . . . . . . . . . 187 3.21 FFV-koncernen: export av försvarsmateriel, totalt respektive fördelad på affärsverket och bolagsgruppen, 1982-1984, miljoner kr samt andel av försäljning av försvarsmateriel . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 3.22 FFV Försvarsmateriel: kostnader för FoU, totalt respektive fördelade på egenfinansierade och kundfinansierade kostnader, 1977/78-1984, miljoner kr . . . . . . . . 192 3.23 FFV-koncernen respektive FFV Affärsverk: rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan, 1970/71- 1984, miljoner kr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 4.1 Antalet arbetsställen under perioden 1969-1981 inom försvarsindustri och jämförbar civil industri . . . . . . 213 4.2 Antal identiska arbetsställen inom respektive grupp 1969-1981 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Den totala sysselsättningen 1969-1981 inom försvarsindustrin, jämförbar civil industri respektive hela gruv- och tillverkningsindustrin, antal och index (1969=100) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 4.4 Sysselsättningsutvecklingen 1969- 1981 inom försvarsindustrin respektive jämförbar civil industri. Identiska arbetsställen. Arbetare, antal respektive index (1969=100) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 4.5 Sysselsättningsutvecklingen 1969-1981 inom försvarsindustrin respektive jämförbar civil industri. Identiska arbetsställenTjänstemän, antal respektive index (1969=100) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 216 4.6 Antal arbetare per tjänsteman 1969-1981 inom försvarsindustrin respektive jämförbar civil industri samt hela gruv- och tillverkningsindustrin . . . . . . . . . 217 4.7 Lönekostnader inklusive arbetsgivareavgifter och sociala avgifter inom försvarsindustrin, jämförbar civil industri

samt hela gruv- och tillverkningsindustrin 1969-1981, i 1 000-tal kr och index (1969= 100) 217 löpande priser (tkr) 4.8 Utvecklingen av saluvärde för försvarsindustrin och jämförbar civil industri 1969- 1981, löpande priser för samtarbetsställen, miljoner kr och index (1969=100) . . 220 liga 4.9 FoU-intensiteten mätt som FoU-kostnader i procent av förädlingsvärdet, 1969-1981, procent och index . . . . . . . . . . . . 221 (1969=100), samtliga grupper 4.10 FoU-kostnadernas inom den försvarsdomiutveckling nerade industrin (grupp 1) samt andelen försvars-FoU och dess finansiering, miljoner kr (mkr), löpande priser 222 4.11 Förädlingsvärde per sysselsatt 1969-1981, samtliga grupper, 1 000-tal kr (tkr) och årlig genomsnittlig procentuell ökning 4.12 Bruttovinst per sysselsatt 1969-1981, löpande priser, 1 000-tal kr och index (1969=100), samtliga grupper . . 4.13 Bruttovinsten i procent av förädlingsvärdet 1969-1981, . . . . . . . . . . . . . . . . . . samtliga grupper 5.1 och sektordefinitioner i EMMA-model- Sektorindelning len . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 232 5.2 Matris för 1980 . . . . . . . . . 236 offentlig förbrukning 5.3 Försörjningsbalans, miljoner kr, 1980 års priser . . . . 248 5.4 årlig procentuell förändring . . . . 249 Försörjningsbalans, 5.5 timmar . . . . . . . . . . . 250 Sysselsättning, miljoner 5.6 miljoner timmar, årlig procentuell för- Sysselsättning, . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 251 ändring 5.7 Förädlingsvärde till faktorkostnad, miljoner kr, 1980 års . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 252 priser 5.8 Förädlingsvärde till faktorkostnad, årlig procentuell för- . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 253 ändring 5.9 . . . . . . . . . 254 Import, miljoner kr, 1980 års priser 5.10 förändring . . . . . . . . . 255 Import, årlig procentuell 5.11 Export, kr, 1980 års priser . . . . . . . . . 256 miljoner 5.12 . . . . . . . . . 257 Export, årlig procentuell förändring 5.13 Offentlig konsumtion, ändamål försvar, referensalternativet samt vid 25%-ig nedrustning (NR), miljoner kr, 1980 års . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 priser 5.14 Offentlig konsumtion, ändamål försvar, årlig procentuell förändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 5.15 konsumtion, miljoner kr, 1980 års priser . . . . 258 Statlig 5.16 konsumtion, årlig procentuell förändring . . . . 259 Statlig 5.17 Kommunal konsumtion, miljoner kr, 1980 års priser . . 259 5.18 Kommunal konsumtion, förändring. . 259 årlig procentuell 5.19 Total konsumtion, miljoner kr, 1980 års priser 260 offentlig Total offentlig konsumtion, årlig procentuell förändring

5.21 LUs indelning av ändamål . . . . . . . offentliga . . 260 5.22 Offentlig fördelad sysselsättning, på ändamål, miljoner timmar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 5.23 Offentlig fördelad sysselsättning, på ändamål, årlig procentuell förändring . . . . . . . . . . . . . . . . . 261 5.24 Privat konsumtion, miljoner kr, 1980 års priser . . . . 262 5.25 Privat konsumtion, årlig procentuell förändring. . . . 263

Figurförteckning

Effekter på Bofors/Nobel-koncernens sammansättning av mellan Bofors och KemaNobel . 119 sammanslagningen 3.2 Den nya Nobel-koncernens organisation . . . . . . . 122 3.3 Bofors: försvarsberoendet mätt som försvarsmaterieldivisionens andel av koncernens fakturerade försäljning respektive sysselsättning 1970-resp 1972-1984 . . . . 136 3.4 Bofors: försvarsmaterieldivisionens andel av Bofors” totala sysselsättning i Karlskoga . . . . . . . . . . . . 143 3.5 Bofors-Försvarsmateriel: andelen inhemska leveranser resp export av total extern fakturering 1970-1984 . . . 147 3.6 Bofors-Försvarsmateriel: inhemska leveranser respektive export 1970-1984, miljoner kr, 1984 års priser . . . 147 3.7 Bofors-Försvarsmateriel: FoU-kostnadernas andel av faktureringen 1970-1984, procent . . . . . . . . . . 149 3.8 Bofors-Försvarsmateriel: totala respektive egenfinansierade FoU-kostnader 1970-1984, miljoner kr, 1984 års . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 150 priser 3.9 Bofors-Försvarsmateriel: andel egenfinansierad FoU, 1970-1984, procent . . . . . . . . . . . . . . . . 151 3.10 Bofors-koncernen: räntabilitet 1970-1984 . . . . . . 158 3.11 Olika metoder för att beräkna Soliditet . . . . . . . . 161 3.12 Bofors: soliditet, inkl respektive exkl förskottsskuld, 1971-1984 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.13 Bofors: det sysselsatta kapitalets uppdelning i justerat eget kapital och låneskulder, procentuella andelar . . . 3.14 FFVs organisation . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.15 FFV Försvarsmateriel och FFV Underhåll: sysselsättning och försäljning som andel av FFV-koncernens tota- la sysselsättning och försäljning 1973/74 respektive 1975/76-1984, procent . . . . . . . . . . . . . . . 183 3.16 FFV Försvarsmateriel och FFV Underhåll: exportens andel av försäljningen av försvarsmateriel 1976/77-1984, procent . . . . . . . . . . . . . . . 190

FFV Försvarsmateriel och FFV Underhåll: inhemska leveranser respektive

export 1976/77-1984, miljoner kr,

1984 års priser . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

191 FFV Försvarsmateriel: kostnader för FoU, totalt respektive fördelade och kundfinansierade

på egenfinansierade kostnader, 1977/78-1984, miljoner kr, 1984 års priser

FFV Försvarsmateriel: andelen FoUegenfinansierade

kostnader 1977/78-1983, . . . . . . . . . .

procent FFV-koncernen FFV avkast-

respektive Affärsverk, ningsgrad 1978/79-1984, procent . . . . . . . . . . FFV-koncernen respektive FFV Affärsverk: vinstmargi-

nal 1970/71- . . . . . . . . . . . resp 1976/77-1984 Lönekostnad per arbetare 1969-1981 inom

jämförbar

civil industri hela och

respektive gruv- tillverkningsin-

dustrin i procent av lönekostnaden inom per arbetare

försvarsdominerad industri. Löpande inklusive arpriser betsgivaravgifter och sociala kostnader . . . . . . . . 218

Sammansättningen av för försvar konsumtionsutgifterna

respektive civila offentliga ändamål, . . . . . 235

procent

Förord

I direktiv för om försvarets ekonomiska och regeringens utredningen sociala konsekvenser och till en omfördelning av möjligheterna resurser i i samband med en av stormakterna inledd Sverige

nedrustning (Dir 1983:50, 1983-07-14) sägs det bl a följande:

att minska de svenska försvarskostnaderna bestäms främst av Möjligheterna den internationella utvecklingen. Utredaren bör ge exempel på resurser som Sverige inom ramen för oförändrade säkerhetspolitiska mål - dvs bevarat oberoende och säkerhet - kan utifrån om olika frigöra antaganden internationella nedrustningsalternativ. Utredningen bör inledningsvis ge exempel på några alternativa begränsningar av maktblockens rustningar, som ter sig rimliga under gynnsamma förhållanden.

Dessa att i en framtid de formuleringar bygger på förutsättningen internationella förhållandena kan vara gynnsamma, underförstått mer än för närvarande, för en internationell nedrustgynnsamma Är detta enbart en förmodan eller har den en ning. spekulativ verklighetsgrund?

hade att som särskild utredare sedan Självfallet jag anledning 1983 ägna tankar åt en sådan fråga, mot bakgrund september många av dels mina nio år som officiell svensk nedrustningsförhandlare, dels de haft sedan hösten 1982 att läsa, studera och möjligheter jag bearbeta aktuellt material kring detta, det mest avgörande, löpande internationella problem.

Här skall försöka närmare de förutsättningar för en jag precisera framtida internationell nedrustning som jag prövade under arbetet med huvudbetänkandet Med sikte på nedrustning. Del 1 (SOU men också de tankar som framkom under debatten kring 1984:62), betänkandet hösten 1984 liksom de reflektioner man kan göra för utvecklingen under de närmaste åren, med utgångspunkt i läget under det tidiga 1985, ett från nedrustningssynpunkt mycket viktigt ar.

18 Förord

Vilka är förutsättningarna för en gynnsammare utveckling för det internationella nedrustningsarbetet under 1980-talets senare och 1990-talets hälft än tidiga tidigare? Står vägarna fram mot internationell nedrustning, med allt vad detta skulle innebära av möjligheter till frihet från fruktan för förintelse, möjligheter till en resursanvändning som skulle kunna frihet från och mer skapa nöd, öppnare framkomliga än tidigare?

Jag ser, redan i det relativt fastlåsta nuet, vissa sådana förutsättningar, oavsett hur de i januari 1985 kontakterna återupptagna mellan supermakterna kan utvecklas i och oavsett hur fortsättningen de

kärnvapenförhandlingar kan komma att om vilka överens-

förlöpa, kommelse träffades mellan dem vid Genévemötet och vilka påbörjades den 12 mars 1985.

För det första verkar en väl samlad internationell ekonomisk expertis vara klar över att en kapprustning av nuvarande dimensioner inte kan fortsätta utan allvarliga ekonomiska även i de skadeverkningar, rikaste och militärt dominerande ländernai världen och spridande sig över världen.

För det andra pågår internationellt en debatt om och nu tidigare etablerade filosofier, doktriner och där strategier på vapenområdet, hittills godtagna slutsatser och handlingslinjer allvarligt ifrågasätts. Det viktiga med denna debatt är att den förs av personer, vars kompetens, sakkunskap och erfarenhet inte kan ifrågasättas. Här yttrar sig politiker i första ledet, som i utformandet tidigare deltagit av vapendoktriner och som -strategier, vetenskapsmän tidigare forskat och utvecklat kring nya vapen och vapensystem, pensionerade höga militärer som utarbetat för av dessa planer användning vapen och vapensystem. Alla dessa säger nu: vi kan inte fortsätta denna meningslösa utveckling, vi måste stoppa och ändra kursriktning. Deras argument kan inte viftas bort, de har och påverkat kommer att påverka debatten.

För det tredje kan man räkna med att den fria fredsrörelsen på nytt samlar sig efter det man som ett upplevde nederlag 1983-84, ett nederlag i ett slag men inte i Och drivs dess arbete kampen. på det sätt som nu måste ske, dvs med en kunskapsrik och balanserad kritik av vad som sker, i Öst och i väst, kommer dess inflytande ånyo att växa, dess möjligheter att vinna folkens stöd att öka dramatiskt.

Jag vill gärna här återge sista stycket av det remarkabla tal som FN:s generalsekreterare höll i inför dess generalförsamlingen ställningstagande till 64 nedrustningsresolutioner den 12 december 1984:

Mycket har sagts för nedrustningens sak. Vi känner alla till dess mål som de formulerades i slutdokumentet från församlingens första specialmöte 1978. Endast beslut politiska av regeringar kan föra oss fram emot deras

sou 1985:43 Förord 19

förverkligande. Och endast folken i världen kan driva på sina regeringar att sätta sig i rörelse i den riktningen. Förenta Nationernas stadga talar om ”Vi folken” eftersom det var för att levandegöra deras förhoppningar som denna organisation skapades. Varje människa på denna jord har något att vinna på nedrustning. I kärnvapenåldern kan beslut som har en inverkan på krig och fred inte överlåtas åt militärstrategier eller ens regeringar. Varje man och kvinna har ett ansvar för dem. Därför ankommer det på alla oss i denna sal, att bryta misstrons och säkerhetens kretslopp och motsvara mänsklighetens längtan efter fred.

Jag talade om det relativt fastlåsta nuet. Och, medan dessa krafter som här har talat om kan komma att påverka skeendet, vad jag händer det viktiga året 1985? Vi som i åratal deltagit i internationella nedrustningsförhandlingar och är förtrogna med alla deras vedermö- S dor, vilken tilltro kan vi hysa till att enbart dessa i tid kan åstadkomma i det och leda till de nödvändiga resultanödvändiga genombrottet ten?

finns skäl till Ett sådant är att, med Tyvärr åtskilliga skepsis. nödvändighet, de utdragna internationella och, för den delen kanske främst, de utdragna bilaterala förhandlingarna mellan supermakterna, blivit så tekniska att, som tidskriften New Yorker höggradigt sommaren 1984, debatten har kommit att röra sig om olika påpekade robotars (throw-weight) snarare än om de existerande lastförmåga kärnvapenarsenalernas förstörelsekraft, dvs visheten har fått ge upp inför om tekniska detaljer, som praktiska kunskaper. Kunskap i sig är helt nödvändig, har ersatt samlad politisk naturligtvis överblick, bedömningar och prioriteringar.

Ett andra skäl är den sedan årtionden etablerade traditionen att i de bilaterala varande förhandlingarna föra in nya eller under utveckling vapensystem som s k bargaining chips (närmast: förhandlingsobjekt). Insiktsfulla bedömare har nästan lika länge kritiserat denna förhand- Och den har gång på gång misslyckats framför allt därför lingstaktik. att och utvecklingsarbetet har fortsatt. Eftersom detta forskningshar en tendens att trots allt löpa fortare än förhandlingsarbetet, befinner man med nya vapensystem men utan avtal att sig plötsligt dem. Slående exempel är MIRV-systemet och kryssningsreglera under 70-talets - alltmer missilerna SALT-förhandlingar varpå har tagits, alltmer farliga steg uppåt på kapprustningens väg försvårande nya nedrustningsöverenskommelser. I en uppsats i Arms Control av 1984 uttalas det sammanfattande omdömet att september som behandlas som ”bargaining chip” har alltid nya vapenprogram visat sig vara kontraproduktiva i nedrustningsarbetet. Jag instämmer.

Ett tredje skäl är att, medan mycket få människor har ägnat ingående studier av vad en tillfredsställande verifikation av ingångna nedrust-

20 Förord

ningsavtal rimligen kräver, bugar vi alla högaktningsfullt för kravet på 100-procentig sådan efterlevnadskontroll. I den tidiga Carteradministrationens USA sökte kloka få fram några personer en definition av en sådan tillfredsställande verifikation. Den finns inskriven i amerikanska kongressens protokoll och gåri korthet ut på att 100-procentigt kontroll av ett avtals efterlevnad tillförlitlig varken är möjlig eller Två nödvändig. omständigheter borde vara tillräckliga. Dels måste man väga risken av ett möjligt avtalsbrott mot vinsten för USA:s av den återhållsamhet säkerhetspolitik som avtalet ålägger Dels måste man bedöma motparten. den risk för upptäckt av ett eventuellt avtalsbrott som motparten i tron att detta skulle löper, kunna döljas. För att dessa fullfölja kontrollsyften finns redan tillräckligt effektiva tekniska medel.

Ett fjärde skäl är de två dominerande kärnvapenmakternas likgiltighet inför, i vissa fall motstånd mot verkligt internationella, dvs

multilaterala, kärnvapenförhandlingar. Detta trots att de i

deltagit consensusbeslut både i Förenta Nationernas och i Generalförsamling Nedrustningskonferensen (CD) i Geneve om att föra upp dem på och trots dagordningen att genom kärnvapnens karaktär och - de verkningar förhandlingarna angår alla jordens länder och folk.

Ett femte skäl slutligen - som samman med både det första hänger och det andra av de skäl som anfört - är de i tiden jag just långt utdragna förhandlingarna. Medan förhandlarna i åratal arbetar med tekniskt komplicerade och säkerhetspolitiskt ömtåliga problem, går den tekniska utvecklingen på vapenområdet obönhörligen vidare. Förhandlarna kämpar också med tiden: ett avtal ju längre dröjer, desto svårare blir det att nå fram till det. De nya vapensystemens tekniska att få fram egenskaper gör det allt svårare ett acceptabelt kontrollerbart avtal om att eller avskaffa dem.

begränsa Återigen är

kryssningsmissilerna ett slående exempel.

Naturligtvis är också fortsatt

nedrustningsförhandlingar oundgäng-

ligt nödvändiga. Men medan vi väntar att i sunda på kärnvapenåldern förnuftet skall segra, att begreppet gemensam säkerhet skall få sitt genombrott, vad kan vi tillhör dem som tror göra? Jag att, som komplement till ömsesidiga förhandlingar, nya vägar måste sökas.

För det första delar jag den som att denna uppfattning många hyser, generation människor måste lära sig att för tider leva med långa existensen av kärnvapen - utan att de kan få användas. någon gång Detta betyder att utveckla om och tekniken för vad som kunskaperna kallas ”crisis management” - sättet att lösa en konflikt mellanstatlig utan att våld. Om detta en nu alltmer tillgripa pågår intensifierad internationell debatt, i vilken också en rad ansvarsmedvetna och

Förord 21

politiker kommit att deltaga. Bland de många ting som framskjutna diskuteras, återfinns naturligtvis s k förtroendeskapande åtgärder, aktuella sedan Helsingforsöverenskommelsen 1975 och nu uppgifter

för Stockholmskonferensen.

För det andra har- ett min mening glädjande sätt -tänkbara på enligt unilaterala i debatten, bl a nedrustningsinitiativ på nytt aktualiserats av en till FN:s Generalförgenom en rapport regeringsexpertgrupp hösten 1984. Det är att betona att termen samling angeläget unilaterala inte är liktydig med ensidiga nedrustningsåtgärder av en nation utan krav eller förväntan om positiva åtgärder på Tvärtom är det sådana som är syftet, gensvar. just positiva gensvar och detta utan ett tidsödande och - tyvärr hittills - resultatlöst

Det arbetet kräver fantasi och innovativt förhandlingsmaskineri. tänkande.

Här på möjliga unilaterala nedrustningssteg, följer några exempel till ett från en tänkt motpart, utan att jag syftande positivt gensvar -- mer än tekniska därmed vill bortse från grundläggande politiska att dem. Ända sedan det tidiga 1960-talet har svårigheter genomföra man åsatt en sådan termen ”Gradual and Reciprocated process in Tension-reduction” dvs och Initiatives (GRIT), ungefär: stegvisa växelverkande initiativ för minskning av spänningar. Jag har tillåtit att- som en till svenska initiativ under 60- och 70-talen mig parallell kallade ”Verification by Challenge” - lansera termen Disarmament

by Challenge, nedrustning grundad på utmaning.

vill i korthet tankegångar, som de Jag återge några grundläggande hösten 1984 men också i ett antal kommer till uttryck i FN-rapporten och tidskriftsartiklar. Inte minst framgår det av FNuppsatser och det rapporten att det främst är kärnvapnen kärnvapenmakterna

är fråga om.

Man brukar som det första en framgångsrik unilateral exemplet på Kennedys initiativ den 10 juni 1963, i hans åtgärd åberopa president tal vid American i att förklara ett berömda University Washington, för alla atmosfäriska kärnvapenprov så länge andra stater stopp avhöll från det Detta ledde till motsvarande åtagande sig slags prov. av och resulterade, två månader senare, i det Sovjetunionen knappa av 6 augusti 1963. begränsade provstoppsavtalet

De åren flera sådana unilaterala initiativ från endera av följande såg de två supermakterna med åtföljande gensvar från den andra parten. en förmodan att dessa steg skapade det klimat som Jag vågar mig på 1969 det att de första SALT-samtalen. gjorde möjligt påbörja

kan senare år inte detta Tyvärr uppvisa några egentliga exempel på den misstron har varit för slag av innovativt tänkande; ömsesidiga

22 Förord

stor. Och här ser vi hur

kapprustningens onda cirkel fungerar:

just växelverkande och framgångsrika unilaterala initiativ skulle förmodligen vara ett av de bästa medlen att minska spänningen och öka förtroendet mellan Den supermakterna. internationella debatten

kring kärnvapennedrustningen ger flera som väl

exempel på åtgärder borde lämpa sig för sådana åtgärder.

Låt - som praktiskt taget alltid - från mig ge några exempel, samtliga

den öppna amerikanska debatten:

Redan 1967 redovisade Jerome D. Frank, i boken Sanity and Survival

in the Nuclear tankar Age, om hur internationella nedrustningsför-

handlingar skulle underlättas. psykologiskt Varje land har, säger

han, trots allt något mått av valfrihet; landet ju mäktigare är, desto större dess valfrihet. Därför borde länder kunna vidtaga unilaterala

steg för att vända spännings-/kapprustningsspiralen. Ett att

problem övervinna för det land som tar ett sådant initiativ är att dess handling måste beräknas minska det hot som det kan utgöra för andra länder

utan att skapa egen osäkerhet. Om, exempelvis, ett betydande land offentliggjorde detaljerade planer för en omställning av sin

vapenindustri till civil vid en framtida produktion nedrustningsöver-

enskommelse, skulle detta öka andra länders förtroende för trovär-

digheten i dess vilja att nedrusta.

Nu aktuella inlägg i debatten om unilaterala nedrustningsåtgärder har rört mer direkta och konkreta steg. I en uppsats i boken Tio

debattinlägg om svensk säkerhetspolitik

(Folk och Försvar, 1985) har

jag gett några exempel:

D

ensidiga tillbakadraganden av framskjutna av

utplaceringar slagfältsvapen i Europa,

EI ensidiga tidsbestämda moratorier beträffande utveckforskning, ling och prov med nya vapensystem,

EI

ensidiga neddragningar av kärnvapenarsenalerna, av en

åtföljda moratorieanknuten till den tänkta uppfordran motparten att

vidtaga motsvarande åtgärd.

I den amerikanska tidskriften

Foreign Affairs skrev vintern 1985

direktören för USA:s

nedrustningsorgan (ACDA) Kenneth L.

Adelman om vapenkontroll utan avtal, d v s parallella handlingslinjer utan formaliserade och undertecknade avtal. Hans argument för en sådan handlingslinje ligger ganska nära vad jag ovan har kallat

nedrustning grundad på utmaning. Hans resonemang har flitigt kommenterats i den amerikanska framför debatten, allt eftersom,

enligt en kommentar, sex av denna sjundedelar artikel av denne

välkände ”hök” andas misstro mot djup möjligheten att överhuvud

Förord 23 sou 1985:43

med Sovjetuniouppnå trovärdiga nedrustningsöverenskommelser nen. Men kanske skall därför hans tas på allvar. just synpunkter

Under våren 1985 skrev den välkände amerikanske debattören Jerome B. Wiesner, bl a vetenskaplig rådgivare till president ett till ett i FN-huset i New Kennedy, bakgrundspapper symposium York om överlevnad i där han bl a säger kärnvapenåldern, följande: Jag är övertygad om att det finns möjligheter att på ett tillförlitligt sätt dämpa minska och samtidigt öka den kapprustningen, kärnvapenarsenalerna a nationella säkerheten för alla. Särskilt vill jag betona att processen kan sättas i gång unilateralt, antingen av USA eller av USSR.

vad som kan göras med lista: Och han ger exempel på följande

D ett moratorium i fråga om kärnvapenprov, l i D ett moratorium i om prov med vapensystem, fråga D ett moratorium i fråga om utplacering av kärnvapensystem, gamla eller nya, D ett moratorium i fråga om prov av anti-satellitvapen och utplace- : ring av alla slags vapen i rymden, D ett att fortsätta att SALT I- och ABM-avtalen och åtagande följa att följa SALT II-avtalet, 3 D ett åtagande att inte använda några vapen, inklusive kärnvapen, NATO- och WP-länderna i vid gränsen mellan Europa.

Dessa nära dem som jag redovisade i tankegångar ligger ganska boken Tio debattinlägg om svensk säkerhetspolitik. Jag är övertygad om att sådana kommer att få ökat utrymme i nedrustningsinitiativ den fortsatta debatten.

För det kan inte underlåta att peka på den officiella studie tredje jag av för från militär till civil produktion i möjligheterna omställning Sverige, Med sikte på nedrustning, av vilken detta utgör andra delen. Den svenska studien är den första i sitt slag i världen. Det är allmänt omvittnat att om flera länder, och i första hand de ledande militärmakterna, liknande studier, detta skulle ge ökad företog åt de internationella nedrustningsförhandlarna; förtrovärdighet skulle visa sin beredvillighet att i praktisk politik handlingsparterna omsätta sin Som av vad jag citerat ur nedrustningsvilja. framgår amerikanska källor, förde redan 1967 Jerome D. Frank detta

resonemang. Som ett exempel på vad som skulle krävas av handlingsinriktade för att utan genomföra ett nedrustinrepolitiska åtgärder störningar kan den kände amerikanske ekonomen ningsprogram jag åberopa

24 Förord

Seymour Melman, som i många år arbetat med omställningsproblemet. I en artikel nyligen i International Herald Tribune han påpekade att om Förenta Staterna nu skulle all stoppa produktion av kärnvapensystem och -stridsspetsar, skulle detta medföra en förlust av 300 000 arbetstillfällen och ekonomiskt skada hundratals företag. Hans slutsats blev: om man vill stoppa kapprustningen, måste man först effektivt planera för av resurser från militär omställning till civil användning.

Min enkla slutsats blir att det alltid, även när det ser ut som mörkast

på nedrustningsområdet, finns möjligheter att pröva nya vägar för att nå resultat. Inga snabba men dock vägar och inga genvägar, på sikt möjliga. Under tiden måste konfliktlösande och förtroendeskapande åtgärder framstå som vår tids mest angelägna. Till dem hör, tror jag, det som här har sökt diskutera. jag

Med detta har velat redovisa mina skäl för att jag utgångspunkten för den svenska studien inte är orealistiskt optimistisk.

Inga Thorsson

1 Med sikte nedrustning

på

Illustrationer och texter för av

presentation

betänkandets del 1

-den svenska

uppföljningen

av FN-studien om

nedrustning

och

utveckling

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 27

1. Svensk av FN-studien om

uppföljning nedrustning

och

utveckling

Tillsammans med de övriga nordiska länderna tog initiativet Sverige till att Förenta Nationerna skulle utreda frågan om sambandet mellan nedrustning och utveckling. Mellan 1978 och 1981 genomförde en grupp om 27 regeringsexperter, ledd av Inga Thorsson, en FNstudie. Den grundade sig på omfattande arbeten från mer än ett hundratal forskare. Gruppen konstaterade bl a 0 att kapprustningen minskar istället för ökar säkerheten 0 att den undergräver ekonomin för både industri- och utvecklingsländer 0 att en internationell nedrustning skulle få gynnsamma ekonomiska och sociala konsekvenser för alla länder oberoende av samhällssystem och utvecklingsnivå. 1982 rekommenderade FN:s generalförsamling medlemsländerna att följa upp FN-studien genom studier i sina egna länder. Samtidigt uppmanades de att för såväl den egna befolkningen som för FN offentliggöra uppgifter om förbrukningen av resurser för militära ändamål. Varje land uppmanades också att till FN rapportera hur man förbereder och planerar för överföring av resurser från militär till civil användning. Sverige först Sverige är det första landet som följt FN:s uppmaning. Den svenska utredningen verkställdes av Thorsson Inga på regeringens uppdrag mellan september 1983 och juli 1984. Den innebär att ett första steg nu tagits mot en uppföljning. Studien Med sikte på nedrustning 0 redovisar fakta om Sveriges försvar och försvarsindustri 0 beskriver de samhällsekonomiska kostnaderna för försvaret, d v s även vad försvaret kostar samhället utöver det som avsatts i statsbudgeten 0 presenterar en undersökning av möjligheterna att stegvis fördela om resurserna från militära till civila ändamål. Rapporten har överlämnats till utrikesministern i 1984 och augusti till Förenta Nationerna i november 1984. I december beslöt FN:s att en världsvid generalförsamling specialkonferens ska anordnas 1986 på temat och nedrustning utveckling.

SÖKER

__STORMAKTERNA

Å VERTRUMFA VARANDRAÄ

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 29

2. Kapprustningen

Den svenska utredningen är ett led i Sveriges stöd åt FN:s ansträngningar att vända rustningsspiralen och skapa en fredligare och rättvisare värld. Både Sovjetunionen och USA söker övertrumfa varandra i militär slagkraft utan hänsyn till de jättelika kostnaderna och riskerna för att förinta varandra. Kortsynthet och ett föråldrat sätt att se på säkerheten enbart i ett snävt nationellt perspektiv styr supermakternas sätt att handla. En orsak till spänningen mellan dem är att båda strävar efter militär och ekonomisk dominans. En annan orsak är att de har helt olika politiska och ekonomiska samhällssystem. Mest vapen i Europa Europa är den världsdel som jämförelsevis har den största mängden vapen och där hotet om total ödeläggelse är mest överhängande. l Europa finns (utplacerade eller lagrade) taktiska kärnvapen såsom minor både till lands och till sjöss, artillerigranater och luftvärnsprojektiler. Där finns också missiler med en räckvidd från några 10-tal kilometer upp till 5 000 km. Ingenstans i världen finns så stora trupper samlade som i Europa. Nukleär vinter Vilka följder ett stort kärnvapenkrig skulle få visades bl ai FN:s kärnvapenstudie 1980. Den leddes fö av dåvarande svenska FN-ambassadören, Anders Thunborg. vetenskapsmän i såväl väst som öst har senare fortsatt att studera effekterna av kärnvapenkrig. Även om bara en liten del av de kärnvapen som redan finns används i ett kärnvapenkrig, skulle det enligt dessa forskare leda till en världsomfattande katastrof. Bland mycket annat skulle klimatet påverkas. Dammet och sotet från bränderna skulle förmörka himlen och kyla ned kontinenterna så att samspelet mellan djur och växter bröt samman. Vi skulle få en s k nukleär vinter. Kvardröjande giftig smog, intensiv ultraviolett strålning och härjande epidemier skulle göra jorden till en obeboelig plats.

i z

.V

M )W,§v

\7//

IImIIT$-*7ss.

I

\

r

* I

“al”

my”

i

O(\ J//V lå]

///

/ og.

ekonomisk

-

en börda

Rustningskostnadema tung

Terrorbalansen och avskräckningsfilosofin ifrågasätts

kräver

Folkopinionen nedrustning

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 31

3. Hoppingivande tecken

Trots dessa dystra perspektiv finns det några hoppingivande tecken. 0 har blivit en Rustningskostnaderna orimligt tung ekonomisk börda för supermakterna, för u-länderna och för hela världsekonomin. Andra vitala behov har måst eftersättas. Militärutgifterna utgör en viktig orsak till de stora och växande budgetunderskotten, vilka generellt sett kan sägas medföra en oansvarig pantsättning av i framtiden disponibla resurser. Underskotten har dessutom bidragit till ett högt ränteläge, som speciellt drabbar de skuldsatta länderna i Tredje världen. Härigenom kan ekonomin b/i en nedrustningsfaktor. 0 att ökad säkerhet kan vinnas fler och mer uppfattningen genom avancerade vapen har börjat ifrågasättas i allt vidare kretsar i Väst och Öst. Terrorba/ansen och den ömsesidiga avskräckningen är inte längre en självklar grundval för det strategiska tänkandet. Viktigt är att de politiska ledarna börjat inse att en sådan politik innebär ett bräckligt skydd mot kärnvapenkriget och att folkens säkerhet och välfärd bättre garanteras av minskade snarare än av ökade rustningar. 0 En stark och växande fo/kopinion i allt fler länder kräver nu nedrustning så att mänskligheten ska slippa hållas som gisslan under kärnvapenhotet. Under 80-talet har fredsrörelser världen över utvecklats till ett viktigt påtryckningsmedel i kampen för nedrustning. De har vuxit till inflytelserika folkopinioner i bl a Västeuropa, Nordamerika och Japan och har genom sina aktioner blivit en allt viktigare faktor att räkna med i det politiska livet. Fredsrörelserna ställer de säkerhetspolitiska problemen på sin spets och har tvingat fram en omfattande nedrustningsdebatt. Också i de officiella internationella organen har de fått ökat inflytande. Politiker runt om i världen har blivit tvungna att i större utsträckning än tidigare ta hänsyn till fredsopinionernas fördömanden av kapprustningen.

U-LÄNDERQA

KRAVER RATWISARE l

EKONOMISK

VARLDSORDNING 0 Bättre handelsvillkor 0 Större tekniska resurser 0 Större över inflytande resurser jordens

Med sikte Presentation på nedrustning. av betänkandets del 1 33

4. En rättvisare

världsordning

Människorna hotas idag inte bara av förintelse genom kärnvapen

och genom militärt våld och förtryck utan drabbas i tusendagligen

tals av död pâ grund av svält och

undernäring. Massfattigdomen är

således ett verkligt hot mot människor i de miljoner fattiga länderna.

För dem blir lika förödande hungerkatastrofer och grymma som krig.

De ekonomiska och sociala klyftorna djupnar

Allt djupare ekonomiska och sociala klyftor skiljer människorna som

lever i den industrialiserade världens välstånd från den majoritet av

jordens befolkning som tvingas leva i misär. kan utvecklas Läget till

ett direkt hot mot freden, förutom att det moraliskt innebär en kränk-

ning av mänsklig Flera orsaker värdighet. bidrar gemensamt till den

rådande svältkatastrofen. Den förödande torkan och den fortsatta

snabba folkökningen liksom u-ländernas alltjämt stora ekonomiska

beroende av i-länderna är av de några viktigaste orsakerna till den

krisartade situation som råder i stora delar av Tredje världen.

U-Iänderna kräver ett ökat inflytande

U-länderna kräver i FN och i andra internationella sammanhang att

de rika länderna med pengar och teknik ska till att hjälpa skapa bätt-

re levnadsförhållanden i de länderna. fattiga De kräver också ett

ökat inflytande över av användningen jordens resurser. En sådan ny

ekonomisk världsordning verkar dock mycket avlägsen då flertalet i-

länder inte är villiga att dela med sig.

minut används 1,3 miljoner US$ Varje eller ca 12 kronor för militära miljoner ändamål. dör 30 barn i Samtidigt u-Iändema av och svält, undemäring sjukdomar. 34” Även små av rustningama minskningar skulle innebära att situationen för människor i världen miljontals tredje förbättrades, om dessa resurser kunde överföras till olika i hjälpprojekt u-Iändema.

Med sikte på Presentation av beränkanders nedrustning. del 1 35

5. Absurda

prioriteringar

som en stor Samtidigt del av mänskligheten inte får sina grundläggande behov av mat, kläder, bostäder och hälsovård tillgodosedda, stiger världens rustningskostnader i en alltmer ökande takt. Varje minut används 1,3 miljoner US dollar (ca 12 miljoner kr) för militära ändamål, medan 30 barn i u-länderna dör av svält, undernäring och sjukdomar. Även små minskningar i rustningarna skulle innebära att situationen för människor i miljontals Tredje världen kunde förbättras om resurserna istället används i biståndsprojekt. En säkrare och rättvisare värld

Den ökade insikten om kapprustningens negativa effekter för utvecklingsansträngningarna liksom överhuvudtaget för världsekonomin och freden redovisades i FN-rapporten 1981 om sambandet mellan nedrustning och Alternativet till fortsatt utveckling. konfrontation och ekonomiskt kaos måste vara att söka en säkrare bygga och rättvisare värld där ökat förtroende och samarbete ersätter dagens rivalitet och maktspråk.

Huvudbudskapet i FN-rapporten är att världen står inför ett val: antingen att fortsätta upprustningen i nuvarande takt eller att enas om en ny ekonomisk och politisk världsordning som leder till en mer fredlig, rättvis och stabil värld. Man kan inte göra bådadera eftersom kapprustningen och konkurrerar om resurserna. utvecklingen Rapporten visar hur rustningskostnaderna snedvrider ekonomin och undergräver grundvalarna för en stabil ekonomisk och social utveckling.

Slutsatsen i FN-rapporten om sambandet mellan nedrustning och utveckling är att alla länder oberoende av samhällssystem och utvecklingsnivå skulle tjäna ekonomiskt på nedrustning.

DEI ÄR ANGELÄGEI

ATT KOPPLA SAM MAN NEDRUSTNING MED UTVECKLING!

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 37

6. Koppla samman med nedrustning utveckling

Om en nedrustningsprocess inleds skulle en del av de härigenom frigjorda resurserna kunna slussas till utvecklingsprojekt i den fattiga delen av världen. Detta skulle underlättas om supermakterna i framtida överenskommelser om nedrustning enas om sådana

åtagan-

den. Därför är det angeläget att koppla samman om nedfrågorna rustning och utveckling.

Flera initiativ har tidigare tagits internationellt för att skapa någon form av koppling mellan nedrustning och Alltsedan 1950 utveckling. har FN:s generalförsamling behandlat och en rad resolutioantagit ner som uppmanar till en av minskning militärutgifterna, samtidigt som de därigenom frigjorda resurserna används för ekonomiska och sociala ändamål. Detta samband mellan och utnedrustning veckling framgår också klart av slutdokumentet från FN:s första specialsession för nedrustning 1978 och i besluten 1970 och 1980 om internationella utvecklingsstrategier för den världen. l FN- Tredje rapporten om nedrustning och redovisas de olika utveckling förslag som lagts fram.

Internationell nedrustningsfond för utveckling

Generalförsamlingen hänsköt frågan 1982 för vidare studier till FN:s institut för nedrustningsforskning, UNlDlFl. institutet har de granskat tre tänkbara metoder för resursöverföringar till en internationell nedrustningsfond för utveckling, som redovisades i 1981: FN-rapporten o frivilliga bidrag 0 som innebär uttaxeringsprincipen skatt på rustningskostnader eller vapenförsäljning 0 återbäringsprincipen enligt vilken viss del av de genom nedrustning frigjorda resurserna anslås till utveckling

Förslaget om en internationell nedrustningsfond för beutveckling dömer UNIDI R i likhet med FN-gruppen som värdefullt. Framför allt genom att det institutionellt och politiskt understryker sambandet mellan nedrustning och Det riktar också och utveckling. regeringars allmänhetens uppmärksamhet på frågan.

Förslaget anses dock vara förenat med avsevärda och politiska

tekniska svårigheter. Att idén kräver en hos de mili-

förverkliga vilja tärt dominerande staterna, att enas om hur man ska beräkna värdet av vapenreduktionerna. Man måste givetvis också vara beredd att börja nedrusta och att avsätta en del av medel till foninbesparade den.

KAN sm

MugsKA

SVERIGE __

0cH BIBEHALLA

0RS_\_IAR

MA

SAM

SAKERHETSPOLITISKA MAL

MEN BARA OM

NATO OCH WARSZAWAPAKT EN NEDRUSTAR.

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets de! 1 41

7. Om militärblocken nedrustar kan också ned-

Sverige

rusta Sverige kan minska sitt försvar utan att ge avkall på sina säkerhetspolitiska mål - men bara om militärblocken nedrustar. Med nedrustning i det här fallet menar utredningen att NATO och Warszawapakten halverar sina styrkor och dessutom skär ner sina offensiva styrkor till betydligt mer än hälften. Förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder nödvändiga En internationell nedrustningsprocess som också omfattar förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder skulle i sig avsevärt minska riskerna för krig eller andra konflikter. Ett sådant förbättrat internationellt klimat, präglat av avspänning och ett aktivt fredligt samarbete mellan maktblocken, skulle innebära att hoten mot vårt land minskade. I ett läge då stormakternas relationer i mindre utsträckning än för närvarande styrs av militära styrkeförhållanden borde riskerna för överraskande anfall mot Sverige och en invasion väsentligt minska. I detta läge skulle Sveriges säkerhet i mindre grad än nu vila på det militära försvaret.

m S R H H OLITIKEN A

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 43

8. Vår säkerhet

Sveriges alliansfria politik som syftar till neutralitet i händelse av krig stöds av ett förhållandevis starkt försvar. säkerhetspolitiken bygger emellertid inte enbart på militärt försvar. Den innefattar också sådant internationellt samarbete och stöd åt FN som freden och främjar som därmed minskar riskerna för konflikter och krig. Nedrustningsarbetet, handelspolitiken och biståndet utgör därför också viktiga beståndsdelar i den svenska säkerhetspolitiken. Varför säkerhetspolitik?

säkerhetspolitiken idag är alla de åtgärder som statsmakterna vidtar för att landets frihet och oberoende ska kunna bevaras inför yttre hot. säkerhetspolitiken också till att minska syftar riskerna för sådana motsättningar och konflikter i världen som kan hota landets säkerhet.

Sverige alliansfritt med stöd av ett starkt försvar

Sveriges möjligheter att med bibehållen frihet och självständighet stå utanför krig och allvarligare konflikter anses bäst främjas genom en alliansfri politik stödd av ett efter förhållandena starkt försvar. Sveriges avsikt och vilja att kraftfullt hävda den territoriella integriteten, såväl i fred som under neutralitet i har senare tid dekrig, på monstrerats genom de skärpta bestämmelser som till gäller skydd

mot ubåtskränkningar.

För att vara effektiv måste denna politik vinna i omvärltrovärdighet den. Det är den samlade styrkan hos de säkerhetspolitiska åtgärderna som ska skapa tillit i omvärlden till att kunna Sveriges förmåga försvara sig mot angrepp, liksom för vårt lands att stå utanför vilja alla allianser och att i händelse av förhålla neutralt. krig sig

RSVAREI

|=ö

(25 miljarder kr)

varav 20 till militära försvaret

och 5 till ekonomiska försvaret

w

ø/J

ya

0 Allmän

värnplikt O z

45.000 anställda 0

ifredstid

-/

i

/\ /

850.000 i

krigsorganisationen

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 45

9. Några fakta om försvaret

Anslagen i statsbudgeten till försvaret uppgår till ca 25 miljarder kr, varav 20 miljarder till det militära försvaret och resten huvudsakligen till ekonomiskt försvar. Organisatoriskt består totalförsvaret av det militära försvaret, civilförsvaret, ekonomiskt försvar samt övrigt totalförsvar. Dess inriktning läggs fast för fem år i taget av regering och riksdag. Riksdagens beslut föregås av flera års arbete i parlamentariska försvarsutred-

ningar, där man utifrån övergripande säkerhetspolitiska bedömning-

ar tar ställning till enskilda planeringsfrågor inom försvaret. Under 1984 tillsattes en ny försvarskommitté, som ska lämna underlag för 1987 års försvarsbeslut. Det militära försvaret, som grundar sig på allmän värnplikt för män mellan 18 och 47 år, omfattar 45 000 fast anställda i fredstid. Krigsorganisationen består totalt av ca 850 000 man. Det militära försvarets främsta uppgift, i fredstid såväl som i krigstid, är att verka krigsavhållande och hos omvärlden inge en sådan respekt att angrepp mot, och kränkningar av, Sveriges territorium undviks. Civilförsvaret har till huvuduppgift att skydda befolkningen mot skador vid krigsfara och i krig. Detta sker bl a genom att alarmera befolkningen för ett anfall, och genom att ordna skydd och utrymning vid ett anfall. Civilförsvaret ska även undsätta dem som efter ett anfall är sårade eller av andra skäl är i behov av vård och hjälp. Ekonomiskt försvar är ett samlingsbegrepp för åtgärder som vidtas för att trygga försörjningen av livsmedel, bränsle, kläder och andra varor, som det kan uppstå brist på vid krig, avspärrning eller s k fredskris. Denna s k försörjningsberedskap omfattar även planering av vägunderhåll, transport- och kommunikationssystem, post-, bank-, och försäkringsväsendena så att dessa verksamheter kan upprätthållas vid kriser och i krig.

Övrigt totalförsvar omfattar de delar som inte ingår i det militära

försvaret, Civilförsvaret eller det ekonomiska försvaret. Det utgör ett samlande namn för den försvarsverksamhet som bedrivs av ett antal olika myndigheter: det psykologiska försvaret, civilbefälhavarna, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig, polisens roll i totalförsvaret, televerkets beredskapsverksamhet och lantmäteriverkets beredskapsverksamhet.

FÖRSVARSINDUSTRIN

Ca 70% av försvarets materiel är svensk.

6%;

f, O r 7] .. u

Varför?

Alliansfriheten

0 Svensk

försvarsprofil

Skräddarsydda vapen-

system

Med sikte Presentation av betänka/iden del 1 47 på nedrustning.

10. Försvarsindustrin Sverige har en försvarsindustri med bredd och teknologisk nivå jämförbar med stora västeuropeiska länder. Ca 70 procentav försvarets material köps direkt från svensk industri. Försvarsindustrin i Sverige har utvecklat och tillverkat använda lätta stridsfordon, samtliga idag pansarvärnsgevär, luftvärnskanoner, ubåtar, torpeder, kustartilleripjäser, stridsflygpian och transportfordon. Man har också levererat övervattensfartyg, olika typer av robotar och teiekommunikationsutrustning till det svenska försvaret. Varför så stor tillverkning i Sverige? Den industriella kapaciteten att inom landet utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel har både för säkerbetydelse Sveriges hetspolitiska trovärdighet och för försvarsmaktens utformning och utnyttjande. Genom tillverkning inom landet kan man 0 en svensk som minskar effekten av militärvälja försvarsprofil pakternas vapen och motmedel 0 skräddarsy vapensystem efter specifikt svenska behov 0 ta hänsyn till särskilda geografiska och klimatiska förhållanden 0 trygga leveranser i händelse av blockad och krig.

VAD GÖR __ FORSVARSINDUSTRIN?

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 49

11. Vad gör försvarsindustrin?

Merparten av vapentillverkningen i Sverige är koncentrerad till ett tiotal industrier, som 1983 sysselsatte drygt 23 600 personer med vapentillverkning.

BOFORS: artilleripjäser, robotar, ammunition, militär elektronik. ERICSSON RADIO SYSTEMS: radar, kommunikationssystem och annan militär elektronik. FFV: handeldvapen, pansarvärnsgevär, minor och torpeder. HÄGGLUND & SÖNEFI: strids- och terrängfordon. KAFILSKRONAVAFIVET: robotfartyg, patrullbåtar, minfartyg och ubåtar. KOCKUMS: ubåtar. PHILIPS ELEKTRONIKINDUSTRIER: militär elektronik, bl a eldledningssystem och radar. SAAB-SCANIA: flygplan, robotar och eldledningssystem. SATT ELECTRONICS: signalspanings- och kommunikationssystem. VOLVO FLYGMOTOR: motorer till flygplan och robotar.

Inom försvarsindustrin finns dessutom tre s k paraplyföretag, som saknar egna utvecklings- och produktionsresurser, men är avtalsslutande parter med försvarets materielverk (FMV), som sköter upphandlingen av försvarsmateriel: Industrigruppen JAS (IG JAS), som organiserats för det nya flygplansprojektet JAS 39 Gripen av Saab-Scania, Volvo Flygmotor, Ericsson och FFV; Saab Bofors Miss//e Corporation (SBMC), ett samarbetsbolag för utveckling och tillverkning av robotar mellan Saab-Scania och Bofors, samt HB Utveckling, där Hägglund & Söner och Bofors samarbetar kring utvecklingen av framtida stridsfordon.

AD SKILJER

FöRsyARs-

mousrnm FRAN ovnrc.

r

mousrnn

Mer och 0

forskning utveckling

Större andel kvalificerad 0 högt

arbetskraft

0 Betydande överkapacitet

Staten betalar 0 utvecklings-

kostnaderna och räntefria ger å

förskott

och 0 lönsamhet Hög jämn

Med sikte Presentation av betänkandets del 1 51 på nedrustning.

12. Vad skiljer försvarsindustrin från övrig industri?

Utredningen visar bl a på följande särdrag som skiljer försvarsindustrin från övrig industri: Forsknings- och utveck//ngsintensiteten är högre än bland andra jämförbara företag med civil industriproduktion. Det finns inom försvarsindustrin nära kopplingar mellan militär och civil teknik. Men det finns också flera teknikområden som inte har någon betydande civil tillämpning. Forskare, ingenjörer och andra som arbetar med sådan teknik kan inte utan vidare dra nytta av sina kunskaper på det civila området. På de områden där den militära tekniken har starkt samband med civil teknik så är den militära tekniska utvecklingen ledande. De militära beställarna frågar i större utsträckning efter ny teknik och har ofta bättre ekonomiska resurser att betala för denna. Försvarsindustrin arbetar ofta med en betydande överkapacitet. Man är beroende av försvarets planering och får ofta svackor i sin produktion. Ofta är försvarsproduktionen finansierad i förväg av staten. Kontrakt tecknas med försvarets materielverk. l svackorna mellan olika projekt träder ofta FMV in med stöd av olika slag. Lönsamheten är i genomsnitt inte högre än i industrin i övrigt men jämnare bla beroende på de betydande räntefria förskott till försvarsindustrin som FMV lämnar. De räntefria förskotten gör det möjligt för företagen att producera med en lägre andel eget kapital, vilket bl a försvårar deras möjligheter att övergå till civil produktion.

KOSTAR

v40

FORSVARET

W

EGENTLIGEN?

25 i

miljarder anslag

Förlust i

produktionstillväxt

Utebliven

produktion på

av

grund värnplikten

Kostnader för

beredskaps- miljarder

inom

försörjning jordbruket

och andra

näringar

Med sikte Presentation av betänkandets del 1 53 på nedrustning.

13. Vad kostar försvaret? Utöver anslagen till försvaret på 25 miljarder kr i statsbudgeten belastar försvaret samhäl/sekonomin på många olika sätt. Flera av dessa extra utgifter är svåra att beräkna. De som kan uppskattas i belopp omfattar 0 en förlust i produktionstillväxt som satsningarna på försvaret medför 0 utebliven produktion som värnpliktssystemet förorsakar 0 kostnader för beredskapsförsörjningen inom jordbruket och andra näringsgrenar. Sammanlagt uppskattas försvaret kosta samhället mellan 15 och 25 miljarder kr per år utöver de årliga försvarsanslagen. Till försvarets samhällsekonomiska roll hör även dess följder för sysselsättningen. Uppemot 90 000 människor kan anses vara direkt beroende av försvaret för sin sysselsättning i Sverige. Av dessa är drygt hälften anställda inom försvaret och de övriga inom industri och handel som producerar för försvarets räkning. Följder för sysselsättningen får också den militära grundutbildning som varje år ges åt ca 50 000 värnpliktiga, vilka sålunda inte konkurrerar om platser på arbetsmarknaden.

NEDDRAGNING PÅGÅR

REDAN...

Hårdare att få

prioriteringar

för

ett effektivare försvar.

Förband

läggs

ner

Beställningama minskar

i*

FzAMT/DEN

u, /

555514* y/Kr/ármf

s ?VLLVERKN//Vä

/ 5/5/2/6-5

*i

i i1 å

elektronik

Militär å

Robotar

Ammunition

0 ,

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 55

14. Neddragning pågår redan

Sverige är berett att betala en merkostnad för svensk produktion av försvarsmateriel om det är viktigt för den svenska säkerhetspolitiken. Kostnadsökningarna och de allt färre och till volymen mindre bestäliningarna kommer dock att tvinga fram en hårdare prioritering i framtiden. Försvarsministern har nämnt att det är viktigt att i fortsättningen bei ê hålla en kompetens inom landet för att kunna utveckla och tillverka 0 militär elektronik 0 robotar 0 ammunition Licenstillverkning och direktimport från utlandet blir av ekonomiska skäl nödvändiga i ökad utsträckning när det gäller standardmateriel. Önskvärt: att minska försvarsberoendet De svenska försvarsindustriföretagen har under senare år genomgått strukturförändringar av större eller mindre omfattning. Orsakerna är många, men främst beror dessa förändringar på införande av ny teknologi eller på minskade beställningar från försvaret. Flertalet försvarsindustrier har den uttalade målsättningen att försöka minska försvarsberoendet och få igång kompletterande civil tillverkning i större omfattning än vad som nu är fallet. Detta gäller oftast hela företaget som sådant, men inte alltid de olika tillverkningsenheterna. Civil produktion har ibland förlagts till andra orter än där företagets tillverkning av försvarsmateriel sker. Detta har lett till att vissa orter blivit mer beroende av försvarsbeställningar än tidigare.

Försvarsindustrin

VILL EXPORTERA

I / , J» * z Ö”

n. .gl

Kl l

/Ã

KRIGSMÅTERIEL-

\

_:._7_:1

.

1983 försvarsmateriel för

Sverige exporterade

2,5 miljarder,

varav

1,6 miljarder krigsmateriel

45% till världen

tredje

36% till NATO

15% till alliansfria stater

Europas övriga

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 57

15. är i

vapenexport princip förbjuden

Alternativet för flera försvarsindustrier, som drabbats av minskade svenska materielbeställningar, har närmast varit en ökad satsning på export. Sveriges export av försvarsmateriel uppgick 1983 till 2,5 miljarder kr. Totalt sysselsätter exporten ca 6 000 anställda inom försvarsindustrin. Den totala exporten av s k krigsmateriel var 1,6 miljarder kr. Det är regeringen som avgör vad som ska anses som krigsmateriel. Export av krigsmateriel är i princip förbjuden, men regeringen medger dispenser i enlighet med vissa riktlinjer. Under 1983 gick 45 procent av krigsmaterielexporten till länder i Tredje världen. Med termen krigsmateriel avses vapen och ammunition, vapenbärare, materiel för stridsledning m m, men också materiel som även har civil användning. För att anses som krigsmateriel måste den emellertid ha konstruerats, utrustats eller ändrats på sådant sätt, att den påtagligt avviker från motsvarande civila materiel. Försvarsrnateriel, som inte klassificeras som krigsmateriel, exempelvis bandvagnar, obestyckade patrullbåtar och utrustning för radiokommunikation, kräver inte exportlicens. Konflikt mellan olika mål Exporten av krigsmateriel kommer i konflikt med de andra säkerhetspolitiska målen som avspänning, nedrustning och utveckling. Av säkerhetspolitiska skäl anses det dock motiverat att tillåta viss export så att produktion och teknisk kompetens kan upprätthållas inom strategiskt viktiga industrier. Av såväl utrikespolitiska som samhällsekonomiska skäl bör statsmakterna i en framtida nedrustningssituation satsa på en omställ-

ning av försvarsindustrin till civil produktion och inte tillåta fortsatt

export av krigsmateriel i nuvarande eller större omfattning.

l

om...

TÄN K

och ett

närmare samarbete

Avspänning

mellan blocken

uppstår

främst de offensiva

Rustningarna minskar,

hos de båda blocken

styrkorna

får minskad

en

Sverige strategisk betydelse

Ö

..ocH

VERIQE

KAN

HALVERA srrr FORSVAR?

®

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 59

16. Från avskräckning till gemensam säkerhet

Enligt regeringens direktiv skulle utredningen beskriva tänkbara framtida scenarier för en som verkar under gynnnedrustning rimlig samma förhållanden. Detta förutsätter en väsentlig av förbättring supermakternas relationer som måste präglas av ett större ömsesidigt hänsynstagande och förtroende än vad som nu är fallet.

i kärnvapenåldern kan staternas gemensamma intresse att överleva i allt mindre grad tillvaratas genom rent militära styrkedemonstrationer och genom hot om ömsesidig förintelse, d v s avskräckning. Internationell fred och säkerhet måste tvärtom iväxande utsträckning bygga på FN-stadgans idé om kollektiva säkerhetsåtgärder för att förebygga och undanröja hot mot freden. Ett för fungerande systern internationell säkerhet kräver också att supermakterna vill söka fredliga lösningar av konflikter genom förhandlingar eller genom utslag av den lnternationella domstolen i Staternas säkerhet Haag. garanteras på detta sätt i växande grad av ömsesidig tillit och respekt, d v s gemensam säkerhet. En stegvis process

Den här skisserade skulle kunna nedrustningen förverkligas genom en stegvis process, där förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder går hand i hand med överenskommelser om mer konkreta minskningar av militärpakternas om nedruststyrkor. Förhandlingar ning skulle samtidigt bedrivas inom olika internationella organ. Framsteg på ett område kunde påverka förutsättningarna att göra framsteg inom andra. l en atmosfär av minskad och ökat spänning samarbete skulle relationerna mellan Förenta Staterna och Sovjetunionen stegvis kunna förbättras.

Tar tid

Om en sådan positiv avspänningsprocess inleds inom ett par år, skulle troligen före utgången av detta årtionde flera avtal om begynnande begränsningar av kunna ha rustningarna ingåtts. Mer genomgripande nedskärningar av antalet vapen kommer dock att ta betydligt längre tid, kanske ytterligare något tiotal år, att förhandla fram. En sådan utveckling förutsätter att enas om militärpakterna alltmer omfattande avtal, som undan för undan sänker rustningsnivån.

Om militärpakterna utöver avtal om av kärnvaminskning pen enas om att kraftigt reducera sina konventionella styrkor i Europa, speciellt de med utpräglat offensiv inriktning, kan Sverige också minska sitt försvar.

VAD INNEBÄR EN

HALVERING AV FÖRSVARET

FÖR SYSSELSÄHNINGEN?

m\\\°'°°'

20 Aiil-L

Å. l

.

o

Amü

u

O 2

i:

g

J

Q Q

Ãr 1990 Ãr2015

Minst 34.000 förlorar sina arbeten om

ingenting görs.

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 61

17. Vad innebär en av försvaret?

halvering

En halvering av det svenska försvaret skulle kunna tänkas ske under 25 år från 1990 till år 2015 genom att anslagen till det militära försvaret stegvis skärs ner från 20 till 10 miljarder kr (i nuvarande prisläge). Detta skulle få stor betydelse för såväl krigs- som fredsorganisationen. Ett stort antal förband måste läggas ned. De nödvändiga förtidsavgångarna inom försvaret beräknas genomsnittligt bli ca 870 per år. Det är totalt något mindre än nu pågående och planerade minskningar. Men det skulle drabba den militära personalen i större utsträckning, eftersom möjligheter till att få annat arbete inom försvaret vid en nedrustning skulle minska kraftigt. Anställda som sysslar med militär produktion inom försvarsindustrin kommer sannolikt att påverkas betydligt mer. Under den förutsedda nedrustningsperioden beräknas att ca två tredjedelar av de anställda inom försvarsindustrin måste gå över från militär till civil produktion. Mindre än en procent berörs Den skisserade nedrustningen skulle sammanlagt leda till en minskning med minst 34 000 anställda i försvaret och försvarsindustrin under en 25-årsperiod. Om hänsyn tas till behovet av nyrekrytering och till skulle i minst pensioneringar genomsnitt 1 430 personer om året behöva få annat arbete. Det betyder faktiskt att mindre än en procent av den totala arbetskraften sku/le beröras.

lKTlGTl

får inte leda till 0

Nedrustning

arbetslöshet. i

Framsteg nedrustningsförhandlingarna ska

inte vara ett hot mot anställda i försvarsl sektorn. Samhället har ett 0 särskilt ansvar.

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del I 63

18. Omställning tryggar sysselsättningen

Det är politiskt viktigt att inte leder till arbetslöshet. De nedrustn/ng anställda inom försvarssektorn ska inte behöva i uppleva framsteg nedrustningsförhandlingar som ett hot mot sin framtid. Arbetet för avspänning, fred och minskade försvarskostnader får varken i Sverige eller i andra länder bromsas av befarade sysselsättningsproblem.

De anställda bör känna att samhället är att ta tillvara angeläget deras kompetens och yrkesskicklighet i annan mer produktiv verksamhet. Utredningen bekräftar för Sveriges del att ett minskat beroende av beställningar från försvaret och en till civil omställning produktion leder till ett effektivare tillvaratagande av och mamänskliga teriella resurser. Detta främjar landets ekonomi och stöder samtidigt internationella nedrustningsansträngningar.

Facket driver på

De erfarenheter som Sverige har av visar bl a att fackliomställning ga organisationer varit starkt pådrivande. Inom försvarsindustriföretagen finns det många idéer och förs/ag om civila som bör projekt tas til/vara. Flygindustrins alltmer mångsidiga produktion av civila produkter har blivit av främst tack vare energiska från

påtryckningar

fackligt håll. Det finns därför anledning att främja sådana initiativ för att skapa ny sysselsättning i teknologiskt avancerad civil produktion. Det borde också finnas anledning att räkna med de fackliga organisationernas aktiva medverkan i sådana åtgärder.

UTREDNINGEN FÖRESLÃR

1. En för och beredning nedrustning omställning.

7 2. En central där försvarsindustrin omställningsfond

kan söka för civila anslag projekt.

3. Lokala försvars-

omställningsfonder på varje

Med sikte på Presentation av betänkandets del 1 nedrustning. 65

19. Utredningens förslag

Utredaren föreslår därför följande konkreta åtgärder: 0 att inrätta en särskild för och beredning nedrustning omställning, som genom planering och ska civila samordning främja satsningar inom försvarsindustrin och verka som i omställ- Kunskapsbank ningsfrågor 0 att skapa en central omstä/lningsfond (1 00 miljoner kr per år) som ska underlätta finansieringen av civila projekt i försvarsindustrin 0 att främja bildandet av lokala försvarsinomställningsfonder på dustrierna

En samhällsangelägenhet

En angelägen uppgift för samhället är att snarast sätta möjligt igång ett kraftfullare och mer organiserat i engagemang omställningsprocessen än vad som hittills förekommit. Försvarsindustriernas aktuella problem, orsakade av vikande visar att behov beställningar, av statligt stöd redan finns En till civil idag. omställning produktion går erfarenhetsmässigt inte att genomföra hastigt utan är en kostsam och tidsödande som i vissa l process, fall kan ta upp till tio år för l att bli lönsam. l l

l

Det finns därför all anledning att intensifiera samverkan mellan stat-

l liga myndigheter och försvarsindustrin. En sådan samverkan skulle

l inte behöva leda till extra l någon onödig, byråkratisering. Den skulle i stället möjliggöra ett offensivt, samordnat och välplanerat agerande, som främjar nyttjande av försvarsresurser för civil produktion. Utrikespolitiska motiv

Inte minst viktigt är att Sverige genom konkreta åtgärder följer upp FN-rekommendationerna på nedrustningsområdet, där vårt land driver en aktiv politik. Detta skulle och åt ge ökad styrka trovärdighet Sveriges internationella agerande på detta område.

Den föreslagna svenska modellen för att underlätta vid omställning en nedrustning är inte direkt troligen tillämpbar för supermakterna eller andra stater med en stor försvarsindustri. Den kan emellertid visa internationellt hur man med förhållandevis små medel i ett land som Sverige kan förebygga den oro för framtiden som anställda i försvarsindustrin känner, när materielbeställningarna minska. börjar Genom att visa att nedrustning inte utgör ett hot mot sysselsättningen utan istället främjar landets ekonomi ett effektivt tillvaragenom tagande av mänskliga och materiella resurser kan bidra till Sverige ett ökat, bredare, internationellt stöd åt nedrustningssträvandena.

OMSTÄLLNING

PLANERquc rön_

gg

MASTE BORJA

/

0 Erfarenheterna visar att

det tar tid att utveckla

lång

och få fram konkurrens-

civila

kraftiga produkter.

5 ,I

att få

55:;

på

\ Företagen tjänar

en ökad flexibilitet.

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 67

20. måste

omställning börja planeras nu

Om sysselsättningen ska kunna bevaras i samband med en internationell och svensk krävs att försvarsindustrin nedrustning, allteftersom bygger upp en kompletterande civil Denna omställproduktion. ning måste påbörjas redan idag.

Produktionen av försvarsmateriel har utvecklats för det svenska försvarets räkning. Försvarsindustrin har därför hamnat i ett beroendeförhållande till skillnad från annan industri. Samhället har därför ett särskilt ansvar för vad som händer med de anställda i försvarsindustrin.

Det understryks i att utredningen omställningen inom försvarsindustrin måste börja förberedas redan nu, eftersom det tar tid att få fram konkurrenskraftiga civila produkter. Bristen på riskvllligt kapital är ett av problemen vid omställningen. Den försvårar framtidsinriktade satsningar på civila produkter. stöd behövs därför Statligt för att stimulera utveckling av nya produkter för den civila marknaden.

Sådana åtgärder utgör ett första steg i strävandena att minska den svenska försvarsindustrins militära beroende. Det också i ligger linje med Sveriges politik på nedrustningsområdet.

Ett svenskt beslut att börja förbereda en är inte enbart omställning en naturlig följd av Sveriges agerande i Förenta Nationerna. Vi vill också visa att det är både politiskt angeläget och samhällsekonomiskt fördelaktigt att medverka till att försvarsindustrin blir mindre beroende av militära beställningar.

NEDRUSTA- UTVECKLA

0 Vid en bör

nedrustning Sverige ytterligare

öka biståndet till u-Iändema.

En 0 bör om försvars-

undersökning göras

industrierna kan tillverka

utrustning

som behövs i u-Iändema.

INTERNATIONELL

FN-KONFERENS OM

NEDRUSTNING

UTVECKLING

ü

Med sikte på nedrustning. Presentation av betänkandets del 1 69

21. FN-konferens 1986

FNs generalförsamling beslutade hösten 1984 att sammankalla en internationell konferens om sambandet mellan nedrustning och utveckling. Konferensen, som kommer att äga rum i Paris i juni/juli 1986, ska behandla frågan om nedrustning och i hela utveckling dess bredd.

Den ska undersöka vilka effekter världens militärutgifter - särskilt stormakternas - har på världsekonomin och den ekonomiska och

sociala situationen framför allt i u-länderna. Mot denna bakgrund ska konferensen föreslå åtgärder och se vilka lämpliga möjligheter som finns för att genom nedrustningsåtgärder frigöra reytterligare surser för utvecklingsändamål, särskilt till u-ländernas förmån.

Utländska

erfarenheter av omställning 71

2 Utländska erfarenheter av

omställning

Nicole Ball

2.1 efter andra

Omställning världskriget

Efter andra världskrigets slut den hittills mest och gjordes vittgående framgångsrika omställningen av materiella och resurser mänskliga från den militära till den civila sektorn. Under av få år loppet några återgick miljontals soldater till civil verksamhet, som samtidigt försvarsbudgetarna kraftigt skars ner och många försvarsindustrier började tillverka varor för den civila marknaden. Redan första året efter kriget minskade i USA försvarsutgifterna med 80 procent och 9 miljoner män och kvinnor lämnade försvaret, vilket motsvarade 14 procent av den totala arbetskraften. Som en härav Ökade följd arbetslösheten, men inte till mer än 4 procent. De stora nedskärningarna i försvarssektorn ledde också till en minskning av bruttonationalprodukten. Men effekten blev endast eftersom obetydlig, den civila ekonomin expanderade och ersatte av den mycket stimulans som tidigare kommit från

försvarsutgifterna*

I Storbritannien hade vid slutet av 1946 - dvs under av ett och loppet ett halvt år - 4,3 människor lämnat försvaret och miljoner 3,5 miljoner försvarsindustrin. 1945 var arbetslösheten mindre än 1 procent. 1946 hade den stigit till 5 procent, men två år senare var den nere i 1,8 procent. Statistik från Sovjetunionen är svårare att erhålla, men den som föreligger antyder i stort samma mönster där som i USA och Storbritannien. Inom ett år efter hade krigsslutet miljoner människor lämnat försvaret och försvarsutgifterna ha uppgavs minskat med över 40 procent. Att denna inte process genomfördes helt problemfritt framgår av att med 16 industriproduktionen sjönk procent mellan och då fabrikerna ställde om till

1945 1946,

produktion för den civila marknaden. Emellertid växte tillverkningen inom vissa sektorer markant under det första det efterkrigsåret: producerades 30 gånger fler lokomotiv, mer än 20 gånger fler lastbilar och 5 gånger fler skördemaskiner och vattenturbiner under 1946 jämfört med 1945.2

72 Utländska av

erfarenheter omställning

I Sovjetunionen ägde omställningen till en fredsekonomi rum inom ramen för den fjärde femårsplanen. Sovjetisk statistik visar att för den civila ekonomin 1950, vid slutet av planpebudgetanslagen rioden, hade mer än fördubblats, medan anslagen till försvaret gått

ned med en tredjedel? Vanligtvis antas omställningen inom de

västliga marknadsekonomierna ha skett mer eller mindre automatiskt, främst pådriven av den ökade efterfrågan på den civila marknaden. Även om efterfrågan spelade en viktig roll för omställningen, var emellertid situationen något mera komplicerad än så.

Efter kriget fanns stora konsumtionsbehov. För att omställningen skulle komma igång var det emellertid inte tillräckligt att folk ville varor. De måste också ha de nödvändiga ekonomiska resurserköpa na. Under kriget hade konsumenternas sparande varit högt, eftersom den civila marknaden haft relativt litet att erbjuda när tyngdpunkten lades på försvarsansträngningarna. När väl den civila sektorn ökade sin produktion 1946, fanns inte bara ett uppdämt konsumtionsbehov, utan konsumenterna hade också de ekonomiska resurserna. En brittisk studie fann att

de disponibla inkomsterna steg under 1946 med endast 4,1 procent, medan den privata konsumtionen var 21,4 procent högre än 1945. Sparandet, som under 1944 hade stigit kraftigt till 22 procent av den disponibla inkomsten, föll snabbt både i absoluta tal och i förhållande till inkomsten?

En annan faktor, som underlättade den i stort sett smidiga övergången från krigs- till fredsekonomi, var att många människor som var sysselsatta under kriget - särskilt kvinnor men också män som - lämnade arbetsmarknaden uppnått pensionsåldern frivilligt när kriget var över. I USA sjönk till exempel antalet anställda kvinnor utanför jordbrukssektorn med två miljoner mellan augusti 1945 och februari 1946. Den kvinnliga arbetslösheten ökade emellertid bara med 110 000. I Storbritannien lämnade något mer än en miljon kvinnor arbetsmarknaden mellan 1945 och 1948, medan antalet arbetslösa ökade med endast 13 000. Om kvinnorna efter krigsslutet hade fortsatt att arbeta utanför hemmet i lika stort antal som under kriget, skulle arbetslöshetssiffrorna för senare delen av 1940-talet varit högre. I till exempel Storbritannien skulle, om en miljon kvinnor adderas till antalet arbetslösa 1948, andelen arbets-

lösa ha mer än tredubblats (6,5 procent i stället för 1,8 procent).5

Medan omställningen efter det andra världskriget i stor utsträckning lämnades åt marknadskrafterna, vidtogs likväl en rad åtgärder från statsmakternas sida för att underlätta processen. Trycket på arbetsmarknaden minskades genom att avmobiliseringen genomfördes stegvis och vuxenutbildningsprogram sattes igång. Räntorna sänktes

Utländska erfarenheter av omställning 73

för att minska sparandet och gynna investeringarna. Investeringarna stimulerades vidare genom återbetalning av vissa Övervinstskatter och konsumtionen drevs av en sänkt inkomstskatt.

på Åtgärder

vidtogs även för att främja massproduktion av vissa varaktiga konsumtionsvaror. Emellertid har det hävdats att den viktigaste statliga åtgärden åtminstone i Storbritanniens fall - var att styra

till för att upprätt-

efterfrågan specifika produktområden. Åtgärder

hålla efterfrågenivån behövdes inte?

Trots den framgångsrika efter andra världsomställningsprocessen kriget uppstod vissa I USA hade mer traditionella problem. branscher som stål, gummi och fordon, vilka ställt om ursprungligen från civil till militär i samband med förhållandevis produktion kriget, lätt att återanpassa sig och dra nytta av den uppdämda efterfrågan på civila produkter som kännetecknade åren omedelbart efter kriget. De militärt mer specialiserade branscherna - särskilt flygindustrin lyckades knappast någonsin att ställa om till civil produktion. Olika företag försökte på olika sätt att anpassa till den civila marknaden. sig En del försökte dra nytta av sin inom lättmetallområdet kompetens genom att utveckla och tillverka varor av så vitt skilda som t ex slag bussar, spårvagnar, båtmotorer, etiketteringsmaskiner för flaskor, utrustning för kemtvätt och proteser. Andra blev underleföretag verantörer till företag som redan var etablerade den civila på marknaden. I stort sett kan man dock konstatera att

...intäkterna från dessa nya produkter inte ens var en bråkdel av vad försäljningen under andra världskriget inbringade. var ofta Projekten olönsamma. Detta framgick bl a av de erfarenheter som de stora flygplanstillverkarna hade under de första åren efter kriget, 1946 - 1948, då försäljningssiffrorna sjönk till en tiondel jämfört med krigsârens toppnote-

i

ringar och förlusterna uppgick till över 50 miljoner US dollar.

De flesta diversifieringsprojekt som påbörjades av de större specialiserade

s försvarsindustrierna vid slutet av andra

världskriget, övergavs på grund av bristande lönsamhet eller såldes till företag som redan var verksamma på marknaderna för industri- och konsumtionsvaror?

Det blev Koreakriget som räddade i försvarsindustrin. många företag Även om de militära då var mindre än under andra satsningarna världskriget (10 - 15 procent av BNP gick till försvarssektorn under

första åren av 1950-talet jämfört med 45 procent under andra världskriget), utvecklades i USA en militär-industriell struktur som blev bestående under de 35 åren: följande

Vid slutet av kriget verkade det en kort tid som om det traditionella mönstret i ; med neddragningar i försvarsutgifterna till en lägre fredstida nivå skulle i upprepas. Men av två skäl ändrades det historiska mönstret. Freden ersattes av det kalla och motsättningarna mellan USA kriget och Sovjetunionen

74 Utländska erfarenheter av omställning

ökade i Europa och på andra ställen. Det sovjetiska hotet mot amerikanska intressen tycktes bekräftat av Berlin-blockaden 1948 och de första sovjetiska atomvapenproven året därpå. Korea-krigets utbrott 1950 ledde till en ökning av militärutgifterna i USA som endast delvis berodde på själva kriget. Försvarsbudgeten steg till över 40 miljarder US dollar, en nivå som blivit mer eller mindre konstant sedan dess, räknat i fasta priser (dvs under hänsynstagande till inflationen). Med undantag för den tillfälliga ökningen under Vietnamkriget höll sig USAs försvarsbudget på denna nivå ända fram till 1976, då den nuvarande uppåtgående trenden började. Denna höga och relativt stabila kostnadsnivå har lagt grunden för uppbyggandet av en ”permanent” försvarsindustri?

Spänningarna mellan Öst och Väst ledde också till beslutet att tillåta en västtysk återupprustning. De vapentillverkare som inte lyckats ställa om till civil tillverkning efter andra världskriget kunde därför ge

sig in på marknaden för försvarsmateriel när vapenproduktion 1951 återigen blev tillåten? Detta gällde emellertid bara ett fåtal

företag.

Efter Koreakriget var omställningsproblemen i den amerikanska

ekonomin mindre än efter andra världskriget, eftersom en mindre andel av produktionsresurserna i ekonomin togs i anspråk. Dessutom hade ett uppdämt konsumtionsbehov byggts upp under krigsåren.

Konsumtionen stimulerades dessutom ytterligare genom skatteavdrag. Arbetslösheten steg till 5,6 procent 1954 men inom ett år hade

den sjunkit till 4,4 procent.” Men de mer specialiserade företagen

försvarsindustrin hade fortfarande svårt att finna nya markna- _ inom

der inom den civila sektorn. Genom att satsa på högteknologiska

produkter undvek de visserligen att upprepa de misstag som gjordes direkt efter andra världskriget, men svårigheterna var ändå stora, t ex inom flygindustrin:

De viktigaste diversifieringsprojekten tillkom i branscher vars teknologi låg nära den militära, t ex flygindustrin som satsade på flygplan för civil passagerartrafik och för affärsflyg. I övrigt inriktades omställningsprojekten inom flygindustrin främst på produkter för industrin, som t ex industrielektronik, gasturbiner, kärnreaktorer och tunga lastfordon. Trots de många civila projekten bestod de största flygplanstillverkarnas försäljning till andra kunder än staten vid mitten av 50-talet nästan helt av flygplan till de kommersiella flygbolagen. Flertalet andra civila omställningsprojekt övergavs så småningom. De diversifieringsprojekt som överlevde bedrivs numera vanligtvis i mycket liten skala - antingen med förlust, eller som bäst med vinster som ligger under den normala nivån för försvarsindustrin.”

Nedskärningarna i USAs försvarskostnader under början av 1960talet tillsammans med de framväxande rymdprogrammen fick många företag inom flygindustrin att satsa på rymdsektorn. Naturligtvis innebar detta bara till en mindre del någon omställning från militär

Utländska erfarenheter av 75

omställning

produktion, eftersom så mycket av USAs rymdsatsningar (liksom även Sovjetunionens) har varit militärt inriktade.

2.2 Lärdomar från efter andra

omställningen världskriget

När man jämför försvarsindustrins till möjligheter omställning på 1980-talet med erfarenheterna från tiden efter andra och världskriget Koreakriget, måste först två förhållanden påpekas. För det första är omställning idag svårare att genomföra än efter andra världskriget. För det andra är trots dessa skillnader ifrån en omställning, långt omöjlig uppgift.

Varför är svårare

omställning idag

Erfarenheterna efter andra och i världskriget Koreakriget skiljer sig två väsentliga avseenden från det nuvarande Den första läget. olikheten har att göra med det allmänna ekonomiska den andra läget, med skillnaderna mellan den militära och civila industrin.

Ekonomin

En viktig skillnad är att arbetslösheten numera är större än mycket den var vid slutet av andra eller efter världskriget Koreakriget.

Åtgärder som leder till en ökning av arbetslösheten - även om den

bara vore - är från tillfällig politiska utgångspunkter oacceptabla. Även om nedskärningar i inte behöver leda till försvarsutgifterna ökad arbetslöshet, är detta en som ofta anförs som uppfattning argument mot sådana nedskärningar.

Ett skäl till varför arbetslösheten förblev så i slutet av 1940-talet låg efter den omfattande och av den avmobiliseringen minskningen militära produktionen var den mycket kraftiga efterfrågan på konsumtionsvaror. Många produkter som inte hade funnits tillgång» liga under kriget tillverkades åter och konsumenterna använde igen sina besparingar från krigsåren till att dessa varor. Dessutom köpa behövde stora delar av de områden som i den direkta legat krigszonen i Europa som tillhandahöll återuppbyggas. Företag konsumtionsvaror var garanterade en marknad och utsatta för knappast någon nämnvärd konkurrens, åtminstone inte i USA.

Idag är läget i OECD-länderna annorlunda. Marknaden för förbrukningsvaror är relativt sett mer mättad än efter andra världskriget. Därtill kommer att den industriella återuppbyggnaden efter i kriget .- Västeuropa och i Japan har lett till att inte i inkomstökningar nyttjas

Imvu-rayww;

76 Utländska erfarenheter av omställning

första hand till köp av inhemska varor utan till anskaffning av importvaror. Mer pengar i de brittiska eller amerikanska konsumenternas plånböcker betyder inte nödvändigtvis mer sysselsättning i Storbritannien och USA. Detta visar att det finns behov av statliga ingripanden, om omställningen skall lyckas. I USA skulle myndigheterna till exempel kunna stimulera efterfrågan genom att sätta igång projekt för att avhjälpa storstadsslummen, bristen på allmänna kommunikationsmedel och miljöförstöringen. Liknande behov föreligger i de andra OECD-länderna. Ett problem härvidlag är att USA, som är en av de två ledande vapenproducenterna i världen, traditionellt förlitar sig på marknadskrafterna och saknar såväl instrumenten för nationell

planering som en verklig industripolitikÅz Detta är emellertid snarare

ett politiskt än ett ekonomiskt problem. Situationen i Sovjetunionen och andra Warszawapaktsstater är möjligen en annan. Det är under alla omständigheter lättare att öka produktionen av konsumentvaror i dessa länder. I Sovjetunionen föreligger till exempel stora behov av konsumtionsvaror och bostäder. Dessutom är ekonomisk planering ett naturligt inslag i dessa länder och det finns inte - som i flera av de större vapentillverkande länderna i Väst - några ideologiska hinder mot planering. Sovjetunionens och de andra öststaternas problem är framför allt det stelbenta planeringssystemet och den ofta låga kvaliteten på de konsumtionsvaror som tillverkas.

Den militära marknadens och teknologins karaktär

Den aktuella situationen skiljer sig från läget vid 1940-talets slut också genom att militär och civil industri utvecklats i olika riktning under de senaste 30 åren. Den militära marknadens speciella karaktär har för USAs del analyserats ingående. Även om inte varje lands vapentillverkande industri uppvisar exakt samma särdrag, är likheterna stora vad gäller övriga OECD-länder.

Som påpekats ovan, gick de flesta av det andra världskrigets vapentillverkare efter kriget över till civil produktion och fann det relativt lätt att anpassa sig till efterkrigstidens civila marknad. Det var de mer specialiserade tillverkarna av militär utrustning, som t ex företagen i flygindustrin, som upplevde svårigheter när de försökte ställa om till efterkrigstidens civila ekonomi. Idag har många försvarsindustrier samma problem som dessa specialiserade tillverkare från andra världskriget, genom att de ihuvudsak har byggts upp för att betjäna försvarssektorn och därför har ringa eller ingen erfarenhet av att tillverka och marknadsföra produkter för den civila sektorn.

i Utländska av 77

E erfarenheter omställning

j. t l Besluten om produktion av försvarsmateriel styrs i stor utsträckning av myndigheterna i de olika länderna. Genom sina anskaffningsbeslut kontrollerar regeringarna marknaden för företableringen på svarsmateriel. Deras inflytande över de allmänna regler som försvarsindustrin verkar under är också betydande. En av de viktigaste förutsättningarna för framgång för vapentillverkarna i t ex USA är att vara väl förtrogna med och i att anpassa till de skickliga sig statliga bestämmelserna.” Även om de bestämmelser som USAs regering tillämpar är särskilt komplicerade, finner försvarsindustrin i olika länder det sannolikt som en fördel att ha att göra med en statlig upphandlingsmyndighet, vare sig den är civil eller militär, framför att arbeta på en öppen konkurrensutsatt marknad. Det finns också en rad andra faktorer i OECD-länderna som gör det svårt för tillverkare av försvarsmateriel att anpassa sig till den civila marknaden. Priset är ofta inte någon utslagsgivande faktor vid försäljning av försvarsmateriel. Kontrakt undertecknas ofta innan den slutliga produkten ens konstruerats, vilket gör av beräkningarna kostnader och priser mycket svåra. Teknisk kompetens är ofta avgörande. Kunden köper FoU-kapacitet och företagets tidigare visade tekniska förmåga är oerhört när nya kontrakt ingås. viktig FoU-uppdrag lämnas ibland dessutom till företag för att de ska kunna hålla samman grupper av konstruktörer, vilket är ett tecken på den betydelse tillmäter bibehållandet av den inhemska myndigheterna militär-tekniska kompetensen. Allt detta skiljer från den civila sig marknaden, där pris och produktionsmetoder som regel är avgörande för en produkts framgång. Frånvaron av konkurrens i försvarssektorn gör att försvarsindustrins förmåga att agera på en civil marknad ytterligare försämras. l t ex USA görs närmare två tredjedelar av alla större militära materielbeställningar utan någon som helst konkurrens.

Försvarsindustrin i de olika europeiska länderna är avsevärt mycket mindre än i USA. Det finns färre företag inom varje bransch (elektronik, varv, flygplan, motorfordon etc), vilket innebär att förutsättningarna för konkurrens med nödvändighet blir I begränsad. Italien svarar.till exempel de fem största företagen i flygindustrin för mer än 70 procent av all försäljning av militära flygplan och de sex största elektronikföretagen för över 80 procent av de militära leveranserna inom sitt område. Konkurrensen mellan försvarsmaterieltillverkarna i Italien är därför i stor utsträckning begränsad till underleverantörsnivån och inte heller där är den särskilt utbredd. I Västtyskland görs 88 procent av alla beställningar från den statliga

upphandlingsmyndigheten BWB (Bundesamt für Wehrtechnik und

Beschaffung) utan att någon konkurrens alls förekommer. Ytterliga-

78 Utländska erfarenheter av omställning

re 8 - 10 procent gäller order där kontrakt tecknas efter att vissa företag inbjudits att lämna offerter. Endast vid 2 - 4 procent av alla BWB-kontrakt föreligger en konkurrens som kan med jämställas situationen på den civila marknaden.

En annan viktig i vilken staten tar den aspekt gäller utsträckning finansiella risken vid utveckling och av vapen. I USA tillverkning ställer exempelvis regeringen och till industrianläggningar utrustning den privata försvarsindustrins Av de och förfogande. anläggningar den produktionsutrustning som 1979 försvarsdepartementet ägde till ett värde av 3,6 US dollar - 45 sammanlagt miljarder utnyttjades procent av privata företag. I västtysk försvarsindustri

...är förhållandet mellan eget kapital och omsättning lägre än vad som är regel i jämförbara branscher. Medan denna kvot normalt är 30 procent, ligger den på runt 20 procent för de största företagen med militär produktion. Denna situation har möjliggjorts genom den federala statliga finansieringen av produktionen, som i betydande utsträckning minskar behovet av eget kapital. Den låga nivån på det egna kapitalet har möjliggjorts genom förskott och underhandsbetalningar medan produktionen alltjämt pågår (till exempel genom kvartalslikvider). De federala myndigheterna håller också flera företag med mark och maskiner. Kvalitetskontrollen i fabrikerna utförs dessutom vanligen av statligt anställd personal.”

En nyligen genomförd brittisk studie av den militära elektronikindustrin identifierade ett antal orsaker till varför dessa hade svårt företag att lyckas på den civila marknaden:

E! De saknar i stor utsträckning erforderlig företagarkompetens. EI De civila tidsramarna är kortare än vad man är van vid i sin mycket militära produktion. El Det är svårt att få kunderna på den civila marknaden att klart definiera sina behov. Om de bara kunde göra det och även betala de erforderliga utvecklingskostnaderna i förskott, skulle företagen vara intresserade att ge sig in i civil produktion. D Det finns för att den ingen garanti specialiserade produktionen skulle upprätthållas över en längre period. E! De skulle sannolikt möta hård konkurrens från företag - särskilt japanska - med en betydligt starkare det civila teknologisk bas-på området. CI Civil och militär kan inte blandas eftersom de produktion allmänna förutsättningarna, de tekniska kraven och förhållandet till kunden är så annorlunda.”

Utveckling och tillverkning av militära högteknologiska produkter motiveras ofta med argumentet att de stärker den allmänna teknologiska basen i ett land genom att de allra mest avancerade

Utländska erfarenheter av omställning 79

teknologier och produktionsprocesser införs. Ett motargument som ofta framförs är att civil och militär teknologi sedan slutet av andra världskriget har avlägsnat sig från varandra så mycket att den överföring (spinoff) som kan antas ske mellan de två sektorerna är mycket liten. Enligt detta sätt att resonera gynnas teknologiska framsteg på det civila området bäst av investeringar direkt i den civila industrisektorn.” Som så ofta är fallet finns det element av i sanning bägge dessa uppfattningar. Det civila utnyttjandet av militär är större i vissa teknologi industribranscher än i andra.” I USA är datorer, kärnreaktorer, jetmotorer och integrerade kretsar de teknologiska områden som har dragit störst nytta av militär FoU. Industrin för av tillverkning halvledare och integrerade kretsar är kanske det mest kända exemplet. Halvledarindustrin, som ursprungligen utvecklades genom militära behov, sålde inte mer än 10 procent av sin produktion till den militära sektorn vid slutet av 1970-talet. De större halvledarföretagen är nu förhållandevis ointresserade av den militära marknaden. De menar_ att anpassning till de specifikt militära kraven allvarligt försämrar deras konkurrensförmåga på den lönsamma civila marknaden. En undersökning av västeuropeiska tillverkare av högteknologisk försvarsmateriel visar att det främst är företagen inom flygindustrin och elektronikindustrin som har de bästa förutsättningarna för framgång på den civila marknaden. Motsvarande gäller för ett land som Polen, där av en militär uppbyggnaden flygindustri och fordonsindustri efter andra världskriget lade grunden

även för en civil flygplans- och fordonstillverkningÅs

I de flesta fall är emellertid den möjliga civila tillämpningen av militär teknologi inte lika uppenbar. Det militära systemet för forskning och utveckling är inte ägnat att stimulera företagens sökande efter tänkbara civila användningsområden för den teknologi som används i de militära projekten.

Det första steget i militär forskning gäller myndigheternas beskrivning av sina behov. Därför har kunnandet inom den militära forskningen utvecklats med sikte på särskilda militära tillämpningar. Kvaliteter som t ex höga hastigheter, litet format och tillförlitlighet under svåra miljöförhållanden är mycket viktiga. Om en civil produkt också fordrar sådana specifika egenskaper, föreligger sannolikt en möjlighet till spinoff.”

På civila produkter ställs emellertid of-ta andra krav. I den utsträckning som det existerar civila tillämpningar av en given teknologi är man ense om att ”spinoff, om den skall vara framgångsrik, måste

Följande diskussion avser bara i-ländernas ekonomier.

80 Utländska erfarenheter av omställning

planeras omsorgsfullt och till och med vara hårt I USA har

styrd?”

försvarsdepartementet, NASA och atomenergikommissionen engagerat sig i omfattande program för för att söka teknologiutnyttjande finna civila tillämpningar för den tekniska information som produceras i samband med deras FoU-aktiviteter. Dessa har program givit vissa värdefulla resultat. Men i stort har den civila från deras nyttan FoU på det direkta militära området och inom varit rymdteknologin förhållandevis ringa jämfört med den som i satsning gjorts projekten.”

För i-länderna år det därför inte så som mycket teknologin sådan, som skiljer mellan den militära och civila industrin. Istället är det sättet på vilket man använder som hur den teknologin, avgör nyttig teknologi som utvecklats inom den militära sektorn kan vara för den civila industrin. Så mycket är emellertid klart, att satsningar på militär teknikutveckling generellt inte kan motiveras av de spinoffeffekter, som teknologin kan tänkas få för ekonomin i sin helhet. Visserligen kan vissa industribranscher visa att de har av dragit nytta investeringar i militär teknologi, men möjligheterna är ändå relativt små när det att överföra tekniker gäller och processer direkt från en bransch till en annan, så som vissa amerikanska flygplanstillverkare har försökt göra genom sina för satsningar på system marktransporter.”

är

Omställning möjlig

Trots de skillnader som föreligger jämfört med tiden efter andra världskriget, är omställning under 1980-talet en långt ifrån omöjlig uppgift. Många undersökningar från de senaste 25 åren visar att militär produktion utgör en relativt liten del av den totala produktionen i länder med inhemsk och att en av vapenindustri minskning denna produktion skulle få svåra för dessa knappast några följder länders ekonomier. Enskilda orter och företag dit försvarsmaterieltillverkning är koncentrerad kan råka ut för övergående svårigheter men dessa kan mildras genom effektiv och särskilda planering stödåtgärder (till exempel skattelindring för företag som genomför omställningsprojekt). Det finns goda skäl att tro att dessa länders ekonomier på sikt skulle dra nytta av minskningen av den militära sektorn, eftersom i många fall en investering av en viss storlek skapar fler arbetstillfällen i den civila sektorn än vad den inom den gör militära.

Härtill kommer att det utan tvekan måste vara att använda gynnsamt den militärt inriktade forsknings- och i mer utvecklingspersonalen samhållsnyttig civil verksamhet. Med avseende på USA har man till exempel pekat på att

Utländska erfarenheter av omställning 81

AvV-r,»:717v47ru%\§.fF--rvv

., ...den effekt som militära FoU-program har på ekonomin i stort bestäms sannolikt mer av den påverkan som de militära kraven har på forskningen i allmänhet i samhället, snarare än på en direkt och identifierbar överföring från militär till civil teknologi. När militären prioriterar vissa teknikområden satsas definitionsmässigt mindre på områden med klarare civila tillämpningsmöjligheter. Inte minst är flygindustrins ledande roll inom FoU till stor del ett resultat av militära investeringar i nya flygplan och robotar. Medan landet har skördat frukterna av den nya teknologin inom flygområdet har järnvägarna blivit helt föråldrade. Detta visar vad samhället i stort får betala som en följd av den snedvridning av forskning och utveckling som beror på de militära programmen.”

Även om omställning är såväl möjlig som ekonomiskt fördelaktig för

alla länder, kan man inte förvänta sig att en nedgång i de militära j beställningarna automatiskt skulle leda till att försvarsindustrin framgångsrikt byggde ut sin civila produktion. Samarbete mellan

i

myndigheterna (på nationell och lokal nivå) och försvarsindustrin (både företagsledning och anställda) är en förutsättning för att omställning skall kunna ske så problemfritt som möjligt för alla berörda. Eftersom den militära teknologin har blivit allt mer

specialiserad under de senaste 30 åren och det nuvarande ekonomiska läget är mer bekymmersamt än det som rådde vid slutet av andra världskriget, kommer omställningsprojekten att bli mer framgångsrika ju mer långsiktig planering som ligger bakom. Trots behovet av planering skall de svårigheter som är förenade med

omställning inte överdrivas. Dagens produktionssystem i västvärlden förändras kontinuerligt och är därför till stor del rustat att hantera de förändringar som är nödvändiga vid en minskning av produktionen

av försvarsmateriel.

Omställning är en företeelse som inte bara förekommer vid nedrustning. Varje form av ekonomisk och social utveckling innebär en kontinuerlig omställningsprocess. Produktionsresurserna måste löpande anpassas till utvecklingen av nya produkter och bortfallet av äldre varor, liksom till införandet av ny produktionsteknik. I själva verket har de teknologiska förändringarnas hastighet och kapitalets höga rörlighet under de senaste årtiondena gjort att de flesta länder underlättat förändringar i industristrukturen och att de infört ett visst lagstadgat skydd för anställda som drabbas av sådana förändringar. Dagens industriländer, framför allt dem som också har en stor militär sektor, har således en betydande inbyggd förmåga att ställa om resurser från en verksamhet till en annan.”

2.3 Delat ansvar och behovet av

planering

Det mesta av den forskning som gjorts under de senaste tre

decennierna om länders beroende av försvarssektorn, konsekvenser-

82 Utländska erfarenheter av

omställning

na av omställning från militär till civil och hur omställproduktion i ska utformas, ningsprogram praktiken har ägt rum i USA. En del av detta arbete har utförts inom eller av den amerikanska på uppdrag regeringen, särskilt dess organ för Control -

nedrustningsfrågor (Arms

and Disarmament Mellan åren 1963 och Agency, ACDA). 1972 finansierade ACDA totalt 29 som rörde konsekvenserna av projekt, omställning på nationell och regional nivå, för enskilda branscher, företag samt för de sysselsatta inom försvaret.” Allmänt sett visade dessa studier att det inte finns några ekonomiska skäl som talar mot en omställning. Samtidigt påpekas att en kräver problemfri övergång stöd från såväl federala som lokala och att är myndigheter planering av stor betydelse för att underlätta omställningen.

I betydligt mindre har förhållandena i andra större utsträckning vapenproducerande länder utretts. Den forskning som gjorts gäller till övervägande del andra industriländer med marknadsekonomi. Praktiskt taget ingen har konsekvenserna av forskning ägnats omställning för Sovjetunionens eller de andra Warszawapaktsländernas ekonomier. De forskningsresultat som trots allt föreligger beträffande andra industriländer i öst och väst stöder emellertid samma allmänna slutsatser som man i de amerikanska dragit studierna.

I det följande behandlas av de några viktigaste omställningsproblemen som berör nationella och lokala enskilda myndigheter, företag samt sysselsatta inom försvaret och försvarsindustrin. Även av några de konkreta förslag som fram och de som lagts projekt genomförts, kommer att tas upp. De flesta förstås de amerikanexemplen gäller ska erfarenheterna. Även om förhållandena i andra länder viktiga med försvarsindustri är ungefär desamma, skulle forskytterligare ning om enskilda länder behövas. Det skulle den möjliggöra djupare förståelse om förhållandet mellan försvarsindustri och samhällsekonomi som är nödvändig för en effektiv för planering omställning.

Nationella

myndigheter

Större delen av om de ekonomiska konsekvenserna av forskningen minskade försvarsutgifter i USA visar att landets ekonomi inte skulle påverkas i någon större av sådana Det utsträckning neddragningar. huvudsakliga problemet skulle bli att i vanlig ordning ”hålla den uppe samlade efterfrågan vid en hög sysselsättningsnivå utan att utöva alltför högt tryck på priserna?” i Minskningar militärutgifterna skulle ha ganska små effekter på samhällsekonomin i stort om de uppvägdes av ökade civila av offentliga utgifter på områden, minskade skatter och av en expansiv Ekonomiska penningpolitik. undersökningar som gjorts i och Norge Förbundsrepubliken Tysk-

Utländska erfarenheter av omställning 83

land visar dessutom att även neddragningar i militäruppgifterna, som inte uppvägs på något sätt, har relativt liten effekt på samhällsekonomin.” De flesta forskare har uppfattningen att de centrala myndigheterna måste visa sin bestämda avsikt att minska de militära utgifterna genom att omfördela utgifterna till andra civila områden. Erfarenheterna visar att om försvarsindustrin förväntar sig att minskningar i militärutgifterna bara är tillfälliga, motsätter de till sig omställning civil produktion. Företag som har vant vid att statsmakterna sig finansierar deras FoU-kostnader, ger rullande förskottsbetalningar för deras inköp av insatsvaror och upphandlar en stor del av deras produktion, har svårt att anpassa sig till mindre fördelaktiga marknadsvillkor.

Den amerikanske senatorn Alan Cranston har föreslagit att den amerikanska - för att betala ut ett direkt regeringen slippa omställningsstöd till industrin - skulle göra civila beställningar på områden till vilka försvarsindustrin kunde ställa om sin produktion (t ex transporter, miljövård, hälsovård). Företag skulle då helt enkelt flytta över till dessa marknader.”

Andra har föreslagit direkta stödåtgärder av ett eller annat slag.”

Den amerikanska ekonomin drar redan fördel av hundratals olika federala som i slutet av 1970-talet kostade över 100 stödåtgärder, miljoner US$ per år. Dessa kan översiktligt delas in i: direkta utbetalningar, skattelättnader, räntesubventioner samt naturaförmåner.3° Dessa medel kunde utnyttjas direkt i de fall problem uppstod på grund av minskade militärutgifter. Ingen ny lagstiftning krävdes för att handskas med konsekvenserna av militär omställning. Alla problem som kan uppstå, kan lösas med hjälp av någon av följande fyra lagar, av vilka ingen tillkommit speciellt för att handskas med omställning från militär till civil produktion:

EJ från 1946 anställningslagen (Employment Act) EI om och av arbetskraft lagen utveckling utbildning (Manpower Development and Training Act) från 1962 E1 från 1964

återställningslagen (Area Redevelopment Act)

E1 om och ekonomisk

lagen beredskapsarbete utveckling (Public

Works and Economic Development Act) från 1965.31 I en rapport 1974 om konsekvenserna av minskade militärutgifter för Västeuropas högteknologiska industri påpekades att det redan finns instrument för att underlätta omställning från militär till civil produktion i Belgien, Storbritannien, Frankrike, Västtyskland, Nederländerna, Italien samt Sverige. Med undantag för en särskild fransk institution, hade ingen av dessa tillkommit enkom för att

84 Utländska erfarenheter av omställning

handskas med ekonomiska problem i samband med inom omställning försvarsindustrin. Liksom sina amerikanska kan de motsvarigheter användas för att underlätta alla former av ekonomisk i anpassning respektive land.”

Trots att många av de instrumenten för att underlätta nödvändiga omställning således redan existerar i flera länder, skulle det ändå vara nödvändigt att tillsätta nationella för att samordna och organ övervaka omställningsprocessen. Sedan 1963 har lagförslag regelbundet lagts fram i den amerikanska som till att kongressen syftar etablera en nationell kommission för ekonomisk omställning (National Economic Conversion för att och Commission) planera stödja omställningsprojekt. Lika regelbundet har dessa lidit lagförslag

nederlag.”

Det har i huvudsak funnits två skäl till varför att dessa lagstiftningsförsök har misslyckats. För det första vill inte kongressledamöterna rösta eller officiellt uttala emot som sig försvarsutgifter skapar sysselsättning i deras egna valkretsar. Ledamöterna av den amerikanska kongressen vill som inte framstå som alltför kritiska till regel försvaret. 1982/83 ledamöter en röst för vägde många kärnvapenfrysning mot en röst för budgetmedel till MX-missilen.” Lika är viktigt att ingen amerikansk har stött om att regering någonsin förslaget tillsätta en nationell kommission för att och övervaka främja omställning inom försvarsindustrin. I själva verket använde president Johnson och hans regering år 1964 förekomsten av Ackleykommittén (som utredde effekterna ekonomin av i på förändringar försvarsutgifterna) för att övertyga kongressen om att rösta emot det första lagförslaget om som stöddes av senator omställning, George McGovern, med hänvisning till att skulle lösa Ackley-rapporten omställningsproblemet. McGoverns lagförslag röstades ned, men genom händelseutvecklingen, främst USAs intensifierade engagemang i kriget i Indokina, kom att bli inaktuell. Ackley-rapporten

I början av 1970-talet, då USAs i Vietnam inblandning började trappas ner, menade Nixon-administrationen att helt och omställning hållet måste skötas av de berörda och att den federala företagen regeringens roll borde vara ytterst begränsad:

...regeringens uppfattning om omställningsproblemet har naturligen utformats inom ramen för dess allmänna ekonomiska Sålunda sade Dr syn. Marvin Kosters vid presidentens ekonomiska råd of Economic (Council Advisors) i ett uttalande vid en paneldiskussion om nationell ekonomisk omställning den 19 november 1970, att det ansvaret för att primära åstadkomma omställning åvilade industrin, men att delstatliga och lokala myndigheter hade ansvaret för att ta fram de nödvändiga finansiella resurserna och för att åstadkomma ett visst mått av offentlig som efterfrågan

sou 19g5;43 Utländska erfarenheter av omställning 85

kunde sysselsätta de frigjorda resurserna. Enligt hans uttalande var det regeringens åsikt, att federala myndigheter inte borde göra särskilt mycket för att uppmuntra ekonomisk omställning på nationell nivå, förutom att fortsätta med det informationsprogram, som för närvarande genomförs av arbetsmarknadsdepartementet. (Arbetsmarknadsdepartementet söker få fram en databaserad arbetsförmedling för arbetslösa tekniker där deras kvalifikationer mäts mot lediga arbeten. Problemet med detta program är att det för närvarande inte finns så många lediga arbeten, varför förmedlingen inte har någon avgörande betydelse när det gäller att lösa de problem som är för handen).35

Ingen regering i något annat land med stor vapenproduktion har ens övervägt sådan lagstiftning. (Förslagen om en omställningskommitté bestående av representanter för regering, företag och fackliga organisationer i Storbritannien har lagts fram av fackliga organisationer och labour-partiet i opposition). Även om labour-regeringen i Storbritannien gav ett visst kortsiktigt stöd åt Lucas-arbetarna i deras försök att få Lucasledningen att anta de fackliga organisationernas plan för företaget, intog företagsledningen, så fort det konservativa partiet kommit till makten i maj 1979, en hårdare attityd till fackets omställningsplan och avskedade med tiden omkring 2 000 arbetare

från Lucas-fabriken i Burnley.3°

I den västtyska förbundsdagen utfrågades Helmut Schmidts regering 1982 om sin omställningspolitik. Regeringen svarade då att den inte hade någon som helst avsikt att stödja omställning från militär till civil produktion, och att det inte var regeringens uppgift att erbjuda sådant stöd. Den nuvarande CDU/CSU-regeringen har aldrig tillfrågats om sin omställningspolitik, men det är högst osannolikt att dess svar skulle bli mer positivt. Den officiella sovjetiska inställningen har under många år varit att, i motsats till vad som kan förväntas gälla i avancerade kapitalistiska länder, omställning i länder med ett socialistiskt ekonomiskt system skulle kunna genomföras utan att några allvarliga problem uppstod. Enligt nedrustningskommissionen vid den sovjetiska fredskommittén

...är tekniska problem i samband med omställning inte mer komplicerade än det rutinmässiga arbetet med att organisera om de teknologiska resurserna och ändra de ekonomiska prioriteringarna, vilket framgångsrikt löses med hjälp av modern vetenskap och moderna produktionsmetoder.”

Problemen sägs istället härröra från motståndet inom det militär- . industriella komplexet” i de avancerade kapitalistiska länderna och genom ”frånvaron av nödvändig politisk vilja hos de regeringar som

är ansvariga för den fortsatta kapprustningen”.38 Icke desto mindre

86 Utländska erfarenheter av omställning

är uppenbarligen en del talesmän medvetna om att sovjetiska problem kunde uppstå för den sovjetiska ekonomin, i fall omställning från militär till civil produktion skulle bli aktuell.”

Ett exempel i USA på omställning från militär där produktion regeringen av naturliga skäl var inblandad, för gällde anläggningarna tillverkning av biologiska stridsmedel åren 1971 - 1973. I november 1969 tillkännagav president Nixon att USAs skulle myndigheter upphöra med tillverkning av ämnen och andra ”dödliga biologiska medel för biologisk krigföring” och av avlägsna befintliga lager

biologiska vapen.” Detta ledde till att två dels

anläggningar stängdes, arméns forskningscentrum för biologiskt försvar vid Fort Detrick, dels fabriken för biologiska vapen vid Pine Bluff Arsenal. Det var något lättare att ställa om den senare, som i maj 1972 överlämnades till amerikanska livsmedels- och läkemedelsverket and (US Food Drug Administration) för att användas som ett nationellt centrum för toxikologisk forskning. Fort Detrick var en större och anläggning trots att flera federala visade intresse för att den myndigheter utnyttja när den biologiska var att vapenforskningen upphörde, ingen villig finansiera omställningen med medel ur de löpande budgetanslagen.

Så småningom kom några andra att dela statliga forskningsprogram på laboratorierna vid Fort Detrick. Bland dessa återfanns flera projekt med försvarsanknytning. Det amerikanska jordbruksdepartementet fortsatte sitt arbete med försvarsteknologi relaterad till växtsjukdomar och arméns medicinska för infekforskningsinstitut tionssjukdomar (US Army Medical Research Institute of Infectious Diseases) fortsatte sitt arbete om medicinskt försvar mot biologiska medel. Den främsta icke-militära vid Detrick forskningsinsatsen utfördes av en avdelning av det nationella cancerinstitutet

(National

Cancer Institute) som startade en för av storskalig anläggning odling sådana virus som används inom cancerforskning.

Trots att inte anställda vid Detrick till ca 1 800 i samtliga (som uppgick november 1969) kunde erbjudas annat arbete inom armén, hade i början av 1972 alla de som inte kunde omplaceras lyckats finna andra anställningar. Omställningen vid Fort Detrick och Pine Bluff var framgångsrik, men projekten var tydligen även isolerade händelser. De federala bara därför att armén myndigheterna engagerade sig ägde och hade hand om anläggningarna. Som nämnts ovan var regeringens attityd till omställning inom den privata försvarsindustrin, att regeringen och de centrala bara skulle myndigheterna spela en minimal roll.

Det enda pågående för som har haft program omställning, någon framgång, är det som leds av byrån för ekonomisk

anpassning (Office

Utländska erfarenheter av omställning 87

of Economic Adjustment, OEA) inom försvarsdepartementet, som sedan inrättandet 1961 huvudsakligen har ägnat sig åt problem som uppstått vid nedläggning av militära baser. Intill år 1973 hade OEA inget eget budgetanslag. I stället verkade det genom befintliga myndigheter och projekt som tillkommit för att underlätta strukturomvandling i regioner och på enskilda orter. Trots kritik mot dess sätt att arbeta (t ex otillräcklig planering eller brist på intresse för lokalbefolkningens åsikter), har OEA hjälpt många kommuner att finna nya användningsområden för nedlagda militärbaser. Sedan

starten 1974 har byrån för ekonomisk utveckling (Economic Deve-

lopment Administration, EDA) arbetat nära samman med OEA. EDA kan ge direkta bidrag till kommuner som har ekonomiska problem och lån till företag och även enskilda arbetslösa. OEA kan inte på egen hand göra något av detta. År 1979 hade OEA ca 30 anställda och en planeringsbudget på 2 miljoner US$. Visserligen är OEA avsett att verka genom andra etablerade men den myndigheter, låga budgeten och den fåtaliga personalen visar hur lågt regeringen prioriterar OEA. Som en av många budgetbesparingar, föreslog Reagan- regeringen vid årsskiftet 1983/84, att EDA skulle läggas ned. Detta har hittills ej skett, men om det sker, skulle det förmodligen avsevärt försvåra OEAs arbete.”

Lokala myndigheter

Samhällsekonomin i stort kan förväntas anpassa sig till minskade militärutgifter och nedskärningar i anskaffningen av försvarsmateriel utan några allvarliga problem. Men på lokal nivå uppstår däremot oundvikligen svårigheter. Försvarsindustrin och de militära anläggningarna är i stort sett koncentrerade till några delar av varje land, ofta - som framgår av tabell 2.1 -till områden runt ett fåtal städer.” Det betyder, för att bara nämna ett att en minskning av exempel, militärutgifterna i Italien, som innebär reducerad upphandling av krigsfartyg, inte skulle störa hela den italienska samhällsekonomin. Däremot skulle det påverka ekonomin i Liguria-provinsen och städerna Genua och La Spezia skulle på kort sikt drabbas av allvarliga störningar. På samma sätt har i USA staten New York länge ansetts vara en av de regioner som är mest beroende av militär upphandling. Inom staten New York är New York City starkt beroende av militär upphandling. En studie, som gjordes vid mitten av 1960-talet, visade emellertid att försvarssysselsättningen i och runt New York City var koncentrerad till endast två kommuner. I dessa kommuner beräknades 50 procent av industrisysselsättningen ha samband med försvaret.” Även inom kommunerna är det vissa områden som är mer försvarsberoende än andra. Likväl visar studier som har genomförts av federala myndigheter att samhällen, till och med på

88 Utländska erfarenheter av omställning

Tabell 2.1 Försvarsberoende regioner i olika länder

Land Region/Stad

USA Kalifornien Texas New York Massachusetts Connecticut Storbritannien Sydöstra England Birmingham-regionen Southampton-regionen Liverpool/Manchester-regionen Förbundsrepubliken Tyskland München-regionen Hamburg-regionen Bremen-regionen Kiel-regionen Frankrike Paris-regionen Brest/Rennes- och Cherbourg-regionen Toulon-regionen Toulouse-regionen Bordeaux Italien Ligurien (Genua-La Spezia) Campania (Neapel) Latium (Rom) Friuli-Venedig Giulia (Trieste) Marche (Ancona) Tjeckoslovakien Slovakien Israel Tel Aviv-regionen Haifa-regionen Källor: USA: Försvarsdepartementet, Prime Contract Awards by Region and State, FY 1981, Washington, DC: Januari 1982, sid 13-14. Frankrike: E.A. Kolodziej, French Arms Transfers and the Military-Industrial Complex, Chicago, Ill: Chicago Council on Foreign Relations, 1982, sid 28. Övriga data: Nicole Ball och Milton Leitenberg, red., The Structure of the Defence Industry, London: Croom Helin, 1983, sid 107, 123-124, 190, 240, 291 och 354. Kommentar: Det finns olika sätt att mäta beroende och det har inte varit möjligt att använda samma metod för varje land på grund av bristande information. Denna tabell visar därför endast en grov uppskattning av vilka områden som är mest beroende av vapentillverkning.

denna nivå, tenderar att anpassa sig relativt väl till nedskärningar i

försvaret och att det är enskilda anställda som drabbas mestf”

Det är tydligt att det föreligger ett starkt behov av stöd från lokala, regionala (eller, som i USA, delstatliga) myndigheter för att underlätta anpassningen till lägre militärutgifter och minskad för-

svarsupphandling. Ett första steg vore att dokumentera det lokala beroendet av försvarsanknuten sysselsättning och försvarsutgifter.

Som tabell 2.1 visar kan man enkelt beskriva vilka som är

regioner

Utländska erfarenheter av omställning 89

mest beroende av försvaret i allmänna termer, men mer detaljerad information behövs. I alla länder är kunskaperna om det lokala försvarsberoendet och graden av försvarsberoende hos olika leverantörer till försvaret ytterst begränsade. Om lokala myndigheter kunde kartlägga beroendet av militär hos upphandling varje företag inom sitt ansvarsområde, skulle detta vara ett stort steg mot målet att skapa den databas som är nödvändig för att möjliggöra planering för omställning inom försvarsindustrin.”

Lokala och regionala myndigheter måste också dras in i planeringsprocessen. I det brittiska labourpartiets om inrättandet av en förslag

nationell industriell omställningskommission (National Industrial

Conversion Commission) föreslås regionala omställningsråd (Regional Conversion Councils), som skulle fungera som länkar mellan den

nationella kommissionen och enskilda företag och anställda.(Det bör

påpekas att vissa brittiska fackföreningsrepresentanter anser att denna Organisationsform är ett tecken på ”en förkärlek för koordinerade, toppstyrda och instängda vertikala i organisationsstrukturer, vilka den fackliga medverkan vanligen utgörs av heltidsanställhögre da tjänstemän som inte är ansvariga nedåt, och som dessutom

tilldelas mindre viktiga funktioner”.“°) Dessa förslag från det

brittiska labourpartiet har baserats på de som lagstiftningsförslag regelbundet har lagts fram i den amerikanska vilka kongressen, enligt delstats- och lokala förutses medverka i myndigheter planeringsprocessen. År 1983 inrättade i Stor-London ett kommunfullmäktige särskilt omställningsorgan (the Greater London Conversion Council). Där ingår fackliga företrädare, fredsaktivister, representanter för tekniker och ingenjörer, representanter från kommunfullmäktige samt en representant från det brittiska försvarsdepartementet.

Regionala och lokala myndigheter har också en roll att spela när det gäller att direkt stödja omställningsprocessen. I vissa fall kanaliseras bidrag för att underlätta omställningsprocessen från centrala myndigheter via myndigheter på regional och lokal nivå. Dessa myndigheter kan även använda sin egen beskattningsrått för att påverka omställningsprocessen eller på annat sätt verka för en diversifiering av den regionala och den lokala ekonomin. I en rapport finansierad av den amerikanska regeringen om de ekonomiska konsekvenserna av minskade militära utgifter för delstaten New Mexico föreslogs

...en femårig period av befrielse från federal, delstatlig och lokal inkomstskatt för nyetablerade företag i regionen under förutsättning att de var exportinriktade och inte producerade för militära behov. År 1964/65 tecknade delstaten Kalifornien fyra kontrakt med flygindustrin avseende utformning av projekt inom transport- och kommunikationsområdet, system för avfallshantering samt brottsbe-

90 Utländska erfarenheter av omställning

kämpning. Detta gjordes omedelbart efter det att beställningarna på några större robot- och flygplanssystem (som gällde bemannade rymdfärder) hade dragits ner och just före USAs stora militära uppbyggnad i Indokina, som ledde till att USAs militärutgifter ökade kraftigt. Trots att dessa förberedande pilotstudier var mindre framgångsrika, anslog den federala regeringen ca 1 miljon US$ till Kalifornien för ytterligare fem av dessa systemstudier. Huvudparten ytterligare medel gick till olika företag inom försvarsindustrin.” De projekt som valdes ut för studierna var kanske inte de allra mest lämpade, men ”°Kalifornien-experimentet visar vilken roll på regionala och lokala myndigheter kan spela när det underlätta gäller omställning i försvarsindustrin.

Enskilda branscher och

företag

Produktion av försvarsmateriel är inte bara koncentrerad till vissa regioner inom varje tillverkande land; den är också koncentrerad till vissa industrisektorer och företag. I USA är följande branscher mest försvarsberoende: vapen och ammunition, motorflyg, elektronik, fordon, oljeraffinering, kemi, gummi, byggnadsverksamhet, elektrisk utrustning samt transporter. Förändringar i försvarspolitiken och vapenteknologin har orsakat växlingar i dessa olika industribranschers försvarsberoende. Exempelvis var för flygindustrin viktig försvaret under Koreakriget, men under 1960-talet ersattes flygplan i viss utsträckning av missiler. Kriget i Indokina ledde till att utgifterna för strategiska vapen sjönk i förhållande till utgifterna för konventionella vapen och ammunition. Medan försvarsdepartementet en gång i tiden var en av bilindustrins viktigaste kunder, svarar det nu för mindre än 2 procent av dess omsättning (se tabell 2.2). På liknande sätt förhåller det sig med dataindustrin. Datorerna utvecklades ursprungligen på grund av militär efterfrågan, men idag säljs endast en mindre del av dataindustrins produktion till försvaret. Produktionen av försvarsmateriel uppvisar samma grad av koncentration i alla tillverkande länder och de olika industrisektorernas relativa försvarsberoende är likartade i olika länder. Tabell 2.2 visar bl a att den franska flyg- och elektronikindustrin är starkt beroende av militära beställningar. I Italien är försvarssektorn en viktig kund för flyg-, elektronik- och verkstadsindustrin. Ett liknande mönster återfinns i Storbritannien.

I Sovjetunionen anses försvarsmaterielproduktionen vara koncentrerad till följande maskin- och metallbearbetande industrisektorer: flyg, varv, elektronik, radio, vapen och ammunition, allmän verkstadsindustri, kommunikationsutrustning samt maskintillverkning. I slutet av 1970-talet uppskattades att ungefär två tredjedelar av

Utländska erfarenheter av 91

omställning

Tabell 2.2 Industrisektorers beroende av försvarsbeställningar, USA och Frankrike 1979 Land/industrisektor Militär produktion Andel av pro- 1 000 US$ duktionen % USA

Frankrike

pansarfordon) * Inkluderar avionik, robotar och ammunition

Källor: USA: Robert W De Grasse Jr., Military Expansion, Economic Decline, New York: Council on Economic Priorities, 1983, sid 45-46. Frankrike, Edward Kolodziej, France”, sid 100 i The Structure of the Defense Industry, London: Croom Helm, 1983.

produktionen inom den sovjetiska varvs- och flygindustrin till gick försvaret, medan en tredjedel av den maskintillverkande och metallbearbetande industrins tillverkning upphandlades av militära myndigheter. För metallurgi-, kemi- och var energisektorerna

siffrorna lägre - mellan 16 och 20 procent.”

Inom såväl de starkt försvarsberoende som mindre försvarsberoende sektorerna är den militära som koncentrerad till tillverkningen regel ett fåtal företag. Aggregerade överskattat altersammanställningar nativt underskattar därför ofta enskilda försvarsberoende. företags Det tycks, åtminstone i USA, vara de medelstora en företagen (med omsättning på mellan 300 och 900 miljoner US$) och inte de allra största företagen som har det högsta försvarsberoendet i (räknat procent av total försäljning). Sedan 1960-talets mitt har många företag diversifierat sin produktion och många sammanslagningar har ägt rum. Även om en eller flera divisioner eller dotterföretag kanske fortsätter att vara starkt har hela företaförsvarsberoende, gens eller koncernernas beroende minskat Under 1950betydligt. talet och i början av 1960-talet var flertalet inom den företag amerikanska flygindustrin beroende av försvarssektorn till mellan 70 och 90 procent, räknat på företagens totala försäljning. År 1971 var emellertid andelen militär för försäljning Boeing 13 procent, för

92 Utländska erfarenheter av omställning

North-American Rockwell 29 procent, för Martin Marietta 27

procent och för Northrop 29 procent. Av de allra största amerikanska företagen var det endast Lockheed och General som 1970 Dynamics,

sålde mer än hälften av sin till den militära sektorn.”

produktion

I Västeuropa uppvisar försvarsberoendet ett annat på företagsnivå mönster. Den västtyska militära BWB anskaffningsmyndigheten

...följer officiellt policyn att begränsa enskilda företags beroende av försvarsmaterielproduktion. Trots att BWB inte har varit så framgångsrikt som det skulle kunna ha varit, denna med den tycks policy (tillsammans allmänna koncentrationstendensen inom västtysk industri) ha resulterat i ett försvarsberoende inom den västtyska försvarsindustrin som skiljer sig från mönstret i andra länder i Västeuropa. Bland de tio största försvarsindustriföretagen i Västtyskland, var endast ett företag till mer än 75 procent beroende av försvarsmateriel. I Frankrike är motsvarande antal fem samt i Italien och Storbritannien fyra. Fyra av de tio största försvarsindustrierna i var till mindre än 50 procent beroende Västtyskland av försvarsmaterielproduktion. Bland de 30 största var sju till mer än 75 procent beroende av försvarsmateriel och 16 beroende till mindre än 50 procent. Om mindre försvarsindustriföretag inkluderas, är det ett stort antal företag som helt eller nästan helt är beroende av tillverkning av försvarsmateriel, särskilt inom elektronikindustrin och bland dem som tillverkar samt dem infanterivapen som är underleverantörer till de företag som tillverkar Dessa stridsvagnar. mindre företag har mellan 100 och 1 000 anställda. av dem är Några lokaliserade till ekonomiskt svaga regioner.”

I Italien svarade 1980 tio för 42,5 procent av all till

företag försäljning

försvaret och för 62 procent av den försvarsanknutna

sysselsättningen. Tjugofem företag svarade för 70 procent av den totala försäljningen till försvaret och för 81 procent av den försvarsanknutna sysselsättningen. I Storbritannien svarade 1977 sex för nära företag

en av den totala

tredjedel produktionen av vapen. I Västtyskland stod tio företag för 37 procent av försvarsindustrins totala omsätt-

ning.”

Den amerikanska nedrustningsmyndigheten ACDA beställde under 1960-talet flera undersökningar av hur enskilda branscher kunde förväntas anpassa sig till minskade Elektronikförsvarsbeställningar.

industrin, varven och den metallbearbetande maskinindustrin valdes

ut för dessa specialstudier. I undersökningen om den metallbearbetande maskinindustrin upptäckte man, av på grundval försäljnings-

statistik för åren 1964 - 1966, att inte mer än 4 procent av den totala

försäljningen skulle försvinna vid en generell av den minskning militära materielanskaffningen med 25 procent. var Prognosen något försiktigare beträffande elektronikindustrin och en del försök till diversifiering som redan gjorts där. Hela 80 procent av de elektronikföretag som undersöktes 1965 hade då försökt att sin vidga

sou 193143 Utländska erfarenheter av omställning 93

verksamhet till marknader utanför försvarssektorn. De som företag sökte sig till rymdområdet vara än de tycktes något framgångsrikare som sökte sig till marknader som inte dominerades av offentlig upphandling. Vidare var de företag som diversifierade sin verksamhet genom att köpa upp eller gå samman med företag inom den civila sektorn mer framgångsrika än de som försökte tillverka nya produkter med existerande och Mindre anläggningar personal. företag var mer framgångsrika än stora därför att de företag, tydligen var bättre på att tillverka och instrument som redan var komponenter efterfrågade i den civila sektorn.”

När det gäller finns det åtminstone två skäl till varför det omställning är viktigt att veta vilka industrisektorer och vilka inom dessa företag sektorer, som är mest beroende av militära Det första beställningar. skälet hänger samman med vid planeringsprocessen omställning.

En omställning från militär till civil vid en relativt stor produktion anläggning kan ta mellan ett och tre år, efter det att är planeringen avslutad. För att underlätta är en omställningen god framförhållning önskvärd. I händelse av minskande militära kan beställningar, företagen i så fall nästan omedelbart påbörja själva omställningen. Alla lagstiftningsförslag i den amerikanska om omställkongressen ning innehåller bestämmelser om sådan förberedande planering. Exempelvis förutskickade ett förslag, som lades fram i senaten 1979,

...att särskilda kommittéer för alternativ Use produktion (Alternative Committees) skulle upprättas med deltagande av både företagsledning och anställda vid varje försvarsindustri som hade fler än 100 anställda. Dessa kommittéer skulle ha en skyldighet att utveckla och kontinuerligt uppdatera planer för en total omställning till civil verksamhet inom en period av två år. De skulle också urskilja vilken civil personal som skulle behöva friställas under processen och allt efter behov vidta åtgärder för deras yrkesmässiga omskolning.”

Om myndigheter skall kunna sådana tillämpa planeringsföreskrifter, är det uppenbart att de måste veta vilka som är beroende av företag militära och av deras beroende. I USA finns beställningar graden tämligen gott om information om de större försvarsindustriföretagen, inklusive vilka dotterföretag inom de stora koncernerna, som arbetar inom försvarssektorn. I andra länder är det svårare att avgöra precis vad myndigheterna vet eller inte vet. I t ex Västtyskland registrerar upphandlingsmyndigheten BWB de olika dotterföretagens produktion av försvarsmateriel som om det hos modergällde produktion bolaget. Detta innebär att de offentligt hos tillgängliga registren BWB inte ger en korrekt geografisk eller företagsmässig fördelning av leveranserna.”

94 Utländska erfarenheter av omställning

Korrekt information om försvarsberoendet hos olika och företag branscher är också viktig när omställningen väl har kommit igång. Myndigheter på alla nivåer måste veta vart de skall rikta sitt stöd. Dotterbolag inom stora koncerner, vilka som helheter inte är särskilt beroende av försvarsbeställningar, borde teoretiskt ha mindre behov av stöd än medelstora och mindre företag, som inte har till en tillgång stor koncerns finansiella resurser för att klara av övergångsperioden. Om en myndighet vill uppmuntra ett att över till vissa företag flytta speciella marknader, är det av samma skäl att veta vilka viktigt branscher inom industrin som påverkas mest av minskade försvarsbeställningar, så att planeringen för att stimulera dessa sektorer blir effektiv. Somliga sektorer behöver förmodligen relativt litet offentligt stöd (t ex den metallbearbetande maskinindustrin), medan andra (t ex flygindustrin) behöver relativt mer stöd.

Försvarssysselsatta

Försvarsutgifter och militär upphandling antas ofta en stor roll spela när det gäller att skapa sysselsättning ivissa områden och geografiska inom vissa branscher. Det är riktigt att utgifter inom försvarssektorn skapar sysselsättning. Men forskare har alltmer kommit att ifrågasätta antagandet att försvarsutgifter skapar lika många, eller fler, arbeten som motsvarande utgifter inom den civila sektorn. Informationen på denna punkt är blandad och beror i stor utsträckning på vilken mätmetod man använder.

I två rapporter, The Empty Pork Barrel och The Impact of Military

Spending on the Machinists Union, har den amerikanska forskaren Marion Anderson beräknat att om människor fick möjlighet att fritt välja vad de ville konsumera för de belopp de för närvarande måste betala i skatter till den amerikanska staten för att finansiera det militära systemet, skulle många fler arbetstillfällen än dem skapas som skapas genom användningen av dessa skattemedel inom den militära sektorn. År 1979 hävdade Anderson att den årliga nettoförlusten i arbetstillfällen för amerikanska metallarbetare var i storleksordningen 30 000. I Jobs to People menade Webre att en Philip investering i USA på 14,3 miljarder US$ på järnvägar, allmänna kommunikationsmedel, system för återanvändning av resurser och solenergi, skulle skapa 777 000 arbetstillfällen år per (eller ungefär 50 000 arbetstillfällen per miljard US$ i investering). Den amerikanska kongressens budgetkontor (Congressional Budget Office, CBO), har ä andra sidan nyligen beräknat sysselsättningseffekterna av militära respektive civila utgifter i USA och slutsatsen att dragit ökade utgifter för inköp av varor och inom försvaret tjänster respektive inom civila områden tycks på kort sikt ha samma ungefär

Utländska erfarenheter av omställning 95

expansiva effekt på sysselsättningen”. Inom sektorerna bägge beräknades att 1 miljard US$ 25 000 arbetstillfälger omkring len.5°

Ett annat sätt att angripa problemen användes i en studie av det fristående forskningsinstitutet Rådet för ekonomiska prioriteringar

(Council of Economic Priorities). Där påpekades att militären

köper utrustning huvudsakligen från de industrisektorer som är mest kapitalintensiva. Där skapar en investering av en viss storlek lägst antal arbeten, oberoende av om investeringen avser militär eller civil produktion. Exempelvis uppskattas det att ett medelstort företag inom den amerikanska verkstadsindustrin 26 291 arbetstillfälskapar len (direkt och indirekt) per US$ i Inom miljard slutlig efterfrågan. flygindustrin uppskattas en miljard US$ i slutlig efterfrågan skapa 25 840 arbetstillfällen, inom industrin för radio- och TV-industrin 24 789 inom den militära robotindustrin 18 254 samt inom industrin för radio kommunikationsutrustning (exkl och TV) 13 405 arbetstillfällen. Investeringar inom tjänstesektorn leder till naturligtvis många fler arbetstillfällen. Delar av den militära sektorn är också mycket arbetskraftsintensiv. Det är därför inte förvånande att man erhåller ett resultat som CBOs, när man grundar beräkningen på antagandet om en lika stor investering inom alla delar av den militära respektive den civila sektorn. Om man till enskilda begränsar jämförelsen industribranscher, är det åter troligt att en av en viss investering storlek leder till ungefär samma sysselsättning oberoende av vilken bransch det gäller. Om man emellertid antalet arbeten som jämför skapas av investeringar inom försvarsindustrin med det genomsnittliga antalet arbeten som skapas av investeringar med samma belopp inom civil industri, kan mycket väl den civila industrin visas fler skapa arbeten.”

Det är uppenbart att försvarsutgifter inte är något universalmedel mot arbetslöshet. Omställning inom försvarsindustrin skulle av samma skäl inte förorsaka någon massiv arbetslöshet i av de något länder som har en betydande försvarsindustri, särskilt inte om motåtgärder vidtogs i samband med att försvarsbeställningar minskade. Det har för Storbritanniens del uppskattats att en av minskning försvarsutgifterna under en femårsperiod i slutet av 1970-talet med 1,3 miljarder pund skulle ha lett till att ca 50 000 människor förlorade sina arbeten under samma Även om detta antal inte är helt period. obetydligt, kan det jämföras med de 2,5 människor som miljoner varje år byter arbete i Storbritannien. Ca 180 000 av dessa arbetar inom försvarssektorn. en faktor i det brittiska Ytterligare positiv fallet är, att den region som erhöll de relativt största antalet försvarsbeställningar, också har den lägsta arbetslösheten (sydöstra England), medan den region som har den högsta arbetslösheten

96 Utländska erfarenheter av omstallning

också har det lägsta antalet försvarssysselsatta (Wales). På liknande sätt förhåller det sig i Italien, där endast 1,8 procent av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin som helhet avser försvarsmateriel. Två av de fem provinser som har de inom högsta sysselsättningen försvaret och försvarsindustrin har en väl utvecklad industristruktur,

och är inte alls beroende av försvarsbeställningar.”

Oavsett de generella effekterna på sysselsättningen av nedskärningar i den militära anskaffningen, är det klart att enskilda anställda kan ha svårt att finna nytt arbete. En studie som 1978 inom det genomfördes kaliforniska omställningsprojektet Mid-Peninsula Conversion Project (MPCP) identifierade fyra kategorier av militär-industriellt arbete med utgångspunkt från svårigheterna att ställa om till civil produktion. Kategori 1 består av yrkesutbildade arbetare. MPCPrapporten konstaterar: ”Vanligtvis kan yrkesarbetarnas kunskaper lätt komma till användning i civila yrken, men en persons lön, rörlighet och ibland specialisering eller grad av yrkesutbildning utgör i vissa fall hinder för omställning.” En studie som utfördes i mitten av 1960-talet för ACDAs räkning av två anläggningar för av tillverkning militära robotar, fann att de flesta tekniker och verkstadsarbetare hade små problem när det gällde att gå över till civil sysselsättning. För mer än 60 procent behövdes ingen särskild utbildning för anpassningen till den civila sektorn och för endast 5 procent behövdes mer än 3 månaders Andra ACDA-beställda studier har utbildning. visat att de som är villiga att flytta (oavsett kategori) i större omfattning hittar nya arbeten som de är nöjda med än de som inte vill

flytta.”

Den andra kategorin som undersöktes i MPCP-rapporten var kontors- och servicepersonal. De flesta anställda inom denna kategori skulle inte ha några svårigheter när det gällde att flytta över till den civila sektorn. Ett mindre antal ”högt specialiserade kontorister och några anställda med militärt specifika underhållsarbeten” kan emellertid inte erbjudas en helt motsvarande sysselsätt-

ning.”

Den tredje och fjärde kategorin kan väntas få de största problemen när det gäller att övergå till den civila sektorn. Här ingår å ena sidan ingenjörer, forskare och högt yrkesutbildade tekniker samt å andra sidan lednings- och administrativ personal. Enligt MPCP-rapporten finns det två skäl till varför personer med administrativa och företagsledande uppgifter har svårt att ställa om till civil verksamhet: brist på kunskap och erfarenhet av att producera och sälja varor och tjänster på den civila marknaden, samt de löner som råder högre inom försvarssektornf” För ingenjörer, forskare och högt yrkesut-

Utländska av

erfarenheter omställning 97

bildade tekniker, har i ACDA-beställda studier identifierats tre

huvudsakliga hinder för övergång till civilt kommersiellt arbete:

1 Bristen på kostnadsmedvetande.

Uppfattningen hos i den civila sektorn att de företagsledningar

som arbetar med militär inte är för civilt

produktion lämpade

kommersiellt inriktat arbete.

3 Föreställningen hos de forskare och ingenjörer, kvalificerade

tekniker som arbetar inom det militära området, att detta kräver

fler specialister och att den civila kommersiellt inriktade sektorn kräver fler generalister.”

I en nyligen gjord studie av den militära brittiska elektronikindustrin

uttrycktes den sistnämnda reservationen ett annorlunda på något

sätt:

Det renodlade civila arbetet var av relativt enkelt slag och därför ovärdigt de mycket högt kvalificerade forskare och ingenjörer som arbetar med försvarselektronikf”

I samma brittiska rapport dras slutsatsen att denna om

föreställning

arbetet i försvarsindustrin är en mycket fast rotad illusion och helt

felaktig”.°4 Medan forskare, ingenjörer och kvalificerade

högt

tekniker som grupp skulle få de största när det att

problemen gäller övergå till civil skulle flera av dem utan större sysselsättning, svårigheter finna jämförbara arbeten. En som elektronikingenjör

arbetar med att utforma militära och

lednings- kommunikationssys-

tem skulle, för att ta ett inte behöva särskilt

exempel, mycket vidareutbildning för att kunna utforma för system flygtrafikled-

ning.”

Samtliga anställda inom denna senare skulle behöva kategori någon form av vidareutbildning. I en del fall skulle ett till två års studier på

universitetsnivå krävas. I andra fall skulle

omskolning på arbetsplatsen vara tillräckligt. I en studie finansierad av ACDA drogs följande

slutsats:

Beträffande var både ingenjörer omskolning och företagsledningar överens om att i de fall teknisk vidareutbildning behövdes, borde den äga rum inom företaget och som regel vara knuten till konkreta När arbetsuppgifter. ingenjörer i försvarsindustrin flyttar över till en kommersiell miljö, uppnås de bästa resultaten uppenbarligen genom att man snabbt integreras i denna miljö och skaffar sig nya kunskaper genom kontakter med andra, som redan arbetar kommersiella området. De på det personer i företagsledande ställning som intervjuades i undersökningen rekommenderade att bara ett fåtal ingen jöreri taget övergick till civil verksamhet. De flesta menade, att de attityder som hänger samman med kostnadsmedvetande och produktkvalitet

98 Utländska erfarenheter av omställning

inte utan vidare kan ändras genom formell utbildning, utan bara kan ändras successivt genom att ingenjören ifråga anpassar sig till sin nya arbetsmiljö.°°

Erfarenheterna från flygindustrin, där flera företag har försökt att komplettera sin produktion med marktransportsystem, visar vilka problem som företagsledare, administratörer och FoU-personal har mött när de försökt lämna den militära verksamheten för den civila.

Boeing-Vertol i Philadelphia började tidigt på 1970-talet att ställa om

sin anläggning för helikoptertillverkning till produktion av spår- och järnvägsvagnar. Man ägnade större uppmärksamhet åt att byta produktionsutrustning i fabriken än åt att planera omskolningen av de ingenjörer, som skulle konstruera de nya produkterna. Bara en av de ingenjörer, som ingick i den grupp som skulle göra konstruktionsarbetet, hade erfarenhet från den kommersiella civila sektorn. I början var ingenjörerna överdrivet optimistiska om hur enkelt deras kunskaper kunde tillämpas för de nya produkterna. Det dröjde en tid innan de lärde sig att t ex dörrar till spårvagnar öppnas tusentals gånger per vecka och måste vara både enkla och pålitliga. Brist på

erfarenhet ledde till att Boeing-Vertol gick med på att leverera de

första spårvagnarna till myndigheterna i Boston vid en tidpunkt, som inte medgav tillräcklig tid för test av prototyper. Underlåtenheten att ordentligt testa spårvagnarna ”på fältet innebar att många av med den konstruktionen inte problemen ursprungliga uppmärksammades förrän spårvagnarna hade levererats till Boston. Liknande problem stötte Rohr Corporation i Kalifornien på, när man tillverkade ett snabbtågsystem (Bay Area Rapid Transport, BARTsystemet) samt tunnelbanan för Washington DC. Bägge projekten utmärktes av bl a kostnadsöverskridanden och tekniska överraskningar. I vissa fall har emellertid erfarenheterna från försvarsbeställningarna hjälpt företagen i deras nya satsningar. Det sätt på vilket produktio-

nen av spårvagnar har organiserats vid Boeing-Vertols fabrik och de

produktionstekniker man använder sig av har bidragit till en

effektivare produktion.” Allt detta visar tydligt på behovet av

planering. Ju mer planering som läggs ned på ett omställningsprojekt, desto mer sannolikt är det, att försvarsproduktionens fördelar kan föras över eller anpassas till civil produktion och desto mer uppenbart blir det vilka nya kunskaper och färdigheter som olika grupper av anställda måste skaffa sig.

Lokala

omställningsprojekt

Tidigare har de flesta omställningsprojekt som finansierats av myndigheter eller universitet varit begränsade till studier av möjlig-

Utländska av 99

erfarenheter omställning

heterna till omställning. Relativt litet har gjorts på myndighetsnivå för att direkt främja inom försvarsindustrin. Inom omställning företagen själva har både ledning och anställda att om föredragit möjligt hålla sig kvar i den militära verksamheten. Under det senaste decenniet har emellertid försök gjorts att engagera lokala myndigheter och försvarsanställda i inför i försvaplanering nedskärningar ret.

Ursprunget till det växande lokala intresset var av publiceringen Lucas-arbetarnas plan för omställning i mitten av 1970-talet. Inför den omorganisation och de som vid rationaliseringar planerades Lucas Aerospace (som vid tillfället var till 50 procent beroende av militära beställningar), slöt de olika sig fackliga representanterna samman för att föreslå alternativa som man menade produkter, skulle göra det för att behålla de anställda som möjligt företaget hotades av avsked. De försöken ursprungliga att engagera forskare i sökandet efter nya produkter var inte och de 150 framgångsrika produkter som togs upp i kommitténs plan för företaget (publicerad 1976) hade alla föreslagits av Lucas-arbetarna själva.

Företagsledningen vid Lucas tog avstånd från kommitténs för plan företaget. Det har antytts att mycket av företagsledningens motstånd berodde på att planen var en mot rätt utmaning företagsledningens att besluta vad som skall och hur skall produceras företaget organiseras. Så länge labourpartiet var i var det regeringsställning, möjligt att hindra Lucas från att minska antalet anställda inom flygdivisionen med 2 000, såsom företagsledningen hade planerat. En samarbetsgrupp mellan företagsledningen och de fackliga organisationerna inrättades med att söka efter nya och visst uppgift produkter stöd gavs av regeringen (förmodligen för att de 2 000 anställda inte skulle avskedas). Efter regeringsskiftet i 1979 emellertid maj intog företagsledningen en hårdare Sekreteraren i Lucas-arbetarattityd. nas kommitté och en av dess mest aktiva medlemmar avskedades och i februari 1982 avskedades sedan 2 000 arbetare vid Lucasytterligare fabrikerna i

Burnley.”

Det fanns några smärre Lucas framgångar. Exempelvis började Industries att tillverka en av de som hade produkter ursprungligen föreslagits i kommitténs företagsplan. kom Olyckligtvis produkten inte att tillverkas vid utan istället inom en del av flygdivisionen, företaget som redan för den civila marknaden. producerade Någon egentlig omställning ägde således inte rum. Den viktigaste konsekvensen av var istället den stimulans Lucas-experimentet det gav till andra grupper av anställda och lokala i andra länder i grupper Europa och i Nordamerika som arbetar för omställning från militär till civil

produktion.

100 Utländska erfarenheter av omställning

Mycket av denna Lucas-inspirerade aktivitet har ägt rum i Storbritannien. Här följer endast ett litet urval av de aktiviteter kring omställning som har satts igång under senare år. Arbetarna vid Vickers föreslog t ex 54 alternativa produkter för varven i Barrow. I Newcastle föreslog man produkter som kunde ersätta stridsvagnen Chieftain. Arbetarna vid Royal Dockyards har börjat söka efter alternativa produkter för de varv som hotas av nedläggning och arbetare vid statliga Royal Ordnance Factories i norra London har erhållit bidrag för att söka efter alternativ till den produktion av tändrör, som har skurits ned. Den fackliga organisation som representerar de anställda vid det brittiska försvarsdepartementet har inlett en informationskampanj för att upplysa sina medlemmar om omställning och frågor om nedrustning. Lucas-kommittén grundade ett centrum för alternativa industriella och teknologiska

system (Center for Alternative Industrial and Technological Sys-

tems, CAITS), som är en forsknings- och konsultbyrå knuten till den tekniska högskolan North London Polytechnic. Den stöder fackliga

organisationer i frågor om omställning.”

I England har det fackliga intresset för omställning huvudsakligen kommit från fackliga ledare på lokal nivå (”shop stewards”). Det fackliga intresset i de flesta andra västeuropeiska länder och i USA kommer däremot som regel från den centrala fackliga ledningen. I tex USA har det förbund som organiserar arbetarna inom större delen av försvarsindustrin, bl a flygindustrin - International Association of Machinists and Aerospace Workers, IAM - stött förslag om lagstiftning rörande omställning, forskning om försvarsutgifternas sysselsättningseffekter samt omskolningsprogram för försvarssysselsatta. I Italien har förslag väckts inom det nationella metallarbetareförbundet (FLM) om att försvarsindustrin skulle komplettera sin verksamhet med civil produktion. Detta har lett till att FLM börjat studera omställningsfrågan och satt igång upplysningskampanjer för att informera medlemmarna om omställningens ekonomiska aspekter. FLM har vidare uppmanat företagen Aermacchi, Oto-Melara, Agusta och Selenia att påbörja en diversifiering mot ökad civil produktion. Trots att principiella överenskommelser under senare är har träffats, har mycket litet skett på det praktiska planet. Agusta började tillverka en ambulanshelikopter, men den dominerande trenden inom italiensk försvarsindustri har varit expansion inom det militära området, snarare än omställning. I Frankrike är intresset för omställning, liksom för nedrustningsfrågor i allmänhet, minimalt hos alla berörda parter. En av de centrala fackliga organisationerna, CFDT (Confedération Francaise du Travail), har bildat en arbetsgrupp för nedrustning och försvar, som skall undersöka vilka civila produkter som skulle kunna tillverkas av företag som för närvarande

Utländska av

erfarenheter omställning 101

producerar vapen.” I varken USA, Italien eller Frankrike finner man

emellertid en sådan facklig aktivitet i om som i fråga omställning England.

I Västtyskland har medlemmar i IG Metall, det metallarbetatyska reförbundet som de flesta arbetarna organiserar i försvarsindustrin, börjat bilda arbetsgrupper på de olika försvarsmaterieltillverkande företagen. Dessa kommittéer, som än så är koncentrerade till länge norra Västtyskland, har diskutera vilka av börjat typer produkter som skulle kunna tillverkas om från det inhemska beställningarna försvaret och från exportmarknaden minskade. har i Syftet samtliga fall varit att värna om för dem som lever under hotet sysselsättningen om avsked. Exempelvis har 9 000 arbetare vid Blohm & Voss-varvet

utanför Hamburg hotats med avsked därför att

efterfrågan på krigsfartyg har minskat. Arbetarna har att skall föreslagit företaget börja tillverka avsaltningsanläggningar för torra områden i tredje världens länder. År 1981 startades vid Mak arbetsgrupper Krupp Maschinenbau i Kiel och vid VFWs (Vereinigte Flugtechnische Werkes) fabrik i Bremen. Krupps i Kiel har företagsledning börjat studera en del av men har ännu arbetsgruppens förslag, inte accepterat något av dem.”

I USA växer de lokala aktionerna för men främst omställning, genom olika aktivistgrupper och inte genom de fackliga organisationernas verksamhet. Den kanske mest kända

av dessa grupper är Center for

Economic Conversion, (CEC, tidigare Mid-Peninsula Conversion Project i Kalifornien, MPCP), som startades 1975 för att informera allmänheten om försvars- och och för att bearbeta omställningsfrågor arbetare, tekniker, forskare, företag samt kommunala och andra lokala myndigheter och i att utveckla alternativ organisationer syfte sysselsättning för försvarsindustrin. I en skriver två publikation CEC-medarbetare om effekterna av en för den kärnvapenfrysning amerikanska ekonomin. De uppskattar hur stora resurser, som skulle kunna sparas till följd av en kärnvapenfrysning, och hur besparingarna skulle kunna omfördelas för att fler arbetstillfällen som ur skapa samhällelig synpunkt vore mer värdefulla än

vapentillverkning.”

På grund av det ökade intresset i USA för omställning både bland fackföreningsmedlemmar och lokala grupper, skapades ett informationscentrum för omställning - Economic Conversion Clearinghouse - för att underlätta samarbetet mellan nationell och grupper på lokal, internationell nivå och för att stimulera en samordnad för planering omställning. Detta informationscentrum kommer att vara knutet till CEC. En annan intressant är att som CEC utveckling många grupper har börjat se i ett större inom omställning sammanhang. Omställning försvarsindustrin ses alltmer som en modell som att även går tillämpa

102 Utländska erfarenheter av omställning

på anläggningar med helt civil produktion och som tillverkar produkter som förlorar sin efterfrågan nationellt eller internationellt. Erfarenheterna från försvarsindustriell omställning ses således som ett medel för att gjuta nytt liv i stagnerande ekonomier runt om i världen.

På internationell nivå har ett flertal konferenser organiserats under de senaste åren, som har fört samman fackföreningsmedlemmar, lokala aktivister, medlemmar av fredsrörelser och forskare. Syftet har varit att utbyta information och att stödja omställning. Den första konferensen, som ägde rum 1983 och stöddes av FNs samordningskontor för NGOs (icke-statliga organisationer), hade i första hand nordamerikanska deltagare. Den andra konferensen, som hölls i Boston i juni 1984, hade deltagare från 14 länder, i huvudsak från Västeuropa och Nordamerika. Som ett resultat av den andra konferensen upprättades ett organ för internationellt informationsutbyte om omställningsfrågor - International Economic Conversion

Information Exchange. Det ska organisera kommande konferenser

och två gånger om året producera en rapport om omställningsprojekt i olika länder. Trots att intresset för omställning inom försvarsindustrin har ökat starkt på lokal nivå sedan mitten av 1970-talet, är det fortfarande tämligen få som är aktiva i arbetet för omställning. De flesta anställda, och de flesta invånare i samhällen med försvarsindustrier eller militära anläggningar, betraktar alltjämt försvarsutgifter som en garanti för ekonomiskt välstånd och arbete. De flesta fackliga funktionärer är inte heller motiverade att verka för omställning. De flesta anställda värnar i första hand om sina arbeten - särskilt i 1980-talets osäkra ekonomiska klimat. Så länge tillverkning av militära produkter tryggar deras arbeten, motsätter sig få anställda fortsatt vapentillverkning eller ens ökad sådan genom export. Exempelvis instämmer förmodligen de flesta franska arbetare med CGT-FOs bedömning att ”frågan om omställning huvudsakligen är akademisk” i det nuvarande ekonomiska klimatet. Inte ens misslyckandet vid Lucas-fabriken kan helt skyllas på företagsledningen eller den konservativa regeringen. Konflikter mellan den lokala fackliga kommittén och de olika nationella fackförbunden samt kommitténs svårigheter att få de anställda i verkstäderna att alltid förstå dess

agerande, bidrog också till bristen på framgång.”

Erfarenheterna från slutet av 1970-talet vid VFW-Fokkers fabrik i den västtyska staden Speyer är också lärorika i detta avseende. I februari 1976 tillkännagavs att 800 - 900 av totalt 950 anställda skulle avskedas. Det skulle ha inneburit en Ökning av arbetslösheten i Speyer från 5,6 till ca 10 procent. De anställda och kommunen

,

,v-...mw Utländska erfarenheter av omställning 103

nia?! ...n lyckades i december 1978 utverka ett löfte från att företaget upprätthålla sysselsättningen vid fabriken tills vidare”. En del arbetare menade att de inte stödde enbart av vapentillverkningen sysselsättningsskäl och föreslog i stället en ökning av den civila produktionen vid fabriken. Men de flesta var i första hand bara angelägna om att behålla sina arbeten och därför försvann förslagen om en ökning av den civila produktionen på ett stadium från tidigt

kampanjen vid Speyer-fabriken.”

Det återstår således mycket att göra i fråga om lokal för organisation att främja omställning inom försvarsindustrin. metallar- Europeiska betarefederationen (EMF) vid sin i 1983 en antog kongress juni resolution om Fred, nedrustning och av begränsning vapenexport”. Enligt EMF har de fackliga organisationerna två viktiga uppgifter. För det första skall man bedriva allmän om värdet av upplysning avspänning och nedrustning. För det andra skall man verka för att trygga sysselsättningen för dem som idag arbetar med av tillverkning försvarsmateriel. Förbättrad innebär anställningstrygghet planering för civil produktion inom försvarsindustrin, men också att verka för att upprätthålla och öka redan existerande civil i de produktion företag som arbetar med

försvarsbeställningar. Härigenom motver-

kas fluktuationer i försvarsbeställningarna samt EMF främjas enligt en gradvis omställning från militär till civil med användproduktion ning av befintlig avancerad teknologi.

Det är emellertid viktigt att inse att både och myndigheter näringsliv måste engageras i för att den skall bli omställningsprocessen framgångsrik. Det är särskilt viktigt att inse att så staterna länge fortsätter att köpa vapen, kommer att tillverkas. Och så vapen länge staterna köper vapen i sådana kvantiteter som man har under gjort senare år, blir det mycket svårt att med arbeta för en framgång omställning. FNs expertgrupp om sambanden mellan nedrustning och utveckling sammanfattade förhållandet mellan och stat, industri anställda i sin rapport till FNs 1981 generalsekreterare på följande sätt:

Det primära ansvaret för omställning kommer sett att åvila generellt regeringen. Detta beror på den speciella karaktär som förhållandet mellan regeringen och den militära sektorn har, särskilt ifråga om att sätta igång förberedelserna för omställning. Regeringen bör ta initiativet, medan det är en gemensam angelägenhet för industrin, de fackliga organisationerna och myndigheterna i de mest försvarsberoende regionerna och kommunerna att skaffa fram detaljerad kunskap om anpassningsproblemens typ och omfattning samt att utforma åtgärder för att lösa dessa problem.”

Trots den ökande lokala verksamheten, och trots det stora antal studier som har genomförts för att att en inom påvisa omställning

104 Utländska av

erfarenheter omställning

försvarsindustrin är möjlig, återstår ett omfattande politiskt arbete, om några avgörande stegi riktning mot omställning inom försvarsin-

dustrin skall kunna tas.

Noter

1 Den amerikanska regeringens syn på omställningsprocessen efter andra världskriget förklaras i ett dokument från FN, Department of Economic

and Social Affairs, Economic and Social Consequences of Disarmament. Volume II: Replies of Governments and Communications from Interna-

tional Organizations, E/3593/Rev. 1, New York: 1962. De amerikanska

erfarenheterna är sammanfattade i The Economic Effects of Disarma-

ment, London: The Economist Intelligence Unit, och Toronto: University of Toronto Press, 1963, sid 121 och 123. Se också Thomas P. Ruane,

Federal Response to Economic Crises: The Case of Defense Economic

Adjustment, Doctoral Thesis, George Washington University, Washington, DC, 1977, sid 64 och US Congress, Senate, Committee on Commerce, Hearings: National Economic Conversion Commission, 88th Cong., 2nd Sess., 25 May och 22 June 1964, Washington, DC: US Govt. Printing Office, 1964, yttranden av Senator George McGovern, sid 44.

I Economic Report of the President, Washington, DC, January 1961,

karaktäriserades övergången efter andra världskriget på följande sätt: Stora inskränkningar i produktionen av konsumtionsvaror och tjänster, en fyrdubbling av utgifterna för bostadsbyggande och en kraftig uppgång i näringlivets investeringar i ny produktionskapacitet samt nya lager uppvägde i de närmaste den stora minskningen i produktionen för försvaret. (sid. 47-48). 2 Informationen om Storbritannien är hämtad från Economist Intelligence

Unit, The Economic Effects of Disarmament, op.cit. , sid. 117, 119-120.

Informationen om Sovjetunionen kommer från Alexander Kursky och Mikhail Khlusov, Post-War Economic Reconstruction in the USSR

(Reconversion in Socialist Economies)”, sid. 3 och 8 i Socio-Economic Problems of Disarmament, Soviet Peace Committee, Disarmament

Commission, Wien: International Institute for Peace, 1979. 3 Ibid., sid. 3.

4 Economist Intelligence Unit, The Economic Effects of Disarmament,

op.cit., sid. 121. I Förenta Staterna, ”...hade både konsumenter och näringsliv ackumulerade likvida tillgångar som de snabbt utnyttjade till köp ...” (sid. 123). 5 Ibid. , sid. 120 och Ruane, Federal Response to Economic Crises, op. cit. , sid. 64.

6 Economist Intelligence Unit, The Economic Effects of Disarmament, op.

cit., sid. 119 och 121, och Ulrich Albrecht, Researching Conversion: A Review of the State of the Art, i Experiences in Disarmament, ed. Peter Wallensteen, Uppsala: Department of Peace and Conflict Research, juni 1978, sid. 11-46. En del av 1940-talets litteratur som beskriver omställningen i USA efter andra världskriget är sammanfattad i J .S. Ballard, The

Shock of Peace: Military and Economic Demobilization after World War

II, Los Angeles: UCLA, PhD Thesis, 1974.

. Utländska erfarenheter av omställning 105

7 Murray L. Weidenbaum, Industrial Adjustments to Military Expendi-

ture, sid. 461 iAdjustments of the US Economy to Reductions in Military

Spending, ACDA/E-156, ed. Bernard Udis, Washington, DC: ACDA, December 1970. 8 Judith Reppy, The United States, sid. 22-23 i The Structure the

of Defence Industry: An International Survey, ed. Nicole Ball och Milton

Leitenberg, London: Croom Helm, 1983. Före andra världskriget var det bara ett fåtal företag i USA som i fredstid tillverkade vapen. ”Under 1800-talet tillverkades kanoner och krigsfartyg dels vid fabriker och varv som tillhörde staten, dels vid privata företag. Men det var bara under krig som vapenproduktionen låg på en någorlunda hög nivå. I själva verket var det dominerande draget i vapenproduktionen fram till andra världskriget dess sporadiska karaktär. En följd härav var att USA var militärt oförberett när krig bröt ut eftersom den amerikanska industrins produktion var helt civilt inriktad. Men efter att krig brutit ut ökades vapenproduktionen hastigt. När kriget var slut och försvarsutgifterna minskade igen drogs produktionen ner. När andra slutade världskriget hade de flesta företag som gått över från civil till militär produktion lagts ner eller återvänt till den civila marknaden.” (Ibid., sid. 21). 9 Michael Brzoska, The Federal of Germany”, sid. 111 i Ball och Republic

Leitenberg, The Structure of the Defence Industry, 0p.cit.. Ett liknande

mönster kunde observeras i Sverige: ”Delvis som ett resultat av utvecklingen av de internationella förbindelserna, förändrades den svenska försvarsindustrins struktur påfallande litet efter andra världskriget. Många av de civilt orienterade företagen som hade varit engagerade i vapenproduktion återgick till civil produktion och började sälja på en världsmarknad som hungrade efter varor. De mera specialiserade företagen, å andra sidan, var efter en kort period av minskande försvarsbeställningar återigen starkt involverade i militär produktion. Ett exempel är Saab, som försökte frigöra sig själv på olika sätt från totalt beroende av beställningar från försvaret när kriget tog slut. Man började tillverka personbilar och konstruerade ett civilt passagerarflygplan. Upprustningen i början av 1950-talet utnyttjade emellertid hela flygin-

dustrins kapacitet och produktionen av civila flygplan upphörde. (Per

Holmström och Ulf Olsson, Sweden, sid. 141 i Ball och Leitenberg,

The Structure of the Defence Industry, op.cit.).

10 Ellis R. Mottur, Conversion of Scientific and Technical Resources:

Economic Challenge - Social Opportunity , Monograph no. 8/GWPS-Mon 8, Washington, DC: Program of Policy Studies in Science and Technology, George Washington University, March 1971, sid. 38-39. 11 Weidenbaum, Industrial Adjustments to Military Expenditure”, op.cit. , sid. 462. 12 Till exempel karaktäriserades Nixonadministrationens - när politik utgifterna till Vietnamkriget reducerades i början på 70-talet - på följande sätt: ”. . .administrationens övergripande verkar inneomställningspolitik bära att man förlitar sig på marknadskrafterna och använder en ökad penningmängd för att uppmuntra nyinvesteringar och därigenom skapa sysselsättning för anställda som tvingats lämna försvarsindustrin. Man utgår ifrån att enskilda skall finna arbete på vanligt sätt på arbetsmark-

106 Utländska erfarenheter av omställning

naden, även om detta skapar påfrestningar för miljontals människor. Där arbetslösheten visar alltför besvärande kommer sig vara regeringen istället för att främja omställning - satsa ökade resurser på försvarsindu-

strin.” (Leonard Rodberg, Report on the Conference on Economic

Conversion”, sid. 288 i US Congress, Senate, Committee on Labor and Public Welfare, Special Subcommittee on National Science Foundation, Hearings: National Science Foundation Conversion Programs, 1971 , 91st Cong., 1st Sess., 26-27 October 1971, Washington, DC: US Govt. Printing Office, 1971.) 13 För en vidare diskussion om viktiga försvarsindustriella särdrag som beror på statlig efterfrågan i USA, se Reppy, ”The United States, 0p.cit., sid. 26. 14 Angående USA, se ibid., sid 28. Angående Västtyskland, se Brzoska, ”The Federal Republic of Germany, op. cit. , sid. 117. Angående Italien

se Sergio A. Rossi, sid. 253-254, i Ball och Leitenberg, The Structure of the Defence Industry, op. cit..

15 Angående USA, se Reppy, ”The United States”, op. cit. , sid. 39. Angående Västtyskland, se Brzoska, ”The Federal Republic of Germany”, op. cit., sid. 133.

16 Sir Ieuan Maddock, Civil Exploitation of Defence Technology. Report to

the Electronics ECD, London: National Economic Development Office, 1983, sid. 4-5. För en diskussion om hur de största europeiska vapentillverkarna ser på dessa och angränsande problem, se Bernard

Udis, Adjustment of High Technology Organizations to Reduced Military

Spending: The Western European Experience, NSF-RA-X-75-O16, Washington, DC: National Science Foundation, October 1974, sid. 311-363. En analys av de viktigaste skillnaderna mellan de militära och civila rymdsektorerna i USA inriktades på följande fem områden: statliga betalningar, marknadsföring, finansieringsmetoder, operativa funktioner

och personaladministration. Se Mottur, Conversion of Scientific and

Technical Resources, op. cit., sid. 83-92. 17 Det är viktigt att notera att det är inte bara är de som argumenterar för nedrustning som ifrågasätter den militära teknologins värde för den civila industrin. Även representanter för försvarsforskningen har uttryckt sådana synpunkter. Det måste bli erkänt att det viktigaste syftet med militär FoU ligger på det militära området, och en hög tjänsteman inom fransk militär forskning och utveckling uttryckte mångas uppfattning när han framförde meningen att civila resurser i det långa borde loppet användas på problem vilka man söker civila lösningar för”. Udis,

Adjustment of High Technology Organizations to Reduced Military

Spending, op. cit., sid 413. 18 Angående USA, se Reppy, ”The United States”, op. cit. , sid. 33-35. Om

Västeuropa, se Udis, Adjustment of High Technology Organizations to

Reduced Military Spending, op. cit. , sid. 413-443. När det gäller Polen, se Stephen Tiedtke, ”Czechoslovakia”, i Ball och Leitenberg, The Structure

of the Defence Industry, op. cit., sid. 205.

19 Udis, Adjustment of High Technology Organizations to Reduced Military

Spending, op. cit., sid. 413.

Utländska av 107

erfarenheter omställning

20 Ibid., sid. 415. Se också Maddock, Civil Exploitation of Defence

Technology, op. cit..

21 Mottur, Conversion of Scientific and Technical Resources, op. cit. , sid. 81.

Det skall emellertid påpekas att Mottur antar att vissa civila tillämpningar har blivit förbisedda på grund av att programmen för teknologiutnyttjande ”dominerades av tekniker vars bakgrund i första hand är från militärsektorn, rymdindustrin och atomenergiområdet, snarare än från de civila områden där informationen kunde användas. förhoppningsvis Enligt Mottur ”innebär tillvaratagandet av en teknologisk nyhet inte bara en fråga om att förstå teknologin, utan man måste dessutom binda samman de möjliga tillämpningarna av teknologin ifråga med de behov och möjligheter som finns inom den civila sektorn. Personer som kan överbrygga hindren mellan den militärt inriktade tekniska informationen och civila behov kan sannolikt föreslå alternativa användningsområden för denna information (sid. 82).

22 Udis, Adjustment of High Technology Organizations to Reduced Military

Spending, op. cit., sid. 420. 23 Reppy, United States”, op. cit., sid. 35. 24 United Nations, General Between Assembly, Study on the Relationship Disarmament and Development:

Report of the Secretary-General, A/

36/356, New York, 1981, sid. 109. 25 Slutsatserna av detta forskningsprogram är sammanställda i The Econ-

omic Impact of Reductions in Defense Spending, DC:

Washington, Economics Division, Bureau of Economic Affairs, ACDA, 1972, sid. 31. 26 Ibid., sid. 4. 27 Som exempel på en studie av USAs ekonomi, se Lawrence R. Klein och Kei Mori, ”The Impact of Disarmament on Economic Aggregate Activity: An Econometric Analysis”, sid. 93-120, iAdjustments the US

of

Economy to Reductions in Military Spending, ed. Bernard Udis, ACDA/E-156, Boulder: University of Colorado, december 1970. Flera ekonometriska studier av den norska ekonomin har utförts sedan mitten av 1960-talet. De två senaste är Ådne Cappelen, Olav Bjerkholt och Nils Petter Global Conversion Arms

Gleditsch, from to Development Aid: Macroeconomic Effects in Norway, Prio Publication S-9/82, Oslo: Prio,

1982, och Olav Bjerkholt, Ådne Cappelen, Nils Petter Gleditsch och

Knut Moum, Disarmament and Development: A Study of Conversion in

Norway, Prio Publication S-7/80, Oslo: Prio, 1980. När det gäller Västtyskland, se rapporten från Deutsches Institut für Wirtschaftsfor-

schung, Macro-Economic Eñects of Disarmament Policies on Sectoral Production and Employment in the Federal Republic of with

Germany, Special Emphasis on Development Policy Issues (utarbetad av R. Filip-Köhn, R. Krengel och D. Schumacher), Berlin: 1980. May Leontieff-Duchins modellstudie delade upp världen i 15 regioner och uppskattade de ekonomiska effekterna av minskade militära i utgifter dessa regioner. Se Wassily Leontief och Faye Duchin, Worldwide Economic a Limitation

Implications of on Military Spending, rapport till

UN Centre for Disarmament, New York: Institute for Economic Analysis, NYU, juni 1980.

108 Utländska erfarenheter av omställning

28 Senator Alan Cranston, Transcript of Proceedings, US Senate, Committee on Banking, Housing and Urban Affairs, Hearings on Diversification of Defense and Aerospace Corporations, 10 augusti 1971, sid. 4-6. 29 Angående statligt stöd åt större leverantörer, se till exempel Weidenbaum, Industrial Adjustments to Military Expenditures”, op. cit., sid. 487-491; US House, Subcommittee of Committee on Government

Operations, Hearings: Application of Aerospace and Defense Industry

Technology to Environmental Problems, Washington, DC.: 23-24 november 1970, sid. 40-42, 86-87, 105-107, 113-134, 169, 171, 174-177, 190, 201-202, 210, 212-213, 222, 236, 243-244. Möjlighet till vinstdelning diskuteras i Darwin W. Daicoff, Intergovernmental Resource Transfers”, i Udis, ed., op. cit., sid. 434-450.

30 Subsidy and Subsidy-Like Programs of the US Government, US Congress,

Joint Economic Committee, 86th Cong., 2nd Sess., Washington, DC:

1960; US Congress Joint Economic Committee, The Economics of Federal Subsidy Programs, A Compendium of Papers, del I, och en Staff

Study, 92nd Cong., 2nd Sess., Washington DC: 8 May 1972; US Congress, Joint Economic Committee, Staff Study: Federal Subsidy Programs, 93rd Cong. , 2nd Sess., Washington, DC: 18 October 1974. Se

också, S. Dorell, Subsidy and Subsidy-Like Programs of the US Federal

Government, Fiscal Years 1971 -I 976, Washington, DC: Economics Division, Congressional Research Service, Library of Congress, 75-137E, HD 3600, 3 juni 1975. 31 Den mest genomarbetade officiella studien i USA av åtgärder som kan vidtas för att dämpa de negativa effekterna av försvarsindustrins

omställning är Report of the Committee on the Economic Impact of Defense and Disarmament, Washington, DC: 1965. Denna studie, känd

som Ackley-rapporten” efter dess ordförande, drog slutsatsen att de instrument som redan existerar för att klara av andra slags ekonomiska störningar, skulle räcka för att ta hand om problem i samband med eventuella minskningar i försvarsbeställningarna. Ackley-rapporten föranleddes av minskningarna i militär materielanskaffning 1963-64, men när den publicerades hade USAs militära utgifter redan börjat öka igen på grund av den militära uppbyggnaden i Vietnam. Frågan om försvarsindustrins omställning förlorade således sitt intresse hos myndigheter och leverantörer till försvaret eftersom militärutgifterna började öka kraftigt.

32 Udis, Adjustment of High Technology Organizations to Reduced Military

Spending, op. cit., sid. 117-216. 33 De senaste förslagen till sådan lagstiftning är the Defense Economic Adjustment Act (HR 425), som ledamoten av representanthuset Ted Weiss lade fram 1982, och the Economic Conversion Act (HR 4805) framlagd av Nicholas Mavroules 1984. En kort och bra sammanställning av två förslag till omställningslagstiftning (S.4430, framlagd av senator McGovern den 2 oktober 1970 och S. 32, framlagd av Senator Kennedy

den 14 augusti 1970) finnsi Mottur, Conversion of Scientific and Technical

Resources, op. cit., sid. 112-127. Enbart 1971 fanns 30 lagförslag hos kongressen. En beskrivning av 18 av dessa förslag finns i J. Bergsman, Economic Adjustments to New National Priorities, DC: Washington,

Utländska av 109

erfarenheter omställning

Urban Institute, July 1971, sid. 37-39. Kongressrapporter och hearings behandlar ofta ämnen med anknytning till omställning. Se till exempel US Senate, Committee on Labor and Public Welfare, Convertibi- Readings:

lity of Space and Defense Resources to Civilian Needs: A Search for New

Employment Potentials, Washington, DC: US Govt. Printing Office, 1965, 2 delar, och US Senate, Committee on Labor and Public Welfare, Postwar Economic Hearings: Conversion, 91st Cong., 2nd Sess., 2 delar, DC: US Govt. Washington, Printing Office, 1970. En annan kategori av lagstiftning som det gått lika illa för som för omställningsförslagen är de s k transfer amendments” som föreslagits sedan 1976. I alla regelbundet dessa tillägg har föreslagits särskilda minskningar i delar av försvarsbudgeten och särskilda civila där dessa kunde program inbesparingar utnyttjas. Det första förslaget, framlagt av kongressledamoten Elizabeth Holzman, innebar att 2,5 miljoner dollar skulle skäras bort från försvarsutgifterna och istället användas i 8 program inom den civila sektorn. Det uppskattades att dessa 8 program skulle ha skapat 235 000 jobb. Förslaget förkastades med 317 röster mot 85. Alla senare förslag har också avvisats av kongressen. 34 Elizabeth Drew, ”A Political Journal”, The New Yorker, 1983.

35 Mottur, Conversion of Scientific and Technical Resources, op. cit., sid.

104-105.

36 European Trade Union Institute, Disarmament and the Conversion of

Arms Industries to Civil Production: A Review Possibilities and

of

Experiences in Western Europe, Bryssel, oktober 1983, sid. 72-73. 37 Soviet Peace Committee, Disarmament Commission, Socio-Economic

Problems of Disarmament, Wien: International Institute for Peace, 1979,

sid. iii. 38 Ibid. Avsaknaden av sådana hinder i Sovjetunionen förklarades på följande sätt: Det är naturligt att problem som rör omställning av militär produktion ses på olika sätt i socialistiska och kapitalistiska länder. Det socialistiska samhället är uppbyggt på klasser av arbetande människor och på sociala grupper. I ett sådant samhälle finns inte plats för klasser eller sociala som agerar uteslutande utifrån grupper sina egna snäva egennyttiga intressen, som försöker skaffa sig sociala privilegier av på bekostnad andra, som söker annektera eller utöva aggression mot andra folk, och ser krig som en källa till välstånd. Tanken utvecklades väl av generalsekreteraren i Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommitté, ordföranden i högsta Sovjet, kamrat Leonid Brezhnev i en TV-utsändning vid hans besök i Västtyskland i maj 1978: ”Vi i Sovjetunionen påpekade han - har varken klasser eller sociala och som är yrkesmässiga grupper intresserade av krig eller förberedelser för krig och som hoppas att vinna på det. Naturligtvis har vi militära anläggningar och en armé - men varken dessa anläggningars ledning eller försvarsmaktens befälhavare, arbetare eller soldater ser krig och militära beställningar som en förutsättning för sitt välstånd. Vi skulle vilja - till stor nytta för samhället - ställa om militära till anläggningar en fredlig tillverkning, till fredliga, kreativa syften.” (Pravda, 7 maj, 1978) (ibid, sid. iii). 39 Milton Leitenberg, The Counterpart of Defense Conversion in Industry the United States: The USSR Defense Economy, Industry and Military

110 Utländska erfarenheter av omställning

Expenditure. An Introduction and Guide to Sources, Journal of Peace

Research 16 (1979):3, sid. 266. 40 Detta avsnitt är baserat på Milton Leitenberg, Research and Development in (C)BW i Studies on Military & and Weapons Development, till 1984. Det rapport utrikesdepartementet, Stockholm, är viktigt att påpeka att USAs beslut att upphöra med produktionen av biologiska stridsmedel var ensidigt. Det var inte förrän 1972 som USA, Sovjetunionen och Storbritannien undertecknade avtalet om förbud mot utveckling, tillverkning och lagring av bakteriologiska (biologiska) och giftvapen och deras förstörelse. Även om detta avtal undertecknades den 10 april 1972 kompletterades det inte förrän den 26 mars 1975 med de ytterligare 20 länder som var nödvändiga för att det skulle träda i kraft. 41 Historien om OEA återfinns i Ruane, Federal to Economic Response Crises, op. cit.. Seymour Melman hävdar att OEA är ett av regeringens instrument för att hindra ekonomisk omställningsplanering både i den militära industrin och på militära baser. Så snart en grupp kongressledamöter har gjort förfrågningar angående planering för ekonomisk omställning, har försvarsdepartementet hänvisat till OEA som bevis på att dessa är föremål för åtgärd, vilket gjort ytterligare steg onödiga. Nu har OEA emellertid i realiteten fått begränsa sig till omställning av militära baser. Se Seymour Melman, from to Converting Military Civilian Industry: Conclusions from American Experiences, i Wallensteen, ed., Experiences in Disarmament, op.cit., sid. 71-73. 42 En studie från 1970 rörande nedläggning av baser i USA drog slutsatsen att även om vissa baser var ytterst viktiga för det lokala näringslivet, så var de flesta inte det. Den låga lokala beroendet berodde på att många baser strävar efter att bli så oberoende som möjligt och bara göra begränsade inköp av varor och tjänster i lokala företag. I några fall betydde stängningen av en bas att flera lokala arbetstillfällen skapades för lokalbefolkningen, eftersom försvarsdepartementet hjälpte civilt anställda att finna andra statliga arbeten på andra orter och att de anhöriga till den militära personalen lämnade den lokala arbetsmarknaden. Se Darwin

W. Daicoff, ed., Economic Impact of Military Base Closings, ACDA/

E-90, University of Kansas, april 1970. 43 New York Times, 4 oktober 1964. 44 US Arms Control and Disarmament Agency, The Economic

Impact of Reductions in Defense Spending, op. cit., sid. 16.

45 Till exempel hade det lagförslag som senatorerna McGovern och Mathias lade fram 1977 följande lydelse: § 102. (a) Rådet skall (1) främja förberedelsen av konkreta planer för civilt inriktade offentliga projekt som gäller viktiga nationella intressen (såsom transporter, bostäder, utbildning, hälsovård, miljövård, förnyelsebara energiresurser etc.) genom de olika civila federala myndigheterna liksom genom delstats- och lokala myndigheten.” Congressional Record, vol. 123, no. 179 (2 november 1977). På samma sätt föreslog en undersökning verkställd av National Planning Association i USA att ”...statliga och lokala myndigheter åt gav i uppdrag en särskild enhet eller tjänsteman att svara för datainsamling och andra informationsåtgärder när det gäller effekterna på respektive ort av

Utländska erfarenheter av omställning lll

möjliga militära nedskärningar. Se US Arms Control and Disarmament

Agency, The Economic Impact of Reductions in Defense Spending, op.

cit., p. 18. NPA-studien ifråga är National Planning Association,

Community Readjustment to Reduced Defense Spending, ACDA/E-57,

January 1966. 46 Tony Topham, ”A Labour Movement Strategy for Arms Conversion, London: Trade Unions for END, februari 1983, mimeo. Se också, Rob Edwards, Only Doing our Jobs, The New Statesman, 6 april 1984, sid. 8-9.

47 Se US Arms Control and Disarmament Agency, The Economic Impact of Reductions in Defense Spending, op.cit., sid. 19. Se också Kirschner t_ Associates, Adjustments to Reduced National Defense Expenditures in

New Mexico, ACDA/E-58, Washington, DC: januari 1966. 48 Kalifornien-experimentet”” beskrivs kortfattat i Murray L. Weidenbaum, ”Industrial Adjustments to Military Expenditure Shifts and

Cutbacks”, sid. 476-478, i Udis, Adjustments of the US Economy to

Reductions in Military Spending, op. cit.. Liknande försök som gjorts från försvarsindustrins sida när det gäller att expandera till den icke-militära offentliga sektorn beskrivs i ibid., sid. 478-487. 49 Data rörande Italien återfinns i Rossi, Italy, op. cit., sid. 224. Angående Storbritannien, se Ron Smith, ”The Resource Cost of Military

Expenditure, i Democratic Socialism and the Cost of Defence, ed. Mary

Kaldor, Dan Smith och Steve Vines, London: Croom Helm, 1979. Angående Sovjetunionen, se United Nations, General Assembly, Study on the Relationship Between Disarmament and Development, op. cit. , sid. 115, och David Holloway, ”The Soviet Union, sid. 58, i Ball och

Leitenberg, The Structure of the Defense Industry, op. cit..

50 Murray L. Weidenbaum, The Economics of Peacetime Defense, New

York: Praeger, 1974, sid. 43-44. Försvarsdepartementet publicerar årligen en hel del information om vilka företag som får FoU- och leveranskontrakt: Military Prime C0ntractAwards by Regions and States;

500 Contractors Listed According to Net Value of Military Prime Contract Awards for Research and Development, Test and Evaluation Work; och

100 Companies and their Subsidiary Corporations Listed According to Net

Value of Military Prime Contract Awards.

Ett problem - som inte är begränsat till USA - uppkommer när det gäller information om underleverantörer. De två mest citerade studierna om

underleveranser i USA är: CEIR, Economic Impact Analysis of

Subcontracting Patterns, Bethesda, Md: september 1966, och Jack

Faucett Associates, The Regional and Industrial Distribution of Defense

Subcontracting and Indirect Procurement, ACDA/E/RA-69, Washington, DC: US Department of Labor, augusti 1970. 51 Brzoska, The Federal Republic of Germany”. op. cit., sid. 129. 52 Rossi, ”Italy, op. cit. , sid. 221, och Michael Brzoska, Economic Problems of Arms Production in Western - and Europe Diagnoses Alternatives, i Militarization and Arms Production, ed. Helena Tuomi och Raimo Väyrynen, London: Croom Helm, 1983. Se också kapitel I B

Dependence on the Military Market, sid. 19-30, i Udis, Adjustment of

112 Utländska erfarenheter av omställning

High Technology Organizations to Reduced Military Spending, op. cit.. 53 Resource Management Corporation, the Metal-

Defense Dependency of

working Machinery and Equipment Industry and Disarmament Implications, ACDA/E-130, Washington, DC: juni 1969, och Battelle Memorial

Institute, The Implications of Reduced Defense Demand for the Electro-

nics Industry, Washington, DC: ACDA/E-48, september 1965. 54 United Nations, General Assembly, Study on the Relationship Between Disarmament and Development, op. cit., sid. 129-130. 55 Brzoska, ”The Federal Republic of Germany”, op. cit., sid. 123-124. 56 Marion Anderson, The Empty Pork Barrel: Unemployment and the Pentagon Budget, Lansing, Mich: Public Interest Group in Michigan,

1978, och The Impact of Military Spending on the Machinists Union,

Washington, DC: International Association of Machinists, januari 1979.

Philip Webre, Jobs to People: Planning for Conversion to New Industries,

Washington, DC: Exploratory Project on Economic Alternatives, 1980. Med tanke på det amerikanska statistik arbetsmarknadsdepartementets verkar Webres uppskattning om att 50 000 arbeten direkt och skapas indirekt per 1000 miljoner dollars investering, hög. Se US Congressional

Budget Office, Defense Spending and the Economy, Washington DC: US

Govt. Printing Office, februari 1983, sid. 42-45, 65-69. Rörande Andersons arbete, uppger Congressional Budget Office att ”denna studie antar att, på grund av att en större del av BNP spenderas på försvaret samtidigt som en lägre summa spenderas på andra ändamål så måste en högre faktisk försvarskostnad med nödvändighet leda till lägre faktiska utgifter på annat håll. En sådan slutsats följer bara om ekonomin befinner sig i full sysselsättning, vilket knappast är en rimlig beskrivning av ekonomin av idag i USA. Vidare, använder studien omoderna och inkonsekventa beräkningar av direkta sysselsättningseffekter av försvarsrespektive civila anslag och negligerar multiplikator-effekterna som har en tendens att göra totaleffekterna lika.” (sid. 43). 57 DeGrasse, Military Expansion, Economic Decline, op. cit., sid. 29-30, 48-49. DeGrasse har kritiserats för att ignorera den utjämning som antas ske på grund av multiplikatoreffekten och hans resultat har jämförts med dem som producerats av US Congressional Office. Den här Budget kritiken kan emellertid vara missriktad därför att CEO-studien ser på sysselsättningseffekterna av alla former av militära utgifter, medan :åtminstone en del av DeGrasses argument baseras på en jämförelse av sysselsättningseffekterna av militär upphandling med köp från industrin generellt. Se On DeGrasse and Military Spending”, Challenge, September-October 1983. 58 Om Storbritannien se Labour Party Defense Study Group, Sense About Defence, London: Quartet, 1977, sid. 79-80. Den höga arbetslösheten hittills under 1980-talet har utan tvekan påverkat statistiken, men det är troligt att den relativa inbördes ordningen är oförändrad. Om Italien, se Rossi, ”Italy”, op. cit., sid. 239, 253. 59 ”Military Job Skills: Will They Transfer?, SLECP Briefing, no. 8, St. Louis Economic Conversion Project, augusti 1981, sid. 5. Den MPCPrapport som refereras till är Creating Solar Jobs som undersökte

Utländska erfarenheter av omställning 113

möjligheten till omställning inom militärindustrin i Santa Clara Valleyområdet i Kalifornien. De ACDA-stödda studierna är The Potential

Transfer of Industrial Skills from Defense to NonDefense Industries

ACDA/E-102, Department of Labor, State of California, juni 1968, och - (I) Post Layoff Experiences Republic Aviation Workers and (II) The

Transferability of Defense Job Skills to Non-Defense Occupations,

ACDA/E-69, Department of Labor, State of New York, augusti 1966. 60 SLECP Briefing, sid. 5.

61 Ibid., sid. 5. Se också Mottur, Conversion of Scientific and Technical

Resources, op. cit., sid. 76-78.

62 ACDA, The Economic Impact of Reductions in Defense Spending, op.

cit., sid. 24.

63 Maddock, Civil Exploitation of Defence Technology, op. cit., sid 4.

64 Ibid..

65 Mottur, Conversion of Scientific and Technical Resources, op. cit., sid.

72-76.

66 ACDA, The Economic Impact of Reductions in Defense Spending, op.

cit. , sid. 27. Rapporten varifrån denna slutsats är hämtad är The

Transferability and Retraining of Defense Engineers, ACDA/E-110,

i Stanford, Calif.: Stanford Research Institute, november 1967, sid. 53. 67 Melman, ”Converting from Military to Civilian Industry, op. cit., sid. 74-82. 68 Lucasexperimentet är beskrivet i flera skrifter. Se till exempel European

Trade Union Institute, Disarmament and the Conversion of Arms

Industries to Civil Production, op. cit., sid. 71-75; Reijo Lindroos,

Disarmament and Employment: A Study on the Employment Aspects of

Military Spending and on the Possibilities to Convert Arms Production to Civilian Production, Helsinki: Central Organization of Finnish Trade Unions (SAK)/T ampere Peace Research Institute, sid. 135-138; Mary Kaldor, ”Workers” Initiatives for Conversion: Reflections on British Experiences, i Wallensteen, ed., Experiences in Disarmament, op. cit. , sid. 89-91.

69 Se European Trade Union Institute, Disarmament and the Conversion of

Arms Industries to Civil Production, op. cit., sid. 75-77; och Society of

Civil & Public Servants, Defence Expenditure and Employment: The Case for a Planned Programme for the Alternative Use of Resources, London: September 1983 och The Employment Effects of Nuclear Disarmament,

London: 1983. 70 Angående både Italien och Frankrike, se European Trade Union

Institute, Disarmament and the Conversion of Arms Industries to Civil

Production, op. cit., sid. 80-85. 71 Ibid. , sid. 77-80. En hel del har skrivits i Västtyskland rörande omställning under de senaste åren. Några av de allra senaste artiklarna är: Rainer Duhm, Eckardt Hildebrandt, Ulrich Mückenberger and Eberhard ”Wachstum Alternativ - Initiativen für eine Andere Schmidt, ed., Produktion”, Kritisches Bewerkschaftsjahrbuch 1983/84, Västberlin: 1983; Claus Sobott, ”Die Gewerkschaften Zwischen Rationalisierungs-

schutz und Alternativer Produktion, in Technik und Gesellschaft

Jahrbuch 2, ed. Werner Rammer et al., Frankfurt och New York: 1983;

114 Utländska erfarenheter av

omställning

och Michael Brzoska, ”Ansätze zur von Erfolgreichen Umstellung Rüstungs- auf Zivile Produktion, Österreichische Politi-

Zeitschrift für

kwissenschaft, 12:2 (1983): 167-184. 72 Dave McFadden och Jim Wake, The Freeze Economy, Mountain View, Calif: Mid-Peninsula Conversion 1983. Project, 73 Angående Frankrike, se European Trade Union Institute, Disarmament

and the Conversion of Arms Industries to Civil Production,

op. cit. , sid. 82-83. Lucas, se sid. 73-74. Beträffande andra brittiska vapentillverkares attityder, se Edwards, Only Doing Our Jobs”, op. cit., sid. 8-9. 74 Christian ”Problems with the Creation Wellman, of Factory Oriented Concepts of Conversion. A Selection - Using as an Example of Conflict on the Attempts to Close Down the VFW-Fokker Plant at the Town of Speyer, Current Research on Peace and Violence, nr. 2 (1980): 99-117. 75 United Nations, General between Assembly, Study on the Relationship Disarmament and Development, op. cit., sid. 125, para. 286.

3 till inom

Möjligheter omställning

-

svensk försvarsindustri två

fallstudier

Svante Iger

3.1 Inledning

Det inte utan vidare att generalisera, när det gäller den svenska går försvarsindustrins förutsättningar att ställa om från militär till civil produktion. Visserligen har den militär-industriella verksamheten vissa särdrag som är gemensamma för de olika företagen, men är stor inom försvarsindustrin i alla de samtidigt spännvidden avseenden som har betydelse för möjligheterna till omställning.

Försvarsindustrin verkar inom en rad olika branscher, men kundkretsen är gemensam: det svenska försvaret, militära myndigheter i andra länder och andra försvarsindustrier. De sinsemellan mycket olika produkterna används under likartade omständigheter, som materiel i en militär organisation. Därmed skiljer sig försvarsindustrins markant från vad som är normalt för andra produkter som tillverkas i industrin: av dem kommer produkter merparten sannolikt- och - att användas i de funktioner förhoppningsvis aldrig de ytterst är tillverkade för. Särdragen inom den försvarsindustriella produktionen sätter sina i struktur och De verkar i nära spår producenternas organisation. samarbete med militära myndigheter, växer ofta in i och känner sig som en del av den militära organisationen. Försäljningen av ett sker genom en förhandlingsprocess mellan två parter, vapensystem som ofta känner varandra mycket väl. Den organisation för marknadsföring med t ex återförsäljar- och servicenät, som den civila industrin ofta måste hålla sig med, har man ingen användning för inom försvarsindustrin. Konkurrensen lyser ofta med sin frånvaro, risktagandet från industrin är lågt och produktionen finansieras till stor del med räntefria Därmed verkar försvarsindustrin i en miljö som förskottsbetalningar. i från den där den industri arbetar, som i hård mycket skiljer sig miljö, konkurrens utvecklar och tillverkar produkter för civila marknader. Om försvarsindustrins styrka är att förhandla med myndigheter, som

116 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

arbetar långsiktigt och sina önskemål i preciserar detaljerade specifikationer samt att hålla samman tekniskt komplicerade projekt, så är dess svagheter i ett omställningsperspektiv att de inte är vana vid att ta normala affärsrisker, att de har svårt att hålla kostnaderna nere och anpassa till marknadernas mer diffusa sig krav. Dessutom saknar de ofta för att kunna kapital på egen hand göra rejäla civila satsningar.

Den militära tekniken är mer än den civila. kompromisslös Kapprustningen smittar av sig även på ett litet land som Det räcker Sverige. inte att nästan ner ett eller skjuta flygplan nästan försätta en stridsvagn ur stridbart skick. att övertrumfa Nödvändigheten den tänkta motståndarens teknik driver fram tekniskt allt mer nya, avancerade lösningar. Konstruktörerna arbetar vid teknikens frontlinje. De kan välja de bästa och arbeta med den mest komponenterna avancerade utrustningen. Så är endast i när det möjligt undantagsfall, gäller utveckling av civil teknik.

Men de militära systemen är inte bara mer tekniskt avancerade. Det krävs av dem som ofta är helt irrelevanta i det civila egenskaper, samhället. Kraven på prestanda, hållmiljötålighet, tillförlitlighet, barhet och säkerhet är främmande för normal civil verksamhet. Det lämnar spår inte bara i I utvecklingsarbetet. produktionen arbetar man med extrema precisioner och ett kvalitetsmedvetande som sällan förekommer i civila Produkterna testas och kontrollesammanhang. ras mer noggrant och man färre och accepterar felaktigheter svagheter än vad som är brukligt ens i avancerad civil produktion.

Dessa militärindustriella särdrag påverkar utrustningen och personalens sammansättning. I försvarsindustrin finner vi de mest avancerade verkstadsmaskinerna, de snabbaste de datorerna, nyaste materialen och ofta för processerna Där skräddarsydd utrustning. finns de mest välutbildade och mest erfarna teknikerna ingenjörerna, och verkstadsarbetarna.

Detta är en allmän karakteristik. I praktiken är det stor skillnad mellan företagen - och mellan de olika arbetsplatserna i försvarsin-

dustrin -i alla de avseenden som har för till betydelse möjligheterna omställning. Branschtillhörigheten spelar också roll; det är stor skillnad inom försvarsindustrin mellan en och ett flygplansindustri varv, mellan en ammunitionsfabrik och en fordonsindustri, mellan en elektronikindustri och en vapenfabrik. Det kan t ex gälla produkternas tekniska eller närheten till civila sofistikering användningsområden.

I den svenska försvarsindustrin är det vapen- och ammunitionsindustrin - dvs Bofors och FFV - som har de sämsta erfarenheterna av och

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

skulle få de största problemen vid en omställning från militär till civil produktion. Det är fråga om traditionstyngda företag som i århundranden producerat militär materiel. Visserligen har de koncerner de tillhör en rad civila verksamhetsområden, men på de arbetsplatser där den militära produktionen sker är man som regel ensidigt inriktade mot de militära kunderna. Inom vapen- och ammunitionsindustrin saknar produkterna dessutom ofta direkta civila motsvarigheter. Vidare är tillverkarna starkt beroende av exportmarknaden och därmed utsatta för andra länders politiska beslut. I denna fallstudie behandlas Bofors - eller Nobel Industrier som koncernen numera heter - och FFV ur ett omställningsperspektiv, mer ingående än vad som var möjligt i betänkandets del 1. Målsättningen är att ge besked om förutsättningarna inom olika delar av företagen för en övergång från militär till civil produktion samt hur dessa förutsättningar påverkas av förändringar i företagens struktur och organisation, den tekniska utvecklingen osv. Men fallstudierna av Bofors och FFV ska också kunna tjäna som modell för dem som vill gå vidare och utsträcka analysen till andra företag eller till försvarsindustrier i andra länder.

Analyserna bygger till stor del på relativt lätt tillgängligt offentligt material, bl a publicerat i företagens egna årsredovisningar. De studiebesök som utredningen gjorde vid sammanlagt tretton arbetsplatser inom den svenska försvarsindustrin var emellertid nödvändiga för en mer genomträngande analys. Inom dåvarande Boforskoncernen besökte vi Bofors-Försvarsmateriel och Bofors-Nobel i Karlskoga samt Bofors Aerotronics i Lidingö. Våra studiebesök vid F FV-koncernen gick till huvudkontoret och Gevärsfaktoriet i Eskilstuna, Zakrisdalsverken i Karlstad samt FFV Underhåll och FFV Elektronik i Arboga.

Vi besökte verkstäder, laboratorier och kontor. Vi diskuterade med anställda av alla de slag och skaffade oss på platsen kunskap om produktionsprocesser och teknisk utrustning. Mycket tid ägnades åt samtal med - chefer för dotterföretagsledningarna koncernchefer, bolag och divisioner med militär produktion, marknadschefer, tekniska direktörer m fl - och med de lokala företrädarna för de fackliga organisationerna i försvarsindustrin: Svenska Metallindustriarbetareförbundet, Svenska Fabriksarbetareförbundet, Statsanställdas förbund, Försvarets Civila Tjänstemannaförbund, Svenska Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledarförbund och Sveriges civilingenjörsförbund. Utan dessa värdefulla kontakter hade slutsatserna i denna fallstudie vilat på betydligt lösare grund.

118 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

De bägge fallstudierna har sätt. disponerats påföljande Inledningsvis beskrivs företagets struktur samt dess militära och civila produktion. Därefter behandlas de olika områden som är relevanta ur ett

omställningsperspektiv: försvarsberoendet, exportberoendet, FoUintensiteten, graden av militär specialisering och som slutligen frågor har att göra med lönsamhet och soliditet. I ett gemensamt avslutande avsnitt görs för de en bägge företagen övergripande bedömning av förutsättningarna för omställning. Där berörs också hur utredningens förslag till åtgärder för att stimulera framväxten av en kompletterande civil produktion i försvarsindustrin kan underlätta en framtida omställning från militär till civil produktion.

3.2 Bofors

Inledning

Bofors är vapensmedjan framför andra i svenskt Det näringsliv. gamla bruket i Karlskoga har under de senaste hundra åren - som ingen annan industri i -försett den svenska och Sverige krigsmakten andra arméer runt om i världen med och ammunition. Bofors vapen är fortfarande Sveriges största försvarsindustri med över 6 000 anställda som arbetar med militär materiel.

Den militära produktionen består av kanoner, ammunition och

robotar. Som vapentillverkare har Bofors en ovanlig spännvidd; inom samma koncern tillverkas både och samt vapen ammunition, dessutom explosivämnena till ammunitionen.

Så gott som alla kanoner i den svenska armén och marinen kommer från Bofors. Mer än de flesta andra svenska försvarsindustrier är emellertid produktionen inriktad Av den militära på export. försäljningen, som 1984 uppgick till 2,4 miljarder kr, två till gick tredjedelar utlandet.

Den militära produktionen har under senare år dominerat koncernens verksamhet i och svarade under Karlskoga 80-talets första år för hälften av Bofors-koncernens hela Efter produktion. företagets förvärv av KemaNobel hösten 1984 svarar emellertid försvarsmateriel bara för en av inom tredjedel sysselsättningen den nya koncernen - Nobel Industrier - Sverige och en knapp femtedel av dess försäljning.

Verksamheten i Bofors inleddes som järnbruk för över tre hundra år sedan. Men det var först under 1880-talet som företaget började tillverka kanoner. Stålet var in till för tio år sedan en betydande rörelsegren. Idag är den helt avvecklad, liksom så företagets tidigare

till inom svensk försvarsindustri 119 Möjligheter omställning

Sysselsättning, gamla Bofors, 1984. Sysselsättning, Nobel-koncernen, 1984. Totalt 9.458 anställda Totalt 16.097 anställda

Övrigt

Försvar

Kemi

Försvar Kemi

Figur 3.1 Effekter på koncernens sammansättning av sammanslagningen mellan Bofors och KemaNobel

omfattande civila mekaniska verkstadsproduktion. Den dominerande delen inom Bofors - dvs den del av den Nobel- ”gamla” nya koncernen som tidigare utgjorde Bofors - har länge, vid sidan av försvarsmateriel, varit kemisektorn. Den har sina rötter i det krutbruk som Alfred Nobel anlade under 1890-talet, då han under förvärvet av KemaNobel sina allra sista år ägde Bofors. Genom Sveriges största kemiska industri - domineras emellertid koncernen av tillverkning av kemiska produkter.

Inom ”gamla” Bofors bedrevs verksamheten i fem divisioner. Den militära produktionen var koncentrerad till Bofors-Försvarsmateriel med verksamhet i Karlskoga. Där hade också Boforshuvudsaklig Nobel, den kemiska divisionen, sina inhemska anläggningar, där bl a explosivämnen tillverkas. Nobeldivisionens försäljning utgjordes

emellertid till 70% av civil produktion. Bofors-Plast producerade

för bl a bilindustrin. Bofors Electronics tillverkade

plastkomponenter civila elektronikprodukter, framför allt vid några bolag i utlandet. verksamheter inom Bofors bedrevs inom ramen för

Övriga ”gamla”

Industrier. Här var men

Bofors tidigare stålprodukter dominerande,

större delen av den verksamheten bröts ur koncernen fr 0 m 1984. Vid sammanslagningen med KemaNobel rymde den s k industrigruppen bl a en grupp företag inom det biotekniska området.

Under en tioårsperiod har Bofors genomgått en betydande struktur- Så sent som 1975 - 76 var ståldivisionen den största inom förändring. koncernen. Försvarsmateriel svarade då för en tredjedel av försälj-

120 Möjligheter till inom svensk omställning försvarsindustri

Tabell 3.1 Bofors: fakturering per resuItatenhet/division 1972 - 1984, miljoner kr 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984

Nobel 110 110 138 193 245 393 424 532 463 526 760 1 000 1 374

56 UVA 42 43 50 62 57 44 61 57 45 51 Isltländska dotterbolag 100 130 131 150 Ovrigt 18 14 25 21 23 12 14 18 17 16 14 24 1 979

Summa fakturering 1 125 1 267 1565 1936 2 091 2 495 3 001 3 523 4 230 4 058 4 525 4 696 Avgårsinternleveranser -75 -88 -70 -277 -166 -170 -213 -256 -411 -348 -368 -321

Summa, extern fakturering 1 050 1 179 1495 1 709 1 925 2 325 2 788 3 267 3 819 3 710 4 157 4 375 7 039

Källa: Bofors, Årsredovisningar 1973-1984.

Kommentarer: Bofors-Plast ingick under åren 1974-80 i Nobel-divisionen, men särredovisas här under hela perioden 1972-84. Under rubriken Stål redovisas här fr o m 1980 de verksamheter som dessförinnan ingick i den 1979 avvecklade ståldivisionen, dvs Bofors-Kilsta samt stålbolagen inom Bofors Industrier (Bofors Wear Parts, Bofors Industrial Distribution, Bofors-Åkers samt Suomen Bofors). Bofors-Kilsta, Bofors Wear Parts och Bofors Industrial Distribution bröts ut ur koncernen 1984 och bildade Componenta Kilsta. Fram till 1975 särredovisar företaget de utländska dotterbolagens fakturering. Från 1976 ingick de flesta av dem i ståldivisionen. Merparten av faktureringen under 1972-75 avsåg stålprodukter, varav en del tillverkade utomlands, medan en mindre del avsåg produkter från andra divisioner, främst Nobel- och elektronikdivisionerna. Under dessa fyra år har utlandsbolagen därför inräknats i ståldivisionen. För 1984 ingår KemaNobel för perioden september-decemberi ”Övrigf”. Någon separat uppgift om internleveranser inom koncernen anges inte för 1984, varför denna avräkning görs redan under rubriken Övrigt.

ningen och Bofors hade dessutom en stor civil verkstadsproduktion inom bl a dotterbolagen Nohab och UVA.

I mitten av 70-talet stod Bofors inför ett Det svenska

strategival. försvarets beställningar minskade, men Bofors valde att hålla kvar

vid och stärka sin försvarssektor, framför

allt genom en ökad satsning på export av försvarsmateriel. På den civila sidan satsade man framför allt på kemisektorn, där de starkaste fanns kopplingarna

mellan den militära och civila Resultatet blev att

produktionen.

exporten av vapen och ammunition växte mot slutet av

kraftigt

decenniet.

Efter hand avyttrades de civilt inriktade Nohab och

dotterbolagen UVA. Stålproduktionen när 70-talets stålkris också drabkrymptes bade Bofors. Men på detta område gjorde med stöd företaget statligt

offensiva satsningar inom det Bofors-Kilsta.

nybildade dotterbolaget

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Tillsvidare lever en reducerad stålindustri kvar i Karlskoga inom ramen för det 1984 nybildade bolaget Componenta Kilsta, ett fristående företag, där Nobel-koncernen bara har en 40%-ig ägarpost. Samtidigt som vissa civila verksamheter lagts ner eller avyttrats, har andra tillförts koncernen genom företagsförvärv. På detta sätt bl a och elektronikdivisionerna. En betydande expanderade plastdel av denna tillväxt har skett utomlands, framför allt i USA.

Den största förändringen i den långa omstruktureringsprocessen är av KemaNobel i september 1984. Under 1982 och naturligtvis köpet 1983 förvärvade Bofors stora aktieposter i KemaNobel, ett företag som man bara några år tidigare haft en juridisk strid med beträffande rätten till namnet Nobel. Vid slutet av 1983 förfogade man över 36,5 av aktierna i KemaNobel. I början av september 1984 procent träffades en överenskommelse med investmentbolagen Investor och Providentia inom den s k Wallenberg-sfären om förvärv av dessa aktier i KemaNobel. Härmed ökade Bofors sin bolags samtliga till ca 70 procent. Samtidigt erbjöds övriga aktieägare i ägarandel KemaNobel att sina aktier till Bofors, vilket resulterade i att sälja 95% av KemaNobel-aktierna vid utgången av 1984 var i Bofors ägo. KemaNobel har under senare år varit Sveriges största kemikoncern med nära 7 000 anställda, varav 2 200 utomlands. Försäljningen 1984 till över 6 miljarder kr. Verksamheten var uppdelad på uppgick

Tabell 3.2 Försäljning och sysselsättning inom Nobel-koncernen 1984, uppdelad på Bofors respektive KemaNobel

1 124 850 Supecialkemikalier 309 547 261 110 Ovriga företag

Summa 5 079 9 458 6 032 6 639

Källa: Nobel Industrier/Bofors. Årsredovisning 1984. Kommentar: Utöver den fakturering och sysselsättning som går att fördela på de olika delarna av koncernen, tillkommer en mindre del koncerngemensamt, samt en del som avser under året avyttrade enheter.

122 Möjligheter till inom svensk omställning försvarsindustri

ett antal företag med resultatansvar, som i eget organisationen sammanfördes till fem skilda affärsområden: elektrokemi (Kema-

Nord), civila sprängmedel (Nitro lim och

Nobel), färg (Casco), specialkemikalier och system (Probel) samt konsumentvaror (Kema- Nord Consumer Goods). Den nya koncernen - Nobel Industrier - som till 80 Sverige procent kommer att vara civilt inriktad, har fått en inledningsvis organisation där verksamheten i stort bedrivs inom de existerande tidigare rörelsegrenarna, vilket ger koncernen följande struktur:

Elektronik

Kemikalier och Explosivömnen

Försvar

Industrikemikalier Nobel industrier Konsumentvaror

Lim och Färg

Plast

Specialkemikalier

Övrigt Figur 3.2 Den nya Nobel-koncernens organisation

3.2.2 Militär

produktion

I den nya koncernen sker naturligtvis den allt överskuggande delen av den militära tillverkningen inom gamla Bofors försvarsmaterieldivision - numera affärsområdet Försvar. Till detta kommer emellertid betydande underleveranser från andra delar av koncernen till företagen inom affärsområdet Försvar och till annan svensk och utländsk försvarsindustri. Även från gamla KemaNobel sker vissa - om än inte så betydande - underleveranser till försvarsindustrin.

Bofors-Försvarsmateriel, det största affärsområdet inom Nobelkoncernen, sysselsätter 5 500 anställda i Karlskoga, Tidaholm, Lindesberg och Lidingö. I Karlskoga, där också affärsområdets arbetar 4 500 anställda med och

ledning finns, utveckling produktion

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 123

av pjäser, ammunition och robotar. I Karlskoga finns även dotterbolaget Artur Johanssons Mekaniska Verkstad (AJ O) med ett 40-tal anställda, som bl a tillverkar hydraulik till siktessystem för Boforspjäser. Vid Bofors” anläggning iTidaholm - som till större delen ingår

i - arbetar dessutom ett 90-tal anställda vid den

plastdivisionen mekaniska verkstaden med tillverkning av detaljer och komponenter

till olika vapensystem.

STRUKTURFÖRÄNDRINGAR INOM BOFORS-FÖRSVARS- MATERIEL 1970 - 1984 1972 De mekaniska verkstäderna i Bofors och ammunitionsverkstäderna inom Nobelverken överförs till dåvarande Sektor Försvarsmateriel.

1973 Verksamheten med militär övningsammunition vid Norabel i Nora förvärvas från Nitro Nobel och överförs till LIAB.

1974 De mekaniska verkstäderna vid Bofors-Tidaholmsverken överförs till försvarsmaterieldivisionen.

1975 Bofors bildar tillsammans med Hägglund & Söner utvecklingsbolaget HB Utveckling. 1976 Artur Johanssons Mekaniska Verkstad i Karlskoga, som bl a tillverkar hydraulventiler för Bofors kanonriktsystem, övertas.

1977 AGA Aerotronics och optikdivisionen vid Jungner Instrument förvärvas och bildar dotterbolaget Bofors Aerotronics.

1978 Tillsammans med Saab-Scania bildas Saab Bofors Missile Corporation (SBMC) för samverkan på robotområdet.

Bofors-Försvarsmateriel är inriktat på armé- och marinmateriel. Inom pjäsområdet tillverkar man artillerisystem med kalibrar från 40

mm och uppåt. Ett fortfarande aktuellt system är 40 mm luftvärnspjäs, som i olika versioner producerats sedan slutet av 1930-talet. Den aktuella versionen L/7O ingår bl a i Bofors eget luftvärnssystem BOFI, i den amerikanska arméns Gunfighter-system (också kallat

- där Bofors är underleverantör till amerikanska Ford DIVAD)

Aerospace - samt i det under 1984 presenterade luftvärnssystemet

TRINITY. Andra aktuella system är 57 mm allmålspjäs för fartyg,

som bl a tillverkas för den svenska marinens nya kustkorvetter, samt

fälthaubits 77 (FH som tidigare levererats till den svenska armén 77) och nu marknadsförs i en exportversion.

Merparten av den ammunition som Bofors tillverkar avser de egna vapensystemen. Satsningarna under senare år har framför allt gällt

mer avancerad ammunition, t ex zonrörsammunition -för 40 mm och

124 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

57 mm-systemen - som detonerar inom en zon i närheten av målet istället för endast vid direkt Ett annat aktuellt anslag. projekt gäller slutfasstyrd ammunition för fältartilleri. Bofors har också specialiserat sig på lysammunition för vid i mörker. På användning terräng undervattensområdet tillverkar man och antiubåtsraketsystem sjöminor.

När det gäller robotar är luftvärnssystemet RBS 70 sedan flera år det dominerande projektet. För närvarande utvecklas en mörkerversion av systemet, där det tidigare lasersiktet är kompletterat med ett sikte som utnyttjar infraröd strålning. Bofors befinner dessutom i sig slutfasen av utvecklingsarbetet på pansarvärnsroboten RBS 56 BILL och deltar i två studier av framtida för det svenska robotsystem försvaret, dels luftvärnsrobotar och dels kustrobotar.

I affärsområdet Försvar ingår dessutom två dotterbolag: Lindesbergs Industri AB (LIAB) i med 270 anställda, som Lindesberg tillverkar

övningsammunition, och Bofors Aerotronics AB (BAAB) i

Lidingö med 400 anställda, som verkar inom områdena militär eldledning, optik och radiokommunikation.

På eldledningsområdet producerar Bofors Aerotronics bl a siktet för den svenska arméns nyrenoverade av stridsvagnar typ Centurion samt för olika Bofors-tillverkade som t ex FH 77. Det vapensystem, största inom den militära har projektet optiken varit siktet till luftvärnsroboten RBS 70, där man utnyttjade en ledstråle av laser. På siktesområdet arbetar företaget dessutom med andra många system, bl a nattkikare. När det gäller radiokommunikation är inriktningen på flygmateriel. Man har medverkat i samtliga svenska militära flygplansprojekt sedan 1940-talet. För närvarande tillverkas utrustning för Viggen-systemet, medan utveckling sker av för JAS flygradio 39 Gripen. Under senare år har dessutom satsningar gjorts på utrustning för radiokommunikation för marint bruk.

På det militära området samarbetar Bofors nära med två andra svenska försvarsindustrier när det och marknadsfögäller utveckling ring. Inom ramen för HB Utveckling, där Bofors äger hälften av aktierna, utvecklas tillsammans med Hägglund & Söner nya stridsfordon för det svenska försvaret. Ett aktuellt projekt är stridsfordon 90, ett nytt trupptransportfordon för den svenska armén. Saab-

Bofors Missile Corporation (SBMC), där Bofors och Saab-Scania är

hälftenägare, svarar för försäljningen av de bägge företagens robotsystem till det svenska försvaret. Varken HB eller Utveckling SBMC har några egna utvecklings- och Robotproduktionsresurser. projekten är t ex inte integrerade mellan Bofors och Saab-Scania, utan de är endast i mindre utsträckning underleverantörer till

till omställning inom svensk försvarsindustri 125 Möjligheter

varandra. Bofors tillverkar t ex utskjutningsanordningen till Saab- Scanias sjömålsrobot RBS 15.

Från flera andra divisioner inom ”gamla” Bofors sker underleveranser till de egna men också till andra företags militära system. Vid dotterbolaget Nobelkrut i Karlskoga - som i Bofors tidigare ingick Nobel och nu i affärsområdet Kemikalier och - Explosivämnen tillverkas explosivämnen (krut, sprängämnen och nitrocellulosa) för Bofors” ammunitionstillverkning, men också för andra ammunitionsindustrier inom och utom landet. Denna militärt orienterade produktion inom Bofors Nobel sysselsätter ungefär 450 anställda.

Vid Bofors Plast i Ljungby - som ingår i den nya koncernens

affärsområde Plast - har man koncentrerat armerade sig på plastprodukter. Där arbetar 150 anställda med tillverkning av karosser till Hägglunds bandvagn 206, noskoner n s k radomer - till Saab-Scanias flygplan 37 Viggen och andra plastdetaljer till Bofors” egna och andra företags militära system.

Även inom ”gamla” KemaNobel finns några enheter med anknytning till försvarsindustrin. Vid KemaNords anläggning i Ljungaverk, som numera ingår i affärsområdet Industrikemikalier, produceras tex salpetersyra för bl a Bofors ammunitionstillverkning. Nitro Nobels dotterföretag Norabel i Nora tillverkar pyroteknisk materiel för militärt bruk. Även Hanssons Pyrotekniska - som också ingår i NitroNobel-gruppen och affärsområdet Kemikalier och Sprängämnen - har under senare år vid sin fabrik i Gatersered utanför Göteborg börjat tillverka lysraketer för militärt bruk. Svensk Färg i Gamleby, som är en del av Casco-gruppen och ingår i affärsområdet Lim och färg, producerar bl a kamouflagefärger för militära fordon och anläggningar.

3.2.3 Civil

produktion

Inom ”gamla” Bofors tillverkades civila produkter vid fyra divisioner: Bofors-Nobel, Bofors-Plast, Bofors Electronics samt vid de olika företag som ingick i Bofors Industrier. Inom Kema- ”gamla Nobel var så gott som hela verksamheten civilt inriktad. Produktionen var uppdelad på ett stort antal företag, som organisatoriskt sammanförts till fem affärsområden: elektrokemi (KemaNord), civila sprängmedel (NitroNobel), lim och färg (Casco), specialkemi-

kalier och system (Probel) samt konsumentvaror (KemaNord

Consumer Goods).

Efter sammanslagningen mellan Bofors och KemaNobel är den civila verksamheten inom den nya Nobel-koncernen i huvudsak uppdelad på följande affärsområden: Elektronik, som motsvarar tidigare

126 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Bofors Electronics, Kemikalier och sprängämnen, där såväl Bofors- Nobel som Nitro Nobel ingår, Industrikemikalier, som består av KemaNord och dess dotterbolag, Konsumentvaror, som motsvarar verksamheten inom KemaNord Consumer Goods, Lim och Färg, där företagen i Casco-gruppen ingår, Plast, som utgörs av Bofors-Plast samt Specialkemikalier, som består av i företagen Probel-gruppen.

Elektronik

Här har koncernens tillverkning av civil elektronik samlats. Produktionen är inriktad på system för industriell automation. Verksamheten är starkt internationaliserad. Bara ett femtiotal av affärsområdets totalt 500 anställda arbetar vid Elektronik i

Bofors Karlskoga. Den

svenska enheten är tillsammans med sitt brittiska

dotterbolag Bofors

Electronics specialiserad på system för och för Vägning mätning processindustrin samt på elhydrauliska för bl a reglersystem sågverksmaskiner.

Huvudkontoret ligger i USA, där också större delen av produktionen sker vid de BLH Electronics bägge dotterbolagen och Dynisco, som förvärvades 1976. BLH tillverkar utrustning för töjningsmätning och för mätning av last, medan -tillsammans med sitt Dynisco västtyska Geräte - är marknadsledande när dotterbolag Dynisco det gäller tryckmätning i plastmaskiner.

Kemikalier och i sprängämnen

Nobel-divisionen inom gamla” Bofors har sina rötter i det krutbruk som Alfred Nobel anlade vid Bofors under 1890-talet. Den civila verksamheten, som idag främst består av tillverkning av finkemikalier samt av fabriksprojekteringar, har olika sätt växt fram ur den på militära produktionen vid Nobelverken i Karlskoga.

Vid Nobel Kemi i tillverkas finkemikalier för läkemedels- Karlskoga och färgindustrin. Det gäller substanser som olika sätt har på anknytning till de kemiska processerna vid av tillverkning explosivämnen. På läkemedelsområdet, där har ett samarbetsavtal företaget med Astra, gäller det bl a medel mot och samt hjärt- kärlsjukdomar substanser som ingår i röntgenkontrastmedel. Finkemikalier tillverkas också vid det amerikanska - Nobel Inc -

dotterbolagets Bofors

anläggning i Lakeway, Michigan. Det amerikanska deltar företaget även i några projekt som av avfall. gäller hantering miljöfarligt

Nobel Chematur är ett och arbetar med fabriksengineering-företag projekteringar. I första hand rör det sig om av processanläggningar samma typ som vid Nobelverken, dvs förhållandevis miljömässigt

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

besvärliga processer. I början gällde uppdragen främst anläggningar för tillverkning av explosivämnen, framför allt i u-länder. Under senare år har en breddning skett till rent civila kemiska processer samt till fabriker utanför det kemiska området.

I Karlskoga tillverkar Nobel Kemi också s k Det polymerer. gäller kemiska produkter som används för att öka den vattenavstötande förmågan hos bl a lättbetong. Under 1984 har Bofors-Nobel dessutom börjat marknadsföra för civilt bruk. Man sprängmedel utnyttjar därvid den militära teknologin för s k riktad sprängverkan för sprängning vid t ex oljeprospektering och seismiska undersökningar. Nitro Nobel, som var Alfred Nobels första är i företag, grunden inriktat på produktion av sprängämnen och tändmedel för civilt bruk, framför allt för gruv- och anläggningsindustrin. blev ett Företaget helägt dotterbolag först 1977, varvid dåvarande KemaNord-koncernen bytte namn till KemaNobel. Större delen av den svenska produktionen, bl a av företagets nyutvecklade typ av s k emulsionssprängämnen, sker vid fabriken i Gyttorp utanför Nora.

Nitro Nobels verksamhet är starkt internationaliserad. Expansionen utomlands, framför allt i u-länder, sker som regel genom etablering av intressebolag tillsammans med lokala intressenter. Nitro Nobel äger därvid en minoritetsandel och svarar som för regel företagsledningen. Under senare år har betydande satsningar gjorts på sprängämnesfabriker i bl a Filippinerna, Malaysia, Saudi-Arabien och Mexico.

Nitro Nobel säljer också anläggningar och utrustning för sprängmedelstillverkning, grundade framför allt på den egna emulsionsteknologin och kunnandet på tändmedelssidan. Man också producerar system för mekaniserad laddning inom gruvindustrin. Genom dotterbolaget Nitro Consult bedriver man dessutom konsultverksamhet inom vibrations- och sprängteknik.

Genom dotterbolagen Norabel och Nitro Metall- bägge i Nora - samt Hanssons Pyrotekniska i Göteborg verkar Nitro Nobel också inom omrâdet pyroteknik. Norabel har, vid sidan om sina militära leveranser, också en produktion av pyrotekniska för civilt produkter bruk. Dessutom tillverkar man plastprodukter för sprängämnesindustrin. Nitro Metalls specialitet är sprängfogning av metaller, bl a för skeppsvarv och aluminiumsmältverk samt av för och rörfogar oljegasledningar. Hanssons Pyrotekniska dominerar marknaden för nöjesfyrverkerier i Sverige och tillverkar dessutom nödsignaler.

128 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Industrikemikalier

Företagen i KemaNord-gruppen tillverkar kemikalier som i huvudsak används i produktionsprocesser inom andra industribranscher. Vid fabriker i Sundsvall och Trollhättan samt i USA och Kanada tillverkar KemaNord Blekkemi natriumklorat som används för att bleka pappersmassa. Genom Cellchem man dotterföretaget säljer dessutom tekniskt kunnande och för av anläggningar framställning kemikalier för framför allt pappersmassetillverkning. I Ljungaverk tillverkar KemaNord Industrikemi kisel för bl a lättmetallindustrin och elektronikindustrin. Där också produceras kemikalier, bl a salpetersyra som används vid sprängämnestillverkning. Vid anläggningen i Sundsvall har KemaNord Industrikemi dessutom tillverkning av kalciumkarbid, som används för gasframställning och inom stålindustrin.

Tillsammans med ASEA utvecklas s k keramer, ett nytt material för t ex maskin- och motordetaljer där man har krav hållfasthet höga på vid höga temperaturer. Till hör dessutom KemaNord-gruppen dotterbolaget Sondex, som tillverkar i profilsystem PVC-plast, framför allt för byggnadsindustrin.

Konsumentvaror

Basen i konsumentvarugruppen utgörs av tillverkningen av kemisktekniska produkter, bl a genom dotterbolaget Barnängen. Gruppen, som även producerar fröer och lökar samt livsmedel, består även av en hel del utländska dotterbolag och marknaden ligger främst i Västeuropa.

Lim och färg

Lim och färg var det största affärsområdet inom gamla KemaNobel. Tyngdpunkten ligger på färg, lim och tätningsmedel. En stor del av produkterna är för industriellt bruk, framför allt träindustrin, förpackningsindustrin och byggbranschen. Förutom Casco ingår i gruppen även Svensk Färg i Gamleby, som bl a tillverkar färg för bandlackering av plåt, samt Nordsjö i Malmö, en färgtillverkare med En särskild division inom inriktning på yrkesmåleri. Casco-gruppen där Svensk tillsammans med i - Färg ingår Sydplast Helsingborg arbetar med s k polymerkemi och utvecklar nya plastprodukter med förbättrade egenskaper. Genom förvärvet av västtyska Th Gold- Schmidt är Casco nu även en ledande tillverkare av impregnerat papper, som används för ytbehandling av plywood och spånskivor. Casco-gruppen har en mycket stark ställning på de nordiska marknaderna och är i övrigt inriktad främst En stor på Västeuropa.

-nv-vøwpae”rvvwl

Möjligheter till inom svensk omställning försvarsindustri

del av tillverkningen sker utomlands i de länder, där man har sina viktigaste marknader.

Plast

Den civila produktionen vid Bofors Plast avser främst

komponenter till bilindustrin. Tidaholmsverken, som i Nobellänge ingick divisionen i gamla Bofors, utgjorde basen i verksamheten. tidigare Där tillverkas instrumentpaneler för bilar, men också t ex husvagnsfönster och armaturkåpor. 1978 förvärvades dåvarande Trelleborgsplast i Ljungby, vars produktion främst är inriktad armerade på plastprodukter för försvarsindustrin. Den tredje enheten, anläggningen i Färgelanda, är också underleverantör till bilindustrin. Enheten tillhörde tidigare Volvo som 1982 sålde Personvagnar, enheten i Färgelanda till Bofors och numera av äger en fjärdedel aktierna i Bofors-Plast AB.

Specialkemikalier

Inom det ytkemiska och biotekniska området tillverkar KenoGard Specialty Chemicals en rad specialkemkalier. Produkter för växt- och träskydd tillverkas vid anläggningen i Sundsvall samt vid ett amerikanskt dotterföretag. En stor del av verksamheten avser kemikalier för industriellt bruk, bl a för av tillverkning PVC-plast, tvättmedel, konstgödsel samt vägbyggnadsmaterial. Ken0Gard VT, med bl a det amerikanska dotterbolaget Drexel, tillverkar bekämpnings- och träskyddsmedel. Extraco framför allt producerar gelatin, för konfektyr- och livsmedelsindustrin. arbetar Probel-gruppen också med system för automation inom livsmedelsindustrin, bl a genom två brittiska dotterbolag.

Övriga företag

Kemi-Intressen i Sundbyberg är framför allt ett för försäljningsbolag kemiska tillverkade av utländska produkter producenter. Det gäller industrikemikalier, läkemedel och andra farmaceutiska produkter, lantbrukskemikalier och fodertillsatser mm.

Bofors Health Care Systems består av en grupp som arbetar företag

med vävnadsintegrerade Bofors marknads-

proteser. Nobelpharma för ett system för rehabilitering av tandlöshet genom förankring av proteser i käken med s k titan-fixturer, medan Biotech

Bofors

utvecklar nya användningsområden för sådana vävnadsintegrerade proteser. Verksamheten bedrivs i samarbete med tillverkningsbola-

get Bofors Biomekanik i Karlskoga, som tillverkar de

titankomponenter som används i proteserna.

130 till inom svensk Möjligheter omställning försvarsindustri

3.2.4 Försvarsberoende

Försvarsberoendet på koncernnivå

den enkät som utredningen genomförde för 1983 uppgick Enligt sysselsättningen med försvarsmateriel inom Bofors till totalt 5 944 anställda. Det innebar att 54% av de totalt 11 036 som 1983 var anställda i koncernen arbetade med försvarsmateriel, samt att 60% av sysselsättningen vid koncernens anläggningar i Sverige, som samma år uppgick till 9 925 anställda, avsåg försvarsmateriel.

Motsvarande enkät gjordes av den dåvarande försvarsindustrikommittén för 1980. Då uppgick sysselsättningen med försvarsmateriel till totalt 6 793 anställda. Av de 13 450 som 1980 arbetade inom koncernen, var således 51% verksamma med försvarsmateriel. Av dem som då arbetade vid koncernens inhemska enheter, totalt 12 056 anställda, var 56% sysselsatta med försvarsmateriel. Även om sysselsättningen med försvarsmateriel sjönk mellan 1980 och 1983 med ca 850 anställda, ökade således andelen sysselsatta med försvarsmateriel. Detta förklaras av att sysselsättningen med civila produkter inom Bofors sjönkännu mer - med över 1 500 anställda mellan 1980 och 1983. Större delen av denna minskning härrörde från nedläggningarna av de bägge verkstadsföretagen Nohab och UVA, men neddragningarna vid Bofors-Kilsta - koncernens dåvarande enhet inom stålindustrin - också en viss roll. spelade den division inom Bofors som var

l

Bofors-Försvarsmateriel, “gamla” helt militärt inriktad, svarade naturligtvis för merparten av den

försvarsberoende sysselsättningen. Som framgår av tabell 3.3 arbe- l

l tade 1983 totalt 5 339 anställda med försvarsmateriel vid divisionens fyra enheter i Karlskoga, Tidaholm, Lidingö och Lindesberg. Under samma år arbetade ytterligare 605 anställda med försvarsmateriel vid andra, mer civilt dominerade divisioner inom Bofors. Det gällde 455 anställda vid Bofors-Nobel i Karlskoga samt 150 anställda vid Bofors-Plast i Ljungby. Under första hälften av 1984 avyttrades enheter inom Boforskoncernen, som tillsammans hade ca 1 300 anställda. Det gäller framför allt Bofors-Kilsta och de andra företag som nu bildar det självständiga företaget Componenta Kilsta. De under 1984 - vid med KemaNobel - kvarvarande delarna av sammanslagningen koncernen totalt 9713 anställda. Några uppgifter om sysselsatte sysselsättningen med försvarsmateriel under 1984 finns inte tillgängliga. Om vi antar att den är oförändrad jämfört med 1983, då den totala med försvarsmateriel uppgick till 5 944 sysselsättningen anställda, kan därmed andelen sysselsatta med försvarsmateriel vid

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Tabell 3.3 Antal sysselsatta med försvarsmateriel vid olika enheter inom Boforskoncernen, 1980 och 1983

Källa: utredningens enkätundersökning; Bofors, årsredovisningar. 1980 och 1983. Kommentar: antalet sysselsatta med försvarsmateriel vid Bofors-Nobel, Karlskoga under 1980 ingår i siffran för Bofors-Försvarsmateriel, Karlskoga.

sammanslagningen med KemaNobel uppskattas till 61%. Några uppgifter om Bofors-enheternas sysselsättning inom landet respektive utomlands går inte att få fram ur Nobel-koncernens årsredovisning. Om vi antar att de inte förändrats med kan jämfört 1983, sysselsättningen inom landet - exklusive de enheter som avyttrades under 1984 - beräknas till totalt 8 972 anställda, varav 66% arbetade med försvarsmateriel.

Den nya Nobel-koncernen hade 1984 totalt 16 607 anställda, varav 13 772 i Sverige. Det är inte känt hur stor med sysselsättningen försvarsmateriel är inom KemaNobel. Försvarsmateriel gamla eller insatsvaror för av försvarsmateriel - vid tillverkning produceras fyra enheter: KemaNord Industrikemi, Hanssons Pyrotekniska, Svensk Färg samt Norabel. Klart är att med sysselsättningen försvarsmateriel inte är särskilt omfattande, varför den här totalt antas uppgå till 100 anställda. Det en total med ger sysselsättning försvarsmateriel inom Nobel-koncernen på ca 6 040 anställda, beräknat på 1983 års siffror. Det innebär att 36% av den nya koncernens anställda beräknas arbeta med försvarsmateriel. 44% av dem som arbetar vid Nobel-koncernens i anläggningar Sverige uppskattas vara sysselsatta med försvarsmateriel.

Genom med KemaNobel reducerades således sammanslagningen enligt dessa beräkningar försvarsberoendet - mätt som andelen sysselsatta med försvarsmateriel - från 61% till 36%, om man räknar

på den totala sysselsättningen inom koncernen, samt från 66% till 44%, räknat på antalet sysselsatta i Sverige.

Mer exakta uppgifter om antalet med försvarsmateriel sysselsatta inom Bofors finns bara för 1980 och 1983. För att visa tillgängliga

132 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

utvecklingen över en längre period hänvisas man till de uppgifter som 1972 - 1983 redovisats avseende sysselsättningen inom divisionen Bofors-Försvarsmateriel och 1984 för affärsområdet Försvar inom Nobel-koncernen. Som framgick av tabell 3.3 är dessa siffror en underskattning av det totala antalet med försvarsmateriel, sysselsatta eftersom flera hundra anställda vid andra divisioner arbetar med försvarsmateriel. Visserligen förekommer en viss civil produktion inom Bofors-Försvarsmateriel - för att på legobasis belägga ledig kapacitet- men denna verksamhet är så begränsad, att man här kan helt bortse från den. 1972 är det första år för vilket antalet anställda inom försvarsmaterieldivisionen redovisas. Som framgår av tabell 3.4 låg försvarsmaterieldivisionens andel av Bofors-koncernens totala sysselsättning och pendlade kring 32% under periodens fem första år. Fr o m 1977 började andelen stiga för att under 1980-talets första år överstiga 50%. Vid sammanslagningen med KemaNobel på hösten 1984 svarade försvarsmaterieldivisionen för 57% av sysselsättningen inom Bofors, för att efter sammanslagningen reduceras till 33%. I den nya Nobel-koncernen är alltså försvarsberoendet - mätt som försvarsmaterieldivisionens andel av sysselsättningen - tillbaka på samma nivå som i mitten av 1970-talet. Bofors-Försvarsmateriel hade 1983 en fakturerad försäljning på 1 951 miljoner kr. Det motsvarade 45% av dåvarande Bofors-koncernens

Tabell 3.4 Bofors: antal anställda inom koncernen respektive försvarsmaterieldivisionen, 1972-1984

Källa: Bofors, årsredovisningar 1972-1984. Kommentar: För perioden 1972-1978 avser siffrorna antalet sysselsatta vid årets slut; för perioden efter 1978 medelantalet sysselsatta under året. För 1984 avses sysselsättningen efter sammanslagningen med KemaNobel.

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 133

totala externa fakturering. För att få fram värdet den totala på försäljningen av försvarsmateriel, måste emellertid försvarsmaterieldivisionens försäljning av civila produkter dras bort och övriga divisioners försäljning av försvarsmateriel läggas till.

En mindre del av faktureringen från Bofors-Försvarsmateriel - för 1983 ca 5% eller 100 miljoner kr- avsåg civila framför allt produkter, legoarbeten för att belägga i verkstäderna. Divisioledig kapacitet nens försäljning av försvarsmateriel uppgick för 1983 därför till ca 1 850 miljoner kr.

Militär produktion sker även inom Bofors-Nobel och Bofors-Plast. En viss del av denna tillverkning avser insatsvaror för de vapensystem som Bofors-Försvarsmateriel producerar. Värdet av dessa internleveranser ingår i försvarsmaterieldivisionens fakturering. Det är således bara den del av de övriga divisionernas militära försäljning som avser externa kunder, som ska till vid av läggas beräkningen koncernens totala försäljning av försvarsmateriel.

Några direkta uppgifter om värdet av denna försäljning föreligger inte, utan det måste uppskattas. Inom Nobeldivisionen sker den militära produktionen av explosivämnen vid dotterföretaget Nobelkrut, som 1983 hade en total fakturering på 297 kr. Det finns miljoner skäl att anta, att en större del av Nobel-divisionens internleveranser som 1983 till 129 kr - leveranser av uppgick miljoner avsåg explosivämnen för ammunitionstillverkningen vid Bofors-Försvarsmateriel. Värdet av denna internförsäljning därför till ca uppskattas 100 miljoner kr, varför den externa av försäljningen explosivämnen från Nobelkrut kan beräknas till ca 200 kr. miljoner

Inom Bofors-Plast tillverkas försvarsmateriel endast vid enheten i Ljungby. En stor del av denna fakturering avser karosser i armerad plast för bandvagnar tillverkade av & Söner. Men man Hägglund tillverkar också radomer, ett plastmaterial som släpper igenom radarstrålar, för bl a noskoner till flygplan och robotar. I Bofors” redovisning 1983 anges faktureringen av ”armerade plastprodukter” och ”övrigt” till 24% av plastdivisionens totala 584 fakturering på miljoner kr. Dessa två produktområden torde i huvudsak motsvara verksamheten i Ljungby, vars fakturering för 1983 därför kan uppskattas till ca 150 miljoner kr. Enligt utredningens enkät avsåg 1983 en tredjedel av vid försvars-

sysselsättningen Ljungbyenheten

materiel. Om samma andel såldes 1983 försvarsgäller faktureringen materiel för totalt ca 50 miljoner kr. En mindre del härav torde avse internleveranser av plastkomponenter till Bofors vapensystem, vilket här bortses från.

134 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Den totala externa försäljningen av försvarsmateriel från ”gamla” Bofors för 1983 var enligt dessa beräkningar således ca 2 100 miljoner kr, motsvarande 48% av Bofors-koncernens totala externa fakturering, fördelade på följande sätt (miljoner kr):

Vid sammanslagningen med KemaNobel på hösten 1984 hade ”gamla” Bofors avyttrat flera helt civilt inriktade enheter, som ingick i koncernen under 1983. Det gäller Bofors-Kilsta, Bofors Wear Parts och Bofors Industrial Distribution, som tillsammans bildade Componenta Kilsta. Dessutom upphörde i och med 1983 helt företagets 4 i Nohab. De kvarvarande delarna av Bofors engagemang ”gamla” de som med KemaNobel hösten 1984 - hade under 1984 i slogs ihop på en total fakturering på 5 079 miljoner kr. Under 1984 steg den militära försäljningen. Bofors-Försvarsmateriel hade en fakturerad försäljning på 2 424 miljoner kr. Om försäljningen av militära produkter från Bofors-Nobel och Bofors-Plast låg kvar på samma nivå 1984 som under 1983, kan ”gamla” Bofors-koncernens militära försäljning 1984 beräknas till ca 2 600 miljoner kr, vilket motsvarar 51% av ”gamla” Bofors hela försäljning under 1984.

Den nya Nobel-koncernen hade 1984 en total extern försäljning på 10 930 miljoner kr. Vid sammanslagningen tillfördes emellertid av försvarsmateriel inte endast från Bofors utan också produktion fast i relativt liten - från KemaNobel. Om denna utsträckning militära försäljning antas uppgå till 100 miljoner kr, kan den nya Nobel-koncernens samlade försäljning av försvarsmateriel 1984 uppskattas till ca 2 700 miljoner kr. Detta motsvarar knappt 25% av den totala faktureringen. Genom sammanslagningen med KemaNobel reducerades alltså koncernens försvarsberoende under 1984 mätt som andel försvarsmateriel av fakturerad från 51% försäljningtill 25%.

En jämförelse över tiden, som i det här fallet från 1970-talets början, kan bara göras med hjälp av uppgifterna över försvarsmaterieldivisionens fakturering. Kontinuerliga årsvisa uppgifter om övriga divisioners militära fakturering finns inte tillgängliga. I tabell 3.5 redovisas Bofors-koncernens respektive försvarsmaterieldivisionens totala externa fakturering för åren 1970-1984, samt försvarsberoendet, här mätt som försvarsmaterieldivisionens andel av koncernens externa fakturering.

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Tabell 3.5 Bofors: fakturerad försäljning för koncernen respektive försvarsmaterieldivisionen 1970 - 1984

.. 1973 1 179 412 34,9

1974 1 495 436 29,2 .,

.nu Källa: Bofors, årsredovisningar, 1970-1984. Kommentar: Den fakturerade försäljningen för 1984 avser helårsvärden, dvs med KemaNobel inkluderat under hela 1984. Den officiella siffran - där KemaNobel endast inkluderas under perioden sept-dec 1984 - uppgår till 7 639 miljoner kr. Den fakturerade försäljningen för koncernen redovisas exklusive internleveranser, medan uppgifterna för försvarsmaterieldivisionen redovisas inklusive internleveranser.

Tabellen visar samma trend som tabell 3.4 över försvarsmaterieldivisionens andel av koncernens sysselsättning, dvs en kraftig ökning från mitten av 1970-talet fram till början av 1980-talet. Men det är här större variationer mellan åren. Tabell 3.5 visar att försvarsberoendet - mätt på detta sätt- låg nära 40% under 1970-talets första år för att sedan sjunka under åren fram till 1974, då det var som lägst under perioden med 29%. Därefter började divisionens andel av koncernens försäljning åter stiga, särskilt snabbt under 1970-talets sista år, för att nå sitt högsta läge under perioden 1980, då Bofors- Försvarsmateriel stod för hela 60% av koncernens fakturering. Under de följande åren sjönk andelen åter ner till 45% under 1983. Vid sammanslagningen med KemaNobel uppgick försvarsmaterieldivisionens andel av försäljningen till 48%, mätt på helårssiffror för 1984, för att sedan sjunka i och med sammanslagningen till 22%.

De två metoder som redovisats för att mäta koncernens försvarsberoende visar entydigt på två resultat: 1:1 från mitten av 1970-talet fram till början av 1980-talet steg koncernens försvarsberoende mycket kraftigt; EI med KemaNobel 1984 innebar en sammanslagningen kraftig minskning av koncernens försvarsberoende.

136 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

% 60

0 1970 1975 1980 1984 År 2 Andel ov sysselsättningen 000 Andel av foktureringen Figur 3.3 Bofors: försvarsberoendet mätt som försvarsmaterieldivisionens andel av koncernens fakturerade försäljning respektive sysselsättning, 1970 - resp 1972 - 1984 Anm.: Siffrorna för 1984 är beräknade på helårsvärden, dvs KemaNobel inkluderat för hela året.

Som framgår av figur 3.3 uppvisar försvarsmaterieldivisionens andel av den fakturerade försäljningen en mer ojämn utveckling än dess andel av sysselsättningen. Det är naturligt i en verksamhet, där produktionstiden ofta spänner över flera år innan fakturering kan ske. Försäljningsresultatet för enstaka år pâverkas givetvis också av tillfälligheter, som t ex på vilken sida om ett årsskifte som leverans och fakturering sker. Uppgifterna om den fakturerade är för en försäljningen övrigt underskattning av de verkliga intäkterna från försäljningen av försvarsmateriel. De stora räntefria förskotten från försvarets materielverk (FMV) ger företaget en räntevinst som till viss del obekant hur stor - motsvaras av en sänkning av priset. En del av de verkliga intäkterna från försvarsmaterielförsäljningen visar sålesig des inte i faktureringen utan på det s k finansnettot.

Vid utgången av 1983 hade Bofors en förskottsskuld som uppgick till 1,8 miljarder kr. Det är sannolikt att större delen härav, låt oss anta 1,5 miljarder kr, avsåg räntefria förskott på försvarsmateriel. Räntevinsten under ett år på detta belopp kan vid en räntesats om 14% uppskattas till ca 210 miljoner kr. Om vi antar att priserna på försvarsmateriel under 1983 ”skrivits ner” med 210 miljoner kr, ser de korrigerade försäljningssiffrorna ut på följande sätt: Försvars-

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

materieldivisionens försäljning blir ca 2 160 kr och miljoner koncernens totala försäljning ca 4 580 kr. Genom denna miljoner ”korrigering” ökar divisionens andel av koncernens externa fakturering från 44,6% till 47,2%, dvs med drygt två och en halv procentenheter. Som tidigare påpekats mäter sysselsättningen och faktureringen vid Bofors-Försvarsmateriel inte hela omfattningen av den militära produktionen. För 1980 och 1983 har de totala siffrorna fram, tagits men för övriga år under den studerade är vi hänvisade till perioden uppgifterna för försvarsmaterieldivisionen. Dessa ger därför en permanent underskattning, men det finns också skäl att anta att trenden mot ett reellt ökat försvarsberoende är mindre något kraftigi verkligheten än vad dessa siffror visar. Det beror på att flera enheter, som producerar försvarsmateriel inom koncernen, under perioden ifråga överförts från andra civilt dominerade divisioner inom koncernen till försvarsmaterieldivisionen. 1974 överfördes t ex verkstäderna vid dåvarande Bofors-Tidaholmsverken till Bofors- Försvarsmateriel, vilket ökade sysselsättningen vid divisionen med ett par hundra anställda. Under slutet av 1970-talet gjordes flera omorganisationer inom koncernen, då bl a enheter som tidigare tillhörde ståldivisionen övergick till försvarsmaterieldivisionen. Dessa omorganisationer torde också ha berört ett par hundra anställda. Men även om man för den som kommer av kompenserar felräkning, att totalt 400 personer i början av arbetade i enheter som i perioden slutet av perioden hade överförts till försvarsmaterieldivisionen, förändras försvarsberoendet i början av perioden med bara några få procentenheter. För 1972 kommer försvarsberoendet, mätt som andel av sysselsättningen, om man gör dessa korrigeringar att ligga på 35% istället för 32%.

De tre avgörande faktorerna bakom ökningen av försvarsberoendet från mitten av 1970-talet fram till början av 1980-talet var följande: E1 Produktionen av försvarsmateriel ökade framför allt i kraftigt, Karlskoga, vilket ledde till en nyrekrytering av personal. Under åren 1976 - 1981 ökade sysselsättningen med försvarsmateriel inom divisionen med 1 500 anställda, varav merparten nyrekryterades. El Genom bl a av de enheter företagsförvärv, som nu utgör Bofors Aerotronics, tillfördes divisionen ca 400 anställda. El Under slutet av 1970-talet skedde betydande neddragningar i koncernens civila enheter. Flera företag avyttrades. I andra enheter gjordes betydande volymminskningar, framför allt inom ståldivisionen, vars anställda under 1980-talets första år till stor del överfördes till försvarsmaterieldivisionen.

138 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

sysselsättningen inom försvarsmaterieldivisionen ökade fram till och med 1981, då man sysselsatte totalt 6 400 anställda. Sedan minskade den med över 800 anställda de följande två åren, för att 1983 uppgå till knappt 5 600 anställda. Eftersom de andra divisionerna också drog ner på sin personal, förblev divisionens andel av den totala sysselsättningen på samma höga nivå - något över 50% - under åren 1981 - 1983. vid försvarsmaterieldivisionen Produktionsvolymen minskade efter 1980, då hela 60% av faktureringen avsåg divisionens produktion. Faktureringens andel av koncernens totala fakturering minskade ner till strax under 45% under 1983.

Försvarsberoendet ökade sedan återigen under 1984 års första hälft, som en direkt följd av att Bofors några renodlat civila delar. avyttrade Före sammanslagningen med KemaNobel beräknas 57% av sysselsättningen och 48% av försäljningen ha avsett försvarsmaterieldivisionen.

Effekterna på försvarsberoendet av med Kemasammanslagningen Nobel framgår av tabell 3.6. Där har de olika måtten på försvarsberoende använts för att beräkna försvarsberoendet för 1983 samt före respektive efter sammanslagningen med KemaNobel 1984.

Tabell 3.6 Bofors-koncernens beroende av försvarsmateriel 1983 samt 1984, (a) före respektive (b) efter sammanslagningen med KemaNobel 1983 1984:a 1984:b

Total andel försvarsmateriel av - total sysselsättning 54 61 36 - 60 66 44 sysselsättning i Sverige - fakturerad försäljning 48 51 25 Försvarsmaterieldivisionens andel av - total sysselsättning 51 57 33 - 56 61 40 sysselsättning i Sverige - fakturerad försäljning 45 48 22

De metoder som använts för att beräkna försvarsberoendet visar på samma sak: en ökning av beroendet under 1984 års första hälft och en kraftig minskning av beroendet vid sammanslagningen med Kema- Nobel. Men siffrorna ligger olika högt, beroende på vilket mått som används. Under 1983 varierar således försvarsberoendet - mätt på de sätt som redovisas - från 45% upp till 60%. Före sammanslagningen med KemaNobel 1984 ökade försvarsberoendet för att ligga i spännvidden 51% till 66%. Efter sammanslagningen med KemaNobel sjönk det ner till en lägre nivå, mellan 22% och 44%. Att spännvidden växte kraftigt vid sammanslagningen med KemaNobel beror på att

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 139

KemaNobel totalt hade färre anställda i relation till faktureringen, dels på att en större andel av dess verksamhet var utomlands. förlagd

Försvarsberoendet på lokal nivå

Nobel-koncernen tillverkar försvarsmateriel på sammanlagt nio orter i Sverige. I tabell 3.7 anges för ort vilket som respektive dotterföretag svarar för verksamheten, antalet med försvarsmateriel sysselsatta samt produktionens inriktning.

Tabell 3.7 Nobel-koncernen: arbetsställen med produktion av försvarsmateriel

Kommun (Ort) Företag Ca antal sysselsatta Produktionens inriktning med försvarsmateriel 1983

Karlskoga AB Bofors pjäser, robotar, ammunition AB Bofors Nobelkrut

4 494 explosivämnen till ammunition Artur Johanssons Mekaniska hydraulsystem till pjäser Verkstad AB (AJO) Lidingö Bofors Aerotronics AB 371 eldledningssystem, sikten, radio (BAAB) Lindesberg Lindesbergs Industri AB 300 ammunition (LIAB) . Tidaholm AB Bofors 174 mekaniska detaljer till pjäser m m Ljungby AB Bofors Plast 150 karosser till bandvagnar, plastdetaljer till pjäser m m, radomer till radarsystem Göteborg Hanssons Pyrotekniska AB 100 lysraketer Nora Norabel AB 100 pyroteknisk övningsmateriel Västervik (Gamleby) AB Svensk Färgindustri 100 kamouflagefärger Ånge (Ljungaverk) KemaNord Industrikemi AB 100 salpetersyra till explosivämnen

För 1980 och 1983 finns direkta uppgifter om sysselsättningen med försvarsmateriel bara för de arbetsställen, som tidigare ingick i Bofors. Genom att ställa dessa siffror mot uppgifterna om koncernens totala sysselsättning på respektive ort, kan dess lokala beroende av försvarsmateriel beräknas. Dessa uppgifter presenteras för 1980 respektive 1983 i tabell 3.8.

I Karlskoga, som klart dominerar den militära inom produktionen koncernen, uppgick försvarsberoendet 1983 - enligt dessa beräkningar -till 68% , en minskning med tre procentenheter sedan 1980. Detta är emellertid en underskattning av det reella försvarsberoendet. I totalsiffran ingår nämligen de anställda inom dåvarande moderbolaget AB Bofors i Karlskoga, som arbetade med koncerngemensamma uppgifter. De räknas inte alls in i enkätens siffror över antalet sysselsatta med försvarsmateriel. x

munen,

140 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Tabell 3.8 Andel sysselsatta med försvarsmateriel vid olika arbetsställen inom Bofors-koncernen, 1980 och 1983

Källa: utredningens enkätundersökning.

I årsredovisningen för 1980 anges sysselsättningen för Bofors i Karlskoga till 8 248 anställda. I enkäten för 1980 - som avsåg de arbetsställen där försvarsmateriel producerades (och där detta år även Bofors Elektronik och ingick Bofors-Kilsta) angavs sysselsättningen till 7 784 anställda. Skillnaden på 464 anställda antas avse de koncerngemensamma enheterna. Eftersom försvarsberoendet på koncernnivå kan hälften av dessa - 232 anställda ligger kring 50%, räknas till dem som är sysselsatta med försvarsmateriel. Företagets lokala sysselsättning med försvarsmateriel 1980 skulle enligt denna uppskattning därmed ha varit 6 055 anställda, vilket var 73% av den totala sysselsättningen detta år.

Enligt årsredovisningen för 1983 uppgick sysselsättningen vid moderbolaget AB Bofors till 6 208 anställda. I moderbolaget ingick 1983 förutom de koncerngemensamma enheterna - för Karlskogas del endast enheter som tillhörde Bofors-Försvarsmateriel respektive Bofors-Nobel. I enkäten 1983 angavs den gemensamma sysselsättningen vid dessa två divisioner i Karlskoga till 5 709 anställda. De återstående - 599 anställda - antas tillhöra de koncerngemensamma enheterna. Om hälften av dessa, dvs 300 anställda, läggs till de 4 949 anställda som arbetar med försvarsmateriel enligt enkäten, får vi en total sysselsättning med försvarsmateriel vid Bofors i Karlskoga på 5 249 anställda. Det ger ett lokalt försvarsberoende - mätt på detta sätt - som uppgick till 72%.

Enligt dessa justerade siffror minskade försvarsberoendet vid Bofors anläggningar i Karlskoga mellan 1980 och 1983 från drygt 73% till 72%.

Under 1984 avyttrades flera enheter som var lokaliserade till Karlskoga. 1983 hade dessa en gemensam sysselsättningi kommunen som uppgick till 966 anställda. Koncernens lokala försvarsberoende efter dessa förändringar kan uppskattas på följande sätt. I grunden

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

ligger de 4 949 anställda, som 1983 enligt enkäten arbetade med försvarsmateriel vid Bofors-Försvarsmateriel och Bofors-Nobel. Efter avyttringen av Bofors-Kilsta och övriga enheter som numera ingår i Componenta Kilsta, uppgick den totala sysselsättningen vid Bofors i Karlskoga till 6 328 anställda, beräknat på 1984 års siffror. Om sammanlagt 5 249 antas arbeta med försvarsmateriel i Karlskoga - som under 1983 - kan det lokala försvarsberoendet under 1984 uppskattas till 83%.

Bofors Aerotronics i Lidingö är nästan helt beroende av den militära produktionen. Under 1983 arbetade 94% av de anställda med försvarsmateriel. Det var någon procentenhets minskning jämfört med 1980. Det höga försvarsberoendet hänger givetvis samman med att det just var AGAs och Jungners militära produktion som Bofors övertog 1977.

I Lindesberg har Bofors-koncernen idag kvar bara ett arbetsställe, LIAB, som helt sysslar med militär produktion. Tidigare tillhörde även Larsbo Kalk i Lindesberg koncernen. Företaget hade ett tjugotal anställda, men avyttrades under 1983. Detta är förklaringen till ökningen i Bofors försvarsberoende i Lindesberg mellan 1980 och 1983.

Enkäterna gav också uppgifter om Bofors-Plast i Ljungby. 1980 var 22% av de anställda med den militära produktionen, sysselsatta främst av karosser till bandvagn 206. Tre år senare hade försvarsbe-

roendet ökat till 35%. Ökningen beror helt och hållet på militära

beställningar, vilka ledde till en ökning av sysselsättningen med försvarsmateriel med ett drygt femtiotal anställda mellan 1980 och 1983. I Tidaholm svarar försvarsmateriel bara för en mindre del av produktionen. Här är det främst Bofors-Plast som står för sysselsättningen, med sin tillverkning av plastdetaljer för bl a bilindustrin. Under 1983 uppgick försvarsberoendet till 24%, vilket var en minskning från 1980, framför allt beroende på att den civila verksamheten expanderat med ett femtiotal anställda. En undersökning av det lokala försvarsberoendet över en längre tidsperiod kan bara ske med hjälp av de uppgifter, som Bofors redovisar - för varje år sedan 1976 - avseende sysselsättningens geografiska fördelning i koncernen. Med utgångspunkt från dessa siffror har fördelningen i tabell 3.9 räknats fram. Där anges försvarsmaterieldivisionens anställda för åren 1976 - 1984, fördelade på de fyra kommunerna Karlskoga, Tidaholm, Lidingö och Lindesberg.

142 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri Tabell 3.9 Bofors-Försvarsmateriel: antal anställda på olika orter 1976 - 1984

Källa: Bofors, årsredovisningar, 1977-1984. Anm: I uppgiften för Lidingö inkluderas under 1978 och 1979 ett 40-tal anställda vid enheten i Solna, som fr. o. m. 1980 flyttades över till Lidingö. Uppgifterna om antalet anställda i Lidingö (Bofors Aerotronics), Lindesberg (LIAB) och Tidaholm anges direkt i respektive årsredovisning. För Karlskoga redovisas endast en siffra, som också omfattar andra enheter inom företaget, framför allt Bofors-Nobel. Antalet anställda inom Bofors-Försvarsmateriel i Karlskoga har beräknats genom att uppgifterna för de tre andra enheterna i divisionen har dragits från den i årsredovisningen angivna siffran för divisionen som helhet. Siffrorna för 1976-1978 för Lidingö, Lindesberg och Tidaholm anger medelantalet anställda, medan totalsiffran avser antalet anställda vid årets slut. Detta gör siffran för Karlskoga ännu något osäkrare under dessa år.

De siffror som anges i tabellen för har sedan använts för att Karlskoga beräkna förändringarna i Bofors” försvarsberoende i Karlskoga under perioden 1976 - 1984. Dessa, som återges i 3.4, är - som figur framgår av resonemangen ovan - en av det underskattning verkliga militära beroendet vid Bofors i kan bara Karlskoga. Figuren ge en bild av försvarsberoendets förändring över tiden, inte av dess absoluta storlek.

Det framgår av figur 3.4 att försvarsberoendet ökade under kraftigt 1976 - 1984. Under första delen av perioden perioden berodde ökningen framför allt på att vid verkstäderna i sysselsättningen Karlskoga ökade, mellan 1976 och 1981 från knappt 3 900 till nära 5 500 anställda. En stor del av denna krävde expansion nyrekrytering till företaget, men flera hundra anställda kunde också föras över från den mot slutet av 1970-talet alltmer krisdrabbade ståldivisionen.

Efter 1981 låg försvarsberoendet relativt still under år. Under några dessa år gjordes betydande av antalet anställda både neddragningar vid företagets militära och civila delar i 1984 Karlskoga. steg företagets försvarsberoende i Karlskoga återigen vilket kraftigt, berodde på att en stor del av den civila i produktionen Karlskoga framför allt Bofors-Kilsta avyttrades.

Vid Bofors Aerotronics i Lidingö - som ingår i koncernen sedan 1977 - och vid i har försvarsberoendet anläggningarna Lindesberg under perioden legat på en oförändrat hög nivå. I Stor-Stockholmsområdet hade ”gamla” Bofors - förutom i - totalt ett anläggningen Lidingö

till omställning inom svensk försvarsindustri 143 Möjligheter

%

90 80 70 60 i 50 § é 40 30 20 10 O 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 År Försvarsmoterieldivisionen E Övriga

Antal sysselsatta

2 9000

8000« 7000- 6000-

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 11984 År

Försvorsmaterieldivisonen IIIIIJ Civñga Figur 3.4 Bofors: försvarsmaterieldivisionens andel av Bofors totala sysselsättning i Karlskoga

tiotal anställda, framför allt vid Nobel-divisionens forskningsenhet i

Sollentuna. Fram till 1981 ingick UVA, som tillverkade verktygs-

maskiner, i koncernen. UVA hade 1977 nära 400 anställda för att vid

nedläggningen 1981 vara nere i ca 230 anställda. Genom UVAs

ökade Bofors-koncernens militära beroende i Stor-

nedläggning Stockholmsområdet betydligt.

144 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

I har försvarsmaterieldivisionen - Lindesberg genom dotterföretaget LIAB - dominerat koncernens verksamhet under hela den period som här studeras. Från 1983, då Larsbo Kalk med ett tjugotal anställda avyttrades, är LIAB den enda verksamheten orten inom på Bofors.

Vid anläggningarna i Tidaholm har under samma försvarsbeperiod roendet - mätt som försvarsmaterieldivisionens andel av sysselsättningen - minskat från 32% 1976 till 25% 1983. Antalet anställda inom

Bofors-Försvarsmateriel i Tidaholm har varit relativt konstant under åren - en med totalt ett anställda - medan den minskning tjugotal totala sysselsättningen vid i Tidaholm har ökat med anläggningarna ca 100 anställda. av försvarsberoendet beror således Minskningen främst på en expansion inom Bofors-Plast i Tidaholm.

KemaNobel hade inte någon verksamhet i Tidaholm eller Karlskoga, Lindesberg. sammanslagningen mellan Bofors och KemaNobel ledde således inte till någon av koncernens militära förändring beroende på dessa orter. Däremot en stor del av KemaNobels låg administration och produktion - liksom Bofors Aerotronics - i

Stor-Stockholmsområdet. 1984 arbetade 1 318 anställda vid Nobelkoncernens arbetsställen i Stockholmsområdet. Genom sammanslagningen reducerades således koncernens militära beroende i Stor-Stockholmsområdet från över 90% ner till ca 30%.

Inom KemaNobel fanns viss militärt inriktad produktion på fyra

orter: Ånge (Ljungaverk), Västervik och

Göteborg, (Gamleby) Nora. Av dessa orter är det endast i som Bofors Göteborg ”gamla” hade någon verksamhet. Vid alla dessa är emellertid anläggningar försvarsberoendet förhållandevis lågt.

Det lokala försvarsberoendet inom Nobel-koncernen varierar således kraftigt mellan de nio orter inom koncernen som har militär produktion. I Karlskoga, som dominerar koncernens volymmässigt militära produktion, ligger företagets försvarsberoende över idag på 80%. I Lindesberg är koncernens verksamhet helt inriktad på försvarsmateriel.

På andra orter, som t ex Tidaholm, och Ljungby Stor-Stockholm, ligger det lokala försvarsberoendet inom koncernen mellan 25 och på 50%. På Övriga fyra orter - där militär tillfördes produktion genom med KemaNobel sammanslagningen ligger Nobel-koncernens lokala försvarsberoende sannolikt än 25%. lägre

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 145

3.2.5 Exportberoende

I enkätsvaren från försvarsindustrin redovisas den direkta sysselsättningen med försvarsmateriel för export. Därmed avses det antal anställda, som arbetar med materiel som exporteras direkt från företaget. Under 1980 uppgick denna direkta exportsysselsättning för Bofors-koncernen till 3808 anställda och för 1983 till 3 122 anställda.

En viss del av produktionen vid Bofors-Nobel, Bofors-Försvarsmateriel i Tidaholm och de olika dotterföretagen avser insatsvaror till vapensystem som tillverkas av moderbolaget vid försvarsmaterieldivisionen i Karlskoga. För att få en komplett bild av exportsysselsättningen måste man också räkna in dem som på detta sätt är indirekt sysselsatta med export. Vid denna uppskattning har antagits, att samma proportion råder mellan inhemska leveranser och export vad gäller sysselsättningen med insatsvaror som den som gäller sysselsättningen med försvarsmateriel vid Bofors-Försvarsmateriel i Karlskoga. I så fall var 1980 totalt 626 anställda och 1983 totalt 402 anställda indirekt sysselsatta med försvarsmateriel för export. Det innebär, att den totala sysselsättningen med försvarsmateriel för export - som framgår av tabell 3.10 - 1980 uppgick till 4 434 anställda och 1983 till 3 524 anställda. Det gav ett exportberoende - räknat som exportens andel av det totala antalet sysselsatta med försvarsmateriel - som för 1980 uppgick till 65% och för 1983 till 59% för koncernen som helhet. Denna metod att uppskatta den indirekta exportsysselsâttningen är behäftad med brister. För det första levereras en del av de naturligtvis

Tabell 3.10 Bofors: antal sysselsatta med försvarsmateriel vid olika arbetsställen, totalt respektive för export, 1980 och 1983 1980 1983 Totalt Export % Totalt Export % Karlskoga: Bofors-Försvarsmateriel 4 494 2 669 59

g

5 823 3 938 68

z

wczøwanwwkmr

146 Möjligheter till inom svensk omställning försvarsindustri

tillverkade insatsvarorna till andra svenska försvarsindustrier. Exportandelen för de system, där dessa insatsvaror ingår, kan avvika från den som gäller för Bofors-Försvarsmateriel i T ex Karlskoga. tillverkar Bofors-Plast i Ljungby till bandplastkarosser Hägglunds vagn 206 samt detaljer till Saab-Scanias sjömålsrobot RBS 15 och jaktversionen av flygplan 37 I dessa fall rör det Viggen. samtliga sig om system med betydligt lägre exportandelar än dem som gäller för flertalet av Bofors” I andra fall kan det emellertid egna vapensystem. röra sig om insatsvaror till system som har en högre exportandel. i Något definitivt kan därför inte sägas om metoden eller ger en över-

underskattning av koncernens militära exportandel. i

l För det andra tillverkar de olika arbetsställena inom Boforskoncernen olika typer av försvarsmateriel. är inte Exportandelen densamma för alla typer av materiel och därför inte heller för de olika arbetsställenas respektive insatsvaror. Eftersom inte exportandelen är känd för de olika kan definitivt hellerav vapensystemen, inget detta skäl sägas om skevheter i

beräkningssättet. l

I årsredovisningarna för flertalet år sedan 1970 hur stor i

angav Bofors andel av den fakturerade från Bofors-Försvarsmateriel I försäljningen som Dessa används gick på export. uppgifter här för att ge en bild av

i

hur exportberoendet utvecklats över tiden. Siffran för 1984 har i emellertid fått l uppskattas, eftersom Nobel-koncernen i sin första l årsredovisning inte anger denna andel. å

Det framgår av figur 3.5, att exportberoendet - mätt på detta sättvarierat mellan enstaka år. Det kraftigt framgår också att exportandelen steg kraftigt under slutet av 1970-talet för att nå sitt högsta läge 1980. Därefter sjönk den, men låg under 80-talets första år fortfarande betydligt högre än under 1970-talets Under 1984 början. steg exportandelen återigen kraftigt.

Den l trendmässiga ökningen av exporten är resultatet av en medveten l satsning på utlandsmarknaderna. Under 1970-talet gjordes den bedömningen, att beställningarna från det svenska försvaret de på vapensystem som Bofors tillverkar skulle bli under 1980-talet. lägre Förutom en intensifierad har dessa marknadsföring satsningar tagit sig uttryck i att större egna utvecklingsresurser satsats i olika projekt. Vissa militära är dessutom helt utvecklade produkter för exportmarknaden.

I figur 3.6 redovisas till det svenska försvaret försäljningen respektive exporten, omräknade till fasta priser, för perioden 1970 - 1984. Där framgår, att den inhemska är mellan åren än försäljningen jämnare exporten. Detta visar, att det till stor del är exporten som styr förändringarna i arbetskraftsbehov mellan åren. Det antyder i sin tur,

till omställning inom svensk försvarsindustri 147 Möjligheter

1970 1975 1980 1984 År i inhemska leveranser

E Export

Figur 3.5 Bofors-Försvarsmateriel: andelen inhemska leveranser resp export av total extern fakturering 1970 - 1984 Anm.: Uppgiften för 1984 är en uppskattning.

Milioner kr, 1984 års priser

2000 1750 1500 1250 1000 750 500 250 0 1970 1975 1980 1984 j Export 00000 lnhemska 1everanser Figur 3.6 Bofors-Färsvarsmateriel: inhemska leveranser respektive export 1970 - 1984, miljoner kr, 1984 års priser

148 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

att i är mer beroende sysselsättningen praktiken av exporten än vad själva exportandelen anger.

Den övervägande delen av den försvarsmateriel som tillverkas inom Bofors-koncernen tillhör kategorin krigsmateriel. Det gäller t ex de vapensystem som produceras vid verkstäderna i samt de Karlskoga olika typer av ammunition som tillverkas i och Lindes- Karlskoga berg.

Detta innebär, att vid Bofors det stora sysselsättningen genom exportberoendet är känslig för förändringar i den svenska lagstiftningen om export av krigsmateriel samt i av de tolkningen riktlinjer som styr tillståndsgivningen. Genom exportinriktningen är sysselsättningen också starkt beroende av att konkurrera företagets förmåga med andra tillverkare de internationella marknaderna samt av den på i det stora antal politiska händelseutvecklingen länder främst i tredje världen - till vilka exportlicenser inte utan beviljas noggrann prövning.

sammanslagningen med KemaNobel har lett till en av allt att döma obetydlig minskning av koncernens exportberoende när det gäller försvarsmateriel. Hur stor andel av de olika KemaNobel-enheternas försäljning av försvarsmateriel som är inte känt, men exporteras mycket tyder på att det endast rör om en mindre del. Om t ex 25% sig av de KemaNobel-enheternas militära fyra produktion exporteras, reduceras Bofors-koncernens exportberoende när det försvarsgäller materiel med endast en halv procentenhet. Räknat 1983 års siffror på skulle det uppgå till 58,8% , räknat som andel av med sysselsättningen försvarsmateriel.

3.2.6 FoU-intensitet

Kostnaderna för forskning och vid Boforsutveckling (FoU) Försvarsmateriel uppgick 1984 till 310 miljoner kr. Verksamheten engagerade ca 600 anställda, varav större delen var knuten till de tre produktsektorerna pjäser, ammunition och robotar vid anläggningarna i Karlskoga. Vid Bofors Aerotronics beräknades 100 - 150 anställda arbeta med av Bofors-Försvarsutveckling nya system. materiel i Tidaholm och LIAB i är helt dotterföretaget Lindesberg inriktade på produktion. Vid Bofors-Nobel arbetade ett femtiotal anställda med militärt inriktad FoU och vid Bofors-Plast ytterligare högst ett tiotal anställda. Någon FoU med militär betydande inriktning kan inte antas ske inom KemaNobel-delen av den nya koncernen. Militär FoU vid Bofors-koncernen således ca sysselsatte 650 anställda, eller 4% av det totala antalet anställda inom Nobel-koncernen och 11% av dem som arbetar med försvarsmateriel.

till omställning inom svensk försvarsindustri Möjligheter

% 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1970 1975 1980 1984 - Figur 3.7 Bofors-Försvarsmaterielz FoU-kostnadernas andel av faktureringen 1970 1984, procent

FoU-kostnaden inom Botors-Försvarsmateriel motsvarade 1984 knappt 13% av divisionens fakturering. Hur denna andel förändrats sedan 1970 framgår av figur 3.7. Att FoU-andelen varierar kraftigt mellan åren - från under 7% till över 17% under den redovisade perioden - beror bl a på att FoU-insatserna för vissa större system är koncentrerade i tiden och att försäljningen ”släpar efter” med flera år. Luftvärnsrobotsystemet RBS 70 kan tjäna som exempel på detta. Det började utvecklas under slutet av 60-talet, men gav inte några försäljningsintäkter förrän 1976. Man kan anta, att andelen anställda som arbetar med FoU, är jämnare över tiden. Några årliga uppgifter om hur många inom Bofors-Försvarsmateriel som sysslar med FoU finns emellertid inte tillgängliga. Två av de materielområden som Bofors verkar inom - och pjäser ammunition - har förhållandevis låg FoU-intensitet, dvs en liten del av sysselsättningen eller det producerade värdet avser forskning och utveckling. Vid en undersökning 1978 gjord av försvarets materielverk (FMV) uppgick ”forskar- och teknikerintensiteten” (dvs andelen årsverken utförda av personal med forsknings- och utvecklingsarbete eller konstruktions-, formgivnings- och tekniskt arbete) för dessa båda materielslag till 9% respektive 10%. Men Bofors också två typer av materiel - robotar och elektronik - som producerar i FMVs undersökning hade en hög ”forskar- och teknikerintensitet”, nämligen 28% respektive 39%. Av FMVs undersökning framgick att drygt 20% av de anställda inom den svenska försvarsindustrin tillhörde kategorin ”forskare och . tekniker” så som den definierats ovan. Bofors ligger således - med ut.

Uwwürwmuuøn-

150 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

undantag för Bofors Aerotronics - under genomsnittet för svensk

försvarsindustri vad ”forskar- och teknikerintensitet.

gäller

Produktionen består till stor del av vapensystem som tillverkats i olika versioner under flera decennier, bl a 40 mm luftvärnsartilleri.

Här tar utvecklingsarbetet främst i sig uttryck modifieringar snarare

än helt nya konstruktioner. Bofors vapensystem produceras även i förhållandevis stora vilket driver ner

volymer, FoU-andelen. Det gäller framför allt ammunition. Men även de som Bofors robottyper

arbetar med - lätta luftvärns- och pansarvärnsrobotar - tillverkas i

betydligt större volymer än andra som tillverkas i robottyper Sverige, t ex Saab-Scanias sjömålsrobot RBS 15.

Det finns dock skäl att anta, att FoU-andelen ökar. Det blir allt mer avancerad elektronik i vapensystemen. Det även och

gäller pjäser

ammunition. Dessutom trenden mot ökad och

ger renovering modifiering (REMO) en större roll åt bekostnad av utveckling på produktion. Vidare minskar det mekaniska arbetet i bl a omfattning,

genom att nya material tas i bruk och att allt mer s k hårdvara

köps

från andra tillverkare. Allt detta mot att F oU-intensiteten även

pekar

för ett förhållandevis

produktionsinriktat företag som Bofors sanno-

likt är i

stigande.

Av försvarsmaterieldivisionens FoU-kostnader 1984 totalt

på 310 miljoner kr var 213 kr - ca två miljoner tredjedelar egenfinansie-

Milioner kr, 1984 års priser

l 50

l 00

0 1970 1975 1930 1984 År

- Egenlinonsierod FoU : Kundfinonsierod FoU

Figur 3.8 Bofors-Försvarsmateriel: totala respektive egenfinansierade FoU-kostnader 1970 - 1984, miljoner kr, 1984 års priser

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

rade av Bofors, medan divisionens kunder svarade för den återstående tredjedelen, 97 miljoner kr. I figur 3.8 redovisas FoUkostnaderna - de totala de egenfinansierade - från 1970 respektive fram till 1984 i fasta priser. Där framgår att divisionens FoU under 70-talets första år låg på en relativt hög nivå. Det berodde framför allt att RBS utvecklades under denna period. Under åren på 70-systemet 1972 - 74 motsvarade FoU-kostnaderna - vilket framgår av figur 3.7 över 15% av faktureringen. I mitten av 70-talet gick FoU-verksamheten ner i en svacka. När den efter 1977 återigen började växa, skedde inte expansionen i samma takt som faktureringen växte, varför FoU-kostnaderna under 70-talets tre sista år bara motsvarade omkring 7% av divisionens fakturering. Under 80-talets första år nådde emellertid FoU-kostnaderna återigen en hög nivå. Under 1981 - 82 låg kostnaderna för divisionens FoU, mätt i fasta priser, på det dubbla jämfört med 1976, då man var som djupast ner i svackan. Under har Bofors egenfinansierade andel ökat kraftigt. perioden

Som framgår av figur 3.9 skedde en förändring fr o m 1977. Ökningen

av FoU-kostnaderna under slutet av 70-talet berodde till en början helt 1979 stod Bofors för 70% av på egna satsningar. själv FoU-kostnaderna. Under 80-talets första år växte den kundfinansierade men den andelen låg fram till utvecklingen, egenfinansierade 1983 en nivå än under 70-talets början. Bofors på betydligt högre finansierade under de första åren 80-talet två tredjedelar av på FoU-kostnaderna, med mindre än hälften ett decennium jämfört tidigare.

% 100

0 1970 1975 1980 1984 År Egenfinonsierad FoU _ Kundfinonsierod FoU Figur 3.9 Bofors-Försvarsmateriek andel egenfinansierad FoU, 1970 - 1984, procent

152 Möjligheter till inom svensk omställning försvarsindustri

Tiden från det att i ett utveckling påbörjas projekt tills dess serieproduktion kan inledas för Bofors del ligger på i genomsnitt 7 år. Men ett vapensystem är ofta i bruk i flera decennier innan det blir aktuellt att påbörja av nästa av utveckling generation systemet. Genom att Bofors verkar inom flera materielområden har man

lättare att få kontinuerlig beläggning av än ett utvecklingsresurserna företag som bara producerar en typ av militär materiel. En viss del av FoU-personalen är emellertid dvs man ”materielspecifik”, är experter på ett teknikområde som är relevant för bara en typ av materiel. För att denna personal ska få med kontinuerlig sysselsättning nya projekt krävs att det finns flera varandra inom på följande projekt samma materielområde. Inom robotområdet man - att tycks genom låta RBS 70, RBS 56 BILL och RBS 70 M avlösa varandra genom satsningar från det svenska försvaret relativt väl ha med att lyckats kontinuerligt belägga de mer robotspecifika utvecklingsresurserna. Inom pjäsområdet är läget annorlunda. Efter 70-talets stora satsningar på bl a fält- och kustartilleri finns inte så aktuella många projekt. Det enda FMV-finansierade för utvecklingsprojektet på pjäsområdet Bofors är f n knutet till studiearbetet ett stridsfordon för på nytt 90-talet, ett projekt som Bofors driver tillsammans med Hägglunds inom ramen för HB Utveckling.

I svackorna mellan olika försöker projekt företaget upprätthålla och även

bredden

sysselsätta den mer specialiserade personalen. Där detta inte kan ske med av annan hjälp kundfinansiering dvs på uppdrag av utländska beställare - krävs egna Till viss del satsningar. har således de egna använts för att hålla FoU-satsningarna kapaciteten uppe i perioder av svackor. När de externa FoU-betalningarna sjönk under slutet av 70-talet ökade t ex Bofors sina egna satsningar.

Men de ökade satsningarna FoU från Bofors sida på hänger emellertid främst samman med att öka företagets ansträngningar exporten. De egna utvecklingsinsatserna kan i det perspektivet sägas

gälla tre olika typer av projekt:

Ei Materiel som utvecklas direkt för t ex till det export, pjäserna amerikanska DIVAD-systemet eller TRINIluftvärnssystemet TY; E! Materiel som fram för det svenska tidigare tagits försvaret, men som vidareutvecklas för t ex exportmarknaden, fältartillerisystemet FH77B; D Materiel som utvecklas för det svenska men som från försvaret, början konstrueras med exportmarknaden i åtanke, t ex flygradio för bl a JA 37 och JAS 39 Viggen Gripen.

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 153

Konkurrensförhållandena spelar också roll för hur stora egna satsningar på FoU som företagen är beredda att göra. Det gäller för Bofors del framför allt på robotområdet, där man inom landet konkurrerar med Saab-Scania. I såväl RBS som RBS 70-projektet 56-projektet har Bofors gjort stora egna ur utvecklingssatsningar, företagets synvinkel motiverade framför allt av möjligheterna till export.

Större delen av den kundfinansierade sker med medel utvecklingen från det svenska försvaret. FMV betalade mellan 1978/79 och 1982/83 totalt 245 miljoner kr för FoU till Bofors. Här inte ingår betalningarna på totalt 70 miljoner kr till HB Utveckling, som till större delen avser arbete vid Hägglunds. Under samma beräknas de totala period kundfinansierade FoU-kostnaderna ha uppgått till ca 300 miljoner kr. Enligt dessa beräkningar skulle således ca 20% av de kundfinansierade F oU-kostnaderna ha betalats av andra kunder än det svenska försvaret. Två exportprojekt som varit aktuella under denna period har varit luftvärnssystemet DIVAD för den amerikanska armén, där Bofors svarar för pjäser och ammunition, och 90 mm pansarvärnsammunition för den schweiziska armén. Det finns att tro anledning att de ökade exportsatsningarna mot slutet av 70-talet ledde till en ökad externfinansiering av FoU, även om konkurrensen den på internationella marknaden normalt sett kräver en större betydligt från industrins sida än vad som är vid egenfinansiering brukligt inhemska projekt.

3.2.7 Graden av militär

specialisering

Den militära produktionen inom Nobel-koncernen saknar till stor del direkta civila I den är verksamheten inom motsvarigheter. meningen Bofors i Karlskoga, Tidaholm och Lindesberg - där pjäser, robotar och ammunition tillverkas - militär. När det entydigt gäller produktionen vid Bofors Aerotronics i Lidingö är förhållandena delvis annorlunda. Sikten och finns i radiokommunikationsutrustningar såväl militära som civila Inte heller den försvarsinriksammanhang. tade verksamheten vid Bofors-Plast är särskilt militärt specifik. Produkter av armerad plast finns även inom den civila sektorn och radomer har också civila användningsområden. De militära produkter som tillfördes koncernen genom med Kemasammanslagningen Nobel har såväl militär som civil användning. Sammanfattningsvis att av Bofors” militära gäller emellertid, merparten produkter pjäser, robotar och ammunition som tillsammans svarar för 80-90% av med försvarsmateriel - saknar direkta civila sysselsättningen motsvarigheter.

154 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Genom sin bredd verkar Bofors inom olika teknikområden: många elektronik, mekanik, hydraulik, aerodynamik, krut- och sprängämnesteknik, materialteknik, miljöteknik, optik, mätteknik m fl. Inget av dessa teknikområden är i sig militärt specifikt. Inom varje teknikområde finns civila tillämpningar, även om den militära dominansen är större inom t ex krutnaturligtvis och sprängämnesteknik än elektronik. Den militära specialiseringen ligger inte - ens för ett företag som Bofors -i teknikområdena som sådana utan i den militära tillämpningen av teknikerna. Det kan ta i att man sig uttryck inom ett visst teknikområde arbetar inom en gren som är mer militärt specifik, dvs förhållandevis irrelevant ur civil På det synpunkt. miljötekniska området är man t ex inriktad att hantera sådana på miljöpåfrestningar som få civila utsätts för. Det bl a produker gäller skakning, vibration och höga respektive Men den låga temperaturer. militära specialiseringen kan också ta sig uttryck i av tillämpningen tekniken genom att de militära kraven ett område är så på mycket högre än de civila, att man på det militära området arbetar med mer avancerade tillämpningar. Det gäller t ex nya material som kolfiberkompositer.

De produktionstekniker och maskiner som man använder av i den sig militära produktionen är inte heller särskilt militärt Flera specifika. av produktionsteknikerna är allmänt använda inom verkstadsindustrin, som t ex smide, plåtslageri, svetsning, maskinbearbetning, värme- och ytbehandling, montering och av kretskort. lödning Tillverkningen av explosivämnen, tändmedel och pyrotekniska satser är emellertid mer militärt och av specifik. Montering aptering ammunitionen år däremot ett mer standardiserat arbete.

Men även när det gäller produktionsteknikerna arbetar man ofta med tillämpningar som är mer militärt specifika. Inom smidet utnyttjar man t ex tekniker som inte har någon större efterfrågan utanför vapenområdet. I många fall är det som skiljer det militära arbetet från det civila främst de högre precisions- och kvalitetskraven. Att svetsa tunnväggiga aluminiumkonstruktioner - som Bofors gör till bl a utskjutningsanordningar för robotar - är således inte militärt specifikt, under förutsättning att det finns civila som tillämpningar har samma höga krav när det gäller och kvalitet. precision

I den maskinbearbetande delen av produktionen vid verkstäderna i Karlskoga är 20% av maskinerna Det t ex specialkonstruerade. gäller maskiner för produktion av kanonrör, s k långhålsborrningsmaskiner och räfflingsmaskiner. Det hindrar inte att de i vissa fall kan komma till användning i civil produktion. I andra fall, när det t ex gäller produktionen av granathylsor, är en hel produktionslinje uppbyggd kring en speciell militär produktion. Trenden går emellertid generellt

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

inom Bofors mot fler datorstyrda maskiner, vilket en mer medger flexibel produktion. Ungefär en av maskinerna är s k fjärdedel idag NC-maskiner. När det gäller anläggningarna för av krutproduktion och sprängämnen är de i helhet byggda för den militära produktionen. Maskinerna är specialkonstruerade och särskilt byggnaderna utformade med hänsyn till kraven på säkerhet.

Förutsättningarna för ökar införandet omställning genom av nya material och nya produktionstekniker. På materialsidan man från går metaller till plast och kolfibermaterial. Detta påverkar produktionstekniken och därmed också av Det blir allt graden specialisering. mindre av mekanisk bearbetning. I robotrören till RBS 56 används t ex kolfibermaterial. Höljena till den av 57 mm nya versionen fartygskanon - Mk II - tillverkas i armerad Detta innebär att plast. arbete flyttas från verkstäderna i Bofors - i detta fall och plåtslageri svetsning - till i plasttillverkningen Ljungby.

Automatiseringen av produktionsprocesserna, bl a genom datorkontrollerade processer och maskiner, leder till ett minskat behov av arbetskraft samt till andra krav erfarenhet och Den på skicklighet. utvecklingen är nu på gång i de mekaniska verkstäderna i Karlskoga. Vid Nobelverken är nästan helt automatiserad. produktionen Blandning, smältning, fyllning och svalning av explosivämnen sker maskinellt, bara med

mänsklig övervakning. Monteringen av t ex

granater är emellertid arbetsintensiv, men det är här om fråga tämligen generellt monteringsarbete.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att Bofors till stor del tillverkar försvarsmateriel som saknar direkta civila motsvarigheter. Men man arbetar som all annan försvarsindustri till del inom övervägande teknikområden som inte är militärt Det utveckspecifika. gäller på lingssidan, men också ifråga om Teknikens produktionsprocesserna. tillämpning kan vara mer eller mindre militärt specifik; man arbetar till viss del med krav som är irrelevanta ur civil synpunkt eller med krav som ligger långt framför den civila Det teknikutvecklingen. gäller både den personal som sysslar med och den som utveckling sysslar med produktion. Man har också en betydligt större kontrollapparat än civil industri. Men flera tendenser verkar mot mindre militär specialisering, åtminstone verkstadssidan. Automatisepå ring, nya material och införandet av allt mer elektronik tenderar att minska behovet av arbetskraft och ändra kraven arbetskraften, på samt att slutligen skapa närmare till civil kopplingar produktion.

Frånvaron av en civil marknadsorganisation brukar ofta framhållas som ett större hinder för omställning än den militära specialiseringen i teknisk mening. Inom Bofors-Försvarsmateriel är verksamheten helt inriktad mot det svenska försvaret och i försvarsmyndigheter

156 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

andra länder. Försäljningen till det svenska försvaret handhas av de olika - ammunition och robotar - medan produktsektorerna pjäser, exporten sköts av en gemensam organisation. Bofors Aerotronics har direkta kontakter med FMV och utländska kunder. I stor utsträckning arbetar Bofors utan konkurrens gentemot FMV. Det finns ingen annan tillverkare i Sverige av kanoner och ammunition i de kalibrar som Bofors med. Utländsk konkurrens finns i sysslar bakgrunden t ex nämns utländska alternativ i de framtida stridsfordonsprojekten - men hittills har den inte allvar aktualiserats. på

På robotområdet konkurrerade Bofors tidigare med Saab-Scania, men genom samarbetsbolaget SBMC finns numera en uppdelning. Bofors svarar för de lättare, korträckviddiga, mer ammunitionsliknande robotarna, medan Saab-Scania inriktar de sig på tyngre, långräckviddiga, mer flygplansliknande robotarna. Genom statsmakternas uttalade prioritering av robotindustrin i finns Sverige också vissa garantier för att utländsk konkurrens ute. stängs Emellertid kan det bli möjligt, att man bedömer att en svensk robotindustri endast kan existera till rimliga kostnader, om så mycket som möjligt av robotarnas komponenter och mer standardiserade delsystem anskaffas i utlandet. I så fall skulle t ex det mekaniska arbetet - som gäller bl a och robotkroppen, styr- reglersystem, - medan tonvikten bl a målsökabränslesystem minska, läggs på re.

I stor utsträckning arbetar alltså Bofors gentemot FMV utan konkurrens. Man deltar tidigt i nya projekt, redan i studiearbetet. Man tar dessutom själva betydande initiativ till nya vapentekniska lösningar. Det är alltså inte fråga om ”marknadsföring” i vanlig mening, utan snarare om samarbete med en upphandlande organisation. Men denna relation mellan kund och tillverkare skiljer inte sig alltid från den normala vid civil offentlig av upphandling större, tekniskt komplicerade system.

På exportmarknaden - som ju är mycket betydelsefull för Bofors gäller inte samma förhållanden. Man marknadsför här materiel som i de allra flesta fall är färdigutvecklad. Det kan antingen röra sig om system som man utvecklat för det svenska försvaret, eller som man själva finansierat utvecklingen av. Det är mindre att man vanligt, arbetar för utländska försvarsmyndigheter redan på utvecklingsstadiet. På exportmarknaden verkar man regelmässigt i konkurrens. Här är organisation och metoder i marknadsföringen mer lika normala civila förhållanden och skiljer sig inte i någon betydande utsträckning från den som andra svenska företag som säljer större tekniska system på exportmarknaden måste använda sig av. Det specifika är framför allt att besluten om upphandling kommer från

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

statliga myndigheter i andra länder - med de särskilda det spelregler för med sig - men många civilt inriktade arbetar under företag liknande förhållanden.

Nobel-koncernen som helhet är emellertid inte inriktad - som försvarsmaterieldivisionen - mot offentlig upphandling. Inte ens ”gamla” Bofors hade denna inriktning. De enheter som tidigare ingick i Bofors-koncernen har betydande marknadskontakter och erfarenheter från ett flertal områden. Inom kemiområdet säljer man produkter till bl a läkemedelsindustrin och färgindustrin. Man uppför och sätter igång industrianläggningar, bl a och sprängämnesfabriker andra kemiska industrianläggningar. Plastdivisionen levererar material och produkter till bl a bilindustrin. Inom elektronikområdet levereras produkter till framför allt processindustrin. Genom Nobelpharma arbetar man inom det medicinska området.

Genom sammanslagningen med KemaNobel fick man ytterligare marknadskontakter på det kemiska området, bl a till en tillgång mycket större egen försäljningsorganisation i utlandet samt en marknadsorganisation även för konsumentområdet. Koncernen har - vid sidan om försvarsmaterielområdet - alltså en betydande produktion och försäljning av civila produkter, framför allt för industriella kunder av insatsvaror och processutrustningar.

Det är en felaktig uppfattning, att Bofors skulle ha saknat ”gamla” kompetens och erfarenhet på marknadssidan för civil produktion. Många framgångsrika civila produkter, bl a från Nobeldivisionen, är resultatet av en medveten strävan att bredda den en militära gång dominansen och utnyttja de tekniker man lärt sig på det militära området på den civila marknaden. Genom förvärvet av KemaNobel har möjligheterna till omställning från militär till civil produktion med hänsyn till marknadsorganisationen blivit ännu bättre.

3.2.8 Lönsamhet och soliditet

Lönsamheten är relevant som omställningskriterium av två skäl. Investeringar krävs för varje form av omställning. Det gäller t ex för och av utbildning omskolning personal, anskaffning av nya maskiner, och uppförande av nya byggnader. Lönsamheten är ett mått på företagets förmåga att göra de nyinvesteringar som en omställning från militär till civil produktion kräver. Men det är också för en viktigt sådan bedömning vilken del av företaget- den civila eller den militära - som överskotten. genererar Ett lågt beroende av den militära verksamheten för lönsamheten torde underlätta till omställningen civil produktion, och vice versa.

158 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

% 14

1971 1975 1980 1984 Figur 3.10 Bofors-koncernen: räntabilitet 1971 - 1984 Definition: Räntabilitet efter skatt på justerat eget kapital = (a) resultat efter finansiella intäkter och kostnader minus schablonskatt 50 %, dividerat med (b) redovisat eget kapital, minoritetskapital samt 50 % av obeskattade reserver (dvs justerat eget kapital) omräknat till genomsnitt för året.

I figur 3.10 illustreras hur koncernens räntabilitet, dvs företagets resultat i förhållande till det egna utvecklats under kapitalet, perioden 1971 - 1984. Där framgår att räntabiliteten varierat kraftigt mellan åren. Efter relativt svaga år i början av 70-talet steg räntabiliteten kraftigt under åren 1974 - 75. Under de kommande åren sjönk den till en något lägre nivå, för att sedan åter stiga under 1979 - 80. Under de två följande åren låg den kvar på en relativt hög nivå, för att 1983 åter hamna på samma nivå som under början av 70-talet. Under 1984 - när KemaNobel inräknats fr o m september månad - räntabiliteten åter och nådde steg något 6,7%. Resultatuppgången 1974 - 75 förklaras främst av en tillfällig uppgång i lönsamheten inom ståldivisionen, medan uppgången 1979 - 80 främst berodde på den höga försäljningen av försvarsmateriel. Räntabiliteten kan med tillgängliga data endast mätas för koncernen som helhet. En uppdelning i rörelsegrenar förutsätter att kapitalet delas upp mellan de olika grenarna, vilket inte skett i Boforskoncernens årsredovisningar. En undersökning av hur lönsamheten mellan olika delar av koncernen varierar kan därför endast göras med utgångspunkt från de olika rörelsegrenarnas vinstmarginaler. Vid beräkning av vinstmarginalen sätts rörelseresultatet- dvs det resultat som härrör från - i relation till den fakturerade försäljningen försäljningen för respektive rörelsegren.

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 159

Tabell 3.11 Bofors: rörelseresultat efter planmässiga avskrivningar per resultatenhet/ division, 1973 - 1984, miljoner kr 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984

Nobel 7 20 6 13 39 43 46 29 32 56 62 55 Plast -18 4 0 -10 Kilsta - 7 -28 -25 -30

Anm.: l övrigt ingår andra, mindre resultatenheter samt intäkter och kostnader som är gemensamma för koncernen och inte går att fördela på de olika rörelsegrenama. För 1984 ingår KemaNobels resultat fr. o. m. september. KemaNobels helårsresultat för 1984 uppgick till 564 miljoner kr.

Som framgår av tabell 3.11, som visar resultatet i för löpande priser respektive rörelsegren inom Bofors-koncernen 1973 - 1984, drogs koncernen under flera år - framför allt från 1977 och framåt - med betydande förluster inom ståldivisionen, Nohab och UVA. Dessa förluster drog ner det rörelseresultatet. Det sammanlagda positiva resultatet från Bofors-Försvarsmateriel och Bofors-Nobel möjliggjorde - alternativt underlättade - det senaste decenniets omstrukturering av koncernen, varvid de delarna av förlustbringande koncernen avyttrades respektive lades ner. De andra självständiga inom Bofors - och elektronik verksamhetsgrenarna ”gamla” plast ger ännu inte någon stabil lönsamhet. Företagets rörelseresultat var således - vid med KemaNobel - fortfarande sammanslagningen beroende av försvarsmateriel.

I tabell 3.12 är resultatsiffrorna omräknade till Där vinstmarginaler. framgår, att Bofors-Försvarsmateriel under hela den undersökta perioden haft en lönsamhet, som legat betydligt över koncernens totala. Tillsammans med Bofors-Nobel har den militära försäljningen burit upp företaget under en period av när mindre omstrukturering, lönsamma delar avvecklats och nya ännu inte lönsamma delar byggts upp.

sammanslagningen med KemaNobel leder sannolikt till en högre lönsamhet på koncernnivå. KemaNobel har under 1974 perioden 1983 haft en genomsnittligt betydligt räntabilitet än Bofors. högre Under 1984 uppgick räntabiliteten efter skatt på justerat eget kapital för KemaNobel till 14,4%, medan den för Nobel-koncernen som helhet låg på 6,7%.

160 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Tabell 3.12 Bofors: vinstmarginal per resultatenhet/division, 1973 - 1984 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984

Källa: Bofors, årsredovisning, 1973-1984. Anm.: I totalsiffran för 1984 ingår KemaN0bel för perioden september-december. Vinstmarginalen har beräknats som rörelseresultat efter planmässiga avskrivningar i procent av fakturerad extern försäljning.

Det framgår således, att Bofors-koncernen under det senaste decenniet för sin lönsamhet varit mycket beroende av den militära verksamheten. De civila delarna - såväl de ”äldre” som lagts ner som de som håller på att byggas - har ett dåligt yngre” upp uppvisat resultat. Med nuvarande lönsamhetsstruktur hade företaget fått svårt dels att upprätthålla lönsamheten vid en minskad efterfrågan på försvarsmateriel, dels att i ett sådant läge generera kapital i verksamheten för investeringar i omställningsprojekt.

Genom förvärvet av KemaNobel förändras bilden. Försvarsmaterieldivisionens tidigare centrala roll för att hålla koncernens lönsamhet uppe kommer att reduceras. De civila delar som genom sammanslagningen tillförs koncernen torde istället- med den lönsamhet som de haft under senare år - kunna bidra till finansieringen av en eventuell omställning från militär till civil produktion.

Soliditeten mäter hur stor andel av företagets kapital som är eget kapital. En stor andel upplånat kapital ger således en låg soliditet. Inom Bofors-koncernen har man beräknat Soliditeten på två sätt. Enligt den första metoden beräknas det egna kapitalets andel av summa skulder och eget kapital, dvs inkl förskottsskulden till kunderna. Enligt den andra metoden görs beräkningen exkl förskottsskulden. Skillnaden framgår av figur 3.12, där de bägge beräkningsmetoderna illustreras med utgångspunkt från 1983 års balansräkning. I figur 3.12 visas hur soliditeten inom koncernen utvecklats sedan 1971, mätt enligt de bägge metoderna. Där framgår att Soliditeten inkl förskottsskulden uppgick till närmare 30% vid periodens början. Fram till och med 1974 låg den kvar på en hög nivå, för att sedan

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 161

Koncernens balansräkning Tillgångar. Mkr Omsattningstillgangar

Mt!

ämftø

ø _

Anläggningtftillgiarligar Aktier oc an e ar S62

+ f, 7 54

7)

S6 507.*

Langfrbtiga fordringar _

Goodwill 31 , 7 y 4

Anläggningar 1.590 2.239 6 2 79

Summa tillgångar 6.219

Skulderocheget kapital. Mkr 1995

_gám/gg fy/d

Kortfristiga skulder fÃrS/(øifjskø/q

Porskon från kunder - + 4

[a

Ovriga kortfristiga rörelseskulder 885 5 -a--á a Kortfristiga låneskulder 263 2.950

:.84

3 /a

Långfristiga skulder 62 02

långfristiga lâneskuldet 854 Avsatt till pensioner 559 1.413

Obeskattade reserver

Minotitetsintresse

Eget kapital Bundet eget kapital 390 Fritt eget kapital 1 l 1

Summa skulder och eget kapital

Figur 3.11 Olika metoder för att beräkna soliditet

sjunka kraftigt under åren 1975 - 1976. Med för en mindre undantag ökning under 80-talets första år låg Soliditeten från 1976 och fram till och med 1983 på en relativt konstant nivå, ca 19-20%. 1984 - efter

med KemaNobel - soliditeten

sammanslagningen sjönk kraftigt ner

till 11%.

Soliditeten exkl förskottsskuld under hela

låg perioden några procentenheter högre. Vid periodens den-till inledning uppgick knappt 37%. Sedan har den så gott som år för att 1983 varje sjunkit, uppgå till 27% och efter med KemaNobel till sammanslagningen

13%.

Den sjunkande soliditeten fram till och med 1983 förklaras till stor del

av en av

förskjutning kapitalets sammansättning från eget kapital mot

en allt större andel externt Som av

upplånat kapital. framgår figur

3.13 minskade under

1971 - 1983 det egna kapitalets andel av det

162 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

% 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1971 1975 1980 1984 o oo u Soliditet exkl. förskottsskuld j Soliditet inkl. förskottsskuld

Figur 3.12 Bofors: soliditet, inkl respektive exkl förskottsskuld, 1971 - 1984 Anm.: Värdena för 1971-1979 är korrigerade med hänsyn till de Skatteregler som gäller fr o m 1980 vid beräkning av den s k latenta skatteskulden.

sysselsatta kapitalet, dvs den del av kapitalet som kräver avkastning, från 45% till 34%, medan låneskuldens andel ökade från 55% till 66%. I och med övertagandet av KemaNobel sjönk det egna kapitalets andel drastiskt till 16%. Bofors finansierade affären med upplåning, vilket ökade låneskuldens andel till hela 84% av det totalt arbetande kapitalet. Minskningen av Soliditeten inkl förskottsskuld inom gamla Bofors förklaras dessutom av den successiva ökningen av förskottsskulden. Framför allt den kraftiga minskningen av Soliditeten under 70-talets andra hälft förklaras av de höga förskotten under dessa år. Förskotten är likvida medel ”som ännu ej tagits i anspråk för upparbetning av order med lång genomloppstid”. När man väljer att mäta Soliditeten på det s k arbetande kapitalet och utesluter förskotten, betraktar man inte förskotten som ”nödvändigt” kapital i rörelsen. Som framgick ovan vid diskussionen om lönsamheten används heller inte alltid dessa förskott direkt till att finansiera råmaterial och insatsvaror, så som det är tänkt enligt gällande regler. Det finns anledning att tro, att särskilt de höga räntefria förskotten under slutet av 70-talet inte till fullo motsvarades av ett kapitalbehov för att finansiera produktionen, utan till stor del användes av FMV för att pressa priserna i förhandlingarna med Bofors, dvs de har en rent avtalsteknisk förklaring. Detta framgår av att förskotten

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 163

lO

1971 1975 1980 1984 År Justerat eget kapital I: Låneskulder Figur 3.13 Bofors: det sysselsatta kapitalets uppdelning i justerat eget kapital och låneskulder, procentuella andelar

regelmässigt har möjliggjort en mycket god likviditet i koncernen, som bl a medverkat till betydande kortsiktiga placeringar av kapital. Under 1975 - 76 ökade förskottsskulden med ca 1 miljard kr. Under dessa år steg koncernens kortfristiga finansiella placeringar med totalt nära 500 miljoner kr. Detta tyder på att uppemot hälften av förskotten under dessa år var rent ”tekniskt” betingade. Man kan emellertid anta, att en del av förskottsskulden fungerar som nödvändigt kapital i verksamheten. Det innebär att om man inte hade haft tillgång till dessa förskott, hade man behövt låna upp motsvarande kapital på den öppna marknaden eller på annat sätt behövt öka det sysselsatta kapitalet. Med andra 0rd torde det sysselsatta kapitalet inte vara ett över tiden korrekt mått på det ”nödvändiga” kapitalet. Slutsatsen blir att soliditetsberäkningarna som görs på det totala kapitalet leder till en underskattning av soliditeten i den utsträckning som förskottsbetalningarna inte utgör en del av det nödvändiga

164 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

kapitalet, samt att beräkningen av Soliditeten baserad det på sysselsatta kapitalet leder till en överskattning av Soliditeten i den utsträckning som förskottsbetalningarna utgör en del av det nödvändiga kapitalet. Sammanfattningsvis gäller, att företagets kapitalförsörjning till betydande del- framför allt sedan mitten av 70-talet - skett med hjälp av förskott. Möjligen har förskottens roll i kapitalförsörjningen minskat under senare år. Vinstnivån i har inte varit företaget sådan, att man kunnat upprätthålla Soliditeten samtidigt som man genomfört en omfattande strukturförändring av verksamheten. För att trygga kapitalförsörjningen har förutom förskotten även andra skulder spelat en betydande roll, bl a har företaget under senare år kraftigt Ökat den långfristiga upplåningen.

Bofors” Övertagande av KemaNobel drog ner Soliditeten kraftigt. Den låga Soliditeten gör att utrymmet för är litet. nyinvesteringar Samtidigt finns inom koncernen - framför allt inom Kema-delen betydande planer på expansionsinvesteringar. Det innebär att utrymmet för satsningar inom bl a Bofors-Försvarsmateriel är mycket begränsat och att de finansiella förutsättningarna för en diversifiering av verksamheten i Karlskoga med hänsyn till Soliditeten - åtminstone för de närmaste åren - framstår som mindre än före sammanslagningen.

3.3 FFV

Inledning

Förenade fabriksverken - eller FFV som koncernen kallas i dagligt tal - är ett av de få statsägda företagen i den svenska försvarsindustrin. Med ca 5 400 anställda som arbetar med militär är FFV produktion dessutom landets näst största tillverkare av försvarsmateriel. Verksamheten är spridd på tretton olika orter i landet, med stark koncentration till Mellan-Sverige.

FFV är inriktat på handeldvapen, ammunition och flygunderhåll. De flesta vapen för det svenska försvaret tillverkas numera vid FFVs verkstäder. Inom ammunitionsområdet man dessutom producerar bl a torpeder och minor. En annan del av FFVs verksamhet är viktig underhållet på det svenska försvarets flygplan och helikoptrar. FFV är en av de tre största leverantörerna till det svenska försvaret. Dessutom är företaget Sveriges näst största exportör av krigsmateriel. Man svarar för omkring en av den svenska tredjedel vapenexporten.

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Koncernen har sina rötter i de militära verkstäder som tidigare tillverkade merparten av de vapen och den ammunition som det svenska försvaret behövde. I samband med av det upprustningen svenska försvaret strax före och under det andra världskriget uppstod ett behov av en samordning av den utveckling och av tillverkning vapen och ammunition som skedde vid de verkstäderna. 1943 statliga beslöt riksdagen att sammanföra dessa verkstäder till ett Där företag. ingick bland andra en av de mest anrika Åkers vapensmedjorna, krutbruk grundat av Gustav Vasa 1552, samt Carl Gustafs stads gevärsfaktori med rötter i ett manufakturverk, som anlades i Eskilstuna redan 1654. Den nya koncernen fick namnet Försvarets Fabriksverk (FFV), men bytte 1970 namn till Förenade Fabriksverken i samband med att en ny organisation infördes, varvid verket överfördes från försvarsdepartementets till industridepartementets ansvarsområde.

FFV består i dag av två delar: affärsverket och bolagsgruppen. Affärsverket, där större delen av koncernens militära produktion sker, är organiserat i två sektorer: Försvarsmateriel (FFV-F) och Underhåll (FFV-U). Affärsverket kan dessutom ses som ett moderbolag i FFV-koncernen och förvaltar statens aktier i FFV Företagen, som är ett förvaltningsbolag för den s k bolagsgruppen.

I bolagsgruppen ingår FFV Allmateriel som före 1979 var en del av affärsverket och framför allt sysslar med överskottsförsäljning från olika statliga och kommunala uppdragsgivare, samt FFV Transmission, tidigare en del av sektor Industriprodukter. Här även FFV ingår Elektronik, som till större delen motsvaras av FFVs tidigare dotterbolag Telub, som arbetar med teknisk konsultverksamhet främst inom elektronikområdet. Där också ingår Cipro tidigare sektor Industriprodukter - som numera är specialiserat på fordons-

elektronik. Samefa - före 1981 ett dotterbolag till Telub -

producerar framför allt riktbänkar för krockskadade fordon. 1979 förvärvades dåvarande Norma Projektilfabrik till FFV-koncernen och bytte namn till FFV Norma. tillverkar Företaget finkalibrig ammunition, främst för jakt och skytte.

Sedan 1979 har flera företag förvärvats, som numera ingår i bolagsgruppen med FFV Företagen som moderbolag. Flera av dessa företag har en mer eller mindre accentuerad militär inriktning. Det gäller FFV Mipro, som tillverkar tändanordningar för ammunition, det amerikanska Aero Systems Engineering (ASE) , som specialiserat sig på testutrustningar för flygmotorer, Ostermans Aero, som sysslar med helikopterservice samt Air som omfattar Target Sweden, Swedairs tidigare verksamhet när det gäller utrustning för målflyg.

166 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Figur 3.14 FFVs organisation

Två av de nyförvärvade företagen har emellertid en helt civil inriktning. Det gäller två företag inom det mättekniska området, C E Johansson, som tidigare ingick i Incentive-koncernen, och Alfredéen Production, numera ett dotterbolag till C E Johansson under namnet Alfredéen-CEJ. FFV är dessutom delägare i två andra bolag med betydelse för den militär-tekniska utvecklingen. I Industrigruppen JAS har FFV 20% av aktierna. Inom ramen för JAS-projektet arbetar FFV Underhåll med att utveckla utrustning för underhåll för det det svenska försvarets nya stridstlygplan, JAS 39 Gripen. FFV har vidare 50% av aktierna i United Stirling, som utvecklar stirlingmotorer för användning bl a i solkraftsstationer och ubåtar. På det senare området samarbetar United Stirling med Kockums i dotterbolaget Sub Power.

Under senare år har FFV gjort betydande ansträngningar för att tvätta bort” sin myndighetsstämpel och framstå som en vanlig industrikoncern. Faktum kvarstår emellertid att FFV fortfarande är ett affärsverk, till skillnad från de andra statsägda företagen inom försvarsindustrin - Karlskronavarvet och Kockums - som år aktiebolag. Det innebär bland annat att FFV inte kan låna fritt på kapitalmarknaden och inte heller förvärva bolag eller genomföra större beslut, t ex nedläggningar, utan att riksdagen måste ge sitt godkännande. Det är mot denna bakgrund en allt större del av

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 167

FFV-koncernens verksamhet samlas i den s k bolagsgruppen. i Formellt förvaltar affärsverket statens aktier i investmentbolaget FFV Företagen, som i detta avseende agerar som vilket statsägt aktiebolag som helst och naturligtvis också är skyddat från den insyn och det direkta inflytande som regering och riksdag har i affärsverket.

Som framgår av tabell 3.13 och 3.14 har FFV genomgått en snabb förändring under senare år. Under en tioårsperiod har företaget förvandlats från ett militärt inriktat affärsverk till en modern industrikoncern. Detta har skett framför allt genom att vissa verksamheter avyttrats och andra förvärvats. I juni 1976 fattade riksdagen beslut om att FFV skulle avveckla sin då omfattande verksamhet inom tvätteri- och konfektionsområdena. Företaget E. hade då tvätterier på ett femtontal olika i landet som arbetade platser på självkostnadsbasis åt offentliga myndigheter. Under åren 1976 - 78 överläts dessa tvätterier på landsting, kommuner och i fall några på privata intressenter. Under senare delen av 70-talet lades konfektionsföretaget CBV i Karlskrona ner och under 1978 såldes Trivab i

Ängelholm till Eiserkoncernen. Bägge konfektionsföretagen tillver-

kade framför allt arbets- och skyddskläder. Såväl tvätterierna som konfektionsföretagen hade militära rötter. Tvättning av militära persedlar samt tillverkning av uniformer var tidigare dominerande. Sedan utvidgades verksamheten och fick med tiden en kundkrets inom hela den sektorn. Så sent som 1976/77 svarade offentliga tvätterierna och konfektionsföretagen för närmare 20% av FFVs fakturerade försäljning och hade 32% av koncernens anställda.

Efter att den nya organisationen trädde i kraft den 1 juli 1979 har FFV förvärvat en rad företag och på så sätt skaffat sig en betydande civil sektor. Några företag, framför allt inom mätnings- och vägningsområdet, har en helt civil inriktning. Andra har en blandad militär och civil tillverkning med anknytning till FFVs militära teknikområden. Men den militära verksamheten är fortfarande dominerande. I slutet av 70-talet låg det militära beroendet kring 80% och hade 1983 reducerats till 70%. FFVs målsättning är att under 80-talet nå en fördelning med 60% militär och 40% civil produktion.

Det är således en målsättning från FFVs sida att öka den civila andelen. Detta sker framför allt genom företagsförvärv. Strategin har formulerats på följande sätt:

FFV har länge haft insikten att minskande försvarsbestâllningar kräver satsning på nya och civila produkter. Men svårigheterna att hitta dessa produkter och problemen att dessutom ställa om produktion och marknadsföring har varit många. Och erfarenheterna dyrköpta. Nu har vi funnit den rätta metodiken: Att renodla det militära och det civila och att erkänna hur radikalt annorlunda krav som ställs i dessa båda miljöer. Genom en rad

168 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Tabell 3.13 F FV-koncernen: fakturerad försäljning 1973/74 - 1984, fördelad på olika sektorer och dotterbolag, miljoner kr

73/74 74/75 75/76 76/77 77/78 78/79 1980 1981 1982 1983 1984

Allmaterielb 60 58 78 80 93 103 125 135 139 180 204 Ivätterier 137 161 199 253 287 Konfektion 20 11 11 23 1 Industriprodukterffransmissionc 3 6 6 9 45 43 42 45 19

Samefa 59 73 99 112 Materialteknik 20

Ostermans Aero 54 65 CE Johansson 59 127

gt 11 14 Avgår, internleveranseri -58 -41 _24 _51

Totaltl 734 809 969 1415 1674 1582 1716 2060 2328 3013 3001

“1981 övergick hela FFV-koncernen till en redovisning baserad på kalenderår istället för budgetår. Verksamhetsåret 1979/80 var en övergångsperiod, som omfattade 18 månader. För jämförbarhetens skull har den fakturerade försäljningen för de berörda koncerndelarna - Försvarsmateriel, Underhåll, Allmateriel, Industriprodukter - i denna tabell dividerats med två tredjedelar. Dotterbolaget Telub och FFV Norma hade redan kalenderår som verksamhetsår. ”Före 1975/76 gick Allmateriel under beteckningen Överskottsförsäljningen. - - °Dotterbolaget FFV Industriprodukter tidigare sektorn Industriprodukter bytte 1983 namn till FFV Cipro och delades 1984 i två delar: FFV Transmission och Cipro, som blev dotterbolag till FFV Elektronik. “Telub blev fr 0 m 1977 ett helägt dotterbolag till FFV och ingår sedan dess i koncernredovisningen. Fr 0 m 1983 bildades FFV Elektronik genom att elektronikavdelningen vid FFV Underhåll och division Teknikkonsult i Telub slogs samman. Övriga delar av Telub utgör sedan dess ett dotterbolag till FFV Elektronik. Telub har under hela perioden haft en redovisning baserad på kalenderår. I kolumnen för 1976/77 återfinns här Telubs fakturerade försäljning för 1977, i kolumnen för 1977/78 dess försäljning för 1978 och i kolumnen för 1978/79 dess försäljning för 1979. Denna redovisningsprincip avviker från den som FFV-koncernen tillämpade för respektive år. Där redovisades Telubs fakturerade försäljning för 1977 ihop med 1977/78 års redovisning etc. Anledningen till denna awikelse är att med den av FFV tillämpade metoden försvann siffran för 1979 för Telub i samband med övergången till kalenderår som redovisningsår, eftersom den fakturerade försäljningen för Telub under detta år normalt skulle ha redovisats under 1979/80, vilket i den korrigerade 12-månaderstabellen för Telubs räkning upptar 1980. Valet av metod kan tyckas godtycklig, men konsekvensen blir att den totala fakturerade försäljningen för FFV-koncernen för de tre aktuella åren avviker från den som angetts i årsredovisningarna för respektive år.

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 169

“Från 1.7.1976 fram t o m 1980 var Samefa ett helägt dotterbolag till Telub. Den fakturerade försäljningen för företaget under denna period ingår således i siffran för Telub. Fr 0 m 1981 är Samefa ett dotterbolag inom FFVs bolagsgrupp. Liksom Telub hade FFV Norma - som övertogs fr o m 1979 - kalenderår som redovisningsår även före 1981. Siffran i kolumnen för 1978/79 avser således 1979. I FFVs årsredovisning för 1978/79 upptas endast den del som avser första halvåret 1979, ca 26 milj kr. *Aero Systems Engineering (ASE) övertogs fr 0 m den 1.9.1981, varför den fakturerade försäljningen för 1981 endast avser fyra månader. “CE Johansson övertogs fr 0 m maj 1984. Den fakturerade försäljningen för 1984 avser således bara tiden maj-december. *Det är först fr 0 m det förlängda räkenskapsåret 1979/80 som värdena för de olika koncernenheternas fakturerade försäljning inkluderar det fakturerade värdet av internleveranser. Uppgifterna om den totala fakturerade försäljningen för 1976/77, 1977/78 och 1978/79 awiker från den som angetts i årsredovisningen för respektive år av skäl som angetts i punkt d och beträffande 1978/79 dessutom i punkt f. De av FFV angivna värdena för respektive år är följande: 1976/77: 1 360 milj kr; 1977/78: l 619 milj kr; 1978/79: 1 541 milj kr.

Tabell 3.14 FFV-koncernen: antal anställda 1975/76 - 1984, fördelat på olika sektorer och dotterbolag

75f76 76f77 77f78 78/79 1980 1981 1982 1983 1984

Industriprodukter/

Anm.: Någon enhetlig redovisning av antalet anställda vid olika sektorer föreligger endast fr o m verksamhetsåret 1975/76. Under perioden t o m 1981 anger siffrorna antalet anställda vid verksamhetsårets slut. Fr o m 1982 anges medelantalet anställda under respektive verksamhetsår.

170 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

företagsförvärv under årens lopp har vi kompletterat det specialistkunnande som vi själva haft med en förmåga att lyckas på en civil marknad.

(FFV. Årsredovisning 1983, sid 3.)

Minskade har således koncernens

försvarsbeställningar påskyndat omvandling. Men det minskade militära beroendet gäller främst

koncernnivån. De delar av koncernen som tillverkar försvarsmateriel har bara i enstaka fall minskat sitt militärt beroende. För flera enheter har under senare år till och med - genom av

renodlingen

verksamheterna - det militära beroendet ökat.

FFV-KONCERNEN: STRUKTURFÖRÄNDRINGAR 1976 - 1984.

1976 FFV får en ny organisation där verksamheten delas upp på fyra sektorer: de två militärt inriktade sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll, sektorn Industriprodukter där de civila verkstadsprodukterna samlas samt sektorAllmateriel, som omfattar den tidigare

Överskottsförsäljningen.

Dotterbolaget Telub förvärvar Samefa i Kungsör med ca 180

anställda för att bl a komplettera sitt produktprogram inom vägningsområdet.

1977 Telub blir ett helägt dotterbolag till FFV genom att återstående 49% av aktierna förvärvas från ett antal privata aktieägare. Telub förvärvar det schweiziska företaget Norden Automation Systems med ett tiotal anställda för att ytterligare förstärka

produktområdet Vägning. CBV (Centrala Beklädnadsverkstaden)

i Karlskrona med ca 130 anställda, som tillverkar skyddskläder för industri och sjukvård, avvecklas.

1978 Telub förvärvar det vågtillverkande företaget Stathmos i Jönköping från Kooperativa Förbundet.

FFVs dotterbolag Trivab Konfektion i Ängelholm med ca 100

anställda säljs till Eiser-koncernen, varvid FFVs engagemang i konfektionsindustrin upphör. Flertalet av FFVs tvätterier överförs till respektive landsting och primärkommuner.

1979 FFV Företagen bildas som holdingbolag för de två nybildade dotterbolagen FFV Industriprodukter och FFV Allmateriel. FFV förvärvar ammunitionstillverkaren Norma Projektilfabrik med ca 330 anställda, varvid företaget byter namn till FFV Norma. De två sista av FFVs tvätterier avyttras, varvid all verksamhet inom tvätterisektorn upphör.

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

1981 Det helägda amerikanska dotterbolaget Stirling Power Systems överlåts till United Stirling, där FFV har 50% av aktierna. Samefa, ett dotterbolag till Telub, blir ett självständigt dotterbolag inom FFVs bolagsgrupp. FFV förvärvar 70% av aktierna i Aero Systems Engineering, ett amerikanskt företag som tillverkar testutrustningar för flygmotorer.

1982 FFV förvärvar Saab-Scanias tändrörsverksamhet i Sundbyberg med ett fyrtiotal anställda, som därvid byter namn till FFV Mipro. Alfredéen Production i Stockholm som sysslar med mätteknik förvärvas och tillförs FFV Industriprodukter. 1 x l l Ostermans Aero som bl a svarar för civil helikopterservice l l förvärvas från Nitro Nobel. i 1983 Elektronikavdelningen vid FFV Underhåll och division Teknikl konsult inom Telub samlas i ett bolag, FFV Elektronik. Telub blir därvid ett dotterbolag till FFV Elektronik. FFV Industriprodukter byter namn till FFV Cipro. C E Johansson i Eskilstuna, som tillverkar mätutrustningar, förvärvas från Incentive. FFV Allmateriel förvärvar Bastmans Auktioner. FFV Företagen förvärvar samtliga aktier i Swedair Target som bl a tillverkar utrustning för målflygning, och bildar Air Target Sweden.

1984 FFV Transmission bildas som dotterbolag inom FFV Företagen. Företaget övertar transmissionsverksamheten inom FFV Cipro medan övriga delar av Cipro blir ett dotterbolag till FFV Elektronik. FFV Elektronik förvärvar Ergotest i Sundsvall för att komplettera verksamheten på vägningsområdet inom dotterbolaget Telub. FFV Sjövärme bildas för att utveckla det inom FFV Underhåll utvecklade systemet för att ta upp sjövärme. ASE Europe bildas på basis av verksamheten med motortestsystem vid FFV Underhåll. FFV Materialteknik bildas genom att materiallaboratoriet vid FFV Underhåll bryts ut.

3.3.2 Militär produktion

Mer än fyra femtedelar av den militära produktionen vid FFV sker inom affärsverket. Tillverkningen av vapen och ammunition är

koncentrerad till försvarsmaterielsektorn, men viss sker

tillverkning

172 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

även vid underhållssektorn, vars inriktning främst är på underhåll av flygplan och helikoptrar.

Verksamheten vid FFV Försvarsmateriel (FFV-F) är uppdelad på fyra produktsektorer: finkaliber, med inriktning på handeldvapen som t ex automatkarbiner, grovkaliber, som framför allt omfattar pansarvärnsvapen och minor, torpeder samt krut. FFV-Fs totala fakturering uppgick 1984 till 928 miljoner kr, vilket motsvarade 31% av FFV-koncernens totala Vid de olika enheterna inom fakturering. FFV-F arbetade drygt 2 000 anställda under 1984, eller en knappt fjärdedel av samtliga anställda inom koncernen. av Försäljningen militär materiel uppgick till ca 800 kr. miljoner

Inom försvarsmaterielsektorn finns även en mindre del civil produktion. Den är samlad till Gevärsfaktoriet i Eskilstuna och gav 1984 en försäljning på ca 125 miljoner kronor. I Eskilstuna ligger även sektorns huvudkontor, med bl a en som utvecklingsavdelning sysselsätter ett drygt hundratal anställda, framför allt med utveckling av grovkalibrig ammunition.

Militära vapen är fortfarande det största affärsområdet vid Gevärsfaktoriet. Den civila produktionen tar emellertid allt större del. Av de 370 anställda som arbetade vid Gevärsfaktoriet 1983 var 60% - eller ca 225 anställda - verksamma med militär produktion. Tillverkningen omfattar två typer av vapen: Carl Gustaf som är granatgeväret avsett mot i första hand stridsfordon, samt den svenska arméns nya handeldvapen, automatkarbinen AK 5.

Pansarvärnsvapnet Carl Gustaf- som fått sitt namn efter Gevärsfaktoriets äldre namn, Carl Gustafs stads gevärsfaktori - har tillverkats sedan 1940-talet och marknadsförs nu i sin version med tredje beteckningen M3. Den första versionen av granatgeväret, vars kaliber är 84 mm, konstruerades av dåvarande ursprungligen armétygförvaltningen och anskaffades av den svenska armén i början av 1950-talet. Vapnet blev en stor för FFV och man exportframgång räknar med att över 60 000 exemplar finns i bruk i ett trettiotal länder. Under senare år har Carl Gustaf helt tillverkats för exportmarknaden. Där marknadsförs det som FFV 550 med flera olika System typer av ammunition.

Under 1985 levererar Gevärsfaktoriet de första av den exemplaren nya automatkarbinen AK 5 till det svenska försvaret. AK 5, som har en kaliber på 5,56 mm, är en vidareutveckling av ett belgiskt vapen och tillverkas av FFV på licens från Nationele. belgiska Fabrique

Finkaliberenheten inom FFV omfattar förutom Gevärsfaktoriet också Vanäsverken i Karlsborg. Där arbetar ca 260 anställda med tillverkning av finkalibrig ammunition. Dels tillverkas 7,62 mm

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

ammunition till det svenska försvarets äldre handeldvapen, bl a_ automatkarbinen AK 4 och kpist m/58, dels har produktion påbörjats av 5,56 mm ammunition för den nya automatkarbinen AK 5.

Grovkaliberenheten inom FFV-F omfattar Zakrisdalsverken i Karlstad, Vingåkersverken i Vingåker, Gällöverken i Bräcke samt en utvecklingsavdelning i Eskilstuna. Zakrisdalsverken är den största anläggningen inom FFV-F med ca 680 anställda. Produktionen har under senare år dominerats av pansarbrytande spränggranatammunition med 84 mm kaliber till Carl Gustaf-systemet. I flera länder licenstillverkas ammunition till Carl Gustaf, men i samtliga fall levereras komponenter från FFV.

I Zakrisdal tillverkas också ammunitionen till FFVs lätta nya pansarvärnsvapen AT 4, även detta med en kaliber på 84 mm. F ärdigmontering av AT 4 och tillverkning av ammunitionen sker vid Zakrisdalsverken. FFV har satsat 60 kr i av miljoner utvecklingen AT 4, som inte beställts av det svenska försvaret. Sedan ett par år tillbaka är det emellertid under utprovning för den amerikanska krigsmakten, det s k Viper där FFV Replacement Program, samarbetar med Honeywell. Ett 1 OOO-tal vapen har exporterats till

i

USA för tester, men något anskaffningsbeslut har ännu inte i fattats.

i

Inom grovkaliberenheten tillverkas dessutom minor, bl a landminor

i

avsedda mot stridsvagnar och andra fordon. Aktuell är en mina med i beteckningen FFV 028, som beställts av den armén. västtyska

i

Produktionen av minor är mellan Zakrisdalsverken och

i

uppdelad Vingåkersverken. I Vingåker sker bl a av sprängämnen för gjutning

I

minorna. Man svarar också för olika moment vid av tillverkningen

l den pansarbrytande ammunitionen till Carl Gustaf- och AT 4-

l l systemen. i Vid Vingåkersverken tillverkas också bl a för Carl

l

rökammunition, Gustaf-systemet, men också för andra vapensystem. En uppdelning har skett mellan FFV och Bofors när det gäller lys- och rökammu-

l

nition, som innebär att FFV svarar för utveckling och av tillverkning rökammunition. Det innebär att FFV också rökammuproducerar nition för vapensystem tillverkade av Bofors, bl a för fältartillerisystemet FH 77. Utveckling sker av rökammunition med en blandning som förhindrar infraröd strålning (IR) att tränga igenom, avsedda mot t ex robotar utrustade med IR-målsökare.

Vid Vingåkersverken - där knappt 100 anställda arbetar med militär produktion - sker även stöttning, dvs av ammunition, och förstöring återvinning av såväl sprängämnen som mekaniska detaljer i ammu-

nitionen. Återvinning av sker även vid

patronhylsor grovkaliberen-

174 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

hetens anläggning i Gällö utanför Bräcke med ett knappt tjugotal anställda.

Vid utvecklingsavdelningen i Eskilstuna - där grovkaliberenheten sysselsätter ca 100 anställda- sker bl a utveckling på uppdrag från den svenska armén - av ny s k slutfasstyrd ammunition för granatkastare. Projektilen, med en kaliber på 120 mm, är avsedd mot stridsvagnar och har bl a en IR-målsökare. Projektet, som går under beteckningen Strix, bedrivs i samarbete med Saab Missiles och beräknas resultera i produktion först i början av 90-talet.

Torpedverkstaden i Motala är den enda i Sverige för anläggningen tillverkning av torpeder. Där arbetar 300 anställda med två drygt typer av torpeder. Det ena är en målsökande med betecktorped ningen Tp 613 för torpedbåtar och ubåtar, avsedd att användas mot ytfartyg. Man tillverkar dessutom en trådstyrd och mâlsökande ubåtsjaktstorped med beteckningen Tp 42. En version av denna torped, Tp 427, kan fällas från helikopter. Det är bara ett mindre antal länder som utvecklar och tillverkar FFV samarbetar

torpeder.

med Norge och Danmark i utvecklingsarbetet och det är framför allt till dessa länder export sker från För att förstärka Torpedverkstaden. sina utvecklingsresurser på torpedområdet förvärvade FFV under 1982 ett mindre utvecklingsbolag, Amlab, som sedan flera år sysslat med mälsökare för marinens torpeder.

FFV är självförsörjande på krut. sker vid Åkers Tillverkningen krutbruk utanför Strängnäs. Där är ett 90-tal anställda verksamma med produktion av krut. För närvarande sker av nya typer utveckling av krut för granatkastare och finkalibrig ammunition.

FFV Underhåll (FFV-U) hade 1984 en total 981 fakturering på varav ca 875 kr - dvs 89% - militära miljoner kr, miljoner avsåg leveranser. sysselsättningen totalt till nära 3 000 anställda. uppgick Inriktningen är på flygunderhåll och den militära verksamheten är uppdelad på fyra divisioner: flygteknik, som omfattar själva flygplanskroppen med alla mekaniska och hydrauliska system, avionik, som omfattar flygplanens elektroniska system, motor och basmateriel.

Tyngdpunkten ligger på underhåll av det svenska flygvapnets flygplan och flygbaser. Detta svarar för ca 40% av inom omsättningen FFV-U. I takt med att antalet flygplan reduceras och nya flygplanstyper med lägre underhållsbehov introduceras - framför allt JASsystemet - kommer denna del av verksamheten att minska. Omkring 20% av försäljningen avser tekniska åt försvarets konsulttjänster materielverk (FMV) i samband med utveckling av nya flygplan eller modifieringsarbete på äldre flygplanstyper. Ytterligare tio procent av

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

omsättningen avser tillverkning av i samband med modifiedetaljer ring av äldre flygplanstyper. svarar Sammanfattningsvis tillverkning och tjänster för det svenska flygvapnets räkning för ca 70% av omsättningen. I Arboga, där FFV-U sysselsätter drygt 1 700 anställda, dominerar underhållet av flygmotorer. Arboga är den största enheten inom FFV-U och svarar för två tredjedelar av sektorns militära fakturering. Motordivisionen, som helt är koncentrerad till Arboga, har en omsättning på ca 300 miljoner kr, varav underhållet på Viggenmotorn - som är extremt underhållsintensiv - svarar för två tredjedelar. Resterande tredjedel avser ett tiotal andra motorer till framför allt flygplan och helikoptrar. Även divisionerna för och avionik har verkflygteknik betydande samhet i Arboga. Där utvecklas och tillverkas bl a testutrustningar för Viggen-systemet. Ett drygt 100-tal anställda arbetar med utveckling och tillverkning av flygburna kapslar. Dessa, som sedan mitten av 70-talet är den stora exportprodukten från FFV-U, monteras under flygplansvingarna på lättare flygplan. Dels tillverkas kapslar med utrustning för taktisk spaning, som t ex Red Baron som med hjälp av infrarött ljus gör den taktiska flygspaningen oberoende av dagsljus, dels kapslar av s k UNI POD-typ, som kan användas för bl a montage av vapenutrustning eller rökskyddsutrustning. En annan produkt från Arboga-enheten är träffindikeringsutrustning för målflygning. I Malmslätt utanför Linköping, där FFV-U sysselsätter nära 1 000 anställda med militär verksamhet, är tonvikten på underhåll av själva flygplanskroppen med tillhörande system. En betydande del av verksamheten utgörs också av ändringar och modifieringar av flygplan och helikoptrar. Inom ramen för avionik-divisionen utvecklas och tillverkas simulatorer för flygarutbildning.

176 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

..___...__ w_u...

Den tredje större enheten inom FFV-U i Östersund. Där ligger arbetade 1983 ca 230 anställda med underhåll av framför allt

flygvapnets basmateriel. Vid sidan om underhåll tillverkas även flygfältsbelysningar, bl a för exportmarknaden. På grund av minskade försvarsbeställningar har verkstaden i Östersund under senare tid fått en ny inriktning. Den är nu framför allt för prototypverkstad underhållssektorn.

Företagen inom den s k bolagsgruppen - med FFV som Företagen moderbolag - hade 1984 en militär som till ca 330 fakturering uppgick miljoner kr. Det är sju bolag inom gruppen som i större eller mindre utsträckning sysslar med försvarsmateriel: FFV Elektronik, FFV Mipro, Air Target Sweden, Ostermans Aero, FFV Norma, amerikanska Aero Systems och det FFV Material- Engineering nybildade teknik.

.,..._..,,,L.._k_.,,.._mma.,__,km_._,a.

Den militära verksamheten inom FFV Elektronik är koncentrerad till

divisionen Anläggning och Radar. Denna organiserades under 1983, bl a genom att FFV Elektronik övertog underhållet på markburen , . elektronik från FFV-U. . Divisionen har sin ledning och merparten av sin verksamhet i Arboga. , FFV i Elektronik hade 1984 en omsättning på 427 varav miljoner kr, 4 drygt hälften avsåg militära leveranser. Företaget projekterar, . installerar och sätter radarstationer i drift. Vissa .._,. specialanläggningar u, tillverkas i egna verkstäder, där man också underhåller radarutrust- N ningar. . Den tekniska konsultverksamheten, som i Telub, tidigare ingick , svarar division Teknikkonsult i för. Man medverkar i flertalet Växjö av de studier och projekt som är inom det svenska försvaret på gång avseende framtida kommunikations- och ledningssystem.

FFV Mipro med ett 30-tal anställda i utanför Stockholm Sundbyberg är helt inriktat och av och på utveckling tillverkning säkringssystem tändanordningar för ammunition samt verkansdelar för olika vapensystem. Under senare år har man arbetat med av bl a tillverkning sprängkapselsäkringar för artilleriammunition och tändsystemet till antiubåtsgranaten Elma. Under 1984 uppgick den fakturerade försäljningen till 11 miljoner kr.

Air Target Sweden omsätter 12 kr och har ett 30-tal miljoner knappt anställda. Företaget är för specialiserat på utrustning målflygning mot såväl flygburna som markbundna mål. Produkterna omfattar

såväl mekanisk som elektronisk t ex vinchar, utrustning, mottagarstationer samt olika slag av indikatorutrustning.

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Ostermans Aero säljer utrustning för flygplan och helikoptrar och har en verkstad för helikopterunderhåll. Verksamheten är i huvudsak civilt inriktad men fr 0 m 1985 kommer en del av försvarets helikopterunderhåll att ske vid Ostermans. FFV Norma i Åmotsfors tillverkar främst för civilt pistolammunition bruk, men har också en mindre militär tillverkning. Man producerar kanonhylsor och patronhylsor för bl a FFV och Bofors. Det amerikanska företaget Aero Systems Engineering (ASE) hade 1984 en fakturerad försäljning på 102 miljoner kr och ca 150 anställda. Företaget levererar provutrustningar för jetmotorer, bl a till militära förband och verkstäder. Under senare år har man levererat s k hush houses - små där hangarliknande byggnader, kan rullas in och motortester kan utföras - till det stridsflygplan amerikanska flygvapnet.

FFV äger vidare 20% av aktierna i Industrigruppen JAS, och deltar genom FFV Underhåll i utvecklingen av underhållsutrustning för JAS 39 Gripen. United Stirling, där FFV äger hälften av aktierna, arbetar med utveckling av stirling-motorn, bl a för användning i ubåtar. Projektet, som bedrivs inom ramen för företaget Sub Power tillsammans med Kockums, gäller ett luftoberoende tillsatsmaskineri för framtida ubåtar.

3.3.3 Civil

produktion

FFV sålde 1984 civila produkter för 1 080 kr, dvs 36% av miljoner koncernens hela omsättning. En mindre del härav, ca 260 miljoner kr, avsåg leveranser från affärsverket. Den större delen, 820 miljoner kr, härrörde från de olika företagen i koncernens bolagsgrupp.

Den civila produktionen inom FFV Försvarsmateriel är koncentrerad till Gevärsfaktoriet i Eskilstuna. Under 1983 uppgick de civila leveranserna till 120 miljoner kr. Den civila verksamheten sysselsatte ca 140 anställda, eller ungefär 30% av Gevärsfaktoriets anställda. Vid sidan om den militära vapentillverkningen produceras vapen och tillbehör för jakt och skytte. Under senare år är det emellertid tre andra civila verksamheter som fått ett allt större utrymme. Som enda underleverantör tillverkar man styrspindelhus till Saab personbilar. Vidare produceras rattstänger till Volvo. tillverkas delar till Slutligen Tetra Pak-maskiner, dvs maskiner för av där förpackning drycker, Gevärsfaktoriet svarar för motsvarande en tredjedel av arbetet på maskinerna.

178 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Vid FFV Underhåll svarar den civila verksamheten för mellan 10 och 15% av omsättningen. Under 1984 fakturerade man civila tjänster och produkter för ca 110 kr. Totalt är nära 400 anställda miljoner verksamma med civil produktion vid i anläggningarna Arboga, Linköping och Östersund.

Tonvikten på den civila sidan också Bland ligger på flygunderhåll. annat har man kontrakt underhållet av Fokker F 28 på Linjeflygs samt Swedairs och andra användares Saab-Fairchild europeiska SF 340. På det senare har man också underhållet av General planet Electrics motor CT 7, det första civila motorunderhållsprojektet på området för FFV. På det civila området satsar man också på flygplatsteknik, bl a flygfältsbelysningar.

FFV Materialteknik, underhållssektorns materiellaboratoritidigare um, omsatte 1984 totalt 20 miljoner kr. En mindre del av faktureringen avsåg civila kunder. Två teknikområden där man gör betydande satsningar gäller pulvermetallurgi och lindning av fiberarmerade kompositer.

Inom bolagsgruppen är så gott som verksamma med samtliga företag civil produktion. FFV Elektronik - med Telub och dotterbolagen Cipro - hade 1984 en civil som till ca 200 fakturering, uppgick miljoner kr, vilket motsvarade 47% av den totala faktureringen. Telub levererar bl a med nära militär till civila utrustning anknytning kunder, t ex kustradiostationer. Verksamheten inom är företaget emellertid allt mer civilt orienterad. En del avser underhåll och viktig reparationer på datorer och kringutrustning. Inom divisionen för teknikinformation har man också en växande del teknisk dokumentation för andra kunder än försvaret. Man också producerar utbildning, bl a inom dataområdet. Men Telub har också en sektor som sysslar med industriell inriktad främst produktion, på produkter för industriell Man tillverkar vidare och Vägning. trafiksignaler monterar kretskort. Cipro är fordonselektronik och specialiserat på arbetar framför allt med mikrodatorbaserad elektronik och olika elektroniksystem för fordon.

FFV Allmateriel från och kommusäljer överskottsprodukter statliga nala uppdragsgivare, men även och från den restpartier dylikt privata marknaden. Man sysslar också med viss återvinningsverksamhet. Faktureringen uppgick 1984 till 204 miljoner kr och man sysselsatte totalt 165 anställda på sex orter.

Samefa i Kungsör är specialiserat rikt- och för

på mätutrustningar personbilar och Caroliner är en motorcyklar. Huvudprodukten riktbänk för krockskadade bilar, som framför allt säljs på exportmarknaden. Försäljningen uppgick 1984 till 112 kr - varav miljoner 88% export - och man sysselsatte 175 anställda.

till omställning inom svensk försvarsindustri 179 Möjligheter

C E Johansson tillverkar produkter för precisionsmätning. Det gäller allt från handmätdon till datorstyrda mätmaskiner. Företaget sysselsätter 310 anställda, framför allt i Eskilstuna, och hade 1984 en omsättning på 127 miljoner kr, varav två tredjedelar gick på export. FFV Norma producerar främst ammunition för jakt och skytte, avsedd för gevär och pistol. Sammanlagt tillverkas ett femtiotal olika

kalibrar vid fabriken i Åmotfors, där 270 anställda arbetar. Omsätt-

ningen uppgick 1984 till 83 miljoner kr, varav över 90% avsåg civila produkter. Ostermans Aero är generalagent för två amerikanska helikoptertillverkare - Bell och Robinson - samt för den västtyska flygplanstillj verkaren Dornier och en rad andra komponenttillverkare inom

i

flygområdet. Man sysslar främst med underhåll av helikoptrar och i har även en viss helikopterservice och utbildningsverksamhet. Omsättningen, som till ca 90% är civil, uppgick 1984 till 65 miljoner kr och företaget sysselsatte ett knappt hundratal anställda i Barkarby utanför Stockholm.

FFV Transmission utvecklar och tillverkar den s k ETP-bussningen, ett friktionsförband för att förbinda axlar och nav framför allt för , industriellt bruk. Under 1984 uppgick den fakturerade försäljningen till 19 miljoner kr och man sysselsatte ett 20-tal anställda i Linköping. En stor del av produktionen sker emellertid vid Gevärsfaktoriet i Eskilstuna. Inom området civilt flygunderhåll arbetar också det amerikanska dotterbolaget Aero Systems Engineering (ASE). Man producerar bl a j anläggningar för motorprovningar för trafikflygbolag. Drygt hälften av omsättningen 1984 på 102 miljoner kr avsåg civila produkter. Dess nybildade svenska dotterbolag ASE Europe, vars verksamhet bl a bygger på tekniken för motortester vid FFV Underhåll i Arboga, är framför allt inriktat på den europeiska marknaden för motortester. FFV Sjövärme är ytterligare ett nybildat bolag med ett förflutet i underhållssektorn. Företaget levererar värmepumpanläggningar som bygger på tillvaratagande av energi från sjöar. United Stirling - med FFV som hälftendelägare - utvecklar stirlingmotorer också för civilt bruk. Bland annat har man ett samarbetsavtal med amerikanska McDonnell Douglas om soldrivna kraftstationer. United Stirling ansvarar för utveckling och produktion av själva kraftstationen. Det andra civila projektet gäller anpassning av en stirlingmotor som drivkälla för naturgasdrivna värmepumpar, ett projekt i samarbete med amerikanska Gas Research Institute.

180 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Utvecklingsarbetet på en stirlingmotor för undervattensbruk kan även få tillämpningar utanför det militära bl a för området, offshoreindustrin.

3.3.4 Försvarsberoende

Försvarsberoendet koncernnivå

på

Uppgifter om hur många som arbetar med försvarsmateriel inom FFV normalt sett inte i koncernens publiceras årsredovisning. Direkta uppgifter härom finns bara för 1980 och 1983 tillgängliga genom de enkätundersökningar som genomförts. dessa Enligt arbetade 5 765 anställda med militär produktion vid FFV 1980 och tre år senare 5 717 anställda.

I enkäterna lämnades om vid de inhemska uppgifter sysselsättningen arbetsställen, där försvarsmateriel producerades i någon betydande utsträckning. För att få fram den totala med sysselsättningen försvarsmateriel inom koncernen har från enkätunderuppgifterna sökningarna måst kompletterats. Det FFV som vid gäller Norma, sidan av sin av ammunition för tillverkning jakt och sport också har en viss militär produktion. Det också det amerikanska dotterfögäller retaget Aero Systems Engineering (ASE), som tillverkar utrustning för flygmotortester och förvärvades av FFV 1982. FFV Norma omfattades inte av 1980 års Varken FFV Norma eller undersökning. ASE ingick i 1983 års enkät.

Efter att dessa kompletteringar har den totala gjorts sysselsättningen med försvarsmateriel inom FFV-koncernen - som framgår av tabell i 3.15 -för 1980 beräknats till 5 860 anställda samt för 1983 till 5 912 anställda. Hela den militära 1980 koncernens sysselsättningen avsåg anläggningar i Sverige. 1983 beräknas 5 752 anställda vid FFVs inhemska anläggningar ha arbetat med försvarsmateriel och 160 utomlands.

I tabell 3.16 redovisas försvarsberoendet 1980 och 1983, mätt som antalet anställda med försvarsmateriel sysselsatta i procent av det totala antalet anställda, räknat dels hela dels på koncernen, på enheterna inom landet. Där framgår att 77% av koncernens anställda 1980 sysslade med militär produktion och att denna andel 1983 hade sjunkit till 71%. Genom att FFV 1980 bara hade ett 50-tal anställda utomlands blir även andelen anställda detta år med försvarsmateriel vid koncernens enheter inom landet 77%. 1983 - efter tillkomsten av - ASE, som är det enda producerande dotterföretaget utomlands uppgick andelen som arbetade med militär materiel vid koncernens

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 181

Tabell 3.15 FFV-koncernen: antal sysselsatta med försvarsmateriel vid olika arbetsställen 1980 och 1983, personår 1980 1983 FFV Försvarsmateriel

i

i Air Target Sweden

g

Källor: Civil produktion i försvarsindustrin, Ds I 1982:1; Med sikte på nedmstning,

l SOU 1984:62; FFV Årsredovisning 1979/80 respektive 1983.

*

i

uppskattning E Anm.: FFV Norma omfattades inte av vare sig 1980 års eller 1983 års enkät. Företaget tillverkar emellertid ammunition även för militärt bruk, bl a kanonhylsor. Under 1980

i

j uppgick den militära försäljningen till 21 miljoner kr, vilket var 29% av faktureringen. “ Omräknat till antal anställda blir detta ca 95 anställda som 1980 sysslade med j. försvarsmateriel. Under 1983 sjönk efterfrågan på kanonhylsor, vilket bl a ledde till att g sysselsättningen vid FFV Norma reducerades med ett 50-tal personer. Den militära r försäljningen detta år uppgick till ca 10 miljoner kr, eller 13% av faktureringen, vilket omräknat i antal anställda blir ca 35 anställda, som sysslade med försvarsmateriel. Uppgifterna för 1983 om den militära sysselsättningen vid det amerikanska dotterbolaget Aero Systems Engineering är uppskattade. Produktionen av försvarsmateriel gällde framför allt s k ”hush houses” för det amerikanska flygvapnet och var koncentrerad till dotterbolaget ASE Texas Inc, som sysselsatte ca 160 anställda.

inhemska enheter till 72%, dvs bara en mindre skillnad jämfört med

andelen för koncernen som helhet.

Någon mer exakt av FFV-koncernens försäljning mellan fördelning militära och civila produkter har bara redovisats fr 0 m verksamhetsåret 1979/80. Detta år svarade den militära försäljningen för 77% av koncernens hela fakturerade försäljning. Som framgår av tabell 3.17

har den militära andelen sedan dess sjunkit successivt för att 1984 uppgå till 64%.

i

182 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

ä

1 Tabell 3.16 FF V-koncernen: antal anställda, totalt respektive med försvarsmateriel, inom koncernen som helhet samt i Sverige, 1980 och 1983, personår/heltidsanställda 1980 1983 Hela koncernen

Sverige

Kommentar: Vid beräkning av antalet anställda i Sverige 1980 - en uppgift som ej redovisats av FFV - har antalet anställda vid FFV i utlandet uppskattats till 50 anställ- g da. g * Källa: se tabell 3.15.

För att försvarsberoendets över en belysa utveckling längre period från av 1970-talet - måste mer exempelvis början approximativa metoder användas. En möjlighet är att- som i 3.15 - se hur stor figur andel av koncernens sysselsättning som FFV respektive försäljning Försvarsmateriel och FFV Underhåll tillsammans har under respektive år. Dessa två enheter svarar för den övervägande delen av koncernens militära produktion. 1980 arbetade 86% av dem som var verksamma med försvarsmateriel inom FFV vid de två sektorerna. 1983 hadeandelen sjunkit till 80%. Över 90% av inom produktionen FFV Försvarsmateriel FFV Underhåll avser dessutom respektive försvarsmateriel. Även om över tiden en allt större andel av den militära produktionen inom FFV-koncernen återfinns utanför bolagsgruppen och en allt större andel av inom produktionen affärsverket är civilt orienterad, ger ändå 3.15 en viss figur vägledning när det gäller den mer långsiktiga av försvarsberoendet utvecklingen

Tabell 3.17 FFV-koncernen: fakturerad försäljning, totalt respektive försvarsmateriel, 1980 - 1984, miljoner kr samt andel i procent

Källa: FFV, årsredovisningar, 1979/80-1984. Kommentar: Siffroma för 1980 avser två tredjedelar av det till 18 månader förlängda verksamhetsåret 1979/80.

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 183

% Försäljning

90 80 70 60 50 40 30 20 10 Ä 0 77/78 1980 1982 1984 1973/74 75/76

% Sysselsättning 100 90 i 80 70 60 50 40 30 20 10 0 | 1973/74 75/76 77/ 78 1980 1982 1984 Figur3.15 FFV Försvarsmateriel och HW Underhåll: sysselsättning och försäljning som andel av FFV -koncernens totala sysselsättning och försäljning, 1973/74 - resp 1975/76 - 1984, procent

inom FFV-koncernen. Däremot visar figuren inte på försvarsbero-

endets nivå, utan ger en konstant - och av allt att döma växande -

underskattning av koncernens militära beroende.

Det framgår av figur 3.15, att de två militärt dominerade enheterna inom koncernen i mitten av 70-talet svarade för omkring två tredjedelar av dess sysselsättning. 1977/78 steg den militära andelen kraftigt och uppgick till nära 77%. Därefter sjönk den och

stabiliserade sig under de kommande åren kring 71 - 72% för att sedan åter sjunka 1983.

184 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Kurvan över de bägge enheternas andel av koncernens försäljning följer i stort samma mönster, om än något förskjutet i tiden och med ännu större variationer. Den av försvarsberokraftiga minskningen endet i mitten av 70-talet är emellertid till viss del missvisande. Den beror på att Telub vid denna tid tillfördes koncernen och minst hälften av Telubs produktion är militär.

Ökningen av det militära beroendet mot slutet av 70-talet - som tar

i 1977/78 och i sig uttryck sysselsättningen försäljningen 1978/79 förklaras till större delen av att FFV avvecklade sin av tillverkning konfektion och sin tvätteriverksamhet. Sedan har det militära beroendet trendmässigt minskat, vilket förklaras av framför allt de förvärv som FFV gjort av civilt orienterade företag.

Frånvaron av en över tiden enhetlig såväl när det redovisning, gäller antalet anställda som fakturerad att bedöma försäljning, gör det svårt försvarsberoendets utveckling sedan 1970-talets början och framåt. Av allt att döma nådde försvarsberoendet en under perioden maximal nivå i slutet av 70-talet, när tvätteriverksamheten och konfektionsindustrin avvecklats och Telub införlivats i koncernen. Sedan dess har det militära beroendet koncernnivå på minskat, framför allt genom att civilt dominerade förvärvats. nya företag

Försvarsberoendet på lokal nivå

Inom FFV-koncernen sker utveckling, och underhåll av produktion försvarsmateriel i fjorton olika kommuner runt om i landet, vilket framgår av tabell 3.18.

I tabell 3.19 har uppgifterna för 1980 och 1983 om den lokala militära sysselsättningen inom FFV ställts mot den totala sysselsättningen inom koncernen på respektive ort. På så sätt erhålls ett mått på företagets lokala försvarsberoende.

På fyra av de tio orter, där FFV sysselsätter mer än femtio anställda, är verksamheten helt inriktad militär I på produktion. Karlsborg, Vingåker och Karlstad finns vid sidan om de som anläggningar tillverkar ammunition ingen civil verksamhet. Den mycket begränsade civila produktion som fanns inom ramen för de militära anläggningarna 1980 har nu helt eller i det närmaste helt avvecklats. Detsamma gäller Torpedverkstaden i Motala. Den enda av dessa anläggningar som under senare år haft någon civil självständig produktion är Zakrisdalsverken i Karlstad. I av 1980-talet början kompletterade man den militära produktionen med tillverkning av tryckluftsmunstycken, en verksamhet som avyttrades under 1983. I - och övriga anläggningar Vanäsverken, Vingåkersverken Torpedverkstaden - har den civila under mycket begränsade produktionen

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 185

Tabell 3.18 FFV-koncernen: arbetsställen i Sverige med utveckling, produktion och underhåll av försvarsmateriel 1983

Kommun Företag/enhet Antal syssel- Verksamhetens huvudsakliga inriktning satta med försvarsmateriel

Arboga FFV Underhåll underhåll av flygmotorer; testutrustningar, flygbuma

i

2076 kapslar FFV Elektronik underhåll av markburen elektronik; radarstationer Linköping FFV Underhåll 1 003 underhåll av flygplan; simulatorer, materiallaboratonum Karlstad FFV-F Zakrisdalsverken 720 grovkalibrig ammunition Eskilstuna FFV Huvudkontor m m gemensam administration; utveckling av vapen och

l

432 ammunition FFV-F Gevärsfaktoriet vapen Växjö FFV Elektronik 349 studier och projektering av kommunikationssystem Motala FFV-F Torpedverkstaden 316 torpeder Karlsborg FFV-F Vanäsverken 260 ñnkalibrig ammunition Östersund FFV Underhåll 184 underhåll av basmateiiel; flygfältsbelysningar Strängnäs FFV-F Åkers krutbruk 100 krut Vingåker FFV-F Vingåkersverken 92 grovkalibrig ammunition; störtning Åmotsfors FFV Norma 35 hylsor till ammunition Sundbyberg FFV Mipro 33 tändanordningar och säkringssystem för ammunition Stockholm Air Target Sweden 30 utrustning för måltlygning Bräcke FFV-F Gällöverken 21 återvinning av ammunition

Källa: utredningens enkätundersökning.

Tabell 3.19 FFV-koncernen: andel sysselsatta med försvarsmateriel vid arbetsställen med över 50 anställda, 1980 och 1983

Källa: se tabell 3.15. Kommentar: Totalsiffroma för Linköping, Eskilstuna och Växjö avseende 1980 samt för Eskilsnma och Växjö 1983 är uppskattade. De i enkätsvaren lämnade uppgifterna inkluderar inte de helt civila enheter som är lokaliserade till de tre orterna.

186 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

vissa år antingen gällt ammunition för civila ändamål inom (som koncernen nu är koncentrerad till FFV Norma) eller av legoarbeten mindre omfattning för att fylla ut i svackorna mellan kapaciteten olika militära projekt. Detsamma verksamheten vid Åkers gäller krutbruk i Strängnäs.

På ytterligare fyra orter är den militära verksamheten visserligen dominerande, men en självständig, civil produktion finns som ett komplement. Det gäller Arboga, där FFV Underhåll och det nybildade ASE Europe försöker bredda verksamheten med bl a civilt flygmotorunderhåll. Det finns all anledning att anta, att försvarsberoendet vid i håller att minska anläggningarna Arboga på ytterligare \ från den höga nivån på 93% - som en följd av det sikt minskande på underhållet av flygvapnets motorer och av de civila å satsningarna. i Även vid de två andra enheterna inom FFV Underhåll- i Linköping

och Östersund- finns i 1

ansträngningar att öka den civila produktionen. l å I har emellertid inom å Linköping sysselsättningen andra helt civila enheter minskat kraftigt mellan 1980 och 1983, vilket dragit upp det lokala försvarsberoendet i I Östersund minskade för- Linköping. svarsberoendet kraftigt mellan 1980 och 1983, bl a som en av de följd satsningar som gjorts på civila projekt.

På de tio orter där FFV har betydande militär är det produktion således endast i Växjö och Eskilstuna, där den militära verksamheten inte dominerar. I Växjö har FFV Elektronik genom dotterbolaget Telub en betydande civil konsult- och informationsverksamhet som växer relativt sett. Utvecklingen från militär till civil är produktion emellertid mest iögonenfallande när det gäller Eskilstuna. Där ligger bl a huvudkontoret och vapenfabriken Gevärsfaktoriet.

Det finns i huvudsak två förklaringar till att försvarsberoendet för FFV i Eskilstuna minskat från 81% till 43% mellan 1980 och 1983. För det första har man från FFVs sida koncentrerat sina civila satsningar inom FFV Försvarsmateriel till just Gevärsfaktoriet. Samtidigt som tillverkningen av vapen sjunkit har de civila projekten styrspindlar till Saab-Scania, styrstänger till Volvo, delar till Tetra Pak-maskiner och s k ETP-bussningar - vuxit. Vid Gevärsfaktoriet

arbetade 1980 totalt 315 av de 388 anställda med militär produktion, dvs 81%. Tre år senare hade vid Gevärsfaktoriet sysselsättningen ökat till 367 anställda, men då arbetade bara 225 - eller 61% - med produktion av försvarsmateriel.

För det andra förvärvade FFV under 1983 ett renodlat civilt i företag Eskilstuna - C E Johansson - med ca 300 anställda. Denna breddning av den civila basen i Eskilstuna gjorde för FFV s del att den tidigare lokala militära dominansen förbyttes i en civil dominans.

Möjligheter till omställning inom svensk 187 försvarsindustri

kan att försvarsberoendet är - Avslutningsvis noteras, mycket högt totalt eller närmar sig 100% -i som FFV samtliga anläggningar ingåri Försvarsmateriel, utom Gevärsfaktoriet i Eskilstuna. På av ingen dessa orter - Motala och - Karlsborg, Vingåker, Karlstad, Strängnäs finns heller andra anläggningar inom koncernen som kompletterar företagets militära produktion och skulle kunna kompensera ett bortfall i militära På andra där försvarsberoenbeställningar. orter, det är högt- Arboga, Linköping och Östersund med över 80% militär - finns en strävan att öka den produktion civila andelen av produktionen, som redan gett vissa resultat.

I

l 3.3.5 Exportberoende

FFV ar en av de storsta exportorerna av försvarsmateriel fran j Sverige. Med en militär export 1984 på 582 kr- varav ca 530 miljoner miljoner från inhemska producenter - svarar FFV för en I ungefär fjärdedel av den svenska krigsmaterielexporten. Sett från ett koncernperspektiv är FFV emellertid i sin militära bara i produktion begränsad utsträckning beroende av export. 1984 gick 30% av försäljningen på export. Av de drygt 5 700 anställda, som 1983 arbetade med försvarsmateriel vid koncernens i anläggningar Sverige, arbetade bara 978 - eller 17% - med Det var en export. från då 1 154 anställda - eller minskning 1980, 20% av dem som arbetade med försvarsmateriel - var sysselsatta med export.

Tabell 3.20 FFV-koncernen: sysselsatta med försvarsmateriel för export vid olika inhemska arbetsställen 1980 och 1983. Antal personår respektive andel i procent av totalt antal sysselsatta med försvarsmateriel

FFV Underhåll

FFV Elektronik/Telub

Källa: se tabell 3.15.

188 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Som framgår av tabell 3.20 varierar exportberoendet kraftigt mellan olika arbetsställen. Det är framför allt de två där anläggningar grovkalibrig ammunition tillverkas, Vingåkersverken och Zakrisdalsverken, som har ett högt exportberoende. 1983 arbetade tre fjärdedelar av de anställda vid dessa ammunitionsfabriker med exportleveranser. Det gällde framför allt 84 mm granater till pansarvärnssystemet FFV 550 Carl Gustaf. Produktionen för exportmarknaden är för övrigt så koncentrerad inom FFV, att Zakrisdalsverken i Karlstad svarade för mer än hälften av koncernens sysselsättning med försvarsmateriel för export. Vid övriga anläggningar inom FFV Försvarsmateriel är beroendet av militär export lägre. Vid t ex Gevärsfaktoriet i Eskilstuna och vid Åkers krutbruk är bara drygt en fjärdedel av dem som arbetar med försvarsmateriel sysselsatta med export. Ännu lägre är exportberoendet vid Torpedverkstaden i Motala och Vanäsverken i Karlsborg, där bara 10% 14% av de anställda respektive producerade för export. Vid flera av anläggningarna, framför allt Torpedverkstaden och Åkers krutbruk, minskade dessutom melexportberoendet kraftigt lan 1980 och 1983.

Den militära exporten från FFV Underhåll och FFV Elektronik är mindre betydelsefull ur beroendesynpunkt. Det rör bara om sig några enstaka procent av dem som arbetar med försvarsmateriel vid de olika anläggningarna. Vid t ex FFV Underhåll i som är det Arboga, största enskilda arbetsstället inom FFV-koncernen, arbetade 1983 ett drygt 50-tal anställda - endast 3% - med Det är framför allt export. inriktningen hos FFV Underhåll mot det svenska försvaret, som drar ner FF V-koncernens beroende av militär export. FFV Försvarsmateriel, som 1983 svarade för tre fjärdedelar av koncernens sysselsättning med försvarsmateriel för export, hade samma år ett exportberoende - mätt på sysselsättningen - på 38%.

Det är först fr o rn 1982 som FFV anger hur stor koncernens totala export av försvarsmateriel är. Året därpå började man dessutom redovisa hur den militära exporten fördelar sig på affärsverket och på företagen i bolagsgruppen. Som framgår av tabell 3.21 uppgick koncernens totala export av försvarsmateriel till 582 miljoner kr under 1984, vilket var 30% av hela den militära försäljningen. Affärsverket svarade för nästan hela denna militära export, eller 523 miljoner kr, medan företagen i bolagsgruppen endast stod för 59 miljoner kr.

Hur den militära exporten fördelar sig inom affärsverket mellan FFV Försvarsmateriel och FFV Underhåll samt inom bolagsgruppen

- ,.

_.§*Iju›N-.:',:.

Möjligheter till inom svensk omställning försvarsindustri

Tabell 3.21 FF V-koncernen: export av försvarsmateriel, totalt respektive fördelad på affärsverket och bolagsgruppen, 1982 - 1984. Miljoner kr samt andel av försäljning av försvarsmateriel

mellan de olika företagen finns inte redovisat. När det gäller affärsverket redovisar emellertid FFV sedan verksamhetsåret 1976/ 77 hur stor den totala varit för försäljningen på exportmarknaden FFV Försvarsmateriel FFV Underhåll. respektive

Inom bolagsgruppen är den militära Vid exporten mycket begränsad. sidan om amerikanska ASE, som under de två senaste åren svarat för merparten av bolagsgruppens militära utanför försäljning Sveriges gränser, är det bara Air Sweden som i Target någon betydande grad är exportinriktat. Av dess totala 1984 12 kr försäljning på miljoner gick 80% på export.

I figur 3.16 beskrivs hur de sektorernas var och en bägge exportandel, för och varierat över åren. sig tillsammans, Det framgår där att en avgörande förändring i exportberoendet inträffade under verksamhetsåret 1979/80. För FFV Försvarsmateriel ökade exportandelen detta år från 37% till 61%. Sedan dess har exportandelen visserligen sjunkit, men har under de tre senaste åren ändå legat kring 50%, jämfört med åren före 1976/77, då bara en av omkring tredjedel produktionen exporterades. Under 1984 gick 53% av försäljningen på export.

För FFV Underhåll har exportandelen under hela perioden legat under 10%, utom 1983, då exportens andel av försäljningen tillfälligt steg till 14%. Under 1984 exporterade underhållssektorn bara 7% av sin produktion.

För affärsverket som helhet har exportandelen varierat enligt ungefär samma mönster som för FFV Försvarsmateriel. Under 1984 gick således 30% av affärsverkets produktion på export.

I figur 3.17 har värdena de inhemska leveranserna på och exporten räknats om till fasta priser. Där att till det framgår, försäljningen

190 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

°/0 Försvarsmateriel 100 90 80 . 70 60 50 40 30 20 10 O i

1976/77 77/78 78/79 79/80 1981 1982 1983 1984 i

°/o Underhå 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1976/77 77/78 78/79 79/80 1981 1982 1983 1984 °/° Sammanlagt 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1976/77 77/78 78/79 79/80 1981 1982 1983 1984 Figur 3.16 FFV Försvarsmateriel och FFV Underhåll: exportens andel av försäljningen av försvarsmateriel 1976/77 - 1984, procent

Möjligheter till inom svensk omställning försvarsindustri 191

Miljoner kr, 1984 års priser 1600 1500 1400 1300

1200 1100

1 000 900 I

1 800

i

g 600

1 400

i 300

200 100 0 1976/77 77/78 78/79 1980*) 1981 1982 1983 1984 0000 Inhemska leveranser j Export *) Omröknat till 2/3 av det till 18 månader förlängda verksamhetsåret 1979/80.

Figur 3.17 FFV Försvarsmateriel och FFV Underhåll: inhemska leveranser respektive export 1976/77 - 1984. Miljoner kr, 1984 års priser

svenska försvaret varit relativt konstant under åren sedan 1976/77,

medan exporten i reala värden närapå fördubblats. Variationerna i exportandelen under -inklusive dess perioden trendmässiga ökning

förklaras således nästan helt av

förändringar i exporten.

Pansarvärnssystemet FFV 550 Carl Gustaf svarar för den övervägan-

de delen av den militära finns i ett stort antal länder

exporten. Vapnet

och dess främsta marknad under senare år återfinns i världen.

tredje Andra betydande produkter för är och exportmarknaden torpeder minor, men här är exporten mer begränsad och koncentrerad till de

andra nordiska länderna och ett fåtal länder i Den

Västeuropa. främsta exportprodukten från FFV Underhåll är s k flygburna kapslar, dvs systern för montering av olika typer av utrustning under

vingarna på lättare flygplan.

192 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Produktionens inriktning hos FFV är sådan, att exporten i betydande grad är känslig för förändringar i den svenska exportlagstiftningen och för förändringar i de riktlinjer som styr tillämpningen av lagstiftningen.

3.3.6 FoU-intensitet

Under 1983 satsade FFV totalt 100 miljoner kr på forskning och utveckling (FoU). Av detta användes 90 miljoner kr inom affärsverket, varav 83 miljoner kr gick till militär FoU och 7 miljoner kr till civila projekt.

FFV Försvarsmateriel tar i anspråk den större delen av FoUresurserna. Under 1984 satsades 66 miljoner kr på sektorns utveckling av nya produkter. Till denna egenfinansierade FoUverksamhet kommer den kundfinansierade utvecklingen, betald av framför allt det svenska försvaret. För 1984 saknas uppgift om storleken på denna del av utvecklingskostnaderna. Det är svårt att få en bild över de militära FoU-kostnadernas utveckling inom FFV-koncernen över en längre period. Det är bara för enstaka år som företaget redovisar någon totaluppgift över vad som satsas - av och av dess kunder - militär företaget självt på _Y forskning och utveckling. Sedan verksamhetsåret 1977/78 har emellertid omfattningen av FoU-verksamheten vid FFV Försvarsmateriel I någorlunda väl redovisats. Genom att denna enhet svarar för mer än 90% av koncernens militära FoU, ger uppgifterna en ganska god bild 4 av hur den samlade militära FoU-verksamheten utvecklats.

Tabell 3.22 FFV Försvarsmateriel: kostnader för FoU, totalt respektive fördelade på egenfinansierade och kundfmansierade kostnader, 1977/78 - 1984, miljoner kr

Källa: FFV, årsredovisning, 1977/78 t. o. m. 1984. Kommentar: FoU-kostnadema för det förlängda verksamhetsåret 1979/80 har dividerats med två tredjedelar för jämförbarhetens skull. De kundñnansierade - och därmed de totala FoU-kostnadema - är uppskattade för 1983. Någon uppgift om de kundtinansierade FoU-kostnadema finns överhuvudtaget inte redovisad för 1984.

Möjligheter till inom svensk omställning försvarsindustri

Under de sex år som redovisas i tabell 3.22 tredubblades kostnaderna

för FoU, mätt i löpande priser. Inflationen förklarar en tredjedel av denna ökning. Som framgår av 3.18, där värdena i tabell 3.22 är figur omräknade till fasta priser har FoU-kostnaderna mellan 1977/78 och

1983 i reala termer fördubblats. har inträffat

Ökningen under början

av 80-talet. Den egenfinansierade har vuxit successivt utvecklingen

medan den kundfinansierade delen av FoU-kostnaderna har

uppvisat en mer splittrad utveckling.

Även om FoU-verksamheten vuxit under senare år och 1983

kraftigt - det senaste år för vilket det föreligger någon uppgift om total FoU -

uppgick till 13% av den fakturerade försäljningen, är de typer av militär produktion som FFV i huvudsak sysslar med förhållandevis

litet FoU-intensiva. Vapen och ammunition tillhörde i FMVs undersökning 1978 de produktgrupper som hade bland de lägsta

andelarna forskare och tekniker. Rent har FoU-verksam-

generellt

heten inom försvarsindustrin vuxit sedan dess. Det är emellertid svårt

att bedöma om ökningen av FoU-insatserna inom FFV Försvarsmateriel är tillfällig eller inte, beroende på att siffermaterialet

spänner över så få år.

i Miljoner kr, 1984 örs priser

120 l l l l 1 00

l

l

l

l l 80 › l 60

0 1977/ 78 78/79 1980*) 1981 1982 1983 1984 År - Kundfinansierade FoU-kostnader

z Egenfinansierade FoU-kostnader

*) Omröknot till 2/3 av det till 18 månader förlängda verksamhetsåret 1979/80.

Figur 3.18 FFV Försvarsmateriel: kostnader för F0 U, totalt respektive fördelade på i egenfinansierade och kundfinansierade kostnader, 1977/ 78 - 1984. Miljoner kr, 1984 års priser

194 till omställning inom svensk försvarsindustri Möjligheter

%

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 l 977/ 78 78/79 79/80 1981 l 982 l 983 År - Egenfinansierad FoU Kundfinonsierod FoU -

Figur 3.19 FFV Försvarsmateriel: andelen egenfinansierade FoU-kostnader 1977/78 - “i 1983, procent

av FoU-verksamheten beror både ökade från

Ökningen på satsningar

och från kunderna, framför allt FMV. Den egenfiföretaget självt nansierade andelen av FoU-kostnaderna uppgick 1983 till 62%. Den har varierat mellan 56% och 71% under perioden och det går inte att se något entydigt samband med ökningen av FoU-kostnaderna. 1979/80, då FoU-kostnaderna bara motsvarade knappt 8% av försäljningen, nådde den egenfinansierade andelen hela 71%. Det är alltså inte bara genom egna satsningar som FoU-kostnaderna inom FFV Försvarsmateriel ökat.

_.L.Y.\!4:

hum. Flera av de utvecklingsprojekt, där FFV på egen hand satsar

är inriktade Det t ex “nam

betydande resurser, på exportmarknaden. gäller A det lätta AT 4, där ingen beställning finns från det pansarvärnsvapnet svenska försvaret. Detsamma området flygburna kapslar inom gäller FFV Underhåll, som helt är inriktat på exportmarknaden. Andra system, som också kräver betydande FoU-resurser, har en mer blandad finansiering med en övervägande del av FoU-kostnaderna betalda av det svenska försvaret. För närvarande gäller det t ex Strix-projektet, där FFV i samarbete med Saab-Missiles utvecklar s k slutfasstyrd ammunition till granatkastare. Det gäller naturligtvis också där FFV Underhåll under 80-talet kommer att JAS-projektet, använda stora resurser för att utveckla underhållssystemet till det nya stridstlygplanet JAS 39 Gripen.

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 195

3.3.7 Graden av militär

specialisering

Som tillverkare av vapen och ammunition FFV från Bofors skiljer sig - den andra svenska vapentillverkaren - i och med att företaget också tillverkar vapen och ammunition för civilt bruk. Vid Gevärsfaktoriet i Eskilstuna produceras inte bara kpistar, automatkarbiner och granatgevär, utan också jaktgevär och vapen för Utöver sportskytte. tillverkningen av militär ammunition i Vanäsverken i finkalibrig Karlsborg produceras civil finkalibrig ammunition vid FFV Norma i i Åmotsfors. Vid Åkers krutbruk sker av krut såväl för tillverkning i militära som civila ändamål.

Det är just inriktningen mot finkalibriga och vapen finkalibrig i ammunition som möjliggör denna mellan civil och militär koppling produktion. När det gäller grovkalibrig ammunition finns inga direkta civila motsvarigheter. Den produktion som sker vid Zakrisdalsverken i Karlstad och vid Vingåkersverken är således mer militärt specifik. Detsamma gäller torpedtillverkningen i Motala.

För de tre anläggningarna inom FFV Underhåll är förhållandena annorlunda. Underhållet av motorer, elektronik samt mekaniska och hydrauliska system på militära flygplan och helikoptrar har direkta civila motsvarigheter. Detta framgår också av FFVs ju satsningar sedan några år tillbaka på just civilt Även för andra 5 flygunderhåll. typer av produkter - som t ex simulatorer och flygfältsbelysningar finns det starka kopplingar mellan militär och civil produktion. Detsamma gäller för verksamheten inom FFV Elektronik och dess Telub. Området markbunden elektronik - främst dotterbolag radarstationer - har nära civila mellan motsvarigheter. Kopplingarna militärt och civilt är också starka när det gäller konsultverksamheten inom Telub.

Bland dotterbolagen i F FVs bolagsgrupp är det bara FFV Mipro med sin tillverkning av tändrör och säkringssystem, och Air Target Sweden med sin utrustning för målflyg, vars saknar produktion direkta civila motsvarigheter. De andra med viss militär företagen produktion - FFV Norma, Ostermans Aero, ASE - år i detta avseende mindre militärt specifika.

Sammanfattningsvis gäller att ca 80% av den militära produktionen inom FFV har direkta civila motsvarigheter. Av resterande 20% dominerar grovkaliberenheten inom FFV Försvarsmateriel, framför allt med sin anläggning i Karlstad men också den i Vingåker.

Produktionen inom grovkaliberenheten består till 40% av mekanisk produktion och till 45% av sprängteknisk produktion. Resten utgörs

196 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

,x..,.- x_u.

framför allt av stöttning, dvs av och förstoring ammunition, revidering, dvs återvinning av ammunition.

Den mekaniska tillverkningen, som är lokaliserad till Zakrisdalsver- _, ken, består till stor del av av masstillverkning patronhylsor. Mekanisk bearbetning av material sker genom t ex pressning, svarvning och smide. Utrustning finns för smide av såväl stål som aluminium. Utrustningen för tillverkning av är till stor granathylsor del skräddarsydd för denna process, men i sina delar däremot inte militärt specifik. För sin mekaniska produktion har också företaget en mer standardiserad maskinpark till stor del uppbyggd av moderna datorkontrollerade maskiner. Här sker en stor del av den mer komplicerade mekaniska tillverkningen, t ex av zonrör. Det finns också utrustning av betydande omfattning för olika av typer ytbehandling.

Den sprängtekniska tillverkningen är mer militärt Den är till specifik. större delen förlagd till Zakrisdalsverken, men en mindre del finns i Vingåker. Tillverkning sker av tändhattar, sprängkapslar och tändsatser. Anläggningarna är specialkonstruerade med säkerhetshöga krav och en automatiserad Förråd högt produktion. av sprängämnen och ammunition ligger utspridda över ett stort område och i många olika byggnader. I Vingåker sker fyllning och gjutning av sprängämnen. Dit är också anläggningarna för störtning lokaliserade. Den sprängtekniska tillverkningen och gjutningen av sprängämnen är militärt specifika processer. kan inte direkt använ- Anläggningarna das för annan produktion.

Inom Gevärsfaktoriet har de tekniker och de som man kunskaper förvärvat genom den militära produktionen direkt till vara i den tagits nya, växande civila tillverkningen. De kvalitetskraven det höga på militära området har därvid inte varit något hinder. Kraven på kvalitet är lika höga för styrspindelhusen till Saab som för personbilar de militära produkter man tillverkar. Tekniken att tillverka gevärspipor med s k vilket kallhamring, ger en mycket hård yta, har tagits till vara i produktionen av rattstänger för Volvo. Systemkunnandet från de militära projekten har kommit till t ex när det användning gäller Tetra Pak-projektet.

Övergången från militär till civil produktion inom Gevärsfaktoriet

har alltså inte gått från militära till civila vapen - vars marknad stagnerar - utan från militära till annan civil där vapen produktion, man utnyttjar de teknikområden och det systemkunnande man tillägnat sig på den militära sidan på civila med projekt jämförbar kvalitetsnivå. För Grovkaliberenhetens del kan man därav dra slutsatsen, att avsaknaden av direkta civila till de motsvarigheter militära produkterna inte behöver utgöra ett hinder för en övergång

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

till civil produktion. Med utgångspunkt från den militära produktion som sker vid de mekaniska verkstäderna kunde - samma sätt som på vid Gevärsfaktoriet - de teknikområden man specialiserat sig på och det kunnande som man över kunna användas i civil förfogar produktion.

Frånvaron av en civilt anpassad kan emellermarknadsorganisation tid vara ett hinder för övergång från militär till civil FFV produktion. Försvarsmateriel och FFV Underhåll är till sin struktur helt anpassat efter det svenska försvarets behov. I Gevärsfaktoriets fall har man löst problemet framför allt genom att etablera som underleveransig tör till framgångsrika svenska med exportföretag betydande eget marknadskunnande. På så sätt har företaget inte behövt bygga upp en egen marknadsorganisation, utan arbetar mot sina olika uppdragsgivare på ett sätt som liknar förhållandet till FMV.

Genom expansionen inom den civila sektorn under senare år har FFV som koncern dessutom etablerat flera civila marknader. Sett sig på från ett koncernperspektiv är därför avsaknaden av en civilt anpassad marknadsorganisation inom FFV Försvarsmateriel inte något hinder för en omställning till civil inom Grovkaliberenheten. produktion

3.3.8 Lönsamhet

Inom FFV-koncernen redovisas lönsamheten i termer av avkastningsgrad. Resultatet sätts i relation till det totala som kapital koncernen disponerar över. Sedan 1978/79, då detta mått introducerades i koncernredovisningen, har i sina beräkningssätten detaljer växlat. Avkastningsgraden, som den redovisas i figur 3.20, definieras som resultatet efter och finansiella intäkter avskrivningar i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital brutto under året.

Det framgår av figur 3.20, att koncernens lönsamhet växlat kraftigt mellan åren. Dessa växlingar tycks ha sitt i koncernens ursprung civila produktion, eftersom variationerna inte följer samma mönster för affärsverkets del. Det framgår vidare, att affärsverkets lönsamhet sjunkit under de två senaste åren jämfört med åren innan. Resultatnedgången anges av FFV mer hänga samman med omstruktureringen inom koncernen - bl a överföringen av markteleverksamheten till bolagsgruppen - än av nedgångar i beställningarna. I och med denna nedgång i affärsverkets lönsamhet blev de andra delarna av koncernen relativt sett mer lönsamma. Perioden är emellertid för kort för att några mer långtgående slutsatser ska kunna dras om hur koncernens militära och civila produktion förhåller till varandra i sig fråga om lönsamhet.

198 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

% 12

0 1978/79 1979/80 1981 1982 1983 1984 År j Koncernen 0000 Afförsverket Figur 3.20 FFV -koncernen respektive FFV A ffärsverk: avkastningsgrad 1978/79 - I 984, procent

I tabell 3.23 redovisas hur rörelseresultatet utvecklats i löpande priser för koncernen som helhet respektive affärsverket. Där framgår att en resultatnedgång ägt rum inom affärsverket under 1983 och 1984. Bolagsgruppen - som sedan 1981 svarat för merparten av rörelseresultatet - har visserligen också fått vidkännas en resultatnedgång under 1984, men denna nedgång motsvaras till stor del av en nedgång i resultatet hos ASE, en av de militärt inriktade företagen i bolagsgruppen. I figur 3.21 redovisas lönsamheten som vinstmarginal. Rörelseresultatet, som det redovisas i tabell 3.23, har satts i relation till den fakturerade försäljningen. Här framgår att lönsamheten inom FFV för åren före 1976/77 var betydligt blygsammare än den varit under åren sedan dess. Omstruktureringen av företaget under mitten av 70-talet - då flera olönsamma verksamheter avvecklades - ledde till en högre vinstmarginal. Särskilt 1981 och 1982 var höjdpunkter för såväl koncernen som helhet som affärsverket. För affärsverkets del gäller vidare att vinstmarginalen 1984 var den sämsta på tio år. Orderingången från det svenska försvaret är vikande för FFVs del. Det gäller framför allt på underhållssidan, där flygunderhållet kommer att sjunka beroende dels på färre f1ygplan, dels på att JAS 39 Gripen kommer att ha lägre underhållsvolym än sina föregångare. Resultatet inom affärsverket kommer således bli alltmer beroende av

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 199

Tabell 3.23 FFV-koncernen respektive FFV Affärsverk: rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan, 1970/71 - 1984, miljoner kr Konoemen Affärsverket 1970/71

44 1975/76 29

Q

. 1976/77 78 63

1977/78 82 80

i

1978/79 87 96 3

i

173 66 i 1984 132 56 i I I Källa: FFV, årsredovisning, respektive år. l l Anm.: För affärsverk gäller inte samma redovisningsregler som för aktiebolag. För FFVs del har detta t ex tagit sig uttryck i en annan resultatredovisning än den, som andra företag inom försvarsindustrin presenterar. Fr o m 1979/80 har FFV emellertid till stor del anpassat sin redovisning till vad som gäller för andra företag av samma omfattning och liknande struktur. Avvikelserna påverkar rörelseresultatet på två sätt:

För åren t 0 m 1978/79 redovisade FFV rörelseresultatet efter kalkylmässiga avskrivningar i stället för efter avskrivningar enligt plan. Skillnaden ligger däri, att avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffningsvärden, dvs vad de faktiskt kostade i inköp, medan kalkylmässiga avskrivningar baseras på deras N nyanskaffningsvärden, dvs vad det skulle kosta att förnya dem. När priserna på

i maskiner och anläggningar stiger, kommer därför de kalkylmässiga avskrivningarna

“ att bli högre än de planmässiga avskrivningarna, om samma avskrivningstid tillämpas. Det innebär, att de resultatvärden som redovisas i tabellen för åren t o m 1978/79 sannolikt är lägre än vad de varit, om man tillämpat samma avskrivningsregler som gäller för aktiebolag. För 1978/79 redovisar FFV bägge rörelseresultaten. De kalkylmässiga avskrivningarna utöver plan var detta år 7 miljoner kr för FFV Affärsverk. Rörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan skulle då ha varit 103 miljoner kr, istället för det här redovisade rörelseresultatet på 96 miljoner kr.

Som andra företag i försvarsindustrin åtnjuter FFV betydande räntefria förskott från FMV, den myndighet som har hand om materielanskaffningen för det svenska försvaret. Under den tid som förflyter innan förskotten kommer till användning ger de ränteintäkter. Dessa ränteintäkter påverkar normalt sett inte företagens resultaträkning, utan endast det finansiella resultatet. Eftersom räntefriheten beaktas vid prissättningen betraktar FFV dessa ränteintäkter som en del av försäljningspriset och låter dem direkt påverka rörelseresultatet. Det innebär, att rörelseresultatet för FFV inte utan vidare kan jämföras med det för andra försvarsindustrier, vars rörelseresultat inte inkluderar ränteintäkterna från ännu inte förbrukade förskott.

Före 1976/77 fanns ingen koncernredovisning för FFV. Visserligen hade affärsverket dotterbolag redan då, men någon samlande redovisning för hela koncernen förekom inte förrän 1976/77.

Det i tabellen redovisade resultatet för 1979/80 är två tredjedelar av det faktiska rörelseresultatet för detta till 18 månader förlängda verksamhetsår.

200 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

8 l å. 1970/ 7l 74/75 79/80 1984 .l i Koncernen -: 0 0 0 o Afförsverket

Figur 3.21 FFV-koncernen respektive FFV Affärsverk: vinstmarginal 1970/71 - resp 1976/77 - 1984

exportmarknaden och av möjligheterna för de bägge sektorerna att lyckas i sina civila satsningar.

Företagen inom bolagsgruppen är i flera fall starkt exportinriktade och därmed känsliga för samma konjunkturförändringar som svensk * exportindustri i stort. Omstruktureringen av FFV-koncernen - som skett inte minst genom ett antal företagsförvärv - har skapat ”flera ben att stå på” för koncernen och tycks också ha förutsättningar att bidra till koncernens lönsamhet på ett sätt, som kan underlätta den i omställningsprocess som ju för övrigt redan är på gång inom flera enheter.

3.4 och slutsatser

Sammanfattning

Försvarsindustrins möjligheter att på ett framgångsrikt sätt ställa om från militär till civil produktion - vid en begynnande nedrustning eller vid i försvarsbeställningarna av andra skäl - beror i neddragningar stor utsträckning på företagens struktur och den militära produktionens karaktär. Mot bakgrund av den analys av omställningsmöjligheterna som gjordes i betänkandets del 1 (SOU 1984:62) har i dessa fallstudier av Bofors och FFV framför allt fem områden blivit föremål för fördjupad analys: försvarsberoendet, exportberoendet, FoUintensiteten, graden av militär specialisering och lönsamheten.

till inom svensk Möjligheter omställning försvarsindustri 201

Omställning från militär till civil kan antas underlättas om produktion företaget har

El ett lågt beroende av såväl försvarsmateriel, på koncernnivå som vid de arbetsställen där militär produktion förekommer, ett beroende av export lågt av försvarsmateriel, en hög FoU-intensitet,

DCJEJEJ

en låg grad av specialisering i den militära samt produktionen, en hög lönsamhet, främst genererad inom civilt företagets inriktade delar.

Bofors och FFV har en tradition som leverantörer lång av vapen och ammunition till den svenska och till i andra krigsmakten köpare länder. Med detta har också ett militärt beroende. 1983 följt högt arbetade 54% av Bofors-koncernens och 71% av FFVs anställda med försvarsmateriel.

Under 1970-talet minskade det militära beroendet inom större delen av försvarsindustrin. Men för Bofors” del beroendet av den steg militära tillverkningen, bl a genom att flera mindre lönsamma civila enheter inom koncernen avyttrades. Genom förvärvet av kemiföretaget KemaNobel 1984 reducerades emellertid försvarsbeföretagets roende. Bara var anställd i den arbetar tredje nya Nobel-gruppen med försvarsmateriel. Därmed är försvarsberoende tillbaföretagets ka på samma nivå som vid 1970-talets början.

FFV var från början ett renodlat militärt Det är företag. egentligen först under genom några företagsförvärv senare år som FFV skaffat sig en betydande civil verksamhet, som är helt skild från den militära produktionen. Målsättningen är nu att minska den militära andelen till 60% under 1980-talet.

Nobel-gruppen är naturligtvis inte lika för i de känslig förändringar militära beställningarna, som Bofors var under 1980-talets första år före sammanslagningen med KemaNobel. I den har meningen förutsättningarna för en framgångsrik från militär till omställning civil produktion förbättrats. FFVs försvarsberoende har visserligen minskat under senare år, men är fortfarande så att högt, varje neddragning i de militära koncerbeställningarna kraftigt påverkar nen som helhet.

Flera av de mest framgångsrika inom svensk omställningsprojekten försvarsindustri under senare år har kommit till stånd inom koncerner, där försvarsberoendet under 10%. Det legat gällert ex Ericsson, Saab-Scania och Volvo där de militärt inriktade eller dotterföretagen divisionerna haft starka och försäljningsmässigt framgångsrika moderbolag bakom ryggen när det att ta de risker som är gällt

Möjligheter omställning försvarsindustri

-nam-g-

förknippade med omställning från militär till civil produktion. Situationen för FFV - med 70% militär produktion - är självklart en i helt annan, men även för Nobel-koncernen där fortfarande var tredje anställd arbetar med försvarsmateriel. En framgångsrik omställning från militär till civil produktion förutsätter inte bara ett lågt beroende på koncernnivå, utan dessutom ett lågt beroende lokalt vid de anläggningar där försvarsmaterielen produceras. Det måste vid sidan om den militära produktionen finnas en kompletterande civil produktion, som kan bära upp verksamheten vid kraftiga neddragningar i de militära beställningarna. Inom Bofors och FFV finns det flera arbetsställen, där verksamheten är helt eller nästan helt militärt inriktad. Vid flera av dessa s anläggningar är det dessutom så, att det militära beroendet ökat, medan det minskat på koncernnivå.

I Karlskoga, dit större delen av Bofors militära produktion är i förlagd, har företaget avvecklat en stor del av sin civila produktion under senare år. Resultatet har blivit att över 80% av de Boforsanställda i Karlskoga arbetar med militär produktion. Den civila kemiska produktionen vid Nobelverken v som för övrigt är integrerad med tillverkningen av kemikalier för den militära ammunitions- - är nu den enda civila vid tillverkningen betydande produktionen Bofors i av koncernens huvudkontor från Karlskoga. Flyttningen Karlskoga till Stockholm vid sammanslagningen med KemaNobel har ytterligare accentuerat det militära beroendet vid Bofors i Karlskoga. Av de mindre militärt inriktade inom Nobelanläggningarna koncernen är det framför allt LIAB i Lindesberg som är starkt försvarsberoende. Företaget, som tillverkar ammunition, saknar helt civil produktion.

Den militära produktionen inom FFV är utspridd på drygt ett tiotal anläggningar. Flertalet av dessa är renodlat militärt inriktade. Inom FFV Försvarsmateriel har alla ansträngningar att åstadkomma en Ökad civil produktion - med betydande framgång - koncentrerats till Gevärsfaktoriet i Eskilstuna. som

Övriga anläggningar producerar

och ammunition inom FFV vapen Zakrisdalsverken i Karlstad, Vanäsverken i Karlsborg, Vingåkersverken, Torpedverkstaden i Motala och krutbruket i Strängnäs - är idag helt beroende av den militära Även inom FFV Underhåll - med produktionen. anläggi och Östersund - är det militära ningar Arboga, Linköping beroendet mycket högt. Här finns emellertid, om än begränsade, försök att bredda produktionen med civila projekt.

Möjligheter till inom svensk omställning försvarsindustri 203

Sammanfattningsvis gäller, att omkring 10 000 av de anställda inom Bofors och FFV som arbetar med försvarsmateriel - eller nio av tio arbetar i anläggningar, där det militära beroendet 80%. överstiger De flesta arbetar dessutom i där det militära beroendet anläggningar ökat - eller legat stabilt samma nivå - som såväl på samtidigt Nobel/Bofors som FFV minskat sitt militära beroende koncernpå nivå.

På de flesta av dessa saknas civila som under en anläggningar projekt, överblickbar framtid skulle kunna det militära beroendet. I bryta denna grupp återfinns därför en rad industrier som vid en kraftig neddragning av de militära beställningarna - orsakad av en begynnande eller av andra skål - skulle få nedrustning betydande svårigheter när det gäller att gå över från militär till civil produktion.

Den exportberoende försvarsindustrin är mer utsatt än den som är inriktad mot det svenska försvaret. i utlandets Neddragningar kommer beställningar precis som nya order - med kortare varsel än neddragningar i de inhemska beställningarna, vilket ger de exportberoende företagen en kortare planeringsperiod.

En nedrustning i omvärlden skulle dessutom leda till en överkapacitet inom världens försvarsindustri, med hårdare konkurrens och ökad protektionism som Den industrin kommeri ett följd. exportinriktade sådant läge inte bara påverkas av den allmänna i de nedgången militära beställningarna, utan sannolikt också förlora marknadsandelar.

Bofors och FFV svarar tillsammans för två av den svenska tredjedelar exporten av krigsmateriel. Vid Bofors går 60% av den militära produktionen på export. Denna höga exportandel är bl a en av följd företagets under senare år intensiva marknadsföring på exportmarknaderna för att kompensera för eller minskande sig stagnerande inhemska beställningsvolymer.

FFV är mer inriktat mot att möta det svenska försvarets behov. Knappt en femtedel av med försvarsmateriel avser sysselsättningen export. Men vid de som anläggningar producerar grovkalibrig ammunition - Zakrisdalsverken i Karlstad och Vingåkersverken svarar exporten för så mycket som tre av fjärdedelar sysselsättningen. Vid andra främst anläggningar, underhållsverkstäderna, är exportberoendet mycket ringa.

Som en följd av exportberoendet skulle Bofors få betydande problem vid en nedrustning utöver dem som samman med hänger företagets och de olika anläggningarnas direkta militära beroende. Jämfört med den inhemskt orienterade industrin skulle få kortare tid för företaget

204 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

att planera och genomföra en omställning till civil produktion. För FFVs del gäller samma för de anläggningar som är exportberoende, medan större delen av den militära verksamheten genom sin inhemska inriktning sannolikt skulle få längre tid till förfogande för att åstadkomma alternativa civila lösningar, när de militära beställningarna dras ner. En framgångsrik omställning kommer till stånd i ett samspel mellan teknisk utveckling och marknadskännedom, där initiativen till nya produkter till stor del måste komma från den personal i företagen som sysslar med forskning och utveckling och som i sitt arbete har till uppgift att finna nya tekniska lösningar på problem och utforma nya produkter. I FoU-intensiva företag finns också en dynamisk, föränderlig miljö - där omställning från en typ av produktion till en annan är ett - som saknas i med mer naturligt inslag företag traditionell inriktning. Förekomsten av en högt utbildad och kvalificerad personal kan därför ses som en resurs när det gäller omställning från militär till civil produktion.

Bofors och FFV är inte särskilt FoU-intensiva jämfört med annan försvarsindustri. FoU-kostnaderna inom Bofors” och FFVs försvarsmaterielsektorer motsvarar 5 - 10% av den fakturerade försäljningen. Vapen och ammunition är två produktområden inom försvarsindustrin som kräver förhållandevis lite forskning och utveckling. Mycket pekar dock på att FoU-verksamheten stiger även inom dessa områden. Pjäser och ammunition blir alltmer tekniskt kvalificerade och innehåller t ex allt mer elektronik.

Ur ett FoU-perspektiv måste emellertid omställningsmöjligheterna vid Bofors och FFV betraktas som förhållandevis små jämfört med annan försvarsindustri, tex de renodlade elektronikföretagen eller företagen inom flygindustrin. En övervägande del av den militära produktionen vid Bofors och FFV saknar direkta civila motsvarigheter. Det finns emellertid kopplingar till civil teknik på flertalet av de teknikområden där företagen är verksamma i sin militära produktion. Det är framför allt inom den sprängtekniska tillverkningen vid företagens ammunitionsverkstäder, där processerna är så militärt specifika att utrustning och anläggningar saknar eller nästan helt saknar alternativa civila användningar. Detta berör ett par hundra anställda i Karlskoga, Karlstad och Vingåker. Tekniska förutsättningar för omställning finns inom av - även om direkta civila merparten produktionen motsvarigheter saknas - men det för att hur gäller företagen upptäcka och på vilka områden de tekniska resurser och kunskaper man förfogar över kan komma till civil användning.

Möjligheter till omställning inom svensk 205 försvarsindustri

Trots sin militära inriktning saknar varken Bofors eller FFV marknadskännedom på civila områden. Inom Bofors fanns redan tidigare flera företag - ofta med ursprung i den militära produktionen - som tillverkade produkter för civila marknader. Sammanslagningen med KemaNobel har förbättrat till civila ytterligare tillgången marknadskunskaper som kan utnyttjas i omställningsprocessen. Inom FFV har tidigare kontakterna med civila marknader varit mer begränsade, men förvärvet av ett flertal helt civilt orienterade företag har även förbättrat FFVs att i samband med en möjligheter omställningsprocess bryta sig in på civila områden.

Med några få undantag finns således inom såväl Bofors som FFV de tekniska och marknadsmässiga för en förutsättningarna omställning från militär till civil produktion. Tvärtemot vad som ofta framhävs år den militära specialiseringen -inte annat än undantagsvis - av sådant slag, att den förhindrar att de tekniska resurserna kommer till användning på civila områden. Inom koncernerna finns bägge dessutom betydande kunskaper om civila marknader, varför de respektive försvarsmaterielsektorernas snäva militära inte inriktning heller behöver vara ett hinder i omställningsprocessen.

Erfarenheterna visar att det tar uppemot tio år att få nya civila projekt lönsamma inom de högteknologiska områden, där försvarsindustrin verkar. Det krävs vidare minst 1 - 1,5 kronor i miljoner investeringar per arbetstillfälle. I detta perspektiv ser möjligheterna mindre goda ut för att Bofors och FFV på egen hand ska kunna bygga upp en kompletterande civil produktion för att minska det militära beroendet vid de olika och underlätta en anläggningarna därigenom omställningsprocess.

Sammanfattningsvis visar analysen på att inom många anläggningar Bofors och FFV - genom sitt militära beroende och i fall höga många dessutom sitt - kommer att exportberoende drabbas hårt av neddragningar i de militära beställningarna. Tekniska och marknadsmässiga resurser finns emellertid inom företagen för att genomföra en omställning till civil produktion.

Hindren för en omställning tycks främst vara den relativt låga FoU-intensiteten och frånvaron inom företagen på riskvilligt kapital samt vilket hänger samman därmed - frånvaron av egentliga

företagsekonomiska incitament att inleda och genomföra denna process. Inom de bägge företagen tvekar man säkert inför de långsiktiga och riskfyllda som är för att sikt satsningar nödvändiga på minska det militära beroendet i de som helt - eller anläggningar idag nästan helt - saknar civil kompletterande produktion.

ä 206 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

I betänkandets del 1 konstaterades, att det i ett nedrustningsperspektiv är viktigt att bryta det militära beroendet i försvarsindustrin (SOU i s. 276 - Ett element i en för i 1984:62, 280). viktigt planering omställning är därför att skapa kompletterande civil produktion på de orter dit anläggningar med högt militärt beroende är lokaliserade. För att åstadkomma en sådan omställningsprocess vid Bofors och FFV krävs - vilket denna analys pekar på - ett engagemang från statsmakterna. Detta kan ske genom att statsmakterna påverkar företagens ekonomiska incitament att medverka i omställningsprocessen. De omställningsfonder som utredningen föreslagit - centrala som lokala - skulle vara ett kraftfullt för att de incitament verktyg skapa som idag saknas inom industrin för att åstadkomma kompletterade civil produktion. De skulle stimulera företagen att till dessa orter å som in i tekniska å förlägga ny civil produktion passar företagens å u:t struktur. Men det skulle också lokalt stimulera arbetet på att finna w nya civila produkter. De exportberoende anläggningarna är mer utsatta än andra. Genom att finansiera de centrala omställningsfonderna med en avgift på krigsmaterielexporten skulle visserligen företagen ”själva få betala sin omställning” - om de inte kan vältra över avgiften på sina kunder - men incitament för att vid minskande inhemska samtidigt skapas beställningar av försvarsmateriel satsa på kompletterande civil produktion istället för på export av krigsmateriel. En generös

behandling från den centrala omställningsfondens sida gentemot de f

exportinriktade företagen när det gäller finansieringen av nya civila i projekt skulle ge en positiv helhetseffekt ur sysselsättningssynpunkt och resurser kunna slussas över från produktion för militär export till civil produktion. Om utredningens förslag - eller statsmakterna vidtar genomförs andra som verkar i samma - torde flera tusen åtgärder riktning anställda inom Bofors, FFV och andra försvarsindustrier som vid en nedrustning annars blivit arbetslösa, kunna beredas sysselsättning i framtidsinriktade civila projekt inom det som idag är svensk försvarsindustri.

Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri 207

UTREDNINGENS SLUTSATSER (FRÅN SOU 1984:62) Statsmakterna bör fatta beslut om att inrätta D en särskild beredning för nedrustning och omställning, D en central knuten omställningsfond, till beredningen, D en frivillig lokal omställningsfond på varje försvarsindustri. Till den föreslagna beredningen för och bör nedrustning omställning knytas representanter för statsrådsberedningen, utrikes-, försvars-, arbetsmarknads- och industridepartementet. Även berörda myndigheter (bl a försvarets materielverk, statens industriverk, arbetsmarknadsstyrelsen och styrelsen för teknisk utveckling) liksom företrädare för Kommunförbundet, näringslivsorganisationer och centrala fackliga organisationer bör ingå i beredningen. Ett mindre sekretariat bör upprättas såsom administrativ bas åt beredningen. Beredningen bör normalt sammanträda fyra gånger per år. Beredningens uppgift skall vara att D bevaka inom försvaret och försvarsindustrin, framför utvecklingen allt i regioner och på orter med stort försvarsberoende, D hålla om och sig orienterad systematiskt bygga upp en kunskap rörande olika delfrågor avseende sambandet mellan nedrustning och utveckling (militärutgifter, vapenproduktion, vapenhandel, omställningsprojekt, ekonomiska och sociala effekter av försvar respektive nedrustning etc), D inventera att ökad civil bl a möjligheterna skapa sysselsättning, genom intensivare satsning på offentlig civil teknikupphandling, D i samarbete med berörda försvarsindustriföretag och fackliga organisationer utarbeta handlingsalternativ för att söka lösa omställningsproblem genom olika industri-, regional- och sysselsättningspolitiska medel, D administrera en central och besluta omställningsfond om bidrag ur fonden till projekt som främjar ökad civil produktion inom försvarsindustrin, samt dessutom ur fonden anvisa medel för särskilda forskningsprojekt rörande nedrustning, omställningsfrågor m m. Den föreslagna centrala omställningsfonden bör göras tillräckligt stor, så att den kan bli ett effektivt instrument i omställningsprocessen. För att få tillräcklig tyngd och betydelse bör den därför årligen tillföras förslagsvis 100 miljoner kr. Detta belopp kan jämföras med de ca 2000 miljoner kr som staten under budgetåret 1983/84 totalt utbetalde för militär forskning och utveckling.

Utredaren föreslår att beredningen för nedrustning och omställning tillsätts för att börja sitt arbete den 1 juli 1985. Vidare föreslås, att beslut om att inrätta en central träder i kraft omställningsfond den 1 januari 1986. Detta ger den föreslagna en tid av ett halvår att beredningen förbereda och igångsätta sitt arbete.

208 Möjligheter till omställning inom svensk försvarsindustri

Finansieringen av fonden liksom av kostnaderna för beredningens arbete j bör, när nedrustning väl kommit igång, lämpligen ske genom att .i inbesparingar på försvarsbudgeten avsätts för fondens räkning. Under en övergångsperiod, som kan bli längre eller kortare, måste medel anvisas på annat sätt. Utredaren anser att en avgift på krigsmaterielexport har betydande fördelar. Såväl budgetmässi ga som politiska och ekonomiska skäl talar för att välja denna finansieringsform. Genom att finansieringen sker med en avgift på krigsmaterielexport anvisas en särskild intäktskälla för att täcka huvudparten av kostnaderna för fonden och den föreslagna beredningen. Utredaren anser också att försvarsindustrins ansträngningar att skapa ökad civil verksamhet bör främjas genom bidrag från en frivillig lokal omställningsfond vid varje försvarsindustri. Den föreslås bli finansierad genom ett statligt s k omställningstillägg på en procent av kontraktsumman vid FMVs upphandling från svenska försvarsindustrier. En förutsättning för att tillägget skall utgå är emellertid, att det berörda företaget självt tillskjuter motsvarande belopp. Vid en årlig upphandlingsvolym på 5 miljarder kr, kommer statens utgift härför att maximalt bli 50 miljoner kr per år, dvs 0,2% av det totala försvarsanslaget. Upprättandet av lokala omställningsfonder vid försvarsindustrierna blir givetvis beroende av om behov föreligger. Finns intresse hos företagsledning och fackliga organisationer för att det skall skapas en sådan fond, bör denna handhas lämpligen av en s k partsgemensam ledningsgrupp och regleras genom en avtalsmässig uppgörelse. Gruppen bör löpande diskutera och bevaka aktuella omställningsfrågor. Den skall också besluta om disposition av medel ur fonden som stöd åt nya civila projekt inom företaget.

4 Försvarsindustrin i statistik

offentlig

Brandin

Hjalmar

4.1 Inledning

Statistiska centralbyrån (SCB) har på utredningens uppdrag tagit fram viss statistik om försvars- och annan industri. En del av statistiken har redovisats i huvudbetänkandet - Med sikte på nedrustning. Del 1 - kapitel 5 respektive 7 (sid 116 respektive 184 - 188). Ett syfte med statistiken är att belysa vissa skillnader mellan militär och civil produktion, exempelvis försvarsindustrins större satsningar på forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) och den därmed sammanhängande höga andelen tjänstemän bland de anställda. Det är skillnader som har dokumenterats tidigare i både svenska och internationella studier. Till denna del kan denna undersökning närmast ses som en uppdatering och bekräftelse av tidigare insamlad statistik. Ett annat syfte har varit att undersöka om det med officiell statistik går att pröva frågan om verksamheten inom försvarsindustrin påverkar samhällets ekonomiska utveckling via skillnader gentemot civil industri i produktivitetens och lönekostnadernas utveckling. Eftersom det inte går att helt avgränsa försvarsindustrin i offentlig statistik, har det stått klart att denna fråga endast skulle kunna belysas översiktligt. Till denna andra del är därför den insamlade statistiken närmast en utgångspunkt för framtida studier och forskning. Statistiken omfattar åren 1969 - 1981. Det hade i och för sig varit önskvärt att täcka en längre period. Att detta inte gick hänger samman med FoU-statistiken. Denna statistik började SCB samla in 1963, men då endast försöksvis. Först fr o m 1969 anser SCB att kvaliteten och jämförbarheten med senare år är tillfredsställande. Slutåret för denna undersökning är 1981 på grund av att FoUstatistiken endast publiceras för vartannat år, och då denna statistik fram under våren 1984 var uppgifterna för 1983 ännu inte togs tillgängliga.

210 Försvarsindustrin i statistik offentlig

4.2 Urvalsmetoder och definitioner

SCB har tidigare av försvarets på uppdrag forskningsanstalt (FOA) samlat in liknande statistik. Resultaten av dessa har i undersökningar varit svåra att tolka, beroende dels att försvarsindustri på kategorin i* har inkluderat enheter där till mindre del är försvarsproduktionen orienterad, dels på att jämförelsen med civil industri har endast gjorts på basis av branschtillhörighet.

I denna undersökning har större två sätt. jämförbarhet uppnåtts på För det första har till försvarsindustri kategorin endast förts sådana produktionsenheter (arbetsställen) som domineras av försvarsmaterieltillverkning, närmare bestämt de arbetsställen där minst halva sysselsättningen under senare år avsett försvarsmateriel. För det andra har försvarsindustrin jämförts med en grupp civila företag som dels representerar samma industribranscher som försvarsindustrin (enligt svensk -

näringsgrensindelning SNI), dels är av motsvarande

storlek (mätt i antalet och dels för denna anställda) grupp civila företag har relativt sett höga FoU-kostnader.

Begreppet arbetsställe är direkt övertaget från SCBs statistik som rör industriproduktionen. Arbetsställe är de enheter för vilka SCB samlar in industristatistiken. Det hänför till sig fysiska anläggningar men sammanfaller ofta med såväl hela organisatoriska enheter, företag som divisioner eller dotterbolag.

l

Grupp

Urvalet av arbetsställen som förts till kategorin försvarsdominerade arbetsställen, eller grupp 1, har gjorts inom utredningen och omfattar med numera enheter. gällande företagsnamn följande

D AB Bofors, Försvarsmaterieldivisionen, Karlskoga D Industrier AB Lindesbergs (LIAB), Lindesberg D FFV, samtliga arbetsställen inom sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll D Saab-Scania AB, och Saab-Scania Flygdivisionen Combitech AB, Linköping och Jönköping D Elektronikindustrier Philips AB (PEAB), Järfälla D Ericsson Radio AB Borås samt Systems (ERA), Stockholm, Mölndal D Volvo Flygmotor AB, Trollhättan D Karlskronavarvet AB, Karlskrona

Därmed omfattar urvalet inte hela försvarsindustrin, som den definieras i huvudbetänkandets 4 kapitel (sid 82). Följande företag,

sou 198543 Försvarsindustrin i offentlig statistik 211

som 1980 svarade för ca 5% av försvarsindustrins totala sysselsättning med försvarsmateriel, saknas:

AB Hägglund & Söner Kockums AB

EIEJDD

SATT Electronics AB Bofors Aerotronics AB (BAAB)

Beträffande Hägglunds och Kockums beror uteslutningen på att deras militära produktion inte dominerar vid något av företagens arbetsställen. militära produktion har stigit under senare Hägglunds år, men uppgick 1983 ändå inte vid något arbetsställe till mer än ca 40 procent av totala produktionen. Vid Kockums i Malmö har ubåtstillverkningen traditionellt svarat för en mycket blygsam andel av Genom nedskärningarna på den civila företagets omsättning. sidan har den procentuella andelen visserligen stigit under 1970-talet, men uppgick 1980 bara till ca 8 procent. SATT Electronics har ett arbetsställe som domineras av försvarsmateriel, men detta har hållits utanför undersökningen därför att företaget är mycket mindre i jämförelse med övriga företag i urvalet. Antalet anställda vid SATT var 1980 240 personer, vilket kan jämföras med 885 personer för genomsnittet i urvalet. När det Bofors Aerotronics beror att gäller uteslutningen på företaget bildades först 1977 genom sammanslagning av AGA Aerotronics och optikdivisionen vid Jungner Instrument i Solna och att det inte gick att få fram de relevanta uppgifterna för dessa enheter för perioden före 1977. Urvalet till grupp 1 har baserats på publicerad statistik i FOAs Svensk rapport försvarsindustri struktur, kompetens, utvecklingsbetingelser och i försvarsindustrikommitténs betänkande Civil produk-

tion i försvarsindustrinl samt på den enkätundersökning som

utredningen genomfört avseende år 1983.

Den försvarsinriktade produktionens andel av den totala produktionen vid de arbetsställen som ingår i urvalet var uppskattningsvis ca 85% vid periodens slut och knappast lägre vid dess början. 1970-talet innebar bl a att flera företag inom försvarsindustrin påbörjade civila projekt, exempelvis Volvo Flygmotor och Saab-Scanias flygdivision samtidigt som de tyngst vägande enheterna i urvalet, FFV och försvarsmaterieldivisionen inom Bofors, legat på en mer eller mindre oförändrat hög försvarsandel i sin produktion. Karlskronavarvet torde vara ensamt om att uppvisa en andel försvarsproduktion som först i samband med att flera civila projekt inleddes under sjönk 1970-talet och sedan steg i takt med att dessa övergavs på grund av

212 Försvarsindustrin i statistik offentlig

.rn.,_._

uteblivna framgångar. Vid 1970-talets slut var andelen försvarsproduktion vid Karlskronavarvet mindre än 40%. Sedan 1982 är den

dock tillbaks till närmare 100%.

.. I övrigt varierar försvarsandelen i urvalet mellan 50% vid drygt PEAB och 100% vid flera av FFVs arbetsställen och LIAB. Försvarsandelen i försvarsindustrikommitténs urval var 60% drygt och i FOAs studie hälften”. approximativt Urvalet försvarsindustri i denna undersökning är således mer renodlat och det vore betydligt j svårt att på basis av SCB-statistik både uppnå högre försvarsandel och ett urval av “ tillräcklig storlek för att jämförelser ska kunna göras med en grupp civila företag.

Grupp 2

Till grupp 2, civilt dominerade arbetsställen inom försvarsindustrin, har förts sådana arbetsställen inom samma som företag ingår i grupp 1, men som inte domineras av Det är

försvarsmaterielproduktion.

endast tre av som har sådana företagen arbetsställen: Saab-Scania AB, AB Bofors och LM Ericsson. De största

Telefonaktiebolaget

enheterna i grupp 2 är

-..._._..,..»4.

följande: E! Bofors Nobeldivision i Karlskoga CI Saab-Scanias last- och personbilsdivisioner i och Södertälje _ Trollhättan - Ei Telefon AB LM Ericsson i Stockholm .ae-az : Hade undersökningen avsett efter hade perioden 1981, Ericssonkoncernens moderbolag inte kommit med i eftersom undersökningen de försvarsmaterieldominerade enheterna inom koncernen bröts ur

och fr o m 1982 bildade ERA. Det kan också noteras att organisationsformen inom Saab-Scania jämfört med Volvo-koncernen (divisioner inom samma fristående bolag respektive dotterföretag), innebär att Saab-Scanias inkluderas

fordonstillverkning i grupp

2 medan Volvos inte är med.

Anledningen till att företagens i så organisationsform hög grad har styrt urvalet är att SCB samlar in produktionsstatistiken per arbetsställe medan FoU-statistiken samlas in Vid per företag. uppdelningen av FoU-statistiken på de försvarsdominerade respektive övriga arbetsställena är det därför att ha samma lämpligt urval företag i de bägge grupperna.

Grupp 3

Urvalet av företag till grupp 3, civila har jämförbara företag, gjorts av SCB enligt följande kriterier:

Försvarsindustrin i offentlig statistik 213

Ei ur samma branscher företag som grupp 1, EI av motsvarande storlek, mätt i sysselsättning, som försvarsindustriföretagen i grupp 1, samt EI med en för civila företag omfattande FoU- verksamhet.

Av sekretesskäl, som hade kunnat undanröjas endast med avsevärd tidsfördröjning som följd, har SCB varit förhindrat att offentliggöra vilka företag som ingår i grupp 3. Det har emellertid framgått att antalet företag är ca 10 och att branschstrukturen är identisk med den i grupp 1. Således varv, något eller några civilt inriktade ingår något elektronikföretag, något företag inom industrin för instrument, fotog och optikvaror, något eller några företag inom den kemiska industrin och samt några större företag inom transportmeplastvaruindustrin delsindustrin och annan mer konventionell verkstadsindustri.

Grupp

För vissa av uppgifterna jämförs även med hela gruv- och tillverkningsindustrin, som då utgör grupp 4.

4.3 Resultaten

Omvandlingstakten

Tabell 4.1 visar antalet arbetsställen inom försvarsindustrin respektive civil industri för i fråga. Förändringen under jämförbar perioden perioden ger en uppfattning om takten i strukturomvandlingen för de olika Som helhet har antalet arbetsställen i företagsgrupperna. försvarsindustrin (grupp 1 + 2) ökat med 30%, vilket var något mer än den jämförbara civila industrin (grupp 3), där antalet arbetsställen ökade med 24%.

Tabell 4.1 Antalet arbetsställen under perioden 1969 - 1981 inom försvarsindustri och jämförbar civil industri

År Grupp 1 Grupp 2 Grupp 1+2 Grupp 3 antal index antal index antal index antal index

1969 19 100 41 100 60 100 59 100 1971 23 121 44 107 67 112 65 110 1973 24 126 41 100 65 108 65 110 1975 24 126 56 137 80 133 71 120 1977 27 142 56 137 83 138 76 129 1979 26 137 51 124 77 128 77 131 1981 27 142 51 124 78 130 73 124

Källa: SCB

214 Försvarsindustrin i offentlig statistik

Inom försvarsindustrin har de försvarsdominerade arbetsställena (grupp 1) ökat med 42%. De civila delarna (grupp 2), har hållit jämna steg med de civila företagen, dvs ökat antalet arbetsställen med 24%. -__;..

Inom hela gruv- och tillverkningsindustrin minskade antalet arbetsställen under perioden 1970 - 1980 med ca 6%. Detta dels att antyder försvarsindustrin inte är särskilt jämförbar med industrin i sin helhet, dels att urvalet jämförbar civil industri i denna är det undersökning önskade, dvs ligger närmare försvarsindustrin än hela industrin.

Av tabell 4.2 framgår antalet arbetsställen som har tillhört respektive grupp under hela perioden. Detta antal i förhållande till det totala antalet arbetsställen å det första året i undersökningen, 1969, kan sägas .á ge ett mått stabiliteten inom l på respektive grupp. Som helhet uppvisar försvarsindustrin en något lägre sådan stabilitet än den

i

jämförbara civila industrin. Stabilast har dock den försvarsdominerade industrin varit. Av antalet arbetsställen 1969 föll under perioden å endast två bort i grupp 1 mot 12 i grupp 2. Eftersom det totala antalet a E arbetsställen inom 1 har ökat snabbare grupp samtidigt än i grupp 2, tycks försvarsinriktad under ha varit både produktion perioden stabilare och mer expansiv än civil I hela industrin föll produktion. under 1970-talet mer än hälften av arbetsställena bort, som samtidigt färre kom till, dvs den var både mindre stabil och mindre expansiv än alla grupperna i undersökningen.

Tabell 4.2 Antal identiska arbetsställen inom respektive grupp 1969 - 1981 i

Grupp 1 Grupp 2 Grupp l+2 Grupp 3

17 29 46 49

Källa: SCB

Sysselsättningen

Tabellerna 4.3 - 4.6 speglar sysselsättningsutvecklingen inom försvarsindustrin och den jämförbara civila industrin. I tabell 4.3 visas den totala i tabell 4.4 och 4.5 utvecksysselsättningens utveckling, lingen för de två kategorierna arbetare och i respektive tjänstemän tabell 4.6 visas proportionen mellan de två anställda. kategorierna

Tabell 4.3 visar att såväl försvarsindustrin som den civila jämförbara industrin hade en under positiv sysselsättningsutveckling perioden. Den kraftigaste inträffade i dvs ökningen grupp 2, de civilt dominerade delarna av försvarsindustrin, som ökade sin sysselsättning med 46%. De försvarsdominerade arbetsställena ökade sin sysselsättning med 18% under och den civila perioden jämförbara industrin med 26%. Industrin i sin helhet hade under samma period

Försvarsindustrin i offentlig statistik 215

en negativ sysselsättningsutveckling, med en minskning på drygt 7%. Att den försvarsdominerade sysselsättningen ökat mindre än sysselsättningen inom grupperna 2 och 3 torde ha sin förklaring i att det lades relativt få större beställningar från försvaret under 1970-talet. hade både Saab-Scania och LM Ericsson framgångar inom Samtidigt

sina civila områden, framför allt under senare delen av perioden?

Detta slår i sysselsättningen i grupp 2. Tabell 4.3 antyder även igenom att försvarsinriktad är mindre konjunkturkänslig än civil produktion produktion. Grupp 1 följde inte med de båda andra grupperna varken i uppgången 1975 eller i den därpå följande nedgången utan uppvisar en betydligt jämnare utveckling. Tabell 4.3 Den totala sysselsättningen 1969 - 1981 inom försvarsindustrin, jämförbar civil industri respektive hela gruv- och tillverkningsindustrin, antal och index (1969:100) År Grupp 1 Grupp 2 Grupp 1+2 Grupp 3 Grupp 4 antal index antal index antal index antal index antal index

1969 24 106 100 27 633 100 51 739 100 59 626 100 1 004 200 100 1971 28 907 120 34 625 125 63 532 123 69 307 116 989 900 99 1973 27 633 115 35 461 128 63 094 122 73 368 123 989 800 99

Källa: SCB

Tabell 4.4 och 4.5 visar hur antalet arbetare respektive tjänstemän har utvecklats under perioden. Denna jämförelse är gjord för de arbetsställen som tillhört respektive grupp under hela perioden, eller de identiska arbetsställena enligt tabell 4.2. Därigenom påverkar förändringen i antalet arbetsställen inte bilden. Den utveckling som visas speglar då effekten på sysselsättningen för respektive kategori anställda av dels rationaliseringar på arbetsplatsen, dels sådana sysselsättningsförändringar på arbetsplatserna som hänger samman med svängningar i konjunkturen. För kategorin arbetare, dvs kollektivanställda, har grupp 2 haft den kraftigaste sysselsättningsökningen - 31%. För grupp 3 har nettoförändringen varit noll och för grupp 1 minskade under perioden sysselsättningen med 7%. För kategorin tjänstemän har utvecklingen varit annorlunda; inom grupp 1 ökade den med 10%, medan den minskade inom de två andra grupperna. Kraftigast minskade antalet inom 2, där sysselsättningen 1981 var 22% lägre än tjänstemän grupp 1969. En sannolik förklaring till detta är att grupp 2 hade en försäljningsmässigt expansiv period under en stor del av 1970-talet (se tabell 4.8), vilket ledde till en ökad sysselsättning bland arbetare

216 Försvarsindustrin i statistik

offentlig j

samtidigt som stora rationaliseringar inom administragenomfördes

tionen. Dessa har främst ut över a

rationaliseringar gått sysselsättning- l

en för Även om motsvarande 4.

tjänstemän. rationaliseringar genom- 1. förts inom grupp 1 och 3, framgick detta inte lika tydligt av tabell 4.5 på grund av att företagen inom dessa grupper under ökat sin

perioden

FoU-aktivitet betydligt mer än företagen i grupp 2. Denna ökning, som framgår av tabell 4.9 nedan, innebär en ökad sysselsättning främst för kategorin tjänstemän.

Tabell 4.4 Sysselsättningsutvecklingen 1969 - 1981 inom försvarsindustrin respektive jämförbar civil industri. Identiska arbetsställen. Arbetare, antal respektive index (l969= 100)

År Gmpp 1 Grupp 2 Grupp 1+2 Grupp 3 antal index antal index antal index antal index

»-*v-Azqnuxmønsufxümü-Qøsøáøuüwgau»J.

1969 11 986 100 16 744 100 28 730 100 38 820 100 1971 13 081 109 20 838 124 33 919 118 41 712 107 1973 12 105 101 21 647 129 33 752 117 43 982 113 1975 12 883 107 24 025 143 36 908 128 47 898 123 1977 12 991 108 21 819 130 34 810 121 45 662 118 4 1979 12 409 104 21 867 131 34 285 119 42 164 109 1981 11 134 93 21 854 131 32 988 115 38 822 100

Källa: SCB

Tabell 4.5 Sysselsättningsutvecklingen 1969 - 1981 inom försvarsindustrin respektive jämförbar civil industri. Identiska arbetsställen. Tjänstemän, antal respektive index (1969: 100)

År Grupp 1 Grupp 2 Grupp 1+2 Grupp 3 antal index antal index antal index antal index

1969 11 598 100 8 738 100 20 336 100 19 932 100 1971 12 544 108 10 036 115 22 580 111 22 020 110 1973 11 982 103 10 470 120 22 452 110 22 747 114 1975 12 762 110 6 446 74 19 208 94 25 307 127 1977 12 659 109 6 701 77 19 360 95 24 746 124 1979 13 206 114 6 647 76 19 853 98 23 935 120 1981 12 748 110 6 775 78 19 523 96 18 177 91

Källa: SCB

I tabell 4.6 framgår det välkända faktum att förhållandet mellan

antalet arbetare och antalet tjänstemän markant mellan skiljer sig

försvarsindustri och civil industri. 1981 var förhållandet 0,87 arbetare

per tjänsteman i grupp 1, medan grupp 2 hade 3,23 och grupp 3 hade

2,14 arbetare per tjänsteman. dvs hela och Grupp 4, gruvtillverkningsindustrin, hade samma år 2,36 arbetare per tjänsteman.

Under minskade relationen

perioden i grupp 1 och 4, medan den

ökade i grupp 2 och 3. Mest ökade den i grupp 2, eftersom antalet arbetare ökade mest i den gruppen som antalet

samtidigt tjänstemän

minskade mest.

Försvarsindustrin i offentlig statistik 217

Tabell 4.6 Antal arbetare per tjänsteman 1969 - 1981 inom försvarsindustrin respektive jämförbar civil industri samt hela gruv- och tillverkningsindustrin

g

i Källa: SCB

Löneutvecklingen

Tabell 4.7 visar hur lönekostnader, inklusive arbetsgivaravgifter och sociala kostnader, har utvecklats inom respektive grupp, dels per

kategori anställd, dels per anställd totalt sett.

Tabell 4.7 Lönekostnader inklusive arbetsgivareavgifter och sociala avgifter inom försvarsindustrin, jämförbar civil industri samt hela gruv- och tillverkningsindustrin 1969 - 1981, löpande priser i 1000-tal kr (tkr) och index (l969=l00)

År Grupp 1 Grupp 2 Grupp 1 +2 Grupp 3 Grupp 4 tkr index tkr index tkr index tkr index tkr index Arbetare

Tjänstemän

Anställda, totalt

Källa: SCB

218 Försvarsindustrin i offentlig statistik

Det framgår av tabellen att lönekostnaden anställd, oavsett

per

kategori, var densamma eller närapå densamma i de olika grupperna vid periodens början. Under 1969 - 1981 utvecklades dock perioden lönekostnaderna något snabbare för arbetare inom grupp l, dvs de S:

försvarsdominerade arbetsställena. Någon sådan markerad skillnad föreligger inte beträffande tjänstemannalönerna. Lönekostnaden per anställd har också ökat något mer i grupp 1 än i övriga grupper. Det torde förklaras av att andelen tjänstemän stigit i grupp 1 jämfört med övriga grupper. De genomsnittligt högre tjänstemannalönerna

medför därför att lönekostnaden har ökat mer i grupp 1. per anställd 7 Det är svårare att identifiera orsaken till skillnaden i av

utvecklingen lönekostnaden per arbetare. I figur 4.1 åskådliggörs hur arbetarlö-

å nerna i grupp 3 och 4 successivt har i förhållande till lönerna i

sjunkit j;

den försvarsdominerade

industrin. En orsak till detta hade kunnat i

vara att arbete med försvarsmateriel kräver större

yrkesskicklighet 3

och därmed högre betald arbetskraft än civil Att detta produktion. skulle vara förklaringen motsägs dock av att lönekostnaden

per

arbetare ingångsåret 1969 var i grupp något lägre 1 än i grupp 3. Visserligen är den procentuella skillnaden 1981 inte större än att den 5

för åren 1969 - 1975. 7

ryms inom avrundningsfel Avrundningsfel kan

dock inte förklara skillnaden 1977 - 1979. LÅLM så.

vgøunkxxtn

% å å; 100 å .i å 98 i

96 F:

1969 -7l -73 -75 -77 -79 -8l 1 Jömförbcir civil industri (grupp 3) 000 Hela gruv- och tillverkningsindustrin (grupp 4)

Köllo: SCB

Figur 4.1 Lönekostnad per arbetare 1969 - 1981 inom jämförbar civil industri respektive hela gruv- och tillverkningsindustrin i procent av lönekostnaden per arbetare inom försvarsdominerad industri. Löpande priser inklusive arbetsgivaravgifter och sociala J_ kostnader i;

sou 193543 Försvarsindustrin i offentlig statistik 219

En annan orsak skulle då kunnat vara att andelen försvarsmaterielproduktion i grupp 1 har ökat under perioden och på så sätt krävt ett allt större inslag av yrkesutbildad och högre avlönad arbetskraft. Med hänsyn till utvecklingen inom de företag som ingår i grupp 1 är detta dock inte sannolikt. Som nämnts är det mer sannolikt att försvarsandelen var högre vid periodens början. En mer tankeväckande förklaring till skillnaden i lönekostnadernas utveckling är den, att försvarsindustrins löner följer med i allmänna uppgångar, men är trögrörligare i nedgångar. Som framgår av tabellen är det främst fr 0 m 1977 som skillnaden gentemot de övriga grupperna uppstår, dvs under de år då 1970-talets inledningsvis snabba löneökningar för de flesta i i löntagare Sverige förbyttes reallönesänkningar. Dessa lönesänkningar var de största som inträffat under hela efterkrigstiden, vilket i sin tur kan förklara varför försvarsindustrins löner år 1969 låg i med paritet övriga gruppers. Tesen, som grundad på internationella studier bl a framförts i FN-studien om sambandet mellan nedrustning och utveckling, att försvarsindustrin är löneledande och därmed mer inflationsdrivande än civil industri, får således visst stöd av denna svenska undersökning. Stödet är dock omgärdat med frågetecken, men tesen kan inte avfärdas som felaktig. Innan tesen kan bekräftas krävs emellertid längre tidsserier och statistik, som klarare avgränsar försvarsindustrin än vad som har varit möjligt att göra i denna undersökning. Om sådan statistik blev tillgänglig - och visade samma mönster som här skulle dessutom behöva förklaras varför tjänstemannalönerna inte visar en motsvarande skillnad.

Saluvärde

Saluvärdets nominella utveckling visas i tabell 4.8 för försvarsindustrin och den jämförbara civila industrin. Genom att den i uttrycks löpande priser speglar utvecklingen inte den egentliga volymförändringen. Tabellen duger emellertid gott för jämförelser mellan grupperna. Det enda som stör jämförelserna är att prisutvecklingen kan ha varit olika inom de olika marknaderna. Omräkning till fasta priser försvåras dock av bristen på sammanhängande indexserier, framför allt beträffande försvarsindustrin.

Saluvärdet är värdet av egen produktion inklusive reparationer och arbete åt andra. Mervärdesskatt eller andra skatter och avgifter ingår inte i saluvärdet och inte heller eventuella förskott, offentliga subventioner eller bidrag.

Mot bakgrund av sysselsättningens utveckling enligt tabell 4.3 är det föga förvånande att grupp 2 har haft den snabbaste och kraftigaste

220 Försvarsindustrin i offentlig statistik

Tabell 4.8 Utvecklingen av saluvärde för försvarsindustrin och jämförbar civil industri 1969 - 1981, löpande priser för samtliga arbetsställen, miljoner kr och index (1969: 100)

År Grupp 1 Grupp 2 Grupp 1+2 Grupp 3 mkr index mkr index mkr index mkr index

1969 1 870 100 2 993 100 4 864 100 6 644 100 1971 2 635 141 4 368 146 7 003 144 9 077 137 1973 2 901 155 5 762 193 8 663 178 11 857 178 1975 4 045 216 11 776 393 15 821 325 18 096 272 1977 5 330 285 12 517 418 17 847 367 19 078 287 j 1979 6 682 357 16 594 554 23 276 479 24 711 372 4 1981 8 384 448 20 662 690 29 046 597 27 641 416 f; Källa: SCB §1

ökningen av saluvärdet. Som konstaterats ovan domineras 2 ju grupp

å

av Ericsson-koncernens moderbolag och Saab-Scanias och

personlastbilsdivisioner, dvs sådana verksamheter som hade relativt år ;å

goda 1

7x under en stor del av 1970-talet. å å Saluvärdet utvecklades 1969 - 1979 snabbare

något i grupp 3 än i

grupp 1. Indextalet 1979 var 372 för 3 och 357 för 1. grupp grupp Mellan 1979 och 1981 ökade emellertid saluvärdet för grupp 3 endast till indextal 416, vilket är en 12%. Realt är det en

ökning på tillbakagång, eftersom inflationen under de två åren

sammantaget var än så. För 1 fortsatte dock

betydligt högre grupp ökningen perioden ut. Den procentuella ökningen mellan åren 1979 och 1981

var 25%, vilket även realt torde ha inneburit en smärre

ökning.

F oU-intensiteten

Den relativa omfattningen av forsknings- och inom utvecklingsarbete industrin kan mätas på flera olika sätt. Mot av att bakgrund

ambitionen i denna har varit att dela FoU-

undersökning upp kostnader på olika typer av arbetsställen samt att relatera FoUverksamheten till produktivitetens utveckling, används här måttet FoU-kostnader i procent av förädlingsvärdet. Detta mått FoUpå intensitet visas för samtliga i tabell 4.9. I tabell 4.10 visas

grupper

försvarsforskningens andel och finansiering inom 1.

grupp

FoU omfattar förutom forskning även utveckling av specifika produkter. Gränsen mellan FoU och produktion i SCBs statistik dras

vid arbete med prototyp, vilket räknas till FoU-verksamheten. När

det gäller att skilja mellan försvarsinriktad FoU och civilt inriktad

grundar sig SCBs statistik på uppgifter om syftet med FoU-

verksamheten. Från och med 1973 använder SCB en blankett där

syftet främjande av försvar antingen kan vara primärt eller sekundärt. Uppgifterna i tabellen är summan av dessa två.

sou 1985:43 , Försvarsindustrin i offentlig statistik 221

Uppgifterna om totala FoU-kostnader fördelas i SCBs blanketter på driftskostnader, dvs huvudsakligen lönekostnader, samt investeringar. Kapitalkostnader knutna till FoU-verksamheten liksom kostnader för licenser och patenter är kostnader som ligger utanför SCBs redovisning och därmed tabellen. För jämförelsen i denna undersökning är detta dock av mindre betydelse, eftersom den i första hand görs mellan de olika grupperna arbetsställen.

Tabell 4.9 FoU-intensiteten mätt som FoU-kostnader i procent av förädlingsvärdet, 1969 - 1981, procent och index (1969=100), samtliga grupper

Källor: SCB, Saab-Scania, Bofors och LM Ericsson

SCBs statistik över FoU avser hela som företagen juridiska personer. Uppdelningen av FoU-kostnaderna mellan 1 och 2 har grupp gjorts inom och utredningen grundar sig på kompletterande uppgifter från de som berörs, företag dvs Saab-Scania, LM Ericsson och Bofors. Det har varit svårt för företagen att göra denna eftersom uppdelning, det inte är något som normalt görs och tillbaka i tiden man ju längre går, desto svårare blir det Det förhållandet, att naturligtvis. företagen internt och i sina årsredovisningar ofta har en definition av FoU som är vidare än SCBs, är en faktor i ytterligare komplicerande sammanhanget.

Med hänsyn till av verksamheten hos som inriktningen företagen ingår i grupp 2 kan man förvänta sig att de har en högre FoU-intensitet än industrin i genomsnitt och en FoUjämförbar intensitet med urvalet FoU-intensiv civil industri. Från och med 1975 är detta också fallet. Att 3 dessförinnan visar en grupp lägre FoU-intensitet kan bero på att urvalet av till denna grupp har företag grundats på förhållanden under senare år, då de kraftigt ökat sin FoU-intensitet.

De försvarsdominerade arbetsställena som väntat avsevärt ligger högre i FoU-intensitet än övriga grupper i Dock har jämförelsen. industrin som helhet under ökat FoU-intensiteten mer än perioden den försvarsdominerade industrin. Indextalet år 1981 är 222 för hela industrin och 187 för grupp 1. Den snabbaste har emellertid ökningen skett inom 3, vars indextal 1981 är 329. grupp

222 Försvarsindustrin i offentlig statistik

g

Som framgår av tabell 4.10 är huvuddelen, i genomsnitt ca 70%, av FoU-verksamheten inom grupp 1 sådan som av SCBs uppgiftslämnare angetts syfta till främjande av försvar. Vad gäller den del där detta syfte angetts som sekundärt räknar SCB erfarenhetsmässigt med en viss underskattning. Den fallande andelen försvars-FoU över perioden inom grupp 1 innebär att försvarsforskningen ökat mindre än civil FoU vid arbetsställena i grupp 1, eftersom den totala FoU-verksamheten ökat. Detta betyder inte att andelen försvarsproduktion har förändrats i samma utsträckning under denna period, eftersom FoU föregår produktion. I den mån civil FoU har resulterat i produktion, har dock andelen civil produktion ökat efter 1981, vilket också bekräftats bl a av utredningens enkätundersökning av suförsvarsindustrin.

Tabell 4.10 visar även försvarsforskningens finansiering. Huvudde-

ur-IAüâEZciaBFASENÅÄJEIüInZJ-øgui

len betalas av militära myndigheter. Posten ”övrig försvars-FoU” inkluderar sådan försvarsforskning som finansieras av andra beställare än svenska försvarsmyndigheter. Denna finansieringsform är .W., emellertid marginell. Väsentligen är det därför fråga om försvarsforskning som finansieras av företagen själva. Denna andel sjönk tillfälligt kring mitten av 70-talet men var 1981 tillbaka på samma nivå som tio år tidigare. Efter 1981 har den egenfinansierade andelen, enligt vad företagen har uppgivit, ökat ytterligare.

Tabell 4.l0 FoU-kostnadernas utveckling inom den försvarsdominerade industrin (grupp l) samt andelen försvars-FoU och dess finansiering, miljoner kr (mkr), löpande priser _ i 4 År Total FoU Försvars-FoU Medel från militära i Övrig Försvars-FoU myndigheter mkr mkr % mkr % av för- mkr % av för-

Källor: SCB, Saab-Scania, Bofors och LM Ericsson

Produktivitet och vinst

Ett mått på produktivitetens utveckling är förädlingsvärdet per som visas i tabell 4.11. Förädlingsvärdet utgörs av sysselsatt, saluvärdet minskat med produktionskostnaderna utom löner. Dras lönekostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter och andra sociala

Försvarsindustrin i offentlig statistik 223

kostnader från förädlingsvärdet, erhålls bruttovinsten. Denna visas per sysselsatt i tabell 4.12. Bruttovinstens procentuella andel av förädlingsvärdet utgör bruttovinstandelen, som visas i tabell 4.13.

Det framgår av tabell 4.11 att intill 1979 produktivitetsutvecklingen var något sämre inom de försvarsdominerade arbetsställena jämfört med samtliga övriga grupper. Mellan åren 1979 och 1981 fortsatte 1 öka liksom grupp grupperna 2 och 4, medan grupp 3 upplevde ett sjunkande förädlingsvärde per sysselsatt t 0 m nominellt, från 146 000 till 144 000 kr. Med hänsyn till inom hela industrin utvecklingen tycks det således som någonting skedde mellan 1979 och 1981 i grupp 3, urvalet jämförbar civil industri, som inte skett inom andra industrier och som inte framgår av i denna uppgifterna undersökning.

Mot bakgrund av de jämförelsevis små av försvarets ökningarna budgetanslag under 1970-talet, verkar det rimligt att försvarsindustrin skulle haft en sämre produktions- och produktivitetsutveckling under 1970-talet än under andra måste i detta perioder. Hänsyn sammanhang också tas till de förskottsbetalningar, som försvarsindustrin erhåller från försvarets materielverk. Som nämnts räknas inte förskottsbetalningar in i saluvärdet och påverkar därför inte heller förädlingsvärdet. Ett syfte med förskotten, som är räntefria för företagen, är emellertid att ge beställaren lägre priser. Om detta uppnås, och om företagens beräkning av förädlingsvärdet grundas på sådana så i statistik som denna ett undervärlägre priser, uppträder derat förädlingsvärde. Därmed blir även produktivitetsutvecklingen enligt tabell 4.11 lägre än den vore om inte förskottsbetalningar förekom?

Förändringar i produktionens serielängder påverkar också produktiviteten som den mäts här. Om serielängderna och därmed produktionsvolymen genomsnittligt sjunker, stiger FoU-k0stnaderna i förhållandet till förädlingsvärdet. Samtidigt sjunker förädlings-

Tabell 4.11 Förädlingsvärde per sysselsatt 1969 - 1981, samtliga grupper, 1000-tal kr (tkr) och årlig genomsnittlig procentuell ökning

Källa: SCB

224 Försvarsindustrin i offentlig statistik 3

värdet per sysselsatt med all sannolikhet, eftersom sysselsättningem kort sikt inte helt kan anpassas till förändringar i pr0duktionsvo-på lymen. Försvarsindustrins produktivitet och produktivitetsutveck-ling beror således till viss del på hur väl planerad den militäraa upphandlingen är.

Vi kan emellertid konstatera, att i denna statistik den stora skillnadem i FoU-intensitet mellan försvarsdominerad och annan industri inte: tycks ge upphov till motsvarande skillnad i produktivitet, varkem beträffande dess nivå eller utveckling. En närmare aw I analys sambandet mellan FoU-verksamhet och produktivitet kräver dock: såväl längre som mer precisa tidsserier för att kunna genomföras. Härr får vi nöja oss med slutsatsen, att hypotesen att försvarsanknutem FoU är mindre produktivitetsfrämjande än civil FoU inte kam förkastas. Av tabell 4.12 framgår att bruttovinsten per sysselsatt år 1969 varr mellan ett och två tusen kr lägre i den försvarsdominerade industrini med När bruttovinsten sätts i tilll 4 jämfört övriga grupper. proportion _ förädlingsvärdet förstoras denna till synes obetydliga skillnad. Detta:

framgår av tabell 4.13, vilken visar att grupp 1 redan 1969 hade em i

bruttovinstandel som var lägre än övriga grupper. Eftersom brutto-vinsten är skillnaden mellan förädlingsvärde och lönekostnader,, speglar detta att lönerna tog en större andel av förädlingsvärdet i deni försvarsdominerade industrin. Mot bakgrund av att lönekostnaderna steg något mer och produkti-viteten något mindre i grupp 1 än i övriga grupper är det inte: förvånande att finna att bruttovinsten, sett över hela perioden medl undantag för grupp 3 och år 1981, har utvecklats sämre för dem

försvarsdominerade industrin. Framgångsrikast i jämförelsen är

grupp 2, som uppvisar en stigande vinstandel under perioden.. Industrin som helhet har upprätthållit sin vinstandel. Som framgåttt har detta dock varit knutet till stora organisationsförändring-tidigare ar och en sjunkande sysselsättning.

Det kan tyckas som resultatet av denna undersökning står i konfliktt med slutsatserna i huvudbetänkandets kapitel 5. Där drogs slutsatsem att försvarsindustrin har en lönsamhet som visserligen inte är högre: än annan industris, men däremot jämnare över tiden. I tabellernai 4.12 och 4.13 framstår försvarsindustrins lönsamhet som genomgående och dessutom ökar skillnaden under perioden. I tabellernai lägre visas emellertid endast den produktionsbundna lönsamheten medani diskussionen i huvudbetänkandet avsåg den totala lönsamheten.. Detta understryker den stora skillnad mellan försvarsindustri OChI civil industri, som råder beträffande finansiella förhållanden inklusi» ve försvarsindustrins förskottsbetalningar. En tolkning av resultateni

Försvarsindustrin i offentlig statistik 225

Tabell 4.12 Bruttovinst per sysselsatt 1969 - 1981, löpande priser, 1000-taI kr och index (l969= 100), samtliga grupper

Källa: SCB Tabell 4.13 Bruttovinsten i procent av förädlingsvärdet 1969 - 1981, samtliga grupper

Källa: SCB

här är därför att förskottens för försvarsindustrins totala betydelse lönsamhet har ökat under perioden. Den växande skillnaden i bruttovinst enligt tabell 4.12 och 4.13, skulle då bero på att förskotten har ökat i omfattning under 1970-talet.

4.4 Slutsatser

Undersökningen bekräftar i stort tidigare kända skillnader mellan försvarsindustrin och civil industri. Till dessa hör följande:

EI Försvarsindustrin uppvisar en långsammare omvandlingstakt, EI dess varierar inte lika starkt med i de sysselsättning förändringar allmänna konjunkturerna, den sysselsätter en andel högre tjänstemän, har högre genomsnittliga lönekostnader,

EDGE]

är FoU-intensivare samt uppvisar inte en högre produktivitet.

Resultaten visar därutöver att försvarsindustrin under 1969 perioden - 1981 hade en sämre produktivitets- och än annan vinstutveckling

226 Försvarsindustrin i offentlig statistik

industri. Med hänsyn till förhållandena startåret 1969 kan det inte uteslutas, att detta är mer än en tillfällig skillnad som skulle bero på 70-talets jämförelsevis låga försvarsanslag. Försvarsindustrins relativt mycket omfattande FoU-verksamhet har med all sannolikhet pågått under lång tid. Undersökningen tyder på att denna inte ger upphov till motsvarande produktivitetsvinster. har de civila delarna av dessa - 2 - haft den Samtidigt företag grupp gynnsammaste utvecklingen under perioden. Det är dock osäkert i vilken mån detta hänger samman med den militärt inriktade FoU-verksamheten, eftersom grupp 2 domineras av verksamheter som har haft goda marknadsförutsättningar under stora delar av perioden. Även om en del av framgångarna i grupp 2 kan tillskrivas den militärt inriktade FoU-verksamheten, kvarstår det faktum att försvarsindustriföretagen som helhet ligger betydligt över andra företag i FoU-intensitet, men inte i produktivitet.

Undersökningen stöder därför inte tesen att militär FoU genererar produktivitetsvinster för den civila ekonomin, som uppväger kostnaderna i form av en mindre mängd FoU-resurser tillgängliga för civilt bruk. Reservationer måste dock göras för förändringar i försvarsindustrins serielängder och förskottsbetalningar från försvarets materielverk samt för både urvalet och periodens längd. Som helhet reser undersökningen fler frågor i detta avseende än den besvarar, vilket anledning för framtida undersökningar att gå vidare i ämnet. ger

Noter

1 Svensk försvarsindustri, struktur, kompetens, utvecklingsbetingelser (FOA rapport C10200-M5, februari 1982) respektive försvarsindustrikommitténs betänkande Civil produktion i försvarsindustrin (Ds I 1982:1). Den senare innehåller statistik huvudsakligen inhämtad via kommitténs egen enkätundersökning. 2 För Saab-Scania framgår detta av tabell 5.6 i huvudbetänkandet Med sikte på nedrustning. Del 1, sid 135. 3 Se även huvudbetänkandet Med sikte på nedrustning. Del 1 , sid 138 - 139, för en diskussion av förskottsbetalningarna.

5 Samhällsekonomiska konsekvenser

av -

nedrustning

en

presentation

av

några beräkningar

av

finansdepartementet

Hjalmar Brundin

Inledning

Finansdepartementet har för utredningens utfört vissa räkning modellberäkningar angående de samhällsekonomiska konsekvenserna av en nedrustning.

En nedrustning skulle påverka samhällsekonomin en olika på mängd sätt. En del konsekvenser vore omedelbart märkbara medan andra skulle först sikt. Vilka effekter som skulle uppträda på lång bli märkbara och hur starka de skulle vara vid en viss skulle tidpunkt också bero på vilka ekonomiska som rådde då omständigheter nedrustningen genomfördes. Den förda ekonomiska politiken, rådande strukturella konjunktur, pågående förändringar och finansiella förhållanden som inflationstakt och statsbudgetunderskott, skuld är alla exempel som skulle ha på omständigheter, betydelse. Vid en analys av nedrustning är det att uppenbart nödvändigt precisera såväl tidsperspektiv som vilka som antas ”omständigheter” råda vid den tänkta En sådan underlättas nedrustningen. precisering betydligt om analysen utgår från en preciserad frågeställning.

Finansdepartementets beräkningar bygger på samma underlag och förutsättningar som använts av 1984 års

långtidsutredning (LU 84).

De utgår med andra ord från den ekonomiska situation som har rått i Sverige under 1980-talets första år samt den som förutses råda de närmaste åren. Det har mot denna varit att låta bakgrund naturligt den i första hand hur en precisa frågeställningen gälla planerad och gradvis genomförd nedrustning på kort och medellång sikt påverkar möjligheterna att föra en viss ekonomisk Inom ramen för politik. finansdepartementets långsiktsenhets ekonometriska modell för medelfristig analys (EMMA) illustreras således för perioden 1983 - 1990 hur försvarsutgifter förhåller till alternativa medel att nå av sig regering och riksdag uppställda mål. ekonomisk-politiska

Valet av preciserad har med andra ord i stor frågeställning utsträckning styrts av tillgången på analysmedel. Finansdepartemen-

228 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning

tets beräkningar behandlar därmed exempelvis inte de långsiktiga effekterna av en nedrustning. Långtidsutredningens analysapparat lämpar sig trots namnet inte härför. Den är i stället anpassad för att belysa utvecklingen på kort och medellång sikt. Långtidsutredningens analysmedel kan däremot med fördel användas för att jämföra försvarsutgifter med andra offentliga utgifter i perspektivet av en viss ekonomisk politik. Det finns i det sammanhanget skäl att uppmärksamma en av slutsatserna i en amerikansk studie om effekterna av den pågående upprustningen i USA: är ett effektivare stimulansmedel ån andra former av Försvarsutgifter

offentliga utgifterÅ

Påståendet är från principiella utgångspunkter inte orimligt. Den att offentliga utgifter - civila eller grundläggande uppfattningen, militära - under vissa betingelser är ett verksamt sätt att stimulera ekonomin, är allmänt vedertagen alltsedan J .M. Keynes på 1930talet lade fram sina teser. Jämförelsen i detta avseende mellan å ena sidan försvarsutgifter och å andra sidan civila offentliga utgifter, som i USA och i ännu högre grad i Sverige domineras av utgifter med det sociala välfärdssystemet, påverkas inte av att de förknippade senare kan uppfattas som mer önskvärda eller mer välfärdsskapande än försvarsutgifter. Jämförelsen avser effekten på ekonomiska storheter som sysselsättning, inflation, tillväxt osv. Försvarsutgifter skiljer sig från civila offentliga utgifter i ett sådant perspektiv. En av de främsta skillnaderna är, att andelen som används för upphandling från industrin är än för civila offentliga utgifter av mycket högre samma storleksordning. Denna skillnad kan i princip tänkas ge upphov till skilda effekter på hela samhällsekonomin. Långtidsutredningens material och analysapparat erbjuder en möjlighet att pröva om någon sådan skillnad kan finnas för Sveriges del. Dels sammanföll slutarbetet på LU 84 i tiden med denna utredning, vilket att sifferunderlag om den svenska ekonomin gjorde uppdaterat fanns samlat där, dels är LUs EMMA-modell en av de få tillgängliga över där försvarssektorn - om än modellerna Sveriges ekonomi, - är och dels har LU 84 ofullständigt specificerad regeringens ekonomisk-politiska mål klart angivna och preciserade. Det senare gör det möjligt att avläsa hur förutsättningarna att uppfylla dessa mål påverkas av förändringar av försvarsutgifternas storlek.

Samhällsekonomiska konsekvenser av 229 nedrustning

Beräkningarnas förutsättningar

Långtidsutredningen

LU 84 innehåller kalkyler över den svenska ekonomins för utveckling olika fram perioder till år 2000, där tyngdpunkten ligger på perioden 1983 - 1990. Kalkylerna för olika baseras olika modeller. perioder på Modellerna skiljer sig åt med avseende och på detaljeringsgrad huruvida de avser reala eller finansiella förhållanden i ekonomin. Den av LUs modeller som är bäst för de aktuella lämpad beräkningarna är som redan nämnts EMMA-modellen. Den presenteras något närmare i följande avsnitt.

Kalkylerna i LU 84 utgör inte i första hand för prognoser den framtida med

utvecklingen. Syftet långtidsutredningen är att med

utgångspunkt från vissa ekonomisk-politiska mål beskriva vilka krav som ställs på den ekonomiska de närmaste kort politiken åren, dvs på till medellång sikt, för att de målen ska kunna uppställda uppfyllas. Beräkningarna av samhällsekonomiska effekter av en nedrustning ska därför inte som uppfattas prognoser över vilka effekter en nedrustning i skulle få. Därtill är modellen verkligheten alltför översiktlig och ofullständig.

Förutom den ställda däremot frågan belyser beräkningarna dels huruvida, dels i vilken relativ en omfattning nedrustning skulle påverka vissa makroekonomiska variabler såsom BNP, offentlig respektive privat konsumtion, import samt sysselsättning. Via modellens sektorindelning av den svenska ekonomin erhålls även en viss uppfattning om hur skulle produktionens sammansättning förändras vid i minskningar försvarsbudgeten.

Det ovan sagda innebär att det inte är den absoluta storleken på de tal och siffror som presenteras i tabellerna som i första hand är av intresse, utan snarare skillnaderna mellan LU 84s alternativ och de olika nedrustningsalternativen.

LUs

ekonomisk-politiska mål

De viktigaste målen för den svenska ekonomiska politiken har av regeringen i en rad vara full finansplaner angetts sysselsättning, stabilt penningvärde, ekonomisk hög tillväxt, jämn fördelning av levnadsstandarden, regional balans och balans i utrikesbetalningarna. Av dessa mål har den fulla framhållits som det sysselsättningen viktigaste. I politiska sammanhang är målen som regel inte preciserade siffermässigt. För LUs emellertid detta syften måste göras för åtminstone vissa av målen. Full av LU 84 sysselsättning anges därvid

230 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning

som 2 procents arbetslöshet, stabilt penningvärde som en högst inflationstakt ”runt och balans i utrikesbetalning- 4-procentsnivån” arna som att skall ha ett överskott i storleksordningen bytesbalansen 1 procent av BNP år 1990.2

Målen ekonomisk tillväxt, jämn fördelning av levnadsstandarden hög och balans preciseras däremot inte av långtidsutredningen. regional Den ekonomiska tillväxten fram till 1990 antas komma att bestämmas av utbudet av arbetskraft och av produktivitetsutvecklingen, vilka har i särskilda studier för LU 84s räkning. Fördelprognosticerats och i särskilda ningsfrågorna regionala balansproblem analyseras bilagor till LU 845 betänkande.

Utöver de mål som hämtats ur regeringens finansplaner har i LU 84 införts mål om balans i statsbudgeten och god lönsamhet i näringslivet. Det förra i LU 84 som att statsbudgeten bör preciseras förstärkas med av BNP så att 1990 8 procent budgetunderskottet minskats till 40-50 miljarder kr och det senare som att avkastningen på materiellt kapital före skatt i industrin bör överstiga avkastningen på finansiella placeringar (statsobligationer) med 2 procent.

I de aktuella är det främst målen om full sysselsättning beräkningarna och extern balans, som är relevanta. I resultattabellerna kan dock även effekterna på tillväxten i BNP direkt avläsas. En viss uppfattom effekten på inflationen fås också. Dels varieras den ning konsumtionsnivån i olika modellkörningar, vilket via offentliga budgetunderskottet påverkar inflationen, dels varierar löneökningarna, vilket och inflation. Fördelningsfrågor och påverkar priser effekter ligger däremot helt utanför modellkörningarna. regionala Via modellens sektorindelning avspeglas dock förändringar i produktionens som ger en viss vägledning för att bedöma sammansättning, även fördelningsmässiga och regionala effekter.

Referensalternativet

I LU 84s förutsätts att full sysselsättning, balans i beräkningar utrikesbetalningarna etc. uppnås vid periodens slut år 1990. Detta ställer vissa krav på den ekonomiska politiken och ekonomins funktionssätt. Visst ekonomiskt-politiskt handlingsutrymme kvarstår dock och det har därför varit möjligt att i LU 84 mer detaljerat specificera två alternativ.

Av dessa har LUs alternativ 1 utgjort referensalternativ för av effekterna av en nedrustning. Detta alternativ är beräkningarna mer inriktat mot konsumtion än LUs alternativ 2 och är privat huvudalternativ. Den privata konsumtionen långtidsutredningens ökar i detta alternativ med 1,5 procent perioden fram till per år under

Samhällsekonomiska konsekvenser av 231 nedrusming

1990, vilket är ungefär samma takt som under 1970-talet. Den offentliga konsumtionen ökar betydligt långsammare: 0,5 procent per år mot 3,2 procent under 1970-talet.

För att nå upp till den kapitalbildning, som LU räknar med behövs för helhetsbalans i ekonomin relativt 1990, är exportöverskottet kraftigt. Importen beräknas öka med 1,9 procent ökar per år medan exporten med 3,7 procent per år. BNP-ökningen är i referensalternativet drygt 2,4 procent per år.3

Den använda modellen

Som framgår av namnet används EMMA modell för (ekonometrisk medelfristig analys) för att beskriva tillväxten på medellång sikt, dvs under en period på 5 - 10 årf* Modellens har i utformning hög grad påverkats av

långtidsutredningens centrala problemställning, dvs att

med beaktande av de målen övergripande ekonomisk-politiska analysera hur de olika ekonomiska anspråken på resurser kan tillgodoses inom den ram, som sätts av den förväntade utvecklingen av landets produktiva resurser. I modellen har som restriktioner lagts in de angivna ekonomisk-politiska målen som t ex full sysselsättning och extern balans. De prognoser man erhåller över målvariablernas utveckling kan således liknas vid självuppfyllande profetior.

Full sysselsättning och extern balans åstadkommes i modellberäkningarna genom att låta den privata konsumtionen bli så stor och relativpriserna bli sådana, att efterfrågan på arbetskraft blir lika med utbudet av arbetskraft och den målsatta balansen Man har uppnås. också möjlighet att istället för konsumtion låta privat offentlig konsumtion eller export anpassa så att målen sig uppfylls.

Den totala i landet bestäms i huvudsak produktionskapaciteten genom förutsättningar om det förväntade utbudet av arbetskraft (mätt i timmar) samt inom de olika

produktivitetsutvecklingen

sektorerna. Den totala består dels av för efterfrågan efterfrågan slutlig användning (dvs privat konsumtion, offentlig förbrukning, investeringar, lagerförändring och export), dels av för efterfrågan användning som insats i Vissa av produktionssystemet. efterfrågekomponenterna beräknas oberoende av modellen och förs in i denna direkt, dvs är exogent givna, andra framkommer som ett resultat av modellberäkningarna, dvs är endogena.

Modellen har byggts upp en kring uppsättning input-output-matriser, vilka beskriver leveranserna av varor och inom tjänster produktionssystemet. Näringslivet är därvid indelat i 24 sektorer där den sista enbart avser export, och import privat konsumtion av turisttjänster. Sektorindelningen framgår av tabell 5.1. Genom input-output-

Samhällsekonomiska konsekvenser av

Skyddad livsmedelsindustri 5 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 3113/15.3119,3121/2 3112 6 313/4 3120 Dryckesvaru- och tobaksindustri

Övrig tillverkningsindustri 18 E1-, gas-, värme- och vattenverk 4 4000 19 5 5000 Byggnadsverksamhet

24 Turisttjänster

Standard för svensk näringsgrensindelning. b Kod för svenska nationalräkenskapemas ADB-system.

o ansatsen av sambandet mellan a ena sidan möjliggörs analyser och å andra sidan produktionen i olika produktionssekefterfrågan torer. Genom att variera någon eller några förutsättningar på eller kan alternativa beräkningar utföproduktions- efterfrågesidan ras.

EMMA är en statisk modell i den meningen att den löses för varje särskilt år utan att blir beroende av resultaten för tidigare lösningen år. I brukar modellen lösas för ett eller flera utgångsår och praktiken ett slutår. I LU 84 löstes modellen för 1970, 1980, 1983 och 1990. Vid av de olika nedrustningsalternativen har modellen beräkningarna Iösts för slutåret 1990. resultat av nedrustningsalternativen för Några mellanliggande år erhålls således inte.

En av EMMA-modellens olika delar kan översiktlig beskrivning till en förenklad försörjningsbalansekvation. En göras i anslutning beskriver hur tillgången på varor från en viss försörjningsbalans sektor fördelar olika användningskategorier. Den kan uttrycksig på

Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning 233

as som en ekvation som säger att tillgången på varan ifråga är lika stor som användningen. För en förfluten tid gäller detta definitionsmäsatt denna

sigt.

I modellens ekvationer av nedanstående typ förutsätts likhet gäller även i framtiden. Det uppstår således inte något gap mellan och i modellen. För en sektor i tillgång användning näringslivet kan ekvationen något förenklad skrivas på följande sätt:

+ = å . + + +

vi Mi roxoerü Yi pci oci

l-l + + i= 1, . . ., 23

INVi STOCKSi xi

Beteckningar: =

Yi bruttoproduktion till mottagarpris

= m m

Mi import inkl tullar och handelsmarginaler

= insatskoefficient som avser insatsleveranser från sektor i IOKOEFü till sektor j =

PCi privat konsumtion

= av sektorns produktion

OCi offentlig förbrukning

=

INVi offentliga och privata investeringar STOCKSi = lagerförändring

X. = export

Den totala bruttoproduktionen (Y) ett år - t ex 1990 - bestäms huvudsakligen av den arbetskraft som finns tillgänglig 1990 och av produktiviteten, dvs hur mycket som produceras per arbetad timme. Dessa uppgifter ges exogent i modellen. Fördelningen av produktionen på olika sektorer bestäms däremot av efterfrågan på olika typer av varor och tjänster.

Importen (M) av olika varor och tjänster bestäms i modellen av ett antal importfunktioner. Importen förklaras av variabler som mäter efterfrågan, relativpriser, vinster och kapacitetsutnyttjande. Importen av verkstadsvaror förklaras sålunda av en efterfrågevariabel, föregående års relativpris, två variabler som mäter vinstläget innevarande och föregående år och årets kapacitetsutnyttjande. Efterfrågevariabeln består av en sammanvägning av samtliga efterfrågekomponenter multiplicerade med importandelarna enligt 1980 års input-outputberäkning.

Insatskoefficienterna (IOKOEF) bildar tillsammans en s k input-

output-matris. Denna är central i modellen. Årliga input-output-

matriser för den historiska fr o m 1970 till för perioden ligger grund trendframskrivningar av insatskoefficienterna i matrisen. Dessutom görs särskilda bedömningar av hur de mest väsentliga insatskoefficienterna kommer att förändras de närmaste åren. Det senare gäller även alla koefficienter som avser av olika av användningen typer energi.

234 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning

Privat konsumtion (PC) av olika varor och bestäms i tjänster modellen i en konsumtionsfunktioner. De bestämmer uppsättning konsumtionens fördelning på ändamål med hänsyn till dels total privat konsumtion, dels prisutvecklingen för olika av varor. En typer matris fördelar om konsumtionen från ändamål till sektorer. Den totala privata konsumtionen bestäms, som redan nämnts, så att bl a full sysselsättning uppnås. Prisprognoserna görs i en särskild prismodell.

Den offentliga förbrukningen (OC) av varor och tjänster bestäms utanför modellen, dvs exogent. Modellen kan emellertid också -i det fall modellen används så att privat konsumtion och anges exogent offentlig konsumtion används som medel för att nå full sysselsättning - beräkna vilket för konsumtion som ytterligare utrymme offentlig tillgängliga resurser räcker till. Finns ett sådant konsumtionsutrymme kräver även detta en viss av varor och från förbrukning tjänster näringslivssektorerna. Denna förbrukning framkommer då som ett modellresultat, dvs endogent.

Investeringarna (INV) bestäms liksom lagerinvesteringarna (STOCKS) exogent.

Exporten (X) av olika varor och tjänster bestäms i modellen av ett antal exportfunktioner. Exporten i en sektor beror därvid i modellen på världsmarknad, relativpris och vinst. Därutöver finns i vissa fall andra förklaringsvariabler som tas hänsyn till genom en särskild term eller faktor. Modellen kan också användas så att exporten används som medel för att nå en målsatt Då bestäms ett bytesbalans. exportutrymme som fördelas på sektorer. Den som ”bytesbalans” anges i modellen avser skillnaden mellan export och import av varor och tjänster i löpande utanför priser. Transfereringsbalansen ligger modellen.

Den offentliga konsumtionen ingår i ekvatioförsörjningsbalansens ner bara till den del som utgörs av För att offentlig förbrukning. beskriva hela ekonomins produktion måste hänsyn tas även till den offentliga sektorns förädlingsvärde. Med detta förstås summan av lönekostnader, indirekta skatter och den beräknade kapitalförslitningen. Summerar man försörjningsbalanserna för näringslivssektorerna och den offentliga sektorns erhåller man värdet förädlingsvärde av hela ekonomins tillgång och är då användning. Användningen uppdelad på de användningskategorier som redovisas ovan. Drar man bort insatsleveranserna från summa ledet i tillgång (vänstra likheten) eller från summa användning (högra ledet) så erhålls bruttonationalprodukten (BNP).

Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning 235

Försvarssektorn i modellen

Offentliga utgifter fördelas i modellen på sammanlagt 13 ändamål varav försvar är ett. De av övriga utgörs statliga respektive kommunala utgifter för rättsväsen, utbildning, hälso- och sjukvård, socialvård, väg- och gatuväsen samt övriga ändamål. Försvarsutgifterna ligger helt och hållet inom den sektorn. statliga

Sammansättningen av försvarets med konsumtionsutgifter jämfört andra offentliga ändamåls konsumtionsutgifter visas i 5.1. Det figur framgår där att medan av varor och från förbrukningen tjänster näringslivet dominerar försvarets konsumtion, dominerar löner annan offentlig konsumtion. av varor och Förbrukningen tjänster från näringslivet svarar för 63 procent av försvarets utgifter. Motsvarande andel för andra offentliga ändamål är 23 procent. Vidare går tio gånger så hög andel av försvarets konsumtionsutgifter till verkstadsindustrin jämfört med andra ändamåls konsumtion; 30 procent jämfört med 3 procent. Uppgifterna är baserade på 1980 års input-output-matriser över den svenska ekonomin.

I tabell 5.2 visas hur den av varor och offentliga förbrukningen

tjänster fördelas på LUs näringssektorer. Där framgår att närmare 47

procent av försvarets förbrukning faller på sektor 15, dvs verkstadsindustrin exkl varv, medan motsvarande andel för andra statliga ändamål är knappt 27 procent och för kommunala ändamål knappt 6 procent. Det vägda genomsnittet för annan offentlig förbrukning är knappt 11 procent, dvs mindre än en fjärdedel av försvarets förbrukning. Denna matris har med smärre använts även justeringar för 1990 i LUs modellkörningar.

Kapitolförslitning Förbrukning från Kopitalförslitning Förbrukning från övrigt näringsliv övrigt näringsliv Varor o. tjänster från övrig tillverkningsindustri Varor o. tjänster Lölle m m Varor o. tjänster från övrig tillverkningsindustri

ifrrlgüslçñákslads

Varor o. tjänster från verkstadsindustrin

FÖRSVARET ÖVRIGA OFFENTLIGA ÄNDAMÄL

.Figur 5.1 Sammansâttningen av konsumtionsutgifterna för försvar respektive civila (offentliga ändamål, procent

236 Samhällsekonomiska konsekvenser av

nedrustning

Tabell 5.2 Matris för offentlig förbrukning 1980

Sck- Ändamål tor Statlig förbrukning

Försvar Rätts- Utbild- Hälso-o. Social- Vâg- o. Övrigt Summa väsen ning sjukvård vård gatuväsen S1 S2 S3 S4 S5 S6 S7 S2-S7

1 0,0(ITZ 0,0067 0,0112 0,0039 0,0003 0,0013 2 3 0,0029 0,0320 0,0046 4 0,0006 0,0392 0,0276 0,0256 0,0017 0.00l3 0,005] 5 0,0002 0,0144 0,0l04 0,0118 0,0005 0,0006 0,0020 6 0,0010 0,0009 0,000] 7 0,0l89 0,00l9 0,0017 0,0335 0,0027 0,001] 0,0029 0,0l19 8 0,020l 0,0172 0,0328 0.0059 0,0l09 0,0105 0,03l3 0,0205 9 0,0233 0,0335 0,076] 0.0413 0,0773 0,0094 0,0717 0,0379 g; 10 0,0047 0,0057 0,006l 0,0099 0,0027 0,00l1 0.0078 0,0050 11 0,0762 0,0144 0,0276 0.ll22 0,0116 0,0176 0.0205 0,0517 12 0,0442 0,0871 0,0449 0,0295 0,020S 0,l 009 0,0466 0,0501 13 0,0015 0,0039 0,0007 0,0020 0,00l2 14 0,0134 0,0071 15 0,4690 0,0708 0,0294 0,0236 0,0l57 0,0Q26 0,0411 02654 16 0,0487 0.0067 00023 0,0266 i 17 0,0045 0,0057 0,0078 0,0075 0,0005 0,0127 0,0058 18 0.0l29 0.0335 0,0372 0,0335 0,0363 0.0132 0,0342 0,0212 19 0,0512 0,0268 0,0026 0,0610 0,0110 0,4923 0,0577 0,0866 20 .› 21 0,0544 0,2469 0,184] 0,2008 03058 0.1279 0,228] 0,1299 22 5 23 0,153] 0.3885 0,4996 0,4036 0,4973 0,1687 0,4389 02660 24

Z l.0000 1,0000 1,0000 10000 l ,0000 1,000() 1,0000 l ,0000

3- 17 0,7282 0,4950

Jämfört med den sammansättning av försvarsutgifterna som redovisas i huvudbetänkandet (sid 73) kan noteras att förbrukning av varor

och tjänster i modellen inkluderar FoU-betalningar och ”övrig

förbandsverksamhet”, som till stor del består av sådana varor och

som och andra förband handlar lokalt. Att

tjänster regementen upp dessa betalningar i modellen räknas som förbrukning av varor och från är i och för sig inte missvisande, men tjänster näringslivet

modellens har konsekvenser som gör att

grova kategorisering

slutresultatet kan bli missvisande.

Modellkörningarnas resultat avseende vilka effekter som uppstår på olika vid en omfördelning av försörjningsbalansens komponenter

till andra ändamål bestäms av skillnaderna i

försvarsutgifterna av för försvar jämfört med andra sammansättningen utgifterna I den mån modellen visar en felaktig sammansättning av utgifter. försvarsutgifterna, som inte uppvägs av kompenserande felaktigheter i andra utgifter, ett missvisande resultat. När det

ger den således

gäller andelen försvarsutgifter som faller under rubriken förbrukning

Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning 237

Kommunal förbrukning Rätts- Utbild- Hâlso- o. Social- Väg- o. Övrigt Summa väsen ning sjukvård vård gatuväsen

00769 00139 0.0645 00273 00018 0.0064 0.0295 0.0154 00410 00278 0.0279 00060 00248 0.0283 0.0l54 0.1l86 00217 00121 00012 00685 00520 K 00040 00013 0.0718 0.0158 0.1949 00329 00312 00233 00781

:r

å 0. l 231 00736 00544 00524 00649 00576 0.0605 Fr, 0.0103 00063 0.0147 00068 00414 00068 00117 i 00019 00023 00030 00008 00016 0.13.33 00437 00859 00217 007 l 5 00477 00577

00271 00029 0.0242 00006 00089 00124 00615 00689 00430 00499 02426 0, 1060 00795 00513 00751 00360 00502 02108 0.1110 00777

0.ll28 0.1877 00292 0.l318 0.1261 00827 00988

0.32.82 0.1499 03006 0.3535 0.1502 0.4368 02985

10000 I 0000 10000 10000 10000 10000 10000

0,42%

av varor och tjänster från näringslivet finns det inte att anledning ifrågasätta modellen.

Beträffande effekterna på importen finns det däremot att anledning göra det. Effekter på importen bestäms i modellen av importfunk-

tioner, som är knutna till av Det

sektorindelningen näringslivet.

innebär att i modellen likställs med den totala

försvarets import

importandelen inom respektive sektor varifrån försvaret varor köper och tjänster. Enligt LU 84s är den totala underlagsmaterial importandelen i inhemsk förbrukning ca 36 Inom sektorn

procent.

Verkstadsindustri är importandelen ca 50 procent. Denna andel, som

statistiska för åren -

grundas på undersökningar 1978 1982, har i modellkörningarna antagits vara oförändrad till 1990.5

sektorn Verkstadsindustri täcker in största delen av försvarsindu-

strin. Enligt av i försvarets av uppskattningar importandelen inköp

materiel och FoU direkt och från försvarsindustrin, som redovisas i

huvudbetänkandet (sid 99), är denna 30 â 35 procent. Eftersom

modellberäkningarna utgår från att importandelen i industrins

238 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning

produktion är 50 procent, är det sannolikt att modellen överskattar importinnehållet i försvarsutgifterna. Den allmänna tendensen är visserligen att importinnehållet i försvarsmaterielen ökar. Det beror till stor del på den ökande andelen elektronik i all slags materiel. När produktionen av det nya stridsflygplanet JAS 39 Gripen kommer igång mot slutet av 1980-talet, väntas ökningen bli ännu kraftigare. Denna ökning till trots är det inte sannolikt att i försvarsutgifterna når importandelen 50 procent till år 1990.

Någon exakt korrigering av modellens importandel kan inte göras, eftersom utgifterna är uppdelade enligt helt olika kriterier i modellen jämfört med den uppdelning som görs i huvudbetänkandet och som väsentligen följer försvarets budgetprogram. I den följande redovisningen av resultaten illustreras emellertid vilka effekter denna överskattning av importandelen har för modellkörningarnas resultat. Exporten är i modellkörningarna bestämd exogent, vilket innebär att en förändring av försvars- eller andra offentliga utgifter i modellen inte leder till några effekter på exporten. Detta är en mindre brist än den förra, eftersom det inte finns någon automatisk koppling mellan förändringar av försvarsutgifterna och exportvolymen av försvarsmateriel. Den senare är ju väsentligen en politisk fråga. I och för sig skulle minskade försvarsbeställningar kunna leda till att företagen försökte öka sin export av försvarsmateriel. Men det är svårt att se hur politiskt och marknadsmässigt utrymme för en exportökning skulle finnas i en nedrustningssituation. Det kan slutligen påpekas att modellens medellånga tidshorisont innebär att avsaknaden av en koppling mellan FoU-aktiviteter och tillväxt inte är någon allvarlig brist. Det är visserligen en av de intressantare och angelägnare aspekterna på försvarsutgifter, eftersom försvaret absorberar en stor andel av FoU-resurserna i samhället. På 7 års sikt, som det är fråga om i dessa beräkningar, hinner dock förändringar i FoU-nivå knappast göra sig gällande i talen för BNP-tillväxt.-

5.3 Den antagna nedrustningen

Den nedrustning som antas i dessa beräkningar är helt skild från de nedrustningsscenarier som beskrivs i huvudbetänkandet (kap 8).

I beräkningarnas referensalternativ minskar försvarsutgifterna under

perioden 1983 - 1990 med i genomsnitt 0,55 procent per år från 15 025 miljoner kr 1983 till 14 451 miljoner kr 1990. Dessa och alla andra

Samhällsekonomiska konsekvenser av 239 nedrustning

belopp är räknade i 1980 års I de beräknade priser. nedrustningsalternativen har 1990 minskats med 25% till 10 838 försvarsutgifterna miljoner kr, utom i ett fall (NR05) där sattes till 50% i minskningen syfte att illustrera att den använda modellen är statisk och ger proportionellt samma resultat oavsett vilken nivå som väljs på nedrustningens omfattning.

Investeringar, som är exogena i modellen, minskas med 25% av försvarets investeringar eller med 212 kr. miljoner

Försvarets har också minskats med 25 % i förhållande sysselsättning till referensalternativet för 1990.

Det har vidare att reduceras med 25%. Eftersom antagits värnplikten de värnpliktiga inte räknas in i arbetskraften betyder det att det totala utbudet av arbetskraft med LUs alternativ 1. Det höjs jämfört innebär dels att eftersom produktionskapaciteten ökar, denna i huvudsak bestäms av dels att arbetskraftsutbudet, ytterligare åtgärder behövs för att LUs skall sysselsättningsmål uppfyllas. Mot bakgrund av att principen om allmän är så fast värnplikt (för män) rotad i den svenska är det försvarspolitiken knappast motiverat att anta, att antalet inkallade skulle minska värnpliktiga med 25 procent i samband med en 25-procentig nedrustning. Det bör emellertid observeras att antalet liksom i utbudet av arbetskraft värnpliktiga kan räknas om till timmar. kan därför exempelvis Minskningen åstadkommas med principen om allmän bibehållen att värnplikt genom anta att den genomsnittliga värnpliktstiden kortas och/eller att utbildningen förläggs tidsmässigt så att dess inverkan på den enskildes yrkesverksamhet och därmed arbetskraftsutbudet på minskas jämfört med

gällande ordning?

5 .4 Resultaten

Resultaten i tabellform i ett till presenteras appendix kapitlet. Förklaringar till tabellerna och kommentarer till resultaten följer här.

Tabellerna 5.3 och 5.4 visar försörjningsbalansen.

Tabellerna 5.5 och 5.6 visar LUs sysselsättningerzs fördelning på sektorer.

Tabellerna 5.7 och 5.8 visar förädlingsvärdets fördelning på LUs näringslivssektorer.

Tabellerna 5.9 och 5.10 visar importens och tabellerna 5.11 och 5.12 exportens fördelning på LU-sektorerna.

240 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning 3

Tabellerna 5.13 - 5.21 visar försvarets konsumtion, den totala statliga, den kommunala respektive den totala offentliga konsumtionen. Tabellerna 5.22 och 5.23 visar den offentliga sysselsättningens fördelning inom LUs olika offentliga ändamål enligt referensalternativet och i några av nedrustningsalternativen. Slutligen visas i tabellerna 5.24 och 5.25 hur den privata konsumtionen fördelas på LU-sektorerna enligt LU och enligt några nedrustningsalternativ. Resultaten ges dels räknade i miljoner kr i 1980 års prisläge respektive timmar, dels som den genomsnittliga årliga procentuella förändringen 1983 - 1990. I några av tabellerna visas förutom referens- och nedrustningsalternativen 1990 även den faktiska situationen 1980 och 1983.

NROO - Noll-alternativet

Kolumnen NROO i tabellerna visar vad som händer när försvarsutgifterna skärs ned utan att de inbesparade medlen fördelas om till andra ändamål; vare sig privata eller offentliga. I NROO har modellen inte heller styrts mot de uppställda målen i LU 84. Det innebär att detta alternativ tydligt illusterar hur modellen speglar försvarssektorn. Därvid kan noteras att modellen kopplar varken privat konsumtion eller export till försvarsutgifterna. Eftersom den totala sysselsättningen sjunker, fördelas den privata konsumtionen om inom den i LU 84 satta ramen. I detta alternativ är minskningen av försvarsutgifterna liktydigt med en minskad resursanvändning, produktion och sysselsättning. Således sjunker BNP, men inte lika mycket som den offentliga resursanvändningen, eftersom importen minskar och exporten förblir oförändrad. Även en mer detaljerad modell skulle ge ett liknande resultat för noll-alternativet. Detta resultat har inget att göra med tesen att militärutgifter utgör en börda på ekonomin. Inom ramen för den här modellkörningen kunde den minskade resursanvändningen lika väl ha bestått i en minskning av vilken annan verksamhet som helst. Det skulle då bara bli andra siffror för effekterna på importen, investeringsvolymen etc beroende på verksamhetens andel i dessa storheter. Beträffande importen framgår av kolumnerna LU01 och NROO i tabellerna 5.3 och 5.9, att importen minskar med 795 miljoner kr när försvarsutgifterna minskas med 3 624 miljoner kr, dvs 22 procent av

Samhällsekonomiska konsekvenser av 241 nedrustning

minskningen i av minskad

försvarsbudgeten utgörs import. Som

påtalades i föregående avsnitt är det att i troligt importinnehållet försvarets förbrukning i verkligheten (även 1990) understiger modellens.

Om det sålunda antas dels att importandelen i försvarets förbrukning av varor från verkstadsindustrin är 40 procent år 1990 i stället för modellens 50 procent, dels att i importandelen övriga sektorer stämmer överens med modellens, så blir i försvarets importandelen förbrukning av varor och från tjänster näringslivet 29,7 procent i stället för 33,8 procent modellen. enligt Importandelen i försvarets totala blir då konsumtionsutgifter knappt 19 procent i stället för modellens 22 procent.

Detta skulle innebära att skulle minska med 689 importen miljoner kr i stället för med 795 kr. Skillnaden 106 miljoner miljoner kr skulle i sin tur fortplanta till och BNP. sig bytesbalans

Detta har även konsekvenser för Om sysselsättningen. försvarets importandel är överskattad är ju nämligen dess inhemska sysselsättningseffekt i motsvarande mån underskattad i modellen.

Som framgår av tabell 5.5 minskar år 1990 från sysselsättningen 6022,84 miljoner timmar i LU01 till 5990,72 timmar miljoner i NROO, dvs en minskning med 32,12 timmar. kr i miljoner Varje miljon försvarets förbrukning motsvarar i modellen 7 000 timmars ungefär sysselsättning (ungefär 4 årsverken). Det innebär att 106 kr miljoner motsvarar ca 740 000 timmars 420 sysselsättning (ungefär årsverken). Med det antagna felet i modellkörningen skulle således minskningen i

sysselsättning vara 32,86 timmar i stället för miljoner 32,12. Skillnaden faller i första hand industrin. på

Vidtas inga kompenserande åtgärder leder således en nedrustning till en försämring av försörjningsbalansen. Visserligen förbättras den externa balansen när försvarets men inte import minskar, tillräckligt för att uppväga den minskade I resursanvändningen. verkligheten skulle detta inte vara slutet naturligtvis på händelsekedjan. I verkligheten skulle de frigjorda resurserna absorberas av andra sektorer. På längre sikt skulle därför en förbättrad samhällsekonomisk utveckling med all sannolikhet bli Det skulle emellertid följden. vara ett resultat av dynamiken i samhällsekonomiska och som förlopp nämnts ligger dynamiska effekter utanför modellen.

Utanför modellen också de

ligger finansiella effekter en nedskärning

av skulle ha. En försvarsutgifterna minskning av budgetunderskottet med 3 624 kr motsvarar miljoner ca 8 procent av LUs antagna budgetunderskott för år 1990. Det är en inte oväsentlig förbättring

242 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning

som i sin tur har konsekvenser i form av mer utrymme för positiva investeringar, skattesänkningar, lägre inflationstryck osv.

NR02 - Oförändrad total offentlig konsumtion

I de övriga nedrustningsalternativen har modellkörningarna styrts så att LUs sysselsättningsmål I alternativ NR02 görs detta uppfylls. genom att låta den civila offentliga konsumtionen stiga. Den privata konsumtionen hålls oförändrad i förhållande till LU01. Nerdragningen av försvarsutgifterna medger i detta alternativ att den civila konsumtionen med ca 0,4 procentenheter snabbare offentliga stiger per år än enligt LU01. Som framgår av tabellerna 5.3 och 5.4 förblir dock den offentliga konsumtionen totalt sett oförändrad jämfört med LU01.

Denna omfördelning inom den offentliga sektorn ger på det hela effekter. De förändringar som inträffar är dock taget marginella totalt sett till det bättre. Som framgår av tabell 5.4 ökar BNP med 2,43% per år i NR02 mot 2,42% i LU01. Förbättringen beror helt och hållet på förbättringen i bytesbalansen men gäller även om hänsyn tas till att modellen överskattat försvarets import och sysselsättningseffekt.

Ser vi till hur produktionens sammansättning förändras i NR02, noteras i tabellerna 5.5 och 5.7 att både sysselsättning och förädlingsvärdets utveckling förbättras jämfört med LU01. Förbättringen åstadkoms att i de sektorerna är större än genom ökningen offentliga i de privata sektorerna. Detta bestäms av det faktum att minskningen försvarsutgifter i högre utsträckning än andra offentliga utgifter riktar sig mot näringslivet.

Denna omfördelning kan ha konsekvenser för den regionala balansen i ekonomin. Å andra sidan säger modellen ingenting om hur i den civila konsumtionen fördelas regionalt. I ökningen offentliga skulle därför finnas att göra fördelningen så verkligheten möjligheter att regionala balansproblem undveks.

Man har att anta, att skillnaden mellan de effekter som anledning framkommer i modellen och dem som skulle uppträda i verkligheten är mindre i alternativ NR02 jämfört med de andra alternativen i Framför allt genom att omfördelningen av försvarsberäkningarna. utgifter till andra ändamål i NR02 görs inom den offentliga sektorn. av ekonomin förändras därför inte. Trycket budgetunderskottet på Det blir överhuvudtaget små finansiella effekter i NR02. De som uppstår hänger främst samman med bytesbalansens förbättring. att även inflationsmålet försämras därför inte Möjligheterna uppfylla utan torde tvärtom av nämnda skäl förbättras något.

Samhällsekonomiska konsekvenser av 243 nedrustning

Slutsatsen beträffande NR02 är att en från försvar till omfördelning civila offentliga ändamål inte att tycks äventyra möjligheterna uppfylla något av de existerande målen för den ekonomiska politiken. Tvärtom sker på flera punkter förbättringar. Det tyder i sin tur på att försvarsutgifter inte är ett sätt att via den överlägset offentliga sektorn stimulera ekonomin. Att avser beräkningarna nedskärning i stället för en ökning av inte försvarsutgifterna påverkar resultatet, eftersom modellens konstruktion gör att tecknet på förändringen i utgifternas storlek saknar betydelse.

Modellens konstruktion ger dock till när det anledning försiktighet, gäller att dra långtgående slutsatser. som resultaten visar Samtidigt på mycket små avvikelser står det klart att modellen nämligen utgör en starkt förenklad bild av ekonomin och av mellan kopplingarna olika storheter i försörjningsbalansen.

NRO5 = 2 ggr NR02

Alternativet NRO5 är identiskt med NR02 utom beträffande minskningen av I NRO5 är försvarsutgifterna. minskningen 50 procent i stället för 25 procent. Effekterna i NRO5 är dubbelt så stora som dei NR02. Det är en följd av att modellen är statisk i den att meningen, resultatet ett år inte av modellen år påverkar lösningen följande förändringar fortplantas inte i modellen.

För NRO5 visas endast effekterna på försörjningsbalansen (tabell 5.3 och 5.4). Av tabell 5.4 att BNP i NRO5 framgår exempelvis med 2,44% per år jämfört med 2,43% i NR02 och 2,42% i LU01.

-

NR06 Ökad export

I resterande har av modellkörningar minskningen försvarsutgifterna kopplats till en totalt sett minskad konsumtion. Det offentlig ger kraftigare utslag i modellen än NR02. är resultaten mer Samtidigt svårtolkade, eftersom effekterna till viss del beror att resurser på fördelas om från offentlig till Det är privat styrd resursanvändning. med andra ord osäkert vilken det att det är betydelse har, just försvarsutgifter som skärs ned.

Den civila offentliga konsumtionen är i alternativen NR06 och NR07 oförändrad. I tabellerna 5.3 och 5.4 detta av att den framgår offentliga konsumtionen i dessa alternativ är lika med den i NROO - 161 238 miljoner kr år 1990 1980 års och har en (i priser) årlig procentuell ökning med 0,17 procent.

I NR06 har modellen mot att styrts sysselsättningsmålet genom exporten antagits öka med 4,15 procent per år mot 3,73 procent per år

244 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning

i LU01 (tabell 5.4). Exportökningen åstadkoms genom att de relativa priserna för svenska varor på världsmarknaden förbättras. Det innebär i sin tur att löneökningarna i NR06 är långsammare än i andra alternativ (utom NR08 - se nedan).

Exportökningen för med sig en viss ökning även av importen, som enligt tabell 5.3 ökar från 186 475 miljoner kr i LU01 till 187 535 miljoner kr i NR06. Bytesbalansen förbättras dock påtagligt eller med 5 647 miljoner kr och BNP med 1 730 miljoner kr. Tillväxten i BNP stiger enligt tabell 5.4 från 2,42 procent per år i LU01 till 2,46 procent per år. Av tabellerna 5.3 och 5.24 framgår också att den privata konsumtionen sjunker marginellt i NR06; från 294 759 miljoner kr enligt LU01 till 294 678 miljoner kr. Detta alternativ ger således ett något kraftigare utslag än NRO2 på de ekonomisk-politiska målvariabler som finns med i modellen. Effekten på inkomstfördelningen respektive målet om regional balans är mer svåröverskådlig. Jämfört med NRO2 är produktion och sysseli NR06 totalt sett - 290 000 timmar i sättning något lägre sysselsättning (tabell 5.5). Med utgångspunkt från LU01 är å ena sidan minskningen av den offentliga sysselsättningen mindre än ökningen i NRO2 av densamma är. Å andra sidan är ökningen av industrisysselsättningen kraftigare i NR06 än minskningen är i NRO2.

Finansiellt innebär NR06 positiva effekter dels genom lägre offentlig konsumtion via försvaret, dels genom den förbättrade bytesbalansen. Det skapas därmed större utrymme för investeringar och kapitalbildning i ekonomin i detta alternativ jämfört med LU01 och NRO2. Eftersom löneökningen förutsätts vara långsammare än i LU01 dämpas inflationstrycket på flera sätt. Huruvida detta är ett realistiskt antagande kan dock diskuteras. Det bör i detta sammanhang också påpekas att modellen inte tar hänsyn till problem med att ställa om produktionen inom industrin och näringslivet i övrigt från försvarsmateriel till civila varor och tjänster. Problem av den arten skulle sannolikt uppstå även vid en så begränsad nedrustning som beräkningarna utgår från.

NR07 - Ökad konsumtion

privat

I alternativet NR07 har LUs sysselsättningsmål uppnåtts att genom låta den privata konsumtionen öka med 1,8 procent 1,5 per år mot procent per är enligt LU01 (tabell 5.4). I likhet med NR06 hålls den civila offentliga konsumtionen oförändrad i förhållande till referensalternativet. Till skillnad från NR06 är dock också exporten oförändrad i förhållande till LU01.

Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning 245

Resultatet är att importen stiger med 719 vilket miljoner kr, försämrar bytesbalansen med lika mycket. är dock Försämringen mindre än konsumtionsökningen, vilket leder till att BNP blir 1 915 miljoner kr högre än i LU01 år 1990 samt att den tillväxten i årliga BNP stiger från 2,42 till 2,46 procent.

Sysselsättning och produktion får i NR07 inte samma struktur som i NR06. sysselsättningen inom jordbrukssektorn ökar (LU-sektor 1) som framgår av tabell 5.5 med 4,23 dvs miljoner timmar, ungefär 2 500 årsverken i NR07. Detta att en viss av den avspeglar ökning totala privata konsumtionen leder till en relativt större av ökning konsumtionen av livsmedel, eller, i ekonomisk att inkomstjargong, elasticiteten i efterfrågan på livsmedel är större än 1 LU 84 är (enligt den 1,39).

I förhållande till LU01 är av inom ökningen sysselsättningen tillverkningsindustrin (LU-sektorerna 3-17) i NR07 ca 5,6 miljoner timmar, vilket är 10 miljoner timmar mindre med i jämfört ökningen NR06. Det innebär att modellens överseende med omställningsproblem inom försvarsindustrin är en mindre brist i något allvarlig alternativ NR07. Med utgångspunkt från och produktionens sysselsättningens struktur kan man bedöma att NR07 närmare ligger något LU01 än NR06, vilket kan tolkas som att störningarna på fördelningsoch regionalpolitiken blir mindre i NR07. något

Jämfört med NR02 dock NR07 från referensalternativet ligger längre och skapar mer både i och störningar fördelnings- regionalpolitiken.

Finansiellt leder NR07 till större positiva effekter än NR02 i och med att minskningen av budgetunderskottet (= i försvarsnedskärningen budgeten) på 3 613 miljoner kr är större än i försämringen bytesbalansen på 719 miljoner kr (tabell 5.3). Detta gäller även om felmarginalen i modellens av försvarets och skattning import sysselsättning är avsevärt högre än ovan diskuterats.

Beträffande effekten på inflationen uppvägs det förbättrade stats-

finansiella läget av att priserna kan förväntas stiga snabbare som en följd av den ökade privata efterfrågan. Inflationsmålet kan därvid komma att äventyras i detta alternativ.

Jämförelserna av de olika nedrustningsalternativen ger vid handen att ett alternativ, som skulle ha förutsättningar att förena fördelar från olika alternativ och undvika av deras olika samtidigt några nackdelar, vore att kombinera NR02 och NR07, dvs att använda en del av besparingarna i försvarsbudgeten till andra ändamål offentliga (inklusive omställningsstöd) och en del till att låta den privata konsumtionen öka. Genom en sådan kombination skulle importök-

246 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning

och i NRO7 kunna begränsas, samtidigt som ningen inflationstrycket den totala industrisysselsättningen inte behövde minska lika mycket som i NR02. Finansdepartementets beräkningar illustrerar emellertid en annan kombination av alternativ.

NR08 - Ökad och konsumtion export privat

I alternativet NR08 har modellkörningen styrts mot två av LUs målfull sysselsättning och ett visst överskott i bytesbalansen. Uppfyllandet av två mål kräver två medel. I detta fall åstadkoms det genom ökad privat konsumtion och ökad export, dvs en kombination av NR06 och NRO7. Eftersom det är en smula motstridigt att Öka den konsumtionen med - en exportökning privata samtidigt exporten åstadkoms ju genom långsammare löneökningar som borde leda till privat konsumtion - måste något annat vika. Detta annat är i lägre NR08 den offentliga konsumtionen. I NR08 minskar offentlig konsumtion med 0,67 procent per år i stället för att som i LU01 öka med 0,49 procent per år (tabell 5.4). Det innebär att den civila offentliga konsumtionen år 1990 blir 8 937 miljoner kr, eller ca 6 än i LU01. Nedrustningen innefattar i detta alternativ procent, lägre således även sociala sektorer.

Trots att den konsumtionen enligt tabell 5.4 i NR08 ökar med privata 2,03 procent per år mot 1,49 procent per år i LU01, blir den totala konsumtionen och resursförbrukningen i ekonomin lägre 1990. I försörjningsbalansen uppvägs dock detta av att bytesbalansen ökar med 7 miljarder kr. Som fr-amgår av tabell 5.3 blir därför BNP drygt 5,47 kr än i LU01 och får enligt tabell 5.4 en årlig miljarder högre tillväxt på 2,55 procent mot 2,42 procent enligt LU01. Detta alternativ ger således de största effekterna på bytesbalans och BNP. I och med att nedrustningen omfattar även civil offentlig verksamhet är dock NR08 svårförenligt med målen inom såväl som Dessutom torde det här, liksom i fördelnings- regionalpolitiken. NR06, vara svårt att iverkligheten hålla tillbaka löneökningarna som antas åstadkomma den exportökning som förutsätts.

5.5 och slutord

Sammanfattning

Finansdepartementets långsiktsenhet har för utredningens räkning utfört vissa modellberäkningar, som i första hand behandlar frågan om försvarsutgifter är överlägsna andra offentliga utgifter som instrument att uppfylla ekonomisk-politiska mål.

Samhällsekonomiska konsekvenser av 247 nedrustning

I beräkningarna har olika om hur minskade antaganden gjorts försvarsutgifter skulle kunna fördelas om till andra ändamål, samtidigt som målen full tillväxt och överskotti sysselsättning, hög utrikesbetalningarna uppfylls.

Beräkningarna ger vid handen, att det kan vara ett allvarligt felslut, att låta det faktum att är en del av de försvarsutgifter betydande offentliga utgifterna, leda till slutsatsen att försvarsutgifter skulle vara ett särskilt effektivt sätt att mål. uppfylla ekonomiskt-politiska Enligt beräkningarna uppnås såväl sysselsättning, extern balans som ekonomisk tillväxt minst lika bra och oftast bättre med andra medel. Detta resultat beror framför allt att medför en på försvarsutgifterna högre import än andra offentliga utgifter. visar också Beräkningarna mycket tydligt att - åtminstone kort sikt - är på försvarsutgifternas största och viktigaste effekt att de förhindrar civil av användning tillgängliga resurser.

Den modell som har använts av vid dessa finansdepartementet beräkningar, långsiktsenhetens ekonometriska modell för medelfristig analys (EMMA), är en i sammanhanget neutral modell. Den är inte utformad särskilt med sikte Detta har fördelen på nedrustning. att resultaten inte kan avfärdas med till modellens hänvisning utformning. Nackdelen är å andra sidan att det mångsidiga och i flera avseenden komplicerade sambandet mellan och försvarsutgifter samhällsekonomi blir Det återstår med andra ofullständigt belyst. ord för framtida många arbetsuppgifter forskning.

Noter

1 K. Swaminatha m fl., Economic Increased lmpacts of Defense Spending. Report prepared for the US Air Force, ANSER Analytic Services Inc, August 1982, sid 32. 2 Beskrivningen är ett sammandrag av avsnitt 2.4 ”Politiska utgångspunkter i LU 845 huvudrapport, SOU 1984:4, sid 33-36. 3 En närmare beskrivning återfinns i LUs 6, sid huvudrapport, kap. 125-162. 4 Se Bilaga 17, LUs bilagedel 3, SOU 1984:7. U1 Enligt tabell 3, sid 64, bilaga 14, LUs bilagedel 3, SOU 1984:7. 6 Mellan åren 1972 och 1982 minskades den genomsnittliga tiden för grundutbildning med ca 10%. Sedan 1950-talet har antalet tjänstgöringsdagar för merparten värnpliktiga i grundutbildning minskats från 394 till 230 dagar, dvs med över 40%. Alla dessa nedskärningar har genomförts utan att principen om allmän värnplikt har frångåtts.

248 Samhâllsekonomiska konsekvenser av nedrustning

-

Appendix: Tabell 5.3 5.25

Tabell 5.3 Försörjningsbalans. Miljoner kr, 1980 års priser

1980 1983 1990 1990 1990 1990 1990 1990 1990 1990 L001 NROO NR02 NR05 L001 NR06 NR07 NROB

1 Privat konsumtion 270045 265790 294759 294759 294759 294759 294759 294678 301229 305985 2 Offentlig konsultation 153155 159331 164862 161238 164910 164937 164862 161238 161238 152312 Statlig 47622 45239 42086 38462 39156 36241 42086 38462 38462 36776 Kmmunal 105534 114092 122775 122775 125754 128697 122775 122775 122775 115536 3 Total konsumtion (1+2) 423200 425121 459621 455997 459669 459697 459621 455916 462467 458296

7 Kapitalbildnin; (4+5+10) 101887 109384 172243 172826 172641 173041 172243 177678 171312 179038

Samhällsekonomiska konsekvenser av 249

nedrustning

Tabell 5.4 Försörjningsbalans. Årlig procentuell förändring 80-83 83-90 83-90 83-90 83-90 83-90 83-90 83-90 L001 NROO NROZ NR05 NROG NR07 NR08

3 Total konsuntion (1+2) 0,15 1,12 1,01 1,12 1,12 1,00 1,21 1,08 i

5 Iagerföräxñrirg .. .. .. .. .. .. .. .. 6 Inhemsk förbrukning -1,32 1,77 1,67 1,77 1,76 1,67 1,84 1,73 7 Kapitalbildning (4+5+10) 2,39 6,70 6,75 6,74 6,77 7,18 6,62 7,29

250 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning

Tabell 5.5 Sysselsättning. Miljoner tinnar 1

1) Se tabell 1 för sektorernas benämirtg

Samhällsekonomiska konsekvenser av 251

nedrustning

Tabell 5.6 sysselsättning. Miljoner tinnar. Årlig procentuell förändring 1

å

24 .. .. .. .. .. .. .. § 1-24 4 -0,76 0,02 -0,03 -0,02 0,12 0,12 0,44 3 sektor Offentlig 1,70 0,50 0,37 0,70 0,37 0,37 -0,48 Tjänstesektor 1,23 0,44 0,35 0,51 0,42 0,45 0,24 man -mm mm mm mn mn mn mn

1) Se tabell 1 för sektorernas benämning

1) Se tabell 1 för sektorernas benämning

Samhällsekonomiska konsekvenser av 253

nedrustning

Tabell 5.8 Förädlingsvärde till faktorkostnad, årlig procentuell förändring 1 Ill-sektor 80-83 83-90 83-90 83-90 83-90 83-90 83-90 [L101 NR00 NR02 NR06 NR07 NROB

4,24 0,26 0,26 0,27 0,31 0,60 0,90 3,56 1,61 1,59 1,59 1,86 1,66 1,74 -9,72 3,49 3,45 3,47 3,89 3,48 3,59 0,77 1,87 1,87 1,89 1,90 2,26 2,55 0,62 1,52 1,52 1,53

ONDDNOUIBQJNF

1,57 1,86 2,26 -1,38 2,55 2,54 2,54 2,55 2,61 2,72 -3,91 -0,49 -0,55 -0,52 -0,34 0,23 0,91 -1,60 3,07 3,05 3,06 3,34 3,11 3,17 -LN ZJ6 an 233 mm 239 Lu

24 .. .. .. .. .. .. ..

2,60 l) Se tabell 1 för sektorernas benämning

254 Samhällsekonomiska konsekvenser av rzedrustning Tabell 5.9 Inport, miljoner kr, 1980 års priser

20175 16021 16944 16906 16922 17149 17000 17160 3

Offentlig Tjänstesektor 22273 22595 29001 29010 29051 29506 29222 29170 Totalt 166531 163000 106475 105600 105065 107535 107194 106992

1* Se tabell 1 för sektorernas benämning.

Samhällsekonomiska konsekvenser av

nedrustning 255

Tabell 5.10 Inçort, årlig procentuell förändring

1 LU-sektor 80-83 83-90 83-90 83-90 83-90 83-90 83-90

LU01 NR00 NR02 NR06 NR07 NR08

19 .. .. .. .. .. .. .. 1-19 -0,90 1,64 1,58 1,59 1,70 1,70 1,68 20 8,00 -0,94 -0,94 -0,94 -0,94 -0,94 -0,94 21 4,68 1,02 1,02 1,02 1,54 1,02 1,02 22 .. .. .. .. .. .. .. 23 8,46 3,53 3,39 3,47 3,52 3,54 3,24 24 -8,01 6,71 6,71 6,71 6,93 6,87 6,99 1-24 -0,71 1,94 1,88 1,89 2,02 2,00 1,98 Offentlig sektor .. .. .. .. .. .. ..

Tjänstesektor 0,48 3,67 3,63 3,66 3,89 3,74 3,72 Totalt -0,71 1,94 1,88 1,89 2,02 2,00 1,98

1) se tabell 1 för sektorernas benämning.

256 Samhällsekonomiska konsekvenser av

nedrustning

Tabell 5.11 Export, miljoner kr, 1980 års priser

1) se tabell 1 för sektorernas benämning.

Samhällsekonomiska konsekvenser av 257

nedrustning

Tabell 5.12 Export, årlig procentuell förändring

19 .. .. .. .. .. .. ..

22 .. .. .. .. .. .. .. 23 13,92 3,36 3,36 3,36 3,70 3,36 4,15 24 4 13,76 4,92 4,92 4,92 5,23 4,92 4,92 1-24 5,41 3,73 3,73 3,73 4,15 3,73 4,20 Offentlig sektor .. .. .. .. .. .. .. Tjänstesektor 5,43 3,04 3,04 3,04 4,25 3,04 4,03 Tbtalt 5,41 3,73 3,73 3,73 4,15 3,73 4,20

1) Se tabell 1 för sektorernas benämning.

258 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning

Tabell 5.13 offentlig konsumtion, ändamål försvar, referensalternativet samt vid Zsz-ig nedrustning (NR). Miljoner kr, 1980 års priser 1980 1983 1990 1990 L001 NR02

7 Offentlig konsumtion 16250 15025 14451 10826

Tabell 5.14 Offentlig konsumtion, ändamål försvar, årlig procentuell förändring 80-83 83-90 83-90 L001 NROZ

Tabell 5.15 Statlig konsumtion, miljoner kr, 1980 års priser 1980 1983 1990 1990 1990 1990 IÅJ01 NROO NR02 NR08

7 Offentlig konsumtion 47622 45239 42086 38462 39156 36776

Samhällsekonomiska konsekvenser av 259

nedrustning

Tabell 5.16 statlig konsumtion, årlig procentuell förändring 80-83 83-90 83-90 83-90 83-90 L001 NROO NR02 NR08

Tabell 5.17 Kommunal konsumtion, miljoner kr, 1980 års priser 1980 1983 1990 1990 1990 1990 11101 NROO NR02 NR08

7 Offentlig konstitution 105534 114092 122775 122775 125754 115536

Tabell 5.18 Korunmal konsumtion, årlig procentuell förändring 80-83 83-90 83-90 83-90 83-90 L001 NROO NR02 NR08

0,14 - 6 Försäljning 1,38 0,05 0,05 0,39 -0,80

7 Offentlig konsumtion 2,63 1,05 1,05 1,40 0,18

260 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning sou 193543

Tabell 5.19 Total offentlig konsumtion, miljoner kr, 1980 års priser 1980 1983 1990 1990 1990 11101 NROO NR02 NR08

6051 6245 6084 6079 6226 5722 6 Försäljning 7 Offentlig konsmntion 153155 159331 164862 161238 164910 152312 1 4

Tabell 5.20 Total offentlig konsumtion, årlig procentuell förändring

83-90 83-90 83-90 83-90 i 80-83 LU01 NROO NR02 N.R08 1 i

i

Tabell 5.21 LUs indelning av offentliga ändamål 5 1 1 ms benämning Ändamål

Statligt Kommunalt Försvar

MOUIhwNI-Xm

Rättsväsen Utbildning Hälso- och sjukvård Socialvård Väg- och gatuväsen Övrigt

Samhällsekonomiska konsekvenser av 261

nedrustning

Tabell 5.22 Offentlig sysselsättning, fördelad på ändamål, miljoner timmar 1980 1983 1990 1990 1990 1990 IU01 NR00 NR02 NR08 73,60 68,10 65,14 48,71 48,71 48,71

å

å 1

å 3 5 Tabell 5.23 Offentlig sysselsättning, fördelad på ändamål, årlig procentuell a förändring

262 Samhällsekonomiska konsekvenser av nedrustning

Tabell 5.24 Privat koruna-ration, miljoner kr, 1980 års priser

1 LU-sektor 1980 1983 1990 1990 1990 1990 L001 NR02 NR06 NR07

9275 8974 10536 10536 10535 10868 453 486 624 624 624 638 103 106 122 122 122 126 27024 25650 30157 30157 30153 31099

WWNIGUIIBUJNF

15601 14876 17401 17401 17399 17945 17686 16859 18066 18066 18066 18144 24571 24897 28014 28014 28011 28651 6359 6058 9031 9031 9030 9271 5695 5191 4820 4820 4819 4959

1) Se tabell 1 för sektorernas benämning.

Samhällsekonomiska konsekvenser av 263

nedrustning

Tabell 5.25 Privat konsumtion, årlig procentuell förändring

*

5 19 .. .. .. .. .. 1-19 -0,51 1,33 1,33 1,33 1,67 20 .. .. .. .. ..

Offentlig sektor . . . . . . . . . . Tjänstesektor -0,55 1,74 1,74 1,73 2,02 Tbtalt -0,53 1,49 1,49 1,48 1,80

1) Se tabell 1 för sektorernas benämning.

Världens militära och sociala

utgifter

Illustrationer baserade Ruth Sivards på Leger årliga publikation

Världens militära och sociala utgifter 267

VÄRLDENS MILITÄRA

OCH SOCIALA UTGIFTER

”Spänningen och våldet ökar i en värld som år farligt överrustad och undernärd. Två supermakter är fastlåsta i en fientlighet som påminner om ett kallt

krig och driver fram en upprustning utan motstycke ihistorien. Det har

skapat ett kärn vapenhot som kan utläsas på några sekunder och hotar i allt liv på jorden. Lokala krig internationaliseras alltmer och blir alltmer förödande. Regeringarna ihälften av u-länderna står under militär kontroll. En rustningskapplöpning, som inget land har råd med tränger ut de sociala behoven.”

Så inleder Ruth Leger Sivard sin senaste sammanställning av världens militära och sociala utgifter”. Ruth Leger Sivard, chef för det

amerikanska forskningsinstitutetWorld Priorities, har de senaste åren

gett ut denna årliga översikt över hur världens resurser fördelas på sociala ändamål och militär upprustning. Avsikten är att ge en bas för en bedömning av de prioriteringar som görs. Ruth Leger Sivards sammanställningar används flitigt runtom i världen och är en oskattbar källa för alla som arbetar med att förändra världens prioriteringar. I detta kapitel illustreras ett antal av världens prioriteringar ur Världens militära och sociala utgifter 1980-83.

268 Världens militära och sociala

utgifter

ABSURDA PRIORITETER

En kärnvapenladdad missil kan nå Moskva från Västeuropa sex på

minuter, medan den genomsnittliga afrikanska bykvinnan behöver gå flera timmar för att hämta vatten till sin familj.

Världens militära och sociala utgifter 269

utvecklas snabbt. En u-båt under andra världskriget Vapenteknologin kunde endast sänka passerande skepp. En enda u-båt kan idag förstöra 160 städer inom en radie på 6 000 km.

270 Världens militära och sociala

utgifter

MILITÄRA

UTGIFT ER

I F ORHÅLLAN DE

TILL

PRODUKTIV ITETSOKN IN GEN

8 6 4 2 O 2 4 6 8 10

Militära i procent

utgifter av BNP Årlig ökning av produktiviteten

A

Japan :mm q. l 74. / q. / ha 7go / d-

»Elm “ga ”Aø Ja 1© i®l©

r n u n I

Danmark ...å Än

““°v. “«. “-v.

:Hull AEA AB jd© ia ia

- - - -

i i i

i l .ii , Militära utgifter och Kanada »nå må nu:

Aäüc-

Agil!! produkfivifefsökning

:LI: l© 1@1@ 19504930_

i “

iii“

.

Italien ii. Ti. ü n

...å ...å ...Å U. “v , “w , Ä/.

i i...

4.445* :Lin i..

4a

- - - = -

i i i

.

. ii . 7 n ii .

un: in: til: Ãi/ bl” .

å i Ä

nu ;nu All. ka Ã@

A n u

i

. I a

› ›

Västtyskland “E”

n!! :En 4_x :Lin ,a 1@ E? A©

Å i i i i

Frankrike iiirn» .- [-1

§23:

.å S . I . “/.

w

A x Ann

4_x Ant

iiliii

. .

iF . IT u

forbntanmen ...å .

5k/ 5%”.

;En nu Aut ;En [ut ;En é

un: til: Iiiiiiii“ :u: mf un: må :u: m: i. V7 q Wi»

Ҥ77 a

.ngnnnnnnFc

_tn kA_k A_ A_L A__k A__\ A_k .@ .@

De länder som har de största nlilitära

utgifterna har en lägre civil

pro-

duktivitetsökning.

Världens militära och sociala utgifter 271

MILITÃR FORSKNING KONTRA

CIVIL FORSKNING

Statliga utgifter för

forskning och ulveckling l970- 1980. Miljorder dollar.

”N-rj r*- K

M

m?

Militär l l7

ñ-JW

Militär 36

kk

Rymd

7 V /

Rymd

?rs

i ,w

Civil

k

79 ,J “\ rä*

ad

“\/“ \

\ \a

USA satsar dubbelt så mycket på militär forskning och rymdforsksom civil I EG-länderna gör man tvärtom. Där går ning på forskning. två tredjedelar av resurserna till den civila forskningen och en tredje-

del till den militära.

272 Världens militära och sociala

utgifter

MILITÄRA KONTRA

UTGIFTER

BISTÅND TILL U-LANDER

De rika länderna satsar mer

mångdubbelt på sin egen säkerhet än på bistånd till de fattiga länderna.

U-hjälp och militä-

ra i indus- 400

utgiffer

friländerna. Miljarder dollar.

1960 1965 1970 1975 1 982

Mellan 1960 och 1982 steg i industriländerna

militärutgifterna med över 400 miljarder US dollar och deras u-landsbistånd med 25 miljar-

der. 1982 var industriländernas 17

militärutgifter gånger högre än

stödet till de länderna.

fattiga

Världens militära och sociala utgifter 273

FATTIGDOM OCH LÄSKUNNIGHET

inkomst

Inkomstondel och löskunnighef per femtedel av världens befolkning. Procent.

i 3

Den rikaste femtede|en

Den fattigaste

femtedelen

Analfabetism

Analfabetismen är tio den femtedelen

gånger högre bland fattigaste

än hos den rikaste femtedelen. av jordens befolkning

274 Världens militära och sociala

utgifter

._

v 1 w q 1

Kostnaden

för en enda ny atomubât motsvarar den årliga skolbudge-

ten för 23 u-länder med 160 barn i skolåldern.

miljoner

Världens militära och sociala utgifter 275

FATTIGDOM OCH MEDELLIVSLÄN GD

Den rikaste femtedelen avjordens befolkning lever genomsnittligt 22 femtedelen. Detta beror framförallt den år längre än den fattigaste på stora barnadödligheten i u-länderna.

.få

J

iåilfl

Världens militära och sociala utgifter

SOCIALA F ÖRSUMMELSER

Att i siffror uttrycka det ofattbara armodet och den sociala vanvårdens hela dimension är en totalt skriver Ruth omöjlig uppgift, Leger Sivard. Ändå måste detta mätas på något sätt.

Bakom varje siffra finns människor med begränsad tid på jorden. Hur de lever sina liv är lika som hur snart de lämnar viktigt dem. Alltför många lever i yttersta misär och förtvivlan.

Utbildning. 120 miljoner barn i skolålder har ingen skola att till. gå

Livsmedel. 450 miljoner lider av hunger och undernäring.

sou 1985:43 Världens militära och sociala utgifter 277

Sanitära förhållanden. 2 000 miljoner människor har ingen pålitlig tillgång till rent dricksvatten.

Arbete. 600 miljoner har inget arbete eller är mindre än fullt sysselsatta.

2 000 miljoner människor lever Fattigdom. inkomster under 500 US dollar om året. på

278 Världens militära och sociala Lttgifter

INKOMSTKLYFTAN ÖKAR

MELLAN

DE RIKA OCH DE FATTIGA

LÅNDERNA

i

Fördelning av världens inkomster per femtedel av världens befolkning.

Inkomst rikaste femtedelen

I

Inkomst rikaste

femtedelen

Inkomst Inkomst

fattigaste fattigaste

femtedelen femtedelen

l 960 I 980

Ökningen av bruttonationalprodukten mellan 1960 och 1980 kom

främst de rika länderna till del. Årsinkomsten per person ökade med 54 US dollar (1979 års priser) för den femtedelen av fattigaste jordens befolkning medan den ökade med 4 224 US dollar för den rikaste femtedelen. Gapet mellan de och inkomsterna högsta lägsta mer än fördubblades under perioden.

Världens militära och sociala utgifter 279

FÖRSTÖRELSE-

KÃRNVAPNENS

FORMÅGA

I Sprängämnen använda i andra världskriget. En enda ruta ovan representerar den totala sprängkraften hos de vapen som korn till användning i andra Det beräknas att 3 miljoner ton användes världskriget. och ca 40-50 miljoner människor dog.

Hela sprängkraften hos det totala antalet rektangeln representerar i världen motsvara 16 000 kärnvapen i dag. Dessa vapen beräknas miljoner ton och har således mer än 5 000 gånger så stor förstörelseförmåga som andra världskrigets vapen sammantagna.

280 Världens militära och sociala

utgifter

MEN

RUSTNINGSSPIRALEN

DEN

BARA FORTSATTER

Reaktion

i

kärnvapenkapplöpningen

USA 1945 atombomben 1949 Sovjet USA 1948 interkontinentalt 1955 Sovjet bombplan USA 1952 vätebomb 1953 Sovjet Sovjet 1957 interkontinental 1958 USA ballistisk missil (ICBM) Sovjet 1957 artificiell satellit 1958 USA USA 1960 ballistisk missil 1968 Sovjet avskjuten från ubåt (SLBM) USA 1966 multipel stridsspets 1968 Sovjet (MRV) Sovjet 1968 vapensystem för skydd 1972 USA mot anfallsmissiler (ABM) USA 1970 flera stridsspetsar 1975 Sovjet med individuella mål burna av samma missil (MIRV) USA 1982 interkontinental 198? Sovjet kryssningsmissil USA 1983 neutronbomb 198? Sovjet USA 198? antisatcllitvapen 198? Sovjet

Statens offentliga utredningar 1985

i. ê

Kronologisk förteckning

. Församlingari samverkan.C. . Livsmedelsforakningll. Jo. . Levasom äldre.5. . Ränshjälp.J.

caanxlgøgnuun-ø

Barngenom befruktningutanför kroppenm. m. J. Förköp av bostadsrätter.B. . Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde.A. . Beredskapsarbete i AMS-regi.A. . Kulturarbetsförmedling.A. . Pantsättningav patent.J. . Ny räntelag.J. . Skolbarnsomsorgen.S. . Fornlämningarom exploatering.V. . Denbarn-och ungdomspsykiatriskaverksamheten.S. . Handelmed alkoholdrycker.S. . Densvenskapsalmboken.Texter och melodier.Volym 1. C. . Densvenskapsalmboken.Historik,principer,motiveringar. Volym 2. C. . Den svenskapsalmboken.Text- och musikkommentarer. Volym 3. C. . Densvenskapsalmboken.Ackompaniemang.Volym 4. C. . sammanhållenskaneförvaltnlng.Fi. . Ökatförtroendemannalnflytendei försäkringskassorna.S. . Förskola- skola.U. . Svensksäkerhetspolitikinför 90-talet.F6 . Ordningalagm. m. J . Kunskapför kemikaliekontroll.Jo. . JO-ämbetet.R. . Gripen,anhållen,häktad.Ju. . Aktivt folkstyrei kommuneroch landsting.C. . Principerför ny kommunalleg.C. . Skolaför delaktighet.C. . Dagensäldre.S. . Hushållningför välfärd.Fi. . Någrabern-och ungdomsfrågor1982-1985.SB. . Gruppföreäkring.Fi. . Ersättningaroch förmånerinom lrivilligföravaret.Fö. . Värnplikteni samhället.Fö. . Om smittskydd.S. Reavinatuppskov - fastigheter.Del 1 Föraleg.FI. Heavinstuppskov - faatigheter.Del2 Bilagor.Fl. . Regeringen,myndigheternaoch myndigheternasledning. C . Aiffäraverken och derasföretag.C. Förenkladtaxering.Fl. 43. Medsikte på nedruatnlng.Del 2. Ud.

Statens offentliga 1985 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Rättshjälp.[4] Barngenom befruktnlngutanför kroppenm. m. [5] Pantsättningav patent. [10] Ny räntelag.[11] Ordningslag.[24]

Utrikesdepartementet Med sikte på nedrustning.Del2. [43]

Försvarsdepartementet Svensksäkerhetspolitikinför 90-talet[23] Ersättningaroch förmåner inom totalförsvaret.[35] Värnplikteni samhället.[36]

Socialdepartementet Levasom äldre. [3] Skolbarnsomsorgen.[12] Denbarn och ungdomspsykiatriskaverksamheten.[14] Handelmed alkoholdrycker.[15] Ökatförtroendemannainflytandei försäkringskassorna.[21] Om smirtskydd.[37]

Finansdepartementet sammanhållenskatteförvaltning[20] Hushållningför välfärd. [32] Gruppförsäkring.[34] 3 Reavinstuppskov- fastigheter.Del 1 Förslag.[38] i Reavinstuppskov- fastigheter.Del2 Bilagor.[39] Förenkladtaxering. [42]

Utbildningsdepartementet Fornlämningaroch exploatering.[13] Förskola- skola [22]

Jordbruksdepartementet LivsmedelsforskningII. [2]

Civildepartementet Församlingari samverkan.[1] Densvenskapsalmboken.Texter och melodier.Volym 1.[16] Den svenska psalmboken. Historik, principer, motiveringar. Volym 2. [17] Densvenskapsalmboken.Text- ochmusikkommantarer.Volym 3. [18] Densvenskapsalmboken.Ackompanjemang.Volym 4. [19]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsverkets KUNGL. BlBL. ansvarsområde.[7] Beredskapsarbete i AMS-regi.[8]

Kulturarbetsförmedling.[9] 1985 *IU- 17

STOCKHOLM

Bostadsdepartementet Förköpav bostadsrätter.[6]

Anm. Siffrorna inom klammerbetecknarutredningarnasnummeri den kronologiskaförteckningen.

Liber

?

AllmännaFörlaget

ISBN 91-38-08971-8