Långtidsutredningen 1975

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

SERIE

V

tids

L°

utre

ningens

modellsystem

Statens offentliga utredningar

F37??? 1976:42

\%

Finansdepartementet

Långtidsutredningens

modellsystem

_Eangtidsutredningen

Bilaga 8

Finansdepartementets ekonomiska avdelning Stockholm 1976

Omslag: Håkan Lindström ISBN 91 -38-02985-5 ISSN 0375-250X Göteborgs Offsettryckeri AB Stockholm 1976

Förord

Långtidsutredningen 1975 har utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska avdelning. I föreliggande bilaga till utredningens huvudrap- (SOU 1975:89) beskrivs det modellsystem som har använts vid utport beräkningar. Närmast ansvariga för modellarbetet har varit redningens kanslirådet Olof Karlsson och departementssekreteraren Svante Bengt Öberg.

Stockholm ijuni 1976

üzrl Johan Åberg

ä?34:-»

Innehåll

Kapitel 1 Inledning 1.1 Modellernas ställning i LU-arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Modeller och modellsystem

Kapitel 2 En real input-output-modell för medelfristig analys 17 2.l Problemställningar och modellstruktur 17 2.2 Insatsleveransernas ställning i modellen 20 2.2.1 Input-output-modellernas allmänna struktur och koefficienternas utveckling över tiden . . . . . . . . . . 20 2.2.2 Modellresultatens känslighet för variationer i insatskoefficienterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 2.2.3 Prognoser av insatskoefficienterna i LU 75 . . . . . . . 25 2.2.4 lnverterad inpuboutput-matris . . . . . . . . . . . . . . . 27 2.3 Förädlingsvärdesandel och indirekta skatter . . . . . . . . . . . 33 2.4 Utrikeshandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 2.4.1 Bytesbalans . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 2.4.2 Import . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 2.4.3 Export . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 2.5 Privat konsumtion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 2.5.1 Den privata konsumtionens fördelning på näringsgrenar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 2.5.2 Behandlingen av disponibel inkomst och total privat konsumtion i modellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62 2.6 Offentlig konsumtion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 2.6.1 Baskalkylen för offentlig konsumtion . . . . . . . . . . 64 2.6.2 Offentlig konsumtion utöver baskalkylen och totalt . 64 2.7 Investeringar och lager . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 2.7.1 Privata investeringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 2.7.2 Offentliga investeringar 71 2.7.3 Lagerinvesteringar 73 2.7.4 Fördelningen av investeringar på levererande bransch. 74 2.8 Sysselsättning och produktivitet 74 2.9 Formell beskrivning av modellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 2.9.1 Ekvationssystem och variabelbeteckning . . . . . . . . 76 2.9.2 Aggregerad modell och den reducerade formen 77

2.10 Det statistiska underlaget 2.l0.l Försörjningsbalanser för näringslivet 2.lO.2 Tillförseln 2.l0.3 Slutlig användning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.lO.4 Insatsleveranserna 2.10.5 sysselsättningen 2.l0.6 Justering av utgångsläget 1975 2.l0.7 Resultat av modellberäkningarna

Kapitel 3 Övriga reala modeller och kalkyler för det medelfristiga tidsperspektivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 3.1 Konjunkturinstitutets exportmodeller . . . . . . . . . . . . . . . 107 3.2 Kalkyler avseende sysselsättningen och dess fördelning 108 3.2.1 Omvandling av sysselsättningsvolymen till antal sysselsatta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108 3.2.2 Beräkning av sysselsättningens . . 109 regionala fördelning 3.2.3 Beräkning av sysselsättningens . . 111 fördelning på yrken

Kapitel 4 Prismodell och finansiella kalkyler . . . . . . . . . . . . . . 113 4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l13 4.2 Prismodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . 114 4.2.1 Beskrivning av modellen och dess funktionssätt . . . . 114 4.2.2 Ekvationssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 120

4.3 Relativpriskalkyler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122

4.4 Försörjningsbalans i löpande pris och dess implicitpriser 122 4.5 Finansiella kalkyler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124

Kapitel 5 Energimodeller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 5.1 Ekvationssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 5.2 Energimodellens funktion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 5.3 Utförda kalkyler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 5.4 Modellresultatens begränsningar och närmare innebörd . . . . 131

Kapitel 6 Det långsiktiga modellsystemet . . . . . . . . . . . . . . . . 133 6.1 Sektormodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 133 6.2 Makromodellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 6.3 Sambandet mellan makromodell och sektormodell . . . . . . . 137 6.4 Sambandet mellan det långsiktiga och det medelfristiga modellsystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 137

Kapitel 7 Andra svenska modeller med anknytning till LU:s modellsystem

Tabellförteckning

2.1 Insatskoefficienters känslighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Inverterad 1975 . . . . . . . . . . . . . . . . 34

input-output-matris

2.3 Inverterad input-output-matris 1980 . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Förädlingsvärdesandel 1975 och 1980 . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Importens förklaring 1968 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.6 Importfunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.7 Värden på parametrar m m i importfunktioner . . . . . . . . . 2.8 Resultat av skattning av tullandel . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.9 Resultat av skattning av logaritmiska konsumtionsfunktioner 2.10 Den privata konsumtionens utgifts- och priselasticiteter 2.11 Konsumtionsfunktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.12 Matris för offentlig förbrukning 1975 . . . . . . . . . . . . . . . 2.13 Utvecklingen av industrins kapitalstock, kapitalintensitet, kapitalkvot och investeringskvot 1960-1980 . . . . . . . . . . 2.14 Investeringsmatris 1980 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.15 Modellens ekvationssystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.16 Variabler och parametrar i modellen . . . . . . . . . . . . . . . . 2.17 Sektorindelning och sektordefinitioner i LU-modellen 2.18 lnputoutputáaben 1975 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.19 Inpuboutputáabeü 1980,ah.II . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 2.20 Input-output-koefficienter 1960 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.21 Input-output-koefficienter 1965 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.22 Input-output-koefficienter 1970 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 223 Inpuboutpubkoefñcknter1975 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100 224 lnpuboutpubkoefñcknter1980 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 101 2.25 Varugruppering av den privata konsumtionen . . . . . . . . . . 102 3.1 Andelen kvinnor i olika näringsgrenar 1975-1980 . . . . . . . 109 3.2 Yrkesklassificering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . lll 4.1 Försörjningsbalansutvecklingen 1975-1980 (alt. II) . . . . . . 123 4.2 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1975 . . . . . . . . . 125 4.3 Inkomstbildning och finansiellt sparande 1980 (alt. II) 125 5.1 Aggregerat och förenklat ekvationssystem för energimodellen 129 5.2 Förutsättningar för energikalkylerna . . . . . . . . . . . . . . . . 131 5.3 Försörjningsbalans och sysselsättning 1975 -1980 . . . . . . . 131 6J Sektornyckelförlångäktmnodeüen . . . . . . . . . . . . . . . .. 138

Diagramförteckning 1.1 Långtidsutredningens modellsystem . . . . . . . . . . . . . . . . 14 2.1 Andel av produktionen i olika sektorer som går til] insatser 22 22 hmamkoeñkümnerl959-1980 . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 28 2.3 Justering av import 1959-1980 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 2.4 Import, faktisk och skattad 1960-1980 . . . . . . . . . . . . . 52

2.5 Import, bruttonationalprodukt och importelasticitet 1950-

1980 53

2.6 Lagerstocken i procent av bruttoproduktionen 1959-1975 . 73 2.7 Schematisk figur över sambandet mellan olika värdebegrepp för produktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 85 4.1 Relationstal mellan lön per timme i skyddade sektorer och genomsnittlig timlön i konkurrensutsatta sektorer 1963- 1973 118 4.2 Relationstal mellan lön per timme i resp. konkurrensutsatt sektor och genomsnittlig tirnlön isamtliga konkurrensutsatta sektorer 1963-1973 6.1

l Inledning

1.1 Modellernas ställning i LU-arbetet

Sedan slutet av 1940-talet görs i Sverige ekonomiska långtidsutredningar i stort sett vart femte år. De kartlägger och analyserar de långsiktiga

utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin. Den senaste långtidsut-

redovisades 1975. Den avser huvudsakligen ekonomins redningen mot sekelskiftet. I utveckling fram till 1980 men ger också en utblick bilaga 8 till Långtidsutredningen 1975 (LU 75) beskrivs det föreliggande system av ekonomiska modeller som används av utredningen. är att ge ett underlag för de centrala Syftet med långtidsutredningarna

politiska instansernas ekonomiska politik. Samtidigt ger de en informatill och företag och till allmänheten om den tion offentliga privata

långsiktiga ekonomiska utvecklingen. utarbetas numera inom den ekonomiska avdel- Långtidsutredningarna Många departement, myndigheter, privaningen vid finansdepartementet. ta och offentliga utredningsorgan, enskilda forskare etc. deltar emellertid

Finansdepartementets uppgift på ett eller annat sätt i utredningsarbetet. hand att leda, samordna och sammanställa resultaten av detta är i första källorna för 1975 års långtidsutredning redovisas i arbete. De viktigare sid. 385 ff. Statistiska centralbyrån (SCB) har levererat huvudrapporten, huvuddelen av den historiska statistik utredningarna grundar sig på och

dessutom prognoser för befolkning och arbetskraft. Konjunkturgjort Statens industriverk har institutet har gjort en studie av utrikeshandeln. industrin och energiproblem. När det gäller den offentliga specialstuderat SCB m. fl. insamlat om kommunernas och sektorn har uppgifter landstingens ekonomiska långtidsplaner. För staten har en långtidsbudget

sammanställts inom finansdepartementet, ett arbete som görs varje år.

utredningen deltagit i studierna för Vidare har kommunalekonomiska sektorn. Särskilda sektorstudier har också gjorts för den offentliga skogsbruk, fiske, byggnadsverksamhet, bostäder, varuhandel, jordbruk, etc. Vidare har särskilda studier gjorts av den internationella sam-färdsel, den finansiella utvecklingen, den regionala utvecklingen, bakgrunden, diverse sociala samt utvecklingen på längre sikt miljöfrågor, aspekter SOU 1975:89, Långtids-

m. m. utredningen 1975 samt 8 har ekonometriska modeller kommit bilagor. Sedan 1970 års långtidsutredning

10 Inledning

att inta en alltmer central plats i utredningsarbetet. Den första modellen utarbetades till LU 70. Den presenterades i SOU 1971:70 Plan och prognos. En studie i de svenska metodik. långtidsutredningarnas Modellen omfattade 16 näringslivssektorer. l samband med avstämningen av LU 70 utvidgades modellen till att omfatta 24 näringslivssektorer. Även andra smärre metodologiska förändringar gjordes. Denna modell presenterades i SOU 1973:21 Svensk ekonomi fram till 1977, främst i bilaga l. Det ytterligare utvecklingsarbete som därefter skett, både på den ursprungliga modellen och på kompletterande modeller, redovisas i denna bilaga till LU 75. Det primära syftet med LU-modellen var redan från början att vara ett hjälpmedel för den konsistensprövning av sektorplaner som är en av långtidsutredningens huvuduppgifter. Alltsedan LU-arbetet började har man funnit att summan av alla sektorers planerade anspråk på resurser är större än vad som totalt sett kommer att finnas tillgängligt. I sådana fall är det alltså omöjligt att förverkliga samtliga sektorplaner, t. ex. i fråga om produktionsutveckling. Genom att använda vissa delar av sektorstudierna - främst arbetskraftstillgång, produktivitetsutveckling och investeringsutveckling - som indata i en modellkörning kan detta påvisas. Den konsistenta bild av den framtida utvecklingen som beräknas i modellen jämförs med de olika sektorstudierna, vilka då ofta måste revideras. Den prioritering mellan olika sektorers anspråk som måste ske görs utifrån fastställda politiska utgångspunkter. Ofta finns emellertid flera valmöjligheter. Dessa bildar grunden för de olika alternativ för utvecklingen som särskilt LU 75 arbetar med. Ett annat syfte med modellen är att för t. ex. göra prognoser utvecklingen av import och privat konsumtion. De prognosvärden som beräknas i modellen blir då helt beroende av de förutsättningar om de faktorerna styrande som gjorts. Det är således fråga om s. k. betingade prognoser. Ytterligare ett syfte med modellen är att vara ett analysinstrument med vars hjälp effekten av alternativa antaganden eller speciella händelser eller åtgärder kan studeras. Även om modellarbetet med tiden fått en alltmer central plats i LU är det emellertid mycket viktigt att komma ihåg att det endast är fråga om ett hjälpmedel och komplement till studier. Modellresultaten övriga utsätts för en ofta hårdhänt granskning av sektorsexpertis och utredare. Avvikelser från t. ex. sektorstudierna kan då bero på att vissa modellsamband är ofullständiga eller alltför mekaniska eller att någon speciell faktor inte beaktas i modellen. En anpassning till sektorstudien kan ske i sådana fall. Fördelen med att arbeta med en modell av aktuellt slag är då att de ingrepp som görs kan ske på ett konsekvent och logiskt sätt och att både direkta och indirekta effekter i hela det ekonomiska systemet beaktas.

Inledning ll

1.2 Modeller och modellsystem

bilaga syftar inte till att göra någon teoretisk analys av Föreliggande modeller Inte heller ger den en fullständig översikt av och modellsystem. det aktuella forskningsläget. Förhållandevis aktuella bibliografier finns i SOU 1971:70, Plan och prognos, och i den rapport från den ovannämnda en norsk modellgrupp som redovisas nedan. En ganska god bild av den aktuella av tillämpningen av modeller får man i FN :s olika utvecklingen skrifter, främst från FN :s ekonomiska kommission för Europa (ECE). l ECE:s årsbibliografi: Report on Current Research on the Use of Mathematical Methods in Economic Analysis publiceras löpande Översikter över aktuella projekt i ECE:s medlemsländer. De modeller som beskrivs i denna bilaga är huvudsakligen modeller av den svenska ekonomin. Modellerna skiljer sig från enklare kalkylscheman ett antal beteendeekvationer t. ex. om importens genom att de innehåller beroende av efterfrågan Beteendeekvationerna är på konsumtionsvaror. ofta skattade med ekonometriska metoder. Vidare är flera av modellerna vilka beskriver leveranserna av uppbyggda kring input-output-tabeller, mellan olika sektorer iekonomin. Modellerna används varor och tjänster för att studera ekonomins utveckling på medellång eller lång sikt, dvs. fem år eller mer. I flera länder har man på senare år inriktat arbetet på att utforma av modeller snarare än på att bygga upp en enda modell som system täcker Vid ett av ECE anordnat seminarium i många problemställningar. Moskva 1975 om användningen av modellsystem i planeringen angavs

detta bero på både praktiska och teoretiska överväganden Som prak-

tiska motiv nämndes möjligheterna att med ett system av modeller lösa problem som beror på

- skillnader mellan de språk som används i olika modeller - den icke-formaliserade karaktären hos vissa länkar mellan modellerna - ekonometriska estimationssvårigheter - tekniska svårigheter i samband med databehandlingen»

De teoretiska har att göra med komplexiteten i den övervägandena socio-ekonomiska verkligheten. Kunskaperna om sambanden är inte tillräckliga för att alla variabler skall kunna byggas in i en och samma modell. Man pekade också på bristen på förenande begrepp, vilka är l nödvändiga för att integrera olika områden. Use of Systems of av Models in Planning, Norge kan tas som exempel på denna inriktning på uppbyggnad ECE/ECAD/l 1, United

Där har en arbetsgruppz gjort en översikt över central

modellsystem. Nations, New York 1975. ekonomisk planering i Norge och de modeller som används i planeringen. 2 Modellbruk og modell- Utifrån detta har man behandlat problem och terminologi i samband med utveckling iden langsikav ett modellsystem samt i grova drag föreslagit hur tige økonomiske planuppbyggnaden legging, Finansdepartesystemet skall se ut. De viktigaste elementen i ett sådant modellsystem mentet, Oslo, november kan förväntas bli den s. k. MSG-modellen3 som används för långsiktsana- 1975. MODIS som används för kortsiktig och lys samt konjunkturmodellen 3 För en aktuell bibliomedelfristig analys. l MODIS ingår även en modell över prisbildningen, grafi se den Omnämnda PRIM. modellgruppens rapport.

12 Inledning

Även i Finland arbetar man med att bygga upp ett modellsystem för ekonomisk och social planering, KESSU. T. v. är emellertid endast centralmodellen operativ medan arbetet med uppbyggande av satellitmodeller endast påbörjats. Ytterligare exempel på modellsystem finns från ett antal socialistiska länder (t. ex. Ungern, Bulgarien, DDR). Ett gemensamt drag för dessa är att de omfattar planeringsmodeller för olika hierarkiska nivåer. Vid det ovannämnda seminariet i Moskva presenterades sålunda från Ungern ett projekt för uppbyggnad av ett modellsystem omfattande ett dussintal modeller på tre olika nivåer: a) formulering av mål för ekonomisk politik, b) utarbetande av planer på nationell nivå, c) utarbetande av detaljerade planer för olika sektorer. l Frankrike finns ett förhållandevis väl utvecklat i bruk modellsystem inom den centrala ekonomiska planeringen samt ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Kärnan i systemet år den s. k. FIFI-modellen som är en förhållandevis aggregerad modell där produktionen bestäms av tillgången på arbetskraft och kapital. l olika submodeller sker ytterligare disaggregering och nedbrytningar. Tillgången på kapital beräknas i särskilda modeller där finansierings- och lönsamhetsproblemen är centrala. Särskilda satellitmodeller som ännu är på utvecklingsstadiet avser den internationella bakgrunden (MOISE) samt samspelet regional-nationell utveckling (REGINA). I länder som Nederländerna och Storbritannien finns avancerade modeller för medelfristig analys. Några modellsystem i den mening som beskrivits ovan syns dock inte ha konstruerats. En helt annorlunda typ av modellsystem utgörs av sammanbindningar av olika nationella modeller med exempelvis export-importlänkar till ett internationellt modellsystem. Som exempel på detta kan nämnas det s. k. LlNK-projektetf EG-ländernas modell COMETZ samt för kortsiktig analys OECD :s världshandelsmodell.3 Även i samband med långtidsutredningarna i Sverige har ett system av modeller börjat utvecklas. Det har skett i takt med att allt fler problem börjat behandlas med ekonometriska modeller. De internationella erfarenheterna visar på svårigheterna att skapa en enda heltäckande modell. Därför har man inte i första hand försökt att bygga ut den första modellen för att kunna behandla allt fler problem inom samma modell. Inte heller har några försök gjorts att skapa en modell som är så generell att den kan fylla detta syfte. l stället har man försökt att kring den 1 Se t. ex.: The internatioursprungliga - centrala - modellen bygga upp ett system av komplettenal linkage of national rande modeller. models, R.J. Ball (ed), Amsterdam 1973. Även om man inte konstruerar en enda modell så är det mycket 2 att de modeller European Economic väsentligt som ingår i systemet är konsistenta med Review 1975:4, Amster- varandra så att resultaten kan användas tillsammans i utredningen. De dam. olika modellerna måste hänga samman på flera olika sätt. En väsentlig 3 L. Samuelson: A new samordnande faktor är att modellerna baseras på det svenska nationalmodel of world trade, räkenskapssystemet. Det gäller både i den meningen att modellerna är OECD Economic Outlook, Occasional studies Dec. anpassade till de definitioner m. m. som används i nationalräkenskaperna 1973. och i den meningen att de olika modellerna i stor utsträckning baseras på

Inledning 13

samma statistiska material. Modellerna är också samordnade när det gäller tidsperspektiv, sektorindelningar, vissa yttre förutsättningar etc. Inom ett modellsystem kan man ofta indela modeller i för-, efter- och sidoordnade modeller i förhållande till en huvudmodell. Det är en terminologi som används av den tidigare nämnda norska gruppen som utvärderat modellanvändning och modellutveckling i den norska långsiktiga ekonomiska planeringen. En förmodell är en modell som innehåller variabler som är inbördes avhängiga av varandra och som påverkar variabler i huvudmodellen, men som själva inte påverkas eller bara i liten grad påverkas av variablerna i huvudmodellen. En eftermodell innehåller variabler som påverkas av variabler i huvudmodellen men själva inte påverkar eller i liten utsträckning påverkar variablerna i huvudmodellen. En sidoordnad modell innehåller variabler som är inbördes avhängiga av varandra men har inget eller svagt formellt samband med variablerna i huvudmodellen. I praktiken kan man inte räkna med att det går att dra skarpa skiljelinjer mellan de olika modellerna i ett modellsystem. Det förekommer en mer eller mindre omfattande överlappning mellan de olika modellerna i den meningen att variablerna i olika modeller i praktiken är mer eller mindre beroende av varandra. Ett försök görs ändå att i diagram 1.1 strukturera de modeller som beskrivs i denna bilaga i för- och eftermodeller samt överlappande modeller i förhållande till långtidsutredningens huvudmodellen Det finns två huvudmodeller; en för medelfristig och en för långsiktig analys. Några i ovan nämnda betydelse sidoordnade modeller som är oberoende av huvudmodellerna tas inte upp i diagrammet. Exempel härpå skulle kunna vara modeller över utbildningssektorn eller de i kapitel 7 omnämnda modellerna för beredskapslagring. Pilarna i diagram l.l anger att resultat från en modell används som indata till en annan. Dubbelriktade pilar anger att sambandet är ömsesidigt. Modellerna löses därför iterativt. Först löses huvudmodellen med approximativa värden på de indata som egentligen borde komma från de överlappande modellerna. Därefter löses de övriga modellerna med huvudmodellens resultat som indata, varefter huvudmodellen löses igen med nya indata osv. Sambanden mellan de olika modellerna beskrivs närmare längre fram. En viktig grupp av samband mellan modellerna har inte ritats in i diagram 1.1. De eftermodeller som tagits upp kan tänkas ge resultat som visar t. ex. att de finansiella eller regionala konsekvenserna av den tidigare beräknade utvecklingen är oförenliga med andra förutsättningar (t. ex. om den reala investeringsutvecklingen) eller med mål för den ekonomiska politiken (t. ex. regional balans). Likaså är det möjligt att beräkningar med långsiktsmodellen kan visa att den förutsätta utvecklingen för den närmaste femårsperioden (t. ex. av kapitalstocken) innebär till synes orimliga konsekvenser för utvecklingen på längre sikt (t. ex. av investeringarna). Om så skulle vara fallet måste man utanför modellsystemets ram försöka bestämma vilka förutsättningar eller ingångsdata som måste ändras och därefter utföra beräkningarna på nytt. Dessa samband har ej ritats in för att inte onödigtvis komplicera schemat.

14 Inledning

:m

om

m . = s m m

_iuoEuzåz

.goumhm

o:

..2§m._..

5:a

:Esa

,

_mzamx

mcm_ s.:

man..

m... man add m n

.23=s.mmc_=

.mzmnocrzzwm

ågämcr.

.

.pumzomåw -Lwmnwmwüm

o

_avis_ Ecmå :Emå smcoöom _mage_ Ecmå .___m.%mcm _mzamx _asus_

oE

w .

w

nivå»

.azewzgzsso

å: .

;oo :aäm

.m_v:mv_ ms: ms:

a m .

§5 n

acc:

. E. = = m N

_suosmcm

__0UOEU3:_._

Enea .ätas

mcmzmuwê

A_

:§_›_m:

.i

:E25 _osamv_

...v

mc_c_._v_mmn

._

mvcmöåuoê

.ozouoê

F .

5832339:

n . ;nu

u

oucmaamtmäo

-mm::mzuc_

NSN

223m

_miss_ :Emå .to

...mmctmctow

.êmmr.zåm.zzum..hmzwu

m:._.m:m

:m .mc

m. mmtå

S.: :n:

;a p fm md 5»

md o??

.Ssxauåm .oäåmgsop

_

.m:øuoE._ou

:Emin

mcmzønoê

.COQXU :muoE Ecäm .määmx

& _özmx §52... :Eäm 09.50 .E: mm

Inledning 15

Det framhölls ovan att en modell egentligen måste innehålla någon beteendeekvation. Innebörden härav är att åtminstone något samband i modellen måste baseras på en teori om hur ett ekonomiskt subjekt (t. ex. hushållen) reagerar i bestämda situationer (t. ex. hur konsumtionen förändras vid inkomständringar). Sambandet måste beskrivas kvantitativt, t. ex. genom att man på historisk statistik med ekonometriska metoder skattar en konsumtionsfunktion. I praktiskt utredningsarbete måste man emellertid också arbeta med ”beräkningsscheman” av olika slag. Dessa kan vara väl så komplicerade och omfattande som modellerna utan att innehålla några beteendeekvationer. Det är därför nödvändigt att i detta sammanhang redovisa även ett antal av dessa beräkningsscheman. De kallas fortsättningsvis i denna bilaga för kalkyler, i motsats till modeller. Ett typiskt exempel härpå utgör de finansiella kalkylerna. Slutligen skall det påpekas att flera av de modeller och kalkyler som tas upp i diagram l.l och som beskrivs i denna bilaga i sitt nuvarande skick är förhållandevis primitiva. I flera fall är också sambanden betydligt lösare än som antyds av diagrammet. Vissa av de element som nu kallas kalkyler borde också utvecklas till modeller för att förbättra möjligheterna att analysera den ekonomiska utvecklingen på medellång sikt, t. ex. de finansiella och regionala kalkylerna. Schemat idiagram l.l får därför snarast ses som ett rudiment till ett modellsystem. Det bör utvecklas ytterligare. Självfallet kan vidare erfarenhet ge vid handen att delar av nuvarande system bör bytas ut eller förändras liksom att andra element måste läggas till. I denna bilaga görs emellertid ett försök att på ett systematiskt sätt redovisa det beräkningssystem som utnyttjats i arbetet med LU 75. I kapitel 2 beskrivs relativt utförligt den ekonometriska modellen för medelfristig analys (EMMA) som utgör kärnan i modellsystemet. Här redovisas också vissa förmodeller och överlappande” kalkyler. Även den statistiska basen beskrivs i detta sammanhang. Kapitel 3 redovisar kortfattat de metoder som använts för att bryta ned LU:s resultat till regional nivå samt för att göra en avstämning med länsplaneringen. l kapitel 4 redovisas den prismodell med vars hjälp prisutvecklingen kan studeras på fem års sikt. Denna modell används bl. a. för att beräkna den ekonomiska utvecklingen i löpande priser, vilket är ett underlag för de finansiella kalkyler som också beskrivs i kapitlet. I kapitel 5 beskrivs vissa specialtillämpningar av centralmodellen som använts förviss l energianalys. kapitel 6 redovisas översiktligt den modell som utarbetats för att analysera den reala ekonomiska utvecklingen på längre sikt, t. ex. fram till år 2000. Denna modell beskrivs också kortfattat i kapitel 10 i huvudbetänkandet samt utförligt i bilaga 7 till långtidsutredningen, Modeller för samhällsekonomisk perspektivplanering. De två sista kapitlen redogör kortfattat för några andra svenska modeller av liknande karaktär som LU:s samt några tänkbara utvecklingslinjer för arbetet med LU:s modellsystem. Syftet med denna bilaga är bl. a. att dokumentera det modellarbete som gjorts sedan 1970. Ett annat syfte är att underlätta fortsatt utveck-

16 Inledning

lingsarbete och praktisk hantering av modellsystemet. Vi har därför avstått från att göra en matematiskt stringent presentation av modellemas ekvationssystem och i stället använt de variabelbeteckningar m. m. som förekommer i maskinprogrammet. Även ekvationernas numrering följer maskinprogrammet. I tabell 2.15 finns en fullständig översikt över ekvationssystemet samt en hänvisning till de sidor där de olika ekvationerna diskuteras.

2 En real input-output-modell för

medelfristig analys

2.1 Problemställningar och modellstruktur Den centrala utredningsuppgiften för långtidsutredningen är att med beaktande av de övergripande ekonomisk-politiska målen analysera hur de olika anspråken på ekonomiska resurser kan tillgodoses inom den ram som sätts av den förväntade utvecklingen av landets produktiva resurser. Summan av alla resursanspråk från hushåll, kommuner, statliga myndigheter och företag ligger, som framhållits ovan, i regel över vad som kan tillgodoses av produktionssystemet. Det ankommer därför på utredningen att diskutera hur långt man i olika avseenden kan möta dessa anspråk och spänningar mellan resurser och behov under den aktuella perioden. Modellens utformning har i hög grad påverkats av långtidsutredningens centrala problemställning. I modellen har som restriktioner lagts in ekonomisk-politiska förutsättningar t. ex. om full sysselsättning och extern balans. De prognoser man erhåller kommer alltså att uppfylla dessa krav. Full sysselsättning åstadkommer man i modellberäkningarna genom att låta den offentliga sektorn bli så stor att efterfrågan på arbetskraft blir lika med utbudet av arbetskraft. Detta beskrivs närmare i avsnittet om sysselsättning och produktivitet nedan. Den vid en viss tidpunkt erfordrade externa balansen införs som ett givet värde i modellkalkylerna. På det sätt som beskrivs nedan beräknar därefter modellen import och export så att den förutbestämda balansen uppnås. Även de politiska förutsättningarna för övriga övergripande mål för den ekonomiska politiken, dvs. priser, inkomstfördelning och ekonomisk tillväxt måste uppfyllas av modellresultaten. l den mån resultaten strider mot dessa mål måste någon eller några grundförutsättningar för beräkningarna ändras och beräkningsproceduren upprepas. Samma förfaringssätt tillämpas beträffande vissa sekundära mål, t. ex. inom energipolitiken eller regionalpolitiken. I andra fall är det möjligt att direkt översätta sådana sekundära mål till värden på modellens indata. Så är t. ex. fallet med många delmål för den offentliga sektorn, skogs- och jordbrukspolitiken m. m.

18 En real input-output-modell för medelfristig analys

Den totala produktionskapaciteten ilandet bestäms i huvudsak genom förutsättningar om det förväntade utbudet av arbetskraft (mätt i timmar) samt produktivitetsutvecklingen inom de olika sektorerna. Dessa införsi modellen exogent, dvs. som utifrån givna. Den totala efterfrågan består dels av efterfrågan för slutlig användning (dvs. konsumtion, export osv.), dels av efterfrågan för användning som insats i produktionssystemet. Vissa av efterfrågekomponenterna är exogent givna, andra framkommer endogent, dvs. som ett resultat av modellberäkningarna. Modellen har byggts upp kring en uppsättning input-output-matriser, vilka beskriver leveranserna av varor och tjänster inom produktionssystemet. Härigenom möjliggörs analyser av sambandet mellan å ena sidan - i form efterfrågan av privat och offentlig konsumtion, investeringar och export - och å andra sidan produktionen i olika produktionssektorer. Genom att variera någon eller några förutsättningar på produktionseller efterfrågesidan kan alternativa beräkningar utföras. Som framgått av huvudbetänkandet har denna möjlighet i hög grad utnyttjats i LU 75. LU-modellen är en statisk modell i den meningen att den löses för varje särskilt år utan att lösningen blir beroende av resultaten för tidigare år. l praktiken brukar modellen lösas för ett utgångsår och ett slutår. I LU 75 löstes modellen för 1975 och 1980. Några resultat för mellanliggande år erhölls då inte. Som närmare utreddes i LU 70 och i SOU 1971:70, Plan och prognos, vore det i princip möjligt att sätta in konjunkturvarierade värden på de exogena variablerna och använda modellen för att beskriva ett konjunkturförlopp. Starka praktiska och teoretiska skäl talar dock mot ett sådant förfarande. Modellen kan beskrivas på olika aggregationsnivåer. Det fullständiga ekvationssystemet samt en förteckning över samtliga ingående variabler finns i avsnitt 2.9 nedan. På grund av modellens omfång är det emellertid lämpligt att först göra en grov beskrivning av modellens olika delar i anslutning till en förenklad försörjningsbalansekvation. I avsnitten 2.2-2.8 finns därefter detaljerade beskrivningar av modellens delar och först i avsnitt 2.9 knyts delarna formellt samman till ett ekvationssystem. En försörjningsbalans beskriver hur tillgången på varor från en viss sektor fördelar sig på olika användningskategorier. Den kan uttryckas som en ekvation som säger att tillgången på varan ifråga är lika stor som användningen. För en förfluten tid gäller detta definitionsmässigt. l modellens ekvationer av typ (l) förutsätts att denna likhet gäller även i framtiden. Det uppstår således inte något gap mellan tillgång och använd-

ning i modellenn För en sektor i näringslivet kan ekvation (1) något

förenklad skrivas på följande sätt (beteckningarna överensstämmer med dem som redovisas i avsnitt 2.9 nedan där också den fullständiga ekvationen återges).

1 Numreringen inom + :Z - t + + + +

(1) Mi ?Ci OCi INVi Xi

parentes ansluter sig till ekvationssystemet i av-

En real input-output-modell för medelfristig analys 19

Beteckningar: = Yl- Hemmaproduktion till mottagarpris =

Mi lmport inkl. tullar och handelsmarginaler m. m.

= lnsatskoefficient som avser insatsleveranser från sek-

IOKOEFFiJ-

tor i till sektorj = Privat konsumtion

PCi OCi = Offentlig förbrukning av sektorns produktion

=

lNVi Offentliga och privata investeringar

=

LAGERi Lagerinvestering

=

Xi Export

i = nr på produktionssektor i näringslivet (23 sektorer)

Den 24:e näringslivssektorn avser enbart import och konsumtion av utländska turisttjänster. Försörjningsbalansen för den sektorn ser därför något annorlunda ut. Summerar man försörjningsbalanserna för näringslivssektorerna och den offentliga sektorns förädlingsvärde erhåller man värdet av hela ekonomins tillgång och användning. Användningen är då uppdelad på de användningskategorier som redovisas ovan. Drar man bort insatsleveranserna från summa tillgång (vänstra ledet i likheten) eller från summa användning (högra ledet) så erhålls bruttonationalprodukten (BNP). Den totala produktionen (Y) ett år t. ex. 1980 bestäms huvudsakligen av den arbetskraft som finns tillgänglig 1980 och av produktiviteten, dvs. hur mycket som produceras per arbetad timme. Dessa uppgifter ges exogent i modellen. Fördelningen av produktionen på olika sektorer bestäms av efterfrågan på olika typer av varor och tjänster. Importen (M) av olika varor och tjänster bestäms i modellen av ett antal importfunktioner. Importen förklaras av variabler som mäter efterfrågan. När det gäller t. ex. import av kemiska varor så ingår bland de förklarande variablerna insatsleveranserna till textil- och beklädnadsindustrin, gummivaruindustrin och den kemiska industrin. I dessa industrier förbrukas nämligen en stor del av de kemiska varorna. Insatskoefficienterna (IOKOEFF) bildar tillsammans en s. k. inputoutput-matris. Denna är central i modellen. Årliga input-output-matriser för den historiska perioden fr. o. m. 1959 ligger till grund för trendframskrivningar av insatskoefficienterna i matrisen. Dessutom görs särskilda studier av hur de mest väsentliga insatskoefficienterna kommer att förändras de närmaste åren. Det senare gäller även alla koefficienter som avser användningen av olika typer av energi och förbrukningen i 1 jordbruket och skogsbruket. Under förutsättning av konstanthållen real spar- Privat konsumtion (PC) av olika varor och tjänster bestäms i modellen kvot kommer real koni en uppsättning konsumtionsfunktioner. Konsumtionen av t. ex. verk- sumtion och real inkomst stadsprodukter (bilar, TV-apparater m. m.) bestäms dels av den totala att utvecklas på samma reala sätt. Det är då mer prak-

inkomstens st0rlek,1 dels av den relativa prisutvecklingen för

tiskt att använda den toverkstadsprodukter. Den totala privata konsumtionen bestäms i den här tala konsumtionen än beskrivna modellvarianten den totala inkomsten exogent. Prisprognoserna görs i en särskild som förklaringsvariabel. prismodell, se kapitel 4. Så har också skett i LU. Den offentliga förbrukningen (OC) av varor och tjänster enligt en s. k. Se avsnitt 2.5 nedan.

20 En real input-outpur-mode/Iför medelfristig analys SOlU 1976:42

baskalkyl (se avsnitt 2.6 nedan) bestäms exogent. Modellen beräknar emellertid också vilket ytterligare utrymme för offentlig konsumtion som tillgängliga resurser räcker till. Finns ett sådant konsumtionsiutrymme kräver även detta en viss förbrukning av varor och tjänster från näringslivssektorerna. Denna förbrukning framkommer alltså som ett modellresultat. Investeringarna (INV) bestäms liksom lagerinvesteringarna (LAGER) exogent. Metoderna för detta framgår nedan. Den export (X) som framkommer i modellen kan tolkas som det krav som måste ställas på exporten för att den skall täcka dels importen, dels transfereringar till utlandet, dels förändringar i terms-of-trade. De båda senare bestämmer betalningsbalanskravet i modellen. Efter denna grova beskrivning av modellens olika komponenter övergår vi nu i avsnitten 2.2-2. 10 till en detaljerad beskrivning av beräkningsmetoder m. m. Det bör emellertid redan här påpekas att ett stort antal av modellens indata ges exogent, dvs. deras värden bestäms utanför modellens ram. Det är givet att det finns vissa samband även mellan dessa exogena variabler. Man kan särskilt peka på sambandet mellan investeringsoch produktivitetsutveckling. En stor del av arbetet med långtidsutredningarna ägnas just åt att utanför modellen pröva och beräkna om de gjorda exogena förutsättningarna är konsistenta med varandra. Man kan tänka sig att ”endogenisera” vissa av de exogena variablerna. Betydande fördelar skulle då kunna vinnas. Men å andra sidan skulle det ske till priset av en ökad komplexitet i modellen och ökad osäkerhet vid tolkningen av resultaten.

2.2 lnsatsleveransernas ställning i modellen

2.2.1 Input-output-modellernas allmänna struktur och koefficientemas

utveckling över tiden Input-output-modellen utvecklades av nobelpristagaren Wassily W. Leontiefl för att belysa det ömsesidiga beroendet mellan de olika produktionssektorerna i en samhällsekonomi. Den grundläggande fråga som modellen är avsedd att besvara är: ”Hur mycket måste produceras i ekonomins olika sektorer och hur mycket primära produktionsfaktorer behövs för att tillfredsställa en på förhand given efterfrågan på varor och ” tjänster för slutlig användning, dvs. för konsumtion och investering? Input-output-modellens användbarhet i prognossammanhang är delvis beroende av möjligheterna att göra prognoser för olika åtgångstal, exempelvis hur mycket elkraft som förbrukas per producerad enhet i järn- och stålindustrin. När en produktionsanläggning uppförs kan den ges en rad alternativa utformningar, var och en karakteriserad av vissa krav på insats av kapital, arbetskraft, energi och olika halvfabrikat och l W.W. Leontief: The råvaror. är ett val mellan olika Man kan säga att valet av anläggning Structure of the Amerifaktorkombinationer. Detta val kommer i hög grad att dikteras av can Economy, New York 1941. produktionsfaktorernas relativa priser. Det spektrum av möjliga faktor-

En real input-outpur-modellfir medelfrisrig analys 21

kombinationer som existerar före investeringen krymper emellertid starkt när anläggningen väl är uppförd; i extremfallet återstår inga valmöjligheter alls. Det betyder att under en period som är så kort att den existerande kapitalstocken inte hinner bytas ut kommer det ömsesidiga beroendet sektorerna emellan att vara bestämt av åtgångstalen i de befintliga anläggningarna, dvs. förhållandevis opåverkade av relativa priser och teknisk utveckling. l ett sådant fall är det motiverat att anta att det i en produktionsprocess används insatser i fixa proportioner, dvs. att insatskoefficienterna är konstanta. På längre sikt förändras emellertid insatskoefficienterna. Det beror bl. a. på att nya anläggningar delvis hinner ersätta gamla anläggningar. Det beror också på att det i många fall finns möjligheter att spara på vissa insatser och Öka andra även inom existerande anläggningar. Det finns också ett annat viktigt skäl till att insatskoefficienterna förändras över tiden. l den teoretiska input-output-modellen skall produktionsprocesserna avse endast en enhetlig vara. I alla praktiska modeller måste man dock göra många sammanslagningar och arbeta med ganska grova branschindelningar av typen Verkstadsindustri osv. Förskjutningar mellan olika områden eller varor inom en sådan sektor kan då medföra att insatskoefficienterna förändras. I det statistiska materialet finner man ganska ofta långsiktiga, regelbundna, förändringar i många insatskoefficienter. En rimlig hypotes kan då vara att de förorsakas av trendmässiga förskjutningar mellan olika varor inom en sådan aggregerad bransch.1 Även systematiska statistiska fel i grundmaterialet samt förekomsten av ”economies of scale” kan medföra att insatskoefficienterna förändras över tiden. En studie av de input-output-tabeller som användes vid avstämningen av 1970 års långtidsutredning ger vid handen att de flesta koefficienterna förändrades systematiskt. Koefficienterna förändrade sig på följande sätt över perioden 1954- 197 l:

Även om denna studie gjorts genom subjektiv bedömning är det alldeles

klart att en statistiskt mera noggrann behandling skulle ge ett liknande

resultat. Det statistiska underlaget till modellberäkningarna i samband

med LU 75 omfattar försörjningsbalanser med input-output-tabeller för

vart och ett av åren 1959-1974. Det beskrivs närmare iavsnitt 2.10 nel l flera undersökningar dan. F. n. finns ca 340 insatskoefficienter i tabellerna. anser man sig ha visat att Förekomsten av klara trender i det historiska materialet är ett av “ insatskoefficienterna i ett

skälen till att LU-arbetet innefattar också en prognos av den framtida visst input-output-material är stabila över tiden. input-output-strukturen, dvs. av insatskoefficienternas utveckling under Se t. ex. Sevaldsons uppprognosperioden. sats The stability of input-

Fördelningen av produktionen på olika produktionssektorer är mycket output coefficientsi Ap-

för variationer i värden För att visa plications of Input-Output känslig på vissa insatskoefficienter. Analysis, Carter and detta har beräkningar gjorts med syfte dels att bedöma hur stor precision Brody ed, Amsterdam

som krävs i prognoser av koefficienter, dels för att kunna koncentrera 1970.

22 En real input-output-modellfär medelfristig analys

arbetet med att bestämma koefficienter till sådana som är särskilt viktiga. Dessa beräkningar redovisas i nästa avsnitt. Orsaken till att projektionen av insatskoefficienter har så stor betydelse för produktionsprognoserna är att stora delar av produktionen i vissa sektorer är råvaror, halvfabrikat och annat som förbrukas i andra produktionssektorer. l varuhandel räknas hela produktionen som insatser i olika sektorer. l skogsbruk och jord- och stenindustri går 80-90 % av produktionen till insatser. Extraktiv industri, järn-, stål- och metallverk samt el-, gas-, värme- och vattenverk producerar också mest för insats i den svenska produktionen, se diagram 2.1.

Antal sektorer

5_

4_ 15 23 3- 17 9 21 11 18 2 24 16 5 12 8 14 13 Diagram 2.1 Andel av 1 produktionen i olika 22 6 19 7 4 10 1 3 2 20 sektorer som går till insatser. Siffror inne i kvadraterna 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 betecknar sektornummer (se tabell 2.17). Andel insatsleveranser (%)

2.2.2 Modellresultatens känslighet för variationer i insatskoefficienterna

I åtskilliga internationella input-output-studier har man utarbetat eller använt tekniker för fastställande av de i någon mening viktigaste insatskoefficienterna i en input-output-matrisl Man har då i vissa fall velat göra internationella jämförelser för att belysa likheter och olikheter i en produktionsstruktur. Andra motiv har varit nödvändigheten att begränsa sig, om man önskar att en input-output-modell skall ligga till grund för praktiskt planeringsarbete. Sådana beräkningar har, som redan nämnts, gjorts även i långtidsutredningen.

1 Se t. ex. Jaroslav Jilek: Selection of Most Important Input Coefficients on the Basis of Standardized Input-Output Tables of Twenty ECE Countries, United Nations 27 April 1971. Jerzy Mazys: A Method of Selecting the Most Important Input-Output Coefficients, United Nations 22 June 1971. Miko Usui: Input-Output Analysis for Development Planning ingår i Journal of Development Planning No 4, United Nations, New York 1972, och behandlar bl. a. urval av viktiga input-output-koefficienter, blockberoende och diagonalitet.

En real input-ourput-modell för medelfristig analys 23

Det finns åminstone tre olika aspekter på koefficienternas vikt. En koefficient kan täcka en stor andel av en sektors löpande förbrukning. Den kan vidare avse en stor andel av en viss sektors leveranser. Slutligen kan det vara så att ganska små förändringar i en koefficient kan få stora effekter på produktionen i någon sektor genom direkta och indirekta effekter. Den sista aspekten kan sägas inrymma de båda första men dessutom ta hänsyn till de indirekta effekterna. l tabell 2.1 redovisas resultaten av beräkningar enligt det tredje kriteriet. För en beskrivning av beräkningsmetod och formler hänvisas till Usuil Resultaten visar hur stor förändring av insatskoefficienterna (i procent) som kan göras utan att produktionen i någon sektor förändras mer än 1%. Beräkningarna förutsätter att den slutliga användningen, inkl. export minus import, är oförändrad. Resultaten kan sammanfattas på följande sätt. 5 koefficienter får inte förändras 1 %, 1/10 (35 st) av koefficienterna får förändras l-IO %, 139 st får förändras 10«l00 % och ungefär hälften (158 st) får förändras mer än 100% utan att produktionen i någon sektor förändras mer än 1 %. I allmänhet förändras produktionen i den levererande sektorn mest när en insatskoefficient ändras. Enda undantaget är koefficienter som avser leveranser från sektorn byggnadsverksamhet (sektor 19). När dessa ändras blir den relativa förändringen av produktionen störst i jord- och stenindustrin. Den levererar hälften av sin produktion till byggnadsverksamheten. Modellresultaten är känsligast för förändringar av de insatskoefficienter som avser leveranser till byggnadsverksamheten. Samtliga 5 koefficienter som inte får förändras 1 % går till den sektorn (från sektor 3, 8, 13, 14 och 15). Den största känsligheten gäller insatskoefficienten från jord- och stenindustri (sektor 13) till byggnadsverksamhet som högst får ändras 0,15 %. Dessutom går 7 av de 35 koefficienterna som får ändras högst l-10 % till byggnadsverksamheten (från sektor 7, 10, 11, 12, 18, 21 och 23). Sektornumren redovisas i tabell 2.17.

1 Op cit. För dokumentationens skull redovisas dock urvalsprincipema översiktligt enligt följande: Vi startar med den inverterade input-output-matrisen (B), dvs:

13 = (l-A)_l där A är en matris med input-koefficienter och l en enhetsmatris

aij B skall transformeras till en matris D, där elementen är

dij

“ii = 49°_ aü aij max

bLiYj

+ b.. J] P YP

dij anger hur många procent aij kan ändras utan att produktionen i någon sektor

förändras med mer än l %. di beräknas ej om ai- = 0. bi- är elementen i B är bruttoproduktionen i sektorj. Yj Matrisen D har beräknats med utgångspunkt från en input-output-tabell för 1980 som erhållits genom trendfram skrivning av samtliga insatskoefficienter.

24 En real input-output-modellför medelfristig analys

u :w:-v^::::z::::*2:2::°2 *ams __.

s A aánnn-ozgvoønugnmogmg 2

å

2 ; ._._, N-_ñ_NN_ N -- -

?v - - ---

n . .. 2 :°222I:2:82S2Z$.82 ( Z“2 3 Ã Ã K

g ggssgg 222g: w: u A .. AA A A A

O n “ 3 “N” å 3=å=å3°å9 å? å?? _ A .. A A A A Ã

S 221222 3 8:3 75 2 *: 2 A A A A

3 93 66433; H 0 - 2 :se nø:N--aoe::r- . - QFOC:

““° åå å? å åååå 5 3 AA A A AAA

å å ååå åå :å *åååå å ”§9 z; A A AAA AA A AA A A

ååååååååå: åååå å =3 2 AAAA AA AAAA A

t *V* °. g s 2=2“*3°°2$23“2 z un: _ .g A A A & Q f ... N wggggszsms 2 n: å : g 1 AAAA :m

*ö °-° ååå :åsåå åå=å å m:

E 5. AAA A AA A A m - m å å == å å=åå g 3 A A A A A :N

a ggzg: ggwwagg §2§2§ .-2 -åes i = AA A AA AA A A A

3 °°= :ååråå å å åå å 2 AA A A A AA A ä bl) “ä 4 å==ååå åå åå== = __ h A A A AA AA c: 0 N. w. N. o å 3 å 3“å=“3åå3åå“å=$ 3 °“5 -5 nn A A AA AA A

å; *a o å å ”ååååå å ååååå å 93 a :- A A AA A A AA A A 0 8 = åå: åå åås å ååzå å .q 4- 5, f? a AA AA AA A AA A A a!

g . 9.

å! ä m* vn A “å =* s: så: å åååå å

:a i A A AA A A

0 0 3 3: E 5 ga: a: gg :gzg s un: 9 A AA A A .å ä? E E = ååsåå = =åå- å O s: n AA AA AA A O :N 3-1 å a? åå åå å: å åås: å ^°= g .. AA AA A A AA A = g -- .ä - _. a å :ss * ss s:::ss 88222 z -°-- .q - å_ xx Rx R »v x _. 6 I 3 S; i

å :ä 4; :a ?§8

[-1 :I: ...i | “^*"*°2:::z22::28::2 åG-exu

En real analys 25

input-output-modell för medelfristig

Modellresultaten är också känsliga för diagonalkoefficienterna, dvs. insatskoefficienterna från den egna sektorn. 10 av de 35 koefficienterna som får ändras högst 1-10 % är diagonalkoefficienter (sektor 4, 5, 7, 8, ll, 13, 14, 15, 21 och 23). Vissa insatskoefficienter till Verkstadsindustri (från sektor 10, l l, 13, 14 och 20) och till trä-, massa- och pappersindustri (från sektor 2, l 1 och 18) får inte ändras mer än 1-10 %. Några koefficienter som avser livsmedel (1 till 4, 1 till 5 samt 5 till 1), de som avser råolja och stenkol (3 till 12), malm (3 till 14) 2 till varuhandel (från 21 och 23) samt ytterligare några (10 till 21, 5 till 23 samt 9 till 23) får inte ändras mer än l-10 %.

2.2.3 Prognoser av insatskoefficienterna i LU 75

De tidigare omtalade försörjningsbalanserna med input-output-tabeller för 1959-1974 är det huvudsakliga underlaget för bestämningen av insatskoefficienter 1975 och 1980. Huvudregeln för prognosarbetet har varit att på basis av statistiken för linjära trendextrapolationer 1959-1973 har gjorts av insatskoefficienterna, om bättre information inte funnits att tillgå. 1 väsentliga avseenden har emellertid kompletterande information funnits tillhands. Ett viktigt inslag i prognosarbetet har gjorts i sektorstudierna för energi, jordbruk och skogsbruk. Det har varit möjligt att på basis av studierna bestämma insatskoefficienterna 1975 och 1980. När det gäller energi har bl. a. insatskoefficienten för råolja och stenkol från extraktiv industri till petroleum- och kolindustri bestämts. Det har med hänsyn till framtida kapacitet vid raffinaderier m. m. och i gjorts konsistens med importens bestämning i de båda sektorerna. Vidare har insatskoefficienterna bestämts för eldningsolja m. fl. varor från petroleumoch kolindustrin och el, gas m. fl. varor från sektorn el-, gas-, vatten- och värmeverk till varje industrisektor. Insatskoefficienterna är konsistenta

med de åtgångstal för energi som redovisas i energistudienÅ Även för

andra sektorer än industrisektorerna har vissa överväganden gjorts, vilka resulterat i att trendframskrivningen av insatskoefficienterna för energi ersatts med särskilda prognoser. Det gäller bl. a. oljeförbrukningen i elkraft- och värmeverk där en särskild beräkning av åtgången kunnat göras. Det gäller också den specifika förbrukningen (förbrukningen per enhet) av oljeprodukter i tjänstesektorerna. Trenderna är där producerad i flera fall men i prognoserna har åtgångstalen efter uppåtgående diskussioner med statens industriverk antagits minska från 1975 till 1980. Bakom minskningarna antas ligga sådana faktorer som en övergång från till el vid en minskad energiåtgång vid olja lokaluppvärmning, och en minskning av antalet butiker och därmed av behovet transporter av transporter. Däremot har den specifika elförbrukningen i tjänstesektorerna antagits utvecklas trendmässigt, dvs. i allmänhet öka. En förutsatt w _ l med energi har antagits motverkas av övergången till

föâålánliâgâxzffáâgfrg

ökad sparsamhet elvärme. i tjänstesektorerna sker därmed framför allt Energibesparingarna 1980, bilaga 3 tm lång_ tidsutredningen 1975. genom olje- och bensinbesparingar.

26 En real input-outpul-modell för

medelfrisrig analys

Insatsstrukturen för jordbruket redovisas ijordbruksstudiem Prognoserna för l975nl980 innebär bl. a. att insatskoefficienterna ökar för insatser från den egna sektorn och från den kemiska industrin. Insatskoefficienterna från livsmedelsindustrin minskar. Vidare visar prognoserna en viss övergång från eldningsolja och bensin till el som

energikälla. Mot bakgrund av sektorstudien för skogsbruket? kan man

räkna med något ökande insatskoefficienter från petroleum- och kolindustri, Verkstadsindustri exkl. varv, transport och kommunikation och övriga privata tjänster medan de flesta övriga insatskoefficienterna, bl. a. från varuhandel, minskar. Niväerna på insatser enligt sektorstudierna skiljer från sig ibland nivåerna på samma insatser i försörjningsbalanserna. Därför har sektorstudiernas utvecklingstakter tillämpats på försörjningsbalansernas nivåer vid prognoserna av insatskoefficienterna. Omräkningar och kompletteringar med t. ex. handels- och transportmarginaler har också gjorts. Detta för att anpassa sektorstudiernas resultat till långtidsutredningens definitioner (bruttoproduktion till mottagarpris etc.). Vidare har insatskoefficienterna justerats något så att summan av dem och förädlingsvärdesandelen blir rimlig. Detta problem behandlas i avsnitt 2.3. För 40 koefficienter har ett försök att förbättra gjorts de linjära trendextrapolationerna. Det gäller de koefficienter som i den ovan beskrivna studien av modellresultatens känslighet för variationer i insatskoefficienter visat sig vara särskilt viktiga. Problemen med dessa prognoser är ofta att det statistiska underlaget inte är tillräckligt eller är alltför bräckligt. Vidare är det svårt att erhålla en kunskap om och överblick över de aggregat som LU-sektorerna Däremot kan ofta utgör. detaljer om förbrukningen vara väl kända men svåra att generalisera. Den metod som väljs för prognoserna måste därför lita till en huvudsakligen framskrivning av utvecklingen under en relevant historisk period. Tidsperioden har valts så att den skall avspegla den utveckling som kan väntas de närmaste åren. Detta har - trots att det är en relativt mekanisk metod - i dessa fall bedömts vara en bättre metod än att genomgående göra trendframskrivningar av perioden 1959-1973. För vissa koefficienter har det dessutom varit möjligt att göra prognoser med hjälp av kvalitativ information om den framtida utvecklingen. Det gäller t. ex. transport- och kommunikationsinsatserna i varuhandeln. insatserna i byggnadsverksamheten har stor betydelse för utvecklingen i andra sektorer. 12 av de 40 utvalda koefficienterna avser insatser i byggnadsverksamheten, bl. a. de 5 som är mest känsliga av de 40. De överväganden som legat till grund för prognoserna av insatskoefficienterna till byggnadsverksamheten får illustrera hur prognoserna gjorts för de 1 40 koefficienterna. Jordbruk,trädgårdsnäring och fiske, Ds Jo Insatsandelen av trä i byggnadsverksamheten har ökat sedan 1965. 1975:3. Denna ökningstakt väntas bestå. Därför har insatskoefficienten baserats 7 Skogsbruket. Underlag på en trend på perioden 1965-1973. Det ger en högre insats av trä 1980 utarbetat av skogsstyrel- än om trenden hade baserats på perioden 1959-1973. insatskoefficiensen på uppdrag av jordbruksdepartementet ten från jord- och stenindustri, som har ökat 1959-1968 men sedan (stencil). minskat, har förutsätts ligga kvar på 1972 års nivå 1975 och 1980.

En real input-output-modellför medelfristig analys 27

lnsatskoefficienten från Verkstadsindustri varierar med konjunkturerna. Ett konjunkturanpassat värde för 1975 är uppskattat och den trendmässiga utvecklingen 1959-1973 påslagen till 1980. Den kraftiga ökningen av insatskoefficienten från kemisk industri som skett sedan mitten på 1960-talet har brutits i samband med oljeprishöjningarna kring 1974. En något långsammare ökningstakt förutsätts framöver. Den trendmässiga utvecklingen från 1959, vilken innebär en lägre ökningstakt än den trendmässiga utvecklingen från 1965, har därför godtagits. Täckningen i statistiken av energiförbrukningen i byggnadsverksamheten är dålig. Inget underlag finns därför för särskilda bedömningar. Å andra sidan visar den historiska utvecklingen inga uppenbara trendbrott. Trenden 1959-1973 har därför godtagits som prognos för insatskoefficienterna från petroleum- och kolindustri och från el-, gas-, värme- och vattenverk. Nivån på insatskoefficienten från transport och samfärdsel har sedan 1965 varit i stort sett konstant med små variationer uppåt och nedåt. 1973 års nivå väntas Det medför större insatser än om gälla även i fortsättningen. trenden 1959-1973 skulle ha godtagits. Trenden baseras nämligen på en högre insatsnivå i början av l960-talet. Liknande resonemang har förts om vissa insatskoefficienter i Verkstadsindustri, trä-, massa- och pappersindustri m. fl. sektorer. Prognoser av de 40 insatskoefficienter som utvalts i avsnitt 2.2.2 redovisas i diagram 2.2. Prognoserna av insatskoefficienterna har i huvudsak baserats på statistik för 1959-1973. Den statistik som senare erhållits för 1974 och de revideringar som gjorts för 1972 och 1973 har ritats in i diagrammen. l några fall förefaller utvecklingen 1973-1974 att innebära kraftiga avvikelser från tidigare mönster. l prognoserna har emellertid inte någon hänsyn kunnat tas till dessa avvikelser. 2.2.4 Inverterad input-output-matris inverterade input-output-matriser har beräknats för 1975 och 1980 (se tabell 2.2 och 2.3). De visar de direkta och indirekta effekterna på av att efterfrågan förändras. Exempelvis visar kolumn 4 produktionen effekterna av en ökning i efterfrågan i sektor 4, dvs. den skyddade livsmedelsindustrin. Det översta värdet anger effekten på produktionen i sektor värdet därunder effekten på produktionen i l, dvs. jordbruket, sektor 2, dvs. skogsbruket osv. Värdena uttrycker effekten i milj.kr. av att efterfrågan i den skyddade livsmedelsindustrin ökar med 1 milj.kr. Exempelvis ökar då produktionen ijordbruket med ca 0,5 milj.kr. (rad 1) och i varuhandeln med ca 0,3 milj.kr. (rad 20). Inom själva den skyddade livsmedelsindustrin ökar den totala produktionen med 1,4 milj.kr. (rad 4). Den ursprungliga efterfrågeökningen på 1 milj.kr. medför nämligen ett behov av ytterligare insatsleveranser från sektorn själv med 0,4 milj.kr. Vid av den inverterade input-output-matrisen bör man ta tolkningen till åtminstone följande tre faktorer. För det första anger hänsyn matrisen ett medelvärde för effekterna. Vid ökning av efterfrågan på en kan effekterna i olika

viss, enskild vara i en sektor på produktionen

sektorer bli helt andra än de matrisen visar. Men i medeltal leder en

28 En real input-outpur-modell för medelfristig analys

% 39 Sektor 1 - sektor 4 Sektor 5 *sektor 1

a.:

ubmazuoønøoa ä

1966 1966 1970 1976 3530 19ed 19år; 1970 197é 19a0

27 Sektor 4 - sektor 4 _______ 24 Sektor1 - sektor 5

1960 19s5 19äo 1975 71350 19e0 19255 197d 39355 19a0

Sektor 7 - sektor 7

I Sektor 5 - sektor 5

“ | v|v :nu 19250 i965 1970 1936 198o 19ed 196á isäo 1975 1980

% Sektor 2 sektor 8

25 20 Sektor8 -* sektor8

y.. rrxlv rT 19so' 5965 197d 35576 1980 1960 idea 197d' 197á 15580 Diagram 2. 2 lnsatskoefficienter 1959-1980 insatsen från en sektor till en annan som andel av bruttoproduktionen i den mottagande sektorn.

En real medelfristig analys 29

input-outpur-modell för

4 Sektor 18 - sektor 8

% Sektor 11 - sektor 8

-IMUÖUIO

19ed 196á 197d 197á 19.80 1960 19eá 197d 197å #380

Sektor 3 sektor 12

Sektor 11 - sektor 11 /

ieåso 19256 197d 197á 1980 §50* 1965 197d 197á 198o

% Sektor 13 sektor 13 Sektor 3 - sektor 14

a..

UINNKDOH

19256 19s5 197d 197á 1éao 1960 19166 197o' 197á 19580

Sektor 14 - sektor 14

38 37 36 35 34 Sektor 10 - sektor 15 33 32 31 \ 30 “\ 28 19250 1955 1976 197á 1980 136? 19sä 197d 1975 1áao

Diagram 2. 2 Forts

30 En real input-output-modell för medelfrisrig analys

% % Sektor 13 -* sektor 15 1 0 4 Sektor11 - sektor 15 __ 0:e ___________ __ 3 .------ 0,6- 0,4

2 1

0,2

säd i9e5 1970 197á 1950 1960 igbs 1970' 5955, 15580

se 9a Sekmr 15 9 sektor 15

Sektor 14 sektor 15 25% f,

12 24 -- _______ 23 22 21 20 19

1960 iska 197d 197ä 1930 isåsd ägbá 197d 5955 15580

% Sektor 3 - sektor 19

i

o,s{

0,6 ------------. 0,4 0,2 h

Diagram 2. 2 Forts

En real input-ourpur-modellför medelfristig analys 31

% Sektor 11 sektor 19

1,81

1,5 /__,---» % Sektor 10 sektor 19 0.6 0,4- ------ -- 012_

1990 1965 1976 1975; 1980 1960 1969 1970 197á 1980

% Sektor 12 - sektor 19 % Sektor 13 - sektor 19

2,41

2,2 2,01 1,81 1,64 -__ 1,4 -------- N 1,2 T Ar 1955 1965 197d 197s 1980 1950 1965 1970 1975 1980

% Sektor 14 - sektor 19

4,6 4,4 4,2 % Sektor 15 - sektor 19 4,0 3,8 3,4 ---- .- 3,2 1560 1965 1970 1979 1980

% Sektor 21 - sektor 19

% Sektor 18 - sektor 19 o,e« 0,4. """ _ o,2. r . . V . r x . . . u . . r r 19§d 1965 1970 1979 1980

Diagram 2. 2 Forts

32 En real input-outpur-modell för medelfristig analys SOlÅl976z42 | % Sektor 23 - sektor 19

% Sektor 21 sektor 20 14 13 12 _____,__---- 11

19130 19155 1970 197ä 1980 19150 19255 197d 1975' 1080

% % Sektor 23 - sektor 20 Sektor 10 - sektor 21 1 2 -- 13 1,0 ---------- 12 _____________ 0,8 11 Qöé 19250 19135. 1970 197.='›1980 1900 19155 1970' 1975 1980

% Sektor 5 - sektor 23 se Sektor 21 sektor21 M

Y 19150 19155 1970 1955 1980 1970 15575 12580

Sektor 23 - sektor 23

% Sektor9 - sektor 23

1960 1965 1970 1975 Héao 1960 19155 1970' 197á 1980

Diagram 2.2 Forts

En real medelfristig analys 33

input-outpur-modelljör

efterfrågeökning i en sektor till de produktionsökningar i olika sektorer

som visas av en kolumn i matrisen. För det andra medför det faktum att importerade och hemmaproducerade varor jämställs i en inverterad input-output-matris vissa tolkningsproblem. Om t. ex. efterfrågan ökar på eldningsolja, bensin m. m.

(sektor 12), så krävs det råolja för att framställa dessa produkter. Råolja räknas till sektor 3, extraktiv industri. Med betydelselösa undantag emellertid all råolja. Den hemmaproduktion som sker i den importeras extraktiva industrin är främst malmbrytning. Ändå jämställs i inputråolja med malm då båda är produkter som räknas till output-matrisen extraktiv industri. Därför redovisar den inverterade matrisen att en efterfrágeökning på l milj.kr. ipetroleum- och kolindustri skulle medföra med ca 0,4 milj.kr. i extraktiv industri, dvs. en en produktionsökning ökad malmbrytning. I vissa sådana fall då LU:s aggregeringar medför stor branschblandning begränsas användbarheten av den inverterade matrisen kraftigt. I LU :s kalkyler har då särskilda beräkningar gjorts, t. ex. av råoljeimporten, så att beräkningsresultaten inte skall förryckas härav. För det tredje bör tolkningen avse marginella efterfrågeökningar. antas i långtidsutredningens kalkyler vara fullt Produktionskapaciteten 1980. Större produktionsökningar i en sektor kan därför bara utnyttjad åstadkommas att produktionen i andra sektorer minskas. Den genom inverterade tar inte hänsyn till sådana produkinput-output-matrisen tionsminskningar. Givet dessa begränsningar och inskränkningar kan emellertid den inverterade tabellen användas för att t. ex. se vilken bransch som totalt sett kräver mest insats av en viss vara eller tjänst per producerad enhet. tas då till både direkta och indirekta effekter. Ett praktiskt och Hänsyn intressant exempel skulle då vara att studera produktionens energiintensitet. Möjligheterna att göra detta förbättras givetvis om man kan renodla och urskilja ett större antal energivaror. Sådana studier berörs i kapitel

5. 1 I dessa sammanhang kan man uttrycka insat-

2.3 Förädlingsvärdesandel och indirekta skatter

serna av energi i fysiska tenner i stället för i kost-

Produktionsvärdet (Y) värderat till mottagarpris består av tre delarzz (l)

nader. Se t. ex. Bergman Insatser (INS), dvs. förbrukning till mottagarpris inkl. transport- och och Bergström: Energipodvs. löner litik och energianvändhandelsmarginaler, (2) Förädlingsvärde till faktorpris (VAFK), ning, EFI, 1974 (stencil). och driftsöverskott inkl. kapitalförslitning, (3) Indirekta skatter En stor del av den aktuelnetto (S). För en sektor kan denna likhet skrivas och omformuleras: la s. k. energianalysen, grundar sig på Leontiefs matrisinverteringar från Z + + = 1940-talet. i 42 Sambandet mellan E + + = 1 INSü/Yj VAFKj/Yj Sj/Yj olika värdebegrepp för i produktionen framgår av + + = l Nationalräkenskaper E IOKOEFFü VAFCJ- Sj/Yj 1963-1974 SCB SM N i 1975:8. Ett diagram redär är insatskoefficienterna, dvs. insatsen från sektor i till dovisas också i avsnitt

IOKOEFFU

dividerad i sektorj och är förädlings- 2.10 nedan. sektorj med produktionen VAFCJ-

34 En real inpur-output-modell för medelfristig analys

mmoo. Nmoo. mmmm. mwoo. omco. omoo. vmoo. mo_o. vwoo. _moo. wmvs. E10. M30. m_mo. mooo. mooo. Momo. mäo. 82. så.

move; 0000.0 v30. 2:a

N_

m_0o. mmoo. w_vo. nmño. m_No. omoo. mmoo. wmvo. o›No.

omwvg

mnoo. ense. 28. w:0. mooo. wooo. mooo. ammo. 030. 8:. N000. 38.

0000.0 mmom.”

_#

_w_o. ecco. om_o. _woo. o›oo. omoo. H00.. mvmo. 0000. _Nea_ move. Sea. G30. mums. wcoo. wooo. ammo. mio. §2. E8. 0000.

memo; 0000.0 25m

0_

mvoo. memo. wo_o. mnoo. nvoo. mmoo. mwoo. moo_.

mwmog

mmoo. nano. ammo. 300. 500. memo. 0000. mooo. woao. 020. :of 250. mil.

0000.0 m??

m

2 mvoo. snmu. eemo. meoo. mwoo. Nmoo. vmmo. ›0_o. vvoo. ummo. move. 3.00. mms. ›oo_. N_oo. 0000. como. 002. 050.

menu;

S00.

0000.0 28a

m m0.

wmmo. mhoo. _w_o. wmmo. vnoo. mmoo.

omomg

wwmo. Nm_o. nmoo. ›o›_. _vmo. Nm00. 5.00. vmmo. mcoo. wmoo. mmmo. 020. 8%. §8. 39.

0000.0 må:

n

memo. mvoo. mooo. oo_o. mmoo. Nuoo. vwuo. Nmoo. vñoo. memo. ovdo. 300. 3.00.

mm_o4

m_mo. mooo. mooo. mnoo. Nw00. 030. m0w0.

0000.0 ansa_

0 NNE.

m›vN. mm_o. wm_o. wood. wmoo. ecco. nwso. Hama. wmoo. ow›o. wave. 28. 0:0. mowo. ›_oo. vooo. w›Nc. Näe. wäm. 05a.

mama;

300.

0000.0 SNWN

w

emwv. omao. _vNo. vvod. _noe_ vwoo. o_oo. _oHo. mmoo. wwmo. ammo. N30. 28. mwwo. ›moo. como.

wn›m4

mooo. mäo. .80 38. 3.:.

0000.0 300A

m5_ v

avec. Amos. omoo. ovoo. ñmoo. ovoo. .w_o. Nnoo. wvoo. _ovo. mmwo. memo. §8. wmwo. oñoo. mooo. ammo. 0:0. mi.. så. 28.

ammo; 0000.0 Såg

aEaE.u=A.=o-.=n:_

m

wmoo. mono. mvoo. Nuoo. 0000. vmoo. _o_o. once. once. wo_o. wsvo. 28.

No.o4

25. hope. wooo. mooo. om_o. 28. S2. 3.:. memo.

0000.0 _än_

N

?E0235

»00. ommo. Nemo. m›__. omoo. mmoo. como. wooo. mvoo. omm.. como. §8. 8:.. memo. vmco.

wmñog

oooo. _mmo. 0300. v02. äz.

0000.0 22a

_ Så.

:F

NN

:aaah aoaxom asså

_ :mi N m v w 0 › w o 0_ __ N_ 2 3 m_ 0_ ›_ w_ 3 0N ä Nm 2

En real input-output-modell för medelfristig analys 35

_ccc_ Nmvv_ «mcc v_v__ cccc_ mccc_ cccw_ cmcca cmvm_ ccm__ c›__.m mccqc sova_ mmcva vcmma _ecc_ cmmc_ cc_›_ v_cc_ ccmnv _cccc cccc._ c›_ma

«:===m _›mwcv

w_mc. cmcc. c__c. vmmc. mccc. cmmc. cccc. ccmc. Nc_c. cwcc. cevc. cvmc. c__c. «c_c. ccc_. v_cc. c_cc. _mNc. _wmc. ccvc. mcmc.

cccc.c vvmc_ mm_c_

mc

cmcc. mccc. cccc. cmcc. _Ncc. v_cc. mmcc. cmmc. _mcc. N_cc. ›_cc. cc_c. m«_c. ›c_c. ccmc. vccc. Nccc. cmcc. NmN_. cc_c. cm_c. cccc.

cccc._ _m_«_

NN

wc_c. cmcc. c_cc. ccmc. cccc. mccc. mccc. Nccc. ›m_c. mc_c. Ncmc. _cmc. _N_c. c__c. Nccc. _ccc. cccc. cc_c. cccc. vvmc. ccm_.

cnc__ cccc.c cosh_

_c

cccc. cccc. vccc. cccc. Nmcc. _«cc. cccc. ccvc. cvmc. cccc. ccvc. m_mc. cvcc. _ccc. ›_mc. cccc. cccc. N_Nc. cmcc. cNm_. _v›_.

cccc_ cccc.c cmcc_

cc

vcccc

_mcc. wcmc. mcvc. Nccc. uvcc. cmcc. cv_c. cmc_. cccc. cccc. mccc. mcvc. m_c_. wccc. cm_N. vccc. cccc. ccmc. cccc. ccmc. _cm_.

mm_c_ cccc.c

c_

_Ncc. mmcc. cvcc. vmcc. c_cc. m_cc. _Ncc. cc_c. chcc. N_cc. cm_c. cmmc. cccc. cc_c. cvcc. vccc. _ccc. _vcc. ccmc. cmcc. cccc.

_cec_ cccc.c cmwv_

c_

cccca

c__c. Nccc. c_vc. cccc. cvcc. vccc. m__c. cmvc. cecc. Nmcc. cvcc. cvvc. mccc. mmc_. pcwc. cccc. v_Nc. _›_c. cvcm. _unc_ ccc_.

cccc_ cccc.c

5_

wccwu

cmcc. vccc. ccmc. cccc. cmcc. mccc. cccc. Ncwc. vN_c. _ccc. cmcc. cmvc. c_Nc. m_cN. came. eccc. _cmc. cc_c. vmm_. cccc. c«c_.

›_mc_ cccc.c

c_

mcmwm

cvcc. cmcc. Nccc. cccc. cvcc. mccc. c__c. mcmc. «v_c. ›v_c. _ccc. cmmc. _ccc. _cc_. _mcc. cccc. como. c›_c. _«c_. cmcc. mcc_.

ccmm_ cccc.c

W_

vvcc. cccc. ccc_. cccc. mvcc. cmcc. _ccc. wcmc. c«_c. _mcc. cmcc. cccc. ccvc. Ncm_. cccc. mccc. cccc. ccmc. _›c_. cmc_. wN__.

_ccm_ cccc.c cv_wc

v_

.S58

cmcc. _ccc. cmmc. Nccc. cmcc. mccc. cccc. Nmcc. cc_c. cmcc. cvcc. mccc. vmcc. mccc. cccc. mccc. _mmc. ccmc. ccN_. cccc. ccc_.

_Ncc_ cccc.c mccm_

M_

EH

.o._om m====m

_

:mi

N M v c c 5 c c

c_ __ N_ m_ v_ m_ c_ 5_ c_ c_ cc _N 2 mc

36 En real input-outpur-modell för medelfristig analys S()LJl976 :42

mm00. ›m00. wnwm. mw00. 0m00. m_oo. 0m00. mo_0. 0000. Nm00. ammo. mm_o. 0__0. meeo. _000. m000. w0m0. m_uo. mmom. mm«_. ammo.

N_ anwa; 0000.0 “coca

nmmma

00.0. NF00. mwmo. Nm_o. m_m0. w_00. 0w00. _wmo. om_o. 0›00. anno. m_m0. wv_0. Nvwo. _000. 0.00. memo. _o_o. mmm.. ammo. vana.

Nmvwg 0000.0

__

wv00. vw00. mo00. ww00. ›000. anno. mw00.

mmmog

_›_0. m_mo. emma. emma. N000. w__o. «_mo. _000. w000. homo. 00_0. vNo_. 0mm0. nano.

0000.0 wmvmg

0_

ovoo. _mmc. 0000. 0500. wv00. _moo. 0m00. mm›_. om00. ammo. m_m0. 0v00. m›00. mvmo. _000. m000. 00m0. _v_o. vwoo. 0050. omm..

o _›m04 0000.0 mowh;

0v00. vmcm. 0mm0. 0000. vmoo. NN00. vm_0. nwoo. wv00. mwN_. mvvo. _§00_ wo_o. ow0_. v000. 0000. mvwo. vo_o. omm.. v_wc. emma.

m _wmN4 0000.0 m_vma

v›_o. hooo. mN_o. v0m0. 0›00. NN00. ammo. mv_0. ww00. wm_N. _muo. mw00. 5000. wvmo. N000. om00. mvmo. ›m_o. 00mm. 0mo0. mmmo.

5 aven; 0000.0 mmmñm

mono. 0w00. once. __A0. vmoo. NN00. Nvmo. 0000. w_oo. ohmo. vN_o. m__o. _v00. wwmo. _000. N000. mwoo. msec. vN›_. _mm0. m_m0.

0 memo; 0000.0 _v›v;

nwmm. 0w_0. N›_0. vmmo. emoo. wmoo. vuwo. 0›_0. omoo. ammo. mona. mwmo. _N_0. mage. Ndoo. v000. 0_m0. mosa.

mhova

_øNo. _›0m. 0.0..

m ›o_m4 0000.0

mamma

›_ov. memo.

mmovg

_m_0. wmo_. _m00. vmoo. mono. mv_o. _v00. 000.. _v«o. 0v_0. mv_0. _mo0. NN00. m000. m0m0. eovo. mwou. mmho. ›mm_.

82 v 0000.0

wwoog

mv00. ›u00. mw00. mv00. mm00. wm00. wo_o. once. mw00. 0vw0. __mo. 0mm0. Fmmo. ›o›o. N000. m000. N000. wmvs. wmvs. wwem. masa.

0000.0 _mmo;

m_.s=_.:.e=2=._=_

m

wmoo. 00N0. wvoo. mN00. ›_00. 0w00. me_o. mv00. 0m00. wvuo. veva. mm00. wo00. 0m›0. N000. om_0.

among

_000. e_N_. wow.. ammo.

_m_o; 0000.0

NNNO.

N

ea2_a›=_ ommoa

0000. ammo. vmmo. _wo_. mN00. mm00. Nhmo. v›00. ov00. _mv_. o_oo. ammo. om_o. ammo. 0w00. w000. mmmo. m_m0. Non.. mmho. v00_.

.ouxom_=p.

_ _m›og 0000.0

nu

.

_seâ ho.xom m=:==m

0 N m v w 5 w m :m_m 0

0_ 0_ N0 md v_ w_ 0_ 5_ w_ 0_ om _m S mm

En real medelfrisrig analys 37

inpur-output-modellför

.asså 2.8._ 33._ 2:a Sån; 0000.. :m2 ?m2 S24 5.3 nä? 38a NSoA så.” üêwm nä.: 88._ 82._ 934. 982 0000._ 53m

222..

E.: m:

28. 28. 003. 88. 88. mås. 030. §8. 23. 0w00. move. 030. 83. N30. 5000. 0000. §00. 00m0. como. v.25. 03e.

8 0000.0 22.. 3.05_

080. S8. 0000. Nm00. 0m00. §00. 0wm0. §00. 200. 38. _30_ A30. 2:.. S8. N000. 800. 2.3 §2. 030. ons. S00.

0000._ 003m_

00.

2 .

0w00. 28e. 00.00. 0500. m0m0. N03. §8. m000. N50. v50. v18.

003A

38. S20. v50. 38. 020. §5. 020. 0000. 3:.

0000.0 035_

H0.

z

88. S00. 3:0. 300. mm00. 0v00. §00. 33. 030. Sao. S8. 28. 3.00. ;00. 88. 300. 500. 28. 9.8. än.. 22.

om §84 0000.0 03e..

0.

9.00. §8. 2.3. 0000. Qcc. m8... 020. 5:. 9.00. 5000. 28. 88. 0.50. 05.0. 030. \.000. 88. 005. S8. 32.

0000.0 .wood

SS.

a 8._

300. mmoo. Sve. mm00. :00. 300. :00. v50. 300. N30. v.30. aux.. 3.00. :00. 88. _000_ S00. 88. 88. :00.

man: 0000.0 58._

m0.

ä

8.0. 0500. §5. 08e. 0.00. Nm00. 0000. Sve. 030. 3.00. 55. 5.00. 22. Sve. 300. 00m0. 2:.. v20. N50.

N20; 0000.0 33._

z SN.. ER.

å

28. 0000. §5. m8... 0.00. Nm00. 300. 0000. Nw00. 3:. 83. 0Ã0. än. §3. v000. »m9 ww_0. 002. ;00. mâo.

88._ 0000.0 32a

m0.

080. zoo. N30. 300. 0v00. 200. 3:.. w0m0. 005. 030. 2.:. 28. 030. 22. :00. 5000. N50. 030. 5.3. 300. 5.00.

2 så.. 0000.0 :EN

§8. m000. 23. m8... 9.00. 300. Eco. ammo. 0000. 300. 8.:. 002. man.. :mf m000. m000. 9.00. 38. än. 22. m8..

E 82._ 0000.0 83.”

.oss

m8... 3.00. 8.5. N80. m8... §5. v89 E3. §00. 300. mao. 9.00. Som. S8. S00. 800. §8. 3:.. 32. 1.00. 301

0000.0 0000._

Så.

2 w-a

:F

53.8 asså

_ N m v w 0 › w m

:E 0_ 3 m_ 2 v. 2 2 S m: 2 om G Nm mm

38 En real input-output-modell för medelfristig analys sou 197542

värdets andel av produktionen. Den likhet som redovisas gäller i de statistiska tidsserierna för 1959-1974 och måste även gälla för de prognoser som görs. I avsnitt 2.2 redogjordes för hur insatskoefficienterna (IOKOEFF) bestämdes. Nedan ges motsvarande redogörelse för skatteandelen (S/Y) resp. förädlingsvärdesandelen (VAFC) samt för de korrigeringar som görs för att få summan av de tre andelsprognoserna lika med l.

Skatteandelen När det gäller de indirekta skatterna bör det påpekas att den värdering till 1968 års priser som tillämpas i utredningens volymkalkyler innebär att man räknar med 1968 års Skattesatser. Exempelvis fanns då omsättningsskatt i stället för den nuvarande mervärdeskatten. De icke varuanknutna indirekta skatterna var mycket lägre än nu. Exempel på sådana skatter är allmän arbetsgivaravgift och fastighetsskatt. Prognoser för de indirekta skatternas andel av produktionen, har

sj/Yj,

erhållits genom framskrivning av historiska trender. Genom att 1968 års skattesatser tillämpas beror förändringar i de i allmänhet låga värdena på koefficienterna på SJ-/Yj huvudsakligen förskjutningar av produktionen inom en sektor mot varor med högre eller lägre indirekta skatter. Trendframskrivningarna innebär ett antagande om att dessa förskjutningar kommer att fortsätta på ett likartat sätt de närmaste åren. Det kan ifrågasättas om det gäller för varje enskild sektor. Men å andra sidan torde förbättringar i dessa prognoser ha ganska liten betydelse för modellresultaten. Därför har ambitionsnivån inte satts högre när det gäller dessa prognoser.

F örädlingsvärdesandelen En trendanalys har gjorts av hur förädlingsvärdesandelarna har förändrats sedan 1959. För nästan alla sektorer erhölls signifikanta trender för perioden 1959-1973. Det gällde bl. a. 14 av de 15 industrisektorerna. Förändringarna i förädlingsvärdesandelarna beror bl. a. på förskjutningar mellan å ena sidan insatsen av arbete och kapital och å andra sidan insatsen av varor och tjänster. Genom att beräkningarna görs i fasta priser kommer däremot inte skillnader i prisutvecklingen mellan dessa delar att resultera i förändringar av förädlingsvärdesandelarna. Skillnader i prisutveckling har emellertid stor betydelse för förändringar av förädlingsvärdesandelar i löpande priser. Varje LU-sektor innehåller flera olika produktionsprocesser. Förskjutningar inom en sektor mellan processer med olika förädlingsvärdesandelar kan därmed orsaka förskjutningar i förädlingsvärdesandelen. Så tycks vara fallet i t. ex. petroleum- och kolindustri där varje nytt raffinaderi sänker förädlingsvärdesandelen något. En särskild beräkning har därför gjorts av förädlingsvärdesandelen i denna sektor. l beräkningen har hänsyn tagits till att Scanraff togs i drift 1975.

Förädlingsvärdesandelen kan också påverkas av strukturomvandlingen i

En real input-output-modelljör medelfrisrig analys 39

en bransch. Den koncentration som skedde i bryggeribranschen under slutet av 1960-talet resulterade i en kraftig ökning av förädlingsvärdesandelen. Koncentrationen väntas inte fortsätta att ske i samma takt_ 1975-1980. Den trendmässiga ökningstakten har därför minskats till 1/3. På motsvarande sätt skedde en snabb koncentration i början och mitten av 1960-talet i trä-, massa- och pappersindustri. Den resulterade i en uppåtgående trend i förädlingsvärdesandelen som senare brutits. För 1975 och 1980 har antagits att förädlingsvärdesandelen ligger på samma nivå som i början av 1970-talet. För jordbruket och skogsbruket har förädlingsvärdesandelarna beräknats i sektorstudierna. När det gäller jordbruket har emellertid nivån 1975 fått anpassas till nivån i det statistiska underlag som erhållits från SCB. Utvecklingstakten 1975-1980 har däremot hämtats från sektorstudien. För övriga sektorer har förädlingsvärdesandelarna 1975 och 1980 bestämts med utgångspunkt från trendanalysen. Det innebär att trenden 1959-1973 har accepterats för 8 sektorer i vilka trenden är signifikant och den seriella korrelationen låg. Den seriella korrelationen mäts med t. ex. Durbin-Watson-måttet I 2 sektorer har trenden baserats på perioden 1965-1973 då åren före 1965 inte ansetts vara representativa för den framtida utvecklingen. I en sektor har minskningstakten i trenden 1 reducerats då statistiken för de senaste åren antyder ett trendbrott. I 7 Se t. ex. Yamane: Stasektorer 1975 och tistics. Tokyo 1969 sid. har förädlingsvärdesandelen antagits vara densamma 809 ff och 894. Om det 1980 som den i medeltal varit de senaste åren. Trendanalysen och pro- rör sig om endast en förgnoserna för förädlingsvärdesandelarna redovisas i tabell 2.4. Förädlings- klarande variabel och antalet observationer är 15 värdesandelarna ingår i ekvationstyp (2). så anger ett värde som är = - lägre än 1,08 att det med (2)

VAFKi VAFCi Yi i=1,...,23 95 procents sannolik-

het föreligger seriell korrelation och ett K onsistenskrav värde som är högre än fram för 1,36 att det med samma I de försörjningsbalanser som statistiska centralbyrån tagit sannolikhet inte förelig- 1959-1974 finns ingen restpost mellan beräkningarna av bruttonationalger seriell korrelation. produkten från produktions- resp. användningssidan. Tidigare utred- Om det finns en seriell korrelation så är det troningar har fått göra särskilda analyser och prognoser av denna restpost. ligt att en linjär trend Det har inte varit nödvändigt denna gång. I avsnitt 2.10 nedan beskrivs inte beskriver verklighenärmare hur denna problematik behandlats. ten tillräckligt bra.

40 En real input-output-mode/Ijör medelfristig analys

Tabell 2.4 Förädlingsvärdesandel 1975 och 1980 Förädlingsvärde till faktorpris som andel av bruttoproduktionsvärde till mottagarpris

Sektor Värde 1980 Föränd- R2 DW Prognos i LU Prognosmetod enhet ns Insänt? trendfram- per år skrivning

1 .4094 -.001O .06 1.25 .4451 .4500 enl. sektorstudien 2 -.0021 .39 .35 .6768 .6662 enl. sektorstudien .6_346 3 .4897 -.0015 .50 1.85 .5031 .4897 trend 1959-1973 4 .O839 -.0051 .98 1.40 .1110 .1000 minskningen reducerad 5 .2241 .0019 .65 1.22 .2248 .2379 trend 1965-1973 6 .1076 .0015 .72 .63 .0960 .1010 ökningen reducerad 7 .3456 .0027 .86 1.41 .3361 .3456 trend 1959-1973 8 .3466 .0028 .95 1.73 .3237 .3200 medelv. 1968-1973 9 .S720 -.0004 .13 1.28 .5816 .5749 medelv. 1968-1973 10 .4639 .0079 .74 .55 .3884 .3839 medelv. 1968-1973 1l .3871 .0013 .45 1.54 .3850 .3871 trend 1959-1973 12 .O708 -.00O8 .63 .83 .0708 .0680 särskild beräkning 13 .4651 .0024 .67 .98 .4497 .4445 medelv. 1968-1973 14 .2909 .0038 .81 1.20 .2752 .2909 trend 1959-1973 15 .4184 .0018 .70 1.98 .4142 .4184 trend 1959-1973 16 .3699 .0017 .62 1.70 .3655 .3699 trend 1959-1973 17 .3661 .0082 .91 1.19 .3291 .3661 trend 1959-1973 18 .7146 -.0005 .02 .69 .7224 .7141 medelv. 1968-1973 19 .4532 -.00l2 .23 1.36 .4755 .4700 medelv. 1968-1974 20 .6469 .0015 .54 1.47 .6467 .6469 trend 1959-1973 21 .5660 -.0018 .27 .70 .5969 .S900 medelv. 1968-1974 22 .7905 -.0013 .57 .68 .7973 .7739 trend 1965-1973 23 .5790 -.0O44 .98 2.77 .6163 .6092 medelv. 1972-1974

Prognoserna för insatskoefficienterna och förädlingsvärdesandelarna enligt ovanstående beskrivning har anpassats till varandra så att likheten enligt ekvationerna ovan har bevarats. Det har ofta medfört att vissa insatskoefficienter har fått justeras något. För exempelvis byggnadsverksamheten innebär denna justering att insatserna från textil- och konfektionsindustrin, jord- och stenindustrin samt övriga privata tjänster dras ned något 1980. I de ojusterade prognoserna hade de förutsatts vara konstanta.

2.4 Utrikeshandel

2.4.1 By tesbalans

Ett av de centrala målen för den ekonomiska politiken är att åstadkomma jämvikt i de löpande betalningarna mellan Sverige och utlandet, bytesbalansen. Vid ett underskott ibytesbalansen begränsas handlingsutrymmet i den ekonomiska politiken. Det kan bli svårt att uppnå andra mål, t. ex. full sysselsättning, vid ett stort och långvarigt underskott i utrikeshandeln. Det är viktigt att modellberäkningarna kan ta hänsyn till ekonomisk-politiska förutsättningar om den externa balansen. Målet för bytesbalansen, bytesbalanskravet, bestäms därför exogent i modellen.

En real medelfristig analys 41

input-output-modellför

Tillsammans med den huvudsakligen efterfrågebestämda importen bestämmer bytesbalanskravet vilken export av varor och tjänster som fordras för att målet skall uppnås. För att ge underlag för politiska avvägningsdiskussioner har LU räknat med två olika bytesbalanskrav. Det ena innebär attjämvikt i bytesbalansen skall vara uppnådd 1980, det andra att vi skall ha ett överskott i 1980 på ca 1% av bruttonationalprodukten. Det andra bytesbalansen alternativet förutsätter att jämvikt uppnås ett par år före 1980 och att avbetalningarna börjat på de lån som tagits åren innan jämvikten uppnås. beräknas först i löpande priser. Beräkningarna till Bytesbalanskravet LU 75 redovisas i. huvudrapportens avsnitt 6.1. De förutsätter bl. a. oförändrade växelkurser gentemot omvärlden. Bytesba- .genomsnittligt lanskravet måste sedan översättas till 1968 års priser för att kunna användas i modellen. Denna översättning går till på följande sätt. i löpande pris, B , består av två delar. Den första är Bytesbalansen skillnaden mellan export och import av varor och tjänster, XL-ML. Den andra är skillnaden TR mellan transfereringar från Sverige och transfereringar till Sverige. Exporten och importen av varor och tjänster kan också uttryckas i fasta (1968 års) priser: XF och MF. Bytesbalansen kan då skrivas på följande sätt där pl betecknar implicitprisindex för export och p2 implicitprisindex för import:

-

p2MF+TRL

BL= p] XF

Beteckningen BOPREQ används i modellens beteckningssystem (se

avsnitt 2.9.1) för att beteckna det exportöverskottl i fasta priser som

krävs för att det målsatta saldot på bytesbalansen skall uppnås. Definitionsmässigt är BOPREQ = XF-MF. Vi kan då beräkna BOPREQ ur ovanstående uttryck som = XF-MF = -

TRL/p1+(p2/p1

BOPREQ BL/pl- 1) MF

Exportöverskottet i fasta priser kan alltså beräknas om man kan beräkna de tre termerna i uttryckets högra led. Den första termen är bytesbalansen i löpande pris deflaterad med exportpriset. Bytesbalansen i löpande pris är målsatt. För exportprisutvecklingen görs särskilda antaganden (se 2 i huvudbetänkandet). Den andra termen innehåller transferekapitel ringsbalansen i löpande pris, för vilken särskilda beräkningar görs. Den tredje termen innehåller pz/pl, vilket är ett uttryck för förändringen i terms-of-trade sedan 1968, basåret för fastprisberäkningarna. l långtidsutförutsätts oförändrade terms-of-trade 1975-1980. Men i redningen utgångsläget 1975 är export- och importprisindex inte lika. Om de hade varit lika så hade den tredje termen blivit lika med noll både 1975 och 1980. Nu blir den beroende av storleken på importen i fasta priser. är emellertid en endogen variabel, dvs. ett modellresultat. Importen Därför kan bytesbalanskravet inte exakt bestämmas före en modellberäk- 1 Det bestäms genom iterationer mellan modellberäkningar och l den följande texten ning. används beteckningen bytesbalansberäkningar. l LU 75 har denna term fått en särskilt stor vikt bytesbalanskrav synoden terms-of-trade-förskjutning som skedde 1973 och 1974, nymt med detta exportgenom Av den senaste formeln framgår överskott (BOPREQ). speciellt genom oljeprisernas höjning.

42 En real input-ourput-mode/Iför

mede/fristig analys

också att ett krav på överskott i bytes- och transfereringsbalansen måste tjänas in genom att exportvolymen ökar i förhållande till importvolymen. Likaså leder en försämring i terms-of-trade, dvs. om importpriset p2 ökar mer än exportpriset pl, till krav på en ökning av exportvolymen. Bytesbalanskravet, BOPREQ, kommer in i modellen i följande två ekvationstyper där X = export, MEXT = exkl. import tull m. m., BAL definieras av ekvation i sektor 24, dvs. import av (8) och M24 är import utländska turisttjänster. Att importen i sektor 24 särbehandlas har att göra med att sektor 24 är den enda sektor i vilken ingen produktion sker inom landet.

(s) BALi=MEXTi-Xi i=l,...,23

23 (7) = w - BOPREQ M24

l: lBALi

2.4.2 Import

I modellen finns en uppsättning importfunktioner som beskriver hur importutvecklingen påverkas av olika efterfrågekategorier. I detta avsnitt beskrivs hur importfunktionerna har bestämts. Vissa resultat av importfunktionerna redovisas också. Som ett komplement till de importprognoser som görs inom modellen finns för några sektorer särskilda importprognoser i sektorstudierna.

F örklarande variabler

Importen bestäms i ekonometriska modeller ofta som en andel av den totala tillförseln, dvs. + En hemmaproduktion import. sådan behandling innebär att den marginella och genomsnittliga importbenägenheten vid en ökning av efterfrågan antas vara densamma. Den innebär också att en ökning av efterfrågan på en typ av varor har samma inverkan på importen oavsett om ökningen avser förbrukning i olika sektorer, privat eller offentlig konsumtion, eller investering, lagerförändring export. En sådan behandling lägger onödigt starka restriktioner på importens bestämning. I LU-modellen försöker vi därför att med tillgänglig statistik och regressionsanalys förklara så att skilda importen användningskomponenter får olika importbenägenheter. Den marginella importbenägenheten bestäms för den eller de vad gäller import största användningskomponenterna. Importen i en sektor bestäms sålunda vanligen som en linjär funktion av ett antal variabler som uttrycker efterfrågan på import i sektorn. Antalet förklarande variabler varierar mellan l och 13. Efterfrågevariablerna kan indelas i 3 grupper efter hur den koefficient har bestämts, som står variabeln

före i importfunktionen.

Den första typen av efterfrågevariabler är de för vilka marginella importbenägenheter skattas med regressionsanalys. På grund av de vanligtvis stora problemen i regressionsanalys med samvariation mellan förklarande variabler har endast en eller två förklarande variabler använts.

En real input-output-modell för medelfrislig analys 43

Vi har då valt de efterfrågevariabler som står för de största andelarna av importen. Vanligen står de för 50-85 % av importen i en sektor. Som lägst utgör den del av importen som förklaras med regressionsanalys drygt 30 % (sektor 23). För dessa variabler, som torde förklara huvuddelen av importen, skattas således marginella importbenägenheter. Skattningen går till på följande sätt. Importen i en sektor minskas med de delar som bestäms som trendmässigt förskjutna eller fasta andelar av efterfrågevariabler enligt nedan. Den del av importen som återstår förklaras med den eller de två nämnda efterfrågevariablerna. l den andra gruppen har koefficienterna bestämts genom att data om import som man vet går helt som insats till en viss sektor har sammanställts ur utrikeshandelsstatistiken. Det gäller vissa varor som förbrukas i livsmedels-, dryckes- och tobaks-, textil- och beklädnads- och gummivaruindustrin, råolja och malmer. Man har då kunnat beräkna om de importerade varornas andel av insatsen till sektorn i fråga har förändrats på ett systematiskt sätt. Endast i ett fall av 10 har en signifikant trend kunnat konstateras. Det gäller insatsen av kaffe, kakao, raps, kopra m. m. från jordbruk till konkurrensutsatt livsmedelsindustri. Denna importerade del av insatsen står för en med tiden minskande andel av den totala insatsströmmen mellan de två sektorerna. l importfunktio» nerna bestäms i dessa fall importen som fasta andelar av en viss insatsleverans eller i det särskilt nämnda fallet som en trendmässigt förskfuten andel av insatsen. På detta sätt bestäms ca 40 % av importen i jordbruk och fiske och i skyddad och konkurrensutsatt livsmedelsindustri och ca 15 5/5 av importen i kemisk industri. En särskild kommentar kan göras rörande insatsen från extraktiv industri till petroleum- och kolindustri som helt består av importerad råolja och stenkol. Denna insats ingår därför som förklarande variabel i importfunktionen för extraktiv industri. Den svarar för ca 80% av importen i extraktiv industri. För en tredje grupp koefficienter baseras bestämningen på en bearbetning av input-output-undersökningen 1968.1 Den visar bl. a. hur stor del av importen som används som insats i olika LU-sektorer (totalt ca 62 % av importen 1968), som privat och offentlig konsumtion (22 resp. 3 %) och som investering (12 %). Användningen av importen är uppdelad på insatser i 23 LU-sektorer och på 5 kategorier slutlig användning. För dessa delar av importen har importandelen 1968 av användningskomponenten beräknats. För de delar av importen som inte har behandlats på ovan beskrivna sätt har antagits att importandelen är densamma som 1968. Koefficienterna i importfunktionerna uttrycker då fasta andelar av efterfrågevariablerna. Vanligen utgör den del av importen i en sektor som bestäms på detta sätt mindre än 20 %. Som mest utgör den drygt hälften av importen (sektor 15). I tabell 2.5 redovisas hur stor del av importen 1968 som i importfunktionerna förklaras på de tre olika sätten. Skattningar av parametrar baserar sig vanligtvis på tidsperioden 1959-1973. I den 1 statistik som ligger till grund för skattningarna är importen fördelad på SCB SM N 1972:44-

44 En real input-output-mødellför medelfristig analys

LU-sektorer enligt en nyckel mellan SNl och SlTC/BTN som tillämpas av SCB. För några sektorer (2, 3, 7, 12, 18 och 24) har emellertid importen bestämts på ett helt annat sätt. Dessa sektorer kommenteras i nästa avsnitt.

Särbehandling av importen i vissa sektorer Importen i skogsbruket (sektor 2), huvudsakligen massaved och sågtimmer, bestäms exogent med utgångspunkt från sektorstudien för skogsbruket. Studien tyder på att den inhemska tillgången på råvara för trä-, massa- och pappersindustri kommer att vara mindre än industrins behov. Man får därför räkna med en minskad export och ökad import av massaved och sågtimmer. Importen iextraktiv industri (sektor 3) består till stor del av råolja och stenkol. Denna del av importen är direkt beroende av den inhemska kapaciteten vid raffinaderier och koksverk. Importen av råolja och stenkol bestäms därför med utgångspunkt från bedömningar av den framtida kapaciteten. I modellen representeras detta av att insatsen från extraktiv industri till petroleum- och kolindustri ingår som en term i importfunktionen. Denna insatskoefficient, som tillsammans med produktionen i den senare industrin bestämmer insatsens storlek, är beräknad med utgångspunkt från resultaten av energistudien, se bilaga 3 till LU 75. Importen i textil- och beklädnadsindustri (sektor 7), dvs. av tyg, kläder, skor m. m., bestäms med en parameter som uttrycker import dividerad med hemmaproduktion. Under 1960-talet har en relativt snabb utslagning skett av inhemska företag, vilket inneburit att importkvoten stigit kraftigt. Särskilda prognoser för hur importkvoten kommer att utvecklas de närmaste åren har utförts vid framtidsbedömningarna av denna bransch. Importen i petroleum- och kolindustri (sektor 12) består huvudsakligen av bensin, eldningsoljor, motorbrännoljor, smörjoljor och koks. Den är liksom importen av råolja och stenkol beroende av den inhemska produktionskapaciteten. Energistudien ligger till grund för en bestämning av kvoten mellan import och hemmaproduktion. Importen av elektrisk ström (sektor 18) har varierat kraftigt de senaste åren på grund av variationer i de inhemska produktionsmöjligheterna. En särskild bedömning av importen 1980 görs av konjunkturinstitutet och baseras på uppgifter från centrala driftledningen, CDL. Sektor 24 i LU:s sektorindelning är rubricerad import av utländska turisttjänsrer. Hit förs emellertid av praktiska skäl även bl. a. gränshandeln, dvs. svenskars inköp i Norge, Danmark, Finland m. fl. länder. Importen bestäms i modellen med en konsumtionsfunktion (se avsnitt 2.5) då den uteslutande räknas som privat konsumtion.

sou 197542 En real input-outpur-modell f r medelfrisrig analys 45

m_ . m_ , o_ .

M52_

:xmoå

20._ :om

_.82_

_az_ n_ m_ w v9_

.

.mzoamoumoz

w .

uânmrzä _az_ Smz_ __.__mz_ m? ümz_ v_.v_mz_ .m_z_ 2z_ :om ommz_ _Aämz_ nu_ Sh:

_u_ u _ _ mo.. 00._ S» 8._ s a u

LP_

3:2 anslut_ ._2n«_ä

w a o v w m _ o m m _ m v e v m v v m N m_ a a u

.E: .swes -så xmEoE -så xmEoE âmeä .E351 :_20: såå...

u |

_b_ u -

vw m:

h: v: m: _m_ m2 m8 m2 mv_ :m mvo EN :v SN m? _mv å än ___ as »va “ve

.EE _ _ _ N m N N m _ _

om

s u

aEEzw

od.: og_ 0.2: _v8_ _v8_ og_ _v8_ 0.8_ _v8_ od.: _v8_ 0.00_ 0.2: oda_ 0.09 _v8_ od.: _v8_ 0.00_ oc.: _v8_ _v8_ _Se_

1 u a

wv Z 3 I i 2 _.v o... 3

_a_ _a_ m.: o.: mä m.:

0.00_ _v8_ _v8_ 0.00_

S:

_ESO

å_ :ä

.äoamuzwoz auEEwos

._20 u u a u u 1 u -

0.3 än vä Em mvm man Sv ...om v.: m.: Go Q8 8 va_ m.: m.: vi_ od.:

.ä:_§.o_

wisucwvâu

m.: u u u u u u u u s u u u u 1 --

Z we

Nm

E_

vi

Z E

ul[\

ä Em _s_ S: _ä_

s_

2a_

HÃoUEN

,Sa

§11! _osams_

usäszo_

u u a u u u u

_zman_ man :BE

3 ma.

m.: m.: Sv v.: m.: _ä_ v.v_ E: nå 98 Ev .mom m.: o.: åv

:§25

mcotonE_

ona._ombaca

._20

um_oUC

a | u | a › u u u a - u u 2 u u x s u

än

65; vav od_ cam

E

.En 0:3. v.:

nu

:Era

:BS 833m 25.2%

_ N m v m o v m o om

o_ __ m_ m_ v_ m_ 2 z w_ a_ om ä ä m vN u

46 En real inpur-ourput-modell för medelfristig analys

Justering för systematisk underskattning av importen Importfunktioner i tidigare långtidsutredningar. l LU 70 och avstämningen av LU 70 användes importfunktioner av samma typ som de här redovisade. En utvidgning har emellertid skett av antalet förklarande variabler för att på ett riktigare sätt återge strukturella förändringars inverkan på importen. l LU 70 beräknades importen öka med 6,2 ä 6,3 % per år 1970-1975. De beräkningarna gjordes i 1959 års priser. I avstämningen av LU 701 beräknades detta svara mot en ökningstakt 1970-1975 på 5,7 % per år i 1968 års priser. Prognoserna i LU 70 skulle därmed ge en import på 52,4 miljarder kr. 1975 i 1968 års priser. Det svarar mycket bra mot den importvolym 1975 som LU 75 räknar med. Den är i det justeradez utgångsläget 1975 52,1 miljarder kr. i 1968 års priser. Men för att bedöma de importfunktioner som användes i LU 70 räcker det inte med att konstatera detta. l LU 70 överskattades nämligen produktionsutvecklingen. Man räknade i LU 70 med en BNP-ökning 1970-1975 på 3,7 % per år. Enligt vad som nu kan konstateras blev BNP-ökningen 1970-1975 2,9 % per år om man räknar ökningstakten till LU 75 :sjusterade utgångsläge 1975. Något förenklat kan man säga att importen i importfunktionerna bestäms av produktionen. Med den lägre ökningstakten i produktionen kan man räkna med att LU 70:s importfunktioner skulle ha gett en import på ca 49,5 miljarder kr. LU 70:s importfunktioner tycktes således underskatta importutvecklingen något. För att undersöka detta närmare har importfunktionerna i LU 703 estimerats med användande av statistik i 1968 års priser. Dessa funktioner har beräknats ge en import 1975 på 50,5 miljarder kr. Vi har då utgått från nivåer på de förklarande variablerna som överensstämmer med det justerade utgångsläget 1975 (se huvudbetänkandet sid. 107). Dessa två sätt att uppskatta den import LU 70:s importfunktioner skulle ha gett om man prognostiserat produktionen riktigt ger således ungefär samma resultat: en import på ca 50 miljarder kr. 1975. Underskattningen av importen 1975 kan således uppskattas till ca 2 miljarder kr. eller 4 %. Underskattningen är störst (2 å 3 miljarder kr.) för den sektor som i LU 70 benämndes övrig industri. Den sektorn är i LU 75 uppdelad på 7 sektorer och innehåller bl. a. verkstadsindustrin. Procentuellt är underskattningen stor i sektorn övriga privata tjänster. Å andra sidan har importutvecklingen överskattats i några sektorer. Det gäller t. ex. import av utländska turisttjänster, råolja, bensin m. fl. produkter i sektor 3 och 12, järn- stål- och metallvaror samt textil- och konfektionsvaror. Metod för att motverka underskattning av importutvecklingen. Uppföljningen av importberäkningarna i LU 70 tyder på att linjära importfunktioner kan underskatta importutvecklingen. En särskild beräkning SOU 1973:21, sid. 147. har också visat att en uppsättning linjära importfunktioner för de olika 2 LU-sektorerna ger samma totala import somen enda linjär importfunk- SOU 1975:89, sid 107. tion vilken relaterar den totala importen till den totala bruttoproduktio- 3 SOU 1971:70, sid. 142 nen. Men ett sådant samband är inte på totalnivån en bra beskrivning av ff

En real inpur-output-modell för medelfrisrig analys 47

perioden 1959-1973. Det medför en med tiden avtagande importelasticitet från 2,1 1959 till 1,4 1973. Man kan även på andra sätt konstatera att de linjära funktionerna underskattar importutvecklingen vilket medför en underskattning av det framtida exportkravet. Det kan också inverka på bilden av olika sektorers utveckling men betyder förmodligen mindre för den totala produktionen. För att komma åt detta har enjustering gjorts av importfunktionerna för några sektorer. En disaggregerad analys visar nämligen att sambandet mellan import och förklarande variabler inte är linjärt för sektorerna 5, 8, 14, 15, 17 och 20. Det framgår bl. a. av det s. k. Durbin-Watson-måttet, vilket mäter den seriella korrelationen. Av residulerna mellan observerade och skattade värden att döma kan man anta att ett logaritmiskt linjärt samband bättre beskriver de faktiska förhållandena. Procentuella förändringar i importen skulle då vara linjärt beroende av procentuella förändringar i de förklarande variablerna. Den metod som använts vid justeringen utgår från att en logaritmisk funktion i vissa fall ganska bra kan ersättas med en andragradsfunktion. Med några förenklingar kan man visa att de residualer som erhålls vid skattning av en linjär importfunktion är ett andragradsuttryck av tiden, om det verkliga sambandet mellan

import och förklarande variabler är logaritmiskt Residualens storlek

1975 och 1980 har uppskattats genom att ett andragradsuttryck har anpassats till de observerade residualerna 1959-1973. Importen har därefter justerats med den uppskattade residualen. Justeringen har införts i importfunktionerna genom att koefficienten framför den största importanvändningskomponenten har höjts över tiden så mycket att importen uppjusteras enligt beräkningarna. Ett alternativ hade varit att införa justeringen i den konstanta termen. Men detta skulle innebära att man inför en med tiden minskande importelasticitet vilket från flera synpunkter är olämpligt.

l I ett fall med en enda förklarande variabel kan detta förhållande visas på följande sätt, Antag att importen y förklaras av en variabel x och att de observerade värdena på importen, yobs, följer sambandet: ln yobs =a +b ln x Antag att koefficienterna c och d i följande ekvation skattas: y = c + dx Residualerna r kan då skrivas: = _ (

r = yobs _ y ea+blnx c+ dx) = eaxb - (c +dx)

Antag att importelasticiteten b är 2 och att den förklarande variabeln x är en linjär funktion av tiden t. Residualerna kan då skrivas:

r = ea (f+gt)2 - (c+d(f+gt) ) = eafz + ea2fgt + eagztz - c - df-dgt = eafz - c - df

+ (ea2fg -dg)t + eagztz

Residualerna är således i detta exempel andragradsfunktioner av tiden. Ett viktigt antagande som görs vid den använda metoden förjustering är att importelasticiteten är ungefär 2. Detta antagande styrks på aggregerad nivå av tillgänglig statistik.

48 En real input-outpur-modell för medelfrisrig analys

Effekten av justeringen beskrivs i diagram 2.3. Den innebär att irnportens ökning mellan 1975 och 1980 ökas med ca 3 miljarder kr. exkl. tullmarginal m. m. En justering av denna storleksordning stämmer väl överens med erfarenheterna av importfunktionerna i LU 70. Där gjordes en uppjustering av importökningen med ca l miljard kr. Underskattningen av importökningen har som tidigare nämnts beräknats

Kvadratmen) en d +50°0“ Skillnad mellan faktisk och justerad skattad import + 500

4 O] /\ A

-500 +4000*

+3000-

4-2000* 1966- +1000-

\ X

lllilf. kr., 1 968 års priser. -1000J

till ca 2 miljarder kr. Alla dessa tal är uttryckta i 1968 års priser. l diagrammet är som jämförelse inritad en linjär trend på residualerna 1966--1973.

Utgângsláget 1 9 75 lmportfunktionerna har anpassats så att de 1975 ger en total import som skulle ha varit rimlig om exportens ökning 1974-1975 hade varit normal. Motiveringen härför och den använda metoden redovisas i huvudbetänkandet, sid. 107 ff. För importens del innebär denna anpassning att konstanterna i importfunktionerna för sektor l och 3-18 ökades med sammanlagt ca 3 miljarder kr. 1975 och lika mycket 1980. Ökningen fördelades över sektorerna i förhållande till importens storlek. Anpassningen innebär en parallellförskjutning” av importfunktionerna men ingen ändring av importökningen 1975-1980. lmportfunktionerna är som tidigare nämnts i huvudsak skattade på statistiskt material för perioden 1959-1973. Det var den statistik som fanns tillgänglig vid utarbetande av importfunktionerna. Den reviderade statistik som levererades i slutet av utredningsarbetet visade en snabbare importökning de sista åren. Denna upprevidering i statistiken förklarar

En real för medelfristig analys 49

inpur-output-modell

troligen större delen av den relativt kraftiga anpassning som fick göras till utgångsläget 1975.

Importfimktioner I tabell 2.6 redovisas importfunktionerna fullständigt. Under de parametrar som skattats med regressionsanalys anges standardawikelsen för

det skattade värdet. Multipla korrelationskoefficienten (R2), Durbin-Wat-

son-måttet (DW) och standardfelet mäter anpassningen innan justering har gjorts för att motverka underskattning av importutvecklingen 1975-1980. Justeringen förbättrar anpassningen i sektorerna 5, 8, 14, 15, 17 och 20.

Några resultat Diagram 2.4 redovisar de årliga procentuella förändringarna i importen. Den heldragna kurvan avser den faktiska importen enligt statistiken. Den streckade kurvan avser den import som importfunktionerna ger när faktiska värden ur statistiken sätts in på de förklarande variablerna. Varje importfunktion avser en sektor. l diagrammet har därför de med funktionerna uppskattade värdena summerats till en total import. I diagrammet har också prognoserna för 1975-1980 lagts in. Det skuggade fältet täcker in de fyra prognoser som svarar mot utredningens fyra alternativ. Med importelasticitet avses importens procentuella förändring i förhållande till procentuella förändring. Mellan bruttonationalproduktens enskilda år kan denna kvot variera kraftigt. I högkonjunkturer såsom 1969, 1970 och 1974 var den så hög som ca 3. Importen ökade alltså 3 gånger så snabbt som bruttonationalprodukten. Under lågkonjunkturår är 2.5 redovisas importelasticiteter för importelasticiteten lägre. I diagram successiva femårsperioder, dvs. 1959-1964, 1960-1965 etc. Genom att

dessa importelasticiteter avser femårsperioder har konjunkturvariatio-

nerna utjämnats. Det framgår av diagrammet att importelasticiteten varierar också på medellång sikt, dvs. för olika femårsperioder. Under större delen av 1950-talet var importelasticifeten väsentligt högre än 2. I slutet av 1950-talet och början av 1960-talet var den ungefär 1,5. Den har sedan åter stigit till drygt 2 i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Den lägsta importelasticiteten 1955-1965 sammanfaller med en period av snabb Ökningen av bruttonationalprodukten och produktionsökning. för successiva femårsperioder redovisas också i diagrammet. En importen till att importelasticiteten är högre vid lägre tillväxt i förklaring på medellång sikt är att hemmaproduktionen i bruttonationalprodukten viss utsträckning ersätter import. En annan förklaring är att importens delvis är oberoende av hur snabbt hemmaproduktionen ökar. En ökning snabbare BNP-ökning ger då en lägre importelasticitet. För 1975-1980 ger importfunktionerna importelasticiteter på ca 2 i utredningens fyra alternativ. Ökningen i bruttonationalprodukten varierar i de olika alternativen mellan ca 2,5 % per år och drygt 3 % per år. Den

50 En real input-outpur-model/_för

medelfristig analys

u

-aaäzaxm 00:2_ 22:88_ 22-82 mETmmm_ mETmmm_ 2288_ 221mm.: 2.313? 22-22

-sam .omväg

u

S mm S om m_ m_ o_ G

xmEoEâm

ärzoøääm

x

_.m.

_m_

2.

_____ 2._ så om_ 2._ 8._ n_

.como

:omoxo .cowoxo

s

m_ om. s. a. ä. ä. å. _a_ _n_

____._

__09_

___._52_

_Un_

___2__.___

2._

m______.__+

_.m_m.__+__oom

89_

J_ ________._

_____ + _m2_

_._.m__.__ _mm__.__

_2_52_

8._

2.52_ + mo_ N83_ _A82_

_m2_

+

+ +

:_21

wmmz_

_u_

2.52_

m_

m.5z_ 828 80m

muêmz_

__22_

mmmwo

+

m_._

2.52_

__22_ _S888_

+

Små

__..

_m2_

+

2.52_ 2.52_ __22_

+ _J_ ______._

+.___._m2_

_82_

+ + +

_.2__.__ __69_

+

_.._m2_ m2_._ E52_ _m2__.___

+

818522222_

_82_ _..mm2_ 22.8 2.52_

+ ___._..__

2.52_

_ö_ +

2.52_ _._._.2_

______._ + +

252_ m2__.__ _.32_

_8208_

+

__32_ _.22_ m8__.__

_._._52_

_______.__ 2 . + +

_.22_

mm28+mu.__mz__.m_m.__+__m.__mz_

_ + +

3.52_

+

_Qmmz_

+

+ +

8:8

________._

200m

m2_

__09_

+

mo9_

N_

_.52_

__52_

+

8252_ m_,__52_

+

_.52_ _.52_

8.52_ 2m2_

_2_

_.._.m2_

________._

22.8 282_ _._._.2_

________._ +

__m_.._...__ _xmmz_

+ + +

282_

_S28_

__82_ 282_ __22_ _22_

+ + +

m_._.__.__

+

__.__m2_

____

2.52_

__32_

+

_.52_ __.mm2_ moom

+ + + + +

m2 800m 86._

+

:r

ma-

+

21 §2.

27 §7 821

82:

_| m_ 2_ s_ D_

u u u

388.8_

822_ 080.0 23.8 _.82_ __8_.__ __m__2_ _32_

u u u u u u u u

_m2.__+

__.___._.___

____ + ____ ms_ + ä_ m2 + + m2 m2 _____ + _____ _____ + :z + §2

.åo_s__s_zo._a_

oxmc

-souueâz

-_2209

__8

E265

28 :oo

2.2.2._

S00

_§25_

§s=m=o:.a_=o__ _äsoazocøewa_ _.§___=_.:__›_Ee=o

:oo

.sås

-=a›§_ä___ _§=_.=_e_____o_ ___m___.___:o________

xzunuuon xñnmwoxm êäåm _xååm Emzvimvw: .Eêxoåom _:ä_a__o._

å

_bmsvc_ -Exmh :m: __22_ _E53_

._23 333m

m m m _. m o 2 w m

___ __ m_

En real input-output-modell för medelfristig analys 51

2248_ 2243_ 224.22 22:58_ 23:32 22:58_ _RT58_ 3.07.30_

E8

:owiaênvon

ääuâåå

m_ 3 mm v»

m: m? 2_ S..

E_

COUXESMmCOSEDwGOM

un_

Ham

ä. o... å. å.

3._

...253

2._ 3._

.øñm

v2:

ä. å. ä. om. hm. :ouoxo om. ä. om. _äns_

09:35:..

58310._

3.052_

Samui 550.50_

o_z_._

NCuo=OUmM0

20._ 22._

9.32_

o:

2552_ _zsaäaov_

+ _

+

20._

+

3552_ 8452_

_moi_

_mms_

2.052_

.

20._ 2_

w_z_._

323._

+

_.52_ S52_ Sal_

_mig_

_.22_ _§2_ 22:_

+

+ os_

8552_

b_

2._ + _m_

+ + +

mona?

+

2552_ 8552_

EOm

uñunosxca_

E552_

209_

2.252_ _§52_ _§52_

532_

24.52_

+

20._

3:3 __22_

;Sd 533_

38a __55_

+

Samui

+

:n

2.252_

ovamäovø_

+ + + + + +

acw? _88_

om_

209_

2.252_ Boom 8.252_

n_

§52_ §52_

01252_ 8452_

oo

_§52_ 2350_

_S2_

__53_

_

Så...

23._ _är_

_L452_

__22_ _moi_

› +

_.82_

.än

__25_ 522_ _N23_

+ + E_

+ + + _

:oss

5352_ 24.52_

+ +

_Som

:f

200m

+ + + 03

Sa

20_

_

§9_ 533

3._ m: _E_ :T w: o m2: ä... o T

E? u u u u u n u u

u u u

:med 22._ _E2_ 53._ __23_

:mc

22 + + E: + 22 + S: E: S: 22 om: _S_ + 22 ma: ä:

m=m_o›23mm=_

:oo

sådana:

_umicxoâunâaaxoøw23:0

_onäamvzoå

;_25 :oo 63_

.oE_w _oemâå

_ouåon

iäsuaavmävzo mcEzatoumvmäom

._1025

a

;mä

_oumcwqäwrä_

:oo ä>

5559:532_

rm .

_o__=a__=._« _acåeøm

xözzzoE x._o:o:m›

am

uøzwmâ_

209:_

_ommamcmwä

553:: 522.5

_m2_

.vän ...ämm ._58 .:_> §50 :i

u) \Ol\ OO ON -1

.-4 u-cu-t .-4 -4 om Öl 2 2 ä

.Eåx ä: ä

52 En real input-ouzput-modell för medelfristig analys sou 1976:42

Tabell 2.7 Värden på parametrar m m i importfunktioner

1975 1980 Kommentar

al = 0.6562 - 0.0079 t 0.6957 0.6562 (0.00l9) ag 116 156 exogen 34 = 488 + 37 t 303 488 (7) a7 0.83 1.09 exogen, parametrisk al; 0.87 0.65 exogen, parametrisk a14 143 -118 neddragning av stålimporten 1980 med 261 mi1j.kr. a16 = O.6382 0.6 382 0.5000 justerad med hänsyn till ut-

(0.1060) bgo = -0.0887 t+justering -0.0716 -0.0504 (0.0703)

Anm. Justeringen av importfunktionema i sektorerna 5, 8, 14, 15, 17 och 2.0 beskrivs i texten.

Faktisk ------- -- Skattad

20-

15-

10-

5_

o_

_S_ Diagram 2 4 1 . mport, r r r v I 1960 1965 1970 1975 1980 faktisk och skalad 1960-I 980 Årlig procemueu Hntervall som täcker in de fyra alternativa prognoserna för utvecklingen 1975förändring. 1980 i LU 75.

En real input-output-modelljör medelfristig analys 53

Import- BNP elasticitet import % per år

Import- W119??? 1 gastacnet elasticrtet

A i I 10

2 \

v l - 9

/1 /,_\ _ 8

1/

*x I \\ -7,1

\\

10190111 7

import/ , \

LA 1

V \\_/ \\ - 6 1 | 5 _ 4 .. BM” | - 2 - 1 O I I I l 1950 1960 1970 1980 Diagram 2. 5 Import, bruttonationalprodukt 1|nterva1I som täcker in de fyra alternativa prognoserna för utvecklingen 1975- och importelasticitet 1980 i LU 75. 1 950 - 1 980

importelasticitet som importfunktionerna ger har därför bedömts som rimlig.

Tullar, handelsmarginaler m. m. Importen bestäms i modellen till 1968 års mottagarpriser, dvs. inkl. tullar, införsel- och kompensationsavgifter, indirekta skatter och handelsmarginaler på import. I 17 sektorer finns en faktor, TARIFF, som ökar importvärdet räknat cif (cost, insurance and freight) med tullar, införseloch kompensationsavgifter och indirekta skatter. För att få importen

värderad till mottagarpris ökas importvärdet dessutom med vissa handels-

marginaler via en insatskoefficient. Modellen räknar med import till mottagarpris i 1968 års priser, dvs. med de tu11-, avgifts- och skattesatser som fanns 1968. Man skulle alltså kunna vänta sig att TARIFF är konstant över tiden. Men genom olika förskjutningar, t. ex. mellan varugrupper med olika Skattesatser inom en sektor, kan TARIFF förändras över tiden. I 15 av de 17 sektorerna uppvisar TARIFF en signifikant trend. Därför görs trendframskrivningar av TARIFF. Skattningsperiod har vanligen varit 1959-1973. För några sektorer har perioden 1963-1973 valts, huvudsakligen på grund av förmodade brott i statistiken 1963. Förändringen i andelen tullar m. m. är på fem år högst ca l % av importen utom i 2 sektorer där den är mer. Det gäller den skyddade livsmedelsindustrin där minskningen är ca 2 % på fem år, samt petroleum- och kolindustrin där minskningen är 5 å 6 % på fem år. I

54 En real input-output-modell för medelfristig analys sou 1975:42

tabell 2.8 framgår resultaten av trendanalysen. I kolumn l framgår det uppskattade värdet på TARIFF 1980.

(10) - -

TULLi =TARIFFi MEXTi +lOKOEFF20i Mi i= 1,. . . , 23

(ll)

Mi=MEXTi+TULLi i=l,...,23

Beteckningar: = införsel- och indi-

TULLi Tullar, kompensationsavgifter,

rekta varuanknutna skatter och handelsmarginaler på import = införsel-

TARIFFi Tullar, och kompensationsavgifter och in-

direkta varuanknutna skatter på import som andel av MEX

Ti

= exkl. tull m. m.

MEXTi Import

= som andel av

IOKOEFF2Oi Handelsmarginaler Mi

= inkl. införseli Import tullar, och kompensationsavgifter, indirekta varuanknutna skatter och handelsmarginaler på import

2.4.3 Export I ekonometriska modeller av ett lands ekonomi brukar exporten ofta bestämmas exogent. Exporten är i stor utsträckning beroende av förhållanden utanför landets gränser. i modellen kan därför

Variablern_a

vanligen inte förklara exportutvecklingen eftersom de ju oftast avser förhållanden inom landet. I LU-modellen tillämpas emellertid ett annat angreppssätt. Den totala exporten av varor och tjänster bestäms endogent, dvs. är ett resultat av modellberäkningarna. Modellen räknar fram den export som krävs dels som betalning för vår import, dels för att tillgodose det exogent bestämda bytesbalanskravet. Detta angreppssätt motiveras bl. a.” av de metoder som finns för att komma tillrätta med ett underskott i bytesbalansen. Om utvecklingen på medellång sikt pekar på ett sådant underskott så måste politiken inriktas på att minska detta. Men det är svårt att åstadkommajämvikt genom en minskning av importen. Importen är i huvudsak bestämd av efterfrågan inom landet. En dämpning av efterfrågan och därmed importen kan strida mot målet om den fulla sysselsättningen. Andra åtgärder som importrestriktioner, tullar, växelkursförändringar etc. är knappast heller möjliga med hänsyn till internationella överenskommelser m. m. En satsning på importkonkurrerande verksamhet inom landet medför också stora problem då den ofta får konkurrera med lågprisimport. Jämvikt måste i stället huvudsakligen åstadkommas genom att exporten ökas. Genom investeringar i exportindustrin och andra åtgärder som gör den svenska exporten konkurrenskraftig får man se till att exportkravet uppfylls.

En real input-outpuI-modellför medelfristig analys 55

Tabell 2.8 Resultat av skattning av tullandel Sektor ai Oaj bi Obi R2 DW Skattnings- period

= Anm. Tullandelen TARIFF är skattad på formen TARIFF ai + bi t där t = 0 1980. Värdet 1980 på TARIFF anges därför av ai. Standardawikelserna för ai och bi betecknas Oai och Obi.

Modellen räknar alltså fram ett exportkrav utan att ta hänsyn till om det finns en efterfrågan utomlands på denna export. Det är emellertid oundgängligt att i LU göra en bedömning också av marknadsförutsätt-

ningarna. Därför har till LU 75 gjorts särskilda exportprognoser av

konjunkturinstitutet. För de flesta sektorer baserades dessa på en bedömning av de marknadsmässiga förutsättningarna för svensk export. Vidare gjordes en enkätundersökning om den export industrin förväntade sig. Dessa tre exportstudier bildade underlag för utredningens diskussioner. Exportutvecklingen beskrivs närmare i huvudrapporten och i bilaga 2.1 Slutresultatet blev att marknadsförutsättningarna för varuexporten av Konjunkturinstitutet bedömts innebära en möjlig volymökning med ca 8 % per år. Exportkravet enligt modellberäkningarna innebär en ökning av varuexporten med mellan 7,5 och 9 %. Den totala exporten framkommer således som ett resultat i modellen. Men för ca hälften av sektorerna har exporten bestämts exogent. Det gäller jordbruk och fiske, skogsbruk, skyddad och konkurrensutsatt livsmedelsindustri, dryckesvaru- och tobaksindustri, textil- och beklädnadsindustri, petroleum- och kolindustri, varv, el-, gas- och vattenverk samt tjänstesektorerna. För de nämnda sektorerna har prognoser gjorts av l SOU 1976:22 Sve_

den mest sannolika exportutvecklingen. Det har därvid bedömts som 3975_

dges export mindre troligt att déssa sektorer skulle kunna väsentligt öka sin export 1980.

56 En real input-ourput-modelljör medelfristig analys

om det totala exportkravet skulle bli högt. Tillsammans svarade den på så

sätt exogent bestämda exporten för l/4 av den totala exporten 1975.

Prognosvärdena har hämtats ur resp. sektorstudie eller bedömts separat

av konjunkturinstitutet Den exogent bestämda exporten får sina

värden i ekvation (19).

(19) Xi=EXPi i= l, 2,4-7, 12, 16, 18-23

Resten av den erforderliga exporten måste komma från de stora

exportsektorerna Verkstadsindustri exkl. varv, trä-, massa- och pappers-

industri, järn-, stål- och metallverk, kemisk industri och extraktiv industri

(malm) samt från några mindre exportsektorer. Exportkravet fördelas på

dessa sektorer i ekvation (9) med en nyckel, som anger hur EXPKEYi, stor andel av exportkravet, minskat med den exogent bestämda exporten,

varje sektor förutsätts bidra med.

(9) i=3,8-ll,l3-l5,l7

Xi=EXPKEYi-EXi

Nyckeln är bestämd med utgångspunkt från de marknadsmässigt bestäm-

da exportprognoserna. Exporten per sektor 1980 enligt dessa prognoser

har dividerats med den summerade exporten. Den modellbestämda

exporten kommer därmed att vara procentuellt lika mycket större

(mindre) i varje sektor än den marknadsbestämda exporten.

sou 1976:22, Sveriges export l975 - 1980. 2.5 Privat konsumtion 2 Valet av vilken del av konsumtionen som skall 2.5.1 Den privata konsumtionens fördelning på näringsgrenar behandlas exogent kan träffas från teoretiska el- Analysmetod ler ekonomisk-politiska utgångspunkter. Modell- Den totala privata konsumtionen bestäms i modellen dvs. som exogent, tekniskt är båda behanden utifrån given förutsättning. Däremot bestäms den offentliga konsumlingssätten, med några smärre förändringar i mo- tionen huvudsakligen endogent. Detta är en skillnad mot behandlingen i dellen, likvärdiga. tidigare utredningar, då den privata konsumtionen bestämdes residualt.: 3 Se t. ex. Bentzel m. fl.: Prognoserna över hur den privata konsumtionen fördelas på konsum- Den privata konsumtio- av varor tion av olika typer och tjänster framkommer emellertid som nen i Sverige 1931 ett resultat av modellberäkningarna. Detta sker mot bakgrund av hur dels 1965, Stockholm 1957. Se också Dahlman och den totala privata konsumtionen, dels priserna på de olika varorna och Klevmarken: Den privata tjänsterna utvecklas. Konsumenternas förutsätts oförändrade. preferenser konsumtionen 1931- Behandlingen ansluter sig till gängse konsumtionsteori.3 Det är vanligt 1975, Stockholm 1971. 4 att använda den totala privata konsumtionen som förklaringsvariabel Se t. ex. Dahlman och i stället för inkomsten/i Genom detta förfaringssätt gör man Klevmarken, op cit. För en mera teoretisk genom- uppenbarligen ett implicit antagande om den reala sparkvotens utveckgång av olika system för ling. Detta antagande måste givetvis vara konsistent med övriga antagankonsumtionsfunktioner den och resultat i modellen. Diskussionen härom förs för LU:s del i m. m. se SOU 1971:70, Plan och prognos. LU:s system avsnittet om de finansiella kalkylerna (kapitel 8 i huvudbetänkandet). för bestämning av konsum- Konsumtionsfunktionerna. Den privata konsumtionen av varor och tionen har utvecklats ur det s. k. Stones linjära ut- tjänster som produceras i en sektor bestäms i modellen för de flesta

giftssystem. sektorer som en linjär funktion av total privat konsumtion och

En real input-output-modell/ör medelfristig analys 57

relativpriset på sektorns produkter i förhållande till samtliga sektorers produkter. Funktionerna har nedanstående form. = + . PCTOT + . +

(s) PCi CONCONi MPCi PRCONi PRISi Ki

i= l, . . . , 24

Beteckningar: = i sektor i

PCi privat konsumtion

PCTOT = total privat konsumtion = i sektor i

PRlSi relativpiis

och =

CONCONi, MPCi PRCONi parametrar

= korrektionsterm (se nedan)

Ki

Funktionemas linjära form underlättar lösningen av modellen. Svårigheterna är visserligen inte så stora att använda en annan form, t. ex. en Men å andra sidan är de ev. förbättringar man därigenom kan logaritmisk. åstadkomma troligen små och dessutom osäkra. Det har vid en analys visat sig att t. ex. utgifts- och priselasticiteterna i de linjära funktionerna förändras ganska litet över den femåriga prognosperioden. Detta problem behandlas i avsnittet om utgifts- och priselasticiteter nedan. För analyser som avser en längre tidsperiod, 20-30 år, skulle därmed linjära konsumtionsfunktioner vara mindre lämpade. Därför används inte linjära funktioner i den långsiktiga modell som beskrivs i kapitel 6. Ett krav som ställs på funktionerna är att summan av konsumtionen i de enskilda sektorerna skall bli lika med den totala konsumtionen. I

funktionerna ingår därför också en term Ki som korrigerar konsumtionen

i sektorerna. = _ + .

(PCTOT Z(CONCONi PRCONi PRISi)) Ki KORRi (I-ZMPCi)

där = l. Korrektionen görs i förhållande till konsumtionens

ZKORRi

storlek i varje sektor. Den del av den totala privata konsumtionen som utproportioneras över sektorerna har beräknats till ca 2 % 1980. Varugruppering. I nationalräkenskaperna redovisas den privata konsumtionen indelad i ett antal varu- och tjänstegrupper som avses vara homogena från användningssynpunkt. l modellberäkningarna måste konsumtionen fördelas efter producerande sektor (se avsnitt 2.l0.3). Orsaken härtill är att man skall kunna analysera hur förändringar i den privata konsumtionen påverkar produktionen i olika sektorer. Ett alternativ till att låta konsumtionsfunktionerna förklara konsumtionen per produktionssektor hade varit att låta dem förklara konsumtionen i de användningshomogena grupperna. Med en transformationsmatris skulle konsumtionen sedan kunna överföras till producerande sektor. Vissa teoretiska överväganden stöder den alternativa behandlingen. Det anses att sambanden mellan t. ex. inkomst och konsumtion är stabilare om varor som är nära substitut till varandra ingår i samma grupp. Indelar man konsumtionen efter producerande sektor kan sådana varor ingå i olika Mot den alternativa behandlingen talar svårigheterna att grupper. göra prognoser av transformationsmatrisen. lnstabilitet i matrisen kan orsaka osäkerhet indelad efter producei beräkningen av konsumtionen

58 En real input-outpur-mode/l för medelfristig analys

rande sektor. Skillnaden mellan de båda metoderna torde dock inte vara så stor, då konsumtionen är relativt användningshomogen även när den är indelad efter producerande sektor. I LU-modellen finns inga samband mellan olika Resultidsperioder. taten för 1980 beror således enbart på exogent givna förutsättningar för just 1980. Speciellt i konsumtionsanalyser är det vanligt att införa intertemporala samband. Av praktiska skäl har vi avstått från att göra detta i LU-modellen. Det skulle i så fall vara nödvändigt att göra prognoser för flera olika år i den tidsperiodsom studeras.

Bestämning av parametrar i konsumtionsfunktionerna

Det har inte varit möjligt att skatta parametrarna (se ekvation (5) ovan) i de linjära konsumtionsfunktionerna med regressionsanalys. Detta torde förmodligen främst ha två orsaker. Den första är att den linjära formen på funktionen medför ett approximativt linjärt förhållande mellan

utgifts- och priselasticitetl Genom hög korrelation mellan relativpris och

total privat konsumtion för vissa sektorer och obetydliga i förändringar relativpris för andra förmår regressionsanalysen inte på ett godtagbart sätt skilja mellan effekten av ändringar i total privat konsumtion och effekten av relativprisets förändring. Den andra orsaken är att den linjära formen på funktionen medför stora skillnader mellan värdena för utgiftsoch priselasticiteter i början av skattningsperioden och i slutet. Skillna-

derna är så stora att det är mindre att använda

lämpligt den linjära formen på konsumtionsfunktionen vid skattningar av parametrarna. Pris- och utgiftselasticiteterna har därför bestämts med utgångspunkt från skattningar av logaritmiska funktioner. De har formen

ln = +

PCi ai bi ln PCTOT + ci ln PRISi

I ekvationen betecknar

bi och ci utgifts- resp. priselasticitet. Skattnings-

perioden har varit 1959-1974. I tabell 2.9 redovisas resultatet av skatt-

ningarna. I många fall ger inte heller de logaritmiska funktionerna tillräckligt bra skattningar. Standardfelen för parametrarna är i vissa fall många gånger 1 Deaton: A Reconsidera- större än vad som är statistiskt godtagbart. Därför har jämförelser gjorts tion of the Empirical lmmed andra undersökningar som sökt beräkna utgifts- och priselasticiteter. plications of Additive Jämförelser har gjorts med bl. a. studier av Dahlman, Klevmarken? Preferences, The Economic Journal, June 1974. Johansen? Amundsen och Biornf* Utifrån dessa studier och resultaten 2 av regressionsskattningarna har rimlighetsbedömningar gjorts av para- Dahlman, Klevmarken: Den privata konsumtio- metrarna. Några helt jämförbara material finns dock inte bl. a. beroende nen 1931 -l975, IUl, på skillnader i metod, skattningsperiod och land. Uppsala 1971. Efter dessa rimlighetsbedömningar har skattningarna godtagits för de 3 Johansen: A Multi-Sec- flesta sektorer. Skälen var då bl. a. att skattningsresultaten var relativt bra toral Study of Economic statistiskt sett, att elasticiteterna ligger i linje med andra studier och/eller Growth, Amsterdam 1964. att sektorns konsumtion är en liten andel av den totala privata 4 konsumtionen och en liten andel av sektorns produktion. Artiklar fra statistisk sentralbyrå, Oslo, Nr 7, I några sektorer har emellertid skattningarna förkastats. Det gäller 55 och 68. t. ex. sektor 6, dryckesvaru- och tobaksindustri, där skattningen är osä-

En real input-ourput-modelljör analys 59

mede/fristig

Tabell 2.9 Resultat av skattning av logaritmiska konsumtionsfunktioner

Sektor ab; ci cci R2 DW ai bi

1 1.30 0.46 0.03 -0.32 0.13 0.95 l. 19 2 8.14 -1.22 0.05 0.26 0.08 0.99 1.81 4 1.99 0.40 0.05 -0.30 0. ll 0.92 0.56

Beteckningar: a = konstanten i konsumtionsfunktionen b = koefficientema för förändring i total privat konsumtion c = koefficienten för förändring i relativpris O = standardfel för koefficientema R = multipel korrelationskoefficient DW = Durbin-Watsonrnåttet

Anm. Koefñcientemas värde bör överstiga 2 x standardfelet för att vara statistiskt signifikant. När korrelationskocfficienten uppgår till 0,56 förklaras 3/4 av variasom använts. Durbin-Watson- 1 tionerna i konsumtionen av de förklaringsvariabler sou 1974:55, Energi måttet bör överstiga 1.54. 1985-2000, bilaga 10.

2 Energikonsumtionens priskänslighet är givetvis en mycket omdiskuterad och fråga och någon slags ker. De nämnda studierna tyder på en priselasticitet på mellan -0,3 ”enighet” kan inte sägas -0,5. Priselasticiteten har ansatts till -0,3, dvs. densamma som för skyd- föreligga. Klart är emelär skatt- lertid att deti LU användad livsmedelsindustri. 1 sektor 7, textil- och beklädnadsindustri, da talet 0,2 ligger i underorealistisk och osäker. Studierna tyder på priselasticiteter mellan ningen kant jämfört med många -0,2 och -0,5. En priselasticitet på -0,3 har ansatts. andra bedömningar, t. ex. från OECD samt vissa Priselasticiteten för energi, sektor 12 och 18, har studerats av energiamerikanska studier (se

prognosutredningenl Vid skattningar för perioden 1959-1973 erhålls

t. ex. Brendt and Wood, en priselasticitet på 0,0 för petroleum- och kolindustri. Av tabell Technology. prices and the derived demand for 2.10 framgår att priselasticiteten när även 1974 tas med - ett år med energy i Journal of [nkraftiga prishöjningar på bensin, eldningsolja m. m. - skattas till -0,5. dustrial Economics, Mars

Osäkerheten i våra skattningar har medfört att en priselasticitet på -0,2, 1975). l LU:s kalkyler har emellertid förutsatts vilket ligger i linje med energiprognosutredningens studie, har ansatts för att relativpriset på energi både sektor 12 och 18.2 kommer att förbli oför-

I sektor 15, Verkstadsindustri exkl. varv, medger de statistiska serierna ändrat under prognosperioden. Det ansatta elastiinte att man särskiljer effekten av priser och totala utgifter. Priset har citetsvärdet kommer därgått konstant nedåt medan den totala privata konsumtionen stigit. En för i och för sig inte att priselasticitet på -0,5 har antagits, vilket ligger i linje med Johansens stu- påverka beräkningarna.

60 En real input-output-modell för medelfrislig analys

die. Jämförelser kan inte göras med de andra studierna då verkstadsprodukter där är uppdelade på flera varugrupper. De norska studierna tyder på en hög priselasticitet för resor, omkring -l,2. För sektor 24, import av utländska har därför turisttjänster, antagits en priselasticitet av denna storlek. För några sektorer har således särskilda antaganden gjorts om värden på priselasticiteten. Utgiftselasticiteten har skattats för perioden 1968-1974 under av en given priselasticitet. förutsättning De utgiftsoch priselasticiteter som används i LU framgår av tabell 2. l 0.

Tabell 2.10 Den privata konsumtionens utgifts- och priselasticiteter

a Hur många procent den privata konsumtionen i sektorn förändras när den totala privata konsumtionen ökar 1%. b Hur många procent den privata konsumtionen i sektorn förändras när relativpriset ökar 1%.

De logaritmiskt skattade funktionerna har omräknats till linjära funktioner av de förklarande variablerna från 1975 och framåt. Det fel som härigenom uppkommer diskuteras nedan. Hur omräkningen görs framgår av nedanstående formler. Den konstanta termen har

CONCONi

anpassats så att det med konsumtionsfunktionen värdet uppskattade 1975 blir lika med det faktiska värdet 1975. De slutligen använda funktionsuttrycken framgår av tabell 2.1 l. = -

MPCi bi PCL1975/PCTOT1975

=

PRCONi Ci PC1,1975/PR13i,1975

= - - - .

CONCONi PCU975 MPCi PCT0T|975 PRCONi PRISL1975

För skogsbruk (sektor 2) och järn-, stål- och metallverk (sektor 14) där den privata konsumtionen är mycket liten har den angivna funktionsfor-

En real inpur-output-modellför medelfristig analys 61

meln ersatts med en trendframskrivning. Den privata bostadskonsumtionen har beräknats på ett särskilt sätt, vilket närmare framgår av huvudrapportens avsnitt 7.3.8. När det gäller konsumtionen av eldningsolja, bensin m. m. (sektor 12), har hänsyn tagits till den neddragning i

Tabell 2.11 Konsumtionsfunktioner

PC1 1974 milj. kr. 1968 års priser

PC14 =

PC22 PC23 = 4684 +0.099l - PCTOT - 2169 - P23 11 357 PC24 = -2044 +0.0896 - PCTOT - 3275 - P24 2 625 90 977

Beteckningar: PC1 =Privat konsumtion, sektor i PCTOT =Total privat konsumtion P1 =Relativpris, 1,00 för samtliga sektorer 1968 T =tid,T=0 1980 a Den privata konsumtionen i sektor 22 har beräknats på ett särskilt sätt. Se SOU 1975:89, LU:s huvudbetänkande, avsnitt 7.3.8.

konsumtionen som med ganska lång eftersläpning torde följa på prishöjningarna 1973 och 1974. Dessutom har inlagts en viss övergång med olja till el och fjärrvärme. Dessa justeringar har från uppvärmning i enlighet med de energistudier som statens industriverk har gjorts genomfört.

Kânslighetsanalyser konsumtionsfunktioner som användes i utredningens ti- De preliminära digaste beräkningar var skattade på perioden fram t. 0. m. 1973. En jämförelse gjordes mellan de värden konsumtionsfunktionerna gav för 1972- 1974 och statistiken för dessa år. Det för de olika sektorerna genomsnitt-

62 En real input-outpul-modellför medelfristig analys

liga felet var 1972 2,8 %, 1973 2,3 % och 1974 5,5 %. Det sista året var awikelserna stora i sektorerna petroleum- och kolindustri samt varv. Medelfelet kan ses om ett mått på tillfälliga avvikelser enskilda år från ett på längre sikt mer normalt värde. Beräkningarna av medelfelet tyder på att man kan räkna med en betydande osäkerhet i prognoserna av den privata konsumtionen i en sektor. Vidare har en analys gjorts av det fel som uppkommer när de logaritmiska funktionerna ersätts med linjära för prognosperioden. Felets storlek är beroende av hur stora förändringarna är i den totala privata konsumtionen och i relativpriserna. Analysen visar att man i allmänhet kan bortse från felet vid de förändringar som är aktuella för LU-kalkylerna. Felet i den privata konsumtionen för en sektor är vanligen högst något tiotal milj.kr. . PV I ›

Priselasticiteten -C-li E-R-S-L

ei kan skrivas

PCi PRISi

P-Ci

där

PliISi

och betecknar tidsderivatorna av och

PCi PRISi.

Det innebär att en variation på 0,1 i priselasticitet, kombinerat med en prisökning på 2 % per år under en femårsperiod, ger en skillnad på 1 % mellan uppskattade värden på PCi. Det motsvarar en skillnad i ökningstakt på 0,2 % per år under en femårsperiod. Utan prisförändringar betyder skillnader i priselasticiteter för uppskattningarna ingenting av PCi. l de 20 sektorer där priselasticiteter förekommer är relativprisförändringarna 0 % för 6 sektorer, l-5 % för 6 sektorer, 6-10 % för 6 sektorer, 11 % för en sektor och 12% för en. Relativprisförändringarna är således inte så kraftiga. Mindre förändringar i värdena på priselasticiteterna bör inte förändra prognoserna för den privata konsumtionens branschfördelningi någon väsentlig utsträckning. Däremot kan kraftigare förändringar i värdena på priselasticiteterna förändra prognoserna särskilt i sektorer med stora relativprisförändringar. Största problemet är förmodligen konsumtionen av övriga privata tjänster där relativpriset ökar med 1l % och skattningen av priselasticiteten är mycket osäker. Även andra fel- och känslighetsanalyser har gjorts av vad osäkerheteni skattningarna betyder, av skillnaden mellan funktioner med och utan pristerm etc. Dessa analyser har inte motiverat någon förändring i behandlingen av den privata konsumtionen.

2.5.2 Behandlingen av disponibel inkomst och total privat konsumtion i modellen I modellen ingår också en makrokonsumtionsfunktion. I den bestäms ett samband mellan total privat konsumtion, PCTOT, och disponibel inkomst, DISP. Den totala privata konsumtionen bestäms exogent. Därmed bestäms via sambandet den disponibla inkomst som är förenlig med den exogent givna konsumtionen. Funktionen har nedanstående form, där A och B är parametrar. (12) PCTOT = A+ B - DISP

En real input-outpur-mode/Iför medelfristig analys 63

Vidare finns i modellen en funktion som anger sambandet mellan löner, vinster, skatter och disponibel inkomst. Vid exogent bestämda reala timlöner m. m. bestäms den reala direkta skatt som är förenlig med den beräknade disponibla inkomsten och således även med den förutsätta privata konsumtionen. Funktionen har följande form: + - SALARY « NDS

DISP = AKi

(4) ZWAGEi EPROFITi VAFKi+

Beteckningar:

WAGEi = lön per timme

AK1 = sysselsättning i timmar = till hushållen utbetald vinst per enhet förädlingsvärde

PROFITi VAFKi = förädlingsvärde

SALARY = lönesumma i den offentliga sektorn NDS = netto direkta skatter

Ekvationerna (4) och (12) har inte använts i LU:s analys. Därför har inget arbete lagts ned på att bestämma parametrarna. A och B eller de exogena variablerna WAGE, PROFIT och SALARY. De värden som sätts in på dessa fem storheter påverkar bara variabeln NDS, inte modellresultaten i övrigt.

2.6 Offentlig konsumtion

Den offentliga konsumtionen utgör ungefär 1/4 av bruttonationalprodukten 1975. Den offentliga sektorn sysselsätter ca l miljon personer. Den står i centrum för LU-arbetet. Därför görs relativt detaljerade kalkyler för denna del av ekonomin. Dessa kalkyler redovisas i huvudbetänkandet (avsnitten 6.6 och 7.3.l0) och utredningens bilaga 5. Här skall kalkylerna beröras bara översiktligt. Tonvikten läggs på att beskriva hur de kommer in i modellens ekvationssystem. Modellens behandling av den offentliga sektorn har förändrats jämfört med 1970 års utredning. Modellen löser nu ut den offentliga konsumtion som leder till att de förutsatta målen om t. ex. full sysselsättning och extern balans blir uppfyllda. I tidigare versioner av modellen bestämdes den offentliga konsumtionen exogent. l gengäld fick då den privata konsumtionen anpassa sig sá att målen uppfylldes. Nu bestäms i stället den privata konsumtionen exogent. Det avgörande skälet för den nuvarande utformningen av modellen är att avvägningen mellan offentlig konsumtion och annan resursanvändning i så hög grad är föremål för politiska överväganden. LU:s syfte - att ge för underlag en politisk avvägningsdiskussion torde då bäst tjänas genom analyser av konsekvenserna av flera olika utvecklingsalternativ med avseende på den offentliga verksamhetens storlek. Den offentliga konsumtionen tänks bestå av två delar. Den ena delen 1 Ds Fi 1976:1. Den omfattar den konsumtion som framstår som näst intill nödvändig med offentliga sektorn 1975hänsyn till samhällsutvecklingen och till tidigare politiska bindningar. 1980. Bilaga 5 till Lång- Denna del har beräknats i en s. k. baskalkyl. tidsutredningen 1975.

64 En real input-output-modell för medelfristig analys sou 1976:42

2.6.1 Baskalkylen för offentlig konsumtion För statens del beräknas baskalkylen utifrån den s. k. långtidsbudgeten, vilken belyser den utgiftsutveckling som följer genom redan fattade beslut och gjorda åtaganden. För kommunernas del beräknas baskalkylen huvudsakligen via en framskrivning av servicenivån i utgångsläget med befolkningsutvecklingen. Utöver dessa komponenter innefattar emellertid baskalkylen också en standardkomponent. Denna avses täcka in det förhållandet att även vissa offentliga utgifter måste öka när standarden i samhället i övrigt ökar. Tydligast framgår detta i fråga om t. ex. offentlig mathållning på sjukhus, skolor osv. För en närmare beskrivning av baskalkylen hänvisas till avsnitt 6.6 i huvudbetänkandet. Den andra delen av den offentliga konsumtionen omfattar den del av konsumtionen som kan varieras och påverkas av nya politiska ställningstaganden under prognosperioden. Den bestäms som det ytterligare utrymme för offentlig konsumtion som medges inom den tillgängliga resursramen sedan övriga ändamål tillgodosetts. Dessa övriga ändamål innefattar således exportöverskott, kapitalbildning samt privat konsumtion. Vilka resurser som skall avdelas för privat konsumtion blir emellertid, som ovan beskrivits, föremål för en avvägningsdiskussion. Med den uppläggning som analysen fått är det givet att summan av resursanspråken enligt offentlig baskalkyl och från övriga ändamålsområden kan bli större än den tillgängliga resursramen. Utrymmet för offentlig konsumtion utöver baskalkylen blir då negativt, dvs. det får subtraheras från baskalkylen. Analytiskt har detta tolkats som att den offentliga sektorn i sådana alternativ inte kan uppfylla gjorda åtaganden och att fattade beslut måste omprövas. Baskalkylen beräknas utanför modellen och dess resultat införs som exogena förutsättningar. För varje ändamål (se nästa avsnitt) beräknas den offentliga sysselsättning som krävs för att uppfylla baskalkylens krav enligt beteckningssystemet i avsnitt 2.9.1). Vidare beräknas (OAKBASJför varje ändamål den offentliga förbrukning från varor och tjänster från näringslivet som krävs för baskalkylen Arbetskraften avräknas (OCBASj). från den totalt tillgängliga arbetskraften i ekonomin som sålunda begränsas av den offentliga bassysselsättningen”. Förbrukningen ställer anspråk på produktion i olika näringslivssektorer. Den fördelas på dessa sektorer med hjälp av en särskild fördelningsnyckel (OCKEY). Denna nyckel är emellertid gemensam för förbrukning som härrör från baskalkylen och för förbrukning som härrör från övrig offentlig konsumtion och beskrivs därför i nästa avsnitt.

2.6.2 Offentlig konsumtion utöver baskalkylen och totalt Ur ekvationssystemet i avsnitt 2.9.1 nedan kan ur ekvationerna (14)- (l7) samt (l) härledas hur de grundläggande villkoren avseende full sysselsättning och fullt kapacitetsutnyttjande uppfylls genom att ett särskilt utrymme bestäms för offentlig konsumtion utöver baskalkylen. För att fylla utrymmet krävs leveranser av förbrukningsmaterial från

En real input-outpur-modell/ör medelfristig analys 65

Dessa leveranser betecknas OCUTR. Som framhållits kan näringslivet; emellertid utrymmet även vara negativt. OCUTR måste fördelas utgiftsändamålen. Dessa på de olika offentliga är försvar, rättsväsen, utbildning, hälso- och sjukvård, socialvård, väg- och och Utom vad gäller försvaret finns både gatuväsen Övriga tjänster. och kommunala utgifter för dessa ändamål. Totalt har vi alltså 7 statliga statliga och 6 kommunala ändamålsområden. Fördelningen av utrymmet på ändamål kan ske på två sätt. I det första sättet kan man direkt avsätta ett antal milj.kr. av utrymmet för (exogent) ett visst ändamål Så har i LU 75 skett vad gäller daghemsut- (OCMILJj). Detta om man så vill, ses som ett särskilt tillägg till byggnaden. kan, vid utrymmesberäkningen. I det baskalkylen och kommer att prioriteras andra sättet anger man i stället den procentandel av det tillgängliga som skall falla på varje ändamålsområde Det är utrymmet (OCPROCj). nu att beskriva de totala leveranserna från näringslivet för möjligt offentlig förbrukning per ändamålsområde: = + - OCUTR j= 1,.. ., 15 (16) OCPROCJ-

OCJ- OCBASj +OCMILJj

Det är emellertid också nödvändigt att ange vilka näringsgrenar som svarar för de leveranser som beskrivs av ekvation ( 16). Detta sker genom att förbrukningen transformeras i modellen via en matris (OCKEY) (OCj) till producerande sektor. Det innebär att t. ex. försvarets förbrukning därigenom fördelas på varor från Verkstadsindustri exkl. varv, kemisk industri etc. Denna transformation görs även för den offentliga förbrukning som kommer utöver baskalkylen. Transformationen beskrivs av

ekvationerna (14) och (15) där SOCi och KOCi står för statlig resp.

kommunal förbrukning per producerande sektor. Matrisen OCKEY som års input-output-undersökning redovisas i tabell grundar sig på 1968 2.12.

(14) SOCi= ZOCKEYij-OCJ- j= 1,2, . . . ,7, 14

J (15) j=8,9,...,l3,l5

KOCi=ZOCKEYij-OCJ-

J Det arbetskraftskrav som svarar mot det ytterligare utrymmet för offentlig förbrukning (OCUTR) beräknas via särskilda arbetskraftskoefficienter per ändamålsområde i ekvation (17), se avsnitt 2.8. (AKKOEFFj) Det offentliga förädlingsvärdet (OVA) beräknas med utgångspunkt från sysselsättningen per ändamål. Man behöver detta för att komplettera modellresultaten med en beräkning av den totala offentliga konsumtionen. Denna definieras som

OK = OVA+ -(SF+KF) ZOCJ-

SF och KF betecknar här statlig resp. kommunal försäljning av varor och tjänster (t. ex. uthyrning av lokaler). Denna bestäms exogent. Som kommer att framgå av avsnitt 2.7.2 bestäms de offentliga investeringarna delvis med utgångspunkt från konsumtionens storlek. Det är därför nödvändigt att utföra upprepade modellkörningar (iterationer) i

66 En real input-outpur-modelljör medelfrisrig analys

Tabell 2.12 Matris för offentlig förbrukning 1975 M Sek- Ändamål tor -_ 2 Statlig förbrukning

Försvar Rätts- Utbild- Hälso- 0. Social- Väg- o. Övrigt Summa väsen ning sjukvård vård gatuväsen S1 S2 S3 S4 S5 S6 S7 S2 »S7 1 0.0010 0.019 0.0027 0.0306 - - 0.0046 0.0046 2 - _ _ _ _ - _ _ 3 0.0039 0.0109 0.0109 - 0.0056 0.l604 - 0.0323 4 0.0006 0.0547 - 0.1735 - - 0.0092 0.0l68 5 - 0.0l46 - 0.0408 - - 0.0023 0.0042 6 _ _ _ _ _ _ _ _ 7 0.0379 0.0292 0.0436 0.0l02 0.0254 - 0.0425 0.0297 8 0.0206 0.0438 0.0545 0.0204 0.0339 0.0142 00506 0.0402 9 0.0418 O.l204 0.l553 0.0408 0.0932 0.0024 O.l5l7 0.1089 10 00071 0.0219 00191 0.0204 0.0141 0.0024 0.0299 0.0197 11 0.0678 0.0657 0.1 117 0.918 0.0508 0.01 18 0.0747 0.0654 12 0.0308 0.0730 0.0954 0.l020 0.0395 0.0542 00471 0.0599 13 0.0032 0.0109 00082 - 0.0113 - 0.0092 00075 14 - - - - - - - _ 15 0.6042 00985 0.0436 0.0 204 00169 0.0425 00299 00398 16 00247 - - - - - - - 17 00051 00146 00163 - 00113 - 00195 00130 18 00241 00584 00490 0.0408 00367 00024 00701 00473 19 00810 0.0547 - 00918 00282 0.5917 00977 0.1550 20 - - - - - - - - 21 0.0247 0.1242 0.1526 0.1327 0.1639 00755 00908 0.1 140 22 - - - - - - - - 23 00215 0.1936 0.2371 0.l838 O.4692 0.0425 0.2702 0.24l7

E 10000 10000 10000 10000 10000 10000 10000 10000

vilka man successivt närmar konsumtions- och investeringsvärdena till varandra.

2.7 Investeringar och lager

I LU-modellen finns ingen formell återkoppling mellan kapitalbildning och produktionskapacitet. Inte heller påverkas inom modellens ram lagerinvesteringarna av efterfrågans nivå eller struktur. Investeringar och lager utgör i huvudsak exogena storheter i modellen. Förhållandevis mycket arbete måste därför ägnas åt att utanför modellen pröva vilka samband som finns mellan olika exogena storheter och om de ursprungligen insatta värdena är adekvata när modellresultatet föreligger. Bl. a. av den anledningen ägnas föreliggande avsnitt åt en ganska grundlig redovisning av de bedömningar av investerings- och lagervariablerna som görs i LU, trots att detta bedömningsarbete kanske inte kan sägas vara en i formell mening integrerad del av modellsystemet. * Se SM 1974:52 Real- Sedan investeringsbedömningarna gjorts kan kapitalstocksvärden för kapitalstockar 1950prognosperioden beräknas. Därvid används de metoder som tillämpas av 1973 och kapitalförslit-

ning 1963-1973. statistiska centralbyrån?

En real input-output-modeIl/ör medelfristig analys 67

Kommunal förbrukning Rätts- Utbild- Hälso- o. Social- Väg-o. Övrigt Summa väsen ning sjukvård vård gatuväsen

00141 0.0418 00322 00460 00067 00361 00341 00423 0.1190 00885 0.1 149 0.0067 00994 00924 00141 00205 00156 0.0216 - 00181 00164 00141 00637 0.l403 00661 00084 00563 00833 00986 00977 0.0429 00704 00505 00681 00648 - 00085 00058 00115 - 00076 00068

012113 00467 00353 00417 00236 00375 00398

00141 00156 00107 00158 - 00125 00118

0.0563 00744 00357 00991 00253 0.0563 00549 0.0563 00836 00259 00575 0.4057 0.1647 0.l082

- 0.1013 0.1028 01135 00202 01320 0.1014

0.4788 0.1338 0.3312 0.2126 0.3990 0.2731 0-.2701

10000 10000 10000 10000 10000 10000 10000

2.7.1 Privata investeringar

Inledning vid bedömningar av den framtida produk- Den grundläggande hypotesen är att produktionen framkommer som ett resultat av de tionskapaciteten kombinerade insatserna av arbetskraft och realkapital. Våra kunskaper om sambandet mellan insatserna av produktionsresurser och produktionsresultat är dock mycket ofullständiga. Det är t. ex. mycket svårt att mäta i Att ur sådana förändringar härleda förändringarna kapitalinsats. investeringskrav är än mera komplicerat. Vid de försök som gjorts att empiriskt precisera detta samband i form av produktionsfunktioner har man stött på stora och svårlösta problem. För en utförlig diskussion av dessa problem kan hänvisas till t. ex. LU 70, sid. 83 ff. l LU 75 har därför bedömningama av den fortsatta kapacitets- - - i första hand utvecklingen liksom i tidigare långtidsutredningar baserats på uppskattningar av hur arbetskraftsvolymen och arbetsproduktiviteten kommer att utvecklas. Några formaliserade samband mellan produktionen och kapitalinsatser ingår inte i modellens ekvationssystem.

68 En real input-ourpur-modell för medelfristig analys

Genom att investeringsutvecklingen i modellen inte är kopplad till produktivitetsutvecklingen, är det fullt möjligt att vid modellkalkylerna anta att investeringarna i hela ekonomin ökar under en femårsperiod samtidigt som produktivitetstillväxten minskar. Konsistensprövningen mellan dessa båda variabler måste således - liksom mellan alla andra exogena variabler - ske utanför modellen. De mera teoretiska argumenten för LU:s ansats finns redovisade i huvudbetänkandets avsnitt 3.5. Där påpekas att i ett femårsperspektiv variationerna i utnyttjandegraden av den redan befintliga kapitalstocken i regel torde vara av större betydelse än tillskottet till denna via nyinvesteringar. I en långsiktsmodell ter sig kapitalbildningsproblematiken givetvis helt annorlunda. Val av kapitalbildningstakt - och därmed investeringsvolym - blir då på ett helt annat sätt avgörande för kapacitetstillväxten. I LU:s långsiktsmodell - se kapitel 6 nedan - ingår därför dessa samband explicit. Till underlag för investeringsbedömningarna ligger för industrins och varuhandelns del enkätmaterial om företagens framtida investeringsplaner. För övriga näringsgrenar bygger prognoserna på planer och material som insamlats och bearbetats av fackdepartement, myndigheter och branschorganisationer. Dessa uppgifter har emellertid inte utan vidare kunnat användas vid modellkalkylerna utan har i vissa fall fått kompletteras med annat material och expertbedömningar.

Industrins investeringar Traditionellt har företagen tenderat att underskatta investeringsbehovet i de långsiktiga enkätundersökningar som genomförts i samband med långtidsutredningarna. Underskattningen har vuxit med planperiodens längd. l syfte att i möjligaste mån undvika underskattningseffekten har man i industrienkäten använt en något annorlunda frågeteknik än tidigare. Trots detta kan en tydlig nedgång iakttas för de två sista åren i planperioden. Underskattningseffekten tycks emellertid vara betydligt mindre än vid tidigare enkättillfällen. För hela planperioden ligger den genomsnittliga investeringsnivån enligt industrienkäten betydligt högre jämfört med tidigare (se tablå på sid. 208 i huvudbetänkandet). Detta torde sammanhänga med främst två faktorer. För det första kan enkätsvaren vara av högre kvalitet denna gång, dels på grund av den ändrade frågetekniken, dels genom att företagen i högre grad än tidigare planerar på längre sikt. Liksom vid 1972 års industrienkät har man denna gång endast undersökt företag med mer än 200 anställda. Erfarenheten visar att storföretagen lättare kan besvara en enkät av detta slag och att mindre företag lämnar uppgifter av lägre kvalitet och konsistens. För det andra kan konjunkturläget vid enkättidpunkten ha spelat en viss roll. Då enkäten gick ut i slutet av 1974 rådde ännu högt kapacitetsutnyttjande inom industrin, samtidigt som vinstutvecklingen

En real input-output-modell för medelfristig analys 69

varit mycket gynnsam under 1973 och 1974. Planeringsförutsättningarna inom många branscher har ändrats under loppet av 1975 och man kan inte utesluta att investeringsplanerna reviderats ned eller förskjutits längre fram i tiden. Dessutom kompliceras tolkningen av investeringsplanerna denna gång av den starka prisutvecklingen de senaste åren. Frågan kan ställas om företagens planer helt speglar volymutvecklingen. Konjunkturläget och prisutvecklingen har sannolikt också påverkat resultatet av enkäten. Resultaten från industrienkäten har utnyttjats på följande sätt. Den investeringsnivån för planperioden 1975-1980 harjustegenomsnittliga rats med till underskattningseffekten. Av de skäl som upp hänsyn redovisats ovan har emellertid en betydligt mindre uppjustering gjorts än vad skillnaden mellan planer och utfall i tidigare industrienkäter skulle där mera detaljerad information funnits motivera. För några branscher har dock enkätresultaten inte legat till grund för investeringsprognoserna. och kolindustri, stål- och metallverk samt Det gäller petroleum- järn-, varvsindustri. I övriga branscher har den genomsnittliga investeringsnivån 1975- 1980 i medeltal justerats upp ca 10 %. Tidigare har uppjusteringen varit ungefär dubbelt så stor. har också uppskattat den förväntade utvecklingen av Enkätföretagen och Med utgångspunkt härifrån

bl. a. produktion, sysselsättning export.1

samt från en bedömning av rimliga samband mellan kapitalinsats och har antagits att denna investeringsutveckling närmast skulle produktion vara förenlig med LU:s alternativ l. Den har därför införts som mått på erforderliga industriinvesteringar i detta alternativ. l övriga alternativ har investeringsvolymen varierats med hjälp av antaganden om utvecklingen av kapitalkvot (Capital-Output-Ratio), kapitalintensitet och investeringskvot. I flera delbranscher har dock investeringarna bedömts bli desamma 1 Enkätresultaten redoi alla alternativen. l t. ex. gruvor, skogsindustri, oljeraffinaderier, järnvisas delvis i LU:s huvudoch stålverk och varv har investeringarna inte antagits påverkas av den betänkande, avsnitt variation i privat konsumtion som vi räknat med. Däremot får man räkna 7.3.3. En fullständig remed kraftigare variationer inom t. ex. livsmedelsindustri, textil- och dovisning ges i statens industriverks publikation beklädnadsindustri, grafisk industri och delar av verkstadsindustrin. Industrin i Sverige. Ut- Resultaten av de gjorda bedömningarna, uttryckta i några centrala vecklingen till 1980. SlND för hela industrin, redovisas i tabell 2.13. 1976:1. kapitalmätt

70 En real input-output-mode/I för medelfristig analys

Tabell 2.13 Utvecklingen av industrins kapitalstock, kapitalintensitet, kapitalkvot och investeringskvot 1960- 1980

Årlig procentuell förändring

l975-l980d

a Kapitalstock per arbetad timme. Kapitalstock per producerad enhet (bruttoproduktionsvärde). c Bruttoinvesteringar per producerad enhet (bruttoproduktionsvärde). Några kalkyler avseende alternativ IV har inte utförts.

Varuhandeln

lnvesteringsbehovet inom varuhandeln har förutsatts ha samband med omsättningsutvecklingen och därmed även med den privata konsumtionens tillväxt. Utgångspunkten för kalkylen har varit beräkningar i sektorstudienl av omsättnings- och investeringsutvecklingen inom varuhandelns olika delar under förutsättning att den privata konsumtionen ökar enligt LUZS alternativ I, dvs. med 3% per år 1975-1980. Den förutsedda investeringsutvecklingen har prövats mot den samtidigt gjorda kalkylen över varuhandelns produktivitetstillväxt. Den totala omsättningstillväxten 1975-1980 har därefter relaterats till den bruttoökning i kapitalstocken under samma period som den gjorda investeringsbedömningen svarar mot. Den så bildade marginella omsättnings- och kapitalkvoten har antagits ha samma värde i LU:s alternativ ll och lll som i alternativ I. Investeringsbehovet i dessa alternativ kan sedan beräknas. Investeringsberäkningen i alternativ IV har gjorts mera schablonmässigt. I ett sista steg har investeringskalkylen stämts av mot de bedömningar som görs i långtidsutredningen vad beträffar bilismens utveckling, den regionala strukturomvandlingen, bostadsbyggandets framtida omfattning m. m. Denna avstämning har föranlett avsevärda justeringar av de preliminärt erhållna resultaten.

1 SOU 1975:97, Varu-

handeln 1975-1980, Övriga näringsgrenar

Bilaga 4 till LU 75. lnvesteringsbedömningarna för övriga näringsgrenar bygger på många 7 Ds Jo 1975:3, Jord- olika typer av underlagsmaterial. Genomgående har detta anpassats till bruk, trädgårdsnäring nationalräkenskapernas nivåer och definitioner. Prognosen för investeoch fisket. Expertstudie utförd inom jordbruksde- ringarna inom jordbruk m. m. är baserade på material från jordbruksdepartementet. Ds Jo 1975:8, För

partementet.: skogsbruket har investeringsprognosen utarbetats av

Statligt stöd till fisket skogsstyrelsen och Forskningsstiftelsen skogsarbeten. Sektorstudiernas Fiskerinäringsutredningens betänkande. investeringsutveckling 1975-1980 har använts i alternativ l-lIl.

En real medelfristig analys 71

input-output-modellför

För energisektorn har en studie utförts av statens vattenfallsverk. Den baseras helt på det energipolitiska program som riksdagen antog under vårriksdagen 1975. Liksom för primärnäringarna ovan har sambandet mellan investeringsutvecklingen och den totala privata konsumtionen förutsatts vara i stort sett obefintligt. Genom de mycket långa investeringstiderna för elproduktionsanläggningar är utbyggnadsplanerna relativt fixerade på fem års sikt. för de bedömningar av investeringsutvecklingen inom Utgångspunkten olika delar som görs i långtidsutredningen har varit samfärdselsektorns material över planer och förväntningar som insamlats från statliga verk, och branschorganisationer inom sektorn. l viss utsträckning har företag därvid uppgifter över den historiska produktions- och investeringsutvecklingen använts vid rimlighetsbedömningen av de insamlade uppgifterna. En stor mängd branschspecifik information har också kunnat utnyttjas i detta syfte. Det material som legat till grund för bedömningen av utvecklingen inom bostadssektorn under den senare delen av 1970-talet är dels de resultat som framkommit ur den s.k. boendeutredningen (SOU 1975:51), dels beräkningar utförda inom långtidsutredningens ram på basis av nationalhar i det senare fallet varit att med

räkenskaperna. Utgångspunkten

ledning av historisk statistik beräkna bostadskonsumtionens känslighet för inkomst- och prisförändringar. Med antaganden om inkomst- och relativprisutvecklingen för perioden 1975-1980 har bostadskonsumtionen beräknats. Denna har sedan bestämt den erforderliga bostadskapitalstockstillväxten som i sin tur bestämt bostadsinvesteringarnas storlek. för en bedömning av byggnadssektorns egeninvesteringar är Underlaget utarbetade inom Svenska byggnadsentreprenörföreningen. De prognoser har antagits i stort sett följa byggmarknadens utveckling. För den privata tjänstesektorn, i vilken en rad heterogena aktiviteter ingår, har ingen särskild sektorstudie utförts. I vissa avseenden är det svårt att avgöra om en investering är hänförlig till privata tjänster. Verksamheten bedrivs ju ofta i förhyrda lokaler, som kanske dessutom varit avsedda för andra ändamål, t. ex. bostäder. Stora egna investeringar görs dock av exempelvis banker och försäkringsbolag. I andra delsektorer är investeringarna av relativt liten omfattning. Investeringskaldels på expertbedömningar, dels på antaganden om kylerna bygger sambandet mellan produktion och investeringar som grundats på historisk statistik.

2.7.2 Offentliga investeringar Med den uppläggning av kalkylerna för den offentliga sektorn som tillämpats i denna långtidsutredning har det inte varit motiverat att göra några regelrätta prognoser för de offentliga investeringarna. Uppgiften har i stället varit att söka få fram investeringskalkyler som i någon mening är konsistenta med utvecklingen av den offentliga konsumtionen. Den metod som vi därvid har prövat utgår från trendberäkningar för relation mellan kapitalstock och sysselsättning inom varje ändamålsom-

/ 72 En real input-output-modell för

medelfristig analys

råde. De kapitalstocksdata som använts har hämtats från SCB:s beräkningar. För den offentliga sektorn baseras de helt på investeringsdata och vissa teoretiska antaganden om kapitalföremålens (överlevelselivslängd kurvor). Beräkningsmetoden fungerar i princip på följande sätt. Om relationen mellan kapitalstock och sysselsättning för varje ändamålsområde - - under år utvecklats kapitalintensiteten per arbetstimme tidigare enligt ett visst, någorlunda stabilt, mönster så kan man bestämma ett trendvärde för denna relation 1980. I kombination med de ändamålsvisa sysselsättningstal som framkommer som resultat av modellberäkningarna ger detta trendvärde uppgift om storleken av den kapitalstock 1980 som är konsistent med sysselsättningstalen. Med kännedom om den återstående kapitalstock under prognosperioden som härrör från investeringar företagna före periodens början, och med tillämpning av SCB :s överlevelsekurvor för offentliga kapitalobjekt kan man sedan beräkna de investeringar som behövs för att denna kapitalstock skall uppnås vid prognosperiodens slut. Beräkningar av detta slag har utförts för alla de offentliga delsektorerna med undantag för väg- och gatuväsendet. För detta område är det inte meningsfullt att söka efter samband mellan kapitalstocken och sysselsättningen inom de offentliga myndigheterna. Vägkapitalets funktion som produktionsfaktor hänför sig givetvis till ekonomin som helhet snarare än till den offentliga administrationen av väg- och gatuväsendet. Väginvesteringarna har därför beräknats fristående från de övriga offentliga investeringarna. För flera ändamålsområden måste trendbestämningen för relationen mellan kapitalstock och sysselsättning emellertid betecknas som ytterst osäker. I flera fall uppvisar relationstalen under den gångna perioden trendbrott som är svåra att förklara annat än som resultat av brister i det statistiska grundmaterialet. På grund av den stora osäkerhet som vidlåder denna typ av investeringsberäkningar har de kompletterats med bedömningar av annat slag, i första hand baserade på investeringsutvecklingen under tidigare år. I utredningens ekonometriska modell löses den offentliga konsumtionen ut sedan andra resurskrav, däribland också de offentliga investeringarna, givits som exogent bestämda indata. Samtidigt betraktas behovet av offentliga investeringar avhängigt av den offentliga tjänsteproduktionens volym. Detta kräver iterativa beräkningar. En fristående uppskattning av investeringarna med ledning av vad man i förväg kunde tro om utrymmet för offentlig konsumtion görs inledningsvis. Därefter beräknas investeringarna på nytt utifrån det faktiska utrymme som erhållits i modellkörningen. Med det nya värdet för investeringarna påverkas självfallet utrymmet på nytt. Beräkningarna kan därför behöva upprepas flera gånger innan stabilitet uppnås.

En real input-output-modell för medelfristig analys 73

2.7.3 Lagerinvesterirzgar dvs. förändringarna i de totala lagren, varierar Lagerinvesteringarna, kraftigt år från år. Det mönster som förelegat sedan slutet av 1950-talet visar regelbundet återkommande perioder av höga resp. låga förändringstal för lagren. På grund av lagerinvesteringarnas stora betydelse för den totala efterfrågan i ekonomin har det ansetts nödvändigt att även för prognosperioden följa det historiska mönstret av femåriga lagercykler. Det innebär att lagerförändringarna 1980 skulle komma att ligga på samma 1975. Därmed skulle de förändringstakter som höga nivå som beräknas för övrig slutlig användning inte störas av skillnader mellan lagerinvesteringar 1975 och 1980. utgår från att det finns ett samband mellan den Lagerprognoserna volym som hålls i lager ien sektor (lagerstocken) och produktionsnivån i sektorn. Sedan 1959 har den totala lagervolymen Ökat snabbare än Förhållandet är det motsatta för vissa enskilda sektorer, produktionen. exempelvis textil- och beklädnadsindustri, trä-, massa- och pappersindustri samt varuhandel. För prognosperioden har lagerkvoten i varje sektor, dvs. lagerstockens andel av produktionen, trendframskrivits. Lagerkvoten 1980 har antagits ligga i samma fas som 1975 (se diagram 2.6). Differensen mellan trendkvot och faktisk kvot 1980 har därför

% Totala lagren (exkl. skogsbruket)

z / Z Z

Diagram 2.6 Lagerstocken i procent av bmttoprol I I duktionen 1959-19 75. I I l | T I I l I I I I I l l I I I I h _ 1960 1965 1970 1975 1980 1968 ars 1771597

beräknats vara densamma som 1975. Med hjälp av de sålunda framtagna lagerkvoterna har lagerstocksdata för 1980 konstruerats för modellens sektorer. De olika produktionsnivåerna 1980 i långtidsutredningens fyra alternativ resulterar i olika stora volymer av varor som hålls i lager 19980. Med utgångspunkt från den beräknade lagervolymen beräknas därefter förändringarna i lagervolymen 1980.

74 En real input-outpur-modell för medelfristig analys

2.7.4 Fördelningen av investeringar pá levererande bransch De beräkningar som beskrivits ovan bestämmer vilken investeringsverksamhet, Pl, som företas inom de olika näringsgrenarna. l LU-modellen måste man emellertid också bestämma vilka näringsgrenar som producerar investeringarna, PINV. Detta sker via tre särskilda fördelningsmatriser. För privata investeringar sker fördelningen inne i modellen via matrisen PIKEY. Det görs i ekvation (18). Investeringsmatrisen för 1980 beskrivsi tabell 2.14. För de offentliga investeringarna och lagerinvesteringarna görs beräkningen utanför modellens ram. De införs sedan exogent i försörjningsbalanserna, ekvation (l), som OINV resp. LAGER. (18) . ,23

PINVi =z i=l,...

PIKEYU PIJ-

Fördelningsnycjklarna baseras i stor utsträckning på 1968 års input-

output-undersökning. De olika andelarna modifieras emellertid med utgångspunkt från tillgänglig sektorinformation, exempelvis de sektorstudier till vilka tidigare refererats. Fördelningsnycklarna beskrivs närmare i avsnitt 2.l0.3.

Tabell 2.14 lnvesteringsmatris 1980 mVeste Producerande sektor rande

2.8 Sysselsättning och produktivitet

Sysselsättning och produktivitet är de två faktorer som tillsammans i stort sett bestämmer produktionsvolymen i modellen. Den totala sysselsättningen i milj. timmar, LABOUR, bestäms exogent. I LU:s

En real medelfristig analys 75

input-output-modellför

huvudbetänkande beskrivs prognosen för sysselsättningen. Den har gjorts med utgångspunkt från en prognos av befolkningens storlek och åldersfördelning 1980. Prognosen baseras bl. a. på särskilda antaganden om in- och utvandring. För att beräkna sysselsättningsvolymen itimmar har vidare antaganden gjorts om förvärvsintensitet, arbetstid per sysselsatt, frånvaro m. m. Prognosen skall betraktas som en prognos av utbudet av arbetskraft 1980. Befolkningsprognos och arbetskraftsberäkningar redovisas i detalj i statistiska centralbyråns serie Information i prognosfrågor, nr 1975:6 resp. 1976:1. Efterfrågan på arbetskraft erhålls ur modellen. Efterfrågan per sektori näringslivet, AK1, bestäms som en funktion av förädlingsvärdet, VAFKi, och produktiviteten, i ekvation (3). Efterfrågan i den LABPRODi, offentliga sektorn, bestäms i ekvation (17). är den OAKj, OAKBASj sysselsättning som behövs för baskalkylen. Den andra termen i ekvationens högra led representerar en extra sysselsättning utöver baskalkylens. är en koefficient som anger hur mycket varor och tjänster AKKOEFFJproducerade i näringslivet som förbrukas per arbetad timme inom de offentliga ändamålsområdena (se avsnitt 2.6 ovan). Inom parentesen anges förbrukningen av varor och tjänster utöver baskalkylens förbrukning. Den extra förbrukningen kan, som beskrevs i avsnitt 2.6.1, även vara negativ och således dras ifrån baskalkylens förbrukning. Då kommer även modellens offentliga sysselsättning att bli lägre än baskalkylens. (3) = 1= l, . . . ,23

AKi VAFKi/LABPRODi

(17) = + + . OCUTR)

OAKJ- OAKBASJ- AKKOEFFj (OCMlLJj OCPROCJ-

j = 1, . . . ,l 5 Målet om full sysselsättning införs i modellen via ett krav att efterfrågan på arbetskraft skall överensstämma med utbudet. Det uttrycks i ekvation (6). LABOUR = +

(6) ZAKi EOAKJ-

Den allra största delen av efterfrågan på varor och tjänster är på aggregerad nivå exogent bestämd i modellen. Däremot är efterfrågans fördelning på produktionssektorer huvudsakligen endogent bestämd. Den på totalnivå exogent bestämda huvuddelen av efterfrågan svarar mot en viss efterfrågan på sysselsättning. Är utbudet av arbetskraft större än denna efterfrågan finns i modellen ett utrymme för att öka den offentliga konsumtionen utöver baskalkylen. Den offentliga konsumtionen ökar då precis så mycket att den totala blir lika stor

sysselsättningen

som det totala utbudet av arbetskraft. Är utbudet av arbetskraft i stället mindre än den sysselsättning som behövs för den exogent givna efterfrågan kommer i stället den offentliga konsumtionen att minskas så mycket att jämvikt etableras. Produktiviteten är den andra faktorn som i stort sett bestämmer produktionsvolymen. Produktiviteten definieras här som förädlingsvärde per insatt arbetstimme. För varje sektor i näringslivet anges produktiviteten exogent. Att bedöma produktivitetsutvecklingen är en av huvudupp-

76 En real input-output-modelljör medelfrisrig analys

gifterna för sektorstudierna. För en beskrivning av bedömningarna hänvisas till huvudrapportens kapitel 3 samt till de olika sektoravsnitten i kapitel 7. Produktivitetsutvecklingen inom sektorerna kan emellertid inte betraktas som oberoende av de resultat, t. ex. vad gäller produktionsvolymens storlek, som modellen ger. De produktivitetsantaganden som baseras på sektorstudierna måste därför stämmas av både mot värden på andra exogena variabler (t. ex. investeringarna) och mot själva modellresultaten. Det kan då även i fråga om produktivitetsantaganden bli fråga om irerativa beräkningar. Som ett exempel på de modifieringar i produktivitetsantagandena som kan behöva göras kan nämnas den uppjustering av produktivitetsittvecklingen som gjorts i de båda alternativ (lll och IV) där ett antagande om en förkortning av veckoarbetstiden gjorts. Tidigare erfarenheter och studier visar nämligen att en arbetstidsförkortning i rätt hög grad kompenseras genom ett mera effektivt utnyttjande av resterande arbetstid m. m. Produktionsvolymen är inte helt bestämd av prognoserna för total arbetskraft och produktivitet per sektor. Genom förskjutningar av produktionen mellan sektorer med olika produktivitet kan produktionsvolymen ändras trots att den totala sysselsättningen är oförändrad. Därför skiljer sig exempelvis utvecklingen av bruttonationalprodukten något mellan alternativ l och ll. Den årliga procentuella volymförändringen 1975-1980 i alternativ l är 3,2% och i alternativ II 2,9 %. l alternativ l är produktionen i näringslivet större än i alternativ 11. l det senare är produktionen i den offentliga sektorn större. Näringslivet har en högre produktivitet mätt i 1968 års priser än den offentliga sektorn.

2.9 Formell beskrivning av modellen

2.9.1 Ekvationssystem och variabelbeteckning Se t.ex. SOU 1964:9, Ekvationssystemet omfattar 311 ekvationer och andra samband av 20 Arbetstidsförkortningens olika typer. Det finns lika många variabler som ekvationer. Med rimliga verkningar och SOU 196856, Allmän arbets- indata ger modellen därför en unik lösning. Många ekvationer är som tidslag. Se också av nedanstående tablå relativt framgår enkla samband, vilka definierar SOU 1976:34, Kortare arbetstid När? Hur? variabler i termer av andra variabler eller helt enkelt anger värdet på en Bilaga l. variabel.

En real input-outpur-modell/ör medelfristig analys 77

Parameterstyrd fördelning på sektorer resp. ändamål 23 9, 16 Omfördelning till producerande

31 l

redovisas i tabell 2.15 och variablerna i tabell 2.16. Ekvationssystemet Vilka indata som måste anges exogent vid lösningen för ett år redovisasi tabellens högra kolumn. Utöver dessa indata använder sig modellprogrammet av en matris med trendframskrivna insatskoefficienter. Från matrisen hämtas insatskoefficienter i de fall exogena insatskoefficienter inte anges som indata. Totalt är antalet exogena värden drygt l 000. De fördelar sig enligt nedanstående tablå.

Matriser för omfördelning till producerande sektor 300 Exogena insatskoefficienter 170 200 Övriga parametrar 1 070

2.9.2 A ggregerad modell och den reducerade formen

Långtidsutredningens input-output-modell kan aggregeras till en modell som inte är uppdelad i sektorer. En sådan aggregerad variant av LU-modellen kan användas för att tydligare åskådliggöra sambanden i modellen. Den kan också användas för överslagsmässiga beräkningar. Precisionen i sådana beräkningar blir naturligtvis inte lika stor som vid beräkningar med den sektoruppdelade modellen. Å andra sidan är de överslagsmässiga beräkningarna enklare att utföra då de inte kräver datorbearbetningar. Vid en aggregering kan ekvationer uteslutas vilka bara är av betydelse vid en sektoruppdelad modell. Det gäller t. ex. den privata konsumtionens och exportens fördelning på sektorer. De ekvationer som kan uteslutas av detta skäl är ekvationerna (5), (8), (9), (14), (15), (18), (19) och (20). l den aggregerade modell som redovisas nedan har dessutom uteslutits de ekvationer som bestämmer inkomster och sambandet mellan inkomster och konsumtion, ekvationerna (4) och (12). Den delen av LU-modellen har ju inte använts vid analysen varför inget arbete lagts ner på att

78 En real input-output-modell/ör medelfristig analys

bestämma parametrarna i ekvationerna (se avsnitt 2.5.2). Vidare betrak-

tas tullar m. m. som en exogen variabel i stället för en endogen variabel

som är beroende av importens storlek. Detta förenklar avsevärt härled-

ningen av modellens reducerade form, vilken redovisas längre fram, utan

att nämnvärt försämra analysmöjligheterna. Därmed utesluts ekvation

(lO).

Tabell 2.15 Modellens ekvationssystem

Typ Antal Ekvation Bcskrivs

pa sid.

Produktion och försörjningsbalans (l) 23 Y; + MEXT; + TULL; + SF; + KF; = +

lOKOEl-“ljj Y;

J PC; + soc; + KOC; + PINV; + omv; +

LAGER; + X; + RES; _ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 (2) 23 = VAFK; VAFC; Y; . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 (3) 23 = AK; VAFK; / LABPROD; _ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 (6) l LABOUR =2 + 2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 AKj OAKj

Offentlig sektor och näringsliv (17) 15 = + + OAK; OAKBAS; AKKOEFF; (OCMILJj OCPROC; OCUTR) 75 (16) 15 = + + OCUTR OC; OCBAS; OCMILJ; ocenoc; . . . . . . . . . . . . . . 65 23 = - (14) soc; j = 1,2,..., 7,14 . . . . . . . . . . . . . . 65 ZOCKEYü oc;- 1 23 = - (15) KOC; ZOCKEYü j=8,9 13,15 _. . . . . . . . . . .. 65

oc;-

J

Inkomster och privat konsumtion (4) 1 DlSP = Z WAGE; AK; + E PROFIT; VAFK; + SALARY - NDS. 53

(12) l PCTOT=A+BDISP . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .62 (5) 24 PC; = CONCON; + MPC; * PCTOT + PRCON; PRIS; + KORR;

(PCTOT (l-E WFCi) - 2 (CONCON; + PRCON; PRIS;) ) . . . . . . 57

Import och export (13) 23 = -

M; MCON; + Z MPln VAR” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .50

n (20) 1 = M24 ?C24 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 (11) 23 = . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .., . . . . . . . . . . . 54 M; MEXT; + TULL; 23 = ° (10) TULL; TARIFF; MEXT; + IOK0EFF20; M; . . . . . . . . . . . . . .54 (8) 23 = - BAL; MEXT; X; . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .42 23 (7) 1 BOPREQ == - M24 . . . . . . . . . . . . . . .., . . . . . . . . . . . .42

_.E1BALi 1=

(9) 8 X; = EXPKEY; Z X; i for endogen export . . . . . . . . . . . . . . . .56

14 = (19) X; EXP; i för exogen export . - - . - - . - - - - - . - - -56

Investeringar (18) 23_ PINV; = PIKEYü Plj_ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .74 J

Anm. Ekvation (l) för sektor 20 innehåller M; + Y; i stf. i högsta ledets första term. Y;

En real input-output-modellför medelfrisrig analys 79

Tabell 2.16 Variabler och parametrar i modellen

Beteckning Antal Innebörd TYP HV bestämning”

Y 23 Produktion (bruttoproduktion till mottagarpris) endogen MEXT 23 Import exkl tull m m (se TULL) endogen TULL 23 Tull, införsel- och kompensationsavgifter samt indirekta varuanknuta skatter och handelsmarginaler på import endogen SF 23 Statlig försäljning (per LU-sektor) iterativ KF 23 Kommunal försäljning (per LU-sektor) iterativ IOKOEFF ca 340b Insatskoefficienter (insatsleverans från en sektor till en annan som andel av den mottagande sektorns produktion) exogen M 24 Import inkl tull, införsel- och kompensationsavgifter, indirekta skatter och handelsmarginaler på import endogen PC 24 Privat konsumtion endogen SOC 23 Statlig förbrukning (per LU-sektor) _ end ogen KOC 23 Kommunal förbrukning (per LU-sektor) endogen PINV 23 Privat investering (per producerande sektor) (se PI) endogen OINV 23 Offentlig investering (per producerande sektor) iterativ LAGER 23 Lagerförändring (per producerande sektor) iterativ X 23 Export (se EXP och EXPKEY) endogen RES 23 Restpost exogen VAFK 23 Förädlingsvärde till faktorpris endogen VAFC 23 Förädlingsvärdets andel av produktionen exogen AK 23 Sysselsättning i timmar (per produktionssektor i näringslivet) endogen LABPROD 23 Produktivitet, dvs förädlingsvärde per timme exogen LABOUR l Totalt tillgänglig arbetskraftsvolym i timmar för näringslivet och den offentliga sektorn tillsammans exogen OAK 15 Sysselsättning i timmar (per offentligt ändamål) end ogen OAKBAS 15 Sysselsättning enligt basalternativet för den offentliga sektorn exogen AKKOEl-*I* 15 Koefficient som anger hur mycket arbetskraft som motsvaras av en förbrukning av l milj. kr. varor och tjänster exogen OCMILJ 15 Offentlig förbrukning utöver basalternativet i milj. kr. exogen OCPROC 15 Fördelningsnyckel för eventuellt överutrymme för offentlig förbrukning (EOCPROC = l) exogen OCUTR 1 Överutrymme för offentlig förbrukning endogen OC 15 Offentlig förbrukning per offentligt ändamål endogen OCBAS 15 Offentlig förbrukning enligt basalternativet för den offentliga sektorn exogen OCKEY 15 - 23 Matris för omfördelning av offentlig förbrukning från offentligt ändamål till LU-sektor exogen DISP 1 Disponibel inkomst endogen WAGE 23 Reallön per arbetstimme i näringslivet exogen PROFIT 23 Till hushållssektorn utdelade vinster, räntor m m som andel av förädlingsvärdet exogen SALARY 1 Summa löner i den offentliga sektorn exogen NDS 1 Netto direkta skatter endogen PCTOT 1 Privat konsumtion totalt exogen A l Konstant term i makrokonsumtionsfunktionen exogen B 1 Marginell konsumtionsbenägenhet i malrokonsumtionsfunktionen exogen CONCON 24 Konstant term ikonsumtionsfunktionerna ekonometrisk MPC 24 Marginell konsumtionsbenägenhet ikonsumtionsfunktionerna ekonometrisk PRCON 24 Koefficient för priskänslighet i konsumtionsfunktionerna ekonometrisk PRIS 24 Rclativpris i konsumtionsfunktionerna iterativ KORR 24 Korrektionsfaktor för konsumtionsfunktionerna (ZKORR = 1) exogen MCON 23 Konstant term i importfunktionerna ekonometrisk MPI ca 100 Koefficienter för marginell eller genomsnittlig konsumtionsbenägenhet i importfunktionerna ekonometrisk VAR ca 100 Förklarande variabler i importfunktionerna (beteckningen står för en godtycklig variabel vilken anges i indata) TARIFF 23 Uppräkningsfaktor för att i importen inkludera tullar, införseloch kompensationsavgifter och indirekta skatter på import exogen BAL 23 Import - export endogen

80 En real input-output-mødel/jör medelfrisrig analys

Beteckning Antal Innebörd Typ av bestämning”

BOPREQ l Bytesbalanskrav iterativ EXPKEY 10 Fördelningsvektor för endogent bestämd export (ZIEXPKEY = l) exogen EXP 13 Exogent bestämd export exogen PIKEY 23 x 23 Matris för att omfördela investeringar från investerande till producerande sektor exogen Pl 23 Privat investering (per investerande sektor) iterativc 11 l kolumnen anges om variabeln eller parametern är endogent eller exogent bestämd. En del av de som är exogent bestämda har bestämts genom iterationer med andra modeller eller kalkyler och en del har bestämts med ekonometriska metoder. Det anges i så fall i kolumnen. b Det finns egentligen 23 x 23 = 529 insatskoefficienter varav emellertid ca 190 är lika med noll. Av de ca 340 som är positiva anges ungefär hälften exogent. Resten är trendframskrivna med utgångspunkt från statistik för 1959 4 1973. c Olika metoder har använts för olika sektorer. l de flesta sektorer har investeringarna avstämtsiteraiivt mot produktion eller andra variabler. Se avsnitt 2.7.1.

Den aggregerade modellen anges av följande ekvationssystem. De endogena variablerna finns i ekvationernas vänstra led och de exogena variablerna i de högra leden. Ekvationernas nummer är desamma som motsvarande ekvations i den disaggregerade modellen. Beteckningarna har däremot förenklats. E kvationssystem

(l)

Y+M=iY+C+O-03+I+L+X

(2) V=aY

(3)

V=pA1

(6)

A1+A2=A

(7)

X-Ml=B (ll) M-M1=T

(13) M=a0+aliY+a2C+a3O+a4l+a5L

(16) =O

01+O2

(17)

A2 =A3+kO2

Beteckningar: Endogena variabler

Y = Produktion till mottagarpris M = inkl. tull m. m. Import = exkl. tull m. m. M1 Import X = Export = A1 Sysselsättning i näringslivet = A2 Sysselsättning i den offentliga sektorn V = Förädlingsvärde till faktorpris O = totalt Offentlig förbrukning, = utöver 02 Offentlig förbrukning basprognosen

En real input-ourput-modell för medelfristig ana/vs 81

Exogena variabler C = Privat konsumtion 01 = Offentlig förbrukning enligt basprognosen 03 = Offentlig försäljning r-n = Investeringar, privata och offentliga L = Lagerförändring A = totalt Sysselsättning = i den offentliga sektorn A3 Sysselsättning enligt basprognosen B = Bytesbalanskrav T = Tull m. m.

Parametrar

a = Förädlingsvärde per enhet produktionsvärde p = Förädlingsvärde per arbetstimme i = Insatsleveranser per enhet produktionsvärde k = Arbetstimme per enhet offentlig förbrukning utöver basprognosen

Den reducerade formen av ekvationssystemet uttrycker var och en av de endogena variablerna i termer av enbart exogena variabler och parametrar. Den visar vilka exogena variabler som direkt och indirekt inom den aggregerade modellen påverkar de endogena variablerna och hur.

V =d

(A-A3)+dkS

1 1 y + dkS

:Id

(A-A3) a_

= 1_ + d

T1)-

dkS

A1 p (A-A3)

l l -A -

Fd(A-A3)--p-dkS

A2

_ 1- 1 0

-01 +-a_1d (A-A3) -p-dS

1- 1 =

02 ald(A-A3)-Fd

l =a0+all(A-A3)+a21C+a3lO1+a411+ as] L+a61(B-O3

-T)-T

._ l l l l l l M

-a0+a1 (A-A3)+a2 C+a3 Ol+a4 l+a5 L+a6 (B-O3

-T)

_ 1 1 l l l l X

-a0+al (A-A3)+a2 C+a3 O1+a4 l+a5 L+a6 (B-O3

-T) -T+B

82 En real input-output-modell för medelfristig anal»s sou 1975:42

där d = ap/(kp(l-i)+a) S = T

C+O1-O3+l+L+B

al* =pa1i+a3<1-i»/<kp<1-i›+a)

=

6121 a2+as1

831 “W361

341 =34+a6l

351 =35+a6l

-

a61 =(a1ikp a3a)/(kp (1-1) + a)

Med utgångspunkt från långtidsutredningens modellkörningar för 1980 kan värden på parametrarna i den reducerade formen uppskattas. För några av de endogena variablerna kan uttrycken skrivas på nedanstående sätt. Uttryck för de övriga endogena variablerna kan lätt erhållas med hjälp av de generella formlerna ovan. (l) V =6,l6A-6,l6

A3+0,78S

(2) =0,l8A-0,18 S

A1 A3+O,O23 (3) A2 =0,82 A +O,l8 - 0,023 S

A3

(4) O

=O1+6,40A-6,40 A3-0,l8S

(5) M = -10690 + 0,46 c + 0,3101+ 0,70 l + 0,59 L + 2,40 (A-A3) + 0,23 (B -03 - T) (6) BNP =23,33 A - 2,68 + 0,35 S + T

A3

Av formel (2) och (3) framgår att en ökning av den totala sysselsättningen (A) med l milj. tim kommer att fördelas på offentlig sysselsättning med 0,82 milj. tim och sysselsättning i näringslivet med

(Az) (A1)

0,18 milj. tim. Att huvuddelen av en sysselsättningsökning tillfaller den offentliga sektorn beror på att den offentliga konsumtionen residualbestäms. Den del av en sysselsättningsökning som tillfaller näringslivet är avsedd för produktion av varor och tjänster som förbrukas i den offentliga sektorn i samband med att den offentliga sysselsättningen ökar. Av formlerna framgår också att sysselsättningen i näringslivet ökar med 0,023 gånger den slutliga användning som bestäms exogent. Den offentliga sysselsättningen minskar i samma utsträckning. Om den exogent bestämda privata konsumtionen ökar med 100 milj. kr. så ökar sysselsättningen i näringslivet med 2,3 milj. tim. och minskar med offentliga sysselsättningen lika mycket. Av formel (5) framgår de importbenägenheter som impliceras av modellens importfunktioner. För privat konsumtion har importbenägenheten uppskattats till 0,46. Importbenägenheterna för investeringar och lagerförändringar har uppskattats vara större, 0,70 resp. 0,59. För offentlig förbrukning implicerar importfunktionerna en lägre importbenägenhet, 0,31. Det bör här påpekas att de relativt höga importelasticiteterna beror på att varje ökning av importen via modellens bytesbalanskrav

En real input-output-mode/Iför medelfristig analys 83

vilket i sin tur ytterligare ökar medför en lika stor ökning av exporten, osv. I importelasticiteterna ligger således ett hänsynstagande till importen dessa indirekta effekter Den näst sista termen i formel (5) på importen. står för den import som förklaras av den offentliga förbrukningen utöver offentliga förbrukning. Den sista termen visar bl. a. att ett baskalkylens en inte obetydlig ökning av krav på ökat exportöverskott (B) medför importen. Formel (6) visar att BNP ökar med 23,33 milj. kr. om den totalt tillgängliga sysselsättningen ökar med 1 milj. tim. Den visar också att vid en given total sysselsättning (A) och en given baskalkyl för den offentliga sysselsättningen den (A3) så ökar BNP om S ökar. Om exempelvis exogent bestämda privata konsumtionen ökar med 100 milj. kr. så ökar BNP med 35 milj. kr. utan att den totala sysselsättningen ökar. Detta är en effekt av att produktiviteten är högre i näringslivet än i den offentom man som i modellen mäter produktiviteten i 1968 års liga sektorn, priser. Slutligen måste påpekas att de samband som råder i den aggregerade modellen är genomsnittliga samband. I den disaggregerade modellen är t. ex. efterfrågans effekt på importen inte bara beroende av om efterfrågan manifesteras i form av privat konsumtion, investeringar etc., utan också beroende av vilken typ av varor eller tjänster som efterfrågas, dvs. mot vilken produktionssektor efterfrågan riktas.

2.10 Det statistiska underlaget Till för modellens import- och konsumgrund input-output-matriser, tionsfunktioner samt en del övriga beräkningar ligger sektorvisa försörjför perioden 1959-1974. Samtliga sifferserier är uttryckta ningsbalanser i till balanserna har varit statistiska 1968 års priser. Källmaterial nationalräkenskaper vilka är publicerade i Statistiska centralbyråns serie N 1975:98 (inkl. appendix). De olikheter i beräk- Meddelanden, ningarna som i vissa fall föreligger gentemot nationalräkenskaperna redovisas under resp. avsnitt nedan. Modellen omfattar 24 produktionssektorer inom näringslivet. Dessa definieras i tabell 2.17 dels enligt standard för svensk näringsgrensindelning (SNI), dels enligt kod för svenska nationalräkenskapernas ADBsystem (SNR).

2. l 0.1 Försörjningsbalanser för näringslivet De enskilda sektorbalanserna för näringslivet beskrevs i ekvation (l) i avsnitt 2.1. Något förenklat och aggregerat till hela näringslivet kan försörjningsbalansekvationen skrivas

Y+M=INS+PC+OC+INV+LAGER+X

84 En real input-ourput-modell för medelfristig analys

Beteckningar: Y = Bruttoproduktion till mottagarpris M = Import (inkl. tullar m. m.) INS = Varor och tjänster avsedda för insats i produktionssystemet - (INS i ekvation (1))

=10KOEFFü

Yj

PC = Privat konsumtion OC = Offentlig förbrukning INV = Offentliga och privata investeringar LAGER = Lagerförändringar X = Export

Tabell 2.17 Sektorindelning och sektordefinitioner i LU-modellen

4 5 Konkurrensutsatt livsmedels-

24 lmport av utländska turisttjänster

Variablerna Y och INS beräknas med hjälp av produktionsstatistik medan övriga variabler huvudsakligen bestäms från användningssidan. För att ekvationen skall stämma måste beräkningarna från produktionssidan vara fullt jämförbara med dem från användningssidan. Så är emellertid inte

fallet i nationalräkenskaperna Den skillnad som nationalräkenskaperna

visar mellan beräkningar från produktions- resp. användningssidan (restl posten) har i modellens balanser eliminerats genom att den utfördelats Se t. ex. statistiska över de delar av insatsstrukturen som ej kunnat direktbestämmas i centralbyråns SM N 1975:98, s. 26 ff. statistiken (se vidare avsnitt 2. 10.4).

En real input-output-modell för medelfristig analys 85

Samtliga variabler i försörjningsbalansen, således även de för slutlig användning, måste fördelas på producerande sektorer. De metoder som därvid använts beskrivs nedan. Det redovisade beräkningsarbetet vad gäller fördelning på sektorer och insatsleveranser har i huvudsak utförts av statistiska centralbyrån.

2. l 0.2 Tillförseln l nationalräkenskaperna redovisas produktionsvärdet till producentpris och importen exkl. tullar och införselavgifter. Eftersom användningssidan är beräknad till mottagarpris måste även produktion och import redovisas på detta sätt. Genom att till nationalräkenskapernas producentpris lägga transportmarginaler, indirekta varuanknutna skatter, netto, och handelsmarginaler på hemmaproduktion erhålls produktionsvärdet till mottagarpris (se diagram 2.7). På importvärdet har förutom tullar och införselavgifter lagts de delar av indirekta skatter och handelsavgifter som kan antas avse importerade varor. De varuanknutna indirekta skatterna och handelsmarginalerna har således fördelats på hemmaproduktion och import. Det har skett genom att anta att den särskilda varuskatten, med undantag av skatt på petroleumprodukter, i sin helhet utgår på varor producerade inom landet. Den allmänna varuskatten samt handelsmarginalerna har fördelats i förhållande till hemmaproduktionens resp. importens storlek. Fördelningen av indirekta skatter samt handels- och transportmarginaler på modellens sektorer har skett med hjälp av input-output-beräkningarna 1968.1 1 SCB SM N 1972:44.

- Produktionsvärde till mottagarpris ll - Produktionsvärde till leverantörspris m» - Produktionsvärde till producentpris ?-- - Produktionsvärde till faktorpris-

Förbru k- Lö ner Driftöver- Icke Varu- Transportning till skott varu- anknutna och mottagar- inklusive anknutna indirekta handelspris kapital- indirekta skatter, marginaler försl itni ng- skatter, netto netto

Förädlingsvårde till faktorpris *_- -Förädlingsvärde till producentpris Förädlingsvärde till leverantörspris m Anm. För hela ekonomin sammanfaller produktionsvärdet till leverantörspris med Diagram 2. 7 Schematisk produktionsvärdet till mottagarpris till följd av att transport- och handelsmarginaler figur över sambandet ingår i varuhandelns produktionsvärde. mellan olika värdebe- Källa: scs SM 1975:93. grepp för produktionen

86 En real input-output-modell för medelfristig analys

2. l 0.3 Slutlig användning Privat konsumtion. I nationalräkenskaperna redovisas den privata konsumtionen på varugrupper enligt SNA. Någon nyckel mellan denna varugruppering och näringsgrenar enligt SNI finns inte. Den provisoriska nyckel som använts är konstruerad så att varje SNA-nummer i största möjliga utsträckning förts till en modellsektor. I de fall det varit nödvändigt att hänföra ett SNA-nummer till flera sektorer har detta skett med ledning av input-output-undersökningen 1968. I de flesta fall har en fast procentsats av SNA-numret ifråga förts till en viss sektor för samtliga år. För vissa sektorer har det dock varit möjligt att variera procentsatsen år från år. Detta gäller framför allt livsmedelskonsumtionen om vilken uppgifter finns från jordbruksnämnden. Fördelningsnyckeln redovisas i tabell 2.25 sist i kapitel 2. Offentlig förbrukning. l försörjningsbalanserna avser detta begrepp den offentliga sektorns inköp av varor och tjänster från näringslivets sektorer minskat med den försäljning av varor och tjänster som görs av offentliga myndigheter. Försäljningen har i sin helhet förts till sektorn privata tjänster. Den avser t. ex. lokalhyror, viss kontrollverksamhet, patientavgifter i öppen vård m. m. Viss del av försäljningen (ca 20 %) utgörs av varor som inte kan sägas tillhöra sektorn privata tjänster men som på grund av statistiska svårigheter inte har fördelats på varusektorer. Den huvudsakliga källan vid fördelningen av offentlig förbrukning på producerande sektor har varit 1968 års input-output-tabeller. Vidare har de löpande nationalräkenskaperna gett en grov fördelning på utgiftsslag. Följande har gått att direkt hänföra till en viss bransch:

Fortifikationsanläggningar till byggnadssektorn Tjänsteförsändelser till samfärdselsektorn Hyror till sektorn privata tjänster Tjänster från andra offentliga myndigheter till sektorn privata tjänster Reparationer av maskiner och fartyg till verkstads- resp. varvssektorn Reparationer av byggnader och anläggningar till byggnadssektorn

För övriga utgiftsslag (försvarets maskininköp, bränsle, livsmedel samt ospecificerade varor och tjänster) har fördelningen skett med hjälp av input-output-beräkningarna 1968. På några punkter har justeringar av input-output 1968 gjorts och kompletterande material utnyttjats. Den statistik som därmed erhållits över förbrukningen av olika slag av varor och tjänster i de olika offentliga ändamålen har lagts till grund för den nyckel, OCKEY, som beskrivits i avsnitt 2.6.2. Privata investeringar. Med privata investeringar avses i modellen, förutom investeringar gjorda av privata företag, även investeringar gjorda av offentliga affärsverk och aktiebolag. Investeringarna delas i nationalräkenskapema in i tre delar, nämligen byggnads- och anläggningsinvesteringar, investeringar i maskiner, transportmedel och inventarier samt investeringar i avelsdjur. En stor del av investeringsvarorna är producerade i en annan sektor än den där investeringen skett. Vid fördelningen från investerande till

En real input-output-modelljör medelfrisrig analys 87

producerande sektor har använts en nyckel som konstruerats med hjälp av input-output-undersökningen 1968. Enligt denna nyckel har nästan samtliga byggnads- och anläggningsinvesteringar ansetts vara producerande i sektorn byggnadsverksamhet. Enda undantaget är investeringar i dikning samt skogsvårdande åtgärder, vilka ansetts producerade i jordbruks- resp. skogsbrukssektorn. Vad gäller investeringar i maskiner, transportmedel och inventarier har huvuddelen fördelats på de tre sektorerna textil- och beklädnadsindustri (0,9 %), trä-, massa- och pappersindustri (4,3 %) samt Verkstadsindustri exkl. varv (94,8 %). För varvssektorn är fördelningen något annorlunda eftersom man här räknat med att 36 % av investeringarna i maskiner, transportmedel och inventarier kan antas vara producerade inom den egna sektorn. Även för sektorn privata tjänster har använts en något annorlunda fördelningsnyckel. Den procentuella fördelningen på producerande sektorer har antagits vara densamma för samtliga år. Vissa investeringar inom samfärdselsektorn, såsom handelsflottans investeringar samt investeringar i Slzs tågfärjor, har i sin helhet ansetts producerade inom varvssektorn. Investeringar i avelsdjur har förts till jordbrukssektorn. Offentliga investeringar. Dessa har behandlats på ungefär samma sätt som privata investeringar, dvs. samtliga byggnads- och anläggningsinvesteringar har ansetts producerade inom sektorn byggnadsverksamhet och övriga investeringar har fördelats på textil- och beklädnadsindustri (0,9 %), trä-, massa- och pappersindustri (4,2 %), Verkstadsindustri exkl. varv (92,9 %) samt varv (2 %). Fördelningsnyckeln är grundad på 1968 års input-output-undersökning och är densamma för samtliga år. Lagerförändringar. Nationalräkenskapernas statistik visar lagerförändringarna inom den lagerhållande sektorn. De har fördelats på producerande sektorer enligt följande. Jordbrukets lager av brödsäd och slaktdjur har förutsatts vara tillverkade inom den egna sektorn. Samma sak gäller lager i skogsbruket. Industrins lagerförändringar delas av nationalräkenskapema upp på tre grupper: insatsvaror och bränsle, varori arbete samt färdigvaror. Av dessa grupper anses varor i arbete och färdigvaror vara producerade i den lagerhållande sektorn. För insatsvaror och bränslen inom industrin används sedan 1972 en fördelningsnyckel som grundar sig på en inom statistiska centralbyrån gjord undersökning av råvarulagrens sammansättning inom industrin. För tidigare år har råvarulagren fördelats på tillverkningssektorer i enlighet med insatsleveransernas fördelning i input-output-undersökningen 1968. Varuhandelns lagerförändringar har fördelats med hjälp av tre olika nycklar. Före 1966, då en ny branschindelning genomfördes, har vid fördelningen använts en nyckel som konstruerats inom statistiska centralbyrån i anslutning till input-output-undersökningen l964. Till grund för fördelningsnyckeln för 1966-1968 ligger 1963 års handelsräkning. Till grund för den nyckel som använts för åren fr. o. m. 1969 har beträffande partihandeln använts en undersökning av lagrens sammansättning gjord av statistiska centralbyrån 1973. För detaljhandeln har varusammansättningen av försäljningen genom detaljhandeln varit utgångsmaterial.

88 En real input-output-modelljör medelfristig

analys

Lagren inom energisektorn har ansetts producerade inom sektorn petroleum- och kolindustri. Export och import. Största delen av importen och exporten återfinns i SOS Utrikeshandeln. I denna redovisas årligen varuhandeln i löpande priser enligt FN:s varunomenklatur Standard International Trade Classification (SITC). För att fördela handeln på LU:s branscher måste en fördelningsnyckel användas. För 1968-1972 har SCB använt en tidigare utarbetad nyckel mellan SITC och SNI för att omfördela export och import till produktionsséktor. Fr. o. m. 1973 föreligger en ny nyckel som SCB utarbetat bl. a. med användande av indexar från sitt prisindexprojekt. För åren före 1968 har exportens och importens fördelning på LU-sektorer erhållits genom att tidigare statistikserier skarvats på statistiken 1968-1972. De olika metoder som har använts och de brott som uppstått i de statistiska serierna har vållat vissa problem vid prognoserna av import och export. En översyn av statistiken framstår därför som önskvärd. För sådan export och import som inte redovisas i SOS Utrikeshandeln har smärre justeringar gjorts enligt följande:

Export Sektor l Exportvärdet höjs med värdet av direktlandad fisk 4, 5 och 6 Skeppsfournering delas upp på de tre sektorerna enligt en fördelningsnyckel som grundar sig på den privata konsumtionens fördelning mellan dessa tre sektorer 12 Exportvärdet höjs med bunkers av olja 14 Exportvärdet höjs med värdet av exporterat icke monetärt guld (SITC 99) Import Sektor 3 Importvärdet höjs med bunkers av kol 4, 5 och 6 Skeppsfourneringen höjer importvärdet. Jfr exporten 12 Bunkers av olja höjer importvärdet och de i särskild ordning uppskattade oljerabattema sänker importvärdet 14 Importvärdet höjs med värdet av importerat icke monetärt guld (SITC 99) Slutligen korrigeras exporten och importen för återutförsel och återinförsel, vilket redovisas i SOS Utrikeshandeln enligt SITC.

2.1 0.4 Insatsleveranserrza Vid fördelningen av den produktion inom en sektor som används som insats i andra sektorer utförs beräkningarna i flera steg. l ett första steg har insatsen från en sektor till en annan direkt kunnat bestämmas ur tillgänglig statistik. Sådana beräkningar avser dock oftast bara delar av insatsleveranserna från en bransch till en annan. Material har hämtats från

En real input-ourput-modellför medelfristig analys 89

sektorräkenskaperna och grundmaterialet till dessa. Poster som använts är exempelvis byggnads-, maskin- och bilreparationer, bränsle, elektricitet, lejda transporter, hyror och emballage. För transporter och emballage m. m. och i vissa fall även bränsle har den totala summan fördelats på levererande sektorer med hjälp av input-output-undersökningen 1968. Andra källor, förutom sektorräkenskapema, har varit industristatistikens tabeller över råvaruförbrukning samt för vissa specifika insatsvaror beräkningar över inhemsk tillgång. Dessa data har ibland kunnat användas direkt men ofta har nivån måst justeras med utgångspunkt från den detaljerade input-output-tabellen för 1968. Justeringarna avser dels påslag av handels- och distributionsmarginaler, dels fördelning av resp. vara på olika användande branscher. De direkt bestämda cellernas andel av de totala insatsleveranserna uppgick 1968 till ca 42 %. l beräkningarnas andra steg har resterande insatsleveranser fördelats enligt input-output-beräkningarna 1968. Därefter har en avstämning gjorts så att totalen överensstämmer med total förbrukning enligt sektorräkenskapema. För övriga år har skillnaden mellan total förbrukning och direktkalkylerad insats fördelats likadant som för 1968. Den i nationalräkenskaperna redovisade differensen mellan användningsside- och produktionssideberäkningarna av bruttonationalprodukten har eliminerats genom att den proportionellt fördelats ut över de delar av insatsstrukturen som inte kunnat direktbestämmas i statistiken. Till skillnad från beräkningarna i nationalräkenskaperna har vidare de ofördelade banktjänsterna (SNI 8120) fördelats ut på sektorer proportionellt mot deras resp. produktionsvärden.

2. l 0.5 Sysselsáttningen Nationalräkenskapernas beräkningar över sysselsättningen redovisas dels som medeltal sysselsatta, dels som arbetade timmar. I modellen anges exogent den totala sysselsättningen mätt i milj. arbetstimmar för näringslivet och den offentliga sektorn tillsammans. De värnpliktiga anses i modellberäkningarna inte - såsom fallet är i nationalräkenskaperna som anställda inom försvaret. Liksom i folkräkningarna klassificeras de som icke förvärvsarbetande. Timantalet för den offentliga sektorn enligt nationalräkenskaperna har således minskats med antalet arbetade timmar för de värnpliktiga. För de historiska serierna över modellsektorernas arbetsproduktivitet, dvs. produktion per arbetstimme, haranvänts nationalräkenskapernas sysselsättningsstatistik uppdelad på näringsgrenar. Ett problem har varit att centralbyrån för sysselsättningen inom bostadsförvaltning även räknar in sysselsättningen inom annan fastighetsförvaltning. Eftersom den senare i modellen är en delsektor inom privata tjänster och inte ingår i bostadssektorn har en uppdelning varit nödvändig att göra. Genom att anta att produktiviteten inom bostadsförvaltning och annan fastighetsförvaltning är densamma har det, med hjälp av resp. sektors produktion, varit möjligt att lösa ut antalet arbetstimmar för såväl bostadsförvaltning

90 En real input-output-modell för medelfristig analys

som annan fastighetsförvaltning. Sektorerna omfattar endast en obetydlig andel av den totala sysselsättningen.

2. l 0.6 Justering av utgångsläget 19 75 Långtidsutredningen avser att visa bl. a. hur de underliggande faktorer som långsiktigt påverkar den potentiella produktionsutvecklingen förändras. Hur stor faktisk produktionsökning man kan räkna med under en femårsperiod beror emellertid på vilka antaganden man gör om kapacitetsutny ttjandet utgångsåret och slutåret. Vid fullt kapacitetsutnyttjande är faktisk och potentiell produktionsutveckling självfallet identiska. I de senaste långtidsutredningarna har man kunnat betrakta utgångsåret (t. ex. 1970) som ett år med högt kapacitetsutnyttjande. Detta är uppenbarligen inte fallet 1975. Man måste därför försöka att mera noggrant bedöma kapacitetsgapet i utgångsläget. En utgångspunkt för övervägandena har varit att 1974 var ett år med i stort sett fullt utnyttjande av den tillgängliga arbetskraften och produktionskapaciteten. Produktionsökningen mellan 1974 och 1975 var obetydlig. En väsentlig förklaring till detta är den kraftiga minskningen av exportvolymen 1974-1975. Minskningen berodde på den djupa lågkonjunktur som rådde i de flesta av våra avnämarländer. Trots den obetydliga produktionsökningen 1974-1975 har sysselsättningen ökat samma period. Arbetslösheten var t. o. m. något lägre 1975 än 1974. 1975 kan således sägas vara ett år med i stort sett fullt utnyttjande av arbetskraften men inte av produktionskapaciteten i sin helhet. En fullständig ”normalårsberäkning” av 1975 har inte utförts. Att precisera en sådan, t. ex. med avseende på investeringsutveckling och offentlig sektor är förknippat med stora teoretiska och praktiska svårigheter. Den erforderliga korrigeringen har därför koncentrerats till de variabler som hör samman med utlandstransaktionerna. Därigenom blir beräkningen visserligen relativt enkel men förhoppningsvis mera verklighetsanknuten än en renodlat teoretisk ansats. Bytesbalansen visade 1974 ett underskott på drygt 4 miljarder kr. främst på grund av de oljeprishöjningar som inträffat. Detta underskott har antagits utgöra ett mått på den bestående balansbrist som vi drabbats av genom den terms-of-trade-försämring som inträffat i samband med oljeprishöjningarna. Ett underskott på bytesbalansen av denna storlek har därför införts i kalkylen för det justerade utgångsläget 1975. Terms-oftrade för varor har antagits bli oförändrade från 1974 och framåt medan exportvolymen skall öka med ca 7 % 1974-1975 i den justerade kalkylen. Detta tal svarar mot den trendmässiga ökningen under 1970-talets första hälft enligt konjunkturinstitutets exportbedömning (se bilaga 2). Den ökning av importvolymen av varor som erfordras för att sluta balanserna blir ca 3 %. För utiikeshandeln med tjänster, för inhemsk efterfrågan och för sysselsättning har ingen justering gjorts av den preliminära konjunkturbedömning som gjordes i oktober 1975. Uppjusteringen 1975 i absoluta tal är för exporten 7 900 milj.kr. i

En real medelfristig analys 91

input-output-mødellfär

löpande priser och 7 000 milj.kr. i 1968 års priser. För importen är motsvarande tal 2 900 mi1j.kr. i löpande priser och l 700 mi1j.kr. i 1968 års priser. De justeringar som beskrivits ovan resulterar i en produktions- och produktivitetshöjning 1975 som betydligt bättre ansluter till den långsiktigt normala än den man får fram i konjunkturbedömningen. Den justerade produktivitetsstegringen 1974-1975 skulle uppgå till knappa 3 %. Efter denna justering av utgångsläget 1975 beräknas i modellen den produktionsökning som är möjlig mellan ett utgångsår 1975 och ett slutår 1980, som båda kännetecknas av fullt utnyttjande av arbetskraft och produktionskapacitet. Detta sätt att utnyttja modellen medför emellertid vissa problem. Många av modellens delar, t. ex. importfunktioner, konsumtionsfunktioner och insatskoefficienter är t. ex. uppskattade med hjälp av bl. a. regressionsanalys där observationerna avser år med både högt, normalt och lågt kapacitetsutnyttjande. Detta är en av anledningarna till att de konstanta termer som finns i funktionerna för de olika branschema har fått anpassas så de för utgångsåret 1975 ger en total import och konsumtion som ansluter till den uppskattning som beskrivits ovan.

The Cambridge Economic Policy Group* använder en liknande metod

att prognostisera utvecklingen vid ett konstant kapacitetsutnyttjande. Där har man emellertid också justerat de historiska serierna så att även de visar utvecklingen vid ett konstant kapacitetsutnyttjande. Det ger ett något annorlunda underlag för bestämning av t. ex. importfunktioner. Vi har emellertid inte kunnat pröva denna metod i 1975 års långtidsutredning. De insatskoefficienter för 1975 som används imodellkörningarna är vanligen baserade på trendextrapolationer för perioden 1959-1973 (se dock avsnitt 2.2.3 ovan). Även dessa värden avser därför närmast ett år med ”normalkonjunktur”. De styr i hög grad den produktionsutveckling för olika branscher som beräknas i modellen. Produktionen 1975 för industrins branscher, inkl. justeringen för onormal export resp. import, har emellertid först uppskattats med hjälp av korttidsstatistik och särskilda branschbedömningar. I den mån modellresultaten inte överensstämmer med dessa särskilda uppskattningar har en anpassning av modellresultaten gjorts.

2.l0.7 Resultat av modellberäkninganza Resultaten av modellberäkningarna har i detalj redovisats i LU:s huvudbetänkande, framför allt i kapitel 5. l tabellerna 2.18 och 2.19 l redovisas de fullständiga modellkörningar som ligger som grund för LUS Economic Policy alt. ll). I tabellerna 2.20-2.24 Review, No 1 February analys av utvecklingen 1975-1980 (enligt 1975, University of Camredovisas koefficientmatriser för 1960, 1965, 1970, 197.5 fullständiga bridge, Department of och 1980. Applied Economics.

En real input-ourpuz-model/för medelfrisrig analys 93

Tabell 2.18 Input-output-tabell 1975 Milj.kr., 1968 års priser Från Till Sektor .--A Summa Privat Kommu- Privat Summa Residual Total

(faktorpris) 3 983 3 459 1 776 1.676 1 357 770 2 517 7 466 2 978 658 3 870 365 1785 2 977 20 507 1490 330 4 405 14 359 Differens -160 -19 -99 654 -55 5 184 -628 503 93 106 --338 990 116 #300 -21 30 i- 132 266 159 -155 70 -77 614 0 6 741 134 429 Näringslivets bidrag till BNP (faktorpris) Produktion (mottagarpris) 8 949 5 111 3 530 15 097 6 035 8 023 7 490 23 065 5 120 1695 10 053 5 152 3 970 10 816 49 509 4 077 1003 6 133 30197 24 586 18 387 16 010 29 306 0 293 314 Tullar m. m5 18 520 Import 2 031 110 2 076 907 1 735 459 4 666 1 136 231 507 5 735 2 550 867 3 634 16 670 910 644 78 0 788 1 893 0 1 576 2 920 52 123 Näringslivets bidrag till BNP (mottagarpris) 152 949 Tull marginal mm 497 6 30 619 822 233 1 893 167 24 141 853 2 200 164 383 3 263 61 398 1 0 0 0 0 28 0 11 783 Offentliga sektorns bidrag till BNP (mollagarPris) 27 530 Total tillförsel 11477 5 227 5 636 16 623 8 592 8 715 14 049 24 368 5 375 2 343 16 641 9 902 5 001 14 833 69 442 5 048 2 045 6 212 30197 25 374 20 280 16 010 30 910 2 920 357 220 BNP (mottagarpris) 180 579

a Förutom tullar ingår införsel- och kompensationsavgifter, indirekta skatter och subventioner samt residualcr mellan produktion» och användningsberäkningarna.

En real inpul-ourpur-modellför medelfrisrig analys 95 Tabell 2.19 lnput-output-tabell 1980, alt. ll Mi1j.kr.. 1968 års priser

Förädlingsvärdc (faktorpris) 4 069 3 618 2 084 1586 1474 868 2 542 9 314 3 064 824 5 782 432 1956 4188 5 478 15 823 18119 0 154 554 011161618 .-94 25 106 659 480 5 334 2 648 742 114 228 1 498 1 484 114 2712 373 231 2 37 0 8 249 Näringslivets bidrag :111 BNP (faktorpris) 154 554 Produktion (mottagurpris) 9 042 5 431 4 255 15 863 6198 8 591 7 356 29107 5 329 2147 14 936 6 360 4 401 14 397 7 865 33 667 28 009 18 027 31731 0 340 900 Tullar m. m.” 21630 lmport 1 990 150 2 678 1 101 2 195 508 6 229 1 699 278 629 8 636 2 474 1 161 4 492 16 0 1 111 3 528 67 554 Näringslivets bidrag 1111 BNP (mottagarpris) 176134 Tull marginal mm 472 6 36 629 940 263 2 148 245 28 167 1 041 1 928 219 458 1 0 0 0 13 377 Offentliga sektorns bidIag till BNP (mottagarpris) 32 248 Total tillförsel 11504 5587 6969 17593 9333 9362 1. 5 7 33 31051 5635 2943 24613 10762 5781 2 534 7 882 33 667 29120 18 027 33 668 3 528 421 831 BNP (mottagarpris) 208432

I Förutom tullar ingar införscl- och kompcnsationsavgiftcr. indircktu skatter och subventioner samt rcsiduulcr mellan produktion» och zmviindningsbcräkxiingarna.

En real input-outpur-modell för medelfristig analys 97

Tabell 2.20 lnput-output-koefficienter 1960

Från Till sektor *m* 1 2 3 4 5 s 7 a 9 10 11 12

1 051119 0.00000 000000 .37aa5 .21959 03071 01532 0.00000 0.00000 05250 .00103 0.00000 2 000711 .01807 0.00000 0.00000 00425 000000 0.00000 .23035 0.00000 0.00000 .00172 0.00000 3 .00310 .00092 03151 0.00000 0.00000 0.00000 0.o0000 .00517 0.00000 0.00000 01930 .1s2a7 4 01951 0.00000 0.00000 .15575 .06824 00447 .01243 000000 0.00000 000000 .00724 000000 5 04715 000000 000000 .01522 .15408 00224 000000 .ooosa 000000 000000 .01103 0.00000 s 000000 0.00000 0.000o0 000000 000000 .01322 000000 000000 000000 000000 000000 000000 7 00543 00153 000000 .00034 000000 000000 .25731 .02009 00332 .16570 .00414 000000 a .00439 .00245 000000 .00855 02039 .00468 00554 .11s97 .09715 .014s3 02753 00303 9 000000 000000 000000 00231 .01122 .00366 .00975 .00575 .05591 01744 .02620 _00653 10 00194 000000 000000 000000 000000 000000 00424 00127 001311 .05669 .00379 000000 .03657 .00245 .02054 .00l54 .00485 .00163 .02006 .02155 .01052 .06250 .21337 .0I306 12 .04316 .01225 .02916 .00342 .00607 .00386 .00763 .02477 .00415 .01890 .03688 .08781 13 .00930 0.00000 .02518 0.00000 .00728 .00081 0.00000 .00098 0.00000 0.00000 .00827 0.00000 14 .00090 0.00000 .01259 .00051 0.00000 0.0001100.00000 .00176 .00138 0.00000 .00379 0.000110 15 .01150 .01593 .03645 .00342 .01274 .00203 .00452 .03091 .011249 .05233 .01930 .02032 16 .01240 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 .00107 0.00000 000000 0.1300000.00000 17 .00026 0.0000110.00000 000000 0.00000 0.00000 .00170 .00010 0.00000 000000 .00034 0.000110 18 .01176 .00398 .02584 .00308 .00364 .00102 .00438 .02184 .00360 .00872 .02482 .01451 19 .06564 .01501 .01127 .00239 .00334 .00203 .00466 .00858 .00332 .02180 .00724 .00218 20 .13749 .11455 .01590 .17322 .19836 .12447 .25533 .08552 .06919 .13953 .11203 .24456 21 .02597 .10168 .18489 .00103 .00758 .00224 .00820 .01082 .03487 .01599 .00827 .00435 22 0.00000 0.0000110.00000 0.00000 0.0110000.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.0001100.00000 000000 23 .05169 .00980 .03247 .01787 .02487 .01078 .02289 .03286 .09161 .04215 .03240 .01959 24 0.00000 0.00000 0.00000 0.0110000.00000 0.00000 1100000 0.0011000.00000 0.00000 0.00000 0.00000 Summa .55085 .29862 .47581 .77753 .75250 .20785 .63657 .67323 .37891 .67878 .56877 .59942

Från Till sektor Sen” 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

1 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 .01002 000000 .00063 .00075 .00146 .00246 .01033 0.00000 2 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 .00042 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 0.00000 3 .02427 .07391 .00022 000000 .01002 .0092I .01320 0.00000 0.00000 0.00000 000000 0.001100 4 0.00000 0.00000 000000 0.00000 000000 0.00000 000000 0.001100 .00671 0.001100 .04l 39 0.00000 5 0.00000 0.00000 .00022 0.00000 0.00000 000000 000000 0.000110 .00156 0.00000 .01179 0.001100 6 0.00000 0.00000 0.00000 0.0011000.0000110.00000 0.00000 0.00000 .00117 0.00000 .01938 0.110000 7 .00221 .00100 .00625 .00202 .00835 0.00000 .00914 .00499 .00496 0.00000 .00212 0.000110 8 .01677 .00559 .00862 .01716 .01669 .00132 .10685 .02920 .00389 .00821 .00391 0.110000 9 .00838 .00419 .00991 .00505 .03339 .00789 .00528 .03316 .01575 .00110 .01033 0.00000 10 0.00000 .00140 .00969 .00151 000000 0.00000 .00306 .00253 .00739 0.00000 .00184 000000 .01986 .02497 .01233 .01464 :01002 .00132 .00940 .00526 .00243 .00402 .00542 0.00000 12 .06752 .06872 .01126 .01363 .01503 .05480 .02319 .02373 .04094 .01123 .00832 0.00000 13 .17343 .01418 .00727 .00505 0.0130000.00000 .07384 0.00000 0.00000 .00100 .00162 0.00000 14 .0l545 .38694 .11821 .18375 .13856 0.001100 .04553 0.001100 .00058 0.00000 .00089 0.00000 15 .01809 .04255 .19554 .19990 .01002 .00395 .12734 .00219 .01439 .00347 .01698 0.00000 16 0.00000 0.00000 .00463 .09844 0.00000 0.00000 .00375 0.00000 .02771 0.001100 .00039 0.000011 17 000000 0.00000 .00027 0.00000 .01836 0.001100 .00026 .00027 .00010 0.011000 .00022 0.00000 18 .0l 809 .03656 .D06 84 .00858 .00334 .01096 .00211 .00766 .00758 .01223 .00570 0.00000 19 .01147 .01578 .00679 .00909 .00835 .09776 0.011000 .00403 .08654 .10459 .O1084 0.001100 20 .06929 .07251 .10076 .04947 .29549 .01666 0.0000110.00000 0.00000 0.00000 .00285 0.000110 21 .01633 .01039 .01707 .01312 .01336 .00482 .01505 .13525 .10025 .00091 .01279 0.00000 22 000000 0,00000 0.00000 000000 0.00000 0.0011000.00000 0.00000 0.1100000.00000 0.00000 000000 23 .05075 .02757 .03947 .02928 .04174 .03157 .07859 .11877 .08557 .03797 .07882 0.00000 24 000000 0.00000 0.0011000.00000 0.0110000.00000 0.00000 0.00000 0.1100000.00000 000000 0.00000 Summa .51192 .78626 .55533 .65068 .63272 .24025 .51767 .36779 .40898 .18719 .24596 0.000110

98 En real mpuI-output-modell fbr medelfrlsng analys

Tabell 2.21 Input-output-koefficienter 1965

Från Till sektor *m* l 1 2 3 4 5 6 7 3 9 10 11 12

1 .05412 000000 0.00000 .34995 .13352 .02s27 .01323 0.00000 0.00000 04631 .00110 000000 2 .00060 .0l6l8 0.00000 0.00000 .00371 0.00000 0.00000 .22709 0.00000 000000 .00154 0.00000 3 .00324 .00167 .07629 000000 000000 000000 000000 00431 000000 000000 01633 .13772 4 01524 000000 000000 .19132 .06546 .00502 .01439 000000 000000 000000 00640 000000 5 .06372 000000 000000 .02015 .17129 .00351 000000 00099 000000 000000 01125 000000 6 000000 000000 000000 000000 000000 .01004 000000 000000 000000 000000 000000 000000 7 .00334 00223 000000 00031 000000 000000 .23130 .01471 00236 09352 .00237 000000 3 .00430 .00419 000000 .01123 .029o2 .00669 .00996 .15313 .106o1 01231 02670 .00307 9 000000 000000 000000 .0o319 .01237 00435 01291 .00622 .05315 01473 .02714 00563 10 .00130 000000 000000 000000 000000 000000 00504 00127 .00129 04433 .00375 000000 11 04440 00391 01335 00264 .00693 00213 .03136 .02694 .01233 .03670 .21911 .01944 12 04404 02651 .02414 00443 .00539 00351 .00733 .01367 .00429 01576 .03199 07775 13 01152 000000 .02656 000000 01244 .00363 000000 .00120 000000 000000 00971 000000 14 .00103 000000 .01207 .0o073 000000 000000 000000 .00191 .00129 000000 .00375 000000 15 01330 03013 03959 00537 .01549 .00351 .00676 03734 .00300 05222 02753 02762 16 01320 000000 000000 000000 000000 000000 000000 00120 000000 000000 000000 000000 17 .00060 000000 000000 000000 000000 000000 00504 .00035 000000 000000 00044 000000 13 .01332 .00337 .02349 00366 00371 .00100 00590 .02779 00472 .00733 02979 00313 19 07572 .01395 01497 00296 00349 .00151 00320 00636 .00343 00591 00634 .00353 20 .13631 .11551 .01497 .16309 .19725 .11316 .24041 03267 06367 .12709 .10966 .23990 21 02530 .10714 .20715 00140 .00307 00167 01070 .01032 03305 01473 00971 .00353 22 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 23 05203 01256 .02704 02007 .02357 .01071 02730 03395 .03943 03342 .03133 .02143 24 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000

Summa .57974 .34235 .43962 .73609 .74776 .20134 .62543 .65799 .33363 .56552 .57701 .59795

Från Till sektor ”k” 13 14 15 16 17 13 19 20 21 22 23 24

1 000000 000000 000000 000000 .00310 000000 .00055 00075 .00133 00209 .00737 000000 2 000000 000000 000000 000000 000000 000000 00031 000000 000000 000000 000000 000000 3 02032 .07197 .00025 000000 .00926 .00357 01232 000000 000000 000000 000000 000000 4 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 00579 000000 03510 000000 5 000000 000000 00013 000000 000000 000000 000000 000000 .00164 000000 01364 000000 6 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 .00094 000000 01290 000000 7 .00174 .00090 00420 00137 00463 000000 .00651 00335 .00313 000000 .00262 000000 3 01300 00734 00332 01793 .01620 00092 .10545 02930 00407 00394 00529 000000 9 .00371 .00412 00971 .00525 03009 00551 .00491 03637 01565 00113 .01674 000000 10 000000 .00116 .00932 .00137 000000 000000 00292 .00299 00903 000000 .00249 000000 11 .01945 .02305 .01369 01649 01273 .00092 .00916 .00913 .00227 .00532 .00343 000000 12 04354 04416 00339 00974 .01273 03579 .01976 02243 .04022 01063 00940 000000 13 .19971 01506 00311 00562 000000 000000 07371 000000 000000 .00121 00302 000000 14 .02322 .37273 .10399 .16223 .12347 000000 .04210 000000 00055 000000 .00149 000000 15 02090 .04699 .21143 .22405 .01157 .00336 .13523 .00273 .016z0 .00403 03121 000000 16 000000 000000 00494 . 10641 000000 000000 00332 000000 02433 000000 00074 000000 17 000000 000000 .00057 000000 .03319 000000 .0o062 00069 .00047 000000 00105 000000 13 .01533 03141 00622 00674 00231 01933 00226 00967 00314 01490 00756 000000 19 00937 00657 00434 00562 00310 .03321 000000 00342 .09273 .10101 .01329 000000 20 .07025 .o7751 09924 04534 .23935 01591 000000 000000 000000 000000 .00267 000000 21 01300 .01134 01579 .01037 01273 00275 .01279 .13443 09399 .00039 .01330 000000 22 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 23 04354 02935 .03691 02335 .03241 02314 07431 .11723 03295 03350 .11036 000000 24 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000 000000

Summa .51263 .74417 .55103 .64393 .61690 .20496 .51224 .37369 .40903 13364 .30522 000000

En real input-output-modell för medelfristig analys 99

Tabell 2.22 Input-output-koefficienter 1970

Från Till sektor ”k” 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 04343 0.000o0 000000 .32969 .17537 .02206 .01128 0.000o0 0.000o0 02680 00107 000000 2 .00049 00982 000000 0.000o0 00352 0.000o0 0.000o0 .20123 0.000o0 000000 .00121 000000 3 .00258 .00144 06934 000000 000000 000000 0.000o0 .00353 0.000o0 0.000o0 .00967 .25947 4 01046 0.000o0 0.000o0 .22671 .06209 00559 .00912 000000 0.000o0 0.000o0 00564 000000 s .10o02 0.000o0 0.000o0 .02700 :16042 .0o387 000000 .00099 0.000o0 0.000o0 .01128 000000 6 000000 000000 000000 0.000o0 0.000o0 .00945 000000 0.000o0 0.000o0 000000 0.000o0 0.000o0 7 .00369 .00216 0.000o0 .00050 000000 000000 .24176 .01637 .00281 .1o790 .00349 000000 8 .00443 .00383 0.000o0 01601 .03448 .01046 01039 .16286 .11848 .01410 .01840 .00148 9 0.000o0 0.000o0 0.000o0 00302 .00950 .00372 00786 .00441 04030 .o0917 .01867 .00172 10 .00135 0.000o0 0.000o0 000000 0.000o0 0.000o0 .00431 .00121 00120 .03949 .00376 0.000o0 11 .06336 00383 .02084 .00553 .01231 00372 .05499 03760 .02466 .11636 .26685 .01845 12 04195 .03354 .02501 00589 .00563 .00315 .00710 02023 00461 .01269 .03075 .04771 13 00837 000000 02387 000000 .01407 00473 000000 00121 000000 0.000o0 .00927 0.000o0 14 00074 0.000o0 00947 00093 0.000o0 000000 0.000o0 .00165 00100 000000 00322 0.000o0 15 01095 03546 .03524 00704 .01724 .00616 00596 .03738 00281 04795 02176 01451 16 00541 0.000o0 0.000o0 000000 0.000o0 0.000o0 0.000o0 .00061 000000 000000 000000 0.000o0 17 00025 0.000o0 0.000o0 000000 0.000o0 0.000o0 .00165 00011 0.000o0 000000 00027 0.000o0 18 .01673 .00743 .03145 00467 00422 00100 00621 .03165 00521 .0o917 .03022 00541 19 .07320 01054 01440 00280 00281 00129 00228 00540 00301 00494 00537 00221 20 .12377 .10853 .01326 .15698 .18294 .12317 .20527 .07890 .06355 .12059 .10234 .23955 21 02510 .11212 ,23797 00180 01126 00229 01039 .01252 .03589 .01410 01007 .00148 22 0.000o0 000000 0.000o0 0.000o0 0.000o0 000000 000000 0.000o0 0.000o0 000000 000000 000000 23 .04638 .01222 02198 .02248 02427 01131 .02471 .03176 .08841 .o3315 02780 .01181 24 0.000o0 0.000o0 0.000o0 000000 0.000o0 0.000o0 000000 0.000o0 000000 0.000o0 0.000o0 0.000o0 Summa .58268 .34092 .50284 .81106 .72014 ,21197 .60327 .64963 .39194_ .55642 .58112 .60379

Från Till sektor ”W” 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24

1 0.000o0 0.000o0 000000 0.000o0 00805 000000 00055 00069 00221 00202 .008o1 000000 2 000000 0.000o0 0.000o0 0.000o0 0.000o0 0.000o0 00029 0.000o0 0.000o0 0.000o0 0.000o0 0.000o0 3 .01758 07630 00026 000000 00805 .00473 .01260 0.000o0 0.000o0 0.000o0 0.000o0 0.000o0 4 0.000o0 000000 0.000o0 0.000o0 0.000o0 0.000o0 000000 0.000o0 .00859 0.000o0 .o3395 0.000o0 5 0.000o0 0.000o0 00018 0.000o0 0.000o0 0.000o0 0.000o0 000000 .0o272 0.000o0 .01686 0.000o0 6 0.000o0 0.000o0 0.000o0 0.000o0 0.000o0 0.000o0 000000 0.000o0 00158 0.000o0 01105 000000 7 .00195 00095 00520 .00239 00575 0.000o0 00749 .0o412 .00392 000000 .00365 0.000o0 8 .01880 .00906 00903 .02208 01954 .00172 .12010 .02377 00556 00955 00672 000000 9 00586 .00306 00701 .00388 01954 00752 00352 .02359 .01352 .00077 .01371 0.000o0 10 000000 00105 01029 00209 0.000o0 000000 00293 00298 00973 000000 .00281 0.000o0 11 02441 02993 02156 02774 03563 00215 .01218 .01218 00354 .00621 01261 000000 12 .o3906 .04447 .00672 .01014 01379 .o6962 .02029 02744 04509 .01018 .01132 0.000o0 13 .19189 01633 00830 00626 000000 000000 .07910 0.000o0 0.000o0 .00112 00346 0.000o0 14 02100 .34324 09606 .15632 .11034 000000 .03748 0.000o0 .00063 0.000o0 00152 0.000o0 15 .02002 04890 .21859 .24553 .01149 00666 .13592 .00211 01970 .00384 03612 0.000o0 16 0.000o0 000000 .O0265 06086 000000 0.000o0 00202 0.000o0 01149 0.000o0 00046 0.000o0 17 0.000o0 000000 00021 000000 .01379 0.000o0 00023 00023 00019 000000 00042 0.000o0 1a _01514 ,(13583 00604 00655 00115 03696 00261 01026 00834 01611 01029 0.000o0 19 .00830 .00738 .0o481 00626 .00460 07091 0.000o0 00692 08469 .11556 01800 000000 20 06519 07229 09451 04654 .25632 .01504 0.000o0 0.000o0 0.000o0 0.000o0 00251 0.000o0 21 02612 .01159 01620 01283 .01264 .00580 01290 .12362 .13105 .00084 02180 000000 22 0.000o0 0.000o0 0.000o0 000000 0.000o0 0.000o0 000000 000000 0.000o0 0.000o0 0.000o0 000000 23 04126 .02888 .03637 .03043 .o3218 03631 .07773 .11135 09158 .03661 .12834 000000 24 0.000o0 000000 000000 0.000o0 000000 000000 000000 0.000o0 000000 0.000o0 0.000o0 0.000o0 Summa .49658 .73032 .54400 63992 .55287 .25741 .52792 .34924 44411 .20280 .34361 000000

En real input-ourput-modell för medelfristig analys

Tabell 2.23 lnput-output-koefficienter 1975

Från Till sektor ”k” 1 2 3 4 5 6 7 a 11 12 9 10

1 .0434 0.000o 00000 .31o0 .1650 .0195 .(10119 0.000o 0.000o .0112 .0009 0.000o 2 .0003 .0130 0.000o 0.000o .0037 0.000o 0.000o . 1820 0.000o 0.000o ,0011 0.000o 3 .0029 .0015 .0696 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o .0029 0.000o 0.000o .0073 .3400 4 .0139 0.000o 0.000o .2600 .0599 .0052 .0095 0.000o 0.000o 0.000o .0045 0.000o s .D875 0.000o 0.000o .0320 .|57s .0041 0.000o .0009 0.000o 0.000o .0104 0.000o 6 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o .0169 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 7 .0034 .0020 0.000o .0007 0.000o 0.000o .2308 .0122 .0026 .0760 .0031 0.000o s .0043 .0039 0.000o .01117 .0359 .0136 .0121 .1790 .1237 .0125 .0149 .0018 9 0.000o 0.000o 0.000o .0032 .0084 .0042 .0065 .0031 .0312 .0053 .0138 .0007 10 .0014 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o .0043 .0010 .0012 .0297 .0033 0.000o 11 0680 .0040 .0205 .0083 .0159 .00s| .osoo .0449 .om .1431 .3003 .0147 12 .0386 .0317 .0267 .00s1 .0055 .002s ,ooss .0154 .0053 .0144 .0386 .0379 13 .0078 0.000o .0222 0.000o .0160 .0059 0.000o .0012 0.000o 0.000o .0092 0.000o 14 .0005 0.000o .0085 .0011 0.000o 0.000o 0.000o .0015 .0011 0.000o .0031 0.000o 15 .0107 .0402 .0360 .0095 .0201 .0084 .0070 .0422 .0033 .0470 .0204 .0099 16 .0042 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o .0004 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 17 .0002 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o .0026 .0002 00000 0.000o .0005 0.000o 1a 0160 .0056 .0405 .0048 .0069 .0011 .0068 .0346 .0057 .0129 .0291 .00s1 19 .0656 .0035 .0124 .0026 .0025 .0007 .0022 .0032 .0032 0.000o .0040 .0019 20 .1068 .0995 .0139 .1467 .1753 .1421 .1775 .0816 .0618 .1123 ,0905 .1624 21 .0238 .103s .2458 .0021 .0125 .0023 .0115 ,0130 .0351 .0136 .0101 .0014 22 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 23 .0432 .0123 .0206 .02s0 .0252 .0137 .0256 .0305 .0892 .0286 .0241 .0112

Summa .S425 .3257 .S167 .S308 .7103 .2456 .S919 .6498 .3972 .S066 .S893 .S870

Från Till sektor “h” 13 14 15 16 17 1a 19 20 21 22 23

1 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o .0070 0.000o .0005 .0006 .0023 .0013 .nosa 2 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o .0003 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 3 .0159 .0800 .0003 0.000o .0091 .0023 .o139 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 4 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o .0089 0.000o .0296 s 0.000o 0 0000 .0002 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o .0030 0.000o .0145 5 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o .0031 0.000o .0203 7 .0016 .0009 .0043 .0021 .0053 0.000o .0064 .0039 .0034 0.000o .0037 a .0200 .0106 .0089 .0229 .01a0 .0015 .1221 .0228 .0053 .0100 .0069 9 .0043 .0021 .ooso .0029 .0134 .0049 .0025 .0186 .0093 .0005 .0122 10 0.000o .0009 .0092 .0018 0.000o 0.000o .0028 .00s1 .0097 0.000o .0027 11 .0315 .o312 .0235 .0314 .0437 .0021 .0143 .OI86 .0037 .0073 .0147 12 .0397 .0443 .0057 .0097 .0126 .0420 .0155 .0360 .0330 .ooso .0093 13 .1777 .0155 .0077 .0063 0.000o 0.000o .0759 0.000o 0.000o .0012 .0034 14 .0234 .03253 .om .1301 .1030 0.000o .0354 0.000o .0006 0.000o .G016 15 0225 .0526 .2343 .2779 .0124 .ooss .1351 .0027 .0209 .0043 .0519 16 0.000o 0.000o .o020 .D480 0.000o 0.000o .0015 0.000o .0038 0.000o .D006 17 0.000o 0.000o .0003 0.000o .0192 0.000o .0004 .0004 .0003 0.000o .0009 1a .0159 .0373 .0069 .0056 .001s .0384 .0028 .0117 .0082 .o174 .0125 19 .0067 .ooso .0040 .004a .0022 .om 0.000o .0068 .0792 .1179 .0204 20 .071a .0760 .0934 .0449 .2532 .0l62 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o .0024 21 .0274 .o13s .0153 .0115 .0112 .0046 .0l26 .1160 .1260 .ooos .0274 22 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 0.000o 23 .0444 .0294 .0349 .0303 .ozss .0337 .0754 .1134 .om .0383 .1683 m:53 u inonao .7246 .S487 .6307 .S404 .2335 .S194 ,3596 .3993 .2076 A099

En real input-output-modell för medelfristig analys 101

Tabell 2.24 lnput-output-koefficienter 1980

Från Till sektor ”k” 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

1 0475 0.0000 0.0000 .3000 .1600 .0141 .0063 0.0000 0.0000 0.0000 .0008 0.0000 2 0002 .0122 0.0000 0.0000 0037 0.o0o0 0.0000 .1600 0.0o00 0.0000 0009 0.0000 3 0030 .O016 .0647 0.0000 0.0000 0.0000 00000 .0021 0.0000 00000 .0032 .3286 4 0125 00000 00000 .2750 0525 .0052 .0077 00000 00000 00000 .0035 00000 5 0779 00000 00000 .0379 .1s75 .0046 00000 0009 00000 00000 .0099 00000 6 00000 00000 00000 00000 00000 .0192 00000 00000 00000 00000 00000 00000 7 .0038 .0019 00000 .0008 00000 00000 .2308 0097 0025 0521 .0029 00000 8 .0045 .0043 00000 .0225 0380 0188 0138 .1930 .1328 .0120 .0106 .0014 9 00000 00000 00000 0035 0072 .0042 .0050 .0019 .0213 0014 0091 00000 10 .0014 00000 00000 0 0000 00000 00000 .0043 0009 0012 .0214 .0031 00000 .0708 .0045 .0204 :0108 .0199 .(1064 .0987 .0534 .0426 .1728 .3404 .0174 12 .0369 .0328 .D264 .0035 .0053 .D026 .0056 .0153 .0052 .0144 .D408 .0396 13 .0076 0.0000 .0206 00000 .0190 .0075 00000 .0012 00000 0.0000 .0095 0.0000 14 .0004 00000 .0070 .0014 0.0000 0.0000 00000 .0014 ,0010 00000 .0029 0.0000 15 .0106 .0413 .0344 ,0116 .0226 .0107 .0076 .0477 .0035 .0445 .0174 .0083 16 .0044 00000 0.0000 0.0000 0.0000 00000 0.0000 .0002 00000 0.0000 0.0000 0.0000 17 ,0002 0.0000 0.0000 0.0000 0.0000 0.0000 0027 .0002 00000 00000 .0005 (10000 .0168 .0052 .G442 .0043 .G080 .0020 .0070 .0322 .0054 .0119 .0296 .D043 _.- .D642 .0079 .0115 .0026 .0024 .0004 .0016 .0012 .0032 0.0000 .0028 .0015 ,1034 .0979 .0132 .1400 .1587 .1516 .1461 .0847 .0587 .1036 .0774 .1713

522232,,

,0238 .1062 .2673 .0025 .0142 .0025 .0118 .0138 .0354 .0131 .0107 .0004 0.0000 0.0000 0.0000 0.0000 0.0000 00000 0.0000 00000 0.0000 0.0000 0.0000 0.0000 .0425 .0127 .0172 .0279 .0257 .0147 50269 .0289 .0874 .0237 .0200 .0070 U5 3 N .S324 .3285 .S269 .S443 .6947 .2645 .S759 .6487 .4002 .4709 .S960 .S798

;g 2 Till seklor *m* 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 13

1 00000 00000 00000 00000 .0060 00000 0004 .0006 0026 .0015 .0066 2 00000 00000 00000 00000 00000 00000 .0002 00000 00000 00000 00000 3 .0133 .1050 .0003 00000 0091 .0252 .0142 00000 00000 00000 00000 4 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 0096 00000 0298 5 00000 00000 .0002 00000 00000 00000 00000 00000 0035 00000 .014s 6 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 0038 00000 .0203 7 .0015 .0008 .0039 .0021 .0045 00000 .0060 .0036 0030 00000 0037 8 0212 0123 .0091 0250 0184 0018 .1354 .0239 0059 .0106 .0069 9 0027 .0013 0031 0019 0065 0042 0015 .0150 .0074 .0004 .0122 10 00000 .0008 .0091 .0018 00000 00000 .0028 .0033 .0105 00000 0027 11 0392 .0338 0361 .0376 .0s66 .0025 .0164 .0252 .0041 0084 0147 12 0384 .0756 .0050 .o10a .0147 .0330 .0130 .o220 .0280 .0068 .0078 13 .1663 .0172 0074 0066 00000 00000 0722 00000 00000 .0012 0034 14 0256 .2887 0790 .1149 .0920 00000 .0338 00000 0006 00000 .0016 15 0235 0553 .2447 .3004 .0130 .0076 . 1400 .0028 .0229 0046 .0415 16 00000 00000 .0009 .0282 00000 00000 .0006 00000 00000 00000 0003 17 00000 00000 .0003 00000 .0175 00000 .0003 .0004 .0003 00000 0008 18 0160 .0283 .0085 .00s0 .0018 .0503 .0030 .0129 .0083 0189 .0107 19 .0055 00000 .0033 .0037 .0003 0584 00000 0079 0707 .1239 .0180 20 0762 .0702 .0898 .0440 .2321 .0137 00000 00000 00000 00000 0025 21 0312 .0147 .0150 0112 .0104 .0049 .0126 .1185 .1281 .0007 .0217 22 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 00000 23 0446 .0293 0331 0308 .0247 0358 .0707 .1184 .0706 .0380 .1429 Summa .S052 .7333 .S488 .6240 .S076 .2374 .S231 .3545 .3799 .2150 .3626

102 En real input-output-modell för medelfristig analys

:am

. :oo

:o

.to 055m

uoåomcou_ :i

56.22 .aovuñx

sången:

:oo

_osnp

Hoåêozuøox

5:522

E., BE

ams.:

:oo .a .E å :oo E

:oo mmm

uouuzuousxåso

:oo

:ox -§2

også

Ruåäe

52m :oo

:a:

assäoååEou

Lät_ ma...?

inåt. v05 53a... .Summa

.onmomzox

00318 So

52a

å

.Hoo_

008.8.

:ö:

.Emm .E3 .E3

ouåäazze

.macxagaøwåsson

“ångan

»mn

2:300

ä

.owEGmmåE

:w

.E3

.Emm

:ü So ä?

top_

5.:. :_53

.azääcox

20:a

uåt=r_åmw=_:n2:_

:oo 80 :oo :oo

vas..

v2: 30

_owECÅaE

.avgå

.oñomcox

?Exåaâåaseos

:oo å.:

nås.:

:B

så :i .a

_åcäåeømmøncmwwuonäzum

§0 Ex» :oo

5:a

Håiüämoå:

.a :ö:

.to

oosoâomaox

,

aumcorsa :zaåamamm

;se

uoøoåxuE

umwâwåhü

.Sic

:B :m

:oo

.mmäophoum

Ex»

:såra 02x05

...åxå

.uocouååE

§0

Exo

.oiøwåmøtåaom

EEE

m5=.._m:o._§o:u

32:a

,to

E302

...mmm

.sååå .oxoâv

50 :oo ;oo

JE..

Exo .30

aouååuuasxåso

oååv_

E

se_

.visa

koåbu

9:3_

E E

Evan

.Suxzvgm

å

.aäxmâxmx

9:a S8

E

usa .ömsom

:oo E E

åmzcoåoa

,ECM

å

:oo

0322:2:

ågtåmuåcnmtrym

380m :såra

wa_c.._wä_zs_o._o mwwznmwøzvmumm

:oo :oo

aonzxoumzmnws:

:oo :oo

._25 :sa

aouxsncnaxmønâ

än:

måzmåosoålx

ä..

:emäâzu:

wicEmcum

hocosååaum

:oo

.êxmaxcz åitkåtomm

SEEoE

azzosouåx

å

JE..

.xsmêoz grå åxämm ;så msec: :så 002.520 :Ez »ämm so.: sem .uåom 320 EQHPR_ :Såå :oo Esa.. äts_ 43m .SE asap så .0352 wxâEov_ åwto E??

0:12:

wm mm_

En!

i:

Z Jm

.mm .m2

G

“Sina un.:

wmlmm

IS .om

maoncøåcwxzunuuom

än:

Jm_

.wmlmm .wmumw

u:o:o::5m=ox

hm 00 Jm .0_ .ä

å E

.âåo

uoaasuwzå

.om .m å S_ m2 _ 0.3 .09

S .om man

.Rim

.ovlv .SnG d??

w

.om .å .wm m: om_ .mig .ämm S um: .m2 .n .mm .å .om un: »m2 .m9

.

Sååå

:ou

:ocêzmcox

å

02 000

oommm

00m:

0_

oem: 02mm

wsaaaåmzä

0 _

00§wå 0232..

00_ 00_

003_ :EE

mv

som: coq: 000: 005_ 033

00m:

v

82m 00m: 003_ 00m: 0.32 00m: 00m: 00m: 00:_ omm:

mv

.BEEET/xzm

å Z Z _ å å å å ä

å

å å ä å å å å å å å å å å å ä å å

00_

.om _00 :a .uu En En 09.2. åøw .å åcåw _ow En 212V En 00m: se .ou En 222. .ä E. E. ca: :å å.: 0003 0002 0003 Ä 003m .ämm mmödo §9: §04 §3» gå.: §4»

mad

:aaah .Siam

_ m m v m

o n

En real input-ouzput-modell för medelfristig analys 103

3283M30

.atmråmwz3cco3c3 uaicåmwåzuoä_ åümuåmwpzcuuä_

Su

Eioååmuoäox

20 30 Bo

3å33oHaEmmEcmmm3on3ow

åtztåzwzws: 3335333333253:

33x0

wESEOE 3833023030 5333:5

.oåäuoamåa .zäuäöaamm

Hoåixmø:

Houmâuuammn 3033353000323

.ocosüwmua

Evan

:Emcman

50:a E323

3ovoE35Em

:E:

å å

“må 3300 :oo 3300

:oo :oo 3300

E E

S33

stats:

memo

...03353523 ...0333503 .3033333630 3333333003.: :mixa: .303353523

.Emo åbuå

E E

.E803 .munen

gamers.:

uåuEåmmcEmxwvm

:oo

._95

Såêåmmâcwbom

.53 38

uno

3o_3:x3m33m_3w=3.3 .$_333xo3w33m_3m=3.3 uo_333x8m33..=3m=3.3

.åcazuznzmoe 3033303030393.

:oo

wcmcemzom azzäzoam ääääoam _20233893

:oo :oo

33:38.33 wxzEoz 3EE=U 333533013 3.3.3302 .uoåâmö axm3Eov3 3000:3535 32:33.33 uøzåbm ..30.3w›mw_U 333x533

...E002 485mm 333m .åäö .Sååå din .›3.33m 38x0 .E3033 03.5

03 om 03 03

3 3 033 03 0m3

002 003

023 003

0033.

003mv 003mm 0033» 0033. 002m

0m3

0mm3 033

m3 3

03m; 003mv 083» 003m 003m..

33» 3v mv w m 33. 3 n n

33.

003mo 00mmm 00mmm 00mmø

n 3 33. D.

.GEEJCJxZw

å å å å å ä å å å å .á å m: ä å. å

å ä å å å å å å å å

å å å å

sswdm 001mm 00063 øsmäv 082 §63 .ämdw ämám §98 §60 §30 mä.: .§03

å.. å? §33 å.: .å §3. & §04. oxå; 3w .§30 å.: §06 300 303. 300 & §3 §04

533m

w o 03 33 m3 m3 3

104 En real input-output-modell för medelfristig analys

_campa_

EE

_ocomoEEwü

_aümtmmmøävmzz_ _oiozwEmäzcov_ _oiouaEwzåcov_

äixummzwsøø: ä_v__.._åm__w__mz._

»E3205 åcoåøum _swauzc_ äcozsuum

_o_ä.=o›=_m__m:m::

.oaaâmaua

:oo

_ocozmbümo_

80:a

_avtotmz

:så .Emm

_Exzä _mgäø

å

_ä_ :oo 30 :oo :oo

.oum_åmaa.._.

:oo

wâåmsb:

:oo

moäouäê

E E

_oøoøauomwsuz _oäcguuoaøznua

_sågar_ _Rätan_

s.. :oo

nns:

_zâscaa

...ouxsunza

.Emo

.mEon

E

:än :mms: :än:

E

.munen

mwzsoøöa awzcomuom

uwzxåm

85 _ommw

_zäEämwcåmbom

“mixa

EuEEäEåmzE

å 22

5._

;Pau

å_u__:am__m__m::

J: m.:

:oo

miåmsäsnzon_

:oo

mâx$»npo: .acfäzozwoh _acmzazuäoh

._00 :oo

äizätomm .o__2=:8om _oåanmmuåm

:oo

_müêuazoaw

Mizåwcom äzsommuuh äånwøtim

:oo

.._o._a›mm_O

_xä

._2202 223m ;oåäâo wwro 030.32 uwiO 62.3_ 0:33_ ._o_o›=_. -lim _aioäå avEEov_ ...éâxuq 3.233 w._U: 893mm_ .damm

Jim EEE E5 .aim §0 :om

EOEEJmEOx cocEzmcov_

o_

oommw

00v_ 00e_ omm_

25. 00_: 09mm 00mmw 00mmw 9A:

00_ 0__

00_mw 00mmw

_

00m_ omm_ omm_

85. Små Små

m m n

_män_ :ärm

uoEE=n7Zw

S. m. 5 n vv mv

00mmm

å å å å å å å å. ä å å å

ä å å å å ä å å å

0_

00_ om_ 00_ 00_ å

omm_

m

asvdm

omm_

§5 .§5 §06 §m.0w 000mm. 00m_o 00_: omm: 0mm_m 050mm §06_ §4” så: §3_ §93 §30 akmám §93 _acxåm _åcxmm 000mo 000%

_

mv mv å; 3 n _. .§30 §5 .§3 §3 asñm n §6 å...? mm _ov

Säom m_ 2 n_ m_ o_ 0m _m

En real för medelfristig analys 105

input-output-modell

uouwcmuåav_

ouaâxsmoxux

:oo

.Zm

ovcncå_ .mcåzåmuu “nano

E

ancEmc

xoøunümv_

E

:oo

§30:

avcEmc

uwügm

.amanie EoCDEEOv_

.ananas wamäouou

252mm

mszmvtrc

:En:

:oo _

.oxøöåxm

7:3

mszmêm

_

namäaozcmxw

:§95

.á .a :av

So

.öäiwøzouoz

:ma :wa

uosotmäaøaâmsmz:

uoEEoz

-wøåzåmuu

äåmázzuå

ä ›w

.a unc

3009:32:

.ansåg

msnmaaEafoc

_mäns_

_vagn_

_oücmw

_

.ouwåmox wøscnmäâ Eiiiz:

.ozxm=o._oEEu.O

.uoacmn

å .50 5..

.ouawåucanâxøz uovuwånømuiz .ocosaumaouoxw _mEüwtmzov_ _oumcmmøzäsmzm Bcozuäaom .cmöøbüøäam

:oo

micEmaom

_

05030020. åoicmcr_ uxmucmsb

.anuomuxm:uxmu_mzosmz

uämcwp »atom Eu= .åouszzz 80:33 ._3055 0:024. ooamO oommo 02.8 323m

si: §5

.zwtnnzubsou

3233.0:

:md

manaåm:

ä:

09.2.

:åozeøäox

00_

ä.

“osssaézm

m0

å å

03 00_

oommv oommo oommw

000_

003m 003m 002m 82m 3 0000.. 000mm _ov .å 01m: amwám oss? :w 0030 000mm 00000 0005 000mm 000mm oooä m

Såå

:en

583m

mm 8 ä u

3 Övriga reala modeller och kalkyler for

det medelfristiga tidsperspektivet

3.1 Konjunkturinstitutets exportmodeller

Som framgick av avsnitt 2.4.3 ovan beräknas ihuvudmodellen endast det krav på export som den förutsedda importutvecklingen och det målsatta

bytesbalanskravet ställer. Förutsättningar om en med detta krav konsi-

stent exportkapacitet i de olika branscherna arbetas också in i förutsättningarna för modellberäkningarna. Däremot ingår inte utlandets efterfrågan eller den svenska exportens konkurrenskraft i huvudmodellen. Det är emellertid nödvändigt att också bedöma om det framräknade kravet på export verkligen kan uppfyllas. De faktorer som påverkar konkurrenskraften behandlas i utredningens finansiella avsnitt (se kapitel 8 i LU:s huvudbetänkande). Utlandets exportefterfrågan behandlas

utförligt i en särskild studie av konjunkturinstituteLl Däri ingår också en

redogörelse för de olika modellansatser som använts. Beräkningsmetoderna kan kortfattat sägas innebära att en uppskattning görs av efterfrågetillväxten inom de länder som utgör marknader för svensk export. Därefter beräknas deras importefterfrågan samt .hur Sveriges marknadsandelar kan beräknas komma att förändras. Faktorer som i varierande utsträckning påverkar beräkningarna härav är bl. a. relativa importpriser, relativa tullkostnader, samt integrationseffekter. l vissa sektorer utgår dock kalkylerna från utbudssidan. Detta gäller t. ex. skogsindustrin där en begränsad virkestillgång inte medger en utbyggnad av kapaciteten i takt med efterfrågan. För en noggrann redogörelse hänvisas till den nämnda bilagan. I beräkningarna i LU 75 kan huvudresultaten sägas innebära att LU :s alternativ l innefattar ett exportkrav som är kraftigare än den av konjunkturinstitutet beräknade marknadstillväxten. Detta krav skulle alltså kunna uppfyllas enbart genom en ökning av Sveriges marknadsandelar. Alternativ lI-lV innefattar däremot exportkrav som ligger mera ilinje med den beräknade marknadstillväxten. Vid oförändrade växelkurser påverkas våra marknadsandelar främst av den interna jämfört med utvecklingen i konkur- l SOU 1976:22, Sveriges kostnadsutvecklingen export 1975-1980. rentländerna. Kostnadsutvecklingen behandlas som nämnts i den finan- Bilaga 2 till långtidsutsiella analysen samt på ett kvalitativt sätt i beskrivningen av den redningen.

108 Övriga rea/a modeller och kalkyler för det

medel/inviga tidsperspekriver

internationella bakgrunden. De slutsatser som dragits i LU 75 är att den förutsedda reala och finansiella utvecklingen, inkl. kostnadsaspekterna, kan anses vara i överensstämmelse med kravet på bibehållen konkurrenskraft och oförändrade, eller svagt ökande, marknadsandelar. Stora krav på den ekonomiska politiken kommer dock att ställas för att åstadkomma detta. Det är fullt tänkbart att man i analysen kunde ha funnit att kostnadsutvecklingen inte skulle ha medgett ett uppfyllande av exportkravet. Man hade då i LU fått ange vilken kostnadsutveckling som hade varit rimlig samt olika metoder att åstadkomma en sådan. Det är också tänkbart att analysen kunde ha visat att den utländska efterfrågan fram till 1980 skulle utvecklas starkare än vad som vore erforderligt för att uppfylla exportkravet. En diskussion om denna situation hade då fått föras. 1 modellen kunde man t. ex. ha upprepat körningen med ett bytesbalanskrav 1980 som inneburit överskott, i stället förjämvikt, på bytesbalansen. Detta överskott hade då kunnat användas exempelvis för amortering av den utländska skuldsättningen. 1 varje modellkörning som läggs fram måste således det i modellen framräknade exportkravet avstämmas mot de speciella beräkningarna av hur mycket som är möjligt att exportera och i förekommande fall bringas att överensstämma med dessa.

3.2 Kalkyler avseende sysselsättningen och dess fördelning

3.2.1 Omvandling av sysselsättningsvobømen till antal sysselsatta l LU:s huvudmodeller beäknas sysselsättningen i antal timmar. En schablonmässig omräkning av antalet arbetade timmar per näringsgren till antal sysselsatta har utförts av statistiska centralbyrån. Metoderna beskrivs närmare i en särskild underlagspromemoria till LU 75. 1 ett första beräkningssteg har medelarbetstiden för män resp. kvinnor i varje näringsgren beräknats för 1975. Detta har skett med utgångspunkt i en specialbearbetning av arbetskraftsundersökningarna. Prognoser för medelarbetstiden 1980 har därefter utförts. Hänsyn har därvid tagits till den ökning av bl. a. semesterfrånvaron som antagits i beräkningarna över arbetskraftsutbudet. Vidare har antaganden införts om en förskjutning mot en något ökad andel deltidsarbete bland män. En sådan förskjutning har redan observerats i statistiken men har antagits komma att accelerera något fram till 1980. För kvinnornas del har den observerade förskjutningen mot arbetstidsintervallet 20-34 timmar i veckan antagits fortsätta. Detta innebär skjunkande andelar för de grupper som har kortare eller längre arbetstid. De tal för antalet arbetstimmar per sysselsatt 1980 som sålunda beräknats kan därefter appliceras på antalet arbetade timmar per näringsgren detta år. Utgår man därvid från 1975 års könsfördelning för varje näringsgren finner man emellertid att det antal sysselsatta män resp. kvinnor som då kan beräknas inte stämmer överens med det antal som beräknats i utbudskalkylen. Man måste därför göra vissa antaganden om

och kalkyler för det medelfrisriga tidsperspektivet 109

Övriga reala modeller

förskjutningar i könsfördelningen. De antaganden som gjorts redovisas i tabell 3.1.

Tabell 3.1 Andelen kvinnor i olika näringsgrenar 1975-1980 Procent

1975 1980 Alt. l Alt. Il Alt. lll

Jordbruk 30.5 30.5 30.5 30.5 6.6 7.6 7.6 7.6 Skogsbruk Industri 26.3 30.1 26.5 30.1 15.1 17.7 15.1 17.6 E1-, gasa värme- och vattenverk 6.8 8.0 8.0 8.0 Byggnadsverksamhet 22.0 - 24.9 22.3 24.7 Summa varu- o. kraftproduktion Varuhandel 49.2 44.6 44.6 44.6 Samfárdsel 25.1 27.6 27.6 27.6 55.5 55.5 55.5 55.5 Privata tjänster 72.0 74.0 74.3 73.8 Offentliga tjänster 57.6 58.6 59.5 58.6 Summa tjänster Totalt 42.7 45.1 45.1 45.1

Källa: Statistiska centralbyrån, prognosinstitutet.

Det framgår av tabellen att samtliga alternativ förutsätter någon minskning av kvinnornas andel inom varuhandeln men en ökning inom samfärdsel och offentliga tjänster. En Ökning måste också ske inom byggnadsverksamheten. Avseende industrin finner man att det i LU:s alternativ l krävs av andelen kvinnor medan en ganska kraftig ökning alternativ ll kan genomföras med ungefär oförändrad andel kvinnor jämfört med 1975. Detta resultat beror givetvis på att hela nettotillskottet till arbetskraften består av kvinnor i alla alternativ. Olika näringsgrenars andelar av sysselsättningen varierar däremot mellan alternativen.

3.2.2 Beräkning av sysselsättningens regionala fördelning

En regional nedbrytning av sysselsättningsberäkningarna i LU 75 har utförts i syfte att göra en jämförelse med och avstämning mot resultaten från den regionala utvecklingsplaneringen länsplaneringen. Den regionala nedbrytning av LU:s sektorkalkyler som därvid genomförts har utgjort ett underlag vid den utvärdering av länsstyrelsernas bedömningar i länsplanering 74 som genomförts av arbetsmarknadsdepartementet under hösten 1975.1

l De använda metoderna redovisas utförligt i en underlagspromemoria: Regional sysselsättningsfördelning. En studie av metoder som använts vid avstämningen mellan långtidsutredningen 1975 och länsplanering 1974. Promemorian finns tillgänglig hos finansdepartementet och hos sekretariatet för expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU). Vid redovisning av resultaten utnyttjas även en inom arbetsmarknadsdepartementet utförd regional nedbrytning av LU:s kalkyler för arbetskraftsutbudet 1980. För en beskrivning av den utvärdering som gjorts se SOU 1975:91, Politik för regional balans, Utvärdering av länsplanering 1974, Stockholm 1975.

110 Övriga rea/a modeller och kaIkyIe/gför

det medeljlrsriga tidsperspektivet SOU l976:42

Beroende på bl. a. brister i tillgången på statistik måste en avstämning

mellan långtidsutredningen och länsplaneringen ske på en ganska aggrege-

rad nivå såväl sektoriellt som regionalt. Vid nedbrytningen på regioner av

LU:s kalkyler för den nationella sysselsättningsutvecklingen har landets

län indelats i 8 s. k. riksomrâden. Länsplaneringens kalkyler utförs med

folk- och bostadsräkningarnas definition av sysselsatta medan långtidsutredningen använder sig av nationalräkenskapernas definition. Ett

viktigt moment i avstämningsarbetet har därför varit att utarbeta nycklar

som gör sysselsättningsuppgifterna enligt länsplaneringen och långtids-

utredningen jämförbara. Vid utförandet av de regionala nedbrytningarna har LU:s sektorer

indelats i två grupper. Den första gruppen utförs av sektorer vilkas

sysselsättningsutveckling i en region antagits vara oberoende av föränd- Denna metod svarar ringarna inom övriga sektorer i regionen (s. k. basnäringar). Jordbruk, närmast mot den s. k. basic/non-basic-metoden. skogsbruk, industri samt vissa delar av tjänstesektorerna har förts till Se bl. a. W. Richardson: denna grupp. Den andra gruppen utgörs av sektorer vilkas sysselsättnings- Regional Economics, utveckling antas vara bestämd av den totala befolknings- och sysselsätt- London 1969 och I. Lowry: Urban and Regio- ningsutvecklingen i samma region (s. k. servicenäringarl nal Planning, Bristol I ett första steg i beräkningarna har basnäringarnas sysselsättning 1972. fördelats regionalt. Långtidsutredningens prognoser för sysselsättnings- 2 Som framgår av SOU utvecklingen inom jord- och skogsbruk har därvid fördelats regionalt med

1975:91 har emellertid hjälp av uppgifter som tagits fram av resp. sektorsmyndighet. För ytterligare ett kalkylindustrisektorerna har olika nedbrytningsmetoder använts för skilda alternativ utförts för

industrin. I detta antas industribranscher och regioner? I vissa fall har antagits att den regionala

helt enkelt att de olika omfördelning av sysselsättningen mellan riksområdena som ägt rum riksområdenas andelar av under perioden 1969-1973 fortsätter i oförändrad takt fram till 1980 sysselsättningen inom varje industribransch (s. k. shift and share-meth0d).3 I andra fall har regionernas andelar av 1973 inte förändras fram sysselsättningen i en bransch 1973 antagits vara oförändrad fram till till 1980. De regionala olikheter i industrisyssel- 1980. För en tredje grupp av branscher och regioner har LUzs kalkyler

sättningens utveckling för utvecklingen på nationell nivå fördelats regionalt med hjälp av som då framkommer i särskild information om utbyggnadsplaner, t. ex. avseende Stålverk 80. kalkylerna speglar endast olikheter i sektorernas Valet av nedbrytningsmetod har avgjorts mot bakgrund av analyser av

prognostiserade utveck- bl. a. lönsamhetsförhållandena i olika regionerf

ling på nationell nivå. Det andra steget i beräkningarna består i att bestämma den regionala

3 För närmare belysning fördelningen för sysselsättningen inom servicenäringarna. Den använda

av metoden, se den nedbrytningsmodellen förutsätter att sysselsättningen inom varje serviceovannämnda prome- sektor i en region står i viss relation till den totala i sysselsättningen morian: Regional sysselregionen. Denna s. k. serviceandel för en viss servicesektor i varje sättningsfördelning etc. riksområde har bestämts med utgångspunkt i analyser av den historiska 4 Härvid har använts en utvecklingen 1966-1974. lndextal som anger hur mycket serviceandelarmodifierad form av den s. k. Salteransatsen“. na för ett visst riksområde avviker från de riksgenomsnittliga värdena har

Innebörden av denna beräknats. Förändringen för dessa indextal fram till 1980 har prognostimetod beskrivs bla. i serats. sysselsättningen inom tjänstesektorerna i riksområdena har W. E. G. Salter: Producslutligen beräknats genom att applicera indextalen på de nationella tivity and Technical Change, Cambridge, 1960 serviceandelar som kan beräknas på basis av LU:s bedömningar för den och L. Wohlin: Skogs- nationella fram till 1980. sysselsättningsutvecklingen industrins struktur och sysselsättningen inom byggnadsindustri, varuhandel, samfärdsel. vissa expansionsmöjligheter, Uppsala 1970. delar av privata tjänster samt den kommunala sektorn har beräknats med

7 Övriga rea/a model/er och kalkyler för det medelfrisriga ridsperspekriver lll

hjälp av denna serviceandelsmetod. Den statliga delen av den offentliga sektorn har förts till basnäringarna i kalkylerna över sysselsättningsutvecklingen. Hänsyn har därvid kunnat tas till den regionala omfördelning av sysselsättningen som sker i samband med omlokaliseringen av viss central statlig förvaltning. Även vissa delar av sektorn privata tjänster har räknats som basnäringar i de regionala nedbrytningarna.

3.2.3 Beräkning av sysselsättningens fördelning på yrken l LU 75 redovisas kalkyler över förändringarna iantalet sysselsatta inom olika yrken 1975-1980. Kalkylerna över den yrkesmässiga sysselsättningsutvecklingen baseras på sektorsprognoserna över sysselsättningen. Uppgifter som visar sysselsättningens fördelning på olika yrkesgrupper 1974 inom varje LU-sektor har erhållits genom särskild bearbetning av AKU-material (årsmedeltal) för 1974. Denna bearbetning har utförts inom SCB. De koefficienter som kan beräknas på basis av dessa uppgifter har använts för att fördela antalet sysselsatta inom olika LU-sektorer 1975 och 1980 enligt beräkningarna med LU-modellen på yrkesgrupper. Som framgår av beskrivningen ovan förutsätter beräkningarna att den 1974 gällande yrkesfördelningen inom varje LU-sektor inte förändras under prognosperioden. Man bortser således i beräkningarna från förskjutningar över tiden mellan yrkesgrupperna inom en sektor som följd av förändringar i t. ex. produktionsteknik och produktionsinriktning. Det har inte varit möjligt attfå fram ett underlag för prognoser över sådana förskjutningar. Egenskaperna hos AKU-materialet - detta erhålls genom urvalsunder- sökningar har gjort det nödvändigt att använda en relativt grov yrkesindelning i beräkningarna. De yrkesgrupper som här urskiljs är därför tämligen heterogena. För att kunna belysa omställningsproblem för de anställda som är förenade med den strukturomvandling 1975-

Tabell 3.2 Yrkesklassificering

Litterärt och konstnärligt, religiöst och juridiskt arbete

70 ./. byggnadsarbete, 80 ./. byggnadsarbete.

a Yrkesklassificering enligt arbetskraftsundcrsökningarna.

112 Övriga reala modeller och kalkyler för det medelfristiga tidsperspektiver

1980 som varje LU-alternativ innebär hade det varit önskvärt med en mer finfördelad yrkesindelning i beräkningarna. För att kunna belysa spänningar på de funktionella delarbetsmarknaderna samt för att kunna belysa behov av t. ex. ökade satsningar på omskolning, nya utbildningslinjer vid högskolor osv. som impliceras av de olika LU-alternativen hade det vidare varit önskvärt att kunna komplettera kalkylerna med någon form av tillgångs- eller utbudsprognoser. Prognoser av den senare typen kan dock av statistiska skäl f. n. inte utföras. Den använda yrkesgrupperingen framgår av tabell 3.2.

sou 1976:42 113

4 Prismodell och finansiella kalkyler

4.1 Inledning För LU-kalkylerna har en särskild prismodell utarbetats. Dess syfte är bl. a. att tillsammans med de reala kalkylerna medge beräkningar av försörjningsbalansen till löpande priser för prognosåren. Dessa försörjningsbalansberäkningar är sedan utgångspunkt för mer detaljerade finansiella kalkyler avsedda att belysa den sektorvisa utvecklingen av inkomster, inkomstanvändning och finansiellt sparande. Prismodellen står i ett ömsesidigt beroendeförhållande till den reala huvudmodell som beskrivs i kapitel 2. Sålunda utgör vissa av huvudmodellens variabler indata till prismodellen. Samtidigt finns en återkoppling från prismodellen till huvudmodellen via särskilda relativprisberäkningar som fått påverka den sektorvisa fördelningen av real privat konsumtion med hjälp av särskilda disaggregerade konsumtionsfunktioner.

Prismodellen är i stora drag uppbyggd efter EFO-rapportens princi-

per. Detta innebär bl. a. att produktionssektorerna indelas i en grupp konkurrensutsatta och en grupp som är skyddade från internationell konkurrens. De konkurrensutsatta sektorerna får sin prisutveckling bestämd på världsmarknaden. De har också en förhållandevis snabb produktivitetsutveckling. Den internationella prisstegringen i förening med produktivitetsökningen skapar ett utrymme för vinst och löneökningar i dessa sektorer. Löneandelen och vinstandelen av utrymmet på lång sikt är i stort sett konstanta. Prisutvecklingen på världsmarknaden och produktivitetsökningen bestämmer då löneökningen i de konkurrensutsatta sektorerna. I de skyddade sektorerna antas att alla kostnadshöjningar kan övervältras på priserna. Lönerna bestäms här irelation till lönerna i de konkurrensutsatta sektorerna. Bl. a. den solidariska lönepolitiken antas medverka till detta. Eftersom produktivitetsstegringen i de skyddade sektorerna är långsammare än i de konkurrensutsatta sektorerna stiger priserna snabbare i de skyddade sektorerna. l långtidsutredningens prismodell har de flesta varuproducerande Ed en Faxén LU-sektorerna räknats som konkurrensutsatta. Undantag härifrån utgör

Odhåniönebilåning

sektor l jordbruk och sektor 4 skyddad livsmedelsindustri på grund och gamhåusekononü, 1.3 jord- och stenindustri till följd Stockholm 1970av jordbruksregleringen samt sektor

114 Prismodell och finansiella kalkyler

av den höga andelen leveranser till byggnadsverksamheten och det i övrigt nära sambandet med denna skyddade sektor. Dessa undantagna sektorer tillsammans med de tjänsteproducerande sektorerna har betraktats som skyddade sektorer.

4.2 Prismodellen

4.2.1 Beskrivning av modellen och dess funktionssátt

Prismodellens ekvationssystem, ingående variabler och deras beteckningar redovisas i avsnitt 4.2.2 nedan. Här ges en översikt över modellen och de olika antaganden som innefattas iekvationerna. Dessutom för redogörs hur de olika parametrarna bestämts vid modellberäkningarna, bl. a. med hjälp av framtaget statistiskt material. Som framgår löses prismodellen i termer av prisnivåer för enskilda år, varefter mellan dessa förändringarna år beräknas.

Prisutvecklingen inom de konkurrensutsatta sektorerna

De konkurrensutsatta sektorernas prisutveckling har bestämts med hjälp av ett antagande om den internationella prisstegringen. Denna antogs bli 3 % per år 1975-1980. Med internationell prisstegring avses i detta sammanhang den genomsnittliga prisstegringen för svensk export och import. Grundantagandet om prisutvecklingen för export och import har emellertid varierats i de olika sektorerna. Det uttrycks med faktorn Hii ekvation (l), vilken gäller för varje konkurrensutsatt sektor.

(i) Pi=PHiK

Beteckningar: P- produktionens mottagarpris i sektor i P det genomsnittliga priset på export och import i samtliga konkurrensutsatta sektorer kvoten mellan och i sektor

Hi pris på export import i och i alla

konkurrensutsatta sektorer K kvoten mellan det för konkurrensutsatta sektorer genomsnittliga priset på export och import och på produktion 1 Detta antagande disku- Relationen har bestämts

Hi med hjälp av den iakttagna utvecklingen av

teras i huvudbetänkanexport- och importprisindex för olika under dets kapitel 2, Den inter- varugrupper perioden nationella bakgrunden. 1959-1972. Denna redovisas i följande tablå.

Prismodell och finansiella kalkyler 115

Årlig procentuell förändring 1959- 1972 Exportprisindex lmportprisindex

Med utgångspunkt häri har antaganden gjorts om den årliga procentuella förändringen i faktorn 1975-1980 för de olika konkurrensutsatta

Hi

sektorerna.

LU-sektor

2, 6-10, 14, 16-17 Övriga konkurrensutsatta sektorer . - l .l

Summa 0.0

Prisutvecklingen för utrikeshandeln med råolja, malm m. m. (sektor 3), livsmedel (sektor 5) och eldningsolja, bensin m. m. (sektor 12) har således antagits följa den genomsnittliga prisutvecklingen. Priserna på utrikeshandeln med verkstadsprodukter har antagits fortsätta att öka snabbare än priserna på andra varor. På kemiska produkter har utrikeshandelspriserna antagits fortsätta att öka långsammare. För övriga konkurrensutsatta sektorer har priserna på export och import residualbestämts. I de konkurrensutsatta sektorerna borde definitionsmässigt priserna för den totala produktionen förändras på samma sätt som importens resp. exportens priser. l praktiken är detta inte fallet på den sektomivå som LU arbetar med. l modellarbetet antogs därför att prisnivån för till mottagarpris inom de konkurrensutsatta sektorerna produktionen ökar ca l % snabbare per år än utrikeshandelspriserna. Denna skillnad mellan och utrikeshandelspriser uttrycks av faktorn K i mottagarpriser ekvation (1).

Löneutvecklingen inom de konkurrensu tsatta sektorerna De genomsnittliga timlönerna i de konkurrensutsatta sektorerna beror av utrymmet för löneökningar. Detta bestäms för resp. sektor i modellen av arbetsproduktiviteten och av priset på sektorns förädlingsvärde. Om löneandelen förändrats inverkar emellertid även detta på den genomsnittliga timlönen. I modellkalkylerna har värden på arbetsproduktiviteten

116 Prismodell och finansiella kalkyler

hämtats från de reala modellberäkningarna. Priset på förädlingsvärdet är en endogen variabel som bestäms inom modellen. För att bestämma löneandelen 1975 och 1980 framtogs i samband med modellarbetet historiska serier över dennas utveckling i de olika LU-sektorerna 1963-1973, vilka för värdet korrigerades av egenföretagarnas arbetsinsats. Härigenom erhölls sinsemellan konsistenta värden på arbetsproduktivitet och löneandelstal i resp. sektor, som sedan kunde användas för att testa modellen mot historiska värden. Dessa test skall beskrivas längre fram. Statistiken visar att löneandelarna fluktuerat förhållandevis år kraftigt från år under perioden. Däremot fanns i allmänhet inte några signifikanta trender i löneandelstalens utveckling på litet längre sikt. Vid modellberäkningarna antogs löneandelstalen vara oförändrade 1975-1980 och lika med det historiska genomsnittet under sexårsperioden 1968-1973. Priset på förädlingsvärdet i konkurrensutsatta sektorer, F1-, bestäms i resp. sektor av modellekvation (2). Den visar hur priset på förädlingsvärdet påverkas av mottagarpriset på sektorns bruttoproduktion av

(Pi),

andelen indirekta skatter i bruttoproduktionsvärdet till motlöpande

tagarpriser (Si), av insatskoefficienter (IOKOEFF-i), priser på insatsvaror (Pi) och förädlingsvärdesandel Av dessa storheter bestäms in- (VAFCi).

satskoefficienter och förädlingsvärdesandelar i de reala kalkylema. Priset på insatsvaror från skyddade sektorer bestäms i modellen. Produktionens mottagarpris bestäms på det sätt som beskrevs i början av detta avsnitt.

+2 -

Pi .(l-Si) IOKOEFFJ-i Pj

(2) z F* VAFC i

Särskilda beräkningar har också fått genomföras för parametern Si, indirekta skatters andel av bruttoproduktionsvärdet till motlöpande tagarpris. De indirekta skatterna till 1968 års priser erhålls ur det reala systemet. För att beräkna de indirekta skatterna till löpande pris har ett särskilt material tagits fram, varvid punktskatter, särskilda varuskatter och subventioner inom jordbruksregleringen, mervärdeskatt samt en restpost fördelats över de olika sektorerna. De indirekta skatternas andel av bruttoproduktionsvärdet till löpande

mottagarpris, S1-, har ur det framtagna materialet beräknats för vart och ett av åren 1963-1973. I modellberäkningarna har satts lika med

Si

nivån 1974 för både 1975 och 1980. Genom de beskrivna beräkningarna finns nu värden på alla termeri ekvation (2) ovan. Därefter kan timlönen inom de konkurrensutsatta sektorerna beräknas i ekvation betecknar

(Ni) (3). Fi priset på förädlings-

värdet i sektor i, LABPROD är arbetsproduktiviteten i sektorn och är

Li

löneandelen i sektorn.

= . -

(3) Ni Fi LABPRODi Li

Den genomsnittliga timlönen i konkurrens-utsatta sektorer (ü) bestäms genom att de framräknade timlönerna i de olika LU-sektorerna vägs ihop

i

sou 197542 Prismodell och finansiella kalkyler 117

med hjälp av sysselsättningen uttryckt i arbetade timmar per LU-sektor.

AKi betecknar arbetade timmar i sektorn och erhålls ur de reala kalkyler-

na.

g AKi

- N . m 4 N=“ P” 1

ZAKi

Löneu rvecklingen inom de skyddade sektorerna Timlönerna i de enskilda skyddade sektorerna bestäms genom ekvation

(5) där Ri betecknar ett relationstal mellan lönen i en skyddad sektor och

den genomsnittliga timlönen i de konkurrensutsatta sektorerna.

(5) Ni=RiN

Det kan noteras att det lönebegrepp som kommit till användning i modellen och som tillämpas i nationalräkenskaperna även inkluderar kollektiva avgifter till socialförsäkring och privat försäkring samt tillräknade pensionsavgifter, utöver vad som vanligen inkluderas i andra sammanhang. Beräkningarna av relationstalet R för perioden 1963-1973 redovisasi diagram 4.1. Det framgår tydligt hur timlönema för samtliga skyddade sektorer utom jordbrukssektorn konvergerat under perioden. 1973 ligger den genomsnittliga timlönen i samtliga sektorer utom i byggnads- och jordbrukssektorn väl samlade. Motsvarande beräkningar för enskilda konkurrensutsatta sektorer har inte givit något liknande tydligt mönster (diagram 4.2). Lönerna i konkurrensutsatta sektorer bestäms av de internationellt bestämda priserna varför någon utjämning mellan dessa sektorer inte kunnat konstateras under perioden. Dessa iakttagelser kan anses styrka prismodellens hypotes om lönebildningen i skyddade resp. konkurrensutsatta sektorer. Eftersom lönerelationstalen i skyddade sektorer genom utvecklingen under perioden 1963-1973 blivit väl samlade 1973 skulle en fortsatt utdragning av trenderna leda till att lönerelationstalen börjar divergera fr. o. m. mitten av l970-talet. Om utvecklingen 1963-1973 betraktas som resultatet av en medveten löneutjämning blir en sådan utveckling inte sannolik. 1 modellkalkylerna har lönerelationstalen antagits kvarstanna oförändrade på 1973 års nivåer 1975 och 1980.

Prisu tvecklingen inom de skyddade sektorerna Prisnivåerna för förädlingsvärdet i skyddade sektorer bestäms genom ekvation (6). Arbetsproduktiviteten, LABPRODi, hämtas från de reala kalkylema och löneandelstalen, Li, beräknas på samma sätt som beskrivits ovan för de konkurrensutsatta sektorerna.

Ni

=

6 Fi

118 Prismodell och finansiella kalkyler

125-

1 9 120-

115-

19 110-

Diagram 4.1 Relationstal mellan lön per timme i

skyddade sektorer och ge- 19e319e4 1965 11966 1967 11968 1969 1970 1971 1972 1973

nomsnittlig timlön i konkurrensutsatta sektorer 1963- 19 73 Källa: Statistiska centralbyrån.

Prisnivåema för bruttoproduktionsvärdet till mottagarpris bestäms i de skyddade sektorerna genom ekvation (7).

Parametrarna VAFCi, och bestäms på samma sätt som i

IOKOEFFJ-i Sj

de konkurrensutsatta sektorerna. Prisnivåema på insatsleveranser från andra sektorer, bestäms inom modellen. De har antagits vara lika med Pj, de genomsnittliga mottagarprisnivåerna på hela bruttoproduktionsvärdet

Prismode/I och finansiella kalkyler 119

1251 ,r

95- =-.,.-:;___-11

,--__.____.._--\\ *x* ,I \_ _______ø ,ø^\ _ 7 s., \ 80 \\ 7

75-

70-

65-

60-. Diagram 4.2 Relationstal mellan lön per timme i resp. konkurrensutsatt I I l I l I I l I

1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 s?k99Fh8*°F""*

lig tzmlon l samtliga konkurrensutsatta sektorer Källa: Statistiska centralbyrån. 1963-1973

i de insatslevererande sektorerna. Något statistiskt material som kan styrka giltigheten av detta antagande har dock inte tagits fram. Ett sådant material kommer att bli tillgängligt genom pågående utvecklingsarbete på SCB.

- + E -

Fi VAFCi lOKOEFFji Pj

l-Si

120 Prismodell och finansiella kalkyler

Test av prismodellen mot historiskt material Genom att för olika historiska år sätta in observerade värden på modellens parametrar räknar modellen fram timlöner och prisnivåer som direkt kan jämföras med historisk statistik. Sådana tester har gjorts för 1968 och 1972. Testresultaten för 1968 visar bara att det statistiska underlaget för modellberäkningarna och själva modellen är konsistent. Felet 1972 i de konkurrensutsatta sektorernas genomsnittliga lön var bara 1,4 % vilket är tillräckligt litet för att styrka modellens konstruktion. De relativa felen i enskilda konkurrensutsatta sektorers löner var emellertid i flera fall betydande. I genomsnitt var felet 10 %. Det inverkar i modellkalkylen på prisutveoklingen bara via de konkurrensutsatta sektorernas genomsnittliga lön. Därför kan de i vissa enskilda fall ganska grova felen accepteras. I det fortsatta arbetet med prismodellen bör emellertid orsaken analyseras till dessa avvikelser i enskilda sektorer. Det genomsnittliga felet i de skyddade sektorernas mottagarpris var 2 %. Det tyder på att de förenklande antaganden som görs i modellen, exempelvis att priset på insatsleveranser är lika med det genomsnittliga priset på alla leveranser från sektorn, inte är allt för orealistiska.

4.2.2 Ekvationssystemet Det ekvationssystem som beskrivits ovan har följande utseende:

Ekvationer för konkurrensutsatta sektorer

(l) Pi=PHiK

2 -

Pi(1-Si)- IOKOEFFji PJ-

(2) Fi:

VAFCi

(3) = - -

Ni Fi LABPRODi Li

(4)

1T1=z_.._

Ekvationer för skyddade sektorer

(5)

Ni= Ri-N

Ni “

(6) F.: 1 -

LABPRODi Li

- 2 .

(7) Fi VAFCi+ IOKOEFFji PJ.

_ P

l-Si

Prismode/l och finansiella kalkyler 121

Beteckningar: Exogena variabler

P Genomsnittligt pris på export och import i konkurrensutsatta sektorer H. Kvoten mellan pris på export och import i varje konkur- 1 rensutsatt sektor och genomsnittet för alla konkurrensutsatta sektorer K Kvoten mellan det för konkurrensutsatta sektorer genomsnittliga priset på export och import och på produktion S- Indirekta skatter i löpande pris som andel av mottagarpriset 1 i löpande pris för varje sektor Koefficienterna för insatsleveranserna mellan sektor j och

lOKOEFFji

sektor i (se också avsnitt 2.2 ovan) Förädlingsvärdesandel, dvs. förädlingsvärde till faktorpris

VAFCi

dividerat med bruttoproduktion till mottagarpris, för varje sektor (1968 års priser) Arbetsproduktiviteten, dvs. förädlingsvärde i 1968 års priser

LABPRODi

per arbetad timme, för varje sektor Löneandel, dvs. lönesummans andel av förädlingsvärdet för

Li

varje sektor (löpande pris) Antal arbetade timmar, för varje sektor

AKi

Relationen mellan timlönen i resp. skyddad sektor, Ni, och

Ri

den genomsnittliga timlönen i konkurrensutsatta sektorer, N, (löpande pris)

E ndogena variabler

Priset på förädlingsvärdet för varje sektor

Fi

lji Lön per timme (löpande pris) för varje sektor

N Genomsnittlig lön per timme i konkurrensutsatta sektorer (löpande pris) P. Bruttoproduktionens mottagarpris för varje sektor

Ekvationerna (l), (2) och (3) gäller för varje konkurrensutsatt sektor (l4 st.). Det finns en ekvation av typ (4). Den avser summan av de konkurrensutsatta sektorerna. Ekvationerna (5), (6) och (7) gäller för varje skyddad sektor. Vi har därigenom 3 - 14 + l + 3 - 9 = 70 ekvationer. Antalet endogena variabler är 23 + 23 + 1 + 23 = 70 st. Systemet kan därigenom få en bestämd lösning. l LU 75 har mottagarpriset på produktionen i sektorn bostadsförvaltning bestämts exogent. Ekvation

(l) har således ersatts med ett exogent värde på Pi i sektor 22. Därmed

minskade både antalet ekvationer och endogena variabler till 69. Systemet löses i termer av nivåer för de ingående storhetema för enskilda år. Mottagarpriserna på produktionen i konkurrensutsatta sektorer beräknas för hand enligt ekvation (l) och ges som indata till det datorprogram som löser ut övriga endogena variabler. Därefter beräknas utanför modellens ram procentuella ökningstakter mellan dessa nivåer.

122 Prismodell och finansiella kalkyler

SOU l976z42

4.3 Relativpriskalkyler

Prismodellen har utnyttjats för att beräkna relativpriser, vilka återkopplats till den reala modellen via de konsumtionsfunktioner som beskrivsi avsnitt 2.5. Relativpriserna för utgångsåret 1975 har beräknats fristående från modellen med hjälp av bl. a. konsumentprisindex. Prisutvecklingen per sektor har därefter skrivits fram till 1980 enligt prismodellens resultat. l flera viktiga sektorer har relativpriset 1980 emellertid bestämts vid sidan av modellen. Detta gäller exempelvis för grafisk industri, där en utredning om den grafiska industrin pekar på ett svagt ökande relativpris. Enligt prismodellens resultat skulle denna sektors relativprisi stället falla 1975-1980. Även dryckesvaru- och tobaksindustrins relativpriser skulle enligt prismodellen falla. Denna sektors pris, som i stor utsträckning bestäms av storleken på de indirekta varuanknutna skatterna, förutsätts oförändrat i relativpriskalkylen. Även relativpriserna på energi och bostäder förutsätts vara oförändrade. På grund av den speciella deflateringsproblematiken för Verkstadsindustri (exkl. varv) har en minskning av relativpriset av samma storlek som 1970-1975 förutsatts. Modellberäkningarna visar för denna sektors priser en ökningstakt som är något snabbare än utrikeshandelsprisemas. Relativpriset för utländska turisttjänster har antagits öka i samma takt som 1970-1975.

4.4 Försörjningsbalans i löpande och dess pris implicitpriser

Prismodellens resultat har bl. a. legat till grund för LU:s analys av den finansiella utvecklingen i kapitel 8 i huvudrapporten. Som en utgångspunkt för analysen har försörjningsbalanser till löpande pris beräknats. För varje sektor kan försörjningsbalansen i löpande priser uttryckas med följande formel:

Pi-Yi+P-Hi-Mi=ai-Pi-PCi+bi-Pi-SOCi+Ci-Pi-KOCi

-

+di-Pi-PlNVi+ei Pi-OINVi+fi-Pi« LAGERi+Y-Hi-Xi

Koefficienterna bi, ci etc. betecknar relationen mellan prisnivån för ai, leveranser till resp. användningskomponent och den för samtliga leveranser genomsnittliga prisnivån dvs.

Psoci PKoci etc.

1 l

i Pi Pi

Vid beräkningarna har samtliga dessa koefficienter schablonmässigt antagits vara l. Vi har alltså antagit att prisnivån är densamma för alla leveranser från en viss bransch oavsett för vilket användningsändamål de är avsedda. Detta *homogenitetsantagandä har - som framgår nedan - visat bra motsvara I det fortsatta sig mindre verkligheten. utvecklingsarbetet bör försök göras att prognostisera koefficienterna i formeln. sou 1974:34, Gra- Genom summation för varje användningskomponent över samtliga fisk industri i omvandling. produktionssektorer har den aggregerade försörjningsbalansens kompo-

Prismodell och _linansiella kalkyler 123

Tabell 4.1 Försörjningsbalansutvecklingen 1975-1980 (alt. Il) Milj.kr., löpande priser

1975 1980 Årlig pris- Årlig volymstegring, % förändring, % 1975-1980 1975-1980

därav:

Anm. Talen för export- och importutvecklingen 1975-1980 utgår från det justerade värde för 1975 som har redovisats i SOU 1975:89, LU:s huvudbetänkande, kapitel 5. Försörjningsbalansen 1975 avser emellertid en prognos över faktiskt utfall.

nenter erhållits till löpande priser (offentligt förädlingsvärde undantaget).

Härigenom har även implicitprisnivåer för 1975 och 1980 kunnat

beräknas. För 1975 har dessa implicitpriser kunnat stämmas av mot dem som framkommit ur konjunkturbedömningen i oktober 1975.

lmplicitprisnivåer 1975 1968 = 100

Prismodellen Konjunkturbedömning

Privat konsumtion Offentlig konsumtion varav offentlig förbrukninga

bxbsbsbxbubsoob. umuaxixoaxmu oxäibsöobukiöoin ...uoxoxlhmxo

investeringar Lagerförändring Export lmport

a Av den offentliga konsumtionen har för 1975 endast den offentliga förbrukningen beräknats med hjälp av prismodcllen.

Modellens värden på implicitnivåerna för privat konsumtion och offentlig förbrukning, lagerinvesteringar och import är för låga, medan exportprisnivån är för högjämfört med de bedömningar som kunde göras i oktober l Dvs. det prisindex som 1975. l-lomogenitetsantagandet har därmed visat sig .ha vissa brister. framkommer när man dimodellberäk- viderar försörjningsbalan- Däremot överensstämmer BNP:s implicitprisnivå enligt sen i löpande priser med ningen väl med konjunkturbedömningen. Dessa iakttagelser visar t. ex. försörjningsbalansen i att modellen inte fångar upp effekten av den kraftiga terms-of-trade-för- fasta (1968 års) priser.

124 Prismodell och finansiella kalkyler

sämring som skett 1968-1975. Vld de fortsatta försörjningsbalanskalkylerna har därför implicitprisernas förändringstakt 1975 -1980 applicerats på den faktiska prisnivån 1975. För denna period gäller ett centralt LU-antagande om oförändrade terms-of-trade under prognosperioden 1975-1980. Försörjningsbalanser för 1975 och 1980 redovisas i tabell 4.1. För det offentliga förädlingsvärdet har särskilda kalkyler gjorts. Genomsnittliga statliga och kommunala timlöner har beräknats per offentligt utgiftsändamål (se avsnitt 2.6 ovan). Timlönen per offentligt ändamål har relaterats till den genomsnittliga timlönen i konkurrensutsatta sektorer enligt modellen. Antagandena om relationstalen 1975 och 1980 bygger på trendstudier av utvecklingen 1963-1973. Det offentliga förädlingsvärdet har erhållits genom att multiplicera timlönerna med antal arbetade timmar enligt de reala kalkylerna och därtill lägga indirekta skatter och kapitalförslitning.

4.5 Finansiella kalkyler För att belysa skatteutveckling och finansiering av näringslivets investeringar genomfördes i samband med LU-arbetet särskilda kalkyler av inkomstbildning och finansiellt sparande. Även dessa har redovisats i huvudbetänkandets kapitel 8. De utfördes i följande steg. Först beräknades för de olika reala alternativen försörjningsbalanser till löpande pris på det sätt som redovisades i avsnitt 4.4. Därefter beräknades de totala faktorinkomstema som bruttonationalprodukt minus särskilt beräknade indirekta skatter plus subventioner. Faktorinkomsterna indelades sedan i inkomstslagen löner inkl. kollektiva avgifter, kapitalförslitning och driftöverskott. Vart och ett av dessa inkomstslag fördelades sedan på de olika institutionella sektorerna statliga myndigheter, kommunala myndigheter, Allmänna pensionsfonden, hushåll och företag (se tabell 4.2 och 4.3). Vidare beräknades olika inkomstomfördelande transaktioner mellan dessa sektorer. Dessa kan grupperas under rubrikerna transfereringar netto” och ”kapital- och företagari.nkomster netto. Till transfereringarna räknas förutom de statliga och kommunala bidragen till hushållssektorn bl. a. även socialförsäkringsutfallet och de inbetalningar av olika arbetsgivaravgifter som hushållssektorn måste anses göra i och med att lönerna tidigare beräknats inkl. dessa belopp. Med kapital- och företagarinkomster avses räntor och olika slag av utdelningar och uttag från företagen. Under denna rubrik överförs också bostadssektorns beräknade driftöverskott till de olika ägarsektorerna. De antaganden som gjorts redovisas i huvudbetänkandets kapitel 8. Löneandelen 1980 har antagits vara lika med genomsnittet för 1971-1975. Transfereringarna mellan sektorerna har skrivits fram i enlighet med nu kända beslut. Därutöver har vissa erfarenhetsmässiga påslag gjorts. För exempelvis utbetalningarna av folkpension och ATP har hänsyn tagits till redan beslutade reformer som får effekt 1976 och senare. Socialförsäkringsavgifterna följer löneutvecklingen och beslutade höjningar av avgiftsuttaget har beaktats. Statsbidragen till kommunerna har ställts i relation till utvecklingen av kommunernas konsumtion och investeringar. Kapital-

Prismodell och finansiella kalkyler 125

Tabell 4.2 lnkomstbildning och finansiellt sparande 1975 Milj.kr., löpande priser Staten Kommu- AP- Hushåll Bostäder Företag Summa nerna fonden 1 Faktorinkomster (BNP till

Tabell 4.3 lnkomstbildning och finansiellt sparande 1980 (alt. ll) Milj.kr., löpande priser Staten Kommu- AP- Hushåll Bostäder Företag Summa nerna fonden 1 Faktorinkomster (BNP till

Lagerinvestering 6 Netto av mark- och fastighetsköp 100 100 -200 7Finansiellt sparande (4-5-6) -5 809 0 15 890 20 262 -9 663 -20 262 0

“Kalkylmässigt summan av ovanstående poster 418. Se avsnitt 6.1.4 i LU:s huvudbetänkande ang.

blir

osakerheten l beraknmgama av bytesbalansunderskottet (= totalt finansiellt sparande i ekonomin).

126 Prismodell och finansiella kalkyler

och företagarinkomsterna har skrivits fram schablonmässigt. För att beräkna de olika sektorernas finansiella sparande erfordras antaganden om skatteinkomsterna för stat och kommun. En sådan kalkyl skulle kräva noggrant specificerade antaganden om alla_ regler för beskattning som kommer att vara i kraft 1980. Skattesystemets framtida utformning behandlas emellertid inte av långtidsutredningen. Inte heller kan det anses vara särskilt meningsfullt att anta att rådande skatteskalor skall ligga fast i ytterligare fem år mot bakgrund av de täta reformer som genomförts på senare år. I de finansiella kalkylema valdes därför i stället att utgå från olika antaganden om det finansiella sparandet och därifrån beräkna de direkta skatterna residualt. En utgångspunkt för antagandena om det finansiella sparandet var då att bytesbalanskravet innebär ett totalt finansiellt sparande i ekonomin som är lika med noll 1980. För att renodla problemställningen antogs vidare det kommunala finansiella sparandet vara noll 1980. Företagssektorns skatt beräknades i relation till dess driftsöverskott. Allmänna pensionsfonden och bostadssektorn är inte inbegripna i skattetransaktioner. På så sätt kunde kalkylema renodlas till att gälla hushållens skattebetalningar och statens skatteinkomster vid olika antaganden om

fördelningen av det givna sammanlagda finansiella sparandet i dessa båda

sektorer. Det strategiska antagandet kommer då att avse hushållens sparkvot. Ju högre hushållssektorns sparkvot antas vara, desto lägre kan hushållssektoms skatt sättas vid den antagna samhällsekonomiska balans som avspeglas i kravet på det totala finansiella sparandet. Även variationer i lönesummans andel av de totala faktorinkomsterna inverkar på skattekravet. Ju högre löneandelen sätts, desto större belopp måste skattas bort från hushållssektoms disponibla inkomster. Löneandelens storlek inverkar emellertid även på företagssektorns inkomster och därigenom på dessas självfinansiering av investeringarna. Detta öppnar en möjlighet att stämma av de reala kalkylernas antaganden om näringslivets investeringsutveckling mot den beräknade självfinansieringsgraden. De finansiella kalkylema bildar sålunda ett underlag för en diskussion om de olika reala alternativens realism med hänsyn till utvecklingen av skattetryck och självfinansiering i näringslivet vid olika plausibla antaganden om sparkvot och löneandel.

5 Energimodeller

Långtidsutredningens huvudmodell för analyser på medellång sikt har vid olika tillfällen i modifierad form använts för att belysa ekonomins energiberoende, bl. a. i samband med händelserna på oljeområdet vid årsskiftet 1973/1974. I början av 1976 gjordes vissa analyser av konsekvenserna av en avveckling av kämkrafteml Syftet med denna studie var att kvantitativt beskriva vad en neddragning av el-produktionen under vissa specifika förutsättningar, skulle betyda för den svenska ekonomin, särskilt för sysselsättningen. En fördel med att använda en modifierad variant av långtidsutredningens huvudmodell för energianalys är att man via input-output-strukturen kan ta hänsyn till både direkta och indirekta effekter i flera led på produktion och sysselsättning i olika sektorer. Konsumtionen av olika typer av varor och tjänster ställer exempelvis större eller mindre direkta och indirekta krav på elektricitet. Varorna och tjänsterna har ett större eller mindre el-innehåll. Likaså ställer konsumtionen direkt och indirekt olika krav på arbetskraft. LU-modellen tar också hänsyn till vissa indirekta effekter via utrikeshandeln. Om efterfrågan ökar på en typ av varor som i stor utsträckning importeras så ökar även exportkravet (via bytesbalanskravet). Genom att utgå från långtidsutredningens modell kan man söka en sektorsammansättning av efterfrågan som förbrukar så litet el som möjligt men gör sysselsättningen så stor som möjligt. Vid analysen jämfördes olika modellberäkningar med ett av långtidsutredningens alternativ 1980. Som utgångsläge 1980 valdes alternativ ll. l detta alternativ ökar den privata konsumtionen med 2 % och den offentliga konsumtionen med nära 3 % per år 1975 -l 980. Energimodellen är en eftermodell till långtidsutredningens huvudmodell. Energimodellen utgår nämligen från en lösning av LU-modellen. Därmed kan, som framgår nedan, vissa samband förenklas i energimodellen. Exempelvis kan den privata konsumtionens fördelning på sektorer Dsl 1976:1, Konseske med utgångspunkt från LU-modellens resultat utan användning av kvenser vid minskad el-prokonsumtionsfunktioner. duktion i kärnkraftverk.

128 Energimodeller

5.1 Ekvationssystem Energimodellen utformades som en optimeringsmodell med den totala sysselsättningen som målfunktion. Detta innebär att produktionen inom givna ramar fördelas så att sysselsättningen maximeras, dvs. blir så stor som möjligt. Ekvation (6) ilångtidsutredningens huvudmodell (se avsnitt 2.8) ersätts med en optimering av sysselsättningen i näringslivet, dvs. av 2 AKi. Den offentliga konsumtionen och sysselsättningen bestäms exogent så att de överensstämmer med utgångsläget för analysen, dvs. den ekonomiska situationen 1980 enligt LU:s alternativ ll. Ekvation (14), (15), (16) och (17) i långtidsutredningens huvudmodell (se avsnitt 2.6.2 och 2.8) ersätts således med exogent givna variabler OCi.

Produktionen i sektor 18, el-, gas-, värme- och vattenverk, består till ca

90% av el-produktion. Denna bestäms exogent i energimodellen med utgångspunkt från olika antaganden om el-kraftproduktionens sammansättning och storlek 1980. Den privata konsumtionen i varje sektor förutsätts få variera mellan en nedre och en övre gräns. Ekvation (5) i LU-modellen (se avsnitt 2.5.1) och den i LU-modellen exogent givna totala privata konsumtionen ersätts således med dessa gränser för den privata konsumtionen per sektor:

PCMINi gPCi sPCMAxi

Gränserna och ges exogent. I allmänhet har den övre

PCMlNi PCMAXi

gränsen satts lika med den privata konsumtionen i utgångsläget för analysen. Den undre gränsen har oftast bestämts som en andel av den privata konsumtionen i utgångsläget. Som exempel kan nämnas att denna andel i en beräkning är 70% för konsumtionen i sektor 18, vilket motsvarar en neddragning av den privata elkonsumtionen med 33,3 %, och 80 % i alla övriga sektorer. Även exporten antas få variera mellan en nedre och övre gräns. Ekvation (9) i LU-modellen (se avsnitt 2.4.3) och de i LU-modellen exogent givna exportnivåerna för vissa sektorer ersätts således med dessa gränser för exporten per sektor:

EXPMINi SXi __EXPMAXi

Gränserna och EXPMAXi ges exogent. Gränserna har bestämts

EXPMlNi

på samma sätt som gränserna för den privata konsumtionen. Importen bestäms genom samma importfunktioner som i LU-modellen. Likaså är ekvationen för bytesbalanskravet densamma som i LU-modellen. Dessa ekvationer lägger således ytterligare ett krav på exporten utöver det krav som ligger i de ovan angivna gränserna. Energimodellen kan alltså sägas bestå av ekvationerna l, 2, 3, 4, 7, 8, 10, ll, 12 och 13 i långtidsutredningens huvudmodell, en optimering av sysselsättningen i näringslivet och de exogent givna variablerna produktion i el-, §33, värme- och vattenverk, offentlig förbrukning samt övre och nedre gräns för privat konsumtion och export. l tabell 5.1 beskrivs

Energimodeller 129

energimodellens ekvationssystem i förenklad form. De 24 sektorerna har i tabellen aggregerats till en enda sektor. Modellen består i den aggregerade formen av 7 likheter och 2 olikheter. Det finns 8 endogent bestämda variabler vilket ger möjlighet att maximera en av dem. Modellen får därför med rimliga indata en unik lösning. Den disaggregerade modellen har samma egenskap.

Tabell 5.1 Aggregerat och förenklat ekvationssystem för energimodellen

(1) Y(1-i)+M=C+0+I+L+Y. (2) V=aY 3 =_1 ()A1

pV

(4) A=A1+A2 (5) M=a0+a1Y+a2C+a30+a4l+a5L (6) M=M1+T (7) M - M1= B

(8) CminC<Cmax (9) XminX<Xmax

A1 optimeras givet en restriktion på produktionen av el

Beteckningar: E ndogena variabler Y = produktion till mottagarpris M = import inkl tull m m = M1 import exkl tull m m C = privat konsumtion X = export V = förädlingsvärde till faktorpris i näringslivet = A1 sysselsättning i näringslivet A = sysselsättning totalt

Exøgena variabler O = offentlig förbrukning l = investeringar L = lagerförändring B = bytesbalanskrav T = tull m m A2 = sysselsättning iden offentliga sektorn

Parametrar a = förädlingsvärde per enhet produktionsvärde an = parametrar i importfunktionerna i = insatsförbrukning per enhet produktionsvärde p = förädlingsvärde per arbetstimme Cmin = nedre gräns för privat konsumtion max = övre gräns för privat konsumtion Xmin = nedre gräns för export Xmax = övre gräns för export

130 Energimodeller

5.2 Energimodellens funktion

Energimodellen fungerar på följande sätt. El-produktionen dras ned exogent. Som en följd av detta minskar produktionen i näringslivet. Hur mycket el som behövs per producerad enhet i olika sektorer anges av insatskoefñcientema från sektor 18 till andra sektorer. Minskar tillgången på el så kan inte produktionsnivån hållas uppe. I energimodellen liksom i LU-modellen mäts sysselsättningen i antal timmar. Produktiviteten, dvs. förädlingsvärdet per arbetstimme, anges exogent. Om produktionen minskar så minskar också sysselsättningen under förutsättning att produktiviteten antas vara oförändrad. Om sysselsättningen i antal timmar minskas så minskar även sysselsättningen i antal personer under förutsättning att antalet arbetade timmar per person antas vara oförändrat. Produktionen behöver emellertid inte minska i proportion till nedskärningen av el-produktionen. Om den privata el-konsumtionen och den

offentliga sektorns elförbrukning minskar kan denna el-besparing komma

näringslivet till godo. Vidare kan el-förbrukningen per producerad enhet i näringslivet minskas. I modellen sker detta genom att de exogent givna insatskoefficienter som avser leveranser från sektor 18 till sektorer i näringslivet sänks. En viss mängd el räcker då till en större produktion. Den del av neddragningen i el-produktionen som inte kan sparas i hushållen, i den offenliga sektorn eller genom en sänkning av el-förbrukningen per producerad enhet i näringslivet kommer att resultera i en neddragen produktion och sysselsättning. All tillgänglig el fördelas emellertid på ett sådant sätt att* sysselsättningen blir så stor som möjligt. Produktionen dras i första hand ned i de sektorer som direkt och indirekt förbrukar mycket el per arbetstimme. Neddragningen av produktionen i en sektor begränsas emellertid av att den privata konsumtionen och exporten inte får bli lägre än de nedre gränser som angivits för dessa två variabler. Under iakttagande av dessa restriktioner optimeras alltså sysselsättningen i näringslivet genom att produktionen i första hand begränsas i sektorer där produktionsminskningen sparar mycket el men minskar sysselsättningen så litet som möjligt.

5.3 Utförda kalkyler De kalkyler som gjorts med energimodellen redovisas i den ovannämnda departementsstencilen. Där har beräknats konsekvenserna av en neddragning av el-produktionen 1980 med 10, 20 resp. 30 % jämfört med elproduktionen enligt LU:s alternativ Il. Dessa neddragningar motsvarar olika långt gående avvecklingar av kärnkraftproduktion resp. ersättning med oljekondenskraft. Beräkningarna av den totala el-produktionens storlek har utförts i samarbete med statens vattenfallsverk. Importen av bl. a. råolja och uran har beräknats exogent och införts i modellen som särskilda förutsättningar. Olika antaganden om hushållens och den offentliga sektorns förbruk-

sou 197542 Energimodeller 131 ning av el samt möjlig besparing inom näringslivet ingick som förutsättningar i beräkningarna. Förutsättningarna redovisas i tabell 5.2. Tabell 5.2 Förutsättningar för energikalkylema Procentuell neddragningjämfört med utgångsläget 1980. Awecklingsfall

Modellresultaten redovisas översiktligt i tabell 5.3. Beträffande avvecklingsfall III konstaterades att resultaten, trots de antaganden om besparingsmöjligheter som gjorts, måste anses som orimliga. Detta diskuteras närmare i den ovannämnda departementspromemorian.

Tabell 5.3 Försörjningsbalans och sysselsättning 1975 -1980

Årlig procentuell volym- Neddragning i % 1980 förändring 1975-1980 av nivån i LU

Alt. 11 Avveçklingsfall Awecklingsfall

i LU I ll l ll

Försörjningsbalans

Sysselsättning Antal arbetade timmar --0.2 -0.3 --1.7 1 7 Antal sysselsatta (1 OOO-tal) ca 20 200--300

5.4 Modellresultatens begränsningar och närmare innebörd

När en ekonomi utsätts för störningar av något slag, t. ex. en prishöj ning på en importerad vara eller som här nedskärningar i el-tillförseln kan man räkna med att en hel del anpassningsmekanismer av olika slag träder i funktion. Dessa mildrar eller kanske t. o. m. upphäver de omedelbara effekterna av störningen. Ju längre tid man har på sig, desto längre kan en sådan anpassning gå. I en input-output-.modell av det slag som här

132 Energimodeller

beskrivs finns inga sådana dynamiska anpassningsmekanismer inbyggda. Vid tillämpningen av modellen måste därför mycket arbete ägnas åt att utanför modellens ram studera sådana processer och åt att föra in de därvid erhållna resultaten i modellkalkylerna som utifrån givna förutsättningar. Om man inte inför några särskilda antaganden om verkan av sådana anpassningsmekanismer så visar modellen vad som händer vid en plötslig förändring innan någon anpassning hinner ske. Detta kan exemplifieras med en plötslig nedgång i oljeleveranserna av det slag som skedde 1973. Vid tillämpningen av modellen måste man ta ställning till om en avveckling av kärnkraftverken kan tänkas innebära en störning av detta slag. Det motsvarar närmast ett plötsligt driftstopp i kärnkraftverken. En aweckling av kärnkraften kan också tänkas ske mer långsamt. Man kan exempelvis hävda att när verken redan är i drift så bör de inte avvecklas snabbare än att de därmed förknippade sysselsättningsproblemen kan lösas. En rimlig tolkning av resultaten är då att de visar storleksordningen av de problem som måste lösas i takt med att kärnkraftverken avvecklas.

sou 1976:42 133

6 Det långsiktiga modellsystemet

har utvecklats för att belysa den medelfristiga och Separata modellsystem Det långsiktiga modellsystemet diskuteras den långsiktiga problematiken. i detalj i bilaga 7 till LU 75 Modeller för samhällsekonomisk perspektivl detta avsnitt endast en översiktlig beskrivning av planering. ges därför det långsiktiga modellsystemet och av sambandet mellan de bägge systemen. Ekvationssystemet redovisas inte. består av två komponenter: en makro- Det långsiktiga modellsystemet modell och en sektormodell. Makromodellen bygger på s. k. turnpiketeori. Turnpike betyder motorväg. Namnet söker ge en bild av ett grundläggande resultat i ekonomisk teori enligt vilket ett effektivt utvecklingsprogram på lång sikt är oberoende av utgångsläge och slutpunkt. Den jämviktstillväxtbana, som gäller under större delen av färden är gemensam. Mot denna bakgrund blir tillstånd av jämviktstillväxt tänkbara riktmärken i en rullande planeringsprocess. Makromodellen används för att belysa valet av långsiktig sparkvot och långsiktigt avkastningskrav för samhällets Systemens tyngdpunkt utgörs emellertid av kapitalbildning. sektormodellen. Det långsiktiga modellsystemets centrala funktioner beskrivs av diagram 6.1. Produktionsresultatet framkommer som en konsekvens av insatser av realkapital och arbetskraft. Detta fördelas i modellen på olika användningar. En del går tillbaka till produktionssystemet i form av insatsleveranser och investeringar. En annan del går till export för att betala för den import som krävs. Resten av produktionsresultatet går till konsumtion. Avvägningen mellan konsumtion och investeringar sker på grundval av en värdering av det framtida konsumtionsutfallet.

6.1 Sektormodellen

Huvudmodellerna i det medelfristiga och i det långsiktiga modellsystemet har till stora delar gemensam struktur. Båda bygger på input-output-teknik i kombination med ekonometriskt skattade funktioner, som beskriver utvecklingen av den privata konsumtionen. En väsentlig skillnad mellan den medelfristiga modellen och långsiktsmodellen är att i den förra beaktas effekt utanför modellen. På investeringarnas kapacitetsskapande

134 Det långsiktiga model/systemet

Arbetskraft och . V.. d a ”m9 teknisk utveckling

l

Utrikeshandel Konsumtion

ll ll

Produktion ; - V3 aV sparkvot

lnsatsleveranser

V Realkapltâ Investering

Avskrivning Diagram 6.1 Det långsiktiga mødellsysterizet

fem års sikt kan förändringar i kapitalstockens utnyttjandegrad förväntas vara viktigare än nettotillskotten till denna vid nyinvestezingar. I ett längre tidsperspektiv blir däremot en explicit återkoppling från investeringar till kapacitetsuppbyggnad central. Frågan om en pä lång sikt balanserad utveckling är till sin natur ett jämviktsproblem som sträcker sig över flera perioder och som därför måste angripas med dynamisk analys. Konsekvenserna för framtiden av i dag fattade beslut måste explicit omfattas av analysmodellen. Dessutom kan kapital och arbets› kraftsresurser på lång sikt ersätta varandra i produktionsprocessen. Hänsyn tas till detta förhållande i långsiktsmodellen genom en produktionsfunktionsansats. Långsiktsmodellen innehåller en jämviktsskapande prismekanism. De exogena variablerna i långsiktsmodellen, för vilka alltså fristående antaganden eller prognoser måste göras, kan delas in i två grupper. Den första gruppen innehåller sådana storheter som inte direkt kan påverkas av den ekonomiska politiken. Hit hör bl. a. utvecklingen av terms-oftrade samt utvecklingen av de s. k. restfaktorerna. Den andra gruppen innefattar parametrar som mer eller mindre direkt kan göras till föremål för ekonomisk-politiska beslut. Dessa strategivalsparametrar är i modellen följande:

sou 1976:42 Det långsiktiga model/systemet 135

- Totala kapitalbildningen - Offentliga sektorns kapitalbildning - Bostadssektorns kapitalbildning - Totala sysselsättningen - Offentliga sektorns sysselsättning - Bostadssektorns sysselsättning - Lagerinvesteringarna - Betalningsbalanskravet

De val av strategi som kan göras i modellen gäller sålunda främst resursernas fördelning mellan konsumtion och sparande över huvud taget och mellan olika former av konsumtion, såsom offentlig konsumtion, konsumtion av bostadstjänster och övrig privat konsumtion. Fördelningen av konsumtionen på olika näringssektorer framkommer däremot som resultat av modellkalkylen. Inom modellen bestäms dessutom bl. a. den sektorvisa produktionsutvecklingen, sysselsättningsutvecklingen samt kapitalstocks- och investeringsutvecklingen. Sektormodellens funktionssätt kan i stora drag beskrivas på följande sätt. Som en konsekvens av produktivitetstillväxt, minskade åtgångstal för råvaror och halvfabrikat samt genom nyinvesteringar ökar konsumtionsutrymmet på lång sikt. Modellen fördelar denna ökning på olika varugrupper i enlighet med de olika varornas utgiftselasticiteter. Efterfrågeökningen leder till förändrade relativa priser som tenderar att hålla tillbaka efterfrågeökningen. Modellen reglerar detta via de olika varornas Prisförändringarna leder också till förändrade vinster. priselasticiteter. Detta är i sin tur en signal till en förändrad produktionsstruktur som leder till förändringar i efterfrågan på produktionsfaktorer. Konkurrensen om arbetskraft och kapital kan därvid komma att ändra relationen mellan löne- och kapitalkostnader. Nya företag kan därför komma att välja en annan kapitalintensitet än redan etablerade företag. I modellen sker detta val på grundval av produktionsfunktionerna som för varje bransch beskriver substitutionsmöjligheterna mellan kapital och arbetskraft. Under expansionen ökar även importen. Modellen reglerar detta via olika importkvoter för varjebransch. Om den yttre balansen skall kunna bibehållas kräver importökningen också ökad export. Denna exportökning bestäms i modellen på grundval av ett betalningsbalansvillkor, exogena antaganden om importprisutvecklingen samt branschspecifika exportkvoter. I sektormodellen antas i princip att näringslivssektorerna söker maximera sin vinst. Den offentliga sektorn samt bostadssektorn lämnas utanför detta förklaringsschema. Den andel av ekonomins resurser som går till dessa sektorer bestäms, som nämnts ovan, utanför modellen. För att göra det möjligt att analysera konsekvenserna av en planerad utveckling i någon eller några av näringslivets sektorer innehåller modellen också möjligheter att i stället låta ett antal sektorer minimera sina kostnader vid en given produktionstillväxt. Dessutom kan kapitalbildningen och sysselsättningsutvecklingen bestämmas exogent i ett antal sektorer.

136 Det långsiktiga model/systemet

Formellt kan modellen beskrivas av en första ordningens differentialekvation med ett stort antal linjära och icke linjära bivillkor. Differentialekvationen beskriver den dynamiska återkoppling som ligger i nettoinvesteringarnas kapacitetsskapande effekt. Lösningen av modellen sker stegvis med utgångspunkt från linjära approximationer. En omfattande formell beskrivning ges i bilaga 7 till LU 75. Sektormodellen är en flersektors tillväxtmodell av samma typ som den som utnyttjas i den norska perspektivplaneringen och som ursprungligen utvecklats av professor Leif Johansen Arbetet med liknande modeller äger rum förutom i Norge bl. a. också i Danmark och inom ECE-sekretariatet i Geneve.

6.2 Makromodellen lnom detta relativt korta tidsperspektiv på fem år som är LU:s huvudområde kan endast obetydliga förändringar företas i valet av sparkvot. Samtidigt överskuggas investeringarnas kapacitetsskapande effekt av möjliga förändringar i kapacitetsutnyttjandet. När tidsperspektivet förlängs till att omfatta 20 till 25 år kommer emellertid valet av sparkvot och investeringarnas kapacitetsskapande effekt i förgrunden. Att knyta kalkylen till en diskussion av framtida krav på kapitalavkastning framstår också som viktigt mot bakgrund av att varje s. k. samhällsekonomisk kostnadsintäktskalkyl explicit eller implicit bygger på ställningstaganden till storhet. Att på teoretiska grunder fastlägga

denna

ett bästa val av sparkvot i en given situation är knappast möjligt. Detta val kan emellertid på det sätt som sker i den långsiktiga analysmodellen - anknytas till framtida krav på kapitalavkastning. Dessutom kan en övre gräns för sparkvoten bestämmas utöver vilken ytterligare höjning på lång sikt är olönsam ur konsumtionssynvinkel. Modellen bygger på teorin för jämviktstillväxt i ekonomin? l detta tillstånd bestäms tillväxttakten av den yttre resurstillförseln i form av t. ex. arbetskraftens kvalitativa och kvantitativa tillväxt. Nivån för utvecklingen bestäms av den inre resurstillväxten iform av kapitalbildningens omfattning, som i sin tur bestäms av den framtida kapitalavkastningen. I de kalkyler som genomförts i LU 75 antas på traditionellt sätt att arbetskraften är den begränsande faktorn i utvecklingsförloppet. Möjligheter finns emellertid att anpassa analysmodellen till andra förutsättningar härvidlag. Man skulle således kunna tänka sig att t. ex. i stället behandla naturtillgångarna som den begränsande faktorn och att l Leif Johansen: A sedan definiera jämviktstillväxten och den naturliga tillväxttakten i Multi-Sectoral Study of Economic Growth, Ams- relation till denna. terdam 1964. I ett tillstånd av jämviktstillväxt är samhällets sparkvot konstant. Valet 7 Se t. ex. R. M. Solow: av sparkvot avgör inte tillväxttakten utan tillväxtens nivå. Tillväxttakten A contribution of the är på lång sikt given av den yttre resurstillväxten. En fråga som kan ställas theory of economic mot denna bakgrund är om det finns någon övre gräns för konsumtionsgrowth. Quarterly Jourtillväxtens nivå. Att så är fallet har visats i den ekonomiska litteraturen nal of Economics, Nr 32, 195 6. och denna upptäckt har kallats för kapitalbildningens gyllene regel

Det långsiktiga modellsystemet 137

(GR). Under GR-tillväxt sparar varje generation lika stor andel av produktionsresultatet åt kommande generationer som man hade önskat att tidigare generationer i sin tur hade sparat åt den nuvarande generationen. Hade tidigare generationer fört upp kapitalbildningen på (ER-nivå skulle konsumtionen i dag ha en tillväxt på den absolut högsta nivå som var möjlig. Om sedan den nuvarande generationen behåller sparkvoten på (IR-nivå skulle även kommande generationers konsumtionsmöjligheter ha blivit de största tänkbara. Poängen med detta hypotetiska resonemang är att det sätter en övre gräns för den långsiktiga sparkvoten. Man kan visa att GR-tillväxt uppnås när hela kapitalandelen i BNP återinvesteras och avkastningskravet netto överensstämmer med jämviktstillväxttakten. Det är klart att jämviktstillväxt utgör ett hypotetiskt tillstånd som aldrig de facto kommer att uppnås. Strukturella förändringar medför att ekonomin hela tiden strävar mot nya jämviktslägen. Detta till trots bör olika tillstånd av jämviktstillväxt kunna spela en roll som riktmärke för analys. Planeringshorisonten är i sådana fall mycket lång medan den relevanta planeringsperioden kan vara relativt kort.

6.3 Sambandet mellan makromodell och sektormodell Analysen startar på sektornivå. För varje uppsättning av exogena antaganden beträffande koefficientstruktur och strategival (se ovan) kan en makroproduktionsfunktion härledas från den utvecklingsbild som följer. Med denna produktionsfunktion insatt i makromodellen kan en och ett långsiktigt avkastningskrav beräknas som är långsiktig sparkvot konsistent med utvecklingsbilden på sektornivå. De makrokalkyler som presenteras i tabell 10.15 i LU 75 bygger på förutsättningen att ekonomin skall befinna sig ijämviktstillväxt år 2000. Man skulle också kunna tänka sig att starta analysen på makronivå med givna förutsättningar om avkastningskrav och anpassningsperiodens längd. I nästa steg kunde sedan kapitalstockens utveckling, så som den bestäms av makromodellen, få utgöra indata i sektorkalkylen. En sådan uppläggning skulle emellertid kräva iterationer mellan makromodell och sektormodell. Restfaktorns utveckling på makronivå är nämligen inte entydigt bestämd utan beroende av sektorstrukturen genom att s. k. överflyttningsvinster uppkommer när resurser under utvecklingsförloppet förs över från lågproduktiva sektorer till sektorer med hög produktivitet. Analogt kan naturligtvis även överflyttningsförluster uppkomma. På makronivå utgör restfaktorn en av de faktorer som tillsammans med sysselsättningsutvecklingen bestämmer den naturliga tillväxttakten.

6.4 Sambandet mellan det långsiktiga och det medelfristiga

modellsystemet Se bl. a. Phelps: A fable i den for Growthmen. Ameri- Som redan påpekats är den grundläggande strukturen gemensam can Economic Review, långsiktiga och i den medelfristiga huvudmodellen. Båda modellerna är Vol. 55 (September också uppbyggda runt en gemensam databas. Denna omfattar väsentligen 1965).

138 Det långsiktiga modellsystemet

sysselsättningsstatistik kapita1stocks-, investerings- och avskrivningsstatistik nationalräkenskaper och input-output-statistik. Sektorindelningen skiljer sig något mellan de båda modellsystemen. Med undantag av att en renodlad energisektor har införts i den långsiktiga analysen så utgör sektorindelningen i långsiktsmodellen emellertid en enkel aggregering av den medelfristiga modellens sektorschema. I tabell 6.1 nedan ges en nyckel mellan den långsiktiga och den medelfristiga sektorindelningen. Dessutom redovisas sambandet mellan långsiktsmodellens sektorindelning och SNR. I både den medelfristiga och den långsiktiga huvudmodellen förklaras utvecklingen av den privata konsumtionen med hjälp av ett system av konsumtionsfunktioner. Som förklaringsvariabler i dessa används i båda modellerna det totala konsumtionsutrymmet tillsammans med de olika varornas relativa prisutveckling. Funktionsskattningarna är gemensam ma. De har primärt utförts på den medelfristiga modellens sektornivä. De utgifts- och priselasticiteter som utnyttjas i de långsiktiga beräkningarna har erhållits genom sammanvägning. Den mest påtagligakopplingen mellan de medelfristiga och långsiktiga modellsystemen är den intertemporala länken. Den långsiktiga kalkylen tar vid där den medelfristiga slutar. I LU 75 används som startvärde i det långsiktiga modellsystemet en beskrivning av 1980 som räknats fram med hjälp av det medelfristiga modellsystemet. Med hjälp av det långsiktiga modellsystemet utsträcks kalkylen fram till sekelskiftet. Genom en rullning av det långsiktiga modellsystemet sker en uppdelning på perioderna 1980-1990 och 1990-2000.

Tabell 6.1 Sektornyckel för långsiktsmodellen

Sektor i långsiktsmodellen Sektor- SNR Sektornummer i den nummer i medelfristiga modellen långsiktsmodellen

+ 3600 + 3900 + + del 35 30

7 Andra svenska modeller med anknyt-

till LU:s modellsystem

ning

Utöver de modeller som ingår i LU :s modellsystem finns i Sverige flera andra modeller eller modellsystem som täcker den svenska ekonomin eller delar därav. Här skall i all korthet vissa av dessa beröras. Tonvikten ligger då på sådana modeller som har eller kan tänkas få ett direkt samband med LU:s modellsystem. För närmare beskrivning av modellerna hänvisas till de angivna publikationerna. De modeller för konjunkturanalys som finns vid konjunkturinstitutet resp. vid Handelshögskolan i Stockholm, behandlas inte idetta sammanhang. Den modell för analys av finanspolitiska åtgärder som används vid

finansdepartementet! och på vilken utvecklingsarbete pågår bör dock

omnämnas eftersom viss samordning med LU-systemet troligen kommer till stånd. Vid statens industriverk pågår ett utvecklingsarbete med en energipro-

gnosmodelLz Arbetet har bl. a. legat till grund för beräkningen av vissa

insatskoefficienter som används i långtidsutredningen. Det gäller de insatskoefficienter som avser förbrukningen av energi i näringslivet. l utvecklingsarbetet med energiprognosmodellen utnyttjas en del av långtidsutredningens statistiska underlag och prognoser. Långtgående samkörningar mellan LU-modellen och energiprognosmodellen förutses. Energiprognosmodellen består av ett antal delmodeller vilkas lösning tillsammans ger det totala framtida behovet av energi. Bland komponenterna kan nämnas modeller för försörjningen av elektricitet, varmvatten och raffinerade oljeprodukter. Dessa modeller är linjära programmeringsmodeller baserade på ingenjörsdata”. Modellerna beräknar den minimala kostnaden för att tillgodose en exogent beräknad efterfrågan på de nämnda produkterna. En modell för bostadsuppvärmning som fungerar i Reviderad finansplan, ungefär på samma sätt ingår också i systemet. Efterfrågan på energi prop. 1975/762150, bestäms genom modeller för efterfrågan på andra varor än energi samt bilaga l. hushållens konsumtion. Det är främst i dessa delar samkörning med 2 Lars Bergman, Clas LU-modellen blir aktuell. Efterfrågemodellerna baseras på input-output- Bergström, Anders Björkteknik resp. pa konsumtionsfunktioner av grovt taget samma typ som i lund: An Energy Fore- LU :s modell. innehåller dock ett mera sofistike- casting Model for Energiprognosmodellen Sweden, SIND PM rat system för beräkning av den privata konsumtionens fördelning på 1976:6, statens industriolika varor och näringsgrenar. verk 1976.

140 Andra svenska modeller med anknytning till LUxs model/system

Vid Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), används ekonome-

triska modeller som ett underlag för beredskapsplaneringen. Modellerna

består av dels en mer övergripande del av ungefär samma typ som långtidsut-

redningens input-output-modell för analyser på fem års sikt dels mer

detaljerade delar i vilka från beredskapssynpunkt särskilt viktiga varor

kan urskiljas. Jämförelser görs mellan en normal ekonomisk utveckling

och olika typer av kriser. l överstyrelsens modeller utnyttjas bl. a.

långtidsutredningens prognoser över insatskoefficienter. öEFzs modeller

används som planeringsmodeller. Av detta syfte följer att tonvikten ligger l Jan Preuthun: BER- på att beräkna lagringsbehovet för vissa för försvarsberedskapen viktiga LAG - En beredskaps- varor. Den normala inte så input-output-statistiken medger emellertid lagringsmodell för det ekonomiska försvaret, långt gående nedbrytningar som skulle erfordras för detta syfte. ÖEF har

ÖEF 1975-02-19. därför utvecklat en teknik för att koppla s. k. ”mikrostrukturer” till en 2 IUl:s långtidsbedöm- mera aggregerad input-output-tabell. ÖEF:s modeller beräknar lagringsning 1976 - Utvecklingsbehov m. m. under förutsättning att sysselsättningen i landet skall vägar för svensk ekonomi fram till 1980, Indu- maximeras. Beräkningarna kommer därför i hög grad att likna de striens utredningsinstitut, för vilka redogjordes energistudier i kapitel 5 ovan. Stockholm 1976, kapitel 2. Inom Industriens utredningsinstitut (IUI) har en särskild modell för

3 medelfristig ekonomisk analys nyligen konstrueratsz Även denna modell Långsiktiga prognosberäkningar för produk- baseras på input-output-teknik och är avsedd att användas för institutets

tions-, konsumtions- och studier av den ekonomiska utvecklingen i ett längre tidsperspektiv. prisutvecklingen på Modellen är av i stort sett samma typ som långtidsutredningens jordbruksprodukter, PM 1973-11-07, Lantbruks- huvudmodell, vilken redovisas i kapitel 2. lUI:s modell baseras på samma

högskolan, Institutionen statistiska material som det SCB tagit fram för LU:s räkning. Man för ekonomi och statitillämpar också samma sektorindelning. stik. 4 För jordbrukssektorn har en särskild modell utarbetats vid lantbruks- Ds Jo 1975:3, Jordhögskolan, den s. k. Ultuna-modellen.3 Denna modell har delvis kommit bruk, trädgårdsnäring och fiske.

till användning ijordbruksstudien i långtidsutredningenf*

141 sou 1976:42

8 för modellarbetet

Utvecklingslinjer

av modellarbete bör ske inom

En utveckling langtidsutredningarnas

Både de praktiska fördelarna med att ramen för ett system av modeller. i en mindre modell och de kunna analysera en begränsad del av ekonomin och att precisera sambanden i en teoretiska praktiska svårigheterna modell talar för att använda flera små modeller i stället för omfattande en stor. Å andra sidan måste då särskild uppmärksamhet ägnas åt sambanden mellan de olika modellerna. I ett sådant modellsystem kommer den nuvarande medelfristiga Man kan där- LU-modellen (EMMA) att utgöra kärnan, centralmodellen. inom denna modell, inom moför lämpligen skilja på utvecklingsarbete som helhet resp. mellan modellsystemet och andra system. dellsystemet

inom den medelfristiga LU-modellen Utvecklingsarbete

Ett fortsatt med det statistiska underlaget och hanteutvecklingsarbete av detta måste bedrivas i nära samarbete med statistiska ringen för en förenklad datahantering kommer centralbyrån. Möjligheterna troligen att öka i takt med att statistiska centralbyråns system för årlig utvecklas. Delproblem t. ex. rörande utrikeshaninput--output-statistik delsstatistiken. behandlingen av den offentliga försäljningen och behandlingen av begagnade kapitalföremiil kan dock lösas separat. Vidare kan behöva ses över. Den storlek och sektoruppdelningen som Verkstadsindustri exkl. varv har talar för en uppdelning av betydelse den sektorn. Samma skäl talar för en uppdelning av de två tjänstesektosamfärdsel. Det f. n. stora intresset för rerna privata tjänster resp. av energiproblem skulle kunna tala för en uppdelning också av analyser A andra sidan har redan den uppdelning i sektorer som energisektorerna. nu finns i vissa situationer upplevts som alltför detaljerad. I Norge, där finare sektorindelning, har det praktiska hanterandet man har en mycket av modellen blivit ett stort problem. Man överväger där att göra någon

form av förenklad modell som är lättare att arbeta med. Arbetet med att förbättra konsumtions- och importfunktionerna bör fortsätta, ehuru möjliga förbättringar här kanske är av mera marginellt

slag.

142 Utvecklingslinjerjör model/arbetet SOU l976:42

En intressant utvecklingslinje gäller möjligheterna att göra prognoser för input-output-koefficienterna. Som beskrivits i avsnitt 2.2 har en teknik för att välja ut särskilt viktiga koefficienter prövats i samband med LU 75. Problemet med att översätta sektorspecifik t.ex. information, från branschstudier, expertbedömningar, ingenjörsdata m. m., till värden på insatskoefficienter bör ytterligare studeras. Vissa delar av den medelfristiga modellen är förhållandevis outvecklade. Hit hör t. ex. inkomstbildningen och dess samband med konsumtion, sparande, kostnadsutveckling och finanspolitik. Hit hör vidare investeringsbildningen. l avsnitt 2.7 har redogjorts för de teoretiska och praktiska skäl som gör att man i femårsperspektivet inte behandlar sambandet mellan investeringar och produktionskapacitet på ett explicit sätt. Det är emellertid naturligt att fråga sig om det också i den medelfristiga modellen år möjligt att arbeta med någon form av produktionsfunktioner i vilka även kapitalet (inte enbart arbetskraft och varu- och tjänsteinsatser) påverkar produktionen. l 1970 års långtidsutredning gjordes omfattande försök med produktionsfunktioner. Man kom till slutsatsen att det med dåvarande statistiska underlag inte fanns möjligheter att införa produktionsfunktioner i modellen. Sedan dess har det statistiska underlaget förbättrats. Bl. a. redovisar statistiska central-

byrån nu kapitalstockar i olika branschen vilket kan förbättra möjlig-

heterna att utarbeta produktionsfunktioner.

Utvecklingsarbete inom modellsystemet i övrigt

Här synes framför allt tre områden särskilt intressanta. För det första krävs en förbättring av prismodellen. För att detta skall vara möjligt krävs ett bättre statistiskt underlag. Försörjningsbalanser för de olika sektorerna av samma slag som de som redovisas i avsnitt 2.10 men i löpande priser skulle avsevärt förbättra möjligheterna att göra goda prisprognoser. En förbättring av prismodellen kräver också en bättre uppfattning om det internationella prisbcroendet i olika sektorer. Det är snarast en forskningsuppgifter att klara ut detta beroende. Samarbete pågår därför med forskare vid Institutet för internationell ekonomi när det gäller dessa frågor. Det andra området avser de finansiella kalkylerna som behöver ytterligare systematiseras och integreras i systemet. Ett ytterligare steg skulle vara att låta resultat från de finansiella kalkylerna, t. ex. beträffande likviditet och självfinansieringsgrad, direkt påverka den reala modellen t. ex. via investeringsbildningen. Någon sådan koppling torde emellertid knappast vara genomförbar under den närmaste framtiden. Erfarenheter från bl. a. Finland och Frankrike visar på de stora 1 svårigheter som är förknippade med en sådan återkoppling. SCB SM N 1975:98. Det tredje omrâdet avser den regionala analysen. I propositionen appendix 2. angående sysselsättningspolitikens framtida inriktning: förutses att detta 2 Regeringens proposi- skall fortsätta utvecklingsarbete inom långtidsutredningen. ERU och tion nr 1975/761211 om samordnad sysselsätt- arbetsmarknadsdepartementet. nings- och regionalpolitik. Övrigt modellarbete i detta sammanhang är till stor del knutet till den

UrveckIingsIinjer/ör model/arbetet 143

långsiktiga modellen, LEMMA, och den korsiktiga modell av finanspolitikens effekter som tidigare omnämnts. Den långsiktiga modellen kommer bl. a. att omprogrammeras så att den kan utnyttjas som optimeringsmodell. En samordning med den kortfristiga modellen och en utvidgning av denna är också planerad.

Utvecklingsarbete rörande sambanden med andra system

Utvecklingen inom den s. k. fysiska riksplaneringen samt den fysiska planeringen av markresurserna över huvud taget påverkas starkt av den sektoriella och nationella utvecklingen. Likaså kan möjligheterna att Litnyttja mark och andra naturresurser utgöra restriktioner för den sektoriella och nationella ekonomiska utvecklingen. Teorin för sambandet mellan ekonomisk och fysisk planering pâ makro-nivå är emellertid ännu sa outbildad att man fortfarande synes vara långt från möjligheterna att modellmässigt analysera och beskriva sådana samband. Diskussioner pågår f. n. om tillämpningar och eventuella utbyggnader som skulle medge att den långsiktiga modellen LEMMA skulle kunna utnyttjas i en långsiktig analys av problem rörande miljövård, energiförsörjning, hushållning med naturresurser osv. Även möjligheterna att analysera de ekonomiska relationerna till omvärlden, t. ex. inom ramen för den nya ekonomiska världsordningen, skulle kunna bli aktuella. Vidare blir som redan nämnts samkörningar troligen genomförda mellan den medelfristiga EMMA och industriverkets energiprognosmodell.

Statens offentliga 1976 utredningar

Kronologisk förteckning

. Arbetsmiljölag. A. . Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. A. . Rapport i psykosociala frågor. A. . Internationella konventioner inom arbetarskyddet. A. . Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö.

(OWNJOJCHJÄQN-ñ

. Deltidsanställdas villkor. Ju. . Deltidsarbete 1974. Ju. . Regionala trafikplaner - länsvisa sammanfattningar. K. . Sexuella övergrepp. Ju. . Skolans ekonomi. U. . Bostadsbeskattning ll. Fi. . Företagens uppgiftslämnande. Fi. . Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. Fi. . Kårobligatorium? U. , Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3. Fö. . Folkhögskolan; U. . Skador i arbetet. A. . Lokala trafikföreskrifter m. m. K. . Den militära underrättelsetjänsten. Fö. . Kultur åt alla. U. , Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. K. . Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till 1975 års långtidsutredning. Fi. . Produktansvar l. Ersättning för lâkemedelsskada. Ju. . Internationellt patentsamarbete Il. H. . internationellt patentsamarbete ll. Bilagor. H. . Bostadsverket. Samordningdecentralisering. B. . Den internationella bakgrunden. Bilaga 1 till 1975 års långtldsutredning. Fi. . Vattenkraft och miljö 3. B. . Verkstadsindustrins arbetsmarknad. l. . Använt kârnbränsle och radioaktivt avfall. Del l. l. . Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del II. I. . Spent nuclear fuel and radloactive waste. l. . Musiken-människansamhället; U. . Arbetstidsförkortning - när? hur? A. . Dryckesförpackningar och miljö. Jo. . Anonymitet och tvångsmedel. Ju. . Smugglingsbrott och tulltillägg. Fi. . Yrkesinriktad rehabilitering. A . Hemvist. Fi. . Kommunal utveckling. Fi. . Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Bilagor. l. . Långtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års lángtidsutredning. Fi.

Statens offentliga utredningar 1976

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor 1. Deltidsanställdas villkor. [6] 2. Deltidsarbete 1974. [7] Sexuella övergrepp. [9] Produktansvar I. Ersättning för läkeu delsskada. [23] Anonymitet och tvångsmedel. [36]

Försvarsdepartementet Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del 3, [15] Den militära underrättelsetjänsten. [19]

Kommunikationsdepartementet Regionala tratikplaner - länsvisa sammanfattningar. [8] Lokala trafikföreskrifter. [18] Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. [21]

Finansdepartementet Bostadsbeskattning II. [1 l] Företagens uppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. [13] 1975 års långtidsutredning. 1.Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till 1975 års lángtidsutredning. [22] 2. Den internationella bakgrunden, Bilaga 1 till 1975 års Iángtidsutredning. [27] 3. Långtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års långtidsutredning. [42] Smugglingsbrott och tulltillägg. [37] Hemvist. [39] Kommunal utveckling. [40]

Utbildningsdepartementet Skolans ekonomi. [10] Kârobligatorium? [14] Folkhögskolan. [16] Kultur åt alla. [20] Musiken-människan-samhället. [33]

Jordbruksdepartementet Dryckesförpackningar och miljö. [35]

Handelsdepartementet Patentpolicykommittén, 1.Internationellt patentsamarbete ll. [24] 2. internationellt patentsamarbete ll. Bilagor. [25]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmiljöutredningen. 1.Arbetsmiljölag. [1] 2. Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. [2] 3. Rapport i psykosociala frågor. [3] 4. Internationella konventioner inom arbetarskyddet. [4] Skador i arbetet. [17] Arbetstidsförkortning - när? hur? [34] Yrkesinriktad rehabilitering. [38]

Bostadsdepartementet Bostadsverket. Samordningdecentralisering. [26] Vattenkraft och miljö 3, [28]

lndustridepartementet Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29] Ake-utredningen. 1.Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del l. [30] 2. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del ll [31] 3. spent nuclear fuel and radioactive waste. [32] 4. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Bilagor. [41]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

Nordisk utredningsserie (NU) 1976

Kronologisk förteckning

. Nordiskenaturgasudredninger . Makrstruktureroch styrelseformerinom teatern . Adult Education , Nordisksamarbeideom energisparingi byggsektoren

öwøsøwbww-

Nordenoch fackpressan ILO og kvinneri arbeidslivet AikuiskasvatusPohjoismaissa CooperationAgreememsbetweenthe NordicCountries . Medborgarskapför barn och jämükhetvid naturalisalion . Nordiskkonventionom gränskommunaltsamarbete

KUNGL. BIBL

12 JUL1B76 l 8

:M21 nu”.,un-J»- . v-.IAZ/ ( Tu. q..-.\.--ø-uw när. . --°{{.,r,':';::*.“

, Iprlt r 0-- . r t H

›. m ,än . --a . 1 y-gåY :fâww

._3435

i *32*