Långtidsutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

LÃ/VGT/DSU TRED/V/NGE/VS

MOD/EL LSYSTEM OCH

EKO/VOMETR/SKA STUD/ER

B/LAGEDEL 3

4 k kr › k k // / - _ V V 1 _

1 /V y L i / 7/ l/

1786l

-j SMU] L:

Statens offentliga utredningar

Eâ5]% 1984:7

@ Finansdepartementet

Långtidsutredningens

och

modellsystem

ekonometriska studier

LU 84

3 Bilagedel

Utarbetad inom

finansdepartementet

Stockholm 1984

Omslag Håkan Lindström ISBN 91-38-08136-9 ISSN O375-250X

Bilagor till Långtidsutredningen 1984 (LU84) SOU 1984:4 Bilagedel l Sektorstudier, SOU 1984:5 1 skogsbruket Skogsstyrelsen med bidrag från Sveriges Lantbruksuniversitet, Stiftelsen Skogsarbeten och virkesråden 2 Energiinvesteringarna under 1980-talet Industridepartementet 3 Bostäder och byggnadsverksamhet Svenska Byggnadsentreprenörföreningen, bostadsstyrelsen, statens industriverk 4 Varuhandel och privata Handelns utredningstjänster institut 5 Samfärdsel Kommunikationsdepartementet

Bilagedel 2 Särskilda studier, SOU 1984:6 6 De handelspolitiska för- Kommerskollegium utsättningarna för svensk export under 1980-talet 7 Sveriges tjänstehandel med Riksbanken utlandet under 1970-talet 8 De utlandsetablerade Industriens företagen och den svenska Utredningsinstitut ekonomin 9 Regional analys Expertgruppen för forskning om regional utveckling 10 lnkomst- och förmögen- Statistiska centralhetsfördelning byrån 11 Budgetunderskott och sam- J Myhrman hällsekonomi Bilagedel 3 Långtidsutredningarnas modellsystem och ekonometriska studier,

12 Hushållssparandet Konjunkturinstitutet 13 Näringslivets lönsamhet, Statens industriverk investeringar och finansiering 14 Export och import av varor Konjunkturinstitutet 15 Tjänstehandeins och trans- Riksbanken fereringarnas inkomst- och priskänslighet 16 Prisbildning på sektornivå A Forslund och Y Lindh 17 Långtidsutredningens Finansdepartementet modellsystem

Bilaga 12

sou 1984:7 _3

Förord

har utarbetats inom I 1984 års långstidsutredning finansdepartementet. Huvudsamband med utredningen har ett antal specialstudier genomförts. delen av dessa publiceras som bilagor till utredningens huvudrapport (SOU . 1984:4). Den I föreliggande bilaga nr 12 redovisas en studie av hushållssparandet. utförts av Edward Palmer. har inom konjunkturinstitutet Ansvaret för studien och bedömningama däri vilar på författaren. användning av studien och dess resultat framgår av Långtidsutredningens huvudrapporten.

Stockholm i mars 1984

Michael Sohlman Planeringschef

BMwa12 5

Innehåü

Inledning

Hushållens totala sparande 11 2.1 Inledning 11 2.2 Den teoretiska modellen: en översikt 16 2.3 Härledning av sparfunktionen 18 2.4 Skattningsresultat för sparfunktionen 20

Hushållens finansiella sparande och investeringar 27

3.2 Hushållens finansiella sparande 27 3.3 Hushållens bostadsinvesteringar 30

Fördelningen av hushållens finansiella tillgångar 35

4.1 Inledning 35 4.2 Modellen . . 35 4.3 Estimation av modellen . 38 4.3.1 Data och variabeldefinitioner 38 4.3.2 Estimationsresultat 39

Bilaga 12 7

Inledning*

Hushållssektorn har historiskt sett stått för en betydande del av national-

dvs. den andel av hushållens totala disponibla sparandet. Sparkvoten, inkomster som avsätts till sparande, har emellertid varierat avsevärt under

åren. På grund av hushållssparandets betydelse både för kapitalbildningen

och de kortsiktiga fluktuationernai den ekonomiska aktiviteten är det viktigt

att försöka bilda sig en uppfattning om vad som ligger bakom hushållens

sparbeteende. Huvudsyftet med denna studie är att försöka få en uppfattning om vilka faktorer som kan ha påverkat hushållssparandet och dess

sammansättning sedan mitten av sextiotalet.

Utvecklingen av sparkvoten för hushållen visas i diagram 1.1. Som framgår av diagrammet låg sparkvoten på en något högre nivå under mitten av

1960-talet än under 1970-ta1et. Den till synes trendmässiga minskningen i

sparkvoten har ägnats mycket uppmärksamhet i olika undersökningar och

diskussioner om hushållssparandet. Resultat från tidigare studier tyder på att

minskningen i sparkvoten bland annat kan beror på att hushållen under

många år har uppfattat utlovade ATP-pensioner som en ersättning för privat a Författaren är tacksam pensionssparande. Även andra faktorer har dock utan tvekan bidragit till den för kommentarer framlångsiktiga utvecklingen av sparkvoten, vilket också har framgått av tidigare förda av Jens Albråten, studier. Anmärkningsvärt i diagrammet är också iakttagelsen att sparkvoten Björn Jonsson, Tomas har varit så hög som ca 8 % (1964) samt legat i närheten av noll (1982). För att Nordström, Bo Persson kunna och Erik Ruist. Monica dra några slutsatser om vad som har legat bakom de kortsiktiga Brorsson har skrivit ut variationerna i sparkvoten måste man formulera en modell av sparandet som manuskripten till denna omfattar en rad faktorer. En sådan modell presenteras i denna studie. studie. Bakom utvecklingen av sparkvoten på sjuttiotalet ligger en relativt stor llSom framgår av tabell omfördelning av hushållens förmögenhet från finansiella till reala tillgångar. 1 förekommer ett brott

Detta av tabell 1.1. Ökningen i reala tillgångar, som i tabellen

framgår i finansräkenskaperna omfattar enbart små- och fritidshus, följdes av en relativt kraftig ökning i 1976. Brottet beror på

hushållens Denna var snabbare än ökningen i byte av undersökningsskuldsättning. ökning metodik. Uppgifterna hushållens stock av finansiella tillgångar vilket gjorde att hushållens för hushållens kapitalfinansiella förmögenhet växte relativt långsamt* Särskilt iögonfallande är stock i form av egna iakttagelsen att kvoten mellan den finansiella förmögenheten och den reala hem och fritidshus måste 16 % 1976.2 Beräknat tolkas försiktigt. De har kapitalstocken sjönk från ca 40 % 1969 till omkring beräknats med uppgifter med de nya finansiella uppgifterna, var kvoten ca 14 % för 1976. För 1981 om utvecklingen av uppgick den till ca 13 %. stockens volym samt ett Utvecklingen av marknadsvärdet av hushållens kapitalstock i tabell 1.1 för köpeskillingsindex domineras av en kraftig ökning i marknadspriser för små- och fritidshus. småhus.

Köpeskillingsindexet som användes i beräkningarna ökade med drygt 95 % 2 Enligt de gamla upp-

mellan 1971 och 1976. Mellan 1976 och 1981 ökade köpeskillingsindexet med gifterna för 1976.

á 8 Bilaga 12

Diagram 1.I Hushållens

sparkvøt. Procent. 19å365'65'ts'9'7'1'7'3'7%T7'7'7b'sl1' År

något över 50 %. Ökningen i volymindexet under motsvarande perioder var

ca 35 % respektive ca 25 %. Marknadsvärdet av hushållens finansiella förmögenhet ökade emellertid med endast ca 7 % under 1971-1976. Under 1976-1981 uppgick ökningen till ca 67 % enligt uppgifterna i tabell 1.1.

Ökningen i KPI under de två delperioderna var ca 50 % respektive 67 %.

Med andra 0rd minskade den finansiella förmögenheten realt sett. Uppgifterna i tabell 1.1 tyder sålunda på att en stor omstrukturering av hushållens fönnögenhet, beräknad både till marknadsvärde och i fast värde, ägde rum under i synnerhet första hälften av 1970-talet. Från tabell 1.1 kan man också få en bild av sammansättningen av hushållens finansiella tillgångar. Andelen av de finansiella som tillgångarna består av inlåning i bankerna och försäkringssparande har varit relativt stabil. Vad beträffar obligationer och aktier* fanns det under 1970-talet en uttalad tendens för hushållens placeringar i obligationer att öka samtidigt som i aktier minskade. År placeringar 1981 steg emellertid värdet av de börsnoterade aktierna tillräckligt mycket för att höja kvoten mellan aktier och totala finansiella tillgångar till nivån för 1976. I studien presenteras ett försök att uppskatta betydelsen av relativa avkastningssatser för utvecklingen av den finansiella portföljen. Ett grundläggande antagande i uppläggningen av denna studie är att sparbeslut fattas som om de vore separerbara. I praktiken innebär detta antagande att beslut om nivån på det totala sparandet fattas oberoende av beslut om uppdelningen av sparandet mellan de olika komponenterna. Detta är ett starkt om än vanligt antagande i nationalekonomiska studier av 1 Aktier värderas till sparandet. Det grundar sig bl. a. på tanken att sparbeslut huvudsakligen är marknadspriset i SCB:s av långsiktig karaktär. Modellens uppbyggnad diskuteras i det följande ñnansräkenskaper. avsnittet.

Bilaga 12 9

u

mmo mvm mom oom mom mom omm mmv mmm mmm vmm mvm omo

m

mmmm

mv mm mv mm mm

8.. mm mmm mvm å mmm mmm

-

mmm omm omm mmo oom mmv mov se mmo S.. mmm mmm mmm

m

mmmm

mm mm mv

omv om mom s. mm omm mmm omm mmm

n

mmm mmm mmm mmm må mmm vmm mmm mmm omm mmm mmm mmm

ommm

mm vm mm mm

mom

mm mv S.

mmm mmm mmm mmm

-

mmm mom mmm vmm mmo å E. m3 vom mmv mmm mmm mvm

mmmm

om mm mm mm

mom mmm

mm vm mm

mmm omm må

n

mmm mmm mmm mvm mvm mmm mvm mmm .å mvm mmm mmm mvm

mmmm

mm mm mm mm mm

mmm

mm om

omm .i mmm . :m

-

mmm mmm mmm mvm vom mvm mmm mmm omm mmm .å mmm mmv

mmmm

mm om ä

om vm mm mmm mmm

å

mvm omm omm

-

å. moo omm mmm moo mmm vmm mmm mom mmm omm mmm mmm

mmmm

om vm mm mm mm

mvm vmm

mm mm

m: mmm mmm vmm

w

mmm moo mvm mmm moo mmm 8.. vmm mom mmm mvm mmm. mmm

mmmm

vm vm mm mm

vmm

mm om mm

mmm mmm .å mmm

w

Nå mmm mmm vmm omm mmv mmv mmv mom mmv mmm mmm mmm

mmmm

mm vm mm mm

mmv

mm mm mm

mvm mmm .å vmm

w

mmv mmm mmm mmm mmm mmm mmm 5. mmm mmm mmm mmm omm

3 mm mm om vm mm mm

§2 vmm mom mmm mmm mvm

...x

o

mmm mmm mmo mmm mmm m: omm mmm mvm mmm mvm omm mmm

mmmm

mm mm mm mm mm mm mm

vmm

mm mm

mmm mmm

...w v

mmm mom mvm mom mmm omm mmm mom ä.. omv mvm vmm S..

å.: m

mmmm

mm mm mm mm mm mm mm

mmm

mm

omm mom

.GmmhD-NUCOU

m

25::

mmm omm mmm mmm mmm mmm mom mvm omm mmv mom mmm mom

m

mmmm

mm mm mm E mm mm E vm mm

mmm mmm

...gasa

aumwmmmzmmm

m

mmo mmm ovm omm mmm mmm mmm omm mmo ä.. mmo mom mmo

m m

ommm

mm mm mm mm mm mm mm mm

:u: mvm mmm

m

S00

mmo vvm vmm mmm mom mmm mmm. mom. mmm m3. omm mmm mmm

uuw=mu==

m m

mmmm

mm mm mm mm om mm

mvm mm om mmm

momsmsmcmmzmmczmzovm

3:255

_mmovca

Cümäoå

:RE

205:?! gamêmmm.:

.aaäawwmcixmwumw

hemmas?

0:0:

.moo

-êouowzzzaam mccxweøxsøow

zoo

Szasâacw_

.to

.mäoswmzpo .uâseox

E2_

...oaeago .mmmbøO

...muâamammmavm

“v.33

nååäåus

m..

sons; mums?

»ååwnsâm

.seem :SSW

:mmwaáezmk ummu.=.:a:..m mâäåm..

o..

uommmvm

.Emm

:så men.: 595mm 375

.m .m .m .v .m .m .m .m .o .om

:mm a

Wu,... ma*

!\

åanwiaüü.

å ,z

Bilaga 12 11

2 Hushållens totala

sparande

2.1 Inledning

De flesta faktorer som påverkar samhällsekonomin utövar inflytande på hushållens sparande antingen direkt eller indirekt. Det är praktiskt taget omöjligt att kartlägga alla dessa potentiella faktorer var och en för sig. Det är inte heller nödvändigt om vi med hjälp av ekonomisk teori kan formulera en modell som tillåter oss att studera aggregat som återspeglar effekterna av dessa faktoren Innan vi diskuterar teorin på ett mer formellt sätt kan det vara lämpligt att inledningsvis diskutera några av dess grundstenar på ett mera allmänt sätt. Ett aggregat som sammanfattar en stor del av de faktorer som påverkar hushållens ekonomiska situation är hushållens disponibla inkomster. Enligt ekonomisk teori är det också dessa inkomster som till stor del styr hushållens konsumtions- och sparbeslut. Hushållens reala disponibla inkomster är ett resultat av löne- och prisbildningen samt sysselsättningsutvecklingen. Dessutom omfattar de utvecklingen av bl. a. inkomster av enskild företaoch kapital samt hushållens nettoinbetalningar till den garverksamhet offentliga sektorn. De disponibla inkomsterna beräknade i fasta priser ökade visar i stort sett stadigt fram till 1978. Under den därpå följande perioden enbart 1980 en ökning. Tabell 2.1 har för att visa utvecklingen under sjuttiotalet av

konstruerats

av hushållens inkomster. I tabellen de viktigaste komponenterna disponibla relateras samtliga kompontenter till summan av faktorinkomster, offentliga och privata inkomstöverföringar samt kapitalinkomster, dvs. inkomster innan skatter och andra avgifter, kapitalutgifter m. m. dras bort. Siffrorna för 1983 är preliminära och bygger till stor del på konjunkturinstitutets 1 Oavsett vad det är för prognoser. Tabellen visar några huvuddrag i utvecklingen sedan början av modell måste man emelsjuttiotalet. Hushållens inkomster har kommit att bestå till en allt mindre del lertid förutsätta att samfrån den banden mellan de underav faktorinkomster och till en allt större del av inkomstöverföringar liggande faktorer och offentliga sektorn. Praktiskt taget alla kompontenter som ingår i faktorinkdet aggregat som anomster har sjunkit. Utav dessa har löneandelen gått ner mest. Anmärknings- vänds är stabila över värt är att inkomstöverföringar från den offentliga sektorn ökade mycket tiden. I praktiken innemellan direkta skatter och inkomster förblev bär ”stabilitef” i detta snabbt samtidigt som kvoten relativt konstant. Skattekvoten tenderar till och med att minska något. sammanhang att sambanden är konstanta Den relativa i inkomstöverföringar från den offentliga sektorn ökningen eller att fluktuationerna en omfördelning av inkomster från förvärvsarbetare till representerar i de underliggande fakav inkomstöverföringarna. Den har skett på bekostnad av torerna tar ut varandra. mottagarna

12 Bilaga 12

antingen löner eller vinster. I det senare fallet har utdelningar till de aktieägande hushållen påverkats - om än enbart på längre sikt. Inkomstöverföringar från den offentliga sektorn till hushåll består huvudsakligen av pensionsutbetalningar. Med andra 0rd är det framför allt pensionärer som relativt sett har gynnats av utvecklingen sedan 1960-talet. Bakom ökningen i pensionsutbetalningar ligger både höjda förmåner och ett växande antal förmånstagare. Det kan vara intressant att notera att ca 10.5 % av den totala befolkningen bestod av pensionärer 1963. 1980 uppgick andelen till ca 17 %. Enligt livscykelhypotesen, vilken bygger på antagandet om att individer bygger upp en förmögenhet under yngre år för att omfördela livstidsinkomster till pensionsåren, skulle pensionärer ha en relativt låg sparkvot. I Sverige har utvecklingen emellertid varit sådan att den offentliga ålderdomsförsäkringen har utgjort en stor och ökande inkomstkälla för pensionärshushåll. I allt större utsträckning har dessa hushåll blivit mindre beroende av de egna sparmedlen för att klara pensionsåren. För en given konsumtionsbana innebär detta att kvoten mellan konsumtion och disponibla inkomster hade varit lägre för pensionärer utan denna offentliga inkomstkälla. Som diskuteras mer ingående nedan kan införandet av ATP ha haft en dämpande effekt på sparandet för den arbetande delen av befolkningen. Detta inträffar om människor de utlovade uppfattar (framtida) pensionsutbetalningarna som en ersättning för enskilt sparande för pensionsåren. I en

Tabell 2.1 Hushållens inkomster. Uttryck! i procent av summan av faktorinkomster, offentliga och privata inkomstöverföringar samt kapitalinkonnster

1970 1975 1980 1983

Faktorinkonrster 79,4 74,6 69,3 66,9 Därav: Löner 62,6 61,0 56,3 53,9 Driftsöverskott 8,7 7,9 6,9 6,7 - Jordbruk 1,6 1,4 1,2 1,0 -

- Egna hem 3,9 3,8 3,9 4,3 -

t Prel. uppgifter enligt statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet, PNB -84 b Enligt konjunkturinstitutet. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Bilaga 12 13

situation utan fullt stöd från den offentliga sektorn eller utan privata får äldre människor i de flesta samhällen ekonomisk hjälp förmögenheter från de yngre medlemmarna i familjen Ett sådant system är jämförbart med systemet med offentliga överföringar och en övergång från det ena till det andra kan ske utan att kvoten mellan konsumtion och inkomster för samhället i stort förändras. En övergång från ett system med eget sparande till ett system med direkta offentliga överföringar, dvs. ett system utan kan emellertid leda till en minskad sparbenägenhet. Det kan premiereserver, också finnas personer som inte omfattas av det nya systemet, vilket delvis var fallet vid införandet av ATP-systemet i Sverige, och sålunda under pensionsåren fortsätter att konsumera från tidigare privata besparingar. I detta fall kan den aggregerade sparkvoten öka något när dessa negativa

sparare lämnar aggregatet.

Allmänt sett är det viktigt att försöka konstatera om olika grupper i samhället, t. ex. pensionärer, har olika sparbenägenheter. Är det så kan förändringar i åldersgruppernas sammansättning påverka den aggregerade sparbenägenheten. Tyvärr vet vi mycket lite om i vilken utsträckning sparbenägenheten skiljer sig mellan olika grupper. För att erhålla kunskaper av detta slag krävs ett dataunderlag som ännu inte existerar. Försök att på ett indirekt sätt konstatera om den aggregerade sparbenägenheten har påverkats av demografiska och likartade strukturella ändringar har emellertid inte kunnat avslöja någon nämnvärd effekt? Ett grundläggande antagande i denna studie är att sådana effekter är försumbara. Det finns många andra faktorer som kan påverka sparbeteendet. En av de faktorer som ges en nyckelroll i ekonomernas modeller är ”realräntan efter 1 I litteraturen har man skatt. I praktiken placerar hushållen sparmedel i många sparformer. Dessa diskuterat familjebildhar olika nominella räntesatser och behandlas olika i skattelagstiftningen. ning i termer av human- Den ränta som ligger bakom hushållens sparbeslut är sålunda sammansatt av kapital. Enligt detta betraktelsesätt kan man flera olika räntor. För hushållssektorn är den viktigaste finansiella placetala om t. ex. en överringsformen bankinlåning (jmf. tabell 1.1). Som framgår av diagram 2.1 har gång från humankapital realräntan efter skatt3 varit negativ på denna sparfonn under merparten av till andra former av kafr. o. m. 1963. Dessutom har den tenderat att sjunka under i pitalbildning. perioden synnerhet sjuttiotalet. När man väger ihop räntesatsen på bankinlåning med 2Jmf. Markowski och räntesatserna för de övriga viktiga finansiella dvs. privata Palmer (1977), kapitel sparformer, 2, och Palmer (1981) s. försäkringar, obligationer och aktier, finner man att också denna samman- 262-266. Att några efvägda ränta är negativ under flertalet år. fekter inte har avslöjats Realräntan kan påverka hushållens beteende via två potentiellt motver- med tillgängliga metoder kande kanaler. Den ena är en substitutionseffekt och den andra en kan bero på att effekterna har tenderat att ta inkomsteffekt. Den låga och tidvis minskande realräntan som diskuterats ut varandra eller att de ovan kan tänkas ha försvagat incitamentet för hushållen att spara för är relativt små och såkonsumtion i framtiden. Med andra ord har realräntans utveckling gett lunda svåra att mäta. hushållen anledning att substituera konsumtion i dag för konsumtion i 3 Beräkningen av realframtiden. Studerar man förhållandet mellan dagens sparande och inkomster räntan efter skatt förklabör en sådan tendens uppträda som en minskning i sparkvoten. ras nedan på s. 38. Det realränta reducerar realvärdet av hushållens finansiella bör anmärkas att den En negativ marginalskattesats som förmögenhet och sålunda dess totala resurser. Effekten av en minskad används är beräknad förmögenhet på hushållens konsumtion är negativ. Möjligheterna av att för personer med en konsumera både i dag och i framtiden har alltså försämrats. Denna effekt kan marginalskattesats av i form minst 50 %. ê v väntas uppträda av en uppgång i sparkvoten. På grund av att

i

14 Bilaga 12 sou 1934:7

30- -x Bankinlåning - . Obligationer 25_ ___ Privatförsäkring §2_ -- Sammanvägd ränta 20_ 15- 5

° _ _M-o, . .

a s å . : ,

s- ^

rm:

. / o_

-sa z 3 ,c

a . i :

_19_ g. :I 3 _: g. f

i

å 5 : :° -15- E; 2:

-2o..

»25-1

DiagramllRealavkast- l|ljllllllllllllll ning efter skatt. Procent. 1963 65 67 69 71

fluktuationer i realräntan kan ge upphov till motverkande effekter har det varit svårt att i empiriska studier, både i Sverige och i utlandet, uppskatta räntans effekt på hushållssparandet. Man kan alltså inte hänvisa till några klara empiriska resultat. Det finns ytterligare några kopplingar mellan realräntan, hushållens förmögenhet och sparandet. En huvudanledning för att spara är att åstadkomma en fördelning av resurserna över tiden. sammansättningen av den totala förmögenheten är för många till stor del styrd av investeringar i ett eget hem. Det är typiskt för dessa köp att de åtföljs av ett stort låneåtagande. Förmögenheten byggs sedan upp successivt i framtiden när lånet amorteras. Samma mönster kan givetvis gälla för köp av andra kapitalvaror. Vid en negativ realränta minskas realvärdet av lånebetalningarna, varigenom låntagaren gynnas av inflationen. Samtidigt kan marknadsvärdet av den fasta egendomen stiga. Det är sannolikt att dessa positiva resurseffekter i många fall har berört andra hushåll än de som berördes av den negativa effekten via de finansiella tillgångarna. Relativt unga personer uppträder t. ex. oftare som låntagare än pensionärer. Utan data som visar förmögenhetsfördelningen mellan olika

II SUC RV 1 tvt 1970 t I t -ae .. . . ..

hushållstyper ar det emellertid praktiskt taget omojligt att saga något var kvoten mellan hus_ håucns finansiella för_ bestamt om de relativa effekterna. Enligt SCB:s finansräkenskaper har mögenhet och disponibla hushållssektorn haft en relativt stor positiv finansiell förmögenhet under hela iHKOmSICT i löpande den period som täcks av statistiken* Effekten av realrånteutvecklingen på priser något över 25 %. hushal ens finansiella har salunda formogenhet varit negativ for aggrega En jämförelse över hela tet sjuttiotalet försvåras av en bron i förmögenhets_ Ytterligare en fråga är hur hushållens sparbeslut kan ha påverkats av den statistiken 1976. kraftiga ökning i marknadsvärdet av små- och fritidshus som skett i Sverige

Bilaga 12 15

av sjuttiotalet. Då ökade köpeskillingsindexet i under i synnerhet början Sverige mycket snabbare än konsumentprisindexet exklusive bostäder, som

diskuterades nedan i tredje avsnittet. Ökningen var också snabbare än

uppgången i hyreskostnadsindexet. Det är alltså möjligt att egnahemsägare under dessa år uppfattade denna relativa uppgång som en permanent ökning

i realvärdet av sin förmögenhet Vid en given målsättning för sparandet

innebär detta att hushållet inte behöver spara lika mycket som annars hade varit nödvändigt. En följdfråga är om ändamålet med sparandet har någon betydelse i detta sammanhang. En vinst på fast egendom kan inte realiseras i egentlig mening förrän egendomen har sålts eller i varje fall bytt ägare som vid ett arvsskifte. I det första fallet måste en ersättningsbostad skaffas, förmodligen på samma inflaterade marknad. Arvsfallet är egentligen mer intressant. Om själva marknadsvärdet på arvet är en målsättning för hushållssparandet kan ökningen i det relativa priset på fast egendom leda till ett minskat sparande om målet för arvet är ett fastställt belopp. Är inte detta fallet är alternativet att vinsten överförs till nästa generation som ett större arv. Det blir då arvtagargenerationen före arvsskiftet sparar mindre än fråga om huruvida vad de annars skulle ha gjort på grund av det väntade arvet. Det är givetvis mycket svårt att statistiskt belägga sådana effekter. Vad man känner till från en lång rad av statistiska undersökningar i många länder är att ökningar i realvärdet på hushållens förmögenhet tycks ha en dämpande effekt på

hushållssparandet?

Åtminstone sedan Keynianismens genombrott under femtiotalet har man trott att ett ökat underskott i statsbudgeten har en positiv effekt på konsumtionen. En fråga som har fått mycket uppmärksamhet under senare år är om utvecklingen av statsskulden också påverkar hushållssparandet på ett negativt sätt. Man har argumenterat för att förväntade återbetalningar av statsskulden uppfattas som ett negativt bidrag till de långsiktiga inkomsterna. Barro (1974) m. fl. har hävdat att hushåll som har bestämt sig för att lämna ett bestämt belopp i arv kan komma att öka sitt sparande för att lämna ett 1Man måste anta att större arv som också bidrar till återbetalningen av statsskulden. Några förmögenhetseffekten studier har tytt på att en svag negativ effekt kan finnas? uppfattas som varaktig Hittills har diskussionen rört faktorer med för att den ska vara insom huvudsakligen förknippats tressant i detta sammanden långsiktiga utvecklingen av hushållssparandet. De kortsiktiga variatiohang. nema i sparkvoten kan emellertid bero på en helt annorlunda uppsättning av 2 Se t. ex. Ando och faktorer. En av dessa kan vara kvantitativa t. ex.

kreditrestriktioner,

Modigliani (1963) och kredittak eller andra icke-prisbundna begränsningar av kreditutbudet. Feldstein, (1980) för stu- Under sjuttiotalet använde riksbanken sådana medel vid upprepade tillfällen dier av förhållandet i i syfte att begränsa hushållens upplåning. Den avsedda effekten på USA, Deaton (1972) för Storbritannien och konsumtionen är negativ. Detta kan ha gett upphov till en ökning i Berg (1982) för Sverige. sparkvoten. Man har också diskuterat effekterna av faktorer som inflationen (förutom via förmögenheten) och arbetslösheten. Om inflationen eller 3 Se Barro (1978) och arbetslösheten ökar till ökad osäkerhet om framtida Kochin (1974) för USA kan de ge upphov och Palmer (1981) för inkomster och därigenom leda till minskade (ökade) konsumtionsutgifter Sverige. Se också Werin (sparande) i dag. (1983) för en översikt I det följande avsnittet presenteras en mer formell modell baserad på de över olika effekter av överväganden som diskuterats här. statsskuldsñnansiering.

16 Bilaga 12

2.2 Den teoretiska modellen: en översikt

Grunden för den moderna konsumtionsteorin lades åtminstone så tidigt som i slutet av 1920-talet av forskare som Ramsey (1928), Fisher (1930) och Frisch (1932). I deras modeller betraktas konsumtionsbeslutet som ett beslut som omfattar flera år och potentiellt så mycket som en vuxens livstid. Spegelbilden av det långsiktiga konsumtionsbeslutet är ett långsiktigt sparbeslut. Det långsiktiga draget som kännetecknar de viktigaste sparbesluten är utan tvekan den bärande pelaren för alla grenar av modern sparteori. Enligt nu gängse teori styrs individers sparbeslut av önskan att fördela resurser som förväntas bli tillgängliga under en lång rad av år på så sätt att de ger upphov till en någorlunda jämn konsumtionsström under åren. Förväntningarna och sålunda även sparbesluten påverkas ständigt av informationsflödet och som följd därav måste en planerad konsumtionsbana justeras ofta. individens resurser består av realvärdet av tidigare besparingar, dvs. individens förmögenhetsstock, samt förväntade disponibla inkomster för den innevarande perioden och under framtida perioder. Dagens sparbeslut ligger alltså mitt i ett spektrum omringat av individens tidigare sparbeslut och visioner om sina framtida ekonomiska möjligheter. Tidigare sparbeslut påverkades på samma sätt av dåtidens historik och bild av framtiden. Vid varje beslutstillfälle kan man således tänka sig att beslutsfattaren orienterar sig mot bakgrunden av såväl vad som faktiskt har skett före beslutet som om den information om framtiden som nyss blivit tillgänglig. I en utvecklad marknadsekonmi kan konsumenten omfördela sina resurser över tiden genom att under vissa perioder uppträda som nettolåntagare och under andra perioder som nettolångivare. För de flesta individer innebär detta att de i praktiken köper hus och kapitalvaror med lånat kapital varvid det faktiska sparandet sker i framtiden. Lån för utbildning dvs. investeringar i det så kallade humankapitalet vare sig det är för individen själv eller för andra familjemedlemmar, utgör ytterligare ett exempel på hur resurser kan fördelas över tiden. Önskan att lämna arv ger också upphov till långsiktigt sparande men i detta fall är det självklart nästa generations konsumtion som förstärks. Detta ”intergenerationella” har ägnats sparmotiv stor uppmärksamhet i den moderna litteraturen om sparandet. Under 1950-talet utvecklades sparteorin av flera forskare åt det håll som nyss antytts. Särskilt betydelsefulla insatser förknippas med Modigliani och Brumberg (1955), Friedman (1957) och Ando och Modigliani (1959). Från dessa studier uppstod två viktiga hypoteser. Den ena är att benägenheten att spara kan bero på vilken fas i livscykeln som individen befinner sig i. Den aggregerade sparbenägenheten skulle då bl. a. bero på samhällets ålderssammansättning. Den andra hypotesen som har kommit att dominera vårt sätt att betrakta sparbeslutet är att benägenheten att spara av ett inkomsttillskott beror på om tillskottet uppfattas som varaktigt eller tillfälligt. I det första fallet sägs, efter Friedman, inkomstökningen uppfattas som permanent och i det andra fallet som transistorisk. Enligt teorin uppträder ändringar av det andra slaget som slumpmässiga störningar 1 T. ex. studiemedel. vilka inte påverkar sparbesluten på ett systematiskt sätt.

Bilaga 12 17

Frågor som är centrala för teorin är sålunda: vad består permanenta inkomster av och hur mycket tid tar det innan hela ändringen i en komponent uppfattas vara permanent? Förutom de inkomster (efter skatt m. m.) som av nationalräkenskaperna definieras som disponibla kan man i enlighet med de teoretiska överväganden som diskuterades ovan inkludera andra bidrag. Dessa skulle bestå av det positiva bidraget från förväntade pensionsutbetalningar och det negativa bidraget från förväntningar om en framtida uppoffring för att betala av en del av statsskulden. I vilken takt uppfattas inkomständringar vara bestående, dvs. permanenta? Tillväxttakten i löner, pensioner och skatter kan variera mycket. Samma sak gäller för alla komponenter av permanenta inkomster. Förmodligen är det förändringar i vad som enkelt uttryckt kallas för trenden som är avgörande. Enligt de flesta empiriska erfarenheter tar det tid - kanske några år - för hushållen att helt anpassa sig till de förändringar som så småningom uppfattas vara av permanent karaktär. En viktig uppgift för empiriskt arbete är sålunda att försöka skatta denna anpassningshastighet. Under 1960- och 1970-talen utvecklades en betydande social infrastruktur såväl i Sverige, som antyddes i inledningen, som i många andra industrilän-

der. Samtidigt ökade den offentliga sektorns utbud av kollektiva tjänster

och socialförsäkringssystemen byggdes. Under 1970-talet och i början av 1980-talet har den teoretiska diskussionen samt empiriska studier sökt att analysera effekten av denna utveckling på hushållens sparande. Särskilt viktigt i detta sammanhang är de utlovade offentliga pensionsutbetalningarna till morgondagens pensionärer samt de kraftigt växande statsskulderna med deras potentiella belastning på framtida löntagare. Båda dessa faktorer diskuterades i inledningen. Det finns andra motiv för att spara på längre sikt än de som redan nämnts. Dessa har ofta att göra med behovet av att behålla en viss likviditet för oförutsedda utgifter. Exempelvis vill vissa individer komplettera socialför-

säkringen med privat försäkring? Förutom dessa mer eller mindre långsik-

tiga överväganden finns också faktorer av en mer kortsiktig och övergående 1 I vissa fall har offentnatur som kan ge upphov till tillfälliga variationer i sparandet. Till sådana liga tjänster ersatt eller ovan. utvecklats i stället för faktorer hör t. ex. tillfälliga kreditrestriktioner, vilket diskuterades motsvarande privata Andra faktorer som hör till denna kategori är köprusher (och efterföljande tjänster. Detta gäller dämpnin gar) i samband med annonserade momshöjningar samt faktorer som exempelvis sjukvården. skapar tillfälliga förändringar i konsumentattityder. Det nämndes i inled- 2 Det är viktigt att noteningen att förändringar i arbetslösheten och inflationstakten kan skapa ett ra att i nationalräkenförsiktigare konsumentklimat. Vad denna grupp av annars rätt så olika skapema i Sverige bokfaktorer har gemensamt är att de inte har någon nämnvärd effekt på den förs den kollektiva privatförsäkringen till filångsiktiga trenden i sparandet, trots att de kan orsaka betydande kortsiktiga nansiella företag, dvs. fluktuationer. på samma sätt som inbe- I avsnittet nedan härleds en sparfunktion som baseras på den teori som här talningar till AP-fonden beskrivits översiktligt. Estimationsresultat redovisas i efterföljande avsnit- bokförs till den offentlitet. ga sektorn.

18 Bilaga 12

2.3 av

Härledning sparfunktionen*

I konsumtionsmodellen antas konsumenterna bete sig som om de kunde bilda sig en uppfattning om nuvärdet av sina livstidsresurser, där begreppet livstidsresurser omfattar såväl dagens som morgondagens resurser. Enligt permanentinkomstmodellen handlar individer som om dessa vid varje ögonblick uppskattade tillgångar ger upphov till en periodisk inkomstström. Denna inkomstström som sålunda utgör enbart en andel? av livstidstillgångarna ges benämningen permanenta inkomster. Till denna inkomstström förknippas vad som i sin tur kallas för permanent konsumtion. Permanent konsumtion i en given period är således den konsumtion som är konsistent med individens uppfattning om den andel av de uppskattade livstidsresurserna som enligt hans långsiktiga planer är tillgängliga för användning under denna period. Utgångspunkten för modellen är följande ekvationer:

(1) c = cp + cT

(2) cp = ky? + a1r°y

(3) y*=y”+y5+y°

Reala konsumtionsutgifter, c, delas alltså upp i en permanent komponent, cp, och en transistorisk komponent, cT. Den permanenta komponenten av de reala utgifterna antas kunna förklaras av vad som uppfattas vara en

pennanent inkomstnivå, yP, som här antas bestå av tre komponenter, och

den förväntade realräntan, r°. Koefficienten k är den långsiktiga konsumtionsbenägenheten. Denna benägenhet är i sin tur en funktion av demografiska faktorer samt hushållens diskonteringssats vad beträffar den framtida konsumtionen. Dessa faktorer antas vara stabila under analysperioden. Konsumenternas uppfattning om de permanenta inkomsterna antas vara baserade på utvecklingen av tre faktorer:

= hushållens förväntade

y reala disponibla inkomster ys = hushållens förväntade sociala ålderdomspensioner

y” = förväntad återbetalningsbörda av dagens statsskuld.

Hushållen antas bilda förväntningar om dessa. Vidare antas de anpassa sina förväntningar om utvecklingen av dessa enbart gradvis. Anpassnings- 1 En mer omfattande diskussion av modellen förloppet beskrivs med följande ekvationer: och härledningen återfinns i Palmer (1981). = = 0-2) y + 2 (Hg)

y“

§0

(4a) (H) z*(1+g› y.. y“_1

? Enligt modellen beror

andelen framför allt på yS = (m) Å* (1+g)* A111, = ATP + ,l (1+g)

§0

(4b) (Hm yS_1

individens ålder och för-

väntade livslängd. yD = + Å (1+g)

(1-Å)§0Å(1+g)D_t=

(4c) (14) yZD yD_1

3 Se Markowski och Palmer (1979) och Palmer y - är hushållens reala disponibla inkomster (1981) för en mer omfattande diskussion av den- ATP! - är ATP poäng år t (där hänsyn tas till det faktum att inte alla poäng na variabels konstruk- kunde bidra till en hundraprocentig pension under systemets uppbygg-

tion. nadsfas) deflaterade med basbeloppet?

Bilaga 12 19

D! - är statsskulden uttryckt i fasta priser.

av Samma anpassningshastighet, Å, antas gälla för samtliga komponenter hushållens inkomster. Symbolen g betecknar den förväntade permanenta tillväxttakten för de olika komponenterna. Förutom dessa mera trögrörliga förklaringsfaktorer antas konsumtionen av variabler. Dessa utövar sitt reagera på kort sikt på en annan konstellation ändringar i konsumtionen. inflytande genom att skapa transistoriska = - + +

(5) cT m(LÅNP ysLÅN) a2P“ aiMOMS (i) + u

däri = 3, 4 och där u är en slumpterm. Den första faktorn i ek. (5) uttrycker skillnaden mellan den förväntade lånenivån, LÅNP, som kan sägas vara en nivå som är konsistent med den permanenta inkomsten, och den upplåning blev möjlig vid gällande ”kreditklimaf”. I praktiken är en som i praktiken upplåningsserie för enbart hushållssektorn inte tillgänglig för hela den period som analyseras. Den långvariabel som i bästa fall skulle användas kan således

enbart uttryckas som en funktion av den totala oprioriterade* bankutlåningen, LÅN. Därför förekommer koefficienten 2.3 i ek. (S). Det antas att

hushållen anpassar sina förväntningar om upplåningsmöjlighetema på ett sätt som motsvarar anpassningen till förändringar i inkomster, dvs.

= +

(1-Å)y3LÅN /L(1+g)LÅN*_1

(1-Å)y3%Å“(1+g)LÅN_!=

(6) LÅNP

Den andra faktorn i ek. (5), p uttrycker skillnaden mellan faktisk och förväntad inflation. Den fångar upp effekten på konsumtionen av prisändringar dels genom inflytande på värdet av hushållens förmögenhetsstock och/eller om realvärdet av de via inflytande på konsumenternas optimism framtida inkomsterna. MOMS förekommer för att fånga upp eventuella effekter av förväntade momshöjningar vid årsskiftet 1971 och på utgifterna 1982. Genom substitution m. m? erhålls från (1) - (6):

= + + + LÅN“

(7) c boy b1c_1+ bzATP lb3D

+ P + + b7MOMS71 + y

(bs bör b8MOMS82)

- + + +

(bg P“_1 bwgl bnMOMS71_1 bnMOMS82_1) y_1

+ u. 1 Eftersom denna variabel är avsedd att fånga Eftersom sparandet, s, definieras som s = y-c, erhålls sparfunktionen: upp effekter av kredi- = - - - - transonering på konsum-

(s) s (l-bo) y blc_l bzATP b3D b4LÅN“ tion är det den så kal-

- P + + + y lade oprioriterade upp-

(bs bé b7MOMS71 b8MOMS82)

låningen som är intres-

+ + b10r_1) (bg P“_l y_1- u*

2 Se Palmer (1981) för där de laggade MOMS-termema nollställs. Genom att dividera med y erhålls en mer detaljerad been funktion för sparkvoten: skrivning.

20 Bilaga 12

c. ATP D LÄN u = - - (9)

(1bo) b.

71-1»

433 “but *bs P bar*

y 7 y :I: - - b7MOMS71 b8MOMS82 + bg PE,

23:-*

blog]

%+ p?

Strukturkoefficienterna löses ut med hjälp av följande samband:

=

bo (l-Ã) k

bl = Å (1+g)

= k

bz (l-/Dyl

ba = k

(1-Ã.)y2

= Åm

b4 y3

=

b5 az

=

b6 al

=

b7 a3

b = a s

b, Å (1+g) 0:2

=

bw ).(1+g)a1

Observera att m och y3 inte kan identifieras separat utan enbart som produkten my3- Systemet är överidentifierat genom att koefficienterna på högra sidan av och också bestäms av och

b, bw bl, bs hä. Av denna anledning

måste de implicita restriktionema tvingas på ekvation (9) vid estimation om modellen skall vara rimlig. Detta har gjorts i estimationsförfarandet. Att slumptermen delas med inkomster kan i själva verket vara en fördel eftersom en tendens till heteroskedasticitet kan motverkas på detta sätt.

Skattningsresultat för sparfunktionen

Sparfunktionen enligt ek. (9) har skattats med minstakvadratmetoden. Resultaten redovisas i tabell 2.2. Variabeldefinitioner anges på efterföljande sida. Ekvationerna har skattats med helårsdata för perioden 1963-1982. Första året för skattningarna är 1964. Första ekvationen i tabell 2.2 innehåller samtliga av modellens variabler, utom MOMS71 och MOMS82. Båda dessa variabler var insignifikanta och genom att utelämna dem fick ekvationema ytterligare två frihetsgrader. Ekvation 1 i tabellen är den kompletta modellen, som den specificerades ovan. Mest anmärkningsvärt är att realräntan efter skatt erhåller ett negativt tecken och är signifikant. Detta resultat kan tolkas som ett tecken på att inkomsteffekten dominerar substitutionseffekten. Vid en minskande realränta efter skatt drar konsumenter ner på sina utgifter, enligt den skattade ränteeffekten, vilket innebär att kvoten mellan sparande och inkomster ökar. Realräntan visade sig vara en stark förklaringsfaktor även när andra variabler utelämnades från ekvationen. Det kan också nämnas att ett försök att beräkna och dra bort från gjordes

Bilaga 12 21

3a Sd ä; 3.” _n_ 33 8._ :ä

Nm så. så. 8a. mms. så. 5%. än

omAeåø E85. §8? §8?

§3 33 ai

o.: 28... a.: §8... a: :So se S8... pd

_ÄV_ 88.0 ad »§3 3.3 små... nd max. a.: än... a.:

.uaaáå

#8... .ne 85.0 Ane

Eräâeuåuå

m

239m- ?I 85e. 8.3 Esa- ?I v23. 8.3 NES. ai

.sååå

HW

...se

50e. 93 os...? 83 §3. aa; mäns. 6.3 §2.. si §3. Gel om?? axl

20:22...

mm

.e

.mouøoäm

And ad 3.9 NSI. ad GG a.: a.:

.s_..§as§a._m

Eon_

means

u.

._2534

:så

.ä .vi ...m .ä .ä am_ ...m u

22 Bilaga 12

inkomsterna det negativa bidraget av inflationen på den finansiella förmögenheten. Som resultat blev prisvariabelns koefficient praktiskt taget noll och helt insignifikant i alla sammanhang. Utvecklingen av statsskulden samt de variabler som uttrycker oväntade lånesvårigheter och oväntad inflation varierar i signifikans i olika ekvationer i tabell 2.2. T. ex. prisvariabelns signifikans ökar när lånevariabeln utelämnas. (Jmf. ek. 3 och 5.) Det är inte uteslutet att dessa variabler kan vara relativt starkt korrelerade eftersom höga inflationstakter och kreditrestriktioner ofta har förekommit tillsammans under de två decennier som ingår i skattningarna. Ekvationerna i tabell 2.2 ger stöd för ansatsen att utvecklingen av ATP-systemet har påverkat sparandet negativt. Detta bekräftar resultaten

av tidigare studier för Sverige* Storleken på effekten är emellertid svår att uppskatta? Den skattade effekten blir starkare när realräntan är med i

ekvationen. Utan realräntan blir effekten låg och börjar tappa signifikans. Förändringen i statsskulden tycks utöva en positiv effekt på sparandet vilket överensstämmer med tesen att ökningar i statsskulden för med sig en sorts pessimism om de framtida inkomsterna. Enligt teorin måste variabelns strukturella koefficient ligga inom området 0.0-1.0. Den övre koefficientgränsen skulle kunna förekomma om folk i allmänhet trodde att de måste spara för att återbetala det offentliga budgetunderskottet och dessutom tillsammans faktiskt sparade tillräckligt mycket för att få ihop ett aggregerat belopp som motsvarade underskottetF De värden som beräknas från de skattade ekvationema redovisas i tabell 2.3. Här framgår det att den strukturella koefficienten är mindre än 0.02, vilket är definitivt på den lägre 1Se Markowski och Pal-

gränsen/l

mer (1979) och Palmer Lånevariabeln definieras som skillnaden mellan den förväntade lånestock- (1981). Berg (1982) har testat ett annat mått på en i fasta priser och den faktiska stocken, där enbart oprioriterade lån (exkl. denna effekt och funnit lån refinansierade i utlandet) ingår i definitionen. Om den faktiska att den förväntade penlånestocken understiger den förväntade blir konsumtionsutgifterna enligt sionsförmögenheten modellen mindre än eljest. Sparkvoten påverkas sålunda positivt allt annat påverkar hushållens sparande negativt. I Bentzel givet. Denna effekt är signifikant enligt de skattningsresultat som presente-

och Berg (1980) gav en ras i tabellen. Kvoten LÅN“/y hade värdena 0.026 och 0.020 under 1976

likartad variabel en inrespektive 1977. Lånekoefficienten i ek. 1 tyder sålunda på att Sparkvoten signifikant effekt. höjdes med ca 0.5 % som följd av en svår lånemarknad. Efter en progressiv ?I princip skulle skatt- lättnad 1978 och 1979, blev kreditmarknadsläget åter igen stramare under ningsperioden ha omfat- 1980-1981. Under 1980 höjdes sparkvoten med nära på 1 % på grund av tat ett antal år före införandet av ATP som i kreditrestriktioner, enligt ek. 1. t. ex. Markowski och Konstanten och står tillsammans för effekten av

c_1/y på sparandet

Palmer (1979) och Berg hushållens inkomster. disponibla Det negativa tecknet för laggad konsum- (1982). dvs.

tion, c_1/y, representerar den tröghet som går via permanenta

31 själva verket tillåter inkomster. En relativt hög konsumtionsnivå under en rad av år tenderar modellen en gradvis alltså att ytterligare hålla uppe konsumtionskvoten. Från koefficienterna till anpassning till förändkonstanten och kan man beräkna den långsiktiga konsumtionsbenägen-

ringar i budgetunder- c_1/y

skottet. heten, k, samt konsumtionens anpassningshastighet till en förändring i de olika till permanenta dvs. disponibla 4 Koefficienten är något bidragen inkomster, inkomster, lägre än den som skat- väntade ATP-pensioner samt statsskulden, som betecknas Å i modellen. tades i Palmer (1981). Värdena på dessa strukturella koefficienter anges i tabell 2.3.

Bilaga 12 23

Variabeldefinitioner

- hushållens i 1975 års priser laggad en period. c_1 konsumtionsutgifter Källa: Nationalräkenskaperna y - hushållens disponibla inkomster deflaterade med den implicita deflatorn för konsumtion. Källa: Nationalräkenskaperna s=y-c - hushållens sparande, den beroende variabeln, är definitionsmässigt lika med skillnaden mellan hushållssektorns disponibla inkomster och konsumtion - mått på ATP-bidraget ATP till permanenta inkomster definierad som summa pensionspoäng justerade för poäng för personer som på grund av sin ålder vid införande inte kunde vänta en full systemets ATP-pension vid pensionering. Variabeln är deflaterad med basbelophämtade från RFV. pet. Uppgifterna D - statsskulden deflaterad med den implicita deflatorn för konsumtion

LÅN = [(1 + g) LÅN_1-LÅN] - LÅN definieras som oprioriterade bank-

refinansierade iutlandet) och deflateras med utlåning (exkl. krediter den implicita deflatorn för privat konsumtion. Föregående periodens stock räknas upp med den väntade tillväxttakten för inkomster (g). Baserad på uppgifter från riksbanken. - tillväxttakt för hushållens disponibla inkomster under g genomsnittlig löpande fyraårsperioder P - inflationstakten baserad på KPI

P° = 0.25 - (P+P_1+P_2+P_3) - är ett mått på den förväntade inflationstak-

ten P-P° = P - oväntad inflationstakt R - nominalräntesats på bankinlåning. Källa: Nationalräkenskaperna. m - marginalskattesats beräknad för personer med minst 50 % marginal-

skatt. (Se appendix 1.)

R (l-m) -P° = r - realräntan efter skatt MOMS82 - med värdet +1 för perioden strax MOMS71, Dummyvariabler -1 för efterföljande och noll för alla andra före momshöjningen, perioden perioder

i tabell 2.3 De långsiktiga konsumtionsbenägenheter (k) som redovisas konsumtionskvoten på 95.7 för skattningspeligger nära den genomsnittliga rioden. Ett värde på Å av 0.35 innebär att 65 % av en inkomstökning uppfattas som permanent redan under första året.1 I slutet av andra året har 88 % av den ursprungliga ändringen uppfattats som permanent och i slutet av det tredje året nästan 96 %, osv. Med en långsiktig konsumtionsbenägenhet av 0.95 och en 65 procentig under första året till anpassning går 61.75 % av en inkomständring konsumtion. Resterande delen, dvs. 38.25 %, blir sparande. Denna relativa direkt av ”konstanten i tabell 2.2. andel uttrycks Ekvation 1 i tabell 2.2 förklarar en större del av variansen i sparkvoten än 1 Nästan samma anpassde Övriga ekvationema i tabellen. Man kan lägga märke till att den ekvation ningshastighet på helår inkomster dvs. där enbart disponibla antas bidra till permanenta inkomster, erhålls med kvartalsän de mer utvecklade modellerna. Det funktioner i Palmer ek. 7, har ett lägre förklaringsvärde kan sålunda vara av intresse att se på vilket sätt de olika förklaringsvariab- (1981), s. 230 ff. 1.

24 Bilaga 12

Tabell 2.3 strukturella koeflicienter baserade på de skattade sparfunktionerna

k Å 71 72

Ek. 1 .9285 .3397 5.98 00068 Ek. 2 .9471 .4072 1.20 0.0192 Ek. 3 .9293 .3307 5.80 Ek. 4 .9451 .3855 0.92 Ek. 5 .9375 .2821 4.07 Ek. 6 .9614 .5129 Ek. 7 .9594 .4646

lema i ek. 1 bidrar till förklaringen av sparkvoten under skattningsperioden. För detta ändamål har diagram 2.2 konstruerats. Överst i diagrammet visas själva sparkvoten samt ekvationens prognos. Sedan följer bidragen. Dessa definieras som produkten av koefficienten och variabeln. Av diagram 2.2 framgår hur de olika variansema samverkar för att påverka sparkvoten. Den nedåtgående trenden i kvoten under sextiotalet sammanfaller med ökningen i ATP-poäng under perioden* Det kan vara viktigt att påpeka att poängökningen huvudsakligen berodde på två faktorer. För det första ökade antalet personer som var berättigade till ATP-pension till följd av den ökade förvärvsfrekvensen för kvinnor. För det andra de betydde ökningari reallönen som förekom fram till mitten av sjuttiotalet att värdet av den förväntade pensionen ökade. Fr. o. m. 1976 per pensionstagare ständigt planar denna variabel ut. Variabeln visar hur den tidigare utvecklingen av inkomster, via dess

c_1/y

effekt på konsumtionen, påverkar sparandet. 1973-1974 i Uppgången sparkvoten t. ex. hade mycket att göra med inkomstökningen. Det framgår tydligt i diagrammet hur, enligt modellen, stramare kreditlägen har bidragit

till högre sparkvoter. Åtstramningen 1969-1971 t. ex. tycks ha bidragit till att

sparkvoten hölls uppe. Det lättare kreditmarknadsläget 1972 tycks ha bidragit till en nedgång i sparkvoten. En stramare kreditmarknad 1974-1975 1 Observera att antalet bidrar till en uppgång i sparkvoten. Ekvationen missar grovt 1976. Därefter poäng vid ingången av spårar ekvationen svängningarna i kvoten rätt så väl. Både en stramare perioden har dragits ifrån variabeln. Samma kreditmarknad och oväntat hög inflation synes bidra till sparkvotens sorts justering av stats- uppgång 1980. Med undantag av D/y bidrar samtliga variabler till nedgången skulden har använts. i kvoten 1982.

Bilaga 12 25

a utfall ._ . ... . prognos

° - -1 Konstanz

LÅNU

4.. 3- 2.. 1o.. _1_

_3_ (PPe) _1 f (R (1-m)-Pe)_1 Diagram 2.2 Utvecklingen av sparkvoten enligt Ek 1 i tabell 2.2 Procent. .____.----...__.__- Bidragen beräknas som

1964 615 de 67 6a 69 70 71 7b 73 74 7s fe 77 fe 79 äo sH §2 koefficient x variabel.

Bilaga 12 27

3 Hushållens finansiella och

sparande

investeringar

3.1 Inledning

I detta avsnitt diskuteras hushållens finansiella sparande och fasta investe- Tillsammans är dessa definitionsmässigt lika med sparandet, vilket ringar. innebär att en av dem kan erhållas som skillnaden mellan det totala sparandet av parametrar för en och den andra. I detta avsnitt presenteras skattningar funktion för det finansiella Totala fasta investeringar kan i sin tur sparandet. och övriga investeringar. Även en modell för delas upp i bostadsinvesteringar hushållens bostadsinvesteringar presenteras här.

3.2 Hushållens finansiella sparande

De faktorer som bestämmer hushållens totala sparande ligger också bakom av komponenterna. Av denna anledning kan det vara bestämningen intressant att studera vad modellen för det totala sparandet säger om det finansiella Genom att skatta modellen för hushållssparande med sparandet. det finansiella sparandet som beroende variabel kan man utsätta modellen ett rimlighetsprov. När man disaggregerar totalen måste för ytterligare hänsyn emellertid tas till faktorer som kan påverka fördelningen av sparandet mellan finansiellt sparande och investeringar. En viktig fråga är om det finns några fasta investeringar som för hushållen utgör alternativ till finansiella placeringar? Visserligen utgör lager ett alternativ till finansiella placeringar. Hushåll håller emellertid inte lager i utsträckning. Hushållens lagerbehållningar är sålunda någon betydande knappast intressanta. Detsamma kan sägas om hushållens maskininvesteringar. Hushållen investerar å andra sidan betydande belopp i småhus och fritidshus. Det kan tänkas att aktier åtminstone på marginalen utgör ett placeringsalternativ till hushållens bostadsinvesteringar. om huruvida aktier och bostäder kan vara Ett sätt att få en uppfattning intressanta är att jämföra utvecklingen av deras markplaceringsalternativ nadsvärden. för Detta görs i diagram 3.1 där ett index för marknadsvärdet börsnoterade aktier har ritats tillsammans med ett köpeskillingsindex för småhus. Av diagrammet framgår klart att köpeskillingsindexet ökade i en snabbare takt än aktieindexet under en stor del av perioden. Om aktier och småhus betraktas som investeringsalternativ i någon utsträckning kan man trenden i marknadsvärdet för småhus vänta sig att den relativt fördelaktiga

28 Bilaga 12 sou 1934:7

Marknadsvärdet av börsnoterade aktier 140- mm-r för småhus Köpeskillingsindex

120-

100-

20-

Diagram 3.1 Marknads- 0-1 värdet för börsnoterade aktier och småhus. In- I I I I I I i l I

dex. I980=100 19612 r6|4 66 618 7l) 712 714 7T6 718 810 År

har haft en negativ effekt på hushållens finansiella sparande. Hushållen skulle ha haft mindre incitament att placera medel i finansiella tillgångar. Ytterligare en faktor kan diskuteras i samband med hushållens finansiella sparande och köp av bostäder. Köp av nyproducerade småhus och fritidshus kräver finansiering. Detta kan innebära en neddragning av det finansiella

sparandet med ett motsvarande beloppJ Av denna anledning kan man fråga

sig hur de övriga variablerna fungerar i en modell där vi inkluderar nyproducerade småhus och fritidshus som en förklaringsvariabel. Om köp alltid motsvaras av en motsvarande neddragning av det finansiella sparandet i kronor skulle koefficienten för denna variabel erhålla ett värde av ett. Tabell 3.1 visar estimationsresultat för ekvationen för hushållens finansiella sparande. Förutom bestämningsfaktorerna för det totala sparandet har indexet mellan marknadsvärdet av småhus och aktier ingått i modellen, samt hushållens köp av småhus och fritidshus, i tabell 3.1 IBOS. Som resultaten visar erhåller denna variabel ett positivt tecken. Detta resultat tyder på att den relativt fördelaktiga utvecklingen av marknadsvärdet för småhus inte hade någon negativ inverkan på det finansiella sparandet. För övrigt erhålles resultat som till stor del överensstämmer med de som erhölls för det totala sparandet. Intressant att notera är att en stor del av en inkomständring, som enligt 115,, negativ effekt på ekvationen för det totala sparandet går till sparande under samma period, sparkvoten är också att avsätts till finansiellt sparande. J ämförs t. ex. konstanten i ek. 3 i tabell 3.1 n °°h

vant? medff med konstanten i ek. 1 i tabell 2.2 framgår det att 83 % av den totala

motivet med upplaning .. . . . . . . . . . . resulterar i finansiellt har vant att finansiera sparoknmgen sparande. Det finns emellertid anledning __ _ __ __ . g __ konsumtionsutgifteri att ha vantat sig en annu storre andel. Enligt de resultat som erhalles har stället för bostäder. måste man dra den slutsatsen att en icke obetydlig del av en inkomstökning

Bilaga 12 29

3a Sa m3 aa :l m3 s;

ä za. Mss. ämm. 8;. 8%. E8.

mom: lr 25.0: :i §3.. ?E

så use... ad mao... :d

ä.:

9.1 GN; 3.3

N80

...maa 28... s.: M28... wâqo Ge :Sd 2.3 :e as... se

:á

åâéâ_ x

å_ män... :d Moa... se u...? 3.9 §2 n.: §3 ad

Stäâeaøsøwm

m. › §2. 2.3 082. 8a nä... aa mms... :i Sno... p.: Näs... ac

.nä-nånn

§3. nä? mån- 83 83m- :m3 små.. 8.3 nål- Gl

a

GI ?E

.åzâasu

ä

3255:: N82.. ammo. mo?? ai Nosa. Gl §2.. ai §2..

?i 2.3 ?i

a

Wu

.ad

moäobä

_szâov_ osm... ämm... §3 as owmä ämm... “så

.s_=8.au=_=:axm

Ga 3a s.: så ?c

EoE

momzm

ån

:så :ouumås

:m Nå må ...ä man.. ?vi

30 Bilaga 12

som inte direkt går till privat konsumtion istället bidrar till hushållens investeringar. ATP-effekten är relativt stor i dessa ekvationer. Den skattade koefficienten för denna variabel tycks än en gång tyda på att det är svårt att

mäta denna effekt med precision* Koefficienten framför IBoS/y, tyder på att

köp av nyproducerade hus har en stor negativ effekt på det finansiella sparandet. I ek. 6 är effekten nära ett, dvs. en investering på en krona leder till en motsvarande minskning i det finansiella sparandet. Det kan anmärkas att koefficienter mellan -0.5 och -2.0 erhölls för denna variabel beroende på vilka andra variabler som fanns i ekvationen. Anmärkningsvärti tabell 3.1 är också att koefficienten för lånevariabeln är större än i motsvarande funktion för det totala sparandet. Detta tyder på att effekten på hushållens investeringar av en kreditåtstramning är negativ. Prisoch räntavariablerna fungerar på samma sätt som i ekvationen för det totala sparandet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att de skattade ekvationerna för hushållens finansiella sparande återspeglar de tendenser som framträdde i ekvationerna för det totala sparandet.

3.3 Hushållens

bostadsinvesteringar

Bostadsinvesteringar består av investeringar i såväl permanenta bostäder som fritidshus. En ständig ökning i befolkningen har bidragit till en ökad efterfrågan på nya bostäder under efterkrigstiden. Dessutom har stigande reala inkomster möjliggjort en förbättring i den genomsnittliga bostadsstandarden. Med andra ord har tillväxten av de permanenta inkomsterna haft stor betydelse för bostadsinvesteringarna och därmed för bostadskonsumtionen. Alla måste ha en bostad. Långtifrån alla väljer emellertid att köpa ett eget hem. Valet mellan att hyra och att köpa kan påverkas av många faktorer, t. ex. familjens sammansättning och familjemedlemmarnas ålder. omständigheter som gör att det är möjligt att bo i en tätbefolkad ort och mycket annat. Hur intressanta de än må vara, faller sådana faktorer utanför ramen för denna studie. En av de faktorer som kan vara av betydelse i valet av bostad och som vi

däremot kan ta hänsyn till är den relativa kostnaden av att

bo i eget hem jämfört med att bo i hyreshus. Till beräkningen av konsumentprisindexet (KPI) har man sedan länge mätt prisutvecklingen för såväl hyreslägenheter som egna hem. Mätningarna avser kallhyra och eftersträvar att täcka räntekostnader inklusive kostnader för eget kapital (men hänsyn tas inte till 1 I princip skulle ekva- subventioner), avskrivningar, tomträttsavgäld i förekommande fall, reparationernas skattningspetioner, försäkring samt vatten, avlopp, renhållning och sotning. Som framgår riod ha omfattat ett tiotal år före införandet av av diagram 3.2 har trenden i kostnadsutvecklingen enligt KPI varit relativt ATP 1960. Data för fördelaktig för egna hem. Denna utveckling kan ha förstärkt efterfrågan på inkomster före 1963 är egna hem relativt lägenheter. inte definierad i NR på Det primära målet med köp av bostad är just att skaffa en bostad att bo i. ett sätt som är konsistent med data fr. o. m. 1963. Investeringen utgör samtidigt en penningplacering som i viss utsträckning kan jämföras med alternativa placeringar. Åtminstone är det Av den anledningen på marginalen

kunde inte dessa år tas möjligt att välja hur mycket pengar som skall placeras i bostad respektive

med i undersökningen. finansiella tillgångar. I synnerhet investeringar i fritidshus utgör ett tillskott

sou 1984:7 Bilaga 12 31

13o«

120-

_110-

100-

80-

70«

60-

50-

40- :_ KPI för hyreshus --u-m KP| för egna hem Diagram 3.2 KPI för I I I I I I I (1 1 1 I 1 I I I_ hyreshusochegnahem.

19613 65%] 67 69 71 73 75 77 79 81 År Index. 1980:100

till det boendeutrymmet som kan anses vara marginellt i många avseenden. För att undersöka hypotesen om att bostadsinvesteringar i viss mån utgör ett substitut för i finansiella har det relativa marknadsvär-

placeringar tillgångar

det av egna hem och aktier inkluderats i modellen för bostadsinvesteringar. Förutom utvecklingen av inkomster och relativa priser kan tillgången på

krediter ha en effekt på de kortsiktiga fluktuationerna_i bostadsinvestering-

arna. Om möjligheterna att få lån är relativt begränsade kan investeringarna drabbas negativt. Detta kan särskilt gälla investeringar i fritidshus vars

finansiering inte är säkerställd genom statliga lånesystemet. Därför inklude-

rar funktionen för bostadsinvesteringar den lånevariabel som har ingått som en förklaringsvariabel i modellen för det totala sparandet. Modellen formuleras som a* - s “Z “3 I = LÅN“

(§3)

(10) ypal

h akt

i där I - hushållens bostadsinvesteringar i 1980 års priser y? - hushållens permanenta inkomster i 1980 års priser

Pc - KPI komponent för egna hem Ph - KPI komponent för hyreshuslägenheter

-

Phus köpeskillingsindex för småhus, genomsnitt för samtliga försäljningar

för hela riket

Pak - affärsvärldens värdeindex för börsnoterade aktier, genomsnitt av

månadsvärden

32 Bilaga 12

Permanenta inkomster kan definieras som oo

(11) yP = Hy,(19)9 0 0 1

I=0 där 0 betecknar anpassningshastigheten av permanenta inkomster till ändringar i hushållens reala disponibla inkomster, att använda yr. Genom denna definition av permanenta inkomster i ek. (10) och efter att ha tagit logaritmer på båda sidor av ek. (10) samt därefter tillämpat en Koyck transformation* erhålles

pe Pe

1n1=01nL1+alu-amy+azin(ñ)-azeln(ñ)_l+

(12)

- + a3 ln a; 0 ln _, + a.. ln LÄN-

- u

a4 (9 ln LÅNE1+

där u är den transformerade sluptermen. Oservera att modellen innehåller Koefficienten

framför

parameterrestriktioner. _, är t. ex. en produkt (med motsatt tecken) av koefficienterna för ln L, och ln I skattningen av modellens koefficienter har hänsyn tagits till dessa restriktioner. Ekvationen har estimerats för perioden 1964-1982 med helårsdata. Vid estimation har olika värden mellan -.50 och .99 på förstagradsautokorrelation undersökts. Den ekvation som valts är den som den minsta ger residualkvadratvariansen. Resultaten redovisas i tabell 3.2. Som framgår av modellens specifikation ovan anger 0, vilket skattas som koefficienten till den laggade beroendevariabeln, modellens skattning av hur pass fort förändringar i disponibla inkomster uppfattas som permanenta. Ett värde på 0 av 0.40 betyder att 60 % av en enprocentig förändring i inkomster uppfattas vara permanent inom samma år som förändringen sker. Sålunda överensstämmer de värden som erhållits här väl med skattningarna som erhölls från sparfunktionen. Skattning i tabell 3.2 tyder på a] som redovisas på att elasticiteten med avseende på en förändring i permanenta inkomster är 0.75. Att elasticiteten är låg kan vara rimligt med hänsyn till att många inkomsttagare inte investerar i egna hem eller fritidshus. Skattningarna i tabell 3.2 tyder på att hushållens investeringar inte har påverkats av förändringar i kreditmarknadsläget såsom det mätts i denna studie. Man bör å andra sidan komma ihåg att måttet som används här är avsett att återspegla avvikelseri faktisk utlåning från förväntad utlåning. Om tillväxten i lån har varit allmänt restriktiv under många år kan själva förväntningarna påverkas, i varje fall om de är adaptiva som de antas vara i denna modell. Med andra ord anpassas investeringsplaner och sålunda utvecklingen av investeringar till det allmänt restriktiva läget. Enbart en av de två relativprisvariabler som ingick i modellen visade sig vara signifikant. I tabell 3.2 anger modellens skattning av hur en 1 Se härledningen av a: sparfunktionen för en enprocentig ändring i “hyreskostnaden för egna hem i förhållande till förklaring av detta för- hyreslägenheter påverkar hushållens bostadsinvesteringar. Enligt ek. 2 är farande. denna elasticitet av modellen något under ett. En formulering som tar hänsyn

Bilaga 12 33

Tabell 3.2 Skattningsresultat för hushållens bostadsinvesterlngar 0 a] az (13 a., R2 DW r

Ek. 1 03979 07653 -1.0211 00167 0.0001 .9171 1.88 0.90 (1.4) (25.4) (-2.1) (0.1) (0,7) Ek. 2 04252 07438 -0.9089 .9131 1.59 0.95 (17) 03.3) (_23) 1 t-värden anges inom parentes. Anm. Den skattade variansen för 6 var för hög för att tillåta en beräkning av Durbins h-statistik.

till att det tar tid att anpassa sig till förändringar i relativa kostnader hade naturligtvis varit intressant att studera. Resultatet i denna studie tyder på att det är värt att försöka utveckla modellen i denna riktning. Avslutningsvis kan resultatet som det påpekas att 0:3 är insigniñkant här. Detta resultat bekräftar erhölls för modellen för hushållens finansiella sparande. Dvs. det tycks inte vara någon tendens för hushållen att betrakta bostadsinvesteringar och aktier som placeringsaltemativ.

4=

nia tg 2.:. ram*

Bilaga 12 35

4 av hushållens finansiella

Fördelningen

tillgångar

4.1 Inledning

Som diskuterades i inledningen till denna studie har sammansättningen av hushållens finansiella portfölj varierat ganska mycket sedan slutet av

sextiotaletl. i hushållens placeringar i statsobligationer och

Förändringen aktier har svarat för största delen av variationerna. Även om de har varit relativt stabila har andelarna för hushållssektorns bankinlåning. och försäkringssparande också uppvisat vissa svängningar. Modellen som tillämpas i denna studie för att beskriva hur en given stock av finansiella tillgångar fördelas mellan olika enskilda tillgångar är förankrad i traditionellt tänkande inom nationalekonomi. Detta innebär att det förutsätts att placeringar i olika tillgångar bestäms av relativa avkastningar. Som framgick av diagram 2.1 i inledningen visar dessa en uttalad tendens att röra sig i samma riktning. Trots det uppstår förändringar i differensen mellan

avkastningssatserna?

1 Se tabell 1.1 på s. 9.

2 Diagrammet visar real-

4.2 Modellen

avkastning efter skatt, där skattesatsen är en Här studeras hushållens placeringar i fem tillgångar - sedlar och mynt, marginalsats som disku-

bankinlåning, statsobligationer, privat försäkring samt aktier. I princip- teras nedan. Observera I SCB:s finansräken- att när man studerar borde samtliga tillgångar värderas till marknadsvärde. skillnaden mellan två skaper redovisas obligationer till nominella värden. Dessa uppgifter används avkastningssatser förlohär utan Det kan emellertid påpekas att. skillnaden mellan ändring. rar inflationstakten betynominella värden och marknadsvärden är av mindre betydelse för obligatio- delse. ner3 än för aktier. 3 Förutom hushåll i Grundstenen i modellen är en ekvation som uttrycker den önskade egentlig mening omfattar andelen av en tillgång av en viss typ av tillgång i summa tillgångar: hushållssektorn ideella organisationer, t. ex. fackförbund. Såväl dessa

med större förmögenheden förväntade efter skatt för en viss ter köper andra statsobdär ri representerar avkastningen att en relativ höjningi en tillgångs avkastning leder till ligationer än spar- och tillgång. Det förutsätts premieobligationer. För en omplacering inom portföljen till denna tillgång. Det antas således att dessa andra obligationer tecknet för denna ränta är positivt och att tecknet för räntan för alla finns en marknad. Den-

konkurrerande tillgångar är negativt, dvs. där Ti och är två tillgångar med na har t. o. m. vuxit

TJ. antas att under senare år.

avkastningarna ri och ri,

36 Bilaga 12

/ 0 och / 0.

åTi öri öTi örj

En enkel formulering av ek. (13) för fem tillgångar är

T

(14) T1= aurl + alzrz + a13r3 + aug + alsrs

T5

T: a5lr1 + “5272 + “sara + “§49 + assrs

Om systemet i ek. (14) skall vara rimligt måste ett antal restriktioner vara uppfyllda. Om alla räntesatser ändras med samma belopp finns det ingen anledning att tro att andelarna skall ändras. Därför introduceras restriktionen s (15) = 0,

få

aü

för alla individuella ekvationer i ek. (14). Ytterligare ett krav på systemet i ek. (14) är att den sammanlagda ändringen i alla andelar till följd av en relativ ändring i en avkastningssats måste summera till noll, dvs.

= 0

(16) åai. 1=l i

Förutom dessa krav är det också rimligt att förutsätta att effekterna av ändringar i relativa avkastningssatser är symmetriska, dvs. att

= ;é i. (17) aü a” förj Med andra ord antas det att effekten på inlåningen av en ändring i avkastningssatsen för obligationer med en given procent är densamma som effekten på obligationer av en ändring i avkastningssatsen av samma storleksordning för bankinlåning, allt annat givet. Det finns ytterligare några restriktioner som kan komma i fråga. Dessa har att göra med den begränsade substituerbarheten mellan sedlar och de andra tillgångsformerna. Genom sin användbarhet som transaktionsmedel är bankinlåning det enda direkta substitutet för sedlar. Man kan emellertid utgå ifrån att förändringar i avkastningarna på obligationer och försäkringar inte har någon nämnvärd inverkan på hushållens behållningar av sedlar. Förändringar i avkastningen (inkl. kursändringar) på aktier kan emellertid vara av betydelse vid bestämningen av andelen sedlar av de totala tillgångarna beräknade till marknadsvärdet. Låt den första tillgångstypen i ek. (14) vara sedlar. Med hänsyn till resonemanget ovan är samtliga koefficienter i första kolumnen till höger om likhetstecknet noll eftersom avkastningen på sedlar är noll och eftersom inflationstakten inte antas påverka fördelningen av totala finansiella tillgångar. Av de resterande avkastningssatserna i ekvationen för sedlar förekommer enbart avkastningen på inlåning. Förändringar i aktiekursen

Bilaga 12 37

kan emellertid indirekt påverka andelen av sedlar och mynt i totalen, beroende beräknas till marknadsvärdet. Modellen för på att totalen sedelbehållningar är således

+

W: bs + 31 RB + 32 es

där TTA är totala tillgångar inklusive sedlar (S). Resterande tillgångar utgör ett stystem med 4x4, istället för det ursprungav de restriktioner som liga 5x5 , koefficienter (jmf. (ek. (14)). Med införandet diskuteras ovan reduceras systemet till

+ ROB + + +

(19) ba b] bZRFB bsRAB en

%= 0 + +

+ + b4RFO bsRAO eo TT: bo b1RBO

1=

bF +. bzRBF + b4ROF + böRAF + eF

_T-rf A

bA + + bSROA + böRFA + eA B= b3RBA

Termerna RAB osv. är räntedifferenser. T. ex. ROB är ROB, RFB,

skillnaden mellan avkastningen efter skatt på statsobligationer (O) och

efter skatt för bankinlåning (B). Beteckningarna F och A står avkastningen väntas vara

,för försäkringssparandet resp. aktien* Koefficienterna bl, bz ...bñ

negativa. Ekvationerna i (19) innehåller residualer, dvs. eB, eo, el, och e A samt konstanter. Residualema antas uppfylla de sedvanliga kraven. Konstanterna måste uppfylla restriktionen

(2O)bB+b0+bF+bA=1.

Att detta är ett nödvändigt krav framgår klart om man beräknar väntevärdet symmetriska termer på summan av andelarna i ek. 19. Eftersom + (-b-RBO) = 0 osv. och om E = 0

nollställer varandra, dvs. (-b-ROB) (ei)

för alla ekvationer återstår enbart bB, bo, bF och b A. Genom att tvinga

systemet att uppfylla identiteten i ek. (20) erhålles resultatet att väntevärdet av summan av andelarna är lika med ett. Avslutningsvis kan det påpekas att ekvationssystemet i (18) och (19) binds ihop med två identiteter, nämligen

(21)TTA=S+B+0+F+A 1 En fullständig variabel-

och 4 förteckning återges i =TTA-S. nästa avsnitt.

(21)T1B

38 Bilaga 12

4.3 Estimation av modellen

4.3.1 Data och variabeldefinitioner

För att estimera parametrarna till ekvationer (18) och (19) har stocksiffror från SCB:s finansräkenskaper använts. Dessa finns för åren tillgängliga fr. 0. m. 1969 för de flesta komponenterna. Undantaget är hushållens behållning av sedlar och mynt som inte finns före 1976. För att erhålla en längre serie har kvoter mellan hushållens sedlar och totala utestående sedlar använts för att extrapolera serien bakåt till 1969. Inlåningen kan inte heller användas direkt. Serien består av uppgifter som har insamlats på olika sätt före och efter 1976. För 1976 redovisas siffror som insamlades på båda sätten och vid jämförelse framträder en stor nivåskillnad. För att konstruera en konsistent serie har ett index bildats för de tidigare åren och använts för att binda samman de båda perioderna. Avkastningssatsema har beräknats efter skatt där skattesatsen som använts är marginalskattesatsen för personer med minst 50 procents marginalskatt. Avkastningssatsen för obligationer har beräknats som om alla obligationer är sparobligationenl I formuleringen av avkastningssatsen för försäkringssparande är det viktigt att ta hänsyn till det faktum att inbetalningar av försäkringspremier är avdragsgilla. Med en marginalskattesats på 50 % och en fondavkastning på 10 % ger ett placerat belopp på 100 kronor - vilket på grund av marginalskatten blir en egentlig satsning på 50

kronor - en effektiv avkastning på 20 %, dvs. 1/(1-m)

gånger den egentliga fondavkastningen. Det antas vidare att när skatten måste betalas vid något datum i framtiden är marginalskattesatsen 15 procentenheter lägre. För beräkningen av avkastningssatsen för aktier antas det att hushållen räknar med att ta upp 40 % av kursvinsten till beskattning. Det antas att hushållen 1Hushållen köper också räknar som om den enda relevanta kursvinsten är vinsten under samma år premieobligationer och som kalkylen görs. andra statsobligationer. Följande är en förteckning över variabeldefintioner. I princip kunde den sannolika avkastning- = en på premieobligationer RB (1 m) rB = -

ha beräknats och vägts RF (1 m?) (rF / (1 m))

ihop med avkastningen = - + BONUS

Ro (1 m) ro

på sparobligationer. Pla- - = RA (1 m) DAS + 0.4 AKURS) + 0.6 AKURS ceringar i premieobligationer har ett särskilt där

drag. De utgör nämligen ett konservativt” alter- m- för med av Vägd marginalskattesats personer marginalskatt nativ till många andra minst 50 %. Beräknad med skattetabeller för Stockholms spelformer, dvs. lotterier kommun och vägningstal baserade på inkomstuppgifter från m. m. Därför är det tro- RSV och SCB. ligt att det snarast är - Fiktiv högsta vinster och inte mp marginalskattesats för pensionärer. Antas vara 15 procenden sannolika avkast- tenheter lägre än m. ningen som är avgörande Nominell rB- ränta för bankmedel, genomsnitt för året. Källa: för dessa. Av denna SCB anledning har denna Nominell ränta

avkastning inte medräk- rF- (direktavkastning) på fonder av liv- och sjukför-

nats. Källa: SOS. Enskilda säkringsbolag. försäkringsanstalter.

Bilaga 12 39

Nominell ränta på nyemissioner av svenska statens sparobligarotioner (exkl. skattefri bonus). Källa: Riksgäldskontoret. BONUS - Skattefri bonus på nyemission av svenska statens sparobligationer. Källa: Riksgäldskontoret.

DAS - Direkt aktier. Årsgenomsnitt. Källa:

avkastning på börsnoterade Affärsvärlden. - i börsnoterade aktier. Källa: Aff-

AKURS Kursstegring Årsgenomsnitt.

ärsvärlden. ROB - RO-RB osv. är variabler som används i regressioner.

S, B, O, Stockuppgifter för hushållens sedelbehållning, bankinlâning,

F, A - obligationer, försäkringssparande resp. aktier (marknadsvärdet). Källa: SCB och konjunkturinstitutet.

Ekvationerna estimeras med helårsdata för perioden 1970-1981.

4.3.2 Estimationsresultat

Ekvation (18) har estimerats separat medan fyraekvationssystemet i (19) har estimerats simultant. Vad beträffar den simultana modellen beskrivs estimationsförfarandet i större detalj här. Som nämndes inledningsvis kan portföljanpassning ta tid. Eftersom det är helårsdata som studeras här är frågan om anpassningen tar mer än ett år. För att försöka besvara denna fråga formulerades en enkel stockanpassningsmodell av typ S - där S betecknar en typisk tillgång och S* den

S_1=Å(S*-S_1)

önskade stockbehållning, vilket antogs kunna specificeras som i ek. (19) ovan. Samma anpassningshastighet antogs gälla för samtliga portföljkomponenter för att bevara koefficientrestriktionerna. Resultaten tydde på en alldeles för långsam anpassning och gav för övrigt av koefficienterna. Av denna anledning förkastades orimliga skattningar stockanpassningsmodellen. Det kan också nämnas att försök med laggade avkastningssatser inte var framgångsrika. Försök gjordes att ta hänsyn till förekomsten av andra faktorer som kunde ha påverkat fördelningen av de finansiella tillgångarna. Under två av de undersökta åren, dvs. 1970-1971, emitterades inga sparobligationer. Eftersom denna omständighet kunde ha påverkat hushållens portföljval introducerades dummyvariabler i ekvationer för inlåning, obligationer och aktier. Det antogs att kortsiktiga störningar av denna typ inte skulle påverka försäkringssparandet. Restriktionenatt summan av effekterna skulle bli noll lades också på systemet. Resultaten tydde på att det inte hade skett någon signifikant omfördelning av medel under dessa år. Introduktionen av skattefondkonto 1978 kunde också ha påverkat fördelningen av hushållens tillgångar. Som framgår av följande tablåupputvecklades systemet långsamt under de första tre åren. Tillväxten i ställning tillförda medel i milj. kr. var störst under 1981-1982. Försök gjordes att skatta effekten av tillkomsten av skattefondkonto på två sätt. Först bildades en variabel med noll värden fram till 1978 0.ch därefter med värden lika med kvoten mellan i tablån och totala tillgångar. Koefficienten beloppet

40 Bilaga 12

begränsades så att summan av deras skattade värden skulle vara noll. I det andra försöket antogs det att koefficienten för denna variabel skulle ha värdet ett i ekvationen för aktier. Nollrestriktionen på koefficientsumman infördes också här. I båda fallen erhölls resultat som föreföll vara orimliga.

skattefondkonto. Mkr

1978 1979 1980 1981 1982

Innestående belopp, dec. 27,6 157,1 307,3 1 403,9 3 177,6 Marknadsvärdet” 29,2 156,9 335,0 2 097,4 3 449,8

“ Innestående belopp omräknat med Affärsvärldens index för börsnoterade aktier.

Vid en bedömning av dessa resultat måste man emellertid komma ihåg att det troligen finns ett samspel mellan indexet för marknadsvärdet av börsnoterade aktier och den utökade efterfrågan på aktier som förekom. Ännu är att det ökande börsvärdet viktigare 1981-1982 troligen låg bakom det kraftigt ökade intresset i denna sparforrn. I detta fall var det snarast den relativa i avkastningen ökningen på aktier som gav upphov till uppgången i innestående sparmedel på skattefondkonto. I detta fall behövdes ingen extra förklaringsvariabel. Modellen estimerades i den ursprungliga formen, dvs. systemet i ek. (19). DW-statistiken för alla fyra av de skattade ekvationerna tyder på att autokorrelationsgraden var mycket hög. För att försöka rätta till detta problem formulerades ekvationerna om för att ta hänsyn till förekomsten av första grads autokorrelationÅ För att modellens restriktioner ska gälla efter att variablerna har transformerats måste första grads autokorrelationskoefficientema vara desamma för samtliga ekvationer i systemet. Detta krav underlättar emellertid sökproceduren avsevärt eftersom då reduceras till att problemet hitta ett gemensamt värde minus på r mellan ett och plus ett. I praktiken skattades r genom att söka genom värden vid olika intervaller. Konvergens ansågs ha nåtts när residualkvadratsumman för systemet som helhet hade 1Dvs. ekvationerna i minimerats? (19) formulerade som Två utav de sex räntavariablerna erhöll fel tecken och utelämnades. A = gA_1 + (1-g)b, + för resterande delen av modellen redovisas i tabell - Skattningsresultatet b,-(VAR- 4.1 ... där A betecknar en Förutom fyraekvationssystemet estimerades en ekvation för sedlarnas andel av totala erhölls:

typisk andel och VARj tillgångar? Följande skattningsresultat

en räntevariabel. Observera att denna metod s = 0.0843 - 0 001 3123 - 0 000 9AVINST använder en extra obser- TÖTA

(200) (-2.8 (-5.5

vation. R2 = 0.9808 DW = 2.03 Rho = 2 Här med avseende på

04330 (-1.4

summans fjärde decimalplats. Ekvationen visar att en ökning med en procentenhet i den nominella räntan på bankinlåning, efter skatt, ger en minskning i efterfrågan på sedlar 31 denna total ingår

också sedlar, vilket dis- som motsvaras av en nedgång i S/TOTA av 0.001. Ökningar i marknadsvär-

kuterades ovan. det av aktier (AVINST) har en mycket mindre effekt.

1984:7 12 41

sou Bilaga

lör det simultana systemet med hushållens inlåning, obligationer, försäkringar och Tabell 4.1 Skattningsresultat aktier. Skattningsperlod 1970-1982.

(20.8) Räntedifferenser: bl -0.00201 Inlåning/Obligationer (-1.1) Inlärning/Försäkringar bz b3 -0.00075 lnlåning/Aktier (-3.9) Obligationer/Försäkringar b., b5 -0.00032 Obligationer/Aktier (-2.1) Försäkringar/Aktier bá -0.00025 (-3.8)

Statistik för ekvationerna R2 .7667 lnlåning R2 .9380 Obligationer Försäkringar R2 .7911 Aktier R2 .7679

lnlåning DW: Rho 0.98 0.85 DW: Rho 1.04 0.85 Obligationer DW: Rho 1.87 0.85 Försäkringar Aktier DW: Rho 1.56 0.85

4.4 Avslutande kommentarer

Som av skattningsresultaten tycks förändringar i relativa räntor framgår hushållens De estimerade effekter som erhölls är påverka placeringsval. små, vilket framgår av beräkningarna i tabell 4.2 tämligen Det kan finnas många förklaringar till varför de skattade ränteeffekterna är så små. En är att ränteskillnaderna inte har varierat särskilt mycket för vissa av tillgångarna, vilket framgår av diagram 2.1. Under större delen av

Tabell 4.2 Beräknade effekter på andelen av totala tillgångar vid en procentenhets ändring av avkastningssatserna

B O F A

42 Bilaga 12

Det kan finnas många förklaringar till varför de skattade ränteeffekterna är så små. En är att ränteskillnaderna inte har varierat särskilt mycket för vissa av tillgångarna, vilket framgår av diagram 2.1. Under större delen av undersökningsperioden har ökningen i den marginala skattesatsen gjort att i synnerhet försäkringssparandet har blivit förhållandevis attraktivt. Denna sparform är emellertid inte likvid vilket måste begränsa hushållens intresse för denna sparform. Försäkringssparandets andel av totalen för de fyra tillgångarna har hållit sig mellan 11 och 13 % under sjuttiotalet. Avkastningen på sparobligationer blev successivt mer fördelaktig under loppet av sjuttiotalet vilket troligen bidrog till den starka ökningeni deras andel i totalen. Modellens mest framgångsrika avkastningssats - i den bemärkelsen att skillnaden mellan den och räntesatsen för den konkurrerande tillgången alltid var signifikant- var avkastningssatsen för aktier. Det är också denna avkastningssats som visar den största variationen. Avslutningsvis kan än en gång hänvisas till effekten av ökningen i marknadsvärdet på aktier 1981-1982. Det kan emellertid påpekas att 1971-1972 utgjorde aktier drygt 19 % av det aggregat som undersökts här. Genomsnittet för 1981-1982 var trots uppgången endast 17.6 %.

sou 1984:7 Bilaga 12 43

av

Appendix: Beräkning

marginalskattesats*

Beskrivning av tillvägagångssättet för beräkning av en sammanvägd marginalskattesats för inkomstintervall med en marginalskatt på 50 % eller högre. Beräkningarna omfattar inkomståren 1963-1981. Inkomstpopulationen delas in i inkomstintervall enligt tabell A. Beroende på statistikuppgifterna blir inkomstintervallen olika för olika år. Vid varje intervalls nedre gräns beräknas marginalskatten (P) vid en inkomstökning öink/mån (se tabell A). Vid denna beräkning har prel. A-skattabell för Stockholms kommun använts. Total inkomstsumma för varje intervall erhålles genom att beräkna medelinkomsten gånger antal individer i intervallet. I det intervall där marginalskatten är 50 % görs en linjär interpolering av inkomstsumman; inkomstintervalets övre belopp minskas med inkomsten vid 50 % marginalskatt. Denna summa divideras med inkomstintervallets belopp. Kvoten multipliceras med den totala inkomstsumman för intervallet. n Beteckna ize intervallets inkomstsumma med och definiera =

Ii Im ZIi.

i=1

Då erhålles vid ett visst intervall m1=I1/Itm, m2=I2/Il°t, ...mn=In/Iwl resp.

lBeräknin 8 ama ha l

P1, P2, P3 P. _ n tf t D Ståhlf

__ _

Den sammanvägda marginalskattesatsen erhalles som PRES = Pimi. ?áâjâåktñâinstitutüçs

Zl

_= :å .

44 Bilaga 12

Huvcmrâ

.E0753

mummusmxmämx

2.8.8 :.28 :.28 3:8 :å: 3.28 G88 Qm8

88m

88m 88m m8m 8.8 8.8 8.8 øwzco

_S_ 8.8 må

:Em

8= 405m

mmm

a.: 2.5 ?.38 :.88 :.88 3.m8

.wcExomuovcs

?m

88_

m=_:85m._ou:=

88m mqm 84m 88m 88m Näe

=ow:_:maa_._uO

:§8 8.88 3.28 G88 668

88m

mxwsmcmümmctuxwyø

8888 88m 8.mm 88m N8m 38

.E3483

mxmcmcmñmmâuoxmu

.A528

8.5 888.8 ?.88 §8 :.88 G88

:nam

Em 8.8

888_ 88m 88m 8.mm 88m ...hm 88m

GmEEv_ 85mm

.G08

m8ox8om=o_w_>o8$=wm

cos

8.38 G888 88.28

:oo

?.88 G.m8 _ ?m

88m

S8_ va.:

88m 88m ?m .lm 88m ma_

5.079?

._00 Em

.A38

A328

3.38 ?.58 G38 3.88 G888 2,88 G88 :.88 :Em

©3733 ÄwomlNhm_

mam 88m

8..._ m8

.58 88m vd.. ...mm 84m 88m ?m 8.88 88m

:Bm

^mOm8

.G088

G8: ?.88 G88 8.38 :§8

88m

coumumEoxc_

A38 8.88

888m 88m :WEEM E.: 88m

m8_ ?m N88 88m 88m 88m .28 88m

özcowcEåm

:.88 som

N88

.mäcxwuon

588 UUE ;m

.özcuwoêåm

:§8 8:8 8.28 3888 G8: 3.28 al: 38.8 388

5858338082_

._80 82m :E ?m

...__a›..8:=u=.9_:_

v02 88m ...mv 8.88. Nam 88m 88m 8.8 88m om.

0.50:

micxcüEoxc_ 8888882558

82:08::

8:3

om :oo

nu

8.28 :.88 :m: am:

?m

8:208 :.88 :.88 G88 888

mm

82:08::

E8

...mäEoxE

:o å

5=... m8m

m8o__m8o8=:mEo8_=_

oucnmzmöå

88_

m E

m8.: Qwv

88m ?mv 8.8.. 88m 88m 88m 88m

25a

e: 8

.E2463

S88 _uucm ,.88

vmcåüun HMNQHÅOO_

co=unå

5885:288

E

._2:3_m_m=_m._mE

um 8,8% 8

§â_2._u.a2

_5559_

m8o__m._o8:_8mEo8_=_

588888081:

.§80

:nxzncüåø:

:u:§_8_m:_m8nE

:E

_Esm

m:._mw:_:8_m._um

wcfmñEoxc_ 82808228

88m

88 88

Eoäüa

88 88 888 88 88 88

u

_maucm

.88

88m_ 888m 8888 888m 8888 8888 8888 888_ 8888

H

:Bi L283_

H 888

m E 8 mm mm m.. mm 8 mm 8m_ 88m _ §8 z e 888_ ..

Bilaga 12 45

58m. 585m 58mm 588 58mm 585.. 58m.. 588 58mm 588 588 58mm 588 588

5002: 5852 588m 588m

5885_

mcmpwamEoxc_

8.8 8,5 ams G5: :ä: :á 8.8 Amá 8.3 ?.55

S2 m8 mmm m8 m8 m8 mä 5.8 5.8 5.8 5.8 5.8

3.3 :m: :lb så 8.3 3.8 på Amá Ami så 2,3

.82 mgm ä.. 8 8 ...m8 m.: mmm 5.8 m8 omm ...mm 5,8

Ami GE Amgmv må :.25 §5 :så 3.3 Amá 2.55 Amé

os_ ...om mmm m8 5.8 5.2 mms 8.2. m8 mmm 5.8 58 m8

pá 3.8 Amgmv 8.58 8.3 2.8 85 :m: pd :é Amá Amä

82 m8 mmm 8,8 m8 5.: mmm m8 mmm 0.8 m8 5.8 5.8 8.8

Amá så 3.58 sms 8.5 G5: §5 a.: på med 8.8 Amä :.55

ma_ m8 mmm m8 m8 8.8 mä 5.8 5.8 8.8 5.8 m.: 5.8 5.8 m8

Q3 2.8 §5 Sa em: Amä 3.2. G5 :á md e.: amd 8.8 Am,... §5

os_ Em ma.. m8 m8 5.8 ?m8 m8 mmm 8.8 ...mm e.: om» m8 5.8 5.8 m8

Gi Amä 8.5: mä :mm: 3.5 :.58 8.8 sd :m5 8.8 8.8 8.8 Amä Amá

ma_ Em mém mmm Em 5.8 m8 m8 mi. 5.8 5.2 mmm 5.8 5.8 5.8 5.8 m8

3.8 G5 .mms så :så Q5 6.3 e.: ad 8.9 m8 a: G5 .§5 :.55 8.8

å_ mmm 5.8 m8 m8 mmm. m8 .m8 5.8 5.8 5.8 m8 om» 5.8 5.8 5.8 5.8 ms

3.8 85 mms §5 8.5 Amc 8.5: em. 8.9 ?m5 s.: sd :a: e.: Amá mä

må m8 mmm m8 mi.. m8 38 mä m8 5.8 5.8 m8 omm 5.8 5.8 5.8 5.8 5.8

Amá :L: am: 35 :m: ?mc 3.58 m8

_maskin_

ma_ 5.8 Em 8.8 ...s ...G ...s 8.8 ...mm 8.8

Bilaga 12 47

Referenser

Agell, Jonas och Södersten, Jan. ”Skattregler och realinvesteringarf” i Kreditpolitiken: Fakta, teorier och erfarenheter. Stockholm: SOU 1982:53. Ando, Albert och Modigliani, Franco. The “Permanent Income and Life Cycle Hypothesis of Saving Behavior: Comparison and Tests i Proceedings of the Conference on Consumption and Saving. Vol. II. Edited by Irwin Friend and Robert Jones. Philadephia: University of Pennsylvania Press, 1959. Ando, Albert och Modigliani, Franco. ”The Life-Cycle Hypothesis of Saving: Aggregative Implications and Tests, American Economic Review, March 1963, 53(1), pp. 55-84. Barro, Robert J. Are Government Bonds Net Wealth?, Journal of Political Economy, Nov./Dec. 1974, 82(6), pp. 1095-1116. Barro, Robert J. Reply to Feldstein and Buchanan, Journal of Political Economy, April 1976, 84(2), pp. 343-349. Barro, Robert J. The Impact of Social Security on Private Saving- Evidence from U. S. Time Series. Washington, D.C.: American Enterprise Institute, 1978. Barro, Robert J. Federal Deficit Policy and the Effects of Public Debt Shocks”, Journal of Money, Credit and Banking, Nov. 1980, Part 2, Vol. 12(4), pp. 747-762. Bentzel, Ragnar och Berg, Lennart. The Role of Demographic Factors as a Determinant of Savings. University of Uppsala Working Paper Series. No. 2, 1980. Berg, Lennart. Konsumtion och sparande - en studie av hushållens beteende. Uppsala: Uppsala universitet, 1982. Deaton, Angus. Wealth Effects on Concumption in a Modified Life-Cycle Model, The Review of Economic Studies, Oct. 1972, 34(4), pp. 443-453. Deaton, Angus. Involuntary Saving through Unanticipated Inflation”, American Economic Review, Dec. 1977, 67(5), pp. 899-910. Feldstein, Martin. Social Security, Induced Retirement, and Aggregate Capital Formation”, Journal of Political Economy, Sept-Oct. 1974, 82(5), pp. 905-926. Feldstein, Martin. Perceived Wealth in Bonds and Social Security: A Comment, Journal of Political Economy, April 1976 (A), 84(2), pp. 331-336. Feldstein, Martin. ”Social Security and Saving: The Extended Life Cycle Theory, American Economic Review, May 1976 (B), 66(2), pp. 77-86. Feldstein, Martin. Social Security and Private Savings: International Evidence in an Extended Life-Cycle Model, in The Economics of Public Services. Edited by Martin Feldstein and Robert Inman. London: Macmillan Press, 1977. Feldstein, Martin. Social Security, Induced Retirement and Aggregate Capital Accumulation: A Correction and Update, National Bureu of Economic Research, Working Paper No. 579, Mimeograph, Cambridge, Mass., Nov. 1980. Fisher, Irving. The Theory of Interest. New York: The Macmillan Co., 1930.

48 Bilaga 12

Friedman, Milton. A Theory of the Consumption Function. Princeton: Princeton University Press, 1957. Frisch, Ragnar. New Methods of Measuring Marginal Utility. Tübingen: Verlag von J.C.B. Mahr, 1932. Gultekin, Bulent N. och Logue, Dennis E. Social Security and Personal Saving: Survey and New Evidence i Social Security Versus Private Saving. Edited by George M. von Furstenberg. Cambridge, Mass.: Ballinger, 1979. Kochin, Levis A. Are Future Taxes Anticipated by Consumers? Journal of Money, Credit and Banking, Aug. 1974, 6(3), pp. 385-394. Markowski, Aleksander och Palmer, Edward. Fluktuations in the Consumption Ratio in Sweden: A Study of the Period 1965-1974. Stockholm: National Institute of Economic Research; distributed by Liber Förlag, 1977. Markowski, Aleksander och Palmer, Edward. Social Insurance and Saving in Sweden i Social Security Versus Private Saving in Postindustrial Democracies, Vol. I. Edited by George M. von Furstenberg. Cambridge, Mass.: Ballinger 1979. Markowski, Aleksander och Palmer, Edward. The Swedish Old-Age Pension System and Household Saving, Quaterly Review utgiven av Sveriges Riksbank, 1981:4. Modigliani, Franco och Brumberg. Richard. Utility Analysis and the Consumption Function i Post-Keynesian Economics. Edited by Kenneth Kurihara. London: George Allen and Unwin Ltd., 1955. Munell, Alicia. The Impact of Social Security on Personal Savings”. National Tax Journal, Dec. 1974, 27(4), pp. 553-567. Munell, Alicia. Private Pensions and Saving: New Evidence, Journal of Political Economy, Oct. 1976, 84(5), pp. 1013-1032. Palmer, Edward. Determination of Personal Consumption: Theoretical Føundations and Empirical Evidence from Sweden. Stockholm: National Institute of Economic Research; distributed by Liber Förlag, 1981. Rosen, Harvey S. Housing Decisions and the U.S. Income Tax, Journal of Political Economics, Jan. 1979, 11(1), pp. 1-23. Summers, Lawerence I-I. Inflation, the Stock Market and Owner-Occupied Housing, American Economic Review, May 1981, 7l(2), pp. 429-434. Wachtel, Paul. Inflation and the Saving Behavior of I-Iouseholds: A Survey i The Government and Capital Formatian. Edited by George M. von Furstenberg. Cambridge, Mass.: Ballinger, 1980. Werin, Lars. Budgetunderskott, portföljval och tillgångsmarknader” i Perspektiv på budgetunderskottet: Rapporter till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, del 3. Stockholm: Finansdepartementet, 1983.

.auüxlälüå ax:

Bilaga 13 3

Förord

har utarbetats inom I 1984 års långtidsutredning finansdepartementet. har ett antal specialstudier Huvudsamband med utredningen genomförts. delen av dessa publiceras som bilagor till utredningens huvudrapport (SOU 1984:4). en studie av näringslivets, främst I föreliggande bilaga nr 13 redovisas industrins, lönsamhet, investeringar och finansiering. Den har inom statens industriverk utförts av Hans Olsson. Ansvaret för studien och bedömningarna däri vilar på författaren av studien och dess resultat framgår av Långtidsutredningens användning huvudrapporten.

Stockholm i mars 1984

Michael Sohlman Planeringschef

Bilaga 13 5

Innehåü

1 Inledning 2 Vinster och räntabilitet 3 Industrins i 27

investeringar fast realkapital

4 Kapitalbehov och finansiering

1984:7 Bilaga 13 7

sou

1 Inledning

Efter den djupa lönsamhetssvackan inom näringslivet, och främst då industrin, under 1977 och 1978 har vinsterna ökat avsevärt under de senaste åren. Lönsamhetsuppgången har emellertid haft en något ovanlig karaktär av en ökning i produktionsvolymen. Det på så sätt att den inte är resultatet mönstret vid en uppgång i vinstkonjunkturen är annars att vanliga växer, och arbetskraft kan produktionen varigenom produktionskapital utnyttjas mer effektivt, vilket i sin tur ger viktiga bidrag till de förbättrade Den senaste vinstuppgången har däremot mest varit ett vinstmarginalerna. som devalveringarna och resultat av de höjda försäljningspriser möjliggjort av att företagen gjort sig av med arbetskraft. 1983 blev det första året på 1980-talet då en produktionstillväxt i industrisektorn noterades. Redan mot denna bakgrund är det inte så förvånande att industrins investeringar i produktionskapital var mindre i volym under 1982 och 1983 än undert ex 1978. Efter en tillfällig ökning under 1980 har investeringsvolymen minskat. Produktionens utveckling har helt enkelt inte motiverat stadigt medan tillgången på vinstmedel och några större kapacitetsutbyggnader, krediter inte utgjort några mer kännbara restriktioner. I stället för att investera i realkapital har företagen i ökad utsträckning till finansiella stimulerade härtill av använt sina penningmedel investeringar, att realräntan varit hög. Företagssektorn, exklusive banker och andra s k finansiella är normalt en finansiell underskottssektor, vilket innebär företag, att den tillförs kapital från andra sektorer, såsom hushållen och de finansiella företagen. Under åren 1981-1983 har någon större sådan nettoöverföring har sektorn under de senaste åren haft ett visst inte ägt rum. Tvärtom finansiellt och därmed bidragit till finansieringen av sparandeöverskott statens budgetunderskott. I de kommande kapitlen ges en mer detaljerad analys av de allmänna tendenser som nu beskrivits. I kapitel 2 beskrivs lönsamhetens utveckling ur redovisas. l olika aspekter och olika metoder att mäta vinst och räntabilitet 3 visas resultaten av en ekonometrisk analys av industrins fasta kapitel Särskild tas till hur investeringarna påverkas av investeringar. hänsyn räntabiliteten och ränteläget. 1 kapitel 4 beskrivs det samlade kapitalbehovet hos industrin och hur detta finansieras med hjälp av vinstmedel, upplåning och nyemissioner.

Bilaga 13 9

2 Vinster och räntabilitet

Det finns flera sätt att mäta lönsamheten i företag. Olika mätmetoder ger naturligt nog olika resultat, bl a därför att de konstruerats för olika specifika ändamål. Om man mer allmänt är ute efter att beskriva lönsamheten inom tex industrisektorn blir emellertid mångfalden av lönsamhetsmått förvillande. När det gäller att göra beräkningar för makroekonomiska aggregat, för branscher eller för hela ekonomin, tillkommer problemet att olika statistiska kan användas. Härigenom kan resultaten bli olika även om samma underlag mätprincip tillämpas. I detta kapitel visas olika sätt att mäta lönsamhetsutvecklingen och motiv för att i olika situationer använda den ena eller den andra metoden. Parallellt med detta beskrivs lönsamhetsutvecklingen under 1970-talet och de första åren på 1980-talet. Tonvikten läggs härvid på industrisektorn. Avslutningsvis visas också några beräkningar för det övriga näringslivet och för vissa av industrins delbranscher.

Brurtovirzstmarginaleiz

är en ofta använd indikator på lönsamheten. Den Bruttovinstmarginalen definieras som bruttovinsten - i sin tur framräknad som försäljningsvärdet minus kostnader för insatsvaror och arbetskraft - i procent av försäljningsvärdet. En fördel med detta mått är att det är lätt att använda och att beräkningar kan tas fram med jämförelsevis kort tidseftersläpning. I diagram 2.1 har industrins bruttovinstmarginal. beräknad med hjälp av statistiska centralbyråns företagsstatistik. uppritats för perioden 1970-1983. Kurvan i grova drag den relativt välkända bilden av industrins återger En kraftig uppgång skedde i samband med den lönsamhetsutveckling. världsomfattande högkonjunkturen 1973-1974. Därpå kom en djupgående lönsamhetsnedgång i spåren av det konjunkturbakslag som oljeprischocken 1974 framkallade. Nedgången förstärktes för Sveriges del av den kostnadskris som samtidigt inträffade. Efter bottenläget 1977-1978 ägde en påtaglig förbättring rum. med endast en ansats till tillbakagång 1980-1981. Vinstuppgången 1982 och 1983 var inte minst en följd av de kraftiga devalveringarna av kronan 1981 och 1982. Devalveringarna gjorde det möjligt att förbättra marginalerna och ändå stärka den prismässiga konkurrensförmågan.

10 Bilaga 13

Procent 12-

10-

8- I

6..

4-4

Diagram 2.1 Industrins bruttovinslmarginal 1970-1983 enligt före- G I l I I tagsstatistiken 1970 72 74 76 78 80 82 År

Räntabilitetsbegreppet

Bruttovinstmarginalen är, även om den ger en god allmän bild. inte den för

alla ändamål lämpligaste mätaren på lönsamheten. Ett problem är att försäljningsvärdet - nämnaren - kan förändras på ett annat sätt än det i företaget engagerade kapitalet. Närmare bestämt är det oftast så att försäljningsvärdet varierar mer än kapitalets storlek. Bruttovinstmarginalen kan därför ge en felaktig bild av hur företagets förmåga att betala avkastning på det insatta kapitalet förändrats. Man har således behov av ett lönsamhetsmått där vinsten sätts i relation till kapitalet, dvs ett mått på räntabiliteten. Man kan ibland också behöva skilja mellan avkastningen på olika slags kapital, eget kapital, materiellt kapital, etc. som framgår senare. Nu är kapital ett mycket mer komplicerat begrepp än försäljningsvärde, såväl teoretiskt som mättekniskt. Här råder fortfarande med Erik Lundbergs 0rd kapital förvirring”. Också själva vinstbegreppet, täljaren i lönsamhetsmâttet, behöver modifieras. I bruttovinsten görs för det första inget avdrag för kostnaderna för att utnyttja realkapitalet i form av byggnader, maskiner, m m. Att beräkna sådana avdrag för avskrivning eller kapitalförslitning är förenat med sina särskilda problem. I tider av inflation uppkommer för det andra frågan om i vilken prisnivå kostnaderna för förbrukade produktionsfaktorer skall mätas. Detta gäller både kapitalförslitningen - dvs förbrukningen av realkapital - och förbrukningen av insatsvaror. Två huvudprinciper finns att välja mellan: att antingen mäta kostnaderna till de priser företaget faktiskt betalade vid anskaffningstillfället, eller till de återanskaffningspriser som råder när slutprodukten 1 Erik Lundberg: Prosäljs. duktivitet och räntablli- Senare i framställningen kommer dessa värderingsfrågor att diskuteras tet, Stockholm 1960. ytterligare. / )

Bilaga 13 11

Hävstångseffekten

Räntabiliteten kan beräknas på antingen det totala kapitalet eller på det egna kapitalet. Tar man vinsten i procent av summan av ägarnas kapital och det kapital förtaget lånat, dvs skulderna, så får man räntabiliteten på det totala kapitalet. Denna räntabilitet är ett uttryck för hur väl företaget i sin rörelse förvaltat det totalt insatta kapitalet. Någon hänsyn tas då inte till hur finansieringen skett. För det lånade kapitalet är räntabiliteten given, nämligen den överenskomna räntan på lånen. Räknat på det egna kapitalet blir räntabiliteten därför normalt en annan än på det totala kapitalet. Räntabiliteten utgörs av vinsten efter avdrag för på det egna kapitalet räntekostnader (detta avdrag görs inte vid beräkning av räntabilitet på totalt kapital eftersom räntekostnaderna då är en del av själva avkastningen), i procent av ägarnas kapital. Denna räntabilitet säger därmed också något om hur effektivt företaget varit i fråga om finansieringen. Ju lägre genomsnittlig skuldränta företaget betalat, desto större blir naturligtvis.räntabiliteten på det egna kapitalet vid en given räntabilitet på det totala kapitalet. När den genomsnittliga skuldräntan är lägre än räntabiliteten på totalt kapital blir räntabiliteten på eget kapital högre fän på totalt kapital. Ju större

andel av det totala kapitalet som i sådant är skulder, desto större blir

fall

räntabiliteten på eget kapital. Det är detta som brukar kallas ”hävstångseffekt. Denna kan emellertid också verka i den negativa riktningen: om räntabiliteten på totalt kapital skulle bli lägre än skuldräntan så blir

räntabiliteten på eget kapital sämreju större skuldernas andel är. Detta är

det avgörande argumentet mot en hög skuldsättningsgrad i företaget.

f.

Den bokföringsmässiga räntabilitetent

I det föregående har antytts de värderingsproblem som finns när lönsamhetsutvecklingen skall beräknas. Ett ställningstagande till värderingsproblemen representeras av den praxis som kommer till uttryck i företagens offentliga bokföring. I vinstredovisningen värderar man där i allmänhet kostnaderna till de historiska anskaffningspriserna. Förbrukade insatsvaror värderas sålunda i regel till de priser företaget betalade då de inköptes. 1 Det skall särskilt påpe- Avskrivningarna i företagsredovisningen sammanfaller oftast med de kas att de räntabilitetsavskrivningar som företagen enligt skattelagstiftningen får göra i sin beräkningar som redo- Detta innebär visas i detta kapitel inte självdeklaration. att man även här utgår från historiska korrigerats för de kursanskaffningsvärden och relaterar avskrivningarna till dessa. förluster och kursvinster Företagens kapital värderas likaså - vad beträffar det materiella kapitalet- på utländska skulder till historiska anskaffningsvärden. efter avdrag för de avskrivningar som resp fordringar som uppinberäknas alltså inte. stått i samband med gjorts. Några värdestegringsvinster på t ex byggnader devalveringarna. Efter- Detta är i konsekvens med den försiktighetsprincip som är ledstjärna i som industriföretagens offentlig redovisningspraxis. utländska skulder i ge- I diagram 2.2 visas den bokföringsmässiga räntabilitet för industrin som nomsnitt är större än kan framräknas med hjälp av de årsredovisningar som insamlas till deras utländska fordring- Räntabiliteten ar skulle en sådan jusföretagsstatistiken. på totalt kapital beräknas som summan av tering leda till något rörelseresultat efter avskrivningar och ränteinkomster, i procent av det för lägre räntabilitetstal bokförda totala kapitalet Vid beräkningen av räntabiliteten på eget kapital devalveringsåren 1977,

dras ränteutgifterna av från ovannämnda vinstbelopp och återstoden 1981 och 1982.

12 Bilaga 13 sou 1984:7

Procent

30-

25-4

20-

på eget kapital

på totalt kapital

Diagram 2.2 Industrins bokföringsmässiga räntabilitel på totalt och på 0 I T

eget kapital 1970-1982 1950 72 74 71e 7s §0 s2 År

uttrycks i procent av det bokförda egna kapitalet Räntabiliteten på det egna kapitalet varierar som synes betydligt kraftigare än räntabiliteten på det totala kapitalet. Detta återspeglar det faktum att företagens genomsnittliga skuldränta uppvisar jämförelsevis små kortsiktiga variationer. Variationerna i räntabiliteten på totalt kapital kommer då att slå ut i ännu kraftigare variationer i räntabiliteten på eget kapital. Med undantag för de från lönsamhetssynpunkt svaga åren 1977 och 1978 har räntabiliteten på eget kapital överstigit den på totalkapitalet. Den genomsnittliga skuldräntan har alltså i allmänhet varit lägre än räntabiliteten

_llfjet eg? kfipimle 4 på det totala kapitalet. Den genomsnittliga räntan på industriföretagens

mraknas harvid - 1 enlig- . . 4 .. . .. Q skulder har uppvisat en stigande trend sedan 1970-talets borjan men var anda het med praxis _ hälften av Sk Obeskauade reser_ inte högre än ca 8 procent 1981. Att den är så pass låg beror på att en stor del ver. av skulderna inte alls belastas av räntor, tex leverantörskrediter.

Bilaga 13 13

I stället för att skilja mellan räntabilitet på totalt och eget kapital kan man och finansiellt kapital. Här räknas som dela upp räntabiliteten på materiellt samt varulager; som materiellt kapital maskin- och anläggningskapital finansiellt kapital övriga tillgångar, alltså kassa, bankmedel kundfordringar Räntabiliteten kapital blir då och andra penningfordringar. på finansiellt ränteinkomsternai kapitalet, medan räntabiliteten procent av det finansiella kapital blir rörelseresultatet efter avskrivning i procent av det på materiellt materiella kapitalet. kapital ökat Som framgår av diagram 2.3 har räntabiliteten på finansiellt men inte haft så starka kortsiktiga fluktuationer som räntabiliteten kraftigt, I likhet med vad som gäller skulderna är den på materiellt kapital. genomsnittliga räntan på finansiellt kapital dock påfallande låg, 7 â 8 procent under senare år. Även bland fordringarna är nämligen en stor del inte däribland I diagrammet har också inritats räntebärande, kundfordringar. affärsbankernas vilken bättre kan antas överensstämspecialinlåningsränta, får på det räntebärande finansiella ma med den ränta som företagen har

kapitalet. I en undersökning som gjorts av statistiska centralbyrån

finansiella kapitalet uppskattats. De tal räntabiliteten på det räntebärande som där framkommer ansluter sig nivåmässigt väl till specialinlåningsräntan. Förhållandet mellan räntabiliteten på materiellt och finansiellt kapital kan förmodas ha betydelse för företagens val mellan att investera i realkapital respektive göra finansiella placeringar. Av diagram 2.3 kan man utläsa att detta förhållande förändrats till realkapitalets nackdel om man jämför den 1 Se SM F 1983:9, Indumed första hälften av 1970-talet. striföretagen 1981-1982. senaste 5-årsperioden

Procent

20-

15-

specialinlånlngsräntan

på materiellt kapital

10-

på finansiellt. kapital nuuuooo I? I 5_ ---_--ø_-

Diagram 2.3 Industrins bokföringsmässiga räntabilitet på materiellt och 0 på finansiellt kapital l l T l l 1970 72 74 76 78 80 82 År 1970-1982.

14 Bilaga 13

Avskrivning och kapitalförslitning

Jämför man diagram 2.1 och 2.2 finner man en intressant skillnad: Räntabiliteten på totalt kapital (diagram 2.2) var under åren 1980-1982 klart högre än tio år tidigare, 1970-1972. Däremot var bruttovinstandelen (diagram 2.1) fortfarande lägre 1980-1982 än 1970-1972. En orsak till detta är att avkastningen på finansiellt kapital ökat, som nyss visats. En ytterligare orsak är emellertid att de bokföringsmässiga vuxit avskrivningarna långsammare än tex försäljningsvärdet. Detta skulle i sin tur kunna bero i maskiner och på att investeringarna byggnader minskat så mycket att att möjligheterna göra avskrivningar begränsats. En kanske viktigare orsak är emellertid att de bokföringsmässiga avskrivningarna görs med de faktiska historiska anskaffningspriserna som bas. Vid en höjd prisökningstakt kommer därmed att bli avskrivningarna mindre i förhållande till sådana storheter som mäts i löpande priser. Avskrivningarna blir på detta sätt för små. i den att man i meningen vinstredovisningen inte gör så stora avdrag som svarar mot kostnaderna för att ersätta uttjänta kapitalföremål med nya. Diagram 2.4 visar en hos de ytterligare egenhet bokföringsmässiga avskrivningarna, nämligen att de samvarierar med lönsamheten. Kurvan över andel av maskinavskrivningarnas och byggnadskapitalet har nästan identiskt samma form som kurvan över t ex bruttovinstandelen. Skälet är att företagens avskrivningar i bokföringen anpassas till behovet av att å ena sidan hålla den beskattningsbara inkomsten nere när lönsamheten är god. å andra sidan undvika stora förluster när lönsamheten är dålig. Variationerna i den verkliga lönsamheten underskattas härigenom. Det finns alltså skäl att göra en alternativ beräkning av avskrivningarna. där man dels tillämpar dvs relaterar

återanskaffningskostnadsprincipen.

avskrivningarna till priset på nya kapitalföremål. dels undviker att avskrivningarna varierar med lönsamheten vis. på nyss nämnda

Procent 25-

20-

10-

Diagram 2.4 Industrins bokföringsmässiga av- 5-1 skrivningar i procent av bokfört maskin- och byggnadskapital 1970-1982

Bilaga 13 15

här gjord beräkning Miliarder kr

20-

18nationalräkenskaperna

16-

14-

bokföringsmässiga 12_ avskrivningar

10-

Diagram 2.5 Industrins kapitalförslitning 1970-1982 enligt olika I

1970 712 74 76 78 80 82 År beräkningsmetoder

En sådan beräkning har gjorts varvid det förutsatts att investeringarna

till återanskaffskrivs av linjärt under en 20-årig livslängd. Uppskrivningen ningsvärde sker med hjälp av prisindex för bruttoinvesteringarna enligt 1Metodiken beskrivs nationalräkenskaperna. närmare i Appendix 2

I diagram 2.5 visas de kapitalförslitningsbeloppz som på detta sätt till Ds E 1981:8, Indu-

framkommer, tillsammans med dels företagsstatistikens bokföringsmässiga strins lönsamhet, finan-

dels också nationalräkenskapernas kapitalförslitningsbelopp. siering och investeringar avskrivningar, under l970-talet. De senare beräknas också till återanskaffningsvärden, men med längre 2 Nationalräkenskapernas kapitalförslitning blir därför Begreppet ”kapitalförlivslängdsantaganden. i de två stämmer slitning” reserveras i lägre än i de här utförda beräkningarna, men ökningstakten denna text för beräkväl överens. De bokföringsmässiga avskrivningarnas utveckling är däremot ningar baserade på återav de angivna orsakerna helt annorlunda. anskaffningsvärden, avskrivning” för de bokfö-

ringsmässiga beräkning-

Realiserade prisstegringsvinster

arna. Denna distinktion är dock knappast all- Enligt samma princip om den för avskrivningarna så värderas i regel även de mänt vedertagen varför

kostnaderna för varorna i företagens bokföring till de historiska förtydliganden i regel löpande än anskaffningskostnaderna. Om priserna är högre vid försäljningstillfället görs.

16 Bilaga 13

då insatsvarorna köptes och då produkten tillverkades kommer en del av den vinst som registreras att bero på att varorna legati lager en viss tid. Vinsten kommer att variera med inflationstakten. härigenom Den vinst som beror på prisstegringar på t ex insatsvaror är emellertid fiktiv i den meningen att när vill återanskaffa varorna måste denna vinst företaget tas i anspråk för att bekosta återanskaffningen. Det bör observeras att en vinst som uppstått på detta sätt försvinner om inflationen upphör. Det finns anledning att i rörelseresultatet före avskrivning (dvs bruttovinsten) skilja mellan sådana realiserade och den återståprisstegringsvinster ende vinsten, vilken kan kallas operativt överskott* Det senare är ett uttryck för utvecklingen av företagens produktiva förmåga, medan den förra i stort sett är opåverkbar för företaget. Dessvärre är det komplicerat att göra en mer exakt beräkning av de realiserade prisstegringsvinsternas storlek. En grov metodz är att för årsvisa beräkningar multiplicera den procentuella uppgången i för prisindex inhemsk varutillgång (enligt statistiska centralbyråns producentprisindex) under loppet av året med lagerstockens värde vid årets början. På detta sätt kan man göra den uppdelning av bruttovinstmarginalen som visas i diagram 2.6, varvid den totala bruttovinstmarginalen överensstämmer med den som inledningsvis visades i diagram 2.1. Det är intressant att konstatera att ökningen i bruttovinstmarginalen 1973-1974 främst berodde på att de realiserade

prisstegringsvinsterna gick

upp kraftigt. Detta var återverkningar av de mycket starka världsomfattande råvaruprisstegringarna. Under den senaste femårsperioden, 1977-1982, har l l nationalräkenskaperlikaledes de realiserade na används termen drift- prisstegringsvinsterna svarat för betydande andelar överskott för (i det när- av industrins Detta bruttovinstmarginalen har delvis varit en följd av kraftiga maste) samma begrepp internationella prisökningar 1979-1980, delvis av de svenska kraftiga 2 Använd i Ds E 1981:8, devalveringarna. Det operativa bruttoöverskottet har utgjort en i motsvatidigare refererad rande mån mindre del.

Procent

12- /\ I \ 10- I I \\ I \ 8- \ / total bruttovinst marginal

6-.

operativt bruttoöverskott 4_ o real iserad prisstegri ngsvinst Diagram 2.6 Industrins bruttovinstmarginal 2-1 1970-1982 uppdelad på realiserade prisstegringsvinster och operativt I

bruttoresultat 19170 7l2 74 76 78 80 82 År

SDOU 1984:7 Bilaga 13 17

Inflationsanpassad räntabilitetsmätning

Med användning av de resultat som kommit fram i de föregående avsnitten kan man göra en inflationsanpassad beräkning av räntabiliteten. I en sådan beräkning värderar man resursinsatserna till återanskaffningspriser i stället för till historiska anskaffningspriser. Man kan då utgå från rörelseresultatet före avskrivning enligt bokföringen och därifrån dra de realiserade prisstegringsvinsterna; man får det operativa bruttoresultatet. Därefter gör man avdrag för kapitalförslitningen, värderad till återanskaffningspriser, i stället för de bokföringsmässiga avskrivningarna. Man erhåller då det operativa nettoresultatet av rörelsen. Till detta läggs de finansiella intäkterna (såvida inte mätningen görs enbart på materiellt kapital). En ytterligare modiñkation av vinstmåttet behöver emellertid göras, som sammanhänger med värderingen av det materiella kapitalet. I den konventionella bokföringen värderas ju stocken av byggnader och maskiner till de historiska anskaffningsvärdena. I en konsekvent inflationsanpassad redovis-

ning bör det materiella kapitalet värderas till återanskaffningspriser, givetvis

efter avdrag för ackumulerad kapitalförslitning. För vinstberäkningens del innebär detta ett tillägg för värdestegringsvinster på det materiella kapitalet (inkl lager). Dessa vinster utgör ett slags kapitalinkomster av principiellt sett samma slag som ränteinkomsterna på finansiellt kapital. Skillnaden är att de är orealiserade och därför i enlighet med försiktighetsprincipen inte medräknas i konventionell bokföring. Tar man summan av operativt nettoöverskott, ränteinkomster och värdestegringsvinster på materiellt kapital och sätter denna i relation till det

totala kapitalet* erhåller man ett mått på den inflationsanpassade räntabili-

teten på totalt kapital. Drar man av ränteutgifterna från vinstsumman, respektive skuldernaz från kapitalbeloppet, får man den motsvarande räntabiliteten på eget kapital. I diagram 2.7 visas utvecklingen av dessa båda mått samt också den inflationsanpassade räntabiliteten på materiellt kapital, allt avseende industrin. Den viktigaste skillnaden i jämförelse med de bokföringsmässiga räntabilitetstalen är att återhämtningen av lönsamheten efter 1978 är mindre tydlig (jämför diagram 2.2). Den främsta orsaken till detta är att kapitalförslitningen till återanskaffningsvärde stigit betydligt kraftigare än de bokföringsmässiga avskrivningama (se åter diagram 2.5) 1 I det totala kapitalet räntabilitet omvärderas då de mate- Real riella tillgångarna till räntabilitetsmåtten kan användas som utgångspunkt återanskaffningsvärde, De inflationsanpassade - enligt vad som nyss för att mäta den reala räntabiliteten. De nominella räntabilitetsmåtten sagts. oavsett de är bokföringsmässiga eller inflationsanpassade - tar intehänsyn 21 skulderna inkluderas till de köpkraftsförluster på kapitalet som den allmänna inflationen hälften av obeskattade förorsakar. Man skulle kunna ställa det kravet på ett räntabilitetsmått att det reserver. De senare omrealt sett ökat mellan årets fattar här även de dolblir positivt först om företagets kapitalvärde och slut. Detta innebär att räntabiliteten skall beräknas realt. En da reserver som utgör början skillnaden mellan de sådan beräkning har här gjorts genom att från de nyss visade räntabilitetsmateriella tillgångamas måtten dra den procentuella uppgången i konsumentprisindex under loppet återanskaffningsvärden av respektive år. Resultatet ses i diagram 2.8. och deras bokförda vär- På totalt var den reala räntabiliteten svagt positiv i genomsnitt den. kapital

18 Bilaga 13

Procent

m u

an||llll|

|

U“l|u|||||u'

.m e m.. k m .m

m .n .u m

.mm m mm t mm km W

m 2 7 1 M n

mm.

inb

.

Dmme

.WMP

wmmxmw mwmmmz

Pm mm

mura

m .a

rh.a

MdWMZ

s

MWPUW

o.

a “M

WWW

G .I r -

I 1 9 v17 0 7 1.2 7 [4 7 [6 7 [8 8 IO 8 12 ..

Å

sou 1984:7 Bilaga 13 19

Procent

30- å

H I | i | l

i

25-

i

. | | | |

5 l

20-

g g

a

l

| | j 15- \\ I \ \ I \ \ l |

I

10- \\ \\ \ l \ \ 1 \ \ I | V på eget kapital

| U

\ I 5- \ I . | E... ü real specialinlåningsränta

/\\ f,

\\ I | | *I på totalt kapital

Diagram 2.8 Industrins reala räntabilitet på totalt och eget kapital, samt den reala specialinld-

1970 72 74 7s 718 ningsräntan 1970-1982

under perioden 1970-1975. Därefter har den varit negativ, även om en återhämtning ägt rum under de allra senaste åren. Också den reala räntabiliteten på eget kapital har varit låg efter 1975, om än i allmänhet positiv. Lönsamhetsförbättringen under 1982 medförde en relativt stark återhämtning i detta räntabilitetsmått.

20 Bilaga 13

Slutligen kan nämnas att räntabiliteten - i på finansiella placeringar diagrammet representerad av specialinlåningsräntan - realt sett blivit klart under positiv 1981 och 1982, efter att ha varit negativ under praktiskt taget hela 1970-talet.

Räntabiliteten i olika delar av industrin

Ju mer råvarubetonad en vara är desto starkare är i allmänhet de konjunkturella variationema i efterfrågan. Orsaken till detta är att råvaror i större utsträckning lagras och att lagren är den efterfrågekomponent som varierar starkast med konjunkturen. Detta återspeglas också av diagrammen (diagram 2.9-2.13) över räntabiliteten i olika industribranscher. Kurvorna för basindustrierna - massa- och pappersindustrin och stålverken - har varierat mycket kraftigt sedan 1970. Verkstadsindustrins och teko-industrins räntabilitet har i stället fluktuerat mindre än genomsnittet för den totala industrin. Tekoindustrins räntabilitet har under hela den redovisade perioden varit genomsnittligt ett par procentenheter sämre än för den totala industrin, räknat på totalt kapital. Som resultat av hävstångseffekten har skillnaden i räntabilitet på eget kapital i genomsnitt varit ännu större. Stålindustrins räntabilitet på totalt kapital har efter 1975 varit i genomsnitt dygt 5 procent sämre än för den totala industrin. Detta innebär att den nätt och jämt varit positiv under perioden 1976-1982. Räknat på eget kapital har stålindustrins Diagram 2.9 Textil- och räntabilitet varit kraftigt negativ sedan 1976. beklädnadsindustrins Massaoch pappersindustrin har haft en räntabilitet som avvikit mindre bokföringsmässiga ränfrån den totala industrin, som genomsnitt för perioden 1970-1982. Den har tabilitet på totalt och på varit obetydligt lägre, både på totalt och på eget kapital. eget kapital 1970-1982

Procent Streckat = industrin totalt l 3C A

l

på totalt kapital på eget kapital \\ 25-

15-4

10 ,

_5_

Bilaga 13 21

Diagram 2.10 Massa-, pappers- och grafiska industrins bokföringsmässiga räntabilitet på totalt och på eget kapital 1970-1 982 Procent Streckat = industrin totalt 4C på totalt kapital på eget kapital

ITIIIIIII lrfuuñirillvll

70 72 74 76 78 80 82 70 72 74 76 78 80 812 År

Diagram 2.11 Kemisk industris (inkl petroleumraffinaderiers) bokföringsmässiga räntabilitet på totalt och på eget kapital 1970-1982 Procent Streckat = industrin totalt 35på totalt kapital på eget kapital 30

25-

2C

1C A

22 Bilaga 13

Procent Streckat = industrin totalt 35pâ totalt kapital på eget kapital 30

25-

15-

-10

-15-

--20-1 l I I I I I i I

70 72 74 76 78 80 S? 710 7I2 74 7[6 78 810 8|2 År

Diagram 2.12 Järn-, stdl- och metallverkens bokfäringsmässiga räntabilitet på totalt och på Den kemiska industrin (inkl petroleumraffinaderierna) har också haft en eget kapital 1970-1982 räntabilitet som rätt nära anslutit sig till den totala industrins. Det kan noteras att lönsamhetskrisen 1977-1978 inte i så hög grad drabbade denna bransch. Verkstadsindustrin utgör en betydande del av industrin och dess räntabilitetsutveckling återspeglas därför naturligt nog av den totala industrins. Verkstadsindustrins skuldsättningsgrad är något högre än i industrin i övrigt. Dessutom är den genomsnittliga räntan på verkstadsindustrins skulder något lägre än för industrin i övrigt. Detta medför att räntabiliteten, relativt den totala industrin, på eget kapital varit högre än på totalt kapital, inte minst 1981-1982.

sou 1984:7 Bilaga 13 23

Procent Streckat = industrin totalt

på totalt kapital på eget kapital \ 30

orñiiriiriiivv iiiiiiiiiilii 70 72 74 76 78 80 82 70 72 74 76 78 80 82 År

u _ _ _ __ _ ___ _ Diagram 2.13 Verkstads-

Rantabzlzteten z det ovrzga narmgslzvet industrins (in/d varv)

bokföringsmässiga rän- Näringslivet utanför industrin är mer skyddat för internationell konkurrens, tabilitet på løtalt och på även om viss internationell handel förekommer på t ex byggnadsindustrins, 88e! kapital 1970-1932 elkraftproduktionens och samfärdselns områden. Härigenom blir de kort- _ . . . . . .. . . . . Diagram 2.14 Bokfösiktiga variationema i rantabiliteten mindre stark, som framgår av diagram . .. . .. . . , _ o _ _ __ rmgsmasszg rantabilnet s 2.14. detta bidrar ocksa att till stor del ar av

Till nroduktionen tjansteka- på ,omg och på eget

raktär, vilket betyder att lagervariationerna hos köparna spelar mindre roll kapital i näringslivet än för industrin. “07” indu-*Win 19704982 Utmärkande för näringslivet utanför industrin är att skuldsättningsgraden Anm. Fastighetsförvaltning, banker och försäkprocem _ ringsföretag är exklude- Streckat = industrin totalt rade_ _

på totalt kapital på eget kapital 30 A i I

24 Bilaga 13

är klart högre - och Soliditeten alltså lägre - än inom industrin. Ett skäl till detta är förmodligen att verksamheten genom att den är mer skyddad också är mindre riskfylld. En högre skuldsättning kan då accepteras. Resultatet av den högre skuldsättningen blir, i enlighet med hävstångsprincipen, att räntabiliteten på eget kapital blir jämförelsevis hög. Under den redovisade perioden 1970-1981 har räntabiliteten på i synnerhet eget kapital haft en mer uppåtriktad tendens jämfört med industrin. I det övriga näringslivet har man med andra 0rd bättre kunnat kompensera sig för inflationens urholkning av det egna kapitalets köp- Diagram 2.15 Bokföringsmässig räntabiiitet kraft. på totalt kapital i vissa I diagram 2.15 visas utvecklingen av räntabiliteten på totalt kapital i vissa delar av näringslivet delar av det övriga näringslivet. Alla fyra redovisade branscher har haft en utom industrin 1970-1981

Procent Streckat = industrin totalt 15_

eI-, gas- och vatten- byggnadsverksamhet verk

7075 747'e'7'8'8'o' 707'2'7'4'7'6 ?880' År

Procent

15- varuhandel, hotell- och samfärdsel restaurangrörelse

\ I

k

10 › \ 1 r T , \ I \ p-. 10-l \ I , \ II ,

\ \\ :I

\_ \ l J 5

ollllllllllll IIIII1IYIIII

70 72 74 76 78 80 70 72 74 76 78 80 År

Bilaga 13 25

jämnare lönsamhetsutveckling än industrin. Varuhandeln är den delbransch vars räntabilitetskurva mest liknar den för industrin. Anmärkningsvärd är samfärdselsektorns - i vilken givetvis Statens Järnvägar väger tungt - starka räntabilitetsuppgång sedan 1970-talets början. Fortfarande ligger dock räntabiliteten lägre än inom tex industrin.

13 27

Bilaga

3 Industrins i fast

investeringar realkapital

När man i dagligt tal använder begreppet investeringar avser man i allmänhet investeringar i fast realkapital eller fast materiellt kapital. Med detta avses det kapital i form av maskiner, byggnader och andra fysiska föremål som används i produktionsprocessen. Till investeringar i vid mening räknas emellertid också lagerinvesteringar och investeringar i finansiellt kapital. Dessa behandlas i ett senare sammanhang. Ibland utvidgas investeringsbeoch omfattar greppet ytterligare även vissa utgifter för marknadsföring och forskning. Varken i nationalräkenskaperna eller i normal företagsredovisning bokförs de sistnämnda emellertid som investeringar. De behandlas heller inte i denna rapport.” I föreliggande kapitel analyseras industrins investeringar i fast realkapital med ekonometrisk metodik. Syftet är att försöka identifiera och kvantifiera de faktorer som på makroekonomisk nivå kan antas styra industrins investeringar. Från en mängd faktorer som i det enskilda företaget inverkar på dess investeringar bortses alltså. Inte heller beaktas att investeringsbeteendet kan vara olika i olika delbranscher i industrin.

Investeringssambandets huvuddrag

I de ekonometriska som redovisas skattningar i det följande förutsätts att tillskottet av ny produktionskapacitet bestäms av i första hand förväntningarna om den framtida produktionsvolymen. Dessa förväntningar antas kunna approximeras med ett vägt medeltal av de senaste årens förändringari produktionen:

Wi AOI-i |=0 där AQ. är produktionens förändring i fasta priser mellan år t-1 och t, wi är vikterna för de successiva produktionsförändringarna och n är antalet år som ingår i förväntningsbildningen. Nettoinvesteringen i ny produktionskapacitet antas vara en funktion av denna förväntningsvariabel: n c + a wiAQm

420 ,=

där konstanten a förväntas 1 Dessa s k immateriella vara positiv och c ligga nära noll. Genom investeringar studeras

att låta a-wi = bi kan uttrycket skrivas: däremot i tex industri-

° + b_ A ver kets höstrapport I Q __ I å, 1982.

28 13

Bilaga

Bruttoinvesteringen består av nettoinvesteringen plus kapitalförslitning-

en. Den senare antas vara proportionell mot stocken av fast realkapital, Kl,

dvs:

k-K l

Den totala bruttoinvesteringen, It, ges därmed av följande ekvation:

+ k- K.

§0

(i) I, = c + bi AQH

Avvikelser från detta produktions- och kapitalstocksamband kan tänkas om räntabiliteten kapitalet avviker från det uppstå på det materiella normala. Dels kan förväntningsbildningen då påverkas, dels påverkas i regel tillgången på finansiella medel, i form av i företagen genererat sparande. Vidare kan avvikelser uppstå om räntabiliteten på finansiella tillgångar awiker från det normala. Sambandet är då negativt: en hög avkastning på finansiella placeringar medför att investeringarna i fast realkapital blir lägre än annars. Det är inte lämpligt att utan vidare addera räntabilitetsvariablerna (med respektive koefficient) till ekvation (i). Räntabilitetsvariablerna är ju relationstal medan ekvation (i) bestämmer investeringarnas absoluta nivå. En viss förändring i räntabilitetsprocenten skulle då medföra samma beloppsmässiga tillskott till investeringarna oavsett nivån på hela produktionsskalan produktion och kapitalstock). Vid en (nivån på investeringar, i det förgångna, då produktionsskalan var liten skulle detta tillskott tidpunkt få en större relativ betydelse än vid en senare tidpunkt, då produktionsskalan är större. För att ta hänsyn till att hela produktionsskalan långsiktigt ökat har valts att ”väga” räntabilitetstalen med realkapitalstockens storlek vid respektive tidpunkt. Ekvation (i) har utvidgats till: - -

+ k- K, + r1(RM. (RFl Kl)

§0

(ii) I, = c + bi 40,4 K.) + rg

där finansiellt RMK och RF är räntabiliteten på materiellt respektive kapital. Koefficienten förväntas vara positiv och negativ.

rl rz

Det bör observeras att koefficienten k nu får en annorlunda tolkning än i ekvation (i). Termen k-K, är inte längre en skattning av kapitalförslitningens

storlek, eftersom variabeln Kl finns med även i då båda följande termerna.

Om de båda variablerna RMK och RF! varierat kring ett medeltal på noll hade detta inte varit något problem. Mer allmänt blir den sammanlagda koefficienten för K: i ekvation (ii) följande:

k+r1ñ+r2ñ

där W och ü är medelvårdena under estimationsperioden för och

RMl

Denna koefficient är den korrekta kapitalförslitningskoefficienten°

RFt.

och är den som svarar mot det k som finns i ekvation (i). En del ytterligare modifikationer som gjorts, samt valet av räntabilitetsbegrepp, redovisas i samband med att skattningsresultaten nedan presenteras.

Bilaga 13 29

Skanning utan räntabilitetsvariabler

Först gjordes en skattning enbart av det rena produktions- och kapitalstockssambandet i enlighet med ekvation (i) i föregående avsnitt. Helårsvisa data för perioden 1950-1981 användes. Resultatet blev (med koefficienternas t-kvoter inom parantes): (1) I = 764 + 0,01 AQ + 0,30 AQ_1 + 0,16 210-2 + 0,29 AQ-3 + (0,2) (3,5) (1,7) (2,8) + 0,15 AO-.. + 0,093 K (1,6) (17,2)

R2 = 0,93

där I = industrins fasta bruttoinvesteringar, milj kr, 1975 års priser AQ = förändring från föregående år i industrins förädlingsvärde, milj kr, 1975 års priser (-1, -2, etc anger ett, två etc års tidseftersläpning) K = industrins stock av fast realkapital vid början av året, milj kr, 1975 års priser, under antagande om 20 års linjär avskrivning av kapitalföremålen. Koefficienten för produktionsförändring utan tidsfördröjning blev mycket liten (endast 0,01), vilket inte var oväntat. Det tar viss tid innan en produktionsändring ger upphov till ändrade förväntningar och innan dessa i sin tur hinner påverka investeringarna. Mer egendomligt är att koefficienten Detta

för både AQ, och AQG är större än för den mellanliggande A04_

skulle innebära att effekten av en produktionsförändring skulle börja ebba ut efter två år för att åter tillta efter tre år. Vad man väntar sig är att effekten först tilltar, når en topp och sedan avtar* Det resultat som här erhållits får till denna speciella del tillskrivas slumpens eller andra faktorers inverkan. Däremot förefaller summan av koefficientema för produktionsförändringarna vara någorlunda rimlig, den är 0,90. Ekvationen kan mera summariskt skrivas:

I = 764 + 0,90 + 0,093 K

§0

(1) wiao-, (17,2)

R2 = 0,93

där = 1.

ån

wi 1 Så blev också resultatet “d e av mm

Denna summa på 0,90 kan visas betyda, tillsammans med ekvationens skattmng

svarande ekvation som att marginella ratio

konstanta term, den capital-output (kvoten mellan gjordes (på något kor_

forandringarnai realkapitalstock och produktionsvolym) var ungefar 1,1 vid ;are tidsperiod) i sam- 1960-talets början och 1,0 vid 1970-talets mitt. I diagram 3.1 visas band med 1980 års långutvecklingen av den genomsnittliga capital-output ratio” beräknad under

.. .. . . . . . .. Efjwmâdffylå? iaga ll USUBS on- S: ,de-sin

att avskrivning under en av 20 hos

.forutsattning sker linjart livslangd .år samhet, finansiering och

investeringarna. Den var omkring 1,3 vid 1960-talets bor] an och omkring 1,2 investeringar unde, under första delen av 1970-talet. Att den sjunkit är i överensstämmelse med 1970-talet.

30 Bilaga 13

1,5-

l I l I I I l 1 956 58 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 80 82 År

Diagram 3.1 Industrins capital-output ratio (kvot mellan real/capitalstock och produktionsekvationens resultat, att den marginella capital-output ratio varit något volym) 1955-1982 lägre än den absoluta. Anm. Realkapitalstock Det faktum att, som diagrammet visar, ratio i 1975 drs priser beräk- ”capital-output steg kraftigt nad under antagande under senare delen av 1970-talet var mest ett utslag av det starkt försämrade om 20 års linjär avskriv- efterfrågeläge som då inträdde. Till detta kunde realkapitalstocken givetvis ning av kapitalfäremålen. inte omedelbart trots anpassas, att investeringarna minskade kraftigt från Produktiønsvolym mätt och med 1977. som förädlingsvärde i 1975 års priser. Realkapitalstocken har som nämnts beräknats under förutsättning att investeringarna skrivs av under 20 år. Detta betyder att realkapitalets genomsnittsålder är ungefär 10 år, om anskaffningarna är någorlunda jämnt fördelade i tiden. Kapitalförslitningen skulle då per år uppgå till ungefär 10 procent av den befintliga stocken. Den skattade kapitalförslitningskoefficienten på 0,093 svarar väl häremot. Ekvationen förklarar industrins investeringar tämligen väl; determinationskoefficienten R2 är 0,93. Som visas diagram 3.2 kvarstår dock en viss variation som verkar kunna vara systematisk. I början av 1970-talet var de faktiska investeringarna mindre än de av ekvationen skattade. Detsamma gäller åren 1977-1981, med undantag av 1980. Under åren 1973-1976 var däremot de faktiska investeringarna större än de som skattats med ekvationen.

Skanning med räntabilitetsvariabler

Det ligger nära till hands att försöka förklara de ovan nämnda avvikelserna med lönsamhetsfaktorer som inte fullt ut fångats upp av det enkla produktions- och kapitalstockssambandet. Om man på det sätt som angivits i ekvation (ii) i det inledande avsnittet lägger till den bokföringsmässiga

sou 1984:7 Bilaga 13 31

Miljarder kr 1975 års priser

15-

14 faktiska

13-

12-

11-

1 0-

g?

Diagram 3.2 Industrins

8-1 bruttoinvesteringar, fak-

tiska och skattade enligt ekvation (I) 1970-1981. I r 1 I l I l I l I I I Hela estimatiønsperiøden 1970 72 74 76 78 80 År är 1950-1981

räntabiliteten på materiellt kapital och räntabiliteten på finansiellt kapital lRåntabilitetsvariablei-na blir resultategl har vid skattningen tagits som medeltal av innevarande och föregående I = 980 + 0,59 + 0,098 K + 0,0024 RMB - K -

_âwi

(2) A04 års värden för att ta (376) (231) hänsyn till att en viss tidsfördröjning i inves- 03028 RF K teringamas reaktion kan (-1,32) förmodas föreligga. Detta är givetvis ett starkt R2 = 0,97 förenklat förfarande. Möjligt är också att tidsdär RMB = bokföringsmässig räntabilitet på materiellt kapital i procent föfdföiningen i Verklig RF = räntabilitet på finansiellt mätt som affärsbankernas

:âieâåtraâçfâfá Zriåfe

kapital - . . . .. . l V specialinlåningsranta 1 procent [erna endast varit tm_ 1 öVngt 50m 1 ekV gängliga för perioden Summa av koefficienterna för produktionsförändringarna blev här lägre, efter 1969. Därför har en 5

0,59. Den kan nu emellertid inte tolkas som en marginell ”capital-output dummy-Yariabél

ratio i den tidigare eftersom räntabilitetsvariablerna också

:âçtâgâorâå: f/;Srâfåglég

meningen, påverkar investeringarna. Vidare mäter koefficienten framför kapitalstockoch 0 därcfter_ i denna en inte längre kapitalförslitningskoefficienten, vilket förklaras i det inledan- och efterföljande ekva-

de avsnittet. Görs den justering som där visades, blir kapitalförslitningsko- tiyner _S9m innçhåller

efficienten densamma som i ekvation

gggååliletäiftzlaçlåbfåén_

ungefär (1). En ökning i räntabiliteten på materiellt kapital med en procentenhet leder mywañabeln saknar enligt ekvationen till en investeringsökning på 0,0024 gånger kapitalstocken. större intresse och redo- Vid 1980 års kapitalstock innebär detta ca 275 milj kr (i 1975 års priser) vilket Visas genomgående inte.

32 Bilaga 13

motsvarar ca 2,5 procent av investeringarna detta år. En ökning i räntabiliteten på finansiellt kapital med en procentenhet leder till en något större effekt, givetvis år det motsatta hållet, nämligen en minskning i investeringarna med 0,0028 gånger kapitalstocken. Detta betyder vid 1980 års kapitalstock inte fullt 3 procent av detta års investeringar. Av diagram 3.3 framgår att införandet av räntabilitetsvariablerna förbättrade ekvationens anpassning. Avvikelserna mellan faktiska och skattade tal får anses vara ganska obetydliga. Att räntabiliteten på finansiellt kapital skulle ha större effekt på investeringarna än räntabiliteten på materiellt kapital har kan tyckas orealistiskt. En förklaring kan emellertid vara att den sistnämnda i stor utsträckning kommer till uttryck redan i de produktionsvariabler som ingår i ekvationen och till vilka räntabiliteten på materiellt kapital endast utgör ett marginellt korrektiv. Räntabiliteten på finansiellt kapital har såtillvida en mer självständig ställning att den mäter lönsamheten hos en konkurrerande placeringsform. Dessutom är det så att räntabiliteten på finansiellt kapital samtidigt ger uttryck för kostnaden för lånat kapital. Variabeln kan därför fånga upp inte bara effekten att kapital flyttas från materiella till finansiella investeringar utan också den inverkan som kostnaderna för lånefinansiering kan ha på de materiella investeringarna.

Miliarder kr 1975 års priser

15-1

14.. faktiska

10-1

Diagram 3.3 Industrins bruttoinvesteringar, faktiska och skattade enligt ekvation (2) 1970-1981 Hela estimationsperioden l I I I r är 1950-1981 1970 72 74 76 78 80 År

Bilaga 13 33

Det skall också på pekas att koefficienten för räntabiliteten på finansiellt kapital skattats med ganska låg precision, vilket tar sig uttryck i ett relativt lågt värde på t-kvoten. Koefficienten för räntabiliteten på materiellt kapital har bättre precision. De båda räntabilitetskoefficienterna är numeriskt inte signifikant skilda från varandra, statistiskt sett. I tabell 3.1, där en översikt av gjorda ekvationsskattningar återfinns, visas en ekvation där skillnaden mellan de

båda räntabilitetsvariablerna använts. Detta innebär ett antagande om att de

har samma koefficient (med motsatta tecken). Resultat blev en koefficient på 0,0025, dvs ett tal mellan de båda koefficienterna i ekvation (2), skattad med rätt hög precision. Det är emellertid inte så lätt att på förhand teoretiskt motivera varför de två koefficienterna skulle vara lika stora. Ovan har den bokföringsmässiga räntabiliteten på materiellt kapital använts. Man kan också använda ett räntabilitetsmått som utgår från återanskaffningskostnadsbaserade resultat- och kapitalvärden (se kapitel 2). Med i övrigt samma variabler i ekvationen blir resultatet följande:

wi

1= 1004 + 0,61 4104+ 0,091 K + 0,0021 RM- K - (3) *

0,28) (2,s7_)

- 0,0021 RF - K (nosgo)

R2 = 0,97

där RM = räntabiliteten i den inflationsjusterade på materiellt kapital procent i övrigt som i ekv (2)

Här blev verkligen koefficienterna för de båda räntabilitetsvariablema lika

stora och aningen lägre än i ekvation (2). Övriga koefficienter och R2 blev

ungefär som förut. Att välja mellan ekvation (2) och (3) är från statistiska synpunkter inte så lätt. Det är likaså svårt att från teoretiska utgångspunkter välja mellan den ena eller den andra förklaringsmodellen. Frågan är vilken typ av räntabilitetstal som företagen i första hand vägleds av. Härvidlag kan det förmodligen vara olika i olika företag. Strängt taget är det dessutom den förväntade framtida räntabiliteten på nytt kapital som är Här har

relevant.

den historiska genomsnittliga räntabiliteten använts, i den mer eller mindre föreställningen att den kan approximera företagens förväntvälgrundade ningar.

Skanning med reala räntabilitetsvariabler

Hittills har använts nominella och inte reala räntabilitetsmått. Kanske styrs emellertid företagens investeringsbeslut snarast av de reala räntabilitetstalen, dvs de nominella efter avdrag av inflationstakten. I den följande ekvationen har reala mått använts:

34 Bilaga 13 sou 1984:7

I = 1328 + 0,88 + 0,085 K

_âom

(4) Ao-, (15,08) - + 0,0009 (RM - KPI) - K- 09052 (RF KPI)- K (1,06) (-2,92)

R2 = 0,97

där KPI = procentuell uppgång i konsumentprisindex under loppet av året* i övrigt som i ekv (3) Här minskade alltså koefficienten för räntabiliteten på materiellt kapital kraftigt, medan den blev avsevärt större än tidigare för räntabiliteten på Hur detta skall tolkas är att Att på statistiska

1 Güdande medeltal, finansielltkapital. svårt säga.

som fö, räntabilitetsta. grunder valja mellan (4) och (2) eller (3) är inte möjligt. Det kan nämnas, len, se not vid ekv (2) som framgår av redovisningen i tabell 3.1, att resultatet blir ungefär

Tabell 3.1 Skattade ekvationer for industrins totala bruttoinvesteringar

Kapitalstock multiplicerad med:

(7,09) (-1,58)

Anm. I samtliga ekvationer ingår dessutom konstant term, realkapitalstocken (för att ta hänsyn till kapitalförslitninge samt en dummy-variabel som tar hänsyn till att räntabilitetsvariablerna inte funnits tillgängliga före 1970. Dessa redovis inte här. Talen inom parentes är t-kvoter. För ZAO visas inte dessa eftersom koefñcienten är en summa av flera (icke h särredovisade) koefficienter med var sitt t-värde.

Bilaga 13 35

detsamma om den bokföringsmässiga räntabiliteten läggs till grund för den reala räntabilitetsmätningen i stället för som här den inflationsjusterade. Man kan notera att inflationstakten som sådan i ekvation (4) har en positiv inverkan på investeringarna. Den har en sammanlagd koefficient på 0,0052 minus 0,0009, dvs 0,0043. En möjlig tolkning av detta skulle kunna vara att inflationstakten i sig är en indikator på positiva framtidsbedömningar: hög inflationstakt uppstår när efterfrågetrycket är högt och hög inflation innebär möjligheter till höjda priser på företagens produkter. Det kan nämnas atti en ekvation som skattats (här inte redovisad) blev inflationen statistiskt signifikant när den infördes som förklaringsvariabel separat.

Sammanfattning

I tabell 3.1 har resultaten av ett antal skattningar av investeringsekvationer sammanställts, av vilka A-G omnämnts i den föregående texten. Där finns också ett antal ekvationer, H-M, där produktionsvariabeln helt uteslutits, för att undersöka hur stort förklaringsvärde som kan erhållas med enbart räntabilitetsvariabler och kapitalstock. Räntabilitetsvariablerna blev klart signifikanta men förklaringsvärdet, mätt med R2, sjönk och blev lägre än även för det rena produktions- och kapitalstockssambandet. Dessutom blev värdet på Durbin-Watsons test, D/W, lågt vilket antyder att modellen är felaktigt specificerad. Produktionen bör alltså alltid vara med i en ekvation för investeringsbeteendet och kompletteras med räntabilitetsfaktorer. Resultaten medger emellertid inte någon entydig tolkning av hur dessa faktorer påverkar investeringarna. Flera ekvationer kan te sig rimliga var för sig, men är uttryck för olika beteendemönster i industriföretagen. Avslutningsvis sammanfattas i följande tablå effekterna på industrins investeringar, vid 1980 års nivå, av en höjning i räntabiliteten på respektive materiellt och finansiellt kapital samt av en höjning i inflationstakten, enligt de i texten redovisade ekvationerna:

Höjning med 1% i: RM(B) RF KPI

Effekt på investeringarna i % enl ekv (2) 2,4 -2,8 2,0 -2,0 - (3) (4) 0,8 -5,1 4,3

sou 1984:7 Bilaga 13 37

4 och finansiering

Kapitalbehov

I föregående kapitel om investeringarna i fast realkapital nämndes endast flyktigt frågan om hur investeringarna finansieras. Det finns i princip tre olika sätt för ett företag att anskaffa kapital till sina investeringar, nämligen att använda i företaget kvarhållna vinstmedel, att låna pengar och att emittera nytt aktiekapital. Olika slags restriktioner finns för användningen av dessa olika finansieringskällor. Möjligheterna att använda kvarhållna vinstmedel kan givetvis begränsas av företagets historiska och nuvarande lönsamhet. Upplåningen kan ibland begränsas av utbudet av krediter eller av räntans höjd i förhållande till investeringens förväntade avkastning. En ytterligare restriktion kan företagets Soliditet utgöra: det kan vara riskabelt med en alltför hög skuldsättning. Möjligheterna till nyemission slutligen bestäms bl a av aktiemarknadens bedömning av företagets förväntade lönsamhet. Det är emellertid inte bara investeringarna i fast realkapital som måste finansieras utan också ökningar i andra slags tillgångar, nämligen varulager

och finansiella tillgångarÄ Innan finansieringsfrågorna behandlas närmare

skall investeringarna i dessa tillgångsslag i korthet beskrivas och analyseras.

Lagerinvesteringar Industrins lager - både av råvaror och färdigvaror - kan åtminstone på längre sikt antas bestämmas av produktionens utveckling. På kort sikt kan dock oönskade” (med hänsyn till lagerförändringar uppstå

produktionsnivån) lÅven de materiella

om efterfrågan utvecklas på ett ovantat satt. investeñngama som I diagram 4.1 visas utvecklingen av industrins lagerinvesteringar (förän- omnämndes i inledningdringar i lagerstocken enligt finansstatistiken för företag), tillsammans med en till kapitel 3 måste aturügwis finåmsieras skattade lagerinvesteringar enligt en ekvation innehållande produktionens Ekvationen ser ut på följande sätt (t-kvoter inom

åäeikaâuaâlfâåügâsêöre_

förändringar. parentes) tag t ex lånar till en immateriell investering så bokförs den senare nor- *mi* 5°m °

= _3134 + 0,64 AQ + 0,44 A04 + 0,19 A04 msmadâ

post och reduceras dar- (29) (20) (Os) med en annan finansieringskälla, nämligen R2 = 0,32 vinstmedlen.

38 Bilaga 13

där L = industrins lagerinvesteringar, milj kr, löpande priser = AQ förändring från föregående år i industrins förädlingsvärde, milj kr, löpande priser (-1 och -2 anger ett resp två års eftersläpning)

Miljarder kr

14-

12-

* s skattade

faktiska

Diagram 4.1 Industrins Iagerinvesteringar 1979-1982, faktiska och skattade enligt ekvation r r I I I v i texten 1970 72 74 76 78 80 82 År

Motivet för att ta med den tidsförskjutna produktionen liknar det som gavs vid analysen av de fasta investeringarna i kapitel 2, nämligen att företagens förväntningar om produktionsutvecklingen antas kunna bestämmas av de historiska erfarenheterna. Det skall påpekas att ekvationen skattats på en relativt kort tidsperiod, 1970-1982. Denna enkla ekvation förklarar som synes lagerinvesteringarna ganska väl; men avvikelser finns. Åren 1974-1976 var de faktiska lagerinvesteringarna större än de skattade. Detta hade delvis att göra med att efterfrågeutvecklingen då blev opåräknat svag, att lågkonjunkturen blev djupare än väntat. Delvis torde också det statliga lagerstöd som då förekom ha inverkat. Under 1977 och 1978 blev i stället de faktiska lagerinvesteringarna lägre än skattade, vilket närmast kan ses som en rekyl av den tidigare överdrivna lageruppbyggnaden. Från 1980 har likaledes de faktiska talen varit lägre än de skattade. Detta kan möjligen bero på det starkt uppdrivna ränteläget som gjort det angeläget att binda så litet kapital som möjligt i lager.

Finansiella investeringar

Ett företags finansiella investeringar är av flera slag. För det första är det sådana som är direkt kopplade till den löpande verksamheten: kassamedel, kundfordringar och liknande. För det andra är det fråga om aktier i

sou 1984:7 Bilaga 13 39

Procent av bokfört kapital 55

50-

45-

40_ av inflationsjusterat kapital

35% Diagram 4.2 Industrins finansiella tillgångar i l , I l t I I l l | l l l r procentavdettotala 1970 72 74 76 78 80 82 År kapitalet 1970-1982

dotterbolag och andra aktieinnehav av närmast strategisk natur. För det tredje förekommer finansiella placeringar med huvudsyftet att få ränteinkomster. Det är denna typ av investeringar som är mest känsliga för ränteförändringar och som vid höga räntelagen kan minska viljan att investera i realkapital, såsom diskuterades i förra kapitlet. Av diagram 4.2 framgår att de finansiella tillgångamas andel av det totala bokförda kapitalet i industrin ökat påtagligt sedan 1970-talets början. I det är emellertid bokfört till de historiska anskaff-

totala kapitalet realkapitalet

ningskostnaderna (se närmare kapitel 2) medan det finansiella kapitalet givetvis mäts i aktuell prisnivå. Räknar man om det materiella kapitalet till återanskaffningsvärden och ersätter de bokförda värdena med dessa, blir uppgången i det finansiella kapitalets andel inte lika kraftig. En ekvation för industrins investeringar i finansiellt kapital har försökt skattas med i princip samma uppläggning som för investeringarna i fast Som förklaringsvariabler användes dels produktionens förän-

realkapital.

dringar, dels räntabiliteten på materiellt och på finansiellt kapital. Häriskulle hänsyn tas till både de finansiella investeringar som kan genom förmodas vara beroende av rörelsen och till de placeringar som görs i syfte att få ränteinkomster. Resultatet blev emellertid inte särskilt tillförlitligt, med stora standardavvikelser för de skattade koefficienterna och rätt dålig anpassning till de faktiska finansiella investeringarna. En förklaring till detta kan vara att skattningsperioden var väl kort, 1970-1981.

Det totala finansieringsbehovet

I tabell 4.1 har industrins investeringari de tre kategorierna fast realkapital, varulager och finansiellt kapital sammanställts. Det är summan av dessa som .med hjälp av de inledningsvis nämnda källorna skall finansieras.

40 Bilaga 13

Tabell 4.1 Industrins totala ñnansieringsbehov 1970-1982 med fördelning på investeringskategorier Miljarder kr

Bruttosparandet

En av de finansieringskällor som står till buds är alltså de i företagen kvarhållna vinstmedlen. Närmare bestämt är det fråga om bruttosparandet, dvs rörelseresultatet före avskrivning (avskrivningarna är visserligen en kostnad men motsvaras inte av någon utbetalning och är därför disponibla) efter avdrag av ränteutgifter (netto), skatt och utdelning. Till detta kan komma extraordinära inkomster (netto) av olika slag.

Bruttosparandet har som framgår av diagram 4.3 svarat för en mycket

varierande del av industrins finansieringsbehov. Dessa variationer speglar naturligtvis främst variationerna i lönsamheten. I diagrammet visas också bruttosparandet i procent av enbart bruttoinvesteringarna i fast realkapital. Under perioden 1970-1982 har detta procenttal i genomsnitt varit drygt 90, men med mycket stora variationer. Anmärkningsvärda är de låga talen 1977 och 1978. Trots att investeringarna 1976-1978 minskade med 35 procent i volym, räckte lönsamheten inte till för att göra bruttosparandets andel av investeringarna högre än omkring 50 procent. Den väsentligt bättre lönsamheten under åren 1979-1982, i förening med fortfarande ganska små investeringari fast realkapital, har medfört att bruttosparandet kommit uppi drygt 100 procent av dessa investeringar.

Upplåning och Soliditet

Nettouppläningen är som finansieringskälla i allmänhet ungefär lika stor, eller något större, jämfört med bruttosparandet. Eftersom nyemissionema den tredje finansieringskällan - i regel utgör mindre än 10 procent av det totala finansieringsbehovet kommer upplåningens andel att variera omvänt mot bruttosparandets. Om ett företags räntabilitet på det totala kapitalet kunde förutses utan osäkerhet, skulle det i princip var mest lönsamt för ägarna att tillgodose alla

Bilaga 13 41

Procent 160-

140av investeringar i fast realkapital 1201

100*

80-1

60-

av totalt finansierings- 40_ behov

Diagram 4.3 Industrins 20- bruttosparande i procent av det totala finansieringsbehovet och av inriint I vesteringarna i fast real- 1970 72 74 76 78 80 82 ÅF kapital 1970-1982

uppkommande kapitalbehov genom upplåning, så länge låneräntan är lägre än (den i förväg kända) räntabiliteten. Enligt det i kapital 2 omnämnda hävstångssambandet blir nämligen räntabiliteten på eget kapital då större, ju större skuldsättningsgraden är. I verkligheten finns det naturligtvis större eller mindre osäkerhet om den framtida räntabilitetens storlek. Om räntabiliteten på totalt kapital skulle bli lägre än låneräntan blir enligt samma hävstångssamband räntabiliteten på eget kapital sämre, ju högre skuldsättningsgraden är. Den överenskommna räntan på lånen skall ju betalas-även om företaget skulle gå dåligt. Vid en mycket hög skuldsättningsgrad riskerar ägarna alltså mycket stora förluster om lönsamheten blir sämre än väntat. Till den allmänna affärsrisken mäste med andra 0rd läggas en finansiell risk som blir större ju mer skuldsatt företaget är, vid i övrigt lika omständigheter. I de flesta företag är man därför angelägen att följa skuldsättningsgradens utveckling. Ofta brukar man härvid se på Soliditeten, dvs det egna kapitalets andel av det totala kapitalet. En strävan att hålla skuldsättningsgraden nere kan då utformas som ett krav på Soliditeten. Var den lägsta tolerabla nivån på Soliditeten ligger är givetvis olika för olika företag, beroende på hur stor osäkerhet som råder om företagets framtidsutsikter, hur konjunkturkänslig verksamheten är, etc. Vid brukar av de s k obeskattade reserverna soliditetsberäkningar däribland främst lagerreserven - hälften räknas som skulder och hälften som eget kapital. Skälet härtill är den latenta skatteskuld på ca 50 procent som de är behäftade med.

42 Bilaga 13

Soliditeten kan beräknas med antingen det totala kapitalet enligt bokföringen eller med ett totalt kapital där det materiella kapitalet värderas till återanskaffningsvärdeÅ I diagram 4.4 visas soliditetsutvecklingen i industrin enligt båda dessa beräkningsprinciper. Soliditeten sjönk påtagligt fram till 1977. Därefter har den återhämtats något, främst som en följd av det förbättrade vinstläget. I näringsgrenar utanför industrin är Soliditeten avsevärt lägre, som framgår av diagram 4.5. Exceptionell är soliditetens nedgång i el-, gas- och vattenverken, vilket kan tillskrivas den stora upplåning som kärnkraftsutbyggnaden 1 Den skillnad som det medfört. senare fallet uppstår i förhållande till bokfö- Att soliditeten är så mycket högre i industrisektorn beror säkerligen på de ringsvärdet utgör en större risker och de större konjunkturvariationer som det internationella dold reserv: skillnaden beroendet medför. En viktig fråga för industrins framtida finansiering är om mellan kapitalets verk-

soliditetsnivån 1982 är tillräckligt hög? eller om en återgång till åtminstone

liga och bokförda värde. Även av denna re- den nivå som rådde vid 1970-talets början är långsiktigt sett nödvändig. Vad serv bör hälften anses som talar för det senare är givetvis att industriföretagandets allmänna risker utgöra en latens skatte- är väl så stora nu som till marknademas då, med hänsyn tillväxt, skuld. konkurrenskraft, energi- och råvarupriser, etc. 2 Framhållas bör att soli- Å andra sidan kan det tänkas att företagen nu i större utsträckning än i diteten av allt att döma början på 1970-talet litar på att staten på ett eller annat vis träder in med ökat kraftigt också 1983 till följd av den fortsatt industripolitiska åtgärder om det skulle gå dåligt. Detta skulle i så fall mildra goda vinstutvecklingen. kraven på ökad soliditet.

Procent

38*

3 4- , inflations justerad

30--

26_ bokförings mässig

22-

18-

14-

Diagram 4.4 Industrins soliditet vid årets början ? I I I l I I 197w1983 1970 72 74 76 78 80 82 År

Bilaga 13 43

Procent

34--

30-

, 4_- industri 264

22- . varuhandel, hotell-

tzoch restaurangrörelse

18 eI-, gas- och vattenverk

n/

__\

l,::\

14- .n . . 0-

. HH_-_-.:›› I \l:?__,\,...u_;gbyggnadsindustn

10-. i samfärdsel

Diagram 4.5 Olika nä-

Z

ringsgrenars bokföringsl r r l I I I i mässiga soliditet vid årets År början 1970-1982

Nyemission

Om upplåningen är begränsad av ett minimikrav på Soliditeten och bruttosparandet i form av kvarhållna vinstmedel är givet, återstår möjligheten att finansiera ett återstående kapitalbehov genom emission av nytt aktiekapital. En förutsättning för detta är emellertid att aktiemarknadens förväntningar om avkastning på riskvilligt kapital kan tillgodoses. I detta sammanhang bör observeras att löntagarfondernas och den fjärde APfondens avkastningskrav i princip skall överensstämma med de långsiktiga avkastningskraven på aktiemarknaden i övrigt. Nyemissionerna har, som framgår av sammanställningen av de olika finansieringskällornas bidrag i tabell 4.2, under 1970-talet svarat för relativt små belopp jämfört med bruttosparandet och upplåningen. Det skall påpekas att de jämförelsevis stora emissionsbeloppen 1981 till hälften var utslag av ökade statliga engagemang i näringslivet. De små nyemissionsbeloppen måste ses i ljuset av företagens politik att inte dela ut hela den utdelningsbara vinsten till aktieägarna - i sin tur delvis ett resultat av

dubbelbeskattningen på aktievinster. Ägarna använder på detta sätt en del

av sina (skattebefriade) vinstmedel till att finansiera företagets fortsatta verksamhet, vilket kan betraktas som en slags informell nyemission. Denna praxis kan leda till en från samhällsekonomisk synpunkt olämplig fördelning av investeringarna. Företag med stora historiska vinster men kanske med dåliga framtidsutsikter får lätt att skaffa billigt eget kapital, medan företag med utsikter till växande framtida lönsamhet men utan historiska vinster att falla tillbaka på måste lita till dyrare extern anskaffning av sitt riskvilliga kapital.

44 13

Bilaga

Tabell 4.2 industrins finansiering med fördelning på ñnartsieringskâllor 1970-1982 Miljarder kr Brutto- Upp- Nyemis- Summa fi- Saldo- Summa ñnansparande låning sion nansiering post sieringsbehov*

1 enl tabell 4.1

Finansiellt sparande

Om man adderar industrins nettoupplåning och nyemissioner och sedan drar bort de finansiella investeringarna erhåller man vad som brukar kallas det finansiella sparunderskottet i industrin. Detta mäter hur mycket kapital som netto måste tillföras industrin från andra delar av ekonomin. Det finansiella sparandet kan - i princip likvärdigt räknas fram genom att från dra de reala bruttoinvesteringarna (i fast realkapital och bruttosparandet varulager).1 Denna beräkning visas i tabell 4.3. Under 1982 skulle som den unika situationen ha inträffat att industrin hade ett finansiellt framgår till andra sektorer överskottssparande, dvs uppträdde som nettoutlånare om än i blygsam utsträckning. De sektorer i ekonomin som normalt har finansiella sparöverskott är hushållen och de finansiella företagen, dvs banker och försäkringsbolag. i övrigt, de s k icke-finansiella företagen har normalt finansiella Näringslivet sparunderskott. Den sektor som under de senaste åren haft de största underskotten är emellertid den offentliga sektorn, till följd av statens budgetunderskott. Det under 1980-talets första år starkt växande sparandet i det samlade näringslivet har använts till att finansiera det ökande statliga . 1 Resultatet blir i prakbudgetunderskottet, snarare än till produktiva investeringar i den egna tiken något annorlunda beroende på den diffe- sektorn. En förutsättning för att få denna finansiering av budgetunderskottet rens som enligt tabell till stånd har varit en hög räntenivå. Från företagens sida har detta - helt 4.2 finns mellan summa konsekvent och i överensstämmelse att med analysen i kapitel 3 -inneburit finansiering och summa för finansiella intresset för investeringar i realkapital minskat, till förmån finansieringsbehov. Preoch då självfallet inte minst just köp av statsobligationer och cisionen är uppenbarli- placeringar gen inte fullständig. andra statspapper.

sou 1984:7 Bilaga 13 45

Tabell 4.3 Industrins finansiella sparande 1970-1982 Mil jarder kr

1972 1973 12 14 - 1

24 - S 1974 19

sou 1934:7 Bilaga 14 3

Förord

1984 års långtidsutredning har utarbetats inom finansdepartementet. I samband med utredningen har ett antal specialstudier genomförts. Huvuddelen av dessa publiceras som bilagor till utredningens huvudrapport (SOU 1984:4). I föreliggande bilaga nr 14 redovisas en studie av export och import av varor. Den har utförts av en arbetsgrupp inom konjunkturinstitutet. Ansvaret för studien och bedömningama däri vilar på författarna. Långtidsutredningens användning av studien och dess resultat framgår av huvudrapporten.

Stockholm i mars 1984

Michael Sohlman Planeringschef

Bilaga 14 5

Innehåll

Författarnas förord I Sveriges varuexport 1 Inledning

5 Estimationsresultatförstatshandelsg 0PEC-, NIC- och övriga länder 29

6 Sektoranalys . . . . 33 6.1 Jordbruk och fiske, skogsbruk, livsmedel, drycker och tobak 33 6.2 Textil-, beklädnads och läderindustri . . . . . . . . 33 6.3 Grafisk, gummivaru- samt jord- och stenvaruindustri 34 6.4 Kemisk industri . . . . . 35 6.5 Verkstadsindustri och övrig tillverkning 37 6.6 42 6.7 Petroleum- och kolindustri samt el-, gas-, värme- och vattenverk 45

7 Basindustriema 49 7.1 Inledning . . . . . 49 7.2 Järn-, stål- och metallver 50 7.3 Gruvor och mineralbrott 54 7.4 Skogsindustri 57

Appendix 63

II Sveriges varuimport 1 Inledning 65

2 Översikt över den teoretiska modellen 69

6 Bilaga 14 sou 1984:7

3 Modellens utformning . . . . . . . . . . . . . . . 73

4 Estimationsresultat . . . . . . . . . . . . . . . . 77

5 Sektorvis analys av de viktigare sektorerna . . 81 för varuimporten 5.1 Textil-, beklädnads- och läderindustri . . . . . . . . 81 5.2 Kemisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . 84 5.3 Järn-, stål- och metallverk . . . . . . . . . . . . 86 5.4 Verkstadsindustri, exkl. varv . . . . . . . . . . . 89

6 Importen av olje- och petroleumprødukter . . . . . . . . 93 6.1 Importen av raffinerade . . . . . . . . . 93 produkter

sou 1984:7 Bilaga 14 7

Författarnas förord

Denna studie har gjorts av en projektgrupp inom konjunkturinstitutet på uppdrag av finansdepartementet. Ett allmänt syfte med studien har varit att utveckla modeller för användning i långtidsutredningens prognosarbete. Förutom att ha studerat det historiska förloppet för samtliga LU-sektorer har inom institutet utarbetats bedömningar av exportutvecklingen för LUsektorerna 1, 2, 12, 16 och 18. Projektgruppen som har arbetat med utredningen har bestått av Edward Palmer, Göran Schubert och Anette Nilsson. Randall Bowie, Roger Knudsen och Bengt Söderberg har också svarat för självständiga bidrag. Projektgruppen har letts av Edward Palmer, som har skrivit avsnitten 1-5 samt delavsnitten 6.2-6.5 i exportstudien. Göran Schubert svarar för avsnitt 7 om basindustrierna i exportstudien. Roger Knudsen svarar för avsnittet 6.1 om jord- och skogsbruket. Bengt Söderberg svarar för avsnitt 6.6 om varven och Randall Bowie svarar för avsnitt 6.7 om petroleumindustri samt el-, gas-, värme- och vattenverk. Anette Nilsson har tillsammans med Palmer genomfört beräkningarna till exportstudien. Avsnitten 1-5 i importstudien har skrivits av Nilsson och Palmer och beräkningarna har gjorts av Nilsson tillsammans med Schubert. För avsnitt 6 i importstudien om importen av olja och petroleum svarar Bowie och Palmer gemensamt. Studien har krävt betydande insatser för att bygga upp den databas som användes. Förutom projektgruppen har många personer bidragit till denna fas av arbetet. Dag Ståhlfors och Per-Lennart Börjesson bidrog som assistenter. Christina Gustafsson, Eva Sandin, Sture Johansson och Eva Fredriksson hjälpte till med dataframtagning. Christer Schapiro har bidragit med viktiga programmeringsinsatser för databashantering. Monica Brorsson har skrivit ut samtliga manuskript till studien. Vi är också tacksamma för den hjälp vi har erhållit från statistikproducerande i - förutom myndigheter Sverige Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Holland, Italien, Japan, Kanada, Norge, Schweiz, Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och USA. För NIC-ländema har vissa serier erhållits från Chase Econometrics, Inc. OPEC:s ekonomiska sekretariat i Wien samt OECD har hjälpt till med data för dessa ländergrupper.

Gustaf Adlercreutz och Svante Öberg har bidragit med synpunkter under

arbetets utförande.

Bilaga 14 9

I

Sveriges varuexport

1 Inledning

Studien av Sveriges varuexport såsom den utvecklas här består av ett antal delstudier. En av målsättningarna med arbetet har varit att studera Sveriges export av olika produkter till olika länderområden. Produktgruppema är definierade som de 18 LU-sektorerna. Ländergrupperna är OECD, OPEC, NIC,1 statshandelsländema och övriga världen. De olika delmodellerna täcker, i varje fall i princip samtliga produkt- och ländergrupper. Det har emellertid inte varit möjligt att i praktiken studera Sveriges export till alla

dessa ländergrupper på LU-sektornivå i någon större detalj? I arbetet med

modellerna för denna studie har en relativt stor del av resurserna avsatts för analys av exporten till OECD-området. Denna fördelning har förefallit

självklar på grund av detta områdes stora betydelse för Sveriges export? Den

näst viktigaste ländergruppen för svensk export är statshandelsländerna.

För de flesta branscher är de övriga nordiska länderna samt Tyskland och

Storbritannien de viktigaste exportmarknaderna. Det kan påpekas att Sveriges export också utgör en betydande del av de övriga nordiska ländernas totala import. För Tyskland, Storbritannien och de övriga OECD-ländema är å andra sidan importen från Sverige oftast en mycket liten del av landets totala import, åtminstone på den produktgruppnivå som vi arbetar med i 1NlC-gruppen, dvs. de denna studie. Det kan också påpekas att samtidigt som exporten från många s. k. nyindustrialiserade av de mindre och medelstora exportbranschema är högt koncentrerad på de länderna, omfattar här nordiska marknaderna har exporten från de tre tyngsta exportbranschema Brasilien, Mexiko, dvs. Verkstadsindustri, trä-, massa- och pappersindustri samt järn-, stål- och Singapore, Hongkong, metallverk Taiwan och Sydkorea. en mycket bredare bas. Tabell 1 visar att tillväxten 2 För vissa LU-sektorer i varuexporten var i genomsnitt ca hälften så är exporten till andra stor under tioårsperioden 1973-1982 än under det föregående decenniet. En än ett fåtal närliggande förklaring till den lägre exportutvecklingen ligger i den lägre inkomsttillväxländer mycket liten. För ten i OECD-länderna. Enligt tabell 2 var tillväxttakten av BNP i fasta priseri LU-sektor 18 är den stort sett hälften så stor under 1973-1982 som under 1964-1972. Sveriges t. ex. obefintlig. marknadsandelar har inte heller varit konstanta under 1970-talet. Enligt 3 Det kan också nämnas konjunkturinstitutets löpande analys av bearbetade varor låg svensk exports att arbetet med områandel av 14 OECD-länders dena utanför OECD import på en lägre nivå under andra hälften av också har begränsats av 1970-talet än under början av 1970-talet.“ Nedgången i Sveriges marknadssvårigheter med att skafandel från 1974 till 1977 inträffade samtidigt som svenska priser för fa data. bearbetade varor ökade relativt konkurrentemas priser. 4 Se Konjunkrurläget, I denna studie koncentrerar vi oss på att analysera inverkan av inkomster hösten 1983. Konjunkoch priser på utvecklingen av Sveriges export. I första avsnittet diskuteras en turinstitutet.

10 Bilaga 14

allmän modell för bestämningen av exporten. Därefter presenteras estimationsresultat samt en kortfattad sektorvis analys.

Tabell 1. Utvecklingen av Sveriges varuexport per LU-sektor 1964-1982 LU-sektor Milj. kr Genomsnittlig årlig procentuell förändring 1982

5. Konkurrentutsatt livsmedelsindustri 1259 -0.4 7.5 6.1 6.4 6. Dryckesvaru- och tobaksindustri 137 5.6 25.2 -3.6 6.7 7 Textil-, beklädnads- och läderindu-

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Tabell 2. BNP-utvecklingen i 13 OECD-länder. Fasta priser

Källor: IMF och OECD.

sou 1984:7 Bilaga 14 11

2 Den teoretiska modellen

Utrikeshandelsstudier baseras nästan uteslutande på allmän ekonomisk teori om utbudet och efterfrågan på varor. Vanligen formuleras utrikeshandelsmodellerna som efterfrågemodeller. Ett annat angreppssätt är att ta hänsyn till hur varuflödena påverkas av utbudet genom att utöka efterfrågemodellen med variabler som avbildar de utbudsfaktorer som anses vara betydelsefulla. Ett tredje angreppssätt är att försöka specificera både efterfråge- och utbudsfunktioner och estimera parametrarna i modellerna simultant. I denna studie tillämpar vi det andra angreppssättet och försöker tillföra utbudsfaktorer där de anses vara relevanta och där det är praktiskt möjligt. Såsom i alla studier som baseras på aggregat av varugrupper tvingas vi arbeta med vissa antaganden. Dessa kan vara mer eller mindre realistiska men de tillåter oss att förenkla modellen i vissa avseenden. Här diskuteras de viktigaste av dessa antaganden. I utrikeshandelsstudier förutsätts det att produkter kan särskiljas på ett meningsfullt sätt både vad gäller varuslag och med avseende på geografiskt

ursprung* För det första betyder detta antagande att produkter i gruppen

textilier m. m. inte utgör substitut för produkter i gruppen kemikalier m. m. För det andra betyder det att gruppen kemikalier m. m. med ursprungslandet Tyskland skiljer sig från gruppen kemikalier m. m. med ursprungslandet Sverige. Detta antagande om produktdifferentiering antyder vilka variabler som ska ingå i modellen. Enligt detta antagande påverkas t. ex. den relativa värderingen av kemiska produkter tillverkade i Tyskland och Sverige av ländernas relativa priser för dessa. Köp av kemikalier antas emellertid inte påverkas av textilpriser samt andra faktorer som påverkar köp av textilier. På basis av detta antagande kan man reducera antalet prisvariabler i utrikeshandelsmodellen avsevärt. Ett andra antagande som ofta görs vid formuleringen av utrikeshandelsmodeller är att priseffekter är symetriska. Dvs. att likvärdiga förändringar i olika länders priser ger samma procentuella förändring i exporten. På basis av detta antagande kan man vidare begränsa sig till att studera förändringar i relationen mellan två priser, t. ex. hemmalandets relativt pris på kemikalier 1 Dessa antaganden dis_ de konkurrerande ländernas priser på kemikalier. kuteras rggorös; av Pau] Ytterligare ett vanligt antagande i utrikeshandelsstudier är att marknadens Armington, ”A Theory storlek påverkas enbart av inkomsttillväxten. Detta antagande tillsammans

gigiâmággcfâlgprlñâiâåts

de att man kan

Proâuctionnf/IMF

angetts efterfrågan på t. ex.

med. som. ovan gör uttrycka of

kemikalier tillverkade i Sverige som en funktion av inkomster i avnämarsmff Pape”, March länderna samt priser på svenskt tillverkade relativt utländskt tillverkade 1969, 16(1), s. 159-178.

12 Bilaga 14

kemikalier. Denna modell är troligen den som tillämpas oftast i empiriska studier av utrikeshandelsströmmar. Nedan kallas den för basmodellen. I många studier har antagandet om att marknadens storlek bestäms enbart av inkomsttillväxten frångåtts. Större delen av den period som studeras här kännetecknades t. ex. av en liberalisering av handelsrestriktioner. Detta tillsammans med ökad specialisering åberopas ofta som faktorer bakom tillväxten av världshandeln. Det är emellertid svårt att kvantifiera och uppskatta effekterna av dessa faktorer. Producenter som utsätts för hård konkurrens måste nära anpassa sig till ett marknadspris över vilket de ofta inte rår. I detta fall måste förändringar i marknadsandelar bero på något annat än förändringar i relativa priser. Till ett givet pris är det möjligt för olika producenter att differentiera sina produkter från konkurrentemas genom att erbjuda bättre leveransvillkor, fördelaktiga krediter, bra serviceavtal m. m. Producenter klarar av situationen med marknadsprisrestriktionen med olika grader av framgång. En producent som är utsatt för höga kostnader relativt konkurrenterna tvingas välja mellan en relativt sämre vinstmarginal eller en prishöjning som inte ligger i linje med marknadspriset. I ett läge där vinsterna redan är pressade och prisnivån ligger vid marknadsprisets övre gräns kan producenten förmodas minska sitt varuutbud genom att tex olönsamma produkter eller marknadsegment awecklas. På längre sikt kan relativt ogynnsamma vinstutsikter leda till att investeringsbenägenheten minskar. Detta gör att den existerande maskinkapaciteten riskerar att bli teknologiskt föråldrad samtidigt som kapacitetsökningar över huvud taget uteblir. Vid hård marknadskonkurrens kan trögrörliga relativa priser sålunda dölja effekten av pressade vinstmarginaler på utvecklingen av marknadsandelar. Ett sätt att försöka ta hänsyn till detta är att ta med ett vinstmått i modellen, vilket görs i denna studie. Sammanfattningsvis är exportmodellen uppbyggd som en efterfrågemodell där marknadstillväxten styrs av inkomsttillväxten och marknadsandelar av relativa priser. Andra faktorer kan emellertid påverka både marknadstillväxten och andelar. Bland dessa är tullar, specialisering och vinstmarginalen.

Bilaga 14 13

3 Den statistiska modellen

Som har berörts ovan utgör registrerade köp av en vara ett resultat av samspelet mellan utbudet och efterfrågan. Vid högre priser, allt annat givet, stimuleras producenter att öka utbudet* Detta kan innebära att de observationer av köp och priser som vi registrerar i statistiken är ett resultat av förskjutningar i både utbuds- och efterfrågekurvorna. Frågan om exporten är efterfråge- eller utbudsbestämd är givetvis av stor betydelse framför allt för hur man tolkar de skattade koefficienterna för prisvariablerna. Här formulerar vi ”basmodellen” som en efterfrågemodell. Detta innebär att vi tror att efterfrågan på en viss vara från t. ex. Sverige ändras, allt annat lika, negativt med ökningar i det svenska priset och positivt med ökningar i priset på samma vara tillverkad av utländska producenter. Om de observationer vi arbetar med är delvis bestämda av förskjutningar i utbudskurvan, vilket är sannolikt, kommer vi att erhålla något lägre elasticitetsestimat för efterfrågans priskänslighet. Dvs. den efterfrågekurva” vi skattar är brantare än den rena efterfrågekurvan. Detta är ett problem som emellertid är svårt att undvika. För de flesta sektorerna byggs exportmodellen upp i två steg. I det första steget skattas funktioner för utvecklingen av avnämarländernas import. Dessa länders 1 Detta är samma tankesammanlagda import definerar vad som kallas för Sveriges gång som uttrycks ovan. exportmarknad. I det andra steget estimeras funktioner för Sveriges andel av denna marknad? Basmodellen 2 Detta är ett angreppskan enligt detta angreppssätt sägas bestå av sätt som har använts två relativprisvariabler och inkomster. Marknaden förutsätts påverkas av förut i exportstudier till importländernas importpriser relativt de inhemska producentpriserna. långtidsutredningen. Sveriges andel av marknaden påverkas av förhållandet mellan det svenska Jmf. LU 80, bilaga 7. exportpriset och importländernas importpris? 3I princip skulle import- I en vanlig efterfrågemodell studerar man hur fördelningen av ett fast ländernas importpris mellan olika konkurrerande beräknas exklusive iminkomstbelopp utgifter beror av relativa priser. På motsvarande portpriset för import sätt kan man tänka sig studera Sveriges andel av en given från Sverige. I praktiken importmarknad. Denna andel bestäms sålunda bl. a. av priset på produkter har det inte varit möjligt tillverkade i Sverige relativt priset på jämförbar tillverkning av andra att göra så. producenter (länder). Om produkterna är helt homogena, vilket är möjligt 4 Man kan ändå studera för vissa råvaru- och basindustriprodukter, kan man förmoda att köp och effekten av tillfälliga försäljningar styrs av ett marknadspris. I detta fall är relativa priser awikelser från markointressanta* I flertalet fall är produkterna emellertid nadspriset på andelar inte helt homogena. om sådana sker. Här är Det är för övrigt en av modellens förutsättningar. faktorer som förändring- När det gäller att definiera prisindexar för modellen måste man sålunda ar i vinstmarginalen mer ställa frågan, vilken är den relevanta prisvariabeln i en funktion där man intressanta.

14 Bilaga 14

försöker förklara t. ex. Sveriges andel i Danmarks totala import av kemiska produkter? Är det ett prisindex för Sveriges totala export av kemiska produkter eller ett index för Sveriges export av kemiska produkter till Danmark? Det totala indexet representerar Sveriges totala utbud på exportmarknaden och kan visa Sveriges potential inom branschen. Därför vill man använda det totala indexet för Sverige. En förutsättning här är emellertid att producenter kan modifiera produktionen inom rimliga ramar. Detta förfarande är emellertid inte problemfritt. Det är mindre meningsfullt att t. ex. jämföra ett prisindex för Danmarks totala import av jordbruksprodukter med ett index för Sveriges totala export av jordbruksprodukter. Dvs. det är i stort sett omöjligt för Sverige att odla kaffebönor i någon meningsfull skala. Andra mindre självklara exempel av denna begränsning kan också hittas. Modellen för ländernas import av en viss produkt byggs upp från en basmodell där inkomster och relativa priser utgör grundstenarna. För att beskriva modellen på ett allmänt sätt kan vi introducera subskribtsbeteckningarna i och j för att beteckna ett land respektive en varugrupp. Modellen kan uttryckas på följande sätt:

= -

(1) -Ym ”ü Mij Aü u

där

= av produkt j för land i

Mil. importvolym

=

Pmü importpris för produkt j för land i

= för produkt j för land i

Ppü producentpris

= reala inkomster för land i

Yi

A, a och /3 är parametrar som skattas statistiskt.

I ett andra steg i exportmodellen antas det att Sveriges andel av ett lands import av en viss produkt bestäms av det svenska exportpriset relativt landets importpris. Detta uttrycks som

Xi _ PX Yi å..

u

2›M;-B»<m:›

Xü = Land izs import av produkt j från Sverige. = för produkt

Pxj Sveriges exportpris j

= Pris per enhet/kostnad per enhet för svenska producenter. Definierad

Vi

som kvoten mellan produktionsvärdet och produktionsvärdet minus driftsöverskott inkl. kapitalförslitning. B, y och ö är parametrar som skattas statistiskt.

De data som har använts för att estimera ekvationerna i (1) och (2) har insamlats från internationella organ samt statistikproducerande myndigheter i Sverige och andra länder. Svenska exportprisindexar har beräknats enligt såväl Paasches, Laspeyress som F ishers metoder för att få jämförbarhet med de olika utländska indexarna. Importvolymen (M) har beräknats genom att

Bilaga .14 15

deflatera importvärden med prisindexar definierade för motsvarande produktgrupp. Värdet av ett lands import från Sverige har deflaterats med ett exportprisindex för Sveriges totala export av denna produktgrupp. BNP har i de flesta sammanhangen valts för att representera inkomstvariabeln i ekvation (1) ovan. Valet av inkomstvariabel diskuteras mer utförligt nedan i studien av Sveriges import. Här kan det påpekas att valet av BNP som inkomstvariabel inte är helt problemfritt. I de flesta länderna har en ökande del av nationalinkomsterna gått till offentlig konsumtion, i synnerhet under 1970-talet. Detta tyder på att en enhetsökning i BNP inte alltid kan ha haft samma effekt på importen, vilket beror på att importinnehållet i offentlig konsumtion brukar vara lägre än importinnehållet i andra BNP-komponenter. Det är emellertid svårt att konstruera en bättre inkomstvariabel, i synnerhet när det ska göras för många länder. Vad man kan hoppas på är att de skattade inkomstelasticiteterna ger en bra bild av den genomsnittliga utvecklingen under skattningsperioden. För drygt trettio år sedan påpekade Orcuttl att en viss bias kan tillföras den skattade priskoefficienten om samma prisvariabel som används för att bilda den beroende variabeln också förekommer som förklaringsvariabel. Anledningen är rätt så klar. Förutom den sanna korrelationen mellan volym- och prisförändringar kommer de gemensamma felen att ge upphov till korrelation. Detta leder till att den skattade priskoefficienten blir för hög. 1Guy Orcutt, Measurement of Price Elasti- Det bästa sättet att minimera detta problem är att försöka skaffa så bra data cities in International som möjligt. För en given databas med okända fel är det emellertid svårt - om Trade, Review of Econinte omöjligt - att konstatera i vilken har utsträckning priselasticiteterna omics and Statistics, May överskattats. 1950, 32(2), s. 117-132.

Bilaga 14 17

4 Estimationsresultat för OECD-området

1 För de mindre bransch-

erna gjordes inget försök

att ta fram prisindexar

där det var problema-

tiskt. I en del fall fanns

inte ens grundmaterial

för att beräkna prisseri-

De resultat som har erhållits vid estimation av ekvationer er. T. ex. USA och Stor- (1) och (2) för OECD-länderna redovisas i tabellerna britannien utgjorde sär- 3 och 4.1 En granskning av resultaten skilt svåra fall. för importekvationerna visar att modellen förklarar importens utveckling förhållandevis bra. Flertalet ekvationer visar emellertid relativt ?I en studie av några hög första- OECD-länders import gradsautokorrelation. Detta tyder på att någon eller några faktorer som av bearbetade varor har systematiskt påverkat importen har utelämnats. En sannolik kandidat i detta Sundkvist erhållit resul-

sammanhang är den liberalisering av handelsrestriktioner och ökning i tat som tyder på en ge-

som skedde under Även andra nomsnittlig tullelasticitet

produktspecialisering skattningsperioden?

av 2.3 för OECD. Se faktorer kan emellertid ligga bakom det systematiska felet vilket gör att det Eva Sundkvist, Tullavär svårt att säga något bestämt om dess ursprung. vecklingens effekter på

Funktionerna för OECD-ländernas import visar några gemensamma drag importen av bearbetade

som kan påpekas här. Koefficienten varor i OECD-områför den laggade inkomstvariabeln var det.” Manuskript. Komsällan signifikant och erhöll i många fall fel tecken. Inkomstelasticiteterna för merskollegium, Stocklivsmedel, dryckes- och tobaksvaror, textil- och beklädnadsvaror samt holm, 1983. grafiska varor ligger i närheten av 1. Detta framgår tydligare av tabell 4 där de 3 Denna sektor består sammanvägda elasticiteterna redovisas. Att elasticiteten för dessa varugrupav leksaker, utrustning per erhållit värden nära 1 är intressant med hänsyn till att de domineras av och artiklar för bama-

konsumtionsvaror. Även sektorn övrig tillverkning, som huvudsakligen vård och idrottsändamål,

består grammofonskivor och av konsumtionsvaror? har en låg inkomstelasticitet. Bilar samt musikinstrument. hushållsmaskiner och apparater omfattas av LU-sektor 15, där inkomstelasticiteten 4 En intressant iakttagelär högst. Det kan påpekas att den höga genomsnittliga inkomstför denna bransch se i detta sammanhang elasticiteten beror på den relativt snabba ökningen i är att värdet av Japans importen av verkstadsprodukter i förhållande till inkomster i framför allt två import av verkstadsproländer - USA och Storbritannien? För USA har övergången under dukter under andra hälf-

1970-talet till mindre ten av 1970-talet är bilar varit av betydelse i detta sammanhang. Priselasticiteten mindre än en fjärdedel för jordbruk och fiske,5 skogsbruk samt livsmedel och av Tysklands import av textilvaror ligger under -1. Den höga priselasticiteten för dryckesvaru- och verkstadsprodukter untobaksindustrin domineras av skattningsresultat för ett land, nämligen der samma period.

Antalet avnämarländer som ingår är också litet för denna bransch. Tyskland. 5 Som nämndes i det

Priselasticiteten är i allmänhet högre för bearbetade varor än för de Övriga föregående avsnittet grupperna och för dessa tycks det dröja omkring två år innan en förändring i måste priselasticitetses-

timatet för jordbruksvarelativa priser uppnår full effekt på importvolymen. I inget fall kunde någon effekt ror tolkas ytterst försiksignifikant spåras tre år efter en relativprisändring. Branschen med tigt på grund av varuden lägsta skattade priselasticiteten omfattar petroleumprodukter. Att den sammansättningsskillnaskattade priskänsligheten är så låg för denna bransch tyder på att det är svårt der.

18 Bilaga 14

Tabell 3. lmportfunktioner för OECD-länderna

Land Period C Pm Pm Pm Y R2 DW r Y_1 FE PF -1 ?F -z

LU I. Jordbruk och fiske Tyskland (F.R.) 1968-80 -O.68 0.71 .9999 1.76 .1847 (-5.4) (440.9) (0.6) Norge 1967-80 4.31 -0.33 0.31 .9718 1.89 .3249 (1.4) (-0.9) (1.2) (1.2) Finland 1969-78 -1.26 0.60 .9998 1.93 -.2080 (-2.4) (70.9) (-O.6) Frankrike 1970-80 0.68 .9999 1.39 .6001 (351.8) (2.6) LU 2. Skogsbruk Norge 1967-80 0.50 .9482 1.50 .8810 (15.4) (7,8) Danmark 1966-79 0.40 .9506 1.89 .6018 (15.8) (2.4) Frankrike 1970-80 -0.6O 0.52 .9993 1 .74 .3232 (-2.l) (114.8) (1.1) LU 4+5. Livsmedelsindustri Tyskland (F.R.) 1968-80 -9.85 -0.68 1 34 .9976 1.37 .4012 (-3.4) (-3.2) (6,6) (1.4) Norge 1967-80 -2.31 -0.28 0.82 .8961 2.10 * (-2.2) (-l.7) (9.7) Danmark 1967-79 -1.33 -2, 19 0.68 .9999 1.82 .2638 (-3.8) (-6.9) (304.2) (0.8) Finland 1969-80 -8.59 -0.97 1.32 .9086 1.76 .3194 (-1.6) (-1.2) (2,8) (1.1) Frankrike 1971-80 -0.61 -0.36 0.69 .9983 1.45 - .9070 (-2.1) (-1.2) (68.7) (7.6) Japan 1964-80 1.47 -0.18 1.03 .9881 1.70 .3410 (1.4) (-1.0) (11.5) (1.4) LU 6. Dryckesvaru- och tobaksindurtri Tyskland (F.R.) 1969-80 -14.49 -1.28 -2.59 1.57 .9281 1.96 (-3.3) (-1.3) (-2.5) (5.1) Finland 1969-80 -0.61 0.41 .9767 0.58 .8740 (-2.1) (21.2) (7.5) Frankrike 1970-80 0.56 .9995 1.94 .3134 (140.4) (1 l) LU 7. Textil-, beklädnads- och läderindustri Tyskland (F.R.) 1969-80 0.71 .9877 1.42 .9692 (3l.0) (22.3) Norge 1967-80 -8.65 -0.89 1.40 .9958 1.56 .S55 (-4.9) (-1.7) (9.7) (2,2) Danmark 1966-79 -4.70 -1.98 1.07 .9133 2.38 _ (-1.0) (-l.6) (2,8) Finland 1969-80 -1.46 0.67 .9995 1.82 .4404 (-2.7) (1044) (1.2) Frankrike 1971-80 -1.49 -1.80 0.71 .9999 1.93 .1186 (-5.4) (-7.3) (3968) (0.3) Belgien 1966-80 -6.63 -0.40 1.23 .9214 2.04 (-2.3) (-2.6) (6.4) Holland 1966-80 41.49 0.77 .9806 1.60 .9376 (-0.7) (26.5) (128) Schweiz 1967-80 0.29 -0.92 0.66 .9981 1.22 .9544 (1.1) (-2.2) (74.8) (15.4)

Inkl. skogsbruk

Bilaga 14 19

Tabell 3. Importfunktloner för OECD-ländema. forts

Land Period C Pm Pm Pm Y Y_1 R2 DW r

(va) (WL (va):

Kanada 1968-80 -18.45 -1.78 2.11 9973 2.49 -.4777 (-5.9) (-6.8) (8.6) (-1.9) Japan 1964-80 -0.61 1.12 .9995 1.40 .6014 (-1.4) (184.6) (3.2) LU 9. Grafisk indust i Tyskland (F.R.) 1968-80 -20.58 -l.01 1.93 .9917 1.70 .4448 (-7.6) (-4.0) (10.1) (1.6) Norge 1968-80 -l.00 -0.39 0.49 .9827 0.91 .9395 (-2.9) (-1.2) (25.7) (11.6) Danmark 1967-80 -2.59 -0.97 0.49 .9918 1.06 .8823 (-3.1) (-0.9) (32.1) (7.8) Frankrike 1970-80 -102 0.55 .9998 1.73 .4237 (-5.0) (198.8) (1.4) LU 10. Gummivaruindustri Tyskland (F.R.) 1969-80 -13.62 -1.26 1.53 .9991 2.00 -.4543 (-4.0) (-6.7) (6.14) (-1.5) Norge 1968-80 -18.55 -0.78 -0.46 2.04 9508 1.66 -.0209 (-8.4) (-3.5) (-2.0) (11.3) (-0.1) Danmark 1966-79 -1.36 0.54 .9995 1.68 .S465 (-2.2) (149.7) (2.1) Frankrike 1971-80 -1.57 -1.21 0.57 .9998 1.80 .4761 (-3.0) (-2.7) (133.0) (1.5) Schweiz 1967-80 -27.39 -0.39 2.79 .9935 1.03 .7448 (-7.3) (-1.0) (9.0) (4.2) LU 11 . Kemisk industri Tyskland (F.R.) 1968-80 -1.11 0.70 .9814 1.68 .96l9 (-1.8) (25.2) (18.0) Norge 1967-80 -10.42 -0.30 1.54 .9769 1.99 .6000 (-2.5) (-0.8) (4,6) (2.3) Danmark 1966-79 -17.84 -0.46 2.13 .9805 1.87 (-16.8) (-1.9) (25.2) Finland 1970-80 -6.11 -0.39 -0.52 1.23 .9967 1.21 .7015 (-1.6) (-2.2) (-2.7) (3.9) (3.2) Frankrike 1971-80 -0.94 -2.45 0.74 .9991 1.59 .8906 (-2.1) (-5.6) (93.8) (6.7) Belgien 1966-80 -36.41 -0.87 -0.52 1.75 1.49 .9999 2.19 -.6457 (-15.5) (-5.4) (-3.4) (2.7) (2.1) (-2.5) Holland 1967-80 -0.42 -0.43 0.79 .9938 1.73 .8337 (-0.5) (-0.6) (45.4) (6.1) Schweiz 1967-80 -26.17 -0.93 -0.93 2.90 .9739 1.74 .3220 (-5.1) (-1.7) (-1.8) (6.7) (1.1) Italien 1966-80 -39.77 -1.24 4.37 .9851 1.44 .7066 (-5.3) (-2.2) (7.3) (3.9) Japan 1964-80 -1.32 1.15 .9999 1.92 .2374 (-8.8) (286.0) (1.0) LU 12. Petroleumindustri Tyskland (F.R.) 1968-80 -31.30 -0.26 2.94 .8870 1.75 (-4.9) (-1.3) (6.5) Norge 1967-80 -0.62 0.72 .9891 1.36 .7734 (-1.0) (29.8) (5.0) Danmark 1966-79 0.73 .9962 1.70 .365 (58.1) (1.5) Finland 1970-80 -0.36 -0.28 0.69 .9995 1.77 (-1.5) (-1.1) (1l5.1) Frankrike 1970-80 -48.0 3.92 9784 1.14 .4774 (-6.6) (7.9) (1.6)

20 Bilaga 14

Tabell 3. Importfunktloner för OECD-ländema. forts

Land Period c Pm Pm Y Y_1 R2 DW r

(W) (vill ( )-2

Japan 1964-80 -0.46 1.20 .9980 1.25 (-2.2) (213.3.) LU 13. Jord- och stenindustri Tyskland (F.R.) 1968-80 -1.75 - 0.59 .9968 2.14 .8612 (-2.6) (54.1) (5.8) Norge 1968-80 -0.54 -0.56 0.56 .9999 1.75 -.2114 (-1.8) (-1.9) (362.5) (-0.6) Danmark 1966-79 -0.60 0.58 .9996 1.76 .2515 (-0.7) (122.8) (0.8) Finland 1969-80 -9.07 1.29 .9773 1.22 .5778 (-1.9) (3.3) (2.5) Frankrike 1971-80 -0.59 -1.26 0.62 .9999 1.54 .1851 (-1.4) (-2.7) (121.4) (0.4) LU 15. Verkstadsindustri Tyskland (F.R.) 1968-80 -3.12 0.78 .9995 1.33 .6580 (-6.4) (26.1) (3.0) Norge 1968-80 -0.62 -1.88 0.82 .9999 1.65 .l469 (-1.5) (-4.5) (310.2) (0.4) Danmark 1966-79 -2 .69 0.80 .9998 1.67 .4162 (-4.5) (181.0) (1.S) Finland 1969-80 -7.89 -0.51 1.46 .9923 1.13 .6411 (-1.6) (-1.3) (35) (2.9) Frankrike 1971-80 -1.59 -0.65 0.80 .9999 2.00 (-2.7) (-1.1) (241.0) Belgien 1966-80 -22.57 -0.67 2.38 .9857 1.85 (-15.0) (-5.6) (23.9) Holland 1967-80 -1.87 -0.88 0.83 .9971 1.13 .6913 (-4.2) (-1.9) (60.8) (3.6) Kanada 1971-80 -1.47 0.84 .9999 2.28 (-2.2) (240.9) Japan 1964-80 -0.96 -0.47 1.17 .9995 1.48 .6352 (-2.2) (-1.1) (1481) (3.0) USA 1964-80 -65.15 -0.91 -0.86 2.04 3.14 .8873 1.94 .1732 (-7.3) (-1.0) (-1.2) (7.3) (2.3) (0.6) Stor- 1970-80 -53.91 -0.71 -0.30 4.57 0.52 .9999 2.31 -.8619 britannien (-39.2) (-6.0) (-1.4) (17.1) (2.1) (-5.1)

Lu 16. Varv Norge 1967-80 0.70 .9778 1.57 .7013 (219) (2.8) LU 17. Övrig tillverkningsindustri Tyskland (F.R.) 1968-80 -1.96 0.58 .9988 2.18 .7665 (-4.3) (87.2) (3.1) Frankrike 1971-80 -0.45 -0.84 0.59 .9963 1.81 .9057 (-1.3) (-2.5) (47.0) (7.6)

1 Åtminstone för Norge, Danmark och Frankrike att reducera användningen av petroleumprodukter på kort sikt* kan den autoregressiva I tabell 5 redovisas för marknadsandelsfunktionerna. skattningsresultat komponenten i modellen

Överlag var resultaten för andelsfunktionerna något sämre än för import-

tänkas uppfånga en

funktionerna (jfr. determinationskoefficienterna, §2). Ekvationerna visar

gradvis anpassning till OPEC I och OPEC II. emellertid relativt god anpassning för de tre viktigaste sektorerna i tabellen,

Bilaga 14 21

Tabell 4. Vägt genomsnitt av elasticitetsestlmat från lmportfunktionerna för OECDländerna

LU7 Textil-, beklädnads- och läderindu-

“ Inkl. Y_1 i förekommande fall.

dvs. textil-, beklädnads- och läderindustri (LU 7), kemisk industri (LU 11) och Verkstadsindustri (LU 15). Vinstvariabeln fungerade tillfredsställande endast i ekvationerna för verkstadsindustrin. Bland dessa var variabeln stark enbart i ekvationer för tre utav tretton länder, dvs. Tyskland, Kanada och Japan. Det kan också påpekas att det är vinsten laggad två perioder som givit de bästa resultaten. Detta kan vara ett tecken på att effekten av vinstutvecklingen på utbudet tenderar att vara långsiktig och går via kapacitetsuppbyggnaden, dvs. investeringar. Det kan emellertid inte uteslutas att en mer kortsiktig reaktion till ändringar i vinster via t. ex. ökade 1Variabeln som är denmarknadsföringsinsatser samtidigt avspeglas av denna variabel. samma som använts i

l marknadsandelsfunktionerna har en variabel inkluderats som var

tidigare studier i Sverige, konstruerad för att mäta förändringari ett lands tull på importen från Sverige tar hänsyn till tullföränrelativt den genomsnittliga tullen på landets import. Variabeln bildas som dringar inom EFTA och kvoten mellan två indextal där täljaren uttrycker förändringar i ett lands EG, Kennedyronden 1968-1973 m m. Se Protullsats på import från Sverige och nämnaren dess tullsats på den totala spects for Swedish Ex-

importenÅ Skattade ekvationer som inkluderar denna variabel har redovi-

ports 1980, Liber Förlag, sats i enbart ett fåtal fall. I övriga fall erhöll varibeln antingen fel tecken eller 1976, s. 49. T. 0. m. de flesta tullkoefficienter som redovisas orimligt höga koefficienter. 2 Eftersom tullfaktorn

i tabellen kan anses vara höga? Att denna varibel inte var så framgångsrik är en prisfaktor skulle

som man kunde hoppas beror troligen på svårigheter förknippade med att man vänta sig en koeffiäven här cient som inte är alltför konstruera en sådan variabel. Man kan sålunda förmoda att mycket skild från prisavspeglar de autokorrelerade residualema bl. a. effekten av tullförändringen koefficenten. under sextio- och sjuttiotalet. 3 Viktema för denna En sammanställning av de vägda priselasticiteterna från marknadsandelsberäkning baseras på funktionerna presenteras i tabell 6.3 Dessa är också estimat av Sveriges landets betydelse för exportpriselasticiteter. För sektorerna inom gruppen LU 7-LU 17,4 ligger de Sveriges export för retotala elasticitetsestimaten på ca -1.30 eller mer med ett undantag. Ett klart spektive produktgrupp. undantag är -kemisk industri som erhållit ett värde på -1.05. Elasticitetses- 4 Exkl. varv.

22 Bilaga 14

Tabell 5. Marknadsandelsflmktioner för OECD-länderna

Land Period C Px Px Tull DW r

§2

m F5 -1 ( )

LU I. Jordbruk och fiske Norge 1967-80 -3.01 -0.33 .4478 1.64 .4131 (-21.s) (-0.4) (1.4) Danmark 1966-79 -3 .39 -1.20 .4486 1.32 .S920 (-6.3) (-1.3) (25) Finland 1969-80 -3.92 -2.38 .8392 1.69 .4721 (-32.4) (-4.3) (1.9) Schweiz 1964-80 -3.27 .1423 2.62 .988l (-1.5) (59.8) LU 2. Skogsbruk Tyskland (F.R.) & -4.36 -2.03 .3955 1.24 .7288 (-5.9) (-1.2) (3.9) Norge 1967-80 -0.15 -0.75 .3852 1.56 .6375 (-3.0) (-2.2) (2.6) LU 4. Skyddad IivsmedeLvindustri Tyskland (F .R.) 1968-80 -5.65 -1.08 .7488 1.70 .7082 (-21.3) (-1.2) (3.7) LU 5. Kønkurrensutsatt livsmedelsindustri Tyskland (F.R.) 1968-80 -5.78 -2.54 -7.6 .8151 1.68 .2636 (-53.5) (-4.0) (-3.3) (0,8) LU 4+5. Livsmedelsindustri Norge 1968-80 -2.21 -0.82 .7723 2.13 .6715

(-50.8) (-1 6) LU 6. Dryckesvaru- och tobaksindustri Tyskland (F.R.) 1968-80 -6.43 -2.18 .4568 1.22 .8297 (-8.9) (-1.2) (6.2) Finland 1969-80 -2.92 -0.87 .8060 1.29 7504 (-12.0) (-2.1) (3.7) LU 7. Textil-, beklädnads- och läderindustri Tyskland (F .R.) 1968-80 -5.53 -1.09 .9785 1.31 8146 (-54.2) (-2.4) (5.6) Norge 1968-80 -2.09 -0.45 -0.97 -5.55 .8530 0.91 .8923 (-16.5) (-0.6) (-1.3) (-l.9) (8.2) Danmark 1966-79 -2.67 - .65 .8886 1.71 .6373 (-27.4) (-1.9) (2.8) Finland 1969-80 -1.92 -0.64 -0.43 .8520 0.79 8953 (-15.7) (-1.6) (-1.2) (7.7) Frankrike 1964-80 -5.84 -0.70 -1.90 .6497 1.70 .7760 (-12.8) (-0.4) (-1.9) (5.2) Belgien 1966-80 -6.44 -1.32 .8546 1.51 .4464 (-36.6) (-2.4) (1.9) Holland 1967-80 -5.31 -1.56 .9531 1.04 .6794 (-41.4) (-3.3) (3.5) Schweiz 1968-80 -4.56 -0.87 .8674 0.85 .9582 (-14.3) (-1.7) (179) Japan 1964-80 -5.98 -0.71 -1.48 .8535 2.03 .8894 (-8.4) (-1.3) (-2.4) (8.7)

Bilaga 14 23

Tabell 5. Marknadsandelsftmküoner för OECD-Iändema. forts Land Period C Px Px Tull Z DW r Pin -1

LU 9. Grafisk industri Tyskland (F.R.) 1968-80 -4.28 -1.49 .8058 1.36 .7029 (-18.7) (-1.7) (3.8) Norge 1968-80 -1.18 -l.06 -0.41 .9123 1.70 .3398 (-30.2) (-4.1) (-1.5) (1.l) Danmark 1966-79 -1.47 -0.92 .8763 1.88 .3047 (-38.1) (-6.0) (1.0) Frankrike 1964-80 -5.46 41.99 -l.66 -6.70 .7786 2.16 -.1901 (-81.3) (-1.0) (-1.8) (-1.9) (-0.6) Schweiz 1967-80 -2.25 .2602 2 02 .9985 (-2.1) (473,7) Kanada 1968-80 -6.89 -1.46 .9520 1.90 -.3720 (-108.6) (-3.2) (-1.4) LU 10. Gummivaruindustn Tyskland (F.R.) 1968-80 -3.84 -1.87 .8803 1.59 .8560 (-23.3) (-3.6) (6.3) Norge 1968-80 -1.62 -1.80 -0.55 -1.63 .9817 2.11 -.3943 (-97.1) (-6.2) (-2.0) (-2.2) (-1.2) Danmark 1966-79 -1.82 -0.96 .8137 1.51 .8171 (-17.5) (-2.5) (5.3) Frankrike 1964-80 -4.18 -1.27 -0.99 .8198 1.50 .8583 (-18.6) (-1.9) (-2.9) (7.6) Belgien 1966-80 -4.75 -1.28 .5530 2.12 (-]10.2) (-4.3) Schweiz 1967-80 -3.58 -1.45 .8403 2.02 .4208 (-43.7) (-1.7) (1.7) LU 11. Kemisk indusrri Tyskland (F.R.) 1968-80 -4.26 -0.52 -1.10 .8162 2.26 (-140.1) (-1.9) (-1.2) Norge 1968-80 -0.73 .7446 1.73 .9985 (-2.4) (451.8) Danmark 1966-79 -2. 19 -1.61 -0.73 .9783 1.49 .6358 (-62.2) (-5.2) (-2.3) (2.6) Finland 1969-80 -1.99 -0.78 .9348 0.98 .8228 (-27.9) (-3.9) (5.6) Frankrike 1964-80 -4.96 -0.86 .9053 1.67 .8827 (24.4) (-1.9) (9.1) Belgien 1966-80 -5.45 -0.69 .8508 2.09 .3909 (-66.4) (-0.8) (1.6) Holland 1967-80 -4.92 -1. 16 -0.47 .9694 2.08 .6408 (-70.3) (-2.7) (-1.1) (3.0) Schweiz 1967-80 -4.73 -1.74 .9383 1.96 .3818 (-71.6) (-2.8) (1.5) Italien 1966-80 -5.24 -O.83 .8962 1.51 .S593 (-55.8) (-l.8) (2.2) Japan 1964-80 -5.12 -0.54 .8358 1.92 .2711 (-72.6) (-3.0) (1.l) Storbritannien 1970-80 -3.85 -0.66 .9728 1.73 .3033 (-157.2) (-5.2) (0.9) LU 12. Petroleuminduxtri Tyskland (F .R.) 1968-80 -6.73 -2.14 .6231 1.78 .5380 (-16.8) (-1.8) (2.2) Norge 1968-80 -2.49 .3522 1.46 .6509 (-8.5) (3.2) Danmark 1966-80 -2.25 -1.49 -0.81 .6450 1.45 .S125 (-10.0) (-2.1) (-1.1) (2.0)

24 14 sou 1934:7

Bilaga

Tabell 5. Marknadsandelsftmktioner för OECD-ländema. forts

Z DW r Land Period c Px Px Tull PE PE -1

Finland 1969-80 -4.01 -1.33 .S044 1.85 .6504 (-16.5) (-1.3) (2,7) Frankrike 1964-80 -7.76 -0.92 .7814 1.37 .4797 (-36.2) (-1.4) (1.8) LU 13. Jord- och stenindustri Tyskland (F.R.) 1968-80 -4.22 -2.32 .7899 1.78 .7610 (-23.8) (-2.9) (4.0) Norge 1967-80 -0.59 .6773 l .42 .9979 (_13) (335.3) Danmark 1966-79 -1.41 -1.43 .8908 1.61 .8716 (-11.6) (-3.9) (7.1) Finland 1969-80 -1.67 -1.46 .7231 1.48 .5108 (-15.0) (-1.6) (1.9) Frankrike 1964-80 -5.28 -1.28 .6924 1.57 .4731 (-37.5) (-3.6) (1.8) Schweiz 1967-80 -4.33 -1.32 .9643 1.97 .6494 (-74.6) _ (-3.3) (2.6) LU 15. Verkstadsindustri Tyskland (F.R.) 1969-80 -3.66 -0.81 -0.49 .9832 1.50 .4873 (-90.8) (-4.3) (-2.4) (1.8) Norge 1968-80 -1.65 -0.80 -0.84 .9233 1.56 .3691 (-43.3) (-2.5) (-2.4) (1.0) Danmark 1966-79 -1.85 -0.65 -0.79 .8925 1.06 .8676 (-20.3) (-1.7) (-2.1) (6.8) Finland 1969-80 -1.50 -1.14 .8959 1.56 .S567 (-36.7) (-3.5) (1.8) Frankrike 1964-80 -3.72 -1.01 .9594 1.76 .4761 (-91.3) (-11.7) (2.2) Belgien 1966-80 -3.70 -0.18 .9665 1.64 .6417 (-68.0) (-0.5) (2.4) Holland 1965-80 -3.67 -0.96 .9743 1.77 .7408 (-58.1) (-3.9) (3.7) Schweiz 1967-80 -3.34 -0.76 -0.51 .8795 1.58 .9056 (-17.6) (-1.4) (-0.9) (88) Italien 1965-80 -3.82 -0.81 .9006 1.79 .2191 (-190.6) (-2.5) (0.8) Kanada 1968-80 -4.66 -0.69 .9100 1.80 -. 12 (-75.8) (-3.9) (-0.9) Japan 1964-80 -3.72 -1.15 .7553 1.75 .3694 (-46.2) (-7.3) (1.6) USA 1965-80 -3.94 -1.05 -1.38 .8764 1.98 .9153 (-20.9) (-2.1) (-2.8) (9.6) Storbritannien 1970-80 -3.10 -0.66 .9206 1.31 .6663 (-32.5) (-1.6) (2.4)

LU 16. Varv 1967-80 -1.92 -2.62 .5828 1.58 Norge (-1l.8) (-4.4) LU 17. Övrig industri Tyskland (F.R.) 1969-80 -4.20 -1.12 -1.00 .8120 1.43 (-28.8) (-2.1) (-1.6) Frankrike 1964-80 -5.34 -1.50 -4.47 .9110 1.69 .6519 (-28.5) (-2.6) (-1.7) (35) Schweiz 1967-80 -4.93 -0.67 .9230 0.84 .8097 (-29.4) (-2.3) (5,7)

14 25

Bilaga

Tabell 5. Marknadsandelsfunktioner för OECD-länderna. forts

c DW r

?på _1 Tull v_1 v_, §2

Tyskland (F.R.) -3.s1 -0.67 -0.60 1.82 1.64 .9935 .7297 (-476) (-43) (-34) (2.7) (3,2) Norge -175 -0.55 -1.07 1.18 1.33 .9045 (-191)

Danmark -2.04 561” .78 -l. (-263) §16:) . 0 86 . . 9097 . 8679

(-145) (-21) (-27) (17) (7.1) Finland -1.60 -091 -0.29 1.29 1.59 .8043 .3239 (-13.1) (-26) (-09) (10) (0,9) Frankrike -379 -1.10 0.67 1.88 .9543 .4301 (-61.8) (-125) (13) (1.11) Schweiz -3.53 -0.86 -0.s7 2.17 1.27 .S823 .3991 (-12,7) (-1.6) (-13) (09) (s.4) Kanada -5.11 -0.67 5.20 1.65 .9890 -.5412 (-38.8) (-6.3) (3.6) (-2,2) Japan -4.3 -0.92 1.74 5.1 1.95 .9355 (-297) (-125) (12) (3,6)

timat avsevärt under ett erhölls för denna industri (se tabell 5) för alla OECD-länder som ingick i skattningarna utom Danmark, Holland och Schweiz. Som framgår av skattningsresultaten som redovisas i tabell 5 kan den skattade elasticiteten variera avsevärt från land till land inom en sektor. Det finns många tänkbara orsaker till detta. En viktig anledning är att en sektors faktiska varusammansättning kan variera från land till land. Detta innebär att ekvationerna inte mäter priseffekter för exakt jämförbara produktgrupper. Det kan tyvärr inte heller uteslutas att skillnader i skattade priselasticiteter, särskilt mellan länder, beror på skillnader på kvaliteten på prisdata. Allt annat lika tenderar relativt bristfälliga data att ge relativt högre elasticitetsestimat, vilket diskuterades i det föregående avsnittet. Låga priselasticiteter kan tyda på en högre grad av produktspecialisering. Med andra ord kan det vara svårt för importörer att hitta ersättningsprodukter. Det kan tänkas att detta är en av förklaringarna bakom den relativt låga priselasticiteten som erhållits för kemiska produkter i många fall. Brist på ersättningsprodukter kan också vara en förklaring till den låga priselasticiteten som erhölls för jordbruksprodukter. Här är det emellertid troligen mer sannolikt att prisindexarna representerar varor som har mycket litet att göra med varandra. För vissa produkter och branscher kan faktorer som innehav av patent och geografisk marknadsspecialisering vara viktiga. Även dessa faktorer kan vara förklaringar till de relativt låga priselasticitetema för kemiska produkter. Avslutningsvis kan det nämnas att den sammanvägda priselasticiteten för

Sveriges varuexport, exkl. varv, är -1.36, enligt denna undersökning*

Huvuddelen av effekten sker under första året då elasiticiteten är -0.93. Återstoden är -0.43, vilket sker under andra året. För bearbetade varor, *Viktema baseras på exkl. varv är de skattade elasticiteterna -O.91 och -0.46. Dessa skiljer sig landets betydelse för relativt lite från estimatet för totalen bl. a. på grund av de utelämnade Sveriges export. Se sektorernas relativt små vikter. ovan.

26 14 sou 1984:7

Bilaga

Tabell 6. Vägt genomsnitt av elasticitetsestimat från andelsfunktionerna för OECDländerna

Sektor Px Px

(Eli

PE

LU 1 Jordbruk och ñske -1.14 LU 2 Skogsbruk -0.63 -0.15 LU 3 Extraktiv industri“ -1.18 LU 4+5 Livsmedelsindustri” -1.03 LU 6 Dryckesvaru- och tobaksindustri -0.9O LU 7 Textil-, beklädnads- och läderindustric -0.72 -0.57 LU 8 Trä-, massa- och pappersindustri” -1.96 -0.94

“ Dessa skattningar baseras på resultat som rapporteras i avsnitt 7. b Baserad på Norge, Finland och Schweiz. CExkl. Danmark. 4 Exkl. Belgien. 4 LU-sektorer 7-17, exkl. varv.

14 27

Bilaga

5 Estimationsresultat för statshandels-,

NIC- och länder

OPEC-, Övriga

Det var omöjligt att studera Sveriges export till ländergrupperna utanför OECD på LU-sektornivå. För statshandels-, OPEC-, NIC- och övriga länder har försök gjorts att skatta funktioner för landets totala import samt Sveriges andel av denna. För statshandelsländerna och OPEC har ekvationer skattats för SITC 7, vilket är en grov approximation av verkstadsindustrin. För NIC-gruppen har funktioner för bearbetade varor skattats. I princip borde importmodellen innehålla två prisvariabler, dvs. ett importpris och ett producentpris. Det var emellertid inte möjligt att skaffa ett producentprisindex för dessa ländergrupper. I de fall där länderna inte har en starkt konkurrerande hemmaproduktion kan prisindexet på hemmaproduktionen emellertid väntas vara av mindre betydelse. Vad beträffar den svenska exporten till dessa ländergrupper är det rimligt att tro att Sverige i första hand konkurrerar med OECD. Med detta antagande som utgångspunkt har relativprisvarabeln i andelsfunktionen konstruerats som kvoten mellan ett index för Sveriges exportpris och ett exportprisindex för antingen OECD eller industriländerna.

Importmodellen har följande utseende:

(3)M=A-BNP°-P”-P°_1-edTm-e

där

M = ländergrupps import i fasta priser BNP = bruttonationalprodukt för resp. ländergrupp i USD och fasta priser P = total import: exportprisindex i USD för industriländerna enligt IMF bearbetade varor: exportprisindex för OECD-länderna i USD. Sammanvägning av uppgifter från OECD (enligt konjunkturinstitutet) TID = trend A, a, b, c, d = koefficienter 5 = slumpterm

Importen i fasta priser, M, har erhållits genom att deflatera importvärdena med vederbörande prisindexet, P.

28 14

Bilaga

I funktionerna för Sveriges marknadsandel har enbart en relativprisvariabel ingått som förklaringsfaktor. Den skattade funktionen är

.e

(4)17%=B.%Åa.(%)b

-1

där

Xs = till resp. ländergrupp i fasta priser. Sveriges export Exportvärdet har deflaterats med Px. Px = i USD för vederbörande produktgrupp. Sveriges exportpris

Dataunderlaget för de olika ländergrupperna har hämtats från den internationella statistiken* Resultat från skattningarna av importfunktionerna redovisas i tabell 7. Där framgår det att ekvationernas anpassning till det aktuella förloppet är för den totala importen fungerar prisvariabeln enbart i god. För ekvationen ekvationen för statshandelsländerna. Den skattade priselasticiteten är emellertid mycket låg. För alla tre grupperna tyder skattningarna sålunda på att importen inte är priskänslig. Detta kan bero på att en betydande del av deras import saknar substitut. Inkomstelasticiteten för statshandelslånderna är nära 1.0 medan den skattade elasticiteten för OPEC är 1.73. Den skattade inkomstelasticiteten för NIC är mycket låg samtidigt som tidstrenden är starkt signifikant. Det bör emellertid nämnas att ekvationen inte fungerade utan trendvariabeln. För statshandelsländerna och OPEC erhölls signifikanta priselasticiteter för ekvationen för importen av verkstadsprodukter, dvs. produkter inom SITC 7. Priselasticiteten för NIC-gruppens import av bearbetade gruppen varor är också signifikant. Att importen av dessa varugrupper enligt är priskänslig medan den totala importen inte visar någon skattningarna priskänslighet kan tolkas på minst två sätt. En tolkning kan vara signifikant lFN-källoma är Monthly

att valet av prisserie har påverkat resultatet. Den andra möjligheten är att

Bulletin of Statistics och resultatet visar en riktig skillnad i priskänslighet mellan totala importen, som Yearbook of International Trade Statistics. IMF- till en betydande del består av andra produkter än de som omfattas av SITC 7 källan är International och bearbetade varor och den senare gruppen. Både statshandelsländerna Financial Statistics. Upp- för importen av och OPEC-länderna uppvisar en högre inkomstelasticitet gifter om BNP för I ekvationen för NIC-ländernas dessa varor än för den totala importen. OPEC-länderna har tillfrån OPEC- av bearbetade varor är det fortfarande trenden som ”domineraf” handahållits import sekretariatet i Wien. inkomstvariabeln? Uppgifterna om växel- Tabell 7 visar också ekvationer för Sveriges andel av ländergruppernas kurser och BNP för

import. Överlag är determinationskoefficienten realtivt låg. Med andra 0rd

NIC-ländema har tillen fullständig förklaring av utvecklingen av handahållits från Chase ger dessa ekvationer långtifrån Inc. marknadsandelar. För Sveriges andel av ländernas totala import Econometrics, Sveriges erhölls inga rimliga resultat för OPEC- och statshandelsländerna. Ekvatio- 2 Vad beträffar NICnerna för NIC- och övriga länder tyder på en mycket hög känslighet för länderna kan det emellertid ha varit en nackdel avvikelser i det svenska priset relativt de övriga OECD-exportörernas att aggregera de asiatis- priser. ka och latinamerikanska Andelsekvationerna för de mer begränsade varugrupperna för OPEC och länderna som på många sätt haft en olikartad NIC visar också en hög priskänslighet. För dessa är priskänsligheten större än utveckling. den skattade priskänsligheten för ländernas importfunktioner. En förklaring

14 29

Bilaga

Tabell 7. Skattningsresultat för statshandels-, OPEC-, NIC- och övriga länder

Importfunktjoner A. Totala importen Skattnings-

period c PT BNP TID §2 DW r

Statshandelsländer 1965-80 -0.22 1.02 .9933 1.49 .4689 (-3.6) (12.3) (2.1) OPEC 1965-80 1.73 .9128 1.04 .7498 (11.7) (4.9) NIC 1965-80 -1.96 0.19 0.12 .9753 1.57 .3329 (-12.1) (l.7) (13.2) (1.2)

B. Import av bearbetade varor alt. SI TC 7 varor Skattnings-

period C PB BNP TID §2 DW r

Statshandelsländer, 1965-79 -0.98 1.54 .8199 1.55 .9171 STIC 7 (-7.4) (7.1) (12.8) OPEC, SITC 7 1965-80 -0.68 2.44 .7750 1.40 .6619 (-2.0) (4.2) (3.5) NIC, bearbetade varor 1965-80 -3.08 -O.79 0.26 0.18 .9416 1.23 (-7.2) (-4.6) (l.7) (7.4)

Andelsfuntioner

A. Totala importen Skattnings- P px period C DW r

-Ex

F)_l

§2

( NIC 1967-80 -1.41 -2.94 .8581 1.55 .4580 N (-1.4) (-3.1) (2.0) Ovriga länder 1967-80 -2.63 .6034 1.78 .6609 (-4.8) (3.4)

B. Import av bearbetade varor alt. SI TC 7 varor Skattnings- P period C DW r

5-134

å §2

( Statshandelsländer, 1967-79 -0.26 -O. 45 .0764 1.18 .7321 SITC 7 (-1.5) (-0.9) (3.9) OPEC, SITC 7 1967-80 -0.30 -0.77 -0.69 .3830 1.91 .5915 (-3.1) (-1.9) (-1.8) (2.3) NIC, bearbetade varor 1967-80 -0.51 -2.15 .4948 1.40 (-6.5) (-3.6)

Anm. PT = exportprisindex för industriländerna. PB = exportprisindex för OECD-länders bearbetade varor.

till detta är med största sannolikhet att priser har större betydelse i valet mellan alternativa producenter än i själva valet av att importera. Resultaten för statshandelsländerna stöder emellertid inte detta resonemang.

sou 1984:7 Bilaga 14 31

6 Sektoranalys

6.1 Jordbruk och fiske, livsmedel,

skogsbruk, drycker

och tobak

Exportvolymen för dessa sektorer tillsammans uppgick till drygt 3 % av totalen 1982. Exporten av spannmål, vilken svarar för en stor del av exporten av jordbruksprodukter, bestäms huvudsakligen av den åkerareal som tas i bruk tillsammans med den inhemska konsumtionen. Jordbrukspolitiken har varit avgörande i det första avseendet. På senare år har målet även varit att producera en viss utbytesexport. Exportprognosen för jordbruk har baserats huvudsakligen på jordbruksnämndens bedömningar där viktiga förutsättningar är en oförändrad åkerareal samt balans mellan produktion och konsumtion av animalieprodukter. Exporten av samtliga av jordbrukssektorns huvudprodukter förutsätts växa fram till 1990. En markhadsökning i inhemsk beredningskapacitet kommer emellertid att leda till en minskning i exporten av fisk. Jordbrukspolitikens målsättning att uppnå balans mellan produktion och inhemsk konsumtion av animaliska produkter innebär en minskning av exporten av produkter från skyddad livsmedelsindustri. Exporten av kött uppgick till ca 1.0 miljarder kr., dvs. ca 50 % av exportvärdet av LU-sektor 4, 1982 i löpande priser. Exporten av övriga livsmedelsprodukter samt drycker och tobak, med skattade inkomstelasticiteter på ca 1, kan förutsättas öka åtminstone i takt med inkomster i avnämarländerna. Under 1970-1982 avsattes merparten av exporten av skogsbruksprodukter i Norge, men fram till 1974 var även den finska marknaden betydande. Exporten minskade under 1970-talet från en nivå av omkring 3 milj. m3f till mindre än 1 milj. m3f per år. Detta beror till stor del på en minskning i den norska importen, vilken har till ca 90 % försörjts med svenskt virke. Den norska skogsbrukspolitiken har under en längre tid inriktats på en ökad inhemsk försörjning. Det norska importbehovet beräknas emellertid återigen öka med en takt av ca 3 % fram till 1990.

6.2 Textil-, beklädnads- och läderindustri

Denna sektors export har uppgått till 2-3 % av den totala exporten under perioden 1963-1982. Textil- och beklädnadsprodukter har sedan 1963 svarat för drygt 80 % av exportvärdet. De övriga nordiska länderna svarade för

32 Bilaga 14

Tabell 8. Textil- och beklädnadsindustri (LU 7). Marknadstlllväxt och Sveriges marknadsandel och dess förändringar. Fasta priser (1980 = 100). Genomsnittsvärden i procent ..

Genomsnittlig årlig \Sveriges genomsnitt- Genomsnittlig årlig förändring i

marknadstillväxt liga marknadsandel Sveriges marknadsandel 1971-1975 1976-1980 1971-1980 1968-1970 1971-1975 1976-1980 6.7 6.9 0.4 - -0.6 8.6 Tyskland (F.R.)

a Genomsnitt t.o.m. 1979.

över 55 % av exportvärdet under 1970-talet. Andra viktiga avnämarländer Tyskland och Storbritannien.

var

Nästan 95 % av denna sektors exportvärde avsattes inom OECD-området under 1971-1980. Mellan 1963 och 1975 ökade Sveriges export snabbare än OECD:s export. Under 1975-1980 ökade Sveriges export i en långsammare takt än OECD:s totala export. Under perioden 1971-1980 minskade Sveriges

genomsnittliga andel av de nordiska ländernas totala importvolym. Andels-

förlusterna var relativt kraftiga under andra hälften av 1970-talet vilket framgår av tabell 8. Samtidigt fanns en tendens för Sveriges andelar att öka i länder där importen från Sverige är från avnämarlandets synpunkt av ringa betydelse. Bilden av exportutvecklingen för denna sektor är sålunda långt ifrån enhetlig. Diagram 1 visar ett sammanvägt relativt pris för denna sektor som omfattar de länder som ingått i regressionsanalysen. Indexet tyder inte på någon klar trendartad utveckling under 1971-1980. Det framgår å andra :sidan att devalveringarna 1976-1977 var fördelaktiga sett ur svenska producenternas synpunkt. Med en gynnsam prisutveckling kan denna bransch fortsätta att vinna marknadsandelar åtminstone i OECD-länderna utanför Skandinavien.

6.3 Grafisk, samt och stenvaruin-

gummivaru- jord-

dustri

Exporten från dessa sektorer har varit begränsad under de senaste två decennierna. Norge, Danmark och Finland svarade för ca 65 % av avsättningen av den svenska exporten av grafiska produkter under 1970talet. Under 1976-1980 gick nästan 30 % av branschens export till Norge. Den nordiska marknaden är också viktig, även om i något mindre utsträckning, för exporten av gummi- samt jord- och stenvaruprodukter. Nästan 50% av exporten från jord- och stenvaruindustrin avsattes i genomsnitt i Norden under andra hälften av 1970-talet. Tysklands import från dessa tre branscher har i genomsnitt svarat för ca 10 % av exporten. Med

Bilaga 14 33

1 .07-

1 .06-

1 .05-

1 .04-

1 .03-

1 ,02_.

1.01-«

1 .OO-

0 .99-

i

Diagram 1. Relativa l I I I I I priser för textil-, bekläd-

196|9 7:) 7I1 72 73 74 75 76 77 7|8 719 8l0 År nads- 0 läderindustri

andra 0rd kan branscherna anses vara representerade rätt så väl i regressionsanalysen i avsnitt 4 trots att så få länder inkluderats. Generellt tyder regressionsresultaten för dessa sektorer att inkomstelasticiteten för ländernas import är relativt låg (jmf tabell 4). Detta innebär att om utvecklingen följer 1970-talets mönster kan man inte räkna med någon hög exportmarknadstillvâxt för dessa branscher. Å andra sidan är priselasticiteten högre än -1.0 för alla tre branscherna. Detta tyder på att det finns goda möjligheter att vinna icke obetydliga marknadsandelar med en relativt återhållsam inhemsk prisutveckling.

6.4 Kemisk industri

Kemisk industri, dvs. LU-sektor 11, hör till det svenska näringslivets fyra viktigaste exportbranscher. Som framgår av tabell 1 ovan har branschens exportvolym vuxit snabbare än exporten från de övriga tunga exportbranscherna. Kemisk industris exporttillväxt dämpades emellertid under perioden 1973-1982 jämfört med perioden 1964-1972. Branschens är produktutbud långt ifrån homogen. De viktigaste produktgrupperna sett ur svensk exportsynpunkt är kemiska föreningar och grundämnen, medicinska och farmaceutiska produkter, plaster och varor av plast. Tillsammans utgjorde plaster och varor av plast drygt 35 % av exportvärdet 1982 för denna sektor. Ca 25 % bestod av kemiska och grundämnen och ca 18 % av föreningar medicinska och farmaceutiska produkter. Tabell 9 visar Sveriges andel av värdet av OECD:s export av kemiska produkter under perioden 1965-1980.

34 14

Bilaga

Tabell 9. Sveriges andel av värdet av 0ECD:s“ export av kemiska produkter. Procent 1965 1970 1975 1980 Kemiska föreningar och grundämnen 1.2 1.3 1.1 0.9 Medicinska och farmaceutiska

“ OECD beräknas exkl. Finland, Australien och Nya Zeeland 1965 och exkl. Australien och Nya Zeeland 1970. Källa: OECD.

för samtliga av produktgrupperna visade en tendens att Exportvärdet åtminstone behålla sin andel under 1965-1975. Andelarna är emellertid klart med 1975, med undantag för medicinska och farmaceulägre 1980 jämfört tiska produkter. Sett ur importlandets perspektiv är den svenska kemiska industrins marknadsandel av nämnvärd betydelse enbart i Norge, Danmark och Finland, som framgår av tabell 10. Importtillväxten har varit mycket stark för denna bransch, utom i Norge. Under första hälften av 1970-talet växte andel av marknaden i alla de fem viktigaste avnämarländerna. Sveriges Sverige förlorade emellertid andelar under denna period på några mindre betydelsefulla marknader. Under femårsperioden 1976-1980 minskade den svenska exportens marknadsandelar i fasta priser i fyra av de fem viktigaste 1Dvs. Tyskland, Danmark, Finland och Stor- länderna Enligt diagram 2 fanns en svag tendens för svenska exportpriser britannien. att öka snabbare än de elva ländernas sammanvägda importpriser under

Tabell 10. Kemisk industri (LU ll). Marknadstillväxt och Sveriges marknadsandel och dess förändringar. Fasta priser (1980 = 100). Genomsnittsvärden i procent

Sveriges genomsnitt- Genomsnittlig årlig förändring i Genomsnittlig årlig marknadstillväxt liga marknadsandel Sveriges marknadsandel

1971-1975 1976-1980 1971-1980 1968-1970 1971-1975 1976-1980

5.0 11.7 1.5 - 2.5 -1.7 Tyskland (F.R.) 7.3 3.3 18.0 -0.9 0.7 0.2 Norge

Belgien Holland 5.7 9.4 0.8 2.4 5.7 2.8 1.0 - -3.8 -O.8 Schweiz Italien 5.3 16.2 0.5 -4.1 6.5 5.9

9.8 18.6 0.6 -1.8 -l.7 -3.9 Japan - - 2.1 - 3.3 -1.9 Storbritannien

Genomsnitt t.o.m. 1979.

Bilaga 14 35

1 .05-

1 .00-

0.95-

090-*

0.85-

0.80-

0.75-

5 l I l l I I l I l I l l Diagram 2. Relativa

1969 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 År priser för kemisk industri

femårsperioden 1969-1973. Under 1974, 1975 och 1976 var skillnaden markant. Efter att ha stått stilla 1977 ökade det svenska priset återigen i snabbare takt än konkurrenternas under återstoden av perioden. Enligt regressionsanalysen i avsnitt 4 förklarar denna utveckling en stor del av marknadsandelsförlusterna under andra hälften av 1970-talet. Under perioden 1978-1982 varierade exportvolymtillväxten inom kemisk industri mellan grupper och år. Åren 1978-1979 var starka tillväxtår för samtliga av huvudgrupperna, trots den tendens mot ökade relativa priser som noterades ovan. Sammantagna var åren 1980 och 1981 svaga år för exporten av baskemikalier och i synnerhet plaster och plastvaror. Av huvudgruppema var det bara medicinska och farmaceutiska produkter som visade en stabil tillväxt under hela perioden. Troligen mest avgörande för sektorns exporttillväxt kommer att vara utvecklingen för plaster och plastvaror som visade en förhållandevis svag utveckling under större delen av femårsperioden före 1983.

6.5 Verkstadsindustri och

övrig tillverkning

Verkstadsindustrin, exkl. varv, dvs. LU-sektor 15, svarade för ca 46 % av den totala exportvolymen 1982. Exporten från sektorn övrig tillverkning omfattar nästan uteslutande konsumtionsvaror, t. ex. leksaker, Sportartiklar, grammofonskivor, musikinstrument m. m. Trots en snabb tillväxttakt utgjorde denna sektor knappt 1 % av den totala exporten 1982. Grovt räknat består ca 20-25 % av verkstadsindustrins exportvärde av

36 Bilaga 14

konsumtionsvaror, huvudsakligen bilar och hushållsapparater av olika slag. En mindre andel av verkstadsindustrins produkter utgör insatsvaror i annan produktion. Återstoden är investeringsvaror av ett eller annat slag, vilka omfattar så skilda ting som jordbruksmaskiner, datorutrustning och medicinska instrument. Verkstadsindustrin tillverkar en mycket heterogen samling produkter. Tabell 11 ger en uppfattning om verkstadsindustrins sammansättning och hur exportvärdet fördelade sig mellan olika produktgrupper 1982. Ett sätt att få en uppfattning om Sveriges konkurrenskraft vad beträffar exporten av verkstadsprodukter är att titta på utvecklingen av Sveriges andel

av värdet av OECD:s export. Tabell 12 visar sådana andelar. Dessa antingen

ökade eller förblev i stort sett oförändrade mellan 1965 och 1975 för alla delgrupper utom gruppen konors- och ADB-maskiner. I denna viktiga och snabbt växande bransch har Sveriges förlust av marknadsandelar varit betydande under hela perioden 1965-1980. Med några få undantag visar tabell 12 att Sveriges andel av OECD:s exportvärde sjönk mellan 1975 och 1980.1 Ett annat sätt att få en bild av utvecklingen av Sveriges export är att studera den svenska andelen av några länders totala import. Denna metod tillämpades i regressionsanalysen i avsnitt 4 ovan. Tabell 13 sammanställer uppgifter som användes i denna analys. Som framgår av tabellen har den

genomsnittliga marknadstillväxten, dvs. importen, varierat avsevärt mellan

OECD-ländema. De brittiska och franska marknaderna växte i en hög takt under hela perioden 1971-1980. Under början av 1970-talet var marknadstillväxten i Norge och Finland, två av Sveriges viktigaste avnämarländer för verkstadsprodukter, också mycket hög. Under perioden 1976-1980 uppvi-

Tabell 11. sammansättning av verkstadsindustrins exportvärde, 1982 Andel av verkstads- Export-

Andra elektroniska maskiner, inkl. hushållsmaskiner 8,9 7 026 Bil- och bilmotorindustri, inkl. delar samt cyklar, motorcyklar och släpfordon 28,2 22 260 Instrument för yrkesmässig verk-

1 I stort sett samma

mönster visas av siffror- Summa 78 832 100,0 na för 1981.

Bilaga 14 37

Tabell 12. Sveriges andel av värdet av 0ECD:s“ export av verkstadsprodukter. Procent 1965 1970 1975 1980

a OECD beräknas exkl. Finland, Australien- och Nya Zeeland 1965 och exkl. Australien och Nya Zeeland 1970. b Omfattar enbart SITC 69, vilket är ca 80 % av metallvaruindustrin. Källa: OECD.

sade dessa två nordiska länder emellertid en mycket måttlig tillväxttakt,

vilket var en viktig återhållande faktor för Sveriges export-Under 1976-1980

var marknadstillväxten för verkstadsprodukter hög i samtliga stora OECDländer. I fasta priser räknat vann Sverige marknadsandelar under 1968-19701 flertalet länder för vilka det redovisas uppgifter i tabell 13. Med ett fåtal undantag vändes dessa vinster till marknadsförluster under 19714975. Det

motsatta hände bara på den amerikanska marknaden. Återigerfmedfâ

Tabell 13. Verkstadslndutrl (LU 15). Marknadstillvåxt och Sveriges marknadsandel och dess förändringar. Fasta priser (1980 = 100). Genomsnittsvärden i procent

Genomsnittlig årlig Sveriges genomsnitt-i Genomsnittlig årlig förändring i

“ Genomsnitt t. o. m. 1979.

38 Bilaga 14

undantag förlorade svenska exportörer av verkstadsprodukter marknadsandelar i en ännu snabbare takt under den efterföljande perioden, dvs. 1976-1980. Av tabellen att döma lyckades de svenska verkstadsföretagen förbättra sitt fotfäste i enbart två länder - Belgien och Holland - under 1970-talet sett som helhet. Utvecklingen av Sveriges marknadsandel i Italien har inte heller försämrats nämnvärt. Tillsammans svarade dessa tre länder för ca 10 % av den svenska verkstadsindustrins exportvärde under 1970talet. Ungefär 40 % av verkstadsindustrins exportvärde gick till de tre nordiska länderna, Tyskland och Storbritannien under 1970-talet. I samtliga av dessa länder förlorade svenska producenter marknadsandelar i en avsevärd takt, i synnerhet under åren 1976-1980. Förändringar i ett lands marknadsandelar kan bero på många faktorer. Produktionen kan t. ex. vara starkt inriktad på ett visst sortiment av varor som är mer eller mindre gynnade av det ekonomiska läget under vissa perioder. Man kan också missa en viktig satsning på en nästa generationsprodukt, vilket så småningom leder till marknadsförluster. I en bransch som omfattar så många produkter som verkstadsindustrin är det svårt att säga något bestämt om alla dess produktgrupper. Vad man kan konstatera är att avsaktningen i tillväxten av både privat konsumtion och privata investeringar - och inte minst bostadsinvesteringar - som kännetecknat utvecklingen inom de flesta OECD-länderna sedan andra hälften av 1970-talet har hållit tillbaka exporten av verkstadsprodukter. Denna utveckling har drabbat alla exportörer mer eller mindre lika och kan sålunda inte förklara Sveriges marknadsandelsförluster. Allt annat lika måste avvikande priser ha spelat en viktig roll i importöremas produktval. Diagram 3 visar det svenska exportpriset för verkstadsprodukter jämfört med de genomsnittliga importpriserna för verkstadsprodukter i de 13 OECD-länder som undersökts här. Som framgår av diagrammet ökade det svenska priset relativt mycket 1972. Det gick sedan ner något under 1973-1974. Under 1975_ och 1976, de s. k. kostnadskrisens” år, ökade svenska priser med i genomsnitt 17 % mer än konkurrenternas priser. Året efter devalveringarna 1977 sjönk de relativa exportpriserna. Denna minskning var emellertid enbart tillfällig. Det svenska konkurrensläget försämrades återigen 1979 och 1980. De resultat som har framkommit ur denna studie pekar sålunda tydligt på att relativprisförsämringar har varit en viktig faktor bakom verkstadsindustrins marknadsförluster. De olika delarna av verkstadsindustrin har naturligtvis utvecklats olika under senare år, som visas av tabell 14. Allmänt sett märks det även här att de närmaste två åren efter devalveringarna 1977 var bra tillväxtår för de flesta delbranscherna. Metallvaruindustrin, som är beroende av byggnadsverksamheten, synes ha varit bland de mindre framgångsrika branscherna. Med undantag av restbranschen, andra icke elektriska maskiner, har branscherna som tillverkar icke elektriska maskiner erfarit relativt låg tillväxt under de senaste åren. Trots att branschen som exporterar kontors- och ADBmaskiner har tappat marknadsandelar, i värde räknat (se ovan), har exportvolymtillväxten varit mycket stark. I denna bransch är det troligen sarmolikt att en inte obetydlig del av exporten består av importerade komponenter. Exportvolymen från den relativt viktiga teleproduktindustrin har minskat under merparten av de senaste åren. Branschen visade

Bilaga 14 39

1 .03-

1 .00-

0.97-1

0.94-

0.91-

0.88-

0.85-

I I I I 1 l l l I I T l Diagram 3. Relativa pri- 1969 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 År ser för Verkstadsindustri

emellertid en liten uppgång 1982. Dessutom har exporten av andra elektriska maskiner stått praktiskt taget stilla fram till 1982. Som framgår av tabell 14 är det personbils- och lastbilsexporten som har bidragit starkt till verkstadsindustrins tillväxt under senare delen av 1970-talet och i början av 1980-talet. Utan exporten av person- och lastbilar m. m. under 1981-1982 hade utvecklingen för verkstadsindustrin som helhet sett mycket sämre ut. Utsikterna för verkstadsindustrins export under resten av 1980-talet hänger starkt ihop med bilindustrins utsikter. I en särskild studie utförd inom kommerskollegium till LU-84 har Jan Bojö och Margareta Forsselius* bedömt att personbilsexporttillväxten kan tänkas uppgå till 3-4 % under perioden 1983-1990. I denna bedömning är marknadstillväxten och segmentsvinster i den amerikanska marknaden, som svarade för 57 % av exportvärdet för svenska personbilar 1982, av avgörande betydelse. Enligt Bojö och Forsselius är utsikterna för den svenska lastbilsexporten mer osäkra. De argumenterar för att Volvo och Saab-Scania kan göra vissa marknadsandelsvinster på denna marknad på grund av en redan stark marknadsställning på i synnerhet den europeiska marknaden. Vad beträffar bilmarknaden i USA är det inte sannolikt att svenska producenter kommer att vinna prisfördelar jämfört med amerikanska 1 Den svenska motorproducenter under återstoden av 1980-talet. Man kan emellertid åstadkom- fordonsindustrins exportma en fördelaktig prisutveckling gentemot andra europeiska producenter utsikter under 1980-talet: och därmed förbättra sin situation såväl på den europeiska marknaden som Marknadsmässig och handelspolitisk utveckgentemot andra europeiska producenter på den amerikanska marknaden. ling. Arbetsrapport nr Det är sålunda möjligt att den svenska bilindustrin även under resten av 2, Kommerskollegium, 1980-talet kan bidra starkt till verkstadsindustrins tillväxt. Med förbättrad 1983.

40 Bilaga 14

Tabell 14. Exportvolymutvecklingen för vissa branscher inom verkstadsindustrin 1977 1978 1979 1980 1981 1982 Genomsnitt av talen för 1977-1981

Andra elektriska maskiner,

Anm. Siffror för 1982 baseras på ett annat beräkningssystem än de för tidigare åren. I Siffran för 1982 omfattar ett större aggregat än för tidigare år. b Exkl. hushållsmaskiner. CEnbart hushållsmaskiner. d Personbilar, lastbilar exkl. delar. 9 Bilmotorer, släpfordon och övriga delar. Källa: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

tillväxt i den europeiska byggindustrin skulle den svenska metallvaruindustrins utsikter bli något ljusare under återstoden av 1980-talet. Exporten från maskinindustrin är naturligtvis mycket beroende på den framtida investeringsutvecklingen i Europa. Vad beträffar icke-elektriska maskiner är exporten av maskiner för anläggnings, jord- och stenarbete relativt betydelsefull. Här som i många andra branscher av verkstadsindustrin kommer det att vara viktigt att finna marknader utanför Norden.

6.6 Varv

Alltsedan den första oljekrisen 1973 har tankermarknaden, i synnerhet för stora fartyg, präglats av ett betydande överskott på tonnage. Den minskade efterfrågan kan i huvudsak återföras på två orsaker som till vissa delar sammanhänger med varandra. Dessa är för det första den svaga utvecklingen av oljeförbrukningen inom OECD-länderna sedan mitten av sjuttiotalet, samt för det andra förskjutningar i världens oljehandelsmönster. Stagnationen i industriländernas oljeförbrukning har medfört att behovet av tankertonnage totalt sett i världen, och som framgår av diagram 4, i det närmaste legat helt stilla under den senaste tioårsperioden. Satsningar på ökad oljeutvinning i länder utanför den traditionella OPEC-gruppen, t. ex. Offshore-verksamheten i Nordsjön, har dessutom inneburit att fraktsträckorna för olja totalt sett reducerats sedan den första oljekrisen. Som framgår av diagram 4 har den sjöburna världshandeln uttryckt i tonnage och fraktad sträcka minskat markant under andra hälften

Bilaga 14 41

Index 250*

200-

1 50-

100-

I I l I l I I I I I I l u I 1971 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 År Världshandelsflottan milj. d.w.t. Sjöburan världshandel med olja i ton °°°° Sjöburen världshandel med olja i ton-miles Diagram 4. Tankfartyg Källa: Fearnley Review, Oslo 1983. (Index 1971 = 100)

av sjuttiotalet. Obalansen på tankermarknaden kan dessutom till betydande del tillskrivas en alltför hög nybyggnadsproduktion. Detta gäller i synnerhet för flera västeuropeiska varv där staten av bl a arbetsmarknadsskäl valt att subventionera olönsam fartygsproduktion. Det är först efter 1978 som den totala tankerflottan i världen uppvisar en minskning om än alltför blygsam för att återställa balansen på marknaden Även på torrlastsidan har den senaste tioårsperioden inneburit en måttlig

utveckling av världens tonnagebehov. (Se diagram 5.) Särskilt hårt utsatt har

malmtransporterna varit, medan efterfrågan på tonnage för kol- och sädestransporter har utvecklats gynnsammare. På grund av den starka inriktningen på tank- och bulktonnage medförde problemen på oljemarknaden under sjuttiotalet att den från sextiotalet

Index Världshandelsflottan, milj. d.w.t. 200 ------ Sjöburen världshandel i ton ---- Sjöburen världshandel i ton-miles ..._a.00Oi. O ;§55 u a \\

ol I I I r I I I I I I T I 1971 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 År Diagram 5. Bulk- och torrlaszfartyg (Index 197 Källa: Fearnley Review, Oslo 1983. = 100) ›

42 14

Bilaga

förhållandevis starka ökningen av svenska fartygsexporten bröts. Den svenska varvsindustrin ställdes inför betydande omställningsproblem med medföljande förluster. Varvspropositionen 1983 syftar till att eliminera förlusterna genom att bl. a. minska fartygsproduktionen vid de två större

nybyggnadsvarven (Kockum och Uddevalla) med ca 25 %. På denna lägre

produktionsnivå skall lönsamhetsmålen vara uppnådda senast 1986 enligt förslagen i propositionen. Med hänsyn till världens fortfarande under 1983 betydande fartygsöverskott i kombination med den förhållandevis blygsamma tillväxten i världshandeln som väntas fram till 1990, talar starka skäl för att obalansen på fartygsmarknaden först på sikt har utsikter att elimineras och resultera i en ökning av fartygsbeställningarna. En indikation på balansbristen ges i diagram 6 där det framgår att den tillfälliga uppläggningen av handelstonnage ökar starkt under senare år och för 1982 t. 0. m. översteg den totala orderstocken för fartyg vid världens varv. Antalet nya fartygsbeställningar har samtidigt reducerats kraftigt. Under senare år har skrotningen och ombyggnaden av fartyg tilltagit kraftigt i världen och dessutom tenderat att omfatta ett allt yngre tonnage. Sannolikt har den mycket betydande sänkningen av fraktsatserna för under senare delen av sjuttiotalet bidragit till att sjöburna transporter utslagningen av fartyg temporärt har ökat. Varvsindustrins egna bedömningar pekar dock mot att även med mer normaliserade förhållanden på fraktmarknaden kommer svårigheterna att driva betydande delar av den befintliga handelsflottan under lönsamma former att till stor del kvarstå. Andelen med en förhållandevis avancerad teknisk fartygsbeställningar konstruktion för bl. a. godshantering och drift har ökat markant främst på bekostnad av det mer traditionella handelstonnaget. I viss mån är det naturligt att eferfrågan på mer standardiserade fartygstyper har sjunkit mot av den kraftiga tillbakagången i världshandeln med råvaror och bakgrund

Milj. d.w.t. i OTÖEFSKOCK 300- uunuou orderingång ..-_ u Upplagt tonnage

200-

100-

- I a., I§-§__.-§§ 00.0 u nu 00000,..

, vaauuuuunuunn§ -

- I \---ø I I v I | i r I I 1 Diagram 6. Orderläge 197172 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 År och upplagt tonnage i världen. (Milj. d.w.t) Källa: Feamley Review, Oslo 1983.

Bilaga 14 43

sannolikt torde relationerna återställas i takt med att världshandeln med råvaror återhämtas. Likafullt är det sannolikt att varvsproduktionen i världen i mindre omfattning än tidigare kommer att inriktas på standardiserade fartygstyper. Bedömningen för fartygsexporten fram till 1990 som gjorts till LU-84 bygger på förutsättningen att de föreslagna åtgärderna i varvspropositionen förverkligas. Detta innebär att exportleveranser före 1986 i stort sett kommer att motsvara beställningar vid slutet av 1983. Dessutom har utförsäljning av Secondhand tonnage bedömts bli betydligt lägre än under senare år. Exporten av offshoreutrustning och plattformar har bedömts fortsätta att utvecklas positivt. I fasta priser har den samlade varvsexporten fram till 1986 således bedömts minska med i genomsnitt drygt 10 % per år. Vad beträffar utvecklingen 1986-1990 avgörs varvsindustrins exportutsikter till stor del avi vilken utsträckning omställningen av den svenska varvsproduktionen blir framgångsrik. Redan nu tyder den senaste tidens beställningar på att den ändrade produktionsinriktningen har utsikter att lyckas. Detta kan vara början på en mer varaktig tillväxt av fartygsproduktionen. Här har bedömts att den samlade exporten från varvsindustrin ökar med i genomsnitt 2.5 % 1986-1990.

6.7 Petroleum- och kolindustri samt el-, värme-

gas-,

och vattenverk

Exportvolymen från denna sektor* ökade sin andel av den totala varuexporten från 3.2 % 1970 till 4.6 % 1982. Denna utveckling är hänförlig främst till

ökad inhemsk raffinaderikapacitet i kombination med en minskad inhemsk

efterfrågan. De svenska raffinaderierna svarade för ca två tredjedelar av landets nettotillförsel av petroleumprodukter under 1982 (se nedanstående tablå). Samtidigt utnyttjades endast två tredjedelar av den inhemska raffinaderikapaciteten. Detta låga kapacitetsutnyttjande har sin förklaring i ett flertal faktorer, många av vilka spelar en avgörande roll vad gäller branschens framtidsutsikter på exportmarknaderna. Bland dessa är priset och kvaliteten på råoljor som raffineras (densitet, svavelhalt, viskositet m. m.), produkt-

Milj. m3 1982

Summa tillgång 27,6 Summa användning 27,6

1 Sektorn består av SNI 353 och SNI 354. SNI 353 utgörs huvudsakligen av framställningen av bensin, fotogen och lätta och tunga eldningsoljor och svarar för ca 90 % av Sveriges export från LU-sektor 12. Exporten från SNI 354, som inkluderar produktionen av asfalt, smörjoljor, koks och andra kolprodukter väntas öka i samma takt som marknaden, dvs. ca 2 % under återstoden av 1980-talet.

44 Bilaga 1.4

utfallet (dvs. andelen lätta i förhållande till tunga produkter som kan erhållas vid raffinering), transportavståndet mellan marknaden och raffineringsanläggningen, och ökad inernationalisering av oljemarknaden. Även ändrad efterfrågan totalt sett för oljeprodukter och ändrad sammansättning i produktefterfrågan är viktiga faktorer. I Sverige återspeglas denna ändrade efterfrågan främst i en kraftigt reducerad förbrukning av eldningsoljor för framställning av el och värme, och i stort sett oförändrad efterfrågan för drivmedel (bensin och diesel) de senaste åren. Utöver dessa påverkas de svenska raffinaderiernas konkurrenskraft och exportmöjligheter även av Sveriges beredskaps-, skatte- och avgiftspolitik. Ett exempel på den senare är hamn- och farledsavgifter. Många av de faktorer som har ett inflytande på exportutvecklingen för Sveriges raffinaderiindustri härrör från de genomgripande förändringar som har präglat den internationella oljemarknaden under senare år. Ol jeprishö jningarna har lett till en kraftig minskning av oljeförbrukningen. Denna har i sin tur lett till överskottskapacitet inom den internationella raffinaderiindustrin och har medfört ökad konkurrens på exportmarknaderna och speciella problem för den högt integrerade nordiska raffinaderiindustrin. T. ex. Sveriges tre raffinaderier ligger på västkustenf och när det gäller att försörja _ Stockholmsområdet med färdigprodukter har de finska raffinaderierna i Borgå och Nådendal en transportkostnadsfördel. Denna fördel väntas bestå

och med sina moderna och komplexa anläggningar och ökade exportbehovz

väntas Finland fortsätta att utgöra en stark konkurrent på den svenska marknaden. De senaste åren har tillfälliga prisfall på spotmarknaden lett till produktions- och sålunda exportutbudsminskningar, då spotpriset för raffinerade produkter föll under produktionskostnaden. Under återstoden av 1980-talet förutses relativt stabila priser på såväl råolja som petroleumprodukter. Prisfluktuationer väntas sålunda få mindre betydelse för produktionen. 1 Skandinaviska Raffina- Under 1983 ökade exporten av produkter från LU-sektor 12 kraftigt. deri AB (Scanraff) i Bakom detta ligger strukturella förändringar, bl. a. idriftstagningen av Lysekil och BP och Shell visbreakern vid Scanraff årsskiftet 1982-1983. som har en Anläggningen, i Göteborg. Nynäsanraffinaderikapacitet på 2 milj. ton råolja per år, har resulterat i en betydande läggningarna i Göteborg,

Malmö och Nynäshamn ökning av produktionen av lågsvavlig3 vacuumgasolja. Denna produkt, som

framställer endast asfalt är mest lämpad för vidarebearbetning i en katalytisk kracker, visade sig vara och smörjolja och be- en eftersökt exportprodukt hos Europas befintliga krackeranläggningar och handlas separat. ledde till en kraftig exportökning. Under våren 1984 beräknas OK:s 2 Enligt Finlands bilate- katalytiska kracker vid Scanraff tas i drift. På grund av detta väntas en stor del rala handelsavtal med av den vacuumgasolja som exporterades 1983 användas som råvara i Sovjetunionen utgör krackeranläggningen och leda till en minskad export. Även Scanraffs ökade råolja ca 80 % av exporten från Sovjetunio- framställning av flygbränsle väntas leda till en minskad export av nafta. nen till Finland. Denna Idrifttagningen av krackern vid Scanraff beräknas ändra produktutbytet andel växer och måste från en andel för lätta- och mellandestillat på 50 % till en andel på närmare avsättas på exportmark- 80 %. Denna väntas medföra en minskad export av tunga oljeprodukter naden i form av färdigsamtidigt som den större andelen bensin och diesel beräknas kunna avsättas produkter.

på den svenska marknaden. (En viktig sidoeffekt av detta blir en minskad

3 Vid behov har avsvavlingsanläggningarna vid import av bensin.) Sammanlagt väntas exporten av petroleumprodukter Scanraff använts. minska med 15 % mellan 1983 och 1985, mest som följd av dessa

Bilaga 45

omstruktureringari kombination med minskad total efterfrågan på oljeprodukter. Mellan 1985 och 1990 väntas Sveriges oljeanvändning minska med i genomsnitt 1 1/2-2 % per år, huvudsakligen på grund av minskad efterfrågan

på tunga oljeprodukter. Detta i kombination med de ovannämnda struktu-

rella beräknas leda till anpassningarna, en ökning av exporten från LU-sektor 12 med i genomsnitt 2 % per år från 1985-1990. Denna ökning förutsätter ett förhållandevis högt kapacitetsutnyttjande av den omstrukturerande raffinaderikapaciteten och vissa marknadsandelsvinster på såväl hemmamarknaden som marknader utanför Norden. Sveriges export av produkter från LU-sektor 18, eI-, gas-, värme och vattenverk, består huvudsakligen av elström som går till Danmark, Finland och Norge. Sektor 18:s andel av Sveriges totala varuexport varierar kraftigt

från år till år. Ökningen i exportvolymen från 1970 till 1982 var dock endast

1 %. Från 1982 till 1983 skedde emellertid en ökning på ca 170 %. Denna berodde ökning huvudsakligen på en kraftigt ökad export av Överskottsström, på grund av en onormalt hög tillrinning. Mellan 1983 och 1990 beräknas exporten av elström fortsätta att öka starkt, med i genomsnitt närmare 10 % per år. Denna tillväxt är främst hänförlig till ett ökat utbyte av elström mellan de nordiska länderna, en utveckling som också väntas ge ett positivt bidrag till importen av elström. Elproduktionen inom landet 1983-1990 väntas öka snabbare än den inhemska elanvändningen. Elproduktionen från kärnkraftverk Sveriges väntas öka starkt under 1984, huvudsakligen till följd av en effektivare användning av Ringhals 3 och 4. Idrifttagningen av Forsmark 3 och Oskarshamn 3 1985 förutses ge ytterligare en produktionsökning av elström även 1985 och 1986. Även en effektivare användning av befintliga Vattenkraftverk väntas bidra till en ökad elproduktion. Utöver dessa faktorer väntas prisutvecklingen av Sveriges export av elström relativt alternativa i utlandet fortsätta energikällor att gynna avsättningen på exportmarknaderna.

sou 1984:7 Bilaga 14 47

7 Basindustriernas export

7.1 Inledning

Till LU 84 har, liksom till de två närmast föregående långtidsutredningarna, en särskild studie gjorts över exporten från de s. k. basindustrierna. Som basindustrier räknas i detta sammanhang LU-sektorerna 3, 8 och 14 dvs. extraktiv industri, skogsindustri samt järn-, stål- och metallverk. Dessa branscher svarar för ca 1/3 av varuexporten. Bidraget till handelsbalansen är dock större än så då basindustriemas produkter har ett lägre importinnehåll än den genomsnittliga industriproduktionen. Till skillnad från tidigare utgörs denna gång även exportstudien av den övriga exporten av branschvisa analyser. Vissa olikheter i uppläggning och metoder kvarstår dock jämfört med övriga delar av exportstudien: - Basindustriernas produkter (papper, stål etc.) är relativt lika oavsett i vilket land de producerats. Detta medför att en tillverkare har begränsade möjligheter att sälja sina produkter till ett pris som markant avviker från de priser som konkurrenterna etablerat. Ett annat sätt att se på samma sak är att säga att basindustriemas export är priskänsligare än t. ex. exporten av verkstadsprodukter. Konsekvensen av ovanstående blir att prissättning och relativa priser blir mindre intressanta som förklaringar till marknadsandelsutvecklingen; möjligheterna att påverka försäljningspriserna är ju begränsade. I stället har produktutbudet och därmed produktionskostnaderna en mer direkt betydelse för marknadsandelarna. Inom branscher där kostadsökningar i hög grad, åtminstone på kort sikt, övervältras på försäljningspriserna kan konkurrenskraftsförskjutningar märkas som relativprisförändringar och marknadsandelsutvecklingen till stor del förklaras av köparnas val av leverantörer. I branscher av basindustriemas typ, däremot, kan endast en mindre del av kostnadsförskjutningen komma till uttryck i ändrade priser. Här verkar t. ex. en kostnadsökning inte främst genom att priset höjs utan genom att företagen istället Mngas lägga ned försäljningen av vissa produkter (på några eller alla marknader). Marknadsandelsförskjutningar kan i detta fall komma till stånd genom företagens direkta agerande och utan att någon nämnvärd relativprisförändring först ägt rum. Det senare är av stor vikt när det gäller att statistiskt mäta och uppskatta betydelsen av olika faktorer som påverkar utvecklingen av exportens marknadsandelar. Resultaten av ovanstående principiella analys får emellertid inte

48 Bilaga 14

hårddras. Även om de enskilda producenterna inom basindustrin har mindre möjligheter att påverka sina försäljningspriser än producenterna inom t. ex. verkstadsindustrin så visar statistik över den internationella handeln att det också för basindustrierna skett förändringar i Sveriges relativa exportpriser. Orsakerna till detta är flera. För det första är basindustrierna ett tämligen vitt begrepp. Inom t. ex. stålindustrin tillverkas såväl standardvaror som differentierade produkter till vilka det saknas nära substitut. För det andra synes det som försäljningspriserna även för standardprodukter, åtminstone i det korta perspektivet, kan skilja sig mellan olika producenter. Detta kan bl. a. härledas till trögheter hos marknaden - det tar exempelvis tid att byta leverantör - och bristande information. Slutsatsen för denna studie är att relativa exportpriser har betydelse för exportutvecklingen även inom basindustrierna men att stor vikt måste fästas vid produktionskostnadernas direkta inverkan på exportens marknadsandelar. Här används en enkel modell där marknadsandelarnas storlek förklaras av både relativa priser och produktionskostnaderna (se nedan). Anledningen till att denna enklare ansats använts är att övriga modellförsök som varit svåra att- givit resultat inom ramen för LU:s modellsystem använda för prognoser på längre sikt. - Prognosmodellen är uppbyggd i (minst) 3 steg, istället för två som för övriga branscher. Först prognosticeras avnämarländernas konsumtion av varan i fråga (t. ex. stål). Därefter beräknas dessa länders import av varan medan det i ett tredje steg bedöms hur stor andel av importen som kommer att tillgodoses genom export från Sverige. - Det finns större tillgång till sidoinformation från branschföreningar och företag än för t. ex. verkstadsindustrin.

7.2 Järn-, stål- och metallverk

Sektorns export utgjorde 1982 7.8 procent av den totala varuexporten eller 13.1 miljarder kr. Därav svarade järn- och stålindustrin för cirka 75 procent. Intresset koncentreras här till exporten av järn och stål. Den svenska exporten av järn och stål nådde en topp 1974 för att sedan falla tillbaka kraftigt de två följande åren. Exportnedgången var en kombinerad effekt av minskad världsefterfrågan och tappade marknadsan-

delar. (Se diagram 7.) Efter devalveringarna 1976-1977 kunde Sveriges

relativa exportpris sänkas och de förlorade marknadsandelarna återtas. Marknadsandelsvinster under 1977 och 1978 samt en kraftigt ökad världsefterfrågan på stål 1979 ledde till att järn- och stålexporten nådde sin hittills högsta nivå 1979. Avnämarländernas importefterfrågan på stål fortsatte att öka 1980 men på grund av kraftiga marknadsandelsförluster sjönk den svenska exportvolymen. Minskningen av marknadsandelarna föregicks liksom 1976 - av höjda relativa exportpriser men även arbetsmarknadskonflikten i maj 1980 torde ha haft betydelse. Västvärldens efterfrågan på stål minskade kraftigt från 1980 till 1982. Sålunda minskade t. ex. råstålproduktionen med 34 % i Förenta Staterna, med 17 % i Förbundsrepubliken Tyskland och med 11 procent i Japan under

sou 1984:7 Bilaga 14 49

12 OECD-länders 120* import

\\ \ \__\ 110- \ \

100-

90- \\ x Svensk \\

V marknads- \ andel \\

80*

1 I

19697071'72'73'74 75 767778'79'80'81'År

110- Ps. i ,xm-

I \ z 1 \ I I \ l ; Relativt \_,_ l exportpris 100-

vinstmarginal 90 Diagram 7. Jäm- och (pris/ kostnad) stålindustrins exportmarknadsandelar, relativa exportprzlser och % vinstmarginaler. Index

19s97071'72'73 74j7577e 77 78 79 so 81 År 1975=100.

Preliminära uppgifter för 1983 tyder på en viss återhämtning i perioden. framförallt USA och Storbritannien, men kapacitetsutnyttjandet i västvärldens stålindustri är fortfarande extremt lågt; uppskattningsvis cirka 60

procent. Den svenska exporten av järn och stål ökade - trots den sjunkande världsefterfrågan - med cirka 3 % i volym såväl 1982 som 1983 vilket innebär att man tagit marknadsandelar i avsevärd utsträckning. Det är främst exporten av handelsstål till EG-området som ökat vilket dels får ses som en effekt av devalveringarna men som också har sin grund i att de åtgärder som vidtagits för att omstrukturera handelsstålindustrin börjat ge resultat.

50 Bilaga 14

Prognosmodell

Modellen e är som tidigare nämnts uppbyggd i tre steg: Konsumtion importsvensk exportmarknadsandel. Analysen omfattar vidare endast de 14 viktigaste exportmarknadernal ur svensk synvinkel. Dessa marknader tog 1982 emot 82 % av Sveriges stålexport. I beräkningen av avnämarländernas import och av Sveriges exportmarknadsandelar har dessutom en uppdelning på handels- respektive specialstål gjorts. Anledningen är att handelsstålet i hög grad utgörs av bulk-varor medan specialstålsprodukterna i många fall är mer differentierade. Man kan därför vänta en högre priskänslighet hos exporten av handelsstål än hos exporten av specialstål.

Konsumtionsprognoser

Den framtida konsumtionen av stål i avnämarländerna prognosticeras med hjälp av konsumtionsfunktioner. Stålkonsumtionen antas därvid vara beroende av industriproduktionen då huvuddelen av stålet används som insatsvaror. Mycket av det stål som slutligen används till t ex investeringsvaror bearbetas också först inom industrin. Fördelen med att använda industriproduktion i stället för BNP som argument i funktionen är att tjänstesektorernas (t ex den offentliga sektorns) tillväxt inte stör skattningsresultatet. Tjänsteproduktion förbrukar ju stål i endast ringa omfattning. Enligt gängse teori är konsumtionen av en vara beroende av priset på varan ifråga relativt priset på olika substitut. Priset på substitut representeras i skattningarna, i brist på bättre, av BNP-detlatorn varför funktionens argument i praktiken blir realpriset på stål.

_ _ b_ P: c . P; d fT (1) a IP .e

ACst-

(Pâpkl (åxå

= av stål i råstålsekvivalenter

ACst

Synlig konsumtion IP = Industriproduktion = Pris på stål

Pst

=

Pbnp BNP-deflator

T = Tidstrend

Skattningarna visar att stålkonsumtionens elasticitet med avseende på industriproduktionen i medeltal är ca 0.8. Detta betyder att stålkonsumtiol nen i genomsnitt ökar långsammare än industriproduktionen, dvs att Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, För- industriproduktionens stålinnehåll (mätt på detta sätt) faller. bundsrepubliken Tysk- Resultatet får sägas ligga i linje med vad man med anledning av annan land, Italien, Nederläninformation kunnat vänta sig. signifikanta skattningar av priselasticiteter har derna, Norge, Schweiz, kunnat erhållas i endast hälften av fallen, möjligen pga att BNP-deflatorn Storbritannien, Österrike, Kanada, Förenta inte är en tillräckligt bra approximation för substitutmaterialens priser. De Staterna och Japan. estimat som kunnat godtas visar i de flesta fall priselasticiteter nära 1.

i

sou 1984:7 Bilaga 14 51

Importprøgnoser

Stålimporten har delats upp i handels- och specialstålsimport. Den importfunktion som skattats är, pga brist på data över inhemska stålpriser, mycket enkeh b T = a- -e°

(2) IMåt ACst

=

[Mät Import av stål, där j är handelsstål eller specialstål

= av stål i råstålsekvivalenter

ACst Synlig konsumtion

T = Tidstrend

Marknadsandelsprognoser

- Som nämnts i inledningen av kapitlet om basindustriernas export har en jämfört med övriga branscher- ökad tonvikt lagts vid hur exporten påverkas från utbudssidan. För det ändamålet har en enkel marknadsandelsmodell formulerats. En härledning av marknadsandelsfunktionen visas i ett appendix till kapitlet. I reducerad form har funktionen följande utseende:

= a › RPb › - VMd - - UTILg - - e”

(3) MAst RPf_1 vMf_1 UTILL

=

MASt Exportmarknadsandel för handels- resp. specialstål

= RP Sveriges relativa exportpris för handels- resp. specialstål VM = Vinstmarginal (P/kostnad) inom svensk handels- resp. specialstålindustri UTIL = Kapacitetsutnyttjande inom svensk handels- resp. specialstålindustri T = Tidstrend

Även för marknadsandelsfunktionen har ländervisa skattningar gjorts. Nedan visas dels de sammanvägda resultaten av den ländervisa ansatsen och dels en estimering med hjälp av aggregerade data.

Marknadsandelsfunktioner för järn och stål

Vam- Konstant RP VM UTIL Tid r

RPM VMH UTILH §2Dw

grupp

Handelsstål“ - -0.72 -0.11 0.75 0.11 -0.90 -0.04 0.018 Specialstål“ - -0.s4 -0.33 1.33 -0.43 -0.017 Stål totalt“ - -0.79 -0.23 1.10 0.05 -0.64 -om 0.000 Stål totalt” 9.0 -0.72 0.44 -0.22j -0.02 0.874 0.98 1.66 (39) (-17) (m) (-1.0) (-15) (5.9) “ sammanvägda koefficienter från ländervisa skattningar b Skattad med hjälp av aggegerade data

Skattningsperiod 1968 (1969) - 1981, värden inom parentes är t-värden, r= skattning av första grads

autokorrelationskoefficient. §2 är R2 korrigerat för frihetsgrader och DW = Durbin-Watson statistik.

52 14

Bilaga

Priselasticiteterna för framför allt handelsstål får betraktas som något låga. Låg priskänslighet kan ha många orsaker. Dels kan den bero på att nära substitut saknas, detta torde dock inte vara fallet vad gäller Sveriges export av handelsstål. Dels kan orsaken vara att marknadsandelsutvecklingen påverkas av andra faktorer än de registrerade relativa priserna. Sådana faktorer utgörs för järn- och stålindustrins del av t ex statliga subventioner och marknadsregleringar. De utbudselasticiteter som kan härledas från skattningarna är omkring 3 för specialstål och omkring 0.9 för handelsstål. Det förefaller rimligt att handelsstålindustrin som består av stora anläggningar med karaktär av processindustri har den brantaste utbudskurvan. Frågan är dock om skillnaden mellan delbranscherna i verkligheten är så stor som skattningarna indikerar. Det är också viktigt att komma ihåg att skattningen endast visar lutningen hos ett avsnitt av utbudskurvan.

7.3 Gruvor och mineralbrott

Exporten från gruvor och mineralbrott (extraktiv industri) uppgick 1982 till 2.9 miljarder kr vilket var 1.7 % av den totala varuexporten. Traditionellt har branschens export till största delen utgjorts av järnmalm. J ärnmalmsexporten har dock reducerats kraftigt efter de goda åren en bit in på 1970-talet. Sålunda exporterades 1974 drygt 30 miljoner ton järnmalm medan exporten 1982 reducerats till ca 12 miljoner ton. Trots den kraftiga nedgången var 54 % av gruvornas och mineralbrottens exportvärde 1982 hänförligt till järnmalm. 1975 var motsvarande andel 81 %. Förutom järnmalm utgörs sektorns export av övriga malmer, huvudsakligen zinkmalm, samt sten och sand. De funktioner som skattats avser endast järnmalm. 4 Den vikande järnmalmexporten kan till en del förklaras av den minskande malmefterfrågan i Västeuropa som är den helt dominerande marknaden för svensk jämmalmsexport. 1982 avsattes 70 % av den svenska j ärnmalmen i de 8 undersökta ländernal. Mellan 1974 och 1981 minskade de svenska marknadsandelarna i Västeuropa med ca 33 %. Detta har självfallet starkt bidragit till branschens svaga exportutveckling. Analysen kompliceras av att minskningen av de svenska marknadsandelarna skett parallellt med en sänkning av Sveriges relativa exportpriser. Flera förklaringar till den nedslående utvecklingen kan dock ges: För det första har de svenska producenterna förlorat sitt tidigare prisledarskap och relativprissänkningen kan därför ses som en anpassning till ett nytt konkurrensläge. För det andra har den svenska malmen, utom de s k pellets, pga dess speciella kemiska sammansättning i första hand köpts in till äldre stålverk. Den 1 Se appendix till avsnit- internationella krisen för stålindustrin har medfört att många av de äldre tet. stålverken slagits ut vilket inneburit att marknaden för obehandlad svensk 1 Belgien, Danmark, malm krympt mer än den genomsnittliga malmefterfrågan. För det tredje har Frankrike, Förbundsrede svenska produktionskostnaderna länge legat högre än produktionskostpubliken Tyskland, Itanaderna i konkurrentländema, främst Brasilien, samtidigt som låga sjöfraktlien, Nederländerna, priser (och höga kostnader för LKAB:s järnvägstransporter) urholkat Norge och Storbritannien. fördelen med att ligga nära avsättningsmarknaden.

Bilaga 14 53

180-4 \\ /^*\ -gl | Svensk marknadsandel 160- \

\\ ;f 140- Vø “s \ \ \ 120- \

100-4

Västeuropas import 80-

60-

65 67 69 71 73 751 77 79 81

vinstmarginal (pris/ kostnad)

160-

140-

120-

100- \ p

s-_ø\\

,lls§sql

\\\ §§§_ ng › - \ Relativt exportpns 80_ \_ Diagram 8. Järnmalmgruvornas expartmarknadsandelar, relativa exportpriser och vinstf I | F I _ marginaler. Index 1975 1963 65 67 69 71 73 75 77 79 81 = 100.

Till sist har det ofta nämnts att de planer på uppbyggnad av stålverk 80 som presenterades i början av 1970-talet skrämde tex västtyska stålverk att investera i brasilianska jämmalmsgruvor. Orsaken skulle vara att man från svensk sida aviserat att exportkapaciteten skulle komma att reduceras pga ökade inhemska behov. När investeringarna i utländsk gruvkapacitet väl kommit till stånd köper sedan stålverken självfallet främst från sina ”egna gruvor. Särskilt när malmefterfrågan är låg innebär detta att utrymmet för ”fristående” leverantörer, som t ex de svenska, blir begränsat.

54 Bilaga 14

Prognosmodell

Jämmalmsprognoserna grundar sig på de prognoser över konsumtion och import av stål som beskrevs i föregående branschavsnitt.

Konsumtions- och importprognoser

Här har förutsatts ett direkt beroende mellan järnmalmskonsumtion och stålproduktion där alltså det mellanliggande ledet med järnframställning överhoppats. Förutom malm används skrot och i viss utsträckning andra material som legeringsmetaller vid stålframställningen. De faktorer som påverkar åtgângstalen för järnmalm är bl a: - Den tekniska utvecklingen av järn- och stålframställningsprocessema - Vilken typ av stål som skall framställas - Priset på malm relativt skrot

Det har inte varit möjligt att få fram något mått på järnmalmen; pris relativt priset på skrot varför den skattade funktionen får följande utseende:

= a - - e°T (4) ACO PRO?

=

ACO Synlig konsumtion av järnmalm, omräknat till järninnehåll

= Produktion av stål

PROS

T Tidstrend

Sammanfattningsvis kan sägas att malmkonsumtionens elasticitet med avseende på stålproduktionen fått värden nära 1. Trendfaktorerna är i några fall svagt positiva vilket kan tolkas som en minskande andel skrotbaserai stål i vissa länders stålproduktion. Svagt negativa trender har å andra sidan noterats i ett par fall. Den importfunktion som estimerats är av samma slag som använts för stålimporten: b T (5) = a » e°

IMO -ACO

IM = av järnmalm, omräknat till järninnehåll 0 Import = av järnmalm, omräknat till järninnehål

ACO Synlig konsumtion

T = Tidstrend

Skattningama visar att importbenägenheten under perioden (1960-L981) varit hög, med importelasticiteter över 1.0 och positiva trendfakbrer. Anledningen till att importen ökat snabbare än den inhemska konsumtbnen är de omfattande nedläggningar av västeuropeiska järnmalmsgruvor som skett under 1960- och 1970-talen. Vid ingången av-1980-talet var den inhemska produktionen av järnmalm i de flesta länderna så litei att jämmalmskonsumtion och jämmalmsimport i framtiden med nödvändghet måste utvecklas parallellt.

14 55

Bilaga

Marknadsandelsprognoser

I stort sett samma modell som användes för järn och stål har också estimerats för järnmalm. Skillnaden är att två ”dummyvariablef” lagts till: en för

arbetsmarknadskonflikten i malmfälten som bedömts ha påverkat mark-

nadsandelama 1970 och en för stålverk 80-effekten som bedömts ha påverkat marknadsandelarna från 1976 och framåt. För att reducera betydelsen av tillfälliga leveranser m m har funktionen endast skattats för de 8 användarländerna sammanvägda.

Marknadsandelsfunktion för järnmalm

* Stålverk __ Konstant RP VM UTIL A70 80 R2 DW VMH UTILH -0.64 -1.18 1.11 0.61 -1.64 0.72 2.02 (-2.6) (-2.0) (4.0) (1.5) (-2.9) -0.17 -0.81 0.98 -0.62 -0.93 -0.1s -0.37 0.91 1.79 (-0.7) (-2.4) (27) (-1.6) (-2.1) (_23) (-4.8) Skattningsperiod 1963 (1964) - 1981, värden inom parentes är t-värden. 1.12är R2 korrigerat för frihetsgraderoch DW = Durbin-Watson statistik.

Liksom för järn och stål synes den skattade priselasticiteten vara tämligen låg. Detta kan troligen bl a förklaras med att statistiken över den svenska järnmalmsexportens relativpriser störts av kvalitetsförskjutningar inom varugrupperna. Skattningsresultaten motsäger inte hypotesen att Stålverk 80-planerna har orsakat betydande marknadsandelsförluster för den svenska järnmalmsexporten. Man måste dock vara mycket försiktig när det gäller att tolka denna typ av resultat; förlusten av marknadsandelar har troligtvis flera orsaker. Den utbudselasticitet, slutligen, som kan härledas ur skattningarna ligger mellan 0.6 och 1.0, dvs en brant utbudskurva liknande den som registrerades för handelsstål.

7.4 Skogsindustri

Den svenska skogsindustrins konkurrenskraft minskade drastiskt efter de extremt goda åren 1973 och 1974. Detta tog sig uttryck dels i att man förlorade ca 13 procent av sina exportmarknadsandelar mellan 1974-1976

och dels i att vinsterna sjönk. (Se diagram 9.) .

Den internationella efterfrågan stabiliserades efter det kraftiga bakslaget 1975 på en måttlig nivå för att senare öka markant under konjunkturuppgången 1979. På grund av de betydande marknadsandelsförlusterna utvecklades den svenska exporten under senare hälften av 1970-talet klart sämre än marknadstillväxten, låt vara att vissa tillfälliga andelsvinster kunde registreras efter 1976 och 1977 års devalveringar. År 1980 stagnerade efterfrågan på skogsindustriprodukter åter för att sjunka såväl 1981 som 1982. Efter smärre marknadsandelsvinster 1978 tappade svensk Skogsindustri ytterligare 16 procent av sina exportmarknadsandelar 1979-1980. Från, skogsindustrihåll hävdades det att det var brist” på

56 14

Bilaga

150- 13 OECDIänders import (vägd) 140-

130-

120-

110-

100- \\\ø Svensk \ marknadsandel ___/,\\ 9°* (vägd) \ \§-G

80..L

I I I I I I I 1 | | 1 1964 66 68 70 72 74 76 78 80

vinstmarginal 120_ (pris/ kostnad)

110-

100- Relativt

I expoctpris ,--\ III

x *m* I z

,v 11 \ I Diagram 9. skogsindu- --__§ I s\, strins exportmarknads- §_*CZ1:: andelar, relativa exportpriser och vinstmargina- I I I l I I I I I I I I I I I

Ier. Index 1975 = 100. 1964 se se 70 72 74 76 7a ao

skogsråvara som låg bakom de stora förlusterna. Detta får tolkas som att man under dessa år inte kunde köpa så mycket skogsråvara man önskade till det pris som man från skogsindustrins sida var villig att betala. Sammantaget sjönk därmed den svenska exporten mellan 1979 och 1982. På delbranschnivå dock ett undantag. Den starkt nedåtgående trenden vad utgör sågverken gäller marknadsandelar kunde brytas i mitten av 1981. Med hjälp av två devalveringar samt dollarkursens uppgång har man sedan fram till mitten av 1983 kunnat öka marknadsandelama i Västeuropa med mer än 40 % (!). Devalveringama och den höga dollarkursen synes först under 1983 ha medfört att massa- och pappersindustrin kunnat återta något av sina förlorade andelar. Tillsammans med en försiktig marknadstillväxt innebär detta att skogsindustriexporten preliminärt beräknas ha ökat med inemot 10 1983. Ett fortsatt tillbakatagande av marknadsandelar förutsätter procent

sou 1984:7 14 57

Bilaga

dock att den sänkning av de svenska produktionskostnaderna relativt konkurrenterna som devalveringarna givit upphov till kan vidmakthållas. av den framtida Bedömningar kostnadsutvecklingen har gjorts vid finansdepartementet.

Prognosmodell

Liksom beträffande övriga delar av basindustrin har en trestegsmodell formulerats för skogsindustrin. Då skogsindustriproduktema delats in i 5 å 6 varugrupper vad gäller såväl konsumtions- som importfunktioner medger utrymmet i denna bilaga endast en mycket av översiktlig beskrivning funktioner etc. Modellen är dock i allt väsentligt densamma som utvecklades till LU-80 varför intresserade läsare tills vidare hänvisas till LU-80:s exportbilaga. _

Konsumtions- och importprognoser

De estimerade konsumtionsfunktionerna kan delas upp i tre grupper:

a) utan priser och med fast ”inkomstelasticitef” b) med priser och med fast inkomstelasticitet c) med priser och med variabel inkomstelasticitet

Grupp a) avser konsumtion av pappcrsmassa medan grupp b) använts för sågat och hyvlat barrträ samt övrigt papper”. Den funktion som beskrivs under c), har använts för samt och slutligen, tidningspapper tryckskrivpapper. Funktionema har följande utseende:

a) pappcrsmassa b T = a-

(6)Cpu1 PROpa -e°

= Konsumtion

Cpul av pappcrsmassa

= Produktion

PROpa av papper

T = Tidstrend b) sågat och hyvlat barrträ samt övrigt papper

-efT

a-Ab-RPc-RPil

= (7) c

C = Konsumtion av barrträ respektive övrigt papper A = ”Aktivitetsvariabel”; bostadsbyggnadsinvesteringar respektive industriproduktion RP = Relativt pris; träpris/pris på övrig byggnadsmaterial respektive pris på papper/pris på samtliga insatsvaror. T = Tidstrend

58 14

Bilaga

c) Tidningspapper samt tryck- och skrivpapper

= a- Pc(b+° PCT) - RPd - . YDEVg - ehT

(8) C RP{_1

C = Konsumtion av tidningspapper tryck- och skrivpaprespektive per per capita PC = Privat konsumtion i fasta priser per capita PCT = Privata konsumtionens trend RP = Relativt respekpris; pris på dagstidningar/konsumentprisindex tive pris på Veckotidningar och böcker/konsumtionsprisindex YDEV = BNPs trendavvikelse, skall fånga upp variationer i annonsvolymen T = Tidstrend

Skattningsresultaten är i korthet följande: För pappersmassa har elasticiteten med avseende på pappersproduktionen erhållit värden nära ett medan trendkoefficientema är negativa i de fall där de tagits med. En viss tendens till minskade insatser av massa i pappersproduktionen kan alltså spåras. är framförallt att utnyttjandet av sk returpapper ökat. Förklaringen Konsumtionen av trävaror visar en låg elasticitet med avseende på ca 0.4 i genomsnitt, medan priselasticiteten är klart bostadsinvesteringar, under 1 i de få fall estimaten blivit signifikanta. Inkomstelasticiteten för något under 1.0 medan skattningarna visar övrigt papper ligger i medeltal låga priselasticiteter; runt 0.4. Konsumtionsfunktionerna för tidningspapper samt för tryck- och skrivpapper visar inkomstelasticiteter klart över 1. Koefficienten c är signifikant skild från noll i endast ett fåtal fall, dvs hypotesen om fallande inkomstelasticitet kan inte sägas ha fått något större stöd i skattningsresultaten. Priselasticiteterna ligger strax under 1.0 för tidningspapper och något högre för tryck- och skrivpapper.

Importfunktionerna har genomgående formen:

= a-Acb -UTIL° -edT

(9) IM IM = Import AC = av varan Synlig konsumtion UTIL = Den inhemska industrins kapacitetsutnyttjande T = Tidstrend

av papper har i några fall även importpriset relativt på För importen priset inhemsk produktion ingått.

Marknadsandielsfuvnktioner

Som komplement till de disaggregerade (varugrupps- och ländervis) funktionerna har en skattning gjorts avseende Sveriges totala marknadsandelar för skogsindustriprodukter i 13 OECD-länder. Funktionsformen är densamma som använts för järn- och stålindustrin.

Bilaga 14 59

Marknadsandelsfunktioner för skogsindustri

Konstant RP RPM VM VMH UTILH TID R2 DW

-0.11 -1.41 0.39 0.52 -0.27 -0.006 0.79 1.90 (-2.0) (-4.2) (1,2) (21) (-1.4) (.22) -0. 10 -0.9e -0.94 0.14 0.52 -0.33 -0.007 0.82 1.53 (-1.s) (-2.3) (-1.7) (0.4) (2,3) (-1.s) (-2.8)

S_kattningsperi0d 1964 (65)-1981. Värden inom parentes är t-värden. R2 är R2 korrigerad för frihetsgrader och DW= Durbin-Watson statistik.

De estimerade priselasticitetema för skogsindustriprodukter får anses vara rimliga. Däremot är restriktionen att summan av priselasticitetema skall vara lika med minus summan av VM-koefficienterna långtifrån uppfylld. Detta innebär att det ej är möjligt att beräkna någon utbudselasticitet i detta fall.

14 61

Bilaga

Appendix

Härledning av en marknadsandelsmodell utifrån om antagande jämvikt

(1) ln QD=lna+blnP-blnPK+c1nA efterfrågan

(2)lnQs=lnd+elnP+flnKAP+glnAC utbud

(3) QD = QS jämviktsvillkor

där: Q :kvantitet P :varans pris PK=konkurrenternas (substitutens) pris A =aktivitetsvariabel (ink0mster) KAP =kapacitet AC :genomsnittlig rörlig kostnad per enhet

Om man löser ut ln P ur (2) erhålls:

_- d f_ lnQ lnP- g

T-e- lnKAP-elnAC+-?-

vilket substitueras in i (1):

1nQ(1-§)=ma-ålnd-g-fmKAp-å-glnAc-

(5) b ln PK + c ln A

Istället för KAP, AC och PK införs variablerna

UTIL = Q/KAP = kapacitetsutnyttjande VM = P/AC = ”vinstmarginal” = P/PK = varans relativpris RP

62 14

Bilaga

Addera f ln Q och i (5). För

(gg

+ b) ln P till vänster- och högerledet

lå

vänsterledet erhålles:

(6a)VL=(1-lå+flå)lnQ+(låg+b)lnP

Om man antar f = 1 (utbudselasticiteten med avseende på kapacitetsutbygg- = med avseende på pris och kostnad per nad) och e g (utbudselasticiteterna enhet är lika stora men med motsatt tecken) så reduceras (6a) till ln Q. Högerledet i (5) blir:

(6b)HL=a+E-flnUTIL+%-

glnVM+blnRP+clnA

Antag att c = 1 så kan modellen modifieras till en marknadsandelsansats. Dessutom är e = -g dvs g/e = -1

ln(Q/A)=a+2-lnUTIL-blnVM+blnRP

(7)

Iden strukturella modellen (ekv. (1) och (2)) ses att de förväntade tecknen på koefficienterna är negativ för b och positiv för e. Av detta följer att E är negativ, vilket också är vad man intuitivt kunnat vänta sig. En komplikation med modellen (7) är dock restriktionen att koefficienten framför VM skall vara lika med minus koefficienten framför RP. Givet att skattningsresultaten uppfyller denna restriktion kan också utbudets elastici- = där B = koefficienten för tet med avseende på priset beräknas som e å,

g

Util, dvs B =

sou 1984:7 14 63

Bilaga

II

Sveriges varuimport

1 Inledning

Importstudien utvecklar en modell för importen som sedan estimeras för de flesta LU-sektorerna. är sektorerna Undantag för olja och “petroelumprodukter, dvs LU-sektorema 3 och 12, för vilka separata modeller utvecklas. Studien ger först en översikt över importens utveckling under perioden 1963-1982. Därefter av modellen följer en beskrivning samt en presentation av estimationsresultaten. Resultaten diskuteras mer ingående för textil-, beklädnads- och läderindustri, kemisk industri, järn-, stål- och metallverk samt verkstadsindustrin, exkl. varv. Studiens sista avsnitt presenterar modellerna för olja och petroleumprodukter. Volymtillväxten för den totala importen var i genomsnitt 4.1 % per år för 1963-1982. perioden Detta tal döljer emellertid en underliggande trend mot en lägre importtillväxt under 1970-talet, som framgår av tabell 1. Den

Tabell 1. Utvecklingen av Sveriges varuimport per LU-sektor 1964-1982

LU-sektor Milj. kr Genomsnittlig årlig procentuell förändring 1982 (1980 års 1964- 1968- 1973- 1978-

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån. ll

64 14

Bilaga

Tabell 2. Årlig procentuell förändring av Sveriges totala varuimport, cif, 1980 års priser

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982

10.1 10.0 5.1 0.1 8.1 11.6 10.9 -4.2 3.1 8.2 11.0 -6.5 9.8 -4.9 -6.5 14.0 0.3 -7.2 4.9

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

tillväxten i importen var 8.0 % år under

genomsnittliga per perioden

1964-1970. För perioden 1971-1982 låg genomsnittet på ca 1.8 % per år.. Av tabell 2 kan man se att tillväxten också har flukturerat mycket. Av tabell 3 framgår att importen fått ökade marknadsandelar* under hela perioden inom de flesta sektorerna. Undantag utgör framför allt petroleumindustrin där importen minskat sin marknadsandel med 25 procentenheter, i takt med den successiva utbyggnaden av inhemska petroleumraffinaderier. För jordbruk och fiske har marknadsandelen varit konstant medan varvsindustrin haft stora variationer i importen och man kan där ej utläsa någon entydig trend mot ökade marknadsandelar när man studerar 1En alternativ definition var dock kraftig i mitten av 1970-talet förändringarna årsvis. Importökningen av importandelar som men har sedan avstannat. kan användas är: import relativt inhemsk efter- De ur importsynpunkt viktiga LU-sektorerna, 7, 11, 14 och 15 har alla blir höga importandelar. Inom verkstadsindustrin (LU 15) och den kemiska frågan. Skillnaden framför allt att den abso- industrin (LU 11) svarade importen år 1982 för i stort sett hälften av den luta nivån blir högre och inhemska Av dessa båda har verkstadsindustrin haft förbrukningen. att förändringarna i imsnabbare importtillväxt. Den kemiska industrin hade emellertid en högre portandelarna blir något importandel i utgångsläget. Den avgjort snabbaste importtillväxten har dock större enl. det mått vi använt. textil-, beklädnads- och läderindustrin, där importen år 1982 ägt rum inom

Tabell 3. Importens andel av total imhemsk förbrukning inom LU-sektorerna. Genomsnittsvärden. Procent

LU-sektor 1963-1967 1968-1972 1973-1977 1978-1982

1 Jordbruk och fiske 21.2 22.4 22.2 20.6 2 1.2 1.4 5.4 8.5 Skogsbruk

Dryckesvaru-

a Total inhemsk förbrukning = bruttoproduktion till producentpris + import cif-export fob Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 14 65

hade uppnått en andel på 72 % av den inhemska förbrukningen. Ökningen

startade i början av 1960-talet och har fortsatt under hela perioden. Av övriga LU-sektorer som haft en utveckling mot högre importandelar kan nämnas LU-sektor 10 (gummivaruindustrin), där importen ökat sin andel med ca 100 % och nu svarar för hälften av den svenska marknaden.

14 67

Bilaga

2 Översikt över den teoretiska modellen

Enligt det traditionella synsättet betraktas som importen huvudsakligen efterfrågebestämd. De viktigaste förklaringsvariablema ur efterfrågesynpunkt är inkomster och priser. En inkomstförändring påverkar dock importen olika beroende på den funktionella fördelningen av denna förändring. Om t ex hushållens inkomster ökar påverkar detta den privata konsumtionen och därigenom ökar av konsumtionsvaror. Däremot är importen importen av investeringsvaror inte lika direkt kopplad till hushållens inkomster. fattas Investeringsbeslut med beaktande av förväntningar om den framtida inkomstutvecklingen, vilka i sin tur baseras på den tidigare inkomstutvecklingen under flera perioder. Om företagens inkomster ökar kan man se det som ett tecken på att produktionsvolymen ökar. När denna ökar innebär det att industrins import av insatsvaror ökar. Vad beträffar den offentliga sektorns importbenägenhet är denna avsevärt mindre än för den privata sektorn. Importen påverkas också av inkomstutvecklingen i vår omvärld via exporten, som till en del utgörs av import. Enligt ekonomisk teori leder en inkomstökning i ett land till att efterfrågan ökar och därmed importen. Man får en direkt inkomsteffekt på importen på grund av inkomstökningen. Hur mycket importen respektive den inhemska försäljningen ökar beror bl. a. på priserna på de svenska varorna i förhållande till priserna på importerade varor. Ökar importpriset relativt till hemmamarknadspriset påverkas importen negativt. Med andra ord när importerade varor blir dyrare övergår konsumenteroch producenter till att köpa svenska substitut. Finns det däremot inga direkta substitut kan man tänka sig att man, vid högre importpris, söker minska av volymen importerade varor. Har man däremot inga möjligheter att dra ner volymen, då importen är helt oumbärlig, betyder det dels att värdet av importen kommer att öka samt att användningen och kanske importen av andra varor kan minska på grund av en negativ inkomsteffekt. Den senare möjligheten är emellertid svår att upptäcka och ta hänsyn till i praktiken. Storleken på koefficienten framför prisvariablen kan ge ett mått på tillgången av substitutvaror. En låg priselasticitet tyder på att den importerade varan saknar substitut i det importerande landet, medan en hög priselasticitet tyder på närmare substituerbarhet. För vissa varor är priset givet på världsmarknaden. I detta fall kan hemmamarknadspriset, åtminstone på lång sikt, inte avvika från importpriset, och den inhemska industrins relativa konkurrenskraft gentemot import-

68 Bilaga

en måste då mätas från kostnadssidan. En relativ prisförändring kan inverka på importen med en viss tidsefter- Det kan ta tid för konsumenterna att upptäcka prisändringar och släpning. kan å sin sida vara bundna av att anpassa sig till dessa. Producenterna kontrakt varför det kan ta tid att byta leverantör. Ytterligare en förklaring till att en prisförändring inte genast behöver ge utslag på importen kan vara att man har anledning att tro att den relativa prisändringen är tillfällig. Graden av kapacitetsutnyttjande inom industrin är också en faktor som kan påverka importen. Denna speglar de kortsiktiga konjunktursvängningarna och är ett mått på efterfrågetrycket i ekonomin. Vid en högkonjuktur ökar efterfrågan som vi har ett högt kapacitetsutnyttjande inom samtidigt industrin. Industrin kan därför få svårigheter att möta den ökade efterfrågan (på grund av flaskhalsar i produktionen, förlängda leveranstider osv.) vilket Med andra 0rd kan importens inkomstelasticitet vara gynnar importen. annorlunda i olika konjunkturfaser. Även kapacitetsutnyttjandegraden kan vara viktig. Denna kan ta hänsyn till effekten av föregående period svängningar i lager. Om utnyttjandegraden t. ex. varit hög är det troligt att reducerat sina lager varför importbehovet ytterligare ökar. företagen En rad andra faktorer utöver de ovan nämnda kan tänkas ha betydelse för importen. Utrikeshandeln har ökat på grund av en ökad internationell tillväxten av multinationella företag och borttagande av specialisering, handelshinder. Valet mellan importerade och inhemskt producerade varor inte bara av de relativa priserna utan också av kvalitet och avgörs De här uppräknade faktorerna vilka kan förmodas ha produktutformning. år förknippade med problem vid skattningar av stor betydelse för importen importfunktioner, då dessa kan vara svåra att mäta. Hitintills har vi sett importen såsom efterfrågebestämd. Importens storlek beror dock även på vilka möjligheter den svenska industrin har att möta t. ex. Existerar det över huvud taget några substitutvaror? I en efterfrågeökning. den mån inhemska tillverkare konkurrerar med importen är det önskvärt att vid skattningen av en importfunktion även ta hänsyn till faktorer som innebär restriktioner på utbudet. År t. ex. import- och hemmavaror perfekta substitut kan tillgången till produkter på hemmamarknaden direkt påverka importen, allt annat lika. Det enklaste sättet att beskriva en utbudsfunktion är att betrakta utbudet som en funktion av priset på varan. Oftast brukar man använda priset utbudet hinner föregående period, då man antar att det tar en viss tid innan anpassa sig till en prisförändring. En prisökning väntas påverka utbudet Rimligt är också att inkludera kostnaden/enhet för varan, vilken positivt. antas inverka storlek. Ytterligare en faktor som kan ha negativt på utbudets för utbudets storlek är graden av kapacitetsutnyttjande. Ju större betydelse är av det faktiska utnyttjandet ju mer ökar utbudet, och om ökningen differensen mellan det faktiska och det potentiella kapacitetsutnyttjandet är stor har man större möjligheter att öka utbudet om t. ex. efterfrågan ökar. De ovan beskrivna variablerna är troligen de viktigaste direkta förklaringarna till utbudsförändringar. Indirekt påverkas utbudet via dessa förklaringsvariabler av förändringar av marknadens (efterfrågans) storlek, vilket påverkar i första hand kapacitetsutnyttjandet och priset på varan. Ju mer

Bilaga 14 69

priset ökar vid en efterfrågeökning i förhållande till kostnaden ju lönsammare blir det för branschen att producera varan, vilket stimulerar företagen till ökat utbud. En god lönsamhet kan även bero på att kostnaden per producerad enhet sjunker om t. ex. produktiviteten ökat. Detta kan bero på en modernare produktionsteknik som är en följd av tidigare gjorda investeringar. På kort sikt begränsas utbudets storlek av befintlig produktionskapacitet. Givet en förväntad marknadstillväxt bör en god lönsamhet på lång sikt leda till nyinvesteringar medan en dålig lönsamhet bör åtföljas av nedläggningar. Härigenom kommer storleken på det potentiella utbudet att variera.

sou 1984:7 14 71

Bilaga

3 Modellens

utformning

De två modeller som har använts i denna studie baseras på den ovan diskuterade teorin. Importen antasi den första modellen vara en funktion av en inkomstvaiiabel, relativpriser, kapacitetsutnyttjandet samt en tidstrend. Den inkomstvariabel som används i denna studie uttrycker snarare efterfrågan än inkomster. En efterfrågeförändring påverkar importens storlek och sammansättning olika beroende på var denna inträffar. För att ta hänsyn till detta har en vägd inkomstvariabel konstruerats. De sammanvägda komponenterna består dels av de olika branschernas insatser i produktion och dels av komponenter av den slutliga efterfrågan. Dessa

sammanlagt 28 komponenter har åsatts olika vikter, vilka baserats på

komponenternas respektive importandelar (dvs. import cif/total användning) enligt 1975 års input-outputundersökning. År 1975 skall alltså den vägda inkomstvariabeln vara lika med importen. Om de faktiska importandelama skulle vara desamma för alla år under skattningsperioden och om alla enskilda komponenter, dvs. insatser och efterfrågan, växer i samma takt under separata år blir inkomstvariabeln identiskt lika med importen under hela perioden. Om importinnehållet hos användningskomponenterna har förändrats under perioden betyder det att den totala importandelen för en branschs produkter förändrats och man bör få en inkomstelasticitet som är större eller mindre än 1.0 beroende på om man fått högre eller lägre importandelar. Även om importandelama för de enskilda komponenterna är konstanta men den proportionella fördelningen, dvs. den relativa tillväxten mellan användningskomponenterna förändrats kommer importandelen för branschen totalt att ändras. Den relativprisvariabel som använts anger hur importpriset (Pm) utvecklats i förhållande till producentpriset på hemmamarknaden (Ph). För att ta hänsyn till eventuella tidseftersläpningar har även variabeln inkluderats laggad en till två perioder. De importprisindexar som används i studien på o. är

baseras huvudsakligen leveranspriser 196i3. Dessa indexserier I LU arbetar med 23

inte tillgängliga fore 1968. For de tidigare aren l studien har indexar produktionsbranscher. beräknats på basis av uppgifter om enhetsvärden. Som producentprisindex De fem komponenterna har använts ett index för leveranser till hemmamarknaden från industrin. av slutlig efterfrågan 5°m är Pål/at

Hemmamarknadsprisindex finns tillgängligt endast fr. o. m. 1974. För *mväms

. .. . . . .. . . och offentlig konsumperioden dessforinnan har producentprisindex använts. Båda prisindexen tion, investeringar h_ i svenska kronor. Indexen är av typ Paasche, dvs. prisvariationer

uttrycks gerförändringar sann

vägs med förbrukning i slutåret. Basåret för båda prisindexen är 1980. export.

72 14

Bilaga

Kapacitetsvariabeln baseras på uppgifter om andelen företag som uppgett sig haft brist på maskinkapacitet samt yrkesarbetare enligt konjunkturinstitutets barometerundersökning. Variabeln har beräknats som graden av kapacitetsutnyttjandet multiplicerat med 0.5 plus bristen på yrkesarbetare multiplicerat med 0.5 inom respektive LU-sektor. Ett index har beräknats med 1974 som basår. Variabeln har även använts laggad en period. Koefficienterna på båda variablerna väntas få positiva tecken. Slutligen har en trendvariabel inkluderats för att fånga upp eventuella andra svårkvantifierbara faktorer såsom ökad internationell specialisering, tullavveckling, produktutformning osv. Koefficienten kan här anta både positivt eller negativt tecken beroende på om importen ökat eller minskat. Problemet med trendvariabeln är emellertid att det är svårt, om inte omöjligt att veta vilken eller vilka av de ovannämnda faktorerna den representerar. Nedanstående importfunktion har skattats för alla LU-sektorer, exklusive LU-sektorema 3 och 12:

_ bPmcPd Pe .f _ .g.hr_ e (1) M

aWEFt-(H)t-(Pf)t_1-(Pf)t_2-

Ut1lt-Ut1lt_1 st

För LU-sektorerna 7, 11, 14 och 15 har också en funktion använts där utbudet antas vara bestämt av produktpriset, kostnaden per enhet samt förhållandet mellan faktiskt och potentiellt kapacitetsutnyttjande. Tillsammans med efterfrågefaktorerna ger detta nedanstående grundmodell:

bPcPd Pe .f _ _ .g_.h

(plz-kl- (P§)t_2-

(2) M aWEFt- Ut1ltUt1it_1 Vmstt

ejT st

-Vinstül-

där; M = total import per sektor i 1980 års priser. (Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån) a = konstant WEF = baserad och slutlig vägd inkomstvariabel på sektorinsatser användning (se texten). (Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån) = varor. och

Pm pris för importerade (Källor: Konjunkturinstitutet

statistiska centralbyrån) =

Ph pris för hemmaproducerade varor, def. som hemmamarknads-

prisindex. (Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån) Util = Def. enligt konjunkturinstitutets barokapacitetsutnyttjandet. meterundersökning (ekv. 1) respektive def. som faktisk produktion/potentiell produktion. Används i ekv. 2. (Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån) Vinst = pris per enhet/kostnad per enhet, def. som l/(l-(driftöverskott + kapitalförslitning)/produktionsvärdet. (Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån)

Bilaga 14 73

T = trendvariabel s = slumpterm

Koefficienterna c, d och e bör liksom i den första modellen få negativa tecken. Kapacitetsutnyttjandevariabeln som nu kan tolkas som ett mått på hemmautbudets förändring väntas även i detta fall påverka importen positivt. Ju högre den faktiska produktionen är i förhållande till den potentiella desto svårare har de svenska företagen att ytterligare öka sina marknadsandelar, vilket gynnar importen. Vinstvariabeln, definierad som pris per enhet/kostnad per enhet, har använts som ett mått på lönsamheten i branschen. Om lönsamheten ökar t. ex. genom att priset ökar blir företagen stimulerade 1 Se avsnitt 2 och appenatt öka utbudet, vilket gör att hemmamarknaden får ökade dixet till avsnitt 7 i ex-

möjligheter att konkurrera med importenÅ Koefficientema h och i väntas

portstudien för en mer sålunda få negativa tecken. omfattande diskussion.

Bilaga 14 75

4 Estimationsresultat

Skattningsresultaten för samtliga LU-sektorer, exklusive LU-sektorerna 3

och 12 presenteras i tabell 4. Överlag kan resultaten anses vara förhållandevis

bra. Ett relativt lågt l-IZ-värde erhölls emellertid för LU-sektorerna 2, 16 och 18. Att de flesta LU-sektorer uppvisar signifikanta värden på r, dvs.

autokorrelationskoefficienten, tyder på att någon viktig förklaringsvariabel kan ha utelämnats. Koefficienten för aktivitetsvariabeln (WEF) är positiv och signifikant i samtliga ekvationer. Värdena på koefficienterna till denna inkomstvariabel varierar mellan 0.76 och 2.30 och värdet på de ihopvägda koefficienterna för aktivitetsvariabeln, dvs. inkomstelasticiteten för samtliga LU-sektorer, blev 1.02. Detta kan jämföras med dels resultaten från importfunktionerna i vår exportstudie och dels från en undersökning utförd vid OECD? där värdena på inkomstelasticiteten låg mellan ett och två i genomsnitt. Det är viktigt att

påpeka att den skattade elasticiteten påverkas av valet av aktivitetsvariabel. Det mått som oftast används i importstudier och som användes i de två ovannämnda undersökningarna är BNP. Där kapacitetsutnyttjandevariabeln och trendvariabeln inkluderats i modellen är det troligt att dessa övertar en del av förklaringseffekten från inkomstvariabeln? För de flesta LU-sektorer ökade WEF förhållandevis 1 Vikterna för hopvägstadigt fram till mitten av 1970-talet, tillsammans med trenden. Under ningen baseras på LUperioden 1974-1976 bröts WEF:s trend Efter en nedgång visar

uppåtf* sektorernas (exkl. LU

aktivitetsvariabeln i de flesta fallen en tendens till en svag återhämtning, 3 och LU 12) relativa dock inte utan fluktuationer. Visserligen kan faktorer som tullavvecklingen, betydelse för den totala importvolymen 1982. specialiseringen m. m. ha bidragit till importens uppgång både före och efter 1974-1976. Eftersom trenden och inkomster 2 ”A New Model of ökade samtidigt under en stor World Trade, OECD del av perioden kan inkomstens betydelse för importen ha felskattats när Economic Outlook, Dedessa inkluderades samtidigt. Av denna anledning utelämnades trenden där cember 1973. detta verkade rimligt. I allmänhet ökade inkomstelasticiteten när trend- och 3 Se vidare Barker, Terkapacitetsutnyttjandevariabeln exkluderades. Trenden är kvar som förklary: ”Identification of ringsfaktor i fyra ekvationer i tabellen. Vad tre av dessa, dvs. LU-sektorer 7, Activity Effects, Trends 10 och 13, har gemensamt är en mycket snabb tillväxt i importen i jämförelse and Cycles in Import med utvecklingen för inkomster. Demand”, Oxford Bul- Ett letin of Economics and positivt samband kan tänkas föreligga mellan inkomster- och Statistics. Vol. 41, Nr. kapacitetsutnyttjandevariabeln. Ett ökat kapacitetsutnyttjande inom indu- 1 (February, 1979). strin sammanfaller ofta med att inkomster och därmed efterfrågan på t. ex. 4 Se t. ex. diagram 2, 5, privat konsumtion och därmed WEF ökar. För endast två branscher blev 8 och 11 i sektoranalysen koefficienten framför kapacitetsutnyttjandevariabeln (Util) signifikant där nedan.

76 14

Bilaga

3.5 G5 ...än as §0. A33 mos? ?i ms» 82.

. m8... s: sä. §3. s.: 83 »än 3G 3.3 :á §0 3.9

38. om? gå. 28. så. 3a. 23 88. 8%. 0000. må. må. §8. aa. 28.

w

Så.

.uovuummaosiw

3a 3._ 2._ 8._ å_ v? 8._ »S så m: 8a a; m3 a: 5._ o? o?

u..

dä:

e s mo... 2.5 8... 2.3 :ä 9.5 mä :á

umuowruov_

§25 med. 3.3 3.? ?I F? 8.3

_ NZ _

um

.Amucmâua

m

.§5 n vad. 6.3 00.0: 3.3 om? :ul 2.7 ?I Ed a: mi. as 8._ 3.9 D... Ga m3 s: s... 3.5

.noxwmümumåomumkø

ä: w

GOUOwOGTOÅWO

-mEw .§30 §6 30. 3.0» mi.. av? 2.7 8.7 mä. mä. 8.7 mi.. o...?

.än

u..

Fââknøønan

mucxum

8.3 3.? 6.3 me. 9.3

m o ä?

.-

I

m

...253

u

avstå?

_

:uåxomáuq

Sö: ?l who. 33 så. G3 2.7 3.3 8.7 :nl 8.? .ml e...? ?l

m o um

.=O=

m..

UOS

moucwäm

amma ?än 2.5 8.3 se som sa Gas se 3.5 as 8.3

3.3 3a

Ua-OUÃE

mm? e.: G8 n.: eZ

a: 2._ :a 8._ 2._ mi. a... an_

.E20muooxmcogxoauoxoäm

n 2: S... s... 8._ å... å...

EOS_ mzwm

...seem

aha-E_ 3.3

H55

37 2.1 m2 3.3 mi. så _nm s.: 8.0 A93 www GS så ?c

:ovumxø

m å?

:E55

EDuF-UCOQEOMHUMN_

MEDUNuM

.mwicxooaon .oäoöwaoom

ha.:

.snaES

hau_f_HmL-u;uUf-m:

HW

.S28

.a::mo..mw:_=:axm

så

22.029:

555.:

N

u.mua=um_v_ons_åoa .+..._§=u=_m.§mv_.o

»såsen

.to

.§=us=.§_ss=o.o_

åä=ozm

E26=_w_ouu=a__ sxfaaaoxoäø ...uoåmaanmä

-mm=_.s_.o›___.wn›osñ

=§=m=2=s_=om

TQE

.+.._.zau=t_m_sox.:

_zâuczouwzgoo

COUOtOQMWH-qånudxw

Em=u=_mv_.3o_ äw=naêoaaan Eäo=_,_åeo

uD=WSUEGCMOQEÅ

u._uo-_eñ-.:m:_

.to

:owcizaxw

a?

.Q

_§25_

:iZi-kan:

.uazowag

-E2 .aa ;8

§39 :mi:

H

:SGF

._ .N .v .m .o s .w .m .a m_ s .- é .v

Bilaga 14 77

denna användes enligt första modellen. Dessa var gummivaruindustri och jord- och stenvaruindustri. I funktionen för konkurrensutsatt livsmedel fick den ett t-värde på 1.0. Det kan påpekas att insatsvaror i produktionen för såväl denna bransch som gummivaruindustrin har över 40 % importinnehåll. Den laggade kapacitetsvariabeln fick ej positiva och signifikanta värden för

någon bransch, utan koefficienten blev ofta negativÃ

En priselasticitet under -1.0 uppmättes för alla branscher utom för LU-sektorerna 8, 9 och 15. Den ihopvägda priselasticiteten för samtliga LU-sektorer blev -0.86. Resultaten överensstämmer även här med de resultat man fick vid den tidigare nämnda undersökningen som gjordes vid OECD? För flera sektorer blev endast de laggade prisvariablerna negativa och signifikanta. I inget fall uppmättes rätt tecken och signifikanta koefficienter på alla tre prisvariablerna samtidigt. Detta kan bero på collinearitet mellan prisvariablerna. För en del branscher kan överhuvudta-

get inga signifikanta priselasticiteter redovisas, nämligen skogsbruk? skyddad livsmedelsindustrif gummivaruindustri samt jord- och stenvaruindustri.

För el-, gas-, värme- och vattenverk fanns ingen importprisserie tillgäng-

lig. Användandet av ett aggregerat prisindex kan medföra att man får olika priselasticiteter beroende på vilka varugrupper som haft de största prisförändringarna. Om en vara som har låg priselasticitet men stor vikt i aggregatet utsätts för stora prisförändringar, kommer denna att dominera prisindexet, och man får låg total priselasticitet. Dessutom kan vissa varor sakna substitut 1 Det har emellertid hävdats att tecknet kan helt, vilket kan vara fallet för jordbruksprodukter, eller delvis på grund av m. m. Detta kan vara fallet för t. ex. vara negativt om förändkvalitetsskillnader, produktutformning, ringar i lagerimporten LU-sektorerna 10 och 13. och kapacitetsutnyttjan- Ett annat problem som kan ha uppstått vid skattningen av priselasticite- det samvarierar. Se terna är samvariation mellan WEF och prisvariabeln, genom lagerkompo- Deppler, M.C. and Dunnenten i WEF. Då importinnehållet can, M.R. IMF Staff i lager inte är statistiskt belyst i var det Papers Vol. 25, No 1 Nationalräkenskaperna nödvändigt att anta något om detta. (March 1978). Antagandet som gjordes var att importens andel i lager är densamma som 2 andel i vederbörande OECD-undersökningen importens sektors efterfrågan på insatsvaror. Då detta omfattar emellertid åren antagande eventuellt kunde vara felaktigt nollställdes lagerkomponenten i före 1970-talet innan i WEF och alla ekvationer skattades om. Härigenom prisfluktuationer började undanröjdes problemet med samvariation mellan bli markanta. Att elaspriser och lager. Detta gav dock inga större ticitetsestimat som erhålförändringar i de skattade priselasticiteterna för de flesta branscherna. I lits här är lägre än de verkstadsindustrin ökade dock priselasticiteten från -0.45 till -0.92 i som erhölls för andra ekvationen utan vinstvariabeln. Inkomstelasticiteten minskade emellertid länders import i exportfrån 1.40 till 0.72. Även LU-sektor 8 erhöll ett högre värde på priselastici- studien kan bero på att teten, som ökade från -O.62 till -1.17. För den kemiska industrin erhölls en hemmamarknadspriset använts här. obetydlig ökning av både pris- och inkomstelasticiteten. LU-sektorerna även med ekvation 3 Det kan anmärkas att 7, 11, 14 och 15 skattades (2) där utbudsfaktorer har varit utbudsfaktorer ingår i modellen. För LU-sektorerna 11 och 15 sattes väsentliga för importen importinnehållet i lagerkomponenten lika med noll, eftersom skattningsre- av skogsbruksprodukter. sultaten för dessa ekvationer blev rimligare. Vinstvariabeln fick det väntade 3 Prisvariabeln väntas tecknet och blev signifikant i skattningarna för kemisk industri och ej ha någon större bety- Verkstadsindustri. I dessa var koefficienten för kapacitetsutnyttjandevaria- delse för denna sektor. beln positiv och signifikant. Ofta, men inte alltid,5 har vinstuppgångarna 5 Se t. ex. diagram 6 och sammanfallit med högt kapacitetsutnyttjande. Då dessa variabler påverkar 8.

78 Bilaga 14

importen i motsatt riktning är nettoeffekten på importen negativ för en ändring av en procent i båda variablerna om vinstvariabelns koefficient är större, vilket är fallet för LU-sektorerna 11 och 15. Priselasticiteterna ökade också i jämförelse med den första modellen (med undantag för LU 7).* Det sammanlagda värdet på koefficienterna framför vinstvariablerna blev i tre utav fyra fall större än värdet på priselasticiteten. Sålunda blir nettoeffekten på importen av en prisökning på svenska varor, ceteris paribus, negativ för LU-sektorerna 7, 11 och 15 men positiv för LU-sektor 14. 1 Observera att en möj- kan det betonas att vinstvariabeln förbättrade ekva- Sammanfattningsvis lighet finns för samvationema för de fyra sektorerna där den inkluderades. Detta tyder på att riation mellan prisvariav utbudsfaktorer kan ha varit av betydelse i bestämningen av utvecklingen av beln och vinster genom prisändringar. importen.

14 79

Bilaga

5 Sektorvis av de

analys viktigare

LU-

sektorerna för

varuimporten _

5.1 Textil-, beklädnads- och läderindustri

Importens andel av den totala inhemska förbrukningen av dessa produkter ökade från i genomsnitt 29.6 % till 65.8 % under den period som studerats* Bakom denna ökning ligger en årlig tillväxttakt för importen på 6.8 %. Den största delen av sektorns import går direkt till privat konsumtion och till insatsvarori tekoindustrin. Importen från OECD-länderna har minskat och uppgick 1981 till 72 %. Importen från NIC-ländernaz har ökat och svarade 1981 för 24 %. Diagram 1 visar utvecklingen av importen och aktivitetsvariabeln för

denna sektor. Aktivitetsvariabeln ökade måttligt fram till 1977 och minskade

t. o. m. 1981. Det låga värde som erhållits på _inkomstelasticiteten (1.13)

samt den svaga utvecklingen av inkornstvariabeln tyder på att denna endast i

begränsad utsträckning bidragit till förklaringen av Utveck-

importökningen.

lingen av relativpriserna framgår av diagram 2. Bortsett från perioden fram till 1966 kan man av diagrammet fastställa att relativpriset visar en ökande trend under en stor del av perioden. Den skattade priselasticiteten för denna

sektor var låg3 och blev ännu lägre när vinstvariabeln inkluderades. Även då

den laggade prisvariabeln fungerade blev den totala priselasticiteten oförändrad. Det sammanlagda värdet på de skattade koefficientema framför vinstvariablerna är -1.59, vilket är betydligt större än det skattade värdet på priselasticiteten (-0.49). Resultaten skulle betyda att en prisökning, som är en följd av t. ex. en efterfrågeökning, på svenska varor, skulle stimulera företagen att öka utbudet och nettoeffekten på importen skulle bli negativ. 1 Jfr. tabell 3. (Däremot skulle en prisökning som ärhelt proportionell mot en kostnads- 2 Här omfattar NIC-länökning leda till en importökning.) Branschen har under derna; Jugoslavien, Porperioden i genomsnitt haft kostnadstäckning (seg tugal, Spanien, Grekdiagram 3), dvs. priset per enhet har varit större än kostnaden för att land, Taiwan, Hongproducera en enhet. Vinstandelen har varierat mellan 1.054.172. Detta mått kong, Korea och Singa-

inkluderar subventioner. Trots de olika former av subventioner som denna pore.

bransch erhållit har så mycket som 1/3 av alla företag gått med förlust under 3Jfr. resultaten från en slutet av 1970-talet. Det aggregerade lönsamhetsmåttet tyder därför på en utredning utförd av av lönsamheten mellan företagen. 3 visar en SIND: Importkonkurganska stor spridning Diagram rerande hemmamarktendens till sjunkande lönsamhet redan fr. 0. m. 1964. En viss uppgång nadsindustri där man skedde 1973-1974 och framför allt 1979-1981. Lönsamhetsuppgången 1974 fick en priselasticitet på var inte alls lika kraftig som hos de flesta andra branscher men de stora -1.9.

80 Bilaga 14

1.3- 1,2- 1,1- 1,0 4

l_

/*\ \ 0,9- z s/ \

\ //s\ \

0.8* Vagdelterlrágan

Diagram 1. Import och aktivitetsvariabel för textiI-, beklädnads- och läderindustri. 1953 §4 äs så §7 §5 69193071 72 73 7.475 7s 77 7b 79 §0 :§1 1.15- 1.12-

W

LUS-n 1.06- 1.03- 1.00- 0.97 Diagram 2. Relativpris för textil-, beklädnads- å III|I|III1II1III||| och läderindustri. 196364 SE6667686970 71 7273 74 7576 77 787980 81 År 1.16 1,12- 1 .08-4

1.00- 0.96- 0.92- Diagram 3. Vinster och ___- Vinn kapacitetsutnyttjande för --wu- Kapacitctsutnvttjando textiI-, beklädnads- och lllllvvvTivivvvyyyy läderindustri. 19636465666768 G970 71 72 73 74 7576 77 78798081 År

Bilaga 14 81

löneökningarna som följde drabbade denna sektor relativt hårt då branschen är arbetskraftsintensiv. Strax därpå följde också ett stort antal konkurser och nedläggningar vilket kan vara en förklaring till den uppgång i lönsamheten som kom 1979, då det var de minst effektiva företagen som lades ner. Bruttoproduktionen har minskat med drygt 40 % sedan 1964. Den största minskningen ägde rum under senare hälften av 1970-talet. Den nedåtgående trenden i lönsamheten har alltså i hög grad bidragit till ett minskat utbud vilket ökat utrymmet för importen att vinna marknadsandelar. Av de utredningar som gjorts om denna bransch framgår det att den dåliga lönsamheten bl. a. beror på det höga kostnadsläget i förhållande till andra länder. Att många företag inte klarade av de stora löneökningarna efter 1974 framgår av den kraftiga produktionsminskningen som skedde strax därefter. En del av produktionen förlades då utomlands, varav en stor del sedan importeras till Sverige. Den låga priselasticitet som erhållits pekar emellertid på att prisutvecklingen ej har varit den största orsaken till hemmaproducenternas försämrade marknadsandelar i Sverige. Detta betyder naturligtvis inte att alla produkter som tillverkas i branschen är prisokänsliga. Den ökade importen från bl. a. NIC-länderna och Finland pekar på att deras relativt lägre priser haft betydelse för den Ökade importen. De faktorer som representeras av trendvariabeln har haft en signifikant effekt på importutvecklingen enligt den skattade ekvationen. De multilaterala tullavtal som träffats har lett till lägre tullsänkningar för teko-varor än för andra industrivaror. Däremot bör den tullaweckling som ägt rum inom frihandelsområdet EG och EFTA ha gynnat importen från dessa länder. För U-länderna har under hela perioden införts olika kvantitetsrestriktioner som bör ha bromsat upp importen. Eventuellt har detta i stället delvis gynnat övriga importländer och ej minskat Sveriges totala import. Den trendmässigt långsiktiga ökningen kan dock delvis ha berott på de tullavvecklingar som gjorts, men sådana faktorer som produktutformning och kvalitet kan också ha missgynnat de svenska producenterna.

5.2 Kemisk industri

Denna sektor har svarat för en andel av omkring 10 % av den totala importen sedan 1969. Den helt övervägande delen av importen kommer från OECD-länderna (93 %), varav Tyskland svarar för 22 % och Storbritannien för 15 %. Importen har under hela perioden utgjort drygt 40 % av den totala inhemska förbrukningen av kemiska produkter, med en långsamt Ökande andel Både aktivitetsvariabeln och importen har ökat kraftigt, med över 200 % , under den undersökta perioden (se diagram 4). Importen har ökat något snabbare och det kan påpekas att värdet på inkomstelasticiteten (1.10) ganska väl återspeglar skillnaden i ökningstakterna. Priselasticiteten på de två laggade prisvariablerna sammantagna är -0.83. Koefficienten framför prisvariabeln för innevarande period blev positiv och av denna anledning förkastades ekvationen med denna variabeln. Utan vinstvariabeln var den sammanlagda priselasticiteten endast -0.45. Av diagram 5 framgår att prisutvecklingen i Sverige var särskilt gynnsam

82 Bilaga. 14

1,14

9-9- 0.8- 047- 0.6- 0.5- 0,4- 0.3- 000000000 Vägdefterfrågan j» Import Diagram 4. Import och aktivitetsvariabel för “IIIIIIIIIIIIIIIIIII kemisk industri. 196364 6565 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81

1.06- 1 .03- 1.00- 0.97- 0,94. 0.91-

Diagram 5. Relativpris I I I | I I | I I I I I I | I I I l I för kemisk industri. 1953G4 65 G6 G7 G8 G9 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 År

1,25- 1.20- 1.154 1.10- 1.05- 0\ I

1.00- a

j.. x”.

. _,.

o! auf 5., a *H7*

000cc... ,a o_ 0.95- -_ u. .in Vinn Diagram 6. Vinster och munen-oo Kapacitexsutnynjanda

kapacitetsutnyttjande för 4 lllllnvilvvrvTTllll

kemisk industri. 19636465 66676869 70 7172 73 74 75 7677 78 7980 81År

14 83

Bilaga

1965-1970. Från 1970 och fram till 1977 har importpriset i stort sett ökat långsammare än hemmamarknadspriset. Det var endast under perioden 1972-1974 som importpriset ökade snabbare. Den från svensk synpunkt negativa utvecklingen upphörde efter 1977, och fram till 1980, delvis som en följd av nedskrivningarna av den svenska kronan. Graden av kapacitetsutnyttjande har varierat mindre än för övriga LU-sektorer och under hela

perioden legat på en hög nivå i förhållande till 1974. (Se diagram 6.) Av

diagrammet kan man också se att lönsamheten, som låg på en hög nivå under 1960-talet, började sjunka 1967 och har därefter visat en nedåtgående trend ända fram till 1976 då den negativa utvecklingen vände. Den höga nivån på lönsamheten från 1960-talet har man dock ej uppnått någon gång därefter. Utbyggnaden av produktionskapaciteten stagnerade efter 1974 och fram till 1979, troligen delvis som en följd av den vikande lönsamheten vid mitten av 1970-talet. Sammanfattningsvis har importens andel av den inhemska marknaden expanderat. Den för svenskt vidkommande ofördelaktiga utvecklingen av relativpriset under större delen av 1970-talet var en av faktorerna som ledde till att produktionsökningen upphörde 1974 samtidigt med att exporten ökade. Detta underlättade för importen att öka sina marknadsandelar. Att har ökat bidrar exporten också direkt till importökningen, då importinnehållet i exporten ligger på ca 50 %. Dessutom är det sannolikt att den samtidiga export- och importökningen kännetecknar en ökande intemationell specialisering.

5.3 Järn-, stål- och metallverk

Importens andel av den totala inhemska förbrukningen av järn och stål var tämligen konstant fram till 1972 varefter denna ökade årligen med l-2 procentenheter fram t. o. m. 1978. Sektorns import används huvudsakligen som insatsvaror i samma sektor och i verkstadsindustrin. från Importen OECD svarade 1981 för 88 % av branschens totala import. Drygt 60 % av importen 1981 kom från Tyskland, Norge och Storbritannien. Aktivitetsvariabeln (WEF) ökade stadigt t. o. m. 1974. Importen ökade snabbare än inkomstvariabeln fram till 1974 medan minskningen därefter ej var lika kraftig. Det kan anmärkas att den ökning i importandelen som skett överensstämmer ganska bra med värdet 1.14 som erhållits för den genomsnittliga inkomstelasticiteten. Som framgår av diagram 7 minskade akvititetsvariabeln under 1975-1977 efter att ha ökat kraftigt 1973-1974. I själva verket var den på praktiskt taget samma nivå 1980-1981 som 1971-1972. Av diagrammet framgår att andra faktorer än aktivitetsvariabeln har bidragit till i synnerhet intensiteten på svängningarna i importen. Utvecklingen av relativpriset för järn och stål framgår av diagram 8. Fram t. 0. m. 1969 steg importpriset relativt hemmamarknadspriset men därefter var utvecklingen i stort sett ogynnsam för hemmaproducentema fram t. o. m. 1981. Den internationella högkonjunkturen under åren 1972-1973 bidrog till att pressa upp importprisema innan de svenska priserna började stiga relativt importprisema 1973. Devalveringama av den svenska kronan 1976-1977 vände också tillfälligt den ur svensk synvinkel negativa utveck-

84 14

Bilaga

lingen av relativpriserna. Priset för branschens produkter är i hög grad bestämt på världsmarknaden. Detta innebär att variationerna i relativpriset del av de importerade och de inhemskt tyder på att en icke obetydlig producerade varorna ej är perfekta substitut. Alla importerade varor tillverkas inte i Sverige. Att förändringen i relativpriset åtminstone delvis återspeglar skillnaden i sammansättningen av varor styrks också av den relativt måttliga priselasticiteten på -0.83. Relativprisets förändring har ej alltid motsvarats av den förväntade förändringen i importandelen, t. ex. år 1972-1974 då importens andel av den totala inhemska förbrukningen steg samtidigt som relativpriset ökade. Det verkar emellertid som om den successivt ökande importandelen till en del kan förklaras av den under 1970-talet i stort sett ogynnsamma utvecklingen av relativpriset. Trots att hemmamarknadspriserna steg snabbare än importpriserna sjönk lönsamheten i branschen kraftigt från 1973 t. o. m. 1977 (se diagram 9). Den hårda internationella konkurrensen på grund av det stora överskottsutbudet på världsmarknaden har pressat ner den allmänna prisnivån. Då branschen är mycket energikrävande har den blivit hårt drabbad av de höjda fr. o. m. 1973. I detta läge höjdes lönekostnaderna med ca oljepriserna 40 %, 1975-1976, vilket bidrog till att man efter 1974 ej någon gång haft kostnadstäckning. Den dåliga lönsamheten resulterade i en minskning av den potentiella produktionskapaciteten med 25 % mellan åren 1975-1981 enligt NR:s uppgifter. Sett mot denna bakgrund är det förvånansvärt att den skattade effekten från vinstvariabeln är så låg och hade, enligt ekvationen, mindre betydelse än utvecklingen av relativpriset. Av diagram 9 kan man se att variationema i vinstutvecklingen och i graden av kapacitetsutnyttjande varit mycket nära. Det kan noteras att den ökande vinstutvecklingen 1973 ej medförde att importandelarna minskade. Detta kan ha berott på att man inte hade mycket ledig kapacitet varför utbudet inte kunde öka. Däremot kan ökningen i vinsterna fr. o. m. 1978 tänkas ha lett till större ansträngningar än tidigare att marknadsföra de svenska produkterna på hemmamarknaden. Under denna period hade man gott om ledig kapacitet trots den stora minskningen i den potentiella produktionskapaciteten. Enligt modellen skulle man sålunda vänta sig att de svenska företagen återtog inhemska marknadsandelar. Efter 1978 har importandelen också minskat något. Sammanfattningsvis kan konstateras att importen kunnat öka sina marknadsandelar på grund av dels en mer gynnsam prisutveckling och dels genom ett minskat utbud på hemmamarknaden. Den strukturomvandling som sker inom branschen har medfört att man slutat producera vissa typer av varor t. ex. varvsplåt, och i stället satsat på produktion av mera förädlade produkter. Den nystartade tillverkningen av tunnplåt har t. ex. inneburit att man börjat producera varor där importen tidigare ej haft någon konkurrens. Det är ännu för tidigt att dra några direkta slutsatser om man lyckats med att öka den svenska konkurrenskraften. På senare år kan man emellertid märka

en svag tendens till minskade importandelar.

14 85

Bilaga

0.6-

05a ouøoøuøøu Vägdcfterirågan -_._. import Diagram 7. Import och

i

aktivitetsvariabel för III I I IIIIIIIIIIVIII järn-, stål- och metall- 196364 G5565758 59 70 7172 73 74 75 7G77 78 79 80 81 verk.

1,12-

1 .08-

0.96*

092-4

0.88-

Diagram 8. Relativprtls 1llvrrvlvv T “I I IIIIIl får järn-, stdl- och me- 196364 6555676889 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 År tallverk.

1.15:

1.10-

1.OS-

1.00- .fa P7 i

i -

0.95-

.i ./

: c

k*

3,04 0.90- /

nån;- Vinn Diagram 9. Vinster och nun-nu Kapacilatsutnynjando kapacitetsutnyttjande för Il I I I I I 1 Illlllvllrl järn-, stâl- och metall- 196364655667586970717273747576777879B081År verk.

86 Bilaga 14

5.4 Verkstadsindustri, exkl. varv

Verkstadsindustrin är den bransch som svarar för den största andelen av den

totala importen, nämligen 35 %. Denna* andel har varit ganska oförändrad

sedan 1969. Enligt 1975 års input-outputanalys bestod 32 % av importen av insatsvarorÅ Nästan hela importen, dvs. 97 %, kommer från OECD-

länderna. Importen från Tyskland och Storbritannien har minskat från 1969 och uppgick 1981 till 29 respektive 10 %. Importen från USA uppgick till 13

år 1981; från Japan var den 9 %. De nordiska länderna svarade för 5 % vardera under samma år. Det kan också nämnas att importens andel av den totala förbrukningen av verkstadsprodukter har ökat från drygt 30 % 1963 till över 50 % 1982. Både akvititetsvariabeln (WEF) och importen ökade fram t. o. m. 1976. Importens tillväxttakt var mycket snabbare. Både aktivitetsvariabeln och importen minskade 1977-1978. Efter detta återgick importen till en nivå

nästan i höjd med 1975. (Se diagram 10.) Det skattade värdet på

inkomstelasticiteten, 0.86, indikerar att förändringarna i importen bör vara långsammare än förändringarna i inkomstvaribeln, allt annat lika. Efter 1976 står värdet på inkomstelasticiteten mer i överensstämmelse med den faktiska

utvecklingen av importen och inkomster men ej dessförinnan. Ökningen

under den tidigare perioden kan eventuellt förklaras av trendvariabelnf som

bl. a. står för ökad internationell specialisering, vilket visar sig i att ett land samtidigt kan erfara stora export- och importökningar. . - Fr. o. m. 1973 t. o. m. 1976 sjönk relativpriset samtidigt som importandelen ökade. Med devalveringarna 1976-1977 ökade importpriserna sedan snabbare än hemmamarknadspriset fram t. o. m. 1978. Importen minskade något under 1977 och 1978.. Efter 1978 började relativpriset åter att försämras vilket åtföljdes av en Ökande importandel fram till 1981. Utvecklingen av importen och relativpriset efter 1973 visar klart att importen har reagerat ganska kraftigt på prisförändringar och denna reaktion tycks ha varit omedelbar. Den priselasticitet på -1.08 som uppmättes vid skattningarna antyder att branschens produkter är tämligen priskänsliga, jämfört med de övriga LU-sektorerna. Koefficienten framför kapacitetsutnyttjandevariabeln fick ett högre tvärde än för den andra LU-sektorerna? Kapacitetsutnyttjandet inom verkstadsindustrin låg på i genomsnitt en lägre nivå under 1970-talet än

något 1960-talet, vilket borde ha haft en uppbromsade effekt på importen.

Vinstandelen har varit stabil och legat omkring 1.09-1.10 med undantag för 1974-1975 då den var något högre och 1970 och 1978 då den låg något under den genomsnittliga nivån. Den snabba ökningen av efterfrågan 1973 1 lönsamhet. Någon senare mätning bidrog till att pressa upp priserna 1974 och öka branschens finns ej tillgänglig. öka snabbare Samtidigt började priset på inhemsk produktion än import- 2 När trendvariabeln priset 1974. Under 1974 medförde framför allt förändringen i relativpriset exkluderades blev koeffi-

och den ökade graden av kapacitetsutnyttjandet att importandelen ökade.

cienten framför prisva- Däremot kan vinstökningen ha bidragit till att hålla tillbaka importen 1975 då riabeln positiv.

importandelen sjönk trots oförniånligt relativpris. Den sjunkande lönsam-

3 Utan denna variabel heten 1976-1978 kan vara en av förklaringama till att importandelen ökade blev koefficienterna framför pris- och vinst- trots att relativpriset utvecklades gynnsamt. Det höga värdet som erhölls på

variablema positiva. koefficientema framför vinstvariablerna, -1.87, tyder på att importen

sou 1984:7 14 87

Bilaga

0.9- 0.8- 0.7- 0.6- 0.5mo-uø- Vägdufurfrågan 03-1 -Ã Import Diagram 10. Import och I U I | I | | I aktivitetsvariabel för I I T I I I . . 1963 63 65 66 63 6s 69 70 71 72 73 74 75 76 77 7a 79 ao 81 År verkstadsmdustrz. 1.02- 1 .00- O.98- 0,96- 0.94- 0.92- 0.90-

I I Diagram 11. Relativpris .. n .

1965 64 så 66 67 6a 69 7o _71 7T273 74 75 71677 7s 79 §0 §1 År for verkstadsmdustrz.

1.15* 1.10- 1.05- 1.00- 0.95- 0.90- Kapacitetsulnyttiandø Diagram 12. Vinster och . . I I I T l I I I l T I T I f I I I kapacttetsutnyttjande . . för 1965 64 65 66 67 6a 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 so 81 År verkstadszndustrz.

88 14

Bilaga

reagerar kraftigt på förändringar i lönsamheten. Resultaten av skattningama för verkstadsindustrin visar tillsammans med en genomgång av den faktiska utvecklingen av förklaringsvariablerna att importen verkar vara ganska priskänslig och har reagerat snabbt för prisförändringar. Den ökade importandelen kan dock ej enbart förklaras av relativprisutvecklingen och en låg inkomstelasticitet. Den sjunkande lönsamheten medförde ett stagnerande utbud vilket tillsammans med en ökad export har bidragit till att importen kunnat öka sina marknadsandelar.

Bilaga 14 89

6 av och

Importen oljepetroleumprodukter

Importvolymen för LU-branscherna som omfattar extraktivindustrin (LU 3) och petroleumprodukter (LU 12) sammantaget uppgick till ca 37 % av den totala varuimportvolymen 1963.1 För 1982 var andelen knappt 23 %. Denna förändring återspeglar huvudsakligen en sänkning i importvolymen av petroleumprodukter. Allteftersom den inhemska rafferingskapaciteten har byggts ut har man kunnat ersätta importen av petroleumprodukter med inhemskt producerade substitut. Dessutom har de kraftiga prishöjningar på oljebaserade produkter som har skett sedan 1973 mötts med försök att dra ner energiåtgången. Utbyggnaden av inhemsk raffineringskapacitet har också krävt en ökning i råol j eimporten. Som följd ökade extraktivindustrins andel av den totala importen från ca 8 % 1963 till 11 % 1982. I detta avsnitt utvecklas en modell för importen av dessa sektorers två viktigaste produkter, dvs. råolja och petroleumprodukter.

6.1 Importen av raffinerade produkter

Importen av raffinerade produkter kan studeras inom ramen för den totala balansen mellan tillgången och användningen av dessa produkter: = + +

(1) MR” + RAF KR” LAGERRAF XW

där = av raffinerade RAF import produkter RAF = inhemsk produktion av raffinerade produkter RAF = inhemsk användning av raffinerade produkter =

LAGERRAF lager av raffinerade produkter 1 Förutom råolja omfat-

= av raffinerade

XRAF export produkter tar importen av extrak-

tiva produkter kol och Inhemsk användning av raffinerade produkter består dels av insatser i andra malm. Historiskt sett och dels av direkta har kolimporten varit produktionssektorer användningar. En ökning i den relativt liten. Sedan sluaggregerade efterfrågan ger sålunda upphov till en ökning i importen av tet av 1970-talet har den raffinerade produkter. Styrkan beror emellertid på efterfrågans produktin- emellertid börjat växa. riktning. I modellen kan hänsyn tas till detta genom att konstruera en Malmimporten är relaefterfrågevariabel där både sektorinsatser och direktanvändningar tivt obetydlig. Förutom vägs Inhemsk av raffinerade bestäms av den petroleum omfattar LUihop. produktion produkter sektor 12 koks av kol, inhemska raffineringskapaciteten. Under de senaste två decennierna har tjära och dylika produkdenna tidvis byggts ut, vilket framgår av tablån nedan. ter.

90 14

Bilaga

Svenska producenters raffineringskapacitet vid årens utgång. Milj. ton per år

1964-66 1967 1968-70 1971-75 1976-79 1980-82 1983-90

4 11 12 13 21 23 23

Vid en given efterfrågenivå på raffinerade produkter kan valet mellan att importera olja och raffinera hemma eller att importera färdigraffinerade produkter bestämmas bl. a. av förhållandet mellan importpriset och det inhemska producentpriset. Förhållandet mellan importpriset, vilket bör avspegla världsmarknadspriset, och det inhemska producentpriset för raffinerade produkter utgör dessutom en viktig bestämmande faktor för Sveriges export av raffinerade produkter. Sammanfattningsvis vid ett relativt lågt producentpris ersätts importen med inhemsk produktion och förutsättningar för exporten blir gynnsammare. Det är sannolikt att de starka prisändringar som har skett sedan 1973 har påverkat såväl den totala nivån på energianvändningen som valet av energikälla. Vad beträffar hushållens och företagens efterfrågan på energi för uppvärmning m. m. kan det relativa priset mellan oljebaserade energikällor och det största inhemska alternativet, dvs. elektricitet, vara av betydelse. Prisstegringar i bensinpriset som förekommit sedan OPEC I kan också förutsättas ha påverkat förbrukningen av raffinerade produkter, vare sig de är importerade eller inhemskt producerade, negativt. Slutligen kan något sägas om lagerförändringar. Hushållens och företagens lager av eldningsolja kan i och för sig påverkas på kort sikt av prisförväntningar. På längre sikt är denna faktor troligen av mindre

betydelse* Oljebolagens lager antas också hållas på en ungefärlig konstant

nivå. Sålunda kan variabeln A sättas lika med noll i

LAGERMF

modellen. Av resonemanget ovan följer det att modellen för importen av raffinerade petroleumprodukter kan specificeras med hjälp av följande definitioner:

RAF = b

ORAFKAP P P M

_ o + +

KRAF- b1WEF b2P-g+ b3PB bfp;

__ P _

XRAF bs F?

där RAFKAP = Förändringar i kapacitet, i volym = 1 vid full använd-

(bo

ning) 1 Det är emellertid tro- WEF vägd sammansättning av insats och slutliga användningar av ligt att lagerkapaciteten raffinerade med vikter från 1975 kan ha påverkats nega- importerade produkter tivt till följd av OPEC (input-output) I på gmnd av en över- P = inkl. skatter för eldningsolja (hyreshus enligt enhetspriset gång till andra energi- KPI) former. Lagringskostna- = inkl. skatter för elektricitet (enligt KPI) der är också viktiga i enhetspriset P = för bensin (regulär enligt KPI) detta sammanhang. enhetspriset

14 91

Bilaga

= för raffinerade

PM Sveriges importpris produkter

P = för raffinerade P Sveriges producentpris produkter

Under antagandet om att lagerförändringama är oväsentliga erhålles vid substitution av dessa definitioner i ek. (1) följande för importfunktion raffinerade produkter: __ - P o P M (2) RAFKAP + + + + + + e

MRAF bo bIWEF bz p: b3 PB (b4 bs) p;

där slumptermen, s, kan tänkas representera osystematiska fluktuationer i bl. a. lager.

6.2 Oljeimporten

är beroende nästan uteslutande Oljeimporten av åtgângen av råolja som insats i inhemsk raffinering. Utöver detta kan förändringar i strategiska och övriga lager ge upphov till fluktuationer i importen* Ytterligare några överväganden finns. Det relativa och inhemskt priset mellan importerade producerade petroleumprodukter måste påverka råoljeimporten i samma utsträckning som importen av petroleumprodukter dock med motsatt tecken. I modellen antas det emellertid att förändringar i den inhemska åtgången av eldningsolja och bensin enbart drabbar importen av raffinerade produkter. I den mån de drabbar inhemsk produktion måste oanvänd kapacitet uppstå i petroleumindustrin. Antagandet kan testas genom att inkludera och i importfunktionen

PO/PE PB för råolja.

Oljeimporten är alltså bestämd enligt följande enkla modell: _ - PM (3) RAF + + +

MO al az STRATLAGERO a3 PRILAGERO al* P-P-

Volymförlusten i omvandlingen av olja till raffinerade produkter är normalt mycket liten - ca 5 %, dvs. a z 1. Vid konstanta lager ger alltså en i inhemskt enhetsökning producerade petroleumprodukter en ungefärlig lika stor ökning i råoljeimporten. I modellen antas det att = a = 1. a] Förändringari strategiska lager subtraheras sålunda från importen. Om det antas att privata lager reagerar enbart till prisförväntningar kan (3) skrivas som: _ 1=. PM (4)

M3- RAF+a3PM+a4P-l;

där = - STRATLAGER

M:) MO

= Förväntad

F; importpris för råolja

1 En oväsentlig råoljeexport negligeras här.

92 14

Bilaga

6.3 Estimationsresultat

Modellen estimeras i log form som

_ a RAFKAP_ WEF al _ P0 (12 _ G3 _ E014_ P s o

(5)M:x-e (PE) PB M

där vissa koefficienter nollställs i de olika formuleringarna.

Estimationsresultat rapporteras i tabell 5. Som framgår av tabellen, vilken även visar resultat för en ekvation för olja och petroleum tillsammans, ligger de skattade inkomstelasticiteterna omkring 1.0. De skattade keofficienterna för RAFKAP tyder på att utvecklingen av den inhemska raffineringskapaciteten har haft en större effekt på oljeimporten än på importen av raffinerade är troligen att man på grund av specialisering inte produkter. Anledningen importerar precis samma produktmix som produceras i Sverige. Priset på eldningsolja relativt till priset på elektricitet såsom bensinpriset tycks också ha påverkat importen av raffinerade produkter. Relationen mellan importför raffinerade visade priset och Sveriges producentpris produkter sig emellertid vara statistiskt insignifikant i regressionerna. En anledning för detta kan vara att priser är i stort sett internationellt bestämda och att lokala awikelseri den mån de förekommer är kortvariga och av ringa betydelse. Ett ,sådant resultat skulle också erhållas om man importerar och producerar skilda produkter Förväntade importprispå grund av produktspecialisering. höjningar tycks enligt resultaten emellertid ha en påskyndande effekt på

(På)

importen av raffinerade produkter.

Tabell 5. lmportfunktioner för extraktiva och petroleum produkter” (LU-3 och LU-12) Skattningsperiod 1964-1981 P0 PM E _

RAF WEF P P ;i DW

PE B p; M KAP LU12

Extraktiva och 1.07 -0.0035 0.0151 .9999 1.99 petroleum produkter (930.0) (-2.6) (1.6) (LU-3 + LU-12) 0.040 0.90 .9999 1.74 Extraktiva produkter (11.6) (168.6) -0.018 1.05 -0.0059 -0.1293 0.0154 .9999 1.37 Petroleum produkter (-6.6) (3241) (-2.7) (-2.5) (2.0)

4 Importen inkl. lager Definitioner:

RAFKAP I| svensk raffineringskapacitet, milj. ton/år WEF II sammanvägd efterfrågan för LU-l2 II PO enhetspris för eldningsolja (KPI) t» II PE enhetspris för elström (KPI) P II enhetspris för bensin (KPI) Il Baserade på förändring i importpriset, PM

På prisförväntningar.

ll PP producentpris för hemmamarknaden

15 Bilaga

Tjänstehandelns och

transfereringarnas

inkomst- och

priskänslighet

En prognosmodell för och

tjänste- transfereringspos-

terna i

bytesbalansen

sou 1934:7 , Bilaga 15 3

Förord

1984 års långtidsutredning har utarbetats inom finansdepartementet. I samband med utredningen har ett antal specialstudier genomförts. Huvuddelen av dessa publiceras som bilagor till utredningens huvudrapport (SOU 1984:4). I föreliggande bilaga nr 15 redovisas en studie av tjänstehandelns och transfereringarnas inkomst- och priskänslighet. Den har inom riksbankens ekonomiska avdelning utförts av fil dr Aleksander Markowski. Ansvaret för studien och bedömningama däri vilar på författaren. Långtidsutredningens användning av studien och dess resultat framgår av huvudrapporten.

Stockholm i mars 1984

Michael Sohlman Planeringschef

15 5

Bilaga

Innehåü

Inledning

1 Mätfel i tjänstebalansen och korrigering för detta 11

2 Allmän beskrivning av modellen och skattningsmetoden 13 2.1 Modellens struktur . . . . . . 13 2.2 Den teoretiska efterfrågemodellen . . . . . . . . . 14 2.3 Feltermen i ekvationer med mätfel i den beroende variabeln 15 2.4 Skattningsmetoden 16

3 Efterfrâgeekvationer 19 3.1 Turistt j änster 19 3.2 Passagerartransporter 22 3.3 Godsfrakter 29

Appendix 1 Robust estimation med hjälp av iterativt vâgda minsta kvadratmetoden 63

Appendix 2 Källor och definitioner 67

Bilaga 15 7

Inledning

I denna studie redovisas en uppdaterad och delvis omarbetad version av prognosmodellen för tjänste- och transfereringsbalansen. Arbetet med modellen initierades på Riksbanken som ett led i arbetet med Långtidsutredningen 1980. Modellen redovisades sedan i sin första version i Bilaga 8 till LU80.1 Föreliggande studie bygger i stor utsträckning på denna bilaga, i synnerhet vad gäller teorin och diskussionen av dataunderlaget. Dessa problemställningar behandlas därför nedan mycket kortfattat? Arbetet med modellen i samband med LU84 - från början enbart tänkt som en uppdatering av den tidigare versionen - har lett till introduktion av ett antal nya element. De viktigaste förändringarna omfattar: en ny skattningsteknik för efterfrågeekvationerna, en ny modellansats till prognosering av ränteposten, exogenisering av utdelningar, utbrytning av provisioner ur övriga tjänster, - särskild av ränteinkomsterna korrigering för en del av korrigeringsposten.

Dessutom har dataunderlaget blivit uppdaterat och tidsserierna förlängda till 1981. Modellens teoretiska struktur har förändrats dels genom utbrytning av provisioner, dels genom introduktion av en disaggregerad simuleringsmodell 1Jfr A Markowski, för ränteposten. Räntemodellen - som är en utveckling av en modell för Prognøsmodell för tjänränteutgifter, utarbetad av Maj Nordin på Riksgäldskontoret till LU80 - har ste- och transfereringsvida förbättrat våra möjligheter att göra konsistenta prognoser för bytesba- balansen, bilaga 8 till lansen. LU80 (Stockholm: Liber Vi har inte försökt att förfina de teoretiska Förlag, 1981). modeller, som låg till grund för skattningar av efterfrågeekvationema i bilagan till LU80. Vår ambition har 2 En utförlig beskrivning snarare varit en oförändrad teoretisk effektiva av tjänstehandeln och att, inom ram, få fram dess utveckling samt en skattningar av tjänsteexportens och tjänsteimportens inkomst- och priselas- diskussion av brister i ticiteter. Detta innebar att vi var tvungna att i första hand koncentrera oss på det statistiska underlaget problemet med mätfel i tjänstedata. finns i K Joelson och Det största problemet vid skattningen av modellens första version var N E Persson, Sveriges tjänstehandel med utlanmätfel i data över tjänstehandeln, orsakat av det stora statistikbortfallet vid det under 1970-talet datainsamling (jfr kapitel 1). Modellen skattades då med minsta kvadratme- (Stockholm: Sveriges toden (OLS) under arbetshypotesen att mätfelet i varje ekvation (där det Riksbank, 1983), som förekommer) är proportionellt till den beroende variabelns nivå. Denna publiceras som bilaga 7 till LU84. arbetshypotes - som är omöjlig att verifiera på grund av brist på tillförlitliga

8 15 SOU 1984::7

Bilaga

historiska av mätfelet - för att uppskattningar angavs som ett villkor OLS-skattningarna skulle vara effektivaÅ Effektivare (eller åtminstone lika effektiva) skattningar kunde man i detta bort mätfelet eller läge uppnå på två sätt: antingen genom att söka korrigera genom en effektivare skattningsteknik. Historiska data (volymer), korrigerade för mätfel i exportvariablerna, har för LU84s räkning tagits fram av Statistiska Centralbyrån. Regressioner baserade på dessa data gav emellertid samband, som stred mot den grundläggande ekonomiska teorin. Förmodligen beroende på den starka trenden i korrigeringsposten (och möjligen även på svårigheter med deflatering), fick vi starkt trenddominerade ekvationer, som inte uppvisade någon negativ priskänslighet. Vi fann oss följaktligen i den för en ekonometriker unika situationen, att vi förkastade data därför att de inte stämde överens med den teoretiska modellen. Den andra vägen - som vi har följt i denna studie - var att arbeta med data behäftade med mätfel och att på dessa data tillämpa en effektivare skattningsteknik. En sådan teknik utgör robust regression, som är utformad för skattning av relationer, där slumptermen avviker från antaganden som ligger till grund för OLS-modellen. Metodens robusthet består i att den, i motsats till OLS-estimatorn, inte dramatiskt förlorar i effektivitet när slumptermen inte är normalfördelad. Robust- regressionsmetoden tillämpas i denna studie på icke korrigerade data avseende delposter i tjänste- och transfereringsbalansen enligt Riksban-

kens definitioner? En jämförelse av de robusta skattningarna med OLS-

skattningar tyder på att användning av OLS i detta fall inte leder till mycket stora effektivitetsförluster. Betydelsen av robusta skattningarna ligger emellertid i att de utgår från den teoretiskt riktiga metoden och att det är just 1 Det finns goda skäl att de som skall utgöra basen för eventuella jämförelser med andra skattningstro, att OLS åtminstone metoder (t ex OLS). gav konsistenta skattningar. Eftersom de skattade ekvationema ger prognoser för delposterna i exklusive för statistikbortfall, föreslår vi i 2 Den viktigaste skillna- tjänstebalansen korrigeringen den mellan Riksbankens kapitel 1 enkla schablonregler för bestämning av korrigeringsposten i och nationalräkenska- Ett sådant förfaringssätt kan dock vara olämpligt, när man -

bytesbalansen?

pemas definitioner är som i Långtidsutredningen - matar in de prognoserade variablerna i att avkastning på kapisektorvisa balanser. En lösning är då att från vår prognosmodell beräkna tal, försäkringar, löner, licenser och royalties prognosvariablernas tillväxttakter, som sedan kan tillämpas på de korrigem m hänförs enligt Riks- rade nivåerna för året före prognosperiodens början. De korrigerade banken till tjänstebalan- nivåerna för 1980-talet är med all sannolikhet mycket mer tillförlitliga än sen och enligt national- motsvarande för 1960- och 1970-talen. uppgifter räkenskapema till transfereringsbalansen. Se Studien har följande uppläggning. I kapitel 1 beskrivs mycket kortfattat vidare K Joelson och mätfel i tjänstebalansen. Kapitel 2 inleds med en beskrivning av modellens N E Persson, op cit. allmänna uppbyggnad. Sedan följer en kort beskrivning av den teoretiska 3 Denna avser inte rän- modellen och skattningsmetoden för efterfrågeekvationerna. Skattningsreteintäkter, som kan kor- sultaten för dessa ekvationer ges och kommenteras i kapitel 3 (tjänster) och rigeras direkt. Jfr kapitel 5 (transfereringar). Simuleringsmodellen för ränteposten beskrivs i kapitel 1 och 4. I avsnitt 3.4 sammanfattas kapitel 4. De kvantitativa resultaten i kapitel 6. Studien pekar vi också på möjkompletteras med två appendix. Appendix 1 ger en detaljerad beskrivning av ligheten att direkt korskattningsmetoden. Appendix 2 innehåller datakällor och variabeldefinitiorigera export av provisioner. ner.

15 9

Bilaga

Läsare som i första hand är intresserade av skattningsresultaten hänvisas till kapitel 6. En sammanställning av tidsserier för tjänste- och transfereringsbalansen samt länderfördelningen för vissa serier finns i en tidigare version av denna studie i Riksbankens Stencilserie 1983:2. Under arbetet med denna studie har jag fått värdefulla råd och synpunkter av Gustaf Adlercreutz, Thomas Franzén, Alexander Nilson och Nils Eric Persson. Vid arbetet med räntemodellen har Maj Nordin och Alexander Nilson medverkat. Många insikter om den robusta regressionens statistiska aspekter, som har varit avgörande för programmering och användning av denna metod, har jag fått tack vare David Brownstone. Beräkningarna på datorn samt databanken sköttes av Horacio Salerno, som även hade ansvaret för databankens uppbyggnad. Horacio Salerno har, dessutom, utarbetat sammanställningen av tidsserier för tjänste- och transfereringsbalansen. Studiens många versioner har skrivits ut och många av manuskriptets fel har rättats av Ragnhild Andered.

15 11

Bilaga

1 Mätfel i och

tjänstebalansen korrigering

för detta

Betalningsbalansstatistiken för tjänster baseras på valutaanmälningar som lämnas genom bankerna till Riksbanken. När valutaanmälningarna för betalningar för varuexport avskaffades 1961 ledde det också till en minskning av antalet valutaanmälningar i samband med export av tjänster. Frånvaron av anmälningsplikt vid betalningar för export av varor har alltså gett upphov till ett betydande bortfall i rapporteringen av export av tjänster. För att kompensera för detta bortfall införde man i tjänstebalansen en korrigeringspost, som schablonmässigt ökades med 100 mkr per år mellan 1962 och 1969 och som sedan förblev konstant- och lika med 800 mkr - fram till 1977.1 Detta år uppskattade man nivån på företagens tjänsteexport med 1Jfr A Markowski,

hjälp av en enkätundersökning och höjde till följd därav korrigeringsposten op cit, Kapitel 2 och för samma år till 3 300 mkr. referenser där. En liknande 2 Observera att den övenkätundersökning har sedan dess genomförts varje år. riga delen av korrige- Undersökningarna har lett till ytterligare uppdragningar av korrigeringsposringsposten omfattar ten. För åren före 1977 bestämdes dess värden genom extrapolation. mer än Övriga tjänster. Enkätresultaten var behäftade med en stor osäkerhet och man ansåg sig Som påpekats i inleddärför inte kunna fördela i ningen fördelas denna korrigeringsposten på de enskilda delposterna post inom nationalräkentjänstebalansen. Allt tydde dock på att det i första hand var exportposterna skapssystemet.

Övriga tjänster och Avkastning på kapital, som var underskattade i den

officiella 3 Jfr K Joelson och N E betalningsbalansstatistiken. Enkätundersökningarnas tillförlitlighet förbättrades Persson, op cit, avsnitt så småningom så pass mycket att man fr 0 m 1980 ansåg sig 3.1. kunna fördela korrigeringsposten på Avkastning på kapital och Den

övrigt?

sistnämnda 4 Under perioden delen av korrigeringsposten kan dock fortfarande inte förde- 1980-82 uppgick kvoten las.3 mellan den övriga delen Som framgår av inledningen har vi valt att i denna studie arbeta med av korrigeringsposten tjänstedata utan korrigering för statistikbortfall. En mekanisk” uppskatt- och exporten av Övriga måste emellertid tjänster till 2,46, 2,86 ning av korrigeringsposten göras vid prognosering för att få respektive 2,12. Kvoten rätt nivå på den totala tjänsteexporten. I kapitel 4 visar vi hur man i mellan den övriga delen räntemodellen kan introducera en korrektion som motsvarar korrigerings- av korrigeringsposten posten för Avkastning på kapital. Den övriga delen av korrigeringsposten och summan av exporten av Övriga tjänster och kan vid behov uppskattas med hjälp av en enkel schablonregel. En sådan ad exporten av Transport-

hoc-regel skulle vara att ta 2,5 gånger export av Övriga tjänster, en annan

tjänster uppgick under

möjlighet är att ta 0,55 gånger summan av exporten av Övriga tjänster och samma period till 0,53,

Transportjänsterf* 0,58 respektive 0,55.

sou 1984:7 15 13

Bilaga

2 Allmän modellen och

beskrivning

av

skattningsmetoden

I detta kapitel behandlasi första hand modellens allmänna struktur samt den tillämpade skattningsmetoden. Diskussion av skattningsmetoden föregås av en kortfattad av den teoretiska beskrivning efterfrågemodellen som ligger till grund för skattningarna samt av en beskrivning av feltermen i ekvationema. De enskilda ekvationerna behandlas i nästa kapitel.

2.1 Modellens struktur

Modellens struktur sammanfattas i Tabell 2.1. Posterna i tjänste- och transfereringsbalansen är där samlade under tre rubriker: efterfrågeekvationer, faktorinkomster samt schablonregler. Modellens omfattar efterfrågeekvationer en importfunktion och en exportfunktion för var och en av följande poster: turisttjänster, passagerartransporter, godsfrakter, övriga tjänster, privata transfereringar. De endogena faktor-inkomsterna omfattar ränteutgifter och ränteinkomster, vilka förklaras med hjälp av en simuleringsmodell som inte är baserad på regressionsskattningar.

Tabell 2.1 Modellens struktur

Variabelnamn Prisstatusb Impom Export°

Efterfrågeekvationer Turisttjänster X X FP Passagerartransporter X X FP

Qodsfrakter X X FP

Ovriga tjänster X X FP Privata transfereringar X X LP

Faktorinkonzster Räntor X X LP

Schablonregler Provisioner X X LP Utdelningar X X LP Offentliga transfereringar X X LP Korrigeringsposten i tjänstebalansen X LP a X - ekvation finns b FP - fasta priser LP - löpande priser

14 Bilaga 15

enkla samband eller tumregler” för Schablonreglerna utgör mycket av de resterande I bestämning posterna i tjänste- och transfereringsbalansen. är det enkla modeller som fallet provisioner och offentliga transfereringar försöker beskriva det strukturella sambandet. De övriga variablerna utdelningar och korrigeringsposten i tjänstebalansen - är exogena till

modellen. i detta fall enkla antaganden som Schablonreglerna utgör kompletterar modellen vid prognosering eller simulering på medellång

sikt. Resten av detta Först skall vi kapitel ägnas efterfrågeekvationerna. kortfattat behandla deras teoretiska uppbyggnad och felterm, som inklude-

rar mätfel i den beroende variabeln (jfr kapitel 1). Sedan skall vi beskriva den använda skattningsmetoden, som enligt vår mening är den mest lämpade med hänsyn till feltermens egenskaper.

2.2 Den teoretiska efterfrågemodellen

Den teoretiska modellen och dess varianter som ligger till grund för våra av eferfrågeekvationer för olika sektorer diskuteras i detalj i skattningar Bilaga 8 till LU80.1 Nedan sammanfattar vi enbart de viktigaste punkter-

na.

En allmän ekvation för importefterfråganz härleds här i tre steg. Vi börjar

med att postulera ett långsiktigt samband mellan import och inkomst:

(2.1) lnM* = a + a lnY* + u o 1

där

M*- importtrend i reala termer Y*- inkomsttrend i reala termer u - felterm.

Den på kort sikt önskade importen definieras sedan utifrån ett samband, förklaras av inkomstens trendavvikelse och där importens trendawikelse relativa priser:

lnMd - lnM* = - + + v

(22) b] (lnY lnY*) bzln

(ä

1J fr A Markowski, där

op cit. Den allmänna modellen härleds i av- Md- önskad real import snitt 4.1 modellerna för Y - real inkomst transporttjänster härleds PF - utländsk prisnivå i avsnitt 4.3 och model- PD - inhemsk prisnivå len för privata transfev - felterm. reringar härleds i kapitel 6. 2 Svensk export betrak- Slutligen, den observerade importen bestäms genom en partiell anpasstas här som utlandets” import. ningsprocess:

15 15

Bilaga

(2.3) lnM - = c (lnMd - + w

lnM_! lnM_1) 0_cS1

där

M - real import w - felterm.

Efter substitution erhåller vi vår ekvation för importefterfrågan:

lnM = + + - +

(2.4) cbl(lnY

(lf-E)

cao callnY* mv) cbzln

+ (1 - c)lnM_1+ (cu + cv + w).

Inkomsttrenden för år t definieras] som prognosen för årt gjord med hjälp av en logaritmisk trendekvation skattad över åren (t-7) - (t-l) eller (t-6) - (t-1). På detta sätt får vi en inkomsttrend som inte påverkas av framtida inkomstvärden, vilket är fallet då en trendekvation skattas över hela skattningsperioden. Utländska inkomster och priser definieras som (geometriska) medeltal för inkomster respektive priser i olika länder, vägda med vikter proportionella till ländernas andel av den tjänstepost som ekvationen skall ifråga förklara. Ekvation (2.4) utgör grunden för våra skattningar av alla efterfrågeekvationer utom de för godsfrakter. I ekvationerna för privata transfereringar exkluderas dock relativpristermen, medan den ersätts med eget (världs-)pris i ekvationerna för passagerartransporter. Exportvolymen av godsfrakter postuleras vara en (dubbellogaritmisk) funktion av världshandelsvolymen och eget pris (som antas vara detsamma över hela världen). Importen av godsfrakter - som den är definierad i betalningsbalansstatistiken - omfattar inte fraktkostnader sensu stricro, eftersom dessa räknas till den på cif basis definierade Posten varuimporten. import av godsfrakter omfattar följaktligen enbart svenska speditörers omkostnader i utlandet och är en funktion av den motsvarande exportposten. I vår modell förklaras (i dubbellogaritmisk av form) importvolymen godsfrakter med exportvolymen av dessa tjänster samt bränslepriset som korrigerar för en bristfällig deflatering.

2.3 Feltermen i ekvationer med mätfel i den beroende variabelnz

Efterfrågemodellema i Avsnitt 2.2 är formulerade för teoretiska beroende variabler som exakt mäter 1 Jfr A Markowski, efterfrågan på de olika tjänsteslagen. När op cit, Avsnitt 3.3. ekvation (2.4) skattas, ersätts emellertid den beroende variabeln, lnM, med sitt uppmätta värde lnM: 2 Detta avsnitt baseras på A Markowski, Esti- (25) M = M-E mating Invisible Trade in the Presence of Large Measurement Errørs, där Riksbankens Stencilserie 1983:1 (Stockholm: Sve- E - mätfel. riges Riksbank, 1983).

16 15 SOU 1984-27

Bilaga

Feltennen i den skattade versionen av ekvation (2.4) omfattar följaktligen även mätfelet i den logaritmiska beroende variabeln

(2.6) e = lnM - lnM”,

och har formen

(2.7) (cu + cv + w) - e = (cu + cv + w) + ln ((M-E)/M).

Variablerna u, v och w - som bildar den ursprungliga feltermen i ekvation (2.4) - antas vanligen vara oberoende och normalt fördelade. Antaganden :av det här slaget har kritiserats som orealistiskaà Dessa antaganden kan dock fortfarande försvaras, medan det är svårare att påstå att det logaritmiska mätfelet är nonnalfördelat. Vi har ingen anledning att tro att logaritmen av den registrerade andelen av exporten (importen) av en viss typ av tjänster (vilken är lika med -e i ekvation (2.7) ) är normalfördelad kring ett medelvärde. Tvärtom, det kan finnas anledning att tro att e är homoskedastiskt eller att dess fördelning inte går mot noll lika snabbt som normalför-

delningen. Det logaritmiska mätfelet betraktas följaktligen här som en stokastisk variabel med konstant väntevärde och okänd fördelning. Vi antar att det inte är korrelerat med förklaringsvariablema i ekvationen, så att mätfelet inte introducerar least Eftersom mätfelet ingår i feltermen i den squares bias. skattade ekvationen, antaganden om hur gör vi inte heller några specifika feltermen i den skattade ekvationen är fördelad.

2.4 Skattningsmetoden?

Eftersom vi inte kan anta att feltermen i den skattade ekvationen är

normalfördelad (och inte heller göra något annat specifikt fördelningsantaär det att skatta ekvationerna med hjälp av robust gande) lämpligt of the regression. Idéen med robust regression är att ”one sacrifices 5 % (say) 1Jfr R Koenker, Ro- efficiency in the normal case in return for considerably improved efficiency in bust Methods in Econ- the presence of fat-tailed nonnormal errors.3 Detta uppnås genom att ometrics, Econometric effekten på estimaten av observationer som extremt avviker från det övriga Reviews, Nr 2 1982. mönstret begränsas under skattningsförfarandet. 2 Detta avsnitt baseras Den använda skattningsmetoden, iterativt vägda minsta kvadratmetoden, på A Markowski, Estibeskrivs i detalj i Appendix 1. I vårt arbete följde vi förslaget av Vinod och mating Invisible Trade Ullah* och först beräknade estimat med Hubers funktion och in the Presence of Large konvergerande sedan avslutade med två iterationer med bisquare-funktionen. Den försik- Measurement Errors, Riksbankens Stencilserie tiga användningen av bisquare-funktionen förklaras av det faktum att denna 1983:1 (Stockholm: Sve- - som ger vikten noll till observationer viktfunktion som motsvarar extremt riges Riksbank, 1983). - kan eliminera användbar information om den används i stora residualer 3 H D Vinod, A Ullah, av den iterativa början processen. Recent Advances in Re- Startvärden till den iterativa proceduren erhölls från 10 % trimmed gression Methods (Basel: regression som i sin tur baserades på minsta kvadratskattningar (OLS). Marcel Dekker, 1981), s 323. ansågs ha konvergerat, då den maximala differensen Iterativproceduren mellan motsvarande (logaritmiska) residualer i två på varandra följande 4Jfr H D Vinod, A Ullah, op cit, Kapitel 13. iterationer underskred 0,00001 gånger medelvärdet för den logaritmiska

Bilaga 15 17

beroende variabeln. Residualernas standardavvikelse skattades vid varje iteration som medianen för absolutavvikelser från medianen (jfr Appendix 1) och viktfunktionernas konstanter fick värdena k = 1,345 och c = 4,685 (jfr

Appendix 1). Experiment med alternativa värden för konstanterna visade att

variationer begränsade i dessa har relativt liten betydelse för koefficientes-

timat.1

Enkelt uttryckt går vår skattningsmetod ut på att man viktar ned extremt 1 Jfr A Markowski, Esti-

stora residualer vid beräkning av minsta kvadratestimat. Man förutsätter då mating Invisible Trade

att stora fel ger sig till känna genom stora residualer, vilket i och för sig inte in the Presence of Large

behöver vara sant.1 För att våra estimatorer Measurement Errors, skall ha de önskade egenska- Riksbankens Stencilserie perna måste dessutom ett antal andra villkor vara uppfyllda. I synnerhet 1983:1 (Stockholm: Svemåste feltermen vara symmetriskt fördelad kring noll.: I vårt fall är det i stort riges Riksbank, 1983). sett säkert att mätfelets medelvärde är skilt från noll, vilket måste ha lett till 2 Villkoren formuleras bias i våra estimat av ekvationernas intercept. Detta påverkar dock inte våra på ett stringent sätt i

estimat av pris- och inkomstelasticiteter. Appendix 1. Vad fördelningens så kan vi enbart konstatera symmetri beträffar, att vi 3 Jfr P J Huber, Robust

inte vet om feltermens kravet. fördelning uppfyller Gör den inte det, då är Statistics (New York:

detta ytterligare en källa till estimationsbias. Det förefaller dock som om en J Wiley, 1981), avsnitt

7.5. sådan bias skulle vara av ytterst marginell betydelse?

De redovisade regressionsekvationerna exkluderar 4 R E Welsch, Confii vissa fall några få variabler, vilkas koefficienter dence Regions for Rovar, enligt vår mening, nära noll. Valet av de bust Regression, Provariabler som skulle uteslutas skedde på basis av en bedömning av ceedings of the American

koefficienternas absolutvärden, deras tecken (i jämförelse med det förvän- Statistical Association,

tade tecknet) samt - i begränsad utsträckning - t-värden producerade av Statistical Computing

Section 1975. vägda minsta kvadratprogrammet. Den av oss använda estimationsmetoden, M-estimationen, 5 A M Gross, Configer inte några dence Intervals for Bimöjligheter att på små samspel testa hypotesen att en regressionskoefficient

square Regression Estlär lika med noll. Monte Carlo studier av Welsch4 och Gross5 tyder dock på att mates, Journal of the t-värden, producerade av vägda minsta kvadratprogram som används vid American Statistical As-

kan användas för inferens om antalet frihetsgrader korrigeras M-estimation, sociation, June 1977.

nedåt. I vårt arbete använde vi oss av den av Welschá föreslagna tumregeln 6 Jfr R E Welsch, op cit.

och minskade antalet till hälften. Welsch baserar sina refrihetsgrader Gränsvärden ur den tabulerade t-fördelningen dividerades dessutom sultat på enstegs M-estimed justeringsfaktorn7 0,89. mation med sinus-vikt-

funktion. Sinusfunktio- För att möjliggöra jämförelse redovisas nedan robusta skattningar av alla nen approximeras oftast

ekvationer parallellt med motsvarande

OLS-skattningar. t-värden som visas i med bisquare-funktio-

samband med robusta skattningar är producerade av vägda minsta kvadratnen.

programmet. För ekvationer 7 skattade med den robusta regressionsmetoden Justeringsfaktom kor-

redovisas inga samlingsstatistikor utom residualkvadratsumman rigerar för asymptotisk och summan av residualernas absolutvärden. bias i koefficientens esti- Dessa är emellertid beräknade på icke merade standardalvvikelvägda residualer, så att de är direkt jämförbara med motsvarande värden för se. Jfr R E Welsch, OLS-skattningar. ap cit och referens däri.

Bilaga 15 19

3 Efterfrågeekvationer

I detta kapitel redovisas och kommenteras skattningsresultat för turisttjän-

ster, passagerartransporter, godsfrakter, provisioner och övriga tjänster. Ekvationema för provisioner är inte några egentliga efterfrågeekvationer och de redovisas i detta kapitel därför att de kompletterar ekvationema för övriga tjänster. I avsnitten om passagerartransporter och övriga tjänster visas även alternativa skattningar för summan av passagerartransporttjänster och turisttjänster respektive provisioner och övriga tjänster. För varje ekvation visas robusta skattningar samt motsvarande minsta kvadratestimat. I alla fall utom ett (import av frakttjänster) är det robusta skattningar som bildar den valda ekvationen som inkluderas i vår pronogsmodell. 1 Jfr A Markowski,

3.1 Prognosmadell för tjän-

Turisttjänster

ste- och transfereringsbalansen, Bilaga 8 till Turistt j änster definierar vi här som posten resevaluta i bytesbalansen. Sedan LU80 (Stockholm: Liber 1981 omfattar denna post svenska sedlar som har förts ut till utlandet, sålts Förlag, 1981), avsnitt där och sedan återförts till Sverige av utländska resenärer. De publicerade 4.2 samt Appendix 3. tidsserierna för resevaluta har korrigerats bakåt för dessa sedeltransaktioner 2 Danmark, Finland, to m 1974. För att utjämna det brott i serierna som följaktligen uppstod Frankrike, Italien, Normellan 1973 och 1974 extrapolerade vi korrigeringsvariabeln bakåt i tiden ge, Spanien, Storbritanända till 1961.1 nien, Västtyskland. Länderna valdes med hänsyn I ekvationen för import av turisttjänster representeras inkomstvariabeln av till deras andel av den hushållens reala disponibla inkomster i Sverige. Relativpriset är definierat svenska importen av som kvoten mellan en sammanvägning Vi uteslöt av konsumentprisindex för åtta turisttjänster. Schweiz och USA efterländerz och konsumentprisindex för Sverige. Täljaren i relativprisvariabeln som deras valutor har används även för deflatering av den bereonde variabeln. Den valda en större andel av reseekvationen presenteras i Tabell 3.1 samt i Diagram 3.1. än vad valutautgiftema

Enligt den valda ekvationen uppvisar importen av turisttjänster en som motsvaras av svens-

långsiktig inkomstelasticitet på ca 2,6. På kort sikt (här definierad som 1 år) karnas utgifter i respektive land. I det första är inkomstelasticiteten mycket nära noll. Inkomstens trendavvikelse, som i fallet beror det på att vår modell representerar kortsiktiga variationer i inkomsten, fick genomgååterväxling av svenska ende negativt tecken (och koefficientvärden nära noll) i våra kömingar och sedlar från många länder blev därför utesluten ur ekvationen. Relativpriselasticiteten är - som det går via Schweiz, i det andra på det faktum att framgår av Tabell 3.1 - på kort sikt lika med -1,48. På lång sikt ligger den på US-dollar används vid -3,25, vilket kan synas högt. Turisttjänsteimporten reagerar alltså, enligt utlandsresor i hela värlvåra resultat, snabbt och kraftigt på relativprisförändringar och långsamt på den och inte enbart vid inkomstföråndringar. resor till USA.

20 15

Bilaga

Tabell 3.1 Regressionsekvatloner för import av turisttjânsterv h

YMR MR_, Konstant §2 SE DW h Res Sum

astima-

tions- kvad abs metod sum res

OLS 1.l946 -1.5281 .5474 -10.46 .988 .0416 2.145 -.6401 .0259 .S401 (4.3) (-4.7) (6.0) (-3.9) ROBUST 1 . 1857 -1.4748 .5468 -l0.3507 .0262 .S352 (4.23) (-5.0) (6.8) (_44)

a Variablema är logaritmerade. Ekvationerna skattades på helårsdata för perioden 1963-81. Den robusta skattningsmetoden beskrivs i Kapitel 2. t-värden anges inom parentes (för robust regression är det t-värden som producerats av vägda minsta kvadrat-programmet). b Beroende variabel: MR - import av turisttjänster (korrigerad för brott i serien 1974) detlaterad med KPIMR, milj kr. YMR - Hushållens disponibla inkomst i Sverige detlaterad med KPIS, milj kr. YMR - trendvärde för YMR. YMR: är lika med prognosen för år t gjord med hjälp av en trendekvation skattad över åren (t-7)-(t-1). KPIMR - utländska konsumentpriser, index 1975 = 1. lnKPIMR =Zai (lnKPIi + lnVi) al - vikt proportionell till land is andel av MR (i löpande priser). 2a; = 1. - för land i, 1975 = 1. KPIi konsumentprisindex Vi - växelkurs för land is valuta (SEK/valutaenhet), index 1975 = 1. För länder som ingår i KPIMR se not i texten. KPIS - konsumentprisindex för Sverige, 1975 = 1. §2 - determinationskoefñcient korrigerad för antalet frihetsgrader. SE - ekvationens standardfel. DW - Durbin-Watson statistika. h - Durbins h-statistika. Res kvad sum - residualkvadratsumma. Sum abs res - summa av residualemas absolutvärden.

- 8.75-

8.50-

8.25-

8.00-

7.75-

Diagram 3.1 Faktiska och anpassade värden 7.25 “ för ekvationen för import av turisttjänster skattad med robust regression 700 (Se Tabellll) 63 65 67 69 71 73 75 77 79 81

i

sou 1984:7 Bilaga 15 21

Tabell 3.2 Regressionsekvationer för export av turisttjänsteñ» h

YXR* Konstant §2 SE DW h Res Sum

älg; ägg?

XR_1

l-:Zstima-

tions kvad abs metod sum res

OLS 1.2799 .8791 -.7623 .2725 5 .51 14 .9836 .0413 1.548 1.7335 .0239 .5278 (3.7) (1.4) (-2.0) (1.4) (3.8) ROBUST 1.1495 .9250 -.7174 .3669 4.8061 .0251 .5138 (4.4) (1.9) (-2.6) (25) (43)

I Variablerna är logaritmerade. Ekvationerna skattades på helårsdata för perioden 1963-81. Den robusta skattningsmetoden beskrivs i Kapitel 2. t-värden anges inom parentes (för robust regression är det t-värden som producerats av vägda minsta kvadrat-programmet). b Beroende variabel: XR - export av turisttjänster (korrigerad för brott i serien 1974) detlaterad med KPIS, milj kr. YXR - real BNP i utlandet, index 1975 = 1. :Zbi lnYi bi - vikt proportionell till land Ps andel av XR (i löpande priser). Zbi = 1. Yi - real BNP i land i, index 1975 = 1. För länder som ingår i YXR se not i texten. YXR* - trendvärde för YXR. YXR{ är lika med prognosen för år t gjord med hjälp av en trendekvation skattad över åren (t-6)-(t-1). KPIS konsumentprisindex för Sverige, 1975 = 1. KPIXR - i utlandet, index 1975 = 1. konsumentpriser lnKPIXR = 2b, (lnKPIi + lnVi). - för land i, 1975 = 1. KPIi konsumentprisindex Vi - växelkurs för land i”s valuta (SEK/valutaenhet), index 1975 = 1. För länder som ingår i KPIXR se not i texten. För övriga beteckningar se noter till Tabell 3.1.

Diagram 3.2 Faktiska - och anpassade värden 6.8för ekvationen för export av turisttjänster skattad 66 _ I v _ _ _ _ I V _ I I _ l _ _ _ medrobustregression es 65 67 69 71 73 75 77 79 81 (SeTabeIIlZ)

22 Bilaga

Som det framgår av Diagram 3.1 följer ekvationen ganska väl avmattningen i den beroende variabelns tillväxt efter 1972. Den i särklass största residualen kan observeras 1970, då turisttjänsteimportens nivå underskattas med ca 10 %. Ekvationen missar tecken i den beroende variabelns förändring under tre av samplets nitton år (nämligen 1973, 1979 och 1980). I ekvationen inkomstvariabeln av för export av turisttjänster representeras en sammanvägning av real BNP i åtta länderà Relativa priser är definierade som kvoten mellan konsumentprisindex för Sverige och en sammanvägning av konsumentprisindex för samma länder? Konsumentprisindex för Sverige används även för deflatering av den beroende variabeln. Den valda ekvationen presenteras i Tabell 3.2 samt i Diagram 3.2. Enligt den valda ekvationen uppvisar exporten av turisttjänster en kortsiktig inkomstelasticitet på ca 0,93 och en långsiktig sådan på ca 1,8. Slår man ihop inkomsttrenden och inkomstens trendawikelse (som ju i denna ekvation har ganska nära liggande koefficientvärden) får den aggregerade inkomsttermen en koefficient som ligger något över koefficientvärdet för inkomsttrenden i den valda ekvationen. Denna alternativa specifikation, som alltså ger en högre kortsiktig inkomstelasticitet, visade sig vara mindre bra vid ett prognostest. Relativpriselasticiteten är i den valda ekvationen ca -0,72 på kort sikt och ca -1,13 på lång sikt. I motsats till importposten alltså, våra resultat, turisttjänsteexporten snabbare och reagerar enligt kraftigare på inkomstförändringar än på relativprisförändringar. Som man kan se i Diagram 3.2 följer ekvationen ganska bra den trendmässiga utvecklingen i den beroende variabeln to m 1979 samt tillväxtavmattningen 1980-81. Den förhållandevis mycket stora residualen år 1980 kan med största sannolikhet tillskrivas effekterna av den omfattande som de offentligt anställda genomförde våren 1980. Avbrott i Strejken samt den befarade bensinbristen måste ha färjetrafiken, stängda flygplatser hindrat många utlandsresenärer under själva strejken och avskräckt många fler under sommaren. Vi valde att inte introducera någon dummy-variabel för Strejken, eftersom vår skattningsmetod är konstruerad just för att ta hand om sådana tillfälliga awikelser från det existerande mönstret. Testkörningar med en dummy för 1980 gav dock i stort sett samma resultat som den valda ekvationen. Resultaten i detta avsnitt avser rena turisttjänster, som inte omfattar passagerartransporter. Resultaten för summan av turisttjänster och passagerartransporttjänster visas i nästa avsnitt.

3.2 Passagerartransporter

1 Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Stor- Transportposten i bytesbalansen omfattar passagerartransporter och godsbritannien, Schweiz, frakter. Eftersom dessa två typer av transporttjänster har mycket olika USA, Västtyskland. bestämningsfaktorer behandlar vi här dem var för sig. I detta avsnitt Länderna valdes med behandlas passagerartransporter, godsfrakter tas upp i nästa avsnitt. hänsyn till deras vikt i den svenska exporten Efterfrågemodellen för passagerartransporter beskrivs av ekvation (2.4) i av turisttjänster. kapitel 2. Relativpristermen faller emellertid bort från ekvationen? efter- 2 Jfr A Markowski, som den internationella konkurrensen leder till en långtgående utjämning av i den internationella trafiken. Vi introducerar istället op cit, avsnitt 4.3. transportpriser

Bilaga 23

transporttjänsternas eget pris (världspriset) för att testa hypotesen att prisökningar på transporter (som ofta inträffar samtidigt i hela världen) har

så stor genomslagskraft att de fungerar som relativprishöjningarÃ

En alternativ teori, som ofta förs fram, postulerar att efterfrågan på passagerartransporttjänster bestäms samtidigt med efterfrågan på turisttjänster? För att testa denna teon har vi även skattat modell (2.4) med den beroende variabeln definierad som summan av turisttjänster och passagerartransporttjänster. I ekvationerna för import av passagerartransporter är inkomsten och relativpriserna (där de ingår) definierade på exakt samma sätt som i ekvationen för import av turisttjänster. Prisnivån för passagerartransporter är representerad av den implicita deflatorn för import av passagerartransporttjänster i nationalräkenskapema. Samma variabel används även för deflatering av den beroende variabeln. De valda ekvationerna presenteras i Tabell 3.3 samt i Diagram 3.3-3.4. I ekvationen för enbart passagerartransporter (ekvation (2) i Tabell 3.3) uppvisar dessa en mycket hög inkomstelasticitet: ca 1,9 på kort sikt och 5,1 på lång sikt. Eget pris har en mycket liten effekt (-0,19), vilket var att vänta med tanke på att ekvationens i prisavseendet specifikation är ytterst förenklad. Som framgår av Diagram 3.3 följer ekvationen i stort sett endast trenden i den beroende variabelns utveckling. Den höga inkomstelasticiteten speglar den mycket snabba tillväxten i importen av passagerartransporttjänster: mellan 1964 och 1981 ökade importen av passagerarransporter i volym 9 gånger, medan motsvarande tillväxttal för turisttjänster var endast 3. Detta kan leda till misstanken att vår ekvation enbart har fångat expansionsfasen i efterfrågan på den lyxvara som resor utgjorde under 1960- och 1970-talen. I så fall skulle inkomstelasticiteten falla (i vår modell) vid högre inkomstnivåer. Det är också möjligt att antagandet om att man kan bortse från priser på andra varor och tjänster i det här fallet inte håller. (T ex kan resorna relativt sett ha blivit billigare.) Båda dessa möjligheter, om de var sanna, skulle betyda att den skattade modellen är alltför förenklad. Å andra sidan måste man hålla i minnet att vår beroende variabel inte omfattar biljetter köpta i utlandet och

inte heller båtbiljetter inköpta hos utländska rederier i Sverige? Den snabba

tillväxten i denna variabel kan alltså spegla förskjutningar i passagerartrans- 1 Ibid. porters efterfrågestruktur. En ökande efterfrågan på flygresor på bekostnad av andra färdmedel och den - till följd därav - ökande andelen av utländska 2 Jfr A Markowski, marknaden3 op cit, avsnitt 4.3. flygbolag på den svenska kan ha bidragit till den snabba tillväxten i den registrerade 3 T ex innebar den snabimporten av passagerartransporter. ba ökningen av efterfrå- Trots dessa möjliga brister (som dock inte behöver vara särskilt allvarliga) gan på charterresor en bedömdes ekvationen för import av passagerartransporter kunna ge rimliga inbrytning av utländska prognoser på medellång sikt. Ett försök att konstruera en mer sofistikerad charterbolag på den modell för denna relativt svenska marknaden. obetydliga post* skulle ha enbart akademiskt intresse. Svårighetema förknippade med ett sådant försök skulle inte stå i 4 Import av passagerarproportion till den vinst som en förbättring av prognosen för passagerar- transporttjänster uppgick innebär 1981 till 1 445 mkr (i transporter för den totala bytesbalansprognosen. löpande priser) medan Slår man ihop import av passagerartransporter med import av turisttjänexempelvis import av ster, domineras de erhållna resultaten helt och hållet av den sistnämnda turisttjänster samma år posten. Den långsiktiga inkomstelasticiteten är då lika med 2,6 och den uppgick till 11 102 mkr.

24 Bilaga

ECC_

AO

§0_ så man mo.. §3 En? .än så. woman

a .m2

:varg:

ua_ +

mä 33_ E3 åâ. så. 38. 9.8. .EE M2

H

.min

.Loemâwüemmøønüñouømâa

_DSQNV_ mms_

g ämm.- :av v2: ...M

?faaan

.EE

enhance.

3a §3 2:a

:oo Jamin

GDUOuOEmMøJGH-Nxw

Em

.§25

Auoaaoisgw

um 3:. os... nä:

å _

:oo

tåg: nå. §2..

uüønou

n..

-må

.CoEEuuwoumáåuvnx

.Eau

.Gaza_utommuubuauøwwmwnm

Goa

3.3 G3 8.3 2.3

.

Små. §2-

E228_ mama? manad...

:av :o: .H

uouømmrcoamaauüøaomammwm

AS u

aamEE

vmøz

5.0_ man. man. :s

3.3 P3

EUUOCUQ

:oo

uvww _öva_

ha

å -§55

än. a; ma. ?c

.då

å å

uävââo:

uuømømøtøaøuøuüñøuâ

måuooøvoum

:omm: :can:

:.43 6.3

...Swan_utommøautaaownmmam

M55. måla 33.7

| |

mmawv_

wouñåxw

Eon m2

mmm-z

å A8 .dm

som.- 27V :av fl

AE

:oväüáå

m2.. :oo

222:_ :aaah

:oo

NEUEOUNNC-.W

CV å

.oc A8 E.

på

:a: a:

.i

8a.. som.:

toan:

ME

åEoEVESxo

:soc

ä

:Bäckman aEoøozgxo

.ä om

dEEuEEuMO_

?d 3a 6.9

Raa

GS

uo=cäråomncüm9üoz

03a 88._ oss;

_

.ME

Summan.

_

uawicxoonon

unga_

_opâbå

:s

...Vnmng

.m

Hwbmoø Samoa

:amma:

so..

-asså

...av

.msec v32: So So

mEo_aåwå oucuoaom

nd

umiâ

, |

:aaah :m moäoåm ovcooöm måm

u: 8 5 6 As u a .om

15 25

Bilaga

--_- FAXTISKA

Diagram 3.3 Faktiska och anpassade värden för ekvationen för import av passagerartransporter skattad med robust regression (Se Tabell 3.3)

FAx T1 s x A › ANPASs ADE 9.2 5

9.0 O- -

8.7 5 -

8.5 O--

8 .2 5 -

8 00 “ Diagram 3.4 Faktiska och anpassade värden 7 7 5 _ för ekvationen för import av turist- och passagerartransporttjänster skattad 7 . 5 0 I I l I r I I I r I 1 r | 1 I r med robust regression 64 66 68 70 72 74 76 78 80 (Se Tabell3.3)

26 15

Bilaga

kortsiktiga ligger nära noll (jfr Tabell 3.3, ekvation (4) ). Relativpriselasti-

citeten är ca -1,1 på kort sikt och -2,7 på lång sikt. En jämförelse av Diagram

3.1 bekräftar av att ekvationen domineras av 3.4 med Diagram intrycket

variationer i turisttjänsteyariabeln.

Vi kan notera att ekvationen för summan av turisttjänster och passage-

lTabellerna 3.1 och 3.3 bättre anpassning - mätt t ex med rartransporttjänster uppvisar något

är inte direkt jämförbara residualkvadratsumman - än motsvarande ekvation för turisttjänster (jfrl

p g a olika skattningspe- med det ovan nämnda Tabell 3.3 och Tabell 3.1). Detta, tillsammans rioder. Ekvationernai Tabell 3.1 råkade dock som gör att en del av passagerartransporter hamnari importen mätproblemet ha samma residualkva- av talar för en sammanslagning av de två posterna i

turisttjänsterf

dratsumma efter om- Våra för samt ett

modellsammanhangf* beräkningar skattningsperioden

skattning över perioden utanför visar att man inte vinner mycket i prognostest skattningsperioden 1964-81. på att prognosera passagerartransporter som differensen prognosprecision 2 Jfr A Markowski, ap mellan prognosen för summan av pssagerartransporter och turisttjänster och cit, avsnitt 4.3. prognosen för enbart turisttjänster. En lika bra (eller lika dålig) prognos kan 31 ekvationen (4) i Ta-

direkt erhållas från vår enkla ekvation för import av passagerartransporter

bell 3.3 är den beroende variabeln definierad som (dvs ekvation (2) i Tabell 3.3).

I ekvationerna för export av passagerartransporter är inkomsten och summan av de två pos-

terna i reala termer. relativpriserna definierade på samma sätt som i ekvationen för export av

Våra försök har visat av den turisttjänster. Prisnivån för passagerartransporter är representerad att man får nästan samdeflatom för export av passagerartransporter i nationalräkenskama resultat då summan implicita

av de två posterna i no- pema.

minella termer deflateras De valda ekvationerna presenteras i Tabell 3.4 samt i Diagram 3.5-3.6. I

med deflatom för im- för enbart 3.4) ekvationen passagerartransporter (ekvation (2) i Tabell

porten av turisttjänster. uppgår inkomstelasticiteten till ca 2,5 på lång sikt, medan den på kort sikt Ett sådant förfaringssätt ligger nära noll. Effekten av eget pris är mycket begränsad. Som framgår av underlättar framtagning 3.5 följer ekvationen väl den snabba tillväxten i den beroende av prisprognosen. Diagram

variabeln under 1960-talet och avmattnignen under 1970-talet. Den uppvisar 4 Den beroende varia-

beln är i denna ekvation dock stora residualer då den beroende variabeln vid ett par tillfällen avviker i definierad som summan från sin trend (åren 1966 och 1978).

av de två posterna i rea- I ekvationen för summan av passagerartransporter och turisttjänster*

la termer. Följaktligen litet större än i (ekvation (4) i Tabell 3.4) är effekten-av inkomstförändringar är den implicita deflaekvationen för enbart passagerartransporter. Inkomstelasticiteten är iden tom för denna variabel

svårprognoserad. I mot- förstnämnda ekvationen lika med 0,5 på kort sikt och 3,1 på lång sikt.

sats till fallet med im- Relativpriselasticiteten är där lika med -1,1 på kort sikt och -3,1 på lång sikt. portekvationen har våra Vi kan notera att de långsiktiga effekterna är betydligt större än i ekvationen försök visat att deflate- . för export av turisttjänster. ring av summan av de två nøminella posterna Som i fallet med importen har ekvationen för summan av passagerartrans-

med deflatom för ex- porter och turisttjänster bättre anpassning än ekvationen för de egentliga

porten av turisttjänster turisttjänstema, om anpassningsgraden mätts med residualkvadratsumman5 leder till en sämre an- 3.4 och Tabell 3.2). Detta gäller även om man bortser från (jfr Tabell passning. residualen för 1980, vars storlek inte nödvändigtvis beror på bra eller dålig 5 Tabellema 3.2 och 3.4 (jfr avsnitt 3.1). Vi kan dock notera att den förstnämnda anpassning är inte direkt jämförbara ekvationen uppvisar mycket mindre residual 1980, men den p g a olika skattningspe- visserligen rioder. Ekvationema i 3.2 och uppvisar två mycket större sådana 1978 och 1979 (jfr Diagram

Tabell 3.4 råkade dock 3.6). ha samma residualkva- En omdefiniering av turisttjänster till att omfatta både passagerartransdratsumma efter omporter och de egentliga turisttjänsterna leder - som framgick ovan - till en skattning över perioden. Både export av de utökade

1964-81. delvis ny bild av reaktionsmönstret. och import

SOU 1984 :7 15 27

Bilaga

EE_

A0

3.3 .mmm mo.. 82. ams. m5. S? woman

a ma_

.mx

:until

:u: +

umowvm_ Eøm va..., §8. mms. äs. .N

.aa

MX

u

.Luamåmøtoaäøgtwuømwømaa

_ozaam

_uuE

mmx

28a-

_

g 8%.

uwuuaauov

E_

mââmon

.EE

3a ma.” än_

._00 ...anta

?ozoänwâu

cououoEwmniauxw

Em

Jur.:

mm än.. R8. män

.å

:oo _

...anus

.man

må. Nemo.

_3259_

Nm

såå

.CuEEnumo.mLu.vux

.Eau

.Små_utommøautuuomammam

:on

:av

...såå

så så e: :d

ams... 500.3.. :m2 85m

.S132

:vc

.H AC

.oücw_zuommauutuuumummum

_- u

82:5

2.0_

max

:uterum

G3. ?a 8%. 9.9 5.3

:oo

avmm _Sve_

.å

år.:

7 N

mx 3:.. ?d mmm. :i

uoøâñwøuønâåaüøuøwân

m .á

nävââosmm

mäuoozvoum

:oaxo tona»

?i .vi

mXEM 32.7 52.7

...nanm_ntonwnmutuuowummam

m5_

| |

moumzaä

Eom man

mMX

›a Amy .Nm

9:3 2.3 37V ?i

A3

när ämm.- 83.- ämm.-

aonumb-.

må :oo

...098 :essä

:oo

måocozuâm_

CV

öv A0 a

ha E.

.mår

.w

:mn e.: 8%. :d

tomxo

ä?

Sö:

a=ko=ozaxo

:oawouwuu NEOGOGNMO

.E om

.ovmyoøziamâ

uonozaüzøgoiøøamøi

?d :i 8.9 G9

än? §34 §2 §3

_

Lä;

_

.oäwon

kamiøxooaun

§50..

_unmia›

23 um

_onurg

emamom Samoa

:S

-asså 20:95

.Bb

-aan 0305 30 So

måosaiu

...n

uwtå

uucooöm

|

:aaah im woäuuam uvconüum mxm

E 8 S 8 S u. a .öm

28 15

Bilaga

Diagram 3.5 Faktiska och anpassade värden för ekvationen för export av passagerartransporttjänster skattad med robust regression (Se Tabell 3.4)

:_- PAKTISKA

8.2-

8.0-

7.8-

7.6-w Diagram 3.6 Faktiska och anpassade värden J för ekvationen för export 7.43,.= av turist- och passagerartransporttjänster skattad med robust regression (Se Tabell 3.4)

sou 1984:7 15 29

Bilaga

turisttjänsterna reagerar snabbare på relativprisförändringar än på inkomstförändringar. På lång sikt är reaktionerna på pris- och inkomstförändringarna lika stora och ganska kraftiga. Detta reaktionsmönster stämmer relativt väl överens med våra resultat för import av de egentliga turisttjänstema (jfr avsnitt 3.1), men utgör raka motsatsen till våra resultat för export av dessa (snävt definierade) tjänster (jfr avsnitt 3.1)

3.3 Godsfrakter

Export och import av godsfrakter är definierade på olika sätt i den svenska betalningsbalansstatistiken. Eftersom importen av varor är definierad på cif basis (medan varuexporten definieras fob), exkluderar importen av frakttjänster de egentliga fraktkostnaderna och omfattar enbart charterhyror samt svenska speditörers omkostnader i utlandet* Export av godsfrakter postuleras här vara en funktion av världshandeln

och eget pris? medan import av

förklaras godsfrakter med exporten av dessa tjänster samt bränslepriset som

korrigerar för en bristfällig deflatering?

I ekvationen för export av godsfrakter representeras världshandeln av volymen av den totala varuexporten från OECD. Denna variabel visade sig fungera bättre än de industrialiserade ländernas import enligt Internationella Valutafondens definition. Fraktpriset representeras av den implicita deflatom för rena frakttjänster. Samma variabel används även för detlatering av den beroende variabeln. Den valda ekvationen redovisas i Tabell 3.5 samt i Diagram 3.7. Den förhållandevis låga elasticiteten med avseende på världshandelsvariabeln (ca 0,6) speglar sannolikt Sveriges avtagande andel av den totala fraktvolymen i världen. Koefficienten för fraktpriset tyder på att detta har en klar, negativ effekt på fraktvolymen. Med tanke på den enkla modell vi har skattat JffA Markowski, ekvationen 017 ch* avsm 43 uppvisar en bra anpassning (jfr Diagram 3.7). Den största residualen 2117111uppkommer 1974 och den beror troligen på fel deflatering det året. Den som kom 3 Ibid. kraftiga fraktprishöjning i oljekrisens spår och

Tabell 3.5 Regressionsekvationer för export av frakttjänsteHv b

Estimationsmetod XGV PXF Konstant §2 SE DW Res Sum kvad abs sum res

OLS .6073 -.3444 8.8877 .8599 .0550 1.715 .0455 .7969 (7,8) (-4.1) (619.4) ROBUST .6001 -.3336 8. 8857 .0456 .7888 (8.2) (.42) (662.2) 4 Variablerna är logaritmerade. Ekvationerna skattades på helårsdata för perioden 1964-81. Den robusta skattningsmetoden beskrivs i Kapitel 2. t-värden anges inom parentes (för robust regression är det t-värden som producerats av vägda minsta kvadrat-programmet). b Beroende variabel: XF - export av frakttjänster (intäkter för godsfrakter samt utländska speditörers omkostnader i Sverige) deflaterad med PXF, milj kr. XGV - totala varuexporten från OECD, volym, index 1975 = 1. PXF - implicit deflator för export av frakttjänster (exklusive utländska omkostnader i Sverige). För övriga beteckningar se noter till Tabell 3.1.

30 15

Bilaga

;-- FAKTISKA ------------------ --ANPASSADE 9.2

- 9.1-

8.9-

8.7- Diagram 3. 7 Faktiska och anpassade värden 8.6 för ekvationen för export av frakttjänster skattad med robust regression (Se Tabell 3.5)

resulterade i mycket höga charterinkomster för de svenska rederierna fångas tydligen inte i tillräcklig utsträckning upp av vår deilator. Ekvationen för import av godsfrakter återges i Tabell 3.6 samt i Diagram 3.8-3.9. Koefficienten för exportvariabeln i tabellen är större än 1, vilket innebär att - vid ett givet bränslepris - importvolymen för godsfrakter växer (något) snabbare än motsvarande exportvolym. Detta är något oväntat med tanke på att importen här i stort sett är exportens kostnadspost. Den stora exportelasticiteten kan spegla den periodvis Ökande andelen inhyrda fartyg i den svenska flottan (som påverkar importposten charterhyror), men det kan också (och mer sannolikt) vara en följd av bristfällig deflatering. Både export och import av frakter är deflaterade med den implicita deflatorn för exporten

b Tabell 3.6 Regressionsekvationer för import av frakttjårlster*

Estimationsmetod XF PBO Konstant §2 SE DW Res Sum kvad abs sum res

OLS 1.0367 .O9060 -1.2286 .9424 .0533 1.712 .0426 .6430 (9.1) (5.0) (-1.3) ROBUST 1.1645 .0767 -2.3032 .0463 .5796 (23.1) (9.9) (-5.4)

Variablerna är logaritmerade. Ekvationerna skattades på helårsdata för perioden 1964-81. Den robusta skattningsmetoden beskrivs i Kapitel 2. t-värden anges inom parentes (för robust regression är det t-värden som producerats av vägda minsta kvadrat-programmet). b Beroende variabel: MF - import av frakttjänster (svenska omkostnader i samband med transporter i utlandet) deflaterad med PXF, milj kr. PBO - prisindex för motorbrännolja, 1975 = 1. För övriga beteckningar se noter till Tabell 3.5.

15 31

Bilaga

FAKHSKA ------------------- --ANPASSADE

Diagram 3.8 Faktiska och anpassade värden fär ekvationen för import av frakttjänster skattad med OLS (Se Tabell 3.6)

Diagram 3.9 Faktiska och anpassade värden för ekvationen för import av frakttjänster skattad med robust regression (Se Tabell 3.6)

av rena frakttjänster. Vi antar följaktligen att priserna på fartygscharter samt hamntjänster utvecklas parallellt med fraktprisema, vilket inte alltid behöver gälla. Den grova korrigering för bränsleprisets vikt i deflatorerna för export och import av frakter som görs genom introduktion av bränslepriset i ekvationen* kan vara otillräcklig. Ovanstående resonemang leder oss till valet av en konservativ - dvs inte alltför avvikande från 1 - uppskattning av fraktimportens elasticitet med 1 Ibid.

32 15

Bilaga

avseende Vi väljer därför OLS-versionen av ekvationen i på fraktexport. Tabell 3.6, som ger oss elasticiteten ca 1,04. Med tanke på den bristfälliga deflateringen ger förmodligen en volymelasticitet som är något större än 1 bättre medellångsiktiga prognoser i löpande priser än en volymelasticitet som har begränsats till värdet 1. Vi kan slutligen notera att den valda ekvationen har ganska högt Den följer väl de relativt kraftiga Variationerna i den förklaringsvärde. för två år: 1974 och 1977 (jfr Diagram . beroende variabeln med undantag 3.8).

3.4 Provisioner

Provisioner omfattar ersättning för förmedlingstjänster vid varuförsäljning i bytesbalansen. Provisioner och utgör en delpost av posten övriga tjänster överensstämmelse med bryts ut här som en separat post för att uppnå bättre långtidsutredningens sektorfördelning. En sådan utbrytning är dock befogad även med tanke bestäms av andra faktorer än resten av på att provisioner posten övriga tjänster. Import av provisioner postuleras här vara en funktion av varuexportens medan av provisioner förklaras av värdet av varuimporten. I värde, export teorin postulerar vi att provisionerna utgör en fast andel av importen av varor. Som framgår av Diagram 3.10 stämmer detta respektive exporten inte exakt, även om Variationerna i kvoterna i diagrammet är begränsade för det mesta är de inte större än en halv procentenhet. För att uppnå en bättre introducerar vi en konstant i ekvationerna för approximation provisioner. Variationerna i kvoterna i Diagram 3.10 kan delvis förklaras av i varuhandelns sammansättning. Om varor som man betalar förändringar

-rm expnrl :sv provrsiuner/varuimport * imnuri ;av ||[(|\1$|r)1\ll' \Zl|UP\[HI||

“ 0.010-

- 0.005- Diagram 3.10 Kvoten mellan importen av provisioner och varuexporten samt mellan exporten av provisioner och varu- 0.000

importen 1956-81 åöröiaiöbleiziöa6|66'8'7'Oi7'2'7:1'7'6'7l3[8'0

Bilaga 15 33

större provisioner på får större andel i exporten, då ökar också kvoten mellan utbetalda (dvs import av) provisioner och varuexporten. En del av variationerna beror dock troligen på bristfälliga data, dvs mätfel i tidsserierna för provisioner. Vi kan notera att början till den stora nedgången i kvoten för exporten av provisioner (1961) sammanfaller med tidpunkten då valutaanmälan för betalningar för varuexport avskaffades. Det sistnämnda beslutet har, som bekant, lett till ett oväntat bortfall i rapporteringen av tjänsteexporten. Å andra sidan är kvoten relativt konstant efter 1964, även om dess nivå förmodligen är för låg. De valda ekvationerna för import av provisioner redovisas i Tabell 3.7 samt i Diagram 3.11. Ekvationerna har linjär form så att koefficienten för varuexporten inte kan tolkas som elasticitet. Vi har även prövat den

h Tabell 3.7 Regressionsekvationer för import av förmedlingstjänster vid varuförsälining (provisioner)

Estimationsmetod XGS Konstant §2 SE DW Res Sum kvad abs sum res

OLS .G162 4714509 .9846 82.18 1.478 108 000 1076.02 (310) (_20) ROBUST .0165 -831489 lll 067 1049.89 (373) (-2.8) 7 Variablerna är uttryckta i milj kr. Ekvationerna skattades på helårsdata för perioden 1964-81. Den robusta skattningsmetoden beskrivs i Kapitel 2. t-värden anges inom parentes (för robust regression är det t-värden som producerats av vägda minsta kvadrat-programmet). b Beroende variabel: MÖP-utgifter för provisioner till utlandet, milj kr. XGS - export av varor från Sverige enligt handelsstatistiken, milj kr. För övriga beteckningar se noter till Tabell 3.1

m xr l s x A ANPASSADE 2 5 0 O.0

2 0 O0.0 -

15 O O.O -

10 0 0.0 -

Diagram 3.11 Faktiska och anpassade värden 5000 _ för ekvationen för import av förmedlingstjänster vid varuförsäljning (provisioner) skattad med O .o l I l l l l l I l I I l l l I l 64 66 68 70 72 74 76 78 80 (Se TabeI13.7)

34 Bilaga

dubbellogaritmiska formen men vi valde den linjära ekvationen på grund av dess långsiktiga egenskaper. form en elasticitet med I dubbellogaritmisk uppvisade provisionerna avseende på varuexporten på ca 1 ,13. Detta implicerade en ständigt växande kvot mellan provisioner och värdet av varuexporten. Den linjära ekvationen implicerar - som framgår av Tabell 3.7 - att provisionerna med tiden närmar Denna konstanta andel bedömdes vara ett sig 1,6 %/ av varuexporten. antagande vid framskrivning på medellång sikt än en växande försiktigare andel. Den valda ekvationen (skattad med robust regression) ger för 1981 en elasticitet med avseende på varuexport på 1,01. Som framgår av Diagram 3.11 har ekvationen en betydligt bättre anpassning fram till 1973 än därefter. De valda ekvationerna för export av provisioner redovisas i Tabell 3.8 samt här har ekvationerna beroende i Diagram 3.12. Även linjär form, på de (jfr ovan). Enligt den valda ekvationen närmar långsiktiga implikationema med tiden 0,28 % av varuimportens värde. Detta är sig provisionerna betydligt mindre än motsvarande andelsuppskattning för import av provisioner. Det beror sannolikt på det stora bortfallet vid låga värdet notera att exportekvationen - i datainsamling (jfr ovan). Vi kan dessutom motsats till importekvationen implicerar en minskning av provisionsandelen vid ökande varuimport. logaritmisk form är elasticiteten med avseende (I på varuimport lika med 0,94, i linjär form är den för 1981 lika med 0,98.) Som 3.12 följer ekvationen väl trenden i den framgår av Diagram mycket beroende variabeln, men missar många trendavvikelser (vilka mycket väl kan bero på mätfel). Vår ekvation för export av provisioner förklarar den befintliga tidsserien för den beroende variabeln, efter den stora nedgången i kvoten provisioner/ varuimport i början på sextiotalet. Samtidigt indikerar vår analys ovan att denna variabel med stor sannolikhet är underskattad. Vill man ha en rimligare sektorfördelning av tjänster kan det vara lämpligt att justera upp provisionsexporten och i motsvarande grad dra ned korrigeringsposten. Provisionsrelationens karaktär gör denna uppjustering ganska enkel och vår skattning av sambandet för provisionsimporten ger oss i detta fall en lämplig

” Tabell 3.8 Regressionsekvationer för export av förmedlingstjänster vid varuförsäljningh (provisioner)

MGS Konstant §2 SE DW Res Sum Estimationsmetod kvad abs sum res

.G029 100493 .9208 36.03 1.883 207700 429.08 OLS (14 . 1) (O. 6) .G028 100577 2302104 392.62 ROBUST (263) (13)

t Variablerna är uttryckta i milj kr. Ekvationerna skattades på helårsdata för perioden 1964-81. är det Den robusta skattningsmetoden beskrivs i Kapitel 2. t-värden anges inom parentes (för robust regression t-värden som producerats av vägda minsta kvadrat-programmet). b Beroende variabel: XÖP - inkomster av provisioner från utlandet, milj kr. MGS - import av varor till Sverige enligt handelsstatistiken, milj kr. För övriga beteckningar se noter till Tabell 3.1

15 35

Bilaga

FAKTISKA

400.0-

300.0-i

200.0-

Diagram 3.12 Faktiska och anpassade värden 100.01 fär ekvationen för export av färmedlingstjänster vid varuförsäljning (provisioner) skattad med robust regression (Se Tabell 3.8)

jämförelseram. Vid projektioner på medellång sikt är en fast kvot mellan export av provisioner och varuimport en bra schablonregel. Med visst stöd av Diagram 3.10 kan vi exempelvis sätta denna kvot lika med 1 %.

3.5 Övriga tjänster

Övriga tjänster är en mycket heterogen post. Den består av bl a licenser,

royalties, patent m m, försäkringar m m, diplomatisk representation rn m, tekniska tjänster, entreprenader m m samt provisioner som i det här fallet

har brutits ut. (Vi redovisar dock nedan även ekvationer som inkluderar

provisioner.) Tekniska tjänster, entreprenader m m är den största enskilda År 1981 utgjorde de 33 % av importen lBelgien, Danmark, delposten. av övriga tjänster och 31 % av motsvarande Finland, Frankrike, Ita- (inklusive provisioner) exportposten. Motsvaranlien, Japan, Nederlände procenttal för provisioner är 20 % och 10 %. Med tanke på övriga dema, Norge, Storbritjänsters sammansättning är det klart att den av oss skattade modellen tannien, USA, Västtysk- (ekvation (2.4) i kapitel karaktär. land. Länderna valdes 2) har en approximativ I ekvationerna med hänsyn till deras för import av övriga tjänster representeras inkomsten av vikt för den svenska BNP i Sverige. Relativa priser är definierade som kvoten mellan en importen av övriga tjänsammanvägning av implicita BNP-deflatorer för 11 länder* och BNP- ster. Vi uteslöt Schweiz deflatorn för Sverige. Täljaren i relativprisvariabeln används även för eftersom dess stora vikt deflatering av den beroende variabeln. De valda ekvationerna i till en betydande del presenteras Tabell beror på att företag från 3.9 samt i Diagram 3.13-3.14. många länder begär att Enligt den valda ekvationen uppvisar import av övriga tjänster exklusive betalningar för deras

provisioner (ekvation (2) i Tabell 3.9) en inkomstelasticitet på ca 0,8 på kort tjänster skickas till sikt och 2,7 på lång sikt. Relativpriselasticiteten är på ettårs sikt mycket nära Schweiz. I och med att noll, så att den i ekvationen har satts lika med noll. Reaktionen dessa företag ligger i på andra länder beror inte relativprisförändringar dröjer ett år, under andra året uppgår elasticiteten till import av deras tjänster -0,5. Den långsiktiga relativpriselasticiteten är -0,74. Den låga priskänslig- på prisläget i Schweiz.

SOU 1984 :7

36 Bilaga 15

E05

så man nu.. 009.. nä... som. §0 woman

:utbyta

må v55_ 85m ss. ss. §8. 28. .N

_ozamz

.E

a

.Clövneic

_

88.-

.EE

s

us_

.Lååsea

?_5103 .Oåm EE

20.5 Bo a.” :a UUE

.GSE

5%..

:ovoöEmmEEHaxm

uauouacuu

._00

nasmxm

v2:

AG

mm mms. 88.

3.0_

vaöäcuu

Hoøoüioum

cocaiovøoua

masse..

0233:_

w.. §8. 5.8.

.coiEåwoumånuvaxøx

:un

Cuøoiäoum

._00 :u

,Szasz

.H

5.8.0 §56 386 0332.3.

å

52.0 H

:s

8.3 a.: 33 G.:

.Hwlvcå ma...

EN A

...vc

inc H

.ämnar

AG

mami.:

va.:

.C025

maneten_

as

.Summa

3.0_ 702 8%. som. :á

E08

nvmw

ä: awiä... u acw.:

nunnan_

9:335

amtå

å .å ._

Jun:

a

så.

u

så. ...c Ge

...Mu c

auavâüo:

å g

toan:

..

u 02 ma_

mamöoøuoum

u

.Ou:=ouu=_n\v.mmv

.âuâa

:omocwoua

|

come_

m.. å

.AJWMV

m5

.sus

Rom.- GI 2%.- GE 83.- Gl v37 :i

|

mmOå .count

mocnzuzm

_ovcu

...

unik»

Eom .H

_så_

02 nu.:

_

2a_

u m... ñm

›a AS 8=

Avv 9=_

88.- som.- 8.3 m§_a

:envar:

_En_

02mm .§3

å om

S;

.owuâm

:oo um H

:OQNF

Ioma:

._00

aiococgxm

n :a m...

02m

AC

.sus

öva;

“ou 9=_

AO ä :s

_En_

.oäaou-mzm

_

P3

...ü

um

.müw

+

8k. pá S2. så som. sd SS. ac

:so:

:ozocuoacum

.nu

_mms_

aiocosuññ.

.owiuâ

.O2 §9:

wåococmñm.

§5

êaaouázm

coamoumv.

om

.OEmEOE

E8

.oUSoEEmwo_

määoxm.,

:d

.oneaaååeuøüaoz

_uw

mä:

§3 _Ena_

_ å

.oxå små; 833 3.3

u

_

3.3 8.5 s=

.âuawnaaaa .uwicxuouon

.Em uuvcm.

| - a

oubüruøob

§50..

_oamtg

|

02%_ äâs_

.R

_ODNCN

Samoa .Samoa

. 02 _m9_ ä s _ :i

.Eb

-asså

| I | -

-meet v32: .So So

H

wånxnwtmxø

amtâ

ouzuohom

añ

moEBmm oucuouom

:så .E02 02% 402% 02m

ä .om

am. .E 8 s 6 3 u a

sou 1984:7

Bilaga 15 37

------------------- FAKTISKA --ANPASSADE 9.00

8.75- -

8.50-

8.25-

8.00-

7.75-

7.50- Diagram 3.13 Faktiska och anpassade värden för ekvationen för import 7.25av övriga tjänster exklusive provisioner skattad 7_0o , , , , , , _ , _ , , _ _ , , r medrobustregression 64 66 68 70 72 74 76 78 BO (Se Tabell 3.9)

8.75* -

8.50-

8.25-

8.00-

7.75*

Diagram 3.14 Faktiska och anpassade värden 7 -2 5 för ekvationen för import av övriga tjänster (inkl provisioner) skattad med 7 v0 0 I I I 7 I I I Y I I I I I I I* r 64 66 6B 70 72 74 76 78 BO (Se Tabell 3.9)

38 Bilaga 15

heten förvånar inte med tanke sammansättning. Posten på övriga tjänsters

domineras som ofta representerar unika ju av tjänster typ konsultuppdrag,

kunskaper och vilkas priser varken varierar så mycket eller representeras

särskilt väl av BNP-deflatorer. gäller i viss mån även andra Argumentet

komponenter av övriga tjänster.

i den Som framgår av Diagram 3.13 följer ekvationen ganska exakt trenden

beroende variabeln med den snabba tillväxten fram till 1976 och avmatt-

därefter. Ekvationen missar dock de små trendavvikelserna som den ningen starkat trenddominerade importen av övriga tjänster uppvisar.

Samma modell som ovan skattades i ekvationerna (3) och (4) iTabell 3.9

för inklusive En gemensam ekvation för övriga tjänster provisioner. och resten kan vid första anblicken verka provisioner av övriga tjänster

obefogad, eftersom import av provisioner ovan förklaras med varuexporten,

förklaras med BNP och Det

medan import av övriga tjänster relativa priser.

finns emellertid ett klart- om så enbart ensidigt- samband mellan export och

BNP i Dessutom, om provisioner beror - som postulerades ovan -

Sverige

på varuexportens värde (och alltså är proportionella till svenska exportpris-

1 för en korrelerade med

Argumentet med utländska priser? negativt

er), är de efter deflatering analogt aggregerad exrelativpristermen i den aggregerade ekvationen. Som vanligt innebär dock en portfunktion för övriga aggregering teoretiska förenklingar och ett visst mått av godtycke. tjänster är att BNP i utlandet under loppet Som framgår av tabellen medför inte inkludering av provisioner några

av ett år hinner få effek- större i ekvationen för import av övriga tjänster. Den förändringar ter på den svenska BNP ekvationen 3.9) uppvisar en kortsiktig aggregerade (jfr ekvation (4) i Tabell och därigenom på iminkomstelasticitet på 0,9 och en långsiktig sådan på 2,6. Relativpriselasticiporten. teten uppgår till -0,3 på kort sikt och -1,1 på lång sikt. 2 Ekvationerna för övri- Vi kan notera att den aggregerade ekvationen har en något bättre allmän ga tjänster är skattade i reala termer. Jfr noter Detta av en jämförelse av Diagram 3.13 och 3.14 samt anpassning. framgår till Tabell 3.9. av residualkvadratsummorna i Tabell 3.9. De icke logaritmiska residualsum-

3 morna dock på att övriga tjänster exklusive provisioner prognoseras Belgien, Danmark, tyder Finland, Frankrike, Ita- bättre än av differensen mellan den av sin egen ekvation aggregerade

lien, Japan, Nederlän- och ekvationen ekvationen för provisionerna. derna, Norge, Schweiz, inkomstvariabeln I ekvationen för export av övriga tjänster representeras Storbritannien, USA, av real BNP i 12 1änder3 samt reala oljeinkomster i Västtyskland. Länderna av en sammanvägning

valdes med hänsyn till Saudiarabien? Den sistnämnda variabeln representerar Saudiarabiens

deras vikt för den svens- och definieras som landets intäkter av råoljeexport, importefterfrågan ka exporten av övriga för OECD-ländernas av bearbetade deflaterade med ett prisindex export tjänster. Vi uteslöt Thaivaror. är definierad som kvoten mellan nationalräkenland vars stora vikt be- Relativprisvariabeln deflator och en sammanvägning av rodde på samarbetet skapemas implicita för övriga tjänster

mellan SAS och de thai- i 12 länder för variationer i växelkurser). I BNP-deflatorema (korrigerade ländska flyglinjerna (vil- för u-ländemas del oftast innebär och med att import av övriga tjänster köp ket upphörde 1977). är av kunnande, teknologi eller dylikt, som inte finns att tillgå i dessa länder, Transaktionerna i samband med samarbetet ifråga ovidkommande för beslut om import från Sverige. prisnivån i länderna mellan och kunde knappast bero Prisvalet representeras då bättre av prisförhållandet Sverige

på pris- eller inkomstut- andra i-länder. omfattar därför inte Saudiarabien. Relativprisvariabeln vecklingen i Thailand. 3.15-3.18. De valda ekvationerna redovisas i Tabell 3.10 samt i Diagram

4 Vikten för Saudiarabi- av tabellen ekvationen för export av övriga tjänster Som framgår uppvisar en skiljer sig från noll inkomstelasexklusive provisioner (ekvation (2) i Tabell 3.10) en långsiktig först fr 0 m 1974. Jfr A Ticitet på 2,4. Den kortsiktiga inkomstelasticiteten låg mycket nära noll så att Markowski, op.cit., avsnitt 4.4. den i ekvationen sattes lika med noll. Relativpriselasticiteten är lika med

sou 1984:7 15 39

Bilaga

-1,0 på både kort och lång sikt. Den beroende variabeln är deflaterad med nationalräkenskapernas implicita deflator för övriga tjänster, som även ingår i relativprisvariabeln. BNP-deflatorn visade sig inte fungera tillfredsställande som prisvariabel för övriga tjänster - den ledde till fel tecken för relativa priser. Den låga priskänsligheten överensstämmer med vårt tidigare re n man , g resenterat i samband med diskussion av im ort av övri a p . P g

tjâåsêr. ;§:.::::.:g:;:a::::%

Inkluderar man provisioner i ekvationen för övriga tjänsten leder det inte ovan i samband med

till några större förändringar i resultaten (jfr ekvation (4) i Tabell 3.10). imPmtfunktionen- 50m

Inkomstelasticiteten är i den aggregerade ekvationen tidigare påpekats är de

_ lika med noll på kort _, , _ _ , _ , _ registrerade exporten sikt och 2,3 pa lang sikt. Relativpriselasticrteten uppgår till -0,9. Den av provisioner relativt aggregerade ekvationen har något bättre anpassning, mätt med residualkvauten, gmngen beroende dratsumman eller summan av residualernas absolutvärden. på mätfel.

Tabell 3.10 Regressionsekvationer för export av övriga tjänster exklusive [ekv (l) och (2)] och inklusive [ekv (3)

och (4)] provisioner* b

Ekv Estimations- YXÖ* Konstant §2 SE DW Res Sum nr metod Pxo kvad abs sum res

(I) OLS 2.1217 -.9265 7.4217 .8828 .1468 .5579 .3230 2.0113 (745) (-1.2) (107.8) (2) ROB UST 23822 -.9804 74587 .3743 16807 (11.7) (-1.9) (1559) (3) OLS 211674 -.7984 75415 .8874 . 1381 .S502 .2861 13488 (7.9) (-1.1) (116.4) (4) ROBUST 23304 -.8513 75803 .3396 1.6414 (127) (-1.9) (176.5)

a Variablerna är logaritmerade. Ekvationerna skattades på helårsdata för perioden 1964-81. Den robusta skattningsmetoden beskrivs i Kapitel 2. t-värden anges inom parentes (för robust regression är det t-värden som producerats av vägda minsta kvadrat-programmet). b Beroende variabel i ekvationema (1) och (2): XÖEP - export av övriga tjänster exklusive provisioner deflaterad med PS, milj kr. XÖEP = XÖ - XÖP/PS. Beroende variabel i ekvationema (3) och (4): XÖ - export av övriga tjänster (inkl provisioner) deflaterad med PS, milj kr. YXÖ - real BNP i utlandet, index 1975 = 1. lnYXÖ =“Zbi lnYi bi - vikt proportionell till land is andel av XÖ (i löpande priser). Zbi = 1. Yi - real BNP i land i, index 1975 = 1. För oljeländema ersattes BNP med råoljeexport (index 1975 = 1) deflaterad med prisindex för OECDs export av bearbetade varor uttryckt i dollar (1975 = 1). För länder som ingår i YXÖ se noter i texten. YXÖ* - trendvärde för YXÖ. YXÖ: är lika med prognosen för år t gjord med hjälp av en trendekvation skattad över åren (t-7)-(t-1). PS -implicit BNP-deflator för Sverige, index 1975 = 1. PXÖ - index 1975 = 1. utlandspriser, lnPXÖ :Eb: (lnPi + lnVi) b; - vikt proportionell till land is andel av XÖ (i löpande priser). 2b; = 1. - Pi implicit BNP-detlator för land i, index 1975 = 1. Vi - växelkurs för land is valuta (SEK/valutaenhet), index 1975 = 1. För länder som ingår i PXÖ se not samt kommentarer i texten. För övriga beteckningar se noter till Tabell 3.1

40 15

Bilaga

Diagram 3.15 Faktiska och anpassade värden för ekvationen för export av övriga tjänster exklusive provisioner skattad med OLS (Se Tabell 3.10)

Diagram 3.16 Faktiska och anpassade värden 6.5för ekvationen för export av övriga tjänster exklusive provisioner skattad med robust regression 6.0 (Se Tabell 3.10) 64

15 41

Bilaga

Diagram 3.1 7 Faktiska och anpassade värden för ekvationen för export av övriga tjänster (inkl provisiøner) skattad med OLS (Se Tabell 3.10)

Diagram 3.18 Faktiska 6.5- och anpassade värden för ekvationen för export av övriga tjänster (inkl provtlsioner) skattad med 6.0 robust regression 64 (Se Tabell 3.10)

42 Bilaga

Existerande undersökningar* tyder på att export av övriga tjänster

innehåller stora mätfel. Detta bekräftas av det faktum att våra mycket mellan OLS och ekvationer för denna post uppvisar de största skillnaderna med att skatta sambandet illustreras dels av robusta skattningar. Svårigheter våra problem med prisdeflatorn (jfr ovan), dels av det faktum att den laggade beroende variabeln är utesluten ur ekvationen, eftersom den ledde till hög

autoregressivitet och dålig anpassning. Som framgår av Diagram 3.16 och 3.18 följer ekvationen huvudsakligen 1980-81, som resulterar i

trenden i den beroende variabeln. Överskattningen

exceptionellt stora residualer, beror förmodligen på försämrad rapportering. År 1982 (som inte omfattas av vårt samspel) ökade den nominella exporten av övriga tjänster med ca 50 %, dvs omkring 2 miljarder kr. Ungefär hälften

av detta belopp beror på förbättrad uppgiftsinsamling (genom en särskild 1 Jfr Export och import av tjänster 1982. Prome- enkät) för entreprenader. morior från SCB 1983:3 Trots dataproblem ger våra skattningsresultat en rimlig bild av den övriga (Stockholm: Statistiska Bilden överensstämmer desstjänsteexportens pris- och inkomstkänslighet. Centralbyrån, 1983). Enligt utom ganska väl med våra resultat för den motsvarande importposten. Motsvarande undersökde skattade ekvationerna är övriga tjänsters priselasticitet låg. Inkomstelasningar har även gjorts för åren 1978-81. ticiteten är låg på kort sikt och ganska hög på lång sikt.

15 43

Bilaga

4 Faktorinkomster: räntor

I detta kapitel behandlar vi enbart räntor. bestäms i vår Utdelningar prognosmodell genom två schablonregler, som sätter både import och export

av utdelningar till noll. Denna förenkling introducerar ett mindre fel i

bruttoflödena för posten avkastning på kapital, postens saldo påverkas dock

knappastà I Bilaga 8 till LU80 skattades ekvationer för avkastning på direkta

investeringar samt avkastning på övriga finansiella tillgångar och skulder som

approximationer av identiteten R = r - S, där R betecknar avkastning på kapital, S - kapitalstocken och r - den relativa avkastningssatsen? Denna 1 saldo ansats dock Utdelningarnas misslyckades på grund av dålig datakvalitet samt stora uppgick under åren aggregeringsproblem (förskjutningar i kapitalstockens struktur). Prognoser 1979-82 till 306, -109, gjordes därför istället med hjälp av förändringsidentiteten A R = r - AS, där 201 respektive 2 mkr.

förändringarna beräknades från 1979 års värden? Utifrån samma ansats Bruttoflöden för utdel-

konstruerade ningar utgjorde under Maj Nordin på Riksgäldskontoret en disaggregerad modell för till utlandet. samma period följande räntebetalningar Nedan presenteras en utvecklad version av andelar av motsvarande

denna modellf som bl a omfattar

både ränteutgifter och ränteinkomster. bruttoflöden för avkast-

Räntemodellen är en simuleringsmodell och den baseras inte på några ning på kapital: import:

regressionsskattningar. Räntebärande utländska tillgångar och skulder är i 6,7 %, 5,5 %, 2,5 % modellen respektive 3,0 %, exuppdelade i de som har en fast räntesats och de som har en rörlig port: 19 %, 9,9 %, sådan. Avkastningen på fastförräntade tillgångar och skulder beräknas enligt 8,3 % respektive 8,5 %. principen AR = r- AS, där A-tecken avser lån upptagna efter basåret. ?Jfr A Markowski, (Basåret betecknar året före simuleringsperiodens början.) Avkastningen på op cit, kapitel 5. fastförräntade lån upptagna t o m basåret är given - den erhålls från Riksbankens 3 Ibid, avsnitt 7.2. databas.5 Avkastningen på tillgångar och skulder med rörlig 4 ränta beräknas enligt principen R = r - S. Utvecklingsarbetet Räntesatserna är i modellen gjordes i samarbete med exogena. Stockar av olika typer av utländska Maj Nordin och Alexoch skulder tillgångar bestäms dels av amorteringarna, dels av en exogen ander Nilson.

fördelning av den totala nyupplåningen och nyutlåningen 5 Alla långa lån från och på - räntebärande och icke räntebärande tillgångar och skulder, till utlandet kräver till- korta och långa lån, stånd av Riksbanken - som också registrerar långa lån till fast ränta och långa lån till rörlig ränta. dessa.

Den totala beräknas som summan 6 Detta är en transfornyupplåningen av amorteringarna på skulder och nettoförändringen i (den totala) skuldstocken. Nettoförändring- mation av identiteten en i skuldstocken för hela ekonomins fiberäknas från identiteten° nansiella sparande: A Tillgångar - A Skul- A Skulder = A Tillgångar - Bytesbalanssaldo. der = Bytesbalanssaldo.

44 15

Bilaga

Tillgångsstocken (och följaktligen även förändringen i denna) är exogen i modellen. Nyutlåningen beräknas som summan av amorteringama på lån till utlandet i tillgångsstocken. Bytesbalanssaldot beräoch nettoförändringen knas i modellen som summan av bytesbalanssaldot exklusive räntor, som är som bestäms inom ramen för räntemodellen. I den exogent, och räntesaldot, mån räntebetalningar sker redan samma år man tagit upp lånet, är alltså modellen eftersom påverkar upplåningen, som i sin simultan, bytesbalansen tur - via räntor påverkar bytesbalansen.

Modellen baseras på följande antaganden?

1. Kort upplåning sker kvartalsvis och är jämnt fördelad över året. 2. Kort upplåning ett visst år amorteras i sin helhet året därpå. 3. Ränta på korta lån betalas kvartalsvis. 4. Långa lån som tagits upp efter basåret amorteras på nio år enligt följande schema? (jfr Diagram 4.1):

År 123456789

0 0 0 10 40 10 20 10 10 Procent av nyupplåning år0

(Amorteringarna på långa lån som tagits upp tom basåret är givna från Riksbankens databas.)

över året. 5. Varje års amorteringar på långa lån är jämnt fördelade _6. Ränta på långa lån betalas årsvis. 7. Växelkurserna är konstanta.

Räntemodellens struktur presenteras schematiskt i Tabell 4.1. Konstanten ekvationema 10. och 11. anger andelen av lång nyupplåning ett visst år

kwi

samma år, omräknad till helårsbasis som ger upphov till räntebetalningar räntesatsen avser hela året). Denna konstant, som för (den tillämpade

1 Antagandena avser såväl upplåning som utlåning. ?Detta schema baseras på amorteringsprofiler för nyupplåningen 1981 och 1982. beräknades som skillnader mellan amorteringsplanema åren Amorteringsproñlema 1981 och 1980 respektive 1982 och 1981, vilka korrigerades för växelkursvariationer under 1981 respektive 1982. Växelkurskorrigeringen förutsatte att amorteringama har samma valutasammansâttning som nyupplåningen. Beräkningen innehåller flera osäkerhetsmoment. Bl a ledde fönidsamortering av lån till negativa poster i vilket vid två tillfällen omöjliggjorde en bedömning av de amorteringsprofilerna, De erhållna amorteringsprofilema för planerade amorteringama på nyupplåning. 1981 och 1982 års upplåning uppvisade stora skillnader, särskilt vad beträffar staten och riksbanken samt kommunerna. Den av oss antagna amorteringsprofilen är därför ett slags kompromiss. En motsvarande kompromisslösning för den mest stabila övriga sektorn skulle innebära en amorteringsproñl för denna sektor som är nästan identisk med den av oss antagna amorteringsprofilen:

År 123456789

O 0 0 10 45 10 15 10 10 Procent av nyupplåning år0

15 45

Bilaga

T år Diagram 4.1 Amorte-

efter ringschema för långa

lån. Procent av nyupp-

O 2 4 6 8 10 Åren låning dr T.

närvarande 1 Konstanten klo är lika uppskattas till 0,53 reglerar graden av simultanitet i modellen. med 1 minus genomsnitt-

För km = 0 blir modellen rekursiv?

lig tid till första ränte- Som framgår av ekvation 4. förutsätter modellen att alla amorteringar ger betalningstillfälle. En

upphov till nya lån, eller med andra 0rd att man lånar till amorteringar”. ad hoc-undersökning av

inte storleken lån upptagna i utlandet Amorteringarna påverkar följaktligen på skuld- och tillgångsunder åttiotalet tyder stocken. De båda stockarna istället direkt påverkas av antagandet om på att den första ränteförändringen i tillgångsstocken (jfr ekvationerna l. och 2.). betalningen kommer i

Modellen förutsätter också att skuldstocken genomsnitt ett halvår påverkas av icke räntebärande tillgångar (jfr ekvationerna 1. och 2.). Detta innebär att ”man lånar till efter det att lånet tagits

handelskrediter och direkta upp. Detta resultat är investeringar, eftersom det är i första hand en sammanvägning av

dessa poster som bildar Övriga tillgångar3 i ekvation 1. Vi förutsätter här att

0,85 år för obligationslån en ökning i t ex handelskrediter till utlandet ger upphov till en motsvarande och 0,34 för övriga. Vik-

upplåningsökning, dock utan att påverka fördelningen mellan korta och tema för 1982 var 0,3

för obligationslån och långa lån. 0,7 för övriga. Modellens kan illustreras egenskaper med en simulering. För att visa effekter av exempelvis 2 Konstanten kw avser en ränteförändring, simulerar man först modellen visserligen enbart lång under ett antal antaganden och sedan upprepar man simuleringen med en upplåning, medan ränförändrad räntesats. Skillnaderna i variablernas i de två simuleutveckling tebetalningarna även ringarna beror - direkt eller indirekt- bör beror på den korta upppå ränteförändringen. Samtidigt man komma ihåg att de erhållna resultaten inte gäller allmänt, utan att de låningen. Den korta

upplåningen är dock beror på (de antagna) förhållandena vid simuleringsperiodens början samt exogen i räntemodellen. på antagandena om de exogena variablernas utveckling. 3 I Tabell 4.2 redovisas resultaten Övriga tillgångar inkluav ett sådant simuleringsexperiment. derar i princip även den Tabellen visar ränteutgiftemas, ränteinkomsternas samt räntenettots elastiicke räntebärande delen citeter med avseende i på räntesatsen och tillgångs- och skuldstocken. av valutareserven. Den

Simuleringarna gjordes för perioden 1983-90 och faktiska data har använts räntebärande delen av

för stockar ultimo * valutareserven räknas 1982 samt amorteringsplaner för dessa. vid beräkning av ränte- I det här fallet introducerade vi -i motsats till modellerna i kapitel 3 - en inkomstema till korta korrigering för mätfel. Detta var möjligt eftersom Riksbanken numera lån (tillgångar).

46 Bilaga 15

Tabell 4.1 Råntemodellens struktur

Teckenförklaring: i - exogen variabel - konstant i ekvation i K - korta lån L - långa lån F -lån till fast ränta R - lån till rörlig ränta.

1. A Tillgångar = A Tillgångar L + A Tillångar K* + A Valutareserv* + A Övriga tillgångar (icke räntebärande) 2. A Skulder = A Tillgångar - Bytesbalanssaldo 3. A Räntebärande skulder = A Skulder - A Övriga skulder* (ej räntebärande) 4. Nyupplåning = A Räntebärande skulder + Amorteringar 5. Amorteringar = Amorteringar på långa lån upptagna to m basåret* + Amorteringar på långa lån upptagna efter basåret + Nyupplåning K* föregående år 6. L = Nyupplåning - Nyupplåning K* Nyupplåning 7. Nyupplåning LR = k7 - Nyupplåning L 8. Nyupplåning LF = (1-k7) - Nyupplåning L 9. Skuldstock LR = Skuldstock LR föregående år - Amorteringar LR + Nyupplåning LR 10. Räntebetalningar LR = Kort ränta* - [Skuldstock LR - LR -(1-k,0) Nyupplåning + 0,5 - Amorteringar LR] 11. Räntebetalningar LF = Räntebetalningar på lån LF upptagna t 0 m basâret + Lång ränta* - kw- Nyupplåning LF + för vart och ett av de nio föregående åren: Lång ränta* - Den icke amorterade delen av Nyupplåning LF* 12. Räntebetalningar K = Kort ränta* - [0,375 Nyupplåning K + 0,625 Nyupplåning K* föregående år] 13. Räntebetalningar = Räntebetalningar LR + Räntebetalningar LF + Räntebetalningar K

Ekvationema 3-13 upprepas här för utlåning/tillgångar istället för upplåning/skulder.

25. Bytesbalanssaldo = Bytesbalanssaldo exklusive räntor* + Ränteinkomster - Räntebetalningar

1 Mera exakt är det: Den icke amorterade delen av Nyupplåning LF i början av året minus 0,5 › Amorteringar LF.

för avkastning som anses vara särredovisar en korrigeringsterm på kapital, statistiskt säkerställd* 1). Dessutom, för simuleringsändamål (jfr kapitel 1 Man anser sig dock av historiska data, som fortfarande inte är krävdes det inte någon korrigering fortfarande inte kunna enbart för 1982 och baserades på två möjlig. Korrigeringen gjordes fördela den övriga delen av korrigeringstennen. antaganden.

sou 1984:7 15 47

Bilaga

Tabell 4.2 Räntepostens elasticiteter med avseende på rântesatsen samt skuld- och tillgångsstocken 1983-90 År Ränteutgifter Ränteinkomster Räntenettob Elasticiteter m a p Elasticiteter m a p Elasticiteter m a p Ränte- Stockar Ränte- Stockar Ränte- Stockar

“ Tabellen baseras på simuleringar med räntemodellen för perioden 1983-90. Faktiska data har använts i baslösningen för stockar 1982 och amorteringsplaner för dessa. (Korta tillgångar har ökats med 25,5 miljarder kr för att ta hänsyn till räntornas del av korrigeringsposten.) Dessutom har följande antaganden gjorts i baslösningen: 1) Både den korta och den långa räntan är lika med 10 % under hela perioden. 2) Tillgångarna och de korta skulderna ökar med 8 % per år. 3) Bytesbalanssaldot exklusive räntor uppgår till 7,2 miljarder kr och 12,6 miljarder kr 1983 respektive 1984 för att sedan stabiliseras på 15 miljarder kr under resten av perioden. ”Eftersom räntenettot genomgående är negativt, innebär positiva elasticiteter en försämring av räntenettot. f Räntesatsen (densamma för korta och långa lån) höjdes med 10 % av sitt värde, från 10 till ll procentenheter. d Stockar av tillgångar och skulder 1982, amorteringsplaner för dessa samt räntebelopp för lån upptagna to m 1982 till fast ränta ökades med 10 %.

För det första antog vi att hela för korrigeringstermen avkastning på kapital avser räntebetalningar (och inte utdelningar). Det är mycket som talar för att detta antagande stämmer väl överens med verkligheten. För det andra antog vi att de icke registrerade räntebetalningarna avser lån till rörlig (dvs kort) ränta och att de - vid en given räntesats - ökar över tiden i samma takt som den korta tillgångsstocken. För att generera dessa räntebetalningar ökades stocken korta tillgångar 1982 med 25 500 mkr, vilket motsvarar 2 200 mkr (1982 års korrigering av avkastning på kapital) kapitaliserade till 8,6 % ränta Det är möjligt att vår stockkorrigering leder till en viss överskattning av tillgångsstocken, vilket är av underordnad betydelse i simuleringssam- Detta skulle dock innebära att en del manhang. av korrigeringen vid prognosering istället skall göras genom en höjning av (den korta) räntesat- Sen 1Denna räntesats är möjligen något för låg. Baslösningen, dvs den simulering som utgör jämförelsebasen för effektbestockkomgermgen be_ räkningar, utgår från följande grundantaganden: räknades som summan 1. Både den korta och den långa räntan uppgår till 10 % under hela perioden av korrigeringstermen 1983.90_ kapitaliserad till en högre e kon

2. De korta och de långa tillgångarna samt de korta skulderna ökar med 8 % få?” °°.h

stantjustenng som skulle per år under hela simuleringsperioden. leda ti en bättre pm_ 3. Bytesbalanssaldot exklusive räntor uppgår till 7,2 miljarder kr och 12,6 gnos för 1983.

48 Bilaga

- miljarder kr 1983 respektive 1984 (den senaste prognosen för dessa år kr under tillgänglig hösten 1983) för att sedan stabiliseras på 15 miljarder resten av perioden. Konstanten k, i ekvation 7. i Tabell 4.1, som anger hur stor del av nyupplåning (nyutlåning) som tas upp (ges) till rörlig ränta, sattes lika med med den faktiska andelen för 1982 som 0,75. Detta värde skall jämföras uppgick till 0,7. Ränteelasticitetema beräknades sedan utifrån en tioprocentig höjning av från 10 % till 11 %, över hela simuleringsperioden. Man bör räntesatserna, observera att de i Tabell 4.2 redovisade ränteelasticiteterna inte är quasi-elasticiteter, dvs att de avser effekter av en höjning av räntesatsen med 1 % av dess värde och inte med 1 procentenhet. Stockelasticiteterna beräknades utifrån en ökning av alla skuld- och tillgångsstockar ultimo 1982 med 10 % av deras värde. Amorteringsplanema för dessa stockar samt de förväntade räntebeloppen för lån upptagna t o m 1982 till fast ränta ökades samtidigt med 10 % av deras värde över hela

simuleringsperioden. utveckling (i miljarder kronor) i de olika simuleringarna Ränteutgiftemas illustreras i Diagram 4.2-4.3. De heldragna kurvorna visar där baslösningen, de prickade kurvorna visar utvecklingen vid högre räntesatser respektive större stockar. De simulerade ränteinkomsterna uppvisar en lika jämn

utveckling. en ränteelasticitet Som framgår av Tabell 4.2 uppvisar ränteinkomsterna på ca 0,9 år 1 (dvs 1983). Denna elasticitet växer sedan gradvis och är i praktiken lika med 1 fr o m år 7 (1989). Ränteutgiftemas ränteelasticitet uppgår till ca 0,7 år 1 och ökar sedan under hela simuleringsperioden. Den överskrider 1 år 5 (1987) och uppgår till ca 1,4 år 8. Orsaken till att ränteelasticiteterna är lägre än 1 första året är att avkastningen på de fastförräntade lånen inte reagerar på en räntehöjning. dessa lån amorteras och Elasticiteterna ökar sedan gradvis allteftersom omvandlas till räntesatsen. Ränteinkomstemas nya lån med den högre ränteelasticitet stabiliseras sedan på 1, eftersom utlåningen, som är exogent inte påverkas av de ökade ränteinkomsterna. Ränteutgiftemas given, ränteelasticitet fortsätter däremot att öka, eftersom de ökade ränteutgifterna till ökad upplåning och - till via en försämring i bytesbalansen ger upphov

- ökade räntebetalningarÅ Vi kan notera att en annan utveckling

följd därav mot utlandet av våra antaganden) av nettoställningen (som påverkas självfallet hade givit andra resultat. Ränteinkomstemas stockelasticitet uppgår - som framgår av Tabell 4.2 till 1 under hela simuleringsperioden. Detta är en följd av att den exogena definierats som tillväxttakt och inte i tillgångsökningen har i simuleringen termer. av stockvärdet 1982 absoluta På detta sätt blev en uppdragning identisk med en proportionellt lika stor uppdragning av tillgångsstocken 1 under hela simuleringsperioden. Självfallet påverkar bytesbalansförsämringen Ränteutgiftemas stockelasticitet är under hela perioden större än 1. Den ränteutgifternas ränteeökar från drygt 1 första året till 1,3 år 8. Denna utveckling utgör lasticitet även innan den 2. i nettoeffekten av två faktorer som påverkar skuldstocken enligt ekvation sistnämnda har nått värökning av det 1. Tabell 4.1. Vid ett givet bytesbalanssaldo ger en tioprocentig

15 49

Bilaga

baslösning efter en höjning av räntesatserna med 10 % av deras värde 60

UIO |

kronor

.Ao 1

Miljarder

3 O

Diagram 4.2 Simulerad utveckling av räntebetal- 2 O ningar till utlandet efter

1983 1954 1955 1956 1957 1955 1959 1990 en räntehöjning

baslösning efter en ökning av stockama 1982 med 10 % av deras värde 60

U1 O I

kronor

›z›o 1

Miljarder

v 3 O H

Diagram 4.3 Simulerad utveckling av räntebetalningar till utlandet efter 20 en ökning av skuld- och

1983 1984 19235 1956 1957 1955 1959 1990

tillgångsstocken 1982

50 15

Bilaga

en i det här fallet mindre än A Tillgångar (jfr föregående stycke) proportionell ökning av A Skulder (eftersom bytesbalanssaldot är negativt). - förorsakad av en Samtidigt ger en försämring av bytesbalanssaldot försämring av räntenettot - en ytterligare ökning av A Skulder. Som framgår tillsammans en snabbare av av Tabell 4.2 gav de två faktorerna ökning skuldstocken än av tillgångsstocken. Nettoeffekter av ränte- och stockökningar redovisas i på ränteposten Tabell 4.2 i form av räntenettots elasticiteter. Som framgår av tabellen leder både ränte- och stockökningar till en försämring av räntenettot. År 1 (dvs 1983) är räntenettot förhållandevis inelastiskt med avseende på räntesatsen, medan det i stort sett uppvisar enhetselasticitet med avseende på tillgångsoch skuldstocken. Åtta år senare är de båda elasticiteterna ungefär lika stora och uppgår till omkring 1,5. På lång sikt leder alltså ränte- och stockökningar - under de förhållanden - till en mer än som gäller för simuleringen proportionell försämring av räntenettot. Den praktiska betydelsen av de kvantitativa resultaten ovan beror på i de simulerade kan anses vara realisvilken utsträckning omständigheterna tiska (observera att simuleringen utgick från de faktiska förhållandena 1982). kan vi dock konstatera att de kvalitativa resultaten Sammanfattningsvis stämmer väl överens med allmän intuition inom området. För det första är ränteelasticitet på kort sikt lägre än dess stockelasticitet, medan räntepostens då de på lång sikt är ungefär lika höga. För det andra, i en situation utlåningen till utlandet kontrolleras, medan upplåningen utomlands betraktas som en residual, är ränteutgifterna mycket mer elastiska (med avseende och stockarna) än ränteinkomsterna. på både räntesatsen

Bilaga 15 51

5 Transfereringar

Transfereringar kan indelas i offentliga och privata. Offentliga transfereringar från utlandet är så pass obetydliga att de kan antas vara lika med noll. till utlandet - Offentliga tranfereringar kan - givet gällande riksdagsbeslut antas ligga omkring 1 % av BNI. Dessa två antaganden bestämmer offentliga transfereringar i vår modell. Sambanden för privata transfereringar skattades utifrån ekvation (2.4) i kapitel 2, dock utan någon relativpristermÅ Relationerna specificerades dessutom i nominella termer. I ekvationen för privata transfereringar till utlandet (import) representeras inkomstvariabeln av den nominella BNP i Sverige. Den valda ekvationen redovisas i Tabell 5.1 samt i Diagram 5.1. Som framgår av tabellen är transfereringamas kortsiktiga inkomstelasticitet mycket hög, ca 3,4. Den långsiktiga inkomstelasticiteten är däremot enbart hälften så stor. Dessa resultat, som innebär snabba men kortlivade reaktioner på inkomstvariationer och en betydligt mera begränsad (men ändå överensstämmer med stark) långsiktseffekt, vår uppfattning om transfereringar som en post som i stor utsträckning omfattar transaktioner av tillfällig karaktär. 1 För en diskussion av I ekvationen för privata transfereringar från utlandet (export) represente- ansatsen jfr A Markowras inkomstvariabeln av en sammanvägning av den nominella BNP i sju ski, op cit, kapitel 6.

Tabell 5.1 Regressionsekvationer för privata transferedngar till utlandetlv l YMTP Estima- YMTP MTP_ 1 Konstant §2 SE DW Res Sum YMTP. tions kvad abs metod sum res

OLS 1.1630 3.4481 .3158 4.5030 .986 .1279 1.691 .9386 .2943 2.0800 (4.0) (3.4) (1.8) (3.9) ROBUST 1.1565 3.3942 .3158 45058 .2953 2.0957 (4.4) (3.7) (1.9) (4.3) a Variablerna är logaritmerade. Ekvationema skattades på helårsdata för perioden 1960-81. Den robusta skattningsmetoden beskrivs i Kapitel 2. t-värden anges inom parentes (för robust regression är det t-värden som producerats av vägda minsta kvadrat-programmet). b Beroende variabel: MTP - privata transfereringar till utlandet, milj kr, löpande priser. YMTP - nominell BNP för Sverige, index 1975 = l. YMTP* - trendvärde för YMTP. YMTP; är lika med prognosen för år t gjord med hjälp av en trendekvation skattad över åren (t-6)-(t-1). För övriga beteckningar se noter till Tabell 3.1.

52 15

Bilaga

FAKTISKA ANPASSADE 8.0

Diagram 5.1 Faktiska och anpassade värden för ekvationen för privara transfereringar till utlandet skattad med robust regression (Se Tabell 5.1)

ländenl Den valda ekvationen redovisas i Tabell 5.2 samt i Diagram 5.2-5.3. 1Danmark, Finland, Relationen är svår att skatta eftersom de registrerade transfereringarna från Norge, Schweiz, Stor- utlandet är relativt små och serien präglas i mycket större utsträckning än den britannien, USA, Västmotsvarande importposten av transfereringarnas tillfälliga karaktär (jfr t ex tyskland. Länderna val- Diagram 5.3). I detta fall var därför vår ambition att få en uppskattning av des med hänsyn till deden långsiktiga trenden i den beroende variabeln. De tillfälliga variationerna ras vikt för privata transfereringar till Sverige. betraktar vi som mycket svåra att prognosera.

från utlandet* h Tabell 5.2 Regressionsekvationer för privata transfereringar

Estima- YXTP* Konstant §2 SE DW h Res Sum XTP_1 tions kvad abs metod sum res

OLS .6366 .6243 1.9811 .8736 .2866 2.479 -1.6946 1.315 3.6745 (2. 8) (3 .7) ROBUSTC 1.3071 .2581 3 .6195 .9857 .0945 1.855 -1.6243 2. 92414 4. 83894 (8.6) (3.0) (8.6)

“ Variablerna är logaritmerade. Ekvationerna skattades på helårsdata för perioden 1963-81. b Beroende variabel: XTP - privata transfereringar från utlandet, milj kr, löpande priser. YXTP - nominell BNP i utlandet, index 1975 = 1. lnYXTP = ZCiInYi ci - vikt proportionell till land is andel av XTP. Eci = 1. Yi - nominell BNP för land i, index 1975 = 1. För länder som ingår i YXTP se not i texten. YXTP* - trendvärde för YXTP. YXTP; är lika med prognosen för år t gjord med hjälp av en trendekvation skattad över åren (t-7)-(t-1). För övriga beteckningar se noter till Tabell 3.1. COLS för perioden 1963-81 exklusive 1963-66, 1970 och 1979. d Värdet inkluderar residualerna för de år som uteslutits vid regressionsberäkningen.

Bilaga 15 53

Diagram 5.2 Faktiska och anpassade värden för ekvationen för privata transfereringar från utlandet skattad med OLS (Se Tabell 5.2)

Som framgår av Diagram 5.2 domineras ekvationen - när den skattas över hela skattningsperioden - av den laggade beroende variabeln, vilket medför att vändpunkterna kommer med ett års fördröjning. Detta gäller skattningar med såväl OLS som med robust regression. När inkomsttrenden tas med som den enda förklaringsvariabeln, får man en prognoserad trendlinje för transfereringarna, som i stort sett närmar sig utfallskurvan vid tre tillfällen: 1966, 1970 och 1978. Eftersom vi tror att trenden i den beroende variabeln bäst speglas av värden under perioderna 1967-69, 1971-78, 1980-81 (se Diagram 5.3), uteslöt vi de övriga åren från regressionsberäkningen. Denna

Diagram 5.3 Faktiska och anpassade värden för ekvationen för privata transfereringar från utlandet skattad med r 1 T | I l I I r | I l I I l 1 I robust regression (Se Tabell 5.2)

54 15

Bilaga

”hemgjorda robusta regression gav en ekvation som följer ganska exakt det som vi förmodar är trenden i den beroende variabeln och som alls inte påverkas av awikelsema från denna trend (jfr Diagram 5.3). Som framgår av Tabell 5.2 impliccrar ekvationen en långsiktig inkomstelasticitet på 1.8. På kort sikt är inkomstelasticiteten lika med noll. Våra ekvationer för privata transfereringar till och från utlandet ger alltså samma bild av de två posternas långsiktiga inkomstelasticitet. På kort sikt är bilderna däremot mycket olika, troligen beroende på skillnaderna i variablernas sammansättning. Medan transfereringar till utlandet uppvisar mycket hög inkomstelasticitet på kort sikt är transfereringar från utlandet helt oelastiska.

15 55

Bilaga

6 Sammanfattning

I detta kapitel sammanfattar vi våra resultat beträffande tjänsteposternas inkomst- och relativpriselasticiteter. För räntor, där inga skattningar har gjorts, redovisar vi resultat av enkla simuleringar som gav ränte- och stockelasticiteter för 1983-1990. Resultaten för tjänster utom avkastning på kapital finns ammanställda i Tabell 6.1 och 6.2. Tabellerna omfattar endast skattade samband. I Tabell 6.1 redovisas skattningar av kortsiktiga och långsiktiga inkomst- och relativpriselasticiteter. De kortsiktiga elasticiteterna avser en period av 1 år. De långsiktiga elasticiteterna avser i princip en oändlig period men de är ofta lika med den reaktion som observeras redan efter 7-8 år. Det är just denna

egenskap som enligt vår mening skall vara avgörande vid tolkning av de långsiktiga resultaten* Den kortsiktiga inkomstelasticiteten är här lika med regressionskoefficienten för inkomstens trendawikelse. Den långsiktiga inkomstelasticiteten beräknas med hjälp av koefficienterna för inkomsttrenden och den laggade beroende variabeln* (där den förekommer)). [Tabell 6.2 redovisas de skattade regressionskoefficienterna för alla poster utom provisioner och import av godsfrakter. För provisioner, som inte är skattadei konstantelastisk form, redovisas elasticiteter för 1981. Ekvationen för import av godsfrakter inkluderar inte de variabler som är upptagna i tabellen. Tabell 6.2 sammanställer alltså ekvationema i den form de är skattade. 1 Den långsiktiga elasti- Detta gör det möjligt att konstatera eventuella speciñkationsförciteten är i princip lika ändringar i jämförelse med den tidigare modellversionen som användes i med reaktionen vid samband med LU80. övergång från ett hypo- Den övre delen av Tabell 6.1 ger en uttömmande tetiskt jämviktstillstånd, uppdelning av tjänster exklusive då alla variabler är konavkastning på kapital i tre grupper samt en sammanvägning av stanta över tiden, till resultaten för dessa tre grupper som ger elasticiteterna för hela aggregatet. ett annat sådant tillstånd Den nedre delen av tabellen samt för ger resultat för privata transfereringar (på en annan nivå). Den andra aggregeringsnivåer för tjänster. Det bör noteras att elasticiteterna för långsiktiga inkomstelasprivata transfereringar avser nominella variabler. Prisstatus av de enskilda ticiteten, al i termer av ekvationema i Tabell ekvationema (2.1)-(2.4) framgår av den sista kolumnen 6.2. i kapitel 2 beräknades Som man kan se i Tabell 6.1 har de tre tjänsteslagen i tabellens övre del som kl/(l-kz) där olika Frakter = mycket egenskaper. är varken pris- eller inkomstkänsliga, k1 cal och övriga tjänster är enbart inkomstkänsliga och turisttjänster (inkl passagerar- k; = 1-c är regressionskoefficienter för intransporter) är både pris- och inkomstkänsliga. Den höga pris- och komsttrenden respektive för de två sistnämnda inkomstkänsligheten posterna avser i första hand lång den laggade beroende

sikt. Vi kan notera att de motsvarande export- och importpostema

uppvisar variabeln i ekvation en ganska likartad bild av pris- och inkomstkänslighet. (2.4).

56 15

Bilaga

_

Eom :en

:m

- o. | u

_mEov_=_mu_._m

Ȥ5 q? oT 3- o.T

Emzxmzz.

s.:

22:a

å- T

_ _SES_

.vår

4559:3

E.. mm u .Av

aEEmm

u I

_ :oo

28_ mo. n? od. mo. ...T

_onto_

.om :E S- .oc

m=_§§å

.cc

_Smønäv amiga: 352.2_

a__o=_Eo:

_u=o:mv_ur_omE_

må.. med

:i å 3 e; m; m.. WN .nu ä;

_mv_ 8:_

w_.s_m____

.ES

=8mEov_Em_u_._m

_

2:8

.maoxs

_SES_ _ BE 3:a;

_Sv_ :E 3 ä... o m... m... .ä o o 8

m=._o_n_m__a_mEov_=_

_ovan_

å

Eom :oo

m..

_wEoxa_

:o:

:E325

muuouon

228._

uâåwøäu

3=_ ae_ a... S... 3.0 8._

aoñoammøiuwruov_

_xuabä

:u

xmEogc_

m3

.=o_mEov_=_mu_._w

_ä_ m=a .m

_ 2...

:oaxm :oumom

:z

,.25 .im ce_ a... :d 8._

.=u__o._2

?En

ä...

uøaoøäm

.Små

Em

5895.

E8380

_

›w _

:mm

Eom Eom _ov :o

a I |

nå_

wøuovw..

2- mo.

...mäoxiz

si ...T ...T nå_

ovauowouuua

E. E-

:av

.s_w:xm____ _v_m=xw____

mm

._un_«_.å:omxu _umniouoñirz

2a voE

aäuoâ..

n | a

nT

o

:om

mi.

...k .om :i 3a n? n? mo.

:oxinøm mEEnw

.coäEou_=_mv_..m

25:8

0b

.EE S_ ou

ovømusøâoE

cow

.Eu-_OUOE

.ä

maka:

än_

32a..

aouoa_u:ma_0m_.:_›wa_ou

:i å öd å du 3 ...a ñw 3

_SES_

S

aøuouozucmmay

E8

.uu_$äou_

:o: måna _uoE 23:a

a

wicmmzäEêmm

ovuzmxw

359::

in.

Samma_

_uoE

m.

cs_ md »tm

88:_

så o a m... m... o H m... _E_

383:_ :osxcå

_omm_ .Små

aEEmm

:oo 8=_

:en Eom

:mb _ _ :u

ao

uuomEu

§2

wiøxwuosuxt»

E3328

b_

_xwaxuan_

.§5

._2045

_wa_ om... 8._ 8._

mrxccmmm_

ä... å... 2=_

:ovoå

mmiooâ:

ä:

=_ov=a._mv_._m

_

axon_

amma_

um

_mzøwoumcoimoüø_

2.? E

auzåmuøm_

msoåmaa:

noäoñäoou_

U=m

§28;

20:23._

_nanm_

9503?»

nozoawascaswammw..

.§5

5022:3

:han

ma_ ä:

...ä-aaøuêouøuâä.:

coaousøa _uaossøa

man_

.å mm

._90 E... .

._8253

.to

uuøoowøa

mm u H ma_

N=uEEOE

mwwäo

o |

wEEmmuEm

_å_

.oäacmvow

s§..=qm=.åm2mmu

:é :ä

auäaautovm

ünmctuwndca.:

:oäioxi

uu

mm._omm._

+

anti..

_Suommaautmuowmmmmm

nu.:

=o_wEoV_=__m=o:aZ

Ess §80.

:oo :u

nm=iu_u_.6_=ov_ooH

:u:

.enär gaia.:

gocoumäxutoaxo

m å.

_amztuüxøzax_ êâwâêøe .Eoäaouaâm

män..

.oaawwanøe

-á

_oxocmmñn_ ozmiaxm_

...iemuoo

Rinman.

näsan.:

209:_ tcmxm

§50 .äêmi .sugas QMTAQ “M50 _såra_

om_

:aaah

a a u x u x E_ a

Bilaga 15 57

Delposternas elasticiteter kan sedan vägas samman för att få en bild av aggregatets pris- och inkomstkänslighet. Som framgår av tabellen, på lång sikt är totala tjänster (exkl avkastning på kapital) relativt inkomstelastiska, men deras relativprzlselasticitet är ganska låg, särskilt på exportsidan. Bilden förändras knappast om övriga tjänsters vikt ökas med hänsyn till korrigeringsposten (jfr rad 5 i tabellen). Det är värt att notera att aggregatets prisoch inkomstkänslighet kan förväntas öka till följd av den pågående förändringen i dess sammansättning* Under hela skattningsperioden minskade frakternas andel ständigt till fördel för de mera och prisinkomstkänsliga tjänsteslagen. Eftersom dessa sistnämnda tjänsteslag uppvisar höga inkomstelasticiteter, som vittnar om en expanderande marknad, kan man förmoda att deras andel kommer att öka även i framtiden. Den övre delen av Tabell 6.1 baseras på ett antal antaganden/förenklingar, vilkas syfte är att möjliggöra en aggregering av resultaten. Definitionen av övriga tjänster, som inkluderar provisioner, skapar - som framgår av tabellen - exklusive

inga större problem. Övriga tjänster provisioner uppvisar

liknande egenskaper som övriga tjänster inklusive provisioner. Ihopslagningen av turisttjänster och passagerartransporter påverkar däremot resultaten för exportposten. De med passagerartransporter utökade turisttjänstema uppvisar betydligt högre inkomst- och priskänslighet är rena turisttjänster. För ihopslagningen talar här det faktum att de utökade turisttjänstema uppvisar en likartad bild för importen och exporten, medan de snävt definierade turisttjänstema inte gör det. Inkomstelasticiteten för export av godsfrakter i Tabell 6.1 baseras på antagandet att världshandeln utvecklas i samma takt som världsinkomsten. Import av godsfrakter, som är en funktion av exporten, på kort sikt antas inte alls bli påverkad av den inhemska inkomstutvecklingen. Vi antar emellertid att den inhemska inkomsten på lång sikt utvecklas i samma takt som världsinkomsten. Detta, tillsammans med fraktimportens enhetselasticitet med avseende på fraktexporten, ger oss inkomstelasticiteten för importen av frakter. De båda fraktvariablernas inkomstelasticiteter är möjligen underskattade* lFraktimportens korttill följd av vårt försiktiga antagande om att världshandeln utvecklas i samma siktiga inkomstelasticitet, takt som världsinkomsten. Förenklade beräkningar tyder på att den reala som antogs vara lika världshandelns elasticitet med avseende på den reala världsinkomsten låg med noll, är här undanunder analysperioden (1964-81) omkring 1,7. Detta tal skulle innebära att tagen.

1 Effekten av förändringen i aggretatets sammansättning illustreras av följande jämförelse:

Import Export

Inkomst Relativa priser Inkomst Relativa priser

Kort Lång Kort Lång Kort Lång Kort Lång sikt sikt sikt sikt sikt sikt sikt sikt

Vikt 1981 0,3 2,1 -0,5 -1,4 0,5 1,6 -0,5 -1,0 Medelvikt 1964-81 0,2 1,6 -0,4 -1,l 0,1 1,0 -0,4 -0,8

58 Bilaga

arm umâäw

.E .E .E AE m... .E .E mh .E AE .E

.Six 22050. 05.5.

a... o ...wo o me... o | i o o med

| a 1 | n

.omm 2a ?du nä. nd. §61 ma? ?dl

| | n I

-som å. ä.. 5.. ooäu 3.7 8;- Mad. nä. 8.0..

-Zwvcouh 0205.»

mod m3

ä... o o å... c o o

§5.. »§6 3%...

:S

:oaxm §83.: 38h

m3 NS 34 än 8._ ä; ä.” m.” 2._

3:.. .§5

zmwoumou

.o.= aik: avd

m... m... om... så »m6 | I R6 å... om...

:åøâutøaüâ:

.. | | I .. .. a

ad.

o o o

...am man

S,

.Snön

c I

ämdn

n u

-som ä: ma mi: vän: 017 5.7 T.

:S

.än _ LÃUGPC. 023%» o 3.0 v04 o med | i Kd m3 Sd

§8..

:Nim

.ä

:omm: _mäoxcm uno;

SJ om; mä 8; ä; u | SJ S; om;

.sazååe .

Exo EE

03:85

+

v2:

_oamcg

.ötommcütauowmmwam uoauoamcnutmaowummam

knäna.: 532m.:

ä.

.Små

“Smcwzäcnh

S.

auüzovmunx_ .oiucmuoü .öaoiwöum Scoüioum

35A §3 35A own.. §34 83 §34 35A own..

ovøoouom

334 §34

ounooáä ammäO

_uawtøh “M50

:Bas

15 59

Bilaga

xmEoni

m.. m.. m..

.Så

.zmEoxiz

å... 2.6

:oxcnzm

| |

...ö

| | mo

.Ewåoåaå

c o

_

.o.m

0902203.

å

209:_ mo...

.:0E.0.m_.m_.u_0.

_Q_ ä...

.u._=m0.

42:52.?

03.2.9305 Nm.: _má

vu... 000mm.:

?w

an_

8=_ _

.=0__0_.o:.

.E3

8:3 00.5

:E8

...0:o_.a._0...om..0

.__o:

.:_0_.:a._w_._.m

:o:

_SES_ ...m

03:8?

_

v05 ._00

0m_00__›n_.:0..

_

80mm.:

_ 8=_ no...

..._0na_.u›

:o:

25mm:

.E

m3 .än

0:028:

_

.amma

:md msn» ._00 sm...

0.:_

.mEo0_:_m:_.m

0.3_

.o.m

.m

.mn :0 .m

3:00.03

a sm... 0:0.: å :o:

:o_.m›._0

.u._=m0.m:o_mm0.m0.

:0.:0_0..__0o0_ aååosaâm_

.E

._00

:omxm

0.

E092...?

oumwwm_

Nm;

m:0.w:.o0_:_

5._

ma.0.:0m0.m0.

J

3:0:

wE0.:0_0___0o0_

H n

:o: _

_mo_

.0:o_.m._0tom:._

m: o I

5_

_ö_ :omr:

.«m:_.0.0_m:m..

...omtm

.ä

00.00..: m

:_0na_.«.m...o._:_ :0E.0.m_.n_›_.u_0w_

0:525_

uw:_.m_._.©_:00_00,_.

u:.0.:0_0_w0ov_

_

:0.:0_0E0ov_

Små

.oözuzazm

__.0:o_m_›o.._

| n

8D_ 3:.:

.mEoxE

ED_

803:_

ma_ ma_

a o u u u x u a

60 15

Bilaga

frakternasl inkomstelasticitet blev 1. Tjänsternas sammanvägda inkomstelasticiteter skulle då öka med ca 0,2 för exporten och ca 0,1 för importen. Skillnaderna mellan våra resultat och elasticitetsskattningarna, som redovisades i samband med LU80, kan hänföras till två orsaker: annorlunda skattningsmetod och förlängt sampel, som förhoppningsvis ger större precision i skattningarna. Som framgår av Tabell 6.2 har inkomstelasticiteterna i LU84 samma storleksordning som i LU80.2 Export av turisttjänster plus passagerartransporter utgör här ett undantag. Vi kan notera att ekvationen för export av privata transfereringar uppvisar samma långsiktiga inkomstelasticitet som i LU80, trots mycket annorlunda regressionskoefficienter. Priselasticiteterna är genomgående mycket lägre i LU84 än i LU80. Den ovannämnda ekvationen för export av turisttjänster plus passagerartransporter med sin mycket höga skattning av den långsiktiga relativpriselasticiteten utgör även här ett undantag. Enligt vår mening utgör de flesta resultat i LU84 bättre skattningar av relativpriselasticiteter än motsvarande estimat i LU80. med undantag för export av rena turisttjänster, överensstämmer de Möjligen också - som framgår av kapitel 4 - med teoretiska resonemang om de olika tjänsteslagens priselasticitet. I tredje kapitlets alla avsnitt redovisas både minsta kvadratskattningar lFraktimportens kort- beräknade med robust (OLS) och motsvarande estimat regression (ROsiktiga inkomstelasticitet, omfattar den valda BUST). I alla fall utom ett (import av frakttjänster) som antogs vara lika med noll, är här undan- ekvationen robusta skattningar. Som framgår av tabellerna i kapitel 3 är tagen. skillnaderna mellan robusta skattningar och minsta kvadratestimat relativt skillnaderna som väntat, för export av 2 De långsiktiga inkomstbegränsade. De största uppstod, elasticiteterna för LU80 som sannolikt är behäftad med det största mätfelet. Orsaken övriga tjänster, är inte redovisade. De till måste vår sökas i de de begränsade skillnaderna enligt mening kan dock lätt beräknas aggregerade tidsseriernas natur. En aggregering innebär att vissa variationer med hjälp av Tabell 6.2 och noten i början av i grunddata tar ut varandra så att den aggregerade serien blir jämnare än dess detta kapitel. komponenter. Följaktligen kan de aggregerade seriernas variation påverkas

Tabell 6.3 Räntepostens kortsiktiga och långsiktiga ränte- och stockelasticiteter

Elasticiteter med avseende på

Räntesatsen Stockar 1982

Kort sikt Lång sikt Kort sikt Lång sikt

Ränteinkomster 0,9 1,0 1 1,0 1,0 Ränteutgifter 0,7 1,4” 1,0 1,3” Räntenettoc -O,5 -1,6b -1,0 -1,5b

a De kortsiktiga elasticiteterna avser året 1983, de långsiktiga elasticiteterna avser 1990 (jfr not b). Tabellen baseras på simuleringar med räntemodellen för perioden 1983-90 och utgör ett utdrag ur Tabell 4.2. Se noter till Tabell 4.2 för en beskrivning av simuleringarna. b Lång sikt definieras här som 8 år. Detta är alltså inte det värde som elasticiteten konvergerar till över en oändlig tidsperiod. CElasticiteterna redovisas här med omvänt tecken, för att visa att en ränte- eller stockökning leder till en försämring av räntenettot. Jfr not b till Tabell 4.2

15 61

Bilaga

mycket mindre av mätfel, än det är fallet med tex tvärsnittsdataÅ Låt oss slutligen kort sammanfatta våra resultat för räntor. Eftersom vi inte hade gjort nâgra regressionsskattningar för denna post, erhölls de kvantitativa resultaten genom en simulering av räntemodellen över perioden 1983-90. I Tabell 6.3 redovisas räntepostens ränte- och stockelasticiteter för 1983 (kort sikt) och 1990 (lång sikt). Stockelasticiteterna avser här en 1Jfr A Markowski, Estiengångsökning av både skuld- och tillgångsstocken. Som framgår av tabellen mating Invisible Trade leder både ränte- och stockökningar till en försämring av räntenettot och den in the presence of Large Ökar med tiden. Detta förklaras Measurement Errors, negativa effekten av att ränteutgiftema på Riksbankens Stencilserie lång sikt uppvisar högre elasticiteter än ränteinkomsterna och av att dessa 1983:1 (Stockholm: Sveskillnader ökar med tiden. riges Riksbank, 1983).

15 63

Bilaga

1 Robust estimation

Appendix med hjälp

av iterativt minsta

vägda kvadratmetoden*

Minsta kvadratmetoden är känd för att vara känslig för enstaka stora fel i

samplet. Det är lätt att konstruera ett exempel som visar hur en observation som avviker från det övriga mönstret påverkar skattningar av regressions-

koefficienterna. För att få skattningar som är mindre känsliga för feltermens

awikelser från normalitet kan man istället för residualkvadratsumman

minimera en funktion som ger mindre vikt åt extremt stora residualer? Om

den skattade relationen har formen:

=

(A.1) Yi + ui i = 1,2,_ . . . ,n

?al-Xü

j = 1,2, . . . ,p

där

Y,Xj - variabler3

u - felterm

aj - konstanta (ej kända) koefficienter

n - antalet observationer

p - antalet koefficienter som måste skattas,

då, i stället för att minimera

- (A2) 1 Detta avsnitt baseras

;om ?äger

på A Markowski, Estidär âj - estimat av mating Invisible Trade aj, in the Presence of Large skattar man koefficienterna Measurement Errors, aj genom att minimera uttrycket Riksbankens Stencilserie “

(A3) (Yi 1983:1 (Stockholm: Sve-

§9 Jzâjxij)

riges Riksbank, 1983). Funktionen g(-), som kan specificeras på många olika sätt (se nedan), måste 7 Jfr P J Huber, Robust vara sådan att den viktar ned extremt stora residualer. Statistics, (New York: För att minimera differentierar (A.3) vi uttrycket och får följande J Wiley, 1981).

ekvationssystemz* 3 Om ekvationen inklu-

derar ett intercept, då (A.4) = 0 är X1, = 1 för alla i.

;ipaq -çâgqpxik k = 1,2, . . . ,p.

4 Lösningen till (AA) där motsvarar minimum av

(A.3) enbart om g(-) är w=03 konvex.

64 15

Bilaga

Ekvationssystemet (A.4) kan skrivas på formen

(A.5) = 0

?Xikwfri

-

där ri = Yi

çâjxü

2 V) (Ti) w. = l ,

vilken formellt motsvarar normalekvationerna till vägda minsta kvadratme-

toden. Observera dock att vikterna inte är exogena utan att de är funktioner

av residualerna. För en given funktion tp kan koefficienterna aj estimeras från (A.5) med

hjälp av iterativt vägda minsta kvadratmetoden. Enligt denna metod används lämpliga startvärden för vikterna för att med hjälp av vägda minsta

kvadratmetoden få en skattning av aj. På basis av dessa estimat beräknar man sedan residualer och en ny

vikter. Proceduren upprepas tills ett konvergensvillkor är uppsättning

uppfyllt.

1,0, har föreslagits i detta sammanhangÅ Till

Många olika viktfunktioner, de oftast använda viktfunktionerna hör Hubers funktion och bisquare-

funktionen. Hubers viktfunktion definieras (i den form som motsvarar 1/2 i (A.5) ) på

följande sätt:

r for |r|k

= (A-Ö) 1/10)

k - sign(r) for |r|k,

1Jfr D Coleman, P Hol- av robusthet. där k är en konstant som bestämmer graden land, N Kaden, V Klema Bisquare-funktionen definieras som: and S C Peters, A System of Subroutines for

Iteratively Reweighted - 12 for

|r|c

å [1 Least Squares Computa- ACM Transac- (A.7) w(r) =_ tions, for |r|c, tions on Mathematical

Software, Sep 1980. där c är en parameter analog till k. 2 Man förutsätter bl a

att funktionen g och fördelningen av felter- Som man kan se från (A.6) och (A.7) eliminerar bisquare-funktionen men u är symmetriska. observationer som motsvarar extremt stora residualer, medan Hubers Dessutom antar man att endast viktar ned dem. Båda funktionerna som funktion ger estimatorer EUFOR” = 0- vilka under villkorz är tillhör familjen M-estimatorer, ganska generella 3 Jfr P J Huber, Robust normala? Dessa estimatorer är i allmänhet mer konsistenta och asymptotiskt Regression: Asympto- om feltereffektiva än minsta kvadratestimatorn, då standardantaganden tics, Conjectures and mens fördelning inte är uppfyllda. Dessutom är de mindre känsliga för Monte Carlo, The Annals of Statistics Vol 1 enstaka stora fel i samplet. 1973; PJ Huber, Robust Storleken k och c i (A.6) och (A.7) måste anpassas till på konstanterna Statistics (New York: den använda måttenheten. Byter man måttenheten måste man, för att få J Wiley, 1981), Chapter samma resultat, i motsvarande dessa konstanter. Problemet 7 eller R Koenker, grad förändra op cit, Section 3. kan undvikas och uttrycket (A.5) kan göras skalinvariant om argumentet för

15 65

Bilaga

funktion 1,0 i (A.5) standardiseras med av ett estimat av dess hjälp standardavvikelse, s. Viktdefinitionen i (A.5) får då formen:

*Jfr H D Vinod, A Ul- = lah, Recent Advances in

(A.8) wg

Regression Methods (Basel: Macel Dekker, Inc,

En robust estimator 1981), kapitel 13. för s som används i detta sammanhang är medianen 2

för absolutaavvikelser från medianen? Konstanten 1/0,6745

korrigerar för asymptotisk bias.

- 3Jfr P W Holland, R E (A.9) s = median( I ri median(ri )]). Welsch, ”Robust Regression Using Iterative- Som lämpliga värden för konstanterna k och c anges ofta k = 1,345 och ly Reweighted Least- Squares, Communicac = 4,685, vilka motsvarar 95-procentig asymptotisk effektivitet jämfört med tions in Statistics: Theory aritmetiskt medelvärde, då feltermen är standardiserad normal och enbart en and Methods, A6(9) parameter skattas.3 1977.

Bilaga 15 67

2 Källor och definitioner

Appendix

BNP-deflatorer framräknade med hjälp av BNP-data. BNP, real och nomi- Källa: International Financial Statistics Yearbook nell 1982 (Washington: International Fund, Monetary 1983). Bränsleprisindex Källa: nationalräkenskaper. Enhetsprisindex för motorbrännolja, P215. Disponibel inkomst Källa: Konjunkturinstitutet. (hushållens)

Implicita deflatorer för beräknade med hjälp av en disaggregering av

transportposterna posten transporttjänster i nationalräkenskapema. För - 0755 passagerartransporter: import löpnr - 0806 (biljettavgifter), export löpnr (övriga biljetter) + 2009 (luftfart-biljetter) + 2008 (sjö- För fartsbiljetter). godsfrakter: export löpnr 2006 (hemfrakt - svenska flygbolag) + 2002 (linjefart) + 2050 (torr och malmlast) + 2003 (hemfrakt på svensk köl) + 2004 (flygfrakt) + 2051 (oljelast). Källa: nationalräkenskaper, SCB. KPI Källa: International Financial Statistics Yearbook 1982 (Washington: International Monetary Fund, 1983). Prisindex 0ECDs Källa: OECD Economic för Outlook, olika årgångar, export av bearbetade avsnitt Foreign Trade and Current Balances. varor uttryckt i dollar

Råoljeexport Källa: International Financial Statistics Yearbook 1982 (Washington: International Monetary Fund, 1983), rad 70 aa. Tjänste- och transfere- Källa: Riksbanken. ringsbalansen

68 Bilaga 15

Godsfrakter definieras som transporttjänster i tj änstebalansen

minus passagerartransporttjänster. Passagerartransporter importvariabeln motsvarar posten biljetter

under ”Övriga transporter i tjänstebalansen.

Exportvariabeln motsvarar summan av ovan nämnda biljetter och svenska rederiers biljettintäkter i utländsk valuta. Turisttjänster för åren 1961-73 korrigerades för svenska sedlar som har förts ut till utlandet, sålts där och sedan återförts till Sverige av utländska resenärer. Korrigeringen gjordes genom extrapolering av den exponentiella trenden för de befintliga data över utländska bankers köp från och försäljning till allmänheten av svenska sedlar. Källa: Riksbanken. Total varuexport från Källa: OECD Economic Outlook, olika årgångar, OECD, volym avsnitt Foreign Trade and Current Balances. Vikter Källa: Riksbanken. Vikterna i ekvationerna för övriga tjänster baseras på tjänstebalansens länderfördelning för åren 1970-81. Före 1970 är vikterna lika med sina 1970 års värden. Vikterna i ekvationerna för transfereringar baseras på transfereringsbalansens länderfördelning för åren 1970-81. Före 1970 är vikterna lika med sina 1970 års värden. Vikterna i ekvationerna för turisttjänster baseras på resevalutabalansens länderfördelning för åren 1961-81. Länderfördelningen har korrigerats för ut- och införda sedlar fr o m 1971 (jfr Turisttjänster i detta appendix).

sou 1934:7 Bilaga 16 3

Förord

1984 års långtidsutredning har utarbetats inom finansdepartementet. I samband med utredningen har ett antal specialstudier genomförts. Huvuddelen av dessa publiceras som bilagor till utredningens huvudrapport (SOU 1984:4). I föreliggande bilaga nr 16 redovisas en studie av fil kand Anders Forslund och fil mag Yngve Lindh, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet respektive Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet. Ansvaret för studien och bedömningen däri vilar på författarna. Långtidsutredningens användning av studien och dess resultat framgår av huvudrapporten.

Stockholm i mars 1984

Michael Sohlman Planeringschef

Bmgazá

Innehåü

1 Inledning och problemställning 2 Tidigare empiriska prisbildningsstudier

5.1 Inledning . . . . . 12

Bilaga 16 7

sektornivå

Prisbildning på

1 och

Inledning problemställning

Den svenska ekonomin, liksom den internationella omgivningen, har under de senaste tio åren utsatts för inre och yttre störningar i en större utsträckning än under de närmast tidigare decennierna. Förutom de oväntade höjningarna av oljepriserna, har vi i Sverige haft relativt kraftiga ökningar av lönekostnaderna, inte minst höjningar av arbetsgivaravgifterna. Till detta kommer att den internationella efterfrågan och världsmarknadspriserna på råvaror har fluktuerat starkt under perioden. Den oroliga internationella valutamarknaden har dessutom inneburit snabba kast i växelkurserna mellan industriländernas valutor. Alla dessa störningar har förorsakat problem för den svenska ekonomins stabilitet och för stabiliseringspolitiken. De har påverkat prisstabilitet, produktionen i industrisektorn och därmed sysselsättningen och bytesbalansen på ett negativt sätt. Effekterna av de ovan nämnda störningarna har alla i grunden att göra med de ekonomiska agenternas, dvs företagens, hushållens, organisationemas och de ekonomisk-politiska myndigheternas reaktionsmönster. Inte minst centrala blir de enskilda företagens anpassningar med avseende på varupriser och produktion. Dessa anpassningar på mikroplanet adderas upp till förändringar i allmän prisnivå och total produktion på makroplanet och får därmed effekter på den totala sysselsättningen och externbalansen. Syftet med denna studie är tvåfalt. För det första har vi det mer begränsade syftet att estimera empiriska prismodeller på disaggregerad nivå, som är användbara för att byggas in i finansdepartementets prognosmodell (EMMA).1 Därmed skulle denna modells möjligheter förbättras, när det gäller att prognosticera utfallet av förändringar i den allmänna prisnivån vid störningar från efterfråge- och/eller utbudssidan. För det andra skall föreliggande studie ses som ett första steg mot mer djuplodande studier om olika typer av störningars effekter på industriföretagens prisbildnings- och produktionsbeslut på relativt kort sikt. I detta senare perspektiv avses framför allt de dynamiska anpassningsbanorna att studeras. lsektorindelningen gäl- Det finns framför allt två skäl för att studier av prisbildningen

på mikronivå I?” LU? bransclfilldel

eller starkt disaggregerad makronivå är intressant. Vi kan säga att problemet

nlrzlsgákyátâlååetraâtr p fi?

har två dimensioner. För det första förefaller det som om den relativa varuproducerande snabbheten i anpassningen av priserna vid förändringar i efterfrågan eller i branscher.

8 16

Bilaga

skiljer sig åt mellan företag vars varor har olika produktionskostnaderna karaktär. En snabb anpassning, prisflexibilitet, tycks förekomma på ett fåtal marknader vilka kännetecknas av att varorna är relativt homogena. Olika typer av råvaror är exempel på detta. Å andra sidan tycks varor som kräver intensiva kontakter och förhandlingar mellan kunder och producenter om enskilda varuenheternas utförande, leveranstid rn m uppvisa betydligt mera av prisstelhet. Avancerad maskinutrustning kan utgöra ett bra exempel på sådana varor. Kännetecknande för marknader av denna typ är att varorna är differentierade, dvs de är av samma typ, men har egenskaper som skiljer dem åt. Allmänt anses denna senare varutyp vara så dominerande, i helheten, att prisstelhet på kort sikt får gälla som standardantagande när det gäller prisernas rörlighet på kort sikt i många makromodeller, då framför allt i s k Keynesianska oj ämviktsmodellerJ-Z I en liten öppen ekonomi som den svenska måste vi emellertid även ta hänsyn till en annan dimension över företag eller industribranscher när det gäller prisanpassningen vid störningar. Detta är i vilken grad företaget är utsatt för utländsk konkurrens. Ett företag som utsätts för mycket stark konkurrens från utlandet har mycket små möjligheter att självständigt sätta sitt pris. Särskilt gäller detta om företaget agerar på en marknad med relativt homogena varor. Företaget är pristagare. Kraftiga faktorkostnadsökningar utöver konkurrenternas kommer i sådana fall att leda till minskningar av produktionen men med ytterst små ökningar av priset över världsmarknadens. Samma ökning av faktorkostnaderna kan emellertid övervältras framåt mot priserna, utan att i någon högre grad störa produktionsnivån, av ett företag som verkar i en från utländsk konkurrens skyddad sektor. Om även den inhemska konkurrensen är svag, underlättas övervältringen framåt mot priserna. Traditionellt benämns en sådan prissättningspoliktik kostnadsprissättning (mark-up-pricing). I begreppet ligger även att det genomsnittliga företaget anses uppfatta förändringar på kostnadssidan snabbare än förändringar på den mer diffusa och osäkra efterfrågesidan. Förändringar av den senare typen antas därför normalt påverka företagens prisbeslut med kraftig eftersläpning. På kort sikt kan det därför förefalla som om företaget använder sig av en enkel tumregel med procentpåslag, så att endast 1 För diskussioner om kostnadssidan tycks påverka prissättningen. prisflexibilitet resp pris- På grund av förväntade skillnader i både prisanpassningens utsträckning i stela marknader, se tiden och i utsattheten för utländsk konkurrens mellan företagi olika delar av Hicks (1939) och Okun (1981). ekonomin, förefaller en studie av företagens prisbeteende på disaggregerad nivå väl motiverad. I ett längre perspektiv är kunskap om dessa förhållanden ?I LU-bilagan: Utlandsföretagen och den väsentlig för så viktiga frågor som hur utifrån kommande inflationsimpulser, svenska ekonomin beoch efterfrågeförändringar, sprider sig i den öppna svenska ekonomin. tonas att de svenska exportföretagen i huvudsak verkar på marknader

där kvalitet är ett vikti- 2 Tidigare empiriska prisbildningsstudier

gare konkurrensmedel än priset. Detta synsätt Ända sedan Chamberlain och J. Robinson under 1930-talet utmanade de tycks stämma väl med enklaste neoklassiska teorierna med sina modeller för monopolistisk den beskrivning av kortkonkurrens har en fortlöpande teoretisk diskussion, med försök till siktigt prisstela marknader vi givit ovan. empiriska belägg, förts om hur industriföretagen sätter sina priser. Huvud-

16 9

Bilaga

frågeställningarna har för det första varit: Hur är det relativa kraftigt inflytandet på prisbildningen av förändringar på utbuds- resp efterfrågesidan? För det andra, hur snabbt går anpassningarna vid resp störningar? Helt kort skall den teoretiska diskussionen först beröras. Utgångspunkten har i stor utsträckning varit att förklara svårigheterna med att spåra efterfrågans inflytande på prisbildningen, åtminstone på kort sikt. På en låg abstraktionsnivå har detta förklarats av att i en osäker värld använder sig företagen av enkla tumregler för prissättningen som mark-up och target return prissättningÅ På en högre abstraktionsnivå har anpassningskostnader för förändringar av priser, osäkerhet om efterfråge- och kostnadskurvornas läge och lutning, informationsbrister från kundernas sida om marknadernas prisspridning och från företagets sida om konkurrenternas agerande, explicit byggts in i komplicerade dynamiska modellstrukturer? Några säkra slutsatser ur dessa om vilka prisbildningsbeteenden som dominerar bland industriföretagen går inte att dra. Många utfall är möjliga beroende på vilken typ av marknad företaget agerar på, på den producerade varans(ornas) karaktär, hur möjligheterna till lagerhållning och upprättandet av orderköer förhåller sig. Frågan om karaktäristiska skillnader i prisbildningen mellan olika industriföretag blir därför en empirisk fråga. I den internationella litteraturen, då i huvudsak den nordamerikanska och den engelska finns ett rikt utbud av empiriska undersökningar på området. I berör emellertid mycket liten utsträckning dessa studier de speciella problem prisbildningen i en liten öppen ekonomi innebär. Flera svårigheter finns när det gäller att bedöma värdet av dessa studier. För det första anges sällan klart vilket tidsperspektiv de avser. Det är av största vikt att ha klart för sig. Ett vanligt resultat i dessa studier är att kostnadssidan dominerar prisbildningen. Om det gäller på kort sikt, behöver det inte betyda att efterfrågesidan är betydelselös. Förmodligen återspeglar det i så fall endast att efterfrågan, på

lEnligt principen om mark-up-prissättning sätter företagen på marknader med imperfekt konkurrens priset genom att utgå från styckekostnaderna och sedan göra ett visst pricentuellt pålägg på detta. Vanligen antas då att företagen inte utgår från de faktiska styckekostnaderna utan från standardkostnader som beräknas så att kortsiktiga produktivitetstluktuationer inte kommer att inverka i någon större utsträckning. Med ”target-return”prissättning menas att företag på imperfekta marknader i stället sätter sina priser så att en viss eftersträvad avkastning av kapitalet uppnås. Se Calmfors-Lundberg (1974). 2 Arrow (1959) initierade teorin om företagens prisanpassning. Han visade att även på atomistiska marknader har företagen ett visst monopolistiskt utrymme för val av pris om marknaden befinner sig i ojämvikt. Osäkerhet om konkurrenters priser, kostnadsförhållanden och om aggregerad efterfrågan gör sökandet av ett optimalt pris till en kostsam och därmed trög process. I Arrows fotspår analyserar Barro (1972) anpassningskostnaders betydelse för trög prisanpassning. Phelps-Winter (1970) betonar betydelsen av att företagets kunder inte har perfekt information om prisstrukturen på marknaden. Iwai (1974) förklarar trögheten i prisanpassningen med att företaget inte har perfekt information om sina efterfråge- resp. konstadsförhållanden, varken på den egna marknaden eller på aggregerad nivå. Blinder (1982) visar att oförväntade förändringar i efterfrågan pareras av lageranpassningar i första hand och prisförändringar resp. förändringar i produktionen först i ett senare skede. En utmärkt sammanställning av teorier om prisbildningen på mikronivå finns i Gordon (1981)

10 Bilaga

grund av dess för företaget mer diffusa karaktär, byggs in över en längre

kostnadsdominansen skulle tidsperiod i priset. Om däremot gälla på längre sikt har man avvisat att efterfrågan över huvud taget påverkar hypotesen Detta utesluter emellertid inte att efterfrågan spelar en prisbildningen. indirekt roll genom att påverka kostnaderna. när det gäller specificering av modellerna och Andra problem är förvirring för de teoretiska variablerna. I det förra fallet är ett val av empiriska proxies m a p om nivå eller förändring av oberoende variabler exempel tvetydigheter skall förekomma som förklarande faktorer. I det senare fallet är det frågor

som hur man finner Ett en god proxy för efterfrågan på varumarknaden. annat är om kostnadsvariabeln empiriskt skall anges av aktuella problem eller normala kostnader för en längre tidsperiod, och i så fall hur de senare

skall konstrueras. ett problem är huruvida den beroende Ytterligare skall mätas med list- eller transaktionspriser. Det variabeln, producentpriset,

finns här inget utrymme för vidare diskussion om dessa problem*

Det entydig slutsats om huruvida prisbildningen går inte att dra någon domineras av utbuds- eller efterfrågefaktorer utifrån en genomgång av dessa

studier. visar i en grov sammanställning av resultaten

empiriska Hay-Morrisz

dessa i tre olika För det första

att det går att klassificera grupper? tycks

ren kostnadsprissättning med fixa omkring 20 procent av företagen tillämpa marginaler. I en dominerande mellangrupp återfinns de företag som utgår

från kostnadsprissättning i grunden, men som gör mer eller mindre kraftiga modifikationer av marginaler vid förändringar i efterfrågan. De företag som

systematiskt bygger in efterfrågeförändringar i priset utgör enligt Hay-

av företagen. visar en lFör en utmärkt sam- Morris åter omkring 20 procent Genomgången dominans för kostnadsberoende prissättning, men att efterfrågesidan manfattning, se Hay- Morris (1979), kap 4, definitivt har ett inflytande. Pricing Behaviour.

2 Ibid. s. 126

3 3 studier för små öppna ekonomier

Några av de mest kän- Empiriska

da studierna på branschnivå är: som verkar under För ett företag eller en bransch i en liten öppen ekonomi, 1 Eckstein-Wyss (1972), konkurrens från omvärlden, är en teoretisk och empirisk analys av ovan Studie för USA. angiven typ otillräcklig. 2 Stigler-Kindahl Om vi utgår från ett företag i öppen ekonomi, med given varudifferentie- (1970), Studie för USA. informationsnivå etc, vilket leder till en viss given fördelning i ringsgrad, 3 C0utts-Godley-Nord- roll för prisbildning, kommer en utbuds- resp efterfrågesidans företagets haus (1978), Studie för ökad utlandskonkurrens att innebära en allt flackare efterfrågekurva för det Storbritannien. enskilda företaget. Följden av detta blir att utbudsfaktorernas inflytande på 4 Lund-Rushdy (1967), kommer Skillnader i effekter av förändringar i efterfrå- Studie för Storbritan- priset att dämpas. nien. försumbara med relevanta antaganden om margigenivå blir förmodligen

4 Givet att elasticiteten nalkostnadskurvans lutning?

kost- är Nabseths.5 I på den kortsiktiga Den första svenska studie som något berör dessa problem nadskurvan är strax un- av enskilda svenska ser han att priserna påverkas i olika fallstudier företag, der ett. För empiriska löneökningar det hög grad av lika stora löneökningar. Exempelvis påverkar belägg, se Bruno (1978) lite. För ett mer hårt konkurrensutsatta sågverksföretagets priser mycket och Hay-Morris (1979). från konkurrens som kvarnen spåras, efter betydande skyddat företag 5 Nabseth, Löneökningett starkare inflytande från ökningar av faktorskostnadema. ars verkningar, Uppsala trögheter, 1962. Nabseths huvudpoäng angående prisbildningen är emellertid att han tycker

16 11

Bilaga

sig se att företag, på grund av anpassningskostnader, inte förändrar priserna vid små kostnadsförändringar. Företagen tycks samla på sig” anledningar att göra förändringen, och kräver rätt stora störningar för att ta steget. Oftast är det förändringar av râvarupriserna som utgör dessa tillräckligt stora störningar. Prisdynamiken blir därför ryckig för det enskilda företaget. Den mest ambitiösa empiriska studien på området i Sverige, vilken också är en av de få internationellt, har utförts av Calmfors-Herin? Dessa gör en empirisk analys av prisbildningsbeteendet i fjorton svenska industribranscher under perioden 1952-1974. Huvudfrågeställningi deras arbete är: Hur viktig är utländsk prisinfluens i jämförelse med inhemska faktorer för prissättningen på varor producerade i exportkonkurrerande importkonkurrerande resp skyddade sektorer. Eftersom de olika varumarknaderna skiljer från varandra sig åt kraftigt bl a vad gäller varudifferentieringen, anpassningshastigheterna och antalet produkter, anser C-H att ingen tillgänglig kan vara användbar prisbildningsteori för samtliga fall. C-H utgår från tre olika ansatser: Traditionell Walrasiansk en ad-hoc-artad market-clearing, dynamisk pristeori och teorin för administrativ prissättning. C-Hzs resultat Enligt tycks inte efterfrågeförändringar ha något starkt inflytande på prisutvecklingen på kort sikt inom de olika branscherna. Däremot får kostnadsvariablerna höga förklaringsvärden. Av dessa tycks insatsvarupriserna få högre förklaringsvärde än lönekostnaderna, vilket ger stöd för Nabseths ovan beskrivna hypotes. Det viktigaste resultatet, vilket besvarar C-Hzs frågeställning, är att den importkonkurrerande sektorn, liksom den skyddade sektorn, inte i någon högre grad tycks vara beroende av världsmarknadspriserna. Däremot bekräftades hypotesen att den exportkonkurrerande sektorns priser är beroende av världsmarknadspriserna. I ett arbete om skillnader i prisbildning på kort sikt i större resp mindre företag, bekräftar i stort Lindh-Ohlsson C-Hzs resultat för perioden 1969-1976, vad avser prisbildningen i olika industribranscher. Endast resultaten för elektroindustrin divergerar? I en jämförande studie gjord vid OECD3 om prisanpassningens hastighet vid kostnads- och efterfrågeförändringar i ett antal är OECD-länder, resultaten vad gäller Sverige samstämmiga med ovan angivna studier när det kostnadernas mot priserna gäller övervältring i export- resp skyddade sektorer. Efterfrågeförändringar tycks endast påverka i prisbildningen Dessutom exportsektorerna. finner man att hastigheten i prisanpassningen är något snabbare i skyddade sektorer än i konkurrensutsatta. I en studie på belgiska data på disaggregerad nivå visar Frantzen* att det förekommer ett inflytande från världsmarknaden i olika på prisbildningen industrisektorer, även om detta är svagare än vad som traditionellt har antagits. Det utländska är tillräckligt prisinflytandet stark för att regeln för fullkostnadsprissättning inte bör användas generellt utan med eftertanke. Speciellt gäller detta exportinriktade sektorer. Bland de tidigare nämnda är det endast anglosaxiska prisstudierna, 1 Calmfors-Herin (1979). Coutts-Godley-Nordhaus5 som berör utlandskonkurrensens betydelse. Emellertid C-G-N 2 Lindh-Ohlsson (1983) begränsar sig till att studera importkonkurrensens i berörda branscher. 3 OECD (1983). betydelse Man finner endast mycket svaga samband mellan importpriser och inhemska producentpriser. 4 Frantzen (1983). Slutsatsen av denna genomgång av studier angående utlandskonkurren- 5 Se sid 10 fotnot 3.

12 16

Bilaga

sens betydelse för industriföretagens prissättning blir, att den på teoretiska

att företag i hela konkurrensutsatta sektorn grunder spridda uppfattningen, (export- och importkonkurrerande sektorn) inte själva kan påverka sina priser, är överdriven. På grund av olika grad av konkurrens, produktdiffeoch informationsbrister hos företagens kunder och mellan rentiering företagen, har förmodligen företag åtminstone på kort sikt en viss frihet i sitt prissättande.

4 Våra teoretiska utgångspunkter

För att analysera problemet om hur ett spektrum av branscher anpassar sina från utbuds- resp efterfrågesidan är avsikten att som priser vid störningar

teoretisk ram använda en mikrobaserad företagsmodelLl

Modellens viktigaste egenskap är att mikroföretaget, som representerar ett genomsnittligt företag i en bransch eller en sektor av ekonomin, på kort sikt antas verka på en marknad vilken kännetecknas av monopolistisk konkurrens. Företaget möter således en negativt lutande efterfrågekurva. Företagets monopolsituation kan därvid bero dels på informationsbrister av kortsiktig natur hos företagets kunder om prisstrukturen på marknaden och dels på graden av varudifferentiering. I en monopolistisk konkurrensmodell kan vi analysera marknadssituationer nära de båda extremerna, perfekt konkurrens och rent monopol, och alla är modellen inte användbar för branscher mellanliggande lägen. Däremot där oligopolistiska låsningar i prisbildningen är dominerande. Vi har valt att använda en partiell modellansats. Detta kan självklart kritiseras av flera skäl, framför allt därför att interdependensen mellan löne- I modellen antas löneökningarna vara och prisbildningen går förlorad. kan detta försvaras med att lönebildningen i exogent givna. Ad hoc-mässigt Sverige under den studerade perioden har varit så centraliserad, att det inte helt enskilda företagets eller den enskilda branschens marknadssituation 1 Modellens struktur är slår igenom på lönerna? Ett andra skäl till att en partiell ansats har valts, är att en allmän med ett tjugotal sektorer blir orimligt i huvudsak inspirerad jämviktsmodell av den av Bruno (1979) komplicerad. Modellen är dessutom statisk. Då vi för de empiriska uppbyggda mikrobase- använder oss av årsdata, innebär detta att vi implicit antar att analyserna rade modellen för analys prisanpassningen sker inom ett år. Detta är inte orimligt, men kan självfallet av oljeprischockemas vara felaktigt inom enskilda branscher. stabiliseringseffekter under 1970-talet i ett antal små länder. Lindh

(1982) har utvecklat 5 Modellen

denna modell för analys av vilka effekter föränd-

rade löneskatter får på 5.1 Inledning

priser och produktion (sysselsättning) i skilda I detta avsnitt skall vi presentera den modell, som legat till grund för våra industribranscher. för vårt empiriska estimat av prisekvationer. De allmänna utgångspunkterna 2 Under perioden kan arbete diskuterades i föregående avsnitt. Det bör kanske tilläggas att den solidariska lönepomodellen är vald med utgångspunkt från att vi har ett mycket begränsat antal litiken ha haft ett sådant observationer i vår estimationsperiod. Någon komplicerad dynamisk strukinflytande på lönebildningen. tur är därför omöjlig att komma åt på grund av det ringa antal frihetsgrader

Bilaga 16 13

det statistiska materialet ger. i detta avsnitt är fortsättningsvis disponerad på följande Framställningen vis: I avsnitt 5.2 diskuteras det enskilda företagets prissättningsbeslut. I

avsnitt 5.3 behandlas den typ av förväntningsbildning vi antar att det enskilda

använder. I avsnitt 5.4 aggregerar vi från det enskilda företaget till företaget en prisekvation på sektionsnivå. Slutligen diskuteras denna ekvations viktigaste egenskaper.

5.2. Det enskilda

företaget

Vi låter det enskilda företaget representeras av en produktionsfunktion av

Cobb-Douglas-typ. I den typ av kortsiktsanalys det för vår del är frågan om

antar vi vidare att företaget inte hinner anpassa kapitalstocken till en optimal nivå, och betraktar därför kapitalstocken i varje period som exogent given (men inte nödvändigtvis konstant). Funktionen, som avser bruttoproduktionsvärde, har följande utseende?

Q = sL“1M“2K“3e*1

(1)

O. är Q E bruttoproduktion S E skalkonstant L E volym använd arbetskraft M E volym använda insatsvaror

K E Koch kapitalstock i period t

Å, E (exogent given) teknisk utvecklingstakt al +a2 + a3 = 1, dvs konstant skalavkastning

a,, az, a3 0» Den här teknologin kan även representeras med en kostnadsfunktionf som i

termer av relativa blir förändringar

C(W, V, o, K) = a[a,v^v + aZV + o _ -

0:322 A1] (2)

^ En hatt ( ”) över en variabel betecknar fortsättningsvis relativ förändring av variabeln i fråga. Vidare gäller följande för de övriga beteckningarna: C E totalkostnad W E lönesats (inkl. sociala avgifter etc.) V insatsvarupris a [al + a2]“1 1, inversen av produktionens elasticitet m. a. p. förändringar i insats av arbetskraft och insatsvaror. 1 Modellen är i huvudsak Vi ser av ekvationen hämtad från Bruno (2) att kostnaderna är en linjärt homogen funktion av (1979). Mer detaljerade priserna på samtliga inputs. Då produktionselasticiteten är mindre än ett, härledningar finns där stiger styckkostnaderna med produktionsvolymen. En ökad kapitalstock (ÅZ och i Lindh (1982) 0) och tekniska framsteg (Å, 0) verkar, allt annat lika, kostnadssänkan- 7 För att spara utrymma de. är det flesta tidsindice- Vi övergår nu från företagets utbud till efterfrågan på dess produkter. ringar utelämnade. Efterfrågansidan med en negativt lutande efterfrågkurva,

representeras då vi 3 se

tex Varian (1973).

14 Bilaga 16

antar att företaget verkar på en marknad med differentierade produkter

dessutom att alla konkurrentpriser ingår som argument i efterfrågefunktio-

nen. Vi väljer en enkel funtionsform för efterfrågan, som får följande

generella form:

ö = (3)

B(P/fr)°

7: förväntad nivå på konkurrentpriser, a 0 Här är Ö förväntad efterfrågan, och B det förväntade värdet av positionsparaär efterfrågans priselesticitet är (numeriskt) större än ett. meter B. Vi antar att efterfrågeelasticiteten Förväntningsbildningen diskuteras nedan i en separat avdelning. så att

Företaget antas nu bestämma sitt pris (och planerad produktion)

vinsten maximeras i varje tidsperiod. är lika I jämvikt skall då företaget sätta priset så att marginalkostnaden

med (förväntad) marginalintäkt. Företagets optimala prispolitik ges då i

termer av relativa förändringar av följande ekvationzl

- -

P* = B{a[a1W + 112V a3Å2 al] + a(a-1)å+ (a-nñ) (4)

där

[3 E [a(a-1) + 1]1 Av ekvation optimala prisanpassning är en linjär

(4) ser vi att företagets funktion av förändringen av de variabla kostnaderna, av kapitalstockens

av förväntade förändringar i förändringstakt, av den tekniska utvecklingen, konkurrentpriser samt av förväntade förändringar i efterfrågekurvans

läge.

5.3 Förväntningsbildningen

Vi kan börja Vi går nu över till en diskussion om förväntningsbildningen.

med att påpeka att vi inte försökt lösa modellen med rationella förväntning- (1979) behandling av adaptiva ar? utan i stället har vi utgått från Brunos

förväntningar. om konkurrentpriser och En utgångspunkt är att företagets förväntningar 1 Ekvation (4) härleds om läget på den egna efterfrågekurvan bildas på olika sätt. ur villkoret att i opli- Det enskilda företaget är inte särskilt väl rustat för att göra prognoser om mum skall marginalkostden allmänna om den ges utifrån nad och marginalintäkt prisnivån. Vi antar därför att förväntningar i termer av relativa för- tex av officiella prognoser eller branschorgan. När det gäller den egna

ändringar överensstäm- att företaget använder efterfrågekurvans läge, B, antar vi å andra sidan ma med varandra. Ut- Härvid jämför företaget sin ex ante uppfattning om adaptiva förväntningar.

tryckenÅför dess är :g när faktisk

= P = föregående period med det värde på B, B_1, som erhålles

LEIR gi-(-7[Q-B] in i

= och faktiska J14, substitueras

MC = C -ÃQ ^(a-1) efterfrågan, Q4, konkurrentpriser,

- = Ö + a[a1W+a2V efterfrågefunktionen. Företaget jämför alltså i varje period B_1 Q_1(P_1/

9312-11] 114)” med B_, = Q_1(P_1/ñ_1)°. 2 Rationella förväntning- Om vi betecknar det relativa prognosfelet med

ar introducerades av Muth (1961). Se även McCallum (1980) och

(13-1 -1)/13-1

ÖB 5 Begg (1982)

16 15

Bilaga

innebär alltså adaptiva förväntingar att A

l§=röB,0r<1 (5)

Förändringen av förväntad position på eferfrågekurvan är alltså linjärt beroende av prognosfelet i föregående periodÅ Om vi på ett analogt sätt definierar prognosfelen m. a. p. efterfrågan och konkurrentpriser får vi

ÖO E (Q-r Ö-IyÖ-l och

ö E (JL, - ñ_1)/ñ_, Då gäller för små förändringar att

= z 60 (1 + ÖB)(1 + 0Ön)-1 ÖB + då och därmed

å = TlÖo _aöni

(s°›

Om detta uttryck för prognosrevidering insättes i ekv (4) får vi det slututtryck för det enskilda företagets vi arbetat med: prisförändringar

13* = _ - -

/3{a[a,W + azV aylz 1,] + (a-1)0(7i ra,,) (6)

+

(a-Dröo)

Vi kan notera två saker i (6). För det första, när det gäller förväntningar om konkurrenternas priser, förekommer dess i den näst sista termen. Denna innehåller, förutom mått på utbuds och efterfrågeelasticiteter, förväntad förändring av konkurrenternas priser korrigerad för förväntningsfel perioden innan? Den sista termen kan enklast tolkas som ett mått på överskottsefterfrågan. Närmare bestämt är termen ett mått på företagets relativa felbedömning av efterfrågan i den närmast tidigare perioden, dvs 1Parametern r är ett förhållandet mellan den faktiska efterfrågan och det planerade utbud som mått på med hur stor skulle uppstått om företagets förväntan om efterfrågan varit korrekt. del av tidigare förväntningsfel de nya förväntningarna revideras. Vi går inte här in på de faktorer som bestämmer

5.4 Aggregering storleken av r. Se Bruno

(1979). Hittills har vår analys gällt det enskilda företagets prissättningsbeteende. I 2 Företaget kan enbart vår empiriska undersökning analyseras inte enskilda företag, utan analysni- observera faktisk eftervån är långtidsutredningarnas sektorer. Vi måste därför betrakta den frågan. En felgissning simultana om efterfrågan kan dels anpassningen av de företag som utgör en sektor; vi måste med komma ifrån en felaktig andra ord aggregera. gissning om konkurrent- Betrakta nu en sektor med många företag som möter samma förändringar priserna, dels från en av lönekostnader och insatsvarupriser (W och V). felaktig förväntan om Vi definierar B. nu sektorns prisförändring som positionsparametern Därifrån och ifrån antagandet om adaptiva förväntningar om B kommer termen med ö”. Se (5”).

16 Bilaga 16

där

= Vi P: P: o:)

om;

med deras respektive andelar av Vi väger alltså samman företagen sektorns bruttoproduktionsvärde. Om vi på så sätt aggregerar ekv. (6) över alla i får vi då följande ekvation för sektorns prisförändringar:

I^= 31W + agv + aøz + am + 2. 1 - Bami- nam) 7)

l + -

(ai lmiriöo;

?Vi

där

- 1 å ai E (an + 41294 1 .Bi 5 [Olai 1) l 11]

= 0 9 32 = Ei Yilgiaiazi 0

31 Ei Yåiaiaii

33 = za Yiåiaiasi 0 34 = Ei Yi/giai O

al +a2=2iyf3i1.

nu betrakta fallet där alla tar sina prognoser om Vi skall företag konkurrenternas det fall vi berörde i priser från samma källa. Detta var också avsnittet om förväntningsbildningen. Vi utgår också från att hela sektorn skift i sina efterfrågekurvor. I detta fall har vi möter samma (oförväntade) då

= ä» och = U för alla i.

:i ao.

l

Om termen Z(yi(1-Bi)ri/ai)ön kan antas vara försumbar (det är den om den koefficinten eller prognosmissen är liten), så får vi följande aggregerade prisekvation, vilken också är den vi använt i vårt empiriska aggregerade arbete:

azv + 214,11 + asá

i^ = + + 213/12 + (7)

alw agU

där

as = l-al-az 0 5 as = 5 1

Ei [YiUWBÖTi/Ui]

är den vi estimerar i avsnitt här Denna modell (8), så vi kommenterar modellens huvudimplikationer: 1. Koefficienterna framför lönekostnads-, insatsvarupris- och konkurreninsatsvaternas priser skall summera till ett. Om sålunda lönekostnader, ror och konkurrentpriser stiger med 10 procent, skall priset öka med 10 (prisstegringarna är homogena av grad ett i dessa variabler). procent 2. Teknisk och en ökad kapitalstock medför bägge en lägre utveckling Då prisstegringstakt, då såväl Ål som ÅZ ingår med negativa koefficienter. data över dessa variabler kommer vi att anta att vi saknar tillförlitliga Om så är fallet kommer vi i regressionssåväl Å, som 2.2 är konstanta.

16 17

Bilaga

ekvationerna att få en negativ konstant. 3. Som vi tidigare påpekat fångar termen U eventuella efterfrågeöverskott (se kommentaren till ekv. (6)). Koefficienten framför denna term skall ligga mellan noll och ett. Om skalelasticiteten m. p. a. arbetskraft och insatsvaror ligger nära ett, om förväntningarna revideras förhållandevis sakta (ri liten) och om efterfrågeelasticiteten är hög (ai stor), så ligger koefficienten nära noll. Låg skalelasticitet, snabbt reviderade förväntningar och låg efterfrågeelasticitet innebär å andra sidan att aö närmar sig ett. 4. De relativa framför (men ej de absoluta) storlekarna på koefficienterna lönekostnads- och insatsvarupristermerna (al och az) skall motsvara andelarna lönekostnader och insatsvarukostnaderav bruttoproduktionsvärdet.

5. Ju högre efterfrågeelasticitet (ai), desto mindre blir ,Bi och desto mindre

koefficienterna framför lönekostnader och insatsvarupriser(a1 och az). I gränsfallet där efterfrågeelasticiteten går mot oändligheten går a, + az mot noll och därmed koefficienten framför konkurrentprisvariabeln (1 - a, az) mot ett. Vid mycket hård utlandskonkurrens och homogena produkter bör efterfrågeelasticiteten vara hög och därmed företagen i stort sett pristagare.

Innan vi redovisar våra estimationsresultat skall vi kortfattat vårt presentera empiriska material och redogöra för hur vi operationaliserat våra variabler.

6 Det materialet

empiriska

Några data rörande de studerade sektorerna visas i tabell 6.1. En indelning av sektorerna i kategorierna exportinriktad, importkonkurrerande och skyddad har gjorts utifrån de redovisade kvoterna mellan export resp import och produktion i varje sektor. Några kommentarer kan göras i anslutning till tabellen. Alla kategoriindelningar är i viss mån godtyckliga. De sektorer vi har valt att kalla skyddade har emellertid alla såväl export- som importandelar på lägre än 7 %, våra importkonkurrerande sektorer minst 23 % i importkvot och våra exportsektorer över 35 % i exportandel. Samtliga exportsektorer utom trä, massa och papper har dock höga importandelar och extraktiv

industri, en importkonkurrerande sektor, så hög exportkvot som 62 %.

Det kan vidare framhållas att sektorerna varierar i storlek - och i kraftigt grad av homogenitet hos produkterna jämför t ex verkstadsindustrin, trä, massa och papper och drycker och tobak. Våra dataserier omfattar 12 observationer i nivâform, vilket blir 11 observationer i relativa förändringar. Observationerna är årsvisa och omfattar åren 1970-81. är detta Självklart en kraftig begränsning på tillförlitligheten hos våra empiriska estimationer. Samtidigt bör det framhållas att 70-talets turbulenta förhållanden är utmärkta som laboratorium för ekonometriker. Elva 70-talsobservationer bör vara bättre” än elva sexitalsdito.

18 16 : sou 1984:7

Bilaga

Tabell 6.1 Några nyckeldata för de studerade sektorerna

X/Q M/Q” WL/PQb VM/PQb VMimp/ PiQi totc 18 Z PiQi i = 1

1970 1981 Skyddade sektorer

2 Skogsbruk 0,04 0,06 0,37 0,11 0,01 0,028 0,023 4 Skyddad livsmedelsindustri 0,03 0,06 0,15 0,74 0,08 0,100 0,074 6 0,01 0,05 0,20 0,60 0,02 0,011 0,009 Drycker/Tobak 9 Grafisk industri 0,03 0,05 0,36 0,56 0,05 0,041 0,047 - 0,31 - 0,034 0,058 18 El-gas-värme 0,02 0,17 Importkonkurrerande sektorer 1 Jordbruk/fiske 0,08 0,23 0,10 0,51 0,28 0,089 0,054 3 Extraktiv industri 0,62 1,66 0,28 0,43 0,29 0,019 0,023 5 Konkurrensutsatt

17 Övrig tillverkningsindustri 0,17 0,32 0,514 0,57 0,67 0,005 0,006

Exportsektorer 8 Trä, massa, papper 0,44 0,04 0,23 0,64 0,10 0,140 0,168 14 Järn, stål- och metallindustri 0,36 0,29 0,26 0,73 0,34 0,082 0,062 15 Verkstadsindustri 0,42 0,34 0,36 0,56 0,35 0,272 0,291 16 Varv - 0,36 0,69 0,06 0,025 0,015 0,59

“ Genomsnitt för åren 1970, 1975 och 1981. b Genomsnitt för åren 1970, 1975 och 1980. CSiffrorna avser 1975. 4 Den höga siffran förklaras av att samhällsföretag ingår i sektorn. Källor: Statistiska centralbyrån, SM:N, Finansdepartementet.

För var och en av sektorerna i tabell 6.1 har vi estimerat ekvationer av har operationaliseringen av våra teoretiska variabler varit typen (7). Därvid den följande: (i) Priser (P): som beroende variabler i våra ekvationer har producentpriset i varje sektor använts. (W): Den lönevariabel som använts är lönekostnad per (ii) Lönekostnader timme i varje sektor. (iii) Insatsvarupriser (V): För att fånga insatsvarupriser har implicitprisdeflatorn för insatsvaror i varje sektor använts. Denna har korrigerats på följande sätt: Den implicitdeflator vi utgår ifrån innehåller den egna sektorns input i sig själv. Serien kan då skrivas som

Z

Vi = aiPi + (l-ai) aJ-Pj iii

16 19

Bilaga

Den serie vi söker är den som exkluderar sektorns ”input i sig själv. Denna har vi då beräknat som

z °

“jPi

,44 _lTczTJ

Serien för Vi är då implicitdeflatorn och

a,- är input-output-koefficientema för sektor i år 1975. Indexkonstruktionen innebär att vi antar att sektorns andel input i sig själv är oförändrad, medan de andra vikterna tillåts förändras. Alternativt kunde vi ha konstruerat en serie genom att väga ihop de övriga sektorernas producentpriser med 1975 års input-output-vikter. Detta har gjorts för verkstadsindustrin, men gav inga större förändringar. (iv) Förväntade konkurrentpriser (å): Ett av syftena med vår studie är att utröna graden av utlandsberoende i den svenska ekonomin. Som förväntade konkurrentpriser har vi därför använt de faktiska världsmarknadspriserna i varje sektor. Något explicit mått på de förväntade priserna finns ej tillgängligt. Som proxy” för världsmarknadspriserna har vi försökt med två typer av variabler. För det första har vi vägt samman serier över producentpriser, bransch för bransch, från de konkurrentländer där sådana serier varit Vi har här tillgängliga. genomgående använt oss av vikterna i riksbankens valutaindex i stället för mer branschspecifika viktsystem. Ett stort problem har varit det smala urval av länder som har stått oss till buds. Vi vet heller inte exakt hur väl de olika ländernas sektorindelning överensstämmer med långtidsutredningens. Vi har därför som ett alternativ använt oss av importprisindex för respektive sektor för att fånga ”världsmarknadspriserna. Det finns a priori anledning att tro att kvalitén på dessa serier är sämre än den på löne- och insatsvaruprisdata.

(v) Överskottsefterfrågan (U): Den kanske mest problematiska variabeln

att operationalisera är överskottsefterfrågan. Ett sätt vore att för varje period skatta en ekvation för efterfrågan, och använda residualerna från denna ekvation som mått. Vi valde en enklare metod och skattade trender för några mått på efterfrågan. Dessa utnyttjade vi sedan genom att ta avvikelsen från trend i varje period som vår proxy. De serier vi utnyttjade på detta sätt var serier för OECD-BNP och svensk BNP. Inget av dessa mått gav tillfredsställande resultat (låg signifikans el. ”fel” tecken). Vi försökte därefter med samma variabler, fast med relativa förändringar av dessa, med samma nedslående resultat. Som ett sista försök utnyttjade vi, dock utan framgång, kapacitetsutnyttjande 1 Använda data finns (nivå och förändring) i varje sektor. tillgängliga hos författar- Mot bakgrund av dessa misslyckanden är samtliga ekvationer na och på finansdeparreestimerade utan efterfrågeöverskottsterml temcntet på begäran.

20 Bilaga

7 Estimationsmetoder

I avsnitt vi att vår modell förutsäger att koefficienterna för (5) visade lönekostnader, insatsvarupriser och konkurrentpriser skall summera till ett.

Vi testade därför hypotesen H0: a1+a2+a5 at 1 I tolv av våra arton sektorer kunde H0 inte förkastas på 5 %-nivån, även om

summan i inget fall låg långt från ett. I de fall H0 förkastades valde vi att skatta med restriktionen = 1. Detta minskar variansen i ekvationen a1+a2+a5

parameterestimatenf vilket var viktigt i vårt fall med tanke på våra korta

dataserier, enbart 11 observationer. Som nämndes ovan i avsnitt (5) skulle teknisk utveckling och förändringar i manifestera sig som en negativ konstant. Ekvationerna kapitalstocken skattades därför ursprunglingen med konstant.

Denna hade emellertid genomgående låg signifikans? varför ekvationerna

reestimerades utan konstant, även detta för att spara frihetsgrader. De tolv ekvationer som skattats utan restriktionen a1+a2+a5 = 1 har

genomgående skattats med en Maximum-likelihood-metod för regression

med autokorrelerade residualer, AR1.3

8 Estimationsresultat

1 Se t ex Kmenta (1971), 8.1 De estimerade ekvationerna redovisas i tabell 8.1 och i diagrammen sid 430-433. För att underlätta diskussionen av resultaten återger vi här ekvation (7) 2 Detta resultat kan ges och de hypoteser som följer ur denna. Vi har då följande tolkning: Under 70-talets första hälft låg +

investeringsnivån högt, IA = 31W + aZV + a3Ã2 + ad, + 357:: aéU (7)

för att falla drastiskt under andra halvan. och dessutom följande hypoteser: Nettoresultatet av detta = 1, dvs summan av koefficienter framför lönekostnads-, är förmodligen en viss H1: a1+a2+a5 insatsvarupris- och konkurrentpristermen är ett. minskning av kapitalstocken i de flesta sek- 0, a., 0, dvs teknisk utveckling eller en ökad kapitalstock leder till H2: a3 torer. Till detta kom att en lägre prisstegningstakt. oljeprishöjningarna bör verkar inte sänkande och slår som mest H3: 0 S a6 S 1. Efterfrågeöverskott ha gjort en del av kapitalstocken obsolet. En proportionellt på prisstegningstakten. konstant med värdet H4: alla, = WL/VM. De relativa storlekarna på koefficienterna framför noll tyder då på en tek- lönekostnader och insatsvarupriser sammanfaller med de relativa nisk utveckling på i gefaktorandelarna av bruttoproduktionsvärdet. nomsnitt runt ett par a, desto större är inflytandet från H5: Ju större efterfrågeelasticitet, procent per år, vilket inte är helt orimligt. världsmarknadspriserna (a5) och desto mindre är graden av kostnads-

3 Se Hall och Hall bestämning av priserna (desto mindre är a1+a2). När o--›-oo, så as -› 1 (1980). och al + az -› 0.

16 21

Bilaga

Tabell 8.1 Estimationsresultat för ?P = a,v^v + azV + a3l5W (alt 213 PM)

Oberoende variabel A A _2 Sektor w v Pw PM D-W R2 R

1. Jordbruk/Fiske 0,22 0,56 2,10 0,984 0,982 (ARI) IK (5,39) (8,96) 2. Skogsbruk 1,27 1,88 0,456 (AR 1) S (2,89) Åsatt värde 1 3. Extraktiv ind 0,78 0,09 1,78 0,855 0,819 (ARI) IK (3,82) (1,85) 4. Skyddad livs- 0,19 0,69 1,88 0,979 0,977 medel (ARI) S (5,08) (10,7) 5. Konkurrensutsatt 0,26 0,40 0,34 2,51 0,964 livsm. (*) IK (2,99) ( 3,18) 0,24 0,42 0,27 2,21 0,971 (ARI) (3,05) ( 3,38) (2,27) J/ 6. Drycker/Tobak (ARI) S 0,41 0,19 0,31 1,51 0,991 0,989 (7,55) ( 2,14) (493) 7. Textil (ARI) IK 0,32 0,33 0,20 2,19 0,967 (5,74) (238) (2,18) 8. Trä-Massa/Papper 0,74 0,35 1,55 0,936 0,929 (ARI) E ( 4,50) (2,03) 1,00 1,45 0,799 (ARI) (631) 9. Grafisk ind 0,38 0,54 1,64 0,962 0,958 (ARI) S (2,89) ( 4,44) 10. Gummivaror 0,21 0,79 2,04 (*) IK (2,13) (ARI) 0,23 0,79 2,06 0,969 0,966 ( 1,89) (4,67) 11. Kemisk ind 0,60 0,40 2,83 (*) IK ( 7,34) (ARI) 0,23 0,63 2,18 0,977 0,974 (2,89) (10,1) 12. Petroleum 0,33 0,69 2,32 0,983 0,981 (ARI) IK (2,60) (15,91) Åsatt värde 1 13. Jord och Sten 0,63 0,37 1,92 () S (4,22) Åsatt värde 1 14. Järn 0 Stål 0,19 0,39 0,42 1,50 (*) E (2,20) ( 2,14) (ARI) 0,62 0,27 1,56 0,976 0,972 ( 5,39) (2,41)

.22 Bilaga 16

Oberoende variabel _2 _ A Sektor w v Pw PM D-W R2 R

15. Verkstad 0,28 0,38 0,36 1,66 (*) E (3102) (233) (ARI) 0,34 0,40 0,16 1,90 0,986 0,983 (400) ( 2,77) (1,00) 16. Varv 1,00 1,96 0,709 0,709 (ARI) E ( 4,94) 17. Övrig tillverk- 0,16 0,29 0,29 1,97 0,963 0,959 ningsind (3,14) ( 3,54) (3,94) (ARI) IK 18. El-gas-värme 0,27 0,54 1,95 0,918 (OLS) S ( 5,93) (5,33)

a Ekvationer = I märkta med (*) har skattats med restriktionen a3 l-al-az. dessa ekvationer utelämnar estimationsmetoden standardawikelsen för en variabelkoefficient. Den kan beräknas med hjälp av de övriga. För ekvationer där vi har skattat utan restriktion anges estimationsmetoden (ARI) eller (OLS). = b Respektive sektors kategoritillhörighet anges med S skyddad sektor, IK = importkonkurrerande sektor E = exportsektorer. c I de fall två ekvationer anges för samma sektor, utgör den första ekvationen den av oss utvalda, och den andra den som har använts i EMMA-modellen. I några fall har för det senare ändamålet antagits att prisberoendet av utlandet är fullständigt. Därmed har värdet 1 åsatts koefficienten för 13W.

Vi förväntar oss alltså större as i importkonkurrerande- och exportbranscher än i skyddade sektorer. Vi diskuterar resultaten i tur och ordning. 1. Restriktionen a1 + az + as = 1 gälleri sex sektorer av arton. Ide sektorer restriktionen ej uppfylls är koefficientsumman ändå ej alltför långt från ett. Detta framgår av följande figur, där koefficientsumman plottats för de tolv sektorer i vilka restriktionen ej uppfylldes:

Antal sektorer 2 4 2 2 1 1

Koefñcientsumma 0,7 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2

2. Som tidigare nämnts i avsnitt 7 blev a3 112 + a., Ål inte signifikant skild från noll i något fall, vilket vi tolkar som att den genomsnittliga minskningen av kapitalstocken uppvägdes av den genomsnittliga tekniska utvecklingen. 3. Som vi diskuterade i avsnitt 6 försökte vi med ett flertal mått på efterfrågeöverskott utan lyckat resultat. Den troligaste förklaringen är att våra mått inte fångar den teoretiskt specificerade variabeln. Vi kan

16 23

Bilaga

emellertid inte utesluta tolkningen att efterfrågeöverskott en spelar underordnad roll i prisbildningen i våra sektorer. Ur definitionen av koefficienten ag ser vi att detta är fallet om (1-B)r/a går mot noll. villkor Tillräckliga för detta är a-› - oo och r -› O, dvs ett högt värde på efterfrågeelasticiteten och ett lågt värde på parametern som beskriver med hur stor del av tidigare förväntningsfel förväntningarna revideras.

4. De relativa storlekarna på a, och az samt WL och VM framgår av följande tabell:

Tabell 8.2 Relativa parameterestimat och relativa faktorandelar

Källa: Tabell 6.1 och tabell 8.1

Grovt ser vi har att det bara är i sektor 13, jord- och stenindustri, där a,/a2 inte ”går åt samma håll som WL/VM. I sektorn 1, 2, 5, 6, 7, 12 och 13 tycks lönekostnaderna påverka priserna mer än vad faktorandelen pekar mot; i sektorerna 3, 8, 10, 11, 16 och 18 gäller det omvända. I övriga sektorer är överensstämmelsen god. 5. Inflytandet från världsmarknaden på priserna mäts i vår modell genom storleken på a5. Genomsnittet på denna koefficient för de tre sektortyperna ges i följande tabell:

S-sektom IK›sektom E-sektorn

a, 0,051 0,273 0,374

(0,15)2

1 Där al = 0 blir (al/az) _ _ =0och dära2=0, 1 Exklusive El-gas-värrne 2 Inklusive El-gas-värme a1$0 sätter vi (al/az) 3 Exklusive petroleum 4 Exklusive Varv = oo.

24 16

Bilaga

Av detta resultat bekräftas hypotesen att världsmarknadsprisernas är försumbart i den skyddade sektorn. Efterfrågeelasticiteten a inflytande tycks i detta fall vara liten och utrymme ges för renodlad kostnadsprissättning. I de två konkurrentutsatta sektorerna finner vi ett klart inflytande från världsmarknaden. 0 tycks här vara större. Emellertid antar a5 värden långt under 1, vilket vi tolkar så att lagen om ett pris inte gäller på kort sikt. Företagen i dessa sektorer har ett betydande utrymme för egen prissättning även om världsmarknaden sätter upp vissa gränser. Av våra resultat att döma är dessa gränser snävare i de exportinriktade branscherna än i de importkonkurrerande.

9 av resultaten sektorsvis

Tolkning

resultaten som rimliga för en majoritet av de 18 Vi uppfattar estimations sektorerna. Hypotesen om skillnader i prisbildningsbeteende mellan skyddade och konkurrentutsatta sektorer får stöd av resultaten. De skyddade sektorerna 1) Skogsbruk, 2) Skyddad livsmedelsindustri, 6) Drycker/ Tobak och 9) Grafisk industri uppvisar ett dominerande inflytande för kostnaderna De konkurrentutsatta sektorerna 3 Extrakpå prissättningen. tiv industri, 5) Konkurrentutsatt livsmedelsindustri, 6) Textilindustri, 10) Gummivaror, 13) Jord och Sten, 14) Järn och Stål, 15) Verkstadsin-

dustrin och 17) Övrig tillverkningsindustri tycks också vara kostnadsbero-

ende, men världsmarknadspriserna har i alla dessa sektorer dessutom ett klart inflytande. Emellertid är koefficienten framför världsmarknadspriserna klart under 0,50 för alla dessa sektorer, utom för 10) Gummivaror, vilket visar att beroendet av världsmarknaden långt ifrån är fullständigt. Vårt modellantagande om varudifferentiering, och därmed att monopolistisk konkurrens är en dominerande företeelse på de marknader företagen i dessa sektorer verkar, är en möjlig förklaring till att världsmarknadspriserna inte fullt påverkar prissättningen. Särskilt väl tycks en sådan förklaring passa för sektorerna konkurrensutsatt livsmedel, textilindustrin, övrig tillverkningsindustri och för den storleksmässigt dominerande verkstadsindustrin. I några sektorer är resultaten mindre plausibla. För det första har sektor förorsakat problem. Beroendet av världsmarknaden 8) Trä-massa-papper förefaller alltför litet i vår grundekvation, medan priserna för insatsvarorna spelar en alltför stor roll. Vi är benägna att tro, att på grund av de oligopolitiska förhållanden under vilka företagen i Trä- och massabranscherna verkar, sker prisbildningen på ett sätt som inte fångas in väl av vår monopolistiska konkurrensmodell. Priset sätts i stället på världsmarknaden, vilket i sin tur bestämmer insatsvarupriserna. Kausaliteten mellan producentpriser och insatsvarupriser blir i ett sådant fall omvänd. I sektorerna 11) Kemisk industri och 12) Petroleum är problemet ett annat. I dessa sektorer är importerad olja den dominerande insatsvaran. Vi förväntar oss därför en hög positiv korrelation mellan förändringar i insatsvarupriserna och i världsmarknadspriserna. På grund av den högre kvaliten på prisdata för insatsvaror i jämförelse med data för världsmark-

Bilaga 16 25

nadspriserna, faller därför den dominerande delen av förklaringsvärdet på förändringar i insatsvarupriserna i våra grundekvationer. Världsmarknaden har trots detta med säkerhet ett starkt inflytande på prisbildningen. Att detta är fallet i sektorerna 8) 11) och 12) styrks även av resultaten av test med s k arbitrageekvationerÅ Sambandet mellan förändringar mellan världsmarknadspriserna och producentpriserna är mycket starkt för dessa tre sektorer mätt på detta sätt. För sektor 16), varven, har vi inte haft tillgång till världsmarknadspriser. Tolkning av resultaten för denna sektor är därför inte möjlig.

10 Avslutande kommentarer

Vår teoretiska modell verkar, på ett fåtal undantag när, ha utgjort en god grund för det empiriska arbetet med att skatta prisekvationer på sektornivå. Med detta avser vi helt enkelt att våra empiriska resultat, på det stora hela, väl låter sig tolkas i termer av vår teoretiska modell. I den inledande litteraturöversikten pekade vi på några centrala frågor som ställts i tidigare studier: Vilken roll spelar kostnads- respektive efterfrågesidan för företagens prissättningsbeslut? I vilken utsträckning är företagen i en liten ekonomi öppen av Sveriges typ _pristagare som helt enkelt följer världsmarknadsprisutvecklingen? I vår undersökning har vi, trots ihärdiga försök, inte lyckats påvisa något systematiskt direkt inflytande från efterfrågan på prisbildningen. Vi kan emellertid inte utesluta att detta

sammanhänger med felspecificerade efterfrågevariabler. Inflytandet från

kostnadssidan, såväl lönekostnader som insatsvarupriser, är däremot starkt.

Som en grov tumregel verkar det relativa inflytandet från löner och

insatsvarupriser återspegla arbetskostnadernas respektive insatsvarukostnademas andelar av bruttoproduktionsvärdet. Beroendet av världsmarknadspriserna är försumbart i sektorer med liten export och import och större i exportsektorer än i importkonkurrerande. I inget fall tycks emellertid beroendet vara totalt. Vi vill dock inte utesluta att detta kan ha att göra med att mätproblemen är större för världsmarknadspriserna än för våra kostnadsvaribler. Man bör dessutom minnas att en betydande del av insatsvarorna är importerade, så ett litet genomslag av världsmarknadspriserna via konkurrens på varumarknaden innebär inte att den svenska prisutvecklingen är oberoende av omvärldens. Den enda empiriska undersökning som är direkt jämförbar med vår är Calmfors-Herins (1979). Huvudslutsatsema av vår studie bekräftar i stort sett på varje punkt deras resultat. Avslutningsvis vill vi emellertid varna för att dra alltför stora växlar på våra resultat. Våra 1 Med arbitrageekvatiomått på världsmarknadspriser och efterfrågan är av dålig kvalitet - både i en absolut bemärkelse och i jämförelse med kostnadsdata. ner menar vi enkla sam- Dessutom är våra tidsserier band mellan förändringmycket korta och på årsbasis. Det finns sålunda, ar i producentpriser och så vitt vi ser det, ett stort behov av arbete på att förbättra världsmarknadsförändringar i världspris- och efterfrågedata liksom på kvartalsseriestudier med de möjligheter till marknadspriser, enl. ISP mer dynamiska modeller som dessa erbjuder. = C + 15W

26 Bilaga 16

% Sektor 1 °/o Sektor 2 1 2 - 60* 10 50 8 . 6 4 . 2 .

1971 -7s -sb -75 J80

% Sektor 3 % Sektor 4

1971 -75 -ao

Diagram 8.1 Förändringar av producentpriser i sektorerna 1-18, 1971-1981 Faktiska (_) och enligt våra ekvationer (- - -)

16 27

Bilaga

% Sektor 5 % Sektor 6 14 12 20 10

28 16

Bilaga

°/o Sektor 9 °/o Sektor 10 30- 30 25 - 25 20- 20- 15 15 10 - 1O- 5 - 5

1931 -75 -ab 1971 -7s -äo

°/o Sektor 11 % Sektor 12

120- 100- 80 60- 40- 20- 1971 -75 -80

sou 1984:7 16 29

Bilaga

°/o Sektor 13 % Sektor 14 °/o Sektor 16

15571 -775 -åo

30 16

Bilaga

Sektor I 7 Sektor 18

30 25* 20-

-75

16 31

Bilaga

Referenser

Arrow, K (1959). Towards a Theory of Price Adjustment. I Abramovitz (red): The Allocation of Economic Resources. Stanford. Barra, R (1972). A Theory of Monopolistic Price Adjustment. Rev. Econ. Stud. Jan. Begg, D (1982). The Rational Expectations Revolution in Macroeconomics. Southampton, Philip Allan. Blinder, A (1982). Inventories and Sticky Prices: More on the Microfoundations of Macroeconomics. AER, June. Bruno, M (1979). Price and Output Adjustment. Journal of Monetary Economics. Calmfors, L och Herin, J (1979). Domestic and Foreign Price Influences. A Disaggregated Study of Sweden. I Lindbeck, A (red): Inflation and Employment in Open Economics. North-Holland. Calmfors, L och Lundberg, E (1974). Inflation och Arbetslöshet. SNS. Coutts e! al (1978). Industrial Pricing in the United Kingdom. Cambrigdc. Eckstein, 0 och Wyss, D (I 972). Industry Price Equations. I Eckstcin, 0 (red): The Econometrics of Price Determination. Washington DC. Eliason, G et al (1983). Utlandsföretagen och den svenska ekonomin. Bilaga (8) till LU 84. Frantzen (1983). Foreign and Domestic Price Influences in the Small Open Economy: A Disaggregated Study for Belgian Manufacturing. Working Paper, Free University of Brussels. Gordon, R (1981). Output Fluctuations and Gradual Price Adjustment. Journal of Economic Literature. Hall, B och Hall, R (1980). Time Series Processor. Version 3. Users Manual. Stanford. _ Hay, D och Morris, D (1979). Industrial Economics. Oxford University Press. Hicks, J (1939). Value and Capital, Oxford University Press. Iwai, K (l 974). The Firm in Uncertain Markets and its Price, Wage and Employment Adjustments. Rev. Econ. Stud. April. Kmenta, J (1971). Elements of Econometrics. MacMillan. Lindh, Y (1982). Arbetsgivaravgifternas kortsiktiga effekter. Stencil, Nationalekonomiska inst, Uppsala. Lindh, Y och Ohlsson, J (1983). Prisbildning på kort sikt i större och mindre företag. Arbetsrapport, Serie B 1:1983, Nationalek. inst., Uppsala. Lund, P och Rushdy, F (1967). The Effect of Demand on Prices in British Manufacturing Industry. Rev. Econ. Stud. McCallum, B (1980). Rational Expectations and Macroeconomic Policy. Journal of Money, Credit and Banking. Muth, J (1961). Rational Expectations and the Theory of Price Movements. Econometrica vol. 29. Nabseth, L (1962). böneökningars verkningar. Uppsala. OECD (1983). Price Dynamics and Industrial Structures. Stencil. Okun, A (1981). Prices and Quantities. Brookings, Oxford. Phelps, E och Winter, S (I 970). Optimal Price Policy under Atomistic Competition. I Phelps et al. Microeconomic Foundations of Employment and Inflation Theory. New York. StigIenG och Kindahl, J (1970). The Behavior of Industrial Prices. NBER. Varian, H (1978). Microeconomic Analysis. Norton.

sou 1934:7 Bilaga 17 3

Förord

Sedan 1970 har ekonometriska modeller använts i samband med utarbetandet av långtidsutredningar. Modellerna utgör ett viktigt hjälpmedel för konsistensprövning av olika sektorprognoser och har med tiden fått en allt mer central plats i långtidsutredningama. Ett omfattande arbete har under åren utförts för att utvidga och förbättra modellerna. Det har emellertid saknats en sammanhållen aktuell dokumentation av de olika modellerna. I föreliggande bilaga nr 17 redovisas därför långtidsutredningens modellsystem i den form modellerna använts i 1984 års långtidsutredning. Redovisningen har utarbetats inom finansdepartementets långsiktsenhet och finanspolitiska enhet. Närmast ansvariga för modellarbetet har varit departementssekreterarna Evy Berglund (den medelfristiga modellen EMMA), Leif Jansson (den medelfristiga modellen EMMA och den reala delen av den aggregerade modellen AMMA) och Tomas Nordström (den finansiella delen av AMMA). Kapitel 4 avseende långsiktsmodellen LAMM har utarbetats av Ekon Dr Tomas Restad vid Stockholms universitet.

Stockholm i mars 1984

Michael Sohlman Planeringschef

Bilaga 17 5

Innehåü

Inledning

Ekonometrisk modell för medelfristig analys (EMMA) 11 2.1 Återblick på EMMA:s utveckling . . . 11 2.2 Modellstruktur . . . . . . . . . . . . . 13 2.3 Insatsleveranser, förädlingsvärdeandelar och skatteandelar 17 2.3.1 Input-output-tekniken . . . . . . . . . . . 18 2.3.2 Modellresultatens känslighet för variationer i insatskoefficienterna . . . . 19 2.3.3 Prognoser av insatskoefficienter . 21 2.3.4 Förädlingsvärdeandelar och skatteandelar 32 2.4 Utrikeshandel 33 2.4.1 Bytesbalanskrav 34 2.4.2 Exportfunktioner 35 2.4.3 Importfunktioner 2.4.4 Transfereringar 48 2.5 Privat konsumtion 50 2.6 Offentlig konsumtion 54 2.7 Investeringar . . . . . . . 58 2.8 Sysselsättning och produktivitet 62 2.9 Disaggregerade prisekvationer 2.10 Formell beskrivning av modellen 2.11 Det statistiska underlaget . . . . 71 2.11.1 Försörjningsbalanser för näringslivet 71 2.11.2 Tillförseln 72 2.11.3 Slutlig användning 72 2.11.4 Insatsleveransema 74 2.11.5 sysselsättningen 75 2.12 Resultat av modellberäkningarna 75

3 Aggregerad modell för medelfristig analys (AMMA) 85

3.2 Modellstruktur 85 3.3 Privat konsumtion 88 3.4 Investeringar 89 3.5 Utrikeshandel . . 91 3.6 Produktion och sysselsättning 93

6 Bilaga 17.

3.7 Pris- och löneekvation för industrin 96 3.8 Finansiella kalkyler 97 3.8.1 Allmänt . . . . . . 97 3.8.2 Framskrivningsmetoder i FIMO 98

Inledning . . . . . . 109 4.1.1 LEMMA 1 109 4.1.2 LEMMA 2 . 111 4.2 Den formella modellstrukturen 114 4.2.1 Exogena och endogena variabler 114 4.2.2 Sektorindelningen . . . . . 117 4.2.3 Tidsfaktorns behandling . . . . . . . . . . 119 4.2.4 Resursfördelningen mellan näringsliv och planerade sektorer . 121

4,3 Näringslivsmodellen 123

4.3.1 , Inledning . . . . . . . . . . . . . . 123

4.3.2 Produktion och efterfrågan på produktionsfaktorer 123 4.3.3 Slutlig efterfrågan . . . . 125 4.3.4 Jämviktsmodellen . . . . 127 4.3.5 Näringslivsmodellen. Sammanfattning 129 4.3.6 Bytesbalans och utlandsskuld 130 4.3.7 Databasen 131

sou 1984:7 17 7

Bilaga

1 Inledning

Sedan slutet av 1940-talet genomförs långtidsutredningar i Sverige med ungefär fem års mellanrum. De analyserar de medel- och långsiktiga utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin. Med medelsiktig utveckling avses enligt internationell praxis 3-6 år framåt i tiden och med långsiktig utveckling 10-30 år. I allmänhet har

långtidsutredningarna huvudsakligen

avsett de närmaste 5 åren, dvs den medelfristiga utvecklingen. Av tradition har de emellertid behållit namnet

långtidsutredningar. I 1984 års långtids-

utredning är huvudperspektivet 1980-1990. Prognosperspektivet är således 7 år. I slutet av 1960-talet började avstämningar av långtidsutredningama göras 2 á 3 år efter det att utredningen lagts fram. Dessa avstämningar har i allmänhet varit mindre ambitiösa än själva utredningarna. Sålunda genomförs inte särskilda studieri samma omfattning i samband med en avstämning som i samband med en långtidsutredning. Tidsperspektivet har dessutom vid flera avstämningar varit kortare än 5 år.

Långtidsutredningarna utförs sedan mitten av 1960-talet inom ñnansde-

partementet. Tidigare utfördes de av särskilda kommittéer. Orsaken till att de utförs inom departementet är att det ansetts nödvändigt med en mer kontinuerlig bevakning och uppföljning av utvecklingen på längre sikt. med

Syftet långtidsutredningarna är att ge underlag för de centrala

politiska instansernas ekonomiska politik. Samtidigt ger de en information om den långsiktiga ekonomiska utvecklingen som är tillgänglig för både privata och offentliga företag och för allmänheten. Under 1970-talet och början av 1980-talet har utredningarna allt mer kommit att få karaktären av kravanalyser snarare än rena prognoser. En serie oförutsedda händelser, t ex kraftiga oljeprisstegringar och politikomläggningari dominerande industriländer och besvärliga inhemska balansproblem, har gjort det svårt att bedöma framtiden. Utredningarna har då försökt belysa vilka krav på bl a den ekonomiska politiken som torde komma att ställas för att balans skall uppnås i den svenska ekonomin. Långtidsutredningarna bygger på en kombination av särskilda studier rörande enskilda områden och sammanhållna för hela ekonoberäkningar min. De särskilda studierna avser i 1984 års bl a

långtidsutredning

utvecklingen i olika produktionssektorer (jordbruk, skogsbruk, industri, energi, byggnadsverksamhet, varuhandel, samfärdsel och privata tjänster). Vidare studeras andra förhållanden väsentliga som befolkningens och arbetskraftens utveckling, världshandelns och tjänstehandelns utveckling,

8 17

Bilaga

de utlandsetablerade företagen, regionala aspekter, fördelningsfrågor, och miljövårdsinvesteringar. Slutligen utförs budgetunderskottets betydelse ekonometriska studier av hushållssparandet, näringslivets investeringar, export och import av varor och tjänster, prisbildning och produktionsfunktioner. Dessa studier redovisas i allmänhet som bilagor till utredningen. Sedan 1970 har ekonometriska modeller kommit till användning för de sammanhållna beräkningarna rörande den svenska ekonomin. Det primära syftet var redan från början att modellerna skulle vara hjälpmedel för av sektorplaner och sektorprognoser. Även om modellkonsistensprövning arbetet med tiden fått en mer central plats i långtidsutredningarna är det att komma ihåg att modellerna bara är ett hjälpmedel och viktigt komplement till övriga studier. Modellresultaten utsätts under arbetets gång för en relativt noggrann granskning av sektorexpertis och utredare. Avvikelser mellan sektorstudier och modellresultat föranleder ofta anpassningar i både sektorstudier och modellsamband. Den första modellen som utvecklades i samband med långtidsutredningarna benämndes Ekonometrisk Modell för Medelfristig Analys (EMMA).1 Den omfattar numera 24 sektorer och används i 1984 års långtidsutredning för reala kalkyler avseende 1980-1990. De reala kalkylerna avser utveckbruttoproduktion och lingen i milj kr i 1980 års priser av försörjningsbalans, insatsleveranser per producerande och förbruförädlingsvärde per sektor, kande sektor, privat konsumtion per ändamål och producerande sektor, offentlig konsumtion per ändamål och offentlig förbrukning per producerande sektor, investeringar per investerande och producerande sektor, lagerförändring per producerande sektor samt export och import per sektor. Dessutom avser de reala beräkningarna produktivitet per sektor (förädlingsvärde per timme), sysselsättning per sektor (milj tim) och priser per sektor (index 1980 = 1,00).

De finansiella kalkylerna för 1980-1990 har i 1984 års långtidsutredning

gjorts med hjälp av en aggregerad och utvidgad version (AMMA) av tidigare nämnda modell. AMMA innehåller bara 5 sektorer i näringslivet. I gengäld är den dynamisk - varigenom den kan utnyttjas för att beskriva konjunkturförlopp - och har kompletterats med delar som beskriver pris- och samt inkomster och utgifter för olika institutionella sektorer lönebildningen socialförsäkring, hushåll, finansiella företag, icke finan- (stat, kommuner, siella företag och utland). När AMMA utnyttjas för finansiella kalkyler avseende 1990 anges den reala utvecklingen enligt EMMA exogent i AMMA. Därmed uppnås en exakt överensstämmelse av de reala förhållandena i EMMA och AMMA. AMMA även i en förloppsanalys för används i 1984 års långtidsutredning perioden 1983-1987. Första gången AMMA utnyttjades för en sådan analys var i samband med komp]etteringspropositionen 1983.2 Modellen har utvecklats sedan dess och innehåller nu skattade funktioner för bestämning 1P1an och prognos. En av privat konsumtion, industriinvesteringar, export, import, sysselsättning, studie i de svenska långinkomster och utgifter tidsutredningarnas meto- priser och löner. Genom att den dessutom innehåller för institutionella sektorer har AMMA blivit ett användbart hjälpmedel för dik, SOU 1971:70. att analysera konjunkturförlopp på några års sikt. 2 Se Svensk ekonomi Sedan 1975 års långtidsutredning har en långsiktig makromodell (LEM- 1984 och 1985, prop 1982/83:150, bilaga 1.2. MA) utnyttjats för s k perspektivanalyser på 10-25 års sikt. Liksom EMMA

17 9

Bilaga

är LEMMA en real modell. I samband med 1984 års långtidsutredning har en aggregerad version av LEMMA-modellen utvecklats och tillämpas för att beskriva svensk ekonomi på 1990-talet. Den benämns Långsiktig Aggregerad Makro Modell (LAMM). Ekonomin är i denna version indelad i 7 sektorer inkl offentlig sektor. De långsiktiga kalkylerna startar 1990 och går fram till år 2000. Genom att sektorindelningen i den långsiktiga modellen är en aggregering av sektorindelningen i EMMA uppnås i utgångsläget en exakt överensstämmelse mellan de båda modellerna. I tabell 1.1 sammanfattas långtidsutredningens modellsystem och modellernas användningsområden. EMMA beskrivs i kapitel 2 nedan. Dokumentationen är till stor del en av motsvarande uppdatering avsnitt i den senaste samlade redovisningen av modellen* I samband med modellbeskrivningen redovisas detaljerade beräkningsresultat för de reala alternativen i 1984 års långtidsutredning. AMMA beskrivs i kapitel 3. Den har inte tidigare dokumenterats i sin nuvarande form. Den långsiktiga modellen LAMM och dess föregångare LEMMA 1 och 2 beskrivs i kapitel 4. Även denna beskrivning är till stor del en uppdatering av tidigare dokumentationer?

Tabell 1.1 Långtidsutredningens modellsystem 1 Långtidsutredningens modellsystem, bilaga 8 Förloppsanalys Strukturell analys Perspektivanalys till LU 75, SOU 1976:42. 1983-1987 1980-1990 1990-2000 2 Modeller för samhälls- AMMA EMMA LAMM ekonomisk perspektiv- (reala och finansiella (reala kalkyler) (reala kalkyler) planering, bilaga 7 till kalkyler) LU 75, SOU 1976:51 AMMA och Utvecklingen på (finansiella kalkyler) längre sikt, bilaga 11 till LU 80, DsE 1981:10.

sou 1984:7 17 11

Bilaga

2 Ekonometrisk modell för

medelfristig analys (EMMA)

2.1 Återblick på EMMA:s utveckling

Den ekonometriska modellen för medelfristig analys (EMMA) utvecklades

av Carl Johan Åberg i samband med 1970 års långtidsutredning (LU 70).*

Modellen omfattade då 16 näringslivssektorer och har i grova drag behållit sin struktur sedan dess. Modellen är fortfarande uppbyggd kring en kärna av input-output-matriser, vilka beskriver leveranserna av varor och tjänster inom produktionssystemet. Den totala produktionen bestäms från utbudssidan av tillgänglig arbetskraft och förväntad produktivitet. Produktionens fördelning på sektorer bestäms emellertid från användningssidan och via insatssystemet. I den senaste modellversionen inverkar även utbudsförhållanden på sektorfördelningen. Ett omfattande statistiskt arbete utfördes i samband med den första modellversionens tillkomst. Det gällde att skapa konsistenta tidsserier över tillgångens, den slutliga användningens och insatsleveransernas fördelning på sektorer. Det innebar att varje komponent i försörjningsbalansen måste fördelas på producerande sektor och att input-output-matriser togs fram för en tidsserie på 18 år. Vidare fick man ta ställning till en rad praktiska statistiska problem som behandlingen av handelsmarginaler, transportmarginaler, s k ofördelade banktjänster, restposter mellan produktions- och användningssidans beräkning av BNP, tullar, införselavgifter, varuanknutna och icke varuanknutna indirekta skatter m m. Denna statistik tas numera fram av statistiska centralbyrån inför varje långtidsutredning. I samband med avstämningen av LU 70 utvidgades modellen till att omfatta 24 sektorer. Utvidgningen bestod i en uppdelning av två industrisektorer så att tillverkningsindustrin som tidigare var indelad i 6 sektorer i stället indelades i 14 sektorer. Den sektorindelning som därvid infördes har bibehållits i alla senare långtidsutredningar. Även vissa andra smärre 1 SOU 1971:70 Plan och metodologiska PFOSHOS i de

ändringar gjordes? F âmdie Även i samband med 1975 årsnlångtidsutredning

:zlelnâfâalsattfêltgâlâåred-

(LU 75) genomfördes

vissa ändringar? Den totala privata konsumtionen

Såu

angavs exogent i stället 2 1973.21 S k för att som tidigare ha beräknats residualt. I stället beräknades den offentliga

ekonomi från] türelgs”.

konsumtionen residualt och ekvationer infördes för att fördela ett eventuellt Bilaga 1_ överutrymme för offentlig konsumtion på ändamål. Den privata konsumtio- E nens fördelning på producerande sektorer gjordes beroende av relativpriser. Lang

âåou n Sum nmgens model - again* l

En prismodell infördes för att bestämma relativpriserna och implicitpriserna _ _ _ _ . system. Bilaga 8 till LU på försörjnmgsbalansens komponenter (pnsmodellen utnyttjades emellertid 75 kapitel 2 och 4.

12 Bilaga 17

inte i de följande utredningarna). Importfunktionerna utvecklades men tog fortfarande inte hänsyn till relativprisernas inverkan. I 1978 års långtidsutredning (LU 78) kompletterades EMMA med en aggregerad modell för medelfristig analys (AMMA). Den innehöll förutom en aggregerad real modell även en prismodell och en finansiell modellÅ Det är en utvecklad version av denna modell som beskrivs i kapitel 3. EMMA förändrades däremot inte i samband med LU 78. En principiellt viktig ändring genomfördes emellertid i behandlingen av utrikeshandeln. Det relativprisberoende i handelsströmmarna som man vid denna tid hade kunnat konstatera återspeglades i exogena korrigeringar av exportvolymer och importfunktioner. I tidigare långtidsutredningar hade ett realt exportkrav lösts ut för att uppnå det exogent givna bytesbalansmålet. I LU 78 överfördes detta reala exportkrav via de exogena korrigeringarna till ett krav på (sänkta) i relativpriser. Inför 1980 års långtidsutredning utvecklades EMMA på ett par centrala punkter. För import av varor och tjänster infördes funktioner vilka explicit tar hänsyn till sambandet mellan utrikeshandel och prisutveckling. Exporten av varor och tjänster beräknades utanför modellsystemet med motsvarande funktioner och infördes exogent. Vidare infördes ett särskilt system för att bestämma den privata konsumtionens fördelning på varuområden bl a med hänsyn till relativprisernas utveckling. Prisutvecklingen per sektor och varugrupp fick emellertid fortfarande anges exogent. I avstämningen av 1980 års långtidsutredning utnyttjades bara den aggregerade modellen AMMA. De förändringar som genomförts inför 1984 års långtidsutredning är dels att en prismodell åter har införts, dels att själva lösningssystemet har gjorts mer flexibelt. Vidare har exportfunktioner inkluderats. Genom att prismodellen nu ingår som en del av EMMA erhålls simultant en lösning för både reala storheter som den privata konsumtionen, exporten och importen, dessa komponenters fördelning på sektorer och priserna per sektor. Därigenom behöver inte som tidigare ett iterativt förfarande mellan reala beräkningar och prisberäkningar tillämpas. Ett stort arbete har också lagts ner vid kon junkturinstitutet och riksbanken på att skatta export- och importfunktioner per LU-sektor i vilka relativprisberoendet har kvantifierats. Utöver relativpriser och real efterfrågan ingår även kapacitetsutnyttjande och lönsamhet som förklaringsvariabler för export och import i vissa sektorer. Därigenom kommer även utbudsförhållanden att få en inverkan på utrikeshandeln. I detta sammanhang kan nämnas att även investeringarna - vilka anges exogent i EMMA - har bedömts mot bakgrund av bl a lönsamhetsutvecklingen. Genom lönsamhetens inverkan på export, import och investeringar lDsE 1979:6, Modellkommer inte bara efterfrågeförhållanden utan även utbudsförhållanden att i utvecklingsarbete och högre grad än i tidigare modellberäkningar inverka på produktionstillväxt finansiella kalkyler i LU 78. och kapacitetsutbyggnad.

17 13

Bilaga

2.2 Modellstruktur

Den centrala utredningsuppgiften för långtidsutredningen är att med beaktande av de övergripande ekonomisk-politiska målen analysera hur de olika anspråken på ekonomiska resurser kan tillgodoses inom den ram som sätts av den förväntade utvecklingen av landets resurser. produktiva Modellens utformning har i hög grad påverkats av långtidsutredningens centrala problemställning. I modellen har som restriktioner lagts in ekonomisk-politiska förutsättningar tex om full sysselsättning och extern balans. De prognoser man erhåller kommer alltså att uppfylla dessa krav. Full sysselsättning och extern balans åstadkommer man i modellberäkningarna genom att låta den privata konsumtionen bli så stor och relativpriserna bli sådana att efterfrågan på arbetskraft blir lika med utbudet av arbetskraft och den målsatta balansen uppnås. Detta beskrivs närmare nedan. Man har också möjlighet att istället för privat konsumtion låta offentlig konsumtion eller export anpassa sig så att målen uppfylls. Den totala produktionskapaciteten i landet bestäms i huvudsak genom förutsättningar om det förväntade utbudet av arbetskraft (mätt i timmar) samt produktivitetsutvecklingen inom de olika sektorerna. Den totala efterfrågan består dels av efterfrågan för slutlig användning (dvs privat konsumtion, offentlig förbrukning, investeringar, lagerförändring och export), dels av efterfrågan för användning som insats i produktionssystemet. Vissa av efterfrågekomponenterna är exogent givna, andra framkommer endogent, dvs som ett resultat av modellberäkningarna. Modellen har byggts upp kring en uppsättning input-output-matriser, vilka beskriver leveranserna av varor och tjänster inom produktionssystemet. Näringslivet är därvid indelat i 24 sektorer där den sista enbart avser export, import och privat konsumtion av turisttjänster. Sektorindelningen framgår av tabell 2.1. Genom input-output-ansatsen av sammöjliggörs analyser bandet mellan å ena sidan efterfrågan och å andra sidan produktionen i olika produktionssektorer. Genom att variera någon eller några förutsättningar på produktions- eller efterfrågesidan kan alternativa beräkningar utföras. Som framgår av huvudbetänkandet har denna möjlighet utnyttjats i långtidsutredningen. EMMA är en statisk modell i den meningen att den löses för varje särskilt år utan att lösningen blir beroende av resultaten för tidigare år. I praktiken brukar modellen lösas för ett eller flera utgångsår och ett slutår. I LU 84 löstes modellen för 1970, 1980, 1983 och 1990. resultat för Några mellanliggande år erhölls då inte. Här kan emellertid erinras om att utredningen även använder en dynamisk modell (AMMA) för att beskriva konjunkturförloppet för den studerade perioden. AMMA innehåller en del som år en aggregerad variant av EMMA vilket gör att de båda modellernas resultat i vissa avseenden är direkt jämförbara. EMMA kan beskrivas på olika aggregationsnivåer. Det fullständiga ekvationssystemet samt en förteckning över samtliga ingående variabler finns i avsnitt 2.10 nedan. På grund av modellens omfång år det emellertid lämpligt att först göra en grov beskrivning av modellens olika delar i anslutning till en förenklad försörjningsbalansekvation. I avsnitten 2.3-2.9 finns därefter detaljerade beskrivningar av modellens delar och först i avsnitt

14 17

Bilaga

Tabell 2.1 Sektorindelning och sektordefinitioner i EMMA Sek- Benämning SNF* SNRb tor

5 Konkurrensutsatt livsmedels-

24 Turisttjänster

“ Standard för svensk näringsgrensindelning. b Kod för svenska nationalräkenskapernas ADB-system.

2.10 knyts delarna formellt samman till ett ekvationssystem. Ett flödesschema över EMMA-modellen finns i diagram 2.1. En försörjningsbalans beskriver hur tillgången på varor från en viss sektor fördelar Den kan uttryckas som en sig på olika användningskategorier. ekvation som säger att tillgången på varan ifråga är lika stor som För en förfluten tid gäller detta definitionsmässigt. I användningen. modellens ekvationer av typ (1) förutsätts att denna likhet gäller även i framtiden. Det uppstår således inte något gap mellan tillgång och användning i modellen. För en sektor i näringslivet kan ekvation (1) något förenklad sätt (beteckningarna överensstämmer med dem som skrivas på följande redovisas i avsnitt 2.10 nedan där också den fullständiga ekvationen återges).

= *

(1) Yi + Mi 3 + PCi + oci +

IOKOEFü Y). i=1 + + i = 1,..., 23

INVi STOCKSi Xi

Beteckningar: = till mottagarpris

Yi bruttoproduktion

M, = inkl tullar och handelsmarginaler m m import

17 15

Bilaga

= insatskoefficient som avser insatsleveranser från sektor i IOKOEFü till sektor j = konsumtion

PCi privat

= av sektorns

OCi offentlig förbrukning produktion

=

INVi offentliga och privata investeringar

=

STOCKSi lagerförändring

=

Xi export

Den offentliga konsumtionen ingår i dessa ekvationer bara till den del som utgörs av offentlig förbrukning. För att beskriva hela ekonomins produktion måste därför hänsyn tas även till den offentliga sektorns förädlingsvärde. Summerar man försörjningsbalansema för näringslivssektorerna och den offentliga sektorns förädlingsvärde erhåller man värdet av hela ekonomins tillgång och användning. Användningen är då uppdelad på de användningskategorier som redovisas ovan. Drar man bort insatsleveranserna från summa tillgång (vänstra ledet i likheten) eller från summa användning (högra ledet) så erhålls bruttonationalprodukten (BNP). Den totala bruttoproduktionen (Y) ett år t ex 1990 bestäms huvudsakligen av den arbetskraft som ñnns tillgänglig 1990 och av produktiviteten, dvs hur mycket som produceras per arbetad timme. Dessa uppgifter ges exogent i modellen. Fördelningen av produktionen på olika sektorer bestäms däremot av efterfrågan på olika typer av varor och tjänster. Importen (M) av olika varor och tjänster bestäms i modellen av ett antal importfunktioner. Importen förklaras av variabler som mäter efterfrågan, relativpriser, vinster och kapacitetsutnyttjande. Importen av verkstadsvaror förklaras sålunda av en efterfrågevariabel, föregående års relativpris, två variabler som mäter vinstläget innevarande och föregående år och årets kapacitetsutnyttjande. Efterfrågevariabeln består av en sammanvägning av samtliga efterfrågekomponenter multiplicerade med importandelama enligt 1980 års input-outputberäknirig.

Insatskoefficienterna (IOKOEF) bildar tillsammans en s k input-output-

matris. Denna är central i modellen. Årliga input-output-matriser för den

historiska perioden fr o m 1970 ligger till grund för trendframskrivningar av insatskoefficienterna i matrisen. Dessutom görs särskilda bedömningar av hur de mest väsentliga insatskoefficienterna kommer att förändras de närmaste åren. Det senare gäller även alla koefficienter som avser användningen av olika typer av energi. Privat konsumtion (PC) av olika varor och tjänster bestäms i modellen i en uppsättning konsumtionsfunktioner. De bestämmer konsumtionens fördelning på ändamål med hänsyn till dels total privat konsumtion, dels prisutvecklingen för olika typer av varor. En matris fördelar om konsumtionen från ändamål till sektorer. Den totala privata konsumtionen bestäms, som redan nämnts, så att bl a full sysselsättning uppnås. Prisprognoserna görs i en särskild prismodell, se avsnitt 2.9. Den offentliga förbrukningen (OC) av varor och tjänster enligt en s k baskalkyl (se avsnitt 2.6 nedan) bestäms exogent. Modellen kan emellertid också - i det fall modellen används så att privat konsumtion anges exogent och offentlig konsumtion används som medel för att nå full sysselsättning -

17 SOU 1984 :7

16 Bilaga

._00 :Ses

2;

:oaxm _ääü

.måvâo “G025

.00 öv.

a

wctucfa_

/

Leon..

.E83

x

9:53.00

å.: 00

?S35

5:00 00x80 måoo

å m:

2:026 mc_cxaå..ou ä

z

v

3:826 .uactozgâ g

mo. 204 ._42

måna

avi:

.E020

?_5550

._O

å nu:

m__=s=o Z_O

?Exñom 82:30.

..

Z

å

å \

mao

uäzi

Å .m5

Kao.. ._33

353.5..

7 wv:.

.a 9:508

.umcröumgi

23:a

mscxfom

cozEzmcax

\

.S25

ä.

9:55.00

24th!

0u 00m..

24.5”.

/ å H .m5

m \

.tai

.gouåg

9._..__uea.

...om omm

9.2.2.0 ?_5550 s 22m..

.

_Mavi_ u:m

053m 00.5.3090 E

?Mamman

w

E

asaxwsø

m

L505_ .JF I

0.005_

8:255..

:ax

4.:...

\

Diagram 2.1 EMMAmodellen

Bilaga 17 17

beräkna vilket ytterligare utrymme för offentlig konsumtion som tillgängliga resurser räcker till. Finns ett sådant konsumtionsutrymme kräver även detta en viss förbrukning av varor och tjänster från näringslivssektorerna. Denna förbrukning framkommer då som ett modellresultat. Investeringarna (INV) bestäms liksom lagerinvesteringarna (STOCKS) exogent. Metoderna för detta framgår nedan. Exporten (X) av olika varor och tjänster bestäms i modellen av ett antal exportfunktioner. Exporten i en sektor beror därvid i modellen på världsmarknad, relativpris och vinst. Därutöver finns i vissa fall andra förklaringsvariabler som tas hänsyn till genom en särskild term eller faktor. Modellen kan också användas så att exporten används som medel för att nå en målsatt bytesbalans. Då bestäms ett exportutrymme som fördelas på sektorer med en vektor. Den bytesbalans (BOPREQ) som anges i modellen avser skillnaden mellan export och import av varor och tjänster i löpande priser. Transfereringsbalansen ligger utanför modellen. Efter denna grova beskrivning av modellens olika komponenter övergår vi nu i avsnitten 2.3-2.9 till en detaljerad beskrivning av beräkningsmetoder m m. Det bör emellertid redan här påpekas att ett stort antal av modellens indata ges exogent, dvs deras värden bestäms utanför modellens ram. Det är givet att det finns vissa samband även mellan dessa exogena variabler. Man kan särskilt peka på sambandet mellan investerings- och produktivitetsutveckling. En stor del av arbetet med långtidsutredningarna ägnas just åt att utanför modellen pröva och beräkna om de gjorda exogena förutsättningarna är konsistenta med varandra. Man kan tänka sig att endogenisera vissa av de exogena variablerna. Betydande fördelar skulle då kunna vinnas. Men å andra sidan skulle det ske till priset av en ökad komplexitet i modellen och ökad säkerhet vid tolkningen av resultaten.

2.3 Insatsleveranser, förädlingsvärdeandelar och

skatteandelar

Bruttoproduktionsvärdet (Y) värderat till mottagarpris består av tre delar: (1) Insatser (INS), dvs förbrukning till mottagarpris inkl handelsmarginaler, (2) Förädlingsvärde till faktorpris (VAFK), dvs löner och driftsöverskott inkl kapitalförslitning, (3) Indirekta skatter netto (S). För en sektor kan denna likhet skrivas och omformuleras:

35 + + = J = 1, . 23

INSü VAFKJ. sj Y).

i=l

3 + + = 1 j = 1, . 23

INSü/Yj VAFKj/Yj Sj/Yj i=1 å + + = 1 j = 1, . 23 IOKOEFü VAFCJ. Sj/YJ. l

där IOKOEFü är insatskoefficienterna, dvs insatsen från sektor i till sektor j dividerad med bruttoproduktionen i sektor j och VAFCj är förädlingsvärdets andel av bruttoproduktionen. Den likhet som redovisas gäller i de statistiska tidsserierna för 1970-1982 och måste även gälla för de prognoser som görs. I avsnitten 2.3.l-2.3.3 redogörs för hur insatskoefficienterna (IOKOEF) bestäms. I avsnitt 2.3.4 ges motsvarande redogörelse för skatteandelen (S/Y)

18 17 sou 1984:7/ Bilaga

resp förädlingsvärdeandelen (VAFC) samt för de korrigeringar som görs för att få summan av de tre andelsprognoserna lika med 1.

2.3.1 Input-output-tekniken

Input-output-modellen utvecklades av nobelpristagaren Wassily W. Leontief* för att belysa det ömsesidiga beroendet mellan de olika produktionssektorerna i en samhällsekonomi. Den grundläggande fråga som modellen är avsedd att besvara är: Hur mycket måste produceras i ekonomins olika sektorer och hur mycket primära produktionsfaktorer behövs för att tillfredsställa en på förhand given efterfrågan på varor och tjänster för slutlig användning. Input-output-modellens användbarhet i prognossammanhang är delvis beroende av möjligheterna att göra prognoser för olika åtgångstal, exempelvis hur mycket elkraft som förbrukas per producerad enhet i järn- och stålindustrin. När en produktionsanläggning uppförs kan den ges en rad alternativa utformningar, var och en karakteriserad av vissa krav på insats av kapital, arbetskraft, energi och olika halvfabrikat och råvaror. Man kan säga att valet av anläggning är ett val mellan olika faktorkombinationer. Detta val kommer i hög grad att dikteras av produktionsfaktorernas relativa priser. Det spektrum av möjliga faktorkombinationer som existerar före investeringen krymper emellertid starkt när anläggningen väl är uppförd; i extremfallet återstår inga valmöjligheter alls. Det betyder att under en period som är så kort att den existerande kapitalstocken inte hinner bytas ut kommer det ömsesidiga beroendet sektorerna emellan att vara bestämt av åtgångstalen i de befintliga anläggningarna, dvs förhållandevis opåverkade av relativa priser och teknisk utveckling. I ett sådant fall är det motiverat att anta att det i en produktionsprocess används insatser i fixa proportioner, dvs

att insatskoefficienterna är konstanta.

På längre sikt förändras emellertid insatskoefficienterna. Det beror bl a på att nya anläggningar delvis hinner ersätta gamla anläggningar. Det beror också på att det i många fall finns möjligheter att spara på vissa insatser och öka andra även inom existerande anläggningar. Det finns också ett annat viktigt skäl till att insatskoefficienterna förändras över tiden. I den teoretiska input-output-modellen skall produktionsprocesserna avse endast en enhetlig vara. I alla praktiska modeller måste man dock göra många sammanslagningar och arbeta med ganska grova branschindelningar av typen ”verkstadsindustrf” osv. Förskjutningar mellan olika områden eller varor inom en sådan sektor kan då medföra att insatskoefficienterna förändras. I det statistiska materialet finner man ganska ofta långsiktiga, regelbundna, förändringar i många insatskoefficienter. En rimlig hypotes kan då vara att de förorsakas av trendmässiga förskjutningar mellan olika varor inom en sådan aggregerad bransch. Även systematiska statistiska fel i grundmaterialet samt förekomsten av stordriftens fördelar kan medföra att insatskoefficienterna förändras över tiden. Det statistiska underlaget till modellberäkningarna i samband med LU 84 omfattar försörjningsbalanser med input-output-tabeller för vart och ett av åren 1970-1982. Det beskrivs närmare i avsnitt 2.11 nedan. För närvarande 1W.W. Leontief: The finns 378 insatskoefficienter i tabellerna. Structure of the Ameri- Förekomsten av klara trender i det historiska materialet är ett av skälen till can Economy, New York 1941. att LU-arbetet innefattar också en prognos av den framtida input-

17 19

Bilaga

output-strukturen, dvs av insatskoefficienternas utveckling under prognosperioden.

2.3.2 Modellresultatens känslighet variationer i insatskoför

efficienterna

Fördelningen av produktionen på olika produktionssektorer är mycket känslig för variationer i värden på vissa insatskoefficienter. Beräkningar av känsligheten har gjorts dels för att bedöma hur stor precision som krävs i prognoser av koefficienter, dels för att kunna koncentrera arbetet med att bestämma koefficienter till sådana som är särskilt viktiga. Dessa beräkningar redovisas i nästa avsnitt. Orsaken till att projektionen av insatskoefficienter har så stor betydelse för produktionsprognoserna är att stora delar av produktionen i vissa sektorer är råvaror, halvfabrikat och annat som förbrukas i andra produktionssektorer. I varuhandel räknas nästan hela

som insatser i olika sektorer.

produktionen I skogsbruk går 90 % och i jordoch stenindustri 80 % av produktionen till insatser. Jordbruk, extraktiv industri, grafisk industri, gummivaruindustri, kemisk industri, järn-, ståloch metallverk, samfärdsel och privata tjänster producerar också mest för insats i den svenska produktionen. Det finns åtminstone tre olika aspekter på koefficientemas vikt. En koefficient kan täcka en stor andel av en sektors löpande förbrukning. Den kan vidare avse en stor andel av en sektors leveranser. Slutligen kan det vara så att ganska små förändringar i en koefficient kan få stora effekter på produktionen i någon sektor genom direkta och indirekta effekter. Den sista aspekten kan sägas inrymma de båda första men dessutom ta hänsyn till de indirekta effekterna. I tabell 2.2 redovisas resultaten av beräkningar enligt det tredje kriteriet. För en beskrivning av beräkningsmetod och formler hänvisas till Usui.1 Resultaten visar hur stor förändring av insatskoefficienterna (i procent) som kan göras utan att produktionen i någon sektor förändras mer än 1%. Beräkningarna förutsätter att den slutliga användningen, inkl export minus import, är oförändrad. Resultaten kan sammanfattas sätt: på följande 2 st koefficienter får förändras får upp till 1 %, 49 st av koefficientema förändras 1-10 %, 140 st får förändras 10-100 % och ungefär hälften (187 st) får förändras mer än 100 % utan att produktionen i någon sektor förändras mer än 1 %. 1 Mika Usui: Input-output Analysis for Development Planning, Journal of Development Planning No 4, United Nations, New York 1972. För dokumentationens skull redovisas dock urvalsprinciperna översiktligt enligt följande: Vi startar med den inverterade input-outputmatrisen (B), dvs B = (1-a)1 där A är en matris med input-koefficienter ai, och I en enhetsmatris B skall transformeras till en matris D, där elementen år

dü

Aa, = 100

dü=100

aij aij b max -Pi Y. + b..

[ P Yp Ci

dü anger hur många procent aü kan ändras utan att produktionen i någon sektor

förändras med mer än 1 %.

d beräknas ej om an. = 0.

bi. är elementen i B

Y; är bruttoproduktionen i sektor j.

Matrisen D har beräknats med utgångspunkt från en input-output-tabell för 1980.

20 17 SOU 1984 :7

Bilaga

__ N_ N_ e_ N. v n. ...N NN .ä .N NN .N a_ NN v N_ NN NN N_ NN NN u .NN c e_ N o v N 2 v_ v. : N N v_ o v_ N N o_ N_ v N_ __ NN_

87 N N N N N N N N N v e_ o_ N v N N N_ v v_ N __ av_

81._

N _ v _ N _ N N N v o_ N N N N N _ _ N _ av

2._

_ _ N ...SN _v

v N_ N B N.: _ä_ N.: av w.: va_ NN Nä a.: NN N.v_ N.: N..N_ NN

n ...NN 87 Nav d? 87 87

_ N N N_ o.: v.: NáN v.. N.N_

NN 87 87 0.00 S7 87 87 87 87

N. v e_ _ N_ m.: e.: NB N._N ._.v NN n_ ...NN N.. N._N _.NN o.: v.N N.:

.N 87

N N. N N_ 8.8 ...v v.. N.: Ev NN N.: av_ ...NN o.: av vd_

8 87 87 87

N N N o_ e.. ...a än ...Nv v.v_ N... N.. v._ v... n.. _.vv 0.2 nvN

N_ 87 N.: 87

_ N N N_ ...N _.NN N.v.N .av

N_ 87 87 87 87 87 87 87 87

N.. _ v N_ u_ N.: G ...NN av AN..

N_ 87 87 87 87 2.7 87 87 87 87 87 87 87 87

_ v o_ N_ väv N.8 e.: 8.8 N.N

o_ 87 37 87 87 87 87 87 87 87 87

a N N v_

N_ 87 ...NN 87 87

å N _ N N v N_ _.N N.vv N.N .ä N... NNN ...e _dN u.: e.: .No

v_ 87 87 87 87 87 87 am

N v o_ N_ N.. N.v

._08

NN ANN 0.3 o.: 87 ...v 87 87 N_ 87 87 87 37 87 87 87

_ N N. N_

mnuvøw

N... N.Nv ..._._ 87 87 87 87 87 ...s 87 87 N_ 37 87

N N e_ 8

na _._ ...N ...vN ._.N ..._._ v.N..

Noiom

__ 87 87 __.N_ 87 .i 87 h.: 87 87 87 87 87 87

_ N v_ N_ ...N _.N Nav

8 87 87 87 37 87 87 87 87 87 87 87 87 87 87

:omm: _ o.. _ N N N_

v 87 Hm_ 87 N.Nv ...NN 87 87 87 87 87 87 nNv 87 ...Nv

v 0 a a_ a.. 0.8 o.. ...x _... _.v o.: ...av Na_ ..._._ EN ..._.N

N 87 SN 87 87 87 87 87

:oøosxønâm

e. _ v v_ N_ N ...N NN qNN .EN Na_

87 87 87 87 87 87 87 87 87 87 87 87 87 87

v

32.25 N_ N_

:a nov å_ o.: .NN a 87 87 87 87 87 87 87 87 87 87 87 87 87

:En

N v __ N_

N _.v N.: ...N .i ;N NaN 87 87

87 87 87 87 87 87 87 87 87

Gå N N N N N_

o.. N.N Nä v.00 ?N ..._._ v.: N.N_ NN... .N

v 87 87 87 87 87 87 87

_ v

mcivcmâu

: a_ N ...N __.NN N.: N.vv ...N

87 87 37 87 87 87 87 87 87 87 87

N N N_

N v.: 87 87 87 N.: 87 N.: 87 87 87 o.: Nä 87

852:_

3:a _ N N. N_

Nä _ o.: o.: ...N e.: a.: Nä Nä Nä ...N N.NN

:_.N 87 87 87 87 87 87 87 87 87

o_

namn!

-

:Så

:vi 550. _ N N v N N N n N e_ : N_ N_ v_ N_ a_ N_ N_ v_ 8 .N W .så _v _ 8...: 87 n

Bilaga 17 21

Modellresultaten är känsligast för förändringar av de insatskoefficienter som avser leveranser till Verkstadsindustri och byggnadsverksamhet. Även insatskoefficienter till trä-, massa- och pappersindustri, jord- och stenindustri, järn-, stål- och metallverk, varuhandel, samfärdsel och privata tjänster har relativt stor betydelse för resultaten. Den historiska utvecklingen och prognoserna för de koefficienter som enligt denna beräkning får förändras med högst 10 % utan att produktionen i någon sektor förändras mer än 1 % redovisas i diagram 2.2.

2.3.3 Prognoser av insatskoefficienter

De tidigare omtalade försörjningsbalanserna med input-output-tabeller för 1970-1982 är det huvudsakliga underlaget för bestämningen av insatskoefficienter 1990. Huvudregeln för prognosarbetet har varit att linjära trendextrapolationer på basis av statistiken för 1970-1982 har gjorts av insatskoefficienterna, om bättre information inte funnits att tillgå. [väsentliga avseenden har emellertid kompletterande information funnits tillhands. Ett viktigt inslag i prognosarbetet har gjorts i sektorstudien för energi. Insatskoefficienten för råolja och stenkol från extraktiv industri till petroleum- och kolindustri har bestämts med hänsyn till framtida kapacitet vid raffinaderier m m och i konsistens med importens bestämning i de båda sektorerna. Vidare har insatskoefficienterna bestämts för eldningsolja m fl varor från petroleum- och kolindustrin och el, gas mfl samt varor från sektorn el-, gas-, vatten- och värmeverk till varje annan sektor. Insatskoefficienterna är konsistenta med åtgångstal för energi som har erhållits från

statens energiverk. Åtgångstalen förutsätts minska 1980-1990. Bakom

minskningen antas ligga sådana faktorer som en övergång från olja till el vid lokaluppvärmning, en minskad energiåtgång vid transporter och en minskning av den specifika energiförbrukningen i tjänstesektorerna. En fortsatt sparsamhet med energi har antagits motverkas av övergången till elvärme. Energibesparingarna i tjänstesektorerna sker därmed framför allt genom olje- och bensinbesparingar. De koefficienter som enligt tidigare nämnda beräkningar har störst betydelse för produktionsutvecklingen i enskilda sektorer, se diagram 2.2, har under prognosarbetet diskuterats särskilt. I vissa fall har den enkla trendframskrivningen frångåtts och ersatts med en prognos som bedömts som rimligare. Något större arbete på att förbättra trendextrapolationerna har emellertid inte gjorts i denna långtidsutredning. I några fall har det emellertid funnits kvalitativ information om den framtida utvecklingen som kunnat utnyttjas för prognoserna. Insatskoefficienterna för 1970 och 1980 och prognoserna för 1990 redovisas i tabellerna 2.3-2.5.

22 Bilaga 17 sou 1984:7

Sektor3 -ø sektor 3 är. 20.0 Sektor5 »sektor 1

18,0

16,0

14,0

ruwvgyvuulvuvv|uuuvjr lIll1YlI"|""| 1970 1975 1980 1985 1990 1970 1975 1980 1985 1990

96 Sektor4 -sektor 4 200 l* alternatiuz 30,0 - Sek tor 1-0 se tor k 4 ñ°

l,_,d 1810 , ,z__ø ,

alternat1v1

28,09 s:=__- 16.0

26.0- 14,0

24,0. ... .w.-.|-...,..-v| r-vI**1*'Tr"| 1970 1975 1980 1955 1990 1970 1975 1980 1985 1990

96 20” Sektor 5 - sektor 5 96 22.0 Sektor 1 -øsektor 5 13,0 fx a”, øøø 200 160 l alternativ2 §5 18,0 “*=Z§ 14,0 alternativ1

1950* T19'75' 19130 1955 199o 197o 71955 19ao' 19115 199o

96 Sektor7 -osektor 7 40.0 % 1910 Sektor 2 -o sektor 8 30.0 17,0 20,0 15.0 “°----x 10.0 13,0 r\| I 1 f I | I T 1 1 f I | | 1 w I v r | v I v | I I I I | I l I v 1 1970 1975 1980 1985 1990 1970 1975 1980 1985 1990

Diagram 2.2 Insamkøeffcienter 1970-1990. Insatsen från en sektor till en annan som andel av bruttøprøduktionen i den mottagande sektorn.

17 23

Bilaga

96 6,0 Sektor 11 -›sektor 8

5,0 _ ___.._.._-.. -u-X 4,0

3,0

2,0 1 w . u . . . 39135 199o 19.70 :19175: 39,80. .wlasv 39,90

96 Sektor9 -øsaktor 9 Sektor 12 -›sektor 8 28.0

3.7- 26,0

24.O 3,5-

3,3- 22.0

3,1- 20,0

1970 1975 1980 1985 1990

2,7- 36 Sektor 10 »sektor 10 12,0 2,5- 10,0 2,3- \ 8,0 2,1* \\ 6,0 1.9- 3.

1950 1975' 19180. 19e5'j 1990 1970 1975 1980 1985 1990

% 11 Sektor 12 »sektor 11 35.0- Sektor 11 -sektor 15°

33,0-

31.o- --------._-__x 10.0 29,0-

u 27,0- -5- *- *s §0 -- »x 25.0 5,0

1970*ñ 197s' 19a0 191-35 1990 1950 3955 39130 1955 H39?

Diagram 2.2 forts.

24 17

Bilaga

76,0- Sektor3 -osektor 12 72,o 68,0 54,0- . 60,0- \\\*\_ §§\“\ *x 56,0- 1970 1975 1980 1985 1990 1970 1975 1980 1995 1990 95 Sektor 12 -øsektor 13 10.0 se 8,0 Sektor 3 -osektor 14 - 9.0 6,0 *--x 4,0 1970 1975 1980 1985 1990 1970 1975 1980 1985 1990 as 15,0 Sektor 13 -usektor 13 ,á 4210 Sektor 14 -usektor 14 40,0 38,0 36,0 34.0 Y r r i 1970 1975 1990 1985' 1990 1970 1975 1990 1985' 1990 96 Sektor 12 -›sektor 14 % Sektor 17 -usektor 14 12,0 25 10,0 8,0 ..-_---------- -_..-_____x 4,0 .uuv..-.,...uuau.uñ . . r . . , . . . . v r r . , 1970 1975 1980 1985 1990 1970 1975 1980 1985 1990 Diagram 2.2 forts.

Bilaga 17 25

% Sektor10 -sektor 15 1,3

1,1 % N Sektor 11 -scktor 15 3.0 §§§§§§§ _______.._..--x 0,9 “xx

1970 1975 1990 1995 1990 19701 1955 19s0 1995 1990

se Sektor 12 -›sektor 15 1,6

% Sektor 14 -øsektor 15

10.0 s-- -____ 6.0 ӊx

2,0 | v v v v v v v I v v | v k v v I I v | | 1 r Y v | v v v v | u v iir 1970 1975 1980 1985 1990 1970 1975 1980 1985 1990

se 129.1 Sektor20 - wktof 15

1°.0. _______ --u-ux

es 8D 28.0 Sektor 15 -øsektor 15

6,0- 25,0

m 24,0

2,0- 22.0 r *1V:VvIIv'vv 0,0 vvv|II|I|IIvr|vvII| 1970 1975 1980 1985 1990 1970 1975 1950 1985 1990

% se Sektor 16 -øsektor 16

N \\\ 10,0 4,0 \\\ \s\

1970 1975 1980 1985 1990 1970 1975 1990 1985 1990

Diagram 2.2 forts.

26 Bilaga 17

an Sektor3 -ssektor 19

vvu|v1ll|rvrv|rvvf1 1970 1975 1980 1985 1990

% 12.0 Sektor 8 -s sektor 19

96 §- §- ä- 10,0 Sektor 11 -usektor 19 ä_ ““--x

1930 1975' 1990 3995? 1990 1970 1975 1980 1985 1990

15D Sektor 13 -›sektor 19

13,0

11,0 9* Sektor 12 -›sektor 19 1,9 9,0

1,7 7.0 “*--__ ä

N§§N “säsx

“s 1.5 \“\\ 5:0 X i m 1970 H95? 1990 39957 1990 1970 1955 199o' 1995 1990

se Sektor 14 -›sektor 19 5,0

- -x

2,0? . . .. ..

1970 1975 1950 1935 1990 1970 1975 1980 1985 1990

Diagram 2.2 forts.

17 27

Bilaga

16 1,9 Sektor 12 -øsektor 20

9” 1,7 s 1,5 \ \ \ 1.3 \\ \\ 1,1 \\ *x 1970 1975 1980 1985 1990 1970 1975 1980 1985 1990

% 1.4 Sektor 10 -›sektor 21 % 150 Sektor21 *sektor 20

14,0

1970 1975 1980 1985 1990 1970 1975 1980 1985 1990

Sektor 16 -usektor 21 3,0

åáåää åäää X 1936 1975' nian mås 1990 1950 3675 19ao' 1535 1590

% gap Sektor19-› sektor22

24,0 % 20,0 Sektor21 -sektor 21 20,O 18.0 16,0 16.0 12.0 14,0 1930 1935 19185 1590 1950 W375; 19so' mås 1950

Diagram 2.2 forts.

28 17

Bilaga

x Sektor 12 -›sektor 23

3,3 Sektor9 -sektor 23

1,1 \ 0,9- \

0,7%

1930 19I75 39150 wasñ 1590 1930 1955 1950 19135 1950

96 Sektor23 -o sektor 23 19,0 / 17,0 15.0 % ggg Sektor 17 -usektor 23 13,0 0,04 11.0 1970 1975 1980 1985 1990 1970 1975 1980 1985 1990 Diagram 2.2 forms.

17 29

Bilaga

Tabell 2.3 Insatskoefñcienter 1970

Från Till sektor sektor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 .0347 0.0000 0.0000 .2726 .2045 .0151 .0110 .0000 0.0000 .0310 .0008 0.0000 2 .0008 .0l75 .0005 0.0000 .0011 0.0000 .0006 .1804 0.0000 0.0000 .0010 0.0000 3 .0083 0.0000 .0919 0.0000 0.0000 0.0000 ,0002 .0045 0.0000 .0021 .0126 .7372 4 .0068 0.0000 0.0000 .1860 .0485 .0047 .0076 00000 00000 0.0000 .0042 0.0000 5 .1609 0.0000 0.0000 .(7213 .1500 .0024 .0001 .0005 0.0000 .0018 .0122 0.0000 6 0.0000 0.0000 0.0000 0.0000 .0002 ,G232 00000 00000 00000 00000 .0000 00000 7 .0083 .0099 .0120 .0044 00000 00000 .3518 .0137 .0003 .1137 .0011 00000 8 .0064 .0048 .0043 .0208 .0244 .0059 .0130 .1915 .1612 .0052 .0211 .0005 9 .0013 .0012 .0040 .0019 .0023 .0020 .0039 .0029 .2574 .0044 .0089 .0011 10 .D030 .0036 .0008 .0003 00000 .0003 .0012 .0001 .0013 .1144 .0004 00000 11 .0804 .0025 .0347 .0154 .0249 .0040 .0352 .0415 .0164 .1087 .2538 .0046 12 .0397 .0197 .0515 .0126 .0122 .0036 .0194 .0377 .0068 .0307 .1163 .0247 13 .0023 00000 .0207 .0007 .0049 .0062 .0011 .0096 .0002 .0005 .0031 .0009 14 00000 00000 .0051 .0005 .0103 .0005 00000 .0025 .0005 00000 .0076 .0001 15 .0270 .(7230 .0649 .0033 .0119 .0130 .0141 .G223 .0051 .(1258 .0144 .0055 16 .0032 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 17 00000 00000 00000 00000 00000 00000 .0046 .0000 .0003 .0005 .0002 00000 18 .0150 .0030 .0516 .0045 .0040 .0011 .0060 .(7271 .0028 .0135 .0264 .0016 19 ,0349 .0024 .0152 .0024 .0032 .0014 .0021 .0043 .0020 .0044 .0052 .0013 20 .1484 .1096 .0256 .1542 .1978 .1662 .2437 .0997 .0805 .1230 .1524 .0877 21 .0096 .0548 .1162 .0086 .0092 .0021 .0083 .0096 .0145 .0122 .0103 .0004 22 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 23 .0457 .0162 .0396 0241 0229 .0079 .0325 .0334 .0620 .0471 .0350 .0129

X .6367 .2681 .S384 .7335 .7322 .2594 7564 .6813 6110 .6390 . .6869 .8783

Från Till sektor sektor 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

1 00000 00000 00000 00000 00000 00000 .0011 00000 00000 .0013 .0070 00000 2 .0001 .0002 .0001 00000 .0025 00000 .0015 00000 00000 .0006 00000 00000 3 .0763 .0894 .0039 .0001 .0083 .0010 .0109 00000 00000 .0010 .0001 00000 4 .0011 00000 00000 00000 .0031 00000 00000 00000 .0113 00000 0266 00000 5 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 .0126 00000 6 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 .0011 00000 .0166 00000 7 ,0013 ,0035 .0064 .0133 .0138 00000 .0069 .0029 .0058 00000 .0044 00000 8 .0128 .0050 .0148 .0350 .0383 .0014 .1076 .0140 .0098 .0037 .0089 00000 9 .0089 .0021 .0059 .0063 .0058 .0018 .0046 .0227 .0111 00000 .0318 00000 10 .0006 .0000 .0129 .0028 .0058 .0004 .0029 .0035 .0128 00000 .0006 00000 11 ,0301 .0141 .0233 .0593 .0423 .0025 .0313 .D046 .0053 .0033 .0102 00000 12 ,1013 .1191 .0150 .0135 .0110 .2335 .0196 .0186 .0981 .0081 .0191 00000 13 .1318 .D235 .0069 .0161 .0028 .0002 .0959 .0011 00000 .0017 .0035 00000 14 .0314 .3496 .1097 .0839 .1262 00000 .0239 .0007 00000 00000 .0003 00000 15 .0151 .0484 .2201 .2347 .0187 .0357 .0995 .0110 .0318 .0054 .0449 00000 16 00000 00000 .0002 .1203 00000 00000 00000 00000 .0299 00000 00000 00000 17 00000 .0098 .0002 00000 .0236 00000 .0004 .0011 .0004 .0001 .0023 00000 18 .0200 .0330 .0060 .0064 .0037 ,D463 .0019 .0101 .0099 .0181 .0106 00000 19 .0070 .0073 .0043 .0044 .0018 .0555 00000 .0049 .0340 .1234 .0072 00000 20 .1451 .0913 .1088 .0185 .3181 00000 00000 .0095 00000 00000 .0047 00000 21 .0203 .0130 .0112 .0085 .0043 .0034 .0313 .1194 .1457 .0016 .0222 00000 22 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 23 .0431 .0344 .0368 .0431 .0239 .0260 .0361 .0862 .0823 .0814 .1158 00000

2 ,6462 .8438 .5862 .6662 .6537 .4076 .4752 3101 .A893 .2496 .3493 00000

30 17 sou 1984:7

Bilaga

Tabell 2.4 Insatskoefficienter 1980

Från Till sektor sektor 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 0337 0.0000 0 0000 .2670 1994 0203 0062 0000 0 0000 .0271 0008 0.0000 2 0008 .0264 0004 0.0000 0012 0.0000 0005 1546 0 0000 0.0000 0012 00000 3 0067 0.0000 0582 0.0000 0 0000 0.0000 0003 0033 0 0000 .0006 .0101 .6240 4 0041 0.0000 0 0000 .1570 0489 .0042 .0091 00000 0 0000 0.0000 .0043 0.0000 5 1695 0.0000 0 0000 .0197 1557 .0028 .0001 0013 0 0000 0013 0083 00000 6 0 0000 0.0000 0 0000 0.0000 0002 .0452 0.0000 0 0000 0 0000 0.0000 0.0000 00000 7 0048 .0070 0100 0027 0 0000 00000 .1972 0092 0002 0662 .0008 00000 8 0056 0049 0076 0199 0200 .0072 .0097 2081 1540 0050 .0218 0008 9 0013 .0013 0037 0018 0022 002A .0033 0032 2355 0041 0096 0030 10 0026 .0033 0004 0003 0 0000 0003 0008 0000 0010 0895 0005 0 0000 11 0783 .0028 0325 0162 0240 0054 .0355 0444 0179 1154 3124 0136 12 0348 0190 0465 0111 0100 .0033 0141 0279 0063 01TI 0745 0190 13 0027 00000 0133 0005 0046 .0065 .0009 0076 0002 0006 0031 0024 14 0 0000 00000 0024 0004 0058 0006 00000 0025 0002 0 0000 0084 0002 15 0311 .0376 0619 0037 0116 0187 .0149 0255 0053 0274 0199 0191 16 0022 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 17 0 0000 00000 0 0000 0 0000 0 0000 00000 0088 0001 0006 0019 0006 0 0000 18 0211 0035 0598 0060 0052 0017 .0067 0326 0040 0117 0286 0043 19 0441 .0092 0277 0033 0033 .0016 .0031 0048 0053 0054 0049 0007 20 1686 .1162 0207 1573 1972 .1575 .2854 1083 0747 1415 1427 0948 21 0127 .0748 1581 0129 0141 .0045 0099 0141 0208 0161 0153 0008 22 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 23 0535 0228 0504 0308 0295 .0112 0347 0422 0794 0545 0462 0179

2 6782 3287 5534 7106 7326 2934 6410 6899 6054 5859 7140 8005

Från Till sektor sektor 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

0 0000 00000 0 0000 0000 00000 0.0000 .0010 00000 00000 .0012 0047 0000 0001 .0001 0001 0000 0034 00000 .0015 00000 00000 .0006 00000 0000 0603 .0761 0033 0000 .0113 .0006 .0096 00000 00000 .0009 .0001 0000 0006 0 0000 0 0000 .0032 00000 00000 00000 0090 00000 0147 0000

0% 00000 0 .

3- O ...oo u

Oi N x!O ViVi O b)...O N _.ä O...N ..

Bilaga 1 7 31

Tabnell 2.5 Insatskoemcienter 1990, alternativ 1

Från Till sektor sektor l 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 .0282 0.0000 0.0000 .2921 .1768 .0160 0028 0001 00000 .0242 .0007 00010 2 0007 0273 .(1(102 0.0000 0018 0.0000 0004 .1478 0.0000 0.0000 .0012 0.0000 3 .0050 0.0000 0242 001110 0.0000 0.0000 .(003 0026 0.0000 .(1102 .0070 .5643 4 .0017 0.0000 0.0000 .1223 .0539 0031 .0126 00010 0.0000 0.0000 0044 00000 5 ,1738 00000 0.0000 .0136 .1799 .0048 0101 0021 0.0000 0014 .0050 0.0000 6 0.0000 0.0000 0.0000 00000 0001 .0489 00000 00000 00010 0.0000 .0019 00000 7 0007 0020 .0044 0004 00000 00000 .1181 .(1722 00000 0003 0002 00010 8 0045 .0037 0082 0097 .0140 .0061 .0068 .I944 .1380 .0047 0187 0108 9 .G111 .G111 .C034 .(1109 .(020 .C021 .G725 .M31 .2198 .M32 .0087 .M48 10 0019 0021 .(1101 0001 00000 0002 0004 00000 .(1107 .0594 0003 00000 11 0706 0025 0295 0094 0218 0054 .0389 .0464 0186 .l314 .3095 0244 12 .0Z60 .0194 .0417 0098 0085 0028 0097 .0186 0052 .0132 0572 .0164 13 0028 00000 0084 0001 0040 .0050 .0006 .(1145 0002 0009 .0027 0137 14 00000 00000 0004 0002 0104 0006 00000 .0024 00000 00000 0075 0002 15 0314 0312 .0467 0124 0104 0184 0145 .0261 .0053 .0266 0188 0348 16 0013 00000 0009 00000 00000 00000 00000 00000 001110 00000 00000 00000 17 00000 00000 00000 00000 00010 00010 ,0102 0101 .0009 .0032 0008 00000 18 .0223 0026 .0645 .0069 0057 0020 .0072 0380 0042 .0133 0287 .0043 19 .0461 .0120 0359 .0049 0035 0015 0041 0058 0169 0177 .(1153 0003 20 .1828 .1110 .0189 .1614 .1932 .1511 .3523 .1226 .0714 .1701 .1360 .1097 21 .0137 0704 .1862 0179 0192 .0057 .0119 .0176 .0258 0202 .0169 0115 22 00000 00000 00000 00000 00000 00010 00000 00010 00000 00000 00000 00000 23 0557 0219 0582 0407 0376 .0123 .0384 .0503 0922 0685 .0487 0316

2 .6703 .3071 .5316 .6924 .7326 .2859 .6318 .6847 .5890 .S485 .6802 .7965

Från Till sektor sektor 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

1 00000 00000 00000 00000 00000 00000 0009 00000 00000 .0011 0021 00000 2 0001 0001 0001 00000 .0033 00000 0014 00000 00000 0006 00000 00000 3 0443 0558 0026 00000 0127 .0126 0082 00000 00000 0109 0001 00000 4 0002 00000 00000 00000 .0030 00000 00000 00000 0072 00000 .0047 00000 5 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 0031 00000 6 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 .0017 00000 0107 00000 7 .0002 00000 0012 0012 0082 00000 0009 0003 0008 00000 .0003 00000 8 0125 0022 .0132 .0263 0616 0006 .0908 0102 .0072 0035 .0086 00000 9 0071 .0012 0054 0052 0102 .0(107 .0041 0176 .0116 00000 .0360 00000 10 0004 00000 0090 0016 0081 0001 0018 .0018 0061 00000 .0004 00000 ll .0343 0137 0275 .0588 0875 0009 .0344 .0043 0055 .0040 .0102 00000 12 .0600 0619 0085 .0109 .0(170 .0806 .0147 0081 .0735 0037 .0082 00000 13 0729 00017 .0045 0088 0034 0001 0586 0006 00000 0012 0002 00000 14 .0116 .3873 0587 .0888 .1664 00000 0207 .0006 00000 00000 0003 00000 15 .0146 .0543 .2738 .2416 0373 0529 .1165 .0120 0330 0069 0360 00000 16 00000 00000 0002 .0912 00000 00000 00000 00000 0026 00000 00000 00000 17 00000 0183 0006 00000 .1288 00000 0013 .0033 0014 0002 0075 00000 18 .0267 0359 0095 .0121 .0068 .0281 0023 .0166 .0110 .0220 0180 00000 19 0075 .0050 0071 .0103 0023 .0997 00000 0065 0293 .2369 .0100 00000 20 .1921 .1200 .(1954 0440 .2499 00000 00000 0371 00000 00000 0055 00000 21 0413 0187 0199 0104 0084 .0022 0440 .1460 .1855 0025 0368 00000 22 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 23 .0663 0457 0650 .0523 0350 .0245 0540 .1150 .1050 .1140 .1950 00000

2 .5921 .8218 .6022 .6633 .8400 .3028 .4545 .3800 .4814 .3975 3939 00000

32 Bilaga 17

2.3.4 Förädlingsvärdeandelar och skatteandelar

Skatteandelar

När det gäller de indirekta skatterna bör det inledningsvis påpekas att den värdering till 1980 års priser som tillämpas i utredningens volymkalkyler innebär att man räknar med 1980 års skattesatser (och subventioner). Förändringar i skattesatser för indirekta skatter påverkar därför inte skatteandelen såsom den mäts i detta sammanhang. Skatteandelen har under den historiska perioden fluktuerat något. Det beror bl a på förskjutningar av produktionen inom en sektor mot varor med högre eller lägre indirekta skatter. Det beror emellertid också på att restposten mellan produktions- och användningssideberäkningarna av BNP ingår i skatteandelen såsom den definieras i modellen. I prognoserna har förutsatts att skatteandelen per sektor är densamma 1990 som 1980. Skatteandelen redovisas i tabell 2.6. Skatteandelen anges inte explicit i modellen. Däremot kan den beräknas genom att insatskoefficienter och förädlingsvärdeandelar anges och genom att summan av dessa och skatteandelen skall bli lika med 1. Vid modellberäkningarna uppnås detta konsistenskrav genom att förädlingsvärdeandelarna anpassas så att det i tabellen angivna värdet på skatteandelen erhålls.

Tabell 2.6 F örädlingsvärdeandel 1970, 1980 och 1990 och skatteandel 1980 Förädlingsvärde till faktorpris och skatter som andel av bruttoproduktionsvärde till mottagarpris

Sektor Förädlingsvärdeandel Skatteandel 1980 1970 1980 1990 R2 DW 1990 Trend Prognos

1 0,4963 0,4519 0,3941 0,66 0,68 0,4597 -0,1301 2 0,6959 0,6458 0,6062 0,78 0,92 0,6674 0,0255 3 0,4111 0,4261 0,3980 0,03 0,74 0,4479 0,0205 4 0,1927 0,1737 0,1621 0,40 0,98 0,1919 0,1157 5 0,1645 0,1497 0,1357 0,80 1,28 O,1497 0,1177 6 0,0878 0,0718 0,0578 0,52 2,57 0,0793 0,6348 7 0,2400 0,2271 0,2012 0,76 1,40 0,2363 0,1319 8 0,2697 O,2560 0,2357 0,90 1,15 0,2612 0,0541 9 0,3432 0,3481 0,369] 0,35 1,58 0,3645 0,0465 10 0,3498 0,3574 0,3622 0,00 0,60 0,3948 0,0567 11 0,2947 0,3229 0,348] 0,47 0,77 0,3567 -0,0369 12 0,0207 0,0060 -0,0005 0,59 0,86 0,0100 0,1935 13 0,3415 0,3497 0,356] 0,05 0,68 0,3676 0,0403 14 0,1880 0,1983 0,1998 0,42 1,43 0,2084 -0,0286 15 0,3374 0,3489 0,3578 0,47 1,48 0,3514 0,0464 16 0,3083 0,2589 0,2414 0,37 0,64 0,3156 0,0211 17 0,9017 0,7104 . . . . . . 0,6804 -0,5204 18 0,495l 0,5623 0,6049 0,35 1,43 0,5911 0,1061 19 0,4261 0,4377 0,4505 0,64 0,86 0,4528 0,0927 20 0,6287 0,6179 0,6119 0,52 0,76 0,6000 0,0208 21 0,4932 0,5381 0,5729 0,77 1,09 0,5409 -0,0223 22 0,858?! 0,7995 0,7332 0,99 2,12 0,7318 -0,1293 23 0,5773 0,5789 0,5628 0,40 0,59 0,5663 0,0398

17 33

Bilaga

Förädlingsvärdeandelen

En trendanalys har gjorts av hur förädlingsvärdeandelama har förändrats sedan 1970. För nästan alla sektorer erhölls signifikanta trender för perioden 1970-1982. Det gällde bl a 11 av de 15 industrisektorerna. Förändringarna i förädlingsvärdeandelarna visar på förskjutningar mellan å ena sidan insatsen av arbete och kapital och å andra sidan insatsen av varor och tjänster. Genom att beräkningarna görs i fasta priser kommer däremot inte skillnader i prisutvecklingen mellan dessa delar att resultera i förändringar av förädlingsvärdeandelama annat än indirekt genom att prisrelationerna påverkar valet av produktionsteknik. Skillnader i prisutveckling har däremot större betydelse för förändringar av förädlingsvärdeandelar i löpande priser. Varje LU-sektor innehåller flera olika produktionsprocesser. Förskjutningar inom en sektor mellan processer med olika förädlingsvärdeandelar kan därmed orsaka förskjutningar i förädlingsvärdeandelen. Så tycks vara fallet i tex petroleum- och kolindustri där varje nytt raffinaderi sänker förädlingsvärdeandelen något. En särskild beräkning har därför gjorts av förädlingsvärdeandelen i denna sektor. I beräkningen har hänsyn tagits till vissa utbyggnader inom raffinaderiema. Det tidigare angivna konsistenskravet rörande skatteandelar har också medfört att förädlingsvärdena för 1990 skiljer sig från trendvärdet. Förädlingsvärdeandelama ingår i ekvationstyp (2) som bestämmer relationen mellan bruttoproduktion och förädlingsvärde:

= *

(2) VAFKi VAFCi Yi i = 1,...,23

Beteckningar: =

VAFKi Förädlingsvärde till faktorpris

=

VAFCi Förädlingsvärdeandel

=

Yi Bruttoproduktion

Trendanalys och prognosvärden för förädlingsvärdeandelen redovisas i tabell 2.6.

2.4 Utrikeshandel

Beräkningarna avseende utvecklingen av svensk export och import tar sin utgångspunkt i de skattade sektorvisa sambanden, som förklarar utrikeshandelsströmmama med efterfrågan och relativpris samt i vissa fall dessutom kapacitetsutnyttjande och vinstnivå. Dessa samband och de ”skattade värdena på elasticiteter etc redovisas utförligt vad gäller utrikeshandeln med varor i bilaga 14 till LU och för exporten och importen av tjänsteri bilaga 15. I detta avsnitt ges en kort sammanfattning av de erhållna resultaten i dessa studier samt redovisas de övriga antaganden som gjorts i LU:s modellberäkningar avseende utrikeshandeln och övriga transaktioner med utlandet.

34 Bilaga 17

Relativpris Utbuds- Sverige/ faktorer utlandet i Sverige

l Utländsk l _ _ Svensk EXPORT MPORT marknad mârkhad

Bytesbalans

för varor

Im? °°9a

och tjänster

Diagram 2.3 Schema över långtidsutredningens kalkyler för bytesbalan- BYTESBALANS sen.

2.4.1 Bytesbalanskrav

Ett av de grundläggande målen för den ekonomiska utvecklingen i Sverige fram till 1990 är att de löpande betalningarna med utlandet (bytesbalansens saldo) då skall ha förbättrats så mycket att ett visst kapitalutflöde är möjligt

utan att valutareserven avtappas. Övervägandena bakom denna målsättning

redovisas närmare i huvudrapporten. Det sålunda fastställda riktvärdet för bytesbalansens saldo 1990 uppgår till ett överskott om 10 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 1 % av bruttonationalprodukten. År 1980, som är startåret för de medelfristiga LU-beräkningarna, uppvisade bytesbalansen ett underskott om närmare 19 miljarder kronor eller ca 3,6 % av BNP. Förbättringen av bytesbalanssaldot under 1980-talet förutsätter således en förstärkning av exporttillväxten och en återhållsam tillväxt av importen. I modellberäkningarna uppnås detta genom att postulera att exportens och importens bestämningsfaktorer måste utvecklas på ett visst sätt. I diagram 2.3 illustreras beräkningsgången schematiskt. De internationella förutsättningarna betraktas som givna, men genom att variera de inhemska priserna, vinsterna och övriga utbudspåverkade faktorer samt sammansättningen av den inhemska efterfrågan kan bytesbalanssaldot påverkas. Beräkningarna itereras tills bytesbalansens saldo överensstämmer med det målsatta värdet. Bytesbalanskravet kommer in i EMMA-modellen i följande två ekvationstyper: = v» - *

(23) BALi PMi MEXTi PEi xi i = 1, . . .23

sou 1934:7 Bilaga 17 35

23 = - v * *

(24) BOPREQ BALi PM24 M24 + PEN X”

iêl

Beteckningar: = exkl tull

MEXTi import

=

Xi export

= 1980 = 1.00

PMi importprisindex,

= 1980 = 1.00

PEi exportprisindex,

=

BALi import-export, löpande priser

BOPREQ = bytesbalanskrav (varor och tjänster), löpande priser

2.4.2 Exportfunktioner

Export av varor

Konjunkturinstitutets studie av varuexportens utveckling har resulterat i funktioner för var och en av de varuproducerande LU-sektorerna utom el-, gas-, värme- och vattenverk. De två sektorerna inom livsmedelsindustrin har dessutom slagits samman före skattningarna. Bedömningarna av varuexportens utveckling under 1980-talet har skett på tre grunder: - KI:s exportfunktioner tillämpade på bedömningar av den internationella marknadstillväxten under prognosperioden - av funktionsresultaten och i förekommande fall rimlighetsbedömningar korrigeringar därav med hänsyn till förhållanden som inte ingår explicit i funktionerna exogena exportprognoser utan kopplingar till de estimerade exportfunktionerna.

Exportfunktionerna är i huvudsak uppbyggda i två steg: en funktion för marknadens utveckling i resp varuproducerande LU-sektor och en funktion för utvecklingen av svenska exportörers andelar av denna marknad. I marknadsfunktionerna bestäms importen till olika länder som en funktion av inkomsterna (BNP) samt relationen mellan importpris och producentpris i det importerande landet. Sådana marknadsfunktioner har skattats för de länder som dominerar som avnämare till exporten från de olika LU-sektorerna. För t ex verkstadsindustrin har importfunktioner skattats för 11 OECD-länder, för varven endast för ett land. Skattningsperioden varierar alltefter tillgängligheten av statistiska uppgifter, men täcker i de flesta fall utvecklingen från mitten av 1960-talet till 1980. I basindustrisektorerna (extraktiv industri; trä-, massa- och pappersindustri; samt järn-, stål- och metallverk) har marknadsfunktionerna en något annorlunda specifikation, och importen till resp land kopplas till förbrukningen inom landet vilken i sin tur skattats utifrån utvecklingen av vissa delkomponenter av den ekonomiska aktiviteten inom landet. För varje varuproducerande LU-sektor (utom dem där exporten bestäms exogent) har en marknadsfunktion bildats genom att väga samman de ländervisa importfunktionerna med utgångspunkt från exportens länderfördelning i genomsnitt 1975-1980. De sålunda hopvägda elasticiteterna i marknadsfunktionerna framgår av tabell 2.7. Där redovisas också marknadsfunktionerna för de tre basindustrisektorerna.

36 Bilaga 17

Tabell 2.7 Inkomst- och prlselasticiteter i marknadsfunktloner för svensk export av varor samt bedömd marknadsutveckling 1980-1990

Inkomst- Relativ import- Handels- Marknadselasticitet priselasticitet politisk tillväxt korrigering % per år % per år

Marknadsfunktioner för basindustriema: 3 Extraktiv industri AM = 0,80AIP 8 Trä-, massa- och pappersindustri AM = 1,4 [(0,4ABI - 0,6ARPI,_1) › 0,25 + (1,4APC › 0,45 + 0,9AIP - 0,55 - 0,5ARPP,_1) . 0,75]

.14 Järn-, stål- och metallverk AM = 030m? - OJOARPSH + 2,0

Teckenförklaring: A förändring i procent per år M importvolym IP industriproduktion BI bostadsinvesteringar PC privat konsumtion RPT realpris på trävaror i relation till BNP-deflatom RPP realpris på papper i relation till BNP-deflatom RPS realpris på stål i relation till BNP-detlatorn t-1 tidsförskjutning 1 år Anm. De angivna elasticitetema baserar sig på en preliminär rapportering från konjunkturinstitutets studie. Senare har ytterligare observationer tillkommit, vilket lett till att de definitiva skattningarna, som redovisas i KIs bilaga till LU 84, i vissa fall blivit något annorlunda. Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

De angivna inkomstelasticitetema har tillämpats på LU:s bedömningar av BNP-tillväxten i olika länder för perioden 1980-1990, Dessa bedömningar redovisas i huvudrapporten, kapitel 4. BNP-antagandena har vägts samman med hänsyn till exportens länderfördelning i varje LU-sektor, vilket lett till att den underliggande inkomstutvecklingen inte blir exakt densamma i alla sektorer. För prognosperioden är variationema likväl relativt små: Den grafiska industrins export riktar sig mest till länder med en något långsammare tillväxt än genomsnittet (1,4 % per år), medan å andra sidan den vägda BNP-tillväxten i verkstadsindustrins avnämarländer beräknas till 1,7 % per år. Relationen mellan importpris- och producentprisutvecklingen skilde sig påtagligt mellan de olika LU-sektorerna under 1970-talet. I huvudsak ökade emellertid importprisema långsammare än de inhemska priserna och

17 37

Bilaga

förstärkte sålunda importtillväxten. De observerade prisrelationerna kan bero på skillnader i varusammansättning mellan import och hemmaproduktion, skillnader i konkurrens etc förutom de statistiska svårigheterna att korrekt mäta prisutvecklingen på LU-sektornivå i internationell statistik. För 1980-talet har antagits att prisrelationerna utvecklas på samma sätt som under 1970-talet och att tillskottet till importtillväxten därav således blir lika stort båda decennierna. I den konkurrensutsatta livsmedelsindustrin, den grafiska industrin och den övriga tillverkningsindustrin har dock antalet observationer varit för litet för att medge en sådan extrapolation, och en separat bedömning av marknadstillväxten har därför gjorts i dessa sektorer. För skogsindustrin och stålindustrin har likaså separata realprisprognoser gjorts för 1980-talet. Under den period som legat till grund för de estimerade sambanden i marknadsfunktionerna skedde i olika etapper påtagliga liberaliseringar av det handelspolitiska regelsystemet, både tullreduktioner och avvecklingar av andra hinder för det internationella handelsutbytet. På detta område kan observeras en klimatförändring som bedöms ha bestående effekter på världshandeln under 1980-talet. Kommerskollegium har inom ramen för sin

studie över de handelspolitiska förutsättningarna för svensk export beräknat

de sannolika effekterna av detta klimatomslag. I LU-kalkylema införs resultatet av dessa beräkningar som korrektionsposter för de världsmarknadstillväxter som grundar sig på elasticiteter vilka skattats för 1970-talet. Omfattningen av korrigeringama framgår av tabell 2.7 där de uttryckts som förändringar av de årliga tillväxttakterna för 1980-talet. I tabellen redovisas också, slutligen, de marknadstillväxter per LU-sektor som ingår i långtidsutredningens kalkyler. I en tredjedel av de 18 varuproducerande LU-sektorema har det inte på samma sätt varit meningsfullt att skatta funktioner för världsmarknadens utveckling som underlag för en bedömning av den svenska exporten. I stället är förhållandena på utbudssidan långt betydelsefullare som bestämningsfaktorer till exporten. Fört ex jordbruket och den skyddade livsmedelsindustrin är utvecklingen av den rådande överskottsproduktionen avgörande för exporten framgent. För petroleum- och kolindustrin påverkas exportutvecklingen främst avombyggnader av oljeraffinaderierna och den förändrade

produktionsinriktning som därmed kan förutses. De närmare övervägan-

dena bakom de exogena exportbedömningama redovisas i KI:s bilaga. En sammanställning av prognoserna görs i tabell 2.8.

Tabell 2.8 Exogena varuexportprognoser 1980-1990 Årlig procentuell volymförändring

17 SOU 198417

38 Bilaga

I övriga varuproducerande sektorer, alltså 12 stycken, förutsätts de svenska exportörernas marknadsandelar variera allt efter företagens möjligheter att konkurrera om den tillgängliga efterfrågan. En avgörande faktor för konkurrensförmågan är relativprisutvecklingen, och dess effekter på exporttillväxten har skattats av konjunkturinstitutet i sektorvisa andelsfunktioner. I tabell 2.9 anges de skattade värdena för relativpriselasticiteterna inklusive de tidsförskjutningar som visat sig vara signifikanta. I basindustrierna med deras mer standardiserade produkter spelar priset inte samma roll som konkurrensparameter, utan där förmågan att framställa varor i takt med

bl_ir

marknadsutvecklingen mer avgörande för exporten. I andelsfunktionerna för dessa ingår därför dels en variabel för kapacitetsutnyttjandet med negativ effekt på exporten, dels en vinstvariabel, definierad som det inverterade värdet av (l-bruttomarginalen), med positivt inflytande på exporten. Även för verkstadsindustrin har ett signifikant inflytande från vinstutvecklingen på exporttillväxten kunnat konstateras. Elasticiteterna för kapacitetsutnyttjandet och vinsten framgår av tabell 2.9. Prognosvärdena för relativprisutvecklingen under 1980-talet genereras inom modellen. Kapacitetsutnyttjandet 1990 förutsätts vara fullt, och vinstvariabeln har i alternativ 1 beräknats utifrån det värde som vinstandelen uppnådde 1974; i alternativ 2 förutsätts en något lägre vinstnivå. De sålunda beräknade exportutvecklingarna har slutligen rimlighetsbedömts mot bakgrund av förhållanden som inte explicit beaktas i funktionerna. Dessa bedömningar har givit upphov till vissa justeringar av exportutvecklingen under 1980-talet. I den extraktiva industrin samt i textil- och beklädnadsindustrin har exporten justerats ned motsvarande 1,4 resp 0,7 procents årlig förändringstakt 1980-1990 som korrigering för en ofördelaktig

Tabell 2.9 Elasticiteter i andelsfunktioner för svensk export av varor

studie. Senare Anm. De angivna elasticiteterna baserar sig på en preliminär rapportering från konjunkturinstitutets har ytterligare observationer tillkommit, vilket lett till att de definitiva skattningarna, som redovisas i KIZS bilaga till LU 84, i vissa fall blivit något annorlunda. sektorerna 3, 8 och 14 är exogena i denna version av EMMA-modellen, men exporten har utanför beräknats enligt de skattade funktionerna. Källa: Konjunkturinstitutet.

Bilaga 17 39

varusammansättning i den svenska exporten. Verkstadsindustrins exporttillväxt har likaså justerats ned något, motsvarande 0,7 % per år, med hänvisning till att det sannolikt är svårt att under ett helt decennium få till stånd en så snabb produktions- och exporttillväxt som eljest blivit fallet. Å andra sidan har exporttillväxten justerats upp för den kemiska industrin med 1,3 % per år, eftersom den skattade relativpriselasticiteten i andelsfunktionen sannolikt är för låg. Också funktionsvärdet för skogsindustrins export har justerats upp, med 1,0 % per år, ehuru mera av tekniska skäl för att beakta den relativpriseffekt som bedöms finnas i verkligheten men som inte beräknas i modellen där exportpriset sätts lika med världsmarknadspriset. Nettot av samtliga vidtagna justeringar påverkar knappast alls totalexportens storlek 1990.

Export av tjänster

För exporten av tjänster har ytterligare andra metoder kommit till

användning och överväganden gjorts för att bedöma utvecklingen fram till

1990. I grunden ligger funktioner för olika typer av tjänster som skattats vid riksbanken och som redovisas i bilaga 15 till LU. I flertalet av funktionerna ingår som mått på marknadsvolymen en variabel som beaktar BNPutvecklingen upp till sju år tidigare. Eftersom denna variabel fluktuerar

inte

på samma sätt som en årsvis variabel, blir de skattade inkomstelasticiteterna för den årsvisa exportutvecklingen relativt höga. Riksbankens funktioner har för tre av de fyra exporterande tjänstesektorema kompletterats med särskilda bedömningar. Exporten från varuhandeln består i betydande i grad av provisioner samband med varuimporten till Sverige. Utvecklingen under 1970-talet har emellertid varit statistiskt svårfångad och sannolikt varit mer expansiv än vad som framgår av de registrerade provisionsintäkterna från utlandet. Utöver en tillväxt i takt med varuimporten under 1980-talet har därför antagits en extra ökning om 1 miljard kronor i 1980 års priser år 1990. Statistiken över samfärdselsektorns export lider av motsvarande brister, och exportnivån 1990 har i LU-kalkylerna justerats upp med 3 miljarder kronori 1980 års priser utöver den i stort sett stagnerande utveckling som de skattade funktionerna för exporten av frakter och personbiljetter genererar med insatta prognosvärden för marknadstillväxt och relativprisutveckling fram till 1990. Trots denna uppjustering av exporten innebär bedömningen en fortsatt förlust av marknadsandelar för svenska transporter. Exporten av privata tjänster har likaså, mot bakgrund av den snabba tillväxttrend som etablerades under 1970-talet, justerats upp för 1990 med 2 miljarder kronor i 1980 års priser. Den skattade funktionen baseras nämligen på statistik som troligen är mycket ofullständig. Exporten av turisttjänster skattas med hjälp av funktionen för resevalutaexporten. Relativprisutvecklingen efter de svenska devalveringarna i början av 1980-talet beräknas kunna ge upphov till stora marknadsandelsvinster, dvs att utländska turister i större utsträckning väljer Sverige framför andra turistmål. En översikt över bedömningarna av tjänsteexporten ges i_tabell 2.10.

40 17

Bilaga

Tabell 2.10 Elasticiteter för export av tjänster samt marknadsutveckllng 1980-1990 Inkomstelasticitet Marknads- Relativpris-

Källa: Sveriges Riksbank.

Sammanfattning

Sammantaget för den totala exporten av både varor och tjänster innebär de tillämpade elasticitetema för relativprisförändringar ett vägt genomsnitt om -1,14. För förändringar i vinst och kapacitetsutnyttjande uppgår motsvaran-

de värden till 0,53 resp -0,12.

Exportfunktionema i EMMA-modellen kan sammanfattas under följande

allmänna form:

* =› =-PEPWE ,

PEPWEiBxi licx,

=

(20) x, EXPi + AX, XMi

*

PYKOSTIiDXi PYKOSTZFXi

+ * EXPUTR i = 1, . . . 23

EXPKEYi

= + * EXPUTR

(21) X2, 15x92, EXPKEYu

Beteckningar:

=

Xi export EXPi = konstant (Xi = EXP vid exogen export)

XM, = världsmarknadsimport

PEPWEi = relativpris år t (exportpris/världsmarknadspris)

= år t-1

PEPWE1i relativpris

= vinst år t-l

PYKOSTIi

= vinst år t-2

PYKOSTZi

=

AXi konigeringsfaktor

BXi, CXi,

= skattade elasticiteter

DXi, FX,

EXPUTR = exportutrymme = för exportutrymme EXPKEY, fördelningsvektor

2.4.3 Importfunktioner

Import av varor

Liksom när det gäller exporten är efterfrågan och relativpriser de dominerande förklaringsfaktorerna i funktionerna över importen av varor. Måttet

Bilaga 17 41

på efterfrågan i importfunktionerna utgörs av en vägd summa av importinnehället i insatsleveranserna till de 23 produktionssektorerna i EMMAmodellen samt i efterfrågan för privat och offentlig konsumtion, investeringar, lagerförändringar och export. Importandelarna har uppskattats på basis av 1980 års input-output-beräkning. Dessa andelar, som antas vara oförändrade under prognosperioden, redovisas i tabell 2.11. Efterfrågevariabeln beräknas endogent i modellen. Relativpriserna avser importpriser jämfört med svenska producentpriser för försäljning på hemmamarknaden. Importfunktioner har skattats för var och en av de varuproducerande LU-sektorerna inom ramen för konjunkturinstitutets studie till LU 84. De skattade elasticiteterna har tillämpats för att beräkna importutvecklingen för perioden 1980-1990. Elasticiteterna redovisas i tabell 2.12. Av tabell 2.12 framgår vidare att importfunktionerna för sju sektorer kompletterats med variabler som anknyter till utbudsförhållandena för den inhemska importkonkurrerande produktionen. I dessa sju sektorer har kapacitetsutnyttjandet och/eller vinstnivån beräknats ha ett signifikant inflytande på importutvecklingen, och detta inflytande förutsätts ske med lika stora elasticiteter under prognosperioden som de som beräknats för skattningsperioden. I KI:s studie måste en trendfaktor läggas till i importfunktionerna för fyra sektorer för att öka förklaringsvärdet avseende importens utveckling under skattningsperioden. I funktionerna för verkstadsindustrin samt jord- och stenindustrin har de skattade trenderna om 2 resp 4 % tillskott till den årliga tillväxttakten för importen bibehållits för utvecklingen under 1980-talet, men för skogsbruket, gummivaruindustrin samt textil- och beklädnadsindustrin har skattningama frångåtts. I det första fallet har importen bestämts exogent mot bakgrund av exportutvecklingen för skogsbruket. När det gäller importen till gummivaruindustrin antas att ökningen under 1970-talet främst berodde på att kapaciteten för den inhemska bildäckstillverkningen drastiskt skars ned och att motsvarande strukturomvandling inom kvarvarande delar av gummivaruindustrin inte kan förutses under 1980-talet. Den skattade trenden på 5 % har därför reducerats till 1,5 % per år. Importen av textil- och beklädnadsvaror har under 1970-talet vuxit så snabbt att den inhemska försörjningsberedskapen snart kan komma i fara. En fortsatt trendmässig tillväxt av importen under 1980-talet skulle i själva verket få det orimliga resultatet att den inhemska produktionen blev negativ 1990. Importen av textil- och beklädnadsvaror har därför bedömts exogent utifrån den inhemska förbrukningen och en viss förutsatt inhemsk produktionsandel. För oljeimporten har KI skattat funktioner med en något annorlunda specifikation än den allmänna form som tillämpas för övriga produkter. Se avsnitt II.6 i KI:s studie. svårigheterna att göra meningsfulla prognoser för de prisvariabler som ingår som förklaringsvariabler i dessa funktioner har föranlett vissa förenklingar i samband med LU-kalkvlerna. Importen av petroleumprodukter beräknas sålunda utifrån den kalkylerade förbrukningen inom landet och exporten i samband med en bedömning av raffinaderikapacitetens sammansättning på olika produktslag. Den totala raffinaderikapaciteten räknat i ton möjlig produktion per år förutsätts vara oförändrad

17 43

Bilaga

Tabell 2.11 Importmatris 1980 Importens andel av förbrukningen

Från Till sektor INS

11 0,2880 0,6897 0,3523 0,5267 0,5497 0,4369 0,7138 0,5297 0,3896 0,6219 0,5769 0,1467 0,6339 0,6206 0,4019 0,2876 0,3007 0,6585 0,3240 0,3734 0,4970 0,2391 0,5575 0,4808 0,3222 0,3222 0,2419 0,3299 12 0,5665 0,4596 0,4841 0,4453 0,5106 0,5806 0,5856 0,4713 0,0465 0,4464 0,5555 0,5798 0,4668 0,3688 0,2068 0,5543 0,317] 0,6376 0,4549 0,4422 0,2695 0,2016 0,3375 0,4234 0,4925 0,4925 0,3438 0,3383 13 0,0714 0,2222 0,3333 0,1977 0,1210 0,7143 0,1212 0,6667 1,0000 0,2381 0,0462 0,0790 0,1215 0,4613 0,2840 0,2857 1,0000 0,1601 0,1014 0,6935 0,1804 0,2384 0,2384 0,1955 0,1609

14 0,6154 0,7500 0,3303 0,7500 0,5030 0,2500 0,6400 0,1951 0,2915 0,2871 0,1823 0,3205 0,6443 0,7407 0,5000 0,3185 0,5143 0,5143 0,1379 0,2187 15 0,0822 0,1298 0,1910 0,0662 0,1636 0,2725 0,5106 0,1966 0,1560 0,6437 0,1657 0,0209 0,2027 0,1858 0,4992 O,5693 0,2302 0,0567 0,3140 0,3828 0,0817 0,3719 0,4414 0,4006 0,2625 0,2625 0,3435 0,3914 0,3914 0,0371 0,2647

16 0,3556 0,2381 0,3047 0,1571 0,2242 0,1379 0,3277 0,0992 0,0992 0,1392 17 0,151] 0,3333 0,2308 0,3333 0,1250 0,1364 0,228] 0,0698 0,2073 0,2167 0,1286 O,2222 02413 0,1726 0,3775 0,3775 0,3340 0,5556 0,5556 0,0783 0,2513 18 0,0046 0,0062 0,0028 0,0026 0,0031 0 ,0041 0,0405 0,0032 0,0056 0,0056 0.0345 0,0156

20 0,0026 0,0026 0;0003 0,0042 0,0645 0,0050 0,0161 0,0225 0,0105 0,0113 0,0391 0,0496 0,1935 0,0053 0,0234 21 0,0228 0,0418 0,0077 0,0117 0,0441 0,0075 0,0769 0,0417 0,1103 0,1176 0,0220 0,0306 0,0600 0,0989 0,0984 0,2424 0,0493 0,0648 0,3347 0,0852 0,1395 0,0279 0,0279 0,0324 0,0846

23 0,0396 0,0168 0,0220 0,0430 0,0413 0,0657 0,0951 0,0496 0,1241 0,0121 0,0756 0,1156 0,0648 0,0614 0,0768 0,0960 0,0630 0,0345 0,0408 0,0291 0,0308 0,005] 0,0944 0,0585 0,1044 0,1044 0,0024 0,0926 0,0926 0,0419

Bilaga 17 45

Tabell 2.12 Elasticiteter m rn i importfunktionerna för varor

Inkomst- Relativpriselasticitet Kapacitets- Vinstelasti- Trend elasticitet e- citet utnyttjande t t-1 t-2 Z elasticitet a_ BM CM DM FM GM t t-1 LM JM KM

1 Jordbruk och fiske 1,09 -0,13 -0,03 -0,16 2 Skogsbruk 0,90 -0,004“ 3 Extraktiv industri 1,00 4 Skyddad livsmedelsindustri 0,97 5 Konkurrensutsatt livsmedelsindustri 1,23 -0,15 -0,29 -0,44 0,07 6 Dryckesvaru- och tobaksindustri 1,49 -0,78 -0,78 7 Textil- och beklädnadsindustri 1,13 -0,49 -0,49 -0,94 -0,65 -0,020“ 8 Trä-, massa- och pappersindustri 1,71 -1,17 -1,17 9 Grafisk industri 2,30 -1,83 -1,83 10 Gummivaruindustri 1,07 0,05 0,015 11 Kemisk industri 1,10 -0,19 -0,64 -0,83 1,08 -0,66 -0,47 12 Petroleum- och kolindustri 1,00 13 Jord- och stenindustri 0,76 0,13 0,04 14 Järn-, stål- och metallverk 1,14 -0,30 -0,53 -0,83 0,33 -0,30 15 Verkstadsindustri exkl

18 E1-, gas-, värme- och vattenverk 1,36 “ Trenderna har anpassats så, att funktionen genererar det exogena importvärdet. Källa: Konjunkturinstitutet.

fram till 1990. Råoljeimporten beräknas utifrån raffinaderiernas produktion. I beräkningarna för prognosperioden kalibreras importfunktionerna in så, att de utgår från den faktiska importen inkl tull i varje LU-sektor startåret 1980. Importpriserna antas utvecklas i takt med världsmarknadsprisema i varje LU-sektor 1980-1990. Importen bestäms i modellen till 1980 års mottagarpriser, dvs inkl tullar, införsel- och kompensationsavgifter, indirekta skatter och handelsmarginaler på import. I 17 sektorer finns en faktor, TARIFF, som ökar importvärdet räknat cif (cost, insurance and freight) med tullar, införsel- och kompensationsavgifter samt indirekta skatter. För att få importen värderad till mottagarpris ökas importvärdet dessutom med vissa handelsmarginaler via en insatskoefficient. Modellen räknar med importen till mottagarpris i 1980 års priser, dvs med de tull-, avgifts- och skattesatser som gällde 1980.

= *

(18) TULL, (TARIFF, + IOKOEFM) Mi / (1,0 + TARIFF,)

i = 1, . . . 23 = -

(19) MEXT, M, TULLi 1 = 1, . . .23

46 Bilaga 17

Beteckningar:

TULLi = tullar, införsel- och kompensationsavgifter, indirekta

varuanknutna skatter och handelsmarginaler på import

TARIFFi = tullar, införsel- och kompensationsavgifter och indirekta

varuanknutna skatter på import som andel av MEXT = exkl tull m m

MEXTi import

= insatser från sektor 20

IOKOEFZOi

= införsel-

Mi import inkl tullar, och kompensationsavgifter,

indirekta varuanknutna skatter och handelsmarginaler på import

Import av tjänster

Den statistik som legat till grund för riksbankens skattningar av funktioner för importen av tjänster överensstämmer -liksom fallet är för tjänsteexporten -inte med den bas som LU-kalkylerna grundar sig på. svårigheterna att göra tillförlitliga beräkningar för den framtida utvecklingen av tjänsteimporten är av likartat slag som för exporten och har föranlett justeringar av de värden som framkommer vid en mekanisk tillämpning av de skattade sambanden som bygger på riksbankens statistik. Importen till varuhandeln, som till stor del utgörs av provisioner i samband med varuexporten, förutsätts även under 1980-talet följa utvecklingen av varuexporten. Samvariationen är här starkast i löpande priser, vilket till följd av en starkare prisökning för tjänster än för varor och sänkta relativpriser för den svenska varuexporten innebär en långsammare volymtillväxt av provisionsimporten än av varuexporten. Samfärdselsektorns import utgörs till största delen av kostnaderi utlandet i samband med den svenska exporten från samma sektor. Den uppjustering som gjorts för denna export utöver det prognosvärde för 1990 som den skattade exportfunktionen genererat leder därför till att också importen blir högre. Den procentuella ökningen av importvolymen blir t o m något större än vad uppdragningen av exportvolymen i procent uppgår till. Därtill kommer effekten av en viss nedgång i bytesförhållandet, varför nettotillskottet till bytesbalansen i löpande priser reduceras från 5 till 4 % av det totala exportvärdet mellan 1980 och 1990. Importen av privata tjänster kännetecknas enligt den skattade funktionen av en lägre inkomstelasticitet än exporten. Den bristande överensstämmelsen mellan statistikbasen för funktionsskattningen och för sektorns import enligt nationalräkenskaperna har föranlett en avvikande bedömning från vad importfunktionen genererar för prognosperioden. Importen av privata tjänster 1990 har sålunda justerats upp med 1 miljard kronor i 1980 års priser utöver punktskattningen enligt funktionen. Importen av turisttjänster framkommer direkt som summan av privat konsumtion och export av turisttjänster. En sammanställning av de elasticiteter som kommit till användning i beräkningarna av tjänsteimportens utveckling under 1980-talet redovisas i tabell 2.13.

Bilaga 17 47

Tabell 2.13 Elasticiteter för beräkning av import av tjänster Inkomst- Relativpriselasticitet” elasticitet

“I samfärdselsektorn mäts inkomsten som export från samma sektor, och i sektorn privata tjänster som det vägda måttet på efterfrågans importinnehåll. Källa: Sveriges Riksbank.

Sammanfattning

Sammantaget för den totala importen av varor och tjänster uppgår den samlade relativpriselasticiteten, mätt som ett vägt genomsnitt, till -0,55. Inkomstelasticiteten blir ihopvägd 0,96 med det efterfrågemått som använts. De elasticiteter som skattats för importen med avseende på kapacitetsutnyttjandet och vinst i vissa sektorer innebär att den totala importen av varor och tjänster ökar med 0,35 % resp faller med 0,76 % vid 1 procents ökning av

resp variabel.

Importfunktionerna i EMMA-modellen kan sammanfattas under följande allmänna form:

= * * *

WEFiBMi PMPYHiCMi

(17) MCONi + AMi Mi

PMPYHIDM* * PMPYHZFMi * KUT. *GMa * KUTLHMi *-

* * *

eLMi (Hume)

PYKOSTiJMi PYKOSTIiKMi

i = 1, . . . 23

=

(22) M24 PCH + Xu

Beteckningar:

= inkl tullar, införsel- och kompensationsavgifter,

Mi import

indirekta skatter och handelsmarginaler på import = konstant = MCON vid exogen import)

MCONi (M

= varor och tjänster

WEFi efterfrågan på importerade

= år t

PMPYHi relativpris (importpris/hemmamarknadspris)

= år t-l

PMPYHli relativpris

= år t-2

PMPYHZi relativpris

= år t

KUTi kapicitetsutnyttjande

= år t-1

KUTli kapacitetsutnyttjande

= vinst år t

PYKOSTi

= vinst år t-1

PYKOST1i

=

AMi korrigeringsfaktor

BMi, CMi, DMi, FMi, GMi, HMi,

= skattade elasticiteter

JMi, KMi

LM. = tidstrend

48 Bilaga 17

2.4.4 Transfereringar

Grunderna för beräkningarna avseende transfereringsbetalningarnas utveckling fram till 1990 redovisas i huvudrapporten, avsnitt 7.7.4. För två av - delposterna privata transfereringar och räntebetalningar redovisas metoden utförligt i bilaga 15 till LU. Transfereringarna indelas i fem grupper för vilka separata bedömningar görs i löpande priser. Transfereringsutvecklingen antas vara densamma i alternativen 1 och 2.

a) U-Iandsbistånd

Den föreslagna frysningen budgetåret 1984/85 antas - om den genomförs - bli endast temporär, varför u-landsbiståndet till 1990 förutsätts öka i samma takt som bruttonationalinkomsten (BNI) 1983-1990. Denna beräknas schablonmässigt till BNP minus räntenettot.

b) Privata transfereringar

Här ingår invandraröverföringar, privata u-landsbistånd samt övriga privata transfereringar. Riksbanken har skattat funktioner för in- resp utflöde med tidsförskjutna värden på nominella BNP i utlandet resp Sverige som förklaringsvariabler.

c) Räntor inkl korrigeringspost för räntor

Med hjälp av riksbankens/riksgäldskontorets ränteberäkningsmodell, som har sin startpunkt i läget vid utgången av 1982, har utvecklingen fram till 1990 simulerats under följande antaganden: - räntesatserna för den svenska utvecklas utlandsupplåningen enligt följande:

Realt, % långa lån 6 7 6 4 5 4 4 3 korta lån 5 6 6 5 4 3 3 2

det svenska bytesbalanssaldot i milj kronor antas få följande utveckling under perioden:

1983 1984 1985 1986 1 98 7 1988 1 989 I 990 -6100 -5 200 0 -5000 -5000 0 +50()0 +10000

- den räntebärande delen av valutareserven, den korta upplåningen i utlandet samt handelskrediterna från utlandet antas Öka i takt med importvärdet 1982-1990, dvs 7,8 % per år - handelskrediterna till utlandet antas öka med exportvärdet 1982-1990, eller med 9,3 % per år den långa långivningen till utlandet antas öka med 8,0 % per år och den korta utlåningen med 7,0 % per år 1982-1990. Detta motsvarar ungefär samma reala ökningstakt som under 1970-talet

Bilaga 17 49

de svenska tillgångarna av aktier och andra icke räntebärande värdepapper i utlandet samt motsvarande utländska tillgångar i Sverige antas ge upphov till följande valutaflöden i milj kronor, netto:

1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1

+4 000 -2 633 -2 888 -3 167 -3 473 -3 809 -4 178 -4 582

Bakom denna profil ligger en beräkning att portföljinvesteringarna 1983 givit upphov till ett nettoinflöde av valuta om 6 400 milj kronor (främst utländska köp av aktier i Sverige) och direktinvesteringarna i Sverige och utlandet resulterat i ett nettoutflöde om 2 400 milj kronor. Under perioden 1984-1990 antas portföljinvesteringarna vara neutrala medan utflödet för direktinvesteringar i utlandet antas öka i takt med exportvärdet 1982-1990 och inflödet för direktinvesteringar i Sverige antas öka i takt med importvärdet 1982-1990. Utflödet netto stiger då med 9,7 % per år.

d) Övriga transfereringar exkl korrigeringspost

Här ingår bl a offentliga transfereringar exkl u-landsbistånd. Vidare ingår licenser, patent, royalties mm, löner, försäkringar (premier till svenska bolag, försäkringsutfall och återförsäkringar) samt utdelningar på aktier och andra icke räntebärande värdepapper inkl korrigeringspost för dessa utdelningar. Sedan 1977 har nettoflödet för alla dessa transfereringar varit i stort sett noll, vilket antas gälla även fram till 1990.

e) Korrigeringspost för transfereringar exkl avkastning på kapital

Från den totala korrigeringsposten för transfereringar, som numera inte särredovisas i bytesbalansstatistiken utan som bakas ini de olika delpostema, subtraheras korrigeringsposten för avkastning på kapital, dvs räntor och utdelningar. Till följd av uppdelningen på fler delposter i denna sammanställning kan en motsvarande inbakning inte göras. I stället görs en separat prognos att korrigeringsposten exkl avkastning på kapital ökar i takt med BNP 1983-1990, dvs med 6,9 % per år. Sammanlagt beräknas sålunda transfereringsbalansen medföra ett nettoutflöde 1990 om 23,4 miljarder kronor. En fördelning på olika delposter i transfereringsbalansen redovisas i tabell 2.14.

Tabell 2.14 Transfereringsbetalningar i bytesbalansen l980,l983 och 1990 Milj kr, löpande priser 1980 1983 1990

U-landsbistånd -3 733 -4 500 -7 231 Privata transfereringar inflöde + 356 + 900 +1 717 utflöde -1 628 -2 600 -5 470 Räntor inkl korrigeringspost för räntor

Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

50 17

Bilaga

2.5 Privat konsumtion

Den totala privata konsumtionen bestäms i EMMA så att full sysselsättning uppnås på det sätt som anges i avsnitt 2.2. Den privata konsumtionen fördelas sedan på 11 varugrupper med hjälp av ett system av efterfrågefunk-

tioner. Den ursprungliga versionen finns publicerad i bilaga 6 till LU 80 (DsE

1981:5). Funktionerna har omestimerats för LU 84. Vidare har hushållens energianvändning brutits ut och bildar nu en separat varugrupp. Ur teoretisk är det en fördel att ha en indelning av hushållens konsumtion där synvinkel val mellan varor inom en grupp inte påverkas av varusammansättningen hos övriga grupper. Den indelning som presenteras i tabell 2.15 syftar till att så långt möjligt uppfylla detta krav med restriktionen att hålla antalet aggregerade varu- och tjänstegrupper lågt.

(16) Qgo = GAMMAi - 09-» + BETA/P?) - (05:3- iz pg»-

k = 1 - + i = 1, . .. 11

GAMMAk agg-v) en

35 BETAi = 1

i=1 11

o::2.= P2» 02°

= om s = t

E(eh; cis) ah

0 om s + t

De Hela systemet har skattats simultant med maximum-likelihood-metoden. införda beteckningama har följande betydelse.

= konsumtion i år t Q?) per capita av varugrupp P?” prisindex för varugrupp i år t l = utlägg per capita på privat konsumtion år t = för varugrupp i (skattad

BETAi marginell utgiftsbenägenhet

parameter) = vanefaktor

GAMMAi (skattad parameter)

e.. = normalfördelad felterm, vars kovariansu slumpmässigt matris har elementen ovan. ai). enligt

De estimerade anges i tabell 2.15 tillsammans med de parametervärdena inkomst- och egenpriselasticiteter som beräknats för år 1980. kortsiktiga Ekvationema kan karakteriseras som ett lineärt utgiftssystem med ett av hushållens konsumtionsutstarkt inslag av vaneberoende. Fördelningen gifter sker i korthet på följande sätt. Först fördelas utgifter på varugrupper vilket av termen -

enligt ett trögrörligt mönster uttrycks GAMMAi Qi(1)i

ekvation (16). Det kan tolkas som att hushållen först tillgodoser sina primära behov efter en speciell prioritetsskala. Sedan fördelas det kvarvarande som en funktion av främst den relativa prisutvecklingen mellan utrymmet varugruppema. Detta uttrycks av den andra sammansatta termen i ekvation (16). De 11 varugruppema fördelas på LU:s 24 näringslivssektorer med konverteringsmatrisen FTRAN vars värden anges för 1980 och 1990 i tabell

Bilaga 17 51

Tabell 2.15 Inkomst- och priselasticitet

Inkomst- Pris- Margi- Vaneelasti- elasti- nella faktorer citet citet utgiftsbenägenheter

GAM- BETA MA R2 DW

1 Livsmedel 1.3992 -0.3583 0.2529 0.8474 0.9988 1.0756 2 Drycker o. tobak 0.1218 -0.0510 0.0074 0.9854 0.989] 1.7484 3 Beklädnadsartiklar 0.8528 -01580 0.0606 0.9226 0.9972 1.2169 4 Kulturella varor 0. tjänster 1.2720 -0.1874 0.0598 0.8622 0.9987 1.9703 5 Hygien 0. sjukvård -0.2393 00203 0.0068 1.0333 0.9982 1.8062

9 Möbler och heminredningsartiklar 1.2332 -0.2154 0.0780 0.8763 0.9977 2.3558 10 Övriga varor o. tjänster 1.9415 -0.3440 0.1945 0.7764 0.9965 1.8018 11 Energi 0.5376 -0.1346 0.0700 0.9376 0.9984 19937

2.16. Formellt beskrivs uppdelningen av varugrupper på producerande sektorer enligt följande:

= FFRAN

Första raden i FTRAN anger exempelvis hur stor andel av hushållens efterfrågan av livsmedel som levereras från jordbruk och fiske, skogsbruk, konkurrensutsatt och skyddad livsmedelsindustri. sammansättningen av varor och tjänster inom en varugrupp varierar generellt över tiden likaväl som fördelningen av privat konsumtion mellan varugrupper förändras. Konverteringsmatrisen FTRAN för 1990 har därför anpassats så att hänsyn tas till de viktigaste förskjutningarna av varugruppemas innehåll som bedöms ske under 1980-talet. Tjänsteinnehållet för varugruppen kulturella varor och tjänster antas öka med ca 8 procentenheter på bekostnad av leveransandelar för grafisk industri. För varugruppen möbler och heminredningsartiklar bedöms trä-, massa- och pappersindustrin öka sin andel med ca 12 procentenheter varvid övriga sektorers andelar anpassas nedåt. Hushållens energiefterfrågan antas skifta starkt från en minskad andel oljeförbrukning med 20 procentenheter till en ökad andel elförbrukning med 15 procentenheter. sammansättningen av varugruppen övriga varor och tjänster har ändrats för att i första hand ta hänsyn till den minskning av turistnettot som bedöms ske.

Beräkningsgång

Privat konsumtion i EMMA kan antingen fördelas exogent på näringslivets 24 sektorer, vilket normalt görs för en startårslösning, eller enligt det lineära

52 Bilaga 17

Tabell 2.16 Konverteringsmatris 1980 LU-sektor

1990 LU-sektor

utgiftssystemet på 11 varugrupper som beskrevs i föregående avsnitt. Fördelningen av privat konsumtion enligt detta beror på de föregående årens konsumtionsmönster. Därför måste ekvationssystemet från en känd startårsfördelning itereras år för år för att erhålla prognosårets konsumtionsutgifter per ändamål. Beräkningsgången beskrivs av följande ekvationer (se variabelförteckning i avsnitt 2.10).

Beräkningsgång Privat konsumtion i EMMA kan antingen fördelas exogent på näringslivets 24 sektorer, vilket normalt görs för en startårslösning, eller enligt det lineära utgiftssystemet på 11 varugrupper som beskrevs i föregående avsnitt. Fördelningen av privat konsumtion enligt detta beror på de föregående årens konsumtionsmönster. Därför måste ekvationssystemet från en känd startårsfördelning itereras år för år för att erhålla prognosårets konsumtionsutgifter per ändamål. Beräkningsgången beskrivs av följande ekvationer (se variabelförteckning i avsnitt 2.10).

Bilaga 17 53

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Summa 1.(1111 11111)

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 Summa 111100

(12) PPCLUu (PM24 M24 PE24 Xu) (M24 X2:)

= * ä *

(13) APIFYi VSKATI] i = 1, . 11

FTRANü PPCLUJ. j = 1 ACON beräknas rekursivt enligt: = GAMMA . * 09-1) + BETA. -

(16) O?) / P1” * (Q, §0

35 * *

Pp GAMMAk Qy-v) i = 1, . . . 11

k = 1

t stegas från tm to m tm.

För t = tm är:

Q§°1= ACONPYi

Q 0 = CONTSY to! =

pg» APISYi

54 Bilaga 17

För t = + 1, . . . beräknas med interpolation

tum tm P?) och Olof” enligt:

= * / -

P?) APISYi (APIFYi APISYi) (t -tmn) / (tim twin)

= CONTSY *

Om? (CONTFY/CONTSY)

= i=

AcoNi Q§*“ 1, . . . 11

Slutårets konsumtion på varugrupper fördelas på 24 sektorer enligt: = *

35 ACONi j = 1, . . . 24

PCJ. FTRANü i = l . I LU 84 används denna version av ekvationen för PC. Det finns fortfarande möjligheter att använda utseendet på ekvationen såsom den beskrivs i avsnitt 2.10 ekvation nr (15).

2.6 Offentlig konsumtion

Den offentliga konsumtionen utgjorde 1980 ca 30 % av bruttonationalprodukten. Antalet hos offentliga myndigheter sysselsatta personer uppgick till närmare 1,3 miljoner, vilket svarade för 30 % av den totala sysselsättningen i landet. Genom sin snabba tillväxt under hela efterkrigstiden och nuvarande storlek har den offentliga sektorn fått en betydande plats i Sveriges ekonomi och kalkyler över den offentliga konsumtionens framtida utveckling har kommit att i allt större utsträckning stå i centrum för långtidsutredningarnas arbete. Därför görs relativt detaljerade kalkyler för denna del av ekonomin. I LU 84 redovisas dessa kalkyler i avsnitt 7.5 i huvudbetänkandet. Genomgången här syftar till att beskriva hur dessa kalkyler kommer in i modellens ekvationssystem. Modellen har byggts upp så att den offentliga konsumtionen kan bestämmas antingen exogent eller endogent. I LU 75 och i LU 80 skedde bestämningen endogent, dvs modellen löste ut den offentliga konsumtion som beräknades leda till att de förutsätta målen om t ex full sysselsättning och extern balans blev uppfyllda. I LU 84, liksom i vissa tidigare versioner av modellen, bestäms den offentliga konsumtionen exogent. I stället får då någon av de andra variablerna anpassa sig så att målen uppfylls. Det avgörande skälet för den nuvarande utformningen av modellen med möjlighet för både endogena och exogena lösningar är att avvägningen mellan offentlig konsumtion och annan resursanvändning i så hög grad är föremål för politiska överväganden. LU:s syfte - att ge underlag för en politisk avvägningsdiskussion torde då bäst tjänas genom analyser av konsekvenserna av flera olika utvecklingsalternativ med avseende på den offentliga verksamhetens storlek. Den offentliga konsumtionen tänks bestå av två delar. Den ena delen omfattar den konsumtion som framstår som näst intill nödvändig med hänsyn till samhällsutvecklingen och till tidigare politiska bindningar. Denna del har beräknats i en s k baskalkyl.

Bilaga 17 55

Baskalkyler för offentlig konsumtion

För statens del beräknas baskalkylen utifrån den s k långtidsbudgeten, vilken belyser den utgiftsutveckling som följer genom redan fattade beslut och gjorda åtaganden. För kommunernas och landstingskommunernas del beräknas baskalkylen huvudsakligen via en framskrivning av servicenivån i utgångsläget med befolkningsutvecklingen. Hänsyn till redan fattade beslut och gjorda åtaganden tas bl a genom att i vissa fall kommunernas planer inkluderas i baskalkylen. Den andra delen av den offentliga konsumtionen omfattar den del som kan varieras och påverkas av nya politiska ställningstaganden under kalkylperioden. Den bestäms som det ytterligare utrymme för offentlig konsumtion som medges inom den tillgängliga resursramen sedan övriga ändamål tillgodosetts. Med denna uppläggning är det möjligt att summan av resursanspråken enligt offentlig baskalkyl och från övriga ändamålsområden kan bli större än den tillgängliga resursramen. Utrymmet för offentlig konsumtion utöver baskalkylen blir då negativt, dvs det får subtraheras från baskalkylen. Analytiskt kan detta tolkas som att den offentliga sektorn i sådana alternativ inte kan uppfylla gjorda åtaganden och att fattade beslut måste omprövas. Baskalkylen beräknas utanför modellen och dess resultat införs som exogena förutsättningar. För varje ändamål beräknas den offentliga sysselsättning som krävs för att uppfylla baskalkylens krav (OAKBASJ- enligt beteckningssystemet i avsnitt 2.10). Vidare beräknas för varje ändamål den offentliga förbrukning av varor och tjänster från näringslivet som krävs för baskalkylen (OCBASj). Denna förbrukning ställer anspråk på produktion i olika näringslivssektorer. Den fördelas på dessa sektorer med hjälp av en särskild fördelningsnyckel (OCKEY). Denna nyckel är emellertid gemensam för förbrukning som härrör från baskalkylen och för förbrukning som härrör från övrig offentlig konsumtion.

Total offentlig konsumtion

I ekvationssystemet i avsnitt 2.10 nedan kan ur ekvationerna (5)-(10) samt (1) och (4) härledas hur de grundläggande villkoren avseende full sysselsättning och fullt kapacitetsutnyttjande uppfylls genom att ett särskilt utrymme bestäms för offentlig konsumtion utöver baskalkylen. För att fylla utrymmet krävs leveranser av förbrukningsmaterial från näringslivet. Dessa leveranser betecknas OCUTR. Som framhållits kan emellertid utrymmet även vara

negativt. Vid exogen bestämning ges OAKBASJ- och OCBAS5 de fastställda

värdena och OCUTR sätts lika med noll. Vid endogen lösning måste OCUTR fördelas på de olika offentliga utgiftsändamålen. Dessa är försvar, rättsväsen, utbildning, hälso- och sjukvård, socialvård, väg- och gatuväsen och övriga tjänster. Utom vad gäller försvaret finns både statliga och kommunala utgifter för dessa ändamål. Totalt har vi alltså 7 statliga (j = 1, 7) och 6 kommunala (j = 8, 13) ändamålsområden. Dessutom finns det möjlighet att avsätta en del av utrymmet för statlig resp kommunal konsumtion utan fördelning på ändamål = (j 14,15).

56 Bilaga 17

Fördelningen av utrymmet på ändamål kan ske på två sätt. I det första sättet kan man direkt (exogent) avsätta ett antal milj kr av utrymmet för ett visst ändamål Så skedde i LU 75 vad gäller daghemsutbyggna- (OCMILJj). den. Detta kan, om man så vill, ses som ett särskilt tillägg till baskalkylen och kommer att prioriteras vid utrymmesberäkningen. I det andra sättet anger man i stället den procentandel av det tillgängliga utrymmet som skall falla på varje ändamålsområde (OCPROCj). Det är nu möjligt att beskriva de totala leveranserna från näringslivet för offentlig förbrukning per ändamålsområde: = *

(6) oc, OCBAS, + OCMILJ, + ocpnocj OCUTR j = 1,...15

Det är emellertid också nödvändigt att ange vilka näringsgrenar som svarar för de leveranser som beskrivs av ekvation (6). Detta sker genom att förbrukningen i modellen via en matris (OCKEY) till (OCj) transformeras producerande sektor. Det innebär att t ex försvarets förbrukning därigenom fördelas på varor från Verkstadsindustri, kemisk industri etc. Denna transformation görs även för den offentliga förbrukning som kommer utöver baskalkylen. Transformationen beskrivs av ekvationerna (7) och (8) där SOC, och KOC, står för statlig resp kommunal förbrukning per producerande sektor. Matrisen OCKEY som grundar sig på 1980 års input-outputberäkning redovisas i tabell 2.17. Samma matris har med vissa smärre

Tabell 2.17 Matris för offentlig förbrukning 1980

Sek- Ändamål tor Statlig förbrukning Försvar Rätts- Utbild- Hälso- o. Social- Väg- o. Övrigt Summa väsen ning sjukvård vård gatuväsen

Gäaäzäxøoøqomäwn»

0,0189 0,0019 0,0017 0,0335 0,0027 0,0011 0,0029 0,0119 0,020] 0,0172 0,0328 0,0059 0,0109 0,0105 0,0313 0,0205 0,023?) 0,0335 0,0761 0,0413 0,0773 0,0094 0,0717 0,0379 .° x: 9 å q 0,0061 0,0099 0,0027 0,0011 0,0078 0,0050 0,0762 0,0144 0,0276 0,1122 0,0116 0,0176 0,0205 0,0517 0,0442 0,0871 0,0449 0,02% 0,0205 0,1009 0,0466 0,0501 0,0015 0,0039 0,0007 0,0020 0,0012 0,0134 0,0071 0,46% 0,0708 0,0294 0,0236 0,0l57 0,0226 0,0411 0,2654 16 0,0487 0,0067 0,0023 0,0266 17 0,0045 0,0057 0,0078 0,0075 0,0005 0,0127 0,0058 18 0,0129 0,0335 0,0372 0,0335 0,0363 0,0132 0,0342 0,0212 19 0,0512 0,0268 0,0026 0,0610 0,0110 0,4923 0,0577 0,0866

21 0,0544 0,2469 0,1841 0,200!? 0,3058 0,1279 0,228] 0,1299

23 0,1531 03885 0,4996 0,4036 0,4973 0,1687 0,4389 0,2660

2 1,0000 1,0000 1,0000 1,0000 1,0000 1,0000 1,0000 1,0000

17 57

Bilaga

justeringar använts för 1990. Justeringarna avser den specifika energiförbrukningen i petroleum- och kolindustrin (sektor 12) och i el-, gas-, värmeoch vattenverk (sektor 18) samt reparations- och ombyggnadsverksamheten i byggsektorn (sektor 19).

*

;§4

(7) soci OCKEYji ocj i = 1, .. .23

j-l = *

(s) KOCi §5 i= 1, ...23

OCKEYH oc;

i=8

Det arbetskraftskrav som svarar mot det ytterligare utrymmet för offentlig förbrukning (OCUTR) beräknas via särskilda arbetskraftskoefficienter per

ändamålsområde (AKKOEFi).

Den totala sysselsättningen inom de olika ändamålen bestäms enligt följande: = * * (5) + + OAKJ. OAKBASJ. AKKOEFJ. (OCMIUJ. OCPROC). OCUTR) j = 1, . . . 15

I EMMA:s modellsystem ingår också statens och kommunsektorns försäljning av varor och tjänster, Dessa bestäms SFj resp KF). enligt följande:

Kommunal förbrukning Rätts- Utbild- Hälso- o. Social- Väg- o. Övrigt Summa väsen ning sjukvård vård gatuväsen

0,0769 0,0139 0,0645 0,0273 0,0018 0,0064 0,0295 0,0154 0,04l0 0,0278 0,0279 0,0060 0,0248 0,0283 0,0154 0,1l86 0,0217 0,012] 0,0012 0,0685 0,0520 0,0040 0,0013 0,0718 0,0158 0,1949 0,0329 0,0312 0,0233 0,0781 0,1231 0,0736 0,0544 0,0524 0,0649 0,0576 0.0605 0,0103 0,0063 0,0147 0,0068 0,0414 0,0068 0,0117 0,0019 0,0023 0,0030 0,0008 0,0016 0,1333 0,0437 0,0859 0,0217 0,0715 0,0477 0,0577

0,027l 0,0029 0,0242 0,0006 0,0089 0,0124 0,06l5 0,0689 0,0430 0,0499 0,2426 0,1060 0,0795 0,0513 0,075] 0,0360 0,0502 02108 0,l110 0,0777

0,l128 0,187? 0,0292 0,1318 0,126] 0,0827 0,0988

03282 0,1499 0,3006 0,3535 0,1502 0,4368 0,2985

l,0000 1,0000 1,0000 l,0000 1,0000 1,0000 1,0000

58 Bilaga 17

= * * / (1 - KAPj)] (9) + +

SFJ. [FORj (oc). (LONJ. INDI.) OAKj]

j = 1, . . . 7, 14 = * * / (1 _ KAPJ.)] (10) + +

KFJ. [FORj [ocj (LONJ. INDj) OAKj]

j=8,...13,15

I ovanstående ekvationer betecknar och KAPj den offentliga FORj försäljningen resp kapitalförslitningen, uttryckta som andelar av produktionsvärdet. LONj och INDJ- betecknar löner inkl arbetsgivaravgifter resp indirekta skatter per timme. Den offentliga konsumtionen beräknas i en delmodell till EMMA. I denna bestäms det offentliga förädlingsvärdet enligt följande: 1 * * * = + +

ovAj l-KAPi [KAPj ocj (LONJ. INDJ.) OAKj]

j = 1, . . . 15

Det totala offentliga konsumtionen (OK) blir då

OK = å? + - -

(OVAJ. oc). sr] KFj)

j = 1

2.7 Investeringar

I EMMA-modellen finns ingen formell återkoppling mellan kapitalbildning och produktionskapacitet. Inte heller påverkas inom modellens ram lagerinvesteringarna av efterfrågans nivå eller struktur. Investeringar och lager utgör i huvudsak exogena storheter i modellen. Förhållandevis mycket arbete måste därför ägnas åt att utanför modellen pröva vilka samband som finns mellan olika exogena storheter och om de ursprungligen insatta värdena är adekvata när modellresultatet föreligger. I detta avsnitt redovisas principerna för de bedömningar av investeringsutvecklingen som görs i LU, även om detta bedömningsarbete inte kan sägas vara en i formell mening integrerad del av modellsystemet. Den grundläggande hypotesen vid bedömningar av den framtida produktionskapaciteten är att produktionen framkommer som ett resultat av de kombinerade insatserna av arbetskraft och realkapital. Våra kunskaper om sambandet mellan insatserna av produktionsresurser och produktionsresultat är dock mycket ofullständiga. Det är t ex mycket svårt att mäta förändringarna i kapitalinsats. Att ur sådana förändringar härleda investeringskrav är än mer komplicerat. Vid de försök som gjorts att empiriskt precisera detta samband i form av produktionsfunktioner har man stött på stora och svårlösta problem. I LU 84 har därför bedömningar av den fortsatta kapacitetsutvecklingen - liksom i tidigare långtidsutredningar - i första hand baserats på uppskattningar av hur arbetskraftsvolymen och arbetsproduktiviteten kommer att utvecklas. Några formaliserade samband mellan produktionen och kapitalinsatser ingår inte i modellens ekvationssystem. Genom att investeringsutvecklingen i modellen inte är kopplad till produktivitetsutvecklingen, är det fullt möjligt att vid modellkalkylerna anta att investeringarna i hela ekonomin ökar under en femårsperiod samtidigt som produktivitetstillväxten minskar. Konsistensprövningen mellan dessa båda variabler måste således -liksom mellan alla andra exogena variabler -

Bilaga 17 59

ske utanför modellen. Det kan härvid påpekas att i ett kortare tidsperspektiv

torde i regel variationerna i utnyttjandegraden av den redan befintliga kapitalstocken vara av större betydelse än tillskottet till denna via nyinvesteringar. I en långsiktsmodell ter sig kapitalbildningsproblematiken givetvis helt - och därmed investeringsvolym annorlunda. - Val av kapitalbildningstakt blir då på ett helt annat sätt avgörande för kapacitetstillväxten. I LU:s långsiktsmodell - se kapitel 4 nedan - ingår därför dessa samband explicit. Investeringsbedömningarna i LU 84 bygger i stor utsträckning på de sektorstudier som utarbetats som underlag för utredningens kalkyler. Dessa uppgifter har emellertid inte utan vidare kunnat användas vid modellkalkylerna utan har i vissa fall fått kompletteras med annat material och expertbedömningar.

Näringslivets investeringar

Ett av underlagen till investeringsbedömningarna har i LU 84 utgjorts av den särskilda studie som utarbetats avseende näringslivets lönsamhet, investeringar och finansiering med tonvikt lagd vid industrins utvecklingà I de ekonometriska skattningar som gjorts i studien förutsattes att industrins tillskott av ny produktionskapacitet (nettoinvesteringar) i första hand bestäms av förväntningar om framtida produktionsvolym. Kapitalförslitningen antogs vara proportionell mot stocken av fast realkapital. Vidare fördes räntabiliteten på materiellt och finansiellt kapital in i beräkningarna. De för perioden 1950-1981 sålunda skattade investeringarna överensstämmer relativt väl med de faktiska investeringarna. Studien tyder således på att industrins investeringsaktivitet relativt väl kan förklaras av produktion och avkastningsförhållanden. I LU 84 har mot bl a denna bakgrund förutsatts att industriinvesteringarna 1990 bör stå i ett rimligt förhållande till den produktionsnivå som krävs för att uppnå full sysselsättning och bytesbalansmål och att räntabiliteten på materiellt kapital bör överstiga räntabiliteten på finansiellt kapital. Det senare medför att vinstandelen i industrin bör ligga på ungefär samma nivå 1990 som 1983. En annan utgångspunkt för kalkylerna av industrins investeringsutveckling har varit att kapacitetsutnyttjandet 1990 skall motsvara läget för ett normalt högkonjunkturår. I utgångsläget var emellertid kapaciteten inte fullt utnyttjad. Därför hari investeringsbedömningen det förbättrade kapacitetsutnyttjandet under kalkylperioden antagits bidra till en fallande kapitalkvot i industrin. Andra förklaringar till den sjunkande kapitalkvoten anges vara strukturförskjutningar mot mindre kapitalintensiva branscher, ökade satsningar på immateriella investeringar och ett ökat utnyttjande av maskiner och byggnader som ägs av andra än industriföretag. Inom vissa delar av det övriga näringslivet styrs investeringarna till stor del genom mål och riktlinjer som statsmakterna anger. Det gäller investeringar inom energiområdet, jordbruket och samfärdselsektorn. Inom andra delar 1 av näringslivet, främst varuhandel och privata tjänster, kan investeringsut- Näringslivets lönsami likhet med het, investeringar och vecklingen, industrins investeringar, snarast anses vara finansiering, Bilaga 13 beroende av förändringar i efterfråge- och lönsamhetsutveckling. Någon till långtidsutredningen motsvarande analys som för industrins investeringar har dock inte gjorts för 1984, .

60 Bilaga 17

dessa branscher. Investeringarna 1990 har bedömts sektor för sektor mot bakgrund av de sektorstudier som har utförts i samband med långtidsutredningen.

Offentliga investeringar

De offentliga investeringamas framtida utveckling bör bedömas med utgångspunkt i konsumtionskalkylerna. Syftet är att försöka bestämma vilka investeringar som behövs för att en viss produktion av offentliga tjänster skall komma till stånd. Dessa samband är dock komplicerade och svåra att härleda ur tillgängligt statistiskt material. I LU 75 prövades en metod som utgick från trendberäkningar för relationer mellan kapitalstock och sysselsättning inom varje ändamålsområde av den offentliga konsumtionen. För flera ändamålsområden måste emellertid trendbestämningen betecknas som ytterst osäker. I flera fall uppvisade relationstalen under den gångna perioden trendbrott som var svåra att förklara på annat sätt än genom brister i det statistiska grundmaterialet. På grund av den stora osäkerhet som vidlåder denna typ av investeringsberäkningar har dessa inte upprepats i de senare långtidsutredningarna. I LU 84 har de offentliga investeringamas utveckling bedömts bl a mot bakgrund av utvecklingen under tidigare år, kända planer och utbyggnadsbehov. I modellen ingår de offentliga investeringarna enligt följande:

= * -

(28) 01, OINVBASJ- + IILRJ- (OAKj OAKBASj) j = 1,...15

betecknar de offentliga investeringar som bedömts vara OINVBASJkonsistenta med baskalkylens konsumtion (se avsnitt 2.6). OINVBASJbestäms alltid exogent. Som framgår av formeln (28) bestäms emellertid OIJinom modellsystemet. Vid endogen lösning av den offentliga konsumtionen utökas baskalkylens investeringar med ett investeringsbelopp som via koefficienten bedömts svara mot konsumtionsutrymmet utöver IILRj baskalkylen (här uttryckt som tillskottet till arbetsvolymen). Liksom i fråga om konsumtionen kan detta tillskott även vara negativt. Vid exogen bestämning av offentlig konsumtion (som i LU 84) ges OINVBASj det genom fristående beräkningar bestämda värdet medan IILRJsätts lika med noll.

Fördelningen av investeringar på levererande bransch

Av beskrivningen ovan framgick hur de framtida investeringarna bestämdes i olika näringsgrenar (PI) och inom olika offentliga ändamålsområden (OI). I modellen måste man emellertid också ange vilka näringsgrenar som producerar investeringarna (PINV) resp (OINV). Detta görs i modellen via särskilda fördelningsmatriser enligt följande: * (27) = ä i = l, . . . 23

PINVi PIKEYU PIJ.

j = x

= E 1= 1, . ..23

(29) OINVi OIKEYH* 01,.

i=1

sou 1984:7 Bilaga 17 61

I tabell 2.18 anges investeringsmatrisen PIKEY för 1980 och i tabell 2.19 för 1990 avseende LU:s alternativ 1. Matrisen avseende alternativ 2 skiljer sig från alternativ 1 endast marginellt inom ett par sektorer. Matrisen för 1980 bygger huvudsakligen på 1980 års input-outputberäkning. De olika andelama har emellertid modifierats med ledning av tillgänglig sektorinformation. Framskrivningen till 1990 har gjorts inom varje sektor för byggnads- resp för sig, varvid för dessa båda investeringstyper använts maskininvesteringar samma fördelning på levererande sektorer som gällde för 1980. De skillnader som uppstått mellan matriserna för 1980 och 1990 betingas således enbart av annorlunda fördelning mellan byggnads- och maskininvesteringar. Beträffande för offentliga investeringar, OIKEY, har fördelningsmatrisen det tillgängliga underlagsmaterialet inte medgett att beräkna investeringar- Inom ändamål har därför nas fördelning på ändamålsnivå. samtliga investeringarna både 1980 och 1990 fördelats på levererande sektor enligt nedanstående sammanställning.

Sektor

7 8 15 16 17 19 23 2

0,0009 0,0278 0,1488 0,0033 0,0017 0,7553 0,0622 1,0000

Tabell 2.18 Investeringsmatris 1980

Investerande Producerande sektor sektor